# ID: svediakorp-gov1857
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 56,084
# sentences: 1,273
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stat s-Utskottets Betänkanden.
i$:o. Lagmans- och Häradshåfdinge-Ränt
an har sin upprinnelse
från Allmogens
skyldighet, i åldsta tider, att
underhålla Lagman och Häradshofding
med gård, som
utgjordes efter hemmantalen.
Den betalas nu mera
af hvarje R6k eller Matlag,
utan afseende på dess storlek
och utgöres i de fleste
Lån efter 9 sk. på matlaget,
oberåknadt 3 sk. för
Tings - gåstningspenningarne,
hvilke sednare af Domare
och Nåmnd directe
disponeras.
I ig 19 års Stat år denna
Inkomst påråknad till
56,000 R:dr och har utgjort
1817—'56>°i7:i9- 4.
1818—56,860:44. 8-
1819—5ö,792:35* 4-
1820—56,764:33-11-
1821—57»748:34-t11-
hvadan den hår föreslås att
fortfarande beråknas till
. ...
Och bora, enligt deni
förut stadgade grund
Coo Stats-LJtskottets Betänkanden.
att hvarje InkomstTittel
skall till hela
dess belopp i RiksStaten
synas, hårtill
afven låggas Tingsgåstnings-
penningarne,
som hittills under
Anordning utom Stat,
utgått, utgörande omkring
.... 19,000
16:0. Handtverkares Gårningsåren
bora, enligt 1604
års Riksdags-beslut och
Kongl. Brefvet den 9 December
samma år, erlåggas
af hvarje Socken - Handtverkare
med t D:r S:mt,
som nu utgör 16 sk. B:co.
Deraf åtnjuta visse Ståder,
jemlikt Kongl. Resolutionerne
på Stådernes besvär
af åren 1731» 1739 och
1751, samt sårskildte Privilegier,
hvad som utgöres
af Handtverkare h vilke bo
i ett visst District omkring
hvarje Stad. Stats-Verkets
behållne andel beräknades
vid 1819 års Stats-regle
-
75,ooo.
V
Stats-Utskottets Bctänkanden, 601
ring till 1400 R:dr, men
har utgjort, för år:
1817» — 1166:40.
1818, — 1169: 24.
1819, — 1161: •—
1820, — 1026: 32.
1821, 1— 1205: 40.
och synes alltså nu ej kunna
upptagas högre ån till 1,100
hvilken Summa ytterligare
bor ökas
med Stådernes förut
utom Stat anordnades
andelar, som,
med föranledande af
1815 års Riks-Hufvud-Bok,
anses kunna
utgöra omkring 700
17:0. Sterbhus-afgift. Desse
medel, hvilka erlåggas
med |:dels proCent af behållne
Summan uti alla
Sterbhus, efter Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet, åfvensom
efter Innevånare i Städerna,
med det undantag
hår nedan omförmåles, haf
-
1800.
Goa StatSmUtskottets Betänkanden.
va tillförene utgjort en del
af den uti Riks-Staten upptagne
Inkomst-Titteln: Fond
till Hof-Rätternes aflöning.
De åro uti 1819 års Riksstat
påråknade till 6233
R:dr 16 sk., och hafva uppgått,
för år:
I8i7till 8.709:20. 9.
1818—12,963:27.—
1819— 8,152:42-10.
1820—14,738:18. 9-
1821—10,572:36. 1.
och torde derföre böra
hår utföras med 8000
Hit höra ock deMatlagspenningara
i§ sk.
för hvarje matlag eller
hushåll årligen,
som Ståderne Stockholm
och Götheborg
erlägga i stället för
Sterbhus proCenten,
och hvilke, ehuru i
1819 års Riks-Stat,
upptagne till 600 Rd.
de sednare åren utgjort
endast den Summa,
som nu förslagsvis
beräknas eller . 400
%
8400.
Stats-Utskottets Betänkanden.
iS:o.BStesmedel: Sakåren
hafva af ålder varit Regale,
men understundom blifvit
bortförlåndte. Den andel
deraf, Stats-Verket nu tillfaller,
kallas Krono-Sakoren,
som, enligt de från vederbörande
Domare och Ämbetsverk
utgifne Sakores-långder
indrifvas. Ensaks- och
Vitesböter kallades från äldste
tider tillbaka, de Böter,
som tillfollo Konungen enskildt
utan delning. Enligt
Allmänna Lagen och
särskilde Forfattningar, hafva
de sedermera tillhört
Domare och Ämbetsmän
såsom deras ensak, men inflyta
nu helt och hållet till
Stats-Verket, derest icke de
utfalla uppå Publike Actorers
påståenden, i hvilket
fall hälften deraf dem tillkommer,
likmätigt Kongl.
Brefvet den 17 April 1785»
samt Kongl. Förordningen
den 30 September 1801.
Stats-Verkets behållne andel
af Krono-Sakoren samt
Vites- och Ensaksböter be
-
6o4 Stats- Utskottets Betänkanden.
råknades uti 1819 års Riksstat
till 28.000 R:dr. De
hafva likväl utgjort, för år:
I8I7—34.490: ”• 7-  1818 *— 33.629: 29. 8.
1819— 35.381:46.10.
1820 — 35,736: 8- 9.
1821 — 32,541:21.11.
hvadan hår anses kunna
utföras
under hvilken Summa, jemlikt
Kongl. Stats - Contoirets
hemställan, äfven
åro inbegripne och beräknade
de Böter, som under
namn af Gotha Hof-Rdtts
reparationsmedel, förut varit
upptagne under Titteln:
Fond till HoJ-Rdtternes aflöning
och hafva utgjort
omkring 70 R:dr årligen.
De andelar åtskillige
Verk och personer af Botesmedlen
åtnjuta på anordning
utom Stat, hafva
uti fårre årens Räkenskaper
ej varit synlige, men
bora numera , jemte StatsVerkets
behållne andel, re
-
32,000.
Stats- Vt skottets Betänkanden.
dovisas. De kunna likvål
ej till något belopp bestämmas
förr ån en Riks-Hufvud-Bok
hinner blifva färdig.
ip-.o. Indragne och besparde
Militia-, LSnings- och Boställs-rdntor
m. m. bestå uti
följande: IndragneLöningsRåntor
vid Cavallen- och
Infanteri - Regementerne,
som af ålder ingått till General-Forråds-Cassan,
Indragne
Lonings- Håsthemmans-
och Bostålls-Råntor
vid de från Cavalleri till
Infanteri förändrade Regementet
, Indragne Stamoch
Rustnings-Råntor vid
Bohus - Låns Regemente,
Öfverskott uti IndelningsRåntorne,
Arrenden och
Rotefrihets-afgift af indragne
Boställen, samt tillfållige
Rote-Vacance- och Motes-afgifter.
Desse Inkomster, som
uppbäras och redovisas af
606 Stats^Ut skottets Betänkanden.
Regements-Skrifvarne vid
Indeldte Regementerne, åro
uti Riks-Staten för år 1819
och^följande åren beräknade
till 55,000 R:dr och hafva
utgjort, för år:
1817 — 107,240: 36. 3.
1818 — 118,303: 3°- 5-
1819—108,434: 7.1.
1820—. 70,847:4°--
1821— 58,209:10.3.
Orsaken till desse olika resultater
åro dels de föränderlige
Markegångarne, och
dels den mer eller mindre
noggranhet, hvarmed de i
sammanhang redoviste, men
till särskild Tittel i RiksStaten
hörande:
Dådsfalls- och Avancements
- besparings - medlen
blifvit afskiljde, hvilka åro
upptagne, för år:
1817 till 21,993:24.2.
1818 —• 22,099:21.4.
1819 — 26,241: 30. 5.
1820 —- 23,074: 25. 9.
1821 — 25,027:42. 8.
Under Titteln: Indrag
ne
och Besparde Militie-,
Stats-Utskottets Betänkanden. 607
Lårungs- och Boställs - Räntor
m. m. anses kunna för
det tillkommande påräknas
.... 60,000.
härifrån bora likväl
afgå och under särskild
Uppbörds-Tittel
upptagas de, ifrån
de öfriga medlen till
sin natur afskiljde,
Rote-, Vacance- och
Motes-afgif'terne ,som
utgjort omkring 5,000.
återstå 55,000.
hvaremot böra hitföras, enligt
hvad Kongl. Stats-Contoiret
föreslagit, de vid
Nerikes Regemente indragne
Beklädnadshemmans - Räntorne,
hvilka förut, jemte de så
kallade Stofferingspenningarne
under Titel Beklädnadsmedel
varit iRiks-Staten upptagne,
och utgjort, för år:
1817 4-437:28.4-
1818 — 4.434: 5-2-
1819 — 4,364: 29. 6.
1820 —, 3,654: 4. 6.
1821 — 3,685: 1.6.
608 Stats-Utskottets Betänkatiden.
samt, såsom på årlig Markegång
beroende, anses kunna
utföras till . 3,000.
D3 Dödsfalls- och
Avancements - Besparingar
å Militias-Indelningar
eller tillfälligtvis
besparde
MilidaiLoni ngs-och
Bostålls-Råntor åro
af samma natur med
ofvanstående och
under samma uppbörd
inflyta, synas
de lämpligast kunna
under denne generela
Inkomst-Tittel
upptagas. Kgl. StatsContoiret
har vål
anfort, att desse
medel åro en besparing
i utgift, och
beroende af Kongl.
Mäj:ts Nådiga dispositioner
å aflöningen
under 3:dje
Hufvud - Titteln ,
men Utskottet anser,
Stats-Utskottets Betänkandeti. 609
ser, för sin del, att
de bland Stats-Verkets
tillgångar, såsom
en tillfällig Inkomst,
böra uppföras,
och beräknas
härtill .... 25,000.
Och som, under Titteln:
Dödsfalls- och AvancementsBesparingsmedel,
förut äfven
varit inbegripne de å Civile
Lönings-Staterne uppkommande
Besparingar, om
hvilkas öfverlemnande till
fond för en Pensions-Casseinråttning,
för desse Stater,
fråga blifvit väckt, genom
Kongl. Maj:ts derom till
Utskottet aflåtne Nådiga
Remiss; så kommer vid
besvarandet deraf, att föreslås,
om någon förändring
i beräkningen af ifrågavarande
Tittel bör ega rum
eller ej.
20:0. Cavalleri - Re gerne titernes
Häste-Vacance Spann»
4:de Sami.
83,ooo.
6io Stats-Utskottets Betänkanden.
mål utgöres, enligt afslutade
Contracter, antingen in natura
eller i penningar, efter
Markegång, af Rotarne, vid
nedannåmnde till Infanteri
förvandlade Cavallen - Regementer
nemi.
Lif-Regementet för 5oo Nummer
h T:a per Nummer, T:r 3,750.
Östgötha Cavallen för
1000 T:r dito . . „ 7,5oo.
Bohus Läns Dragoner
för 4»o dito ä 5 T:r . „ 2,000,
Vestgötha DragonRegem.
för 1000 dito
a 7I T:r 7,5oo»
Smålands dito för 5oo
dito å 7 T:r . . . „ 3,5oo.
S:a Tun. 24,2åo.
Spannemål, som, efter det
antagne Statspriset utföres
a 5J R:dr .
2i:a Ständige Rote-Vacance-afgifter.
AfBergsIagerne
i Nerikes Lån har, enligt
år 1810 afslutadt Contract,
för befrielse ifrån Extra
Roteringens utgörande i
manskap, varit, till och
med för år 1820, erlagd
Vacance-afgift uti Tackjern
129.333
Stats-Utskottets Betänkandem 6it
med 65 ä 7J Sk:pd per Nummer,
hvilken under sin särskilda
Tittel, i 1809 års
Riks-Stat, år beräknad till
8,818 R:dr 6 sk. 8 rst.;
men, som efter Contractets
tillåndalopande, Rotehållarne
förklarat sig, heldre
vilja utgöra Ro teringen
in natura, kan för
dem någon Vacance-afgift
ej vidare utföras
Vid
Skånska InfanteriRegementerne
hafva, sedan
år iS1^* att i 50 år fortfara,
eii del Rotar varit
satte på vacänce, hvilka
erlägga en jemväl under
särskild Tittel förut i RiksStaten
upptagen afgift af 6
TunnorSpanmnål hvardera,
som utgår får 387 Nummer
2322 tunnor, hvilka,
efter Statspriset, hår utföras
ä 5§ R:dr tunnan med -
22:0. Tillfallige Ro t e~Veleanes-
och Moles - afgifter
uppbäras och redovisas af
< 12,384.
6i 2 Stats- Utskottets $ et fink anden.
Regiments - Skrifvarne vid
Indeldte Regimenterne, och
anses, enligt hvad här ofvan
är nämndt, kunna utföras
till
23:o. Kneckt c- Rotcfrihetsmedel
utgå med io D:lr
Sant, eller 3 R:dr 16 sk.
af hvarje helt hemman och
proportionaliter af de mindre,
som vid IndelningsVerkets
upprättande bordt
undergå Ro tering,menderifrån
blifvit befriade, och
erläggas nu mera efter
Extra Roteringens införande
endast i fredstid. Denna
Intrad är, med anledning
af den till 1816 års
Riks-Stat, redoviste uppbörds-summa,
2312 R:dr
4-7 sk. 2 r:st, uti hvilken
likväl ingått föregående
årens Restantier, för 1819
och följande åren, påräknad
till 23oo R:dr, men
har utgjort för år
5,ooo.
1817, ■— 1,002:42.10.
1818, — i,q36: 16. 5.
Stats-Utskottets B et ankar iden. 6x3
1819, — 999: 9. i.
1820, — 997:19. 1.
1821, — 996: i5. x.
och synes alitsa, nu ej böra
upptagas högre än till .
24-'o* Batsmans-Vacanceafgift
få, enligt Kongl. Brefven
den 21 Maji 1816 och
5 Augusti 1817, alla Städerne
i Riket, utom Stockholm
, i stället för utgörandet
in natura, i 10 år
erlägga till ett belopp,som
svarar mot Båtsmännens
Contanta Lön, Hushyresmedel
och Hemkalls-persedlar,
samt |:del af Beklädnads
- kostnaden för
års-tjenst, och f:del af de
persedlar Båtsmännen böra
erhålla, då de uppfordras
till handräckning, allt
efter Markegång, likväl
med befrielse i krigstid
för betalningen af uppfordrings-persedlarne;
äf vensom
å Landet bör erläggas
Vacance-afgift för alla
1,000
61\ Stats-CJtskottets Betänkanden.
de Båtsmans-Rotar, som
längre än 3 månader varit
vacante; uti 1819 års
Riks-Stat är denna afgift
beräknad till 25,000 R:dr;
och som den utgjort för år
1817, ~
14,863:i6, g.
18x8, f—
22,449; 9« 6,
1819, —
22,487:12.11,
1820, —•
22,782:17. 4.
1821, •—•
26,853:43.10,
torde vid förra beräkningen.
böra förblifva ? eller ♦
2 5:o, Krut och Salpetter
försäljnings - medel, utgöra
betalningen för det Krut
och den Salpetter,som ifrån
Kronans Förråder In- eller
Utrikes försäljes, *—1
Desse medel, vid 1819 års
Stats - Reglering upptagne
till 5o,ooo R:dr, hafva
kommit Riks-Staten till gogo,
för ar
1817, med 64,108:26, 6,
18x8, —■ 57,578:22.10.
1819, •—, 63,739:35.11,
I
, 25,000.
Stats-Utskottets Betänkanden. 6i5
1820,'—• 61,910:26. 8.
1821,—' 56,426:3o.io.
i anseende hvartill här
kunna utföras . . .
• •
26:0. Controll StämpelMedel,
äro en afgift, sorn
erlägges för Controllen å
Guld-, Silfver- och Tennarbeten,
enligt derom utfärdade
Författningar. —
De påräknades uti 1819
års Riks-Stat till 2 5oo R:dr;
men sedan sista Riksdag,
har en förhöjd ControllStämpel
i Taxa blifvit utgifven,
hvarigenom Inkomsten
för år 1821 uppgått
till 6185 R:dr 24 sk. 4
r:st.; och beräkningen för
den kommande tiden torde
alltså kunna ökas
till  6,000:
Enär Stats-Verkets
alla Intrader böra
till deras fulla belopp
blifva i Riks-Staten
synlige, hitföras de,
förut utom Stat, till
60,000
616 Stats-Utskottets Betänkanden♦
expenser och andre
utgifter förControllVerket
utgående medel,
utgörande årligen
omkring . . 2,000:
——
8,000.
27:0, Nummer - Lotteri -  medlen beräknades uti 1819
års Riks-Stat till 60,000
och hafva utgjort för år
1817, •—< 33,891:17. g.
1818, —. 78,210:28. 3,
1819, •—^ 76,880: 10.
1820, — 76,096:  3.
1821, .—. 76^353:40. 5.
Men som åtskillige Motioner
vid denna Riksdag
blifvit gjorde, om NummerLotteri-Inrättningens
upphörande,
har Utskottet, för
närvarande, och innan
Riksens Högloft. Ständer
härom fattat sitt beslut,
ansett någon Inkomst under
nämnde Tittel icke
kunna upptagas.
28:0. Bak- och Lots-medel,
som jemte Tull-afgif
-
Stats- Utskottets Betänhanden.
terne, erläggas af alla inoch
utgående Fartyg, samt
vid Tilli verket uppbäras
och redovisas, utgå likaledes
efter en, sedan sista
Riksdag utfärdad förhöjd
Taxa, genom hvilken förhöjningtillgång
äfven blifvit
beredd för en LotseriStaten
beviljad Löne-tillökning,
hvilken för år 18 21,
utöfver hvad 1819 års Stat
anslår, utgjort 17,289 R:dr,
3 sk. 8 rrst. Båk- och LotsMedels
Inkomsten är uti
sistnämnde års Riks-Stat,
uppförd till 20,000 R:dr,
och har gifvit år
1817, — 25,35i: 4- g.
1818, — 25,932:41- 7-
1819, — 26,068:12. 2.
1820, — 27,589:45. 8,
samt 1821
inberäknad
ofvannämnda
Stats-till
ökning
57,010:37.11.
emot det att helaStats-Summan
för Lotseriet, vid blif
-
618 Stats-lJtskottets Betcinkanden.
vande Stats - Reglering,
bland Riks-Statens utsnf
Ö
ter
upptages, anses ifrågavarande
inkomst nu kunna
påräknas till ... . .
29:0. Danska Fyringsmedel,
erläggas, enligt 1660
års Freds-Tractat af Kongl.
Danska Regeringen, såsom
ersättning för underhållandet
af de för Segelfarten
genom Öresund, i Svenska
kusten, anlagde Fyrar, med
3,5oo R:dr Hamburger
Banco, som, efter 120
Cours, utföras med , . .
3o:o, Observations-medel.
I förra Riks-Staterne hafva
endast Kammar-Rattens
Observations - medel blifvit
nämnde; men då de Medel
, som indrifvas genom
anmärkningar af Lands -  Contoiren, Kongl. KrigsCollegii
Indelnings - Contoir,
111. fl. och hvilka uti
Räkenskaperne dels blifvit
bland Kammar-Rättens
55,ooo
8,700
Stats-Utskottets Bdtänkanden.
Observations - medel upptagne
, dels ock förde under
delnkomstTittlar, under
hvilkas redovisning
anmärkningarne blifvit
gjorde , rätteligen med.
namn af Observations-medel
böra utmärkas, har
ofvanstående generellaTittel
ansets lämpligare. —
De såsom Kammar-Rättens
Observations-medel, RiksStaterne
tillgodo komna
Inkomster, hvilka uti 1819
års Riks-Stat upptogos till
2 5oo R:dr, hafva utgjort
för år
1817, •— i3,108:37. 1.
1818, *— 40,096:27. g*
1819, — 3i,336:4-5.10.
1820, *— 16,35g: 3, 7.
1821, —• 17,258:17.11.
Enär de likväl äro tillfällige,
och deras de förre
åren högt uppdrifne belopp
till större delen härrört
utaf olika tillämpning af
författningarne om Brännvins
- afgiften , kan någon
så betydlig inkomst,
som desse årens resultat
620 Stats-Utskottets Betänkatiden.
synes anvisa, för det tillkommande
icke påräknas.
Såsom Observations-medel
i allmänhet utföras alltså
här endast 10,000,
31:0. Ersättningar, som
de af Riksens Ständers
Bank, för Banco-målens
handläggning i Kongl. HofRätterne
, Stats-Verket årligen
godtgjorde och under
Titteln: Fond lill HojRåtter
nes aflöning, hittills
innebegripne . . . 166:32.
samt de för Räkenskapernes
reviderande i Kongl.
Kammar-Rätten förut under
Titteln: Fond till Kammar-Råttens
Aflöning, årligen
levererande ersättningar,
AfMilitiseBostälis-Cassan
.... 100:
„ Vadstena Krigsmanshus
dito . 100:
,, Lif - Regementets
Passevolance d:o 2 5:
„ Upsala Akademi 5o:
„ Lunds dito . . 5o:g25;
Tillsammans 4-9*:3a.
SCats- Utskottets Betänkan den.
efter Stats-Utskottets tanka,
böra utur Riks-Staten
uteslutas, i anseende till
olänipliglieten deraf, att
desse Verk skola betala till
Stats-Verket för publike
förrättningar, sorn lemnäs
andre, så väl Verk, som
Personer, utan ersättning;
återstår till upptagande under
denna Inkomst-Tittel
endast den ersättning, hvilken
Convoy-Conunissariatet,
som åtnjuter hela den
vid Tull-Verket inflytande
Convoy-afgiften af Fartyg,
bör årligen gifva för
hälften af den utaf Statsverket
utgående aflöning
till Kongl. Svenska Beskickningen
i Turkiet. —
Denna ersättning, som beror
af gällande Cours, och
uti 181g års Riks-Stat är
beräknad till 6,375 R:dr,
har utgjort för år
1817, —• 12,766: 3. g.
1818, *— i2,g4-3:i8- 5.
1819, 1— i4,48o: 2. •—
Ö22 Stats-Utskottets Betänkanden.
1820, — i5,839:i8.ii.
1821, *—• i455og:28. 6.
och anses här kunna utföras
till ....... é 12,000.
Börandes jemväl, under ofvanstående
generela Tittel,
utiRäkenskaperne upptagas
och komma RiksStaten
tillgodo alla de tillfälliga
ersättningar, som
Stats - Verket möjeligeit
kunna tillflyta.
32:0. Interesse & Vermlands
ke Landtvdrns - Cassan.
— Denna Cassa har tillkommit
genom frivilliga
Gåfvor och Sammanskott
till Vermlands Gränsens
försvar. Räntan derå,
är anslagen till underhåll
för det Manskap, som visse
Socknar utgjort, för att
nyttjas såsom Jägare, med
vilkor, att Cassan skulle
vårdas och hvart 3:dje år
af Provincens Innevånare
revideras. •—• Cassan utgjorde
år 1792 i Riksgälds
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
Sedlar 7,200 R:dr. •— Enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse den 3o Juna
samma år, skulle årligen
af den inflytande Räntan,
till 6 för 100, utbetalas 4o8
R:dr, såsom Passevolance
till Vermlands Jägare-Ba- '
taillon; men som Kongl.
Maj:t försäkrat Compagnie-Cheferne
att få njuta
Recruterings- och Recapitulations
- Passevolancen,
till i R:dr 32 sk. per man
om året, sorn för Corpsens
hela styrka, 3ö6 man,
uppgeck till 510 R:dr, och
Räntan al Cassan, sedan
den, efter realisations -  grunder, blifvit förvandlad
till 48oo R:dr B:co,
ej uppgeck till mer, än 288
R:dr; så förklarade Kongl.
Maj:t, uti Nådigt Bref, af
den 24 April 1810, att
fulla Passevolancen skulle
i Stat uppföras, att af StatsVerkets
Medel utgå, men
att deremot Räntan af
Cassan skulle, till någon
624 Stats~Utskottets Betänkanden.
ersättning härföre, till
Stats-Cassan ingå, emot
det att Cassans Capital
äfven derefter finge i Länet
utlånas och stå under
Länets Innevånares vård
och styrelse. — Af sådan
anledning har Räntan, sedan
är 1812, varit påräknad
såsom en Stats-Verkets
Inkomst; och under
förmodan,att Riksens Högloft.
Ständer bifalla Utskottets,
uti särskildt Utlåtande
af den i3 sistledne
Martii, gjorde hemställan,
om denna Räntas vidare
ingående till SiatsVerket
upptages den härmed
B ev illnings - Inkomster.
1:0. Sjo - Tulls - Medel
äro uti Riks - Staten för
1819 och följande åren påräknade
till 1,002,015 R:dr
46 sk. 5 r:st, men hafva
utgjort för år
1817,
288.
Stats-Utfkottets Betärikanden. 625
1817, — 842,227:7.7.
1818,— 802,54o:4.i.
181g, *—- 1,41 i,63o: g.4*
1820,'— g8o,oi5:g.6.
1821, — 1,086,878:7.3.
Och som, för närvarande,
ej kan bestämmas, huruvida
någon förändring uti
beräkning för framtiden
må komma att ega rum,
utföras nu ytterligare, 102,000:
Då likväl, i förhållande
till förra årens
Resultat, såsom
säkert, kan antagas,
att af denna summa,
komma att inflyta i
Hamburger Banco
minst i5o,ooo R:dr,
tillägges här Coursdilferencen
derå å 72
sk. med .... 225,000:
Äfvensom hit böra
föras de ersättningar
till Riksens Högloft.
Ständers RiksgäldsContoir,
hvilka förut
ifrån Tull-Verket
directe dit levererats
, men, enligt Kgl.
4;cle Sami. 4*-*
6a6 Stats-Utskottets Betänkan den.
Brefvet den 24 November
1819, i senare
åren ingått uti
Stats-Verkets behållne
Tull-uppbörd, och
sedan med RiksgäldsContoiret
blifvit liqviderade,
utgörande:
Ordinarie Licenten
» * * 45,ooo:
Bevillning för
Socker och Alun,
omkring 3o,ooo:7g>000<
Enligt den antagna
principen, att aila af
Stats-Verkets Intrader
utgående Utgifter
böra, så vidt ske kan,
i Riks-Staten synas,
upptagas här vidare:
Stockholms Stads
Källare-friheter
omkring * g)00o: —
Anslag för Spinnhuset
i Stockholm 20,61 i:3ä»
Tull - Verkets Stat,
jemte Kustbevaknings-
och öfrige
kostnader på för»
dag . . . 383,388: .6.^ |g,nno
- • -  * ) / 2 Oj
Stats- Utskottets Betänkatiden.
2:0. Salu- Accis af StdHerne.
Denna afgift, som,
enligt Kgl. Förordningen
den 3o No v. 181 o, bör utgå
af Stockholm med y,5oo
R:dr, och af de öfrige Städerne
med 4,425 R:dr, liar
förut, tillika med Mantalspenningarne
af Städerne.
Stockholm, Götheborg och
Carlskrona (se i4:dePuncten)
varit i Riks-Staten
upptagen under Titteln:
Landt-TuUs-ersdttning, och
beräknad till 15,000 R:dr
■—• Den har, efter 1815
års Riksdag, då allmänna
Landt-Tulls-crsättningen,
såsom afgift till Stats-Verket,
Upphörde, och i stället,
först under Allmän
na Bevillningens 3:dje,oeli
Sedermera under dess 4:de
Artikel upptogs, af flere
Städer icke blifvit erlagd;
hvadan den för år 1821
Utgjort endast io,84o R:d.
Då likväl vid sådan bristande
betalning Anmärkningar
af Kongl. Kammar
-
628 Stats-ZJtskottets Betänkanden.
Rätten äro utfärdade, hvarigenom
den ännu gällande
Författningen om SaluAccisens
erläggande kommer
att åter befordras till
sin fulla kraft och verkan,
utföres här för Stockholm
.... 7,5 00:
och för öfrige Städerne
. . . 4,42 5:
Men skulle Riksens Högloft.
Ständer, i anledning
af derom väckt fråga, anse
sig böra hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla
om utvidgning i Handels-
och Närings-fr iheten;
torde böra i öfvervägande
, huruvida denna SaiuAccis
bör vederbörande
vidare påföras, eller utur
Riks-Staten försvinna. >—.
3:o. Post-medlen, uti 1819
års Stat påräknade till
160,000 R:dr hafva uppgått
för år
1817, — ig6,i63:42.i.
1818, '—1 i75>338:32.6.
11,925.
Stuts-Utskottets Betänkanden• 629
1819, — 195,444- 33. —
1820, — 185,783: u.1.
jemte för detta år
är afskrifne . 32,218:20.5.. Q , c
I J 190,001:40. O.
för 1821 — 160,036:42.3.
förutan till Posthusets
i Stockholm
ombyggnad
medtaene 23,333: 16. - , ,
0  ! 191,370:10.3.
hvadan de här utföras
med 180,000.
Utom de Post-Verkets
Utgifter, som, vid
föregångne Stats-regleringar,
blifvit i RiksStaten
uppförde, äro
före detta, utaf PostMedlen
utom Stat,bestridde
flere Utgifter,
hvilka äfven böra uti
Riks-Staten upptagas ,
utgörande omkring . Uo,ooo.3a0i000t
4_:o. Charta-Sigillal<8-mcdlcn:
Uti 1819 års Riks-Stat
beräknades desse medel
till 2 00,000 R:dr; och som
deraf influtit för år
1817, ‘—’ 255,5o4:4i-6.
1818, — 208,154:10.g.
63o Stats-Utskottels Betänkanden.
1819, — 26i,984:i9-5,
1820, •—’ 257,993: 6.9.
1821, — 231,701:16,8,
synas de, såsom beroende
af de utaf Riksens Högloft,
Ständer framdeles bestämmande
grunder för
utgörandet, böra, tili beräkningen,
blifva oförändrade
och upptagas alltså
med  260,000.
hvartill äfven böra läggas
de förut af ChartseSigillatse-medlen,
utom
Stat, utgående kostnader
för papper, hvitstämpling
m. m, samt Provisioner,
utgörande omkring
, . . , . 20,000.
Under särskild Tittel
har förut varit upptagen
Charle- Sigillate- Recognitions-Afgiften,
hvilken är
först påbjuden uti 1687
års Förordning för Kgl,
Canzliet, och erlägges
nu, enligt Kgl. CanzliCollegii
Taxa af den
26 Februarii 1778, med
2 proCent af Höner vid
Stats-Utskottets Betänkanden. 631
befordringar till Publike
Embeten och Tjenster,
för Transporter
och Characterer med 3
proCent för Donationer
och Pensioner i Gods
och Penningar af Publike
medel, med 4 proCent,
för Gafyor i reda
Penningar på en gång,
med 2 proCent, för eftergifter
af Gravationer
eller Skulder och
Utskylder till Kronan,
med 16 sk. för Confirmationer
pa Rusthåll,
samt Bref på Skatterättigheter,
och med i R:dr
för Bytes-Bref, Afsked
m. m.; men då denna
afgift eger lika egenskap
med Chartte - SigillatteInkomsten,
har Utskottet,
på sätt Kgl. StatsContoiret
jemväl föreslagit,
ansett densamma
lämpligen böra under
sistnämnde Inkomst -  Tittel upptagas; och
som Chartte - Sigillatte
-
»
632 Stats-Utskottets Betänkanden.
Recognitions - afgiften
utgjort för år
18 17, ■—■ 9,715: 10. 6.
1818, —' x 1,617: 5. 10.
18x9, —• 11,765:21. 7.
1820, •—■ 7,806: 6. 6.
1821, —’ 7,3o3: 26. 3.
torde deraf, för den
kommande tiden kunna
påräknas 7000 Rd. hvilken
suixuna under förmodan
attRiksens Högloft.
Ständer bifalla den
föreslagne omflyttningen,
i fall hvaraf Riksens
Högloft. Ständer
torde behaga uppdraga
sitt Bevillnings-Utskott,
att inkomma med förslag
till Summans fördelande
i Charhe-Sigillatse
- Bevillningen här
nu utföres med . . 7,0©r
5:o. Brånvins - Afgiften,
i 1819 års Riks-Stat upptagen
till 4-2 5,ooo, har utgjort
för år
^277,000.
Stats-Utskottets Betänkanden, 633
I8I7» — 393,306: 42. 11.
1818, — 403,213: 29. 10.
1819, — 395,937-' 36. 5-
1820, — 410,187: i* 7-
1821,-437,068:34. 8-
Då Kongl. Stats-Contoiret
yttrat den förmodan,
att ifrågavarande afgift,
ehuru den influtit med brist
de förra åren, likväl, med
afseende å 1821 års lemnade
öfverskott, kan vid beräkningen
förblifva, upptagas
hår ytterligare 425,000
Den Uppbords-proCent,
som, enligt Forfattningarne,
bor, af
desse medel utgå, för
att emellan Landt-Staternes
Uppbordsmån
fordelas, och hvilken
förut blifvit anordnad
utom Stat, tillägges förslagsvis
med . . 4000.
429,000.
Utom de förändringar och omflyttningar,
som, i afseende på Inkomst-Titlarne,
hår ofvan blifvit foreslagne, har
634 Stats-Utskottets Betänkanden.
Utskottet funnit följande Titlar helt och
hållet bora utur Riks-Staten försvinna,
nemligen;
1:0, Djekne-penningarne, som hittills
med 75 R:dr årligen påråknats från Vester-Norrlands,
samt Vesterbottns och
Norrbottns Lån, och hvilka Utskottet,
i anledning af Prosten Haggblads derom
gjorde Motion, samt med afseende å hvad
Kongl, Stats-Contoiret anfört, åmnar tillstyrka
bora, lika med Djekne-penningarne
i andre Lån, af vederbörande Consistorium
disponeras,
2:0, Bekladnads-medlen af hvilka BeJilådnads
Hemmans-Rdntorne vid Nerikes Regemente
ingått under Titteln: Indragne och
besparde Militiae-, Lönings- och BostållsRåntor,
och återstoden, eller Stojferingspenningarne
vid visse Regementen ansetts
bora upphora, enligt Utskottets utlåtande
ofver 1822 års Revisions-Beråttelse rörande
Stats-Verket,
3:0, Hyran för Skeppsholms Casernen,
hvilken Kongl. Majit, jemlikt Dess Nådiga
proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, funnit nödvändig för Stockholms
Escadres Sjö-Artilleri Regemente,
Stats-Utskottets Betänkanden. 635
och i sådant afseende, bår till Regementet
upplåtas, emot indragning af så stort
belopp, utaf de hittills bestådde Inqvarterings-penningar,
som motsvarar HyresSumman
eller 400 R:dr årligen,
4:0, Till UpphSpare-afgiften, som de
senare åren, icke influtit, men hvilken
Tittel bor på Riks-Staten åter inflyttas,
då, vid inträffande ymnigare Sillfiske, någon
Inkomst härunder vidare blir att påräkna.
5:0. Fond till Kammar-Rättens aflåning
hvartill de utgående bidragen, enligt hvad
i 32 puncten år tillstyrkt, icke vidare
komma att ega rum, och
6:0. De a Kongl. Krigs- och Bergs-Collegiernes
f. d. Cassör, samt ä eli efter Riksens
Stcinders Beslut vid 1 S>S ärs Riksdag,
Stats-Verket tillfallet Capital utgående Räntor,
som af Riksgålds-Contoiret årligen
godtgoras Stats-Verket, men om hvilka,
enligt hvad Kongl. Stats-Contoiret jemväl
anfort, liqvid desse Verk emellan
lämpligare skulle kunna uppgöras, derest
Statsbrist-Summan erhåller en motsvarande
förhöjning.
636 Stuts-Utskottets Betänkanden.
Vid 1818 års Statsreglering, beråknades
Stats-Verkets Ordinarie Intrader
till 1,941,379; 1 2. 2.
samt de, i egenskap af Bevillning,
inflytande till 1,867,015; 46. 5.
Tillsammans 3,808,395:10.7.
Men uppå de grunder detta Förslag
innehåller, hafva Stats-Verkets Ordinarie
Inkomster ansetts kunna upptagas
till ....... 3,588,419:14.3.
samt de, såsom Bevillning
ingående, till . . . 2,757,925; — -
Tillsammans 6,346,344: 14. 3.
hvarigenom Stats-Intradernes beräkning
på det hela blifvit okad med 2,537,949:
3. 8. bestämde af
1:0. Skillnaden emellan de, vid sista
Statsregleringen, efter Kronovärdi, upptagne
Indelningar i Hemmansråntor och
Krono-Tionde, och de nu, efter forslags
Markegång, utförde . 1,538.497:27.7.
2:0. Skillnaden emellan det, vid sista
Stats-Reglering, utförde pris å Stats-Verkets
behållne Spannemål
77,695 T:r 7 k:pr å 4£Rd.349*628:23.3.
‘2,488 — 2-§- — å 8£— 21,148:29.9.
' ~z ' '
och a samma 80,180 iirgikjpr nu upptaget pris a
54- Il.dr 4‘2 7,644:3[o«§-
Stats-Utskottets Betänkanden. 637
3:0. Tillgång till Contante
utgifter afStats-medlen,
som förut enligt anordningar
utom Stat utgått . . . 620,989: 3-8.
4:0. Cours-förhöjning å
de under Sjo-Tulls-medlen
beräknade 150,000 R:dr
Hamburger Banco . . 225,000:
5:o.AfSjo-T ulls-medlen
till Riksgålds-Contoiret ingående
ersättning får Ordinarie
Licenten, och Bevillningen
för Socker och Alun . 75,000:
6:0. Verkligen okad
tillgång för Riks-Staten . 21,595:14.9.
till hvilken sistnämnde Summa
ytterligare bor läggas Inkomsten
af Nummer-Lot- ,
teriets,så vida Riksens Högh
Ständer besluta att denna Inrättning
vidare skall fortfara
Summa R:dr 2,537,949: 3.8.
Bårandes härvid jemväl anmärkas,
att uti de Summor, hvartill Stats-Verkets
Intrader, under loppet af åren 1S17,
1818, 1819, 1820 och 1821, uppgifvits
638 Stats-Utskottets Betänkanden.
hafva uppgått, endast år innebegripet
hvad, under Uppbårdsåret, influtit, men
icke utestående Restantier, sorn, enar de
åro underkastade afkortningar, ansetts icke
kunna påråknas, och hvilka emedlertid,
i den män, de inflyta, komma Riks-Staten
tillgodo under Ofverskottsmedlen.
För öfrigt och jemte det Stats-Utskottet
anser sig bora härvid erinra, att
likmätigt de vid 1809 och 1810 årens
Riksdag, enligt 10 §. i Riksdags-Beslutet
den 2 Maj sistnämnde år, fastställde grunder
för Stats-Verkets Förvaltning, det
öfverskott, som å Stats-Verkets Intrader,
efter deras sammanräknande får äret,
kan uppkomma, och ej nu varder af
Riksens Håglofl. Ständer för Stats-Utgif»
ter disponeradt, bor till Riksgålds-Contoiret
levereras; har Utskottet deremot
pä det af Stats-Verket, i följd af denna
foreslagne tillökning i beräkning af Inkomsterne,
icke må kunna råka i den
förlägenhet, sorn skulle uppstå, i fall desse
Intrader af oforutsedde händelser icke på
det hela ingå till det påräknade beloppet,
och sålunda icke motsvara de utgifter,
som derutaf anslås, skolat hemställa,
att Riksens Hoglofl. Ständer, till förekommande
deraf att, Kongl. Maj:t skulle, får
Stats-Utskottets Betänkanden. 63g
sadan orsak nodgas sammankalla Riksens
Stander till Urtima Riksdag, nu förklara,
det, i händelse någon brist uti Inkomst-
Tittlarnas sammanslagne belopp
skulle inträffa, nödige medel till dess betäckande
utaf Riksgålds-Contoiret Statsverket
tillhandahålles.
Detta allt varder till Riksens Högloft.
Ständer närmare bepröfvande vördsamligen
ofverlemnadt.
Stockholm den 12 April 1823.
N:o 113.
Antom den aa April 1823.
Rikets Hoglofl. Stånders Statsoch
Banco-Utskotts Betänkande
och Förslag, i afseende
på de föreskrifter, hvilka
för verkställigheten af Rikets
Hoglofl. Ständers Beslut, i fråga
om tiden och sättet för indrifningen
af Götha Canal Bolags,
Götheborgs och Malmö
f. d- Discont-Versks utestående
fordringar, skola Herrar
Fullmågtige i Riksgålds-Contoiret
meddelas.
Sedan Stats- och Banco-Utskotten, under
d. 24 sistl. Martii, besvarat de hos
64o Stats-Utskottet,i Betänkanden•
Hoglofl. Ridderskapet och Adeln, samt
Hederv. Bonde-Ståndet gjorde anmärkningar
vid Utskottens d. 25 iorutgångne
Febr. afgifne, Betänkande rörande ändring
i tiden och sättet för indrifningen af Gotha
Canals Bolags, Götheborgs samt Malmo
f. d. Disconts-Verks ännu utestående fordringar,
hvilket Betänkande då blifvit
af Hogv. Preste-Ståndet, samt Vållofl.
Borgare-Ståndet till alla delar gilladt, så
hafva Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
d. 1 i denna månad, samt Hederv. Bonde-Ståndet
d. 4, och under d. 11 jemväl
Vållofl. Borgare-Ståndet, sistnämnde Stånd
med jämkning af dess förra yttrande,
meddelat Stats- och Banco-Utskotten följande
i ämnet fattade sammanstämmande
Beslut, hvarigenom
1:0. De i Utskottens forsta Betänkande
1,2, 5, 6, 8, 9 och 11 puncterne
blifvit gillade.
2:0. Sjunde puncten bifallen med den
förändring, att de 2:ne så kallade respitmånaderne
icke borde afdragas på Låntagarnes
ytterligare rått till omsättning
uppå 6 månader.
3:0
Stats-Utskotlets Betänkanden. 641
3:0. Fjerde puncten anses böra förfalla,
och
4:0. Tionde puncten bifallits med det
förbehåll, att de Beslut Rikets Höglofi.
Stånder, i afseende på öfverråntans beräkning,
framdeles vid denna Riksdag
komma att fatta, afven borde för Låntagare
i Filial-Disconterne lånda till efterrättelse;
hvaremot Högv. Preste-Ståndet,
uti Protocolls-Utdrag af d. 7 April,
tillkännagifva sig ej finna skål att frångå
dess, under d. 5 nåstl. Martii, lemnade bifall
till Stats- och Banco-Utskottens afgifne
forsta Betänkande.
Enligt 6g §. i Regeringsformen år
alltså målet, genom g:ne Riks-Stånds sammanståmmandeBeslut,
afgjordt; och hafva
Utskotten, vid tillämpning af detta Beslut,
i afseende på de föreskrifter för verkställigheten
deraf, hvilka genom Utskotten
komma, att Herrar Fullmågtige i
Riksgålds-Contoiret meddelas, ansett
Att 1, 2, 3, 6, 8, 9 och il puncterne
i Betänkandet komma att förblifva alldeles
oförändrade; hvaremot i stället för
4 puncten, som bestämde Utredningstidens
slut, ovilkorligen till den 1 Julii
4tde Sami• 4 *
642 Stats-Utskottets Betcinkanden.
1825 och hvilken punct pröfvats bora
förfalla, föreslås följande:
„Det derefter återstående skuldbeloppet
inbetalas Uppå 4 Terminer, nemi. 3:ne
omsåttnings-Terminer och en slutlig liqvidation.
”
Att 5;te puncten skulle komma att
föråndras sålunda:
»Vid hvarje af desse omsåttningar
hvilka alltid skola ske på 6 månader,
skall äfvenledes ovågerligen albetalas minst
en femtedel o. s. v.”
Att 7:de puncten skulle erhålla följande
lydelse:
„Men för den öfriga tiden gäller äfven
hädanefter Reglementets Stadgande,
att 2:ne månader efter hvarje Låns förfallotid
afvaktas, innan det samma till
Lagsökning utlemnas.”
Att vid slutet af io:de puncten skulle
komma att tilläggas det förbehåll, att
de beslut Rikets Höglofl. Ständer, i afseende
på öfverråntans beräkning framdeles
vid denna Riksdag komma att fatta,
äfven böra för Låntagare i Filial-Disconterne
lånda till efterrättelse.
Stat $-Ut skot tets JBetänkanden. 643
Slutligen få Utskotten jemväl vördsamt
hemställa, om icke Rikets Högloft
Ständers Beslut i denna fråga må få anses
såsom expedieradt under den't April,
då Hoglofl. Ridderskapet och Adeln fattade
Dess beslut, samt den Gåldenårerne
genom ():de puncten beviljade lindring i
ofverråntan, från berörde dag taga sin
början. Stockholm d. 18 April 1823.
N:0 114.
Ankom den 21 April 1823.
Riksens Höglo!!. Ständers StatsBanco-
och Lag-Utskotts Utlåtande
, i anledning af våckt
fråga, om R ikets Stånders medverkan
till inställelse af publike
fordringsegares Lagsöknings
åtgärder, intill dess
Finance-Regleringen hunnit
att uppgöras
Uti
Memorial af den I Martii detta år,
som till Stats-Banco- och Lag-Utskottens
gemensamma Utlåtande blifvit remitteradt,
har Herr Friherre Henning Wrangel
förmält sig icke anse det utur sin ordning,
att, i närvarande stund, då hela Na
-
644 Stats- Utskottets Betänkanden.
tionens uppmärksamhet skulle vara fästad
på den blifvande realisationen, fåsta Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet
derpå, att alla publike fordringsegare,
hvaröfver Rikets Ständer ega Disposition ,
borde inställa sina Lagsöknings åtgärder,
intill dess Finance-Regleringen hunnit att
uppgöras.
Vid öfvervägande af hvad den sålunda
gjorde Motionen innefattar, hafva
Utskotten icke funnit skål, att tillstyrka
bifallande deraf; hålst som, i afseende på
en del af de publika fonder, hvilkas förvaltning
ytterst af Rikets Stånders förordnande
beror, eller utredningen af f. d.
Filial-Disconterne, Rikets Ständer redan
särskildt fattat sine beslut; och, i afseende
åter på de öfriga, Utskotten anse det
högst betänkligt, att, genom meddelande
af föreskrifter om ett särskildt handlingssätt,
hvilka, lika med den nu föreslagne,
enligt sinnatur ej kunna blifva annorlunda
ån i högst allmänna ordalag affattade,
dels på visst sått frikalla vederbörande,
hvilka fått sig den närmare vården
om fonderna, i enlighet med Instructionens
bokstaf, ombetrodd, från en betydlig
del af det dem eljest åliggande ansvar
för underlåtenhet, att, med skyldig upp
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 645
mårksamhet å Låntagarens förändrade
omständigheter och mindskade förmåga
att uppfylla sina förbindelser, vidtaga de
åtgärder, som i följe deraf kunna erfordras,
dels äfven gifva anledning till en
myckenhet tvister om ersättnings- eller
andre anspråk, hvilka icke utan skål
skulle kunna väckas af dem , hvilkas rått,
såsom löftesmän eller eljest, vore af fondernas
forhållanden till sine Gåldenårer
beroende; hvilket dock till Rikets Hoglofl.
Ständers eget omprofvande vördsammeligen
hemstålles.
Stockholm den 18 April 1823.
N:0 115.
Ankom den 22 April 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, angående
Allmogens arbetsskyldigheter
vid särskilda Kongsgårdar och
Boställen.
I anledning af gjorde anmärkningar vid
Stats-Utskottets den 2g sistlidne Martii afgifne
Utlåtande, ofver åtskillige inom Hederv.
Bonde-Ståndet väckte Motioner,
646 Stats-Utskottets Betänkanden.
angående Allmogens arbetsskyldigheter vid
särskilda Kongsgårdar och Boställen, har
Ståndet, genom Protocolls-Utdrag, af den
7 i denna månad, återremitterat ärendet
till Utskottets handläggning.
Desse anmärkningar åsyfta hufvudsakligen,
att Stats-Utskottet bordt upptaga
Motionairens namn samt bestämma
innehållet af Motionerne, och icke så
summariskt, som skett, sammanblanda
Dagsverksskyldigheterne, samt grundeligen,
klart och tillfyllestgörande utreda
och upplysa förhållandet i de delar, hvarom
fråga uppstått, hvarjemte Kongl.
Kammar-Collegii Circulaire-Bref af den
2 Februarii 1813 till samtlige Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, angående Bonde-Ståndets
vid i8°9 års Riksdag gjorda
underdåniga anhållan om befrielse från
Dagsverkens utgörande in natura, m. m.
blifvit åberopadt.
I anledning häraf får Stats-Utskottet
vördsamt gifva det Hederv. Bonde-Ståndet
tillkänna, att Utskottet sökt undvika
alla öfverflödiga citationer och tröttande
upprepanden af hvad särskilde Ledamöter
inom Ståndet anfört, ochsom alla
finnas upptagne, utredde och besvarade
Stals-Utskottets Betänkanden. 647
uti det af Utskottet åberopade och till
liela dess hufvudsakliga innehåll i Utskottets
Betänkande intagna Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref af den 3 December 1812, med
hvilket det inom Hederv. Bonde-Ståndet,
till stod för Motionerne, anförda Kongl.
Kammar-Collegii Circulair-Bref af den 2
Februarii 1813» år till ordalydelsen alldeles
enligt, och hvaraf Ståndet kunnat inhemta
tillräcklig upplysning uti alla de
frågor, som blifvit till Riksens Ständers
behjertande framstålde. Utskottets slutliga
yttrande antyder likaledes utan tvåtydighet
dess åsigter i åmnet och lärer således,
vid närmare skärskådande, finnas
icke erfordra någon förklaring, utan innefatta
en anvisning för dem som önska ,
att från dagsverksskyldigheten befrias, i
hvad ordning sådan befrielse må sokas.
För öfrigt får Utskottet tillkännagifva, att
dess berörde Betänkande år bifallet afHågl.
Ridderskapet och Adeln den 7:de, af
Hogv. Preste-Ståndet den n:te och af
Vålloll. Borgare-Ståndet den 3‘.dje i denna
månad. Hvarigenom ärendet således,
likmätigt 69 §. i Regeringsformen, år afgjordt.
Stockholm den 19 April 1823.
648 Stats-Utskottets Betänkanden.
N:0 116.
Ankom ilen 22 April 1823.
Yttrande, ofver gjord anmärkning
hos Vållofl. BorgareStåndet
vid Utskottets Betänkande,
i frågan om Aflöning
för Uppbörds-Skrifvare eller
Löntillökring för Länsmän i
Norra ortecne.
