# ID: svediakorp-gov1851
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 49,900
# sentences: 1,635
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
tiil
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll^
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
,samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1823.
Tredje Samlingen.
Constitutions-Utskottets Betänkanden.
STOCKHOL M,
Tryckt hos Elmén och Granberg, .T. P. Lindks Enka,
F. JJ. Nestius, Z. Haggström, A. E. Ortman,
samt å Ecksteiaska och Martpiardska
Boktryckeri enie, i8a3 och 1824.
BIHANG,
till Samtliga Riks Ståndens Protocoll
Vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1823.
Tredje Samlingen
Innehållande:
Constitution»»Utskottet» Betänkande».
Stock, aon»,
hos Ernst Adolfh Ortman.
>1823.
Änkoi» den 11 Febr. 1Ö25.
N:o 1.
Wördsamt Memorial.
Om tryckning af Förslag till ändringar
af Grundlagen.
F1-
•U ör beredandet af en fullständig och hel
öfversigt af de, från sistförflutne Riksdag,
hvilande förslag till ändring i Grundlagarne,
sorn vid den nu påstående böra till
afgjörande upptagas, får hos Riksens Höglofl.
Ständer Deras Constitutions-Utskott
vördsamligen hemställa, om icke , i likhet
med hvad förr skett, en uppgift på dessa
förslag, må genom Utskottets försorg och
mot kostnadsersättning af Riksdags-Expense-medlen,
tryckas och till Resp. RiksStåndens
samtelige Ledamöter utdelas.
Uppgiften kunde, efter Utskottets tanka,
lämpligast inrättas i Spalter, innehållande,
den ena //aies nuvarande lydelse ,
och den andra Projecten till ny redaction,
med hänvisning, ej allenast till den Pagina
i Bihanget, der förslaget upptages , utan
ock till Protocollen för de dagar, då hvarje
ämne blifvit inotn Riks-Stånden föredraget
eller discuteradt; I hvilket sednare
hänseende Riksens Ständer, så framt annar*
4 Constitutions- Utskottets betänkanden.
Utskottets hemställan bifalles, lärer täckas
förständiga Stånds-Cancellien, att ur Protocollen
inhemta och till Utskottets Cancelli
ofördröjligen aflemna nödiga upplysningar.
Förmodandes i öfrigt Utskottet ,
att en upplaga af omkring Ett-tusende
Exemplar för ändamålet erfordras. Stockholm
den 7 Febr. 1823.
På Högh Ridderska- På Högw. Preste
pets
och Adelns Le- ståndets Ledamöters
damöters vägnar vägnar
B. v. Flaten. Ludvig Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bondeståndets
Ledamöters Ståndets Ledamö
vägnar
ters vägnar
johan Westin. A. Danielson»
J. D. Valerius.
Constitutions-Tjtskottets betänkanden. 5
N:o 2.
Memorial till Riksens Ständer,
med tillkänna gifvande af Constitutions.
Utskottets beslut i frågan
om ett särskildt Utskotts
nedsättande.
Vid pröfningen af den, genom Resp.
Riks-Ståndens under den 18, 21 och 2/j.
i denna månad fattade beslut, till Constitutions-Utskottets
afgörande, jemlikt 29
och 56 §. §. af Riksdags-Ordningen, hånskjutna
fråga, om tillsättandet af ett särskildt
Riksens-Ständers Utskott, för att utreda
orsakerna till och föreslå botemedlen
emot den i flera delar af Riket, synnerligast
för jordbruks-näringen, öfverklagade
förlägenhet, har Constitutions Utskottets
Pluralitet, utrönt medelst omröstning
Ståndsvis, funnit ofvannämnda Särskildta
Utskotts tillsättande icke vara af nöden |
Hvilket resultat Utskottet bort gifva Riksens
Höglofl. Ständer vördsarnligen härmed
tillkänna. Stockholm den 25 Februarii
1825.
6 Constitutions Utskottets hetänkanden►
Ankom den 7 Mars i823-  N;o 3.
Memorial till Riksens Ständer i
anledning aj- Remissen å Kongl.
}/!nj:ts Nådiga Skrifvelse, äng.
H. K. H. Kron-Vrinsens utnämnande
att i vissa fall föra ordet
uti Regeringen.
Genom Protocolls-Utdrag af den 18
och 21 innevarande Februarii, hafva Riksens
Ständer till Deras Constitntions Utskott
remitterat Kongl. Maj:ts under den
13 i samma månad aflåtna Nådiga Skrifvelse,
angående rättighet för Kongl. Maj:t
att, i de fall 43 Jf. Regerings-Formen innehåller
och under Kongl. Maj:ts resor
till KonungaRiket Norrige, utnämna Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen till Ordförande
i den då tillförordnade Regering.
Under öfverläggningen om detta vigtiga
ämne, har Utskottet i minnet återkallat
att, utan Constitutions-Utskottets förutgångna
hörande, Riksens Ständers ej mindre
vid 1812 års Riksdag till Kongl.
Maj:t i underdånighet framburit Deras enhälliga
beslutna önskan att dåvarande Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen Carl Johan
Knätte, så ofta Kongl, Maj:t af sjuklighet hin
-
Constitutions-Vt^kottets betänkan Jert. 7
drades från befattning med Regerings-Ärenderna,
inträda i utöfningen af Konunqamagten,
med all den rätt gällande Grundlagar
densamma tillagt, och i Kongl. Maj:ts
Namn Rikets Styrelse fora, än äfven under
sista Riksmöte , för en ytterligare utveckling
af nämnda beslut, lika enhälligen
stadgat, att nuvarande Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen Joseph Frans Oscar »kulle,
i enahanda fall, med enahanda magt beklädas
; Att deremot Constitutions-Utskottets
under förstberörda Riksdag, med stöd
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, framgifna
förslag, bland annat, till den ändring
af 43 §• Regerings-Formen att, när Konungen
ginge i fält , antingen Thronföljaren ,
om Han fyllt Aderton år, eller ock Sex
Stats-Rådets Ledamöter måtte föra Regeringen,
icke vid påföljande 1815 års Riksmöte
vunnit Riksens Ständers bifall.
I betraktande af dessa omständigheter,
sins emellan jemförda, borde naturligtvis
Utskottet nu föreställa sig att Kongl.
Majrts Nådiga Skrifvelse icke åsyftar någon
verklig, för alltid bestående Grundlagsförändring,
utan fast häldre ett personelt
undantag, en tillfällig modification af Regerings-Formens
43 §. , samt att jemväl
Resp. Riks-Stånden härutinnan delat Utskottets
åsigter, ehuru den generela föreskrifts
i i;a punkten af Riksdags-Ordnin
-
8 Cons titutions-Uts kottets betänkanden.
gens 44 §• skäligen kunnat föranleda Remissen.
Troget sin bestämmelse och slutet inom
den gräns för sina betänkan dens afgifvande,
som 53, 56 och 81 §. §• Regerings-Formen
samt 29 § Riksdags-0rdningen
utstaka, linner således ConstitutionsUtskottet,
hvilket, i denna egenskap , det
väsendtligen tillhör att behandla frågor
om förändringar af Grundlagarna, sig icke
tillständigt att taga närmare befattning
med målet, utan nödgas vördsamligen återlemna
det, uti dess närvarande skick ,
till Riksens Ständer, för den åtgärd , som
vidare må pröfvas erforderlig och lämplig.
Stockholm den 27 Februarii 1823.
Ankom den 21 Mars 1823.
N:o 4
Constitutions-Utskottets Utlåtande
till Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af Herr Lag■
mannen Grefve J. II. Gyllenborgs
Memorial, rörande sättet att inom
Utskottet verkställa Läsningen
af Stats-Rådets Protocoll.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
har Herr Lagmannen Grefve Johan Henning
-
Constitucions- Vt skot tets betänkanden. 9
ning Gyllenborg, med framställande af
åtskillige anmärkningar mot ConstitutionsUtskottets
organisation pä Tre Divisioner,
för läsningen af i Stats-Rådet förde Protocoll
öfver Regerings-Ärenden, tillika föreslagit
det Utskottet måtte anmodas att
antingen in Pleno förrätta denna läsning,
eller ock begära en sådan förstärkning, att
hvarje Division komme att bestå af Tjugufyra
Ledamöter ; Och det är i följd af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns härå
den 18 nästlidne Februarii beslutna Remiss
, som Utskottet, hvilket först den 15
dennes erhållit del af undertecknad von
Plåtens och Herr Revisions - Secreteraren
Friherre Ludvig Boyes i Remissen åberopade
muntliga Anförande, nu får afgifva
sitt vördsamma utlåtande i ämnet.
Första skälet, hvarföre Utskottet, till
läsning af Stats-Rådets Protocoll, formerat
sig på Afdelningar, ligger i den hvarje
Utskott af Gruudlagen oförvägrade och af
allmän Praxis tillerkända rätt att, efter behof
och omständigheter, reglera sina inre
osconomica och deribland arbets-methoden.
Enhälligt sammanstämmande var äfven Utskottets
mening härom, ehuru minoriteten
yrkade att Divisionernas antal måtte,
såsom under sista Riksdag, inskränkas till
io Constitutiom Utskottets betänkanden,
två. För majoritetens tanka hemtades deremot
ett ytterligare stöd från prejudicater
vid 1810, 1812 och 1815 årens Riksdagar,
då den förberedande granskningen
verkstäldes på 3 Afdelningar.
Andra och törhända hufvudsakliga
grunden till Utskottets anmärkta förtagning
igenfinnes i sjelfva nödvändigheten.
Läsningens föremål omfattade en tidrymd
af icke mindre än fem år och nära 2 månader;
De utgjorde tillsammans öfver
Tvåtusende särskildta, till en del vidlöftiga
Protocoll ; och Utskottet ansåg sig ovilkorligen
förpligtadt att taga i beräkning
möjligheten att, jemte bestridandet af dess
öfriga viktiga göromål , fullborda Protocollens
läsning inom den i 109 §. Regerings
formen för Riksdags fortfarande bestämda
tiden. Också är Utskottets omdöme
i detta fall redan af erfarenheten besannadt,
enär dess Tre Divisioner, under
förflutna Sex veckor och på Sjutton Läsedagar,
knappt hunnit genomgå hälften af
Portocollen.
Utskottet bör dessutom tillägga, att
ingen af dess Ledamöter saknar tillgång
att hela förmiddagen och vissa timmar eftermiddagen
enskildt inhemta kännedom af
Protocollen, med deröfver upprättade Li
-
Constitutions-Utskottets betänhanden. il
stor, samt att på afdelningarna endast läsning
och anteckning ega rum , hvaremot
alla discussioner och beslut äro åt Utskottets
Plenum förbehållne.
Efter denna enkla förklaring, öfverlemnar
Utskottet vördsamligen till Högldfl.
Ridderskapets och Adelns oväldiga och
upplysta bedömande, om, på ett annat sått,
läsningens behöriga fulländande kunnat
bättre förenas med dess tillbörliga noggranhet,
och huruvida Utskottet billigen
må anklagas för ett afsteg från Constitutionen,
då det tvärtom sökt uppfylla och
förlika hennes fordringar.
Hvad sedermera beträffar frågan om
Utskottets förstärkande , torde Utskottet
tillåtas häremot påminna, att, likmätigt 36
§. Riksdags-Ordningen , en sådan förstärkning
egentligen förutsätter tillfälligt under
Riksdagens lopp ökade göromål Och
då ensamt beror på Utskottens egen fria
pröfning af behofvet ; Att de Två minst
talrika Riks-Ståndens samtlige Ledamöter
redan förut äro placerade i Ett , någre i
Två Utskott, och kunde svårligen, med
vinst eller utan skada för ärendernas gång,
dela sig emellan Hera; Att den jemna lugna
uppmärksamheten säkrast underhålles
inom en ej alltför stor åhörande Personal,
*2 Constitutions-Utskottets betänkande.
samt ändtligen att Preleminaira granskningen
eller Protocolls-låsningens verkställande
på Tre Divisioner, förstärkta till T]U>
gufyra Ledamöter hvardera, skulle nödvändigtvis
medföra en olämplig och utan
tvifvel mindre princip-enlig tredubbling
af detta antal, vid definitiva granskningen
eller anmärkningarnes bestämmande in
ITeno.
I öfrigt får Utskottet upplysa den
värde Motionnairen att, vid efterseende i
förra Riksdagens Constitutions - Utskotts
Handlingar, Stats-Råds-Protocollet för den
12 November 1816, innefattande tillstyrkan
af Nådiga Ordres om krutförsäljning
från Kronans förråd, befunnits vara läset,
icke på Division, utan in Pleno den 6
Martii 1818 ; hvarjemte, i anledning af
Friherre Boyes yttrade farhåga, för den
misstanka bland Allmänheten, att alla Protocoll,
hvilka tilläfventyrs innebära föremål
för anmärkningar , kunde öfverlemnas
åt en Division mer tillhörande Ministéren
än de öfriga, och i sådan händelse Fem
Ledamöter läctligen utgöra pluralitet, Utskottet
bort erinra att Afdelningarna ej
ega besluta om Anmärkningars framställande
eller nedläggande, men att dessa in
Pleno uppgfvas afLedamöterne aldelesindividuelt,
i GhronologiskOrdning, — att Af
-
Constitubions-Utskottets betänkanden, 15
dejningarne, formerade genom lottning,
på samma gång läsa hvarje särskildt StatsExpeditions-Protocoll,
tertial efter tertial,
i den nion Arbetet fortskrider samt att
Divisior.ernes Ledamöter ej äro andre än
Utskottets, hvars sammansättning åter ankommer
på det förtroende, som grundat
valen.
Stockholm den 18 Martii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet i
Riksens IJöglofl. Ständers Constitutions-Utskott
den 20 Martii
1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets ,
under datum af den 18 dennes, till Högloft.
Ridderskapet och Adeln afgående
vördsamma utlåtande, i anledning af Remissen
å Herr Lagmannens Grefve J. H.
Gyllenborgs Anmärknings - Memorial , rörande
Utskottets Organisation på Tre Afdelningar,
för läsningen af Stats-Rådets
Protocoll, reserverade sig Herr Professor
Cederschöld mot det i Expeditionen förekommande
uttryck att ”den jemna lugna
''uppmärksamheten säkrast underhålles in»’om
en ej alltför 6tor åhörande Personal”.
Ut Supra.
*4 konstitutions- Utskottets betänkande.
Ankom den 5 April 1823.
N:o 5.
Memorial med hemställan om
Deputerades förordnande till
uppsigt öfver Grundlagarnas
felfria tryckning.
Uti sednaste upplagan af Rikets Grundlagar
finnas åtskilliga, till en del från den
förra öfverflyttade , mer och mindre betydliga
tryckfel, hvilka, alltid vanprydande
texten, jemväl någon gång förändra
sjelfva meningen. Såsom exempel derpå
må blott anföras , att i det moment af
Tryckfrihetsförordningens 2 jf., hvarigenom
bland annat förbjudes , vid 33 R:dr
16 sk. vite, kungörandet af i vissa omnämnde
handlingar influtna, otidiga, anstötliga
eller förklenliga uttryck om Personer,
dem ett mål icke egentligen beträffar,
ordet icke framför egentligen blifvit
nteslutet; Och det är synbart, att en, under
åberopande af detta Lagrum, anklagad
part komme att lida verklig orättvisa, i
händelse Domaren, såsom han måste, härvid
bokstafligen tolkade Lagen.
Af dessa anledningar, och med afseende
å vigten deraf, att Lagar, hvilka , lik*
Constitutions-Utskottets betänkande. 15
mätigt 83 §• Regeringsformen, böra i hvarje
fall efter ordalydelsen tillämpas, äfven
erhålla den högsta typographiska correction,
får Constitutions-Utskottet vördsamligen
hemställa om icke, på sätt vid 1815
års Riksdag i allmänhet egt rum, för de i
Kongl. Majrts och Riksens Ständers namn
utgifna författningar, Riksens Höglofl.
Ständer skulle täckas , under loppet af nu
påstående Riksmöte, uppdraga vissa StåndsDeputerade
att, under ordförande af Herr
Justitiae Ombudsmannen, tillse och ansvara
derföre, att åtminstone de tilläfventyrs
förändrade Grundlagar, hvaraf tryckningen
ej medhinnes före Riksdagens slut, må utfärdas
i noga öfverensstämmelse med justerade
och af Resp. Riks-Stånden godkända
expeditioner , samt föröfrigt med äldre
correctare upplagor. Stockholm den 29
Martii 1823.
Ankom den g April 1825.
N:o 6.
Memorial med öfverlemnande
af en tryckt uppgift på de
från sista Riksdag hvilande förslag
till ändring i Grundlagarna.
Sedan den, jemlikt Riksens Ständers
beslut, genom Constitutions-Utskottet för
-
16 Constitutions-TJtskottets betänkande.
anstalltade tryckning af én uppgift på de
från sista Riksdag hvilande förslag till ändring
i Grundlagarna nu mera hunnit fullbordas,
får Utskottet härmedelst till Högloft.
Ridderskapet och Adeln (Högvördiga
Präste-Ståndet) (Wällofl. Borgare-Ståndet)
(^Hedervärda Bonde-Ståndet) öfverlemna
650 (75) (75) (150) Exemplar af
Samma Uppgift, för att bland Ståndets Ledamöter
utdelas. Stockholm den 2 April
1825.
UPPGIFT
på de förslag till ändring i Rikets Grundlagar,
som, vid Riksdagen åren 1817—-  1818 lagligen beredda, bort, jemlikt
56 §. Regerings-Formen, förblifva
hvilande, för att först vid den näst
inträffande, eller nu påstående Riksdag,
kunna till afgörande upptagas.
P aragraphens nu
varande
lydelse i de
delar, hvaraf ändring
blifvit föreslagen.
P aragraphens blif
-
vande lydelse i samma
delar, om den
föreslagna ändringen
antages.
Constitutions-XJtskottets betdnkanden. 17
Anmärkning:
De ändrade ställen äro, äfvensom de nya
tilläggen med cursiva Stilar utmärkta.
Regeriiigs-Formen.
§•
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedanföre
stadgas, underrättelser
och råd af
ett Stats Råd, hvartill
Konungen kallar
och utnämner kunnige,
erfarne, redlige
och allmänt aktade
infödde Svenske
Frelse eller Ofrälse
Män af den rena Evangeliska
Läran.
4-
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedanföre
stadgas, under*
rättelse och råd af
ett Stats-Råd, hvartill
Konungen kallar
och utnämner kunnige,
erfarne, redlige
och allmänt aktade
infödde Svenske
Frälse och Ofrälse
Män af den rena Evangeliska
Läran.
Alternativ.
. . . Inhemte dock,
i de fall här nedanföre
stadgas, underrättelse
och råd af
Bihang till R. S. Fröt. &dje Sami. g.
3?} Censtitutions Utskottets betänkcmden.
’1\
•tt Stats-Råd, hvartill
Konungen kallar
och utnämner kunnige,
erfarne, redlige
och allmänt aktade
infödde Svenske
Män af den rena Evangeliska
läran.
Se Bihanget till »amtelige
Rika-Ståndens Protocoll
vid 1817—18 Srens
Riksdag, 3 Bandet sid,
36.
Ridderskapets och Adelns
Protocoll den 21
April 1818, II- sid. 103;
d. 27 April, II. sid. 557;
d. 23 Maji, II. sid. 122,
oeh d. 27 Maji, II. sid.
487—4Ö9-
Preste-Ståndets Dito
d. 8 Maji, 1818, sid. 322,
4 Bandet.
Borgare - StSndets
Dito d. 18 och 23 April,
sid. i854“57,19^1» samt
i. 21 och 30 Maji, sid.
*311, 2797.
BondeStändets Dito
den 18 April, sid. 278.
4 Bandet,
§. 7-
Konungen läte Konungen läte
uti Stats-Rådet Sig uti Stats-Rådet Sig
Constitutiohs-Utskottets betänkande, ip
föredragas oell afgöi*e
der alla RegeringsÄrenden,
utom de
Ministeriella, eller
dem som angå Rikets
förhållanden tilfrämr
mande Magter, samt
Commandomål, hvarmed
förstås sådane,
som Konungen i egenskap
af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjös orne*
delbarligen besörjer.
föredragas och afgore
der alla RegeringsÄrenden,
utom de
Ministeriella , eller
dem som angå Rikets
förhållanden till
främmande Magter,
samt Commandomål,
hvilka Konungen i
egenskap af Högste
Befälhafvare öfver
Krigs - magten till
Lands och Sjöss, omedelharligen
besörjer,
och hvarmed förstås
sådana enkla
JVlilitäriska mål, sorn
icke, efter Grundlagen
höra till föredragning
i StatsRådet
och Stats-Secreterarens
expedition,
icke leda till
stiftande af nya, icke
till ändring, förklaring
eller rubbning
af gällande Lagar
ochAllmännaOeomomiska
Författningar,
eller uti dis
-
ao Cons titutions-Ut skottets betänkande.
■positionen nf allmänna
medel.
Se Bihanget, 3 Bandet,
sid. 32.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll den xfl
April lgig, II* *id. 11;
d. 27 April, II. »id.
3.71—304; d. 27 Maji II.
sid. 490—499; d. 5 Junii,
1. 142, samt den 11 Junii.
Preste-stSndets Protocoll
d. 15 April 1818,
sid. 590, 5 Bandet.
Borgare • Ståndets
Dito d. 15 och 23 April,
sid. 1765, 1961.
Bonde-Ståndets Dito
d. 15 April, sid. 226. 4
Bandet.
vidare stadgas.
Set Bihanget, 5 Bandet,
sid. 25 och 122.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 7
Sista punkten.
s. . . För Rådslagen
skola Stats - Rådets
Ledamöter vara ansvarige,
såsom i 106
derom vidare stadgas.
. . . För Rådslagen
skola Stats- - Rådets
Ledamöter vara ansvarige,
såsom i 100
eller 107 f. derom
Constitutions- Utskottets betänkande. 21
April, I. sid. 287; d. n
April, I. sid. 558—3<?i;
d. 27 Maji, 11. sid.
490—499; d. 5 Junii, I.
*id. 141, och d. 11 Junii.
PrrsreStSndeti Dito
d. 7 April och 6 Junii
18181 »id. 460, 5 Bandet,
och sid. 396, 5 Bandet.
Borgare - Ståndet*
Dito d. 4 och 8 April,
•id. 1591. 1690 samt den
5 och 8 Junii sid. 2899»
3113-
BondeStlndeti Dito
d. 4 April, sid. 881 4
Bandet, saint den 5 Junii
»id. 307, 5 Bandet.
§. 6l.
Alla afgifter, som
Riksens Ständer under
de i föregående
§. nämnde Titlar beviljat,
skola utgöras
intill slutet af det år,
under hvars lopp den
nya Bevillningen af
Riksens Ständer fastställd
blifver Varda
Riksens Ständer dessförinnan
af Konungen
eller StatsRådet
sammankallade, upp
-
Alla afgifter, som
Riksens Ständer under
de i föregående
§. nämnda Titlar beviljat,
skola utgöras
intill slutet af det
år, under hvars lopp
den nya Bevillnin»
gen af Riksens Ständer
fastställd blifver.
Se Bihanget, 3 Bandet
»id. 47.
Riddenhapet» ech
Adeln» Protocoll d. 25
22 Constitutions- Utskottets bctänkanden.
höre Bevillningen,
hvartill alla ofvannämnde
afgifter räknas,
med det årets
utgång, då en sådan
Riksdag börjar.
April 1818, II. sid. 1491
d. 2 Maji, I. »id. 12, 13.
PreiteStåndp«« Dito
d. 25 April lgiö, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 2r och 23 April,
sid 1908, 1961.
BondeStåudets Dito
d 21 April sid. 304. 4
Bandet.
§. 102.
Denna Domstol,
som Riks-Rättkallas,
skall i sådant fall bestå
af Presidenten uti
Konungens och Rikets
Svea Hof Rätt,
hvilken deruti före
(jrdet, Presidenterne
uti alla Rikets Collegier
Fyra de äldste
Stats-Råd, Högste Befälhafvaren
öfver de i
Hufvudstaden tjenstgörande
Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren förden
vid Hufvudstaden för
lagde Escadern af
Arméens Flotta, tvenne
de äldste Råd i
Denna Domstol,
som Riks-Rätt kallas,
skall i sådant fall bestå
af Presidenten
uti Konungens och
Rikets Svea HofRätt,
hvilken deruti före
ordet, Presidenterne
uti Rikets Krigs-,
Kammar-, Bergsoch
Commerce ColLegicr
samt KammarRätt,
Fyra de äldste
StatsRåd, Högste Befälhafvaren
öfver de i
Hufvudstaden tjenstgörande
Troupper,
Högste närvarande
Befälhafvaren för
den vid Hufvudsta
-
Constitutions-ZJtskottets hetankanden. 25
Svea HofRätt och det
äldste Råd i hvarje
af Rikets Coilegier.
Då antingen Justities
Cancelleren eller Justitia;
Ombudsmannen
finnér sig befogad
att Högsta Domstolen
samfällt eller
särkilde Dess Ledamöter
inför Riks»
Rätten tilltala, äske
han hos Presidenten
i Konungens och Rikets
Svea Hof-Rätt,
såsom Riks-Rättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola tilltalas.
Presidenten i
HofRätten foge derefter
anstalt om RiksRättens
sammanträde,
för att kallelsen
utfärda och målet
vidare i laga
ordning behandla.
Skulle emot förmodan
han detta underlåta
eller någon af
de öfrige förenämn
-
den förlagda Escadern
af Arméens
Flotta, tvänne de
äldste Råd i Svea
HofRätt och det äldsta
Råd i hvarje af
de Feni här ofvan
nämnda Coilegier.
Då antingenJustitiaeCancelleren
eller Justitite
Ombudsmannen
finner sig befogad
att högsta Domstolen
samfällt el er
särskilde dess ledamöter
inför RiksRätten
tilltala, äske han
hos Presidenten i
Konungens och Rikets
Svea HofRätt»
såsom RiksRättens
Ordförande, laglig
kallelse å den eller
dem, som skola tilltalas.
Presidenten i
HofRätten foge derefter
anstalt om RiksRättens
sammanträde,
för att kallelsen
utfärda och målet
vidare i laglig ord
-
24 Constitutions- Utskottets betänkande.
de Embetsman undandraga
sig att uti
RiksRätten deltaga,
stånde de, för en sådan
uppsåtlig försummelse
af deras
Ämbetspligt, till lagligt
ansvar. Hafva
en eller flere af RiksRättens
Ledamöter
laga förfall , eller
finnes emot någon
af dem Laga jäf, vare
ändock Rätten
domför, om Tolf deruti
sitta. Är Presidenten
i Hof-Rätten
af laga förfall eller
jäf hindrad, företräde
d ess ställe den
äldste i tjenst varande
Presidenten.
Denne domstol
äge, sedan ransakningen
fulländad är
och Domen efter
Lag fälld, att densamma
för öppna
dörrar afkunna. Ingen
håfve magt att
sådan
ning behandla. Skulle
emot förmo an
han detta underlåta,
eller någon af de
öfriga förenämnda
Ämbetsmän undandraga
sig att uti
RiksRätten deltaga
stånde derför till
lagligt ansvar, såsorn
för annan uppsåtlig
försummelse
af deras ämbetspligt.
Hafva en eller flere
af Riks Rättens Ledamöter
laga förfall,
eller finnes emot någon
af dem laga
jäf, vare ändå Rätten
Domför, om
Tolf deruti sitta.
Brister något i detta
antal, tillkalle
då RiksRätten, af
de äldste i ordning
varande Stats Rådets
Ledamöter samt
HofRätts och vederbörande
CollegiiRåd,
så många att
Rätten
Constitutions-lJtskottets betänkande. 25
sådan dom ändra ,
Konungen dock obetaget
att göra Nåd ,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den dömdes återinsättande
i llikets
tjenst.
Rätten blifver domför
; iakttagandes
dervid, att kallelsen
utfärdas till närmaste
Ledamot af det
eller de Werk, hvarifrån
det bestämda
antalet ej utgått:
och böra i ofvannämnda
händelse,
Högste Befälhafvarén
öfver Hufvudstadens
Garnison ersättas
af Krigs-HofRättens
äldste Militaire-Ledamot,
samt
Högste Befälhafvaren
för Armeens
Flottas Escader vid
Hufvudstaden, af
den som närmast honom
eger Befälet.
Är Presidenten i Svea
Hof-Rätt af laga förfall
eller jäf hindrad,
företrädes dess ställe
af den äldste i
tjenst varande Presidenten
, och efter
Bihang till R. S, Fröt, $:dje Sami. 4. *
26 Constitutions■ Utskottets betänkanclen.
Presidenterne , af
den Ledamot som
innehafver högsta
Ambetsvärdigheten.
Denna Domstol
äge, sedan ransakningen
är fulländad och
Domen efter Dag
fälld , att densamma
för öppna dörrar afkunna.
Ingen håfve
magt att sådan Dom
ändra, Konungen obetaget,
att göra Nåd,
hvilken likväl icke
må sträcka sig till
den persons återinsättande
i Rikets
tjenst, som blifvit
dömd sitt Ämbete
förlustig.
Se Bihanget 3 Bandet,
sid. 113 och 137.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 5
Junii 1818- I- sid. 141; d.
11 och £5 Junii, II. sid.
457; d. 27 Junii, II. sid.
Préste-Ståndets Dito
d. 6 och £7 Juni 1818 •
sid. 396, 5 Bandet, och
sid. 165, 6 Bandet.
Conslituticns-Utskottets betänkande. 27
Borgare - Ståndet»
Dito d, 5, g och 27 Junii,
sid 2899, 3r 13, 3387.
Bonde-Ståndets Dito
d. 5 Junii, sid. 307, 5
Bandet, samt d. 2(5 Junii,
sid. 188, 6 Bandet.
§. 107,
i- Morn.
Skulle Constitutions-Utskottet
anmärka,
att Stats-Rådets
Ledamöter samfällt
eller en eller
flere af dem, uti deras
rådslag om allmänna
mått och steg,
icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta,
eller att någon StatsSecreterare
icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Skulle Constitutions-Utskottet
anmärka
, att Stats-Rådets
Ledamöter samfällt
eller en eller flere
af dem, uti deras
rådslag om allmänna
mått och steg, icke
iakttagit Rikets sannskyldiga
nytta, eller
att någon Stats-Secreterare
eller Föredragande
af Cornniando-mål
icke med
oväld . . . blifvit
gjord.
Se Bihanget, 3 Bandet,
sid 25.
Riddershapets och Adelns
Protocoll den 7
April, I. sid. 287; d. iz
38 Canstitutions- Utskottets betänkande.
April, I. sid. 355—358;
d. £7 Maji, II. sid.
490—499; d. 5 Junii, l.
sid. 142, och d. 11 Junii.
PresteStåndets Dito
d. 7 April 18181 sid.
460, 3 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 4 och 8 April,
sid. 1.591, 1690.
BondeStåndets Dito
d. 4 April, sid. 88, 4
Bandet.
2. Morn.
Frågor uti detta
amne kunna i Riksens
Ständers Plena väckas,
och af andra Riksens
Ständers Utskott,
än Constitutions-Utskottet,
hos Stånden
andragas, men icke
af Riksens Ständerafgöras,
förr än sistnämnde
Utskott deröfver
blifvit hördt.
Under Riksens Ständers
öfverläggningar
derom skola icke
Konungens beslut uti
mål, som röra enskilde
Personers eller
Frågor uti detta
ämne kunna i
Riksens Ständers Plena
väckas, och af andra
Riksens Ständers
Utskott, än Constitutions-Utskottet,
hos
Stånden andragas.
Sedan sistnämnda
Utskott deröfver
blifvit hördt, af gäre
Riksens Ständer
dessa frågor i de
fall, der Utskottet
dem till Riksens
Ständers i denna §.
omförniäldta pröfning
och behandling
Constitutions-Utskottets betänkanden. 29
Corporationers rättigheter
och angelägenheter,
kunna ens
nämnas, ännu mindre
någon Riksens Ständers
pröfning underställas.
öfverlemncidb. Under
Riksens Ständers
öfverläggningar derom,
skola icke Konungens
Beslut . . .
pröfning underställas.
Se Bihanget, 3 Bandet
sid. 63.
Ridderskapets och
Adelns Protocoll d. 9
Maji lgifl, I. sid. 266; d.
23 Maji, II. sid. 157—
201; d. 5 Junii, I. sid.
140, och d 11 Junii
PresteStåndets Dito
d. 13 Maji 1618 5 sid379,
4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 8 och 13 Maj,
sid. 2354, 2449-, _
BondeStåndets Dito
d. 8 Maji, sid. 53. $
Bandet.
Riksdags-Ordningen.
*4-
3 och 4 Morn: eller 6, 7, 8, 9 och 10
puncterne.
. . . Valen skola ske . . . Valen skola
inför Magistraten, på ske inför Magistrasätt
& hvarje ort hit- ten, efter det å hvar
-
50 Constitutions Utskottets betänknnden.
tills öfligt varit, och
beräknas rösterne efter
hvad hvar och
en af de välj ande till
Staden skattar, samt
för Falu Bergslag,
efter FjerdepartsGrufvedelarna.
Annorlunda
än genom
ordentlig omröstning,
med slutna sedlar,
af Borgerskapets
eller af detsamma
utsedde Electorer,
må Riksdagsfullmägtig
icke kallas. Götheborg
ege rätt att
sända Tre; Städerne
af Första Classen :
Norrköping, Carls
krona, Gelle, och
af Andra Classen :
Upsala, Malmö,
Calmar, Westervik,
Westerås, Uddevalla
och Wisby hvardera
Två, samt alla öfrige
Städer, jemte Falu-Bergslag,
hvardera
En Fullmägtig.
Blifver någon Stad
je ort hittills ölliga
valsätt, deruti likväl
ändring knn eget
runi, enär antingen
någon Stads samtelige
valberättigad:
Invånare, eller ock
en eller flere Classen
bland dem hos
Konungen anhålla
om fastställande af
en ny Val-ordning
för Staden, oc h K onungen,
efter vederbörandes
hörande ,
faner skäl att härtill
samtycka. Då
valen förrättas af
Borgerskapet samfält,
och icke af Electorer,
beräknas
rösterna efter hvad
hvar och en af de
väljande till Staden
skattar, samt för
Falu-Bergslag, efter
Fjerdeparts- Grufvedelarna.
Annorlunda
än genom ordentlig
omröstning, med
slutna sedlar, af
Constitutions-Tjtskottets betänkanden. 31
till Andra eller Första
Classen uppflyttad,
njute ock rätt
att sända Tvenne
Fullmägtige. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna vare
förbundne att
sända minst En Fullmägtig;
men af de
öfrige kunna Två,
högst Tre, der dem
så godt synes, förena
sig om en Person,
hvilken dock
måste vara till Riksdagsman
vald för en
af dessa Städer, der
han sjelf Magistratsperson
eller Borgare
är etc.
Borgerskapet eller
af dess utsedda Electorer,
må Riksdagsfullmäktig
icke kallas.
Götheborg ege
rätt att sända Tre,
Städerne af Forsta
och Andra Classerna
hvardera Två ,
samt alla öfrige Städer,
äfvensom FaluBergslag,
hvardera
En fullmägtig. Alla
Städer af de tvänne
högsta Classerna vare
förbundne att
sända minst En Fullmägtig;
men af de
öfriga kunna Två,
högst Tre, förena sig
om en person, hvilken
dock måste vara
till Riksdagsman
vald för en af dessa
Städer, der han sjelf
Magistratsperson eller
Borgare är etc.
Se Bihanget, 3 Bandet,
sid. 43.
Ridderikapet» ock
52 Constitutions- Utskottets betänkande.
Adelns Protocoll den 27
April lflif), II. sid. ,369;
d. 4 Alaji, I. sid. 89
—93; d. 27 Maji, II.
sid. 490—499; d. 5 Junii,
I. sid. 142, och den 11
Junii
Preste-ståndets
Pro*
tocoll d. 5 Junii 1818»
sid. 373. 5 Bandet
Borgare - Ståndets
Dito d. 25 och 27 April,
sid. 2000, 2080.
Bonde-Ståndets Dito
d. 25 April, sid. 350. 4
Bandet.
§• 29.
1, puncten.
Constitutions-Utskottet,
som utgöres
af Tjugufyra Ledamöter
, tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifver, granska
Rikets Grundlagar,
samt upptaga frågor
och till Plena afgifva
Förslag om än-dringar,
förbättringar
-
Constitutions-Utskottet,
som utgöres
af Tjugufyra Ledamöter
, tillkommer
att, i den ordning
Regerings - Formen
föreskrifver, granska
Rikets Grundlagar ,
samt upptaga frågor
och till Plena afgifva
Förslag om ändringar
, förbättringar
-
Constitutions■ Utskottets betänkande. 55
gar och förklaringar
deraf ; hvaröfver
Ståndens Ledamöter
vare obetaget,
att in Pleno yttra
sina tankar, men
Riksens Stander ej
förr än å den nast*
följande Riksdagen
må besluta, etc.
gar och förklaringar
deraf; hvarvid iakttagas
bör, att flera
Moment, hvilka med
hvarandra ej äga
den nödvändiga ge•
menskap , att de
samfält mäste antagas
eller förkastas,
icke må tillsammanställas
förr än vid
den slutliga Redaction,
som, sedan de
blifvit särskildt antagna,
kan finnas
af nöden. Ståndens
Ledamöter vare obetaget
, att öfver
Constitutions - Utskottets
Förslag in
Pleno yttra sina tankar
, men Riksens
Ständer må derom
ej förr än å den
nästföljan e Riksdagen
besluta, etc.
Se Bihanget, 5 Bandet,
sid. 56.
Ridderskapet» och
Adeln» Protocoll d. 2
Bihang till R. S. Fröt. &dje Sami. 5
34 Constitutions- Utskottets betänkande.
Maji igip- I- »id. 4 och
d. 4 Maji, I. »id. 85.
Preste-Ståndets Dito
d. 4 Maji lgjg , sid.
276, 4 Bandet.
Borgare - StSndeta
Dito d. 30 April och d.
13 Maji lfiifi , «id. 2x49
oell 2449.
Bonde-Ståndets Dito
d. 30 April, iQig, tid.
426 4 Bandet,
6, Pnncten.
Skulle Utskottet
anmärka, attStatsRådets
Ledamöter
samfällt, eller en eller
flere af dem, uti
deras rådslag om allmänna
mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskylldiga
nytta, eller att någon
Stats-Secreterare
icke med oväld, nit,
skicklighet och drift
sitt Förtroende-Ämbete
utöfvat, skall Utskottet
då sådant för
Riksens Ständer tillkännagifva,
hvilke,
Skulle Utskottet
anmärka att
Stats-Rådets Ledamöter
samfällt, eller
en eller flere af dem,
uti deras rådslag om
allmänna mått och
steg, icke iakttagit
Rikets sannskyldiga
nytta, eller att någon
Stats-Secreterare
eller Föredragande
af Cominandomål
icke med oväld,
nit, skicklighet och
drift sitt FörtroendeÄmbete
utöfvat, skall
Utskottet då sådant
Constitutions-Utskottets betänkanden. 35
om de finna Rikets
väl det kräfva, kunna
hos Konungen
skriftligen anmäla
deras önskan , att
Han ville utur StatsRådet
och ifrån Ämbetet
skilja den eller
dem , mot hvilka
anmärkning blifvit
gjord.
för Riksens Ständer
tillkännagifva, hvilke,
om de finna Rikets
väl det kräfva,
kunna hos Konungen
skriftligen anmäla
deras önskan ,
att Han ville utur
Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den
eller dem, mot hvilka
anmärkning blifvit
gjord.
Se här ofvan
Förslaget till ändring
i 1 Morn.
107. §. Regeringsformen.
Frågor i
amne kunna i Riksens
Ständers Plena
väckas, och af andra
Riksens Ständers Utskott,
än Constitutions
Utskottet, hos
Stånden andragas,
men icke af Riksens
Ständer afgöras förr
7. Puncten.
detta
Frågor uti detta
ämne kunna i
Riksens Ständers Plena
väckas, och af
andra Riksens Ständers
Utskott, än Constitutions
- Utskottet,
hos Stånden an dragas.
Sedan sistnämnda
Utskott der*
3® Constilutions Utskottets betänkanden.
än sistnämnde Utskott
deröfver blifvit
hördt. När frågor
etc.
s.
Alla omröstningar
i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamöter,
att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ei förvägras. Stadna
dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningarne,
såsom alternativer,
i Förslaget intagas.
Galle äfven
detta stadgande för
Banko - Utskottat i
öfver blifvit hördt,
aJg°re Riksens Ständer
dessa frågor i
de fall, der Utskottet
deni till Riksens
Ständers pröfning
och behandling öfverlemnat.
När frågor
etc.
Se här ofvan
Förslaget lill ändring
i 2 Mom. 107. /.
Regerings Formen.
58.
Alin omröstningar
i Utskotten skola
ske per Capita,
mellan Utskottets
samtliga Ledamöter,
utan afseende på
Stund. Då votering
med slutna sedlar
anställes, må alltid
en sedel uttagas och
förseglas , hvilken
öppnas endast i det
fall, att rösterne,
vid upp summerande t
skulle befinnas lika
delaclc. År Flur ali
-
Constitutions-tltskottets betänkande. 37
underställnings frågor;
men i de mål,
som böra hemliga
hållas , och der Utskottet
med Riksens
Ständers rätt besluter,
förhålles med
omröstningen på sätt
i 53 §. här ne
danföre
stadgas; börande
i sådana fall,
uti sistnämnde Utskott,
två tredjedelar
af hvarje Stånds
Ledamöter vara närvarande.
tet redan vunnen,
bör den afladda sedeln
genast förstöras.
Inom BancoUtskottet
skola, i de
mål der Utskottet
med Riksens Ständers
rätt besluter,
två tredjedelar af
hvarje Stånds Ledamöter
vara närvarande.
Alternativ,
Alla omröstningar
i Utskotten ske
Ståndsvis. Äska en
eller flere Ledamöter,
att votering må
med slutna sedlar
anställas, bör sådant
ej förvägras. Stadna
dervid Två Stånd
emot Två, skola de
särskilda meningarne
såsom alternativer i
56 Constitutions• Utskottets hetänkanden.
förslaget intagas.
Gälle och detta stadgande
för BancoU
ts kottet i underställnings
- ft agor ;
men i de mål, som
böra hemliga hållas,
och der detta Utskott
med Riksens
Ständers rätt besluter
, skall, äfvensom
uti alla inom Constitutions
- Utskottet
förekommande mål,
förhållas med om
.
. • o
röstningen pu satt
i 53 §. här nedanföre
stadgas : Bärandes
i ofvanupptagna
särskildta fall,
uti Banco■ Utskottet
Två Tredjedelar af
hvarje Stånds Ledamö
ter vara tillstädes.
Se Bihanget, 5 Ban->
det, sid. 33 och 120.
Riddershapets oell
Addin Protocoll den 21
April 1318, II. lid. 104»
d. 27 April, II. »id. 536;
d. 30 April, II lidi 556
Constitutions-Utskottets betänkanden. 39
-566; d. 27 Maji, II.
*id. 490—499; d. 5 Junii,
I. sid. 141, och den 11
Junii
Preste-ståndets
Pro»
tocoll d. 25 April, d. 6
och 22 Junii lQui, sid.
156, 4 Bandet, sid. 398,
5 Bandet och sid. 106 ,
6 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 18 och 23 April,
sid. 1854 *961 , samt d.
5 och 8 Junii, sid. 2899»
5 “3-
Bonde-Ståndets Dito
d. 18 April, sid. 278. 4
Bandet, samt d. 5Junii,
*id. 307, 5 Bandet.
$. 44.
3. Puncten.
. . Vill Utskottet återlemna
något från
ett eller flere Riksstånd
till detsamma
remitteradt mål, såsom
till dess befattning
ej börande, åligge
Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande,
med deruti an
-
.. Vill Utskottet återlemna
något från ett
eller flera Riks-Stånd
remitteradt mål, såsom
till dess befattning
ej hörande , åligge
Utskottet, att
sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande,
med deruti anförda
skäl, till samtliga
4o Constitutions-Utskottets betänkande.
förde skäl, till det
eller de Ständ, som
remitterat; hvarefter
samtlige Ständen, efter
erhällen cornmunication
, böra
skyn dsamt yttra sig,
under hvilket Utskott
de anse målet
höra.
§-
De allmänna beslut,
som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riksstånd,
beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfrige
Stånden genom Ut
-
Riks Stånden, hvilka
derefter böra skyndsamt
yttra sig , under
hvilket Utskott
de anse målet höra.
Se Bihanget, 3 Bandet
sid. 46.
RiddersUapet» ech
Adelns Protocoll d. 23
April iö'8, II sid. 149,
och d. 2 Maji, 1. sid. 10.
PresteStåndets Dito
d. 25 April 1Ö18, sid.
156, 4 Bandet.
Borgare - Ståndet»
Dito d. 21 och 23 April,
»id. 1908, 1961.
BondeSlåudets Dito
d. 21 April sid. 304, 4
Bandet.
