# ID: svediakorp-gov1858
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 54,023
# sentences: 1,409
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
18*3.- •
Fjerde Samlingen.
Stats-Utskottets Betänkanden.
2:dra Bandet.
SVl4-O C K H 0 L M,
Tryckt hos Elmin och Granberg, J.P. Lindks Enka,
F. B. Nestius, Z. Haeggström, A.,E. Ortman,
.samt å Ecksteinska och Marcjuardska
Boktryckericrne, 1023 och 1824
Bihang
lill samtliga
Riks - Ståndens Protocoll,
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
år 1823,
innehållande
Stats-Utskottets Betänkanden.
Fjerde Samlingen.
Sednare Bandet.
STOCKHOLM,
Tryckt hoj J. P. Lindus Enka, i8v.3.
Stats-Utskottets Tietänkanden, gaS
N:0 162.
Ankom den at Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
granskningen af TullVerkets
Räkenskaper, jemte
åtskillige dermed gemenskap
egande Motioner.
(jenom Remiss Från samtlige Respective
Riks-Stånden, har Stats-Utskottet emottagit
följande: (Se I Sami. )
Hvarjemte till Utskottet blifvit ofverlemnade
ej mindre Herr Friherre C.
H. Ankarsvärds, Herr A. von Hartmansdorffs>
Herr Professoren Frubergs, Herr Bagges
och Riksdags-Fullmågtigen J, Ruthbergs>
innan delfåendet af denna Nådiga Skrifvelse,
våckte Motioner om Riksens Högloft
Stånders och deras Revisorers gransknings
rått, så vål af ofvannåmnde, med flere
uppgifne Cassör, som af Stats-Verket till
alla dess delar, ån ock de sårskildte an
-
926 Stats-Ut skottets Betänkanden.
foranden, hvartill samma Nådiga Skrifvelse
och Motioner föranleda
Vid en allmän uppfattning af desse
sårskildte vidlyftige Motioner och anföranden,
har Stats-Utskottet funnit dem, som
åsyfta tiilvågabringandet af ifrågavarande
vidstråckte granskning af Riksens Ständer
ocli deras Revisorer hufvudsakeligen
stodja sig på 58 §. Regerings - Formen,
samt 30 och 68 §§• af Riksdags-Ordningen;
hvaremot, hvad särskildt beträffar
Motes-Passevolance-Cassan och sådane fonder,
som på grund af private personers
dispositioner till milda stiftelser, finnas
stålde under Kongl. Seraphimer-Ordens
Gillets förvaltning, inom Hoglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anmärkt, att den
förra uppkommit genom ett emellan Kongl.
Maj:t å ena, samt Rust- och Rotehållarne,
å andra sidan, afslutadt EntreprenadeContract,
derpå forlusten lika litet kunde
drabba Stats-Verket, som ofverskottet
i motsatt fall, borde detsamma tillkomma;
hvadan, och då Kongl. Maj:t,
ofver denna Gassa egde ovilkorlig dispositions-rått,
förvaltningen deraf icke vore
annan granskning underkastad, ån den
Kongl. Maj:t tillåtit genom Kammar-Rätten
Stats-Vtskottets Betänkandeti. 937
anställas; och som Riksens Stånder icke
kunde föreskrifva Barmhertighets-Verk,
skulle Riksens Stander ej eller ega någon
ratt att tillse, huru enskildes donationer
till milda stiftelser förvaltas, utan vore
dispositionen af sådane medel förbehållen
Kongl. Maj:t allena, såsom Representant
af allmänna magten; äfvensom en Ledamot
inom Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
begärt Stats-Utskottets särskildta yttrande,
huruvida Riksens Ständers Revisorer
kunna anses hafva ofvertrått gränsen af
sin befattning, medelst de af dem vidtagne,
och uti Kongl. Maj:ts högstberorde
Nådiga Bref anmärkte åtgärder..—
Då Kongl. Maj:t, på sått detta Nådiga
Bref innehåller, redan i Nåder samtyckt,
att Tull-Verkets Räkenskaper, jemte
Råkenskaperne, så väl för de under
Kongl. Krigs-Collegium stålde Mililias-Bostålls-
och Krigsmanshus-Cassorne, sorn får
den del af Kongl. Seraphimer-Gillets-fonder,
hvilken af allmänna medel utgöras,
hädanefter måga utaf Riksens Hoglofl.
Ständer, eller deras Revisorer granskas,
återstår endast för Stats-Utskottet att sig
utlåta, huruvida enahanda Revision, i afseende
på öfrige Stats-medel, må bora Riksens
Ständer och deras Revisorer tillkomma.
Stats- Utskottets Betänkanden.
Härvid får Utskottet upplysa, att,
då frågan sista Riksdag förevar om granskning
af Motes-Passevolance-Cassan, yttrade
Stats-Utskottet, uti Memorial den 17
Junii Igi8> alt såsom denna Cassa bestode
af en afgift, sorn Rust- och Rotehållare
åtagit sig erlägga till Kongl. Majit
och Kronan, emot befrielse från Hästars
och Manskaps underhållande vid Måten,
samt under Marscherne till och ifrån Motesplatserne,
kunde densamma icke annorlunda
anses, ån såsom en del af Statsverket
på det hela, så vål i betraktande
af dess tillkomst och intrader , som ock
på grund af dess publika foremåK vid
hvilket förhållande och enar den Revision
af Passevolance-Cassans Räkenskaper,
som uti Kongl. Kammar-Rätten hufvudsakligen
till ziffran verkstålles, icke syntes
bora utesluta den öfversigt af förvaltningen
häraf, som Riksens Ständer, enligt
68 §* af Riksdagsordningen tillkommer,
ofver Stats-Verkets alla tillgångar
och öfrige Räkenskaper, hvilka likaledes
af Kongl, Kammar-Rätten revideras, StatsUtskottet
tillstyrkte, att Riksens Ständers
och deras Revisorers åtgärd i nämnde
hänseende äfven måtte utsträckas till berörde
Gassa och blef detta Stats-Utskottets
yttrande af Riksens Ständer bifallet,
Stat s~Ut skottets Betänkanden•
samt underdånig skrifvelse i anledning deraf
till Kongl. Maj:t expedierad; åfvensom
Riksens Stånder, i afseende på Lazarettsoch
Hospitals-Fonderne, under den 15
Junii, samma år i underdånighet forklarade,
det de funnit, att Hospitals-inråttningarne
val ifrån början tillkommit genom
forlåningar af framfarne Konungar,
samt enskildes donationer, men att likväl
fonderne hufvudsakligen utgjordes af
Hemma ns-råntor och Krona-Tionde samt
Afrads-Spannemål, jemte ett forråntadt
Capital af 159,812 R:dr 18 sk. 2 rst.,
som genom besparing af någre Hospitals
ofverskotts-medel uppkommit, samt dessutom
någre mindre Capitaler, och som
desse Hemmans-räntor, Krono-Tionde
och Afrads-Spannemål, samt deraf samlade
Capitaler vore att anse, såsom af Staten
bestådde, ehuru desamma till ifrågavarande
särskilde ändamål, blifvit af framfarne
Regenter upplåtne; så och på de flera
enahanda skål, som för beslutet om Passevolance-Cassans
granskning hår ofvan finnas
åberopade, anhollo Riksens Ständer i
underdånighet om Kongl. Maj:ts Nådiga
sanction deruppå, att Råkenskaperne och
förvaltningen ofver så vål desse, som öfrige
till Hospitals-Inråttningarne hörande
medel, måtte öfverses och granskas af
fj3o Stats-Utskotiets Betänkanderu
Riksens Stånder eller deras Revisorer,
vid samma tillfälle, som Stats-Verket på
det hela Revision undergår; hvarjemte
Riksens Stander i underdånighet hemstålde,
att alla de för Hospitalen anslagne
inkomster måtte bland Stats-Verkets öfrige
tillgångar uti Riks-Staten och Råkenskaperne
upptagas, och derifrån till det
beståmda ändamålet disponeras, på det, i
händelse af brister, eller åkade behof,
Riksens Ständer måtte kunna, i ett sammanhang
beräkna tillgångarne, hvilka
dittills blott till obetydlig del igenfunnits
uppå Riks-Staten, men för öfrigt utan
Riksens Ständers kännedom blifvit disponerade.
Riksens Ständers sålunda meddeldte
yttranden, i frågan om Revision af Passevolance-Cassan,
samt Hospitals- och Lazaretts-Fonderne,
instämma fullkomligt med
Stats-Utskottets åsigter af ämnet, med den
inskränkning likväl, i afseende på sistnämnde
Fonder, att hvad private personer
deraf sammanskjutit, och, enligt donations-brefvens
innehåll, bestämdt ofverlemnat
till särskild förvaltning af Öfverstyrelsen
för Hospitalen och Lazaretterne,
icke må underkastas Riksens Ständers
och deras Revisorers granskning, men
Stats-Utskottets Betänkunden. 931
hvilken granskning deremot bor dem tillkomma,
i händelse sådant förbehåll å
gifvarnes sida icke blifvit gjordt, hvarigenom
desses bidrag iklådt sig enahanda
egenskap som alla andra allmänna medel,
hvilka åro ställde under Kongl. Maj:ts
och Riksens Ständers gemensamma vård
och inseende. Och till stod för ifrågavarande
åsigters öfverensstämmelse, med
Grundlagarnes både anda och ordalydelse,
tror Utskottet sig endast bora hänvisa
till Grundlagarnes innehåll, och det
sammanhang de derutinnan på olika ställen
förekommande Stadganden sinsemellan
ega i detta afseende.
Enligt 57 §. af Regerings-Formen,
eger Svenska Folket, att sig sjelf beskatta.
Den häruppå nästföljande 58 §• innehåller,
att Konungen vid hvarje Riksdag
låter uppvisa Stats-Verkets tillstånd
i alla dess delar till Inkomster och Utgifter,
fordringar och skulder, för det Statsutskott,
som Riksens Ständer utvälja.
Med alldeles samma ordalag utmårkes
Stats-Utskottets verkningskrets, uti 30 $.
af Riksdags-Ordningen, enligt hvilken
Stats-Utskottet jemväl åligger tillse, huruvida
Stats-Verkets medel blifvit dragne
gZ2 Stats-TJtskottets Betänkanden.
till andre ändamål, ån hvartill de finnas
anviste; och slutligen år, uti 68 §• af
Riksdags-Ordningen, Riksens Stånder förbehållet,
att emellan Riksdagarne, genom
utsedde Revisorer granska Stats-Verkets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Då det nu år gifvet, att med Statsverket
icke kan forstås annat, ån denna
allmänna fond, dit Medborgares gemensamma
bidrag, till bestridande af Statens
utgifter, ingå, och Riksens Stånder
icke åro i tillfälle att behörigen utöfva
den dem ensamt tillkommande rätt att
bestämma beloppet af nämnde bidrag,
utan kännedom, huruvida förut gjorda
anslag kommit Staten till godo för det
behof, hvars fyllande dermed varit åsyftat;
hvilket åter endast af Råkenskaperne
kan inhemtas; så blir häraf en lika naturlig,
som uti Grundlagarne bestämdt
uttryckt följd, att granskningen af Statsverket,
samt alla andra genom allmänna
bidrag samlade Cassör, af hvad namn
och beskaffenhet som heldst, icke kan
Riksens Ständer eller deras Revisorer
förvägras.
På sådan grund och under förutsättning,
att Riksens Höglofl. Ständer bifalla
denna Stats-Utskottets framställning,
tillstyrker Stats-Utskottet, att Riksens
Stats-Utskottets Betänkandeiu cj33
Höglofl. Stander, jemte förnyande af förenämnde,
vid sista Riksdag aflåtne, underdåniga
skrifvelse, angående Revision
af Passevolance-Cassan, samt Hospitalsoch
Lazaretts-Fonderne, dock med den
inskränkning, hvad desse sednare angår,
som Utskottet hår ofvan föreslagit, måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
deras beslut, att jemväl alla andra medel
och Cassör, utan undantag, hvilka
genom allmänna bidrag tillkommit, hädanefter
komma att af Riksens Ständer
och deras Revisorer granskas, i den uti
Grundlagarne föreskrifne ordning; Och
hyser Stats-Utskottet den underdåniga förhoppning,
att Kongl. Maj:t, som redan i
Nåder medgifvit Revision af Tull-Råkenskaperne,
samt redogörelsen förde under
Kongl. Krigs-Collegium ställde MilitiaeBostålls-
och Krigsmanshus-Cassör, och
derigenom, enligt Dess Nådiga tillkånnagifvande,
i förvåg instämt uti Riksens
Ständers uppfattade åsigt, af de uti 30
och 68 §§• af Riksdags-Ordningen åberopade
allmänna Stadganden, af samma anledning,
äfven täckes lemna Dess Nådiga
sanction å ifrågavarande underdåniga anmälan,
heldst genom ett sådant Nådigt
erkännande af Riksens Ständers och deras
Revisorers oinskränkta granskningsrått.
<j?> \ Stats-Ulakottets Jietänkanden.
ofver Statens alla tillgångar, det förtroende
ytterligare stadgas, som utgör hufvudsakliga
vilkoret för de skattdragandes
fortfarande beredvillighet, att anstränga
sin förmåga till medels anvisande för
Statens behof.
Beträffande frågan, huruvida Riksens
Stånders Revisorer måga anses hafva
i de uti Kongl. Maj:ts Nådiga Bref anmårkte
omständigheter, öfverskrida den
gråns,som för deras befattning blifvit utstakad;
så förekommer härvid, att 68 $•
Riksdags-Ordningen innehåller, det Revisorerne
skola sammanträda så ofta, att
hvarje Revision må kunna omfatta 2:ne års
afslutade Räkenskaper. Detta Stadgande afser
sålunda endast den granskning af afslutade
Räkenskaper, hvilken blifvit Revisorerne,
såsom en skyldighet ålagd. Rättigheten
deremot för dem, att till StatsVerkets
förvaltning i allmänhet utsträcka
.denna granskning, så vidt tiden det
medgifver, kan, efter Stats-Utskottets tanka,
emot sjelfva förrättningens ändamål,
icke vara tvifvel underkastad. Den år
dem ock ovillkorligen medgifven uti Kgl.
Maj:ts, under d. 10 Junii 1812, utfärdade
nådiga Kungörelse, angående Riksens
Ständers för deras Revisorer fastställda
Instruction §. 2, hvaruti föreskrifves, att
St a i.:-Ut skottets Betänk emden. g35
ReviSörerne skola ega tillgång till alla Räkenskaper,
Protocoller och Handlingar,
ej allenast för de år, till hvilka Revisionen
sträcker sig, utan ock ega rått, att af
vederbörande undfå de upplysningar och
handlingar, som de föröfrigt nödige linna;
Och härmed instämmer äfven 3
som bjuder, att, om Revisorerne finna
något af Riksens Ständer faststålldt anslag
vara öfverskridet, eller något i öfrigt
vid förvaltningen att erinra, bora
Revisorerne sådant, uti deras till Riksens
Ständer afgifvande Berättelse anmärka,
och sitt utlåtande deröfver meddela;
dock ega Revisorerne icke rättighet att lemna
några föreskrifter, eller besluta några
förändringar, hvad Stats-Verket angar.
Vid sådant förhållande, och då 1820
och 1822 årens Revisorer, om hvilka
hår nu år fråga, uti sine utlåtanden till
ledning för Riksens Höglofl. Ständers omdömen,
endast anvist hvilka åtgärder i
vissa fall kunde finnas befordra mera ordning
och säkerhet i Stats-Verks förvaltningen,
och Revisorerne alltså icke kan
till last läggas, att emot stadgandet i ofvannåmnde
3 hafva beslutat förändringar
och meddelt föreskrifter till framgen
efterrättelse, kan Stats-Utskottet för sin
del icke finna, att Revisorerne i desse
g36 Stats-Utskottets Betänkande/i
omständigheter origtigt förfarit, utan an*
ser Utskottet dem härutinnan hafva liandladt
i fullkomlig öfverensstämmelse med
gifne föreskrifter,
Föröfrigt och då på sätt Kongl.
Majrt i Nåder tillkännagifvit, Riksens
år 1818 församlade Ständer underlåtit,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla den af dem då beslutade förändring,
uti 1812 års Instruction för Riksens
Ständers till Stats-, Banco- och Riksgäld sVerkens
öfverseende Valde Revisorer,
hemställer Stats-Utskottet, att sådant nu
måtte varda iakttaget; dock torde härmed
böra anstå tills Riksens Högloft.
Ständer förordnat, huruvida, på grund
af det förslag Stats-Utskottet är betänkt
att innan kort afgifva, ifrågavarande Instruction
äfven i andra delar bör någon
förändring undergå, på det ärendet i ett
sammanhang må till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemnas.
Dock varder detta allt Riksens Högloft.
Ständers närmare bepröfvande vördsammeligen
underställdt.
Stockholm d. 20 Maji 1823.
Stats- Utskottets B et änkan den. gZ']
N:0 163.
Ånkom den a3 Maj i8a3.
Utlåtande, i anledning af Herr
Beckmans Motion om ändring
i foreskrifterne för HammarSkattens
utgörande.
Hos Vällofl. Borgare-Ståndet har Riksdags-Fullmägtigen
för Carlstad, HerrC.
Beckman, med framställning af det onus,
Bergshandteringen vidkännes derigenom,
att egare af Stångjerns-Verk och ÅmnesSmiden
äro pligtiga att antingen utgöra
Hammar-Skatten uti visse bestämde
Jernsorter, eller ock lösa densamma
med Silfver efter ett utaf Kongl. Kammar-
och Bergs-Collegierne, samt Kongl.
Stats-Contoiret årligen utsättande pris,
yrkat, dels att Bruks-egare måtte tillåtas
afbörda Hammar-Skatten med Stångjern,
af alla de vanligaste dimensioner,
tjockare endast undantagne, eller att åtminstone
den utsträckning härvid måtte
medgifvas, att alla de sorter jern, hvilka
äro af lika försäljnings- värde, som de
hittills fastställde, kunde vid HammarSkattens
liqviderande, få emottagas, dels
ock, att Bruks-egare måtte befrias från
skyldigheten, att i Silfver betala Harn
-
p38 Stats^Utskottets Betänkandeti.
mar-Skatten, då den ej in natura utgöres,
heldst andra Krono-Utskylder, utan
förändring till Silfver, tili-Banco Sedlar
till Staten ingå.
Efter härå erhållen remiss, får StatsUtskottet,
hvad angår förstnämnde del
af Motionen, upplysa, att genom Kongl.
Brefvet till Kgl. Bergs-Collegium af den 5
October 1774» är förordnadt, att då Bruksegare
vilja in natura leverera HammarSkatts-jernet,
bör sådant ske i 2:ne slag,
nemligen antingen 1 i tum Platt-jern, eller
ock tum i fyrkant, såsom varande
ungerärligen jemngoda Mellansorter,
hvilka vid alla Bruk merendels årligen
smidas, samt i allmänhet äro mest efterfrågade
och säljbara.
Stats-Utskottet inser väl, å ena sidan,
att en icke obetydlig fördel skulle
beredas Bruks-egarne, om dem medgåfves,
att utgöra Hammar-Skatten på
det sätt Herr Beckman föreslagit, men ock,
å den andra, att en motsvarande oundviklig
förlust dervid för Stats-Verket
vore att befara, emedan dét icke är troligt,
att andre Jernsorter skulle af Bruksegarne
erbjudas, än sådane sora, ehuru
af
St a ts~ Ut sko Hets Betänkanden. g3c)
af de vanligare dimensionerne, likväl för
tillfället funnit trög afsättning, och följaktligen
äro af mindre värde. Stats
Utskottet
föreställer sig jemväl, att någon
svårighet för Bruks-egarne, att, till
Hammar-Skattens afbördande in Natura
prestera de uti 1774 års Kongl. Bref
föreskrifne Jernsorter , icke bör ega rum,
enär desamma nu, likasom tillförene,
vid Bruken i allmänhet årligen tillverkas-,
ock på desse grunder, finner Utskottet
sig icke kunna tillstyrka bifall å H:r
Beckmans, i detta hänseende gjorde framställning.
Beträffande åter frågan om Bruks-egarcs
befrielse från skyldigheten, att med Silfver
lösa Hammar-skatten vid de tillfällen,
den ej in Natura utgöres; så har StatsUtskottet
uti särskildt Betänkande, af d.
28 sistlidne April, hemställt, att Riksens
Högloft. Ständer måtte hos Kongl. Majrfc
i underdånighet yttra den önskan , att
lösen för Hammar-Skatten hädanefter alltid
kunde få erläggas i det gångbara
Myntet; vid hvilket förhållande något
vidare yttrande i denna omständighet
icke torde erforuras.
4 Sami. 2 il.
6l
'g/jö Stats-Utskottets B et änkan deri.
Hvilket till Riksens Höglofl. Ständers
härmare bepröfvande vördsammeligen öfverlemnas.
Stockholm den 20 Maji 1823.
N:0 164.
Antom den a3 Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af Kongl?
Maj:ts Nådiga Remiss uppå
Lieutenanten Berghmarks underdåniga
ansökning om prolongation
å Arrendet af Klafböhle
Laxfiske.
XTnder d. 27 sistl. Marni* har Kongl.
Maj:t täckts till Stats-Utskottet i Nåder
öfverlemna Lieutenanten B. Berghmarks
underdåniga ansökan, om förlängning på
i5 års tid, räknadt från 1826 års början,
af det utaf honom inne hafvande Arrende
å Klafböhle Krono-Laxfiske i Vesterbotten;
Till stöd för hvilken anhållan
Sökanden i underdånighet åberopat,
att han, som af Committerade öfver
Strömrensningarne i Riket, haft sig uppdragen
tillsynen öfver Strömrensningsarbetet
i Vesterbotten , så skadat sitt knä,
att han derigenom blifvit oförmögen, ej
Stats-Utskottets Betänkanden.
allenast, till vidare Krigstjenst, utan äfven
att fortsätta Landtinäteriet, som varit
bans andra yrke, och sålunda, för
närvarande saknar alla utvägar att försörja
sig med Hustru och Barn.
Utaf de Handlingar, som den Nådiga
Remissen åtfölgt, har Stats-Utskottet
inhemtat, det ofvanbemäldte Committerade,
med intygande af rigtigheten
utaf Lieutenant Berghmarks omförmälde,
uppgifter vitsordat hans oförtrutna
omtanka och nit att, med all möjlig både
skyndsamhet oell hushållning bedrifva
de under hans speciella ledning ställde
arbeten i Umeå- och Vendel Elfverne,
samt, med afseende derå, i undernighet
understödt hans anhållan, om prolongation
af ifrågavarande Arrende;
Hvarjemte Committerade förmält, att i
fall denna anhållan ej beviljades, Committerade
icke kunde underlåta i underdånighet
föreslå, att en lämplig Summa,
hvars Interesse svarade mot den pension,
som kunde Lieutenanten Berghmark i Nåder
beviljas, måtte honom af Strömrensningsfonden
anslås, i likhet med hvad redan
vid dylike tillfällen, då olyckshändelser
träffat någre af Arbets-Manskapet, blifvit
iagttaget. Och liar enligt de upp
-
g/p Sta ts- Ut sko itets Betänkanäen.
lysningar Utskottet för öfrigt varit i tillfälle
att sig förskaffa, Lieutenanten Berghmark,
vid en anställd Arrende-Anction
d. 16 November 1816, stadnat för bogsta
Arrende-anbudet för detta Laxfiske
med 16 Tunnor 2 saltad Lax årligen,
på 6 års tid, räknad från och med år
1817, hvilket Arrende sedermera, jemlikt
Kongl. Brefvet d. 22 December 1820,
blifvit förlängd på 3:ne år, med dervid
fästadt vilkor, att Lieutenanten Berghmark,
till förekommande deraf, att Byggnaderne
vid Laxfisket ej måga lida skada
genom Vedflottningarne i Umeå Eif,
får vara försedd med tillräckligt arbetsfolk,
för att hindra vedens stockning.
Med författningarne är det visserligen
instämmande, att Klafböhle Laxfiske,
efter den sålunda i Nåder prolongerade
Arrendetidens förlopp, till
nytt Arrende utbjudes; Men, som den
afgift Lieutenanten Berghmark derföre
nu erlägger, blifvit vid allmän Auction
bestämd, och någon anledning alltså icke
förekommer, att högre Arrende framdeles
kan erhållas, samt härtill kommer,
att, då Lieutenanten Berghmark, under
utöfningen af Statens tjenst, blifvit till
den grad skadad, att han är oförmögen
Siats-Utskottets Betänk anden. §43
fortsätta de yrken, som utgjort egontliga
föremålen för hans verkningsförmåga
, och derigenom utur ständ att försörja
sig med Hustru och en talrik famille,
Staten skäligen icke lärer kunna
undandraga sig att, för Berghmarks öfriga
lifstid, anslå en mot hans af förmän
vitsordade nit och välförhållande lämpad
pension, som, derest densamma komme
att utgå, på sätt Committerade öfver
Strömrensningarne i underdånighet föreslagit,
samt tillförene, i dylike fall varit
vanligt, till betydligt belopp skall
medtaga Cominitterades, till andra behof
påräknade tillgångar, men hvilken
utgift kunde undvikas, såvida Lieutenanten
Berghmark vunne sin önskan, att,
på ytterligare i5 år, varda vid Arrendet
af detta Laxfiske bibehållen; hemställer
Stats - UtskoLtet, om icke Riksens
Högloft. Ständer, i betraktande af desse
särskildte omständigheter, skulle finna
lämpeligt, att en sådan förlängning af
ifrågavarande Arrende beviljas, emot det
att Lieutenanten Berghmark afsäger sig
allt anspråk å bidrag af Staten i förenämnde
afseende, samt med vilkor, att
han för öfrigt fullgör hvad honom, enligt
Kongl. Brefvet d. 22 December 1822
åligger, att nemligen vara försedd med
944 Stats-Utskottets Betänkanden.
tillräckligt arbetsfolk , som förhindra det
byggnaderne vid Fisket ej måga taga
skada af Yedflottningarne i Elfven; Och
torde Riksens Högloft. Ständer, uti
den underdåniga skrifvelse, som, i händelse
af bifall härtill, kommer att till
Kongl. Maj:t aflåtas, i underdånighet
tillägga den önskan, att, sedan denna
förlängda Arrendetid tilländalupit,
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder låta besörja,
att Klaf böhle Laxfiske på ny Arrende-Auction
till den mestbjudande ovilkorligen
upplåtes.
Dock varder detta allt till Riksens
Högloft. Ständers närmare bepröfvande
vördsammeligen öfverlemnadt.
Stockholm den 20 Maji 1823.
N:0 163.
Ankom den 23 Maji 1823,
Utlåtande, i anledning af
Riksdags-Fullmågtigen Pehr
Knutssons, från Skåne, Motion,
om utgörandet af de så kalDjekne-Penningarne.
XJ"ti ett, till Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifvet, och derefter till Stats
-
Stats-Utskottets Betänkanden. p45
Utskottet remitteradt Memorial, liarRiksdags-Fullmägtigen
för Oxie Härad af
Malmöhus Län, Pehr Knutsson anfort»
huruledes den osed nyligen skolat inrotat
sig i Skåne, att tillträdande Aboer
å Krono-Skatte Hemman, till hvilka
vissa Jordstycken från längre tider tillbaka
blifva begagnade, mot en stadgad
årlig afgift, som under namn af Djeknepenningar,
till Scholte-statens aflöning
utgått, mast öka denna afgift efter Löntagarnes
godtycke; Och som detta förmenta
missbruk fordrade hastig motverkan,
på det att detsamma icke framdeles,
såsom Landsed, matte kunna åberopas,
Skatte-Hemmans-egaren tillförfång,
har Pehr Knutsson härutinnan yrkat nödig
ändring och rättelse, Dermed Riksdags-Fullmägtigen
för Rönnebergs och
Onsjö Härader Jons Persson sig jemväl
förenat,
Men som Motionen i detta skick
framstäld, afser ett närmare bestämmande
af Scholse-Statens och Skatte-Hemmans-Aboers
ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter, hvilket ämne på administrativa
Magtens handling allena ankommer
och sålunda icke kan blifva föremål
för Riksens Ständers pröfning,
()46 Stats-Utskottets Betänkande/n
har Stats-Utskottet ansett någon hufvudsaklig
åtgärd härvid sig icke tillkomma*
hvilket Utskottet till Remissens besvarande
skolat vördsamligen anmäla*
Stockholm d. 20 Maji 1823*
N:0 166*
Antom den 23 Maji iS23.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, rörande
föreslagen försäljning
till Skatte af Rongsgårdar och
Officers-Bostållen.
J^rån samtlige Respective Riks-Stånden
har Stats-Utskottet erhållit Remiss,
uppå följande': (Se i:a Sami. i58-i68).
Hvad Kongl. CoIIegierne sålunda i
underdånighet utredt, och upplyst, är
fullkomligt öfverensstämmande med StatsUtskottets
åsigter af förevarande ämne;
och då Kongl. Maj:t på grund af detta
Kongl. Collegiernes yttrande, redan i
Nåder förklarat sig anse någre förändrade
omständigheter icke hafva inträffat,
som kunnat föranleda till ändring i det,
enligt Kongl. Brefvet d. 21 Maji 181Q
Stats-Utskottets Betänkanden. g/[7
fattade Beslut, att icke för alltid Kongsoeh
Kongs-Ladugårdar från Kronan afsöndra,
hvilket jemväl, efter Stats-Utskottets
tanka, vore nästan overkställbar
i en tid, dä allmänna Penningeförlägenheten
nog kraftigt motverkar all
liflighet i mindre betydlige transactioner,
enskilde personer emellan; Äfvensom
Kongl. Maj:t icke pröfvat skäligt i Nåder
medgifva den i sammanhang härmed
ifrågaställde upplåtelsen till Skatte
af Officers-Boställen; Så lära Riksens
Högloft. Ständer, med jemväl liemtadt
stöd af 80 $. i Regerings-Formen finna
någon ytterligare åtgärd härvid å deras
sida, för närvarande, icke ega ruin; Hvilket
till Riksens Högloft. Ständers eget närmare
bepröfvande vördsammeligen öfverlemnas.
Stockholm den 20 Maji 1823.
N:0 167.
Ankom <lcu 23 Maji i8a3.
Yttrande öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, i frågan om
Statens Ordinarie-Råntors utgörande
i Skåne, Blekinge
samt Bohus Lån.
Sedan Riksens Ständer, i anledning af
den till deras åtgärd sista Riksdag at
j)48 Stats-Utskottets Betänkcinden,
Kongl. Maj:t i Nåder öfverlemnade un-*
derdåniga ansökan, utaf Chefen för Skån-,
ska Carabinier-Regemenlet, Herr Öfversten
m. m. D. Stjerncrona, att de till befälets
aflöning anslagne Fördels- och
Hästhemmans-Räntorne i Skåne måtte få
uppbäras efter förvandling, eller särskildte
medel beviljas till en nödig förbättring
å Lönerne, i underdånig Skrifvelse
d. 16 Maji 1818 yttrat, det Riksens
Ständer, vid ärendets handläggning,
funnit detsamma icke vara så utredt,
att något heslut deri kunde fattas, heldst
Kongl. Krigs- och Kammar-Collegiernes
afgifne utlåtanden i frågan vore rakt
stridande mot hvarandra, samt derföre
i underdånighet anhållit, att Kongl. Majrt
i Nåder täcktes anbefalla och vid nästa
Riksdag meddela närmare utredande
af skiljaktigheterne, som syntes böra och
kunna af Räkenskaper och Handlingar
åstadkommas, för att grundlägga ett beslut
af Riksens Ständer härutinnan \ så
och enär Kongl. Kammar-Collegium hade
i dess utlåtande sträckt frågan derhän,
att, på sätt redan vid 1766 års Riksdag
var föreslaget, Kronans alla indelade
och bebållne Ordinarie-Räntor, i Skåne
och Blekinge, samt Bohus Län måtte
lika som i Rikets öfrige Provincer,
Stats~Utskottets Betänkanden.
utgå i Persedlar eller efter Markegångspris,
har Kongl. Maj:t i Nåder, i afseende
derå, infordrat Dess Befallningsliafvandes
i berörde orter underdåniga
yttranden; hvarefter Kongl. Krigs- och
Kammar-Collegierne d. 20 nästlidne Januarii
sig ånyo utlåtit, samt Kongl. Maj:t,
genom Nådig Remiss, d. 11 derpåföljande
Februarii, öfverleinnat alla Handlingarne
till Rikets Ständers Stats-Utskott,
Uti omförmäldte yttranden hafva
Kongl. Maj:t Befallningshafvande uppgifvit
och utredt huruledes grund-räntorne
från äldre tid utgått, samt för öfrigt
hufvudsakligen anfört: Landshöfdingen
i Malmöhus Län, att desse Räntors
afbördande i Penningar vore grundad
å särskildte Kongl. Bref och Författningar,
rörande de, efter Provincernas
återläggning till Sverige, verkstälde
Jord-refningar och den Skattläggning,
som i Skåne åren 1670 och
1671. föregått Indelnings-Verkets upprättande;
hvarföre ock åtskillige betänkligheter
förekomma, mot den ifrågastälde
rubbningen i det sålunda stadgade sättet
till Räntornas utgörande i Penningar,
i synnerhet som egande rättens helgd
kräfde dess bibehållande, samt de Hem
-
(j5o Stats-Ut skottets Betäi/handen.
man, hvilka egentligen njuta förmåner
deraf, såsom anslagne att erlägga de så
kallade Fördels- och Häst-hemmans-Räntorne,
nu mera, genom den tillkomne
Roteringen, skola vara lika betungade,
som, derest de skulle efter förvandling
utgöra sina Ränte-persedlar, och hvilka
begge tyngder icke möjligen skulle
kunna förenas med Hemmanens bestånd
och innehafvarnes bärgning, eller få på
billighet och »rättvisa något anspråk; och
har Landshöfdingen i Christianstads Län
åter ansett den betydliga skilnaden, som
förefunnes vid desse Räntors utgörande
i Penningar af Häste- och FördeIs-Heminans
Innehafvare, mot Rusthålls egares
skyldighet, skäligen fordra rättelse
till närmare likhet i begges åligganden,
äfvensom billigheten påkallade att Regements-Befälet
finge uppbära sine indelade
Löner såsom begärdt är; men hvarvid
dock afseende borde fästas å den
Rotering, som, nu åtföljer förenämnde
Hemman: Deremot Landshöfdingen i
Götheborgs och Bohus Län, sökt ådagalägga
att, enligt de om Lönings-Räntorne
och Indelnings-Verket der i orten
utfärdade äldre Författningar, något hinder
af rättigheter kunde uppstå, för
återförandet af frågan om Allmänna
Stats-Ut skot tets Betänkanden. fp \
Utskyldernas erläggande, i det skick hvaruti
den varit vid Provinsens återläggning
till Sverige, samt enär, desse räntors
utgörande i penningar, grundar sig
a. Konung Carl XI:tes Bref d. 23 Julii
1686, hvarigenom uppå Civile- och
Militaire - Staternes underdåniga ansökning,
dem af Nåder tilläts, att i stället
för Persedlar uppbära värdet deraf i
Contant, ansett desse Stater komma i åtnjutande
af deras fordna rätt, heldst Clereciet,
som icke hade deltagit i berörde
ansökning,oqvahlt bibehåller dess inkomster
af Tionde- och Jordboks - Räntor,
sådane de af ålder utoått och bördorne
Q
alltså skulle på sådant sätt jernnäs Hemmanen
emellan; Hvarförutan Landshöfdingen
i Blekinge, jemte upplysning
huruledes, på grund af 1671 års Jordrefning
och l685 års Indelnings-Contract
0111 Båtsmanshållet der i orten, JordeBoks-
och Hemmanstals-Räntan sedermera
utgått i penningar, äfven anfört,
att de Hemmans-eeare hvilka till under
O
stöd
för Båtsmans-underhåll få af andra
uppbära de dertill anslagne Räntorne i
Contant, skola vara synbarligen lidande
mot de sednare, som sålunda betala
sin andel i detta underhåll uti penningar
efter Indelnings-priset.
p5a Stats- Utskottets B et änkan elen.
Kongl. Krigs- och Kammar-Colle»
gierne liafva vidare uti deras derefter
angifne underdåniga Utlåtande, utredt
ej mindre huru grundräntorne i Skåne,
Blekinge och Bohus Län, af ålder varit
beräknade och bestämde i visse persedlar,
än ock orsaken till deras förändrade
utgörande i penningar, samt vilkorligheten
af den rättighet, att de samina
i penningevärde erlägga; på grund
hvaraf och under åberopande för öfrigt,
af hvad i ämnet förut blifvit anfördt,
Kongl. Kammar-Collegium hufvudsakligen
sig yttrat, att fråga här icke vöre, om
någon ny Landets beskattning, utan
blott och endast om en återställelse af
de Jordräntors natur och rätta värde,
hvartill Hemmanen redan äro skattlagde,
och hvarpå äfven Indelnings-Verkets
bestånd livilar; att då i följd häraf
Hemmanens grundräntor äro gifne, det
icke kunde blifva svårt, att, enligt äldre
årens Jordeböcker, samt orternes
undervisning, bestämma uti hvilka persedlar
de böra utgå, och att, enär Krono-
och Skatte-Hemmari i andre Län,
och jemväl uti Halland, kunna sina persedle-räntor
efter förvandling och årlig
Markegång erlägga, samt ändå svara för
Knekte- eller Båtsmanshåll, jemte alla
Stats-Utskottets Betänkanden. p53
ändra allmänna utskylder, det icke eller
syntes vara något tvifvelsmål underkastadt,
att Krono- och Skatte-Hemman i
Skåne, Blekinge och Bohus Län, skulle
kunna på lika sätt sine Räntor till
Kronan och Indelningshafvärne utgöra;
Afven som Kongl. Krigs-Collegitim sig
utlåtit, att då af handlingarxie vöre bestyrkt
j det Hemmanen Uti ifrågvaralide
3:ne Provinser utgjort sine Räntor
i Persedlar, då de blefvo underlagde
Svenska Kronan, syntes väl som billigheten
fordrade* att desse Hemman i likhet
med andre uti Rikets öfrige Pro
O
vinser,
åsattes Persedlar efter ortens beskaffenhet,
såsom den enda rätta måttstock
för en beståndande och tiden åtföljande
beskattning; Men som Rikets
Ständer vid 1766 års Riksdag, då frågan
Var om Krotxans Räntors utgörande
i Skåne> Blekinge och Bohus Län,beslutit,
att desse Provinsers allmoge skulle
få betala sine Räntor i Contante penningar,
ehuru emot Secrete-Utskottets
betänkande ochRidderskapets och Adelns
bifall dertill, att Räntorne borde utgå
i Persedlar, funne Krigs-Collegium för
egande Rättens helgd betänkligt, att
deruti tillstyrka ändring; hvaremot KrigsCollegium
i underdånighet ansåge, det
en lika hög rättvisa påkallade, att desse
(pi\ ■ Stat s- Vt skot tets Bettini; anderi.
Räntor böra utgå, om icke i den Valeur
myntet egde, då contante pen--  ilinge-Räntorne åsattes och Två Daler
utgjorde En Riksdaler, åtminstone efter
1715 års Mynt-valvation, och Kongl.
Kungörelsen d. 6 December 1776, om
Kronans Contante-Räntors utgörande
med 3 Daler på R:dr, såsom icke stridande
mot Ständernes förenämnde beslut
af år 1776, eller Kongl. Majus Nådiga
Bref d. 6 Junii 1774, då det endast
för tillfället ansågs betänkligt att,
sådan beräkning bestämma: Och syntes
alltså billigt att, sedan myntet de sednare
åren undergått en för Riket oell
hvarje Räntetagare betydlig och kännbar
försämring, väl Kronan som alla de,
hvilka fått sig sådane Contante Penninge-Räntor
anslagne, må ega rättighet
uppbära 'deni i det värde de egde från
och med 1777 till och med 180g; då
Banken upphörde att inlösa sina afgifne
Sedlar, och hvarigenom uppkom det
agio som nu eger rum emellan Silfvermynt
och Banco-Sedlarne. Skulle åter
detta ej vinna bifall, ankomine det på
Kongl. Majrts Nådiga bepröfvande, huruvida
Indelningshafvarne vid Skånska
Carabinier-Regementet, enligt Chefens
derom gjode anhållan, må afStats-med
len
-
Stats-Utskottets Betänkanden. g55
len erhålla ersättning för det lidande de
fått vidkännas, i anseende till Myntets
försämring, då, efter Kongl. Krigs-Colleqii
underdåniga tanka , en sådan ersät
O
C ’
liing borde meddelas, endast af de dem
på Lön anslagne Hemmanen.
Hvad sålunda förekommit och handlingarne
för öfrigt innehålla, har StatsUtskottet
ansett fordra ett så mycket
noggrannare skärskådande, som fråga
alltså nu uppstått, att icke blott det
till Skånska Carabinier-Regementet anslagne
Häst- och Fördels -HemmansRäntorne,
utan äfven Kronans öfrige
Indeldte och behållne Räntor i Skåne,
Blekinge och Bohus Län, borde utgå in
natura eller efter förvandling, och Markegångspris,
hvilken tillökning på det hela,
skulle enligt förslagsvis uppgjord beräkning
bestiga: å Kronans behållne Räntor,
hvilka nu efter Krono-värdiet utgöra
13,3 61 R:dr 28 sk. 3 rst.
till .■••••'«•• 3g,64*3. o 9®
och å de tili Regementer
med flere Indeldte Stater
eller för andra behof disponerade
07,o43 R:dr ig
sk. 7 rst. till .... 268,653: Siiri
Tillsammans 388,297:18. to.
Ii Sami. s B. ^2
g56 Stats-Utskottets Betänkanden.
Genom de verkställde utredningar
i Åmnet, är väl upplyst, att uti Kronooch
Skatte - Hemmans - Räntorne i desse
3:ne Provinser, liksom i öfrige delar af
Riket, ifrån ålder varit bestämde uti visse
Persedlar och deruti jemväl Utgått
sedan nämnde orter återkommo under
Sveriges Krona, att egentlige orsaken,
till deras sedermera stadgade utgörande
i Penningar varit, att Myntvärdet
den tiden icke blott motsvarade,
utan till och med Öfversteg Persedlarnes
eller Krono-värdiet, och att följaktligen
den lindring i Skatten, som vid myntvärdets
fall tillgodokommit de Hemmans-egare,
hvilka sålunda få i Penningar
erlägga Persedlarnes Krono-värdie,
icke må kunna grunda sig på någon
eftergift utaf den, Jorden af ålder
åtföljande, lika Skattskyldighet, som å
andre orter, utan härflutit ifrån en tilläfventyrs
icke förutsedd myntförsämring;
hvarförutan., och då förmånen häraf icke
sträcker sig till alla, utan de Hemman åter
hvilka åligga fullgörandet af Rustningseller
Roterings-Prsestationer i och för
den dem åsatte Räntan, i verkligheten
vidkännas Skatternes utgörande in natura
och det så mycket drygare, som de
dem till understöd anslagne Räntor af
Stats-Utskottets Betänkande!!. qSj
andre Heraman, endast i det försämrade
Myntet få uppbäras, ett så skiljaktigt
förhållande med Grund-skatternes afbördandé
inom samma Provinser, jemväl
synes innefatta bevisning deraf, att
deras erläggande i penningar icke kommit
i beräkning vid Indelnings-Verkets
upprättande, såsom en framtida ovilkorlig
rättighet; i följd hvaraf både billighet
och rättvisa påkalla en sådan rättelse
härutinnan, att likhet i RäntomeS utgörande
ej mindre inom desse Provinser,
än mot hvad som eger rum i andre
orter i blefve återstäld. Men som i
afseende härpå likväl förekommer, att
Ränte-Persedlarnes utgörande i Skåne,
Blekinge och Bohus Län, på sätt nu
sker, tillkommit i behörig ordning och
blifvit faststäldt vid de nya Ref- och
Skatte-läggningar, som, efter desse orters
återläggande till Sverige, föregingo de
derstädes upprättade Indelnings-Verken,
samt att, enär den säkerhet i Hemmans-förmånerne,
som med egande rättens
helgd är så nära förenad, härigenom
ifrågaställes, det alltså må anses utgöra
en deruppå grundad rättighet för
de Hemmans-egare, hvilka nu i penningar
erlägga Räntorne, att blifva i
åmnet hörde, och lemnäs tillfälle, att
g&8 Stats-Utskottets Betänkandeti.
utveckla och framställa de skäl, Hemmans-egarne
kunna hafva att anföra, mot
en förändring af så stort inflytande på
deras beskattningsskyldighet, oell den
i längre tid njutne lindring deruti, hvarvid
de sig tryggat; så och då, för öfrigt
en närmare undersökning synes nödig
till utrönande deraf, i hvad män
den ständige Rotering, som i sednare
tid skedt i Skåne, finnes medföra ett
ökadt åliggande för denne Provins särskildt
och utöfver hvad andre orter af
den allmänt åtagne extra Roteringens utgörande
under Krigstid vidkännes, samt
huruvida i det fall, Räntorne borde, såsom
nu yrkadt blifvit, utgå efter deras
värde in natura, sådant må föranleda
till lindring i detta Roterings besvär;
finner vid sådant förhållande, Statsutskottet
sig böra tillstyrka, det Riksens
Högloft. Ständer hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att desse förberedande
åtgärder, till ärendets ytterligare
utredning i hela sin vidd, måtte blifva
vidtagne, samt att Kongl. Majit i
anledning deraf, samt frågans öfriga beskaffenhet,
täcktes vid nästa Riksdag
meddela Dess Nådiga Proposition och
förslag, i afseende på ämnets vidare
öfvervägande af Riksens Ständer.
Stats-Utskottets Betänkanden. f f)5g
Hvilket dock vördsamt öfverlemnas
till Riksens Högloft. Ständers bepröfvande.
Stockholm d. 20 Maji i8a3.
N:0 168-
Ankom den a3 Maji i8a3.
Rikets Högloft. Stånders Statsoch
Bevillnings-Utskotts Utlåtande,
i anledning afRiksdags-Fullmågtiden
J. J. Ruthbergs
Memorial, angående särskild
anslag till Taxeringskostnadens
bestridande inom
Norrbottens Lån.
FVån Hedervärda Bonde - Ståndet har
till Stats- och Bevillnings-Utskotten blifvit
remitteradt Riksdags - Fullmägtigen
J. J. Ruthbergs Memorial, angående särskildt
anslag af Bevillnings-medlen, till
arfvode och aflöning för de Tjenstemän,
hvilka biträda vid Taxerings- och Pröfnings-Committéer
inom Norrbottens Län.
Och som, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss al d. 26 sistlidne
Januarii, Tippa den af Konungens Befallningshafvande
i Norrbottens Län,
C ■ (
9Ö0 Stats- Utskottets Betänkanden.
hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorde
framställning, om behofvet af ett sådant sår,
skildt anslag till förenämnde ändamål, Rikets
Höglofl. Ständer vid innevarande Riksdag,
med bifall till deras Stats-Utskotts
tillstyrkande, förordnat, att till fördelning
mellan de Personer, hvilka varit, vid
1820 års Pröfnings-Committée i Norrbottens
Lån, tjenstgörande, skulle af de
i Landt-Rånteriet influtne, eller inflytande
Bevillnings-medel, få användas 220
R:dr Banco, samt att för 1821 och följande
åren, så långe de för Taxeringskostnadens
utgörande i 1818 års Bevillnings
- Förordning faststålde grunder åro
gällande, ett lika belopp af Bevillningsmedlen
särskildt får till nämnde behof
årligen disponeras; Så anse Utskotten något
ytterligare anslag, ån det som sålunda
redan blifvit till det uppgifne ändamålet
beviljadt, icke i anledning af Ruthbergs
Motion kunna tillstyrkas.
Hvilket dock Rikets Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsamt understålles.
Stockholm den 16 Maji 1823,
Stats-Udskottets Betänkanclcn. 96*
N;0 169.