Vid Stats-Utskottets den 29 nåstlidne
Martii afgifne Utlåtande öfver Herr Prosten
Grapes Memorial, åsyftande anslag
af Staten till aflöning för Uppbörds-Skrifvare
i Norra orterne eller Löntillökning
för Lånsmånnen till Kronofogdarnes biträdande
i Executionsmål, har anmärkning
blifvit gjord inom Vällofl. BorgareStåndet,
hvaruti visas velat, att Länsmännen
i Wester- och Norrbottens Lån åro
i större behof af Löntillökning ån deras
vederlikar, emedan de icke innehafva Boställen
och måste göra långa resor inom
deras vidsträckta districter, hvaraf StatsUtskottet
bordt hemta anledning, att tillstyrka
förbättring i deras Löne vilkor;
och är ärendet, med denna anmärkning,
till Stats-Utskottets förnyade handläggning
återremitteradt; men som berörde Utlå
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
tande är bifallet af de 3:ne öfrige Stånden,
nemi. af Högloft. Ridderskapet och
Adeln den 7:de, af Högvörd. PresteStåndet
den urte och af Hederv. Bonde-Ståndet
den 4:de i denna månad,
samt frågan alltså likmätigt 69 Regerings-Formen
är afgjord; så kan densamma
till någon ytterligare åtgärd icke
upptagas; hvilket Utskottet skolat vördsamligen
anmäla. Stockholm den 19
April 1823.
N:0 117.
Ankom den aa April i8a3.
Utlåtande,! anledning af gjorde
Anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, angående
an slag å Stattin Yed för Lands
Cancellierne
och Landt-Rånterierne.
I anledning af gjorde Anmärkningar
vid Stats-Utskotlet den 3:dje i denna
månad afgifne yttrande, öfver den af
Herr Casper Ehrenborg väckte Motion,
om ansia" å Stat till ved för Lands
O
Cancellierne
och Landt-Ränterierne, har
65o Stats-Utskottets Betänkanden.
Högloft. Ridderskapet och Adeln återremitterat
detta ämne till Utskottets åtgärd.
Men som berörde Utlåtande är
bifallet af de öfrige 3:ne Stånden, nemligen
af Högv. Preste-Ståndet den ii:te,
af Vällofl, Borgare-Ståndet den i4:de
och af Hederv. Bonde-Ståndet den ii:te
innevarande månad, samt frågan alltså
likmätigt 69 §. Regerings-Formen är afgjord;
så kan den samma till någon ytterligare
handläggning nu icke upptagas
; hvilket Utskottet skolat vördsamligen
anmäla. Stockholm den 19 April
1823.
N:o 118.
Ankom d. 22 April 1823,
Utlåtande, öfver gjorde anmårkningar
vid Utskottets Betänkande,
angående Indragning
af den så kallade Proste -  T unnan.
Genom Protocolls Utdrag af den n:te
i denna månad har Hederv. BondeStåndet
till Stats-Utskottet återremitterat
den hos Ståndet väckte frågan, om indragning
af den så kallade Proste-Tun
-
Stats- Utskottets Betänkatiden. 65 x
nan, hvarom Utskottet den 3:dje dennes
sig yttrat. Men som Högloft. Ridderskapet
och Adeln, Högv. Preste-Ståndet
och Vällofl. Borgare - Ståndet förstberörde
dag eller den ii:te af innevarande
månad, bifallit Utlåtandet; så får
Staxs-Utskottet, till svar på återremissen
sådant vördsamligen anmälasedan frågan
alltså likmätigt 69 f. Regerings Formen
är afgjord. Stockholm den 19
April t823.
N:0 119.
Ankom den 22 April 1823.
Utlåtande, i anledning af väckt
fråga om lösen till Skatte af
2:ne i och vid Gefle varande
Krono Lax-Fisken.
Sedan Kongl. Majit, enligt Nådigt Bref
den 12 Sept. sistlidet år, förklarat sig,
emot 77 $. af Regerings-Formen, och
Kongl. Brefvet den 21 Maji 181 o, icke
kunna bifalla Gefle Stads äldstes underdåniga
ansökning, om lösen till Skatte
af 2:ne Krono Lax-Fisken, det ena beläget
uti den genom Staden flytande
Ström, Gafvelån kallad, och det andra
652 Stats-Utskottets Betänkanden.
pä £:dels mils afstånd, derifrån, benärnndt
Sätra Stigs och Testebo Fiske,
hafva Stadens Fullmägtige vid denna
Riksdag, Herrar Eckhoff och Goransson,
uti ett till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvet
Memorial, som till Stats-Utskottet
blifvit remitteradt, hos Riksens Högloft.
Ständer anmält denna Skatteköps
fråga; hvarvid hufvudsakligen blifvit
anfördt, att förstnämnde Fiske, som af
Staden nu under arrende innehafves,
emot en.årlig afgift af 33 R:dr 16 sk.
B:co, har 2:ne Notvarp, hvaraf ett finnes
emellan Stadens 2:ne Strand-Gator
och Torg-Bryggor, der under Laxiangsten,
i Maji och Junii månader, inga
Båtar eller Farkoster få lägga till, såsom
hinderlige för Notdrägten, hvilken
intager Aens hela bredd. Belägenheten
o • o
af Stadens Skeppshvarf nära det ställe,
der Noten tages i land, skall jemväl
kunna gifva anledning till hvarjehanda
tvister emellan Hvarfs-Interessenterne och
en annan Arrendator af nämnde Fiske,
befäst det blifvit ifrågasatt, om icke det
Ständige bullret å Hvarfvet skadar Laxfångsten;
hvartill kommer , att den förnämsta
af Hvarfvets Kölhalnings-bänkar
kan göras alldeles obrukbar, om A rendatorn
så för godt finner. Det andra
Stuts-Utskottets Betänkanden. 653
Hvarpet äter skall, i anseende till dess
belägenhet5 längre ned i Ån, midt emot
Stadens stora Sjötull, i betydlig män
hindra de trafiquerande; hvadan ock
Stadens Auetoriteter varit nödsakade nedlägga
detsamma, för att leanna utrymme
för de till Skeppning ämnade Bjälkflottorne,
som skola passera Ån, och för
att förekomma uppehåll, vid Fartygs
och LastÅPråmars framfart; Förmodande
Herrar EckhojJ och Goransson, det
Riksens Höglofi. Ständer, i betraktande
af alla dessa omständigheter , skola finna
ifrågavarande Fiske för Stadens Handel
och Sjöfart alldeles oumbärligt,
samt förthy det sökte Skatteköpet derå
medgifva.
I afseende åter i Sätra Stigs och
Testebo Kronofiske, som jemväl blifvit
till Staden utarrenderat, för 5o R:dr i
Contant, jemte ij Tunna saltad Sik årligen,
hafva Herrar EckhojJ och Göransson
förmält, att dispositionsrätten deröfver
skulle vara Staden till stor nytta,
heldst Staden, i Testebo Ström eger en
större Skattlagd Qvarn, jemte flere betydliga
Vattenverk; men som detta Fiske
ej medförcr samma olägenheter för
Staden, sorn det i Gafle An varandet
654 Stats-Utskottets Betänkanden.
har frågan om Skattelösen deraf blifvit
öfverlemnad till det afseende, Stadens nu
afgifne behof, samt fördelen för Staten
att af samma Fiske ega en årlig och
säker inkomst, finnes förtjena.
Utaf de Utskottet sedermera särskildt
tillställde Handlingar, med tillhörande
Charta, har Utskottet haft tillfälle
taga kännedom om det inom Gefle
Stad varande Fiskes belägenhet m. m.,
och funnit de derom i ofvannämnde
måtto lemnade uppgifter med förhållandet
i allo instämmande; hvarjemte inhemtas,
dels, att ehuru vederbörande
genom allmän Kungörelse, blifvit kallade
att hos Kronofogden i orten anmäla,
hvad de i afseende på Stadens
äldstes omförmälde ansökning om Skatteköp
å ifrågavarande 2:ne Fisken kunde
hafva att erinra, någon påminnelse
i den delen icke egt rum, dels ock att
vid den derå af Krono-Fogde och Häradsskrifvare,
med biträde, af 2:ne Nämdemän,
efter behörigt förordnande, anställde
Skattevärdering,'Gefle-fisket anseus
kunna tåla årlig Ränta af if Tunna
Lax och Testebo-Fisket, if Tunna
Sik; och har Kongl. Kammar-Collegium,
enär nämnde Fisken funnits icke
Stats-Utskottets Betänkanden. 655
vara af den beskaffenhet, att deras bibehållande,
nnder en fri dispositionsrätt
skulle kunna medföra en större fördel
för Staten, uti underdånig skrifvelse den
22 April 1818, tillstyrkt deras försäljande
till den mestbjudande, under Skattemanna-rätt.
Då alltså är upplyst och styrkt, att
det i Gefle varande Krono-Lax-Fiske,
i anseende tili dess Läge emellan Stadens
Strandgator, och i grannskapet af
Skeppshvarfvet, i betydlig måu, både
försvårar communicationen Stadsboerne
emellan och är hinderligt för handeln
och Skeppsbyggeriet, hvilka utgöra Stadens
hufvudnäringar, tillstyrker Utskottet,
att, till undanrödjande af desse
olägenheter, berörde Krono-Fiske, till
hvars inlösande någon annan numera
icke synes skäligen kunna åberopa bättre
rätt, må Staden, under Skattemannarätt,
upplåtas, med vilkor, att Staden i
Ränta derföre årligen erlägger en Tunna
Lax, som efter nästlidet års Markegång, ungefär
motsvarar det årliga arrende Staden
derföre nu utgör, samt i Skattelöse
Skilling betalar 10 års sammantagne Räntor
med 333 R:dr 16 sk. B:co.
656 Stats-Utskottets Betänkande^
Beträffande åter Sätra Stigs och Testebo
Krono-fiske; sä, enär efter hvad
Herrar Eckhoff och Goransson sjelfva synas
hafva medgifvit, Staden, utan olägenhet
för sin handel och näringar, kan
detsamma umbära, finner Utskottet icke
anledning tillstyrka, att Staden, med andras
uteslutande från tällan i den delen,
erhåller fri egande och dispositionsrätt
öfver denna Krono-lägenhet, dock
sorn äfven Sätra Stigs och Testebo Krono-fiske
, på sätt Kongl. Kammar-Collegium
anfört, är af föga betydenhet, och
troligen icke med större fördel för Staten
kan disponeras, hemställer Utskottet
att detsamma, efter nu gällande arrendes
utgång, må på offentelig Auction
till Skatte försäljas; hvarvid Utskottet
anser, att, då Staten i Arrende för detta
Fiske un erhåller i| Tunna Sik,
jemte 5o R:dr i Contant, som, efter
nästl. års Markegång motsvarar 2§ Tunnor
Sik, årliga Skatteräntan af Sätra
Stigs och Testebo-fiske bör bestämmas
till 4- Tunnor Sik, men löseskillingen
deremot blifva beroende, af det högsta
Penninge-anbud, sorn vid Skatteköps
Auctionen, eger rum.
Hvil
-
Stats-Utskottets Betänkandeiu 65y
Hvilket till Riksens Högloft. Ständers
närmare bepröfvande vördsamt öfverlämnäs;
och torde, i händelse af bifall
härtill, underdånig Skrifvelse derom
till Kongl. Maj:t böra aflåtas. Stockholm
den 19 April 1823.
N:0 120.
Ankom den 22 April i8a3.
Utlåtande, i anledning af Riksdags-Fullmågtigen
Eric Svenssons
Memorial, om understöd
för Sillfisket i Bohuslänska
Skargården.
Hos Hederv. Bonde-Ståndet har Riksdags
Fullmägtigcn Eric Svensson, från
Bohus Län, ingifvit ett derifrån till StatsUtskottet
den 26 nästl. Febr. remitteradt
Memorial, innehållande, att som Sillfisket
i Bohuslänska Skärgården, sedan
det en lång tid nästan afstadnat, nu åter
betydligen tilltagit och synes gifva hopp
om en allt rikare fångst, men begagnandet
af denna för Provinsen och äfven
för hela landet högst vigtiga näring,
fordrar anskaffandet af tillräcklige och
4-de Sami. 42
658 Stats-CJtsIcottets Betänkanden.
duglige Sillvadar, hvilka, såsom ganska
dyra, icke skola kunna af ortens utfattige
fiskare bekostas; så har Riksdags
Fullmägtigen hemställt, om icke, för att
kunna begagna fördelen af en bland de
hufvudsakligaste hjelpkällor till landets
uppkomst samt handelns och näringarnes
lifvande, nödige medel till Sillvadars
anskaffande kunde på lämplige vilkor
beviljas, af anslaget å Riks-Statens g:de
Hufvud-Tittel; uti hvilket ämne åtskilige
bland Ståndets Ledamöter sig yttrat.
Likmätigt Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse af den i4 Oct. 1810,
samt Kongl. Majus den 23 Oct. 1811
utfärdade Nådige Privilegium för ett
Bolag till Sillfiskets bedrifvande på djupet,
skulle en fond, af 5o,ooo R:dr
B:co dertill samlas genom Subscription
samt i händelse denne Summa ej kunde
sålunda erhållas, det bristande beloppet
fyllas af de under g:de Hufvud-Titteln
å Riks-Staten anslagne medel, och intill
dess att genom besparingar hunne
uppkomma någon tillgång för denne Tittel,
skulle beloppet af Riksgälds-Contoiret
förskjutas emot återbetalning. Men
då någon Subscription ej kom till verkställighet,
förföll hela denna anstallt, så
Stat s-Ut skottets Betänkanden. 659
att ej andre medel vore för behofvet
att påräkna, än den dertill anviste g:de
Hufvud-Tittelns Summa; och vid detta
förhållande yttrade Stats - Utskottet vid
sista Riksdag, i anledning af då väckt
fråga, om upphjelpande af Fiskerierne i
Bohuslänske Skärgården, att ett efter
omständigheterne lämpadt understöd dertill
kunde vara erforderligt och af mycken
vigt, i och för Näringens vidmagthållande
i Riket, men Utskottet
fann dervid nödigt, att för verkställigheten
uppgjordes ett fullständigt förslag
af Landshöfdingen och Hushållningssällskapet
i orten, som derefter egde
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
denna angelägenhet, då Kongl.
Maj:ts täcktes i Nåder pröfva och bestämma
hvad understöd, som af förrberörde
Statsanslag kunde beviljas.
Enligt hvad Utskottet nu inhemtat,
hafva år i8t8, uppå Kongl. Majus Nådiga
befallning 20,000 R:dr B:co blifvit
af Riks-Statens g-de Hufvud-Tittels tillgång
från Kongl. Stats-Contoiret öfversände
till Landshöfdingen i Götheborgs
och Bohus Län, för att utlånas på Sex
Månaders tid och emot tre proCents ränta
till sådane Personer, som kunde vara
66o Stats-Utskottets Betänkanden.
i behof deraf, till Sillfiskets bedrifvande,
hvilket Ian sedermera blifvit successive
återbetaldt, och uti Nådigt Bref den
3i Oct. förl. år, har Kongl. Maj:t, uppå
gjord framställning af de fördelar,
som vore att påräkna utaf begagnandet
af en på allmän bekostnad inköpt Not
eller så kallad Yad, till försök att fånga
Sill långs Hafskusten,bifallit att en SillNot
utaf den i ett af Landshöfdingen i
Götheborg insändt kostnads-förslag upptagne
beskaffenhet finge på allmän bekostnad
anskaffas, samt anbefallt Kongl.
Stats-Contoiret att, uppå Landshöfdingen
reqvisitioner, i mån af beliofvet,
utaf g:de Hufvud-Titteln anordna och
utbetala den för Sillvadens anskaffande
erforderlige Summa, utgörande enligt
ofvanberörde kostnadsförslag, g33 R:dr
4.4 sk. B:co. Häraf synes att Kongl.
Maj:t i Nåder sträckt sin omvårdnad
äfven till denna näringsgren och det är
anledning till den förmodan, att nödigt
understöd äfven hädanefter vid förefallande
behof kan af g:de Hufvud-Tittelns
tillgång vara att påräkna till Sillfångstens
befordrande; hvadan den af
Eric Svensson väckte motionen icke synes
påkalla någon särskild åtgärd, särdeles
som föga anledning hittills sig fö
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 661
retedt, att Sillfångsten vid Bohuslänska
Skären skulle blifva så ymnig, att dertill
erfordrades större och utomordentelis;e
kostnader.
Hvilket vördsamligen öfverlemnas
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 19 April 1823.
N:0 121.
Ankom den 22 April 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående
verkståld undersökning
om Kronans förpantade
Hemman och Lågenheter.
]Prån samtlige resp. Riks- Stånden har
Stats-Utskottet erhållit Remiss af Kongl.
Majus till Riksens Höglofl. Ständer, under
den 18 sistl. Januarii, aflåtne Nådiga
Skrifvelse, af följande innehåll:
(Se i:a Samlingen , s. 170—176.)
I anledning häraf, får Utskottet,
hvad först angår de så kallade Schlegelske
och Trippiske Godsen i Halland,
vördsamt anmäla, att Riksens Höglofl.
66a Stats-Utskottets Betänkanden.
Ständer, med bifall till Utskottets särskilde
Utlåtande, af den 22 Febr. och
6 Martii innevarande år, redan förordnadt,
huru med dispositioner af desse
Gods skall förhållas.
Då af de öfrige uti Kongl. Majus
Högstberörde Nådiga Bref upptagne, och
uti Upsala, Östergöthlands, Jönköpings,
Kronobergs och Skaraborgs Län belägne
Hemman och Lägenheter, endast Wik
£ Mantal Skatte, med 2 R:dr 2 sk. 3 r:st.
ränta, Hinstorp J Mantal Krono, med 4
R:dr 47 sk. 11 r:st. Ränta; Krono-Utjorden
Stamstorp, med 6 r:st. Ränta och
Krono-Utjorden Sörby, med 37 sk. 4
r:st. Ränta samt Skatte-Utjorden Gjöhtstorp,
med 2 rist Ränta , alla i Östergöthlands
Län, funnits vara af den egenskap
att förpantningen derå är indragning
underkastad; och Kongl. KammarCollegium
icke lärer underlåta tillse , att
dess, sist genom laga kraft vunnet Utslag
den 28 Junii 1814, meddeldte förordnande
om denna indragning varder
till verkställighet befordradt; hvilket Utskottet,
i saknad af ännu ej inkomne
Jordeböcker från Östergöthlands Län,
icke kunnat utröna, lärer någon vidare
Satts-Utskottets Betänkanden. 6G3
åtgärd i detta afseende icke vara erforderlig.
Beträffande det till Hertigen af
Mechlenburg förpantade Herrskapet Wismar,
med Staden samt Amterne Poel
och Neucloster Districtet, jemte alla inom
berörde område befintelige Slott,
Köpingar m. m., anser Utskottet all fråga
om desse Lägenheters inlösande, för
närvarande, förfalla, enär tiden, hvarunder
de på förpantning innehafvas,
först med år 1903 tilländalöper.
I afseende på de så kallade Lappmarksräntorne
uti Jemtlands, Vesterbottens och
Norrbottens Län,förekommer väl, att desamma,
jemlikt Riksens Ständers år 1766
fattade Beslut, bordt för Statens räkning
inlösas, samt att en sådan inlösen vöre
för Staten ganska fördelagtig; men som
desse Räntor numera icke innehafvas
af Enskilde Personer, utan med Kongl.
Maj:ts Nådiga tillstånd, disponeras af Directionen
öfver Ecclesiastique-Verket i
Lappmarken, till Gudsljenstens och undervisningens
upprätthållande derstädes,
för hvilket vigtiga ändamål andre bidrag
torde böra lemnäs, i fall den vinst, som,
genom desse Räntors inlösen nu af Di
-
664 Stats-Utskottets Betänkanden.
recdonen påräknas, skulle gå förlorad;
hemställer Utskottet att ifrågavarande
Räntor hädanefter, som hittills, måga af
nämnde Direetion disponeras.
Till Riksens Högloft. Ständers bepröfvande
hemställes detta vördsammeligen.
Stockholm den 19 April 1823.
N:0 122.
Ankom den 22 April 1823.
Utlåtande, i anledning af Herr
M. Bagges Memorial, om ersättning
till Uddevalla Stad
får Tertial och Sextal af Accis
och Bakugns-penningar.
XJ"ti Memorial, det Vällofl. BorgareStåndet
till'Stats-Utskottet remitterat, har
Riksdags-Fullmägtigen för Uddevalla
Stad, Herr M. Bagge, andragit, att, enligt
Kongl. Maj:ts, åren 1736 och 1786,
för Stadens Magistrat i Nåder faststälde
Aflönings-Stater, bland Stadens enskilde
fördelar äro Tertialen och Sextalen
af Accis och Bakugns-penningar, hvilka
jemlikt bilagdt bevis, årligen utgjordt
21 R:dr B;co, som Landt-Tulls-Kannna
-
Stats- Utskottets Betänkanden. 665
ren till och med är 1810 betalt, hvarefter
af Krono-medel berörda 21 R:dr
innehållits, intill dess de till följe af
Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag måst återbetalas.
Men då, genom en förändrad
reglering med Landt-Tulls-medlens ingående
till Stats-Verket, Stadens Privilegier
och rättigheter icke kunna blifvit
häfda och nämnde 21 R:dr till en sådan
Stadens rätt hörde, har Herr Bagge anhållit,
att Uddevalla Stad måtte erhålla
ersättning för de 189 R:dr B:co, som
till följe af högstberörde Nådiga Utslag
måst af Staden utgifvas samt intraden
för den kommande tiden hållas Staden
tillhanda.
I anledning häraf får Stats-Utskottet
tillkännagifva, att åtskillige Städer,
från längre tider tillbaka, njutit viss andel
i Accisen och Bakugns-penningarne,
emot det att alla obefäste Städer skulle
hålla försvarlig stängsel hvar och en om
sig, men de befäste Städerne skulle allena
svara till Tullhusens uppbyggande
och vidmagthållande, emedan de undgingo
stängseln omkring dem; och
uti 12 Cap. 4- {'• af 1776 års förnyade
Landt-Tulls- och Accis-Stadga bestämdes
närmare huru stor andel hvarje Stad
666 Stats-Utskottets Betänhanden.
skulle njuta utaf Accis- och Bakugns-penningarne,
emot fortfarande af samma
skyldigheter; hvarjemte, enligt så väl
1756 års Landt-Tulls- och Accis-Ordning,
som 1776 års Landt-Tulls- och
Accis-Stadga, Städerne egde att, till säkerhet
å deras sida, hålla en egen Betjent
öfver deras andel i Accisen; och
ingick directe i Städernes Cassa ifrån
Tullkammarne hvad Städerne sålunda
njutit, utan att förut gemensamt med
Tullmedlen ingå till Stats-Verket och
derifrån sedermera efter Stat till Städerne
anordnas.
Den andel af Accis- och Bakugnspenningarne,
hvarföre Herr Bagge sökt
att tillvinna Uddevalla Stad ersättning,
har sålunda utgjort ett anslag afLandtTulls-medlen,
för hvilket Staden hade
skyldighet att hålla staquette eller stängsel
omkring sig. Då denna skyldighet
upphörde, försvann äfven Stadens rätt
till denna förut åtnjutna andelen i Accis-
och Bakugns-penningarne; och enär
den aldrig varit såsom en ständig Statsutgift
på Rikets Stat uppförd, utan
utgått af sådane Landt-Tulls umgälder,
sorn Städernes Innevånare sjelfva erlagt,
men hvarifrån de nu mera genom Landt
-
Stats-Vtskottets Betänkanclen. 667
Tulls-Inrättningens upphörande åro befriade;
hvarföre ock Kongl. Maj:t i Nåder
ålagt Uddevalla Stad att återbära den
af Kronomedlen derstädes innehållne ersättningen;
så kan Stats-Utskottet icke
tillstyrka, att Stats-Verket må med särskildt
anslag graveras till den af Hr Bagge
begärde ersättning, hvarken för den
förflutna tiden eller hädanefter; och får
Stats-Utskottet anmäla, att Borgare-Ståndet,
vid 1817 och 1818 årens Riksdag,
yrkade enahanda förmån för Ståderne i
allmänhet, men hvartill Riksens Ständer
icke funno skål bifalla.
Detta varder dock Riksens Högloft.
Ständers ompröfvande vördsamlingen underståldt.
Stockholm d. 19 April 1823.
N:0 123.
Ankom den 22 April 1823.
Utlåtande, i anledning af H:r
Grefve C• G. Spens Motion,
om utdelning af Ridderskapets
och Adelns Protocoll vid
18x5 samt 1817 ^ocli 1818 årens
Riksdagar.
Uti Protocolls-Utdrag af d. 14 i denna
månad har Högloft Ridderskapet och
668 Stats-Utskottets Betänkanden.
Adeln till Stats-Utskottet remitterat en
Motion af Hrr Grefve C. G. Spens, hvaruti,
sedan Höglofl. Riddarhus-Utskottet
tillstyrkt utdelning af 1789» 1810 och
1812 årens Riksdagars Protocoller, hvilka,
på Ridderskapets och Adelns bekostnad,
blifvit till trycket befordrade, men
angående 1815 och 1818 årens Riksdagars
Protocoller anfort, att då de voro
tryckte på Stats-Verkets bekostnad, borde
remiss ske till Stats-Utskottet, om hvad
som angående dem då var föreslaget,
Hrr Grefven hemställt, att desse Protocoller
må blifva utdelade bland närvarande
Ledamöter af Ridderskapet och Adeln,
desto heldre, som redan vid denna Riksdag
blifvit beslutadt om utdelning af de
öfrige Riks-Ståndens Protocoller vid sista
Riksdag, bland nuvarande Ledamöter af
de Riks-Stånd, inför hvilka de blifvit forde.
Stats-Utskottet får i anledning häraf
vördsamt anmäla, att Hoglofl. Ridderskapets
och Adelns Protocoller vid 1815
samt 1817 och 1818 årens Riksdagar blifvit
tryckte för allmän bekostnad och
medel dertill tagne af hvad till Riksdagskostnadens
bestridande varit anslaget,
hvaremot hvad som. genom prenumeration
eller försäljning kunde för dessa Pro
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 669
tocoller inflyta, borde godtgöras Riksdagskostnads-Summan;
men då, under
den sedermera förflutna tiden, afsåttningen
varit ringa och foga anledning år,
att genom berörde Protocollers utbjudande
till försäljning hädanefter kunna inbringa
ersättning för de till deras tryckning
utgifne kostnader, samt den foreslagne
utdelningen bland Hoglofl. Ridderskapets
och Adelns nu närvarande Ledamöter
af Protocollen för de 2:ne sistförflutne
Riksdagarne hvarken förorsakar
Stats-Verket någon utgift eller, vid anförde
förhållande, kan anses åstadkomma
verklig minskning i en påräknad inkomst,
tror Utskottet sig böra tillstyrka bifall
till Motionen, dock så, att redovisning
för upplagorne först afgifves och de medel,
som möjligtvis kunna hafva influtit
för försålde exemplar, men ännu ej blifvit
levererade, på förut föreskrifvet sått
allemnas, innan utdelningen verkstålles.
Hvilket vördsamligen hemstålles till Riksens
Hoglofl. Ständers beprofvande.
Stockholm d. 19 April 1823.
670 Stats-Utskottets Betänkanden.
N:0 124.
Ankom den 22 April 1823.
Utlåtande, i anledning af Herr
A. von Hartmansdorffs Memorial,
om upplysningars infordrande,
hvilka och huru många
Byggnader Kronan eger,
m. m.
H ogl. Ridderskapet och Adeln har till
Stats-Utskottet remitterat ett Memorial af
Herr A. von Hartmansdorjf, hvaruti, med
afseende på behofvet af all mojlig omsorg
vid Hushållningen med Statens tillgångar,
och inskränkning i dess utgifter,
dertill hårde användandet af Stats-Verkets
många Byggnader ofver hela Riket,
som för Statens räkning bora underhållas
och undersökning om icke en del deraf,
såsom ofverflodige, skulle kunna försäljas,
emot Contant betalning eller huruvida
de, som bibehållas, kunde begagnas
på ett fordelagtigare sått och gifva större
afkastning eller besparing ån hittills, blifvit
föreslaget: att Stats-Utskottet måtte genom
vederbörande infordra upplysning
från alla Styrelsens grenar, hvilka och
huru många Byggnader Kronan eller Staten
eger? huru och af hvilka de begag
-
Stats-Utskottets Betäiikanden. 671
nas? med hvad rått de till ett eller annat
ändamål användas? och om de dertill
åro oumbärlige; hvarvid äfven borde
uppgifvas byggnaderne på sådane Boställen,
som blifvit till Kronan indragne,
samt deribland den umbårlige Skogs- och
Jågeri-Betjeningens. Men om, emot förmodan,
vederbörande Ämbetsverk icke
skulle kunna hinna meddela Stats Utskottet
dessa underåttelser, borde de efter
Riksdagens slut lemnäs till Riksens Ständers
Fullmågtige i Riksgålds-Contoiret,
för att framläggas för Rikets Ständers
innan nästa Riksdag sammanträdande Revisorer
och åtfölja deras öfrige gransknings-Beråttelse
till kommande Ständer,
angående Stats-Verkets tillstånd och förvaltning
, ej mindre i denna ån öfrige
delar.
Stats-Utskottet får i anledning häraf
upplysa, att Riksens Ständer vid 1809
och 1810 årens Riksdag ansågo nödigt,
att en omständlig berättelse och uppgift
om alla Kongl. Maj:ts och Kronans publika
hus och byggnader, så i Stockholm,
som i Landsorterne, blefve afgifven,
deraf utrönas måtte, om och huruvida
flere sådana finnas, ån som kunde
anses för behofvet oumgånglige, då
t
6^2 Stats-Utskottets Bctänkanden.
någon anstalt till deras nyttigare anvån»
dande, till förmån för Stals-Verket, borde
vidtagas; och anhöllo Riksens Ständer
derföre, genom underdånig Skrifvelse, d.
17 Martii 1810» det täck tes Kongl. Majit
i Nåder anbefalla dess Krigs- och Kammar-Collegier,
att, efter infordrade upplysningar
ifrån vederbörande, sådan berättelse
afgifva, samt att Kongl. Majit behagade
vidtaga de anstalter, som befordrade
den förmånligaste förvaltning af
dessa hus och byggnader, genom uthyrande
eller ock försäljning af dem, som
för Kronans behof voro öfverflödige;
hvarefter Riksens Ständer vid kommande
Riksdag, kunde om de ännu oförsålde
husen taga en närmare kännedom och
sig vidare i detta ämne utlåta.
Vid reglering år 1815 af Riks-Statens
gide Hufvud-Tittel, infordrade och erhöll
Stats-Utskottet åtskilliga Handlingar, till
upplysning om hvad, i anledning af Riksens
Stånders ofvanomlörmäldte underdåniga
Skrifvelse, tillgjordt blifvit, och fann
deraf, att Kongl. Majit i Nåder låtit uti
berörde ändamål anbefalla vederbörande,
att inkomma med uppgifter å alla publike
hus och byggnader, samt derefter
genom
Stats-Utskottets Betänkanden. 6j3
genom Nådig Skrifvelse, d. 19 Maji 1813,
<5fverlemnat de insånde Handlingarne till
dess Slotts-Byggnads-Direction, med Nådig
Befallning, att vidtaga den åtgärd, som
på Directionen ankommer; i följd hvaraf
Directionen skall gått i författning, om
åtskillige ytterligare upplysningars införskaffande,
men hvilka då ännu icke erhållits.
Emedlertid och då frågan om
Kronans publika byggnader i allmänhet
förtjenade Riksens Ständers fortsatta uppmärksamhet
, heldst antalet deraf syntes
öfverstiga behofvet och Statens förmåga
att dem underhålla; hvadan nödigt blefve,
att efter föregången granskning och
närmare utredning deraf, de öfverfiödige
föryttrades och de oumgånglige behörigen
användas, så och enär de Utskottet
meddelade Handlingar icke medförde den
upplysning, som för ett närmare urskiljande
och yttrande derutinnan erfordrades,
emedan uppgifterne från orterne dels
voro ofullständige dels alldeles saknades;
hemstålde Utskottet, att Riksens Ständer
måtte i underdånighet förnya deras förra
anhållan, om en fullständig undersökning,
till utrönande deraf, hvilka byggnader och
hus kunde vara umbårlige och tillika begära,
att Kongl. Maj:t i Nåder täcktes,i
4:de Sami. 4^
6^4 Stats-Utskottets Betänkanden.
afseende å deras förmånligaste användande
och förvaltning, förordna, att icke några
sådana måtte bibehållas, samt hvarken
personer eller Corporationer, utan
bestämd och fullkomlig rättighet, få bebo
eller begagna Kronans hus och byggnader
; att derefter åt vederbörande Collegier
och Verk eller Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
måtte uppdragas, att låta
å de umbårliga byggnaderna anställa
besigtning och sådan värdering, som bör
föregå Brandförsäkringar, hvarigenom
grund för råtta värdets bestämmande skulle
utrönas; och att dessa byggnader sedan
i behörig ordning blefvo å Auction utbjudne
och försålde, men om detta icke
förmånligen kunde ske, upplåtas till begagnande
af enskilda, emot hyra och
skyldighet att byggnaderna lagligen underhålla
, om verkställigheten hvaraf vederbörande
borde förståndigas med erindran,
att vid denna Statens angelägenhet fästa
synnerlig uppmärksamhet och tillsyn.
Hvad Stats-Utskottet sålunda föreslog
och hemställde, gillades af Riksens
Ständer; men enligt de tryckta RiksdagsHandlingarna,
hvilket ock instämmer
med erhållen uppgift ifrån RiddarbusArchivct,
har någon expedition der
-
Ståts-Utskottets Betänkan den. 6^5
t
om till Kongl. Majit icke afgått, äfvensom
vidare åtgärd dervid i administrativ
våg lärer hafva afstadnat; och då sådane
fullståndige uppgifter* som Hr von
Hartmansdorff ansett bora infordras, äfven
i Stats-Utskottets tanke åro af vigt, såsom
oumgångligen nödige, för att erhålla
tillförlitlig kännedom, om antalet och
beskaffenheten af de hus och byggnader
Staten eger, samt huruvida de erfordras
eller åro öfverflödige och kunna för
Stats-Verkets räkning föryttras; sä anser
Stats-Utskottet sig bora tillstyrka, att en
sådan underdånig skrifvelse, som den
Riksens Ständer, vid 1815 års Riksdag
beslöto, men då icke blef expedierad, nu
må aflåtas till Kongl. Majit, med den tilläggning
vid åberopade beslut, att uppgifterne
härom i Nåder öfverlemnas till
Riksens Ständers nästkommande Revisorer,
för att, jemte deras Berättelse angående
Stats-Verkets tillstånd och förvaltning,
allemnas till Riksens Höglofk
Ständer, vid påföljande Riksdag; men hvad
beträffar den af Hr von Hartmansdorff tillika
yttrade önskan, att dessa uppgifter
äfven måtte innefatta Kronans byggnader
på indragna indeldte Boställen; så emedan
Charaktershusen på de Militias-Bostållen,
hvilka till Kronan indragas, efter
676 Stats-Utskottets Betänkanden.
gällande Forfattningar försäljas, då sådane
Boställen utarrenderas, hvaremot de
öfrige Byggnaderne derå likasom på möjligen
indragne Skogs- och Jågeri-Betjenings-Bostållen,
låra vara nödige att vid
Bostället bibehållas, antingen det innehafves
af Indelningshafvare eller Arrendator,
synes någon fråga om dylike byggnader
ej kunna uppstå; hvilket allt vördsamligen
hemstålles till Riksens Höglofl. Stånders
pröfning.
Stockholm d. 19 April 1823.
N:0 125.
Antom den 22 April 1823.
Utlåtande, i anledning af den
Berättelse, som Riksens Stånders,
för deltagande i öfverRevisionen
af Krigs -Råkenskaperne,
utsedde Deputerade
afgifvit om deras befattning
med Krigsredogörelse och Revisions-Verket.
Riksens Höglofl. Ständer hafva till Statsutskottet
remitterat deras, till deltagande
uti Öfver-Revisionen af Krigs-Råkenskaperne,
förordnade Deputerades, d. 20 sisth
Jan. afgifna Berättelse, angående Krigs
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 677
Redogörelse- och Revisions-arbetets fortgång
sedan sista Riksdagen.
Häruti hafva Deputerade anmält, att
sedan vid sista Urtima Riksdagen deras
Berättelse af år 1817 afgafs till Riksens
Ständer, angående Krigs-Revisions arbetets
gång, befanns väl vid deras forsta
sammanträde, d. 22 Julii 1818. att den
egentliga granskningen af 1808 och 1809
årens Krigs-Räkenskaper vore, uti de begge
Krigs-Revisions-Contoiren, slutad, ehuru
Råkenskaperne innehållit den vidlyftighet,
att de, efter antagen grund vid
uppskattningen att påföra en Revisor 1000
foliers Revision i månaden, uppgått till
831 i månaders arbete; men att dervid
dock återstod de ytterligare forskningar
i Krigs-Råkenskaperne, som blifvit oumgångelige,
ehuru mödosamme och ansvarige
, dels i anledning äf de anmärkningar,
mål och årender, som till ett antal,
af omkring 3000 under gamla Krigs-Revisionen
uppkommit, dels i anseende till
de flere genom anmärkningar infordrade
Redogörelse-handlingar, dels i och för enskilde
fordringsegares hos Kronan gjorde
pretentioner, dels i afseende å •Utredningen,
indrifvandet eller afliqvidcrandet af
Kongl. Maj:ts och Kronans uti Krigs
-
678 Stats~ Utskottets Betänltanden«
Räkenskaperne till ett belopp af 518*378
R:dr 10 sk. utbalancerade fordringar och
dels i anseende till slutliga utredningen
och bestämmandet af Landt-Rånteriernes
uppgifna fordringar hos Krigsfonden,
för anticipationer och forstråckningar tili
Rustningsbehofven under 1808 och 1809
årens krig.
Enligt Deputerades år 1817 afgifne
Berättelse, vore de till 1810 och sednare
årens Krigs-Revision hörande Räkenskaper,
som dittills inkommit, uppskattade
till 54ii Revisions-månad och de ytterligare
inkomne hafva ansetts erfordra
211 arbetsmånader, för en Revisor beräknadt,
eller tillsammans 7525 månader,
hvilket arbete blifvit fordeladt emellan
de 2:ne Krigs-Revisions-Contoiren; hvarförutan
åren 1821 och 1822 åtskillige
dittills okände Räkenskaper, dels enligt
Kongl. Maj:ts särskilda Nådiga befallning,
dels i anledning af påfordran genom anmärkningar
till Krigs-Revisionen, inkommit,
får hvilka likväl uppskattning till
viss arbetstid och kostnad derigenom undvikits,
att de så fordeladts på Revisorerne,
att granskningen deraf kunnat verkställas
å de mellanstunder, som Curante årenderne
medgifvit.
Stats-Utskottets Betänkanden. 679
Föreskriften uti Instructionens 5
hade Deputerade sökt uppfylla, ej mindre
genom en tagen närmare del uti Revisions-Årenderne,
itererade besök och
forskningar uti Revisions-Contoiren, rådplägningar
med Inspecteurerne i KrigsRevisionen
och i Contoiren, samt åtskilige
Räkenskapers tagande till närmare Controll;
äfvensom vid de noggranna arbetsundersökningar,
som likmätigt organisations-fåreskrifterne
blifvit i sammanträde
med bemålde Inspecteurer uti RevisionsContoiren,
hvarje halft år verkstälde.
Allt i och för 1810 och sednare
årens Krigsrustningar uppkommet och
kändt Revisionsarbete, hvaraf en del på
sednaste året forst tillkommit, år, enligt
Undersoknings-Protocollen jemte den ytterligare
utredning Deputerade, d. 22 sisth
Dec. uti Krigs-Revisionen föranstaltat, nu
mera sluta dt och hvad de i och för Revisionen
uppkomne årender angå, utvisar
en Berättelsen bilagd Tabell, N:o 1. att
af gamla eller 1808 och 1809 års KrigsRevisionsmål,
som från början utgjort
ofver 3000, vid 1821 års ingång återstått
38 Anmärkningsmål, 54 Besvärs-Ansöknings-
och Liqvidations-årender samt
15 Balancemål, tillhopa 107, hvilka,
68o Siats-Utskottets Betänka/iden.
der loppet af 1822 undergått den förändring,
att vid samma års utgång endast
återstått 6 Anmärknings- och 5 Balancemål,
som funnits vara ute på Communication,
samt 2:ne Remisser, hvilka
sedan inkommit och berodde af Contoirets
handläggning. Af en Berättelsen
likaledes bilagd T abell N:o 2, synes att
i och för nya eller 1810 och sednare
årens Krigs-Revision, uti Revisions-Contoiren
uppkommit 662 anmärkningar,
hvaraf 606 blifvit till sisth års utgång
uti Contoiren sluteligen utarbetade och
till Kongl. Kammar-Rättens afgörande ingifne.
48 voro ute på Communication med
enskilde Parter och 8 såsom sist på året
inkomne, berodde på Contoirens åtgärd;
och hafva derförutan uppkomne flere hundrade
remisser blifvit med den verksamhet
handlagde, att vid 1822 års slut endast
19 sådane varit outredde, såsom på
scdnaste dagarne inkomne och derföre
icke hunnit till slut beredas.
De många af Krigs-Administrationerne
oafgjorde mål, som vid deras upplösning,
enligt Kongl. Kammar-Rättens Instruction
af år 1814* till Krigs-Revisionen
öfverlemnats, hafva ökat dess arbeten
och då desse mål haft ovilkorligt sam
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 681
manhang med Krigs-Revisionen, såsom innefattande
frågor om sluteliga Redovisningar
för Krigsfonden, hade Deputerade derå
fåstat uppmärksamhet; hvadan de nara
400 mål, som efter 1808 och 1809 årens
slut återstått vid den till 1813 fortsatte
Krigsförvaltningen, under namn af sammantagne
Commissariatet, blifvit uti i:a
Revisions-Contoiret afslutade; åfvensom
af de vid f. d. Krigs-Committéens i början
af år 1820 skedde upplösning till
Revisionen ofverlemnade 598 årender vid
sistlidet års slut återstått 152, hvaraf 26
berodde på Contoirens åtgjård samt 126
på Communication.
Af yttersta vigt hade Deputerade ansett
att söka bringa till slut de uti så val
1808 och 1809 som 1810 och sednare
årens Krigs-Räkenskaper utbalancerade
Kronans fordringar, i hvilket afseende och
sedan Revisions-Contoiren upprättat behörige
Balance-Utredningar, från dessa Räkenskaper,
och sådane erhållit nödig undersökning,
hade de gjorde bemödanden
förorsakat, att, ehuru Kronans utbalancerade
fordringar, i och för 1808 och 1809
årens krig, utgjort 518,378 R:dr 10 sk.
7 rst. och för 1810 bch sednare årens
Krigsrustningar 120,699 R;dr 20 sk. 9 rst.
682 Stats-Utskottets hetänkandeiu
Sv. B:co och 106,920 R:dr 1 sk. 7 rst.
Pommerskt Courant, dessa Balancer blifvit
så nara utredde, att, sedan för 1802
och 1809 tillhopa 455,588 R:dr 14 sk.
4 rst., voro genom Krigs-Revisionens åtgärd
dels godtgjorde, dels redo viste samt
för 1810 och sednare åren 19,681 R:dr
37 sk. 7 rst. Sv. B;co och 76,429 R:dr
13 sk. ii rst. Pom. Cour. blifvit dels i
Contant, dels i liqvid godtgjorde, dels
redovisade nu, utom de medel hvarföre
afskrifning, efter Kong}, Kammar-Råttens
pröfning, måstega rum, återstode för 1808
och 1809, 15,362 R:dr 44 sk. 3 rst. och
för sednare åren 56,662 R;dr 37 sk. 6 rst.
Sv. B:co och 18487 R:dr 38 sk. n rst.
Pom. Cour. som icke ånnu hunnit till
slutligt afgörande, men hvilka dock voro
af den natur, att desamma såsom till
största delen bestående af oredovisade förskotter,
hulvudsakligen torde kunna blifva
redovisade eller komma att afskrifvas
såsom icke möjliga att indrifva.
I anseende till de betydlige Förskotts.
Summor, som för Krigsbehofven blifvit
af under hånder hafvande Stats-Verkets
och Riksgålds-Contoirets tillgångar utgifne,
hade, under Deputerades deltagande,
liqvidationer med Rikets samtelige Rån
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 683
terier för 1808 och 1809, långt före detta
blifvit upprättade och afgifne och Rånteriernes
utredde ersåttnings-Summor med
tillhopa 288,829 R:dr 5 sk. 6 rst. hos Kgl.
Stats-Cootoiret, till afskrifning, anmälde,
samt lika beskaffade erforderlige Ränterie-liqvider
författade för 1812, i grund
hvaraf 135,280 R:dr 12 sk. 1 rst. såsom
Rånteriernes Summor likaledes hos bemåldte
Verk blifvit uppgifne; och voro
dessa liqvidationer äfven fulländade för
åren 1813 °ch 1814, utom för Götheborgs
Län, med hvilket Läns Ränteri
liqvidationer, i anseende till det invecklade
förhållandet, icke hunnit afslutas, men
torde snart varda färdig; men för öfrige
Länen funnes en Summa af 556,564 Rd.
1 sk. 2 rst. såsom deras verkeliga fordran
utredd och i Kongl. Stats-Contoiret tili
afskrifning uppgifven; och hade KrigsRevisionens
åliggande, i följd af Kongl.
Brefvet den 13 September 1822, att
controllera Landt - Rånteriernes uppgifne
ersättnings-anspråk, hos Kongl. KrigsCollegii
Utrednings-Departement redan
börjat, men torde fordra någon tids sysselsättning.
Oagtadt fortsatte bemödanden till Revisions-Årendernes
bringande till slut, åter
-
684 Stats-Utskottets Betänkandtn.
stöde likväl 240 diverse mål, deraf 51
som på sista dagarne af nåstl. år inkommit,
voro beroende på Contoirens åtgärd
och de öfrige 189 saknade förklaringar,
hvarförutan flere årender för Krigs-Revisionen
kunde uppkomma, ej mindre genom
förefallande hemstållanden och förfrågningar,
ansökningar, samt Kongl.
Maj:ts Kådiga Remisser, hvarjemte den
del af Balance-Utredningen, som ännu
icke kunnat komma till slut, fordrade ett
fortsatt arbete, hvilket icke med fördel
kunde öfverlemnas till något af Kongl.
Kammar-Rättens Ordinarie Contoir, för
hvilka Krigs-Råkenskaperne voro främmande
och dessutom hvart och ett sysselsattes
med bestämda Ordinarie Räkenskaper
och Mål; af hvilken orsak och då
Kongl. Kammar-Rätten föranlåtits, att till
och med innevarande April månad reqvirera
vanlig aflöning för nu varande KrigsRevisions
Betjening, Kongl. Kammar-Rätten
jemväl, efter Deputerades tanka, rättvist
och lämpligt förfarit, då den, för att
vinna ett åndtligt slut med kostnaderne
för Krigs-Revisionen,uti underdånig Skrifvelse
till Kongl. Maj:t af den 30 sisth
Dec. hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes
till Kongl. Kainmar-Råftens disposition,
derefter anslå en Summa, af 1000 R:dr
Stats-Utskottets Betänkanden, 685
B:co, hvarmed Kongl. Kammar-Rätten,
genom beting, med sårskilde arbetare, ville
åtaga sig besörja; att allt hvad som återstode
blefve fullgjordt och till slut bragt.
Då Deputerade vid fullgörande af
deras, uti Instructionens 5 och 6 beståmde
åligganden, erhållit en partiel kunskap
om Revisionsmålen, hade Deputerade
derjemte, enligt hvad de nu förmält,
så fort de fleste hunnit afgöras, hvilket
dock ej hufvudsakligen kunnat ske förr
ån under de sista 2:ne åren, låtit upprätta
specielle förteckningar, utvisande att
de vid nya Krigs-Revisionen gjorde anmärkningar,
uppgingo till 662, att desse
anmärkningar innefattade ett yrkadt ersåttnings-belopp
af 279,543 R:dr 37 sk.
9 rst., deraf blifvit afslagne 160,555 R:dr
25 sk. 1 r:st. och faststålde 38,506 R:dr
42 skfio r:st. samt att ännu återstode till
profning af anmärkningar för ett belopp
af 80,491 R:dr 17 sk. iortst. allt B:co;
och ehuru vål effecten af Krigs-Revisionen
icke borde beräknas efter de Penningetillgångar,
den kunnat Stats-Verket tillskynda,
heldst Revisionen, utom i afseende
på egne anmärkningsmål, haft ännu
mera trägen och vidsträckt befattning
med Utredningen af de många, utaf
686 Stats~Utskottets Betänkahden
enskilde personer anmälde Krigsfordringar,
med utredningen rörande i Krigs-Räkenskaperne
löpande Balancer Kronan
till godo med anticipationers och Krigsförskotters
alliqviderande och Krigs-administrationens
många oafslutade Årender,
hvilka alla göromål, utan att egenteligen
inbringa Penningar, så mycket
mindre bordt åsidosättas, eller uppskjutas,
som både Kronans och enskildes
ratt och bästa deraf berodt, samt det
beredt controll, säkerhet och varningar
för framtiden; hade Deputerade likväl
trodt sig böra, genom bilagdt utdrag af
Kongl. Kammar-Rättens Actorat-räkningar,
visa det resultat i ziffran, som framinanföre
blifvit uppgifvet.
Deputerade hafva vidare anmält,
att sedan vid 1817 och 1818 årens
Riksdag uppgifvet blifvit, hvad, med
föranledande af deras Instruetion var
tillgjordt, i afseende på den generelle
tillsynen å Krigsfonds-medlens uppbörd
och disposition m. m. och att af de då
inkomne redogörelser, som funnits med
utmärkt ordning och grannlagenhet uppgjorde,
fullständigt verificerade samt på
det mest ojäfaktiga sätt vitsordat det nit
Stats-Utskottets Betänkanden. 687
och den sorgfällighet, hvarmed Krigsfonden
blifvit förvaltad; så hafva Deputerade,
efter jemväl erhållen del af den
generelle Krigsfondens Räkning, medelst
en allmän granskning af alla KrigsfondsRäkningarne,
gjort sig försäkrade om
vigtig heten af Krigsfondens generelle
uppbörd och redovisning och icke funnit
anledning i hufvudsakelig måtto göra
någon ändring, uti den af Deputerade
vid deras Berättelse sista Riksdag
belagde calcul, som, efter gjordt öfverslag,
antagit Krigsfonden till 29,791,212
R:dr 8 sk. 9 r:st. B:co; Och Sedan Deputerade
äfven funnit alla de uti dessa
räkningar, till de hufvudsakeligasteKrigsadministrationerne,
afförde Summor behörigen
upptagne, är till större visshet
och tydlighet Berättelsen vidfogadt ett
gcnerelt öfverslag, utvisande, att Rustnings-kostnaderne
blifvit sålunda uti
särskilde Krigsräkenskaperne upptagne
och fullständigt redoviste att:
688 Stats-Utskottets Betänkanden.
1:0 I och för Kustbevakningen och
Hamnstängningen, åtgått åren 1810 och
1811 • . » . •
880,902:23.
