# ID: svediakorp-gov1847
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 32,474
# sentences: 948
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Revisorers Berättelse. 599
vinnas uti de betydliga kostnader, som för
gamla och nu mera förfallna Kronobageriets
iståndsättande erfordrades. Att likväl Sockerbruksegendomen
för en slik anläggning befinlies
alldeles otjenlig, är genom sedermera anställd
undersökning utrönt, och detta misstag
bar ytterligare föranledt det bos Kongl. Maj:t
af Kongl. Directionen d. 28 sisth October i
underdånighet anmälte project, att få utbyta
Santessonskn Sockerbruket emot den hälft H:r
Commerce-Rådet och Commendören Björnberg
eger uti f. d. Ostindiska Compagniets bus i
Götheborg, med vilkor att, såsom mellangift,
till H:r Commerce-Rådet skall erläggas 18,000
R:dr, samt dessutom åt honom upplåtas en
obebyggd tomt, tillhörig Allmänna MagazinsInrättningen,
och hvilken tomt år 1818 inköptes
för 5ooo R:dr Banco; hvaremot H:r Commerce-Rådet
sig förbundit, att invid f. d. Ostindiska
Compagniets hus nybygga och inrätta ett
Kronobageri med 4 bakugnar och 2:ne dertill
hörande Kopparpannor, såvida denna Bagerianläggning
kan ske utan förändring i husets
yttre construction, sådan som densamma af
ritningen deröfver blifvit utmärkt.
Om nu antages, att sjelfva Sockerbruksbyggnaden
af meranämnde eller f. d. Santes.
yo/tska egendomen, utom Flygelbyggnaderna,
som ansetts förmånligare att uthyra , efter nödig
förändring och inredning i enlighet med
H:r Presidenten Friherre Focks uti dess berättelse
lemnade uppgift, hvaruti Kongl. Directionens
förr åberopade till Kongl. Maj:t
6oo
Riksens Ständers
ailåtne underdånige skrifvelse af den 28 sisi.
October ungefärligen instämmer, verkligen kan
inrymma circa 4»2°° tunnor oriad säd, efter
en tunna på hvarje qvadrat-aln, för hvilka
4>200 tunnor hyresafgiften, efter, ett medium
å 20 sk. tunnan, årligen utgör 1,700 R:dr, och
derjemte förutsattes, att årliga hyran för boningsrummen
i Flygeibyggnaderne, enligt den
calcul Kongl. Directionen meddelat Revisorerna,
bör kunna beräknas till 1000 R:dr Banco,
så motsvarar denna besparing och inkomst på
långt när icke 6 proCent ränta å den erlaggde
köpeskillingen 56,000 R:dr, samt oundgänglige
apteringskostnader, A hvilka dock icke något
tillförlitligt förslag före köpets afslutande
upprättades, hvartill än ytterligare böra läggas
de årliga utgifter, som åtgå för egendomens
vidmagthållande, oberäknadt den under tvist
ställda afgift eller 3o:dc penning af köpe-skillingen,
som Magazins-Inrättningen blifvit skyldig-känd
att betala till Götheborgs Stad.
Från Kongl. Directionen hafva Revisorerne
i afseende så väl på frågan om inköpet af
SantessonsVA Sockerbruket, som äfven det tillämnade
egendomsbytet med H:r Commerce-Rådet
Björnbergj infordrat en uppgift å behållne
vinsten af Brännvins bränningen i Hufvudstaden
från och med 1818 års början, hvilken
vinst, enligt Riksens Iiöglofl. Ständers vid
Riksdagen åren 1817 och 1818 fattade Beslut,
skulle användas till nybyggnad eller inköp af
Magasiner, {ler sådane för Allmänna MagazinsInrättningen
i synnerhet voro behöflige, och
Revisorers Berättelse. 601
liar Kongl. Directionen jemte öfverlemnande
af förberörde uppgift, hvilken utvisade, att
Brännvinsbrännings-vinsten de sednare åren,
för ifrågaställde köpe- oell bytes-afhandlingar
varit otillräcklig, tillika anfört, att det afRiksens
Ständers Stats-Utskott författade och af
Riksens Ständer under sist hällne Riksdag gillade
förslag till grunder för Allmänna Magazins-Inrättningens
organisation icke blifvit Kgl.
Directionen annorlunda i Nåder communiceradt,
än i ändamål att efter dessa grunder utarbeta
och till Kongl, Majit i underdånighet
ingifva ett förslag till Reglemente för MagazinsInrättningen;
men att Kongl. Directionen icke
fått sig anbefaldt att till efterrättelse iakttaga
hvad Stats-Utskottets berörde förslag innehöll,
hvadan ock detsamma icke heller kunnat tillämpas
vid de af Kongl. Directionen för anskaffandet
af erforderlige bus och byggnader
tagne åtgärder. Häraf synes alltså, att StatsUtskottets
af Riksens Höglofl. Ständer gillade,
mer omförmälte förslag, sorn bestämt yttrar i
hvad ordning Magaziner bort anskaffas, ej ännu
blifvit till efterlefnad för Allmänna Magazins-Directionen
af Kongl. Majit i Nåder meddeladt.
Uti Nådigt Bref af den j4 sisth Junii har
Kongl. Majit anbefallt Dess Allmänna MagazinsDirection,
att för Allmänna Magazins-Inrättningens
räkning afsluta köp, om den här i Hufvudstaden
på Kungsholmen belägna Eldqvarnen
med tillhörande Torkinrättning för en
602 Riksens Ständers
köpesumma af 40,000 R:dr Banco. Sedan Kgl.
Directionen, uti afgifvet underdånigt utlåtande
den i5 April detta år öfver Eldqvarns-Intressenternas
försäljningsanbud, vitsordat den nytta
och fördel som inköpet af samma qvarn otvifvelaktig!
skulle tillvägabringa, men derhos äfven
i underdånighet framställt Directionens
penningbrist och dermed förenade brydsamma
ställning, har Kongl. Maj:t genom ofvannämde
Nådiga Bref förordnat, att Magazins-Inrättningens
umbärlige byggnader och fastigheter borde
till bestridande af de utgifter Eldqvarnsköpet
medförde, försäljas, till underdånig följd
hvaraf Kongl. Directionen redan i sådant ändamål
träffat nödiga och förberedande anstalter.
Om Eldqvarnen i enskilda händer ej kunnat
lemna en emot dess åsätta värde och dryga
underhållskostnad svarande afkastning, så
torde besittningen af densamma äfven ådraga
Magazins-Inrättningen förlust. Vid närvarande
conjunkturer, då efter Revisorernes omdöme
alla möjliga inskränkningar uti Inrättningens
redan för långt och med stora uppoffringar utvidgade
företag äro högst nödvändiga, befara
Revisorerna, ej utan temligen säkra anledningar,
att Eldqvarns-köpet troligen kommer att
bidraga till ökandet af den förlägenhet, hvaruti
Inrättningen sig nu befinner.
Spannmåls-exporten till England år 1820,
verkställd i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref d.
j4 September samma år, utgjorde 18,415 tunnor
Revisorers Berättelse.
7^ kappe Hafra, hvilka, i beräkning tagna efter
Magazins-medelpriset uti afslutade räkenskaper
med tillagda inskeppningskostnader,
frakt, tull, assuranee- och försäljmngs-utgifter
jemte rese-omkostnader för Kongl. Directionens
Ombudsman, Protocolls-Secreteraren Askelöfj,
uppgått till ett sammanlagdt värde af 155,2x7
R:dr 36 sk. 5 r:st. Banco. Ofvannämnde Spannmåls-partie,
som vid framkomsten till England
renderade 10,691 | qvarters , hlef med åtföljande
säckar och hastmattor försåldt till en summa
a io,o3o £ 4 sch. 4 pence Sterling, utgörande
i Svenskt Banco, efter då noterade
curs 123,716 R:dr 4° s^* 5 r:st., deraf för
hvarje tunna Hafra belöper 6 R:dr 34 sk. 5 r:st.
samma mynt. När nu den influtna försäljningssumman
afräknas från Spannmålens hela
kostnadsvärde, så uppstår för Allmänna Magazins-Inrättningen,
enligt i’äkenskaperna, en förlust
af 3x,5oo R:dr 44 sk> Banco, hvilken förlust
dock Kongl. Directionen uti dess till Kgh
Maj:t den 7 November 1821, rörande Spannmålsskeppningen
till England, aflåtna underdåniga
Skrifvelse, ansett i verkligheten höra till
en motsatt beskaffenhet hänföras och ej endast
efter ziflrans resultat bedömas, emedan ej allenast
Spannmålsprisens hastiga fall inom landet,
efter 1820 års förmånliga skörd, genom
ifrågavarande export hindrades, utan ock Kgl.
Directionen sattes i tillfälle, att utom Riket för
Allmänna Magazins-Inrättningens räkning afyttra
någon del af Inrättningens öfverflödiga
Spannmålslager till ett belopp i penningar,
hvarméd dubbel qvantitet af samma sädesslag
6o4
Riksens Sänclers
kunnat inom landet upphandlas, hvaraf således
vill synas, att ifrågavarande försäljning vore
förmånligare, än om Direetionen varit föranlåten
att den inom landet vid samma tid verkställa,
så vida man förutsätter försäljningen
såsom nödvändig.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den
i3 sisth September kommer ofvannämnde räkenskapsforlust
3i,5oo R:dr 44 s^* att ytterligare
ökas med 3,68a R:dr i4 sk. 2 r:st., i så
måtto, som nyss åberopade Kongl. Bref förordnat,
det ersättningen för de Spanska Piastrar
och Silfvertackor, som af Kongl. Allmänna
Magazins-Direetionen blifvit till Höglofl.
Riksens Ständers Bank inlevererade, och hvilka
uti vigt motsvarar 28,142 R:dr 3i sk. 1 r:st.
Svenskt Specie, ej får i liqvid med Banken
beräknas högre än lill i3o§ sk. för Riksdalern,
då samma Silfver, efter gängse curs på
London vid anskaffningstiden, i förening med
bestridde kostnader för transporten från England
hit till Stockholm, enligt gjord uträkning
stigit till i38| sk. för hvarje Specie Riksdaler.
Ett företag af ännu större omfattning och
vigtigare inflytande är den Spannmålsutskeppniug'
till Italienska hamnar, som sistförlidne
år från Allmänna Magazins-Inrättningens förråd
egde rum. Afsändningsbeloppet utgjorde, enligt
hvad räkenskaperna vid handen gifva,36,426
tunnor Korn och 18,53a tunnor Hafra.
Revisorers Berättelse. 6o5
Utan tvifvel hade Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
för afsigt att, med dertill
af Kongl. Maj:t i Nåder gifven anledning, genom
förenämnde export på förmånligt sätt få
afyttradt ett större parti af Magazins-Inrättningens
öfverflödiga Spannmålslager, sorn äfven
ansenligen blef ökadt af de i början af år 1821
nådigst anbefallda upphandlingar af så väl torkad
som otorkad säd i Rikets alla Provinser,
men efter hvad Revisorerne kunnat utröna, grundade
sig beslutet om Kongl. Directionens, i
hänseende till Italienska exporten, vidtagna åtgärder
endast och i synnerhet på en af Handels-expediten
J. Fleischer till Kongl. Directionen
ingifven pro-forma-räkning, af den 12 Maji
1821, jemte andra af honom till Kongl. Directionens
Protocoll mundtligen gjorda uppgifter,
rörande den vinst och fördel, som utskeppning
af Spannmål till Italien skulle åstadkomma.
Efter dessa af Fleischer meddelta
uppgifter borde en tunna Korn, sedan alla omkostnader,
utom belöpande frakt och assurance
blifvit afräknade, inbringa circa 9 R:dr och en
tunna Hafi a 8 R:dr 34 sk. Svenskt Banco, med
stöd hvaraf Kongl. Directionen, som ansåg en
slik försäljning temligen gynnande, hos Kongl.