Ankom den 37 Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, angående
sökt befrielse från Tiondes
utgörande, på i o års tid,
för Alun-tillverkningen vid
Lowerts Bruk
JVIedelst
Remiss den 16 sistl, April, har
Kongl. Maj:t tåckts i Nåder lemna Statsutskottet
del af Herrar M. J. Bjårnstjernäs,
C, G. Sahlstens och J. C. Reneckes,
såsom disponenter af Lowerts Alun-Verk,
underdåniga ansökning att, på 10 årstid,
Nådigst förunnas befrielse från utgörande
af Tionde för tillverkningen vid nämnde
Bruk,
Disponenterne anföra härvid i underdånighet,
att Lowerts Bruk, som år
1723 erhöll sine första Privilegier till anläggning
i Olands Södra Mot, i anseende
till svårigheten, att från Småland öfverföra
ali den ved, som till Bruket erfordrades,
heldst Alun-Skifferns tjenlighet
till bränsle vid kokningen, då icke
var känd, blifvit, med sedermera erhållet
Nådigt tillstånd, anlagdt. på Småländska
<j(h. Stats-Utskotlets Betcinkanden.
sidan i Calmare Lån, och Sodra More
Hårad, med skyldighet för egarne att, inom
de anviste utmålen på Oland taga Skiffxen,
till hvars afhemtande vid en nara
intill grånsande hamn, Degerhamn kallad,
Last-Bryggor anlades, der Verkets Fartyg
kunde lägga till, och finna skydd
för stormarne, och skall tillverkningen,
under en mer och mindre gynnande conjunctur,
men med alltid ostörd gång, på
sådant sått, blifvit fortsatt till år 1804, då,
till anläggning på idels mils afstånd, söder
från Degerhamn, ett nytt Äiun-Verk på
Öland privilegierades, hvars egare vidtagit
den utväg till bortförande af de så
kallade Kallsyrorne eller den Alun-skiffer ,
sorn undergått rostning och lutning, utstjelpa
deni i sjön, der denna materia,
efter någon tids förlopp upplöst, genom
de Höst och Vinter vanligen inträffande
sydvestliga stormarne, blifvit drifne
allt närmare och närmare ofvannåmnde
Lastage-plats, hvars hamn derigenom,
redan åren 18 *8 och I8l9> till den grad
fylldes, att ställen, hvarest om hösten varit
5 a 6 fot vatten och derutöfver, dels
förändrats till torrt land och dels uppgrundats
till ett högst obetydligt djup af
1 a 2 fot. Förlägenheten blef dock, för
den gång afhjelpt medelst en ny, mycket
Ståts-Utskottets Betänkanden. c)63
kostsam Lastbryggas uppförande, men genom
de stormar, som rasat sistlidne host
och vinter, skall på nytt en ännu större
uppgrundning, af samma ämne bestående,
hafva uppkommit; så att, enligt en, af
Lots-fördelnings- Chefen Nils Rothman,
uppråttad Charta med tillhörande beskrifning,
för närvarande, endast en liten rånna
år öppen, genom hvilken 4 a 5 fot
djuptgående Fartyg kunna framkomma till
Last-bryggan, men utmed densamma till
större delen ej finnes annat ån torrt land,
och vidare vid Brohufvudet, i stället för
g k 10 fots djup, endast 5 fots vatten j
och som hamnen vid Degerhamn sålunda,
utan Lowerts Bruks-egares förvållande,
blifvit till större delen obrukbar, samt
all anledning vore att befara, det inloppet
utan kraftig motverkan, ån vidare
försämrades, då all Skiffer-afhemtning
blefve omöjlig och hvarigenom Bruksegare
såttas i den obehagliga nödvändigheten,
att välja mellan Verkets nedläggning
eller hamnens återställande i dess förra
skick, dels genom muddring och dels genom
ytterligare Bro-byggningar, af hvilka
alternativer det förra skulle medföra uppoffring
af den betydliga Egendom, BruksInteressenterne
ega i Verket, och det senare
åter förutsätter kostnader som, sår
-
r)64 Stats-Utskottets Betänkanden,
deles i närvarande får handelen och Aluntillverkningen
ofördelagtiga conjuncturen,
öfverstego den enskilda förmågan, hafva
Disponenterne, på desse skål och under
åberopande af den vinst, som skulle tillskyndats
både ortens Innevånare och det
allmänna genom Lowerts Alun-Verks fortfarande
bedrifvande, framställt ifrågavarande
underdåniga anhållan.
Vid öfvervägande af hvad sålunda
förekommit, synes vål, som skulle hamnen
vid Degerhamn fordra ett skyndsamt
och med betydliga kostnader förenadt
iståndsåttande, om den af Lowerts
Alun-Bruks-egarne till den erforderlige
Skifferns afhemtande, med någon fördel,
skall kunna begagnas, samt att Disponenterne
af Verket alltså icke saknat anledning
till deras nu i underdånighet gjorde
framställning; men som det bevis om
hamnens beskaffenhet, hvilket Disponenterne
åberopat, i förevarande fall, icke
kan anses tillfyllestgörande, och ej eller
år utredt, huruvida egarne till det i Lowerts
grannskap varande nya Alun-Verket
kunna vara något ansvar underkastade,
för det de, genom kallsyrornes utstjelpande
i Sjön, vållat uppgrundningen vid Degerhamn,
finner Stats-Utskottet, i sakens
Stats-Utskotlets Betänkanden. g6S
så beskaffade skick, sig icke kunna lernna
annat tillstyrkande, ån att Riksens
Högloft Stander måtte hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det täck tes Kgl.
Majit, genotn dertill utsedde skicklige och
ovåldige personer, i Nåder låta på stället
undersöka forhållandet i omformåldte omständigheter,
samt derefter och sedan Kgl.
Kammar- och Bergs-Collegierna fått tillfälle
att ofver ämnet sig utlåta, taga under
Nådig profning, om och i hvad mån
de nu hegärde frihets åren, i jemförelse
till ofvanberorde kostnader, måga Lowerts
Bruks-egare beviljas; Hvilket till
Riksens Högloft Ständers närmare bepröfvande
vördsammeligen ofverlemnas.
Stockholm den 22 Maji 1823.
NiO 170*
Ankom don Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Majits Nådiga Remiss uppå
Hårads-Skrifvaren Rydings underdåniga
ansökning, om utbekommande
af innehållen
Mantals-skrifnings - provision.
IVXedelst Nådig Remiss af d. 16 nåstlidne
April, har Kongl Maj;t till Stats*
f)6G Stats-Utskottets Betänkanden.
Utskottet öfverlemnat en ansökning af
Hårads-Srifvaren i Vane, Bjerke, Flundre,
Ahle och Vådtle Håraders Fögderi
af Elfsborgs Lån, Joh. Fred. Ryding, deruti
han i underdånighet anhållit, om utbekommande
af origtigt innehållen Mantals-skrifnings
- provision för åren 1810
till och med I8i7> utgörande tillsammans
70 R:dr 25 sk. 6 rst Banco, och upplysa
de vid den underdåniga ansökningen
fogade Handlingar, att sedan i följd
af Författningarne, io:de penningen af
Mantals-skrifnings-provisionen årligen blifvit
innehållen i och för uppkommande
afkortningar å denna uppbörd, har, uppå
Landshöfdinge-Åmbetets, i berörde Lån,
reqvisition, om anordnande af den del,
derutaf för åren i8'0 till och med 1815»
som efter det afkortnings-beloppet blifvit
kåndt, skulle vidare utgå, Kongl.
Stats-Contoiret genom skrifvelse till Landshöfdingen
af d. 30 Junii 1819 förklarat,
det den återstående provisionen, hvilken
för Ryding belupit till 40 R:dr 43 sk. 6
rst Banco, icke kunde utbetalas på den
grund, att reqvisitionen derå ej inkommit
inom den i Kongl. Kungörelsen den
q December 1812 utstakade prsescriptions
tid; Hvarefter den likaledes innehållne
provisionen för åren 1816 och 1817,
Stat s-Ut skottets Betärikanden. 967
som utgjort 29 R:dr 3 o sk. blifvit i 1818 års
Lands-Bok afförd, så att hans förlust bestiger
sig, för alla dessa åren, till 70 R:dr 25 sk.
6 rst. och då Ryding deröfver hos Kongl.
Majt i underdånighet fort klagan, har
Kongl. Maj:t genom Nådig Resolution d.
19 December 1821» efter vederbörandes
hörande, förklarat, att Kongl. Stats-Contoiret
rätteligen förfarit, i hvad som rörer
den innestående Mantals-skrilnings-provisionen
för åren 1810 till och med 1815»
samt i Nåder profvat skäligt, det egde
Hårads-Skrifvaren Ryding, att vid nasta
Riksdag till Kongl, Maj:t inkomma med
förnyad underdånig ansökning i detta ämne,
då Kongl. Maj:t ville till Riksens
Ständers profning öfverlemna, huruvida,
till godtgörande af sistnämnde provisions
belopp, något särskildt anslag må beviljas;
men beträffande åter det, af Ryding
sökte utbekommande af återstående Mantals-skrifnings
- provision för åren 1816
och 1817? så fann Kongl. Maj:t den delen
af ämnet i dess då varande skick, ej
kunna till omedelbar Nådig pröfning
upptaga
Enligt hvad Stats-Utskottet inhemtat,
innehålles vid anordnandet af den
provision, som bestås för Mantalsskrif
-
t)68 Stats-Utskottets TJetänkcmden
ningen
till viss proCent utaf den inflytande
inkomsten, io proCent för möjligen
blifvande atkorfningar å denna uppbörd,
men hvilken innehållning sedermera,
når afkorrtningarne åro till beloppet
utredde, godtgores Mantals-Skrifvaren i
den mån han dertill kan vara berättigad,
samt, efter skeende uträkning och reqvisition
^ sorn bår verkställas inom den i
Kongl. Kungörelsen d. g December 1812
stadgade praescriptionstid för fordringar
hos Stats-Verket, nemligen d. I Julii året
efter det, då fordringen blifvit bestämd.
Då uppbörden för ett Skatte-år skall vara
verkställd, samt resterne redovisade
det påföljande året i Augusti månad,
hvarefter Råkenskaperne afslutas, och bor
vara insänd till Kgl. Kammar-Collegium
inom slutet af Junii månad, det derpå följande
året: så måste ock till den tiden vara
utredt och gifvet, hvad af Mantals-penningarne
ingår på det hela, så att, då kan
utrönas hvad Mantals-Skrifvaren tillkommer
utaf den forst gjorde provisionella
innehållningen. Sålunda hade exempelvis
beloppet häraf för år 1815, bordt
vara kändt vid Junii månads slut 1817»
då Mantals-Skrifvarens fordran hårå alltså
var bestämd; och, med tillämpning af
Hågstberörde Nådiga Kungörelse borde
Stats-Utskottets Betänkanden. 96g
denne under året 1817 uppkomne och
utredde fordran, derefter inom prasscriptionstiden
reqvircras. Hårads-Skrifvaren
synes dervid vara i tillfälle, att forst och
nogast kånna beloppet utaf afkortningarne,
dem han i Råkenskaperne skall afskrifva;
och honom åligger jemväl, enligt
åberopade Kongl. Kungörelsen, att
inom den 15 Maji äret efter det hans
fordran år bestämd, uppgifva och bestyrka
den hos Landshöfdingen, som derpå
har att inom d. 1 Julii samma år, hos
Kongl. Stats-Contoiret gora anmälan om
utgiftens anordnande.
I följd häraf, hade det alltså tillhört
Hårads-Skrifvaren Ryding, att årligen hos
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppgifva
och styrka, hvad som kunde vidare
tillkomma honom af de innehållne 10
proCent å Mantals-provisionen, för den i
frågavarande tiden; men enär, efter hvad
år upplyst, sådant icke blifvit iagttaget
för någotdera året, hvilket Ryding äfven
medgifvit, så år det sålunda genom
egen underlåtenhet egenteligen, som den
anmälde förlusten uppkommit. Och som
det med Kongl. Kungörelsen af d. 9 December
1812, åsyftade ändamål, att, inom
viss tid, kunna beräkna Stats-Verkets
Stats- Utskottets JBelänkanclen.
utgifter, icke skulle vinnas, derest försummelsen
utan giltiga skål, ej medförde
vidare påföljd, ån den, att afvakta Riksens
Stånders sammankomst, men deremot
sådant påfordrade särskildt anslag
och således förorsakade, att en Författning,
gifven i afsigt att betrygga Statsverket
för efterräkningar, deremot klefve
för Staten menlig, kan på desse skål,
dem Riksens Högloft Ständer i flere dylika
frågor, vid denna Riksdag, gillat,
Stats-Utskottet icke tillstyrka, det någre
medel må till Hårads-Skrifvaren Rydings
godtgörande af den innehållne Mantalsskrifnings-provisionen
anvisas.
Hvilket dock till Riksens Hoglofl.
Ständers beprfifvande vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm d. 22 Maji 1823.
N:0 171.
Ankom den 27 Maji 1823.
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar,
i fråga om medels
anslående å Stat, till befordrande
af Yexel-under visningen.
Uti Hedervärda Bonde-Ståndet har, i
anledning af Stats-Utskoljtets utlåtande den
10
Stats-Utskottcts Betänkan den. 971
I o sistl. April, ofver Herr Carl W. Tigerscholds
Motion, om anslag af allmänna
medel till Vexel-undervisningens befordran,
anmärkning blifvit gjord, på grund
hvaraf denna fråga år af Ståndet återremitterad;
Men som de öfrige 3:ne Stånden,
nemligen Högloft Ridderskapet och Adeln,
Hogv. Preste-Ståndet och Vållofl. Borgare-Ståndet,
d. 17 i forlidne månad, bifallit
Utskottets yttrande, har Utskottet
ansett sig icke kunna till vidare handläggning
upptaga detta sålunda, likmätigt
6g $. Regerings-Formen, afgjorde ärende;
Hvilket Utskottet får vördsamt anmäla.
Stockholm d. 22 Maji 1823-
N.O 172.
Ankom den 27 Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af Riksdags-Fullmågtigen
Olof Månssons
Memorial, om Lösen
till Skatte af Jerko-Holme
i Blekinge Lån.
Sedan Kongl. Kammar-Collegium, uti
en derstädes anhängig tvist, emellan Bojiderne
Mäns Olsson och Mäns Persson å
4 Sdml. 2 B. 63
|)72 StatStUt skottets B et änkan den.
ena, samt Bönderne Måns Persson, Svert
Persson, Ola Nilsson och Åke Persson,
alla på Sturkö, å andra sidan, angående
båttre rått till Skattelösen af en uti Skärgården
af Östersjön belägen holme, Jerkö
kallad, hörande till Sturkö Socken, Östra
Hårad och Blekinge Lån, medelst Utslag
d. 29 Junii 1820, förklarat, att,
som Jerkö-holme vore af sådan egenskap,
att densamma, emot 77 §. Regerings-Formen,
utan Kongl. Maj:ts och Riksens Stånders
gemensamma samtycke, icke finge
till Skatte försåljas, funne Kongl. Collegium
något Skatteköp derå då icke ega
rum; Så har Riksdags-Fullmågtigen Olof
Månsson från Blekinge, till undanrödjande
af detta hinder för Jerkö holmes
upplåtande under Skattemanna rått, så
vidt detsamma på Riksens Stånders åtgärd
beror, uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifvet Memorial, anmält ärendet,
med hemställan att Jerkö desto heldre
måtte till Skatte försåljas, som den,
efter hans tanka, ingalunda kunde hånföras
till sådane Kronans Gods och Lågenheter,
som dem, hvarpå ofvanberörde
i Regerings-Formen har afseende.
Efter erhållen Remiss, får Stats-Utskottet
anmäla, att, enligt anteckning i
Jorde-Böckerne, år Jerkö upptagen så
-
Siats-Utskottets B et änkan den. 97 3
Som en Krono holme med a R:dr 16 sk.
Ränta, Och har densamma, jemlikt Kgl.
Kaminar-Collegii Stådjo-Bref d. 10 Maji
17H2, blifvit på 50 års tid, till besittning
upplåten framlidne Vice Amiralen
m. m. Friherre Johan von Raijalin hvars
rått nu mera innehafves af ofvanbemålde
Mans Persson, Sven Persson, Ola Nils-*
son och Ahe Persson.
Då alltså Jerkö holme, från längre
tider tillbaka, varit ansedd af den natur,
att Kongl. Kammar-Collegium, efter omståndigheterne,
kunnat derom förordna,
lärer någon anledning till tvifvelsmål,
icke vara för handen, att ju denna holme,
såsom Kongl. Kammar-Collegium,
på grund af Jorde-Böckerne, jemväl yttrat,
bör hänföras till de uti 77 §. af
Regerings-Formen omförmåldte Krono
Lågenheter, vid hvilket förhållande och
enär, ej eller någre särskilde omständigheter
inträffa, som kunna föranleda dertill,
att Jerkö mer, ån andra dylika Lågenheter,
Kronan genom Skatteköp afhåndes,
Stats-Utskottet icke kan understödja
Riksdags-Fullmågtigen Olof Månssons
i detta hänseende, gjorde framställning;
Hvilket till Riksens Ständers närmare
bepröfvande vördsammeligen öfverlemnas.
Stockholm d. 22 Maji 1823.
974 Stats-Utskottets Betcinkanden.
N:0 173.
Ankom den 27 Maji 1823.
Riksens Hoglofl. Stånders Statssamt
Allmånna-Besvårs- och
Ekonomi - Utskotts Utlåtande,
i anledning af RikdagsFullmågtigen
Eric Mörtbergs
Memorial, om inrättandet af
en Schola i Öfver-Torneå Socken.
TPill gemensam handläggning af Statsoch
Ekonomi-Utskotten har Hedervärda
Bonde-Ståndet, genom Protocolls Utdrag
af d. ig nåstlidne Martii; åfverlemnat ett
Memorial af Riksdags-Fullmågtigen från
Norrbottens Lån Eric Mårtberg, som med
afseende derå, att uti Ofver- och NederTorneå
Socknar en stor del innevånare
skola sakna nödig undervisning både i
Svenska och Finska Språken, hvilkas
kännedom vore högst nödvändig, för att
i framtiden bilda dem till nyttiga medlemmar,
hemställt, att en Schola må blifva
anlagd vid Moder-kyrkan uti OfverTorneå
Socken, eller vid Hietaniemi,
och en Lärare, med fullkomlig kännedom
af begge språken, dervid antagas;
till hvars aflonandc och öfrige kostnader
Stats-Vt skottets Betänkande?!. gy5
de medel, efter Mortbcrgs tanka kunde
användas, som årligen ifrån Ofver- och
Neder-Torneå Socknar utbetalas.
Vid profningen af denna fråga, hafva
Utskotten funnit densamma, i det skick
den nu sig företer, innefatta en sådan
enskild angelägenhet, som icke utgör föremål
får Riksens Hoglofl. Ständers åtgärd,
utan anse Utskotten vederbörande
lämpligast kunna genom ifrågavarande
framställning bereda det Nådiga afseende,
som densamma, enligt sig företeende om-«
ståndigheter kan anses förtjena.
Stockholm den 20 Maji 1823,
N:ö 174.
Ankom den'27 Maj i8u3.
Riksens Hoglofl. Stånders Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtande,
öfver Herr J. Ullbergs
Memorial, om anläggande af
en Fyrbåk på Holmöns Norra
udde, vid inloppet till
Qvarken.
Uti afgifvet, samt till Stats- och Economi-Utskottens
gemensamma handlägg
-
gnQ St al s- Ut sko t tet s Betcinkanden.
ning remitteradt Memorial, har Ledamoten
af Vållofl. Borgare-Ståndet, Herr J. Ullberg
föreslagit, att, sedan ansökning flere
gånger blifvit gjord, om anläggande af en
Fyrbåk på Norra Udden af Holm-on i
Bottniska Viken, vid inloppet till Qvarken,
utan att någon verkan deraf följt,
åtgärd af Riksens Högloft. Ständer desto
heldre måtte vidtagas, till befordrad verkställighet
häraf, som å ena sidan, den
våda för hvilken Sjömannen under Storm
och mörker är blottståld i detta trånga
farvatten, och erfarenheten af de många
der inträffade Skeppsbrott oundgångeligen
fordrar denna säkerhets-anstalt, och å
den andra Lots-Båk- samt Ringpenningeafgiften,
genom den deri skedde förhöjning
uppgått till ett så betydligt belopp
utöfver hvad vid sista Riksdag deraf varit
påråknadt, att medel, efter Motionärens
förmenande, icke böra kunna saknas
för uppfyllande af de ändamål, som med
Båk-afgiftens utgörande varit åsyftade
Uti hvilket anförande Herr H. Bjuhr sig
förenat.
Utskotten, som funnit nödigt att,
för en närmare kännedom af ämnet, förskaffa
sig åtskillige upplysningar, hafva i
den ordning Riksdags - Ordningens 42 §.
Stats-Utskottets Betänkanden.
beståmmer, sökt och från Förvaltningen
af Sjö-Årenderna, samt Lots-DirecteursÅmbetet
erhållit de underrättelser: att sedan,
i anledning af Borgare-Ståndets vid
1810 års Riksdag gjorde, och vid 1812 års
Riksdag förnyade underdåniga ansökning,
om anläggande af en Fyrbåk på Holmön,
Kongl. Maj;t anbefallt Förvaltningen
af Sjö-Årenderne, att med underdånigt yttrande
häröfver inkomma, bemålde Förvaltning,
uti underdånig skrifvelse d. I
Februarii 1814, tillstyrkt en StenkolsFyrbåks
inrättande af nyare uppfinningen
på en bergudd, kallad Kornskylarne,
vid Norra åndan af Holmön, med bifogande
tillika af upprättad ritning och kostnadsförslag
dertill: att Kongl. Maj:t uti
Nådigt svar härå d. 22 i samma månad
förklarat, att som på Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, ett project till förändrad
organisation af Lots-Verks-Styrelsen blifvit
utarbetadt, och snart komme att Kgl.
Maj:ts Nådiga pröfning underställas, Kgl.
Maj:t funnit frågan om Fyrbåkens uppförande
böra hvila, till dess den blifvande
Lots-Styrelsen fått deröfver underdånigt
Utlåtande afgifva; Att den nya LotsRegleringen
likväl först d. 20 Junii 1820,
blifvit af Kongl. Maj:t faststäld, och icke
förr ån med detta års början möjlighet
<j^8 Ståts-Utskottets Betänkanden.
beredd, till Lots-Inråttningens fullkorn»
liga organisation i Norra delen af Bottniska
hafvet; samt att dels i atbidan på
resultaten af de i detta haf Nådigst anbefalde
undersökningar och Hydrographiska
måtningar, hvilka instundande
Sommar komma att verkställas omkring
Holmön i Östra och Vestra Qyarken,.
dels i anseende till den obetydliga Sjöfart»
som sedan 1803 af Svenska medborgare
i detta farvatten idkas, och nödvändigheten
att företrädesvis befordra nybygganden
och förbättringar al Bakar å de ställen,
der de genom en lifligare och jemnare
Sjöfart, såsom på Rikets Södra och
Vestra kuster, varit eller ännu åro af behofvet
mera påkallade, och dels med fåstadt
afseende derå, att i de ärliga Fyrings-Staterne
för sådane ändamål hittills
-endast 4,000 Rtdr varit anslagne, Förvaltningen
och Lots-Directeurs-Åmbetet
af desse skål ännu icke kunnat tili uppbyggande
1 underdånighet anmäla den
projecterade Fyrbåken på Holmön.
Då Utskotten sålunda inhemtat, att
behofvet af en Fyrbåks uppförande på
Norra udden af Holmön redan af vederbörande
Ambets-verk blifvit hos Kongl.
Maj:t anmäldt, och af Kongl. Maj:t i
Stats-Utskottets Betänkanderi. 979
Nåder erkand; samt således med säkerhet
år att vänta, att verkställigheten deraf
kan emotses, enär omståndigheterne sådant
medgifva, och de derför nu motande
hindren hunnit un dan rödjas, så hafva
Utskotten icke ansett skål förekomma , att
tillstyrka Riksens Högloft Ständer, att
genom underdånig framställning å nyo
väcka Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på
detta Ämne.
Till Riksens Hoglofl. Ständers Eget
beprofvande hemstålles dock detta vördsammeligen.
Stockholm den 20 Maji 1823.
N:0 175.
Antom den 27 Maji 1823.
Riksens Höglofl. Stånders Statssamt
Allmänna Besvårs- ock
Economi-Utskotts Utlåtande,
i anledning af de flere vid
detta Riksmöte gjorde framställningar
om Provincial-Låkares
tillsättande i åtskilliga
Län.
Uti sårskildte, till Stats- och Ekonomi-Utskottens
gemensamma Utlåtande
Stats-Utskottets JBetänkanden.
remitterade Memorial, hafva Pehr Ericsson
från Kronobergs Lån, Nils Strindlund
från Vester-Norrlands Lån och Moses
Johansson från Vesterbottens Lån,
föreslagit, att utom de i berörde 3:ne
Lån nuvarande Provincial-Medici, en
sårskild Provincial-Låkare för hvartdera
Lånet måtte antagas och med Lön på Stat
forses, samt anvisas till District, i Kronobergs
Lån, Sunnerbo Hårad, med station
i Ljungby: i Vester-Norrlands Lån Ramsele,
Resele, Sollefteå, Boteå och Torsåkers
Församlingar, med Station i Sollefteå;samt
i Vesterbottens Lån Löfångers, Burträsks
och Skellefteå Socknar Jemte Arfvidsjauers
och Arjeplogs Lappmarks Församlingar;
hvarförutan Motioner inom samtlige Respective
Riks-Stånden blifvit våckte, om
tillsättandet af en Provincial-Låkare i
Norra Halland; äfvensom Riksdags-Fullmagtigen
Johan Jacob Rutberg, vid föredragning
inom Hedervärda Bonde-Ståndet
till Remiss af den, utaf Pehr Andersson
från Halland i nyssnämnda ändamål
våckte fråga, i egenskap af särskild Motion,
yrkat anslag för en Provincial-Låkare
i Norrbottens Lån;— Och hade
slutligen Nils Strindlund tillika hemställt,
att ett Apothek måtte få i Sollefteå inråttas.
Stats-Utskottets Betänkanden. q8i
Till ådagaläggande af behofvet utaf
en utvidgad Läkare-vård, uti ifrågavarande
Lån, har blifvit anfördt: af Pehr
Ericsson, att, inom Sunnerbo Hårad, det
storsta till vidd och folkmängd i Kronobergs
Lån, icke finnes någon ståndigt
bosatt Läkare; att detta Hårad icke eller
har någon Stad, hvarifrån Låkare-hjelp
skulle kunna våntas, samt att, då Lånets
ende Provincial-Låkare, som har sin
station i Vexiö, år aflågsnad ända till 12
a 13 mil, från den längst bort belägne
delen af Sunnerbo Hårad, storsta svårighet
möter för honom, att, åt Innevånarne
i denna ort, kunna lemna något
biträde: — Af Nils Strindlund: att, ehuru ,
Vester-Norrlands Lån förut år försedt
med 2:ne Provincial-Låkare, med Sundsvall
och Nätra till vistelse-orter, i Vestra
delen af Lånet, ställen likväl finnas,
som hafva ända till 30 mil och derutöfver,
till den ort, hvarest Läkare år
tillgänglig, och hvilka icke, såsom i en
del andre Lån, kunna i sitt behof afLåkarc-vård
hjelpas genom stationerande
derstädes af Regements- och Bataillons-Låkare,
emedan sådane inom Vester-Norrlands
Lån icke finnas; af Moses Johansson:
att från Umeå, der Vesterbottens ende
Provincial-Låkare bor, till de Norra
983 Stcits-Utskottcts Betänkanden.
Socknarne i Lånet, år ett afstånd från
10 till 15 mil, och från samma Stad till
Lappmarks Församlingarne mera ån 30
mil, samt af Johan Jacob Rutberg: att
vissa orter inom Norrbottens Lån, hafva
emellan 30 och 40 mil, till nårmaste Låkare-station;
hvarjemte Utskotten,i afseende
på detta sistnämnde Lån, förskaffat
sig den upplysning, att der endast finnes
2:ne behörigen qvalificerade Läkare, nemligen
en Provincial- och en BataillonsLåkare,
med boningsplatser, den förre i
Luleå och den sednare i Piteå, samt att
då således öfre delen af Lånet vore den,
för hvilken behof visade sig af tillgång
till en Läkare, den föreslagne andra Provincial-Låkaren
borde stationeras i Neder-Calix
eller Neder-Torneå Socken.
I afseende på den för Norra Halland
föreslagne utsträckta Låkare-vård, hafva
Utskotten inhemtat: att Halland, med
en långd af 17I mil, förut eger blott en
Provincial-Låkare, som stationerad i Sodra
delen, eller Staden Halmstad, svårligen,
vid påkommande behof af dess biträde,
kan vara att påräkna för Länets
Norr ut, på ett afstånd af ända till 131
mil, boende Innevånere: att i sistnämnde
del af Lånet, med undantag af Staden
Stats-,Utskottets Betänkanden• <}83
Varberg, får det närvarande, icke eller
finnes någre private Läkare, samt att
Halland, såsom roteradt till Båtsmans hållande,
jemväl saknar den förmån att, lika
med de af Rikets Provinser, der LandtRegementer
finnas indeldte, ega tillgång
till Regements- och Bataillons-Låkare.
Utskotten hafva tagit allt detta uti
noga öfvervägande; Och då Utskotten å
ena sidan ansett det vara obestridligt att,
i anseende till vidlyftigheten af de Districter,
som de uti ofvannåmnde 5 Län
tillförordnade Provincial-Låkare för närvarande
hafva, desse omöjligen kunna
medhinna, att åt de aflågsnare delarne
deraf, sträcka någon egentelig vård, samt
å den andra funnit, hvad de Lån beträffar,
der Militair-Låkare finnas, att, om
ock utväg kunde beredas till deras stationerande,
å sådane aflågsnare ställen, ändamålet
af en jemn tillgång till Låkarehjelp,
samt de medel, genom hvilka endast
denna hjelp kan blifva verkande,
likväl icke skulle kunna vinnas, enär dels
desse Läkare icke åro att påräkna under
Regementernes årliga Mötes-tider, samt
deremellan inträffande Commenderingar
och Ambets-resor, dels svårighet möter
för anläggande af Apothek i de orter,
984 Ståts-Utskottets Betänkanclen.
hvarest ingen ståndigt bosatt Låkare finnes;
så tro Utskotten de gjorde Motionerne
orh tillsättning af Provincial-Låkare
i ofvanberörde Lån, desto heldre vara
fortjente af afseende, som, enar alla
Rikets Innevånare deltaga i Stats-bördor*
nes utgörande, och således åfven i kostnaderne
för helsö vårdens befordrande, de
utan undantag synas bora ega lika rått,
att dela frugterne häraf.
Hos Utskotten hafva dessutom kommit
i betraktande: att de längst i Norr
belägne Lånen, åfven såsom Kronobergs
och Hallands Lån, lika med andra orter,
ofta åro blotlstålde för farsoter och smittosamma
sjukdomar, hvilkas utbredande
och härjningar endast genom ett skyndsamt
Låkare - biträde vid deras utbrott
kunna forekommas; att, då besigtning
och obduction af dod kropp skall forråttas,
en lika skyndsamhet, särdeles under
den tid af året, då vårman medverkar
till en hastig förruttnelse, erfordras,
så vida Domaren, hvilken ofta måste
grunda sitt beslut på det härvid utrönte
förhållande, icke skall se sig i saknad af
erforderlig upplysning, och Lagarnes kraf
blifva ouppfyldt; samt att då, såsom hittills,
Provincial-Låkare, under Ämbets
-
Stats-Utskottcts Betänkanden. gS5
förrättningar måst gora reser af 30 mil
och derutöfver, härigenom betydliga kostnader
till Rese- och Tractaments-penningar
för Staten uppkommit. — Det har
icke undgått Utskottens uppmärksamhet,
att genom Provincial-Låkarnes okande
uti ifrågavarande Län, kostnad för Statsverket
mäste inträffa, men Utskotten tro
hvarken den nya utgiften blifva så särdeles
betydlig, enär besparing derigenom
vinnes i mindre dryga Rese-kostnader åt
Provincial-Läkare, eller afseendet derå
bora gå framom de högre föremål, som
genom en utvidgad Läkare-vård åsyftas
och komma att ernås.
Af alla dessa skål finna Utskotten
således sig bora tillstyrka, att, utom de i
nedannåmnde Lån förut varande Provincial-Låkare,
en sådan för hvartdera Lånet
måtte antagas och anställas i Sunnerbo
Hårad af Kronobergs Lån, i Vestra
delen Vestra-Norrlands Lån, i Norra delen
af Vesterbottens och Norra delen af
Hallands Lån, samt i ofra delen af Norrbottens
Lån; — Och får Stats-Utskottet
särskildt tillkännagifva, det Utskottet, i
fall Riksens Hoglofl. Ständer skulle till
ifrågavarande hemställan lemna bifall, år
betänkt på att utse och å MedicinalYerkets
Stat uppfora erforderlige medel.
5)86 Stats- Utskottets Betcinkanden.
Beträffande det närmare bestämmandet
af Stationerne för desse Läkare, så
anse Utskotten dermed bora förhållas efter
hvad i 3 §. af Instructionen får Provincial-Medici
den 13 Junii 1822 finnes
stadgadt, eller att detta må bero på Kgl.
Maj:ts, efter Dess Sundhets-Collegii och
vederbörande Dess Befallningshafvandes
hörande, fattande Nådiga Beslut.
Slutligen och med anledning af Nils
Strindlunds yrkande, att rättighet till anläggande
af ett Apothek i Sollefteå måtte
beviljas, få Utskotten tillkännagifva, det
Utskotten funnit detta ämne vara af enskild
beskaffenhet, att någon åtgärd derutinnan
icke kan Riksens Ständer tillkomma,
utan tillhör det vederbörande
att, för vinnande af en sådan rättighet,
anmäla sig å behörig ort.
Detta allt understålles dock vördsamt
Riksens Hoglofk Ständers Eget beprofvande.
Stockholm den 20 Maji 1823.
N;o 176.
Stats- Utskottets Bctänkahden. 9*7
N:0 176^
Ankom den 29 Maji 1823.
Riksens Höglofl. Stånders Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtande,
i anledning af RiksdagsFullmågtigen
från Vester-Dalarne
Eric Anderssons Motion»
om anslag af Medel till en
Myrs uttappning.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet hafva
Stats- samt Ekonomi-Utskotten erhållit
Remiss å Riksdags - Fullmågtigens, från
Vester-Dalarne, Eric Anderssons Memorial,
deruti han yrkat anslag af allmänna
medel, till uttappning af en i medel»
puncten af Malungs Socken, utmed Ve»
ster-Dals-Elfven belägen Myr, af en half
mils längd och 340 famnars bredd, hviff
ken, såsom ståndigt närande frost och
köld, hufvudsakligen skall bereda de inom
berörde Socken, så ofta inträffande missväxter,
men till hvars befriande från vatten,
ehuru obetydlig kostnaden derför ån blef»
Ve, Socknens Innevånareskola sakna förmåga,
hvarjemte Eric Andersson yttrat,
att ofvannåmnde Myr framdeles torde
4 Sami. 3 n, 64
blifva till odling tjenlig och dess aftappning
således åfven i detta afseende medföra
fordel.
Stats- och Ekonomi-Utskotten hafva
till profning förehaft detta amne; men
då ett tillförlitligt omdöme ej bor. kunna
grundas på en enskild persons uppgift och
genom någon officiel undersökning icke
blifvit utredt, hvad inflytande ifrågavarande
Myr kan ega på den växande grödan,
och i hvad mån detta inflytande,
genom dess aftappning, kan undanrödjas;
om inga hinder för aftappningens verkställande
möta; om kostnaden derföre,
i händelse af dess verkställbarhet, motvåges
af den deraf påräknade nytta och
om Myrens beskaffenhet kan medgifva
dess användande till odling; så och enär
följakteligen all tillgång saknas på upplysningar,
som åro nödvåndige för afgörandet
af frågan om behofvet, fördelen
och möjligheten af den föreslagne vattenaftappningen,
anse Utskotten sig deraf
hindrade, att för närvarande i ämnet meddela
något bestämdt yttrande, om och
hvad understöd till förelagets verkstållande
bör af Allmänna medel kunna påräknas,
utan tillstyrka, att något afseende
icke må fästas å Eric Anderssons väckte
Stats-Utsköttets Betänkanden. g8g
Motion; Hvilket till Riksens Höglofl.
Stånders bepröfvande vordsamligen 6fverlemnas.
Stockholm den 20 Maji 1823,
N;0 177.
Ankom (ten 29 Maji 1823.
Riksens Höglofl. Stånders Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Economi- Utskotts Utlåtande
öfver Riksdags -Fullmågtigen
Eric Mörtbergs Memorial,
om anslag af Allmänna
medel till fullbordande af en
Yåganlåggning i mellan öfver-
och Neder-Calix Socknar
inom Norrbottens Lån.
np
i ill Stats- och Ekonomi-Utskottens
gemensamma handläggning, har Hedervårda
Bonde-ståndet remitterat ett af
Riksdags-Fullmågtigen, från Norrbottens
Lån, Eric Mårtberg ingifvet Memorial,
angående anslag af Allmänna medel till
fullbordande af en våg-anlåggning imellan
Öfver- och Neder-Calix Socknar inom
berörde Lån.
ggo Stats-Utskottets Betänkatiden.
Vid föredragningen af detta ärende,
hafva Utskotten inhemtat: att ifrågavarande
våg, hvars anläggande, uppå derom
gjord ansökning, blifvit besluten, skulle
komma att sträcka sig långs åt vestra sidan
af Calix-Elf, och innefatta en längd
af 4| mil; att en slik våg vål vore af
stor vigt för ortens Innvånare, och ledande
till förbättring af deras tillstånd,
genom lättad handels communication, men
att Invånarne likväl sjelfve sakna utvägar,
att åstadkomma kostnaderne till vågens
anläggande; samt att de derför åt
Monberg uppdragit, att anhålla om bidrag
till företagets utförande, af den fond, som
för Strömrensningar eller nya vågars upptagande
blifvit anslagen.
Hvad sålunda förekommit hafva Utskotten
tagit uti öfvervägande; Men då,
utom det att upplysning saknas, i hvad
ordning beslutet om förenämnde vågs anläggande
tillkommit, inga officiela uppgifter
blifvit lemnade, hvaraf skulle kunna
inhemtas, om en sådan våg kan för
det allmänna medföra någon båtnad, eller
densamma endast år beräknad på beredandet
af förmån lör Ofver- och NederCalixl
Socknars Invånare, i hvilket sistnämnde
fall den, såsom ett enskildt fö
-
Stats-Ut skol tels Betänkandcn. ggf
retag, synes böra tillhöra Invånariies egen
omsorg och bekostnad, samt dessutom
icke år vordet utredt till hvad belopp
utgifterne i och för våg-anläggningen kunna
sig belöpa, och om den nytta, sorn
deraf iorvåntas, motsvara desse; så finna
Utskotten, vid en sålunda bristande
vägledning för dess omdöme och yttrande,
som Utskotten böra afgifva, sig icke
kunna för det närvarande i pröfning af
frågan till bifall eller afslag ingå, samt
således böra desto heldre tillstyrka, det
något afseende å Motionen icke må lemnäs,
som, enär särskilde medel för befordrandet
af Strömrensningar och lättade
Communicationers öppnande, blifvit
af Riksens Ständer anviste, och till Kgl.
Maj:ts Nådiga disposition öfverlemnade,
alla frågor af den beskaffenhet, som den
ifrågavarande, böra af vederbörande hos
Kongl. Majit i underdånighet anmälas.
Detta hemstålles dock vördsamt till
Riksens Höglofl. Ständers Eget närmare
bcpröfvandc.
Stockholm den 20 Maji 1823.
f)Q3, Stats-Utskottets B et änkan den.
N:0 178-
Anlora den 3o Maji i8.i3.
Utlåtande, i anledning af vackt
fråga om Numer-Lotteriets
och General-Assi stan ce-Contoirets
indragning.
Sedan Herr Gustaf Montgommery, understödd
af Herr Friherre Ludvig Boije, hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln yrkat
indragning af ej mindre Numer-LotteriInråttningen,
ån General-Assistance-Contoiret,
och samma fråga äfven blifvit
vackt af Herr Jac. Lindstrom inom Vallöf!.
Borgare - Ståndet, har Stats-Utskottet
erhållit Remiss af Årendet, för att Utlåtande
deröfver afgifva.
Till stöd för desse Motioner har hufvudsakligen
blifvit åberopadt, att Staten,
genom Lotteriets fortfarande, emot sin
värdighet och Moral-Lagens fordringar,
likasom offenteligt, uppmanar till Hazard-Spel,
som i allmänhet åro förbjudne,
och derigenom lockar den korttånkte att
uppoffra sina tillgångar, i hopp att, utan
möda och arbete, hastigt vinna en förbättrad
utkomst, ehuru det, istället, vore
Statens pligt, att uppmuntra till flit
och sparsamhet, såsom de säkraste medlen
till välstånd och oberoende, samt,
Stats-Utskottets JJetänkanden. gg3
hvad betråffar General-Assistance-Contoiret,
att denna Inrättning, som endast
skall begagnas af Hufvudstadens misshushållande
Innevånare , årligen kostar Staten
betydliga Summor, och föröfrigt, i
det afseende, år af ganska skadligt inflytande,
att den, medelst rättigheten att
emottaga och belåna Effecter, utan afseende
i hvars hand de finnas, bereder
mången Innehafvare af orått fånget Gods
en utväg, som annars skulle hafva saknats,
att detsamma använda; hvarjemte
blifvit anfordt, att den inkomst, Statsverket
komme att förlora, i händelse
Numer-Lotteriet upphörde, med lätthet
borde kunna ersattas, dels genom användande
af denna Inrättnings, jemte Assistance-Contoirets,
öfverflödiga byggnader,
samt besparing af utgifterne för sistnämnde
Verk, dels ock genom ökad Bevillning,
särdeles å Ofverflöds-Ai delar.
Jemte tillkännagivande, att StatsUtskottet,
i sammanhang med öfrige Årender,
rörande Riksgälds-Verket, vill meddela
yttrande öfver frågan om GeneralAssistance-Contoirets
upphörande , får Utskottet,
i afseende p* Numer-*Lotterie-Inråttningens
jemväl ifrågastållde indragning,
till upplysning meddela, att, då enahanda
indragning, sista Riksdag, föreslogs,
994 Stats~Utskottets Setänkanden.
voro mcningarne i ämnet, ej allenast inom
dåvarande Stats-Utskott, utan ock
inom de Respective Riks-Stånden, i så
måtto delade, att Högloft. Ridderskapet
och Adeln, samt| Högv. Preste-Ståndet
ansågo sig böra tillstyrka det Beslut, att Nu-.
mer-Lotteriet borde upphöra, och den
deraf påräknade Inkomsten ersättas genom
Bevillningens ökande; deremot
Vållofl. Borgare- samt Hederv. Bondea
Stånden förklarade sig för Inrättningens
bibehållande; Hvadan frågan sluteligen
åfverlemnades till Förstärkt Stats-Utskott,
der sistnämnde Alternativ med en Pluralitet,
af 19 Röster antogs och fastställdes.
Af sådan anledning, har NumerLotteriet
hittills får Stats-Yerkets räkning
fortgått; Oell har Lotteri-Spelet, enligt
de från Inrättningens Boksluts-Contoir infordrade
upplysningar, under loppet af
1818.» 1819. 1820," 1821, och hälften
af 1822, inbragt en behållning af tillsammans
553,005 R:dr 25 sk. 2 rst., eller
per medium under dessa 4^ år, 122,890
R:dr 5 sk. 7 rst. Banco, deraf likväl
Riks-Staten endast tillgodokommit.
för år 1818 • • - 78,210: 28. 3,
1819 •• ^ « 75,883:. 10,
1820 . . . 76,09^:. 3,
1821 - , . 75>355*4°* 3*
Stats-Uiskottets Betänkande?!* gg5
och resten, med undantag dels af 1822
års i Riks-Stat ånnu icke beräknade Inkomst,
dels ock af hvad som för PostPorto,
Bevillning af Vinster, och Centonal
af Löner utgått, blifvit af NumerLotreri-Directionen
innehållen, i afsigt att
dermed betacka möjligen inträffande förluster,
så att Verkets, under Directionens
vård, varande tillgångar, oberäknadt
Huset med tillhörande Boktryckeri
och Inventarier, d. 22 Februarii innevarande
år; utgjort:
Lotteri -Fonden;
I Riksgålds-Contoiret förräntade, dels
mot 5, dels ock mot 6
proCents Ränta . , 129,850:
Contanta Tillgångar . . 58,467: 6.10.
Fordringar hos Finska
Strömrensnings och Helsingborgs
Hamn-byggnads-Directioner
. . . 28,690. - -
Summa 217,007: 6.10.
Brudgåfvo - Fonden;
mot Reverser
utlånta , 14,800. - -
i Vexel-Banken
stående 1,635:34.7.
' ' 16*43 5:34-7-
Tillsammans 233442:41.5,
c)q6 Stats- Utskottets Betänkanden.
Om Stats-Utskottet, vid bedömandet
af detta Ärende, endast finge rådfråga sin
enskilda öfvertygelse, om Numer-LotteriInråttningens
skadliga inflytande i moraliskt
hänseende, och dess menliga verkan
på mängden af de spelandes oeconomiska
ställning, skulle Utskottet visserligen
icke ett ögonblick tveka, att tillstyrka
denna Inrättnings upphörande; Men,
då Utskottet förutser omöjligheten, att betaga
den på Spel begifne alla andra utvägar
att tillfredsställa sin vinnings lystnad:
då det kan för säkert antagas, att,
om Numer-Lotteriet, såsom en allmän
anstalt, komme att indragas, enskilde Lotterier,
i stället, skulle uppkomma, der ingen
Controll å vederbörande blefve möjelig,
och då, i allt fall, Spel å Utländske
Lotterier, oaktadt största uppmärksamhet,
ändock icke lära kunna förekommas,
hvilka Spel särskildt medföra den olägenhet,
att Penningar dragas utur Landet;
Så, och i betraktande deraf, att Lotteriet
hittills gifvit Stats-Verket en betydlig Inkomst,
den Staten, i närvarande tid, ej
synas kunna umbära, och hvilken, på
annat sått, svårligen torde kunna ersättas
, enär Rikets Innevånare nog allmänt
kånna tyngden af de Stats-bidrag, de redan
utgöra; är Stats-Utskottet af den tan
-
Stats-Utskottats Betänkanden.
ka, att Numer -Lotteri-Inrättningen tills
\Tidare bor fortfara; hvarigenom Statsverket
äfven undviker, att vidkännas de
betydliga utgifter, som, i annat fall, till
Verkets Ämbets- och Tjenstemåns Pensionerande
skulle erfordras.
I följe häraf, hemställer Stats-Utskottet,
att Numer-Lotteri-medlen hädanefter,
som hittills, maga bland StatsVerkets
Inkomster uti Riks-Staten upptagas;
dock torde denna Intrad, såsom
underkastad mycken osäkerhet vid beräkningen,
icke bora uppforas till högre
belopp, ån uti 1819 års Riks-Stat år påråknadt,
eller bo,000 R:dr.
Föröfrigt, och då Numer - LotteriInrättningen,
efter hvad ofvan år anfordt,
för närvarande, eger en behållning dels
i Contant och dels i utestående fordringar,
af icke mindre, ån 217,007 R:dr 6
sk. 10 rst. Ståts-Medel; Men, emot de
vid 1810 års Stats-reglering lagde grunder,
några Fonder at Stats-Verkets Medel
icke måga samlas, och denna behållning
jemväl egentligen år att anse såsom
ett öfverskott å den i Stat påräknade
Lotteri-Inkomsten; tillstyrker Stats-Utskottet,
att nämnde Summa måtte, i likhet
gg8 Stats-Vtskottets B et änkai iden
ined Öfverskotten å andra Stats-Intrader,
till Riksgälds-Contoiret öfvcrlemnas,
Hvaremot Fullmågtige derstädes, torde
bora uppdragas, att, uppå skeende behörig
reqvisition, hålla Numer-LotteriInråttningen
tillhanda allt, hvad, till förefallande
Utgifters bestridande, erfordras,
i den oförmodade händelse, att LotteriSpelet,
ett eller annat år, skulle med förlust
utfalla; Men beträffande den så kallade
Brudgåfvo-Fonden, utgörande 16,435
R:dr 34 sk. 7 rst; Så enär densamma till
ett särskildt ändamål finnes afsatt, och
Räntan derå, jemlikt Kongl. Brefvet till
Numer-Lotteri-Directionen af d. 4 Maji
177g, blifvit anslagen till åtskillige Extra
utgifters besörjande, utan Lotteri-Cassans
gravation, anser Utskottet, att nämnde
Fond under Directionens fortfarande
disposition bör tills vidare förblifva.
Om Stats-Utskottets nu gjorde framställning
vinner Riksens Höglofl. Ständers
bifall, lärer underdånig anhållan hos
Kongl. Maj:t bora göras, om Nådig befallning
till Numer - Lotteri - Direction,
att Lotteri-Fondens behållning aflemna;
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers
närmare bepröfvande vördsammeligen undt
rställes.
Stockholm den 29 Maji 1823,
Stats-Utskottets J5e tänk anel en. ggg
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Stånders Stats-Utskott
den 29 Maji 1823.
det, i anledning af vackt fråga om Numer-Lotteriets
och General-AssistanceContoirets
indragning, yttrade Herr Prosten
Doctor Ahnqvist:
’’Som jag inom Afdelningen har varit
dissentiens, i frågan om Numer-Lotteriets
bestånd; så får jag åfven nu i Utskottets
Plenum anmäla denna reservation,
med anhållan, att den må åtfölja
Betänkandet till Rikets Hoglofl. Ständer.
Jag voterade vid förra Riksdagen i förstärkta
Stats-Utskottet emot Lotteriet
och jag har ännu icke funnit skål, att
frångå denna öfvertygelse. Mig synes det
vara vanhedrande för Staten, att upptaga
en inkomst på moralitetens bekostnad
hos de lycksökande fattigare Folk-Classerne.
Jag önskade fast heldre, att Arbetskarlen
, Handtverks-Lårlingen, Tjenstehjonet,
under saknad af tillfälle, att bortspela sina
penningar på Lotteri, uppmanades att begagna
de nyligen lyckligtvis inrättade SparBanker,
i hvilka en säkrare resource för
framtiden blir beredd åt den behöfvande’’.
föredragning af Betänkan
-
iooo Stats-Utskottets Betänkanden.
Och skulle denna särskilda tanke,
som bitråddes af Herr Öfverst-Lieutenanten
von Heyne, Herr Bruks-Patron Ekelund
och Herr Lindstrom, på sått hegardt
blifvit, medfölja Betänkandet till Respective
Riks-Stånden.
Stockholm som ofvan.
Ex Protocollo
IV. Karström.
N:0 179.
Antom den 3 Junti 1823.
Utlåtande och Förslag, till sammanjemnkande
af Riks-Ståndens
beslut, i frågan om Medel
till kostnadernes utgörande
för Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsens förestående
Förmälning och verkstålde
Utrikes Resa.
