# ID: svediakorp-gov1853
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 118,463
# sentences: 5,137
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG,
till Samtliga Riks Ståndens Protocoll
Vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1823.
• -
Tredje Samlingen
Innehållande:
Con*titutlon»-Ut*kottet* Betänkanden.
Stock soia,
hos Ernst Adolp ii Ortman.
1825.
Ankom den 11 Febr. »823.
N:o 1.
Wördsamt Memorial.
Om tryckning af Förslag till wc*
åringar af Grundlagen.
F*ör beredandet af en fullständig och hel
öfversigt af de, från sistförflutne Riksdag,
hvilande förslag till ändring i Grundlagarne,
som vid den nu påstående böra till
afgjörande upptagas, får hos Riksens Högloft.
Ständer Deras Constitutions-Utskott
vördsamligen hemställa, om icke , i likhet
med hvad förr skett, en uppgift på dessa
förslag, må genom Utskottets försorg och
mot kostnadsersättning af Riksdags-Expense-medlen,
tryckas och till Resp. RiksStåndens
samtelige Ledamöter utdelas.
Uppgiften kunde, efter Utskottets tanka,
lämpligast inrättas i Spalter, innehållande,
den ena /J)':nes nuvarande lydelse ,
och den andra Projecten till ny redaction,
med hänvisning, ej allenast till den Pagina
i Bihanget, der förslaget upptages , utan
ock till Protocollen för de dagar, då hvarje
ämne blifvit inom Riks-Stånden föredraget
eller discuteradt ; I hvilket sednare
hänseende Riksens Ständer, eä framt annora
4 Ccn stitutions Utskottets betänkatiden.
Utskottets hemställan bifalles, lärer täckas
förständiga Stånds-Cancellien, att ur Protocollen
inhemta och till Utskottets Cancelli
ofördröjligen aflemna nödiga upplysningar.
Förmodandes i öfrigt Utskottet ,
att en upplaga af omkring Ett-tusende
Exemplar för ändamålet erfordras. Stockholm
den 7 Febr. 1823.
På Högl. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar
B. v. Platen.
På Högw. Presteståndets
Ledamöters
vägnar
Ludvig Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bondeståndets
Ledamöters Ståndets Ledamövägnar
ters vägnar
johan Westin. A. Danielson.
J. D. Valerius.
Constitutions-Jjtskottets betänkanden. 5
N:o 2.
Memorial till Riksens Ständer,
med tillkänna gifvande af Constitutions-
Utskottets beslut i fråsan
om ett särskildt Utskotts
nedsättande.
Vid pröfningen af den, genom Resp.
Riks-Ständens under den 18 , 21 och 24
i denna månad fattade beslut, till Constitulions-Utskottets
afgörande , jemlikt 29
och 56 §. §. af Riksdags-Ordningen, hänskjutna
fråga, om tillsättandet af ett särskildt
Riksens-Ständers Utskott, för att utreda
orsakerna till och föreslå botemedlen
emot den i flera delar af Riket, synnerligast
för jordbruks-näringen, öfverldagade
förlägenhet, har Constitutions Utskottets
Pluralitet, utrönt medelst omröstning
Ståndsvis, funnit ofvannämnda Särskildta
Utskotts tillsättande icke vara af nöden ;
Hvilket resultat Utskottet bort gifva Riksens
Höglo!!. Ständer vördsamligen härmed
tillkänna. Stockholm den 25 Februarii
1823.
6 Constitutions Utskottets betänkandeti,
Ankom den 7 Mars 1Ö23.
N:o 5.
Memorial till Riksens Ständer i
anledning af Remissen å Kongl.
Majus Nådiga Skrifvelse, ang.
11. K. II. K ron-Vrinsens utnämnande
att i vissa Jall föra ordet
uti Regeringen.
Genom Protocolls-Utdrag af den 18
och 21 innevarande Februarii, hafva Riksens
Ständer till Deras Constittuions-Utskott
remitterat Kongl. Majits under den
13 i samma månad aflåtna Nådiga Skrifvelse,
angående rättighet för Kongl. Maj:t
att, i de fall 43 §. Regerings-Formen innehåller
och under Kongl. Maj:ts resor
till KonungaRiket Norrige, utnämna Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen till Ordförande
i den då tillförordnade Regering.
Under öfverläggningen om detta vigtiga
ämne, har Utskottet i minnet återkallat
att, utan Constitutions-Utskottets förutgångna
hörande, Riksens Ständers ej mindre
vid 1812 års Riksdag tili Kongl.
Majit i underdånighet framburit Deras enhälliga
beslutna önskan att dåvarande Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen Carl Johan
måtte, så ofta Kongl. Majit af sjuklighet hin
-
Constitutions-Utskottets betänkan 7
drades från befattning med Regerings-Ärenderna,
inträda i utöfningen af Konungamagten,
med all den rätt gällande Grundlagar
densamma tillagt, och i Kongl. Majits
Namn Rikets Styrelse föra, än äfven under
sista Riksmöte , för en ytterligare utveckling
af nämnda beslut, lika enhälligen
stadgat, att nuvarande Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen Joseph Frans Oscar »kulle,
i enahanda fall, med enahanda magt beklädas
; Att deremot Constitutions-Utskottets
under förstberörda Riksdag, med stöd
af Kongl. Majits Nådiga Proposition, framgifna
förslag, bland annat, till den ändring
af 45 §• Regerings-Formen att, när Konungen
ginge i fält , antingen Thronföljaren ,
om Han fyllt Aderton år, eller ock Sex
Stats-Rådets Ledamöter måtte föra Regeringen,
icke vid påföljande 1815 års Riksmöte
vunnit Riksens Ständers bifall.
I betraktande af dessa omständigheter,
sins emellan jemförda, borde naturligtvis
Utskottet nu föreställa sig att Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse icke åsyftar någonverklig,
för alltid bestående Grundlagsförändring,
utan fast häldre ett personelt
undantag, en tillfällig modification af Regerings-Formens
43 > samt att jemväl
Resp. Riks-Stånden härutinnan delat Utskottets
åsigter, ehuru den generela föreskriften
i na punkten af Riksdags-Ordnin
-
8 Coristitutions■ Utskottets hetcinkanäen.
göns 44- §• skäligen kunnat föranleda Remissen.
Troget sin bestämmelse och slutet inom
den gräns för sina betankandens afgifvande,
sorn 55, 56 och 81 §. §. Regerings-Formen
samt 29 § Riksdags-Ordningen
utstaka , finnér således ConstitutionsUtskottef,
hvilket, i denna egenskap, det
väsendtligen tillhör att behandla frågor
ont förändringar af Grundlagarna, sig icke
tillständig! att taga närmare befattning
t- o f-j
med rnålet, utan nödgas vördsamligen återlemna
det, uti dess närvarande skick ,
till Riksens Ständer, för den åtgärd , sorn
vidare må pvöfvas erforderlig och lämplig;
Stockholm den 27 Februarii 1825.
Ankom den 21 Mars 1823.
N:o 4
Constitutions- Utskottets Utlåtande
till Högloft. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af Herr Lagmannen
Grefve J. II. Gyllenborgs
Memorial, rörande sättet att inom
Utskottet verkställa Läsningen
af Stats Rådets Protocoll.
Hos Högloft'. Ridderskapet och Adeln
har Herr Lagmannen Grefve Johan Henning
-
Constitutions-Utskottets betänkanden. 9
ning Gyllenborg, med framställande af
åtskillige anmärkningar mot ConstitutionsUtskottets
organisation på Tre Divisioner,
för läsningen af i Stats-Rådet förde Protocoll
öfver Regerings-Ärenden, tillika föreslagit
det Utskottet måtte anmodas att
antingen in Pleno förrätta denna läsning,
eller ock begära en sådan förstärkning, att
hvarje Division komme att bestå af Tjugufyra
Ledamöter ; Och det är i följd af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns härå
den 18 nästlidne Februarii beslutna Remiss,
som Utskottet, hvilket först den 15
dennes erhållit del af undertecknad von
Plåtens och Herr Revisions - Secreteraren
Friherre Ludvig Boyes i Remissen åberopade
muntliga Anförande, nu får afgifva
sitt vördsamma utlåtande i ämnet.
Första skälet, hvarföre Utskottet, till
läsning af Stats-Rådets Protocoll, formerat
sig på Afdelningar, ligger i den hvarje
Utskott af Gruudlagen oförvägrade och af
allmän Praxis tillerkända rätt att, efter behof
och omständigheter, reglera sina inre
ceconomica och deribland arbets-methoden.
Enhälligt sammanstämmande var äfven Utskottets
mening härom, ehuru minoriteten
yrkade att Divisionernas antal måtte,
såsom under sista Riksdag, inskränkas till
2
*0 Constltutiom Utskottets betnnkanden.
två. För majoritetens tanka hemtades deremot
ett ytteilikare stöd från prejudicater
vid löto, 1812 och 1815 årens Riksdagar,
då den förberedande granskningen
verköläldes på 5 Afdeluingar
Andra och törhända hnfvtidsakliga
grunden lill Utskottets anmärkta förfogning
igenfinnes i sjelfva nödvändigheten.
Läsningens föremål omfattade en tidrymd
af icke mindre än fem år och nära 2 månader;
De utgjorde tillsammans olver
Tvåtusende särskildta, tili en del vidlöftiga
Protocoll ; och Urskottet ansåg sig ovil
koiligen förpligtadt att taga i beräkning
möjligheten att, jemte bestridandet af dess
öfriga vi tiga göromål , fullborda Protocollens
läsning inom den i 109 §. Regerings
formen för Riksdags fortfarande bestämda
tiden. Också är Utskottets omdöme
i detta fall redan af erfar nheten besannadt,
enär dess Tre Divisioner, under
förflutna S«x veckor och på Sjutton Läsedagar,
knappt hunnit genomgå hälften af
Portocollen.
Utskottet bör dessutom tillägga, att
ingen af dess Ledamöter saknar tillgång
all hela rörmiddagen och vissa timmar eftermiddagen
enskildt inhemta kännedom af
ProtocoUen, med deröfver upprättade Li
-
Constitutions-Utskottets betänkanden. n
stor, samt att på afdelningarna endast läsning
oeh anteckning ega rum , hvaremot
alla discussioner och beslut äro åt Utskottets
Plenum förbehållne.
Efter denna enkla förklaring, öfverlemnar
Utskottet vördsamligen till Högloft.
Ridderskapets och Adelns oväldiga och
upplysta bedömande, om, på ett annat sätt,
läkningens behöriga fulländande kunnat
bättre förenas med dess tillbörliga noggranhet,
och huruvida Utskottet billigen
må anklagas för ett afsteg från Constitutionen,
då det tvärtom sökt uppfylla och
förlika hennes fordringar.
Hvad sedermera beträffar frågan om
Utskottets förstärkande , torde Utskottet
tillåtas häremot påminna, att- likmätigt 56
§. Riksdags Oi dningen , en sådan förstärkning
egentligen förutsätter tillfälligt under
Riksdagens lopp ökade göromål och
då ensamt beror på Utskottens egen fiia
pröfning af beholvet ; Att de Två minst
talrika Riks-Ståndens samtlige Led möler
redan föiut äto placerade i Ett, någie i
Två Utskott, och kunde svårligen , med
vinst eller utan skada för ärendernas gång,
dela sig emellan flera ; Att den jemna lugna
uppmärksamheten säkrast undeihålles
inom en ej ali för stor åhörande Personal,,
12 Constitutions- Utskottets betänkande.
»arnt ändtligen att Preleminaira granskningen
eller Protocolls-läsningens verkställande
pä Tre Divisioner, förstärkta till Tjugufyra
Ledamöter hvardera, skulle nödvändigtvis
medföra en olämplig och utan
tvifvel mindre princip-enlig tredubbling
af detta antal, vid definitiva granskningen
eller anmärkningarnes bestämminde in
Pleno.
I öfrigt får Utskottet upplysa den
varde Motionnairen att, vid efterseende i
förra Riksdagens Constitutions - Utskotts
Handlingar, Stats-Råds-Protocollet för den
12 November 18x6, innefattande tillstyrkan
af Nådiga Ordres om krutförsäljning
från Kronans förråd, befunnits vara läset,
icke på Division, utan in Pleno den 6
Martii 18iö ; hvarjemte, i anledning af
Friherre Boyes yttrade farhåga, för den
misstänka bland Allmänheten, att alla Protocoll,
hvilka tilläfventyrs innebära föremål
för anmärkningar , kunde öfverlemnas
åt en Division mer tillhörande Ministeren
än de öfriga, och i sådan händelse Fern
Ledamöter lättligen utgöra pluralitet, Utskottet
bort erinra att Afdelningarna ej
ega besluta om Anmärkningars framställande
eller nedläggande, men att dessa in
Pleno uppgfvas af Ledamöterne aldeles individuel^
i ChronologiskOrdning, — att Af
-
Constitutions-Utskottets betänhanden. 15
delningarne, formerade genom lottning,
på samma gång läsa hvarje särskildt StatsExpeditions-Protocoll,
tertial efter tertial,
i den mon Arbetet fortskrider samt att
Divisionernes Ledamöter ej äro andre än
Utskottets, hvars sammansättning åter ankommer
på det förtroende, som grundat
valen.
Stockholm den 18 Martii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet i
Riksens Högloft. Ständers Constitutions-Utskott
den 20 Martii
1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets ,
under datum af den 18 dennes , till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln afgående
vördsamma utlåtande, i anledning af Remissen
å Herr Lagmannens Grefve J. H.
Gyllenborgs Anmärknings - Memorial , rörande
Utskottets Organisation på Tre Afdelningar,
för läsningen af Stats-Rådets
Protocoll , reserverade sig Herr Professor
Cederschöld mot det i Expeditionen förekommande
uttryck att ”den jemna lugna
•'uppmärksamheten säkrast underhålles in»’om
en ej alltför stor åhörande Personal”.
Ut Supra.
14 Constitutions-TJtskottets betänkande.
Ankom den 3 April 1823.
N:o 5.
Memorial med hemställan om
Deputerades förordnande till
uppsigt öfver Grundlagarnas
Jelfria tryckning.
Uti sednaste upplagan af Rikets Grundlagar
finnas Åtskilliga, till en del från den
förra öfverflyttade , mer och mindre betydliga
tryckfel, hvilka, alltid vanprydande
texten, jemväl någon gång förändra
sjelfva meningen. Såsom exempel derpå
må blott anföras , att i det moment af
Tryckfrihetsförordningens 2 jf., hvarigenom
bland annat förbjudes , vid 33 R dr
16 sk. vite, kungörandet af i vissa omnämnde
handlingar influtna, otidiga , anstötliga
eller förklenlig uttryck om Personer,
dem ett mål icke egentligen bet'affär,
ordet icke framför egentligen blifvit
uteslutet; Och det är synbart, ait en, under
åberopande af dett-a Lagiutn, anklagad
part konime att lida verklig orättvisa , i
händelse Domaren såsom han måste, härvid
bokstafligen tolkade Lagen.
Af dessa anledningar, och med afseende
å vigten deraf, att Lagar, hvilka, lik
-
Constitutions-Utskottets betänkande, ig
mätigt £5 §. Regeiingsformpn, böra i hvarje
fall efter ordalydelsen tillämpas, äfven
eihålla den högsta typo«raphiska correction,
får ConMiiutions-Ulskotlet vördsam
liljen hemställa om icke, på sätt vid 1815
års Riksdag i allmänhet egt unn, för de i
Kongl. Majlis och Riksens Ständers namn
utgilna författningar, Riksens Höglofl.
Ständer skulle tackas , under loppet af nu
påstående Riksmöte, uppdiagä vissa StåndsDepulerade
att, unuer 01 dförande af Herr
Juslitife Ombudsmannen, tillse och ansvara
derföre, att åtminstone de tilläfventyrs
förändrade Gmndlagar, hvaraf tryckningen
ej medhinnes före Riksdagens slut, må utfärdas
i noga öfverenssiämmr l»e med justerade
och af Resp. Riks Stånden godkända
expeditioner, samt föröftigt med äldre
correctare upplagor. Stockholm den 29
Martii 1823
Ankom den 3 April 1823.
N:o 6.
Memorial med öfverlemnande
af en tryckt uppgift på de
från sista Riksdag hvilnnde förslag
till ändring i Grundlagarna.
Sedan den, jemlikt Riksens Ständers
beslut, genom Constitutioxis-Utskottet för
-
16 Constitutions-TJtskottets betänkande.
anstalltade tryckning af en uppgift pä de
från sista Riksdag hvilande förslag till ändring
i Grundlagarna nu mera hunnit fullbordas,
får Utskottet härmedelst till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln (Högvördiga
Präste-Ståndet) (Wällofl. Borgare-Ståndet)
fHedervärda Bonde-Ståndet) öfverlemna
650 (75) (75) (15°) Exemplar af
Samma Uppgift, för att bland Ståndets Ledamöter
utdelas. Stockholm den 2 April
1823.
UPPGIFT
på de förslag till ändring i Rikets Grundlagar,
som, vid Riksdagen åren 1817—■
1818 lagligen beredda, bort, jemlikt
56 §. Regerings Formen, förblifva
hvilande, för att först vid den näst
inträffande, eller nu påstående Riksdag,
kunna till afgörande upptagas.
P aragraphena nu
varande
lydelse i de
delar, hvaraf ändring
blifvit föreslagen.
P aragraphens blifvande
lydelse i samma
delar, om den
föreslagna ändringen
antages.
Constitutions-lTtskottets betänkanden. 17
Anmärkn ing:
De ändrade ställen äro, äfvensom de nya
tilläggen med cursiva Stilar utmärkta.
Regerings-Formen.
§.
, . . Inhemte dock,
i de fall här nedanföre
stadgas, underrättelser
och råd af
ett Stats Råd, hvartill
Konungen kallar
och utnämner kunnige,
erfarne, redlige
och allmänt aktade
infödde Svenske
Frelse eller Ofrälse
Män af den rena Evangeliska
Läran.
4*
. . . Inhemte dock ,
i de fall här nedanföre
stadgas, underrättelse
och råd af
ett Stats-Råd, hvartill
Konungen kallar
och utnämner kunnige,
erfarne, redlige
och allmänt aktade
infödde Svenske
Frälse och Ofrälse
Män af den rena Evangeliska
Läran.
Alternativ.
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedanföre
stadgas, underrättelse
och råd af
Bihang till R. S. Vrot. 3:dje Saini.
3-
i5 CiHSiitutrons Utskottets betänkanden.
ett Stats-Råd, hvartill
Konungen kallar
och utnämner kunnige,
erfarne, redlige
och allmänt aktade
infödde Svenske
Män af den rena Evangeliska
läran.
Se Bihanget till samtelige
Riks- Ståndens Protocoll
vid lfiiy—18 åren*
Riksdag, 3 Bandet sid.
36.
Ridderskapets och Adelns
Protocol) den 21
April 18185 II- s>d. 103;
d. 27 April, II. si d. 537;
d. £3 Maji, II. sid. 122,
och d. 27 Maji, II. sid.
407—409-
Preste-Ståndets Dito
d. 8 Maji, 1818) sid. 322,
4 Bandet.
Borgare - Ståndet*
Dito d. 18 och 23 April,
sid. 1854—57» 19Öi» samt
d. 21 och 30 Maji, sid.
2311, £797.
BondeStandets Dito
den 18 April, sid. 278*
4 Bandet.
$. 7-
Körningen läte Konungen läte
uti Stata-Rådet Sig uti Stats-Rådet Sig
Constitutions-Utskottets betänkande, iq
föredragas ochafgöre
der alla RegeringsÄrenden,
utom de
Ministeriella, eller
dem som angå Rikets
förhållanden til främmande
Magter, samt
Commandomål, hvarmed
förstås sådan®,
som Konungen i egenskap
af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjös ornedelbarligen
besörjer.
föredragas och afgöre
der alla RegeringsArenden,
utom de
Ministeriella , eller
dem som angå Rikets
förhållanden till
främmande Magter,
samt Commandomål,
hvilka Konungen i
egenskap af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjöss, ornedelbarligen
besörjer,
och hvarmed förstås
sådana enkla
JVlilitäriska mål, som
icke, efter Grundlagen
höra till föredragning
i Statsllådet
och Stats-Secr
eter ar ens expedition,
icke leda till
stiftande af nya, icke
till ändring, förklaring
eller rubbning
af gällande Lagar
ochAllmännaOee
nomiska Författningar,
eller uti dis
-
SK» Constitutions-XJtskottets betänkande.
■positionen nf allmänna
medel.
Sa Bihanget, 3 Bandet,
sid. 32.
RiddersUap-t» och
Adeln» Protocoll den 18
April II. «id. lii
d. 27 April, II. *id.
37»—384; d- a7 Mai> 1T
aid.
490—499; d. 5 Junii,
1. 142, lamt den 11 Junii.
Preste-ståndet» Protocoll
d. 15 April lQiÖ,
»id. 590, 3 Bandet.
Borgare - Ståndet»
Dito d. 15 och 23 April,
»id. 17Ö5, 1961.
Bonde-Ståndets Dito
d. 15 April, sid. 22(5. 4
Bandet.
5. 9-
Sista punkten.
. . . För Rådslagen
skola Stats - Rådets
Ledamöter vara ansvarige,
såsom i 106
£. derom vidare stadgas.
. . . För Rådslagen
skola Stats- - Rådets
Ledamöter vara ansvanea,
såsom i 100
eller 107 $. derom
vidare stadgas.
Se Bihanget, 3 Bandet,
sid. 25 och 122.
Ridderskapet* och
Adelns Protocoll d. 7
Constitutions-TJtskottets betänkande. 21
$•
Alla afgifter, som
Riksens Ständer under
de i föregående
§. nämnde Titlar beviljat,
skola utgöras
intill slutet af det år,
under hvars lopp den
nya Bevillningen af
Riksens Ständer fastställd
blifver Varda
Riksens Ständer dessförinnan
af Konungen
eller StatsRådet
sammankallade, upp
-
April, I. sid. 2O7; d. 11
April, I. sid. 350—361;
d. 27 Maji, II. sid.
490—499; d 3 Junii, I.
»id. 141, och d. 11 Junii.
PresteStåndet» Dito
d. 7 April och 6 Junii
a0l8> »id. 460, 3 Bandet,
och sid. 596, 5 Bandet.
Borgare - Ståndet»
Dito d. 4 och 0 April,
»id. 1591, 1690 samt den
5 och 0 Junii sid. 2O99,
3113-
BondeStåndet* Dito
d. 4 April, »id. 08» 4
Bandet, samt den 5 Junii
»id. 307, 5 Bandet.
6l.
Alla afgifter, som
Riksens Ständer under
de i föregående
/. nämnda Titlar beviljat,
skola utgöras
intill slutet af det
åi*, under hvars lopp
den nya Bevillning
gen af Riksens Ständer
fastställd blifver.
Se Bihanget, 3 Bandet
sid. 47.
Ridder*kapets <?ch
Adelns Protocoll d. 23
22
Constitutions- Utskottets betänkanden.
höre Bevillningen,
hvartill alla ofvannämnda
afgifter räknas,
med det årets
utgång, då en sådan
Riksdag börjar.
April löts, II. sid. 1/q.
d. 2 Maji, I. »i(3. 12, ij,
Prejf.eStåndpfi Dito
d. 25 April igjö, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 2i och 23 April,
sid. 190Ö, 1961.
BondeStåudets Dito
d 21 April sid. 304. 4
Bandet.
§• 102.
Denna Domstol,
som Riks-Rätt kallas,
skall i sådant fall bestå
af Presidenten uti
Konungens och Rikets
Svea Hof-Rätl,
hvilken deruti före
Ördet, Presidenterne
uti alla Rikets Collegier
Fyra de äldste
Stats-Råd, Högste Befälhafvaren
öfver de i
Hafvudstaden tjenstgörande
Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren för den
vid Hufvudstader. för
lagde Escadern af
Arméens Flotta, tvenne
de äldste Råd i
Denna Domstol,
som Riks-Rätt kallas,
skall i sådant fall bestå
af Presidenten
uti Konungens och
Rikets Svea HofRätt,
hvilken deruti före
ordet, Presidenterne
uti Rikets Krigs-,
Kammar-, Bergsoch
Commerce Collegicr
samt KammarRätt,
Fyra de äldste
StatsRåd, Högste Befälhafvaren
öfver dei
llufvudstaden tjenstgörande
Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren för
den vid Iiufvndsta
-
Constitutions-Zjtskottets betänkanden. 23
Svea HofRätt och det
äldste Råd i hvarje
af Rikets Collegier.
Då antingen Justitiae
Cancelleren eller Justitia
Ombudsmannen
finner sig befogad
att Högsta Domstolen
samfällt eller
särkilde Dess Ledamöter
inför RiksRätten
tilltala, aske
han hos Presidenten
i Konungens och Rikets
Svea Hof-Rätt,
såsom Riks-Rättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola tilltalas.
Presidenten i
HofRätten foge derefter
anstalt om RiksRättens
sammanträde,
för att kallelsen
utfärda och målet
vidare i laga
ordning behandla.
Skulle emot förmodan
han detta underlåta
eller någon af
de öfrige förenämn
-
den förlagda Escadern
af Arméens
Flotta, tvänne de
äldste Råd i Svea
HofRätt och det äldsta
Råd i hvarje af
de Fem här ofvan
nämnda Collegier.
Då antingen JustitiaeCancelleren
eller Justinaa
Ombudsmannen
finner sig befogad
att högsta Domstolen
samfällt el er
särskilde dess ledamöter
inför RäksRätten
tilltala, aske han
hos Presidenten i
Konungens och Rikets
Svea HofRätt,
såsom RiksRättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola tilltalas.
Presidenten i
HofRätten foge derefter
anstalt om RiksRättens
sammanträde,
för att kallelsen
utfärda och målet
vidar* i laglig ord
-
*4 Constitutions Utskottets betänkande,
de Embetsman undandraga
sig att uti
RilcsRätten deltaga,
stånde de, för en sådan
uppsåtlig försummelse
af deras
Ämbetspligt, till lagligt
ansvar. Hafva
en eller flere af RiksRättens
Ledamöter
laga förfall , eller
linnes emot någon
af dem Laga jäf, vare
ändock Rätten
domför, om Tolf deruti
sitta. Är Presidenten
i Hof-Rätten
af laga förfall eller
jäf hindrad, företräde
dess ställe den
äldste i tjenst varande
Presidenten.
Denne domstol
åge, sedan ransakningen
fulländad är
och Domen efter
Lag fälld, att densamma
för öppna
dörrar afkunna. Ingen
håfve magt att
sådan
ning behandla. Skulle
emot förmo an
han detta underlåta,
eller någon af de
öfriga förenämnda
Ämbetsmän undandraga
sig att uti
RilcsRätten deltaga
stånde derför till
lagligt ansvar, såsom
för annan uppsåtlig
försummelse
c f deras ämbetspligt.
Hafva en eller flere
af RiksRättens Ledamöter
laga förfall,
eller fi nnes emot någon
af dem laga
jäf, vare ändå Rätten
Domför, om
Tolf deruti sitta.
Brister något i detta
antal, tillkalle
då Riks Rätten, af
de äldste i ordning
varande Stats Rådets
Ledamöter samt
[IofRätts och vederbörande
Colle gii
Råd,
så många att
Rätten
Constitutions-Tjtskottcts betänkande. 25
sådan dom ändra ,
Konungen dock obetaget
att göra Nåd ,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den dömdes återinsättande
i Rikets
tjenst.
Rätten blifver domför
; iakttagandes
dervid, att kallelsen
utfärdas till närmaste
Ledamot af det
eller de Werk, hvarifrån
det bestämda
antalet ej utgått:
och böra i ofvannämnde
händelse,
Högste Befälhafvarén
öfver Hufvudstadens
Garnison ersättas
af Krigs-HofRättens
äldste JVUditaire-Ledamot,
samt
Högste Befälhafvaren
för Armeens
Flottas Escader vid
tlu vudstaden , af
den som närmast honom
eger Befälet.
Är Presidenten i Svea
Hof-Rätt af laga förfall
eller jäf hindrad,
företrädes dess ställe
af den äldste i
tjenst varande Presidenten
, och efter
Bihang till R. S, Prot, 5:dje Sami.
26 Constitutions- Utskottets betänkanden.
Presidenterne, af
den Ledamot som
innehafver högsta
Ämbetsvärdigheten.
Denna Domstol
åge, sedan ransakningen
är fulländad och
Domen efter Lag
fälld , att densamma
för öppna dörrar afkunna.
Ingen håfve
magt att sådan Dom
ändra, Konungen obetaget,
att göra Nåd,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den -persons återinsättande
i Rikets
tjenst, som blifvit
dömd sitt Ämbete
förlustig.
Se Bihanget 3 Bandet,
sid. 113 och 137.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 5
Junii 1818- I- 8*d. 141; d.
11 och 25 Junii, II. sid.
457; d. 27 Junii, II. sid.
511—,5iö
Preste-Ståndets
Dito
d. 6 och 27 Juni 1818 .
sid. 396, 5 Bandet, och
sid, 165, 6 Bandet.
Cons tit utions-Utskottets betänkande. 27
Borgare - Ståndets
Dito d. 5, 8 och 27 Junii,
sid 2899, 3113, 3387-  Bonde-Ståndets Dito
d. 5 Junii, sid. 307, 5
Bandet, samt d. 26 Junii,
sid. 188, 6 Bandet.
§. 107.
1. Morn.
Skulle Constitutions-Utskottet
anmärka,
att Stats-Rådets
Ledamöter samfällt
eller en eller
flere af dem, uti deras
rådslag om allmänna
mått och steg,
icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta,
eller att någon StatsSecreterare
icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Skulle Constitutions-Utskottet
anmärka,
att Stats-Rådets
Ledamöter samfällt
eller en eller flere
af dem, uti deras
rådslag om allmänna
mått och steg, icke
iakttagit Rikets sannskyldiga
nytta, eller
att någon Stats-Se«
creterare eller Föredragande
af Cornmando-mål
icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Se Bihanget, 3 Bandet,
sid 25.
► Ridderskapets och Adelns
Protocoll den 7
April, I. sid. 287; d. xi
28 Constitu/tions- Utskottets betänkande.
April, I. sid. 355—553;
d. 27 Maji, II. sid.
491—499; d. 5 Junii, I.
sid. 142, och d. 11 Junii.
PresteStåndets Dito
d. 7 April 1818) s‘d.
460, 3 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 4 och 8 April,
sid. 1591, 1690.
BondeStåndets Dito
d. 4 April, sid. 88» 4
Bandet.
2. Morn.
Frågor uti detta
amne kunna i Riksens
Ständers Plena väckas,
och afandra Riksens
Ständers Utskott,
än Constitutions-Utskottet,
hos Stånden
andragas, men icke
af Riksens Ständerafgöras,
förr än sistnämnde
Utskott deröfver
blifvit hördt.
Under Rik sens Ständers
öfverläggningar
derom skola icke
Konungens beslut uti
mål, som röra enskilde
Personers eller
Frågor uti detta
ämne kunna i
Riksens Ständers Plena
väckas, och af andra
Riksens Ständers
Utskott, än Constitutions-Utskottet,
hos
Stånden andragas.
Sedan sistnämnda
Utskott deröfver
blifvit hördt, af gäre
Riksens Ständer
dessa frågor i de
fall, der Utskottet
dem till Riksens
Ständers i denna §.
omfönnäldta 'pröfning
och behandling
Constitutions-Utskottets betänkanden. 129
Corporationers rättigheter
och angelägenheter,
kunna ens
nämnas, ännu mindre
någon Riksens Ständers
pröfning underställas.
öfverlcmnadt. Under
Riksens Ständers
öfver läggningar derom,
skola icke Konungens
Beslut . . .
pröfning underställas.
Se Bihanget, 3 Bandet
sid. 63.
Ridderskapets ®ch
Adelns T rotocoll d. 9
Maji l8‘8» 1- öd. 206; d.
23 Maji, II. öd. 137—
201; d. 5 Junii, 1. sid.
140, och d 11 Junii
PresteStåndets Dito
d. 13 Maji rörö» sid.
379, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 8 och 13 Maj,
sid 2354, 2449.
Bondeståndets Dito
d. 8 Maji, sid. 55. 5
Bandet.
Riksdags-Ordningen.
§. 14.
3 och 4 Morn: eller 6, 7, 8, 9 och 10
puncterne.
. . . Talen skola ske . . . Valen skola
inför Magistraten, på ske inför Magistrasätt
å hvarje ort hit- ten, efter det å hvar
-
30 Constitutions Utskottets hetänkanclen,
tills öfligt varit, och
beräknas rösterne efter
hvad hvar och
en af de väljande till
Staden skattar, samt
för Falu Bergslag ,
efter FjerdepartsGnifvedelarna.
Annorlunda
än genom
ordentlig omröstning,
med slutna sedlar,
af Borgerskapet,
eller af detsamma
utsedde Electorer,
må Riksdagsfullmägtig
icke kallas. Götheborg
ege rätt att
sända Trej Städerne
af Första Classen :
Norrköping, Carls
krona, Gelle, och
af Andra Classen :
Upsala , Malmö ,
Calmar, Westervik ,
Westerås, Uddevalla
och Wisby hvardera
Två, samt alla öfrige
Städer, jemte Falu-Bergslag,
hvardera
En FullmägtigBlifver
någon Stad
je ort hittills ö/liga
valsätt, deruti likväl
ändring kan ega
ruin, enär antingen
någon Stads samtelig
e v alber ät tigad t
Invånare, eller ock
en eller flere Classer
bland dem hos
Konungen anhålla
om fastställande af
en ny Dal-ordning
för Staden, och Konungen,
efter vederbörandes
hörande ,
funer skäl att härtill
samtycka. Då
valen förrättas af
Borgerskapet samfält,
och icke af Electorer
, beräknas
rösterna efter hvad
hvar och en af de
väljande till Staden
skattar, samt för
Falu-Bergslag, efter
Fjerdeparts- Grufvedelarna.
Annorlunda
än genom ordentlig
omröstning, med
slutna sedlar. af
Constitutions-XJtskottets betänkanden. 31
till Andra eller Första
Classen uppflyttad,
njute ock rätt
att sända Tvänne
Fullmägtige. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna vare
förbundne att
sända minst En Fullmägtig
; men af de
öfrige kunna Två,
högst Tre, der dem
så godt synes, förena
sig om en Person,
hvilken dock
måste vara till Riksdagsman
vald för en
af dessa Städer, der
han sjelf Magistratsperson
eller Borgare
är etc.
Borgerskapet eller
af dess utsedda Electorer,
må Riksdagsfullmäktig
icke kallas.
Götheborg ege
rätt att sända Tre ,
Städerne af Första
och Andra Classerna
hvardera Två ,
samt alla öfrige Städer,
äfvensom FaluBergslag
, hvardera
En fullmägtig. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna vare
förbundne att
sända minst En Fullmägtig;
men af de
Öfriga kunna Två,
högst Tre, förena sig
om en person, hvilken
dock måste vara
till Riksdagsman
vald för en af dessa
Städer, der han sjelf
Magistratsperson eller
Borgare är etc.
Se Bihanget, 3 Bandet,
sid. 4Q.
Ridderskapett och
32 Constitutions• Utskottets betänkande.
Adelns Protocoll den 27
April II. sid. 369;
d. 4 Maji, I. sid. 89
—93; d. 27 Maji, lL.
*id. 490—499; d. 5 Junii,
I. sid. 142, och den 11
Juni!-
Freste-stXndet» Protocoll
d. 5 Junii lgitJ,
sid. 373. 5 Bandet
Borgare Ståndet»
Dito d. 25 och 27 April,
sid. 2000, 2080.
Bonde-Ståndets Dito
d. 25 April, sid. 350. 4
Bandet.
§• 29.
1. puncten.
Constitutions-Utskottet,
som utgöres
af Tjugufyra Ledamöter
, tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifter, granska
Rikets Grundlagar,
samt upptaga frågor
och till Plena afgifva
Förslag om ändringar,
förbättringar
-
Constitntions-Utskottet,
som utgöres
af Tjugufyra Ledamöter
, tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifver, granska
Rikets Grundlagar ,
samt upptaga frågor
och till Plena afgifva
Förslag om ändringar
, förbättringar
-
Constitutions• Utskottets betänkande. 33
gar och förklaringar
deraf ; hvaröfver
Ståndens Ledamöter
vare obetaget,
att in Pleno yttra
sina tankar, men
Riksens Ständer ej
förr än 8 den nästföljande
Riksdagen
må besluta, etc.
gar och förklaringar
deraf; hvarvid iakttagas
bör, att flera
Moment, hvilka med
hvarandra ej äga
den nödvändiga gemenskap
, att de
samfält mäste antagas
eller förkastas,
icke må tillsammanställas
förr éin vid
den slutliga Redaction,
som, sedan de
blifvit särskildt antagna,
kan finnas
af nöden. Ståndens
Ledamöter vare obetaget,
att öfver
Constitutions - Utskottets
Förslag in
Pleno yttra sina tankar
, men Riksens
Ständer må derom
ej förr än å den
nästföljan Riksdagen
besluta, etc.
Se Bihanget, 3 Bandet,
«id. 56.
RiddergUapet* och
Adeln» Protocoll d. 2
Bihang till R. S. Prat. 3- eije Sami. 5
34 Constitutions-Utskobtets betänkande.
Maji 1818' I* *>d. 4 ocb
d. 4 Maji, I. *id. 85-  Preste-StSndeta Dito
d. 4 Maji *8*8 r »>d.
£76, 4 Bandet.
Borgare - StSndet»
Dito d. 30 April och d.
13 Maji 1818, *id. 2149
och &449-
Bonde Ståndet» Dito
d. 30 April, 1818» »»8.
426 4 Bandet.
6. Puncten.
Skulle Utskottet
anmärka, att StatsRådets
Ledamöter
samfällt, eller en ellar
flere af dem, uti
dera9 rådslag om allmänna
mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskylldiga
nytta, eller att någon
Stats-Secreterare
icke med oväld, nit,
skicklighet och drift
sitt Förtroende Ämbete
utöfvat, skall Utskottet
då sådant för
Riksens Ständer tillkännagifva
, hvilke,
Skulle Utskottet
anmärka att
Stats-Rådets Ledamöter
samfällt, eller
en eller flere af dem,
uti deras rådslag om
allmänna mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskyldiga
nytta, eller att någon
Stats-Secreterare
eller Föredragande
af Cornmandojnål
icke med oväld,
nit, skicklighet och
drift sitt FörtroendeÄmbete
utöfvat, skall
Utskottet då sådant
Constitutions-Utskottets betänkanden. 35
om de finna Rikets
väl det kräfva, kunna
hos Konungen
skriftligen anmäla
deras önskan , att
Han ville utur StatsRådet
och ifrån Ämbetet
skilja den eller
dem , mot hvilka
anmärkning blifvit
gjord.
för Riksens Ständer
tillkännagifva, hvilke,
om de finna Rikets
väl det kräfva,
kunna hos Konungen
skriftligen anmäla
deras önskan ,
att Han ville utur
Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den
eller dem, mot hvilka
anmärkning blifvit
gjord.
Se här ofvan
Förslaget till ändring
i 1 Mom#
107. §. Regeringsformen.
. Puncten.
Frågor i detta
amne kunna i Riksens
Ständers Plena
väckas, och af andra
Riksens Ständers Utskott,
än Constitutions
Utskottet, hos
Stånden andragas,
men icke af Riksens
^tänder afgöras £örr
Frågor uti detta
ämne kunna i
Riksens Ständers Plena
väckas, och af
andra Riksens Ständers
Utskott, än Constitutions
- Utskottet,
hos Stånden andragas.
Sedan sistnämnda
Utskott der*
gö Constitutions Utskottets betänhanden.
än sistnämnde Utskott
deröfver blifvit
hördt. När frågor
etc.
%
Alla omröstningar
i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamöter,
att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ej förvägras. Stadna
dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningarne,
såsom alternativer,
i Förslaget intagas.
Gälle äfven
detta stadgande för
Banko - Utskottet i
öfver blifvit hördt,
af gore Riksens Ständer
dessa frågor i
de fall, der Utskottet
deni till Riksens
Ständers pröfning
och behandling öfverlemnat.
När frågor
etc.
Se här ofvan
Förslaget till ändring
i 2 Mom. 107. /.
Regerings Formen.
58.
Alin omröstningar
i Utskotten skola
ske per Capita,
mellan Utskottets
samtliga Ledamöter,
utan afseende på
Stånd. Då votering
med slutna sedlar
anställes, tua alltid
en sedel uttagas och
förseglas , hvilken
öppnas endast i det
fall, att ros t er ne,
vid upp summerande t
skulle befinnas lika
delade. Är Plurali
-
Constitulions-Utskottets betänkande. 57
underställnings • frågor;
men i de mål,
som böra hemliga
hållas , och der Utskottet
med Riksens
Ständers rätt besluter,
förhålles med
omröstningen på sätt
i 55 §. här ne
danföre
stadgas; börande
i sådana fall,
uti sistnämnde Utskott,
två tredjedelar
af hvarje Stånds
Ledamöter vara närvarande.
tet redan vunnen,
bör den aflagda sedeln
genast förstöras.
Inom BancoUtskottet
skola, i de
mål der Utskottet
med Riksens Ständers
rätt besluter',
två tredjedelar af
hvarje Stånds Ledamöter
vara närvarande.
Alternativ,
Alla omröstningar
i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamöter,
att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ej förvägras. Stadna
dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningarne
såsom alternativer i
5B Constitutions- Vt skot tets betänkanden.
förslaget intagas.
Grille ock detta stadgande
för BancoUtskottet
i underställnings
- fi agor ;
men i de mål, som
böra hemliga hållas,
och der detta Utskott
med Riksens
Ständers rätt besluter,
skall, äfvensom
uti alla inom Constitutions
- Utskottet
förekommande mål,
förhållas tued omröstningen
på sätt
i 53 JT. här nedanföre
stadgas : Bärandes
i ofvanupptagna
särskildta fall,
uti Banco- Utskottet
Två Tredjedelar af
hvarje Stånds Ledamötervara
tillstädes.
Se Bihanget, 3 Bandet,
sid 30 och 120.
RiddersUap-ts och
Ad. lus Piotocoll den 21
April II. sid. io/f;
d. 27 April, II. sid. 536;
d. 30 April, II lid. 556
Constitutions-Utskottets betänkanden. 39
—566; d. 27 Maji, II.
lid. 490—499; d. 5 Junii,
1. sid. 141, och den n
Junii
Preste ståndets Protocoll
d 25 April , d. 6
och 22 Junii lQid, sid.
156, 4 Bandet, sid. 398,
5 Bandet och sid. ro<5 ,
6 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 18 och 23 April,
sid. 1854 19(5i , samt d.
5 och 8 Junii, sid. 2899»
.Vi3-
Bonde-Ståndets Dito
d. 18 April, sid. 278. 4
Bandet, samt d. 5 Junii,
*id, 307, 5 Bandet.
Jf. 44-
3. Puncten.
. . Vill Utskottet återlemna
något från
ett eller flere Riksstånd
till detsamma
remitteradt mål, såsom
till dess befattning
ej hörande , åligge
Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande,
med deruti an
-
.. Vill Utskottet återlemna
något från ett
eller flera Riks-Stånd
remitteradt mål, såsom
till dess befattning
ej börande , åligge
Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande,
med deruti anförda
skäl, till samtliga
40 Constitutioni- Utskottets betänkande.
förde skäl, till det
eller de Ständ, sora
remitterat; hvarefter
samtlige Stånden, efter
erhällen cornmunication
, böra
skyndsamt yttra sig,
under hvilket Utskott
de anse målet
höra.
§-
De allmänna beslut,
som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riksstånd,
beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfrige
Stånden genom Ut
-
Riks■ Stånden, hvilka
derefter böra skyndsamt
yttra sig , under
hvilket Utskott
de anse målet höra.
Se Bihanget, 3 Bandet
sid. 46.
Ridderikapet» sch
Adelns Protocoll d. 23
April iQiö, II sid. 149,
och d. 2 Maji, 1. sid. 10.
PresteStåndets Dito
d. 25 April rgig, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 21 och 23 April,
sid. 1908, 1961.
BondeStåudets Dito
d. 21 April sid. 304, 4
Bandet.
57-
De allmänna beslut,
som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riksstånd
, beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfriga
Stånden genom Ut
-
drag
drag
Constituti&iiS‘Utsk&ttets betänkande. 41
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, som
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfrige Stånden
anmäla, stånds det
honom fril t, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
P1 otoco lief, hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja. Lag samma
Vaie, då någon Remiss
går från RlksStånd
till Utskott,
eller Utlåtande från
Utskott till Riksstånd
; kunnandes
dock ej i något fall
utlåtande eller beslut.
genom enskild
Ledamots eller minoritetens
protest eller
reservation uppehållas.
4f Pj ot }-
colls Utdragen etc.
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, sorn ,
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfriga Stånden
anmäla , stånde det
honom fritt, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
Protocollet , hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja Lag samma
vare då någon Remiss
aår från Riksstånd
till Utskott ,
elier Utlåtande från
Utskott till Riksstånd
; kunnandes
dock ej i något fall
utlåtande eller beslut
genom enskild
Ledamots eller minoritetens
protest
eller reservation uppehållas.
Uti sådana
anmärkningsfrågor,
som enligt
29 §. kunna af Ut
-
Miharig till R, S, Prot. 3:dje Suni.
4,2 Conslitutiom- Utskottets betänkanden.
skott väckas, må Ledamots
särskildta
tanka åtfölja Remissen
tiliConstitutionsVtskottet,
utan att
i Stånden upplä as.
Af Piotocolls Utdragen
etc.
Se Bibanget, 3 Bandet,
sid 2.6.
Ridderikapet* och
Adeina Protocoll d. 7
April I. aid. £07,
och den 11 April, 1 aid.
333
Preste-stånd et* Protocoll
d, 7 April x0‘0,
aid. 460, 3 Bandet.
Borgare Ståndet»
Dito d. 4 och 0 April,
sid. 1591, 1690
BondeStåudets Dito
d. 4 April sid. 08- 4
Bandet.
Hörande föreskriften om en VoteringsSedels
afläggande.
Regerings-Formen.
§• 97-
Denne Riksens Denne Riksens
Ständers Justitia».. Ständers Justities
-
Constitutions Utskottets betänkanden, 45
Ombudsman valdes
af Riksens Stan er
genom Tolf af hvarje
Stånd särskildt
för tillfället nämnde
Electorer, hvilke till
detta vals förrättande
sammanträda samma
dag, då de af
Stånden blifvit utsedde,
och skiljas
ej åt, förr än valet
fulländadt är. Med
iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters
förekommande stadgar,
skola desse Electorer
samfält och
icke efter Stånd,
först medelst slutna
sedlar, hvar för sig,
uppgifva den Man,
som de finna böra
komma under omröstning.
Falla dervid
rö-terna till mer
än hälften af de röstande
Electorernes
antal på En Man,
vare han behörigen
vald ; äro åter rö
-
Ombudsman välje»
af Riksens Ständer
genom Tolf af hvarje
Stånd särskildt för
tillfället nämnda Electorer,
hvilke till
detta vals förrättande
sammanträda samma
dag, då de af
Stånden blifvit utsedde,
och skiljas ej
åt, förr än valet
fulländadt är. Desse
Electorer skola
samfält och icke efter
Stånd, först medelst
slutna Sedlar,
hva» för sig uppgifva
den Man, som
de finna böra komma
under omröstning.
Falla dervid
rösterne till mer än
hälften af de röstande
fllectoreines antal
på En Man, vare
han behörigen vald.
Äro åter rösterne så
delade emellan liera,
att en sådan full
pluralitet för någon
1
44 Censtitutions-Utskottdt-e betänkande.
sterna så delade e«
mellan flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
runi, anslälles ny
votering med slutna
sedlar till antagande
af den, som de flesta
rösterna erhållit,
eller, om han icke
antages, aF den, som
näst efter honom utaf
de fleste Electoäerne
blifvit kallad, och
så vidare. IntrafFar
den händelsen elc.
RiksctagsJf.
Då val till Konung
eller Thronföljare
skall förrättas,
egeRiksens Ständer,
att i deras särskilta
Plena, genom
allm h omröstning
valja till en Nämnd
. , , Ledamöter af
icke eger runi, anställes
, med. iakttagande
af hvad 69
§. om lika rösters
förekommande stadgar,
ny votei ing med
slutna sedlar, till
antagande af den,
som de flesta rösterna
erhållit, eller,
om han icke antages
af den. som näst
honom bli/vit af de
fleste Eiectorerne
kollad, och sä vidare.
IntrafFar den
händelsen etc.
Ordningen.
61.
Då val till Konung
eller Thronföljaie
skall förrättas,
egeRiksens Ständer
att i deras särskilta
Plena, genom
allmän omröstning,
välja till en Nämnd
. . . Ledamöter af
Constitutions-TJtskottets betänhanden. 45
Nämnden må ej uteslutas
trän utofningen
af deras Riksdagsmanna
- rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen efter
den då valet i
Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt
förr, än de flesta rösterne
om En person
sig förenat Omröstningen
ibland Nämnden
skall ske per
Capita och med slutna
sedlar, enligt det
voterings sätt, som
uti 55 Jf. är före
skrifve*. Hvar och
en af Nämnden upp
gifve ibland deni af
Stånden föreslagne,
den han anser höra
Utköras. Falla dervid
rösterna till mer
än hälften af de nästandes
antal på En
Man, vare han behörigen
vald. Äro
åter lösterne så delade,
att en sådan
Nämnden må ej uteslutas
fi ån utöfningen
af deras Riksdagsmanna
- rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen efter
den, då valet i
Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt
förr än de fleste rösterne
om en person
sig förenat. Omröstningen
ibland
Nämnden skall ske
per Capita och med
slutna sedlar. Hvar
och en af Nämnden
uppgifve, ibland detn
af Stånden föreslagna,
den han anser
böra utköras. Falla
dervid rösterne, till
mer än hälften af
de röstandes antal,
på En Man, vare han
behöiigen vald. Äro
åter rösterne så
delade, att en sådan
full pluralitet icke
eger turn, anslälles,
enligt det i 53 §.
46 Constitutions Utskottets betäkanden.
full pluralitet icke
eger ruin anstalles
ny votering till antagande
af den, som
fleste rösterne erhållit,
och, om han
ej antages, af den
om hvilken näst efter
honom de fläste
af Nämnden sig förenat.
Inträffar den
händelsen etc.
beskrifna voterings•
sätt, ny omröstning
till antagande af den,
som flesta rösterna
erhållit, och, om han
ej antages, af den,
om hvilken näst efter
honom de fläste
af Nämnden sjtr förenat.
Inträffar den
händelsen etc.
§- 62.
Skola Riksens
Ständer tillsätta Förmyndare
för en omyndig
Konung,
sammanträde de, sist
dagen efter den, då
Riksdagen å RiksSalen
öppnad blifvit,
och utvälje genom
allmän omröstning
1 deras särskildta
P! eria , till en
Nämnd, Sexton Personer
, för hvarje
Skola Riksens
Ständer tillsätta Förmyndare
för en omyndig
Konung,
sammanträde de sist
dagen efter den, då
Riksdagen å RiksS.
ilen öppnad blifvit,
och utvalje, genom
allmän omröstning,
i deras säiskildta Plena,
till en Nämnd ,
Sexton Personer för
hvarje Stånd, hvilke
Constitutions• Uskottets betänkanden. 47
Stånd, som, på sätt
uti £3 och 61 §. §.
stadgas, röste per
Capita , och icke
Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet bestämde
Förmyndare,
hvilka skola vara
antingen En, Tre
eller Fem. Hvarje
Ledamot af Nämnden
uppteckne å en
sluten Wal-lista de
lYlän, som han anser
förtroendet värdige,
och så många, att
de med En Person
öfverstiga det af
Ständerne utsatte antalet.
Af dem, som
dervid kommit i åtanka,
ställes först
den som flesta rösterna
erhållit under
ny omröstning, då
Nämndens pluralitet
gifve Utslaget
På samma sätt förfares
m. m.
röste per capita, och
icke Ståndsvis, om
de af Plena till antalet
bestämda Förmyndare,
som skola
vara antingen En,
Tre eller Fem.
H varje Ledamot af
Nämnden uppteckne
å en sluten Val-li-ta
de Män, dem han
anser forti oendet
värdige, och så
många, att de med
en Person öfverstiga
det af Ständerna utsatta
antal. Af dem,
som dervid kommit
i åtanka, ställes, pä
sätt i 53 §. stadgas,
först den sorn fl-sta
rösterna erhållit, under
ny omröstning, •
då N ämndens pluralitet
gifve UtsLget.
På samma sätt förfares
m. m.
48 ConstitutionS-Vtskottes betänkande
§• 63.
I 3. Puncten.
. . . Denne Riksens
Ständers JustitiaeOmhudsman
. . och
skiljes ej St förr än
valet fulländ.idt är.
Med iakttagande af
hvad 69 . R(*geringsFormen
o n lika rösters
förekommande
stadgar, skola desse
Electorer samfält
och icke efter Ständ
först tnedcd-t slutna
sedlar, hvar för sig
Uppgifva den Man
sorn de an«e höra
komma linder omröstning.
F.illa der
vid 1 ö-teina till mer
än hälften af de röstande
Eleclorernes
antal pä en Man,
vare han behörigen
vald Aro Ster rösterna
så delade e
xnellan
-
. . . Denne Riksens
Ständers J risti ti aeOmbudsman
. . och
skiljes ej åt förr än
valet fnlländadt är.
Desse Electorer skola
samlalt, och icke
etter Stånd , först
medelst slutna sedlar,
hvar för sig
uppgifva den Man,
sorn de anse hora
komma under omröstning.
Falla dervid
ro.-terne, till
mer än h rlfton af
de rostande Electorernes
antal, på En
Man, vare hail behörigen
vald. Ao
röst et ne så delade
emellan flera, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anslälles, nied
iakt'
Constitutions-Utskottets betänkande. 49
mellan flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes ny
votering med slutna
sedlar, till antagande
af den, sorn de
flesta rösterna erhållit
etc.
iakttagande af hvad
53 §. 0111 lika rösters
förekommande
stadgar, ny votering
med slutna sedlar,
till antagande
af den som de flesta
rösterna erhållit etc.
§• 65.
I 2. Puncten.
Till Tryckfrihetens
vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag förordna
Sex för kunskaper
och lärdom
kände män, jemte
JustitiasOm budsmannen,
som bland dem
före ordet. Desse
Committerade , af
hvilka Två, utom Justities
- Ombudsmannen,
skola vara Lagfarne,
väljas af Riksens
Ständer, genom
Sex af h varje Stånd
Till Tryckfrihetens
vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag förordna
Sex, för kunskaper
och lärdom
kände , män, jemte
Justititas - Ombudsmannen,
som Rand
dem före ordet.
Desse Committerade,
af hvilka Två, utom
Justitiae - Ombudsmannen,
skola vara
Lagfarne, väljas af
Riksens Ständer, genom
Sex af hvarje
Bihang till R. S. Prat. fielje Sami
50 Constitutions- Utskottets betänkanden.
dertill utsedde Elec- Stånd dertill utsedtorer,
som , enligt de Electorer, hvilke,
det i 53 och 61 §. §. enligt det i 6r, 62
föreskrifne sätt, rö- och 63 §. §. föreste
samfält och icke skrifna sätt, röste
Ståndsvis. Afgår e- samfält och icke
mellan Riksdagarne Ståndsvis. Afgår enågon
etc- mellan Riksdagarne
någon etc.
Se Bilianget, 3 Bandet,
sid. 57.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 2
Maji 1Ö18, I. sid. 4,
och den 4 Maj, I. sid. 85.
Preste-ståndets Protocoll
d. 4 Maji löiö,
sid. 277, 4 Bandet.
Borgare - Ståndet*
Dito d. 13 Maji, sid.
2449.
BondeStåudets Dito
d. 30 April sid. 4*6,
4 Bandet.
Angående åtskilliga Riksdags-0rdningen9
§.$:ers fördelning i numererade moment.
§. 11.
Med de i andra 1:0 Med de i
Hof-Rätterne andra . för
underrätta. Bonde-Ståndet.
Constitutions Utskottets betänkanden, 51
2:0 Om tiden
för de . . . HofRätterne
underrätta.
§- 14.
Hufvudstaden
Stockholm ... Fullmagt
från annan
Stad.
§.
Uti Riksdagsmanna-valen
. . .
uppbäras och redovisas.
1:0 Hufvudstaden
Stockholm . . .
årliga utskylder.
2:0 De öfrige
Rikets . , . brukande
Bergsmän.
3:0 Valen skola
ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg
ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen må
för Städerne . . .
från annan Stad.
17*
1:0 Uti Riksdagsmans
valen . ..
sjelf föra Protocollet.
2:0 Vid alla
Riksdagsmanna - val
. . . uppbäras och
redovisas.
52 Canstitutiom-Utskottets betänkande.
§• 23.
Samma dag, då 1:0 Samma dag,
. . . sina Talmän. då . . . sina Talmän.
Landt-Marskalk 2:0 Landt Mar
och
Talmän . . . till skalk och Talmän
lif och själ 1 ... till lif och själ!
De i denna Ed 3:0 De i denna
. . . Talmans stal- Ed . . . Talmans
len företräda. ställen företräda.
§. 24.
Uti hvart Stånd 1:0 Uti hvart
. . . derom förordne. Stånd . . . derom
Bonde-Ståndet* förordne.
Secreterare . . . till 2:0 Bonde-Stån
lif
och själ! dets Secreterare . . .
till lif och själ !
§• 27.
Propositionen, 1:0 Propositio
angående
. . . till nen, angående . . .
eller afstyrkande, å Riks-Salen hållas.
2:0 Propositioner
rörande . . . till eller
afstyrkande.
§• 29.
Constitutions- 10 Constitu
Utskottet,
som utgö* tions-Utskottet, som
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 53
res ... i deras ställe
derom besluta.
§•
Stats - Utskottet
som skall . . . bör
utgöras.
I händelse . . .
kunna förrättas.
§■
Bevillnings- Utskottet
. . . Plena
underställas.
Yppar sig den
. . . ofvan föreskrifvet
är.
utgöres . . . enligt
Tryckfrihets - Lagen
ansvara.
2 o Constitutions-Utskottet
åligge
. . . pröfning
underställas.
3:0 Då hos
Biks-Stånden ... i
deras ställe derom
besluta.
30.
1:0 Stats Utskottet,
som skall . . •
böra fyllas.
2:0 Detta Utskott
. . . bör utgöras.
3:0 I händelse
. . . kunna förrättas.
Slim
Bevillningsutskottet
. . . Plena
underställas.
2:0 Yppar sig
den . .. ofvan före*
skrilvet är.
54 Constitutions• Utskottets
§• 33-
Lag - Utskottet
; . . utom KrigsStaten.
Justitias-Ombudsmannens
. . . denna
Berättelse förvises.
1:0 Lag-Utskottet
.. . utom KrigsStaten.
2:0 Justitias-Ombudsmannens
. . .
denna berättelse förvises.
§• 34*
Allmänna Besvärs
. . . bör afgöras.
1:0 Allmänna
Besvärs ... är stadgadt.
2:0 Tilja Riksens
Ständer . . .
bör afgöras.
§• 36.
Utom förenämn- li0 Utom förede
. . . förfalle frå- nämnda. . . Konun6an'
ge*18 yttranden.
2:0 Ständen kunna
.. . besvär och
angelägenheter.
3:0 Skulle Riksens
Ständer . . .
Constitutions - Utskottet.
Constitutions-Uskottets betankandcn. 55
§•
Alla Riksens
Ständers . . . omedelbarligen
öfverlennäs.
i
§•
Konungens Propositioner
. . . frågan
bör förvisas.
Hvar och en
allmän fräga . . .
till expedition betagas.
4'o Blifva göromälen
. . . för
falle
frågan,
37*
1*0 Alla Riksens
Ständers . . . till
Ståndens Plena inkomma.
2:0 Intet Utskott
. . . omedelbarligen
öfverlemr
nas.
44.
1:0 Konungen^
Propositioner . . .
betänkandens afgifvande.
2:0 Hvarje Riksstånd
. . . härom
meddelas.
3 o Vill Utskott
... frågan bör förvisas.
49*
1:0 Hvar och
en allmän fråga .. ,
ovägerligen fattas.
§6 Constitutions-Utskottes betänkanden.
S
De
allmänna
beslut . , . högt uppläsas.
§.
Till följe af Regerings-Formens
. . .
skulle med döden
afgå.
2:0 Då saken
. . . Acter och
Handlingar.
3:0 Aterförviser
. . . till expedition
betagas.
57-
1:0 De allmänna
beslut . . . uppehållas.
2:0 Af Protocolls-Utdragen
. . .
högt uppläsas.
63.
1:0 Till följd
af Regerings - Formens
. . . behörigen
fullgöra
2:0 Denne Riksens
Ständers . . .
dertill åter väljas.
3:0 JustitiaeOmbudsmannen
. . .
Justitia; Canceller.
4:0 Electorerne
böra . . t skulle
med döden afgå.
§. 70.
Constitutions■ Utskottets betänkande. 57
§• 70-
Till fullmägtige l'o Till Full
.
. . Riksdagsmän mägtige . . . skyndtillägga.
samt föranstalta.
2:0. Fullmägtige
och Revisorer . . .
Riksdagsmän tillägga.
Se Bihanget, 3 Bandet,
aid. 52.
Ridderikapetl och
Adeina Protocoll d. 27
April lflifl, II. aid. 369,
och den 4 Maj, I. aid. 85.
Preste-stSndeta Protocoll
d. 30 Apal 1818,
aid. 235, 4 Bandet.
Borgare • Ståndets
Dito d. 25 och 27 April,
aid 2000, 2080.
BondeStåudets Dito
25 April aid. 350, 4
Bandet.
Frågan om en förbättrad National-Representation
för de Trenne Ofrälse Stånden.
Riksdags-Ordningen.
§. 11.
Med de 1 andra Med de i andra
5.... med all skynd- §. ... med all akyndBihmng
till •?» Fröt. 3:dje Suni. g.
58 Constitutions-
samhet verkställas.;
tillhörande det DomCapitlen
att för Presterskapet,
Hufvudstadens
Magistrat,
att för dervarande
Borgerskapet samt
Lan dshöf d inga rne
hvar i sitt Län att
för de öfrige Städernes
Borgerskap
och Menige Allmogen
om sådane Walförrättningar,
å Ämbetes
vägnar, föranstalta,
etc.
§•
Jemte Ärke-Biskopen,
Biskoparne
Pastor Prirnarius i
Stockholm , hvilke
af Konungen till
Riksdagen kallas ,
välje hvarje Stift,
på sätt dess Prester
-
samhet versktälias;
tillhörandes det
Dom-Capitlen att
för Presterskapet,
Acndemierna att för
deras Deputerade,
Hufvudstadens Magistrat
att för dervarande
Borgerskapet,
Bergscollegium
att för Bruks-Agare
och Bergs-Manufacturister,
samt Landshöfdingarne,
hvar i
sitt Län, att för Städernes
Borgerskap
och menige Allmogen
om sådane Valförrättningar,
3 Ämbete?
vägnar, föranstalta
etc.
13-
Hvarje Stift
välje, i den ordning
hvy rom dess Presterskap
inom sig öfver
ens kommer, följande
antal Riksdags
- Fullmägtige
bland Kyrkoherdar:
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 59
skap, inom sig öfverenskommer,
följande
antal Fullmägtige,
nemligen: Upsala
Stift Fem ,
Stockholms Stad
Två, Linköpings
Stift Fem, Skara Fyra,
Stregnäs Fyra,
Westerås Fem,Wexiö
Tre, Lunds Fyra,
Götheborgs Tre, Calmare
Två, Carlstads
Två, Hernösands Tre
och Gottlands Två.
Comministrarne uti
hvarje Stift, äfvensom
Comministrarne
i Stockholm, vare
berättigade, om de
det åstunda, att, inom
sig, välja En
Fullmägtig.
Upsala Stift Fem ,
Stockholms Stad
Tre, Linköpings
Stift Feni, Skara
Fyra, Strengnäs
Fyra, Westerås Fem,
Wexiö 7 re, Lunds
Fyra, Götheborgs
'i re, Calmare Iva.
Carlstads Två, Hernösands
Tre och
Gottlands Två. Arke-Bi.
skopen vare,
såsom Preste-Ståndets
Talman, till
Riksdagen sjelf kallad.
Biskoparne ,
Pastor Prirnarius i
Stockholm och jemväl
Gymnasii-Lectorer,
antingen desse
innehafva Prebenden
eller ej, och
äro Prestvigde eller
Lekmän, må till
Riksdagsmän kunna
väljas, på det sätt,
att de inbegripas
under det här ofvan
bestämda antal Kyrkoherdar
från Stif
-
6o Constitutions-UtshoHets betänkande.
ten. Conn nini s tvenne
i hvarje Stift äfvensom
de i Stockholm,
vare berättigade,
om de det ästunda,
att inom si"
välja en Fullmäktig.
Universiteten i
Upsala oell Lund
ege att till Riksdagsmän
i PresteStundet
utse, hvardera
Tvänne Professorer
frun de
Werldsliga Faculteteterna.
Likaledes
må af WettenskapsAkademien,
Ivänr.e
Of reise Civile Ledamöter
väljas till
lullmdgtige inämnda
Stånd; dock utan
rätt till Riksdagsviann
a- underh ull.
Tillägg vid slutet.
6:0 Bergs-Bruken,
hvarunder in
-
Constitutions-Uskottets hetänkanden. 6»
nebegripas alla de
Inrättningar till de
första förädlingarna
af Miner al-Rikets
Producter, ege
ock, jemte de af
Bergs - Collegium
•privilegierade Jernoch
Koppar-Manufacturer,
att inom
sig till BorgareStåndet
utse Fullinägtige,
som ej till
annat Riks-Stånd
höra, och hvarvid
ingen må välja, om
han ej valbar är.
Walen skola ske inför
Bergscollegium,
å den dag, som allmänligen
kungöres,
samt rösterna, personligen
eller genom
ombud, men alltid
med förseglade eller
slutna sedlar afgifne,
sålunda beräknas,
att privilegierad
gående tillverkning
af Ett hundrade
Skeppund Stång
-
Constitutions• Utskottets betäkanden.
jern eller ett der
emotsvarande
värde
i production aj annan
Bergsbruks-rörclse,
lemnar Esraren
En Val-röst,
och att sedermera
Tvåhundrade Trettio
röster utgöra en
Fullrnägtig; B är andes
härvid i öfrigt
iakttasras, attröster
.
r
ne afgifvas på så
mångå personer,
sorn, ef ter förenämnde
grunde r; af
Bergs-Collegium i
Kungörelsen blifvit
utsatte, att, der Bruk
eller annan BerssBruks-Inrättning
eges
af Bolag, hvarje
förut icke representerad
Bolagsman
röstar efter sin andel,
hvilken, före
Riskdags - kallelsen,
skall inför Collegium
vara uppgifven
och styrkt.
7:0 Andre Ofräl
-
Constitutions Utskottets betänkanden, 63
Allmogen i
livart Härad välje,
efter Hemmantalet,
till Riksdagsman af
Bonde-Ståndet, den,
inom Häradet boende
och besutten,
Krono-, Krono-Skatte-
eller Frälseskatte
- Hemmansegare,
hvilken icke
tillförene hört till
annat Riks Ständ, eller
nägOn ordinarie
beställning i Rikets
tjenst innehaft. Vil
-
se Manufacturister
och Bruks-Idkare på
Landet vare berättigade
att förena sig
med närmaste Stad,
för att der, i mån
af erläggande Stadsafgift
er, deltaga i
Riksdagsmanna-valen,
och jemväl sjelf -  ve kunna till Fullmägtige
för Staden
väljas.
15-
Samtlige inom
hvarje Härad boende,
besutne Egare af
Krono-, Krono-Skatte-
och Frälse-Skatte
Hemman välje,
inom sig, efter Hemmantalet,
en Riksdagsman
för BondeStåndet,
hvilken ej
till något annat
Stånd hörer, eller
någon beställning i
Rikets tjenst innehafver.
Ingen må
i valet deltaga, som
64 Constitutions-Vtskottets betänkanden.
ja flere Härad förena
sig om en Fullmägtig,
vare sådant
dem obetaget.
sjelf cj väljas kan.
Vilja flera Härad
förena sig om en
Fullmägtig, vare sådant
dem obetaget.
§• 17.
Sista Puncten.
: . Dessa medel
skola för BorgareStåndet
af Magistraterne
och för Bonde-Ståndet
af KronoFogdarne,
utan särskildt
arfvode utan
särskilt arfvode uppbäras
och redovisas.
. . . Dessa medel
skola för BorgareStåndet
af Magistraterne
och, hvad
särskildt beträffar
Brukens och BergsManufacturernas
Fulbnägtige, af
Bergs - Fogdarne,
samt för BondeStåndet
af Krono-Fogdarne,
utan särskildt
arfvode uppbäras och
redovisas.
§. 91*
Sista Punkten.
, . . öfversända. . . . öfversända.
f&lagomål öfver Riks- Öfver de val till
dags- Riksdags
-
Conttitutioni- Utskottets betänkande. 65
dagsmanna-val för
Preste Ståndet ingifves
till Consistorierre,
och följes dervid
i öfrigt lika ordning
och enahanda grunder,
som här ofvanförefinnas
utstakade.
dagsmän för Borgare
Ståndet, som
enligt 14 §• in ör
Bergs - Collegium
förrättas, må Besvär
hos Konungen anföras
inom den för
dylika besvär, i allmänhet
stadgade tid.
Klagomål öfver Riksdagsmannaval
af
Preste Ståndet för
Stiften ingifves till
Consistorierne, saint
för Universiteten
och Wetenskags-Academien
till Konungen,
och följes
dervid i öfrigt lika
ordning och enahanda
grunder, som här
ofyanföre linnas utstakade.
§. 22.
Förra purlcten.
Fnllmagterna bö- Fullmagterne
ra, för att vara gäl- böra för att vara
Bihang till R. S, Brot. ydje $a*tl, 9
66 Constibutions-TJtskottets betänkanclen.
lande, lyda sålunda:
. . . efter föregånget
ordentligt val
N. N. (för PresteStåndet
ifrån N. N.
Stift, (för BorgareStåndet
ifrån N. N.
Stad) för BondeStåndet
etc.
Sednare
Fullmagterna underskrifvas:
för Preste-Ståndet
af Biskop
och Consistorium ;
för Borgare-Ståndet
ai Stadens Magistrat
och äldste, och, hvad
Falu-Bergslag särskilt
beträffar , af
Grafve- Katten och
Bergslagens Deputerade
samt för Bonde-Ståndet
af Valförrättaren;
börande
tillika etc.
gällande, lyda sålunda;
. . . efter föregånget
ordentligt
val N. N. (För Preste-Ståndet
ifrån N.
N. Stift elier Akademi),
(för Borgare-Ståndet
ifrån N.
N. Stad eller af
Bruks-Egare ock
B er gs-Manufac turister),
för BondeStåndet
etc.
Puncten.
Fullms gterae
un derskrifvas : Preste-
Ståndets, förStiftcn
och Universiteten,
aj vederbörande
Consistorier, och för
Wetenskaps- Akademien,
af dess Prceses;
Borgare - Ståndets,
för Städerna, af
Magistraten och
Äldste, för Bruken
och Ber gs-Manufacturerna,
af Bergscollegium,
och för
Constibutions-TJskot-tets betänkemden. 67
Falu - Bergslag af
Grafve-Rätten och
och Bergslagets Depu
erade, samt Bonde-Ståndets
af Valförrättaren
; börandes
tillika etc.
Se Bihanget, 3 Bandet,
aid 67, 130 och 135.
Riddershapets och
Adelns Prolocoll d. 23
Maj 1818) H- 121,
d. 27 Maj, II »id. 368
— 395, d. 15 Junii, II.
sid. 4, d. 18 Junii, II.
sid. 147--171, d. £2 Juxiii,
II. sid. 348, och d.
25 Junii, II. sid. 455.
1’reste-ståndets l’rotocoll
d. 29 Maj, samt
d. 16 och 22 Junii 1818,
sid, 229, 5 Bandet, samt
sid. 70 och 159, 6 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 21, 25 och 29
Maj, sid. 2511, 2588,
S652, samt d. 8, T5, 16,
so och 22 Junii, sid.
3125, 3224, 3238, 3301,
33°5-
BondeStåudets Dito
d. sjuMaj, sid. 139, 5
Bandet, saint den 15 och
.20 Junii, tid. 55, 159, 6
Bandet.
08 ConsbitutionsfUlshottets betänkande.
7
Ankom d. slQ April 1523
Utlåtande till Hederv. Bonde-Ståndet, rörande
en af Ståndets flesta Ledamöter
äskad, men af Xalmannen vägrad
Proposition.
Sedan, vid återföredragning af Riksens
Höglofliga Ständers StatsUtskotts utlåtande,
öfver Hedervärda Bondeståndets Anmärkningar
mot samma Utskotts, redan af
Tre Riksstånd gillade, Betänkande om Talemännens
representations kostnad, Bondeståndets
fleste Ledamöter yrkat att contraoppositionen,
eller den på afslag, måtte
tillika ställas pi frågans öfverlemnande
åt förstärkta StatsUtskottet, till afgörande
medelst samfält omröstning, men Ståndets
Taleman, under åberopande af RegeringsFormens
6j och Riksdagsordningen ^9
§■> vägrat den äskade propositionen
och förklarat öfverläggningen hvilande,
så har, jemlikt 55 Jf. i sistnämnda Grundlag,
målet blifvit, genom i går ankommet
FrotOcollsUtdrag, af den 17 dennes, till
ConstitulionsUtskottet förvist, med anmodan,
att inom åtta dagar efterj usteringen,
afgifva motiveradt och bestämdt yttrande
öfver frågans stridighet eller enlighet med
Grundlagen.
Constitutions Utskottets betänkanden 69
Härå får Utskottet till vördsamt svar
meddela, att, då 71 JT. Regeringsformen,
från hvars innehåll Bondeståndets 'Pluralitet
velat hemta stöd för sitt påstående,
blott omförmäler de af Bevillningsutskottet
uppgifna Allmänna grunder, sättet af
deras tillämpning, bevillningens reparation
och hvarje Stånds deltagande i den fastställa
totalsumman, men deremot närvarande
af StatsUlskottet handlaggda mål
egentligen angår ett tillfälligt anslag af de
för Allmänna och gemensamma behof disponibla
Statsmedel, ConstitutionsUt.-kottet,
med ytterligare anledning af sista Momentet
i RiksdagsOrdningens 49 J)-> funnit den
af Bondeståndet yrkade hänvisning till
förstärkta StatsUtskottet icke med Grundlagarnas
bokstalliga lydelse öfverensstämma,
och följaktligen Talemannens vägran
af propositionen, sådan denna begärts, innefatta
en rätt tolkning af samma ordalydelse.
Stockholm den 24 April 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rik
sens
Högloft. Ständers Constitutions
Utskott den 24 April 1823.
S. D. Förehades å nyo BondeStåndets i
går ankomna och på bordet lagda Protocolle
Utdrag för den 17 dennes. . . .
70 Constitutions-Utshottcs betänkancUn.
BancofuIImägtigen, Anders Danielsson,
som tillkännagaf att han hindrad af andra
göromål, ej varit tillstädes vid BondeStåndets
öfverläggning och beslutets fattande,
uppläste och aflernnade ett så lydande
skriftligt anförande.
"Uti den till Höglofl. Ytskottet remitterade
fråga, huruvida BondeStåndets
Taleman rätteligen vägrat proposition till
afslag å Höglofl. StatsUtskottets betänkande,
angående Talemans tafflarnes eller
de så kallade Representations penningarnes
återinförande, har jag funnit mig böra
anmärka, att förfarandet i denna fråga icke
öfverensstämmer med föreskriften uti 69
jf. af Regeringsformen, hvarest stadgas, att
när betänkligheter uppstå uti något af
RiksStånden, mot antagande af hvad Statsutskottet
tillstyrkt, uti det som rörer Statens
reglerande eller Bevillningens hela
belopp, samt de skäl blifvit hos Ståndet
anförde och StatsUtskottet meddelte, på
hvilka sådane betänkligheter sig stödja,
men StatsUtskottet anser sig icke kunna
afvika ifrån dess redan afgifne yttrande
eller instämma i Ståndets tankar, Utskottet
då skulle nämna Deputerade, som i
Ståndet, der betänkligheterna uppkommit
företräda och närmare upplysa förhållandet,
samt att om något Stånd ändock förblifva
vid den mening det förut fattat,
Constitutions-Utskottets betänkanden. 71
saken då först skall afgöras efter Tre
Stånds beslut.”
”Här har en sådan händelse inträfFat.
Frågan angick ett nytt Statsanslag, som
skulle intagas i StatsRegleringen och öka
Bevillningens hela belopp. Betänkligheter
uppstodo hos ett af RiksStånden, att antaga
hvad Utskottet tillstyrkt. Skälen till
dessa betänkligheter anfördes och meddeltes
Utskottet, hvilket således hade bort
taga ärendet under ytterligare öfvervägan.
de, samt i fall Utskottet icke ansett sig
kunna afvika från sitt redan afgifna yttrande,
utnämna Deputerade, att hos Ståndet
företräda och närmare upplysa förhållandet.
Detta har likväl Utskottet uraktlåtit,
och endast anmält att saken var igenom
Tre Stånds beslut afgjord. Efter en sådan
återremiss som BondeStåndet gjort,
var Utskottet ovillkorligen förpligtadt att
taga ärendet i öfvervägande, utan allt hina
der af de Tre Ståndens beslut; och dessa
Stånd kunde lika litet undandraga sig att
till ny pröfning upptaga ärendet, i fall
Utskottet ändrat sitt redan afgifna yttrande
eller instämt i BondeStåndets tankar.
Äfven i vidrigt fall skulle, sedan Utskottets
Deputerade hos BondeStåndet närmare
upplyst förhållandet, saken hafva kommit
under Ståndens ytterligare pröfning,
derest BondeStåndet vid sin mening för
-
72 Constitutions-Utskottets betäkanden.
blifvit; Och då först haele saken bort
afgöras efter Tre Stånds beslut,
”Jag måste således för min del ogilla
det nu anmärkta förfarandet, och anser
jag BondeStåndets fortsatta vägran, att be.
vilja den i frågavarande afgiften, ovillkorligen
hafva bort föranleda saken återremitterande
till StatsUtskottet, med anmodan
att laglikmätigt förfara, så att, efter
eess deputerades hörande hos det vägrande
Ståndet, ny pröfning af ärendet hos Rikets
Höglofl. Ständer blifvit beredd och företagen.
”
Häruti instämde till alla delar Riksdagsmannen
Johannes Myrin.
Bancofullmägtigen Johan Olofsson
Longberg och Riksdagsmannen Johan Jacob
Rutberg åberopade sina, i Ståndet, anförda
och i ProtocollsUtdraget intagna tankar,
hvarvid de ej hade något att tillägga.
Utskottets öfriga Ledamöter förenade
sig, efter en stunds öfverläggning och på
gjord proposition om nedanstående utlåtande,
mot hvilket dock förenämnde Fyra
me lemmar af BondeStåndet i hufvudsaken
sig reserverade :
Beträffande för öfrigt Bancofullmägtigen
Anders Danielssons framställning att
den i BondeStåndet uppkomna skiljaktighet
från MedSlåndens tanka, bort behandlas
-
Constitutions- Utskottets betänkanden. 73
las enligt Regeringsformens 6g f. och till
och en böljan förhållandet af StatsUtskottet
genom Deputerade upplysas, så ansåg
ConstitutionsUtskottet sig ej kunna till
pröfning upptaga detta ämne, såsom icke
ingående i Remissens föremål.
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 8.
Ankom d 2 Maj i025-
Memorial, till Riksens Ständer med för.
slag till ändring i 68 §- Riksdagsordningen.
Med öfvertygelse att Riksens Höglofl.
Ständer lära inse nyttan och nödvändigheten
af tätare, emellan Riksdagarne, inträffande
Revisioner, och under förmodan
att Kongl. Maj:t, som förut afslagit Riksens
Ständers framställning, om en förlängd
Revisionstid, men vid innevarande Riksdag
i Nåder bifallit, att flera, till Statsverket
ej räknade, allmänna fonders förvalt
ning hädanefter må i ordentlig väg granskas,
skall täckas meddela Nådig Sanction
å det beslut Riksens Ständer i förevarande
ämne kunna fatta, får, i anledning af
gjord och gillad motion, ConstitutionsUtskottet
härhos, för grundlagsenlig lie*
Bihang till R, S, Prot. $-'djc Sami. 10,
fy Gonstitution'-Utskot&ts betänkandet*.
handling, rördsamlingen öfverlemna följande
förslag till Ändring i 2:dra puncten af
68 §• Riksdags-Ordningen :
”Desse Revisorer, som skola vara Sex
af hvarje Riksstånd, böra emellan Riksdagarne
hvarje år sammanträda, för att granska
de sist afslutade Ärs-Rakenskaperna ,
och tage alltid Revisions-förrältningen sin
början den 15 September; Skolandes m. m.’*
Stockholm den S9 April 1825,
N:o 9.
Ankom Jen 12 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Stander med föreslående
af ett tillägg i 4 morn. 1
Tryckfrihets-Förordningen.
Till Constitutions-Utskottet har Justiti*
Ombudsmannen m. m. Friherre L. A.
Mannerheim inlemnat ett motiveradt förslag
till ny redaction af 4 momentet i 1
Tryckfrihets-Förordningen, som egentligen
åsyftar bestämmandet af vissa praescriptions-tider,
inom hvilka Hof Cancellerens
tillståndsbevis, för Dagblads eller
Periodiska Skrifters ingifvande, borde meddelas
och begagnas.
Constitutions- Utskottets betänkanden. 7g
Med antagande af förslaget i hufvudgrunderna,
men med vissa nödiga modificationer
af det reglementariska, får Utskottet
härigenom, för grundlagsenlig behandling
, vördsamlingen tillstyrka införandet
af ett så lydande tillägg vid slutet
af ofvannämnda, i öfrigt oförändrade moment.
"Öfver denna anmälan må Sökanden,
genast kostnadsfritt, undfå ett Utdrag af
Hof Cancellers Expeditionens Diarium; Börändes,
i hände'se tillståndsbevis eller motivéradt
afslag icke varder utfärdadt, för
utgifvare i hufvudstaden inom fjorton och
i oäterna inom Trettio dagar, från anmälningsdagen,
Sökanden uti Hof-Cancellera
Expeditionen, förete Diarii-Utdraget och
ovägerligen, äfvenledes kostnadsfritt, erhålla
påskrift derom : Hvarefter en sådan
anteckning å nämnda Utdrag skall gälla,
i bevisets ställe, till full kraft och verkan.
Om tillstånds beviset eller, i annat fall,
Diarii Utdraget icke begagnas inom Sex
månader, hvarje till Trettio dagar räknad,
från det förras utfärdande eller det sednares
påtecknande, må utgifnings rättigheten
anses hafva för den gången upphört*"
Stockholm den 2 Maj 1825-
76 Constitutions- Utskottets betänkandet».
N:o 10.
* Ankom d. 12 Maj 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslaget
upphäfande af Q mom. 4
Tryckfrihets-förordningen.
Till Constitutions-Utskottet hafva åtskillige
Riksdagsmän, tid efter annan, inkommit
med motiverade förslag, att 8 mom.
4 §• Tryckfrihets-Förordningen, hvarigenom,
i uppenbar strid mot 86 §. Rege
rings-Formen,
utgifvare af Dagblad och
Periodiska Skrifter ställas utom Lagen och
under godtycket, mätte antingen helt och
hållet uteslutas eller ock i den mån hufvudsakligen
förändras, att, genast efter det
skriften blifvit af Hof*Cancelleren indragen,
målet hänskötes till behörig Domstol.
Då, efter sannolik förmodan, detta,
icke i vanlig Constitutionel ordning stifttade,
men vid en och samma Riksdag både
proponeradeoch antagna Lagrum, egentligen
åsyftat en provisorisk, af tillfälliga
omständigheter påkallad förfogning; då,
vidare, dagbladets eller tidskriftens egenskap
af allmänt vådlig, personligen förnärmande
eller fortsatt smädlig, lärer svårligen
kunna med någon säkerhet bestämmas,
och åtminstone blifva underkastad
skiljaktiga åsigter och omdömen; då, ändt
-
ConstitutionstUt kottets betunkanden. 77
ligen, en sådan indragningsrätt, om än utöfvar!
med upplyst tålsamhet och örnskränkt
af aktningen för allmänna tänkesättet,
likväl måste i följderna leda derhän,
att utgifvaren ohörd kännes skyldig
till ansvar för obevista förbrytelser och
dymedelst beröfvas icke blott en synlig,
under mödor och bekymmer förvärfvad
egendom, utan möjligen äfven den ännu
dyrbarare, sin medborgerliga heder, —
tvekar ej Utskottet, att, för den i 56 §.
Regeringsformen stadgade behandling af
grundlags-frågor, vördsamlingen tillstyrka
det ofvanberörda 8 mom. i 4 §• Tryckfrihets-förordningen
måtte aldeles upphäfvas
och uteslutas : i sammanhang hvarmed
jemväl numereringen af de följande
momenten i denna §. komma att rättas.
Stockholm den 2 Maj 1823.
TJtdrag af Protocollet, hållet uti R. H. S.
Constitutions-Utskott den 3 Maji 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Thyselius
uppläste och ingaf ett så lydande
skriftligt anförande:
”Enligt det beslut Riksens Högl.
Ständers ConstitutionsUtskotts Pluralitet
78 Constitutions-Utskottets betänkanden.
fattat, att, i anledning af Herr Dalmans
och fleres motioner, föreslå, icke förändringar
uti, men uteslutandet af Tryckfrihets
Lagens stadgande i 4 §• 8 morn.,
reserverade jag min särskilda tanka, och
utbeder mig, att den mätte, genom ProtocollsUtdrag,
Högloft. Utskottets betänkande
åtfölja.”
“Den af Motionairen yttrade och af
af flera det Högloft. Utskottets Ledamöter
undeistödda mening, att ett Tidningsblad
och medgifven rätt till dess lifgifvande
borde anses såsom all annan Tidningsskrifvarens
välfångna egendom, som utan föregående
ransakning och dom icke må honom
afhända*, kan jag icke oinskränkt
biträda. Mig synes fast heldre, att enär
han icke annorlunda, än under vissa, i
Lag föreskrifna och af honom både kända
och antagna vilkor, erhållit rättigheten
till utgifvandet af en Tidning, han i sjelfva
verket frånträdt rättigheten, i samma
stund han bröt vilkoren."
“Örn, såsom jag hör vara, om betryggandet
af fri yttrande-rätt, måste jag äfven
för bibehållandet deraf önska sjelfsvåldas
lagliga inskränkning. Behofvet
häraf kändes mera lifligt vid det Riksmöte,
då förenämnda moment, om icke så
aldeles med iakttagande af lagliga former,
dock efter Konungs och Ständers
Constitutipns- Utskottets betänkanden. 79
gemensamma beslut, tillädes TryckfrihetsLagen.
Detta stadgande har kraftigt verkat
till sitt ändamål, så att vi nu känna
mindre vådan af Tryckfrihetens missbruk,
än tvånget af sjelfva Lagbanden. — Gerna
medgifver jag att dessa kunna och böra
i så måtto lossas, att hvad godtyckligt
är måtte undanrödjas, och för yttranderättens
frihet inför Thronen höras ett
lagligt försvar, likaväl och vid samma tid,
som, enligt sin Ambetspligt, HofCancelleren
talar för ordning och allmän säkerhet.
— Men är det väl rådligt, att gå från
ytterlighet till ytterlighet och, med upphäfvande
af fattade beslut, sönderslita
sjelfva Lagbanden, dem vi, efter ett och
annat år, torde finna oss nödsakade att
återknyta ? Jag åtminstone tänker icke så:
hoppas icke heller mycket för ändamålet
vunnet, genom anstäld rättegång emot
Tidningsskrifvare, som missbrukat Tryck
friheten, eller genom rättigheten att enligt
9 mom. 4 §• indraga ett Tidningsblad,
som är spridt förrän uppmärksamheten
hunnit väckas på dess skadliga innehåll
eller någon indragnings-åtgärd vidtagas.
"
"Desse skäl hafva synts mig tillräcklige
för stadgandet af min öfvertygelse;
dock utbeder jag mig ännu få tillägga ett
uttryck af min farhåga att, likasom eljest
8o ConstitutionsTJtskottets betänkanden.
när man vill pä en gäng vinna allt, faran
möter att allt förloras ; så torde äfven nu
kunna inträffa, att TryckfrihetsLagens förenämnde
stadgande förblifver i allo oförändradt,
äfven derföre att man heldre velat
aldeles utesluta detsamma, än deruti
föreslå vissa af billigheten påkallade och
till ändamälet troligen ledande förändringar.
“
Häruti instämde till alla delar Herr
Pastor Primarius m. m. Doctor Wallin.
»••••»• •••«•»»*
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 1i
Anbom <L 12 Maj 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en ändring i 21 §. Riksdagsordningen.
I första puncten af 21 §. Riksdags*
Ordningen förekommer den motsägelse,
att Riksdagsmän af alla Stånd finnes ålagdt
uppvisandet af deras Fullmagter, oansedt
der tillika, stadgas, att Ridderskapet och
Adeln må legitimera sig enligt Riddarhusordningen,
hvilk n åter innehåller, att sådant
bör ske genom upprop och anteckning
efter en öfver lefvande ätter författad
Martrikel.
För
-
Constitutions Utskottets betänkanden. 8i
För beredandet af nödig rättelse härutinnan,
vid nästinträffande Riksdag, får
ConstitutionsUtskottet vördsamligen tillstyrka,
antagandet af en så lydande, jemkad
redaction i ofvannämnda $:s början:
"Riksdagsmän af alla Stånd skola behörigen
sig legitimera, Ridderskapets och
Adelns Ledamöter på det sätt Riddarhusordningen
föreskrifver, samt PresteBorgare-
och BondeStåndets Ledamöter
sålunda att de, dagen efter den hvartill
Riksdagen pålyst blifvit, uppvisa deras
fullmagter inför Justitia^ StatsMinistern’
o. s. v.
Stockholm den 3 Maj 1823.
N.o 12.
Memorial, till Riksens Ständer, med föreslaget
tillägg i 79 § Riksdagsordningen.
Då 79 §. Riksdagsordningen bland
annat stadgar att ingen lagligen vald Riks ■
dagsman för de Tre Ofrälse Stånden må
kunna, af hvad anledning som helst, förmenas
att Riksdagen bivista, men ÄrkeBiskopen,
Biskoparne och Pastor Primarius
i Stockholm, hvilke äfven borde vara
Bihang till R. S. Prot. Z:dje Sami. n.
§2 fenslitutionS' Xj t skottes bäti inkan elen.
under detta stagande inbegripne, icke valjas
till Riksdagsman, ntan, jemlikt samma
Grundlags 15 §., af Konungen till Riksdagen
kallas, får ConstitutionsUtskotlet,
med vördsamt tillstyrkande, för Grundlagsenlig
behandling, öfverlemna en dess
Ledamots framstälda förslag, att orden:
“någon lagligen vald. Riksdagsman", måtte,
genom ett för både rigtigheten och
full ständigheten nödigt tillägg, förändras
till: “någon lagligen kallad eiler vald
Riksdagsman".
Stockholm den 3 Maj 1825.
N.o 13.
Memorial till Riksens Strinder, angående
verkstäld granskning af JustitiaeOmbudsmannens
Diarier och Registratur.
Sedan, jemlikt vid 1815 års Riksdag
fattadt, för framtiden gällande beslut,
ConstitutionsUtskottet emottagit och granskat
Riksens Höglofl. Ständers JustitiasOmbudsmans
Diarier och Registratur, från
sist öfverståndna till innevarande Riksdags
början, har Utskottet trott sig böra, såsom
resultat häraf, meddela det vördsamma
förklarande, att de till Justitia . 0m
-
Constitutions-Ushcttete betänkanden. 85
budsmans Expeditionen inkomna målen
blifvit med utmärkt ordning, skyndsamhet
och drift handlagda, samt att följaktligen
Utskottet funnit Herr JustitiaeOmbudsmannen,
uti dem af hans åtgärder,
som varit lemnade till Utskottets granskning,
värdigt hafva svarat emot Riksens
Ständers förtroende.
Stockholm den 3 Maj 1825.
N:o 14*
Memorial, till Riksens Ständer, med öfverlemnande
af en uppgift på godkände
förslag till Grundlags-ändringar.
Till följd af Riksens Ständers fattade
och ConstitutionsUtskottet meddelade
beslut, får Utskottet härjemte till justering
vördsamligen öfverlemna, en uppgift
å alla sådana, från sista Riksdag hvilanda
och nu afgjorda Grundlags ändrings förslag,
som af Samtliga RiksStånden blifvit
gillade och antagna.
Stockholm den 10 Maj rSej
-
84 Constitutiom- Utskottets betänkande.
REGERINGS. FORMEN.
§• 9•
Sista Puncten.
. . . För Rädslagen skola StatsRädets Ledamöter
vara ansvarige, säsom i 106 eller
107 §. derom vidare stadgas.
$. 61.
•AU* afgifter, som Riksens Ständer
under de i föregående $. nämnda Titlar
beviljat, skola utgöras intill slutet af det
år, under hvars lopp den nya Bevillningen
af Riksens Ständer faststäld blifver.
§• 97*
Denne Riksens Ständers JustitiéeOmbudsman
väljes af Riksens Ständer,, genom
Tolf af hvarje Stånd särskildt för tillfället
nämnda Electorer, hvilke till detta vals
förrättande sammanträda samma dag, då
de af Ständen blifvit utsedde, och skiljas
ej åt, förr än valet fulländadt är. Desse
'Electorer skola samfält och icke efter
stånd, först medelst slutna sedlar, hvar
för sig uppgifva den Man, som de finna
böra komma under omröstning- Falla
Constitutions-Utskottets betänkanden. 85
dervid rösterna, till mer än hälften af de
röstande Electorernas antal, på En Man,
vare han behörigen vald. Äro åter rösterne
så delade emellan flera, att en
sådan full pluralitet för någon icke eger
ruin, anställes, med iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters förekommande stadgar,
ny votering med slutna sedlar, till
antagande af den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke antages, af
den, som näst honom blifvit af de flesta
Flectorerna kallad, och så vidare. Inträffar
den händelsen etc.
§. 107.
1. mom.
Skulle Constitutions-Utskottet anmärka,
att Stats-Rådets Ledamöter samfält eller
en eller flere af dem , uti deras rådslag
om allmänna mått och steg, icke iakttagit
Rikets sannskyldiga nytta, eller att
någon Stats-Secreterare eller Föredragande
af Commando-mål icke med oveld . . •
blifvit gjord.
Riksdagsordningen.
13-
2:dra mom.
Universiteten i Upsala och Lund ege
86 Constitutions-Utskotlcts betänkande.
att till Riksdagsmän i Preste-Ståndet utse,
hvartdera Tvänne Professorer frän de
verldsliga Faculteterne. Likaledes må af
Vetenskaps-akademien, Tvänne Ofrälse
Civile Ledamöter väljas till Fullmägtige
i nämnde Stånd, dock utan rätt till Riksdagsmanna-underhåll.
$. 14-
3 och 4 mom. eller 6, 7, 8, 9, och
10 puncterne.