Maj:t uti underdånig skrifvelse af den i5 Maji
nämnde år hemställde, om icke den redan påtänkta
Spannmåls-exporten borde ställas i verket,
hvarvid dock Kongl. Directionen ej i underdånighet
gaf tillkänna, att frakt, tull och
assurance för hvarje tunna Säd, enligt hvad
Directionen nu meddelt, uppgick till 3 R:dr
24 sk. Banco, samt dessutom ej fästade Kongl.
606 Riksens Ständers
Maj:ts Nådiga uppmärksamhet å vådan af den
förskämning, som oriad Spannmål under så
lång och ofta besvärlig sjö-transport merendels
är underkastad. Handels-expediten Fleischers
uppgjorde calculer lemna Eevisorerne i sitt
värde, men kändt är, att Spannmålspriserne
uti Neapel redan i Junii månad samma år nedgått
under hälften af hvad Fleischers uppgifter
innehålla, och dessutom hafva Eevisorerne
sig bekant, att afsättning på Korn uti Italien
ganska sällan, och endast då brist inträffar
samt andra Sädesslag ej finnas att tillgå, derstädes
kan påräknas.
Den utskeppade Spannmålens värde efter
Räkenskaps-medelpris stiger lill 318,915 E:dr,
hvartill böra läggas åtskilliga från Kongl. Directionens
Cassa bestridda utgifter, 38,525 Ed.,
då hela kostnadssumman uppgår till 35^,440
R:dr Banco. Deremot äro för den uti Italien
försålda Ha fran till Kongl. Directionen remitterade
57,832 R:dr, hvarjemte och om i ersättning
för lidna hafverier, som dels redan
blifvit liqviderade, dels bero på laglig dispache,
kan beräknas 18,000 E:dr, samt ytterligare
förslagsvis antages, att försäljningen af
Kornet, efter de pris som varit och enligt sist
inkomne raporter äro gällande uti Italien, kommer
att lemna i behållning på stället högst
80,000 R:dr, så uppstår å Spannmåls-exporten
till Italien i det hela en förlust af 201,618 E:dr,
hvilken summa efter all sannolikhet ej skall
finnas vara för drygt tilltagen, när en gång
slutlig räkning, efter Ombudsmannens, Pro
-
Revisorers Berättelse.
tocolIs-Secreteraren Askelöfs återkomst kan
till vägabringas. Den beräkningsgrund Revisorerne
följt vid bestämmandet af Spannmålens
värde, synes vara det rätta, då största delen
af den utskeppade Spannmålen togs af Inrättningens
äldre lager, och den Säd, som sistförl.
år upphandlades, ej ulan äfventyr af nästan
oundviklig förskämning, kunde för exporten
tillitas. Skulle åter Spannmålsvärdet uträknas
efter ett medium af det för upphandlingarne
år 1821 stadgade pris, med Magazinsomkostnader,
så torde väl ofvannämnde supponerade
förlust till hälften komma att förminskas, men
likväl blir förlusten i alla fall ganska kännbar.
Ått således den till Italien af Kgl. Allmänna
Magazins-Directionen föranstaltade Spannmåls-utskeppning
ådragit Allmänna MagazinsInrättningen
en högst betydlig skada, sättes
utom all fråga; men omöjligt är, att i närvarande
stund bestämdt kunna framställa resultatet
i sin rätta dag.
Med billigt afseende å Allmänna MagazinsInrättningens
fördel, underställa Revisorerne
Riksens Högloft. Ständers pröfning och godtfinnande,
om icke vid alla de tillfällen, då
förskotter antingen till större eller mindre belopp
af Allmänna Magazins-Styrelsen beviljas
enskilde personer, emot fullgod säkerhet, hvarförutan
någre slike utbetalningar aldrig må ega
rum , laglig ränta efter Sex för Hundradet om
året bör af förskotts-tagaren erläggas, med un
-
6o8
Riksens Ständers
ilantag likväl af sådana förskotter, sorn utlofvas
i entreprenad-kungörelser eller slutade upphandlings-
och andra Contracter, hvilka förskotter
till lättnad vid Contracternas fullgörande
samt täflan mer och mindre bemedlade Speculanter
emellan föranleda, och hvarigenom
förmånligare vilkor för Magazins-Inrättningen
kunna påräknas. Det förstås af sig sjelf, att
någon ränta ej kan komma i fråga å de förskotter,
som under föreskrifven controll endast
efter behof tilldelas Inrättningens Uppbördsman
och Redogörar e för bestridande af dagliga
och kända utgifter.
Vid alla sådana tillfällen, då Undsättningstagare
hugnas med tillstånd att in natura återlemna
den från Kronans Magazin låntagna Säden,
blifver efter Revisorernas tanka det stadgandet
till ovilkorligt iakttagande af nöden,
att Spannmålens återleverering bör verkställas
vid samma Magazin, der densamma till undsättningsbehöfvande
utdelas, så vida ej särskilda
omständigheter någon gång kunna göra en
förändring härutinnan nödvändig eller å Magazins-Inrättningens
sida efter Låntagarnes begifvande
fördelaktig.
Anledningen dertill, att Allmänna Magazins-Directionen
genom förbindelse, ingången
år 1816 med Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet,
öfvertog Hospitalevnas behållne Spannmål, till
Piei 'isovers Berättelse, (log
inlösen efter arliga markegungen, med tillägg
af forlön efter 16 sk» pä tunnan * skall, enligt
Kungl, Directionens nu meddelade utlåtande,
hafva varit den, att förra Directionen, sagde
år» fann sig i stort behof af säd inom landet
till undsättningars bestridande, hvarföre ock
det blef för Directionen, så väl 1816 sorn de
nästpåföljde åren, af vigt, att med säkerhet
inom landet kunna påräkna ett betydligare
parti Spannmål» emot ett någorlunda skäligt
pris» i förhållande till sädens under desse tid*
puncter» uti enskilda handeln, högt uppdrifna
Värden, Alt Allmänna Magazins Directionen
utsträckt ifrågaställde afhandling med Kongl»
Serafimer-Ordens-iGillet till obegränsad tid, an*
se Revisorerne så mycket mera äfventyrligt,
som förändrade conjuncturer och ökade spann*
målstillgångar lätteligen kunnat för Allmänna
Magazins-Inrättnihgen medföra ej allenast olä*
genheter utan ock betydliga förluster, till und*
vikande hvaraf äfven Kongl. Directionen år
*820 såg sig nödsakad, att hos Kongl. Majit i
underdånighet anhålla om upphäfvandet af fö*
renämnde öfverenskommelse, hvilken likväl lill
kraft och verkan åter upplifvades dä Kongl.
Directionen genom Kongl. Majits Nådiga Bref
af den 3i Jan. detta år ålades att emottaga
och med penningar infria 1821 års öfverskotts*
spannmål, om hvars användande Kongl. Serafimer-Ordens-Gillct
då råkat i förlägenhet, oell
synes det alltså för Allmänna Magazins-Inrätl*
ningen blifva angeläget, att på ett eller annat
sätt snarligen frikallas från förbindelsen, att på
3 Sa m ii Af)
61 o Riksens Ständers
obestämd tid öfvertaga Kongl. Serafimer-Ordens-Gillets
intrader, hvarförutan Revisorerne
tillstyrka, att den föreskrift må af Piiksens
Höglofl. Ständer gifvas till framtida iakttagande
för Allmänna Magazins-Inrättningens Styrelse,
att i fall oförutsedda händelser någon gång
skulle göra det till en nödvändighet att contrahera
med andra Verk och Auctoriteter om
deras spannmålstillgångar, hvilket dock sällan
torde inträffa , då Stats-Verkets spannmål, sorn
in natura utgår, i vanliga år finnes mer än
tillräcklig för alla ordinarie anslag och behof,
Allmänna Magazins-Styrelsen vid förenämnde
oförmodade tillfällen ej må berättigas till contracters
afslutande på längre tid än ett år,
hvarigenom flere opåräknade förluster sannolikt
skola undvikas.
Sedan Kongl. Maj:t uti Nådigt Bref till
Allmänna Magazins-Directionen, af den 8 September
1820, förklarat sig ej finna skäl att bifalla
Slottsproviantmästaren, Kongl. Räntmästaren
och Riddaren af Kongl. Wasa Orden J.
Ouchterlonys gjorda anhållan, om tillstånd att
i räkenskaperne få afföra en utöfver vanliga
afskrifnings-procenten vppad brist af 53 tunnor
Hvete och 5o tunnor 20 kappar Råg utaf
den spannmål, som år 1818 genom Commerce-Rådet
och General-Consuln Grahms försorg
i Danmark upphandlades och derifrån hitfördes,
har Kongl. Maj:t sedermera, genom Nådigt
Bref af den 9 Maji 1821, af Gunst och
Revisorens Berättelse. 611
Nåd medgifvit den af Kongl. Räntmästaren
Ouchterlony sökta Afskrifnings-förmån, likväl
under dervid fästadt vilkor» att Tit. Ouchterlony
genom edgång borde styrka det lian hvarken
å ordinarie afgångsprocenten för hela det
år 1818 från Danska Öarne inkomna och af
honom emotlagna spannmåls-qvantum eller
af den ifrågaställa extraordinarie afskrifningen
haft någon vinst eller nytta; hvilket
förhållande med nu framställda afskrifningsmål
Revisorerne velat hos Riksens Höglofl.
Ständer anmäla.
Under afskrifningstittel har uti 1819 års
omslutade Cassa-räkning för Umeå Magazin
blifvit affördt ett belopp af 670 R:dr 8 sk.
Banco, med anteckning, att Rdenna summa utgör
skillnaden emellan undsättningspriset och
värdet å 807 tunnor af Skånska Gåfvo-Spannmålen.
)> Kongl. Directionen , häröfver hörd ,
har upplyst, att anledningen till berörde afskrifning
grundar sig på Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref af den 21 April 1813 , deri Kongl.
Maj:t Nädigst bifallit dåvarande Mngazins-Directionens
underdåniga hemställan, att som den
i Skåne år 1812 till understöd för behöfvande
i Norra Länen sammanbragdte spannmålstillgång
uppkommit genom medlidande Medborgares
deltagande i deras vanlottade medbröders
tryckande behof, och en hvar syntes
hafva velat dertill bidraga, att gåfvan måtte
komma de nödlidande kostnadsfri till godo,
a
Riksens Ständers
frakten för Spannmålens transporterande till
bestämda orter finge af Magazinsfonden bestås,
på det att verkan af de Skånska In vånarnes
patriotiska och ädla handling måtte för
nndsättningstagarne blifva än mera välgörande;
Förhållandet härmed hafva Revisorerne
ansett sig böra lill kännedom af Riksens Högloft.
Ständer anmäla.
Hos Förvaltaren af Lidköpings Krono-Magazin,
J. H. Renner, har nyligen yppats en
betydlig proprie balance, sorn uppgår till närmare
3ooo tunnor af olika sädesslag, för hvilken
balance, enligt de från Konungens Befallningshafvande
öfver Skaraborgs Län till Kongl.
Allmänna Magazins-Directioneu insände seqvester-handlingar,
ganska ringa ersättning af Uppbördsmannens
enskilda egendom, och deras
som för honom gått i borgen blir att påräkna,
hvilket förhållande Revisorerne ansett sig
böra hos Riksens Höglofl. Ständer anmäla,
med hemställan, om Riksens Höglofl. Ständer
skulle finna lämpligt, att i underdånighet utverka
Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning till anställande
af laga åtal emot Vederbörande, sorn.
genom efterlåtenhet på ett eller annat sätt möjligen
gjort sig till ansvar skyldige, på det att
slike för allmänna säkerheten vådlige händelser
må, under strängaste efterlefnad af hvad
38 § uti 1734 års Landshöfdinge-Instruction
och Kongl. Brefvet den 20 November 1798
bjuda och förmå, hädanefter i tid afböjas eller
upptäckas.