Sedan Stats-Utskottet d. 5 sistlidne April
äfgifvit utlåtande ofver de Motioner, som
inom samtelige Riks-Stånden blifvit gjorde,
om medels anvisande, till bestridande
af kostnaderne vid Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsens förestående höga Förmål
-
Stats-Utskottets Betänkanden. ioor
ning och verkstålde Utrikes Resa, och
tillstyrkt, att en Summa af 600,000 R:dr
Banco dertill måtte anvisas, samt utgå
till hälften af den samlade SaltpetterFonden,
och den andra hälften af Riksgålds-Contoirets-medel
forskjutas, hvilket
Utlåtande d. 11 i samma månad bifölls
af Hogv. Preste-Ståndet och Vållofl. Borgare-Ståndet,
men återremitterades af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, hvarefter Utskottet
d. 13 i nåstlidne månad ofver anmårkningarne
sig yttrade, samt på anförde
skål förblef vid dess forsta förslag; så
hafva, enligt till Stats-Utskottet nu ankomne
Protocolls-Utdrag, Preste- och
Borgare-Stånden forblifvit vid deras, i frågan
meddeldte förra beslut, men deremot
Ridderskapet och Adeln, samt BondeStåndet,
under d. 21 nåstlidne Maji, stadnat
i de beslut: det fårstnåmde, att gilla
Utskottets berörde Utlåtande, endast med
den förändring, att den foreslagne Summan
600,000 R:dr Banco, borde genom
•en Allmän Gård, under namn af Brollopps-Gård,
utgöras, och Bevillnings-Utskottei
anmodas, att med förslag, till lämpligaste
sättet får denna Gårds utgående,
till Riksens Ständer inkomma; det sednare
har jemväl bifallit Betänkandet, dock
■1002 Stäts-tJtskottets Betänkanden.
med den skillnad, att ehuru hela Summan
genast må förskjutas, på sått Utskottet
föreslagit, borde likväl de 300,000
R:dr af Saltpetter-Fonden, som nu disponeras
på det sått, och utan BrSllopps-gard
ersåttningsvis komma Jordbruket till godo,
att vid den blifvande Bevillningens
fördelning nämnde 300,000 R:dr afdrages
på det belopp, som eljest skulle af Hemman
och Städernas jord erläggas, efter
samma grund, som Saltpetter-afgiften,
hvarigenom Fonden uppkommit, blifvit
utgjord.
Enär nu Riks-Ståndens sålunda fattade
olika beslut, enligt 73 §. af Riksdagsordningen,
böra af det Utskott, som med
Målet befattning haft, så nara möjligt år,
sammanjemnkas, hvarefter Utskottet åligger,
att med förslag öfver denna jemnkning
inkomma till Riksens Stånders Plena,
som öfver den yppade frågan sedermera
definitift besluta, får Utskottet till
fullgörande deraf yttra, att det i BondeStåndets
åberopande Protocolls-Utdrag,
nyttjade uttryck, utan Brollopps-gdrd, tydligen
förenar detta Stånds beslut med
Preste- och Borgare-Ståndens, att den erbjudna
Summan icke skall insamlas genom
Ali
-
Slats-Vlskol Ms Betankandkn. i oo">
Allman gård, hvaraf foijer, att denna
fråga genom 3:ne Stånds sammanstämmande
beslut , år afgjord; äfvensom då Bonde-Ståndet
förklarat, att de 300,000 R:dr
af Saltpetter-Fonden, sorn nu disponeras
på det sått och utan Bröllopsgård, ersåttrringsvis
borde komma Jordbruket till
godo, att., vid den blifvande Bevillningens
fördelning, nämnde Summa afdrages
på det belopp, som eljest skulle af
Hemman och Stådernes jord erläggas,
efter samma grund, sorn Saltpetter-afgiften,
det mäste anses, att Bonde-Ståndet
instämt uti Preste- och Borgare-Ståndens
beslut, att 300,000 R:dr skola af Saltpetter-Fonden
utgå, icke såsom förskott,
utan såsom en utgift, derför ingen ersättning
Fonden tillflyter, samt, jemväl
i denna del, frågan genom 3:ne Stånds
beslut, sålunda vara afgjord.
Hvad sedan angår Bonde-Ståndets
beslut, att, vid den blifvande Bevillningens
fördelning, 300,000 R:dr, måtte ersåttningsvis
komma Jordbruket till godo,
genom afdrag på det belopp som eljest
skulle af Hemman och Stådernes jord
erläggas; så enär någotdera af de öfriga
3'.ne Riks-Stånden icke uti detta beslut
4 Sami. a B. 65
ioo4 Siats-Utskottets Betänkande)!.
deltagit , och dessutom stora svårigheter
synas möta i verkställigheten deraf, lärer
åtminstone Hedervärda Bonde-Ståndet»
vid närmare öfvervägande, finna
anledning, detsamma frånträda, hvarigenom
ärendet i alla dess delar finge
en likstämmig utgång hos 5:ne Stånd;
och lära Riksens Högloft. Ständer täckas
meddela det förklarande af Ståndens
särskildte beslut, att den Summa Riksens
Ständer i underdånighet erbjudit till
kostnadernes godtgörande, vid Hans Kgl.
Höghet Kron-Prinsens Förmälning och
verkstälde Utrikes Resa, skall utgå med
3oo,ooo R:dr af Sahpetter-Fonden, och
de öfrige 3oo,ooo R:dr, som blifvit anviste,
att förskottsvis utgå af RiksgäldsContoirets
Medel, till den del, som af
redan varande tillgångar icke kan bestridas,
tagas i beräkning vid den blifvande
Bevillnings-Summans bestämmande.
Detta hemställes vördsamligen till
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande;
och varda 2:ne Ledamöters särskildt
yttrade tankar härhos bifogade.
Stockholm den 3 Junii 1823.
Slats-Utskoltets Betänk anden. i ocr5
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Höglofl. Stånders
Stats-Utskott den 3 Junii 1823.
S. D. XTpplästes och godkändes det,
1 anledning af Utskottets Beslut, uppsatte
förslag och Utlåtande till sammanjemnkning
af de Respective Riks-Ståndens
olika meningar, i frågan om kostnadernes
bestridande vid Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsens förestående höga
Förmälning och verkställde Utrikes Resa;
hvarvid Herr Ofverste- Limiten anten
Hjerta yttrade skriftligen: ”1 Högloft.
Utskottets beslut, kan jag icke instämma.
Två Stånds mening, måtte väl ej
vara afgörande, och den blifver det nu
derigenom, att Utskottet begagnar de
andra 2:ne Ståndens skiljaktiga beslut,
för att bevisa: att 3 Stånd tourvis sammanstämma
emot det 4:de. Sålunda förkastas
Adelns beslut af 2 Stånd, som
beviljat Betänkandet, och ett som ändrat
detsamma, fastän icke på lika sätt
med Adeln. Bonde-Ståndets beslut åter,
genom de 2 Ståndens och Adelns, sorn
icke direet instämt i Bonde - Ståndets.
Jag åter tror, att, som hélt enkelt,
2 Stånd beviljat och 2 Stånd förändrat
Utskottets Betänkande, bör jemnk
-
aoo6 Stats-Utskotlets Betunkanden.
ning ske i den anda, att ändamålet, allas
tillfredsställande, uppnås: så mycket
nödvändigare, sorn här gäller tillgripande
af Fonder, hvilka åter i sin man måste
framdeles direct eller indirect ersättas genom
Bevillningar, samt dessa, beroende
af hvarje Stånds rätt att sig beskatta,
böra af alla 4 Stånden beviljas; och en
af de Fonder, som till bestämda ändamål
blifvit samlad, genom vissa medborgares
bidrag, men nu genom 3 eller
rättare genom 2 Stånds beslut, ändamålet
frånryckes.
Då jag dessutom nu finner Utskottet
sjelf i detta Betänkande erkänna,
att de i första Betänkandet utaf Riksgälds-Contoiret
lofvade 3oo,ooo R:dr,
möjligen behöfva underhjelpas af Bevillningen:
en tanka, som alltid varit
min, af det skäl, att Riksgälds-Contoiret,
såsom namnet bevisar, är ett gäldbundet
Verk, som af Skattdragande uppehälles:
tror jag, att rättaste medlet
till att förena Stånden, vore att företa
ett sätt, att så bestrida kostnaden, att
bidragen dertill blifva billigare fördelte,
än ske kan genom en Fond, hvartill
en stor del förmögenhet i Landet intet
bidragit, såsom till exempel Stockholms
Stats-Ut skottets Betänkatiden. x007
Stad, med en andel, svarande mot 4
Hemman; och derföre vågar jag tillstyrka:
”att Summan må genom RiksgäldsContoir
et, af den erhållande Bevill ningen utgå;
Saltpciter-Fondens Försträckning 300,000
R.dr efter hand godtgoras i mån, som medel
infyta; samt, åt Bevillnings-Utskottet
ufverlemnas, att fördela denna Bevillning
på z:dra Bevillnings-Artikeln.”
Riksdags-Fullmägtigen Anders fansson
från Vestmanlands Län, åberopade
sitt förut i detta ämne ingifne anförande
af följande innehåll:
’’Då Hedervärda Bonde-Ståndet fattade
dess hufvudsakliga beslut, i fråga
om Medel till kostnadernes utgörande
för Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
lörestående Förmälning och verkstälda
Utrikes Resa, var det Ståndets
mening, på sätt, det till Utskottet ankomna
Protocolls- Utdrag, tydligen visar,
att hälften af den faststälda Summan,
eller 3oo,ooo R:dr, väl fick, i likhet
med Utskottets Betänkande, tagas af
Saltpetter-Fonden, men som Ståndet icke
kunde frånträda dess förut afgifne förklarande,
att berörde Fond, åtminstone till
största delen, blifvit samlad allena på
Jordbrukets bekostnad, så har Ståndet
äfven ansett, det vara med rättvisa och
ioo8 Slats-Ulskottets Betcuikanden.
billighet förenligt, att Landets Jordbrukare
för denna uppoffring tillädes någon
ersättning, hvilken åter i sakens
närvarande skick, icke kunde på annat
sätt åstadkommas, än genom det föreslagne
iagttagandet vid Bevilln ingens
fördelning, i följd hvaraf ofvannämnde
3oo,ooo R:dr, fördelade på 5 år, skulle
med 60,000 Il:dr årligen minskas å det
Bevillnings belopp, Hemman och Städernes
Jord, eljest borde påföras, samt
i stället utgå på öfrige Bevillnings Artiklar.
Detta vilkor eller förbehåll, vågar
jag icke frånträda. Jag vet, att
det är mitt Stånds uttryckliga vilja och
önskan, att dervid måtte förblifva; Men
jag skall bjuda till, att förtydliga min
framställning, så, att den icke i hufvudfrågan
skall medföra någon contrast,
emot öfrige 2:ne Ofrelse Ståndens vidtagne
åtgärd, eller som vill säga detsamma: så
att den åsyftade sammanjemnkningen i
och för Expeditionen, kan anses vara
vunnen.
Således godkänner jag den delen af
Utskottets Betänkande, som innehåller,
att Bonde-Ståndet instämdt titi Presteoch
Borgare-Ståndens Beslut, ”att 300,000
R\dr skola af Saltpetler-Fonden utgå, icke
Stats-Utskottets Betänkcmden. 1009
såsom Förskott, utan såsom en utgift, derföre
ingen ersättning Fonden tillfyter:" Detta
är alltså afgjordt och måste blifva Riksens
Ständers Beslut. Men i stället för
ersättning till Fonden, uppstår, i anledning
af Bonde-Ståndets förbehåll, en
annan fråga, nemligen om ersättning
till Jordbruket, hvarifrån Fonden blifvit
tagen.
Det är denna fråga, hvaröfver jag
nu torda få yttra mig.
Jag föreslår, att ifrån Utskottets nu
föreslagne Utlåtande, bör alldeles uteslutas
följande Moment: ”Hvad sedan angår
Bonde-Ståndets beslut, att, vid den blifvande
Bevillningens Jördelning, joo,ouo R:dr måtte
ersattningsvis komma Jordbruket till godo,
genom afdrag på det belopp, som eljest skulle
af Hemman och St ader nes Jord erläggas,
så enär något af de öfrige y.ne Riks-Stånden
icke uti detta beslut deltagit, och dessutom
stora svårigheter synas möta vid verkställigheten
deraf, lärer åtminstone Hedervärda
Bonde-Ståndet, vid närmare öfvervägande,
finna anledning, detsamma frånträdc,
hvarigenom ärendet i alla dess delar,
finge en likstämmig utgång hos j Stånd"
Detta är en Bevillnings-fråga, hvarmed
sroio Stafs-Utskottets Betänkanden..
Stats-Utskottet, efter min tanka, icke
eger att sig befatta. Bonde-Ståndet bär
redan lemnat Bevillnings-Utskottet del
af Ståndets ifrågaställde Beslut, till iagttagande
vid Bevillnings-Summans fördelning.
Deröfver kommer följaktligen
att ventileras i Bevillnings-Utskottet,
och icke
kan altså, utan vidare omsorg, vara ifrån
detta ämne* Det är ju nog, då Saltpetter-Fonden
får för beliofvet användas.
Ersättningen i Bevillnings-väg, eller
rättare ersättningen derföre till Jordbruket,
genom den omlörmälda föreskriften,
rörande Bevillnings-Summans
fördelning, kan då icke blifva föremål
för någon Stals-Utskottets vidare åtgärd.,
Antages nn mitt project, om föregående
Moments uteslutande, må öfriga
redactionen af Utlåtandet gerna blifva
oförändrad', och således stadgas: ’’att
den Summa Riksens Stander i underdånighet
erbjudit, skall utgå med 300,000 R dr
ttf Saltpetter-Fonden, och de öfriga 300,000
R-dr, som blifvit anviste, att Förskottsvis
utgå af Riksgdlds-Conloirels medel till den
del, som af redan varande tillgångar ickekan
bestridas, tagas i beräkning vid den
blifvande Bevillnings-Summans bestämmande
Stats-Ut skot tets Betänkanden. loir
Börandes i anledning af Bonde-Ståndets
ofvan omförmäldte förbehåll slutligen tilläggas,
endast dessa ord: ”Och som Hedervärda.
Bonde-Ståndet vid dess bifall till
denna fåreskrift, fästat det vilkor, attförstnätnnde
300,000 R.dr borde vid Bevillningens
fördelning, ersättningsvis komma Jordbruket
och Städernes Jord till godo, genom repartition
å andre Näringar eller Artiklar,
men Stats-Utskottet icke anser sig tillhSra
att Sfver detta ämne, såsom varande en Bevillnings
fråga , Utlåtande meddela, så torde
slutliga af görandet i denna del kunna, sedan
Bevillnings -Utskottet deröfver blifvit
hardt, i sammanhang med öfriga Bevillnings
grunder, till Rikets Högloft. Ständer öfverlämnäs.
”
Och skulle dessa särskilda tankar,
uppå begäran, åtfölja till Riksens Högloft.
Ständer.
Ar och dag sorn ofvan.
Ex Protoc ollo
J. C. Lorich*
ioi2 Stats-Utskottets Betänkanden.
N:0 180.
Ankom den 4 Junii i8a3.
Betänkande, i anledning af Riksens
Högloft. Ständers Revisorers,
åren 1820 och 1822,
afgifne Berättelser, rörande
granskningen af Allmänna
Magazins-Inrättningens Räkenskaper
och Förvaltning
för sednare åren.
Xni följe af de remisser Stats-Utskottet
emottagit å Riksens Högloft Stånders,
åren 1820 och 1822, församlade Revisorers
afgifne Berättelser, rörande då verkståld
granskning af Allmänna MagazinsInråttningens
Räkenskaper och Förvaltning,
får Stats-Utskottet till Riksens Högloft
Ständers närmare pröfning och afgörande
vördsammast öfverlemna bilagde särskilde
Utlåtanden, efter anmårknings-puncternes
olika innehåll och syftemål uppställde
i nedanskrefne ordning, nemligen:
Bilagan Lil. A, innefattar: Utlåtande
Sfver de Anmärknings -puncter, hvilkas beskaffenhet
Stats-Utskottet trott sig bora hånfåra
till ansvars påståenden efter jo §. Riksdags-Ordningen:
hvaraf
Stats- Utskottets lietänkanden. i o 13
i:o Angående försäljning af i oo Tunnor
Korn från Vesterås Krono-Magazin,
år 1--8-I8 Ml Riksens Håglofl. Stånders
Justitiae-Ombudsman Herr Baron Mannerheim.
2:0 Uppburne 30,000 R:dr Banco af
Herr Presidenten m. rn. Baron Fock till
Spannmåls upphandling för Upsala Lån.
3:0 Utbetalde Fragt-ersåttningar till
Skepparne A. Lundberg och N. Liljedahl.
4:0 Angående det år 1820 beviljade
Spannmåls utbyte för Selets Bruk i Norrbottens
Lån.
5:0 Commerce-Rådet N. Björnbergs
liqvid Skulder till Allmänna Magazins-Inråttningen
för äldre och sednare åren.
6:0 Utlemnadt Fragt-förskott af 4000
R:dr Banco till Krigs-Rådet Salomon.
7:0 Inköp af f. d. Santessonska Sockerbruks-Egendomen
i Götheborg.
8:0 Utlemnade Lån af Brännvin till
Handelshuset Sterky dr Cornp,, samt Grosshandlaren
J. Å. Kruse.
Bilagan Lil. B. innefattar: Utlåtande, i
afseende på den till Italien år 182.1 verkstol
-
io14 Stats-Utskottets Betänkanden.
de export af Korn och Hafra, vid hvars bedSmmande
skilj agtige, hvarandra mot vägande
meningar inom Stats-Utskottet blifvit yttrade,
och efro alitsa, efter anstald votering
uppkomne tvånne alternativ er, understaide
Riksens Håglöf, Ständers profning.
Bilagan Lit. C innefattar Utlåtande,
angående oredoviste Spannmåls-upphandlings-medel,
uti Vermelands Lån, dervid
Stats-Utskottet ansett 30 af Riksdagsordningen
, med påstående om ansvarighet
emot Konungens Befallningshafvande
ofver nåmnde Lån, bora tillämpas.
Lit. D, angående Allmänna Magazins-Inråttningens
utestående fordringar i
Finnland.
Lit. E, angående föreslagne ändringar
uti Kongl. Allmänna Magazins-Directionens,
hittills följde Bokförings- och
Redogörelse-Method, samt Krono -Fogdarnes
åläggande att årligen gora redo
för utestående Spannmåls Undsåttningsmedel.
Bilagan Lit. F, angående 500 Tunnor
Hafra, sorn år 1818 blefvo afsånde
till undsättning för Norrige.
Stats-Vtskottets Beliinkanden. ioi5
Bilagan hit. G, angående noooR:dr
Banco, forskjutne till Lyckeby Qvarnars
reparation.
Lit. H, angående utlemnad Koppar,
till taktäckning å Kongl. Slottet, samt
Hennes Kongl. Höghet Prinsessans Palais
i Hufvudstaden.
Lit. I, angående det till försäljning
åt Bagare-Åmbetet i Hufvudstaden år 18*8
anslagne partie Råg.
Lit. K, angående förhöjning i Spannmåls
upphandlings prisen för Skaraborgs
Lån år 1819-
Lit. L, angående Spannmåls upphand -  ling i de Orter, der klen skord inträffat.
Lit. M, angående ett Herr Öfversten
Conrad Åkerhjelm beviljadt Spannmåls Lån
från Umeå Magazin.
Lit. N, angående Forskotter, uppburne
af Majoren Coyet, samt Hofmarskalken
hofvensköld.
Bilagan Lit. 0, angående upphandlad
riad Råg vid Norrköpings KronoMagazin
år 1818-
ioi6 Stats-Utskottets Betänkanden.
Lit.: P, angående verkställde Spannmåls
transporter, landvågen från Wadstena
till Örebro år 1818.
Lit. Q, angående ett till Bohus-Låns
Kongl. Regemente af Herr Landshöfdingen
m. m. Grefve von Rosen utlemnadt
Lån utaf Allmänna Magazins-Inråttningens
medel.
Lit. R, angående uppburne Förskottsmedel
af Herr Landshöfdingen m. m.
Arnell.
Lit. S, angående verkställd brödförbakning
vid Krono-Bageriet härstädes till
understöd för Hufvudstadens nödlidande.
Bilagan Lit. T, angående försummad
indrifning af en fordran hos SkeppareÅldermannen
J. P. Ståhl i Thorshälla.
Lit. U, angående betalningssättet vid
skeende försäljningar af effecter och persedlar
för Allmänna Magazins-Inrättningens
räkning.
Lit. W, angående inköpet af Eldqvarnen
i Stockholm.
Lit. X, angående resultatet af den,
till England år 1820 verkstålde Spannmåls
utskeppning.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1017
Lit. T, angående Råntas erläggande
å Forskotter.
Lit. £, angående Undsåttnings-Spannmåls
återlevererande till samma KronoMagazin,
der den uttagits.
Lit. Aa, angående en Extra-Ordinarie
Afskrifning, som blifvit beviljad SlottsProviantmåstaren,
Kongl. Råntmåstaren
J. Ouchterlony.
Bilagan Lit. Bb, angående en Afskrifning
uti Umeå Magazins Räkenskaper, å
de så kallade Skånske Gåfvo-Spannmålsmedlen.
Lit. Cc, angående en, sistforlidne år
yppad betydlig Balance hos MagazinsForvaltaren
Renner i Lidköping.
Lit. Bd, upptager de sårskilde anmärknings-puncter,
hvilka Stats-Utskottet
ansett bora behandlas i ett sammanhang
med det allmänna bedommande,
som Stats-Utskottet gemensamt med Banco-
samt Ekonomi- och Besvårs-Utskotten
i anledning af flerfaldige hos Riksens
Hogloll. Ständers väckte Motioner, samt
slutmeningarne af så vål 1820 som 1822
årens Revisions - Berättelser kommer att
meddela, ej mindre om Allmänna Maga
-
j o 18 Stats- Utskottets Betänkatiden.
zins-Inrättningens närvarande ställning,
ån äfven om de uti samma Verks Or~
ganisation, såsom nödige foreslagne förändringar.
Vid Riksdagen åren 1817 och 1818
stadgade Riksens Hoglofl. Ständer vissa
grunder, till ett fornyadt Reglemente för
Allmänna Magazins-Inrättningen, sedan
den uti Kongl. Brefvet af d. 7 November
181 j, gifne Instruction i många fall
befunnits alldeles otillråckelig, i följd hvaraf
efter erhållen Nådig remiss, Kongl.
Allmänna Magazins - Directionen redan
under d. 16 December 1820, till Kongl.
Maj:t inlemnat ett underdånigt Förslag,
så till Reglemente för Allmänna Magazins-Inråttningen,
som till Aflonings-Stat
för Magazins-, Bageri- och Brånneri-Betjeningen,
tillika med underdånigt utlåtande
ofver åtskillige andra med Inrättningen
gemenskap egande ämnen; men derå lärer,
efter hvad Stats-Utskottet eger sig
bekant, Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut eller
fastställelse ännu icke emanerat, och har
Stats-Utskottet gått i författning derom,
att i detta afseende vinna närmare underrättelser,
hvilka framdeles skola hos
Riksens Hoglofl. Ständer anmälas. Efter
Stats-Utskottets öfvertygelse, kan saknaden
-
Stats-Ut skottets Aetäuhandem ion»
naden af en fullständig och bestämd In~
sfr uc t ion, hvarefter Allmänna MagazinsTnråttningen
bordt förvaltas, med största
skål betraktas såsom en bland de väsendteligare
orsaker, hvilka ej sällan å Kgl.
Directionens sida, under sednare åren,
föranlett till stridiga, samt anmärkningsvärda
åtgärder och beslut, samt dessutom
lagt hinder och tvifvelsmål i vågen för
Riksens Höglofi. Ständers Revisorers
granskning och bedömanden af Verkets
Förvaltning.
Att Riksens Höglofi. Ständers Revisorer,
enligt hvad deras om granskning
gen af Allmänna Maga£ins-Inråttnirigens
Förvaltning ocb Räkenskaper afgifne Berättelser
ådagalägga, med synnerlig nit ocht
omtanka motsvarat det vigtiga uppdrag de
haft sig anförtrott, anser Stats-Utskottet
äfven för sin pligt, att härvid inför Riksens
Höglofi. Ständer offenteligen vitsorda..
Öfver Friherre C. H. Ankarsvärds hos
Höglofi. Ridderskapet och Adeln, vid 1822
års Revisions Berättelse, gjorde erindringar,
skall Stats-Utskottet framdeles med
sitt utlåtande till Riksens Höglofi. Ständer
inkomma.
Stockholm den 26 Maji 1823.
4 Sunil- 1 fti b(>
*020 Stats-U.tskottets Betänketiden.
N:0 181.
Ankom den 4 Junii i8aS.
Bilaga Lit. A.
Utskottets Utlåtande, ofver åtskillige
af Riksens Högloft.
Stånders Revisorer, åren 1820
och 1822, framställe och hår
nedan upptagne anmårknings-puncter,
rörande Allmänna
Magazins - Inrättningens
Förvaltning.
i.o fortgående försäljning af 100 Tunnor1
Korn fran Vesterås Krono - Magazin är
i8i8> till Riksens Högloft. Ständers Justitice-Ombudsman
Herr Baron Mannerheim.
Genom beviljandet af den Spannmåls-fötsåljning
till Riksens Högloft Stånders
Justitia3-Ombudsman, Herr Baron
Mannerheim, som Riksens Högloft Stånders
Revisorer år 1820 anmärkt, och
hvilken försäljning skedt, i följd af Herr
Presidenten Baron Focks till Krono-Magazins-Förvaltaren
i Vesterås, d. 11 Nov.
1818, derstädes enskildt gifne befallning;
har fullgörandet af Allmänna MagazinsInråttningens
åliggande, som innefattas
Stats-Utskottets Betänkanden. <021
uti Kgl. Brefvet af den 7 November 1811,
att nemligen endast och allenast bispringa
nödlidande Jordbrukare, efter Stats-Utskottets
tanka, blifvit utstråckt utöfver
de för verkliga undsåttnings behof meddelte
föreskrifter, hvarförutan och sedan
en slik försäljning blifvit rtiedgifven och
ej kunde återkallas, Kongl. Directionen
bordt låta sig angeläget vara, att antingen
infordra contant betalning, genast efter
Sädens afhemtning eller ock beräkna Allmänna
Magazins-Inråttningen tillgodo laglig
ränta å beloppet, ifrån den dag, då
Sädén blef från Vesterås Magazin utlemnad
till d. 10 Martii 1820, då betalningen
forst till Kongl. Directionens Cassa erlades.
2:0 Angående uppburne 30,000 R:dr Banco
arén 1&16 och 1817, af Herr Presidenten
Baron Fock till Spannmåls upphandling
för Upsala Lån:
Till närmare upplysning om forloppet
af denne Spannmåls upphandling, dervid
Riksens Hoglofl. Ständers Revisorer
år 1820 fästat sin uppmärksamhet, får
Stats-Utskottet anmäla efterskrefne tillägg
och erindringar:
o) Då 15,000 R:dr Banco blifvit
d. 12 December 1816, samt ytterligare
15,000 R:dr d. 3 Martii 1817 af Herr
1022 StctiSrVrtskoitets Betänkanden.
Presidenten Baron Foch, i egenskap af
Landshöfding ofver Upsala Lån, i Kgl.
Allmänna Magazins -Directionens - Cassa
lyftade till Spannmåls upphandling för
nämnde Låns behof, men deremot ej förr
ån år 1817 upphandlat, ett Spannmålspartie,
som i påfördt varde öfversteg det
forst uppburne förskottet, endast med
ett belopp af 2,162 R:dr 14 sk. 6 rst.,
samt återstoden af Spannmåls upphandlingen
verkståld och till Upsala öfversånd,
ej förr ån åren 1818 och 1819,
synes det, som större delen af det sednare
Förskottet ej varit af nöden, då
detsamma uttogs, hvarföre ock, utom
det att Utskottet instämmer med Riksens
Höglofl. Stånders Revisorer, i hvad som
rorer Herr Presidenten Baron Focks förbindelse,
att årligen visa redo för de
uppburne medlen, anledning utaf ofvannåmnde
förhållande dessutom sig företer,
att genom efterräkning väcka anspråk
på räntas erläggande för den Summa, som
under mellantiden, utan att användas till
sitt bestämda ändamål, varit af Herr Baron
och Presidenten begagnad.
Öfver prisberåkningen för den
upphandlade Spannmålen, år Stats-Utskottet
ej satt i tillfälle, att meddela nå
-
Stats- Ut skut le t,'i Betänkanäsn. i 020
got bestämdt yttrande, emedan 1819 års
Räkenskaper för Allmänna Magazins-Inråttningen,
deribland Herr Presidenten,
Baron kocks afgifne redovisning blifvit
intagen, ännu icke, efter hvad kändt år,
undergått slutelig granskning i Kongl.
Kammar-Rätten.
Emedlertid hade det, efter Stats-Utskottets
tanka, varit Herr Barons och
Presidentens åliggande, att med ordentelige
inköps- och kostnads-råkningar verificera
sin redogörelse, hvilket ej skedt,
utan liar Herr Baron och Presidenten
för alla tre årens upphandlingar godtgjort
sig enahanda pris, eller 13 R:dr 16 sk.
för den riade Rågen, 10 R:dr 40 sk.
för det oriade Kornet och 6 R:dr 24 sk.
för Hafran, allt Banco per Tunnan, ehnru
efter hvad Stats-Utskottet utrönt, Sädén
blifvit på olika tider, både uti Sverige
och Finnland uppköpt, samt troligen någon
skilnad alltså emellan Sädens kostnads
värde under loppet af trenng år bordt
ega rum.
c) Följande hufvudsakelige skiljagtigheter
förekomma emellan Herr Presidenten
Baron Focks Redogörelse och de uppgifter,
som Herr Baron och Presidenten,
samt Kongl. Directionen uppå ambodan
ioa4 Stats-Utskottets JJetänkcmden.
nieddelat uti tvånne, till Riksens Hoglofl.
Stånders Revisorer år 1820 aflåtne skrifvelse,
bestående deruti:
Att enligt så vål Herr Baron och Presidentens
ingifna Redogörelse, som ett derhos
fogadt, af Magazins-For valtaren i Upsala,
Hof-Qvartermåstaren Grandinsson uthåndigat
qvittence af d. 18 December
1819, den upphandlade Spannmålen till
hela sitt belopp skall blifvit in natura
aflevererad på Upsala Krono-Magazin
och derifrån sistnämnde år, till undsättning
åt behöfvande utlemnad, då deremot
Herr Baron och Presidenten uti Kongl.
Directionens forsta skrifvelse till Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorer, af den 27
November 1820, uppgifvit, att större delen
af samma Spannmål blifvit directe
till undsåttnings-tagare från Fartygen utdelad,
hvarjemte Hof-Qvartermåstaren
Grandinssons nyss åberopade qvittence innehåller,
att hela upphandlings-partiet redan
åren 1817 och 1818. var till Krono-Magazinet
i Upsala aflevereradt, då
Herr Baron och Presidenten, samt Kgl.
Directionen uti sednare skrifvelsen till
Riksens Hoglofl. Stånders Revisorer af d.
4 December 1820 utredt, att en del af den
upphandlade Spannmålen, enligt Frakt
-
Stats-Utskottets Betänkanden. ioa5
räkningar och utfärdade Forpassningar
forst i Maji och Junii månader år 1819
till Krono-Magazinet ingått.
3:0 Angående Frakt-ersåttning till Skepparne
A. Lundberg och N. Liljedahl.
Den förlust, som Allmänna Magazins-Inråttningen,
genom nämnde Fraktersåttning,
fått vidkännas, uppgående till
875 R:dr 5 sk.5 rst. Banco, hårleder sig
derifrån, att Fartyg får transporterandet
af samma Spannmål, eller de i April månad
1818 uti Skånska Magazinen befintlige
behållningar, anskaffades så vål af
Kongl. Directionen hår i Stockholm, som
äfven vid samma tid af Herr Landshöfdingen
Baron Klinteberg i Malmö, till följd
af det sårskildte uppdrag bemålde Herr
Baron och Landshöfding utaf Kongl.
Directionens Ordförande, Herr Presidenten
Baron Fock, genom enskild skrifvelse
erhållit.
Utaf Kongl. Directionens Protocoller
för år 1818» f*ar Stats-Utskottet inhemtat,
att Frakt-betingen om Spannmåls transporterne
från Skåne till andra orter i
Riket, inför Kongl. Directionen sjutades
d. 13 April sagde år, samt att Ordföran
-
loaS Ståts-Utskottets JBetänkauden.
den Herr Presidenten, Baran Foch, enligt
anteckning i dagens Protocoll, dervid var
närvarande och deltog i beslutet. Vid
ett sådant förhållande, och då af Herr
Landshöfdingen, Baron Flintebergs till
Kongl. Directionen d. 23 April iöigaflåtne
skrifvelse inses, att Herr Presidenten
Baron Focks handbref till merbemålde
Herr Baron och Landshöfding, härifrån
afgått, förr ån Fraktsluten hos KgL
Directionen d. 13 April afgjordes, samt
då forlusten, som tillskyndats Allmänna
Magazins-Inrättningen, genom i fråga
Komne Frakt-ersättningar, lätteligen bordt
kunna afböjas, allenast Herr Baron och
Presidenten vid Kongl. Directionens sammanträde
nyssnämnde dag gifvit Kongl.
Directionen del af den särskilde anstalt
Herr Baron och Presidenten, genom skriftvexling
med Herr Landshöfdingen Baron
Flinteberg, om nödige Fartygs anskaffande
vidtagit, i hvilken händelse Kongl. Directionen,
medelst en härefter lämpad
disposition af Spannmålsbehållningarne i
de Skånske Magazinen bordt tillse, att
ej större antal Fartyg härstädes blef befraktadt,
ån som vid framkomsten till
anviste Lastningsstållen egde att påräkna
full Last, finner Stats-Utskottet, på nu anförda
skäl, grundad anledning till den
Stats-Utskottets Betänkanden. 1037
hemställan, att skadestånd må i laga ordning
utsökas hos den eller de, som till
förenämnde Allmänna Magazins- Inrättningen
åbragte förlust varit vållande.
4:0 Angående det af Kongl. Allmänna Magazins-Dircctionen
år 1820 beviljade Spannmåls
utbyte får Selets Bruk i Norrbottens
Län.
I anledning af Herr Presidenten m.
m. Baron Focks munteliga tillkånnagifvande
inför Kongl. Directionens Protocoll
d. 14 September 1820, samt forre Revisions-Secreteraren
Forelii, till bemålde Herr
Baron och President, d. 15 i samma må.
nåd aflåtne skrifvelse, äfvensom KrigsRådet
Ulrichs's d. 18 derpå foljde till Kgl.
Directionens Protocoll gjorde munteliga
andragande, blef Konungens Befallningshafvande
ofver Norrbottens Lån af Kgl.
Directionen uti skrifvelser d. 14, 18 och
21 i nämnde månad och år anmodad,
att från Luleå Krono-Magazin låta utlemna,
för Selets Bruks behof, 100 Tunnor
riad Råg och 700 Tunnor oriadt Korn,
hvaremot för Allmänna Magazins-Inråttningens
räkning borde till Christianstads
Krono-Magazin återlevereras 200 Tunaor
oriad Råg, samt 600 Tunnor oriadt
joa8 Stat s-Utskottets Het änka n den,
Korn, hvilket Spannmåls utbyte oek^
enligt hvad Råkenskaperne utvisa, blifvit
på omformåldte sått verkståldt och å omse
sidor fullgjordt; hvarjemte Stats-Utskottet
utront, att Krigs-Rådet Ulrich uti ett
d. 20 October 1820 till Kongl, Directionen
ingifvet Memorial, begårt att blifva
underråttad, huruvida någre omkostnader
för nu ifrågavarande bytes-afhandling
skulle uppkomma, men att Kongl.
Directionen, utan att fordra skålig ersättning
för skillnaden emellan de olika
Spannmåls-pris, som år 1820 voro gällande
uti Norrbottens och Christianstads
Lån, endast debiterat beloppet af vanlig
Uppbordsmanna-afskrifning; samt Mätare-
och Bårare-penningar vid Spannmål
lens utlevererande i Luleå.
Lika med Riksens Hoglofl. Stånders
Revisorer, finnér Stats-Utskottet anmårkningsvårdt,
att Kongl. Directionen emot
formen af tydeliga ordalydelsen af Revisions-Secreteraren
Forelii till Herr Presidenten
Baron Boch aflåtne enskilde skrifvelse,
ansett den samma såsom en Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning, och i sådan
egenskap antagit, den till grund för sitt Beslut;
Äfvensom att Kongl. Directionen,
oansedt, Krigs-Rådet Ulrich begårt upp
-
Stats-Utskottets Betänka/iden. 102g
gift å omkostnaderne, likväl icke fordrat
den fullkomliga ersättning, som vid denne
Bytes-handel bordt beråknas.
yo Angående Commerce-Rådet och Commendeuren
af Kongl. Wasa-Ordcn, Björnbergs
Liqvid-Skulder till Allmänna Magazins-lnrättningen
får äldre och sednare
åren.
Då Kongl. Maj:t i anledning af Commerce-Rådet
Björnbergs anförde underdåniga
besvär, genom Nådigt Utslag d. 3
Martii 1821, förklarade, att Allmänna
Magazins-Directionens d. 15 September
1817 och 2 Martii 1818 tagne beslut,
rörande Commerce-Rådets Liqvid-Skulder
för äldre och sednare årens Arrende af
Brännvins - brännings-, distillerings- och
försåljnings-rättigheten, uti Staden Götheborg,
samt Götheborgs och Bohus Låns
Skärgård, ej kunde komma under Nådig
pröfning, utan åter försatte målen , såsom
varande af tvistig egenskap, uti samma
skick debefunnos, innan Kongl. Directionens
öfverklagade beslut meddeltes, blef
äfven af Kongl. Maj:t åt Dess Allmänna
Magazins-Direction i Nåder öfverlemnadt,
att emot Commerce-Rådet Björnberg i
laga ordning låta anställa den talan, hvar
-
io3o Slats-lJtskoltcts Betänkanclen.
till Kongl. Directionen kunde finna sig
befogad.
Den förklaring som Kongl. Directionen
gifvit åt Kongl. Maj:ts nyss omformålte
Nådiga Utslag, och hvarigenom Kongl.
Directionen, medelst vänlig öfverenskommelse,
under d. 17 September sistforlidne
år, ej allenast tillerkänt Commerce-Rådet
Björnberg en afskrifning å de för äldre
åren i Liqvid uppförde Skulder, till ett
belopp af b,487 R:dr 14 sk. 11 r:st. Banco,
deribland vål åtskillige poster förekommit
Stats-Utskottet, vid genomläsandet
af Kongl. Directionens Protocoll, så
beskaffade, att Commerce-Rådet af Domaren
kunnat från ersättnings ansvarighet
frikännas, men andre åter synts mindre
säkert ledande till befrielse från betalnings
skyldigheten, utan ock medgifvit
Commerce-Rådets önskan, att ånyo få
underställa Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
en omtvistad Arrende-Summa, för
sednare tiden, utgörande, med ränta till 1822
års slut 5,235 R:dr 25 sk. kan Stats-Utskottet
för sin del ej godkänna, utan
anser Kongl. Directionen härutinnan hafva
öfverskridit de föreskrifter, som med
en rigtig tillämpning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Utslag, bordt af Kongl. Directio
-
Stats-Utskottets Betänkandcn, io3i
nen följas, hvarföre och då Commerce»
Rådet dessutom särskildt hos Kongl. Directionen
ytterligare vackt påstående, om
nedsättning och förminskning uti Allmänna
Magazins-Inrättningens hos honom
efter Liqvid, egande fordran, af hvilka
anledningar tillsammanstagne kan förutses,
att något slut i denna mångårige
tvist, ej utan Domarens mellankomst
vinnas kan, Stats-Utskottet foranlåtes vördsammeligen
hemställa, att Riksens Håglöf!.
Ständer må hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla detta förhållande, med
underdånig anhållan tillika, att ifrågastålde
af Kongl. Directionen, med CommerceRådet
träffade öfverenskommelse, såvida,
efter Stats-Utskottets förmodan, Kongl.
Directionen af Kongl. Maj:t varder ansedd
oberättigad, att en slik afhandling
ingå, må på sådan grund till kraft och
verkan förklaras ogiltig, och Allmänna
.Magazins-Inråttningens samtelige fordrings
anspråk hos Cominerce-Rådet Björnberg,
vid vederbörlig Domstol utan tids utdrägt
göras gällande, samt Kongl. Directionen
derhos förbindas till ersättnings
ansvar, i händelse någon förlust, genom
det med Commerce-Rådet på förenämnde
sått ingångne aftal, skulle drabba Allmänna
Magazins-Inråttningen.
i o32 Stats-Utskottets Betänkanden.
6-o Angående utlemnadt Frakt-Forshott af
4000 R.dr Banco till Krigs-Rudet Salomon,
Stats-Utskottet inståmmer till alla
delar uti den anmärkning, som Riksens
Höglofl. Stånders Revisorer anfort emot
Kongl. Directionens gifne bifall, till utbetalningen
af ofvannåmnde Frakt-förskott
och sådant på de skål och grunder, Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorer uppråknat,
nemi.: att Frakt-förskotten åro stridande
mot vedertaget bruk, vid befragtningars
afslutande, att hvarken Redaren eller Skepparen
eger rått till någon Frakt, förr ån
Fartyget framkommit till destinerad plats
och Lasten derstädes blifvit ordenteligen
aflemnad, så vida ej sårskildte förbehåll
deruti gora undantag, hvilket icke hår
inträffat; att det utgifne Förskottet i så
måtto beredt Allmänna Magazins-Inråttningen
förlust, som detsamma under tiden
okat Inrättningens råntelöpande
skuld, till Riksens Hoglofl. Stånders
Bank; samt sluteligen, att den säkerhet
Herr Krigs-Rådet Salomon, genom Hypothek
af Fartygets Sjöförsäkrings-Bref
stållde för Frakt-Förskottet, var otillråckelig,
emedan lått kunnat hända, att
ytterligare Sjöskada uppkommit utom
Stats- Ut skol tets Betänkanden. io33
den, som vid Norrska kusten redan ågått
Fartyget, oell sorn föranledde till Förskottets
utgifvande, i hvilken händelse
Bodmeri anspråk med bättre rätt å Fartyget
kunnat yppas och Förskolts-gifvaren
möjligtvis, haft ringa eller ingen ersättning
att förvänta, hvartill kommer,
att Stats-Utskottet, för Allmänna Magazins
- Inrättningens räkning, anser sig
böra yrka räntas erläggande a IförskottsSumman,
ifrån utbetalningsdagen intill
den dag, då Fartygs Redaren, enligt
Certepartiets lydelse, var berättigad att
lyfta den betingade Fraktem
j:o Angående Inhopet af f d. Santcssonslia
Sockerbruks-Egendomen i Götheborg.
Efter noga verkstäld granskning af
de åtgärder, som föregått eller ega gemenskap
med det af Kongl. Majit på Dess
Allmänna Magazins-Directions underdåniga
tillstyrkan anbefaldte inköp, för
Allmänna Magazins - Inrättningens räkning
, af f. d. Santessonsha Sockerbruket
i Götheborg, samt vidare det af Kongl.
Directionen derefter i underdånighet projecterade
utbyte af denne Egendom,
emot den hälft Commerce-Rådet Björnberg
eger uti f. d. Ostindiska Compagniets
-io34 Ståts-Utskottets Ileiänkanden.
hus i nyssnämnde Stad, får Stats-Utskottet
vördsamligen hos Riksens Högloft.
Ständer inberätta, hvad som, rörande
föreskrifne af Riksens Högloft. Ständers
Revisorer anmärkte åtgärder, i synnerhet
fästat Stats-Utskottets uppmärksamhet.
Utaf Verkets handlingar har Statsutskottet
först utrönt, att Kongl. Allmänna
Magazins-Directionen redan år
1817 för 5ooo R:dr Banco, af Grosshandlaren
Almfeldt tillhandlade sig en
obebyggd tomt i Götheborg, som skulle
begagnas till Magaziners uppförande, men
efter anstälde undersökningar är sedermera
styrkt, att denne tomt i anseende
till sin lösa och osäkra grund, för en
större Magazins-byggnad, befinnes otjenlig,
hvaraf vill synas, som Kongl. Directiönen
blifvit före köpets afslutande
missledd i sin öfvertygelse, om tomtens
duglighet för det ändamål, som åsyftades.
Dernäst har det förekommit StatsUtskottet
anmärknings värd t, att när afhandlingen
skedde om inköpet af Santessomkn.
Sockerbruks-Egendomen, någon
laglig besigtning till säkert bedömande
af dess beskaffenhet och huruvida
-
Stats-Utskoltcts Betänkanden. io35
vida husen voro passande till inredning
af Magaziner, genom tillkallade Ma*
gistrats-personer och kunnige HandtverksMästare,
ej ställdes i verket förr,
än sedan Kongl. Maj:t uppå Dess Allmänna
Magazins-Directions underdåniga
hemställan lemnat sitt Nådiga bifall till
köpets ingående, och att, då tvänne
Magistrats Ledamöter, nemi. Rådmännen
Nordqvist och Hågfeldt, enligt deras särskildt
ingifne anförande, trott sig vid besigtnings-förrättningen
finna flere orig^
tiga uppgifter uti den af Majoren Weinberg
på Säljarnes anmodan år l8tg uppgjorde
Beskrifning, en förnyad undersökning
till upplysnings vinnande örn
nämnde Magistrats personers anmärkningar
voro grundade eller ej, af Kongl.
Directionens Ordförande, Herr Presidenten
Baron Foch, som under sitt vistande
i Götheborg höstetiden år 1821,
från Kongl. Directionen feck sig anmärk -  ningarne tillsände, då ansågs alldeles öfverflödig,
hvilket förfarande så i det ena
som andra afseendet Stats-Utskottet icke
kan godkänna, då efter dess öfvertygelse
all Egendonis-liandel för det allmännas
räkning nödvändigt måste föregås
af en tillförlitelig och i laga ordning
4 Sami. a B, 67
io36 Stats-Utskottets JBetänkanden.
verkstäld besigtning och värdering, och
sedan detta hufvudsakeliga vilkor af
Kongl. Directionen ej ansetts till iagttagande
nödvändigt, hade väl åtminstone
med föranledande af de skiljagtiga
beskrifningar och besigtnings omdömen,
som från olika håll blifvit meddeldte,
genom en ytterligare ojäfagtig Besigtning
bordt utredas, om Egendomens
verkliga beskaffenhet till alla delar öfverensstämde
med den till grund för
köpe-afhandlingen ingifne Beskrifning,
och efter hvars lydelse Säljarne med
ansvars skyldighet sig förbundit att
Egendomen afträda.
Om nu laglig besigtning och värdering,
som sig bordt, före köpets afslutande
egt rum, skulle derigenom utan
tvifvel blifvit uppdagadt, hvad ock
Herr Baronen och Presidenten Fock särskildt
uti sin från trycket utgifne Berättelse,
samt Kongl. Directionen uti dess
underdåniga skrifvelse af d. 28 October
sistförlidne år, hos Kongl. Majrt tillkännagifvit,
att Sockerbruks-Egendomen
icke är för Bagari-anläggning passande,
och denna upptäckt i tid hade varit af
så mycket större vigt, som Kongl. Directionen
i sådan händelse säkerligen
Stats-Utskottets Betunkanden. iQ?tj
undvikit, hvad Riksens Högloft. Ständers
Revisorer anmärkt, att uti det om köpet
afgifne underdåniga utlåtande ibland
annat yttra den visshet, det en BageriInrättning
kunde uti ena Flygelbyggnaden
af Santessonska Sockerbruket uppföras
med vida mindre kostnad, än den
som förslagsvis var beräknad att åtgå
för en annan såsom behöflig tillämnad
Bageri-anläggning.
Xiii Magazins-byggnader eller sådanes
inköp på de ställen, der Magazins-Inrättningens
egne hus för rörelsen
funnos otillräcklige, hemstälde väl
Riksens Högloft. Ständer hos Kongl.
Majit i underdånighet vid 18x7 och
1818 årens Riksdag, att endast behållne
vinsten af brännvins-bränningen i
Hufvudstaden borde användas, och fastän
samma vinst under de sistförfiutne
åren ej motsvarat utgifterne för meranämnde
inköp af Santessonska Sockerbruks-Egendomen
och det sedermera
föreslagne hus-bytet med Commerce-Rådet
Björnberg, kan Kongl. Directionen
dock icke anses hafva frånvikit Riksens
Högloft. Ständers, häruti tagne beslut,
emedan Kongl. Directionen upplyst, att
Stats-Utskottets vid nämnde Riksdag af
so38 Ståts-Utskottets Betänkanden.
Riksens Högloft. Ständer gillade förslag,
till grunder för Allmänna Magazins-Inrättningens
Styrelse, ej blifvit Kongl.
Directionen till efterlefnad i Wäder comsnuniceradt,
utan Kongl Directionen allenast
fått sig anbefallt, att i öfverensstämmelse
med samma förslag, utarbeta
ett underdånigt project, till en förändrad
organisation af Allmänna Magazins-Inrättningen.
Då enligt hvad så väl Herr Presidenten
Baron Fock, uti sin Berättelse,
sorn äfven Kongl. Directionen uti Dess
underdåniga Utlåtande öfver Egendomsbytet
med Commerce-Rådet Björnberg,
vitsordat, ej mera än circa 4,200 Tunnor
Säd med beqvämlighet kunna inrymmas
uti den del af Sockerbruks-byggnaden,
som för Magazins-Inrättning finnes
tjenlig, samt då den årliga hyran
för Bonings-lägenheterne, efter Kongl.