Valen skola ske inför Magistraten,
efter det å hvarje ort hittills öfliga
valsätt, deruti likväl ändring kan ega
rum, enär antingen någon Stads samtlige
valberättigade Invånare, eller ock en
eller flere Glassér bland dem hos Konungen
anhålla, om fastställande af en ny valordning
för Staden och Konungen, efter
vederbörandes hörande, finner skäl att
härtill samtycka. Då valen förrättas af
Borgcrskapet samfält och icke af Electorer,
beräknas rösterne efter hvad hvar och
en af de väljande till Staden skattar, samt
för Falu-Bergslag efter Fjerdeparts-Grufvedelarne.
Annorlunda än genom ordentlig
omröstning, med slutna sedlar, af Borgerskapet
eller af dess utsedda Electorer,
må Rikidagsfullmägtig icke kallas.
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 87
Götheborg ege rätt att sända Tre,
Städerne af Första och Andra Classerne
hvardera Två, samt alla öfrige Städer,
äfvensom Falu-Bergslag, hvardera En Fullrnägtig.
Alla Städer af de Tvänne högsta
Classerne vare förbundne att sända minst
En Fullmägtig; men af de öfriga kunna
Två högst Tre förena sig om en person,
hvilken dock måste vara till Riksdagsman
vald för en af dessa Städer, der han sjelf
Magistratsperson eller Borgare är.
§• 19-
6. Puncten.
Skulle Utskottet anmärka, att StatsRådets
Ledamöter samfält, eller en eller
flere af dem, uti deras rådslag om allmänna
mått och steg, icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta, eller att någon StatsSecreterare
eller Föredragande af Commandomål
icke med oveld, nit, skicklighet
och drift sitt Förtroende-Ämbete utöfvat,
skall Utskottet då sådant för Riksens
Stän 'er tillkännagifva, hvilke, om de finna
Rikets väl det kräfva, kunna hos Konungen
skriftligen anmäla deras önskan,
att Han ville utur Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den eller dem, mot hvilka
anmärkning blifvit gjord.
88 Constitutions-Utskottets betänkandcn.
§• 38.
Alla omröstningar i Utskotten skola
ske per capita, mellan Utskottets samtlige
Ledamöter, utan afseende på Stånd.
Då votering med slutna sedlar anstcilles,
må alltid en sedel uttagas och förseglas,
hvilken öppnas endast i det fall, att
rösterne vid upp summerande t skulle befinnas
lika delade. Ar Pluralitet redan
vunnen, bör den aflagda sedeln genast
förstöras. Inom Banco-Uts ottet skola,
i de mål der Utskottet med Riksens Stan*
ders rätt besluter, två tredjedelar af hvarje
Stånds Ledamöter vara närvarande.
jf. 44*
3 Functen.
. . . Vill Utskott återlemna något från
ett eller flere Riksstånd remitteradt mål,
såsom till dess befattning ej hörande,
åligge Utskottet, att sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande, med deruti anförda
skäl, till samtliga RiksStånden, hvilka
derefter böra skyndsamt yttra sig, under
hvilket Utskott de anse målet höra.
$. 61.
Constitutions-Utskottets betänkanden. 89
S- 6r.
Då val till Konung eller Thronföljare
skall förrättas, ege Riksens Ständer att
i deras särskildta Plena, genom allmän omröstning,
välja till en Nämnd .
Ledamöter af Nämden må ej uteslutas
från utöfningen af deras Riksdagsmannarätt
i Stånden; men träde tillsamman dagen
efter den då valet i Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt förr än de fleste rösterne
om En person sig förenat. Omröstningen
ibland Nämnden skall ske per
Capita och med slutna sedlar. Hvar och
en af Nämnden uppgifve, ibland dem af
Stånden före lagna, den han anser böra
utköras. lalla dervid rösterne, till mer
än hälften af de röstandes antal, på En
Man, vare han behörigen vald Äro åter
rösterne så delade, att en sådan full Pluralitet
icke eger rum, anställes, enligt det
i 53 §• beskrifna voteringssätt, ny omröstning
till antagande af den, som de
flasta röstorna erhållit, och , om har. ej
antages af den, om hvilken näst efter honom
de fleste af nämnden sig förenat.
Inträffar den händelsen etc.
§. 62.
Skola Riksens Ständer tillsätta För.
Bihang till R. S. Prat. ydjc Sami. 12.
go ConstitutionsVts-o t tets betänknnden.
xnyndare för en omyndig Konung, sammanträde
de, sist dagen efter den , dä
Riksdagen å RiksSalen öppnad blifvit, och
ixtvälje, genom allmän omröstning, i deras
särskildta Plena, lill en Nämnd Sexton
Personer för hvarje Ständ, hvilke röste
per Capita och icke Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet bestämda Förmyndare,
sorn skola vara antingen En , Tre eller
Fem. Hvarje Ledamot af Nämnden uppteckne
å en sluten Vallista de män, devi
han anser förtroendet värdige, och så
många, att de med en Person öfverstiga
det af Ständerne utsatta antal. Af dem,
som dervid kommit i åtanka, ställes, på
sätt i 53 §. stadias, först den som de
flesta rösterna erhållit, under ny omröstning,
då Nämndens Pluralitet gifve Utslaget.
På samma sätt förfares m. m.
§• 63.
I 3 puncten.
. . . Denne Riksens Ständers Justitise
Ombudsman
. . och skiljes ej åt förr
än valet fulländat är. Idesse Electorer
skola samfält, och icke efter Stånd, först
medelst slutna sedlar, hvar för sig, uppgifva
den Man, som anses böra komma
under omröstning, Falla dervid rösterne,
till mer än hälften af de röstande Electo
-
ConstitutionstUt kottets betänkanden. gi
rernes antal, på En Man, vare han behörigen
vold. Äro rösterne så delade emellan
flera, att en sådan full Pluralitet för
någon icke eger rum, anställes, vied iakttagande
af hvad 53 jf. ovi lika rösters
förekommande stadgar, ny votering med
slutna sedlar till antagande af den som
de flesta rösterna erhållit, etc.
§. 65.
I 2:dra puncten.
Till Tryckfrihetens vård skola Riksens
Ständer, vid hvarje Riksdag, förordna
Sex för kunskaper och lärdom kände
Män, jemte Justitia? Ombudsmannen, som
bland dem före ordet. Desse Committerade,
af hvilka Två utom Justitiae-Ombudsmannen,
skola vara Lagfarne, väljes af
Riksens Ständer, genom Sex af hvarje
Stånd dertill utsedde Electorer, hvilke,
enligt det i 61, 62 och 63 j). §. föreskrifna
sätt, röste samfält och icke Ståndsvis.
Afgår emellan Riksdagarna etc.
92 Constitutions-Utskottets betänkanden.
Angående åtskilliga RiksdagsOrdningens
%%:ers fördelning i numererade Moment.
§. 11.
1:0 Med de i Andra §. . . . för Bon
de-Ståndet.
e:o Om tiden för de . . HofRätter
ne
underrätta.
«
§• i4-
1:0 Hufvudstaden Stockholm . .
ärliga utskylder.
2:0 De öfriga Rikets . . . brukande
Bergsmän.
3:0 Valen skola ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen må för Städerne . . . från
annan Stad.
§• 17*
1:0 Uti Riksdagsmanna-valen . . .
sjelf föra Protocollet.
2:0 Vid alla Riksdagsmannaval . . »
uppbäras och redovisas.
Constitutiont-Tjtskottets betänkanden. 95
i- 23.
1:0 Samma dag, då . . . sina Talmän.
2:0 Landtmarskalk och Talman
till lif och sjal!
3:0 De i denna Ed . . . Talmans
ställen företräda.
5. 24.
10 Uti hvart Stånd . . . derom för
ordne.
2:0 BondeStåndets Secreterare ....
till lif och själ!
§• 27-
1:0 Propositionen, angående . . . å
Riks-Salen hållas.
2:0 Propositionen rörande ; ; ; till»
eller afstyrkande.
§. 29.
1:0 Constitutions-Utskottet, som utgöres
enligt Tryckfrihets Lagen ansvarar.
2:0 Constitutions-Utskottet åligge . . *
pröfning underställas.
94 Constitutions-Utshottets betänkandcn.
3:0 Då hos RiksStånden ... i deras
ställe derom besluta.
$• 5°‘
1:0 StatsUtskottet, som skall . . . bö
ra
fyllas.
2:0 Detta Utskott . . . bör utgöras.
3:0 1 händelse . . . kunna förrättas.
5. 31-
1:0 BevillningsUtskottet . . . Plena
underställas.
2:0 Yppar sig den . . . ofvan före
skrifva
är.
§• 33*
1:0 Lagutskottet . . . utom Krigs
staten.
2:0 Justitiae - Ombudsmannens . . .
denna Berättelse förvises.
§• 34-
1:0 Allmänna Besvärs ... är stadgadt.
2:0 Vilja Riksens Ständer . . . böra
afgöras.
ConsritutionS‘Utskottets belnnkanden. 95
§• 36-
1:0 Utom förenämnda ; . . Konungens
yttranden.
2.0 Stånden kunna . . . besvär och
angelägenheter.
3 o Skulle Riksens Ständer . . . Con
stitutionsUtskottet.
40 Blifva göromålen . . . förfalle
frågan.
§• 57-
1:0 Alin Riksens Ständer , . . till
Ståndens Plena inkomma.
e o Intet Utskott . . . omedelbarligen
öfverlemnas.
44*
1:0 Konungens Propositioner . . •
betänkandens afgifvande.
2:0 Hvarje Riksstånd . . . härom
meddelas.
3:0 Vill Utskott . . • . frågan bör för
visas.
96 Constitutions-Vtskottets betänhnnden.
§• 49*
i;o Hvar och en allmän fråga . . .
ovägerligen fattas.
2:0 Då saken . . . Acter och Hand
lingar.
3:0 Återförvsies . . . till expedition
betagas.
§• 57-
1:0 De allmänna beslut . . . uppe
hållas.
2:o Af ProtocollsUtdragen . . . högt
uppläsas.
§. 63.
1:0 Till följd af Regeringens Former
- . . behörigen fullgöra.
2;o Denne Riksens Ständers . . . der
till
åter väljas.
3:0 Justities - Ombudsmannen . .
Justitias-Canceller.
4*.o Electorerna böra . . . skulle med
döden afgå,
§. 70.
Constilutions Utskottets betänkanden. 98
§. 70.
1:0 Till Fullmäktige . . .. skyndsamt
föranstalta.
2;o Fullmäktige och Revisorer
Riksdagsmän tillägga,
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 15.
Ankom d 14 Maj i3'23’
Memorial, till Riksens Ständer, tued for*
slag till ändring i 37 §. Riksdags•
Or damsten.
I 57' §. Riksdagsordningen stadgas,
att intet Utskott, Constitutions- och Ban*
co-Utskotten allena undantagna, är berättigadt
att väcka frågor till afgörande i
RiksStåndens Plena, eller behandla andra
ämnen än de från Plena remitterade, så
vida ej, hvad Stats-Utskottet särskildt angår,
Konungens Proposition, jemlikt 27 §.,
till detsamma omedelbarligen öfverlemnas.
Enligt 24, 56 och 49 §. §. af samma
Grundlag, ega icke dessmindre alia Ut
Bihang
till R. S, Prot. §:dje Saini. 13.
98 Coustitntions-Utskottets betänkanden
skott att i Ståndens Plena väcka frågor,
om ökad Betjening och om förstärkning ,
äfvensom att med Préliminaira hemställanden
till Plena ingå; Enligt 29 kunna
frågor rörande StatsRååets Ledamöters
rådgifvande åtgärder och utöfningen af
Stats-Secreterare - Ämbeten, andragas hos
Stånden af andra Utskott än ConstitutionsUtskottet;
Genom 30 §. är Stats-Utskottet
förpligtadt att föreslå hvad till Stats- och
Riksgälds-verkens behof erfordras , samt
Bevillningens och Creditiv-Summornas belopp,
ämnen, hvilka ej alltid torde
hafva bestämdt ingått i Konungens Proposition
eller i Ständernes Remisser; Och
ändtligen åligger, till följd af 31 Jj\, Bevillnings
- Utkottet att opåmint uppgifva
allmänna grunderna för den blifvande Bevillningens
fördelning.
Med anledning häraf och till beredande
af fullständig klarhet i föreskriften,
har Constitutions-Utskottet, med gillande
af en dess Ledamots förslag, trott sig böra
för den behandling 56 §. Regerings
formen
antyder, vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad redaction af sista
puncten i ofvannämnda Riksdags - Ordningens
37 §.
”Intet Utskott, Constitutions- och
Banco-Utskotten allena undantagna, vare
berättigadt att väcka frågor till afgörande
ConstitutionstUt kottets betänkanden. 99
i Riksens Ständers Plena, eller att upptaga
andra ämnen än de från Plena remitterade,
utom i sådana fall, hvarom för
Utskott i allmänhet eller något bestämdt
Utskott finnes särskildt stadgadt.
Stockholm den 9 Maj 1823.
N:o 16.
Ankom d. 14 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med förslag
till ändring i 60 §. Regeringsformen.
Enär nuvarande ordalydelse i andra
puncten af Regeringsformens 60 §. enligt
hvilken Tullen för Spannmål väl af Konungen
kan ökas, men ej minskas, innebär
en otjenlig, för det allmänna menlig
och troligen aldrig åsyftad inskränkning i
Konungamagten, får, i afseende på den
för Grundlagsfrågor stadgade behandling,
Constitutions-Utskottet vördsamligen underställa
Riksens Ständer det förslag, att
ofvannämnda andra punct måtte sålunda
redigeras
’’Ej må några allmänna afgifter, af
hvad namn och beskaffenhet som helst,
utan Riksens Ständers samtycke kunna för
-
Constitutions-Utskottets betänkanden. 100
höjas, 7ned undantag af Stora Sjö-Tullen
å inkommande och utgående spannemål,
hvilken må af Konungen efter omständigheterna
bestämmas
Stockholm den 9 Maj 1823.
N:o 17.
Ankom den 14 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med förslag
att ett helt moment och någon
del af ett annai i 5 §. 7ryckfrihets
förordningen måtte uteslutas.
Då 7 och 9 momenten af Tryckfrihetsförordningen
äro nästan aldeles lika
lydande, och då det i begge två befintliga
stadgande, att handlingar i Tryckfrihetsmål
skola till Hof - Rätten insändas, synes
desto mer öfverflödigt som Underdomare
i allmänhet åligger att i underställningsfrågor
ingifva handlingarna till Öfverdom*tol,
får, till Riksens. Ständer, för Grundlagsenlig
behandling, Constitutions-Utskottet
med vördsamt tillstyrkande öfverlemna
det förslag att ej allenast sednare delen
af förenämnda 7:de moment, från och
med orden ”men i alla fall”, än äfven he
-
CoonstitutionsUtskottets betänkanden, *oi
/
la 9 momentet må nteslutas, samt moment-nummerföljden
derefter rättas.
Stockholm den 10 Maj 1823.
N;o 18-
Ankom d. 28 x8i3*
Memorial till Riksens Ständer, med besvarande
af Remissen å Stats-ZJtskottets
anmärkning rörande mindre
Creditivets disposition för Militaire
utgifter.
Riksens Högl. Ständer har behagat
under den 26 sistlidne Februarii till Constitutions
Utskottet remittera en, i föreskrefven
form, af Stats-Utskottet uppgifven
Anmärknings-anledning mot vederbörande
föredragande af Krigs-Ärenden, och
hvilken anledning innefattas i ett ConstitutionsUtskottet
särskildt meddeladt Protocolls
Utdrag för den 22 i nämnde månad,
hvaruti, med utförlig anmälan af hvad i
RiksensStänders Revisorers Berättelse förekommer,
rörande lyftningen och användandet
af åtskillige Creditiv-poster, Stats Utskottet,
under åberopande af RiksensStänders
skrifvelse den 23 Maji 1818, samt
då, af de till Kongl. Maj:ts disposition
Constibutions- Vbskotbets betnnkanden. 102
för Militalre Utgifter stälda öfverskott och
besparingar å Stats medlen till 1815 års
slut, fanns vid 1819 års böljan en behåll
ning af 508,695 II.dr 50 sk. 11 rst., som
vid samma tid 1820 utgjorde 584,893 Rr
5 sk. 6 rst., och vid början af 1821 lemnade
en till det årets Riks-Stat öfverförd
tillgång af 467-,2o6 R:dr 25 sk. 9 rst., förklarad
att enär, oaktadt denna för militaire
behof disponibla tillgång, de å mindre
Creditivet uttagna 500,000 R; lr blifvit använda
till ökande af Tredje Hufvudtitelns
anslag och till sådana allmänna behof vid
försvarsverket, för hvilka RiksensStänder
anvisat medel, Utskottet, med dess egande
kännedom af föremålen, ej kunde anse dessa
Dispositioner annorlunda än som ett
öfvertkridande af den faststälda anslagssum.
man.
Constitutions»Utskottet, destomer fÖrpligtadt
att, vid besvarandet af Remisser å,
Anmärkningsfrågor, framlägga alla dermed
gemenskapegande omständigheter, som Utskottet
ensamt är i tillfälle att hemta upplysningarna
från sjelfva källan, tror sig,
till en början, hvad närvarande ämne angår,
böra vördsamligen anmäla att, enligt
granskade Protocoll. Kongl. Majit, tid efter
annan, täckts på föredragandens och StatsRådets
tillstyrkande, i Nåder förordna:
Constitutions-TJtskottets betänknnden TO3
1:0 I Handels- och Finance- Expeditionen.
den 22 Maji 1819, att, till förstärkande
af Arrnéens förråd och oundgängliga
Krigs förnödenheters anskaffande,
10:,000 R.dr skulle, på mindre Crediti.
vets, för utomordentliga händelser och
behof, anvisade tredjedel i Riksgälds Contoiret
lyftas.
2:0 I Krigs-Expeditionen, den 27 Maji
1819, att af denna summa, 30,000 R dr
borde användas till Gevärs Reparation,
30.000 R dr till upphandling af Commisskläde,
30,000 R dr till fyra Fregatters,
fyra Rriggars och sex Canonslupars försättande
i utrustnings-gilh stånd, och 10,000
R:dr till oförutsedda militaire utgifter.
3:0 I samma Expedition, den 6 Februarii
1821, att, till åtskilliga arbeten och
anstalter för Rikets försvar, ytterligare
100.000 R:dr komma att på mindre Creditivet
uttagas;
4.0 I samma Expedition, den 20 Martn
1821, att, för Militaire behof, hvartill
å ordinaire Stats-anslaget saknades erforderliga
medel, och för hvilkas betäckande,
efter Föredragandens uppgift, någon
tillgång ej heller var öfrig i den redan
fullt disponerade behållningen af öfver
-
Consbitutions-Utskottets betcinhnnden. 104
skotten pä inkomst och besparingarne på.
utgifts-titlarna till 1815 års slut, ännu
£200,000 R:dr af mindre Creditivet skulle
användas,
5:0 I Handels- och Finance-Expeditionen,
den g Januarii 1822, att de till utomordentliga
försvars anstalter på mindre
Creditivet anvisade 400>000 R;dr borde
öfverflyttas på de Två tredjedelar deraf,
sorn äro för sådant ändamål bestämda och
den återstående tredjedelen anlitas vid an.
dra utomordentliga tillfällen och behof;
6;o I Krigs-Expeditionen, den 19 Februarii
1822, att till Försvarsverket vidare
100,000 R:d af mindre Creditivet kom.
ma att disponeras, samt
7:0 I Handels, och Finance:Expeditionen,
den 15 Juni 1822, det skulle
Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret underrättas,
om Kongl. IYlaj:ts ofvan högstberörde
den 9 Januarii samma år vidtagna beslut,
och tillika af dem äskas en summa
af 30,000 R:dr, ämnad för Norrköpings
brandlidande Invånares skyndsamma undsättning.
Sedan
Constitutions-Utshobtets betänkanden. I05
Sedan först, med anledning af Protocollet
öfver Handels- och Finance-Ärender
för den 22 Maji 1819 flere Utskottets Ledamöter
anmärkt, att Stats-Secreteraren tillstyrkt
upptagandet och pröfningen, i denna
Expedition , af frågan om 100,000 R:dr
lyftning å mindre Creditivet , till förstärkande
af Arméens förråd och Krigsförnödenheters
anskaffande, innan behof och
tillgång blifvit utrönta, efter föredragning
genom behörig Expedition eller den för
Krigs-Ärenden, har, då inom Utskottet
meningarne om tillämpningen af 107 §.
RegeringsFormen i och för denna StatsSecreterarens
Ämbetsåtgärd befunnits motsatta,
votering med slutna sedlar måst häröfver
anställas; och som dervid Två Stånd
stadnat emot Två, får Utskottet blott vördsamligen
anmäla Omröstnings-resultatet,
med tillägg, att, vid så beskaffad utgång ,
någon till ansvar ledande anmärkning mot
Stats-Rådets öfrige Ledamöter icke egt rum.
Beträffande åter de uti Krigs-Expeditionen
beslutna dispositioner, så enär Rikeens
Ständer, vid sista Riksdagen, ej allenast
ökat Tredje Htifvudtiteln med nära
700,000 R:dr, och deribland 300,000 R:dr
utöfver den till Försvarsverket förut beviljade
Millionen, under grundad förmo
Bihang
till R. S, Prat, $:dje Sami, 14.
106 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
dan om det dymedelst till öfver tre och
en fjerdedels millioner uppgående anslagets
tillräcklighet för Militaire-behofven,
utan ock vid den i Riksgälds-Contoiret afsätta
särskildta summans lyftning uttryckligen
fästat villkoret af utomordentliga fall,
men föredraganden af Krigs-Ärendena, Hr
Stats-Secreteraren m. m. Quiding , ehuru,
på sätt Stats-Utskottet upplyst, besparingarna
och öfverskotten lemnade en användbar
tillgång, likväl, mot mindre Creditivets
verkliga bestämmelse och Riksens
Ständers härom meddelade föreskrifter, och
utan afseende på angelägenheten deraf att
det faststälda anslaget ej må öfverskridas,
tillstyrkt, under den 6 Febr. och 20 Maitii
1821 samt den 19 Februarii 1822, nämnda
Creditivs anlitande, för åtskilliga Arbebeten
och anstalter till Rikets försvar, som
ej kunde med de i Stat anslagna medel
bestridas, samt följaktligen för Tredje Hufvudtitelns
förstärkning och allmänna eller
vanliga Militairebehof, med tillsamman
400,000 R:dr, hvarjemte Herr Stats-Secreteraren
till Protocollet den 20 Martii 1821,
just vid fråga om fördelningen af det årets
anslag, till hvars RiksStat en behållning
af öfverskotten på Inkomst- och Resparingarna
på Utgifts titlarna var, med 467,206
R:dr 25 sk. 9 rst. öfverförd, anmält, utan
uppgifvande af belopp och ändamål, att
Constitutions-Utskottets betänkanden 107
behållningen förut blifvit till fullo disponerad,
samt att, i följd häraf, erfordrades
för FörsvarsVerket till Lands och Sjös,
1,600,000 R:dr, eller 300,000 R:dr mer än
Ständerna ytterligare beviljat, har Constitutions
Utskottet funnit skäligt, att, i och
för omförmälta åtgärder, ställa Herr StatsSecreteraren
Quiding under tilltal inför
RiksRätt; i hvilket afseende Utskottet nu
anmodar Riksens Ständers Herr JustitiaeOmbudsman,
att, efter äskande af behörig
kallelse, denna sak i laga ordning utföra.
Hvad slutligen vidkommer de öfriga
omständigheter, som i sammanhang härmed
förekommit, ej mindre mot StatsRådet
och föredraganden af Krigs-Ärender,
i anledning af Protocollet den 27 Maji
1819, och särskildt mot StatsRådets, den 6
Februarii och 20 Martii 18-1 samt den
19 Februarii 1822, i rådslagen deltagande
Ledamöter, än äfven mot StatsRådet och
föredraganden af Handels- och FinanceÄrenden,
i följd af Protocollen den 9 Januarii
och 15 Junii 1822, anser Utskottet
samma anmärkningar, hvilka dessutom icke
ingått i Remissens egentliga föremål, böra
förfalla.
Stockholm den 26 Maji 1823.
ao8 Constitutions-Utskottets betänkanden.
N;o 19.
Ankom d. 2Q Junii 1825.
Memorial, till Riksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkningar mot
disposition af Stat sränt em edel för
Kongl. Jheaternes understöd.
Tili följd af samtlige Riks-Ståndens
Remiss, under den 26 sistlidne Februarii,
å en af Stats-Utskottet, i Memorial N:o
IO, uppgifven anmarknings-anledning mot
föredraganden af Handels- och FinanceÄrendena,
får Consti tutions Utskottet härmedelst
vördsamligen mlåta sig öfver detta
ämne, iunefattadt i Stats-Utskottets särskildt
aflemnade Protocolls Utdrag, af den
22 i nämnde Månad, deruti, med åberopande
af hvad Riksens Ständers Revisorers
Berättelse bland annat innehåller, angående
en, genom influten ränta å de, jemlikt
Kongl. Brefven den 2r och* 29 November
1815 samt den 14 Maji 1817, åt dåvarande
Filial-Discon t verken i Malmö och Götheborg
samt Wermlands Bruksegare beviljade
penninge-försträckningar, vunnen
och till 36,904 B:dr 39 sk. 5 rist. belöpande
Stats-intrads användande för Hufvudstadens
Theatrars understöd intill näst
Constitutions-Utskottets betänkanden. 10g
infallande Riksdag, Stats-Utskottet, enär
denna Räntetillgång egentligen bort öka
öfverskotten å Stats-Inkomsterna och till
Riksgälds-Contoiret levereras, förmält sig
äga desto större anledning att anmärka tillstyrkandet
af förberörda disposition, som
Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse
den 8 Julii 1818, om anslåendet af 30,500
R:dr för enahanda ändamål, härvid fästat
det uttryckliga vilkor, att Staten skulle för
alltid frikallas från vidare utgift för Theatrarnes
behof, än dertill årligen bestådda
5,900 R:dr.
StatsRådets Protocoll besanna det af
Stats-Utskottet angifna förhållandet och
upplysa tillika, att beslutet om Theatrarnes
bispringande intill påföljande Riksmöte
blifvit i Kammar-Expeditionen fattadt, äfvensom
att de härtill i Handels- och Finance-Expeditionen
utsedda medel tillfallit
Statsverket, genom en af särskildta omständigheter
påkallad, af Kongl. Maj:t utan
Riksens Ständers medverkan , vidtagen anstalt,
samt att för öfrigt dispositionen skett
med förbehåll, att den borde hos Riksens
Ständer anmälas, hvilket ockander innevarande
Riksdag egt rum.
Nu ehuruväl Stats-Utskottet icke saknat
grund för sin framställning, helst Rik
-
HO Constitutions- Utskottets bctänkandcn.
sens Ständer bestämdt förklarat det något
ytterligare allmänt bidrag åt Theatern ej
kunde anslås; dock som den för ändamålet
använda inkomst varit helt tillfällig och
opåräknad, oell då, efter ConstitutionsUtskottets
öfvertygelse, både Konungens
representation och Nationens värdighet fordrat
Hufvudstadens Theatrars fortfarande
bestånd , finner Utskottet den anmärkta rådgifvande
åtgärden, hvilken dessutom ej innebär
något stridande hvarken mot 65 och
68 §•§• RegeringsFormen eller mot Rikets
gagn, icke heller föranleda någon ansvarspåföljd.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 20.
Ankom d. 28 Junii 1823
Memorial, till Riksens Ständer, angående
Stats - Utskottets anmärkning emot
disposition af Tull fr ilie t sine del, till
Stockholms Invånares förseende med
groft bröd.
För uppgifvandet af anledningarna till
en Anmärkningsmotion, hvaröfver samtli
-
Constitutions-Ustkottets betänkanden. lil
ga RiksStånden, genom Remiss af den 26
nästlidne Februarii, äskat ConstitutionsUtskottets
yttrande har Stats-Utskottet, i
meddeldt Protocolls-Utdrag, för den 22 i
samma månad, anfört att, Sedan Riksens
Ständers Revisorer förmält det en summa
af 16,154 R-dr 28 sk. 4 rst., erlagd af åtskilliga
Handelshus, såsom tullafgift för
vissa från Ryssland införskrifna Spanmålspartier,
blifvit jemlikt Kongl. Maj;ts Nådiga
förordnande, den 18 November 1818. aflemnad
från Stats-Contoiret till Allmänna
Magazins-Directionen, för att användas till
bestridandet af nödiga kostnader vid Hufvudstadens
behöfvande Invånares förseende
med groft bröd för billigt pris, StatsUtskottet,
enär samma Tull afgift, efter
vunnen underrättelse, influtit, i följd af
den år 1817 afslutna Handelstractat, hvari,
bland annat, tullfri utförsel från Ryssland
af 200,000 Tschetverts Spannmål blifvit
Kongl, Maj t förbehållen, samt 58 §. RegeringsFormen
bjuder, att alla, genom tractater
med fremmande Makter Riket tillfallande
Medel skola, lika med StatsVerkets
öfriga inkomster, redovisas, ansett
sig ej kunna undgå att framställa denna
anmärkning mot Föredraganden af Handelsoch
Finance-Ärenden , såsom Contrasignant
af Kongl. Maj:te Nådiga Skrifvelse i ämnet.
112 Cons titutions-Utskot tets Betänkanden.
Af Stats-Råds-Protocollen och andra
upplysande Handlingar har ConstitutionsUtskottet
inhemta t, att allt ifrån är 1721
Sverige egt sig betingadt tullfritt utförande
från Ryska Östersjöhamnar, af ett visst
qvantum Spannmål, sednast bestämdt till
200,000 Tschetverts årligen; att denna utförselfrihet
varit, än begagnad för Kongl.
Maj;t och Kronans räkning, än åter öfversten
efter af Kammar-Collegium uppgjord
reparation, åt StapelStädernes Handlande,
mot förbindelse, att till Kongl, Maj:t och
Kronan erlägga en, för tillfället stadgad,
större eller mindre andel af Ryska utgående
Tullens belopp, samt att nämnda andelar
icke ingått i den vanliga Tulluppbörden,
utan, medelst insättning i Banken,
aflemnats till Räntekammaren , hvars qvittencer
sedermera ingifvits till KammarCollegium,
för controlerandet af uppbörden.
Då således den för ofvanberörda ändamål
disponerade inkomst är, till ursprung
och beskaffenhet samt Uppbörds- och redovisningssätt,
vida skiljaktig från de i 60
§. RegeringsFormen omförmäldta Tullmedel,
och då samma inkomst tillflutit Kronan,
icke såsom en följd af sjelfva Tractaten,
hvilken ej antyder att några Medel
sko
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 115
skola Riket tillfalla, men såsom en verkan
af Kongl. Maj:ts särskildta föreskrift, örn
tullfrihetens begagnande af privata Personer,
mot billig retribution, hvadan icke
heller 58 §. Regeringsformen kan på förevarande
fråga tillämpas, finnér Utskottet
Anmärkningen ej påkalla någon till ansvar
ledande behandling.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o Qi.
An Korn flen Junti iQ23-
jyiemorial till Riksens Ständer, med Utlåtande
öfver Stats - Utskottets anmärkning
mot dispositionen af medel,
influtna för expor ter adt krut.
Under den 26 sistlidne Februarii hafva
samtlige RiksSlånden remitterat till
Constitutions-Utskottet en, uti Memorial
den 22 i samma månad, af Stats-Utskottet
framstäld Anmärknings-anledning mot föredraganden
af Krigsärender, och hvilken
anledning, enligt meddeldt Protocolls-Utdrag,
hemtats från 1820 och 1822 årens
Bikung till R, S. Brot. $:dje Sami. 15
it4 Conslitutxons- Utskottets Betänkanden.
Revisorers erinran, vid dispositionen af de,
för åtskilliga från Kronans Förråd till Utrikes
ort exporterade krutpartier, influtna
medel, så vidt som dessa, utan att i ordentlig
väg till Statsverket ingå, blifvit,
jemlikt aflåtna Nådiga befallningar, reserverade
för Tredje Hufvudtitelns förstärkning
eller af KrigsCollegium använda för
särskildta behof; förmälandes StatsUtskottet
hufvudsakligen att, ehuru Stats-Ulskottets
vid sista Riksdag gillade förslag till Inkomsttitlarnas
beräkning, innehöll att deribland
till 50,000 R:dr upptagna krut och
salpeter-försäljningsmedel skulle uppkomma,
genom tillverkningarnas afyttrande inom
Riket, häraf likväl desto mindre bort
dragas den följd, att hvad medelst afsättning
å Utrikes Ort inflöt, kunde från Inkomsten,
under den generela benämningen : Krut och
Salpeters-försäljningsmedel uteslutas, som
all export af berörda Artiklar den tiden
var förbjuden: hvadan ock, efter Stats Utskottets
tanka, rättast förfarits om varan,
såsom i alla händelser en Stal ens tillhörighet,
blifvit Staten tillhandahållen och, lika
med andra intrader, behörigen redovisad.
Constitutions-Utskottet delar visserligen
den af Stats-Utskottet framlagda åsigt
att, i fall Kongl. Maj;t täckes, efter Eget
ompröfvande, anbefalla försäljning af stör
-
Constitutions-Utshottets Betänkatiden. 115
re eller mindre, FörsvarsVerkets behof öfverstigande
Krutqvantiteter, Kongl. Maj:ts
dispositionsrätt öfver den inflytande betalningen
är inskränkt inom den krets Riksens
Ständer, vid StatsRegleringen, för
medlens användande utstakat, äfvensom att
dylika nya tillgångar böra, bland StatsIntraderna,
ordentligen upptagas och redovisas;
men emedan, hvad särskildt angår
ifrågavarande till Utrikes Ort exporterade
krut, Riksens Ständer icke meddelt elier
ens kunnat meddela uttryckligt stadgande
om dispositionen och redovisningen af derför
utfallande betalnings-summor, och således
icke heller någon bestämd föreskrift
här finnes öfverträdd ; ty och då för öfrigt
denna opåräknade inkomst af en under
Tredje Hufvudtiteln hörande Material
blifvit använd till det närmaste och mest
naturliga ändamålet, samma Titels förstärkning,
anser Constitutions-Utskottet sig icke
ega skäl att den uppgifna anmärkningen,
till ansvars påföljd, godkänna.
Stockholm den 51 Maji 1823.
li6 Constitutions-Utskottets Betänkanäen.
N:o 22.
Ankom den 28 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, beträffan•
de Stats■ Utskottets anmärkning mot
beviljade Lånför sträckning ar af Salpetermedlen.
Uti meddeladt ProtocollsUtdrag, för
den 6 sistlidne Martii, bilaga tili samtliga
RiksStåndens Remiss under den 11 i
samma månad, har StatsUtskottet, såsom
en afvikelse från föreskrifterna om StatsVerkets
medels förvaltning, anmärkt emot
föredraganden af KrigsÄrenden, hans contrasignation
å Kongl. Majus den 19 Januarii
1820, den 3 April 1821 och den 28
Augusti 1822 aflåtna Nådiga Befallningar
till Committerade för SalpetersÄrendena,
att af Salpetermedlen försträcka Carl Gustafs
Stads Gevärs Factori nödigt penningebiträde
för Inrättningens fullbordande, som
då utgått med 5000 R:dr utöfver redan, £
följd af Kongl. Brefvet den 13 April 1813,.
förskjutna 50,500 R dr, samt Höganäs StenkoIs-Grufve-Intresenter
8,000 R:dr, för arbetarnes
aflönande, och Götha Canal Bolags
Direction 50,000 R:dr för befordrandet af
Sjöarne Wenerns och Wetterns förening.
Constitutions• Utskottets Betänkanäen. 117
Det kan väl ej bestridas, att ju Statsutskottets
åsigt af ämnet grundar sig på
en sträng tolkning af bokstafven; dock emedan
Kongl. Maj:t utan tvifvel egt att, af
behållningarna på det under Tredje Hufvudtiteln
till Salpetertillverkningens befrämjande
uppförda anslag, förskottsvis understödja
den för DefensionsVerket högst
vigtiga GevärsFactori Inrättningen, ty enär
hvad försträckningarna till Höganäs GrufveInteressenter
och Götha Canal Bolag beträffar,
dessa för allmänt gagneliga företag
använda Medel blifvit mot säkerhet utlånta
och äfven, jemlikt StatsUtskottets egen uppgift,
några månader efter utlemnandet, till
SalpeterFonden återbetalta, anser Constitutions-Utskottet,
då således nyttiga ändamål
befordrats, utan dervid ens äfventyrad
förlust, något giltigt skäl till anmärkningens
fastställande här icke vara för handen.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 23.
Ankom den 2(3 Julii 1523.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkning mot verkstälda
anticipationer på följande ärsanslag.
Sedan Riksens Ständers Revisorer tillkännagifvit
hurusom Kongl. Maj:t, enligt
Ii8 Constitutions-UtsJiOttets Bctänkcinden.
Nådig Skrifvelse den 27 Februarii 1821,
angående flottornes utgifts-behof, förordnat
att, då, utom de för året anslagna 500,000
R dr, jemte 50,000 R:dr af mindre Creditivet,
ytterligare tarfvades 97,783 R:dr
6 sk. 2 rst., Förvaltningen af Sjö-Ärendena
skulle ega att för leveranserne betinga
sådane betalnings-vilkor, att en motsvarande
summa ej behöfde liquideras förr än
året derpå, samt likaledes, genom Nådigt
Bref af den 26 Februarii 1822, rörande
Militaire utgifternas reglering för året,
anbefallt Krigs.Collegium att, lör hvad
utöfver den beviljade summan erfordrades,
så ställa betalnings terminerne, att det återstående
beloppet, 6o,493R:dr g rst.,
Icomme att först vid detta års början förfalla,
hvarförutan Kongl. Maj:t tillåtit Förvaltningen
af Sjö.ärenderna att, för betalandet
af 1821 års leveranser, använda de
medel, som för år 1822 anslagits till flottornas
nybyggnad och underhåll, och på
det Sätt inrätta upphandlings vilkoren, att
Utgifterna för sistnämnda år kunde under
det innevarande bestridas; så har, uti meddeladt
Protocolls Utdrag af den 6 sistlidne
Martil, föremål för samtelige RiksStåndens
Remiss under den 11 i samma månad,
Stats Utskottet, enär det med de för
Stats-Werkets förvaltning faststälda grunder
ingalunda står att förena att detsatn
-
Constitutions-Vtskoltcts Betänkanden. 119
ma, mot uttryckliga föreskrifter i 76 $.
Regerings-formen, skuldsättes, samt anticipationer
på ett kommande års anslagssumma,
till betäckande af det löpandes
större utgifter, icke bör annorlunda betraktas
än såsom ett öfverskridande af bestämda
Stats-anslag, pröfvat sig befogadt
att göra anmärkning mot föredragande af
Krigs-Ärenden, hvilken contrasigneradt de
Nådiga skrifvelser, hvarigenom Administrerande
verken förständigats, att vidtaga ofvan
omförmälta åtgärder.
Under rättvisande af Stats-Utskottets
omtanka och nit för stadgade föreskrifters
noggranna efterlefnad, finner, jemväl för
sin "del, Constitutions-Utskottet, att anticipationer
på kommande årens Stats-anslag
kunna i längden blifva högst vådliga,
och att de fördenskull böra framdeles på
det sorgfälligaste undvikas; men då en
anticipation, hvilken, såsom i förevarande
fall är att förmoda, godtgöres af följande
årets anslag, utan deri uppkommande brist,
icke innebär verklig skuldsättning, och
då för öfrigt flera bland utgifterna, till
exempel de för nybyggnad och materialiers
inköp, varit af den beskaffenhet, att de
måst på flera år fördelas, anser Utskottet
någon egentlig, till ansvar ledande anmärkning
här icke ega rum.
Stockholm den 31 Maji 1823.
120 Constitutions-ZJtskottets Bctänkanden.
N:o 24.
Ankom flen 2Q Junii 1C23.
Memorial till Riksens Ständer, angående
Herr C. G. Trekenbergs anledning
till Anmärkning mot föredraganden
af Krigs Är enden.
Under den 21 sistlidne Februarii har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat
till ConstitutionsUiskottet remittera en anledning
till anmärkning mot föredraganden
af KrigsÄrenden och dervid låtit, i
förseglat Convulut, foga ett af Herr Curry
Gabriel Treffenberg undertecknadt Memorial,
hvaruti han med förmälan om den af
föredraganden begångna förmenta olagliglighet,
att hafva 2:ne särskildta gånger, vid
föredragning till bortgifvande af lediga
Lieutenantslönen på Kongl. Södra Skånska
InfanteriRegeinentets Stat, försummat infordrandet
af den närmast till Lön berättigades
skriftliga afsägelse och contrasignerat
Fullmakter å Lön för Personer utan
behörigt anspråk dertill, yrkat att föredraganden,
hvilken härigenom skall tillskyndat
Herr Treffenberg, såsom vid begge
förrberörde tillfällen utesluten, betydligt
lidande, måtte ställas under tilltal inför
Rika
-
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. 121
RiksRätt och förpligtas till det ersättningsansvar
2 mom, 5 jf. Ansvarighets-Lagen,
med hänvisning till i2 jf. 1 Cap. Rättegångs
Balken, stadgar.
Af StatsRåds Protocollen i de delar,
som utgöra ämnet för anmärkningen, inhemtas
endast att Regementschefens, af vederbörande
Brigad Chef insända underdåniga
förslag till återbesättande af åtskilliga,
äfven i Lieutenantsgraden, lediga OfRcers-beställningar,
vid Södra Skånska Infanteriet,
blifvit i vanlig ordning anmälda och
bifallna.
Då således StatsSecrsteraren föredragit
och tillstyrkt ett ej klandradt eller öfverklagadt
Förslag; då den prejudice Herr
Treffenberg tilläfventyrs må hafva lidit,
måste tillräknas Regements- och BrigadChefen,
och då ändtligen StatsRådets Pro
tocoll, sjelfva föremålet för Utskottets
granskning och väsendtliga ledningen för
dess omdöme, vid intetdera tillfället ens
upptager Herr Treffenbergs namn, än mindre
utsvisar att han blifvit olagligen förbigången,
Unner Utskottet icke heller något
ansvar kunna Föredraganden, i och för
Bihang; till R, S- Proh 3rdje Sami. 16
122 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
den underlåtna åtgärden och den lemna»
de Contrasignationen, åläggas.
Stockholm den 31 Maji 18^3.
N;o 25.
Ankom den 28 Juni 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
Grefve C F. Horns anledningar
till anmärkning mot StatsRådet och
StatsSecreterarne.
Genom Protocolls-Utdrag, under den
26 sistlidne Februarii, har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln till ConstitutionsUtskottet
remitterat åtskilliga, i den form
29 §. Riksdags Ordningen föreskrifver,
anmälda anledningar till anmärkning mot
Konungens StatsRåd och samtelige föredragande
StatsSecreterare. Denna Remiss
var beledsagad af ett försegladt Couvolut,
som, vid öppnandet, fanns innehålla ett
så lydande:
Vördsamt Memorial.
”Med stöd af 29 §. Riksdagsordningen,
går jag till utöfningen af min Riksdags
-
123 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
manna-pligt, då jag, ledd af en rättskänsla,
som hvarken bör eller kan tvingas,
framlägger till Höglofl. Constitutions-Utskottets
pröfvande: Några anledningar till
anmärkningar mot StatsRådet och samtliga
föredragande StatsSecreterare. De Regeringens
åtgärder, som härvid äro föremål
för den granskningsrätt Grundlagen tillägger
hvarje Svensk Medborgare, torde de
fleste redan väckt Constitutions-Utskottets
uppmärksamhet och denna Remis» skulle
således kunna anses öfverflödig, om ej
Grundlagen stadgade, som ett vilkor för
Ståndens deliberations-rätt öfver ämnen af
ifrågavarande beskaffenhet: ConstitutionsUtskottets
föregående hörande, hvarföre
Utskottets granskning af desse och dylika
anledningar till anmärkningar nödvändigt
måste föregå de beslut, som RiksStånden
kunna fatta med afseende på 107 §. Regerings-Formen.
Ehuru Grundlagens bokstaf endast synes
ålägga StatsRådet den passiva skyldigheten
att råda, fordrar Statsinrättningens
bestånd att dessa rådslag blifva gällande
och den StatsRådets Ledamot, som fortfar
i sitt Rådgifvare-kall, sedan han förlorat
sin Konungs förtroende, bör äfven vara i
mistning af Nationens , då han icke sjelfmant
frånträder en plats, der han icke
124 Constitutions-Utskottets Eetänhanden.
längre kan vara verksam utan uppoffring
af sin öfvertygelse. Det torde vara vigtigt
att skärskåda icke allenast hvad StatsRådet
gjort utan äfven hvad Det möjligen
uraktlåtit att göra, till befrämjandet af Rikets
sannskyldiga nytta. Skulle således
Constitutions-Utskottet, af StatsRådets Ptotocoller,
inhemta den bedröfliga upplysning,
att blotta reservationer vid beslutens fattande
deruti blifvit antecknade, i stället för
kraftiga yrkanden på Grundlagens orubbliga
helgd och upplysande framställningar
af Landets sanna behof 5 så torde Constitutions-Utskottet
anse som ett nödigt correctif
emot dettbristande i Grundlagens föreskrift,
att anmärka, s$ väl de stumme som
ohörde Rådgifvares förhållande.
Anledning till anmärkning mot StatsRådet
finnes i dess tillstyrkta Regeringens
vägrade bifall till Ständernas beslut af Ar
1818, att genom sina Revisorer granska
vissa under StatsVerkets förvaltning stående
Fonder, såsom Arméens PassevolanceCassa
m. fl., hvilken vägran , stödd på en
origtig tolkning af 68 §. Riksdagsordningen,
utvisar ett tydligt misskännande af de
obestridliga rättigheter Svenska Folket sig
förbehåilit. Rättigheten att granska StatsVerkets
tillstånd i alla des3 delar, till irt
-
Constitutions-Utshottets Betänkanden. 125
komster och utgifter, fordringar och skulder
— se 58 §• RegeringsFormen — står i ett
oskiljaktigt förhållande till rättigheten att
sig allena beskatta.
Då 6 §. Regerings formen uttryckligen
stadgar, att StatsSecreterare skola vara
fyra, och 8, 9, 10, 58 bestämma de
ras
ansvarsfulla åligganden, synes det oförklarligt,
att trenne af dessa StatsSecreterare-platser
längre tid varit ledige. Skulle
ej StatsRådet hafva påyrkat ett mera lagenligt
förhållande i denna del, så måste
det synas för många, som hade StatsRådet
derigenom velat eludera Grundlagen, velat
så tyda Ordalydelsen uti 8, 9, 10 §.§.
i RegeringsFormen, der det står: StatsSecreterare
eller de som deras tjenst förrätta,
och i 38 §• der det står: den föredragande,
som skulle vicarierande Persöner
vid dessa tjenster vara tillåtne oftare,
än då verklige Stats - Secreterarena, genom
laga förfall , vore hindrade att deras
tjenslbefattning utöfva; då likväl den
sist åberopade §. äfvensom 42> och
107 §.§. tydligt förutsätta de Ordinarie
Stats-Secreterarnes ständiga tillvaro, hvarföre
äfven de tjenstförrättande icke finnas
i Ansvarighets-Lagen nämnde. Likaledes
anmärkes , att Justitiae - Canceller,
som enligt 27 §. Regerings-Formen skall
126 Cons titutions-Ut skottets Betänkanden.
af Konungen nämnas, i flere år icke varit
till.
Anledning till anmärkning finnes i de
flerfaldiga exempel af Tr\ckfrihets Lagens
origtiga tolkning , då StatsRådet, med bifall
till de af Hof-Cancelleren, tid efter
annan, mot yttranderätten rigtade Ämhetsåtgärder,
ingifvit Nationen den vådliga tankan
på en hotande fara för friheten. Då
hvarje misstydning, hvarje kränkning af
den Constitutionela rättigheten, som finnes
hvarje Medborgare förvarad i Lagen, att
genom tryck kungöra sina tankar öfver
Regeringens åtgärder, att offentligen klaga
sin och sina likars nöd, att klaga öfver
förtryck och orättvisa, nödvändigt måste
verka ofördelaktigt på samhälls byggnaden
och undergräfva dess bestånd; kan ett sådant
förhållande icke undgå ConstitutionsUtskottets
uppmärksamhet.
Anledning till anmärkningar mot StatsRådet
jemte föredragande StatsSecreterare
inhemtas vidare af nedanstående Citationer
af Regeringens utfärdade beslut:
l/o Genom Krigs-Expeditionen.
Under den 7 Martii 1820 Kongl. Maj:t
Nådiga Skrifvelse, med antydan till Krigs
-
Constitutions• Utskottets Betänkanden. 127
Collegium, Förvaltningen af Sjöärenderna,
Cancellier och Contoir samt General-Adjutans-Expeditionerna,
att vägra åtkomst till
vissa FörsvarsVerket rörande Handlingar,
hvilket förbud tydligen strider mot 2 §.
4 mom. Tryckfrihets-Förordningen.
Under den 28 Martii 1821 Circulaire
till Vederbörande, hvari yttras en önskan
om förhöjning i det stadgade målet för
Recriiter vid Indelda Cavalleriet, och då
i Circulaire-Brefvet förekommer, att en sådan
förändring i Författningarna väl icke
kan anbefallas, men vederbörande Ämbetsmän
likväl deri åläggas att densamma under
godvillig öfverenskommelse befordra ;
har jag trott mig häri finna en åtgärd stridande
mot RegeringsFormens 57 och 80 §.§.
samt Allmänna Lagens stadgande i 44 Cap.
Missgärnings-Balken.
Under den 15 Maji 1821, CirculairBref
till Landshöfdingarne om de ExtraRoterings-skyldiges
hörande vid en föreslagen
ändring uti de Rustnings-skyldigheter,
som genom Konungs och Ständers
beslut blifvit faststälde; hvilket Extra Roteringsskyldiges
hörande tydligen strider
mot nyss åberopade Lagrum, heldst det åsyftade
en betydlig Stats - Medlens besparing,
på bekostnad af Extra Rothållare, och
128 Constitutions-XJtskoltets Betänkanden.
\
Under den 50 April 1822, har Kongl.
Majit, uppå LandshöfdingeÄmbetets i Örebro
Län gjorda underdåniga hemställan,
om ändring i förestående Regeringens proposition,
till förmån för vissa Extra Rothållare
inom nämnde Län, i Nåder förklarat
den sålunda föreslagna nedsättning i
målet på Trosshästar med flere ändringar,
vara antaglige Härvid förekommer icke
allenast olagligheten af den först föreslagna
ändring af gällande Författningar, utan
äfven den väld, hvarmed en partiell eftergift
i Roteringsskyldigheten, genom det
sednare medgifvandet, blifvit enskilde tilldelad.
Som en betydlig anledning till anmärkning
mot StatsSecreteraren för KrigsArenderna
anföres: den, i olaglig fotm,
till Regements-Chefer utfärdade befallning,
att på förslag till lägsta öfficers-graden
utesluta dem, som icke kunna förete säkerhet
för en viss årlig inkomst af enskiId
förmögenhet, och då denna olaglighet blifvit
beifrad, har StatsSecreteraren Quiding,
i skrifvelse till Riksens Ständers JustitiaeOmbudsmnn;
den 17 April 1821, ådagalagt
ett så uppenbart förakt för Grundlagens
Stadgande och ett så meningslöst förklarande
af sin Ämbetsmanna-åtgärd, att man
med
Constitutions-Utskottets betänkanden. 129
med full visshet nödgas bestrida ifrå^ava
O
D
rande StatsSecreterares oväld och skicklighet.
2:0 Genom Kammar-Expeditionen.
Under den 30 November 1820 Till
Öfver Ståthållare-Ämbetet i Stockholm utfärdadt
förbud för ett Patriotiskt Sälskaps
sammanträdande. Detta Sällskaps offentliggjorda
stadgar utvisa tillräckligt ändamålets
oskadlighet och fastmera en högst
berömlig förening af aktningsvärda Medborgare,
endast till utbildande af Talaregåfva
i offentliga ämnen. Ett häremot af
verkställande Makten rigtadt förbud, ger
ett ofördelaktigt begrepp om Regeringens
afsigter och torde dessutom på goda skäl
kunna anses såsom ett steg mot den i 16
§. Regeringsformen stadgade personliga
friheten.
Under den 17 April 1821, Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse till HofCancelleren, hvari
gillas den skedda indragningen af Periodiska
Skriften Courieren samt förbjudes
dess Redaction att vidare utgifva någon
Tidning. Denna åtgärd, rigtad mot författare,
som utan ringaste brott mot Tryckfrihets-lagen,
endast med frimodighet beBihan*
till R. S. Fröt. frdje Sami. 17,
130 Constitutions-Vtskottets betänkanden,
gagna yttrande rätten till Medborgerlig
upplysning, har icke utseende af den oväld,
hvarmed föredragande bör tillämpa Grundlagen.
Samma anmärkning torde med fog
kunna göras vid behandlings-sättet af alla
mål af dylik beskaffenhet, som kommit
under Regeringens pröfning.
Under den 4 September 1822, Förbud
för enskildt man att i Hufvudstaden inrätta
en Theater. gifver vid handen, att föredragande
åsidosatt den rättighet honom
lemnäs i RegeringsFormen 38 §., hvarigenom
ett Regeringens beslut tillkommit,
som, tvärtemot 60 §. samma RegeringsForm,
förklarar en Theater-inrättning i
Stockholm för Kronans Monopolium.
3:0 Genom Handels- och FinanceExpeditionen.
Under den 19 April idig, Kongl. Maj'ts
Nådiga Skrifvelse, som förbjuder export
af Skogsproducter från Bohus Län, och
Under den 6 December 1820, Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, som tillåter samma
producters utförande fran Westergöthland
genom Bohus Län; hvilka mot hvarandra
stridande Regeringens beslut synas
förutsätta ett vacklande system, alltid mot
-
Constitutions-TJ stkottets betänkanden. 131
verkande den productiva Industrien, och
dessutom rakt stridande mot 60 §. RegeringsFormen,
som förbjuder några Monopoliers
fastställande för enskildta personer.
Under den 23 Januarii 1819, Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Allmänna Magazins-Directionen,
som gillar dess åtgärd
med transporten af 500 tunnor Hafre från
Stockholm till Sundsvall, hvilket deremot
i en sednare Skrifvelse, af den 13 Julii 1821,
ogillas, hvilket ogillande ytterligare upprepas
i Skrifvelsen , af den 13 September
1822, med tillkännagifvande att desse af
Kongl. Majit begagnade 500 tunnor Hafre
längesedan blifvit Magazins - Directionen
ersatte, som åter bestrides af samma Direction.
Ett förhållande af så trasslig natur
och ärendets orediga behandling torde
förtjena uppmärksamhet; äfven torde denna
för Allmänheten obehagliga transaction
ej i ringa mån ådagalägga följderna af obeständiga
föredragande och deraf följande
osammanhängande åtgärder.
Under den 21 November I82T, Kongl.
Maj:t Nådiga Skrifvelse, hvari ersättning
för lagligen ådömde böter anvisas af Extra
utgifts-medel. Ett sådant användande
af Statsmedlen är till det minsta misshushållning.
132 Constitutions-lUtskottets belänkanden.
Under den Junii 1822. Kongl. Majus
Nådiga Skrifvelse till Riksgälds-Contoiret,
hvari den förklaring lemnäs, stridande mot
Brefvet af den 22 Maji 1819, och de gjorda
reqvisitioner å lilla Creditivet skulle
påföras de två tredjedelar, som aro anslagne
till utomordentliga försvars-anstalter,
hvarjemte Kongl. Maj t befaller, att
ytterligare Medel skola tillhandahållas af
den öfriga tredjedelen till oförulsedde behof.
Man har full anledning att, med afseende
på dessa Statsmedels begagnande, ifrågasätta
huruvida föredragande, vid beslutens
fattande, iakttagit Landets sannskyldiga
nytta.
Under den 50 Maji 1821 och den 11
Julli samma år, Kongl. Majus Nådiga Skrifvelser,
hvari förbjudes att exportera djurs
hen, men tillåtes att utskeppa aska, och då
förbudet mot exporten af djurs ben grundar
sig på dess användbarhet som gödningsämne,
synes tillåtelsen att utskeppa
aska stå i motsats dermed.
Under den 16 September 1822, Konungens
Nådiga Skrifvelse till JustitiaeCancelleren
, som ogillar dess Ämbetsåtgärd
vid åtal mot KrigsCollegium i frågan
om en försäljning af gjutgods, hvilken
Justitias-Cancellerens beifran grundat
Constitutions-ZJtskottets betänkanden. 155
sig icke allenast på föreskriften i RegeringsFormens
27 §., utan äfven på Kongl.
Majus förut i Nåder utfärdade anmaning,
så väl rörande detta mål enskildt, som åtal
i allmänhet mot missbruk af Ämbetsmannamyndigheten.
4'o Genom Ecclesiastik-Expedition.
Uder den 16 Julii 1821, Circulaire
till Landshöfdingarne, som deruti åläggas
att med nit och omsorg bereda medel och
utvägar, att inom Länen aflöna Djurläkare.
Då Grundlagen, så väl som Allmänna Lagen,
vid strängt ansvar, förbjuda Ämbetsmän
att betunga Landets Invånare med någon
Skatt eller afgift, som icke grundas
på Riksens Ständers Bevillning, har jag
trott denna anmaning till Landshöfdingarne
vara Lagstridig. Den har ock föranledt
till åtgärder, hvaribland exempelvis
anföres: Konungens Befallningshafvandes i
Orebro Län utfärdade kungörelse, hvari
Socknarna anmanas att, som löneanslag för
Djurläkare, åtaga sig en viss årlig sädesskatt,
och är det bedröfligt att anmärka,
huruledes den betryckta och mindre upplyste
Jordbrukaren, utan kännedom af den
Lagstiftande Magtens beslut, blindt underkastar
sig den verkställande Maktens
godtyckliga påbud om en Ständig tillök
-
*34 Constitutions- XJtshottets Betänkanden.
ning i de indirecta Statsbidragen. Sålunda
torde ganska få Hemmansegare hafva
betänkt att ifrågavarande Löneanslag för
Djurläkare, borde anvisas på Nionde Hufvudtiteln
af Bevillningen.
Anföres såsom en vigtig anmärkning
mot föredraganden, det allmänt kunniga
Regeringens beslut rörande Ebersteinska
Testamentet. Det ådagalägges fullkomligt
vådan för egande rätten och allmännna säkerheten,
som uppkommer genom Regeringens
intrång på Domare-magtens område.
Uti Riksens Ständers valde Revisorers
Berättelser år 1820 förekommer anmärkningsvärdt:
1:0
Stats-Ministerns den 30 Augustii
1818 afgifne Note till Magazins-Directionen,
om utleverering af 500 tunn. Hafre till
Kongl. Maj ts enskildta disposition, hvarigenom
det iifven mot föredragande för
Finance* och Handels-Ärenderna anmärkte
Origtiga förhållandet uppkommit, som föranledt
Revisorerne, att ogilla så väl Regeringens
som Magazins • Directionens åtgärder.
2:0 Kongl. Maj:ts i bref af den 24 No
-
Constitutions-Utskottets betänkanden. 13$
vember 1818 och den <2 Martii 18x9, till
MagazinsDirectionen utfärdade befallning,
att, till reparation af Lyckeby Qvarnar, förskjuta
11,000 R:dr, hvilket förskott skulle
anses som Lån till Förvaltningon af SjöÄrenderna.
3:0 Kongl. Maj:ts, under den 29 Maji
1819 och den 11 Januarii 1820, till Allmänna
Magazins-Directionen utfärdade Nådiga
befallning, att till Öfver-lntendentsÄm
betets Disposition tillhandahålla 90
skeppund koppar.
4:0 Sedan Kongl. Maj:t i flere Skrifvelser,
ålagt Magazins-Directionen, att till
Öfver-Ståthållare-Ämbetet förskjuta 1000
Tunnor Råg i Månaden, för att utlemna
till BagareAmbetet i Hufvudstaden mot
nedsatt pris till nära 50 procent, med rättighet
för MagazinsDirectionen att de sålunda
förskjutna 6000 tunnor Råg in natura
återbekomma, hade sådant oaktadt
flera påminnelser, uteblifvit.
5:0 Till följe af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse den 12 November 1816 till
KrigsCollegium, hafva 986 centner krut
blifvit till export försålde, utan att de
derför erhållne medel kommit Statsverket
tillgodo i den ordning Grundlagen före
-
136 Constitutions-ZJtskottets betänkanden.
skrifver. Vidare har Kongl. Majit, i Nådigt
bref till Krigs Collegium den 9 Februarii
1819, förordnat att betalning för
häraf exporterade 660 centner skulle såsom
en tillfällig inkomst afsättas.
6:0 Sedan, i följd af 181 7 års Handels
tractat med Ryssland, Spannmål derifrån
blifvit tullfritt afhemtad och, med Kongl.
Maj:ts Nådiga tillstånd, i Sverige, införd,
mot erläggande af half tullafgift härstädes,
har behållne inkomsten häraf, enligt Kongl.
Maj.ts bref, den 18 November 1818, till
StatsContoiret, blifvit allmänna Magaz.insDirectionen
anslagen till omkostnaders bestridande
vid verkställigheten af Kongl.
Maj:ts gifne befallning, om Hufvudstadens
behöfvande Invånares förseende med bröd
till billigt pris.
7:0 Åren 1817 och T818 hafva, tvärtemot
Riksens Ständers beslut, Enkor blifvit bibehållne
vid sine aflidne Manners innehafde
pensioner på Indragnings-Staten.
8:0 Riksens Ständers beslut år 1818, att
Deras Revisorers Berättelser skola tryckas,
hade ej blifvit Kongl. Maj:t af vederbörande
i underdånighet föredraget.
Slut»
Constitutions-Ustkottets betänkan den. 138
Slutligen hem ställes vördsamligen till
Höglofl. Constitutions-Utskottet, huru och
på hvad sätt Riksens Ständer skola vinna
underrättelse om orsaken till ett så väsendtligt
förändradt förhållande, att den Svenska
Postföringen öfver de Danska Staterne,
hvilken före den sednaste Fredstractaten
i Kiel, till följe af alla föregående freder
med Konungariket Dannemark, icke belastade
Svenska kronan till högre belopp
än högst 4.000 R:dr Svenskt Banco årligen,
deremot, efter freden i Kiel, något år
skal hafva uppgått ända till den högst betydliga
summan af 90,000 R dr Banco.
Då Sverige vid detta tillfälle var segrande
och följaktligen Lagstiftare vid Fredsslutet,
så synes det för Svenska Medborgare
besynnerligt, att en sådan oeconomisk
fördel, sorn vid förra Fredsslut alltid blifvit
Svenska Kronan betingad, nu vid detta
tillfälle icke blifvit tillgodonjuten.
Stockholm den 24 Februarii 1823.
C. F. Horn.
Constitutions-Utskottet, som nu går
att vördsamligen utlåta sig öfver alla dessa
anmärknings-anledningar, efter den ordning
hvari memorialet deni upptager, får
Bihang till R. S. Prof. tydje Sami. iQ.
138 Constitutions-V tskottets Betänkanclen.
således, nied hänsigt till irsta puncten,
eller den, rörande begärd men afslagen
granskning af vissa till Statsverket hörande
Fonder, anmäla att, vid de särskilda,
i följd af meningarnas olikhet, med slutna
sedlar anstälda voteringar, i fråga om
tillämpning af 107 § Regerings Formen,
dels mot StatsRådet samfäldt, dels emot
Föredraganden af Handels- och FinansÄrenderna,
för åtgärden till vägrad Revision
af Tullverkets räkenskaper och förvaltning,
något bestämdt resultat ej kunnat
ernås, emedan i förra omröstningen Två
Stånd stadnat mot Två, samt, i den sednare,
Två Stånd yttrat motsatta tankar, och
de Två öfriga,hvartdera medelst paria vota
inom sig, blifvit inactiva; men att, hvad
åter beträffar åtgärden till vägrad revision
af Krigsmanshus - Militiae - Boställs- samt
Mötes-Passevolance - Cassorne och Hospitals
fonderna, hvilka ej äro af fullt enahanda
beskaffenhet med verkliga Statsmedel,
och hvilkas brist i tillgång icke
heller genom bevillning fylles, Utskottet
ansett något härutinnan icke falla StatsRådets
Legamöter och vederbörande föredragande
till Last.
Andra puncten, angående den längre
tid fortfarande ledigheten af Tre Stats-Secreterare
Beställningar och af Justitiae
-
Constitutions- Utskottets -betänkanclen. 155
Cancellers-Ämbetet, har ytterligare föranlåtit
Utskottet till er. särskildt anmälan, hvarom
Utskottet får hänvisa till dess Allmänna
betänkande i följd af StatsRådsProtocollens
fulländade granskning.
Vid pröfningen af de sammanstälda
3*.dje och g:de Puncterna, som åsyfta en
förment origtig tillämpning af TryckfrihetsFörordningen,
samt förnämligast indragningen
af Dagblad, med förbud mot
deras vidare fortsättning, har Utskottet,
med stöd af 107 §. RegeringsFormen, beslutit,
i afseende på Tidningarne Argus,
Courieren från Stockholm och Argus den
Andre, det tillkännagifvande hos Riksens
Ständer, hvarom likaledes Utskottet nu
endast åberopar generela betänkandets innehåll,
men deremot, i frågan om ansvar
för tillstyrkandet af Courierens fortfarande
indragning och förbudet för Redactiotionen
af Stockholms Courier att framdeles
utgifva någon Tidning eller periodisk
Skrift, stadnat, efter omröstning, i stridiga
alternativ, samt hvad tre andra indragningar
vidkomma, anmärknings-anledningen
ogillat.
Enär, jemlikt hvad Protocollet öfver
KrigsÄrender för den 29 Februarii 1820
utvisar, Kongl. Maj;t för Statens interesse
140 Constilutior.sr Utskottets betänkanden.
ansett nödigt förordna att sådana Försvars.
Verket rörande Handlingar, som finnas i
KrigsCollegii eller Förvaltningens af SjöÄrendernas
Archiv, Cancellier och Contoir
samt General-Adjutans-Expedition för Arméen
och Flottorna, och hvilkas offentliggörande
kunde medföra våda för Rikets
säkerhet skola af Presidenten i KrigsCollegium,
Chefen för Förvaltningen och Kgl.
Maj:ts General Adjutant särskildt vårdas,
samt intet bland dessa document få utlemnas
till någon, eho som hälst, innan Kongl.
Maj:t på skeende underdånig anmälan, dertill
meddelat Nådigt tillstånd, Vederbörande
Föredragande hos Kongl. Maj:t dock
obetagit att begära och erhålla de för
Ärendenas handläggning erforderliga upplysningar,
tror Utskottet, genom blotta
framställningen af beslutet och motiven,
den /j.:de puncten vara tillräckligen både
utredd och vederlagd.
Enligt Proiocollet öfver KrigsÄrenden
för den 20 Martii 1821, afstyrkte föredraganden
och StatsRådet en då projecterad
förändring i längdmåttet för recriiter vid
indeldta Cavalleriet och tillstyrkte ej annat
än avertissement till vederbörande Inspecteurer,
Brigad-Chef och Landshöfdingar,
om Kongl. Maj:ts Nådiga önskan, att Rusthållarne,
vid framdeles infallande remon
-
Constitutions-Utskottets betänkanden, 141
teringar, aflemnade karlar af minst fem
fots åtta tums längd, ehuru de mönstrande
ej egde cassera Recriiter, som innehade,
väl icke detta, men dock det i Författningarna
bestämda längdmått. Då sålunda de
rustande ej betungats med någon ny skyldighet,
men på deras fria val berott, att
efterkomma Konungens Nådiga önskan eller
ej, finner Utskottet den 5:te anmärkningspuncten
böra förfalla.
För ett rätt bedömmande af 6 te punctens
föremål torde den upplysning göra
tillfyllest, att StatsSecreteraren och StatsRådet
d$n 8 Maji 1821, då beslut fattades
om Extra Rothållares hörande öfver prestationen
af Mönstergill Häst i Stället
för munderad karl, tillstyrkt, på andragna
skäl, att denna fråga måtte få hvila intill
nästföljande Riksdag, samt att deras tillstyrkan,
den 27 April 1822, af de från
vissa Län erbjudna, å ömse sidor förmånliga
villkors antagande, endast lemnats åt
en partiel förfogning , hvarmed vederbörande
redan förklarat sig nöjde.
Föredragandens af KrigsÄrendena, i 7
puncten anmärkta åtgärd med handbrefs
expedierande till Regementschefer , angående
mindre bemedlade Ynglingars uteslutande
från förslag till lägsta Officersgra
-
*42 Constitutions-Utskottets betänkandert.
den, har Utskottet ansett vara af egenskap
att böra, med tillämpning af 107 jS\ RegeringsFormen,
gifvas, i slutliga betänkan,
det, Riksens Ständer tillkänna.
Beträffande ämnet för 8:de puncten
eller det tillstyrkta fastställandet af Öfverst
åthållare-Äm betets förbud mot ett Hufvudstaden
stiftadt Talaresällskaps sammanträden,
finnér, vid betraktande af executiva
Magtens rätt i ordningsmål, och af
de särskildta omständigheter, som för ögonblicket
påkallade samma rätts utöfning,
Utskottet sig icke befogadt att anmärkningen
godkänna.
Bå den i io:de puncten citerade 60
§. afvRegeringsFormen synes desto mindre
tilläm^elig, som Kongl. Theaterlnrättningarna
i Stockholm, långt för detta tillkomna,
aldrig medlört för Kongl. Maj;t och
Kronan någon uteslutande vinning, utan
tvärtom betydliga konstnader, och då derjemte
beviljandet af ett nytt TheaterPrivilegium,
nu, likasom alltid förut, beroende
på Kongl. Maj:ts Nådiga Välbehag,
skulle troligen, vid en ökad concurrence,
hafva beredt den enskilde Entrepreneurens
undergång , och de redan befintliga
mot Hufvudstadens folkmängd nog svaran-'
de Theatrernes skada, kan den uppgifna
Constitutions-Utskottets betänkanden. 143
Anmärknings-anledningen af Utskottet icke
gillas.
Vid jemförelse af de locala olikheter
att Fräkne Härad i Bohus Län fournerar
nästan enda Skogstillgången på en vidsträckt
Hafskust, och att deremot Norra delen af
Wadsbo Härad i Skaraborgs Län är till
öfverflöd försedd med Skog, anser Utskottet
deni 11 ;te puncten framstälda , för öfrigt
mindre vigtiga anmärkningen icke föranleda
någon åtgärd.
Under öfverläggning af I2:te puncten
och, i sammanhang dermed, den ig:de,
har Utskottet af Protocollen för den 23
Januarii 1819 och den 13 September 1822
intagit att Kongl. Maj:t, med godkännande
af Allmänna MagazinsDirectionens anstalt
för afsändningen af femhundrade tunnor
Hafra från Stockholm till Sundsvall,
förklarat det samma Spannmålsparti skulle,
genom återlevering till något af Läne-Magazinen,
godtgöras, att Kongl. Maj:t
blott ogillat det vidare , högst kostsamma
och utan Nådig auctorisation begagnade
transportsättet, samt att ej allenast förordnande
meddelats om Hafrans återställande
in natura, utan ock transportkostnaden
blifvit af Kongl Maj:ts enskildta medel
betald; hvarjemte Utskottet vunnit den
*44 Constitutions- Utskottets betänkanden.
upplysning att H. E. Herr StatsMinisterns
för Utrikes Ärendena den 50 Augusti 1818,
från Röraas i Norrige, der Hans Majit
Konungen då vistades , aflåtna Note till
MagazinsDirectionens Ordförande icke innebar
annat än underrättelse om en befallning,
hvilken Directionen sedermera skulle
ofTicielt emottaga. Vid sådant förhållande
och enär dessutom det på Kongl.
Maj:t ankom, att sjelf välja formen och
organen för utförandet af ett välgörande
ändamål, finnér Utskottet dessa anmärkningar
icke förtjena afseende till anmälan.
Hvad angår i3:de puncten, så emedan
Protocollet för den 14 November 1821
antyder, att ifrågavarande belopp, Femtio
R:dr, blifvit i Justitiasväg tillagdt ÖfverJägmästaren
i Östergöthlands Län, såsom
ersättning för Kronans andel af böterna i
ett afdömdt Skog-åverkans mål, hvilken
andel Öfver-Jägmästaren, såsom en till tjensten
hörande Löneförmån uppburit, men
'jemlikt Kongl. Majits Nådiga Utslag, måst
återgälda, anses, med ytterligare hemtadt
stöd från summans ringhet och de anordnade
medlens beskaffenhet, Utskottet anmärkningen
böra förfalla.
Fjortonde puncten, rörande omflyttning
af
ConstitutionsUtskottets Betänkandert. 145
af disponerade Creditivposter, ingår i föremålet
för StatsUtskottets anmärkning mot
lyftningen af mindre Cieditivets Tredjedel,
och är i sammanhang dermed besvarad.
Efter öfvervägande af de oskiljaktiga
omständigheter, som, enligt hvad StatsRåds-Protocollen
upplysa, verkat till förbud
mot export af djurs ben och dispence
för utförsel af aska, finner Utskottet den
häremot, i i5:de puncten, rigtade anmärkning
sakna fullgiltig grund.
Den i i6:de puncten anmärkta rådgifvande
åtgärden till nedläggande af Ju*
stitife-Cancellerens mot KrigsCollegium anstälda
åtal, hvilken dock ej på sätt Herr
Grefve Horn uppgifvit, lemnats i Handelsoch
Finance-Expeditionen, utan vid föredragning
af KrigsÄrenden den 12 September
1822, har Utskottet ansett påkalla anmälan
hos Riksens Ständer, enligt 107 Jf.
RegeringsFormen, hvadan alltså Utskottet
härutinnan åberopar sitt slutliga betänkande.
I anledning af T7:de puncten, angSde
utfärdadt Circulaire till Landshöfdingarne,
med befallning att inom Länen bereda
medel och utvägar för Djurläkare!
Bihang till R S. Prof. 3:dy? Sami. 19
146 Constitutions- Utskottets Betcinkanden.
aflöning, kan, efter Utskottets tanka, icke
ens något tvifvelsmål framställas om nyttan
af en anstalt, till hvars befrämjande
dessutom Landshöfdingarna förständigats,
icke att vidtaga directa mesurer, men blott
att uppgifva förslag.
Upptagandet och behandlingen i Ecclesiastik-Expeditionen,
af frågan om framlidne
BruksPatron Ebersteins testamentariska
disposition till en Schole-inrättning i
Norrköping, har Utskottet funnit påfordra
det tillkännagifvande hos Riksens Ständer,
jemlikt 107 §. RegeringsFormen, hvars detailler
och motiv Utskottet skall, i dess
allmänna betänkande, närmare utveckla.
Som, enligt hvad Protocollen öfver
KrigsÄrenden upplysa, det till reparation
af Lyckeby Qvarnar beviljade förskott, af
11,000 R:dr, redan blifvit MagazinsFonden
ersatt, medelst kostnadens uppförande på
Orlogsflottans nybyggnads- och underhållsstater
för 1820, 18^1 och 1822, till en
tredjedel hvartdera året, lärer, efter Utskottets
förmenande, den i 2o:de pnncten uppgifna
anmärknings-anledning försvinna.
Protocollen öfver Kammar - Ärenden
för den 27 Maji 1819 och den 11 Januarii
1820 utvisar väl att, för reparation af Ta
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 147
ken å Kongl. Slottet och H. K. H. Prinsessans
Palats, befallning, dels till RiksMarskalken,
dels till Öfver-Intendenten afgått,
om utlemnande af inalles icke go, men
80 Skeppund koppar af det under Magazins-DirecLionens
vård befintliga förråd;
men då tillika, jemlikt Protocollet för den
21 December 1820, godtgörandet af dessa
förskott beror på skeende liqvid med Ma*
gazins-lnrättningen, anser Utskottet den i
2i:sta puncten innefattade Anmärkning icke
leda till någon ansvars-påföljd.
Med hänsyn till 22, 23 och 24 puncterne,
får Utskottet vördsamligen åberopa
dess utlåtande öfver Stats-Utskottets Anmärkningar
mot användandet af Tullfrihetsafgifter
till Hufvudstadens fattigare Invånares
förseende med groft bröd, och af
genom krutförsäljning å Utrikes ort influtna
medel.
I 25:te puncten anmärkes, att emot
Riksens Ständers föreskrift, Enkor bibehållits
vid deras Mäns å Indragnings-Staten.
innehafda Pensioner; men detta ämne, såsom
af Ståts-Utskottet handlagdt och utredt
påkallar ej någon Constitutions-Ut6kottets
åtgärd.
A anmärkningen i e6:te puncten mot
148 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
underlåten föredragning af Riksens Ständers
beslut om tryckningen af deras Revi»
sorers Berättelser, kan afseende ej fästas,
enär, så vidt Utskottet är veterligt, dessa
Berättelser från Trycket utkommit.
Hvad ändtligen beträfFar Grefve Horns
hemställan, på hvilket sätt Riksens Ständer
må vinna upplysning, om orsakerna
dertill, att kostnaden för Svenska Postföringen
öfver Danska Staterna, som före
Fredstractaten i Kiel utgjort omkring 4,000
R dr årligen, sedermera något år uppstigit
ända till 90,000 B d, så emedan denna Ökade
utgift, tydligen härrörande från den,
efter Norriges afträdande till Sverige, upphörda
reciprociteten, icke utgör och ej
heller kan utgöra föremål för någon egentlig
anmärkning, har Utskottet icke trott
sig tillständigt att, för de äskade underrättelsernas
erhållande och meddelande,
vidtaga den genom 105 §. Regerings-Formen
och 42 §• Riksdagsordningen, i särskildta
bestämda fall, anvisade utväg.
Stockholm den 31 Maji 1823.
Constitutions• Utskottets Betänkanden. 14g
N o 26.
Ankom den 21 Junii i023-
Memorial till Riksens Ständer, medförslag
till en rättelse af inledningen
till nu gällande Tryckfrihets-Förordning.
Då citationen af 86 §. RegeringsFormen,
införd uti ingressen till TryckfrihetsFörordningen,
bellnnes i så måtto origtig,
att ordet endast emellan sedermera och
inför Laglig Domstol uteslutits, samt att
näst efter i förväg lagda, orden: af
Tryckfrihetslagen ej föteskrifna blifvit i
ett sammanhang tillsatta, lår, med anledning
af gjordt förslag, att §:ens verkliga
lydelse måtte, utan stympning eller tillägg,
återställas, Constitutions-Utskottet, för behandling
enligt 56 §. RegeringsFormen
vördsamligen tillstyrka den rättelse och
jemkning i ofvannämnde citation, alt ordet:
endast må der på sin plats återintagas
samt orden: af TryckfrihetsLagen ej föreskrifna,
hvilka ej höra till 86 §., men
innefatta en nödig bestämmelse af vilkoren
för Tryckfrihetens åtnjutande, clauderas,
såsom i paianthes, och med olika styl
utmärkas.
Stockholm den 3 Junii 1823.
150 Constitutions-TJtskottets Betänkanden.
N:o 27.
Ankom den si Junii 1323.
Memorial, till Riksens Ständer, med föreslående
af ett tillägg i 75 <§. Riksdags-Or
drängen;
Enär i 75 §. Riksdagsordningen, bland
åer åberopade RegeringsFormens §.$., som
innehålla särskildta stadganden, om sättet att
bestämma Riksens Ständers beslut, icke linnes
införd 56 §., hvars sednare moment,
föreskrifvande proceduren med Grundlagsfrågor,
först vid 1815 års Riksdag tillkom,
får, med gillande af gjord Motion, Constitutions-Utskottet,
för behandling enligt
Grundlagen, vördsamligen föreslå det tilllägg
i ofvanberörda RiksdagsOrdningens
75 §. att i densamma näst efter orden :
hvarom i RegeringsFormens, må intagas §.
numern 58.
Stockholm den 3 Junii 1823.
\
Constitutions-Utskottets Betänkandert. 151
N:o 28.
Ankom d. 21 Junii 1823.
Memorial till Högv. Präste-Ståndet i anledning
af dess återremiss på Tjtskottets
förslag till upphäfvnnde af Q
morn. 4 §. Tryckfrihetsförordningen.
Enligt Protocolls-Utdrag af den 15
nästledne Maji har Högvördiga PresteStåndet,
med anmärkningar, som förklarats
utgöra dess gemensamma tankar, återremitterat
Constitutions-Utskottet under den 2
i nyssnämnde månad afgifna förslag till
upphäfvande af 8 mom. i 4 §• Tryckfri»
hetsförordningen.
Härvid får Utskottet vördsamligen anmäla,
att då Tre RiksStånd redan godkänt
detta förslag till behandling efter 55 §,
RegeringsFormen, Utskottet ser sig alldeles
ur stånd satt, att sammanjemka meningarna
för bibehållandet af momentet modificeradt,
med dem för momentets fullkomliga
uteslutande. Om således Högvördiga
PresteStåndet icke skulle täckas
foga sig elter Resp. MedStånden, förväntar
Utskottet derom benäget svar, för att
sedan kunna taga i öfvervägande, huruvida
de oförenliga skiljaktigheterna må under
-
152 Cjnstitutions-Utskottets Betänkanclen.
ställas Riksens Ständer, för afgörande genom
Constitutions-Utskottet förstärkt, hvartill
likväl, i ett fall som detta Grundlagen
icke synes lemna nog nyttig anledning.
Stockholm den Io Junii 1823.
N:o c6.
Ankom d. 30 Juna 1Q23.
Betänkande till Riksens Ständer, i följd
'af Stats Ruds-Protocoliens fulländade
granskning.
Inför Riksens Högloft. Ständer får
Deras Constitutions-Utskott. vördsamligen
framlägga de qvarstående resultaten af den
Utskottet i 105, 106 och 107 §.§. RegeringsFormen
uppdragna allmänna granskning
af Konungens Rådgifvares och Föredragandes
Ämbets-åtgärder.
Genom en constitutionel författning,
törhända ensam i sitt slag, ville Svenska
Folket och Dess Representanter fästa ett
osvikeligt ljus omkring Konunga Thronen,
och förbehöllo sig att vid hvarje Riksdag
undersöka, huru vida detta ljus kunde haf
-
Constitutions-Utskoltets betänkanden, 153
va trutit eller försvagats. I en sådan pröfningsrätt
skulle inbördes förbinda sig sorgfälligheten
om Majestätets glans och den
om Nationens frihet, begge oskiljagtiga
från Samfundets sällhet och bestånd, begge
lika heliga, lika grannlaga och ömtåliga.
Regge var ock Lagstiftningen omtänkt att
vårda genom uppställandet af ansvariga
Rådgifvare omkring en magtegande Konung
igenom den innerligaste möjliga förening
emellan upplysning och kraft, samfälda element
till all mensklig storhet, i deras
söndring, upphof till förfall och olyckor.
Riksens Ständer öfverläto första beredelsen
af denna pröfningsrätt åt Deras Constitutions-Utskott,
som dymedelst uppsattes
i högsta ståndpuncten af medborgerligt
förtroende. Det skall ransaka om sanningens
obehindrade framträde till Thronen,
utan att vidröra Högsta Magtens attribut,
bedöma rådslagen och vörda besluten
; Det skall följa den Constitutionela
friheten till hennes yppersta mål, der
hon ändtligen bör nedlägga sin krans för
Monarkien.
Nuvarande Constitutions-Utskott har
nogsamt insett hela vigten af sitt kall. Lagstiftningen,
långsynt i sin hänsyftning, in
Bihartg
till R. S. Fröt. §:dje Sami. 20.
J54 Constitutions-Utskottets betänkanden.
skränkt Och sparsam i föreskrifter, lemna*
de härvid mycket ät tolkningen af Grund*
lagarnes ordalydelse, likasom med uppsät,
på det tillämpningen mätte inrättas efter
tidernas skick. Fel, förseelser och misstag
kunna visa sig i mångfaldiga skepnader:
Graderne af ansvars påföljd äro ganska få:
dock naturligen skall deraf alstras enjbekymmersam
tväkan i valet emellan efterlåten*
het och obillig stränghet, emellan Frinci*
palernes anspråk att erhålla kunsksp om
Administrationens inre öfverensstämmelse
med Grundlagen, och Administrationens,
att ej misskännas, ej gifvas till pris för
skuggande, fastän obetydliga anklagelser.
Den dubbla ansvarighet Utskottet härutinnan
ålegat, är desto större, som Riksens
Ständer, i saknad af fullständigt öfvertygande
handlingar, icke sällan måste i sina
omdömen ledas af förtroendet till deras
Committerade; Och det har således varit
med den trognaste uppmärksamhet på
Grundlagarnes kraf och med den renaste
känsla för allmän rättvisa, som Utskottet
sträfvat att åtminstone närma sig till ett
mål, så lätt att förfela, men så svårt att
uppnå och begränsa.
Säkert skal det icke väcka någon undran,
om en fritt, lungt och betänksamt
granskande Beredning, kunnat uptäcka miss*
Comtitutions-Vtskottets betänkanden. 155
tag och irringar, hvilka tilläfventyrs undfallit
varsamheten i öfverläggningens ögonblick,
ibland mängden af sammanstötande
ärenden. Ofta påskyndades besluten
af närvarande omständigheter, och
stundom utträngde sannolikt sjelfva sakens
vigt formaliteternas omgångar. Styrelsen
hade att beräkna det tillkommande. Utskottet
fick, efter en ansenlig tidsrymd,
att bedöma det framfarna. Det har jemväl,
ej allenast från granskningen af den
siste femåriga Statsförvaltningens handlingar,
utan äfven från RikiStåndens Remisser
på särskilda motioner, hemtat anledning
till flere anmärkningar, och Utskottet
tror sig, vid framställandet af de samma,
i den mån de funnits grundade, hafva
erkännt och följt hufvud-principen i
Svenska Statsförfattningen, att Konungen
bör uplysas af ansvarige Rådgifvare, samt
både Konungen och Nationen upplysas om
dem.
Efter behörigt äskande af alla, från
aistledne till nu påstående Riksdags början,
inför Konungen i StatsRådet förda
Frotoeoll, hafva tili Utskottet blifvit öf«
verlemnade Frotoeollen öfver JusliUivÄvenden,
från den November 1817 till den
10 Januarii i8a§, och öfver GeneralAuditeursÄrenden,
frän den 3 December 1817,
156 Constitutions-Utskottets betänhanden.
till den 5 December 182a; Öfver KrigsÄrenden,
från den 2 December 1817, lill
den 14 Januarii 1825; Öfver KammarÄrenden,
från den 25 November 1817, till den
14 Januarii 1825; Öfver Handels- och Finance-Arenden,
från den 29 Novem. 18173
till den 10 Januarii 1825; samt öfver Ecclesiastique-Ärenden,
från den 29 November
1817 till den 9 Januarii 1823, jemte de
till Stats-Expeditionernas Protocoll hörande
Berednings-acter; hvarförutan, på begäran,
Utskottet meddelats de af Hofcancellern
i StatsRådet förda Protocoll öfver
icke Ministeriela ärenden, och sluteligen,
i visst upgifvet ämne, ett Protocoll öfver
Commando-mål för Arméen.
Constitutions Utskottet, omgifvet af
dessa, lika skilda som talrika föremål, anser
sig icke tillsLändigt att ens anmäla sådane
smärre afsteg från regularisk form,
som kunnat förefalla i ärendenas behandling,
men ej influtit hvarken på besluten,
eller på deras fullbordan. Lagstiftaren har,
vid utstakandet af Utskottets verkningskrets,
på samma gång utsträckt den till det
stora hela, der allmänt val eller enskild
rätt vore i fråga. Dess åtgärd blef, enligt
klara bokstafven, inskränkt inom yrkandet
af två slags ansvar, det ena inför
Lagen, det andra inför Opinionen, nemli
-
Constitutions-Utskottets betänhanden. 157
gen till de alternativ, att antingen, efter
106 §. Regerinsformen, ställa under tilltal
för handlingssätt och rådslag, uppenbart
stridande mot samma Grundlags tydliga
föreskrift, för tillstyrkta eller ej afstyrkta
öfverträdelser deraf och af andra Rikets
gällande Lagar, samt för uppsåtligt döljande
af någon upplysning, genom hvilken öfverträdelsen
kunnat förebyggas, eller och,
efter 107 §., hos Riksens Ständer tillkännagifva
mot StatsRådets Leda-möter anmärkt
underlåtenhet af Rikets sannskyldiga nytta
i rådslagen, om allmänna mått och steg,
och mot StatsSecreterarne anmärkt brist
på nit, oväld, skicklighet och drift i Ämbetets
utöfning.
Förstn. §., sannolikt bestämd , mindre
att tillämpas än att varna, mindre att hämna
än att betrygga Lagens och Folkets
rätt, har Utskottet funnit sig nödsakadt
att, ehuru blott i ett enda fall, och mot
en enda Ämbetsman, använda ; och Utskottet
åberopas härom dess vördsamma Utlåtande
af den 2Önästlidne Maji, öfver Statsutskottets
anmärkning, rörande mindre
Creditivets lyftning och disposition.
Enligt den sednare eller 107 §., har
Constitutions-Utskottet, dels på remitterade,
dels på inom Utskottet förekommande
158 Conttibulions- Utskottets hetänkanden.
Anledningar; mot StatsRådeti Ledamöter
och vederbörande Föredragande anmärkt:
1:0 Rådgifvande åtgärderna till de i
Kammar-Expeditionen, den &2 Januarii, 28
April och io December 1822 fattade be»lut
om faatstäld indragning och förbjuden
fortsättning af Dagbladen Argus, Couriren
från Stockholm och Argus den Andre.
Med skyldig vördnad för Konungens,
fenom Tryckfrihetslagen förvarade aritrerande
magt i dylika frågor, skulle icke
dessmindre Utskottet önskat, att StatsRådet
sparsamare tillstyrkt Konungen begagnandet
af denna magt, öfverflödig, der
Lagens kraft kunnat med verkan anlitas,
ooh, 1 vidrig händelse, icke hyllad af allmänna
tänkesättet, och aktningen för pubhlioiteten.
Utskottet, tom icke funnit förenämnde
tre Dagblad vådliga för allmän
säkerhet, eller förnärmande personlig rätt,
eller af fortfarande smädlig egenskap, har
sett sig i denna sin mening till någon del
Understöd! af Föredraganden^, Herr Tillförordnade
Stats • Secreterare» Danckwart!
samt deras Exeellenoers Herrar Stats-Riden
Grefve Skjöldebrand! och Grefve Flemming!
till Frotocollen anförda yttranden, då den
förre, vid tvft tillfällen, på grundliga skäl,
och Deras Excellencer, vid ett bland de
-
Constitutions- Ustkottets hetänkanden. tfa
samma, i Nådeväg afstyrkt förbudet mot
den indragna skriftens vidare utgifning.
2:0 Tillstyrkandet, i Krigsexpedition
nen den 12 September 1822, af det Nå'
diga förklarande att, sedan, enligt hvad
till Kongl. Maj:ts kunskap kommit, KrigsCollegium
blifvit af jattili,*'Canceller*-  Ämbetet tilideladt för åtgärderna i ett mål
rörande med enskild person upprättadt
contract om casseradt Gjutgods, men KgL
Maj.t, genom det Nådiga beslut, som föranledt
åtalet, endast velat lemna klaganden
öppet, att till vederbörlig domstol instämma
Collegintn, med de ersattningspåståenden
mot Kongl. Maj:t och Kronan,
hvartill han trodde sig befogad, JostitiaeCancellem
destomindre bort gifva detta
beslut någon annan eller vidsträcktare tydning,
som Kongl. Maj:t hän vist klaganden
tifl Domstol och icke remitterat handlingarna
till åtal.
Jemlikt 27 /. Regerin gsFormen, ilig,
ger Justi tias- Cancellem att vaka öfver rättvisans
handhafvande, och beifra fel, som af
Domare och Ämbetsman begås; och enligt
Kongl. Förklaringen den 23 Martti 1837, är
det enskild part förbjudet att omedelbarligen
tilltala någon för fel eller brott i
Ämbetet, utan eger parten att derom vän
-
i6o Constitutions Utskottets Betcinknnden.
da sig till HofRätten eller Justitiai-Cancellern,
hvilka, hvar för sig, tillhör att, så
framt laglig beifran pröfvas nödig, öfverlemna
saken åt Actor. Med eller utan remiss,
var det således Justitiee-Cancellerns
pligt att bereda klaganden utväg till vinnande
af skadestånd ; Detta åter kunde ej
annorlunda, än i sammanhang med öfrig
ansvarspåföljd, den felande Autoriteten ådömas
; Justitie© Cancellern. som, efter egen
förmälan, ansett KrigsCollegium icke hafva
iakttagit föreskrifna former eller tillbörligen
vårdat Contrahentens rätt, hade redan,
mot de i Collegii beslut deltagande
Ledamöter, påstått böter och skade-ersättning,
så att målet dåmera utageradt, endast
hvilade på föredragning i Högsta Domstolen:
Och åtalets nedläggande medförde
ögonskenligen, icke allenast ansvarslöshet
för ett Domsrätt-egande Ämbetsverk, utan
äfven, för enskilda parten, mistningen af
den ersättning för liden förlust, som han
i laglig väg sökt och påräknat.
3:0 Rådgifvande åtgärden, i EcclesiaStique-Expeditionen
den 12 December 1821J
till upptagandet och behandlingen af frågan
om Brukspatronen Ebersteins testamentariska
disposition för en SöndagsScholte-inrättning
i Norrköping.
V • An
-
Constitutions-UtsJiOttets Belänkanden. iGn
Anslaget till berörda Stiftelse utgjorde
11 i Mantal Säteri Rå-och Rörs-samt
Frälsehemman, två Statsegendomar, 18,000
R:dr i fordringar, och den belöpande kostnaden
för Scholaehusets uppbyggande af
Sten. En del af Ebersteins Arfvingar hade,
medelst instämning till Härads-Rätten,
anstält och derefter vid Lagmans-Rätt, ho#
HofRätten och i Högsta Domstolen fullföljt
klander af Testamentet, men slutligen,
till tvistens biläggande, i underdånighet
anhållit om Nådig stadfästelse af
en förlikning, enligt hvilken de erbjudit,
i den testamentariska dispositionens ställe,
ett årligt anslag af 200 Tunnor Spannmål,
sedermera ökadt till 300 Tunnor, två tredjedelar
Råg och en tredjedel Korn, jemte
ett i tjenlikt skick varande Scholee hus*
med tillhörigheter.
Vid föredragningen häraf förklarade,
på StatsRådets tillstyrkan, Kongl. Maj:t, att
förliknings-projectet innebar ett ämne, hvarmed
Kongl. Maj:t då icke ville sig befatta,
men att, enär på testaments-tvistens utgång
berodde, i hvad mån Scholaa-inrättningen
komme i åtnjutande af det testamenterade,
och Kongl. Maj:t, vid betraktande
tillika af samma Inrättnings beskaffenhet
och föremål, fann den erbjudna årBihang
till R. S. Ptot, 3:dje Samt. S i
1Ö2 Constitutions-Utskottets Betänkanden,
liga afgiften för behofvet fullt tillräcklig
och närmast instämmande med Statens fördel,
Kongl. Majit alltså, i kraft af dess höga
rätt att förordna om Undervisningsverket,
och följaktligen att antaga eller
förkasta de till sådana stiftelser ärnade
gåfvor, täcktes, med godkännande af anbudet,
stadga, det något vidare af Ebersteinska
qvarlåtenskapen icke der utöfver
borde till Scholae-Inrättningen användas.