Revisorers Berättelse. 6i3
Uti 5 § af x 812 års Kongl. AfskrifningsReglemente
finnes dessutom tydligen förordnadt,
att alla Magazinsrum, till deras cubikrymd,
böra på platta dertill gjorda och vid
väggarne upprättade jernlänkar utmärkas xned
vissa afdelningar, hvarå vid hvarje afdelning
cubikmåttet står antecknadt, i det närmaste
utvisande tunnetalet af den i behåll varande
persedeln, på det att vederbörande Magazinsdisponenter
må med desto mera lätthet kunna
utröna Magazinsbehållningarne. Förenämnde
stadgande, som åsyftar och innebär Kongl.
Maj:ts och Kronans säkerhet, lärer dock icke
vara vid Krono-Magazinen i allmänhet handhaft,
hvilket Revisorerne till Ramgen rättelse
anmärka, i den afsigt att genom ett noggrannt
iakttagande äfven af hvad Reglementet i berörde
afseende föreskri('ver, halancer, så vidt
möjligt är, må blifva undanröjde. På sädane
ställen, der sidopaneler och afdelningar i Magazinen
saknas, höra utan särdeles svårighet
och kostnad Magazinsbottnarne sättas i det
skick, att uppmätning af Magazins-rymdens
cubik-innehåll i ofvanskrifne ordning må kunna
verkställas.
Revisorerne, som inse föränderligheten i
de allmämra förhållanden, hvilka på Kongl.
Allmänna Magazins-Directionens åtgärder egt
inflytande och svårigheterna, som genom uteblifna
bestämda föreskrifter uppkommit, kunna
för öfrigt ej underlåta att vitsorda Dire
-
614 Riksens Ständers
tionens bemödanden att i allmänhet bevaka
Inrättningens fördel.
Till ledning för bedönnnumdet af Allmänna
Magazins-Inrättniugens närvarande ställning
hafva Revisorerne, efter vissa grunder, låtit
upprätta ett förslag öfver Inrättningens alla
skulder, tillgångar och fordringar, sådane de
vid September månads slut innev, år kunnat
uppfattas, hvilket förslag med tillhörande allegater
härhos sub Litteris F till P biläggas,
Resultatet deraf är följande;
Debet,
Inrättningens skuld till Riksens Bsnco,
Höglofl. Ständers Bank , 2,194,127: 41 *
Dito till andra Verk och Au
ctoriteter
285,48o;i3, -
Behållna tillgångar utöfver skulderna,
då värdet för Fastigheter,
Inventarier och Materialier
till godtgörande deraf
äfven blifvit inberäknade . 110,137: 7.4.
Summa Debet 2,090,745; 14.1»
Credit,
Contanta tillgångar , . . a6,2i5:i3.11.
Utestående fordringar hos diverse
Verk och Personer §3,912:12, 2.
Fordringar för obetald undsätt
nings-spannmål
. . . 578,355:34- 9.
Revisorers Berättelse. 615
Efter calcul förslagsvis påräknad
ytterligare inkomst för
Spannmåls-exporten till Italien,
jemte hafveri-ersättningar 98,000:'—. -
Behållningar af Spannmål och
Proviant samt Ved och Kol
efter de pris som vid Oclober
månads början voro gällande
• •••••* 1,282,283*21*-
Fastighetsvärden efter 1820 års
Räkenskaper med tillägg af
utbetalningar för gjorde inköp
de sista tvänne åren . . ^89,825:47* 8.
Inventarier och Materialier efter
inköpspris  i32,i52:28.7.
Summa Credit 2,590,745:14* *•
Härvid bör dock anmärkas, att Inrättningens
efterskrifne fordringar ej blifvit bland tillgångarne
upptagne, nemligen:
Äldre balancer och fordringar
hos diverse personer, till ett
belopp af  89,165:17. 3.
Hos Pomerska Fält-Contoiret 25,838:25. 4*
Kongl. Committeen för Krigs
ärendernas
slutliga utredning 364,178: 1. 4*
Kongl. Förvaltningen af Sjö
Ärenclerne
177,987: 7- 3.
Fordringar uti Finland, efter
1820 års Hufvudbok, sedan
Inrättningens skulder der i
landet blifvit afräknade . 507,294: 7.10.
Summa . . 1,164,4^3:1 1.—
6i6
Rikseiis Ständers
hvilka fordringar dels redan äro hos Riksens
Ständer till afskrifning anmälda, och dels af
sådan egenskap att någon ersättning för dem
ej lärer kunna påräknas, utan äfven måste slutligen
i Räkenskaperna afskrifvas,
Det ligger i. sakens beskaffenhet och är en
följd af Verkets vidlyftiga och invecklade förhållande,
att det hos Revisorerna uppgjorda
Förslag ej kunnat blifva så fullständigt, sora
cn på liqvider och verificationer afslutad Re-,
dogörelse, och möjligt är å ena sidan, att Inrättningens
tillgångar verkeligen stiga högre
än Förslaget innehåller, men å andra sidan
förekommer det ock lika troligt, att fullt mot-,
svarande belopp af påräknade behållningar och
fordringar vid närmare utredning kommer att
försvinna, hvilken sednare förmodan grundar
sig derpå, att tilläfventyrs det påräknade beloppet
af Italienska exporten torde undergå
nedsättning och liqviden af spannmåls-undsätt^
ningsskulderna i de Norra Länen otvifvelaktigt
skall tillskynda Magazins-Inrättningeft en känbar
förlust.
Angelägenheten af Allmänna Magazins-Iurä
t tu ingens åliggande, att genom anskaffandet
eller inköp af något visst bestämdt qvantum
spannmål, då goda skördar inträffa, bereda
tillgång deraf i nödens stund, för att genom
denna besparing, åtminstone till någon del,
kunna afhjelpa dc svårigheter, som vid påkommande
missväxter, förutan en sådan till
-
Revisorers Berättelse. 617
flygt, skulle blifva ännu mera tryckande, kan
visserligen ej bestridas, och desse omsorger
påkallas af landets geografiska läge samt de hastiga
ombytligheter hvilka årsväxten ofta är
underkastad; mén efter Revisorernes tanka
borde Inrättningen ej befatta sig med upprätthållandet
af spannmålsprisen, hvilkas styrande,
om det ock genom någon allmän anstalt
vore möjligt, skulle föranleda till en mängd
handelsföretag, äfventyrlige i sin natur och
beroende på mångfaldiga förhållanden emellan
Köpare och Säljare, till hvilkas bedrifvande
hvarken erforderlige Capital eller tillräcklige
Magazinsrum skulle kunna anskaffas, om landet,
som man bör hoppas, än vidare skulle
välsignas med rika skördar i flera på hvarandra
följande år, hvadan ock, då Revisorerne
vid den 1111 verkställde granskning af Förvaltningen
inhemtat, huru rörelsen, utom brännvinsbränning,
torkning och förmälning af spannmål
äfven blifvit utsträckt till spannmålens
export och försäljning på fremmande platser,
hvarigenom Allmänna Magazins-Directionen sålunda
ingått uti närings-företag, hvilka tillhöra
den enskilde Medborgaren men icke Staten,
och då tillika resultaten af desse företag
i de hufvudsakligaste omständigheter nu blifvit
kände, Revisorerne under åberopade af de
framställningar i ämnet, som uti 1820 års Revisions-berättelse
närmare blifvit utvecklade,
trott sig böra fästa Riksens Högloft. Ständers
uppmärksamhet vid behofvet och nödvändigheten
att återföra Allmänna Magazins-Directionens
verkningskrets och befattning inom vissa
618 Riksens Stunders
Utstakade gränsor, såsom den enda utväg att
vinna det nied samma Inrättning åsyftade ändamål,
samt att för framtiden undanrödja de
flerfaldiga förluster, hvilka med nu rådande
grundsatser hos Administrationen äro oundvikliga,
och hvilka efter all anledning blifva af
ännu betänkligare följder i samma mån som
denna Inrättnings verkningsförmåga än ytterligare
utvidgas.
Härvid åberopar Ordföranden Grefve Gyllenborg
sitt i ämnet afgifna skrifteliga anförande,
som särskildt finnes bilagdt 1820 års Revisions-berättelse.
Stockholm den i/\ December
1822.
På Högloft. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joh. Henn. Gyllenborg. Gust. af Ugglas.
C. J. af Nordin. A. kV. Riben.
C. D. af Uhr. Carl Magn. af Robson.
På Högv, Preste-Ståndets vägnar:
Sv. Wijkman Casp.son. Magn. Er. Forssander,
M. Sundius. G. L. Sivertson.
Matth. Jacobson. P. Kölmark.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
And. Svedelius. B. J. Kursell.
Fr. Langenberg. F. Lake. J. A. Carelli.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
Joh. L. Wiklund. Pehr Nilsson.
Anders Nilsson. Pehr Olsson.
Carl Bergman. Samuel Andersson.
Fehr Klint,
R evisorers Berättelse. 619
Litt. A
Uppgift
i de af Kongl. Majrt Nådigst
meddelade föreskrifter, om Spannmåls
Undsättnmgs-Skulders liqviderande
åren I8i9> 1820, 1821 och
1822.
1819. Kongl. Majts Nådiga Bref af den 37
October, medgifver anstånd för erläggandet
af ena hälften utaf Spannmålsskulderne
till 1S20 års slut och berättigar
äfven Låntagarne, att betala sina
skulder med Spannmål, beräknad till
de pris som äro eller blifva bestämde;
i följd hvaraf Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
förklarade, att betalningen
för den Spannmål som levererades,
skulle Låntagarne godtgöras efter
de af Direetionen för upphandlingar
stadgade pris,
1820. Dito •— Dito af den 22 September, angående
rättighet för undsättningsskyldige,
atti öfverensstämmelse med Kongl.
Brefvet den 27 October 1819, få leverera
tunna för tunna Spannmål, efter
det pris som kommer att bestämmas,
och mellangift med penningar.
Dito Dito af den i3 October, angående
inbetalnings-vilkoren för Und
-
£>20 Riksens Ständers
sättnings-Spannmåls Lån i allmänhet,
med stadgande, att Säd in natura får
levereras lunna för tunna till 2 tredjedelar
af undsättningspriset, samt den
återstående tredjedelen såsom uppgäld
i penningar, ovilkorligen erläggas.
Dito Dito af den 8 December,
angående rättighet för undsättningsskyldige
i Stora Kopparbergs Län att få beräkna
den Spannmål de in natura leverera
efter 1820 års Markegång.
Dito Dito af den 8 December angående
beviljad enahanda rättighet med
nyss föregående Breis innehåll för undsättningstagare
i Elfsborgs Län, dock
endast för Korn som uterlevereras.
1821. Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 28
Martii, med tillkännagifvande, att Kongl,
Maj:t ej godt funnit bestämma någon
viss ultimat termin för natura återleverering
af Undsättnings-Spannmål.
Dito Dito af den 5 April, med Nådigt
bifall alt Jemtlands Läns Undsättningstagare
i likhet med hvad som för
Kopparbergs Län den 8 December 1820
beviljades, må efter Markegångspriset
njuta afräkning å sine skulder för den
Spannmål, som in natura återlemnas.
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af d. 21
Nov., angående tillstånd för Undsätt
-
Revisorers Berättelse. 621
11 ingsta ga re i Norrbottens, Vesterbottens,
Vester-Nor (lands, Jemtlands och
Gefleborgs Län, alt få återgälda den ena
hälften af deras låntagne Spannmål med
torrkad Säd, tunna för tunna.