Directionens uppgift, skattas till icoo
R:dr Banco, så följer deraf, att den
erlagde Köpe-skillingen af 56,000 R:dr
Banco faller sig nog dryg, för Allmänna
Magazins-Inrättningen, och utan
tvifvel i längden skall åstadkomma känbar
förlust, i synnerhet som härtill bör
»agas i betraktande, att Magazins-Inrätt
-
Stats-Ut skot tets Betänkatiden. io3g
ningen ej utan betydelig kostnad lärer
aflöpa, och Allmänna Magazins-Inrättningen
enl. Kongl. Majus Nådiga Dom
af d. 8 November 1822, blifvit ålagd
till Götheborgs Stad betala trettionde
penningen af Köpeskillingen, med 1,866
R:dr 3a sk. Banco, oberäknad den ränteförlust,
som stigande löper intill dess
Sockerbruks - Egendomen sättes i stånd,
för att kunna begagnas till Spannmåls
upplag.
Sedan Köpe - afliandlingen under
d. 1 October 1821 i laglig form blifvit
slutad, lärer väl fråga nu mera ej kunna
uppstå om Köpets återgång, utan vid
hvad som åtgjordt är, komma att bero;
men efter Stats-Utskottets tanka, stadnar
det i alla fall Kongl. Directionen
till last, att icke en ordentelig, lagligen
hållen Besigtning och värdering blef verkstäld,
innan Kongl. Directionen uti underdånigt
Betänkande af d. 22 Junii
1821, hos Kongl. Maj:t tillstyrkte Egendoms-köpet,
äfvensom Stats-Utskottet
anser en ytterligare felagtighet vara begången
derigenom, att Rådmännen Nordqvists
och Rågfeldts gjorde anmärkningar
vid Säljarnes beskrifning, icke befordrades
till den åtgärd samma anmärknin»
to/jo Stats-Utskottets Betänkanden.
gar bordt föranleda utbytet af meranämde
Egendom, eller f. d. Santessonska
Sockerbruket, som efter alla sammanstämmande
Beskrifningar är af en
solid byggnads art, och i anseende till
sitt isolerade läge fredadt från faran af
brandskador, emot Commerce-Rådet
Björnbergs andel uti f. d. Ostindiska Compagnietshus,
tror Stats-Utskottet sig böra
alldeles afstyrka, och sådant med afseende
å de olägenheter, hvilka enligt
Konungens Befallningshafvandes öfver
Götheborgs och Bohus Län, till Kongl.
Directionen d. iö Januarii 1819, aflåtne
skrifvelse och deri meddelte yttrande,
vanligen äro oåtskiljagtige från besittningen
af en Egendom, der egande
rätten af ilere innehafves, hvarförutan
det emellan Kongl. Directionen och
Commerce-Rådet uppgjorde bytes-project,
hvad Bageri-anläggningen beträffar,
den Commerce-Rådet vilkorligt åtagit
sig att ombesörja, stödjer sig på så
obestämdt aftal, att möjligen en slik
anläggning invid f. d. Ostindiska Compagniets
hus, hvarken kan eller får gå i
verkställighet.
Ett särskildt anförande i detta ämne,
af Commerce-Rådet Santesson, varder
på begäran sub Litt. Ee. härhos bifogadt.
Stats-Utskottets Betänkanden. torf*
S o Angående inlemnade Län af Brännvin
till Handelshuset St erhy & Camp., samt
Grosshandlaren Kruse ar i%zi.
Riksens Högloft. Ständers Revisorer
hafva anmärkt, att Kongl. Allmänna
Magazins-Directionen, under d. 27
Oetober oell 16 November 1821, beviljade
Handelshuset Sterky & Comp. samt
Grosshandlaren Kruse bär i Hufvudstaden,
det förstnämnde ett Län från Kronans
Lager-Källare af y,5oo Kannor och
den sednare äfven ett Lån af 10,000
Kannor Svenskt Sädes-Brännvin, emot
förbindelse, ä deras sida, att köpa ett
lika stort partie Brännvin, samt inom
visse föreskrifne terminer ovilkorligen
återställa den låntagne varan, och ehuru
denne åtgärd, lika med flere andre
af Kongl. Directionen under de sednare
åren företagne handels-operationer,
ligger utom gränsen af Allmänna
Magazins-Inrättningens egenteliga
bestämmelse, likväl och då någon skada
härigenom ej blifvit Inrättningen
tillskyndad, får Stats-Utskottet vördsamt
hemställa, att frågan hvad sjelfva Lånen
beträffar, må förfalla, men åter i
afseende på den af Kongl. Directionen.
efter Låntagarnes anhållan bifallne pro
-
iof\7. Stats-TJtskottets JBtlänkanden.
longation mi återlevererings-terminerne,
sa anser Stats-Utskottet detta Kongl.
Directionens beslut, stå i tydelig motsats
till den agtsamhet, hvarmed Kongl.
Directionen vid alla tillfällen bordt bevaka
Inrättningens fördel, oell vinner
Stats-Utskottets nu yttrade omdöme än
vidare styrka deraf^ att Kongl. Directionen,
enligt den upplysning Riksens
Högloft. Ständers Revisorer meddelat och
som med verkliga förhållandet funnis
öfverensstämmande, för Handelshuset
Sterky dr Comp. ytterligare förlängde tiden
till Lånets godtgörande samma dag det
förföll och då den nedsatte betalningen
utan invändning bordt tillfalla Allmänna
Magazins-Inrättningen, då deremot
genom Kongl. Directionens beredvillighet
att efterkomma sistnämnde Låntagares
önskan, 7,500 Kannor Brännvin,
till mehn för Inrättningen, biefyo uti Lager-Källarne
q varj iggand e,
Alla de i föreskrefne Utlåtande
innefattande anmärknings-puncter, har
Stats-Utskottet funnit så beskaffade, att
Stats-Utskottet med åberopande af 3o j.
i Riksdags-Ordningen anser sig böra hos
Riksens Högloft. Ständer hemställa, det
Riksens Högloft, Ständer må hos Kongl,
Stats-Utskottets Betänkanden. io43
Maj:t i underdånighet anmäla de anledningar
som sålunda förekommit, att emot
vederbörande i laglig ordning ansvar
yrka. Stockholm d. g6 Maji i8a3.
Litt, E e.
*
Utdrag af Protocollet, hållet
inför Riksens Håglöf!. Stånders
Stats-Utskott, under
Riksdagen i Stockholm den
6 Maji 1823.
S. D. Sedan Högloft Stats-Utskottet nu
fattat sitt beslut, rörande det af Kongl.
Allmänna Magazins-Directionen hos Kgl.
Maj:t i underdånighet tillstyrkte, men af
Riksens Högloft. Ständers Revisorer vid
1822 års Revision anmärkte inköp af
den så kallade Santessonske Sockerbruks
Egendomen i Götheborg, samt det sedermera
projecterade utbyte af denne
Egendomen emot Herr Commerce-Rådet
Björnbergs egande hälft uti f. d. Ostindislca
Compagniets Hus, ansnälte Herr
Commerce-Rådet Santesson sig i dessa
frågor hysa en annan öfvertygelse, än
den Högloft. Stats-Utskottet yttrade, och
inlemnade efterföljande skrifteliga an
-
io44 Stats-Ut skot tets Betänkanden.
förande, med anhållan, att detsamma
ma särskildt få åtfölja Högloft. Stats-IJtskottets
Betänkande till Riksens Högloft.
Ständer:
”För min del kan jag ej instämma
uti Högloft. Utskottets Beslut i denna
sak, utan åberopar de af mig vid
öfverläggningen härom meddelade förhållanden,
fullständigt innefattade, uti
den af Allmänna Magazins-Directionens
Ombud år 1820 afgifne Beskrifning; .
uti Konungens, i anledning af Directionens
förfrågan, lemnade skrifteliga befallning,
under d. 7 Julii 1821, tillköpet
af ifrågavarande Sockerbruks Egendom;—.
uti derpå grundade Köpe-Contract,
d. i4 Julii samma år, samt uti
Besigtnings-Protocollet vid emottagningen,
med dertillhörande alla handlingar,
hvilka ovedersägeligen ådagalägga, så
väl, att, vid handeln af denna Egen.
dom, all nödig försigtighet och pröfning
af Directionen blifvit iagttagen,
som att Egendomen befunnits i alla delar
fullt så god, som varit uppgifven,
samt att utaf 2:ne ifrån Besigtningsmännen,
efteråt i behörig väg inkomne Reservationer,
till Egendomens förklenande,
icke hållit stånd för en närmare
granskning. När detta allt tillägges det
Siats-Utskottets Betänkanden. iOt\5
nog allmänna erkännande af denna
Egendoms värde, så har jag ock trott
ali anledning saknas till anmärkning
emot detta Köp, som i stället med skäl
bör antagas vara bland de bäste, om
ej verkeligen det bästa, som någonsin
blifvit gjordt för Kongl. Majus och Kronans
Räkning; jag kan ock ej med
Höglofi. Utskottets anmärkning i denna
del väl förena det sedan gjorda afstyrkande
utaf det af Directionen Konungen
underställda Byte af denna Sockerbruks-Egendom
emot Commerce-Rådet
Björnbergs hälft uti f. d. Ostindiska Coinpagniets
Hus i Götheborg, för hvars
andra hälft Götheborg Stad betalt 100,009
R:dr Banco, eller nära dubbelt emot
hvad nu gafs för Sockerbruks-byggnaden,
föröfrigt anser jag ock, att Högloft.
Stats-Utskottet destomindre bordt inlåta
sig uti till. eller afstyrkan härom, som
Högloft. Utskottet ej varit i tillfälle att
pröfva och bedomina beskaffenheten af
denna sednare Egendomen, hvilken, efter
min öfvertygelse, närmast passar till
det för Allmänna Magazins-Inråttningen
afsedda enda ändamål, efter den
består af idel Magaziner med större utrymme,
såväl i Gårds-plan, som för
Bageri- och Tork-inrättning, än Socker
-
i o46 Stats- Utskottets Betänkanden.
bruks-Egendomen, som igenom det den
är för denna Rörelse en gång apterad,
händelsevis eger för Conunerce-Rådet
Björnberg ett större värde för närvarande,
utom det den onelceligen för sin
isolerade belägenhet, samt sine betydlige
och vackra Bonings-Lägenheter, är
vida den bäste Stads-Egendom, någon
enskild kan vilja ega och bebo. — Om
emedlertid detta byte nu afslås, och Sockerbruks-Egendomen
förändras åter till
Magaziner, så erbjudes troligen ej mera
ett sådant byte Kongl. Maj:t och Kronan,
det jag, på anförde skäl, icke kan
anse annat, än för verklig förlust, och
således mig skyldig att äfven reservera
mig för deltagande uti Högloft. Utskottets
yttrande härom»”
Från Protocollet rätteligen utskrifvet:
år och dag sorn ofvan.
In fidem
Pehr Klint,
Stats-Utskottcts Betänkan den» io4>
N:0 182.
Antom den 4 Junii i8a3.
Bilaga Litt. B.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorers
gjorde anmärkning angående
den till Italien år 1821
verkstålde Export af Korn
och Hafira.
Sedan Kongl. Maj:t utaf inlupne underrättelser
i början af år 1821 fått för
nimina, att utsigt företedde sig till Spannmåls
afsättning uti Portugal, men Kgl.
Allmänna Magazins-Directioncn, uti underdånig
skrifvelse af d. 2 April, nämnde
år anmält, att efter då kände försäljnings-pris
utförsel af Spannmål till
Portugisiske hamnar förmodades ej utan
förlust verkställas, blef af Kongl. Maj:t
uti Nådigt Bref af d. 3 derpåföijande
Maji bifallit, det endast 2 å 3 Kornladdningar
borde på försök till Lisabon utskeppas,
hvilken tillärnade utskeppning
dock sedermera, enligt Kongl. Majus
Nådiga Bref af d. 17 Maji inställdes.
Emedlertid hade Kongl. Directionen
redan genom Nådigt Bref af d. 23
i o48 Stats-Utskottets Betänkanden.
förutgängne Februarii, erhållit Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning att låta efterhöra,
samt till Kongl. Majit i underdånighet
inberätta huruvida anledningar
visade sig till Spanmnåls-försäljning å
andre fremmande platser, och är det i
följd häraf, som Kongl. Directionen, sedan
Handels-Expediten Fleischer, hvilken
från Italien hitkommit och ej allenast
inlemnat proforina räkningar, grundade
på de derstädes gängse Spannmålsvärden,
utan ock inför Kongl. Directionens
Protocoll inundteligen meddelt ytterligare
upplysningar, uti underdånig
skrifvele af d. »5 Maji 1821 hos Kongl.
Majit hemställde, om icke, då Kongl.
Directionen efter Fleischers uppgifter
fann utskeppning af Spannmål till Italien
temmeligen gynnande, en sådan
export, utan tids utdrägt borde ombesörjas,
och straxt derefter följde Kongl.
Majits Nådiga svar, under d. 17 i samma
månad, af innehåll, att Kongl. Majit till
den af Dess Allmänna Magazins-Direction
föreslagne Spannmåls utskeppning
lenuiade sitt Nådiga bifall, och skulle Kgl.
Directionen med iagttagande af nödig försigtighet
till Sädens bevarande från förskämning
föranstalta, det afsändningen med
gil möjlig skyndsamhet blefve verkställd.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1049
Härefter utskeppades under loppet
af Sommaren en sammanräknad quantitet
om 36,42 6 Tunnor Korn, samt
i8,532 Tunnor Hafra, och ehuru Statsutskottet
vill medgifva, att tillstyrkandet
af ifrågavarande försäljnings åtgärd
från Kongl. Directionens sida, åsyftade
en förmånligare afsättning på Allmänna
Magazins-Inrättningens öfverflödiga
Spannmåls-lager, kan Stats - Utskottet
dock icke godkänna, att ett så vigtigt
företag helt och hållet stöddes på Handels-Expediten
Fleischers meddelde uppgifter,
och instämmer dessutom StatsUtskottet
med Riksens Högloft. Ständers
Revisorer uti den anmärkning, att Kgl.
Directionen underlåtit fästa Kongl. Majus
Nådiga uppmärksamhet, ej mindre på
beloppet af de dryga Fragt- och Assecurartce-kostnader
med flere utgifter,
som för Spannmålens transporterande
till hamnarne i Medelhafvet nödvändigt
skulle uppstå, än äfven på vådan af Sädens
förskämning under en så lång och
ofta besvärlig Sjöfart, samt osäkerheten
att vinna någon afsättning på Korn uti
Italien, der detta Sädesslag högst sällan
efterfrågas.
För bestämmandet af den förlust,
som meranämnde Spannmåls utförsel
io5o Stats-Utskottets Betänkanden.
kommer att ådraga Allmänna MagazinsInrättningen,
har Stats - Utskottet för
närvarande ej kunnat träffa någon annan
eller fullständigare ledning, än den.
Riksens Högloft. Ständers Revisorer för-»
slagsvis angifvit, emedan, enligt de från
Kongl. Direetionens Ombudsman Protocolls-Seereteraren
Ashelofs sist insände
Rapporter omkring i4}ooo Tunnor Korn
skola finnas oförsålde och dessutom ännu
icke är kändt, till hvad belopp Ombudsmannens
resekostnader och öfrige af
honom bestridde utgifter tillika med flere
under tvist och Domarens pröfning ställde
ersättnigs- och haveri-frågor vid slutelig
utredning uppgå, dock förmodar StatsUtskottet,
så framt ej någon synnerlig
händelse inträffar, att förlusten å Spannmåls
- Exporten till Italien, om för Säden
beräknas att Räkenskaps medelvärde,
af Allmänna Magazins-Inrättningeris
hela lager år 1821, sannolikt skall öfverstiga
soo,ooo R:dr Banco.
Uti föreskrifne Anmärknings-fråga,
om den verkställde Spannmåls-Exporten
till Italien, hafva skiljaktiga meningar
af Stats-Utskottets Ledamöter blifvit yttrade,
dervid, efter gjord och justerad
pro
-
Stats- Utskottets Betänkandeti. *o3i
proposition, den anställde voteringen så
utfallit, t vänne Stånd till alla delar gillat
det anförande, som hår ofvan finnes
intaget, utan att föreslå vidare ansvarspåståenden,
hvaremot ett annat Stånd anser
sig bora tillstyrka Riksens HågloH. Ständer,
att emot Kongl Allmänna MagazinsDirectionen
yrka ansvar, enligt 30 §. af
Riksdags-Ordningen, det Kongl. Directionen,
då dess underdåniga Utlåtande till
Kongl. Maj:t expedierades, icke fullständigt
uppgifvit och utredt alla de omständigheter
af omkostnader, möjlig förskämning
m. m., hvilka då bordt tagas i öfvervägande
för att derefter kunna bedöma
den troliga utgången.
Desse, på nyssförmäldte sått tillkomne,
tvånne alternativer underställas alltså
Riksens Högloll. Ständers närmare profning.
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:0 IS3-
Ankom den t\ Junit 1823.-
Bilaga Litt. C.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revisorers,
år 1822, framställde
/, Sdml. 2 H. 68
io5a Stats-Utskottets Ti c tunkan den,
änmårkning, rörande oredo-»
viste Spannmåls upphandlings
medel i Wermelands Lån.
Det år af Riksens Höglofl. Stånders Revisorer
anmäldt, att 4,0gi R:dr 27 sk.
Banco skola för flera år tillbaka finnas
oredoviste utaf de medel, som, till Spannmåls-upphandling
uti Wermeland, blifvit
af Kongl. Allmänna Magazins - Directionen
anslagne, samt att infordrade förklaringar
öfver de från Kongl. DirectionenS
Revisions-Contoir vid Carlstads Rånterioch
Magazins-Råkenskaper, gjorde anmärkningar,
ej kunnat inbekommas, oaktadt
flere och ökade Vitén för uragtlåtenhet
af förklarings-skyldigheten blifvit
af Kongl. Directionen, uti dess skrifvelse
till Konungens Befallningshafvande öfver
Wermelands Lån ålagde, hvarjemte Riksens
Höglofl. Stånders Revisorer anmärkt,
det olämpliga handlingssätt, hvarigenom
upphandlings-medlen blifvit åt LandsSecreterarens
enskilde vård anförtrodde,
då de samma bordt under Lands-Contoirets
Controll och dervid föreskrifven säkerhet
uti Lånets Ränteri inlemnas och
redovisas.
Sorn ofvanberörde från Wermelands
Lån, infordrade förklaringar ännu ej blif
-
Sidts-Vlskotteis Betänk andert * to50
vit afgifne* oansedt flere påminnelser derom
till Konungens Befallningshafvande
tid efter annan från Kongl» Directionen
äfgått, lårer det visserligen blifva nödvändigt,
att medelst allvarligare mått
och steg påskynda fullgörandet af Konungens
Befallningshafvandes åliggande i
denne del, så att en såker utredning af
råtta forhållandet med de uti Wermeland^
Lån, för Allmänna Magazins-Inråttningens
räkning, utestående och balancerade
medel må kunna åstadkommas. StatsLtskottet,
som hyser enahanda öfvertygelse
med Riksens Höglofl. Stånders Revisorer,
öm ölåmpligheten af det enSkildta
förtroende Konungens Befallningshafvande
lemnat Lands-Secreteraren, att
emottaga och förvara Upphandlings-medlen,
hvilken afvikelse från Författningarnes
tydliga föreskrift, ej annat kan ån
leda till ersättnings kraf, ifall någon brist
å ifrågakomne medel vid skeende utredning
och slutelig Liqvid sig visar, föränledes
derjemte af nu omförmåldte behandlings
åtgärder, till den vördsamma
hemställan, att Riksens Höglofl» Ständer
enligt 30 $. af Riksdags-Ordningen må
med anmälan härom hos Kongl. Maj:t i
underdånighet yrka ansvar i laglig ordning
å Konungens Befallningshafvande
,i o 5 4 Ståts-Utskottets Betänkan den.
ofver Wermelands Lån, för det bemålde
Konungens Befallningshafvande, såsom redovisande
af Statens medel, åsidosatt
hvad gillande Forfattningar bjuda och
förmå. Stockholm den 26 Maji 1823.
N:0 184.
Ankom elen 4 Junii i8a3.
Bilaga Litt. D.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revisorers,
åren 1820 och 1822, afgifne
Berättelser, angående
Allmänna Magazins- Inrättningens
utestående fordringar
i Finnland.
JVIed ofvannåmnde fordringar fortfar
ånnu samma förhållande, som RevisionsBeråttelserne
vid handen gifva. Indrifningen
af desse medel, uppgående, enligt
sist gjord utredning, till 133,079 R:dr 23
sk. 2 rst. Banco, beror på de åtgärder,
som i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
d. 7 Februarii 1821 , redan blifvit, öler
hädanefter blifva i ministeriel våg vidtagne.
Stockholm den 26 Maji 1823.
Ståts-Utskottets Betänkandetu io55
N:0 185*
Ankom elen 4 Junii 1823,
Bilaga Litt. E.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorers,
åren 1820 och 1822, försl
agne ändringar uti den af
Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
hittills följde
Bokförings- och RedogörelseMethod,
samt Krono-Fogdarnes
åliggande att årligen gåra
redo för utestående Spannmals-Undsåttnings-Medel.
D en af Riksens Högloft Stånders Revisorers
nödig ansedde förändring eller
förbättring af Bokförings- och Bokslutsmethoden
för Allmänna Magazins-Inrättningens
Räkenskaper, har i anseende till
andre mångfalldige och angelägne göromål,
som ålegat Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
ännu icke kunnat till
verkställighet beredas, men skall Kongl.
Directionen, enligt dess uppgift, vara sysselsattr-att
till vinnande af sagde ändamål
låta utarbeta nödige Formulairer, för att
desamma sedermera till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning öfverlemna.
i c>56 Stats- Utskottets 13etänkanåen,
Emedlertid anser Stats-Utskottet sig
hos Riksens Hoglofl. Stånder till bifall
bora understödja Riksens Hoglofl. Stånders
Revisorers gjorde hemställan, om
Krono-Fogdarnes förpligtande, att efter
visse Formulairer, dem Riksens Hoglofl,
Ständer bifogat 1022 års Revisions Berättelse,
årligen redovisa för alla utestående
Undsättnings - Spannmåls-medel, i
orterne, emedan genom en slik redovisning,
efter Stats-Utskottets tanka, skall
åstadkommas en säkrare controll, ej mindre
å vederbörande Uppbördsman, ån
afven å Allmänna Magazins-Inråttningens
bos Un d s å t tniu gst a gar e egande fordringar,
hvarförutan Stats-Utskottet, i följd af erhållne
upplysningar, får vördsammast föreslå,
att den uti Kongl. Allmänna Ma~
gazins - Directionens-Circulair af den 28
April r81r> till hvarje års slut stadgade
tid för restlängden upprättande å Balaneerade
Spannmåls-Undsåttnings-Medel må
förändras och hädanefter utsträckas till
och med Martil månads utgång det påföljande
året, på det att med så mycket
större visshet må kunna controlleras, att beloppet
af de vid andra Uppbördsståmman
influtne Spannmåls-medel, så fort de blifva
indrifne, kommer Allmänna MagazinsInråttningeu
tillhanda och ej af Uppbörds
-
Stats-Utskottets Betänkanden, 1007
mannen på längre eller kortare tid till
fremmande behof anvåndes.
Skulle Riksens Hoglofl. Stander gilla
hvad i Stats-Utskottet nu, så val i afseende
på Krono-F’ogdarnes redovisnings
skylldighet, som nödig förändring i tiden
får Restlångders upprättande å utestående
Spannmåls Undsåttnings-Medel hemställde,
och hvilken hemställan afser ett nyttigt
ändamål, om ock Allmänna Magazins-Inrättningen
kommer att undergå någon förändring,
torde Riksens Hoglofl. Ständer
genom afgående skrifvelse hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Nådige
föreskrifter härom måtte till vederborandes
efterrättelse meddelas.
Stockholm den 26 Maji 1823,
N;0 186.
Antom den 4 Junit 1823,
Bilaga Litt. F.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revisorers,
år 1820, framställde anmärkning,
rörande 500 Tunnor
Hafra, som år 1818 blefvo
afsånde till Norrige.
Cjenom Kongl. Allmänna Magazins-Directionens
försorg, blefvo i anledning af
io58 Stats-Ulskottets Betänkanden.
cn ifrån Hans Excelcnce Stats-Ministern
för Utrikes Årenderne, Herr Grefve Lars
von Engeström till Kongl, Directionens
Ordförande Herr Presidenten m. m. Baron
Fock aflåten Note*, daterad Rörås
d. 30 Augusti 1818, från Stockholm
sjövågen till Sundsvall och vidare derifrån
öfver Jemtland till Norrige, transporterade
500 Tunnor Oriad Hafra, hvilken
åtgärd Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref
till Dess Allmänna Magazins - Direction
af d. 13 September 1822, i vissa delar
ogillat, men dock i Nåder förbundit sig att
för ifrågavarande Spannmåls utleverering
hålla Allmänna Magazins - Inrättningen
skadeslös, och fastän i öfverensstämmelse
med nyss åberopade Kongl. Bref, Kongl.
Allmänna Magazins-Directionen kunde
anses hafva frånvikit iakttagandet af den
nödige varsamhet, som vid fullgörandet
af det erhållne Nådiga uppdraget och
dermed förenade omständigheter ej bordt
af Kongl. Directionen åsidosättas, likväl
och då, af Kongl. Allmänna MagazinsInråttningens
Räkenskaper hos Stats-Utskottet
styrkt blifvit, att icke allenast förenämnde
Hafre-parti, genom Hans Maj:t
Konungens enskildte Nådige föranstaltande,
blifvit till Krono-Magazinen uti Stockholm
och Wennersborg in natura åter
-
Stats-Utskottets B etän handen. io5f)
Ievereradt, utan afven alla bestridda kostnader
för frakt och landtransporter m. m.
till ett belopp af 2,258 R:dr 38 sk. 7 rst
Banco uti Kongl. Directionens Cassa liqviderade,
hemställer Stats-Utskottet till
Riksens Höglofl. Ständer vördsammast, att
härvid nu mera mä utan vidare erinran
få bero.
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:o 187.
Ankom den \ Junii 1S23.
Bilaga Litt. G.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Höglofl. Stånders Revisorers,
år 1820, framstållde anmärkning,
rörande 11000 R:dr
Banco förskjutne Medel till
Lyckeby Qvarnars reparation.
Sedan de vid ig2o års Revision anmärkte
11000 R:dr Banco, hvilka i följd
af Kongl. Brefvet d. 24 November 1818,
från Kongl. Allmänna Magazins-Directionens
Cassa utbetaldes till bestridande af
nödige reparations-kostnader, för i ståndsåttande
at Lyckeby Krono - Qvarnar
vid Carlskrona, blifvit så väl till Capital
med 11,000 R:dr, som upplupne 3 pro
i 060 Sta Is- UIsko ttets Be länkan den.
Cents-rånta, 6og R:dr 26 sk. 6 rst., uti
trenne sårskilde terminer, under den 20
Januarii 1820, d. 10 Januarii 1821 och
d. Bl Januarii 1822, i enlighet med företedd
liqvid, utaf Förvaltningen af Sjöårenderne
godtgjorde Allmänna Magazins-Inråttningen;
så, och ehuru Riksens
Högloft Stånders Revisorer ej saknat anledning
att fästa sin uppmärksamhet vid
ofvannåmnde Forskotts utbetalniirg, torde
dock, då ersättning ordentligen kommit
Allmänna Magazins-Inråttningen tillhanda,
Riksens Högloft Ständer låta denna
fråga förfalla.
Stockholm den 26 Maji 1823,
N:0 188.
Antom den 4 Junii i8a3,
B Haga Litt, H.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorers,
åren 1820 och 1822, framställde
anmärkning, rörande
utlemnad Koppar till taktäckning
å Kongl. Slottet och
Hennes Kongl. Höghet Prinsessans
Ralais i Hufvudstaden,
.Då angeläget år för Allmänna Magazins-Inråttningen
att kunna, så vidt till
-
Sta ts- Utskottets Betänkanden. jo6i
gångarne medgifva, afbörda sine skuldförbindelser,
så till Stats-Verket, som
Riksens Hoglofl. Stånders Bank, har
Stats-Utskoltet trott sig båra vordsamligen
hemställa, det ersättning må utaf
anslaget på Riks-Statens Åttonde HufvudTittel
komma Allmänna Magazins-Inråttningen
till godo, för de 62 *SV<# 8
Koppar, hvilka till underdånig åtlydnad
af Kongl, Maj:ts Nådiga befallning, uti
Bref af d. 27 Maji 1819 och d. 11 Januarii
1820, blifvit från Inrättningens
förråd utlevererade till taktäckning å Kgl.
Slottet och Hennes Kongl. Höghet Prinsessans
Palais hår i Hufvudstaden, och för
hvilken Koppar värdet efter Inrättningens
Räkenskaper stiger till 8,320 R:dr
B;co. Om Riksens Hoglofl. Ständer
till denna vördsamma hemmstållan lemna
sitt bifall, torde äfven Riksens Högloft.
Ständer hos Kongl, Maj:t i underdånighet
anhålla, att ersättningen för Allmänna
Magazins-Inrättningens ofvanberörde
fordran, på sått Stats-Utskottet nu
föreslagit, måtte i Nåder anvisas.
Genom nu afgifne Utlåtande, anser
Stats-Utskottet sig derjemte hafva besvarat
den Nådiga framställning, rörande
dispositionen af förenämnde partie Koppar,
*002 Stats-Utskottets Betänkanden.
som innefattas uti Kongl. Maj:ts till Statsutskottet
d. 25 sisth Januarii månad aflåtne
Nådiga proposition, angående StatsVerkets
tillstånd och behof.
Stockholm den 26 Maji 1823*.
N:o i89<
Ankom dea 4 Junii 1823.
Bilaga Litt. I.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorers
anmälan, rörande det
för Bagare - Ämbetet i Hufvudstaden
år 1818 anslagne
partie Råg.
Den utleverering af Råg till Hufvudstadens
Bagare, som år 1818 på KongL
Maj;ts Nådiga befallning från Allmänna Magasins-Inrättningens
förråd ombesörjdes.,
för att tillhandahålla Innevånarne groft
Rågbröd, emot en lindrig betalning, har
vid närmare granskning af företedde Räkenskaper
och Handlingar visat sig vara
af tvåfaldig beskaffenhet, emedan Kongl.
Majas härom gifne Nådige föreskrifter innehålla,
att ej mindre iooo Tunnor Råg,
skulle emot nedsatt och lägre pris än de
som i allmänna handel gålde, månadtli
-
Stats- Utskottets Betänkan elen. io63
gen till Bagare-Ämbetet ntlemnas, under afvagtan
af framtida förordnande huru med
ersättningen komme att förhållas, sedan
Riksens Höglofl. Ständer besvarat Kongl.
Maj:ts hos Ständerne i ämnet gjorde Nådiga
proposition, ån äfven iooo Tunnor
för samma pris månadtligen tills vidare
forskjutas, emot ersättning in natura
af Öfver-Ståthållare-Ämbetet. Hela det
år 1818 i ofvan förmåldte ändamål, till utleverering
anslagne Råg-partie, som tillskyndade
Allmänna Magazins-Inrättningen
förlust, utgjorde 16000 Tunnor,
deraf 6000 Tunnor under de sex forsta
månaderne af året utlevererades emot ersättning
in natura af Öfver-StåthållareÄmbetet,
och ett lika belopp eller 6000
Tunnor under nyssnämnde tid äfvensom
2000 Tunnor i Julii månad emot afskrifnings
beviljande, i den ordning Riksens
Höglofl. Ständer funno för godt att
derom förordna, hvarförutan skillnaden
emellan gängse prisen i allmänna handeln
och dem som Bagare-Ämbetet erlade,
godtgjordes för återstående 2000 Tunnor
uti upprättad Liqvid för den Brödforbakning,
hvilken i följd af Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning från och med
Augusti månad 1818 vid Krono-Bageriet
härstädes föranstalltades till understöd för
t of>4 Stats* Utskottet.t B&tähkatldetu
Hufvudstadens nödlidande och hvarefter
Utlevereringen af Råg till Bagare-Ambetet
Upphörde. Med tillämpning af hvad Rik*
Sens Höglofl. Stånder hos Kongl. Majit
vid sednaste Riksdag d. 23 Maji och d,
14 Julii 1818. i underdånighet anmält*
har Kongl. Majit, uti Nådigt Bref till
Dess Allmänna Magazins-Direction af d,
22 Martii 1821, forordnat, att forlusten
eller skilnaden i priset å 12,000 Tunnor
Råg eller 1000 Tunnor för hvarje af de
4 forsta månaderne på äret och 2000
Tunnor för hvardera af Maji, Junii, Julii
Och Augusti månader, borde i öfverens*
Ståmmelse med Riksens Ständers ofvan*
åberopade anmälan till afskrifning uti Allmänna
Magazins-Inråttningens Räkenskaper
befordras, hvilken afskrifning uppgått
till ett belopp af 42,157 R:dr 15 sk. 10
r:st Banco. Utaf qvarstående 4000 Tunnor
har Kongl. Majit uti förberörde Nådiga
Bref d. 22Martii 1821 förklaratsigvilja
af egne Medel godtgöra förlusten å
I00O Tunnor, enligt uträkning och Liqvid
bestigande sig till 4,099 R:dr32sk.
Banco, och dertill lemnat anvisning å
Barthelemiske-Fonden, men för de öfriga
3000 Tunnor skulle förlusten hoS
Riksens Ständer vid innevarande Riksdag
till afskrifning anmälas, heldst, enligt hvad
Stats-Utskottets Betänkandeiu io65
Kongl. Maj:t uti Dess Nådiga Bref yttrat,
Riksens Sländer, genom dröjsmålet, som
år 1818 egde rum, vid besvarandet af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, sjelfver
gifvit anledning till den yppade forlusten,
hvilken åter för ifråga komne 3000 Tunnor
blifvit uträknad till g,62g R:dr 35
sk. 6 r:st. B:co; Och har Kongl. Maj:t i
detta ämne till Stats-Utskottet, under d.
25 sistl. Januarii, aflåtit Dess Nådiga Proposition
, ofver hvilken Stats-Utskottet
under nedanskrefne dag särskildt afgifvit
Sitt Betänkande.
Stats-Utskottet får dessutom vördsamligen
föreslå, i händelse dess uti nyss
åberopade Betänkande gjorde hemställan
vinner Riksens Höglofl. Ständers bifall,
Och underdånig skrifvelse i följd deraf
till Kongl. Maj:t kommer att expedieras,
det Riksens Höglofl. Ständer, äfven vid
samma tillfälle, må hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om Nådig påminnelses
utförande till den auctoritet, åt hvilken
Kongl. Maj: t Nådigst öfverlemnat
förvaltningen och redovisningen af Bar-'
thelemiske Fonden, att till Allmänna
Magazins-Inråttningen utbetala de å samma
Ifond an viste, men hittills oliqviderade
4,099 R:dr 32 sk. Banco.
Stockholm den 26 Maji 1823»
r.oöS Stats-Ut skottets B et änkan den.
N:0 190.
Ankota den 4 Junii i8a3.
Bilaga Litt. K.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloll. Stånders Revisorers,
år 1820, framstållde anmärkning,
rörande förhöjning
i Spannmåls upphandlingsprisen
för Skaraborgs Län.
I^Ierr Presidenten m. m. Baron Focks
af Riksens Höglofl. Stånders Revisorer år
1820 anmårkte åtgärd, att genom enskild
skrifvelse till Landshöfdingen öfver
Skaraborgs Lån, Hans Excellence Pierr
Grefve Adlersparre, hafva bifallit förhöjning
uti de för samma Lån. af Kongl.
Allmänna Magazins-Directionen stadgade
pris för Spannemåls upphandlingen år
1819, kan vål Stats-Utskottet för sin del
icke gilla, men finner dock icke sådane
skål vara för hand, som till särskildt påstående
om ansvarighet i detta fall skulle
kunna föranleda.
X I
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:ö
*
Sta ts- Utskottets JJ et änkan flen. 1067
N:0 191.
Ankom den 4 Junii i823.
Bilaga Litt. L.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft, Ständers Revisorers,
år 1820, gjorde hemställan,
rörande Spannmåls-upphandling
i de orter der klen
skörd inträffat.
I öfverensstämmelse med de af Riksens
Högloft Ständers Revisorer, uti deras
Berättelse andragne skål, anser Stats-Utskottet
ej allenast olåmpeligt utan ock tilläfventyrs
menligt för den enskilde omtankans
verksamhet, att Spannmåls-upphandling
för det allmännas räkning anstålies
uti samma Landsorter, der felslagen
skörd sätter en del af Innebyggarne
i nödvändighet, att för fyllandet af sina
behof anlita de tillgångar, som inom
Provinsen möjligen kunna erbjudas, hvadan
Stats-Utskottet vördsamt tillstyrker
att Spannmåls - upphandling vid sådane
tillfällen, hvarom fråga nu år, ej hädanefter
må för det allmännas räkning föranstaltas;
Och torde, såvida Riksens Högloft.
Ständer gilla denna vördsamma hern
4
Sorni. 2 It. Gy
i «68 Stats-Uts/cotlets Betäiikanden.
ställan, Riksens Högloft Stånders beslut
i åmnet hos Kongl. Maj:t i underdånighet
blifva anmäldt.
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:0 192.
Ankom den 4 Junii 1823.
Bilaga Litt. M.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorers,
år 1820, gjorde anmärkning,
vidp ett Herr öfverste
Conrad Åkerhjelm beviljadt
Spannmåls-Lån i Umeå Magazin.
Om idet å ena sidan ej kan bestridas,
hvad Riksens Hoglofl. Stånders Revisorer
vid fåreskrefne Spannmåls-Lån anmärkt,
att ränta eller uppgäld derå bordt af
Kongl Allmänna Magazins-Directionen betingas,
sa,mtatt alla Spannmåls-Lånebitråden
under vilkor af återleverering in natura
motverka Allmänna Magazins-Inrättningens
fördel, och lägga hinder i vågen
för, möjligen i annat fall, sig yppande
forsåljnings-tillfållen, så har likväl å andra
sidan hos Stats-Utskottet bordt korn
-
Stats-Utskottets Setänkänden. 1063
ma i betraktande de sårskilde omständigheter,
som med Spannmåls-Lånet till Öfverste
Åkerhjelm varit förenade.
Då, efter hvad af företedde handlingar
blifvit upplyst, det Fartyg, som
Herr Öfverste Åkerhjelm härifrån afsånde
med en Spannmåls-Last för behofvet vid
dess Bruks-Egendom uti Westerbottens
Lån, genom hastigt påkommen köld,
Höstetiden år 1819» hindrades att framkomma
till destinerad ort och det i anledning
häraf åstundade Lånet, utan befarad
brist för undsättnings behöfvande i
nyssnämnde Lån, kunde af öfverflodiga
Spannmåls-lagret 1 Umeå Magazin medgifvas,
samt ersättningen så fort segelfarten
på Våren blef öppen, säkert var att
påräkna, tror Stats-Utskottet sig, på grund
af nu uppgifne förhållanden, vördsammast
hos Riksens Högloft. Ständer böra
hemställa, att vid den anmärkte åtgärden
med ifrågakomne Spannmåls-Lån må
utan vidare påminnelser få bero.
Stockholm den 26 Maji 1823*
i£»"0 Stuts-Utskottets BetätiRandm.
N:0 193.
#nkem den 4 Janii 1823.
Bilaga Litt. N.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revisorers,
år 1820, gjorde anmälan,
om oliqviderade Förskotter,
uppburne af Herr Majoren
Coyet, samt Hof-Marskalken
Löfvenskiöld.
Utaf Allmänna Magazins-Inråttningens
Räkenskaper, har Stats-Utskottet gjort sig
förvissad, att den skuld, för hvilken
.Majoren A. Coyet är 1820 hos Inrättningen
häftade, för uppburne Förskotter å
ingånget Contract om Spannmåls-leverering,
blifvit under loppet af åren 1820
och 182J fullt liqviderad med 3,500 R:dr
Banco i Capital, samt 1,317 R:dr 2 sk.
11 rst. upplupen ränta; men hvad åter beträffar
Hof-Marskalken LSfvenskolds i Riksens
Högloft Ständers Revisorers Berättelse
omnämnde skuld, så har Stats-Utskottet
i afseende härå utrönt, att Konungens
Befallningshafvande öfver Malmöhus Lån,
som från Kongl. Allmänna Magazins-Directiönen
ofta erhållit påminnelser, om
Förskottsmedlens indrifvande, sedan så
Stats-Utskottet-s Betäukanden. io~i
val Hof-Marskalkcn LSfvenskold, sorn dess
ene Borgesman, Krigs-Rådet Palm, befunnits
oförmögen att skulden betala, anställt
lagsökning emot den andra Cautionisten
Prosten och Kyrkoherden Plantin,
för återstoden af Hof-Marskalken Lofvenskolds
oliqviderade Förskotter, utgörande
3,850 R:dr Banco, utom förfallen
och löpande ränta, samt genom resolution
af den 19 September 1821 förpligtat
nämnde Prost och Kyrkoherde, att
skulden godtgöra, hvilken resolution
dock Kongl. Maj:ts och Rikets Hof-Rått
ofver Skåne och Blekinge, i följd af
Prosten Planlins anförde besvär, medelst
Utslag af d. 26 Februarii 1822 upphåfvit,
samt förklarat målet vara af tvistig
*• beskaffenhet, hvarefter Kongl. Directionens
Advocat-Fiscals-Åmbete begårde och
erhöll stamning på Prosten Plantin till
samma års Hoste-Ting med Frosta Hårad
, under påstående om utbekommandet
af förrberörde skuldbelopp, men i anseende
till Prosten Plantins under tiden gjorde
ansökan om Cessions-förmån, ålades
Kronans tillförordnade Ombud af HåradsRåtten,
att till innevarande års VinterTing
instämma Sysslomannen uti Prosten
Plantins gåldbundna Bo, hvaröfver
Utslag ej ännu, Stats-Ulskottef vetterligt,
1072 Stats-Utskottets Betänkanden.
blifvit utfårdadt. Efter hvad Kongl. Directionens
Advocat-Fiscals-Åmbete anmält,
skall Allmänna Magazins-Inråttningens
meranåmnde fordran blifva uti laga
ordning bevakad å Proclama-dagen
får Prosten Plcintins Concurs, som infaller
å andra Råttegångs-dagen af Frosta
Härads instundande Sommar-Ting.
Då frågan om ersättning för HofMarskalken
Lofvenskolds skuld befinnes
uti nu beskrefne skick, och utgången icke
år känd, så lärer dervid tor närvarande
ej något kunna åtgöras.
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:0 194,
Aakom ilen 4 Junii 1823,
Bilaga Litt. O.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Höglofl. Stånders Revisorers,
år 1820, gjorde anmärkning,
rörande upphandlad riad
Råg, vid Norrköpings Krono
-Magazin.
XTpphandlingen af 550 Tunnor riad
Råg, sorn år 1818 vid Norrköpings Krono-Magazin
verkställdes, . hade icke egt
Stats-Vtskottets Betänkanden. icjS
rum, om Konungens Befallningshafvande
öfver Östergöthlands Lån, meddelat Magazins
- Förvaltaren uti nämnde Stad
fullständigare underrättelse, om det vid
upphandlingen af riad Säd utaf Kongl.
Allmänna Magazins-Directionen uttryckligen
fästade vilkor, att Sädén borde vara
af inhemsk växt, af hvilken anledning
och då Magazins-Förvaltaren ej i
ringaste måtto gjort sig till ansvar skyldig,
utan misstaget hvilade hos bemåldc
Konungens Befallningshafvande, Kongl.
Directionen ansåg sig befogad, att detta
förhållande hos Kongl. Maj:t i underdånig
skrifvelse af d. 20 October 1820 anmäla
, hvarefter och sedan Justitiae-Cancellers-Åmbetets
underdåniga utlåtande blifvit
infordradt, Kongl. Maj:t behagade, uti
Nådigt Bref till Kongl. Directionen af
d. 7 Julii 1821 förklara, att Kgl. Majit
icke funnit skål till vidtagande af någon
annan åtgärd, ån att genom Nådig skrifvelse
alfvarligen förehålla Dess Befallningshafvande
i Linköping det fel han begått
medelst försummelse, att i dess, om ifrågavarande
af Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
anbefallde Spannmåls - upphandling,
utfärdade Kungörelse iagttaga
alla de omständigheter, som Kongl. Directionen
derom föreskrifvit.
*074 Stats-Utskottets Bctänkanden.
Sedan Kongl. Maj:t på sådant sått i
denna mot Konungens Befallningshafvande
i Linkoping stållde anmårkningsfråga
meddelat sitt Nådiga Beslut, kan StatsUtskottet
nu mera ej dermed taga någon
befattning eller något yttrande i åmnet
afgifva.
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:0 195.
Antom den 4 Junii i8a3.
B il a ga Litt. P.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft Stånders Revisorers,
år 1820, gjorde anmärkning,
rörande verkstål Ide
Spannm åls-transporter Landvågen
från Wadstena till
Örebro.
Med erkännande af hvad Riksens Högloft.
Ständers Revisorer andragit, om nödvändigheten,
att endast i högsta behof
anlita Krono-Skjuts till Spannmåls-transporters
förskaffande, kan likväl StatsUtskottet
efter företagen granskning af
det som tillgjordt blifvit, i afseende på
de från Wadstena till örebro år 1818
föranstaltade Spannmåls-transporter, hvar
-
Stats-Ut skot tets jBctcinkanclen. i Oy5
ken lagga Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
eller Konungens Befallningshafvande
ofver Nerikes Län den anmärkte
åtgärden till last, då utaf handlingar år
upplyst, att bemålde Konungens Befallningshafvande,
med anledning af inkomne
uppgifter, på ett vida större behof inom
Lånet ån som sedermera längre fram
på året verkeligen forspordes, till afvårjande
af befarad nöd, redan i början af
året, hos Kongl. Directionen reqvirerade
undsättnings - Säd, hvilken Säd åter för
tillfället ej fants att disponera från något
annat närmare beläget ån Wadstena Magazin,
och som Konungens Befallningshafvande
möjligen icke kunde förutse, att
Spannmålen efter framkomsten till Orebro
blef outtagen, då lika lått kunnat hända
att densamma åtgått för Lånets behof
under våren och början af sommaren,
utan finner Stats-Utskottet den nu omnämnde
onodige forslings - anstalt hafva
hårledt sig från felande bestämde föreskrifter,
om sättet att med någorlunda
visshet vid påkommande händelser kunna
utröna undsättnings-behofven ; Och
hemstålles vordsamligen, att forberorde
anmärknings fråga, på de skål Stats-Utskottet
anfort, må få förfalla.
Stockholm den 26 Maji 1823.
1076 Stats-Vt skottets Betänkanden.
N:0 196.
Ankom den 4 Junii 1823.
Bilaga Litt. O.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revisorers,
åren 1820 och 1822, gjorde
anmärkning, rörande ett
till Bohus Låns Kongl. Regemente,
af Herr Landshöfdingen
m. m. Grefve von Rosen
utlemnadt Lån, af Allmänna
Magazins - Inrättningens
Medel.
Efter vunnen upplysning, attdenrånta,
som genom Kongl. Allmänna MagazinsDirectionens
Utslag af d. 20 November
1820, ålades Herr Landshöfdingen öfver
Götheborgs och Bohus Lån m. m. Grefve
von Rosen, att gälda för ett till Beklädnads
- Directionen vid Bohus Låns
Kongl. Regemente år 18 i G, utan Kongl.
Directionens vetskap försträckt Lån, stort
950 R:dr Banco, utaf Allmänna Magazins-Inråttningens,
uti Götheborgs LandtRånteri
nedsatte Medel, nu mera blifvit
med 150 R:dr 35 sk. 2 r:st till Kgl. Directionens
Gassa d. 21 sistförlidne Januarii
inbetald, får Stats-Utskottet hos Rik
-
Stats-Utskottets B et änkai iden. 10 77
sens Högloft Stånder vördsamt hemställa,
att denne anmårknings-fråga må anses
afgjord, ehuru visserligen Riksens Hoglofl.
Stånders Revisorer egt storsta anledning,
att ogilla den Otillbörliga dispositions
åtgärd, som emot Herr Landshöfdingen
m. m. Grefve von Rosen blifvit
åtalad.
Stockholm den 26 Maji 1823.
J N:o 197.
JÉ1
JU Ankom den 4 Junii xÖ23,
Bilaga Litt. R.
j|j Utlåtande, i anledning af Riksens
Hoglofl. Stånders ReviH
sorers, år 1820, gjorde anmårk
ning,
rörande uppburna FörH
skotts-Medel, af Herr Lands
H
höfdingen m- m. Arnell.
I id 1820 års Revision, hafva Riksens
Högloft Stånders Revisorer fåstat sin
|Muppmårksamhet derå, att Herr LandsH
höfdingen ofver Hallands Lån m. m., L.
Arnel/ d. 5 October 1818, uppbar ett FörHskott
af 5000 R:dr Banco till Spannmåls[Mupphandling
för Lånet, men denne Spann■
måls-upphandling, ej förr ån i April
10^8 Stats-Utskottets Betänkanden.
månad 1820 verkstält, eller ett år eftel
den tid, som för det påråknade bebofvet
af Spannmålens användande var föreskrift
ven, hvadan ock Kongl. Allmänna Magazins-Directionen,
genom Utslag af d7
Martii 1821, ej allenast vägrade att
låta mottaga den erbjudne Spannmålen,
utan ock förpligtade Herr Landshöfdingen
att återbära det erhållne Forskotte^
med sex proCents löpande ränta, intil|
dess full betalning följde.