7-
2:0 Södra Arméen
år 1812 . . . .
1,107,077:36.
2.
3:o Vestra Arméen
samma år ... .
354,588:17.
1.
4:o Reserve Ar-
%
méen x 813, 1814 .
2,854,184: i3.
9-
5:o Arméen emot
Norrige 1S14 • •
4,782,047:31.
2.
6:0 Svenska Ar-
méen i Tyskland 1813
och 1814 • • •
8,35i,2S3: 2.
11.
7:0 Kongl. Krigs-
Committéen 1812 till
och med 1818 .
5,i3o,44o: 4o. 9.
8:0 Orlogsflottan
4,492,485: 8.
1810 till och med 1814
8.
Samt 9:0 Arméens
Flotta för samma år
1,870,031: ig.
4-
Tillsammans R:dr
29,823,041: 1.
5.
Och således 31,828 R:dr 4o sk. 8
r:st, mera än Deputerade i öfverslaget
till förra Riksdagen calculationsvis beräknat
-
Stats-Utskottets Betänkan den. 6gg
räknat; förmälandes Deputerade sig jemväl
hafva anställt jemnförelse emellan
afföringarne i Krigs-Räkenskaperne, mot
derunder lydande förvaltnings-Räkenskapcr,
hvarvid, utom i få fall, der anledningar
lill erinringar egt rum, allt
funnits rigtigt och behörigt, äfvensom
Deputerade, under egen speciell, så kallad,
efter-Revision, tagit åtskilige KrigsRäkenskaper
samt de dervid fundne
Anmärkningsvärda omständigheter till
Kongl. Kammar-Rättens åtgärd öfverlemnat.
Enär 7 $. uti Deputerades Instruction
stadgar, att sådane omständigheter,
som för framtiden fordra rättelse,
skola hos Riksens Ständer anmälas, hafva
Deputerade anfört, att under granskningen
af Flottans Räkenskaper det funnits
af yttersta vigt för ordning och säkerhet,
att en förbättrad Räkenskapsmethod
derstädes föranstaltades, hvarföre
Kammar-Rätten, i anledning af erhållen
communication från Deputerade,
infordrat utlåtande af så väl AmiralitetsKamereraren,
som Herrar Committerade
för öfverseende af Örlogsfiottans
reglementariska föreskrifter, om hushåll4:cle
Sami. 44
Gqo Stats-Utskottets Betänkande!!.
ningen och redovisningen; och sorn
Committerade, uti deras utlåtande af den
22 Nov. 1820 yttrat, att, genom de af
dem utarbetade nya Reglementen och
Formulaire, all möjlig ordning, säkerhet
och enkelhet skulle vinnas och de
af Deputerade anmärkte svårigheter undanrÖdjas,
hvilket Committerades arbete
skulle med första till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemnas; så hade Deputerade
endast detta anmält, under yttrad
förmodan, att besparingar uti Orlogsflottans
stora årliga kostnader i Hera
fall måga med tiden vinnas.
Angående den vid 2:ne föregående
Riksdagar anmälde fråga, rörande ett
emot afl. Krigs-Commissarien Moller uppkommet
anmärkningsmål, deruti så väl
Kongl. Kammar-Rätten, som Deputerade
tillstyrkt den af Krigs-Revisionen hos
Kongl. Maj:t i underdånighet sökte resning,
hade Deputerade fått emottaga
Kongl. Majus Nådiga Utslag, sorn afslår
denna resning; och då Deputerade
deraf icke kunnat finna de skäl, sorn
utan närmare tydning kunde lända till
Målets nedläggande i hela dess vidd,
förmäla Deputerade sig hafva, efter begärd
och erhållen del af Högsta Dom
-
Stats- Ut skottets Betänkanden. 6gi
stolens Protocoller i Målet, funnit frågan
bora till Riksens Ständers JustitiaeOmbudsmans
uppmärksamhet öfverlemnas;
förmodandes Deputerade, att Justitite-
Ombudsmannen skulle hos Riksens
Ständer anmäla, om och hvilken åtgärd
han härvid ansett lämpelig.
Sedan Riksens Ständer vid sistförliden
Riksdag yttrat den önskan, att,
i händelse någon tids arbete vid 1820
års slut för Deputerade återstod, sådant
måtte af Deputerade fortsättas och fullföljas
utan arfvode, hvilket med berörde
års utgång skulle upphöra; så hade
Deputerade, i afseende på generella controllen
och öfversigten af slutredogörelserne
m. m. ansett sig äfven efter denna
tid icke kunna upphöra med den,
genom Riksens Ständers förtroende dem
uppdragne befattning; och som Deputerade,
i anseende härtill, haft oumgängligen
nödigt, att bibehålla sin förra
Betjening af en Secreterare och en Kamererare
samt uti Riksens Ständers beslut
om Deputerades fortfarande, äfven
sedan 1820 års utgång, utan arfvoden,
något undantag icke blifvit gjordt emot
Betjeningens arfvoden, hvilka ock blifvit
från Riksgälds-Contoiret utbetaldte
6q2 Stats-Utskottets Betänkanden.
till och med 1822 ars slut till ett årligt
belopp af i44 R:dr 16 sk. för Secreteraren
och 70 R:dr för Kamereraren;
så förmodade Deputerade, att Riksens
Ständer funne den aflöning, sorn efter
behofvet för Betjeningen till och med
1822 utgått, icke måtte ställas i fråga,
Samt öfverlemnade till Riksens Ständers
egen pröfning och godtfinnande, om icke
Deputerades Secreterare, som genom sin
ordning, nit och skicklighet städse sig
■vid KLrigs-Revisionen utmärkt, marned
något vedermäle af ynnest hugnas; och
hafva Deputerade slutligen anmält, att
de under sin befattning haft tillfälle
synnerligen erfara vigtcn och nödvändigheten
af ett Ofver-Re visions-Verk för
Krigs-Räkenskaper, samt nyttan deraf,
att Riksens Ständer genom Deputerade
deltaga, i Krigs-Revisionen; hvarförutan
Deputerade vitsordat Kongl. Kammar-Rättens
nitfulla bemödande och omsorger
för Krigs-Revisions-Verkets drift
och säkerhet, samt begärt Riksens Ständers
förordnande, om Deputerades befattning
nu må upphöra.
Hvad sålunda blifvit af Deputerade
anmält och hemstält, har utgjort föremål
för Stals - Utskottets öfverlägg
-
Stats-Utskotlets Betänkanden. 6g3
ning; och hvad först beträffar det förhållande
att Krigs-Revisions-arbetet icke
nätt sitt slut, utan åtskilligt ännu återstode
som fordrade handläggning och
utredning, hvarföre Deputerade tillstyrkt,
att såsom Kongl. Kammar-Rätten
föreslagit, den vanliga aflöningen
för Krigs-Revisions-Bctjeningen måtte
få fortfara till och med innevarande
April månad samt derefter till Kongl.
Kammar-Rättens disposition anslås iooo
R:dr, hvarmed Kongl. Kammar-Rätten
förklarat sig genom beting med särskilde
Personer vilja ombesörja det återstående
arbetets fullbordande; så enär
det föreslagrie sättet synes säkrast leda
till ett önskadt slut på den länge fortsatte
Revisionen af Krigs-Redogörelserne
för 1808, 180g och 1810, och påföl
jande
åren, tror Utskottet sig böra detsamma
understödja, likväl med det dervid
fästade vilkor, att den hittills bestådde
aflöningen för Revisions-Betjeningen
ofelbart må upphöra vid innevarande
Månads utgång, och det begärda
anslaget af 1000 R:dr icke förr
utbetalas till Kongl. Kammar-Rättens
disposition, än arbetet blifvit fulländadt
och Kongl. Kammar-Rätten sådant hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmält.
694 Stats-Ut skottets Betänkanden,
Yidkommande dernäst den af Deputerade
yttrade öfvertygelse, om vigten
oqh angelägenheten att Orlogsflottans
Räkenskaper erhålla en förbättrad form,
sorn befordrar ordning och säkerhet,
anser väl Utskottet, att allt hvad som
bidrager till detta ändamål icke bör åsidosättas;
men då Utskottet inhemtat, att
Herrar Committerade till öfverseende af
Orlogsflottans reglementariska föreskrifter
om hushållningen och redovisningen,
utarbetat förslag till nya Reglementen
och Formulairer, hvarigenom ordning,
säkerhet och enkelhet skulle vinnas och
hvilka förslag blifvit öfverlemnade till
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, tror Utskottet
någon annan åtgärd härutinnan
icke af Riksens Högloft. Ständer böra
vidtagas, än i underdånighet anhålla
det Kongl. Majit täcktes i nåder anbefalla
antagandet af det föreslagne Räkenskapssättet
så fort det vunnit Kongl.
Maj:ts Nådiga fastställelse.
Med föranledande at Deputerades
Anmälan, om förhållandet med det emot
afl. Krigs-Commissarien Moller uppkoinne
anmärkningsmål, hvars tillvarelse vid
de 2:ne nästförflutne Riksdagar kommit
till Riksens Ständers kännedom, har
Stats-Utskottet från Riksens Ständers
Stats-Utskottets Betänkanden. 6g5
Justitise-Ombudsman, till hvars uppmärksamhet
frågaa blifvit af Deputerade
öfverlemnad, begärt upplysning i
hvad skick den sig nu befinner och om
icke talan må anställas emot den eller
dem, som kunnat hafva förorsakat, att
Kronans rätt genom fatalie-tidens försummande,
emot Möllersta Sterbhuset,
gatt förlorad; och derå erhållit det svar,
att så väl efter af Herr Justitiae-Qmbudsmannen
som ock derom särskildt inhemtade
underrättelser, att detsamma vid
1815 och 1818 årens Riksdagar hos Riksens
Ständer varit anmält, och att
Kongl. Majas Högsta Domstol, efter att
den i5 Jan. 1818, hafva låtit utfärda
dess afslags Resolution öfver ofvannämnda
resnings-ansökning, remitterat handlingarne
till Justitise - Cancellers - Ämbetet,
att i afseende på Kronans rätt
tillse om och hvad åtgärd härvid kunde
ega rum Herr Ombudsmannen ej
funnit anledning att, för ifrågavarande
fatalie-försummelse och vägrad restitution
deraf, emot någon Ämbets- eller
Tjensteman, anställa det åtal, som
2 §., af Riksens Ständers den 27 Febr.
1810, för deras Justie Ombudsman utfärdade
Instruction föreskrifver. Och
som Stats-Utskottet derefter förskaffat
696 Stats-Utskottets Betänkanclen.
sig den underrättelse, att Kongl. Kammar-Rätten,
i anledning af dess Advocat-Fiscals-Ämbetes
förda talan, genom
Utslag den 6 Dec. 1S 21, förklarat, det ej
mindre Anmärknings-författaren änContoirs-förmannen
väl icke iagttasit den
O o
noggrannhet uti bevakandet af Kongl.
Majus och Kronans rätt, hvilken dem
desto heldre älegat i första rummet, som
deras enskilde fördel, genom den Revisionen
tillagde proCenl af inflytande
Observations-medel, dermed varit på
det närmaste förbunden; men da dervid
förekommer, att efter hvad utredt
blifvit, det icke lät sig med någon laglig
visshet bestämma, huruvida anmärkningen
emot Krigs-Cominissarien Moller
egde behörig grund eller om origtighet
i anseende till den åtalade afskrifningen
verkligen förelupit, samt Kongl. Maj:t
och Kronan derigenom förlust tillskyndats
, hade Kongl. Kammar-Rätten, vid
slikt förhållande , pröfvat skäligt ej mindre
Anmärknings-Författaren än Contoirs-förmannen
ifrån Advocat-FiscalAmbetets
ersättningstalan befria, hvilket
beslut vunnit laga kraft; så anser,
Stats-Utskottet någon åtgärd vid detta anmärkningsmål
och deraf uppkomne resningsfråga
nu mera icke kunna ega rum.
Stats-Utskottets Betcinkanden. 6gj,
Då Deputerade pröfva!; angelägenheten
af deras fortfarande i utöfning af
dem uppdragae befattning med KrigsRedogörelse-Verket,
lärer ingen erinran
kunna göras emot utbetalningen till sistl.
års slut af de arfvoden, som för Deputerades
Secreterare och Kamererare
varit anslagne; men deremot kan Statsutskottet
ej understödja Deputerades
framställning, om något särskildt vedermäle
af ynnest till Secreteraren, enär
han, under de sednare åren, då göromålen
varit minskade, likväl uppburit
enahanda aflöning, som förut, samt sålunda
redan åtnjutit lämplig ersättning
och eger för öfrigt i Deputerades ej
mindre uti förut än nu afgifne Berättelser
honom lemnade vitsord, öfver
ådagalagd skicklighet, nit och oafbruten
verksamheter, den mest tillfredsställande
belöning.
Slutligen och under förutsättande
af Riksens Högloft. Ständers bifall, till
hvad föreslagit blifvit om öfverlemnande
till Kongl. Kammar-Rätten, att med
ett anslag af 1000 R:dr B:co besörja
afslutandet af det ännu återstående KrigsRevisions
- arbetet , får Stats - Utskottet
tillstyrka Riksens Högloft. Ständer,
67)8 Stats-Utskottets Betänkanden.
att med förklarande af deras erkänsla
för Deputerades oafbrutna omsorger och
bemödanden, vid fullgörande af det dem
lemnade förtroende, bifalla, att Deputerades
befattning nu må upphöra; och
lära Riksens Ständer deras beslut härutinnan
hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla; hvilket allt vördsamligen
öfverlemnas till Riksens Högloft. Ständers
bepröfvande. Stockholm den ig
April 1823,
N:0 126,
Ankom den 28 April i823.
Utlåtande, i anledning af Herr
Ambr. Berghmans Memorial,
angående inköp afCancellieRådet
Schosrbings Afhandling,
om det råtta Skogshushållnings-såttet.
Högloft. Ridderskapet och Adeln liar
till Stats-Utskottet remitterat en, af Herr
Ambr. Berghman, gjord motion; hvarmedelst
han, jemte öfverlemnande af ett
utaf Herr Cancellie-Rådet och Riddaren
Scharbing underskrifvet och till Riksens
Ständer stäldt Memorial, angående en
Stats-Utskottets Betänkanden. 6gg
Postvagns Inrättning och ett nytt Skogshushållningssätt,
tillika med hans i desea
ämnen från trycket utgifne Afhandlingar,
föreslagit, att i händelse medel
ej skulle gifvas till inköp af nämnde i
Skogshushållningen nyttiga och angelägna
Afhandling, den Herr Schoerbing
skall varit uppmanad att utgifva, och
deraf han önskade, att Riksens Ständer
måtte inlösa 1,100 Exemplar emot 3
R:dr B:co för Exemplaret, hvarje Moderkyrka
i Riket kunde inköpa ett exemplar,
hvarigenom Boken blefve spridd
kring Riket och Utgifvaren ersatt för
möda och kostnader; öfver hvilket ämne
någre bland Högloft. Ridderskapet
och Adeln yttrat sig och dels understödt
motionen, dels ansett den icke böra lemnäs
afseende.
Stats-Utskottet hyser ej tvifvel, att
ett agtningsvårdt nit för Fäderneslandets
väl förmått Herr Cancellie-Rådet
Scheer bing att utgifva ofvanberörde Afhandlingar,
och önskar att Herr Schcerbing
måtte erhålla sin dervid uppoffrade
möda och kostnad ersatt, men då Statsverket
för sådana företag icke bör vidkännas
någon utgift, och, enligt hvad
Utskottet inhemtat, Herr Schoerbing, som
700 Stats-TJtskottets Betänkanden.
under en ståndig tjenstledighet, bibehåller
sin Ion såsom Expeditions-Secreterare, i
och för utgifvandet af Afhandlingen om
Skogshushållningen, genom Kongl. Maj:ts
Nåd redan njutit understöd, dels med ett
råntefritt lån af boo R:dr B:co, dels genom
inlösen af 100 exemplar utaf Boken
för Skogs- och Jågeri-Betjeningen och 25
Exemplar till Kongl. Landtbruks-Akademien,
kan Stats-Utskottet icke tillstyrka
det afseende å Motionen, att Boken må
för Stats-Verkets räkning inköpas. Detta
varder dock till Riksens Högloft Stånders
omprofvande vördsamligen öfverlemnat.
Stockholm d. 26 April 1823.
N:0 127.
Antom den 28 April 1S23.
Utlåtande öfver H:r Gripensvärds
Memorial, om inköp af Kronans
Medel i Uppbörden vid
Södra Staket.
Till Stats-Utskottets åtgärd har Högloft
Ridderskapet och Adeln remitterat ett af
H:r J. Gripensvärd, afgifvet Memorial, deruti
han sökt framställa den allmänna och
enskilda nytta, som derigenom skulle
Stats-Utskottets Betänkanden. 701
åstadkommas, att Sundet vid det så kallade
Sodra Staket blefve uppmuddradt
och gjordt Segelbart, derigenom den långa
omvågen förbi Waxholmen till Dalarö,
hvartill så många särskilda vindar erfordras,
undvekes, och så vål Kronans, som
enskildes Fartyg, på ganska korrt tid
kunde utlöpa, utan att deremot någon
fara skulle uppstå, att denna farled kunde
af fiende begagnas, till befordrande
af hvilket nyttiga foretag Hrr Gripensvärd
erbjudit sig, att antingen sjelf bekosta
uppmuddringen, mot rättighet att få uppbära
Bompenningar efter Fartygens Lästetal,
då han ville antingen med penningar
eller Frålse-Rånta inlösa Kronans andel
i nuvarande Uppbörden derstädes, och
som skall utgöra endast 11 a 12 Rrdr
Brco om året, eller ock om verkställigheten
af denna Segelfarts öppnande besörjdes
för allmän bekostnad, vore Herr
Gripensvärd benägen erbjuda Staten sin
andel i Bompenningarne, utan att derföre
åska någon särskild ersättning.
Uppå enahanda framställning vid
Ig 17 och ig 18 arens Riksdag, om den fördel
Sjöfarten skulle draga deraf, att Canalen,
genom så kallade Baggens-Sundet
oeh Södra Staket, med sprängning och
Stats- Utskottets Betänkanden.
gräfning gores farbar får mera djuptgående
Fartyg, hvarigenom den besvärliga Segelleden
emellan Östersjön och Stockholm
förbi Waxholm, utomkring Wermdön
och dess vidlyftiga Skärgård, kunde undvikas,
erbjöd sig H:r Gripensvärd, såsom
egare till Boo Säteri och deltagande i
Bompenninge-Uppbörden vid Sodra Stäket,
att, såsom Skatt till Kongl. Ma:jt och
Kronan, får dess andel i lågenheten, erlägga
af Tollarö, under Boo lydande, Frälsehemman
En Tunna Spannmål årligen,
hälften Råg och hälften Korn, eller dess
värde efter Markegångspris, emot rättighet
till fullkomlig fri disposition af denna
Canal och tillstånd, att genom gräfning
och sprängning, på sått han funne
tjenligt, men utan ringaste gravation får
Staten, gåra Canalen farbar för något mera
djuptgående Fartyg, samt att derföre
få uppbära en afgift, någorlunda passande
emot den kostnad, som icke utan äfventyr,
härå kunde komma att användas
och yttrade Stats-Utskottet häröfver,
d. 4 Febr. i8i8> hvilket af Riksens Ständer
gillades, att, enär i denna fråga borde
under öfvervägande komma, huruvida
den föreslagne friare Segelfarten, på
sått H:r Gripensvärd projecterat, må finnas
nyttig och nödvändig, ansåg Utskottet sig
Stats-Utskottets Betänkanden. 7o3
ej kunna tillstyrka Riksens Stånder att
någon ålgård härutinnan vidtaga, innan
Kongl. Maj:t, på derom skeende underdånig
anmälan, samt efter föregången
undersökning och vederborandes hörande,
i Nåder sig uti detta ämne utlåtit.
Då ärendet befinnes i samma skick,
som vid sista Riksdag, får Stats-Utskottet
åberopa det yttrande, då varande
Stats-Utskott derom afgaf; men enär föremålet
synes förtjena närmare uppmärksamhet,
så vida det utan äfventyr för
Landets och Hufvud-Stadens forsvar kan
åstadkommas och för Sjöfarten medföra
den af H:r Gripensvärd uppgifne fördel,
och utan någon Stats-Verkets kostnad varder
tillvågabringadt, tror Utskottet sig
böra föreslå, att Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t om,
efter föregången undersökning och pröfning,
Förslaget finnes nyttigt, må i Nåder
afhända Staten den ringa Inkomsten
af Bompenningarne vid Södra Stäket,
emot erbjuden ersättning, och tillåta H:r
Gripensvärd att uppmuddra det dervarande
Sundet samt ensam uppbära Bompenningarne;
Hvilket dock vördsamt hemstålles
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm d. 26 April 1823.
704 Stats-Utskottets Betiinkanden.
N:0 128-
Antom den 28 April i8a3.
Utlåtande, i anledning af H:r
Grefve Cronstedts Motion, om
användande af Kronans Tionde-Koppar
och Jern får Flottornas
behof.
Uti ett till Hoglofl. Ridderskapet och
Adeln ingifvet Pdemorial, har Hrr Grefve
Claes Cronstedt framställt fordelarne deraf,
att Kronan utaf Råntegifvarne in natura
utfordrade sin Tionde af Koppar och
Jern; i sammanhang hvarmed jemväl blifvit
föreslaget, att Flottornes Ofver-Styrelse
kunde tillåtas, att årligen från Bruken
reqvirera de qvantiteter och sorter
af berörde Materialier, som för Flottorne
kunde behofvas.
Då Stats-Utskottet, efter härå erhållen
remiss, bor utlåtande i åmnet afgifva,
har Utskottet, beträffande Kronans
Afrads- och Tionde-Koppar, skolat upplysa,
att Räntegifvare ovilkorligen åro
forbundne att densamma in natura utgöra;
hvadan och då försäljning deraf
för Stats-Verkets räkning måste ske till
den
Stats-Utskottets Betänkanden. ^o5
den del, som ej för Skiljemynts-pråglingen
finnes nödvändig, Utskottet anser något
hinder icke mota, att hvad af denna
Koppar förFlottornas behof kan erfordras,
kan till Flottornas Öfverstyrelse upplåtas,
emot allmänt gällande betalning,
eller afskrifning till motsvarande belopp
å Flottornas anslags.Summa, på g:e Hufvud-Titeln,
för samma år; dock torde,
till förekommande deraf att, i ovisshet
om det qvantum, Flottorne kunna behöfva,
Stats-Verkets Koppar må en längre
tid blifva osåld, och Stats-Verket derigenom
sakna en påräknad tillgång för sine
Contanta utgifter, härvid bora fästas det
vilkor, att nådige reqvisitioner i berörde
afseende, vid hvarje års början, till
Kongl. Stats-Contoiret insändas, till rättelse
vid de, genom Kongl. KammarCollegii
och Kongl. Stats-Contoirets försorg,
vanligen anställande Auctioner, å
Afrads- och Tionde-Kopparen.
Hvad åter angår Jernet, som från
Hyttor och Bruk i Tionde påräknas, så
ega Räntegifvare rått att antingen in natura
erlägga, eller ock med penningar lösa
denna Tionde; och år, genom Kongl.
Brefvet d. 5 Oct. 1774, förordnadt, att
Sami, 4-"*
706 Stats-Utskottets Bctänkanden.
det Hammarskatts Stångjern, som ej med
penningar loses, får levereras uti 2:ne sorter,
nemi. i% tum plattjern, eller f tum
i fyrkant, såsom varande af den beskaffenhet,
att de vid alla Bruk merendels
årligen smidas.
Ett bifall till H:r Grefve Cronstedts
Motion, i hvad den rörer Kronans Tionde
och Hammarskatts-jern, skulle alltså
verka hufvudsaklig förändring uti de, angående
desse Räntepersedlars utgörande,
gifne och på både Statens och Bruks-idkares
gemensamma fördel beräknade Författningar;
I anseende hvartill Utskottet
icke kan understödja hvad i denna del
blifvit föreslaget; varandes Utskottet för
öfrigt af den tanka, att, om allt Jern för
Flottornas räkning upphandlas i de orter,
der vågar finnas, bör detsamma ej komma
att betalas efter högre pris, ån Staten
erhåller för hvad deraf för dess räkning
försåljesj hvarigenom hufvudsakliga
skälet för H:r Grefvens framställning, eller
farhågan för någon förlust härvid å
Statens sida, äfven försvinner.
Till Riksens Högiofl. Ständers vidare
bepröfvande öfverlemnas detta vördsamligen,
med hemställan, att Riksens Högh
Stats-Utskottets Betankanden. 'joJ
Ständer, i händelse af bifall till Utskottets
nu lemnade tillstyrkande» måtte derom
hos Kongl» Maj:t göra underdånig anmälan»
Stockholm d. 26 April I823»
N:0 129.
Antom den 28 April 1823.
Utlåtande, angående någre, vid
Förslaget om Inkomsternes
beräkning, forekomne frågor
Ibland Stats-Verkets Ordinarie Intrader
finnas någre i äldre tider tillkomne afgifter,
hvilka utgå till olika belopp i sårskildte
orter, ehuru genom tidens Förändringar,
orsakerne dertill synas hafva upphört.
Stats-Utskottet, sorn ansett sig bora
härå fästa uppmärksamhet, får i detta
särskildta Utlåtande anmäla nämnde frågor
till Riksens Håglöf!» Ständers beprofvande.
Desse afgifter åro följande!
I:o Mantalspenningar^. De hafva
först tillkommit under Konung Gustaf
Adolphs tid» då Riksens Ständer, vid
I625 års Riksdag, till Pohlska krigets utförande»
beviljade en så kallad Qvarntull
708 Stats-Utskottets Betänkanden.
af all den Såd, eller Spannmål, som fördes
till Qvarn att malas, ehvem den tillhörde,
ingen undantagande, som under
Sveriges Krona var besuten och der vistades;
men som det befanns, att vid
Qvarntuliens utgörande, mycket underslef
egde rum; så fastståldes, vid Riksdagen år
1627, enligt 4:de puncten i Riksdags-Beslutet
d. g Dec. samma år, att Presterskapet
och Allmogen skulle erlägga en
mark Svensk för hvart hjon, som ofver
12. år kommen var, och hos dem fanns;
dock blefvo de ålagde att dessutom betala
Tullen för det mjöl, som maldes, likmätigt
den utfärdade Qvarntulls-Ordningen.
Utaf 1635 års Krono-Råkenskaper
befinnes, att Mantals-Qvarntulls-penningarne
då utgingo med 3 mark, men genom
hvilken Författning, och når en sådan
tillökning skett, har ej kunnat utrönas.
Grunden härtill lärer dock varit, att, efter
hvad Riksdags-Beslutet af d. 15 Dec.
1651 uti första puncten innehåller, Qyarntullen
år 1634, för någre då yppade missbruk,
blifvit provisionaliter till Kongl.
Maj:ts vidare förordnande suspenderad.
Vid 1652 års Riksdag stadgades, enligt
3:dje puncten af Riksdags-Beslutet, att
Mantalspenningarne efter deras förra qvan
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 709
titet skulle utgåras och uppbäras, samt i
hvart Landshöfdingedöme visse Commissarier
forordnas, som alla så Mans- som
Qvinspersoner, hvilka voro ofver 15 och
under 63 år, skulle antecknas och uppskrifvas,
och att sedan, utan åtskillnad, af
dem borde fordras Mantalspenningar efter
gamla och förra ordningen. Mantalspenningar^
hafva sedermera oafbrutet
fortfarit. Qvarntullen deremot låt Kongl.
Maj:t enligt g:de puncten i Kongl. Resolutionen
uppå Stådernes Besvär d. 26 Nov.
1660, i de små Ståderne upphora, och
i dess ställe uttaga Mantalspenningar. På
grund af Mantals-Commissarie-Instructionen
d. 20 Dec. 1693 , erlägges Mantalspenningar^
för närvarande i allmänhet
med 12 sk. af hvarje Mantalsskrifven person,
men uti visse Districter och Socknar
af Götheborgs och Bohus, Nerikes,
Vermlands, Vestmanlands, Stora Kopparbergs,
Vester-Norrlands, Jemtlands, Vesterbottens
och Norrbottens Lån, med endast
8, 6 a 4 sk. personen, som i Stora
Kopparbergs Lån förut utgått i kohl,
men, på sått genom Kongl. Brefvet den
I Martii 18 20 blifvit stadgadt, nu utgöras
till Stats-Verket i penningar; hvarigenom
detta Låns Innebyggare, i afseende
på sjelfva afgiftens belopp, åtnjuta lika
7xo Stats,Utskottets Betänhanden.
lindring härutinnan, som i de öfrige och
berörde Lån egt rum.
En sådan olikhet uti denna, från uråldrig
tid, under benämning al Nässkatt,
och sedermera Qvarntull, införde afgift,
har utan tvifvel hårledt sig af orternes
särskilda beskaffenhet eller olika cultur,
samt Innebyggarnes deraf beroende ställning,
sorn påkallat en derefter lämpad
lindring; men då de forhållanden, hvilka
ifrån bårjan skäligen kunnat verka
ifrågavarande skillnad, numera synas hafva
upphört, och i alla fall likhet vid erläggandet
af Mantalspenningarne desto
båttre lärer finnas närmare instämma med
både billighet och afgiftens egenskap, som
densamma utgår, en koppskatt, grundad
på hvarje persons arbetskraft, utan afseende
på förmögenhet, som beskattas genom
allmänna Bevillningen, hvilken ock
derföre lämpas efter de skattdragandes
olika vilkor, samt härvid för öfrigt förekommer,
att Ridderskapet och Adeln
för sig och sitt folk, samt Preste-Ståndet,
för dem af Ecclesiastique-Staten, hvilka
tillförene njoto befrielse från denna afgift,
vid 1809 och 181 o årens Riksdag,
densamma sig åtogo, likmätigt Kongl,
Stats- Utskottets Betänkanden. 71 r
Kungörelsen d. 6 April samma år; så
har vål Utskottet funnit en sådan, likhet
i nämnde afgifts utgörande, öfver hela
Riket böra tillvågabringas, och hvarigenom
Stats-Verkets Inkomst, af Mantalspenningar
skulle vinna en tillökning af
omkring 23,000 R:dr årligen; men Utskottet
anser likväl frågan härom, i afseende
på visse orters Allmoge, vara af den
vigt och grannlagenhet, att Utskottet för
närvarande trott sig böra stadna vid det
tillstyrkande, att Riksens Högloft, Ständer
ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det en närmare utredning och
undersökning, i förevarande ämne, måtte
genom Dess Nådiga försorg blifva verk^
ståld, innan nästa Riksdag, på det Riksens
Ständer då måga komma i tillfälle
att med behörig sakkännedom deröfver
besluta; och 2:0 den i Riks-Staterne bland
Stats-Verkets Ordinarie Inkomster jemväl
upptagne Lagmans- och HåradshöfdingeRåntan,
jemte Sterbhusafgiften. Den förra,
sorn i visse orter kallas Lagmans-marker,
och har sin upprinnelse från allmogens
skyldighet i äldsta tider att underhålla
Lagman och Häradshöfding, genom
gård, utgöres af hvarje Matlag på Landet
med de undantag 1741 års Kongl. Reglemente
samt andre sårskildte Förordnanden
7 12 Stcds- Utskottets Betånkanden.
medgifva och hvilka undantag hufvudsakligen
afse Ridderskapet och Adeln får
deras då ensamt egande Säterier jemte
Ecclesiastiqve personer m. fl. Inberåknadt
de så kallade Tingsgåstnings-penningarne,
hafva Lagmans-markerne, likmätigt
Kongl. Brefven d. 21 Julii 1752 och
20 Jan. 1753 bordt af Allmogen utgåras
med 24 åre eller 12 sk. af Matlaget;
men , enligt Råkenskapernes föranledande,
hafva de utgått i så måtto olika, att i de
fleste Lån erlagts 12 sk. derunder inbegrepne
3 sk. Tingsgåstnings-penningar: i
Leke och Carlskoga Fögderier af Nerikes
Lån endast 10 sk., hvaraf 3 sk., utgöra
Tingsgästningspenningar; i Vermlands Lån
åter 8 sk., deraf 2 sk. räknas för Tingsgästningspenningar,
utom i Öster-Sysslets
Fögderi, eller Philipstads Bergslag, der
dels 9, dels 10^ och dels 12 sk. af Matlaget
betalas, och hvaraf 6 sk. anses utgöra
Lagmans-Råntan, hvaremot i Stora Kopparbergs
Lån några Tingsgästningspenningar
till Stats-Verket icke ingå, men
Lagmans-Råntan erlägges med 3, 3| ä 4 sk.
Sterbhus-afgiften utgår med |:dels procent
af behållne Summan i Adelige, Preste-
och Borgare-Sterbhus i allmänhet,
men ej uti Ståndspersoners på landet och
Stats-Utskottets Betänkanden. 713
Allmogens, samt med undantag för öfrigt
i Stockholm och Götheborg af Borgares
och ofrälse Ståndspersoners, hvaremot uti
desse 2:ne Ståder, hvarje icke fattigt matlag
eller hushåll, bland Borgare och ofrälse
Ståndspersoner, betala 6 öre S:mt som,
enligt Kongl. Kammar-Collegii Circulaire
d. 16 Dec. 1777, efter 6 dal. på Riksdalen!,
utgå med i~ sk.
Denna afgift, hvilken jemte den tillökning
i Lagrnans-markerne, som Allmomogen,
jemnlikt ofvanåberopade 1752
års Kongl. Bref, sig åtagit, tillkommit
vid nämnde års Riksdag, såsom en Bevillning
till Hof-Råtternes aflönande; har,
genom Kongl. Brefvet d. 5 Martii 1778»
blifvit ståld under Kongl. Stats-Contoirets
disposition; och år vidare uti Kongl. Brefvet
d. g Nov. 1785) samt Kongl. Kammar-Collegii
och Kongl. Stats-Contoirets
derpå grundade Circulaire-Bref d. 20 Jan.
1786, förklarat, att Ståndspersoner på
landet, som ej tillhöra Ridderskapet och
Adeln, Preste- eller Borgare-Ståndet, icke
eller mer ån Allmogen böra utgöra ifrågavarande
Sterbhus-afgift.
Det visar sig alltså, å ena sidan, att
både Lagmans- och Håradshöfdinge-Rån
-
714 Stats-LJtskottets Betänkanden.
tans och Sterbhus-proCentens åtagande
afsett ett och samma ändamål, nemi. Justitise-Statens
aflönande, men å den andra,
att desse bidrag, hvar för sig, dels icke
träffa alla, som behöfva ålita vederbörandes
Ämbetsbiträde, dels ock till olika belopp
utgöras af dem, som skola desamma
erlägga. Till dessa skiljagtigheter hafva
vål särskildta fordne forhållanden skäligen
kunnat föranleda, men en jemkning
så väl i ena som andra afseendet synes
nu vara af både billighet och rättvisa påkallad;
och år Utskottet af den tanka, att
denna jemkning, utan att rubba de förmåner,
som med egandet af viss slags
jord i öfrigt åro förenade, och om hvilka
hår nu icke år fråga, lämpligast skulle
kunna åstadkommas på det sått, att, mot
indragning af den, såsom Bevillning, för
Hof-Råtternes aflönande anslagne Sterbhus-proCenten,
hvarifrån, på sätt ofvan
år nåmndt, hufvudsakligen allmogen njutit
befrielse, samt af Matlags-afgiften i
Stockholm och Götheborg ej allenast
Ridderskapet och Adeln för sig och sine
underhafvande, utan ock EcclesiastiqueStaten
med de flere å landet boende personer,
som hittills icke erlagt Lagmansoch
Håradshöfdinge-Råntan, sig densamma
åtoge, samt att denna Ränta derefter
Stats-Utskottets Betänkanden. 715
till lika belopp ofver hela Riket, eller
med 12 sk. af hvarje matlag på landet
erlades, hvarigenom afven större säkerhet
i Beräkningen, uppbörden och redovisningen
af ifrågavarande Stats-Inkomst kunde
vinnas ån hittills egt runi.
Vid denna Utskottets åsigt af ämnet
kan vål anmärkas, att Stådernes innevånare
utan motsvarande annan förbindelse,
blifva befriade från Sterbhus-proCentens
utgörande till Hof-Råtternes aflöning ; men
äfven härutinnan torde ett rättvist och
billigt förhållande finnas blifva iagttaget,
enär i betragtande tages, att Ståderrie i
allmänhet sjelfve, utan något särskildt bidrag
af Staten, aflöna sin Ämbets- och
Tjenstemanna-Stat, och följagtligen icke
eller synas böra, i sådant afseende, särskildt
contribuera till Staten; hvartill kommer,
att Sterbhus proCenten, äfven i öfrige
fall der den hittills utgjorts, skulle
efter Utskottets förslag försvinna, hvarigenom
allt bestämdt bidrag till JustitiaeStatens
aflöning stadnade vid den, från uråldriga
tider, af landets innebyggare påräknade
Lagmans- och Håradshöfdinge-Råntan.
Utskottet tror emedlertid att nu ifrågastålde
förändring med Lagmans- och
716 Ståts-Utskottets Betänkanden.
Häradshofdinge-Räntans utgörande år af
det råsendtliga inflytande på de Skattdragande,
att densamma lika litet som
Forslaget om likhet i Mantalspenningarnes
erläggande, utan föregången noggrann
undersökning om forhållandet,
i särskilde Landsorter, kan af Riksens
Hoglofl. Ständer antagas; och Utskottet
tillstyrker derföre Riksens Hoglofl.
Ständer, att äfven i denna del hos Kongl.
Maj:t i underdånighet begära en sådan
undersöknings anställande, innan nåstinfallande
Riksdag, då Årendet, fullkomligen
utredt, kan af Riksens Ständer till slutlig
profning företagas. Borandes Utskottet
härvid slutligen icke lemna obemåldt, att
om Utskottets yttrande härutinnan framdeles
vinner Riksens Hoglofl. Ständers bifall,
komma Stats-Verkets Inkomster, på
det hela derigenom icke att minskas, utan
tvärtom forhojas, emedan den foreslagne
tillökningen i Lagmans- och Håradshofdinge-Råntan,
efter uppgjord beräkning,
ofverstiger beloppet af hvad genom Sterbhus-proCentens
indragning skulle gå förloradt.
I sammanhang med föregående ämnen
har Stats-Utskottet ansett sig bora
anmäla, att Tionde-afgiften till Staten af
Stats-Utskottets Betänkanden. 717
Dylta Svafvelbruks tillverkningar crlågges
icke in natura, utan med penningar elter
ett visst pris, nemi.
för 1 Sk:pd Svafvel . gR:dr3(5sk.
I T unna Rödfärg . 1
16-
I Sk:pd Victriol . 2
— -
hvilket betalningssätt finnes vara faststäldt
genom Kongl. Brefvet till Kongl. Kammar-
Collegium, af d. 5 Febr. 1793, som
jemväl innehåller, att Bruksegaren skall
hafva rått att losa Tionden; men efter
hvad Stats-Utskottet inhemtat af Kongl.
Brefvet till Kongl. Kammar-Collegium och
Kongl. Stats-Contoiret, af den 21 Sept.
1813, åtnjuter Bruksegaren för det qvantum
af 1563 Sk:pd Svafvel, som årligen
bor levereras för Kronans behof, en be
talning
af 9* R:d. Sk:pdet.
Då det förekommit Utskottet billigt,
att så framt icke Tionden af detta Bruks
tillverkningar, må för Statens räkning, lika
med Tionden af flere dylike, in natura
utfordras, utan Bruksegarens rått att densamma
lösa, finnes vara genom orubbliga
Privilegier eller Contract bestämd, honom
åtminstone bör åligga att utgöra sådan
lösen till lika belopp, som han erhåller
för det Svafvel, han till Kronan
718 Stats-Utskottets Betänkanden.
levererar, eller 9 R:dr 32 sk.; har Utskottet
ansett sig bora sådant föreslå; och
låra Riksens Högloft. Stånder jemväl i
denna sårskildte fråga hos Kongl. Majit i
underdånighet anhålla om vidtagande af
den åtgärd, som finnes bora ega rum till
befordrande af det åsyftade ändamålet.
I öfrigt, och som Utskottet hysef
den öfvertygelse, att det skulle lånda till
Stats-Verkets fordel, att den dit ingående
Tionde af Koppar, Jern och Alun,
samt andre tillverkningar, jemte Hammarskatten,
som in natura utgöras, inom
ett år derefter försåljes, och icke, i förmodan
af högre betalning, ån vid första
Auctionen bjudes, från ett år till ett annat
lemnäs oförsåldt, såsom ock att lösen
för Hammarskatts-Jernet alltid må få
erläggas i det gångbara myntet; Så hemställer
Utskottet, om icke Riksens Högl.
Ständer skulle finna låmpeligt, att der*
om yttra deras underdåniga önskan.
Hvilket allt till Riksens Hoglofi.
Ständers vidare bepröfvande vördsamt
öfverlemnas; och varder en Ledamots
särskilda tanka hårhos bifogad.
Stockholm d, 28 April 1823»
Stats-Utskottets Betänkanden. 71g
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott vid sammanträde
in Pleno den 28 April
1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets
Beslut rörande framtida liqviderandet
af Brukens Hammarskatt, hvilken, då
den ej in natura blifvit levererad,
hittills utgjorts i Silfver, men, efter Utskottets
förslag, hädanefter, lika med
andra Stats-bidrag, skulle utgå i det
gångbara myntet, yttrade Herr Assessoren
Lagerhjelm i att, enär Riksens Ständer,
endast tili högst magtpåliggande
fall, SynteS böra 1 Underdånighet tillstyrka
förändring uti administrativa åtgärder,
hade Utskottet, 1 afseende på
sättet för Hammarskattens utgörande,
hvilket ämne vore af mindre vigt, efter
Herr Assessorens tanka, bordt helt och
hållet låta bero vid hvad Kortgh Majit
derom funnit godt i Nåder förordna,
heldst en förändring härutinnan skulle
motverka det allmänna tänkesätt, sorn
torde vara nödigt att bereda, så vida
man ville befordra fortgången af de åtgärder,
med hvilka man borde gå en
framtida realisation till mötes; och skulle
720 Stcits-Utskottets Betänkanderi.
denna Herr Asscssorcns särskilda tankaj
uppå begäran åtfölja Utskottets, i förevarande
ämne, till Riksens Högl. Ständer
afgifvande Betänkande. Ar och dag
som ofvan.
Ex Pr.otocollo
J. C. Lorich.
N:0 130.
Ankom den 5 Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmårkningar vid Utskottets
Betänkande öfver Herr Arfvids,
sons Memorial om understöd
för Hamnbyggnaden I
Lidköping.
Sedan Stats-Utskottet, den 12 sisth
Martii, afgifvit Utlåtande öfver Herr C.
D. Arfvidssons Memorial, om anslag af
3ooo R:dr B:co, att användas till uppförande
af ett större Stenkar utanför
LidaElfvens utlopp i Sjön vid Lidköpings
Stad, samt verkställande af ert
Quay-byggnad vid Elfven och dervid
anmält sig icke kunna tillstyrka att Statsverket
med någon utgift härtill må belastas
;
Stats-Utskottets Betänkanden. nit
lastas; så. hafva, emot detta utlåtande,
anmärkningar blifvit gjorde inom Högh
Ridderskapet oell Adeln, Yällofl. Borgare-Ståndet
och Hederv. Bonde-Ståndet,
som föranledt Ärendets återremitterande
till förnyad behandling af Utskottet.
Dessa anmärkningar äro af olika
syftning och uppstälde på skiljagtiga
grunder, men hafva blifvit gjorde för
att visa, att det ifrågastäldte företaget vore
af den vigt och allmänna nytta samt
större omfattning, att det berättigade till
och påkallade biträde af Staten, hvarföre
anslag dertill borde anvisas, och
antingen medel genast utses eller dermed
uppskjutas till dess Utskottet, närmare
Riksdagens slut, blcfve i tillfälle
att känna de tillgångar, som för slika
föremål kunde blifva att använda, eller
åtminstone den uppmärksamhet lemnäs
motionen, att Riksens Ständer, i underdånighet,
anhöllo hos Kongl. Maj:t,
att medel kunde blifva för detta föremål
att påräkna, antingen af hvad som
kan varda anslaget för Strömrensningar
o o
m. m. eller af Riks-Statens (pde Hufvud-Tittel.
4;<le Sami.
46
'j22 Stats-Utskottets Betänkanden.
Stats-Utskottet har ifrån hvad sålurt-3
da hufvudsakligen, ehuru mera vidlyftigt,
blifvit anfördt, icke kunnat erhålla
den öfvertygelse, att den föreslagne anläggningen,
vid Lidköping, af ett Stenkar
utom Lida Åns Utlopp oell Quaybyggnad
inom Staden kan anses af den
allmänna nytta, att anslag dertill må
böra anvisas af Statens medel , hvilka
samlas genom skatters upptagande af Rikets
samtlige Inbyggare; det hade visserligen
kunnat anses tillfyllestgörande*
om Utskottet inskränkt sitt yttrande dertill
, att, då något förslag icke blifvit
meddeldt, hvaraf företagets egentliga beskaffenhet
kunnat bedömas och koätriads-beloppet
utrönas samt ej eller var
uppgifvet och till hvad del Slädens Innevånare
ville uti kostnaden deltaga ,
afseende å Motionen, icke kunde tillstyrkas
5 mert då det uppgifna föremålet
synts Utskottet vara helt och hållet enskildt
och sådant, att det både borde
och kunde åstadkommas af dem, som
deraf skulle komma att draga nytta,
har Utskottet trott det vara en pligt,
att icke gifva näring åt en förhoppning,
hvaruti all anledning af det kända förhållandet
sig företer, att den slutligen
skulle misslyckas; — Ty att anlägga en
D ' , '
Stats-Utskottets Betänkandeti. 723
Stenkista vid Lida Åns utlopp, till beqvämlighet
för Lidköpings Stadsboer
och dem som på denna Stad drifva handel,
kan Utskottet ej erkänna vara ett
sådant företag, att det påkallar allmänt
bidrag eller tillhör Staten att tillvägabringa
och ännu mindre kan Utskottet
medgifva en sådan förbindelse å Statens
sida, att uppföra Quaybyggnaden, hvilket
måste vara Stadens enskildta ålig—
gande* Ett sådant erkännande skulle
öppna vägen för andra, att söka en lika
förmån och få Städer i Riket lära
finnas, som icke skulle söka begagna
sig af en rättighet, hvilken lika litet
kunde dem bestridas, som Lidköping.
Då Utskottet afgaf dess Utlåtande
öfver Herr Arfvidssons Motion, om understöd
för Lidköping hade redan den
öfvertygelse vunnits, att Stats - Verkets
knappa tillgångar icke medgifva dylika
bidrag, utan att sådant skulle åstadkomma
en ökning uti de redan nog tryckande
Statsbördorne och denna öfver*
tygelse har sedermera vunnit ytterligare
styrka, hvadan ett uppskof med ärendets
afgörande, till närmare Riksdagens
slut, synes utan ändamål! Och då Utskottet
af alla dessa skäl icke eller nu
finner anledning tillstyrka något Statsbidrag
för Lidköpings Stad, lärer derigenom
icke kunna anses något hinder
vara lagdt för Stadens Innevånare, att,
genom underdånig ansökning hos Kongl.
Maj:t, söka vinna ändamålet. Jemte det
Utskottet öfverlemnar detta till Riksens
Högloft. Ständers vidare bepröfvande,
får Utskottet vördsamt tillkännagifva, att
dess förra Utlåtande i ämnet blifvit bifallet
af Högv- Preste-Ståndet den 2S
nasti. Martii. Stockholmd. 5 Maji 1823.
N:0 131.
Åslom den 5 Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af Herr
E. M. Lefflers Memorial, om
öfverlåtelse till Götheborgs
Fattig-Försörjnings - anstalt,
af den vid Auctioner å Confisquerade
varor utgående Fattig-proCent.
Uti Memorial, som Vällofl. BorgareStåndet
till Stats-Utskottet remitterat, har
Herr E. M. Leffler anfört, att Götheborgs
Stads Innevånare måst, till upprätthållandet
af sin Fattigförsörjnings
-
Stats-Utskottels Betånkanden. ys5
anstalt, för de sista åren, åtaga sig en
årlig Taxering af 12000 R:dr B:co samt
i 10 år en progressiv afgift utaf samma
behållning, uti alla Sterbhus; men som
förstnämnde afgift, i längden blifver allt
för betungande, under en inskränkt handel
och sjöfart, då jemväl de Fattiges
antal ökas, föreslår Herr Leffler, att till
vinnande af någon lättnad härutinnan,
den Fattig-proCent, som vanligen utgår
af confisquerade varors Auctions-belopp
måtte uti Götheborg få tillfalla dess kostsamma
försörjningsanstalt, för alla de
Auctioner, som derstädes hållas, å sådane
varor, hvilket vore desto billigare,
som Inrättningen bland sine Fattighjon
alltid haft och ännu har att vårda flere
Tull-Vaktmästare Enkor med deras
Barn.
Stats-Utskottet har för behandling
af denna fråga, förskaffat sig den nnderrättelse,
att sedan Norrköpings Stads
Fabriks-Idkare, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit,att den, genom Kongl.
Brefvet den 26 Julii 1807, till FabriksCassans
underhåll bestämda afgift af 10
proCent utaf Stimman, hvartill anhållne
och confisquerade Utländske varor, som
vid offentlig Auction försäljas, tili qvar
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
blifvande i Riket, uppgå, måtte för Norrpöpings
Fabriks-Cassas räkning få uppbäras
efter år i8i3 oell så länge intill,
dess derigenom influtit 12,000 R:dr B:co,
sorn utgjorde hälften af hvad redan
kommit Stockholms Fabriks Fattig-Cassa
tillgodo, så liar Kongl. Majit, som ansett
frågan om försäljning af förbrutne
confisquerade varor såsom ett mål, hvilket
fordrade vidare granskning af de till
Tullförfattningarnes öfverseende i Nåder
förordnade Committerade och derföre
i Nåder velat tillåta, att den dittills medgifna
försäljning af förbudne confisquerade
varor, till qvarblifvande i Riket,
måtte få tills vidare fortfara, uti nådigt
Bref till General-Tull-Direction, af den
ix Jan, i8i5 , bifallit, att utan någon
efterräkning för de förflutne åren, den,
genom Kongl. Brefvet den 26 Julii 1807,
bestämde afgift af 10 proCent utaf den
Summa, hvartill varor af ofvanberörde
beskaffenhet vid offentlig Auction,
till qvarblifvande i Riket försäljas, dädanefter
finge sålunda fördelas, att fidei
deraf skulle tillfalla Norrköpings Stads
Fabriks Fattig-Cassa samt de öfriga fidelar
Fabriks Fattig-Cassan i Stockholm.