DjIo Lito af den 2g November, det
rättigheten att in natura leverera Spannmål
för erhållne Lån, kommer att upphöra
(ned Februarii månads slut 1822,
med undantag af Gefleborgs, Vesternorrlands,
Vesterbottens, Jemtlands och
Norrbottens Län.
i822. Dito Dito af den g Januarii, som prolongerar
tiden för Spannmåls levererande
in natura, i afräkning på Undsättnings-Lån,
till Martii månads slut
detta år,
Dito Dito af den 3i Januarii, som
bifaller att Undsättnings-skyldige inom
Skaraborgs Län äfven må med Spannmål
in natura, efter 1821 års Markegång
liqvidera den tredjedel^som enligt
Kongl. Brefvet den i3 October 1820,
bordt med penningar betalas,
Dito Dito af den 6 Martii, med
bifall dertill, att Up sala, Carlstads och
Elfsborgs Läns innevånare må afliqvidera
den återstående tredjedelen af deras
Spannmålsskulder med säd in natura,
efter hvarje Läns Markegång för,
622
Riksefis Ständers
1821, hvarjemte betalningssättet in natura
för Carlstads och Elfsborgs Län
fortgår tili April månads slut d. å.
Dito Dito af den i3 Martu som
meddelar anstånd för åtskillige Socknar
j Vester-Norrlands Län med betalningen
för deras ingångna borgen för Spannmålsunderstöd
åt nödlidande, och sträcker
sig denna prolongation till första
Uppbördsstämman för 18a3 års Uppbörd.
Dito Dito af den 24 April, angående
prolongation för Upsala Läns skuldsatte,
att återleverera Spannmål in natura
till medlet af instundande Maji
månad.
Dito Dito af deli 18 Maji som rnedgifver
Stockholms Läns undsättningsskyldige,
att äfven inom medlet af Junii
månad, med Spannmål liqvidera
den återstående tredjedel af Lånen, som
bordt contant såsom uppgäld betalas.
1823. Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af d. g Maji
som beviljar anstånd för de skuldsatte
i Häfverö Socken af Vester-Norrlands
Län att betala sina skulder efter i8a3
års skörd.
Dito Dito af den 18 Maji, som
tillåter undsättningstagarne i Vesterbottens,
Vester-Norrlands, Norrbottens,
Gefleborgs och Jemtlands Län, att med
ytterligare J:del eller tillsammans |:de
-
Revisorers Berättelse.
lar in natura återleverera den Spannmål
de till Låns bekommit.
Dito Dito af den i4 Junii, med
bifall till Konungens Befallningshafvandes
i Upsala Län gjorde hemställan och
Allmänna Magazins-Directionens tillstyrkande,
att nämnde Läns fattiga innevånare
må vid utmätningar, i stället för
Dragare och Åkerredskap, till KronoMagazinet
få leverera Spannmål till liqviderande
af deras skulder.
Dito Dito af den 29 Augusti, innehållande
tillstånd för Låntagare inom
Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands,
Jemtlands och Gefleborgs Län,
att om de så åstunda med Korn liqvidera
deras efter 1821 års skörd åsamkade
skulder i Råg till ^:dclar af hela
beloppet, och med mellangift, som lägges
till den fjerdedelen hvilken contant
bör betalas.
Dito Dito af den SSeptember, med
Nådig föreskrift, att Jemtlands Läns innevånare
må till fulla beloppet in natura
återbetala erhållne Spannmålslån.
Dito Dito af den 5 September, med
Nådigt förordnande, att undsättningstagare
af Jemtlands Fält-Jägare-Regemente
få till godo njuta enahanda återlevereringsvilkor,
i afseende påj låntagen
Spannmål, som Länets öfrige innebyggare.
6V4
Riksens Ständers
B i l a g d
Räkning för den Undsättnings-Spannemål som
Län blifvit utLorgad från N. N. Kronoefter
förfallötidell icke in
-
Span'
mål.
tITT
89
3 a
100
i32
128
16
24
X) e b e U
N. N. Krono-Magazins-Contoir päförer,
enligt behörigen bestyrkte förteckningar
öfver 11 tlemnad Undsättnings-Spannmål
> nemligen:
för Ar 1818
Oriad Råg ä 10 R:dr T:n „ 890:
Korn å 8: 16. . .... 266: 32.—
Hafre d 5; —• i . . , • 5o2:24.—
Ar 181g
Riad Rag å 12: iC. •. . ■ ■ 1628:-— —
Korn a 8:3a. . . ; . . 1109:16.—
Ar iBao
Råg a 10:3a. • ■ ■ . . 5ia:'
Korn a 9: tö. *47; —> —
Banco.
R:d. sk r,
i65g
659
Transport )5o55
16
24
Revisorers Berättelse•
Litt. B.
till Innevånarne tili forsta Fögderiet af N. N.
Magazin och för hvilken betalningen
flutit till slutet af år 1820.
Span-
mäl.
Banco.
T; r
k.
N. N. Läns Landt-Ränteri paföres dit
levererade Undsättnings - Spannmåls-  mcdel:
för år 1818.
den 10 April 1819 3oo:“—■
— 4 Riov. d:o 700:*—•—•
—• 6 Febr. 1820 5oo: —1—
för år 1819.
den in Dec. 1819 100: 8.'—
den 3o April 1820 5oo: ^no. j.
för år 1820.
R:d.
sk
r.
den 3o December s. §. 200:—1—<
23oo
8
Ränte-Medel:
förar 1818: den 20 Nov. 1819 5or—*—
— 1819: den 4 Dec. 1820 40: 8.—
90
8
N. N. Krono-Magazins-Contoir påföres
in natura levererad Spannmål sorn lån-  tagarne godtgöres till f:delar af Und-  sättnings-priset
80
—
för år 1819.
Rind Råg å 8:10 8. 657: 87. 4-  Korna 5:37.4. 433: xé.— ,nni: r, /f
010
10
—
för år 1820.
Råg å 7: 5.4. 142: 12. 8.
Korn a 6:10.8. 62: 12. 8. ^3 ^
1295
8
-V
Transport
3685
44
8
1 Sami. 4®
6a6
Riksens Ständers
Span
mal.
r i k
T ransport
Ränta å 2 r:st. i månaden på hvarje
Riksdaler»
för åi‘ 1818.
ifrån förfallotiden den - »
års utgång - - - - -
för år 1819.
ifrån den J till den *
till 1820
■
Summa R:dr
Ijf. N. Kronofogde
Revisorers Berättelse.
Snan
mäl.
X:rTT
Transport
Balancc till är 1S21, i fögderiet inncstaende
enligt hosgående Behörigen yerificerade
Rostlängder:
för år 1818
— 1S19
— 1820
159: 8 —
1046: 2. 8.
254: 24. 8.
för år 1818
— 1819
Riinte-Medel:
< 60: —
* 64:40.-
1459: 35. 4
*24:4o.-
Summa R:dr 5270 24
3685
r584
27
Contor den 18 Martii t8 -  N. K.
628
Riksens Ständers
Anteckning.
Kongl. Allmänna Magazins-Directions Girculaire
dea 27 April 1819, om Restlängders
^iläggande vid Räkenskapen, till verification
ior balancerade Undsättningsmedel, har i synnerhet
varit gagneligt derutinnan, alt Uppbörden
af dessa medel förflyttats ifrån MagazinsContoiren
till Landt-Ränterien, hvarest penningarne
emottagas under Lands-Contoirens
controll lika med annan Krono-Uppbörd, genom
insättningar af Ivronofogdarne, då deremot
de inbetalningar som förut, stundom af
Undsättningstagarne sjelfve gjordes directe till
Magazins-Cassorna, omöjligen kunde controlleras:
Och då Magazins-RedogÖrarne sålunda
blifvit skiljde från Uppbörden af Undsättningsmedlen,
samt derjemte förbundne med RestLängder
styrka, att det belopp Räkenskapen
upptager såsom vid årets slut obetaldt, också
i sjelfva verket är i landet utestående, så fordrar
väl Kronans säkerhet i denna del ej något
förnyadt stadgande, utan allenast ett sådant
tillägg i det redan gifna, hvarigenom afvikelser
derifrån må kunna förekommas. Erfarenheten
bar visat, att hvad Rest-Längderne upplaga,
såsom i Landet utestående, på långt när
icke svarar mot det belopp som enligt Räkenskaperna
borde utestå, och Magazins-Förvaltarne,
som emottaga Rest-Längderne af Kronofogdarne,
äro icke i tillfälle att utreda hvarifrån
skiljaktigheterna sig härleda. Dessa skiljaktigbeter
uppkomma dock hufvudsakligen derutaf,
att sedan Kronofogdarne i början af året
Revisorers Berättelse. 62g
förrättat Restantie Uppbörds-Stäramorna för
föregående året, samt dervid äfven uppburit
TJndsättningsmedel, så upprättas af dem RestLängderna
efter det förhållande som visar sig
vid Restantie-Stämmornas slut, så alt följaktligen
skillnad måste uppkomma i Restbeloppet,
enligt dessa Längder och Magazins-Räkningarne,
hvilka sednare afslutas med den 31 December
året förut; men emellertid förfelas ändamålet
af Magazins-Directionens ifrågavarande
Circulaire, och Inrättningen saknar redovisning
från Fögderien för sina utestående fordringar,
hvilka af Kronofogdarne uppburne, möjligtvis
kunna af dem längre tid begagnas. Till vinnande
af rättelse härutinnan blefve nödigt, att
i hvarje Län, hvarest utborgningar skett, hvar
och en Kronofogde för sitt Fögderi uppgjorde
Räkning, som på ena sidan visade ej allenast
all den Spannmål till qvanliteten och penningevärde,
som från och med år 1818 då stadgandet
om Rest-Längder vidtog och framgent
till innevarande års slut, blifvit honom till betalningens
indrifvande påförd, än äfven den
derå belöpande Ränta, samt på andra sidan de
afbetalningar, antingen med penningar eller
spannmål som uppå hvarje års Undsättningsskulder
blifvit gjorda, och slutligen i Balauce,
huru mycket vid 1822 års slut hos Låutagarne
utestod, hvilken Balance det ovilkorligen
skulle åligga Kronofogdarne med Restlängder
verificera. För sådane Räkningar åberopas
Formulairet under Litt. B. och sedan redovisningen
för Undsättningsmedlen, på detta
sätt blifvit till en bestämd tid satt på en redig
63o
Riksens Ständers
fot, så kan Formulairet Litt. C. tjena till rättelse
för uppgörandet af Fögderiens derefter blifvande
årliga Undsättnings-Räkningar. Utaf sådane
Räkningar vunnes säker controll, ej allenast
på Fögderiens Redogörare, utan äfven på
Magazins - För val tärne, emedan sammanlagda
summorna af upp- och ufFöringarne i Fögderiens
Räkningar, mäste blifva enahanda med
hvad Magazins-Kakenskaperne upptaga såsom
utborgadt och influtet, samt Sammandraget öfver
verificerade Ealancerna i Fögderien följaktligen
öfverensstämmande med den af MagazinsUppbördsmannen
balancerade Summa; hvarförutan
den hitintills saknade redovisningen
för Räntemedlen derigenom skulle åstadkommas.
Börande dessa Räkningar jemte Restlängderne
biläggas Summariska Räkniugarne för
Krono-Magazinen, samt Circulairet den 27 April
1819 i allt öfrigt tjena till rättelse vid redovisningen
af Spannmåls-Undsätlnings-medleu,
Riksens Ständers
Bilaga
Räkning för den Undsättnings-Spannemål, som
blifvit utborgad från N. N. Kronoefter
för fa Ilo tiden icke influ
-
Span-
Banco.
Debet.
Balance ifrån år 1820.
Undsättnings*Medel:
F8r år 1818 . i5t): 8.—
■— år 1819 . 1046: 2. 8.
— ar 1820 . 254. 24. 8. /(
Ränte-Medel:
R:d.
sk
r.
T:r
k.