Änskönt Utskottet tror resultatet i det
hela varit nyttigt och förmånligt, kan dock
Utskottet icke dölja sin öfvertygelse, om
det oformliga i ärendets handläggning och
om den våda det i längden skulle för egande
rätten medföra, att Domare-Magtens
åtgärder inhiberades afExcecutiva Magten,
genom en sådan villkorlig, för Lagen alldeles
okänd och fremmande procedure, som
här funnit rum. Väl har man, oaktadt förliknings-projectet
just innefattade sjelfva
gåfve-anbudet, sökt anbringa en viss åtskilnad
emellan dem begge, förmedelst det
ena bortvisande och det andras antagande,
och dermed tillika velat antyda, att
den i Eccleciastique-Expeditionen åt förvaltnings-frågan
lemnade behandling icke
hindrat rättsfrågans Ordentliga fortgång och
afdömande; men efter Utskottets tanka,
ägde dessa frågor så nära gemenskap med
Constitutions- Utskottets Betänkanden. 163
hvarandra, att genom den förras afgörande*
den sednare nödvändigt måste, hvad äfven
handt, förfalla;
Med hänsigt föröfrigt till den visserligen
mindre adaequata tillämpningen af 107
§.som handlar om rådslag öfver allmänna
mått och steg, på de två sist uppgifna anmärknings-puncterna,
hvilka beträffa med
enskilda mål, får Utskottet vördsamligen
förklara, att, då dessa omständigheter hvarken
kunnat hänföras under 106 Jf., eller
bort stadna inom Utskottets Protocoll, någon
annan utväg, än den nu begagnade,
icke återstått.
4:0 Tillstyrkandet af besluten, i Kammar-Expeditionen
den 20 Februarii 1821,
och den 14 Augusti 1822, om Lant-Räntmästares
och Kronofogdars, samt i Handels-
och Finance-Expeditionen den 12 Apr.
J820, om Postförvaltares tillsättande genom
Kongl. Majlts Egna Nådiga Constitu*
torial.
Tillförene blefvo dessa Upbördsmän
förordnade af vederbörande publique myndigheter,
under hvilkas öfverinseende de,
hvar för sig, äro stälde; Och upphäfvandet
af en sådan gammal institution hade för*
modeligen icke bort tillstyrkas, utan er*
i€/f. Constitiitipns- Utskottets Betänhanden.
kändt hehof och utan anförande af motiven,
Också befarar Utskottet att den nya författningen
skall möjligen leda till en, för
Uppbördsverkets säkerhet eftertänklig och
äfventyrlig upplösning af det närmare beroende,
hvari Uppbördsmännen hittils stått
tinder Controlerande Verken, samt jemväl
derhän att Konungen besväras af en mängd
Sollicitanter, måhända sökande tjensten
blott såsom pension eller Nådegåfva, och
att andre, mer compentente personer utestängas
från befordran till sysslor, för
hvilka de blifvit egenteligen danade, och,
i hoppet om deras ernående, arbetat.
Härtill får Utskottet lägga den reflexion,
att hela åtgärden icke synes klart förenlig
med bokstafliga tolkningen af 28 §•
Regerings Formen, enär med ’ tjenster, af
egenskap att Konungen derå utfärdar fullmagter,
” ej kunna förstås andra än sådana,
hvartill Konungen vid tiden af Grundlagens
stiftande, befullmägtigat, helst, för
bestämmandet af denna egenskap, bruket
eller pray'* måste tjena till norm, om annars
stadgandet ej skal sakna både mening
och ändamål.
Vidare har ConstitutionsUtskottet mot
nedanbemälde Föredragande, med stöd af
»07 $. Regeringsformen, särskildt anmärkt:
Constitutions Utskottets Eetänkanden. 165
1:0 Mot Hr StatsSecreteraren för KrigsÄrendena,
Qviding, att sedan, i anledning
af anstäldt åtal mot General-Adjutanten för
Flottona, inför Riks-Rätt, dennes Ordförande,
Herr Presidenten i Svea HofRätt, bland
annat begärt nådig föreskrift, hvilken person
borde, i egenskap af Högste närvarande
Befälhafvare för den vid Hufvudstaden
förlagda Escadre af Arméens flotta, till
RiksRätts-Ledamot kallas, StatsSecreteraren
d. 5 Maji 1818 tillstyrkt och expedierat
det Nådiga Rescript, att Amiralen Fxih. v.
Stedingk, ehuru Chef för nämnde Escadre,
icke för dåvarande toge befattning med
Chefskapet, emedan han tillika vore Chef,
med Presidents värdighet, för Förvaltningen
af SjöÄrendena, hvilket Verk innehade
bland Rikets Collegier, det rum Amiralitets-Collegium
förut intagit, och hvadan
han i denna egenskap tillhörde RiksRättens
Ledamöter, utan fördes, enligt Nådigt
förordnande, Högsta Befälet vid Escadron
af Contre-Amiralen Cojiet: hvarvid
Utskottet erinrat, att svaret blifvit utsträckt
till ämnen, dem frågan icke åsyftade,
att fastän Herr Amiralen, Friherre
von Stedingk, var både verklig och högste
tillstädesvarande Befälhafvare för Stockholms
Escadre, StatsSecreteraren icke dessmindre,
emot ordalydelsen i 102 §. Regeringsformen,
ansett honom tillhöra Riks
-
i66 Consbibutions-ZJbskotbebs Bebiinkanden.
Rätten, såsom Chef för Förvaltningen af
SjöÄrendena, ett åtminstone till sin benämning,
icke bland Collegierna räknadt och
icke heller med President försedt Ämbetsverk,
samt sålunda beredt den irring, att
Styrande Magten i förhand yttrat sig om
en RiksRättens Ledamots behörighet, hvilken
denna lika med hvarje annan Domstol,
sjelf egde att pröfva.
Att dernäst Herr StatsSecreteraren, uti
Handbref under den 18 Maji 1Ö20 till
en Regements-Chef, på Nådigste befallning,
anhållit, att, som Kongl. Majit i Nåder
beslutit, det Föräldrar och Förmyndare för
de ynglingar, hvilka} till surnumeraire Cornetter
vid Cavalerie-Regimentena utnämndes,
bord aflemna skrifelig förbindelse att
till sönernas eller pupillernas underhåll
utbetala 400 R;dr Banco årligen, intilldess
de kunde blifva befordrade till motsvarande
Lön på Stat, -Regements-Chefen ville
sådant iakttaga i afseende på, ej mindre
en då nyligen utnämnd Cornette, än de
Ynglingar, som framdeles till sunumeraire
Cornetter anmäldes, dervid Utskottet, efter
vunnen upplysning att Konungens åberopade
beslut icke fattats, hvarken i StatsRådet
eller i Commando-väg, funnit det
ligga StatsSecreteraren till last, att han,
likmätigt 38 §. Regerings-Formen, sjelf
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 167
ansvarig för befallningens öfverensstämmelse
med Protocollet, underlåtit att i StatsRådet
anmäla detta, i sjelfva verket till
befordrings-ärenden hörande mått och steg
och från ett ordentligt Protocoll hemta
grund för Expeditionen.
Att ändteligen, vid föredragning den
<26 Junii 1821, af Förvaltningens af Sjö-Ärendena
förfrågan, rörande Contracts afslutande
med enskild man, om en succesif
lefverans, under fyra år, af Furu- och Granvirke
samt Bräder för Örlogsflottane behof,
till ett värde af omkring 100,000 R.
Banco, StatsSecreteraren, oansedt dylika
upphandlingar för Kronans räkning vanligen
och tättast verkställas genom offentlig
Auction eller förseglade anbuds ingifvande,
och dessutom andre personer erbjudit
sig att till lindrigare pris leverera
enahanda virke, likväl, med kännedom af
förhållandet och tillgångarna, understödt
antagandet af ett både enskildt och högre
anbud, hvilket ock, enligt i officiel väg
bekomna underrättelser, i följden ledt dertill
att leveransen kunnat på annor man
öfverlåta contractet i vissa delar, med sig
sjelf betingad vinst af 18 procent å betalnings
summan.
e:o Mot Herr StatsSecreteraren för
l68 Constitutions- Utskottets Betänkandeft.
Kammar-Ärenden, Friherre Ehrenborg, att
sedan under sista Riksdag, dels Riksens
Ständer, dels Fullmägtige för Bonde-Ståndet
från Konga och Upvidinge Härad af
Kronobergs Län, anhållit, att, då för skattläggning
af Husbehofs mjöl- och såg-qvarnar,
som tillkommit med vederbörligt tillstånd,
någon grund ej kunde hemtas från
sådana, vid hemmanens skattläggning förut
befintliga qvarnars intagande i Calculen
för bestämmandet af hemmansskatten,
hvilken egenteligen grundas på öpna åkerjorden,
deremot qvarnlägenheterna ej borde
betragtas annorlunda än som öfriga
förmåner i Äng, Skog, och Fiske, Kongl.
Majit täcktes vidtaga den författning, att
dädanefter skattläggning å husbehofs-qvarnarnar
ej måtte ega rum, samt att egarne
af så beskaffade, redan skattlagda qvarnar
finge, så länge dessa blott nyttjades för
egit behof, tillgodonjuta befrielse från årliga
räntan, StatsSecreteraren under den 17
November 1818 afstyrkt bifall till ansökningarna,
följakteligen äfven så vidt de
åsyftade upphörandet af en då för hand varande,
och frikallelsen från en kommande
skattläggning; hvarvid Utskottet ansett i
synnerhet anvärkningsvärdt att han, med
underlätet urskiljande af föredragnings-ämnets
olika delar, j ett sammanhang tillstyrkt,
Constitutiöns-Utskottets betänknnclen, 169
styrkt ej allenast de äldre skattläggningarnes
fortfarande bestånd, hvilket skäligen
kunde pröfvas lämpligt och nödigt,
enär Riksens Ständer icke anvisat medel
till bristens fyllande, utan jemväl en förtsatt
ny skattläggning å tillförene derifrån
befriade Mjöl- och Såg-qvarnar, hvaraf
dittills ingen ränta eller inkomst varit för
Staten påräknad, samt att, oaktadt målets
likhet med verkliga beskattningsfrågor,
Stats-Secreteraren utsträckt denna sin negativa
åtgärd ända till den positiva, att,
emot Allmänna Beredningens yttrande, tillstyrkt
utfärdandet, på sätt KammarCollegii
Circulaire den 16 December 1818 innehåller,
af allmänna Kungörelser om beslutet;
en anstalt, som föranledt oredor, missnöjen
och locala undantag.
3:0 Mot Herr StatsSecreteraren för
Handels- och Finance-Ärendena, Klintberg,
att han den 125 Februarii 1818, på en enda
Ämbetsmans förslag till organisation
af Magazinslnrättningens Öfverstyrelse, tillstyrkt
hufvudsakliga förändringar 1 ett
Allmänt Verks Styrelseform, entledigandet
af fem äldre Ledamöter, hvilkas skicklighet
och nit vitsordats och hvaribland en
var med fullmagt försedd, samt tre nyas
tillsättande, med betydligen förhöjda lo»
Bihan* till R, S. Fröt, 3Sami aa
170 Constitutions-Utskottets Betänknnden.
ner. Derförutan StatsSecreteraren den 8
Julii nämnde år tillstyrkt, utöfver gjorda
beting och företedde kostnads-räkningar,
särskilda commissions-arfvoden för verkstälda
Spannmåls-uppköp: utgifter, dem Magazins-fonden
till en början fått vidkännas,
men som sluteligen drabbat undsättnings-tagare,
i följd af den, mot återbetalning
i penningar, till låns erhålla Spannmålens
såmedelst ökade dyrhet.
Grundlagen medgaf ej åt Constit.-Utsk.
någon dispositionsrätt, något godtyckligt
undandöljande af hvad det funnit förtjena
anmärkning. Utskottet har derför, under
tillämpande af 107 jf. Regeringsformen,
framstält en sammandragen öfversigt af
detaillerna, och sålunda härutinnan fullbordat
sitt grannlaga och ansvariga värf.
Utan alla förmätna anspråk på ofelbarhet,
skulle tvärtom för Nationens heder och
för de Ämbetsmäns rättfärdigande, mot
hvilka anmärkningar förekommit, Utskottet
helst önska att anses hafva yttrat för
stränga omdömen. Riksens Ständer tillhör
nu att ogilla eller bekräfta desamma, och,
äfven i sednare fallet, att, efter pröfningen
af en högre nödvändighet, återhålla
Constitutions-XJtskottets betnnkanden. 171
och nedlägga den underordnade Rerednin*
gens talan.
Emedlertid har, å andra sidan, Uskottet
med tillfredställelse erfarit, att de i
Administrationen här och der framstående
afvikelser och brister icke förryckt eller
ens rubbat den stora ordningen, och att
många föremål, hvaröfver sjelfva den tysta
patriotiska farhågan spridde en mörkare
färg, uppträdt, efter oväldig undersökning
af motiv och förhållanden , i en bättre och
renare dager. Ännu mer; Utskottet tror
sig åt sanningen skyldig uttrycket af den
gemensamma opinion, att Konungens Rådgifvares
handlingssätt och rådslag , under
den nästförflutna femårs-perioden, allmänligen
och öfverhufvud bära stämpeln af
redligt nit, sorgfällig omtanka och oafbruten
verksamhet; och, efter detta vitnesbörd,
återstår blott för Utskottet, att i
ett helt underställa Dess Yördsamma Betänkande
Riksens Ständers slutliga pröfning,
med afseende jemväl på den decharge,
hvars vilkor och egenskap i 76 §. Riksdagsordningen
stadgas.
Ytterst får ConstitutionsUtskottet vördsammeligen
anmäla följande, under Stats
-
172 Constitutions-Utskottets betänkanden.
Råds Protocollens granskning förekomna
särskilda omständigheter, med bestämdt
förklarande att ingen anmärkning dervid
kunnat eller bordt göras :
1:0 Att ehuru ordalydelsen i åtskilliga
Regerings-Formens Jf.§. tyckas förutsätta,
det StatsSecreterarne och Justitias Cancelleren
må nämnas, genom verkliga fullmagter
och till ständiga sysslor, de fleste
StatsSecreterare- likasom JustitiaeCancellersReställningarne
ändock en längre tid inneIiafda
af endast tillförordnade Ämbetsmän.
2:0 Att, under åberopande af vanlig
praxis, giftermåls-dispence blifvit tillstyrkt
för personer, som med hvarandra begått
Jiorsbrott, och äfven i följd deraf sammanallat
barn,en dispence icke medgifven
i 2 Cap. Giftermåls-Balken och dessutom
af menligt inflytande på sedligheten ock
Äktenskapets helgd;
3:0 Att mötes,-passevolence-medel någon
gång disponerats för fremmande ändamål,
såsom till exempel, ett extra arfvode
för Krigs-Collegii vice Ordförande,
och en gratifikation i afslagne Taffel-penningars
ställe.
4:0 Att vissa tillstyrkta förändringar
Constitutions-Utskottets betdnkanden. 173
i det föröfrigt stadfästade förslaget till
nytt Reglemente för Allmänna Brandförsäkrings-Verket
synas stå mindre väl tillsamman
med privata Delegarnes förvaltnings-
och revisions-rätt och med deras
öfvervägande interesse i fonden, samt
5:0 Att beslut om Smålands DragonCorps’s
Uniforms förändring till HusarUniform
blifvit, fattadt i Commandoväg,
fastän det sedermera anmälts uti StatsRådet
och i dess Protocoll intaget.
Stockholm den lo Junii 1823.
N:o 30.
Ankom d. 1 Julii 1(323.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till jemkad ny Redaction af 37 §.
Regerings Formen.
Under Riksdagens lopp har Constitutions-Utskottet,
tid efter annan, emottagit
åtskilliga förslag till ändring i sista puncten
af 37 RegeringsFormen, hvilka åsyftat,
dels Svenska Adelns återbringande till
ett enda helt, genom värdighetens tillerkännande
åt d§n Adlades eller'upphöjdes
174 Constitutions-TJtskobtets betänkanden.
alla Bröstarfvingar, dels Ärftlighetens inskränkning
blott till äldsta Manliga Bröstarfvingen
af äldsta grenen; dels Expectantens
inträde i Hufvudmannens rättigheter,
först efter dennes död, med bestämmande
derjemte af sättet, huru förhällas må, enär
genom arf Adligt Stånd tillfaller en i detsamma
förut upphöjd, äfvensom, då Adelskap
blifvit förverkadt, den äldste Sonens
förklarande för Adelsman redan under Fadrens
lifstid, dels ändtligen Adelskapets
öfverllyttning, i vissa fall från äldsta sonen
till den andra i ordnmgen.
Utskottet, som, vid pröfningen af berörda
förslag, nogsamt insett nödvändigheten
att medelst fullständiga föreskrifter
om Adliga värdigheternas Ärftlighet, redan
invecklade förhållanden och undanrödja
skiljaktiga tolkningar, har trott sig härvid
böra välja medelvägen emellan en onödig
utvidgning, icke ingående i Lagstiftningens
princip , och en obillig inskränkning, ledande
till nya olikheter; OGh, såsom correctiv
emot begge, skall, efter Utskottets
öfvertygelse, ej fordras annat än ett förtydligande,
en med Lagstiftningens afsigt
instämmande förklaring af det nu gällande
stadgandet.
På dessa grunder, och då tillika Ut*
Constitutions-Vstkottets betänkanden. 175
skottet funnit irsta puncten tarfva någon
mindre jemkning i Ordsställningen, samt
andra puncten en bättre articulation af den
successiva upphöjelsen i Friherrlig och
Greflig värdighet får Utskottet, för den
behandling 56 §. RegeringsFormen anvisar,
vördsamligen tillstyrka Riksens Ständer
antagandet af en så lydande förnyad Redaction
af nämnde Grundlags 37 §.
”Konungen äger att i Adligt stånd
upphöja Män, som genom trohet, tapperhet
och dygd, lärdom och nitiska tjenster,
gjort sig af Konungen och Riket synnerligen
förtjenta. Konungen må jemväl, såsom
belöning för stora och utmärkta förtjenster,
tilldela Adelsmän Friherrlig och
Friherrar Greflig värdighet.”
’ Ej må Adelskap eller Friherrlig eller
Greflig värdighet, som hädanefter förlänas,
tillfalla flera än den, hvilken Adlad eller
upphöjd blifvit, och, efter hans död, i rätt
nedstigande, led efter led, hans äldsta
manliga Bröstarfvinge af äldsta grenen,
samt, efter denna utgång, Stamfaderns närmaste
manliga Afkomling af då lefvande
äldsta Slägtgren, och så vidare. Om genom
arf Adligt stånd tillfaller den, som
redan blifvit deruti sjelf upphöjd eller genom
närmare Arf insatt, upphöra hans e
-
176 Constitutions-Utskottets betänkanden.
get Adelskap,’ så framt detta icke är af
högre värdighet, i hvilken händelse Stamfaderns
Adelskap öfvergår till närmaste
slägtgren ; linnes ingen sådan, utslockna
Ätten. Förklaras någon sitt Adelskap förlustig,
tillfälle detsamma den, som dertill,
enligt här stadgade grunder, närmast berättigad
är.”
Stockholm den 21 Junii 1825.
No 31.
Ankom den 1 Juiii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med hemställning
om en underdånig anmälan,
i afseende på innehållet af Q morn.
4 §. Tryckfrihets Förordningen.
För hägnandet af yttrande rätten i
tryck, sådan den genom Grundlagen linnes
Svenska Folket tillerkänd, har ConstitutionsUtskottet
redan tillstyrkt Riksens Ständer
det förslag att 8 momentet i 4 §• TryckfrihetsFörordningen
måtte aldeles upphäfvas,
hvilket förslag jemväl Tre RiksStånd,
till behandling enligt 56 §. RegeringsFormen,
antagit. Men om sålunda något
gagneligt kunnat främjas för en osedd
korn
-
Constitutions- Utskottets Betänkanden. 177
kommande tid, återstår ännu något att härutinnan
försäkra åt den närvarande ; Och
det är i delta ändamål, som Utskottet tilllåter
sig följande vördsamma framställan,
icke åsyftande ett Lagförslag, mindre en
anmärkning, utan blott helgden af en hittills
uraktlemnad formalitet.
Jemlikt hvad Protocollen öfver KamarÄrenden
upplysa, har, vid Tidningars indragning,
den praxis egt rum, att JustitiasCancellern
uppkallats i StatsRådet och der
till Protocollet afgifvit sitt utlåtande i
frågan om Dagbladets vidare fortsättning.
Icke dessmindre stadgar Grundlagen,
såsom oföränderliga, de principer att endast
StatsRådets Ledamöter kunna yttra sig till
dess Protocoll, samt att endast i det fall
26 §- Regerings-formen antyder, eller vid
föredragning af Justitise-Ärenden. JustitiasCancellern
bör rådslagen öfvervara, med
Rådgifvare ansvarighet. När nu JustitiasCancellern
skall utlåta sig öfver andra ämnen,
måste det naturligtvis ske i enahanda
Ordning och Form, som öfriga Ämbetsverk
eller Ämbetsmän åligger att iakttaga,
eller genom skriftligt besvarande af
erhållen Remiss.
Bihang till R. S. Prof, Sami, 23
1^8 Gonsbitutions-TJtskottets Betänkanden,
Till beredande af erforderlig kraft St
Grundlagens garantie för yttrande friheten,
i förening med det stora vilkoret för dess
rätta bruk: sanning och moderation,-—ett
villkor, som skulle tryggast uppnås genom
offentligheten af motionen för indragningsStgärden,
och deraf verkad ömsesidig varsamhet
hos den bevakande och de bevakade,
får Utskottet alltså Riksens Ständers
eget ompröfvande underställa nyttan
och nödvändigheten af att, medelst en underdånig
anmälan, fästa Konungens Nådiga
uppmärksamhet på det förhållande att
Justitias-Cancellern vid behandlingen af
frågor om Tidningars indragning, ej kan,
efter Grundlagen, anses som Ledamot af
StatsRådet, men blott sorn en detsamma
subordinerad Autoritet, och att han följaktligen
endast äger att, sedan HofCancellerens
berättelse om indragningen af ett
Dagblad, blifvit jemte skälen härtill, honom
communicerad, deröfver sitt skriftliga
utlåtande afgifva.
Stockholm den 21 Junii 1823»
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 179
N:o 32.
Ankom den 1 Julli iÖ23-
Memorial till . Riksens Ständer, rörande
en af Grefve C. H; Posse uppgifven
anledning till anmärkning mot
H. E. Herr StatsMinistern för JJttikes
Ärendena.
Jemte Höglofl. Riddersk. och Adelns
Remiss under den 14 dennes, å numera
framlidne Kammarherrens Grefve Carl H.
Posses anledning till anmärkning mot Hans
Excellence Herr StatsMinistern för Utrikes
Ärendena, Grefve von Engeström, har Constitutions-Utskottet
emottagit en af Grefve
Posse undertecknad skrift hvaruti han, med
vidrörande af åtskilliga Andra Ämnen, framstält,
såsom Anmärkningens egentliga föremål
, Hans Excellences den 28 October
till Konungens Befallningshafvande aflåtna
CirculairHandbref, angående särskilda föreskrifter
med hänsigt till i Riket inkommande
Utländska Resande.
Utskottet finner det visserligen i allmänhet
innebära en afvikelse från behörig
form, att Konungens Nådiga Befallningar
utfärdas på ett sätt, som kunde betaga
dem gällande verkan till åtlydnad; Men
l8o Constitutions-TJtskottets Betänkandert.
dä ofvannämnde Handbref icke innefattar
några nya stadganden i ämnet, utan blott
en erinran om efterlefnaden i allmänhet af
Kongl. Förordningen den 19 Februarii
I811 samt om ännu subsisterande, redan
förut, till förmån för vissa Makters undersåter,
medgifna dispenser från samma Förordning,
och då för öfrigt Hans Excellence
Herr Grefve von Engeström härvid icke
handlat i offentlig charactére af StatsMinister
för Utrikes Ärendena, till hvars Departementmål
af denna egenskap icke heller
synas höra, saknar Utskottet tillräckliga
skäl för Anmärknings-anledningens godkännande
Stockholm
den 21 Junii 1823.
N:o 33.
Ankom den 1 Julii 1Ö23*
Memorial till Riksens Ständer, med hemställan
om anslag af Tractamente för
en Waktmästare.
När åt ConstitutionsUtskottet, för dess
sessioner, uppläts en del af KammarCollegii
Rum, antog äfven Utskottet till sin uppa?-  ning tvenne Collegii Vaktbetjenter. Då
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. 181
emedlertid blott en af dem blifvit till
Riksdagstractamente anmäld och uppförd,
men begge icke allenast förrättat verklig
tjenst, utan ock befunnits hittills oumbärlige,
får Utskottet vördsamligen hemställa
att, för deras disposition, ett ytterligare
Vaktmästare-tractamente måtte beviljas
och anslås, från och med den 1 sistlidne
Februarii till och med denna dag eller innevarande
månads slut, hvarefter Utskottet
hoppas blifva belåtet med en enda Vaktbetjent.
Stockholm den 30 Junii 1823.
N:o 34.
Ankom den 16 Julii iQ25*
Memorial till Riksens Ständer, med föresluende
af ett nytt Moment vid slu~
tet af 68 Jf. Regerings Formen.
Med kännedom af de flera vigtiga fördelar,
som särskildta inom Riket, efter vederbörligt
tillstånd, grundade Verk och
och Inrättningar beredt och vunnit både
åt Staten och sig sjelfva genom en Administration,
oberoende af allt annat än In
-
i82 Constitutions• Utskottets Betänkanden.
•
teressenternas egna föreskrifter, och med
öfvertygelsen tillika att Medborgerliga föreningar
till allmänt nyttiga företag bäst
skola uppmuntras af den fullkomliga säkerheten
om medlens sjelfständiga förvaltning,
får, i anledning af emottaget förslag,
Constitutions-Utskottet, för den åtgärd 56
§. RegeringsFormen stadgar, vördsamligen
tillstyrka att, vid slutet af samma RegeringsForms
68 ett så lydande nytt Moment
må införas ;
”De till särskildta lofliga Verk och Inrättningar
hörande Medel förvaltas enligt
de grunder och Reglementen , som Delegarne
sjelfve derom föreskrifva.”
Stockholm den 50 Junii 1825.
N;o 55.
Ankoin flen 16 Julli 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af ett tillägg i 15 §• Riksdagsordningen.
Hos ConstitutionsUtskottet har en
Riksdagsman af Hedervärda RondeStåndet
föreslagit det tillägg, i 15 §. RiksdagsOrd
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 183
ningen|att Frelsehemmans-Egare bland'Allmogen
måtte blifva berättigade att välja
och väljas till Riksdagsman, och sålunda
äfven skyldige att deltaga i Fullmägtigs»
aflöningen.
Då detta förslag synes desto mer grundadt
på billighets- och jemlikhets-principer,
som, från den stund det tilläts hvarje
Svensk Medborgare att besitta Frelsejord,
denna redan till stor del kommit och troligen
mer och mer skall komma i Allmogens
hand och då dessutom, för Frelseegares
intagande i Representationen, något
giltigt hinder ej förefinnes, i en olika jordbeskattning,
helst, vid Bevillnings-Taxexingarna,
Frelsejordens immuniteter behörigen
considereras, så att ett Frelsehemman,
i öfrigt af enahanda godhet med ett
Krono- eller Skattehemman i samma Ort,
alltid uppföres till högre värde, får med
gillande af förslaget, ConstitutionsUtskottet,
för den i 56 RegeringsFormen stadgade
behandling vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad Redaction af 15
§. Riksdagsordningen :
”Allmogen i hvart Härad välje, efter
Hemmantalet, till Riksdagsman af BondeStåndet
en, inom Häradet boende och besutten,
Krono-, Kronoskatte-, Frelse- eller
184 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
Frelseskatte Hemmansegare, hvilken icke
tillförene m. m.”
Stockholm den 30 Juaii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
uti R. H. S. Constitutions
- Utskott den 8
Julii 1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets
Protocoll för den 30 nästlidne Junii och
dess Memorial till Riksens Stander af sam»
ma dag, med förslag till ändring i 15 $.
Riksdags* Ordningen, uppläste och ingaf
RiksgäldsContoirs Fullmägtigen Jan Erics»
son ett så lydande Dictamen:
”Sedan jag, tillika med de Heste af
Hedervärda fiondeStåndets utsedde Ledamöter
i detta Utskott, varit af särskild
tanka emot Utskottets pluralitet i fråga
om tillägg till 15 §. Riksdags-Ordningen
rörande föreslagen Representations-rätt för
Frelse jordegare inom Hedervärda BondeStåndet
går jag nu att vidare förklara och
utveckla motiverna för mina åsigter i detta
amne.'*
*Ge
-
Constitutions-Vtskottets betänkanden 185
”Genom de vid 1810 års Riksdag emellan
Ständerna ingångna Concessioner blef
väl hvarje Svensk Man berättigad, att förvärfva
och besitta fast egendom och jord,
af hvad natur och beskaffenhet som heldst,
följaktligen äfven Säteri och annat purt
Frelse; men såsom en grundpelare derföre
var äfven denna concession förenad med
det uttryckliga förbehåll för egaren, nemligen
att fastighetens ursprungliga egenskap
icke förändrades, utan skulle bibehållas
vid sin natur, med densamma tillhörande
förmåner och skyldigheter; i följd
hvaraf en utsträckning öfver denna gränslinea,
till meddelan ‘e af andra rättigheter
för Frelse-egaré, än den de förut innehafva,
skulle bryta helgden af den grund-bestämmelse,
som förenämnde be lut åsyftar.”
’ Jag fasthåller så mycket heldre mitt
omdöme efter denna grundsats, som vid
de förflutna, äfvensom vid denna Riksdag,
i fråga om förslag till ernående af likhet i
beskattning emellan Frelse- och Skattejords-egare,
man städse hört åberopas med
hvilken helgd Frelse-egarens Privilegier
vore befästade, samt att en förändring deruti
vore stridande emot egande-rättem Är
egande-rätten helig och bör njuta skydd,
hvarföre ej bibehålla den, äfven för SkatBihang
till it. S Prot y.dje Sami. 84
186 Consbitutions-TJtskottets Betänkanden.
tejordsegaren ? Invändning härvid kan göras,
att sedan besittningen å all slags jord
blifvit oinskränkt upplåten åt alla Rikets
Invånare, hvarigenom Allmogen har rättighet
till innehafvande af Frelse- och Säteri,
så eger äfven Allmogen att inom sig
åtnjuta de fördelar, som denna besittningsrätt
åtfölja, hvarmedelst de förut existerade
olikheterna tyckas blifvit jemnade,
och man synes nu hafva kommit till det
rätta ändamålet. — Hvad besittningsrätten
angår, så medgifver jag förstnämnde uppgift
som ganska rigtig; men månne derigenom
att en Ronde är innehafvarare af
Frelsejord, den öfriga Skattejordsegaren
derigenom fått en lättnad i de bördor, som
åtfölja possession af Skattejorden? — Man
svarar derpå, Nej! — Olikheterna i jordens
natur och olika beskattning äro desamma,
i hvilken hand som heldst; följaktligen
måste egaren med rättigheter och
skyldigheter göras beroende af jordens
natur, men icke denna af egaren.”
”Såsom Ledamot i detta Höglofl. Utskott,
vid innevarande Riksmöte, har jag,
då fråga förevar, om åtskilliga Grundlagsförändringar,
ofta hört åperopas och tilllämpas
81 §• RegeringsFormen, nemligen
att Grundlagsförändringar icke utan i högst
nödvändiga fall böra tillstyrkas. — Jag
Constitutions-ZJtskottets betänkanden. 187
har äfven hört, att, under öfverläggning
angående förbättring i nu varande Representations-rätt,
det Riksstånd, som närmast
varit beroende af förändringen, inom sig
sjelft, uppgjort framställningen, om, med
antagandet af förslaget, det kunnat anses
af förutnämnde egenskap ; och på grund
af allt detta, har jag, som önskat likhet i
princip och handlingssätt, ansett Frelseegarens
rätt obehörigt utsträckt, genom en
ny tillstyrkt representationsrätt på Skatte*
mannens lagligt besfästade område; hvarföre
jag äfven ansett mig pligtig att, såsom
Representant af BondeStåndet, protestera
emot Utskottets förslag, och får derjemte
ödmjukeligen anhålla, att denna min
reservation må få åtfölja Utskottets betänkande
till Rikets Höglofl. Ständer.”
Och skulle denna särskildta mening,
hvari jemväl Riksdagsmännen Olof Olofsson
och Nils Håkansson samt Bancofullmägtigen
Johan Olsson Longberg instämde,
Memorialet, genom ProtocollsUtdrag,
åtfölja.
Ex Frotocollo
J. D. Valerius.
J88 Constitutions-Vtskott.ets betänkanden.
N:o 36.
AnUom d. 16 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en ändring i 23 §. Riksdagsordningen.
Så<om nyttig och med RiddarhusOrdningen
instämmande, får ConstitutionsUtskottet,
för behandling enligt 56 / Regeringsformen,
vördsamligen underställa Riksens
Högloft. Ständer den hos Utskottet
föreslagna ändring, i 25 §. Riksdagsordningen,
att i stället för Orden : ”den efter
Matrikeln första närvarande Grefven,” må
ditsättas ”den främste närvarande Ledamoten
enligt RiddarhusOrdningen."
Stockholm den 50 Junii 1823.
N:o 37.
AnUom d. 13 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till upphäfvande af ett tillägg
i 6 mom. I §. Tryckfrihets Förordningen.
Stadgandet i 6 mom. 1 §. TryckfriJietsFörordningeu,
enligt hvjjket de tvän
-
Constitutions-Utskottets hetänkanden. 189
ne män, som påtecknat namnsedeln och intygat
uppgifternas rigtighet, äro underkastade
författare-ansvar, i händelse skriften
åtalas, och författarens namn och hemvist
befinnas orätt eller aldeles icke uppgifna,
har, medelst ett vid 1812 års Riksdag godkändt
tillägg, blifvit i så måtto utsträckt,
att enahanda ansvar åligger Attestanterna,
äfven om Författaren, utan laga förfall,
ifrån Svaromålet uteblifver.
Denna sednare föreskrift synes Constitutions-Utskottet,
dels öfverflödig, i betraktande
ej mindre af Domstolens rätt,
att använda tvångsmedel för partens inställande,
än af HofCancellerens och hans
Ombuds controlerande och seqvestrerande
magt, dels obillig, såsom fordrande Attestanternas
garanti för en Föifattares fortfarande
moraliska värde, dels ändtligen
icke väl förenlig med hlifvudprincipen för
Tryckfriheten, den att undanrödja all direct
eller indirect sensure, alla i förväg
mötande hinder, bland hvilka utan tvifvel
bör räknas det beroende, hvari författaren
nödvändigt måste sättas al de personers
betänklighet, som han anmodar att
namnsedeln påteckna.
Utskottet får således, med anledning
af framstäldt förslag, vördsamligen tillstyrka
Riksens Ständer att, i den ordning
jgo Constitutions-Utskottets betänkanden.
56 §. Regerings-Formen antyder, ifrågavarande
tillägg, vid 6 Morn. 1 §. Tryckfri.
hets-Förordningen, måtte åter upphäfvas ;
I följd hvaraf meningen komme att slutas
med ordet : ”Saknades,” och de öfriga orden:
”eller ock Författaren, utan laga förfall,
ifrån Svaromålet uteblefve,” att helt
Och hållet utgå.
Stockholm den 8 Julii 1823.
No 38.
Ankom den 22 Julii 1823.
JUemorial till Högloft. Ridclerskapet och
Adeln, med utlåtande om Grundlagsenligheten
af en väckt fråga, hvarå
Herr Landt-Marskalken vägrat Proposition
till Remiss.
Af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protocolls-Utdrag, för den 11 dennes, hvil.
ket den 15 kommit Constitutions-Utskottet
tillhanda, har Utskottet inhemtat, att hos
Ridderskapet och Adeln Motion blifvit
gjord derom, att Riksens Ständer måtte,
uti underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
framställa nedannämnda önskningar :
i:o Att Kongl. Maj;t täcktes i Nåder
Constitutions-ZJstkottets betänkanden. 191
tillsätta Ordinarie Stats - Secreterare och
Justitie-Canceller ;
2:0 Att Kongl. Maj.ts Rådgifvare,
enär omständigheterna påkalla åtgärder
mot Utgifvare af Tidningar, måtte i Sina
tillstyrkanden vara tolerante ;
5:0 Att de i Sina tillstyrkanden måtte
sorgfälligt respectera gränsen, som Lagstiftningen
uppdragit emellan Domaremagten
och den Administrativa ;
4:0 Att de i sina tillstyrkanden af
utgifter till allmänna behof, måtte i akttaga
den nogaste hushållning med Statens
medel, samt, i afseende på dessas disposition
och redovisning, hvad Grundlagen
och Riksens Ständers beslut föreskrifva ;
A hvilken motion Remiss begärts till Constitutions-Utskottet
; Men att, då Herr
Grefven och Landt-Marskalken ansett Motionen
icke öfverensstämma med 107 §.
Regerings-Formen, utan innefatta en åtgärd,
som syntes medföra ett tillägg uti
berörde §., och sålunda icke vore till formen
med Grundlagen enlig, Herr LandtMarskalken,
enär Grundlagarna borde jemlikt
83 §• Regerings-Formen, efter deras
ordalydelse i hvarje särskildt fall tillämpas,
och ej finge på annat sätt, än i 81
192 Constitutions Utskottets betänkanden.
och 82 §. §. stadgadt är, förändras ellér
tolkas, icke lieller funnit sig kunna meddela
Proposition å Remiss till Constitutions-Utskottet:
hvadan och som en slik
Proposition dock blifvit af Ridderskapet
och Adeln yrkad, öfverläggningen, i stöd
af 55 §‘ Riksdags-Ordningen, förklarats
hvilande, och frågan förvisats till Constitutions-Utskottet,
med förelagd åtta dagars
tid, hvai inom det egde att öfver densammas
stridighet eller enlighet ined Grundlagen
sig utlåta.
"T . Jt
Utskottet, som tillika erhållit den
underrättelse och upplysning, att Ridderskapet
och Adeln, den 11 i denna månad
beslutit, det borde alla de, i Utskottets
Memorial, angående Stats-Råds Protocollens
fulländade granskning, enligt 107 $.
Regerings» Formen, anmälde anmärkningspuncter
förfalla, och Utskottets yttrande,
rörande de i slutet af Memorialet upptagna
särskilda omständigheter, läggas till
handlingarna, samt att icke dess mindre
förevarande, just samma dag, väckta motion
varit omedelbarligen föranledd af sjelfva
Betänkandets innehåll, får nu vördsamligen
tillkännagifva sin mening i detta grannlaga
och vigtiga ämne, med förklarande,
att det, till en början, tror högst nödigt
att
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 193
att härvid anbringa en tydlig åtskilnad
emellan princip och form.
Under hänsigt till den förra, eller
frågans väser.dtliga föremål och inre egenskap,
finner Utskottet, för sin del, klart
och obestridligt, att Riksens Ständer, enligt
60 §. Riksdags - Ordningen, ega till
Kongl. Majit i underdånighet framföra
Deras allmänna önskan, i hvilket ärende
som heldst; att det i hvarje Constitutionel
Stat måste utgöra en af Nationens första
och heligaste rättigheter, att med dess åliggande
vända sig till en Faderlig och
välviljande Styrelse; att den i nyssnämnde
§. förekommande hänvisning, till 89 §.
Regerings-Formen, mindre åsyftar ämnets
än sjelfva framställningens beskaffenhet,
samt att följakteligen Riksens Ständer, äfven
från Constitutions Utskottets utlåtanden,
kunna hemta anledning till underdåniga
önskningar, så framt dessa genom sin
natur, medgifva den pröfning till Nådigt
afseende, som sittnämnde §. åt Konungen
efter Stats-Rådets hörande uttryckligen
förbehåller.
Beträffande åter motionens form, eller,
så till sägandes, yttre gestalt, finner Ut
Bihang
till R, S. Fröt. $:dje Sami.
i§4 Constitutions- Utskottets Betänkcinden.
skottet sig böra deremot hufvudsakligen
erinra :
1:0 Att motionen, ehuru afsöndrad
och isolerad, likväl ej innefattar en ny
fråga, utan endast sådana äldre, hvilka
förut blifvit dels af Grefve C. F. Horn,
dels af Riksens Ständers Stats-Utskott, enligt
29 §. Riksdags-Ordningen, väckta,
jamt af Utskottet behandlade och utredde,
och att således väl återremiss kunnat ega
rum, med rättighet för hvarje Ståndets
Ledamot att föreslå, och för Ståndet att
sedermera besluta lämpliga modificationer
af Utskottets betänkande i dessa delar, men
art, å andra sidan, 44 §. Riksdags-Ordningen
icke synes medgifva ny Remiss af Ärondén,
som redan kommit under samtliga
Riks-Ståndens öfverläggning och hos Ridderskapet
och Adeln blifvit afgjorda.
2:0 Att motionen, i dess närvarande
släck, innebär, icke så mycket ett önskningsmål,
sorn fast heldre dertill omklädda,
eller indirecta anmärkningar; att ett
sådant återväckande af förfallna anmärknings-pnncter
icke tyckes stå väl tillsamman
med rätta ordabegreppet af 76 §.
Räksdags-Ordningen, samt att det åberopade
exemplet från förra Riksdagen här
icke quadrerar, emedan de då framstälda
Constitutions- Utssottets Betiinkandm. 195
underdåniga önskningarna, om Statens oberoende
af särskilda penningeverks mindre
försigtiga administration, icke föranleddes
af någon anmärkning, utan af en,
genom brist på fullgiltig grund till densamma
nödvändig anmälan ;
3:0 Att de nu föreslagna önskningsmomenten,
åtminstone tre bland dem, väl
äro adresserade till Konungen, men dock
egentligen rigtade mot Rådgifvarne, samt
att, genom en underdånig Petition, hvilken,
sträckt utöfver den i 89 §• RegeringsFormen
uppdragna gräns, hade till föremål
Riksens Ständers önskan om uppfyllandet
af Stats-Rådets pligter, och således
en påminnelse om ouppfylda, Nationen
skulle af Konungen personligen fordra der
garanti för Hans Rådgifvares handling^
sätt och den contröle på deras åtgärde
som Stats-Författningen uteslutande leii:
nät åt Lagens och Opinionens förenad,
magt.
På dessa skäl tväkar ej Utskottet al
vördsamligen yttra att, efter dess tanka
den väckta frågan, hvarå Herr LandtMar
skalken vägrat Proposition till Remiss, varit
till formen icke enlig med Grundla
gen, och alt fördenskull Herr LandtMarskalkens
vägran dermed instämt.
Stockholm den 17 Julii 1825.
19Ö ConsiltutionS' Utskottets Betänkanden.
N:o 59.
Ankom den S2 Julii 1Ö23-
Memorial till Högloft. Ridderskapet och
Adeln, med närmare upplysning om
innehållet af en Anmärknings skrif t.
Till följd af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns anmodan, genom ProtocollsUtdrag
under den 11 dennes, får Constitutions
• Utskottet vördsamligen meddela
närmare upplysning, om innehållet af numera
aflidne Grefve C. H. Posses till Utskottet
inlemnade Skrift, med uppgifven
anledning till Anmärkning mot Hans Excellence
StatsMinistern för Utrikes Ärendena,
Herr Grefve von Engeström.
Då af sjelfva Remissen, inrättad efter
Motionairens egna ordalag, befinnes att
Anmärkningen är ensamt rigtad mot bemälde
Hans Excellence, torde sådant icke
behöfva ytterligare styrkas medelst framläggandet
af hela den vidlyftiga Skriftens
innehåll. Det synes härvid göra tillfyllest,
att uppgifva dess väsendtliga beståndsdelar,
dessas ordning i uppställningen och
ändtligen, i utförlighet, conclusions-resultatet.
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. 197
Till en början anmäler Författaren,
att han i Ridderskapets och Adelns Plenum
den 3 nästlidne Junii, upplysningsvis
omnämnt Hans Excellence Herr StatsMinisterns
ifrågavarande åtgärd, men blifvit
af Herr Grefven och LandtMarskalken erinrad,
om föreskriften i 90 f. Regeringsformen,
och hänvisad, enligt 29 J). Riksdagsordningen
till ConstitutionsUtskottet.
Han yttrar derefter sin mening om rätta
förståndet af förstberörde och utreder
skälen, hvarföre han heldre velat inför
Ståndet framställa ett öppet omdöme, än
hos Utskottet insinuera en dold anklagelse
; Han skildrar vidare, under allmänna
synpuncter, Administrationens förmenta felsteg
under den nästförflutna tiden och
bland annat det missbruk att, genom, föredragandes
enskildta Handbref, utfärda
Kongl. Maj:ts beslut Just detta missbruk,
fortfar Författaren, utgör föremålet för
hans anmärkning, hvilken han dock uttryckligen
inskränker till Hans Excellence
Herr StatsMinistern för Utrikes Ärendena,
såsom den der längst och oftast, användt
ett slikt Expeditxonssätt. Han andrager
härpå några äldre Facta, alla, utom ett,
tillhörande förra Riksdagars granskning,
och slutar med följande ord :
’ Jag anför blott dessa mest notoriska
sp8 Constitutions-Vtskottets Betänkanden.
Exempel i förbigående, för att visa det
Hans Excellence ej saknat varning och
anmaning, att ställa sig Grundlagen till
efterrättelse, och dock har Hans Excellence,
under loppet af sistliden Höst gifvit ett
ännu färskare Exempel på sitt sätt att förstå
38 §. RegeringsFormen och sitt nit
att ställa sig densamma till efterrättelse.
Det är detta, hvars tillfälliga omnämnande
under discussionen hos Ridderskapet
och Adeln, den 3 dennes, gifvit anledning
till förevarande anmärkning, och som nu,
här bilagdt, åberopas till stöd och bevis
för densamma. Det består af ett Circulair-Handbref
från Hans Excellence till
Konungens Befallningshafvande, rörande
särskildta föreskrifter i afseende på Utländske
Resande, och hvarigenom vissa främmande
Nationers Resande privilegieras att
inkomma i Riket, utan att vara underkastade
de betydliga hinder och svårigheter
sorn andra. Det vore visst mycket att
anmärka mot sjelfva innehållet af denna
Författning, men jag fäster mig blott vid
dess Form, såsom ojemnförligt vigtigare.
” m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions-Utshot&ts Betänkandtn* 159*
N:o 40*
Anliom den 22 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föT‘
slag till ändring i 4 ock 5 morn. 14
§. Riksdags Ordningen.
Till försäkrande af en nödig fulltalighet
i Wällofl. BorgareStåndets redan nog
inskränkta och, genom sjelfva Grundlagens
stadgande, ännu mer inskränkbara Personal,
äfvensom till bestämmande af rätta
tiden, hvarifrån detta Stånds Representanters
valbarhet må beräknas, får, med anledning
af emottaget förslag, ConstitutionsUtskottet,
för den i 56 §. RegeringsFormen
anvisade åtgärd, vördsamligen tillstyrka
följande förändringar i Redactionen
af
Riksdagsordningen :
”4:0 Götheborg sände Tre egna Fullmägtige
; Städerna af första Classen, hvardera
Två ; De af andra Classen, med rätt
att ställa Två, hvardera minst En, samt
Städerne af tredje Classen, äfvensom Falu
Bergslag hvardera En Fullmägtig. Städerderne
af de öfriga Classerna ege att sända
hvardera En Fullöiägtig, dock med
rättighet att förena 6ig, Två, högst Tre,
200 Constitutions-Utskottets Bclänkanden.
om en Person, hvilken dock måste var»
till Riksdagsman vald för en af dessa Städer,
der han sjelf Magistratsperson eller
Borgare är. RiksdagsFullmägtig för Stad
af tredje Classen må jemväl kunna tillika
emottaga fullmagt för en annan Stad af
lägre Class.’*
”5:0 Ingen må för Städerna till Riksdagsman
utses, som icke minst Tre år före
den dag, hvartill Riksdagen blifvit pålyst,
varit Magistratsperson eller Borgare
i Staden, ej heller för Falu Bergslag någon
, som icke lika tid varit derstädes
brukande Bergsman ; Och beräknes denna
tid, för Magistratsperson och Borgare,
från Tjenste eller BorgarEdens afläggande,
samt för Bergsman, från den dag, då
han, genom GrufveRättens beslut, blifvit
till Bergsbruks idkande berättigad.’*
Stockholm den 18 Julii 1823.
N:o 41.
Anbom den 22 Julii i(J23-  Memorial kill Riksens Ständer, med föreslående
af ett nytt 6:te Moment i
14 §. Riksdags Ordningen.
Sedan hos ConstitutionsUtskottet blifvit
återväckt frågan om Ofrelse Bruks
Egares
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 201
Egares samt på Landet bosatta Manufacturisters
och Fabriks-Idkares intagande i
Wällofl. Borgar-Ståndets Representation ,
får, med särskildt afseende å dessa sednare,
Utskottet, för den behandling 56 §. RegeringsFormen
stadgar, vördsamligen öfverlemna
och tillstyrka det förslag, att i 14
§. Riksdagsordningen må införas ett nytt
6 te Moment af följande lydelse:
"6:0 Ofrelse Manufacturister och Fabriksidkare
på Landet vare berättigade,
att förena sig med närmaste Stad, för att
der, i mån af erläggande Stads-afgifter,
deltaga i Riksdagsmanna-valen, och jemväl
sjelfve kunna till Fullmägtige för Staden
väljas, sedan en så beskafFad förening,
minst tre år före den till Riksdagens öppnande
utsatta dag, oafbrutet egt rum.”
Stockholm den 18 Julii 1823.
Bihang till A. S. Vrét. $:ijt Sami. B6.
*0* Constitutions* Utskottets Betänkande*.
N:o 42.
Ankom den £2 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af ett nytt 7ide Moment i
14 $’ Riksdagsordningen samt deraf
här fly tande smärre ändringar i dess
17, 19 och 22 /.
Då, under innevarande Riksdag, frågan
om Ofrelse BruksEgares samt på Landet
bosatta Manufacturisters och FabriksIdkares
intagande i Wällofl. BorgareStåndet
blifvit hos ConstitutionsUtskottet återväckt,
har, under erkännande af den billighets-princip,
hvarpå dessa begge Medborgare-Glassers
inträde i NationalRepresentationen
sig stödjer, Utskottet likväl,
med afseende å de förstnämnde eller BruksEgarne,
funnit att det, vid sista Riksdag
projecterade, men af Riksens Ständer nu
icke bifallna stadgandet tarfvade, dels en
större fullständighet, dels några väsendtliga
jemnkningar, i hvad som angår uppgörandet
af Representations-grunderna, orten
och sättet för Valförrättningen, bestämmandet
af vissa Val-district, och tydliga
föreskrifter om tidberäkningen för Valbarheten.
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 205
Det är med iakttagande af sådana nödiga
tillägg och Modilicationer, som Utskottet,
för den i 36 §. RegeringsFormen
stadgade behandling, får till Riksens Ständer
härmedelst vördsamligen öfverlemna
följande förslag till ett nytt eller 7:da
Moment i $. af Riksdagsordningen:
7:0 ”Utom Fahlu Bergslag, ege dock
de öfrige Bergsbruken, hvarunder innebegripas
alla af Styrelsen öfver Bergverken
priviligierade Inrättningar till förädling
af MineTalRikets producter, att inom
sig till BorgareStåndet utse Sju Fullmägtige,
som ej till annat Riksstånd höra,
och ej någon beställning i Rikets tjenst
innehafva, och hvarvid, med förbehåll af
den i 18 §.: alla Christna Trosförvandter
tillerkände valrätt, i öfrigt ingen må välja,
om han ej valbar är. Med valen förhålles
sålunda, att Styrelsen öfver Bergverken
bör, när Riksdag inträffar, uppgöra
grunderna för denna Representationsrätt,
efter värdet af förra årets tillverkning,
beräknadt, för Jerntillverkningen,
efter det för Hammarskatte-Jernet årliga
bestämda pris, och för annan tillverkning,
efter det medelpris, hvartill Kongl. Maj:t
och Kronan försäljer den deraf in natura
utgående tionde eller skatt, samt, i fall
någon af dessa förädlingar teko akalla
£o4 Constitutions-Vtskottets Betänkande».
kunna hänföras till någotdera värdet, efter
det i Hufvudstaden allmänt gångbara pris.
Sedan summan af alla tillverkningarnes
sammanräknade värden härigenom blifvit
utrönt, samt huru stort värde, i följd deraf,
svarar inot en Fullmägtig, fördelen
Bergsbruken i Sju WalDistrict afpassade
efter Orternas lägen, och så att i det närmaste
ett, på tillverkningsvärdet grundadt,
mot en Fullmägtig svarande röstetal må
inom hvarje WalDistrict finnas. Walen
skola ske inför ten Magistrat inom WalDistrictet,
sorn Styrelsen öfver Bergverken,
genom KonungensBefallningshafvande
i Läuet, derom anmodar, och å den dag,
som för hvarje WalDistrict af samma Styrelse
härtill utsattes, och genom dess försorg
inom Districten allmänligen kungöres;
Börande Styrelsen tidigt före valet
låta tillställa den inom hvarje District
valförrättande Magistraten behörig längd
öfver alla inom Districtet valberättigade,
samt hvars och ens röstetal, utfördt i Riksdaler,
efter tillverkningsvärdet: Och må
ingen å denna längd upptagas, som icke,
minst tre år före den dag, då Riksens
Ständer, enligt Riksdagskallelsen, skola
sammanträda, varit Bruksegare i Riket,
eller der idkat annan sådan näring, som
hörer till förädlingen af Mineral-Rikets
producter. De väljande, som genom före
-
Ctnstitutions-Utskottets Betänkande». 605
nämnde kungörelse till Walförrättningen
kallas, afgifve sina röster, efter Riksdalertalen
af deras tillverkningssummor, antingen
personligen, eller medelst befullmägtigade
Ombud, men alltid med slutna sedlar,
så beskaffade, som i 71 J). stadgas:
Och röste hvarje väljande blott på En i
Districtets Wallängd uppförd Person, hvadan
ock denna Längd bör före Walet till
de väljandes efterrättelse, uppläsas.”
Om detta förslag gillas, uppkomma
deraf i I7:de, tryde och 22:dra §. §. några
smärre ändringar joch tillägg, hvilka Utskottet
således får, i sammanhang härmed,
uppgifva:
§• 17-
I sista puncten af a:dra Momentet
efter orden: ”För BorgareStåndet af Magistraterne
införas : Och hvad särskildt beträffar
Bergsbrukens Fullmägtige af de tjenstemän
som Ber gsut skylderna upptaga, samt
för BondeStändet m. m.”
%
§• *9-
I sista puncten, efter ordet: ”öfversända”
tillägges: öfver de val till Riktw
2o6 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
dagman får Borgare Ståndet, som inför vissa
Magistrater af Bruksegare anst allas,
viå besvär jemväl anföras bos KonungensBefallningshafvande
i det Lån, der valet
blifvit förråttadt. Klagomål öfver Riksdagsmannaval
m. m.”
$. 22.
I förra puneten, efter orden: förBorgareStåndet
ifrån N. N. Stad, intages :
"eller från Bergsbruken inom N. N. IValDistrict,
för BondeStåndet m. m.” samt i
sednare puncten, näst efter den mening,
som handlar om Fullmagterne för PresteStåndet;
”SorgareStåndet, för Staderna af
Magistraten och Äldste\ för Bergsbruken af
IValförråttande Magistraten inom hvarje
District, och för Fahlu Bergslag af Gruf»
veRätten m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions-XJtshottets betänkanden, 207
N:o 43.
Ankom d. 22 Julii 1O23.
Constitutions och StatsTJtskottens Memorial
till Riksens Ständer, med utlåtande
i anledning af gjord Motion,
om beredande af tidigare anstalter
till tryckning af Uppgifter öfver
hvilande Grundlags frågor.
Under den 25 sistlidne April har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat
till Constitutions* och StatsUtskotten gemensamt
Remittera en af Grefve C. G.
Spens gjord motion, att, för beredande af
en tidigare tillgång på tryckta Uppgifter
öfver hvilande Grundlags-ÄndringsFörslag
vid kommande Riksdagar, Redactionen af
sådana Uppgifter måtte åt RiddarhusCancelliet
uppdragas, samt, genom dess försorg
så tidigt före Riksdagen till trycket
befordras , att utdelningen deraf kunde
ske vid Polletternas, eller ock vid Grundlags-exemplarens
uttagande.
ConstitutionsUtskottet finner väl icke
skäl att styrka till bifall af motionen i
det hela, enär den föreslagna anstalten
icke emellan Riksdagarna påkallas af ett
ao8 Constitutions- Utskottets betänkande».
behof, som först under Riksdagen inträffar
; men det tror sig deremot böra vördsamligen
hemställa, om icke Riksens Hög.
lofl. Ständer täcktes förordna, att uppgiften
å hvilande Förslag till Grundlagsändringar
må, genast vid hvarje Riksdags
början, genom ConstitutionsUtskottets försorg,
redigeras och till trycket befordras,
i hvilket fall RiksStåndens Cancellier torde
förständigas att förut hafva från Protocollen
sammandragit och efter Riksdagens
öppnande, så snart Utskottet blifvit
organiseradt, tillställa dess Cancellie alla
nödiga upplysningar.
StaisUtskottet, till hvars åtgärd motionen
Remitterats, i afseende på anvisandet
af medel till kostnadernas bestridande
vid tryckningen af den föreslagna
Uppgiften, anser åter, då i händelse Constitutions
- Utskottets meddelta yttrande
skulle af Riksens Ständer gillas, nämnda
trycknings-arbete ej före Riksens Ständers
nästa sammanträde kommer i fråga, något
utlåtande i ämnet, från Stats-Utskottet»
sida, nu icke erfordras.
Stockholm den 21 Julii 1823.
N:o 44,
Censtitutions-Utsköttets betänhanden, 20^
N:o 44*
Ankom den 1 September 18234.
Memorial till Riksens Ständer, i anleda
ning af BorgareStåndets återremiss
på Utskottets förslag till ett 7 Moment
i 14 JT. Riksdagsordningen•
ConstitutionsUtskottets, d. 18 nästlidne
Julii, under N:o 42> aflåtna förslag till
ett nytt eller 7.de moment i 14 §• Riksdagsordningen
, samt deraf härflytande
smärre ändringar och tillägg i dess 17, 19
och 22 §. §. har från Wallof!. BorgareStåndet,
enligt ProtocollsUtdrag af den 2
cch 5 dennes, blifvit återremiteradt, med
åtskilliga såsom Ståndets gemensamma tankar
godkända anmärkningar och yrkanden,
nemligen;
1:0 Att, med afseende å det antal Ledamöter,
hvaraf BorgareStåndet utgöres,
och enär vanligen inom samma Riksstånd
icke saknas personer, interresserade i Brukssörelsen,
WalDistrictens antal borde nedsättas
från sju till fem, oberäknade Fahlu
Bergslag;
Bihang till ft, S. Fwf. 3:dj* Sami, *f.
210 Constitutions-Utskottets betänhanden.
2:0 Att, då Bruksegare, hvilke ej äro
Frelsemän, Prester, Borgare eller Ämbetsmän,
eller hört till. någondera Classen,
måste anses såsom Jordegare eller Bönder,
/ men den Projecterade redactionen synes
föranleda derhän att ingen Bruksägare kan
för giltig Riksdagsman antagas, om icke
han är eller varit Borgare, eller ock varit
Frelsemän, Prest eller Ämbetsman, ordala*
gen: "som ej till annat RiksStånd höra”
måtte förändras till dessa, "sorn ej äro
Frälsemän eller Prester.”
3:0 Att, till förebyggande af den slutsatts
att, vid WalDistrictens indelande, sådana
Bruk äfven skulle komma i beräkning,
hvilkas egare icke tillagts representationsrätt
i BorgareStåndet, föreskriften
härom må sålunda styliseras: ”Sedan summan
af alla tillverkningarnas sammanräknade
värden blifvit utrönt för de B uk
och Inrättningar, som innehafvas af till val
berättigade personer, samt huru stort värde,
i följd deraf, svarar mot En Fullmägtig,
fördelas dessa personers Bergsverkandelar,
m. m.” samt
4:0 Att dels ingen Bruksegare måtte
väljas, som icke är mantalsskrilven inom
WalDistrictet, dels något stadgande vidta
-
Constitutions- Utskottets Jbetänkanden. 21 x
gas, till förekommande af en och samma
persons väljande till Riksdagsman, antingen
som Borgare och Bruksidkare, eller
som Bonde och Bruksidkare.
Till förnyadt utlåtaode i detta ämne,
får, hvad främst angår irsta Anmärkningspunkten,
Utskottet hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Preste't.åndet
och Hedervärda Bonde tåndet vördsamligen
hemställa, om icke, då frågan om
nedsättning i antalet af Fullmägtige och
WalDistrict för Bergsbruken egentligen är
en opinionssak, bemälde Resp. RiksStånd
desto heldre täcktes foga sig efter den inom
BorgareStåndet härutinnan rådande
och, enligt hvad flere dess Ledamöter i
Utskottet upplyst, nästan enhälligt yttrade
mening som dennas samfällda antagande
torde blifva ett vilkor för Bruksegares inträde
i 'tåndet; Och föreslår, i slikt afseende,
Utskottet att, i stället för orden ;
”Sju Fullmägtige, Sju WalDistrict,” må
införas: ”Fern Fullmägtige, Fem Wal
District.
Den af Wällofl. Borgareståndet under
2:dra punkten äskade redactionsjemkning,
tror Utskottet icke vara fullt lämplig, af
det skäl att, om endast Frelsemän och Pre
-
2i2 Constitutions-Utskottets betänkanden.
•ter uteslötes, verklige Borgare och förut
representerade Jordegare af Allmogen dymedelst
kunde komma att väljas i dubbel
egenskap, eller tillika såsom Bruksidkare \
Och Utskottet tillstyrker fördenskull vöidsamligen
bibehållandet af dess uppgifna
redaction, hvilken i mer generela bestämmelser,
- synesf ej otydligt innefatta valens
åsyftade inskränkning, inom en hittills ej i
IStåndsRepresentationen upptagen MedborgareCIass,
en afskild, fastän integrerande
del af BorgareStåndet.
Enär, hvad 3:dje punkten beträffar,
Utskottet i allmänhet föreslagit att ”ingen
må välja, om han ej valbar är,” förmodar
Utskottet att, vid närmare öfvervägande,
Wällöf!. BorgareStåndet lärer benäget finna,
att detta stadgande redan innesluter
det önskade tillägget, och således icke
tarfvar en ytterligare amplification eller
ordförklaring.
Widkommande ändteligen ^.:de punkten,
så emedan det vilkor för valbarhet,
att vara inom Districtet Mantalsskrifven,
skulle nog mycket begränsa representationsrätten,
lika vidfästad egendomen som
ägaren, samt då olägenheten af dubbla val
till en ocjb samma Riksdag tyckes med
Constitutions JJtssottets betänhanden. 213
någorlunda säkerhet afböjd genom föreskriften
att ”Fullmägtige skoja urses som
icke tillhöra annat RiksStånd,” det vill säga',
icke något annat än BorgareStåndet,
hvilket de, ehuru sjelfve ej Borgare, förmedelst
valen tillegnas, öfverlemnar Utskottet
vördsamligen till Wällofl. Ståndets
pröfning, om icke berörde anmärkningspunkt
må kunna förfalla.
Stockholm den 19 Augusti 1823.
Nio 45.
Ankom d. 1 September i8*3-
Memorial till Riksens Ständer, i anledning
af Kongl. Maj ts Aådiga Proposition
om upphörandet af Konungens Tvu
röster i Högsta Domstolen.
Från samtlige Riksstånden har, genom
ProtocollsUtdrag af den 14 innevarande,
Constitutions-Utskottet erhållit Remiss å
Kongl. Maj ts Nådiga Proposition, om upphörandet
af Konungens två röster i Högsta
Domstolen, med bifpgadt förslag till
214 Constitutions-Utskottets Bctänkanden.
ändring af så väl 91 Jf. Regeringsformen,
sorn öfriga dermed gemenskap egande stadganden
i nyssnämnda Grundlags 5, 17, 19,
23, och 88 §. §.
Constitutions-Utskottet bör ej dölja,
att inom detsamma någon tveken uppstått,
huruvida icke den Nådiga Propositionen
innefattade två särskildta föremål, dels nemligen
upphäfvandet af Konungens medverkan
till Lagskipningen i högsta instansen,
dels förändring af de bestämmelser, som
angå förklaringar öfver Lagens rätta mening,
och om således icke des a ämnen
fordrade att hvart för sig behandlas och
utredas; men då Kongl Maj t täckts i ett
sammanhang framställa dem båda, och då
StatsRådet yttrat sig öfver Propositionen i
ett enda helt, har Utskottet jemväl trott
tjenligast, att. i dess vördsamma utlåtande
följa enahanda grunder.
Enär Flans Maj:t Konungen i Nåder
erbjudit sig att, med försakande af en
Constitutionel rättighet, ytterligare trygga
Domaremagtens oberonde, måste i sanning
de opinionshinder vara giltiga, som skola
motväga det ovilkorliga uttrycket af vördnad
för dessa höga tänkesätt. Emedlertid
nödgas Utskottet förklara att det ej vågar
Constitutions-Utskottets betänkanden, 215
styrka Riksens Stander till underdånigt bifall
af berörda Nådiga Proposition, och
härvid får Utskottet, förnämligast åberopa
Hans Excellence Herr Justitiae StatsMinisterns
till Protocollet, inför Kongl. Maj t,
afgifna underdåniga anförande, hvaruti
StatsRådets öfrige närvarande Herrar Ledamötsr
instämt.
Deltagandet i Högsta Domaremagtens
utöfning torde visserligen ej böra i allmänhet
anses som ett nödvändigt attribut
till Majestätet; ty rättskipningen, betraktad
såsom bokstaflig tillämpning af klara
besvurna Lagar, är redan i sitt ursprung
och genom sin natur så helig, att den
icke behöfver låna styrkan af Monarchens
röst, eller glansen af Hans Namn. Der
likväl detta personliga deltagande en gång
blifvit i Statsförfattningen införlifvadt, der
det, bekräftadt af gammal häfd, slutligen
inträngt i Constitutionens grundväsen och
i Nationens begrepp, om en efter Lag styraode
Konung, —< der synes hvarje förbytning
eller rubbning af de äldre Formerna
icke nödig, svårligen verkställbar
och må hända i följderna mindre nyttig.
Under omvexlande Styrelsesätt, som
öfvergått än från Souverenité till Råds
fii6 Constitutwns-Utskottets be tunkan elen.
Regering, är frän denna till modererade envälde,
bibehöll oafbrutet Sveriges Konung
högsta Lagskipningsrätten, oftast utöfvad
efter Hans uppdrag och på Hans vägnar,
men alltid under medgifven beräkning af
Hans röster. Samma iaktagelse öfverflyttades
ock; vid sednaste Regementsförändringen
, till vår lyckliga Constitutionella
Monarcbi, utmärkt framför hvilken Statsform
som helst, af dessa moget öfvertänkta
och sorgfälligt afvägda förhållanden
emellan Verkställande-, Lagstiftande- och
DomareMagten, hvarigenom de alla sammanlänkas,
utan att förblandas. Med ett
ord: Svenska Folket har af ålder vant sig
att se Högsta Lagskipningen i Regentens
hand och att fästa sin säkerhet vid öfvertygelsen
att Hans beslut äro oåterkalleliga,
just emedan de äro Högsta rättvisans;
Och i synnerhet lärer Menigheten hvarken
lätt kunna eller gerna vilja beröfvas den
enkla, rnen Sköna tro att Konungen afsäger
Guds domar.
Ehuru, efter denna vördsamma framställning,
något annat för ConstitutionsUtskottet
ej återstår än att öfverlemna
Ärendet till RiksensStänder, för den vidare
behandling 81 §• Regeringsformen antyder,
finnér dock Utskottet ej aldeles öf*
Constitutions-Utskottets betänknnclen. 217
verflödig att, med hänsigt till de i 2
mom. 21 §. samt i 19 och 88 §.?. Nådigst
föreslagna ändringar, tillägga att Konungens
veto mot Högsta Domstolen i frågor
om Lagförklaringar, icke tyckes väl förenligt
med rättsprincipen och med Konungens
Egen värdighet, som kräfver att
Hans beslut sedermera ej må af Riksens
Ständer ogillas, att förenämnde frågors
omedelbara väckande inom Högsta Domstolen
tilläfveutyrs skulle medföra, om icke
missbruk, åtminstone farhågor, samt att
stadgandet om praescriptionstid, inom hvilken
Ständerne torde hafva upphäft gifna
Lagförklaringar, utan tvifvel blefve lidande
till inskränkning af Deras Lagstiftningsrätt.
En ledamots särskildta tanka bifogas
vördsammeligen.
Stockholm den 2i Augustii 1825.
t
Bikung till R. S. Brot. ydjt Sami. 2Q.
218 Constitutions Utskottets Betänknnden.
Utdrag af ConstitutionsUtskottefs Proto
coll
den Augustii 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Forsell
anförde: .
”Sedan Konungen Sjelf, oaktadt hela
StatsRådets gemensamma underdåniga afstyrkande,
i Nåder funnit för godt att öfverlemna
frågan till Riksens Ständer, så
har jag trott i ch tror ännu, att det icke
skedt utan stora orsaker, hvilka böra noga
pröfvas både mot och med. De vigtiga
skäl, som af Hans Excellence JustitiasStatsMinistern
blifvit anförda, äro enliga
med min öfvertygelse, och det är icke
min afsigt att frångå dem. Men Svea
Konungs Domsrätt i högsta instancen, så
kär och önsklig för alla Hans undersåtare.
Kan, efter min tanka, ganska väl stå tillsammans
med borttagande af de Tvänne
rösterna i Högsta Domstolen, som stadgas
i Regeringsformens 21 §, och hvilka tvänne
Rösters afskaffande äfven tyckes hafva
varit Konungens förnämsta syftemål, enligt
Rubriken af den Nådiga Propositionen.
Konungen, såsom Högste Chef eller Ordförande,
kan ju vaka öfver Sin Domstol,
taga kännedom af dess göromål, låta utfärda
alla Dess Domar och Utslag i Sitt
Constitutions-Utskottets betänkanden. 219
Namn och med Sin höga underskrift eller
under Sitt Secret, samt således alltid vara
ansedd såsom den Högste Domaren för
Sitt Folk, utan att vid röstberäkningar behöfva
sättas i jemförelse med Domstolens
Ledamöter, eller i förbindelse att, om de
Mål, hvaröfver röstas bör, taga en lika
noga kännedom, som det åligger Ledamöterna
att taga. Stadgandet derom i Grundlagen
har alltid förekommit mig oförenligt
med Konungamagtens höghet. Om således
21 §. i Regeringsformen underginge
följande ändring : "Konungen förer ordet
i Högsta Domstolen, så of a han för
godt faner att dess göromål öfvervara.
Alla frågor om förklaringar öfver Lagen
skola hos Konungen anmälas och Dess
bifall dertill inhemtas, änskönt Han ock
i Högsta Domstolens öfverläggningar derom
deltagit,’’ med bibehållande af allt öfrigt
rörande Högsta Domstolens organisation,
så vågar jag i underdånighet tro att
Konungens Nådiga afsigt bäst skulle kunna
förenas med Folkets allmänna önskan,
att dömas af sin Konung. Och jag kan
icke heller annat linna, än att Rikets Ständer,
genom deras ConstitutionsUtskott, ega
både rätt och förbindelse att i underdånighet
föreslå en modification eller medelväg
mellan Konungens Egen yttrade vilja
250 Constitutions. Utskottets Betanhanden.
och StatsRådets gemensamma mening, när
denna tillika är hela Folkets.
Äfvenså är jag icke af lika tankav
med Utskottets pluralitet, i afseende på de
ändringar i Grundlagen, som af Konungen
blifvit föreslagne, rörande förklaringar öfver
rätta meningen af cecanomiska Lagar
och Författningar. Dessa förklaringar synas
mig böra tillhöra samma Auctoritet,
sorn stiftat Lagarne, nemligen Konungen i
StatsRådet, och jag får således, för min
del, yttra bifall till Konungens Nådiga
Proposition i detta ämne,
Ut Supra,
Ex FrotocolloJ.
D. Valerius,
N:o 46.
Anbom d. 20 September 1Ö25,
Memorial bill Riksens Ständer, med förslag
till ändring och omflyttning af
2 mom. 56 §. Regeringsformen.
Wid närmare jemförelse af 2:dra Momentet
i 56 §. och 2:dra momentet i 81
Constitutions-Utshottets betänkanden. 221
§. Regeringsformen, befinnas dessa Grundlagsrum
sins emellan stridiga i så måtto
att, då det förstnämnda förbjuder Riksens
Ständer att, äfven i händelse ConstitutionsUtskottet
afstyrkt en Konungens Proposition,
rörande ändring i Grundlagarna, derom
vid samma Riksdag besluta, det sednare
åter lemnar Riksens Ständer fritt val,
att antingen genast afslå Propositionen
eller och uppskjuta afgörandet till nästföljande
Riksdag. För att afhjelpa denna
uppenha a till olikhet eller åtminstone
villrådighet i tolkningen ledande motsägelse,
troligen uppkommen dymedelst att,
vid beredningen af det under 1815 års
Riksdag godkända förslaget till 2;dra momentet
af 56 §. föreskriften i 81 blifvit
förbisedd, och för att, med återställandet
af det äldre stadgandet, tillika gifva
det nyare en mera behörig och af sjelfva
Grundlagen tydligen deri anvisad plats,
har ConstitutionsUtskotte| trott lämpligast,
att nyss berörda moment, erforderligen
ändradt och äfven ''till redactionen jemkadt,
inflyttades i 81 §• redan förut afhandlande
sättet huru med Grundla^sfrågor
bör förfaras; Och Utskottet får således,
till Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen
öfverlemna det förslag att hela 2;dra
momentet af 56 §. Regerings formen, från
och med orden: "Frågor om förändringar,’*
222 Constitutions• Utskottets betänkanden.
till och med: "sorn ofvan sagdt är," må
uteslutas, och deremot 81 §• Regeringsformen
erhålla följande lydelse:
§. 81.
"Denna RegeringsForm samt Rikets
öfriga Grundlagar kunna icke ändras eller
upphäfvas, utan genom Konungens och
alla Riksståndens sammanstämmande beslut.
Ej m° frågor derom uti Ståndens
Flena väckas, utan anmälas de hos Riksens
Ständers vid hvarje Riksdag valda
ConstitutionsUtskott. Detta Utskott, hvars
pligt det vara skall att Grundlagarna granska,
ege rätt att hos Riksens Ständer föreslå
de ändringar deruti, som det anser
högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa.”
"Inkommer till Riksens Ständer Constitutions
Utskottet med något förslag till
Grundlags-ändring, må Riksens Ständer
kunna derom vid samma Riksdag öfverlägga,
men icke besluta. Göras i Plena
icke anmärkningar mot Utskottets förslag,
hvile det, såsom ett Riksens Ständers
utlåtande, till nästa Riksdag. Göras
åter mot förslaget anmärkningar, förvisas
de. som hvarje Riksstånd serskildt förklarar
utgöra dess gemensamma tankar,
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 223
till ConstilutionsUtskottet, hvilket åligge
att meningarne i möjligaste måtto till ett
helt utlåtande sammanjemnka, och, om oförenliga
skiljaktigheter yppats, dem till
behandling hos RiksStånden derjemte anmäla.
Sammanstämma nu desse i ett utlåtande,
hvile det till nästkommande Ständers
pröfning. Finnas åter något Stånds
tankar i en eller flera delar stridande
mot de öfrigas, och fogar sig ej samma
Stund efter dem, varde, för slutlig jetnnkning,
ConstitutionsUtskottet förstärkt till
ett antal af Tjugu personer från hvarje
Stånd, hvilke, genom samfäld omröstning,
med iakttagande af hvad 53 §. Riksdagsordningen,
till undvikande af paria vota
stadgar, b est åmme Riksens Ständers utlåtande,
för att, dymedelst fullständigt beredt,
hvila på sätt ofvan sagdt är. Öfver
de sålunda till afgörande vid nästa
Riksdag hänskjutna förslag skall då endast
kunna med Ja och Nej beslutas; och
öft erlemne RiksStånden de af dem enhälligt
antagna förslagen, genom siua Talmän,
till Konungen, med begäran att Han
ville Sitt bifall dertill gifva. Konungen
inhemte hela StatsRådets tankar deröfver,
tage sedan Sitt beslut och meddele
Riksens Ständer å Rikssalen Sitt samtycke,
eller ock de orsaker, för hvilka Han
icke samtycker till deras åstundan."
2*4 Constitutions-TJtskatbets Betänkande».
”Will Konungen has Riksens Ständer
föreslå någon ändring i Grundlagarne, höre
han StatsRådet och öfverlemne sedan sin
Proposition, jemte StatsRådets tanlcar deröfver,
till Riksens Ständer, som genast,
utan att om denna Proposition förut öfverlägga,
uppdrage ConstitutionsUtskottet
att sitt utlåtande derom till RiksensStänder
afgifva. Tillstyrker Utskottet hvad
Konungen föreslagit, hvile frågan till nästa
Riksdag, då Riksens Ständer skola sitt
beslut derom fatta. Afstyrker Utskottet
Konungens Proposition , då må Riksens
Ständer genast kunna antingen denna Proposition
afslå, eller ock afgöra, att de vilja
olver densamma å nästföljande Riksdag besluta;
Gällandes i detta fall Tre Stånds
mening och, om Två Stånd stadna emot
Tvä deras som beslutet uppskjutit. Men
icke må, under någon förevändning, Riksens
Ständer förrän å nästa Riksdag Pro*
posisionen till bifall upptaga. Samtycka
då alla Stånden till Konungens förslag, begäre
de dag att på RiksSalen få RdksensStänders
bifall dertill afgifva. Antaga icke
RiksStånden samfält Konungens Proposition,
vare den afslagen, och aflemne Riksens
Ständer sittafslag, med skälen dertill,
skrifteligen till Konungen, genom deras
Talmän.”
' "Om
Constitutions-Utskottets Betnnhanden. 225
”Om vid Riksdag, då Grundlags frågor
lagligen kunna afgöras , ytterligare
uppskof föreslås, må det ej ega rum utan
Konungens och alla Fyra RiksStåndens
sammanstämmande beslut.”
För öfrigt bör Utskottet vördsamligen
erinra, att, i fall närvarande förslag
skulle af Riksens Ständer gillas, den af
Utskottet, i Memorial N:o 27, under den
3 sistlidne Junii förslagna citation, i 75
§. Riks*dags Ordningen, af Regerinsformen
56 §. kommer att försvinna, och 81 §. att
i stället åberopas.
Stockholm den 3 September 1823.
N:o 47*
Ankom den 20 September 1823*
Memorial till Riksens Ständer, vied föreslående
af ett tillägg i 37 §. Riksdags
Ordningen.
Lagstiftaren, som med utförlig noggranhet
föreskrifvit den ordning, hvarefter
Bihang till R. S. Trot. $:dje Sami. 29. *
226 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
Riksdagsärender böra behandlas inom
RiksStånden, har lika visligen lemnat åt
RiksenStänders Utskott, att sjelfve reglera
sin arbetsmethod, och med afsigt undvikit
att, genom hopade iakttagelse-detaljer, försvåra
målens beredning och binda öfverlåggningarna
derom. Emedlertid synes
det som skulle ett allmänt stadgande i
denna del, hvilket nu helt och hållet saknas,
blifva både nyttigt och nödvändigt, i
synnerhet till befordrande af ärendenas
jemna gång och till förekommande af olämpliga
uppskof; Och i sådant hänseende
får ConstitutionsUtskottet, för den åtgärd
Grundlagsn anvisar, vördsamligen föreslå
att i i:sta momentet af 37 §. Riksdagsordningen,
näst efter orden: ”med sina
yttranden till Ståndens Plena inkomma,”
följande tillägg måtte införas: ”Och iakttages
för öfrigt, att ärenden må i Utskotten
behandlas på enahanda sätt, sorn
i Stånden, så vidt det finnes lämpligt,
och derest icke annorlunda är uttryckligen
stadgadt."
Stockholm den € September 1823.
Constitutions-Utskottets betänkcmden, 227 '
N:o 48.
Ankam den 20 September 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med åtskilliga
Grundlags-ändrings-t örslag,
åsyftande RiksclagsArendenas skyndsammare
gång.
En i nära Atta Månader fortfarande
Riksdag, som, oaktadt Representanternes
gemensamma bemödanden och ihärdiga arbetsnit,
ännu lemnat måhända de vigtigaste
föremålen oafgjorda , har naturligen
vändt ConstitutionsUtskottets betraktelser
på orsakerna till en sådan långsamhet, och
på medlen att i framtiden motverka densamma.
Det torde väl ej böra nekas, att ju
sjelfva Representationens fördelning i Fyra
Kamrar, utan någon direct inbördes beröring,
och med Utskotten till deras enda
föreningspunct, väsenteligen bidrager att
förtröga Riksdagsangelägenheternas gång;
Men då det hvarken synes rådligt eller ens
möjligt att söka rubba dessa åldriga former,
som vunnit seclers helgd och allt
djupare inträngt i Statsförfatningens huf
-
22 8 Constitutions-Utskottets Bctänkanden.
vudgrunder, har ConstitutionsUtskottet eftersinna»:,
om icke andra utvägar kunde
återstå, för att, under bevarande af Riksens
Ständers samt enskildta Riksdagsmäns
rättigheter, och utan sakernas uppoffrande
för behandling methoden, förkorta Svenska
Riksdagarna och minska dermed förbundna,
både för Staten och för Val-Menigheterne
tryckande kostnader Och Utskottet
har snart funnit sig öfvertygadt
att ändamålet, åtminstone i någon mån,
skulle ernås genom vissa förändringar i
det arbetssätt och de öfriga reglementariska
detallier , som dels gamma] häfd,
dels äfven Grundlagen sanctionerat.
Föreskriften i RiksdagsQrdningens 2/j,
att allt hvad innom ett Stånd förefaller
och beslutes skall till Protocollet noggrant
antecknas, medför den olägenhet att
vidlyftige discussioner, ofta ej inflytande
på Utslaget, måste ovilkorligen in extenso
upptagas, Och änskönt Utskottet icke vågar
positift tillstyrka upphäfvandet af öfverläggningarnas
fullständiga publicitet,
innan RiksStånden samfält medgifvit åhörares
fiia tillträde, tror dock Utskottet
det tills vidare böra på hvarje Hånd särskildt
bero, att om Protocollets summariska
eller utförliga redaction, efter omständigheterna,
förordna.
Constitutions-Utskottets betänkanden. 229
Någon besparing i den nog ansenliga
kostnaden för Stånds- och Utskotts Cancelliernes
ailönande, förmodar deremot
Utskottet kunna, utan förändring härutinnan
af 24 erhållas, om blott samma §,
efteilefves, i hvad den stadgar rörande
vilkoren och tiden för vedergällningens
bestämmande.
‘"'ällan skall , enligt ConstitutionsUtskottets
tanka, en större personal af Ledamöter
inom UtskoLten främja sakernas
lugnare och mognare beredning; Och för
ö o r~'
deras skyndsamma afgörande lärer den nästan
alltid blifva hinderlig. Det är ock under
denna åsigt, som Utskottet varit betänkt
att föreslå en inskränkning af Personalen
inom tvänne Utskott, hvilka nu i
Ledamöters talrikhet knapt eftergifva tvänne
bland RiksStånden.
Troligen verkar likväl intet 1 högre
grad till Riksdagsgöromålens långsamma
gång och fördröjda afslutande, än det allmänt
kända och öfverklagade uppehåll,
som, vid Remisser, åter-remisser och reservationer,
föranledes och gynnas deraf,
att ingen tid finnes utsatt, inom hvilken
en munteligen gjord motion bör i afskrift
till bordet aflemnas, att anmärkningarna
230 Constitutions- Utskottets betänkanden.
mot ett Utskotts betänkande måste i hela
deras utförlighet från det ofta sent justerade
Protocollet utskrifvas, samt att de för
communicationen erforderliga exemplar af
remitterade Memorial eller särskiltda anföranden
aldrig eller sällan af StåndsLedamöterne
sjelfva besörjas, hvarigenom såle
des CancellieBetjeningens arbete och följaktligen
dess antal nödvändigt ökas. Äfven
i nämnde delar önskade Utskottet att
hafva träiFat några tjenliga och fullt användbara
correctiv, hvilkas behof erfarenheten
tillräckligt ådagalagt, och hvilkas
rigtiga val hon ensam kan försäkra.
Efter denna framställning går ConstitutionsUtskottet
att vördsamligen föreslå
åtskilliga Ändringar och tillägg i Riksdagsordningen
, och får derjemte tillstyrka
RiksensStänder det förklarande, att hvarje
förslag, som nu till grundlagsenlig behandling
godkännes, utgör ett särskildt RiksensStänders
yttrande, hvaröfver vid nästa Riksdag
må särskilt beslutas.
1:0
Andra Puncten i första momentet af
24 §. styliseras sålunda : " Secr eter arén till*
bör att öfver discurserna på sått hvarje
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 231
Stånd inom sig finner tjenligast, utförligen
eller ock summariskt, men öfver besluten
noggrant och fullständigt sammanfatta Ståndets
Protocoll, för att sedermera, så tidigt
det ske kai?, in Plena justeras; äfvensom
att m. m.”
\
2:0
I 31 §. nedsättes antalet af Bevillningsutskottets
Ledamöter från FyratioÅtta
till ”Trettio Sex."
5:0
Likaledes minskas i 34 §. detta antal
inom Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottet
till ”Trettio S(X."
4:0
I Andra Puncten af 49 §-s i;sta moment,
emellan orden: ”och afskrift deraf’*
samt ' till bordet aflemnas,’’ kommer att
införas: ”,senast i nästa Plenum."
5:0
Wiel slutet af 49 § tillägges, såsom
ett nytt eller 4'd» moment:
232 Constitutions-Utskottcts betänknndert.
”Når utlåtande från Riksstånd till Utskott
återremitteras, bor Ståndets Secreterare
alla Anmärkningarna pundvis och i korthet
sammanfatta, jemte hufvud säl lfa skålen
derför, och med uppgift af de Ledamoters
namn, som anmärkningarna fr ernit ålit elter
bitrådt hvilket allt, genom just er a dt Protoco/lsUtdrag,
meddeles Utskottet, då likväl
StånäsLedamot må ega att sin sars ilda
menius 1 utförlighet bifoga, såsom i 57
§. stadgadt år.”
6:0
52 Jf. erhåller följande ändrade Redaction:
Utaf
aila Memorial och Anföranden,
som äro af egenskap att till något Riksens
Ständers Utskott remitteras, skola till
Ståndet ingifvas Två Exemplar, hvaraf det
ena stadnar vid Protocollet, och det andra
till Utskottet afgår. Begåres communication
med de öfriga Stånden afl emu as dessutom
Tre exemplar, för att dem tillställas?
7:0
Uti första momentet af 57 §. skulle,
i Stället för orden: ”hvilket må Ståndets
beslut
Constitutions Utskottets Bctänkanden. 233
beslut åtfölja, intagas denna mening:
”hvilket må MedStånden tillställ as, enär han
de för cvmmunicationen och Protocollet nödiga
Exemplaren deraf till Secreteraren aflemnarf
Stockholm
den 6 September 1823.
N:o 49.
Ankom den ao September 1825.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
nf tillägg i 14 §. af Instruction
för Justitieombudsmannen.
Genom särskildta Protocolls Utdrag ,
hvaraf det sista ankommit den 18 nästliden
Augusti, hafva högvördige PrästeStåndet,
Wällofl. BorgareStåndet och Hedervärda
BondeStåndet anmodat ConstitutionsUtskottet,
att i 14 Jf. af Instructionen för
Riksens Ständers JustitiasOmbudsman föreslå
det tillägg att han måtte, dels vid
Bihang till R. S. Fröt. tydje Sami. 30
234 Constitutions- Utskottets betänkandcn.
hvarje Riksdags början till ConstitutionsUtskottet
inlemna jemte de öfver hans Embetsförvaltning
sedan förra Riksdagen hållna
Diarier, äfven sin Embets-berättelse, för
att af Utskottet granskas, i hvad som icke
tillhör LagUtskottets befattning, och dels
för RiksensSländer, då han uppgifver hvilka
af Deras vid sednast förflutna Riksdag
fattade beslut och framförda hemställningar
af Konungen gillats, utfärdats och till
verkställighet befordrats , tillika anmäla
dem, som icke blifvit i underdåninhet föredragna
eller i Nåder afgjorda.
Då, jemlikt 96 §. Regeringsformen,
JustittiaeOmbudsmannen hufvudsakligen åligger
att vaka öfver Lagarnas efterlefnad
och åtala Domares Embetsfel, samt då, enligt
100 §., hans allmänna redogörelse ä
ger till väsenteligt föremål att utreda Lagstiftningens
tillsånd, — ämnen, hvilka synbart
närmare ingå i Lag-Utskottets befatning
än i Constitutions-Utskottets, som egenteligen
fått sig uppdraget, att granska
Grundlagarna och Stats-Rådets Protocoll,
tror, för sin del, Utskottet det vara tjenligast
att, ej mindre JustitiasOmbudsmannens
Embetsberättelse i det hela, än ock
hans Diarier och Registratur, hvilka sednare
handlingar, ehuru af juridisk egen*
Constitutions-Ustkottets bctänkanden. 235
skap, hittils, i följd af 1815 §rs Riksdagsbeslut,
omedelbarligen aflemnats till ConstitutiosUtskottet,
må hädanefter ingifvas
till RiksensStander, för att derifrån hänvisas
till LagUtskottets granskning och utlåtande.
Under hopp att Riksens Höglofl. Ständer
torde täckas gilla dessa Utskottets åsigter,
får, med iaktagande för öfrigt af
hvad Remisserna innehålla, Utskottet vördsamligen
föreslå, att, vid slutet af 14 j)- i
JustitiasOmbudsmannens instruction, följande
tillägg måtte, såsom ett nytt moment
införas:
" Just it ia-Ombudsmannens ofvannämnda
redogörelse samt årliga berättelser böra genast
vid Riksdagens början ingifvas, får
att i tid kunna forvisas till granskning af
Lagutskottet, dit jemväl, i enahanda ändamål,
hans EvibetsDiarier och Registratur
inlemnes; skolandes dessutom justitieombudsmannen,
dä han får Riksens Ständer anmäler,
hvilka af deras beslut och framställgar
af Konungen bifallits och utfärdadts,
tillika särskilt upptaga dem, som icke b lif
-
256 Con sti tudor, s- Utskottets betänkanden.
vit i underdånighet föredragna eller i Artider
af gjorda."
Stockholm den 6 September 1823,
N o 50.
Ankom flen £0 September iQ23«
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till ändring i 35 £. Riksdagsordningen.
I sammanhang med det utlåtande, som
tinder denna dag Cunstitutions-Utskottet
afgifvit rörande ett tillägg i 14. §. af Instructioner
för Riksens Ständers JustitiaaOmbudsman,
och då nödigt synes att, om
granskningen af hans allmänna redogörelse,
med åtföljande handlingar uppdrages
Riksens >tänders Lagutskott, en sådan Utskottets
ytterligare befattning må i Grundlagen
stadgas, får, till den i Regeringsformen
anvisade åtgärd, ConstitutionsUtskottet
vördsamligen föreslå att senare Mo
-
ConstitntionsUtskottets Betänkanden. 237
roentet i 35 §. Riksdagsordningen kunde
erhålla följande ändrade ordalydelse:
”Lagutskottet tillkommer ock att granska
Justitia: - Ombudsmannens vid hvarje
Riksdag af gifvande allmanna redogörelse
samt ärliga berättelser, äfvensom hans Embete
Dinner och Registratur."
Stockholm den 6 September 1823.
N:o 51.
Ankom den 23 September 1Ö23.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af tillägg i 7 mom. 1 §. och
4 mom. 2 Jf. Iryckfrihets-Förordtiingen.
Enär det stadgande i 7 mom. l §.
Tryckfrihetsförordningen, jemväl i 7 mom.
4 §. åberopadt, enligt hvilket Utgifvare
af Dagblad och Periodiska skrifter äro ensame
underkastade författare ansvar, synes i
238 Constitutions Utskottets Betänkanclen.
så måtto obilligt, att, då Publique Autoriteter
äga rätt att i vissa Allmänna Tidningar
få sina kungörelser införde, Utgivaren,
som ej kan vägra Annoncens emottagande,
likväl måste, i händelse dess innehåll
föranleder lagligt åtal, framträde såsom
svarande Part och plikta för hvad han
ej brutit, har, till beredande af någon
lämplig rättelse härutinnan, hvars nödvändighet
öfver flera inträffade fall vitsordat,
ConstitutiosUtskottet trott sig böra, för
Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen underställa
RiksensStänder det förslag att i
4 mom. 2 §. Tryckfrihetsförordningen må,
efter orden : “Embets- och Tjenstemäns
Relationer, Memorial och Embetsbref,“ tilläggas
“Samt Kungörelser,“ och i 7 morn1
V% näst efter orden: “i afseende på ansvaret",
inflyta följande Mellanmening:
“utom hvad de i 4 mom. 2 JT. om förmälda
allmänna Embets - handlingar b.'träff ar.“
111. m.
Stockholm den 17 September 1823.
Constitutions Utskottets Betänkanden 239
N o 52.
Anborn den 2.3 September 1(323.
Memorial till Riks erit Ständer, med förslag
till ändring i 63 §. RegeringsFormen.
Sedan hos ConstiiutionsUtskottet en
Riksdagsman väckt fråga, om så beskaffad
ändring i 63 § Regeringsformen, att äfven
den större till lyftning vid infallende krig
öfversätta Creditivsumman borde fastställas
till åtgående genom RiksensStänders
RiksgäldsContoir eller det för Riksens Ständer
redogörande och ansvariga Werk, åt
hvilket en slik befattning kunde uppdragas,
har ConstitutionsUtskottet, som ej funnit
skäl att utan modification gilla och till
Riksens Högloft tänders pröfning öfverlemna
detta förslag, likväl från detsamma,
jemte Stats- ock BancoUtskottens deröfver,
på anmodan, meddeldta utlåtande,
hemtat anledning att vördsamligen hemställa,
om icke, till undanrödjande i framtiden
af det codstitutionella hindret för en
betydlig eventuel Statsutgifts anvisande på
annat Werk än Riksens Ständers banque,
hvars säkerhet och credit fordra dess möjligast
oberoende af yttre tillfälligheter,
Grundlagsföreskriften hörande Större Cre
-
2^o Constitutions Utskottets Betänkanden.
clitivets ovilkorliga utbetalning ur Banquen
må upphäfvas, och det följaktligen
ankomma på Riksens Ständer att få hvarje
gång särskildt förordna om så väl fond som
belopp; Och i öfverentslämmelse därmed,
likväl under fortsatt iakttagande af anordningens
deposition i Banquen, såsom det
tryggaste förvaringsrum, får ConstitutionsUtskottet,
till Grundlagsenlig behandling,
föreslå följande, blott genom uteslutandet
af några ord och tilläggandet af några andra,
förändrade Redaction af ofvannämnde
KegeringsFormens 63 §.
”Dessutom kåra, får ojör sedda händelser
, tv anne särskilda tillräckliga summor
afsättas och anslds, dsn ena att vara tillgänglig
dä Konungen, till Rikets forsvar
eller andra högst vigtiga och angelägna annania!,
sedan hela StatsRädets tankar deröfver
blifvit inbeintade, finnér den vara oundvikligen
nödig j Den andra att, vid infallande
krig, af Konungen ly ftas, sedan Han
StatsRådet in Pteno bort och Riksens Ständer
sammankallat. Riksens Ständers förseglade
och i Banquen deponerade aInordning
å sistnämnda summa md ej förr brytas eller
summan utbetalas, än sedan Riksdagskallelsen
blifvit i Hufvudstadens Kyrkor vederbörligen
kungjord
Stockholm den 17 September 1823.