57-
De allmänna beslut,
som ett Stånd
fattar, äfvensom hvad
ett särskildt Stånd, i
egenskap af Riksstånd
, beslutit och
annats rätt röra kan,
meddeles de öfriga
Stånden genom Ut
-
drag
drag
&on$titutians-lftskottets betänkande. 41
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, som
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfrige Stånden
anmäla, stånde det
honom fritt, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
Protocollet, hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja. Lag samma
vare, då någon Remiss
går från Riksstånd
till Utskott,
eller Utlåtande från
Utskott till Riksstånd
; kunnandes
dock ej i något fall
Utlåtande eller beslut
genom enskild
Ledamots eller minoritetens
protest eller
reservation uppehållas.
Af Protocolls-Utdragen
etc.
drag af Protocollet.
Vill Ledamot, som ,
ej i Ståndets fattade
beslut instämt, sin
särskildta tanke hos
de öfriga Stånden
anmäla , stånde det
honom fritt, genom
särskildt Memorial
eller Dictamen till
Protocollet , hvilket
må Ståndets beslut
åtfölja. Lag samma
vare då någon Remiss
går från Riksstånd
till Utskott,
•lier Utlåtande från
Utskott till Riksstånd
; kunnandes
dock ej i något fall
utlåtande eller beslut
genom enskild
Ledamots eller minoritetens
protest
eller reservation uppehållas.
Vti sådana
anmcirkningsfrågor,
som enligt
29 §. kunna af Vt
f
6.
ttikmg tid R, S, Prat, fydje Sami.
Constitutions- Utskottets betänkandeti.
skott väckas, må Ledamots
särskildta
tanka åtfölja Remissen
tiliConstitutionsXJtskottet,
utan att
i Stånden upplä as.
Af Piatocoils Utdragen
etc.
Se Bibanget, 5 Bandet,
sid 2.6.
RiddersUapets och
Adelns Protocoll d. 7
April 18:8, I. sid. £87»
och den 11 April , I sid.
533
Preste ståndets Protocoll
d 7 April i8*0»
Sid. 46s, 3 Bandet.
Borgare StSndets
Dito H. 4 o^h 8 April,
sid. 1591, 1690
Bondeståndets Dito
d 4 April sid. 88- 4
Bandet.
Rörande föreskriften om en VoteiingsSedels
afläggande.
Regerings-Formen.
§• S7-
Denne Riksens Denne Riksens
Olinders Justitia?- Ständers Justities
-
Constitutions Utskottets betänkanAen, 45
Ombudsman väljfs
af Riksens Stan er
genom Tolf af hvar
je Ständ färsk ildt
för 1 i JI fal let nämnde
Electorer, hvilke till
detta vals förrättande
sammanträda samma
dag, dä de af
Ständer) blifvit ut
sedde, och skiljas
ej ät, förr än valet
fulländadt är. Med
iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters
förekommande stadgar,
skola desse Electorer
samfält och
icke efter Ständ,
först medelst slutna
sedlar, hvar för sig,
uppgifva den Man,
som de linna böra
komma under omröstning.
Falla dervid
rö-terna till mer
än hälften af de röstande
Electorernes
antal pä En Man,
vare han behörigen
vald; ärp åtar rö
-
Ombudsman valjes
af Riksens Ständer
genom Tolf af hvar»
je Ständ särskildt för
tillfället nämnda Electorer,
hvilke till
detta vals förrättande
sammanträda samma
dag, dä de af
Stånden blifvit utsedde,
och skiljas ej
ät, förr än valet
fulländadt är. Desse
Electorer skola
samfält och icke efter
Ständ, först medelst
slutna Sedlar,
hval för sjw uppgifva
den Man, som
de finna böra komma
under omröstning.
Falla dervid
rösterne till mer än
hälften af de röstande
Elertoreinss antal
pä En Man, vare
han behörigen vald.
Äro åter lösterne så
delade emellan flera,
att en sådan full
pluralitet för någon
44 Cvnstitucions-Utshottéts belänkand*.
sterna så delade emellan
flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes ny
votering med slutna
sedlar till antagande
af den, som de flesta
rösterna erhållit,
eller, om han icke
antages, ,af den, som
näst efter honom utaf
de fleste Electoäerne
blifvit kallad, och
så vidare. InträfFar
den händelsen etc,
icke eger rum, anställes
, med iakttagande
af hvad 6g
§. om lika rösters
förekommande stadgar
, ny voteringmed
slutna sedlar, till
antagande af den,
som de flesta rösterna
erhållit, eller,
om han icke antages
af den, som näst
honom blifvit af de
fleste Electorerne
kallad, och så vidare.
InträfFar den
händelsen etc.
Riksdags-Ordningen.
f. 61,
Då val till Konung
eller Thronföljare
skall förrättas,
egeRiksens Ständer,
att i deras särskilta
Plena, genom
allmän omröstning
välja till en Nämnd
. . . Ledamöter af
Då val till Konung
eller Thronföljare
skall förrättas,
egeRiksens Ständer
att i deras särskilta
Plena, genom
allmän omröstning ,
välja till en Nämnd
. . . Ledamöter af
Constitutions-Vtskottets betänkandcn. 45
Nämnden må ej uteslutas
från utöfningen
af deras Riksdagsmanna
- rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen efter
den då valet i
Stånden förrättadt
är, och slciljes ej åt
förr, än de flesta rösterne
om En person
sig förenat. Omröstningenibland
Nämnden
skall ske per
Capita och med slutna
sedlar, enligt det
voterings-sätt, som
uti 53 §. är föreskrifva.
Hvar och
en af Nämnden uppgifve
ibland dem af
Stånden föreslagne,
den han anser böra
utköras. Falla dervid
rösterna till mer
än hälften af de röstandes
antal på En
Man, vare han behörigen
vald. Äro
åter rösterne så dalade,
att en sådan
Nämnden må ej uteslutas
från utöfningen
af deras Riksdagsmanna
- rätt i
Stånden; men träde
tillsamman dagen efter
den, då valet i
Stånden förrättadt
ar, och skiljes ej åt
förr än de fleste rösterne
om en person
sig förenat. Omröstningen
ibland
Nämnden skall ske
per Capita och med
slutna sedlar. Hvar
och en af Nämnden
uppgifve, ibland dem
af Stånden föreslagna,
den han anser
böra utköras. Falla
dervid rösterne, till
mer än hälften af
de röstandes antal,
på En Man, vare han
behörigen vald. Äro
åter rösterne så
delade, att en sådan
full pluralitet icke
eger rum, anställes,
enligt det i 53 §.
46 Constitutions Utskottets betäkanaen.
full pluralitet icke
eger mm anstalles
ny rotering lill antagande
af den, som
fleste rösterne erhållit,
och, om han
ej anfages, af flen
om hvilken näst efter
honom de fläste
af Nämnden sig förenat.
Inträffar din
händelsen etc.
beskrifva voteringssatt,
.ny omröstning
till antagande al flen,
soln flesta rösterna
erhållit, och, otti han
ej anta<:e«, af den,
om hvilken näst efter
honom de fläste
af Nämnden sig förenat.
Inträffar den
händelsen etc.
§• 62.
Skola Riksens
Ständer tillsätta Förmyndare
för en ornyndig
Konung,
sammanträde de, sist
dagen efter den, då
Riksdagen å RilcsSalen
öppnad blifvit,
och utvälje genom
allmän omröstningi
deras särskildta
Plena, till en
Nämnd, Sexton Personer
, för hvarje
Skola Riksens
Ständer tillsätta Förmyndare
för en omyndig
Konung,
sammanträde de sist
dagen efter den, då
Riksdagen å Riks*
Salen öppnad blifvit,
och utval i , genom
allmän omröstning,
i deras särskildta Plena,
till pn Nämnd ,
Sexton Personer för
hvarje Stånd, hvilka
Constitutions-Uskotteis betänhanden. 47
Ständ, som, på satt
uti 55 Och 61 §. §.
stadgas, rosie per
Capita , och icke
Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet bestämde
Förmyndare,
hvilka skola vara
antingen En, Tre
eller Fem. Hvarje
Ledamot af Nämnden
uppteckne å en
sluten Wal-lista de
Män, som han anser,
förtroendet värdige,
och så mångå, att
de med En Person
öfverstiga det af
Ständerne ut3atte antalet.
Af dem, som
dervid kommit i ätanka,
ställes först
den sorn Hesta rösterna
erhållit under
ry omröstning, då
Nämndens pluralitet
gifve Utslaget
På samma sätt förfares
ut. m.
röste per capita, och
icke Ståndsvis, om
de af Plena till antalet
bestämda Förmyndare,
som skola
vara amingen En ,
Tre eller Fern.
Hvarje Ledamot af
Nämnden uppteckne
å en sluten Val-lista
de Män, deni han
anser förtroendet
värdige, och så
mångå, att de med
en Person öfverstiga
det af Ständerna utsatta
antal. Af dem,
som dervid kommit
i åtanka, ställes, på
sätt i 53 §. stadgas,
först den sorn 11 sta
rösterna erhållit, under
ny omröstning,
då Nämndens pluralitet
gifve Utslaget.
På samma sätt för
fares m. m.
48 Canstitutions-Utskottcs betcinkanden,
§• 65.
I 3. Puncten.
. . . Denne Riksens
Ständers JustitiasOmbudsman
. . och
skiljes ej åt förr än
valet fulländadt är.
Med iakttagande af
hvad 69 §. RegeringsFormen
om lika rösters
förekommande
stadgar, skola desse
Electorer samfält
och icke efter Stånd
först medelst slutna
sedlar, hvar för sig
uppgifva den Man
som de anse böra
komma under omröstning.
Falla dervid
röserna till mer
än hälften af de röstande
Electorernes
antal på en Man,
vare han behörigen
vald. Äro åter rötterna
så delade e
,
mellan
. . . Denne Riksens
Ständers Justitieombudsman
. . och
skiljes ej åt förr än
valet fulländadt är.
Desse Electorer skola
samfält, och icke
efter Stånd, först
medelst slutna sedlar,
hvar för sig
uppgifva den Man,
som de anse böra
komma under omröstning.
Falla dervid
rösterne, till
mer än hälften af
de röstande Electorernes
antal, på En
Man, vare han behörigen
vald. Äro
rösterne så delade
emellan flera, att en
sådan frill pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes, med
iakt*
Constftutions-Utskottets betänkande. 49
mellan flere, att en
sådan full pluralitet
för någon icke eger
rum, anställes ny
votering med slutna
sedlar, till antagande
af den, som de
flesta rössrerna erhållit
etc.
iakttagande af hvad
53 §. om lika rösters
förekommande
stadgar, ny votering
med slutna sedlar,
till antagande
af den som de flesta
rösterna erhållit etc.
§. 65.
I 2. Puncten.
Till Tryckfrihetens
vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag förordna
Sex för kunskaper
och lärdom
kände män, jemte
JustitiaeOmbudsmannen,
sorn bland dem
före ordet. Desse
Committerade , af
hvilka Två, utom Justities
- Ombudsmannen,
skola vara Lagfarne,
väljas af Riksens
Ständer, genom
Sex af hvarje Stånd
Till Tryckfrihetens
vård skola
Riksens Ständer vid
hvarje Riksdag förordna
Sex, för kunskaper
och lärdom
kände , män, jemte
Jnstititas - Ombudsmannen,
som biand
dem före ordet,
Desse Committerade,
af hvilka Två, utom
Justitias - Ombudsmannen,
skola vara
Lagfarne, väljas af
Riksens Ständer, genom
Sex af hvarje
Bihang till R. S. Fröt. $:dje Sami.
50 ConStitutions-Vtshottets betänkanden.
dertill utsedde Eleo
torer, som , enligt
det i 53 och 61 §. §.
föreskrifne sätt, röste
samfält och icke
Ståndsvis. Afgår emellan
Riksdagarne
någon etc
-
Stånd dertill utsedde
Electorer, }ivilke,
enligt det i 61, 62
och 63 §• §• föreskrifna
sätt, röste
samfält och icke
Ståndsvis. Afgår emellan
Riksdagarne
någon etc.
Se Hillänget, 3 Bandet,
sid. 57.
Ridderskapets och
Ådelns Protocoll d. 2
Maji lflig, I. sid. 4,
och den 4 Maj, I. sid. 8g.
Preste-ståndets Protocoll
d. 4 Maji i8iö>
sid. 277, 4 Bandet.
Borgare - Ståndets
Dito d. 13 Maji, sid.
2449.
BondeStåudets Dito
d. 30 April sid.
4 Bandet.
Angående åtskilliga Riksdags-Ordningens
§.§:ers fördelning i numererade moment.
§. 11.
Med de i andra 1:0 Med de i
§• . . . Hof-Rätterne andra §. . , . för
underrätta. Bonde-Ståndet.
Constitutions Utskottets betänkanden» 51
2:0 Om tiden
för de . . . HofRätterne
underrätta.
$* 14.
Hufvudstaden
Stockholm . . . Fullmagt
från annan
Stad.
§.
Uti Riksdags*
manna-valen .
uppbäras och redo.
visas.
1:0 Hufvudsta*
den Stockholm . . .
årliga utskylder.
2:0 De öfrige
Rikets . , . brukande
Bergsmän.
3:0 Valen skola
ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg
ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen mä
för Städerne . . .
från annan Stad.
17-
1:0 Uti Riksdagsmanna
valen . . .
sjelf föra Frotocol*
let.
2:0 Vid alla
Riksdagsmanna - val
. . . uppbäras och
redovisas.
52 Cwstitutions-Utskottets betänkande.
§• 23-
Samma dag, då
, . . sira Talmän.
Landt-Marskalk
och Talmän . . . till
lif och själ!
De i denna Ed
. . . Talmans ställen
företräda.
1:0 Samma dag,
då. . . sina Talmän.
2:0 Landt Marskalk
och Talmän
. . . till lif och själ!
5:0 De i denna
Ed . . . Talmans
ställen företräda.
§. 24.
Uti hvart Stånd
.. . derom förordne.
Bonde-Ståndet*
Secreterare . . . till
lif och själ!
1:0 Uti hvart
Stånd . . . derom
förordne.
2:0 Bonde-Ståndets
Secreterare . . .
till lif och själ !
§. 27.
Propositionen,
angående . . . till
eller afstyrkande,
1:0 Propositionen,
angående . . .
å Riks-Salen hållas.
2:0 Propositioner
rörande . . . till eller
afstyrkande.
§• 29.
Constitutions- 10 Constitu
Utskottet,
somutgö» tions-Utskottet, som
Constitutions-XJtshottets betänhanden.
res ... i deras stal- utgöres . . . enligt
le derom besluta» Tryckfrihets - Lagen
ansvara.
2 o Constitutions-
Utskottet ålig.
ge . . . pröfning
underställas.
3:0 Då hos
Riks-Stånden ... i
deras ställe derom
besluta.
§•
Stats - Utskottet
som skall . . . bör
utgöras.
I händelse . . ,
kunna förrättas.
§•
Eevillnings- Utskottet
. . . Plena
underställas.
Yppar sig den
. . . ofvan föreskrifvet
är.
30.
1:0 Stats Utskottet,
som skall . . •
böra fyllas.
2:0 Detta Utskott
. . . bör utgöras.
3:0 I händelse
. . . kunna förrättas.
31.
1:0 Bevillningsutskottet
. . . Flena
underställas.
2:0 Yppar sig
den . .. ofvan föreskrifvet
är.
*j/i Constitutioris«Utskottets betäkanäcn.
§• 33*
Lag - Utskottet
, , . utom KrigsStaten.
Justitiae-Ombudsmannens
. . . denna
Berättelse förvises.
1:0 Lag-Utskottet
. . . utom KrigsStaten.
20 Justitias-Ombudsmannens
. .
denna b erättelss förvises.
§• 34-
Allmänna
svärs . . . bör
göras.
Be
af
-
1:0
Besvärs ,
gadt.
Allmänna
. är stad
-
öro Vilja
sens Ständer
bör afgöras.
Rik
-
§• 3®r
Utom förenämnde
.. . förfalle frågan.
l.o Utom förenämnda
. . . Konungens
yttranden.
2:0 Stånden kunna
.. . besvär och
angelägenheter.
5:0 Skulle Riksens
Ständer . . .
Constitutions - Utskottet.
Constitutions-Uskottets betänkanäen. 55
$.
Alla Riksens
Ständers . . . omedelbarligen
öfverlemnas.
§-
Konungens Propositioner
. . . frågan
bör förvisas.
$.
Hvar och en
allmän fråga , . .
till expedition be
-
4'o Blifva göromålen
. . . för
falle
frågan.
37-
i‘o Alla Riksens
Ständers . . . till
Ståndens Plena inkomma.
2:0 Intet Utskott
. . . omedelbarligen
öfverlemr
nas.
44.
1:0 Konungens
Propositioner . . .
betänkandens afgifvande.
2:0 Hvarje Riksstånd
. . . härom
meddelas.
3 o Vill Utskott
... frågan bör förvisas.
49*
1:0 Hvar och
en allmän fråga .. ,
ovägerligen fattas.
56 Constitutions-Utskottcs betänkanden.
$-
De allmänna
beslut ., . högt uppläsas.
§.
Till följe af Regerings-Formens
. . .
»kulle med döden
afgå.
2:0 Då saken
. . Acter och
Handlingar.
3.0 Aterförviser
. . . till expedition
betagas.
57-
1:0 De allmänna
beslut . . . uppehållas.
2:0 Af Protocolls-Utdragen
. . .
högt uppläsas.
63.
i;o Till följd
af Regerings - Formens
. . . behörigen
fullgöra.
2:0 Denne Riksens
Ständers . . .
dertill åter väljas.
3:0 JustitiasOmbudsmannen
. . .
Justitiae Canceller.
4:0 Electorerne
böra . . . skulle
med döden afgå.
§. 70.
Constitutions- Utskottets betänkande. 57
§• 70*
Till fullmägtige 10 Till Full
.
. . Riksdagsmän niägtige . . . skyndtillägga.
samt föranstalta.
2:0. Fullmägtige
och Revisorer . . .
Riksdagsmän tillägga.
Se Bihanget, 3 Bandet,
aid. 52.
Ridderskapets och
Adeln* Protocoll d. 27
April 1818, II. *id. 369,
och den 4 Maj, I. *id. 85-
Preste-ståndet» Protocoll
d. 30 April 1818*
sid. 2,35, 4 Bandet.
Borgare - StSndet*
Dito d. 25 och 27 April,
sid 2000, 2080.
BondeStåndeta Dito
25 April sid. 350, 4
Bandet.
Frågan om en Förbättrad National-Representation
för de Trenne Ofrälse Stånden.
Riksdags-Ordningen,
$. xi.
Med de i andra Med de i andra
§.... med all skynd- §. ... med all skynd»
Bihang till H. S. Prot. §:dje Sami. 0.
58 Constitutions- TJtskottes betänkanden.
samhet verkställas;
tillhörande det Dom*
Capitlen att för Presterskapet,
Hufvudstadens
Magistrat ,
att för dervarande
Borgerskapet samt
Landshöfdingarne
hvar i sitt Län. att
för de öfrige Stadernes
Borgerskap
och Menige Allmogen
om sådane Walförxättningar,
S Ämbetes
v.ägnar, föranstalta,
etc.
§.
Jemte Ärke-Biskopen,
Biskoparne
Pastor Primarius i
Stockholm, hvilke
af Konungen till
Riksdagen kallas,
välje hvarje Stift,
på sätt dess Prester.
samhet versktällasj
tillhörandes det
Dom-Capitlen att
för Presterskapet,
Academierna att för
deras Deputerade,
Hufvudstadens Magistrat
att för dervarande
Borgerskapet,
Bergscollegium
att för Bruks-Ägare
och Bergs-Manufacturister,
samt Landshöfdingarne,
hvar i
sitt Län, att för Stä»
dernes Borgerskap
och menige Allmogen
om sådane Valförrättningar,
å Ämbetes
vägnar, föranstalta
etc.
13-
Hvarje Stift
välje, i den ordning
hvarom dess Presterskap
inom sig öfver
enskommer, följande
antal Riksdags
- Fullmägtige
bland Kyrkoherdar:
Constitutions-Utskottets betänkanden. 59
skap, inom sjg öfverenskommer,
följande
antal Fullmägtige,
nemligen: Upsala
Stift Fem ,
Stockholms Stad
Två, Linköpings
Stift Fem, Skara Fyra,
Stregnäs Fyra,
Westerås Fem,Wexiö
Tre, Lunds Fyra,
Götheborgs Tre, Calmare
Två, Carlstads
Två, Hernösands Tre
och Gottlands Två.
Comministrarne uti
hvarje Stift, äfvensom
Comministrarne
i Stockholm, vare
berättigade, om de
det åstunda, att, inom
sig, välja En
Fullmägtig.
Upsala Stift Fem f
Stockholms Stad
Tre, Linköpings
Stift Fem, Skara
Fyra , Strengnäs
Fyra, Westerås Fem,
Wexiö 7 re, Lunds
Fyra, Götheborgs
1 re, Cahnare 2vå
Carlstads Två, Hernösands
Tre och
Gottlands Två. Arke-Biskopen
vare,
såsom Preste-Ståndets
Talman, till
Riksdagen sjelf kallad.
Biskoparne,
Pastor- Primarius i
Stockholm och jemväl
Gymnasii-Lectorer,
antingen desse
innehafva Prebenden
eller ej, och
äro Prcstvigde eller
Lekmän, må till
Riksdagsmän kumia
väljas, på det sätt,
att de inbegripas
under det här ofvan
bestämda antal Kyrkoherdar
från Stif
-
6o Constitutions-Utskottets betänkande.
ten. Cenni ninis tr nrne
i hvarje Stift äfvensom
de i Stockholm,
vare berättigade,
Om de det ästunda,
att inom sig
välja en Fullmägtig.
Universiteten i
Upsala oeh Lund
ege att till Riksdagsmän
i PresteStåndet
utse, hvar«
dera Tvänne Professorer
från de
Werldsliga Faculteteterna.
Likaledes
må af We tt enskap sAkademien,
Ivänr.e
Of reise Civile Ledamöter
väljas till
Lullmdgtige inämnda
Stånd; dockutan
rätt till Riksdagsmanna-underhåll.
$• 14*
Tillägg vid slutet.
*
6:0 Bergs- Bruken,
hvarunder in
-
Constitutions- Uskottets betänkanden. 61
nebegripas alla de
Inrättningar till de
första förädlingarna
af Miner al-Rikets
Producter, ege
ock, jemte de af
Bergs - Collegium
privilegierade Jernocli
Koppar-Manufacturer,
att inom
sig till BorgareStåndet
utse Fullmägtige,
sam ej till
annat Riks-Stånd
höra, och hvarvid
ingen må välja, om
han ej valbar är.
JValen skola ske inför
Bergscollegium,
å den dag, som allmänligen
kungöres,
samt rösterna, personligen
eller genom
ombud, men alltid
med förseglade eller
slutna sedlar ofgifne,
sålunda beräknas,
att privilegierad
gående tillverkning
af Ett hundrade
Skeppund Stångi
Constitutions• Utskottets betäknnden.
jern eller ett deremotsvarnndc
värde
i production af annan
Bergsbruhs-röreise,
leinnar Egaren
En Val-röst,
och att sedermera
Tvåhundrade Trettio
röster utgöra en
FullmägtigBärandes
härvid i öfrigt
iakttagas, att ros terne
afgifvas på så
många personer,
sorn, ef ter förenämnde
grunder; af
Bergs-Colle gium i
Kungörelsen blifvit
utsatte, att, der Bruk
eller annan BergsBruks-Inrättning
eges
af Bolag, hvarje
förut icke representerad
Bolagsman
röstar efter sin andel,
hvilken, före
Biskdags - kallelsen,
skall inför Collegium
vara uppgifven
och styrkt.
7:0 Andre Ofräl
-
Constitutions Utskottets betänkanäen, 63
§.
Allmogen i
hvart Härad välje,
efter Hemmantalet,
till Riksdagsman af
Bonde-Ständet, den,
inom Häradet boende
och besutten,
Krono-, Krono-Skatte-
eller Frälseskatte
- Hemmansegare,
hvilken icke
tillförene hört till
annat Riks Ständ, eller
någon ordinarie
beställning i Rikets
tjenst innehaft. Vil
-
se Manufacturister
och Bruks- Idkare på
Landet vare berättigade
att förena sig
med närmaste Stad,
för att der, i man
af erläggande Stadzafgifter,
deltaga i
Riks da gsmanna-valen,
och jemväl sjelfve
kunna till Fullmägtige
för Staden
väljas.
i5*
Samtlige inom
hvarje Härad boende,
besutne Egare af
Krono-, Krono-Skatte-
och Frälse-Skatte
Hemman väljer
inom sig, efter Hemmantalet,
en Riksdagsman
för BondeStåndet,
hvilken ej
till något annat
Stånd hörer, eller
någon beställning i
Rikets tjenst innehafver.
Ingen ma
i valet deltaga, sorn
64 Constitutions- Utskottets b e.t änkan den.
ja flere Härad förena
sig om en Fullmägtig,
vare sådant
dem obetaget.
sjelf cj väljas kan.
Vilja flera Härad
förena sig om en
Fullmägtig, vare sä
dant dem
obetaget.
$• 17-
Sista Puncten.
. . Dessa medel
skola för BorgareStåndet
af Magistraterne
och för Bonde-Ståndet
af KronoFogdarne,
utan särskildt
arfvode utan
särskilt arfvode uppbäras
och redovisas.
. . . Dessa medel
skola för BorgareStåndet
af Magistraterne
och, hvad
särskildt beträffar
Brukens och BergsManufäctur
ernns
Fullmägtige, af
Bergs - Fogdarne,
samt för BondeStåndet
af Krono-Fogdarne,
utan särskildt
arfvode uppbäras och
redovisas.
§. 91.
Sista Punkten.
. . . öfversända. . . . öfversända.
Klagomål öfver Riks- Öfver de val till
dags. Riksdags
-
Constitutions-Utskottets betänkande. 65
dagsmanna-val för
Preste-Ståndet ingifves
till Consistorierne,
och följes dervid
i öfrigt lika ordning
och enahanda grun*
der, som här ofvan*
före linnas utstakade.
dagsmän för Borgare-
Ståndet, som
enligt 14 §• in ör
Bergs - Collegium
förrättas, må Besvär
hos Konungen anföras
inom den för
dylika besvär, i allmänhet
stadgade tid.
Klagomål öfver Riksdagsmannaval
af
Preste-Ståndet för
Stiften ingifves till
Consistorierne, samt
för Universiteten
och IVetenskaps- dcademien
till Konungen,
och följes
dervid i öfrigt lika
ordning och enahanda
grunder, som här
ofvanföre finnas utstakade.
§. 22.
Förra Puncten.
Fnllmagternabö- Fullmagterna
ra, för att vara gäl- böra för att vara
£ihmn- till R. S, Prot. %-dje Smtih j.
66 Constitutions- Utskottets betänhanden.
lande, lyda sålunda:
. . . efter föregånget
ordentligt val
N. N. (för PresteStåndet
ifrån N. N.
Stift, (för BorgareStåndet
ifrån N. N.
Stad) för BondeStåndet
etc.
gällande, lyda sålunda:
• . • efter föregånget
ordentligt
val N. N. (för Preste-Ståndet
ifrån N.
N. Stift eller Akademi').
(för Borgare-Ståndet
ifrån N.
N. Stad eller af
Bruks-Egare och
Ber gs-Manufac turister),
för BondeStåndet
etc.
Sednare
Fullmagterna underskrifvas:
för Preste-Ståndet
af Biskop
och Consistorium;
f^r Borgare-Ståndet
af Stadens Magistrat
och äldste, och, hvad
Falu-Bergslag särskilt
beträffar, af
Grufve-Bätten och
Bergslagens Deputerade
samt för Bonde-Ståndet
af Valförrättaren;
börande
tillika etc,
Puncten.
Fullm agterne
nnderskrifvas : Preste-
Ståndets,för Stiften
och Universiteten,
af vederbörande
Consistorier, och för
Wetenskaps- Akademien,
af dess Prceses;
Borgare - Ståndets,
för Städerna, af
Magistraten och
Äldste, för Bruken
och Bergs-Manufartur
erna, af Bergscollegium,
och för
Constitutions-UshoUets betänhanden. 67
Falu - Bergslag af
GruFve-Rätten och
och Bergslagets Depu
erade, samt Bonde-Ståndets
af Valförrättaren;
hörandes
tillika etc.
Se Bihanget, 3 Bandet,
tid 67, 130 och 135.
Ridderskapett och
Adelns Protocoll d. £5
Maj löifli II* »id. 121,
d. £7 Maj, II sid. 368
— 595» d. 15 Junii, II.
tid. 4, d. 18 Junii, II.
sid. 147—171, d, 22 Jhnii,
II. sid. 348» 9fih d.
25 Junii, II. sid, '455*
Preste-ståndets Protocoll
d. 29 Maj. samt
d. 16 och 22 Junii iflig,
tid, 229, 5 Bandet, samt
äid. 70 och 159, 6 Bandet.
Borgare • Ståndets
Dito d. ai, 25 och 29
Maj, sid. 2511, 2588,
*652, samt d. g, 15, 16,
so och 22 Junii, sid.
3125, 3224, 3238, 3301,
33°5*
BondeStåudets Dito
d. 25iMaj, sid. 139, 5
Bandet, samt den 15 och
20 Junii, »id, 55,* »59, 6
Bandet.
68 Cons titulions-Ut skot tets betänkande.
Ankom d. 28 April 1825
Utlåtande till Hederv. Bonde-Ståndet, rörande
en af Ståndets flesta Ledamöter
äskad, men af Talmannen vägrad
Proposition.
Sedan, vid återföredragning af Riksens
Högloiliga Ständers StatsUtskotts utlåtande,
öfver Hedervärda Bondeståndets Anmärkningar
mot samma Utskotts, redan af
Tre Riksstånd gillade, Betänkande om Talemännens
representations kostnad, Bondeståndets
fleste Ledamöter yrkat att con,
trao^positionen, eller den på afslag, måtte
tillika ställas på frågans öfverlemnande
åt förstärkta StatsUtskottet, till afgörande
medelst samfält omröstning, men Ståndets
Taleman, under åberopande af RegeringsFormens
69 och Riksdagsordningen 49
§. vägrat den äskade propositionen
och förklarat öfverläggningen hvilande,
så har, jemlikt 55 /. i sistnämnda Grundlag,
målet blifvit, genom i går ankommet
ProtocollsUtdrag, af den 17 dennes, till
ConstitutionsUtskottet förvist, med anmodan,
att inom åtta dagar efterj usteringen,
afgifva motiveradt och bestämdt yttrande
öfver frågans stridighet eller enlighet med
Grundlagen.
Constitutions Utskottets betänkanden 6g
Härä får Utskottet till vördsamt svar
meddela, att, då 71 JT. Regeringsformen,
från hvars innehåll Bondeståndets Pluralitet
velat hemta stöd för sitt påstående,
blott omförmäler de af BevillningsUtskottet
uppgifna Allmänna grunder, sättet af
deras tillämpning, bevillningens reparation
och hvarje Stånds deltagande i den fast*
stälda totalsumman, men deremot närvarande
af StatsUtskottet handlaggda mål
egentligen angår ett tillfälligt anslag af de
för Allmänna och gemensamma behof disponibla
Statsmedel, Constitutions Utskottet,
med ytterligare anledning af sista Momentet
i RiksdagsOrdningens 49 JS-> funnit den
af Bondeståndet yrkade hänvisning till
förstärkta StatsUtskottet icke med Grundlagarnas
bokstafliga lydelse öfverensstämma,
och följaktligen Talemannens vägran
af propositionen, sådan denna begärts, innefatta
en rätt tolkning af samma ordalydelse.
Stockholm den 24 April 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rik•
sens Högloft. Ständers Constitutions
Utskott den 24 April 1823.
S. D. Förehades 3 nyo BondeStåndets i
gSr ankomna och på bordet lagda Protocolh
Utdrag för den 17 dennes. . . .
yo Censtitutions• Utskottas betänkandon.
Bancofullmägtigen, Anders Danielsson,
som tillkännagaf att han hindrad af andra
göromål, ej varit tillstädes vid BondeStån»
dets öfverläggning och beslutets fattande,
uppläste och aflemnade ett så lydande
skriftligt anförande.
"Uti den till Höglofl. Ytskottet remitterade
fråga, huruvida BondeStåndets
Taleman rätteligen vägrat proposition till
afslag å Höglofl. StatsUtskottets betänkande,
angående Talemans tafHarnes eller
de så kallade Representations penningarnes
återinförande, har jag funnit mig böra
anmärka, att förfarandet i denna fråga icke
öfverensstämmer med föreskriften uti 69
§. af Regeringsformen, hvarest stadgas, att
när betänkligheter uppstå uti något af
RiksStånden, mot antagande af hvad StatsUtskottet
tillstyrkt, uti det som rörer Statens
reglerande eller Bevillningens hela
belopp, samt de skäl blifvit hos Ståndet
anförde och StatsULskottet meddelte, på
hvilka sådane betänkligheter sig stödja,
men StatsUtskottet anser sig icke kunna
afvika ifrån dess redan afgifne yttrande
eller instämma i Ståndets tankar, Utskottet
då skulle nämna Deputerade, som i
Ståndet, der betänkligheterna uppkommit
företräda och närmare upplysa förhållandet,
samt att om något Stånd ändock förblifyer
vid den Rening det förut fattat,
Constitutions-TJtsliOttets bctänkanden. 71
saken då först skall afgöras efter .Tre
Stånds beslut.”
”Här har en sådan händelse inträfFat.
Frågan angick ett nytt Statsanslag, som
skulle intagas i StatsRegleringen och öka
Bevillningens hela belopp. Betänkligheter
uppstodo hos ett af RiksStånden, att antaga
hvad Utskottet tillstyrkt. Skälen till
dessa betänkligheter anfördes och meddeltes
Utskottet, hvilket således hade bort
taga ärendet under ytterligare öfvervägan.
de, samt i fall Utskottet icke ansett sig
kunna afvika från sitt redan afgifna yttrande,
utnämna Deputerade, att hos Ståndet
företräda och närmare upplysa förhållandet.
Detta har likväl Utskottet uraktlåtit,
och endast anmält att saken var igenom
Tre Stånds beslut afgjord. Efter en sådan
återremiss som BondeStåndet gjort,
var Utskottet ovillkorligen förpligtadt att
taga ärendet i öfvervägande, utan allt hin*
der af de Tre Ståndens beslut; och dessa
Stånd kunde lika litet undandraga sig att
till ny pröfning upptaga ärendet, i fall
Utskottet ändrat sitt redan afgifna yttrande
eller instämt i BondeStåndets tankar.
Äfven i vidrigt fall skulle, sedan Utskottets
Deputerade hos BondeStåndet närmare
upplyst förhållandet, saken hafva kommit
under Ståndens ytterligare pröfning,
derest BondeStåndet vid sin mening för
-
72 Comtitutions- Utskottets betäkandcn.
blifvit; Och då först hade saken bort
afgöras efter Tre Stånds beslut,
”Jag måste således för min del ogilla
det nu anmärkta förfarandet, och anser
jag BondeStåndets fortsatta vägran, att be.
vilja den i frågavarande afgiften, ovill.
korligen hafva bort föranleda saken återre.
mitterande till StatsUtskottet, med anmodan
att laglikmätigt förfara, så att, efter
pess deputerades hörande hos det vägrande
'Ståndet, ny pröfning af ärendet hos Rikets
Höglofl. Ständer blifvit beredd och företagen.
”
Häruti instämde till alla delar Riksdagsmannen
Johannes Myrin.
Bancofullmägtigen Johan Olofsson
Longberg och Riksdagsmannen Johan Jacob
Rutberg åberopade sina, i Ståndet, anförda
och i ProtocollsUtdraget intagna tankar,
hvarvid de ej hade något att tillägga.
Utskottets öfriga Ledamöter förenade
sig, efter en stunds öfverläggning och på
gjord proposition om nedanstående utlå*
tande, mot hvilket dock förenämnde Fyr*
me lemmar af BondeStåndet i hufvudsakea
sig reserverade
Beträffande för öfrigt Bancofullmägtigen
Anders Danielssons framställning att
den i BondeStåndet uppkomna skiljaktighet
från MedSlåndens tanka, bort behandlas
-
Constitutions-XJtskottets betänkanden. 75
las enligt Regeringsformens 69 och till
och en början förhållandet af StatsUtskottet
genom Deputerade upplysas, så ansåg
ConstitutionsUtskottet sig ej kunna till
pröfning upptaga detta ämne, såsom icke
ingående i Remissens föremål.
Ex Protocollo
J. D. Valerius.
N: o 8.
Anbom d 2 Maj 1O23.
Memorial, till Riksens Ständer med för.
slag till ändring i 68 §• Riksdagsordningen.
Med öfvertygelse att Riksens Högloft.
Ständer lära inse nyttan och nödvändigheten
af tätare, emellan Riksdagarne, inträffande
Revisioner, och under förmodan
att Kongl. Maj:t, som förut alslagit Riksens
Ständers framställning, om en förlängd
Revisionstid, men vid innevarande Riksdag
i Nåder bifallit, att flera, till Statsverket
ej räknade, allmänna fonders förvalt
ning hädanefter må i ordentlig väg granskas,
skall täckas meddela Nådig Sanction
å det beslut Riksens Ständer i förevarande
ämne kunna fatta, får, i anledi ing af
gjord och gillad motion, ConstitutionsUtskottet
härhos. för grundlagsenlig be
Rihang
till R. S. Fröt. $:dje Sami. i».
74 Gomtilnitioti^-Tjtsfiotwts betänkcmdtn.
handling, vördsamlingen öfverlemna följande
förslag till ändring i 2:dra pune ten af
68 §• Riksdags-Ordningen :
’5Desse Revisorer, som skola vara Sex
af hvarje RiksStånd, böra emellan Riksdagarne
hvarje år sammanträda, för ätt granska
de sist afslutade Ars-Piäkenskaperna ,
och tage alltid Revisions-förrättningen sin
början den 15 September; Skolandes m. m.”
Stockholm den 29 April 1825.
N:o g.
Anbom den ra Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer med föreslående
af ett tillägg i 4. morn. 1 §.
Tryckfrihets. Förordningen.
Till Constitutions-Utskottethar Justitiae
Ombudsmannen m. m. Friherre Z. A.
Mannerheim inlemnat ett motiveradt förslag
till ny redaction af 4 momentet i 1
§. Tryckfrihets-Förordningen, som egentligen
åsyftar bestämmandet af vissa picescriptions-tider,
inom hvilka Hof Cancellerens
tillståndsbevis, för Dagblads eller
Periodiska Skrifters ingifvande, borde meddelas
och begagnas.
Gonstitutions«Utskottets betänkanäen. 75
Med antagande af förslaget i hufvud -  grunderna, men med vissa nödiga modificationer
af det reglementariska, får Utskottet
härigenom, för grundlagsenlig behandling,
vördsamlingen tillstyrka införandet
af ett så lydande tillägg vid slutet
af ofvannämnda, i öfrigt oförändrade moment.
' Öfver denna anmälan må Sökanden ,
genast kostnadsfritt, undfå ett Utdrag af
Hof-Cancellers Expeditionens Diarium; Börandes,
i hände se tillståndsbevis eller motiveradt
afslag icke varder utfärdadt, för
utgifvare i hufvudstaden inom fjorton och
i olterna inom Trettio dagar, från anmälningsdagen,
Sökanden uti Hof-Cancellers
Expeditionen, förete Diarii-Utdraget och
ovägerligen, äfvenledes kostnadsfritt, erhålla
påskrift derom : Hvarefter en sådan
anteckning å nämnda Utdrag skall gälla,
i bevisets ställe, till full kraft och verkan.
Om tillstånds beviset eller, i annat fall,
Diarii Utdraget icke begagnas inom Sex
månader, hvarje till Trettio dagar räknad,
från det förras utfärdande eller det sednares
påtecknande, må utgifnings rättigheten
anses hafva för den gången upphörf”
Stockholm den 2 Maj 1825.
j6 Constitutions Utsk&ttets betänkanden.
N:o 10.
Anborn d. is Maj 1823-
Memorial till Riksens Ständer, med föreslaget
upphäfvande af 3 moni. 4
Tryckfrihets-för or drängen.
Till Constitutions-Utsko£tet hafva åtskillige
Riksdagsmän, tid efter annan, inkommit
med motiverade förslag, att 8 mom.
4 §• Tryckfrihets-Förordningen, hvarigenom,
i uppenbar strid rnot 86 §. Rege
rings-Formen,
utgifvare af Dagblad och
Periodiska Skrifter ställas utom Lagen och
•
under godtycket, måtte antingen helt o^li
hållet uteslutas ellar ock i den mån hufvudsakligen
förändras, att, genast efter det
skriften blifvit af Hof-Cancelleren indragen,
målet hänskötes till behörig Domstol.
Då, efter sannolik förmodan, detta,
icke i vanlig Constitutionel ordning stifttade,
men vid en och samma Riksdag både
proponerade och antagna Lagrum, egentligen
åsyftat en provisorisk, af tillfälliga
omständigheter påkallad förfogning; då,
vidare, dagbladets eller tidskriftens egenskap
af allmänt vådlig, personligen förnärmande
eller fortsatt smädlig, lärer svårligen
kunna med någon säkerhet bestämmas,
och åtminstone blifva underkastad
skiljaktiga åsigter och omdömenj, då, andt
-
ConstitutionstUt kottets betänkanden. 77
ligen, en sådan indragningsrätt, om än utöfvad
med upplyst tålsamhet och omskränkt
af aktningen för allmänna tänkesättet,
likväl måste i följderna leda derhän,
att utgifvaren ohörd kännes skyldig
till ansvar för obevista förbrytelser och
dymedelst beröfvas icke blott en synlig,
tinder mödor och bekymmer förvärfvad
egendom, utan möjligen äfven den ännu
dyrbarare, sin medborgerliga heder, —
tvekar ej Utskottet, att, för den i 56 f.
Regeringsformen stadgade brandling af
grun dlags-frågor, vördsamlingen tillstyrka
det ofvanberörda 8 morn. i 4 §• Tryckfrihets-lörordningen
måtte aldeles uppliäfvas
och uteslutas : i sammanhang hvarmed
jemväl numereringen af de följande
momenten i denna §. komma att rättas.
Stockholm den 2 Maj 1823.
Utdrag af Frotocollet, hullet uti R. H. S.
Constitutions-Ulskott den 3 Maji**.823.
S. D. Herr Professorn Doctor Thyselius
uppläste och ingaf ett så lydande
skriftligt anförande:
”Enligt det beslut Riksens Högl.
Ständers ConstitulionsUtskotts Pluralitet
78 Constitubions- Utskottets betänkandcn.
fattat, att, i anledning af Herr Dalmans
och Heres motioner, föreslå, icke förändri
ngar uti, inen uteslutandet af Tryckfrihets
Lagens stadgande i 4 §• 8 morn.,
reserverade jag nun särskilda tanka, och
utbeder mig, att den mätte, genom ProtocollsUtdrag,
Höglofl. Utskottets betänkande
åtfölja."
“Den af Molionairen yttrade och af
af flera det Höglofl. Utskottets Ledamöter
understödda mening, att ett Tidningsblad
och medgifven rätt till dess ingifvande
borde anses såsom all annan 1 idningsskrifvarens
välfångna.egendom, som utan föregående
ransakning och dom icke må honom
afhändas, kan jag icke oinskränkt
biträda. Mig synes fast heldre, att enär
han icke annorlunda, än under vissa, i
Lag föreskrifna och af honom både kända
Och antagna vilkor, erhållit rättigheten
till utgifvandet af en Tidning, han i sjelfva
verket frånträdt rättigheten, i samma
stund ian bröt vilkoren."
“Om, såsom jag lior vara, om betryggandet
af fri yttrande-rätt, måste jag äfven
för bibehållandet deraf önska sjelfsvåldets
lagliga inskränkning. Behofvet
häraf kändes mera lifligt vid det Riksmöte,
då förenämnda moment, om icke så
aldeles med iakttagande af lagliga förmer,
dock efter Konungs och Ständers
Ccnstituiions-TJtshottels betänkanden. 79
gemensamma beslut, tillädes Tryckfrihets.
Lagen. Detta stadgande har kraftigt verkat
till sitt ändamål, så att vi nu känna
mindre vådan af Tryckfrihetens missbruk,
än tvånget af sjelfva Lagbanden. — Gerna
medgifver jag alt dessa kunna och böra
i så måtto lossas, att hvad godtyckligt
är måtte undanrödjas, och för yttranderättens
frihet inför Thronen höras ett
lagligt försvar, likaväl och vid samma tid,
som, enligt sin Ämbetspligt, HofCancelleren
talar för ordning och allmän säkerhet.
— Men är det väl rådligt, att gå från
ytterlighet till ytterlighet och, med upphäfvande
af fattade beslut, sönderslita
sjelfva Lagbanden, dem vi, efter ett och
annat år, torde finna oss nödsakade att
återknyta ? Jag åtminstone tänker icke så:
hoppas icke heller mycket för ändamålet
vunnet, genom anstäld rättegång emot
Tidningsskrifvare, som missbrukat Tryckfriheten,
eller genom rättigheten att enligt
9 mom. 4 §• indraga ett Tidningsblad,
som är spridt förrän uppmärksamheten
hunnit väckas på dess skadliga innehåll
eller någon indragnings-åtgärd vidtagas.