För Ir 1818 . 60:
år 1819 . 64:4o.-
i5Si
2?
4
Uppbörd för år 1821:
IOO
5o
200
1 i 1
N. N. Krono-Magazins-Conf oir påförer,
enligt behörigen bestyrkte förteck-  ningar öfver utlcmnad Undsättnings-  Spannemål, nemligen:
Råg ä 9 R:d. Tunnan . . 900:
Ärter å 9 R:d 450: *
Korn å 6 R:d. . . , . 1200:
255o
Ränta 3 2 r:st. i månaden pä hvarje
Riksdaler för är 1818,på 159; 8.
uti 2:ne minader
5.6.
Sr NB. Räntan uträknas , K.
— ar ® i förhållande till de 24^5.4.
tider, hvarå afbetal-  "ningar på Capitalen
skcdt, hvilka tider
följaktligen höra ut-
— år 18202 gittas 3: 1.2.
/
28
32
Transport
4t63
II
4
Revisorers Berättelse. 633
L i 11. C.
till Invånarne uli irsta Fögderiet af N. N. Län
Magazin och för hvilken betalningen
tit till slutet af år 1821.
Snan
mål.
TTrTT
Credit.
Jf. N. Läns Landt-Ränteri påföres
dit levererade:
Undsättnings-Spannemåls-Medel
för år 1818.
den 1 Martii 1821
för år
den 25 April 1821
— 4 Dec. dito
för åi
den 3o April 1821
— 14 Dec. dito
159: 8.-
199:47. 8.
■ 3oo:- 4-w_.
1820.
60: —- —
25:
85:--
5oo: -
för år 1821.
den 11 December ....
Ränte-Medel:
för år 1818: den 1 Martii 1821 61: 5. 6.
— är 1819: den 4 Äng. dito 70:
— år 1820: den 14 Dec. dito 1:
N. N. Krono-Magazin påföres in natura
levererad Spannemål som Låntagarne
godtgöres till -|-:delar af Undsättnings
priset:
för ar 181g.
Råg å 8: 10. 8. 328: 42. 8.
liom ä 5; 37. 4. i73:i6— 5o,. 10 8
Bau
R;d. Isk
1244
l32
Transport 5o2: io.
13761i3
634 Riksens Ständers
\ X
^niål' j Transport
Summa R:dr
4i63 ii 4
4i63 ii 4
Revisorers Berättelse. 635
Span-
mäl.
Transport 5oa: 10. 8.
t för år 1820.
iZ-fi
i3
6
T:r
k.
IO
5
Råg å 7: 5. 4- 71: 5. 4-  Korna 6:10. 8. 3i: 5. 4. in„. s
för år 1821.
3o
20
100
Råg å 6 R:dr 180:
Ärter å 6 R:dr 120:
Korn ä 4 R:dr 400:
O
at
4
Balance till år 1822, i Fögderiet inne-  stående enligt hosgående behörigen
veriticerade Rest-längder,
för år 1819 , , 43:4o. -
— år 1820 . . 67:14. -
— årI82l , . i35o: 6.—
Räntcmedelför år 1819 19: 17.4-
— — §r 1820 2: 1,2. „ c
21: 18. 6.
1482
24
6
Stimma R:dr
4x63
u
4
fogde Contoir den 5 Marlii 18—
N. N,
636
Riksens Ständers
Litt. D.
tltdrag af Allmänna MagazinsiDirectionens Hufvucl-Böcker
och desamma åtföljande Calculer,
som visa förhållandet med Brännvinsbränningen
i Stockholm.
Vid Marica Bränneri för år 181g.
Brännvinstillverkningen var 59,o3g kannor
efter 3,490 Bränntunnor å 14 L:pd 1 mark.
Spannmålens kostnad efter Räkenskaperne
Förmalningskostnad och afskrifning | det till
Bränningen utlcmnadc Mjöl . 249: ^—
Generelle utgifter 3408:32. 8.
Tillverknings-förnödeuheler
Ved, Kol och Ljus . . . ,
Ut odling för 5 hästar . .
Inventarier
Reparationer och Materialcr
1 _
1096: 26. g.
7769: i3. 6.
1029: 9. 7.
4n 45. 9.
132: 9. 6.
Summa
Bränntunnan har pr medium lemnat 23 k:r23j:fr.
Af Spannmålsvärdet särskildt belöper alltså
för en kanna 28. 1.
Öfrige kostnader i och för tillverkningen,
sedan influtne medel 2179
R:dr 14 sk. för Draf och Drank blifvit
afräknadc  9-5.
Åtgången af Ved, Kol och Ljus var följande:
för Brännvinsbränningen: 197 famnar Tall och
Granved.
3278 T:r Stenkol.
10 Läst. Trädkol.
25 Ltpd Talgljus,
för Bränncribetjcningen : 11 Famnar Björkved.
i3i- dito Tall dito.
8F L:pd Talgljus.
Häste-an talet 5 stycken.
Obs. De mindre betydlige utgifter, som
vid Maria: Bränneri egt runi för Inventarier,
Materialcr och Reparationer, hemta sannolikt
sin (inledning derifrån, att Bränneriet samma
år instäldes, och derföre ej med vanligt underhåll,
för att vara i gagnbart stånd, påkostades.
Banco.
R:d.
13,727
48,3o4
k r.
37
Revisorers Rerättelse.
f^id Ladugårdslands Bränneri,
för år 181 g»
Brännvinstillverkningen under den tid Brän-
ningen vcrkstäldes, uppgick till i6j.gi3
kannor efter 7068 Bränntunnor samman-
satte af särskildte Sädesslag ä i3 Lisp.
3 skålp.
Spannmålsåtgången i Mjöl och Gröpe uppta-
ges efter Räkenskapsvärdet till . . .
99,163
8
9
Förmalningskostnader och Afskrifning för
Mjölet som till Averkningen utlemna-
des  4’°8o: 3o.—
Gcnerclle utgifter .... x5,5l2: 6. 9
Utfordringskostnad för i3 Hästar 2,802:16. 5.
Tillverknings-förnödenheter . 1.
Ved och Kol samt Lysämnen 25,172: 3. 3.
Förbrukade Inventarier . . . 2i5: 2. 5.
Materialer 2,44-5: 6. 3.
5i ,401
42
2
S u n> m a
i5o,565
2
it
Bränntunnan har pr medium lemnat 21 k:r 4jf;r-
Af Spannmålsvärdet särskildt belöper således
för en Kanna 29. 5.
Öfrige kostnader i och för tillverk-
ningen, sedan influtne medel 6569
R:dr 1 sk. 8 r:st. för Draf och Drank
blifvit afräkuade l3. 2.
42
7
Åtgången afVed, Kol och Lysningsämnen:
För Brännvinsbränningen : iF Famn Björkved.
5x2 Famnar Tall och
Granved.
2jgo Tunnor Engelska
Stenkol.
665o dito Svenska d:o.
8 Läster Trädkol.
34-5- Lispund Ljus.
280F Kannor Olja.
34 Skålpund Vekar.
För Ångmachineriet: 4 Famnar Tall och
Granved.
328 Tunnor Engelska
Stenkol.
678 dito Svenika dito.
6-g- Lispund Ljus.
10F Kannor Olja.
iF Skålpund Vekar.
FörBränneribetjcningen: 29 Famnar Björkved
17 dito Tall ochGran
i5 Lispund Ljua.
Hästeantalet i3 stvekeh.
638
Riksens Ständers
Vid Ladugårdslands Bränneri,
för år 1820.
Brännvinstillverkningen var 119,944 kannor
efter 536o Bränntunnor ä i3 Lä. 2jr ä.
Spannmålens kostnad efter Räkenskaperne
Föimaluingskostnader och afskrifning för
Mjölet sorn till afverkningen utlcmna
dcs
. , 2,321: 6.—
Gencrellc utgifter 20,472: 8.—
Tillverknings-förnödenlieter . 863:
Ved, Kol och Ljus .... 19,687: 5. t.
Utfodring för 8 Hästar . . . 2,016:25. 2.
Inventariers förbrukning och Ma
tcrialer
2,784:34.—
Summa
Bränntunnan har pr medium lemnat 22k:r i2j:fr,
Af Spannmålsvärdet särskildt belöper alltså
. för en Kanna
33. 1.
Öfrige kostnader i och för tillverkningen
, sedan influtne medel 48o3
R. dr 44 sk. 4 r:st. för Draf pell Drank
blifvit afräknade t), i
Afgången af Ved, Kol och Lysämnen var
följande :
För Brännvinsbränningen: 733 Famnar Tall och
Granved.
1680 T unnorEngelska
Stenkol.
4907 dito Svenska d:o.
18 Läster Trädkol.
4o Lispund Ljus.
385 Kannor Olja,
36Skälp.Lampvekar.
För Angraachinerict': 4^o FamnarTall och
Granved,
25 Tun. Engelska
Stenkol.
46 di to Svenska d:ö.
2 Läster Trädkol.
ukL:pd. Ljus.
32r Kanna Olja,
3 Skålp. Vekar,
FörBränneribetjeningen: 25 FamnarBjÖrkved.
1 36 dito Tallvcd.
»9 Lispund Ljus.
Jlästeantalet 8 *ty«ken.
82,670 t3 3
48,4512 J»
i3o,8i5 3o 5
126
Revisorers Berättelse.
t
63c,
Obs. De ibland generelle utgifternc in-  begripne, för 1830 öfver vanligheten kostsam-  me utgifter för Byggnader och Reparationer
verka till en minskning i priset af 4? sk. på kan.
Vid Tanto Bränneri, för år 1820.
Brännvinstillverkningen var 168,990 K:r efter
8010 Bränntunnor ä 14 Lispund.
Spannmålens kostnad efter Räkenskaperne
108,874
46
7
Förmalningskostnader och afskrifning för
Mjölet som till afverkningen utlemna-
des
3599:37. 2.
Generelle utgifter 29093:43-io.
Tillvcrknings-förnödenhetcr . 2786: l\~. 2.
Ved, Kol och Ljus .... 21275:43. 3.
Utfodringskostnad för 18 Hästar 4248:27. 7.
Inventarier ........ 5338: —1 5.
Materialier ........ 33i2:29-—•
09,655
38
5
S u nima
178,530
3 7
—
Bränntunnanhar pr medium lemnat 21 k:r 3 j:fr.
Af Spannmålsvärdet särskildt belöper
alltså för en Kanna  3o. 11.
Öfrige kostnader i och för tillverk-  ningen, sedan influtne medel 4321
R:dr 8 sk. för Draf och Drank blif-  vit afräknade
. 18. 6.
t
1
5
Åtgången af Ved, Kol och Lysningsämnen
var följande :
FörBrännvinsbränningen: io85 Famn. Tall och
Granved.
7282 Tuli. Svenska
Stenkol.
»44 Läster Trädkol.
46jrLispund Ljus.
89 Kannor Olja.
8i Skålpund Vekar.
För Bränneribetjeningen: 5i Famn. Björkved.
19 Lisp, Talgljus.
Hästeanlalet 18 stycken.
Obs. De ibland Generella utgifternc in-  begripne, för år 1820, öfver vanligheten kost-  sammc utgifter för Byggnader och Reparatio-  ner verka till en minskning i priset af4rs^'
på Kannan.
-
1
Riksens Ständers
L i tt. ]
Förteckning å de Hus och Byggnader som tillhöra
Allmänna Magazins - Inrättningen,
men disponeras för närvarande af andre
Verk och Auctoriteter.
Stochholms Stad:
Ett större Magazin
beläget a Kongl.
Skeppsholmen.
Gripsholm :
Ett Magazin.
Borås Stad:
Ett Magazin.
Wisby Stad:
Byggnader efter nedlagde
Krono-Bränneriet
derstädes.
Érinhebergshulle
vid wennersborg:
Ett Magazin och en
Flygelbyggnad.