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 7^1
N:o 53.
Ankom den 3 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af några smärre ändringar
och tillägg i 19 och 22 §. §. Riksdagsordningen.
Då, under innevarande Riksmöte samtelige
RiksStånden antagit och Konungen
jemnväl, medelst Nådig Sanction, bekräftat
det stadgande i RiksdagsOrdningens i3 §.,
hvarigenom Rikets begge Universitet och
WetenskapsAkademien fått sig tillerkänd
rättigheten alt utse Fullmägtige till Högvördige
PresteStåndet och då, för fullständigheten
af denna Grundlagsförändring,
tillika erfordras bestämmandet ej mindre
af det forum, der klagomål öfver val till
sådana Riksdagsmän bor upptagas, än ock
af Fullinagternas behöriga lydelse och underskrift,
har ConstitutionsUtskottet funnit
sig ega skäl att, för den i RegeringsFormen
antydda behandlingen öfverlemna följande
förslag till några smärre ändringar
och tillägg i tvänne RiksdagsOrdningens
§. §., nemligen:
Bihang till R. S. Fröt. 3.dje Sarai• 31
342 Constitutions-Utskottets Betänkanden. Constitutions-Utskottets Betänkanden. 343
§• '9-
I sista puncten, näst efter den mening
som anvisar forum för besvärs anförande
öfver Riksdagsmannaval till Bonde- och
BorgareStånden, skulle samma hänvisningsföreskrift,
hvad PresteStåndet angår,
sålunda styliseras: ”Klagomål öfver val
till Riksdagsmän af PresteStåndet ingifveSj
för Stiften hos Cort sistor ierne, samt
för Universiteten och TVetenskaps Akademien
hos Konungen; Och följer dervid i
öfrigt lika ordning och enahanda grunder,
sora här ofvanföre finnas utstakade”,
§. 32.
Komme att redigeras på delta sätt:
I förra puncten: ”Fullmagterna böra
— efter föregånget ordentligt val,
N. N. (för PresteStåndet ifrån N. N. Stift,
Universitet eller Akademie”') m. m.
I sednare puncten: ”Fullmagterne underskri
fves: PresleStåndets för Stiften och
Universiteten j af vederbörande Consistorier,
och för WetenskapsAkademien > a)
dess Prceses”. m. m.
Stockholm den 24 September i8a3.
N:o 54.
Ankom den 3 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
lill en ändring i i3 §. Riksdagsordningen,
med afseende å Universitetens
Representations rätt.
Enär den dubbla bemärkelsen af ordet
”eger” förekommande i det nyligen af
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer samfällt
antagna nya momentet i i3 §. Riksdags
Ordningen, möjligtvis kunde föraideda olikhet
i tolkningen eller åtminstone villrådighet
dervid får, till meningens bestämmande,
och då Representanters ställande
synes för framtiden böra utgöra en
Universiteten tillerkänd rättighet, icke en
dem ålagd pligt, ConstitutionsUlskottet
för Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen
underställa Riksens llöglofl. Ständer det
förslag att, i början af ofvannämnde i3
§:ns sednare Momentet ordet ”ege,” må
förändras till: "vare berättigade.”
Stockholm den ?4 Sepfiember 1823.
s
a44 Constitutiohs-Utskottets Betänk anden.
N:o 55.
Ankom den 3 October 1823*
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en ändring i i3 §. ('RiksdagsOrdningen,
för bestämmandet af,
Universitetens Representanters valbarhet.
)
f
Det, under innevarande Riksdag, af
Riksens Ständer beslutna och af Kongl
Maj:t i Nåder gillade Grundlagsstadgande,
i kraft hvaraf Upsala och Lunds Univers!
tet vunnit Representationsrätt inom Pre
steStåndet, innehåller bland annat att til
Riksdagsmän skola utses Professorer endas
från de Werldsliga Faculteterna. Harige
norn äro således de af Theologiska Facul
teten från valet aldeles uteslutne, ehur
äfven inom den Philosophiska finnas Pro
fessorer, hvilka tillika kunna väljas so
Kyrkoherdar, och en eller annan ytterligare
som Ledamot af WetenskapsAkade
mien.
Då emedlertid det synes obilligt att,
i valbarhets - vilkoren göra ett undantag
för Professorerne af någon viss Facultet
och då i öfrigt den lagbestämmelse torde
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 245
blifva nödig, att inge Andre än verklige
Professorer eller de, som i Consistorium
Academicum ega säte och stämma, kunna
Representera för Universiteten, får, till
Grundlagsenlig behandling, Constitulions
Utskottet vördsamligen framställa det förslag
att, i sednare momentet af Riksdags
Ordningens i3 §. Orden: ”Tvänne Prosessorer
från de Werldsliga Faculteterna”
måtte förändras till: ”Tvänne Ordinarie
Professorer.”
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 56.
Ankom den 3 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer j rörande
några mindre Grundlagsändringar _,
föranledda af det inom Utskotten införda
omröstningssätt.
Sedan det af Riksens Höglofl. Ständer
antagna stadgandet om votering per Capita
inom Utskotten numera jemväl erhållit
Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, och säle
-
M6 Constitutions-Vtskottets Betänkanden.
des någon omröstning Ståndvis hädanefter
desto mindre kan komma i fråga hos Riksens
Ständers förstärkta Utskott, Nämnder
eller Electorer, som de äfven hittills voteradt
samfält, har ConstitulionsUtskoltet
trott GrundlagsRedactionen ej längre höra
öfverflödigt helastas med upprepandet af
en negatif föreskrift hvars positiva motsats
är försvunnen; och får af sådan anledning
Utskottet, till Grundlagsenlig åtgärd,
vördsamligen framställa det förslag, alt i
a:dra Momentet af RegeringsFormens 56
§. må uteslutas orden: "icke efter Stånd
anstäldhvarmed Utskottet dock torde
tillåtas den erinran, att i händelse Utskottets
den 3 dennes N:o 46, afgifne förslag
till nyssnämnde Moments ändring och
omflyttning skulle under nästa Riksdag
godkännas, det nu förevarande projectet
kommer, så vidt 56 §. angår, att förfalla;
Att vidare ur RegeringsFormens 6g §.
5 puncten måtte utgå orden: ”Och icke
efter Stånd"; Ur 97 §. 2 puncten likaledes,
och ur io3 §. 2 puncten orden: ”Och
icke Ståndsvis”samt i 108 §. 4 puncten
meningen: ”utsedda Electorer, som rösta
samfält och icke Ståndsvis” förändras till:
”utsedda samfält röstande Electorer”;
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 247
Att ändtligen i Riksdagsordningen®
62 §. i puncten må uteslutas orden: ”Och
icke Ståndsvis”; I 67 §. 2 mom. 2 puncten,
orden: ”Och icke efter Stånd"; I 64 §•
3 puncten och i 65 §. 2 puncten, orden:
"Och icke Ståndvis”; samt i 73 §. 2 puncten
orden: ”'Och icke efter Stånd”.
Stockholm den 24 September i8a3.
N:o 57.
Ankom den 3 October 1823:
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till ändring i 4 morn. 2 §. Trjrckfrikets
Förordningen.
Som det i näst före sista puncten af
4 mom. 2 §. Tr.yckfrihetsLagen förekommande
ordet vite; hvilket dessutom ej rätt
uttrycker hvad man velat beteckna, äfven
derför synes mindre lämpligt, att denna
Grundlag icke bjuder något om vilens,
men endast om höters fördelande och förvandling,
får, till den i RegeringsFormen
stadgade åtgärd, ConstitutionsUtskottet
sfå Constitutions-Utskottets Betänkanden.
vördsamligen öfverlemna det förslag att, i
ofvannämnde moment och punct, meningen:
”vid vite af Trettio Tre Riksdaler
sexton skillingar”, måtte utgå, och, i stället,
efter orden: ”sjelfva hufvudsaken”, införas:
”Den häremot bryter, bote Trettio
Tre Riksdaler sexton skillingar
Stockholm den September 1823.
N:o 58.
Ankom den 12 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med utlåtande
öfver Herr C. G. 7'rofferibergs,
från Ridderskapet och Adeln remitterade,
anledning till anmärkning mot
Konungens Rådgifvare i Commandomål
för Arme'en.
Uti en, Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Remiss af den 18 nästlidne Sep*
tember åtföljande Skrift, har Herr C. GTreffenberg
mot Konungens Rådgifvare i
Cornmandomål för Armeen framställt den
anled
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 249
anledning till anmärkning, att det af honom,
på nådigaste befallning, under den
1 Martii 1819 utfärdade, ännu gällande
TjenstgöringsReglemente, hvarutinnan, enligt
Ingressen dertill, icke må göras förändringar,
tillägg eller mot bokstafven
stridande tydningar, bland annat i irsta
Delen, 3 Cap. 5i §. och 10 Mom. innehåller:
”Uti befordringsförslag, till och
med Capitainesgraden, åligger Regementschefen,
att i underdånighet föreslå den efter
tour och Ancienneté närmast berättigade
Officer inom Regementet, så vida
Chefen icke har något grundadt skäl mot
dess vidare befordran, i hvilket fall, jemte
underdånigt uppgifvande deraf, han föreslår
den som dertill närmast är i tour;”
Förmenandes Herr Treffenberg, att sjelfva
föredragningen och tillstyrkandet, i Commandoväg,
af ett stadgande, så nära rörande
enskildt Mans rätt i oeconomisk hänsigt,
redan innefattar en öfverträdelse af Föreskrifterna
i 7 och 8 §. §. RegeringsFormen,
samt att dessutom bokstafliga tillämpningen
af ofvannämnda Moment gör möjligt
för RegementsChefen att, äfven utan
giltiga skäl, föreslå en yngre, mindre berättigad,
och följaktligen för Medborgaren
att dömas ohörd och till sin välfärd
Bihang till R. S. Prot. 3idjt Sami. 32
a5o Constitutions-Utskottets Betänkanden
förstöras, emot både lydelsen och andan,
af nyss åberopade Grundlags 16 §. Hvadan
och enär Konungens Rådgifvare i Commandomål
således skall begått och främjat
de i 106 §. RegeringsFormen uppräknade
Öfverträdelser, Herr Treffenberg anser
bemälde Ämbetsman böra, jemnlikt samma
§., ställas under tilltal af JustitiseOmbudsmannen
inför RiksRätten.
ConstitutionsUtskottet, som på begäran
erhållit del af det inför Kongl. Maj:t
öfver detta Commandoärende den i Martii
1819 förda Protocoll, har af öfriga, Utskottet
tillika communicerade Handlingar
inhemtat huru som Kongl. Maj:t, redan
förut, behagat förordna, dels medelst nådigt
Bref till samtlige Regements- och
CorpsChefer, dateradt den 20 December
1811, och contrasigneradt af Stals-Secreteraren
för KrigsÄrendena, att ”Cheferne i
alla dädanefter afgifvande förslag till Capitainer
med Compagnie och beställningar
i derunder varande grader, icke finge förbigå
någon Officer uti dess egande tour
och anciennete, om icke de vigtigaste skäl
sådant föranledde, och hvilka då alltid
skulle lill Kongl. Majlis nådiga pröfning i
underdånighet anmälas,” dels ock, genom
21 §. i nådig Instruction för Inspecleurer
och BrisadGeneraler vid Infanteriet, den
Constitutions-Utskottets Betänkanden. a5i
i4 Junii 1816, undertecknad af GeneralAdjutanten
för Armeen, att ”uti BefordringsFörslag,
till och med Capitainesgraden,
vederbörande Chefer alltid ålåge att
i underdånighet föreslå den efter tour och
anciennete dertill närmast berättigade Officer
inom Regementet, så vida Chefen
icke hade något grundadt skäl mot dennes
vidare befordran, och, med underdånigt
uppgifvande deraf, föredrogs honom
en närmast varande, yngre Officer.”
Då utfärdandet af ett Militairt TjenstgöringsReglemente,
inskränkt till sammandragningen,
i ett helt, af spridda, hvar
för sig lagligen meddeldta föreskrifter och
bland annat, af de hvarje Tjenstegrad inom
Regementet åtföljande skyldigheter,
utan tvifvel måste tillhöra Konungens omedelbara
besörjande, genom Hans Rådgifvare
i CommandoÄrenden, samt då det
af Herr Treffenberg anmärkta stadgandet
uttryckligen och nästan ordagrant öfverensstämmer
med äldre, derföre till grund
lagda, af Kongl. Majit, jemväl i StatsRådet,
fattade och sedermera veterligen icke
återkallade beslut, hvilkas tillkomst' och
föremål ej vidare kunna, mot 76 §. Riksdagsordningen,
underkastas någon lill ansvar
förbindande!» granskning, finner ConstitutionsUtskottet
den sednare, nu ifråga
-
a53 Constitutions-Utskottets Betänkanden. Constitutions-Utskottets Betänkanden. 253
satta föredragande och rådgifvande åtgärden,
som blott innebär en enkel verkställighetshandling,
vara, till både ämne och
form, af sådan beskaffenhet, att det yrkade
åtalet icke enligt Grundlagen eger
rum.
Stockholm den 8 October iSaS.
N:o 59.
Ankom den 12 October 1823*
Memorial till Hedervärda B onde Ståndet,
i anledning af dess återremiss på
utlåtandet öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition j om upphörandet af
Konungens två röster i Högsta Domstolen.
Genom ProtocollsUtdrag af den 1 nästlidne
September, ankommit den 29 i samma
Månad, har Hedervärda BondeStåndet,
i anledning af framstälda Anmärkningar,
vid ConstitulionsUtskottets utlåtande, öfver
Kongl. Majlis Nådiga Proposition, om
upphörandet af Konungens Två röster i
Högsta Domstolen, behagat detta ärende
till Utskottet återförvisa.
Enligt 56 RegeringsFormen, kunna
blott sådane, mot ConstitutionsUtskottfcts
yttranden, i Grundlagsfrågor, förekomna
anmärkningar, hvilka hvarje RiksStånd särskilt
förklaras utgöra dess gemensamma
tankar, hänvisas till Utskottet, som i slikt
fall bör RiksStåndens meningar sammanjemka
och de oförenliga skiljaktigheterna
derjemte till vidare behandling anmäla;
och likmätigt 81 §., må, när Utskottet
afstyrkt en Konungens Proposition, om ändring
i Grundlagarna, Riksens Ständer äga
att genast antingen Propositionen afslå,
eller ock afgöra att de vilja öfver densamma
å nästföljande Riksdag besluta, i
hvilken händelse Tre Stånds mening, och,
om Två Stånd slädnät mot Två, deras
som beslutet uppskjutit, är gällande.
Då nu dels det emottagna Prolocolls
utdraget icke uttrycker, att de deruti innefattade
anmärkningarna utgjordt Hedervärda
BondeStåndets gemensamma tankar,
dels ock Tre RiksStånd lemnat Utskottets
yttrande utan anmärkning och Två bland
dem, nemligen Högiofl. Ridderskapet och
2 54 Constitutions-Utskottets Betänkanden¥onstitutions-Utskott€ts Betänkande* *55
Adeln samt Wällöf]. BorgareStåndet till
nästa .Riksdag uppskjutit beslutet öfver
Konungens Nådiga Proposition, täcktes
Hedervärda BondeStåudet finna det ConslitutionsUtskottet
saknar både grund och
tillfälle, att i förevarande mål vidtaga någon
ändrings- eller jemknings-åtgärd.
Stockholm den 10 October 1823.
N:o 60.
Ankom den 18 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer i anledning
af Två Stånds återremisse på 5:te
puncten af Memorialet N:o med
ändringsförslag, åsyftande RiksdagsÅrendernas
skyndsamma gång.
Genom ProlocollsUtdrag af den 25
och 3o nästlidne September: har ConstitutionsUtskattets,
den 6 i samma Månad,
under N:o 4^ afgifna förslag till åtskilliga
Grundlags - Ändringar , åsyftande
RiksdagsÄrendernas skyndsammare gång,
blifvit i 5:te puncten, rörande iakttagelserna
vid återremisser, hänvisadt till yt
-
terligare utlåtande, med de för Respective
RiksStånds gemensamma tankar förklarade
anmärkningar, hos Höglofl. Ridderskapet
Dch Adeln, att sammanfattandet af ProtocollsUtdraget,
öfver de vid ett Utskotts
betänkande gjorda Anmärkningar bör ankomma
på den inom hvarje Stånd i allmänhet
nyttjade Protocollsform och i Wällofl.
BorgareStåndet, alt stadgandet, hvilket
nu synes medgifva och påkalla en
dabbel Protocolls uppsättning, fordras att
närmare förtydligas, hvarjemte detta Stånd
ansett det ofelbart medverka till minskning
i Riksdagskostnader, om Ståndens
Prolocoll och Bihanget dertill hädanefter
ej trycktes in extenso, utan blott i vigti—
gare delar.
ConstitutionsUtskottet, som erkänt
de egentliga Anmärkningarnas giltighet,
men likväl ej funnit dem kunna läggas
till redaclionens grund för samtnanjemnkningar
af Resp. RiksStåndens tankar, har
emedlertid från samma Anmärkningar hemtat
anledning alt, såsom att lämpligare
correctif mot dröjsmål vid. återremissers
expidierande, föreslå bestämmandet af en
Piaescriptionstermin derför; Och Utskottet
får således till Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen hemställa att det projectera
-
356 Constitutions-Utskoltets Betänhanden
de tillägget, eller ^:åc momentet i 49 5
Riksdagsordningen, må erhålla följandi
ordalydelse:
”När. utlåtande frän RiksStänd til
Utskott återremitteras, böra alla anmärk
ningar, sednast inom fjorton dagar der
efter, meddelas Utskottetj genom justeradi
VrotocolIsUtdrag, antingen i hela derai
utförlighet, eller ock af Secreterarei
pundvis och i korthet sammanfattade
dock i sednare händelsen, med öppet
rätt för Stämds Ledamot, att sin särskildt
mening in extenso skrifteligen bifoga, pt
sätt i 57 §. stadgadt är.”
Beträffande åter den inom Wällöf!
BorgareStåndet tillika yrkade inskränkninj
i tryckningen af Ståndens Protocoll ocb
Bihanget till desamma, hvilken fråga, så
som innebärande en förändring af 5g §
Riksdagsordningen, nu ej kan omedelbar'
ligen upptagas, är Utskottet betänkt, att
härom, med anledning af förut i behörig
väg inkommen motion, särskildt öfverlägga
Stockholm den i3 October i8a3.
N:o 6i
Constitutions-Utskottets betänhanden. *57
N:o 61.
Ankom d. iQ October 1823.
Mein nial till RihsensStänder, med ytter
lipare ut låtande i anledning af återremissens
på f rslaget, und r N;o
47, till ett illägg i 57 §. Riksdags
Ordningen.
Under den 19 och 30 nä«tlidne September
hafva Högloft. Riddeskapet och
Adeln samt Wälofl BorgareStåndet, med
anmät kningar, som särskilt förklarats utgöra
deias gemensama tankar, till Conslituiions-L
tskottet återremitterat dess uti
Memorialet N o 47, den 6 i nyssnämnde
Månad afgifne förslag lill ett tillägg vid
!Wa Momentet af 57 §. Riksdags^ rdningen
, med afseende å tillämpningen för
Utskott, af föreskrifterna 0111 RiksdagsÄrendfcinas
behandling inom Stånden.
*
Då dessa , visserligen grundade anmärkningar,
egenteligen äro riglade deremot
att de fall, i hvilka tillämpningen
borde ega rum, icke Runas uti för-laget
Bihang till R. C. Fröt. $:dje Sami. 35
858 Constitonutis-Utskottets Bctänkandcn.
bestämdt utsatta, får, för bristens afhjelpande
och sill förekommande af misstolkning,
Utskottet vördsamligen tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att förena sig
om en så lydande fullständigare redaction
af d et projecterade stadgandet:
För Riksdagsärendens behandling inom
Utskott, skall tillämpas hvad 49 §.
om målens bordläggning, och hvad i öfrig*
50, 53» 54 och 58 §. §. innehålla
Stockholm den 13 October 1823.
N:o S*.
.Åskorn den i{j October 18*5.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af tillägg i 98 Jf. Regeringstormen
och 63 jf. Riksdagsordningen.
Då i Grundlagen saknas bestämd föreskrift,
hurulunda förhållas bör, om Riksens
Ständers Justitia» Ombudsman eller
bans utsedde Efterträdare i Ämbetet, vid
Constituiions-Utskottets betankanden. 259
samma Riksdag, under hvilken de blifvit
valde, antingen afsäga sig det vunna iörtroendet,
eller med döden afgå, — en föreskrift,
hvar? behof likväl erfarenheten
redan vitsordat, får , med anledning af
gjord Motion, ConstitutionsUtskottet till
Riksens Ständer, för Grundlagsenlig behandling
, vördsamligen öfverlemna det
Förslag att, i slutet af 98 §• Regeringsformen
och af 4 Morn. 63 Ji\ Riksdagsordningen
, följande tillägg må införas :
”7 händelse Justitieombudsmannen,
vid samma Riksdag, under hvilken han
blifvit vald, af säger sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, skola
Riksens Ständer i Ämbetet genast insätta
den Man, sorn de till hans Efterträdare
utsett. Skulle Justitieombudsmannens utsedde
Efterträdare, under påstående R ksdag,
afsäga sig det erhållna örtroendet,
eller i JustiticeOmbudsmansÄmbetet insättas,
eller med döden afgå, utväljes, på
ofvan stadgade säte, en annan behörig
Man i hans ställe
Stockholm den 13 October 1885*
fi6o Constitutions Utskottets Betänkanclen.
N:o 63.
Anliom den 18 October i0^3-
Memorial till Riksens Strinder, med utlåtande
i anledning af ett föreslaget
tillägg i Justitia■ Ombudsmans Instructionen.
Till ConslitutionsUtskotlet liar, unde!
elen 4 dennes, Höglofl Ridderskapet od
Adeln behagat lemiltera eif, af Herr Nili
"Wilhelm Stråle, framsialdt motiveradt för
slag att i 26 Jf. af JustitiacÖmbudsmans
Instructionen måtte införas följande tillägg
“Afgår under varande Riksdag oc.h lön
än dag till densammas afslutande hlifvi
utsatt, den till JustitiaeOmbudsmannens Ef
terträdare utsedde Person, eller varder lil
veiklig JustitiaeOmbudfman förordnad, för
hålles med nytt val, på sätt gj och 98 Jf /
Regerings Formen och 63 §. RiksdagsOid
ningen utstaka.“
En föreskrift, ämnad att gälla fol
Riksens Ständer och att under Deras sammankomst
tillämpas, anser väl Co n st i tu*
tionsUtskottet väsendligen tillhöra Grund1
lagen, hvadan ock Utskottet, med anled*
Constitutions- Ustkottets betänkanden. 261
ning af särskild motion, redan tillstyrkt,
såsom tillägg, vid 98 §. RegeringsFormen
och 65 §. Rik dagsOldningen, ett allmän
nare och mer vidsträckt stadgande i ämnet
; men Utskottet tror sig dock öra i
så måtto till bifall hemställa nu förevarande
Förslag, att i 26 §. af JustitiaeOmImdsmanslnstruc*
ionen må, för Redact ionens
ytterligare fullständighet, inflyta en
hänvisning till sjelfva Grundlagsbestämmelserna,
och följaktligen nämnda bringas,
i dess början, till nedanstående lydelse
:
“Skulle, under påstående Riksdag, Ju*
stiticeOmbu ds m an ne v, eller den sorn blifvit
till Innis Efterträdare utsedd, afsäga sig
det crbätlna för sroendet eller nied döden afgå,
jörb åil s såsom i 98 U Reger inus Formen
och 63 § Riksdagsordningen är stadgadt.
Men inträffar något af dessa fall, då
Riksens Ständer icke åro samlade, JörjuYes
dervid} som följer : ‘
“Dör Justitiae Ombudsmannen , sammanträde
genast Fullmägtige m. m “
Stockholm den 14 October 1823.
2Ö2 Constitutions-lJtskottets betänkanden
N:o 64.
Ankom d*n 18 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning
af remitterad motion om ett
tillägg i AnsvarighetsLagen för Riksgälds
Contoir et Fullmäg tige.
För besvarande af Höglo!! Ridderskapet
och Adelns Remiss, under den 4 dennes,
på Herr Michaél von Hohenhausens
motion, om ett tillägg i AnsvarighetsLagen
för Fullmägtige i RiksensStänders RiksgäldsContoir,
med af eende å utbetalningen
af Mindre Creditivet, får Constitutions
Utskottet vördsamligen anmäla, det Utskottet,
som icke finner detta mål, enligt
29 §. Rik dagsOrdningen, tillhöra dess befallning,
föraulåles att. med stöd af berörde
Grundlags 44 V detsamma återlemna;
Hvarvid Utskottet tillika trott sig böra
meddela den af äldre Riksdagskandlingar
inhemtade upplysnin att, efter Remiss från
samtliga RiksStånden, Lagutskottet under
den 2 April 1810 afgifvit project till of»
vanna amda AnsvarighetsLag.
Stockholm den 14 October 1825»
onstitutions-Utskottets betänkanåen. 265
N:o 65.
Ankom den 18 October 1823.
emorial till Riksens Ständer, i anledning
af ut erremiss pu förslaget till
ändring i 53 §. Riksdagsordningen.
Under den 18 nä tlidne September
ar Högvördige PresteStåndet till Consti»tions-U
tskottet återremilterst dess, den
i samma Månad afgifna förslag till änr'ng
* 53 §• Riksdagsordningen, med en
r Ståndets gemensamma tanka förklarad
nmärkning, åsyftande alt i den projecterae
nya radactionen måtte vid slutet till.
ttas, dels orden "till hela deras vidd,'*
ch dels efter dem: “samt med utlåtande
eröfver till Riksens Ständer inkomma.**
Det förra yrkade tillägget anser Utottet
icke allenast öfverflödigt, enär
O *
ranskningen, behörigen verkställd, måste
infatta hvarje densamma underkastadt förnå!,
utan och möjligen ledandr till tidig
vidlyftighet i sjelfva betänkandet, hvilt
egenseligen bör upptaga de hufvudsakga
resultaten ; Och Utskottet tillstyrker
rför vördsamligen Högvördige Preste
264 Constitutions- Utskottets betänknnden,
Ständet att i denna punct foga sig efter
Resp. MedStånden, sorn utan
godkant förslaget;
anmärkning
BetiäfFande Ster den sednare tillsatsen,
så ehuru det synes utgöra ett fran
sjelfva gransknings - Sigården och hvarje
Utskotts allmänna he.-täum.else oskilljik
tigt villkor att, pi remis och handläggning
af ett nial , ullätande deröfver
niS följa, fär likväl, för beredandet af en
ytterligare klarhet och fullständighet 1 redaclionen,
Utskottet hos Högloft. Ridder
skåpet och Adeln, Wällofl. BorgareStåndet
och Hedervärda BondeSiSndet vördsamli
gen hemställa, om icke deni täcktes härut
innan jemka deras mening efter Högyönli
ge PresteSiåndets: 1 hvilket fall 2 dra nio
mentet af 5^ jf. Riksdagsordningen skulls
eihålla denna lydelse:
Lagutskottet tillkomme ock ntt gron
Ri sdng n gifvande aUinännn Redogör el
se, senni urliga ber nltelser, äfvensom betei
ÅmbetsDinrier och Registratur, samt niet
utlåtande deröfver till R ksens Ständet
inkomma.
Constitutions Utskottets Eetiinkanden *65
N:o 66,
Ankom deri 18 October 1825.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af- ett tillägg i 28 §- Risdags
Ordningen.
Ho? ConstitutionsUtskottet hafva till
öfvervägande förekommit särskilda Motioner,
åsyftande dels att, genom val af Supleant
för tillfället, försäkra en antingen
sjuknad eller på kortare tid bortrest UtskottsLedamot,
om bibehållandet af hans
plats, när hän till hälsan återställes eller
till Riksdagsorten återvänder, dels ock att
trygga Ståndens jemvigt i Utskotten, förm
del t den möjligaste liktaligheten af
närvarande Ledamöter från alla Stånd, i
hvilket afseende Supléanter för hvarje Utskott
borde, jemlikt den inom Hedervär
-
, r . . , , , - , BondeStåndet följda praxis, genast vid
sin Jas tit ue Ombuds mannens vid hvarvfKiksdagens börjnn förordnas.
För att söka förena både ändamålen,
och då, sedan numera omröstning per capita
är inom Utskotten införd, det synes,
nyttigt att i sammanhang dermed vidtaga
Stockholm den 14 October 1823.
Bihang till R, Prof. Sami. $4
266 Constitutions- Utskottets betänkanden.
en anstalit, väl icke i sig sjelf ovillkorli.
gen nödvändig, men dock tjenande att
stärka förtroendet till detta nya och bättre
voteringssätt, får ConstitutionsUtskottet,
för Grundlagsenlig behandling, vördsamligen
öfverlemma det förslag: att i 28 §.
Riksdagsordningen, efter orden: ”bereda
och utarbeta. ’ må tilläggas: "saint derjemte
för hvarje bland dessa Utskott Två
Supléanter, som, hvar i sin ordning, inträda
i Utskottet, när Ledamot af laga
förfall kindras."
Stockholm den 14 October 1823.
N:o 67.
Ankom den 18 October 1O23.
Memorial till BorgareStåndet, i anledning
af Dess återremiss på förslaget, under
N:o 55, till ändring ii 5 §. Riksdags
Ordningen.
ConstitutionsUtskottets förslag, under
under I\:o 55 och af den 24 nästlidne
September, till en ändring i 13 Jf. Riks*
Constitutions-Utskottets betänkanden 267
dagsOi dningen, för bestänmandet af Universitetens
Representanters valbarhet, har
den 4 dennes blifvit från Wällöf!. Borgare
Ståndet återremitteradt, med den för Ståndets
gemensama tanka förklarade anmärkning
att, enär ändamålet af’ den Universiteten
tillagda representationsrätt varit att
enda t deras fårut orepresenterade Ledamöter
‘kulle af densamma komma i åtnjutande,
följaktligen blott de Ordinarie Professorer,
som icke i egenskap af Kyrkoherdar
tillhöra PresteStåndet, böra till
Riksdagsmän för Universiteten kunna utses.
Sedan representationsrätten blifvit Universiteten
collectift, icke Lärarne personel:
tillagd, synes det mindre billigt att
från valet utesluta de Professorer, som
med PresteStåndet äro närmast förbundne,
och för hvilka dessutom innehafvandet af
PrébendcPastorat icke utgör någon från
deras verkliga Ämbete oåtskiljelig förmår.;
Och detta uteslutande skulle äfven medföra
ansenlig inskränkning i de väljandes
och sålunda till Riksdagsmännens underhåll
contribuerandes antal.
Wid öfvervägande häraf, och dl den
allmänna princip, att en och samma per
-
*68 Constitutions-Vtskottets Betänkanden,
son ej m§ kunna representera för särskilda
Medborgare Cl asser, icke är absolut eller
alltid tillämplig, utan redan länge, åtminstone
inom Två Ri sStånd , lemnat rum
för betydligare undantag än' det ifrågavarande,
saknar ConstitutionsUtskottet tillräcklig
anledning, att hos de Tre Resp.
RiksStånden, som till Grundlagsenlig åtgärd
godkänt Utskottets förslag, derutinnan till.
styrka den af Wälloil. BorgareStåndet yrkade
förändring.
Stockholm den 14 October 1825.
N;o 68.
Ankom den ai October 1O25.
Memorial till Fdksens Ständer, med föreslående
af ett tillägg i 102 §. HegeringsFormen.
Då föremålens vigt, allmänhetens dervid
fästade interesse, och ej mindre de
tilltalades än de flesta DonistoIsLedatnötsrnas
upphöjda platser i Samhället tynaf
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 269
gemensamt påkalla offentligheten af RiksII
ilten- Sessioner, förbunden med en viss
högtidlighet i yttre omgifningen, men
Grundlagen bjuder endast Domens afkunnande
för öppna dörrar, och ej stadgar
något om stället för Rättens sammankomst,
får med anledning af gjord motion, ConstitutionsUtskottet,
för Grundlagsenlig behandling,
vördsamligen öfverlemna det förslag:
att 7:de punden af 102 §. Regeringsformen
, börjande med orden : ”Denna
Domstol ege” och slutande med “för öppna
dörrar afkunna,“ må redigeras, som
följer :
“Denna Domstol, hvars sammanträden,
hållna å ett dertill tjenligt offentligt
ställe, allmänheten må kunna, i mån af
utrymmet och under behörig uppsigt å
ordningen, bivista, med förbindelse likväl
att afträda när om besluten öfverlägges,
ege, sedan ransakningen fulländad är, och
Domen efter Lag fälld, att densamma för
öppna dörrar afkunna."
Stockholm den 16 October 1823,
270 ConstitutionsUtskottets Betänkanden,
N:o 69.
Ankom den 25 October j023-
Memorial till Ridderskapet och Odelii,
rörande en af Herr Rand t Mars kalken
vägrad Proposition.
Till ConstitutionsUtskottet har den
16 dennes ankommit Höglofl. Ridderskapets
och Adelns ProtocollsUtdrag, för den
11 förutgående, af innehåll; att, sedan fråga
blifvit väckt, om ett sådant tillägg i 51
§. RiddarhusOi dningen, att Introduction
hädanefter ej måtte emellan Riksdagar af
RiddarhusDirectionen, utan endast af Ridderskapet
och Adeln, under påstående Riksdag,
meddelas, och RiddarhusUtskottst,
uppå Remiss, sig yttrat med tillstyrkande
af den föreslagna Författningen, att i Riddarhus
- Directionens Instruction införas;
dock utan någon särskildt, efter Utskottets
tanka, icke heller behöflig omarbetning
och förändring af berörda 51 §. , Herr
Grefven, Landtmarskalken, sorn på fratnstälda
skäl, funnit motionen ovilkorligen
förutsätta en slik verklig förändring, hvilken
åter ej kunde annorlunda än jemlikt 52
Jfjns stadgande, lagligen tillvägabringa*, ansett
sig böra, med stöd af 45 §• Riksdags*
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 271
Ordningen, vägra Pr< po ition på bifall till
Utskottets betänkande, i dess närvarande
skick; Hvadan och då en sådan Proposition
icke dess mindre af Ridderskapet och
Adeln yrkats, öfverläggningen blifvit, i
följd af nyssnämnda Grundlags 55 §. , förklarad
hvilande, och frågan förvisad till
ConstitutionsUtskottet, som egde att inom
Fjorton dagar derefter utlåta sig öfver
densammas stridighet eller enlighet med
Grundlagen.
Likmätigt Kongl. Förordningen den 8
Maji 1775, är det de personer, som till
Adlig, Friherrlig eller Grefvelig värdighet
upphöjas, förment att antaga dem förlänta
Titlar och Sköldemärken, samt att tillgodonjuta
värdigheten åtföljande Priviligier
och immuniteter, innan de sina Diplomer
utlöst och sig till Introduction anmält,
samt dervid fullgjort hvad enligt Författningarna
fullgöras bör; och i Kongl. Brefvet
den 11 Februarii 1800 bestämmes, för
Introductionens tagande, en praescriptionstid
af två år, räknadt från Diplomets datum.
Sjelfva ordalydelsen af anförda, ännu
gällande och i RiddarhusOrdningens 51 §.,
icke utan ändamål, åberopade Föreskrifter,
272 Constitutions-Utskottets betänkanden,
antyder nogsamt att Introductionen icke
sökes, men tages, att den fordrar en anmälan,
mindre till beviljande än »ill verkställighet;
Och det är således i §:n klart
uttryckt, att för denna formalitets uppfyllande,
som ej kan, utom i händelse af underlåtna
prestanda, fördröjas eller nekas,
Riddarhus - Directionens åtgärd emellan
Riksdagarna alltid och oungängligen påräknas,
heldst Directionen allena tillhör att
härutinnan vaka öfver Författningarnas efterlefnad
, samt Ridderskapet och Adeln
äfven under Riksdagarna ålagt sig det
band, att afvakta Directionens meddelanden
genom RiddarhusUtskottet.
I betraktande häraf, och enär förslaget,
i dess närvarande form, uppenbart ilsyftar
omedelbar ändring af ett RiddarhusOrdningens
stadgande, om Riddarhus*
Directionens, jemväl af en längre praxis
sanctionerade befattning med Introductioner,
linner ConstitutionsUtskottet den förekomna
frågan stå i strid med RiddarhusOrdningens
bokstafliga mening, ock
följakligen Pierr LandtMarskalken hafva
varit pligtig och berättigad, att derå, med
stöd af 45 §• Riksdag Ordningen, vägra
Proposition.
Särskildt
Constitutions-TJtskotbets Betänkanden. 275
Särskildt får dessutom, för Remissens
fullständiga besvarande, ConstitutionsLtskottets
förklara sin öfvertygelse, om frågans
oförenlighet med Grundlagens anda ,
då upphöjelsen, hvilken skei' till stånd, ej
måste antagas som fullkomnad, innan den
medför utöfningen, när heldst det skulle
inträffa, af alla StåndsLedamots lagliga
friheter och förmåner, och då hvarje deremot
i förväg uppstäldt, af Lag ej föreskrifvet
hinder otvifvelaktig! innebure en
modification af 57 §. RegeringsFormen ,
med inskränkning i så väl den belönte*
som den belönandes rätt.
Stockholm den 21 October 1823.
N:o 70.
Ankarn den 13 November r823-
Memorial till Riksens Ständer, med utlåtande
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om uppliäfvandet af 103
§. RegeringsFormen m. m.
Jemlikt samtliga Resp. RiksStåndens
Remisser, af den 23 nästlidne Octob-r, å
Si'han*
till R. S. Prot. 5-'clje Sami. {5
*74 Constitutions-Utskottcts betänkande Constitukions-Utskottets
ligger det ConstitutionsUtskottet, att yttra
sig öfver Kongl. Maj:ts under den 16 i
samma månad aflåtna Nådiga Proposition
att, då föreskrifterna i 103 §. RegeringsFormen,
enligt hvilken Högsta Domstolens
Ledamöter kunna godtyckligt skiljas
från deras Ämbeten, strida mot grunderna
för en god organisation af Domaremagten,
och dessutom stå i uppenbar motsägelse
med sjelfva den Grundlags bokstaf och
anda, hvaraf §:n utgör en del, samt då
bestämmelserna i 96, 98, 99, 100 och 101
§. J). tillfyllest förebygga ostraffadt öfver,
trädande och missbruk af Domarmagtens
rättigheter, berörda 103 §., hvars innehåll
tillintetbringar Högsta Domstolens Ledamöters
oberoende och i allt synes rättsvidrig!
samt för Medborgares frihet, egendom
och heder menligt, måtte till hela
dess kraft och verkan upphäfvas; i sammanhang
hvarmed 64 §. RiksdagsOrdnin
gen komme att utgå och Redactionen af
104 §. RegeringsFormen att lämpligen för
andras.
Af 1809 års Lagstiftning antogs den
grundsats, att Konungens Högsta Domsrätt
skulle utöfvas genom en Dess Flogsta
Domstol, bestående af sjelfständiga och
»äledes ej i vanlig ordning amovibla L«*
damöter, men att denna Högsta Domaremagt
icke finge uppresas, som en oombytlig
Corporation, till Stat inom Staten, och
att fördenskull Ledamöterne borde kunna,
ej allenast, för bevisliga fel tilltalade, efter
Lag dömas, utan ock, till ett inskränkt
antal, genom National-Representationens
omotiverad» utlåtande, skiljas fiån FörtroendeÄmbeten,
sorn de icke värdigt beklädt,
alltid likväl med Formaliteten af Nådigt
afsked , och med visshet om anständig
bärgning. Man trodde nödigt att, i afseende
på Opinionsmagtens inflytande, etablera
en motsvarighet emellan de bägge
högsta Rådgifvande och Dömande Autoriteterna
; Man önskade en garantxe, icke
blott mot orättvisan, man äfven mot oskickligheten
hos dem, som förvaltade
Konungens F.get Domarekall ; Och man
ville härvid på en gång möjligast försäkra
det allmänna gagnet, och möjligast afböja
det enskildta lidandet. Likaså yttrafe,
på Remiss af Nådig framställning i enahande
ämne, 1812 års ConstitutionsUtskott
sin öfvertygelse, att det utsträcktare
oberoendet vore, med hänsigt till Högsta
Domaremagten , hvarken hehölligt eller
nyttigt, alt denna Magt ej borde ensam
blifva en ocontrollerad och oförbätterlig
del af Lagskipningen, att sådant icke hel
-
276 Constitutions- Utskottets Betänkanclen.
ler syntes kunna ske utan äfventyr för
enskilda välfärden, Styrande Magten verk.
ningsförmåga oell samhällets lugn, och att
lör öfrigt Högsta Domstolens Ledamöter,
satte i farhåga för allmänna omdömet,
skulle tryggast bevara sig mot omröstnin.
gens följder, då de sorgfälligt gjorde alla
rätt.
Nuvarande ConstitutionsUt kott vågar
•
icke heller, i allmänhet och hufvudsakligen,
frånträda dessa åsigter. I den Nådiga
Propositionen igenkänner det, med djup
underdånig vördnad, Kongl. Maj:ts fortfarande
Höga omtanka, att, i förening med
enskilda säkerheten, befästa DomareMagtens
sjelfständighet ; Men om, å ena sidan,
Utskottet medgifver, att OpinionsNämnden
icke är, till sin organisation och sina former,
nog fullkomlig för att, med utestängande
af irringen och inflytelserna, alltid
troget uttrycka det upplystare Nationaltankesättet,
mäste dock, å andra sidan,
Utskottet vidhålla rigtigheten af sjelfva
idéen, Institutionens både inre och yttra
harmonie med Grundlagen, de öfriga controlernas
otillräcklighet samt fördelarnas
öfvervigt emot missbruken.
Enär 17 §. Regeringsformen bjuder,
Constitutions-Utskottets Betänkanclen. 277
att Konungens Domsrätt skall uppdragas
Tolf af Honom utnämnda lagkunniga Män,
och 23 § förmår, att alla Högsta Domstolens
beslut skola i Konungens namn utgå,
antydes härigenom ofelbart, att Konung är
Hövste Domare, och att Domsrätten öfver
o 7
Medborgares lif, ära och gods borde, efter
detta grundbegrepp, utöfvas af Konungen
sjelf, såsom Den öfver alla upphöjde,
hos hvilken högsta rättvisa och största oveld
förutsättas Men då, under Samhällets
fortskridande utbildning, Konungen ej
var i tillfälle att personligen förvalta sitt
Domarekall, utan nödgades anförtro det
åt Undersåter, kunde Lagstiftningen icke
godkänna en slik öfverlåtelse af Konungens
Domsrätt på enskilde, med annat vilkor
än att Desse, i sin ordning, skulle underkastas
Nationens offentliga pröfning och
omdöme, huruvida de uppfylt hennes fordringar
af Den, som de föreställa, och dymedelst
förtjent att vidare föreställa Honom.
Om nu denna i Folkets Ombuds
bekräftande eller uteslutande rätt förvarade
garantife-.bortrycktes, komma ('tvifvelaktigt
Högsta Domstolen, hvars Ledamöter innehafva
verkliga förtroende ysslor, de vigtigasle
törlanda bland alla, att förbytas till
en permanent isolerad Autoritet, utan beröring
med Lagstiftande Magten och i full
278 Con$titutior.$~TJtskottets bctänkanden. ConstitntionsXJtskottets Betänkanden. 279
oafhängighet af dess bägge Integrerande
delar.
Ifrågavarande §:s skenbara oförenlighet
med i6 och 56 §. Regeringformen
försvinner snart, om man besinnar, att ett
af Constitutionen sanctioneradt, i henne införlifvadt
undantag från allmänna principen
just härigenom blifvit upphöjdt till
princip ; att denna undantagsrätt lemnäs
St Konungens i 55 Jf., sora visserligen icke
derföre står i strid med de nyssnämnda
två Jf:na; att undantaget, i afseende på
Högsta Domstolens Ledamöter, icke lämpligen
bort införas i 56 Jf., hvilken blott
handlar om sådana Ämbets- och Tjenstemän,
dem Konungen ej eger att afsätta,
utan tarfvat ett särskildt stadgande, eller
det i 203 §. emedan afskedandet de facto
verkställes genom Riksens Ständers Nämnd,
fastän afskedsbrefvet af Konungen utfärdas,
C? ’
samt änteligen att, med kännedom af de
bestämda förbehåll, hvarunder sysslan uppdrages,
den Ämbetsman, som förlorar Nationens
förtroende , icke har större skäl
att klaga öfver entledigandet, än den, som
förlorar Konungens.
Mot DomareMagtens missbruk anvisar
val Regeringsformen materiela 00 atro
-
ler, i de nya Institutionerna af Justitie»
Ombudsmans-Ämbetet och af RiksRätten.
Men äfven för en oredlig eller en mindre
kicklig Domare skall det blifva lätt att
våida sina pligter jemt så pass att han
undviker laga näpst och bestraffning; och
den Högsta Domstolens Ledamot, som genom
Dom skildes från sitt Ämbete, hade
säkert aldrig förtjent att en enda dag bekläda
det. Odugligheten på Domare-sätet,
alltid för Samhället vådlig, är det likväl
mindre i de Instancer, hvarifrån Appel
eger rum, och hvilkas Utslag kunna Casseras
; I den högsta åter, hos hvilken Samlället
ock gör anspråk på den högsta duglighet,
det klaraste förstånd och den renaste
vilja, skulle ansvarslösheten, i händelse,
mot all förmodan, dessa anspråk
icke uppfyldes, leda till vida betänkligare
följder ; Och här vidtager sålunda användandet
af det correctif Lagstiftaren nedlagt,
i uttrycket af ett allmänt tankesätt.
En oväldig och rättsinnig Domare
kehöfver ej frukta detta Folk-tribunat;
Tvärtom skall han, för andans och öfvertygelsens
sjelfständighet, den enda sanna
och skattbara, hemta ny kraft och näring
från sitt personliga beroende af en fritt
uttalad National-Opinion. Om denna föx*
280 Constitutions Utskottets Betänkanden, Constitntionslltskottets Betdnkandm. 281
villas och hänföres, skola några lättsinnigt
ogillande röster ej förringa hans värde,
eller eris skugga hans anseende. Nöjd att
sjelf vara rättvis, skall han omsider lära
sina Medborgare att blifva det 5 Och dä,
när en gäng Lagens och Opinionens Högste
tolkar lika samvetsgrant utöfva deras
skilda kall, — säkert skall då alltid den
första till Nämnden framstälda frågan mel
enhälligt Nej besvaras.
På dessa grunder och med slutlig!
tillägg att, efter Utskottets tanka, en ofullkomlig
controle är, i alla fall, bättre än
ingen , heldst den, genom sin tillvarelse,
åtminstone erbjuder ett medel till utbyte
mot någon mera säker och ändamålsenlig,
får Utskottet vördsamligen afstyrka Riksens
Höglofl. Ständers bifall till Kongl
Majus förevarande Nådiga Proposition.
Stockholm den 4 November 1823.
N:o 71.
N;o 71.
Ankom den 19 November rfli3.
Memorial till Riksens Ständer, med föresluende
af ett tillägg i 56 §. Rsger
in gs torinen.
Uti 56 §. Regerings Formen stadgas ,
bland annat, att Utskottens förslag skola
först framställas till antagande eller förkastande,
utan förändringar eller tillsatser,
och att de, om anmärkningar dervid funnit
rum, böra återhänvisas till Utskotten, för ytterligare
granskning och jemnkning. Då likväl
denna föreskrift synes mindre nödig,
tued särskildt afseehde å de mål, i hvilka, enligt
89 §- RegeringsFormen, Riksens Ständer
endast kunna besluta underdåniga förestälningar
och ön kningar, samt då ett undantag
härutinnan Irån allmänna regeln skulle,
utan någon menlig inflytelse, hvarken
på Riksens Ständers pröfningsrätt, eller på
sakens difinitiva behandling väsendtligen
befordra Riksdagsärendenas skyndsammare
gång, får, såsom supplement till hvad, uti
Memorialen N o 48 iroder den 6 sistlidne
September och N:o 60 af den 13 derpå
Bihang
till R. S. Fröt. $:djt Sami. 56
282 Constitutions- Utskottets Bctänkanden. Constitutions-Utskottets Betänkanden. 285
följande October, redan blifvit tillstyrkt,
ConstimtionsUtskottet, för Grundlagsenlig
åtgärd, vördsamligen öfverlemna det förslag,
att i ofvannämnda Regeringsformens
56 §. må, efter oiden: ”antaga eller ock
aldeles förkasta”, tilläggas en ny punct,
så lydande : ”Dock md i önskningsmed,
Utskotts förut framställda förslag genast
af Stånden kunna vied ändringar
antagas".
Stockholm den 11 November 1825.
N:o 72.
Anbom den 19 November 1825.
Memorial till Riksens Ständer, röranclt
de, i Särskilta Utskottets förslag, til
en ny reglering af Styr else Werker.,
förekommande Grun dlagsfrågor.
Till ConstitutionsUt kottet hafva, tid
efter annan, Respective RiksStånden remitterat:
Den
6 Martil, Hedervärda BondeStån
-
det, Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse under
den 4 i samma Månad, angående det,
af vis a utsedde Committerade , uppgifna
förslag till ändrad organisation af åtskilliga
Rikets StyrelseWerk , så vidt förslaget
tillika åsyftar ändringar i Grundlagarna;
Den 9 September, Ilögvördige PresteStåndet,
de förändringar i Grundlagarna*
reglementariska föreskrifter, som, sill ett
antal af Elfva, kommit, vid en ny StyrelseWerkens
reglering , i fråga, och som ,
derefter förslaget bifalles , föranleda ny
redaction af några §. §. i dessa Lagar;
Den 13 September, Hedervärda BondeStåndet,
alldeles enahanda ämnen.
Den 16 September, Wällofl. Borgare
Ståndet; Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse,
Committerades deruti åberopade förslag
och särskilta Utskottets betänkande, jemte
bilagor, med ianmodan till ConstitutionsUtskottet
att öfver de i dessa handlingar
örekommande Grundlagsfrågor dess utlåtande
afgifva:
S. D. Högvördige PresteStåndet, särskilta
Utskotts betänkande i de delar, hvil
-
984 Constibutions-TJtskottcts betänkanden, Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 285
ka förut icke blifvit till Constitutions
Utskottet hänvisade, och
Den 25 September, Högloft. Ridder.
skåpet och Adeln , samma föremål, sou
Wallof!. BorgareStåndets Remiss utmärker,
med tillägg, att Utskottet borde äfven yt.
tra sig, huruvida Bergs- och Commerce
Collegiernas, af särskilta Utskott tillstyrk
ta indragning vore nyttig och med Rege.
ringsFormens anda öfverensstämmande.
Wid jemförelsen af dessa Remi~sei
sins emellan, har ConstslitutionsUtskottel
trot den äskade handläggningen böra in
skrankas inom den för Utskottet i allmän
het utstakade befattning, att sorgfällig!
pröfva förslagens enlighet med Grundla*
gen, att afstyrka dem, sorn skulle finna!
deremot väsendtligen stridande, och ali
till Riksens Stander, för Grundlagslikmäg'
tig bekandling,-öfverlemna, med eller utan
modifrcation, de öfriga, som ansåges nödi
ga, nyttiga och verkställbara; Och undei
bibehållande af denna åsigt, går Utskottel
nu att upptaga, utveckla och bedöma de 3
Bilagan till särskildta Utskottets tryckta
Betänkande, Litt. B. pag, 222 och 225.
antecknade Elfva Puncter, jemte några ari'
^ra härmed sammanhängande frågor.
1:0 Att förvaltnings Chef erne eller
St ntsSecr eter arne vlu erhålla benämning
af Föredragande <StatsRåd.
Detta förslag, som egenteligen åsyftar
att Stats Secreterarne hädanefter må blifva
ständige Ledamöter af StatsRådet, och följaktligen
innehafva lika värdighet med dem
är, efter ConstitutionsUtskottets begrepp,
fullkomligen adaequat till den vigtiga bestämmelse
Grundlagen ämnat åt Stats-Departements-Cheferne,
ehuru man, vid RegeringsFormens
tillkomst, funnit betänkligta
att tillägga dem en sådan, mot functionen
svarande högre rang rch titel. Mea
dl således Utskottet, i sjelfva idéen, tillstyrker
förslaget, på det sätt att FörvaltningsCheferne
inberälcnas i StaisRådens
collectiva antal, och dymedelst äfven upphöjas
till StatsRåds värdighet, tror dock
Utskottet lämpligt, att de erhålla en mer
distinctif benämning, hvarigenom förblandningen
emellan Föredragande och icke Föredragande
Stat Råd kunde säkrare undvi
O
kas:
och Utskottet får derför vördsamligen
hemställa, om icke det ined naturen af
Ämbetet och med benämningens redan i
StatsRådet införda bruk, vare förenligast
att Föredragande StatsRåden, den här nedan
omförmälde Föredraganden af Justitia
286 ConstitutionsUtskottets Betänkandcn.
Ärenden allena undantagen, kallades Ministrar,
med det prefix, som utmärkte hvars
och ens förvaltning, ålit efter uppställandet
af Stats Departementens antal och
områden: Hvarförutan Utskottet föreslår
att, i betraktande af StatsRådens upphöj.
da plats, dem samtliga måtte tillerkännas
närmaste värdigheten intill StatsMinistrarnes,
i hvilket fall JustitifeRåden jemväl
torde böra uppflyttas.
2 o Att alle Förvaltnings Chef erne böra
vara Tedmnöter af StatsRådet, med
skyldighet att, när de icke äro hindrade,
öfvervara hvarandras föredragningar.
Detta Föredragnings Chefernes inta
O
O
gande i StatsRåds personalen är redan,
under näst föregående punct af ConslitutionsUtskottet
tillstyrkt. Deras häraf följande
rättighet till säte och deliheratif
stämma i StatsRådet kan dock, efter Utskottets
tanka, ej beledsagas af skyldigheten
att alltid bivista rådplägningarna, beläst
om, med de Föredragandes förut nog trägna
befattning, förknippades tillsynen å underordnade
Administrativa Myndigheter
och öfver verkställigheten af Konungens
beslut.
Constitutions- Utskottets betänkanden. 287
5:0 Att Närings, och Drätsel-Årenden
böra åtskiljas under hvar sin Föredragande.
Inom Utskottet har fråga uppstått,
harvida ej alla de Ärenden, hvilka nu tillhöra
Kammar- samt Handels- och Finance
Expeditionerna, skulle kunna administrera»
afen enda Chef, hvarigenom otvifvelaktigt
vunnes en allmänligare, mindre ensidig
öfversigt af det helas tillstånd och fordringar,
samt ett fortfarande, troligen länge
nödvändigt samband emellan Näringsoch
Finance-systemen, med förlikande af
de särskilda Närings Idkarnes nu söndrade
Interessen. Men då Utskottet ej varit berättigadt
att sträcka sin åtgärd utöfver Remissernas
egentliga föremål, och då dessutom
flera svårigheter mota för sammanslåsndet
af två så vidt omfattande och utgrenade
Departement, får Utskottet vörd.
samligen tillstyrka den af särskildta Utskottet
förslagna , till rubbning af Constitutiotens
grundformer ej ledande fördelning,
Under förmodan att den , med noggrann
urskilning verkställa och handhafd, skall
åtminstone i längden främja den enhet och
stadga som åsyftas.
283 Constitutior.s- Utskottets betänkande».
fyo Att Landt- och Sjö- Krigs-Ärenden
må erhålla hvar sin särskildta Chef1
Sedan Militaire-anslaget nu mera fördelats
på två Titlar, och Kongl. Majit
jemväl lärer hafva varit omtänkt, att förlägga
Flottorna, som bägge äro Sjövapen,
under samma Öfver-Styreise, tyckes derigenom
Krigsförvaltningens åtskiljande i
Två Departement naturligen förberedt,
härvid förekommer dock att särskildta Utskottets
förslag stödjer sig på den förutsättning
att Förvaltnings Ckeferne för
Krigs och Sjö-Ärendena borde ovillkorligen
tillika vara tjenstgörande GeneralAdjutanter
för Arméen och Flottan; Och sådant
åter fordrar en annan, ganska betänklig
Grundlagsändring. Constitutions
Utskottet formodar nemligen det icke blifva
rådligt att i en Ämbetsmans hand förena,
och dymedelst utan allt behof sammanblaeda
helt olika ärenden , af hvilka,
efter deras art och Grundlagens bokstaf,
en del föredrages inför Konungen i Stats
Rådet, och en annan del inför Konungen
enskild; Och då för öfrigt hvaiken 6 /•
RegeringsFormen bjuder att StatsSecreterare-Embetet
skall beklädas at Civil person,
eller 15 §. hindrar Konungen att af
ConstitntionsTJtskottets Betcinkanden. 289
sin Rådgifvare i CommandomåJ. tillika göra
sin StatsSecreterare eller Minister för
Krigsärenderna, synes detta tysta medgifvande
närmast instämma med Konungens
köga rätt alt fritt välja sitta Ämbetsmän,
hvaremot ett positift stadgande härutinnan,
hvilket Utskottet icke vågar föreslå,
skulle ålägga Konungen ett olämpligt,
Hans värdighet förnärmande tvångsband.
Då sålunda hufvudsakligen den grund
forsvunnit, på hvilken särskildta Utskottet
lyggt förevarande förslag, tror Const tutiosUtskottet
sig böra, med afseende derjemte
å en enda Förvaltningschefs tillräcklighet,
äfvensom å nödig besparing i Statens
utgifter, och det icke mindre nödiga
sammanhanget i Rikets försvar, vördsam,
ligen tillstyrka Landt- och Sjö- KrigsArendenas
fortfarande föredragning genom
samma Ämbetsman, under namn af KrigsMinister.
5:0 Att de icke Föredragande Stats
kadens antid, med inberäkning af JlofCancelleren
, skulle inskränkas till Fyra,
dier Ire Civile och En Militaire.
Bihang till R. S. Fröt. 3:äje Sami. 37
ego Constitutior.s-Utskottets betänkanden,
Wiel betragtande af SratsRådets lika
vidsträckta som ansvarsfulla befattning,
linner Utskottet den projecterade inskränkningen
icke nyetig och icke ens möjlig, i
synnerhet om, som troligt är, Förvaltnings
Cheferne ej alltid få tillfälle, att öfvervara
hvarandras föredragningar , och om en af
StatsRåden sammansatt Beredning kommer
att erkålla constilutionel egenskap. Då
desutom det utgör en af Nationens förnämsta
garantier, att Konungen,ej må sakna
Rådgifvare, och då Han, enligt 43 §.
RegeringsFormen, jemförd med den 8:de,
ej eger att uppdraga Regeringen i vissa
mål åt förre StatsRådets Ledamöter än
Fyra, eller att afgöra de Honom sjelf förbehållna
ärenden, så framt icke Tre, utom
Föredraganden, äro tillstädes , föranlåter
Utskottet att afstyrka förslaget vid denna
punct, och deremot hemställa, att StatsRådets
Ledamötert collectiva antal må utsättas
till Tretton, hvilket i alla fall medför
minskning med ett icke Föredragande
StatsRäd, om annars ConstitutionsUtskottets
project under näst följande punct
godkännes.
6:0 Alternatift, sitt JustiticcStatsMi'
nistcrn iske borde vara Ledamot i Konungens
Högsta Domstolen utan blott
Constitutions Utskottets betänkanden. 291
Chef för den administrerande delen af
JustiticcF örvaltningen och Föredragande
i Stats Håde t af alla dithörande ärenden,
samt innehafvaren af den JustiticeC'aneeller
en nu a förtrodda uppsynings och aklagare
befattning.
Constitutions-Utskottetet anser både
skadligt och Grnndlagsvidrigt, att Justitise
Stats Min tern, från StatsRådets och Flogsta
Domstolens främsta Ledamot, från
Rättvisans hogsta Wäktare och Tolk, förvandlades
till en direct Åklagare och
vanlig Föredragande; och Utskottet kan
fördenskull destomindre till bifall öfverlemna
förra alternativet, som Lagstiftaren,
icke utan betydelse, i StatsRådet insatt en
Domere, hvilken, derifrån inamovible,
utgör en dyrbar föreningslänk emellan
Werkställande och DomareMagterna. Utskottet
tillstyrker således vördsamligen
sednare alternativet, dock med den modifina
tion och utveckling att, i stället för
RevisionsSecreterarne, på hvilke Ansvarighetslagen
ej är tillämplig, JustitiaeCancelleren
må, jemte det han fortfar att vala
Ordförande i Nedre JustitiaeRevisionen
och Konungens Flogsta Ombudsman, i
StatRådet föredraga der förekommande
rätts- och Nåd Ärenden. Af den, som
£92 Constitutions-Ut skottets Bctänkanden.
vakar öfver fullgörandet af Lagens kraf,
bör äfven förväntas et säkert omdöme öfver
nödvändigheten och billigheten af undantag
frän Lagen; Och den omständighet
att Justities Cancelieren, såsom Allmän Aklagare,
törhända anställt talan i de mål
han sedermera föredrager, synes härvid
alldeles icke hinderlig , enär det redan
förut, jemlikt 26 §. RegeringsFormen ,
honom åligger att i StatsRådet öfvervara
föredragningen af JustitiasÄrenden , med
samma skyldighet att lill Protocollet sig
yttra, hvilken uti 9 §. är StatsRådets Ledamöter
i allmänhet förskrifveu.
7:0 (Allternatift) Att ett eif de icke
Föredragande StatsBåden må bibehålla
benämningen af TiofCanceller, och ego
särskild inseende öfver RiksArchivet och
Kongl Tryckeriet.
Utskottet, som ansett högst likgiltig
HofCansellerns Ämbets tillvaro ensamt för
dessa smärre befattningar, om hvilka dessutom
i Grundlagarne något icke förmäles,
men i öfrigt funnit bedömandet af förestående
punct hufvudsakligen bero pä
HofCancellerns skiljande eller bibehållande
vid dess deltagande i Utrikes förvalt
-
Constitutions-Utskottets Retänkandcn. 293
ningen , vid dess communicationer med
RiksStånden, samt vid dess inseende öfver
Skrifters lifgifvande fiån trycket, har Följaktli
gen, i sammanhang härmed, öfvervägat
Särskildta Utskottet; förslag :
8:0 Att Tio C an c eli ern icke bör med
Utr kes Stats Ministern dela Utrikes förvaltningen
, och stadgandet derom i Regerings
Formen således utgå ;
9:0 Att TIofCancellern icke borde till
Fahs Stånden öfverlemna Konungens Propositioner
, utan sådant tillhöra vederbörande
Förvaltnings Chefer, ock
10:0 Att Ilo fCanceller ens inseende
öfver Skrifters allm angörande samt öfver
Bokhandeln skulle öfver lemnäs till
Beele sias tiqueFörvaltnings Ckefen*
Genom sammanställning af alla de HofCancellern
uti Grundlagarna tillagda attributioner
, har Utskottet öfvertygat sig, att
denne Ämbetsman, långt ifrån att vara titulaire
och öfverflödig, eger en constitutionel
och högst vigtig bestämmelse, såsom
ständig och ansvarig Rådgifvare i
Minjsteriela Ärenden, såsom beifrare
29 j- Constitutions-Ubskottets betänkande,
tryckfrihetens missbruk och väktare öfver
hennes organtliga begagnande, såsom Konungens
Ombud haj Lagstiftningens andre
hälft, och slutligen såscrn sjelf contrasignant
af flere bland de Propositioner o.h
svar han frambär. Enligt 11 §. RegeringsFormen
må Konungen låta, på sätt'Honom
bäst synes, bereda och handhafva
Ministeriela målen, hvarvid Utrikes StatsMini
tern är främsta Föredragande, samt
HofCancellern främste Suppleant och vanlig
Protocollist. Om nu eker Särskildta
Utskottets förslag, Konungen beröfvades
en af dessa två ständiga Rådgifvare, skulle
till äfventyrs både en större upplysning
och en deraf härflytande större garantie
förloras, samt RådgifvareÄmbetet
blifva nmbulatoriskt , tvertemot Lagstiftarens
afsigt att en i dylika, utom allmänna
Ämbetsmanna kretsen liggande, ärenden
bevandrad person alltid måtte, när så tarfvades
, inträda i Utrikes StatsMinisterns
functioner, hvilkas beskaffenhet ej tillåter
att de ett ögonblick Suspenderas. Hvad
åter beträffar HofCancellerns inseende öfver
Skrifters utgifning, är äfven denna omsorg
af en viss Politi.-k art, emedan dess
fö remål icke obetydligen inverka på Rikets
förhållande till fremmande Magter;
hvarförutan mot förslaget under io:de
Constitutions-ZJtskottets Bctänkanden. 295
puncten måste anmärkas otjenligheten deraf
att i dessa mål har en och samma Ämbetsman
, eller EccIesiastiqueFörvaltnings
Chefen, förena angifvande och föredragande
befattningarna, arbitraira och ansvariga
åtgärder. Och vidkommande särskildt g;de
puncten, tror Utskottes, för sin del, att
den i frågasatta Reglementariska föreskriften,
hvari ändring yrkas, bidrager till ordning
och likstämmighet, helst samme Ämbetsman,
sorn å Konungens vägnar emottager
Riksens Ständers underdåniga Skrifrelser,
och, ensam bland StatsRådets Ledamöter
, är berättigad att i ExpeditionsUtskottet
öfvervara Riksdagsbeslutets justering,
jemväl bör framlemna Konungens
Nådiga Propositioner och öfverhufvud besörja
meddelandet af sjelfva ämnena för
besluten.
På alla dessa skäl, tvekar sj Utskottet
att vördsamligen tillstyrka det Hof
Cancellers Ämbetet må, förbundet med ett
icke Föredragande StatsRåds, framgent bibehållas,
utan någon förändring i hvad nu
gällande Grundlagar derom i allmänhet
bestämma.
0
n;o Att Rikets Allmänna Arenders
2g6 Constitutions Utskottets Betånkanden,
Beredning, såsom öfer flodig, måtte indragas.
Utan att misskänna det nyttiga ända-;
målet nied denna Institution , synbart arn-'
nåd att befordra RegeringÄrendenas fullständigare
granskning , att gifva stadga åt
Föredragandens öfvertygelse och ledning
åt Rådgifvarnes omdöme, tror dock Utskottet
att Allmänna Beredningen, tillkommen
på en tid , då permanent Råd icke
fanns, och hvar en oskiljaktigt införlifva!
med Sveriges gamla Statsformer, eller väsendtligen
ingående i den nuvarande Conc?
r?
stitutionens grundelement, skulle blifva
nästan umbärlig, om, enligt Särskildta Utskottets
förslog, rättsfrågor skiljas från administrerande
Werken , för att läggas under
Domstolarna, och tillika en Centralinrättning
för Näringsförfattningarnas beredande
kommer att substitueras ColligialStyrelsen
för dessa angelägenheter. Men
då således, under förutsättning af bifall
till Särskildta Utskottets betänkande, i de
administativa och eeconomiskt - judiciaira
ämnen, som härpå närmast inflyta, Constitutionsötskottet,
med tillstyrkande, underkastar
Riksens Ständers pröfning det i
li;te puncten uppgifna förslag, får likväl,
i sam
-
Constitutions- Utskottets letänkanden. 297
i sammanhang dermed, Utskottet vördsamligen
harnställa att, såsom ett vilkor för
Allmänna Beredningens upphörande, och
såsom,en ny bättre garantie för Regerings
Atenderms laggranna behandling, den redin
inrättade StatsRåds Beredningen må
göras till con titutionel, och, i slikt hänseende,
genom 10 §. Regerings- Formen
smctioneras , med bestämmande derjemte
af det minsta antalet närvarande Ledamöter,
och med uppdragande åt Konungen,
att stadga arbets ordningen för denna Beredning,
hvilken äfven borde kunna, till
upplysningars afgifvande, förekalla Ämbetsmän
och andre personer.
D å särskildt Höglof. Ridderskapet och
deln behagat infordra ConstitutionsUt■
kottets yttrande, om nyttan och grundagsenlighfeten
af Bergs- och CommerceCollegi
ernns indragning, får Utskottet vörd»amligen
förklara : att, hvad först angår
yttan af de föreslagna indragningarna,
hvilken utan tvifvel legat till grund för
desamma, Utskottet ej anser sig tillständigt
att, med bedömande häraf, utsträcka
sin granskning till föremål, som blifvit
af annat behörigt Utskott handlagda, och
dymedelst inskränka eller uppehåll;'. Riksens
Ständers omedelbara pröfning rätt, samt
Bihang till R. S. Vrot. $:dje Sami.
sg3 Constitutions-UtsAottets betänAanderMc°nst*tut*0Tls'^ts^0ttets ^etänAanden. tgg
i
att, beträffande åter Grundlagsenligheten
Ut kottet finner berörde indragningar icke|
stå i strid med Constitutionens anda oci
syftning, utan endast innebära en, från den
nya regleringen härrrörande och i dess nya
system ingående förändring af sådana ad'
ministrativa former, hvarom det beror a
Konungen att, med den honom allena förbehållna
verkställande magt, i Nåder förordna.
Enär deremot, i händelse af d
begge Collegiernas upphörande, RiksRätte
komme att förlora Fyra Ledamöter, lia:
Utskottet varit omtänkt, att förslagsvis fy
la bristen i den påräknade personalen, msj
ytterligare Två Råd från Svea HofRätt]
Ett Råd från KammarCollegium. och Etl
från KammarRätten.
Slutligen har, 1 anledning af särskildt
Utskottets, pag. 114, 158, 163 och 19:, föl
rekommande förslag, ConstitutionsUtskotj
tet tagit i öfvervägande, huruvida Exped
tionsSecreterarne eller Undercheferne i Stats]
Departementen, äfvensom Cheferne fö:
BergsContoiret, för Manufactur- och Cotti]
merceContoiret samt för Tullstyrelsen, mål
te anses ega förtroende-sysslor, och såledd
kunna af Konungen, efter Nådigt god t finl
namie, entledigas; hvarvid Utskottet stadHre
nät i den mening, att ExpeditionsSecretd
raine, såsom FörvaltningsChefernes nanna®
ste män och deltagande i målens beredning,
måhända ock någon gång i deras
Iföredragning, samt begge ContoirsCheferne,
såsom i vissa fall ersättande två indragna
Collegiers. Presid nter, borde innehafva
förtroendebeställningar, men att, hvad Tullchefen
vidkommer, det torde för ändamålets
vinnande göra tillfyllets, om tan, i
likhet med Uppbördsmän, förordnades genom
Contitutorial.
I öfverensstämmelse med hvad här ofvan
blifvit anfördt och tillstyrkt, och för
öfversigten, i ett helt, af derifrån h-irflytande
Grudlagsändringar, får ConstitutionsUt-kottet
vördsam!igen uppgifva efterföljande
reductionsförslag.
Regeringsformen.
§ 5-
StatsRådet skall bestå af Tretton Ledamöter,
hvilke ege rätt att alla der förekommande
mål öfvervara, nemligen: En
list i! iasSfats Minister, som tillika alltid vofrämste
Ledamot af Konungens Hogsta
Domstol; En StatsMinister för Utrikes Äenderna,
samt Elfva StatsRåd. Ej må Fa
-
goo Constitutior.s-Vtskottets betcinkandenMConslitutions-Utskottets Eetänkcinclen. 301
der och Son eller Två Bröder på en gångl
vara ständige Ledamöter af StatsRådet.
§ 6.
Äf StatsRåden skola Fern vara Föredragande,
nemligen: En Krigs Minister för
Amnéens och blottans Ärenden; En Inrikes
Minister för ärenden, soia angå Näringarna,
allmänna Hushållningen ock Ordningen;
En FinansMinister för Cameraloch
Drätsel ärenden; En EcclesiastiqueiYlinist
er, jör Kyr ko-är enden, derunder inne
begripne Mal, rörande Allmänna Uppfostran,
samt Hälso- och Fattigvården, och
En JustiticeCanceller, Jör Fiätts- och Nadär
enden.
Bland de öfriga Sex StatsPiåden hvaraf
minst Fre böra hafva förvaltat Civilt
Ämbete, skall Ett kallas Hoj Canceller, oel
ega de särskilda befattningar, sorn l
Grundlagarna vidare bestämmas.
S 8.
Ej må Konungen fatta något Beslut i
de mål, hvaröfver StatsRådet höras bön
derest icke minst Tre af dess Ledamöter]
jemte vederbörande Föredragande, tillstädes
äro. Stats Ministr arne och samtlige
licke föredragande StatsRåd, der de icke
laga förfall ega, skola —■ — — —
med flera af dylik beskaffenhet.
§ 9-
Uti alla rnål, som hos Konungen i
StatsRådet förekomma, skall Protocojl Föras.
De till tädes varande StatsÄudets Ledamöter
vare ovilkorligen förbundne —
— — — såsom i 106 § derom vidare
stadgas.
§ 10.
Innan Årenclerna hos Konungen uti
StatsRådet anmälas, skola de, sedan nödiga
upplysningar deröfver ifrån vederbörande
Collegier och Ämbetsmän blifvit infordrade
fich inkommit, berecles af elert
Föredragande inför StatsRådet, hvarvid
minst Tre icke föredragande Ledamöter
hö ra vara tillstädes. Denna StatsRåclsBeredning,
hvars arbetsordning, genom
särskildt Reglemente, a F önun gen föreskrifves,
ege jemväl, när så nödigt pröfvas,
att från personer, af hvilka ytterit
-
502 Constitutions-Utskottets Bctänkanden,
gare upplysningar i förekommande mål
kunna meddelas, sådana, till skriftligt eller
mundtligt af gifvande, infordra.
§ 13-
Vill Konungen börja krig eller sluta
fred, kalle då till ett utomordentligt StatsRåd
samtliga StatsRudets Ledamöter, framställe
lör dem -- “■ — — Han för
Riket nyttigast finner.
§ 26.
DS JustitiaeÄrenden inför Konungen i
StatsRådet föredragas, skola, jemte JustitiaStatsministern
och minst Två StatsRåd samt
Löredraganden, Två af Högsta Domstolens
Ledamöter dem öfvervara, med den skyldighet
i allmänhet är
föreskrifven.
§ 27-
JustitifeCancellern, hvartill må utses en
Lagfaren och i Domarevärf nyttjad man,
åligge, utom hans befattning i StatsRådet,
förnämligast att, såsom Konungen*
Constitntions Utskottets Betänkanden. 303
Högste Ombudsman, föra eller —- — —
— och Ämbetsmän begångna blifva.
§- 28-
Konungen eger att — — —
men icke på deras börd. lill Civile Ämb
tsmcin inom Riket och till Domare, må
sådane män endast nämnas, som äro af den
rena Evangeliska Läran.
$ 34-
StatsMinistrarne, StatsRådens Och Ju
slitigeRådens
Ämbeten skola uppföras i Rikets
Stat, oell må icke af någon tillika med
annat Civilt Ämbete beklädas. De Två
StatsMinistrarne innehafva Rikets högsta
värdighet; StatkRudcn ege lika anseende
med de högsta, och JustitiaeRuden, med
derintill närmast varande, Milit aire Ämbetsmän.
§ 35-
StatsMinistetn för Utrikes Ärenderna,
StatsRäden, Presidenter och Chef er för Collegigr
eller i dessas ställe inrättade Verk,
504 Constitutions Ltskottets Betänkandtn,
ExpediLionsChefer i StatsförvaltningsBepartementen,
OsverStåthållaren, UnderStåthällaren
och Politiemästaren i Hufvudsta,
den, Landshöfdingar och Ståthållare i Landet,
Fäll.Marskalkar  ,
.  iin>
na sig därtill skäl ega.
§ 42.
Orden ”och StatSccreterare" utesluta'
§ 43*
Går Konungen i fält — — — -
förordne Han Justi ine StntsMinistern oci
7re andre Ledamöter af StatsRudet, sorn
der i ke ega föredragande befattning, at
föra — — — — som 8 § stadgar,
§ 99-
Orden ”Rikets Allmänna Ärendens be
redning" utesluLas.
§ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kai
las
CcnstitutionS-XJtskottets betänhandcn. 305
las — — ■" deruti före ordet;
Fyra de äldsta StatsRåd, Presidenberne
uti alla Rikets Collegier, högste Befälhafvaren
— — — — Escadern af Ar.
méens Flotta, Fyra de äldsta Råd i Svea
Idof Rätt, Två de äldsta Råd i HammmarCollegium
och KammarRätten, samt deb
äldsta Råd i hvarje af Rikets öfriga Collestzer.
Då antingen ->»-«— >—» — om
Tolf deruti sitta. Ar Presidenten i Hofrätten
af laga förfall eller jäf hindrad, företräde
dess ställe det äldsta Civila Stats
Piådet.
Denna Domstol åge
__
åter insättande i Rikets tjenst,
§ 106.
Finner Utskottet af dessa Protocoll att
någon StatsRudets Ledamot eller någon
“or tillfället förordnad Föredragande, eller
den Embetsman, som i Commandomå!
—* — — fastställd varder.
107.
Skulle ConstitutionsUtskottet _ _
— Rikets sannskyldiga nytta, eller att
Slågon Föredragande icke med oväld ra. m.
Bihang till J{. S. trot, 5:djc Sami. 59
506 Constitutions-XJtskottets betänkanden. ConstitutionsUtskottets Betänkanden 307
Riks dags-Ordning en.
£ 29*
Fattas i enlighet med redactionen vid
106 och 107 §§ RegeringsFormen.
$ 41.
Tjenstgörande StatsMinistrar, Stats*
Råd, JustitiagRåd och Justitieombudsman
kunna ej säte och stämma — —- — —•
men ej besluten öfvervara.
1 ryckfrihets-För ordningen.
i 2.
I 4’de Momentet utgå orden: "All
männa
Beredningen.
Stockholm den 11 November 1823.
N;o 73.
Anborn den 21 November 1323.
Memorial till Riksens Ständer, med för
-
slag till ett ytterligare tillägg i 98
§ Regeringsformen oell 63 § Riksdag
s Ordningen.
Uti Memorial N:o 62, af den 13 nästledne
Oclober, har ConstitutionsUtskottet
redan tillstyikt intagandet i 98 § Regeringsformen
och 63 jf Riksdagsordningen, af
en föreskrift huru förhållas hör, om Riksens
Ständers JnstitiaeOmbud man eller hans
utsedde Efterträdare i Ämbetet, vid samma
Riksdag, hvarunder de blifvit valde,
antingen afsäga sig förtroendet eller med
döden afgå. Men då bestämmandet af dessa
åtgärder i allmänhet, och således äfven
emellan Riksdagarna, synes egentligen tillhöra
Grundlagen, genom hvilken Ämbetet
ar institueradt, icke den särskilda Insructionen,
som blott ämnades att tjena tili efterrättelse
för innehafvaren, får, med anledning
af gillad motion, Utskottet för
grundlagsenlig behandling, vördsamligen
öfverlemna det förslag, att, näst efter ofrannämnde
tillägg, ett ytterligare må införas,
så lydande: “Inträffar något af dessa
fall emellan Riksdagarna, skall Riksens
Ständers rätt härutinnan genom Deras
hullin äg tig e i Banken oell Riks gälds Conloiret
utöfvas."'
Enär, på detta sätt, hufvudsakliga in
-
508 Constitutions-ZJtskottets Betänkanden,
nehållet af 26 Jf i JustitiaeOmbndsmans-In.
structionen kommer att öfverflyttas lill 98
§ Regeringsformen och 63 § RiksdagsOrd.
ningen, skulle, i händelse förslaget fram»
deles vinner Riksens Ständers bifall och
Konungens Nådiga sanction, berörde 26 §,
såsom dåinera öfverflödig, följaktligen ur
Instructionen uteslutas.
Stockholm den 15 November 1823.
N:o 74.
Ankom den 21 November 1823.
Memorial till Högvördige Tr este Stan det)
i anledning af dess åtcrremiss på Vt"
lutandet öfver ett i 26 Jf af Justi"
tiaeOmbudsmans -Instructionen före•
slaget tillägg.
Genom ProtocollsUtdrag af den 2fl
nästlidne October, har Högvördige PresteStåndet
behagat till ConstitutionsUtskottel
återremittera dess under den »4 i sammi
månad afgifna Utlåtande, rörande ett föreslaget
tillägg i 26 § af JustitiaeOmbudsmans-Instructionen.
Constitutions-ZJtskottets betänkanden. 309
Ehuru begge de till grund för återförvisningen
lagda anmärkningar, af hvilka
den ena rigtats deremot, att en föreskrift
för Riksens Ständers Fullmägtige finnes intageä,
icke 1 dessas fnstruetion, utan i Justi!
i as 0 tn buds n 1 annons, samt den andra å»
syftar ett uttryckligt stadgande, att Fullmägtige
borde, när de i Ämbetet insatte
den utsedda Efterträdaren, på samma gång
välja en ny, tydligen angå blott sådana
ämnen, dem Utskottet lemnat ovidrörda,
anser likväl Utskottet dessa anmärkningar,
hvilkas giltighet det för öfrigt erkänner,
visserligen kunna och böra till pröfning
upptagas, såsom nya frågor, föranledda af
under Riksdagen behandlade Ärenden och
inträffade omständigheter. Emedlertid och
då Utskottet redan varit omtänkt att, genom
ett föreslaget ytterligare tillägg i 98
§ Regeringsformen och 63 § Riksdagsordningen,
hufvudsakligen afhjelpa både olämpligheten
och bristen, får Utskottet vördsamligen
hemställa, om icke Högvördige
PresteStåndst skulle täckas, i sammanhang
med behandlingen af omförmälda, i Memorial
N:o 73 framlemnade Project, förklara
att de nu gjorda Anmärkningarne må för
närvarande förfalla, och således 2 6 af
JustiticeOmbudsmans-Instructionen intill nästa
Riksdag oförändrad bibehållas.
Stockholm den 15 November 1825.
gio ConstitutionsUtskottets Betänkanclen, Constitutions-Utskottets betänkanden, 511
N.o 75.
Ankom den 21 November 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
sättet för slutliga behandlingen eif
Jrågan om inlösen af 1'ilialD scon■
ternus utelöpande Skuldförbindelser.
Med bifall till Stats- och BancoUtskottens
hemställan, i Memorial N:o 580,
angående Resp. RiksStåndens skiljaktiga
meningar, i afseende på mättet för slutliga
behandlingen al frågan, om inlösen al f.
d. FilialDisconternas utelöpande Skuldförbindelser,
hafva högloft. Ridderskapet och
Adeln samt "Vällofl. BorgaieStåndet, under
der» 7:de, och Hedervärda BondeStåndet,
under den torde dennes, benäget uppdra
git ConstitutionsLtskottet att, i Riksens
Ständers ställe och med Deras rätt besluta,
huruvida frågan må antingen förfalla, elier
öfverlernnas till Förstärkta StatsUtskottets
pröfning.
ConstifutionsUtskottet, som trott sig,
till följd af Remisserna och deras innehåll,
ej allenast förpligtadt, att upptaga Ärendet,
utan äfven befogadt att detsamma, med Tre
åiksStånds öfverlåtna rätt, afgöra, har ansett
75 § Riksdagsordningen och den deruti
undantag vis åberopade 6g § af Regeringsformen,
böra härvid förnämligast tjena
till norm cch ledning för bedömandet.
Och då, enligt Riksens Ständers förordnande,
RiksgäldsContoiret allena besörjt FilialDisconternas
utredning, hvilken följaktligen
egt nära sammanhang med Contoirets
inkomster och utgifter, och direct vercat
på desamma, alldeles oberoende af,
ivarifrån de förra härflutit eller de sednare
blifvit ersatta, måste inlösandet af dessa
fisconters ännu utelöpande Skuldförbindelser
tydligen medföra en till RiksgäldsContoiret
hörande, från utredningen oskiljiktig
och dervid i förstone, efter ordentig
bokföring och upprättade numeilistor,
låräknad och godkänd utgift Men om
ock, hvad sorn af RiksStåndens olika åsiger
vill skönjas, fulla tillämpligheten af of'annämnde
6g § vore tvifvelsmål underrastad,
borde i allt fall, efter Utskottets
anka, företrädet lemnäs åt det behandlingsiatt,
hvarigenom främjades ett af Riksens
iträn der uttala dt bestämdt slut, i fråga om
tllmän uppoffring till förekommande af
tnskildta förluster; och Utskottet finner
Siedes Grundlagens rätta förstånd, särskilta
ömande omständigheter och Riksens
händers egen värdighet samfält påkalla ä
-
312 Constitutions-ZJtskottets betänkanden
rendets hänskjutande till Förstärkta StatsUtskottet
Genom
ProtocollsUtdrag får Constitu-I
tionsUIskottet tillika vördsamlignn bifogal
Sju dess Ledamöters i målet yttrade sär.
skilda mening.
Stockholm den 15 November 1823,
Utdrag af ConstitutionsUtsJottets Proto
coll den 15 November 1823.
S. D. Föredrogos Ridderskapets ocl
Adelns samt BorgareStåndets Remisser a1
den y:de och BondeStåndets af den io:di
dennes, hvarigenom —
Andre åter yttrade att RiksgäldsCon
toiret icke med egna medel, utan endast
såsom Banquens Ombud och på dess vägj^j
nar, bestridt t ilialDisconternes utredning)
att inkomsten och utgiften dervid, likasom
vinsten eller förlusten, varit och är ingea
annans än Bankens; att, på denna grund
ifrågavarande, nu mera, efter utredningen
fullbordan, opåräknade utgift jemväl korn
me att i sjelfva verket tillhöra Banken
men
Constitutions-Utskottets betänkanden, 313
men icke RiksgäldsContoiret och att sålunda
69 § Regeringsformen vore härvid
helt och hållet otillämplig, samt ändtligen
att målet, antingen det betraktades såsom
rörande en tillfällig utgift från Banken,
eller såsom motion om försutten prfescriptionstids
återställande, är, i båda händelserna,
af egenskap att kunna afgöras genom
Tre Stånds be lut, och att, der Två Stånd
stadnat emot Två, böra förfalla: Det en
da
behandlingssätt, som enligt dessa Ledamöters
öfvertygelse, instämde med Grundlagens
klara föreskrift, hvilken de trodde
sig ovilkorligen förbundne att efter bokstafven
tillämpa.
Mot beslutet reserverade sig, på de
!ör minoritetens mening anförda skäl, Herr
'rofessorn Doctor Cederschjöld, Herr Proessorn
Doctor Forssell, Herr Professorn
poctorn Thyselius, Hetr Stats StadsMajoten
Weslin, Herr Grosshandlaren Rydberg,
Herr Lagmannen Falkman och Herr CorntoerceRådet
Egge. Ut Supra
Ex Protocollo
J. D. Walerius.
Bihang till R. S. Prot, 3:dje Sami. 40
514 Constitutions Utskottets Eetcinhanden.
N.-o 76.
Ankom den 21 November 1823.
Memorial till Riksens Strinder, rörande
en till besvarande, i förstärkta Stats{jtskottet
föreslagen, af Bor gar eStåndet
förkastad Voteringsproposition.
ConstitutionsUtskottet har emottag!!
Yällofl. BorgareStåndets Proto:ollsutdrag
för den 10 dennes, a t innehåll att, ehuru
respective MedStånden ej instämt i dess
Beslut att förkasta den i BevillningsUtskottet>
Memorial N;o 49 föreslagna 7:de Voteringsproposition,
i målet rörande TullBevillningen,
BorgareStåndet likväl, enär
71 § Regeringsformen uttryckligen förmår
att, om Tre Stånd afsiå hvad ett särskildt
Stånd, i en elier annan del af Bevillningsutskottets
förslag till grunderna för Bevillningen,
sätten af deras tillämpning och
Beviilmngens fördelning, yrkat, men detta
Stånd ändock vid sin mening förblifver,
saken skall åt Förstärkta StatsUtskoltet till
afgörande öfverlemnas, samt enahanda s' äl,
hvilka ansåges verka till antagande af om*
förmälde 7-de Propo idon, äfven skulle le.
da derfiän att, öfver huru många delar a
ett förslag till Bevillning Förordning nå
got Riksstånd än stadna! i olika beslui
ConstitntiönsUtskottcts Betänkanden. 315
mot de öfrige, en enda Voteringsproposition
öfver hela förslaget icke dessmindre
kunde fasställas, funnit sig ej böra eftergifva
sin i Grundlagen förvarade rätt till
omröstning i Förstärkta StatsUtskottet öfver
hvarje de 1 af TullTarifFen, deruti Ståndet
varit skiljaktigt; I följd hvaraf Vällofl,
BorgareStåndet undandragit sig ali omröstning
öfver Propositionen, intilldess ConstitutionsUtskottet,
till hvars pröfning de»
stridiga frågan hänsköts, sig deröfver utlåtit.
ConstitutionsUtskottet, sorn tillika inhemtat
alt Högvördige PresteStåndet numera
med Vällofl. BorgareStåndet hufvudsakligen
sig förenat, får, till besvarande af
Remissen, vördsamligen yttra : att den föreslagna
propo itionen, ställd på bifall till
en, efter Bevillningsutskottets upprättade
Tariff, alla varor åsatt TuliBevillning, med
Contraproposition [å afgörandet, genom
särskilda omröstningar, huruvida Tullen
å vissa varor må, enligt BorgareStåndets
förslag, höjas eller sänkas, tyckes framställa
en förkortningsmethod, som icke slår
väl tillsammans, hvarken med de i Grundlagen
bestämda former, eller med hvarje
RiksStånds rätt, att göra sin röst gällande
i den minsta omständighet af de så vivti
~
r*
ga beskattuingsmålen, samt att, då, jemlikt
316 Constitutions-TJtskottets betänkanden,
Regeringsformens 71 §, BevillningsUtskottets^
alla för lag kunna partielt gillas eller
förkastas, och då 53 § Riksdagsordningen
förbjuder proposition, huruvida votering
bör ega rum, men den ifrågavarande Propositionen
icke allenast åsyftar votering
öfver förslaget, helt eller i massa, utan
ock, med ja besvarad, afskär möjligheten
för omröstning öfver delarna, och såmedelst
i viss måtto innefattar en proposition
om det skall voteras, ConstitutionsUtskottet
fördenskull anser Yällofl. Borea
o
reStåndet
hafva varit, enligt Grudlagen,
befogadt att, med ogillande och uteslutande
af merberörda 7:de Proposition, yrka
omedelbart företagande af omröstning öfver
dem som efterfölja.
Stockholm den 15 November 1823.
N:o 77.
Ankom den 21 November 3823.
Memorial till Riksens Ständer, med för.
slag till ändring af 59 § RiksdagsOrdningen.
Ju längre innevarande Riksmöte fram
-
Constitutions-Vtshottets Betänkanden. 317
skridit, dess mer har ConstitutionsUtskottet
öfvertygat sig alt, så framt ett medel
ej kan utfinnas till minskande af Riksdagshandlingarnas
oformliga vidlyftighet, man
skäligen måste befara, icke allenast en ständigt
vexande tryckningskostnad, utan ock
ett ännu större ondt, omedfiinnligheten af
både redaction och utgifvande. Det mest
säkra och kraftiga correctiv häremot vore,
efter Utskottets tanka, ofFentligheten af
samtliga RiksSiåndens Sessioner, hvarigenom
isynnerhet Protocollens utförliga trykning
blefve umbärlig; Men emedlertid och
intill dess för vissa Stånd en mera passande
och rymlig local hinner anskaffas, torde
man ej böra lemna oförsökta de medelbara
och partiela utvägar, sorn, utan hinder
af Grundlagen, eller med dess förändring
i smärre reglementariska delar, skulle åtminstone
småningom och i någon mån leda
till ändamålet.
*
Med antagande således af de hufvudgrunder,
att icke antalet af åhörare, men
det dem öppnade tillträdet bestämmer publiciteten,
att, der Sessionerna äro offentliga,
Protocollen lämpligen kunna i sammandrag
tryckas, utan förlust för Staten eller
Ståndet eller enskildt förläggareT att åt killiga
mindre vigtiga artiklar af Bihanget
jemväl torde medgifva en abregerad tryck
-
giS Constitutions-XJtskottets Bctänkanden.
nine;, samt att, hvad ändtligen angår kostnaden,
den för Bihanget alltid borde af
Staten bestås, men den för Protoeollen,
efter Ståndens beslut vid hvarje Riksdag,
antingen genom enskildt förlag eller af
allmänna medel bestridas, får, med anledning
af gjord motion, ConstitutionsU skottet,
för grundlagsenlig behandling, vördsamligen
underställa Riksens Höglofl. Ständer
följande förslag till ny redacdon af
RiksdagsOrdningens 59 §, i tvänne Moment
fördelade:
§ 99-
Alla hos Riks St cm elen förda Frotocoll
skola, så tidigt ske han, genom trycket
utgifvas, med undantag blott af sädana
ämnen, som hvarje Stånds enskilda oeconomie
beträffa. De Stånd, hvilkas sammanträden
hållas offentligen, må kunna
låta Protoeollen tryckas i sammandrag ;
men de öfrigas böra in extenso tryckas.
2:0 Sådana Handlingar, hvilka till
samtliga RiksStånden inlemnns eller från
dem utgå, skola icke i Protoeollen intagas,
utan der endast till sina rubriquer anföras.
De böra, såsom ett Bihang till samtliga
RiksStåndens Protocoll, särskildt och
1
Constitutions-Utskottets Bctänkanden. 515
på Statens bekostnad, från trycket utgifvas,
K emun gens Propositioner .Riksens Ständers
underdåniga Skrif velser samt RiksdagsBeslutet,
till hela deras vidd, mende
öfriga Handlingarna, allt efter Riksens
Ständers förordnande, antingen in extenso
eller ock i sammandrag.
Stockholm den 21 November 1823,
N:o 78.
Ankom den 4 December 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning
af Ridderskapets och Adelns återremiss
på Utskottets förslag till etttillägg
i 28 § Riksdagsordningen.
Genom ProtocollsUtdrag för den 23
nästlidne October, hvilket den 20 dennes
ankommit, har ConstitutionsUtskottets den
14 i för tnämnde månad, under N;o 66 aflåtna
Memorial, angående ett föreslaget
tillägg i 28 § Rik dagsOi dningen, blifvit
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln återförvisadt,
med åtskilliga för Ståndets gemen
amma tanka förklarade anmärkningar,
sorn åsyfta, dels bestämmandet af Utskotts
-
320 Constitutior.s-Utskottets bctänkanden.
Suppleanternes antal, efter omständigheter*
na och i män Ledamotspersonalen, dels
en fydlsgare uttryckt inskränkning af Suppleantens
mnctions, endast till den händelse,
dä ordinarie Ledamot af laga förfall
hindras, dels ock det projecterade stadgandets
hänflyttning till 79 § Riksdagsordningen,
hvarest sättet till ledighets erhällande
fiän Ledamolskap i Ut kotten afhandlas.
ConstitntionsUtskottet, som funnit anmärkningarne
icke sakna giltig grund, förmodar
att Resp. RiksStändens meningar i
ämnet skulle bäst och lämpligast sammanjemnkas,
om det allmänna stadgandet, rörande
Suppleants-val, säsom egande sammanhang
med de i 28 § Rik dagsOrdningen
föreskrifna Ledamotsvalen, infördes uti
denna §, med fasställande tillika af ett
minimiantal, och om deremot i 79 § utstakades
de särskilda fall, i hvilka Suppleanterne
borde temporairt biträda Utskotten.