"
‘‘Desse skäl hafva synts mig tillräcklige
för stadgandet af min öfvertygelse; *
dock utbeder jag mig ännu få tillaga ett
uttryck af min farhåga att, likasom eljest
80 ConstitutionsUtslottets betänkanden.
när man vill på en gång vinna allt, faran
möter att allt förloras 5 så torde äfven nu
kunna inträffa, att TryckfrihetsLagens förenämnde
stadgande förblifver i allo oförändradt,
äfven derföre att man heldre velat
aldeles utesluta detsamma, än deruti
föreslå vissa af billigheten påkallade och
till ändamålet troligen ledande förändrin
§ar*“
Häruti
instämde till alla delar Herr
Pastor Primarius m. m. Doctor Wedlin.
Anborn d. 12 Maj 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en ändring i 21 Jf. Riksdagsordningen.
I första puncten af 21 jf. Riksdags*
Ord ningen förekommer den motsägelse,
att Riksdagsmän af alla Stånd finnes ålagdt
uppvisandet af deras Fullmagter, oansedt
der tillika, stadgas, att Ridderskapet och
Adeln må legitimera sig enligt Riddarhusordningen,
hvilken åter innehåller, att sådant
bör ske genom upprop och anteckning
efter en öfver lefvande ätter förfat
-
Ex Protocollo
J. D. Valerius
N.-o 11
För
-
Constitutions Utskottets betänkanden. 81
För beredandet af nödig rättelse härutinnan,
vid nästinti äfFande Riksdag, får
Constitution,sUtskottet vördsamligen tillstyrka,
antagandet af en så lydande, jernkad
redaction i ofvannämnda §:s början:
”Riksdagsman af alla Stånd skola behörigen
sig legitimera, Ridderskapets och
Adelns Ledamöter på det sätt Riddarhusordningen
föreskrifver , samt PresteBorgare-
och BondeStåndets Ledamöter
sålunda att de, dagen efter den hvartill
Riksdagen pålyst blifvit, uppvisa deras
fullmagter inför Justi ti ae StatsMinistern ’
o. s. v.
Stockholm den 3 Maj 1823.
N:o 12.
memorial, till Riksens Ständer, med föreslaget
tillägg i 79 § Riksdagsordningen.
DS 79 §. Riksdagsordningen bland
annat stadgar, att ingen lagligen vald Riks
dagsman för de Tre Ofrälse Stånden må
kunna, af hvad anledning som helst, förmenas
att Riksdagen bivista, men ÄrkeBiskopen,
Biskoparne och Pastor Primarius
i Stockholm, hvilke äfven borde vara
Bihang till R. S. Prot.$:dje Sami. 11.
82 CcnstituHons-Utskobtes betänkcmden.
tinder detta stagande inbegripne, icke väljas
till Riksdagsmän, utan, jemlikt samma
Grundlags 15 §., af Konungen till Riksdagen
kallas, får ConstitutionsUtskottet,
med vördsamt tillstyrkande, för Grundlagsenlig
behandling, öfverlemna en dess
Ledamots framstälda förslag, att orden:
“någon lagligen vald Riksdagsman", måtte,
genom ett för både rigtigheten och
fullständigheten! nödigt tillägg, förändras
till: “någon lagligen kallad eller vald
Riksdagsman".
Stockholm den 5 Maj 1823.
N: o 13.
Memorial till Riksens Ständer, angående
verksbäld granskning aj JustitiaeÖmbudsmannens
Diarier och Registratur.
Sedan, jemlikt vid 1815 års Riksdag
fattadt, för framtiden gällande beslut,
ConstitutionsUtskottet emottagit och granskat
Riksens Höglofl. Ständers JustitiaeOmbudsmans
Diarier och Registratur, från
sist öfverståndna till innevarande Riksdags
början, har Utskottet trott sig böra, såsom
resultat häraf, meddela det vördsamJtia
förklarande, att de till Justitia - Om*
Gonsbibutions-Uskottett betänkcmden. 85
budsmans Expeditionen inkomna målen
blifvit med utmärkt ordning, skyndsamhet
och drift handlagda, samt att följaktligen
Utskottet funnit Herr JustitiaeOmbudsmannen,
uti dem af hans åtgärder,
som varit lemnade till Utskottets granskning,
värdigt hafva svarat emot Riksens
Ständers förtroende.
Stockholm den 5 Maj 1825.
N:o 14.
Memorial, till Riksens Ständer, vied öfverlemnande
af en uppgift på godkände
förslag till Grundlags-ändring
ar.
Till följd af Riksens Ständers fattade
och ConstitutionsUtskottet meddelado
beslut, får Utskottet härjemte till justering
vördsamligen öfverlemna, en uppgift
å alla sådana, från sista Riksdag hvilande
och nu afgjorda Grundlags ändrings förslag,
sorn af Samtliga RiksStånden blifvit
gillade och antagna.
Stockholm den 10 Maj 1823.
84 Constitutiona- Utskottets betänkande.
REGERINGS-FORMEN.
§• 9-  Sista Puncten.
. . . För Rådslagen skola StatsRådets Ledamöter
vara ansvarige, såsom i 106 eller
107 §. derom vidare stadgas.
$. 61.
Alla afgifter, som Riksens Ständer
under de i föregående Jf. nämnda Titlar
beviljat, skola utgöras intill slutet af det
år, under hvars lopp den nya Bevillningen
af Riksens Ständer faststäld blifver.
§• 97-
Denne Riksens Ständers JustitiaeOmbudsman
väljes af Riksens Ständer, genom
Tolf af hvarje Stånd särskildt för tillfället
nämnda Electorer, hvilke till detta vals
förrättande sammanträda samma dag, då
de af Stånden blifvit utsedde, och skiljas
ej åt, förr än valet fulländadt är. Desse
Electorer skola samfält och icke efter
stånd, först medelst slutna sedlar, hvar
för sig uppgifva den Man, som de finna
böra komma under omröstning. Falla
Constitutions-Utskottets betänkanden. 85
dervid rösterna, till mer än hälften af de
röstande Electorernas antal, på En Man,
vare han behörigen vald. Äro åter rösterne
så delade emellan flera, att en
sådan full pluralitet för någon icke eger
ruin, anställes, med iakttagande af hvad
69 §. om lika rösters förekommande stadgar,
ny votering med slutna sedlar, till
antagande af den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke antages, af
den, som näst honom blifvit af de flesta
Electorerna kallad, och så vidare. Intraffar
den händelsen etc.
§■ 107.
1. mom.
Skulle Constitutions-Utskottet anmärka,
att Stats-Rådets Ledamöter samfält eller
en eller flere af dem, uti deras rådslag
om allmänna mått och steg, icke iakttagit
Rikets sannskyldiga nytta, eller att
någon Stats-Secreterare eiler Föredragande
af Commando-mål icke med oveld . . .
blifvit gjord.
Riksdagsordningen.
13*
2:dra mom.
Universiteten i Upsala och Lund ege
86 Constitutions-Utskottets betänkande.
att till Riksdagsmän i Preste-Ståndet utse,
hvartdera Tvenne Professorer från de
verldsliga Facultelerne. Likaledes må af
Vetenskaps-Akademien, Tvänne Ofrälse
Civile Ledamöter väljas till Fullmägtige
i nämnde Stånd, dock utan rätt till Riksdagsmanna-underhåll.
§. 14.
3 och 4 morn. eller 6, 7, 8, 9, och
lo puncterne.
. . Valen skola ske inför Magistra
ten,
efter det å hvarje ort hittills öfliga
valsätt, deruti likväl ändring kan ega
ruin, enär antingen någon Stads samtlige
valber ätti gade Invånare, eller ock en
eller flere Classer bland dem hos Konungen
anhålla, om fastställande af enny valordning
för Staden och Konungen, efter
vederbörandes hörande, finner skäl att
härtill samtycka. Då valen förrättas af
Borgcrskapet samfält och icke af Electorer,
beräknas rösterne efter hvad hvar och
en af de väljande till Staden skattar, samt
för Falu-Bergslag efter Fjerdeparts-Grufvedelarne.
Annorlunda än genom ordentlig
omröstning, med slutna sedlar, af Borgerskapet
eller af dess utsedda Electorer,
må Riksdags-fullmägtig icke kalla*.
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 87
Götheborg ege rätt att sända Tre,
Städerne af Första och Andra Classerne
hvardera Två, samt alla öfrige Städer,
äfvensom Falu-Bergslag, hvardera En Fifllmägtig.
Alla Städer af de Tvänne högsta
Classerne vare förbundne att sända minst
En Fullmägtig; men af de öfriga kunna
Två högst Tre förena sig om en person,
hvilken dock måste vara till Riksdagsman
vald för en af dessa Städer, der han sjelf
Magistratsperson eller Borgare är.
§• 19-
6. Puncten.
Skulle Utskottet anmärka, att Stats»
Rådets Ledamöter samfält, eller en eller
flere af dem, uti deras rådslag om allmänna
mått och steg, icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta, eller att någon StatsSecreterare
eller Föredragande af Cornmandomål
icke med oveld, nit, skicklighet
och drift sitt Förtroende-Ämbete utöfvat,
skall Utskottet då sådant för Riksens
Ständer tillkännagifva, hvilke, om de finna
Rikets väl det kräfva, kunna hos Konungen
skriftligen anmäla deras önskan,
att Han ville utur Stats-Rådet och ifrån
Ämbetet skilja den eller dem, mot hvilka
anmärkning blifvit gjord.
88 Constitutions-Utskottets bebänkandcn.
§. 58.
Alla omröstningar i Utskotten skola
ske -per capita, mellan Utskottets samtlige
Ledamöter, utan afseende på Stånd.
Då votering med slutna sedlar anställes,
må alltid en sedel uttagas och förseglas,
hvilken öppnas endast i det fall, att
rösterne vid upp summerande t skulle befinnas
lika delade. Ar Pluralitet redan
vunnen, bör den af agda sedeln genast
förstöras. Inom Banco-Utsottet skola,
i de mål der Utskottet med Riksens Ständers
rätt besluter, två tredjedelar af hvarje
Stånds Ledamöter vara närvarande.
44-
3 Puncten.
. . . Till Utskott återlemna något från
ett eller flere RiksStånd remitteradt mål,
såsom till dess befattning ej hörande,
åligge Utskottet, att sist inom åtta dagar
afgifva sitt utlåtande, med deruti anförda
skäl, till samtliga RiksStånden, hvilka
derefter böra skyndsamt yttra sig, under
hvilket Utskott de anse målet höra.
§. 61.
Constitutions-Utskottets betänkanden. 89
Då val till Konung eller Thronföljare
skall förrättas, ege Riksens Ständer att
i deras särskildta Plena, genom allmän om*
röstning, välja til! en Nämnd .
Ledamöter af Nämden må ej uteslutas
från utöfningen af deras Riksdagsmannarätt
i Stånden; men träde tillsamman dagen
efter den då valet i Stånden förrättadt
är, och skiljes ej åt förr än de fleste rösterne
om En person sig förenat. Omröstningen
ibland Nämnden skall ske per
Capita och med slutna sedlar. Hvar och
en af Nämnden uppgifva, ibland dem af
Stånden före lagna, den han anser böx*a
utköras, talla dervid rösterne, till mer
än hälften af de röstandes antal, på En
Man, vare han behörigen vald Äro åter
rösterne så delade, att en sådan full Pluralitet
icke eger rum, anställes, enligt det
i 5-5 §. beskrifna voteringssätt, ny omröstning
till antagande af den, som de
flasta röstarna erhållit , och , om han ej
antages af den, om hvilken näst efter honom
de fleste af nämnden sig förenat.
Inträffar den händelsen etc.
Skola Riksens Ständer tillsätta För.
Bihang till R S, Fröt. ydje Sami. 12.
§. 62.
go ConstitutiensTjtskottets betänkandein.
myndare för en omyndig Konung, sammanträde
de, sist dagen efter den , då
Riksdagen å PiiksSalen öppnad blifvit, och
utvälje, genom allmän omröstning, i deras
särskildta Plena, till en Nämnd. Sexton
Personer för hvarje Ständ, hvilke röste
per Capita och icke Ståndsvis, om de, af
Plena till antalet bestämda Förmyndare,
sorn skola vara antingen En , Tre eller
Fem. Hvarje Ledamot af Nämnden uppteckne
å en sluten Vallista de män, dem
han anser förtroendet värdige, och så
många, att de med en Person öfverstiga
det af Ständerne utsatta antal. Af dem,
som dervid kommit i åtanka, ställes, pd
sätt i 53 §. stadgas, först den som de
flesta rösterna erhållit, under ny omröstning,
då Nämndens Pluralitet gifve Utslaget,
På samma sätt förfares m. m.
§■ 63.
I 3 puncten,
. . . Denne Riksens Ständers Justitiae*
Ombudsman . . och skiljes ej åt förr
än valet fulländat är. Desse Electorer
skola samfält, och icke efter Stånd, först
medelst slutna sedlar, hvar för sig, uppgifva
den Man, som anses böra komma
under omröstning, Falla dervid rösterne,
till mer än hälften af de röstande Eleeto
-
ConstitutionstTJtckottets betänkanden. gi
rernes antal, på En Man, vare han behörigen
vald. Äro rösterne så delade emellan
flera, att en sådan full Pluralitet för
någon icke eger rum, anställes, med iakttagande
af hvad 55 §. om lika rösters
förekommande stadgar, ny votering med
slutna sedlar till antagande af den som
de flesta rösterna erhållit, etc.
§. 65.
I 2:dra puncten.
Till Tryckfrihetens vård skola Riksens
Ständer, vid hvarje Riksdag, förordna
Sex för kunskaper och lärdom kände
Män, jemte Justities Ombudsmannen, som
bland dem före ordet. Desse Committerade,
af hvilka Två utom Justitias-Ombudsmannen,
skola vara Lagfarne, väljes af
Riksens Ständer, genom Sex af hvarje
Stånd dertill utsedde Electorer, hvilke,
enligt det i 61, 62 och 63 J). §. föreskrifna
sätt, röste samfält och icke Ståndsvis.
Afgår emellan Riksdagarna etc.
f)3 Constitutions-Utskottets betnnhanden.
Angående åtskilliga Riksdags Ordningens
§§’ers fördelning i numereradc Moment.
§• n
1:0
Med de i Andra §. . . . för Bonde-Ståndet.
ö:o Om tiden för de . . . HofRätter
ne
underrätta.
§• 14*
1:0 Hufvtidstaden Stockholm . . .
årliga utskylder.
2:0 De öfriga Rikets . . . brukande
Bergsmän.
3:0 Valen skola ske . . . icke kallas.
4:0 Götheborg ege rätt . . . eller
Borgare är.
5:0 Ingen må för Städerne . . . från
annan Stad.
§• 17-
b
1:0 Uti Riksdagsmanna-valen . . .
sjelf föra Protocollet.
2:0 Vid alla Riksdagsmanna-val
uppbäras och redovisas.
Constitution'-Tjtskottets betunkanden. 95
f. 23.
1:0 Santina dag, då . . . sina Talmän.
2:0 Landtmarskalk och Talman . . ,
tili lif och själ!
3:0 De i denna Ed . . . Talmans
ställen företräda.
§. 24.
10 Uti hvart Stånd . . . derom för
ordne.
1 - • • r
2:0 BondeStåndets Secreterare . . •
till lif och själ!
5- 27-
1:0 Propositionen, angående . . . å
Riks-Salen hållas.
2:0 Propositionen rörande * . . till
eller
afstyrkande.
§• 29.
1:0 Constitutions-Utskottet, som utgöres
enligt Tryckfrihets Lagen ansvarar.
2:0 Constitutions-Utskottet åligge . . *
pröfning underställas.
g4 Constitutions-Utshottets betnnkanden.
3:0 DS hos RiksStånden ... i deras
ställe derom besluta.
§■ 30.
1:0 StatsUtskottet, som skall . . . bö
ra
fyllas.
2:0 Detta Utskott . . . bör utgöras.
3:0 1 händelse . . . kunna förrättas.
§. 31.
1:0 Bevillningsutskottet . . . Plena
underställas.
2:o Yppar sig den . . . ofvan föra
skrifvit
är.
§• 33*
x:o Lagutskottet - . . utom Krigs
Staten.
c:o Justitiae - Ombudsmannens , \ §
denna Berättelse förvises.
§■ 34-
[1:0 Allmänna Besvärs ... är stadgadt.
2:0 Vilja Riksens Ständer . . . böra
afgöras.
C&nstitutions*UtsliOttets belänlumden. 95
§• 36.
1:0 Utom förenämnda ; . i Konun
gens
yttranden.
2:0 Stånden kunna . . . besvär och
angelägenheter.
5‘o Skulle Riksens Ständer . . . Con
stitutionsUtskottet.
4.0 Blifva göromålen . . . förfalla
frågan.
§• 57-
1:0 All^ Riksens Ständer , . till
Ståndens Plena inkomma.
2 0 Intet Utskott . . . omedelbarligen
öfverlemnas.
/• 44.
i'.o Konungens Propositioner : : ^
betänkandens afgifvande.
2:0 Hvarje RiksStånd . * härom
meddelas.
3:0 Vill Utskott . ; . frågan bör för
visas.
g6 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
, §• 49-
i;o Hvar och en allmän fråga .
ovägerligen fattas.
2:0 Då saken . . . Acter och Hand
lingar.
5:0 Återförvsies . . . till expedition
betagas.
§■ 57-
1:0 De allmänna beslut . . . uppe
hållas.
2:0 Af ProtocollsUtdragen . . . högt
uppläsas.
* t
§. 63.
1:0 Till följd af Regeringens Former
- . . behörigen fullgöra.
2;o Denne Riksens Ständers . . . der
till
åter väljas.
jpö Justitiae - Ombudsmannen . . .
Justitias-Canceller.
4:o Electorerna böra . . . skulle med
döden afgå,
§' 70.
Constitutions Utskottets betdrikanden. 98
§• 7°-
1:0 Till Fullmäktige . . . skyndsamt
föranstalta.
2;o Fullmäktige och Revisorer .
Riksdagsmän tillägga,
Ex 1’rotocollo
J. D. Valerius.
N:o 15,
Ankom d 14 Maj 1Ö25.
Memorial, till Riksens Ständer, med förslag
till ändring i 57 /. Riksdagsordningen.
I 37] §. Riksdagsordningen stadgas,
att intet Utskott, Constitutions- och BanCo-Utskotten
allena undantagna, är berattigadt
att väcka frågor till afgörande i
RiksStåndens Plena, eller behandla andra
ämnén än de från Plena remitterade, så
vida ej, hvad Stats-Utskottet Särskildt angår,
Konungens Proposition, jemlikt 27
till detsamma omedelbarligen öfverlemnas.
Enligt 24, 36 och 49 §• /■ af samma
Grundlag, ega icke dessmindre alla Ut*
Bihang till R. S. Prof. fielje Sami. 13.
98 Coustitntions- Utskottets betänkanden
skott att i Ståndens Plena väcka frågor,
om ökad Betjening och om förstärkning ,
äfvensom att med Préliminaira hemställanden
till Plena ingå; Enligt 29 kunna
frågor rörande StatsBådets Ledamöters
rådgifvande åtgärder och utöfningen af
Stats-Secreterare - Ämbeten, andragas hos
Stånden af andra Utskott än ConstitutionsUtskottet;
Genom 50 §. är Stats-Utskottet
förpligtadt att föreslå hvad till Stats- och
Riksgälds-verlcens behof erfordras , samt
Bevillningens och Creditiv-Summornas belopp,
ämnen, hvilka ej alltid torde
hafva bestämdt ingått i Konungens Proposition
eller i Ständernes Remisser; Och
ändtligen åligger, till följd af 51 Bevillnings
- Utkottet att opåmint uppgifva
allmänna grunderna för den blifvande Bevillningens
fördelning.
Med anledning häraf och till beredande
af fullständig klarhet i föreskriften,
har Constitutions-Utskottet, med gillande
af en dess Ledamots förslag, trott sig böra
för den behandling 56 §. Regerings
formen
antyder, vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad redaction af sista
puncten i ofvannämnda Riksdags - Ordningens
37 §.
”Intet Utskott, Constitutions- och
Banco-Utskotten allena undantagna, vare
berättigadt att väcka frågor till afgörande
ConstitutionstUt kottets betänkanden. gg
i Riksens Ständers Plena, eller att upptaga
andra ämnen än de frän Plena remitterade,
utom i sådana fall, hvarom för
Utskott i allmänhet eller något bestämdt
Utskott finnes särskildt stadgadt.
Stockholm den 9 Maj 1825.
N:o 16.
Anborn d. 14 Maj 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med förslag
till ändring* i 60 §. Regeringsformen.
*
Enär nuvarande ordalydelse i andra
puncten af Regeringsformens 60 §. enligt
hvilken Tullen för Spannmål väl af Konungen
kan ökas, men ej minskas, innebär
en otjenlig, för det allmänna menlig
och troligen aldrig åsyftad inskränkning i
Konungamagten, får, i afseende på den
för Grundlagsfrågor stadgade behandling,
Constitutions-Utskottet vördsamligen underställa
Riksens Ständer det förslag, att
ofvannämnda andra punct måtte sålunda
redigeras
5’Ej må några allmänna afgifter, af
hvad namn och beskaffenhet som helst,
utan Riksens Sunders samtycke kunna för
-
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 100
höjas, med undantag af Stora Sjö-Tullen
å inkommande och utgående spannemål,
hvilken må af Konungen efter omständigheterna
bestämmas.'1
Stockholm den 9 Maj 1825.
N:o 17.
Ankom den 14 Maj 1O23.
Memorial, till Riksens Ständer, med förslag
att ett helt moment och någon
del af ett annani 5 §. Tryckfrihets
förordningen måtte uteslutas.
Då 7 och 9 momenten af Tryckfrihetsförordningen
äro nästan aldeles lika
lydande, och då det i begge två befintliga
stadgande, att handlingar i Tryckfrihetsmål
skola till Hof - Rätten insändas, synes
desto mer öfverflödigt som Underdomare
i allmänhet åligger att i underställningsfrågor
ingifva handlingarna till Öfverdomstol,
får, till Riksens Ständer, för Grundlagsenlig
behandling, Constitutions-Utskottet
med vördsamt tillstyrkande öfverlemna
det förslag att ej allenast sednare delen
af förenämnda 7:de moment, från och
med orden ”men i alla fall”, än äfven he
-
CoonstitutionsUtskottets betänkandcn. ioi
la 9 momentet må nteslutas, samt moment-nummerföljden
derefter rättas.
Stockholm den jo Maj 1823.
N;o 18.
Ankom d. 28 Jun* 18i3"
Memorial till Riksens Ständer, med besvarande
af Remissen å Stats-Utskottets
anmärkning rörande mindre
Creditivets disposition för Militaire
utgifter.
Riksens Högl. Ständer har behagat
tinder den 26 sistlidne Februarii till Constitutions
Utskottet remittera en, i föreskrefven
form, af Stats-Utskottet uppgifven
Anmärknings-anledning mot vederbörande
föredragande af Krigs-Ärenden, och
hvilken anledning innefattas i ett ConstitutionsUtskottet
särskildt meddeladt Protocolls
Utdrag för den 22 i nämnde månad,
hvaruti, med utförlig anmälan af hvad i
RiksensStänders Revisorers Berättelse förekommer,
rörande lyftningen och användandet
af åtskillige Creditiv-poster, Stats-Utskottet,
under åberopande af RiksensStänders
skrifvelse den 23 Maji 1818, samt
då, af de till Kongl. Maj:ts disposition
Constibutior.s-TJtskottets betcinkanden. 102
för Militaire Utgifter stälda öfverskått och
besparingar å Stats-medlen till 1815 års
slut, fanns vid 1819 års början en behåll
ning af 508,695 R.dr 50 sk. 11 rst., som
vid samma tid 1820 utgjorde 584>895 Rr
5 sk. 6 rst., och vid början af 1821 lemnade
en till det årets Riks-Stat öfverförd
tillgång af 467,206 R:dr 25 sk. 9 rst., förklarad
att enär, oaktadt denna för militaire
behof disponibla tillgång, de å mindre
Creditivet uttagna 500,000 R:Jr blifvit använda
till ökande af Tredje Hufvudtitelns
anslag och till sådana allmänna behof vid
försvarsverket, för hvilka RiksensStänder
anvisat medel, Utskottet, med dess egande
kännedom af föremålen, ej kunde anse dessa
Dispositioner annorlunda än som ett
öfvertkridande af den faststälda anslagssum.
man.
Constitutions»Utskottet, destom,er förpligtadt
att, vid besvarandet af Remisser S
Anmärkningsfrågor, framlägga alla dermed
gemenskapegande omständigheter, som Utskottet
ensamt är i tillfälle att hemta upplysningarna
från sjelfva källan, tror sig,
till en början, hvad närvarande ämne angår,
böra vördsamligen anmäla att, enligt
granskade Protocoll, Kongl. Maj:t, tid efter
annan, täckts på föredragandens och StatsRådets
tillstyrkande, i Nåder förordna:
Constitutions-TJtskottets hetänkanden. 103
1:0 I Handels- och Finance- Expeditionen.
den 22 Maji 1819, att, till förstärkande
af Arméens förråd och oundgängliga
Krigs förnödenheters anskaffande,
1 o',oocl R.dr skulle, på mindre Crediti.
veta, för utomordentliga händelser och
behof, anvisade tredjedel i Riksgälds Contoiret
lyftas.
2:0 I Krigs-Expeditionen, den 27 Maji
1819, att,af denna summa, 30,000 R:dr
borde användas till Gevärs Reparation,
30.000 R dr till vipphandling af Commisskläde,
30,000 R dr till fyra Fregatters,
fyra Briggars och sex Canonslupars försättande
i utrustnings-gillt stånd, och 10,000
R.dr till oförutsedda militaire utgifter.
3:0 I samma Expedition, den 6 Februarii
18-R att, till åtskilliga arbeten och
anstalter för Rikets försvar, ytterligare
100.000 R:dr komma att på mindre Creditivet
uttagas;
4.0 I samma Expedition, den 20 Martii
1821, att, för Militaire behof, hvartill
å ordinaire Stats-anslaget saknades erforderliga
medel, och för hvilkas betäckande,
efter Föredragandens uppgift, någon
tillgång ej heller var öfrig i den redan
fullt disponerade behållningen af öfver
-
Constitutions-Utskottets hetnnhanden. 104
skotten pä inkomst och besparingarne på
utgifts-titlarna till 1815 åi's slut, ännu
200,000 R:dr af mindre Creditivet skulle
användas,
5:0 I Handels* och Finance-Expeditionen,
den 9 Januarii 1822, att de till utomordentliga
försvars anstalter på mindre
Creditivet anvisade 400>000 R;dr borde
öfverHyttas på de Två tredjedelar deraf,
som äro för sådant ändamål bestämda och
den återstående tredjedelen anlitas vid an.
dra utomordentliga tillfällen och behof;
6;o I Krigs-Expeditionen, den 19 Februarii
1822, att tili Försvarsverket vidare
too.ooo l\:d af mindre Creditivet kom.
ma att disponeras, samt
7:0 I Handels, och Finance:Expeditionen,
den 15 Juni 1822, det skulle
Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret underrättas,
om Kongl. Majxts ofvan högstberörde
den 9 Januarii samma år vidtagna beslut,
och tillika af dem äskas en summa
af 30,000 R:dr, ämnad för Norrköpings
brandlidande Invånares skyndsamma undsättning.
Sedan
Constitutions* Utskottets betänkanden. 105
Sedan först, med anledning af Protocollet
öfver Handels- och Finance-Ärender
för den 22 Maji 1819 flere Utskottets Ledamöter
anmärkt, att Stats-Secreteraren tillstyrkt
upptagandet och pröfningen, i denna
Expedition , af frågan om 100,000 R:dr
lyftning å mindre Creditivet, till förstärkande
af Arméens förråd och Krigsförnödenheters
anskaffande, innan behof och
tillgång blifvit utrönta, efter föredragning
genom behörig Expedition eller den för
Krigs-Ärenden, har, då inom Utskottet
meningarne om tillämpningen af 107 §.
RegeringsFormen i och för denna StatsSecreterarens
Ämbetsåtgärd befunnits motsatta,
votering med slutna sedlar måst häröfver
anställas; och som dervid Två Stånd
stadnat emot Två, får Utskottet blott vördsamligen
anmäla Omröstnings-resultatet,
med tillägg, att, vid så beskaffad utgång ,
någon till ansvar ledande anmärkning mot
Stats-Rådets öfrige Ledamöter icke egt rum.
Beträffande åter de uti Krigs-Expeditionen
beslutna dispositioner, så enär Riksens
Ständer, vid sista Riksdagen, ej allenast
ökat Tredje Hufvudtiteln med nära
700,000 R:dr, och deribland 300,000 R:dr
utöfver den till Försvarsverket förut beviljade
Millionen, under grundad förmo
B-ihitn*
till R. S. Rrot. %:dje Sami. 14-
Ic6 Constitulions-Vtskottets betänkanden.
dan Om det dymedelst till öfver tre och
en fjerdedels millioner uppgående ansia»
gets tillräcklighet för Militaire-behofven,
utan ock vid den i Riksgälds-Contoiret afsätta
särskildta summans lyftning uttryckligen
fästat villkoret af utomordentliga fall,
men föredraganden af Krigs-Ärendena, Hr
Stats-Secreteraren m. m. Quiding, ehuru,
på sätt Stats-Utskottet upplyst, besparingarna
och öfverskotten lemnade en användbar
tillgång, likväl, mot mindre Creditivets
verkliga bestämmelse och Riksens
Ständers härom meddelade föreskrifter, och
utan afseende på angelägenheten deraf att
det faststälda anslaget ej må öfverskridas,
tillstyrkt, under den 6 Febr. och 20 Martii
ib2i samt den 19 Februarii 1822, nämnda
Creditivs anlitande, för åtskilliga Arbebeten
och anstalter till Rikets försvar, som
ej kunde med de i Stat anslagna medel
bestridas, samt följaktligen för Tredje Hufvudtitelns
förstärkning och allmänna eller
vanliga Militairebehof, med tillsamman
400,000 R:dr, hvarjemte Herr Stats-Secreteraren
till Protocollet den 20 Martii 1821,
just vid fråga om fördelningen af det årets
anslag, tili hvars RiksStat en behållning
af öfverskotten på Inkomst- och Besparingarna
på Utgiftstitlarna var, med 467,206
R:dr 25 sk. 9 rst. Öfverförd, anmält, utan
uppgifvande af belopp och ändamål, att
Constitutions-U (skottets betänkandett. ioj
behållningen förut blifvit till fullo dispo*
nerad, samt att, i följd häraf, erfordrades
för FörsvarsVerket till Lands och Sjös,
1,600,000 R:dr, eller 300,000 R:dr mer än
Ständerna ytterligare beviljat, har Constitutions
Utskottet funnit skäligt, att, i och
för omförmälta åtgärder, ställa Herr StatsSecreteraren
Quiding under tilltal inför
RiksRätt; i hvilket afseende Utskottet nu
anmodar Riksens Ständers Herr Justiti»-  Ombudsman, att, efter äskande af behörig
kallelse, denna sak i laga ordning utföra.
Hvad slutligen vidkommer de öfriga
omständigheter, som i sammanhang härmed
förekommit, ej mindre mot StatsRådet
och föredraganden af Krigs-Ärender,
i anledning af Protocollet den 27 Maji
18T9, och särskildt mot StatsRådets, den 6
Februarii och 20 Martii 1821 samt den
19 Februarii 1822, i rådslagen deltagande
Ledamöter, än äfven mot StatsRådet och
föredraganden af Handels- och FinanceÄrenden,
i följd af Protocollen den 9 Januarii
och 15 Junii 1822, anser Utskottet
samma anmärkningar, hvilka dessutom icke
ingått i Remissens egentliga föremål, böra
förfalla.
Stockholm den 26 Maji 1825.
108 Constitutions-Utshottets betänhanden.
N:o 19.
Ankom d. 28 Junii 1823'
Memorial, till Biksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkningar mot
disposition af Stat sränt em edel för
Kongl. 'Iheaternes understöd.
Till följd af samtlige Riks-Ståndens
Remiss, under den 26 sistlidne Februarii,
& en af Stats-Utskotiet, i Memorial N:o
IO, uppgifven anmärknirigs-anledning mot
föredraganden af Handels- och FinanceÄrendena,
får ConStitutions Utskottet härmedelst
vördsamligen utlåta sig öfver detta
ämne, iunefattadt i Stats-Utskottets särskildt
aflemnade Protocolls Utdrag, af den
S2 i nämnde Månad, deruti, med åberopande
af hvad Riksens Ständers Revisorers
Berättelse bland annat innehåller, angående
en, genom influten ränta å de, jemlikt
Kongl. Brefven den <2 t och 29 November
1815 samt den 14. Maji 1817, åt dåvarande
Filial-Discontverken i Malmö och Götheborg
samt Wermlands Bruksegare beviljade
penninge-försträckningar, vunnen
och till 56,904 R:dr 39 sk. 5 rist. belöpande
Stats-lntrads användande för Hufvudstadens
Theatrars understöd intill näst
Constitutions-TJtskottets betänhanden. io§
infallande Riksdag, Stats-Utskottet, enär
denna Räntetillgång egentligen bort öka
öfverskotten å Stats-Inkomsterna och till
Riksgälds-Contoiret levereras, förmält sig
äga desto större anledning att anmärka tillstyrkandet
af förberörda disposition, som
Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse
den 8 Julii 1818, om anslåendet af 30,500
R:dr för enahanda ändamål, härvid fästat
det uttryckliga vilkor, att Staten skulle för
alltid frikallas från vidare utgift för Theatrarnes
behof, än dertill årligen bestådda
5,900 R:dr.
StatsRådets Protocoll besanna det af
Stats-Utskottet angifna förhållandet och
upplysa tillika, att beslutet om Theatrarnes
bispringande intill påföljande Riksmöte
blifvit i Kammar-Expeditionen fattadt, äfvensom
att de härtill i Handels- och Finance-Expeditionen
utsedda medel tillfallit
Statsverket, genom en af särskildta omständigheter
påkallad, af Kongl. Majrt utan
Riksens Ständers medverkan, vidtagen anstalt,
samt att för öfrigt dispositionen skett
med förbehåll, att den borde hos Riksena
Ständer anmälas, hvilket ock^. under innevarande
Riksdag egt rum.
Nu ehuruväl Stats-Utskottet icke saknat
grund för 6in framställning, helst Rik
-
HO Constitutions-ZJtskottets betänkanden.
sens Ständer bestämdt förklarat det något
ytterligare allmänt bidrag åt Theatern ej
kunde anslås; dock som den för ändamålet
använda inkomst varit helt tillfällig och
opåräknad, och då, efter ConstitutionsUtskottets
öfvertygelse, både Konungens
representation och Nationens värdighet fordrat
Hufvudstadens Theatrars fortfarande
bestånd , finner Utskottet den anmärkta rådgifvande
åtgärden, hvilken dessutom ej innebär
något stridande hvarken mot 65 och
68 $•§• Regeringsformen eller mot Rikets
gagn , icke heller föranleda någon ansvarspåföljd.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o co.
Ankom d. 28 Junii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, angående
Stats ■ Utskottets anmärkning emot
disposition af Tullfrihetsmedel, till
Stockholms Invånares förseende med
groft bröd.
För uppgifvande!: af anledningarna till
•n Anmärkningsmotion, hvaröfver samtli
-
Constitutions-Vstholtets bctän\anden. 111
ga RiksStånden, genom Remiss af den 26
nastiidne Februarii, äskat ConstitutionsUtskottets
yttrande har Stats-Utskottet, i
meddeldt Protocolls-Utdrag, för den 22 i
samma månad, anfört att, sedan Riksens
Ständers Revisorer förmält det en summa
af 16,154 R;dr 28 sk. 4 rst., erlagd af åtskilliga
Handelshus, såsom tullafgift för
vissa från Ryssland införskrifna Spanmålspartier,
blifvit jemlikt Kongl. Maj;ts Nådiga
förordnande, den 18 November 1818. aflemnad
från Stats-Contoiret till Allmänna
Magasins-Directionen, lör att användas till
bestridandet af nödiga kostnader vid Hufvudstadens
behöfvande Invånares förseende
med groft bröd för billigt pris, StatsUtskotlet,
enär samma Tull afgift, efter
vunnen underrättelse, influtit, i följd af
den år 1817 afslutna Handelstractat. hvari,
bland annat, tullfri utförsel från Ryssland
af 200,000 Tschetverts Spannmål blifvit
Kongl, Maj t förbehållen, samt 58 $. Regeringsformen
bjuder, att alla, genom tractater
med fremmande Makter Riket tillfallande
Medel skola, lika med StatsVerkets
öfriga inkomster, redovisas, ansett
sig ej kunna undgå att framställa denna
anmärkning mot Föredraganden afHandelsoch
Finance-Xrenden , såsom Contrasignant
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse i ämnet.
lis Constitutions-Vtskottcts Betänkanden.
Af Stats-Råds-Protocollen och andra
upplysande Handlingar har ConstitulionsUtskottet
inhemtat, att allt ifrån år 1721
Sverige egt sig betingadt tullfritt utförande
från Ryska Ostersjöhamnar, af ett visst
qvantum Spannmål, sednast bestämdt till
200,000 Tschetverts årligen; att denna utförselfrihet
varit, än begagnad för Kongl.
Majit och Kronans räkning, än åter öfversten
, efter afKammar-Collegium uppbörd
repartition, åt StapelStädernes Handlande,
mot förbindelse, att till Kongl. Majit och
Kronan erlägga en, för tillfället stadgad,
större eller mindre andel af Ryska utgående
Tullens belopp, samt att nämnda andelar
icke ingått i den vanliga Tulluppbörden,
utan, medelst insättning i Banken,
aflemnats till Räntekammaren, hvars qvittencer
sedermera ingifvits till KammarCollegium
, för controlerandet af uppbörden.
Då således den för ofvanberörda ändamål
disponerade inkomst är, till ursprung
och beskaffenhet samt Uppbörds- och redovisningssätt,
vida skiljaktig från de i 60
/. RegeringsFormen omförmäldta Tullmedel,
och då samma inkomst tillflutit Kronan,
icke såsom en följd af sjelfva Tractäfcen,
hvilken ej antyder att några Medel
sko
-
Constitutions-Utskottets Betänhanden. 113
skola Riket tillfalla, men såsom en verkan
af Kongl. Maj:ts särskildta föreskrift, om
tullfrihetens begagnande af privata Personer,
mot billig retribution, hvadan icke
heller 58 §. Regeringsformen kan på förevarande
fråga tillämpas, finnér Utskottet
Anmärkningen ej påkalla någon till ansvar
ledande behandling.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 2t.
An Karn den ag junii 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, nied Utlåtande
öfver Stats - Utskottets anmärkning
mot dispositionen aj medel,
influtna för exporleradt krut.
Under den 26 sistlidne Februarii hafva
samtlige RiksStånden remitterat till
Constitutions-Utskottet en, uti Memorial
den 22 i samma månad, af Stats-Utskottet
framstäld Anmärknings-anledning mot föredraganden
af Krigsärenden, och hvilken
anledning, enligt meddeldt Protocolls-Utdrag,
hemtats från 1820 och 1822 årens
Bihang till R, S. Vrot. 5:djc Sami. 15
114- Canstitutions- Utskottets Betänhnndert.
Revisorers erinran, vid dispositionen af de,
för åtskilliga från Kronans Förråd till Utrikes
ort exporterade krutpartier, influtna
medel, så vidt sorn dessa, utan att i Ordentlig
våg till Statsverket ingå, blifvit,
jemlikt aflåtna Nådiga befallningar, reserverade
för Tredje Hufvudtitelns förstärkning
eller af KrigsCollegium använda för
särskildta behof; förmälandes StatslJtskottet
hufvudsakligen att, ehuru Stats-Ulskottets
vid sista Riksdag gillade förslag till Inkomsttitlarnas
beräkning, innehöll att deribland
till 50,000 R:dr upptagna krut och
salpeter-försäljningsmedel skulle uppkomma,
genom tillverkningarnas afyttrande inom
Riket, häraf likväl desto mindre bort
dragas den följd, att hvad medelst afsättning
å Utrikes Ort inflöt, kunde från Inkomsten,
under den generela benämningen : Krut och
Salpeters -försäljnings medel uteslutas, som
all export af berörda Artiklar den tiden
var förbjuden: hvadan ock, efter Stats Utskottets
tanka, rättast förfarits om varan,
såsom i alla händelser en Statens tillhörighet,
blifvit Staten tillhandahållen och, lika
med andra intrader, behörigen redovisad.
Constifutions-Utskottet delar visserligen
den af Stats Utskottet framlagda åsigt
att, i fall Kongl. Maj.t täckes, efter Eget
'ompröfvande, anbefalla försäljning af stör
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 115
re eller mindre, FörsvarsVerkets behof öfverstigande
Krutqvantiteter, Kongl. Maj:ts
dispositionsrätt öfver den inflytande betalningen
är inskränkt inom den krets Riksens
Ständer, vid StalsRegleringen, för
medlens användande utstakat, äfvensom att
dylika nya tillgängar böra, bland StatsIntraderna,
ordentligen upptagas och redovisas
; men emedan, hvad särskildt angär
ifrägavarande till Utrikes Ort exporterade
krut, Riksens Ständer icke meddelt eller
ens kunnat meddela uttryckligt stadgande
om dispositionen och redovisningen af derför
utfallande betalnings-summor, och således
icke heller någon bestämd föreskrift
här linnes öfverträdd ; ty och då för öfrigt
denna opåräknade inkomst af en under
Tredje Hufvudtiteln hörande Material
blifvit använd till det närmaste och mest
naturliga ändamålet, samma Titels förstärkning,
anser Constitutions-Utskottet sig icke
ega skäl att den uppgifna anmärkningen,
till ansvars påföljd, godkänna.
Stockholm den 31 Maji 1823.
li6 Conftitutions-Utskottets Betänkanden.
N.*0 22.
Ankom den ZQ Julii 1823,
Memorial till Riksens Ständer, beträffande
Stats- Utskottets anmärkning mot
beviljade Lånför sträckning ar aj Sal-petermedlen.
Uti meddeladt ProtocollsUtdrag, för
den 6 sistlidne Martii, bilaga till samtliga
RiksStåndens Remiss under den 11 1
samma månad, har StatsUtskottet, såsom
en afvikelse från föreskrifterna om StalsVerkets
medels förvaltning, anmärkt emot
föredraganden af KrigsÄrenden, hans contrasignation
å Kongl. Maj:ts den 19 Januarii
1820, den 5 April 1821 och den 23
Augusti 1822 aflåtna Nådiga Befallningar
till Committerade för SalpetersÄrendena,
att af Salpetermedien försträcka Garl Gustafs
Stads Gevärs Factori nödigt penningebiträde
för lnx-ättningens fullbordande, som
då utgått med 5000 R:dr utöfver redan, i
följd af Kongl. Brefvet den 15 April 1813,
förskjutna 50,500 R.dr, samt Höganäs Stenkols-Grufve-Intresenter
8,000 R:dr, för arbetarnes
aflönande, och Götha Canal Bolags
Direction 50,000 R:dr för befordrandet af
Sjöarne Wenerns och Wetterns förening.
Constitutions- Utskottets Betänkanden. 117
Det kan väl ej bestridas, att ju Statsutskottets
åsigt af ämnet grundar sig på
en sträng tolkning af bokstafven; dock emedan
Kongl. Maj:t utan tvifvel egt alt, af
behållningarna på det under Tredje Hufvudtiteln
till Salpetertillverkningens befrämjande
uppförda anslag, förskottsvis understödja
den för DefensionsVerket högst
vigtiga GevärsFactori Inrättningen, ty enär
hvad försträckningarna till Höganäs GrufveInteressenter
och Götha Canal Bolag beträffar,
dessa för allmänt gagneliga företag
använda Medel blifvit mot säkerhet utlånta
och äfven, jemlikt StatsUtskottets egen uppgift,
några månader efter utlemnandet, till
SalpeterFonden återbetalta, anser Constitutions-Utskottet,
då således nyttiga ändamål
befordrats, utan dervid ens äfventyrad
förlust, något giltigt skäl till anmärkningens
fastställande här icke vara för handen.
Stockholm den 31 Maji 1823.
N:o 23.
Anhom den 23 Julii 1523.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
Stats- Utskottets anmärkning mot verkstälda
anticipationer påföljande årsanslag.
Sedan Riksens Ständers Revisorer tillkännagifvit
hurusom Kongl. Majrt, enligt
llS Constitutions-ZJtskottets Bctänkanden.