Härifrån lärer Herr Leffler hemtat
anledning till sin begäran, att Göthe
-
Stats-Utskottets Betänkanden. jnj
borgs Stad matte tillgodokomma den Fattig-proCent,
som af confisquerade varors
Auetions-belopp skulle utgå, men
pörn numera tili följe af Kongl. Förordningen
emot Lurendrejeri och Tullförsnillning,
af den 12 Febr. 1820, alla förbudne
varor, som förbrutne dömas, böra
afsändas till Utrikes ort och der försäljas
, hvarigenom Stockholms och Norrköpings
Städers Fabriks Fattig-Cassor
upphört att af den dem i Nåder tillag—
de andel, af Auctions-beloppet komma
i åtnjutande; så lära Riksens Högloft.
Ständer finna, det någon åtgärd icke kan
åt Motionen lemnäs, hvilket till Rikséns
Högl. Ständers bepröfvande vördsamligen
hemställes. Stockholm den 3
Maji 1823,
N:0 132.
Ankom den 5 Maji 1823,
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets
yttrande, om Beräkningsgrunden
för Riks-Markegångspriset
å den under Rikets Ämbets-
och Tjenstemåns-Löner
inbegripne Spannmål.
728 Stats-Utskottets Betänkandeh.
(jenom Protocolls-Utdrag, den 4-de i
nasti, månad, har Högh Ridderskapet
och Adeln, i anseende till gjorde anmärkningar
vid Stals-Utskotlets, den 21
nästföregångne Martii, afgifne utlåtande
angående beräkningsgrunden för RiksMarkegångspriset,
å den under Rikets
Penninge-Löntagande Ämbets- ochTjenstemäns
Löner uppförde Spannmål, återremitterat
ärendet till Utskottets förnyade
handläggning; men som de öfrige
5:ne resp. Riks-Stånden bifallit nämnde
Utlåtande, nemi. Högv. Preste-Ståndet
den i4 April, Vällofl. Borgare-Ståndet
den usta och Hederv. Bonde-Ståndet
den y.de sistförfl. April månad, kan Utskottet
emot 69 §. i Regeringsformen
denna fråga, såsom redan afgjord, till
vidare pröfning icke upptaga; hvilket
Utskottet skolat vördsammeligen anmäla.
Stockholm den 3 Maji 1810.
Nio 133.
Ankom den 5 Maji 1823.
Utlåtande ofver sårskilde, hos
HedervBonde-Ståndet, våckte
frågor om råttighet för Bergsmån,
att lösa Kronans persedle-
och Tionde-Tackjern.
Siats-Utskottets Betänkanden. 72g
Genom Protocolls-Utdrag af den 17
sistl. Febr. liar Hederv. Bonde-Ståndet
till Stats-Ulskottet öfverlemnat RiksdagsFullmägtigens
för Lindes- och Ramsbergs
Bergslager, i Orebro Län, Eric
Nilssan Cederborgs Memorial, hvaruti föreslås,
att den af Hemmanen i Bergslagens
utgående Persedle-jerns-ränta, som
nu levereras in natura och försäljes på
Auction tillika med Tionde-Tackjernet,
matte i anseende dertill, att en stor del
Hemmansegare i berörde Bergslager,
ehuru fullgörande alla Bergsmanna onera,
likväl icke sjelfve tillverka Jern och
således , till utgörandet af denna skatt,
måste inköpa det erforderliga beloppet,
hvilket vore både kostsamt och olägligt,
heldst sådant egentligen drabbar de minst
förmögne,få i penningar erläggas vid de
vanliga Uppbörds-Stämmorna, i likhet
med hvad som eger rum för Kronans
behållne grundräntepersedlar, öfver hela
Riket i öfrigt, och att lösningspriset
måtte bestämmas i enlighet med hvad
Kronan för Ortens Tionde - Tackjern
erhåller, då Skattskrifvaren, på sätt som
vid Salpeter-gärden tillgår, egde att
antingen in natura afbörda sin skyldighet
eller ock Kronan uppbära en med
tidens beskaffenhet instämmande betal
-
^3q ^Ståts-Utskottets Betänkanden..
ning derför: uti hvilken framställning
Pehr Pehrsson, för Nora och Hjulsjö, samt
Oloj Andersson , för Grythytte och Helleforss
Bergslager, instämt; hvarförutan
Hederv. Bonde-Ståndet i Protocolls-Utdrag,
den 3:dje sistl. Martti, till Utskottet
remitterat Eric Erssons, från Vermeland,
Memorial, deruti anföres, huruledes
utgörandet in natura af Kronans
Tionde Tackjern, som derefter på Auction
försälj es, vore förbundet med flere
olägenheter för Bergsmannen, hvilka,
då i ett Hyttelag finnas månge interes^
senter, derutaf flere hafva endast vigse Tim-?
mar för sitt Bruk under hvarje skifte,
ofta vid Blåsningarnes slut icke skola
känna beloppet af hvad de böra erlägga;
samt derföre och enär Hyttegången
merendels upphör Sommartiden då Transporten
af Jernet till Kronans TiondeBod
är både svår och kostsam, icke
kunna vid Auctionen påföljande Höst
eller Vinter prsestera det Jern, som då
skall försäljas, och förty nödgas sjelfve
inropa sitt Jern, till hvilket pris sorn
lieldst eller ock låta Taxera sig af en
Köpare, som har rätt att genast fordra
Jernet in natura; uppå hvilke, med flere
anförde skäl, Eric Ericsson föreslagit,
att Hyttelagen måtte blifva berätta
S tat s~Ut skottets Betänkan den. ^3|
gade, att, på enahanda sätt, sorn med
Hammarskatts-Jernet tillgår, få inlösa
Tionde-Jernet efter den Taxa, sorn af
behörige Auctoriteter kan för hvarje ort
utsättas, samt om de dermed icke kunna
utkomma, tillåtas, att inom viss lid,
Jernet in natura leverera; och hafva
flere Ledamöter af Ståndet häruti sig
förenat, Oloj Andersson från Grythytte
och Helleforss Bergslager med tillägg *
att priset, som bestämmes i Tionde-Jernet,
borde Kungöras af Kongl. Majds
Befallningshafvande uti alla Sockne-Kyrleor
i Bergslagerne och Hytte-egarne derefter
stå öppet, att inom trenne veckor
yttra sig antingen de vilja lösa Jernet
eller detsamma in natura leverera, i
hvilket sednare fall, den som det vid Auction
inropar, skulle åligga att hemta
Jernet på Hyttebackarne, på det Kronan
kunde undvika kostnaden att hålla Tionde-Bodar
i hvarje Härad,
Stats-Utskottet får i anledning häraf
upplysa: att i de Bergslags-orter, der
Persedel-jern, såsom inbegripet i grundskatten,
utgöres och in natura levereras,
blifver det lika med Kongl. Majus
och Kronans Tionde-Tackjern af tillverkningen
i allmänhet, försåldt vid Au*
•j?>2 Stats-Utskottats Betånkanden.
ctioner, som Kongl. Kammar-Collegium,
Kongl. Stats-Contoiret och Kongl. Bergscollegium,
i följd af Kongl. Brefvet den
17 Sept. 1766, lata förrätta i orterne,
och hvarvid utsattes det pris, derunder
jernet, vid första Auctionen, icke må föryttras.
Uti de flere om Jernverksrörelsen
utfärdade Förordningar, finnes levererings-skyldigheten
af detta Jern föreskrifven,
för att bereda tillfälle åt de
på Köpe-Tackjern privilegierade Stångjerns-
ochManufactur-Verks-egare — att
kunna förskaffa sig det för deras tillverkning
erforderlige Tackjern. Men
förnämligast har orsaken dertill varit,
att befordra Stats-Verkets fördel uti försäljningsprisets
belopp, genom varans
försäljning på offentlig Auction. Sedan
en större frihet uti Tackjerns - handeln
nu mera, genom Kongl. Förordningen
den 3o Junii 1820, blifvit tillåten, synes
det förra af berörde ändamål med Tionde-Jernets
utgörande in natura hafva
upphört samt alltså endast återstå det
senare, att nemi. Stats-Verkets rätt och
förmån iagttages vid försäljningen af desse
Hänte-Persedlar, hvilka ej kunna in
natura begagnas. Likmätigt Kongl. Brefvet
till Kongl. Bergs - Collegium af den
5:te October 1774, må Kronans Hain
-
Ståts-Utskottets Betänkanden. 7*33
marskatts jern af Stångjernsbruken, antingen
levereras in natura på Yåg eller
ock lösas med penningar, efter den
T axa, som af Kongl. Kammar- och BergsCollegierne
samt Stats-Contoiret årligen
utfärdas, äfvensom egare af Bruk eller
Manufactur-Verk, enligt Kongl. Brefven
deri 2y:de October 1756 och d. i4
Febr. 175g, likaledes få lösa det vid deras
Masugnar fallande Tionde-Tackjern;
och då Kronans möjligaste fördel
uti en sådan Taxesättning å Stångjärnet
eller Hammarskatten anses bevarad,
synes ock enahanda förhållande kunna
ega rum i afseende på Tackjernet. I
betraktande af de olägenheter, som efter
livad Riksdags Fullmägtige nu anfört,
äro förbundne med Persedle- och Tionde-Jernets
utgörande och leverering
in natura uti Tionde-Bodarne, finner
Utskottet, med afseende, för öfrigt derpå,
att desse Skattepersedlargenom
lösen, må lättare och snarare förvandlas
i penningar samt medlen inflyta i
Statens Cassa, sig böra tillstyrka bifall å
hvad föreslaget är, på det sätt att både
Persedle- och Tionde-Tackjernet, må lifta
med Hammarskatts-jernet, efter den
årliga Taxa, som utaf förenämnde Åmbets-Verk
skulle, på grund af infordrade
^4 Stats-Utskottets Betänkandeh.
noggranna, uppgifter å gångbara priset 1
hvarje ort, utfårdas och vederbörligen
kungöras, erlåggas i penningar inom den
tid, som för Råntepersedlarnes utgörande
år i Forfattningarne stadgad, eller ock,
derest Skattgifvarne sådant åstunda, in natura
i vanlig ordning levereras till Kronans
Tionde-Bodar. Och låra Riksens
Högloft. Ständer, om bifall härtill lemnäs,
i underdånighet anmäla detta ämne
till Kongl. Maj:ts Nådiga profning och
förordnande om verkställigheten; Hvilket
allt vördsamt hemstålles.
Stockholm d. 3 Maj 1823.
N:o 134.
Ankom d. 5 Maj i8a3.
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Memorial,
om öfverlemnande, till
Sårskildte Utskottet, af någre
Motioner, rörande dels Indragning
dels Tillökning af
Åmbeten och Tjenster.
S*edan Stats-Utskottet, uti Memorial af
d. 2Q sistl. Martii hos Riksens Högloft.
Ständer hemställt om icke någre i Meino
-
Stats-Utskottets Betänkandeu. ^35
fialet nämnde, dels till Stats-Utskottet
allena, dels till gemensamt yttrande med
annat Utskott remitterade Motioner, måtte
få till det Särskildta Utskottet ofverlemnas,
såsom stående i ett mer eller mindre direct
sammanhang med frågan om StyrelseVerkens
förändrade organisation; så hafva
Hoglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Vållofl. Borgare - Ståndet återremitterat
Memorialet* med de anmärkningar, att
Utskottet bordt medsända de uppgifna
Motioner till Riks-Stånden, som då fått
en säkrare grund för profning af Utskottets
hemställan ån af blotta rubrikerne
kan erhållas; att Herrar Berghmans, Printzenshjålds,
Stenhammars och Bagges Motioner,
om indragning af ofverflodige Ämbeten
och Tjenster, angående ökadt antal
Loner inom Stäts-Expeditionerne af
Konungens Cäncellie och om förbättring
i arfvodet för Ledamoterne i Rikets Allmänna
Årenders Beredning kunde af StatsUtskottet
handläggas, såsom ledande antingen
till besparing eller tillökning i
Stats-Utgifterne,
Till besvarande af dessa anmärkningar
får Stats-Utskottet anföra, hvad äfven
af någre Ledamöter inom BorgareStåndet
år yttradt, att då Utskottet fått
736 Stats-Utskottets Betänkanden.
till sig öfverlemnadt endast ett exemplar
af Motions-Memorialen, lärer det med
formerna öfverensstämma, att om Utskottets
hemställan vinner Riksens Höglofl.
Stånders bifall, ifrågavarande Handlingar,
om hvilkas hufvudsakliga innehåll de
uppgifne rubrikerne lemna den ledning,
som erfordras, för bedömandet om remissens
förändring, endast öfverlemnas till
det Utskott, hvars åliggande det blifver,
att ofver Motionerna sig yttra; Och då
ifrågastålde Motioner hafva till syftning
antingen ökning eller minskning i Lönernas
antal eller Ämbets- och Tjenstemanna-Personalen
eller ock förhöjning i aflöningen
för en Imbetsmanna-Corps, den
Kongl. Maj:t i Nåder, till indragning föreslagit,
har Utskottet ansett dem vara af
den beskaffenhet, att de ega sammanhang
med frågan om Styrelseverkens förändrade
organisation och sålunda böra af Särskildta
Utskottet handläggas, samt någon
åtgärd dervid Stats-Utskottet icke förr
tillkomma, ån Sårskildte Utskottets yttrande
och förslag blifvit afgifvet och af Riksens
Ständer pröfvadt; inen hvad angår
H:r Berghmans yttrade önskan, att StatsUtskottet
må behandla sådana frågor,
hvilka angå anslag för den nya Hof-Råt
ten
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
ten i Christianstad och kostnaden, sorn
uppkommer genom Lånsdelning m. m.
så åro de af Kongl. Maj:t eller genom
sårskildte Motioner till Utskottet ofverlemnade
och dessutom tillhörande Statsregleringen,
hvarföre de ock af Utskottet
behörigen handläggas.
För öfrigt får Utskottet anmäla, att
dess omformålde hemställan blifvit bifallen
af Högv. Preste-Ståndet d. 11 och af
Hederv. Bonde-Ståndet d. 4 i nåstlidne
månad. Stockholm d. 3 Maji 1823.
N:0 135.
Ånltom den 5 Maj 1823.
Utlåtande, i fråga om indragningen
af Vederlags-Spannmålen.
Uti från Hederv. Bonde-Ståndet till Statsutskottet
remitteradt Memorial, har Riksdags-Fullmågtigen
Peter Jonsson, från Skaraborgs
Lån, föreslagit, att en allmän Författning,
om indragning på en gång, eller
så fort sig gora låter, af den Presterskapet
utaf ålder tillagde så kallade Veder
4:d<
Steni, 47
^38 Stats-Utskottets Betänkanden.
lags-Spannmålen måtte utfårdas, på det
Stats-Verket, genom beloppets användande
till andre aflöningar, måtte vinna ett
både rättmätigt och betydligt bidrag för
dess utgifter.
Stats-Utskottet får i anledning häraf
upplysa: att Kongl. Majit, efter, på
Riksens Ständers underdåniga begäran, anbefald
utredning af detta ämne, genom
Nådigt Bref till Dess och Rikets KammarCollegium
och Stats-Contoir, af den 29
April 1812, förklarat, att på grund af
1655 och följande årens Riksdags-Beslut,
flere sednare Kongl. Bref och Resolutioner,
samt Presterskapets Privilegier af år
1723, år den Vederlags-Spannmål, som
af Kon. Gustak I:e blifvit Presterskapet
gifven, till ersättning för forlorade Hemman
eller Landtgillen, ej underkastad indragning;
hvilket äfven gäller om den för
bortmiste Stomhemman och andre Lågenheter
Presterskapet tillagde VederlagsSpannmål.
Men hvad anginge den Förlånings-Spannmål,
som icke för egentligt
vederlag kunde anses, ankomme på särskild
pröfning, huruvida densamma kunde
få behållas, ehvad den vore upptagen
såsom beständig, eller gifven personelt
och på behaglig tid, till understöd vid
Stats-Utskottets Betänkanden. 739
svagare Pastorater samt med Kongl. Bref
bekråftad eller grundad på gammal håfd;
i följd hvaraf Kongl. Majit i Nåder forordnat,
det bora Dess Befallningshafvande
samt Consistorierne, vid inträffande
ledigheter af Pastoraterne,hos Kongl. Kammar-Collegium
anmäla den FörlåningsSpannmål,
som Syslan åtföljt, eller den
afgångne personelt innehaft; hvarefter
Kongl. Kammar-Collegium åligger afgifva
underdånigt utlåtande, i fråga om dess indragning
efter de derföre bestämde grunder
och hvarvid i afseende på den vederlag,
som blifvit förunnad för Pastoraters
ringhet eller svaga beskaffenhet,
skulle gälla, att den för en Kyrkoherdes
tillståndiga bärgning erforderliga behållne
inkomst, bor i värde motsvara i oo Tunnor
Spannmål.
Då sålunda finnes stadgadt till hvad
del och på hvad sått Vederlags-Spannmålen
funnits bora till Staten indragas,
samt verkställighet deraf, jemvåi följt
och foijer i foreskrifven ordning, anser
Stats-Utskottet sig icke kunna tillstyrka
någon vidare Författning härom; hvilket
dock vördsamt hemstålles till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm d. 3 Maji 1823.
74o Stats-Utskottets Betänkanden.
NtO 136.
Ankom den 5 Maj 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar, vid upprättade
Förslaget till Aflöning
för Riks-Ståndens och deras
Utskotts-Secreterare, Cancellier
och Vaktbetjening.
Titi Stats-Utskottet hafva alla fyra RiksStånden
återremitterat Utskottets, d. 5
nasti, månad, afgifne Utlåtande, öfver H:r
Landt-Marskalkens och Herrar Talmåns
samt Utskottens Ordförandes Förslag till
aflöning, vid denna Riksdag, för RiksStåndens
och deras Utskotts-Secreterare,
Cancellier, samt Vaktbetjening, med anmärkningar,
som antingen gå derpå ut, att
i anseende till göromålens större mångd
nu ån vid föregående Riksdag samt fortfarande
lika dyrhet, sorn förr, att i Hufvudstaden
sig uppehålla, de vid Riksdagen
tjenstgörandens arfvoden och Tractamenten
bordt bestämmas, till likhet med
hvad vid 1817 och 1818 årens Riksdag
bestods, eller ock att Utskottet till det
minsta bordt stadna vid det af H:r LandtMarskalken,
Herrar Talmän och Utskottens
Ordförande upprättade Förslag som
Stats-Utskottets Betänkanderu 741
redan bestämde cn nedsättning i aflåningen
mot hvad de tjenstgörande erhållo
vid sista Riksdag, äfvensom att beräkningen
får Ståndens Cancellier måtte,
nu sorn tillförene, få beräknas från och
med fjerde dagen fåre Riksdagens utblåsning
m. m.
I anledning häraf får Stats-Utskottet
yttra, att då de skål, hvarpå Utskottet
grundat tillstyrkande af aflåningens nedsättning
får Ståndens och Utskottens Notarier,
Cancellister och Vaktbetjening, inom
Riks-Stånden icke blifvit antagne utan
de fleste anmårkningarne deruti instämma,
att en hågre aflåning borde beviljas,
har Utskottet trott sig i så måtto båra
fåråndra dess fårra Utlåtande, att Utskottet
tillstyrker, det måga de tjenstgårandes
arfvoden och Tractamenten beviljas till
det belopp, som H:r Landt-Marskalken,
Herrar Talmän och Utskottens Ordfårande
föreslagit*, Och enär Tractamenten åro
tillstyrkta, att bestås hos Ridderskapet och
Adeln får En och hos Bonde-Ståndet får
2:ne Cancellister mera, ån vid sista Riksdagen
och endast inom dessa Stånd sådant
blifvit yrkadt, synes det som behörigt
afseende blifvit lemnat åt den åberopade
omständigheten, att gåremålen inom Riks
-
"42 Stats-Utskottets Betänkanden.
Stånden åro ökade mot vid förra Riksdagar.
Beträffande åter tiden ifrån hvilken
aflöningen bör beråknas, så anser Utskottet
de gjorde anmårkningarne föranleda
dertill, att en likhet dervid må varda iagttagen
inom alla fyra Riks-Stånden och
föreslår derföre, att Ståndens Secreterare,
Notarier, Cancellister och Vaktbetjente
måga få beräkna deras arfvoden och
Tractamenten, från den dag Riksdagen
utblåstes.
Uppå den erinran, som blifvit gjord,
att Stats-Utskottet äfven bordt föreslå aflöning
för den Cancellie-betjening hvaraf
det särskildta Utskottet sig begagnar, får
Utskottet lemna det svar. att som något
förslag dertill icke blifvit i enlighet med
24 §, i Riksdagsordningen uppråttadt,
och Utskottet meddeladt, har Utskottet
icke heller kunnat derom sig utlåta, utan
lärer bestämmandet deraf böra nu, likasom
skedde sisth Riksdag, uppskjutas tills
mot Riksdagens slut, för att kunna meddelas
i förhållande till de tjenstgörandes
moda, hvarom ännu saknas nödig kännedom.
Om Borgare-Ståndet, såsom i återremissen
år tillkännagifva, finner sig i
Stats-Utskottets Betänkanden. ^43
behof af en Vaktmästare, utom de 3:ne, som
i det upprättade Forslaget finnas upptagne,
lärer sådant vara af Ståndet, beroende,
äfvensom då Bonde-Ståndet, uti till
Stats-Utskottet nu ankommet ProtocollsUtdrag,
tillkännagifva sig hafva behof af
en Vaktmästare utöfver de förut föreslagne
4:a, aflöning för denna tillökta Vaktbetjent
lärer böra bestås; Och som BondeStåndet,
i sammanhang härmed, för Utskottet
uppgifvit, att då vid Riksdagens
början, skriftligt Contract upprättades
angående hyra för de rum i Bergstrahlska
huset, som nyttjas till Bonde-Ståndet
Klubb, löfte lemnades att utöfver de 150
R:dr, hvilka såsom månadtlig hyra bestämdes,
Nårings-Idkerskan, som uthyrer
Rummen skulle undfå 10 R:dr B:co per
månad, för ett särskildt rum i samma hus,
dit hon sjelf måste flytta, men svårighet
blifvit gjord vid denna utgifts godkännande,
af den som liqviderar Riksdagskostnaderne,
hemställer Utskottet, om
icke äfven denna utgift må få af Riksdags
kostnads-Summan godtgöras.
Detta allt öfverlemnas vördsamligen
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm d. 3 Maji 1823.
744 Stats-Utskottets Betänkanden.
N:0 137.
Ankom den 5 Maj i8'23.
Rikets Högloft. Stånders Statsoch
Banco-Utskotts Utlåtande,
i anledning af H:r Friherre
M. Björnst jernäs, från HögL
Ridderskapet och Adeln remitterade,
Memorial, angående
erinran till Utskotten,
att till Riks-Stånden afgifva
Förslag till grunderne för den
blifvande Finance-Planen.
Sedan Stats- och Banco-Utskotten, tid
efter annan, fått från samtliga de resp.
Riks-Stånden emottaga remisser, ej mindre
af Kongl. Maj:ts d. 19 sisth Febr. a£-  låtne Nådiga Skrifvelse till Rikets Stander,
angående de af en sårskild i Nåder
tillförordnad Committée utarbetade Betånkanden,
om reglering af Rikets Penningeverk
m. m. ån åfven af åtskillige
enskilde Riksdagsmäns uppgjorde Förslag
och afgifne yttranden, rörande enahanda
föremål, som sysselsatt Committéen, eller
ordnandet af det allmänna Penningevåsendet
och den enskilda 'Credit-rörelsen i
Riket; så har, genom remiss af d. 7:de i
förleden månad, Höglofl. Ridderskapet
Stats-Utskottets Betänkanden. 745
och Adeln behagat anmoda Utskotten,
att, så fort ske kunde, afgifva Utlåtande
ofver ett af H:r Friherre Björnstjerna,
Magnus, d. 25 fårutgångne Martii ingifvet,
och då på bordet lagdt Memorial,
hvarutinnan H:r Friherren förmålt sig,
utåt en förut gjord Motion: det Stats- och
Banco-Utskotten borde utarbeta en Finance-Plan,
hemta anledning att fästa
Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på nödvändigheten deraf, att Utskotten
måtte med det snaraste till Stånden
inkomma med grunderna för den Finance-Plan,
som skulle utarbetas; heldst som
Utskotten i alla fall skulle vara nödsakade,
att så framt deras arbeten skulle ställas
systematiskt, om dylika grunder förut
sjelfva öfverenskomma, och genom deras
ofordröjliga aflemnande till Riks-Stånden,
får att vinna dessas Sanction, innan
Utskotten fortsatte ett långsamt, tråget och
isynnerhet i detaillerne svårt arbete, Utskotten
ofelbart skulle bereda Rikets Ständer
vinsten af en betydligen forkortad
Riksdag och sig sjelfve den, af ett besparadt,
möjligen onyttigt arbete, får det
fall, att deras till alla delar utarbetade
Finance-Plan slutligen ej af Riks-Stånden
skulle blifva antagen. Får fullgårandet
häraf har likväl H:r Friherren ej yrkat
«j46 Stats-Utskottets Betänkandeiu
föreskrift af någon viss tid, enår grunderne
till en Finance-Plan ej skulle kunna
framställas i sin enkelhet, utan måste vara
motiverade, dels för att rättfärdiga Utskottens
åsigt, dels för att gifva ledning
åt Ståndens omdöme, utan med öfverlemnande
af detta till Utskottens eget nit
för allmänt båsta, har H:r Friherren blott
begärt, att de hufvudsakligen nu måtte
befatta sig med Finance-Planen, och ej
insända till Stånden andra mål, innan
grunderna för samma oftanåmnde Plan
blifvit afgjorde; så att Stånden måtte veta,
vid bifall eller afslag, hvad tillgångar
de hafva att påräkna. Och har H:r Friherren
slutligen, utan anspråk att gifva
ledning åt Utskotten, framställt de frågor,
hvaruti Herr Friherren ansett grunderne
för den blifvande Finance-Regleringen
vara inneslutne och classificerat dessa
grunder i vissa afdelningar, i mån af
deras mer och mindre inflytelse på det
hela, i den afsigt, att Utskotten, om de
så tjenligt finna, skulle äfven afdelningsvis
kunna till Stånden inkomma med sina,
i ämnet fattade beslut och anföranden.
Med anledning af detta H:r Friherre
Bjornstjemas Memorial, hafva vidare flere
af Höglofl. Ridderskapets och Adelns Le
-
Stats- Utskottets Betänkanden.
damoter, så vål ofvanberorde dag, d. 7
nåstl. April, som d. II, 14 och 17 der
på följande, afgifvit skriftliga yttranden
eller mundteligen sig utlåtit, dels ofver
den af Friherre Björnstjerna egentligen
våckte frågan, rörande formen för ärendets
behandlingssätt inom Utskotten och
hos Rikets Ständer, hvarvid bestämmandet
af en viss tid, inom hvilken Utskottens
Förslag till Finance-Planens grunder
borde afgifvas, blifvit af någre Ledamöter,
såsom ytterligare tillägg, yrkadt;
dels jemväl ofver sjelfva innehållet af,
och de möjliga svaren uppå åtskilliga af
de frågor, Friherre Björnstjerna uppgifvit,
såsom de der, i afseende på en fullständig
Finance-Reglering, framfor allt borde
utredas; hvilka alla anföranden Hågl.
Ridderskapet och Adeln äfvenledes beha*
gat till Utskotten remittera.
Enär Hogl. Ridderskapet och Adeln
alltså funnit för godt, att, innan beslut
fattades ofver den gjorde hemställan, om
nödvändigheten af en till Utskotten ståld
erinran, infordra Utskottens Utlåtande rörande
samma hemställan; hafva Utskotten
häraf hemtat anledning, att till fornyadt
skärskådande företaga den ordning för
arbetenas fortgång, enligt hvilken en,
■}/|8 Stats-Utskottets Betänkanden.
allenast för detta ändamål, af vissa Ledamöter
från hvardera Utskotten sammansatt
Finance-Beredning varit, oafbrutet,
allt ifrån den tid, de remitterade
Handlingarne hunnit att fullständigt inkomma,
sysselsatt, att genomgå och granska
de framstålda Förslagen, rörande det
ämne, eller rättare de ämnen, som under
den sammanfattande benämningen af Financernas
reglering, förut vid hvarje Riksdag
utgjort, likasom det nu utgör, ett så
vigtigt föremål för Rikets Stånders uppmärksamhet;
för att sedermera, och efter
inhemtande af andre, till en del ännu
endast för Utskotten tillgänglige, upplysningar,
kunna utarbeta en framställning
af samma föremål, och de utvägar,
som i afseende på dem måste vidtagas,
till den grad af fullständighet och lämplighet
för de särskilda ändamålen, att det
af förenade Utskotten godkände arbetet
skulle, framlagdt för Rikets Höglofl. Ständer,
bereda Utskottens Ledamöter åtminstone
tillfredsställelsen af ett efter båsta
förmåga uppfyldt vårf. Vid denna förnyade
granskning af ordningen för Utskottens
handläggning vid de ämnen,
hvilka, så val i anledning af de erhållna
remisserna, som grundlagens föreskrifter,
och den för Banco-Utskottet särskildt
Stats-Utskottets Betänkanden.
stadgade Instruction, kunna anses till deras
befattning hårande, hafva Utskotten,
af hvad som blifvit anfårdt, icke funnit
skål, att vidtaga den förändring uti samma
arbetsordning, som skulle blifva en
följd af det föreslagna förfarandet, genom
arbetenas fördelning uti stadgande af grunderne
för en Finance-Plan, och sjelfva
denna Plans uppgörande tillika med dessa
delars öfverlemnande å olika tider till
Rikets Stånders profning; Och finna Utskotten
sig, af sådan orsak, ännu icke
vara i tillfälle, att meddela något bestämdt
Utlåtande i anledning af de Frågor, Friherre
Björnstjerna uppställt, såsom utgörande
föremålen för den första af nyssnämnde
arbets-afdelningar, tillika med
hvad andre Ledamöter, med hemtad anledning
af dessa frågor, rörande sjelfva
ämnena anmärkt, de ytterligare frågor,
som til Utskottens besvarande blifvit under
discussionerne framställde och de till
en del nya Förslag, som äfvenledes vid
samma tillfällen blifvit framförde; utan
åro Utskotten nödsakade uppskjuta ett sådant
Utlåtande, till dess Utskotten komma
att afgifva deras hufvudsakliga Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
ofvannåmnde Skrifvelse till Rikets Ständer,
och de lill densamma hörande Handn
'yOO Stcits-Utskottets Belänkanden.
lingar, tillika med de förut till Utskotten
remitterade enskilde Riksdagsmäns Förslag
och yttranden, hvilka afse och behandla
föremål af enahanda art, som den Hogstberorde
Nådiga Skrifvelse beträffar; under
förmodan och hopp, att det uti detta
Betänkande skall lyckas Utskotten, att,
på det i alla afseenden tjenligaste sått,
kunna, i sammanhang med uppgifterne
af deras egna grundsatser och förslag, äfven
meddela yttranden ofver de af andra
framförda dylika, som varit föremål får
Utskottens granskning.
Något särskildt Utlåtande lärer icke
heller för det närvarande behöfva afgifvas
öfver den del af Friherre Bjornstjernas
hemställan, sorn afser ordningen för
företagandet till handläggning inom Utskotten
af de till deras utredning remitterade
mål, af en antingen mera allmän
och reglerande, eller af en mera enskild
eller disponerande beskaffenhet; enär Utskotten,
redan vid deras första till ofverlåggningar
om dylika mål egnade sammanträden,
foreskrifvit sig ett förfarande
till alla delar åfverenståmmande med hvad
H:r Friherren, uti det remitterade Memorialet,
begärt; och denna Utskottens
stadgade föresats äfven blifvit inför Rikets
Stats-Utskottets Betänkanden. 7!)!
Hoglofl. Stånder anmäld, vid det tillfälle,
då Utskotten funno sig bora gora ett tillfälligt
afsteg derifrån, i anseende till den
särskilda nödvändighet, som fordrade ett
snart afgörande af en mindre väsendtlig
omständighet, uti Kongl. Maj:ts Nådiga
proposition, om anslag till fullbordande af
Gotha Canal. Men Utskotten skulle deremot
anse sig hafva högst ofullkomligen
råttvisat det fortroende till deras egen
urskiljning, hvarpå de fått emottaga ett
dyrbart vedermäle, uti den form Hoglofl.
Ridderskapet och Adeln behagat gifva åt
remissen af den erinran, Friherre Bjornstjernas
Memorial egentligen afser, om
Utskotten skulle låta obegagnadt förbigå
det dem erbudna tillfället, att få inför
Rikets Hoglofl. Ständer framlägga sjelfva
de allmänna åsigter, enligt hvilka de trott
sig icke annorlunda, ån i sin fullständiga
helhet, bora uppfatta ett ämne, så vidsträckt
i sin omfattning', så vigtigt i afseende
på hvar och en af dess särskilda
delar, och så inveckladt genom dessa delars
inbördes beroende och sammanhang,
som det förevarande; och med stod af
hvilka samma åsigter, Utskotten äfven ansett,
att, icke utan afsaknad uti uppställningens
organiska samband, icke utan
svårighet för uppfattandets fullständighet,
^52 Stats-lJ t skottets Betänkanden.
och icke utan våda för möjligheten af
beslut 01x1 mindre sammanstämmande åtgärder,
skulle kunna, från sjelfva den
egentliga Planen för Finance-Regleringen,
afsöndras vissa delar deraf, under
namn af grunder för de öfriga.
Första vilkoret för utförandet af
hvarje föi'etag, sorn icke endast beror
af lyckans tillfälligheter, utan för det
mesta af verkande personers öfvertänkte
och alfvarliga bemödanden, måste nödvändigt
vara ett klart uppfattande af
det mål, hvartill dessa bemödanden skola
syfta, af de verkningar de skola åstadkomma,
samt af det yttre tillstånd, som
genom dem skall frambringas, och vid
hvars uppnående de böra afstanna. Icke
blott för bestämmandet af det, som skall
i hvarje afseende, för hvarje särskildt
fall, företagas, äfven för uppställningen
till System af den, till ett och samma
mål sträfvande, verksamhetens särskilda
yttringar, hemtas af ändamålets uppmärksamma
betraktande den förnämsta
ledningen. I dessa afseenden kunna
förenade Stats- och Baixco-Utskotten
aldrig nog ofta erindra sig och börs
icke
Stats-Utskoltets Betänkanden. ^53
icke eller underlåta att fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet uppå, de märkliga
ord, hvarigenom Kongl. Maj:t, uti
dess ofta omförmäldte Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer af den 19 Febr. detta
år, täckts förklara, sig önska, med en innerlighet,
som säkert af ingen enskild medborgare
ofverträjfas, att Rikets Stander mil
finna tjenliga utvägar, att på en gång befästa
den allmänna förmögenheten och det
enskilda fortroendet, att bereda större liflighet
i penningerbrclsen, och att afhjelpa
den förlägenhet, hvari särskilde Medborgare-Classer
råkat genom äldre Financiella anstalter.
Genom dessa verkeligen Konungsliga
önskningar, uti hvilka den sanna
medborgerliga andan lios Nationen
måste, med vördnadsfull beundran, igenkänna
sina egna, på det fullständigaste
och bestämdaste sätt uttryckta, och hvaruti
äfven alla enskilda interessen, med
få undantag, kunna förenas, framstår nu
den Finance-Reglerirtg, sorn.Rikets Ständer
vid denna Riksdag hafva att vidtaga
, med skarpa drag tecknad, till hela
vidden af sin omfattning till alla dess
olikartade, men oupplösligen sammanhängande
föremål. Och denna föremålens
invecklade mångfaldighet utvisar
bute Sami.
<y5/| Stats-Utskottets Betänkanden.
derjemte det enda sättet för deras tillbörliga
utredning, uti en oupphörlig
behandling af alla, till gemensamt afseende
uppå hvart och ett särskildt
och af hvarje särskildt föremål, med
hänseende till alla. Det är nu icke,
med uteslutande af allt annat, fråga
endast om Statens, icke särskildt om
Bankens Finance , icke om begges
sammanhang och inverkan på hvarandra.
Det gör ej för vårt nuvarande
behof af en Finance-reglering tillfyllest,
att den inskränkes till det, som det ursprungliga
språkbruket egentligen afser,
eller Stats- behofvens fyllande, utan
Stats-borgarnes betungande utöfver förhållandet
till de förmåner, de af Statsinrättningen
åtnjuta. Det är lika litet
tillräckligt, att endast trygga beståndet,
och ordna verksamheten, af en
Bank-Inrättning, som varit ämnad till
Central-Punct för Rikets Myntväsende,
men småningom blifvit det äfven för
dess allmänna och enskilda Credit-förhållanden.
Om man skulle antaga sammanblandningen
af dessa olikartade föremål,
såsom grund till den oreda och
förvirring, som i afseende på begge förekommer,
är det likväl icke lika otvifvelaktig!,
att blotta åtskiljandet ensamt
skulle tillvägabringa den saknade ord
-
Stats-Utskottets Betänkanclen. 755
ningen- Det är icke endast värdet a det
omkringlöpande Myntet, som måste stadgas
och upprätthållas; sjelfva värdeberäkningen
i allmänhet behöfver erhålla
den fasta stödjepunct, hvaraf den icke
kan vara i mistning. Det är icke nog,
att man gör anstalter om nya CreditInrättningar;
sjelfva Crediten måste till
stor del skapas å nyo; ej nog att genom
författningar söka trygga helgden och
uppfyllandet af ingångne förbindelser;
man måste med roten upprycka ogräset
af den fördom, som allt iner och mer,
kanske just derföre, att man ej lemnat
den eljest goda jordmånen uti nödig
stillhet, börjat uppväxa, emot både allmänna
Författningar och enskilda förbindelser;
och hvaraf frukten ej länge
kan uteblifva, uti de kalla bemödanden
hvilka, merendels alltid klokast af alla
beräknade, endast afse ett sådant fullkomligen
frånskildt sjelfbestånd för hvarje
enskild person, som undergräfver och
uppblåser alla enskildta medborgerliga
förhållanden, och slutligen skulle kunna
störta äfven de allmänna. Frågorne om
rörelse-Capitalets tillräcklighet, om dess
rätta beståndsdelar, och tillbörliga spridande,
om de egenskaper deraf, sorn
skola befrämja dess omlopp, måste jern
-
iy56 Stats- Vt sko t tets Betänkanclen.
te sig lemna rum åt andra , vida
vigtigare , om sjelfva rörelsen, dess
allmänna villkor, och den olika naturen,
de olika verkningarne, af dess
olika arter. , Frågorne om understöd
för de näringar, som finnas, om befordrande
af deras tillväxt, om öppnande
af nya utvägar för näringsfliten,
måste föregås af undersökningar, rörande
det, som uppmanar och underhåller
Näringsdriften, eller förlamar äfven
dess enklaste bemödanden. — Och vid
allt detta får aldrig lemnäs ur sigte
sambandet emellan de särskildta föremålen,
de oupphörliga förliållanderne
emellan dem, såsom orsak och verkan
till hvarandra, eller samfäldt till andra
föremål, såsom hufvudsak, gru. iad i
tingens natur, eller såsom tillfällig men
derföre ofta lika betydlig, omständighet,
såsom innebärande olägenheter i och
för sig sjelfva, eller såsom grundläggande
andre missförhållanden, eller ock
endast såsom anledningen, att upptäcka
dylika. Från den lifliga känslan af det
närvarande förhållandet, sorn behöfver
ändras, från det klart tänkta begreppet,
om det bättre förhållande, som genom
ändringen skall åstadkommas, och
från den grundliga kännedommen äf de
t
Stats-Ulskottets JBetänkanclen. •jS']
medel, som för ändringsåtgärderne äro
att tillgå, af alla de yttre omständigheter
under ändringstiden, sorn böra tagas
i betraktande, ehuru åtgärderne ej
till dem kunna sträcka sig; måste besluten
om dessa åtgärder, i rigtig slutföljd,
utgå och den ena af dem alltid
beräknas, att trygga den andras bestånd
och verksamhet efter dess rätta bestämmelse.
Visserligen måste för uppställningen
af detta System af åtgärderlikasom för
den af hvarje annat, vissa grunder läggas,
såsom stödjepunkter för det till fullständighetens
helhet fortskridande framställandet,
eller såsom sammanfattningar,
hörande till en allmän hufvudsaklig
åsigt, hvarutur de enskilda bestämningarne
otvunget utvecklas, men dessa
grunder kunna likväl aldrig sjelfva tillika
vara åtgärder, och hörande, såsom
sådane, till Systemet; de måste endast,
antingen bestå uti vissa högst allmänna
satser, härledda från sjelfva de eviga
oföränderliga rättsbegreppen, eller från
Naturen af alla menskliga förhållanden,
eller ock utgöras af några mera bestämda
uppgifter;, rörande de anledningar,
som påkallat handläggningens verksam
-
753 Stats-Utskottets Betänkanden.
het, eller de mål dit den bör sträfva.
Dessa grundsatser kunna också aldrig
så fullständigt utvecklas, att något verkeligt
innehåll af tillämpelig egenskap
uti dem blir, för ett framtida begagnande,
till finnandes, annorlunda än
under skärskådandet af de beslut örn åtgärder,
hvartill de skulle, med iakttagande
af en rigtig ordning i slutföljden,
leda, och af de verkningar, som af åtgärderna
borde väntas. Att nu göra
besluten om dessa grundsatser till föremål
för en särskild öfverläggning,hvilken,
inskränkt till sin rätta enkelhet,
skulle blifva af vida mera tlieoretisk än
practisk syftning och egenskap, kunna
Utskotten ej anse annorlunda, än såsom
lika mycket tidspillande, som det å andra
sidan skulle vara, efter dessa öfverläggningars
slut, litet till det verkliga
arbetets fuHbordan framskridet, enär
det, uti ämnen sådane som de förevarande,
dels är just i afseende på theoriens
satser, som de, uti sak mest sammanstämmande,
åsigter ofta äro till uttrycken
mest delade, och de mest motsatta
påståenden ofta med till utseendet
samma skäl försvaras, dels, af samma
orsaker, äfven de stridigaste systemer
kunna, med uppgifvet och till och
Stats-Utskottets Betänkanden. j5g
med för det mesta iagttaget, utgående
från samina grundsatser, uppställas,
utan att misstagen, uti, ofta de minst väsendtliga
delarne af slutföljden, kunna,
genom annat än ett lika ihärdigt nytt
bemödande, som det Systemets uppställning
fordrat, upptäckas. Deremot om
utvecklingen af åtgärdernes system hinner
framskrida till den punct, att alla
delarne kunna anses lika nödvändiga
för det helas bestånd, som sammanfattningen
till ett helt med de andra är
det för hvarje särskild dels, då är det
stora Problemet upplöst, den fullständiga
utredningen åstadkommen. Så länge
åter det ännu återstår någon brist,
som i det organiska liela beliöfver fyllas;
så länge det är oafgjordt, om icke,
för att finna detta ännu okända, mycket
af det man redan tror sig hafva för
fast antagit, måste rubbas och efter andra
förhållanden, lämpas; så länge är
arbetet knappast mer än påbegyndt. —
En rigtig plan till Financernes reglering,
sådan att Utskotten skulle våga
att den, med tillstyrkan om dess antagande,
till Rikets Ständer öfverlemna,
kan således ej vara annat än antingen
hel och hållen eller ock alldeles icke
färdig. Visserligen återstå ännu alltid
yöo Slut s-Utskottets Betänkan Jen.
äfven sedan Systemet framstått i sin organiska
helhet, vissa nödvändiga utbildningar
af åtskilliga dess delar, vissa
tillägg för en fullständig bestämdhet i
de föreskrifter, ett för ändamålet mest
lämpligt ordnande af de anstalter, Planen
omfattar; hvilka omständigheter efteråt
böra och kunna, med fullkomlig
likgiltighet i afseende på det hela, ehuru
visst ej med lika tjenlighet för deras
särskilda ändamål, olika tillsättas; mert
dessa egenteliga det ail le-frågor höra ock
ingalunda till Planen för Finance-Regleringen,
utan till utförandet af denna
Plan, till sjelfva regleringen; och
att lägga någon hand dervid , innan Planen
just för denna handläggning blifvit
af Rikets Ständer fasistäld, hafva
Utskotten aldrig ansett, och kunna omöjligen
anse mera sig tillkomma, än det
tillkommer hvar och en, som bör verkställa
en annans vilja och föreskrifter,
att, äfven om han sjelf blifvit tillfrågad
och yttrat sig derom, sälta något
i verket, fcrr än han blifvit om sm
hufvudmans beslut fullkomligt underrättad.
Så fullständige anse Utskotten, det
Grundlagen afsett, att de utredningar
Sluts-Utskollets Betänkande. 761
af förekommande ämnen skulle blifva
som, enligt dess föreskrifter, böra af Rikets
Ständers Utskott åstadkommas; så
vidsträckt hafva Utskotten fatlat det tillbörliga
iullgörar.det af Rikets Ständer
dem nu lemnade uppdrag, 0111 Konungens
höga önskningar skola, lika med
Nationens väntan på bättre tider, uppfyllas
och 1823 års Ständer blifva i tillfälle
att, om rätta förhållandet vederbörligen
upplyste, antingen finna utvägar,
att, fullständigt eller till någon del
C 7 ' c c
afhjelpa de klagomål, under hvilka de
samlats, eller ock sjelfve vinna och för
samtid oell efterverld kunna framlägga,
öfvertygelse!!, att de ieke stå att afhjelpa.
Utskoitcns Ledamöter finna tiel
ieke för sig tili åtel, att häpna för vidden
af åliggandet; de önska intet annat,
än att den goda viljan, vore ensam
tillräcklig borgen för dess värdiga
O O
uppfyllande. Ett oafbrutet bemödande
att finna det rätta och i alla afseenden
bästa, är likväl det enda, som denna
goda vilja ensam kan åstadkomma; och
dertill åtminstone kunna Utskottens Ledamöter
utfästa sig; i fast förlitande
uppå, att, då Rikets Ständer en gång
komma att pröfva, huru dessa bemödanden
lyckats, de icke heller skola un
-
762 Stats-Utskottets Betänkanilen.
derlåta, alt uti betraktandet intaga
menskliga förmögenheternas inskränkning
och omständigheters, ofta öfver
allt bemödande upphöjda, nödvändighet.
Men, att nu genast utsätta en viss
tid för fullbordandet af ett arbete, hvarvid
man, åtminstone i dess början , med
hvarje fortskridande, oftast ej kan anses
hafva vunnit annat, än en förökad
insigt, om huru mycket deraf rätteligen
återstår; förmoda Utskotten, det Rikets
Ständer nogsamt skola finna öfverstigande
möjligheternas gräns, utan att
detta äfvenledes i förbigående, inom
Högloft. Ridderskapet oell Adeln framstälda
ämne nu behöfver, att vidlyftigare
af Utskotten utföras. Dock varder
allt, hvad Utskotten nu, så i ett
som annat hänseende anfört, Rikets
Högloft. Ständers upplysta pröfning
vördsamligen underställt. Stockholm d,
2 Maji 1823.
Stats-Utskottets Betänkunden. nGZ
N:0 138.
Ankom den 5 Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmårkningar vid Utskottets
Betänkande, ofver Riksdags-Fullraågtigen
Eric Svenssons
Memorial, om Belöning
till Riksdagsmannen Petter
Andersson i Domvalla för dess
Cur-method i Veneriska sjukdomar.
Uti Protocolls-Utdrag af den iy:de
nästl. April har Hederv. Bonde-Ståndet
till Stats-Utskottet återremitterat den af
Riksdags-Fullmägtigen Eric Svensson, från
Bohus Län, väckta fråga, om belöning
till Riksdagsmannen Petter Andersson i
Domvalla för dess uppfinning, att medelst
rökning bota Saltflusser och alla
grader af Venerisk smitta, deröfver Utskottet
under den 3:dje innevarande
månad sig yttrat, att, som behörig uppmärksamhet
blifvit lemnad åt den af
Petter Andersson uppgifne Cur-method
och belöning med 333 R:dr 16 sk. B:co
honom redan till deld, samt han erhållit
försäkran ont ytterligare vedergäll
-
^64 Stats-Utskotlets Betänkanden.
ning, i den händelse Methoden medförde
en sådan fördelagtig verkan, soin
början af dess användande symes lofva,
och de goda verk tångarne deraf
funnos varagtiga, trodde Utskottet motionen
icke föranleda till någon åtgärd
af Riksens Högloft. Ständer, hvarken
tift anslående af någon contant belöning,
eller till underdånig hemställan,
att Kongl. Majit måtte i nåder täckas
tilldela Petter Andersson någon belöning,
lämpad efter den sanna förtjenst, hvartill
han genom sin välgörande uppfinning
gjort sig värdig, helst Utskottet hyste
den säkra öfvertygelse, att, om methoden
finnes af varagrig nytta, Kongl.
Majit icke lemnar uppfinnaren utan uppmuntran;
hvaremot blifvit anmärkt, att
den erhållne belöningen alldeles icke
motsvarade uppfinningens nytta och den
möda Petter Andersson för dess användande
haft ospard, hvarjemte är vordet
föreslaget, att det prsemium, som blifvit
Assessoren Osbeck beviljat, med 333 Ridr
16 sk. Bico årligen för uppfinning af
en så kallad Rök- och Svältcur tift Veneriska
smittans hämmande, och af hvilket
prcemium han skulle få vara i åtnjutande,
intill dess han erhöll någon
ordinarie Läkare-Beställning, matte få
Stats^Utskotlets Betänkanden. 765
öfverflyttas på Petter Andersson, sedan
Osbeck redan i flere år skall haft Lön
på Stat.
I anledning häraf får Stats-Utskottet
anmäla, att enligt ankomne Protoeolls-Utdrag,
är Utskottets berörde Betänkande
bifallet af Högloft. Ridderskapet
och Adeln den 11 :te, af Högv. Preste-Ståndet
den i4:de och af Vällofl.
Borgare-Ståndet den ti:te i förl. April
månad, hvadan frågan likmätigt 69 §.
i Regeringsformen, är afgjord, och således
icke kan till vidare åtgärd före
O
komma;
men Utskottet bör likväl vid
det uti anmärknihgarne uppgiine sätt
till Petter Anderssons belönande, medelst
öfverflyttning på honom af den årliga
Pension, Assessoren Osbeck på allmänna
Indragnings - Staten innehar, lemna den
upplysning, att, då Riksens Ständer, enligt
deras underdåniga skrifvelse af den
O o
i4 Julii 1S12 tilläde Osbeck berörde pension,
skedde sådant med vilkor af pensionens
åtnjutande, intill dess han kunde
erhålla någon tjenlig sysla med motsvarande
Lön på Stat; men hvilket sedermera
icke inträffat, emedan han,
för sin innehafvande befattning vid
Stockholms Carlius, icke njuter Lön på
766 Stat s-Ut skottets Betänkande^.
Stat, utan lärer erhålla belöning af <le
medel, som för Barmhertighets-Inräitningar
af Stadens Innevånare erläggas.