I sädant afseende fär ConstitntionsUtskottet,
med modification af dess förra förslag,
vördsamligen tillstyrka, det mätte i
28 § Riksdags - Ordningen , efter orden:
”Hemliga Utskottet väljes, då Konungen
sådant äskar,” inflyta en så lydande ny
punct:
Constitutions-Utskottets betänkanden. 321
punct- "För hvarje Riksens Ständers Utsiott,
det sistnämnda undantaget, böra jemväl
utses a hvarje Stånd minst Två Suppleanter,
med det åliggande, som i 79 §
vidare stadgas,” samt likaledes i 79 § efter
orden: ”och gifve sådant derefter i sitt
Stånds Plenum tillkänna,” redactionen på
följande sätt förändras: 'då, i händelse leoighetcn
beviljas, de 1 främst i ordningen
varande Suppleanten emedlertid inta^e hans
rum Sådant må äfven ske, när Ledamot
befi anes af Laga förfall hindrad; Men
har han, flera än Tt e gånger å rad, från
Utskottets sammanträden, utan Laga förfall,
sig afhallit, hvilket den främste derstädes
varande Ledamoten af hvarje Stånd
bör i vederbörande Stånds Flenum anmäla,
vare den sålunda uteblifne från Utskottet
skild. Utan gällande skäl må ej etc.”
Stockholm den 26 November 1823.
N:o 79.
Ankom den 11 Dacember 1523.
Memorial till Riksens Ständer, angående
Herr A. von Har bmans dorff $ Motion
Bihang till R. S. Vrot, $:dje Sami. 41
522 Constitutions-Vtskottets betänkanden.
om förändring af 25 och 26 §§ i Ju
stitiaeOmbudsmans-lnstructionen,
Medelst ProtocollsUtdrag för den 23
sistledne October, ankommet den 1 dennes,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat
till ConstitutionsUtskottet remittera
ett af Herr August von Hartmansdorff, på
anförda skäl framstäldt, och af flere Herrar
Ledamöters yttrande beledsagadt förslag,
det måtte, i 25 § af JustitiasOmbudsmans-Instructionen
orden: ”innan näst infallande
Riksdag med döden afginge,” för
ändras till: ”emellan Riksdagarna från ämbetet
afginge,” samt 26 § i nämnde instruction
erhålla följande lydelse: ”Afgår Justi
tiaeOmbudsman från Ämbetet, under påstå
ende Riksdag, före eller efter det I agtima
valet till detta Ämbetes besättande, förhål
les med utseendet af en efterträdare, på
sätt 97 § Regeringsformen föreskrifver. Afgår
Justitieombudsman emellan Riksdagarna,
sammanträde genast Fullmägtige öfver
Banco- och Hiksgäldsveiken, och insätte
i Ämbetet, genom ProtocollsUtdrag,
den person Riksens Ständer till hans efterträdare
emellan Riksdagarna utsett. Blifver
denne till verklig Justitieombudsman
förordnat!, välje genast bemälde fullmägtige,
samfält och per capita, en annan. Lag
samma vare, om denne person rättigheten
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 325
till efterträdandet sig emellan Riksdagarna
afsäger, eller eljest derifrån afgår. Under
påstående Riksdag förhålies dermed enligt
98 $ Regeringsformen.’’
ConstitutionsUtskottet finner^Lessa förändringar
dels stridande mot Grundlagen,
enligt hvars klara bokstaf och mening Suppleanten,
hvilken måste ega samma qualiteter,
som hos Ordinarien erfordras, är bestämd
att efterträda JustitiaeOmbudsmannen,
äfven örn denne under Riksdagen, efter
Lagtima valet, afgår, dels numera öfverflödiga,
sedan Utskottet föreslagit, ej allenast
i Memorial under N:o 63 af deci
14. October, ett nytt Stagande i 26 § af
JustitiaeOmbudsmans-Instructionen, hvilket
samtlige Rikstånden redan gillat, utan ock
i Memorial under N;ris 6a och 73 af den
13 October och 15 November, två särskilda
tillägg i 98 § Regeringsformen och 63 §
Riksdagsordningen, dem jemväl samtlige
Stånden till grundlagsenlig behandling
godkändt.
Vid sådant förhållande, och enär först
i den händelse att berörda Grundlagstil*
lägg vid nästa Riksdag blefve afslagna, något
behof af Justi t i Ombudsmans-Instructionens
ytterligare förändring synes kun
324 Constitutions-Tjtskoltcts betänkanden,
na uppstå, tror Utskottet sig ej böra Herr
von Hartmansdoiffs förevarande Motion
tillstyrka, utan( hemställer vördsamligen, om
icke den måtte anses förfalla.
Stockholm den 9 December 1823.
N:o 80.
Ankom den si December 1823.
'Memorial till Riksens Ständer, vied förslag
till ändring i 43 och 44 §§ Riksdags
Ordningen.
En Ledamot af Höglofl Ridderskapet
och Adeln har, genom ingifven Motion,
gjort ConstitutionsUtskottet uppmärksamt
på de olägenheter, sorn uppstå aftvå eller
flira Utskotts förening till samfällt behandlande
af en remitterad fråga, och särdeles
på den, vid sammansatta Utskotts förvandling
till Nämnd, inträffande oformlighet
att samma personal, hvilken, i egenskap
af Utskott, endast formerat en underordnad
och beredande myndighet, sedermera upphöjas
till en Öfver-Instance, en skiljeman
RikssStånden emellan.
Constitutions Utskottets Betänkanden, 325
Vid öfvervägande häraf, har hos Constitutionsl
dskottet förekommit att, likmätigt
56 § Regeringsformen, allmänna frågor
skola hänvisas till behörigt Utskott;
Att jemväl i 54, 4/h 49 oc^' 75 § § Riksdags-Ordningen
nyttjas ordalagen: visst,
särskildt, vederbörligt Utskott, eller det
som med målet befattning egt; Att, enligt
51 §, ämnen af olika beskaffenhet icke få
i en skrift sammandragas, hvarmed synbarligen
åsyftats att ingen väckt fråga måtte
fordra remiss till flera än ett Utskott;
att 43 § tillåter Utskotts sammanträde med
annat eller andra, för gemensam öfverläggning,
icke för gemensamt beslut, samt att
stadgandet i 73 § Riksdagsordningen om
Utskotts förstärkning till Trettio Ledamöter
af hvarje Stånd, tydligen haft för ändamål
att dess vanlige Utskotts Ledamöterne,
hos hvilka en genom handläggningen
redan vunnen, tillförlitligare sakkännedom
måste väntas, skulle deltaga i afgörandet,
men icke dessmindre kunna dervid öfverröstas
af de invalda nya, som fördenskull
borde tillsammans bilda ett starkare antal
än den högsta ordinaira Utskotts-personalen :
hvadan ConstitutionsUtskottet ock förmodar
att det under sednare Riksdagar uppkomna
mis förhållandet härrört frän en
felaktig tolkning, så väl af 43 § Riksdagsordningen,
i afseende på det Utskotten des
326 Constitutions-Utskottets betänkanden.
lemnade tillstånd att nied hvarandra sammanträda
in Plenis, sorn äfven af 1 Mom.
44 S, hvarest, med afvikelse från ordalagen
i 56 § Regeringsformen, stadgas att
målen böra utredas af behöriga, icke behörigt,
Utskott.
Då nu dessutom, jemlikt 54 och 36
§§ Riksdagsordningen, hvarje ärende af
större omfattning, eller sådant, som icke
på visst Utskott heror, obehindradt kan
förvisas antingen till något förut i Grundlagen
bestämdt, eller till ett särskildt för
tillfallet nedsatt Utskott,, och då afsigten
med de i 43 tillåtna £emensanima öfverläggningar
häst torde uppfyllas genom Deputerades
sammanträde, hvilket rådplägningssätt
Lagstiftaren äfven så‘■om tjeriligast
utmärkt, får, till återförande härutinnan
af RiksdagsOrdningens rälta tillämpning,
ConstitmionsUtskottet för grundlagsenlig
åtgärd, vördsamligen framställa det
förslag, att första puncten af 43 § mätte
sålunda förändras: ”Skulle ett Utskott anse
nödigt, att till öfverläggning or.i något
ärende af särdeles vigt, med annat eller
andra Utskott sammanträda , vare sådant
tillåtet, på det sätt hvarom Utskotten öfverenskomma,
dock alltid genom Deputerade,
frän det eller de Utskott sorn bill
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 327
kallas," samt usta Momentet af 44 § er“
hålla följande jemkade redaction: ”Konungens
propositioner, äfven om allmänna frågor,
hvarmed förstås sådana , som kunna
eller böra komma under samtliga RiksStåndens
öfverläggning och pröfning, må ej i
Riksens Ständers Plena till omedelbart afgörande
upptagas, u an skola öfverlemnas
till utredande åt behörigt Utskott, hvars
yttrande, deraf alltid ett exemplar må hvarje
Stånd meddelas, bör, enligt hvad här
ofvanföre samt vidare i Regeringsformens
56 § stadgas, föregå Riksens Ständers beslut;
och kunna, när så nödigt pröfvas,
Riksens Ständer genom Ståndens pluralitet,
förelägga Utskottet viss tid till Betänkandets
afgifvande.’’
Stockholm den 9 December 1823.
N:o 81.
Ankom den 16 December i823‘
Memorial till Riksens Ständer, med utlåtande
öfver Ire Stånds återremisser
på Utskottets Förslag, i anledning af
dt särskildta Utskottets Betänkande
328 Constitutions- Utskottets Betänkanden.
om Styrelseverkens reglering förekommande
Grundlagsfrågor.
Röglofl. Ridderskapet och Adeln. Högvördige
PresteStåndet och Valiofl. BorgareStåndet,
hafva nied Åtskilliga anmärkningar,
som des a RiksStånd, hvart för ■ ig-,
förklarat utgöra deras gemensamma tankar,
återförvisat ConstitutionsUlskottets,
under j\:o 72, den 11 nästlidne November,
afgifna Utlåtande och förslag i anledning
af de uti särskilda Utskottets Betänkande
om en hy Styrelseverkens reglering, förekommande
Grundlagsfråga ; hvarvid tillika
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Välloll
BoigareStåndet förelagt Utskottet, till
återreniissernas besvarande, Åtta dagars
tid, räknadt från den 8 dennes.
I öfverensstämmelse med 56 Jf Regeringsformen,
tillhör det således ConstitutionsUtskottet
att, äfven der det ej funne
s1 äl att förändra sin en gång stadgade öfvertygelse,
söka i möjligaste måtto sammanjemka
RiksStåndens tankar, och, att
för öfrigt till deras behandlande anmäla
de oförenliga kiljaktigheterna; Och Utskottet
skyndar att uppfylla denna pligt#
likväl med fästadt afseende å anmälknin
garnet
-
Cons titti tionsUtskottets Betänkanden. 329
garnes R'ikildla besk. fiVi het och Stård<-  Flu i aliteicns olver vägande. L< u dnii’gs;ät\
Vällofl. BorgareStånrlet ftatnstaller an*
tnärkningsvi«, den allmänna ats, ali, enär
Särskilta Utskottets Betänkande gilindas på
en Körtel. Maj ts Nådiga Proposition, och
skall vara att anse lika med en Stian, Särskildta
Utskottets förslag bör, j< nival i de
delar, hvari det icke af C<>n.-iillitintisL tskottet
gillas, kunna hvila till afgörande
vid nästa Riksdag. Men då ingen annan
( rundlags behörig Pioponent af Grundlagsförändringar
finnes, än Korungrn eller
ConstiintionsL tskottet, då särskildta Utskottets
Betänkande, ehuru löranledt af en
Kongl. Maj ts Nådiga Skrifvelse, dock ej
är någon .-Adan, och * j mindie nå^on Kongl.
Maj:ts Propr» ilion, hvilken vanligen åtföljes
af Redaction förslag, orh ej får modifieras,
samt då dessutom icke särskildta Utskottet
omedelhai ligen, ulan, i stöd af Riks.
Ståndens Remisser å Kongl. Maj ts Nådiga
skrifvelse , saint Organi ationsCommittéens
och Särskildta Utskottets utlåtanden, Constiluti
nsL tskottet framlagt förslagen, tror l tskottet
dem rj kunna annorlunda Inhandla
, än sorn des egna, på det sätt nemligen
, att endast hvad Constitutions’ tskottet
tillstyrker, må blifva Riksens Ständers
Bihang, till Zt, $. Prat. 5'djt SamL 43*
$33 Constitutions-Vtskotrets betänkandet».
beredda, till rasta Rik dag hv*ilande yttrande;
hvadan Utskottet förmodar, att Väl
BorgareStåndet,
med frånträdande af
sin generella anmärkning, torde låta vid
detta vördsamma förklaiande bero.
Mot de partiella förslagen vid 5 och
6 §§. RegéringsFormen, handlande om
StauRådets samman ättning, och hvilka
ämnen, såsom egande med hvarandra oskiljaktig
gemenskap, måst» i ett helt betraktas,
anmäi ka :
i‘o PresteStåndet, att, emot särskilta
Utskottets förslag, Justitiae Statsministern
bibehållits vid sin egenskap af StatsRådets
och Högsta Domstolens främste Ledamot,
ntan all föredragnings-befattning i StatsRådet.
Till Högvördige PresteStåndets närmare
besinnande, öfverlemnar vördsamli»
gen ConsiitutionsUiskottet, om icke Ståndet,
på redan anförda, från Grundlagens
anda och syftning hemtade skäl, täcktea
nedlägga denna anmärkning och foga sig
efter de tre RiksStånd, som härutinnan godkänt
Utskottets åsigt.
250 Riddernkapet och Adeln, samt Borgareståndet,
att en Krigsminister bör finnaa
Cvnatitutions Utskottets Bctänkandtn, 331
För Lsndsförsvaret, och en annan för Sjöförsvarets
ärenden; i sammanhang hvarmed
Ridd»r»kspet och Adeln yrkar, atfc
StatsRfidets L©?^motera collectiva antal,
mätte ctfas frän Tretton tili Fjorton.
Som, i denne fr •g*, Två Stånd slädnät
root Två, och meningarne hvilka å
ömse sidor äro af vigtig» skäl understödda,
icke medgifva någon sammanjemnkning, föranlåtes
Utskottet till den vörds*mma hemställan,
att, i händelse samtelig* RiksStånden
iek» stall» förena sig, om enahanda
yttrende, »kiljaktigheten må afgöras genom
ConstitmionsUaskottet, försiaskt till Tjugu
Ledamöter #f hvarje Månd, och får derjemte,
för tidene vinnande, uppgifva en så
lydande Voteringsproposition.
Den som vill att, enligt ConstitutionsUtskottets
förelag, Land- och Sjöförsvarets
ärenden sftola i Stat Rådet af en enda
Krigsminister föredragas, röste Ja.
Den det ej vill, röste Nej. Tinner
Nej, framställas till Grundlagsenlig behandling,
det förslag vid 6 §. Regeringsformen,
att en Krigsminister må föredraga Landförsvarets*
och en SjöMini ter Sjöförsvaret*
ärenden, samt, i följd deraf, genom 5 Jf.
stadgas StatsRåuspersonalens tillökning med
en Ledamot.
233 Constitutions-Utshottets betånkandcn.
35<V Riddcr«kapet och Adeln, att Ju»
5t'ti eUanCi II*-iti bör föredraga GrundlagsO'Ii
Ju-liticB trenden, undantagandes Iråuor
t m ' åd i brottmål, hvilka skulle al RevisionsSecreterare
förediagas, samt BorgarStåndet
att Rrvi inus Secreterame bora hädanefter,
sorn hittills, föredraga Justiliafren
derna.
Enär Högv. PresteStåndet lemnat Ju»
Stitiaeärendernas föredragning åt Jusi i t i asSlatsIWinistern,
och Valbifl BorgareStådeis
anmärkning, icke åsyftar någon ny G)tind
lags föieskiift, man endast fötkastandel af
den föreslagna, men HögloA. Ridder.skåpet
och Allein samt Hederv. BoodeSlåndet,
nied eller man modifioalion, g illat Utskottets
förslag, anser Utskottet lämpligast den
medelväg, alt vördsamligen tillstyrka de
öfrige R-speciive RiksSlånden antagandet
af Högloft. Ridderakapets och Adelns ofvan*
berörde mening.
i\rt Preste- och B irgareStånden, alt
r edie JustitijeRevisionen hör stå under
Högsta Do stolens, icke under JustitiesC
ancel 1 ercus förmanskap.
Denna anmärkning, föranledd af ett i
Utskottets -Memorial influtit uttryck, och
Cort stitutions-Utskot tets Bctankanden. 333
tillika derrf atf bemnlde Två RiksStånd
icke ' eldt ainaga Justi-ifeCancellein så <»m
Fon-diagande 1 StatsRidet, synes vid icke
riglad mot något bestämdt förslag, eller
ingående i Gt undtags redactionen. Dock
lår Utskottet häröfver meddela den vördsamma
förklaring, att det visserligen anser
JustitiasRevisionens Ämbets- och Tjenstemän
underlyda den myndighet, som de betjena
, och sålunda alven Högsta Domstolen.
5:0 BorgareStåndet, att StatsSecreterame
må kalla , icke IVlini.lrar men Föredragande
StaisRåd,
Utskottet hemställer vördsamligen, om
icke Vallöf!. BorgareStåndet, medel t den
mer distinctiva, i sig sjelf likgiltiga lienämningens
godkännande , behagade foga
sig efter Re pective MedStånden.
60 Ridderskapet och Adeln, att från
HofCancel lerens i Gund lagat ne antydda befattningar,
må undantagas de, som Särskildta
Utskottet ansett böra fiån han» Ämbete
skiljas.
Utskottet finner ej skäl att förändra
det begrepp om HofCancellern» constiiulioneli
vigliga bestämmelse, sorn grundat
534 Constitutions-Utskottets betånkanden.
Utskottets afstyrkande å Särskildta Utskottets
omförmälda förslag ; förmodande Utskottet
att Högloft Ridderskapet och Adeln
täckes i denna del med de öfrige Riks*
Stånden sig förena.
7:0 PresteStåndet, att HofCancellern
må ega särskildt inseende öfver RiksArchivet
och Kongl. Tryckeriet.
Det torde utan tvifvel göra tillfyllest,
ett från Grundlagen intet hinder möter för
öfverlemnande! åt HofCancellern af en sådan
uppsigt, hvarom åter något uttryckligt
Giundlags-stadgande icke lärer erfordras.
8 o Ridderskapet och At>eln, att 6 §.
Regeringsformen måtte omredigeras, med
hänsigt till ordningen, hvari Föredragande
StatsRåden blifvit uppstälde.
Då ingen anledning synes för handen,
Ätt andra den Ordning, i hvilken Regeringsformen
upptager SiatsSecreterarne, hvarom
icke eller förr «n nu fråga varit vackt, och
då JustitiajCancellern, såsom en tillkommen
ny Föredragande, lämpligen bör sist ibland
dem nppnämnas, hoppas Utskottet att Högloflige
Ridde skåpet och Adeln skall täckas
i denna, mindre mrgtpåliggande omständighet,
sig efter MedStänden foga.
Constitutions-Ustkottets betånkanden, 535
Det af Höglo!]. Ridderskapet och ddeln
uti 8 $. yrkande tillägg efter orden j
”dere t icke minst t re af dess,* med orden:
"icke Föredragande," tillstyrker Utskottet
vörd-amligen, såsom främjande en större
tydlighet. Hvaremot Utskottet icke kan
gifva anledning dertill alt orden: "Samtlige
icke Föredragande StatsRåd må u hytas
mot orden : StatsRudets samtlige Leda
möter,
emedan StaisRådet ovillkoiliga sam
7
O
manträdande in Fleno vid andra än det i
13 anvisade utomordentliga fall, icke
synes nödigt eller med de Föredragandes
trägna befallning förenligt.
Sedan alla de Tre återremitterande
Stånden ansett betänkligt och olämpligt,
att i Regeringsformen intaga den af Utskottet
föreslagne Stats Råds Beredningen ,
räknar Utskottet för en skyldighet att, med
frånträdande af samma förslag, tillstyrka
Tlederv. BondeStåndet, att de Respective
MedStåndens mening instämma.
Det förtydligande Höglofl. Ridderskapet
och Adeln äskat, genom tillägg i 26
§. efter orden: "JustitiaeStatsminisiern och
minst Två,” af orden : icke Föredragan
de,
" äfvensom den af samma Stånd be»lutr»Ä
förändring i 2" §. af orden : ’må utses,’*
till orden : ”Konungen må nannia, ’ öfver]
em nar Utskottet vördsamligen till da öfriga
Respective RiksStåncens bifall.
336 Constitonutis- Utskottets Betänkanden.
Hörl< fl Rhhlers-kapetc och Ad Ins yr.
leande, att i qQ . niette efter oirbn : "Civile
Ämbetsmän inom Riket,” tillägga':
"föredragande i Cam.nandomcd," kan bos
de re andra Stunden d< stoivmidre af f t
skottet understödjas, <-om ifråuavat amie lillätt"
innebär en alldeles ny motion, Iivhitill
icke ens från Särskildta Ui.-kottels Betänkande
bemtats enledning.
Anmäi kningen mot den i 54 /• J,lc,i
tifeRåden
För>l.it:«vis till,md i lindre väirliv
■
bet,
torde Vallofl. Borgare landet betiat;et
J^ta med afseende å Med tåndens gillande
åtgärd, förfalla.
Enär de T re återremittera».de tånden
'minil Chefen f.ir Tulblyreisen böra förses
meri Kongl. Maj ts r.årliga FuIImagt och
innehafva förtroende Ämbete, tillstyrker
vörrbamligen Utskottet en sådan ändring,
medelst denna Ämbetsmans införande tili
55 § ; men bet t aflande Högh fl Ridder*
skåpet och Adelns foi klarade tankat, att
i namnrla §. ord: t: "Stats örvabniigsDe
partemenieii
" bor utbytas mot 'StitsExjtedltionernn,
" samt ordet; ”v nrleiSiåthillareii
’ utgå saknar Utskottet nog giltiga
skäl att desse lorand» ingar till de öfriga
RiksStåndens Lii all hemställa.
P4
ConstitutionS‘Utskottets betänkanden. 337
På sätt Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Vällofl. BorgareStåndet vid 102
§. yttrat, föreslår Utskottet vördsamligen,
att, i dess redactions-project, orden: ”af Arméens
Flotta,’ må ändras till: 'af Kongl.
Majus Flotta
Slutligen och i följd af Höglofl. Ridderskap
ts och Adelns anmärkning emot
Förslaget vid 41 §• Riksdagsordningen, tillstyrker
Utskottet att i denna §. orden:
^Tjenstgörande StatsMinistrar, StatsRåd,
”JustitiaeRåd och Justitieombudsman,” må
förändras till; ”StatsRådets och Högsta
'•'Domstolens samtlige Ledamöter, äfven''sorn
JustiticeOtnbudsmannen, m. m/*
För öfrigt bifogas vördsamligen en
provisorisk uppgift å de nu ytterligare tillstyrkta
Grundlagsändringarne, med öppet
rum för dem i 5 och 6 §. §. RegeringsFormen,
sorn ankomma på vidare behandling;
förbehållandes sig Utskottet att, sedan
Riksens Ständers Utlåtande i ämnet
hunnit definitift beredas, få aflemna sådane
fullständige Redactionsförslag, som
vid nästa Riksdag må kanna med Ja och
Nej besvaras.
Stockholm den 11 December 1823.
Bihang till R. S. Pre t. 3: eije Sämb 43-
338 Constitutions-Utskottets Betänkanden, ! Constitutions-Utskottets betänkanden. 339
Regeringsformen.
§ 5»
StatsRådet skall bestå af - - Ledamöter
hvilke äge rätt att alla der förekommande
mål öfvervara, nemligen: En Justitias-StatsMinister,
som tillika alltid vare
främste Ledamot af Konungens Högsta
Domstol; en St3tsMinister för utrikes ärenderna,
samt - - StatsRåd. Ej må Fader och
Son eller två Bröder på en gång vara ständige
Ledamöter af StatsRådet.
§ 6.
Af StatsRåden skola - - vara Föredragande
nemi.: En KrigsMinister för - - ärenden;
en inrikes Minister för ärenden, som
angå Näringarne, Allmänna hushållningen
och Ordningen; en FinanceMinister för
Cameral- och DrätselÄrenden; enEcclesiastiqueMinister
för KyrkoÄrenden, derunder
inbegripna mål, rörande Allmänna Uppfostran
samt Helsö- och Fattigvården, och
en JustitiaeCanceller, för Grundlags- och
Justitice-är enden, med undantag eif frågor
om Nåd i brottmål, hvilka af RevisionsSecreterare
må föredragas.
§ 8.
Ej må Konungen fatta något beslut i
de mål , hvaröfver StatsRådet höras bör,
derest icke minst tre af dess icke Föredragande
Ledamöter, jemte vederbörande Föredragande
tillstädes äro. StatsMiniatrarne
och samlige etc.
§ 9*
(Lemnad utan anmärkning.)
§ 10.
Innan ärenderna hos Konungen uti
StatsRådet föredragas, skola de, genom
nödiga upplysningars inhämtande från
vederbörande Ämbetsverk) af den Förer
dragande beredas,
$ isingen
anmärkning.)
$ 2 6.
Då JustitiaeÄrenden inför Konungen {
StatsRådet föredragas, skola, jemte Justi.
34° Constitutions-Utskottets betcinkanden.
tiasStatsMinistern och minst Två, icke Föredragande
StatsRåd, samt etc.
§ 27*
Justitia*Cancellern hvartill Konungen
ma nämna etc.
$ 28.
(Ytterligare förändring afatyrkt.)
§'34-
(Likaledes.)
§ 35*
StatsMinistern .... inrättade Verk.
Chefen för 'tullstyrelsen etc.
§. §. 42, 43 och 99.
(Lemnade utan anmärkning.)
§ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kallas
■* Escadern af Kongl. May.ts Flotta etc,
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 341
§. §. 106 och 107.
(Utan anmärkning.)
Riks dags-Ordningen.
§. 29.
(Utan anmärkning.)
§• 41*
StatsRådets och Högsta Domstolens
samtlige Ledamöter, äfvensom Justitieombudsmannen,
kunna ej etc.
N:o 82*
Ani?om den December 1O25.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
sättet för slutliga behandlingen af
frågan om Allmänna BrandförsäkringsF
erkets Länsrätt i Banken.
Sedan, med bifall till Stats - och BancoUtskottens
hemställan, uti Memorial under
242 Constitutions-Utskotlets betcinkanden.
I\:o 623 af den 26 nästlidne November,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Viillofl.
BorgareStåndet och Hederv. BondeStåndet
täckts uppdraga ät ConsdtutionsUtskottet
filt, med Riksens Ständers rätt och i Deras
ställe, bestämma sättet för slutliga behandlingen
af den väckta frågan om Lånerätt
i Riksens Ständers Bank för Allmänna
Brandförsäkringsverket, och således afgöra,
antingen densamma må, enligt Höglofl.
Riddefskapets och Adelns samt Högvördige
PresteStåndets tanka, förfalla, elier ock,
efter Vällofl. BorgareStåndets och Hederv.
BondeStåndets, 'till förstärkta Stats- och
BancoUtskotten hänskjutas, får ConstitutionsUtskottet
vördsamligen förklara att,
då 72 §. Regeringsformen , hvartill 75 §•
Riksdagsordningen lemnar hänvisning, egentligen
handlar om Bankens GrundFörfattningar
och Riksens Ständers Allmänna
Förvaltnings-föreskrifter, men den närvarande
frågan om Lånerätt i Banken endast
innebär och afser en Speciel Förvaltningsoch
dispositions-detail, Utskottet finnér samma
fråga, jemlikt berörde Riksdagsordningen
§., kunna och böra förfalla.
Stockholm den 11 December 1823.
Constitutions Utskottets Betänkanden. 245
Nto 83.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning
af Ridderskapets och Adelns återremiss
på förslaget till ett tillägg
i 56 jf. Regeringsformen.
Det förslag ConstitutionsUtskottet, uti
Memorial under N;o 71 af den 11 nasti.
November, afgifvit till ett tillägg i 56 §.
Regeringsformen, har från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit återförvisadt, med
en för Ståndets gemensamma tanka förklarad
anmärkning, syftande derhän att, till
förekommande af misstydningar och tvister
i framtiden, ordet: ”Önskningsmål,’’
måtte utbytas mot orden: ”de mål, hvar.
°na 89 §• handlar.”
ConstitutionsUtskottet Unner val betänkligt
att ordagrant tillstyrka denna förändring,
enar önskningsmål kunna beredai
äfven af andra Utskott än Allmänna Besvärsoch
EkonomieUtskottet, och då dessutom
8g §. Regeringsformen handlar icke blott
om egentliga önskningsmål, utan ock om
sådana, Rikets Styrelse beträffande ärenden,
dem Konungen öfverlemnar åt Riksens Ständer
att gemensamt med honom afgöra, och
hvarvid förfares , såsom för Lagfrågor är
stadgadt; men medlertid får, med anled
-
344 Constitutions-TJ tskottets betänkanden.
ning af återremissen, och för att gifva
önskningsjmålen den i 89 §. använda benämning
, Utskottet vördsamligen hemställa,
om icke dess förra förslag vid 56 § Regeringsformen
mätte omredigeras på följande
sätt: ”Dock ir.å i de mål der Rik
sens
Ständer endast ega magt att besluta
underdåniga föreställningar och önskningar
, Utskotts först framstälda förslag genast
af Stånden konna med ändringar antagas.
” '
Stockholm den xi December 1823.
N;o 84.
Ankom den 17 December 3823.
Memorial till Riksens Ständer, tued yttrande
om sättet till slutliga behandlingen
af frågan rörande omsättningsbcloppet
för DiscontLån.
Med bifall till BancoUtskottets den 9
dennes onder N;o 96 allåtna Memorial, i
anledning af Respective RiksStåndens olika
beslot om sättet till definitiva behandlin
-
gen
Constitutions-TJ tskottets betänkanden. 345
gen af frågan rörande omsättningsbeloppet
för DiscontLån, hafva Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högv. PresteStåndet och
Hederv, BondcStåndet oppdragit åt ConstitotionsUtskottet
att, med Riksens Ständers
rätt och i deras ställe, afgöra, antingen
ärendet må, enligt Ridderskapets och
Adelns samt BorgareStåndets mening, förfalla,
eller ock, enligt Preste- och BondeStändens
hänskjotas till förstärkt BancoUtskott.
Efter den åsigt ConstitotionsUtskottet
nyligen i ett annat mål framstält, handlar
72 §. Regeringsformen, om Banqoens Allmänna
Förvaltning, likmätigt de GrundFörfattningar
som det af Riksens Ständer beror
att stifta och npphäfva. Här synes
dock saken angå, icke något nytt Reglemente
för Banqoen, icke ens någon ny
Discontinrättning och Reglemente derföre,
utan blott sådana partiella ändringar i det
äldre Reglementet, hvilka tilläfventyrs skulle
af BancoDiscontens utgrening i underlydande
LåneContoir föranledas. Då nu
dessa tillfälliga och locala omständigheter
icke oundgängligen medföra någon rubb
ning af da förra omsättningsvilkoren; då
tvärtom, det som gäller för ett helt, jemra!
måste, så vidt möjligt är, tillämpas för
Bihang tiil R, S, Frat. $:/Ljs Sami, /J4’
346 Constitutions- Utskottets Betänknndert.
delarne, och då dessutom det äldre stadgandets
tillvaro gör umbärligt hvarje nytt,
der RiksSlåndens pluralitet icke ansett detta
sednare vara bättre, finner ConstitutionsUtskottet
att, enligt 75 $. Riksdagsordningen,
sammanstäld med 72 §. Regeringsformen,
närvarande fråga kan, och således
äfven bör, förfalla.
Stockholm den 13 December 1823.
Utdrag af Constitutions Utskottets ProtO'
coll den 15 December 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Munck af
Rosenschöld, som varit skiljaktig från det
beslut, hvilket innefattas i Memorialet N:o
84» uppläste nu en ReservationsSkrift, så
lydande:
”Mot det af Constitutions-Utskottet
nu fattade, på'1 en Pluralitet af 3 röster
grundade beslut, reserverar .jag mig såsom
rakt stridande både mot Grundlagens bokstaf
och mening. 75 §. Riksdagsordningen
stadgar att, då 2 Stånd stadnar mot
2, skola de Reglementen , som af Riksens
Ständer göras och i 72 §. Regeringsformen
omnämnas, afgöras genom en Nämnd, enligt
RiksdagsOrdningens 73 Jf. Den fråga,
Constitutions»Utskottets betänkanden. 347
hvilken nu af g Stånd är remitterad till
ComtitutionsUtskottet, och om hvilken 2
Stånd stadnat mot 2, angår det nya Reglementet
för våra BancoDiscontVerk. Ehuru
detta Reglemente lill en del upptager hvad
som är i det gamla stadgadt, så är det så
mycket mer nytt, som, i enlighet med 32
Jf. Riksdagsordningen, vid hvarje Riksdag
ett nytt Reglemente bör utarbetas, och sedan
Banquens publicitet är besluten, ett
nytt Reglemente icke kan annat än vid
hvarje Riksdag författas. Det gamla Reglementet
är således förfallet och kan icke
gälla i någon punct. Om en punct ur
gamla Betänkandet upptages i det nya, är
det dock ej att anse för ett partielt bibehållande
af gamla Reglementet.
Nu är af ConstitutionsUtskottet ifrå"
gavarande punct förklarad förfallen. Häraf
kan uppstå den oformlighet att intet af
Riksens Ständer afgöres i afseende på om*
sättnings-summan för DiscontLån, och att
således intet vid denna Riksdag blifver
stadgadt härom. Ty hvarken det hela eller
en del af det gamla Reglementet är
numera ett rättesnöre för Bancoförvaltningens
alla grenar, utan en fullkomlig nullitet,
hvarföre ej möjligen frågan om afbetalnings-summan
skulle, enligt Grundlageiy
248 Constitutions-TJtskottets betänkanderi.
lunna afgöras, utan om något Ständ frånginge
sitt förut tagna beslut.
Och skulle, enligt Herr Professorns
begäran, detta särskilta anförande hvaruti
BondeStåndets samtlige närvarande Ledamöter
instämde, Utskottets till Riksens
Ständer afgående Memorial bifogas. Ut*
supra, Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N:o 85-
Ankom den 17 December j8£5*
Memorial till Paksens Ständer, med för•
slag till ett tillägg i 29 §. Riksdagsordningen,
Erfarenheten torde nogsamt hafva ådagalagt
behofvet af en Skiljeman emellan
Respective RiksStånden , när de stadna, 2
mot 2, i olika meningar, huruvida en slutligen
beredd fråga bör, antingen förfalla,
eller ock öfverlemnas till förstärkt Utskott.
En sådan befattning synes närmast tillhöra
det Utskott» som eger i allmänhet att upptaga
frågor om förldaringar af Grundlagar
-
Consbitutions-TJtskottets betänkanden. 249
na och särskilt att, i händelse Ståndens plu*
ralitet ej kan derom förena sig, bestämma
till hvilket Utskott ett mål må förvisas;
och Riksens Ständer hafva jemväl, i flera,
under innevarande Riksdag inträffade fall ,
behagat, med anledning af bg §. Riksdags
Ordningen, uppdraga åt ConstitutionsUtskottet,
att afgörä öfver ärendets definitiva
behandling.
Det är således både i analogie med
ett redan befintligt Grundlags-stadgande och
i öfverensstämmelse med dettas nödtvunget
utsträckta tillämpning , som ConstitutionsUtskottet
får, till Grundlagsenlig åtgärd
vördsamligen framställa det förslag, att i
sista momentet af ofvanberörda Riksdagsordningens
2g efter orden: ”till hvil
ket Utskott uppkomna frågor och ämnen
böra remitteras,” följande tillägg måtte inflyta
: "eller huruvida de slutligen skola
till förstärkt Utskott hänskjutas och Stånden
ej m. m.”
Stockholm den 13 December 1823.
35° Constitutions-Vtskottets betänkanden.
N:o 85.
Ankom den 19 December 1823.
försträckte ConstitutionsUtskottets Memorial
ill Riksens Ständer, rörande förloppet
af en anstäld votering.
Till följd af samtlige Respective RiksStåndens,
på ConstitutionsUtskottets anmälan,
fattade beslut, har i dag detta Utskott,
förstärkt till Tjugu Ledamöter af hvarje
Stånd, sammanträdt för att, jemlikt 56 §.
Regeringsformen, rösta öfver nedanstående
godkända Proposition :
”Den som vill att, enligt ConstitutionsUtskottets
förslag, Land- och Sjöförsvarets
ärenden skola i StatsRådet af en enda Krigsminister
föredragas, röste Ja,”
*’Den det ej vill, röste Nej. Vinner
Nej, framställes, till Grundlagsenlig behandling,
det förslag vid 6 §. Regeringsformen,
att en KrigsMinister må föredraga Landförsvarets
och en SjöMinister Sjöförsvarets
ärenden samt, i följd deraf, genom 5 §.
stadgas StatsRådspersonalens tillökning med
En Ledamot,” hvilken votering, Grundlagsbehörigen
förrättad, sålunda utfallit att,
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 351
vid Sedlarnes uppsummerande, befunnits
gifna, sedan en casserats:
TjuguSex Ja och
FemtioTvå Nej.
Stockholm den 18 December 1823.
N:o 87.
Ankom den so December 1823.
Memorial till Riksens Ständer med Redactionsförslag
till de af Betänkandet
om en ny StyrelseVerkens reglering
föranledda Grundlagsändringar,
Enligt sitt åtagande, i Memorial af
den 11 dennes, får ConstitutionsUtskottet
härjemte vördsamligen öfverlemna såsom
Riksens Ständers beredda, till nästa Riksdag
hvilanda utlåtanden, fullständiga Redactionsförslag
till de Grundlagsändringar
och tillägg, hvilka blifvit af Särskildta Utskottets
betänkande, om en ny StyrelseVerkens
reglering föranledda.
Slockholm den 39 December 1813,
352 Constitutions-Utskottets betänkanclen.
Beredda förslag till Grundlagsändringar
och tillägg , egande gemenskap nied
ny reglering af S tyr else Verk: n.
Re gerings-For.nen.
S- 5.
StatsRådet skall bestå af Fjorton Ledamöter,
hvilke ege rätt att alla der förekommande
mål öfvervara, nemligen: En
JustitiaeStatsMinister, som tillika alltid vare
främste Ledamot af Konungens Högsta
Domstol ; En Statsminister lör Utrikes
ärendena, samt Tolf StatsRåd. Ej må Fader
och Son, eller två Bröder på en gång
vara ständige Ledamöter af StatsRådet.
v* 6.
Af StatsRaden skola Sex vara Föredragande,
nemligen: En Krigs Minister ,
för Landförsvarets ärenden; En Sjöminister,
för Sjöförsvarets ärenden : En Inrikes
Minister , för ärenden , som angå
Näringarna, Allmänna Hushållningen och
Ordningen; En FinnanccMinister, för Ca,
me
-
Constitutions Utskottets Betänkanclen 353
merni - och Drätselärenden; En Ecclesia«
stiqueMinister, för Kyrkoärenden , derunder
innebegripna mål, rörande Allmänna
Uppf ostron samt Hälso - och Fattigvården,
och en JustiticeCänceller, för Grundlagsoch
Justitiaeärenden, nied undantag af
frågor om Nåd i brottmål, hvilka af Re.
visions^ ecr eter are må föredragas.
Bland de öfrige Sex StatsRaden,
hvaraf minst Tre böra hafva förvaltat
Civilt Ämbete, skall ett kallas Elof Canceller
, och ega de särskilta befattningar,
som i Grundlagarna vidare bestämmas.
$ 8.
Ej må Konungen fatta något beslut i
de mål, hvaröfver StatsRådet höras bör,
derest icke minst Tre af dess, icke Föredragande
Ledamöter, jemte vederbörande
Föredragande , tillstädes äro. Stats Ministrame
och samtlige icke Föredragande
StatsRåd, der de icke laga förfall ega —»
— — — — med flera af dylik be
skaffenhet.
§ 9-
Uti alla mål, som hos Konungen i StatsRådet
förekomma, skall Protocoll förås.
Bihant, dil Ä, S. Fr#t. jt 45.
554 Constitutions- Utskottets Retänkanden.
De tillst"desvarande StatsRådets Ledamöler
vare ovillkorligen förbundne — — «■
Såsom i 106 §. derom vidare stadgas.
§ 10.
Innan ärendena hos Konungen uti
StatsRådet föredragas , skola de , genom
nödiga upplysningars inhemtande frun
vederbörande EmbetsF erk, af den Föredragande
beredas.
§ lovin
Konungen börja krig eller sluta
fred, kalle då, till ett utoönordentligt Statsråd,
sarntelige StatsRådets Ledamöterr
framställe för dem — — —■ — —-
som han för Riket r.yttiga*t linner.
§ 26.
Då Justhiaeärenden inför Konungen i
StatsRådet föredragas skola, jemte JustitiaeStatsMinistern
och minst 1 vå icke Föredragande
StatsRåd samt Föredraganden ,
Tvä af Högsta Domstolens Ledamöter dem
i allmänhet *r föreskrifven.
Constitutions-XJtskottets betänkanden. 355
S 27.
JustitioeCancellern , hvartill Konungen
må nämna en Lagfaren och i Domarevärf
nyttjad Man, äligge, utom hans befattning
i StatsRådet, förnämligast att,
såsom Konungens Högste Ombudsman, föra
eller
— som af Domare
och Ämbetsmän begångna blifva.
§ 28.
Konungen eger att i StatsRådet — —
— — men icke på deras börd. Till
Civila Ämbetsmän inom Riket och tili
D omare , må sådane Män endast nämnas,
mm äro af den rena Evangeliska Läran.
§ 54-
StUsMinistrarnes, StatsRåden och JustitiasRådcns
Ämbeten skola uppföras i Rikets
Stat, och må „icke af någon tillika
med annat Civilt Ämbete beklädas. De
Två StatsMinistrarne innehafve Rikets högsta
värdighet; Stats Råden ege lika anseende
med de högsta, och JustiticeRåden med
derintill närmast varande, militaira Arndetsmän.
35® Constituliofis-Utskottets betänkanden.
§ 35-
StatsMinistern för Utrikes Ärenderna,
StatsRåden, Presidenten och Chefer för
Colle gier eller i desscis ställe inrättade
Werk, Chefen för Tullstyrelsen, Expedit
tionsChefer i Statsförvaltnings Departementen
; Öfverståthällaren, Underståthållaren
och PolitieMästaren i Hufvudstaden,
Landshöfdingar och Ståthållare i Landet,
Fältmarskalkar — om de finna
sig dertill skäl ega.
$. 42.
Skulle den olycka tima — — — skola
samtlige StatsRådets Ledamöter vara närvarande
och rösta.
43*
Gar Konungen i Fält, eller — —- —
ftVrordne Han Justi ticeSbatsMinistern och
Tre andre Ledamöter af StatsRådet, sorn.
der icke ega k öredragande befattning,
att föra Regeringen — —- — — ■■■
förhålles på det sätt som 8 §• stadgar.
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 357
5 99-
Riksens Ständers JustiticeOmbud^man
må, när han det nödigt anser, kunna öfvervara
Högsta Domstolens Nedre JustitiaeRevisionens
— — — — — —• —
ho 11 orn biträda då han det äskar.
§ 102.
Denna Domstol, som RiksRätt kallas,
skall i sådant fall bestå af Presidenten uti
Konungens och Rikets Svea HofRätt, hvilken
deruti före ordet, fyra de äldsta
StatsRåd, Presidenterne uti alla Rikets
Collegier, Högste Befälhafvaren öfver de
i Hufvudstaden tjenstgörande Troupper,
Högste närvarande Befälhafvaren för den
vid Hufvudstaden förlagda Escadren af
Kongl. Maj. ts Flotta, fyra de äldsta Råd
i Svea k! of Rätt, Två de äldsta Råd i
Kammar Colle gium och Kammar Rätten,
samt det äldsta Råd i hvarje af Rilets
öfriga Collegier. Då antingen JustitiaeCaneellern
— — — — —■ om Tolf
deruti sitta. Är Presidenten i Hof-Rätten
af laga förfall eller jäf hindrad, företräde
dess ställe det älsta Civila StatsRådet.
Denna Domstol ege — — —7 «■ —-
återinsättande i Rikets tjenst.
358 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
§ 106.
Finnér Urkottet af dessa Protocoll,
att n gon StatsRådets Ledamot eller någon
för tillfället förordnad Föredragande,
eller den Ämbetsman, som i Commandomål
— — — — utaf Konungen
och Riksens Ständer faststäld varder.
§ 107.
Skulle ConstitutionsUtskottet anmärka
— — — — Rikets sannskyldiga nytta,
eller att någon Föredragande icke med
oveld — — — Riksens Ständers
pröfning underställas.
Riksdags-Ordningen.
/ 2g.
2so ConstitutionsUtskottet åligge att
äska
af dessa Protocoll
att någon StatsRådets Ledamot, eller någon
för tillfället förordnad föredragande,
eller den Ämbetsman, som i Comman
-
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 359
domål — — — — Rikets sannskyl
diga
nytta, eller att någon Föredragande
icke med oveld — — — _ Riksens
Ständers pröfning underställas.
§• 4*-
StatsRådets och Högsta Domstolens
samtlige Ledamöter, ä vensom Justitice
Ombuäsmannen,
kunna ej äte och stämma
—
men ej besluten öf
vervara.
Jryckfi ihets-Förordningen.
§• 2-
K
4:0 I grund af hvad — — —-
Nedre Justitiae/ieinsionert, Öfver- och UnderRälten
m. m.
Ex officio,
J. D, Valerius.
Register
öfver Tredje Samlingen aF samtlige RiksStSndens
Protocoll, innehållande Constitutions-Utskottets
Betänkanden.
A.
Anledningar till anmärkning mot StatsRådet
och StatsSecreterarne ; Utlåtande öfver
dem. s. 122 — 148.
Anticipationer på följande årsanslag; anmärkningar
derom. s. 117— 119.
Argus, och Argus den andre, indragne
s. 139—158.
Aska, tillåten till utskeppning, s. 132 145*
B.
Ben, djurs , förbjudna till utskeppning,
s. 132 _ 145.
Berättelser, Revisorernas; Riksens Ständers
Beslut om tryckning af dem , icke Kgl,
Maj:t föredragna, s, 156
I58.
Bifall, vägradt, till Ständernas beslut af år
1818, att genom sina Revisorer granska
vissa Fonder s. 124— '38.
Brandförsäkringsverket, Allmänna. SeLånerätt.
Böter, ersättning för dem, anvisade å extra
Utgiftsmedlen. s. 131 — 144*
C.
Conrieren, indragning af den och förbud ■
för dess Redacteur, att vidare utgifva någon
Tidning, s. 129 — 158-  Creditivets, mindre, disposition för militaire
utgifter ; svar på StatsUtskottels anmärkning
dervid. s. 101, 107. 152 — 3 45*
D.
Deputerade till uppsigt öfver Grundlagarnes
felfria tryckning , föreslagna,
s. 14, 15.
Diarier, JustitiagOmbudsmannens ; utlåtande
öfver dem. s. 82, 83.
Disconternes , Filial, skuldförbindelser, rörande
sättet för slutliga Behandlingen af
frågan om deras inlösen, s. 310 — 512.
Särskildta meningar, s. 312.
DiscontLån, om sättet till slutliga Behandlingen
af frågan om ; Utlåtande deröfver.
s. 344, 345, 34.5.
En Ledamots särskilda mening, s. 344.
DjurLäkare, se Landshöfdingar.
Domstol, Konungens Högsta; Betänkande
öfver Proposition, om försvinnandet af
Konungens 2:ne röster i den. s. 213
217.
Doct. Forssells särskildta mening, s. 218,
220.
Bihang till R, S, Fröt. 31 eije Sami. 46.
E.
Ebersteinska Testamentet, Regeringens beslut
derom, s, 132, 146, 160—163.
Ehrenborg, Friherre, StatsSecreterare för
Kammarärenderne. s. 157— 169
Enkor, bibehållne vid sine aflidne Manners
Pensioner på IndragningsStat. s. 136 ,
147.
F.
Fullmagt, contrasignerad , 3 Lön för Personer
utan behörigt anspråk dertill; Utlåtande
deröfver, s. 120— 122.
G.
'v' Granskning af StatsRådets Protocoller, fulländad
; Betänkande i anledning deraf;
s. 152.
Grundlagar, Uppgift, på de, från förra
Riksdagen hvilande Förslag till ändring
af dem. s. 15 67.
Uppgift på godkände Förslag till ändring
af dem. s. 83 — 98.
H.
Hafre, 500 Tunnor, transporterade från
Stockholm till Sundsvall, s. 151 — l43>
Hafre , 500 Tunnor anbefalda att ur Ma
gazinsDirection
aflemnas till Konungens
enskilda Disposition, s. 134- *43*
Handlingar rörande FörsvarsVerket ; vägrad
åtkomst Lill dem. s. '17. 140.
Horn, C. F. Se Anledningar till anmärkning.
I.
Instruction, förslag af tillägg i 14 §• af
JustitiasOmbudsmannens s. £33 — 236.
mmm — Förslag till ändring af 25 & 26
§. §. s. 322 — 324.
JustitiasCancellerens åtal mot KrigsColIegium,
i fråga om försäljning af gjutgods,
ogilladt. s. 132. 145. 159.
— Ombudsmannens Insruction, förslag
till Tillägg i den. s. 260 — 261.
Ytterligare Utlåtande, s. 308 — 3°9*
K.
Klintberg, StatsSecreterare för Handels - och
Finance-ärenderne. s. 169, 170.
Koppar, 90 Skeppund, för ÖfverlntendentsAmbelet
af MagazinsDirection tillhandahållna.
s. 13.5. 147.
Krcnofogdars, om, tillsättande, genom Kgl.
Maj:ts Nådiga Constitutorial. s. 16;, 164.
Kronprinsen, Fl. K. II. Utlåtande öfver
proposition, om Hans utnämnande till
Ordförande i Regeringen, s. 6 — y.
Krut. Se Medel.
L.
Lagen, Ansvarighets för RiksGKlds Fullmägtige
: Utlåtande öfver föreslaget Tillägg.
s. 262.
Landshöfdingarne befalde att inom Länen,
skaffa löner åt DjurLäkare. s. 133, 1^.5.
Landt- och Sjöförsvarets ärender, huruvida
de af en enda KrigsMinister skola föredragas,
berättelse om en anstäld votering
derom. s. 350, 351.
—■ Räntmästares tillsättande. Se Kronofogdar.
Lyckeby Qvarnar, till deras reparation,
11,000 R:dr förskjutna af Magazins-Direction.
s. 135» 14^*
Lånerätt, rörande sättet för slutliga Behandlingen
af Allmänna Brandförsäkringsverket,
i Banken, s. 34 U 342-
Lånförsträckningar af Saltpettermedlen ;
anmärkningar deremot, s. 116, 117.
Läsning af StatsRådets Protocoll, om sättet
att den i ConstitutionsUtskottet verkställa.
s. 8 — 13.
Reservation af Professor Cederschöld.
s. 13.
M.
Medel, influtna för exporteradt Krut; anmärkning
mot dispositionen af dem.
s. 213, 115, 135, 147.
O.
Ollicersgrad, lägsta, förslag att från den
utesluta dem, som ej hafva en viss årlig
inkomst af egen förmögenhet, s. 108, 14U
OpinionsNämndens, afskaffande, Kongl. Proposition
derom; Utlåtande deröfver,
s. 273, 280.
P.
Postföringen öfver Danska Staterne. s. 137
r48.
— Förvaltares tillsättande. Se Kronofogdars.
Proposition, af BondeStåndet äskad men
af Talemannen vägrad ; Utlåtande deröfver.
s. 68, 69.
BankoFullmägtigen Anders Danielsson
med Heres särskilda mening, s. 70—73.
— Rörande en af LandtMarskalken vägrad.
s. 270—»275.
Qviding, StatsSecreterare. s. 106, T 07.
120. 128. 165—167.
R.
Recruter vid indelade Cavalleriet, förhöjning
i det stadgade Målet för deni. s.
127 , 140-
Regeringsformens 60 §. Förslag till ändring
af den. s. 99, 100.
— — — af 2 fviom. 56 §. s. 220 —225.
—- — — 63 §. Förslag till ändring i
den. s. 239, 24°*
— — — 98 §. Förslag tili Tillägg, s.
258, 259.
__ — •— 102 ,(f. Förslag af Tillägg.
s. 268, 269.
—> — 56 §. Föreslaget tillägg i den
samma.
s. 281,282,343,544*
— “ — 5, 6, 8, 9* 10* 13* 2Ö, 27,28,
54, 35, 42* 43* 99, 102, 106,
107 §. §. af Särskildta Utskottet
till ändring föreslagne.
s, 299 — 305, 338--341*
— — “”98 §. Förslag till Tillägg.
s. 307.
— — —■ 37 Jf. Förslag till jemnkad ny
Redaction. s. 173, 176.
RiksdagsOrdningens 13 Jf., föreslagen till
ändring, s. 243, 244.
Ytterligare Utlåtande, s. :66, 267.
Riksdags-Ordningens 14 $. Förslag till nytt,
eller till 7:de Mom. s. 209, 213.
—
19 och 20 4. f. Föreslagna
till ändringar, s. 241, 242.
— — 21 §. Föreslagen till ändring.
s. 80, 81.
— — — 28 §. Förslag till Tillägg i.
s. 265, 26G.
Ytterligare Utlåtande, s. 319, 321.
■— —
29 /• Förslag till Tillägg i.
s. 348, 349.
— — — 29 och 47 §■ $• Tillstyrkte
att ändras efter Särskildta Utskottets
Förslag, s. 306.
— — — 33 §. Förslag till ändring,
s. 235, 237.
Ytterligare Utlåtande, s. 263, 264.
“ ““ 37 §• Förslag till Tillägg i.
s. 225, 226.
— 37 §. Föreslagen till ändring.
s* 98, 99-
— — 4T §• Föreslagen ändring, s*
34i
—
— —■43 och 44 §• §• Föreslagne
till ändring, s. 324*
— — 59 §. Föreslagen till ändring,
s. 316, 319.
■“ — 63 Förslag till Tillägg i.
s. 307.
— — 68 §. Föreslagen till ändring,
s. 73, 74.
Riksdags-Ordninger.s 79 §, Förslag till
Tillägg i. s. 81, 82.
—
— Föreslagna ändringar föran
ledda
af det inom Utskotten införda
Omröstningssätt. s. 2/|_5, 247-
Riksdags-Ärendernas skyndsammare gäng,
förslag dertill, s. 227, 233.
Ytterligare Utlåtande, s. 254, 255.
RiksRätt. Se Oniding.
Rustnings-skyldigheter faststälde genom
Konungens och Ständers beslut, föreslagna
till ändring, s. 127, 141*
Rådgifvare, Konungens, i CommandoMål*
Anledning till anmärkning emot. s. 248’
252.
Råg, 1000 Tunnor, förskjutna till BagareÄmbetet
i Stockholm och ej återbetalda,
s. 135.
Röster, Konungens två, i Högsta Domstolen.
Se Domstolen.
S.
Skogfproducter förbjudna till export från
Bohuslän, men tillåtna från Westergöthland.
s. 150, 143.
StatsRåds-Protocollens fulländade granskning,
Betänkande i följd af, s. 152, 173.
Statsräntemedel använda till Kongl. Thea
trernes
understöd, s. I08, 110.
Stats»
StatsSecreterare • platser, trenne, lemnade
längre tid ledige, s. 125 139.
StyrelseVerken, Särskildta Utskottets för»
slag till ändring af dem ; Utlåtande öfver
deri förekommande Grundlagsfrågor,
s. 282.
Ytterligare Utlåtande, s. 327—337.
RedactionsFörslag. s. 338“»342>
Sällskaps, ett patriotiskt, sammanträden,
förbudna. s. 129. 142.
T.
Theater-inrättning i Stockholm , förklarad
för Kronans Monopolium. s. 150. 142*
Treffenberg, C. G. Se Fullmagt. och Råd-
gifvare i CommandoMål.
Trosshästar, ändring af det bestämda Målet
för dem. s. 128.
Tryckfrihets Förordningens 1 §. 4 Morn.1
Tillägg deri föreslaget • 74, 75-
■■ *■"“ — 4 §. 8 Mom. Upphäfning der
af
föreslagen, s. 76, 77, 151. 176.
Någre Ledamöters särskilda mening, a.
77 — 80.
__
— 5 {. 7 och 9 Morn. föreslag
na
att till en del uteslutas, s. 106.
— — — Ingressen. Föreslagen rättel
se.
s. 149.
— — — 7 Mom. 1 och 4 Morn. 2 jf.
föreslagna tillägg, s. 237, 238.
Bihang till R. S. Prot. tydje Sami, 47.
Tryckfiihets-Lagen, origtig tolkning af
den. &. 126.
~ — — 4 Morn. 2 §• Förslag till ändring.
6. 247, 248.
— —■ Vidare, s. 306.
Tryckning af de frän förra Riksdagen hvilande
Förslag till ändring af Grundlagen,
hemstäilan derom. s. 1.
Tullfrihetsmedel, använda till Stockholms
Invänares förseende med groft bröd.
s 110 — 113. 136. 147.
U.
Utskott, Särskildt, icke af nöden. s. 5.
V
Voteringsproposition, rörande en förkastad,
a. 314 — 316.
Rättelser:
Sid. 68» rad. 13. »tår: Contrtopposition lats Coh
traproposition.
69-
7.
reparation, lås repaitition,
72.
7. — saken Jas sakens.
—
10. _ eess. lås dess.
— 73.
2.
och en början lås en början;
— 75.
If. — oåterna lås orterna.
102.
8:
klåröd lås klarat.
_
17.
ofvertkridsnde lås öfver*
skridande,
121.  . 3. nedifr. utsvfsar lås utvisar.
— 152.
4. — nyttig lis tydlie.
— I57. 23» _ åberoprg. läs åberopar.
— 159. 8.
tilldelade lås tilltaladr.
— 163.
8*
beträffa med lås beträffa,
—- 164.
ti. — compentente lås comprtinte.
__ 166.
17. — bord — skriftlig. 1. borde —
skrif elig.
— 24
sunuiiiernire lås surmimersire.
167. _» 12.
Örlogsflottane I. Örlogsfiottans
__ — — i6* — tåttnst. 1. råttosr.
— l68« 3* nedifr*  , anvårkningsvärdt. 1. anmärk;
ningsvärdt
170.
6*
erhålla iås erhållna.
— 178.
6•
motionen lis motiven.
__ 189.
22. __ sensure läs censure.
21 x. — 5. __ utlitnode läs utlåtande.
— 214. — 24, — oberonde lås oberoende.
_ 215. — *3. — styroode läs styrande.
— 225,
II» — Regerinsformen lis Regering*;
formen.
_ 234. — 12. underdåninhet I. underdånighet.
— 235. — 3* _ Constirutios lis Constirution®.
238* — l°* — öfver läs äfven.
239* — 9«
öfversätta lås afsatta.
—
— 22.
codstitutionclla lås constitQfis*
nell»»
rad4
»tär
246.
22.
_
StgS läs Utgå.
2?3.
— 6.
—«
fortkomma, läs förekomna.
— 8.
förkliras lä* lörklarat.
2?4-
— 3-
M»
täcktets läs täckte».
255.
mm l6.
—
tiyc tet lä* trycktes.
— 24.
—
återrtml»ser lä* återremissers.
257.
— 4.
remissen* lis remmen.
2 58-
— 2.
—
sill läs till.
262.
— 59-
Ri! * lagsknndlingar läs Rik**
dag*handlingar.
—
— 20.
—
uppl) »ilin las upplysning.
263.
— 20.
—
nödig lä* onödig.
2 66.
— 12.
—
kindras lä* hindra*
267.
— 8.
—
fårut läs förut
283-
— 9-
—
sill läs till
285.
— 14.
—
rell lä» och.
—
— q nedifr. vare las vore
286.
12.
—
Tedamöter läs Ledamöter
287-
— 3 nedifr. verkställa lä* verkstäld.
388.
— 12.
—
Ckeferne li* Chiferne,
‘ *
— 21.
—■
saminanblaeda lå* samman*
blanda.
289*
~ 14.
—
Constitutios läs ConStitUtion*
290.
— 9-
—
erkälla läs erhålla
—
— »8.
—
foranlåtir lä* föranlåtes
—
— 21.
—
Ledamötert läs Ledamöter*
292.
— 4-
—
ui-dintad läs uudantag.
294.
— 2.
—-
organtliga läs ordentliga.
—
— 3-
—
har läs hos.
295,
—
hir läs hr*.
296.
— 16.
—
förslog lä* for*lag.
297.
— 2.
—•
hamställa läs hemställa.
299.
- f-
—
Collegiei*. Presidenter läs Co!-  legiei »Presidenter.
—
— *4-
—
G'rudlagsändring*r läs Grund-
lagsändringar.
3°f.
— 16.
—
beredra lä* beredas.
?°3*
— 13.
—
StatkRål»n läs St»r»Räden.
209.
~ 5-
—
intageä läs intagen.
35 y.
— 12.
—
mm läs som
—
— »itta
—
Åmdetsraän lä* Ämbetsmän.
Ailmänneligt
Re g i s te r
öfver
Eihanget till RiksStåndens
Protocoll,
för Lagtima Riksdagen,
1820.
S T O C K H O L M,
Tryckt hos Johan Hurberg,
i 8 2 5.
FÖRORD.
Att detta Register icke förr utkommit , beror
till en del deraf, att tryckningen af
io:de Samlingen, med hvilken jag icke hade
befattning, så sent blef fullbordad, att
jag icke förr än med början af detta året
kunde f öretaga utarbetningen af Special-Registret
öfver denna Samling; att, för tryckningen
a.f denna io:de Samlingens skull, så
många Protocollsutdrag undanhöllos frän
Redactionen af g:de Samlingen, att slutliga
tryckningen af denna Samling i samma mån
försenades, och att det högst besvärliga utarbetandet
af Registret öfver denna Samling
, således först för kort tid sedan kunnat
blifva färdigt. Och naturligtvis kunde
icke, förrätt alla Special-Registren voro
tilländabragta, utarbetningen af det allmänneliga
Registret företagas, åt hvilket
dock jag icke kunnat egna en odelad tid,
då en stor del af den tillhörde min tjenstemanna
befattning och en annan del af
den, under denna Sommar, af Sjukdom
blifvit borttagen.
V id uppställandet af detta Register har
jag bemödat mig att under hvar Artikel
bereda en fullständig öfversigt af gången
vid målens behandling. Men derunder har
det blifvit ännu mera i nirs amie huru föga
tryckningen af Protocoll'sUtdragen , de må
1iu innehålla Remisser eller Beslut, är gagnelig.
De komma aldrig fullständigt till
Expediti onsUt skott el, och i afseende pä dem
som komma, sä, heldst under en lång Riksdag,
är det icke en möjlighet att bevara
alla dessa små lappar, hvilka pä mångfaldigt
sätt vid Expeditionernas uppsättande
skola begagnas, i behåll till slutlig tryckning.
I afseende på underrättelserna om
hvarje enskildt Stånds beslut, finnas derföre
många luckor i Registret liksom i de
Samlingar, hvilka skulle innehålla dessa
beslut.
Slutligen må jag erinra, alt de Romerska
Ziffrorna utmärka Samlingarne,
de först förekommande Arabiska Ziffrorna
Bandet, och de derefter stående , Häftena af
de Band, sorn i sådana äro indelade. Sidornas
Nummer följa derefter och utmärkas
ytterligare genom ett föresatt s.
Stockholm den 22 Sept. i8n5.
L. Hammarsköld.
A.
-A.ccisen, angående den af Städerne utgående
Salu-, och dess Upphörande. Bev.
Utskott. Betänkande, Y 1 s 363 — 370.
Bif. af Adeln, IX s 661, af PresteStåndet,
IX s 665, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 667, bif. af BondeStåndet, IX
s 673.
Förnyadt Utlåtande, V 1 s 438 — 442>
lagdt lill Handlingarne af PresteStåndet,
IX. s. 887, af BondeStåndet, IX s 868,
förkastadt af BorgareStåndet, IX s 877.
Memorial med Voterings-Proposition,
Y 1 s 454 — 455, gill. af BorgareStåndet,
IX. s 908, af BondeStåndet, IX s
920, af Adeln, IX. s 920, af PresteStåndet,
IX s 922.
Acharii, om inköp af frami. Professor, efterlemnade
Ört- och Lafsamling, StatsUtsk.
Betänkande, IY 2 s 1526, 1527.
Bif. af BondeStåndet, IX s i427> af BorgareStåndet,
IX s 454» af Adeln, IX s
471, af PresteStåndet, IX s 49°-  Adelsfanan, om Öfverstens vid, Boställen
må från extra rotering Befrias. Ekon.
Utsk. Betänkande, YIII s 862,871,883.
Adjutants-Arfvode, i anledning af Chefens
för 3:e CavallerieBrigaden, underdåniga
Memorial om utbekommande af. StatsUtsk.
Betänkande* IV 2 s ii63, bif. af
PresteStåndet, IX s 3iq* af BorgareStAndet,
IX s 3ao, af Adeln, IX s 3a5.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, X
i s 4g3 — 496.
Adlercreutz, Grefvinnan, understöd åt, II
s 513»
Administration, om förändring i Bankens
inre. BancoUtskott. Betänkande, VI t
s. 193—210, bif. af PresteStåndet, IX
s 286, återrem. af BorgareSlåndet, IX s
3oö
Förnyadt Utlåtande, VI 2 s 200 — 220,
bif. af PresteStåndet, IX 3 s i3i, af
Adeln, IX 3 s 148, af BondeStåndet,
IX 3 s 172.
Adresse, Tacksägelse- kan af Kongl. Maj:t
ej emottagas, I s 160—> i63.
— 4— Förslaget derom förfaller, IX s
12, i3.
— Lyckönsknings-, till H. M. Konungen
och H. K, H. Kroilprinsen, besl. af Adeln,
IX s 17, af PresteStåndet, IX. s 18, af
BorgareStåndet, IX s ig, af BondeStåndet,
IX s 20. Remitt. till Exped. Utskottet,
II s 1271, 1272. Exped. Utskottets
Förslag, X i s 6^~g, gill. af
PresteStåndet, IX s 21, 33 samt af Borgare-
och BondeStånden, IX s 22, 34>
3
35, återrem. af Adeln, med nytt förslag,
IX s 24, 32, 42.
Exped. Utsk. Memorial till Adeln, med
svar å återremissen, X 1 s 12, i3. Adelns
ProtocollsUtdrag öfver detta Svar, X I
s i3.
RiksdagsBeslutet §. i.
Adresse, till H. M. Konungen och H. K. Ö.
Kronprinsen, i anledning af Smädeskrifter,
besl. af Adelil, IX s 57, af PresteStåndet,
IX s 60, af BorgareStåndet, IX s 64*
Exped. Utsk, Förslag, X i S2i—24,
återi em. af Adeln och BondeStåndet, IX
s 66, gill. af Preste- och BorgareStån*
den, iX s 68,
Adelns Utlåtande öfver Förslaget X t
S 24, PresteStåndels, X 1 s 24, Borgare*
och BondeStåndens, X 1 S 25.
ProtocollsUtdrag från PresteStåndet i
artledn. af Kongl, Majits nådiga Svar, X
i s 25.
Kongl. Maj:ts nådiga Svar, Xis 26, 27.
RiksdagsBeslutet, §. 2.
— Lyckönsknings*, till H. K. H. Kronprinsessan,
X 1 s i 36, 137.
RiksdagsBeslutet, §. i,
.— — öfver II. M. Drottningens återkomst
till Sverige X 1 s 163.
RiksdagsBeslutet, §. iAdvöcatFiskalen
i Götha HofRätt, om åt,
föreslagen Sportelersättning. — Se HofRätten
öfver Skåne och Blekinge.
Afbetalningar, om årliga capital*, på Ban
-
kens Fastighetslån. BancoUtsL Betänkande,
VI s 3o, 3r, Bif. al' BorgareStåndet,
IX s. 12 i, af PresteStåndet, IX
s 129.
Afkortningslängdernns, om, öfver KronoUtskylderne
ingifvande till Härads-Rätterne.
Motion, rem. till Bevillnings-Utskottet,
II s 1271.
Utskottets Betänkande, V r s 120, 121.
Bif. af Adeln, IX s 3o3, af PresteStåndet,
IX s 3o8, af BorgareStåndet, IX
s f32.
Förnyadt Utlåtande, V 1 s 32, lagdt
till Handlingarne af PresteStåndet, IX s
4r 1, af BondeStåndet, IX s 426, af Adeln
s 43,9.
Aflöning för RiksStåndens och Utskottens
Secreterare, Caneellister m. m. Talemännens
Förslag, IV 1. s 451 —/fig. Deröfver
skulle StatsUtskottets Utlåtande infordras,
enl. PresteStåndets Beslut, IX
s 54 > BorgareStåndets, IX s 63.
StatsUtskottets Förslag, IV 1 s 457>—•
462, återrem. af BorgareStåndet, IX s
i5o, af Adeln, IX s i55, bif. af PresteStåndet,
IX s 227, af BondeStåndet, IX
s 23i.
Ytterligare Utlåtande, IV 1 s 740—743,
bif. af PresteStåndet, IXsioi5, afBorgareStåndet,
IX s 1018.
Underd. Skrifvelse, X x s 129—133.
— om förbättrad, för indelade Armeens
Befäl etc. StatsUtskottets Betänkande,
5
IV 2 s 1437 — *43,9* Bif. af BorgareStåndet,
IX s 4*3» af PresteStåndet, IV
s /p.3, af BondeStåndet, IX s 437-
Underd. Skrifvelse, X 1 s 265.
Aflöning, om, för Länsmän och Uppbördsskrifvare
i Norra Orlerne. Motion, rem.
till StalsUtskottet, II s 1223.
Utskottets Betänkande, IV 1 s 402 —
4o4, återrem. af Adeln, IX s g3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1 s 548,
54p, bif. af BondeStåndet, IX s 106, af
Adeln, IX s 113, af PresteStåndet, IX
s 127.
— om, för dem som i Städerne bafva befattning
med Uppbörden. Motioner rem. till
Stats- och BevillningsUtikotten, II s 1227.
Utskottens Betänkande, IV 3 s 162 —
166, bif. af Adeln, IX s 5p6, af BorgareStåndet,
IX s 607, af BondeStåndet,
IX s 63o.
Ytterligare Utlåtande, IV s 263, bif.
af BorgareStåndet, IX s n^Q
—
örn, för någre biträdande vid sammansatte
Stats- och BancoUtskotten samt vid
Särskilda Utskottet. StatsUtskottets Betänkande,
IV 5 s 483 — 488, bif. af
Adeln, IX s i2i3, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 1235.
Ytterligare Utlåtande, IV 6 s 210 —
212, bif. af BorgareStåndet, IX 3 s 254»
Afrads och Tionde Spannmålens utgörande,
angående ändring i författningarne örn etc.
Motion remitt. till Ekon. Utsk., II s 1220.
Utskottets Betänkande, VIII s 260—*
281. Bif. af Adelil, XX s 241» af Bon-,
deStåndet, IX s 269.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1097,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
s 670, af BondeSlåndet, s 681, af Adeln,
s 688.
Underdåning Skrifvelse, X 2 s 175
— 180.
Riksdags-Beslutet, §. 44-  Afrads och Tionde Spannmålens, om, till
Stockholms och Malmö Bomhus. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 283 —• 288,
bif. af Adeln, IX s 241, återrem, af Bon-.
deStåndet, IX s 278,
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1098,
1099, lagdt 611 Ihrhdlingarne af Borgare-,
Ståndet, IX s 670, bif. af BondeStåndet,
IX s 674, lagdt till Handlingarne af
Adeln, IX s 688, förkast, af PresteStåiv»
det, IX s 693.
w» » dito till Stora Barnhuset i Stocka
holm, Motioner remit. till Stats^och Ekon,
Utskotten, II s 1191, 1210.
Utskottens Betänkande, IV 4 s 77^,
776, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s io38, af BondeStåndet,
IX s 1046, af Adeln, IX s io5i, af
BorgareStåndet, IX s 1089,
Afskrifning för Ume£ Magazin, II s 61 r.
— angående, af tvänne i Bankens Räkenskaper
såsom fordran balancerade Poster.
BancoUtskottets Betänkande, VI 1 s 69,
7
bif. af BorgareStåndet, IX s 121, af PresteStåndet,
IX s i3o,
Afvittringsbevis, om, för "fterlefvande Maka,
i händelse af nytt giftermål. LagUtskottets
Betänkande, VIII 1 s 56—58,
bif. af BorgareStåndet, IX s i32, af
Adeln, IX s i36, af PresteStåndet, IX
s 147» af BondeStåndet, IX s 154*
Allmogens i vissa härader af Malmöhus»
Län, om, dagsverksskyldighet till Dahlby
och Flyinge, Konungens nåd. Proposition,
I l s 184—remit. till
StatsUtskottet, II s 1133, 1137, 1146-  Utskottets Utlåtande, IV 1 s 47 — 61,
bif. af BorgareStåndet, IX s 47» af BondeStåndet,
IX s-49> af PresteStåndet,
IX s 51, af Adeln, IX s 53.
Underd. Skrifvelse, X j s 54 — 62.
Riksdags-Beslutgt, §, 20,
—- om upphörande af, arbetsskyldigheter
vid Kongsgårdar och Boställen. Stats»
Utskottets Betänkande,-IV x, s 396 —
402, bif. af Adelli, IX S 94, af PresteStåndet,
IX s 127,
Ytterligare Utlåtande, IV 1 s 645 —
647, bif. af BondeStåndet, IX s i65.
angående rättighet för Norrländska, att
i Stockholm försälja sina varor i bodar.
Motion remit. till Lag- och Ekon, Utskotten,
II s 1279.
Utskottens Utlåtande: VII 2 s 1024
— 1026, bif. af BorgareStåndet, IX s
907, af PresteStåndet, IX s. 923, al
8
Adeln, IX s 964, af BondeStåndet, IX
s 976.
Underd. Skrifvelse, X 1 s Goa, 6o3,
Riksdags-Beslutet, §. 44-  Allmogen, om ersättning åt, för VargéringsManskapets
beklädnad. Motion remit. till
StatsUtskottet, II s. 1267.
Utskottets Utlåtande, IV 1 s 144^>
1447» bif. af Adeln s 124, af BorgareStåndet
s i3i, af BondeStåndet s i34»
af PresteStåndet s i38.
Allmäuningarne, angående, i Riket. Se
Kronoskogarne.
Alun-Tionde, I 1 s, 836.
•— tillverkningen vid Loverts Bruk, om
sökt befrielse från Tiondens utgörande
för, på tio år. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2 s 961—965, bif. af Adeln,
IX 282, af PresteStåndet, IX s 288, af
BorgareSlåndet, IX 1 s 244 — 246.
Amiralitets-Collegium, om Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s i38— 143. Särskilda
Meningar, XI s. a65 — 267.
Anders Danielsoiis behörighet, fråga om f.
d. Banco-Fullmägtigcn, att deltaga i Revision
öfver Banco-Styrelsen, hemställd
till BancoUlskottet af BondeStåndet, IX
s 820.
Utskottets Svar, Yl 2 s 16—19.
Andrarums Alunverks rätt till inköp afSkogseffecter,
om förändring af Stats-Utskottels
Betänkande, IV 2 s 1692—1711,
bif. af BorgareSlåndet, IX s 477, af Acleln
9
IX s 485, af PresteStåndet, IX s 4j)f>
af BondeStåndet, IX s 4<)4*
Anhållande, om, af Förbrytare i Sverige
eller Norrige, som afvika till det andra
Riket. Konungens nådiga Proposition,
lis 681—-692, remit. till Lagutskottet,
II s 1311, 1314-
Utskottets Betänkande, VII 1 s 191 —
iq4, bif. af Adeln, IX s 283, af PresteStåndet,
IX s 289, afBorgareStåndet,
IX s 291.
Anledning till anmärkningar mot Konungens
Stats-Råd och Stats-Secreterare, remit.
från StatsUtskottet, IV 1 s 38 — 4°>
till ConstitutionsUtskottet.
Dess Utlåtande öfver dem, III s 128
— 148.
Mot disposition af Stats-Rän torna för
Kongl. Theaterns Understöd, bif. af PresteStåndet,
IX s 45*5 lagdt till Handlingarne
af BondeStåndet, IX s 462, af
Adeln, IX s 4^3.
Mot disposition af TullfrihetsMedel, bif.
af PresteStåndet, X s 452, lagdt till
Ilandlingarne af BondeStåndet, IX s 462,
af Adeln, IX s 463.
Mot disposition af medel influtna för
exporteradt krut, bif. af PresteStåndet,
IX s 452, lagdt till Ilandlingarne af
BondeStåndet, IX s ^62, af Adeln, IX
s 463.
Mot anticipationer på följande års anslag,
bil’, af PresteStåndet, IX s 452,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s, 462, af Adeln, IX s 463.
Mot beviljade Lånförsträckningar af
Saltpettermedlen, bif. af PresteStåndet,
IX s 4^2, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 463. af Adeln, IX s 4.63.
Mot disposition af mindre creditivet,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 463, af Adeln, IX s 466, bil, af
PresteStåndet, IX s 471 •
Anledningtill Anmärkningar mot Hans ExceU
lens Stats-Ministern för Utrikes Ärender,
remit. till Constitutions-Utskottet, II s
1334.
Utskottets Utlåtande, Ilis 123 — "i48,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 462. Särskildt beslut af Adeln, IX
s 463, lagdt till Handlingarne af Preste-!
Ståndet, IX s 476.
mot Stats-Rådet och Stats-Secreterar
ne,
Gr. Horns. Constitutions-Utskottets
Utlåtande deröfver, III s 122— 148, bif.
af PresteStåndet, IX s 45^, af Adeln,
IX s 463.
—, —- mot föredraganden af Krigsärender,
Hr Treffenhergs. Constit. Utskottets Utlåtande
deröfver, lil s 122 — i48, bif.
af PresteStåndet, IX s 402, lagdt till
Handlingarne af BondeStåndet, IX s 462,
af Adeln, IX s 563.
— — mot Konungens Rådgifvare i Cornmandomål
för LandtArmeen, remit, till
GonstitutionsUtskottet, II s i363.
11
Utskottets Utlåtande, III s 248 — 25a,
lagdt, till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s 1128, af BondeStåndet, IX s
1 135, af PresteStåndet, IX s 1142» al
Adeln, IX s 1142.
Anslag från Banken eventuelt utgående, II
s 747_749.
-- angående till kostnaders bestridande vid
Taxeringar i Norrbottens Län. StatsUtskottets
Betänkande, IV 2 s 959, 960,
bif. af Preste- och BorgareStånden, IX
s. af Adeln, IX s nn af BandeStåndet,
IX s 86.
Uöderd, Skrifvelse, Xis io4—106.
Ansvar, om Stadgande af lika , för utprångJing
af falska sedlar, ställde antingen på
Banken eller Riksgälds-Contoiret. LagUtskottets
Betänkande, Vili s 62 — 64,
bif. af Adeln, IX s 181, af PresteStåndet,
IX s 186, af BorgareStåndet, IX
s 190, af BondeStåndet, IX s 209,
Underd, Skrifvelse, X 1 s i53, 154-  Riksdags-Beslutet, §. 32.
Ansvarighets-Lag, om upprättande af en,
för de blifvande Directionerna vid Vestra
och Södra Låne-Contoiren. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1 s. 718—-721,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 972,
remit. till Lag-Utskottet af PresteStåndet,
IX 3 s 64.
Ytterligare Utlåtande med Förslag till
Lag, VI 2 s 173, 174. BondeStåndets
Beslut deröfver, IX 3 s 29, Adelns, IX
3 s 34- PresteSt&ndcls, IX 3 s y6, Borgil
reStåndets, IX 3 s 86.
Banco- och LagUtskottens förenade Betänkande,
Yl 2 s 4<3o—fS5, J)if. af Adeln,
IX 3 s 3.C)3, af PresteStåndet, IX 3 s
4o3, af BorgareStåndet, IX 3 s 4°7*
Underd. Skrifvelse, X 3 s ifs—i45.
Riksdags-Beslutet, §. 9, Mom. 17.
Arbetscommenderingar, af indelade Arme'en.
Motion remit. till Econ. Utskottet, II s
1212.
Utskottets Utlåtande, VIII s. 435—442>
bif. af Adeln, IX s 253.
— busfonden, allmänna; anmärkning i afseende
på dess Förvaltning, II s i5<7
— i5p. Särskild Mening, s 176—178.
StatsContoirets Utlåtande, II s 192 — 201
Utdrag af Räkenskaperne för åren 1817—1
1819, II s 175.
* ytterligare Anmärkningar af 1822
års Revisorer, II s 555 — 558.
Utdrag ur Räkenskaperna för åren 1820,
1821, II s 571.
Inrättningar, om befordrande af, genom
lån af allmänna medel. Motion remit.
till Stals-, Banco- och Ekon. Utskotten,
II s. 1225.
Utskottens Betänkande, IV 2, s i5o8
— 1511, bif. af PrcstcSlåndet, IX s
4o8, af BorgarcStåndet, IX s \ 14, af
BondeStåndet, IX s 43o, af Adeln, IX
s 468.
— och Correctionshus, 0111 inrättande af
ett, i TTufvndstaden. Kongl. Proposition,
I 2 s io3— i4°, remit. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s 1353, 1354» 1355.
Utskottets Betänkande, IV 5 s 878—•
878, återrem. af BondeStåndet, IX 3 s
i4o, bif. af Adeln, IX 3 s
Ytterligare Utlåtande, IV 6 s 319,
320, bif. af BondeStåndet, IX s 464-  Underd. Skrifvelse, IX 2. s 101 — io5.
RikdagsBeslutet, §. 44’
Archivet, Riks-, om Särsk. Utskottets Utlåtande,
XI s 151.
Arch i vhusels, Banco-, på- och nybyggnad
och kostnader dervid, II s 741 —788.
BancoUtskottets Betänkande derom, VI
, s 572 — 667, bif. af Adeln, IX s 874,
af PresteStåndet, IX s 601, af BorgareStåndet,
IX s 6o|, af BondeStåndet, IX
s Go5.
Argus och Argus den andre, indragne, III
s 1— i58.
Årfvoden, örn slutliga bestämmandet af,
för någre Biträdande äfvensom om ersättning
för beskrifningskostnader vid åtskilliga
Riksens Ständers Utskott. StatsUtskottets
Memorial, IV 6 s 45.9—'463,
bif. af PresteStåndet, IX 3 s. 351, af
BondeStåndet, IX 3 s 35g, af BorgareStåndet,
IX 3 s 372, af Adeln, IX 3
s 386.
Underd. Skrifvelse, X 3 s 212—2i4*
Armeens Befals-Expedition, om Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s 182.
>4
Armeens Civil-Expedilion * om Särsk. Ut»
skottets Betänkande, XI s i3i.
•— Befäl, om reglering af lönevilkoren föl4
indelade, StatsUtskottets Betänkande, IV
2 s 1442—- i444» bif. af BorgareStåndet,
IX s 4*4» af PresteStåndet, IX s t\i3,
af BondeStåndet, IX s 427> af Adeln,
IX s 438»
Arnell, Landshöfding, uppburit 5ooo R:dr
ti il Spannemåls inköp, II s 852 — 854*
StatsUtskottets Betänkande deröfver,
IV 2 s J077, 1078, bil. af PresteStåndet,
IX s 345, af BorgareStåndet, IX s 35o,
af Adeln, IX s 366.
Arosenius, C., erhållit lån till inrättande af
en normal Klädesfabrik, II s 549“J—55r.
Arrende-Spannmålens utgörande från Kungs»
gårdar, om Konungens nåd. Proposition,
I 1 s 234, 235, remit. till StatsUtskottet,
II s 1128, n33, 1134» 1136.
Utskottets Utlåtande, IV 5 s 198—‘ ig3,
återremit. af Borgare-Ståndet, IX s 1129,
bif. af BondeStåndet, IX S li33,afPre*
steStåndet, IX s 1147 * återremit. af Adeln,
IX s 1156,
Förnyadt Utlåtande, IV 6 s 204—208,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3 s 257, bil* af PresteStåndet, IX. 3
s 261, af Adeln, IX 3 s 287,
Underd. Skrifvelse, X 3, s 23—-26»
Riksdags-Beslutet, §. 23.
Artilleri-Fördelningen. Se Krigs-Collegium.
Arvidsson, Assessorn C. N., arfvode åt, II
s 510.
Arvika, om Stads-Privilegiers meddelande
åt Köpingen. Motion, remit. till Ekon.
Utskottet, II s 1212 Se Köping, om
anläggande af, i Frycksände socken.
Aska, tillåten till Utskeppning, III s i32
— i45.
Assignationer, om inlösen af Pilial-Disconternes;
Motion, remit. till Stats- och
BancoUtskotten, II s 1144». **48, 1153.
Utskottens Betänkande, IV 2 s 1235,
1236, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 337, af BorgareStåndet, IX s 354,
af PresteStåndet, IX s 36g, af BondeStåndet,
IX s 379.
1— om nödig åtgärd, till betryggande af säkerheten
i afseende på de, som komma
att utfärdas från Vestra och Löne-Contoiren.
BancoUtskottets Memorial, VI 2
s 175, remit. till LagUtskottet, lis 1245.
LagUtskottets Utlåtande, VII 3, 2, s
68“—71, bif. af PresteStåndet, IX 3 s
427, af BorgareStåndet, IX 3 s 333, af
BondeStåndet, IX 3 s 335.
AssistanceContoiret, åren 1819, 1820, II
s 445 > 775 —- 780.
— — vid förvaltningen af, hafva Revisorerne
ingenting anmärkt, IV 1 s 279.
—- — om indragning af, Motion, remit.
till Stals- och BancoUtskotten. Se NumerLotteriet,
om indragning af.
om StatsUtskottets Betänkande, IV 4
16
s 666— 708, Lif. af PresteStåndet, IX
s 1025; återrem. af Adeln, IX s io48,
af BorgareStåndet, IX s 1067.
Ytterligare Utlåtande, IY 3 s 690—
707, Lif. af BorgareStåndet, IX 3 s 28,
af PresteStåndet, IX 3 s 47» af BondeStåndet,
IX 3 s 63.
Underd. Skrifvelse, X 2 s 202 — 2o5.
Auctioner, om afskaffande af förseglade anLnd
vid Krono-Upphandlings-Motioner,
remit. till Stats- och Ekon. Utskotten, II
s 1232, 12G9.
Utskottens Betänkande", IV 3 s 44—47»
Lif. af PresteStåndet, IX s 54o, af B011-  deSlåndet, IX s 548, af BorgareStåndet,
IX s 5G7, återremit. af Adeln. IX
S 57/h
Förnyadt Utlåtande, med tillkännagifvandc
att målet, enligt Riksdagsordningen,
är afgjordt, IV 4 s 727, 728, lagdt
lill Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 1075.
— rörande frågan om upphäfvande af den
föreskriften att af Allmogen utfärdade
Kungörelser om, m. m. höra af KronoBeljent
påskrifvas. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s 35 — 38, Lif. af Adeln,
IX s 116, återremit. af PresteStåndet,
IX s 127, af BorgareStåndet, IX s i3o.
Förnyadt Utlåtande, VIII s 671 —674,
Lif. af Adeln, IX s 35q, afsk af PresteSlåndet,
IX s 371, Lif. af Borgarc
Slån
-
Ståndet, IX s 374, af BondeStåndet, IX
s 38a.
Underd. Skrifvelse, X 1 s 2o3. — Om
ändring i densamma. BondeStåndets Beslut,
IX. s 818.
Riksdags-Beslutet, §. 44-  Auctioner, om inskränkning i Länsmänsrätt
alt verkställa. Motion remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 12324
Utskottets Betänkande, VIII s 153 —
i55, Lif. af Adeln, IX. s 182, af PresteStåndet,
IX s 188, af BondeStåndet, IX
s 194, af BorgareStåndet, IX s 206.
B.
BagarcÄmLelet i Ilufvudstaden, fordran hos,
för 6000 tunnor Råg, II s 583 — 585.
rörande det åt, för år 1818 anslagna
partie Råg. StatsUtskottets Utlåtande,
IV 2. s 1062 — io65, Lif. af PresteStåndet,
IX s 344> BorgareStåndet, IX s
349, af Adeln, IX s 366.
Banco-Förvaltningen, om hvad Utskottet i
afseende på de reglementariskc föreskrifterna
för, bör iakttaga. Motion remit.
till BancoUtskoltet, II s 1220, i25o.
Utskottets Betänkande, VI 2. s 190—■
1 q4 »Lif. af PresteStåndet, IX 3. s 102,
af BorgareStåndet, IX 3. s i32, af BondeStåndet,
1X3. s i34*
Banco-förvaltningen, om reglementarisk» föreskrifter
för, i afseende på Dispositioner
afBankens Silfverfond. BancoUtskottets
Memorial, Yl 2. s 461 — 47^» bif.
af BorgareStåndet, IX. 3. s 3^2, af BondeStåndet,
IX 3. s 381, af Adeln, IX 3.
s 392.
— Reglementet, angående föreskrifter uti,
med anledning af Ständernas beslut och
allm. Magazins-Inrättningens upplösning.
BancoUtskottets Memorial, VI 2. s 497 —
5oo, och Förslag till ett tillägg för närmare
förtydligande, Yl 2. s 5oo, 5oi,
bif. af Adeln, IX 3. s 4'6, af PresteStåndet,
IX 3. s 421* af BorgareStåndet,
IX 3. s 425, af BondeStåndet, IX 3. s
44o.
Sedlar, att nu i omlopp varande, må
inom viss tid inlösas. Motion remitt. till
BancoUtskottet, II. s i36i.
Utskottets Betänkande, VI 2. s 194 —
199, bif. af PresteStåndet, IX 3. s i3r,
af Adeln, IX 3. s 148, återrem. af BondeStåndet,
IX 3. s 166.
Förnyadt Utlåtande, VI 2. s 358 — 36j,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 269, af
BorgareStåndet, III. s 274* af BondeStåndet,
IX. s 277, lagdt till Handlingarne
af Adeln, IX 3 s 290.
— — om inlösen af förslitne smärre; Motion
remit. till Stats- och BancoUtskotten,
II. s 1228.
Om derför antagne grunder. Banco
-
*9
Utskottets Betänkande, VI 1. s 685 — 687,
bif. af BondeStåndet, IX. s 697, af PresteStåndet,
IX. s 702, af BorgareStåndet,
IX. s 705.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 188—190.
RiksdagsBeslutet, §. 18.
BancoVerkets Räkenskaper, om, för åren
1817 och 1818, II. s 266—^299, remitt.
till BancoUtskottet, II. s 1125, 1127,
11 29.
Dito Dito för åren 1819 och 1820,
II. s 718 — 754» remitt. till Stats- och
BancoTJtskotten, II. s 1127, 1131, till
BancoUtskottet, II. s 1138.
Utskottets Betänkande om båda Berättelserna,
VI 1. s 4 —21» återrem. af
Adeln, IX. s 100, bif. af BondeStåndet,
IX. s 107.
Förnyadt Utlåtande, bif. af BorgareStåndet,
IX. s 121, af BondeStåndet, IX.
s 121, af PresteStåndet, IX. s 129.
Ränte-Inkomster och utgifter, II. s
75i, 752.
Säkerhet, om ändring och undantag
i några Lagar och Författningar till betryggande
af; BancoUtskottets Betänkande,
VI. s 81 ,82 jemte Transumt af FiscalsÄmbetets
Berättelse, VI 1. s 82—93, remit.
till Lagutskottet, II. s 1315, i3i6, 1318.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s q45
— 962, bif. af PresteStåndet, IX. s 824, af
BorgareStåndet, IX. s 83i , af BondeStåndet,
IX. s 863.
Ytterligare Utlåtande, VII 3, i. s i jo,
lii, lagdt lill Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 5i, af BorgareStåndet,
IX 3. s 5g, af Adeln, IX 3. s 72.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 167, 168.
RiksdagsBeslutet, §. 3i.
BancoVerkets, om, befrielse från skyldigheten
att i Concourser bevaka sine mot lös
pant egande fordringar. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 67o, jemte FiscalsÄmbetets
Memorial, VI 1. s 671 —676,
remit. till Lagutskottet, II. s i348, i34,9.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s
1017— 1023, återrem. af PresteStåndet,
IX. s 874» bif. af BorgareStåndet, IX. s
876, af BondeStåndet, IX s 880, af
Adeln, IX. s 899.
Förnyadt Utlåtande, VII 2. s i3o8—•
i3ii, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX, s 1107, af BorgareStåndet, IX. s 1117,
af BondeStåndet, IX. s 1136, bif. af PresteStåndet,
IX. s 1141 -  — — Historia om sammandrag och fortsättning
af. BancoUtskottets Memorial, VI
2. s 224— 229, bif. af Adeln, IX. 3. s
i45, af PresteStåndet, IX 3. s i5i, af
BorgareStåndet, IX 3. s i58, af BondeStåndet,
IX 3. s 176.
Banken, om äfventyret för, genom omöjligheten
att få upplyst huruvida dess Låntagare
äro frie från Förmynderskap etc.
BancoUtskottets Memorial, VI 1. s 677 —
685, remit. till Lagutskottet, s 1351, i352.
21
LagUtskottets Betänkande, VII 3. s
1188—1226, återremit. af PresteStåndet,
IX. s 1071, af BorgareStåndet, IX. s
io83, bif. af Adeln, ix. s 1089, af BondeStåndet,
IX. s 1121.
Ytterligare Utlåtande, bif. af BorgareStåndet,
IX 3. s i3, af BondeStåndet,
1X3. s 18, af PresteStåndet, 1X3. s 44»
af Adeln, IX 3. s 67.
Banken, om beläning i, af exportabla effecter.
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
IV 5. s 439—441, lagdt till
Handlingarne af BondeStåndet, IX. s 1199,
lemnadt till BancoUtskottet af Adeln, IX.
s 1211.
— angelägenheter, om publicitet af. Motion
remitt. till BancoUtskottet, II. s
1 i5o.
Utskottets Betänkande, VI 1. s 69-—
78, återrem. af Adeln, IX. s 98, bif. af
PresteStåndet, IX. s 100, återremit. af
BorgareStåndet, IX. s 119.
Ytterligare Utlåtande, VI 1. s 113 ■—
i3i. BancoFullmägtiges Yttrande, VI 1.
s i3i — 135. Särskilde Meningar, VI 1.
s 135—i85, bif. af Adeln, IX. s 211,
af BorgareStåndet, IX. s 218, af BondeStåndet,
IX. s 222, af PresteStåndet, IX
s 228.
— närvarande ställning, om. Stats- och BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 1 —vi,
bif. af PresteStåndet, IX. s 5i 9, af Bor
-
22
gareStåndet, IX s 520, af BondeStåndet,
IX. s 529.
Bankens hela ställning, om befordrande till
trycket af de öfver, upprättade Tabeller.
BancoUtskottets Memorial, Yl 1. s 701,
702, bif. af BorgareStåndat, IX. s 276,
af Adeln, IX. s 281, af PresteStåndet, IX.
s 289, af BondeStåndet, IX. s 295.
—■ —• om upplysningars meddelande öfver,
i anledning af de utgifne Tabeller. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 688,
689, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX. s 703, af BorgareStåndet,
IX. s 706, af BondeStåndet, IX. s 724,
af Ädeln, IX. s 799.