Nådig Skrifvelse den 27 Februarii 1821,
angående flottornes utgifts-behof, förordnat
att, då, utom de för året anslagna 500,000
R dr, jemte 50,000 R:dr af mindre Creditivet,
ytterligare tarfvades 97,783 R:dr
6 sk. 2 rst., Förvaltningen af Sjö-Ärendena
skulle ega att för leveranserne betinga
sådane betalnings-vilkor, att en motsvarande
summa ej behöfde liquideras förr än
året derpå, samt likaledes, genom Nådigt
Bref af den 26 Februarii j822, rörande
Militaire utgifternas reglering för året,
anbefallt Krigs.Collegium att, för hvad
utöfver den beviljade summan erfordrades,
så ställa betalnings terminerne, att det återstående
beloppet, 6o,493R:dr 3 rst.,
lcotnme att först vid detta års början förfalla,
hvarförutan Kongl. Maj:t tillåtit Förvaltningen
af Sjöärenderna att, för betalandet
af 1821 års leveranser, använda de
medel, som för år 1822 anslagits till flottornas
nybyggnad och underhåll, och på
det Sätt inrätta upphandlings vilkoren, att
utgifterna för sistnämnda år kunde under
det innevarande bestridas; så har, uti meddeladt
Protocolls Utdrag af den 6 sistlidne
Martii, föremål för samtelige RiksStåndens
Remiss under den 11 i samma månad,
Stats Utskottet, enär det med de för
Stats-Werkets förvaltning faststälda grunder
ingalunda står att förena att detsam
-
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 119
nia, mot uttryckliga föreskrifter i 76 f.
Regerings-formen, skuldsattes, samt anticipationer
pä ett kommande års anslagssumma,
till betäckande af det löpandes
större utgifter, icke bör annorlunda betraktas
än såsom ett öfverskridande af bestämda
Stats-anslag, pröfvat sig befogadt
rkning mot föredragande af
Nådiga skrifvelser, hvarigenom Administrerande
verken förständigats, att vidtaga ofvan
omförmälta åtgärder.
Under rättvisande af Stats-Utskottets
omtanka och nit för stadgade föreskrifters
noggranna efterlefnad, finner, jemväl för
sin del, Constitutions-Utskottet, att anticipationer
på kommande årens Stats-anslag
kunna i längden blifva högst vådliga,
och att de fördenskull böra framdeles på
det sorgfälligaste undvikas; men då en
anticipation, hvilken, såsom i förevarande
fall är att förmoda, godtgöres af följande
årets anslag, utan deri uppkommande brist,
icke innebär verklig skuldsättning, och
då för öfrigt flera bland utgifterna, till
exempel de för nybyggnad och materialiers
inköp, varit af den beskaffenhet, att de
måst på flera år fördelas, anser Utskottet
någon egentlig, till ansvar ledande anmärkning
här icke ega rum.
Stockholm den 31 Maji 1823.
Krigs-Ärenden,
hvilken contrasigneradt de
120 Constitutions-TJtskottets Betänkanden.
N:o 24.
Ankom Hen 2Q Junii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, angående
Herr C. G. Trejfenbergs anledning
till Anmärkning mot Jöredraganden
af KrigsÄrendcn.
Under den 21 sistlidne Februarii har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln behagat
till ConstitutionsUtskottet remittera en anledning
till anmärkning mot föredraganden
af KrigsÄrenden och dervid låtit, i
förseglat Convulut, foga ett af Herr Curry
Gabriel Treffenberg undertecknadt Memorial,
hvaruti han med förmälan om den af
föredraganden begångna förmenta olagliglighet,
att hafva 2,'ne särskildta gånger, vid
föredragning till bortgifvande af lediga
Lieutenantslönen på Kongl. Södra Skånska
InfanteriRegementets Stat, försummat infordrandet
af den närmast till Lön berättigades
skriftliga afsägelse och contrasignerat
Fullmakter å Lön för Personer titan
behörigt anspråk dertill, yrkat att föredraganden,
hvilken härigenom skall tillskyndat
Herr Treffenberg, såsom vid begge
förrberörde tillfällen utesluten, betydligt
lidande, måtte ställas under tilltal inför
Riks
-
CdnstitutionsUtshottets Betänhanden. 121
RiksRätt och förpliktas till det ersättningsansvar
2 mom. 5 §. Ansvarghets-Lagen,
med hänvisning till 12 jf. i Cap. Rättegängs
Balken, stadgar.
Af StatsRåds Protocollen i de delar,
som utgöra ämnet för anmärkningen, inhemtas
endast att Regementschefens, af vederbörande
Brigad Chef insända underdåniga
förslag tili återbesättande af åtskilliga,
äfven i Lieutenantsgraden, lediga Officers-beställningar,
vid Södra Skånska Infanteriet,
blifvit i vanlig ordning anmälda och
bifallna.
Då således SlatsSecreteraren föredragit
oell tillstyrkt ett ej klandradt eller öfverklagadt.
Förslag; då den prejudice Herr
Treffenberg tilläfventyrs må hafva lidit,
mäste tillräknas Regements- och BrigadChefen,
och då ändtligen StatsRådets Pro
tocoll, sjelfva föremålet för Utskottets
granskning och väsendtliga ledningen för
dess omdöme, vid intetdera tillfället ens
upptager Herr Treffenbergs namn, än mindre
utsvisar att han blifvit olagligen för*
bigången, finner Utskottet icke heller något
ansvar kunna Föredraganden, i och för
Bihang till R. S- Prat. 3-'dje Sami. 16
122 Constitubions- Utskottets Betänkande».
den underlätta åtgärden och den lemnade
Contrasignationen, åläggas.
Stockholm den 51 Maji 18-?3-  N:o 25.
Ankom den 28 Juni i823-
Memorial till Riksens Ständer,-rörande
Grefve C F. Horns anledningar
till anmärkning mot StatsRådet och
StatsSecreterarne.
Genom Protocolls-Utdrag, under den
26 sistlidne Februarii, har Högloft. Ridderskapet
och Adeln till ConstitutionsUtskottet
remitterat åtskilliga, i den form
29 §. Riksdags Ordningen föreskrifter,
anmälda anledningar till anmärkning mot
Konungens StatsRåd och samtelige föredragande
StatsSecreterare. Denna Remiss
var beledsagad af ett försegladt Cotivolut,
som, vid öppnandet, fanns innehålla ett
så lydande:
Vördsamt Memorial.'
”Med stöd af 29 §. Riksdagsordningen,
går jag till utöfningen af min Riksdags
-
123 Constitutions* Utskottets Betänkcinclen.
manna-pligt, då jag, ledd af en rättskänsla,
som hvarken bör eller kan tvingas,
framlägger till Högloll. Constitutions-Utskottets
pröfvande: Några anledningar till
anmärkningar mot StatsRådet och samtliga
föredragande StatsSecreterare. De Regeringens
åtgärder, som härvid äro föremål
för den granskningsrätt Grundlagen tillägger
hvarje Svensk Medborgare, torde de
fleste redan väckt Constitutions-Utskottets
uppmärksamhet och denna Remiss skulle
således kunna anses öfverflödig, om ej
Grundlagen stadgade, som ett vilkor för
Ståndens deliberations-rätt öfver ämnen af
ifrågavarande beskaffenhet: ConstitutionsUtskottets
föregående hörande, hvarföre
Utskottets granskning af desse och dylika
anledningar till anmärkningar nödvändigt
måste föregå de beslut, som RiksStånden
kunna fatta med afseende på 107 §. Regerings-Formen.
Ehuru Grundlagens bokstaf endast synes
ålägga StatsRådet den passiva skyldigheten
att råda, fordrar Statsinrättningens
bestånd att dessa rådslag blifva gällande
och den StatsRådets Ledamot, som fortfar
i sitt Rådgifvare-kall, sedan han förlorat
sin Konungs förtroende , bör äfven vara i
mistning af Nationens , då han icke sjelfmant
frånträder en plats, der han icke
124 konstitutions-Utskottets Betänknnden.
längre kan vara verksam utan uppoffring
af sin öfvertygelse. Det torde vara vigtigt
att skärskåda icke allenast hvad StatsRådet
gjort utan äfven hvad Det möjligen
uraktlåtit att göra, till befrämjandet af Rikets
sannskyldiga nytta. Skulle således
Consti tu ti ons-Utskottet, af StatsRådets Protocoller,
inhemta den bedröfliga upplysning,
att blotta reservationer vid beslutens fattande
deruti blifvit antecknade, i stället för
kraftiga yrkanden på Grundlagens orubbliga
helgd och upplysande framställningar
af Landets sanna behof; så torde Constitutions-Utskottet
anse som ett nödigt correctif
emot dettbristande i Grundlagens föreskrift,
att anmärka, så väl de stumme somt
ohörde Rådgifvare» förhållande.
Anledning till anmärkning mot Stats»
Rådet finnes i dess tillstyrkta Regeringen»
vägrade bifall till Ständernas beslut af år
1818, att genom sina Revisorer granska
vissa under StatsVerkets förvaltning stående
Fonder, såsom Årmeens PassevolanceCassa
m. fl., hvilken vägran , stödd på en
origtig tolkning af 68 §. Riksdagsordningen,
utvisar ett tydligt misskännande af de
obestridliga rättigheter Svenska Folket sig
förbehållit. Rättigheten att granska StatsVerkets
tillstånd i alla dess delar, till in
-
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 125
kemister och utgifter, fordringar och skulder
— se 58 $• RegeringsFormen — står i ett
oskiljaktigt förhållande till rättigheten att
sig allena beskatta.
Då 6 §. Regerings formen uttryckligen
stadgar, att StatsSecreterare skola vara
fyra, och 8, 9, to, 58 §.jf. bestämma deras
ansvarsfulla åligganden, synes det oförklarligt,
att trenne af dessa StatsSecreterare-platser
längre tid varit ledige. Skulle
ej SLatsRådet hafva påyrkat ett mera lagenligt
förhållande i denna del, så måste
det synas för många, som hade StatsRådet
derigenom velat eludera Grundlagen, velat
så tyda Ordalydelsen uti 8, 9, 10 §.§.
i RegeringsFormen, der det står: StatsSecreterare
eller de sorn deras tjenst förrätta,
och i 38 §• der det står: den föredragande,
som skulle vicarierande Personer
vid dessa tjenster vara tillåtne oftare,
än då verklige Stats - Secreterarena, genom
laga förfall, vore hindrade att deras
tjenslbefattning utöfva; då likväl den
sist åberopade §. äfvensom /j.2, 106 och
107 §.§. tydligt förutsätta de Ordinarie
Stats-Secreterarnes ständiga tillvaro , hvarföre
äfven de tjenstförrättande icke finnas
i Ansvarighets-Lagen nämnde. Likaledes
anmärkes , att Justitite - Canceller,
som enligt 27 f. Regerings-Formen skall
126 Constitutions- TJtskottets Betänkanden.
af Konungen nämnas, i flere är icke varit
till.
Anledning till anmärkning linnes i de
flerfaldiga exempel af Tryckfrihets Lagens
origtiga tolkning , dä StatsRådet, med bifall
till de af ITof-Cancelleren, tid efter
annan, mot yttrande rätten rigtade Ambetsåtgärder,
ingifvit Nationen den vädliga tankan
på en hotande fara för friheten. Dä
hvarje misstydning, hvarje kränkning af
den Constitutionela rättigheten, som linnes
hvarje Medborgare förvarad i Lagen, att
genom tryck kungöra sina tankar öfver
Regeringens åtgärder, att offentligen klaga
sin och sina likars nöd, att klaga öfver
förtryck och orättvisa, nödvändigt måste
verka ofördelaktigt på samhälls byggnaden
och undergräfva dess bestånd; kan ett sådant
förhållande icke undgå ConstitutionsUtskottets
uppmärksamhet.
Anledning till anmärkningar mot StatsRådet
jemte föredragande StatsSecretera•re
inhemtas vidare af nedanstående Citationer
af Regeringens utfärdade beslut:
1:0 Genom Krigs-Expeditionen.
Under den 7 Martii 1820 Kongl. Maj:t
Nådiga Skrifvelse, med antydan till Krigs
-
Constitutions- Utskottets Betänknnden. 127
Collegium, Förvaltningen af Sjöärenderna,
Cancellier och Contoir samt Gen eral-Adjutans-Expeditionerna,
att vägra åtkomst till
vissa FörsvarsYerket rörande Handlingar,
hvilket förbud tydligen strider mot 2 §.
4 mom. Tryckfrihets-Förordningen.
Under den 28 Martil 1821 Circulaire
till Vederbörande, hvari yttras en önskan
om förhöjning i det stadgade målet för
Recriiter vid Indelda Cavalleriet, och då
i Circulaire-Brefvet förekommer, att en sådan
förändring i Författningarna väl icke
kan anbefallas, men vederbörande Ämbetsmän
likväl deri åläggas att densamma under
godvillig öfverenskommelse befordra ;
liar jag trott mig häri finna en åtgärd stridande
mot RegeringsFormer.s 57 och 80 §.§.
samt Allmänna Lagens stadgande i 44 Gap.
Missgärnings-BaJken.
Under den 15 Maji 1821, CirculairBref
till Landshöfdingarne om de ExtraRoterings-skyldiges
hörande vid en föreslagen
ändring uti de Rustnings-skyldigheter,
som genom Konungs och Ständers
beslut blifvit faststälde; hvilket Extra Roteringsskyldiges
hörande tydligen strider
mot nyss åberopade Lagrum, beldst det åsyftade
en betydlig Stats - Medlens besparing,
på bekostnad af Extra Rothållare, och
128 Constitutions-Utskottets Betänkcinclen.
Under den 50 April 1822, har Kongl.
Maj:t, uppå LandshöfdingeÄmbetets i Orebro
Lån gjorda underdåniga hemställan,
om ändring i förestående Regeringens proposition,
till förmån för vissa Extra Rothållare
inom nämnde Län, i Nåder förklarat
den sålunda föreslagna nedsättning i
målet på Trosshästar med flere ändringar,
vara antaglige Härvid förekommer icke
allenast olagligheten af den först föreslagna
ändring af gällande Författningar, utan
äfven den väld, hvarmed en partiell eftergift
i Roteringsskyldigheten, genom det
sednare medgifvandet, blifvit enskilde tilldelad.
Som en betydlig anledning till anmärkning
mot StatsSecreteraren för KrigsÄ
renderna anföres: den, i olaglig fonn,
till Regements-Chefer utfärdade befallning,
att på förslag till lägsta OfFicers-graden
utesluta dem, som icke kunna förete säkerhet.
för en viss årlig inkomst af enskild
förmögenhet, och då denna olaglighet blifvit
beifrad, har StatsSecreteraren Quiding,
i skrifvelse till Riksens Ständers JuslitiaeO
mbudsman; den 17 April 1821, ådagalagt
ett så uppenbart förakt för Grundlagens
Stadgande och ett så meningslöst förklarande
af sin Ämbetsmanna-åtgärd, att man
med
Constitutions-Utskoltets betänkanclen, 129
med full visshet nödgas bestrida ifrågavarande
StatsSecreterares oväld och skicklighet.
2:0 Genom Kammar-Expeditionen.
Under den 50 November 1820 Till
ÖfverStåthållare-Ämbeiet i Stockholm utfärdadt
förbud för ett Patriotiskt Sälskaps
sammanträdande. Detta Sällskaps offentliggjorda
stadgar utvisa tillräckligt ändamålets
oskadlighet och fastmera en högst
berömlig förening af aktningsvärda Medborgare,
endast till utbildande af Talaregåfva
i offentliga ämnen. Ett häremot af
verkställande Makten rigtadt förbud, ger
ett ofördelaktigt begrepp om Regeringens
afsigter och torde dessutom på goda skäl
kunna anses såsom ett steg mot den i 16
§. RegeringsFormen stadgade personliga
friheten.
Under den 17 April j32i, Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse till HofCancelleren, hvari
gillas den skedda indragningen af Periodiska
Skriften Courieren samt förbjudes
dess Redaction atl vidare utgifva någon
Tidning. Denna åtgärd, rigtad mot författare,
som utan ringaste brott mot Tryckfrihets-lagen,
endast med frimodighet beBihang
till R. S. Prof. 3:dje Sami. 17,
j 50 Constitutions- Vtskobbets betänkanden.
gagna yttrande rätten till Medborgerlig
upplysning, har icke utseende af den oväld,
hvarmed föredragande bör tillämpa Grundlagen.
Samma anmärkning torde med fog
kunna göras vid behandlings-sättet af alla
mål af dylik beskaffenhet, som kommit
under Regeringens pröfning.
Under den /j. September 1822, Förbud
för enskildt man att i Hufvudstaden inrätta
en Theater, gifver vid handen, att föredragande
åsidosatt den rättighet honom.
lemnäs i RegeringsFormen 38 §., hvarigenom
ett Regeringens beslut tillkommit,
som, tvärtemot 60 Jf. samma RegeringsForm,
förklarar en Theater-inrättning i
Stockholm för Kronans Monopolium.
3:0 Genom Handels- och FinanceExpeditionen.
Under den 19 April 18J9, Kongl, Mapts
Nådiga Skrifvelse, som förbjuder export
af Skogsproducter från Bohus Län, och
Under den 6 December 1820, Kongl,
Maj :ts Nådiga Skrifvelse, som tillåter samma
producters utförande från Westergöthland
genom Röhus Län; hvilka mot hvarandra
stridande Regeringens beslut synas
förutsätta ett vacklande system, alltid mot
-
Constitutions-Ustkottets betcinkanden. 131
verkande den productiva Industrien, och
dessutom rakt stridande mot 60 §. RegeringsFormen,
som förbjuder några Monopoliers
fastställande för enskildta personer.
Under den 23 Januarii 1819, Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Allmänna Magazins-Directionen,
som gillar dess åtgärd
med transporten af 500 tunnor Hafre från
Stockholm till Sundsvall, hvilket deremot
i en sednare Skrifvelse, af den 13 Julii 1821,
ogillas, hvilket ogillande ytterligare upprepas
i Skrifvelsen , af den 13 September
1822, med tillkännagifvande att desse af
Kongl. Maj:t begagnade 500 tunnor Hafre
längesedan blifvit Magazins - Directionen
ersatte, som åter bestrides af samma Direction.
Ett förhållande af så trasslig natur
och ärendets orediga behandling torde
förtjena uppmärksamhet* äfven torde denna
för Allmänheten obehagliga transaction
ej i ringa mån ådagalägga följderna af obeständiga
föredragande och deraf följande
osammanhängande åtgärder.
Under den 21 November I82T, Kongl.
Majit Nådiga Skrifvelse, hvari ersättning
för lagligen ådömde böter anvisas af Extra
utgifts-medel. Ett sådant användande
af Statsmedlen är till det minsta misshushållning.
ag2 Constitutions-VtsAottets betnnkanden.
Under den j4. Junii 1822. Kongl. Majus
Nådiga Skrifvelse till Riksgälds-Contoiret,
hvari den förklaring lemnäs, stridande mot
Brefvet af den 22 Maji 1819, och de gjorda
reqvisitioner å lilla Creditivet skulle
påföras de två tredjedelar, som äro anslagne
till utomordentliga försvars anstalter,
hvarjemte Kongl. Maj t befaller, att
ytterligare Medel skola tillhandahållas af
den öfriga tredjedelen till oförutsedde behof.
Man har full anledning att, med afseende
på dessa Statsmedels begagnande, ifrågasätta
huruvida föredragande, vid beslutens
fattande, iakttagit Landets sannskyldiga
nytta.
Under den 50 Maji J821 och den 11
Julii samma år, Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser,
hvari förbjudes att exportera djurs
ben, men tillåtes att utskeppa aska, och då
förbudet mot exporten af djurs ben grundar
sig på dess användbarhet som gödningsämne
synes tillåtelsen att utskeppa
aska stå i motsats dermed.
Under den 16 September 1822, Konungens
Nådiga Skrifvelse till JustitiasCancelleren
, som ogillar dess Ämbetsåtgärd
vid åtal mot KrigsCoilegium i frågan
om en försäljning af gjutgods, hvilken
Justitiae-Cancellerens beifran grundat
Canstitutions-TJtskottets betänkcinden. 155
sig icke allenast på föreskriften i RegeringsFormens
27 §., utan äfven pä Kongl.
Maj:ts förut i Nåder utfärdade anmaning,
så väl rörande detta mål enskildt, som åtal
i allmänhet mot missbruk af Ämbetsmannamyndigheten.
4 0 Genom Ecclesiastik-Expedition.
Uder den 16 Julii 1821, Circulaire
till Landshöfdingarne, som deruti åläggas
att med nit och omsorg bereda medel och
utvägar, att inom Länen aflöna Djurläkare.
Då Grundlagen, så väl som Allmänna Lagen,
vid strängt ansvar, förbjuda Ämbetsmän
att betunga Landets Invånare med någon
Skatt eller afgift, som icke grundas
på Riksens Ständers Bevillning, har jag
trott denna anmaning till Landshöfdingarne
vara Lagstiidig. Den har ock föranledt
till åtgärder, hvaribland exempelvis
anföres; Konungens Befallningshafvandes i
Orebro Län utfärdade kungörelse, hvari
Socknarna anmanas att, som löneanslag för
Djurläkare, åtaga sig en viss årlig sädesskatt,
och är det bedröfligt att anmärka,
huruledes den betryckta och mindre upplyste
Jordbrukaren, utan kännedom af den
Lagstiftande Magtens beslut, blindt underkastar
sig den verkställande Maktens
godtyckliga påbud om en Ständig tillök
-
134 konstitutions- XJ tskottets Betänknnden.
ning i de indirecta Statsbidragen. Sålunda
torde ganska få Hemmansegare hafva
betänkt att ifrågavarande Löneanslag för
Djurläkare, borde anvisas på Nionde Hufvudtiteln
af Bevillningen.
Anföres såsom en vigtig anmäikning
mot föredraganden, det allmänt kunniga
Regeringens beslut rörande Ebersteinska
Testamentet. Det ådagalägges fullkomligt
vådan för egande rätten och allmännna säkerheten,
som uppkommer genom Regeringens
intrång på Domare-magtens område.
Uti Riksens Ständers valde Revisorers
Berättelser år 1820 förekommer anmärkningsvärd
t :
1:0 Stats-Ministerns den 30 Augusti!
1818 afgifne Note till Magazins-Directionen,
om utlevererine af 500 tunn. Hafre till
Kongl. Maj ts enskildta disposition, hvarigenom
det äfven mot föredragande för
Finance- och Handels-Ärenderna anmärkte
Origtiga förhållandet uppkommit, som föranledt
Revisorerne, att ogilla så väl Regeringens
som Magazins - Directionens åtgärder.
a:o Kongl. Maj:ts i bref af den 24 No
-
Constitutions-TJtskottets betunkanden. I35
vember 1818 och den Q Martii 1819, till
MagazinsDirectionen utfärdade befallning,
att, till reparation af Lyckeby Qvarnar, förskjuta
11,000 R:dr, hvilket förskott skulle
anses som Län till Förvaltningon af SjöÄrenderna.
3:0 Kongl. Maj:ts, under den 29 Maji
1819 och den 11 Januarii 1820, till Allmänna
Magazins-Directionen utfärdade Nådiga
befallning, att till Ofver-lntendentsÄmbetets
Disposition tillhandahålla 90
skeppund koppar.
4:0 Sedan Kongl. Maj:t i flere Skrifvelser,
ålagt Magazins-Directionen, att till
Öfver-Ståthållare-Ämbetet förskjuta 1000
Tunnor Råg i Månaden, för att utlemna
till RagareÄmbetet i Hufvudstaden mot
nedsatt pris till nära 50 procent, med rättighet
för MagazinsDirectionen att de sålunda
förskjutna 6000 tunnor Råg in natura
återbekomma, hade sådant oaktadt
flera påminnelser, uteblifvit.
5:0 Till följe af Kongl. Maj;ts Nådiga
Skrifvelse den 12 November 1816 till
KrigsCollegium, hafva 986 centner krut
blifvit tili export försålde, utan att de
derför erhållne medel kommit Statsverket
tillgodo i den ordning Grundlagen före
-
136 Constitutions-Utskottets betänkanden.
skrifver. Vidare har Kongl. Majit, i Nådigt
bref till Krigs Collegium den 9 Februarii
1819, förordnat att betalning för
häraf exporterade 660 centner skulle såsom
en tillfällig inkomst afsättas.
%
6:0 Sedan, i följd af 181 7 års Handels
Iractat med Ryssland, Spannmål derifrån
blifvit tullfritt afhemtad och, med Kon^l.
... c
Maj:ts Nådiga tillstånd, i Sverige, införd,
mot erläggande af half tullafgift härstädes,
har behållne inkomsten häraf, enligt Kongl.
Maj.ts bref, den 18 November 1818, till
StatsContoiret, blifvit allmänna MagazinsDirectionen
anslagen till omkostnaders bestridande
vid verkställigheten af Kongl.
Majus gifne befallning, om Hufvudstadens
behöfvande Invånares förseende med bröd
till billigt pris.
7:0 Åren 1817 och 1818 hafva, tvärtemot
Riksens Ständers beslut, Enkor blifvit bibehållne
vid sine aflidne Männers innehafde
pensioner på Indragnings-Staten.
8:0 Riksens Ständers beslut år 1818, att
Deras Revisorers Berättelser skola tryckas,
hade ej blifvit Kongl. Maj:t af vederbörande
i underdånighet föredraget.
Slut.
Cons titutions-Vs tkot tets betcinkanden. 138
Slutligen hemställes vördsamligen till
Höglofl. Constitutions-Utskottet, huru och
på hvad sätt Riksens Ständer skola vinna
underrättelse om orsaken till ett så väsendtligt
förändradt förhållande, att den Sven»
ska Postföringen öfver de Danska Staterne,
hvilken före ,den sednaste Fredstractaten
i Kiel, till följe af alla föregående freder
med Konungariket Dannemark, icke ,belastade
Svenska kronan till högre belopp
än högst ^ooo R:dr Svenskt Banco årligen,
deremot, efter freden i Kiel, något år
skal hafva uppgått ända till den högst betydliga
summan af 90,000 R dr Banco.
Då Sverige vid detta tillfälle var segrande
och följaktligen Lagstiftare vid Fredsslutet,
så synes det för Svenska Medborgare
besynnerligt, att en sådan oeconomisk
fördel, som vid förra Fredsslut alltid blifvit
Svenska Kronan betingad, nu vid detta
tillfälle icke blifvit tillgodonjuten.
Stockholm den 24 Februarii 1823.
C. F. Horn.
Constitutions-Utskottet, som nu går
att vördsamligen utlåta sig öfver alla dessa
anmärknings-anledningar, efter den ordning
hvari memorialet dem upptager» får
Bihang till R. S, Prot, 3:dje Sami, ig.
158 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
således, med hänsigt till i:sta puncten,
eller den, rörande begärd men afslagen
granskning af vissa till Statsverket hörande
Fonder, anmäla att, vid de särskilda,
i följd af meningarnas olikhet, med slutna
sedlar anstälda voteringar, i fråga om
tillämpning af 107 § Regerings Formen,
dels mot StatsRådet samfäldt, dels emot
Föredraganden af Handels- och FinansÄrenderna,
för åtgärden till vägrad Revision
af Tullverkets räkenskaper och förvaltning,
något bestämdt resultat ej kunnat
ernås, emedan i förra omröstningen Två
Stånd stadna! mot Två, samt, i den sednare,
Två Stånd yttrat motsatta tankar, och
de Två öfriga,hvartdera medelst paria vota
inom sig, blifvit inactiva; men att, hVad
åter beträffar åtgärden till vägrad revision
af Krigsmanshus - Militia} - Boställs- samt
Mötes-Passevolance - Cassorne och Hospitals
fonderna, hvilka ej äro af fullt enahanda
beskaffenhet med verkliga Statsmedel,
och hvilkas brist i tillgång icke
heller genom bevillning fylles, Utskottet
ansett något härutinnan icke falla StatsRådets
Legamöter och vederbörande föredragande
till Last.
Andra puncten, angående den längre
tid fortfarande ledigheten af Tre Stats-Secreterare
Beställningar och af Justitiae
-
Comtitutions-TJtskottets betänkanden. 159
Cancellers-Ämbetet, har ytterligare föranlåtit
Utskottet till en särskildt anmälan, hvarom
Utskottet får hänvisa till dess Allmänna
betänkande i följd af StatsRådsProtocollens
fulländade granskning.
Vid pröfningen af de sammanstälda
5’.dje och g:de Puncterna, som åsyfta en
förment origtig tillämpning af TryckfrihetsFörordningen,
samt förnämligast indragningen
af Dagblad, med förbud mot
deras vidare fortsättning, har Utskottet,
med stöd af 107 §. RegeringsFormen, beslutit,
i afseende på Tidningarne Argus,
Courieren från Stockholm och Argus den
Andre, det tillkännagifvande hos Riksens
Ständer, hvarom likaledes Utskottet nu
endast åberopar generela betänkandets innehåll,
men deremot, i frågan om ansvar
för tillstyrkandet af Courierens fortfarande
indragning och förbudet för Redactiotionen
af Stockholms Courier att framdeles
utgifva någon Tidning eller periodisk
Skrift, stadnat, efter omröstning, i stridiga
alternativ, samt hvad tre andra indragningar
vidkomma, anmärknings-anledningen
ogillat.
Enär, jemlikt hvad Protocollet öfver
KrigsÄrender för den 29 Februarii 1820.
utvisar, Kongl. Maj.t för Statens interesse
3 4° Constitutions• Utskottets betänkanden,
ansett nödigt förordna att sådana FörsvarsVerket
rörande Handlingar, som finnas i
KrigsCollegii eller Förvaltningens af SjöÄrendernas
Archiv, Cancellier och Contoir
samt General-Adjutans-Expedition för Arméen
och Flottorna, och hvilkas offentliggörande
kunde medföra våda för Rikets
säkerhet skola af Presidenten i KrigsCollegium,
Chefen för Förvaltningen och Kgl.
Majits General-Adjutant särskildt vårdas,
samt intet bland dessa document få utlemnas
till någon, eho som hälst, innan Kongl.
Majit på skeende underdånig anmälan, dertill
meddelat Nådigt tillstånd, Vederbörande
Föredragande hos Kongl. Majit dock
obetagit att begära och erhålla de för
Ärendenas handläggning erforderliga upplysningar,
tror Utskottet, genom blotta
framställningen af beslutet och motiven,
den 4:de puncten vara tillräckligen både
utredd och vederlagd.
Enligt Protocollet öfver KrigsÄrenden
för den 20 Martii 1821, afstyrkte föredraganden
och StatsRådet en då projecterad
förändring i längdmåttet för recriiter vid
indeldta kavalleriet och tillstyrkte ej annat
an avertissement till vederbörande Inspecteurer,
Brigad-Chef och Landshöfdingar,
om Kongl. Maj;ts Nådiga önskan, att Rusthållarne,
vid framdeles infallande reinon
-
Constitutions-Utskottets betänkanden, 141
teringar, ailemnade karlar af minst fem
fots åtta tums längd, ehuru de mönstrande
ej egde cassera Recriiter , som innehade,
väl icke detta, men dock det i Författningarna
bestämda längdmått. Då sålunda de
rustande ej betungats med någon ny skyldighet,
men på deras fria val berott, att
efterkomma Konungens Nådiga önskan eller
ej, finnér Utskottet den 5:te anmärkningspuncten
böra förfalla.
För ett rätt bedömmande af 6.te punctens
föremål torde den upplysning göra
tillfyllest, att StatsSecreteraren och StatsRådet
den 8 Maji 1821, då beslut fattades
om Extra Rothållares hörande öfver prestationen
af Mönstergill Häst i Stället
för munderad karl, tillstyrkt, på andragna
skäl, att denna fråga måtte få hvila intill
nästföljande Riksdag, samt att deras tillstyrkan,
den 27 April 1822, af de från
vissa Län erbjudna, å ömse sidor förmånliga
villkors antagande, endast lemnats åt
en partiel förfogning, hvarmed vederbörande
redan förklarat sig nöjde.
Föredragandens af KrigsÄrendena , i 7
puncten anmärkta åtgärd med handbrefs
expedierande till RegementsChefer , angående
mindre bemedlade Ynglingars uteslutande
från förslag till lägsta Olficersgra
-
142 Constitutions-ZJtskottets betänkanden.
den, har Utskottet ansett vara af egenskap
att böra, med tillämpning af 107 J-. RegeringsFormen,
gifvas, i slutliga betänkandet,
Riksens Ständer tillkänna.
Beträffande ämnet för 8:de puncten
eller det tillstyrkta fastställandet af ÖfverStåthållare-Ämbetets
förbud mot ett Hufvudstaden
stiftadt Talaresällskaps sammanträden,
finner, vid betraktande af executiva
Magtens rätt i ordningsmål, och af
de särskildta omständigheter, som för ögonblicket
påkallade samma rätts utöfning,
Utskottet sig icke befogadt att anmärkningen
godkänna.
Då den i io:de puncten citerade 60
§. af RegeringsFormen synes desto mindre
tillämpelig, som Kongl. Theaterlnrättningarna
i Stockholm, långt för detta tillkomna,
aldrig medfört för Kongl. Maj:t och
Kronan någon uteslutande vinning, utan
tvärtom betydliga konstnader, och då derjemte
beviljandet af ett nytt TheaterPrivilegium,
nu, likasom alltid förut, beroende
på Kongl. Majrts Nådiga Välbehag,
skulle troligen, vid en ökad concurrence,
hafva beredt den enskilde Entrepreneurens
undergång , och de redan befintliga
mot Hufvudstadens folkmängd nog svarande
Theatrernes skada, kan den uppgifna
Constitutions-TJtskottets betänkanden. lfa
Anmärknings-anledningen af Utskottet icke
gillas.
Vid jemförelse af de locala olikheter
att Fräkne Härad i Bohus Län fournerar
nästan enda Skogstillgången på en vidsträckt
Hafskust, och att deremot Norra delen af
Wadsbo Härad i Skaraborgs Län är till
öfverflöd försedd med Skog, anser Utskottet
deni n;te puncten framstälda , för öfrigt
mindre vigtiga anmärkningen icke föranleda
någon åtgärd.
Under öfverläggning af I2!te puncten
och, i sammanhang dermed, den lgrde,
har Utskottet af Protocollen för den 25
Januarii 1819 och den 15 September 1822
intagit att Kongl. Majit, med godkännande
af Allmänna MagazinsDirectionens anstalt
för afsändningen af femhundrade tunnor
Hafra från Stockholm till Sundsvall,
förklarat det samma Spannmålsparti skulle,
genom återlevering till något af Läne-Magazinen,
godtgöras, att Kongl. Maj:t
blott ogillat det vidare, högst kostsamma
och utan Nådig auctorisation begagnade
transportsättet, samt att ej allenast förordnande
meddelats om Hafrans återställande
in natura, utan ock transportkostnaden
blifvit af Kongl. Maj:ts enskildta medel
betald; hvarjemte Utskottet vunnit den
*44 Constitutions- Utskottets betänkanden.
upplysning att H. E. Herr Stats Ministerns
för Utrikes Ärendena den 50 Augusti 1818,
från Röraas i Norrige, der Hans Maj:t
Konungen då vistades , aflåtna Note till
MagazinsDirectionens Ordförande icke innebar
annat än underrättelse om en befallning,
hvilken Directionen sedermera skulle
ofFicielt emottaga. Vid sådant förhållande
och enär dessutom det på Kongl.
Majrt ankom, att sjelf välja formen och
organen för utförandet af ett välgörande
ändamål, finner Utskottet dessa anmärkningar
icke förtjena afseende till anmälan.
Hvad angår ljrde puncten, så emedan
Protocollet för den 14. November 1821
antyder, att ifrågavarande belopp, Femtio
R:ör, blifvit i Justitiasväg tillagdt ÖfverJägmästaren
i Östergöthlands Län, såsom
ersättning för Kronans andel af böterna i
ett afdömdt Skog-åverkans mål, hvilken
andel Öfver-Jägmästaren, såsom en till tjensten
hörande Löneförmån uppburit, men
■jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag, måst
återgälda, anses, med ytterligare hemtadt
stöd från summans ringhet och de anordnade
medlens beskaffenhet, Utskottet anmärkningen
böra förfalla.
Fjortonde puncten, rörande omflyttning
af
CotistitutionsUtskottets Bettinkanclcn. 145
af disponerade Creditivposter, ingär i föremålet
för StatsUtskottets anmärkning mot
lyftningen af mindre Cieditivets Tredjedel,
och är i sammanhang dermed besvarad.
Efter öfvervägande af de oskiljaktiga
omständigheter, som, enligt hvad StatsRåds-Protocollen
upplysa, verkat till förbud
mot export af djurs ben och dispence
för utförsel af aska, linner Utskottet den
häremot, i
ning sakna fullgiltig grund.
Den i i6:de puncten anmärkta rådgifvande
åtgärden till nedläggande af Ju>
stitiae-Cancellerens mot KrigsCollegium anstälda
åtal, hvilken dock ej på sätt Herr
Grefve Horn uppgifvit, lemnats i Handelsoch
Finance-Expeditionen, utan vid föredragning
af KrigsÄrenden den 12 September
1822, har Utskottet ansett påkalla anmälan
hos Riksens Ständer, enligt 107 §.
RegeringsFormen, hvadan alltså Utskottet
härutinnan åberopar sitt slutliga betänkande.
I anledning af I7:de puncten, angåde
citfärdadt Circulaire till Landshöfdingarne,
med befallning att inom Länen bereda
medel och utvägar för Djurläkare#
Bihang tUl R. S. Pro t. 3'dje Sami, jp
j46 Constitutions Utskottets Betänkandem
aflöning, kan, efter Utskottets tanka, icke
ens något tvifvelsmål framställas om nyttan
af en anstalt, till hvars befrämjande
dessutom Landshöfdingarna förständigats,
icke att vidtaga directa mesurer, men blott
att uppgifva förslag.
Upptagandet och behandlingen i Ecclesiastik-Expeditionen,
af frågan om framlidne
BruksPatron Ebersteins testamentariska
disposition till en Schole-inrättning i
Norrköping, har Utskottet funnit påfordra
det tillkännagifvande hos Riksens Ständer,
jemlikt 107 Jf. RegeringsFormen, hvars detailler
och motiv Utskottet skall, i dess
allmänna betänkande, närmare utveckla.
Sorn, enligt hvad Protocollen öfver
KrigsÄrenden upplysa, det till reparation
af Lyckeby Qvarnar beviljade förskott, af
11,000 R:dr, redan blifvit MagazinsFonden
ersatt, medelst kostnadens uppförande på
Örlogsflottans nybyggnads- och underhållsstater
för 1820, 1821 och 1822, till en
tredjedel hvartdera året, lärer, efter Utskottets
förmenande, den i 20 de puncten uppgifna
anmärknings-anledning försvinna.
Protocollen öfver Kammar - Ärenden
för den 27 Maji 1819 och den it Januarii
J820 utvisar väl att, för reparation af Ta
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 147
ken å Kongl. Slottet och H. K. H. Prinsessans
Palats, befallning, dels till RiksMarskalken,
dels till Öfver-Intendenten af«
gått, om utlemnande af inalles icke 90, men
80 Skeppund koppar af det under Magazins-Directionens
vård befintliga förråd;
men då tillika, jemlikt Protocollet för den
21 December 1820, godtgörandet af dessa
förskott beror på skeende liqvid med Magazins-lnrättningen,
anser Utskottet den i
2i:sta puncten innefattade Anmärkning icke
leda till någon ansvars-påföljd.
Med hänsyn till 22, 23 och 24 puncterne,
får Utskottet vördsamligen åberopa
dess utlåtande öfver Stats-Utskottets Anmärkningar
mot användandet af Tullfrihets -  afgifter till Hufvudstadens fattigare Invånares
förseende med groft bröd, och af
genom krutförsäljning å Utrikes ort influtna
medel.
I 25:te puncten anniärkes, att emot
Riksens Ständers föreskrift, Enkor bibehållits
vid deras Mäns å Indragnings-Staten
innehafda Pensioner; men detta ämne, såsom
af Stats Utskottet handlagdt och utredt
påkallar ej någon Constitutions-Utskottets
åtgärd.
Å anmärkningen i 2Ö:te puncten mot
148 Constitutions-TJtskottcts Betnnkanden,
underlåten föredragning af Riksens Ständers
beslut om tryckningen af deras Revisorers
Berättelser, kan afseende ej fästas,
enär, så vidt Utskottet är veterligt, dessa
Berättelser från Trycket utkommit.
Hvad ändtligen beträffar Grefve Horns
hemställan, på hvilket sätt Riksens Ständer
må vinna upplysning, om orsakerna
dertill, att kostnaden för Svenska Postföxingen
öfver Danska Staterna, som före
Fredstractaten i Kiel utgjort omkring 4»ooo
R dr årligen, sedermera något år uppstigit
ända till 90,000 R;d, så emedan denna ökade
utgift, tydligen härrörande från den,
efter Norriges afträdande till Sverige, upphörda
reciprociteten, icke utgör och ej
heller kan utgöra föremål för någon egentlig
anmärkning, har Utskottet icke trott
sig tillständigt att, för de äskade underrättelsernas
erhållande och meddelande,
vidtaga den genom 105 §. Regerings-Formen
och 42 §• Riksdagsordningen, i särskildta
bestämda fall, anvisade utväg.
Stockholm den 51 Maji 1823.
Constitutions• Utskottets Betänkanden. 149
N o 26.
Ankom den 21 Junii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en rättelse af inledningen
till nu gällande Tryckfrihets-Förordning.
Dä citationen af 86 §. RegeringsFormen,
införd uti ingressen till TryckfrihetsFörordningen,
belinnes i så måtto origtig,
att ordet endast emellan sedermera och
inför Laglig Domstol uteslutits, samt att
näst efter i förväg lagda, orden: af
Tryckfrihetslagen ej föreskrifna blifvit i
ett sammanhang tillsatta, får, med anledning
af gjordt förslag, att §;ens 'verkliga
lydelse måtte, utan stympning eller tillägg,
återställas, Constitutions-Utskottet, för behandling
enligt 56 §. RegeringsFormen
vördsamligen tillstyrka den rättelse och
jemkning i ofvannämnde citation, att ordet:
endast rtvå der på sin plats återintagas
samt orden: af T ryckfrihets Lagen ej föreskrifna,
hvilka ej höra till 86 §., men
innefatta en nödig bestämmelse af vilkoren
för Tryckfrihetens åtnjutande, clauderas,
såsom i paranlhes, och med olika styl
utmärkas.
Stockholm den 5 Junii 1823.
150 Constitutions-TJtskottets Betänkanden.
N:o 27.
Anfcam den 21 Junii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med föreslående
af ett tillägg i 75 §. Riksdags-Ordningen;
Enär
i 75 §. Riksdagsordningen, bland
der åberopade RegeringsFormens som
innehålla särskildta stadganden, om sättet att
bestämma Riksens Ständers beslut, icke linnes
införd 56 Jf., hvars sednare moment,
föreskrifvande proceduren med Grundlagsfrågor,
först vid 1815 års Riksdag tillkom,
får, med gillande af gjord Motion, Conslitutions-Utskottet,
för behandling enligt
Grundlagen, vördsamligen föreslå det tilllägg
i ofvanberörda RiksdagsOrdningens
75 §. att i densamma näst efter orden:
hvarom i RegeringsFormens, må intagas §.
numera 58.
Stockholm den 3 Junii 1823.
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 151
N:o 28.
AnUom d. 21 Junii 1823.
Memorial till Högv. Präste-Stundet i anledning
af dess uterremiss på Utskottets
förslag till upphäfvande af 8
mom. 4 §• Tryckfrihetsförordningen.
Enligt Protocolls-Utdrag af den 15
nästledne Maji har Högvördiga PresteStåndet,
me I anmärkningar, sorn förklarats
utgöra dess gemensamma tankar, återremitterat
Constitutions-Utskottet under den 2
i nyssnämnde månad afgifna förslag till
upphäfvande af 8 morn. i 4 §• Tryckfrihetsförordningen.
Härvid får Utskottet vördsamligen anmäla,
att då Tre RiksStånd redan godkänt
detta förslag till behandling efter 5,5 §,
RegeringsFormen, Utskottet ser sig alldeles
ur stånd satt, att sammanjemka meningarna
för bibehållandet af momentet modificeradt,
med dem för momentets fullkomliga
uteslutande. Om således Högvördiga
PresteStåndet icke skulle täckas
foga sig efter Resp. MedStånden, förväntar
Utskottet derom benäget svar, för att
sedan kunna taga i öfvervägande, huruvida
de oförenliga skiljaktigheterna må under
-
152 Constitutions- Utskottets Bctänkandcn.
ställas Riksens Ständer, för afgörande genom
Constitutions-Utskottet förstärkt, hvartill
likväl, i ett fall sorn detta Grundlagen
icke synes lemna nog nyttig anledning.
Stockholm den lo Junii 1825.
N:o
Ankom d. 50 Junii 1Ö23.
Betänkande till Riksens Ständer, i följd
af Stats Ruds-Protocollens fulländade
granskning.
Inför Riksens HögloJfl. Ständer får
Deras Constitutions-Utskott vördsamligen
framlägga de qvarstående resultaten af den
Utskottet i 105, 106 och 107 §.§. Regeringsformen
uppdragna allmänna granskning
af Konungens Rådgifvares och Föredragandes
Ämbets-åtgärder.
Genom en constitutionel författning,
törhända ensam i sitt slag, ville Svenska
Folket och Dess Representanter fästa ett
osvikeligt ljus omkring Konunga Thronen,
och förbehöllo sig att vid hvarje Riksdag
undersöka, huru vida detta ljus kunde hafva
-
Constitutions-Utskottets betänkanden, 153
va trutit eller försvagats. I en sådan pröfningsrätt
skalle inbördes förbinda sig sorgfälligheten
örn Majestätets glans och den
om Nationens frihet, begge oskiljagtiga
frän Samfundets sällhet och bestånd, begge
lika heliga, lika grannlaga och ömtåliga.