Stockholm den 3 Maji 1820.
N:0 139.
Ankom den 7 Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af inom
Hederv. Bonde-Ståndet våckte
Motioner, om rättighet
för Åboer å de till Upsala Akademi
donerade äfvensom
på Preste , Klockare-, Annexeoch
Mensal-Hemman, att lösa
dem till Skatte, m. m.
Hos Hederv. Bonde-Ståndet liar Riksdags
- Fullinägtigen, från Vesterås Län,
Eric Andersson, anfört, huruledes de till
Upsala Akademi upplåtne Hemman skola
blifvit donerade, under vilkor, att
endast räntan deraf, borde Akademien
tillflyta, hvarföre ock intill medlet af
förra århundradet, af Akademien insen
7 O
annan beskattning pålades, än den förut
stadgade, och vid en åbos afgång bibehölls
dess Enka och Barn vid gården,
men att sedermera Hemman blifvit för
-
Stats-Utskottets Bet änkan den. 7G7
sålde samt Torp till särskilde Lägenheter
afhyste, ehuru Hemmans-Aboen måst
betala lika Ränta, sorn förut; vid Abos
död eller godtyckliga uppsägning, oskylde
personer i stället å Hemman antagne
samt Hemmansräntorne i Spannmål och
Penningar ansenligen förhöjde m. 111.
Och som detta syntes stridande mot Donations-Brefvet,
har Eric Andersson föreslagit:
1:0 att bestämmas måtte huruvida
ifrågavarande donerade Hemman böra
anses antingen af Frälse- eller Krono-Natur;
2:0 att dessa Akademi-Gårdar,
likasom andra Hemman, må hafva en
viss i Jordeboken bestämd ränta, som
icke af enskilde får ökas eller minskas
och Upsala Akademi ej njuta mera deraf,
än som blifvit doneradt, nemi. den år
1624 hvarje Hemman påförda Ränta;
3:o att en Akademi-Bonde, så länge han
rigtigt och ordentligt fullgör sina skyldigheter,
icke må kunna från Hemmanet
uppsägas, samt dess Enka, Barn
och närmaste Arfvingar alltid framför
andra vara berättigade, att Hemmanet
städja, med skyldighet för tillträdaren,
att ställa vederhäftig Borgen för de första
10 åren; 4:0 att alla Torp, som
icke äro uti Jordeboken, såsom särskilde
lägenheter, upptagne och skattlagde,
men blifvit af Akademien afhyste, mätte
till Hemmanen återläggas; 5:o att Åboerne
å Akademi-Hemman icke må anses
skyldige forsla Ränte-Spannmålen längre
än 6 mil, i likhet tnéd Kronans
Räntegifvare; samt 6:0 att i händelse
desse 1111 ifrågavarande Akademi-Hemman
skulle anses vara af Krono-Natur,
Aboerne matté berättigas att dem till
Skatte inlösa.
Uti särskildt Memorial har Riksdags
- Ful lmägtigen Pehr Jonsson, från
Christianstads Län, föreslagit, att som
en orubbad och oberoende besittnings
O
rätt
af Egendom och Jord hufvudsakligen
bidrager till uppmuntran för Jordbruket,
bifall matte lemnäs till Aboernes
på Preste-, Klot.kare-, Annexe- oell
Meusal-Hemman enhälliga önskan, att
till Skatte få inlösa deras innehafvande
Hemman och någon liss årlig afgift i
Penningar eller Spannmål bestämmas till
Löntagaren, i händelse lian icke skulle
kunna anses dessutom vara tillräckligen
lönt, hvarjemte Riksdags Fullmägtigen
Eric Sven sou, från Bohus Län, hemställt,
att sorn Kongl. Majit, genom Nådig
skrifvelse af den 22 April 181g, till
Kongl.
Stats-Utskottets Betänkanden. 769
Kongl. Kammar - Collegium, upphåfvit
Dess uti Nådigt Bref af d. 29 Mardi 1810,
Åboerne å Annexe- och Mensal-hemman
i Bohus Lån, med vissa inskränkningar,
lemnade rättighet, att tå losa dem till
Skatte, men denna rättighet, i kraft af
Kongl. Försäkringen på Allmogens fri- och
rättigheter, d. 4 April 1789, jemförd med
77 $. af Regeringsformen, syntes icke båra
vara rubbning underkastad; en sådan förklaring
ofver 1819 års Kongl. Skrifvelse
måtte utverkas, att Åboerne på Annexeoch
Mensal-hemman komma i fullt åtnjutande
af de rättigheter, 1810 års Kongl,
beslut dem tillerkänner; och har Riksdags
- Fullmågdgen Pehr Knutsson, från
Malmohus Lån, yrkat enahanda Skattelosnings-råttighet
för Åboerne på de uti
Skåne varande Domkyrko- och Hospitalshemman,
uti hvilka anföranden åtskillige
bland Bonde-Ståndets Ledamöter sig förenat;
hvarefter ärendet blifvit till StatsUtskottets
åtgärd remitteradt.
Härvid får Stats-Utskottet upplysa,
att i anledning af vid sista Riksdag, inom
Hederv. Bonde-Ståndet väckt fråga, om
tillstånd får Åboer på Akademi-, Prebende-,
Annexe- och Domkyrko- med flere
4 jU~Snml. »49
770 Stats-Utskottets Betänkauden
hemman, att få losa dem till Skatte, yttrade
Stats-Utskottet, under d. 7 Maj 1818»
hvad forst angick Akademi-hemman, hvilka
åro Akademierne forlånte, dels af fordna
Konungar, under Frålsemanna-rått, till
Statens aflonande, dels af private skånkte
med de immuniteter Frålse-naturen åtfölja;
att då, likmätigt 5 §. uti Presterskapets
Privilegier, af d. 16 Oct. 1723, samt
6 Mom. uti Skattekops-Forordningen, af
d. 16 Sept. samma år, Skatteköp åsådane
hemman icke åro tillåtne, med mindre
att vederbörande, som dispositionen deröfver
hafva, samt Kongl. Kammar-Collegium
sådant medgifver, så kunde StatsUtskottet
icke tillstyrka bifall å den härutinnan
gjorde hemställan.
Hvad dernäst beträffade Domkyrkohemman,
så år genom Kongl. Brefven af
d. 7 Dec. 1796 och den 16 Dec. 1812
uttryckligen stadgadt, att sådane hemman
icke få, hvarken genom Skatteköp afsondras,
från de stiftelser hvarunder de lyda,
eller vid inträffande åboledigheter annorlunda
upplåtas, ån genom arrende på
25 till 30 år, med iagttagande af visse
dervid stadgade grunder.
Vidkommande Praebende- och Annexehemman,
hvilka åro under enskild dispo
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 771
sition anslagne, vederbörande till förbättring
i deras loner; så innehåller 7 §. uti
Kongl. Resolutionen på Presterskapets Besvär,
af d.. 23 Dec. 1747, att emedan åtskilige
Kongl. Bref och Resolutioner och
isynnerhet 3 och 4 af de, år 1723,
Presterskapet forundte Privilegier, tydeligen
efterlåta Pastorer i Ståderne och på
landet, jemte andre Donationer och Forlåningar,
att oforåndradt njuta och behålla,
efter gammal häfd, sina Prestegårdar,
Indelnings-Stommar vid deras Annexer,
med mera, samt alla dertill hörande
egor och lågenheter, ehvad namn de ock
måga hafva, som antingen urminnes
häfd år på, eller af andre skål kunna bevisas
dertill lyda; ty förklarade Kongl.
Maj:t det Presterskapet vid deras, i så
måtto, genom Kongl. Privilegier, Bref och
Resolutioner, tid efter annan, forundte och
stadfåstade rättigheter skulle framgent, bibehållne
och handhafde varda, och således
inga Skatteköp hädanefter, å hvad ort
det vara måtte, mera tillåtas eller beviljas
å sådane Stommar, Mensalier och Annexer,
antingen de samma voro under
Militien indeldte, eller längre ifrån Prestgården
belägne, utan borde de med lika
rått af Presterskapet oforåndradt och under
vanlig frihet få disponeras, som sjelfva
Prestborden.
7,72 Stats-Utskottets Betänkanden.
Angående Hospitals- och andre ad
pios usus anslagne hemman; så åro Skatteköp
derå icke tillåtne, utan endast
stådjorått, likmätigt Kongl. Förordningen,
af d. ii Dec. 1766 och Kongl. Förklaringen
deröfver, af d. 5 April 177° samt
Kongl. Brefven d. 7 Dec. 1796 och 16
Dec. 1812 och uti hvilka Forfattningar
Stats-Utskottet icke ansåg sig kunna tillstyrka
någon ändring, såsom ledande till
rubbning uti de för sådane inrättningars
bestånd vid deras fundation stadgade grunder.
Enär Riksens Ständer, vid sista Riksdag,
gillat hvad deras Stats-Utskott då yttrade
och Kongl. Maj:ts Hogstberorde Nådiga
Bref, af d. 24 April 1819, icke synes
deremot stridande samt Motionerne
ej heller ega något stod af åberopade 77
§. uti Regeringsformen, af d. 6 Junii 1809 ,
finner Stats-Utskottet icke skål för handen,
att tillstyrka bifall till hvad Riksdags-Fullmågtige,
i förenämnde afseende,
yrkat; och får endast, i anledning af Riksdags-Fullmågtigen
Eric Anderssons anförande,
rörande Upsala Akademi upplåtne
Hemman tillägga, att Jordeböckerne utvisa
Naturen af Hemmannen, hvaröfver
dispositionsrätten år beroende af de vilkor,
hvarunder de blifvit donerade eller
t
Stats-Utskottets Betänkanden. 773
fSrlånte och af deras då innehafde natur, så
att om de blifvit ofverlåtne såsom Frälse
till full egande dispositionsrätt, foijer dermed
rättigheten, att dem på längre eller
kortare tid bortstådja,' att derifrån afskilja
Torp och andra Lågenheter och
att efter godtfinnande forordna, om afradens
transporterande, utan annan inskränkning
ån den Abo-contracterne, bestämma
och med lika vidsträckt rättighet, som år
Frålse-Hemmansegare i allmänhet förbehållen
; men att om de hemman, som kunna
finnas vara af Krono-natur, åro allmänna
Forfattningarne, angående så vål
Stådje- och Dispositionsrätten, som om
Åboernes rått att dem till Skatte inlåsa,
fullt tillämpliga och gällande. Detta allt
varder dock Riksens Högloft Ständers
beprofvande vårdsamligen underståldt.
Stockolm d. 3 Maj 1823.
N:0 140.
Ankom den 7 Maj 1823.
Betänkande, angående bidrag
af Staten till Pensions* Cassainråttningen
för Civile Ämbets-
och Tjenstemän.
(jenom remiss af d. 5:te nåstl. Martii
har Kongl. Maj:t i Nåder till Riksens Stån
-
774 Stats-Utskottets Betänkanden.
ders Stats-Utskott ofverlemnat ett, af särskildte
Committerade utarbetadt, Förslag
till Pensions-Cassa för Rikets Civile Stat,
i afseende på de för inrättningen påräknade
bidrag af Stats-Verket.
I anledning häraf har Utskottet inhemtat,
att sedan, uppå Riksens Ständers,
i underdånig Skrifvelse d. 30 Jan. 1770,
gjorde anmälan, dels om vidtagande af
den redan vid 1756 års Riksdag i frågakomne
Pensionsinråttning får Civile Staten,
dels ock om rättighet för 70 års
gamla Ämbetsmän, att emedlertid vid afskedstagandet
få behålla full Ion, Kongl.
Maj:t i Nådig Skrifvelse d. 19 derpå följande
Martii forordnat, hvad i afseende
på nämnde inrättning borde åtgöras och
genom särskildt Bref, d. 13 i samma månad
, bifallit, det Civile Ämbetsmän, som
uppnått 70 år, egde vid afskedstagande
tillgodonjuta sin hela lori; så blef denna
förmån, genom Kongl. Förordningen, om
den förbättrade Löne-Staten, af d. 24 Jan.
1778» 5:te puncten, dem vidare tillagd,
intill dess någon ytterligare Författning i
detta ämne kunde vidtagas; hvarefter Kgl.
Maj:t, i Kungörelse, d. 29 Junii 1798, i
Nåder anslog en Summa af 10,000 R:dr
årligen till början och grundläggning af
Stats-Utskottets Betänkande?!. 775
cn framtida fullständigare Pensions-inråttning
för Rikets Civile Stat och hvarutaf
sådane Ämbets- och Tjenstemän, som innan
uppnådde 70 år, af sjukdom nödgades
lemna tjensten, skulle pensionairas
samt besparingarne samlas till en fond;
och då under tiden fråean om Pensionsinrättningen
hade afstadnat, forordnade
Kongl. Maj:t vidare, under d. 14 Junii
1803, att Förslag dertill borde utarbetas
och hvartill, efter Riksens Ständers derom
vid 180Q och 1810, 1812 samt 1815
årens Riksdagar förnyade underdåniga
anhållan, förberedande åtgärder vidtagne
blifvit; äfvensom Kongl. Maj:t emedlertid,
uppå Riksens Ständers vid 1812 års Riksdag,
gjorde underdåniga anmälan, d. 3
Dec. samma år, i Nåder forordnade, att
de, vid upphunne 70 år, afskedstagande
Ämbets- och Tjenstemän finge uppforas
å allmänna Indragnings-Staten, att såsom
Pension åtnjuta det belopp, som svarade
mot lonen, hvilken derigenom blefve för
eftertrådarne att tillgå, såsom ock, i anledning
af Riksens Ständers vid sista Riksdag
gjorde underdåniga hemställan, i Nådigt
Bref d. 25 Junii 1818 , stadgadt beloppet
af den Pension sådane Ämbets- och
Tjenstemän med indelade loner, ega att,
i jemförelse till Penninge-Löntagarne, få
uppbära.
^r)£> Stat s-Utskottets Betänkatiden.
Det förslag, som nu, till Utskottet
år öfverlemnadt, upptager, såsom allmän
grund, för ifrågavarande Pensions-inråttning,
att densamma, i likhet med Arméens
Pensions-Cassa, som stiftades genom Kongl.
Reglementet af d. 10 Jan. 1757, bör tillvågabringas
medelst bidrag af både Staten
och de Åmbets-och Tjenstemän, hvilka
komma att deraf draga nytta, emedan
sådant vore medelvägen mellan Statens
pligt, att besörja deras underhåll, sedan
de ej mer förmå arbeta, samt Tjenstexnånnens,
att af hvad de under arbetet,
förvärfva, sjelfva upplägga besparingen
för den kommande tiden; och härvid
borde antagas, att en sålunda sammansatt,
utaf de interesserade sjelfve vårdad
och förvaltad inrättning, närmast skulle
uppfylla det dermed åsyftade ändamålet.
I afseende åter på denna Pensionsanstalts
omfattning åro följande hufvudsaklige
grunder foreslagne.
1:0 Att deruti komma att deltaga, i
allmänhet, de på Rikets Stat uppförde
Ämbets- och Tjenstemän efter deras ordinarie
Lönegrader, samt alltså derifrån undantagas
Tull- och Allmänna MagazinsVerkens
m. fl. utom Riks-Staten varande
Stats-Utskottets Betänkanden. 777
Inrättningars Personal. Dock skola desse
Verk och Stater i afseende hårå höras
och lemnäs tillfälle, att dervid göra de
erindringar, som de kunna anse nödige.
2:0 Att deltagandet i Cassan skall för
dem, som nu åro i Ordinarie tjenst, vara
frivilligt, men för hädanefter inträdande
tvunget, samt intill dess Pensions-inråttningen
vunnit stadga och samtlige delegarne
deri ingått, Författningarne, som
berättiga de vid 7° års ålder afskedstagande,
att på Indragnings-Staten få bibehålla
sin lön, fortfara att gälla för dem,
som redan åro i tjenst.
3:0 Att Pensions-Classerne, enligt
uppgjord fördelning, blifva sju, dervid
iagttages, att högsta Classen stadnar inom
de Åmbeten, derifrån innehafvarne efter
grundlagen icke kunna skiljas, utan ransakning
och dom, och att de högre Ämbetsmän,
hvilka successive genomgått lägre
platser inom civilen och derunder
alltså varit contribuerande deltagare i dess
Pensions-Cassa, skola äfven derefter tillhöra
denna inrättning; i följd hvaraf desse
Sju Classer komme att utgöras.
Den Förste: Af Collegiernes äldste
Ledamöter och sådane Ämbetsmän, som
778 Stats-Utskottets Betänkanden.
efter värdighet och loner åro deras vederlikar.
Den Andra: Af de Tromån, som i
anseende till Lönförhållandet, icke kunnat
förås till den första Classen, samt
Hof-Råtternes och Collegiernes Ledamöter,
utomTromahs värdigheten, och med
dem ansedde vederlikar.
Den Tredje: Af sådane, med Kongl.
Maj:ts Nådiga Fullmagter försedde, Tjenstemän,
som åro Contoirs-eller CancellieChefer,
eller hafva Förmans-poster, eller
verka med egen ansvarighet i jemnförligen
vigtigare befattningar.
Den Fjerde: Af Tjenstemän, sorn dels
i senare tider erhållit Kongl. Maj:ts Nådiga
Fullmagter, dels hafva Hof-Råtternes
och Collegiernes Fullmagter, i högsta graden,
och med dem ansedde vederlikar.
Den Femte: Af dem, som hafva HofRåtternes
och Collegiernes Fullmagter i
andra graden och deras vederlikar.
Den Sjette: Af Tjenstemän som hafva
Landshöfdingarnes och andre Myndigheters
Fullmagter eller Constitutorialer
och deras vederlikar; samt
Stats-Utskottets Betänkanden. 77g
Den Sjunde Classen ■> Af all Vaktbetjening.
4:0 Att, efter Tabellernes föranledande,
delegarnes antal i hvarje dass
skulle blifva
irsta dassen
2:dra —•
■3:dje —
4:de —
5;te —
örte i—
7=de —
100
108
298
414
373
482
33o
Tillsammans 2,105 delegare.
5:0 Att Pensionsbeloppet, i afseende
på ändamålets vinnande, att nemi. från
den activa tjensten i rått tid utrangera en
aftagande eller bristande förmåga, skulle
ungefärligen svara mot hälften af inkomsten
i tjensten, samt sålunda bestämmas:
irsta dassen till
2:dra — —
3:dje — —
4:de — —
5;te — —
örte *—< —
7:de — —
800 Rrdr.
600
500
300
150
60
50
ngo Stats-Utskottets Betänkanden.
6:0 Att delegarnes årliga bidrag till
inrättningen skulle blifva fyra proCent
årligen utaf Pensionsbeloppet, med undantag
för de 2:ne sista eller 6:te och 7:de
Classerne, deri tre proCent borde erläggas;
och hvilka tillskott komma att vidtaga
från det ordinarie Ion erhålles; genom
hvilka afgifter, enligt uppgjord
Förslags-beråkning ofver delegarnes förmodade
antal, skulle kunna blifva att
påräkna ett sammanråknadt årligt tillskott,
för inrättningen, af 20,320 R:dr 36
sk. 10 r:st.
7:0 Att,hvad anginge proportionen,
som kunde antagas mellan Tjenstemånncns
antal i hvarje Class och dem som
der stanna, tills de blifva berättigade till
pension, calculationsvis uppkomme det
förhållande, att maximum, som forst inom
en tid af 40 år förmodas uppnås, skulle
blifva, i
i:sta Classen ... 30 Pensionairer.
2:dra — ... 30
3:dje — ... 60
4^de — ... 6 o
5=te — ... 30
6:te — .. . . 50
7:de — ... 50.
Stats-Utskottets Betänkanden. 78*
Men till en början, eller vid forloppet
af de forsta fem åren, ifrån det pensioner
började utdelas, kunde åter calculeras:
-
usta Classen
2:dra —
. . 10
3:dje —
. . 40
4:de —
. . 40
5:te —.
. . 10
6:te •—
. . 20
7:de
. . 30
15 Pensionairer.
8:0 Att efter sådan beräkning skulle,
vid de förste fem årens förlopp, till Pensionairernes
underhåll, erfordras en årlig
utgift af 54,200 R:dr, samt når åter antalet
om 40 år nått maximum, 100,000
R:dr årligen.
9:0 Att de, såsom tillgång för Inrättningen,
påräknade bidrag af Staten
och delegarne, skulle, då utaf 1798 års
Statsanslag, 10,000 R:dr, redan finnes en,
genom förräntad behållning, samlad fond
200,000 R:dr, medgifva, att efter fem års
förlopp, hvarunder delegarnes tillskott
samlades, och ytterligare råntemedel samt
tillgång genom Testamentariska dispositioner
förväntas, kunde pensionairandet bör
-
782 Stats-Vtskottets Betänkanden.
jas, och möjligen äfven derförinnan, hvilket
dock beror på de bidrag af Staten
kunna erhållas, samt åro foreslagne att
utgöra följande.
c) Det genom Kongl. Förordningen
af d. 29 Junii 1798 anslagne belopp, på
Riks-Statens 7:de Hufvud-Tittel af 10,000,
R:dr, som skulle ofverlemnas till inrättningen,
emot skyldighet att pensionaira
dem, som vid anslagets öfverflyttning
derpå finnas uppförda.
b') Då Civil-Staten nu skulle med
egne tillskott bidraga till en Pensionsinråttning,
syntes billigt, att den andel eller
adelar af Centonalen, å alla Civile Ämbets-
och Tjenstemåns loner, utan undantag,
jemte befordringsafgiften, som nu tillfaller
Arméens Pensions-Cassa, hädanefter
borde till Civile Statens egen PensionsInråttning
inflyta.
c) Likasom Arméens Pensions-Cassa,
allt ifrån dess forsta Inrättning, njutit inkomsten
af vacante loner under Forslags
och ligge-tiden, skulle samma forman tillfalla
Civil-Statens Pensions-Cassa; och
d') hafva Committerade jemväl föreslagit,
att då en Tjensteman erhåller afsked
ur Rikets tjenst, den af honom för.
Stats-Utskottets Betänkanden. •j83
ut aftjenade Begrafningshjelp, som vid
sådane tillfallen nu utgår en Stats-Besparing,
må till Pensions-Cassan anvisas och
ingå, heldst som många af dem, hvilka
taga afsked, komma att ingå på Pensions».
Staten, derifrån vid Pensionairernes dod,
till deras Sterbhus bor utbetalas Sex månaders
Ion såsom Begrafningshjelp. Hvarjemte
Committerade härvid anfort, huruledes
Riksens Ständer, vid lHr8 års Urtima
Riksdag, ansågo skäligt, att den till
Begrafningshjelp innehållne lånen skulle
restitueras en Tjensteman, då han genom
afsked trådde ur Rikets tjenst, men hvilket
af Kongl. Maj:t icke kunde bifallas,
enär bland Stats-Verkets inkomster uppfördes
och påräknades en årlig Summa
af sådane innehållningar, samt att, om en
rättelse i denna del blefve allmän, skulle
Militaire Pensions-Cassan erhålla ersättning
för hvad i Civil-Statens Centonalafgifter
förlorades. Äfvensom Committerade
i öfrigt yttrat, att, utom dessa inkomster,
kunde någre smärre inkomster
beredas, såsom vid befordran, då mer ån
ett steg på en gång vunnes, med flere afgifter,
som hade för ändamål, att jemna
olikheter, undanrödja missbruk och bereda
ordning samt derföre hafva sammanhang
med det reglementariska.
y84 Stats. Utskottets Betänkanden.
Såsom generell regel skulle galla, att
så långe Staten bidroge till Inrättningens
understöd, borde redogörelse derföre aflåggas
inför Kongl. Maj:t samt Rikets
Stander och fonden sålunda stå under allman
granskning; äfvensom att i den mån
Cassan vunne förkofran, så att den kunde
bestå med mindre bidrag, Statens
skulle upphöra förr ån delegarnes, på det
att desse slutligen skulle vinna en egen
sjelfständig inrättning. Och ehuru i följd
häraf, de betydligaste bidragen falla på
det allmänna, att utgöra, hvilket ej kunde
vara annorlunda, då nyttan deraf i
första rummet blefve det allmännas, fordrades
likväl, enligt detta förslag, ej någon
omedelbar ny Statsutgift, utan blott
att Inkomst-Titteln: Dödsfalls- och Avancements-besparingar,
borde från RiksStaten
utgå, samt deremot en del af 2tdra
och 3:dje Hulvud-Tittelns Besparingar, till
Pensions-Inråttningarne anordnas.
Vidare förekommer uti Committerades
förslag.
10:0 Att Pensions-råttigheten skulle
vidtaga, når 60 lefnadsår åro fylde, och
derunder tillbragte 30 år i Statens tjenst,
hvil
-
Stats-Utskottets Betänkatiden» ^85
hvilka senare, från och med inträdet i
tjenst, finge beräknas utan afseende derpå,
når Ion erhålles, men afgiften åter
komme att ovillkorligen vidtaga med lons
uppbärande. Efter 55 lefnadsår, med
nämnde tjenstetid af 30 år, skulle dock
afsked kunna tagas med bibehållande af
Pensions - rättigheten , sorn , då afgiften
vidare under de följande fern åren erlades,
skulle, efter uppnådd fullårighet,
medföra pension.
Den, som sä sent inträdde i Statens
tjenst, att, vid den antagne lefnadsåldern,
ej vore tillbragt den utsatte tjenstetiden.,
finge för de bristande åren erlägga afgift;
men, i hvad fall som heldst, skola femton
effective tjenstår utgöra minimum för
rättigheten till Pension och minst 3:ne år
vara tillbragte i activ tjenstgöring inom
den Glass, deruti Pension erhölles, samt
Pensionairen eljest hänföras till den lägre
Class, han förut tillhörde.
För dem åter, som qvarblifva i
allmän tjenst till fylda 70 år, komme
Pensionen att okas med femtio procent.
fade Sami.
<7 86 Stat s-Ut skottets Betänkandeh.
liro Att för öfrigt jemväl skulle*
genom denna inrättning, beredas underhåll
äfven för sådane Tjenstemän, hvilka fåre
den hår antagne lefnads-och tjenstetiden,
som till full Pension berättigade, befinnas
oformogne, att med det allmännas tjenst
fortfara och ej kunna såsom enskildte sig
sjelfve försörja; hvartill Committerade ock
föreslagit visse grunder och föreskrifter,
som i det reglementariska vid denna inrättning
komme att iagttagas; och
i£:o Ått nyttan af denna Inrättning
skulle blifva ännu större, om den framdeles
kunde utsträckas äfven till de Civile
Ämbets- och Tjenstemånnens Enkor och
Barn; i hvilket fall, hvad som nu å 7:de
Hufviid-Titteln finnes till Pensioner får
dem bestått, skulle påräknas, jemte enskildte
afgifter, på sått Committerade jemväl
i afseende på en sådan framtida anstalt,
i sammanhang härmed, projecterat.
Hvarförutan Committerade slutligen
upptagit en sammandragen öfversigt
af den allmänna nyttan utaf dessa In*
rättningar*
Då nu Stats-Utskottet får till Riksens
Håglöf!. Ständer afgifva Utlåtande,
angående de foreslagne Statsbidragen får
Stats-Utskottets Betänk an den. 787
i frågavarande Pensions-Itiråttning, anser
Utskottet sig icke behöfva närmare söka
Utveckla nyttan och behofvet deraf får
ej mindre Staten, ån dess Civile Åmbetsoch
Tjenstemän. Committerades yttrande
i ämnet framställer skålen dertill, utur
de flere hänseenden, som härvid förekomma,
och hvilka dess häldre åfvertygat
Utskottet, om Statens förbindelse att bidraga
till ändamålet, som densamma blifvit
af Riksens Ständer erkänd, ej mindre
då Arméens Pensions-Cassa inrättades år
1757 och med deras begifvande vid föregående
årets Riksdag tillädes visse fårmåner
af Staten, ån ock uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse d. 30 Jan.
1770, om en dylik Pensions-anstalt för
Civile Staten samt vid sednare Riksdagarne
förnyade underdåniga framställningar
derom.
Beträffande särskildt hvardera af ofvannåmnde
från Stats-Verket påräknade
tillgångar för denna Pensions-Inråttningt
så emedan det, år 1798, anslagne belopp
af 10,000 Rd:r årligen vid de sedermera
verkståldte Stats-Regleringarne blifvit utaf
Riksens Ständer uppfordt att fortfarande
utgå och disponeras, såsom Kongl*
Förordningen af den 28 Junii nämnde år
^88 Stats- Utskottets Betänkandet!.
bcståmmer, samt Riksens Stander jemväl,
i deras underdåniga Skrifvelse d. 20 Julii
I8l5> uttryckligt anslagit och ofverlemnat
samma belopp till den blifvande Pensions-Cassan
för Civile Staten; låra förthy
Riksens Ständer nu ock bifalla, att denne
Summa må för den kommande tiden,
till detta ändamål, utgå på sått Committerade
föreslagit, så att de Pensionairer,
hvilka nu deraf njuta understöd eller finnas
dertill berättigade, innan Pensions-Inråttningen,
såsom enskildt anstalt, börjas,
dervid öfvertagas på Inrättningens fond
och Stat.
Hvad åter angår de |:delar dels af
Centonalen 1 proCent, dels ock af Befordrings-
eller vanligen så kallade Vadstena
Krigsmanshus-afgiften 2 proCent utaf
Civile Ämbets- och Tjenstemåns loner,
som nu tillflyta Arméens PensionsCassa,
men i stället skulle ingå till ifrågavarande
Inrättning; så får Utskottet
upplysa, att desse afgifter grunda sig,
den förre på Kongl. Rescriptet af den
23 September 1690, och den sednare
å Kongl. Påbudet den 31 December
1689 hvarigenom bägge delarne anslogos
att ingå till det då inrättade Krigsmanshuset
för ej mindre Officerares ån ge
-
Stats-Utskottets Betä/Jcandefi. 78g
menskapens af Landt-Arméen Pensionerande
och understöd; men vid Arméens
Pensions- Cassas formerande blef,
genom dess Reglemente af den 10 Jan.
i7^7j {• 8 förordnadt, att som både
Officerare och Under-Officerare, nied
flere Militaire-Betjente, icke vidare komino
att njuta underhåll af Krigsmansliuset;
så borde omförmäldte |:delar af
dess inkomster årligen till denna Cassa
aflevereras; skolande beloppet häraf,
enligt hvad committerade utredt, årligen
uppgå till x 5,ooo R:dr.
Utskottet har visserligen insett billigheten
deraf, att då Civile Staterne nu
genom egne tillskott af deras löner skola,
likasom för de Militaire faststäldes,
bidraga till en Pensions-Cassa af enahanda
egenskap, Civile Staternes berörde
afgifter borde komma denna nya inrättning
till godo. Men, sorn en sådan
minskning i Arméens Pensions-Cassas
inkomster, likväl synes skäligen icke böra
ega rum, utan motsvarande ersättning
af Staten, sedan denne Cassa, från
början af dess Stiftelse och vidare, genom
Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga Förordning
och Reglemente för densamma,
af den 20 Maji 1817 V, Art. 74 §•»
ji)q Stats-iUtskottets Betänkande tu
blifvit om åtnjutandet af denne intrad
försäkrad; så och enär det jemväl inStämmer
med desse afgifters första ändamål,
att desamma, såsom en allmän gärd,
fortfarande böra tillfalla de inrättningar,
hvarutaf de till det gemensamma
Försvars-Verket hörande Personer skola
efter tjenstetidens slut understödjas, har
Utskottet sorn, efter hvad här nedan
förmäles, funnit sig icke kunna tillstyrka
den utväg till ersättande af hvad
sålunda skulle frångå Arméens PensionsCassa
, som Committerade uppgifvit,
ansett förhållandet härmed lämpligast
böra blifva orubbadt; hvaremot Utskottet
föreslår, det den Summa, i5ooo R:dr
om året, hvartill §:delar utaf Centonalen
och Krigsmanshus-afgiften, utaf Civile
Ämbets-och Tjenstemänslöner, uppgår,
anslås deras Pensions-Inrättning å.
Stat under y:de Hufvud-Titteln,
• Angående vidare Committerades Förslag,
att Civile Statens Pensions-Inrättning,
i likhet med hvad som varit beviljadt
Arméens Pensions-Cassa allt ifrån
dess första inrättning, måtte få uppbära
inkomsten af Yacante löner, under
Förslags och Ligge-tiden, har Utskottet
inhemtat, att enligt sistnämnde Cassas.
Stats- Utskottets Betänkanden. 79?
pfyanåberopade Reglementen, åtnjuter
densamma yid alla ledigheter å Militaire
Beställningar fyra vacance-månaders
Lönbesparing; hvaremot den vid
Civile Staterne belöpande deremot svarande
besparingen, som nu tillfaller
Stats-Verket, likmätigt Kongl. Förordningen
den 27 Febr. 1739 och Kongl.
Förklaringen deröfver af den g:de Maji
samma år, består uti innehåflning af a:ne
Månaders Lön vid ledighet efter Tromän
och 5:ne Månaders efter Tjenstemän
i allmänhet, utom den tid, som i
bägge fallen kan, i visse händelser förfly-!
ta,innan sysslorne tillsättas; och hvilken
lönbesparing å Civil-Staterne vanligen
de sednare åren uppgått till 5 ä 6000
R:dr om året,
Då nu enahanda angelägna före--  mål, hvartill Arméens Pensions-Cassa fått
gig sådan Lönbesparing tillagd, är i
fråga att befordras för Civil-Staten, tillstyrker
Utskottet, att Pensions-Inrättningen
för denna Stat jemväl må åtnju->
ta Lön-besparingen under Vacance- och
Ligge-månaderne.
Vidkommande åter Committerades
Förslag, att den Lön-besparing för .sex
792 Stats-Utskottets Betänkandem
månader, som vid tillträdet af både Civile-
och Militaire-sysslor innehålles till
Stats-Verket, på grund af Kongl. Förordningarne
den 16 Oct. 1723 och Förklaringen
deröfver af den 24 Nov. 1724,;
jemte Kongl. Majas förnyade Nådiga.
Författning i detta ämne af den 10 Februari
1819, i ändamål att Begrafningshjelp
vid Löntagarnes död må kunna
till dess Sterbhus utbetalas , måtte i de
fall, då Ämbets- och Tjenstemannen
täger afsked, hvarigenom rättigheten till
Begrafningshjelps utbekommande upphör
och Lönbesparingen alltså förvandlar
sig till Stats-Inkomst, få utgå till
Pensions - Cassorne; så emedan Riksens
Ständer, sista Riksdag, uti underdånig
skrifvelse den 2 Maji 1818, hemställde,
att ifrågavarande Sex Månaders Lön besparing
äfven då Löntagaren undfått
afsked, borde vid hans död, såsom Begrafningshjelp
utbetalas, samt särskilde
Motioner vid denna Riksdag ock blifvit
gjorde, om billigheten deraf, att Ämbets-
och Tjenstemannen må tillgodonjuta
hvad sålunda af dess lön innehålles
; så och enär efter de afskedstagande,
hvilka undfå Pension, ifrån Pensions-Cassan
bör till deras Sterbhus utbetalas
Begrafningshjelp, och dertill skä
-
Stats-Utskottets B etcinkanden. 790
ligen fa påräknas, hvad i sådant ändamål
blifvit af Lönerne innehållet, anser
Utskottet sig böra föreslå Riksens
Ständers bifall dertill, att omförmäldte
Sex Månaders Lönbesparing må till Civil-Statens
Pensions-Inrättning utgå för
de af denne Stats Ämbets- och Tjenstemän,
som från tjensterne taga afsked.
— Men beträffande rättigheten härtill
för Militaire-Staterne; så förekommer i
afseende derå, det olika förhållande, att
Arméens Pension-Cassa njuter den särskilde
förmån af ofvannämnde |:delar
utaf Wadstena Krigsmanshus afgifter,
hvilka utgöra ett allmänt Stats-bidrag*
som fullt motsvarar berörde Sex månaders
Lön-besparing, särdeles sedan desse
afgifter uppå Riksens Ständers underdåniga
hemställan, vid 180g och 1810
årens Riksdag, blifvit genom Kongl. Kungörelsen
den 23 Jan. 1811, ökade och
utsträckte till ännu liere fall, såsom befordringar,
fastighets- och Skatte-köp,
med flere afhandlingar, vid hvilken inkomst
denna Cassa ock, enligt Utskottets
ofvan tipptagnc yttrande, skulle
fortfarande förblifva i åtnjutande. Och
då anledningen till Committerades förslag,
att denne Lön-besparing å Militaire
Staterne skulle dit ingå, nemi. för
Stats-Utskottets Betänkan den.
att ersätta Centonalen och befordring?*
afgiften å Civile Statens Löner, salunda
upphört, samt härvid jemväl må i be-=
traktande tagas, att den Arméens Cassa
tillagde Vacance-besparingen under fyra
månader, utgör en större förmån, än
den så beskaffade besparing af 2 å 3
Månaders Lön, sorn nu skulle medgifvas
Civile Statens; så finnér i anseende
härtill, Utskottet sig dess mindre kunna
tillstyrka, att de för Begrafningshjelps
utbetalning nu skeende innehållningar
af Sex Månaders Lön må för afskedstagande
Militaire-^, Ämbets- och Tjen-^
Steman tillfalla deras Pensions-Cassa, som
förhållandet med bägge Cassornes understödjande
af Staten synes blifva jemnadt,
då Arméens Pensions-Cassas särskilde
och högre inkomster tagas i beräkning
O ö O
mot de Statsanslag, sorn för Civile Statens
nu skulle göras till sammanräknadt
belopp af 2 5,ooo R:dr. Blifvande såsom
tillgång för denna utgift att påräknas
de förut under tittel af Dödsfallsoch
Avancements-besparing i Riks-Staten
upptagne 25,000 R:dr , hvilka äfven nu
blifvit uppförde i Förslaget till Inkomsternes
beräkning, att ingå genom omförmäldte
Sex Månaders Lön-besparing
å Militaire Staterne.
Stats- Utskottets Betänkatiden, 79S
Efter hvad Comrnitterades förslag
jemväl innefattar, anser Utskottet, det
bör Civile Statens Pensions-Cassas förvältning
för Riksens Ständer och deras
Revisorer, vid granskningen af Stats-.
Yerkets Räkenskaper, uppvisas; äfvensom
Utskottet finner sig böra föreslå,
att, då öfrige Utom Riks-Staten aflönade
Yerks och Staters Personal varder
hörd, i fråga om deltagande i denne Pensions-Cassa-Inrättning,
sådant jemväl må
sträckas till Städernes Ämbets- och
Tjenstemän, på det de må kunna deruti
ingå, om de det åstunda och finnas,
dertill berättigade,
Då Utskottet för öfrigt funnit cornjnitterades
Förslag, i afseende på denna
inrättnings omfattning, i alla delar
väl grundadt; hemställer Utskottet, det
Riksens Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
tillstyrka nådigt bifall och
verkställighet derå; jemte det besluten i
ofvanberörde frågor anmälas; hvilket allt
vördsamt öfverlämnäs till Riksens Högl,
Ständers närmare pröfning. Stockholm
den 3 Maji 1823.
79^ Siats-Utskottets Be Länkanden.
N:0 141.
Ankom d. 7 Maj i8a3.
Yttrande, uppå sårskildte Motioner
,om Löne-besparingarne
å Ämbets- och Tjenstemåns
aflöning.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har
till Stats-Utskottets åtgärd remitterat följande
derstädes gjorde Motioner, i fråga
om Lön-besparingarnes tillgodonjutande
af Ämbets- och Tjenstemän, nemi.:
1:0 Af Herr Grefve F. B. von Schwerin,
innehållande den framställning, att
hvad af Lönerne vid Tjensters tillträdande
afdrages, för att, såsom Begrafningshjelp
återställas Ämbetsmäns Enkor
och Barn och hvarigenom hittills en
Inkomst-Tittel för Staten uppkommit,
måtte, efter de grundsatser, som äro antagne
för Sparbanks-Inrättningarne, administreras
sålunda, att fördelen deraf
tillfaller dem, hvilka allena derpå ega
rättmätiga anspråk.
2:0 Af Herr Fabian Monlgomeric,
»om anfört, huruledes en Ämbetsman,
Siats-Utskottets Betänkande}!. 797
ela han först tillträder en tjenst i Staten
och saknar egna tillgångar, är i högsta
behof af sine Löne-inkomsfer, samt när
desamma honom beröfvas och han nödgas
skuldsätta sig, icke blott han sjelf
utan äfven Statens tjenst dervid kunde
komma att lida; på hvilka med flere
anförde skäl Herr Montgomerie föreslagit:
att allt afdrag för både Yacance-månader
och de 6 Månader, hvarunder Begrafningshjelp
aftjenas, måtte upphöra, och
Staten endast under den verkligen existerande
Yacance^tiden få uppbära Lönen,
men deremot 1 å 2 proCent deraf
årligen i 5 år innehållas och samlas
till Fond för Begrafningshjelp, som
skulle utbetalas, ehvad Tjenstemannen
täger afsked eller dör i tjensten, och
af hvilken Fond äfven Pensioner för afskedstagande
Ämbetsmän kunna utgå;
samt att hittills gjorde innehållningar
såsom en deposition hos Stats-Yerket må
varda de i tjenst varande Ämbetsmäns
Sterbhus återstälde vid deras död, och
i det fall de taga afsked eller undfå
transport likaledes få tillgodonjutas; och'
3:o Af Herr C. G. Tref enberg, som
åter föreslagit, att till beredande af
fond derutaf Ämbets- och Tjenstemäns
798 Stats-Utskottets Betänkanden.
Enkor och Barn kunde tillräckligt Pett»
gioneras samt ålderstegne och bräcklige
afskedade Ämbetsmän jemväl tilldelas
Pension, måtte förordnas, att i likhet
ined hvad som eger ruin för Pr, ste-Enkor
och Barn , Lönerna jemte öfrige förmaner,
efter alla i tjensten aflidne högre
och lägre Ämbetsmän, skola under
ett Nådår, efter dem som hafva Indelde
och 2:ne sådane efter alla med Penninge-lön
tjenande, samlas till .pn Cassa;
och hvilken Fond skulle, till Jordbrukares
underhjelpande, mot 4 proCents
Ränta utlånas.
Enär desse Motioner hafva hufvudsakligen
enahanda syftemål, har Utskottet
funnit lämpligast, att dem, i ett sammanhang,
besvara; dervid Utskottet får
vördsamt åberopa dess utlåtande, af denna
dag, angående Pensions-Inrättningen
för Civile Staternes Ämbets- och Tjenstemän,
i förening hvarmed äfven är
fråga om deras Enkors och Barns Pensionerande
i framtiden*
Utskottet har deruti tillstyrkt, att
Lön-besparingarne å Civile Staterna
skola tillfalla deras Pensions-Cassa-Inrättning,
hädanefter på sätt sorn redan
Stats- Utskottets Betänkanden. 79ft
är förordnadt oi Vacance-månads besparing
vid Militaire Beställningar samt
derjemte ådagalagt, att livad å de sednare
innehålles och tillfaller »Staten för
afskedstagande Tjenstemän, komma dem
till godo genom motsvarande allmänna
bidrag till Arméens Pensions-Cassa. Och
då de ändamål Motionerna hafva, sålunda
blifva uppfylde, på ett' sätt, som,
efter Utskottets tanka $ närmast instämmer
med Ämbets- och TjenstemännenS
egen fördel och hittills gällande författningar,
anser Utskottet sig icke kunna
tillstyrka någon vidare åtgärd af Riksens
Ständer, i anledning af ofvannämnda
framställningar; hvilket dock Riksens
Högloft. Ständers bepröfvande
vördsamt underställes. Stockholm den 3
Maji i823i
Utlåtande, i anledning af gjord
Motion om Ämbets- och Tjenstemåns
behof, att, inom 70
års ålder taga afsked med oafkortadt
åtnjutande af Lönen.
XJ"ti Memorial, som Högv. Preste-Ståndet
till Stats-Utskottet remitterat, har Pa
-
N:0 142.
Ånkora den 7 Maj 1823.
Soo Stats-Utskottets Betänkandeil.
stor Primarius m. m, Herr Doctor J. O.
Wallin framställt angelägenheten deraf,
att Civile Ämbets- och Tjenstemän
måtte ega rättighet, att viden lägre ålder
än Författningarne nu bestämma,
taga afsked från Rikets tjenst med Lönvilkorens
oafkortade bibehållande, för
att, innan den högre ålderdom och svaghet
inträffar, då de i allmänhet och med
få undantag kunde blifva ej blott otjenlige
att verka, utan ofta skadlige, åttninstone
besvärlige genom sjelfva sin
förmenta verksamhet, få åtnjuta ett förtjent
lugn; uppå hvilka, med flere anförda
skäl Herr Doctorn föreslagit, att
genom Riksens Ständers underdåniga
Förord hos Kongl. Maj:t, Terminen för
desse Tjenstemäns afskeds erhållande,
med rätt att behålla sine Löne-förmåner
oafkortade, måtte nedsättas ifrån 70
till 65 års ålder, då, efter vid pass 4-0
års Tjenstgöring, lagligt Läkare-betyg
styrker deras sjukliga eller försvagade
hälsas tillstånd.
Stats-Utskottet har funnit Herr Doctor
Wallins Motion stödd på en sann
teckning af den Civile Ämbets - och
Tjenstemannens Bana, samt hans behof
ej
Stats-Utskottets Betänkanden. Qoi
ej mindre ån Samhällsordningens fordel
deraf, att den längre lefnads- och tjenstetid,
som nu år bestämd för afskedstagande
med hela lönens åtnjutande, måtte varda
inskränkt. Men då Utskottet, i anledning
af det Förslag till en Pensions-CassaInråttning
får Civile Staten, hvaröfver Utskottet
nu afgifver dess yttrande till Riksens
Högloft. Ständer, ansett sig böra tillstyrka
bifall, till de Reglementariska föreskrifter,
som berörde förslag upptager,
äfven i fråga omåldren, då Ämbets-och
Tjenstemän böra ega rått, att lemna tjensten,
med rättighet till pensions erhållande,
så finner Utskottet H:r Doctor Wallins
Memorial icke föranleda till någon
särskild åtgärd i denna del ; Hvilket dock
vördsamt hemstålles till Riksens Högloft.
Ständers pröfning. Och varder en Ledamots
yttrade särskilda mening härjemte
bifogad. Stockholm d. 3 Maj 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högh Stånders Statsutskott
vid Lagtima Riksdagen
i Stockholm d. 3 Maji 1823.
S. D. X anledning af den utaf H:r Doctor
J. O. Wedlin väckta Motion, om råt
{:de
Sami. 51
802 Stats-Utskottets Betänkandeti.
tighet för Ämbets- och Tjenstemän, att
innan 70 års ålder taga afsked med oafkortadt
åtnjutande af innehafd Ion, hade
betänkande blifvit uppsatt, som nu upplåstes
och godkändes.
H:r Friherre Hjerta förklarade sig i
detta ämne vara af skiljagtig mening och
yttrade:
”Å denna Doctor Wallins Motion
finner jag att afdelningen ej ansett sig
bora lemna annat yttrande, ån hänvisning
till Betänkandet rörande Civile Ämbetsmäns
förändrade Pensionsgrunder, och
år det med anledning häraf jag får yttra
mig vara af skiljagtig tanka.
Doctor Wallin har så sannt, som
grundligt framställt den Civile Tjenstemannens
bekymmerfulla ställning vid
uppnådd hög ålder och den skada Staten
bor vidkännas af Tjenstemåns oförmögenhet,
att med drift och verksamhet kunna
uppfylla tjenstbefattningens åtföljande
pligter, att jag, såsom hufvudsakliga skål
till Motionens bifall, egenteligast åberopar
desse, men anser mig bora tillägga
några omständigheter, hvilka synas mig
påkalla ett noggrannare bedåmmande af
Stat s-Ut skottets Betänkanden. 8o3
åmnet och förtjena Stats-Utskottets behjertande.
Civila Åmbetsmån i allmänhet hafva
knappa loner, åtkomma dem sällan
förr ån efter uppnådde 30 års ålder, samt
efter att de hafva påkostat ofta hela deras
årfda förmögenhet, om ej skuldsatt
sig, för att bestrida de utgifter deras
akademiska undervisning och öfrige vilkor
för inträde uti Rikets tjenst, Forfattningarne
dem nu påbjuda.
Når derefter de inträda uti något af
Rikets Collegier, dervid långe tjenstgjordt
utan Ion, den de omsider erhålla, så minskas
deras bekymmer får mojlig Subsistence,
tills de uppnå den ålder, då både
Själs- och Kroppsformogenheter vanligen
forslappas, och mork utsigt för
framtida bärgning äfven bidrager till nedslagenhet
och bekymmer.
Epoken deraf beräknar jag inträffa
vid uppnådd 60 års ålder, då för dessa
tjenstemän, efter nu gällande Författningar,
valet att sakna nödtorftig bärgning,
eller att med lamhet bestrida tjenstebefattningen,
icke kan blifva tvåtydig, och
just af denna anledning hindras vederbå
-
«5o4 Stats-Utskottets Betänkanden.
rande väktare ofver tjenstebefattningens
behöriga bestridande, att anmärka bristfålligheter,
ja! ofta att bevilja tjenstledighet,
hvaraf åter resulterar, att lånlosa
få åtaga sig både den tjenstgöring och
det ansvar, som på Stat lånte tillhörer.
Uti dessa Verk åro olågenheterne
deraf mindre, i hänseende dertill, att der
vanligen finnas ofverflodige Kxtra Ordinarier,
att i de tjenstlediges stållenan vånda
, men så förhåller det sig icke med
under benämning varande Landt-Staten,
bestående af Landshofdingar, Lands-Secreterare
, Kamererare , Räntmästare ,
Krono - Fogdar, Härads-Skrifvare och
Landtmätare, hvilka sistnämndes 3:ne,
jemte Landshofdingarnes, befattningar
ålägga dem, i förening med Sedentair
sysslosåttning, besvärliga resor och det ofta,
då årstid och väderlek influera på
deras physiska förmåga, hvartill må läggas,
att alla dessa ej hafva tillgång på
Substituter, samt att Forfattningarne ej
medgifva sådanes anlitande till förrättande
af de Ordinarie tjenstemånnens åligganden.
Af dessa anfårde skål vågar jag således
tillstyrka, att de Civila Ämbetsmän
-
Stats-Utskottets Betänkånden. 8a>
nen i allmänhet, men synnerligast de under
Landt-Staten upprepade, tillerkändes
rättigheten, att vid uppnådde 60 års ålder
, såsom pension erhålla fidei af deras
innehafvande Ion, vid 65 års ålder f:delar
deraf, och vid 70 års, hvad Forfattningarne
hittills stadga, och detta tillstyrker
jag med förmodan, om ej fullkomlig öfvertygelse,
att allmänna Indragnings-Staten
ej deraf skall få vidkännas förökad
utgift, ån den nu existerande.