•— Utlåningar, angående, å Guld och Silfver,
Metaller eller andra varor. Stalsoch
BancoUtskottets Utlåtande, Yl r. s
XLYI — LV. Hörer till Betänkandet om
regleringen af Rikets Penningeverk.
— nu gällande beläningssätt, om förändring
i, å Guld och Silfver. BancoUtskottets
Betänkande, VI 2. s33i —335, återrem.
af BondeStåndet, IX. 3. s 258.
Förnyadt Utlåtande, VI 2. s 437 —
46o, bif. af Adeln, IX 3. s 365, af BorgareStåndet,
IX 3. s 377, af BondeStåndet,
IX 3. s 381.
—- oeconomiska styrelse, om. RiksdagsBeslutet,
§. 18.
Barmhertighetsverk. Anstalter i afseende på
dem, I i. s 17, 18.
23
Barnaföderskor, åren 1816—1820, II. s
3o6, 307.
— niord, 0111 föreslagen ändring i Kongl.
Brefvet rörande. LagUtskottets Betänkande,
VII 2. s 962 — 982, bif. af BondeStåndet,
IX. s 863, återrem. af PresteStåndet,
IX. s 87 r, af Adeln, IX. s
900.
Förnyadt Utlåtande, A li 3, 1. s 211
— 225, afsk af PresteStåndet, IX 3. s
100, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3. s 111, bif. af Adeln, IX
3. s 178.
Barns vård, om åtgärders vidtagande till befrämjande
af oägta; Motion remit. till
Ekon. Utskottet, II. s 1363.
Utskottets Betänkande, VIII. s 1451
i454, bil', af PresteStåndet, IX 3. s 48*
af BorgareStåndet, IX 3. s 59, af BondeStåndet,
IX 3. s 96.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 174, 175*
RiksdagsBeslutet, §. 44-  Barnhus, örn KronoTionde Spannmålens utgörande
till Stockholms- och Malmö-;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII. s 283
•— 288, bif. af Adeln, IX. s 241, åter •
remit. af BondeStåndet, IX. s 278.
Ytterligare Utlåtande, VIII. s 1098,
1099, lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX. S670, bif. af BondeStåndet,
IX. s 674, lagdt till Handlingarne af
Adeln, IX s 688, afsl. af PresteStåndet,
IX. s 693.
24
Barnhuset i Stockholm, om Kronotiondes
utgörande till stora. Motioner remit. till
Stats- och Ekon. Utskotten, II. s. 1191,
1210.
Utskottens Utlåtande, IV 4. s 775,
776, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX. s io38, af BondeStåndet,
IX. s 1046, af Adeln, IX. s io5i, af
BoigareStåndet, IX. s ioöp.
Barthelemy, angående Intraderne från ön S;t.
StatsUtskottets Betänkande, IV 5. s 6a7
— 63o, lagdt till Handlingarne af PrcsteStåndet,
IX 3. s 5, af BorgareStåndet,
IX 3. s ii, af BondeStåndet, IX 3. s
22.
BataillonsLäkare, om Löneförbättring för
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s i7G
■— 181, bif. af PresteStåndet, IX. s 73,
af BorgareStåndet, IX. s 74, återrernitt.
af Adeln, IX. s8o, bif. af BondeStåndet,
IX. s 85,
Befallningshafvande, Konungens, i Malmö,
åklagad hos Justitieombudsmannen, II.
s i027, io3i , io35.
—• — i Wermland, åtal emot, II. s io37
—• io4o, 10G6— 1069.
i Örebro län, åtal emot, II. s iio3
— nio.
i Stora Kopparbergs Län, åtal emot.
II. s nio — 1118.
Befordringar och Afsked, om. Särsk. Utskottets
Betänkande, XI. s u5, 116.
Begrafningar, örn upphäfvande af Författ
-
25
ningarne mot kostsamma. Motion remilt.
till Lagutskottet, II s 1280.
Utskottets Betänkande, VII i.s65,66,
bif. af Adeln, IX s 181 , af PresteStåndet,
IX. s 186, af BondeStåndet, IX s
193.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 155.
RiksdagsBeslutet, §. 29.
Beklädnads-Bidraget, om nedsättning i, för
indelade armeen. Motion remitt. till Statsoch
Ekon. Utskotten, II s 1188.
Utskottens Utlåtande, IV 4-S41 — 4^>
bif. af PresteStåndet, IX s 727; återremitt.
i hvad som rörde Cavalleriet, af
BondeStåndet, IX s 735, bif. af BorgareStåndet,
IX s 8o7, af Adeln, IX
s 840.
— om, för indelade Cavalleriet. Motioner
remitt. till Stats- och Ekon. Utskotten,
II s t 192, 1261, 1290.
Utskottens Betänkande, IV 4- s 777 —
779. bif. af Adeln, IX. s io4o, af PresteStåndet,
IX s io5a, af BorgareStåndet,
IX s ioSg.
till Nerikes Regimente, angående de
för, anslagnc hemmansräntor. StalsUtskottets
Betänkande, IV 3. s 208 — 2i5,
bif. af PresteStåndet, IX s 58a, återremitt.
af Adeln, IX s 637.
Ytterligare Utlåtande, IV 4* s 770—
774, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s io38, bif. af Adeln, s io5i ,
af BondeStåndet, IX s 1061.
a6
Beklädnadsmedel, I i. s 83q.
Ben, djurs, förbjudna lill utskeppning. Constit.
Utskottets Betänkande, lil s i3a —
— i45.
Beredning, Allm. Ärenders, föreslagen till
upphörande såsom öfverflödig. Särskildta
Utskottets Betänkande, XI s q, ii4,
2p5.
— StatsRåds, bör förfara, Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s 114.
Berga kyrka, Stad vid, föreslagen. Se Frimarknad
i Vrigstad.
Bergmästare, om förbud för, att utfärda
oeconomiska författningar, Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, lis iai3.
Utskottets Utlåtande, Vilis 108, ioq,
Lif. af Adeln, IX s i56, af PresteStåndet,
IX s 169, af Borgare-Ståndet, IX
s 172, af BondeStåndet, IX s 178.
BergsContoiret. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s 158— i63.
— handteringen, anstalter i afseende på,
I 1. s 29 — 32.
— lagshyttor, angående Beläningsrätt för.
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s 3o,
Lif. afBorgareStåndet, IX s 121, afPresteStåndet,
IX s 129.
•— manshemmans Besittning, om ett nogare
fullgörande af de med, förenade skyldigLeter.
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII
s 836— 841, Lif. af PresteStåndet, IX s
54i, af BondeStåndet, IX s 54q, af BorgareStåndet,
IX s 568, af Adeln, IX s 572.
27
Bergsmans hemmans innehafvare må förpligtas
alt sina skyldigheter fullgöra. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 11 o — 112,
Lif. af Adeln, IX s i56, af PresteStåndet,
IX s 170, af BorgareStåndet, IX s
172, af BondeStåndet, IX s 178.
— män, om rättighet för, att lösa Kronans
Persed le- och Tionde Tackjern. Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1185.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 729 —
734, återremitt. af Adelil, IX s 2i3, af
BorgareStåndet, IX s 2i3, af BorgareStåndet,
IX s 219, af BondeStåndet, IX
s 22i, af PresteStåndet, IX s 23o.
Förnyadt Utlåtande, IV 2. s 1731 —
1733, bif. af BorgareStåndet, IX s477>
af PresteStåndet, IX s 491» Bonde.
Ståndet, IX s 41)3.
Underd. Skrifvelse, X u s 35a — 355.
—i Sexmän, om befrielse för; att deltaga
i skjutsningsbesväret. Motion, remitt. till
Ekon. Utskottet, II s 1254.
Utskottets Betänkande, VIII s 917, Lif. af
PresteStåndet, IX s 541 , al BondeStåndet,
IX s 54q, af BorgareStåndet, IX s
568, af Adeln, IX s 5q6.
Underdånig Skrifvelse, X 1. s 53a.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
■— TingsRätter och BergmästarÄmbetet, om
indragning af. Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s is33.
Från StatsUtskottet öfverlemnadt till
Särskildta Utskottet. Dess Utlåtande,
XI s IV, V, bif. af PresteStåndet, IX
s 2gg, af Adeln, IX s 3o4-
LagUtskottets Utlåtande, VII 3, i. s
211 —222, bif af Borgareståndet, IX 3.
s 28, afsl. af PresteStåndet, IX. 3. s 5i,
bif. af BondeStåndet, IX 3. s g6.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 126, 127.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Berndtsons, om förhöjning i f. d. Registratorn
F., Pension. SlatsUtskottets Betänkande,
IV 1. 407, bif. af Adeln, IX s
g4, af BondeStåndet, IX s 106, af PresteStåndet,
IX s 128.
Beräkningsgrunden, om, för Ämbetsmäns
löningsspannemål. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. 345 — 364, bif. af BorgareStåndet,
IX s g2, återremitt. af Adeln,
IX s gg, bif. af BondeStåndet, IX s 122,
af PresteStåndet, IX s 187.
Ytterligare Utlåtande, IV x. s 728,
bif. af Adeln, IX s 213.
Berättelser, Riksens Ständers Beslut om
tryckning af Revisorernes, liar icke blifvit
Kongl. Maj:t föredraget, III s i36
— i38.
Besigtningsman, om ökadt antal, å Ekskogarne
i Riket. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s i343— i346, bif. af Adelil,
IX s 1088, af PresteStåndet, IX s iog6,
af BondeStåndet, IX s 1121.
BeskattningsSystem, förslag till förändrade
grunder för ett nytt. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s i3o2 — i320, bif.
X9
af PresteStåndet, IX s 1024, af BorgareStåndet,
IX s io3i, af BondeStåndet,
IX s 1044.
Besparingarne, om, från 1816 till 1820, I
1. s 81 g.
— om användande af dem och om Cours
Controlleurernes arfvoden. StatsUtskottets
Betänkande, IV 1. s 4og — 411» ^ifaf
Adeln, IX s g4, af BondeStåndet, IX
s 10g, af PivesteStåndet, IX s 128.
Besvärs- och Ekonomiutskottet, allmänna,
om arfvode för nya Cancellister. Utskottets
Memorial, VIII s 3 — 5, bif. IX
s 21, 3i, 32, gi.
ne Dito. Utskottets Memorial, VIII s
i346—1348, bif. IX, s 1080, io83,
1088, iro5.
• om delfående af de Handlingar,
som tillika till något annat Utskott remitteras.
EkonomiUtskottets Memorial,
VIII, s 5 — 7, bif. af PresteStåndet, IX
s 4o, af BorgareStåndet, IX s /[o, af
Adeln, IX s 53.
Betalningssättet, rörande, vid skeende försäljning
af Persedlar och Effecter för
Allmänna Magazinslnrättningens Räkning.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s 1084»
lagdt på bordet till framtida behandling,
af PresteStåndet, IX s 346, bif. af BorgareStåndet,
IX s 351.
Betänkande, de af den 2 Febr. 1819 till
reglering af Rikets Styrelseverk till för
-
3o
ordnande Committerades, aflemnadt den
29 Junii 1821. Dess innehåll, XI s 5
— i3.
Betänkande, de af den 2 Fehr. 1819, Commeterades
om försäljning af. Särsk. Utskottets
Utlåtande, XI s 3io, hif. afBondeStåndet,
IXs 295, af Adeln, IX s 297,
af PresteStåndet, IX s 299.
Bevillningen, påförd ersättning för Förskott
på Anslagen af. II s 428, 429-
— dito dito dito för år 1819, II s 771,
772-.
Bevillningsmedel, om afskrifning af åtskilliga
i Götheborgs -LandtRänteris Räkenskaper
resterande. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 15a — 157, bif. af
BorgareStåndet, IX s 68, af PresteStåndet,
IX s 70, af Adeln, IX s 76, af
BondeStåndet, IX s 80.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 94 — 98.
RiksdagsBeslutet, §. 19»
Bevillning, om yrkadt anstånd med inbetalningen
af det löpande årets allmänna.
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s 489
— 49°» kif. af Adeln, IX s 125, af
BorgareStåndet, IX s 182, af BondeStåndet,
IX s 134» af PresteStåndet, IX
s 147.
— angående, för Capitalisten — Dito för
Fastighet. — Om medel att åstadkomma
minskning i Dito. — Om upphäfvande
af det stadgande, att hvarje Län skall utgöra
ett visst minimum af Dito. — Om
3i
förändrad grund för utgörande af Dito;
Motioner, remitt. till BevillningsUtskottet.
II s 1164, 1165, 1178, 1180,1199,
1206, 1217, 1229, 1234, 1238, 1266,
1297.
Utskottets Utlåtande om grunderna för
den allmänna. V 1. s 8 — 99, aterremitt.
af Adeln, IX s 224» PresteStåndet,
IX s 240, af BorgareStåndet, IX s 246-
Ytterligare Utlåtande, Y 1. s 274 —
316. Adelns beslut deröfver, IX s4oi,
PresteStåndets, IX s 4°6> BondeStåndets,
IX s 482, BorgareStåndets, IXs
446- »
Förslag till YoteringsPropositioner i
afseende på RiksStåndens olika Beslut, V
1. s 345 — 354> öfverlemnadt till förstärkt
Statsutskott af PresteStåndet, IX
s 538, af BorgareStåndet, IX s 542, af
BondeStåndet, IX s 546, af Adeln, IX
s 575.
Förstärkta StatsUtskottets Memorial,
med underrättelse om den öfver dessa
Propositioner anstälda Votering, IV 3. s
166 — 171.
Bevillning, om en föreslagen ny Method
för utgörande af allmän. Be v. Utskottets
Betänkande, V 1. s 114—i20,återremitt.
af Adeln, IX s 3o4> hif. af PresteStåndet,
IX s 3o8, af BorgareStåndet,
IX. s 312, af BondeStåndet, IX s
315.
Ytterligare Utlåtande, V i.s 333, 334»
32
bif. af BorgareStåndet, IX s 477, af Adeln,
IX s 485.
Bevillning, Förslag till en blifvande Förordning
om allmän, Y 1. s 620 — 755,
återrem. af PresteStåndet, IX s 1206, af
BorgareStåndet, IX s 1209, bif. af BondeStåndet,
IX s 1211, af Adeln, IX s
12 29.
Svar å vid Förslaget gjorda Anmärkningar,
jemte Tariff till reparation af
Qvarntull och SaluAccisSumman emellan
Städerne, samt Form ulair till DebetsSedel,
Y 2. s 104— 144» bif. af BondeStåndet,
IX. 3. s 196, af Adeln, III s
201, BorgareStåndets Beslut, IX 3. s 2o5,
PresteStåndet, IX 3. s 282.
Förslag till Voteringsproposition i anledning
af Ståndens skiljaktiga Beslut,
V 2 s 180, 181, öfverlemnadt till Förstärkt
Statsutskott af Adeln, IX 3. s 2q3,
af BondeStåndet, 1X3. s 298.
Förstärkta StatsUtskoltets Memorial,
om verksfäld Votering, IV 6. s 562, 567.
•— öfversigt af den allmänna. Bev. Utskottets
Memorial, V 2. s 291 — 293, lagdt
till Handlingarne af Adeln, IX 3. s 4*7»
af PresteStåndet, IX 3. s 41 £)» af BorgareStåndet,
IX 3. s 424.
— om sökt eftergift i, för de brandskadade
Städerne Borås och Norrköping. Motioner,
remitt. till BevillningsUlskottet,
II s 1184, 1185.
Ut
-
33
Utskottets Utlåtande, V 1. s 357 —
359 återremitt. af PresteStåndet, IX s
C02, bif. af BondeStåndet, IX s6i8, af
Adeln, IX s 640, af BorgareStåndet, IX
s 658.
Ytterligare Utlåtande, V 1. s 422» bif.
af PresteStåndet, IX s 857.
Bevillning, om, i allmänhet, samt Förordning
om allmänna Bevillningen för 1824
och de påföljande åren till nästa Riksdag.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 94 —
101.
RiksdagsBeslutet, §. ir.
Bibliotheket, Kongl., ställes under Ecclesiaslik-FörvaltningsChefen.
Särsk. Utskottets
Förslag, XI s i5o.
om förökadt årligt anslag till. Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1241.
Utskottets Utlåtande, IV i.s 447*448»
återrem. af Adeln, IX s 125, af BorgareStåndet,
IX s i3o, bif. af BondeStåndet,
IX s 134» återrem. af PresteStåndet,
IX s i38.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1763
— 1766, bif. af PresteStåndet, IX s 524»
förkast, af BorgareStåndet, IX s 544»
lagdt lill Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 551, förkast, af Adeln, IX s 55g.
Memorial om Ståndens olika beslut,
IV 4- s *73— 175. I anledning deraf
PresteStåndets accession till Adelns och
BorgareStåndets beslut, IX s 806.
3
34
Underd. Skrifvelse, X i. s ^5o, n5r.
BibliotheksByggnaden i Upsala, om ett Lånebitäide
till fullbordande af. Konungens
nåd. Proposition, I 3. s 3 — 6, remitt.
till Stats- och BancoUtskotten, IIsi336,
i33y, i338.
Utskottens Betänkande, IV 4- s io4—•
107, bif. af PresteStåndet, IX s 741»
återrem. af BondeSlåndet, IX. s 791, bif.
af BorgareStåndet, IX s 808, afslag. af
Adeln, IX s 991.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 829,
83o.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 62 — 64.
RiksdagsBcslutet, §. 41-
Bifall, vägradt, till Ständernas Beslut af
1818, att, genom sina Revisorer granska
vissa Fonder, III s 134—138.
Bihang till RiksStåndens Protocoll för sista
Riksdag, om utdelning af. Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1126.
Utskottets Utlåtande så väl deröfver,
som om tryckningen af dem vid närvarande,
IV 1. s 7 — 9, hvilket samtliga
Stånden bifallit, IX s 5, 8, 11, i4-
— om utdelning af, till dito dito för 1815.
StatsUtskottets Betänkande, IV 6. s 3o8,
bif. af Adeln, IX 3. s 200, af BorgareStåndet,
IX 3. s 23g, af BondeStåndet,
IX 3. s 242, af PresteStåndet, IX 3. s 267.
— till dito dito om förändrad Redaction
af; Motion, remitt. till ExpeditionsUtskottet,
II s 1139.
35
Utskottets Memorial i anledning deraf,
X 1. s 14.
Ridderskapet och Adelns Svar å Memorialet,
X 1 s i5.
Bihang till RiksStåndens Protocoll, omförändrad
Redaction; ny Motion, remitt. till
Exped.Utskottet, II s 1257.
Utskottets Utlåtande och Förslag, X
2. 2. s 296 — 3o5, bif. af PresteStåndet,
IX 8. s 480, af BondeStåndet, IX 3. s
48i, af Adeln, IX 3. s 481, af BorgareStåndet,
IX 3. s 485.
Bilagor till Ridderskapet och Adelns Protocoll,
af Ståndet beslutna, IX s 10.
•— till BorgareStåndets Protocoll, af Ståndet
beslutna, IX s i5.
Biskopslönerne ora reglering eller indragning
af; Motioner, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1163, 1186, 1288.
Utskottets Betänkande, IV 3. s 192—•
195, bif. af PresteStåndet, IX s 582, af
BorgareStåndet, IX s 608, af BondeStåndet,
IX s 617.
— och DomProsteämbetenas förening, om.
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II s
1233. Öfverlemnad till behandling af
Särsk. Utskottet.
Utskottets Betänkande, XI s iv, v, bif.
af PresteStåndet, IX s agg.
BispMotala Kungsgård, om söndring från,
af den egorymd, som, till Motala Köping
erfordras. StatsUtskottets Betänkande,
IV 3. si 23 —127, bif af Preste
-
36
Slåndet, IX s 56 r, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 565, Lif. af BondeStåndet,
IX s 5,94, af Adeln, IX s 599.
Ytterligare Utlåtande, IY 4. s 126, bif.
af BorgareStåndet, IX s 811.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 5oi — 5o4«
BiksdagsBeslutet, §. 20.
Biträde, Benskrifnings, Memorial till Ilögv.
Preste-och Vällofl. BorgareStånden, med
hemställan om ersättning för Exped. Utskottets,
X 1. s 583, 584-
De båda Ståndens Svarj, X 1. s 585.
Björnbergs, CommerceBådet m. m. Skuld
till Götheborgs Discont, II s 8o3 — 808.
—. ■— LiquidSkuld till Allm. Magazinslnrättningen,
II s 590, 5g 1.
StatsUtskottets Betänkande öfver den,
IY 2. s 1029 — io3i. Se MagazinsInrättningens
Förvaltning, AnmärningsPuncter
vid.
Bokförings- och Bedogörelse-Method, angående
de af Bevisorerne föreslagne förändringar
i den af MagazinsDirectionen
hittills följda. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s io55— io5y, bif. afPresteStåndet,
IX s 343, af BorgareStåndet,
IX s 349.
Bolag, om upprättande af ett, till idkande
af Handel på SydAmericaj Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1262.
StatsUtskottets Betänkande öfver Motionep,
IV 3. s 374—-376, bif. af PresteStåndet,
IX s 666, af BorgareStåndet, IX
37
s 668, af BondaStåndet, IX s 673, af
Adeln, IX s 683.
Bomulsväfnader, utländska, förbudna, inhemska,
fullkomnade, I i. s 58.
BondeStåndets revocation af sin rättighet att
sjelft tillsätta sine Notarier, IX s 34.
Deri instämmer Adeln, IX s 43, PresteStåndet,
IX s 61 och BorgareStåndet,
IX s 63.
Anmodan till ExpeditionsUtskottet att
uppsätta underd. Skrifvelse angående Stäjidernes
Beslut i ämnet, IX s 69.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 85, 86.
Borgholms Stad, önskad fortfarande, IV 1.
s 20.
BorgBätterne, om upphäfvande af öfre och
nedre. Förslag af Hr Winblad, remitt.
till Lagutskottet, VII 1. s 32 — 34-  Utskottets Betänkande, VII 1. s 34»
35, bif. af PrcsteStåndet, IX s 102, återrem.
af BorgareStåndet, IX s io5, bif.
af Adeln, IX s 114-
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 4^9 —
471, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 387, BorgareStåndets beslut,
IX s 390. Betänkandet bif. afBondeStåndet,
IX s 392, af Adeln, IX s
4o3.
Bortvandrande Personers afförande ur IIusförhörslängderne,
om bestämmande af
viss tid för. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII, s 1486, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 128, af BondeStåndet, IX 3. s
38
187, af Adeln, IX s j4j, af BorgareStåndet,
IX s 160.
Borås, om Byggnadshjelp för Staden; Motion,
rem. till Stats-och BancoUtskotlen,
II s i23o. Se Norrköping.
Boskapspenningar af Stockholms Stad, I i.s
835.
Boställe, om anslående af, åt Kronofogden
i Sollentuna, m. m. Motion remitt. tili
StatsUtskottet, II s i2o3.
Utskottets Betänkande, IV 1. s33i—
333, bif. af PresteStåndet, IX s 90, af
BorgareStåndet, IX s 92, af BondeStåndet,
IX s 95, af Adeln, IX s 97.
-åt Domhafvanden i Åre, Barne, Wiste
och Kållands Härader; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1199.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 364
— 368, bif. af PresteStåndet, IX s 90,
af BorgareStåndet, IX s 92, af BondeStåndet,
IX s 95, af Adeln, IX s 97.
Botanik, Svensk, understöd för utgifning af,
I 1. s i3.
Lån lemnadt Kongl. VetenskapsAkademien
till inlösen af, II 551 — 554-
Bouppteckningar, om bestämmande af en
viss grund för Fastighetsvärdet vid. LagUtskottets
Betänkande, VIII 1. s 137 —
i4i, återrem. af Adeln, IX s 199, af PresteStåndet,
IX s 202, bif. af BorgareStåndet,
IX s 207, af BondeStåndet, IX s 208.
Ytterligare Utlåtande, VII r. s 482
— 484> lagdt till Handlingarne ufPreste
-
39
Ståndet, IX s 386, af BorgareStåndet,
IX s 389, af BondeStåndet, IX s 393,
bif. af Adeln, IX s 4°2*
Brakel, BancoCommissarien G. A., klagat öfver
vägrad decharge åt Malmö DiscontDireclion,
II s 813, 814-  Brandstodsföreningar å landet, om. Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1208.
Utskottets Utlåtande, VII 3. 1. s 80
— 83, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 44»
af BorgareStåndet, IX 3. s 58, at BondeStåndet,
IX 3. S62, återrem af Adeln,
IX 3. s 69.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 101,
102, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 35o, af BorgareStåndet,
IX 3. s 373.
•— försäkringsVerket, om LåneRält för allmänna,
i Riksens Ständers Bank. Statsutskottets
Betänkande, IV 4- s 88—io3,
bif. af PresteStåndet, IX s 741» återremitt.
af BondeStåndet, IX s 790, af BofgareSlåndet,
IX s 828, bif. af Adeln,
IX s 855.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s i3o —
i35, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 1088, af PresteStåndet, IX s 1095,
förkast, och ett eget beslut fattadt af
BorgareStåndet, IX s 1097, biträdt af
BondeStåndet, IX s 1121.
Anmälan om RiksStåndens olika beslut,
IV 5. s 889— 895, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s i3o. BondeStåndets beslut, 1X3.
4o
167, bitr. af BorgareStåndet, IX 3. s
igo. Anmälan gillad af Adeln, IX 3. s
210.
Memorial med hänskjutning af frågan
lill Constit. Utskottets afgörande, IV 6.
s 228, 22g, Lif. af Adeln, IX 3. s 22g,
af JBondeStåndet, IX 3. s 241, af PresteStåndet,
IX 3. s 265, afBorgareStåndet,
IX 3. s 272.
Constit. Utskottets Betänkande, III s
341, 342, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3. s 4[°> af BorgareStåndet,
IX 3. s 427.
Brefvet, angående yrkad ändring af Kongl.,
den i4 April 1791, om Landtmätare. Lagoch
Ekon. Utskottens Betänkande, VII 2.
s 1102—-1106, bif. af PresteStåndet, IX
s g23, återrem. af BondeStåndet, IX s
98q
Ytterligare
Utlåtande, VII 3. 1. s 228,
22g, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 120, af BondeStåndet,
IX 3. s i38, af BorgareSlåndet, IX 3.
s 158.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 820 —
83 f.
Brister i Rikets StatsFörvaltning, XI s ig
21.
Bro-afgifter. Se Parm-afgifter, om upphörande
af.
— om uppförande j å allmän bekostuad af
en, vid Sigtuna. StalsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 336—• 338, bif. af Preste
-
41
Ståndet, IX s go, återrem. af BorgareStåndet,
IX s g3, bif. af BondeStåndet,
IX s g5, af Adeln, IX s 97.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 5i5,
bif. af BorgareStåndet, IX s 140.
Broderier af guld och silfver, om afskaffande
af. Se, Nationalitetens upplifvande,
om.
Brottmåls-Domares tillförordnande, örn särskilde.
Motion, remitt. till Stats- och
LagUtskotten, II s i23o, I2g2.
Utskottens Utlåtande, IV s 26 — 31,
bif. af PresteStåndet, IX s 71 g, af BondeStåndet,
IX s 734, af Adeln, IX s
845.
Ytterligare Utlåtande. Adelns beslut
deröfver, IX s 1177, PresteStåndets, IX
s 1 184, bif. af BondeStåndet, IX s 1187.
Underd. Skrifvelse, X 2. si8i — 187.
RiksdagsBeslutet, §. 27.
BränvinsBrännings-afgift, I 1. s 842.
om fördelande af, mellan af- och
tillträdande å försålde Hemman. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1201.
— Alt de för Bränvinsminutering stadgade
afgifter må i BevillningsFörordningen
upptagas. Motion, remitt. till Bev.
Utskottet, II s i332.
Bevilln. Utskottets Förslag till en förändrad
Tariff, V 1. s 455 — 4^5, bif. af
PresteStåndet, IX s 997, af Adeln, IX
s 1011, återrem. af BorgareStåndet, IX
s 1017, bif. af BondeStåndet, IX s 1021.
42
Ytterligare Utlåtande, lagdt till Handlingarne
af BondeStåndet, IX s m36,
af PresteStåndet-, IX. s i r 43, bif. afBorgnreStåndet,
IX s 1148.
Bran vinsBr.än ningen i Unfvudstaden, resultatet
af, II s 579 — 583.
om ändring i nu gällande författningar
rörande; Motioner, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1 170, 1171, 1187, 1193,
1197, 1229, 1243, 12(10.
Utskottets Utlåtande, VIII s 58p—660,
återrem. af Adeln, IX s 36o, bif. af B01-  gareStåndet, IX s 389.
Förnyadt Utlåtande, VIII s 964—•
ioo5, bif. af Adeln, IX s 558, af PresteStåndet,
IX s 6o4, af BondeSlåndet,
IX s 620, af BorgareStåudet, IX s
653.
Förslag till jemkning mellan Ståndens
olika beslut öfver frågan, VIII s 1244
— 1248, gill. af PresteStåndet, IX s 926,
af BorgareStåudet, IX s 953, af BondeStåndet,
IX s 977, af Adeln, IX s 997.
Förslag till en ny författning om.
Bev. Utskottets Betänkande med, V 2. s
29 — 46, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
42, af Adeln, IX 3. s 71, återrem. af
BorgareStåudet, IX 3. s 107, af BondeStåndet,
IX 3. s 112.
Förnyadt Utlåtande, V 2. s 183 —
212, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 343,
af BondeStåndet, IX 3. s 353, af BorgareSlåndet,
IX 3. s 371.
43
Bränvinsbränningcn, rörande åtskilliga Stadganden
i afseende på husbehofs.
Underd. Skrifvelse, X 3. 1. s 24—29.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  Om en förnyad Författning. Underd.
Skrifvelse, X 2. 2. s 2^5 — 259.
RiksdagsBeslutet, §. 11.
—- Pannors mätning, och stämpling, om
vissa ändringar och tillägg uti Förordningen
den 20 Dec. i8i5. Bevilln. Utskottets
Betänkande, V 2. s 169—176,
bif. af Adeln, IX 3. s 231.
•— Pannor, om bevillnings utgörande för
de vid Fabriker nyttjade, öfver 90 kannors
rymd. BevillningsUtskottets Betänkande,
V 2. s 287 — 290, bif. af Adeln,
IX 3. s 4i4, af PresteStåndet, IX 3. s
4ao, af BondeStåndet, IX 3. s 44^-  StatsUtskoltets Memorial, om verkstäld
Votering öfver ämnet, IV 6. s 594 —
596, lemnadt till BevillningsUtskottet af
BondeStåndet, IX 3. s 4%» af Adeln,
IX 3. s 467.
Underd. Skrifvelse om Pannors mätning
och stämpling, samt ansvar för origtighet
dervid, X 2. 2. s 111 — 1 16.
RiksdagsBeslutet, §. i3.
— försäljning, om laga Domstol för åtal
emot oloflig. Se Fylleri och Dryckenskap.
BränneriByggnader, om anslående af Ladugårdslands,
till begagnande för Veterinärinrättningen.
StalsUlskottets Betan
-
44
kande, IV 6. s3i5 — 3i8, bif. af Adeln,
IX 3. s 23o, af BorgareStåndet, IX 3.
s 23q, af PresteStåndet, IX 3. s 267.
Brödbakning, besörjd vid Kronobageriet till
understöd för Hufvudstadens nödlidande,
II s 585, 586.
StatsUtskottets Betänkande öfver denna
åtgärd, IV 2. s 1079, '080, bif. af
PresteStåndet, IX s 345, lagdt till Handlingarne
af BorgareStåndet, IX s 351,
af Adeln, IX s 363.
Bureau, om inrättande af en statistisk; Motion,
remitt. till Stats- och EkonomiUtskotten,
II s 1184.
Utskottens Utlåtande, IV 5. s 820 —
838, återrem. af Adeln, 1X3. s 98, bif.
af BondeStåndet, IX 3. s i32.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 515 —
519, förkast, af Adeln, IX 3. s 390,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 4°2, af BorgareStåndet, IX 3.
s 406.
Byevägar, om ny grund för delning af, Motion,
remitt. till Lag- och Ekon. Utskotten.
Om anläggning och underhållande af.
LagUtskottets Betänkande, VII 1. s 322
— 324, bif. af PresteStåndet, IX s 309,
af BorgareStåndet, IX s 313, af BondeStåndet,
IX s 3x5, af Adeln, IX s 328.
Byggnader, angående infordrande af upplysningar
om Kronans; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s x885.
45
Utskottets Betänkande, IV 1. s 670
— 676, bif. af Adeln, IX s 167, af BondeStåndet,
IX s 177, af PresteStåndet,
IX s i85, af BorgareStåndet, IX s 190.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 289—291.
Byggnader, om att deltagande i underhållet
af allmänna, må beräknas efter Hemmanens
Bevillningsvärde; Motion, remitt. till Ekonomiutskottet,
II s 1211.
Utskottets Utlåtande, VIII s 164 —
178, bif. af Adeln, IX s 182, af PresteStåndet,
IX s 188, af BorgareStåndet,
IX s 191, af BondeStåndet, IX s ig5.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 196, 197.
Byggnadshjelpens förvandling, om; Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s I25i.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 897,
898, bif. af Adeln, IX s 251, af BondeStåndet,
IX s 257, af PresteStåixdet, IX
s 203.
•— ordning, om fastställande af en viss,
för Städerira; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1254.
Utskottets Utlåtande, VIII ä 182—•
190, bif. af Adeln, IX s i83, af PresteStåndet,
IX. s 189, af BondeStåndet, IX
s 195, af BorgareStåndet, IX. s 206.
Underd. Skrifvelse, X x. s 199 — 201.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
ByggningaBalken, 26 Cap. 1 §., om ändring
af. LagUtskottets Betänkande, VII 1. s
221 —225, bif. af Adelli, IX s 284, af
x
46
PresteSlåndet, IX s 289, af Borgare-Ståndet,
IX s 291.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 128, 129.
ByggningaBalken, 26 Gap. 1 §. om tillämpning
af, på alla för varutransport nödiga
vägar. Lag- och Ekon. Utskottets Betänkande,
VII 1. s 408 — bif. afPresteStåndet,
IX s 385, af BorgareStåndet,
sJlX s 388, af BondeStåndet, IX s 392,
af Adeln, IX s 397.
Underd. Skrifvelse, X. 1. s 347 — 349.
RiksdagsBeslutet, §. 28.
Bys, afgärda, rätt till skifte i skog och
mark. LagUtskottets Betänkande, VII 1.
s 22 — 24, bif. af PresteStåndet, IX s
89, af BondeStåndet, IX s 96, af BorgareStåndet,
IX s 104, af Adeln, IX s
114.
Bysättning angående beviljad befrielse från,
för åtskillige f. d. FilialDisconternes Gäldenärer.
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
IV 2, s 1248, 1249, bif. af
Adeln, IX s 341, af BorgareStåndet, IX.
s 354» af PresteStåndet, IX s 369, af
BondeStåndet, IX s 38o.
— om beviljad befrielse från, för Handlarne
J. B. Kock och J. Ståhle, för Skulder
till f. d. Malmö Discont. Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, IV 2. s 1249
— 1255, återrem. af Adeln, IX s 338,
bif. af BorgareStåndet, IX s 354, återrem.
af PresteStåndet, IX s 369, af BondeStåndet,
IX s 38o.
47
Förnyadt Utlåtande, IV 3. s 224 —
25o, bif. af PresteStåndet, IX. s 624, af
BorgareStåndet, IX s 658, af Adelil, IX
s 663, af BondeStåndet, IX s 672.
Bysättning, om befrielse från, för Löftesman,
så länge Gäldenärer är inom Riket;
Motion, remitt. till Lagutskottet, II
s 1181.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 622,
6a3, bif. af PresteStåndet, IX s 563, af
BorgareStåndet, IX s 567, återrem. af
Adelil, IX s 576.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1167,
förkast, af PresteStåndet, IX s ioo3,
lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s ioo3, bif. af Adeln, IX s 1010,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 1022.
—. om dels afskaffande, dels inskränkning
af Borgenärs rätt till; Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1151.
Utskottets Betänkande, VII 2. s 1068
— 1078, bif. af PresteStåndet, IX s 969,
af BondeStåndet, IX s 988, af BorgareStåndet,
IX s 999, af Adeln, IX s 1007.
BytesVerket till ändabragdt, I 1. s 37.
om upphörande af; Motion, remitt.
till Stats- och Ekon. Utskotten, II s 1269.
Utskottens Utlåtande, IV 4* s 275—.
278, bif. af BorgareStåndet, IX s 861,
af Adeln, IX s 870.
Båkafgiftens nedsättning, om, Se Lots- och
Båkafgifter.
48
Båtsmanshållet, om liqvid mellan Stam- och
Strö-Rotarne; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1201•
Utskottets Utlåtande, se Rotering, extra.
Yacance-afgift, I i. s 83t).
— mäns beklädnad, angående; Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s iip3.
Utskottets Utlåtande, se Beklädnad,
indelade Cavalleriets.
Böter för Parter, som sig ej till Doms inställa
, föreslagen ändring i Stadgandet
om. LagUtskottets Utlåtande, VII i. s.
3 — 9, bif. af Adeln, IX s 78, bif. af
PresteStåndet, IX s 82, af BondeStåndet,
IX s 95, af BorgareStåndet, IX s io3.
Underd. Skrifvelse, YII 1. s 111 —
113.
RiksdagsBeslutet, §. 28.
•— för Rusthållare, om, som ej betala afgift
till Krigsmanshuset. LagUtskottets
Memorial, VII 1. s 41» lagdt till Handlingarne
af BorgareStåndet, IX s io5,
bif. af Adeln, IX s 114.
— om upphäfvandet af, fördem, som förfallolöst
uteblifva från Krono-Uppbördsstämmor.
Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII, s 4°9 — 4*7» återrem. af Adeln,
IX s 220, af BorgareStåndet, IX s 247.
Ytterligare Utlåtande, afgifvet gemensamt
af Bevilln. och Ekon. Utskotten, V
1. s 465— 47^» hvaröfver BorgareStåndet
fattat sitt beslut, IX s 1027. Utlå
tan
-
49
landet bif. af BondeStåndet, IX s 1021,
afsl. af PresteStåndet, IX s 1025.
Ekon. Utskottets Memorial med förslag
att sammanjemnka de olika besluten, VIII
s 1533 — 1535, och i anledning deraf
Pi’esteStåndets slutliga mening, IX 3. s
423. Memorialet lagdt lill Ilandlingarne
af Adeln, IX 3. s 433. BorgareStåndets
slutliga mening, IX 3. s 4^7» BondeStåndets,
IX 3. s 441.
Böter, ersättning för, anvisade å extra utgiftsmedlen,
III s 131 ■— 144*
C.
Callerholm, för Häradshöfdingen Nils, borde
Förordnande uppsättas, att vara Justitia»
Ombudsmannens Suppleant. Adelns
Beslut, IX s 1087, PresteStåndets, IX s
1096, BorgareStåndets, IX s 1100, BoudeStåndets,
IX s iio5
Ilar afsagt sig förtroendet, IX 3. s 4»
7, 12, 19.
Calmar, om medel till reparation å Domkyrkan
i. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 83—>86, bif. af BorgareStåndet,
IX s 47» af BondeStåndet, IX s 49» återrem.
af PresteStåndet, IX s 5i, bif. af
Adeln, IX s 53.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 375 ——
377, hvarvid PresteStåndet låtit bero, IX
s 90.
5o
Underd. Skrifvelse, X i. s 62 — 64*
Calmar, angående det vid sista Riksdag beviljade
Lånebiträde för uppbyggande af
Gymnasii- och Scholehuset i. BancoUtskottets
Betänkande, Yl 2. s 9— 16, bifaf
PresteStåndet, IX s 970, af BondeStåndet,
IX s 99* > af Adeln, IX s 1007.
Om förändrade vilkor för detta Låneflnslag.
Stats- och BancoUtskottens gemensamma
Betänkande, IV 3. s 5o8—•
511, återrem. af PresteStåndet, IX s <716,
bif. af BondeStåndet, IX s 723, af BorgareStåndet,
IX s 729.
Ytterligare Utlåtande, IV 5, s 23o
282, bif. af PresteStåndet, IX s ii4i.
Underdånig Skrifvelse, X 1. s 737--  74*.
Canal-byggnad, Götha, befordrad, I 1. s
59, 60.
— •—» om fortgången af, II s 780 — 782.
— — om anslag till fullbordandet af, Konungens
nådiga Proposition, I 1. s 665 —
678, jemte enskildes Motioner, remitt.
till Stats- och BancoUtskotten, II s 1282,
1256, 1270, 1273, 128*.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 264-—337,
bif. af PresteStåndet, IX s 649, återrem.
af Adeln, IX s 664, af BorgareStåndet,
IX s 694, af BondeStåndet, IX s 696.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 89 —
129, bif. af PresteStåndet, IXsui2och
1163, af BorgareStåndet, IX s lil5, af
BondeStåndet, IX s ii3o«
5i
Canalbyggnad, Götha, angående Directionens
anhållan att genast i Banken få lyfta återstoden
af årsanslaget för. Stats- och BancoUtskottens
Betänkande, IV 3. s 256—-  263, bif. af Adeln, IX s 111, af PresteSiåndet,
IX s 118, af BondeStåndet, IX
s 133.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 798 —
801, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 4*>
af BorgareStåndet, IX 3. s 58, af Adeln,
IX 3. s 70.
— — om controllerande åtgärder m. m.
för anordnandet af de till, anslagne medel.
BancoUtskottets Betänkande, VI 2.
s 489 — 496, bif. af Adeln, IX 3. s 393,
af PresteStåndet, IX 3. s 4o3, af BorgareStåndet,
IX. 3. s 407.
*—• — om uppgift öfver hvad Staten påkostat;
Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s i323.
Utskottets Utlåtande, IV 3, N:o 4°°»
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 717, af BorgareStåndet, IX s 720,
återrem. af Adeln, IX s 823.
Förnyadt Utlåtande, IV 5. 5373,274»
bif. af Adeln, IX s 1157.
■
om beläningsrätt för de actier, som
blifvit utfärdade af Bolaget för. BancoUtskottets
Betänkande, VI 2. s 273 —
3o5, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 195,
af Adeln, IX 3. s 202, af PresteStåndet,
IX 3. s 221.
- — om åtskilliga angelägenheter rörande.
5a
BancoUtskottets Betänkande, VI a. s 176
— 190, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
ioo, återrem. af Adeln, IX 3. s 113, af
BondcStåndet, JX 3. s 177.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 366 —
384» bif. af Adeln, IX 3. s 292, afBondeSlåndet,
IX 3. s 3oo, af PresteStåndet,
IX 3. s 307, förkast, af BorgareStåndet,
IX 3. s 3 08.
Underd. Skrifvelse, om fullbordande
af Götha Canal, X 1. s 838—849.
RiksdagsBeslutet, §. 14.
Canal- och Slussverk, Hjelmare, nybyggd t,
I 1. s 61.
om fortgången af arbetet vid, II
s 728 —• 730.
—. •— •— om vidare Bidrag till befordran
af arbetet vid; Kongl. Proposition, I r.
s 692 —• 702 , remitt. till StatsUtskottet,
II s i3oo, i3oi, i3o4, i3o6.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 1255
1261, bif. af PresteStåndet, IX s 371,
af BorgareStåndet, IX s 373, återrem.
af BondeStåndet, IX s 38o.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 608'—
63o, bif. af BorgareStåndet, IX. s 986,
af PresteStåndet, IX s ioo3, af Adeln,
IX s ioi3.
Underd. Skrifvelse, X 1.S783 — 791.
RiksdagsBeslutet, §. 14.
>—. Södertelje-, om, II s 732, 733.
om anslag till; Motion, remitt. till
Stats- och BancoUtskotten, II s 1337.
53
Utskottens Utlåtande, IV 3. s 406 —
4i3, återrem. af BondeStåndet, IX s
696, bif. af PresteStåndet, IX s 702,
återrem. af BorgareStåndet IX. s 706.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 3i8 —
326, bif. af Adeln, IX s 1175, af B01-  gareStåndet, IX s 1186, af BondeStåndet,
IX 1199.
Underd. Skrifvelse, X 1, s 870 — 873.
RiksdagsBeslutet, §. i/\.
Canal, Reglor och Taxa för fart på Strömsholms
och Söderteljes, I j. s 6i.
— Trollhätte, angående Lånebiträde af allmänna
medel för. Stats- och BancoUtskottens
Betänkande, IV 3. s 25i — 256,
bif. af PresteStåndet, IX s 651, af Adelli,
IX s 664, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 667.
Förnyad t Utlåtande, IV 5. s 2i.{ —
221, bif. af BorgareStåndet, IX s 1127,
af BondeStåndet, IX s 1134, lagdt till
Handlingarne af Adeln, IX s ii3<), af
PresteStåndet, IX s 1143.
Underd. Skrifvelse, X 1, s 857 — 860.
Cancellariat, KrigsAkademiens, må indragas.
Särsk. Utskottets Betänkande, XI s
137.
CancelliRätten. Se Rödin, Nils.
Cancellister, anhållan om tvänne. SlalsUtskottets,
IV 1. s4»bif. af PresteStåndet,
IX s i5, af BorgareStåndet, IX s 18.
— ytterligare anhållan om tvänne, Stats
-
54
Utskottets, bif. af PresteStåndet, IX s 46,
af BorgareStåndet, IX s 47*
Cancellister, om ökadt antal af. Bevilln. Utskottets
Anhållan, V i. s 4> bif* af BorgareStåndet,
IX s 56, af PresteStåndet,
IX s 70, af Adeln, IX s 73.
— om arfvode för 2.’ne Extra Bevilln. Utskottets
Memorial, V 1. s 616 — 619,
bif. af BorgareStåndet, IX s 1128, af
BondeStåndet, IX s ii5i, af Adeln, IX
s 1155.
—- om förökadt antal af. LagUtskottets
Memorial, VII 1. s 54» 55, bif, af PresteStåndet,
IXs83, af BondeStåndet, IX
s 87, af Adeln, IX s 88, af BorgareStåndet,
IX s 91.
— om ännu ytterligare förökadt antal. LagUtskottets
Memorial, VII 3. 1. s io5,
106, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 42,
af Adeln, IX 3. s 75, af BondeStåndet,
IX 3 s 95.
— anhållan att få antaga fyra. Ekon. Utskottets,
VIII s 3 — 5, bif. af PresteStåndet,
IX s 21 , af BorgareStåndet, IX
s 3i, af Adeln, IX s 32.
— ytterligare anhållan om tvänne. Ekon.
Utskottets, VIII s i346 —- i348, bif. af
PresteStåndet, IX s 1080, af BorgareStåndet,
IX s io83, af Adeln, IX s 1088,
af BondeStåndet, IX s no5.
— om förökadt antal af. Exped. Utskottets
Memorial, X 1. s 3, bif. af PresteStåndet,
IX s 21, af BondeStåndet, IX
55
s 33, af BorgareStåndet, IX s 3i, af
Adeln, IX s 32.
Cancellister, om aflöning för 2.'ne extra.
Exped. Utskottets Memorial, X 2. s 63,
64, bif. af PresteStåndet, IX s 559, af
af BorgareStåndet, IX s 569.
CancelliStyrelsen, om upplösning af; Motion,
remitt. till Stats- och Särskilda Uskotten,
II s 1271, 1299,
Särsk. Utskottets yttrande, XI s i3o.
StatsUtskottets Betänkande, IV 6. s
313 —- 315, bif. af BorgareStåndet, IX. 3.
s 239, af BondeStåndet, 1X3, s3n.
CapellansSkeppan, om en jemnare fördelning
hemmanen emellan vid utgörande
af; Motion, remitt. till Ekon, Utskottet,
II s 1299.
Utskottets Betänkande, VIII s 332 —
334, bif, af Adeln, IX s 198, af PresteStåndet,
IX s 201, af BorgareStåndet,
IX s 206, af BondeStåndet, IX s 210.
Capital, m. m. för en Riksens Ständers
fordna Discontverks skuld, II s 432,
433.
Capita tionsafgiften, om, i anledning af hvad
Förstärkta StatsUtskottet bestämt, borde
en underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
uppsättas. PresteStåndets beslut, IX s
io54, biträdt af BondeStåndet, IX s 1104,
af Adeln, IX s 11 /jo.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 724, 725.
Carl XIII:s, Konung, HemgiftsCapital, II
s 38i 383.
/
56
Carl XIII:s, Konung, Begrafningskostnad,
II s 536, 537.
Carlskrona Fattigvårds understöd, om, af
Statsmedlen; Motion, remitt. till StalsUtskottet,
II s 1147*
Utskottets Utlåtande, IV i. s 172 —
176, bif. af PresteStåndet, IXsyöjåterremitt.
af BorgareStåndet, IX s j5, bif.
af Adeln, IX s 77, af BondeStåndet, IX
s 85.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s lagdt
till Ilandlingarne af BorgareStåndet, IX
S 120.
— om anslag af medel till utförande af en
vattenledning till; StatsUtskottets Betänkande,
IV 5. s 48g — 5oi, bif. af Pre^
steStåndet, IX s irpi, af Adeln, IX s
1215, af BorgareStåndet, IX s 1233.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 363—.368.
Cassa, Kongl. BergsCollegii, II s 422.
— Skånska Hingst-prasmie-, II s 422*
Cassern å Skeppsholmen, hyra för, I 1. s
841.
— om anslag till reparations-kostnadon å
Kongl. Svea LifGardets. StatsUtskottets
Betänkande, IV 3. s 184—i88,återrem.
af Adeln, IX s 646, bif. af BorgareStåndet,
IX s 659, af BondeStåndet, IX s 675.
Ytterligare Utlåtande, IV 4* s 767 —
769-
Underd. Skrifvelse, X 1. s 73o, 73i.
Casseurer, om tillökning i de för Bankens,
bestådde Missräkningspenningar. Banco*
5?
UtskotLets Betänkande, VI r. s 187 —
191, bif. af Adeln, IX s 238, af PresteStåndet,
IX s 243, af BorgareStåndet, IX
s 245.
Casseurer, om tillökning för RiksgäldsContoirets,
bestådde Missräkningspenningar.
StatsUtskottets Betänkande, IV 4* s 831,
83a, bif. af Adeln, IX s 155, af BorgareStåndet,
IX s i63, af PresteStåndet, IX
s 171, af BondeStåndet, IX s 176.
Cassör, aflemnade från KrigsCoilegium, II
s 421.
— om granskning af Räkenskaperne för de
under KrigsCoilegium och SeraphimerOrdens-Gillet
ställda; Konungens nådiga
Skrifvelse, I 1. s 479—•4&4> remitt. till
StatsUtskottet, II s i25i, 1256, 1273,
1287.
Utskottets Utlåtande. Se Tullverkets
Räkenskaper, om granskning af.
— om granskning af allmänna. Konungens
nådiga Skrifvelse, I 2. s 167—i73.
— om ytterligare Controller i afseende på
Bankens. BancoUtskottets Betänkande,
VI 2. s 337 — 343, bif. af Adeln, 1X3.
s 264, af PresteStåndet, IX 3. s 267, af
BorgareStåndet, IX 3, s 270, af BondeStåndet,
IX 3. s 275.
Cateclies, om utgifvande af en medborgerlig;
Motion, remitt. till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 1276.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 372 —
374» bif. af PresteStåndet, IX s 666, af
r
58
BorgareStåndet, IX s 668, af Adeln, IX
s 683, af BondeStåndet, IX s 697.
Cavalleriets Beklädnad, om indelade; Motioner,
remitt. till Stats- och Ekon. Utskotten,
II s 1192, 1261, 1290.
Utskottens Betänkande, IV 4*s 777”—
779, bif. af Adeln, IX s io/jo.atPresteStåndet,
IX s 1002, af BorgareStåndet,
IX s 1059.
— —. om inrättande af Directioner för indelade;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII,
s 538—555, återremitt. af Adeln, IX s
3o6, bif, af PresteStSndet, IX s 3io,
återrem. af BondeStåndet, IX s 324, af
BorgareStåndet, IX s 333.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1173—•
Ii83, bif. med föreslagna ändringar, af
Adeln, IX s 85o, lagdt till Handlingarlie
af PresteStåndet, IX s 857, bif. vilkorligt
af BondeStåndet, IX s 882,
Memorial angående RiksStåndens olika
beslut, VIII s 141 * — 1417» bif. af PresteStåndet,
IX s 1191, lagdt till Handlingarne
af Adeln, IX s 1211.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 317.
Cavallen Regem enternes HästVacance-Spannmål,
I 1. s 838.
— — om de reducerade, åter uppsättande.
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkande,
IV 2. s ii85 — i 188, bif, af Adeln, IX
S 329, af PresteStåndet, IX s 331 , af
BorgareStåndet, IX s 332, af BondeStåndet,
IX s 334.
5j)
CavalleriRegementernes befäl, om förbud
för de indelade, att anskaffa rustningshästar.
Lag- och Ekon. Utskottens Betänkande,
VII 1. s 601—6o3, bif. af
Adeln, IX s 534, af PresteStåndet, IX
s 54o, af BorgareStåndet, IX s 568,
återrem. af BondeStåndet, IX s 5qo.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s io55,
io56, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 85q.
Skånska , Rusthållareafgift, om. Statsutskottets
Betänkande, IV 3. s 148,149,
bif. af PresteStåndet, s 563, af BorgareStåndet,
s 584, af Adeln, IX s 594*
Cederström, Grefve Rudolph. Se RiksRätt.
Ceremonimästarlönen anmäld till indragning,
i Särsk. Utskottets Betänkande, XI s 129.
Charta Sigillatae Recognition, I 1, s 837.
— ■—. medel, I i. s 842.
Redovisning för, år 1822, II s
534 — 536.
— — medels Redogörelsen, angående verkstäld
granskning af. StatsUtskottets Betänkande,
IV 3. s 238 — 242, bif. af
PresteStåndet, IX s 623, af BondeStåndet,
IX s 628, af BorgareStåndet, IX s
657, af Adeln, IX s 662.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 517 <—5ip.
— — Författning, angående en förnyad,
jemte Förslag till Förordningen och Tabell
öfver Städernes Classiflcalion. Bev,
Utskottets Betänkande, V 1. s 5o5—-  58i, återremitt. af PresteStåndet, IX s
6o
n43, af BorgareStåndet, IX s n5o, bif.
af Adeln, s x 154-
Ytterligare Utlåtande, V 2. s 53— 79,
bif. med föreslagna förändringar af PresteStåndet,
IX 3. s 129, bif. ovilkorligt
af BondeStåndet, IX 3. s 172, dito af
Adeln, IX 3. s 179, af BorgareStåndet,
IX 3. s 188.
Underd. Skrifvelse , X 2. 2. s 88 — 93.
Chartte Verk, om inköp af geographiska
Inrättningens. StatsUtskottets Utlåtande,
IV 1. s 892 — 897, bif. af Adeln, IX s
251, af BondeStåndet, IX s 256,afPresteStåndet,
IX s 263.
ClaraSjön, om upprensning af. Motion, remitt.
till Stats- och Ekon. Utskotten, II
s 1228.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s "41 *
746, bif. af Adeln, IX s io38, af PresteStåndet,
IX. s 1039, af BondeStåndet,
IX s 1046, af BorgareStåndet, IX s
1074.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 860 — 862.
Clereci. Se Hufvud-Titeln , fjerde.
Clubb, om upprättande af en gemensam
för alla fyra RiksStånden; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1241.
Utskottets Utlåtande. Se StåndsClubbarne.
Colonisering, om försvarslöse Personers användande
till. Se Fristad.
Commiuistrars Boställen, huruvida, må be
-
61
/
frias från extra-roteringsskyldigheter, VIII
s 863, 871, 885.
Commissariens, Cassa-, om årlig ersättning
för, ökade arbete och möda. Se Cassör,
om controll i afseende på Bankens.
Commissaricrnes, om, extra befattning att
granska och öfverkorssa förslitne smärre
Sedlar. Se SmåsedelsSkrifning.
Commissarie-Sysslor vid RiksgäldsVerket,
om minskning af deras antal. StatsUtskottets
Yttrande, IV r. s 277.
— tjensts uppförande å Bankens Stat, angående
en. BancoUtskottets Memorial,
Vl 2. s 390 — 395, bif. af BondeStåndet,
IX 3. s 299, af Adeln, IX 3. s
3o3, af BorgareStåndet, IX 3. s 309.
Committee, om nedsättning af en, till undersökning
om beskaffenheten af alla Hemmans
onera. Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1241.
Utskottets Utlåtande, IV 2. s 1689 —
1691, bif. af PresteStåndet, IX. s 47^»
af BorgareStåndet, IX s 477» af BondeStåndet,
IX s 4£>4-  >— till Ti'yckfrihetens våi’d, Ledamöter i
Riksens Ständers, utsedde, och borde Exped.
Utskottet för dem uppsätta förordnande.
PresteStåndets beslut, IX s 771,
BorgareStåndets, IX s 773, BondeStåndets,
IX s 794.
Exped. Utskottets Förordnande, X 1.
s 431.
ConcoursLagen, om ändringar i; Motion,
6a
remitt. till LagsUtskoltet, II s n8f,
1230.
Utskottets Betänkande, VII 2. s 906
■—r)4^> i>if- af PresteStåndet, IX s 874»
af BorgareStåndet, IX s 894» återremitt.
af Adeln, IX s 900.
Förnyadt Utlåtande, VII 3. s 99 —
110, bif. med föreslagna ändringar, af
PresteStåndet, IX 3. s 81, bif. utan vilkor,
af BondeStåndet, IX 3. s 90, dito
af BorgareStåndet, IX 3. s lo3, afsl. af
Adeln, IX 3. s 114.
Underd. Skrifvelse, X 2. a. s 332 —
338.
Controll, förslag till, derå, att Riksens
Ständers beslut må vid hvarje Riksdag
blifva till Kongl. Maj:t expedierade. Motion,
remitt. till Exped. Utskottet, II s
i3a6.
Utskottets Utlåtande, X 1. s 137 —
139, bif. af Adeln, X 1. s 139, af Preste-,
Borgare- och BondeSländen, X 1.
s i4o.
— Stämpelafgiflerne å metaller, om nedsättning
af. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 858 — 861, bif. af Adeln, IX s
238, återrem. af BorgareStåndet, IX s
264.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s i658,
bif. af BorgareStåndet, IX s 425.
— •— medel, I 1. s 83q.
Convoy-afgifter, om jemkning af. Se Läst»
afgiften, om upphäfvande af.
63
Coitrieren, om indragning af, och förbud
för dess Redacteur, att vidare utgifva någon
tidning, III s 129, i58.
Coyet, Major, A. skyldig till Allm. Magazinslnrättningen,
II s 84^*
StatsUtskottets Utlåtande, IV 2. s 1070
•— 1072, bif. af PresteStåndet, IX s344,
af BorgareStåndet, IX s 35o, af Adeln,
IX s 365.
Creditiv-anslag, angående, för JernContoiret
och ManufacturDisconten. Stats- och
BancoUtskottens Utlåtande, VI 1. s lxiii,
nxiv, lemnadt derhän af PresteStåndet,
IX s 520, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 527, bif. af BondeStåndet, IX s
5a8, af Adelil, IX s 53a.
■— om anordning på Banken af ett, till
Spannmåls uppköp vid inträffande Missväxt.
'
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s. 9.
— Convoy-Commissariatets, om fortfarande
af. Konungens nådiga Proposition, I 1.
s 203 —• 205.
Motion i samma ämne — båda remitt.
till StatsUtskottet, II s 1173, 1176, 1178,
1247.
Utskottets Utlåtande, IV 5. s 808, bif.
af Adeln, IX 3. s y3, af PresteStåndet,
IX. 3. s 83, af BorgareStåndet, IX 3. s
108, af BondeStåndet, IX 3. s 111.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 375,
376.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
1
64
Creditivet, mindre, II s 437 — 442*
—- — om disposition af för militaire utgifter,
III S IOI, 107, i32  145.
om tillägg i AnsvarighetsLagen för
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, med
afseende på utbetalningen af mindre. LagUtskoltets
Betänkande, VII 3. s 24, 25,
Lif. af PresteStåndet, IX 3. s i56, af
BondeSlåndet, IX 3. s 173, af Adeln, IX
3. s 182.
Underd. Skrifvelse,-X 2. 1. s 346, 347.
RiksdagsBeslutet, §. i3.
>—■ •— om hvad som möjligen kan brista i
de tillgångar, som kunna anses till fond
för. Se Penningeanslag, om sättet att
bestrida.
Creditiven, om, enligt 63 §. i Regeringsformen,
IV 5. s 639, 640, bif, af PresteStåndet,
IX 3. s 6, af BorgareStåndet,
IX 3. s i3, afBondeStåndet, 1X3.
s 20. '
D.
Dagsverken till Konungsgårdar, om rättighet
att med penningar gälda; Motioner,'
remitt. till Stats- och Ekon. Usskotten,
II s 1204, 1282.
Utskottens Utlåtande, IV 4> s 168 —
170, bif. af PresteStåndet, IX s 8o5,
af BondeStåndet, IX s 815, af BorgareStåndet,
IX s 83o, af Adeln, IX s 852.
Dag
-
65
Dagtraktamente, om, för MagistratsPersoner
vid publique förrättningar. Statsutskottets
Utlåtande, IV r. s 25c)—a63,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 75,
bif. af Adeln, IX s 81, af PresteStåndet,
IX s 81, af BondeStåndet, IX s 86.
Ytterligare Utlåtande, IY 1. s 43a,
433, lagdt till Handlingarne af BorgäreStåndet,
IX s 120.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 145, 146.
— för Bankens och RiksgäldsVerkens Tjenstemän
må af’ Fullmägtige bestämmas.
StatsUtskottets Betänkande i anledning
af Revisorernes Berättelser.
Dahlby och Flyinge Kungsgårdar, om Allmogens
i vissa Härader af Malmöhus Län
dagsverksskyldighet till; Konungens nådiga
Proposition, I 1. s 184— 19 1, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1133, 1137, 1146.
Utskottets Utlåtande, IV 1. 47 — 61,
bif. af BorgareStåndet, IX s 47, af BondeStåndet,
IX s 49» PresteStåndet,
IX s 5i, af Adeln, IX s 53.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 54'—'62.
RiksdagsBeslutet, §. 20.
— Kungsgård, om sökt eftergift af bristande
arrende för Lotten N:o 3 i. StatsUtskottets
Betänkande, IV 3. s 127 —
i3i, bif. af PresteStåndet, IX s 56a, af
BorgareStåndet, IX s 584» af BondeStåndet,
IX s 594, af Adeln, IX s
$99-
5
66
Dali Isted ts, i anledning af Slussmästaren
P. A., ansökan om förnyelse af en fölkommen
RiksgäldsContoirets Obligation,
StatsUtskottets Utlåtande, IV 5. s 5o8
— 5io, I)if. af PresteStåndet, IX s 119**
af BondeStåndet, IX s iaoi, af BorgareStåndet,
IX s 1208, af Adeln, IX s
1214«
DebetSedlar, om stadgandet af vissa föreskrifter,
i afseende på upprättandet af*
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1189*
Utskottets Utlåtande, VIII s 93c —
933, bif. af PresteStåndet, IX s 54 1, af
BondeStåndet, IX s 549, BorgareStåndet,
IX s 568, af Adeln, IX s 597.
Decharge, om, för StatsRådet och Konungens
Föredragande; PresteStåndets beslut,
IX s 4V1» BondeStåndets, IX s 479»
BorgareStåndets, IX s 512.
— om, för BalicoFullmägtige. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 668, 669,
bif. af Adelil, IX s 674, af PresteStåndet,
IX s 601, af BondeStåndet, IX s
63t.
■—• om, för Directionen öfver GöthaCanal
Bolags f. d. DiscontContoir i Götheborg.
Stats- och BancoUlskottens Betänkande,
IV 2. s 1207'—1218, bif. af Adeln, IX
s 34o, af PresteStåndet, IX s 368, al
BondeStåndet, IX s 379, af BorgareSlåndet,
IX s 388.
— om, för dito dito dito dito i Stockholm,
67
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
VI 2. s 1218, 1219, bif. af Aden, IX s
34o, af BorgareStåndet, IX s 353, af
PresteStåndet, IX s 368, af BondeStåndet,
IX s 379.
Decharge, om, för Directionen Öfver Götheborgs
f. d. DiscontVerk. Stats- och BancoUtskottets
Betänkande, IV 2. s 1226 —
1235, bif. af Adeln, IX s 34o, af BorgareStåndet,
IX s 353, af PresteStåndet,
IX s 368, af BondeStåndet, IX s 379.
— om, för InterimsDirectionen öfver Malmo
f. d. DiscontVerk, Stats- och BancoUtskottens
Utlåtande, IV 2. s 1236—1245,
lagdt till Handlingarne af Adeln, IX s
s 337, af BorgareStåndet, IX s 354, af
PresteStåndet, IX s 369, af BondeStåndet,
IX s 379.
Degnepenningarne, om utgörandet af de så
kallade; Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s I2Ö2.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 944—‘
946, bif, af Adeln, IX s 270, af PresteStåndet,
IX s 274, af BorgareStåndet,
IX s 276, af BondeStåndet, IX s 279.
Deportation, om, af alla till lifstidsfängelse
dömde Brottslingar. Se BrottmålsLagstiftningen,
om förändring i.
Deputerade, om emottagande af de Norrske;
Adelns beslut IX s 214, PresteStåndets,
IX s 226, BondeStåndets, IX
s 234, BorgareStåndets, IX s 247.
Deputerade till uppsigt ofver Grnndlagavnes
felfria tryckning, föreslagna;
Utskottets Betänkande, lil s 14, i5, l)if.
af BondeStåndet, rx s I0G, ett annat beslut
fattadt af BorgareStåndet, ix s 119,
.äfven deladt af PresteStåndet, IX s 126
och Adeln, IX s'i35, samt slutligen bi-'
trädt af BondeStåndet, IX s i5a.
Diarier och Registratur, i anledning af
verkstäld granskning af Justitia: Ombudsmannens;
Constit. Utskottets Utlåtande,
III s 82, 83, lagdt till Handlingarne af
BondeStåndet, IX s 235, af Adeln, IX s
237, af BorgareStåndet, ix s 246.
Djeknepenningar, I 1. s 837.
—. om användandet af, i Hernösands Stift.
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s 523
— 525, bif. af Adeln, IX s 146, af PresteStåndet,
IX s 14.0» BorgareStåndet,
IX s i5i, af BondeStåndet, ix s 153.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 702, 703.
— om förhöjning af; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1224.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 1775
—-1778, bif. af PresteStåndet, IX s 524,
af Adeln, ix s 532, af BorgareStåndet,
IX s 543, af BondeStåndet, IX s 547.
DiscontVerkets, Banco, tillstånd under åren
1818—1820, II s 273 — 277.
—« —. lånerätdghet i Banken, begagnad, II
s 4I0> 41^.
■—• — förvaltning, angående Revision af,
under denna Riksdag. BancoUtskottets
%
Betänkande, VI 1. s 3, f\, lagdt till Handlingarne
af BorgareStåndet, ix s 3o, af
Adeln, ix s 36.
DiscontVerkets, Banco, förvaltning, angående
den öfver, för år 1822 förrättade Revision,
VI 2. s 84 — p5, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 7, återrem. af BorgareStåndet,
ix 3. s 11, bif. af BondeStåndet,
ix 3. s 19.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 335 —
337, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. S217, bif. af BorgareStåndet,
IX 3. s 224, af Adeln, IX 3. S23i,
af BondeStåndet, IX 3. 249.
— — angående en och annan hos Revisorerne
förekommande fråga om Revisioner
af. BancoUtskottets Utlåtande, VI 1. s
66 — 68, bif. af BondeStåndet, ix s 121,
af PresteStåndet, ix s 129.
— — angående föreslagen ändring i afseende
på; Motioner, remitt. till BancoUtskottet,
II s 1207, 1220, 1225, 1258.
• om förlängning af tjden för inbetalning
af Lån till; Motion, remitt. till
BancoUtskottet, II 1. s 1257, I277-
. om sättet för pröfningen af Lånean
sökningar
i; Motion, remitt. till BancoUtskottet,
II s i32I.
— — angående Lånerörelsen i. Stats- och
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s*
xxxvi — xlvi, återremitteradt af PresteSlåudet,
IX s 520, bif. af Adeln, ix s
7°
5a3, återremitt. af BondeStåndet, ix s
53o
DiscontVerkets Styrelse, om sammansättning
af; Motion, remitt. till BancoUt»
skottet, II s i 344-
Utskottets Betänkande, VI 2, s 96 —
i 16, återrem, af PresteStåndet, IX 3. s
26, bif, af BorgareStåndet, IX 3. s 28,
återrem, af BondeStåndet, IX 3. s 62,
bif, af Adelil, IX 3, s 113.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 322 —-  33o, lagdt? till Handiingarne af Adeln,
IX 3. s 209, bif. med föreslagen ändring
af PresteStåndet, IX 3, s 216, lagdt till
Handiingarne af BorgareStandet, ix 3. s
224, bif. med föreslagne ändringar af
BondeStåndet, IX 3. s 245,
Förslag till sammanjemnkning af Ståndens
olika beslut, VI 2. s 384 — 890,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 22Ö, af BondeStåndet,
IX 3. s 228, afsl. af Adeln,
IX 3, s 3o4> af BorgareStåndet, IX 3. s
3°9-
*— Inrättmngarne, Filial-, granskade af Riksens
Ständers Revisorer år 1820, II s
781—'819, remitt. till Stats- och BancoUtskotten,
II s 1125, 1127, 1129, 1i36.
Dito år 1822, II s 445 — 47.0>
749, 75o. Remitt. lill Stats» och Banco»
Utskotten, II s 1127, 1142.
*) NB. Återremissen besvarad i ytterligare Utlåtandet
om Rikets Penningeverk.
7'
Götha Canal BolagsDiscont, II s 431
— 438, 791—800.
utdrag af dess Räkenskaper,
II s 4?4> 473» 821 , 822.
Götheborgs Discont, II s 459—465,
800 — 808,
utdrag af dess Räkenskaper, II
s 47Ö, 477 > 8a3, 824.
Malmö Discont, II s 4^5 — 472» 808
— 814,
— Utdrag af dess Räkenskaper, II s
478, 479- Ö25’
Angående verkstäld granskning af Revisorernes
Berättelser, Stats» och BancoUtskottens
Utlåtande, IV 2. s 1201 —
I2o3, bif. af Adeln, jx s 338, af BorgareStåndet,
IX s 352, af PresteStåndet,
IX 367, af BondeStåndet, IX s 378.
Disconllnrättningarne, Filial», om förvaltningen
af, StatsUtskottets Utlåtande, IV
4. s 388 — 4°8? bif, af Adeln, ix S890,
af PresteStåndet, IX s 892, af BorgareStåndet,
IX s 907,
— om förändring i tiden för indrif
ning
af deras fordringar. Stats- och
BaneoUtskottens Utlåtande, jemte så väl
Riksgälds- som BancoFullmägtiges Betänkande
öfver ämnet, IV 1. s 94—i36,
återremitt. af Adeln, IX s 53, bif. af
PresteStåndet, IX s 55, af BorgareSlåndet,
IX s 56, af BondeStåndet, IX s
109.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 3io—•
72
3ai, bif. uf PresteStåndet IX s 117, af
BorgareStåndet, m s 174.
Discontlnrätlningarne, Filial-, om de, föreskrifter,
som i anseende på indelningen
af deras fordringar skola RiksdagsFullmägtige
meddelas. Stats- oell BancoUtskottens
Betänkande, IV i.s63p — 643,
Lil. af Adeln, IX s 166, af BorgareStåndet,
IX s 174, af BondeStåndet, IX s
177, af PresteStåndet, IX s 185.
gande af deras utredning; Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, IV 2. s
1204, bif. af Adeln, ix s 34o, af BorgareStåndet,
ix s 354, af PresteStåndet,
IX s 36p, af BondeStåndet, ix s 38o.
af Banken inlösas; Memorial derom, lern
itt. till Stats- och BaucoUtskotten af
PresteStåndet, IX s 34.
— — — om inlöste Dupletter och Tripletter
afpfi Banken dragne assignationer;
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
IV 2. s 1235, 1236, lagdt till Handlingarne
af Adeln, IX s 337, af BorgareStåndet,
ix s 354, af PresteStåndet, ix
s 368, af BondeStåndet, IX s 379.
• om ny praescriptionstid för betalandet
af skulder till. Stats-och BancoUtskottens
Utlåtande, IV 2- s 1737 —
1757, bif. af PresteStåndet, IX s 5oo,
ålerrem. af BondeStåndet, ix s 514> af
73
BorgareStåndet, IX s 544» AdelilIX,
s 557.
Ytterligare Utlåtande, IV s 320—■
336, lagdt till Ilandlingarne af BorgareStåndet,
IX s 862, af BondeStåndet, IX
s 862, af Adeln, ix s 868.
Discontlnrättningarne, Filial-, om förment
origtig tillämpning af hvad i Reglementet
stadgas med afseende på öfverränlau
å förfallne Lån till. Stats- och BancoUtskottens
Betänkande, IV 1. s 4po — 510,
bif. af Adeln, IX s 144» PresteStåndet,
IX s 149, af BondeStåndet, IX s
153.
0111 inlösen af deras ännu utelöpande
Skuldförbindelser; Stats- och BancoUlskottens
Betänkande, IV 5. s3i4 —
317, bif. af PresteStåndet, IX s 1190,
med afvikelser af BondeStåndet, IX s
1198, och af Adeln, IX s 1229, saint af
BorgareStåndet, IX s ia33.
Memorial 0111 Ståndens skiljagtiga beslut,
IV 5. s 796, 797, bif. af Adeln,
IX 3. s 37, afsl. af PresteStåndet, IX 3. s
5i , bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 5p.
Constit. Utskottets Utlåtande öfver frågan,
III s3io — 312, lemna dt till Stalsoch
BancoUtskotten af Adeln, IX 3. s 179,
af PresteStåndet, IX 3. s r86, af BorgareStåndet,
IX 3. s 189, af BondeStåndet,
IX 3. s 194.
De båda ULskottens ytterligare Memorial,
IV 6. s 225 — 227, bif. af Adeln,
f
IX 3. s 229, af BondeSlåndet, IX 3. s
3. s 240, lagell till Ilandliugarne afPresteStåndet,
IX s 174.
Förslag till YoteringsPropositioner, IY
6. s 367— 370, Lif. af Adeln, ix 3. s
3oi, af PresteStändet, ix 3. s 3o5, af
BondeStåndet, ix 3. s 311 , af BorgareStåndet,
ix 3. s 33o.
Memorial om frågans afgörande i Förstärkta
StatsTTtskoltet, IV 6. s 582,583,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3. s 4°8, af Adelil, IX 3. s 4!5*
Disconter eller Banker, om vilkoren för inrättandet
af enskilde. Stats- och BancoUtskottens
Utlåtande, IY 3. s 94—IC)5»
återrem. af PresteStändet, IX s 520, bif.
af Adeln, IX s 523, återrem. af BondeStåndet,
IX s 53o.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 4°6—
413, bif. af PresteStändet, IX s i2o5, af
BondeStåndet, ix s1210, afBorgareStåndet,
IX s 1222.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 198 — 202.
Dispositioner af influtne medel, IV 1. s
206.
DispositionsRäkning N:o 2, om någre anordningar
af de medel, som under benämning
af Herrar BancoFulImägliges,
finnas i Banken afsatte. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 453 — 55q, bif. af PrcsteStåndet,
ix s 4.9.0» af BorgareSlåndet,
IX s 513, af BondeSlåndet, IX s 515, al
Adeln, ix s 531.
75
DjurLäkare, om anslag till förskaffande af,
på Gothland; Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1223.
Utskottets Betänkande, IV 2. s i356,
1357, bif. af Adeln, IX s 42°> afPresleStåndet,
IX s af BorgareSlåndet, ix
s 425, af BondeStåndet, IX s 42^.
— om i Ångermanland, I 1. s 477» 47^-
DomProste-Lönerne, om indragning af. Se
BiskopsLönerne.
Domares tjenstledighet, om skärpning af
Lagarne rörande; Motion, remitt. till Lagutskottet,
II s i328.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 14* —
i45, återrem. af Adeln, IX s 206, bif.
af BondeSlåndet, ix s 235, af PresteStåndet,
ix s 243, af BorgareSlåndet, IX
s 246.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 6o3 —
607, afsk af Adeln, IX s 536, bif. af
PresteStändet, IX s 538, lagdt till Handlingarne
af BondeStåndet, ix s 555, af
BorgareSlåndet, IX s 565.
— om, skiljande från befattning med värdering
å utmätt Fastighet; Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1207.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s48, 4o>
bif. af BorgareStåndet, IX s i3a, af Adelil,
IX s 135, af PresteStändet, IX s 147» af
BondeStåndet, IX. s 153.
.— om Under-, rätt, att genom Justitia?,
Ombudsmannens åtgärd, vinna Förklaring
öfver Lagar och Författningar. LagUl
-
76
skottets Betänkande, VI j. s 68— 71,
Lif. af Adeln, ix s 181 , af PresteStåndet,
IX s 187, af BondeStåndet, IX s ip3,
al BorgareS tänd et, IX s 2o5.
Domares ämbetsfel, örn rättighet för en hvar,
att utan behof af allmän åklagare, åtala;
Motion, remitt. lill Lagutskottet, II s
1278
Utskottets Utlåtande, VII 1. s i5i —•
155, bif. af Adeln, IX s 224, af PresteStåndet,
ix s 243, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 347.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 708 —
715, bif. af PresteStåndet, IX s G02, af
BondeStåndet, ix s G18, afBorgareStåndet,
ix s 659.
— om särskilde brottmåls, tillförordnande;
Motioner, remitt. till Stats- och LagUtskotten,
II s i23o, 1292.
Utskottens Betänkande, IV 4- S 26 —
31, bif. af PresteStåndet, IX s 719, af BondeStåndet,
ix s 734, af Adeln, IX s
845.
Domstol, om behörig, för upptagande af
åtal emot IIofRätter, m. fl. Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1154,1028,
Utskottets Utlåtande, VII 3. s 704 —
707, bif. af PresteStåndet, IX s 602, af
BondeStåndet, IX s 618, återrem. af BorgareSlåndet,
IX s 999.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s io3,
104, bif. af BorgareStåndet, IX 3. s
437, lagdt lill Handlingarne af Bonde
-
77
Ståndet, IX 3. s föo, af Adeln, IX 3. s
455.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i37,
i38.
Domstolar, om offentlighet vid; LagTJtskottets
Betänkande, VII 1. s 92 — 98, bif.
af Adeln, IX s 168, af BondeStåndet, IX
s 177» återrem. af PresteStåndet, ix s
202.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 5Go —
5G3, bif. af BondeStåndet, ix s 429> af
Adeln, IX s 43<)> af BorgareStåndet, IX
s 455, af PresteStåndet, IX s 47^.
Underd. Skrifvelse X 1. s 38G, 387.
—• — om inrättande af förliknings; Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1160, 1276,
1286.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 399 —
407, bif. af PresteStåndet, IX s 372, af
BorgareStåndet, IX s 374, af BondeStåndet,
ix s 38i.
— — om förliknings-åtgärdernas skiljande
från de vanliga; Motion, remitt. till Lagoch
Ekon. Utskotten, II s 1343.
Utskottens Utlåtande, VII 2. s 1042,
io43, bif. af PresteStåndet, ix S923, af
Adeln, IX s 964, af BondeStåndet, ix s
977'
Domstolen, Högsta, anmälan af Justitiae
Ombudsmannen, om större skyndsamhet
i, vid Lagskipningen, II s 1065.
som omröstningen öfver Ledamöterna
af, blifvit verkstäld borde om resultatet
v
- I ' ' • X
af elen en underd. Skrifvelse till Kongl.
Maj:t uppsättas. Adelns beslut, ix s 397,
PresteStåudets, IX s 4^i, BorgareStåndets,
ix s 458, BondeStåndets, ixs46o.
Underd. Skrifvelse, x 1. s 174.
RiksdagsBeslutet, §. 47-  Domstolen, Högsta, om upphörande af Konungens
2:1m röster i. Kongl. Proposition,
I 2. s 6—17, remitt. till ConstitutionsUtskottet,
II s i35i, i3Ö2, i353,
i354.
Utskottets Utlåtande, IIIs2i3 — 220,
bif. af PresteStåndet, IX s 855, af Bon
deStåndet,
IX s 863, af Adeln, IX s
887.
Douplette Chartors insändande, om, från
PostContoiren till Controlls vinnande å
afgående bref. Bevilln. Utskottets Betänkande,
Y 2. s 51 — 53, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s af Adelil, IX 3.
s 72, af BondeStåndet, IX 3. s g5, af
BorgareStåndet, ix 3. s io4<
Dragon-Regementet, om lönetillökmngfor i3
SubalterneOfficerare vid Skånska; StatsUtskottets
Betänkande, IV 2. s i43a, bif.
af PresteStåndet, ix s 422> återrem. af
Adeln, IX s 4^8, af BondeStåndet, IX s
5i5, af BorgareStåndet, IX s 720.
Ytterligare Utlåtande, bif. af BondeStåndet,
ix s 735, af Adeln, ix s 8a3.
Drawback, om införandet bär i Riket af.
Motion, remitt. till Bevilln. och Ekon.
Utskotten, II s 12 25.
79
Utskottens Betänkande, V 2. s 47» 4^>
bif. af PresteStåndet, IX 3. s t\i, återrem.
af BorgareStåndet, IX 3. s 5p, bif.
af Adeln, IX 3. s 74, af BondeStåndet,
IX 3. s p5.
Ytterligare Utlåtande, Y 2.8269,270,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 370, af BorgareStåndet, IX 3. s
275, af Adeln, IX 3. s 3g 1.
Drottningen, om uppvaktning af II. K. M.
vid hennes ankomst till Riket. Adelns
beslut, IX s 317, BorgareStåndets, IX s
321, BondeStåndets, IX s 322.
— om att II. K. M. måtte varda krönt; BondeStåndets
underd. önskan, IX 3. s 196,
delad af Adeln, med underdånigt öfverlemnande
till H. K. M. Konungen att
dertill bestämma tiden, IX 3. s 2/fg, af
BorgareStåndet, ix 3. s 253, instämmande
deri af BondeStåndet, IX 3. s 256,
af PresteStåndet, IX 3. s 261.
Underd. Skrifvelse derom, X s 36o,
361.
RiksdagsBeslnt, §§. 7 och ^3.
Drucken, om straff för den som kommer, i
kyrkan, Kongl. Proposition, I 2. s 174
— 176.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s 840
— 842, återrem. af BondeStåndet, IX s
712, bif. af BorgareStåndet, IX s j3o.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s i3ii,
i3i2, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 1108, af BorgareStåndet, IX s 1118,
8o
bif. af BondeStåndet, IX s ii38, lagdt
till Handlingaine af PresteStåndet, ix s
i i/fs.
DrätselFörvaltningen. Särskildta Utskottets
Betänkande, ix s 171, 276 — 286.
Dykeri-Compagniet, om upphörande af; Motioner,
remitt. till Stats- och Ekon. Utskotten,
II s 1219.
Dy kexi Veik et, rörande; Stats- och Ekon.
Utskottens Betänkande, IY 5. s 442—
446, bif. af BondeStåixdet, IX s 1173,
af PresteStåndet, IX s 1190, af Adeln,
IX s i23o, återrem. af BorgareStåndet, ix
s 1235.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 200 —
202, bif. vilkorligt af Boi’gareStåndet, IX
3. s 255.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 44 — 49*
lliksdagsBeslutet, §. 44-
Dylta Svafvelbruks Tionde, I 1. s 836.
StatsUtskottets Utlåtande om. Se Inkomsternas
Beräkning.
Dödsfalls besparingsmedel, I 1. s 838.
E.
Eberstcinska Testamentet, anmärkning vid
Begeringens Beslut om.
Constit. Utskottets Betänkande, III s
i32, 146, 160—i63.
Ecclesiastik-Förvaltningen. Särsk. Utskottets
Betänkande, IX s 144—-i5i, 267 — 270.
Ec
-
Si
EcclesiastikStatens Personal och Lönevilkor.
Säi-sk. Utskottets Betänkande, XI s 209.
•— och LäroStaten, om undersökning af de
tillgångar som äro tillslagne. Se Scholväsende,
om ett förbattradt i landsförsamliixgai’.
Eckeitska Obligationen, II s 374.
—• — Om betalning för den så kallade;
StatsUtskottets Betänkande, IY 3. s 6—■
9, bif. af BorgareStåndet, IX s 583, af
BondeStåndet, IX s 595, af Adeln, IX
s 598.
Underd. Skrifvelse, X 1.S486'—488.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
Edelcrantz, Presidenten Friherre, anmäi’kning
vid ett, lemnadt stående lån för en
Spinnerilnrättning, II s 154—*56.
— — Promemoria af, i anledning af Revisorernas
Anmärkning, II s i85—191.
— — ytterligare upplysningar härom meddelade
af 1822 års Revisorer, II s 548,
^ 549.
Edgång, om ändring af författningen om;
Motion, remitt. tili Lagutskottet, II s
1222.
Utskottets Utlåtande, VII x.' s 71 —
87, återrem. af Adeln, IX s 237.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s 872 —
882, bif. af PresteStåndet, IX s 743, af
BondeStåndet, IX s 790, af BorgareStåndet,
IX s 809, af Adeln, IX s 842.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 718, 719.
83
RiksdagsBeslutet, §. i4-
Effecter, angående beläning af exportable,
i Banken. Stats- och BancoUtskottens
Betänkande, IV 5. s 4^9— 441 » lagdt
till Handlingarne af BondeStåndet, IX
s 1199, lemnadt till BancoUtskottet af
Adeln, IX s 1211.
Egendom, angående utmätning och försäljning
af fast; Motion, remitt. till Lagutskottet,
II s 1237.
Utskottets Betänkande, VII 2. s 100a
— 1016, Lif. af PresteStåndet, IX s 874,
återreni. af BorgareStåndet, IX s 876.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. s i35o
— i36i , lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s ii44» bif. af Adeln, IX
s i 109, af BondeStåndet, IX s 1170,
med föreslagne ändringar, af BondeStåndet,
IX s 1173.
— om föreskrifter med hänseende till med-,
delande af BancoLån å fast; BancoUtskottets
Betänkande, VI 2. s 236 — 251,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s i85, återrem.
af BondeStåndet, IX 3. s 192, af
Adeln, IX 3. s 200.
Ytterligare Utlåtande, VI 3. s 408 —
43i, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 348,
af BorgareStåndet, IX 3. s 353, af Adeln,
IX 3. s 364, vilkorligt af BondeStåndet,
IX 3. s 383.
Ehrenborg, Friherre, StatsSecreterare för
KammarÄrenderne, anmärkning mot, III
s 157 —■ 169.
83
Ehrenborg, ExpeditionsSecreterare, om uppsättande
af Constitutorial för, att vara
Justitiee Ombudsman, och om uppsättande
af en underd. Skrifvelse till Kongl. Majrt
angående utväljandet af; Adelns beslut,
IX s 635, PresteStåndets, IX s 648, BorgareStåndets,
IX s 652, BondeStåndets,
IX s 660.
Förordnandet för, X 1. s 342.
Ständerne skola följa honom till grafven.
Adelns beslut, IX s 993, BorgareStåndels,
IX s 999, BondeStåndets, IX
s 1002.
Ek, om arfvode för ÖfverCommissarien, D.,
anmälan om afRiksens Ständers Revisorer,
II s 817.
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
IV 2. s 1246, 1247, bif. af Adeln,
IX s 34i» af BorgareStåndet, IX s 354»
af PresteStåndet, IX s 36g, af BondeStåndet,
IX s 38o.
Bevilln. Utskottets Memorial, V 3. s
268, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 238,
af Adeln, IX 3. s 337, af BorgareStåndet,
IX 3. s 353, af BondeStåndet, IX
3. s 35g.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 76.
Ekbark, om användande af, vid de så kallade
Engelska LäderGarfverier. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 1154- —*
1157, kif. af PresteStåndet, IX s 771»
af BondeStåndet, IX « 816, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 829, bif. af Adeln,
IX s 849.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i359—
i36a, Lif. af BorgareStåndet, IX s 1129.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 885, 886.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Ekelunds, angående KammarRättsRådet, ansökan
om PensionsRätt; StalsUtskottels
Utlåtande, IV 3. s'i544—i548, bif.
af BondeStåndet, IX s 427> BorgareStåndet,
IX s 454» Adeln, IX s 469,
af PrestéStåndet, IX s 4p°*
Ekar och Mastträd, örn upphäfvande af förbudet
mot fällande af; Motion,' reniitt.
till Stats-, Lag- och Ekon. Utskotten, II
s 1296. Jfr Svedjande.
Ekeskogarne, om; Motioner, remitt. till
Stats- och Ekon. Utskotten, II s 1199,
1233.
— om en friare disposition af, i Riket;
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkande,
IV 4- s 780 — 8a3, bif. af Adeln,
IX s io52, afPresteStåndet, IX s 1070,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 1076,
af BondeStåndet, IX s no3.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 910,
bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 159.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 216-—
232.
Eldqvarnen, om inköp af, II s 6ot, 602.
— —angående gjorde anmärkningar. StatsUtskottets
Betänkande, IV 2. s io85 —
1089, bif. af PresteStåndet, IX s 346, åter
-
85
rem. af BorgareStåndet, IX s 351, af
Adeln, IX. s 361.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 586—588,
bif. af BorgareStåndet, IX s 986, lagdt
till Handlingarne af BondeStåndet, IX s
990, bif. af Adeln, IX s 1006.
England, utskeppning af Spannemål till,
II s 602 — 604.
— rörande resultatet af den verkstälde
dito; StatsUtskottets Betänkande, IV 3.
s 1090, 1091 , bif. af PresteStåndet, IX
s 34l3, af BorgareStåndet, IX s 351, af
Adeln, IX s 366.
EnkeSäte för II. K. II. Kronprinsessan.
Se Kronprinsessan, om en årlig underliålls-summa
för.
Enkor, bibehållne vid sine manners Pensioner,
III s i36, 147.
EnskiftesFörordningen , om yrkad förändring
i; Motion, remitt. till Lag- och
Ekon. Utskotten, II s 1192, 1268.
Utskottens Betänkande, VII 2. sio4o,
io4i, bif. af BorgareStåndet, IX s 908,
af PresteStåndet, IX s 923, af Adeln, IX
s 964, af BondeStåndet, IX. s 976.
Ersättning, om, till Innevånarne i Schleswig
Hollstein för gjorde leveranser till
Svenska Armeen. StatsUtskottets Betänkande,
IV 3. s 1x8—i22, bif. af PresteStåndet,
IX s 56i, af BondeStåndet,
IX s 594, af BorgareStåndet, IX s 657.
Underdån. Skrifvelse, X 1. s 499 —
5oi.
86
Ersättning, om, för Svenske Medborgares
lidne förluster genom uppbri ngn ingar;
Motion, remitt. till StaUTJtskottet, II s
*i4».
Utskottets Betänkande, IV 5. s i36—
181 » återrem. af BorgareStåndet, IX s
1118, af Adeln, IX s n4o, bif. afBondeStåndet,
IX s 1172.
Ytterligare Utlåtande, IV 6, s i36 —
i43, afsl. af Adeln, som fattat särskildt
beslut, IX 3. s 2ii, af PresteStåndet,
som fattat särskildt beslut, IX 3. s 235,
lagdt till Handlingarng af BondeStåndet,
IX 3, s 281.
Förslag till jemnkning af RiksStåndens
särskildta Beslut, IV 6. s 4oa — 4*4*
bif. af Adeln, IX 3. s 3i5, af PresteStåndet,
IX 3, s 327, af BorgareStåndet,
IX 3. s 33o, afsl. af BondeStåndet, som
uppgifvit nytt förslag, IX 3. s 36o —
302.
Uppgift af VoteringsPropositioner till
frågans afgörande, IV 6. s 570 — 575,
öfverflödiga enligt Adelns beslut, IX 3.
s 3c)5, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 409,
af BorgareStåndet, IX 3. s 4a5.
Underd. Skrifvelse, X 3. 2. & 221
34 4-
RiksdagsBeslutet, §. 3g.
ErsättningsFond för Bidrag till Krigsskulders
liqviderande, II s 417—4*PEskilstuna
FristadsMedel, för åren 1817 —
1879, II s 174.
87
Eskilstuna FristadsMedel, för åren 1820,
1821 , II s 570.
Evangelii-Boken, om Förslag till nya; Konungens
nådiga Proposition, I 3. s 143
— i46; remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1364-
Utskottets Betänkande, VIII s 1471 —
>485, bif af Adeln, IX 3. s 147* återrem.
af BondeStåndet, IX 3. s 167, förkast.
af BorgareStåndet, IX 3. s 306,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 279.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i53o —
i533, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX 3. s 366, af PresteStåndet, IX 3. s
368, af BorgareStåndet, IX 3. s 376,
afsl. i följe af särskildt beslut af BondeSlåndet,
IX 3. s 385.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 160 —
»63.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Examina, om förändrade Stadganden i afseende
på publica, för inträde i civila
ämbetsverken; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s i3oi.
Utskottets Utlåtande, VIII s 674 ——
685, återrem. af Adeln, IX s 36o, bif.
af BorgareStåndet, IX s 388, återrem.
af PresteStåndet, IX s 395.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1294,
afsl. af PresteStåndet, IX s 1025, lagdt
till Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 1039, bif. af BondeStåndet, IX s 1049.
Memorial till Adeln, om hufvudsak
-
88
89
ligt beslut i målet, Vilis 1536, bes Vara tit
IX 3 s 469.
ExecutionsMagten, om inskränkning i; Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s ii56.
Se Författningar, ceconomiska.
Expeditionslösen, om afskaffande eller betydlig
nedsättning af, vid Domstolarne;
Motioner, remitt. till Lagutskottet, II s
ii54, n83, 1197.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 226 —
_23p, bif. af PresteStåndet, IX s 3o8,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 33a, af
Adeln, IX 3. s 396, af BondeStåndet, II
s 1333.
BorgareStåndet beslutit anmoda Utskottet
att snart inkomma med Svar å återremissen,
IX 3 s 106.
Utskottets Memorial till BorgareStåndet,
i anledning af denna anmodan, VII
3. 2. s 9, 10.— BorgareStåndets beslut,
i följe deraf, IX 3. s 191. Förnyadt,
IX 3. s 379.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 108
— 116, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
445, af BorgareStåndet, IX 3. s 44p>
af BondeStåndet, IX 3. s 4^2, af Adeln,
IX 3. s 456.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 264—«
266.
RiksdagsBeslutet, §. 44’
— Sättet, angående, af Kongl. Maj:ts nådiga
Resolutioner i Besvärsmål; Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1196.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 262 —
256, bif. af Adeln, IX s 3o4, återrem.
af PresteStåndet, IX s 3io, af BorgareStåndet,
IX s 313, af BondeStåndet, IX
s 315.
Ytterligare Utlåtande, All 2. s 13 t G
— i3i9, bif. af Adeln, IX s 1108; lagdt
till Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 11 18, af BondeStåndet, IX s ii36,
bif. af PresteStåndet, IX s rt jr.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 398, 399.
Expeditionssättet, af Ståndens Handlingar
under Riksdagen, BorgareStåndets beslut,
IX s 5, BondeStåndets, IX s 7, Adelns,
IX s 10, PresteStåndets, IX. s 11.
— Utskottet, om befordran af skyndsamhet
vid ärendernas gång inom; PresteStåndets
beslut, IX 3. s 83, antaget af
BorgareStåndet, IX 3. s 85, af BondeStåndet,
IX 3. s 96, af Adeln, IX 3.
s 112.