Calmar.
Ett Boställshus och
*tt Magazin.
Antechningar ."
f Har alltsedan 1795 af Kongl. KrigsiCollcgiura
begagnats till UtredningsL
förråd utan någon hyras erläggande.
i Disponeras af Kongl. Krigs-Collegium,
i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref af den 21 December 1820. Den
hyra ivlagazins-lm ättningen under tiden
får vidkännas genom anskaffandet
af nödigt Magazins utrymme för egna
Spannemåls-upplag ersattes af Kongl.
Krigs-Collegium.
{Disponeras äfven af Kongl. KrigsCollcgium,
enligt Kongl. Brefvet d. 27
Fehruarii 1821. I öfrigt gäller nyssförestående
annotation.
( Norra Flygelbyggnaden begagnas
till förvarande af Amunitions-och Bevärings-persedlar,
och den Södra dels
till Sjukhus för Gottlands NationalBeväring
och dels till Curtius-Inrättning
för Länet. Enligt Kongl. Brefvet
d. t5 Maji 1821 böra de Verk , af
hvilka Byggnaderne disponeras, besörja
deras vidmakthållande, men någon
.hyra erlägges ej.
Begagnas af Kongl.Krigs-Collegium
lill Utredningsförråd enligt Kongl.
Brefvet den 1 September 1818.
f Disponeras till en del af Slotts•/
och Tyg-Staten, samt det. öfriga till
[Arbetshus för Calmarc Län.
Revisorers Berättelse. G/f t
Örebro.
Ett Mälterihus.
Upsala.
Byggnader efter nedlagde
Bränneriet
derstädes.
f Begagnas utan någon hyra till Ar»
•< hetshus för Länet; enligt Kongl. Brefvet
af den 19 Junii 1804.
Genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
af den 16 Augusti 1806, äro desse Bygg»
nador upplåtne till Kongl. Seraphimer»
Ordens Gillet för Hospitals» och La»
zarettsanläggning, emot 225 R:dr Ban»
co om Iret eller samma hyra som för»
re Bränneri-Bolaget i Upsala erlade,
och innehåller äfven ofvan åberopade
Nådiga Bref, att Seraphimer-Ordens
Gillet egde öppet att med Allmänna
Magazins » Directionen öfverenskomma
om cn skälig Köpesumma, hvarvid ej
sedermera något blifvit afgjordt.
2 Sami.
4l
642 Riksens Ständers
Bilaga
Provisionel! Förslag öfver Allmänna Magazins
-
Debet.
Banco.
Allm. Magazins-Inrättningens Behållning vid 1820 års
slut utiContanteMedel,Spannmål,Proviant, Brännvin,
Ved och Kol m. m. 2,188,326:42*—1
Utestående Fordringar
hos diverse Stater och
Verk 68,669:19.—
Dito hos
diverse
Personer 219,942:15.10.
F6r Span-  måls-und-  sättningar
i Landet 824,891*33. 0. - - — .
i,ii3,5o3:20. 3., ,ot RSn;I, ,
Afgå deremot Skulder .... 2,396,485:i5. 8.
Återstå 905,34446. 7.
Fastigheter , Inventarier och Byggnads-
Materialer 472,499* 18.11.
Äldre Fordringar före år 1810, af di-  verse Verk, beroende på ersättnin-  gar eller afskrifningar , nemligen :
hos Pommerska Fält-Con-
toiret  25,838:25.4*
Kgl.Committe'en förKrigs-  Ärendernes sluteliga ut-  redning
364,178: i-4*
Kongl. Förvaltningen af Sjö-  Ärenderne .... 177,987= 7.3lt;fif,)0n,.„.tT.
S:a 1,945,848: 3. 5.
Fordringar efter afdrag af Skul-  der i Finnland 507,294: 7-io.
2,453,i42
11
3
Allmänna Magazins-Inrättningens skulder den 1
October 1822, enligt Förteckning 2,479,608: 6. 9
Afgå
Behållningar och Fordringar . . 2,o33,088:24.10.
446,5i9
29
TI
Återstående Skuld *
Summa
2,899,661
4i
2
Revisorers B er ättel se. 6< 3
Litt. F.
Inrättningens ställning den t October 1822.
Credit.
Banco.
Allmänna Magaziqs-Inrättningens Behållning elen
1 Oct. 1822:
Contant behållning hos Redogörare 26,215: i3.ii.
Utestående Fordringar 88,912:12. 2.
Dito Undsättningsmedel . . . 5-y8>355:34- 9-  Calculerad behållen ytterligare inkomst
från Italien  80,000:
Behållning af Spannmål och Proviant 1,080,098: /j°-—
Brännvin . . . i5g,386: 32.—•
Yed och Kol .... 28,119: 35.—-
S:a 2,033,088:24.10.
Behållne Fastigheter såsom vid 1820
ars sint
34o,346:38. 4-
Dito Inventarier dito . . 122,606: 17. 7.
Dito Byggnads-Materialer dito [9,546:11.*—
18
11
Inom column upptagas nedanskrifne Balancer, hvar-  före ingen ersättning påräknas:
Äldre Balancer och Fordringar hos diverse Per-  soner  * . 89,168: 17. 3.
Fordringar före år 1810 af diverse Verk:
hos Pommerska Fält-  Contoirct .... 2.5,838:25. 4«
Kongl. Comnritécn för
Krigs-Ärendernes slu-  teliga utredning . 364>i?8: 1. 4*
Kongl.Förvaltningen af
Sjö-Ärendcrne . . ,77.987: 7.3.
Behållningar och For-  dringar »ti Finnland 603.988: 7. 3,
hvarifrån afgå Skulder g5,693:47. 5. <\nnr>rsf. n tn
S:a 1,164,463:11.—
Förlust
22
3
Summa
2,699,661
41
2
644
Riksens Ständers
Litt. G.
Förledning på Allmänna Magazins-Inrättningens
Skulder den i October 1822.
Banco.
Till Riksens Ständers Bank
Pl stora Creditivet med ränta . 1,871,007: — -
— Första Metall-Fonden
3oo,ooo R:d . 5.5.
— AndraMetall-Fon-
den 317,863:34.10.
hvarpå godtgöres ytter-  ligare värdetaf i5,ooo
Piaster) . . . . 37,854:46. 6.
280,008:36.4.
2,io4',27
4i
9
*—• Stats-Verket enligt hilagd Liqvid
266,685
16
11
— Carlstens Magazin
lii
*7
5
— Christianstads dito
5,960
20
7
— Götheborgs dito) .......
269
9
2
•— Lidköpings dito . . .
1,886
35
9
— Malmö dito
86
39
6
— Wennersborgs dito ......
47
43
10
—> Nyköpings Ränteri
3,645
2
8
—■ Skånska Gåfyomedleu
6,787
19
2
Sun ma
3,479,606
6
9
Ci jö Riksens Ständers
Bilaga
Provisionel Liqvid emellan Stats-Verket oell All
-
1
B a 11 c 0.
Debet.
Från Magazins-Inrättningens Förråder utlemnat
till Stats-Verkets behofver:
11,991: 4- Bag Är 1821.
8,798: 9- Dito År 1822.
20,786: i3r———
4>5i<): 3o. Korn År 1821.
3,256: 27. Dito År 1822.
7,776: 25.'
643:— Magazins-afskrifning.
T:r2t),2o6: 6. Råg och Korn å 6 R:drT:n 175,236: 36.-  13,891: 18. Torrt Brud 1821.
8,960: 5, Dito 1822.
1,371: 2. Magaz.-afskrifu.
Lisp. 24,228: 5. beräknadt efter i»
8 D:p. pr T:na
ä 36 sk. L:pd. 18,167:21.-  214,453: 7. Mjukt Brod 1821.
160,262: i5. Dito 1822.
Lisp. 374,716: 2. beräknadt efter
12 L:p. pr T .na
å 24 sk. Lisp. 187,358: 2.4-
T:r 2,456:18. Hafra år 1821.
i,5oo:— Dito 1822.
118: 14. Magazins afskrifning.
4,076: •— Hafra — å 4 R:dr pr T:na i6,3oo."
Yärdet af levererad Proviant till Ör-  logs-Flottan .  50,986:17.4.
Emedan kostnadsvärdet å den till Stats-  verket levererade Spannemål oell Pro-  viant ännu är okändt, äro lika värden
i Debet och Credit upptagne, hvare-  mot Magnzins-Inrättningen godtgöres
de i Riks-Statcn anslagne Förmäl-  nings- ocb Bagerikostnader för år
1821 med ...... 5o,ooos
och för 3 qvartalcr 1822 37,600:
87,500. — -
535,548
266,685
28
16
s
Saldo , Stats-Verkets fordran den 1 Oclober 1822
11
Summa
802,233
45
7
Revisorers Berättelse. 647
Litt. H.
männa Magazins-Iurättningeii den 1 October 1822.
B a n c 0.
Credit.
Stats-Verkets fordran vid 1820 års slut ....
175,414
19
3
Till Magazios-Inrättningens Förråder inlevererad
Stats-Verkcts Ilänte-Säd.
T:r 19,760: 17 k:r år 1821.
22,85a: 19 — 1822.
42,616: 4. Ilag — — — ä 6 R:dr 255,696: 36.-  28,250: 6 k:r år 1821.
28,825:29. — 1822.
57,076: 3. Korn — ~ — å6R:dr 342,456:27.-  906:23 k:r år 1821.
1,268:3 x. — 182a.
2,175:22 Håfra. — •— — å4R:dr 8,702:36,-
606,856
3
Örlogsflottan botalt Contant år 1821
19,963
23
4
Summa
8o»,a33
45
7
648
Riksens Ständers
Förteckning på levererad Spannmål af Stats-Verket
till Magazins-Inrättningens Förråder.
TillB ortholm sMagazin
*—« Calmare dito .
Carlshamn dito
*— Carlskrona dito
— Carlstads dito
— Christianstads dito
— Ekesjö dito • .
Fahlu dito] t ,
*— Frössö dito? . .
— Götheborgs dito
-— Halmstads dito ,
— Hernösands dito
— Helgevarma dito
— Jönköpings dito
— Landskrona dito
*— Hjo dito . ,
— Lidköpings dito
— Linköpings dito
«-*• Malmö dito . ,
— Mariestads dito
— Norrköpings dito
— Norrtelje dito .
— Nyköpings dito .
— Skeppsholms dito
•— Upsala dito . .
— Uddevalla dito .
— "Wadstena dito .
— Warbergs dito .
— Wennersborgs dito
— Westerviks dito
— Westerås dito
— Wisby dito
—* Ystads dito
■— Örebro dito .
Slamma 97 63» 17
Korn.
iHafra.
Korn.
H a fr a
r:r k.
T:r k.
7993o
262:20
262330
1699 4
i44ail- 110 9
22923
25 12
268,28
814|^f>
393.24
1939,26
1177! 4
819,4
335a5
3723 4
36619
170914
277929
332
5,3^20
277699
64' 9
48027
22726
3173
563
6x5
i3
292 9
162 20
398,4
2238
JOOI
599
86l
5,4
396
ig85
293926
I739il0
21828
2479
io35 10
893
9,5,2
2527!
391 i3
203923
2934 4
17" i3
4943
2710 4
23j
a5o 19
IOo5|l2
q8
129 o
[38 19
82 56 6
xa683i
3?» ,6
2788,30 3,9917
112924 io3o 20 -
54621 773,12
38oai 127,24 -
906 23 22852 19 28825129 1
Revisorers Berättelse.
649
Förteckning på Spannmål och Bröd, som från Magazins-Iurättningcns
Förråd blifvit levereradt lill
Stats-Verket år 1821.
Räg.
Koin. f
Hafi
a.
Mjukt
Bröd.
Torrt
Bröd.
T :r
k.
T:r
k.
T:r
k
Lisp.
sk
Lisp.