Utaf Råkenskaperne och Kongl. Di
rectionens Controll-Böcker, har Stats-J
Utskottet inhemtat, att Herr Landshöfdingen
under loppet af åren 1821 ocl:
1822, till Kongl. Directionens Cassa åter
betalt Capitalet med 5,000 R:dr Banco
samt sedermera efter upprättad liqvid
äfven under d. 15 Februarii och d. 15
Martii innevarande år, godtgjortAllmän
na Magazins-Jnråttningen, den förfalla
räntan a 6 proCent, med 1002 R:dr 46I
sk. 4 r:st.: Och finner Stats-Utskottet för
sin del, ej något härvid att påminna, då anledningen
till Förskottets utbetalande stöd
jer sig på Kongl. Maj:ts Nådiga Bref afl
d. 7 November 1811, samt desslikes fullgjordt
blifvit, hvad Riksens Höglofl. Stän-J
ders Revisorer, med anmärkningen synes
hafva åsyftat. Stockholm d. 26" Maji ig2.£
Itats- Utskottets Betänkandcn. 1079
N:0 198.
[»ikorn *!ea 4 Junii i8a3.
Bilaga Litt. S.
I ätande, i anledning af Riksens
Höglofi. Stånders Revisorers,
år 1822, gjorde anmälan,
om den, till hjelp för Hufvudstadens
nödlidande vid
Krono - Bageriet verkställde
Bröd-förbakning.
Innanna Magazins-Inrättningen, har,
norn tjen Bröd-förbakning, som i följd
ajf Kongl. Maj:ts till Dess Allmänna Magäzins-Direction,
under d. 22 Julii 1818,
allam ■ Nådiga Bref, blifvit till understöd för
Hufvudstadens nödlidande verkställd, från
och ir; :d Augusti månad 1818 till och med
Martis månads utgång 1821, fått vidkännas
en sammanräknad förlust, af 26,705 R:dr
28 sk 8 r:st. B:co, derå likväl först
godtgjordes 6000 R:dr B:co, hvilke beskärdes
derigenom, att försäljningen af
I låg till Bagare-Åmbetet i Hufvudstaden,
rrled ulii månad 18*8 upphörde, samt
ytterligare genom liqvid med Stats-Verket,
i följd af Kongl. Majas meddelte
Njådiga föreskrifter, en ersättning af 16,134
io8g Stats- Utskottets Betänkanden..
R:dr 28 sk. 4 r:st. B:co, blifvit Allmänna
Magazins-Directionen till godo beråk-i
nade, så att forlustens återstod endast in-l
nefattar 4571 R:dr 4 r:st., hvilke, enligd
lydelsen uti Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
till Dess Allmänna Magazins-Direction
af d. 18 Januarii 1822, skulle vid näst
derefter infallande Riksdag, hos Riksens
Ständer till ersättning eller afskrifning
anmälas.
Kongl. Maj:t har ock den 25 sistfor
lidne Januarii till Stats-Utskottet härom,
aflåtit Dess Nådiga Proposition, deröfver
särskild Betänkande under nedanstående:
dag till Riksens Hoglofl. Ständer afgifves,
Beträffande Riksens Hoglofl. Ständers
Revisorers, i sammanhang med Brodforbaknings
frågan, gjorde anmärkning
vid de, för inforskrifven Rysk Spannmål,
åren 1818 och 1819, till Stats-Verket
erlagde Tull-medel, så åberopar Stats
Utskottet sitt, i detta ämne till Riksén
Hoglofl. Ständer d. 22 sisth Februari
under N:o 11 ingifne Memorial.
Stockholm den 26 Maji 1825.
Stats-Ut.skottets JBetänkanden. 1081
N:0 199.
Ankom den 4 Junii i8a3.
B Haga Litt. T.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Höglofl. Stånders Revisorers
gjorde anmärkning, rörande
försummad indrifning
af en fordran hos SkepparÅldermannen
J. P. Ståhl i
Torshälla.
För en, genom Skeppar-Åldermannen
J. P. St ahls förvållande, år igI2 Sjöskadad
Spannmåls-Last, blef ban , genom
Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätts
Lagakraft vundne Utslag, af d. 14 April
1814, ålagd att hålla Allmänna MagazinsInråttningen
skadeslös och i brist af tillgång
hos Ståhl, bord dess Redare, Directeuren
Schefferus, för ersåttnings-beloppet
ansvara. Någon påminnelse om nämnde
fordrans utsökande har, efter hvad
handlingarne i målet utvisa, från Allmänna
Magazins-Directionen till Konungens
Befallningshafvande öfver Södermanlands
Lån, under nuvarande Herr Landshöfdingen
tjenstetid ej afgått förr, ån i
slutet af December månad 1820, i följd
af hvilken påminnelse laglige åtgärder
108a Stats-Utskottets Betunkanden.
sedermera vidtagits till indrifning af skadestånds-medlen,
hvarå nu endast circa
120 R:dr Banco återstå, och hvilka bero
på Ålderman Ståhles hos Kongl. Svea
Hof-Rått anförde besvär deröfver, att
dess fasta Egendom af Magistraten i Torshälla,
till skuldens liqviderande blifvit i
måt tagen. Den försummelse Riksens
Hoglofl. Ständers Revisorer lagt Konungens
Befallningshafvande i Nykoping till
last, synes alltså i denne ersättnings fråga
egenteligen inskränka sig till vederbörande
Konungens Befallningshafvande, som egde
sig anförtrodd Låns-styrelsen år 1814,då
samma Konungens Befallningshafvande uti
skrifvelse från Kongl. Directionen af d. 5
Maji anmodades, att låta besörja ersättningens
utkråfvande, antingen hos Åldermannen
Ståhl eller Directeuren Schef erus, mea
dertill vetterligen ej lemnat sin handräckning
och icke eller tillkånnagifvit, hvad
som i ärendet blifvit tillgjordt.
Hvad särskildt vidkommer Herr
Landshöfdingen Baron Skoldebrands, uti
ett till Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
inlemnadt Memorial af d. 1 sisth April ,
gjorde anmälan, om den oordning, hvaruti,
så vål Lands-Contoiret, som Rånteriet
vid Herr Barons och Landshöfdingens
tillträde af tjeqsten skall hafva
sig
Stats-Utskottets Betankanden. loS3
sig befunnit, så eger slikt ingen gemenskap
med nu ifrågavarande ersättnings-mäl,
hvilket efter den upplysning, handlingarne
gifva, pä vederbörligt sått, blifvit af
Lands-Cancelliet i Nykoping handlagdt.
Sannt år vål, att Kongl, Allmänna
Magazins-Directionen, medelst sitt fleråriga
stillatigande, hufvudsakligen bidragit dertill,
att merberorde ersåttnings-kraf, med
längre tids utdrägt varit förenadt, men
Stats-Utskottet finner likväl icke så besvärande
anledningar härvid förekomma,
som skulle kunna leda till ansvars påståenden
emot Kongl. Directionen eller Konungens
Befallningshafvande i Södermanland,
utan hemställer Stats-Utskottet vördsammast,
att anmärkningen må förfalla,
Uti detta vördsamma utlåtande innefattas
äfven Stats-Utskottets svar, ä Herr
Landshöfdingen, Baron Skoldebrands ofVannåmnde,
hos Hoglofl. Ridderskapet och.
Adeln inlemnade Memorial, hvilket i
sammanhang med 1822'års Revisions-Beråttelse
blef till Stats-Utskottet d. 4 sistlidne
April remitteradt.
Stockholm den 26 Maji I823»
4 S„ml. a ti*
io$4 Stats-Utskottets Ttrtänkandetlé
N:0 200.
Åhkont den 4 Junit iS23.
Bilaga L i 11. U.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft Stånders Revisorers,
år 1822, gjorde hemställan
, rörande betalningssättet
vid skeende försäljningar
af Persedlar och Effecter
för Allmänna Magazins-Inrättningens
räkning
Dä
försäljning af Spannmål eller andra
Persedlar och Effecter, tillhörige
Allmänna Magazins - Inrättningen , finnas
antingen nödige eller förmånlige, anser
Stats-Utskottet dervid alltid böra fästas
vilkoret af contant betalning, emedan
längre eller kortare rådrum med betalningens
erläggande möjligen kan, ej allenast
åstadkomma osäkerhet och tids utdrägt,
utan ock föranleda till långvariga
Rättegångar, då medlen skola indrifvas.
Härifrån lärer dock det undantag hädanefter,
liksom tillförene, böra medgifvas,
att för undsättnings-behöfvande, som i
nödens stund anlita Allmänna MagazinsInråttningens
förråd, men för tillfället
sakna alla utvägar till Spannmålens liqvi
-
Ståts-Utskottets Betänkandeti. xo85
dcrande, ett lämpligt anstånd i sådane fall
må bifallas, emot det, att undsåttningstagare
skola stalla såker och vederhäftig,
af vederbörande auctoritet godkänd proprie
borgen, för betalnings skyldighetens
ofelbara fullgörande.
Om Riksens Högloft Ständer godkänna
hvad Stats-Utskottet nu föreslagit,
låra ock Riksens Hoglofl. Ständer, genom
underdånig skrifvelse, anhålla, om Kongl.
Maj:ts Nådiga Bifall, att vederbörande
härom må till efterrättelse föreståndigas.
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:o 201.
Ankom den 4 Junii 1823.
Bilaga Litt. W.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Hoglofl. Stånders Revisorers,
år 1822, gjorde anmärkning
, vid inköpet af Eldqvarnen
i Stockholm.
U.aF Kongl. Allmänna Magazins-DireCtionens,
d. 15 April sistförlidne år, till
Kongl. Majit ställde underdåniga Utlåtande,
öfver förre Interessenternes uti den
i o 86 Stats-Utskattets, Betänkande.
hår i Hufvudstadcn , på Kungsholmen belägne
Eldqvarn och dertill hörande TorkInrättning,
som drifvas med Angmachinerie,
hos Kongl. Maj:t gjorde underdånigt
anbud, att till Allmänna Magazins-Inråttningen
aflåta nämnde Qvarn-Egendom
emot en Köpe-summa, af 45000 R:dr
Banco, har Stats-Utskottet inhemtat, att
Kongl. Directionen genom uppgjorde calculer,
efter en supponerad Köpe-skilling
af 40,000 R:dr, sokt ådagalägga den fordel
och vinst, som besittningen af Eldqvarnen
skulle tillskynda Allmänna Magazins-Inråttningen,
men tillika i underdånighet
anmält, att Kongl. Directionen,
då Verkets Fonder voro fästade i Magazins-behållningar
och utestående fordringar,
saknade nådiga Medel för Köpeskillingens
liqviderande; hvarefter Kongl.
Maj:t med Nådigt afseende å hvad Kgl.
Directionen om Egendomens förmånliga
afkastning i underdånighet anfort, täcktes
uti Nådigt Bref af d. 14 derpåfoljande
Junii bifalla, att Eldqvarnen borde för
Allmänna Magazins - Inrättningens räkning
inköpas för en Summa af 40,000
R:dr B:co, hvartill Kope-skillingen blifvit
af Interessenterne nedsatt och utväg
till betalningen beredes genom försäljning
af sådane Hus och Lågenheter, hvilka
Stals- Ut skot, tets J3 stänkanden. 1087
för Inrättningens behof kunde finnas umb
årliga.
För vanliga åtgången af Mjöl till
Brödbakning och andre förefallande utlevereringar
härstädes, äfvensom för den
mäld, som hitintills till Brännvinsbränning
vid Krono-Brånnerierne årligen blifvit
alverkad år Eldqvarnen mer ån dubbelt
tillräcklig, då, efter uppgift, å den
samma kunna till Mjöl årligen förvandlas
inemot 40,000 Tunnor Säd, och
måste nödvändigt en Qvarn af så stort
omfång i längden medföra mårkelig förlust,
då Qvarnen ej ståndigt kan hållas
i full gång, men dock likväl i de fleste
delar kråfver samma kostnader för driften
och vidmakthållandet. Hvad särskildt
angår den uti Eldqvarnen anbragte TorkInrättning,
så har, fast ån dess företräde
framfor andre dylike, allmänt blifvit erkänd,
likväl af Kongl. Directionen derifrån
icke eller bort hemtas något våsenteligt
stod, för inköpet af ifrågavarande
Qvarn, ty utan synnerlig kostnad hade
vål den vid Ladugårdslands Krono-Brånneri
redan anlagde Tork-Inrättning bordt
kunna ånyo uppföras och derjemte om
så nådigt ansetts, för ett okadt Tork
-
xo88 Stats*Utskottets Betänkatiden,
nings-qvantum utvidgas efter samma modell
, som framlidne Herr Presidenten
Baron Edelcrantz uppfunnit, och befarar
alita Stats-Utskottet, ej utan tämmelig
visshet, att Eldqvarns-köpet kommer att
åtföljas af mer eller mindre dryga förluster,
allt efter som Allmänna Magazins-Inråttningen
tråffar utvägar för begagnandet
af Qvarnen och dervarande
Tork - Inrättning, för hvilket omdöme
Stats-Utskottet trålfat ytterligare skål, derifrån,
att förre Kongl. Allmänna Magasins-Directionen,
år 18x7, då Eldqvarnen
var till köps utbuden för 36,39a
R;dr B:co, uti underdånigt Utlåtande af
d. 28 April, nämnde år, hos Kgl. Majit
anmälte och ådagalade de betänkligheter
och skadliga följder, som en slik handel,
efter Kongl. Directionens tanka, skulle
för Allmänna Magazins-Inråttningen tillvägabringa,
Dessutom år det en allmänt
godkänd grundsats, den Kongl. Maj;ts
och Riksens Höglofl. Ständer i sednare
tider alltid synes hafva följt, att Staten
icke bör inblanda sig i enskilda nåringsföretag
och äfven från en sådan synpunct
hade Kongl. Directionen bort hemta anledning,
att i underdånighet alldeles afstyrka
Eldqvarns-köpet,
Stats-Utskottets Betänkanden. 1089
N11 och fastån Stats-Utskottet utaf
hvad som hår ofvan anfördt år, anser den
afslutade handeln om Eldqvarnen för
Allmänna Magazins - Inrättningen i visst
hänseende menlig, finner dock Stats-Utskottet,
med fästad uppmärksamhet derå,
att den vid Eldqvarnen, efter framlidne Herr
Presidenten, Baron Edelcrantz's uppfinning,
anbragte Törrk-Inråttning af Kongl.
Vetenskaps- och Landtbruks-Academierne
vitsordats ega. ett afgjordt företräde
framfor alle andra hittills i Sverige kände
dylike Inrättningar, och i följd hvaraf
Herr Presidentens arfvingar väckt anspråk,
att för uppfinningen komma i åtnjutande
af en efter dess utmärkte egenskap och
gagneliga följder afpassad belöning, men
i förening med köpet från sitt anspråk i
denna del afstått, sig vid sådant förhållande
sakna tillråckelig anledning, att
hänföra Eldqvarns - handeln till så beskaffade
åtgärder, som kunna kräfva cn
strängare beifran och dermed förknippade
anevarighets-påståenden,
Stockholm den 26 Maji 1823.
togo Stats*Utskottets Betänkande^,.
N:0 202.
Bilaga Litt. X,
Ankom den 4 Junii 1823.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revii
sorers gjorde anmålan, om
resultatet af den, till England,
år 1820, verkställde
Spannmåls-utskeppning.
På den af Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref
till Dess Allmänna Magazins-Direction
d, 14 September 1820, anbefallde Export
af 18.415 Tunnor Hafra till England,
för hvars gynsamma utgång temmeligen
säkra anledningar då forefunnos, har
väl, enligt hvad 1822 års Revisons-Berättelse
innehåller, uppkommit en förlust,
räknad efter Magazins-Råkenskapernes
medelpris för år 1820, 011^31,500 R:dr
44 sk. B:co, med ytterligare tillökning
dessutom af 3,682^R:dr 14 sk. 2 r:st,(som
utgöra skillnaden emellan finköps-värdet
med tillagde transport-kostnader, for“det
från London hitsånde och af Kongl. Allmänna
Magazins-Directionen i afräkning,
å dess skuld till Riksens Hoglofl.-Stånders
Stats-Utskotlets B et änkan den. 10.9»
Bank inlevererade Silfver, samt den Cours
af 1301 sk. för hvarje Specie Riksdaler,
hvarefter samma Silfver, enligt Kongl.
Brefvet af d 13 September 1822, borde
uti Liqvid med Riksens Stånders Bank
godtgoras; men som i frågavarande förlust
egenteligen derifrån leder sitt upphof,
att Hafran, som utskeppades, var af Allmänna
Magazins-Directionen upphandlad
efter ovanligt hoga pris, under de föregående
åren, samt upplyst blifvit, att för
de ifrån England influtne forsåljnings-medlen,
ett omkring dubbelt större Hafrepartie,
ån det utskeppade kunnat, om behofvet
sådant hade påkallat, hår inom
landet efter 1820 års fördelaktigare skord
anskaffas; finner Stats-Utskottet för sin
del hårvid ej något att påminna, då Spannmålen
, bestående af äldre lager, dessutom
under saknad afsättning i orterne, genom
en längre Magazinerings-tid, kunnat
af förskämning angripas och i slik
händelse, måste med en större förlust på
ett eller annat sått disponeras.
Stockholm den 26 Maji 1823,
loga StaLs-Uiskottels Belänkauclen.
N:0 203.
Ankom den 4 Jnnii 1823,
Bilaga Litt, T.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revisorers
gjorde hemställan, om
Räntans erläggande å Förskotter,
Stats-Utskottet, sorn ännu icke kan förutse,
om och i hvad män Allmänna Ma.
gazins- Inrättningen möjeligen hädanefter
blir förändring underkastad, godkänner
i alla fall Riksens Högloft Ständers Revisorers
gjorde hemställan, att laglig ränta
bör beräknas å alla sådane Förskotter,
som efter ställd attesterad borgen till enskilde
personer, i följd af ingångne afhandlingar,
utbetalas af Allmänna Magazins-Inråttningens
Fond, Undantag härutinnan
mä likväl, enligt Riksens Högloft
Ständer Revisorers yttrande, beviljas
vid sådane tillfällen, då för Inrättningen
kan anses förmånligt, att tili befrämjande
af lindrigare vilkor, samt täflan mellan
hugade Speculanter, vid skeende entreprenade-auetioner,
utlofva någon del af
betalnings-beloppet, fast alltid under förbehåll,
att vederhäftig Löftesförbindelse
aflemnas. Från räntas erläggande böra
Stats-Utskottets Betänkanden, iop3
ock fritagas alla de Förskotter, som till
Landt-Ränterierne afsåndas eller directe till
Allmänna Magazins-Inråttningens Redogörare
utbetalas, till bestridandet af oundgänglige
behof och förefallande dagliga
utgifter.
Om Riksens Höglofl. Ständer gilla
hvad såväl Riksens Ständers Revisorer,
som Stats-Utskottet i detta ämne föreslagit,
lärer nödigt blifva, atti afseende på verkställigheten
häraf genom underdånig skrifvelse
anhålla, om Kongl. Maj;ts Nådiga
bifall och samtycke.
Stockholm den 26 Maji 1820,
N:0 204,
Ankom den 4 Junii x8u3.
Bilaga Litt, £.
Utlåtande, 1 anledning af Riksens
Höglofl. Stånders Revisorers
gjorde hemställan, rörande
Undsättnings - Spannmåls
återlevererande till samma
Krono-Magazin, der den
samma uttagits.
Lika med hvad Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer föreslagit, anser Stats-Ut
-
ic>94 Stcits-Utskottets Belunkanäen.
skottet den allmänna föreskrift stådse bora
följas, att undsåttnings-Spannmål vid
sådane tillfållen, då undsättnings-tagare
skulle hugnas med rättigheter, att åter
leverera Sädén in natura, må vid samma
Krono-Magazin ovågerligen verkställas der
utlevereringen skett, så vida ej särskildte
förhållanden någon gång kunde inträffa,
som göra en ändring härutinnan, både
för Låntagaren och för Långifvaren
gemensamt fördelaktig; Och torde Riksens
Höglofl. Ständer, hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att ofvannåmnde
föreskrift, i händelse den samma bifalles*
må vederbörande till noggrann efterrättelse
i nåder meddelas.
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:0 205.
Ankom den 4 Junii i823.
B ilag a Litt. A a.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Höglofl. Stånders Revisorers
anmälan, rörande en
Extra - Ordinarie - afskrifning,
sorn blifvit beviljad SlottsProviantmåstaren,
Kgl. Räntmå
staren J. Ouchterlony.
Förhållandet med den Extra-oröinarie
afskrifning, å 521 Tunnor Hvete och 50
Ståts-Utskottets El etan kandell. i o g 5
Tunnor 20 kappar Råg, som Slotts-Proviantmåsfaren
härstädes, Kongl. Råntmåstaren
J. Ouchterlony fått till godo njuta»
har Stats-Utskottet funnit vara följande;
Utaf den år 1818» genom GeneralConsuln,
Commerce-Rådet E. Grams försorg,
på Danska Öarne upphandlade Säd,
som hit till Stockholm om Våren afskeppades,
befants större delen, vid ankomsten,
af varme i Fartygen angripen och
dessutom af mer och mindre dålig beskaffenhet,
så att samma Spannmål, hvilken
till emottagande af Kongl. Råntmåstaren
Ouchterlony uti härvarande Magazin
anvistes, för att genom noggrann vård
och omansning fredas från förskämning,
efter en dels längre dels kortare Magazinerings
tid, hvarunder ock Ouchterlony
hos Kongl. Magazins-Directionen anmälte
vådan af Sädens förvarande, led så betydlig
minskning i målet, att den afgångs
proCent, som 1812 års Kongl. Afskrifnings-Reglemente
förutsätter, på långt når
icke motsvarade den verkliga afgång, som
egde rum, och fastän Kongl Maj:t uti
Dess, i anledning af Ouchterlonys gjorde
anhållan: att under Extra-Ordinarie af~
skrifnings-tittel uti Råkenskaperne få afföra
den uppkomne bristen, till Kongl.
iöf)6 Stats-Utskottets Betänkanden*
Directionen d. 8 September 1820 aflåtne
Nådiga Bref* vågrade sitt Nådiga Bifall
till den sokte afskrifningen* har dock Kgl.
Majit uti ett sednare Nådigt Bref af d.
9 Maji 1821, efter ytterligare, af sökanden
anförde skål och omständigheter»
tåckts förklara, att den å Danske Spannmålen
uppstådde brist skulle af Gunst
och Nåd få afskrifvas med vilkor, att
Ouchterlony medelst Edgång, den han ock
sjelf erbjudit, borde styrka, det han hvarken
å Ordinarie-afgångs-proCenten fot
nämnde Spannmål eller den ifråga ställde
Extra-Ordinarie afskrifningen haft någon
vinst eller nytta*
Sedan Kongl. Råntmåstaren Ouchterlany
i följd af föreskriften i sistberorde
Kongl. Bref, gått den erbjudne Eden och
Stats-Utskottet får öfrigt af hvad ofvan
finnes anfördt, funnit att Kongl* Råntmåstaren
Ouchterlony till alla delar såsom
Uppbördsman uppfyllt sine skyldigheter,
anser Utskottet icke att någon anmärkning
i denna fråga kan ega rum.
Stockholm den 2.6 Maji 1823.
Stats-Utskotlets Betänkandeiu 1097
N:0 206.
Åttkant den 4 Junit i 823.
Bilaga Litt. Bb.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Högloft. Stånders Revisorers
anmälan, rörande en
afskrifning uti Umeå Magazins
Räkenskaper, å de så
kallade Skånske Gåfvo-Spannmåls-Medlen,
Sorn den uti igtg års Räkenskaper för
Umeå Krono-Magazin, under afskrifningstittel
ställde förlust, af 670 R:dr 8 sk,
Banco, tillkommit derigenom, att Kongl,
Maj:t, med anledning af Dess Allmänna
Magazins-Directions gjorde underdåniga
hemställan, under d. 21 April Igl3, i
Nåder bifallit, att Frakten för transporterandet
af den Spannmål, som Skånske
Inbyggare år 1812 sammanskjutit, till understöd
för de nödlidande i Rikets Norra
Provinser, finge af Allmänna Magazins-Fonden
bestås, samt detta Nådiga
förordnande efter Stats-Utskottets tanka
fullkomnat de ädelmodiga afsigter, hvilke
med Skånske Innevånares Patriotiska
handling voro åsyftade och hvarigenom
äfven Kgl. Allmänna Magazins-Directio
-
i of)8 Siats-Utskottets Tleltinkanden.
nens omsorger under förenämnde tryckande
missväxt år i betydelig mån blifvit
underlättade, kan Stats-Utskottet ej
annat, ån inse och erkänna den obestridliga
nytta, som denna för Allmänna Ma-1
gazins-Inråttningen ringa uppoffring medfört,
och hvarom Riksens Hoglofl. Ständers
Revisorers gjorde anmälan lemnat
Stats-Utskottet tillfälle, att härigenom hos
Riksens Höglofl. Ständer yttra sin öfvertygelse,
med vördsam hemställan, att ifragakomne
afskrifnings åtgärd må godkännas»
Stockholm den 26 Maji 1823.
N:o 207-
Ankom den /, Junii i8a3.
Bilaga Litt. C c.
Utlåtande, i anledning af Riksens
Höglofl. Stånders Revisorers
gjorde anmälan, om
en, åi4 £§22» yppad betydlig
proprie Ralance, lios Magazins-Forvaltaren
J. Renner I
Lidköping.
Beträffande den vid Lidköpings Krono-Må->
gazin, hos Magazins-Förvaltaren Renner
sist
-
Ståts-Utskottets Betänkanden. i ogg
sistlidne år upptåckte proprie Balance på
ej mindre ån omkring 3000 Tunnor
Spannmål, och hvilken Balance Renner>
vid hållen undersökning uti Lidköping
d. 21 och 22 October sistförlidne år, ej
gittat annorlunda förklara, ån att detsamma
dels vid Renners tilltråde af Rensten
redan skall hafva befunnits och dels
sedermera tillkommit genom ingångne,
men ej fullgjorde Spannmåls-Levereringar
till Magazinet, har Stats-Utskottet
fått erfara, det Kongl. Maj:t uti Nådigt
Bref af d. 11 December 1822, anbefallt
Justitiae-Cancellers-Åmbetet, att icke allenast
med särskild uppmärksamhet följa detta
Balance-mål, utan ock efter infordrade
upplysningar om förhållandet, till Kongl.
Maj:t i underdånighet inberätta, huruvida
den tillsyn öfver Lidköpings Magazin,
som varit med Författningarne öfverensstämmande
och hvarigenom en så
betydlig brist bordt kunna förekommas,
af vederbörande blifvit iakttagen. Genom
denna Nådiga föreskrift, år Riksens
Högloll. Stånders Revisorers yttrade önskan
, om undersöknings verkställande uppfylld,
och lärer Justitiae-Cancellers-Åmbetet
ej underlåta, att i Laga ordning hålla
vaksam hand öfver allt, hvad som i för
-
4 Sami. 3 B.
ii oo Stats-Utskottets Set änkan den.
berörde Balance-mål, i en eller annad
måtto kan till ansvarighet för vederbörande
föranleda.
Att stadgandet uti 5 $. af 1812 års
Kgl. Afskrifnings-Reglemente, rörande anbefalld
uppmåtning och anteckning af Cubik
utrymmet å hvarje botten eller loft
i Kronans-Magazin ej blifvit tillbörligen
fullgjördt, kan Stats-Utskottet ej annat
ån ogilla, och delar Stats-Utskottet Riksens
Höglofl. Stånders Revisorers yttrade
öfvertygelse, om nödvändigheten att ofvanåberopade
föreskrift bör vid alla Kronans
Magazin strängt éfterlefvas, få det
att verkliga Magazins-behållningarne utan
för mycken möda och kostnad må, vid
skeende inventeringar , kunna utrönas; och
torde Riksens Höglofl. Ständer ej finna
öfverflödigt, att härom hos Kongl. Maj:t
göra underdånig anmälan, till vinnande
af den rättelse, som Kongl. Maj:ts och
Kronans säkerhet påkallar.
Stockholm den 26 Maji 1823*
Stats- Utskottets Betänkandeti. lior
N:0 208-
Ankom den 4 Junii 182J.
Bilaga Litt. Bd.
Skärskildte yttrande, öfver åtskilliga
af Riksens Hoglofl.
Ständers Revisorers, år 1820
och 1822, framställde Anmårknings-puncter,
rörande Allmänna
Magazins-Inrättningens
Förvaltning.
jNedanskrefne ämnen, dem Riksens Håglöf!.
Ständers Revisorer äfven anmärkt,
har Stats-Utskottet ansett bora behandlas
i ett sammanhang, med det allmänna bedömande,
som Stats-Utskottet gemensamt
med Banco- samt Ekonomie- och BesvårsUtskotten,
i anledning af flerfaldiga hos
Riksens Hoglofl. Ständer väckte Motioner,
samt slutmeningarne, af såväl 1B20
Som 1022 årens Revisorers Berättelser kommer
att meddela * ej mindre om Allmänna
Magazins-Inråttningens närvarande ställning
ån äfven öm de uti detta Verks
organisation, såsom nödige foreslagne förändringar,
och kommer alltså med afgifvandet
af ett hufvudsakligt Utlåtande i desse
så beskaffade ämnen att uppskjutas, samt
nu endast i korrthet framställas, hvad
•i 102 Stats-TJtskottets Betlinkanden.
Riksens Hoglofl. Stånders Revisorer vid
hvarje fråga särskildt anfort, nemligen:
1:0 Angående en större Maga zins bygg nåd 7
belägen på Skeppsholmen härstädes och
som begagnas af Kongl. Krigs-Colle,gium
till Utrednings-Förråd.
Ifrågavarande Magazinsbyggnad, som
i anseende till sin storlek och fordelaktiga
belägenhet år att anse såsom en bland
Allmänna Magazins-Inråttningens dyrbaraste
fastigheter, har allt sedan år 1795
disponerats af Kongl. Krigs-Collegium till
förvarande af Arméens LTtrednings-Persedlar.
Genom mistningen af denna fastighet,
har Allmänna Magazins-Inråttningen
i flere års tid fått vidkännas högst
betydlige utgifter och förluster, hvarföre
ock Riksens Hoglofl. Ständers Revisorer
yttrat den önskan, att nämnde MagazinsLågenhet
må, till Inrättningen, ju för
dess heldre varda återlemnad.
2:0 Angående åtskillige Magazins-Hus och
Lägenheter, som i Landsorterne blifvit,
för andre behof, Allmänna Magazins-Jnrättningen
frånskilde.
D esse Hus och Byggnader, hvarå
förteckning, under Bilaga Litt. K,åtföljer
1822 års Revisions-Beråttelse, årö i följd
af Kongl. Maj:ts Nådiga befallningar, dels
Stats-Utskottets Betänkandeti. no3
emot en lindrig hyras erläggande och
dels utan någon afgift upplåtne till diverse
Verk och Auctoriteter, och fastän,
efter Revisorernes yttrande, berörde byggnader
kunna anses vara af mindre betydenhet,
skulle dock deras upplåtelse, för
andre ändamål, hafva ådragit Allmänna
Magazins-Inrättningen både kostnad och
olägenheter.
j.-o Angående den så kallade Billingska Tomten,
sorn blifvit Kr ono-Bränneriet på, Ladugårdslandet,
härstädes frånkänd och
Sfverlemnad till Veterinair-lnrättningen.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
till Dess Allmänna Magazins - Direction,
af d. 30 Martii 1820, blef förordnadt,
att den så kallade Billingska. Egendomen,
som tillhörde Ladugårdslands KronoBrånneri,
och å hvilken Egendom ej
någre Magazin funnos anlagde, skulle i
anseende till dess väl passande läge för
den tillåmnade Veterinair-lnrättningen få
begagnas så långe och intill dess nödigt
pröfvades, att der låta uppföra Spannmåls-Magazin
, och borde Egendomen öfverlemnas
till disposition af Committéen
för Garnizons - Sjukhusen, åt hvilken
Committée i Nåder blifvit uppdraget, att
I io4 Stats-Utskottets JBetänkanden.
besörja verkställigheten af allt hvad som
till Veterinair-Inrättningens Organisation
hårde.
4:0 Angående Brännvins-Brännings Rättigheter
i Hufvudsladen, som är Allmänna
Magazins-Inrättningen förbehållen.
Enligt hvad Riksens Håglöf. Stånders
Revisorer upplyst, skall Brännvinsbränningen
härstädes, som drifves får
Allmänna Magazins-Inråttningens räkning,
och hvilken handtering tillförene afkastat
mer eller mindre betydlig vinst, från och
med 1820, hafva tillskyndat Allmänna
Magazins-Inrättningen fårlust, hvilken
Riksens Håglöf!. Ständers Revisorer ansett
att vidare komma att fortgå och derföre
hemställt, att Brännvinsbrännings
rättigheten får Stockholms Stad må till
enskilde personer emot Arrende hädanefter
upplåtas, så vida ej Riksens Håglöf.
Ständer skulle profva skäligt, att låta
samma Brännvinsbränning alldeles upphöra.
5.-o Angående Inlösen af Hospitalernes öfverskotts-Spannmäl.
Redan år 1816 ingick dåvarande
Allmänna Magazins-Directionen afhand
-
Stats-Utskottet? Betänkanden, iio5
ling med Kongl. Seraphimer-Ordens Gillet,
att årligen öfvertaga Hospitalernes behållne
Spannmål och densamma ersatta
efter Markegångs-pris, med tillägg af 16
sk. forlon på Tunnan. Att Kongl. Directionen
utsträckt denna vid Kongl. Seraphimer-Ordens
Gillet träffade öfverenskommelse,
till alldeles obegränsad tid, år
hvad Riksens Hoglofl. Ständers Revisorer
i synnerhet funnit anmårkningsvårdt
och tillika visat angelägenheten deraf, att
Allmänna Magazins-Inråttningen varder
frikallad från förenämnde på obestämd
tid gifne förbindelser, hvilken under vexlande
conjuncturer lätteligen kan bereda
Inrättningen förluster, och i sammanhang
härmed hafva Riksens Hoglofl. Ständers
Revisorer äfven föreslagit, att Contracter
med enskildte Verk och Auctoriteter om
Spannmåls uppköp aldrig må få afslutas
på längre tid ån ett år.
Stockholm den 26 Maji 1823.
i io6 Stats-Ut skottets Betänkanden.
N:0 209.
Aniom den 4 Jun» 1823.
Betänkande,! anledning afKgl.
Maj:ts Nådiga Proposition,
om afskrifning för ett qvantum
Råg, anvåndt till Brödbakning
åt Hufvudstadens
Fattige.
TPill Stats-Utskottet har Kongl. Maj:t,
under den 25 sisth Januarii, aflåtit Dess
Nådiga Proposition, af efterföljande lydelse:
”Uppå
Allmänna Magazins-Directionens
underdåniga hemställan, om ersättning
till Magazins - Inrättningen för de
6000 Tunnor, dels riad, dels oriad Råg,
som under loppet af år 1818 blifvit till
Hufvudstadens Bagare-Åmbete utlemnade,
i ändamål, att tillhandahålla Invånarne
groft Rågbröd emot nedsatt pris, hvarigenom
uppkommit en förlust utgörande
enligt på afslutna Räkenskaper grundad
uträkning 21,394 R;dr 33 sk Banco, fann
Kongl. Maj:t godt, under d. 16 Martii
1821, i Nåder förordna, att de af ifrågavarande
qvantum för Maji och Junii
månader år 1818 utlevererade 1000 Tunnor
i hvardera månaden, tillika med derå
Stats-Utskottets Betänkanden. 1107
beråknad Magazins-afgång, skulle på sått
Riksens Stånder, i öfverensstämmelse med
deras under d. 23 Maji och d. 14 Julii
samma år aflåtna underdåniga skrivelser
beslutit, i Magazins-Directionens Räkenskaper
afskrifvas; att forlusten å de 1000
T:r Råg, dem Kongl. Maj:t uti Nådig
Proposition af d. 17 December 1817
yttrat sig vilja på egen bekostnad låta
anskaffa för Januarii månad 1818» och
hvilka sedermera blifvit af Allmänna
Magazins-Inråttningens Förråd försträckte,
borde Inrättningen godtgoras af Barthelemiska
Fonden, når tillgång yppades,
samt åndtligen att, då Kongl. Majit i berörde
Dess Nådiga Proposition förklarat
sig icke kunna för framtiden fortfara, att
af enskildta medel bestrida en så beskaffad
utgift, och anvisning af ytterligare 1000
T:r Råg i månaden, under Februarii,
Martii och April år 1818» icke hade egt
rum, om Riksens Ständer förr besvarat
samma Proposition, förlusten å dessa återstående
3000 T:r komma att vid näst
infallande Riksdag hos Riksens Ständer
anmälas till afskrifning och imellertid i
Magazins-Directionens Räkenskaper balanceras.
’’
’’Vidare och med anledning af Magazins-Directionens,
enligt 1820 års Råken
-
n08 Stats-Utskottets Bctänkanden.
skaper upprättade slutliqvid ofver kostnaden
för den vid Stockholms KronoBageri
besörjde Brödbakning åt de nödlidande
bland Stadens Innevånare, hvilken
liqvid utvisar en bestämd förlust
vid I820 års slut af 4,520 R:dr 31 sk.
8 r:st., hvartill kommer den af 50 R:dr
16 sk. 8 r'-st. ä 200 L# mjukt Brod,
utlemnade under Januarii, Februarii och
Martii månader 1821, beslöt Kongl. Majit
under d. g Januarii 1822, att de i förenämnde
ändamål af Allmänna MagazinsInråttningen
förskjutna kostnader skulle
till framdeles ersättning eller afskrifning
balanceras i Råkenskaperne och förhållandet
hos först sammankommande Rik-;
sens Ständer anmälas,’’
Kongl. Majit, sorn, till förebyggan-,
de af Bröd-prisets oskäliga stegring inom
Hufvudstaden, under en af brister föranledd
dyrhet i den främsta nödvändighetsvara,
an vändt af egna tillgångar 45,000
R:dr, öfverlemnar detta ärende till Riksens
Ständers Stats-Utskott, som ej lärer underlåta,
att hos Riksens Ständer föreslå
medlen qch sättet för ofvanberörde utgifters
betäckande, genom afskrifning eller sär-,
skildt anslag.”
Stats-Utskottets Betänkahdcn. nog
’’Kongl. Maj:t förblifver Riksens Stånders
Stats - Utskott med Kongl. Nåd och
Ynnets välbevågen.
Datum Ut Supra.
CARL JOHAN.
C. J. Skogman
Ehuru Riksens Högloft. Ständer vid sist
hällne Riksdag, uti underdånig skrifvelse till
Kgl. Maj:t d. 8 Julii 1818 förklarat, att Riksens
Hoglofl. Ständer icke kunde bifalla den
af Kongl, Maj:t då gjorde förnyade Nådige
Proposition, om bidrag från Allmänna
Magazins-Inråttningens Fond, till förekommande
af stegring i priset å groft Brod
för Hufvudstadens obemedlade Folk-Classer,
likväl och som de anbefallde åtgärderne
redan långt före detta gått i verkställighet,
samt Stats-Verkets knappa tillgångar
ej medgifva något särskildt anslag
till ersättning af ifrågavarande förluster,
och icke eller någon annan utväg
för godtgörandet deraf lärer kunna påfinnas,
föranlåtes Stats-Utskottet hos Riksens
Hoglofl. Ständer tillstyrka afskrifning
uti Allmänna Magazins - Inrättningens
Räkenskaper, så väl af den återstående
förlust, sorn uppkommit genom utle
-
i l i o Stats-Utskottcts SetänJcanden.
vereringen af Råg till Bagare-Åmbetet i
Hufvudstaden år i8i8> och hvilken förlust
, enligt uppgjord liqvid stiger till
9,629 R:dr 35 sk. 6 r:st., som åfven å
densamma år och derefter till understöd
för Hufvudstadens nödlidande verkställde
Brod-förbakning med 4,571 R:dr 4
r:st., tillsammans utgörande 14,200 R:dr
35 sk. 10 r:st. B:co, och torde, så vida
denne vördsamma hemställan af Riksens
Höglofl. Ständer varder bifallen, Riksens
Höglofl. Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånig
skrifvelse anmäla sitt beslut, med
underdånig anhållan, att vederbörande
om afskrifningens verkställighet må blifva
förståndigade: hvilket allt dock vördsamligen
öfverlemnas till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 26 Maji 1823.
NrO 210-
Ankom den 6 Junii 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition,
angående sökt fri Dispositionsrätt
af den Lågenhet, hvarå
Rörstrands Porcellains-Bruk
år anlagdt.
Hos Riksens Högloft Ständer får StatsUtskottet
anmäla Kongl. Maj:ts d. 18 sisth
Stats-Utskottets Betcinkanclen. 1111
Januarii till Utskottet aflåtne Nådiga Proposition
, om befrielse från de vilkor,
hvarmed Lågenheten Rörstrand finnes
upplåten, så lydande:
’’Såsom Innehafvare af det nu för
tiden inom Hufvudstadens område belägna
Rörstrands Porcellains-Bruk, med tillhörande
Jord-Egendom, hafva förra Egarens
deraf, aflidne Ofver-Directeuren och
Riddaren B. R. Geyers Arfvingar, hos
Kongl. Maj.t i underdånighet anhållit, att,
då beröde Jord-Egendom, från åldre tid
blifvit upplåten endast så långe Porcellains-Manufacturen
derstädes fortsattes;
men detta vilkor, hvarunder åfvanbemålde
Ofver-Directeur i lifstiden, genom
köp af förre Innehafvaren , densamma åtkommit,
nu mera, i anseende till förbudet
i 12 §. af Kongl. Förordningen af
d. 13 Junii ig ig, att bevilja Inteckning
i Hus och annan Byggnad, hvar med
ståndig rått till grunden icke åtföljde, snarare
motverkade den åsyftade ståndiga
Manufactur - driften, genom det hinder,
som sålunda uppkommit för begagnande
af den förmån, att medelstjjlnteckning,
lemna nöjaktig säkerhet för de Låne-bitråden,
hvaraf Bruks-Egarne stundom kunde
vara i behof, till bestridande af det
ii 12 Stats-Utikoltets Betänkailden.
betydliga förlag, som Bruks-rörelsen for->
drade, och, utom hvilken Intecknings säkerhet,
sådane biträden, särdeles i närvarande
tid, icke kunde påräknas, Kongl.
Majit på sådan grund och med afseende
jemväl derå, att de allmänt kände kostsanime
Inrättningar, som Ofver-Directeuren
Geyer i lifstiden till Porcellains-Verkets
utvidgande och förbättring med så mycken
framgång vidtagit, otvifvelaktigt förblefve
ert tillräcklig borgen för Verkets
framtida drift och fortsättning; och att
således intet tvifvelsmål numera kunde
uppstå, att ju Verkets Egare, både nu
och i framtiden, detta, vid upplåtelsen
stadgade vilkor skola uppfylla, utan att
föreskriften derom i Upplåtelse - Brefvet
möjligen kunde dem dertill mera verksamt
förbinda j täcktes i Nåder upphäfva
berörde vilkor och förklara RörstrandsBruk,
med dertill nu hörande Jord, kunna,
såsom all annan Lagfången fast Egendom,
utan hinder deraf behörigen intecknas.
”
”Utaf de i detta ämne från vederbörande
infordrade underdåniga Utlåtanden
och öfrige inkomne handlingar, hvilka
till närmare upplysning blifvit Rikets Ständers
Stats-Utskott särskildt tillställda, har
Kongl. Majit inhemtat förhållandet med
Stats-Utskottets Betänkanden. iii3
Rörstrands Egendom ifrån aldre tid hufvudsakligen
vara sådant; att sedan den
samma redan 1288 varit lagd under S:t
Clarae Kloster, men vid indragning af
Kloster- och Kyrko-godsen, i Konung
GUSTAF lis tid, återkommit till Kronans
ego, och derpå blifvit upplåten, ån
till Hospitalet i Stockholm på 1500-talet,
ån till enskilde personer under loppet af
!7:de Seklet, då den ock i Jorde-Böckeriie
för Solna Socken upptagits såsom
Stadge-hemman af Ett mantal om 16 Öresland;
så hade år 1698 d. 30 Maji högstsalig
Konung CARL XII, i Bref till Öfver-Ståthållaren
och Magistraten i Stockholm
förklarat ”det Konungen af särdeles
försorg och omvårdnad för Inrikes
Manufacturers uppkomst och tillväxt,
qville hafva upplåtit Godset Rörstrand.
„straxt vid Staden beläget, med alla dess
j,Hus, samt underliggande egor och appertinentier
der sammastädes, att anlägga
och inråtta tjenlige Manufacturer; Och
„borde Öfver-Ståthållaren med Magistraten,
ju förr ju heldre öfverlägga hvad
»ManufaCtur derstädes kunde beqvåmli„gast
inråttas, samt sedan förena sig om
„såttet, huru desamma med största nytta
„måtte blifva anlagde, och med ett perMtinent
förslag deröfver till Konungen
1114 Stats-Utskottets Betänkanden.
„inkomma.’’ Att då derefter, genom ett
Kongl. Bref af d. 3 Julii 1700, vid då
inträffade Krigs - oroligheter, forordnat,
att med Manufactur-Inråttningen å Rörstrand
borde till båttre tider anstå, hade
denne Lågenhet emellertid, genom Magistratens
forsorg, blifvit ut arrenderad och
således begagnats intill år 1731, då, uppå
Föreståndarens för det der korrt förut
anlagde Porcellains-Manufactur-Verk gjorda
underdåniga ansökning, att Rörstrand
måtte till Interessenterne i Verket upplåtas,
Kongl. Maj:t d. ig Maji samma
år '1 Nåder öfverlemnat till Öfver-Ståt„hållaren
och Magistraten, att derom
„emellan då varande Arrendatorn och be„mälte
Societet resolvera, på ett sått, som,
„vid Högstsalig Konung CARL XII:s of„vanberörde
Institutions - Bref, angående
„denna Lågenhet, funnes enligt:” att Ståthållaren
och Magistraten derpå beslutit,
att Rörstrand med dertill då hörande egor
komme till Porcellains-Manufactur-Societeten
att upplåtas, emot en skålig hyra
till Staden; hvaröfver med Societeten
behörigt Contract borde uppråttas, hvilket
ock d. 23 September berörde år 1731
af Stadens Handels-Collegium blifvit utfårdadt
i de ordalag ’’att Colfegium derigenom
-
Stats-Utskottets Betänkande?!» 1115
»genom å Stadens vägnar till Porcellains,
,Manufactur-Societetens Ledamöter för»hyrde
Rörstrand med alla då fortiden der»under
lydande egor, emot 350 D:c
„K:mt årlig hyra till Staden, från Michaels»Måssan
samma år och framdeles så lån„ge
Porcellains-Manufaclur derstädes drefs
»och fortsattes.” Och att, sedan Porcellains
- Verks-Inråttningen vid Rörstrand
under den påföljande tiden blifvit utvidgad
och vunnit förkofran, Interessenterne
vid 1756 års Riksdag, under åberopande
af 2 $. i 1739 års Allmänna Manufactur-Privilegier,
för mera säkerhet i framtiden
sökt en specifik och ståndig Donations
- rättighet ä Rörstrand, med hvad
derunder innehades, hvarpå Kongl. Maj:t,
efter Rikets Ständers Secreta-Utskotts underdåniga
tillstyrkande, genom Resolution
d. 14 Februarii 1757, i Nåder förklarade:
”att hvad en slik ansökning af
»Rörstrands Porcellains-Verks Interessen„ter
anginge, dermed borde efter deras med
»Stockholm egande Contract förblifva.’*
Sedermera har Porcellains-Verket med tillhörigheter
gått i köp och salu särskilde
personer emellan, och genom afhandling
d. 18 December 1797, för 48,000 R:dr
Banco slutligen blifvit till aflidne Öfver
4
Sami. 'J t), 7 ^
i i 16 Stats-ZJtskottets BetånkanderX.
Directeuren och Riddaren Geyer försåldt,
hvilken genom dess verksamma bemödande
och använde kostnader, betydligen
utvidgat och förbättrat det samma , så att
den årliga tillverknings - summan uppgår
till omkring 90,000 R:dr och antalet af
de der vid sysselsatta arbetare till 120
personer*
Då nu genom de kostsamma Inråtta
hingar, sorn tixHefter annan, till utvidgande
och förbättring af Rörstrands PorCellains-Bruk,
med berömlig omtanka af
Innehafvarne blifvit gjorde * detta Verk
år vordet bragt i det fordelaktiga skick,
att lemna en både ganska god och
högst betydlig tillverkning, hvars bibehållande,
såsom utgörande ställets hufvudsakliga
inkomst och deraf följande värde,
med Innhafvarnes egen förmån år så nära
förenat, har Kongl. Majit ansett så
vål derutinnan en tillräcklig säkerhet för
Verkets framtida drift och fortsättning
vära förvarad, och att således det derom
i i 731 års Conträct foreskrefne vilkor,
utan befarande af Verkets nedläggning
må, såsom öfverflödigt, kunna upphora,
som ock att vid ett sådant förhållande,
Verkets Innehafvare icke vidare billigen
bora vara underkastade denna enda in
-
Sta ts- Vt sko t tets Betänkanden. 1117
skrånkning uti en i öfrigt fullkomlig egande
rått af Rörstrand, enår dem derigenom
efter sednare Författningar, vore
betagen utvågen att låta denne Egendom
inteckna: en förmån, som i afseende på
samma Egendom, för hvars drift betydliga
Förlag erfordras, och hvartill Innehafvarne
ofta kunna af Låne-bitråden
vara i behof, för de sammas erhållande,
särdeles i närvarande tid, vore af vigt.