I fall detta tillstyrkande skulle gillas,
anser jag enahanda Reglementariska
vilkor böra och kunna tillämpas, som
nu för den allmänna Pensions-inråttningen
åro föreslagne.”
Uti hvilket yttrande Herr Lagman
Noréus jemväl instämde.
N:0 143.
Ånkem dc» j Maji i8i3.
Utlåtande, i anledning af åtskillig
e, inom Vållofl. Borgareståndet,
våckteMotioner, om
lindring uti Inqvarterings-Be
-
806 Ståts-Utskottets Betänkanden.
svaret för Ståderne i allmänhet
samt särskildt för Götheborg,
Malmö, Warberg och
Wadstena.
Till Stats-Utskottet har Vållofl. Borgare-Ståndet
remitterat åtskillige, såsom
rörande Stådernes skyldighet att inqvartera
ståndiga Garnizoner, med hvarandra
gemenskap egande Motioner, nemi.
i:o Af Riksdags - Fullmågtige för
Malmö Stad, Herrar Falkman och Måller,
deruti de anfört, att ehuruväl vid
flere föregående Riks-Möten, fråga blifvit
vackt, om medel till lindring i Inqvarterings-Besväret
för Malmö Stad,
hade dock Staden hittills icke erhållit
annat understöd, ån ett Lånbitråde till
anskaffande af Cassern- och Stallbyggnader
för den der förlagde del af Kronprinsens
Husar-Regemente; men genom
hvilket lån, utgörande 50,000 R:dr B:co,
som nästan helt och hållet åtgått endast
till Stallbyggnadernes uppförande, Staden
icke vunnit någon minskning i Inqvarterings-afgifterne,
eller den så kallade Servisen,
emedan den bestämda Rånte- och
Capital-afbetalningen fullt motsvarande
hvad Staden förut betalt i hyra för Stall
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 807
och Foder-Magazin till Husar-Corpsen*
behof; och då Malmo Stads förut talrika
Garnizon, äfven vid slutet af nasti,
år, blifvit okad med en Esquadron af
Kron-Prinsens Husar-Regemente, så att
de till Garnizonen hårande personer uppgingo,
efter förledit års Mantalsskrifning,
till ett antal af 1086 eller mer ån |:del
af Stadens folkmängd, hvarföre Inqvarterings-afgifterne
i flere år utgjort omkring
12,000 R:dr, men komme, genom
nämnde tillökning af en Esquadron, säkert
uppgå till x6,000 R:dr om året,
oberåknadt extra ordinaira Inqvarteringar
samt kostnaden för nådige reparationer,
hafva Riksdags-Fullmågtige hufvudsakligen
på desse, utom flere anfårde skål, anhållit
om ett kraftigt bidrag af det allmänna
till lindring i Malmå Stads åfver
håfvan dryga Inqvarterings-utgifter samt
föreslagit, att, på det Staden deraf genast
måtte komma i åtnjutande, utan synnerlig
uppoffring å Stats-Verkets sida, dea
årliga ersättning, som Staden för dess Inqvarterings-kostnader
kunde tillerkännas,
måtte åstadkommas genom afskrifning på
ofvannåmnde ifrån Riksgälds - Contoiret
uppburne lån, derå 47,000 R:dr ännu
voro obetalde.
808 Stats-Utskottets Betänkanden.
2:0 Af Götheborgs Stads RiksdagsFullmägtige,
Herrar Santesson, Prytz och
Leffler, hvaruti de föreslagit, att Statsverket
måtte öfvertaga Götheborgs Stads
Cassernbyggnad, emot den Kostnads-Summa
af 114,120 R:dr 26 sk. 1 r:st. hvartill
den i mindre dyra tider uppgått, eller
om detta ej för närvarande skulle
kunna verkställas, att Staden måtte komma
i åtnjutande af lika lättnad i Inqvarterings-bes
våret, som Rikets nu församlade
Ständer tilläfventyrs kunde finna för
godt, att meddela andra Städer; uti hvilket
sistnämnde förbehåll H:r Ehinger jemväl
instämt, i afseende på Staden Wisby.
3:0 Af Riksdags - Fullmågtigen för
Warbergs Stad, H:r Hammar, som sökt
fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på det Borgerskapet derstädes betungade
onus af Servisens utgörande till
det å Warbergs Fästning förlagde Befäl
och manskap. Och då denna Fästning
låge alldeles skild från Staden och snarare
vore att anse, som ett förvaringsställe för
brottslingar och lifstidsfångar, samt Borgerskapet
genom dervarande Garnizon ej
beredes någon förmån, har H:r Hammar
anhållit, att Warbergs Stads Borgerskap
måtte hädanefter vara befriade från den
-
Stats- Utskottets Betänkanden. 809
na utgift, som årligen utgjorde 270 R:dr
och motsvarande Summa af allmänna medel
anslås för detta ändamål; och
4:0 Af Riksdags - Fullmågtigen får
Wadstena Stad H:r Huldberg, som klagat
ofver den nämnde fattiga Stad pålagde
obilliga tunga, att bekosta Inqvarteringen
för de någre och trettio man, som dit
blifvit forlagde såsom nödig bevakning
vid det derstädes inrättade Correctionshus;
och enär denna inrättning tillkommit
utan Stadens hörande och Staden
för egen del ej behöfver någon Garnizon,
har H:r Huldberg anhållit, att Wadstena
icke allenast må befrias från fortfarande
skyldighet, att förse Garnizonen
vid Correctionshuset derstädes med Inqvartering,
utan ock af Statens medel
återbekomma, hvad i detta ändamål redan
blifvit utgifvit, eller 400 R:dr B:co
om året, ifrån d. 1 Oct. 1819 räknadt,
samt att Stats-Verket genast går i författning
om inköp af ett hus till Cassern eller
ock låter bygga ett sådant. Och hafva
för öfrigt åtskillige af Borgare-Ståndets
Ledamöter yrkat, dels befrielse från
Inqvarterings-bcsvåret för Ståderne i allmänhet,
dels särskildt i de Ståder, för
hvilka de åro Riksdags-Fullmågtige.
8io Stat s-Utskottets Betänkanden.
Får att åt detta för Ståderne i allmänhet
ganska vigtiga ämne lemna behörig
uppmärksamhet, har Stats-Utskottet
ansett sig böra erinra ifrån hvad synpunct
frågan om Stådernes Inqvarteringsskyldighet
i allmänhet blifvit betragtad
vid föregående Riksdagar.
Uppå väckt fråga vid 1803 och 1810
arens Riksdag om medel, att afhjelpa
Inqvarterings-besvåret för de Städer, der
troupper i ståndig Garnizon åro förlagde,
yttrade Riksens Ständer, uti underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj;t, det
Riksens Ständer, i betragtande deraf, att,
med rättvisa och en jemn fördelning af
skyldigheter Medborgare emellan, vore
öfverensstämmande, att inbyggare i de
Städer, hvarest Garnizoner åroförlagde,
icke ensamme böra vidkännas kostnaden
af en anstalt, som, i sin mån, för Statens
och alla dess medlemmars säkerhet
år vidtagen, Riksens Ständer ansågo Inqvarterings-besvåret
lämpligast kunna afhjelpas
derigenom, att, i de Ståder, hvarest
ståndig Garnizon år förlagd, på Statens
och det allmännas bekostnad, så vidt och
så fort dess tillgångar medgåfve, Cassernbyggnader,
lämpliga och tillräckliga för
åndamålet, blefvo anlagde och underhåll
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 811
ne; hvarjemte och på det någon lättnad
snart måtte vinnas i de onera och utskylder,
som med Inqvartering af Cavallen,
framfor den af Infanteri åro förenade
Riksens Stander i underdånighet anhöllo,
att i de Ståder, der Cavalleritrupp
år i Garnizon, eller Ståndqvarter
förlagd, Stall och andre till Magaziner
och förvaringsrum för fourage m. m. erforderlige
hus, genast måtte på Statens
bekostnad blifva anskaffade.
Då, vid 1812 års Riksdag, Staden
Malmo, genom dess Riksdags-Fullmågtig
begårde ett lån af Statsmedlen till uppbyggandet
af Stall och Cassern för de i
Staden fårlagde 3:ne Esquadroner af nu
mera benåmnde Kron-Prinsens HusarRegemente,
blef denna begäran jemväl,
på Riksens Stånders tillstyrkan, af Kongl.
Maj:t i Nåder bifallen, så att ett lån af
50,000 R:dr B:co, i förenämnde afseende,
Staden beviljades, emot skyldighet
att derföre erlägga 4 proCents årlig ränta,
och att efter 4 års förlopp, sedan
Summan blifvit lyftad, jemte räntan årligen
afbetala 2 proCent på primitiva
Capitalet; och på gjord framställning vid
1818 års Riksdag, dels om Inqvarteringsbesvåret
i allmänhet, dels angående dess
813 Stats-Utskoltets Betänkandetd
utgörande särskildt af Malmö Stad, yttrade
Stats-Utskottet, under den ii Febr.
berörda år, att Utskottet visserligen erkånde
billigheten deraf, att, genom en
skeende reglering, detta besvär i ett råttvist
förhållande, kunde komma att delas
af samtlige Stådeme i Riket, men att
Utskottet ej ansåg det tillhöra dess befattning,
att dertill uppgifva något förslag;
och beträffande Malmö Stads RiksdagsFullmågtigs
förslag, att Staden skulle alldeles
befrias ifrån återbetalningsskyldigheten
af dess från Riksgålds-Contoiret erhållne
lån, samt hans tillika gjorde hemställan,
om icke Staden emedlertid mätte
frikallas från räntas erläggande derå, intill
dess Kongl. Maj:t i Nåder täckts låta
till verkställighet befordra Riksens
Stånders vid 18O9 och 1810 årens Riksdag
tagne beslut, om Casserners och andre
för Militairen nödige byggnaders anskaffande
på Statens bekostnad, uti de
Garnizonsorter, som ännu icke åro försedda
med tillräckliga byggnader af detta
slag; så fann Stats-Utskottet sig icke kunna,
i då varande ställning, styrka till bifall
å en sådan hemställan; men angående
Capital-afbetalningarne på ifrågavarande
lån, så emedan händelsen med
Malmö Discont skulle hafva förorsakat
Stats^Utskottets Betänkanden. 8i3
en» särdeles för Malmö Stad, menlig stagnation
i handel och rörelse, trodde Utskottet,
i betragtande deraf, sig böra hemställa,
om icke ett anstånd på 3:ne års
tid, med erläggandet af de 2 proCent,
hvilka årligen skola på Capitalet afbetalas,
kunde Staden beviljas, så att första
terminen härtill, hvilken eljest skulle inträffa
d. 3 Dec. 1818» framflyttades till
samma dag år 1821. Och hafva, enligt
hvad Riksgälds-Contoirets Räkenskaper
utvisa, de förfallne Capital-afbetalningarne
blifvit behörigen verkställde, hvarigenom
Capital-skulden nu mera år minskad
till 48,000 R:dr.
Hvad nu angår Inqvarterings-besvåret,
i allmänhet, för Garnizoner och i
en del Städer förlagde troupper, så år
vål, genom de i ämnet gjorde Motioner,
och hvad vid förre Riksdagar derom
blifvit anfördt och erkåndt, tillräckligen
ådagalagdt, att detta Städernas Innevånares
åliggande år ganska ojemnt fördeladt
och för en del Städer tryckande,
samt att billigheten således påkallar en
reglering, hvarigenom detta besvär kunde
blifva i ett rättvist förhållande fördeladt,
men att härtill uppgifva förslag, lärer
hvarken tillhöra Utskottets befattning
81-4 Stats-Utskottets Bctänkanden.
eller kunna af Utskottet åstadkommas,
enår årendet icke blifvit, i administrativ
våg behörigen forberedt; hvadan Utskottet
måste inskränka sig till den hemställan,
att Riksens Håglofl. Ständer, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet, anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder låta undersöka
forhållandet med Inqvarterings-besvåret
till sina grunder, och huru det hittills
blifvit utgjordt, samt anbefalla utarbetande
af ett förslag till dess jemnare
fördelning, hvilket kan föreläggas Riksens
Ständer vid nästa Riksdag, som deraf
kunna hemta ledning för ett beslut,
hvarigenom den grundade klagan, en del
Städer nu fora, ofver ganska mårkelig
skiljagtighet i Inqvarterings-bes våret, må
kunna för framtiden forekommas; samt
att emedlertid, af de till Forsvars-Verket
i allmänhet hörande medel, lämplige och
tillråcklige Cassern-byggnader blifva anlagde
och underhållne i de Städer, hvarest
ståndig Garnizon finnes, så vidt och så
fort Kongl. Majit dertill finner tillgångar;
äfvensom, att i de Städer, der Cavallen
troupp år förlagd, Stall, Magaziner och
Förvaringsrum för fourage m. m., i mån
af tillgångarne, måga på allmän bekostnad
varda anskaffade och 1809 och 1810
årens Riksdags-beslut i denna del, så fort
Siats-Utskottets Betänkandcn.. 815
möjligen ske kan, sålunda vinna verkställighet.
Beträffande sedan den af RiksdagsFullmågtige
för Malmo Stad gjorde anhållan,
om bidrag af det allmänna till
lindring i Stadens dryga Inqvarterings-utgifter,
så synes väl af det anförda, att
Inqvarttringen der år i förhållande till
Stadens folkmängd, mera betungande, ån
på flere andre ställen och blifvit det i
ännu högre grad derigenom, att ytterligare
en Esquadron af Kron-Prinsens
Husar-Regemente år ifrån Cimbritshamn
dit förlagd; men då sådant likväl år
föränderligt, och beror af de dispositioner
Kongl. Maj:t med trouppernes förläggande
i Nåder behagar meddela, anser
Utskottet det afseende derå ej kunna fästas,
att något af Stats-Verkets knappa
tillgångar, må för detta ändamål Malmö
anvisas och ej heller den sökte afskrifningen
af det lån Staden från RiksgåldsContoiret
erhållet, kunna tillstyrkas, utan
låra de åtgärder, Utskottet hår ofvan föreslagit,
böra afvagtas, hvilket äfven åberopas
såsom yttrande öfver Götheborgs
och Warbergs Städers Riksdags-Fullmågtiges
framställningar, dels om inlösen, för
Statens medel, af Götheborgs Stads Cas
-
8i6 iStats-Utskottets JBetänkanden,
sern-byggnad, dels angående yrkad lindring
i Inqvarterings-besvåret. Likväl
har Utskottet trott sig böra tillstyrka,
att emedlertid och intill dess andre utvägar
till Inqvarterings-besvårets lindring
för Malmo Stad kunna varda vidtagne,
Staden må intill nästa Riksdag befrias
från den stadgade 2 proCents årliga afbetalningen
på dess till Cassern- och Stallbyggnaders
uppförande från RiksgåldsContoiret,
erhållne lån på 50,000 R:dr
B:co och endast föreskrifne räntan af 4
proCent om året å återstående Capitalet
erläggas; hvarjemte Utskottet, med anledning
af erhållen kännedom, att Kongl.
Maj:t, genom Nådig Skrifvelse till dess
och Rikets Krigs-Collegium , af d. 20 Nov.
nåstl. år, antagit Stadens Cimbritshamns
anbud, att får 3,333 R:dr 16 sk. B:co
tillhandla sig Kronans genom den till
Malmo flyttade Esquadron ledige blefne
hus, med vilkor, att den i:a nästkommande
Maj afbetala råntefritt 333 R:dr
och en lika Summa vid samma tid årligen,
till dess Köpeskillingen år till fullo
erlagd och att medlen skola till Kongl.
Krigs-Collegium levereras, anser sig bora
hemställa, det Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att då Kongl. Maj:t
prof
-
Slats-Utskottels Belunkanden. Siry
► ■
profvar nödigt och lämpligt, att från en
Stad till en annan förlägga garnizonerade
Trupper, de Kronans Byggnader,
som derigenom varda öfverflödige,
måga försäljas och de inflytande medlen
användas till Stall- och Cassern-byggnader,
förnämligast i de Städer, hvilka genom
sådan flyttning få vidkännas ökad
tyngd af Inqvarterings-besväret.
I afseende åter på Vadstena Stad*
Jliksdags-Fullmägtigs anhållan, att Staden
måtte för framtiden befrias från Inqvarterings-skyldigheten
för det till bevakning
vid Corrections-Inrättningen
derstädes förlagde Befäl och Manskap,
samt erhålla ersättning för den kostnad
detta Inqvarterings-besvär hittills medfört,
så synes väl härmed förhållandet
icke vara så alldeles enahanda , som med
Inqvarterings-beSväret i allmänhet, enär
det tillkommit endast i och för nämn- >
de Corrections-inrättning, hvaraf Staden
derförutan lärer hafva olägenhet;
men med betraktande af de Stadganden,
sorn ligga till grund för Inqvarteringsskyldigheten
i allmänhet, kan dock StatsUtskottet
icke tillstyrka, att någon ersättning
för de kostnader Staden, under
\.de Sami. ^ ^
Si8 Siats-Utskottets Betänkande.ji.
den förflutna tiden, måst vidkännas,
må af Stats-Verkets medel beviljas, och
anser något utlåtande öfver frågan om
Stadens befrielse från Inqvarterings-besväret
för framtiden, nu icke böra afgifvas,
såsom beroende på utgången af
de vid innevarande Riksdag väckte motioner
om Corrections-Inrättningens förläggande
till annan ort, derom Utskottet
framdeles kommer att sig yttra.
Detta allt hemställes vördsamligen till
Riksens Höglofb Ständers oinpröfvande,
och varda 2:ne Ledamöters i ämnet afgifna
särskildta yttrande härjemte fogadt.
Stockholm den 3 Maji 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft. Stånders
Stats-Utskott, vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm, den
3 Maji 1823.
S. D. Justerades Betänkandet i anledning
af de vid innevarande Riksmöte
Väckte flere Motioner, om lindring i Städernas
Inqvarterings-besvär i allmänhet
och särskildt för Städerna Malmö och
"Vadstena; hvarvid Herr Lagman Noreus
förklarade sig ej kunna dela Utskottets
Stats-Utskottets Betänkande?!. 819
åsigt af ämnet och afgaf följande yttrande
:
”Redan vid Riksdagen arén 1809
och 1810 och i anledning af Malmö
Stads dåvarande Riksdags-Fullmägtigs
väckte Motion, om Inqvarterings-besvärets
lindrande för Garnizons-orter i allmänhet,
hafva Rikets Ständer, på sätt
Stadens nu varande representanter anfört,
erkänt billigheten deraf, att de
Städer, som hafva ständige Garnizoner
må af allmänna medel erhålla ett lämpligt
understöd till Inqvarterings-besvärets
afhjelpande; och Rikets Ständer
beslöto, i följd häraf, att tillräcklige Casscrn
- byggnader för desse Garnizoner
skulle, så fort Statens tillgångar det medgåfvo,
anläggas och underhållas samt
framför allt erforderlige Stall och Magaziner
på Statens bekostnad genast anskaffas
i de Städer, der Cavallerie-Trupp
vöre förlagd.
Detta beslut har emedlertid icke
kommit till verkställighet, och Malmö
Stad har för egen räkning måst uppföra
Stall-byggnader för den der förlagde
Trupp af Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Hussarer, utan annat biträde
620 Stats-Utskottets Betänkande/i.
af Staten än ett Lån af 5ö,ooo Half
B:co, som på intet sätt minskat Stadens
utgifter för Inqvarteringen, då 6 proCent
i Ränta och Capital-afbetalnirtg derföre
årligen mast erläggas*
Ått Malmö Stad är ganska hardt
betungad med Inqvartering, i synnerhet
sedan Garnizonen förlidet år ökats med
100 man af förenämnde HUsar-Regemente,
anser jag vara utah all fråga,
likasom att Stadexl, enligt Rikets Ständers
Beslut, vid en skeende réglering
af denna ojemnt delade börda, måste
blifva berättigad att, af det allmänna,
undfå ett billigt understöd. Jag ser
dock för det närvarande, innan en sådan
reglering föregått oell Statens tillgångar
medgifva verkställighet af Riksens
Ständers förutnämnde beslut om
Militairens inqvartering i Kronans egne
hus, icke någon annan utväg för denna
Stad, att åtminstone vinna något understöd,
än att Staden måtte få åtnjuta den
billiga och med Ständernas afsigt öfverensstämmande
fördel, att, jemte uppskof
med Capital - afbetalningen för det omnämnde
Lånet, njuta eftergift af ränta
ifrån innevarande års början och till
nästa Riksdag, då Rikets Ständer torde
Snits-Utskottets Betänkanden. 8st
blifva i tillfälle att pröfva frågan i liela
dess vidd, och härvid uppfylla det rättvisa
ändamål, som vid 1809 års Riksdag
åsyftades. Frihet ifrån erläggande
af ränta anser jag så mycket billigare,
som densamma innefattar det enda nu
möjliga sätt, att underlätta en börda,
sorn Malmö Stad utan allt förhållande
till en jemnare fördelning af allmänna
onera, nu drager. Att Capital-af betalningen
uppskjutes, medförer icke någon
ersättning och kan snarare bereda en
ny börda, om hvad som nu blott uppskjutes,
på en gång skall utbetalas. Att
Staden emedlertid skall vidkännas en årlig
afgift af omkring 12,000 R:dr, vida
öfverstigande hela dess bevillning och
alla dess öfriga utskylder, äfven Stadsafgifterne
derunder beräknade. Staden
skall således innan korrt finna sig oförmögen,
att bära detta, utöfver all proportion
af dess rörelse och tillgångar,
utsträckta onus, ökadt just under en
tid, då Stadens Handelsrörelse så märkeligen
aftagit, och dess fordna välstånd
nästan försvunnit.
Hvad Inqvarteringen i Vadstena
angår, uppgår den derigenom för denna
obetydliga Stad uppkomna kostnad
821 Stats-Utskottets Betänkanden.
till hälften mot dess bevillnings-afgifter,
och synes så mycket mindre böra betunga
Staden, som ändamålet af denna
"Vakthållning är allmänt, för Staden helt
fremmande, och äfven derigenom nog
betungande och förskräckande, att Staden
derigenom i sitt granskap finner en
samling af brottslingar, och deraf röner
många vådeliga följder för dess säkerhet
och en betydlig minskning i dess trefnad.
Jag kan således icke annat, än
anse Staden berättigad att erhålla ersättning
för denna Inqvartering, om skyldigheten
att den bibehålla skulle för Inrättningen
anses nödvändig. Man kan
visserligen anse detta ämne mindre betydligt,
men det bör dock icke blott
derföre sakna ett rättvist afseende, för
att bereda en billig förändring och lindring
af en börda, utan förhållande med
styrkan att den bära.”
Med hvad Herr Lagmannen sålunda
yttrade, instämde äfven Herr Commerce-Rådet
Santesson. Ut supra.
Ex Protocollo
V. Karström*
Stats-l/tskottets Betänkanden. 823
N:0 144-
Ankom den 12 Maj 1823.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets
yttrande, angående Riksens
Stånders Revisorers, år
1820, afgifne Berättelse, om
granskningen af Stats-Verkets
Förvaltning åren 1817 och 1818-
Vid Stats-Utskottets, den i2:te sistl.
Marni, afgifne Utlåtande, i anledning af
de till Stats-, Banco- och RiksgäldsVerkens
öfverseende, år 1820, församlade
Revisorers afgifne Berättelse, angående
förrättad granskning af StatsVerkets
förvaltning och Räkenskaper,
åren 1817 oell 1818, har inom Vällofl.
Borgare-Ståndet blifvit, af Herr Ullberg,
anmärkt att, då åtskillige Enkor efter
Ämbets- och Tjenstemän, hvilka varit
förflyttade på Indragnings-Stat, fått, såsom
Pensioner, åtnjuta en del af de
Summor, deras Män i lifstiden uppburit,
har Utskottet väl funnit sådant
stridande emot de af Riksens Ständer
bestämda grunder och meddelade föreskrifter
för Indragnings - Staten, men
dock, enär Riksens Ständer, vid sista
8 2 4 Stats-Uiskotlcls Betänkan den.
Riksdag, i enahanda fräga, inskränkt siri
åtgärd till begäran af rättelse för framtiden,
. samt öfverflyttningen af ifrågavarande
Pensioner till behörig Tittel, skulle
åstadkomma alltför mycken rubbning
i dera redan skedde anvisningar, tillstyrkt
att för denna gång må bero vid
livad härutinnan blifvit förordhadt; och
enär ifrågavarande Pensioner rätteligen
skulle tillhöra Riks-Statens 7:de
eller 8:de Hufvud-Tittlar y men icke tilt
Indragnings-Staten, borde, i Herr Ullbergs
tanka, något hinder ej möta emot
verkställande af en sådan omflyttning"
deruti Herrar Cederborg och Falkman instämt,
med tillägg af den sednare: att
han ansåg omflyttningen icke kunna
medföra mycken svårighet, eller rubbning
af Hufvud-Tittlame; i anledning
af hvilka anmärkningar, ärendet blifvit
till Utskottet attrremitteradt.
I denna omständighet får Stats-Utskottet
upplysa, att, som en öfverflyttning
af ifrågavarande Pensionärer, att
njuta de dem på Indragnings - Staten i
Nåder anslagne Pensioner, utaf ytde Hufvud-Tittelns
Stats - anslag, icke skulle
kunna åstadkommas, utan förnärmande
af den rätt, som Ämbets- och Tjenste
-
Stats-Utskottets Betänkan den. 8a5
mäns i fattigdom efterlemnade Enkor
och Barn hafva sig, uti gällande författningar,
försäkrad, heldst anslaget^
redan mindre tillräckligt, derigenom
skulle medtagas, utan iakttagande af
sådane bestämde förhållanden, sorn berättiga
till Pension på denna Tittel, har
Utskottet ansett sig icke böra tillstyrka
öfverflyttningen till Riks-Statens y:de
Hufvud-Tittel, och ej heller till den
8:de, emedan några directa anvisningar
icke synas böra af Riksens Ständer göras
å den pa denna Tittel till Kongl. Majas
Nådiga Disposition, för extra Utgifter,
anslagna Summa. För öfrigt och då
Högloft. Ridderskapet och Adelil den
25:te, Högv. Prcste-Ståndet den igtde
och Hederv. Bonde-Ståndet den a5 sisth
Martii, till alla delar bifallit Utskottets
berörde Betänkande, kan frågan icke till
åtgärd upptagas, såsom enligt 6g f. af
Regerings-formen , redan afgjord ; Hvilket
Utskottet skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 3 Maji 1825.
826 Stnts-Utskottets Betänkanden.
N:0 145.
Ankom den 1a Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar, vid Utskottets
yttrande, öfver Riksens
Stånders till Stats-, Banco- och
Riksgålds-Verkens öfverseende
valde Revisorers Berättelse,
om den år 1823 förrättade
Revision af Stats-Verkets Förvaltning
och Räkenskaper,
åren 1819 och 1820.
Högloft. Ridderskapet oell Adeln samt
Vallöf!. Borgare-Ständet hafva, i anseende
till derstädes gjorde anmärkningar,
vid Stats-Utskottets den 12 sistl. Martii
afgifne utlåtande, i anledning af den Berättelse,
som Riksens Högloft. Ständers
till Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende valde Revisorer, den i/j-:de
Dec. 1822, meddeldt, om då fulländad
granskning af Stats - Verkets Räkenskaper
och Förvaltning, åren 1819 och 1820,
återremitterat samma utlåtande till Utskottets
ytterligare åtgärd. Dessa anmärkningar
upptagas sålunda:
Stals-Ulskoltets Betänkanden. 827
1:0 Herr Friherre Wirsén har ansett
vederbörande, icke vara bestämdt befriade
från fortfarande utgörande af de
så kallade Stofferingspenningarne vid
åtskillige Indeldte Infanterie - Regementer,
genom den af Utskottet till grund
derföre åberopade 2 $. af BeklädnadsFörordningen
den 3o Dec. 1819; äfvensom
Herr Friherren förmodat det icke
hafva varit Riksens Ständers, vid sista
Riksdag, afsigt, att medgifva en sådan
befrielse, heldst den under ifrågavarande
Tittel påräknade Inkomst, vid 18x8
års Stats-Reglering, förhöjdes från 5,600
till 7,000 R:dr.
Stats-Utskottet medgifver väl, att
ofvanberörde J. icke innehåller något
bestämdt i det uppgifne afseendet, enär
der endast stadgas, att Stofferings-peixningar
skola erläggas af de Regementers
Rotehållare, som icke ingått på det
årliga |:dels bidraget till Soldat-Beklädnaden,
hvilket deremot utgöres af de
ifrågavarande Vestmanlands- Dahl- Upplands
och Första Lif-Grenadier-Regementet.
Också har Utskottet deråt leinnat
behörig uppmärksamhet, då i utlåtandet
yttras, att af nämnde sladganden
ansetts Jolja, det Stofferings-penningar
828 Stats-Ulskottets B et änkan den.
ej böra utgöras af de Rotehållare, Som
§:dels bidraget till Beklädnaden sig åtagit.
Denna tolkning af förberörde
tror Utskottet jemväl fullkomligen instämma
med Riksens Ständers yttrande,
uti deras, angående Indeldte Infanteriets
förändrade Beklädnad, aflåtne underdåniga
Skrifvelse, den i3 Junii 1818,
uti hvars 2:a punct föreslås, att Roteliållarne
skulle sammankallas för att höras,
huruvida de i stallet Jor de dittills
af dem gjorde bidrag, skulle vilja betala
|:del af en Soldats-Beklädnads-värde till
lika belopp, som Kongl. Maj:t och Kronan
komraeatt erlägga; och härtill hemtade
Utskottet ytterligare stöd af 3 i
åberopade Beklädnads-Författning, hvari
förordnas, att, med de sålunda, nemi. i
nästföregående fj. bestämda bidrag, hvaribland
Stofferings-Penningarne icke vidare,
ärt omförmäldt är, nämnas, skola
Beklädnads-Directionernc besörja anskaffningen
och underhållandet af Indelade
Regimenternes Beklädnad i fredstid.
Beträffande åter den erinran, att
Stofferings-penningarne blifvit uti 1818
års Riks-Stat, såsom en Inkomst upptagne
och beräknade, bör Utskottet upplysa,
att sådant härledt sig derifrån, att
Förslaget till Inkomst-Tittlarnes berak
-
Stats-Utskotlets B et änkan den. 8 5g
nirtg godkändes förr, än beslutet fattades
om förvandling af Indelade Regementernes
Beklädnads-sätt, hvadan rättelse
i denna del icke kunnat ega rum,
innan denna Riksdag, då den ock, vid
Inkomst-regleringen blifvit iakttagen.
2:0 Hr Friherre Wirsén har ytterligare
framställt olämpligheten och olägenheterne
deraf, att, på sätt Utskottet
tillstyrkt, de i Tull-uppbörden inflytande
vexlar skola i Riks-Staterne och Räkenskaperne
upptagas, efter en viss vid
hvarje Riksdag bestämmande Cours.
Till besvarande af dessa erindringar,
får Utskottet upplysa, att, då Utskottet
i dess utlåtande föreslog det StatsVerkets
alla Inkomster och Utgifter i
Hamburger Banco hädanefter skola ej
mindre uti Riks-Staterne än ock uti de
till grund derföre liggande Räkenskaper
upptagas, efter en viss vid hvarje Riksdag
bestämmande medel-cours, afsag Utskottet
egentligen endast, alt Riks-Staten
skulle förslagsvis till en vid Riksdagen
calculerad Medel-cours uti Banco-Sedlar
upptaga alla påräknade Inkomster och
Utgifts-anslag i Utländskt mynt; men trodde
dock tillika, att Utländske Myntsor
-
83o Stats-Utskottets Betänkan ilen»
terne på de Tittlar,der de förekommo,
borde uti en inre Coluinn, i Kongl. StatsContoirets
Memorial-Böcker, utföras, för
att, efter Summering, reducerade till
Svenskt Mynt, kunna till nästa Revision
eller Riksdag mera tydligt utvisa
hela åtgången af Utländskt mynt tillgrund
för bestämmandet af detta anslag för en
annan gång. Deremot liar aldrig Utskottets
mening varit, att någon valuation
efter medel-coursen, skulle ske uti
Kongl. Räntekammarens Bok eller andra
Cassa-Räkningar, hvilka, såsom innefattande
speciell redovisning öfver
contant uppbörd och utbetalning måste
till Debet och Credit upptaga det verkliga
förhållandet.
Herr Friherre Wir
séns
erinran, att någon förslagsvis antagen
oföränderlig medel-cours för 5
år ej kan till iakttagande, i den sistnämnde
eller Räntkammare-Boken och dylika
Cassa-Räkningar, bestämmas, är alltså,
efter Utskottets tanka, grundad; hvadan
ock Utskottet skolat till förtydligande
af sin mening förklara, att med dess
ofvannämnde Förslag åsyftas endast att,
på sätt nu sagd t är, uti Riks-Staterne
måga upptagas Stats-Verkets Inkomster
och Utgifter i fremmande myntsorter, efter
en sådan calculerad medel - cours;
Stats-Utskottets Betänkaiulcn. 831
hvarefter det verkliga förhållandet med
Intraderne och utbetalningarne för året,
sorn blefve, genom de deröfver förde
Memorial-Böcker och Räkenskaper utredde,
bör grundlägga redogörelsen och
liqviden med Riksgälds-Contoiret, angående
möjliga differenen i Cours, på sätt
Utskottets Utlåtande innehåller; och då
tillika Herr Friherre Wirsén medgifvit,
att den af Utskottet föreslagne medelcours,
från Riksdag till Riksdag, i RiksStaten
kan begagnas, förmodar Utskottet,
det Riksens Högloft. Ständer skola finna,
att utan rubbning i hvad Utskottet
åsyftat, åt uttrycken i dess förra tillstyrkande
må kunna lemnäs, nu föreslagne
förtydligande, uti den i förevarande
fråga till Kongl. Majit afgående
underdåniga skrifvelse.
O
3:o Vid det af Utskottet gjorda tillstyrkande,
att den så kallade Abo-Akademi-fond,
utgörande i Capital 5,374
R:dr Zy sk. 7 rist af Räntan, hvarå åtskillige
Enkor och Barn njutit understöd,
efter Kongl. Majlis derom meddelade
särskildte Nådiga Förordnanden,
bör med Stats-Verkets tillgångar sammanslås,
och Riksens Ständers Beslut
derom hos Kongl. Majit i underdånig
-
Soä Stats-Utskottets Betänkandetu
het anmälas, för att till verkställighet
befordras, har Herr Friherre Wirsén
likaledes anmärkt, att denna Fond , icke
Vore för Stats-Verkets medel att anse,
samt att, om Kejserliga Ryska Regeringen
framdeles komine att liqvidera
Svenska Kronans fordringar i Finland,
kunde motsvarande anspråk på Ryska
sidan göras å Fonden, såsom samlad
genom algifter, hvilka varit Finska Fartyg
ålagde; hvadan, efter Herr Frillerrens
tanka, särskild underdånig anmälan
i ämnet borde göras hos Kongl.
Maj:t, samt dess Nådiga Beslut afvagtas,
innan medlen af Riksens Ständer ovilkorligen
disponerades.
Enär de Skattdragandes alla bidrag
utgöras, för det skydd de utaf Staten
åtnjuta, kan Utskottet icke biträda
Herr Friherre Wirséns yttrade mening,
om egenskapen af Åbo Akademi-fond.
Emedlertid och till förekommande deraf,
att nödige medel skulle saknas, i fall,
vid en skeende generell liqvid, emellan
Svenska Kronan och Kejserliga Ryska
Regeringen, om deras ömsesidiga fordringar,
anspråk å Ryska sidan blefve
väckt å omförmäldte fond, har Utskottet
-
Stals-Utskottets Betänkanclen. 833
tet trott sig bora i så måtto förändra dess
förra hemställan, i berörde omständighet,
att denna Fond, i stället att med StatsVerkets
öfrige tillgångar genast sammanslås,
må öfverlemnas till Riksgålds-Contoiret
och i dess Räkenskap balanceras
tills utredt blifvit, om någon större eller
mindre del deraf kommer att Stats-Verket
frångå, hvarefter desamma lika med
andra Statsmedel böra disponeras; och
som vid detta förhållande, tillgång alltid
finnes för den utbetalning från RiksgåldsContoiret,
som härvid'kan ifrågastållas,
anser Utskottet någon sårkild underdånig
anmälan, i afseende på Fondens disposition,
icke vara af nöden.
' /
4:0 Emot Utskottets förslag, det Riksens
Ständer hädanefter, vid bestämmandet
af det mindre Creditivet, må för dess
tillitande jemväl fästa det vilkor, att dervid
fullständigt uppgifvas de utomordentlige
behof och föremål, för hvilka de
Summor, som af samma Creditive uttagas,
anses erforderlige; och uti hvilka
Summariska redovisning Riksens Ständer
eller deras Revisorer jemväl kunna erhålla
en ledning för den speciella kännedom
om dessa medels användande, i hvarje
fydt Sami, 53
834 Stats-Utskottets Betänkanden.
särskildt fall, som må finnas nödig, år af
H:r Friherre Wirsén anmärkt, att för tillitandet
af den del utaf mindre Creditivet,
som enligt 63 af Regeringsformen afsåttes
att vara tillgänglig, då Konungen
till Rikets forsvar eller andre högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela
Stats-Rådets tankar deröfver blifvit in*
hemcade, finner den vara oundvikligen nödig,
om hvilken del fråga vore, den i
innefattade föreskrift borde anses både
tydlig och tillräcklig för ordningen och
sättet att öfver mindre Creditivet disponera;
men att annorlunda ån Stats-Rådets
Protocoll uppgifva anledningarne för begagnandet
kunde medföra skada, utan att
vara till någon nytta ledande, och att
Råkenskaperne sedan lemnade, icke en
Summarisk utan en speciel redovisning
för användandet;' hvaremot H:r Ståhle,
inom Vållofl. Borgare-Ståndet erinrat,
att, såsom Riksens Ständers Revisorer
hemställt, en särskild och speciell Räkning
och redovisning bör uppgöras för
de medel, som å mindre Creditivet uttagas,
utan att densamma med redovisningen
för andra Statsmedel inblandas, emedan
endast på detta sått Riksens Ständer
och deras Revisorer blefve i tillfälle, att
fullständigt granska huru Creditiv-medlen
förvaltas och användas.
Stats-Utskottets Betänkanden. 835
Utskottet hade önskat att understödja
det af Riksens Stånders Revisorer föreslagne
sått, att för de medel, som af mindre
Creditivet uttagas för utomordentliga
Försvarsanstalter, sårskild och speciel redovisning.
helt afskild ifrån öfriga redogörelsen
för de till Försvars-Verket anslagne
medlen, måtte afgifvas, för att
komma till Riksens Stånders och deras
Revisorers granskning; men då under öfverlåggningarne
hårom, den öfvertygelse
erhölls, att sådant stundom icke vore
verkstållbart, emedan de kunde behöfva
anvåndas i sammanhang med anslaget för
Försvars-Verkets materie, såsom exempelvis,
om Creditiv-medlen erfordrades till
Fartygs utrustande, skulle materialier dertill
kunna komma att uttagas från Flottornas
förråder och de upphandlingar,
som måste göras, icke utan skada verkställas,
afskildt från dem, som ske till de
vanliga behofven, trodde Utskottet sig
böra föreslå den förändring i Revisorernes
framställning, hvarföre i verkställigheten
icke kunde ligga något verkligt
hinder; men som derjemte beredde det
åsyftade ändamålet, möjligheten för Riksens
Ständer och deras Revisorer, att utröna
huruvida Creditiv-medlen blifvit använde
för sådane föremål, hvartill de af
836 Stats-lJtskottets Betänkanden•
Riksens Ständer anvisas; och för detta
tillstyrkande har Utskottet icke funnit
något hinder, hvarken af 63 $. i Regeringsformen
eller öfrige Grundlags Stadganden.
Lika med hvad H;r Grefve J. H.
Gyllenborg, såsom svar på H:r Friherre
Wirséns anmärkningar, anfort, har Utskottet
ansett, att, vid affordrande af Creditiv,
man icke borde uppgifva, att det
erfordrades för att rusta emot den eller
den magten, men att deremot, utan äfventyr
kunde yttras, att till Sjöförsvaret,
utrustande af det eller det antal Linieskepp,
Fregatter, m. m. eller Landrforsvaret,
i det eller det ändamålet, erfordrades
Summor, hvilka till beloppet uppgåfvos,
utan att sådant må kunna i politiskt
afseende vara vådligt, eller mera
offentliggöra åtgårderne, ån sorn år en
oundviklig följd af medlens användande;
men afsigten, att vinna nödig ledning för
en närmare kännedom om dessa medels
användande, i hvarje särskildt fall, likväl
ernås. Sådant har ock vid ett tillfälle
blifvit iagttagit, nemi. då Kongl. Maj:t,
uti Nådigt Bref till Dess och Rikets SfatsContoir,
af d. 27 Maj 1819. sålunda disponerade
100,000 R:dr af mindre Credi
-
Stats-Utskottets Betänkcinden. 83j
vet, att deraf skulle utgå 30,000 R:dr till
skyndsam och driftig fortsättning af reparationerne
å de i Förråden befintliga bristfälliga
Gevär, 30,000 R:dr till inköp af
Commissklåde till förrådens förstärkning
och 30,000 R:dr till 4 Fregatters, 4 Briggars
och 6 dåckade Canon-Slupars försättande
i sådant tillstånd, att de vid ankommande
Ordres kunde genast utlöpa,
allt att utbetala uppå Kongl. Krigs-Collegii
och Förvaltningens af Sjöårenderne
reqvisitioner, samt 10,000 R:dr åter afsåttas
till oförutsedda Militaire-utgifter;
hvaremot Utskottet icke kunnat finna annat
bestämmande nödigt uti de Nådiga
Skrifvelser, som till Fullmågtige i Riksgålds-Contoiret
aflåtas, om Creditiv-medels
uttagande, ån å hvilken del af Creditivet
de skola utgå och till hvilket Verks eller
Auctoritets disposition de komma att ställas.
Utskottet, som sålunda redogjort för
de skål hvarpå dess tillstyrkande år grundadt,
finner sig icke kunna detsamma
frånträda, hvarken så att någon inskränkning
deruti må medgifvas eller den
utsträckning föreslås, som H:r Stahle yrkat,
utan får förnya den hemställan, att
Riksens Höglofl. Ständer må besluta, det
vilkor för mindre Creditivets anvåndan
-
838 Stats-Utskottets Betänkanden,
tk, att hufvudforemålen på sått, hår ofvan
blifvit närmare utveckladt, varda bestämdt
uppgifna, utan sammanblandning
med de behof, hvilka af det årliga anslaget
för Försvars-Verket bora bestridas.
5:0 Hufvudsakligen af det skål, att
Kongl. Majit, allt hittills oklandradt egt
rättighet att, huru som heldst disponera
alla uppkommande Besparingar å UtgiftsTitlarne,
samt att Kongl. Majit endast genom
en sådan dispositionsrätt varit i tillfälle,
att, utan sårskildte ökade anslag
bestrida oundgänglige utgifter under RiksStatens
3:dje Hufvud-Tittel, har ock H;r
Friherre Wirsén bestridt Utskottets, i anledning
af den till nämnde Hufvud-Tittel
verkstålde öfverföring af åtskillige andre
Tittlars Besparingar, lemnade tillstyrkande,
att Kongl. Majits dispositionsrätt
i detta afseende skulle erhålla inskränkning
till endast de Besparingar, som måste
användas för oundviklige behof under
de Tittlar, hvarå Besparingarne uppkommit;
men som dylika öfverförmgar möjligen
kunde leda derhän, att anslagen å
en Tittel helt och hållet inediogos för
utgifter under en annan, hvarigenom ändamålet
med Utgifts-Tittlarnes reglering
alldeles förfelades, kan Utskottet icke
Stats-Utskottets Betänkanden. 83p
frånträda dess i denna del förut afgifne
yttrande, som dessutom år fullkomligen
öfverensstämmande med 30 §. i Riksdagsordningen,
enligt hvilken Stats-Verkets
medel icke måga dragas till andre föremål
ån hvartill de blifvit anviste.
6:0 Då Stats-Utskottet föreslagit Riksens
Ständer, att hos Kongl, Maj:t förnya
deras vid sisth Riksdag gjorda underdåniga
anhållan, att de på Nionde HufvudTitteln
för Jordbrukets, Handelns och
Nåringarnes förkofran anviste medel måga
disponeras till understöd, endast för
sådane allmänna företag, som öfverstigande
den enskilda förmågan, kräfva uppmuntran
eller bidrag af Staten, har Hrr
Friherre Wirsén deremot erinrat, att detta
förslag väl icke år i motsägelse med de
för dispositionen af grde Hufvud-Tittelns
anslag vid dess formerande faststålde allmänna
grunder, hvilka innefattas uti 10
§. af Riksdags-beslutet d. 2 Maj 1810;
men att det likväl åsyftade en inskränkning
i den pröfningsrått, som på Kongl.
Majrt hittills ankommit och af den beskaffenhet,
att ett allmänt nyttigt förslag
kan komma att sakna ett med anslaget
åsyftadt biträde, derföre, att det ej kan
kallas ett allmänt företag.
84o Stats-lJtskottets Betänkanclen.
Riksens Stånders yttrande, uti underdånig
Skrivelse af d. 13 Junii 1818, om
ett närmare bestämmande af grunderne
för dispositionen af Nionde Hufvud-Tittelns
tillgång, det nemi. Riksens Ständer
ansågo föremålet för dessa medel icke
vara, att desamma egenteligen måga disponeras
och förräntas till enskildte lån eller
åt Fastighetsegare för hvilke lån åro beredde
i Riksens Ständers Bank, utan att de
deremot bora användas till understöd för
utförande af sådane allmänna foretag, som
kräfva uppmuntran och bidrag, antingen
såsom gåfvor eller råntefria lån allt efter
hvad Kongl. Maj:t kan i Nåder profva
omståndigheterne föranleda, har Utskottet
icke kunnat finna vara stridande emot
stadgandet uti 10 $. af 1810 års Riksdagsbeslut,
hvilket ock H:r Friherre Wirsén
medgifvit; men Utskottet anser det
icke heller utgöra en inskränkning uti
Konungens dispositionsrätt, utan endast
såsom Riksens Ständers Revisorer sig uttryckt,
ett närmare bestämmande af grunderne
för dispositionen, hvarvid till nödig
upplysning och säkerhet för medlens användande
till deras behöriga ändamål,
vissa af Riksens Ständer gifne föreskrifter
böra iagttagas; och då företagets mer
eller mindre allmänna nytta egentligen
Stats-Utskottets Betänkanden. 841
bestämmer dess företräde till understöd,
hvilket alltid bor blifva mera verksamt,
om det erhålles antingen såsom gåfva eller
råntefritt lån, ån om bidraget lemnäs
emot ränta, ehuru nedsatt under den vanliga,
låra Riksens Höglofl. Ständer finna
anmårkningarne icke föranleda till ändring
uti det beslut, som vid sista Riksdag i
detta hänseende fattades.
7:0 Enär H:r Huldberg förklarat sig
icke kunna fatta uttrycket af besparingar
på en Indragnings-Stat, hvilka ej skulle
kunna inträffa, emedan en inkomst, som
år ståld på indragning, enligt begreppet
af all Indragnings - Stat, måste derifrån
försvinna med sjelfva Innehafvaren, och
uti hvilket förklarande H:rr Cederborg och
Falkman instämt; anser Utskottet sig böra
upplysa, att det år utgiften som år ställd
till indragning, emedan Indragnings-Staten,
som vid hvarje Riksdag till beloppet
bestämmes, år en Utgifts-Stat, hvarå
besparingar, enligt egenskapen af denna
Stats föremål, med mera visshet skola
uppkomma, ån på någon af de öfrige
Utgifts-Tittlarne.
8:0 Under åberopande af gjorde reservationer
emot Utskottets pluralitetsbeslut,
i hvad detsamma rörer användandet
utom Stat af omkring 70,000 R:dr
I
84a Stats-CJtskottets Betänkanden.
Postmedel till ombyggnad af Posthuset
hår i Stockholm och hvilket anslag i stället
synts böra anvisas uppå de till publike
Byggnadernes underhållande anslagne
medel, hafva hos Vållofl. Borgare-Ståndet
H:rr Santesson, Eckhoff och Linström
föreslagit, att underdånig hemställan hos
Kongl. Maj:t borde göras derom, att de i
Riks-Staten påräknade Inkomster icke måga
användas till fremmande ändamål,
utan alla utgifter utgå på de HufvudTittlar,
dit de rätteligen håra, uti hvilket
yttrande flere bland Ståndets Leda,
möter, instämt.
Detta förslag tror Utskottet sig bora,
på erhållen anledning, af den ofvan omförmälde
på Postmedlen gjorde dispositionen
understödja, såsom ledande till den,
vid 1809 och 1810 årens Statsreglering,
samt vidare uti 30 §. af Riksdags-Ordningen,
fåreskrifne ordning och säkerhet
uti Förvaltningen af Stats-Verkets tillgångar,
samt till befordrande af det lika
vigtiga ändamål, att Stats-Verkets alla
utgifter under sine behörige Tittlar varda
synlige,
9:0 I anledning af H:r Ståhles yttrade
önskan, att Utskottet måtte hafva inställt
allt utlåtande angående dc hos
Stats-Utskottets Betcinkcinden. 843
ChartreSigillat® Forsåljningsmånnen skeende
Inventeringar, intill dess Bevillningsutskottet
yttrat sig i den derstädes väckte
fråga, om dessa Inventeringars upphörande;
anser Utskottet sig bora upplysa,
att Utskottet hvarken af- eller tillstyrkt
nämnde Inventeringar, utan endast, med
föranledande af Revisions-Beråttelsen anmält,
att Kongl. Maj:t i Nåder låtit till
verkställighet befordra Revisorernes förslag,
att desse Inventeringar måtte ega
rum 2:ne gånger om året, i stället för en,
såsom dittills skett.
Slutligen får Utskottet anmäla, att
dess ofvanberörde Betänkande blifvit tili
alla delar bifallet af Högv. Preste-Ståndet
d. I9:de och af Hederv. Bonde-Ståndet
d. 25 sistlidne Martii,
Stockholm d, 3 Maj 1823,
N:0 146,
Antom den ia Maji i8a3,
Yttrande uppå Riksdags-Full»
mågtigen Johan Olsson Longbergs
Memorial, om större
frihet i Jerntillverkning och
försäljning.