Begge var ock Lagstiftningen omtänkt att
vårda genom uppställandet af ansvariga
Rådgifvare omkring en magtegande Konung
igenom den innerligaste möjliga förening
emellan upplysning och kraft, samfälda element
till all mensklig storhet, i deras
söndring, upphof till förfall och olyckor.
Riksens Ständer öfverläto första beredelsen
af denna pröfningsrätt åt Deras Constitutions-Utskott,
som dymedelst uppsattes
i högsta ståndpuncten af medborgerligt
förtroende. Det skall ransaka om sanningens
obelrindrade framträde till Thronen,
utan att vidröra Högsta Magtens attribut,
bedöma rådslagen och vörda besluten;
Det skall följa den Constitutionela
friheten till hennes yppersta mål, der
hon ändtligen bör nedlägga sin krans för
Monarkien.
Nuvarande Constitutions-Utskott har
nogsamt insett hela vigten af sitt kall. Lagstiftningen,
långsynt i sin hänsyftning, in
Bihnng
till R. S, Prbti %:clje Sami. so.
154 Consbibubior.s- ZJbskobbebs bebänkanden.
skränkt och sparsam i föreskrifter, lemnade
härvid mycket åt tolkningen af Grundlagarnes
ordalydelse, likasom med uppsåt,
på det tillämpningen måtte inrättas efter
tidernas skick. Fel, förseelser och misstag
kunna visa sig i mångfaldiga skepnader:
Graderne af ansvars påföljd äro ganska få:
dock naturligen skall deraf alstras en,bekymmersam
tväkan i valet emellan efterlåtenhet
och obillig stränghet, emellan Principalernes
anspråk att erhålla kunskap om
Administrationens inre öfverensstämmelse
med Grundlagen, och Administrationens,
att ej misskännas, ej gifvas till pris för
skuggande, fastän obetydliga anklagelser.
Den dubbla ansvarighet Utskottet härutinnan
ålegat, är desto större, som Riksens
Ständer, i saknad af fullständigt öfvertygande
handlingar, icke sällan måste i sina
omdömen ledas af förtroendet till deras
Committerade; Och det har således varit
med den trognaste uppmärksamhet på
Grundlagarnes kraf och med den renaste
känsla för allmän rättvisa, som Utskottet
sträfvat att åtminstone närma sig till ett
mål, så lätt att förfela, men så svårt att
uppnå och begränsa.
Säkert skal det icke väcka någon un*
a, innat uptäcka miss
-
och betänksamt
Constitutions~ Utskottets betänkcindcn. 155
tag och irringar, hvilka tilläfventyrs undfallit
varsamheten i öfverläggningens ögonblick,
ibland mängden af sammanstötande
ärenden. Ofta påskyndades besluten
af närvarande omständigheter, och
stundom utträngde sannolikt sjelfva sakens
vigt formaliteternas omgångar. Styrelsen
hade att beräkna det tillkommande. Utskottet
fick, efter en ansenlig tidsrymd,
att bedöma det framfarna. Det har jemväl,
ej allenast från granskningen af den
siste femåriga Statsförvaltningens handlingar,
utan äfven från RiksStåndens Remisser
på särskilda motioner, hemtat anledning
till flere anmärkningar, och Utskottet
tror sig, vid framställandet af de samma,
i den mån de funnits grundade, hafva
erkännt och följt hufvud-principen i
Svenska Statsförfattningen, att Konungen
bör uplysas af ansvarige Rådgifvare, samt
både Konungen och Nationen upplysas om
dem.
Efter behörigt äskande af alla, från
sistledne till nu påstående Riksdags början,
infpr Konungen i StatsRådet förda
Protocoll, hafva till Utskottet blifvit öfverlemnade
Protocollen öfver JustitiasÄrenden,
från den 29 November 1817 till den
10 Januarii 1823, och öfver GeneralAuditeursÄrenden,
från den 5 December 817,
156 Cons titutions,-Utskottets betänkctnclen.
till den 5 December 1822; Öfver KrigsÄrenden,
. från den 2 December 1817,
den 14 Januarii 1823; Öfver KammarÄrenden,
från den 25 Novemberf 1817, till den
14 Januarii 1823; Öfver Handels- och Finance-Arenden,
från den 29 Novem. 1817,
lill den 10 Januarii 1823; samt öfver Ecclesiastique-Ärenden,
från den 29 November
1817 till den 9 Januarii 1823, jemte de
till Stats-Expeditionernas Protocoll hörande
Berednings-acter; hvarförutan, på begäran,
Utskottet meddelats de af Hofcancellern
i StatsRådet förda Protocoll öfver
icke Ministeriela ärenden, och sluteligen,
i visst upgifvet ämne, ett Protocoll öfver
Commando-mål för Arméen.
Constitutions Utskottet, omgifvet af
dessa, lika skilda som talrika föremål, anser
sig icke tillständigt att ens anmäla sådane
smärre afsteg från regularisk form,
som kunnat förefalla i ärendenas behandling,
men ej influtit hvarken på besluten,
eller på deras fullbordan. Lagstiftaren har,
vid utstakandet af Utskottets verkningskrets,
på samma gång utsträckt den till det
stora hela, der allmänt val eller enskild
rätt vore i Fråga. Dess åtgärd blef, enligt
klara bokstafven, inskränkt inom yrkandet
af två slags ansvar, det ena inför
Lagen, det andra inför Opinionen, nemli
-
Constitutions-Utskottets betänkanden. 157
gen till de alternativ, att antingen, efter
106 §. Regerinsformen, ställa under tilltal
för handlingssätt och rådslag, uppenbart
stridande mot samma Grundlags tydliga
föreskrift, för tillstyrkta eller ej afstyrkta
öfverträdelser deraf och af andra Rikets
gällande Lagar, samt för uppsåtligt döljande
af någon upplysning, genom hvilken öfverträdelsen
kunnat förebyggas, eller och,
efter 107 §., hos Riksens Ständer tillkännagifva
mot StatsRådets Ledamöter anmärkt
underlåtenhet af Rikets sannskyldiga nytta
i rådslagen, om allmänna mått och steg,
och mot StatsSecreterarne anmärkt brist
på nit, oväld, skicklighet och drift i Ämbetets
utöfning.
Förstn. §., sannolikt bestämd , mindre
att tillämpas än att varna, mindre att hämna
än att betrygga Lagens och Folkets
rätt, har Utskottet funnit sig nödsakadt
att, ehuru blott i ett enda fall, och mot
en enda Ämbetsman, använda ; och Utskottet
åberopas härom dess vördsamma Utlåtande
af den 26 nästlidne Maji, öfver Statsutskottets
anmärkning, rörande mindre
Creditivets lyftning och disposition.
Enligt den sednare eller 107 §., har
Constitutions-Utskottet, dels på remitterade,
dels på inom Utskottet förekommande
158 Constitutions-XJtshottets betcinkanclen.
anledningar; mot StatsRådets Ledamöter
och vederbörande Föredragande, anmärkt:
1:0 Rådgifvande åtgärderna till de i
Kammar-Expeditionen, den 22 Januarii, 28
April och 10 December 1822 fattade beslut
om faststäld indragning och förbjuden
fortsättning af Dagbladen Argus, Couriren
från Stockholm och Argus den Andre.
Med skyldig vördnad för Konungens,
genom Tryckfrihets-Lagen förvarade arbitrerande
magt i dylika frågor, skulle icke
dessmindre Utskottet önskat, att StatsRådet
sparsamare tillstyrkt Konungen begagnandet
af denna magt, öfverflödig, der
Lagens kraft kunnat med verkan anlitas,
och, i vidrig händelse, icke hyllad af allmänna
tänkesättet, och aktningen för pubbliciteten.
Utskottet, som icke funnit förenämnde
tre Dagblad vådliga för allmän
säkerhet, eller förnärmande personlig rätt,
eller af fortfarande smädlig egenskap, har
sett sig i denna sin mening till någon del
understödt af Föredragandens , Herr Tillförordnade
Stats-Secreteraren Danckwarts
samt deras Excellencers Herrar Stats-Råden
Grefve Skjöldebrands och Grefve Flemmings
till Protocollen anförda yttranden, då den
förre, vid två tillfällen, pä grundliga skäl,
och Deras Excellencer, vid ett bland de
-
Constituiions-U stkottets betänknnden. 159
samma, i Nådeväg afstyrkt förbudet mot
den indragna skriftens vidare utgifning.
2:0 Tillstyrkandet, i Krigs-Expeditionen
den 12 September 1822, af det Nådiga
förklarande att, sedan, enligt hvad
till Kongl. Maj:ts kunskap kommit, KrigsCollegium
blifvit af Justitias-CancellersÄmbetet
till^ladt för åtgärderna i ett mål
rörande med enskild person upprättadt
contract om casseradt Gjutgods, men Kgl.
Majit, genom det Nådiga beslut, som föranledt
åtalet, endast velat lemna klaganden
öppet, att till vederbörlig domstol instämma
Collegium, med de ersättningspåståenden
mot Kongl. Maj:t och Kronan,
hvartill han trodde sig befogad, JustitiaeCancellern
destomindre bort gifva detta
beslut någon annan eller vidsträcktare tydning,
som Kongl. Majit hänvist klaganden
till Domstol och icke remitterat handlingarna
till åtal.
Jemlikt 27 g. RegeringsFormen, åligger
Justitiae-Cancellern att vaka öfver rättvisans
handhafvande, och beifra fel, som af
Domare och Ämbetsmän begås ; och enligt
Kongl. Förklaringen den 23 Marfii 18^7, är
det enskild part förbjudet att omedelbarligen
tilltala någon för fel eller brott i
Ämbetet, utan eger parten att derom vän
-
160 Constitu.tionS'TJtshottcts Betnnhmi^en.
da sig till HofRätten eller Justitiae-Cancellern,
hvilka, hvar för sig, tillhör att, sä
framt laglig beifran pröfvas nödig, öfverlemna
saken åt Actor. Med eller utan remiss,
var det således JustiLias-Cancellerns
pligt att bereda klaganden utväg till vinnande
af skadestånd ; Detta åter kunde ej
annorlunda, än i sammanhang med öfrig
ansvarspåföljd, den felande Autoriteten ådömas
; Justities Cancellern, sorn, efter egen
förmälan, ansett KrigsCollegium icke hafva
iakttagit föreskrifna former eller tillbörligen
vårdat Contrahentens rätt, hade redan,
mot de i Collegii beslut deltagande
Ledamöter, påstått böter och skade-ersättning,
så att målet dåmera utageradt, endast
hvilade på föredragning i Högsta Domstolen:
Och åtalets nedläggande medförde
ögonskenligen, icke allenast ansvarslöshet
för ett Domsrätt-egande Ämbetsverk, utan
äfven, för enskilda parten, mistningen af
den ersättning för liden förlust, som han
i laglig väg sökt och påräknat.
5:0 Rådgifvande åtgärden, i Ecclesiastique-Expeditionen
den 12 December 1821,
till upptagandet och behandlingen af frågan
om Brukspatronen Ebersteins testamentariska
disposition för en Söndags*
Scholae-inrättning i Norrköping.
An
-
Constitutioris-TJtskottets Betcinkanden. löt
Anslaget till berörda Stiftelse utgjorde
11 4 Mantal Säteri Rå-och Rörs-samt
Frälsehemman, två Statsegendomar, 18,000
R:dr i fordringar, och den belöpande kostnaden
för Scholaehusets uppbyggande af
Sten. En del af Ebersteins Arfvingar hade,
medelst instämning till Härads-Rätten,
anstalt och derefter vid Lagmans-Rätt, hos
HofRätten och i Högsta Domstolen fullföljt
klander af Testamentet, men slutligen,
till tvistens biläggande, i underdånighet
anhållit om Nådig stadfästelse af
en förlikning, enligt hvilken de erbjudit,
i den testamentariska dispositionens ställe,
ett årligt anslag af 200 Tunnor Spannmål,
sedermera öka dt till 300 Tunnor, två tredjedelar
Råg och en tredjedel Korn, jemte
ett i tjenlikt skick varande Scholae-hus,
med tillhörigheter.
Vid föredragningen häraf förklarade,
på StatsRådets tillstyrkan, Kongl. Maj;t, att
förliknings-projeotet innebar ett ämne, hvarmed
Kongl. Maj:t då icke ville sig befatta,
men att, enär på testaments-tvisténs utgång
berodde, i hvad mån Scholae-inrättningen
komme i åtnjutande af det testamenterade,
och Kongl. Maj:t, vid betraktande
tillika af samma Inrättnings beskaffenhet
och föremål, fann den erbjudna årBihung
till R. S. Fröt. 3:dje Sami. 2 t
I(*2 Constitutions-TJtskottets Betänkayiden.
liga afgiften för behofvet fullt tillräcklig
och närmast instämmande med Statens fördel,
Kongl. Maj:t alltså, i kraft af dess höga
rätt att förordna om Undervisningsverket,
och följaktligen att antaga eller
förkasta de till sådana stiftelser ärnade
gåfvor, täcktes, med godkännande af anbudet,
stadga, det något vidare af Ebersteinska
qvarlåtenskapen icke der utöfver
borde till Scholas-lnrättningen användas.
Änskönt Utskottet tror resultatet i det
hela varit nyttigt och förmånligt, kan dock
Utskottet icke dölja sin öfvertygelse, om
det oformliga i ärendets handläggning och
om den våda det i längden skulle för egande
rätten medföra, att Domare-Magtens
åtgärder inhiberades afExcecutiva Magten,
genom en sådan villkorlig, för Lagen alldeles
okänd och fremmande procedure, som
här funnit rum. Väl har man, oaktadt förliknings-projectet
just innefattade sjelfva
gåfve-anbudet, sökt anbringa en viss åtskilnad
emellan dem begge, förmedelst det
ena bortvisande och det andras antagande,
och dermed tillika velat antyda, att
den i Eccleciastique-Expeditionen åt förvaltnings-frågan
lemnade behandling icke
hindrat rättsfrågans ordentliga fortgång och
afdömande; men efter Utskottets tanka,
ägde dessa frågor så nära gemenskap med
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 163
9
hvarandra, att genom den förras afgörande
den sednare nödvändigt måste, hvad äfven
handt, förfalla :
Med hänsigt föröfrigt till den visserligen
mindre adaequata tillämpningen af 107
§.som handlar om rådslag öfver allmänna
mått och steg, på de två sist uppgifna anmärknings-puncterna,
hvilka beträffa med
enskilda mål. får Utskottet vördsamligen
förklara, att, då dessa omständigheter hvarken
kunnat hänföras under 106 eller
bort stadna inom Utskottets Protocoll, någon
annan utväg, än den nu begagnade,
icke återstått.
A:o Tillstyrkandet af besluten, i Kammar-Expeditionen
den 20 Februarii 1821,
och den 14 Augusti 1822, om Lant-Räntmästares
och Kronofogdars, samt i Handels-
och Finance-Expeditionen den 12 Apr.
1820, om Postförvaltares tillsättande genom
Kongl. Maj:ts Egna Nådiga Constitutorial.
Tillförene blefvo dessa Upbördsmän
förordnade af vederbörande publique myndigheter,
under hvilkas öfverinseende de,
hvar för sig, äro stälde; Och upphäfvandet
af en sådan gammal institution hade förmod
ellgen icke bort tillstyrkas, utan er»
164 Constitutions■ Utskottets Betänkanden.
kändt behof och utan anförande af motiven,
Också befarar Utskottet att den nya författningen
skall möjligen leda till en, för
Uppbördsverkets säkerhet eftertänklig och
äfventyrlig upplösning af det närmare beroende,
hvari Uppbördsmännen hittils stålt
... under Controlerande Verken, samt jemväl
derhän att Konungen besväras af en mängd
Sollicitanter, måhända sökande tjensten
blott såsom pension eller l\ådegåfva, och
att andre, mer compentente personer utestängas
från befordran till sysslor, för
hvilka de blifvit egenteligen danade, och,
i hoppet om deras ernående, arbetat.
Härtill får Utskottet lägga den reflexion,
att hela åtgärden icke synes klart förenlig
med bokstafliga tolkningen af 28
Regerings Formen, enär med ’ tjenster, af
egenskap att Konungen derå utfärdar fullmagter,
” ej kunna förstås andra än sådana,
hvartill Konungen vid tiden af Grundlagens
stiftande, befullmägtigat, helst, för
bestämmandet af denna egenskap, bruket
eller praxis måste tjena till norm, om annars
stadgandet ej skal sakna både mening
och ändamål.
Vidare har ConstitutionsUtskottet mot
nedanbemälde Föredragande, med stöd af
X07 $. Regeringsformen, särskildt anmärkt:
Constitutions Utskottets Betänknnden. 165
1:0 Mot Hr StatsSecreteraren för KrigsArendena,
Qviding, att sedan, i anledning
af anstäldt åtal mot General-Adjutanten för
Flottona, inför Riks-Rätt, dennes Ordförande,
Herr Presidenten i Svea HofRätt, bland
annat begärt nådig föreskrift, hvilken person
borde, 1 egenskap af Högste närvarande
Befälhafvare för den vid Hufvudstaden
förlagda Escadre af Arméens flotta, till
RiksRätts-Ledamot kallas, StatsSecreteraren
d. 5 Maji 18^8 tillstyrkt och expedierat
det Nådiga Rescript, att Amiralen Fiih. v.
Stedingk, ehuru Chef för nämnde Escadre,
icke för dåvarande toge befattning med
Chefskapet, emedan han tillika vore Chef,
med Presidents värdighet, för Förvaltningen
af SjöÄrendena, hvilket Verk innehade
bland Rikets Collegier, det rum Ami- •
ralitets-Collegium förut intagit, och hvadan
han i denna egenskap tillhörde RiksRättens
Ledamöter, utan fördes, enligt Nådigt
förordnande, Högsta Befälet vid Escadren
af Contre-Amiralen Cojiet: hvarvid
Utskottet erinrat, att svaret blifvit utsträckt
till ämnen, dem frågan icke åsyftade,
att fastän Herr Amiralen, Friherre
von Stedingk, var både verklig och högste
tillstädesvarande Befälhafvare för Stockholms
Escadre, StatsSecreteraren icke dessmindre,
emot ordalydelsen i 102 §. Regeringsformen,
ansett honom tillhöra Riks
-
i66 Constitutions-TJtsJiOttets Bctänkanden.
Rätten, såsom Chef för Förvaltningen af
SjöÄvendena, ett åtminstone till sin benämning,
icke bland Collegierna räknadt och
icke heller med President försedt Ämbetsverk,
samt sålunda beredt den irring, att
Styrande Magten i förhand yttrat sig om
en RiksRättens Ledamots behörighet, hvilken
denna lika med hvarje annan Domstol,
sjelf egde att pröfva.
Att dernäst Herr StatsSecreteraren, uti
Handbref under den 18 Maji 1820 till
en Regements-Chef, på Nådigste befallning,
afthållit, att, som Kongl. Maj:t i Nåder
beslutit, det Föräldrar och Förmyndare för
de ynglingar, hvilka! till surnuineraire Cornetter
vid Cavalerie-Regimentena utnämnis
des, bord/aflemna skrifelig förbindelse att
' till sönernas eller pupillernas underhåll
utbetala 400 R;dr Banco årligen, intilldess
de kunde blifva befordrade till motsvarande
Lön på Stat, -Regements Chefen ville
sådant iakttaga i afseende på, ej mindre
en då nyligen utnämnd Cornette, än de
Ynglingar, som framdeles till sunumeraire
Cornetter anmäldes, dervid Utskottet, efter
vunnen upplysning att Konungens åberopade
beslut icke fattats, hvarken i StatsRådet
eller i Commando-väg, funnit det
ligga StatsSecreteraren till last, att han,
likmätigt 38 §. Regerings-Formen, sjelf
Constitutiom-Utshottets Betänkanden. 167
ansvarig för befallningens öfverensstämmelse
med Protocollet, underlåtit att i Statsrådet
anmäla detta, i sjelfva verket till
befordrings-ärenden hörande mått och steg
och från ett ordentligt Protocoll hemta
grund för Expeditionen.
Att ändteligen, vid föredragning den
26 Junii 1821, af Förvaltningens af Sjö-Ärendena
förfrågan, rörande Contracts afslutande
med enskild man, om en succesif
lefverans, under fyra år, af Furu- och Granvirke
samt Bräder för Örlogsflottane behof,
till ett värde af omkring 100,000 R.
Banco, SlatsSecreteraren, oansedt dylika
upphandlingar för Kronans räkning vanligen
och Rättast verkställas genom offentlig
Auction eller förseglade anbuds ingifvande,
och dessutom andre personer erbjudit
sig att till lindrigare pris leverera
enahanda virke, likväl, med kännedom af
förhållandet och tillgångarna, understödt
antagandet af ett både enskildt och högre
anbud, hvilket ock, enligt i officiel väg
bekomna underrättelser, i följden ledt dertill
att leveransen kunnat på annor man
öfverlåta contractet i vissa delar, med sig
sjelf betingad vinst af 18 procent å betalnings
summan.
2:0 Mot Herr StatsSecreteraren för
168 Conskitutions-Utskottets Betänhanden.
Kammar-Ärenden, Friherre Ehrenborg, att
sedan under sista Riksdag, dels Riksens
Ständer, dels Fullmägtige för Bonde-Ståndet
från Konga och Upvidinge Härad af
Kronobergs Län, anhållit, att, då för skattläggning
af Husbehofs mjöl- och såg-qvarnar,
som tillkommit med vederbörligt tillstånd,
någon grund ej kunde hemtas från
sådana, vid hemmanens skattläggning förut
befintliga qvarnars intagande i Calculen
för bestämmandet al hemmansskatten,
hvilken egenteligen grundas på öpna åkerjorden,
deremot qvarnlägenheterna ej borde
betraktas annorlunda än som öfriga
förmåner i Äng, Skog, och Fiske, Kongl.
Maj:t täcktes vidtaga den författning, att
dädanefter skattläggning å husbehofs-qvarnarnar
ej måtte ega rum, samt att egarne
af så beskaffade, redan skattlagda qvarnar
finge, så länge dessa blott nyttjades för
egit behof} tillgodonjuta befrielse från årliga
räntan, StatsS-creteraren under den 17
November 1818 afstyrka bifall till ansökningarna,
följakteligen äfven så vidt de
åsyftade upphörandet af en då för hand varande,
och frikallelsen från en kommande
skattläggning; hvarvid Utskottet ansett i
synnerhet anvärkningsvärdt att han, med
underlätet urskiljande af föredragnings-ämnets
olika delar, i ett sammanhang tillstyrkt,
Constitutions°-Utskottcts bet änkan deri; 169
styrkt ej allenast de äldre skattläggningarnes
fortfarande bestånd, hvilket skäligen
kunde pröfvas lämpligt och nödigt,
enär Riksens Ständer icke anvisat medel
till bristens fyllande, utan jemväl en fortsatt
ny skattläggning å tillförene derifrån
befriade Mjöl- och Såg-qvarnar, hvaraf
dittills ingen ränta eller inkomst varit för
Staten påräknad, samt att, oaktadt målets
likhet med verkliga beskattningsfrågor,
Stats-Secreteraren utsträckt denna sin negativa
åtgärd ända till den positiva, att,
emot Allmänna Beredningens yttrande, tillstyrkt
utfärdandet, på sätt KammarCollegii
Circulaire den 16 December 1818 innehåller,
af allmänna Kungörelser om beslutet;
en anstalt, som föranledt oredor, missnöjen
och locala undantag.
5:0 Mot Herr StatsSecreteraren för
Handels- och Finance-Ärendena, Klintberg,
att han den 25 Februarii 18185 på en enda
Ämbetsmans förslag till organisation
af Magazinslnrättningens Öfverstyrelse, tillstyrkt
hufvudsakliga förändringar i ett
Allmänt Verks Styrelseform, entledigandet
af fem äldre Ledamöter, hvilkas skickligehet
och nit vitsordats och hvaribland en
var med fullmagt försedd, samt tre nyas
tillsättande, med betydligen förhöjda lo»
Bihang till R, S, Fröt, 3idje Sami. 22
170 Constitutions■ Utskottets Betänkanden.
ner. Derförutan StatsSecreteraren den 8
Julii nämnde år tillstyrkt, utöfver gjorda
beting och företedde kostnads-räkningar,
särskilda commissions-arfvoden för verkstälda
Spannmåls-uppköp: utgifter, dem Magazins-fonden
till en början fått vidkännas,
men som sluteligen drabbat undsättnings-tagare,
i följd af den, mot återbetalning
i penningar, till låns erhålla Spannmålens
såmedelst ökade dyrhet.
Grundlagen medgaf ej åt Constit.-Utsk.
någon dispositionsrätt, något godtyckligt
undandöljande af hvad det funnit förtjena
anmärkning. Utskottet har derför, under
tillämpande af 107 §. RegeringsFormen,
framstält en sammandragen öfversigt af
detaillerna, och sålunda härutinnan fullbordat
sitt grannlaga och ansvariga värf.
Utan alla förmätna anspråk på ofelbarhet,
skulle tvärtom för Nationens heder och
för de Ämbetsmäns rättfärdigande, mot
hvilka anmärkningar förekommit, Utskottet
helst önska att anses hafva yttrat för
stränga omdömen. Riksens Ständer tillhör
nu att ogilla eller bekräfta desamma, och,
äfven i sednare fallet, att, efter pröfningen
af en högre nödvändighet, återhålla
Constibutions-TJtskottets betänkcinden. I71
och nedlägga den underordnade Beredningens
talan.
Emedlertid har, å andra sidan, Uskottet
med tillfredställelse erfarit, att de i
Administrationen här och der framstående
afvikelser och brister icke förryckt eller
ens rubbat den stora ordningen, och att
många föremål, hvaröfver sjelfva den tysta
patriotiska farhågan spridde en mörkare
färg, uppträdt, efter oväldig undersökning
af motiv och förhållanden, i en bättre och
renare dager. Ännu mer: Utskottet tror
sig åt sanningen skyldig uttrycket af den
gemensamma opinion, att Konungens Rådgifvares
handlingssätt och rådslag , under
den nästförflutna femårs-perioden, allmän*
ligen och öfverhufvud bära stämpeln af
redligt nit, sorgfällig omtanka och oafbruten
verksamhet; och, efter detta vitnesbörd,
återstår blott för Utskottet, att i
ett helt underställa Dess Yördsamma Betänkande
Riksens Ständers slutliga pröfning,
med afseende jemväl på den decharge,
hvars vilkor och egenskap i 76 §. Riksdagsordningen
stadgas.
Ytterst får ConstitutionsUtskottet vördsammeligen
anmäla följande, under Stats
-
i/jl Constitutions-Utshottets betrinhanden.
jRåds Protocollens granskning förekomna
särskilda omständigheter, med bestämdt
förklarande att ingen anmärkning dervid
kunnat eller bordt göras :
1:0 Att ehuru ordalydelsen i åtskilliga
Regerings-Formens Jf.§. tyckas förutsätta,
det StatsSecreterarne och Justitia Cancelleren
må nämnas, genom verkliga fullinagter
och till ständiga sysslor, de fleste
StatsSecreterare- likasom JustitifeCancellersBeställningarne
ändock en längre tid innehafda
af endast tillförordnade Ämbetsmän.
2:0 Att, under åberopande af vanlig
praxis, giftermåls-dispence blifvit tillstyrkt
för personer, som med hvarandra begått
horsbrott, och äfven i följd deraf samman,
aflat barn, —■ en dispence icke medgifven
i 2 Cap. Giftermåls-Balken och dessutom
af menligt inflytande på sedligheten ock
Äktenskapets helgd;
5:0 Att mötes,-passevolence-medel någon
gång disponerats för fremmande ändamål,
såsom till exempel, ett extra arfvode
för Krigs-Coliegii vice Ordförande,
och en gratification i afslagne TafFel-penningars
ställe.
4:q Att vissa tillstyrkta förändringar
Constitutions-Utskottets betänkanden. 173
i det föröfrigt stadfästade förslaget till
nytt Reglemente för Allmänna Brandförsäkrings-Verket
synas stå mindre väl tillsamman
med privata Delegarnes förvaltnings-
och revisions-rätt och med deras
öfvervägande interesse i fonden, samt
5:0 Att beslut om Smålands DragonCorps’s
Uniforms förändring till HusarUniform
blifvit, fattadt i Commandoväg,
fastän det sedermera anmälts uti StatsRådet
och i dess Protocoll intaget.
Stockholm den lo Junii 1823.
N:o 30.
Ankom d. 1 Julii 1323.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
tilljemkad ny Redaction af 37 §.
Re geringsFormen,
Under Riksdagens lopp har Constitutions-Utskottet,
tid efter annan, emottagit
åtskilliga förslag till ändring i sista puncten
af 37 §. RegeringsFormen, hvilka åsyftat,
dels Svenska Adelns återbringande till
ett enda helt, genom värdighetens tillerkännande
åt den Adlades eller ujphöjdes
174 Constitutions-Ubskobtets betänhanden.
alla Bröstarfvingar, dels Ärftlighetens inskränkning
blott till äldsta Manliga Bröstarfvingen
af äldsta grenen; dels Expectantens
inträde i Hufvudmannens rättigheter,
först efter dennes död, med bestämmande
derjemte af sättet, huru förhållas må, enär
genom arf Adligt Stånd tillfaller en i detsamma
förut upphöjd, äfvensom, då Adelskap
blifvit förverkadt, den äldste Sonens
förklarande för Adelsman redan under Fadrens
lifstid, dels ändtligen Adelskapets
öfverflyttning, i vissa fall från äldsta sonen
till den andra i ordningen.
Utskottet, som, vid pröfningen af berörda
förslag, nogsamt insett nödvändigheten
att medelst fullständiga föreskrifter
om Adliga värdigheternas Ärftlighet, redan
invecklade förhållanden och undanrödja
skiljaktiga tolkningar, har trott sig härvid
böra välja medelvägen emellan en onödig
utvidgning, icke ingående i Lagstiftningens
princip , och en obillig inskränkning, ledande
till nya olikheter; och, såsom correctiv
emot begge, skall, efter Utskottets
öfvertygelse, ej fordras annat än ett förtydligande,
en med Lagstiftningens afsigt
instämmande förklaring af det nu gällande
stadgandet.
På dessa grunder, och då tillika Ut»
Constitutions-Usthottets betcinkanden. 175
skottet fuitnit irsta puncten tarfva någon
mindre jemkning i Ordsställningen, samt
andra puncten en bättre articulation af den
successiva upphöjelsen i Friherrlig och
Greflig värdighet får Utskottet, för den
behandling 56 §. RegeringsFormen anvisar,
vördsamligen tillstyrka Riksens Ständer
antagandet af en så lydande förnyad Re»
daction af nämnde Grundlags 37 §.
”Konungen äger att i Adligt stånd
upphöja Män, som genom trohet, tapperhet
och dygd, lärdom och nitiska tjenster,
gjort sig af Konungen och Riket synnerligen
förtjenta. Konungen må jemväl, såsom
belöning för stora och utmärkta förtjenster,
tilldela Adelsmän Friherrlig och
Friherrar Greflig värdighet.”
’Ej må Adelskap eller Friherrlig eller
Greflig värdighet, som hädanefter förlänas,
tillfalla flera än den, hvilken Adlad eller
upphöjd blifvit, och, efter hans död, i rätt
nedstigande, led efter led, hans äldsta
manliga Rröstarfvinge af äldsta grenen,
samt, efter denna utgång, Stamfaderns närmaste
manliga Afkomling af då lefvande
äldsta Slägtgren, och så vidare. Om genom
arf Adligt stånd tillfaller den, som
redan blifvit deruti sjelf upphöjd eller genom
närmare Arf insatt, upphöra hans e
-
Cons ti tu tior. s- Utskottets bctänknnden.
get Adelskap,' så framt detta icke är af
högre värdighet, i hvilken händelse Stamfaderns
Adelskap öfvergår till närmaste
slägtgren ; linnes ingen sådan, utslockne
Ätten. Förklaras någon sitt Adelskap förlustig,
tillfälle detsamma den, som dertill,
enligt här stadgade grunder, närmast berättigad
är.’’
Stockholm den 21 Junii 1825.
N o gi.
Ankom den x Juiii 1823.
Memorial, till Riksens Ständer, med hemställning
om en underdånig anmälan,
i afseende på innehållet af Q mom.
4 §. Tryckfrihets Förordningen.
För hägnandet af yttrande rätten i
tryck, sådan den genom Grundlagen linnes
Svenska Folket tillerkänd har ConstitutionsUtskottet
redan tillstyrkt Riksens Ständer
•det förslag att 8 momentet i 4 §• TryckfrihetsFörordningen
måtte aldeles upphäfvas,
hvilket förslag jemväl Tre Riksstånd,
till behandling enligt 56 §. Regerings
Formen,
antagit. Men om sålunda något
gagneligt kunnat främjas för en osedd
kom
-
Constitutions-Vtskottets Betänkanden. 177
kommande tid, återstår ännu något att härutinnan
försäkra åt den närvarande ; Och
det är i detta ändamål, som Utskottet tilllåter
sig följande vördsamma framställan,
icke åsyftande ett Lagförslag, mindre en
anmärkning, utan blott helgden af en hittills
uraktlemnad formalitet.
Jemlikt hvad Protocollen öfver KamarÄrenden
upplysa, har^ vid 7^ningars
dragning, den praxis egt rum, att JustitiaeCancellern
uppkallats i StatsRådet och der
till Protocollet aFgifvit sitt utlåtande i
frågan om Dagbladets vidare fortsättning.
Icke dessmindre stadgar Grundlagen,
såsom oföränderliga, de principer att endast
StatsRådets Ledamöter kunna yttra sig till
dess Protocoll, samt att endast i det fall
26 §- Regerings-formen anlydex-, eller vid
föredragning af Justitiae-Ärenden^ JustitiaeCancellern
bör rådslagen öfvervara, med
Rådgifvare ansvarighet. När nu JustitiasCancellern
skall utlåta sig öfver andra arnnen,
måste det naturligtvis ske i enahanda
Ordning och Form, som öfriga Ämbetsverk
eller Ämbetsmän åligger att iakttaga,
eller genom skriftligt besvarande af
erhållen Remiss.
Bihang till R, S. Brot. 3-'dje Sami. £§
*78 Constitutions-UtskottPti Betänkanden.
Till beredande af erforderlig kraft åt
Grundlagens garantie för yttrande friheten,
i förening med det stora vilkoret för dess
rätta bruk: sanning och moderation,-—ett
villkor, som skulle tryggast uppnås genom
offentligheten af motionen för indragningsåtgärden,
och deraf verkad ömsesidig varsamhet
hos den bevakande och de bevakade,
får Utskottet alltså Riksens Ständers
eget ompröfvande underställa nyttan
och nödvändigheten af att, medelst en underdånig
anmälan, fästa Konungens Nådiga
uppmärksamhet på det förhållande att
Justitiae-Cancellern vid behandlingen af
frågor om Tidningars indragning, ej kan,
efter Grundlagen, anses som Ledamot af
StatsRådet, men blott som en detsamma
subordinerad Autoritet, och att han följaktligen
endast äger att, sedan HofCancellerens
berättelse om indragningen af ett
Dagblad, blifvit jemte skälen härtill, honom
communicerad, deröfver sitt skriftliga
utlåtande afgifva.
Stockholm den 21 Junii 1885,
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 179
N:o 32.
Ankom den 1 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
en af Grefve C. II; Posse uppgifven
anledning till anmärkning mot
H. E. Herr Stats Minis tern för Utrikes
Ärendena.
Jemte Högloft. Riddersk. och Adeina
Remiss under den 14 dennes, å numera
framlidne Kammarherrens Grefve Carl H.
Posses anledning till anmärkning mot Han9
Excellence Herr StatsMinistern för Utrikes
Ärendena, Grefve von Engeström, har Constitutions-Utskottet
emottagit en af Grefve
Posse undertecknad skrift hvaruti han, med
vidrörande af åtskilliga Andra Ämnen, fram*
stalt, såsom Anmärkningens egentliga föremål
, Hans Excellences den 28 October
till Konungens Befallningshafvande aftåtna
CircuIairHandbref, angående särskilda föreskrifter
med hänsigt till i Riket inkommande
Utländska Resande.
Utskottet finner det visserligen i allmänhet
innebära en afvikelse från behörig
form, att Konungens Nådiga Befallningar
utfärdas på ett sätt, som kunde betaga
dem gällande verkan till åtlydnad} Men
XQo Constitutions-XJtskottets Betänkanden.
*
då ofvannämnde Handbref icke innefattar
några nya stadganden i ämnet, utan blott
en erinran om efterlefnaden i allmänhet af
Kongl. Förordningen den 19 Februarii
J8n samt om ännu subsisterande, redan
förut, till förmån för vissa Makters undersåter,
medgifna dispenser från samma Förordning,
och då för öfrigt Hans Excellence
Herr Grefve von Engeström härvid icke
handlat i offentlig characlére af StatsMinister
för Utrikes Ärendena, till hvars Departementmål
af denna egenskap icke heller
synas höra, saknar Utskottet tillräckliga
skäl för Anmärknings-anledningens godkännande.
Stockholm den 2t Junii 1825.
N:o 35.
Anl?em den 1 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med hem•
ställan om anslag af Tractamente för
en Waktmästare.
När åt ConstitutionsUtskottet, för dess
sessioner, uppläts en del af KammarCollegii
Rum, antog äfven Utskottet till sin uppasping
tvenne Collegii Vaktbetjenter. Då
ConstitutionsUtskottet$ Betänkanden. i8±
emedlertid blott en af dem blifvit till
Riksdagstractamente anmäld och uppförd,
men begge icke allenast förrättat verklig
tjenst, utan ock befunnits hittills oumbärlige,
får Utskottet vördsamligen hemställa
att, för deras disposition, ett ytterligare
Vaktinästare-tractamente måtte beviljas
och anslås, från och med den i sistlidne
Februarii till och med denna dag eller innevarande
månads slut, hvarefter Utskottet
hoppas blifva belåtet med en enda Vaktbetjent.
Stockholm den 50 Junii 1825.
N:o 34.
Ankom den 16 Julli XÖ25.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af ett nytt Moment vid slutet
af 68 Jf. Regerings Formen.
Med kännedom af de flera vigtiga fördelar,
som särskildta inom Riket, efter vederbörligt
tillstånd, grundade Verk och
och Inrättningar beredt och vunnit både
åt Staten och sig sjelfva genom en Administration,
oberoende af allt annat än In
-
i8a Constitutions- Utskottets Betänhanden.
■ I ■
i eressen tern as egna föreskrifter, och nied
©fvertygelsen tillika att Medborgerliga Föreningar
till allmänt nyttiga företag bäst
skola uppmuntras af den fullkomliga säkerheten
om medlens sjelfständiga förvaltning,
får, i anledning af emottaget förslag,
Constitutions-Utskottet, för den åtgärd 56
RegeringsFormen stadgar, vördsamligen
tillstyrka att, vid slutet af samma RegeringsForms
68 ett så lydande nytt Moment
må införas ;
”De till särskildta lofliga Verk och Inrättningar
hörande Medel förvaltas enligt
de grunder och Reglementen, som Delegarne
sjelfve derom föreskrifva.”
Stockholm den 50 Junii 1825.
N:o 35.
Ankom den 16 Julli 1823.
Memorial till Riksens Ständer, vied föreslående
af ett tillägg i 15 §. Riksdagsordningen.
Hos ConstitutionsUtskottet har en
Riksdagsman af Hedervärda BondeStåndet
föreslagit det tillägg, i 15 §. RiksdagsOrd
-
Constitutions- Utskottets Betänhanden. 183
ningen |att Frelsehemmans-Egare bland-"Allmogen
måtte blifva berättigade att välja
och väljas till Riksdagsman» och sålunda
äfven skyldige att deltaga i FuIImägtigsallöningen.
Då detta förslag 6ynes desto mer grundadt
på billighets- och jemlikhets-principer»
som, från den stund det tilläts hvarje
Svensk Medborgare att besitta Frälsejord,
denna redan till stor del kommit och troligen
mer och mer skall komma i Allmogens
hand och då dessutom, för Frelseegares
intagande i Representationen, något
giltigt hinder ej förefinnes, i en olika jordbeskattning,
helst, vid Bevillnings-Taxeringarna,
Frelsej ordens immuniteter behörigen
considereras, så att ett Frelsehemman,
i öfrigt af enahanda godhet med ett
Krono- eller Skattehemman i samma Ortt
alltid uppföres till högre värde, får med
gillande af förslaget, ConstitutionsUtskottet,
för den i 56 §. RegeringsFormen stadgade
behandling vördsamligen tillstyrka
en så lydande förändrad Redaction af 15
$. Riksdagsordningen :
’’Allmogen i hvart Härad välje, efter
Hemmantalet, till Riksdagsman af BondeStåndet
en, inom Häradet boende och besutten,
Krono-, Kronoskatte-, Frelse- elles
s84 Cons bi tudora-Utskottets Bebcinkcinäen.
Frelseskatte Hemmansegare, hvilken icke
tillförene m. m.”
Stockholm den 50 Juuii 1823.
Utdrag af Protocollet, hållet
uti R. H. S. Constitutions
- Utskott den 8
Julii 1823.
S. D. Vid justeringen af Utskottets
Protocoll för den 30 nä^tlidne Junii och
dess Memorial till Riksens Ständer af samma
dag, med förslag till ändring i 15 §.
Riksdags-Ordningen, uppläste och ingaf
RiksgäldsContoirs Fullmägtigen Jan Ericsson
ett så lydande Dictamen:
’’Sedan jag, tillika med de fleste af
Hedervärda BondeStåndets utsedde Ledamöter
i detta Utskott, varit af särskild
tanka emot Utskottets pluralitet i fråga
om tillägg till 15 §. Riksdags-Ordningen
rörande föreslagen Representations-rätt för
Frelsejordegare inom Hedervärda Bondestånd
et går jag nu att vidare förklara och
utveckla motiverna för mina å§igter i detta
ämne.”
”Ge
-
Vonstitutions- Utskottets bilänkanden.
”Genom devid 1810 3rs Riksdag emellan
Ständerna ingängna Concessioner blef
val hvarje Svensk Man berättigad, att förvärfva
och besitta fast egendom och jord^
af hvad natur och beskaffenhet som heldst,
följaktligen äfven Säteri och annat purt
Frelse; men såsom en grundpelare derföre
var äfven denna concession förenad med
det uttryckliga förbehåll för egaren, nemligen
att fastighetens ursprungliga egenskap
icke förändrades, utan skulle bibehållas
vid sin natur, med densamma tillhörande
förmåner och skyldigheter; i följd
hvaraf en utsträckning öfver denna gränslinea,
till meddelande af andra rättigheten
För Frelse-egare, än den de förut innehafva,
skulle bryta helgden af den grund-be6tämmelse,
som förenämnde beslut åsyftar.”
vJag fasthåller så mycket heldre mitt
omdöme efter denna grundsats, som vid
de förflutna, äfvensom vid denna Riksdag,
i fråga om förslag till ernående af likhet i
beskattning emellan Frelse- och Skattejords-egare,
man städse hört åberopas med
hvilken helgd Frelse-egarens Privilegier
vore befästade, samt att en förändring deruti
vore stridande emot egande-rätten. År
egande-rätten helig och bör njuta skydd,
hvarföre ej bibehålla den, äfven för $kabB
i hang till R, -S. Troi, 3: ij* Sami. &4
i86 Constitutions■ Utskottets Betänkanden.
tejordsegaren ? Invändning härvid han göras,
att sedan besittningen å all slags jord
blifvit oinskränkt upplåten åt alla Rikets
Invånare, hvarigenom Allmogen har rättighet
till innehafvande af Frelse- och Säteri,
så eger äfven Allmogen att inom sig
åtnjuta de fördelar, som denna besittningsrätt
åtfölja, hvarmedelst de förut existerade
olikheterna tyckas blifvit jemnade,
och" man synes nu hafva kommit till det
rätta ändamålet. — Hvad besittningsrätten
angtr, så medgifver jag förstnämnde uppgift
sorn ganska rigtig; men månne derigenom
att en Bonde är innehafvarare af
Frelsejord, den öfriga Skattejordsegaren
derigenom fått en lättnad i de bördor, som
åtfölja possession af Skattejorden?— Man
svarar derpå, Nej [ — Olikheterna i jordens
natur och olika beskattning äro desamma,
i hvilken hand som heldst; följaktIigen.
måste egaren med rättigheter och
skyldigheter göras beroende af jordens
natur, men icke denna af egaren.”
O
”Såsom Ledamot i detta Högloft. Utskott,
vid innevarande Riksmöte, har jag,
då fråga förevar, om åtskilliga Grundlagsförändringar,
ofta hört åperopas och tilllämpas
81 > RegeringsFormen, nemligen
att Grundlagsförändringar icke utan i högst
nödvändiga fall böra tillstyrkas. •— Jag
Consbitutions-TJtskottets betänkanden. I87
har äfven hört, att, under öfverläggning
angående förbättring i nu varande Representations-rätt,
det Riksstånd, som närmast
varit beroende af förändringen, inom sig
sjelft, uppgjort framställningen, om, med
antagandet af förslaget, det kunnat anses
af förutnämnde egenskap ; oell på grund
af allt detta, har jag, som önskat likhet i
princip och handlingssätt, ansett Frelseegarens
rätt obehöiigt utsträckt, genom en
ny tillstyrkt representationsrätt på Skatte»
mannens lagligt besfästade område; hvarföre
jag äfven ansett mig pligtig att, såsom
Representant af BondeStåndet, protestera
emot Utskottets förslag, och får der»
jemte ödmjukeligen anhålla, att denna min
reservation må få åtfölja Utskottets betänkande
till Rikets Höglofl. Ständer.”