Kongl. Majit har vål således funnit allt
skål förekomma till bifall å lnteressenternes
ifrågavarande underdåniga ansökning;
men då efter hvad förenåmndt år, egande
rätten till Lågenheten Rörstrand, ifrån
äldre tider Kronan tillhörig, icke blifvit
Kronan annorlunda afhåndt, ån att, såsom
1731 års, af Kongl. Maj:t på grund
af Rikets Stånders yttrande genom 1757
års Resolution, i afseende derpå fastställde
Contract, innehåller, Rörstrand, så långe
Porcellains-Verket derstädes underhålles,
skulle af Innehafvarne få besittas, hvaraf
följer att, når Verket upphörde, Lågenheten
komme att till Kronans disposition
återgå; Så har Kongl. Majit ansett
sig, under ett noga iakttagande af hvad
77 (j. i Regerings-Formen innehåller, icke
kunna, utan Rikets Stånders samtycke,
lemna bifall till ofvanberörde underdåniga
«1i8 Stats-Utskottets Betänkatiden.
ansökning, då Kronans återstående, ehuru
mindre betydliga, egande ratt till Rörstrand
derigenom skulle henne afhåndas.
Afsådane skål och anledningar vill Kongl.
Maj:t nu till Rikets Stånders Stats-Utskott
hafva öfverlemnat, att hos Rikets Ständer
till deras bifall föreslå, att det vilkor
af Porcellains-Verkets drift, hvarmed
Lågenheten Rörstrand blifvit upplåten,
må förklaras böra upphöra och denna
Lågenhet således under full egande rått
af dess Innehafvare komma att besittas,
så att Inteckning deruti, såsom i annan
fast Egendom, må kunna beviljas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Stånders
Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och
Ynnest stådse välbevågen.
Datum Ut Supra.
CARL JOHAN.
'M. J. Danchvardt.
Och har Utskottet jemväl fått emottaga
de i denne Nådiga Proposition åberopade
handlingar, hvilka närmare upplysa
och utreda det framställde förhållandet,
att nemi.: Egendomen Rörstrand,
Stats-Utskottets Betänkanden. *119
såsom af Konung CARL XII, genom
Donations - Bref af d. 30 Maji 1698,
upplåten Stockholms Stad till befrämjande
af tjenlige Manufacturer, kommit under
Stadens disposition, med sådant vilkor,
men utan att Kronans egande rått
till Jord och grund blifvit afträdd.
Då den af Porcellains-Brukets nu
varande Innehafvare sökte och af Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagne befrielse från
vilkoret af Manufactur-Inråttningens framtida
underhåll, så att de blefvo berättigade,
att, från upptagande lån, låta i laglig
ordning inteckna Egendomen, skulle
innefatta ett afhändande för everldelig
tid af Kronans egande rått, samt tillika
medföra en rubbning af den nyttjande
rätt, som blifvit Staden öfverlemnad, har
Stats-Utskottet funnit sig’ härvid böra tillse,
att desse rättigheter icke varda åsidosatte
och förnärmade, men Porcellains-'
Verkets Innehafvare, hvilka, för att kunna
fortsätta Fabriks-rörelsen med behörig
drift, behöfva en fullständigare egandeoch
besittnings-rått till Lägenheten, beredas
tillfälle att den förvärfva.
Uti Acten bifogadt Utlåtandet af d.
19 Januarii 1821, har Stockholms Stads
11io Stats~Utskottets Betänkandeiu
Magistrat, under åberopande af hvad Stadens
Dråtsel-Commission i November månad
förut gangne året sig yttrat, i fråga
om Bruks-Interessenternes gjorde ansökning,
att af Staden få friköpa Rörstrand,
förklarat, att ehuru i stallet för den, i
sammanhang med upplåtelsen af Rörstrand
åt Porcellains - Manufactur-Societeten år
1731, Staden deraf förbehållne årliga hy»
ra, 350 Daler K:mt, aflidne Öfver-Directeuren
Geyer frivilligt förbundit sig, att
under sin och sin Frus lifstid, till Staden
årligen erlägga 100 R:dr Banco, kunde
likväl icke från en sådan af Staden begagnad
rättighet ledas den slutföljd, som
skulle i afseende på sjelfva grunden till
Rörstrands-Godset och de der varande
åbyggnader, Staden ega någon enskild
närmare eller fjermare rått, så vida sjelfva
Institutions-Brefvet bestämdt förklarar,
att Rörstrand, med alla dess hus,
underliggande egor och appertinentier , vore
upplåtet till en anläggning derstädes af
tjenlige Manufacturer, utan annan rättighet
dervid för Staden, ån att dess Styrelse
egde efter öfverläggning dels derom,
hvilka Manufacturier beqvåmligast borde
der inråttas, dels om sättet att dem anlägga,
deröfver uppfatta och afgifva förslag:
vid hvilket förhållande, som klart
Stats- Utskottets Betänkanden. 11 a *
ådagalade, dels att Rörstrand till sin grund
och ego-område år en Kronans Lågenhet,
dels ock att den, såsom sådan
med hus och underliggande egor, blifvit
endast upplåten till anläggning af Manufacturer,
Dråtsel-Commissionen, så vål
sorn Magistraten trott den våckte frågan
om friköp af Rörstrand, så mycket mindre
kunna blifva ett föremål för någon
slags dejudication af Municipal-Styrelsen,
sorn Kongl, Maj:t, i afseende på Saltpettergårds
utgörande för Rörstrand, uti Nådigt
Bref d. 4 Febr. 1817 förklarat, att
å denne Lågenhet, hvilken, ehuru belägen
inom Stadens-Staquet och såsom andre
Stads-Tomter nummererad, likväl
icke står under Stads-Styrelsens förvaltning,
utan såsom enskild Egendom, gått
i köp private personer emellan, något
Mantals sättande till Saltpetters-skatts utgörande
ej kunde ega rum; i följd hvaraf
Dråtsel-Commissionen och Magistraten,
beträffande Geyerske Arfvingarnes sedermera
gjorde ansökning, att då Stockholms
Stad icke egde någon så beskaffad rått,
på grund hvaraf friköp af Egendomen
kunde dem af Staden beviljas, Rörstrand
måtte förklaras vara en deras lagliga tillhörighet,
sig ock yttrade, det Magistraten
och Dråtsel-Commissionen icke kunde ens
1123 Stats-Utskottets Betänkandcn.
tänka annat, ån att fada detta årende
beror af Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning;
men om Kongl. Maj:t, med afseende på
harvid förekommande skål, skulle i Nåder
täckas lemna Rörstrands Innehafvare
en friare besittnings-rått, till grunden och
dess tillhörigheter, så och enår, enligt
ett d. 30 October 1731 uppråttadt Inventarium
å Rörstrand, Staden derstädes då
egt åtskillige åbyggnader, hvilkas i ståndsåttande
uppgått till 777 R:dr 29 sk. 4
r:st., samt Staden sedan nämnde år, då
Contract derom med Interessenterne af
Porcellains-Manufactur-Societeten slutades
, haft sig förbehållen och jemväl uppburit
en årlig hyra af 19 R:dr 21 sk. 4
r:st. Banco för de Staden då tillhörande
Hus- och Jord-egor, funne Magistraten
och Drätsel-Commissionen sig böra hemställa,
att en sådan friare besittnings-rått
Icke måtte Geyerskc Arfvingarne tilldelas,
utan mot skyldighet, att till Staden ärlige^
erlägga berörde afgift 19 R:dr 21
sk. 4 r:st. efter lika grunder, som Riksens
Ständer vid 1809 års Riksdag antagit,
i afseende på Kungsgårds-Arrenden,
och det vilkor för öfrigt att vidmagt
hålla och drifva Porcellains - Fabriken.
Ståts-Utskottets Betänkandeti. ua3
Hvad nu angår den härutaf föranledde
frågan om berörde vilkors upphörande,
hvaröfver Riksens Stander i
anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition,
hafva att sig egentligen utlåta,
så vidt frågan rörer upplåtelse af Kronans
egande ratt, till den jord och grund,
som Porcellains-Bruket nu tillhörer; så
emedan med ändamålet af Donationen utaf
Rörstrand till Manufacturs-anlåggning instämmer,
att Egarne såttas i tillfälle fortfarande
underhålla den, till betydlig nytta
för Riket, der uppdrifne inhemske tillverkning
af Porcellain, och hvartill fordras
den fullständigare egande-rått, att
Interessenterne kunna på Egendomen
upptaga Förlags-Lån; samt Lågenheten,
efter den derutaf skedde förläning af nyttjande-råtten
icke mer ån all annan, Ståderne
i allmänhet, i och för deras Näringar,
donerad jord, synes kunna till
Kronans disposition återgå; ty och då
jemväl förekommer, att Stockholms Stad,
efter hvad Magistraten och Dråtsel-Commissionen
sammanstämmande sig yttrat,
funnit sig icke hafva någon så beskaffad
rått till Rörstrand, på grund hvaraf innehafvarne
kunna få Egendomen af Staden
friköpa, utan ansett frågan, om den sökte
friare dispositionen deraf bero, på Kgl.
11 a4 Stats-Utskottets Beiänkanden.
Maj:ts Nådiga profning, finner val StatsUtskottet
vid den, i anledning deraf, gjorde
Nådiga framställning hårom, något
hinder ej bora låggas för en Laglikmätig
upplåtelse af Kronans, ännu återstående
egande rått till Rörstrand; men då
likväl Kronans Jord icke må afhåndas
utan låsen och någon mot fördelen af
dess nyttjande svarande afkastning, hvilket
skulle möjligen blifva prsejudicat för
flere dylike ansökningar, har Utskottet,
enär Rörstrand, enligt handlingarne, bifogadt
utdrag af *624 och 1625 arens
Jorde-Böcker, då var Skatte-Hemman
med 49 Daler 3 öre S:mts ränta, ansett
Författningarne om Skatte-köp härvid böra
tillämpas, med den förändring, som åren
följd af Egendomens donerande till omförmåidte
ändamål, hvarigenom den blifvit
förlagd under Stadens område och
iklådt sig naturen af Stads-Egendom, derå
följaktligen icke vidare kan läggas den
tillförene derutaf utgångne, men nuijorde-Böckerne
afkortade Hemmans-Skatten;
äfvensom Utskottet finner de vilkor
härvid böra fästas, att innehafvarne af
Rörstrand skola förut med Staden öfverenskomma
om nyttjande rätten, så vidt
de icke deraf åro, genom ofvannåmnde
173* års Contract, uti fullständig besittning
Stats-Utskottets Betänkanden. 1135
och annat lagligt hinder för en sådan
afhandling ej heller möter, samt att för
öfrigt, i följd håraf, något ersättningsanspråk
mot Kronan nu eller i framtiden
icke må ega rum.
Enligt Kongl, Förordningarne om
Skatte-köp af d. 19 September 1723 och
d. 21 Februarii 1789, erlägges i allmänhet
såsom Skatte-löse-skilling Tio års
Ränta i penningar; hvarförutan, vid ofvanberorde
förhållande med Rörstrand,
en summa, hvaruppå Sex proCent årligt
interesse svarar mot den å dess fordna
Hemmantal stadgade räntan af 49 Daler 3
öre S:mt förvandlad efter innevarande års
Markegång, bör till Stats-Verket inbetalas;
och blifver, efter desse grunder, köpeskillingen
för denne Egendom, sådan
den nu befinnes, enligt infordrad uträkning
af Kongl. Kammar-Collegii Första
Province-Contoir, följande belopp nemi.;
Skatte-köpe-summan af Tio års
ränta, jemte Wadstena Krigsmans-hus
afgifter  176: 35. 9.
Och det mot den årliga
räntan svarande Capitalet 2160: 15.10.
Tillsammans R:dr 2337: 3. 7.
11 :>6 Stats-Utskottets Betänk anden.
Skulle åter Brukets Intercssentet icke
ingå på nu föreslagne vilkor för upplåtelsen
af Kronans egande rått, anser Utskottet
det böra förblifva vid de, om dispositionen
af ifrågavarande Lågenhet, nugållande
förordnanden; hvilket allt vördsamt
understålles Riksens Höglofl. Stånders bepröfvande;
Och lårer underdånig skrifvelse
till svar å Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition i åmnet afiåtas; Och varda
2:ne Ledamoters särskildta yttranden härjemte
bilagde.
Stockholm den 26 Maji 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Höglofl. Stånders
Stats-Utskott d. 26 Maji 1825.
S. D. Vid justeringen af Utskottets Beslut
, i fråga om besvarandet af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående sökt
friare dispositions-rått af den Lågenhet,
hvarå Rörstrands Porcellains-Bruk år anlagdt,
inlemnade Her Bergs-Mechanicus
af Uhr, som härutinnan varit af skiljaktig
tanka, följande anförande;
”Då fråga våckes för Kronan, att
antingen köpa eller sålja Egendom, eller
Stats-Utskottets Betänkanden. I io.j
egande ratt, bör man alltid erinra sig, att
Kronan kan icke sjelf bruka sin rått och
sitt interesse, utan måste alltid, såsom
myndling låta det bevakas genom Ombud
, då deremot den andre Contrahenten
ej behöfver lita på Ombud, utan kan
sjelf profva sitt båsta; och lika sorn en
Förmyndare ej bor sålja Myndlingens fastigheter,
så anser jag äfven Stånderne ej
utan högst giltige anledningar bora köpa
eller sålja för Kronans räkning.
Om Kronan eger Lågenheter, som
hon ej behöfver, eller sannolikt kan komma
att behöfva, såsom t. ex. Recognitionsskogar
o. s. v. då må Stånderne öfverlägga
och besluta, huru desse Lågenheter
må fordelagtigast anvåndas. Äfvenså, om
Kronan för något synnerligt ändamål eller
något förut icke kändt behof, skulle behöfva
inköpa en Lågenhet, så må sådant ske
efter förutgången noggrann pröfning; men
att Kronan skall köpa, inlösa och så vidare
af sSdan anledning att den eller den
anmåler sig såsom Säljare och handeln
synes vara förmånlig för Kronan, eller
tvärtom, att Kronan skall sålja af sådan
anledning, att den eller den anmåler sig
såsom Köpare och visar handeln vara
förmånlig för Kronan — det anser jag för
iiaS Stats-Utskottets Betänkanden.
min del vara så vanskeligt och leda
till så många och stora förluster för Kronan,
att man såsom princip borde antaga,
att aldrig låna örat till sådane forslager,
Nåringars och nyttiga Inrättningars
upphjelpande år ofta det skål, som åberopas
vid sådane frågor och ännu oftare
år detta skål en blott förevändning.
Att sådant år fallet med Rörstrands-Egendom,
vill jag alldeles icke såga, men att
så möjligen skulle kunna vara, finner jag
för min del icke omöjligt,
Nyttjande rätten dertill år förenad
med skyldigheten att der hålla FabriksInråttning,
och man tager för afgjordt, dels
att den der inrättade Porcellains-Fabriken,
sedan den uppnått dess närvarande
fullkomlighet, ej kan komma att förfalla—■
dels att om ån emot förmodan, Fabriken
ej skulle komma att bära sig, så skall
Innehafvaren ändå alltid kunna försäkra
sig om besittnings-råtten, derigenom att
han bibehåller blott så mycket af Fabriks-rörelsen,
att man icke kan såga att
densamma fullkomligen upphört. — Jag
åter kan för min del icke godkänna någotdera
af desse antaganden, utan anser
Stats-Utskottets Betänkanden. 1129
Rörstrands Fabrik sådan den nu år (vare
sig att dess fullkomlighet, såsom Fabrik
må anses större eller mindre) vara
ett resultat af följande gynnande omständigheter.
1:0 En råntefri besittning af en KronoEgendom.
2:0 Én industriös och bemedlad mans bemödanden.
3:0 Prohibitiva Författningar, eller som
år nästan det samma till påföljden
brist på medtäflare.
Att en Fabriks-inråttning under så
gynnande omständigheter kunnat uppkomma
och löna sig, bevisar visst icke att
localen år tjenlig för den bandteringen,
eller att näringen år naturlig för det stället,
utan det bevisar blott, att under så
gynnande omständigheter år nästan allt
möjligt.
Rörstrand saknar i min tanka alla
de locala förmåner, under hvilka en Porcelains-tillverkning
kau vinna sin råtta
trefnad och fullkoninad. Det saknar nemligen
tjenligt Råämne, Lera.
Det sankar bränsle för godt pris, såsom en
följd af granskapet till Stockholm.
n3o Stats-Utskottets Betänkanden.
Det saknar vattenfall till Mechanisk kraft,
hvilken således måste ersåttas genom
Ång-Machin, som åter okar åtgången
af det dyra bränslet.
Deremot år det blottståldt för alla de olågenheter,
som granskapet af Stockholm
kan medföra i afseende på arbetarnes
sedlighet.
I Skåne åter år ymnig tillgång på
den förträffligaste lera vid Höganäs. På
samma ställe finnes afven Stenkol till bränsle,
och om ånteligen Vattenfall till den
Mechaniska kraften saknas, så år deremot
tillgången på Stenkol för Ång-Machins
kraften desto vigare. Der synes således
vara den tjenligaste localen för en
Porcelains-tillverkning inom Sverige, och
för mig synes det alldeles otvifvelaktigt,
att antingen skall denna tillverkning komma
att upphora hos oss, eller ock skall
den i tidens längd uppsöka Skåne och
der finna sitt råtta ställe. Likväl kan
tillvarelsen af Rörstrands Fabrik långe
hindra en sådan näringens naturliga öfvergång
till en tjenligare local; ty den Person,
som för öfrigt kunde kånna sig hugad
för en sådan anläggning, men som
Stuts-Utskottets Tint änkai) Jen. ii3t
för det ändamålet icke lärer erhålla någon
Kronans Egendom, befarar, att når han
arbetat sig fram till den stund , att hans försäljning
skulle begynnas, så torde hans ende
aldre och gynnade medtäflare på en gång
nedsätta sitt pris till hälften. Derigenom
ruineras den nya Fabriken och den gamla
kan sedan höja sitt pris utöfver det
förra når den nya medtåflaren försvunnit.
Det andra skälet åter, att Rörstrands
Innehafvare kan försäkra sig om besittnings-råtten
derigenom, att han icke underhåller
blott så mycket af Fabriken,
att den icke fullkomligen upphör, förutsätter
ett missbruk af Kronans uppoffringar,
som under nuvarande aktningsvärde
Innehafvare af Rörstrands Kronolägenhet
visserligen - icke kan komma i
fråga; men skulle ett sådant missbruk
någonsin försökas, så hyser åtminstone jag
den förhoppning, att de som då hafva
sig det ansvarsfulla och hedrande kallet
uppdraget, att bevaka Kronans rått, låra
icke underlåta att vederbörligen skilja
bruket från missbruket. Principen anser
jag i alla fall oantaglig, emedan af dess
antagande skulle följa just så beskaffade
misshushållningar med Kronans Lågen
4
Sami. s fi. 73
r 13a Stats- Utskottets 13 et änkan elen.
heter, som dem Stats-Utskottet haft så
manga tillfållen att erfara i afseende på
Löfås, Ådelforss och många andra ställen.
Då jag på desse grunder icke kan
förena mig i Utskottets beslut, men likväl
finner det vara nyttigt för det Allmänna,
att egande rätten till Rörstrands
Lågenhet, likasom till all annan Egendom,
blir ovilkorlig, så år det min mening,
att värdet af denna Egendom, utan
afseende på dess närvarande vilkorliga
förläning, må till nästa Riksdag så nära
som möjligt utrönas. Når värdet år kändt,
så bör det lemnäs Innehafvaren öppet,
att antingen lösa sig till den ovilkorliga
egande rätten, emot en viss betydlig del
af Egendomens hela värde; eller ock till
Kronan afstå sin vilkorliga nyttjande rått,
emot erhållande af den andre återstående
delen af Egendomens hela värde, hvarigenom
både han och Kronan blifva båttre
belåtne, och billigheten på båda sidor
iagttagen.”
Herr Grosshandlaren Ekhoff åberopade
sin förut anmälde reservation i denna
fråga och yttrade: att Herr Grosshandlaren,
i stället för den nu till utgående
på en gång af Utskottet föreslagne Löse
-
Stats-Utskottets Betänkanden. u33
Skilling för egande rattens fullkomliga afträdande,
för sin del, ansåg det vara
vida förmånligare för Stats-Verket, om
en årlig afgift åsattes Rörstrands Lågenhet,
och denna afgift allt framgent, efter
den årligen bestämmande Markegången,
komme Staten till godo.
Och beslöts, det skulle berörde särskilda
meningar, uppå begäran, bifogas
Utskottets afgående Utlåtande, till de Respective
Riks-Stånden.
År och dag som ofvan.
Ex Protocollo
J. Q. Lorich.
NtO 211-
Ankom den 6 Junii 1823.
’ Betänkande, i anledning af Kgl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om
reglering af Remisslaget för
Kgl- RåntmåstarneochLandtRåntmåstarne.
jTill Riksens Ständers Stats-Utskott har
Kongl. Maj:t d. 25 sisth Januarii, i Nåder
allåtit följande Proposition, rörande
reglering af Remisslaget:
''Sedan Kongl. Majit, under d. 18
Martil 1818 i Nåder bifallit hvad Rik*
i 134 Stats-Utskottets Betänkanden.
sens Stander uti Skrifvelse af d. 2 i samma
månad underdånigst anmält, rörande
Landt-Råntmåstares rättighet, att å hela
uppbörden i Landt-Rånteriet, med undantag
af de, efter Stat, till ständiga aflöningar
i orten utgående medel, till godo
njuta det bestämda Remisslaget, förklarade
Kongl. Majit tillika, att Dess i ämnet
fattade Nådiga beslut, borde från och
med följande året 18IQ träda i kraft och
verkställighet, hvarjemte Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret i Nåder anbefalldes,
att, så framt de ansåge några särskilda föreskrifter
till Landt-Råntmåstarnes efterrättelse,
vid medlens remittering och Remisslagets
beräknande, för framtiden nödiga,
med underdånigt yttrande och förslag i
dessa delar inkomma.
gjf.
Derefter och på Collegiernes hemställan
, förständigade Kongl. Majit, under
d. 9 Sept. i8i9>Dess Befallningshafvande,
att inom nämnde års utgång, från
Landt-Råntmåstarne infordra och i underdånighet
insända specifica uppgifter på
allt Remisslage, som dem, under olika
Tittlar och af särskildta Verk för året
tillkom , hvilka uppgifter skulle sammanfattas
i tvånne columner, innehållande,
den ena Remisslaget, efter dittills gällande
Stats-Utskotlets Betänkanden. 1t35
grrtnder, och den andra det tillökta Remisslage
, sorn under tillämpning af nya
Regleringen borde uppbäras, men hvarå
emedlertid ingen anordning finge utfärdas,
utan blott reqvisitionen aflemnas.”
”1 anledning af dessa sålunda samlade
uppgifter, inhemtade Kongl. Maj:t
Kammar-Collegii och Stats-Contoirets ytterligare
Utlåtande. Det afgafs, beledsagadt
med ett, för öfversigten af Resultaten,
upprättadt sammandrag, och Kgl.
Maj:t tog åter, d. 8 Junii 1821, frågan
under Nådig pröfning. Kongl. Majit
fann då godt hufvudsakligen förordna,
att det bestämde Remissla^et skulle bestås
å hela den , inom hvarje Län, genom
allmänna utskylder och onera af
de skattdragande, jemte andra StatsRevenuer,
i orten inflytande uppbörd,
utan annat undantag, än de för Länets
Stat å 2:dra och 4:de Hufvud-Tittlarne
till ständiga aflöningar, samt under
6:te och 8:de Hufvud-Tittlarne till Hospitals
underhåll och Tullfrihets ersättningar
utgående medel, dock med rättighet
för Landt-Räntmästarne i Malmö
och Götheborg, att å Stats-Verkets medel
tills vidare uppbära Remisslaget enligt
förra grunderna; att, enär Riksens
ii 36 Stats-Ut skottets Betänkauden.
Ständers af Kongl. Majit gillade beslut
egentligen afser Stats - Verkets medel,
Remisslaget å andra Verks Medel borde,
utan någon förändring, beräknas på sätt
tillförene varit öfligt, samt ändtligen att
Remisslaget för Landt-Räntmästarne,
efter den nya Regleringen, komme att
utgå från 1819 års början, endast intill
nästa Riksdag, då Kongl. Majit ville hos
Riksens Ständer härom göra Nådig framställning.
’'
”För öfrigt har, uppå Räntmästarnes
vid Kongl. Ränte-Kammaren A. E.
Mullers och J. L. Rörströms, afStats-Contoiret
tillstyrkta underdåniga ansökning,
om någon förbättring i deras, mot Tjensternas
vigt och grannlagenhet ej svarande
lönings-vilkor, Kongl. Majit, under
d. 17 April 1822, i Nåder bifallit, att
bemälde Räntmästare må tills vidare uppbära
en åttondedels proCent, af alla de
Medel, hvilka från Kongl. Ränte-Kammaren
till Landt-Ränteri-Cassornas förstärkande
eller andra behof remitteras,
räknadt från samma tid, den nya provisionella
Regleringen af Landt-Räntmästarnes
Remisslage vidtog, och äfven,
likasom denna, intills först blifvande
Riksmöte.”
Stats-Utskottets Betänkanden. liZj
”Dessa underrättelser, åtföljde af
samtliga till ämnet hörande handlingar,
vill Kongl. Maj:t härigenom hafva meddelat
Riksens Ständers Stats-Utskott, på
det dymedelst Utskottet måtte sättas i
tillfälle, att hos Riksens Ständer ej allenast
framlägga de åtgärder, som egt
rum i anledning af deras underdåniga
önskan, om tillökning i Ränteri-Uppbördsmannens
löne-inkomster, utan ock
föreslå de ytterligare anstalter och iagttagelser
för framtiden, hvilka ändamålet
och omständigheterna kunna påkalla.”
Kongl. Maj:t förblifver Riksens Ständers
Stats-Utskott med Kongl. Nåd och
Ynnest välbevågen.
Datum Ut Supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogman."
Utaf de, Stats-Utskottet derjemte tillställde
handlingarne, har Utskottet inliemtat:
att Remisslaget, hvilket allt sedan
1600-talet varit bestådt, under vilkor,
att Landt-Räntmästarne, på egen
bekostnad, skulle från Ränterierne till
ii 38 Siats-Utskottets lie Länkan ilen.
Slockholm eller andre orter, fortskaffa
de penninge-poster, som för Kronans
räkning disponerades, sedermera tid efter
annan undergått förändringar, samt
vid 1743 års Riksdag blifvit indraget,
emot det att penninge-transporten skedde
på Statens bekostnad; Men vid 1747
års Riksdag blef det samma återstäldt,
och bestämdes genom Reglering år 1766 ,
till lägre belopp, af den anledning,
att, penningerörelsen i Landet till det
mesta verkstäldes med Bankens Sedlar;
— hvarefter Remisslaget å Stats-Medlen
åter af Kongl. Maj:t under d. 10 Maji
1781 Reglerades, på sätt Kongl. Kammar-Collegii
och Kongl. Stats-Contoirets
Circulaire-Bref af d. i3 Augusti samma
O
år innehåller, dervid, i stället, att de
förut egentligen utgjorde blott ersättning
för de med penninge-remitteringen
förbundne kostnader och äfventyr,
laget ansågs böra ingå i beräkningen af
Räntmästarnes Löner; och blef Regleringen
alltså grundad på undersökning,
om hvarje Räntmästares inkomster, samt
Remisslaget, under den förutsättning,
att Räntmästarne borde kunna påräkna
2Öo ä 3oo R:dr Specie i Lön, lämpadt
och faststäldt till olika belopp allt efter
särskildte förhållanden Länen emellan,
Stats-Utskotlets Betänkanden. 113f)
ifrån -|:dels till och med i proCent, på
hvad som till Stockholm remitterades.
Dock som Stats-medlen i någre Län till
större delen disponerades för ärlige utgifter
i orten, hade för Landt-Räntmästarne
i sådane Län särskildte undantag
från vilkoret af remittering, såsom
beräknings-grund för laget, förut
blifvit gjordt i så måtto, att Räntmästarne
i Blekinge Län och på Gothland
egde, likmätigt Kongl. Brefvet d. 5 Januarii
1747, uppbära laget för remisser
till Amiralitetet och utbetalningar till Artilleri-
samt Garnizons-Manskap i Länen;
äfvensom Landt-Räntmästaren i Götheborg,
enligt Kongl. Brefven d. ig Junii
1749 och d. 11 November 1756, samt
Landt-Käntmästaren i Malmöhus Län,
i förmågo af Kongl. Brefvet d. 10 Julii
1760, voro berättigade, att likaledes beräkna
Remisslage å de Medel, som till
Garnizons Regementernes och FästningsStaternes
aflöning och underhåll inom
orterne afsändes och utbetaldtes; vid
hvilken rättighet desse Räntmästare äfven
efter 1781 års reglering blefvo bibchållne.
Hvad sålunda om Remisslaget å de
egentliga Stats-Medlen varit stadgadt, har
under tidens lopp blifvit utsträckt och
i 140 Stat s-XJtskol tets Betunkanden.
lämpadt äfven till sådane publike Medel
och Uppbörder, hvilka ansetts vara af
enahanda egenskap med Stats-Medlen,
ehuru tillhörande andre "Verks förvaltning
och föremål, såsom Allmänna Magazins-Inrättningens,
Krigs-Collegii, Seraphimer-Ordens-Gillets
med flere; men
uppå Bevillnmgs-Medlen, som till Riksgälds-Contoiret
ingå, hafva Riksens Ständer
reglerat oell bestämdt Remisslaget
till lika belopp i alla Län, samt sednast
under d. 2 Augusti 1815 ökadt
detsamma till -j^dels proCent,
Vid sista Riksdagen gjordes hos
2:ne Stånd framställning derom, att
Landt-Räntmästarne i någre Län, under
de förflutne Krigs-åren, då Medlen
till betj-dlig del blifvit för Krigs-utgifter
använde i orten eller disponerade
och afsände tili andre ställen, hade kommit
i saknad af Remisslaget å desse Summor;
hvarföre rättelse häruti föreslogs,
äfvensom att proCenten å Stats-Medlen
borde höjas eller annan förbättring i
deras Löne-vilkor beviljas; i anledning
hvaraf Riksens Ständer likmätigt deras
underdåniga skrifvelse d. 2 Martii 1818,
funno skäligt, att Landt-Räntmästarne
borde å hela Uppbörden i Landt-Rän
-
Stats-Utskottets Betänkanilen. i (41
tcriet, med det undantag likväl, sorn, i
de fleste Län, tillförene egt rum för de
eftér Stat till ständige aflöningar i orten
utgående Medel, få till godo njuta
det bestämda Remisslaget, ehvad penningarne
efter särskilde förordnanden
för inLräffade tillfällige utgifter i orterne
utlevereras eller till afsändande annorstädes
anordnas, eller i vanlig ordning
till Ambels-Verken i Stockholm remitteras;
oell täcktes Kongl. Maj:t, underd.
18 Martii berörde år 1818 bifalla
Riksens Ständers underdåniga anmälan
härom. Men sedan vid tillämpningen af
den sålunda skedde förändring af Remisslaget
till Uppbörds proCent förekommit
flere skiljagtige beräkningar, ledande
derhän, att Landt-Räntmästarne i eri
del Län, skulle derigenom erhålla betydlig
förhöjning af denne inkomst och
åter i andre Län, förlora eller undfå
ganska ringa tillökning, samt Stats-Verket
på det hela få vidkännas högre
afgift, än Riksens Ständer kunde hafva
sig föreställt, emedan uti Uppbörden
, af en del Landt-Räntmästare upptogs
sådane Summor, som ej tillhörde
Statens intrader i orten, utan att till
Ränteri - Cat. ornes förstärkande för utgifter
derstädes härifrån afsändas, eller
ii\i Sttits-Ulskottets Betänkanclen.
eljest för Stats-Verkets räkning kunde
inflyta, såsom Ränte- oell Capital-betalningar
å försträckningar, hvilka i Ränteri-Räkningen
borde debiteras; hvarförutan
i fråga åter om de utgifter i
Länen, som borde afdragas på Uppbördsbeloppet,
i följd af föreskriften: det ständiga
aflöningar i orten skulle afräknas
å den Uppbörds-Summa hvarå proCenten
finge uppbäras , olika begrepp och
beräkningssätt jemväl sig företedde; så
fann Kongl. Majit uppå Dess och Rikets
Kammar-Collegii, samt Stats - Contoirs
derom afgifne underdåniga Utlåtanden,
nödigt, att genom Nådigt Bref af d. 8
Junii 1821 förordna, det Riksens Ständers
omförmälde åtgärd, i afseende på
Remisslage - beräkningen å Stats-Medlen
från 1819 års början borde sålunda tillämpas,
att detta lage skulle bestås å
hela den i Länet, genom allmänna utskylder-
och onera af de Skattskyldige,
jemte andre Stats-revenuer i orten ingående
Uppbörd, med undantag för de
efter Länets Stat, å 2:dra och 4:de Hufvud-Tittlarne
till ständige aflöningar,
samt under 6:te och 8:de Hufvud-Tittlarne
till Hospitalers underhåll afTullfrihets-ersättningar
i orten utgående Medel;
hvarvid dock Landt-Räntmästarne
Stats-Utskottets Betänkanderi. ii/f3
i Malmöhus och Götheborgs Län, hvilka,
enligt de uppgjorde calculerne, skulle
genom denna Allmänna Reglering
lida minskning i Remisslaget, de förut
hade njutit, komme att tills vidare beräkna
laget efter förra grunder. I sammanhang
hvarmed, och då Räntmästarne
vid Kongl, Ränte-Kammaren härstädes
i underdånighet anhållit, att, i anseende
till deras trägna och ansvarsfulla
tjenstgöring, jemväl varda tillagda den
förbättring i Lönevilkoren, sorn med
billigt afseende på Sökandernes i sednare
lider ansenligt ökade göromål, men deremot,
genoiii inträffade förändringar,
minskade inkomster, kunde i Nåder pröfvas
svarande, emot Sysslornas beskaffenhet,
och desse Räntmästares skälige anspråk,
i jemförelse till Ländt-Räntmästarnes
både tjenstbefattningar och åtnjutande
aflöning, Kongl. Maj:t funnit
skal, att genom Nådig Skrifvelse d. 17
April 1822 bifalla, det Kongl. Räntmästarne,
tills vidare, finge uppbära |:dels
proCent af alla de Medel, hvilka från
Kongl. Ränt-Kammaren till Landt-Ränleri
- Cassornes förstärkande eller andre
behof remitteras, räknadt från samma
tid, den nya provisiönella Regleringen
af Landt-Räntmästarnes Remisslage vid
-
ii44 Stats-Utskuttets Betänkanden.
tog, och äfven, lika som denne till
nästa Riksdag.
Enär nu Kongl. Maj:t, uti ofvaninförde
Nådiga Proposition, till Statsutskottet
öfverlemnat, att föreslå Riksens
Ständer vidtagande af de ytterligare i
detta ämne för framtiden, hvilka ändamålet
och omständigheterne kunna påkalla,
har Stats-Utskottet, med afseende
på de, vid verkställigheten af den sista
Riksdag antagne beräkningsgrunden för
Landt-Räntmästarnes ifrågavarande Löne-inkoinst,
förekomne olägenheter, och
hvilka, oansedt tillämpningen blifvit såsom
anfördt är, af Kongl. Majit i Nåder
närmare bestämdt, likväl synes kunna
framdeles föranleda till origtig beräkning
och.missförhållanden i flere hänseenden
funnit , en ny och fullständig
Reglering häraf, vara nödig och böra
tillvägabringas efter de grunder, Kongl.
Kammar - Collegii och Konel. StatsContoirets
underdåniga Utlåtande af d.
12 Maji 1819 innehåller, sålunda, att
Landt - Räntmästarne, hvilkas aflöning
nu till större delen utgöres af Remisslage-
eller Uppbörds-proCenten, i stället
för denne af åtskillige förändringar
beroende inkomst, förses med bestämda
I
Stats-Utskottets Betänknnden. ii45
Löner, svarande mot deras tjenstemanna-skyldigheter,
samt derjemte, såsom
ersättning för omkostnader, besvär och
möjlige förluster, genom missräkning eller
origtige Sedlar, i och förpenningeremitteringen,
få uppbära |:dels proCent
å de Medel, hvilka från Landt-Ränterierne
till Kongl. Ränt - Kammaren eller
andre publike Verks Cassör remitteras;
dervid alltså den nu gällande beräkningen
af särskild och olika proCent å Statsmedels-Uppbörden
komme att upphöra
och Remisslaget å Bevillnings-medlen,
som ingå till Riksgälds-Contoiret, till
berörde i:dels proCent nedsättas, samt
för öfrigt iagttagas, att då endast å hvad
sorn sålunda verkligen hitremitteras, må
beräknas lage, Landt-Räntmästarne i de
Län , nemi. Götheborgs och Bohus, Christianstads,
Malmöhus, Gotlilands och Jönköpings,
hvarest Stats-medlen antingen
nästan till hela beloppet eller till betydligare
del, behöfva användas i orten,
för der förlagde Militaire- och Civile
Staters aflönande och underhåll , så att
Remisslaget egentligen sträcker sig till
Bevillnings-medlen i stället för minskningen
i laget å Stats-medlen, tilläggas i
mån derefter lämpade högre Löner,
hvarigenom desse Läns Räntmästare för
-
ii 46 Stats-Utskottets B et änkan den.
sättas i jemförlige Lönevilkor med ve~
derlikarne, och särskildte undantag från
berörde allmänna beräkningsgrund för
Remisslaget följakteligen undvikas; Dock,
som denne Resderine afser förhållandet
O O
med penninge-dispositionen för Statens
räkning i vanlig ordning, under fredstid;
så skulle åter i de händelser då
Extra-Ordinarie utgifter i orterne kunna
förefalla, såsom Krigs-förskotter eller
andre särskildt anbefallde utbetalningar
för sådane ändamål, som icke äro i Riks-.
Staten beräknade, gälla det allmänna undantag,
att Landt-Räntmästarne, å dessa
utgifter, måga beräkna sig enahanda,
eller gidels proCents-lage, som påföres det
Verk, för hvars räkning en sådan utbetalning
verkställes.
I likstämmighet härmed och hvad
Kongl. Maj:t i Nåder vid pröfning af
Räntmästarnes uti Kongl. Ränt-Kammaren
ansökning, i afseende på deras ansvarige
och trägne tjenstgöring, funnit
skäligt fastställa, böra ock desse Kongl.
Räntmästarne framgent få uppbära |:dels
proCents Remiss-lage å de medel, som
derifrån afsändas med Posten.
Landt-Räntmästarne finnas för närvarande,
lika med öfrige Tjenstemän
vid
Stat s-Utskottets Betänkanden. i147
vid Landt-Staterne, innehafva indelde
Löner i allmänhet, och da någon föråndring
häruti särskildt för desse Tjenstemän
hvarken synes lämplig eller egentlig
kan vara nödig vid ifrågavarande reglering
af deras ersättning för det hittills
åtnjutne högre remisslaget eller UppbördsproCenten,
har Utskottet ansett Lönerne
å Stat böra förblifva orubbade, sådane
de nu finnas anslagne och dertill uppföras
den tillökning i Contant, för berörde
lage, som, efter nu föreslagne grunder,
må böra desse Tjenstemän tilläggas,
så att deras Löner varda bestämde. I
afseende på föreslående, af denna Lönefyllnad
eller ersättning, har Utskottet låtit
upprätta bifogade sammandrag öfver
Landt-Räntmästarnes för ett år belöpande
Inkomster, som upplyser, hvad de för
närvarande hafva att påräkna i Lön,
Remisslage eller ock Uppbörds-proCent
å Stats-Verkets, Riksgälds-Contoirets, Maqazins-Inrättningens
och Krigs-Collegii
eller Mötes -Passevolance-Medlen, utom
livad efter enahanda beräkningar å flere
andre Verks Medel, fast till obetydligt
belopp, äfven uppbäres, men med
tillägg af den för öfrigt Räntmästarne
lika med Lands-Kamererarne särskildt å
4 Sami. 2 it. 74
ii48 Stats-Vtskottets ■Betänkatiden.
Chartse Sigillatte Uppbörden bestådda
provision, hvilken härvid likväl ej kommer
i fråga att inberäknas , Och har Ut®
skottet, med anledning ej mindre häraf
än hvad Kongl. Kammar-Collegium och
Kongl. Stats-Contoiret i ofvanberÖrde Utlåtande
anfört, funnit sig böra föreslå,
att, under iagttagande af de olika för®
hållanden med Räntmästarnes göromål,
som äro följder af Länens större eller
mindre Uppbörd, jemte öfrige ömstärt®
digheterne vid tjenstgöringen, äfvensom
angelägenheten att desse Tjenstemän tillbörligt
lönas, så att pålitlige personer till
Sysslorne erhållas, Löner ne måtte bestäm»
mas i 3:ne Classer, till det belopp, att de
samma kunna påräknas utgöra omkring
1200 R:dr, iooo R:dr och 800 R:dr, utom
förutnämnde |:dels proCents Remisslage
samt Chartse-Sigillatsé provisionen: varande
i afseende på bestämmandet häraf
författadt det förslag i ziffran, som Utskottet,
till närmare ådagaläggande hurti
denna reglering särskildt för Rantmästarne
i hvarje Län utfaller, jemväl bilägger;
och hvarvid bör erinras, att Lönerne,
som bero af årliga Markegångarne
och häruti blifvit beräknade efter den
för år 1818, då Riksens Ständers sednaste
åtgärd i ämnet vidtogs, så väl som
Stats- Utskottets Betänkahden. t 14<)
Remisslaget, följakteligen endast förslags*
Vis, på grtind af föregående arens resul*
täler, häri kunnat upptagafe.
Utskottet har trotti att Regleringen»
i anseende till sammanhanget med Riksgälds-Contoirets
utgifter * må böra nu vidtagas
ocli att något hinder ej möter derför*
att deri ined nästa årfe ingång kari
sättas | Verkställighet) om nu varande
Landt - Räntmästarne * hvilka för sin
tjenstetid böra få tillgodo njuta iiirtehafvande
Löne-inkomster, till oförminfekadt
belopp, uppföras å Allmänna Indragniiigs-Staten,
att uppbära* hvad de
vid skeende Utredning efter förhållandet
för feni föregångne år, finnas hafva njutit
utöfver de nu föreslagne Löne-vilko*
ren * hvarvid dock skulle iagttagas * att
denna ersättning inskränkefe till hvad sålunda
kan liafva dem mera till godo kommit
å de till Kongl. Stats-Contoirets disposition
hörande Stats-Medlen, samt Allmänna
Bevill ningen, som ingått till Riksgälds-Contoiret,
deremot Remissläge-beräkningen
å Magazins - Inrättningens *
Krigfe-Collcgii * samt andra Verks Medel
fortfarande må ega rum, efter nu gällande
feättet, så länge nu varande Landt-RäntmäBtame
äro vid tjensterne* derefter åter blott
| proCents Remisslage å desse Medlen*
n5o Stat s-Ut skottets Betänkanden.
likasom på Stats- och Riksgälds Medlen må
af efterträdarne uppbäras. Och har Utskottet
i öfrigt, med anledning af hvad sorn blifvit
föreslagit, i afseende på Riks-HufvudBoks
arbetet och den i sammanhang dermed
stående förändring och närmare controll
af Räkenskaps- och Redogörelse-Verket,
trott sig härvid böra förutsätta, att Regements-Skrifvarne,
hvilka nu Remittera
deras Uppbörd af Stats-Medel till Kongl.
Ränt-Kammaren och derå jemväl ega beräkna
Remisslage, men hädanefter skulle
afleverera desse Medel till Landt-Ränterierne,
viden sådan förändring böra, lika
med Landt-Räntmästarne, för sin tjenstetid
å Allmänna Indragnings-Staten få uppbära
mot Remisslaget svarande ersättning.
Enligt det bifogade förslaget, skulle
den projecterade Lönfyllnaden i Contant
för Landt-Räntmästarne erforda en Summa
af
i i,55o. - -
och f proCent Remisslage
å Stats-Medlen förslagsvis
beräknad utgöra för Landt
Räntmästarne
2000. - -
samt för Kongl. Ränt
mästarne
.... i5oo.-- 3^500. _ _
Summa R:dr i5,o5o. - -  Såsom tillgång härtill finnes att påräkna
det nu» under Åttonde Hufvud-Tit
-
Stats-Utskottets Betänkanden. ii5i
teln till Remisslage i ett för allt å StatsMedlen
uppförde anslag af . 9,000 - -
och när genom nedsättningen
af detta lage å Bevillnings-Medlen
från | proCent
till f , Riksgälds-Contoirels utgift,
som hittills utgjort omkring
84oo R:dr minskas till
2800 R:dr, blifver följakteligen
att påräkna en besparing,
som i stället skulle anvisas
att derifrån till Statsverket
ingå med .... 5,700. - -
då på det hela endast fordras
en ökad utgift af . . 35o. - -
Summa R:dr i5,o5o. - -  Hvarförutan likväl till en början komme
att på Allmänna Indragnings-Staten
utgå förrberörde ersättning dels till de
nu i tjenst varande Landt-Räntmästarne
sorn, förslagsvis beräknad efter tillgänglige
uppgifter, upptages till 4000 R:dr,
dels ock till Regements-Skrifvame likaledes
till belopp af 1000 R:dr; men hvilka
ersättningar, efter hand, i mån som
desse Tjenstemän afgå, försvinna, så att
Stats-Verket, enär det nu varande anslaget
på 8:de Hufvud-Titteln af 9000 R:dr
för närvarande finnes otillräckligt och
skulle fordra en påökning af omkring
II Sa Stats, Utskottets Retänkanden..
400.0 R:dr sålunda, genom nu föreslagne
Reglering, äfven vinner en besparing i
dess utgift härtill,
Detta allt öfverleiunas vördsamt till
Riksens Högloft, Ständers vidare pröfning
och afgörande, hvarom underdånig
skrifvelse till svar å Kongl, Majus Nådiga
Proposition lärer aftåtas, med hemställan
derjemte, att de för verkställigheten
nödige åtgärder, i afseende på hvad
Stats-Verket angar, ana vid Nådigt bifall
härtill, varda anbefalde,
Stockholm den 26 Maji
N;o 212,
Anborn den 6 Jemi i8a3.
Utlåtande ofver gjorde anmärk*
ningar vid Utskottets yttrande,
% anledning af Herr von Hartmansdorffs
Memorial, om aaslag
af Medel till inköp af Astronomiske
Instrumenter åt
Observatorium i Stockholm.
Inom Högloft. Ridderskapet och Adeln,
Högv, Preste - Ståndet och Yällofi. Borgare-Ståndet
hafva, emot Stats - Utskot--  tets den 10 nästlidne April afgifne Utlåtande,
i anledning af Herr von Hart
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 1153
mansdorffs Memorial, om anskaffande af
nödige Instrumenter för Astronomiske
Observatorium i Stockholm och anslag
dertill af Statens Medel med 5ooo R:dr
R:co, anmärkningar blifvit gjorde, som
föranledt ärendets återremitterande till
förnyad åtgärd af Utskottet, och innehålla
dessa anmärkningar egentligen, att
Astronomiska Vetenskapens förkofran och
framsteg i Sverige tillbakahåHes af brist
på nödige Instrumenter, till hvilkas inköp
Vetenskaps-Akademien skall sakna
tillgångar, att national-äran fordrar det vi
icke genom en sådan brist blifva efter andre
Länder och sätta Vetenskapsmännen
utur stånd att gagna med sina kunskaper;
och att, enär Astronomiska-Instrumentcr
för närvarande kunna erhållas
från den. ryktbare Reichenbach i Munchen
till en förut okänd godhet, men denna
möjligen kunde med honom försvinna,
borde tillfället begagnas och medel dertill
af Riksens Ständer anvisas m. m.
Uti dess förra Utlåtande yttrade Utskottet
den förmodan, att Kongl. Vetenskaps-Akademien
icke underlåtit den utvägi
sorn syntes vara den rätta, för att bereda
och utveckla de frågor, om anslag al
Staten, hvilka kunna hos Riksens Ständer
förekomma, att i underdånighet inför
II54 Stats-Utskottets Betånkanderi.
Kongl. Maj:t anmäla behofvet, för att efter
föregången pröfning deraf i Nåder
framställa frågan om Stats-bidrag till Riksens
Ständers afgörande, så framt annan
tillgång dertill saknas, och Utskottet slutade
deraf, att Akademien af sina icke
obetydliga inkomster, insåg möjligheten
att bestrida kostnaden för inköp af såda
ne
Instrumenter, som kunna erfordras.
\
Stats-Utskottet har ej funnit anledning
ändra dess fattade öfvertygelse, att
någre anslag af Stats-Medel icke böra beviljas,
utan efter föregången noga undersökning
och pröfning af behofvet, lxeldst
en tid då tillgångarne icke motsvara hvad
som påfordras och föremålens större eller
mindre angelägenhet oell vigt således böra
bestämma deras företräde till understöd;
men sådane undersökningar lära
hvarken kunna af Stats-Verket åstadkommas,
eller böra af det fordras, utan tillhöra
de Auctoriteter, som erhållit befattning
med ämnen hvartill Medel erfordras,
samt sedermera af Kongl. Maj:t öfverlennäs
till Riksens Ständer. Att detta
jemväl finnes tillämpligt till förevarande
fall, lärer medgifvas. Om Kongl.