844 Stats-Utskottets Betänkanden.
Uti af Hederv. Bonde-Ståndet till StåtsUtskottet
remitteradt Memorial, har Riksdags-Fullmågtigen
Joh. Olsson Longberg
andragit, huruledes Bergsmanna-rörelsen
vore betungad och motverkad af ett onaturligt
tvång, som ej eger rum å andre
näringsgrenar, och i anseende till sin skadliga
inflytelse, synes bora afhjelpas, bestående
deruti:
1:0 Att Smidet år inskränkt till ett
visst och högst obetydligt qvantum, oansedt
en större förmåga, fördelagtigare tillgång
på Kohl och Malm samt verkens
läge och strömdrag, der aldrig vattenbrist
yppas, erbjuda sig för utvidgandet af
denna näring i den mån, hvar och en
kunde anse sig deraf ega förmån, och
2:0 Att producenten ej får afyttra
sin vara, hvarest och till hvilken han
behagar, emedan försäljning och forsling
af Smide utom våg, år förbuden samt att
Bergsmans-Ståndet måste vidkännas Tionde-afgift
utaf dess tillverkning, ehuru, i
Riksdags-Fullmågtigens hemort, ingen enda
hytta skall vara anlagd för afsalu,
utan endast för egne tillverkningsbehofvet
och hvarigenom först råämnet och
sedan det förädlade dubbelt beskattas;
Stats-Utskottets Betänkanden. 845
äfvensom åtskillige andre afgifter och
kostnader samt äfventyr skola belasta denne
handtering; i anseende hvartill och
uppå anförde flere grunder yrkas: att
Bergsmän, emot Recognitions-afgift, måga
erhålla frihet att tillverka så mycket
jern de kunna, och i afseende på försäljningen
deraf icke vara bundne af något
tvång, utan ega rättighet afyttra sin
tillverkning hvar och till hvem, som deraf
kan vara i behof, så inom som utom
våg, och att lika med Banken få köperåttighet
till Kohl, då de icke, mera ån
Bergsmans-Ståndet, ega tillverka mera
jern, ån som med beståndet af egne anslagne
Recognitions-skogar kan förenas;
och har Longberg för öfrigt, enligt Hederv.
Bonde-Ståndets Protocolls-Utdrag, framställt,
att den utaf Jerntillverkningen till
£taten ingående afgift, utgörande hvar
I3:de penning af tillverkningsvärdet, syntes
nog dryg i en tid, då nåringarne i
allmänhet, i stället att påläggas tryckande
skatter, så val behöfver all möjlig
uppmuntran och frihet: deruti samtlige
Fullmågtige från Bergslagen instämt.
Hvad Riksdags-Fulfmågtigen Longberg
sålunda anfört och föreslagit, har synts Utskottet
förtjena uppmärksamhet. Utskot
-
846 Stats- Utskottets Belänkanden.
tet finner likväl dervid att, då det nu
ofverklagade tvång å Bergsmanna-handteringen
år grundadt på tid efter annan
vidtagne Forfattningar, hvilka afse ej
mindre Jerntillverkningens, ån Bruksrörelsens
befrämjande och framtida bestånd,
den yrkade större friheten uti den forre
möjligen skulle kunna förnärma den senare,
samt medföra en rubbning i de förhållanden,
som försäkra bägges jemna
gång och största nytta i allmänt hänseende;
och då Utskottet ej år i tillfälle,
att fullständigt undersöka och utröna följderna
af en sådan större frihet i Bergsmanna-yrket,
och huruvida den står tillsammans
med Bruks- och ManufacturVerkens
rättigheter samt Rikets sanna
fördel; så och enär frågan eger nära
sammanhang med den, om allmänna näringsfriheten,
hvilken senare fråga af Riksens
Ständers allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskott
handlågges, får Stats-Utskottet
vördsamt till Rikets HögloH. Ständer
hemställa, det Riksdags - Fullmågtigen
Longbergs förevarande Motion må till bemåldte
Utskotts vidare utredande öfverlennäs.
Stockholm d. Q Maji 1823.
Stats-Utskottets Betänkanden, 847
N:0 147.
Ankom d. Maj i823.
Utlåtande, i anledning af Kgl.
Majits Nådiga Remiss uppå
Grosshandlaren Weners underdåniga
ansökning, om nedsättning
af Arrendet för Svartsjö
Kungsgård.
Uti en till Kongl. Maj:t ingifven underdånig
ansökning, har Arrendatorn af
Svartsjö Kungsgård, Grosshandlaren Herbart
Wener, i underdånighet anhållit, att,
sedan han, under de nu till åndalupne
5 första åren, af detta 30-åriga arrende,
uppoffrat all sin enskilda förmögenhet,
och, för närvarande, ser sig utur ståndsatt,
att, för fullgörandet af de påföljande
årens arrende, anskaffa ny Borgen;
hvarjemte hans kreatur skola blifvit för
bristande arrende utpantade, och han sjelf
äfventyra, att från Arrende-råttigheten varda
skiljd, Kongl. Majit med Nådigt afseende
å den beklagansvärda belägenhet,
hvaruti Sökanden, med hustru och 5 oförsörjda
barn, sig befunne, samt i betraktande
af omöjligheten för hvem som heldst
att utgöra det för berörde Kungsgård
faststålde dryga arrende af 600 Tunnor
848 Stats-Utskottets Betänkanden.
Spannmål årligen, täcktes i Nåder icke
allenast bevilja honom nedsättning isamma
arrende för nåstlidne och påföljande
åren till 450 Tunnor Spannmål årligen,
utan ock tillåta honom att, efter egen
läglighet, få erlägga arrendet, antingén in
natura, eller med penningar efter årlig
Markegång, och har Sökanden derjemte
i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder låta inställa så vål ny
arrende-auction å Kungsgården, som försäljning
af de för 1822 års arrende hos
honom utpantade kreatur, äfven som att,
vid blifvande ny arrende-auction Sökanden
i Nåder måtte förunnas optionsrätt,
och slutligen att Kongl. Maj;t af
Gunst och Nåd täcktes lemna honom
anstånd med betalandet af sistlidne års
arrende på visse föreslagne terminer.
Med anledning häraf täcktes kongl.
Maj:t, under d. 11 Febr. innevarande år,
i Nåder förklara, att, intill dess Kongl.
Maja sig vidare derom utlåte, skulle med
all fråga om Sökandens skiljande från
arrendet å Svartsjö Kungsgård anstå, äfvensom
med försäljningen af de utpantade,
Sökanden tillhörige kreaturen, så vida
nemi. hans Löftesmän för arrendet, i
denna
Stats-Utskoitets Beiänkandeh. 84p
denna sistnämnde omständighet hårde*
deremot icke hade något att påminna;
hvarefter och sedan ej mindre Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms
Lån, ån Kongl. Kammar-Collegium, uppå
Nådig befallning, i ämnet afgifvit sine underdånige
utlåtanden, deruti Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, under åberopande af
Grosshandlaren Weners ingångne alltför
dryga Arrende, och hans å Egendomen
nedlagde betydliga kostnader, med flere
omständigheter, i allo understödt omformåldte
ansökning, men Kongl. KammarCollegium
endast i så måtto, att nedsättning
af Arrendet till 450 Tunnor Spannmål
årligen, måtte honom på 10 års tid*
beviljas; Kongl Maj:t behagat i Nåder
öfverlemna handlingarne till Stats Utskottet,
i afseende på den af Wener sökte
nedsåttningen, nåstlidet och följande år.
Af handlingarne inhemtas, att Egofne
till Svartsjö Kongsgård, enligt den
deröfver af vederbörande Landtmätare
upprättade Charta, bestå af 313 Tunneland,
124 Kappland Åker, samt af 233
Tunneland 2 Kappland Ång, inberåknadt
24 Torp, upptagne att hvardera utgöra
2:ne dagsverken i veckan.
Sami. 54
85o Stats-Utskottets Betänkanden.
Antages nu, att hälften af denna åkerjord,
utgörande 156 Tunnland 28 Kappland,
efter beräkning af £ Tunna på
Tunnlandet, årligen besås med 117 Tunnor
21 Kappar, och medel-afkastningen
anses utgöra 6:te kornet, hvarutöfver, på
sått Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
upplyst, något der i orten vanligen icke
påräknas, blir Kongsgårdens hela Span^
nemåls revenue endast 775 Tunnor 10
Kappar, som, efter afdrag af utsädet och
det utfåste arrende-beloppet, ej lemnar
större Öfverskott ån 57 Tunnor 21 Kappar.
Till bestridande af alla Kungsgården
vidlådande Onera, jemte Förlags,
Aflönings och öfrige för Egendomens
skötsel nödige utgifter, har Arrendatorn
sålunda ingen annan inkomst af Egendomen
att påräkna, ån berörde 57 Tunnor
och 21 Kappar Spannemål, jemte afkastningen
af Ladugården; och då äfven
denna, enligt handlingarnes föranledande,
år af mindre betydenhet, helst de under
Egendomen lydande Djurgårdarne, från
sjelfva Kongsgårds- arrendet åro undantagne;
hvartill äfven kommer det af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmärkte
förhållande, att, af ofvannåmnde
24 Torp, 5 utgöra endast 1 Dagsverke
i veckan, i stället för 2; som, enligt Landt
-
Stats-Utskottets Betänkatiden. 851
matare förrättningen, bordt utgå; lärer
intet tvifvel ega rum, att Grosshandlaren
Wener, lika med manga andra, missledd
al de då gynnande utsigterna för Landtmannen,
iklådt sig ett arrende för Svartsjö
Kungsgård, hvilket både blottställer
honom för en oundviklig årlig förlust,
och öfverstiger den Inkomst, Staten af
Egendomen i en annan Arrendators hand
skäligen nu kan förvänta*
Vid sådant förhållande, och med
desslikes fåstadt afseende ej mindre åden,
under Grosshandlaren Weners Arrendetid
, för Landtbruket inträffade särdeles
ofördelagtiga conjunctur, ån ock å Weners
både af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och flere i Orten boende Personer vittsordade
omtanka, att medelst odling, upphjelpa
Egendomens afkastning, hvilket
skall medtagit hans förmögenhet, till ett
belopp af omkring 30,000 R:dr Banco;
har Utskottet trott sig böra hemställa, att
Grosshandlaren Wener, nu till en början,
enligt Kongl. Kammar-Collegii tillstyrkan,
på 10 års tid, måtte beviljas nedsättning
af Arrendet för Svartsjö Kongagård, till
450 Tunnor Spannemål årligen, med
villkor att antaglig Borgen derför ställes,
samt att Riksens Höglofl. Ständer der
-
852 Stats~Utskottets Betänkande/?,
jemte hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet
anhålla, det tåcktes Kongl. Maj:t i
Nåder låta, genom vederbörande, anställa
en noggrann laga undersökning till utrönande
af Kongsgårdens alla förmåner
och utgifter, samt vid nästa Riksdag deraf
lemna Riksens Stander del, på det Riksens
Ständer måtte blifva i tillfälle, att,
på grund af sålunda vunna ytterligare
upplysningar i ämnet, profva och sig utlåta,
huruvida denna nedsättning, efter
nämnde io års forlopp, för Weners återstående
Arrendetid, bor fortfarande ega
rum, eller Kongsgården på ny arrendeauction
utbjudas.
Och har Utskottet härvid tillika skolat
upplysa, ätt, om ifrågavarande nedsättning
beviljas, sådant icke särdeles verkar
på den uti Riks-Staten, under Tittel:
Arrende-Spannmål, calculerade Inkomst,
emedan densamma blifvit förslagsvis ganska
lågt beräknad, af den anledning, att
Utskottet befarat, det så beskaffade sårskildte
forhållanden kunde inträffa, som
nu med Arrendet af Svartsjö Kongsgård
funnits ega rum.
Till Riksens Hoglofl. Ständers närmare
beprofvande ofverlemnas detta vord
-
Stat s~Ut skottets Betänkanden. 853
sammeligen; och låra Riksens HSglofl.
Stander, med anledning af den Nådiga
Remissen, hos Kongl, Maj:t i underdånighet
anmåla sitt härom fattade Beslut.
En Ledamots sårskilde tanka bifogas.
Stockholm den io Maji 1823»
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Högloft- Stånders
Stats-Utskott vid sammanträde
in Pleno den 9 Maji
1823.
S. D. X3å Utskottet nu, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, uppå Grosshandlaren
Herrman Weners underdåniga
ansökning, om nedsättning af Arrendet för
Svartsjö Kongsgård, beslöt det tillstyrkande
hos Riksens Höglofl, Ständer, att sådan
nedsättning, till en början, på ro års
tid, måtte Wener beviljas till 450 Tunnor
Spannemål årligen; förklarade Herr Borgmästaren
Ekstrand, för sin del sig icke kunna
medgifva någon minskning af ifrågavarande
Arrende, innan Kongsgårdens behållne
afkastning, genom ordentlig undersökning
på stället, blifvit utrönt, och åberopade
Herr Borgmästaren, till stöd
härföre, sitt förut ingifna skrifteliga an
-
854 Stats-Utskottets Bctänkanden.
förande af följande Innehåll: ’’Jag inståmmer
visserligen deri, att så vål anstånd
med det bristandet Arrendet emot fullkomlig
säkerhet derföre må beviljas, som
ock Arrendatorn befrias från Arrendet
för alla återstående år enligt Contractet,
men då jag sålunda anser Staten ej böra
till högsta graden af obillighet, eller till
en privat persons totala undergång, begagna
en rått som ofelbart efter strångaste
Lag, kunde utkråfvas, den nemi.t
att under en längre följd af år få draga
fördel af enskildt medborgares obetänksamt,
till sin egen verkliga skada, ingånghe
afhandling med Staten, kan jag ej heller
godtyckeligt antaga det erbudne nedsatta
Arrendet af 450 Tunnor om året;
öppet må jag förklara, att jag ej anser
Rikets Högloft, Ständer berättigade att
så slumpa med Statens inkomster. — Genom
en ordentlig undersökning eller uppskattning
af Svartsjö Kongsgårds alla förmåner,
samt beräkning tillika af dess alla
afgifter, ville jag först hafva förhållandet
noga utredt, ty utsädet allena bestämmer
ej en Egendoms behållning; Ladugårds-afkastning,
fiske och bete göra
det ofta ån mera, emedlertid och i brist
af en sådan undersökning yrkar jag nu,
att arrendet först bör utbjudas på ny auc
-
Stats- Utskottets B et änkan den. 855
tion för att såmedelst erfara, om ej mera
ån 450 Tunnor i arrende kan fås; vid
denna auction år det nu varande Arrendatorn
öppet att göra ett nytt anbud,
låmpadt efter hvad han bor kånna vara
mojeligt utgöra, och om han för ett sådant
arrende då kan få Egendomen på
25 års tid, anser jag både honom och
Egendomen vinna mera ån om han nu
på 10 år får arrendet nedsatt efter sitt
anbud. Yi hafva då i allt fall gjort
hvad vi bordt får Statens båsta, utan att,
sorn nu år i fråga, bortskänka 1500 T:r
Spannemål för Staten, innan lagligen blifvit
undersökt och bevisadt eller genom
nya auctioner utrönt, att mer ån 450
T unnor icke kan båra sig i årligt arrende
af Kongsgården. Af det nu foreslagne
betänkandet skulle ock visserligen ett
vådligt prejudicat hemtas; rnonne efter
det samma Stånderne under Riksdagarne,
eller ock Kongl Maj:t deremellan, skulle
kunna afslå slika accorder^ Nej! Statens
Gåldenårer skulle alltid med framgång,
ja! till och med under fullt anspråk på
bifall kunna bjuda accord och nedsätta
sina skulder efter godtyko.”
Hvilken särskilda tanka, i anledning
af derom gjord begåian, skulle jern
-
856 Stats-Utskottets Betcinkanden.
te Utskottets utlåtande i ämnet, Riksens
Högloft Ständer meddelas. År och dag,
sorn ofvan,
Ex Protocollo
/. C. Lorichf.
N:o 148,
Antom den 13 Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, rörande
Löfås Silfver-Verk.
Cjenom Remiss från samtelige respective
Riks-Stånden, har Stats-Utskottet erhållit
del af Kongl. Maj:ts till Riksens
Hoglofl. Ständer, den igrde sistlidne Januarii,
i detta ämne aflåtne Skrifvelse,
så lydande; (Se usta Sami. sid. 208—215.)
Då Kongl. Maj:t sålunda i Nåder profvat
att Bergsfogden Forslind, i egenskap
af Rådmannen Lundströms Arfvingars rätts
Innehafvare, efter Lag, icke kunna anses
hafva förverkat Arrende-Contractet å
Löfås Silfver-Verk; förfaller, för närvarande,
all fråga om indragning, af de
Forslind, enligt samma Contract, förundte
friheter och förlånmgar. Men som Stats
-
Stats-Utskottets Betänkanclen. 857
Utskottet harvid inhemtat, det Disponera
ten af Löfås, med endast En R:dr BancoSedlar
Tunnan betalt den Krono-Tionde
Spannemål, han, får Verkets bedrifvande,
år berättigad losa inom vissa socknar
i Stora Kopparbergs Lån, ehuru, då denna
förmån, enligt Riksens Stånders underdåniga
skrifvelse den 3o:de Januarii
1770. samt Kongl. Brefvet den 5:te April
samma år, Rådmannen Lundströms arfvingar
beviljades, dervid varit fåstat det, på
Lundströms eget medgifvande, grundade,
vilkor, att hvarje Tunna skulle losas med
En Specie R:dr eller 2 lod Silfver, har
Utskottet trott sig böra tillstyrka, Riksens
Hoglofl. Ständer, ätt hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla , det sådane åtgärder
måtte vidtagas, att Stats-Verket i denna
del må komma i åtnjutande af sin tillståndiga
rått, och derigenom, så vidt ske
kan, varda godtgjordt sine betydlige uppoffringar
för ifrågavarande, Riket föga
båtande, Silfver-Verk; hvarjemte, och på
det Riksens Hoglofl. Ständer, alltid måga
vara i tillfälle att erfara Silfver-Verkets
ställning, samt huruvida någon större Inkomst
deraf för framtiden år att förvänta,
Stats-Utskottet hemställer om icke
Riksens Hoglofl. Ständer skulle finna lämpligt,
att tillika hos Kongl. Majit i under
-
858 Stats-Utskottets Betänkanden.
dånighet yttra den önskan, att Kongl.
Bergs-Collegium kunde undfå nådig befallning,
aa, vid hvarje Riksdag meddela
ej allenast fullständig uppgift om de
föreskrifter, sorn, för Verkets bedrifvande
blifvit lemnade, utan ock en, på verkställde
undersökningar å stället grundad
Berättelse, huruvida desse föreskrifter blifvit
af Disponenten behörigen iakttagne.
Hvilket till Riksens Höglofl. Ständers
närmare Bepröfyande vördsammeLU
gen öfverlemnas.
Stockholm den 9 Maji 1823..
N:Q 149,
Ankom den 12 Maji 1823.
Utlåtande öfver vackt Motion
om nedsättning utaf ControllStåmpel-afgiften
å Metaller.
Hos Vällofl, Borgare-Ståndet har, utaf
Herr P. Lindqvist, fråga blifvit väckt, om
nedsättning i den Controll-Ståmpel-afgift å
Guld-, Silfver- och Tenn-arbeten, som, i
anledning af Riksens Ständers vid sista
Riksdag gjorde underdåniga anhållan, det
Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta granska
Stats-Utskottets Betänkanclen. 85f)
Författningarne i detta ämne och stadga
en mot mynt- och metall-vårdet svarande
förhöjning i afgiften, blifvit bestämd
genom Kongl Stats-Contoirets och Kongl.
Commerce-Collegii Circulaire-Rref till
Magistraterne af d. 28 December 1818 >
att utgå med 5 sk, för Qvintinet af Guld,
i stället får 1 sk., 1 sk. 4 r:st. får hvarje
lod arbetadt Silfver, i stället får 4 r:st.»
och 1 sk. af tt af Tenn-arbeten, oberäknad
knapphalts afgiften, hvilken förhöjning
syntes vara nog dryg och betungande
får arbetarne i denna närings gren,
då den, femdubhlad emot 1752 års Kgl.
Controll stadga måste erläggas och ej får
belasta arbetet, utan vöre en utgift tor
arbetarne, tillkomne får att försäkra kS-r
parne om godheten af arbetarnes tillverkning,
uti hvilken motion åtskilige af Ståndets
Ledamöter sig förenat. Stats-Utskottet
får i anledning häraf upplysa: att, sedan
Riksens Ständers vid Stats-Reglerin-.
gen sista Riksdag funnit, det ControllStåmpel
afgiften å Guld, Silfver och Tenn,
hvilken forst bestämdes genom Kongl.
Controll-stadgan af d. 7 December 1752,
då den påräknades att motsvara de med
Controlleringen forbundne kostnader, samt
vidare, likmätigt Kongl. Brefvet d. 18
Julii 1758. ansågs bora beräknas till 2^
860 Stats-Utskottets Betänkan den.
proCent af metallens värde, icke uppgick
till de för Controll-Verket erforderliga
utgifter, som Staten finge vidkännas, samt
icke eller till mer ån fidei af hvad den
efter nämnde beräknings grund borde utgöra;
så anhöllo Riksens Ständer i underdånig
skrifvelse d. n Junii 1818. det
Kongl. Majit i nåder täcktes låta öfverse
Controll-författningarne i denna del, samt,
efter nådig profning, fastställa en, i jemförelse
med då varande mynt och metall-värde,
skålig förhöjning uti så vål de
ordinarie Controll-afgifterna, som knapphalts
afgiften ; hvarefter Kongl. Majit, genom
nådigt Bref d. 16 derpåföljande December,
fastställt den, genom Kongl. StatsContoirets
och Kongl. Commerce-Collegii
ofvan åberopade Circulaire-Bref, påbjudne
förhöjning i desse afgifter.
Och emedan denne tillökning, ehuru
icke till beloppet närmare af Riksens
Ständer föreslagen, likväl tillkommit på
Riksens Högloll. Ständers derom gjorde
underdåniga hemställan; samt, såsom erforderlig,
att, enligt hvad från början
varit påråknadt, betacka de med Controll-Verket
förenade utgifter, synes både
nödig och skålig, helst afgiften, utan tvifvel,
på sått ock författningarne härom förut
Stats-Ut skottets Betänkanden. 861
satta, egentligen träffa köpare af de ädlare
metallerna; anser förthy Stats-Utskottet
sig icke kunna tillstyrka den foreslagne
nedsåttningen härå, samt har för
öfrigt, i anledning af Herr Lennings
yttrande, i afseende på afgiften för Tennarbeten
och den deruppå bestämde knapphalts-afgiften,
velat erinra, att då, enligt
ofvan högstberorde nådiga Bref af år 1758,
tillverkaren bär vidkännas den å knapphaltige
metall-arbeten utgående högre afgiften,
kommer, vid behörig tillämpning
häraf, den af Herr Lenning afsedde förminskning
af Controllerings-afgiften, köpare
af Tenn-arbeten till goda. Hvilken
Utskottets tanka vördsamt ofverlemnas
till Riksens Hoglofl. Stånders profning.
Stockholm den 9 Maji 1823.
N:o 150.
Ankom den l5 Maji 1823.
Riksens Hoglofl. Stånders Statsoch
Lag-Utskotts Utlåtande,
i anledning af våckte Motioner,
rörande Hof-Råttens öfver
Skåne och Blekinge ställande
på Indragnings-Stat<
samt upphörande af en Ad
-
86a Stats-Vtskottets Betiinkanden.
vocat-Fiskalen i Kongl, Götha
Hof-Rätt tillagd ersättning
för förlorade sportler.
'Ii'ill Stats- och Lag-Utskottens gemen»
samma åtgärd, har Vållofl. Borgare-Ståndet
remitterat ett af Herr Jac. Lindstrom,
afgifvet Memorial, hvaruti haft yrkat, dels
att Kongl. Hof-Råtten olver Skåne och
Blekinge mätte ställas pä Indragning-sstat
tills nästa Riksdag, då det närmare kunde
visa sig, om den finnes umbärlig eller
ej, dels ock^ att det Advocat-Fiskalen
uti Kongl. Götha Hof-Rätt tillslagne arfvode
af 500 R:dr årligen, såsom ersättning
för förlorade inkomster genom Vermlands,
Skånes och Blekinges skiljande från
sistnämnde Hof-Rätts Doms-område, måtte
indragas; och hafva åtskilliga i anledning
häraf inom Borgare - Ståndet gjorde
anföranden jemväl blifvit till Utskot»
ten öfverlemnade.
Lag-Utskottet anser Herr Lindströms
ifrågavarande Motion icke i annat afseende
tillhöra detta Utskotts åtgärd, ån att
afgifva utlåtande, huruvida den genom
Kongl. Kungörelsen d. 27 October 1820,
för Skåne och Blekinge tillförordnade särskilde
Hof-Rätt i Christianstad, i och för
Siats-Utskottets Betänkanden. 863
Lagskipningens skyndsamma och oafbrutna
befråmjande i desse Provincer, till
fortfarande må anses oumgånglig eller
icke; Och då erfarenheten nogsamt ådagalagt,
att oagtadt Vermlands Lån* vid
1816 års början blifvit skiljdt från Rgk
Gotha Hof-Råtts jurisdictiön och bemålde
Hof-Rått tid efter annan blifvit från frenne
Divisioner förstärkt till fyra och jemväl
någon tid fått af den femte sig begagna,
denne Hof-Rått likväl icke kunnat
medhinna, att, med erforderlig skyndsamhet
till slut befordra alla derstädes
anhångige Råttegångs-mål, samt att äfven
sedan Skåne och Blekinge, blefvo stålde under
särskild Ofver-Domstol och Kgl. Gotha
Hof-Råtts Jurisdictiön sålunda ytterligare
förminskad, dit inkomne mål likväl varit
så många, att en större balance af oafgjorde
icke kunnat undvikas; så låref,
å ena sidan vara tillråckeligen ådagalagt,
att Götha Rikes fördelning emellan 2;ne
Öfver=Domstolar varit af gällande anledningar
påkallad, likasom å den andra för
otvifvelaktigt bör antagas, att Skånska och
Blekingska Provincerna, hvilka genom deras
större aflägsenhet från förra OfverRåtten,
deras betydliga folkmängd och
deraf förökade rätts förhållanden, samt
mer och mer tilltagande odling, framför
864 Stats-Vtskottets Betänkandein
andra fått erfara svårigheter vid bevakandet
af sin rått eller framförandet af sin
klagan, jemte följderne i öfrigt af en uppehållen
Lagskipning, jemväl närmast varit
i behof, att, genom nya Hof-Råttens förläggande
i Christianstad, få desse olägenheter
afhulpne; hvarmed den vigtiga följd äfven
står i förening, att den Hof-Råtten åliggande
tillsyn öfver underlydande auctoriteter,
i den mån desse befinnas inom
en Hof-Råtten närmare verkningskrets,
lättare kan utöfvas. På desse grunder
och då inrättandet af Hof-Råtten öfver
Skåne och Blekinge, utan att hafva medfört
någon rubbning uti vanliga rättegångsordningen
, deremot i betydlig mån befrämjat
Lagskipningens skyndsammare och
oafbrutna gång och rättsökande medborgares
deraf beroende vål; anser Lag-Utskottet
sig för sin del böra tillstyrka denna
Hof-Råtts fortfarande, såsom för desse vigtiga
ändamål, af behofvet påkallad.
Stats-Utskottet åter tillhör det upplysa,
att, enligt Kongl. Brefvet d. 27 Oct.
1820, till Kongl Stats-Contoiret aflåtet, den
nya Hof-Råtten öfver Skåne och Blekinge
består af en President, 2 Hof-Råtts-Råd och
4 Assessorer, samt till nödig betjening en Se
crete
-
Stal,';- Utskottets Betänkanden. 865
creterare, en Advocat-Fiskal, 2:ne Fiskaler,
g:ne Notarier, en Actuarie och tvånne
Hof-Råtts-Poster, hvars aflonings-stat utgör
11,389 R;<^r 44 s^- io rst., der under
begripne 1254 Tunnor Spannemål,
hvilket, jemte 533 R:dr 16 sk. Hushyres-medel
och af hvad som till Skrifmaterialier,
Expencer m. m. erfordras,
Kongl. Maj:t uti Dess Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof åskat
måtte uppforas på Ordinarie Stat.
Stats-Utskottet afvaktar Riksens Håglöf!.
Stånders Beslut, huruvida anslag för
dessa med den nya Hof-Råttens inrättning
förenade utgifter skulle på Stat uppforas;
men att, såsom Herr Lindström föreslagit,
anvisa sådane anslag lill uppförande
på allmänna Indragnings Staten,
anser Utskottet mindre låmpligt, emedan
deras egenskaper bestämma dem till utgående
af Andra Hufvud-Tittelns StatsSumma.
Likväl har Utskottet trott sig
bora öppet förklara, att om Rikets Håglöf!.
Ständer besluta anslag på Stat får
denna betydliga utgift, tillgång derigenom
tilläfventyrs antingen kunde komma att
saknas till fyllande af andre nödige behof,
eller ock en åkning i Allmänna Bevillningen
deraf blifva en följd.
tj;de Sami. 5 5
8G6 Stats- Ul sko t tets Betänk anden.
Hvad åter angår de ifrågavarande
5CO R:dr, som blifvit Advocat-Fiscalen
i Kongl. Gotha Hof-Rått i nåder tillagde,
såsom ersättning för förlorade inkomster
genom Vermelands, Skånes och Blekinges
skiljande från sistnämnde Hof-Råtts Domsområde;
så har Kongl. Maj:t i anledning
af bemålde Advocat-Fiscals, Herr Lagmannen
Hcdenstjernas, anmälde ansökning
om ersättning för förlorade sportler, uti
nådigt Bref af d, 27 October 1820, förklarat
sig val hafva funnit honom någon
bestämd rättighet dertill icke ega, men
dock i anseende till förekomne särskilde
omständigheter, tillagt honom, så långe
han berörde Advocat-Fiscals-tjenst innehar,
en årlig Gratification af 500 R:dr
B:co, räknadt ifrån samma tid den nya
Hof-Råtten kommer i verksamhet; och
enär denna förminskning af Kongl. Götha
Hof-Råtts Jurisdiction tillskyndar dess
Advocat-Fiskal en förlust i de inkomster
han, vid tjensten, påräknat, och hvilka
blifvit honom försäkrade genom den
Fullmagt han derå erhållit, synes det ock
med rättvisa och billighet förenligt, att
han derföre njuter ersättning, på grund
hvaraf Stats-Utskottet anser sig böra tillstyrka,
att, så framt den nya Hof-Råtten
öfver Skåne och Blekinge kommer
Stats-Utskottets Betänkanden. 867
att fortfara, den Lagmannen Hedenstjerna
i nåder beviljade Gratification af 500
R:dr årligen må få uppforas på allmänna
Indragnings-Staten, att af honom uppbäras
så långe han af Advocat-Fiscalstjensten
å Kongl. Gotha Hof-Rått år innehafvare.
Detta allt hemstålles vördsammeligen
till Riksens Högloft. Ständers beprofvande.
Och varda några Ledamoters af
Stats-Utskottets särskildta yttrande i ämnet
harvid bilagde.
Stockholm den g Maji 1823.
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Stånders Stats-Utskott
vid sammanträde in Pleno
den 9 Maji 1823.
S. D. Vid Justeringen af Protocollet
för d. 6 innevarande månad i hvad detsamma
rörer, fråga om indragning af
Advocat-Fiscalens i Kongl. Götha HofRått,
Herr Lagman Hedenstjernas tillag—
de ersättning för förlorade inkomster,
genom Vermelands, Skånes och Blekinges
skiljande från denne Kongl. Hof-Råtts
Jurisdiction, tillkånnagaf, Herr Borgmå
-
868 Stats-Ut skottets Betänkanden.
staren Ekstrand, att han, på grund af sin
förut anmålde reservation, emot Utskottets
hårutinnan fattade Beslut, skrifteligen
författat sin tanka, och upplåste, i sådant
afseende följande anförande:
”Då frågan om anslag för den nya
Hof-Råtten öfver Skåne och Blekinge,
samt, jemväl till ersättning för de Sportler,
Advocat-Fiscalen i Gotha Hof-Rått
anses hafva förlorat, genom ofvannåmde
Låns skiljande från denna Hof-Rått, d.
<5 i denna månad, genom votering uti
Stats-Verks-afdelningen, afgjordes, reserverade
jag mig från pluralitetens tanka, och
denna tanka lårer sedan blifvit Utskottets,
då frågan eftermiddagen samma dag
der i Plenum afgjordes nyss före min
ditkomst, och öfver all min förmodan
hastigt; jag får derföre nu, efter mitt i
samma Plenum gjorde förbehåll närmare
utveckla skålen till min skiljaktiga tanka,
som jag anhåller måtte få åtfölja
Betänkandet till Ståndens Plena,
Jag kan nemligen icke instämma
deri, att någon ersättning till AdvocatFiscalen
i Götha Hof-Rått, på sått Utskottet
tillstyrkt, bör af Staten gifvas;
forlusten, sorn skulle ersättas, år på intet
SLat s~Ut skottets Be t änkan deri. 869
sått bestyrkt genom företeende af förflutne
årens Saköres-Långder från Hof-Rätten
och jag tilltror mig försäkra, att desse
Lång’der icke kunna utvisa för AdvocatFiscalen
i Hof-Råtten någon så stor andel af
böter från Skåne och Blekinge, som 5ooR:dr,
utan skall den, efter hvad jag fått upplyst, oftast
stadna till 100 R:dr eller deromkring;
en sådan Sportel anses icke af Advocat-Fiscalerne
sjelfva i någon motto bierath;
utan tvärtom alltför ringa emot besväret
att utföra de actioner, genom hvilka boterne
skola erhållas, jag känner icke eller
någon annan slags sportler, som härvid
kan komma i betraktande.
Inbindningspenningar för ingåendeDombocker,
kunna åtminstone icke uti Svea
Hof-Rått till något visst betydligt beräknas,
ty sådane afgifter erläggas der icke,
mig vetterligen, ock kunna ej eller fordras,
då Dombåckerne insändas inbundne,
som nu fortiden merendels sker, och
Låsen får Gravations-bevis, fås sällan i
Hof-Råtterne, emedan Under-Råtterne åro
ålagde lemna dessa bevis för hälften mindre
betalning; dessutom gäller val cm
alla dessa Sportler, att de skola vara vedergällning
får någon moda, eller något
arbete, och når detta upphår, skall vål
också all vedergällning derför upphöra,
870 Stats-Utskottets Betänkatiden.
eller om till exempel i fall af missbruk
genom prejeri i afseende på inbindningspenningarne,
vederbörande Hof-Rått skulle
finna nödigt bifalla Under-Domare, att
ovillkorligen alltid sjeltve låta inbinda
Dom-bockerne, samt tillika förbjuda vederbörande
Advocat-Fiscaler, att någonsin
emottaga Inbindnings-penningar, skulle
då Staten derigenom blifva skyldig ersätta
en sådan, icke i någon Lag påbuden
Sportel? om taxan på Gravationsbevis
blefve nedsatt, skulle då Staten betala
differencen? om också, genom ändring
af nu gällande ansvars-lagar, Advocat-Fiscalen
skulle alldeles mista eller få
en mindre andel af alla böter, som nu
på hans åtal utfalla, skulle då Staten umgälla
det, eller (att jag så må såga) plikta
för sine enskilde medlemmar, på det
Tjenstemannen måtte få behålla sin inkomst
fullt, fast med ett minskadt arbets
besvär? Sådane principer skulle vål blifva
högst besynnerlige, och jag vågar påstå,
att de till sina följder blefvo högst
betungande för Staten; lika rått med en
Advocat-Fiscal, skulle ock en Lands-eller
Slads-Fiscal, eller andra Beslags-karlar
i fårhållande till en hvars åligganden
tillkomma, och hvem inser icke, hvad
utgifter slikt skulle tillskynda Staten? —
Stats-Utskottets Betänkanden. 871
Vi hafva sett författningar utkomma om
Brännvins-brånning, Lurendråjeri och
Tullförsnillning m. m., som renderat Beslagarne
flere hundrade, ja tusende R:dr
om året och man skulle, når sådane ansvars-Lagar
ofta funnits olåmpelige och
blott riktande för en roflysten beslagare,
icke kunna vidtaga någon åtgärd till deras
ändring eller afskaffande, utan att
gifva Beslagaren full ersättning för hvad
han derigenom förlorat? Låt nu också
Nationen betala en okad Bevillning, eller,
som år detsamma, låt den förra Bevillningen
derföre fortfara, att utgå utan
en nedsättning, som eljest vore att påräkna,
då frågar jag, om vi handlat rått
för väre Commitenter, och om vi kunna
vänta Oss deras bifall?
Sjelf Tjensteman, kan och skall jag
visst aldrig vilja fråntaga Tjenstemän hvad
dem efter rättvisa eller billighet bör tillkomma,
men alla orättvisa utbetalningar
till dem af Staten, måste jag alltid bestrida,
jag skulle eljest också nödgas medgifva,
att all betjening i Götha Hof-Rått,
i afseende på Lösen, samt sjelfva Ledamöterne
i anseende till Revisionsskillingar
m. m., hade lika rått, som Advocat-Fiscalen
tili ersättning af Staten,
872 Stats-Utskottets B et iinkan elen.
ej för hvad de genom Skånes och Blekinges
frånskiljande, samt en deraf intråffad
minskning i de till Hof-Råtten inkommande
Mål, förlorat uti Sportler, men
jag kan det ej, då det måste synas mig
nog, att man oagtadt minskade göromål,
gifver samma Ordinarie-Lon som förut,
och då jag icke kan godkänna, att man
skall få betalning för det man icke gör;
sådane betalningar hafva ej varit vanlige
för något slags Tjensteman förut; man
vet till exempel att för indragning till ^,
eller mindre, af vissa Trupper, hafva
Compagnie-Chefer aldrig fått ersättning
af Staten.
Herr Öfverste-Lieutenanten Hjerta
yttrade: ’’Jag instämmer helt och hållet i
Herr Borgmästaren Ekstrands mening, och
kan ej annat ån anse den utgift, som
Utskottet föreslagit till ersättning för Advocat-Fiscalen
i Kongl. Gotha Hof-Rått,
såsom både icke behöflig, och för framtiden
skadlig; icke behöflig derföre, att de
Sportler, som Advocat-Fiscalen förlorat,
hufvudsakligen åro de så kallade Inbindnings-penniugarne,
hvilka gifvas af Domare,
för att undvika plikt för uteblefne
Domböcker, således allena beroende af
enskildte öfverenskommclser, samt ej af
Stats-Utskottets Betänkanden. 878
den Natur, att Staten behofver ersatta
dem; skadlig åter derföre, att det blifver
ett prejudicat, som kan blifva bindande
och kostsamt vid Organisationen af
våra Åmbets-Verk, hvaraf en stor del
hafva sådane Sportler inberäknade uti sine
inkomster.’'
Med Herr Borgmästaren förenade
sig jemväl Herr Linström, samt RiksdagsFullmågtige
Carl Hinriksson Bergman från
Gefleborgs Lån, Anders Jan sson från Vestmanlands
Lån och Anders Nilsson från
Vermelands Lån.
Och skulle desse särskilde meningar,
uppå begäran, bifogas Utskottets i ämnet
angifvande utlåtande till de Respective
Riks-Stånden. Ar och dag som ofvan.
Ex ProtocollS
J. C. Lorich.
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Högh Stånders Statsutskott
den 9 Maji 1823.
S. D. Vid justeringen af Betänkandet,
edning af de vid innevarande Riksdag
väckte motioner, rörande Hof-Råt
-
8y4 Stats-Utskottets BetänRanaen.
tens ofver Skåne och Blekinge ställande
på Indragnings-Stat, samt upphörande
af en Advocat-Fiscalen i Kongl. Gåtha
Hof-Rått tillagde ersättning för förlorade
Sportler, förklarade Herr Lagmannen Nardus
sig icke kunna instämma uti Utskottets
fattade Beslut, och afgaf till Protocollet
ett så lydande anförande:
”Jag har icke kunnat förena mig uti
den framställning, Riksens Höglofl. Ständers
Stats-Utskott gjort i frågan, om anslag
för Kongl. Hof-Rätten ofver Skåne
och Blekinge. Efter min tanke hade denna
framställning bordt inskränka sig inom
tillkånnagifvandet, att Stats-Utskottet
uppskjutit öfverlåggningen derom, intilldess
Stats-Utskottet inhemtat fåljderne
af de om Kongl. Hof-Råttens Indragning
väckte och till Stats- och Lag-Utskotten remitterade
Motioner. Riksens Hoglofl. Ständer
hafva visserligen rättighet, att bevilja
eller vägra nya anslag för Stats-Behofven
i det hela, att beräkna dessa behof
och att föreslå beloppen af Stats-anslagens
Hufvud-tittlar, men, enligt 59 och 62 ()§•
i Regerings-formen, skola desse behof först
komma under Utskottets öfverläggning,
af Utskottet uppgifvas och af Riksens
Ständer pröfvas, innan Riksens Ständer
behöfva åtaga sig en deremot svarande
Stats-Utskottets Betänkanden. 875
bevillning och fastställa, huru särskilde
summor skola till särskilde ändamål användas,
samt för dessa summor under
bestämda Hufvud - tiltlar i Rik^-Staten.
Det har således för Stats-Utskottet icke
varit nödvändigt, att referera sig till
farhåga för en ökad Bevillning i och
för detta anslag, mera än för hvarje
annat, i synnerhet som, innan Stats-Regleringen
är uppgjord, det icke kan utrönas,
huru och till hvad belopp, andra
Hufvud-Titteln behöfver fyllas genom
Bevillning, och det äfven, enligt
3o §. Riksdags-Ordningen, först åligger
Utskottet att utröna, pröfva och föreslå
det som till Stats- och RiksgäldsYerkens
behof erfordras, sedan nödige
indragningar och besparingar blifvit
iagttagne, för att slutligen uppgifva, huru
mycket genom Bevillning bör utgöras.
Stats-Utskottet är således för det
närvarande icke uti tillstånd att upplysa,
huru och till livad del Stats-anslagen
fordra en fyllnad genom Bevillning
och det är på desse skäl, som jag
för min enskilde del ansett dess utlåtande
icke böra innefatta annat, än ett
tillkännagifvande, att Stats-Utskottet afbidade
Resultatet af de om Kongl. HofRättens
indragning väckte motioner,
8-6 Stats~Utskottets Betänkande/t.
innan Utskottet kunde företaga öfverläggningen
om anslag till dess aflöning.’*
Hvilket anförande skulle, jemte belänkandet,
ingå till Respective Riksstånden.
Stockholm Ut Supra.
Ex ProtocoIIo
IV, Karström.
N:o 151.
Ankom den t5 Maj iSa3.
Utlåtande, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid dess yttrande,
om medels anslående
till kostnadernes godtgörande
för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
förestående Förmälning
och verkstålde Utrikes
Resa.
TnOm Högloft Ridderskapet och Adeln i
samt Hedervärda Bonde-Ståndet hafva
anmärkningar blifvit gjorde vid Statsutskottets
den 5 i nasti, månad afgifne
utlåtanden öfver väckte Motioner, om
medels anslående till kostnadernes godtgörande
vid H. K. H. Kron-Prinsens
förestående Förmälning och verksställde
Utrikes Resa, hvilka anmärkningar,
Stats-Utskottets Betänkänden- 877
gom föranledt till ärendets återremitterande,
hufvudsakligen innehålla, att uti
Betänkandet bordt uteslutas den af Utskottet
yttrade förmodan, att Norriges
Rikes nästkommande Stor-Thing icke
lärer undandraga sig i desse utgifter deltaga,
och att de medel, som Konunga
Riket Norrige i detta hänseende kan
komma att bevillja, måtte varda till Svenska
Stats-Verket genom Kongl. Maj:ts
Nådiga försorg öfverlemnade, hvaremot
andre ansett, att närmare bordt bestämmas
till huru stort belopp, Norrige kan
böra i kostnaderna deltaga; att desamma
särskildt borde uppgifvas, som erfordrades
till kostnadernes bestridande,
för den höga Förmälningen och särskildt
hvartill utgifterne vid Hans Kongl. Höghets
verkställde Utrikes resa uppgått;
att Utskottets förslag innefattade ett bestämmande,
huru en beskattning bör utgöras
och fördelas, sorn ej syntes ega
stöd i Grund-Lagen, utan ‘ensamt skall
tillkomma Bevillnings-Utskottet, att den
uppgifne Summan borde sammanbringas,
medelst en allmän gärd och någon
del af Saltpetter-fonden dertill., icke annorlunda
än såsom förskott, användas,
emedan en del ansett denna fond böra
bibehållas för Saltpetter-Näringens upp
-
Bj8 Stats-Vtskottets Betänkanden.
rättliällande, eller ock för utomordentliga
behof för Försvars-Verket, andre
yrkat, att den vore en Jordbrukares tillhörighet
och borde uteslutande komma
jordbruket till godo m. m.
Med föranledande af desse anmärkningar,
anser Stat-Utskottet sig böra
yttra, att då Utskottet å ena sidan, hvarken
bordt eller kunnat hysa något tvifvel,
att Norriges Rikes Stor-Thing med
lika beredvillighet skall erbjuda sig, att
deltaga i kostnaderne för Hans Kongl.
Höghet Kron Prinsens förestående höga
Förmälning, samt Dess verkstälde Utrikes
Resa, såsom beredande begge de förenade
Rikens gemensamma väl, har Utskottet
å den andra, icke trott sig böra
föreslå Riksens Ständer ett Beslut,
som kunde anses lägga band på den
beslutande rätt Norriges Stor-Thing i
frågan om anslag för ifrågavarande ändamål
säkert skall med lika tillfredsställelse,
som Sveriges Rikes Ständer, på ett
Nationen värdigt sätt utöfva; och när
Utskottet föreslagit, att den för kostnadernes
bestridande erforderlige Summa,
må af Svenska Stats-Verket utgifvas, helst
en del deraf redan är använd, och det
öfriga snart skall användas, utan att,
Stats-Utskottets Betänkanden. 879
den tid dertill kan afvagtas, då Norriges
Representanter komma i tillfälle, att
yttra sig om det bidrag dertill de vilja
anslå, men deremot för ostridigt antagit,
att detta bidrag bör komma Svenska Statsverket
tillgodo, synes det Utskottet, som
de med stridiga åsigter gjorde anmärkningarne
i denna del utgöra bevis att
uti förslaget ligger den rätta medelvägen,
hvilken Utskottet icke, utan öfverskridande
öfver gränsorne för dess befattning
eller åsidosättandet af dess åliggande,
kan frånträda.
Då inom Högloft. Ridderskapet och
Adeln är anmärkt, att de särskilde kostnads
Summorne för den höga Förmälningen
och verkstälde Utrikes Resan borde
uppgifvas, samt jemväl af en Ledamot
blifvit yrkadt, att den speciella Redovisningen
måtte Riksens Ständer meddelas,
får Stats-Utskottet nu tillkännagifva,
att Utskottet väl ansett den upplysning
dess Betänkande lemnar, att nemligen
kostnaden för Resan utgjordt 345,2 65
R:dr 26 sk. 11 rst. Banco, hvilken sammanlagd
med de förslagsvis uppgifne
utgiftevne i och för den förestående
förmälningen uppgick till något öfver
600,000 R:dr Svenskt Banco, vara allt
<88o Stats- Utskottets, Betcinkanden.
det meddelande, sorn i denna del erfordrades,
helst en detaillerad Redovisning
inför Riksens Ständer öfver sådana
utgifter, sorn nu äro i fråga, icke lärer
finnas instämma med deras egenskaper,
men i följd af den gifne anledningen
tror Utskottet sig böra upplysa, att den
erforderliga Summan för det sistnämnde
ändamålet utgör omkring 280,y35 R:dr
och att Utskottet desto heldre ansett sig
kunna föreslå ett med Nationens värdighet
mera instämmande sätt, till dess
godtgörande, medelst erbjudande af en
rund Summa, som det i och för Förmätningen
uppgifne beloppet är en förslagsberäkning,
hvaruti besparing möjligen
kan ega rum.
Hvad åter angår Utskottets förslag
att 3>oo,ooo R:dr måtte af Saltpetter-Fonden
härtill användas; så när detta icke
åsyftar någon beskattning å Rikets Innevånare,
kan Utskottet icke från något
Grundlags stadgande, hemta anledning
dertill, att den för Utskottet, uti 3o §.
af Riksdags-Ordningcn, utstakade verkningskrets
blifvit öfverskriden, enär förslaget
anvisar en tillgång, som Riksens
Ständer kunna använda och hvarmed
BeviU
-
Stat s~Vt skottets Betunkanden. 881
Bevillnings-Utskottet icke har någon befattning.
Att anskaffa den föreslagna
Summan genom en allmän gärd, har
förekommit Utskottet betänkligt i en tidpunet,
då den klagan är gemensam, att
de Skatter som redan äro Rikets Innevånare
ålagde finnas så tryckande, att de
icke kunna utgöras, samt Bevillningens
nedsättning allmänt yrkas. En sådan
gärd är i sjelfva verket en Bevillning
och ehuru den efter en viss tid upphör,
lärer det icke kunna bestridas att
densamma under dess utgörande ökar
Bevillningen och således blifver känbar,
ehuru bestämd för ett ändamål, till hvilket
hvarje Svensk medborgare, med
glädje efter förmåga bidrager. Det har
således varit Utskottets pligt att så vidt
möjligt är utse och föreslå tillgångar,
hvarigenom Nationen kunde afbörda sin
i förevarande fall åliggande skyldighet
mot ett älskadt Konunga-Hus, utan att
öka Skatterna. Denna pligt har Utskottet
ansett sig säkrast uppfylla., medelst
anvisande till så stor del af den erforderliga
Summan på en fond, hvilken
inom några fii år vunnit en betydlig tillväxt,
sorn utan fara för den Närings bestånd
hvartill den är ämnad och hvaraf
b:ilf Sami. ^6
882 Stats-Utskottets Betänkanden.
den till en del liemtar sin styrka, kan
användas. Och det är efter noga öfvervägande
af förhållandet, som Utskottet
stadnat vid den föreslagne Summan
af 3oo,ooo R:dr; emedan Fondens derefter
blifvande behållning vid innevarande
års slut troligen utgörande mellan 4- a
5oo,oooR:drB:co likväl blifver tillräcklig
lör Saltpetternäringens fortsättning och
befrämjande, äfven om Riksens Ständer
skulle bitalia den särskilda nådiga proposition
om nedsättning i Sahpetter-Skatten
som Kongl. Maj:t aflåtit.
AjM; Saltpetter-Fonden blifvit formerad
ensamt af Jordbrukarens bidrag instämmer
icke med rätta förhållandet,
emedan 58,ooo R:dr dertill äro årligen
använde af Riks-Statens 3:dje HufvudTittels
anslag, hvilket åter anskaffas genom
allmänna Stats bidrag; men om ock
denna Fond hufvudsakligen tillkommit
genom en skatt, som utgöres af Jordbrukaren
allena, kan den dock icke anses
uteslutande tillhöra Jordbrukaren, ty
hvad för Statens behof erfordras, insamlas
på särskilda vägar och sammanflyter
i en Hufvud-fond, som är hela Nationens
gemensamma tillhörighet, samt
utgår åter för sådana behof, hvilka af Statens
samfäldte medlemmar böra besörjas.