Och skulle denna särskildta mening,
hvari jemväl Riksdagsmännen Olof Olofsson
och Nils Håkansson samt Bancofullmägtigen
Johan Olsson Longberg instämde,
Memorialet, genom ProtocollsUtdrag,
åtfölja.
Ex 1’rotocollo
J. D. Valerius.
188 C?s>qstituiighs^tJtskottets bttänKanden,
fJjO 36.
Ankora d. 16 Julö 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en ändring i 23 §. Riksdags- *■
Ordningen,
Såsom nyttig och med RiddarhusOrdningen
instämmande, får ConstitutionsUtskottet,
för behandling enligt 56 §. RegeringsFormen,
vördsamligen underställa Riksens
Höglofl. Ständer den hos Utskottet
föreslagna ändring, i 23 §. Riksdagsordningen,
att i stället för Orden : ”den efter
Matrikeln första närvarande Grefven,” må
ditsättas: ”den främste närvarande Ledamot
ten enligt RiddarhusOrdningen.”
Stockholm den go Junii 1823.
N:o 37.
Ankom d. 13 Julii 1325.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till upphäfvande af ett tillägg
i 6 morn. I Tryckfrihets För ordningen.
Stadgandet i 6 mom. 1 §. Tryckfri»
hetsFörordningeu, enligt hvilket de tvän»
Constitutions-Utshottets betänhanden. 183
ne män, som påtecknat namnsedeln och intygat
uppgifternas rigtighet, äro underkastade
författare-ansvar, i händelse skriften
Stålås, OGh författarens namn och hemvist
befmnas orätt eller aldeles icke uppgifna,
har, medelst ett vid 1812 års Riksdag godkändt
tillägg, blifvit i så måtto utsträckt,
att enahanda ansvar åligger Attestanterna,
äfven om Författaren, utan laga förfall,
ifrån Svaromålet uteblifver.
Denna sednare föreskrift synes Constitutions-Utskottet,
dels öfverflödig, i betraktande
ej mindre af Domstolens rätt,
att använda tvångsmedel för partens inställande,
än af HofCancellerens och hans
Ombuds controlerande och seqvestrerande
magt, dels obillig, såsom fordrande Attestanternas
garanti för en Föifattares fortfarande
moraliska värde, dels ändtligen
icke väl förenlig med hufvudprincipen för
Tryckfriheten, den att undanrödja all direct
eller indirect sensure, alla i förväg
mötande hinder, bland hvilka utan tvifvel
bör räknas det beroende, hvari författaren
nödvändigt måste sättas af de personers
betänklighet, som han anmodar att
namnsedeln påteckna.
Utskottet får således, med anledning
af framstäldt förslag, vördsamligen tillstyrka
Riksens Ständer att; i den ordning
igo Constitutions-Utskottets betänkanden.
56 §. Regerings-Formen antyder, ifrågavarande
tillägg, vid 6 Mom. 1 §. Tryckfrihets-Förordningen,
måtte åter upphäfvas ;
I följd hvaraf meningen komme att slutas
med ordet: ’ Saknades,’' och de öfriga orden:
”eller ock Författaren, utan laga förfall,
ifrån Svaromålet uteblefve,” att helt
och hållet utgå.
Stockholm den 8 Jnlii 1825.
N o 58.
Ankom den 22 Julii 1823.
Memorial till Högloft. Ridder skåpet och
Adeln, med utlåtande om Grundlagsenligheten
af en väckt fråga, hvarå
Herr Landt-Mar skalken vägrat Proposition
till Remiss.
Af Höglofl. Ridderskapels och Adelns
Protocolls-Utdrag, för den 11 dennes, hvilket
den 15 kommit Constitutions-Utskottet
tillhanda, har Utskottet inhemtat, att hos
Ridderskapet och Adeln Motion blifvit
gjord derom att Riksens Ständer måtte,
uti underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
framställa nedannämnda önskningar :
i:o Att Kongl. Maj:t täcktes i Nåder
Constitutions-TJstkottets betunkanäen. igi
tillsätta Ordinarie Stats - Secreterare och
Justitie-Canceller ;
2:0 Att Kongl. Maj.ts Rådgifvare,
enär omständigheterna påkalla åtgärder
mot Utgifvare af Tidningar, måtte i Sina
tillstyrkanden vara tolerante ;
5:0 Att de i Sina tillstyrkanden måtte
sorgfälligt respectera gränsen, som Lagstiftningen
uppdragit emellan Domaremagten
och den Administrativa ;
4:0 Att de i sina tillstyrkanden af
utgifter till allmänna behof, måtte i akttaga
den nogaste hushållning med Statens
medel, samt, i afseende på dessas disposition
och redovisning, hvad Grundlagen
och Riksens Ständers beslut föreskrifva ;
A hvilken motion Remiss begärts till Constituiions-Utskottet;
Men att, då Herr
Grefven och Landt-Marskalken ansett Motionen
icke öfverensstämma med 107 §.
Regerings-Formen, utan innefatta en åtgärd
, som syntes medföra ett tillägg uti
berörde §., och sålanda icke vore till formen
med Grundlagen enlig, Herr LandtMarskalken,
enär Grundlagarna borde jemlikt
83 §• Regerings-Formen, efter deras
ordalydelse i hvarje särskildt fall tillämpas,
och ej linge på annat sätt, än i 81
iQ2 Con^titutions- Utskottets betänkande^.
och 82 §. $. stadgadt är, förändras eller
tolkas, icke heller funnit sig kunna meddela
Proposition å Remiss till Constitutions-Utskottet:
hvadan och som en slik
Proposition dock blifvit af Ridderskapet
och Adeln yrkad, öfverläggningen, i stöd
af 55 Riksdags-Ordningen, förklarats
hvilande, och frågan förvisats till Constitutions-Utskottet,
med förelagd åtta dagars
tid, hvarinom det egde att öfver densammas
stridighet eller enlighet med Grundlagen
sig utlåta.
Utskottet, som tillika erhållit den
underrättelse och upplysning, att Ridderskapet
och Adeln, den ii i denna månad
beslutit, det borde alla de, i Utskottets
Memorial, angående Stats-Råds Protocollens
fulländade granskning, enligt 107 Jf.
Regerings-Formen, anmälde anmärkningspuncter
förfalla, och Utskottets yttrande,
rörande de i slutet af Memorialet upptagna
särskilda omständigheter, läggas till
handlingarna, samt att icke dess mindre
förevarande, just samma dag, väckta motion
varit omedelbarligen föranledd af sjelfva
Betänkandets innehåll, får nu vördsamligen
tillkännagifva sin mening i detta grannlaga
och vigtiga ämne, med förklarande,
att det, till en början, tror högst nödigt
att
Constitution$’Vtshottets Betänkanden. 193
att härvid anbringa en tydlig åtskilnad
emellan princip och form.
Under hänsigt till den förra, eller
frågans väsendtliga föremål och inre egenskap,
linner Utskottet, för sin del, klart
och obestridligt, att Riksens Ständer, enligt
6o §. Riksdags - Ordningen, ega till
Kongl. Majit i underdånighet framföra
Deras allmänna önskan, i hvilket ärende
som heldst; att det i hvarje Constitutionel
Stat måste utgöra en af Nationens första
och heligaste rättigheter, att med dess åliggande
vända sig till en Faderlig och
välviljande Styrelse; att den i nyssnämnde
§. förekommande hänvisning, till 89 §.
Regerings-Formen, mindre åsyftar ämnet*
än sjelfva framställningens beskaffenhet,
samt att följakteligen Riksens Ständer, äfven
från Constitutions-Utskottets utlåtanden,
kunna hemta anledning till underdåniga
önskningar, så framt dessa genom sin
natur, medgifva den pröfning till Nådigt
afseende, som sittnämnde åt Konungen
efter Stats- Rådets hörande uttryckligen
förbehåller.
Beträffande åter motionens form, eller,
tå till sägandes, yttre gestalt, linner Ut
Bihang
till R, S, Brot, *>:dje Sami. 25.
194 Constitutions• Utskottets Betänkanden.
skottet sig böra deremot hufvudsakligen
erinra:
1:0 Att motionen, ehuru afsöndrad
och isolerad, likväl ej innefattar en ny
fråga, utan endast sådana äldre, hvilka
förut blifvit dels af Grefve C. F. Horn,
dels af Riksens Ständers Stats-Utskott, en*
ligt 29 §. Riksdags - Ordningen, väckta,
samt af Utskottet behandlade och utredde,
och att således väl återremiss kunnat ega
rum, med rättighet för hvarje Ståndets
Ledamot att föreslå, och för Ståndet att
sedermera besluta lämpliga modificationer
af Utskottets betänkande i dessa delar, men
att, å andra sidan, 44 §• Riksdags-Ordningen
icke synes medgifva ny Remiss af Ärenden,
som redan kommit under samtliga
Riks-Ståndens öfverläggning och hos Ridderakapet
och Adeln blifvit afgjorda.
2:0 Att motionen, i dess närvarande
skick, innebär, icke så mycket ett önskningsmål,
som fast heldre dertill omklädda,
eller indirecta anmärkningar; att ett
sådant återväckande af förfallna anmärknings-puncter
icke tyckes stå väl tillsamman
med rätta ordabegreppet af 76 §.
Riksdagsordningen, samt att det åberopade
exemplet från förra Riksdagen här
icke quadrerar, emedan de då framstälda
Constitution$-Utssottets Betänkanden. 195
underdåniga önskningarna, om Statens oberoende
af särskilda penningeverks mindre
försigtiga administration, icke föranleddes
af någon anmärkning, utan af en,
genom brist på fullgiltig grund till densamma
nödvändig anmälan;
3:0 Att de nu föreslagna önskningsmomenten,
åtminstone tre bland dem, väl
äro adresserade till Konungen, men dock
egentligen rigtade mot Rådgifvarne, samt
att, genom en underdånig Petition, hvilken,
sträckt utöfver den i 89 §- RegeringsFormen
uppdragna gräns, hade till föremål
Riksens Ständers önskan om uppfyllandet
af Stats-Rådets pligter, och således
en påminnelse om ouppfylda, Nationen
skulle af Konungen personligen fordra den
garanti för Hans Rådgifvares handlingssätt
och den controle på deras åtgärder,
som Stats-Författningen uteslutande lemnat
åt Lagens och Opinionens förenade
magt.
På dessa skäl tväkar ej Utskottet att
vördsamligen yttra atti efter dess tanka,
den väckta frågan, hvarå Herr LandtMarskalken
vägrat Proposition till Remiss, varit
till formen icke enlig med Grundlagen,
och att fördenskull Herr LandtMarskalkens
vägran dermed instämt.
Stockholm den 17 Julii 1823.
äg6 Censtitutions■ XJtshottets Betänkanden.
N:o 59.
Ankom den 22 Julii i825-
Memorial till Högloft. Ridderskapet och
Adeln, med närmare upplysning örn
innehållet af en Anmärkningsskrift.
Till följd af Högloll. Ridderskapets
och Adelns anmodan, genom ProtocollsIJtdrag
under den 11 dennes, får Constitutions
- Utskottet vördsamligen meddela
närmare upplysning, om innehållet af numera
aflidne Grefve C. H. Posses till Utskottet
inlemnade Skrift, med uppgifven
anledning till Anmärkning mot Hans Excellence
StatsMinistern för Utrikes Ärendena,
Herr Grefve von Engeström.
Då af sjelfva Remissen, inrättad efter
TVTotionairens egna ordalag, befinnes att
Anmärkningen är ensamt rigtad mot bemälde
Hans Excellence, torde sådant icke
behöfva ytterligare styrkas medelst framläggandet
af hela den vidlyftiga Skriftens
innehåll. Det synes härvid göra tillfyllest,
att uppgifva dess väsendtliga beståndsdelar,
dessas ordning i uppställningen och
ändtligen, i utförlighet, conclusions-resultatet.
ConstitutionsUtskottets Betänkanden. igj
Till en början anmäler Författaren,
att han i Ridderskapets och Adelns Plenum
den 5 nästlidne Junii, upplysningsvis
omnämnt Hans Excellence Herr StatsMinisterns
ifrågavarande åtgärd, men blifvit
af Herr Grefven och LandtMarskalken erinrad,
om föreskriften i 90 Regeringsformen,
och hänvisad, enligt 29 J). Riksdagsordningen
till ConstitutionsUtskottet.
Han yttrar derefter sin mening om rätta
förståndet af förstberörde §. och utreder
skälen, hvarföre han heldre velat inför
Ståndet framställa ett öppet omdöme, än
hos Utskottet insinuera en dold anklagelse
; Han skildrar vidare, under allmänna
synpuncter, Administrationens förmenta felsteg
under den nästförflutna tiden och
bland annat det missbruk att, genom, föredragandes
enskildta Handbref, utfärda
Kongl. Majrts beslut. Just detta missbruk,
fortfar Författaren, utgör föremålet för
hans anmärkning, hvilken han dock uttryckligen
inskränker till Hans Excellence
Herr StatsMinistern för Utrikes Ärendena,
såsom den der längst och oftast, användt
ett slikt Expeditionssätt. Han andrager
härpå några äldre Facta, alla, utom ett,
tillhörande förra Riksdagars granskning,
och slutar med följande ord :
”Jag anför blott dessa mest notorisk^
ic)8 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
Exempel i förbigående, för att visa det
Hans Excellence ej saknat varning och
anmaning, att ställa sig Grundlagen till
efterrättelse, och dock har Hans Excellence,
under loppet af sistliden Höst gifvit ett
ännu färskare Exempel på sitt sätt att förstå
58 §. Regeringsformen och sitt nit
att ställa sig densamma till efterrättelse.
Det är detta, hvars tillfälliga omnämnande
under discussionen hos Ridderskapet
och Adeln, den 3 dennes, gifvit anledning
till förevarande anmärkning, och som nu,
här bilagdt, åberopas lill stöd och bevis
för densamma. Det består af ett Circulair-Handbref
från Hans Excellence till
Konungens Befallningshafvande, rörande
särskildta föreskrifter i afseende på Utländske
Resande, och hvarigenom vissa främmande
Nationers Resande privilegieras att
inkomma i Riket, utan att vara underkastade
de betydliga hinder och svårigheter
som andra. Det vore visst mycket att
anmärka mot sjelfva innehållet af denna
Författning, men jag fäster mig blott vid
dess Fonn, såsom ojemnförligt vigtigaxe.
” m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions-Vtskottets Betänkanden. 199
N:o 40*
Ankom den 22 Julii 1823»
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till ändring i 4 och 5 mom. 14
§. Riksdags Ordningen.
Till försäkrande af en nödig fulltalighet
i Wallof!. BorgareStåndets redan nog
inskränkta och, genom sjelfva Grundlagens
stadgande, ännu mer inskränkbara Personal,
äfvensom till bestämmande af rätta
tiden, hvarifrån detta Stånds Representanters
valbarhet må beräknas, får, med anledning
af emottaget förslag, ConstitutionsUtskottet,
för den i 56 §. RegeringsFormen
anvisade åtgärd, vördsamligen tillstyrka
följande förändringar i Redactionen
af 4;de och 5:te Momenten 14 §.
Riksdagsordningen :
”4:0 Götheborg sände Tre egna Fullmägtige
; Städerna af första Classen, hvardera
Två; De af andra Classen, med rätt
att ställa Två, hvardera minst En, samt
Städerne af tredje Classen, äfvensom Falu
Bergslag hvardera En Fullmägtig. Städerderne
af de öfriga Classerna ege att sända
hvardera En Fullmägtig, dock med
rättighet att förena sig, Två, högst Tre,
200 Cotistitutions* Utskottets Betänkanden.
om en Person, hvilken dock mäste vara
till Riksdagsman vald för en af dessa Städer,
der han sjelf Magistratsperson eller
Borgare är. RiksdagsFuIlmägtig för Stad
af tredje Classen må jemväl kunna tillika
emottaga fullmagt för en annan Stad af
lägre Class.’’
”5:0 Ingen må för Städerna till Riksdagsman
utses, som icke minst Tre år före
den dag* hvartill Riksdagen blifvit pålyst,
varit Magistratsperson eller Borgare
i Staden, ej heller för Falu Bergslag någon,
som icke lika tid varit derstädes
brukande Bergsman ; Och beräknes denna
tid, för Magistratsperson och Borgare,
från Tjenste- eller BorgarEdens afläggande,
samt för Bergsman, från den dag, då
han, genom GrufveRättens beslut, blifvit
till Bergsbruks idkande berättigad.’’
Stockholm den 18 Julii 1823.
N:o 41*
Anbom den 22 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af ett nytt 6:te Moment i
14 §. Riksdags Ordningen.
Sedan hos ConstitutionsUtskottet blifvit
återväckt frågan om Ofrelse Bruks
Egares
-
Constitutions-Utskotteés Betänkanden. 201
Egares samt pä Landet bosatta Manufacturisters
och Fabriks-Idkares intagande i
Wallof!. Borgar-Ståndets Representation ,
fär, med särskildt afseende å dessa sednare,
Utskottet, för den behandling 56 §. RegeringsFormen
stadgar, vördsamligen öfverlemna
och tillstyrka det förslag, att i 14
§. Riksdagsordningen må införas ett nytt
6.te Moment af följande lydelse:
”6:0 Ofrelse Manufacturister och Fabriksidkare
på Landet vare berättigade,
att Jorena sig med narnaaste Stad, för att
der, i mån af erläggande Stads-afgifter,
deltaga i Riksdagsmanna-valen, och jemväl
sjelfve kunna till Fullmägtige för Staden
väljas, sedan en så beskaffad förening,
minst tre år före den till Riksdagens öppnande
utsatta dag, oafbrutet egt rum.”
Stockholm den 18 Julii 1823.
Bihang lill R. S. Brot. freijt Sami. 26.
toft Constitutiom-Utskottets Betänkande».
N:o 42.
Ankom den 22 Julii 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af ett nytt ^j;de Moment i
14 §■ Riksdagsordningen samt deraf
härflytande smärre ändringar i dess
17, 19 och 22 Jf. jf.
*
DS, tinder innevarande Riksdag, frågan
om Ofrelse BruksEgares samt på Landet
bosatta Manufacturisters och FabriksIdkares
intagande i Wällofl. BorgareStåndet
blifvit hos ConstitutionsUtskottet återväckt,
har, under erkännande af den billighets-princip,
hvarpå dessa begge Medborgare*
Classers inträde i NationalRepresentationen
sig stödjer, Utskottet likväl,
med afseende å de förstnämnde eller BruksEgarne,
funnit att det, vid sista Riksdag
projecterade, men af Riksens Ständer nu
icke bifallna stadgandet tarfvade, dels en
större fullständighet, dels några väsendtliga
jemnkningar, i hvad som angår uppgörandet
af Representations-grundema, orten
och sättet för Valförrättningen, bestämmandet
af vissa Val-district, och tydliga
föreskrifter om tidberäkningen för Valbarheten.
ConssituUons-Utshottets Bctänkanden. 203
Det är med iakttagande af sädana nödiga
tillägg och Modificationer, som Utskottet,
för den i 56 §. RegeringsFormen
stadgade behandling, får till Riksens Ständer
härmedelst vördsamligen öfverlemna
följande förslag till ett nytt eller 7:de
Moment i 14 Jf. «f Riksdagsordningen:
7:0 ”Utom Fahlu Bergslag, ege dock
de öfrige Bergsbruken, hvarunder innebegripas
alla af Styrelsen öfver Bergverken
priviligierade Inrättningar till förädling
af MineralRikets producter, att inom
sig till BorgareStåndet utse Sju Fullmägtige,
som ej till annat Riksstånd höra,
och ej någon beställning i Rikets tjenst
innehafva, och hvarvid, med förbehåll af
den i 18 §.: alla Christna Trosförvandter
tillerkände valrätt, i öfrigt ingen må välja,
om han ej valbar är. Med valen förhålles
sålunda, att Styrelsen öfver Bergverken
bör, när Riksdag inträffar, uppgöra
grunderna för denna Representationsrätt,
efter värdet af förra årets tillverkning,
beräknadt, för Jerntillverkningen,
efter det för Hammarskatte-Jernet årliga
bestämda pris, och för annan tillverkning,
efter det medelpris, hvartill Kongl. Maj:t
och Kronan försäljer den deraf in natura
utgående tionde eller skatt, samt, i fall
någon af dessa förädlingar icke akalla
204 Constitutioiis-TJtskoktets Betänkanclen.
kunna hänföras till någotdera värdet, efter
det i Hufvudstadén allmänt gångbara pris.
Sedan summan af alla tillverkningarnes
sammanräknade värden härigenom blifvit
utrönt, samt huru stort värde, i följd deraf,
svarar mot en Fullmägtig, fördelen
Bergsbruken i Sju WalDistrict afpassade
efter Orternas läger, och så att i det närmaste
ett, på tillverkningsvärdet grnndadt,
mot en Fullmägtig svarande röstetal må
inom hvarje WalDistrict linnas. Walen
skola ske inför den Magistrat inom WalDistrictet,
som Styrelsen öfver Bergverken,
genom KonungensBefallningshafvande
i Länet, derom anmodar, och å den dag,
som för hvarje WalDistrict af samma Styrelse
härtill utsattes, och genom dess försorg
inom Districten allmänligen kungöres;
Börande Styrelsen tidigt före valet
låta tillställa den inom hvarje District
valförrättande Magistraten behörig längd
öfver alla inom Districtet valberättigade,
samt hvars och ens röstetal, utfördt i Riksdaler,
efter tillverkningsvärdet: Och må
ingen å denna längd upptagas, som icke,
minst tre år före den dag, då Riksens
Ständer, enligt Riksdagskallelsen, skola
sammanträda, varit Bruksegare i Riket,
eller der idkat annan sådan näring, som
hörer till förädlingen af Mineral-Rikets
producter. D© väljande, som genom före
-
Constitutions-Utskottets Eetänkanden. 205
nämnde kungörelse till Walförrättningen
kallas, afgifVe sina röster, efter Biksdalertalen
af deras tillverkningssummor, antingen
personligen, eller medelst befullmägtigade
Ombud, men alltid med slutna sedlar,
så beskaffade, som i 71 Jj. stadgas:
Och röste hvarje väljande blott på En i
Districtets Wallängd uppförd Person, hvadan
ock denna Längd bör före Walet till
de väljandes efterrättelse, uppläsas.”
Om detta förslag gillas, uppkomma
deraf i xy:de, i9:de och 22:dra §. §. några
smärre ändringar joch tillägg, hvilka Utskottet
således får, i sammanhang härmed,
uppgifva:
§• 17.
I sista puncten af 2:dra Momentet
efter orden : ”För BorgareStåndet af Ma*
gistraterne införas : Och hvad särskildt beträffar
Bergsbrukens Fullmägtige af de tjenstemän
som Bergsutskylderna upptaga, samt
för BondeStåndet m. m.”
§• *9-
I sista puncten, efter ordet: ”öfversända”
tillägges: Öfver de val till Riks«
2o6 Cortstitutions Utskottets Betänkanclert.
dagsman för Bor gare St An det, som inför vissa
Magistrater af Bruksegare anst ali as,
ma besvär jemväl anjoras bos KonungensBefallningshafvande
i det Län, der valet
blifvit förr ätt adt. Klagomål öfver Riksdagsmannaval
ra. ra.”
§. 22.
I förra puncten, efter orden: för Borgareståndet
ifrån N. N. Stad, intages :
”eller frän Bergsbruken inom N. IV. IValDistrict,
för BondeStåndet m. m.” samt i
sednare puncten, näst efter den mening,
som handlar om Fullmagterne för PresteStåndet;
"BorgareStändet, för Städerna af
Magistraten och Äldste; för Bergsbruken af
JValförrättande Magistraten inom hvarje
District, och för Fahlu Bergslag af GrufveRätten
m. m.
Stockholm den 18 Julii 1823.
Constitutions• Utskottets betänkanden. 207
N:o 43.
Ankom d. 22 Julii 1823.
Constitutions och Stats Utskottens Memorial
till Riksens Ständer, med utlåtande
i anledning af gjord Motion,
om beredande af tidigare anstalter
till tryckning af Uppgifter öfver
hvilande Grundlags frågor.
Under den 25 sistlidne April har
Högloft. Ridderskapet och Adeln behagat
lill Constitutions- och StatsUtskotten gemensamt
Remittera en af Grefve C. G.
Spens gjord motion, att, för beredande af
en tidigare tillgång på tryckta Uppgifter
öfver hvilande Grundlags-ÄndringsFörslag
vid kommande Riksdagar, Redactionen af
sådana Uppgifter måtte åt RiddarhusCancelliet
uppdragas, samt, genom dess försorg
så tidigt före Riksdagen till trycket
befordras, att utdelningen deraf kunda
ske vid Polletternas, eller ock vid Grundlags-exemplarens
uttagande.
ConstitutionsUtskottet finner väl icke
skäl att styrka till bifall af motionen i
det hela, enär den föreslagna anstalten
icke emellan Riksdagarna påkallas af ett
208 Constitutions-Vtskottets betänkatiden.
behof, som först under Riksdagen inträffar
; men det tror sig deremot böra vördsarnligen
hemställa, om icke Riksens Högloll.
Ständer läcktes förordna, att uppgiften
å hvilande Förslag till Grundlagsändringar
må, genast vid hvarje Riksdags
början, genom ConstitutionsUtskottets försorg,
redigeras och till trycket befordras,
i hvilket fall RiksStåndens Cancellier torde
förständigas att förut hafva från Protocollen
sammandragit och efter Riksdagens
öppnande, så snart Utskottet blifvit
organiseradt, tillställa dess Cancellie alla
nödiga upplysningar.
StatsUtskottet, till hvars åtgärd motionen
Remitterats, i afseende på anvisandet
af medel till kostnadernas bestridande
vid tryckningen af den föreslagna
Uppgiften, anser åter, då i händelse Constitutions
- Utskottets meddelta yttrande
skulle af Riksens Ständer gillas, nämnda
trycknings-arbete ej före Riksens Ständers
nästa sammanträde kommer i fråga, något
utlåtande i ämnet, från Stats-Utskottets
sida, nu icke erfordras.
Stockholm den 21 Julii 1823.
N:o 44.
Constduiions-Vtskotbcts betänkanden, 20$
N:o 44.
Ankom den 1 September 1825.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning
af BorgareStåndets återremiss
på Utskottets förslag till ett 7 Moment
i 14 §. Riksdagsordningen»
ConstitutionsUtskottets, d. 18 nästlidane
Julii under N:o 42> aflåtna förslag till
ett nytt eller 7;de moment i 14 §. Riksdagsordningen
, samt deraf härilytande
smärre ändringar och tillägg i dess 17, 19
och 22 §. §. har från Wällöf!. BorgareStåndet,
enligt ProtocollsUtdrag af den 2
cch 5 dennes, blifvit återremiteradt, med
åtskilliga såsom Ståndets gemensamma tankar
godkända anmärkningar och yrkanden,
nemligen:
1:0 Att, med afseende å det antal Ledamöter,
hvaraf BorgareStåndet utgöres,
och enär vanligen inom samma Riksstånd
icke saknas personer, interresserade i Brukssörelsen,
WalDistrictens antal borde nedsättas
från sju till fern, oberäknadt Fahlu
Bergslag;
Bihang till B. S. Pn»t, Sami, éf.
ilo Constitutions-Utskottets betänkanden.
2:0 Att, då Bruksegare, hvilke ej äro
Frelsemän, Prester, Borgare eller Ämbetsmän,
eller hört till någondera Classen,
måste anses såsom Jordegare eller Bönder,
men den Projecterade redactionen synes
föranleda derhän att ingen Bruksägare kan
för giltig Biksdagsman antagas, om icke
han är eller varit Borgare, eller ock varit
Frelsemän, Prest eller Ämbetsman, ordalagen:
”sorn ej till annat Riksstånd höra”
måtte förändras till dessa, ”sorn ej äro
Frälsemän eller Prester.”
5:0 Att, till förebyggande af den slutsatts
att, vid WalDistrictens indelande, sådana
Bruk äfven skulle komma i beräkning,
hvilkas egare icke tillagts representationsrätt
i BorgareStåndet, föreskriften
härom må sålunda styliseras: ”Sedan summan
af alla tillverkningarnas sammanräknade
värden blifvit utrönt för de Biuk
och Inrättningar, som innehafvas af till val
berättigade personer, samt huru stort värde,
i följd deraf, svarar mot En Fullmägtig,
fördelas dessa personers Bergsverkandelar,
m. m.” samt
4:0 Att dels ingen Bruksegare måtte
väljas, som icke är mantalsskrifven inom
WalDistrictet, dels något stadgande vidta
-
Constitutions-Utskottets betänkanden. 211
gas, till förekommande af en och samma
persons väljande till Riksdagsman, antingen
som Borgare och Bruksidkare, eller
som Bonde och Bruksidkare.
Till förnyadt utlåtaode i detta ämne,
får, hvad främst angår irsta Anmärkningspunkten,
Utskottet hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige PresteM.åndet
och Hedervärda Bondeståndet vördsamligen
hemställa, om icke, då frågan om
nedsättning i antalet af Fullmägtige och
WalDistrict för Bergsbruken egentligen är
en opinionssak, bemälde Resp. RiksStånd
desto heldre täcktes foga sig efter den inom
BorgareStåndet härutinnan rådande
och, enligt hvad flere dess Ledamöter i
Utskottet upplyst, nästan enhälligt yttrade
mening som dennas samfällda antagande
torde blifva ett vilkor för Bruksegares inträde
i Ståndet; Och föreslår, i slikt afseende,
Utskottet att, i stället för orden :
”Sju Fullmägtige, Sju WalDistrict,” må
införas: ”Feni Fullmägtige, Fem WalDistrict.
Den af Wällofl. Borgareståndet under
2:dra punkten äskade redactionsjemkning,
tror Utskottet icke vara fullt lämplig, af
det skäl att, om endast Frelsemän och Pre
-
21* Constibubions-Utskottcts betäiikandert'.
ster uteslötes, verklige Borgare och förut
representerade Jordegare af Allmogen dymedelst
kunde komma att väljas i dubbel
egenskap, eller tillika såsom Bruksidkare;
Och Utskottet tillstyrker fördenskull vördsamligen
bibehållandet af dess uppgifna
redaction, hvilken, i mer generela bestämmelser,
synes ej otydligt innefatta valens
åsyftade inskränkning, inom en hittills ej i
StåndsRepresentationen upptagen MedborgareClass,
en afskild, fastän integrerande
del af BorgareStåndet.
Enär, hvad 3:dje punkten beträiFar,
Utskottet i allmänhet föreslagit att ”ingen
må välja, om han ej valbar är,” förmodar
Utskottet att, vid närmare öfvervägande,
Wälloil. BorgareStåndet lärer benäget linna,
att detta stadgande redan innesluter
det önskade tillägget, och således icke
tarfvar en ytterligare amplihcation eller
ordförklaring.
Widkommande ändteligen /^:åe punkten,
så emedan det vilkor för valbarhet,
att vara inom Districtet Mantalsskrifven,
skulle nog mycket begränsa representationsrätten,
lika vidfästad egendomen som
ägaren, samt då olägenheten af dubbla val
till en och samm* Riksdag tyckpa med
Constitutions-Utssottets betänkanclen. 215
någorlunda säkerhet afböjd genom föreskriften
att 'Fnllmägtige skola utses som
icke tillhöra annat RiksStånd,” det vill säga,
icke något annat än BorgareStåndet,
hvilket de, ehuru sjelfve ej Borgare, förmedelst
valen tillegnas, öfverlemnar Utskottet
vördsamligen till Wällofl. Ståndets
pröfning, om icke berörde anmärkningspunkt
må kunna förfalla.
Stockholm den 19 Augusti 1823.
N:o 45.
Ankom d. 1 September 1823.
ildtmorial till Riksens Ständer, i anledning
af Kongl. Maj ts Aådiga Proposition
om upphörandet af Konungens Två
röster i Högsta Domstolen.
Från samtlige Riksctånden har, genom
ProtocollsUtdrag af den 14 innevarande,
Constitutions-Utskottet erhållit Remiss å
Kongl. Maj ts Nådiga Proposition, om upphörandet
af Konungens två röster i HögfU
£oms*ole», gred bifpgadt förslag till
214 Constitutions-Utskottets Betänkandew.
ändring af så väl 91 §. Regeringsformen,
som öfriga dermed gemenskap egande stadganden
i nyssnämnda Grundlags 5, 17, 19,
23, och 88 §. §•
Constitutions-Utskottet bör ej dölja,
att inom detsamma någon tveken uppstått,
huruvida icke den Nådiga Propositionen
innefattade två särskildta föremål, dels nemligen
upphäfvandet af Konungens medverkan
till Lagskipningen i högsta instansen,
dels förändring af de bestämmelser, som
angå förklaringar öfver Lagens rätta mening
och örn således icke des a ämnen
o7
fordrade att hvart för sig behandlas och
utredas; men då Kongl. Majt täckts i ett
sammanhang framställa dem båda, och då
StatsRådet yttrat sig öfver Propositionen i
ett enda helt, har Utskottet jemväl trott
tjenligast, att i dess vördsamma utlåtande
följa enahanda grunder.
Enär Hans Majit Konungen i Nåder
erbjudit sig att, med försakande af en
Constitutionel rättighet, ytterligare trygga
Domaremagtens oberonde, måste i sanning
de opinionshinder va- a giltiga, som skola
motväga det ovilkorliga uttrycket af vördnad
för dessa höga tänkesätt. Emedlertid
nödgas Utskottet förklara att det ej vågar
Constitutions-Utskottets betftnkcmåen. 215
styrka Riksens Stander till underdånigt bifall
af berörda Nådiga Proposition, och
härvid får Utskottet förnämligast åberopa
Hans Excellence Herr Justitiae StatsMinisterns
till Protocollet, inför Kongl. Maj t,
afgifna underdåniga anförande, hvaruti
StatsRådets öfrige närvarande Herrar Ledamötsr
instämt.
Deltagandet i Högsta Domaremagtens
utöfning torde visserligen ej böra i allmänhet
anses som ett nödvändigt attribut
till Majestätet; ty rättskipningen, betraktad
såsom bokstaflig tillämpning af klara
besvurna Lagar, är redan i sitt ursprung
och genom sin natur så helig, att den
icke behöfver låna styrkan af Monarchens
röst, eller glansen af Hans. Namn. Der
likväl detta personliga deltagande en gång
blifvit i Statsförfattningen införlifvadt, der
det, bekräftadt af gammal häfd, slutligen
inträngt i Constitutionens grundväsen och
i Nationens begrepp, om en efter Lag styraåde
Konung, — der synes hvarje förhyrning
eller rubbning af de äldre Formerna
icke nödig, svårligen verkställbar
och må hända i följderna mindre nyttig.
Under omvexlande Styrelsesätt, som
©fvergått än från Souverenité till Råds
Constitutions-Utskottets be tunhem ehn.
Regering, är från denna till modereradt envälde,
bibehöll oafbrutet Sveriges Konung
högsta L3gskipningsrätten, oftast utöfvad
efter Hans uppdrag och på Hans vägnar,
men alltid under medgifven beräkning af
Hans röster. vSamma iaktagelse öfverflyttades
ock; vid sednaste Regementsförändringen
, till vår lyckliga Constitutionella
Monarchi, utmärkt framför hvilken Statsform
som helst, af dessa moget öfverlänkta
och sorgfälligt afvägda förhållanden
emellan Verkställande-, Lagstiftande- och
Doma eMagten, hvarigenom de alla sammanlänkas,
utan att förblandas. Med ett
ord: Svenska Folket har af ålder vant sig
att se Högsta Lagskipningen i Regentens
hand och att fästa sin säkerhet vid öfvertygelsen
att Hans beslut äro oåterkalleliga,
just emedan de äro Högsta rättvisans;
Och i synnerhet lärer Menigheten hvarken
lätt kunna eller gerna vilja beröfvas den
enkla, men Sköna tro att Konungen afsager
Guds domar.
<
Ehuru, efter denna vördsamma framställning,
något annat för ConstitutionsUtskottet
ej återstår än att öfverlemna
Ärendet till RiksensStänder, för den vidare
behandling 81 §. Regeringsformen antyder,
finner dock Utskottet ej aldeles öf
-
Constitutions-Utskotteks bekånkanden. 217
verflödig att, med hänsigt till de i 2
mom. 21 §. samt i 19 och 88§.t. Nådigst
föreslagna ändringar, tillägga att Konungens
veto mot Högsta Domstolen i frågor
om Lagförklaringar, icke tyckes väl förenligt
med rättsprincipen och med Konungens
Egen värdighet, som kräfver att
Hans beslut sedermera ej må af Riksens
Ständer ogillas, att förenämnde frågors
omedelbara väckande inom Högsta Domstolen
tilläfveutyrs skulle medföra, om icke
missbruk, åtminstone farhågor, samt att
stadgandet om prasscriptionstid, inom hvilken
Ständerne torde hafva upphäft gifna
Lagförklaringar, utan tvifvel blefve lidande
till inskränkning af Deras Lagstiftningsrätt.
En ledamots särskildta tanka bifogas
%vördsammeligen.
Stockholm den 21 Augustii 1823.
Bihang till R. S. Trot. 5:eije Sanni. eg.
2i8 konstitutions Utskottets Betänkanden.
Utdrag af ConstitutionsUtskottefs Proto
coll
den Augustii 1823.
S. D. Herr Professorn Doctor Forsell
anförde:
"Sedan Konungen Sjelf, oaktadt hela
StatsRådets gemensamma underdåniga afstyrkande,
i Räder funnit för godt att öfverlemna
frägan till Riksens Ständer, så
har jag trott och tror ännu, att det icke
skedt utan stora orsaker, hvilka böra noga
pröfvas både mot och med. De vigtiga
skäl, som af Hans Excellence JustitiaeStatsMinistern
blifvit anförda, äro enliga
med min öfvertygelse, och det är icke
min afsigt att frångå dem. Men Svea
Konungs Domsrätt i högsta instancen, så
kär och önsklig för alla Hans undersåtare^
Jtan, efter min tanka, ganska väl stå tillsammans
med borttagande af de Tvänne
rösterna i Högsta Domstolen, som stadgas
i Regeringsformens 21 §, och hvilka tvänne
Rösters afskaffande äfven tyckes hafva
varit Konungens förnämsta syftemål, enligt
Rubriken af den Nådiga Propositionen.
Konungen, såsom Högste Chef eller Ordförande,
kan ju vaka öfver Sin Domstol,
taga kännedom af dess göromål, låta utfärda
alla Dess Domar och Utslag i Sitt
Constibutions-TJtskottets betänkandcn. 219
Namn och med Sin höga underskrift eller
under Sitt Secret, samt således alltid vara
ansedd såsom den Högste Domaren för
Sitt Folk, utan att vid röstberäkningar behöfva
sättas i jemförelse med Domstolens
Ledamöter, eller i förbindelse att, om de
Mål, hvaröfver röstas bör, taga en lika
noga kännedom, som det åligger Ledamöterna
att taga. Stadgandet derom i Grundlagen
har alltid förekommit mig oförenligt
med Konungamagtens höghet. Om således
21 §. i Regeringsformen underginge
följande ändring : "Konungen förer ordet
i Högsta Domstolen, så of a han för
godt finner att dess göromål öfvervara.
Alla frågor om förklaringar öfver Lagert
skola hos Konungen cinmälas och Dess
bifall dertill inhemtas, änskönt Han Hl
1 Hogsta Domstolens ofverlaggnmgar derom
deltagit,” med bibehållande af allt öfrigt
rörande Högsta Domstolens organisation,
så vågar jag i underdånighet tro att
Konungens Nådiga afsigt bäst skulle kunna
förenas med Folkets allmänna önskan,
att dömas af sin Konung. Och jag kan
icke heller annat finna, än att Rikets Stan*
der, genom deras ConstitutionsUtskott, ega
både rätt och förbindelse att i underdånighet
föreslå en modification eller medelväg
mellan Konungens Egen yttrade vilja
220 Conskitutions-Vtskottets Betänknnden.
och StalsRådets gemensamma mening, när
denna tillika är hela Folkets.
Äfvenså är jag icke af lika tankar
med Utskottets pluralitet, i afseende på de
ändringar i Grundlagen, som af Konungen
blifvit föreslagne, rörande förklaringar öfver
rätta meningen af oeconomiska Lagar
och Författningar'. Dessa förklaringar synas
mig böra tillhöra samma Auctoritet,
sorn stiftat Lagarne, nemligen Konungen i
StatsRådet, och jag får således, för min
del, yttra bifall till Konungens Nådiga
Proposition i detta ämne,
Ut Supra.
Ex 1’rotocollo.
. ■ J. D. Valerius.
«
N:o 46.
Ankom d. zo September 1825.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till ändring och omflyttning af
2 mom. 56 §. Re gerings Formen.
Wid närmare jemförelse af 2:dra Momentet
i 56 §. och 2:dra momentet i 81
Constitubions-TJtskottets betänkanden. 221
Regeringsformen, befinnas dessa Grundlagsrum
sins emellan stridiga i så måtto
att, då det förstnämnda förbjuder Riksens
Ständer att, äfven i händelse ConstitutionsUtskottet
afstyrkt en Konungens Proposition,
rörande ändring i Grundlagarna, derom
vid samma Riksdag besluta, det sednare
åter lemnar Riksens Ständer fritt val,
att antingen genast afslå Propositionen
eller och uppskjuta afgörandet till nästföljande
Riksdag. För att afhjelpa denna
uppenbara till olikhet eller åtminstone
villrådighet i tolkningen ledande motsägelse,
troligen uppkommen dymedelst att,
vid beredningen af det under 1815 års
Riksdag godkända förslaget tili 2:dra momentet
af 56 föreskriften i 81 §. blifvit
förbisedd, och för att, med återställandet
af det äldre stadgandet, tillika gifva
det nyare en mera behörig och af sjelfva
Grundlagen tydligen deri anvisad plats,
har ConstitutionsUtskottet trott lämpligast,
att nyss berörda moment, erforderligen
ändradt och äfven lill redactionen jemItadt,
inflyttades i 81 §. redan förut afhandlande
sättet huru med Grundlagsfrågor
bör förfaras; Och Utskottet får således,
till Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen
öfverlemna det förslag att hela 2;dra
momentet af 56 jf. Regerings formen, från
och med orden; ”Frågor om förändringar^’
222 Constitutions-TJtskottets betänkanden.
till och med: ”sorn ofvan sagdt är,” må
uteslutas, och deremot 81 §• Regeringsformen
erhålla följande lydelse:
§. 81.
”Denna RegeringsForm samt Rikets
öfriga Grundlagar kunna icke ändras eller
upphäfvas, utan genom Konungens och
alla Riksståndens sammanstämmande beslut.
Ej må frågor derom uti Ståndens
Plena -väckas, utan anmälas de hos Riksens
Ständers vid hvarje Riksdag valda
ConstitutionsUtskott. Detta Utskott, hvars
pligt det vara skall att Grundlagarna granska,
ege rätt att hos Riksens Ständer föreslå
de ändringar deruti, som det anser
högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa.”
”Inkommer till Riksens Ständer Con•
stitutions Utskottet med något förslag till
Grundlag s-ändring, må Riksens Ständer
kunna derom vid samma Riksdag öfverlägga,
men icke besluta. Göras i Plena
icke anmärkningar mot Utskottets förslag,
hvile det, såsom ett Riksens Ständers
utlåtande, till nästa Riksdag. Göras
åter mot förslaget anmärkningar, förvisas
de, sorn hvarje Riksstånd serskildt förklarar
utgöra dess gemensamma tankar,
Constitutions-TJtskottets betänkanäen. 223
till ConstilutionsUtskottet, hvilket åligge
att meningarne i möjligaste måtto till ett
helt utlåtande sammanjemnka, och, om oförenliga
skiljaktigheter yppats, dem till
behandling hos RiksStånden derjemte anmäla.
Sammanstämma nu desse i ett utlåtande,
hvile det till nästkommande Ständers
pröfning. Finnas åter något Stånds
tankar i en eller flera delar stridande
mot de öfrigas, och fogar sig ej samma
Stånd efter dem, varde, för slutlig jemnkning,
ConstitutionsUtskottet förstärkt till
ett antal af Tjugu personer från hvarje
Stånd, hvilke, genom samfäld omröstning,
med iakttagande af hvad 53 §. Riksdagsordningen,
till undvikande af paria vota
stadgar, bestämme Riksens Ständers utlåtande,
för att, dymedelst fullständigt beredt,
hvila på sätt ofvan sagdt är. Öfver
de sålunda till afgörande vid nästa
Riksdag hänskjutna förslag skall då endast
kunna med Ja och Nej beslutas; och
öfverlemna RiksStånden de af dem enhälligt
antagna förslagen, genom sina Talmän,
till Konungen, med begäran att Han
ville Sitt bifall dertill gifva. Konungen
inhemte hela StatsRådets tankar deröfver,
tage sedan Sitt beslut och meddele
Riksens Ständer å Rikssalen Sitt samtycke,
eller ock de orsaker, för hvilka Han
icke samtycker till deras åstundan."