Vetenskaps-Akademien, som närmast synes
vara i tillfälle att pröfva behofvet
af Instrumepter för Observatorium Aslro
-
Stats-LJtskottets Betänkanden. ii55
nomicum och med hvars pligt det instämmer,
likasom ingen lärer betvifla, att
det utgör ett bland de föremål, hvartill
Akademien med varmt nit sträcker sina
omsorger, funnit Astronomiska Vetenskapen
lida eller hejdas i sina framsteg af
brist på Instrumenter, och derjemte saknat
tillgångar att undanrödja denna brist,
är intet tvifvel, att Akademien begagnat
det tillfälle, som erbjuder sig, att hos
Kongl. Maj:t, som med särdeles Nåd omfattar
Vetenskapernas befordran, utbedja
sig Dess Höga förord hos Riksens Ständer,
till vinnande af nödige Medel. Om
Utskottet någonsin kunnat sätta i fråga,
att Akademien, hvilken titgöres af Vetenskapsmän,
som nitälska för Vetenskapernas
framsteg, skolat förbise denna angelägenhet,
hade Utskottet icke tvekat att
tillstyrka Riksens Ständer, att vid Motionen,
fästa mera uppmärksamhet; men
då, någon anledning till en sådan förmodan
sig icke företedde, tror Utskottet
det afgifne yttrandet varit fotadt på vigtig
grund och ej föranledt af liknöjdhet
för Vetenskaperne och national-äran.
Enligt de upplysningar Utskottet om
förhållandet erhållit, finnas Kongl. Vetenskaps
- Akademiens inkomster för år
1822 hafva utgjort i6og2 R:dr 12 sk. 8
u56 Stats-Utskottets Betänkanden,
r:st, Bco, deraf 9,214 R;dr a6 sk. jo r:st.
för Alinanachor och Calendrar, hvaremot
utgifterna uppgått till i4»g55 R;dr 29 sk,
8 r:st,, samt sålunda en besparing under
äret uppkommit af xi36 R:dr 3t sk.;
trien att deremot Akademiens utgifter innevarande
år förmodas komma att öfverstiga
inkomsterne; emedan ett för Qbservatiorii
räkning uti Munchen förfärdigadt
Instrument skall betalas och nödige reparationer
vid Bergianska Trädgårds-Scholae-Inrättningen
förestår. Häraf finnes således,
att Akademien redan gått i författning
om afhjelpande af det för Astronomiska
Observatorium anmäldte behof,
af' Instrumenter och ehuruväl tillfällig»
utgifter kunna hindra Akademien att
skyndsamt dels på en gång förse Observatorium
med complette Instrumenter,
lärer tvifvel ej uppstå, att sådant sker
efter hand, heldst Observatorium så betydligt
bidrager till Akademiens inkomster
och med den företrädesrätt det äfven
i detta afseende synes ega, bör kunna
trygga sig dervid, att erhålla sine behof
afhulpne i mån af tillgångarne, som
möjligen kunna beredas lika fort, som
Instrumenter hinna erhållas, heldst det
enligt hvad angifvet blifvit, dertill skall
erfordras fem år.
Stat s~Ut skottets Betänkandeti. * 157
Stats-Utskottet kan af alla dessa skäl
icke tillstyrka något anslag afStats-Medlen,
för berörde ändamål; och bör för
öfrigt anmäla, att dess förra Utlåtande
blifvit d, 17 i nasti. April månad bifall
let af Hederv, Bonde-Ståndet, Och varda
2:ne Ledamöters särskildta yttranden
på begäran bifogade.
Stockholm den s 6 Maji 1825,
Utdrag af Protoeollet, hållet hos
Riksens Höglofl. Stånders StatsUtskott
vid Lagtima Riksdagen
i Stockholm den 29 Maji
1823,
S, D, llTerr Lagerhjelm * som förklarad©
sig ej kunna instämma uti Utskottets beslut,
i anledning af den till Utskottet återremitterade
fråga, om Medel till uppköp
af Instrumenter för Observatorium AStronomicum
i Stockholm,, uppläste ettså
lydande anförande;
”Stats-Utskottet afslår den gjorda Motionen
af följande skäl;
1:0 Förmenas, densamma icke vara så
tillkommen sorn vederbordt, utan Akademien
hafva bordt vända sig till Kongl.
Majit, gom är i tillfälle, att höra dc
ii58 Stats-Utskottets Betänkanden.
Auctoriteter, som fatt befattning med ämnen,
hvartill medel erfordras. Om Högloft.
Utskottet härvid åsyftar Kongl. StatsContoiret,
så får jag vördsamt hemställa,
huru man af nämnde Verk kan vänta sig
något bedömande öfver vig ten af ifrågavarande
Motion för Sveriges literaira ära,
enär detsamma egenteligen är Kongl.
Majrts Cassa-Kista, hvarest medlen skola
gå in och ut och till inträde uti hvilket
Verk icke erfordras ens den vetenskapliga
bildning, som i Allmänhet är föreskrifven
Rikets Åmbets-Verk. Stats-Utskottct
har nu haft tillfälle att inhemta
tipplysningar directe af mig, Akademiens
Ledamot och indirecte af Akademiens
Observator, och jag får tillägga, att jag,
till följe af öfverläggning med flere bland
Akademiens Ledamöter, afgifvit de upplysningar
, som blifvit meddelade. StatsUtskottets
afvaktan af Kongl. Majus Nådiga
förord i denna sak, liemtar således
sin betydelse ensamt af den undersåtliga
vördnad, hvarmed Utskottet i allmänhet
går Kongl. Maj:ts Nådiga önskningar till
mötes.
2:0 Utaf de Räkenskaper, rörande Vetenskaps-Akademien
jag haft äran meddela,
har Högloft. Stats-Utskottet funnit Akademien
inom sig ega tillgång till denna
Sta ts~ Ut skotte ts Betänkandén, 115*9
utgifts bestridande framdeles och efter
hand, eftersom 1822 års Räkenskaper utvisade
ett öfverskott af 1,156 R:dr 3i
sk. Deremot får anföras, att Akademiens
utgifter icke i alla år kunna rättas efter
inkomsterne, utan stundom öfverstiga dem,
hvaremot stundom något öfverskott måste
besparas, hvilket till ett annat års
större utgifter fullt åtgår. Att så förhåller
sig, kan intygas deraf, att detta
behof redan år 1819 anmäldes af Akademiens
Observator. Ehuru detsamma
då tillstyrktes af Professorerne Nordmark,
Svanberg och Bredman i Upsala, beviljades
likväl endast ett Transit - Instrument af
brist på tillgång. Beliofvet står nu qvar
vid 5,36o R:dr Banco och man kan ej
förutse, när det skall kunna afhjelpas,
så vida ej Riksens Högloft Ständer täckas
omfatta detta ärende med mera frikostighet
än Högloft. Stats-Utskottet.
Observatorium i Stockholm, är tillkommet
utan Ständers medverkan, utan
Stats-medel. Der håfve Vetenskaps - lifvet
fästat män, hvilkas rykte tillhör verlden.
Hvarken för Stats-Utskottet eller
för Nationen kan det vara likgiltigt, att
Sverige inom sitt sköte framkallat en
W ar genlin, Prosperia, Melanderhjelm m. fl.,
hvilkas namn jag ännu icke är berättigad
ii60 Stats-Utskottets Betänkatidetl.
att nämna* Att Svenska Folket i Konsternas
Och Vetenskapernas häfder förtjenar
ett rilm bredvid Vetldens mest bildade
Folkslag, beror ej blött derpå, att
naturen är frikostig på Snillen äfven bland
oss; men Också derpå, att dessa Naturens
gåfvor kunna utvecklas* På jorden fins
intet Folkslag, Sorn uppoffrar mera åt
snillet och kortsten i man af Folkets ringa
tillgångar, och Svenska Folket synes
lefva mera i stort och för kommande slägters
välsignelser än i smått för dagens
försiöande njutningar» Denna stolta Nation,
om den kunde yttra sin tanka,
skulle icke tveka, att med ett ringa anslag
får fSrsta gången underlätta, hvad
enskilda Vetenskaps - älskare icke ttlera
förmå, och derigenom tillegna sig dert
ära, sorn Nationen njutit, utan att på
något sätt dertill hafva bidragit» Detina
tanka, nemligen Nationens, liar ej varit
fremmande för Rikets Ständer, må den
då på detta amne sätta sitt adla intryck
och Vetenskapsmannen lifvas af det stolta
medvetandet, att egna sitt lif åt Nationens
sak!
Skulle Riksens Högloft» Ständer finna
att dessa tankar äro på sitt ställe och
med upphäfvaiide af Stats-Utskottets Betänkande,
bifalla den väckte Motionen,
Stats-Vtskottets Betänkanderu ll6x
6a får jag vördsamt föreslå, att dessa
5,36o K:dr B :co varda anslagne att utgå
Från Numer-Lotteriets besparde Fond,
hittills opåräknad till Stats - behof och
hvars belopp 6o,ooo R:dr B:co af detina
ringa Summa icke känner någon synnerlig
förminskning.”
Hvarjemte Herr af Uhr yttrade:
”Att Kongl. Vetenskaps-Akademien
Saknar nödige Instrumenter för sitt Observatorium
och att den saknar medel, att
Upphandla dem är ett icke bestridt factum,
att Akademien af sina tillgångar, småningom
kan samla Medel till dessa Instrumenters
upphandling, är en förmodan *
hvars rigtighet jag ej vill bestrida; men
att Akademien under tiden kommer att
sakna Instrumenterne, att Astronomiska
Vetenskapen derigenom lider oersättliga
förluster, och ändteligen, att när Medlen
blifvit samlade och använde för detta behof,
andra vetenskaplige behof, till hvilkas
betäckande desse Medel behöft användas,
då i stället måste lemnäs ouppfylde
— detta allt lärer ej eller någon bestrida
mig.
Det är till afhjeipande af desse olägenheter,
som enskilde Vetenskapsvänner
hoppats och förmodat, att Ständerne
1162 Stats-Vt skottets Betänkanden.
gerna skulle bevilja en utgift af 5 ä 6000
R:dr i ett för allt.
För min enskilda del gillar jag fullkomligt,
att frågan icke blifvit väckt, af
eller genom Akademien; ty derigenom är
Akademien ej blottstäld för ett möjligt
afslag Deremot, då man vet, att Akademien
vid sin första upprinnelse var
en Stiftelse af enskilde Vetenskapsmän,
att det är endast genom deras oell andra
enskilde Vetenskapsvänners uppoffringar
, som Akademien blifvit grundad
och utbildad till dess, den ådrog sig så
väl den lärda verldens bifall, som vår
Regerings proteetion och beskydd; så
hyser jag lika med Motionären det hopp,
att Ständerne skola begagna detta tillfälle,
att genom bifall till Motionen ådagalägga
deras gärd af bifall och tacksamhet
för Akademiens Stiftares Vetenskapliga
Nit och Patriotiska dygder.
Oell instämde Herr ÖfversteLieutenanten
von Heyne uti detta Herr af Uhrs
yttrande. — Dessa särskilde meningar skulle
enligt derom gjord anhållan åtfölja
Utskottets Utlåtande till Respective RiksStånden.
Som ofvan.
Ex Protecollo
TV. Karström.
N;0
Stats-Utskottels Betänkanden. 1163
N:0 213.
Ankom Jen C> Junii i8a3.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Majds Nådiga Remiss, uppå
Chefens för 3:jde! CavallerieBrigaden,
underdåniga Memorial,
om utbekommande af Adjutants-Arfvode.
Hos Kongl Maj:t har tillförodnade Chefen
för 3:dje Cavalleri-Brigaden, Herr
General-Majoren m. ra. Friherre Thott, i
underdånighet hemställt, att sedan Kongl.
Stats-Contoiret vägrat utbetala det för
4:de Qvartalet af år 1821 belöpande Arfvodet
åt Adjutanten vid nämnde Brigad,
på den grund, att reqvisition derå
för sent inkommit, Kongl. Maj:t i Kader
täcktes bifalla, att detta Arfvode icke
dess mindre finge tillgodo njutas, enär
dröjsmålet med detsammas reqvirerande
skall härrört af ombyte med Adjutanterne
och missförstådd uppgift dem imellan
; hvilken underdåniga hemställan, jemte
Kongl. Stats-Contoircts deröfver infordrade
Utlåtande, Kongl. Maj:t, genom
Kådig Remiss d. 15 nästlidne April täckts
till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemna.
4 Samt. ib, 7 J
ii 64 Stat s-Vt skottets Betänkanden.
Då den, uppå Riksens Ständers underdåniga
anmälan af Kongl. Maj:t den g December
1812 utfärdade Nådiga Kungörelse,
angående viss tid för reqvirerandet af fordringar
hos Stats-Verket, stadgar, att en
hvar som eger sådan fordran, vare sig efter
Stat eller för leveranser, resor, förrättningar
m. m. bör ofelbart om liqvid sig anmäla
inom den 1 Julii, året efter det, då fordringen
tillkommit, vid påföljd i annat fall,
alt all fråga om betalning anses förfalla, intill
dess Rikets Ständer sammankommit och,
efter inhemtad upplysning, om fordringens
beskaffenhet., pröfvat, huruvida till dess godtgörande
särskildt anslag må beviljas; så och
enär ifrågavarande Adjutants arfvode för
qvartalet af år 1821, utgörande ^5 R:dr B:co,
alltså bordt inom den 1 Julii 1822 reqvireras,
men sådant, efter hvad Kongl. StatsContoiret
upplyst, icke skett förr än den 18
Jan. 1823 och den härtill anförde orsak af
missförstådd uppgift, Adjutanterne imellan
vid deras ombyte, hvarken kan antagas såsom
gällande hinder för iagttagandet af Praescriptionstiden,
eller synes skäligen föranleda
till särskildt anslag för utgiftens bestridande,
finner Stats-Utskottet sig följagtligen
icke kunna tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att någre medel dertill bevilja.
I sammanhang härmed får Utskottet,
med anledning af de flere, så väl vid föregående
sorn denne Riksdag, förekomne frågor
om särkildte anslag för Stats-utgifter, hvil
-
Stats-Vtskottets Betänkanden. Ii65
ka, på grund af ofvan åberopade författning,
såsom icke i rätt tid reqvirerade, icke kunnat
af Kongl. Stats-Contoiret utbetalas, fästa Riksens
Höglofl. Ständers uppmärksamhet derpå,
huruvida någon jemnkning i detta stadgande
må kunna och böra vidtagas, till undanrödjande
af förluster för fordrings-egarne
utan Statens betungande, och under bibehållande
tillika af den ordning i Stats-Verks
Förvaltningen, som med föreskriften varit
åsyftad.
Härvid får Utskottet upplysa, att Riksens
Ständer vid 1812 års Urtima Riksdag,
då till Kongl. Majit öfverlemnades, att fritt
disponera alla öfverskott på Stats-Verkefö inkomster
och besparningarne på samtlige utgifts
Tittlarne för Militaire behof, genom underdånig
skrifvelse den 29 Junii nämnde år
anhöllo att, till vinnande af större lätthet
vid Öfverseendet af Stats-Verkets tillstånd,
samt en säkrare och skyndsammare kännedom
af besparingar eller brister uti inkomsterne,
Kongl. Majit täcktes, derest ej oförutsedde
gällande binder deremot förekomme,
utförda den Författning, att alla som ega^
rätt undfå medel efter Staten, borde vid deras
fordrans förlust, anmäla sig om utbekommandet
deraf, innan Sidje Qvartalet året
efter det, för hvilket samma fordran uppkommit;
Och har Kongl. Majit, vid Nådig
pröfning häraf, på sätt högstberörde den 9
December samma år utfärdade Kungörelse
innehåller, i stället för den föreslagne på
-
ii66 Stats-Utskottets Betänkanden.
följden af fordringens förlust, bestämt det
vilkor, alt på Riksens Ständer vid nästa
Riksdag berodde att pröfva, huruvida fordran
vore af den beskaffenhet, att nytt anslag
dertill kunde beviljas, men deremot inskränkt
tiden för anmälandet, om beloppets
utbekommande från de föreslagne Nio till
Sex månader efter det årets utgång, hvarunder
fordringen tillkommit. Sedan de förhållanden,
som sålunda föranledt lill denna
Prasscriptions-Förfatlning, sedermera genom.
Riksens Ständers åtgärder blifvit ändrade i
så måtto, att en bestämd summa af öfverskott
och besparingar, anvisas tili Kongl,
Maj:ts Nådiga disposition, och att anslagen
under visse Hufvudtittlar reserveras från det
ena året till ett påföljande, synes åter berörde
föreskrift fordra en dermed öfverensstämmande
förändring, hvilken torde böra
lämpas dels efter beskaffenheten af fordringarne,
hvaruppå ofta beror huruvida de kunna
förr eller senare vara gifne och utreqvireras,
dels ock efter de grunder, som gälla
för Räkenskapernes afslutande; Och får Utskottet
derföre föreslå, att Riksens Ständer,
vid besvarandet af ofvannämnde Nådiga Remiss,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet jämväl
anhålla, det 1812 års Praescriptions-Författning,
i afseende på fordringar hos Statsverket,
måtte varda öfversedd och tiden för
desse fordringars utbekommande af de dertill
under Hufvudtittlarne uppförde Ordinarie
Stats anslagen, elter nu anförde ändra
-
Stats- Utskottets Betänkanden. u 67
de förhållanden närmare lämpad och utsträckt,
dock så, att den icke öfverskrider slutet af
året efter det, hvarunder fordringen tillkommit.
Hvilket allt dock öfverlemnas till Riksens
Höglofl. Ständers hepröfvande.
Stockholm den 26 Maji i8a3.
N:0 214/
Ankoai den 6 Junii l8a3.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Stats-Utskottets
yttrande, i fråga om
Lönförbättring för Krono-Betjeningenpå
Gothlan d och i Bohus-Lån
samt angående Tryckningskostnaden
af Landshutdingarnes
Ämbets Kungörelser.
T. ill Stats-Utskottet hafva Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt Högvördige PresteStåndet
återremitterat, till förnyad handläggning,
de inom sistbemälde Stånd väckte frågor,
deröfver Utskottet den 29 sisth Martii
sig yttrat, angående Lönförbättring för KronoBetjeningen
på Gothland och i Bohus-Län,
äfvensom om befrielse för Krono-Betjeningen
i allmänhet från deltagande i Tryckningskostnaden
af Landshöfdingarnes Kungörelser
; innehållande de gjorde anmärkningarne,
att, då Utskottet erkänt billigheten
ii68 Stats-Utskottets Betänkanden.
deraf, att en jemnkning uti Krono-Betjenin»
gens olika aflöning inom särskilde orter varder
tillvägabringad, äfvensom att ersättning
dem tilldelas för kostnader till tryckning af
Kungörelser, som i Ämbetsärender utfärdas,
hade det ock tillhört Utskottet, att för desse
ändamål föreslå nödige medel.
I anledning häraf får Stats-Utskottet yttra,
att då Utskottet uti dess afgifne omförmäld te
Utlåtande uppgaf, att sådan olikhet i KronoBetjeningens
aflöning uti särskilde orter eger
rum, att jemnkning deruti synes nödig, förklarade
UtsKottet tillika, att innan förslag till en
allmän reglering blifvit upprättadt, kunde, i
den ordning frågan nu blifvit väckt, någon
åtgärd dervid, af Riksens Ständer icke tillstyrkas.
Ehuru hvad enskilde Motionairer nu
uppgifvit, om aflönings-beloppet, icke var Utskottet
obekant, kunde Utskottet ej tillstyrka
en Lönreglering för Bohus-Län och Gothland
särskildt, heldst behofvet icke förut blifvit
af vederbörande Landshöfdingar i underdånighet
anmäldt, och af Kongl. Maj:t i
Nåder pröfvadt, utan ansåg härvid tillämpligt
hvad Riksens Ständer vid sista Riksdag
yttrade, i anledning af Landshöfdingens på
Gothland då gjorda underdåniga anhållan, om
Lönförbättring för Landt-Stats-Betjeningen
derstädes och hvilken ansökning Kongl. Maj:t
till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemnade,
att nemligen Riksens Ständer funno någon
jemnkning till närmare öfverensstämmelse härutinnan
eller påökning för en del Landt-Stats
Stats-Utskottets Betänkanden. 1169
Tjenstemän icke eg a rum, annorlunda än i
ett sammanhang på det hela och efter den
allmänna reglering af Styrelse-Verket i alla
dess grenar, som föreslår.
Likaså förevar vid Riksdagen år 181S
frågan om ersättning till Krono-Betjeningen
för kostnaden till tryckning af Landshöftiingarnes
Ämbets Kungörelser. Den väcktes då
äfvensom nu af enskild Riksdagsman, och
enär Ärendet vid begge tillfällen befanns uti
alldeles lika outredt skick, trodde Utskottet
det ock böra på enahanda sätt behandlas;
Och som Utskottet icke kunnat genom de
gjorde anmärkningarne bibringas en annan
öfvertygelse, anser Utskottet sig böra åberopa
det förra Betänkandet, hvilket blifvit bifallet
af Vällofl. Borgare-Ståndet den 3 och
Hedervärda Bonde-Ståndet den 4 nasti. April.
Stockholm den 36 Maji 1823.
N:0 215.
Ankom den 6 Junil i8o3.
Betänkande, angående vackt fråga,
om Rotehäilarne i Fellingsbro
Hårad af ålder anslagen
Spannmåls-undsättnings tillgodonjutande.
Riksdags »Fullmägtigen för Fellingsbro Härad
i Neriket, Bengt Nilsson, har uti afgifvet
Memorial, som Hedervärda Bonde-Stan
-
s 170 Stats- Utskottets Betänkandan.
det till Stats-Utskottet öfverlemnat, andragit,
att ehuru i följd af Kongl. Majrts Nådiga
Förordning och Reglemente emellan Allmogen
och Soldaterne i nämnde Härad af
den 5 Augustii 1686. hvarje Rote i Fellingsbro,
Näshy och Ervalla Socknar, skola ega
att af Kongl. Maj:t och Kronan åtnjuta arne
Tunnor Spannmål, nemi. en för bärgningen
af Kungsöhrsängar, utom den, som till understöd
för Soldat-beklädnaden dem tillkommer,
skola dock Rotehållarne icke undfå mer
lin en tunna och ej veta af hvad anledning
den andra blifvit indragen eller förhållen;
men om än, sådant skulle ske på den grund,
att i följd af 13 §. i Riksdags-Beslutet den
2 Maji 1810 Allmogen nu njuter befrielse
från de till lrämnde ängars bärgning utgjorde
dagsverken; så och enär de samma årligen
betalas efter Läns Markegångspris, och
sålunda dess mindre kunna anses hafva upphört,
som enligt åberopade §. i RiksdagsBeslutet,
dagsverks-skyldigheten åter kan
komma att utgöras, i händelse en förändrad
hushållning vid Kungsöhr skulle vidtagas;
förmenar Bengt Nilsson det Rotehållarne äro
berättigade, att få uppbära den för denne
dagsverks-skyldighet dem, genom ofvannämde
författning, tillagde tunna Spannmål per
Rote.
Vid handläggningen af denne fråga har
Stats-Utskottet inhemta t, att sedan från äldre
tid Allmogen varit förbunden att häfda
och bruka Konungens gårdar och på sådan
Stats-Utskottets Betänkanden. 1171
grund 2:11c Härader i Westmanland samt
Fellingsbro Härad i Neriket ålegat utgöra
dagsverken till Kungsöhrs och Strömsholms
Stall-ängars bärgning ; så täcktes Konung
CARL XI vid Indelningsverkets upprättande
enligt Nådigt Bref 3 Julii i684> lör att bibehålla
nämde Kungsgårdar vid desse dagsverken,
men ock vinna så stor Soldate-indelning
sorn Konungen af desse Härader ansåg
nödig, af Kronans behållne Tionde derstädes
tillägga hvarje Rote 2 tunnor Spannmål,
den ena såsom understöd i och för
Roteringen och den andra för det större antal
dagsverken, som till Stuteriet och Kungsgårdarne
borde utgöras. Men som tillgången
af Krono-Tionde ej medgaf att hvar
Rote kunde in natura undfå mer än 24 å 23
kappar Säd, så måste de för resten åtnöjas
med betalning af 3 dal. Silfvermynt tunnan;
Och skall, likmätigt Kongl. Brefvet den
17 Junii 1690, samt General-Indelningsverket
för Westmanland af den 18 April 1698,
den ena af berörde Spannmåls-tunnor ingå
till Kneckle Legomedels-Cassan, hvarutaf den
vid recruteringen erforderlige kostnaden bestrides.
Hui ■livida Rotehållarne i Fellingsbro Härad
verkligen äro i saknad af hvad dem på
grund af desse Författningar tillkommer,
har Utskottet ej varit i tillfälle att utröna,
enär Riksdags-Fullmägtigen icke uppgifvit
när den ifrågastälde indragningen af den så
kallade dagsverks-tunnan skall hafva skedt;
1172 Stats-Utskottets Betänkcmden.
wien så vidt handlingarne rörande regleringen
af dagsverks-skyldigheten till Kungsöhrs
och Strömsholms Kungsgårds ängars
bärgning föranleda, har någon sådan indragning
dervid icke blifvit verkstäld.
Vid detta förhållande och då sålunda
outredt är, huruvida Nerikets Rotehållare vid
Westmanlands Regemente annorlunda varit
i åtnjutande af ifrågavarande Spannmål, än
densamma nu dem tillgodokommer, samt utredandet
deraf fordrar en fullständigare undersökning;
anser Stats-Utskottet det ankomma
på de Rotehållare, som förmena sig vara
i saknad af någon deras tillständiga rätt,
att derom i behörig ordning och med företeende
af de skäl och upplysningar, som de
kunna åstadkomma, hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
sig anmäla, för att vinna
rättelse; och kan följaktligen Utskottet icke
tillstyrka Riksens Ständer, att med en så
beskaffad administratif fråga i dess nu varande
skick taga någon befattning. Hvilket
vördsamt öfverlemnas till Riksens Högloft.
Ständers bepröfvande. Stockholm den 26
Maji i8a3.
N:0 216.
Antom den 6 Junii 1823.
Vördsamt Memorial!
F'rån Hedervärda Bonde-Ståndet har den
6:te i denna månad till Stats-Utskottet an
-
Stats-Utskottets Betänkanden. i1 ^3
kommit ett Protocolls-Utdrag, dateradt den
3o nästlidne April, deruti Ståndet yttrat den
önskan, att enär dess Secreterare icke nu
som vid förra Riksdagar erhåller ersättning
af Riksdagsmedlen, för den kostnad han fått
vidkännas i representativt afseende, Ståndets
Secreterare, i anseende till vigten och ansvarigheten
af sitt Ämbete samt det företräde
sjelfva Grund-Lagen leinnar åt hans befattning,
framför öfrige Stånds Secreterarnes,
må tilläggas dubbelt arfvode emot dem;
och borde detta komma under vederbörlig
handläggning i sammanhang med den förut
gjorda återremissen af Utskottets, den 5:te
nästlidne April, afgifna Betänkande angående
Ståndens och Utskottens Secreterares samt
deras Cancellie-och Vakt-Betjenings aflöning
under denna Riksdag.
I anledning häraf har Stats-Utskottet
skolat gifva Hedervärda Bonde-Ståndet tillkänna,
att Utskottet uti Utlåtande, som den
3:dje i denna månad beslutades och justerades
den 5:te derpåföljande förmiddagen till samtlige
Riks-Stånden ingick, besvarat de anmärkningar,
som blifvit gjorde emot Utskottets
Betänkande af den 5:te nästlidne April
angående aflöningen för Riks-Ståndens och
Utskottens Secreterare, Cancellie-och YaktBetjening,
hvadan någon åtgärd åt den från
Ståndet nu öfverlemnade fråga: om högre arfvode
för dess Secreterare icke kan lemnäs
af Stats-Utskottet, som derjemte ansett sig
böra upplysa, att enligt Räkningarne öfver
1174 Stats- Utskottets Betänkanden.
kostnäderne vid de Riksdagar som sedan år
1810 förflutit, finnes icke någon ersättning
for hafde representations-utgifter hafva från
Riksdagskostnads-Summan blifvit Bonde-Ståndets
Secreterare lemnad. Stockholm den 26
Maji 1828.
N:0 217.
Ankom den ii Junii 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid Statsutskottets
Betänkande, angående
begärt anslag af Statsmedlen,
till kostnaders bestridande
för en Hamnbyggnad
vid Jönköping.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Presté-Ståndet och Vällofl. BorgareStåndet
hafva återremitterat Stats-Utskottets,
den 24 sisth Martii, afgifne Utlåtande
öfver Herr P. Lindqvists Memorial, om årligt
anslag af Statsmedlen till Hamnbyggnad
vid Jönköping, och deremot anmärkt egenteligen:
att då denna Hamnbyggnad vore
ett större företag, än som kunde af Staden
till vägabringas, men af allmännare nytta,
särdeles genom den säkerhet och beqvämlighet
derigenom skulle beredas handeln och
förnämligast Tabergs och Lerbecks Bergslager,
vid utbyte af dessas särskilda natural
-
Stats- Utskottets Betänkanden, 117 5
sier, hade Utskottet med mera skäl bordt
tillstyrka anslag härtill af Staten, än till
Hamnbyggnaden vid Halmstad och upprensning
af Upsala å; att Canalen, som emellan
Wettern och den så kallade Lillsjön löper
genom en del af Jönköping, fordrade upprensning
i anseende till ett i senare åren inträffat
Stenras från gamla Fästningsmurarne;
att Lerbecks Bergslag vöre benäget att
i kostnaden deltaga; att, om frågan blefve
uppskjuten till dess Statsregleringen vore
verkstäld, kunde möjligen tillgång härtill utfinnas
, om ej annorlunda, åtminstone å g:de
Hufvud-Titteln, om till Kongl. Maj:t öfverlcmnades
att tillse, huruvida de öfrige beliofven
sådant medgifva; och att, örn företaget
ej kunde befordras genom Statsbidrag,
det likväl måtte understödjas medelst Lån
m. m.
Stats-Utskottet får härvid erindra, att,
då motionären endast satt ifråga bidrag för
verkställande af en Hamnbyggnad vid Jönköping,
tillhörde det Utskottet att behandla
ämnet sådant det blifvit framstäldt, eller
åsyftande endast bidrag till Hamnbyggnad;
och enär, på de skäl, som vid flere under
denna Riksdag förekomne frågor örn Hamnbyggnader
blifvit anförde, Utskottet icke kan
erkänna Statens förbindelse att i annat fall
sådane bekosta, än då de skola af Rikets
Flottor begagnas, men aldeles icke dem,
som endast vid enskildes handelsföretag kunna
erfordras, grundas detta ej blott derpå,
1176 Stats-Utskottets Betänkanden.
att Staten saknar tillgångar för dylika understöd,
utan hufvudsakligen på den allmänneligen
antagna grundsats, att den, som af
en inrättning vill draga nyttan, måste ock
vidkännas de kostnader, som till inrättningen
erfordras.
Från denna grundsats har Utskottet ej
afvikit uti dess yttranden om sökt understöd
till förbättrande af Halmstads Hamn eller
upprensning af Upsala å. Den förra frågan
åsyftade icke egentligen Hamnbyggnad, utan
upprensning af Nissa ån, och den senare
var helt och hållet af den beskaffenhet, att,
om allmänt understöd dertill borde lemnäs,
tillhörde bidraget de medel, som till Strömrensningar
och lättade transporter m. m.
äro särskildt anslagne, men äfven för dessa
företag tillstyrkte Utskottet icke något anslag,
utan ansåg vederbörande böra vända
sig till Kongl. Maj:t, som tvifvelsutan skulle,
i mån af tillgångarne, anvisa nödiga medel
å de anslag, som till dess Nådiga disposition
äro för dylika ändamål öfverlemnade, derest
företagen funnos af den angelägenhet och
allmänna nytta, som angifvet blifvit.
Det nu anmäld ta förhållande, att Canalen
emellan Wettcrn och Lillsjön fordrar
upprensning, var icke i Motionen omnämdt,
och kunde således ej heller blifva föremål
för Utskottets yttrande, och Jönköpings Stad
är i alla fall obetaget, att hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, om understöd af
Strömrensningsmedlen, om den härtill upp
-
Stats-Utskottcts Betänkande!!. 1177
gående mindre betydliga kostnad icke skulle
den förutan bestridas.
Då nu Motionären anmält Jönköpings
Stads innevånares föresatts att i kostnaderne
deltaga, och Herr Thamj å Lerbecks Bergslags
vägnar, tillkännagifva Berglagets benägenhet,
att jemväl till en del vidkännas utgifterne
för ifrågavarande Hamnbyggnad,
lärer Tabergs Bergslag icke eller undandraga
sig att bidraga till detta för dem gemensamt
nyttiga företag, hvarigenom ändamålet
torde kunna vinnas, utan enskildes allt för
stora uppoffring och utan anslag af Staten,
hvarken såsom gåfva, eller, såsom nu yttrat
blifvit, genom lån, hvartill Utskottet är förvissadt,
att, äfven efter fulländad Statsreglering,
Statsverket icke har några tillgångar
att erbjuda. Såsom en följd af allt detta,
finner Utskottet ej skäl till ändring i
dess om Jönköpings Hamnbyggnad afgifna
förra yttrande, utan får detsamma åberopa,
samt anmäla, att det blifvit bifallet af Hedervärda
Bonde-Ståndet den 4-de nasti. April.
Några Ledamöters med pluralitetens beslut
skil jäktige tankar bifogas. Stockholm d. 5
Junii 1023.
Utdrag af Frotoctfllet, hållet hos
Rikets Högloft. Ständers Statsutskott
den 5 Junii 1823.
S. D. Vid förnyad föredragning af Statsverks-Afdelningens
sistlidne pleni-dag upp
-
1178 Stats-Utskottets Betänkan den.
läste och då på bordet lagde Utlåtande i an»
ledning af gjorde anmärkningar vid Statsutskottets
Betänkande, angående väckt fråga,
om anslag af Statsmedlen till en Hamnbyggnad
vid Jönköping, uppläste Herr Prosten
Doctor Almqvist ett så lydande anförande:
”Jag får förnya min vid förra Betänkandet
afgifne reservation, och hade väntat,
att Höglofl. Utskottet behagat fästa åtminstone
så mycket afseende vid de från 3:ne
Piiks-Stånd inkomne anmärkningar jemte de
af mig till upplysning inlemnade Documenter,
med bifogad Charta och Kostnads-Förslag,
att en skrifvelse blifvit föreslagen från
Ständerne till Kongl. Maj:t med hemställan,
att af Strömrensnings-Fonden eller andra
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition stälde
tillgångar, understödja Jönköpings Hamnbyggnad,
sedan vid anstäld undersökning blifvit
utrönt, hvad genom enskildta Bidrag kunnat
åstadkommas för ändamålets vinnande.
I stället ger Höglofl. Utskottet en visserligen
tillfredsställande anvisning, att Jönköpings
Invånare ega vägen öppen till underdånig
ansökning hos Kongl. Majit i detta afseende.
Denna utväg har likväl icke förut
varit okänd. Den kan också hädanefter begagnas
1— utan att någon anvisning dertill
af Höglofl. Utskottet varit behöflig 1—■ men
hvad som af Höglofl. Utskottet med. billighet
kunnat äskås, synes mig hafva varit en
tillstyrkan till Rikets Ständer, alt med sitt
för
-
Stats-Utskottets Betänkanden. i179
förord understödja en sådan underdånig ansökning.
Dertill hade inga nja anslag erfordrats
— dertill hade blott behöfts litet
mera välvilja för saken — en välvilja som
blifvit ådagalagd i de frågor, hvilka förevarit
om uppmuddring af Upsala å jemte Hamnarne
vid Halmstad och Landskrona, men
sorn i det nu afgifne Betänkandet icke blifvit
förunnad Jönköpings Hamnanläggning,
ehuru den efter min tanka dertill icke varit
mindre oförtjent.
Jag vet intet om Höglofl. Utskottet behagar
fästa någon uppmärksamhet vid dessa
erindringar, så att Betänkandet må få undergå
någon rättelse. I vidrigt fall anhåller
jag, att denna reservation må bifogas och
medfölja till Riks-Stånden.”
Äfvensom Herr Commerce-Rådet Santesson
yttrade:
”Jag kan ej undgå, att vid det ifrågavarande
Betänkande göra den anmärkning,
att Höglofl. Utskottet med ett nyligen expedierat,
och, som jag förmodar, redan utaf
samteliga Riks-Stånden afgjordt Betänkande,
i ett nästan lika ämne, nemi. om Byggnadshjelp
för Hamnen vid Lidköping, förfarit
helt olika med detta, — i thy att Höglofl.
Utskottet grundade dess afstyrkande från anslag
till nämnde Hamnbyggnad vid Lidköping
på felande utredning af behofvet genom
ett ordentligt Förslag, hvarföre, om jag cj
orätt påminner mig, Höglofl. Utskottet hän
4
Sami. 2 Ji. 76
ii8o Stats-Utskoltets Betänkan den.
visat den Motionairen, att hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmäla Lidköpings Samhälles
behof af ett billigt Bidrag utaf de medel
Staten anslagit, för understödjande af Strömrensnings-
och Transport-Communicationers
verkställande*
Detta hinder, felande utredning af kostnaden
efter Förslag, är deremot icke vid
den nu ifrågavarande Motion, utan tvärtom
är efter skedd undersökning en fullständig
utredning i denna del af ämnet gjord och,
såsom meddelad HÖglofl* Utskottet, redan
omnärad uti dess första Betänkande i denna
fråga •—•; grund för bedömmandet har således
Höglofl. Utskottet icke saknat, hvaraf i
mill tanka bordt följa verkligt afseende till
Motionairens begäran* men, i stället, har Resultatet
för Jönköping snarare blifvit sämre
än för Lidköping, i thy att Utskottet afstyrkt
allt afseende till denna Motion, med ej elis
lika hänvisning, som för Lidköping på ofvansagt
sätt blifvit lemna t.
Jag kan intet instämma uti det föreslagne
Höglofl. Utskottets yttrande, att denna
Hamnanläggning endast afser enskilde personers
Handels-Speculationer, den afser tvärtom
hela den omkring och Söder för Jönköping
belägna orts behof af en någorlunda
beqväm och säker Hamn för lastning af örtens
Innevånares producter, och lossning af
deras återhemtande behofver, båda delar
verkligen ej obetydliga, efter hvad de beständiga
landsväga - varutransporter hittills
Stats-Utskottets Betänkanden. 1181
emellan denna ort och Sjöstäderna bevittnat,
och hvad af desse landsorters tillgångar på
både Skogs*- och Bergs-Eflecler i vida större
scala kan för framtiden påräknas.
Åf desse skäl, och då Jönköpings Stad
sä väl som Lerbeoks Bergslag redan erbudit
deltagande i kostnaden, och på lika sätt ytterligare
bidrag kan väntas af flere orters
eller Bergslags menighet, kan jag icke annat
äll hemställa, om icke Höglofl. Utskottet
skulle behaga så vidt förändra afdelningens
föreslagne Betänkande, att Höglofl. Utskottet
ville tillstyrka Riksens Ständer, att hos Kgl.
Maj:t anmäla den väckta Motionen till det
afseende, att efter inhemlande genom vederbörande,
hvad bidrag de erbjuda för ifrågavarande
Byggnad, Kongl. Maj:t täcktes af
sådalie medel , sorn Riksens Ständer till Näringarnes
förkofran och lättade Communicationer
anslagit, i mån dels af det utredda
behofs beloppet dels af ortens andels tagande
deruti, understödja detsamma, på sätt
sorn Kongl. Maj:t för det allmänna bästas befrämjande
nyttigt och i jemförelse med andra
föremål för anslag af de samma fonder
rättvist och billigt linner.
Och sorn det projecterede Betänkandet
af Utskottet bifölls, så anhöllo nyssbemälde
Herrar, att deras yttranden måtte få till Riks—
Stånden medfölja; hvarjemte Herr Prosten
Anjou förklarade sig så mycket heldre instämma
uti hvad Doctor Almqvist yttrat,
som Herr Prosten vöre öfvertygad, att Ström
-
ii8a Stats-Utskottets Betänkanden.
rensnings-anslaget skulle till Hamnbyggnaden
vid Jonköping kunna lemna det erforderliga
bidraget, sedan de gräfnings- och muddringsarbeten,
som nu af nämnde anslag verkställas,
såväl vid Åkers-ån som i Wäddö socken
och Roslagen, hunnit blifva fullbordadt.
Stockholm som ofvan.
Er protocollo
IV. Karström.
N:o 218-
Ankom dea II Junii i8u3.
Riksens Hågl. Stånders samt Allmänna
Ekonomi- och BesvårsUtskotts
Utlåtande öfver Riksdags-Fullmågtigen
Petter Anderssons
från Halland Motion,
om bidrag af Allmänna medel
till Linförådlingens befrämjande
inom Hallands med
flere Lån.
XJTd ett till Hedervärda Bpnde-Ståndet ingifvet
Memorial har Riksdags-Fullmägfigen
Petter Andersson, från Hallands Län, under
yttrad öfvertygelse, om de vigtiga fördelarne
för landet, af en utvidgad Lin-odling och
förbättrad Linförädling, samt nödvändigheten
af deras synnerliga upphjelpande i de
orter, der, såsom i Halland samt Elfsborgs
och Bohus Län, antingen ett mindre lönande
åkerbruk och saknaden af Skogseffecter
till afyttriug eller särskildt inträffade oför
-
Stats-Utskottets Betänkanden, n83
delagtiga förhållanden orsakat en allmännare
fattigdom och förlägenhet, hemställt att då,
till förmån för Calmare, Kronobergs, Jönköpings,
Blekinge, Skaraborgs och Carlstads
Län åtgärder redan blifvit vidtagne till Linhandteringens
befrämjande, i det af Statsmedlen
så väl pensioner blifvit anslagne för
att vid det af Herr Öfverste-Lieutnanten
Rappej å dess Egendom Gårdsby, inrättade
Linförädlings Institut förskaffa undervisning
åt personer från sistnämnde Län, som ock
Premier tilldelade dem inom samma Län,
hvilka i Linhandteringen förvärfvat sig en
större skicklighet, samt nu mera ett dylikt
Institut å Thorstorps Egendom i Hallands
Län, genom egarens, Kammarjunkaren Wo/frats
försorg, för 3:ne år sedan, blifvit organiseradt
och redan visat sitt fördelagtiga inflytande
på den närmast om gifvande orten,
men fara är att denna nyttiga Inrättning
snart skall upphöra, om ej ett bidrag af
Staten mellankommer, det måtte ett årligt
anslag för så lång lid, som kan anses erfordras,
af Statsverket beviljas till formerande
af Pensioner till lika belopp, som vid Gårdsby
Institutet erläggas, för att åt 6 å 8 Elever
från Halland, 6 från Elfsborgs Län och
6 från Bohus Län bereda insigt och kännedom
i Linförädlingen, vid Thorstorps Institut
, varandes af Petter Andersson vidare
hemstäldt, att medlen borde till Länens IIushållnings-Sällskaper
öfverlemnas och Pensionairerne
af dem utses, med förbindelse för
i 184 Stats-Ut-skottets Betärikanden.
Sällskapen, att äfven för öfrigt tillse, det
ändamålet med ifrågavarande Statsbidrag
måtte vinnas.
Vid öfvervägande af detta till Statssamt
Ekonomi-Utskottens gemensamma handläggning
remitterade ämne, hafva Utskotten
funnit det visserligen vara ledande till båtnad
för landet, att tjenligen uppmuntra den
i vissa delar af Riket ännu icke till någon
grad af fullkomlighet bragte Linculturen oeh
förädlingen; men som medel till näringarnes
upphjelpaude redan äro anviste under
Riks-Statens g:dc Hufvud-Tittel, och Kongl.
Majrt, derest det, efter Petter Anderssons,
uppgift, å Thorstorps Egendom i Halland
anlagde Linförädlings-Institut finnes förtjent
af understöd, icke lärer underlåta att deråt
lemna Dess Nådiga uppmärksamhet, så anse
Utskotten sig sakna anledning att tillstyrka
bifall till det af Petter Andersson framställda
Förslag; och få derjemte upplysa, det
något särskildt anslag till uppmuntran för
Gårdsby Institut å Riks-Staten icke finnes
uppfördt.
Till Riksens Höglofl, Ständers eget bepröfvande
öfverlemnas detta vördsammeligen.
Stockholm den 3i Maji i8a3.
N:Q 219,
Ankom den 11 Junii iS23.
Utlåtande, i anledning af Friherre
Sixten Sparres Memorial,
Stats-Utskottets Betänkande!!. ii85
om de reducerade CavalleriRegementernes
åter uppsättande
samt om särskilde Löne-anslag
för Befälet vid Smålands
Infanteri-Bataillon.
Ho glofl. Ridderskapet och Adeln har till
Stats- och Ekonomi - Utskotten gemensamt
remitterat ett, af Friherre Sixten Sparre afgifvet,
anförande, deruti, efter framställning
af nyttan och nödvändigheten af Indelningsverket,
yrkas, att de från Cavallen lill Infanteri
reducerade Regementen åter må uppsättas
och blifva hvad de förut varit; Och
har Herr Friherren, såsom grund härtill
åberopat, att Infanteriet numera , genom Be•väringens
tillkomst blifvit i jemförelse med
Cavalleriet betydligen ökadt emot hvad det
förut varit, och att de Provinser, der reducerade
f. d. Cavallen-Regementen linnas,
medelst denna reducering lidit eli stor förlust
genom den utgående Vacance-afgiften „
utan att någre deremot svarande medel lill
dessa Provinser återkomma: ’ Efter sednare
årens Spannmåls-priser hafva till Stats-Verket
utgått
från Bohus Län « . , 16,000
Östergöthland , , 60,000
Westmanland , . 24,000
Södermanland , . 6000
Westergöthland . 60,000
Småland . . . 3o,ooo
eller en Summa af 196,000 R:d. B:eo.
ii86 Stats-Utskottets Betänkanden.
hvadan Friherren ansett billigt, antingen att
Rikets öfrige Provinser i lika mån deltaga
till Stats-Verket, så framt denna Summa anses
alldeles oumbärlig, eller att medel utfinnas,
hvarigenom en sådan Summa till
dessa Provinser må återgå; detta skulle, i
Friherrens tanka, lättast ske genom alla de
reducerade Cavalleriernes åter uppsättande,
hvilket förmodas af Kongl. Maj:t kunna med
Rusthållarnes bifall, inom den öfverenskomna
Reductionstiden, verkställas, medelst Contracternes
upphäfvande, och Ständernes omtanka,
att vid detta tillfälle betäcka den
derigenom uteblifvande Vacance-afgiften.
Särskildt har Friherre »Sparre hemställt,
att sorn Stals-Verkets tillgångar hittills nekat
full verkställighet af 1811 års Kongl.
Bref, hvilket bestämmer Staten för Smålands
Infanteri-Bataillon vid dess reducering, sådant
nu måtte ske och Befälet vid denna
Bataillon komma i åtnjutande af en bättre
aflöning.
IIvad sålunda blifvit anfördt, äfvensom
hvad åtskillige Ledamöter inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln i detta ämne yttrat
hafva Utskotten tagit under pröfning, men
funnit sig så mycket mindre kunna tillstyrka
bifall till Friherre Sparres Motion, om
de till Infanteri reducerade Cavalleri-Regementernes
återuppsättande, som sådant tillika
skulle innefatta ett tillstyrkande, att bryta
redan ingångne och med all helgd af
orubblighet stadfästade Contracter och öf
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 1187
verenskommelser. Det kan väl synas, som
mot deras upphäfvande ingenting vore att
erindra, om det skedde med tegge Contrahenternes
ömsesidiga begifvande, men, efter
Utskottens tanka, är 3:dje mans rätt härlin*
der tydligen beroende, enär genom f. d.
Cavallen - Regementernes återuppsättande
Stats-Verket komme att lida en årlig förminskning
af 196,000 R:dr efter hvad Friherre
Sparre sjelf uppgifvit, hvilken summa,
såsom i Stats-Verkets närvarande brydsamma
belägenhet oundgängligen behöflig, skulle
på annat sätt godtgöras, och dymedelst
föranleda till en ökad beskattning.
På sådan grund och då Utskotten hafva
sig bekant, att den af Friherre Sparre
föreslagne förändring icke af Rusthållarne
sjelfve på de fleste ställen åstundas; finna
Utskotten sig icke kunna tillstyrka, att någon
önskan om de reducerade Cavalleri-Regementernes
återuppsättande må hos Kongl.
Maj:t i underdånighet frambäras.
Hvad särskildt angår frågan, om tillökning
i lönerne för Befälet vid Smålands Infanteri-Bataillon,
så får Stats-Utskottet, till
hvars handläggning denna del hörer, vördsamt
tillkännagifva, att, som ämnen af ifrågavarande
beskaffenhet äro beroende på
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, och någon
framställning af Kongl. Maj:t härom icke
blifvit gjord, Utskottet icke eller kan tillstyrka
afseende å Friherre Sparres Motion i
II88 Stcits-Utskottets Betänka/iden.
hvad den rörer lönförbättring för Befälet
vid Smålands Infanteri-Bataillon.
Till Riksens Höglof], Ständers hepröfvande
hemställes dock detta vördsamt.
Stockholm den 3i Maji i8a3.
N:o 220,
Ankom den n Junii j823,
Riksens Högloft. Stånders Statssamt
Allmånna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotts Utlåtande
öfver Riksdags-Fullmåktigen
Eric Svenssons Memorial, rörande
Institutet för Blinda och
Döfstumma.