Slats-Utsk.ott.ets
Då Utskottet af alla dessa skäl icke
funnit sig kunna förändra den tillstyrkan
dess öfver ämnet afgifne förra utlåtande
innefattar och hvilket blifvit den
11 i förlidne månad af Högvördige Preste-Ståndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet
till alla delar bifallet, får Utskottet slutligen,
i anledning af anmärkningarne
inom Bonde-Ståndet, angående huruvida
medel för försåldt krut till Stats-Verket
influtit, hänvisa till Riksens Ständers
församlade Revisorers Berättelse,
hvilken lemnar den närmare upplysning
derom, som kan finnas nödig.
Några Ledamöters särskilde tankar
bifogas. Stockholm den i3 Maji 1823.
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Stånders Stats - Utskott
den 13 Maji 1823.
S. D. Vid å nyO skedd föredragning
af den till Stats-Utskottet från Högloft.
Ridderskapet och Adeln, samt Hedervärda
Bonde-Ståndet återremitterade fråga
om medels anslående till godtgörande
af kostnaderne för Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsens höga Förmälning,
884 Stats-Utskottcts Betähkandeiu
samt verkstälda Utrikes Resa,^ uppläste
Herr Ekstrand, ett så lydande anförande :
”Jag har i denna fråga förut varit
af skiljaktig tanke, och jag måste vara
det ännu; emedan jag af Högloft. Utskottets
sednare Betänkande, sådant jag
här hört det uppläsas, ej kan finna mig
öfvertygad, att hafva haft orätt; åberopande
derföre mitt förut afgifne särskildte
yttrande, bör jag ock nu anföra de betänkligheter
emot Utskottets svar på återremissen,
hvilka än ytterligare verka på
min öfvertygelse.
Då man säger sig ej böra eller kunna
hysa tvifvel, att Norrige lika beredvilligt
med Oss deltager i kostnaderne,
så må det tillåtas mig fråga, hvilken förut
i dylika fall visad beredvillighet af Norrige
mot Oss , (ty helt annat är det visserligen
emot Konungen eller Kron-Prinsen)
grundlagt detta yttrande? Hvad man icke
kan eller bör betvifla, dertill måste man
hafva något factiskt skäl. Att band skulle
läggas på Norriges Stor-Things beslutande
rätt, derigenom att man lemnade
J:del af den runda Summan, utan annat
anslag än förskott af Oss, kan jag
så mycket mindre inse, som Norrmän
-
Stats- Ut sko ttets Betänkanden. 885
nen hafva ett ännu större fält för bevisandet
af sin frikostighet mot Kron-Prinsen,
deri att utöfver den nämnde fjerdedelen
finnas ändock oersatta 3i,ooo
R:dr nu, som kanske, när kostnaderne
blifva bestridde, torde ökas med några
Tusende Riksdaler deröfver, emedan efter
den erfarenhet jag eger, kostnader
i hvad väg som helst, sällan går under,
utan merendels öfver kostnads-förslagerne;
Norrige är ju derför obehindradt,
att kunna erbjuda äfven 181,000
R:dr, och kanske deröfver. Endast idet
fall, att man vill taga för afgjordt, det
Norrige än vidare skulle önska, att utsträcka
sin beredvillighet, till deltagande
med Oss uti nämnde kostnader, endast i
detta fall skulle jag medgifva, att Vi gått
dem i förväg eller lagt band på dem, fast endast
i afseende på deras frikostighet, ej på
deras rätt, att sig sjelfve beskatta, genom
det Vi nu erbjude 460,000 R:dr till ifrågavarande
kostnader; skulle Vi nu utgifva
600,000 R:dr, och för att iagttaga en
delikatesse, som jag hört yrkas, vänta
ett frivilligt, af ali impuls oberoende
anbud af Norriges nästa Stor-Thing om
ersättning till Oss, månne Vi icke då möjligen
skulle kunna vänta förgäfves, när
för uppfyllandet deraf fordras, att någon
886 Stats-Utskottets Betänkanden.
Norriges Representant skulle vara så beredvillig
proponera en utgift af Norrige
hvilken man kunde vara böjd anse alldeles
oundviklig, sedan Vi förut betalt
hela Summan. Jag vill icke påstå att
Vi ofelbart skulle komma att se Oss bedragne
i denna väntan, men kan icke
eller anse det omöjligt, så vida anbudet
skall eöras oss, och icke vår, af
Norrmännen lika som af Oss, så högt
älskade Kron-Prins.
Att de Oss erbjudande 45o,ooo R:dr
skulle utgöras genom gärd och Saltpetter-Fonden,
icke för någon del deraf
tillitas, anser jag ock ännu vara det
enda rätta. Jag kan icke tänka mig något
obehag deraf, hos Nationen vid
denna tidpunct, då en hvar med så innerlig
glädje, inser lyckan och fördelen
af den höga Förmälningen, samt att de
i frågavarande kostnaderne med den stå i
oskiljaktigt sammanhang, att en sådan
gärd skulle med vissa proCent af Bevillningen,
ej genom en Capitations-afgift,
som för hårdt drabbade den fattiga
delen af Riket, utgå, och det på så många
år, man kunde finna lämpligt, anser
jag för gifvet, och kan då icke finna att
den bör blifva så tryckande, att af fruk^
Stats-Utskottets Betänkandcn. 887
tan derföre, och för obehaget af gärden,
vilja tillita en samlad Cassa, kan icke
synas mig innebära annat, än att för
Nationen söka dölja, att man beviljat
utgifter, eller att man tror Nationen så
kortsynt, att den skulle anse sig mindre
träffad af utgiften, om den toges af en
Cassa, som tillhör Nationen, och är samlad
för Statens behof, ett af de vigtigaste,
nemligen: Rikets forsvar, än om den
tages genom en direct bevillning; låt
denna Cassa nu tillitas för detta fremmande
behof, slikt skulle nog komma
att repeteras, sedan man engång gjort
första steget, för att slippa se henne för
mycket tillväxa; låt också derefter ett
för oss oundvikligt krig inträffa, och
Cassan icke kunna prestera erforderligt
krut, vore då tidpuncten bättre att genom
en ökad Saltpetter-gärd, eller förhöjd
Bevillning för behofvet utprässa en
Skatt, af den, genom kriget ändock alltid
nog lidande Nationen, om någonsin,
skulle då, obehaget af en gärd eller ökad
Bevillning komma att kännas, och följderna
deraf, hvilka kunde de väl blifva? jag
vill icke måla dem, eller nu förespå detverkeligen
obehagliga, somen behöflig Skaft,
viden sådan tidpunctkunde medföra,men
jag har bordt fästa uppmärksamheten der
-
888 Stats-Utskottets Betänkanden.
på, efter som jag sett Oss pligtige att tänka
och handla, icke blott för ögonblicket,
eller den närvarande tidpuncten.
Att finna någon rätts grund för Saltpetter-Fondens
anlitande till detta behof,
är också mig omöjligt; jag har sökt den
i anledning af de discussioner i ämnet,
jag läst vid återremissen bifogade, men
jag har alltid måst stadna dervid, att denna
Fond allena tillhör Jordegarne i Riket;
de 58,000 R:dr, som af 3:dje Hufvudtitteln
utgått till Saltpetter-Fonden årligen,
måst vara öfver och ej under, till
Staten återguldne, genom försåldt krut;
sist afslutande Räkningar i Stats-Contoiret
visa, att inkomsten af krut-försäljningen
inom Riket, påräknad i Staten vid
j8iS års Riksdag till 5o,ooo R:dF ingått
med 56,426 R:dr år 1821, 6i,gio
R:dr år 1820, 63,739 R:dr år 1819,
07,578 R:dr år 1818, och 64,108 R:dr
år 1817, eller per medium desse 5 år
60,752 R:dr årligen. 1822 års Revisorers
Berättelse om Stats-Yerkets tillstånd,
upptager dessutom pag. 6, att enligt
Kongl. Brefvet den 12 October 1820,
2,000 Centner krut blifvit Utrikes försålde,
hvilka efter då varande krut-försälj
nings-pris inom Riket, äro beräknade
Stats-Ulskottets Betänkanden. 889
till 56,080 R:dr, samt att åren 1817,
j8i8, 1819 och 1820, tillsammans 1797
Centner krut blifvit exporterade, hvilkas
värde ej finnes utfört, men nu må
beräknas till lägsta möjliga pris, af 25
R:dr Centnern, eller 34,915 R:dr; då
efter denna beräkning en tillgång för
Utrikes försåldt krut under nämnde 5 år,
tippkommer af nära 91,000 R:dr, hvilka,
om de ock icke till Stats-Contoiret
ingått, eller äro dit ernade, i allt fall
uppkommit af Saltpetter-medlen, och böra
räknas denna Fond till godo, så att,
om den för något af föregående åren före
1817, icke skulle renderat fullt 58,000
R:dr, den i det hela ofelbart gifvit tillgång
genom försäljning af krut In- och
Utrikes för vida mer, än den kostat Staten
af 3:dje Hufvud-tittelns anslag
Jag frågar då, om ej Jordbrukaren allena,
bör anses ega alla denna Fonds
nuvarande tillgångar? och beräknar jag,
hvad han dertill contribuerar årligen med
Saltpetter, efter det vanliga Lösnings-priset,
som, efter gjordt afdrag för Kronans
ersättning 1 R:dr 8 sk. per Z/&, varit
6 R:dr 16 sk. pundet, så uppkommer
af 65,ooo Hemman, Städernes jord oberäknad,
Saltpetter-afgift af2o5,833 R:dr
16 sk. årligen, hvarmed Sveriges Jord
-
Sgo Stats-Utskottets Betcinkanden.
egare dyrt nog betalt sin egande rätt
till Fonden, utan att Capitalisten, eller
annan Egendomsegare, deri deltagit;
denna Skatt är åtagen för ett visst bestämdt
ändamål, och uti ofvan åberopade
Revisions Berättelse, pag. 28 och 29,
synes äfven att, så väl Ständerne, som deras
Revisorer, förut alltid varit sorgfälliga,
att få denna Fond oförryckt i behåll
för sitt egentliga föremål; de hafva nemligen
begärt sådant hos Hans Maj:t,och
när afvikelser funnits begångne, gjordt
anmärkningar derom, nu skulle de sjelf—
ve göra afsteget, och handla mot principen.
Om man vill och kan tasm nåo;ot
O O
förskott af Saltpetter-Fonden , är sådant
mig ej emot, endast det sker för andra
än ouppfyllda behof, hvilka eljest genom
Bevillningens fortfarande, utan all
nedsättning, och det enda, till nästa Riksdag,
skulle tillfyllestgöras, men slike
förskotter borde väl då, och efter all Rätts
princip åter betalas Fonden, så fort den
kunde sådant behöfva, och efter hand
allt som öfverskotter och besparingar af
Stats-Inkomsterne kunde inflyta till Riksgälds-Contoiret,
der jag ock skulle tro,
att alla öfverskott af Saltpetter-medlen
Stats-Utskottets Betänkatiden. 89 r
säkrast kunde förvaras, utan att återbetalningen
för händelse af behof, sättes
i bredd med förskottet, skulle den delen
,af Landets Innevånare, som allena samlat
Saltpetler-Fcmden lida en, i min tanka,
högst orättvis prejudice; och jag vill
äfven nu upprepa, hvad jag i denna
fråga till Ståndens Protocoll yttrat, att
alltid måste frukta, det vanan att så anlita,
förut samlade Cassör, för extra Ordinaira
och fremmande behof, skall hafva
till påföljd ett rikt antal propositioner
om anslag, äfven sorn en vådlig
lätthet att få dem beviljade.
Men som ärendet afgjordes på sätt,
det nu beslutne, till Respective RiksStånden
ingående Betänkande utvisar, så
skulle detta anförande, såsom Herr Borgmästar
Ekstrands särskilda tanka medfölja;
Hvarjemte Herr Ofverste-Lieutenant
Hjerta, samt Herr Lindstrom, Jacob, reserverade
sig mot Utskottets beslut, under
åberopande af deras, vid Stats-Utskottets
förra Betänkande, i detta ämne
bilagde särskildta yttrande.
Stockholm Ut Supra
Ex Protocolla
V. Karström«
892 Stats-Utskottets Betänkatiden.
N:0 152.
Ankom den i5 Maj 1823.
Utlåtande, i anledning af Herr
Carl af Forsells Memorial, om
inköp för Statens räkning af
Geographiska Inrättningens
Chartse-Verk och dess öfverlemnande
till General-Landtmåteri-Contoiret.
Uti Memorial, det Högloft. Ridderskapet
och Adeln till Stats-Utskottet remitterat,
har Herr Carl af Forsell föreslagit,
att det af nu afledne Herr Bergs-Rådet
och Riddaren Frih. Hermelin, i lifstiden
med betydlig uppoffring samlade, och
till en del, utgifne, samt sedermera af
enskilde Actie-Egare fortsatte, ChartaeVerk,
öfver Sveriges alla Provinser, måtte
hvad dertill hörer, af Plåtar, Ritningar
m. m., för Stats-Verkets räkning
inlösas, och öfverlemnas till GeneralLand
tmäteri-Contoire ts handhafvande,
hvarigenom skulle vinnas, att denne
dyrbara Chartae-Samling, komme att finnas
på sitt rätta ställe, der ruin till dess
förvarande, samt Tryckeri och Betjening
äro att tillgå; att General-Landtmäteri-Contoiret
erhölle, nu saknade,
Stats-Utskottets Betänkanden. 8g3
goda Instrumenter; att som en Tjensteman
pä Stat, redan finnes vid nämnde
Contoir, hvars befattning det är, att vaka
öfver iGeographiens framsteg, sä kunde
de förbättringar som erfordras, lättare
verkställas; samt, att genom afkastningen
i frågavarande Chartse-försäljning
kunde beredas en Fond, till bestridande
af de omkostnader, som vid ett ChartseVerk
äro oundgänglige, utan att Staten
behöfde vidare betungas med något
visst årligt anslag; och har Herr af Forsell
bifogat förteckning på Geographiska
Inrättningens alla effecter, samt Protocoll
öfver Actie-Egarnes sammanträde
den l5 sistl. Februarii, enligt hvilket
de vilja öfverlåta Chartse-Verket emot
en summa af 12,000 R:dr B:co, som antingen
på engång, eller under 4 år,
med en £:del hvarje år skulle liqvideras,
eller ock mot försäkran af 4 proCents
årlig ränta per Actie, som på de utelöpande
170 Actier, tecknade för 100 Rahr
hvardera, belöper till 680 R:dr årligen,
samt i begge fallen med förbehåll af
Chartce-Verkets fortsättande.
I anledning häraf, får Stats-Utskottet
anmäla, att sedan Herr Bergs-Rådet
och Riddaren Friherre Hermelin, i lifs
-
8g4 Stats- Utskottets Betänkandeti.
tiden, till beredande af en långe saknad
fullständig kännedom om Rikets Geographiska
och Statistiska belägenhet med
betydlig enskild uppoffring och till stor
nytta för Fäderneslandet, börjat utgifvandet
af upprättade Chartor, öfver Sveriges
sårskildte Landskaper, äfvensom Finland;
men kostnaderne härtill, jemte andra
Herr Friherrens Patriotiska företag,
öfverstego dess enskilda förmåga; så fann
Herr Friherren sig föranlåten att erbjuda
Chartae-Verket och dess fortsättning för
15,000 R:der B;co; Emot denna summa
inköptes det af 2:ne, för Fäderneslandet
nitälskande Mån, och år 1810 stiftades
ett Bolag, under namn af Geographiska
Inrättningen, hvilket grundades på 170
sk Actier, hvardera a 100 R:dr och hvaruti
Friherre Hermelin deltog och verkade
med sine kunskaper. Sedan den tiden
hafva åtskilliga Chartor blifvit utgifne,
hvilka, jemte de förändringar, Chartae-Verket
med Inventarier, Instrumenter
m. m. undertiden undergått, verkat dertill,
att Inrättningen nu mera skall kosta
Bolaget 17,521 R:dr 36 sk. 6 rst. B:co,
hvarföre Bolaget, som funnit sig icke kunna
med fördel, eller utan ytterligare uppoffring
fortsätta Chartae-Verkets utgifvande,
erbjudit det till Staten, antingen får
Stats-Utskottets Betänkanden. 8p5
I2,ooo R:dr Banco, eller emot försäkran
att allt framgent njuta 4 proCents ränta
på Actie-Capitalet.
Genom Deputerade har Stats-Utskottet
åsett Inrättningens tillhörigheter, och
funnit dem af den beskaffenhet, sorn den
af Herr Forsells Memorial bilagde Förteckning
beskrifver, ehuru Utskottet icke
tilltror sig, att med fullkomlig visshet
bestämma dess verkliga värde; men då
Utskottet fullkomligt erkänner vigten, och
angelägenheten för Fäderneslandet, att
Chartae-Verket varder fortsatt, hvilket
likväl icke kan fordras, skall åstadkommas,
genom enskildes uppoffringar, kan
Utskottet ej undgå, medgifva Statens förbindelse,
att denna fortsättning tillvägabringa;
och tror det med minsta kostnad
kunna åstadkommas, på det sått, Herr
af Forsell föreslagit, eller genom GeneralLandtmåteri-Contoiret,
med hvars Ämbets
åligganden det synes vara nära förenat.
Af detta erkännande, att Staten
bör öfvertaga Chartae-Verket, följer Utskottets
åliggande att föreslå, det för Statsverket
lämpligaste och förmånligaste sättet,
att sådant åstadkomma; Och då Utskottet
tror det vara mera i sin ordning, och
med Statens fördel förenligt, att emot en
8q6 Slats- Utskottets Bet ätt handen
löseskilling får engång förvärfva sig Inrättningens
tillhorigheter, ån att ikläda sig
förbindelsen, att genom årligt Stats-bidrag
godtgöra Actie-egarne räntan till uppgifne
belopp, har Utskottet icke kunnat
tveka i valet, att föreslå till antagande
det förra sättet, under förbehåll likväl,
af nedsättning i den äskade Summans belopp
till 8.50° R:drB:co, såsom det värde,
hvartill Inrättningens tillhorigheter
minst kunna skattas, hvilket erbjudande
Utskottet har anledning förmoda, af Bolaget
heldre antages, ån det underkastar
sig ytterligare förluster härvid.
I grund af allt detta, tillstyrker Utskottet
vördsamt, att Riksens Ständer måga
genom underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes i nåder erbjuda
Bolaget, att emot en Löseskilling af 8,500
R:dr B:co, hvartill Utskottet förmodar
tillgång nästa år skall uppkomma på RiksStatens
Nionde Hufvud-Tittel, till Statsverket
öfverlåta Chartae-Verket, i det skick
det nu befinnes, enligt den åberopade
förteckningen, samt detsamma till General-Landtmäteri
-Contoiret öfverlemna,
med Nådig befallning, att i den mån Contoirets
öfrige göromål det medgifva, och
så
-
Stats- Utskottets Betänkanden. 892
sådant verkställas kan, fortsatta utgifvandet
af detra, får Riket angelägna, och
Nationen hedrande Verk,
Hvilket dock vördsammeligen hemstålles
till Riksens Högloft Ständers bedröfvande.
Stockholm d. 13 Maji 1823.
N:0 153.
■Ankom den i5 Maji i8aS.
Utlåtande i anledning af Riksdags-Fullmågtigen
Eric Janssons,
från Upsala Lån, Memorial
om Byggnadshjelpens
förvandling och såkrare bestämmande.
H os Hedervärda Ronde-Ståndet har
Jtiksdags-Fulhnågdgen för Rasbo, Bålings
och Vaksala Härader af Upsala Län Eric
Jansson, uti ingifvet Memorial, anfort, att
ehuru den såkallade Byggningshjelpen,
jemlikt Kongl. Resolutionen d. 11 April
1689 och Kongl^ Förordningen den 8
Januarii 1748» icke bor utgå till högre,
ån dubbelt belopp emot Krono-vårdiet,
skall dock erfarenheten visat, att åtskillige
Skatte-Frålse Hemmansegare utfordrat
4:<lt SfiuJ, 57
898 Stats-Utskottets Betiinkanden.
denna utgift med ytterligare förvandling
efter Markegång; hvaremot densamma
utaf Krono-Skatte Hemmans åboer alltid
får utgöras, med endast dubbelt Kronovårdie,
eller 4 D:r 16 Öre på Hemmanet
efter 3 D:r Riksdalern; Och har Eric
Jansson alltså yrkat, det sistnämnde beråkningssått,
måtte förklaras gällande till
efterrättelse, äfven för Skatte-Frålse Hemmansegare;
derutinnan Jan Michaelsson
från Upsala Lån, samt Matts Ericsson och
Mils Insulin från Stockholms Lån, jemväl
instämt; hvarefter Årendet blifvit till
Stats-Utskottet remitteradt.
Sålunda framståld, finner Stats-Utskottet
denna Motion, egentligen innefatta
enskild klagan öfver förment missbruk
å Skatte-Frålse Hemmansegares sida, vid
Byggningshjelpens infordrande; Och då
sådant i Laga ordning kan och bår afhjelpas,
anser Utskottet sig icke tillständig!,
att något hufvudsakligt yttrande häröfver
meddela, utan ega Vederbörande
derest de finna sig dertill befogade, att,
å behörig Ort, utföra den talan i detta
hänseende, hvartill omståndigheterne föranleda.
Hvilket till Rikets Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsamt hemstålles.
Stockholm den 13 Maji 1823.
Stats-Vtskottets Betänkanden. 899
N:0 154.
Ankom den i5 Maji i8a3.
Utlåtande, I anledning af åtskillige
våckte Motioner, om all
jords lika beskattning, och om
en Allman ny Refning och
Skattläggning.
Tin Stats-Utskottet hafva dels från Hogvordige
Preste-Ståndet, dels från Hedervårda
Bonde-Ståndet, blifvit remitterade
åtskilliga Motioner, åsyftande all jords
lika beskattning, samt en Allman Refning
och Skattlågning, nemligen:
1:0 Af Herr Biskopen, Doctor Almqvist,
som föreslagit: att alla både Säteri-
och Frålse-Hemmans innehafvare,
hvilka finnas hugade, att frivilligt till
Kronan och Staten öfverlemna emot låsen,
de friheter, som deras Hemman innehafva
framfor Krono-Skatte, borde finna
Staten både villig och i stånd att till sig
inlåsa nämnde Immuniteter, i den ordning,
anmälan derom sker, med bifogadt vederbörligen
styrkt Vårderings-Instrument och
i samma mån, den anslagne Losnings-Fonden
för hvarje år sådant medgåfve; att
en Losnings-Fond af minst 100,000 R:dr
Stats» Utskottets Betänk anden.
Banco årligen', skulle af Riksens Stånder
anslås får detta ändamål, men om krig
skulle inträffa, kunde under krigsåren
med nämnde Frålse-råttigheters inlösande
för Statens räkning innehållas; att som
man antager, att i hela Riket hvarje Frälsehemman
framfor Skattehemman af eljest
lika godhet, öfverhufvud egde friheter,
värde 20 Tunnor Spannemål, som per
medium a 6 R:dr 32 sk.gjorde 133 R:dr
16 sk., så skulle samma friheter a 6 procent
vara värde ett Capital af 2,222
R:dr 10 sk. 8 rst. Banco, och den anslagne
Fonden således tillräcklig, att inlösa
mellan 40 a 50 Frälsehemmans friheter
årligen; och som man äfven antager,
att hvarje Hemman purt Säteri framfor
Krone-Skatte Hemman at eljest lika
god beskaffenhet, eger årliga friheten till
värde af 30 Tunnor Spannemål, skulle
på 10 år omkring 30 mantal Säteri-friheter
till Statens förmån inlösas och
Amortiseras genom nämnde Inlösnings eller
Amortissements-Fond. Verkan häraf
skulle blifva icke blott att besvär och klagomål
i samma mån minskades, som ändamålet
närmades, att all lika beskaffad
jord, blefve lika beskattad, utan äfven
att Afrads-Krono-Tionde- och Roteringsafgifter
m. m. i samma mån kunde ned
-
Stat^Utskottets Betänkanden. go.r
såttas, som flere Hemman successive kommo
till hjelp, att bara den gemensamma
bordan, och tillfälle torde ej uteblifva,
till Lösningsrättens begagnade.
2:0 Af Riksdags-Fullmågtigen Fehr
Pehrsson från Calmare Lån, hvilken såkt
ådagalägga, att bland de orsaker, som
mest vålla Allmogens förlägenhet, förnämligast
bår räknas Utskyldernas ojämna och
origtiga fördelning, samt derföre, på vidlyftigt
utvecklade grunder, föreslagit Riksens
Ständer, att i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t, så snart ske
kunde, i Nåder vidtaga sådane utvägar,
att ett i alla delar fullständigt förslag blefve
utarbetadt, hvarigsnom all jords lika
beskattning i mån af vidd och godhet,
utan förnärmande af någons rått, kunde
vinnas, och hvilket förslag borde vid
nästa Riksdag, Riksens Ständer föreläggas;
och hade Ståndet i allmänhet sig uti
Motionen förenat; samt
3:0 Af Riksdags-Fullmågtigen J. J.
Rutberg från Norrbottens Lån, som yrkat
nödvändigheten af Grundräntors och Krono-Tiondes
upphåfvande, alla Löners
utgående i Contant och Statsbehofvens
bestridande genom allmän Bevillning, så
Q02 Stats-Utskottets Betänkanden.
vida Skatternes fullkomligt jemna fördelning,
genom en mödosam och kostsam
Refning och Skattläggning, icke syntes
kunna vinnas; uti hvilken Motion Riksdags-Fullmågtige
Oloj Wikström från Norrbottens
Lån, och Jonas Graberg från Carlstads
Lån sig förenat, hvarjemte Eric
Bäng från Jemtlands Lån förmålt sig, i
afseende på Herjeådalen, icke kunna tillstyrka
någon ny Refning.
Dessa Tmed hvarannan^ gemenskap
egande Motioner, åro af den stora vigt,
och hafva ett så väsendtligt inflytande på
allmänt och enskildt vål, att de böra fästa
Riksens Stånders synnerliga uppmärksamhet.
I deras syftning, att åstadkomma
förenkling i Skatterne, ligger, efter Utskottets
tanka), det råtta medlet, att åstadkomma,
den så allmänt önskade minskningen
i Stats-bidragen, genom inskränkning
i Åmbets- och Tjenstemanna personalen,
hvilken med någon verklig båtnad
för Staten, synes endast kunna tillvågabringas,
genom införande af ett enkelt
beskattningssått, som förenar behofvet af
en inskränkt personal vid Uppbörden,
och Redovisningen, samt gifver mindre
anledning till tvister, och påkallar få åtgärder
för Administrationerne; och me
-
Stats-Utskottets Betänkatiden. 90 3
deist de oundgänglige bördornas jemna
fördelning de Skattdragande emellan, skulle
de ej allenast blifva mindre tryckande,
utan äfven mindre mårkbara, och utan
klagan dragen.
Detta mål, år likväl ganska aflägset
pch kan ej, utan genom många omvägar
och både mödosamma och kostsamma
förberedelser upphinnas. Hvad Herr Biskopen,
Doctor Almqvist uti dess Motion
föreslagit, finner Utskottet i verkställigheten
säkert, ehuru småningom, fora
till detta mål, och såsom icke förnärmande,
egande rättens helgd, då allt tvång
för den, som af Skattfri jord vore innehafvare,
att afhända sig dess egande friheter,
under stadgade allmänna vilkor,
icke finge ega rum, men det berodde af
egaren sjelf, om han ville desse friheter
försälja, eller deip bibehålla, förtjena afseende.
Uti sakens nuvarande skick, då
den saknar all utveckling och icke blif^
vit i Administrativ väg förberedd, synes,
till utförande deraf, något Stats-bidrag
icke erfordras; men Stats-Utskottet anser
sig bora vördsamt hemställa, om icke,
för att slutligen kunna vinna ett ändamål
, för hvilket önskningar redan vid
1809 och 181Q årens Riksdag yttrades
öo4 Stats- Utskottets Betänkanden.
5nom Höglofl. Ridderskapet och Adeln »
som åtminstone då, innehade större delen
af Rikets privilegierade jord, Riksens Stander
måga hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit ville efter
alla vederbårandes hörande; och så vidt
det kan finnas lämpligt, låta utarbeta förslag
till jemnande af all jord,, och hemman
vidlådande Grundräntor, och, tjenstbarheter,
och detsamma Riksens Stander
vid nåsta Riksdag i Nåder meddela. Härigenom
skulle vinnas, hvad Riksdags-Fullmågtigen
Pehr Pehrsson med sin Motion
haft för ändamål,, så vidt nemligen, det
angår, att förvandla ali jord till skattskyldig,
ehuru den åsyftade fullkomliga
likheten, icke år möjlig, heldst i tidens
fortsättning, då skiljaktigheter alltid skola
uppkomma genom Hemmans innehafvares
olika idoghet, odlings drift och
flere andra verkande orsaker, men hvaremot
det förslag, Riksdags-Fulimågtigen
Rutberg uppgifvit, att upphäfva Grundråntorne
och Krono-Tionden, anvisa alla
löner i Contant och anskaffa alle erforderliga
inkomster, till Stats-behofvens
bestridande, medelst Bevillning, icke år
verkställbar^ utan ledande till total rubbning
uti nuvarande förhållanden med StatsVerkets
inkomster och deras beräkning»
4 5 '
Stats-Utskottets Setänkanden. go5
samt sålunda icke bora till något närmare
afseenden upptagas. Hvilket allt
hemstålles till Riksens Högloft Ständers
beprofvande vördsammeligen.
Stockholm den 13 Maji 1823».
N:0 155-
Ankom den ao Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af en
hos Hedervärda Bonde-Ståndet
gjord anmärkning vid Utskottets
Betänkande N:o 36,
angående Provincial-Medicus,
Doctor C. J. Kjellman efterskänkt
Testamen ts-Bevillning.
Stats-Utskottets berörde Utlåtande» har
blifvit från Hedervärda Bonde-Ståndet
återremitteradt med den anmärkning: Att
en, genom Testamente efterskänkt, skuld,,
vore en förmån som borde lika med gåfvor
beläggas med Bevillning? afgift; och
att dessutan ett bifall till Kjellmans ansökan,
skulle blifva ett prejudicat,. hvaråt
många skulle framdeles hemta anledning
att söka enahanda forman, hvilken i afskrifningsvåg
hade feunnat Kjellman till»
go6 Stats-Utskottets Betänkande/.
godo komma, utan att Rikets Ssånder
behöfde för hans skull antaga en princip,
som ej står att förena med hittills följde
Bevillningsgrunder.
I anledning häraf, anser Stats-Utskottet
sig föranlåtet upprepa, hvad dess förut
afgifne Betänkande innehåller, att nemligen
, någon pröfning, i judiciel våg, huruvida
den ifrågavarande Bevillnings-afgiften
bort Kjellman påföras eller ej, StatsUtskottet
icke tillkommit, och i öfrigt
tillägga, att något prejudicat, i andra
fall, ändå omståndigheterne voro lika talande
till eftergift, som i närvarande fråga,
härifrån icke skall kunna härledas,
ån mindre en slik eftergift hafva något
inflytande på tiu gällande Bevillning^
grunder,
Hvilket Stats-Utskottet, med tillkånnagifvande
att Betänkandet blifvit bifallet
af Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
d. 21 Martii, samt af Högvördige Preste-Ståndet
och Vållofl. Borgare-Ståndet
d. ig i samma månad skolat det Hedervärda
Bonde-Ståndet till svar meddela.
Stockholm den 13 Maji 1823*
Stats-Utskottets Betänkanden. <jo^
N:0 156.
Ankom dea 20 Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af erhållen
återremiss af frågan rörande
föråndrad disposition af
räntan å Yeraielands Landtvårns-Cassa.
Sedan Stats-Utskottet, under den 25 i
sistlidne Martii månad, afgifvet Utlåtande
ofver Herr Beckmans Memorial, om
föråndrad dispositon af Räntan å den
så kallade Vermelands Landtvårns-Cassa,
har årendet af Vållofl. Borgare-Ståndet
och Hedervårda Bonde-Ståndet blifvit till
Utskottet återremitteradt på grund af åtskillige,
dervid gjorde anmärkningar, hvilka
hufvudsakligen åsyftat, det Cassan,
som Lånets Innevånare frivilligt sammanskjutit
till gränsens forsvar, icke borde
anses för Statens, utan Lånets Innevånares
tillhörighet, samt att då, efter
Norriges förening med Sverige, detta
grånse-forsvar, som hittills blifvit bestridt
af Vermelands Fåltjågare-Regemente, numera
icke erfordras, hvadan ock Motion
om nämnde Regementes indragning blifvit
vackt, Räntan å Cassan, i stallet måtte
anvåndas till understöd för afskedade
goB Stats-Utskottets Betänkanderi.
Fålt-Jågares i fattigdom efterlemnade Enkor
och Barn.
Hvad angår Statens ifrågastålde rått
till Vermelands Landtvårns-Cassa- Capital,
får Utskottet derom endast åberopa
det afgifne Utlåtandet, hvilket tillräckligt
torde upplysa, att detta, såsom Gåfva
till Staten öfverlåtne Capital, med lika
litet rättvisa, som billighet, numera kan
af Länets Innevånare återfordras, heldst
Staten, å sin sida, fullgjort den förbindelse,
hvarunder Gåfvan blifvit emottagen,
att nemligen, bestrida kostnaden
för det utomordentliga forsvar, som i
anseende till då intråffadt Krigs-tillstånd,
å Lånets gråns fanns nödvändigt; Och
som Statens anspråk å. Räntan på nämnde
Capital måste betraktas från samma
synpunct, som det å sjelfva Capitalet,
finner Utskottet ingen anledning frånträda
sitt tillstyrkande, att samma Ränta
oförryckt hålles Stats-Verket tillhanda får
dess behof, särdeles som frågan om Vermelands
Fält-Jägare Regementes upplösning
beror allena på Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning.
Detta har Utskottet till återremissens
besvarande skolat vördsammeligen anföra,
och derjemte^ tillkännagifva, att Högloft.
Stats-Utsköttets Betänkcinden. gog
Rldderskapet och Adeln, samt H<3gv.
Preste-Ståndet, under den första nåstlidne
April, bifallit Utskottets förra Utlåtande
i detta amne.
Stockholm den 13 Maji 1823.
N:0 157-
Ank om den 20 Maji 1823*
Utlåtande, i anledning afHert
J. Fornanders hos Yållofl. Borgare-Ståndet
ingifne Memorial,
angående inlösen af fyra
stycken casserade Riksgålds-Contoirets
Credit-Sedlar*
Uti ett hos Vållofl. Borgare-Ståndet ingifvet
Memorial, har Herr J. Fornander,
efter framställning af sine enskilde åsigter,
i afseende på de grunder, hvilka för
approbationen af förslitne och stympade
Banco- och Riksgålds-Sedlar hitintills varit
antagne, förmålt det, både rättvisa
och billighet syntes fordra, att Banken
och Riksgålds-Contoiret inlöser alla desse
Verk synbart tillhörande Sedlar, utan afseende
på annat tryck, ån ziffrans och
det grofva trycket till venster, samt Finskan,
och utan afseende på namn, erne*
fp o Stats-Utskottets Betänkanden.
dan de fleste, åfven nyskrifne, icke skola
kunna redigt låsas; vid hvilket Memorial,
som till Stats- och Banco-Utskotten
blifvit remitteradt, var fogat ett större
antal af casserade Banco små Sedlar och
fyra stycken, likaledes casserade RiksgåldsContoirets
Credit-Sedlar af mindre Valeurerne»
Och
som, hvad betråfFar Riksgälds
Sedlarne, desamma, efter hvad utred t år,
blifvit casserade i följd af de under d. i
October 1810, af då varande Stats-Utskottets
bestämde allmänna grunder för
approbation af smärre Credit-Sedlar, hvilka
grunder Vederbörande vid RiksgåldsContoiret,
åt hvilka granskningen och
approbationen af skadade Credit-Sedlar år
uppdragen, funnit vid tillämpningen vara
med rättvisa och billighet, mest öfverensstämmande;
så anser Stats-Utskottet
sig ej heller bora tillstyrka, hvarken de
ifrågavarande Sedlarnes inlösen vid Riksgålds-Contoiret,
eller forslaget om ändring
i det hittils foljde approbationssåttet
får dylike Sedlar i allmänhet.
Hvilket dock till Rikets Hoglofl. Ständers
eget beprofvande ofverlemnas.
Stockholm den 13 Maji 1823.
Stats-Utskottets Betänkanden. 911
N:0 158-
Ankom den 20 Maji 1823.
Utlåtande, i anledning af Herf
Grefve II. Wachtmeisters Motion,
om utvidgad Läkarevård
inom Blekinge Län.
Uti ett, till Hoglofl. Ridderskapet och
Adeln afgifvet, samt till Stats-Utskottet
jremitteradt Memorial, har Herr Grefve
Hans Wachtmeister anfort: att uti Blekinge
Lån, ehuru af vid pass 15 mils långd,
finhes blott en Provicial-Låkare, hvilken,
i anseende till Residence-ortens låge vid
ena åndan af Lånet, blifvit stationerad i
Ronneby Koping; att genom Låkarens
vistande utom Residencet, och då han, i
anseende till förefallande Ämbets-resor,
icke alltid antråffas å Stations-orten, nödigt
biträde saknas vid de i Carlskrona
ofta inträffande besigtningar på Lånsfångarne,
att Amiralitets-Låkarne, till forlågenhetens
afhjelpande, vål verkstält sådane
besigtningar, men att de uttryckligen
forbehållit sig att för framtiden varda
derifrån befriade.
Till afhjelpande af de, af ett sådant
förhållande uppkommande olågenheter, har
gia Stat s-Ut skottets Be tänk anden.
Grefve H. Wachtmeister anhållit om anslag
af lån, till ytterligare en ProvincialLåkare
i Blekinge Lån, eller om icke
detta skulle kunna bifallas, att åtminstone
nödige medel lemnäs Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
derstädes i hander, får
att aflöna en Läkare, som inom Carlskrona
Stad biträder vid förefallande förrättningar.
Stats-Utskottet har tagit detta uti behörigt
öfvervägande, och anser Grefve
H. Wachtmeisters ifrågavarande Motion, på
grund af de hår anförde skål, förtjena
Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet;
att föreslå tillsättandet af ännu en Provincial-Låkare
inom Blekinge Lån, dertill
finner Stats-Utskottet sig dock sakna skålig
anledning; hvaremot, och då Grefve
Wachtmeister, efter hvad Utskottet trott
sig finna, egenteligen åsyftat afhjelpandet
af de olägenheter, som uppkomma genom
brist på Läkare-biträde vid förefallande
besigtningar, så har Utskottet, som
ansett någon anstalt i detta hänseende
vara af behofvet påkallad, trott sig böra
hemställa, om icke en Summa af
ioo R:dr B:co årligen må af Stats-Verkets
medel anslås, samt öfverlemnas till
Konungens
Stats-Utskottets Betänkanden. 913
Konungens Befallningshafvandes i Blekinge
Lån disposition, för att, eftersom båst
och tjenligast finnes, af honom anvåndas
till beredande af nödigt Låkare-bitråde vid
de inom Carlskrona ofta förefallande besigtningar
å Fångarne i Lånshåktet m. fl.
förrättningar.
Hvilket dock till Riksens Hoglofl.
Stånders beprofvande ofverlemnas.
En Ledamots särskilda tanka medföljer.
Stockholm den 13 Maji 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
hos Riksens Stånders Statsutskott
d. 13 Maji 1823-
S. D. justeringen af Betänkandet,
i anledning af Herr Grefve H. Wachtmcisters
Motion om utvidgad Läkarevård
inom Blekinge Lån, förklarade Herr Ofverste-Lieutenanten
Hjerta, sig vara af skiljaktig
tanka, och yttrade:
Emot Hoglofl. Utskottets beslut, angående
anslag af 100 R:dr till ersättning
för en vicarierande åt Provincial-Låkaren
i Blekinge Lån, måste jag reservera
(felt Saini.
c)14 Ståts-Utskottets Betänkanden.
nig; emedan detta Lån, till areal ett af
de minsta, och till Residens-Stadens belägenhet
ett af de bäst lottade, icke bor
hafva företräde i dylika fall emot så vål
alla de Norra Lånen, som Bohus Lån,
n. fl. der Residens-Ståderne ligga i åndan
af Lånen. Alla dessa Lånen skulle
då snarare erhålla dylika anslag”.
Och skulle denna särskilda tanka,'
hvilken af Herr Bruks-Patronen Ekelund
jemväl bitråddes, medfölja Betånkandet
till Respective Riks-Stånden.
Stockholm Ut supra
Ex Protocollo
W. garström.
N:o 15g.
Ankom den ao Maj i8a3.
Utlåtande, öfver Kongl. Maj.ts
Nådiga Proposition, om anslag
å Stat för en särskild Provincial-Låkare
i Herjeådalen
Tm
Stats-Utskottets åtgärd hafva samteliga
Riks-Stånden remitterat följande
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition: (se
i:sta Sami. tid, 259-260). Då, efter hvad
Stats* Utskottets Betänkanden. 915
den Nådiga Propositionen sålunda vid handen
gifver, uti Herjeådalen, der Folkmängden,
efter förlidne års Mantals-långd,
uppgår till nära 5,000 personer, icke finnas
några Bataljons- eller annan Läkare,
hvars biträde vid sjukdoms-tillfållen likväl
år af hogsta vigt; Och den enda Provincial-Låkare
Jemtlands Lån eger, har
sin Bostad i Östersund, på ett afstånd
från Herjeådalen, af 20 till 25 mil; så
får Utskottet af sådan anledning, samt
med åberopande af de flere, uti det under
denna dag afgifvande med Ekonomie-Utskottet
gemensamma Betänkande,
om utvidgad Läkare-vård i flera af Rikets
Provincer, upptagna skål, till Riksens
Håglofl. Ständer vördsamt hemställa,
att, på sått Kongl. Majit i Nåder föreslagit,
en särskild Provincial-Låkare för
Herjeådalen må få tillsättas, samt Utskottet
tillåtas, att, vid regleringen af Medicinal-Verkets
Stat, uppfora det forén sådan
Läkare belöpande Lone-anslag.
Stockholm den 13 Maji 1823*
g\6 Stats-Utskottets Betänkandetu
N:0 160.
Ankom den 20 Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af väckt
fråga, om ändring af de, i Hallands
Lån, hittills följde grunder
för Skattelösen af KronoHemman.
Under d. 11 sistlidne Martii, har Hedervärda
Bonde-Ståndet, till Stats-Utskottet
remitterat ett af Riksdags-Fullmågtige
Pehr Bengtson och Peter Andersson, från
Hallands Lån, ingifvet Memorial, hvaruti
yrkas, att sedan, af för dem okände orsaker,
den praxis, för ungefär io år tillbaka,
blifvit i Halland införd, att genom
anställande värderingar, utröna hvad i
Skattelösen för Krono-Hemman bör erläggas;
hvarigenom skall hända, att Åboerne
å dessa Hemman komma att betala
3 dubbelt högre Skatteköps-skilling, ån i
andre Lån, der denna lösen alltid utgår
med 10 års Grund-Rånta, det måtte Hallands
Låns Innevånare, i nämnde afseende,
komma i åtnjutandet af enahanda förmån,
som öfrige Medborgare i Riket finnas
förunnad.
I anledning häraf, har Stats-Utskottet
inhemtat, att, då, vid 1792 års Riksdag,
Stats-Utskottets Betänkanden. g 17
fråga väcktes om Åboernes å KronoHemman
rått, att, utan föregående värderingar,
eller annan omgång, mot vissa
års Räntor, köpa Hemmanen till Skatte,
förklarade Kongl. Maj:t, enligt Nådigt
Bref till Kongl. Kammar-Collegium af
d. 10 October 1793, sig väl hafva funnit,
att, ehuru genom sjelfva Skatteköps
Förordningen och Kongl. Brefvet af d. 18
Junii 1754, vöre påbudet, att vårderingarne
borde få verkställas, att Kronan för lågenheten
finge fulla värdet, hade dock erfarenheten
visat, att sådant aldrig skett,
eller annorlunda kunde ske, ån att antingen
lågenheten på auction till den mestbjudande
försåldes, eller ock, derföre betaltes
hvad Skatte-Hemman Man och Man
emellan gällde. Icke destomindre ville
Kongl. Maj:t förunna allmogen befrielse
ifrån de dittills brukliga, med många omgångar
och kostnader förenade, Skattevårderingar,
och att Allmogen, i stället,
icke skulle komma att utgifva mera ån
hvad den betalt i Köpeskilling, och andre
derifrån oskiljagtige omkostnader, som
i allmänhet funnits minst uppgå till 10
års Krono-vårderings-råntor; hvilka Kgl.
Maj:t alltså tillåt blifva lösningspriset i
Sverige, dock på det sått, att, å ena sidan,
Landshöfdingen, i fall han funne en
qi8 Stats-Utskottets Betiinkcmden.
eller annan lågenhet vara mer vård, skulle
derå låta anställa värdering till bevakande
af Kronans rått, och, å den andra,
att de af Allmogen, som ansågo
ofvannåmnde lösnings-pris vara för dyrt,
vore obetaget, att, på förr vanligt sått, genom
värdering Skatteråttigheten sig förvärfva;
om iakttagande af hvilket Nådiga
förordnande, som genom Kongl. Kammar-Collegii
Kungörelse d. 29 October
sistnämnde år blifvit till allmän efterrättelse
meddeld, Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande,
uppå fårekomne anledningar,
blifvit ytterligare erinrade uti
Kongl. Kammar-Collegii Circulaire-Bref
d. 6 October 1812.
Föreskriften om ifrågavarande öfverklagade
värderingars anställande, år
alltså icke, enligt Riksdags-Fullmågtige
Pehr Bengtsons och Peter Anderssons förmenande,
partiel för Hallands Lån, utan
gällande för hela Riket. — Huruvida desse
värderingar der i lånet oftare, ån på
andre ställen, egt rum, år Stats-Uskottet
ej i tillfälle att upplysa; men, om sådant
inträffat, år Utskottetöfvertygadt, att särskilda
omständigheter dertill föranledt;
vid hvilket förhållande, och då, i allt
fall, vederbörande hafva öppet, att i
Slats-Ut skottets Betänkctnden. gig
laga ordning söka råttelse uti Vårderingsmånnens
åtgärder, Utskottet saknar all
anledning att understödja Riksdags-Fullmågtige
Pehr Bengtsons och Peter Anderssons
i denna del gjorde framställning.
Hvilket Riksens Hoglofl. Stånders närmare
bepröfvande vördsamt understålles.
Stockholm 13 Maji 1823.
NtO 161.
Ankom den ao Maji i8a3.
Utlåtande, i anledning af våckt
fråga, om förändring i MotesPassevolance-afgiftens
utgörande.
Med anmälan, att den om Mötes-Passevolance-afgiftens
utgörande utfärdade
Författning blifvit, på det sått tolkad,
och handhafd, att afgiften äfven uttagits
äfven för de år, då Regements-möte icke
inträffat, hvilket skulle vara rakt stridande
mot Författningens anda och ändamål,
har Riksdags-Fullmågtigen Eric Svensson
från Bohus Ltån, på sina Committenters
i Sotenäs Hårad anmodan, uti ett
till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet
Memorial, begårt den förklaring öfver
Stats- Utskottets Betänkanden.
nämnde Författning, att sådant förment
missbruk med ifrågavarande afgifts utfordrande,
för framdeles måtte forekommas.
Hvarefter ärendet blifvit till Stats-Utskottes
åtgärd remitteradt.
Till upplysning härvid får Utskottet
anmäla, att, då Riksens Ständer, i betraktande
af den stora nytta för Riket,
som genom inrättningen af en MotesPassevolance-afgift
vid Indeldte Infanterierne
och de till Fotfolk afsuttne Cavallerier,
i en framtid kunde vinnas. Uti
underdånig skrifvelse d. 12 Julii 1812,
uppgåfvo sättet, hvarpå en sådan inrättning
låmpeligast skulle kunna tillvågabringas,
förklarades uti i:sta och 2:dra puncterne,
att emot det Roten icke vidare
komme att till Soldaten vid Regementsoch
Compagnie-moten, Mönstringar, Krono-arbeten,
eller hvad annat tillfälle och
tåg, som heldst, aflemna Motes-, Kost- och
Drickspenningar, eller skjutsa hans Rotekista,
skulle Roten erlägga till Kongl.
Maj:t och Kronan 8 R:dr i ett för allt
ärligen i fredstid, att efter Rotens fria val
betalas antingen med penningar eller i
Spannemål och såfvelvaror införde till
Krono-Magazinet, och beräknade efter
Marke
-
Stats-Utskottets Betunkanden. 92 r
Markegång; och som vid det i anledning
häraf, med Deputerade från samtelige
Rust- och Rotehållare uti Götheborgs och
Bohus Lån hällne sammantråden, dess
Deputerade tillkånnagifvit, att de gerna
åtogo sig erläggandet af den bestämda
urliga afgiften af 8 R:dr Banco för hvarje
numer, emot befrielse från all kostnad
af Skjuts, Matsäck, och Drickspenningar
vid Möten, Mönstringar, Krono-arbeten
eller förefallande tåg, som vanligen
blifvit Soldaten af Rotehållarne bestådd,
täcktes Kongl. Maj:t denna öfverenskommelse
i Nåder fastställa, enligt derom till
Kongl. Krigs - Collegium aflåtne Nådig
Skrifvelse af d. 30 Martii 1813-
Vid detta förhållande anser Utskottet,
att Rotehållarnes i Sotenäs Hårad nu
anmälde klagan öfver Mötes-Passevolanceafgiftens
årliga utfordrande, saknar allt stöd
af den åberopade Författning, hvars lydelse
i denna del år tydlig, att meningen,
efter Utskottets tanka icke bör kunna
missförstås Någon förklaring deröfver
torde alltså icke erfordras; och äfven
i händelse en sådan skulle pröfvas
böra ega rum, finnér Utskottet den samma
så mycket mindre kunna meddelas
fade Sami.
Q22 Stats-Utskottets Bétänkanden.
af det innehåll Eric Svensson åsyftat, sorn
grunden hvarpå hela Pass'evolance-Inråttningen
i Riket hvilar, derigenom hufvudsakligen
komme att rubbas, enar MötesPassevolance-afgifterne
i Rikets öfrige Provincer
utgöras efter samma beräkning
som i Götheborgs och Bohus Lån blifvit
iakttagen.
Dock varder detta till Riksens Höglofl.
Ständers vidare bepröfvande vördsammeligen
öfverlemnadt.
Stockholm den Maji 1823.