2*4 Constitutions-TJbskottets Betnnkanden.
”Will Konungen hos Riksens Ständer
föreslå någon ändring i Grundlagarne, höre
han StatsRådet och ölVerlemne sedan sin
Proposition, jemte StatsRådets tankar deröfver,
till Riksens Ständer, som genast,
utan att om denna Proposition förut öfverlägga,
uppdrage ConstitutionsUtskottet
att sitt utlåtande derom till RiksensStänder
afgifva. Tillstyrker Utskottet hvad
Konungen föreslagit, hvile frågan till nästa
Riksdag, då Riksens Ständer skola sitt
beslut derom fatta. Afstyrker Utskottet
Konungens Proposition, då må Riksens
Ständer genast kunna antingen denna Proposition
afslå, eller ock afgöra, att de vilja
öfver densamma å nästföljande Riksdag besluta;
Gällandes i detta fall Tre Stånds
mening och, om r*Va Stånd stadna emot
Två, deras som beslutet uppskjutit. Men
icke må, under någon förevändning, Riksens
Ständer förrän å nästa Riksdag Proposisionen
till bifall upptaga. Samtycka
då alla ' tånden till Konungens förslag, hegare
de dag att på RiksSalen få RiksensStänders
bifall dertill afgifva. Antaga icke
RiksStånden samfält Konungens Proposition,
vare den afslagen, och aflemne Riksens
Ständer sittafslag, med skälen dertill,
skriftligen till Konungen, genom deras
Talmän.”
”Om
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 2.’5
”Om vid Riksdag, då Grundlags frågor
lagligen kunna afgöras , ytterligare
uppskof föreslås, må det ej ega rum utan
Konungens och alla Fyra RiksSlåndens
sammanstämmande beslut.”
För öfrigt bör Utskottet vörd«amligen
erinra, ätt, i fall närvarande förslag
skulle af Riksens Ständer gilias, den af
Utskottet, i Memorial N:o 27, under den
5 sistlidne Junii förslagna citation, i 75
§. Riksdags Ordningen, af Regeriusformen
56 §. kommer att försvinna, och 81 §. att
i stället åberopas.
Stockholm den 3 September 1823,
N:o 47.
Ankom den 20 September 1823-
memorial till Riksens Ständer, med föreslående
rtf ett tillägg i 37 §. Riksdags
Ordningen.
Lagstiftaren, som med utförlig nog.
granhet föreskrifvit Hen ordning, hvarefter
Bihang till R. S. Prut. 3:dje Sami. 29.
226 Constitutions-XJtskottets betänkcmden.
Riksdagsärender böra behandlas inom
RiksStånden, har lika visligen lemnat åt
RiksenStänders Utskott, att sjelfve reglera
sin arbetsmethod, och med afsigt undvikit
att, genom hopade iakttagelse-detaljer, försvåra
målens beredning och binda öfverläggningarna
derom. Emedlertid synes
det sorn skulle ett allmänt stadgande i
denna del, hvilket nu helt och hållet saknas,
blifva både nyttigt och nödvändigt, i
synnerhet till befordrande af ärendenas
jemna gång och till förekommande af olämpliga
uppskof; Och i sådant hänseende
får ConstitutionsUtskottet, för den åtgärd
Grundlagen anvisar, vördsatnligen föreslå
att i irsta momentet af 57 §. Riksdagsordningen,
näst efter orden: ”med sina
yttranden till Ståndens Plena inkomma,”
följande tillägg måtte införas: ”Och iakttages
för öfrigt, att ärenden må i Utskotten
behandlas joå enahanda sätt, soni
i Stånden, så vidt det finnes läjirpligt,
och derest icke annorlunda är uttryckligen
stadgadt."
Stockholm den 6 September 1823.
Constitutions-Utskottets betänkanden, 227
N:o 48.
Ankom elen 20 September i823-
JHemorinl till Riksens Ständer, nied åtskilliga
Gr widings-ändrings-Hör slag,
åsyftande RiksdagsArendenas skyndsammare
gång.
En i nära Älta Månader fortfarande
Riksdag, som, oaktadt Representanterne#
gemensamma bemödanden och ihärdiga arbetsök,
ännu lemnat måhända de vigtigaste
föremålen oafgjorda , hav naturligen
vändt ConstitutionsUtskottets betraktelser
på orsakerna till en sådan långsamhet, och
på medlen att i framtiden motverka densamma.
Det torde väl ej böra nekas, att ju
sjelfva Representationens fördelning i Fyra
Kamrar, utan någon diteet inbördes beröring,
och med Utskotten till deras enda
föreningspunct, väsenteligen bidrager att
förtröga Riksdagsangelägenheternas gång;
Men då det hvarken synes rådligt eller ens
möjligt att söka rubba dessa åldriga former,
som vunnit seclers helgd och allt
djupare inträngt i Statsförfatningens huf
-
228 Constitutions- Utskottets Bctnnkanden.
vudgrunder, har ConstitutionsUtskottet eftersinna!:,
cm icke andra utvägar kunde
återstå, för att, under bevarande af Riksens
Ständers samL enskildta Riksdagsmans
rättigheter, och utan sakernas uppoffrande
för behandlingjmethoden, förkorta Svenska
Riksdagarna och minska dermed förbundna,
håde för Staten och för Yal-Menigheterne
tryckande kostnader Och Utskottet
har snart funnit sig öfvertygadt
att ändamålet åtminstone i någon mån,
skulle ernås genom vissa förändringar i
det arbetssätt och de öfriga reglementariska
detalj ier , som dels gammal haFHjj
Hels” äfven Grundlagen sanctionerat.
Föreskriften i RiksdagsOrdningens 24
att allt hvad innom ett Stånd förefaller
och beslutes skall till Protocollet noggrant
antecknas, medlör den olägenhet att
vidlyftige discussioner, ofta ej inflytande
på Utslaget, måste ovilkorligen in extenso
upptaga^, Och änskönt Utskottet icke vågar
positift tillstyrka upphäfvandet af öfverläggningarnas
fullständiga publicitet,
innan RiksStånden samfält medgifvit åhörares
fria tillträde, tror dock Utskottet
det tills vidare böra på hvarje tånd särskildt
bero, att om Protocoliets summariska
eller utförliga redaction, efter omständigheterna,
förordna.
I
Ceris titutions Utskottets betänkanden 22<)
Någon besparing i den nog ansenliga
kostnaden för Stånds- och Utskotts Canceiliernes
allönandc , förmodar deremot
Utskottet kunna, utan förändring härutinnan
af Q4 §•, erhållas, om blott samma
efterlefves, i hvad den stadgar rörande
vi!koren och liden för vedergällningens
bestämmande.
''ällan skall , enligt ConstitutionsUtskottets
tanka, en större personal af Ledamöter
inom Utskotten främja sakernas
lugnare och mognare beredning; Och för
deras skyndsamma afgörande lärer den nästan
alltid blifva hinderlig. Det är ock under
denna åsigt, som Utskottet varit be
tänkt att föreslå en inskränkning af Per
sonalen inom tvänne Utskott, hvilka nu i
Ledamöters talrikhet knapt eftergifva tvänne
bland RiksStånden.
Troligen verkar likväl intet i högre
grad till Riksdagsgöromålens långsamma
gång och fördröjda afslutande, än det allmänt
kända och öfverklagade uppehåll,
som, vid Rernisser, åter-reinisser och reservationer,
föranledes och gynnas deraf,
att ingen tid finnes utsatt, inom hvilken
en munteligen gjord motion bör i afskrift
till bordet aflemnas, att anmärkningarna
250 Constitutions- Utskottets betänkanden.
mot ett Utskotts betänkande måste i hela
deras utförlighet från det ofta sent justerade
Protocollet utskrifvas, samt att de för
communicationen erforderliga exemplar af
remitterade Memorial eller särskiltda anföranden
aldrig eller sällan af StåndsLedamöterne
sjelfva besörjas, hvarigenom såle
des CancellieBetjeningens arbete och följaktligen
dess antal nödvändigt ökas. Äfven
i nämnde delar önskade Utskottet att
hafva träffat några tjenliga och fullt användbara
correctiv, hvilkas behof erfarenheten
tillräckligt ådagalagt, och hvilkas
rigtiga val hon ensam kan försäkra.
Efter denna framställning går ConstitutionsUtskottet
att vördsam ligen föreslå
åtskilliga Ändringar och ti!ligg i Riksdagsordningen
, och får derjemte tillstyrka
RiksensStänder det förklarande, att hvarje
förslag, som nu till grundlagsenlig behandling
godkännes, utgör ett särskildt RiksensS
tänders yttrande, .hvaröfver vid nästa Riksdag
må särskilt beslutas.
1:0
Andra Puncten i första momentet af
24 §. styliseras sålunda : "Secr eter oren tillhör
att öfver discurserna pä sätt hvarje
Constitutions-Utskottets Betänknnden. 251
Stand inom sig finnér tj enliga st, utförligen
eller och summariskt, men öjver besluten
noggrant och fullständigt sammanfatta Ståndets
Protocoll, för att sedermera, sä tidigt
det ske kan, in Pleno justeras; äfvensom
att m. m.”
2:0
I 31 §. nedsättes antalet af Bevillningsutskottets
Ledamöter från FyratioÅtta
till ”Trettio Sex."
3:0
Likaledes minskas i 34. §. detta antal
inom Allmänna Besvärs- och EconomieUtskottet
till ”'Trettio S-,x."
4:0
I Andra Puncten af 49 §-'S i:sta moment,
emellan orden: "och afskrift deraf’4
samt ' till bordet allemnas,’’ kommer att
införas: ”senast i nasta Plenum."
5-o
Wid slutet af 49 §• tillägges, såsom
ett nytt eller 4'de moment;
232 Constitutions-TJ tskottets betänhanden,
”När utlåtande frän RiksStånd till Utskott
återremitteras, bår Ståndets Secreterare
alla Anmärkningarna pundvis och i korthet
sammanfatta, jemte hufvud sakliga skälen
derför, och med uppgift af de Ledamöters
namn, sorn anmärkningarna fr,anst ål It eller
b iträ dt hvilket allt, genom just er a dt Protocolls
Utdrag, meddeles Utskottet, da likväl
St änet s Led arnot 111a ega att sin särs ilda
mev.ina i utförlighet bifoga, såsom i 57
§. stadgadt är.”
6:0
52 §. erhåller följande ändrade Redaction:
Utaf
alla Memorial och Anföranden,
sorn äro af egenskap att till något Riksens
Ständers Utskott remitteras, skola till
Ståndet ingiftas Två Exemplar, hvaraf det
ena stadnar vid Protocollet, ,och det andra
till Utskottet afgår. Begäres communication
med de öfriga Stånden aflemnas dessutom
7re exemplar, för att dem tillställas."
7:0
Uti första momentet af 57 §. skulle,
i stället. för orden: ”hvilket må Ståndets
beslut
Constitutions-TJtskottets Betänkanden. 233
beslut åtfölja , intagas denna mening;
”hvilket må MedStånden tillställ as, enär han
de får cvmmunicationen och Protocollet nådiga
Exemplaren deraf till Secreteraren aflemnar
Stockholm
den 6 September 1823.
N:o 49.
Anbom den 20 September 1823.
«Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af tillägg i 14 §• af Instruction
för JustiticeOnibudsmannen.
Genom särskildta Trotocolls Utdrag ,
hvaraf det sista ankommit den i3 nästliden
Augusti, hafva högvördige PrästeStåndet,
Wällofl. BorgareStåndet och Hedervärda
BondeStåndet anmodat ConstitutionsUtskottet,
att i 14 §• af Instructionen för
Riksens Ständers Justitieombudsman föreslå
det tillägg att han måtte, dels vid
Bihang till R. S. Brot. $:djc Sami. 30
*34 Constikuiions- Utskottets bet^nhnndem
hvarje Riksdags början tili ConstitutionsUtskottet
inlemna jemte de öfver hans Embetsförvaltning
sedan förra Riksdagen hållna
Diarier, äfven sin Embets-berättelse, för
att af Utskottet granskas i hvad som icke
ttllhör LagUtskottets befattning, och dels
för RiksensStänder, då han uppgifver hvilka
af Deras vid sednast förflutna Riksdag
fattade beslut och framförda hemställningar
af Konungen gillats, utfärdats och till
verkställighet befordrats, tillika anmäla
dem, som icke blifvit i underdäninhet föredragna
eller i Nåder afgjorda.
Då, jemlikt 96 §. Regeringsformen,
JustittiaeOmbudsmannei» hufvudsakligen åligger
att vaka öfver Lagarnas efterlefnad
och åtala Domares Embetsfel, samt då, enligt
100 <§., hans allmänna redogörelse äger
till väsenteligt föremål att utreda Lagstiftningens
tillsånd, — ämnen, hvilka synbart
närmare ingå i Lag-Utskottets befatning
än i Constitutions-Utskottets, som egenteligen
fått sig uppdraget, att granska
Grundlagarna och Stats-Rådets Protocoll,
tror, för sin del, Utskottet det vara tjenligast
att, ej mindre JustitiasOmbudsmannens
Embetsberättelse i det hela, än ock
hans Diarier och Registratur, hvilka sednare
handlingar, ehuru af juridisk egen
-
Constitutlons-Vstkottets bctänkandcn. 235
skap, hittils, i följd af 1815 års Riksdagsbeslut,
omedelbarligen aflemnats till ConstitutiosUtskottet,
må hädanefter ingifvas
till RiksensStänder, för att derifrån hänvisas
till LagUtskottets granskning och utlåtande.
Under hopp att Riksens Högloft. Stan'
der torde täckas gilla dessa Utskottets åsigter,
får, med iaktagande för öfrigt af
hvad Remisserna innehålla, Utskottet vördsamligen
föreslå, att, vid slutet af 14 i
JustitiasOmbudsmannens instruction, följande
tillägg måtte, såsom ett nytt moment
införas:
"justitia-Ombudsmannens ofvannämnda
redogörelse samt ärliga berättelser båra genast
vid Riksdagens början ingifvas, jör
att i tid kunna förvisas till granskning af
Lagdt skottet, dit jemväl, i enahanda ändamål,
hans EmbetsDiarier och Registratur
inlemnes; skolandes dessutom jfustiticeOmhud
smannen, dä hav för Riksens Ständer anmäler,
hvilka a) deras beslut och framställgar
af Konungen bifallits och utfårdadts,
t ill ika särskilt upptaga dem, sorn i eke b lif
-
Q36 Constitutior.s- Utskottets betänknnden.
vit i underdånighet föredragna eller i Nåder
afgjorda.”
Stockholm den 6 September 1823.
N;o 50.
Ankom den £o September i823*
Memorial till Riksens Ständer, ined förslag
till ändring i 33 Riksdagsordningen.
I sammanhang med det utlåtande, som
under denna dag Constitutions-Utskottet
afgifvit rörande ett tillägg i 14. §. af Instructioner
för Riksens Ständers JustitiaäOmbudsman,
och då nödigt synes att, om
granskningen af hans allmänna redogörelse,
med åtföljande handlingar uppdrages
Iliksens ■ tänders Lagutskott, en sådan Utskottets
ytterligare befattning må i Grundlagen
stadgas, får, till den i Regeringsformen
anvisade åtgärd, ConstitutionsUtekottet
vördsamligen föreslå att senare Mo
-
ConstitntionsUtsliOttets Betänkanclen. 257
mentet i 53 §. RiksdagsOrdningen kunde
erhålla följande ändrade ordalydelse:
”Lagutskottet tillkommer ock att granska
Justitia - Ombudsmannens vid hvarje
Riksdag af gifvande allmänna rtdogörelse
samt årliga berättelser, äfvensom bans Embets
Diarter och Registratur
Stockholm den 6 September 1825.
N:o 51.
Ankom den 25 September 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af tillägg i 7 moni. 1 §. och
4 morn, 2 §. 'Iryckfrihets-Förordningen.
Enär det stadgande i 7 mom. i §.
Tryckfrihetsförordningen, jemväl i 7 mom.
4 §. åberopadt, enligt hvilket Utgifvare
af Dagblad och Periodiska skrifter äro ensame
underkastade författare ansvar, synes i
258 ConstitutionsUtshottets Betänkanelen.
så måtto obilligt, att, då Pablique Autoriteter
äga rätt att i vissa Allmänna Tidningar
få sina kungörelser införde, Utgifvaren,
som ej kan vägra Annoncens emottagande,
likväl måste, i händelse dess innehåll
föranleder lagligt åtal, framträde säsom
svarande Part och plikta för hvad han
ej brutit, har, till beredande af någon
lämplig rättelse härutinnan, hvars nödvändighet
öfver flera inträffade fall vitsordat,
ConstitutiosUtskottet trott sig böra, för
Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen underställa
RiksensStänder det förslag att i
4 mom. 2 §. Tryckfrihetsförordningen må,
efter orden : “Embets- och Tjenstemäns
Relationer, Memorial och Embetsbref,“ tilläggas
“Samt Kungörelser,“ och i 7 mom1
x'1. näst efter orden: “i afseende på ansvaret",
inflyta följande Mellanmening:
“utom hvad de i 4 t norn. 2 jf. om förmälda
allmänna Embets-handlingar beträffar
na. m.
Ståckholm den 17 September 1823.
konstitutions Utskottets Eetänknnäen, 239
N o 52.
Anborn den 23 September 1823.
Memorial till Biksent Ständer, med förslag
till ändring i 65 §. HegeringsFormen.
Sedan hos ConstilutionsUtskottet en
Riksdagsman väckt fråga, om så beskaffad
ändring i 63 §. Regeringsformen, att äfven
den större till lyftning vid infallende krig
öfversätta Creditivsumman borde fastställas
till åtgående genom RiksensStänders
RiksgäldsContoir eller det för Riksens Ständer
redogörande och ansvariga Werk, åt
hvilket en slik befattning kunde uppdragas,
har ConstitutionsUtskottet, som ej funnit
skäl att utan modiiication gilla och till
Riksens Höglofl Ständers pröfning öfverlemna
detta förslag, likväl från detsamma,
jemte Stats- ock BancoUtskottens deröfver,
på anmodan, meddeldta utlåtande,
hemtat anledning att vördsamligen hemställa,
om icke, till undanrödjande i framtiden
af det codstitutionella hindret för en
betydlig eventuel Statsutgifts anvisande på
annat Werk än Riksens Ständers Banque,
hvars säkerhet och credit fordra dess möjligas'e
oberoende af yttre tillfälligheter,
Grundlagsföreskriften hörande Större Cre
-
2/jO Constitutions Utskottets Eetänkanden.
ditivets ovilkorliga utbetalning ur Banquen
må upphäfvas, och det följaktligen
ankomma på Riksens Ständer att få hvarje
gång särskildt förordna om så väl fond som
belopp; Och i öfverentstämmelse därmed,
likväl under fortsatt iakttagande af anordningens
deposition i Banquen, såsom det
tryggaste förvaringsrum, får ConstitutionsUtskottet,
till Grundlagsenlig behandling,
föreslå följande, blott genom uteslutandet
af några ord och tilläggandet af några andra,
förändrade Redaction af ofvannämnde
RegeringsFormens 65 §.
”Dessutom börti) för oförsedda handelser,
tvänne särskilda tillräckliga summor
lif sättas och ansins, dsn ena att vara tillgänglig
då Konungen, till Rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna annania!,
sedan bela StatsRådets tankar deröfver
blifvit inbevitade, finner den vara oundvikligen
nödig • Den andra att, vid infallande
krig, af Konungen lyftas, sedan Han
Stats Rådet in Pteno hört och Riksens Ständer
sammankallat. Riksens Ständers förseglade
och i Banquen deponerade Anordning
å sistnämnda summa må ej förr brytas eller
summan utbetalas, än sedan Riksdagskallelsen
blifvit i Hufvudstadens Kyrkor vederbörligen
kungjord
Stockholm den 17 September 1823.
Constitutions-Utskottets Betänkcmden. 241
No 55.
Anbom den 3 October 1(523.
lHemorial till Riksens Ständer, med föreslående
af några smärre ändringar
och tillägg i 19 och 22 §. Riksdags
Ordningen.
DS, under innevarande Riksmöte sam*
telige RiksStånden antagit och Konungen
jemnväl, medelst Nådig Sanction, bekräftat
det stadgande i RiksdagsOrdningens 13
hvarigenom Rikets begge Universitet oeh
WetenskapsAkademien fått sig tillerkänd
rättigheten att utse Fullmägtige till Högvördige
PresteStåndet och då, för fullständigheten
af denna Grundlagsförändring,
tillika erfordras bestämmandet ej mindre
af det forum, der klagomål öfver val till
sådana Riksdagsmän bör upptagas, än ock
af Fullmagternas behöriga lydelse och underskrift,
har ConstitutionsUtskottet funnit
sig ega skäl att, för den i RegeringsFormen
antydda behandlingen öfverlemna följande
förslag till några smärre ändringar
och tillägg i tvänne RiksdagsOrdningens
§. nemligen :
Bihang till R S. l}rot. 3:dje Sami. gi
»4* Constitutions• Utskottets Betänkanden.
§• J9*
I sista puncten, nä t efter den mening
som anvisar Forum för besvärs anförande
olver Riksdagmannaval till Bonde- och
BorgareS^ånden , s,kulle samma hänvisnings
föreskrift, hvad PresteSiåndet angår,
sålunda styliseras: ’ Klagomål öf er i al
till Riksdagsmän af PresteStåndet ingifves,
för Stiften hos Consistorierne, samt
för Universiteten och We ten skaps Ahademie’i
hos Konungen; Och följer dervid i
öfrigt lika ordning och enahanda grunder,
sorn här ofvanföre finnas utstakade*’.
§. 22.
Romme att redigeras på detta sätt:
I förra puncten: Fullmagterna böra
a«em «— «— efter föregånget ordentligt val,
N. N. (för PresteStåndet ifrån N. N.
Stift, Universitet eller Akademie") rn. rn.
I sednare puncten: ”Fullmagterne underskrifves
: PresteStåndets för Stif ten
och l niversitelen, af vederbö ande Consistorier,
och för IVetenskeps Akademien,
af dess Frceses". m. m.
Stockholm den 24 September 1823.
Gonstitu-ions- Utskottets betänkandert. *4.5
N:o 54.
Anbom Hen g October 1383.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en ändring i 13 §. Riksdagsordningen,
med afseende å Universitetens
Representations rätt,
Enär den dubbla bemärkelsen af ordet
”eger’ förekommande i det nyligen af
Kongl. Majit och Riksens Ständer amfält
antagna nya momentet i 13 § Riksdags
Ordningen, möjligtvis kunde föranleda 0-  likhet i tolkningen eller åtminstone villrådighet
dervid får, till meningens bestämmande,
och då Representanters ställande
synes för framtiden böra Utgöra en
Universiteten tillerkänd rättighet, icke en
dem ålagd pligt , ConstitutionsUtskottet
för Grundlagsenlig åtgärd, vördsamligen
underställa Riksens Högloft. Ständer det
förslag att, i början af ofvannamnde 13
jfrns sednare Moment ordet ”ege,” må
förändras till : "vare berättigade
Stockholm den 24 September 1823.
244 Constitutions Utskottets Betänkanden.
^" o 55*
Ankom den 3 October 1O23.
Memorial till Riksens Ständer, med förslag
till en ändring i 13 j). (Riksdagsordningen,
för bestämmandet af
Universitetens Representanters val
bar het.)
Det, under innevarande Riksdag, af
Riksens Ständer beslutna och af Kongl.
Majit i Nåder gillade Grundlagsstadgande,
1 kraft hvaraf Upsala och Lunds Universitet
vunnit Representationsrätt inom PresteStåndet,
innehåller bland annat att till
Riksdagsmän skola utses Professorer endas»-  från de Werldsliga Faculteterna. Härigenom
äro således de af Theologi ka Faculteten
från valet aldeles uteslutne, ehuru
äfven inom den Philosophiska linnas Professorer,
hvilka tillika kunna väljas som
kyrkoherdar, och en eller annan ytterligare
som Ledamot af WetenskapsAkadexnien.
Då emedlertid det synes obilligt att,
i valbarhets vilkoren göra ett undantag
för Professorerne af någon viss Facilitet
och då i öfrigt den lagbestämmelse torde
Constitntions Utskottets Betänkanden. 245
blifva nödig, att inge Andre än verklige
Professorer eller de, sorn i Consistorium
Academicum ega säte och stämma, kunna
Representera för Universiteten , får, till
Grundlagsenlig behandling, Constitutions
Utskottet vördsamligen framställa det förslag
att, i sednare momentet af Riksdags
Ordningens 13 §. Orden; ”Tvänne Professorer
från de Werldsliga Faculteterna”
måtte förändras till; ivänne Ordinarie
Professorer
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 56.
Ankom den g October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
några mindre Grundlagsändringar,
föranledda af det inom Gtskotcen införda
omröstningssätt.
Sedan det af Riksens Höglofl. Ständer
antagna stadgandet om votering per Capita
inom Utskotten numera jemväl erhållit
Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, och säle
-
24.6 Constitutior.s-Utskottets bctänkanden.
des någon omröstning Ståndvis hädanefter
desto mindre kan komma i fråga hos Riksens
Ständers förstärkta Utskott, Nämnder
eller Electorer, som de äfven h i t tils voteradt
samfält, har ConstitulionsUtskottet
trott GrundlagsRedactionen ej längre böra
öfveiflödigt belastas med upprepandet af
en negatif föreskrift hvars positiva motsats
är försvunnen; och får af sådan anledning
Utskottet, tili Grundlagsenlig åtgärd,
vördsatuligen framställa det förslag, att i
Q dra Momentet af RegeringsFormens 56
§ må uteslutas orden; "icke ejler Stånd
anstäld"; hvarmed Utskottet dock torde
tillåtas den erinran, att i händelse Utskottets
den 3 dennes N;o 4-6, afgifne förslag
till nyssnämnde Moments ändring och
omflyttning s ulle under nästa Riksdag
godkännas, det nu förevarande projectet
kommer, så vidt 56 §. angår, att förfalla;
Att vidare ur RegeringFormens 6g §.
5 puncten måtte åtgå orden ”Och icke
efter Stånd"; Ur 97 §• 2 puncten likaledes,
och ur 103 §. 2 puncten orden: Och
icke Ståndsvis", samt i 108 Jf. 4 P’moten
meningen; 'utsedda Electorer, som rösta
samfält och icke Stånsdvis’ förändras till;
”utsedda samfält röstande Electorer";
Constitations- Utskottets Betånkanden. 247
Att ändtligen i Riksdagsordningen®
62 1 puncten må uteslutas orden: "Celi
icke StåndsvisI 67 §. 2 mom. 2 puncten,
orden : ' Och icke efter Stund"; 1 64 §. 3
puncten och i 65 §. 2 puncten , orden:
”Och icke Ståndsvis samt i 73 jS-. 2 puncten
orden: "Och icke efter Stånd".
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 57.
Ankom de* 3 October i823-
Memorial till Rik~fns Ständer, med förslug
till ändring i‘4 morn. 2 §. Tryckfrihet
slör ordningen.
Som det i näst före sista puncten af
4 mom. 2 § TryckfrihetsLagen förekommande
ordet vite, hvilket dessutom ej rätt
uttrycker hvad man velat beteckna, äfven
derför synes mindre lämpligt, att denna
Grundlag icke bjuder något om vilens,
men endast om böters fördelande och förvandling,
får, till den i Regeringsformen
»tadgade åtgärd, Gon6titution$-Ut$kottet
248 Conslitutions-TJ tskottets betänkanden.
vördsamligen öfverlemna det förslag att, i
ofvannänmde moment och punct, meningen:
”vid vite af Trettio Tre Riksdaler
sexton skillingar”, måtte utgå, och, i stället,
e ter orden: ”sjelfva hufvudsaken,’ införas:
'Deri häremot bryter, bote Jr et tio
Tre Riksdaler sexton skillingar
Stockholm den 24 September 1823.
N:o 58.
Ankom den 12 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med utlåtande
öfver Herr C. G Trejfenber gs,
från Ridderskapet och Adeln remitterade,
anledning till anmärkning mot
Konungens Rådgifvare i Commandomål
för arméen.
Uti en, Höglofl. Ridders1 apets och
Adelns Remiss af den 18 nästlidne Sep.
tember åtföljande Skrift, har Herr C. G.
Treffenberg mot Konungen Rådgifvare i
Commandomål för Arméen framställt den
anled
-
(Jonstiluiions- Vtskottets betänkanclfn, 249
anledning till anmärkning, att det af honom,
på nådigaste befallning, under den
1 Mai I ii lött) utfärdad?, ännu gällande
Tjenst g örings Reg leni en te, hvarutinnan, enligt
Ingressen dertill, icke må göras förändringar,
tillägg eller mot bok«tafven
stridande tydningar, bland annat i usta
Delen, 5 Cap. 51 jf. och 10 Mom innehåller:
’’Uti befordringsförslag, till och
tnerl Capitainesgraden, åligger Regementschefen,
att i underdånighet föreslå den efter
tour och Anciennets närmast berättigade
Officer inom Regementet, så vida
C hefen icke har något grundadt skäl mot
dess vidare befordran, i hvilket fall, jemte
underdånigt uppgifvande deraf, han föreslår
den sorn dertill närmast är i tour}”
Förmenandes Herr Treffenberg, att sjelfva
föredragningen och tillstyrkandet, i Corn*
mandoväg, af ett stadgande, så nära rörande
en kildt Mans rätt i oeconomisk hänsigt,
O '
redan innefattar en öfverträdelse af Föreskrifterna
i 7 och 8 §* §• Regeringsformen,
samt att dessutom bokstafliga tillämpningen
af ofvannämnda Moment gör möjligt
för RegementsChefén att, äfven uran
giltiga skäl, föreslå en yngre, mindre berättigad,
och följaktligen för Medborgaren
alt dömas ohörd och till sin vällärd
Éihanfc till å. Prat. tydje Sami.
*5o ConstitutionsUtskottets Betänkanden.
förstöras, emot både lydelsen och andan,
af nyss Åberopade Grundlags 16 §. Hvadan
och enär Konungens Rådgifvare i Gomman
dom Al således s' ali begått och främjat
de i 106 jf. RegeringsFormen uppräknade
Ofverträdelser, Herr Treffenberg anser
bemälde Ämbetsman böra, jemnlikt samma
ställas under tilltal af JustitiasOmbudsmannen
inför RiksRätten.
ComtitutionsUtskottet, som på begäran
erhållit del af det inför Kongl. Majit
öfver detta Commandoärende den 1 Martii
16^9 förda Protocoll, har af öfriga, Utskottet
tillika communicerade Handlingar
inhemtat huru som Kongl Majit, “redan
förut, behagat förordna, dels medelst nådigt
Bref till samtlige Regements- och
CorpsChefer, dateradt den 20 December
1811» och contrasigneradt af StatsSecreteraren
för KrigsÄrendena, att 'Cheferne i
alla dädanefter afgifvande förslag till Capitainer
med Compagnie och beställningar
i derunder varande grader, icke finge förbigå
någon Officer uti dess egande tour
och ancienneté, om icke de vigtigaste skäl
sådant föranledde, och hvilka då alltid
skulle till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
i underdånighet anmälas,” dels ock, genom
Si jf. i nådig Jnstruction för Inspecteurer
och BrigadGeneraler vid Infanteriet, den
Constitutions Utskottets Betänhattäen, 251
14. Junii 1816, undertecknad af GeneralAdjutanten
för Arméen, att "uti BefordringsFörslag,
till och med Capitaine graden,
vederbörande Cliefer alltid ålåge att
i underdånighet föreslå den efter tour och
Ancienneté dertill närmast berättigade Officer
inom Regementet, så vida Chefen
icke hade något grundadt skäl mot den
C»
Ö
nes vidare befordran, och, med underdånigt
uppgifvande deraf, föredrogs honora
•n närmast varande, yngre Officer.”
Då utfärdandet af ett Militairt TjenstgöringsReglemente,
inskränkt till sammandragningen,
i ett helt, af spridda, hvar
för sig lagligen meddeldta föreskrifter och
bland annat, af de hvarje Tjenstegrad inom
Regementet åtföljande skyldigheter,
utan tvifvel måste tillhöra Konungens omedelbara
"besörjande, genom Lians Rådgifvare
i ComtnandoÄrenden, samt då det
af Herr Treffenberg anmärkta stadgandet
uttryckligen och nästan ordagrant öfverensstämmer
med äldre, derföre till grund
lagda, af Kongl. Maj:t, jemväl i StatsRådet,
fattade och sedermera veterligen icke
åter' al!ade beslut, hvilkas tillkomst och
föremål ej vidare kunna, mot 76 /. Riksdagsordningen,
underkastas någon till ansvar
förbindande granskning, finner Con*titntiomUtskottet
den sednare, na ifräga
-
j’52 Constitutions-TJtskottets Betänkanäen,
satta föredragande och rådgifvande åtgärden,
som blott innabär en enkel verkställighetshandling,
vara, till både ämne och
form, af sådan beskaffenhet, att det yrkade
åtalet icke enligt Grundlagen eger
rum,
Stockholm den 8 October 1825,
N:o 59.
/ ' •
Ankom den 12 October 1823.
Memorial till Hedervärda BondeStåndeb,
i anledning af dess återremiss på
utlåtandet öf er Kongl. Maj ts Nådiga
Proposition, om upphörandet af
Konungens två röster i Högsta Domstolen.
Gnnam ProtocollsUtdrag af den 1 nästlidne
September, ankommit den 29 i samina
Månad, har Hedervärd** BondeStåndet,
j anledning af framsta!da Anmärkningar,
vid ConstitntionsUtskortets utlåtande, öfver
Kongl. Majus Nådiga Proposition» om
Constitutions-Utskottcts Bctänkanden. 253
upphörandet af Konungens Två röster i
Högsta Domstolen, behagat detta ärende
till Utskottet återförvisa.
Enligt 56 §. RegeringsFormen, kunna
blott sådane, mot GonstitulionsUtskottes
yttranden, i Grundlag frågor, förekomma
anmärkningar, hvilka hvarje hiksStånd särskilt
förklaras utgöra dess gemensamma
tankar, hänvisas till Utskottet, som i slikt
fall bör RiksStåndenr meningar sammanjemka
och de oförenliga skiljaktigheterna
derjemte till vidare behandling anmäla;
och likmägtigt 81 §-, må, när Utskottet
afstyrkt en Konungens Proposition, om ändring
i Grundlagarna, Ri sensStänder äga
att genast antingen Propositionen af lå,
eller och rfgöra att de vilja öfver densamma
å nästföljande Riksdag besluta, i
hvilken händelse Tre Månds mening, och,
om Två Stånd stadnat mot Två, deras som
beslutet uppskjutit, är gäliande.
Då nu dels det emottagna Protocolls
utdraget icke uttrycker, att d * deruti innefattade
anmärkningarna utgjordt Hedervärda
BondeStåndets gemensamma tankar ,
dels och Tre Riksstånd lemnat 1 tskottets
yttrande utan anmärkning och Två bland
dem, nemligen Höglofl, Ridderskapel och
Cä4 Constitutions-TJtskottets betänkanäen.
Adeln ramt Wällofl. BorgareSlåndet till
nästa Ri sdag upp kfutit beslutet öfver
Konungen? iNådiga Proposition, täcktets
Hedervärda IiondeStåndet finna det ConstitutionsUtskottet
saknar både grund och
tillfälle, att i förevarande mål vidtaga någon
ändrings- eller jemknings- åtgärd.
Stockholm den 10 October 1823,
N:o 60.
Ankom den 18 October j8*3*
Memorial till Riksens Ständer i anledning
af Två Stånds återr euiisse på 5 te
puncten af Memorialet N o 4-B, med
ändringsförslag, åsyftande Riksdags
Arendernas skyndsamma gång.
Genom ProtocollsUtdrag af den 25
och 30 nästlidne September; har ConstitutionsUtskottets,
den 6 i shmma Månad,
under N:o 48 afgifna förslag till åtskilliga
Grundlags-Ändringar, åsyftande
RiksdagsArendernas skyndsammare gång,
blifvit i 5 te puncten, rörande iakttagelserna
vid återremisser, hänvisade till y&
Ccnstitulions-Vtskottets betänkandcn, 255
terligare utlåtande, med de för Respective
RiksStånds gemensamma tankar förklarade
anmäikningar, hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln, att sammanfattandet af ProtocollsL
tdraget, öfver de vid ett Utskotts
betänkande gjorda Anmärkningar bör ankomma
på den inom hvarje Stånd i allmänhet
nyttjade Protocollsform och i Wällofl.
BorgareStåndet, att stadgandet, hvilket
nu synes medgifva och påkalla en
dubbel Protocolls uppsättning, fordra' att
närmare förtydligas, hvarjemte detta Stånd
ansett det ofelbart medverka till minskning
i Riksdag«kostnader , om Ståndens
Protocoll ogh Bihanget dertill hädanefter
ej trye tet in extenso, utan blott i vigtigare
delar.
Constitutions-Utskottet, som erkänt
de egentliga Anmärkningarnas giltighet,
men likväl ej funnit dem kunna läggas
till redactionens grund för sammanjemnkningar
af Resp. RiksStåndens tankar, har
emedlertid från samma Anmärkningar hemtat
anledning utt, såsom att lämpligare
correctif mot dröjsmål vid återrremisser
expidierande , föreslå bestämmandet af en
Praescriptionstermin derför; Och Utskottet
får således till Riksens Högloft. Ständer
YÖrdsamligen hemställa att det projecter®.
256 Constitutions- Utskottets betänkandeti,
de tillägget, eller 4. de momentet i 49
Riksdagsordningen, må erhålla följande
ordalydelse:
"Nät* utlåtande från Riksstånd tilt
Utskott återremitteras, böra alla anmärkningar,
sednast inom fjorton dagar derefter,
meddelas L/tskoitet, genom justeradt
Frotocollsljtdrag, antingen i hela deras
ut förlighet, eller ock af Secreteraren
pundvis och i korthet sammanfattade,
dock i sednare händelsen, med öppen
rätt för StåndsLedaitiot, att sin sanhilda,
mening in extenso skriftligen, bifoga, på
sätt t 57 § stadgadt är.“
Beträffande åter den inom WälofL
BorgareStåndet tillika yrkade inskränkning
i tryckningen af Ståndens Proto;oll och
Bihanget lill desamma, hvilken fråga, så*
som innebärande en förändring af 59 §.
Rik dagsO;dningen, mi ej kan omedelbarligen
upptages , är Utskottet betänkt, att
härom , med anledning af förut i behörig
väg inkommen motion, särskildt öfverlägga*
Stockholm den 13 October 1823.
N:ö
Constitutiuns* Utskottets betänkanden. 257
N;o 6i.
Ankom d. lfl October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med ytterligare
utlåtande i anledning af återremissens
på förslaget, und r N;o
47, till ett lillägg i 37 §. Rigsdags
Ordningen. f
Under den 19 och 30 näsllidne September
lia Fea IJoglufl. Riddeskapet och
Adeln samt Walo fl. BorgareStAndet, med
anniätkningar, sorn särskilt förklarats utgöra
deias gemensama tankar, till Constitutions-
Utskottet Återremitterat dess uti
Mi-morialet N o 47, den G i nyssnämnde
MAnad afgifne förslag till ett tillägg vid
Usta Momentet af 57 §. Riksdags ordningen
, med afseende A tillämpningen för
Utskott, af föreskrifterna om RiksdagsÄrendernas
behandling inom Siänden.
DA dessa , visserligen grundade anmärkningar,
egenteligen äro riglade dereniv)t
att de fall, i hvilka tillämpningen
borde ega rum, icke finnas uti för laget
Bihang till R. S. Prot. tydje Barnh 33
*58 Constitonutis-ZJ t skottets Betänkandcn.
bestämdt utsatta, får, för bristens afhjelpande
och sill förekommande af misstolkning,
Utskottet vördsamligen tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att förena sig
om en sä lydande fullständigare redaction
af det projecterade stadgandet:
För Riksdagscirenclens behandling inom
Utskott, skall tillämpas hvad 49 §.
om muHgns bordläggning, och hvad i öfrigt
50, 55, 54 och 58 §. §. innehålla.'’
Stockholm den 13 October 1823.
N:o 62.
Ankom dea ig October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af tillägg i 98 §• Regeringstormen
och 63 §. Riksdagsordningen.
Dä i Grundlagen saknas bestämd föreskrift,
hurulunda förhållas bör, om Riksens
Ständers Justitiae Ombudsman eller
hans utsedde Efterträdar# i Ämbetet, vid
Constitutions-TJtskottets betänkanden. 259
samma Riksdag, tinder hvilken de blifvit
valde, antingen afsäga sig det vunna förtroendet,
eller med döden afgå, — en föreskrift,
hvar? behof likväl erfarenheten
redan vitsordat, får, med anledning af
gjord Motion, ConslitutionsUtsköttet till
Riksens Ständer, för Grundlagsenlig behandling
, vördsamligen öfverlemna det
Förslag att, i slutet af 98 §• Regeringsformen
och af 4 Mom. 63 §. Riksdagsordningen
, följande tillägg må införas :
”2 händelse Justitieombudsmannen,
vid samma Riksdag, under hvilken han
blifvit vald, af säger sig det erhållna förtroendet
eller med' döden afgår, skold
Riksens Ständer i Ämbetet genast insätta
den Man, sorn de till hans Efterträdare
utsett. Skulle JustitioeOmbudsmnnnens utsedde
Efterträdare, under påstående R ks«
dag, afsäga sig det erhållna örtroendet,
eller i JustiticeOmb näsmans Ämbetet insättas,
eller med döden afgå, utväljes, på
ofvan stadgade sätt, en annan behörig
Man i hans ställe
Stockholm den 13 October »825.
«6o Constitutions Utskottets Bctänhanclcn.
N:o C5.
Anborn den 18 October 1023-
Memorial till Riksens Ständer, med utlåtande
i anledning af ett jöreslaget
tillägg i Justities- Ombudsmans Instruetionen.
Till ConstitutionsUtskottet har, under
den 4 dennes, Höglofl. Ridderskapet och
Adeln behagat remittera ett, af Herr Nils
"Wilhelm Stråle, hamstäldt motiveradt förslag
aft i 26 Jf. af Justi tia Gm hud smansInslructionen
måtte införas följande tillägg:
“Afgår under rarande Riksdag och lörr
än dag till densammas afslutande blifvit
utsatt, den till JustitiseOmbudsmannens Efterträdare
utsedde Person, eller varder lill
veiklig JustitiasOmbudsnian förordnad, förhålles
med nytt val, på sätt gy och gS ff.
RegeringsFormen och 65 $. Riksdagsordningen
utstakad*
En föreskrift, ämnad att gälla för
Riksens Ständer och att under Deras sammankomst
tillämpas, anser väl ConstitutionsUtskottet
väsendligen tillhöra Grundlagen,
hvadan ock Utskottet, med anled
-
\
. /
Comtitutions- Tjsthottcts bctcinknnclcn. 261
ning af särskild motion, redan tillstyrkt,
såsom tillägg, vid 98 §. RegeringsForme*
och 65 §. Rik da^sOrdningen, ett allmannate
och iner vidsträckt stadgande i ant*
net j meri l F t s 1< o 11 et tror sig dock i öra i
så måtto till bifall hemställa nu förevarande
Förslag, att i 26 Jf. af JustitiaeOm*
budsmanslnstruc' ionen må, för Redactionens
ytterligare fuli«tändiahet, inflyta en
hänvisning till sjelfva Grundlagsbestämmelserna,
och följaktligen nämnda §. bringas,
i dess böljan, till nedanstående lydelse
:
“Skulle, wider påstående Riksdag, jin.
st it itfO in b u ds m unnen, elier den som blifvit
till butis Efterträdare utsedd', afsalu sig
det erhållna färsroendet eller med döden afgå,
Järbåls såsom i 98 Regerings Formen
och 63 § Riksdagsordningen år stadgadt.
Ulen mtråffar något af dessa fall, då
Riksens Stander icke åro samlade, förf ares
dervid\ sorn föijer : l
“Dör Justitiae Ombudsmannen , sammanträde
genast Fuilmägtige ni. m “
Stockholm den 14 October 1825*
2Ö2 Constitutions-ZJtskottets betänknnden.
N:o 64.
Ankom den ig October 1823.
Hdemorial till Riksens Ständer, i anledning
af remitterad motion om ett
tillägg i Ansvarighets Lagen för RiksgäldsContoiret
Lullmägtige.
För besvarande af Högloft Ridderskapet
och Adelns Remiss, under den 4 dennes,
på Herr Michaél von Hohenhausens
motion, om ett tillägg i AnsvarighetsLagen
för Fullmägtige i RiksensStänders RiksgäldsContoir,
med af eende å utbetalningen
af Mindre Credilivet, får Constitutions
Utskottet vördsamligen anmäla, det Utskottet,
som icke finner detta mål, enligt
29 §. Rik dagsOrdn ingen, tillhöra dess befattning,
föraulåtes att. med stöd af berörde
Grundlags 44 V detsamma återlemna;
Hvarvid Utskottet tillika trott sig böra
meddela den af äldre Riksdagckand!ingar
inhemtade upplysnin att, efter Remiss från
samtliga RiksStånden, Lagutskottet under
den 2 April 1810 afgifvit project till ofvannämnda
AnsvarighetsLag.