CjTenöm Protocolls-Utdrag af d. 6 sistlidne
Martii har Hedervärda Bonde-Ståndet till
Stats-samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens
gemensamma handläggning remitterat
ett, utaf Riksdags-Fullmäktigen Eric
Svensson afgifvet, Memorial, innehållande att
han, som åtskilliga gånger varit vald till
Revisor vid den granskning, som årligen anställes
öfver Räkénskaperne vid Institutet för
Döfstumma och Blinda, dervid kommit i
tillfälle att taga kännedom om denna Inrättnings
beskaffenhet och, genom anställd jemförelse
emellan Institutets stadgar och sjelfva
handhafvandet af Inrättningen, hemtat
anledning till den anmärkning: alt Elever
Stats-Utskottets Betänkande?!. 1189
derstädes varit qvar 9 till 10 år, ehuru Re-*
glementet endast utsätter 5, hvarigenom en
enda Döfstum tillskyndat Staten en kostnad
af 2,600 ll:dr B:co; af hvilken anledning,
och då detta vore allt för väl hetaldt för
konsten att lära sy, snickra, smida m. m.
Eric Svensson föreslagit: att andre utvägar
till desse olyckliges hjelp måtte vidtagas:
att, i sådant ändamål, Consistorierne anmodas
inkomma till Institutets Direction med noggranna
uppgifter på antalet af de i hvarje Stift
befintlige Döfstumme: att, efter det inbördes
förhållande, som i anledning häraf kulide
uppkomma Stiften emellan, fördelningen
af den årliga inkomst, Institutet har att påräkna,
skulle utgöras: samt att Biskoparne
och Consistorierne sedermera borde draga
försorg derom, att de skickligaste i hvarje
Stift kunde få lära de handtverk, för hvilka
de visade mesta böjelse; förmenande Riksdags-Fullmäktigen
Eric Svenssorij att många
onödige kostnader härigenom skulle besparas,
och att 63 Döfstumma kunde underhållas
för de medei, som nu åtgå för i3;
Och då en Döfstum på 4 år tillräckligt kunde
hafva lärt ett handtverk, för att dermed
försörja sig, skulle således 63 nya elever
kunna antagas, då deremot på det sätt Institutet
hittills blifvit handhafdt, icke 3o af
Statens Gratister njutit undervisning, och
ingen blifvit så skicklig, att han kunnat försörja
sig.
i ujo Stats-Utskottets Betänkanden.
Uti detta anförande har Riksdags-Fullmäktigen
Johan Longberg instämt, med tilllägg,
att lian vid den granskning af Verkets
Räkenskaper, som han öfvervarit, funnit det
med Inrättningen åsyftade ändamål vara mycket
förfeladt.
Utskotten, som vid pröfningen af ofvan
upptagne Memorial, funnit detsamma innefatta,
dels anmärkningar emot Institutets
för Döfstumma organisation och förvaltning,
dels Förslag till ett förment ändamålsenligare
användande af de till dess disposition
attslagne medel, hafva ansett de gjorda anroärkningarne,
hvilka ej öfverensstämde med
de Berättelser Revisorerne, bland hvilkas
antal äfven Eric Svensson och Johan Longberg
varit, i detta hänseende afgifvit, icke
kunna i det skick desamma nu blifvit framställde,
föranleda till någon Riksens Högloft.
Ständers åtgärd.
Hvad åter angår det gjorda Förslaget,
att ifrågavarande Institut skulle upphöra
samt dess årliga inkomster emellan Stiften,
till Döfstummas underhåll och undervisning
fördelas, så förekommer deremot: att största
delen af Institutets Fonder blifvit desamma
tillslagne genom enskilde Stiftelser, och endast
en mindre del af Statens medel dertill
användes; Att, enär desse enskilde Donationer
blifvit uttryckligen till Institutet förlänte
med vilkor, att till derstädes upptagne
Döfstummas försörjning och undervisning
användas, samma medel, icke utan ett tyd
-
Stats-Ut skottets Betänkanden. i iq r
ligt förnärmande af gifvarnes afsigter och af
den helgd, som dervid bör vara fästad, kunna
derifrån förflyttas; Att om Institutets nuvarande
inkomster, på sätt föreslaget blifvit,
skulle spridas åt flere särskilde orter, controllen
å deras förvaltning betydligen försvåras;
samt ändteligen, att det ej är sannolikt,
att i Landsorterne, på så många
olika ställen, personer finnas med nödig
skicklighet, att bibringa dessa af naturen vanlottade
Samhälls-medlemmar de för demnyttige
kunskaper och färdigheter, hvartill ostridigt
erfordras både särskild fallenhet och öfning.
På desse grunder finna Utskotten sig
icke ega skäl att å den väckte Motionen tillstyrka
bifall. Hvilket dock till Riksens Högloflige
Ständers egen pröfning vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 3i Maji 1823.
Riksens Högloft. Stånders Statssamt
Allmänna Besvärs- och
Ekonom i-Utskotts Utlåtande
öfver Riksdags-Fullmågtigen
Daniel Nordqvists Motion, om
anslag till våganlågg ning emellan
Hemmannen Åstrand och
Sölje i Wermland.
nder den 3 sistlidne Martii har Heder
-
värda Bonde-Ståndet, till Stats- samt Eko
-
N:0 221.
Ankom <len 11 Junii i8a3.
! tgl Stats-Utskottets lletänkandetu
nomi Utskotten, remitterat ett Memorial af
Riksdags-Fullmägtigen Daniel Noedqvist, från
Carlstads Län> innehållande förslag, att en
ny Landsväg på allmän bekostnad malte an*
läggas och upparbetas emellan Hemmannen
Åstrand, i Nytorpa Socken och Sölje i Eke*
skäröds Socken af berörde Län, å Östra sidan
om Clara Elf, till en längd af 2:1m mil,
hvarigenom de svårigheter skulle undanrödjas,
som vid farten emellan desse både hem»
man, synnerligen höst och vår, då Elfven
1 anseende till myckenheten af is och snö
är omöjlig att öfverfara, möta deraf, att 2ine
Färjor häröfver måste passeras, och med det*
samma eli stor förmån tillskyndas Elfvedahls
Härads trafiqverande allmoge, genom enalia
tider af året obehindrad framfart vid an*
ställande resor till Länets Städer; Och har
Nordqvist uppgifvit kostnaden för anläggningen
af ifrågavarande väg, som redan till eli
del skall vara röjd och framdeles borde af
Elfvedahls Tingslag underhållas, till en Summa
af 1000 R:dr Eleo.
Efter inhemtad närmare kännedom om
läget och sträckningen af ofvannämnde väg*
hafva Utskotten funnit, att, då pä Vestra
sidan af Clara Elf Landsväg finnes anlagd och
nödig corn monica tion med Södra delen af
Carlstads Län således icke saknas för invå»
liarne, 1 den öfra eller Norra delen, som utgöres
af Elfvedahls Härad, samt berörde väg
för öfrigt, i anseende till deli emellanliggande
Elfven, icke skulle komma, alt bilda
Stats-Utskottets Betänkanden. i iq3
förening med den förut varande Landsvägen,
eller kunna sammanbindas med någon
annan allmän väg, emedan någon sådan hvarken
finnes ofvanför hemmanet Åstrand eller
nedanför hemmanet Sölje, eller möter på
sträckningen hägge hemmanen emellan} så
och enär, genom 8 §. i Kongl. Resolutioneli
på Ridderskapets och Adelns besvär deli 8
Januarii iy35 blifvit förklarad t, att för allmänna
Landsvägar böra inge andre anses,
än de som gå antingen genom landet, Slapeloch
Uppstäder emellan, samt med Gästgifvaregårdar
äro forsedde eller ock sådane,
som i landet, der det tarfvas, efter vederbörande
Tings-Rätts ransakning, med Konungens
Befallningshafvandes samtycke, likmätigt
Lag, dedanefter blefve ani agde och med
Gästgifvaregårdar försedde, kunde, efter Utskottens
tanka, deli af Nordqvist föreslagne
Väganläggningemellan hemmanen Åstrand och
Sölje icke betraklas annorlunda, än som enskild
och ämnad att blott bereda större beqvämlighet
vid fart emellan bägge desse
hemman, samt således tillhöra deras försorg
och kostnad, som deraf sig betjena;- hvarföre
och Utskotten anse sig sakna allt skäl
att tillstyrka bifall till Nordqvists begäran,
örn anslag af allmänna medel till meranämnde
vägs upprödjande och försättande i far»
bart skick. Stockholm den 3i Maji 1823.
1194 Stats-Utskottets Betänkanden.
N:o 222.
Ankom dea (1 Junii 1823.
Riksens Håglofl. Stånders, samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, öfver
den af Herr M. Lindström
väckte Motion, om en Fyrbåks
anläggande på den så kallade
Björnklippan.
J^.iksdags-Fullmägtigen för Hernösands Stad,
Herr
Borgare-Ståndet afgifvet Memorial, föreslagit,
att till förekommande af de, imellan Söderarmen
och Svenska högarne vid inloppet till
Ålands Haf, ofta inträffande Skeppsbrott, en
Fyrbåk måtte anläggas på Biörnklippan vid
Svenska Stenarne; hvaruti Herrar H. TV.
"Eckhoff och A. Göransson jemväl instämt,
under den likväl yttrade förmodan, att rätta
stället för uppförandet af den föreslagne Fyrbåken
vore den klippa, på hvilken Söderarms
Känningsbåk nu finnes anlagd samt med
det tillägg, alt om , på samma gång Fyrbåken
inrättades, sistnämnde Känningsbåk flyttades
2^ mil derifrån till den större af Svenska
Stenarne, äfven Rödhållarne kallade, vid
yttra Refvet, skulle en ytterligare säkerhet
och rättelse för Sjöfarande i denna trakt
beredas.
Till
Stats-Utskottets Betänkandcn. * jqS
Till följe af Yällofl. Borgare-Ståndets å
desse framställningar meddeldte Remiss, hafva
Stats- och Ekonomi-Utskotten från Förvaltningen
af Sjöärenderne samt Lots-Direcs
tenrs-Ämbetet infordrat de i ämnet erforderlige
upplysningar, hvaraf inhemtats, att
hemäldte Ämbete ansett anläggningen af en
Fyrbåk på Björnklippan icke för sjöfartens
säkerhet vara af något väsendtligt behof påkallad,
och såsom skäl dertill anfört: att
denna klippa är belägen endast omkring 5
Tyska mil Nordost om Grönskärs och Korsö
Fyrbåkar, hvilka för en Sjöfarande skola gifva
all den rättelse, som till cursens bestämmande
kan vara af nöden, samt att, då klippan
i Syd från Söderarms Känningsbåk bar
ett afstånd af blott 2^ Tyska mil, uppförandet
af en Fyrbåk derstädes icke skall
kunna förekomma att, om en Sjöfarande, i
följd af luftens beskaffenhet, ej kan ernå sigte
af Korsö och Grönskärs Fyrbåkar, han
ju nödgas aflägsna sig från den farliga skärgården,
pmedan han hvarken vågar nalkas
klippan eller af Fyrbåken derå kan hafva
någon ledning. Lots-Dirccteurs - Ämbetet
har derjemte, dels anmärkt, att Björnklippan
är af inskränkt Areal och försedd med tvärbranta
sidor samt omgifven af klippor och
bränningar, och utsatt för en utan hvila fortfarande
våldsam sjögång, så att icke ens
smärre båtar utan största fara der kunna
landa och än mindre större fartyg ; dels ock
Sami. 1 H, 77
i ip6- Stots-Utskottets Bctänkandero
upgifvit, att å sjelfVa klippan tillgång till
friskt vatten ieke finnes* hvaraf svårighet
visar sig för Fyrmästare och Fyrvaktare*
att till Fj^rens underhållande derstädes vistas,
samt att Björnklippan* under högt vatten
och sydostliga stormar, af hafsvågorne
öfversköljes;— Förvaltningen af Sjöärendet»
ne, sorn förenat sig med hvad Lots-Direca
tions - Ämbetet sålunda upplyst och yttrat *
har dertill lågt, att, då fråga uppstår onx
anläggande af en Fyrbåk till rättelse för sjöfarande,
som från östersjön inlöpa till Ålands
haf, rätta stället derföre vore den klippa
hvarå Söderarms känningsbåk nu är uppförd*
Af hvad sålunda blifvit alifördt, anse
Utskotten det vara ådagalagdt, att eli Fyrbåk
på Björnklippan hvarken uppfyller ändamålet,
att gifva ledning åt Sjöfarande* eller
ens blifva möjlig att jemt underhålla , i anseende
till de af Lots-Directeurs-Ämbetet
uppgifne svårigheter; *—• Men som af hvad
Förvaltningen anfört, Utskotten trott sig
kunna hemta anledning, att anse behofvet
af en Fyrbåk vid Söderarmen vara vitsordadt;
så finna Utskotten sig deremot ega
skäl tilstyrka Riksens höglofliga Ständer, att
hos Kongl. Majsrt underdånigst anhålla det
måtte, så fort tillgångarne sådant medgifva*
en Fyrbåk å sistnämnde ställe varda upförd *
och den vid Söderarmen nu befintliga känningsbåk,
i fall någon fördel derigenom skulle
vinnas, förflyttad längre ut i Refvet vid
Svenska stenarne.
Stats-Utskottcts Betänkandeti. u.97
Detta hemställes vördsamligen till Rik»
sens Högloft. Ständers Eget bepröfvande.
Stockholm den 31 Maji i8a3»
N:0 223.
Antom den u junii »82!?.
Utlåtande, i anledning af de
hos Hoglofl. Ridderskapet och
Adeln gjorde Anmärkningar
vid Utskottets, under den iz
sistl. April, afgifne Betänkande
N:o 110, angående Liquiden
af Svenske Ministern
Herr Johan Claes Lagersvärds
andelar i Genuesiska StatsLånet.
X anledning af de utaf Herr Lars Magnus
Lagerheim, gjorde erinringar vid Stats - Utskottets,
den 12 sistl. April afgifne Utlåtande,
angående sökt ändring i de, vid 1815
års Urtima Riksdag, faststälde grunder för
Liquiden af Svenske Ministern Herr Joli.
Claes Lager sr är ds fordran, härrörande från
Andelar uti Riksgälds-Contoirets fordna Lån
i Genua, har nämnde Utlåtande blifvit från
Högloft. Ridderskapet och Adeln till Utskot»
tet återremitteradt; hvaremot detsamma i
de öfrige 3:ne Respective Riks-Ståndeli , är
vordet bifallet, nemi. den 5 Maij af Hög
-
i ig8 Stats-Utskottets Betänkanden.
vördige Preste-Ståndet, samt den 25 April
af Wällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet. •—• Och som således målet,
enligt 69 § i Regeringsformen redan är afgjordt,
skulle TJtskottets yttrande nu kunna
inskränkas till en anmälan härom, så vida
icke Anmärkningarne vore af den art, att
de påkallade särskildt Besvarande.
Anmärkningarne synas nemi. antyda,
som skulle Utskottet icke hafva framstält
det enkla förhållandet af saken, skiljd från
alla omgifningar af Ziffer-Räkning, förmodanden
och Advocatur-vändningar. •— Om
Utskottet genom en så beskaffad framställning
af ärendet, hade bortblandat dess rätta
sammanhang, skulle ock deraf följa, att Rikets
Höglofl. Ständer blifvit missledde till
deras, på Utskottets uppgifter, grundade Beslut
i saken. Och är det fördenskull Utskottets
pligt, att äfven inför Rikets Högloil.
Ständer söka i detta afseende sig rättfärdiga.
För ett rigtigt bedömande af denna Liquidations
fråga har Utskottet ansett böra
utredas, dels till hvad belopp hela Fordringen
blifvit af Herr Ministern Lagersvärd
uppgifven; dels efter hvilka grunder i afseende
på Cours- och Ränte-beräkning den samma
är vorden af Rikets Höglofl. Ständer till
betalning godkänd, dels ock den derifrån
skiljaktiga beräkningsgrund, hvarefter Herr
Ministern Lager svärd yrkat dess Liquiderande
och ändteligen huruledes derigenom
uppkommit det fordrings belopp, hvarom nu
Stats-Utskottets Betänkanden. i igg
är fråga och som förmenas vara hos Svenska
Staten innestående. Detta allt har synts
Utskottet lämpligast ooh redigast kunna framställas
genom Ziffror, dem Utskottet således
icke kan för sin del anse såsom onödiga om*
gifningar, utan fastmera såsom ett för Utlåtandets
fullständighet oundgängligt hjelpmedel.
Att i öfrigt, såsom Herr Lagerheim vidare
yttrar, de Discretioner Herr Ministern
Lager svärd tid efter annan, för dess biträde
vid oinsättningarne af Genuesiska Lånet,
tillförene undfått, icke hade bordt lägga hinder
i vägen för godkännande af Herr Ministerns
nu väckte pretention, deruti instämmer
Utskottet desto heldre, som detta är ett,
från sjelfva Liquidations frågan aldeles afskildt
förhållande, hvarföre ock Utskottet
icke heller deruppå byggt sitt afstyrkande
af Motionen, än mindre, lika med Herr Lagerheim,
kunnat deraf hemta skäl att densamma
tillstyrka. *—.Utskottet anser sig således
hvarken i detta eller något annat afseende ,
hafva förtjent tillmålet af en Advocatorisk
behandling af målet, utan Utskottet har helt
enkelt ådagalagt, ej allenast omöjligheten deraf,
att Herr Ministern Lager svärd kunnat
år 1800 ega af en fordran, den han sjelf
med Notarial Betyg styrkt sig hafva, år
1810, till hela beloppet förvärfva!, så vida
icke antages, att förstnämnde f, under tiden
blifvit försåld och sedermera år 18ro
åter inköpt jemte de öfrige pelarne; utan
1200 Stats-Utskottets Betätikanden,
ock, att i alla fall, äfven detta förhållande
motsäges deraf, att de Lane andelar, som
upgifvits utgöra af hela fordringen, aldeles
icke kunna igenfinnas i det Betyg deruti
samma fordran Lill fulla beloppet är upptagen.
Det är således icke, såsom vidare yttras,
ett obestridligt Factum, utan fastmera
en af Handlingar vederlagd uppgift, att Herr
Minister Lagersvärd år 1802 var Innehafvare
af nu ifrågaställde andelar al Genuesiska
Lånet,
Och hvad sluteligen beträffar Herr Lagerheims
framställning, att Herr Ministern
Lagersvärds Pretention, mätte honom godtgöras,
icke såsom en Liquidation, utan såsom
ett erkännande af hans, i och för Genesiska
Lånen , gjorde bemödanden och uppoffringar
, kan Stats-Utskottet, enär nämnde
pretention redan blifvit genom Rikets Höglofl,
Ständers Beslut afslagen, något vidare yttrande
i denne del icke afgifva.
Hvilket Stats Utskottet skolat i anledning
af den skedde Åter - Remissen meddela,
Stockholm den 26 Maj 1823,
N;0 224,
Ankom den ti Juni! i8a3.
Rikets Högloft Ständers Statsoch
Banco Utskotts Betänkande,
i anledning af Rikets
Stats-Utskottets Betänkanden. 1201
Högloft Stånders Herrar Revisorers
Berättelse, angående
den så vål år 1820, sorn senast
år 1822 förråttade granskning
af Götha Canal Bolags- Götheborgs
samt Malmö f- d.
Discont Inrättningar,
Jemlikt särskilde, från de Respective RiksStånden,
Stats och Banco Utskotten tillhandakomne
Remisser uppå de, vid 1820 samt
1822 årens Revisioner af Stats- Banco- och
Riksgälds Werkön, till Rikets Högloft Ständer
algilne Berättelser, angående de under
Herrar Fullmägtiges i Riksgälds Contoiret
förvaltning och utredning ställde Götha Canal-Bolags,
Götheborgs samt Malmö f. d.
Discont - Inrättningar, gå Utskotten nu att
öfver de i ofvannämnde Berättelser förekommande
ämnen, hvilka Utskotten ansett deras
åtgärd tillhora, Betänkande lill Rikets
Häglof!, Ständer afgifva. Och hafva Utskotten
härvid iagttagit den ordning, att, så vidt
ämnenas beskaffenhet sådant medgifvit, desamme
blifvit upptagne och behandlade uti
särskildte barbos biiagde Utlåtanden, nemligen.
Utur 1820 års Revisions Berättelse,
Litt. A. Angående de af Herrar Fullmagti1
ge vidtagne åtgärder för verkställigheten
af Rikets llöglofl. Ständers
Beslut, om f. d. Filial-Disconternes
12©?. Stats- Ut skatte ts Betänltanden.
öfvertagande af Riksgälds Contoiret.
Litt. B. I anledning af Herrar Re visor ernes
anmärkning, rörande tillåtne omsättningar
af lagsökte och till Lagsökning
förfallne Lån.
Litt. C. I afseende på frågan om Decharge
för Directionen öfver Götha Canals
Bolags f. d. Discont Contoir i Götheborg.
Litt. D. I afseende på frågan om Decharge
för Directionen öfver Götha Canals
Bolags f. d. Discont Contoir i Stockholm.
Litt. E. Angående förre Kamereraren vid
Götha Canal Bolags f. d. Discont
Contoir i Götheborg, C. A. Jveströms
ansökan, om afskrifning och
eftergift af dess iråkade Balance.
Litt. F. I afseende på frågan, om Decharge
för Directionen öfver Götheborgs
f. d. Discont Werk.
Litt. G. Angående inlöste Doupletter och
Tripletter af Malmö f. d. Discont
Werks på Banken dr agne Assignation
er.
Litt. H. I afseende på frågan om Decharge
för Interims Directionen öfver Malmö
f. d. Discont Werk.
Litt. L. Angående den af Öfverste Lieutenanten
A. F. Tornerhjelm hos
Herrar Revisorerne förde klagan,
Öfver förment lidande vid Liqvi
-
Stats-Utskottets Betänkanden. I2o3
den af dess skuld till Malmö f. d.
Discont
Litt. K. Angående arfvode för Öfver-Commissarien
D. Ek, lör dess biträde
vid Discont göromålen.
Utur 1822 urs Revisions Berättelse.
Litt. L. Angående beviljad befrielse från
bysättning för åtskillige f. d. Filial
Disconternes Gäldenärer.
Litt. M. I anledning af en tili Rikets Högl.
Ständers bedömande särskildt af
Herrar Revisorerne öfverlemnad
fråga, angående förre Handlanderne
J. B. Kock och Jonas Stahle beviljad
befrielse från bysättning för
skulder till Malmö f. d. Discont.
Uti ofvan upräknade särskildta Utlåtanden
innefattas alltså Utskottens omdömen
öfver de i Herrar Revisorernes Berättelse
upptagne ämnen ; Och då något yttrande ännu
icke kan af Utskotten meddelas, i afseende
på granskningen af Herrar Fullmägtiges
förvaltning i det öfriga, hvarom Betänkande
framdeles skall afgifvas , så få Utskotten,
hvad sålunda i anledning af nämnde Berättelser
nu förekommit, till Rikets Höglofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamt öfverlemna.
Stockholm den 3i Maij 1923.
•?
i 2o4 Stats-* Utskottets Betänkan den.
Litt. A, N;0 225,
Ankom den 11 Junii 1823,
Stats- och Banco Utskottens Utlåtande,
angående de af Herrar
Fullmågtige vidtagne åtgärder,
för verkställigheten af
Rikets Högloft Stånders Beslut,
om f, d. Filial Disconternes
öfvertagande afRiksgålds
Contoiret.
J§å väl af Herrar Fullmägtiges Protocoll„
sorn af deras till 1820 års Revision afgifne
Berättelse, om f, d. Filial Disconterne, hafva
Utskotten, inhemtat, hurusom Herrar Full-»
mägtige, genast efter erhållen del af det, i
afseende på Discont utredningen, utfärdade
Reglemente al den 11 Julii 1818, egnat sine
Bemödanden åt arne hufvudsakliga föremål,
att nemligen i möjligaste måtto påskynda
den tidpunct, då uti Riksgälds Contoiret
kunde företagas den af allmänheten med otålighet
efterlängtade Liquid af Disconternes
skulder, samt tillika ställa allt i sådant skick,
att Låne- liqviderne kunde i oafbruten ordning
vid Riksgälds Contoiret fortgå ifrån
samma dag förre Discont Styrelsernes befattning
dermed upphördt; hvilka Herrar
Fullmägtiges åtgärder, Utskotten, lika med
Herrar Revisorerne, funnit så väl beräknade,
Stats~Utskottets Betänkancleru iaoö
att, oaktadt de dermed förenade svårigheter,
och, sa vidt på Herrar Fullmägtige ankommit,
något hinder icke mött för de Lane
och andre Liquider, hvilka ifrån den i October
18x8, skulle här vid Riksgälds Contoiret
ombesörjas; hvarföre ock Utskotten,
med instämmande uti Herrar Revisorernes
omdöme, ansett sig höra desse Herrar Fullmägliges
åtgärder till Rikets Höglofl. Ständers
godkännande anmäla.
Stockholm den 3i Maij i8a3,
Litt. B, N:o 226,
Aniou» den n Juni» 1823,
Stats och Banco Utskottens Utlåtande,
i anledning af Herrar
Revisorernes anmärkning, rörande
tillåtne omsättningar af
lagsökte och till Lagsökning
förfallne Lån.
Hos Utskotten har förekommit den af Herrar
Revisorerne gjorde anmärkning dervid,
att Herrar Fullmägtige, ehuru uti 3 §. 3.
morn, af Rikets Höglofl. Ständers Reglemente
för utredningen af f. d. Filial Disconterne,
i afseende på Lån, hvilka varit utöfver
2 månader till betalning förfallne, stadgas,
att tillstånd till omsättning af sådane lån
icke skulle få af Herrar Fullmägtige meddelas
, utan så vida omständigheterne voro
i2o6 Stats-Utskottets Betånkanden.
så beskaffade, att en annars sannolik förlust
genom omsättningens beviljande kunde förebyggas,
hvilka skäl ocb omständigheter då
borde för hvarje fall pröfvas och i Protocollet
noga utredas ; Herrar Fullmägtige likväl,
ej allenast uppå sökandes ohestyrkte föregifvanden
af omständigheter, hvilka skola
hindrat dem att inom behörig tid sine Lån
omsätta, utan ock i sådane fall då ansökningarne
varit alldeles på skäl blottade och utan
att ej hellar i Herrar Fullmägtigcs Protocoll
någre särskilde bevekande orsaker för
hvarje gång finnas anförde, beviljat omsättning
af dylike till Lagsökning förfallne Lån.
Hvad så väl Herrar Revisorernes Berättelse,
sorn de vid Revisionen förde Protocoll
i desse ämnen innehålla, hafva Utskotten
tagit i öfvervägande ; Finnandes Utskotten
för deras del ej något att tillägga de af
Herrar Revisorerne anförde välgrundade
skäl, i följd hvaraf Herrar Revisorerne, med
hänsigt till Reglementets stadganden, ansett
sig icke kunna desse Herrar Fullmägtiges åtgärder
godkänna; uti hvilken åsigt af ämnet
Utskotten altså instämma; äfvensom, beträffande
de af Herrar Revisorerne, till vinnande
af rättelse härutinnan, Herrar Fullmägtige
meddeite föreskrifter, Utskotten skolat
de samma till Rikets Högloft. Ständers
gillande anmäla.
I enlighet med de af Herrar Revisorerne
antagne grunder för granskningen af Discont
förvaltningen, hafva äfven blifvit an
-
Stats-Utskottets Betcinkanden. 12.07
markte flere särskilde fall, rörande dels omsättning
af till Lagsökning förfallne Lån,
dels ock andre, af Herrar Fullmägtige tillåtne
Liquidations sätt m. m., hvaröfver, sedan
Ilerrar Fullmägtige blifvit hörde, Herrar
Revisorerne för hvarje händelse meddelat
Herrar Fullmägtige deras omdömen.
Och hafva Utskotten funnit hurusom en
del af desse anmärkningar blifvit nöjaktigt
förklarade, andre åter haft till påföljd ogillande
af de anmärkte åtgärderne; men då
ett sådant ogillande alltid varit härledt från
de af Herrar Revisorerne, vid granskningen
af Discont-förvaltningen i allmänhet, följde
och af Utskotten här ofvan godkände grunder
, så lärer finnas öfverflödigt, att desse
särskilde anmärkningar här upräknas.
Stockholm den 3i Maij
Litt. C. N:0 227.
Antom ilen n Junii 1823.
Riksens Högi. Stånders Statsoch
Banco Utskottens Utlåtande
i afseende på frågan
om Decharge för Directionen
ofver Götha Canal Bolags f. d.
Discont Contoir i Götheborg.
Va den Revision som, till följd af 3 Mom.
3 Afdelningen af Discont Reglementet, blifvit
å Riksgälds Contoirets vägnar, af Kam
-
1208 Stats- Utskottets Betänkahden.
mar-Rådet Evelius förrättad, öfver Götha
Canal Bolags f. d. Discont Contoirs i Götheborg
Förvaltning och Räkenskaper för är
1818, har, bland annat hvarom fråga ansetts
böra förfalla, blifvit emot Directionen lill ersättning
anmärkt den Balance, hvilken Discont
Verkets förre Kamererare C. Iggeström
sig åsamkat och hvilken uti Räkcnskapcrne
finnes upptagen till 4°>788 R:dr
39 sk.
Directionen har väl sökt bevara Verkets
säkerhet, i afseende på berörde Balance, derigenom
att den anskaffat Herr General Majoren
/, v. Utfalls och nu mera faillerade
Commerce-Rådet Malms proprie borgen; för
ali den uppbörd Kamereraren Iggeström varit
anförtrodd ; men, med godkännande af
Kammar Rådet Evelii Anmärkning, hafva
så väl Herrar Fullmägtige, som äfven 1820
års Herrar Revisorer ansett Directionen böra
ansvara för hvad af Kamereraren Iggeströms
Balance icke kan af honom eller lians
Löftesmän godtgöras. Enär jemlikt 9 § sista
Morn. i Kongl. Majrts nådiga Reglemente för
Götha Canal Discont af d. 11 April 1810 , Directionen
egt att ensam antaga Verkets Betjening,
dem med behörige Instructioner förse och efter
omständigheterne från tjensten skilja, syneS
Directionen icke hafva saknat utvägar att,
för tillsynen Öfver Verkets Betjening, stadga
sådaiie controller, hvilka, jemte det de
uppfyllt Reglementets fordran af den yttersta
noggrannhet vid Styrelsen af Discont
St ät s-Vt skottets Hetänkanden. 1aOQ
Verket» tillika kunnat förekomma, det KaJnerteraren
Iggeström fått tillfälle åsamka sig
berörde Balance, åtminstone icke till så stort
belopp sorn det hvartill densamma sluteligen
funnits uppgå ; hvadan efter Utskottens
omdöme så väl Herrar Fullmägtige som äfven
Herrar Revisorerne egt skälig anledning
att den gjorde anmärkningen godkännas Mell
då härvid tillika förekommer att sedan» vid
Discont-Verkets afleverering» Herrar Fullmägtige
af Direclionen fått emottaga omförmälde
Borgen jemte de till säkerhet för densamma
af Direclionen anskafFade Inteckningar,
så väl uti Commerce-Rådet Malms Stadsoch
Landtegendom» som uti General Majoren
Von Utfalls Egendom Nääs med underlydande
hemman och Lägenheter saint dess
andel uti Storfors Bruk, Herrar Fullmägtige»
uppå derom gjorde särskilde ansökningar,
dels i anseende dertill att rätta beloppet af
Iggeströms Balance icke skulle kunna bestämmas
förr än Rikets HöglofL Ständer
pröfvat om och i hvad mån den af Iggeström
sökte och af 1820 års Herrar Revisorer
tillstyrkte afskrifning derå må varda beviljad,
dels ock att ännu icke kunnat utredas,
huru stor del deraf, sedan Commerce
Rådet Malm gjort Cession, kali af dennes
C011 cours - Massa godtgÖras, tid efter annan
meddelat anstånd med indrifningen af de
utaf Directionen aflemnade Hypothek ; finna
, Utskotten, enär det således ankommit på
Herrar Fullmägtige, att långt för detta göra
l2io Siats-Utskottets Betänkandén.
Riksgälds Contoirets rält, till utbekommande
af ersättning för den ifrågavarande Balancen
emot vederbörande, gällande ; men denna
rätt icke blifvit allt hittills af Herrar Fullmägtige
begagnad, att någon ansvarsskyldighet
för berörde Balance nu mera icke kan
förre Dircctionen öfver Götha Canal Bolags
f. d. Discont Contoir åläggas.
Då nu Utskotten å ena sidan tillstyrka
Directionens frikännande från ersättnings
ansvar i denna del, hafva Utskotten, å den
andra, icke bordt underlåta att göra rättvisa
åt Herrar Fullmägtiges åsigter vid behandlingen
af detta UtsÖknings ärende. Innan
Rikets Ilöglofl. Ständer pröfvat den till
deni af Herrar Revisorerne hemslälde fråga,
om afskrifning af en del af Kamereraren
Iggeströms Balance, i hvilket ämne särskildt
yttrande varder meddeldt, har icke kunnat
bestämmas lill hvad belopp denna Balance
komme att drabba dess Löftesmän, hvilka
således skäligen kunnat påräkna den skonsamhet
att af deras Egendom åtminstone
icke skulle uttagas mera än hvartill de vid
slutliga utredningen af Balance frågan må
kunna förpligtas. Och då i alla fall Discont
Verkets innehafvande Hypothek synas vara
äfven till hela Balancens betäckande tillräcklige,
enyr, utom Commerce-Rådet Malms
Egendom, hvars försäljning på Goncoursens
utredning ännu beror, Säteriet Nääs vid taxering
till Bevillning för år 1820 är upskat
tadt
-
Sta ts-Ut sko t letfi 71 et änkan den. tali
tadt till 55,3,9:5 R:dr , hvaremot Intecknin-.
garne, soln äro framföre Discontens icke upgå
till högre belopp än 8000 R:dr samt Herr
General Majoren von Utfalls ögraverade andel
i Storfors Bruk utgör 67 Sk^fe 1 g L# 8
mark. ärligt smide j hvilken Discont Verkets
säkerhet jemväl under anstånds-tiden blifvit
af Herrar Fullmägtige ytterligare befästad
genom anskaffande af Herr General
Majoren Von Utfalls särskilde skuldförbindelse
å 16,894 R:dr iX) sk. 6 r:st. Banco
med 5 procents löpande ränta, deli der ock
redan för ölne år Discont-Verket tillgodo -  kommit med tillhopa 1689 R:dr 21 sk. 1 rist*
så lärer vid Herrar Fullmägtiges förfarande
i denna del icke eller vara något att erinra.
Widare har af ett genom Kammar-Rådet
Evelius insändt , af Directionen underskrifvet,
den sista December 1818 dateradt
Förslag befunnits, att, utaf Cassa-behållningen
den 3o September 1818, blifvit innehållen
en summa af 5ooo R:dr, dels till aflöning
och Lön förbättringar samt smärre utgifter
och dels till Arfvode för den Person,
hvilken vid Bolags-Stämman i Linköping, i
medlet af nyssnämde månad, blifvit utsedd
att, 1 egenskap af Revisor å Götha Canal
Directionens vägnar, granska Canal-Discoat
Contoirets i Götheborg Förvaltning för samma
år. Den af Directionen aflemnade behörigen
verificerade Redogörelse för desse
medel har befunnits nöjaktig, utom hvad an
4
Sami. 3 IS t 7$
1212 Ståts-Utskottets Betänkanden.
går 200 R:dr Banco hvilka, enligt Brtxkspu*
tronen W* Thams qvitto, blifvit till honom
utbetalde för Revisionen af Götha CanalBolags
f. d. Discont-CöntoirS i Götheborg förvaltning
år 18x8, emot hvilken utbetalning
Herrar Fullmägtige anmärkt , att ifrån samina
stund* som Rikets Ständer fattat deras
Beslut, att Götha Canal Bolags f» d. Discont
Inrättning, med dess Skulder och Tillgångar,
skulle öfverlemnas till rikets Ständers fria
och fullkomliga disposition, Bolagets rättighet
att låta granska Discont-inrättningen,
såsom icke mera tillhörig Bolaget utan Staten,
nödvändigt skolat upphöra samt i8i8åi’s
förvaltning följaktligen redovisas endast inför
Rikets Ständer eller Deras tillförordna*
de Ombud, men i betracktande äf Summans
obetydlighet ansett frågan om ersättning för*
falla ; Hvaremot Herrar Revisorerne, söm li*
ka med Herrar Fullmägtige icke kunnat deli*
ne utbetalning godkänna, äfven på grund
deraf tillstyikt Herrar Fullmägtige, att söka
detta, till Bolagets enskilde Revisor, af Dis*
cont-Verkets medel, utbetaldte Alfvede ä*
terviniiä.
Och anse Utskotten att för de utbetal*
ningar hvilka skulle bestridas efter den 3o
Sept. 1818, då Directiönens befattning med
Discont*Yerket aldeles uphört, Directioilen ic*
ke haft af nöden, att några medel innehålla,
heldst Cassa-behållningen, sådan densamma
berörde dag var, skolat aflemnas till Herrar
Fullmägtige i Riksgälds*Contoirct, som efter
Stats-TJtskottets Betänkanden. i2i3
(lenna tid hade att ombesörja Discontehs
alla Liqvider. •—• Äfvensom beträffande särskildt
de 2öö R:dr* hvilka blifvit innehållné
och ulbetalde för deli genom Caiial-Bolaget
föranstaltade Revisionen af Discont Contoir
ret i Götheborg* så* enär härvid förekommer
ätt den Revisor , åt hvilken delilia Revision
uppdrogs* icke blifvit vald förr än omkring
2:ne månader efter det Kongl. Majit i häder
saiictioiierat det Rikets Ständers Beslut*
hvarigenom Rikets Ständer öfvertagit Canal
Disconten* med älla dess Skulder och Tillgångar
saint uppdragit ät sine Fiillmägtigé
i Riksgälds Contoiret* att besörja Revisioiielt
af 1818 års Förvaltning Oell Räkenskaper ;
synes kostnaden till deli särskilde ReVisiöit
för samina lid j hvarom Canal-Boläget vid
Bolags - Slämman deli i5 September 1818
förordna!* ifcke hafva bordt drabba Discont
Verket, hvars Tillgångar skolat* förr äit
SistnämdeRevision kunnat företagas, vara till
Riksgälds-Cöiitöiret äfleinnäde; hvadan efftelf
Utskottens omdöme deli i förenämde måtto
skedde utbetalningen blifvit af Herrar Full=
hiägtige och Herrar Revisörerhe lätteligen
anmärkt;
Men seda ii, uppå Ombudsmannens, med
anledning af Herrar Revisorernes föreskrift j
qmot Directioiieii anstälde talan om återvinning
af de sålunda utbetalde 200 R:dr,
ej allenast Kämners-Rätten i Götheborg, genom
Utslag den 29 November sistlidne år
på anförde skäl befriat samtlige Directeu*
1314 Stats-Utskottets Betänkanden.
rerne från ersättnings skyldigheten, utan ock
Rådstufvu-Rätten i berörde Stad, medelst
Dom den 3 sistlidne Martii, Kämners-Rättens
Utslag gillat, samt, då Discont-Verkéts Ombud
i Götheborg emot Rådstufvu - Rättens
Dom vad erbjudit, sistbemälde Rätt jemväl
förklarat, alt då saken icke uppgår tili värde
af 333 R:dr 16 sk. Banco kunde emot
de Staden i Nåder förunnade privilegier vadet
ej antagas; så lärer all vidare fråga i
afseende på ersättning för desse 200 R:dr nu
mera helt och hållet förfalla.
Äfvenväl har af Herrar Fullmägtige,
blifvit anmärkt, att uti 1818 års vid Discont
Contoiret i Götheborg afslutade Hufvudbok
balanceras en Discont-Verkets fordran hos
faillerade Handelshuset i Götheborg, Low,
Smith & Comp. stor 2893 R:dr 9 sk. B:co,
hvilken på sätt Directionen inför sine Revisorer,
den 18 Maji 1818, till prolocollet
anfört, skulle härröra från en för DiscontVeikets
räkning köpt af Loiv, Smith &Comp.
den 17 November samma år på Jams Wilks,
i London dragen, men med protest för 11011
betalning återkommen vexel, hvilken Vexel
skall varit ämnad till Rembours för en del
af genom Directionens föranstaltande här i
Stockholm indragne Summor på London, mot
Banco-Scdlar, de der skola blifvit till Götheborg
nedsände uti Sedlar på 2 och 3
Riksdalers Valeur, för att dermed invexla
mindre Assignationer och dymedelst afhjelpa
den svåra pcnninge- brist soni särdeles
Siats-Utskottets Betänkanden. 1215
för arbetande fattigare Classen skall blifvit
en följd af Discont-Verkets instälde utbetalningar.
Uti häröfver lill Herrar Fullmägtige afgifven
Förklaring bar ett sådant förhållande
härmed blifvit afDireetionen uppgifvet: att
då vid Discont-Verkets stoppning, i början
af October 1817, och under loppet af samma
månad Direetionen, i anseende till nästan
en total brist på Banco-Sedlar der å
orten, öfverhopades af Allmänhetens påståenden
om Assignationers infriande, så hade,
för att till detta ändamål bereda tillgång i
Bancomynt, Directionens Ledamot Grosshandlaren
Lamberga under sin antagne Handels
Firma Carnegie 8c Comp. den 18 October
1817, anmodat Handelshuset i Stockholm
D. Erskine 8c Comp. att på John Denison
8c Comp. uti London trassera 5oo L. Sterling,
i anledning hvaraf oek Erskine 8C
Comp. under den 24 i samma månad afgåfvo
den begärde Vexeln, på 90 dagars dato ,
derföre ock Valuta kommit Carnegie 8c Comp.
tillhanda den 1 November. •—• Berörde Vexel
var således icke till betalning förfallen
förr än i Januarii månad 1818; men då Directionen
redan vid medlet af November
månad, och således förr än uti October kunnat
förmodas, fann tillgångarne på BancaSedlar
något lättad, ansåg Direetionen sig
också genast bora lemna Rembours för ifrågavarande
5oo L. Sterb heldst sådant då kunde
ske utan förlust å Vexel-Coursen. —> Och
]2iG Stats-Utskottets Betänkanden.
yar det viel detta tillfälle sorn, jemte en
Vexel på 200 L., hvilken stäld å Vista genast
honorerades, Directionen den 17 November
anskaffade Low, Smith Sc Comp.
Tratta å 3oo L. stäld till betalning af James
Wilks.
Desse Handelshus voro den tiden allmänt
godkände, ehuru hägge derefter faillerat,
hvaraf handt att sedan Vexeln med pro-?
test för non betalning återkommit, Directionen
nödgats å nyo remboursera Vexel-beloppet
samt deremot bevaka Discont-Verke
ta rätt uti så väl Trassenternes sorn Acgeptantens
Concours Massor,
Denna Direcdpnens Förklaring hafva
Herrar Fullmägtige icke ansett nöjaktig, enär
nti Direclionens Prolocollcr ieke omförmäles
någon utvexling af Assignationer till högre
än 5 R:dr valeur, samt Directionen i sin
förklaring skall medgifvit, alt för sådan vexling
någre särskilde Operationer för Banco-;
mynts anskaffande icke varit af nöden; hvadan
och på flere anförde skäl Herrar Full-,
mägtige ogillat den ifrågavarande VexelTransactionen;
uti hvilket omdöme Herrar
Revjsprerne äfven instämt, med det förkla-,
rande derjemte, att ersättning för den förlust,
sorn derigenom kunde Discont-Verket
drabba, borde i laga ordning sökas,
Jemte tillkännagifvande, att af berörde
Vexel-fordran, sedan en utdelning i James
Wilks Concours erhållits å 675 R:dr nu utgör
2,218 R:dr g sk., få Utskotten i sjelfva
Stats-Utskottets Betänk anden. 1517
saken andraga, alt om än icke af Directiojjen
är vist, att DisconUContoirets Bancomynts
tillgångar blifvit lör invexling af Assignationer
strängare anlitad, än att densamma
icke kunnat med Contoirets tillgänglige
Cassa-behåilning, som den 6 October 1817
utgjorde 17,000 R:dr bestridas, samt således
icke heller ådagalagdt, att för sådan vexling,
Yexel-operationen varit af nöden; så kunde
detta Resultat likväl icke af Directionen vid
berörde tid förutses; och hysa alltså Utskotten
icke något tvifvelsmål att, på sätt
företedde handlingar jemväl utvisa, den ifra—
gastälde Yexel-operationen blifvit af Directionen
föranstaltad i afsigt, som Directioncn
uppgifvit, att nemligen förstärka DiscontCassans
Banco-mynts tillgångar.
Men då i alla fall ett sådant företag
saknar allt stöd uti det för Directionen, i
afseende på Discont-förvaltningen, utfärdade
Reglemente och påföljderne deraf således
icke lära kunna komma att drabba Discont-Verket,
ulan Directionen; så enär Directionen
icke desto mindre uti Cassa-Förslaget
för September månad 1818,. då Cassan
öfverlemnades till Riksgälds-Contoiret,
uppförd t den protesterade Vexeln såsom en
Discont-Yerkets fordran hos Lova, Smith 8C
Comp. hvarigenom Directionen sjelf gifvit anledning
till den i detta afseende mot Directionen
gjorde Anmärkning, kunna Utskotten
icke undgå instämma uti Herrar Revisorernes
yttrande, att den å ifrågavarande Vexel
-
jai8 Stats-Utskottets Betänkanden.
afFaire uppkommande förlust bör af Directionen
godtgöras.
Sluteligen och hvad beträffar den af
Herrar Revisorerne till Rikets Högloft. Ständers
eget afgörande öfverlemilade fräga, huruvida
de förek omne anmärkningarne må
kunna anses hinderlige för meddelande af
Decharge åt f. d, Directionen; så, emedan
bland desse anmärkningar någon annan än
den, som rörer Loxv 8c Smiths protesterede
Vexel, icke funnits ledande till ersättningsanspråk
mot Directionen, få Utskotten tillstyrka,
att så snart Discont-Verket blifvit
antingen genom utdelning af LoWj Smith 8C
Comp. samt James Wilks Concours-Massor,
eller genom Directionens försorg, godtgjordt
för återstående beloppet af berörde Vexelellcr
ock Directionen från ersältnings-skyldigheten
lagligen befriad, hinder icke möter,
att Discont-Directionen må för sin förvaltning
undfå fullkomlig Decharge, Stockholm
den 3i Maji 1823,
Litt. D. N:0 228*
Antom den 11 Junii 1823,
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande,
i afseende på frågan
om Decharge för Directionen
ofver G6tha Canal Bolags f. d.
Discont-Contoir i Stockholm.
Vid granskningen af detta Discont-Conloirs
Räkenskaper för år 1818 har väl er
-
Stats-Utskottets Betänkanclen. iarf)
farits, alt ett lika arfvode, som DiscontContoiret
i Götheborg innehållit och utbetalt
för Canal-Directionens utskickade Revisor,
äfven blifvit vid Contoiret i Stockholm
i enahanda ändamål innehållet, och utbetaldt
med Tvåhundrade Riksdaler; Men då, vid
sistnämnde Contoirs Förvaltning och Räkenskaper,
något annat icke varit att anmärka,
och detta åter ansetts ensamt vara af ringa
betydenhet; så hafva, på grund häraf, Herrar
Fullmägtiges Pluralitet,med tillämpning
af 3:dje Mom. 3:dje Afdelningen uti Reglementet,
meddelat Directionen för DiseontContoiret
uti Stockholm ovillkorlig Decharge
för r818 års förvaltning; hvadan och då,
jemnlikt nyss åberopade stadgande i Reglementet,
Herrar Fullmägtige egt att, å Rikets
Ständers vägnar, sådan Decharge meddela,
Herrar Revisorer ansett sig med detta
ämne icke kunna taga befattning; likasom,
vid slikt förhållande, det icke eller lärer
tillkomma Utskotten, att något yttrande derom
afgifva, Stockholm den 3i Maji i8a3.
Litt. E. N;ö 229.'
Ankom ilen 11 Junii iSa3.
Stats- och Banco-Utskottens Utlåtande,
angående förre Kamereraren
vid Götha Canal Bolags
f- d. Discont-Contoir i Gö
-
122Q Stal s~Ut skottets Betänkandcn.
theborg C„ A, Iggeströms ans6-.
kan, om afskrifning och eftergift
af dess iråkade Balance.
lisjos de är 1820 Församlade Herrar Revi-,
sorer har förre Kamererare» vid Götha Canal-Bolags
f. d. Discont-Contoir i Götheborg
C. A. Iggeström dels begärt afskrifning af
7000 R:dr, å den Uppbördsbrist 40,788 R:dr
39 sk., hvarföre Iggeström hos nämnde Discontverk
häftar och hvilka 7000 R:dr skulle
härleda sig derifrån, att han i Räkenskaperne
arne gånger debiterat sig 3 proCents Re-,,
verser till detta belopp; dels ock anhållit
om Herrar Ilevisorernes förord hos Rikets
Högloll. Ständer, till vinnande af eftergift
af hela den Öfriga Balancen,
Af de detta ämne rörande Pratocoller
och Handlingar har inhemtats, att vid ut-.
gifningen af 3 proCents Reverser vid Discont-.
Co.ntoiret i Götheborg sålunda skall tillgått,
att sedan de så kallade Blanqvetterne blifvit
af Directeurerne underskrifne samt summorne
ifjlde och uti en hos Directeurerne
sjelfva förd Contra-Bok annoterade, desse
Blanq vetter, onumererade emottagits af Ka-,
mereraren, sorn vid deras utgifning påsatt
Hummern samt derefter införd t dem uti den
så kallade Revers-utgifnings Boken: att de i
Maji månad 1818 till Discont -Contoirets
granskning församlade Bolagets Revisorer uti
deras Berättelse anfördt, det Kamereraren