Memorial från, med hemställan huruvida
Ständernas Beslut, i anledning af
StatsUtskottets Utlåtanden, N:o 200 och
2o3 må expedieras, X 2. 1. s 67. Svar
af Adeln, Preste- och BorgareStånden,
X 2. 1. s 68, af BondeStåndet, X 2. 1.
s 69.
1—■ — Dito, med utlåtande öfver ett af Hr
Borgmästaren Hagander ingifvet Förslag,
X 2. 1. s 79, 80. Svar af Adeln, X
2. r. s 80, af Preste-, Borgare-och BondcStunden,
X 2. 1. s 81.
9°
ExpeditionsUtskottets Memorial, med anhållan
om ersättning för renskrifningskostnader,
X 2. 1. s 209, 210.
Underd. Skrifvelse derom till Kongl.
Maj:t, X 2. 1. s 210, 2ii.
— — Dito med hemställan huruvida Afskrift
af IX Art. i Instructionen för Riksens
Ständers Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
må, genom underd. Missiv,
till Kongl. Maj:t öfverlemnas, X 2. 2. s
190. RiksStåndens Svar, X 2. 2. s 191.
Expenser, om qvittning af. — Se RättegångsBalken,
om ändring af 3 och 4 §§• *
21 Cap.
Export, en år 1821 till Italien verkstäld,
af Korn och Hafra, II s 604 — 607,654.
StatsUtskottets Utlåtande deröfver, IV
2. s 1047— io5i, bif. af PresteStåndet,
IX s 348, af BorgareStåndet, IX s 349.
återrem. af Adeln, IX s 361.
Ytterligare Utlåtande, IV s 589,
590, bif. af Adeln, IX s 1007.
F.
FabriksGesällers, om, ställande under TjenstehjonsStadgan.
LagUtskottets Betänkande,
VII 2. s 1027 — fo3o, återrem.
af Bo-gareStändet, IX s g52, bif. afBondeStåndet,
IX s 976.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s io4
— 106, bif. af BorgareStåndet, IX 3. s
447*
91
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 1 1 — i3.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Famillens, om utbetalning af förra Kongl.,
bär i Riket inneslående förmögenhet.
Stats- och BanroUtskottens Betänkande,
IV 6. s 96— 135, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 187, af Adeln, IX 3. s 202, af
BorgareStåndet, IX 3. s 206, af BondeStåndet,
IX 3. s 244*
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 448.
RiksdagsBeslutet, §.
Fartyg, under sex fot djupgående, om. Se
Lots- och Båkafgifter.
Fastighet, om försäljning af utmätt, endast
i uppslag; Motion, remitt. till Lagutskottet,
II s r2o8.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 351 —
355, bif. af BondeStåndet, IX s 334*
återrem. af Adeln, IX s 338, af BorgareStåndet,
IX s 355, bif. af PresteStåndet,
IX s 371.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. S716 —
719, bif. af PresteStåndet, IX. s 602, af
BorgareStåndet, IX s 6o5, af BondeStåndet,
IX s 614» af Adeln, IX s 642.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 72 — 75.
RiksdagsBeslutet, §. 29.
— angående bestämdt stadgande, huru då
en å BancoAuction försåld, af förra Egaren
inropas med liqviden förhållas skall;
Banco Utskottets Betänkande, VI 1. s
329 — 232, remitU till Lagutskottet af
92
93
PresteStåndet, IX s 33o, Lif. af Adela,
IX s 3/,i.
LagUtskottets Betänkande, VII 2.
890— ,000, Lif. af PresteStundet, IX s
770, af BondeStåndet, IX s 816, af BorgareStåndet,
IX s 83i, afsl. af Adeln,
IX s 849.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 69— 71.
RiksdagsBeslulet, §. 18.
Fastighetslån, angående yppad förlust på
i Götheborg och Carlshamn. BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 32 — 3g,
Lif. af BorgareStåndet, IX s 121, afPresleStåndet,
IX s 129.
—- — om årliga afbetalningar på, i Banken;
BancoUtskottets Betänkande, VI i.s3o,
3i, Lif. af BorgareStåndet, IX s 121, af|
PresteStåndet, IX s 129.
huruvida de i Banken qvarliggande
handlingar skola företrädesvis vara berättigade
till; BancoUtskottets Betänkande,
Yl 2. s 221—224, Lif. af Adeln,
IX 3. s 148, af PresteStundet, IX 3.. s
i5i , af BondeStåndet, IX 3. s 175.
— och Odlingslån, angående; Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, Yl i.s nvlxii,
återrem. af PresteStåndet, IX s 520,
af Adeln, IX s 523, af BorgareStåndet,
IX s 527, af BondeStåndet, IX s 53o *).
*) Återremissen besvarad i ytterligare Betänkandet
om Rikets PenningeVerk.
'altigvård, om en allmän; Konungens nådiga
Proposition, med af särskilde Committerade
utarhetadt Förslag, I 1.S73'—
i58, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1129, 1138, til Lag- och Ekon. Utskotten,
II s 1140, i23i, till Bevill. och
Ekon. Utskotten, II s 1145.
Utskottens Betänkande, VII 1. s 634
— 682, återrem. af BondeStåndet, IX s
590, af Adeln, IX s 644» BorgareStåndet,
IX s 706.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 39 —
75, Lif. af BondeStåndet, IX 3. s 56,
med vilkor, af föreslagna ändringar, af
PresteStåndet, IX 3. s 53, afsl. af Adeln,
IX 3. s 118.
PresteStåndets inbjudning till Medstånden
att sig i PresteStåndets Beslut förena,
IX 3. s 56, ej antagen af BondeStånclet,
IX 3. s i33.
Utskottens Memorial lill BorgareStåndet
om utlåtande öfver frågan, VII 3. 2.
s 92 — 99, Ståndets Svar, IX 3. s 3j3.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. sn3 — ia5.
RiksdagsBeslutet, §. 44’
f— om öfverlåtelse af den vid Auctioner å
confiscerade varor utgående FattigProcent
till Götheborgs; Motion, remitt .till StatsUtsk
ottel, s 1226.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 724 —
729, bif. af Adeln, IX s 2i5, af BorgareStåndet,
IX s 219, af BondeStåndet,
IX s 220, af PresteStåndet, IX s a3o.
94
Fattigvård, om understöd för Carlskrona
Stads; Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1147.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 173 —
176, bif. af PresteSlåndet, IXS73, återrera.
af BorgareStåndet, IX s 75, af
Adeln, I^X s 77, bif. af BondeSlåndet,
IX. s 85.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 4^4»
lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s 130.
Fieandt, rörande en ansökan af Lieutenant
voll, om ersättning för licjen förlust å
hans Boställe; StatsUtskottets Betänkande,
IV 5. s 193—199, bif. af BorgareStåndet,
IX s 1137, af BondeStåndet,
IX s ii34, af Adeln, IX s n38, af
PresteStåndet, IX s 1147»
Underd. Skrifvelse, X 1.S874—877.
Fjerdingsmans skyldigheter, om närmare bestämmande
af; Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s 3o3, 304» bif. af Adeln,
IX s 157, af PresteStåndet, IX s 171,
af BorgareStåndet, IX s 173.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1498,
1499, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3. s 170.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 161.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
— boställen må från extra rotering fritagas;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII
s 885. Se Roteringen, om jemnkning af
extra.
Fjerdingsmans löner, om tillökning af, StatsUtskottets
Betänkande, IV 3. s 143 —
i45, bif. af PresteSlåndet, IX s 563, af
BorgareStåndet, IX s 584, af Adeln, IX
s 599.
Underd. Skrifvelse, X 1.S472—474*
■— aflönande, om; Stats- och Ekon. Utskottens
Betänkande, bif. af PresteStåndet,
IX s 58o, af BorgareStåndet, IX s
585, af Adeln, IX s 595.
FinancePlan, förslag till en; remitt. till
Stats- och BancoUtskotten, II s 1169,
1319, 1320, 1240, 1260, 1285, i3o8,
1309, i3ii, i3i4, i3i5, 1344» *345,
Besvarade i Betänkandet om Rikets PenningeVerk.
om uppgifvande af grunderna för
den blifvande; Stats- och BancoUtskottens
Utlåtande, IV 1. s 744 — 762, bif.
af Adeln, IX s 316, lagdt till Handlingarne
af BondeStåndet, IX s 322, afBorgareStåndet,
IX s 233, af PresteStåndet,
IX s 344.
Finland, angående Magazinslnrättningens
utestående fordringar i; StatsUtskottets
Betänkande, IV 2. s io54, lagdt till Handlingarne
af PresteStåndet, IX s 343, af
BorgareStåndet, IX s 34g. af Adeln, IX
s 363.
Finnar, om tillstånd för de, sorn bo på
Sveriges och Norriges gränsor, att upprätta
särskilda kyrkor. Ekon. Utskottets
Utlåtande, Vili s 3o3 — 309, bif. af
ÖG.
Adeln, IX s 260, af PresteStåndet, IX.
s 262, af BorgareSlåndet, IX s 266, af
BondeStåndet, IX s 269.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 3c>4 — 3o6.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Fiscaler, Lands-, att, ej utan efter laga
dom må skiljas från tjenstehj Ekon. Utskottets
Utlåtande, VIII s 191 —
återrem. af Adeln, IX s 214, till endel
af PresteSlåndet, IX. s 22c), utan inskränkning
af BorgarcStåndet, IX s 23a, och af
BondeStåndet, IX s 236.
Ytterligare Utlåtande, VIII s j32 —
j38, till en del afsl. af Adeln, IX s 383,
Lif. af PresteSlåndet, IX s 385, lagdt
till Ilandlingarne af BorgareStåndet, IX
s 390.
Fisken, om Kronans i allmänhet och om
en friare Fiskerättighet; Motioner, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1292, i3i2.
Utskottets Utlåtande, IV 2. s 1782—•
1787, lagdt till Ilandlingarne af Adeln,
IX s 1122.
Flach, Landshöfdingen, m. m. åtalad af Justitiae
Ombudsmannen, II s 1066, 1080
•—1082.
—• Lieutenant. Se Liljecreutz.
Flottans Civil- och Befäls-expedition. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s i38.
Flyinge. Se Allmogens i vissa härader af
Malmöhus Län dagsverksskyldighet.
Fock,
97
Fock, Presidenten Baron, uppburit 3o,ooo
R:dr af MagazinsDirectionens Cassa till
Spannmåls inköp för Upsala Län, II s
851.
StatsUtskottets Utlåtande öfver Revisorernes
anmärkning derom, IV 2. s 1021
— 1025. Se Magazinslnrättningens Förvaltning,
anmärkningspuncter vid.
Folkmängden år 1820, II s 3a5 — 367.
Fond af medel, som enligt Tractater med
fremmande Magter tillkommit, dess skick
den 3i Oct. 1820, s 26, 27.
— till Lombardens bedrifvande vid General-AssistanceContoiret,
II s 43o, 431.
— om anvisande af en, till Pensioner för
StatsRådets Ledamöter. StatsUtskottets
Betänkande, IV 3. s 555 — 557, bif. af
PresteStåndet, IX S719, af BorgareStåndet,
IX s 722, af BondeStåndet, IX s
734.
— om en, till understöd för Jordbrukare
som lidit af frost- eller hagelskada. Konungens
Nådiga Proposition, I 1. s 266,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1173,
1177, 1181.
Utskottets Utlåtande, VIII s 76—■'79,
bif. af Adeln, IX s 142, återrem. af PresteStåndet,
IX s i5o, bif. af BorgareStåndet,
IX s 172, återrem. af BondeSlåndet,
II s 1820.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1289 —
1243, bif. af PresteStåndet, IX s 925,
7
98
lagdt till Ilandlingarne af BorgareStåndet,
IX s 952, Lif. af BondeStåndet, IX
s 975.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 722, 728.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Fond, om disposition och förstärkning af
Bankens redbara.
RiksdagsBeslutet, §. 18.
Fordran hos Norrska StatsCassan, IV 1. s
20 4*
Fordringar, RiksgäldsContoirets, balancerade
till den i Januarii 1822, II s 4*5,
436.
— i utländskt Mynt, II s 41^-
Fordringsegare, om rättighet för, att sjelf—
ve välja utmätningsman. LagUtskottets
Betänkande, VII 1. s 355 — 358, bif. af
BondeStåndet, IX s 335, af Adeln, IX
s 341» af BorgareStåndet, IX s 355, af
PresteStåndct, IX s 372.
Forvagnslnrättning, om, i Riket; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1282,
Besv. i Betänkandet om Skjutsnings-anstalterne.
Frese, Capitaine, Emanuel de. .Se Konungens
Befallningshafvande i Örebro Län.
Fresk, om anstånd för Fabriksldkaren, med
inbetalning af ett LåniManufacturDiscontFonden.
StatsUtskottets Utlåtande, IV
4. s 581—585, bif. af PresteStåndet,
IX s g85, af BondeStåndet, IX s 988,
af BorgareStåndet, IX s 999, af Adeln,
IX s 1006.
99
Underd. Skrifvelse, X 1. s 769.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
Fribrefs rättighet, om en ytterligare, för
Städernes Magistrater. Bevilln. Utskottets
Betänkande, V 1. s 99— 106, återrem.
af Adeln, IX s 213, bif. af BondeStåndet,
IX s 221, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 233, bif. af PresteStåndet, IX
s 243.
Ytterligare Utlåtande, Y 1. s 341 —•
344> bif* af BorgareStåndet, IX s 478, lemnadt
utan afseende af PresteStåndet, IX
s 492 och af BondeStåndet, IX s 49^»
bif. af Adeln, IX s 534.
Memorial med förslag till VoteringsPropositioner,
remitt. till förstärkta StatsUtskottet
af Adeln, IX s 534, af PresteStåndet,
IX s 538, af BondeStåndet, IX
s 547.
StatsUtskottets Memorial, om verkstäld
votering, IV, 3. s 172, bif. af PresteStåndet,
IX s563, lagdt till Händlingarne
af BondeStåndet, IX s 569, af Adeln,
IX s 5y5.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 429, 43o.
Frimarknaders hållande, om rättighet till,
vid Wrigstad, Rydaholm och Stenungesund.
Se Stad, om anläggande af en ny
i Kronobergs Län.
—* — Dito Dito vid Svanesund. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1210.
Utskottets Utlåtande, VIII s 72 — 74,
bif. af Adeln, IX s 187, af PresteStåndet,
ioo
IX s i48, af BondeStåndet, IX s i54»
.af BorgareStåndet, IX s i63.
Underd. Skrifvelse, X i. s 121, 122.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Frimarknaders hållande, om rättighet till
ytterligare, i Grenna och Skenninge. Motioner,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1252, 1263.
Utskottets Utlåtande, VIII s 158 ■—
160, bif. af Adeln, IX s 182, af PresteStåndet,
IX s 188, af BondeStåndet, IX
s 194, af BorgareStåndet, IX s 206.
Underd. Skrifvelse, X 1. s i59, 160.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Fristad, om inrättande af en, för mindre
Brottslingar. StatsUtskottets Betänkande,
IV 5. s 572 — 575, bif. af PresteStåndet,
IX s 1232, af BorgareStåndet, IX.
s 1234, af BondeStåndet, IX 3. S21, af
Adeln, IX 3. s 24.
Fryksände Socken i Wermeland, om anläggande
af en Koping i; Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1254.
Utskottets Utlåtande, VIII s 98 — 106,
återremitt. af Adeln, IX s i56, bif. af
PresteStåndet, IX s 169, af BondeStåndet,
IX s 178, återi’em. af BorgareStåndet,
IX s 191.
ytterligare Utlåtande, VIII s 739 —<
745, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 386, af BondeStåndet, IX
s 395, bif. af Adeln, IX s 397, förkast,
af BorgareStåndet, IX s 4ia
-
IOI
Memorial om jemnkning af RiksStåndens
olika beslut, VIII s i463, i464,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 80, af BondeStåndet,
IX 3. s 91, lagdt till Handlingarne
af BorgareStåndet, IX 3. s 104»
af Adeln, IX 3. s 115.
Underd. Skrifvelse, X 2. s 192, 193.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Frälsebondes befrielse, om, från skyldigheten
att tourvis bestrida Fjerdingsmansbefattningen.
Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s 19—-21, bif. af PresteStåndet,
IX s 102, återrem. af BorgareStåndet,
IX s io5, bif. af Adeln, IX s 115.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 771 —
773, förkast, under vidtagande af särsk,
beslut, af BondeStåndet, IX s 4^1, likaledes
af BorgareStåndet, IX s 4^7*
— Hemman, om åliggande för, att i Krono-,
Håll- och ReserveSkjuts deltaga; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1209.
Utskottets Utlåtande, VIII s 62 — 64,
bif. af Adeln, IX s 137, af PresteStåndet,
IX s 148, af BondeStåndet, IX s
154, af Box-gareStåndet, IX s 172.
Fullmagt, contrasignerad, å lön för Personer,
utaix behörigt anspråk dertill; anmärkt
mot Konungens Föredi agande. Conslit.
Utskottets Utlåtande deröfver, III
s 120—'122. Se Anmärkning, Hr Treffenbcrgs.
Fulbnagts- och Papperslösen. Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s x 16. a5i.
102
Fullmagters och LysningsSedlars förseende
med stämpladt papper , om. Se Chartte
Sigillatas Författning, om en förnyad.
Memorial med Förslag till VoteringsPropositioner
i afseende på Ståndens skiljagtiga
beslut i ämnet, V 2. s 177— 179,
bif. och öfverlemnadt till Förstärkta StatsUtskottet
af Adeln, IX 3. s 228,af’PresteStåndet,
IX 3. s 233, afBorgareStåndet,
IX 3. s 240, af BondeStåndet, IX
3. s 25g.
Fullmägtige i PiiksgäldsContoiret, öfver föreslagen
belöning åt, för deras möda med
utredning af FilialDisconterne; StatsUtskottets
Utlåtande, IV 1. s 485 — 488,
bif. af Adeln, IX s 125, af BondeStåndet,
IX s i34, af BorgareStåndet, IX s
i3g, af PresteSlåndet, IX s 147*
Fylleri och Dryckenskap, om ändring i
Kongl. Förordningen den 24 Aug. 1813,
angående straff för; Motion, remitt. till
Lagutskottet, II s ia3i.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 4^2—
468, återrem. af PresteStåndet, IX s 386,
bif. af BondeStåndet, IX s 3g2, återrem.
af Adeln, IX s 4°3, af BorgareStåndet,
IX s 412.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s u53
— ii63, bif. af PresteSlåndet, IX s 998,
af BorgareStåndet, IX s 1001, af Adeln,
IX s 1013.
Memorial till Hederv. BondeStåndet i
io3
anledning af dess beslut öfver Frågan,
VII 3. 2. s 8, 9.
Fyrbåk, om anläggande afen, på Holmöns
norra udde; StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 975 — 979, bif. af PresteStåndet,
IX s 288, af BorgareStåndet, IX s
291, af Adeln, IX s 296.
— — på Björnklippan eller vidSöderarm;
Motion; remitt. till Stats- och Ekon. Utskotten,
II S 1225.
Utskottens Betänkande, IV 2. s iig4
— i>97» bif. af Adeln, IX. s 329, af PresteStåndet,
IX s 331, af BondeStåndet,
IX. s 334, af BorgareStåndet, IX. s 335.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 255, 256.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  FyringsMedel, Danska, I 1. s 84o.
Fångars flygt, om anstalter till förekommande
af; Konungens Nådiga Proposition,
I 2. s i85 — 188, remitt. till Lagutskottet,
II s 1353, i354, i355, i356.
Utskottets Utlåtande, VII 3. 1. s i3 —
20, bif. a Adeln, IX s 1217, återrem. af
Pi •esteStåndet, IX s 1220, bif, af BorgareStåndet,
IX s 1234.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 54
—‘56, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX 3. s 208, af BorgareStåndet, IX 3.
s 224, af BondeStåndet, IX 3. s 244,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 262.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 333 —
336.
Fångföringssätt, om ändring i närvarande;
io4
Motioner, remitt. till Stals-, Lag- och
Ekon. Utskotten, II s 1204, is44» I299*
Utskottens Betänkande, IV 4- s i56 —
162, bif. af PresteStåndet, IX s 742,
återrem. af BondeStåndet, IX s 791, af
BorgareStåndet, IX s 829, bif. af Adeln,
IX s 853.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 5i 1, 512,
bif, af BondeStåndet, IX s 1228.
FångPredikanter, om tillökning i Löneanslagen
för; Motion, remitt. till SlatsUtskottets,
II s 1 j 52.
Besvarad i Utskottets Betänkande, om
inrättande af ett allmänt Arbetshus.
— Vården, om bidrag till, i Götheborg.
StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s 194
— 198, bif. af PresteStåndet, IX s 74»
af BorgareStåndet, IX. s 74, af Adeln,
IX s 77, återrem. af BondeStåndet, II
$ i3o3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s
5i8, bif. af BondeStåndet, IX s 14 * -  Underd. Skrifvelse, X 1.S106—109.
— spillning. Se Utslag.
Födde och Döde, åren 1815—>1820, II s
302.
Fögderi, om ett nytt, i Wermeland. StatsUtskottets
Utlåtande, IV 1. s 27— 35, bif.
af PresteStåndet, IX s 36, af BorgareStåndet,
IX s 37, af BondeStåndet, IX
s 39, återrem. af Adeln, IX s 42.
Förnyadt Utlåtande, IV 1. s 435, lagdt
till Ilandlingarne af Adeln, IX s ia3.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 5o ■—54,
Förbrytare, om Författningars vidtagande
emot allmänna; Motion, remitt. till Lagutskottet,
II s 1243.
Utskottets Utlåtande, VII t. s 58—62,
bif. af BorgareStåndet, IX. s i32, af
Adeln, IX s i36, återrem. af PresteStåndet,
IX s 149, bif. af BondeStåndet, IX
s 154.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 3gy—
399, lagdt till Ilandlingarne af Adeln, IX
s 362, af PresteStåndet, IX s 371, af
BorgareStåndet, IX s 375.
Föredragande i FinanceÄrender, Anmärkning
mot, IV 1. s 39. Se Anmärkning.
— i Krigsärender, Anmärkningar mot, IV,
1. s 39 och i58. Se Anmärkning.
Föredragning inför Kongl. Majit. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI 114-
Föreskrifter, af Kongl. Majit nådigst meddelade
om Spannmåls-undsättningsskulders
snara liqviderande under åren 18x9
— 1822, II s 619, 623.
Författning, oeconomisk, må ej för skyndsamt
sältas i verksamhet. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 94—-98, bif.
af Adeln, IX s i56, af PresteStåndet,
IX s 169, af BorgareStåndet, IX s 172,
af BondeStåndet, IX s 178.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 2i5—-217.
PiiksdagsBeslutet, §. 44*
— örn upphäfvande af den, som afser
att förekomma kostsamma Begrafningar.
io6
Motion, remitt, till Lagutskottet, II s
I23o.
LagUtskottets Betänkande, VIIi.s65,
66, bif. af Adeln, IX. s 181, af PresteStåndet,
IX s 1S6, af BondeStåndet, IX.
s iq3.
Författningar, om ändring i nu gällande
prohibitiva; Bevillnings- ocb Ekon. Utskottens
Betänkande, V i. s 58i — 612,
bif. af Adeln, IX s 1177, förkast, afB01-  gareStåndet, IX. s np4> tif. af BondeStåndet,
IX s 1200, af PresteStåndet, IX
s 1206.
Författningars, om allmänna, utgifvande på
trycket. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s i365 — 1387, kif- af BondeStåndet,
IX s 1152, återrem. af Adeln, IX
s 1161, af PresteStåndet, IX s 1162, af
BorgareStåndet, IX s 1164.
Ytterligare Utlåtande, VIII 1. s i5oO'—
i5i4> bif. med tillägg af PresteStåndet,
IX 3. s i83, lagdt tili Handlingarne af
BondeStåndet, IX. 3. s 192, bif. af BorgareStåndet,
IX 3. s 209.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i46—-  160.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  — uppläsande i Kyrkorne, om förändradt
sätt för; LagUtskottets Betänkande, VII
1. s 128— i33, bif. af Adeln, IX s 198,
af PresteStåndet, IX s 201, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 206.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 564 —
107
■ 571, förkast, af BorgareStåndet, IX. s 478,
I af BondeStåndet, IX s 479*
Förlust, om yppad, på Fastighetslån i GöI
theborg och Carlshamn. BancoUtskottets
I Betänkande, VI 1. s 82 — 89, bif. af
t BorgareStåndet, IX s 121, af PresteStånI
det, IX. s 129.
JörmyndareKammare, om inrättande af, i
I alla Rikets Provinser. Se Låntagare, om
I äfventyret för Banken.
'ormyndares, om, frikallelse från skyldigt
heten att öka Myndlingars Capital. Moll
tion, remitt. till Lagutskottet, lis ii32.
Utskottets Betänkande, XII 1. s i5 —
I 18, återrem. af PresteStåndet, IX s 89,
I bif. af BondeStåndet, IX s 96, af BorI
gareStåndet, IX s io3, af Adeln, IX s
114-
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 554—•
558, bif. af PresteStåndet, IX s 41 o, lagdt
till Handlingarne af BorgareStåndet, IX
s 4r 1 *
förskott till kostnader vid Chartae Sigillatte
livitstämpling, II s 4^5^
— — till expenser, II s 436.
— från LänsRänterierne oliqviderade, II s
18, 19.
StatsContoirets förklaring deröfver, II
s 3i, 3a.
Förslag till civil- och mililaire-tjenstcr, om
stadgande af vissa Föreskrifter, som böra
iagttagas vid upprättande af; Ekon. Utskottets
Betänkande, Vilis 1467—x47°-
io8
Försvarsstyrka, rörande grunderne för inrättandet
af Rikets; StatsUtskottets Betänkande,
IV 3. s 4*3 — 433, bif. af
PresteStåndet, IX. S701, af BorgareStåndet,
IX s 704, af BondeStåndets, IX s
7°9-
— Verket, om anslag till StatsUtskottets
Förslag till VoteringsPropositioner, IV
5. s 80 — 84> gillade af Adeln, IX s
1087, PresteStåndet, IX s 1095, af
BorgareStåndets, IX s 1077.
•— — dito dito; Förstärkta StatsUtskottets
Anmälan om anstäld Votering, IV 5. s
282 —285, iemnadt lill StatsUtskottet af
Adeln, IX s 1158.
Förvaltningen af Sjöärenderna föreslagen
till indragning af Särsk. Utskottet, XI
s 2p3.
FörvaltningsChefens myndighet öfver underordnade.
Särsk. Utskottets Betänkande, XI
S II7  .120. 2.51, 2Ö2.
.— Myndigheter af a:a Instantien. Särsk.
Utskottens Betänkande, XI s ii5.
G.
Gagnefs Socken, angående det till, utgångne
Lånebiträde. BancoUtskottets Betänkande,
VI 1. s 39 — 46. bif. af BorgareStåndet,
IX s 121, af PresteStåndet,
IX s 129,
GarnizonsSjukhusets byggande i Stockholm,
om utgifterna vid; StatsUtskottets Betän
-
109
kande, IV 3. s 29 — 4°> bif- PresteStåndet,
IX s 539, återremitt. af BondeStåndet,
IX s 552, bif. af Adeln, IX
s 573, återrem. af BorgareStåndet, IX s
586.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 809 —
812, lagdt lill Handlingarne af Adeln,
IX 3. s 98, bif, af BorgareStåndet, IX
3. s 98, af BondeStåndet, IX 3. s 111.
Underd. Skrifvelse, X 2. t. s 144 —
146.
Gellivare Jernmalmsberg i Luleå Lappmark;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1262.
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkande,
IV 4. s 148 — 155, bif. af PresteStåndet,
IX s 727, återrem. af BondeStåndet,
IX s 735, bif. af BorgareStåndet,
IX s 807, återrem. af Adeln, IX s
844.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 343 —•
346, bif. af Adeln, IX s 1179, lagdt till
Handlingarne af BorgareStåndet, IX. s
ii85, bif. af BondeStåndet, IX s 1189.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 472—
475.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Giftermål, H. K. H. Kronprinsens , nådigst
meddelad underrättelse om, IX s
17 —• 20.
Glas, om förhöjning i Tullen för Finskt
och Ryskt; Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s 1287 — I29G af Adeln, IX
I IO
s iof4> af PresteStåndet, IX s 1016, af
BorgareStåndet, IX s 1021.
Glasbruken, om tillökning af det från ManufacturDisconten
bestämde Låneanslag
för Svenska; Motion, remilt. till StatsUtskottet,
II s 1246.
Utskottets Betänkande, IV 4- s /\o/[ —
4o6, bif. af PresteStåndet, IX s 892, af
BorgareStåndet, IX s 897, af Adeln, IX
s 961.
— ocb Porcelainesförares samt Smideshandlares
celi Lumpsamlares obehöriga kringstrykande,
om; Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1265.
Utskottets Betänkande, "Vilis 1194 —
1204, afslaget af PresteStåndet, IX s 856,
bif. af Adeln, IX s 869, förkast, af BorgareStåndet,
IX s 876,
Ytterligare Utlåtande, VIII s i52i —
i525, lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX 3. s 280, af Adeln, IX 3.
s 292, af BondeStåndet, IX 3. s 296.
Gothilander, Häradshöfding, åtalad af Justitia!
Ombudsmannen; II s 1118, 1123.
Gollilands Allmoge, om befrielse för, från
skyldigheter att underhålla Sjöbroar, Lastagebryggor,
m. m. Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1155.
StatsUtskottels Memorial, med anmälan,
att detta ärende ej tillhör dess befattning,
IV 1. s 87, 88.
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s
4o 1—’4°8, bif. af PresteStåndet, IX s
111
243, återremitt. af BorgareStåndet, IX
s 247.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i44°>
bif. af Adeln, IX s 1217, af PresteStåndet,
IX s 1219, af BorgareStåndet IX s
1222, af BondeStåndet, IX s 1228.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 20 — 22.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Granskning, om fulländad, af StatsRådets
Protocoll; Conslit. Utskottets Betänkande,
III s i5a — 173, lagdt till Handlingarne
af Adeln, IX. s 4^3, i anledning
deraf PresteStåndets beslut, IX s 471 —
473, lagdt till Handlingarne af BondeSlåndet,
IX s 479» af BorgareStåndet, IX
s 5o5 — 5i3.
Grufvehjelpen, om extra, i stora Kopparbergslän.
Konungens nådiga Proposition,
I 1. s 319,320, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1173, till Stats- och Bevill. Utskotten,
II s 1176, J179.
Utskottens Betänkande, IV 4- s 69—■
77, bif. af PresteStåndet, IX s 741, återremitt.
af BorgareStåndet, IX s 810, af
Adeln, IX s 843.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 347 —
35a, bif. af Adeln, IX s 1179, af PresteStåndet,
IX s 1181, af BorgareStåndet,
IX s 1186, af BondeStåndet, IX s
1188.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 357 —
359.
Grunder, om bestämmande af allmänna,
112
för ett StatshushållningsSystem. Statsocli
BancoUtskottens Betänkande, IY i.
s 5io — 5i3, bif. af Adelil, IX. s 144»
återrem. af PresteStåndet, IX s i5o, bif.
af BorgareStåndet, IX s i5i, af BondeStåndet,
IX s 153.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 3c)4>
bif. af PresteStåndet, IX s 701.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 214, 215.
RiksdagsBeslutet, §. 44
Grundlagar, uppgift på de från föiTa Riksdagen
hvilande förslag. till ändring af
Rikets, III s 16 — 67.
— Dito på godkände förslag till ändring af
Rikets, III s 83 — 98.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 141 -
RiksdagsBeslulet, §. 4-
— angående rättelse af åtskilliga Tryckfel
i, och deputerades utseende att bevaka
deras felfria tryckning; ConstitutionsUtskottets
Betänkande, III s i'4, i5* bif.
af BondeStåndet, IX s 106, af BorgareStåndet,
med uppdrag att ärendet besörja
åt Riksens Ständers Committerade
för Tryckfrihetens vård, IX s 119, detta
beslut gilladt af PresteStåndet, IX s 126,
af Adeln, IX s 145, och äfven af BondeStåndet,
IX S 1Ö2.
— om lämplige medel till ett allmännare
spridande af Rikets; Motion, remitt. till
Lagutskottet, II s 1154-
Utskottets Betänkande, VII 2. s 1107 —•
lin,
iiii, bif. af BondeStåndet, IX s 07^,
af Adeln, IX s 992.
Grundlagsförändringar, föreslagna af Särsk.
Utskottet, XI S 222, 223.
Grusning, om lämpligaste tiden till allmänna
vägarnes; Ekon. Utskottets Betänkande,
afsl. af Adeln, IX S225, bif. af PresteStåndet,
IX s 243.
Förnyadt Utlåtande, lagdt till Handlingarne
af Adeln, IX s 38a, af PresteStåndet,
IX s 384» af BorgareStåndet, IX
s 390.
Grustägt, om rättighet till, på andras egor,
för underhållandet af allmänna vägarne.
Motion, remitt. till Lag- och Ekon. Utskotten,
II S 1212.
Utskottens Betänkande, VII 1. s 3a5
— 331, återrem. af Adeln, IX s 3o6,
bif. af PresteStåndet, IXs3io, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 3ir, af BondeStåndet,
IX s 3i5.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s io48
•—io52, bif. af PresteStåndet, IXsgail,
af BorgareStåndet, IX s 954, af Adeln,
IX s 965, af BondeStåndet, IX s 973.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 5o—>53.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Guld och Silfver, om afskaffande af, på uniformer.
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet,
II s 1238. Se Nationalitetens
återställande, om.
Underd. Skrifvelse, X 1. s *83.
8
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Guld och Silfver, om förändring i nu gällände
beläningsvärde å, i Banken. BancoUtskottets
Betänkande, Via. s 33i —
335, åt^-rem. af Adeln, IX 3. sai5,bif.
af PresteStåndet, IX 3. s rai, återrem.
af BondeStåndet, IX 3. s a58.
Ytterligare Utlåtande, IV a. s 437 —
469, bif. af Adeln, IX 3. s 365, af B01-  gareStåndet, IX 3. s 377, af BondeStåndet,
IX 3. s 381, af PresteStåndet, IX
3. s 6o3.
Gyllenstjernska Famillens, angående, Kronofordran.
StatsUtskottets Betänkande, IV
4. s 5oa— 517, bif. af PresteStåndet, IX
s 924, af BorgareStåndet, IX S954, återrém.
af Adeln, IX s 966, bif. af BondeStåndet,
IX s io45.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 744 — 748-  Gårdfarihandel, om upphäfvande af. Motioner,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s
ir58, 1198, 1396.
Utskottets Betänkande, VIII s 335 —
38o, afslag. af Adeln, IX s 273, bif. af
PresteStåndet, IX s 287, af BorgareStåndet,
IX s 29a.
Underd. Skrifvelse, X 1. s ao3.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Gårdsby. Se Linodling.
Gäldenär, öfver förslaget att bysatt, må vara
pligtig sin skuld med arbete aftjena;
Motioner, remitt. till Lagutskottet, II s
ji65, >279.
115
Utskottets Betänkande, VII r. s 533—i
544» afsl. af PresteStåndet, IX s 4°9*
återrem. af Adeln, IX s 419, af BorgareStåndet,
IX s 4a5, af BondeStåndet,
IX s 421.
Ytterligare Utlåtande, VII a. s io56—*
1067, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 998, förkast, af BorgareStåndet
^ IX s 999.
RiksdagsBeslutet, §. 27.
Gärdesgårdsdelningar, om bestämmande af
ordningen för stadfästelse m. rn. å af
Landtmätare verkstälde; Lag- och Ekon.
Utskottens Betänkande, VII 2. s. 1184,
ji85. bif. af PresteStåndet, IX s 1024,
af BorgareStåndet, IX s 1029.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s aa6,
227, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 120, bif. af BondeStåndet,
IX 3. s 187, lagdt till Handlingarne
af Adelil, IX 3. s 149, af BorgareStåndet,
IX 3. s i58.
Gästgifveriet anläggning, om; Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1192.
Utskottets Betänkande, VIII s 29, 3o,
bif. af PresteStåndet, IX s 102, af BorgareStåndet,
IX s 104, af BondeStåndet,
IX s 108, af Adeln, IX s 116.
•— om, inrättande på Vermdön. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1263.
Utskottets Utlåtandéi VIII s 390,391,
bif. af Adelli, IX s 217, af BorgareStän
-
i *6
det, IX s 220, af BondeStåndet, IX a
223, af PresteStåndet, IX s 286.
Gästgifveriers förmåner, om ytterligare;
Stats- och Bev. Utskottets Betänkande,
’1V 6, s iq5— 200, bif. af BondeStåndet,
IX 3. s 260.
Götheborg, om Lånebiträdet för, med 5
Procents Ränta, II s 383 — 386. 766—*
77°-
4o3 — 4°5•
— — om det vid sista Riksdagen beviljade
för; BancoUtskottets Betänkande, VI 1.
s 47—54, bif. af BorgareStåndet, IX s
121, af PresteStåndet, IX s 129.
— om vilkoren för återbetalningen af beviljade
lånebiträdet för; Motion, remitttill
BancoUtskottet, II s 1154-
(Jtskottets Betänkande, VI 1. s 235 —
243, återrem. af Adeln, IX s 327, af
PresteStåndet, IX s 331, bif. af BondeStåndet,
IX s 334. återrem. af BorgareStåndet,
IX sf 335.
Ytterligare Utlåtande, VI 1. s 703—•
714. bif. af BondeStåndet, IX s 796, af
Adeln, IX s 854-
— om inköp af åtskillige Trädhus i; Motion,
remitt. till StatsUtskottet, lis 1285.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 53o,
531, bif. af Adeln, IX s 146, af PresteStåndet,
IX s 149, af BorgareStåndet,
IX s i52, af BondeStåndet, IX
> 153,
117
H.
Hafra, 5oo tunnor, skickade till Norrige,
II s 834 — 837.
— — — om transport af dem till Sundsvall,
III s 131 — i43.
dito dito. StatsUtskotlets Utlåtande
i anledning af; IV 2. s 1057 —
ioÖg, bif. af PresteStåndet, IX s 343,
af BorgareStåndet, IX s 349» af Adeln»
IX s 364.
— — anbefalda att ur MagazinsDirectionen
aflemnas till Konungens disposition, III
s 134» i43.
Hafrelast, sjöskadad, II s 589, 590.
Hafstång, om rättighet att upphem ta; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, 11 s
1212.
Utskottets Betänkande, VIII s 178 —
182, bif. af Adeln, IX s 183, af PresteStåndet,
IX s 189, af BorgareStåndet,
IX s 206, af BondeStåndet, IX s 209.
Hagelskada. Se Fond.
Hall- och ManufaclurRätt, om indragning
af Stockholms; Ekon. Utskottets Memorial,
med frågans bänskjutaiide till Särsk.
Utskottet, VIII s 3oi, 302, bif. af BorgareStåndet,
IX s 133.
— Ordningen, om yrkad ändring af 1 Art.
4 §. af Kongl. LagUtskottets Betänkande,
VII 3. 2. s 19 — 23, bif. af BondeSfåndet,
IX 3. s *57, af Adeln, IX 3.
s 182, af BorgareStåndet, IX 3. s 230.
118
Hallands län, om ändring af de i, hittills
följde grunder för Skattelösen af Kronohemman;
StatsUtskottets Betänkande, IV
i. s 916 — 919, hif. af Adeln, IX s 259,
af BorgareStåndet, IX s 265, af PresteStåndet,
IX s 274, återrem. af BondeStåndet,
IX s 278.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 169», 1692,
bif. af BondeStåndet, så till vida, att målet
må expedieras, likväl under afvaktan af ett
motiveradt yttrande deröfver, IX s 497-  Memorial, med svar pä denna fordran,
IV 3. s 353 — 355, förkast, af BondeStåndet,
IX s 675.
Halmstad, om upphörande af Tulltägt af
den ved som införes till. StatsUtskottets
Betänkande, IV 1. s 368 — 874, bif.
af PresteStåndet, IX s 90, af BorgareStåndet,
IX s 92, af BondeStåndet, IX
s q5, af Adeln, IX s 99.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 170—173.
Hambraeus, om en, åt Grosshandlaren, föreslagen
ersättning för kostnad och möda
vid utarbetandet af ett Bevillningsförslag,
bif. af Adeln, IX s 4OI> af PresteStåndet,
IX s 4°7» af BondeStåndet, IX s
436, af BorgareStåndet, IX s 44^*
Underd. Skrifvelse, X 1. s 292.
Hammarskattens utgörande, om ändring i
föreskrifterne om; StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 936 — ()4o, bif. af Pi esteStåndet,
IX s 274, af BorgareStåndet, IX
s 276, af BondeStåndet, IX s 279.
*‘9
HammarskattsjerneU I 1. s 836.
— om sättet att utgöra; EkonomiUtskottets
Betänkande, Vilis 810—8i3, bif.
af PresteStåndet, IX s 525, af BorgareStåndet,
IX s 549, af Adeln, IX s 570.
Hamn, om medel till förbättrande af; vid
Halmstad. Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1227.
Utskottets Utlåtande, IV i. s 334 —
336, bif. af PresteStåndet, IX s 90, af
Adeln, IX s 94, af BondeStåndet, IX
s 95. . .
— om understöd till byggande af, vid Jönköping;
Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1227.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 382 —
3g4> återrera. af Adeln, IX s 93, bif. af
BondeStåndet, IX s 106, återremitt. af
PresteStåndet, IX s 126.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1174
— 1182, i anledning af hvilket PresteStåndet
fattat särskildt beslut, IX s 33o,
lagdt lill Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 333, men BorgareStåndet fattat särskildt
beslut, IX s 336. bif. af Adeln,
IX s 361.
Memorial om Ståndens olika beslut,
IV 3. s 191 , lagdt till Handlingarne af
PresteStåndet, IX s 58o, af BorgareStåndet,
IX s 587, af Adeln, IX s 637.
— om understöd till byggnad af en, vid
Lidköping; Motion, remitt. till StatsUtskoltet,
II s 1159.
120
Utskottets Betänkande, IV i. s 391—
3oi, Aterrem. af Adeln, IX s 78, bif.
af PresteStåndet, IX s 82, Aterrem. af
BorgaréStåndet, IX s 98, af BondeStåndet,
II s i3o4*
Ytterligare Betänkande, IV 1. s 730
— 724, bif. af Adeln, IX S2i5, af BondeStåndet,
IX s 220, lagdt till Handlingarne
af PresteStåndet, IX s 231, bif.
af BorgareStåndet, IX s 232.
Hamn, om uppmuddring af Landskrona;
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II s
1174.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 162—.
i65, bif. af BorgareStåndet, IX s 69,
af PresteStåndet, IX s 70, af Adeln, IX
s 76, af BondeStåndet, IX s 85.
Underd. Skrifvelse, X s 74—76.
— om anslag till byggnad af, vid Trelleborg
och om meddelande af Stadsprivilegier;
Motion, remitt. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s 1269.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s 347—•
353, afsl. af Adeln, IX s 889, bif. af
PresteStåndet, IX s 891, af BondeStåndet,
IX s 897.
om lån af allmänna medel till anläggning
af en, vid Wadstena. Motion, remitt.
till Stats- och BancoUtskotten, II
s 1228.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 523 —
5a5, bif. af PresteStåndet, IX s 719, af
BondeStåndet, IX s 723, af BorgareStåndet,
IX s 807, af Adeln, IX S963.
Hamn, om låneunderstöd, till byggnad af,
vid Ystad; Motion, remitt. till Stats-och
BancoUtskotten, II s 1174*
Utskottets Betänkande, IV 3. s 5o3 —
507, bif. af PresteStåndet, IX S 715, återreru.
af BondeStåndet, IX s 723, bif. af
BorgareStåndet, IX s 729, af Adeln, IX
s 962.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 227»,
228.
— ordning, om ändring af Stockholms Stads;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s 148
•—i5o, bif. afAdeln, IX s 182, af PresteStåndet,
IX s 188, af BorgareStåndet,
IX s 206, återrem. af BondeStåndet, IX
S 210.
Ytterligare Utlåtande, VIII 3. s 718,
714, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 358.
— stängningskostnader, förskott till, II s
415 — 417.
Handeln underlättad, I 1. s 63'—70.
— om inskränkning af Finska; Motioner,
remitt. till Bev. och Ekon. Utskotten, II
s 1248, 1288, i3o6, 1309.
Utskottets Betänkande, V 1. s 444 —
45i, bif. af PresteStåndet, IX S891, af
Adelil, IX s 898.
Underdånig Skrifvelse, X 1. s 879 —
881.
RiksdagsBesIutet, §• 44*
HandelsBalken, om ändring af q Cap. 2 §.
Motion, remitt. till Lagutskottet, II s
Utskottets Betänkande, VII 3. 2. s^i
— 76, bif. af Adeln, IX 3. s 34 *» af PresteStåndet,
IX 3. s 349, af BorgareStåndet,
IX 3. s 377.
om dito af 17 Cap. 8 §. Se Uppbörd.
— förhållanden, om utvidgade, emellan
Sverige och Norrige. Motion, remitt. till
Ekon. Utskottet, II s i358.
Utskottets Betänkande, VIII s 144^ —
i45o, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 43,
af Adeln, IX 3. s 75, af BondeStåndet,
IX 3. s 96, af BorgareStåndet, IX 3.
s 102.
—- LåneContoir, cm inrättande af ett i Götheborg.
Konungens nådiga Proposition,
I 1. s 43q — 443, remitt. till BancoUtskottet,
II s 1176, 1179.
Utskottets Betänkande, VI 1. s 4^o —
453, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 533.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 36i, 36a.
— frihet, om en utvidgad.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 27—35.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
— ordning, Förslag till förnyad. Se Näringsfrihet,
omen utvidgad.
Handlandes rätt, om, alt sin Handelsbok
beediga. LagUtskottets Betänkande, VII
1. s 134 — i36, äterrem. af Adeln, IX
123
s 199, af PresteStåndet, IX s 202, bif.
af BorgareStåndet, IX s 2o5, återrem.
af BondeStåndet, IX s 210.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 85a
— 858, afsl. och LagComraitteens förslag
antaget, af BondeStåndet, IX s 791 —
793, lagdt till Handlingarne afBorgareSlåndet,
IX s 810, bif. af PresteStåndet,
IX s 8a5, af Adeln, IX s 841 -
Handlingar rörande Försvarsverket, vägradt
tillträde till, III s 127, i4o.
Handsträckning, om upphörande af, vid
Fastighetsköp; LagUtskottets Betänkande,
VII 1. s 44 — 4ö, Bif. af BorgareStåndet,
IX s 104, af BondeStåndet, IX s
107, af Adeln, IX s n5, af PresteStåndet,
IX s 126.
Underd. Skrifvelse, X 1. s ii3, 114-  RiksdagsBeslutet, §. 44*
Handtverkares Gerningsöre!!, I 1. s 837.
HandtverkeriReglemente, Anmärkningar vid
Förslaget till ett. Motion, remitt. till
Lag- och Ekon. Utskotten, II s i3oo.
Besvarad i Betänkandet om Näringsfriheten.
Handtverkerier, om Fuskares intrång i ;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
I23i. Besvarad i Betänkandet om Näringsfriheten.
Hartmansdorff, Aug. von., CancelliRåd , särskild
Mening af, i frågan om ny Organisation
af Rikets Styrelseverk, XI s 16
— 18, 309.
124
Hastigheten, angående den äfventyrlig^ ,
vid Kungsskjutserna; Motion, remitt. till
Ekon. Utskottet, II s 1223.
Utskottets Betänkande, VIII s 79—
86, bif. af Adeln, IX s 142, af PresteStåndet,
IX s 148, återrem. af BondeStåndet.
, IX s 154» bif. af BorgareStåndet,
IX s 172.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 777, 778,
bif. af BondeStåndet, IX s 4^o.
Hederstjerna, begärd gratification för Lagman,
afsl. af BorgareStändet, IX s 827,
lagdt till Handlingarne af Adeln, IX s
846. Se IIofRätten öfver Skåne och Blekinge
om indragning af.
Hellbergs, Assessor, anhållan om ersättning
för liden förlust på en leverans af Artillerihästar;
StalsUtskottets Utlåtande deröfver,
IV 1. s 280 — 285, bif. af Adeln,
IX s 77, af PresleStåndet, IX s 82, af
BorgareStändet, IX s 84, återrem. af
BondeStåndet, II s 13o3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 514»
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s i4x.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 146— 1 \g.
Hembud, om ändring i Stadgandet rörande;
Motion, remitt. lill Lagutskottet, II
s 1145.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 18 —
22, bif. af BorgareStändet, IX s io3, af
Adeln, IX s 114> återrem. af BondeSlåndet,
II s i3io.
ia5
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 393 —
395, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 357, af Adeln, IX s 302,
af PresteStåndet, IX s 370, af BorgareStåndet,
IX s 375.
Hemförare-Båtgillet i Götheborg, om upphäfvande
af det så kallade. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 698 — 670, bif.
af Adeln, IX s 35g, af PresteStåndet,
IX s 373, af BondeStåndet, IX s 381,
af BorgareStändet, IX s 388.
Hemman , om Kronans förpantade. Konungens
nådiga Proposition, I 1. s 170 —
176, remit. till StatsTJtskottet, II s ii33,
1137, 1146.
Utskottets Betänkande, IV 1. s66i —
664, bif. af Adeln, IX s 167, af BondeStåndet,
IX s 176, af PresteStåndet,
IX s i85, af BorgareStändet, IX s 189.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 284 — 289.
— om skyldighet för privilegierade, att deltaga
i allmänna byggnader. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 314— 317,
bif. af Adeln, IX s i83, af PresteStåndet,
IX s 189, återrem. af BondeStåndet,
IX s 210.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 708—■
712, afsl. med beslutande af en underdånig
ansökan till Kongl. Maj:t, af BondeStåndet,
IX s 876 — 378.
— om grunderna för, tillkommande skyldighet
att deltaga i Kyrko- och Prestegårdsbvggnader
etc. Lag- och Ekonomi
-
I2Ö
Utskottets Betänkande, VII i. s 449—
45 a, bif. af PresteStåndets, IX s 386, af
Adeln, IX s 4oo, af BorgareStåndet, IX
s 4 >5.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s ixox-,
i t02, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 965, bif. af BondeStåndet, IX s
978-
Hemman, om rättighet för egare af enstaka,
att till andra personer upplåta endel
af hemmanets egorymd. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIHsii48—1 15 r, bif.
af PresteStåndet, IX s 770, af BondeStåndet,
IX s 816, återrem. af Borgare
Ståndet,
IX s 829.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i4°7 —
i410, bif. af BorgareStåndet, IXsii49«
Underd. Skrifvelse, X x. s 883, 884.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
— om befrielse för egare af, på Gothland,
att in natura aflemna Skattetjära, Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 32x —
3a4, bif. af Adeln, IX s x83, afPresteStåndet,
IX s 189, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 191, af BondeStåndet , IX
s 211.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 114* —
1146, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 7x5; bif. af BondeStåndet,
IX s 724-
Underd. Skrifvelse. X 2. 1. s 20 — 22.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
127
Hemmansklyfningar, att frågor om, må från
Lagmansrätt få fullföljas; Motioner, remitt.
till Lagutskottet, II s 1156,1269.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 249
— 2Ö2, bif. af Adeln, IX s 3o4,afPx-esteStåndet,
IX s 3op, af BorgareStåndet,
IX s 3x3, af BondeStåndet, IX s 3x5.
Underd. Skrifvelse, X i.s 195, 196.
— räntornas utgörande, angående, efter en
förenklad beräkning; StatsUtskottets Betänkande,
IV 4- s 529 — 535, afsl. af
Pi'esteStåndet, IX s 969, bif. af BondeStåndet,
IX s 988, af Adeln, IX s
xoo5.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 773 — 776.
—• talet, att förmedlade, hädanefter må
tagas till grund för alla Hemmanen åtföljande
onera; Motion, remitt. till Lagoch
Ekon. Utskotten, II s i2o5.
Utskottens Betänkande, VII 3. 2. s 56
•—60, bif, af PxesteStåndet, IX 3. s 267,
af BorgareStåndet, IX 3. s 270, af BondeStåndet,
IX 3. s 274, af Adeln, IX 3.
s 291.
Herrestads Församling. Se Kyrkobyggnad.
Hjelprotar vid de indelade Regementerne.
Se Reglering, om en jemnare.
Hjertås, om Hr ÖfversteLieulenant, ansökan
om återvinning af förfluten tid till
inlösen afåtskillige DiscontAssignationer.
StatsUtskottets Utlåtande, IV 6. s 575 —
677. bif. af Adeln IX 3. s 3p9, af Bon'
deSlåndet, IX 3. s 4ioi af PresteStån
-
138
det, IX 3. f 431* af BorgareStåndet, IX
3. s 424*
Underd. Skrifvelse, X 2. a. s 70.
RiksdagsBeslutet, §. ig.
HingstMedel, II s 4*4-
Hjorth, Lagmannen. Se Befallningshafvande,
Konungens, i Wermland.
Historiographs-Ämbetet, Riks-, må bibehållas.
Särsk. Utskottets Betänkande, XI s
j5o.
HofCancellersämbetet, om. Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s lag, a5o.
— Hållning, om tillökning i anslaget för
H. M. Konungens. Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1274. Besvarad i
Betänkandet omRiksStatens irsta IlufvudTitel.
— Rätt, om förbud för Ledamöter i, att
sig emellan byta lottade mål. LagUtskottets
Betänkande, VII i.siio—112,
återrem. af Adeln, IX s 179, af PresteStåndetJ,
IX s 187, af BorgareStåndet,
IX s 191, bif. af BorgareStåndet, IX
s 194.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 577—.
583, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 439> förkast, af BorgareStåndet,
IX s 478, hvaröfver Adeln fattat
ett särskildt beslut, IX 484 > förkast,
af PresteStåndet, IX s 489.
Memorial om Ståndens skil jag! iga Beslut,
YII 3. 1. s 8—10, lagdt till Handlin
-
t
139
lingarne af Adeln, IX s 1176, hvaröfver
PresteStåndet fattat särskildt beslut, IX
s 1189, likaledes BondeStåndet,, IX s
1200.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 8, 9.
HofRätten öfver Skåne och Blekinge, om
ställande af, på indragningsstat, Motioner,
remitt. till Stats-och LagUtskotten,
II s 1224, 1288, 1333.
Utskottens Betänkande, IV i.s'86a-—.
876, återrem. af PresteStåndet, IX s 261,
af BorgareStåndet, IX s 264, bif. af BondeStåndet,
IX s 267, af Adeln, IX s
270.
Ytterligare Utlåtande, IV 4* s 59■—
68, bif. af PresteStåndet, IX s 742, af
BorgareStåndet, IX s 827, med undantag,
af Adeln, IX s 846.
— , —, om tiden till bevakande af
Mål som vid, anhängige göras. Konungens
Nådiga Proposition, I 1. s 716 —
736. Remitt. till Lagutskottet, II s 1264,
1266, i323, i325.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 588
— 591, bif. af Adeln, IXs45o, af BondeStåndet,
IX s 4^9» af PresteStåndet,
IX s 475.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 4oo — 4°3-
RiksdagsBeslutet, §. 28.
*— Götha, nekande i, att upptaga ett af
Justitiae Ombudsmannen dit förvisadt Mål,
II s io4o.
9
13o
HofRätt, Götha, anstäld talan i, mot RådstuguRätten
i Lund, II s
•— Rälternes aflöning, fond till, I i.s84o.
•— Stallets Utfodring, om ersättning för
en brist i Kongl.; StatsUtskottets Betänkande,
IV 3. s i3q—142, bif. af PresteStåndet,
IX s 563, af BorgareStåndet,
IXi s 584, af BondeStåndet, IX s 5p4,
af Adeln, IX s 5pg,
Underdån. Skrifvelse, X 1. s 5o4—■
5o6.
Hospitalsinrättningarne, om enny reglering
af, i Riket; Motion, remitt. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s ii47-
Utskottens Betänkande, IV 3. s 3pi —
3g3, återrem. af PresteStåndet, IX s 691,
bif. al BondeStåndet, IX s 697, af Adeln,
IX s 700, återrem. af BorgareStåndet, IX
s 706.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 233 —
245, bif. af PresteStåndet, IX s 1145,
al BondeStåndet, IX s ii52, af Adeln,
IX sii55, af BorgareStåndet, IX s 1165.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 896—899,
återrem. af Adeln, IX 3. s 38.
Exped. Utskottets Svar till Adeln på
den gjorda anmärkningen, X 2. 2. s 192.
Adelns ProtocollsUtdrag med anledning
af detta Svar, X 2. 2. s 194.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
HufvudTiteln, om nedsättning af anslaget
för Tredje; Motion, remitt. till StatsUtslottet,
II s 1224.
131
Besvarad i Betänkandet om Statens,
Riks-, tredje Hufvudtitel.
Humble, om förbud mot införsel af utländsk;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet,
II s 1253.
Utskottets Betänkande, VIII s göt —1
953, bif. af PresteStåndet, IX s 579, af
BorgareStåndet, IX s 585, af Adeln, IX
s 597. *
Hillrings ansökan, i anledning af, att erhålla
betalning för en af RiksgäldsContoiret
utgifven obligation. StatsUtskottets
Utlåtande, IV 6. 2i5— 218, bif.
af BondeStåndet, IX 3. s 258.
Hus och byggnader tillhörige Allm. Magazinslnrättningen,
II s 588, 640.
— om, till Samlingsrum för de tre OfrälseStånden;
Förslag väckt hos BondeStåndet
och remitt. till StatsUtskottet, hvari
äfven PresteStåndet instämt, IX s 33.
Utskottets Utlåtande, IV 1.S137, i38,
bif. af PresteStåndet, IX s 51, återrem.
af BondeStåndet, IX s 5a, bif. af Adeln,
IX s 55, af BorgareStåndet, IX s 56.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 38i»
382, bif. af BondeStåndet,■ IX s 87.
<— om värderingsgrunden till Bevillningsutgorande
för brandförsäkrade, i Städerna;
Förstärkta StatsUtskottets Memorial,
IV 5 s 3 — 7, lemnadt till Bevilln. Utskottet
af Adeln, IX s 1070.
HusarCorpseiis, angående LifRegements, reducerande
till Infanteri. Motioner, remitt.
13 a
till Stats- och Ekon. Utskotten, II s 128g,
I2QI.
Utskottens Betänkande, IV 4. s 344 —
346, bif. af Adeln, IX s 890, af Preste-.
Ståndet, IX s 891, af BorgareStåndet,
IX s 894.
Husbyklosters Egare, om af, sökt restitution
af erlagd bevillning; StatsUtskottets
Betänkande, IV 1. s 186—190, bif. af
PresteStåndet, IX s 74, af BorgareStåndet,
IX s ^4> af Adeln, IX s 77, af
BondeStåndet, IX s 85.
Underd. Skrifvelse, X r. s 101 —io3.
RiksdagsBeslutet, §. 19.
Husförhörslängden Se bortvandrande Personer.
Husesyner, om, å ÖfverOfficers-Boställen.
LagUtskottets Betänkande, VII 1. s 102
— io5, bif. af Adeln, IX s 180, af PresteStåndet,
IX s 188, af BorgareStåndet,
IX s 190, af BondeStåndet, IX s 194.
Hustjufnader. Se Utslag.
■— väfnader, om upphäfvande af Stämpling
å; Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s
139—148, bif. af Adeln, IX s i8i,återrem.
af PresteStåndet, IX s 202, bif. af
BorgareStåndet, IX s 206, af BondeStåndet,
IX s 209.
Ytterligare Utlåtande, VIII 5 706,707,
bif. af PresteStåndet, IX. s 371.,
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Hypothekslnrättning, om en föreslagen, för
Fastigheters Beläning. BancoUtskottets
133
Betänkande, VI 1. s lxiv—-i.xxvi, återremitt.
af PresteStåndet, IX s 520, bif.
af BorgareStåndet, IX s 527, återremitt.
af BondeStåndet, IX s 53o, af Adeln, IX
s 533.
Återremisserna besvarade i det ytterligare
Utlåtandet om Rikets Penningeverk.
HypotheksLag, om en förändrad. Se Bauken,
om äfventyret för.
Hållkarl, om straff för, som fordrar Drickspenningar
af Resande; Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1288.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 335 —
343, bif. af Adeln, IX s 329, återrem.
af PresteStåndet, IX s 33o, bif. af BondeStåndet,
IX s 335, af BorgareStåndet,
IX s 355.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 699,
700, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
ix s 6o3, af BorgareStåndet,
IX s 606, af Adeln, ix s 638.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 297, 298.
Häradshöfdingars skyldighet, om, att meddela
Presterskapet Rättens beslut om Sakfälde
etc. Motion, remitt. till Lagutskottet,
II s n83. LagUtskottets Betänkande,
VII 1. s 175—179, bif. af Adeln,
IX s 240, af PresteStåndet, i\ s 262.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 485,
486, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
ix s 387, af BorgareStåndet,
IX s 389, af Adeln, IX s 4°3-
Underd. Skrifvelse, X 1. s 178, 176.
i34
RiksdagsBeslutet, §. 29.
Häradshöfdingars skyldighet, om, att visa
redo för Häradets andel i Saköres medel.
Motion, remitt, till Lag- och Ekon. Utskotten,
II s 1209.
Utskottens Betänkande, YII 1. s 194
— 196, bif. af Adeln, IX s 271, af BorgareStåndet,
ix s 276, af BondeStåndet,
IX s 279, af PresteStåndet, IX s 286.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 177, 178.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
— Rätterne, om förändrad organisation af;
Motion, remitt. tili Lagutskottet, II s
1278.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 389,
390, bif. af PresteStåndet, IX s 372, af
BorgareStåndet, IX s 374, af BondeStåndet,
ix s 38i.
— skrifvare, om Lönförhöjning för. Se
Kronofogdar,
Ilärjeådalens Allmoge, om rättighet för, att
Tullfritt hemta Salt från Röraas. Statsoch
Ekon. Utskottens Betänkande, IV 5.
s 911 —f)i5> bif. af PresteStåndet, III
s j53, af BorgareStåndet, III s 160,
återrem. af BondeStåndet, III s 168.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 5ao.
—. återläggande, om, till Gefleborgs Län,
Se Jemtland.
Hästar, om förbud mot införsel af Danska;
Motioner, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1156, (168.
Utskottets Betänkande, VIII s 919—■
i35
925, bif. af PresteStåndet, IX s 541» återrem.
af BondeStåndet, IX s 558, bif. af
Adeln, IX s 597.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1237,
1238, bif. af BorgareStåndet, IX s 955,
af BondeStåndet, IX s 974*
Hästar, om ersättning för, som stupat eller
blifvit skadade under Kungsskjutser,
Underd. Skrifvelse, X 1. 123.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  Hästvacance-afgiftens utgörande, om, vid
Östra Härads Sqvadron af Smålands HusarRegemente,
IV 5. s 309 ■—3i2, bif.
af BorgareStåndet, ix s 1166, af Adeln,
IX s 1175, af PresteStåndet, IX s 1180,
af BondeStåndet, ix s 1187.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 834, 835.
Hö och Halm, om skyldigheten att in natura
leverera, till Kongl. Hofstallet. Motion,
remit. till Ekon. Utskottet, II s
1167.
Utskottets Betänkande, VIII s 2o5 —
207, bif. af Adeln, IX s 158, återrem.
af PiesteStåndet, IX s 170, bif. af BorgareStåndet,
IX s 173, återrem. af BondeStåndet,
II s i3ao.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 721 —
725, bif. af Adeln, ix s 383, af BorgareStåndet,
IX s 391, af BondeStåndet,
IX. s 392.
Höganäs Stenkolsvei'k, om undei-stöd af Staten
för; Ekon. Utskottets Memoidal, "VIII
*36
s 780, 781, bif. af PresteStåndet, IX s
45i, af BorgareStåndet, IX s 457.
StatsUtskottets Betänkande, IY 2. s i65p
— 1676, återrem. af PresteStåndet, IX s
632, af Adeln, IX s 643.
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s
1087 — 1096, återrem. af PresteStåndet,
IX s 622, af Adelil, IX s 642.
Båda Utskottens ytterligare Utlåtande,
IV 5. s 576 — 606, ogill. af Adelil, som
fattat särskildt beslut, IX 3. s 1 , i hvilket
instämt PresteStåndet, ix 3. s 27,
BorgareStåndet, IX 3. s 57, BondeStåndet,
IX 3. s 61.
Underd. Skrifvelse, X 2. .2. s 369 —
374.
Hogsta och Lunda Hemman, om nedsättning
i arrendet för; StatsUtskottets Betänkande,
IV 3. s 55 — 60, bif. af PresteStåndet,
IX s 54o, af BorgareStåndet,
IX s 567, af Adelil, IX s 573, af
BondeStåndet, ix § 594.
Underd. Skrifvelse, X r. s 544 — 547.
Hörstadius, BruksPatron G. A., liar klagat
hos Justilius Ombudsmannen, II s io35
— 1007.
Höstmarknaderna, örn ändring afterminerne
för, i Upsala och Norrtelje. Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 1101, 1102,
bif. af BorgareStåndet, IX S669, af B011-  deStåndet, ix s 674, af Adeln, IX s 689.
af PresteStåndet, ix s 692.
i37
I.
Jagt och Djurfång, om upphäfvande af
Kongl. Stadgan angående, i hvad den
rörer Skallgång; Motion, remitterad till
Lag- och Ekon. Utskotten, II s 1189.
Utskottens Betänkande, VII 1. s 212
— ai5, bif. af Adeln, IX s 272, af BorgareStåndet,
ix s 277, af BondeStåndet,
IX s 280, af PresteStåndet, IX s 286.
Underd. Skrifvelse, x 1. s 193, 194.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Jemjö-Församling. Se Kyrkobjrggnad.
Jemnkning, om , i Stängselskyldigheten Byemäil
emellan; Lag- och Ekon. Utskottens
Betänkande, VII 1. s 200 — 2o3,
Lif. af Adeln, IX s 271, af BorgareStåndet,
ix s 377, af BondeStåndet, IX s
279, af PresteStåndet, IX s 281.
— — i Seglationsordningen till förmån för
Rikets mindre Sjöstäder. Motion, remitt.
till Lag- och Ekon. Utskotten, lis 1339.
Utskottens Betänkande, VII 1. 332—.
335, bif. af PresteStåndet, IX s 3io, af
Adeln, ix s 3i7, af BorgareStåndet, ix.
s 4°7*
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 3. s 107,
108, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 449-  Jemtland, om återläggande af, till WesterNorrlands
Höfdingedöme. Stats- och Ekon.
Utskottens Betänkande, IV s 3i—38,
bif. af PresteStåndet, IX s 726, åtterrew
i38
mitt. af BondeStåndet, IX s 791, bif. af
BorgareStåndet, [X s 807.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 181 —
195, lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX 3. s 234, förkast, och en underdånig
Hemställan till Kongl. Maj:t besluten
af BondeStåudet, IX 3. s 248.
Jemtland, om, må befrias från extra rotering,
VIII s 862. 883,
Jerköholme, om lösen till Skatte af, i Blekinge.
StatsTJtskottets Betänkande, IV
2 s 971 —973, bif, af Adeln, IX s 282,
af PresteStåndet, ix s 288, återrem. af
BorgareStåndet, ix s 293, af BondeStåndet,
IX s 294.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1793 —
1795, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 526, af Adelli, IX s 536,
bif. af BorgareStåndet, ix s 544> afBondeStåndet,
IX s 555,
Jern- och Metallförädling, uppmuntrad, I
1. s 59.
— tillverkning och försäljning, 0111 större
frihet i; StatsUtskottets Betänkande, IV
1. s 844—'846, bif. af Adeln, ix s 238,
bif. och remitt. lill Ekon. Utskottet af
BorgareStåndet, IX s å45.
Ekon. Utskottets Utlåtande, VIII s 134p
•—i354, bif. af BorgareStåndet IX s 1128, af
PresteStåndet, IX s 1 146, af Adeln, IX s
1158, återrem. af BondeStåndet, IX s 1187.
Ytterligare Utlåtande, VIII s i5i8 —
1520, bif. af BondeStåndet, 1X3. s 283.
| l39
Jerntillverkuing, om medel att befordra afsättning
för Svensk, i Norra America;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
S 1 2 r 6.
Utskottets Utlåtande, VIII s 664 —■
667, bif. af Adeln, IX s 35g, af PresteStåndet,
IX s 373, af BorgareStåndet, IX
s 374, af BondeStåndet, IX s 381.
lggerströms, förre Kamereraren vid Götha
Canal Bolags DisconlContoir, iråkade Balance
och Skuld, II s 795 — 798.
—. ansökan, angående, om afskrifning af
denna Balance; Stats- och BancoUtskottens
Betänkande, IV 2. s 1220— 1225,
bif. af Adeln, ix s 34o, af BorgareStåndet,
IX s 353, af PresteStåndet, IX s
368.
Indelningar, om, utbyte af tvänne, vid Kongl.
LifRegementet. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 1439—- 1431 • bif. af BorgareStåndet,
IX s 4i3, af PresteStåndet,
IX s 422, af BondeStåndet, ix s 426,
återrem. af Adeln, IX s 438.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 352,
bif. af Adeln, ix s 687.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 381 —
383.
IndragningsStaten , allmänna, I 1. s 800 —
802, 856—858.
— — Enkor uppförda på, lill ålnjutanda af
Pension.
Revisorernes anmärkning, II s 23, 34.
StalsContoirels Förklaring, II s 35 — 38.
IndragningsStaten, om all sedan 1809 på,
skedd lönförhöjning. Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1275.
— — om reglering af. StatsUlskotlets Betänkande,
IY 2. s ligi—i5o4, återremitt.
af Adeln, IX /p9» hif. med undantag
af 2:dra Puncten af PresteStandet, IX
s 442, bif. af BorgareStåndet, IX s 4^3,
af BondeStåndet, ix s
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 548 —
555, bif. af PresteStandet, IX s 717, af
BorgareStåndet, ix s 722, af BondeStåndet,
IX s 738, af Adeln, IX s 798.
Underd. Skrifvelse X 1. s 677 — 685.
om utgifvande på trycket af; Statsutskottets
Betänkande, IV 6. s 8, g,
bif. af Adeln, IX 3. s 144» PresteStåndet,
IX 3. s i52, af BorgareStåndet,
IX 3. s 160, af BondeStåndet, IX 3. s
,7I*
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. S2p5, 296.
Indragning, om, af ämbeten. Ekon. Utskottets
Memorial, VIII s 112, hänvisadt
till Särsk. Utskottet, af Adeln, IX s 157,
af PresteStåndet, IX s 170, lagdt till
Handlingarne af BorgareStåndet, IX s 173.
Särskildta Utskottets Utlåtande, X i. s
293 —2.95, lagdt till Handlingarne af
BondeStåndet, IX s q56.
Infanteriet, om beklädnad för indelade;
Motioner, remitt. till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 128g, jago.
Utskottens Betänkande, IV 2, s 1444
*4*
— i45a, bif. af BondeStåndet, IX s 195,
af PresteStåndet, IX s 201, af BorgareStåndet,
ix s 207.
Underd. Skrifvelse, x 1 4^7—4^0.
Ingenieur-Fördelningen. Se KrigsCollegium.
Inkomst-Titlarne, om, I 1. 83a.
Inkomsternas beräkning, angående några vid
förslaget om, förekommande frågor. StatsUtskottets
Betänkande, IV 1. s 707 —
719, återrem. af Adeln, IX s 199, af
PresteStåndet, IX s 202, bif. af BorgareStåndet,
ix s 204.
Återremissen besvarad 1 sednare Utlåtandet
om StatsVerkets inkomster.
Inqvarteringen, om ändring i, för Wendes
ArtilleriRegemente; Motioner, remitt. till
StatsUtskoltet, II s 1194, i3oo.
Utskottets Betänkande, IV 2. s 1439,
i44°» bif. af PresteStåndet, ix s 423,af
BondeStåndet, ix s 427> af Adeln, ix s
437, af BorgareStåndet, ix s 444'
InqvarteringsBesväret, 0111 lindring i, för
Städerne i allmänhet; Motioner, remitt.
till StatsUtskoltet, II s 1265, i32i.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 806
822, bif af Adeln, IX-s 238, återrem.
af PresteStåndet, ix s 254, af BorgareStåndet,
ix s 256.
Ytterligare Utlåtande, IV 3’. s 199
— 304, i anledning hvaraf BorgareStåndet
fattat särskildt beslut, IX s 610—-  612. Utlåtandet bif. af BondeStåndet, IX
142
s 619; men PresteStåndet liar instämt
med BorgareStåndet, IX sÖ25, 626.
InqvarteringsBesväret, om lindring i för Städerne
Helsingborg och Engelholm. BorgareStåndets
yrkande att Utskottet må afgifva
särskildt Utlåtande, ix s 609. StatsUtskotlets
Betänkande, IV 4- s 181 —
19a, bif. af PresteStåndet, IX s 8o5, af
BondeStåndet, ix s 815, återrem. af B01-  gareStåndet, ix s 8^5.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 267 —
270, bif. af BorgareStåndet, ix s 1147-  — skyld ige Städer, understöd af Statsmedlen
för någre; StatsUlskottets Anmälan
om Ständernes olika beslut i afseende på,
IV 4- s 543 — 547; bif. af PresteStåndet,
ix s 944» af Adeln, ix s 995.
Om anstäld Votering öfver Frågan.
StatsUtskottets Memorial, IV 5. s 10-  i3, Öfverlemnadt till StatsUtskottet af
Adeln, ix s 1062.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 704 — 709.
•— ordning, om öfverseende af 1720 års.
Underd. Skrifvelse, x 1. s 329.
—- penningars anslående, om, för Befälet
vid indelade BåtsmansCompagnier. StatsUtskottets
Betänkande, IV 2. s 1426—■
1428, bif. af BorgareStåndet, IX s 4*3.
af PresteStåndet, ix s 422 , af BondeStåndet,
IX s 426, af Adeln, IX s 4^7-  —- — anslående, om, till VarfsStaternc.
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II *
1284-
i43
Utskottets Utlåtande, IV 2. s 1434 —
i436, bif. af BorgareStåndet, IX s 4*3,
af PresteStåndet, IX s 423, af BondeStåndet,
ix s 426, af Adeln, IX s 437.
Inqvarteringsskyldigbeten, om Städernes befrielse
från. Se Troupper, om underhåll
för tågande.
Inrikes Förvaltningen. Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s 151 — 170, 270 — 275.
Institutet för blinda och döfstumma, om
nödiga anstalter i afseende på; Motion,
remitt. till Stats- och Ekon. Utskotten,
II s 125g.
Utskottens Betänkande, IV 2. s 1188
— 1191» Fif. af Adeln, ix s 320, af PresteStåndet,
IX s 33i, af BorgareStåndet,
IX s 332, af BondeStåndet, IX s 357.
Inslruction för BancoUtskottet vid nästa
Riksdag. BancoUtskottets Betänkande,
VI 2. s 346— 358, bif. af Adeln, ix 3.
s 264, af PresteStåndet, ix 3. s 267, af
BondeStåndet, IX 3. s 276.
— angående förändringar och tillägg i, för
Riksens Ständers Revisorer öfver Bancooch
RiksgäldsVerken. BancoUtskottets
Memorial, VI 2. s 36i —366, bif. af
Adeln, IX 3. s 291.
Underd. Skrifvelse med öfverlemnande
af förändring och tillägg etc., X 2. 2. s
3 — 8.
— förslag till ny, för Riksens Ständers Revisorer,
i afseende på Statsverket. StatsUtskottets
Memorial, IV 5. s 285 —3oo,
t 44
bif. af PresteStåndet, ix s 1164, af BondeStåndet,
ix SI172, af BorgareStåndet,
IX s 1222.
Ytterligare Utlåtande, IY 6. s 4^8,
lagdt till Handlingarne af Adeln, IX 3.
s 342.
Underd. Skrifvelse, med öfverlemnande
af Instructionen, x 1. s 863 — 869.
Kongl. Majrts Nådiga Svar, I 2. i5j —
1-73, öfverlemnadt till StatsUtskottet, af
PresteStåndet, ix 3. s 327, af BorgareStåndet,
ix 3. s 331.
I anledning deraf, nytt Memorial, IY
6. s 557 — 56a, bif. af BondeStåndet,
IX 3. s 4°.9> af Adeln, ix 3. s 4*7» af
PresteStåndet, ix 3. s 421> af BorgareStåndet,
ix 3. s 424-  Instruction, förslag till tillägg i \\ §. af
Justitia Ombudsmannens; Constit. Utskottets
Memorial, III s 233 — 236, bif. af
PresteStåndet, IX s 984, af BorgareStåndet,
IX s ggg, af BondeStåndet, IX s
loar, af Adeln, ix s io36.
— förslag till tillägg i Justitia: Ombudsmannens;
Constit. Utskottets Memorial,
lil s 260, 261, återrem. af PresteStåndet,
IX s 1162, bif. af BorgareStåndet,
IX s n65, af BondeStåndet, IX 3. s 172.
Nytt Memorial, lil s 3o8, 309, lagdt
till Handlingarne af PresteStåndet, ix 3.
s 187.
In
-
»45
Instruction, förslag till ändring af 25 och
26 §§. i Justitiae Ombudsmannens; Motion,
remitt. till ConstitutionsUtskottet,
II s i365.
ConstitutionsUtskottets Memorial, III
s 322—3a4» bif. af Adeln, IX 3. s 365,
lagdt till Handlingarne, 1X3. s 368, bif.
af BorgareStåndet, IX 3. s 372.
— Förslag till, för Fullmägtige i RiksgäldsContoiret.
StatsUtskottels Memorial, IV
6. s 29 — 73, bif. af PresteStåndet, IX
3. s i53, af BondeStåndet, IX 3. s 175,
af Adeln, IX 3. s 181.
Underd. Skrifvelse med öfverlemnande
af IX Art. i Instruction för Fullmägtige
i RiksgäldsContoiret, X 2. 2. s 179
— 189.
Instrumenter, om inköp af, för Observatorium
i Stockholm; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1285.
Utskottets Betänkande, IV 1. s536<—-
542, återrem. af Adeln, IX s i44* af
PresteStåndet, IX s i5o, bif. af BondeStåndet,
IX s i53, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 174.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. sii5a —
1162, ogill. af PresteStåndet, IX s 3ig,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 323, ogill. af Adeln, IX s 320, af
BorgareStåndet, IX s 336.
Memorial, med förslag till VoteringsPropositioner,
IY 3. s 72, 73, bif. af
i 46
BondeStåndet, IX s 546, af PresteStåndet,
IX s 558.
Dito om verkstäld votering, IV 3. s
,173, 174, lagdt till Handlingarne afPresteStåndet,
IX s 563, af BondeStåndet,
IX s 569.
Underd. Skrifvelse, X i. s 538, 53p.
Inteckning i jord och i fast egendom, angående
ändring i Författningen om ; Motioner,
remitt. till Lagutskottet, II s 1165,
1277. LagUtskottels Betänkande, VII 1.
s 285 — 290, bif. af PresteStåndet, IX s
3oq, af BorgareStåndet IX s 3i3, återrem.
af Adeln, IX s 319, af BondeStåndet,
IX s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1275
— *293, bif. af PresteStåndet, IX s 1072,
lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s 1082, bif. af Adeln, IX s 1089,
af BondeStåndet, IX s iio5.
— angående ändring af 12 §. i Kongl. Förordningen
den i3 Juli 1818, rörande;
Motion, remitt. till Lagutskottet, II s
1 i4o.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 256
— 262, bif. af PresteStåndet, IX s 309,
af BorgareStåndet, IX s 313, återremitt.
af Adeln, IX s 3i8, af BondeStåndet, IX
s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1227
—-1234, lagdt lill Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 1072, af BorgareStån
-
147
det, IX s »082, bif. af Adeln, IX s 1089,
af BondeStåndet, IX s tio5.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 172 —
174.
RiksdagsBeslutet, §. 3o.
Inteckning, om ändring i i3 §. etc. rörande.
LagUtskottets Betänkande, VII 1. s
262'—270, hif. af PresteStåndet, IX s
809, återrem. af BorgareStåndet, IX s 3i f,
af Adeln, IX s 318* af BondeStåndet,
IX s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1235
— 1254, bif- rned föreslagen ändring af
BorgareStåndet, IX s 1099, af BondeStåndet,
IX s it oi.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 319 —
322.
— ora ändring af 23 §. etc. rörande. Motion,
remitt. till LagUtskottet, II s 1258.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 270
— 273, bif. af PresteStåndet, IX s 3og,
återrem. af Adeln, IX S 318, bif. af BorgareStåndet,
IX s 320, återrem. af BondeStåndet,
IX s 3a4-
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 12^3,
1294, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 1074, bif. af Adeln, IX s
1090, af BondeStåndet, IX s iio3, af
BorgareStåndet, IX s t i83.
—• om ändring 1 24 §• etc. rörande. Motioner,
remitt, till LagUtskottet, II S
ia3i, 1238.
Utskottets Utlåtande, VII I# s 373 —
j43
281, återrem. af PresteStåndet, IX s 3f o,
af Adeln, IX s 3i8, af BorgareStåndet,
IX s 824, af BondeStåndet, IX s 333.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1255 —
1274, bif. med föresl. ändring af Adeln,
IX s 1087, deri instämde PresteStåndet,
IX s 1092, gill. med föreslagna ändringar
af BorgareStåndet, IX s 1099, deri
instämde BondeStåndet, IX s no3.
Memorial, med förslag till jemnkning
af RiksStåndens olika beslut, VII 3. 3. s
62 — 67, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
368, af BondeStåndet, IX. 3. s 376, af
Adeln, IX 3. s 291.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 33q—*
34».
Inteckning i fast egendom, om ändring i
25 §. af Kongl. Förordningen den i3 Juli
1818 rörande. LagUtskottets Betänkande,
VII 1. s 282 — 284» bif. af PresteStåndet,
IX s 3oq, återrem. af Adeln, IX
s 318, bif. af BorgareStåndet, IX s 320,
återrem. af BondeStåndet, IX s 324.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1293,
1294» lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s io83, bif. af Adeln, IX s
1090, af BondeStåndet, IX s iio3.
IntendentsÄmbetet, Öfver-, ställes under Ecclesiastik-FörvaltningsChefen.
Särsk. Utskottets
Förslag, XI s i5i, jfr 184, i85.
InteresseMedel, I 1. s 841.
Inventarium å Sundbyholms och Ribbingelunds
Kungsgårdar, rättighet för Arrén
-
14.9
delnnehafvarén att begagna, II s 5n,
512.
Invisningar, om enskild* personers rättighet
alt utfärda och i anledning deraf om
tillägg i 6 §. 4 CaP- UtsökningsBalken.
Motion, remitt. lill Stats-, Banco- och
LagUtskotten, II s 1197.
Utskottens Betänkande, IV 3. s 79 —
94, återrem. af PresteStåndet, IX. s 578,
af BondeStåndet, IX s 590, af BorgareStåndet,
IX s 693.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 4*4 ““
438, bif. af PresteStåndet, IX s 1206,
af BondeStåndet, IX s 121 o, af BorgareStåndet,
IX. S 1234»
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 161 —
166.
Nytt Utlåtande, med anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Svar å den underd. skrifvelsen,
IV 6. s 6o5 — 608, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 48i, lagdt till Handlingarne
af Adeln, IX 3. s 483, bif. af
BorgareStåndet, IX 3. s 484*
RiksdagsBeslutet, §. 44-  Jord, 0111 användande af den till Städerne
donerade; Motion, remitt. till Ekon. Utskottet,
II s 1296.
Utskottets Betänkande, VIII s 53o,
bif. af PresteStåndet, IX s 288, af BorgareStåndet,
IX s 392, återremitt. af
Adeln, IX s 298, af BondeStåndet, IX
s 3o2.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1126—?
)5o
ii3i, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 703, af BorgareStåndet,
IX s 707, bif, af BondeStåndet, IX s
724.
Jordegare, om yrkad företrädesrätt för, till
betalning af Brukares lösa egendom. Motion,
remitt. till Lagutskottet, lis 1221.
Utskottets Utlåtande, YII 1. s 63o
—•634, bif. af BondeStåndet, IX s 549»
af PresleStåndet, IX s 561 , af BorgareStåndet,
IX s 568, återrem, af Adeln,
IX s 576.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s 1397
— j4o2, bif. af Adeln, IX s u8o, af
BondeStåndet, IX s ir88, af PresteStåndet,
IX s 1192, af BorgareStåndet, IX
s 1194,
Jords, om all, lika beskattning. Motion,
remitt, till StatsUtskottet, II s 1202.
Utskottets Betänkande, IV 5. s 6o5 —
608, återrem. af Adeln, IX s a5i, bif.
af BorgareStåndet, IX s 205, återrem. af
PresteStåndet, IX s 274, af BondeStåndets,
IX s 278,
JubelRiksdalrar, om prägling af såkallade;
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s 191
— 195, bif. af PresteStåndet, IX s 242,
af BorgareStåndet, IX s 245, återrem. af
Adeln, IX s 252.
Ytterligare. Utlåtande, IV 1. s 697 —
700, afsl, af Adeln, IX s 523.
Underd. Skrifvelse, X i. s 375, 377.
RiksdagsBeslutet, §. 18,
i5i
Judar, angående förbud för, att i deras
tjenst nyttja andre än af Judiska Nation.
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1193, och om inskränkning i deras
Handelsfrihet. Motion, remitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1255.
Utskottets Betänkande, om de i riket
vistande, VIII s 425 — 4^4» bifAdeln,
IX s 253, återremitt. af BondeStåndet,
IX s 258.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 717, 718,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 358.
Justitiae CancellersÄmbetet. Särsk, Utskottet,
XI s 122, 126,
.—, —, åtal mot KrigsCollegium, i fråga om
försäljning af gjutgods ogilladt, IIIsi32,
i45, 159,
Förvaltningen. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s i3o— 187, 263 — 265*
—. Ombudsmannens ÄmbetsBerättelser för
år 1819, II s 978—io54*
— Dito Dito för åren 1820 och 1821 ,
II s io55 — 1124. Båda remitt. till LagUtskottet,
II n3o, ii32, i 148, 1169.
Constit, Utskottets Memorial, III s 82,
lagdt lill Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 235, af Adeln, IX s 237, af BorgareStåndet
, IX s 246,
Dito LagUtskottets Betänkande, VII 1.
s 545 — 553, bif, af BondeStåndet, ix
s 431 *
Underd. Skrifvelse, X 1. s 374 —379,
i52
Justitiae Ombudsmannens Suppleant, om inkallande
af, att emottaga ämbetet. Stats-,
och BancoUtskottens Memorial om. Bancooch
RiksgäldsFullmägtiges Beslut, IV 4-  s 632 — 658, lagdt till Handlingarne af
BorgareStåndet, IX s 102g, af Adeln, IX
s io4o.
*—« — lön, om förhöjning i; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, lis i36p, 1370.
StatsUtskottets Betänkande, IV 6. s 21
— 24, bif. af PresteStåndet, IX 3. s i52,
af BondeStåndet, ix 3. s 171, af Adeln,
IX 3. S 252.
— — val, om, och af dess Suppleant, X
1. s 34i.
RiksdagsBeslutet, §. 48.
JägeriBetjeningens, om den lägre, boställen
må befrias från extra Rotering, VIII s
862, 885.
— Väsendet. Särsk. Utskottets Betänkande,
IX s 170.
K.
Kalkugnsafgift på Gothland, I 1. s 836.
KammarCollegium. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s 175— i83.
— — satt på två Divisioner, I 1. s 36.
— Rätten. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s 196 — 2*1.
— — om aflöning för, Fond till, I 1. s
84r.
Kammer eraren, angående förhöjning uti cu
153
andre, i LäneBankén tillagd gratification;
BancoUtskottets Betänkande, VI 1. s 6g5,
696, bif. af PresteStåndet, IX s 702,
af BorgareStåndet, IX s 70$, af Adeln,
IX s 799.
Kjellander, G., Rådman, ett beviljadt Odlingslån,
honom ej tillhandakommet, II
s 733 — 737.
— angående skedd inhibition af mot,
anstäld Lagsökning. BancoUtskottets Betänkande,
VI 1, s 60 — 66, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 121, af PresteStåndet,
IX s i3o.
Ytterligare Utlåtande, VI s 671, bif.
af PresteStåndet, IX s 601, af BorgareStåndet,
IX s6oy, af BondeStåndet, IX
s 6i5, af Adeln, IX s 641.
Kjellin, BancoCommissarien, beräknat sig
för högt arfvode såsom Götheborgs Disconts
Ombud, II s 807, 808.
Kjellman, om eftergift af Testaments bevillning
ådömd D:r; StatsUtskottets Betänkande,
IV t. s 181 — 186, bif. af
PresteStåndet, IX s 73, af BorgareStåndet,
IX s 74, af Adeln, IX s 77, återrem.
af Bonde-Ståndet, IX s i3o3.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s go5,
906, bif. af BondeStåndet, IX s 256.
Underd. Skrifvelse; X 1. s 76—-78.
RiksdagsBeslutet, §. 9.
Klabböhle Laxfiske , om prolongation å arrendet
af. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 940 — 944, bif. af Adeln, IX
»54
s 270, af PresteStåndet, IX s 274, af
BorgareStåndet, IX s 277, återremitt. af
BondeStåndet, IX s 278.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 22 —.
25, bif. af PresteStåndet, IX s 717, af
BorgareStåndet, IX s 780, af BondeStåndet,
IX s 734.
Klamparelaget i Götheborg, om Skogsegares
befrielse från kostnaderna till; Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 660—'663,
bif. af Adeln, IX s 359, af PresteStåndet,
IX s 372, af BorgareStåndet, IX s
374, af BondeStåndet, IX s 381.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 587—'589*
RiksdagsBeslutet, 44
Klintberg, SlatsSecreterare för Handels- och
FinanceExpeditionen, om, III s 169, 170.
Klockarelnstruction, om en ny. Se Schölväsende,
om ett förbättradt i landsförsamlingar.
Klädesfabrikernas upphjelpande, om kraftiga
åtgärders vidtagande till Svenska. Motion,
remitt. till Stats- och Ekon, Utskotten,
II S 1225.
Utskottens Betänkande, IV 6. s 432 —>
445, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 351,
af BondeStåndet, IX 3. s 36o, af Adeln,
IX 3. s 364,
— förordning, om utfärdande af en. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet,. II s
. 1286.
Utskottets Betänkande, VIII s 44^—
445, bif. af Adeln, IX s 253, af Bomle
-
155
Ståndet, IX s 257, af PresteStåndet, IX
s 262.
KneckteRotefrihetsmedel, I 1, s 838.
Knorring, Öfversten, ra. m, L, F. von, anmäld
till tilltal af Justitiae Ombudsmannen,
II s 1019—- 1027.
Kock, J. B. Se Bysättning.
Kol, om befrielse för Lindes Bergslag att
aflemna, till Wedevåg, Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 16— 19, bif, af
PresteStåndet, IX s 102; af BorgareStåndet,
IX s 104» af BondeStåndet, IX
s 108, af Adeln, IX s u5.
— skrindor, om nödvändigheten af krönta;
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1 ip3.
Utskottets Utlåtande, Vill s 288—■
293, bif. af Adeln, IX s 168, återrem.
af PresteStåndet, IX s 187, af BorgareStåndet,
IX s 191, af BondeStåndet, II
s 132 2.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1018 —
1023, bif. af BorgareStåndet, IX s 627,
med tillägg, af BondeStåndet, IX s 629,
lagdt till Handlingarne af Adelil, IX s
645.
Hemställan om jemnkning afRiksStåndens,
VIII s 1460—.1462, bif. afBondeStåndet,
IX 3. s po, af BorgareStåndet,
1X3. s 104, af Adeln, IX 3. s 116.
Underdånig Skrifvelse, X 1, s 2l3—>
315.
RiksdagsBeslutet, §. 44'
i56
Konungens, f. d., enskilda förmögenhet, II
s 4!9» 420*
Konsterna, fria, Se RiksStatens femte Hufvudtitel.
Koppar, utlemnad af MagazinsDirectionen
till taktäckning å Kongl. Slottet, II s 587,
838, 83.9,
Constit. Utskottets Anmärkning dervid,
III s i35, 147.
StatsUtskottets Betänkande, IV a. s
1060—1063, bif. af PresteStåndet, IX
s 344» af BorgareStåndet, IX s 349, af
Adelli, IX s 364-
Underd. Skrifvelse, X 1. s 346, 347.
—« och Jern, om användande af Kronans
Tionde-, för Flottornas behof, StatsUtskottets
Betänkande, IV 1. s 7o4 —
7o7, bif. af Adeln, IX s 197, af PresteStåndet,
IX s 200, af BorgareStåndet,
IX s ao4, af BondeStåndet, IX s
209.
— bergs Län, medel till arbetsförtjenst för
torftige innevånare i; II s 684 — 687,
7o3.
— Ränta, I 1. s 835.
■— Skiljemynt, angående liqvid med Staten
för det beslutade nya; BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 22, bif. af BorgareStåndet,
IX s 120, af PresteStåndet,
IX s 129.
— Tull, Avesta, I 1. s 836.
Korn, angående försäljning af 100 Tunnor,
Rån Westerås KronoMagazin. SlatsUt
-
i57
skottets Utlåtande, IV 2. s 1020, 1021.
Se Magazinslnrättningens Förvaltning.
Kortbevillnings Stämplingens verkställande,
om förändring i afseende på. StatsUtskottets
Betänkande, IV 5. 663 — 667,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 7, af BondeStåndet,
IX 3. s 20, af Adeln, IX 3.
s 24, af BorgareStåndet, IX 3. s 28.
.Koskull, Landshöfdingen m. m. Baron, åtalad
af Justitia: Ombudsmannen, II s
io85 — 1093.
I Kostnadernas bestridande för H. K. H. Kronprinsens
Förmälning och utländska Resa,
om medel till; StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 463 — 484» återrem. af
Adeln, IX s 124, bif. af PresteStåndet,
IX s 126. i
Ytterligare Utlåtande, IV r. s 876 —
891, bif. af Adeln, IX s 25o, lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, IX s 254,
af BorgareStåndet, IX s 264*
Förslag till sammanjemnkande af Ståndens
olika beslut, IV 2. s 1000—1004»
bif. af PresteStåndet, IX s 309, af BorgareStåndet,
IX. s 3i2, af BondeStåndet,
IX s 3i6, af Adeln, IX s 3a5.
— om sättet att bestrida, etc. BevillningsUtskottets
Betänkande, V 1. s 355,
356, återremitt. af Adeln, IX s 577,
lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s 587, återrem. af PresteStåndet,
IX s 690.
Ytterligare Utlåtande, V 1. s 4*7 “■’
421, bif. af PresteStåndet, IX s 7^0, af
BondeStåndet, IX s 795* af Adeln, IX
s 84o.
Beslutet i afseende på etc. Förstärkta
StatsUtskottets Memorial, om anstäld Votering,
IV 5. s i—3, öfverlemnadt till
Bevilln. Utskottet, af Adeln, IX s 1070.
Underd. Skrifvelse, X 1, S210 — 213.
RiksdagsBeslutet, §. 5.
Kostnaderna, om förskotts anvisning å etc.
StatsUtskottets Utlåtande, IV i. s 527 —
529, lagdt lill Handlingarne af PresteStåndet,
IX. s i38, bif. af BondeStåndet,
IX s 141» af Adeln, IX s »46, af
BorgareStåndet, IX S i5f.
Underd. Skrifvelse, X t. s 82 — 84.
KrigsAkademien, om upphörande af; Motioner,
remitt. till Stats- och Ekon. Utskottet,
II s 1261, i3o5, i32Ö, i33o.