.sk
FranBorgholms Magaz.
*— Carlshamns dito
— Carlskrona dito
-— Carlstens dito .
—- Christianstads .
— Ekesjö dito . .
100
9
4GS7
i3
1089
3o
25
I0Ö2
54
975
581
•9
2885
12
9
15
16
100
0 4
819
6
573
‘9
10
a4
8
-
1367
n38 5o
86o5
9
18
11824
xS
12
21
i5
29
28
2
12
59'
27
487
299
26
l322
'
■— Götheborgs dito
<— Jönköpings dito
— Landskrona dito
— Lidköpings dito
Malmö dito . .
«— Norrköpings dito
—• Skeppsholms dito
—- Upsala dito . .
—. Warbergs dito
— Westerviks dito
Westerås dito .
— Wisby dito . .
.— Ystads dito . .
— Örebro dito
27
21
3i
3o
22
z
36253
4957
i52II
i3
2
—
t3
»7
3x
20
8
16
'4
i3
'7
2456
18
6o6i3
11
2067
—
4
23
52
356
7
8
8
16
28
3
4
23
26
'78
3
3587
4
—
Sau m m a
11991
4
4519
3o
2456
18
2i4453
7
l389t
18
G 5o
Riksens Ständers
Förteckning på Spannmål och Bröd som från Magazins-Inrättningens
Förråd Blifvit levereradt
till Stats-Yerket år 1822.
Råg.
Korn
T :r
k.
T:r
k.
FranBorgholms Magaz.
Ii4
16
n4
16
.—.
Carlshamns dito
4
•>.
2
1
—
Carlskrona dito
3306
19
579
24
.—
Carlstens dito .
0
24
4
29
—
Christianstads dito
866
20
451
Jo
Ekesjö dito . .
3o
—
—
Gelle dito
19
—
9
1!\
Götheborgs dito
768
12
332
12
-—
Jönköpings dito
4°
8
25
16
Landskrona dito
455
x4
227
22
—
Malmö dito . .
44o
1
227
19
—
Norrköpings dito
>9
—
26
1—
—
Skeppsholms dito
2296
i?
1070
IO
—
Upsala dito .
9
>4
,-.5
6
Warbergs dito
5
■4
2
23
*—
"Westerviks dito
4
8
4
8
Westerås dito .
17
20
17
20
Wisby dito
37
0
18
19
—
Ystads dito . .
267
26
i33
3o
—
Örebro dito
i4
12
7
6
Summa
8795
9
3256
27
Ha fr a.
Mjukt
Bröd.
T orrt
Bröd.
T:r
k.
Lisp.
sk
L:p.
sk
—
1026
67270
5o46
8
6
5699
744
i3
9
—
28232
'4
__
—
—
11667
10607
19
12
——
—
i5oo
—
4436i
,17
2816
3
-
20Ö0
—
—
i5oo
—
X60262
i5
8960
5
Revisorers Berättelse. 651
Litt. I.
Förteckning på Allmänna
Magazins - Inrättningens
Contanle Behållningar och utestående Fordrin
-
gar den i October 1822.
Contante
Behåll
ningar.
Allmänna Magazins-Di
rcctionens Gassa
Borgholms Magazin
Cal mare dito . .
Carlshamns dito
Carlskrona dito
Carlstads dito
Carlstens dito
Eds dito .
Ekesjö dito .
Fahlu dito
Erössö med Sundsvall
och Hudiksvalls
Gelle med Söderhamns
Götheborgs Magazin
Halmstads dito
Hernösands dito
Helgevärma dito .
Jönköpings dito
Hjo dito ....
Lidköpings dito
Linköpings dito
Luleå di lo . . .
Malmö dito . . .
Mariestads dito
[Norrköpings dito .
[Norrtelje dito
[Nyköpings dito
Upsala dito . .
Uddevalla dito .
Umeå dito
Skellefteå dito .
Skeppsholms dito .
Torneå dito . . .
"Wadstena dito
T rånsport
83 3i
2o3ia5
• 06 33
743
965
38
i33
5, 33
201 46
6 72
282
8 11
5o
4o
79
63
82
20£[
77
1S0
2l5l
63
65
142
108
14
80 42
123
169
7100 x3
''ordringar
os diverse
Personer.
Utestående
undsätt
liingsmedel
-
I
13683 40
8741,2
Äldre För
dringar.
14
3ii8|45
79116— 7280:20
247828 91 36oo5|23
—-—! i4o35o'i2
S"
12646
110 25
134726
,737117
173; 2
5l2 16
236i2l 6
;4433|i6
890.27
2252.!2
36631!42
141 15j
5854! 16'
|i “-b:
4 33769 32
— 2368 2.5
—| 2796
1— j 23200 46
8, 5814
6 4513327
— 24,7634
772.3 27j
4967
3243 39
2459S.15! 8I521888
16
18
6385
i58o
- 365
192
549571
,6(-
I2I
_c
11! e
20,
6 52
Riksens Ständers
Utestående
Behållningar.
Fordringar
Utestående
Undsätt
ningsmedel
-
Äldre Fordringar.
T r ansport
Warbergs Magazin
Wennersborgs dito
Westerviks dito .
Westerås dito . .
Wisby dito .. .
Ystads dito . . .
Örebro dito . .
Catharinas Lagerkällare
Ladugårdslands Bränneri
dito Lagerkällare
Mariae dito ....
Riddarhus dito . .
Calma re Ränteri l .
Carlskrona dito
Carlstads dito . . .
Hallands dito . . .
Mariestads dito . .
Linköpings dito . .
Nyköpings dito . .
Wennersborgs dito .
Westerås dito .
Upsala dito ...
Stockholms dito
Malmö dito ....
Umeå dito . . . .f
Pitea dito .... ■
Jönköpings dito • .
Örebro dito ....
Christianstads . . .
Götheborgs dito . .
Landsfr. i Elfsborgslän
Landshöfdingen Belfrage
Landshöfd. Carpelan
Landshöfd. Löfvensköld
Landshöfd. Ulfsparre
Borgmästaren Borelius
Bränncri-Bolagct iCarls
krona
Majoren Coijet . .
Inspect. Falkerts Sterbhus
. . .<& . .
Omkostning ar för Hafra
till Norrige . .
7i6o'i3
i45
2
12
5
4o5
3
12
17
80
iq
655
24
4°<
5
1080
_
21
33
2?
13
2545
28
200
—
1495
iq
20
3
i568
10
556
3
383
3q
492
38
1294
27
683
22
i5
i5
845
16
i544
45
4250
i6|n
295
3
24598 x5
9i
i65i
1606
8 52i888'iS
6 17279V
1113944
1621
38,5
70627
Transport (26215
'19571
859
99o
1875
4366!36(
2265;
II 37161(39
254U5
5602:1911 —
25| '2 —
i5o8 45
164
65a
578355134
137
1899
9 56893
28 5
Revisorers Berättelse.
653
T rans port 2621.'
Landshöfdingen Hjerta i
Skaraborgs Län
Landshöfdingen Lilljehorns
Sterbhus . .
Hof-Marskalken Löfven
sköld
StatsRådetGrefvePlaten
Landsiiöfd. Strömfelt
Landhöfd. Wingård .
Förolyckade Spann tullslaster
. • . • •
1801 ars Fältförvaltning
Öfver - Ståthållare - Enrbetet
för Spannmål till
Stockholms Bagare
Commerce-Rådet Björnberg
SeraphimerOrdcnsGillct
Dito Dito
Convoij-Corn missaria tet
Dykeri-Committéen ,
Elfdahls Porphyrverk
BrÖdhakningen för Hufvudstadens
fattige .
Contantc
Be liS 11-
n in gar.
U tcstående
Fordringar
3?iG
1484
385o
a33
5ooo
4°99
>3374
5240
3262
4674
820
190
4520
3yj 8
22 7
Utestående
Undsätt
ningsmedel
-
578355
34! 9
22 2
10
/, — L
t
-
Aldre Fordringar.
568g3j28 5
69333? 9
i38oji511
1198617 6
2341.26 2
962935 6
Summa i^Gaiö.i3,ii83912^121 25j835534 9i8yi65i7 3
654 Riksens Sänders
Litt. K. •
Förslag öfver den till Italien utskeppade Spannmål
år 1821.
Debet.
Banco.
36,426 T:r — Korn ä 6: 22.10. . 235,872:26.4.
i8,53i — 27. Hafra å4: 23. 3.. 83,04.2:32.6.
3i8,9i5
10
10
Vid Kongl. Diiectioncns Cassa utbetalt:
Diverse FraklfSrskotter . . . n,o85: 8.3.
Sundske Tull-umgillder . . . 1,535:22.7
Rese- lastnings- m. fl. kostnader 5,749: 2.3.
Förskott till Protocolls-Secrete-
raren Askelöf  12,832:24.-
Assurance . 7,273:22.-
38,525
3i
T
S u mma
307,44°
II
* '
Credit,
Till Kongl. Dii ectioncns Cassa in-  flutit för försålde Vexlar . 19,977:46.-  i5,ooo Piaster levererade till Rik-  sens Ständers Bank, gör i Silf-  ver R:dr 13,923: 32 sk., uppta-  ges efter Medelcours å i3oj-sk. 37,804:6.
57,832
44
Cnlculerad behållen ytterligare inkomst från
Italien
Förlust
.
80,000
219,607
45
5
Summa
357,44°
4*
XI
Revisorers Berättelse,
656 Riksens Ständers
B Haga
Förteckning på Magazins-Inrättningens Behållningar
Gångbara priser
i hvarje Ort.
■
Råg.
Rå
(T
0*
Korn.
Hafra.
Mått.
Värde.
Borgholms Magasin ......
7
24
6
16
_
i55
3i
1,169
36
Calmarc dito :
5
32
5
3a
3
16
758
4
4,296
—
—
Carlshamns dito ......
6
24
5
16
3
32
1193
24
7,769
—
—
Carlskrona dito
8
6
32
—
—
7280
II
58,242
36
—
Carlstads dito *.....
6
32
6
3a
4
—
5oo4
9
33,36i
44
—
Carlstens dito
6
16
4
24
2
4°
647
i5
4,100'
16
—
Catharine dito
6
24
6
24
4
24
i589
18
io,332
8
—
Christianstads dito
6
4
32
2
iG
772
3
4,632
27
—
Eds dito
6
32
5
16
3
iG
357
18
2,383
36
—
Ekesjö dito
5
32
4
16
3
-
679
36
3,853
—
—
Fahlu dito .......
_ 8
24
8
8
4
24
ÖOO
12
5,io3
9
—
Frössö dito
8
24
8
8
4
34
80
6
681
28
—
Gefle dito ........
7
24
6
24
4
1946
27
4,596
3o
—
Götheborgs dito
6
16
4
4°
2
4°
485
i3
9>4°7
27
—
Halmstads dito .......
6
3'!
4
—
2
16
264
27
1,766
3o
—
Helgevarma dito
8
—
5
24
3
16
619
12
4,956
—
—
Hernösands dito ......
8
—
7
—
—
—
3i37
5
26,097
12
—
Hjo dito
G
4
4
28
2
28
683
*4
4,i 57
28
—
Jönköpings dito
5
4o
4
4°
3
—
1201
16
7,008
36
—
Landskrona dito
4
32
4
16
2
rG
276
25
1,291
3i
—
Ladugårdslands dito ......
6
24
6
24
4
24
ii,9i5
16
77,460
36
—-
Lidköpings dito . . . . .
5
4°
4
4°
3
—
l524
25
8,894
27
—
Linköpings dito ......
5
—
4
4°
2
4°
281
24
1,4 08
36
—
Luleå dito
8
24
G
32
—
—
1344
16
11,428
12
—
Malmö dito
5
8
4
24
2
24
162
29
841
32
—
Maria; dito .......