Stockholm den 14 October 1823,
Constitutions-Utskottets betänkanden. 263
N:o 65.
Ankom (Jen lQ October 1C23.
Memorial till Riksens Ständer, i anledning
af åt erremiss pu förslaget till
ändring i 53 §. Riksdagsordningen.
Under den 18 nä tlidne September
har Högvördige PresteStåndet till Constitutions-U
tskoLtet återremilterst dess, den
6 i samma Månad afgifna förslag till ändring
i 23 §. Riksdagsordningen, med en
för Ståndets gemensamma tanka förklarad
anmärkning, åsyftande att i den projecterade
nya radactionen måtte vid slutet tillsättas,
dels orden: ”till hela deras vidd,*'
och dels efter dem: “samt med utlåtande
deröfver till P.iksens Ständer inkomma.*'
Det förra yrkade tillägget anser Utskottet
icke allenast öfveiflodigt, enär
granskningen, behörigen verkställd, måste
omfatta hvarje densamma underkastadt föremål,
utan och möjligen ledandr till nödig
vidlyftighet i sjelfva betänkandet, hvilket
egenseligen bör upptaga de hufvudsakliga
resultaten ; Och Utskottet tillstyrker
derför vördamligen Högvördige Preste
264 Constitutions- Utskottets betänkandcn.
Ständet att i denria punct foga sig efter
Resp. iMedStånden, som utan anmärkning
godkänt förslaget.
Beträffande äter den sednare tillsatsen
, sä ehuru det synes utgöra ett frän
sjelfva gransknings - Sigården och hvarje
Utskotts allmänna bestämmelse oskilljaktigt
villkor att, pä remis- och handläggning
af ett mål, utlåtande deröfver
mä följa, får likväl, för beredandet af en
ytterligare klarhet och fullständighet i redactionen,
Utskottet hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln, Wällofl. Borgai eStändet
och Hedervärda BondeStåndet -vördsamligen
hemställa, om icke dem täcktes härutinnan
jemka deras mening efter Bögvördige
PresteSlåndets: 1 hvilket fall 2 dra momentet
af 33 §. Riksdagsordningen skulle
erhälla denna lydelse:
LnzUtskottct tillkomne ock ntt gransta
JustitiocOmbuclsmnnnens viel hvarje
Riisdag a gifvande allmänna Redogörelse,
samt årlign berättelser, äfvensom hans
Ämbets Diar ier och Registratur, samt med
utlåtande deröfver till R ksens Ständer
inkomma.
Stockholn^ den *4 October 1823.
Constitutions Utskottets Bctänkandcn 265
N:o 66.
Ankom den 13 October 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med föreslående
af ett tillägg i 28 §• Risdags
Ordningen.
Hos Constitution Utskottet hafva till
öfvervägande förekommit särskilda Motioner,
åsyftande dels att, genom val af Supléant
för tillfället, försäkra en antingen
sjuknad eller på kortare tid bortrest UtskottsLedamot,
om bibehållandet af hans
plats, när han till hälsan återställes eller
till Riksdagsorten återvänder, dels ock att
trygga Ståndens jemvigt i Utskotten, förmedel
t den möjligaste liktaligheten af
närvarande Ledamöter från alla Stånd, i
hvilket afseende Supléanter för hvarje Utskott
borde, jemlikt den inom Hedervärda
BondeStåndet följda praxis, genast vid
Riksdagens början förordnas.
För att söka förena både ändamålen,
och då, sedan numera omröstning per capita
är inom Utskotten införd, det synes
nyttigt att i sammanhang dermed vidtaga
Bihang till R. 3. Vret. tydje Sami. $4
266 Constitutions■ Utskottets betänkanden.
en anstallt, väl icke i sig sjelf ovillkorligen
nödvändig, men dock tjenande att
stärka förtroendet till detta nya och bättre
votei ingssätt, får ConstitutionsUtskottet,
för Gi undlagsenlig behandling, vördsamligen
öfverlemma det förslag: att i £8 §•
Riksdagsordningen, efter orden: ”bereda
och utarbeta.’’ må tilläggas: "samt derjemte
för hvarje bland dessa Utskott Två
Supleanter, som, hvar i sin ordning, inträda
i Utskottet, när Ledamot af laga
förfall kindras
Stockholm den 14 October 1823.
N:o 67.
Ankom den 18 Qctober i823-
Memorial till BorgareStåndet, i anledning
af Dess återremiss på förslaget, under
N:o 55, till ändring i 13 §. Riksdags
Ordningen.
ConstitutionsUtskottets förslag, under
under l\;o 55 och af den 24 nästlidne
September, till en ändring i 13 Riks
-
Constitutions- Utskottets hetänhandcn, 267
dagsOrdningen, för bestänmandet af Universitetens
Representanters valbarhet, bar
den /j. dennes blifvit från Wällöf!. Borgare
Ståndet återremitteradt, med den för Ståndets
gemensama tanka förklarade anmärkning
att, enär ändamålet af den Universiteten
tillagda representationsrätt varit att
enda t deras fårttt orepresenterade Ledamöter
.‘•kulle af densamma komma i åtnjutande,
följaktligen blott de Ordinarie Professorer,
som icke i egenskap af Kyrkoherdar
tillhöra PresteStåndet, böra till
Riksdagsmän för Universiteten kunna utses.
Sedan representationsrätten blifvit Universiteten
collectift, icke Lärarne personelt
tillagd, synes det mindre billigt att
från valet utesluta de Professorer, som
med PresteStåndet äro närmast förbundne,
och för hvilka dessutom innehafvandet af
PrébendePastorat icke utgör någon från
deras verkliga Ämbete oåtskiljelig förmån;
Och detta uteslutande skulle äfven medföra
ansenlig inskränkning i de väljandes
och sålunda till Riksdagsmännens underhåll
contribuerandes antal.
Wid öfvervägande häraf, och då den
allmänna princip, att en och samma per
-
268 Constitutions-TJbskobtets Betänkcinäen.
son ej må kunna representera för särskilda
Medborgare Cl asser, icke är absolut eller
alltid tillämplig, utan redan länge, åtminstone
inom Två Ri sStånd lemnat runi
för betydligare undantag än det itrågavarande,
saknar ConstitutionsUtskottet tillräcklig
anledning, att hos de Tre Resp.
RiksStånden, sorn till Grundlagsenlig åtgärd
godkänt Utskottets förslag, derutinnan tillstyrka
den af Wallof!. EorgareSlåndet yrkade
förändring.
Stockholm den 14 October 1825.
N;o 68.
Ankom den 2.1 October 1323.
J/iemorial till Riksens Ständer, med föreslående
af ett tillägg i 102 §. IlegeringsFormen.
Då föremålens vigt, allmänhetens dervid
fästade interesse, och ej mindre de
tilltalades än de flesta DomstolsLedamötemas
npphöjda platser i Samhället syna*
Constitutions-Vtskottets betänkanden. 269
gemensamt påkalla offentligheten af RiksRättpn-
Sessioner, förbunden med en viss
högtidlighet i yttre omgifningen , men
Grundlagen bjuder endast Domens afkunnande
för öppna dörrar, och ej stadgar
något om stället för Rättens sammankomst,
får med anledning af gjord motion, ConstitutiomUtskottet,
för Grundlagsenlig behandling,
vördsamligen öfverlemna det förslag:
att 7:de puricten af 102 §. RegeringsFormen
, börjande med orden : ”Denna
Domstol ege” och slutande med “för öppna
dörrar afkunna,“ må redigeras, som
följer :
“Denna Domstol, hvars sammanträden,
hallna å ett dertill tjenligt offentligt
ställe, allmänheten må kunna, i mun af
utrymmet och under behörig uppsigt å
ordningen, bivista, med förbindelse likväl
att afträda när om besluten öfverlägges,
ege, sedan ransakningen fulländad är, och
Domen efter Lag fälld, att densamma för
.öppna dörrar afkunna.“
Stockholm den 16 October 1823,
270 ConstitutionsUtskottets Betänkanden,
N:o 69.
Ankom den 25 October jö23'
Memorial till Ridderskapet och sldcln,
rörande en af Herr LandtMarskalken
vägrad Vroposition.
Till ConstitutionsUtskottet har den
16 dennes ankommit Höglofl. Ridderskapets
och Adelns ProtocollsUtdrag, för den
11 förutgående, af innehåll; att, sedan fråga
blifvit väckt, om ett sådant tillägg i 51
§. RiddarhusOrdningen, att Introduction
hädanefter ej mätte emellan Riksdagar af
RiddarhusDirectionen, utan endast af Ridderskapet
och Adeln, under påstående Riksdag,
meddelas, och RiddarhusUtskottet,
uppå Remiss, sig yttrat med tillstyikande
af den föreslagna Författningen, att i Riddarhus
- Directionens fnstruction införas;
dock utan någon särskildt, efter Utskottets
tanka, icke heller behöflig omarbetning
och förändring af berörda 51 §. , Herr
Grefven, Landtmarskalken, som, på framstälda
skäl, funnit motionen ovilkorligen
förutsätta en slik verklig förändring, hvilken
åter ej kunde annorlunda än jemlikt 52
Jf:ns stadgande, lagligen tillvägabringas, ansett
sig höra, med stöd af 45 §• Riksdags
-
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 271
Ordningen, vägra Proportion på bifall till
Utskottets betänkande, i dess närvarande
skick ; Hvadan och då en sådan Proposition
icke dess mindre af Ridderskapet och
Adeln yrkats, öfverläggningen blifvit, i
följd af nyssnämnda Grundlags 55 §. , förklarad
hvilande, och frågan förvisad till
ConstitutionsUtskottet, som egde att inom
Fjorton dagar derefter utlåta sig öfver
densammas stridighet eller enlighet med.
Grundlagen.
Likmätigt Kongl. Förordningen den B
Maji 1775, är det de personer, som till
Adlig, Friherrlig eller Grefvelig värdighet
upphöjas, förment att antaga dem förlänta
Titlar och Sköldemärken, samt att tillgodonjuta
värdigheten åtföljande Priviligier
och immuniteter, innan de sina Diplomer
Utlöst och sig till Introduction anmält,
samt dervid fullgjort hvad enligt Författningarna
fullgöras bör; och i Kongl. Brefvet
den 11 Februarii 1800 bestämmes, för
Introductionens tagande, en prasscriptionstid
af två år, räknadt från Diplomets datum.
Sjelfva ordalydelsen af anförda, ännu
gällande och i RiddarhusOrdningens 51
icke utan ändamål, åberopade Föreskrifter,
272 Constitutions-TJtshottets hetänkanden.
antyder nogsamt att Introductionen icke
sökes, men tages, att den fordrar en anmälan,
mindre till beviljande än till verkställighet;
Och det är således i §:n klart
uttryckt, att för denna formalitets uppfyllande,
sorn ej kan, utom i händelse af underlåtna
prasstanda, föidrojas eller nekas,
Riddarhus - Directionens åtgärd emellan
Riksdagarna alltid ocfy oungängligen påräknas,
heldst Directionen allena tillhör att
härutinnan vaka öfver Författningarnas efterlefnad
, samt Ridderskapet och Adeln
äfven under Riksdagarna ålagt sig det
band, att afvakta Directionens meddelanden
genom RiddarhusUtskottet.
I betraktande häraf, och enär förslaget,
i dess närvarande Porm, uppenbart åsyftar
omedelbar ändring af ett RiddarhusOrdningens
stadgande, om RiddarhusDiiectionens,
jemväl af en längre praxis
sanctionerade befattning med Introductioner,
finner ConstitutionsUtskottet den förekomna
frågan stå i strid med RiddarImsOrdningens
bokstalliga mening, och
följakligen Herr LandtMarskalken hafva
varit pligtig och berättigad, att derå, med
stöd af 4.5 §. Riksdag Ordningen, vägra
Proposition.
Särskildt
Constitutions-Utskottets Betänkanden. 273
Särskildt får dessutom, för Remissens
fullständiga besvarande, ConstitutionsUtskottets
förklara sin öfvertygelse, om frågans
oförenlighet med Grundlagens anda,
då upphöjelsen, hvilken sker till stånd, ej
måste antagas som fullkomnad, innan den
medför utöfningen , när heldst det skulle
inträffa, af alla StåndsLedamots lagliga
friheter och förmåner, och då hvarje deremot
i förväg uppstäldt, af Lag ej föresbrifvet
hinder ©tvifvelaktigt innebure en
modification af 37 §. Regeringsformen ,
med inskränkning i så väl den belöntes
som den belönandes rätt.
Stockholm den 21 October 1823.
N:o 70.
Ani;om den 13 November 1823.
Memorial till Riksens Ständer, med utlåtande
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om upphäfvandet af 103
§. Regerings Formen m. m.
Jemlikt samtliga Resp. RiksStåndens
Remisser, af den 23 nästlidne October, å
Bihan»
till R. S. Fröt. 3:dje Sami. 35
274 Constitiitions-Vtskottets betänkanäen,
ligger det ConstitutionsUtskottet, att yttra
sig öfver Kongl. Maj:ts under den 16 i
samma månad aflåtna Nådiga Proposition,
att, då föreskrifterna i 103 §. RegeringsFormen,
enligt hvilken Högsta Domsto*
lens Ledamöter kunna godtyckligt skiljas
från deras Ämbeten, strida mot grunderna
för en god organisation af Domaremagten,
och dessutom stå i uppenbar motsägelse
med sjelfva den Grundlags bokstaf och
anda, hvaraf §:n utgör en del, samt då
bestämmelserna i 96, 98, 99, 100 och 101
§. J). tillfyllest förebygga ostraffadt öfverträdande
och missbruk af Domarmagtens
rättigheter, berörda 103 hvars innehåll
tillintetbringar Högsta Domstolens Ledamöters
oberoende och i allt synes rättsvidrig!
samt för Medborgares frihet, egendom
och heder menligt, måtte till hela
dess kraft och verkan upphäfvas; i sammanhang
hvarmed 64 §• Riksdagsordningen
komme att utgå och Redactionen af
104 §. RegeringsFormen att lämpligen förändras.
Af 1809 års Lagstiftning antogs den
grundsats, alt Konungens Högsta Domsrätt
skulle utöfvas genom en Dess Högsta
Domstol, bestående af sjelfständiga och
således ej i vanlig ordning amovibla L«*
Consbitubions-Ubskotbebs betänknnden. *75
damöter, men att denna Högsta Domaremagt
icke Hnge uppresas, som en oombytlig
Corporation, till Stat inom Staten, och
att fördenskull Ledamöterne borde kunna,
ej allenast, för bevisliga fel tilltalade, efter
Lag dömas, utan ock, till ett inskränkt
antal, genom National-Representationens
omotiveradeullåtande, skiljas frän FörtroendeÄmbeten,
som de icke värdigt bcklädt,
alltid likväl med Formaliteten af Nådigt
afsked , och med visshet om anständig
bärgning. Man trodde nödigt att, i afseende
på Opinionsmagtens inflytande, etablera
en motsvarighet emellan de bägge
högsta Rådgifvande och Dömande Autoriteterna
; Man önskade en garantie, icke
blott mot orättvisan, men äfven mot oskickligheten
hos dem , som förvaltade
Konungens Eget Domarekall; Och man
ville härvid på en gång möjligast försäkra
det allmänna gagnet, och möjligast afböja
det enskildta lidandet. Likaså yttrade,
på Remiss af Nådig framställning i enahande
ämne, 1812 års ConstitutionsUtskott
sin öfvertygelse, att det utsträcktare
oberoendet vore, med hänsigt till Högsta
Domaremagten , hvarken behöfligt eller
nyttigt, att denna Magt ej borde ensam
blifva en ocontrollerad och oförbätterlig
del af Lagskipningen, att sådant icke hel
-
276 Constitutions- Utskottets Betänkanclen.
ler syntes kunna ske utan äfventyr för
enskilda välfärden, Styrande Magten verkningsförmåga
och samhällets lugn, och att
för öfrigt Högsta Domstolens Ledamöter,
satte i farhåga för allmänna omdömet ,
skulle tryggast bevara sig mot omröstningens
följder, då de sorgfälligt gjorde alla
rätt.
Nuvarande ConstitutionsUtkott vågar
icke heller, i allmänhet och hufvudsakligen,
frånträda dessa åsigter. I den Nådiga
Propositionen igenkänner det, med djup
underdånig vördnad, Kongl. Maj:ts fortfarande
Höga omtanka, att, i förening med
enskilda säkerheten, befästa DomareMagtens
sjelfständighet 5 Men om, å ena sidan,
Utskottet medgifver, att OpinionsNämnden
icke är, till sin organisation och sina former,
nog fullkomlig för att, med utestängande
at irringen och inflytelserna, alltid
troget uttrycka det upplystare Nationaltankesättet,
måste dock, å andra sidan,
1 tskottet vidhålla rigligheten af sjelfva
ideen, Institutionens både inre och yttre
harmonie med Grundlagen, de öfriga controlernas
otillräcklighet samt fördelarnas
öfvervigt emot missbruken.
Enär 17 §. Regerings Form en bjuder,
Constitutions-Tjtskottets Eetänkanclen. iqrj
att Konungens Domsrätt skall uppdragas
Tolf af Honom utnämnda lagkunniga Män,
och 23 § förmår, att alla Högsta Domstolen^
beslut skola i Konungens namn utgå,
antydes härigenom ofelbart, att Konung är
HögSte Domare, och att Domsrätten öfver
Medborgares lif, ära och gods borde, efter
detta grundbegrepp, utöfvas af Konungen
sjelf, såsom Den öfver alla upphöjde,
hos hvilken högsta rättvisa och största oveld
förutsättas Men då, under Samhällets
fortskridande utbildning, Konungen ej
var i tillfälle att personligen förvalta sitt
Domarekall, utan nödgades anförtro det
åt Undersåter, kunde Lagstiftningen icke
godkänna en slik öfverlåtelse af Konungens
Domsrätt på enskilde, med annat vilkor
än att Desse, i sin ordning, skulle underkastas
Nationens offentliga pröfning och
omdöme, huruvida de uppfylt hennes fordringar
af Den, som de föreställa, och dymedelst
förtjent att vidare föreställa Honom.
Om nu denna i Folkets Ombuds
bekräftande eller uteslutande rätt förvarade
garantie bortrycktes, komma tvifvelaktigt
Högsta Domstolen, hvars Ledamöter innehafva
verkliga förtroende ysslor, vigtigaste
törkända bland alla1 att förbytas till
en permanent isolerad Autoritet, utan beröring
med Lagstiftande Magten och i full
I
278 Constitutior.s-TJtskottcts betänkanden.
oafhängighet af dess bägge Integrerande
delar.
Ifrågavarande §:s skenbara oförenlighet
med 16 och 56 §. Regeringformen
försvinner snart, om man besinnar, att ett
af Constitutionen sanctioneradt, i henne införlifvadt
undantag från allmänna principen
just härigenom blifvit upphöjdt till
princip ; att denna undantagsrätt lemnäs
åt Konungens i 55 §., som visserligen icke
derföre står i strid med de nyssnämnda
två Jhna; att undantaget, i afseende på
Hö gsta Domstolens Ledamöter, icke lämpligen
bort införas i 56 hvilken blott
handlar om sådana Ämbets- och Tjenstemän,
dem Konungen ej eger att afsätta,
utan tarfvat ett särskildt stadgande, eller
det i 203 /. emedan afskedandet de facto
verkställes genom Riksens Ständers Nämnd,
fastän afskrdsbrefvet af Konungen utfärdas,
samt änteligen att, med kännedom af de
bestämda förbehåll, hvarunder sysslan uppdrages,
den Ämbetsman, som förlorar Nationens
förtroende , icke har större skäl
att klaga öfver entledigandet, än den, som
-förlora*? »Konungens.
Mot DomareMagtems missbruk anvisar
väl Regeringsformen materiela contro
-
ConstitntionsUtskottets Betänkanden. 279
ler, i de nya Institutionerna af Justinaa
Ombudsmans-Ämbetet och. af låiksRätten,
Men äfven för en oredlig eller en mindre
skicklig Domare skall det blifva lätt att
vårda sina pligter jemt så pass att han
undviker laga näpst och bestraffning; och
den Högsta Domstolens Ledamot, som genom
Dom skildes från sitt Ämbete, hade
säkert aldrig förtjent att en enda dag bekläda
det. Odugligheten på Domare sätet,
alltid för Samhället vådlig, är det likväl
mindre i de Instancef, hvarifrån Appel
eger rum, och hvilkas Utslag kunna Casseras
; I den högsta åter, hos hvilken Samhället
ock gör anspråk på den högsta duglighet,
det klaraste förstånd och den renaste
vilja, skulle ansvarslösheten, i händelse,
mot all förmodan, dessa anspråk
icke uppfyldes, leda till vide betänkligare
följder ; Och bär vidtager sålunda användandet
af det correctif Lagstiftaren nedlagt,
i uttrycket af ett allmänt tankesätt.
En oväldig och rättsinnig Domare
behöfver ej frukta detta Folk-tribunat;
Tvärtom skall han, för andans och öfvertygelsens
sjelfständighet, den enda sanna
och skattbara, hemta ny kraft och näring
från sitt personliga beroende af en fritt
uttalad National-Opinion. Om denna för*.
280 Constitutions Utskottets Betänkanden.
villas oell hänföres, skola några lättsinnigt
ogillande röster ej förringa hans värde,
eller ens skugga hans anseende. Nöjd att
sjelf vara rättvis, skall han omsider lära
sina Medborgare att blifva det; Och då,
när en gång Lagens och Opinionens Högste
tolkar lika samvetsgrant utöfva deras
skilda kall, — säkert skall då alltid den
första till Nämnden framstälda frågan med
enhälligt Nej besvaras.
På dessa grunder och med slutligt
tillägg att, efter Utskottets tanka, en ofullkomlig
controle är, i alla fall, bättre än
ingen , heldst den, genom sin tillvarelse,
åtminstone erbjuder ett medel till utbyte
mot någon mera säker och ändamålsenlig,
får Utskottet vördsamligen afstyrka Riksens
Högloft. Ständers bifall till Kongl,
Maj:ts förevarande Nådiga Proposition.
Stockholm den 4 November 1823.
t
N:o 71.
♦
ConstitntionsUtskottets Betänkandm. 281
N;o 71.
Ankom den 19 November 1325.
/
Memorial till Riksens Ständer, nied föreslående
af ett tillägg i 56 §. Regeringsformen.
Uti 56 §. RegeringsFormen stadgas,
bland annat, att Utskottens förslag skola
först framställas till antagande eller förkastande,
utan förändringar eller tillsatser,
och att de, om anmärkningar dervid funnit
rum, böra återhänvisas till Utskotten, för ytterligare
granskning och jemnkning. Då likväl
denna föreskrift synes mindre nödig,
med särskildt afseende å de mål, i hvilka, enligt
89 §• RegeringsFormen, Riksens Ständer
endast kunna besluta underdåniga förestälningar
och ön kningar, samt då ett undantag
härutinnan från allmänna regeln skulle,
utan någon menlig inflytelse, hvarken
på Riksens Ständers pröfningsrätt, eller på
sakens difinitiva behandling väsendtligen
befordra Riksdagsärendenas skyndsammare
gång, får, såsom supplement till hvad, uti
Memorialen N o 48 under den 6 sistlidne
September och N:o 60 af den 13 derpå
Bihang
till R, S. Fröt. &dje Sami. §5
282 Constitutions- Utskottets Betänkanden.
följande October, redan blifvit tillstyrkt,
ConstitutionsUtskottet, för Grundlagsenlig
åtgärd , vördsamligen öfverlemna det förslag,
att i ofvannämnda Regeringsformens
56 må, efter orden: ”antaga eller ock
aldeles förkasta”, tilläggas en ny punct,
så lydande: "Dock må i önskningsmål,
Utskotts förut framställda förslag genast
af Stånden kunna med ändringar
antagas".
Stockholm den 11 November 1823.
N;o 72.
Ankom den 19 November 1823.
Memorial till Riksens Ständer, rörande
de, i Särskilta Utskottets förslag, till
en ny reglering af StyrelseWerken,
förekommande Grundlagsfrågor.
Till ConstitutionsUtskottet hafva, tid
efter annan, Respective RiksStånden remitterat:
Den
6 Martii, Hedervärda BondeStån
-
Constitutions-TJtskotbets Eetänkanden. 283
det, Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse under
den 4. i samma Månad, angående det,
af vis a utsedde Committerade. uppgifna
förslag till ändrad organisation af Åtskilliga
Rikets StyrelseWerk , så vidt förslaget
tillika. åsyftar ändringar i Grundlagarna;
Den g September, Rögvördige PresteStåndet,
de förändringar i Grundlagarnas
reglementariska föreskrifter, som, sill ett
antal af Elfva, kommit, vid en ny StyrelseWerkens
reglering , i fråga, och som ,
derefter förslaget bifalles, föranleda ny
redaction af några §. §. i dessa Lagar;
Den 13 September, Hedervärda Bonde»
Ståndet, alldeles enahanda ämnen.
Den 16 September, Wällöf!. Borgare
Ståndet; Kongl. Majrts Nådiga Skrifvelse,
Committerades deruti åberopade förslag
och särskilta Utskottets betänkande, jemte
bilagor, med janmodan till ConstitutionsUtskottet
att öfver de i dessa handlingar
förekommande Grundlagsfrågor dess utlåtande
afgifva:
S. D. Högvördige PresteStåndet, särskilta
Utskotts betänkande i de delar, hvil
-
284 Constitutions-XJtskottcts betänkcmclen.
ka förut icke blifvit till Constitutions
Utskottet hänvisade, och
Den 25 September, Högloft. Ridderskåpet
och Adeln , samma föremål, sorn
Wälloil. BorgareStåndets Remiss utmärker,
med tillägg, att Utskottet borde äfven yttra
sig, huruvida Bergs- och Commerce
Collegiernas, af särskilta Utskott tillstyrkta
indragning vore nyttig och med RegeringsFormens
anda öfverensstämmande.
Wid jemförelsen af dessa Remiser
sins emellan, har ConstslitutionsUtskottet
trot den äskade handläggningen böra inskränkas
inom den för Utskottet i. allmänhet
utstakade befattning, att sorgfälligt
pröfva förslagens enlighet med Grundlagen,
att afstyrka dem, som skulle finnas
deremot väsendtligen stridande, och att
till Riksens Ständer, för Grundlagslikmägtig
behandling, öfverlemna, med eller utan
modification, de öfriga, som ansåges nödiga,
nyttiga och verkställ bära; Och under
bibehållande af denna åsigt, går Utskottet
nu att upptaga, utveckla och bedöma de å
Bilagan till särskildta Utskottets tryckta
Betänkande, Litt. B. pag. 222 och 225.
antecknade Elfva Puncter, jemte några andra
härmed sammanhängande frågor.
Cons t itu tion s^ZJ t s ho t tets Betänhanden. 285
1:0 Att förvaltnings Chef erne eller
Stats Secr eter arne må erhålla benämning
af Föredragande StatsRåd.
Detta förslag, som egenteligen åsyftar
att Stats Secreterarne hädanefter må blifva
ständige Ledamöter af StatsRådet, och följaktligen
innehafva lika värdighet med dem
är, etter ConstitutionsUtskottets begrepp,
fullkomligen adtcquat till den vigtiga bestämmelse
Grundlagen ämnat åt Stats-Departements-Cheferne,
ehuru man, vid RegeriugsFormens
tillkomst, funnit betänkligta
att tillägga dem en sådan, mot functionen
svarande högre rang rch titel. Prien
då således Utskottet., i sjelfva idéen, tillstyrker
förslaget, på det sätt att FörvaltningsCheferne
in beräknas i StatsRådens
collectiva antal, och dymedelst älven upphöjas
till StatsRåds värdighet, tror dock
Utskottet lämpligt, att de erhålla en mer
distiiictif benämning, hvarigenom förblandningen
emellan Föredragande och icke Fö
O
O
redragande Stat Råd kunde säkrare undvi
o
kas:
och Utskottet får derför vördsamligen
hemställa, om icke det med naiuren af
Ämbetet och med benämningens redan i
StatsRådet införda bruk, vare förenligast
att Föredragande StatsRåden, den här nedan
omförmälde Föredraganden af Justitie©,
286 ConstitutionsUtskottets Betänkanden.
Ärenden allena undantagen, kallades Ministrar,
nied. det prefix, som utmärkte hvars
och ens förvaltning, allt, efter uppställandet
af- Stats Departementens antal och
områden: Hvarförutan Utskottet föreslår
att, i betraktande af StatsRådens upphöjda
plats, dem samtliga måtte tillerkännas
närmaste värdigheten intill StatsMinistrarnes,
i hvilket fall JustitiasRåden jemväl
torde böra uppflyttas.
2 o jdtt alle FörvaltningsCheferne böra
vara 'ledamöter af StatsRudet, med
skyldighet att, när de icke äro hindrade,
öfvervara hvarandras föredragningar.
Detta Föredragnings Chefernes intagande
i Statsllåds personalen är redan,
under näst föregående punct af ConstitutionsUtskottet
tillstyrkt. Deras häraf följande
rättighet till säte och deliberatif
stämma i StatsRådet kan dock, efter Utskottets
tanka, ej beledsagas af s yldigheten
att alltid bivista rådplägningarna, heidst
om, med de Föredragandes förut nog trägna
befattning, förknippades tillsynen å underordnade
Administrativa Myndigheter
och öfver verkställigheten af Konungens
O O
beslut.
Constitutions- Utskottets betänknnden. 287
5:0 Att Närings, och Drätsel-År enden
böra åtskiljas under hvar sin Föredragande.
Inom Utskottet liar fråga uppstått,
hurvida ej alla de Ärenden, hvilka nu tillhöra
Kammar- samt Handels- och Finance
Expeditionerna, skulle kunna administreras
af en enda Chef, hvarigenom otvifvelaktigt
vunnes en allmänligare, mindre ensidig
öfversigt af det helas tillstånd och fordringar,
samt ett fortfarande, troligen länge
nödvändigt samband emellan Näringsoch
Finance-systemen, med förlikande af
de särskilda Närings Idkarnes nu söndrade
Interessen. Men då Utskottet ej varit berättigadt
att sträcka sin åtgärd utöfver Remissernas
egentliga föremål, och då dessutom
flera svårigheter möta för sammanslåsndet
af två så vidt omfattande och utgrenade
Departement, får Utskottet vörd,
samligen tillstyrka den af särskildta Utskottet
förslagna, till rubbning af Constitutionens
grundformer ej ledande fördelning,
under förmodan att den , med noggrann
urskilning verkställa och handhafd, skall
åtminstone i längden främja den enhet och
stadga som åsyftas.
288 Constitutions Utskottets betankandén,
4:o Att Landt- och Sjö- Krisds-Ärenden
må erhålla hvar sin särskildta Chef.
Sedan Militaire-anslaget nu mera fördelats
pä tvä Titlar, ocii Kongl. Majit
jemväl lärer hafva varit omtänkt, att förlägga
Flottorna, som bägge äro Sjövapen,
under samma Öfver-Styrelse, tyckes derigenom
Krigsförvaltningens ätskiljande i
Två Departement naturligen förberedt,
härvid förekommer dock att särskildta Utskottets
förslag stödjer sig på den förutsättning
att Förvaltnings Ckeferne för
Krigs och Sjö-Ärendena borde ovillkorligen
tillika vara tjenstgörande GeneralAdjutanter
för Arméen och Flottan; Och sådant
åter fordrar en annan, ganska betänklig
Grundlagsändring. Constitutions
Utskottet förmodar nemligen det icke blifva
rådligt att i en Ämbetsmans hand förena,
och dymedelst utan allt behof sam.
manblaeda helt olika ärenden, af hvilka,
efter deras art och Grundlagens bokstaf,
en del föredrages inför Konungen i Stats
Rådet, och en annan del inför Konungen
enskild; Och då för öfrigt hvarken 6 §.
RegeringsFormen bjuder att StatsSecreterare-Embetet
skall beklädas af Civil person,
eller 15 §, hindrar Konungen att af
»in
ConstitntionsTJtskottets Betänkanden. 289
sin Rådgifvare i Commandomål tillika göra
sin StatsSecreterare eller Minister för
Krigsärenderna, synes detta tysta medgifvande
närmast instämma med Konungens
höga rätt att fritt välja sina Ämbetsmän,
hvaremot ett positift stadgande härutinnan,
hvilket Utskottet icke vågar föreslå,
skulle ålägga Konungen ett olämpligt,
Hans värdighet förnärmande tvångsband.
Då sålunda hufvudsakligen den grund
försvunnit, på hvilken särskildta Utskottet
byggt förevarande förslag, tror ConsftutiosUtskottet
sig böra, med afseende derjemte
å en enda FörvaltningsChefs tillräcklighet,
äfvensom å nödig besparing i Statens
utgifter, och det icke mindre nödiga
sammanhanget i Rikets försvar, vördsatnligen
tillstyrka Landt- och Sjö- KrigsÄrendenas
fortfarande föredragning genom
samma Ämbetsman, under namn af KrigsMinister.
5:0 Att de icke Föredragande Stats
Rådens antid, nied inberähning af HofCancelleren,
skulle inskränkas till Fyra,
eller Ire Civile och En Militaire.
till Ä. Fröt. i-dje S*ml. (f
290 Constitutior.s-Utskottets betänkanäen,
Wiel betragtande af SratsRådets lika
vidsträckta som ansvarsfulla befattning,
finner Utskottet den projecterade inskränkningen
icke nyttig och icke ens möjlig, i
synnerhet om, som troligt är, Förvaltnings
Cheferne ej alltid få tillfälle, att öfvervara
hvarandras föredragningar , och om en af
StatsRåden sammansatt Beredning kommer
att erkålla constitutionel egenskap. Då
desutom det utgör en af Nationens förnämsta
garantier, att Konungen ej må sakna
Rådgifvare, och då Han, enligt 4-3 §.
RegeringsFormen, jemförd med den 8:de,
ej eger att uppdraga Regeringen i vissa
mål åt förre StatsRådets Ledamöter än
Fyra, eller att afgöra de Honom sjelf förbehållna
ärenden, så framt icke Tre, utom
Föredraganden, äro tillstädes, föranlåter
Utskottet att afstyrka förslaget vid denna
punct, och deremot hemställa, att StatsRådets
Ledamötert collectiva antal må utsättas
till Tretton, hvilket i alla fall medför
minskning med ett icke Föredragande
StatsRåd, om annars ConstitutionsUtskotttts
project under näst följande punct
godkännes.
6:0 Alternatift. Att JustiticeStatsMi•
nislcrn iske borde vara Ledamot i Konungens
Högsta Domstolen utan blott
Constitutions Utskottets betänkanden. zgi
Chef för den administrerande delen af
Justiticeförvaltninsen och Föredragande
i StatsRådet af alla dithörande ärenden,
samt innehafvaren af den JustiticeCancelleren
nu a )örtrodda uppsynings och aklagare
befattning.
Constitutions-Utskottetet anser både
skadligt och Grnndlagsvidrigt, att Justitiae
Stats Alin tern, från StatsRådets och Högsta
Domstolens främsta Ledamot, från
Rättvisans högsta AVäktare och Tolk, förvandlades
till en direct Åklagare och
vanlig Föredragande; och Utskottet kan
fördenskull destomindre till bifall öfverlemna
förra alternativet, som Lagstiftaren,
icke utan betydelse, i StatsRådet insatt en
Dotnere, hvilken, derifrån inamovible,
utgör en dyrbar föreningslänk emellan
Werkställande och DomareMagterna. Utskottet
tillstyrker således vördsamligen
sednare alternativet, dock med den modification
och utveckling att, i stället för
RevisionsSecrelerarne, på hvilke Ansvarighets
agen ej är tillämplig, JustitiaeCancelleren
må , jemte det han fortfar att vara
Ordförande i Nedre JustitiasRevisionen
och Konungens Högsta Ombudsman , i
StatRådet föredraga der förekommande
rätts- och Nåd Ärenden. Af den, som
292 Constitutions-Utskottets Betänkanden.
vakar öfver fullgörandet af Lagens kraf,
bör äfven förväntas et säkert omdöme öfver
nödvändigheten och billigheten af undantag
från Lagen; Och den omständighet
att Justitias Cancelleren, såsom Allmän Aklagare,
törhända anställt talan i de mål
han sedermera föredrager, synes härvid
alldeles icke hinderlig, enär det redan
förut, jemlikt 26 §. Regeringsformen,
honom åligger att i StatsRådet öfvervara
föredragningen af JustitiasÄrenden, med
samma skyldighet att till Protocollet sig
yttra, hvilken uti 9 §. är StatsRådets Ledamöter
i allmänhet förskrifveu.
7:0 (Allternatift) Att ett af de icke
Föredragande StatsRåden må bibehålla,
benämningen af HofCanceller, och ega
särskild inseende öfver RiksArchivet och
Kongl Tryckeriet.
Utskottet, som ansett högst likgiltig
HofCansellerns Ämbets tillvaro ensamt för
dessa smärre befattningar, om hvilka dessutom
i Grundlagarne något icke förmäles,
men i öfrigt funnit bedömandet af förestående
punct hufvudsakligen bero på
HofCancellerns skiljande eller bibehållande
vid dess deltagande i Utrikes förvalt
-
Constitutions-Utskottets Betänkandcn. 293
ningen , vid dess communicationer med.
RiksStånden, samt vid dess inseende öfver
Skrifters ingifvande från trycket, har följaktl
igen, i sammanhang härmed, öfvervägat
Särskildta Utskottets förslag :
8:0 Att Ilo C ane ellem icke bör vied
Utrikes Stats Ministern dela Utrikes förvaltningen
, och stadgandet derom i RegeringsFormen
således utgå;
9:0 Att HofCancellern icke borde till
Riks Stånden öfverlemna Konungens Propositioner
, utan sådant tillhöra vederbörande
Förvaltnings Chefer, ock
10:0 Att IlofCanceller ens inseende
öfver Skrifters allm än gör ande samt öfver
Bokhandeln skulle öfverlännäs till
Eccles iastiqueFörvaltnings Chefen.
Genom sammanställning af alla de HofCancellern
uti Grundlagarna tillagda attributioner
, har Utskottet öfvertygat sig, att
denne Ämbetsman, långt ifrån att vara titulaire
och öfverflödig, eger en constitutionel
och högst vigtig bestämmelse, såsom
ständig och ansvarig Rådgifvare i
Ministeriela Ärenden, såsom beifrare af
294 Consbitutions-TJtskottcts betänkanden.
tryckfrihetens missbruk och väktare öfver
hennes organtliga begagnande, såsom Konungens
Ombud har Lagstiftningens andre
hälft, och slutligen såsom sjelf -contrasignant
af flere bland de Propositioner o< h
svar han frambär. Enligt 11 jf. RegeringsFormen
må Konungen låta, på satt Honom
bäst synes, bereda och handhafva
Ministeriela målen, hvarvid Utrikes StatsMini
tern är främsta Föredragande, samt
HofCancellern främste Suppleant och vanlig
Protocollist. Om nu efter Särskildta
Utskottets förslag, Konungen beröfvadts
en af dessa två ständiga Rådgifvare, skulle
lill äfventyrs både en större upplysning
och en deraf härflytande större garantie
förloras, samt RådgifvareÄmbetet
blifva nmbulatoriskt . tvertemot Lagstiftarens
afsigt att en i dylika, utom allmänna
Ambetsmsnna kretsen liggande , ärenden
bevandrad person alltid måtte, när så tarfvades
, inträda i Utrikes StatsMinisterns
functioner, hvilkas beskaffenhet ej tillåter
att de ett ögonblick Suspenderas. Hvad
åter beträffar IdolCancellerns inseende öfver
Skrifters utgifning, är äfven denna omsorg
af en viss Politisk art, emedan dess
föremål icke obetydligen inverka på Rikets
förhållande till fremmande Magt er •
hvarförutan mot förslaget under io:de
Constitutions-TJtskottets Bctänhanden. 295
puncten måste anmärkas otjenligheten deraf
att i dessa mål har en och samma Ämbetsman
, eller EcclesiastiqueFörvaltnings
Chefen, förena angifvande och föredragande
befattningarna, arbitraira och ansvariga
åtgärder. Och vidkommande särskildt gide
puncten, tror Utskottes, för sin del, att
den i frågasatta Reglementariska föreskriften,
hvari ändring yrkas, bidrager till ordning
och likstämmighet, helst samme Ämbetsman
, som å Konungens vägnar emottager
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser,
och, ensam bland StatsRådets Ledamöter,
är berättigad att i ExpeditionsUtskottet
öfvervara Riksdagsbeslutets justering,
jemväl bör framlemna Konungens
Nådiga Propositioner och öfverhufvud besörja
meddelandet af sjelfva ämnena för
besluten.
På alla dessa skäl, tvekar #j Utskottet
att vördsamligen tillstyrka det Hof
Cancellers Ämbetet må, förbundet med ett
icke Föredragande StatsRåds, framgent bibehållas,
utan någon förändring i hvad nu
gällande Grundlagar derom i allmänhet
bestämma.
*
1.1:0 Att Takets Allmänna Ärenden
2g6 Cons titutions Utskottets Betänkan den.
Beredning, såsom öfer flodig, måtte in‘
dragas.
Utan att misskänna det nyttiga ända»
målet med denna Institulion , synhart ämnad
att befordra RegeringÄrendenas fullständigare
granskning , att gifva stadga åt
Föredragandens öfvertygelse och ledning
åt Rådgifvarnes omdöme, tror dock Utskottet
att Allmänna Beredningen, tillkommen
på en tid , då permanent Råd icke
fanns, och hvar en oskiljaktigt införlifvad
med Sveriges gamla Statsformer, eller väsendtligen
ingående i den nuvarande Constitutionens
grundelement, skulle blifva
nästan umbärlig, om, enligt Särskildta Utskottets
förslog, rättsfrågor skiljas från administrerande
Werken, för att läggas under
Domstolarna, och tillika en CentralInrättning
för Näringsförfattningarnas beredande
kommer att substitueras ColligialStyrelsen
för dessa angelägenheter. Men
då således, under förutsättning af bifall
till Särskildta Utskottets betänkande, i de
administativa och eeconomiskt - judiciaira
ämnen, som härpå närmast inflyta, ConstitutionsUtskottet,
med tillstyrkande, underkastar
Riksens Ständers pröfning det i
n;te puncten uppgifna förslag, får likväl,
i sam
-
Constitutions Utskottets letänhandén. 297
i sammanhang dermed, Utskottet vördsamligen
hamställa att, såsom ett vilkor för
Allmänna Beredningen^ upphörande, och
såsom en ny bättre garantie för Regerings
Ärendernas laggranna behandling, den redan
inrättade StatsRåds Beredningen må
göras till con titutionel, och, i slikt hänseende,
genom 10 §. Regerings ■ Formen
sancfioneras, med bestämmande derjemte
af det minsta antalet närvarande Ledamöter,
och med uppdragande åt Konungen,
att stadga arbets ordningen för denna Beredning,
hvilken äfven borrie kunna, till
upplysningars afgifvande, förekalla Ämbetsmän
och andre personer.
Då särskildt HögloF. Ridderskapet och
Adeln behagat infordra ConstitutionsUtskotlets
yttrande, om nyttan och grundlagsenligheten
af Bergs- och CommerceCollegiernas
indragning, får Utskottet vördsamligen
förklara : att, hvad först angår
nyttan af de föreslagna indragningarna,
hvilken utan tvifvel legat till grund för
desamma, Utskottet ej anser sig tillständigt
att, med bedömande häraf, utsträcka
sin granskning till föremål, som blifvit
af annat behörigt Utskott handlagda, och
dymedelst inskränka eller uppehålla Riksens
Ständers omedelbara pröfning^rätt, samt
Bihang till R. S. Brot. Santi. 38
293 Constitutions- Utskottets betänkanuen.
att, beträffande åter Grundlagsenligheten,
Ut kottet linner berörde indragningar icke
stå i Strid med Constitutionetis anda och.
syftning, utan endast innebära en, från den
nya regleringen härrrörande och i dess nya
system ingående förändring af sådana administrativa
former, hvarom det beror af
Konungen att, med den honom allena förbehållna
verkställande magt, i Nåder förordna.
Enär deremot, i händelse af de
begge Collegiernas upphörande, RiksRätten
bomme att förlora Fyra Ledamöter, har
Utskottet varit omtänkt, att förslagsvis fylla
bristen i den påräknade personalen, med
ytterligare Två Råd från Svea HofRätt,
Ett Råd från KammarColIegium och Ett
från KammarRälten.
Slutligen har, i anledning af särskildta
Utskottets, pag. n4> 158, 163 och 19:, förekommande
förslag, ConstitulionsUtskottet
tagit i öfvervägande, huruvida ExpeditionsSecreterarne
eller Undercheferne i StatsDepartementen,
äfvensom Cheferne för
BergsContoiret, för Manufactur- och CommerceContoiret
samt för Tullstyrelsen, måtte
anses ega förtroende-sysslor, och således
kunna af Konungen, efter Nådigt godtfinnande,
entledigas; hvarvid Utskottet stadnat
i den mening, att ExpeditionsSecreterarne,
såsom FörvaltningsChefernes närma-.