Utskottens Betänkande, IV 3. s —
5o3, bif. af PresteStåndet, IX s 702, af
BondeStåndet, IX s 710, återremitt. af
Adeln, IX s 769, bif. af BorgareStåndet,
IX s 806.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 644 —
646, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 5, af BondeStåndet, IX
3. s 22,
— Artiklarlie, om förbättring af; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s 1280.
Utskottets Betänkande, VIII s i55:—
i58, bif. af Adeln, IX s 182, af PresteStåndet,
IX s 188, af BondeStåndet,
189
IX s iq4» återremitt. af BorgareStåndet,
IX s 234.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 718 —
721 , bif. af BorgareStåndet, IX s 375.
KrigsCollegium. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s 133 — 136.
— Committeens Räkenskaper och Redogörelse
granskade, II s 537, 54o.
StatsUtskottets Betänkande i anledning
af Ständernas Deputerades Berättelse om
anstäld Revision öfver, IV 1. s 676 —
698, bif. af Adeln, IX s 167, af BondeStåndet,
IX s 177, af PresteStåndet, IX
s 186, af BorgareStåndet, IX s 190.
— Förvaltningen. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s i3o—137, 263 — a65.
—. magten, anstalter i afseende på, I 1. s
3g — 5a.
— manshusCassan, om upphäfvande af Böter
för Rusthållare, som försummat erlägga
de faststälde afgifter till Wadstena;
Ekon. Utskottets Betänkande, Vill s 381
— 384, bif. af Adeln, IX s2t6, af BorgareStåndet,
IX s 220, af BondeStåndet,
IX s 221.
—* om afgifter till Wadstena. Ekon.
Utskottet, kan sig med detta ärende icke
befatta, Vill s 61, 62.
om inkomster för Amiralitets. .Bevilln.
Utskottet kan sig med detta ärende
icke befatta, V 1. s 6, 7.
— *— Cassorna, om inkomsternas förde
-
i6o
lande emellan; Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s 1267.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 4°5 •—•
407, bif. af Adeln, IX s 94, af BondeStåndet,
IX s 108, af PresteStåndet, IX
s i5o.
KrigsPrester, må kunna indragas. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s i36.
Krono-Betjenings befrielse, om, från deltagande
i Tryckningskostnad för Landshöfdingarnes
Kungörelser, samt om löneförhöjning
för den på Gothland och i Bobus
Län; StatsUtskottets Betänkande, IV
1. s 4i3 — 41?» återrem. af Adeln, IX
s 94, bif. af BondeStåndet, IX s 107,
återrem. af PresteStåndet, IX s 127.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s 1167 —
— 1169, lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s 321, bif. af Adeln,
IX s 337, af PresteStåndet, IX s 367.
—- — skyldighet, om, att skaffa Landshöfdings
fastställelse å Sockenstämmo beslut.
Ekon. Utskottets Betänkande, Vill s 161
— i63, bif. af Adeln, IX s 182, afPresteStåndet,
IX s 188, af BondeStåndet,
IX s 194, af BorgareStåndet, IX s 206.
— — boställen, om de må fritagas från extra
rotering, Vill s 863, 871.
>— beten och andra odisponerade Lägenheter,
om Kyrkotionde m. m. må utgå af.
Se Hemman, om grunder för etc.
—• brefbäringsskyldigheten, om lindring i;
Mo
-
161
Motioner, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s 1166, 1219.
Utskottets Utlåtande, Vill s ii3—124,
bif. af Adeln, IX s 1É17, af PresteStåndet,
IX s 170, af BondeStåndet, IX s
178.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 36i—3o3.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
KronoFogdarne och Häradsskrifvarne, om
löneförhöjning för, i Götheborgs och Bohuslän.
StatsUtskottets Betänkande, IV
3. s 1757 — 1762, bif. af PresteStåndet,
IX s 524, af Adeln, IX s 53i, af BorgareStåndet,
ix s 543, af BondeStåndet,
IX s 547.
Underd. Skrifvelse, X 1. s4i2 — 4r4*
— Skatternes indrifvande, om förändradt
sätt för; Bevilln. Utskottets Betänkande,
V 1. s 442 — 444, bif. af BorgareSlåndet,
ix s 861, af Adeln, IX s 869, af
PresteStåndet, ix s 875.
— Skjutsen, om förändring af nu gällande
Författningar angående; Motioner, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1201, 1214.
Utskottets Betänkande, Vill s 62—•
71, bif. Adeln, ix s 137, af PresteStåndet,
IX 148, af BorgareStåndet, IX s 172,
återrem. af BondeStåndet, II s 1317.
Ytterligare Utlåtande, Vill s 778 —
780, bif. af BondeStåndet, IX s 43o.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 157•—i5g.
— Skogarne, om disposition af, i Riket.
11
Konungens Nådiga Proposition, I t. s
447 *—4ö4> remitt. till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 1182, 1214.
Utskottens Betänkande, IV 5. s 44 —
81, återrem. af PresteStåndet, IX s 1097,
af Adeln, IX s 113<^, Lif. af BondeStåndet,
IX s 1151.
Ytterligare Utlåtande, 1Y 6. s 4^4 —
514, afsl. af Adeln, som i stället antagit
Hr Robsons särskilda tanka, ix 3. s
366, likaledes af PresteStåndet, IX 3. s
36p, Lif. af BondeStåndet, IX 3. s 38^,
af BorgareStåndet, IX 3. s 4o4*
Förslag till sammanjemnkande af Ståndens
olika beslut, IV 6. s 587 — 58q,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 4^3, af BorgareStåndet,
IX 3. s 426, af Adelli, IX 3.
s 432, af BondeStåndet, ix 3. s 439.
Memorial om frågans afgörande i Förstärkta
StatsUtskottet, IV 6. s 596 —
598, lemnadt till Stats- och Ekon. Utskotten
af BondeStåndet, IX 3. s 4^9» af
Adeln, IX 3 s 467*
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 44° —
489.
RiksdagsBeslutet, §. 21.
KronPrinsen, att II. K. H., i vissa fall måtte
utnämnas att föra ordet i Regeringen.
Konungens Nådiga Proposition, I 1. s
338 — 34i, remitt. till Constit. Utskottet,
II s 1171, 1172. 1176.
Utskottets Betänkande, lil s 6 — 8, bif.
af PresteStåndet, IX s 63, af BondeStån
-
i63
det, IX s 65, af Adeln, ix s 72, af BorgareStåndet,
ix s 84.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 4f)> So.
Kongl. Maj:ts Nådiga Svar, å underd.
Skrifvelsen om Ständernas beslut, remitt.
till ExpeditionsUtskotlet, af Adeln, IX s
180, af PresteStåndet, ix s 186, afBorgareStåndet,
IX s 192, af BondeStåndet,
IX s 195.
KronPrinsessan, om uppvaktning bos H. K.
H-; PresteSlåndets beslut, ixs 290, Adelns,
IX s 293, BorgareStåndets, IX s 2q3, BorgareStåndets,
IX s 195.
om fastställande af en årlig Under
hållsSumma
för II. K. H. StatsUtskottets
Betänkande, 1Y 3. s 48—55, bif.
af PresteStåndet, IX s 53g, af Adeln, IX
s 572, af BorgareStåndet, IX s 583, af
BondeStåndet, IX s 594.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 396, 397.
RiksdagsBeslutet, §. 8.
Kruse, Grosshandlaren, angående Lån af
Bränvin till. Se Sterky & Comp.
Krut, utrikes försåldt, till förstärkande af
anslagen för 3:dje HufvudTiteln; Revisorernes
anmärkning, II s 19, 21, 29, 3o.
StatsContoirets Förklaring, II s 32 — 35.
Anmärkningar i Constit. Utskottet, II
s 113, 115, i35, 147.
— försäljningsmedel, I 1. s 83q.
Kungelf, om återupprättande af en TrivialSchola
i; Motion, remitt. till Ekon. Utskottet,
II s 1191.
|G4
Utskottets Betänkande, Vill s 392—>
3qG, bif. af Adeln, IX 217, af BondeSlåndet,
IX s 221, af PrésteStåndet, IX s 23o,
af BorgareStåndet, IX s 23a.
Kungsgårdar, om försäljning till Skatte af,
och Oflicers-Boställen; Konungens Nådiga
Proposition, I 1. s i5(}—-168, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1137.
Utskottets Utlåtande, IV 2. 5946,947»
bif. af Adeln, IX s 270, af PresteStåndet,
IX s 274, af BorgareStåndet, IX s
276, af BondeStåndet, ix s 280.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 549— 553.
RiksdagsBeslulet, §. 20.
— angående ändring i nu gällande författningar
om utgörande af arrendespannemålen
från; Konungens Nådiga Proposition,
I 1. s 2i5 — 219, remitt. till Statsutskottet,
11 s 1128, 1133, 1134» 1136.
Utskottets Betänkande, IV 5. s 189 —
193, återremitt. af BorgareStåndet, IX s
1129, bif. af BondeStåndet, IX 1133,
af PresteStåndet, ix s 1147» återrem. af
Adeln, IX s 1156.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 204 —
208, lagdt till Ilandlingarne af BondeStåndet,
IX 3. s 261, afsl. och Konungens
Nådiga Proposition, bif. af Adeln,
IX 3 s 286.
Underd. Skrifvelse, IX 3. 2. s 23 — 26.
RiksdagsBeslutet, §. 20.
Kyrkobeljente, om inskränkning af .Pastorers
rösträttighet vid yal af; Ekonomi*
i65
Utskottets Betänkande, Vill s 396 — 4°°>
bif. af Adeln, IX s 217, af BondeStåndet,
IX s 222, af PresteStåndet, IX S23o, af
BorgareStåndet, ix s 23a.
Kyrkobyggnader, om anslag af lånebilräden
till understöd för, i Kumla och Halsbergs,
Herrestads, Jemjö och Tvings Församlingar.
Motioner, remitt. till Stalsoch
BancoUtskotten, 11 s 1223, ia35,
I377*
Utskottens Betänkande, IV 3- s 517 —
521, bif. af PresteStåndet, IX s 718, af
BorgareStåndet, IX s 729, af Adeln, IX
s 963.
- Ytterligare Utlåtande, V 5. s 229,
bif. af BondeStåndet, ix s 1134*
— böcker, om Pastorers skyldighet att till
LandsContoiren insända, utdrag af; Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, 11 s
s 1236.
Utskottets Utlåtande, Vill s i3i —
i35, bif. af Adeln, IX s i5j, af PresteStåndet,
IX s 170, återrem. af BorgareStåndet,
IX s 173.
Ytterligare Utlåtande, Vill s 751 —
768, bif. af PresteStåndet, ix s 4°9>
Adeln, IX s 4*7» BondeStåndet, IX s
431, förkast, med vidtagande af särskildt
beslut, af BorgareStåndet, ix s 457-
— hemman, om åborätt till, för deras Brukares
efterlemnande Enkor och barn. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet, 11 s
1255.
166
Utskottets Betänkande, Vill s 135 —
i3g, bif. af Adeln, IX s i5>y, af PresteStåndet
, IX s 171, af BorgareStåndet,
IX s 173, återrem. af BondeStåndet, 11
S 1 322.
Ytterligare Utlåtande, Ylll s <>58 —
960, bif. af BondeStåndet, IX s 588.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 126.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Kyrkoherde, angående att ingen, som angifver
inom Församlingen begångna brott,
bör såsom Actor framdragas för verldslig
Rätt. LagUtskottets Betänkande, Ylll
1. s 172—174, bif. af Adeln* IX s 240,
af PresteStåndet, IX s 262.
—- — Boställen, om byggnadsskyldigheten
vid; Motioner, remitt. till Lag- och Ekon.
Utskotten, 11 s 1161, 1192, 1210.
Utskottens Betänkande, Vll 1. s 444
— 448, bif. af PresteStåndet, IX s 385,
återrem. af Adeln, IX s 40I> bif. afBorgareStåndet,
IX s 4 •5.
Ytterligare Utlåtande, Vll 2. s >o44
— 1048, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 921, bif. af BorgareStåndet,
IX s 9-33, af Adeln, IX s 965,
af BondeStåndet, IX s 975.
Underd. Skrifvelse, X 1, s 3oo.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
— Lagen, om öfverseende och förändrande
af; Motioner, remitt. till Lagutskottet, II
s ri39, i23i.
Utskottets Betänkande, Yll 2, s 685 —
167
694, bif. af PresteStåndet, IX s 624, af
Adeln, IX s 64<, af BorgareStåndet, ix
s 658, af BondeStåndet, IX s 673.
Underd. Skrifvelse, X s 751— 753.-
KyrkoMnsik under Fastan, om upphäfvande
af förbudet mot. LagUtskottets Betänkande,
Vll 1. s 42 — 44» bif* af BorgareStåndet,
IX s 104, af BondeStåndet,
IX s 107, af Adeln, IX s ii5, afPresteSlåndet,
IX s 126.
Underd. Skrifvelse, X s 232, 233.
RiksdagsBeslutet, §. 29.
— plikt, om förändradt sätt för dess verkställande.
Motion, remitt. till Lagutskottet,
11 s 1142 , 1147*
Utskottets Utlåtande, Se Brottmålslagstiftningen,
om förändring i.
— Råd. Se Sockenstämmor.
— tionde, om, af Kronobeten. Se Hemman,
om grunderna för etc.
—. vaktare-tjensters ledighet, om upphörande
af kungörandet i allmänna Tidningar,
angående; Motion, remitt. till Ekon. Utskottet,
11 s 1167.
Utskottets Utlåtande, Vill s 12, i3,
bif. af PresteStåndet, IX 102, af BorgareStåndet,
IX s 1 o4> af BondeStåndet, IX s
108, af Adeln, IX s 115.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 182.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Kyrkornas fastigheter och medel, angående
ändring i nu gällande föreskrifter om vården
af etc. Lag- och Ekon. Utskottets
iG8
Betänkande, VII 3. i. s 85 — 99, afsl. af
PresteStåndet, IX 3. s 47» bif. af BondeStåndet,
IX 3. s 62, återrem. af Adeln,
IX 3. s 69, Lif. af BorgareStåndet, IX 3.
s 86.
Ytterligare Utlåtande, Vll 3. 2. s 77,
Lif. af Adeln, IX 3. s 341» lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, IX 3. s
35o.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i3o, i3i.
RiksdagsBcslutet, §. 44-  Kämnärer och Rådmän, om Lefrielse för,
från att ansvara för försummelsen, att
insända DomLöcker; Motion, remitt. till
Lagutskottet, 11 s ii5o.
Utskottets Betäckande, Yll 1. s 28 —
3a, återrem. af PresteStåndet, IX s 89,
Lif. af BondeSlåndet, IX s 96, återrem.
af BorgareStåndet, ix s io5, af Adeln,
IX s 112.
Ytterligare Utlåtande, Yll 2. s 1088
— 1096, afsl. med vidtagande af särskildt
Leslut, af BorgareStåndet, IX s 955, deladt
af BondeStåndet, IX s 980, Lif. af
Adeln, IX s 992.
Förslag till jemnkning af Ståndens olika
Leslut, Vll 3. 2. s 4 — 8, i anledning
livaraf PresteStåndet accederat till B01-  gareStåndets mening, IX 3. s i55, Lif.
af BondeStåndet, IX 3. s 157, af Adeln,
IX 3. s 178.
Undcrd. Skrifvelse, X 2. 1. s 329 •—
331,
169
Köpeskillingen, om medel till fyllnad af
RänteLristen å, för Carl Gustafs StadsLruk.
StalsUtskottets Betänkande, IV 1.
s 3o2 — 309, Lif. af Adeln, IX s 78, af
PresteStåndet, IX s 82, af BondeStåndet,
IX s 86, af BorgareStåndet, IX s 91.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 164—167.
L.
Ladugårdsskötselns upphjelpandc, om. Statsoch
Ekon. Utskottens Betänkande, IV 3.
s 167—162, Lif. af PresteStåndet, s 58o,
af BorgareStåndet, IX s 585, af BondeStåndet,
IX s 5g5, af Adeln, ix s 696.
Lagersvärds (Cl. J.), i anledning af Svenske
Ministern, fordran. StatsUtskotlets
Betänkande, IV 1. s 545 — 557, återrem.
af Adeln, IX s 155, Lif. af BorgareStåndet,
IX s 174, af BondeStåndet, IX s
176, af PresteStåndet, ix s 200.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. SI197 —
1200, Lif. af Adeln, IX s 32^.
Lag, angående en, för åliörare mom RiksStåndens
Plena eller Riksens Ständers
Plena Plenorurn. Motion, remitt. lill
Lagutskottet, 11 s i3o2.
Utskottets Betänkande, Vll 1, s 146 —
149, Lif. af BondeStåndet, IX s 235, af
PresteStåndet, IX s 243, af BorgareStåndet,
IX s 277, återrem. af Adeln, IX s
3°5.
Återremisscn Lcsvarad i Betänkandet
i no
om offentlighet af RiksStåndens öfverläggningar.
LagCommitteens arbete, angående påskyndande
af; Motion, remitt. till Lagutskottet,
11 s 1208.
Utskottets Utlåtande, Vll 1. s 112 —
n4, återrem. af Adeln, ix s 179, af
PresteStåndet, IX s 187, bif. af Borgareståndet,
ix s 190, återrem. af BondeStåndet,
ix s 210.
Ytterligare Utlåtande, Vll s 812 —
822, bif. af BorgareStåndet, IX s6ÖQ,af
Adeln, ix 688, af PresteStåndet, ix s
693, af BondeStåndet, IX s 7 10.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 716, 717.
— — hörande, om, öfver alla frågor om
Lagförändringar; Motion, remitt. till Lagoch
Ekon. Utskotten, II s 1156.
Utskottens Utlåtande, VII 1. s 197 —
200, bif. af Adeln, IX s 271, af BorgareStåndet,
IX s 276, af BondeStåndet,
IX s 279, af PresteStåndet, IX s 286,
förslag till Rättegångsbalk, om antagande
af. Motion, remitt. till Lagutskottet,
II s 1255.
Utskottets Utlåtande. Se Domstolar,
— en, om föreslaget tillägg till Ansvarighets-
för RiksgäldsFullmägtige. Constit.
Utskottets Betänkande, III s 262, bif. af
PresteStåndet, IX s 1143, af BondeStåndet,
IX s 1153, af BorgareStåndet,
IX s 1166.
— farts beviljande, om, å sådana lägen
-
171
heter som blifvit uppköpta för att å dem
uppföra mechaniska verk; LagUtskottets
Betänkande, VII 2. s 1186—1188, bif.
af PresteStåndet, IX s 1024, af BorgareStåndet,
IX s 1029, af BondeStåndet, IX
s 1044.
Lagförklaringar, om hvad vid utfärdande
af, bör iagttagas; Motion, remitt. till LagUtskottet,
II s i35o.
Utskottets Utlåtande, VII 3. 1. s 3o —
33, återrem. af Adeln, IX s I2i5, bif.
af PresteStåndet, IX s 1219, af BorgareStåndet,
IX s 1234, af BondeStåndet,
IX 3. s 18.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 237
— 239, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX 3. s 121 , af BondeSlåndet,
IX 3. s i38, bif. af Adeln, 1X3. s
146, lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX 3. s i58.
— förändringar, om åtskilliga, lill minskande
af kostnader för Rättssökande;
LagUtskottets Betänkande, VII 1. s 167
— 172, återremitt. af Adeln, IX s 241.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 727 —
73i, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 649» af BorgareStåndet,
IX s 65p, af BondeStåndet, IX s 671.
— — om åtskilliga föreslagna, till befordrande
af en med Grundlagen mera enlig
Lagskipning; Motion, remitt. till LagUtskottet,
II S I23l.
Utskottets Utlåtande, VII 2. s 798 —
172
811, bif. af BorgareSlåndet, IX s 66g,
af Adeln, IX s 684> af PresteStåndet, IX.
691, af BondeStåndet, IX s 711.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s i36g
— 1372, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s ii45, af BorgareStåndet,
IX s 1149» af Adeln, IX s 1173.
Lagförändringar, om åtskilliga, af Särsk.
Utskottet föreslagna; LagUtskottels Betänkande,
VII 3. 1. s 235 — 237, bif. af
BondeStåndet, IX 3. s 167, lagdt på
bordet till nästa Riksdag, af PresteSlåndet.
IX 3. s 203, bif. af Adeln, IX 3.
s 397.
— mansRänlan, I s 837.
Rätternes upphörande, om. Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1156.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 078 —
388, återrem. af Adeln, IX s 364, b*f.
af PresteStåndet, IX s 372, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 375, af BondeSlåndet,
IX s 38o.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 865
— 871, bif. af PresteStåndet, IX s 727,
afsl. af BondeStåndet, IX s 789, bif. af
af Adeln, IX s 841, förkast, af BorgareStåndet,
IX s 876.
— stiftningen, om förändringar i Brållmåls*;
remitt. till Lagutskottet, II s 1289.
Utskottets Utlåtande, VII 2. s 742—■
798, återremitt. af BorgareStåndet, IX s
706, af PresteStåndet, IX s 716.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1372
,;73
— 1397, hvaröfver Adeln fattat särskildt
beslut, IX s 1177. Likaledes PresteStåndet
, IX. s 1184, bif. af BondeStåndet,
IX s 1187.
Underd. Skrifvelse, X 3. 1.S181 —
187.
RiksdagsBeslutet, §. 27.
Lagsökningsåtgärder, om medverkan till inställelse
af publike fordringsegares; Motion
, remitt. till Stats-, Banco- och LagUtskotten,
II s 1245, bif. af Adeln, IX
s 166, af BorgareStåndet, IX s 174* af
BondeStåndet, IX s 177» af PresteStåndet,
IX s 184-  Lakegods, Norrskt, om att vigten af, ej
må i kärlet inbrännas. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 25 — 29, bif. af PresteStåndet,
IX s 102, återrem. af BorgareStåndet,
IX s io5, bif. af Bondeståndet,
IX s 108, af Adeln, IX s 116.
LandsCancellier och Ränterier, om anslag
å Stat af ved för; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s 1246.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 44^ —
446, återrem. af Adeln, IX s 124, bif.
af BorgareStåndet, IX s 131 , af BondeStåndet,
IX s i34, af PresteStåndet, IX
s i38.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 64g,
650, bif. af Adeln, IX s 168.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 47° > 47*•
:— hofdinge Residencelluset i Hernösand,
angående; SlalsUtskottets Betänkande, IV!
i74
3. s ii3 — ti8, åtérrem. af PresteStåndet,
IX s 56a, af BorgareStåndet, IX s
586, bif. af BondeStåndet, IX s 5p4» af
Adeln, IX s 5g8.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 525'—i
527, bif. af PresteStåndet, IX s 925,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 927, af Adeln, IX s 966, bif. af
BorgareStåndet, IX s 1000.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 727 •—729.
LandshöfdingeÄmbetet istockholm; åtaladt
af Justitiae Ombudsmannen, II s 1093 —
1 io3.
— höfdingarne befalde att skaffa löner åt
Djurläkare inom Länen, III s i33, 134*
— höfdingars skyldighet, om, att befordra
enskildes Lagsökningsärender. LagUtskottets
Betänkande, VIII 1. s 358 — 36i,
bif. af BondeStåndet, IX. s 335, återrem.
af Adeln, IX s 338, af BorgareStåndet,
IX s 355, bif. af PresteStåndet, IX s
372.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 858—■
865, bif. af PresteStåndet, IX s 727.
förkast, med fattande af särskildt beslut
af BorgareStåndet, IX s 812, afsl. af
Adeln, IX s 843.
— — Domsrätt, om upphäfvande af, i Enskiftes
mål. Motioner, remitt. till Lagoch
Ekon.. Utskotten, II s 1192, 1268.
Utskottens Utlåtande, YII 2. s ii47
— 1152, afsl. af PresteStåndet, IX s 984*
återrem. af BorgareStåndet, IX s 1000.
r75
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 36
■—46, lagdt till Handlingarne af PresteSlåndet,
IX 3. s 218, i anledning hvaraf
BondeStåndet fattat särskildt Beslut,
IX 3. s 246, bif. med någon förändring
af BorgareStåndet, IX 3. s 255.
Förslag till sammanjemnkning af Ståndens
olika beslut, VII 3. 2, s 98—100,
i anledning hvaraf PresteStåndet accederat
till BorgareStåndets beslut, IX 3. s
348, bif. af BorgareStåndet, 1X3. s 38o.
Underd. Skrifvelse, X. 2.2. s 17—32.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
LandsKamererare, om tillökt skrifvarelön
för; StatsUtskottets Betänkande, IV 1. s
23 — 27, bif. af PresteStåndet, IX s 36,
af BorgareStåndet, IX s 37, af BondeStåndet,
IX s 3q, af Adeln, IX s 80.
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, X 1. s
34 — 37.
Landthushållningens uppkomst, anstalter till,
I 1. s 21 — 29.
>— och Sjöförsvarets ärender, huruvida,
skola föredragas af en enda KrigsMinister.
Constit. Utskottets Memorial, om
anstäld votering, III s 35o, 35r, lagdt
till Handlingarne af PresteStåndet, 1X3.
s 44ö> öfverlemnadt till Exped. Utskottet,
af BondeStåndet, IX 3. s 461, lagdt
till Handlingarne af Adeln, IX 3. s 466.
•— mätare, om yrkadt åläggande för, att
vid vite fullgöra Enskiftesförrättningar.
Lag- och Ekon. Utskottens Betänkande,
17 6
YII 2. s xi02 — 1106, bif. af PresteStåndet,
IX s 925, af BorgareStåndet, IX
s 955, af BondeStåndet, IX s 977, af
Adeln, IX s 992.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 877, 878.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  LandtmäteriContoiret. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s i83.
r— Taxa om upprättande af en ny. Motioner,
remitt. till Ekonomiutskottet, II s
1249.
Utskottets Betänkande, VIII s 388 —
390, bif. af BondeStåndet, IX s 222, af
PresteStåndet, IX s 23o, af BorgareStåndet,
IX S 232.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 180, 181.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
—- Regeringen eller Local-styrelsen. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s 201 — 206,
289 — 292.
.— YärnsCassa, om förändrad disposition af
Wermlands; StatsUtskottels Betänkande,
IV 1. s 821 —325, bif. af Adeln, IX s
88, af PresteStåndet, IX s 89, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 92.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 907 —
909, lagdt till Handlingarne af Adeln,
IX s 258, af PresteStåndet, IX s 261,
bif. af BorgareStåndet, IX s 265, afBondeStåndet,
IX s 268.
Laxfisken, om lösen till Skatte af tvänne
vid Gefle varande Krono-; Motioner,
re
-
*77
remitt. till StatsUtskottet, II s 1174,
1186.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 651—■
657, bif. af Adeln, IX s 167, af BorgareStåndet,
IX s 175, af BondeStåndet,
IX s 176, af PresteStåndet, IX s i85.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 184—187.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
Lazarett och Curhus, om större noggrannhet
vid de å, veneriskt smittade Personers
afpollettering. Ekon. Utskottets Memorial,
VIII s i5o—15a, bif. af Adeln,
IX s 182, af PresteStåndet, IX. s 188,
af BorgareStåndet, IX s 207.
Leyonmark, Capitain M. F. Se Landshöfdingeämbetet
i Stockholms Län.
Lidköping. Se Hamnbyggnad.
Lieberath, Kronofogden E. C. Se Tornerhjelm.
Lif-Räntc-Lån, II s 409-
Lifsstraff, örn uppliäfvande af Förordningen
den 7 Dec. 1787, angående, för obehöriga
omdömen öfver Kongl. Maj:ts vidtagna
Författningar. Se Oeconomiska och
PoliceFör fattningar.
Liljecreutz, Friherre, klagat för JustitiaeOmbudsmannen,
II s 1064—1066.
Lind, Enkefru. Se Hörstadius.
Lindbergs, Kronofogden, ansökan om Löneanslag
för en ExpeditionsFogde. Statsutskottets
Betänkande, IV 2. s 1795 —
1800, bif. af PresteStåndet, IX s 535,
12
i 78
af Adeln, IX. s 535, af BorgareStåndet,
IX s 544» ;,f BondeStåndet, IX s 548.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 577—• 58o.
Lindeqvist, Häradshöfdingen S. G., åtalad
af Justitias Ombudsmannen, II s io83
— io85.
Linodlingen, befrämjad, I 1. s 57.
— till befordrande af, ÖfversteLieutenant
Happe med Lån understödd, II s 696. 714
•— 716.
— om uppmuntran af, inom Hallands och
flere Län; Motion, remitt. till Stats- och
Ekon. Utskotten, II s 1234.
Utskottens Utlåtande, IV 2. S1182 —
1184, bif. af Adeln, IX s 328, af PresteStåndet,
IX s 33o, af BorgareStåndet,
IX s 33a, af BondeStåndet, IX s 334-
Liqvidationsgrund, angående stadgande af
en, vid gäldande af Skulder i Bancomynt.
Motion, remitt. till Stats-, Banco- och
LagUtskottcn, II s 1237.
Utskottens Utlåtande, IV 6. s 84 —
89, bif. af BondeStåndet, IX 3. s ig5,
at PresteStåndet, IX 3. s 202, af BorgareStåndet,
IX 3. s 206.
Listers och Bräkne Häraders Innevånare,
om rättighet för, att leverera deras KronoTionde
till Magazinet i Carlshamn.
Stats- och Ekon. Utskottens Betänkande,
IV 5. s 641 — 643, bif. af PresteStåndet,
IX 3. s 6, af BorgareStåndet, IX 3. s
i3, af BondeStåndet, IX 3. s 21, af
Adeln, IX 3. s 23.
179
Ljunga Elf, Strömrensning i, II s 678 —
680, 691—693, 701, 702.
Lorents anhållan om Skatteköp af några
Kronans Lägenheter, angående. StatsUtskottets
Betänkande, IV 1. s 4°—'43,
bif. af BorgareStåndet, IX s 46, af BondeStåndet,
IX s 4g > af PresteStåndet, IX
s 5o, af Adeln, IX s 52.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 38 —■ 4°*
RiksdagsBeslutet, §. 20.
Loström, angående anhållan af Casseuren.
P. M., att återbekomma 2000 R:dr mot
särskildt Recipisse till en Bankens Casselli'
aflemnade. BalicoUtskottets Betänkande,
VI 2. s 21 ■—25, bif. af Adeln,
IX s 1022, af PresteStåndet, IX s 1023,
af BorgareStåndet, IX s 1029, af BondeStåndet,
IX. s io43.
Lots- och Båkinrättningar, Författningar
om, I 1. s 5a, 53.
—.
afgifternas nedsättning och användande,
om. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 1516—i523, bif. af BondeStåndet,
IX s 427> återrem. af BorgareStåndet,
IX s 445# bif. af PresteStåndet,
IX s 474.
i—• — — — om, för Ångfartyg. Ekon.
Utskottens Betänkande, VIII s I2i5 —
1225, bif. af PresteStåndet, IX s 875,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 876,
bif. af BondeStåndet, IX s 881, återrejn.
af Adeln, IX s 900.
Återremisserne å båda Betänkandena
i8o
besvarade i Stats- och Ekon. Utskottens
förenade Betänkande, IV 5. s 870 — 872,
Lif. af Adeln, IX 3. s 117, af PresteStåndet,
IX 3. s 123, af BondeStändet, IX
3. s i3q, af BorgareStåndet, IX 3. s 160.
f" Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 215,
216.
RiksdagsBeslutet, §. 43.
Lots- och Båkafgifternes nedsättning, om, för
inomskärs seglande fartyg; Motion, remitt.
till Stats- och Ekon. Utskotten , II s i36o.
Utskottens Utlåtande, IV 6. s 355 —
365, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 307,
af BondeStändet, IX 3. s 3io, återrem.
af Adeln, IX. 3. s 3i5; af BorgareStåndct,
IX 3 s 33o.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 583 —
586, bif. af Adeln, IX 3. s 412, afsl.
af PresteStåndet, IX 3. s 4*8» bif. af
BorgareStåndet, IX 3. s 434> af BondeStåndet,
IX 3. s 443-
Underd. Skrifvelse, X. 2. 1. s 217 —
221.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  Lotteri, om fast Egendoms försäljande å.
Konungens Nådiga Proposition, jemte
Utdrag ur Högsta Domstolens, LagCommitteens
och StatsRådets Protocoll, I 2.
s 2q — 77, remitt. till Lagutskottet, II
s i346, 1347.
Utskottets Utlåtande, VII 2. s i3i9
— i343, återrem. af Adeln, IX s 1158,
af BorgareStåndet, IX s ii85.
181
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 2. s 80
— 91, bif. med yttrande af särskildt beslut
i hvilket MedStånden skulle inbjudas
att instämma, af PresteStåndet, IX
3. s 347, bif. af BondeStändet, IX 3. s
358, af BorgareStåndet, IX 3. s 371,
afsl. af Adeln, IX 3. s \oo.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s i3a —
i36.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Low, Smith & Comp, Götha CanalDisconts
fordran hos Handelshuset, 115799,800.
Lumpsamling, om, för Pappersbruken. Motioner,
remitt. till Ekon. Utskottet, II s
1166, 1175.
Utskottets Utlåtande, VIII s 38—4.9»
återrem. af BorgareStåndet, IX s i3o, bif.
af Adeln, IX s i36, af PresteStåndet,
IX s 148, återrem. af BondeStändet, II
s 1317.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 745 —
749, bif. af PresteStåndet, IX s 387,
af BondeStändet, IX s 3q3, lagdt till
Handlingarne af Adeln, IX s 398, bif.
af BorgareStåndet, IX s 4n•
Underd. Skrifvelse, X 1. s 269 — 272.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  Lunda Hemman. Se Högsta,
Lundberg och Liljedahl, angående Fraktersättning
till Skepparne. StatsUtskottets
Betänkande, IV 2. s 1025—1027, bif. af
• PresteStåndet, IX s 342, af BorgareStåndet,
IX s 348.
182
Lunds AkademiStat, om reglering af den
till, anslagna Spannemål. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 106, 107, Lif.
af Adeln, IX s i56, af PresteStåndet,
IX s 169, af BorgareStåndet, IX s 172,
af BondeStåndet, IX s 178.
— — om beståndet af Städjobref å de, anslagna
Prsebende-hemman. Ekon. Utskottets
Betänkande, VIII s 5o4> 5o5, bif. af
Adeln, IX s 284, af PresteStåndet, IX
s 287, af BorgareStåndet, IX s 292.
Lundeqvist, om understöd till Assessor, för
dess utgifna KammarVerk. StatsUtskottets
Betänkande, IV 1, s 342 — 345, bif.
af PresteStåndet, IX s 90, af BorgareStåndet,
IX s 92, af BondeStåndet, IX
s g5, af Adeln, IX s 97.
Anförande i BondeStåndet, med anledning
af beslutet, remitt. lill Exped.
Utskottet, IX 3. s 312, 314-  Lurendrägeri- och Tullförsnillning. Konungens
Nådiga Skrifvelse jemte Förslag
till Författning mot, I 1. s 726—768,
remitt. till Bevillnings-, Lag- och Ekonomi
Utskotten, II s 1264, 1266, 1266.
1324, i325, i3a6.
Utskottens Betänkande, Y 2. s 212—•
256, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 367,
af BorgareStåndet, IX 3. s 4°6.
Underd. Skrifvelse, X 2 2. s 259 —
263.
Lyckeby KronoQvarnar, om verkstäld reparation
af, II s 837.
i83
Lyckeby KronoQvarnar, 0111, 11,000 R:dr
förskjutna af MagazinsDireclion. Anmärkning,
III s 135, 146.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2.
s 1059, 1060, bif. af PresteStåndet, IX
s 343, af BorgareStåndet, IX s 349,
Adeln, IX s 365,
Lysning, bestämmande af tid till hinders
anmälande mot. LagUtskottets Betänkande,
VII 1. s 9—14, återremitt. af
Adeln, IX s 79, af PresteStåndet, IX s
83, bif. af BondeStåndet, IX s 96, af
BorgareStåndet, IX s io3.
Ytterligare Utlåtande, YII 1. s 471 —
475, bif. af PresteStåndet, IX. s 386,
lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX s 38q, af BondeStåndet, IX s
393, afsl. af Ådeln, IX s 4°4‘
Underd. Skrifvelse, X. 1. s 261—203.
Lysnings-Sedlars, om, förseende med stämpladt
papper. Se Fullmagter.
Lån i Banken på Guld och Silfver, åren
1819, 1820, II s 277, 278.
— —, — på fasta Egendomar i Götheborg
och Carlshamn, II s 737, 738.
. öfrige, beviljade åren 1818 —
1820, II s 278—'280, 745 —747*
— Utrikes, II s 770, 771.
— mot fem Procents Ränta, II s 383 —
386, 766 —• 770.
— mot sex Procents Ränta, II s 4o3 — 4°5*
— till Staden Malmö, II s 423.
— till Staden Ystad, II s 424*
184
Lån, lill Hans Excellens Grefve E. Ruuth, II
s 425 — 428.
— Rättighet till, föreslagen för nybyggda
vedskutor, II s 680, 681, 6<)5, 704.
— rörande tillåtne omsättningar af lill
lagsökning förfallne och lagsökte; Motion,
remitt. till Stats- BancoTJtskotten, II s
1 x 3o.
Utskottens Betänkande, IV 2. s 1208
— 1207, bif. af Adeln, IXs34o, afBorgareStåndet,
IX s 353, af PresteStåndet,
IX s 368, af BondeStåndet, IX s 378.
— rörande uppskof med återbetalning af
ett från BaucoDisconten ntgifvet, BancoUtskottets
Betänkande, VI 1. s 689 —
694, återrem. af PresteStåndets, IX s 703,
bif. af BorgareStåndet, IX s 708, afBondeStåndet,
IX s 723, af Adeln IX. s 799.
Ytterligare Utlåtande, VI 3. s 78 —
77, bif. af PresteStåndet, IX s 1112.
Låntagare, om äfventyi’et som för Banken
uppstår af omöjligheten att få upplyst
huruvida dess, äro frie från Förmynderskap
m. m. BancoUtskottets Betänkande
VI 1. s 677—685, remitt. med åtföljande
anmärkningar, till Lagutskottet, af
Adeln, ix s 685.
LagUtskottets Betänkande, VII 2. s
1188—1226, återremitt. af PresteStåndet,
IX S1070, af BorgareStåndet, IX s io83,
bif. af Adeln, IX s 1089.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 112
—119, afsl. af PresteStåndet, IX 3. s 5o,
185
bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 66, af
BondeStåndet, IX 3. s 94-
Låntagare, angående tillstånd för att aflemna
Ränte-inbetalningar för Bancolån i närmaste
Ränteri etc. BancoUtskottets Betänkande
VI 1. s 79, 80, bif. af BondeStåndet,
IX s 107, af Adeln, IX s n3, af
BorgareStåndet, IX s 119, af PresteStåndet,
IX s 128.
LäkareVård, vid tagne anstalter till en utvidgad,
I 1. s i3 —16.
— — om utvidgad, i Blekinge. StatsUtskottets
Betänkande IV 1. s 911—9i4>
bif. af Adeln, IX s 258, af PresteStåndet,
IX s 263, af BorgareStåndet, IX s
265, af BondeStåndet, IX s 378.
LäneStyrelsen. Särsk. Utskottets Betäirkande,
XI S. I08, IOg, 302, 2o5.
— — Författningar med afseende på, I 1.
s. 34, 35.
Länsmän, om Lönetillökning för. Se Uppbördsskrifvare.
— Se Auctioner.
— om deras boställen må underkastas extra
Rotering, VIII s 871, 885.
Lärare, om lön för en i StatshushållningsVetenskapen,
m. m. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 1778 —1780, bif. af
PresteStåndet, IX s 534, Adeln, IX s
532, af BorgareStåndet, IX s 543, af
BondeStåndet, IX s 547.
— -löner, om uppförande å IndragningsStat
af Irenne, vid SkeppsgosseScholan i
186
Carlskrona. StalsUtskottets Betänkande,
IV 2. s 1800 — i8o3, Lif. af PresteStåndet,
IX s 525, af Adeln, ix s 535, af
BorgareStåndet, IX s 544» af BondeSlåndet,
IX s. 548.
Underd. Skrifvelse X x. s. 377, 378.
LäroVerken. Se IIufvudTiteln, fjerde.
om Revision af de civile-; Stats-och
Ekon. Utskottens Betänkande, IV 5. s
G47—662, Lif. af PresteStåndet, IX 3.
s 6, af BorgareStandet, ix 3. s 85, återremitt.
af BondeStåndet, 1X3. s 168, af
Adeln, IX 3. s 179.
Hammarskölds och Adlcrbeths anmärkningar
vid Betänkandet, reraitt. till Statsoch
Ekon. Utskotten IX. 3. s 1 gg.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 5ai—■
554, lagdt till Handl ingarne af PresteSlåndet,
ix 3. s4a2, bif. af Adeln, med
inbjudning till medStånden att sig deri
förena IX 3. s 444» BondeStåndet,
IX 3. s 45a.
Svar af Borgare-Ståndet å Adelns Inbjudning,
IX 3. s 458, af BondeStåndet,
IX 3. s. 479*
Läsning af StatsRådets Protocoll, om sättet
att verkställa, i Constit. Utskottet.
Anmodan, remitt. till Constit. Utskottet,
II s 1171.
Utskottets Utlåtande, III s 8—i3,
bif. af Adeln, IX s 80.
Lästafgiften, om uppliäfvande af, för Fartyg
som segla på Norrige m. m. Motion,
187
remitt. till Stats- och Bevilln.Utskotten,
II s 1153.
Utskottens Betänkande, IV 6. s 3op—
3i3, bif. af PresteStåndet, ix 3. s 267.
af BondeStåndet, IX 3. s 278.
Lästafgiftsfonden, om Revision af. Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1221.
Utskottets Utlåtande, IV 4- s 4°7> bif.
af PresteStåndet, IX s 892, af BorgareStåndet,
IX s 897, återremitt. af Adeln,
IX s 898.
Ytleriigare Utlåtande, IV 5. s 276 —
281, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s. 1144, förkast, under vidtagande
af särskildt beslut, i hvilket att
sig förena medStånden skulle inbjudas,
af Adeln, ix s 115<), bif. af BorgareStåndet,
IX s ix65.
BorgaxeStåndets Svar å Adelns inbjudning
IX, S 1223,
Löfås Silfververk, om fortfarande af; Kgl.
Proposition, I 1. s 209—2i5, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1133, 1137,
x x46.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 856 —
858, bif. af Adeln, IX s 2 38.
Underd. Skrifvelse- X 1. s 239—243.
RiksdagsBeslutet, §. 22.
Löftesman, om, bör njuta särskild uppsägelse.
LagUtskottets Betänkande, VII 2.
s 694 — 699, bif. af PresteStåndet, IX s
601, af BondeStåndet, IX s 617, åter
-
»88
remitt. af Adeln, ix s 638, bif. af BorgareStåndet,
IX s 658.
Ytterligare Utlåtande YII 3. i. s 36—
38, bif. af BondeStåndet, ix 3. s 22,
lagdt till Handlinga i ne af PresteStändet,
IX. 3. s 46, af Adeln, ix 3. s 68.
Löftesmän, om rättighet för, alt uppsäga
borgen. LagUtskottets Betänkande, YII
1. s 364, 365, bif. af BondeStåndet, IX
s 355, återremitt. af Adeln, ix s 33g,
bif. af BorgareStåndct, IX s 355, af PresteStåndet,
IX s 372.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 835 —
83g, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 703, af BorgareStåndet,
IX s 706, af BondeStåndet, IX s 710,
förkast, af Adeln, ix s 801.
Löfvensköld, Hof-Marskalken, skyldig till
Allm. Magazinslnrättningen, II s 846.
•—. Presidenten Friherre, särskild Melling i
afseende på regleringen af Rikets StyrelseVerk,
XI s i3 —16, 309.
Lönebesparingar, om, å Ämbetsmäns aflöning.
StatsUtskottets Betänkande, IV 1.
s 796 — 799, bif. af BorgareStåndet, XI s
232, af PresteStändet, ix s 253.
•—• förbättring, om, för Kronobetjeningen
på Gothland, m. m. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 4*3 — 417, återremitt.
af Adeln, ix s 94, af PresteStändet, IX
s 127, bif. af BorgareStåndet, IX s 3a 1.
Ytterligare Utlåtande, IV 2. S1167 —
189
1169, bif. af Adeln XI s 337, af PresteStåndet,
IX s 367,
Löner, om tillökt antal inom CancelliExpeditionerne.
Motion remitt. till StatsUtskottet,
II s i345. Från StatsUtskottet
till Särskildta Utskottet, som ej anser
denna fråga tillhöra sin befattning, XI
s iv, v, bif. af PresteStändet, IX s 298,
af BorgareStåndet, IX s 313.
Om anvisande af medel till extra.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 609, 610.
Lönevilkor, om reglering till förbättrande
af, för Befälet vid indelade Armeen.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s i443
— 1444» bif af BorgareStåndet, IXs4!4>
af PresteStändet, ix s 423, af BondeStåndet,
IX s 427, af Adeln, IX s 438.
M.
Madängsby, om lindring i Bevillningen för
de Brandskadadc i; Motion, remitt. till
Bevilln. Utskottet, II s 1276.
Utskottets Utlåtande, V 1. s 436 —
438, bif. af BorgareStåndet, IX s 83o,
af PrestcStåndet, ix s 855, af Adelil, IX
s 867, återrem. af BondeStåndet, IX s 881.
Ytterligare Utlåtande, V 1. s 5o3, 5o4,
lagdt till Handlingarne af Adeln, ix s
1069, af PresteStändet, IX s 1072, af
BorgareStåndet, IX s 1075, bif. af BondeStåndet,
IX s 1 106.
Magaziner, om uppmätning af Cubik-rym
-
den å hvarje loft eller botten i Kronans.
Underd. Skrifvelse, X i. s 428.
Magaziner, om leverering af endast torkad
Säd i Kronans. Motion, reniitt. till Ekon.
Utskottet, II s 1182.
Utskottets Utlåtande, VIII s 33o—
33a, bif. af Adeln, IX s 198, af PresteStåndet,
IX s 200, af BorgareStåndet,
IX s 206, af BondeStåndet, IX s 210.
^— om LåneUnderstÖd af Säd till anläe
O
gande
af District- eller Sockne-; Motion,
remitt. till Stats-, Banco- och Ekon. Utskotten,
II s 1446'
Utskottens Betänkande, IV 6. s 338—.
34i, bif. af Adeln, ix 3. s 294» lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, IX 3. s
295.
Magazinslnrättningens, allmänna, åtgärder,
I 1. s 55 — 57.
— Förvaltning, Berättelse om, sedan
år 1812, II s 202 — 205.
—•
— D:o D:o under åren 1816—•
1820, II s 826 — 882, 977. Remitt. till
StatsUtskottet, II s naö, 1127, 1129,
1138-
— — och Räkenskaper, granskiung
af, år 1822, II s 672—618.
— — — Skulder, Fordringar och Tillgångångar,
Förslag öfver, II s ö 14» 6i5.
642 — 647. <351—653.
— •—• —■ HufvudBöcker, utdrag ur, visande
förhållandet med Brännvinsbränningen
i Stockholm, II s 636 — 639. 915.
191
Magazinslnrättningens, allmänna, Ställning,
Förslag öfver, med Erinringar, II s 663
— 668.
• — Tillstånd, Behållning och anordnade
Penningar, II s 670 — 673. 886—
89l- 9*7— 920<
Alla desse Handlingar reniitt. till StatsUtskottet,
II s 1131, 114 1, 1145, 1162.
Utskottets AnmärkningsPuncter, IV s
1012 — 1019, bif. af PresteStåndet, IX s
342, af BorgareStåndet, IX s 348, af
Adeln, IX., s 996.
Ytterligare Utlåtande, IV 4 s 594 —
602, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 983, bif. af Adeln, IX s
99C
D:o
Utlåtande öfver åtskilliga framstapla
anmärkningar, IV 2. s 1101, 1104,
lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
IX s 347, af BorgareStåndet, IX s 352.
>—• — — hittills följda BokföringsMethod,
angående. Stats-Utskottets Betänkande,
IV 2. s io55—1057, bif. af PresteStåndet,
IX s 343, af BorgareStåndet, IX s
349.
■— Förvaltning, i anledning af några
Anmärkningar vid Berättelsen om den
år 1822 anstälda Revision. StatsUtskottets
Betänkande, IV 4- s 4i° — 4^5,
bif. af PresteStåndet, IX s 905, lagdt
till Handlingarne af BondeStåndet, IX
s 928, bif. af BorgareStåndet, IX s g53.
192
Magazinslnrättningcns, allmänna, Förvaltning,
om den under Riksdagen verkstälde
granskning af; StatsUtskottets Betänkande,
IV 4- s 191—2o3, bif. afPresteStåndet,
IX s8o5, återremitt. af BorgareSlåndet,
ix s 829, bif. af BondeStåndet,
IX s 834» bif. af Adeln, IX s 867.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 8o5,
bif. af BorgareStåndet, ix 3. s io5.
Om den verkställande Granskningen.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 735 — 737.
upplösning eller förändrade skick.
Motioner, remitt. till Stats-, Banco- och
Ekon. Utskotten, II s 114.Q» ii53,ii58,
1160, 1169, 1178, 1179, 1239, 1247, *3o5,
i3i6.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s 211—
264, återremitt. af Adeln, IX s 867, af
BondeStåndet, ix s 881, af BorgareStåndet,
ix s 893.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 352 —
4o4, bif. med tillägg af Adeln, IX s 1202,
af BorgareStåndet, ix s 1223, af BondeStåndet,
ix s 1236—1240.
Förslag till sammanjemnkande af RiksStåndens
olika Beslut IV 6. 74—'83,
godkändt af PresteSlåndet, ix 3. s 153.
af Adeln, IX 3. s 200, af BorgareStåndet,
IX 3. s 204, af BondeStåndet, IX 3.
s 248.
Underd. Skrifvelse i anledning af gjord
anmärkning om, X 1. s 802 — 816.
Un
-
193
Underd. Skrifvelse, om upplösningen
af, X 2. 1. s 347—386.
RiksdagsBeslutet, §. i5.
Magazinslnrättningens, allmänna , upplösning.
Särsk. Utskottets Betänkande, XI
s 167.
— om förtydligande af en punct
i BancoReglementet med afseende på;
BancoUtskottets Betänkande, VI 2. s 5oo,
5oi, bif. af Adeln, IX 3. s 41®» afPresteStåndet,
IX 3. s 421 > af BorgareStåndet,
ix 3. s 427> »f BondeStåndet, IX
3. s 4.4°*
utestående fordringar i Finland.
Se Finland.
—
tillgångar och skulder, om användning
af de medel gom vid utredandet
af, till Banken inflyta. Stats- och
BancoUtskottens Utlåtande, IV 6. s 4i5
•—.422, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
351, af BorgareStåndet, IX 3. s 377.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 602—.
6o4, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 47^.
— Våning, om upplåtande af, åt
Hederv. BondeStåndet. StatsUtskottets
Betänkande, IV 6. s 212 — 214, återremitt.
af Adeln, IX 3. s 23i, bif. af
BondeStåndet, ix 3. s 260.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 366,
367, bif. af Adeln, IX 3. s 316.
— — *— räkning, rörande betalningssättet
vid skeende försäljningar af Persedlar och
>94
Eftecter för. Underd. Skrifvelse, X 2. 1.
s 65.
Magazinslnrättningens, allmänna, räkning,
om räntas erläggande å förskutne medel
för. Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 66.
Magistraternes befrielse, om, fråir all befattning
med LandtRänterierne; Motion,
remitt. till StatsUtskottet, II s 1184.
Utskottets Utlåtande, IV 1. s 167 —•
169, bif. af PresteStåndet, IX s 70, af
BorgareStåndet, IX s 71, af Adeln, IX
s 73, af BondeStåndet, IX s 76.
Majestätsbrott, om förmildring af det för,
i 5 Cap. 1 §. Missgern. Balk. bestämda
straff. Konungens Nådiga Proposition,
I r. s 660, remitt. till Lagutskottet, II
s 1253, ia55, 1274» 1287.
Utskottets Utlåtande, VII s 179 —
187, bif. af Adeln, IX s 259, af PresteStåndet,
IX s 262 , af BorgareStåndet, IX
s 266, af BondeStåndet, IX. s 279.
Underd. Skrifvelse x 1. s i4o-—142.
Makas, angående förrymd, rättighet alt ingå
nytt gifte. LagUtskottets Betänkande,
YII r. s 114—'ii6, återrem. af PresteStåndet
, IX s 187, af BorgareStåndet, IX
s 190, bif. af BondeStåndet, IX s 194»
återrem. af Adeln, IX s 199. y
Ytterligare Utlåtande, VII 2.5842-—
85a, lagdt till Ilandlingarne af BorgareStåndet,
IX s 707, af BondeStåndet, IX
s 710, med fattande af eget beslut, af
Adeln, IX s 802.
195
Makars, som skola skiljas, skyldighet, om,
att inställa sig i DomCapitlet; Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s 1142.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 35—4o*
återrem. af PresteStåndet, IX s i3o, bif.
af BorgareStåndet, ix s 104, af BondeStåndet,
IX s 107, återrem. af Adeln, IX
s 112.
Ytterligare Utlåtande, VII 1. s 572 —
677, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 429» af BorgareStåndet, IX
s 456, afsl. af PresteStåndet, ix s 47^>
af Adeln, IX s 480.
Malmström , KronoLänsman. Se Flach,
Landshöfding m. m.
Mannerheim, Baron, m. m., köpt 100 tunnor
Korn af Allmänna Magazinslnrättningen,
II s 846, 847.
Mantalspenningar, I i. s 836.
— — förminskning, om orsakerne till.
StatsUtskottets Betänkande, IV 5. s 63y
— 639, bif. af PresteStåndet, IX 3. s
6, af BorgareStåndet, IX 3. s i3, af
BondeStåndet, IX 3. s 20, af Adeln, IX
3. s 23.
— skrifning, om nedsättning af Böterna för
försummelse att anmäla sig vid; BevillningsUtskottets
Betänkande, V 1. s 371
— 378, bif. af BondeStåndet, IX s 712.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 749, 75o.
Manufactur- och CommerceContoiret. Särskildta
Utskottets Betänkande, XIsi63
— 167.
»96
Manufactur-DiscontFonden, Capit alSlut öfver,
för åren 1817 — 1819, II s 162 —
167.
dito dito för åren 1820, 1821,
II s 562 — 565.
— — — om nedsättning af öfverränta för
Lån från. Underdån. Skrifvelse, x 1. s
77°-
RiksdagsBeslutet, §. 9.
Markegång, om särskild, för öfre och nedre
Dalarne. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s 90 — 93, bif. af Adeln, ix s 142,
återrem. af PresteStåndet, IX s i5o, bif.
af BondeStåndet, IX s 154» af BorgareStåndet,
IX s 172.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 909 —
— 911, bif. af PresteStåndet, IX s 538.
*—. sättningar, om öfverseende af Författningar
angående; Motion, rernitt. till
Stats- och Ekon. Utskotten, II s 1276.
Utskottens Utlåtande, IV 6. s 90 —
— 96, bif. af Adeln, IX 3. s 180, afsl.
af PresteStåndet, IX 3. s 184*
Marknadstiderne, om reglering af; Motioner,
remilt. till Ekon. Utskottet, II s
n44, 1197.
Utskottets Utlåtande, VIII s 49 — 57,
bif. af PresteStåndet, IX s 148, af BondeStåndet,
ix s 154» återrem. af BorgareStåndet,
IX s 173.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 766—
770, bif. af Adeln, IX s 399, lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, ixs4!°,
*97
bif. af BorgareStåndet, IX s 411» af BondeStåndet,
ix s 4Jö.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 133—i36.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Marscher, om nyttan af, för Armeen, m. m.
Motion, remitt. till Ekon. Utskottet, II
s ng5.
Utskottets Utlåtande, VIII s 445, bif.
af Adeln, IX s 253, af BondeStåndet, ix
s 257, af PresteStåndet, IX s 262.
Marstrand, Staden, försummat skicka Revisor,
II s 722.
Masteträd och Ekar, angående yrkad frihet
till begagnande af. Se Svedjande å
Skattehemmans egor.
Mazer & Comp. köpt Brännvin af Allmänna
MagazinsDirection, II s ögö.
Medel, Allm. MagazinsDirectionens, lemnade
till Lån åt BohusLänsBeklädnadsDirection,
II s 587, 851, 852. Se Rosen, Gr. A.
— rörande oredoviste SpannmålsUppliandlings,
i Wermeland. StatsUtskottets Betänkande,
IV 2. s io52—io54, bif. af
PresteStåndet, IX s 343, af Adeln, IX s
364.
Underd. S. velse, X 1. 5622—624.
Memorial-Böcker enver StatsUtgifterne, deras
beskaffenhet, II s 6, 7.
— Kongl. StatsContoirets, önskas afslutade
hvarje år till den 1 November, II
s 24.
StatsUtskottets instämmande i denna
önskan, IV 2. s 208.
198
MetallPanter, angående Bankens å särskilde
Vågar förvarade. BancoUtskotlets Betänkande,
VI 1. s 23— 29, bif. af BorgareStåndet,
IX s 121, af PresteStåndet, IX
s 12g.
— Effecter, om utsträckt LåneRättighet i
Banken å; Motion, remitt. till BancoUtskottet,
II s 1265.
Utskottets Utlåtande, VI 2. s 66 —
^5, bif. af Adeln, IX s 1109, af PresteStåndet,
IX s 1112, af BondeStåndet, IX
s 1120, af BorgareStåndet, IX s 1128.
*— — om belåning af, vid det blifvande
LåneContoiret i Götheborg. BancoUtskottets
Betänkande, Vl2.s3g5—402>återrem.
af Adeln, ix 3. s 3o4, af PresteStåndet,
IX 3. s 3o5, af BorgareStåndet,
IX 3. s 3o8, af BondeStåndet, ix 3. s 309.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 473 —
479, bif. af BondeStåndet, IX 3. s 389,
af Adeln, ix 3. s 3g2, af PresteStåndet,
IX 3. s 402, af BorgareStåndet, IX 3. s 406.
Metaller, angående uppköp och invexling af
Myntbara. Motion, remitt. till StatsUt»
skottet, II s i345.
Stats- och BancoUtskottens Betänkande,
VI 1. s vi — xv, återrem. af Adeln,
IX s 518, af PresteStåndet, IX s 519, af
BorgareStåndet, ix s 5ig,526, af BondeStåndet,
IX s 529
*) Återremissen besvarad i Ytterligare Utlåtandet
om Rikets Penningeverk.
*99
MilitaireLärares, om en, anställande vid
Upsala Universitet. StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 449» 45o, bif. af Adeln,
IX s 125, af BorgareStåndet, ix s i3a,
af BondeStåndet, ix s i34, af PresteStåndet,
IX s i38.
Underd. Skrifvelse om Militairc-UndervisningsVerket,
X 1. s 569 — 572.
RiksdagsBeslutet, §. 44-
— Statens Personal och Löneinkomster.
Särsk. Utskottets Betänkande, XI s 209.
MilitifeBoställsCassan, om granskning af. Motioner,
remitt. till SlatsUtskottet, II s
1149, n58, 1160.
Utskottets Utlåtande, IV 5. s 63o—
636, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 6, af
BorgareStåndet, IX 3. s i3, af BondeStåndet,
IX 3. s 20, af Adeln, ix 3. s 23.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 188.
Minimi-Tabellen, om upphäfvande af den
så kallade. Motion, remitt. till Bevilln.
Utskotlet, II s i3o5, besvarad i Betänkandet
om allmänna Bevillningen.
Ministerplatserne, om indragning af, vid
fremmande Hof. Motion, remitt. till Statsoch
Ekon. Utskottet, II s 1194-
Ekon. Utskottets Utlåtande, VIII s 199,
200, bif. af Adelli, ix s i42> lagdt till
Handlingarne af PresteStåndet, ix s23o,
af BorgareStåndet, ix s 233.
Minnespennings-präglande, om en, i anledning
af H. K. II. KronPrinsens förmälning;
PrcsteStåndels Beslut, remitt. til| Banco
-
aoo
Utskottet, af BorgareStåndet, ix s 62 , af
Adeln, ix s 73, af BondeStåndet, II s 1281.
BancoUtskottets Utlåtande, VI 1. s i85
-—187, bif. af Adeln, ix s 238, afPresteStåndet,
IX sa4i, af BorgareStåndet,
IX s 245.
RiksdagsBeslutet, §. 18.
Minnesvård öfver Prins Carl August, föranstaltad,
I 1. s 39.
MissgerningsBalken, om skärpning af det i
5 §. 4° Cap., stadgade straff. Motion,
remitt. till Lagutskottet, II s i2 3o.
Utskottets Utlåtande, YII 1. s 5p2—•
594» bif. af Adeln, ix s 4^°> återrem.
af Boi’gareStåixdet, ix s 456, bif. af BondeStåndet,
ix s 459, af Px-esteStåndet,
IX s 475.
Ytterligare Utlåtande, YII 2. s 900 —
902, bif. af BorgareStåndet, IX s 827.
om ändring af 3 §. 4o Cap. oclx 42
Cap. i; LagUtskottets Betänkande, VII 1.
s 597 — 600, bif. af Adeln, IX s 45o, af
BondeStåndet, IX s 460, af PresteStåndet,
ix s 475.
—.— om förklaring öfver 4 §• 3 Cap. i.
Se Drucken.
— — om ändring af 2 §. 45 Cap. samt af
öfverskrifteix till samma Capitel. Se Uppbördsman.
—> räkningspenningar, öfver ansökan om
förhöjning af; StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 542 — 544» bif. af Adeln,
IX s i55, af BorgareStåndet, IX s |63,
201
af Pi’esteStåndct, ix s 171, af BondeSlåndet,
IX s 176.
Modellkammaren, om tillökniixg i anslaget
för; StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s
i5a3—1826, bif. af BondeStåndet, IX
s 427> af BorgareStåndet, IX s 454» återrem.
af Adeln, IX s 467, af PresteStån
det,
IX s 474-
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 356, bif.
af Adeln, IX s 687.
Mortaliteten under år 1816—1820, II s
311 — 3a5.
Mossodlingar i Skaraborgs Län, om biträde
af StatsVerket till. Stats- och Ekon.
UtskottensBetänkande, IV 3. s 363 — 371,
bif. af PresteStåndet, IX s 665, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 667, bif. af BondeStåndet,
IX S673, af Adeln, ix s 683.
Ytterligai’e Utlåtande, IV 4- s 729, 780,
bif. af Boi’gareStåndet, IX s 1075.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 712 — 716.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Motioners, om åtskilliga, öfverlemnande till
Särsk. Utskottet. StatsUtskottets Memorial,
IV 1. s 412, 4x3, återrem. af Adeln,
IX s 93, bif. af BondeStåndet, IX s 107,
af PresteStåndet, IX s 128.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 734 —
737, gill. af Adeln, IX s 2i5, af BorgareStåndet,
IX s 219, af BondeStåndet,
IX s 221.
MunicipalStyrelsen. Särskildta Utskottets Betänkande,
XI s6i, 109—113, 2o5, 206.
302
Museum, Kongl., ställes under Eccles. FörvaltningsChefen.
Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s i5o.
MyntCapiLalet, det representativa, II s 75o,
75i.
— om gångbarhet af Norrskt, i Sverige.
BancoUtskottets Betänkande, VI i. s io5
— uo, bif. af Adeln, IX s 212, afsl. af
BorgareStåndet, IX s 218, af BondeStåndet,
IX s 221, af PresteStåndet, IX s 229.
•— Verkets iståndsättande, om anslag tili
kostnaderna för; StatsUtskottets Betänkande,
IV 3. s 106—110, bif. af BorgareStåndet,
IX s 564, af Adeln, IX s
5g8, remitt. lill BancoUtskottet af PresteStåndet,
II s i346.
BancoUtskottets Utlåtande, VI 2. s 7 —
g, bif. af PresteStåndet, IX s 922, af
BorgareStåndet, IXsg54, af Adeln, IX
s 968.
Myror, om delning af på utmark belägne;
Ekon. Utskottets Betänkande, VIII s 386
— 388, bif. af Adelil, IX S217, af BorgareStåndet,
IX s 320, af BondeStåndet,
IX s 22i, af PresteStåndet, IX s 229.
Myrs uttappning, om medel lill en; Stalsoch
Ekon. Utskottens Betänkande, IV 2.
s 987—'989, bif. af Adeln, IX. s 296, af
PresteStåndet, IX s 299, af BorgareStåndet,
IX s 3oi, återrem. af BondeStåndet,
IX s 3o2.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 35o,
351, lagdt på bordet, under afvaktan af
203
ett motiveradt Svar, af BondeStåndet, IX
s 680.
Målens emottagning och beredning till Föredragning
inför Konungen. Särsk. Utskottets
Betänkande, XI s 113.
Mått, Mål och Vigt, angående en ny Författning
om; Konungens Nådiga Proposition,
I 1. s 267 — 269, jemte Kongl. VetenskapsAkademiens
Betänkande, I 1. s
269, etc. i förening med flere enskilde
Motioner, remitt. till Lag- och Ekon.
Utskotten, II s 1173, 1177, 1181, 1236,
1249.
Utskottens Utlåtande, VIII s 4^4'—
48o, återrem. af Adeln, IX s 372, af
PresteStåndet, IX S3j5, af BorgareStåndet,
IX s 293, af BondeStåndet, IX s
302.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1102 —
1126, bif. af BondeStåndet, IX s 712, af
PresteStåndet, IX s 717, af BorgareStåndet,
IX s 721.
Förslag till sammanjemnkande af Ståndens
olika beslut, VIII s 1457— i46o,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 48, af
Adeln, IX 3. s 71, af BondeStåndet, IX
3. s g3, af BorgareStåndet, IX 3. s io3.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 3n6—•
391.
RiksdagsBeslutet, §. 44-  Mätningssättet, angående, af Hö ncb Kol.
Lag- och Ekon. Utskottens Betänkande,
yil 2. s 883 — 884, bif. af PrestcStån
-
ao4
det, IX s 727, af BondeStåndet, IX s
7q5, af BorgareStåndet, IX s 80g, af
Adeln, IX s 842.
Möller, Guldsmeden J. Se Befallningshafvande,
Konungens, i Malmö.
Mönsterskrifvarcs antal må inskränkas. Särsk.
Utskottets Betänkande, XI s i36.
Mönstringars förrättande, om förändring i
tiden till; Motion, remitt. till Ekon. Utskottet,
II s 124g.
Utskottets Utlåtande, VIII s 115a, 1153,
bif. af BondeStåndet, IX s 816, af BorgareStåndet,
IX s 83x, af Adeln, IX s
84g.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 604, 6o5.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Mörums Krono-Laxfiske, om ändring af
de angående, utfärdade Författningar;
Motion, remitt. till StatsUtskottet, II s
1252.
Utskottets Utlåtande, IV 4- s 7^1 •—>
740, bif. af Adeln, IX s io38, af PresteStåndet,
IX s io3g, af BondeStåndet,
IX s 1046, af BorgareStåndet, IX
s 1074.
N.
Nationalitetens återupplifvande, om; Ekon.
Utskottets Betänkande, VIII s 5o8 —
5ii, bif. af Adeln, IX s a85, af PresteStåndet,
IX s 287, af BorgareStåndet,
IX s 2g2.
205
Nativiteten åren 1816—1820, II s 807
— 311.
Nederlagsfrihet, om, för Carlskrona. Bevilln.
Utskottets Betänkande, V 2. s 181
— i83, bif. af BondeStåndet, IX 3. s
2gg, af Adeln, IX 3. s 3o2, af PresteStåndet,
IX 3. s 307, af BorgareStåndet,
IX 3. s 3o8.
Nohlby, upplagsplats för Vedhandeln. Se
Ljunga Eif.
Norrköping, om eftergift i Bevillningen för
de brandskadade Innevånarne i. Se Borås.
— om låneunderstöd för. Se Borås.
Norrlander, Fältväbel. Se Bevillningsmedel.
Notarier, om tvenne, använda af StatsUtskottet.
Se Cancellister.
— om lika ansvar för Consistorii-, som förskingra
allmänna eller enskildta medel,
med hvad Lagen stadgar för Uppbördsman.
Se Secreterare, Lands.
NummerLotterimedel, I 1. s 83g.
om upphörande af; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1284.
Utskottets Utlåtande. Se AssistanceContoiret.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 23o—.
234, bif. af PresteStåndet, IX s 623,
lagdt till Ilandlingarne af BorgareStåndet,
IX s 658.
Räkenskaperna om granskning af, för
år 182 1. StatsUtskottets Betänkande, IV
5. s 621 —626, bif. af PresteStåndet,
1X3. s 6, af BorgareStåndet, IX 3. s i3,
2oG
af BondeStåndet, IX 3. s 20, af Adeln,
IX 3. s s3.
NummerLotteri, om. Särsk. Utskottets Betänkande,
XI s 190.
Nybyggare, om ytterligare understöd och
förmåner för, i YesterNorrland och Ångermanland.
Motioner, remitt. till Stats-,
Bevilln. och Ekon. Utskotten, II s 1191,
1262.
Utskottens Betänkande, IV 4* s 354 —
365, ålerrem. af Adeln, IX s 888, bif.
af BorgareStåndet, IX s 894» af BondeStåndet,
IX s 897.
Ytterligare Utlåtande, IY 5. s 684 —*
689, bif. af BorgareStåndet, IX 3. s 28,
af PresteStåndet, IX 3. s 44» af BondeStåndet,
IX 3. s 62, af Adeln, IX 3.
s 66.
Underd. Skrifvelse, X 1. s ^63 — 766.
Skrifvelse till Riksens Ständer, med öfverlemnande
af nytt Förslag till underd.
Skrifvelse om, X 2. 1. s 34a — 346.
— om skyldighet för Sönerne af Lappske,
att ingå i Beväringen. Motion, remitt.
till Ekon. Utskottet, II s 1254.
Utskottets Betänkande, VIII s 384 —
386, afsl. af Adeln, IX s 2i3, återrem.
af BorgareStåndet, IX s 218, bif. afBondeStåndet,
IX s 221, af PresteStåndet,
IX s 231.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 758 —
768, afsl. af PresteStåndet, IX. s 4°9> bif.
af BorgareStåndet, IX s 411» lagdt till
207
Handlingarne af Adeln, IX s 418, afBondeStåndet,
IX s 429-
Nybemmans anslående, om, till bjelp för
svaga Rotar; Motion, remitt. till Statsoch
EkonomiUtskotten, II s 1289.
Utskottens Utlåtande, IV 4- s 265—
274, bif. af BorgareStåndet, IX s 861,
af Adeln, IX s 870, af BondeStåndet,
IX s 880.
Nämnd, örn minskadt antal, såväl vid lagtima
som urtima Ting; Motion, remitt.
till Lagutskottet, II s 1293.
Utskottets Betänkande, VII 1. s 36i —.
363, bif. af Adeln, IX s 339» af BorgareStåndet,
IX s 356, af PresteStåndet,
IX s 370.
— Sockne-. Se MunicipalStyrelse.
Nämndemän, om tillkallande af extra: föreslagen
ändring af Stadgandet i x Cap.
1 ocb 10 §§ Rätteg. Balk. Konungens
Nåd. Proposition, I 1. s 705 •—716, remitt.
till Lagutskottet, II s 1264, 1265,
1266.
Utskottets Utlåtande, VII 1. s 348
<55o, bif. af PresteStåndet, IX s 334,
återremitt. af Adeln, IX. s 338, bif. af
BorgareStåndet, IX s 355.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 995 —
1001, till sitt förra alternativ, bif. af
PresteStåndet, IX s 856, till sitt sednare
alternativ och tillägg, af BorgareStåndet,
IX s 860, till sitt förra alternativ,
ao8
af Adeln, IX s 870, till sednare alternativet,
af BondeStåndet, ix s 89g.
Förslag till sammanjemnkande af Ståndens
olika beslut, YII 3. 2. s 60, 61,
bif. af PresteStåndet, IX 3. s 26S, af BorgareStåndet,
IX 3. s 271, af BondeStåndet,
IX 3. s 276, af Adeln, IX 3.
s 291.
Underd. Skrifvelse, X 2.1. s 3io—3r4-
RiksdagsBeslutet, § 28.
Nämndemän, om arfvode för, för biträde
vid Afvittrings- och Skattläggnings-förrättningar;
Motion, remitt. till Lag-och
Ekon. Utskotten, II s 1268.
Utskottens Betänkande, YII 1. s 21g
-—221, bif. af Adeln, IX s 284, af PresteStåndet,
IX s 289, af BorgareStåndet,
IX s 292.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 179, 180.
RiksdagsBeslutet, § 44-  — om befrielse för, från skyldigheten att
biträda vid allmänna Syner; Motion,
remitt. till Lag- och Ekon.Utskotten, II
s 1268.
Utskottens Utlåtande, VII 1. s 223 —
226, bif. af Adeln, IX s 284, af PresteStåndet,
IX s 289, af BorgareStåndet,
IX s 291.
Nämnder, angående inrättande af Förliknings-.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 6o5
■— 609.
RiksdagsBeslutet, § 44-
Nä
-
209
Näringsfriheten, förberedelser lill, I i. s 63.
— om, Konungens nåd. Proposition, I 1.
s 443 — 446. jemte enskilda Motioner,
remitt. till Lag- och Ekon. Utskotten,
II s 115r, 1172, 1177, 1181, 1200, I23l,
1242, 1248, 12.52, 1266, 1268, 1299, i3o8.
Utskottens Utlåtande, som blifvit särskildt
tryckt, bör bland Stånden utdelas.
Adelns beslut IX s 682, deladt af
PresteStåndet, IX s 690, af BorgareStåndet,
IX. s 6g4, af BondeStåndet, IX s 696.
Utlåtandet, VII. N:o 125. s 1 — 212,
med särskilda meningar, s 1 — i.xxxv,
återremitt. af Adeln, IX s 822, af BorgareStåndet,
IX s 860, af PresteStåndet,
IX s 871.
Ytterligare Utlåtande, VII 3. 1. s 124
— 204, bif. af PresteStåndet, IX 3. s 79,
af Adeln, IX 3. s 99, gilladt till endel
med vidtagande af särskildt beslut, af
BorgareStåndet, IX 3. s 160—-16O.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 399.
RiksdagsBeslutet, § 37.
O.
Obligationer, utfärdade till ersättning för
Svenske Medborgares hos Franska Regeringen
egande fordringar, II s, 386 —
3g x.
OdlingsLånen under åren 1817, 1818, II
s 270, 271.
i4
OdlingsLånen under åren 1819—1821, II
s 738 — 741 *
— «►— om ändringar i Kgl. Kungörelsen af
d. i3 Nov. 1819, angående; Motion, remitt.
till BancoUtskottet, II s 1258, och
— •— om vissa vilkors antagande vid; Motion,
remitt. till BancoUtskottet, II s
1207.
Utskottets Utlåtande om, VI 1. s 56
— 60, Lif. af BorgareStåndet, IX s 121,
återremitt. af PresteStåndet, IX s i3o.
Ytterligare Utlåtande, VI 1. s 56i —
570, Lif. af PresteStåndet, IX s 600,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 616, af BorgareStåndet, IX s 626,
af Adeln, IX s 643.
Underd. Skrifvelse, X 2. 2. s 277.
rörande reglementariska Föreskrifter
i afseende på, jemte Förslag till Reglemente;
BancoUtskottets Betänkande, VI
2. s 252-—-273, bif. af Adeln, IX 3. s
198, af PresteStåndet, IX 3. s 220, af
BorgareStåndet, IX 3. S226, återremitt.
af BondeStåndet, IX 3. s 247.
Ytterligare Utlåtande, VI 2. s 43i —
437, bif. af Adeln, IX 3. s 342, af PresteStåndet,
IX 3. s 35 r, af BorgareStåndet,
IX 3. s 352, af BondeStåndet, IX
3. s 247.
Anmälan om anstäld omröstning öfver
frågan, VI 2. s 5oi — 5o3, remitt. till
BancoUtskottet, till iagttagande, af Pre
-
211
ste-Ståndet, IX 3. s 435, af Adeln, IX 3.
s 454.
Oeconomiska och Police-Författningar, om
öfverseende och förbättrande af Rikets;
Motioner, remitt. till Lag- och Ekon.
Utskotten, II s 1170, 1242, 1298.
Utskottens Utlåtande, VII 1. s 4*3 ——
435, återremitt. af BorgareStåndet, IX s
389, bif. af BondeStåndet, IX s 392,
återremitt. af Adeln, IX s 398, bif. med
undantag af 3:e puncten som förkast, af
PresteStåndet, IX s 4°5.
Ytterligare Utlåtande, VII 2. s 1175
— 1183, bif. af BorgareStåndet, IX s
1029, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 1042, bif. med föreslagna
ändringar af Adeln, IX s 1049—io5i.
Underd. Skrifvelse, X 2.2. s 55—62.
Memorial med Svar på återremiss af
Förslaget till underd. Skrifvelse, X 2. 1.
s 62.
RiksdagsBeslutet § 44-  Offentlighet vid Ståndens öfverläggningar,
om; Konungens Nådiga Proposition, I x.
s 781 — 785, remitt. till Lag-och Ekon.
Utskotten, II s i33o, i33i, likasom tillika
med BorgareStåndets på förhand fattade
beslut i ämnet, IX s 275.
Utskottens Utlåtande, VII 2. s 982-—
994, lemnadt derhän utan beslut, af
PresteStåndet, IX s 872, likaledes af
BondeStåndet, IX s 878, återremitt. af
BorgareStåndet, IX s 895.
2 12
Ytterligare Utlåtande, YII 3.3. s —
5i, lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
IX 3. s 326, af BondeStåndet,
IX 3. s 261.
OfficersBoställen, om försäljning till Skatte
af. Se Kungsgårdar.
—. grad, förslag att från den lägsta, utesluta
dem, som ej hafva en viss årlig
inkomst af egen förmögenhet, III s 108,
i4.i
OpinionsNämndens
upphäfvande, om. Konungens
Nådiga Proposition, I 2. s i48'—•
i56, remitt. till Constit. Utskottet, II s
1867.
Utskottets Utlåtande, III s 273 —280,
godtkändt att hvila till nästa Riksdag, af
PresteStåndet, IX 3. s i3i, af BondeStåndet,
IX 3. s 169, af Adeln, IX 3.
s 183.
Orgelverk, om ersättning af Riksdagskostnaderna
för reparation af Stockholms
Storkyrkas; Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s i36p.
Utskottets Utlåtande, IY 6. s 1 •—8,
hif. af Adeln, IX 3. s i44> af BondeStåndet,
IX 3. s 171.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 4^4» 4^5,
hif. af PresteStåndet, IX 3. s 347.
Ortalaviken, Canal igenom, II s 681, 682,
689, 690, 693, 699, 700.
Orter, der ingen ordinär rotering finnes,
om, böra roteras, VIII s 867.
Ouchterlony, en extraordinarie afskrifning
2l3
blifvit beviljad Kgl. Räntmästaren, II s
610.
StatsUtskottets Utlåtande öfver Revisorernes
anmärkning, IV 2. s 1094 —
1096, bif. af PresteStåndet, IX. s 347,
af BorgareStåndet, IX s 352, af Adeln,
IX s 366.
P.
Papper, stämpladt, bör tvänne gånger om
året inventeras. Revisorernes anmärkning,
II s 23.
Tillstyrkt af KammarCollegium och
StatsContoiret, II s 3p—4r*
>— om beläning af Publike. Se CanalBolagets
Actier.
— om vissa föreskrifter i afseende på tillverkningen
af. Ekon. Utskottets Betänkande,
VIII s. 5oi—.5o3, bif. af Adeln, IX
s 284, af PresteStåndet, IX s 287, af
BorgareStåndet, IX s 292.
Parmar, om afskaffande af de i Stockholm
bruklige, för uppmätning af Hö. Motion,
remitt. till Ekon. Utskottet II s 1211.
Utskottets Betänkande om upphörande
af de till Stockholms Stad anslagne Parmafgifter,
VIII s 1280 —1284, bif. af
Adeln, IX s 1014. af PresteStåndet, IX
s 1016, af BorgareStåndet, IX s 1017,
af BondeStåndet, IX s 1021.
Parter, om befrielse för, från skyldigheten
att genom Ombud ingifva och uttaga sina
31 4
Skrifter och Besvär, LagUtskottets Betänkande,
VII i. s 5i— 54, hif. afBorgareStåndet,
IX s i33, af Adeln, IX s
i36, af PresteStåndet, IX s 147, af
BondeStåndet, IX s 153.
Parter, om befrielse för sökande, i skuldfordringsmål
hos Konungens Befallningshafvande,
att med Förklaranden communicera
utslag. LagUtskottets Betänkande,
VII 1. s 3go—3g3, hif. af PresteStåndet,
IX s 372, af BorgareStåndet, IX s
374, af BondeStåndet, IX s 381.
— om ansvar för, som uteblifva från StadsRätt.
Motion, remitt. till Lagutskottet,
11 S I23l.
Svar på Motion, se RättegångsBalkens
12 Cap. 2 §. om ändring af.
Pass, angående modification i Författningen,
om, för utländske män; Ekon.Utskottets
Betänkande, VIII s 520 — 523, bif. af
Pi esteStåndet, IX s 287, af BorgareStåndet,
IX s 292, återremitt. af Adeln,
IX s 298.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 1147*
Ii48, bif. af Adeln, IX s 821.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 249—252.
RiksdagsBeslutet, §. 44*
Passevolance-afgiftens utgörande, om förändring
i; StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 919—922, bif. af Adeln, IX s
359, af PresteStåndet, IX s 263, af BorgareStåndet,
IX. s 265, af BondeStåndet,,
IX s 268.
2l5
Passevolance-afgiftens upphörande eller nedsättande;
Motion, remitt. till Ek. Utsk.,
lis i2o4- D-‘° till StatsUtsk. II, s 1288.
Utskottens Utlåtande, IY 4- s 82 -—
85, lagdt på bordet af BondeStåndet, IX
s 737, bif. af PresteStåndet, IX. s 742,
af BorgareStåndet, IX s 807, af Adelil,
IX s 840.
— — Stats- och Ekon. Utskottens Utlåtande
öfver gndra Motioner, IY 4- s 7 5g
— 762, bif. af PresteStåndet, IX s io3g,
af Adeln, IX s.io4§, af BorgareStåndet,
IX s io58.
— — Cassan, om Riksens Ständers rätt till
Granskning af; Motion, remitt. till Statsutskottet,
II s 1294.
Besvarad i Betänkandet om Tullverkets
Räkenskaper.
Penningeanslag, om sättet för bestridande
af, till allmänna arbeten. Stats- och
BancoUtskottens Betänkande, VI j. s
xxviii — xxxvi, återremitt. af PresteStåndet,
IX s 5ig, af Adeln, IX s 522, förkast.
af BorgareStåndet, IX s 527, återrem.
af BondeStåndet, IX s 52g.
Återremisserne besvarade i Svar å RiksStåndens
Anmärkningar vid Betänkandet
om Rikets PenningeVerk.
— försträckningar, om ränta för; Stats-och
LagUtskottens Betänkande, IV 3. s 73 —
79, bif. af Adeln, IX s53i, af Borgareståndet,
IX s 567, af BondeStåndet, IX
5 5gi.
2l6
Penn i lige Veile, om dess reglerande; Konungens
Nådiga Proposition, åtföljd af FinauceComiiiittéeils
Betänkande Och Grefve
von Schwerins särskilda Yttrande, I
i. s 343—43.9» jemte åtskilliga enskildes
Motioner i detta eller dithörande ämnen,
remitt. till Stats- och BancoUtskotten, II
s ii43, 1183, iao3, i2i(3, 1272, 1273,
1270, 1276, 1278,
Utskottens Utlåtande , jemte Bilagor
och särskilde Meningar, VI 1. s 243 —
45o, bif. af Adelil, IX s 517, återrem.
af PresteStåndet, IX s 019, af BorgareStåndet,
jx s 521, af BondeStåndet, IX
s 5 29.
Svar å de af RiksStånden gjorda Anmärkningar,
VI 1. s 742—'887, med
anledning deraf BondeStåndets beslut, IX
s 909 — 919, BorgareStåndets, IX s 933
— 937, Adelns, IX s 988—942» IYesteStåndets,
IX s q43 — 901.
Anmälan om Ståndens olika beslut och
förslag att'dem sammaujemnka, VI 2. s
30 — 55, i anledning hvaraf PresteStåndeIs
Ultimatum, ix. s 1026—1028, Adelns,
IX s io35, io3G, BorgareStåndets, [X s
io55—■ loSy och 107Ö och' BondeStåndets,
ix s 10 G 2— 1066;
Hvaremot Adelns inbjudning ej kunnat
antagas af PresteStåndet, IX. s io52.
Anmälan i anledning af Ståndens Ultimata,
VI 2. s 77 — 83, bif. af BondeStåndet,
IX s 1119.
217
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 3o — 38.
RiksdagsBeslutet, §. 9.
Pension, om utbekommande af förre HäradsSkrifvaren
Santesons; Motion, remitt. till
StatsUtskottet, II s i2o3.
Utskottets Utlåtande, IV 2. s i549»
bif. af BondeStåndet, IX s 427> a^ BorgareStåndet,
IX s 4^4» af Adeln, IX s
469.
•—• om, för StatsRudets Ledamöter. Se
Fond.
— om rättighet för Enkefru af Vibeli att
bibehålla sin aflidne Mans; StatsUtskottets
Betänkande, IV 5. s 908 — 907, bif.
af PresteStåndet, IX 3. s 182, af BondeStåndet,
IX 3. s 17r.
Underd. Skrifvelse, X 2. 1. s 294, 295.
Pensionsanslag, om, åt Fru Grefvinnan Adlercreutz;
StalsUtskottets Betänkande, IV
3. s 216 — 223, återrem. af Adeln, IX
s 637, bif. af BorgareStåndet, IX s657>
af PresteStåndet, IX s GG5.
Ytterligare Utlåtande, IV 4- s 447» bib
af Adeln, IX s 961.
*— Underd. Skrifvelse, X. 1. s 5i2-—514-
— — om, åt JustitiaeRådet Blom; Statsutskottets
Betänkande, IV 4- s 54—5p,
' bif. af BorgareStåndet, IX s 808, af Adeln,
IX. s 839."
Underd. Skrifvelse, X 1. s 5a5, 5aG.
*— — om, åt f. d. Landshöfdingen Järta;
StatsUtskottets Betänkande, IV 4- s 1G76
— i685, återrem. af Adelil, IX s ^82,
2i8
af PresteStåndet, IX s 488, bif. af BondeStåndet,
IX s 5i5.
Ytterligare Utlåtande, IY 4- s 443—
445, bif. af PresteStåndet, IX. s go5, af
BorgareStåndet, IX. s 907, afBondeStåndet,
IX s 927, af Adeln, IX s 968.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 725 — 727.
Pesionsanslag, om, åt framlidne RiksRådet
Grefve Liljecrantz’s Dotter. StatsUtskottets
Betänkande, IY 2. s i653—1657,
bif. af BorgareStåndet, IX s 4^5, af
Adeln, IX s 4^8, af PresteStåndet, IX
s 491.
Ytterligare Utlåtande , IV 3. s 434 , bif.
af PresteStåndet, X s 872, af BorgareStåndet,
IX s 895. Hvaremot PresteStåndet
ej i BorgareStåndets inbjudning
kan instämma, IX s 901.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 624—626.
■— — om, åt Directcur J. D. Löfving. Statsutskottets
Betänkande, IV 2. s 1804 —
1807, återrem. af Adeln, IX s 536, bif.
af BondeStåndet, IX s 548, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 585.
Ytterligare Utlåtande, IV s 336 —
34p, bif. af Adeln, IX s 887, af PresteStåndet,
IX s 891, förkast, af BorgareStåndet,
IX s 895.
— — om, åt förre Justitia; Ombudsmannen
Baron Mannerheim; Motion, remitt.
till StatsUtskottet, II s 1351.
Utskottets Utlåtande, IV 5. s 55 {.—
567, återrem. af Adeln, IX s i2i.j, af
219
PresteStåndet, IX s 1220, bif. afBorgareStåndet,
IX 3. s .12, af BondeStåndet,
IX 3. s 20.
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 883 —
888, afsl. och Pension till i5oo R:dr
Banco besl. af Adeln, 1X3. s 142, häri
instämde PresteStåndet, ix 3. s 167,
lagdt till Handlingarne af BorgareStåndet,
ix 3. s 190, af BondeStåndet, IX
3. s 193.
Memorial om RiksStåndens olika beslut,
IV 6. s 229 — 231 , bif. af Adeln,
IX 3. s 229, af PresteStåndet, IX 3. s
234* af BorgareStåndet, IX 3. s 23g.
Dito om frågans afgörande, IV 6. s
58o, 58i, lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX 3. s 4°8> af Adeln, ix
3. s 4t3.
Pensionsanslag, om, för framlidne StatsCommissarien
Widegrens oförsörjda Döttrar.
StatsUtskottets Betänkande, IV 2. s 1808
— 1811, bif. af PresteStåndet, ix s 525,
af Adeln, IX s 535, af BorgareStåndet,
IX s 566.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 394, 3g5.
—- Cassas Inrättning för civile Ämbetsmän,
om bidrag till; StatsUtskottets Betänkande,
IV 1. s 773 — 795, återrem. af Adeln,
IX s 225, af BorgareStåndet, IX s 233,
af PresteStåndet, IX s 254-
Ytterligare Utlåtande, IV 2. s i53y—•
1544» lagdt till Handlingarne af Bonde
-
220
Ståndet, IX s 428> bif. af BorgareStöndet,
IX s 455, af Adelil, IX s 469.
Underd. Skrifvelse, X s 441 —4^3.
RiksdagsBeslutet, §. 38.
PensionsR.ätt, om, för Häradshöfdingar, StåtsUtskottets
Betänkande, IV 2. s i553,bif.
af BondeStåndet, IX s 427> af BorgareStåndet,
ix 434> återrem. af Adeln, IX
s 467.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 35f),
bif. af Adeln, ix s G87.
Underdån. Skrifvelse, x 1. s 461 —
463.
om Landsliöfdingars. StatsUfskot
tets
Betänkande, IV 2. s 1557 — i563,
bif. af BondeStåndet, IX s 428, af. BorgareStåndet,
IX s 4$4> återrem. af Adeln,
IX s 467.
Ytterligare Utlåtande, IV 3. s 358,
359, bif. af Adeln, ix s 687.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 463 — 466-
— Staterne. Se IIufvudTiteln, Sjunde.
Pensioner, om, för innehafvare af Hofstats
tjenster.
Motion, remitt. till StatsUtskottet,
II s i34iUtskottets
Betänkande, IV 4- s 112 —
118, afsk af PresteStändet, ix s 743,
återrem. af BorgareStåndet, IX s 810,
afsk af Adeln, ix s 84<>
Ytterligare Utlåtande, IV 5. s 28 —
34, bif. af BorgareStåndet, ix s 1077,
afsk af PresteStändet, ix. s 1081.
— uppförda på IndragningsStaten, Stats
-
utskottets Utlåtande öfver Revisorernes
anmärkning vid, IV 1. s 2o5—208.
Personer, om utvägar mot lösa kringstrykande;
LagUtskottfets Betänkande, VII 1.
s 365 — 378, bif. af BondeStåndet, ix
s 357, af Adeln, IX s 3öi, återrem. af
BorgareStåndet, IX s 3^5.
Vlterligare Utlåtande, VII 2. s io3o
— io35, bif. af BorgareStåndet, IX s 906,
lagdt till Handlingarne af PresteStändet,
IX s 921, af Adelil, IX s 962, af BondeStåndet,
ix s 970.
-— genom Svågerlag med hvarandra beslägtade,
om rättighet till ägtenskap för. Se
Syskonabarn.
Peter Andersson i Domvalla, om belöning
ut f. d. Riksdagsmannen, för hans sätt
att curera venerisk Smitta. Motioner,
remitt. till StatsUtskottet, II s i25i,
1316.
Utskottets Betänkande, IV 1. s 44° —
443, bif. af Adeln, IX s 124, af BorgareStåndet,
ix s i3i, af PresteStändet,
IX s i38, återrem. af BondeStåndet, II
s 1317.
Ytterligare Utlåtande, IV 1. s 763 —
766, bif. af BondeStåndet, likväl med
fattande af eget beslut, IX s 248.
Piastrar, önskad upplysning om af hvem
de i BancoRevisionens Berättelse omförmälde,
blifvit uttagne. Motion, remitt.
till BancoUtskottet, II s 1309.
Utskottets Utlåtande, VI 1. s 218—*
222
22p, lagdt till Handlingarne, af Adeln,
IX s 3o5, af PresteStåndet, IX s 3o8,af
BorgareStåndet, IX s 3ij, af BondeStåndet,
ix s 314-  Planpenningars utgörande, om de så kallade;
Motion, remi», till Stats- och Ekon.
Utskotten, II s 1187.
Ekon. Utskottets Utlåtande, VIII s 2i3
— 23o, Lif. af Adelil, IX s 22^, af PresteStåndet,
ix s 243, återrem. afBondeStåndet,
II s i32q.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 704, 700,
lagdt till Handlingarne af BondeStåndet,
IX s 357.
Underd. Skrifvelse, X 1. s 2o5—.208.
BiksdagsBeslutet, § 44-  Plikten, om afskaffande af den stadgade,
för den som sig vid andra Uppbördsstämman
ej infinner och sin oförmögenhet till
utskylders erläggande anmäler. LagUtskottets
Betänkande, VII 1. s 5o, bif. af
Adeln, IX s i35, hänvisadt till Ekon. Utskottet,
af BondeStåndet, II s i3o3.
Porcelainesförare. Se Glasförare.
Portofranco, om, på Gothland. Motion,
remi», till Ekon. Utskottet, II s 123a,
1262.
Utskottets Utlåtande, VIII s 1026 —
1086, återrem. af BondeStåndet, ix s
696, af PresteStåndet, IX s 715, af Adeln,
IX s 8o3.
Ytterligare Utlåtande, VIII s 14*® —
i435, bif. af PresteStåndet, IX s 1218,
2 23
af BondeStåndet, IX s 1240, lagdt till
Handlingarne af BorgareStåndet, ix 3.
s 11.
Portofrihet, om, för Tidningar; Motion,
remi», till Bevillnings- och StatsUtskotten,
II s 1209.
Utskottens Utlåtande, IV s 607—-620,
bif. af PresteStåndet, ix s 1232, af BorgareStåndet,
ix 3. s 27, af Adeln, IX 3.
s 73.
Ytterligare Utlåtande, IV 6. s 320—•
323, lagdt till Handlingarne af PresteStåndet,
ix 3. s 268, af BorgareStåndet,
IV 3. s 280, med vidtagande af särskildt
beslut, af BondeStåndet, ix 3. s 282,
lagdt till Handlingarne af Adeln, ix 3.
s 287.
Memorial om Ståndens olika beslut,
IV 6. s 44ti—449, öfverlemnadt till Förstärkta
StatsUtskottet, af Adeln, ix 3. s
338, bif. af PresteStåndet, ix 3. s 343,
öfverlemnadt till Förstärkta StatsUtskottet
af BorgareStåndet, IX 3. s 35o, bif.
af BondeStåndet, ix 3. s 357.
för RiksStåndens Prötocoll och Bi
hanget
till dem. Motion, remi», till Statsoch
BevillningsUtskotten, II s 1169.
Utskottens Utlåtande, IV 3. s 377,
878, bif. af PresteStåndet, ix s 666, af
BorgareStåndet, IX s 668, af BondeStåndet,
IX s 672, af Adeln, ix s 683.
PoslContoirs inrättande, om nya ; StatsUtskoltets
Betänkande, IV 4• s 38 — \\ ,