6
24
6
24
4
24
2Q2
18
1,901
32
—
Mariestads dito ......
6
5
32
3
16
1602
2
9,612
18
—
Norrköpings dito
5
16
5
8
—
—
236o
21
12,590
8
—
Norrtelje dito .......
5
4°
—
—
—
—
i373
20
8,012
39
—
Nyköpings dito
5
24
5
24
3
16
1G01
26
8,809
46
—
Skeppsholms dito
6
4
6
24
4
24
12,988
22
84,426
22
—
Torneå dito .......
9
—
•—•
—
—
—
ii3
3
1,017
4°
—
Uddevalla dito .
6
5
—
2
16
i697
—.
10,182
—
Umeå dito .
9
7
—
—
—
24o3
18
21,632
3
—
Skellefteå dito
9
—
7
—
—
—
l4l2
10
12,710
39
—
Upsala dito
6
32
6
32
4
16
i492
9
9,948
26
—
Wadstena dito .......
6
—
5
16
—
483
3o
2,903
3o
—
Warbergs dito . . . . .
7
—
5
24
3
8
i°3i
20
7,221
18
-
Wennersborgs dito . . .
6
—
5
—
2
4o
620
23
3,723
45
—
Westerviks dito ......
5
24
5
iG
3
16
913
l8
5,024
28
—
Westerås dito
5
4°
6
24
3
24
1740
3o
io,i55
22
—
Transport
76,092
~8
514,090
31
00
—
Revisorers Berättelse.
Litt. L.
af Spannmål och Proviant den i October 1822.
657
K o r n.
Mått.
Värd
225
27
i,43o
186
21
1,057
532
4
2,838
2,342
19
i5,6i6
765
10
5,102
224
5
1,008
2,624
4
i7,o56
882
2.3
4,120
260
—
i,386
3oo
3o
i,343
288
27
2,358
121
16
992
i,o34
24
6,720
178
12
5c)5
10
2,381
480
8
2,641
2,391
3
16,737
401
20
1,840
2,266
3
10,962
1,073
1
4.649
776
28
5,049
«.7y7
5
8,637
202
16
976
2,795
—
18,633
267
—
1,201
662
9
3,752
i75
12
905
883
21
4,860
5,o36
9
32,735
986
22
1,933
1,637
8
11,460
1,38»;
8
9,823
3 09
29
2,060
4,523
11
24,124
i,i 8.4
24
23
6,515
23
123
i3
8
70
527
3o
i,43i
40,362
22
24^388
r
44
3 *
28
36
H
afra.
Hågmjöl.
Kornmjöl.
Mjukt
Bröd.
Torrt
Bröd.
Ärter.
Råg-och
K.0111-
Malt.
Mätt.
Väi
de
Vigt.
Vigt.
Vigt.
Vigt.
Mått.
Mått.
39
i3i
i3
47
4
9
.14,8.57
' 160
783
16
4
6
3,893
12
23,968
19
2,468
3
3
b
1,960
263
491
18
29
g.s?3
10
i3
20
18
4
;10
17
20
—
284
11
——
—
2,228
19
4592
i5
24
l'l
7
789
2,2X0
3
108
2,523
S46
32
,
3o
23
4
34
2.(6
23
27
890
36a
186
4
_
39
44
10
2 9
—
622
i3
222
1
—
6,406
4
—
—
2 5
9
4
y58
/j.32
2()3
638
20
18
11
2,275
1,008
1,769
i,9l5
46
33
18
24
19
&
7
4?5
1,357
204
854
18
309
18
8
9
10
28
11
246
32
12
16
2345
11
73
20
!>773
3i
69
7.979
43
v
5,820
16
568
35,576
9
9
3o
8<)3
799
23
a,83o
2,763
6
9
3.1
1"
i3
V)
104
'1
367
21
17
—
13,435
11
43,883
38
—
24,029
1
5,459
4
i636
—
68,190
16
407
8
7123
3c+
658
Riksens Ständers
Sundsvalls Magnzin
Wisby dito
Ystads dito
Örebro dito
Tanto dito .
På väg till dcstinations-or
Transport
cr
Summa
Gångbara priser
i hvarje Ort.
Råg. Korn. Hafra
16
Sammandra'
Råg å R:dr 6:36 sk. Tunnan .
Korna — 6: 3 — —
Hafra å — 3: 3i — —
Arter å — 7: — — —
Malt å — 7: — — —
Rågmjöl å 24 sk. lisputidet .
Kornmjöl ä dito dito
Mjukt Bröd å 24 sk. lispundet
Torrt Bröd å 36 sk. dito
85,444: 3: —
5l,4i)l: 8.—
i5,o63: 5.—
598: ,4.-  7,12.5: i5. —
576,809: i3. —
3i2,43i: 26.—
54,917:16. —
4,189: 3.—
49,878:14.—
. 25,895: 7.—
12,947: 32.—
7,591: 2.—
3,793:24.—
.
i,G36:
818:
68,190:— —
51,142: 24. —
Proviant-Behållning i Carlskrona:
Korngryn å 10 R:dr Tunnan
Hafregryn ä 12 — —
Salt å 5 — —
Sill ä 10 — —
Salt Köttå i6f — —
Smör å 4 '— lispundet
Salt Fläsk å 3 — —
Tobak å 10 — —
Ättika ä 16 sk. kannan
i56
22.—
i,563
16.—
55:
22. —
664
45
97
193
225
7:
97°
3,224
355
12.—
1.42.2
—
977:
i5. —
2,933
196:
4- —
1,962
619:
206
l6.—
S u 111 ma R:dr
Brännvin å 26 £ sk. kannan
Ved och Kol ....
Rå
ag
-
Mått.
76,092
3,4t5
21
I,924
i3
3,83g
85,444
159,722
33,486
69,826
286,896
Värde.
5i4,093
27,327
9«
618
ii,548
87
23,o35
576,809
998,22.5
16,743
51,960
1.3,169
1,080,098
15g,386
20,119
33
24
7
9
6
36
2.4
24
32
4°
32.
36
V
Revisorers Berättelse.
65p
Korn.
Ha fr a.
Rågmjöl.
Korn-
mjöl.
Mjukt
Bröd.
Torrt
Bröd.
Är ter.
Råg-och
Korn-  Malt.
Mätt.
Värde.
Mått.
Värde.
Vigt.
Vigt
Vigt.
Vigt.
Mått.
Mått.
4o,36a
4,456
22
3
16
11
29
9
4
240,388
31,192
94
2,218
1,619
28,759
i3,i58
36
3a
25
4
21
16
36
—
12,435
11
43,883
38
—
24,029
1
5,459
4
i636
—
68,190
6
407
8
7123
3o
ai
53a
a6g
|3,655
2,193
—
273
22
73
2,253
4
26
28
591
33a
37
16
21
—
1,866
6
2,i3i
18
*9i
6
1
27
10)012»
5i,4gi
8
3i2,43i
a6
—
i5,o63
5
34,9*7
16
—
25j8g5
7
7,591
2
i636
—
68,190
6
598
‘4
7125
i5
a Sami.
66o
Afskrift.
Riksens Ständers
Till Riksens Högloft. Ständers Herrar Revisorer!
Uti Skrifvelse af den 6:te i denna månad hafva Riksens Ständers
Herrar Revisorer, jemte öfverlemnande! af en utaf Bokhållaren Bille
uppgjord Tableau öfver Allmänna Magazins - Inrättningens ställning vid
sistledne Oetoher månads ingång, anhållit att Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
ville underrätta Herrar Revisorer, om Kongl. Direction
vid ifrågavarande Tableau funne några erinringar nödige.
Då Kongl. Direction icke känner de grunder, som Herrar Revisorer
ansett höra följas vid denna Tableaus författande, kan Kongl. Directionen
icke meddela något yttrande om beräkningarne, som blifvit
följde vid bestämmandet af Magazins-Inrättningens tillgångar och skulder
samt värden på de förre. Hvad Kongl. Directionen emedlertid af
Bokhållaren Billes uppgifter och uträkningar trott sig finna, är, att Inrättningens
behållningar af Spannmål, Proviant, Brännvin, Ved och Kol
blifvit upptagne efter gångbara pris, samt att inrättningens öfrige tillgångar
äfvensom dess skulder i allmänhet äro godtyckligt beräknade.
Utan att på den korta tid, som för Herrar Revisorers arbeten nu
återstår, kunna genom en mot-calcul ådagalägga de origtigheter, som
vid uppskattningen af Verkets tillgångar och skulder sig förete, en omständighet
likväl, den Kongl. Directionen med serdeles tillfredsställelse
skulle hafva omfattat, om tillfälle dertill blifvit lemnadt, får Kongl. Directionen
blott inskränka sig till anförande af de erindringar, som vid
en hastigare öfversigt förekomma, nemligen: att all behållning af riad
eller torkad Spannmål blifvit upptagen efter gångbart pris på oriad Säd,
ehuru den förstnämnde Sädessorten i enskild handel vanligen uppskattas
tili minst i R:dr Banco Tunnan mer än oriad Spannmål: att värf/e^behållningen
af Ved och Kol är mycket under hvad för dessa artiklar
skäligen bort påräknas och blifvit utbetalt: att Behållningen af
Fastigheter upptages sådan den i 1820 års IIufvud-Bok uthalanceras,
oaktadt Kongl. Directionen under åren 1821 och 1822 utbetalt betydliga
Revisorers Berättelse. 66 r
Summor för inköp af Magazinshus och nybyggnader
i Götheborg, Hjo, Luleå, Östersund
och i Stockholm samt Magazins-Förvaltare-Boställen
i Gefle och Luleå; samt att beräkningen
och classificeringen af säkre och osäkre
fordringar synes mycket tvifvelaktig och till
Verkets skada, äfvensom skulden till Statsverket
bör blifva icke obetydlig förändring
eller minskning underkastad, då Liqviden Verken
emellan uppgöres med iakttagande af det
skadestånd, hvartill Kongl. Majrts Nådiga Bref
af den 20 Öctober 1820 föranleder.
Beträffande sjelfva uppställningen af Tableaun,
som i resultat visar en förlust af
2,427,162: 22. 3. så är denna uppställning förvånande,
ty om såsom i Tableaun uppgifves,
Magazins-Inrättningens behållningar och fordringar
den irsta sistlidne Gctober icke kunna
uppskattas till högre belopp
än 2, o33,088:24.10.
och värdet af Fastigheter, Inventarier
och Materialer endast
anses utgöra .... 472,4.9,6:18.11.
eller tillsammans 2,505,587:43. 9.
så måste väl, då MagazinsInrättningens
skuld den r
October 1822 antages vara 2,479,608: 6. 9.
Verkets realisering utfalla med
ett Öfverskott af .... 25,979:37.'—.
i stället för en förlust af mer än 2,427,000 R:dr
Banco. Huru opålitligt och högst origtigt ifrågavarande
Tableau blifvit författad, behagade
662
Riksens Ständers
Herrar Revisorer alltså finna, samt huru alldeles
ogagnelig den är till det ändamål: utrönande
af Verkets ställning, som Herrar Revisorer
dermed åsyftat, hvilket till sitt rätta förhållande,
så nära som möjligt, skulle hafva
vunnits, om antingen Författaren lemnat Kongl.
Directionen underrättelse, om dess erhållne
uppdrag, eller ock Herrar Revisorer funnit för
godt att åt Kongl. Directionens åtgärd öfverlemna
denna magtpåliggande handläggning.
Stockholm den g December 1822.
B. W. FOCK.
P. G. TVelin. A. Levin. L. Neyber.
yl. Elfving.
Till Riksens Högloft. Ständers Herrar Revisorer angående
upprättad Tableau öfver Magazins-lnrättningens
ställning.
Af
-
Revisorers Berättelse» 663
Afskrift»
Kgl. Allmänna Magazins-Directionens
vid det öfver Magazins
- Inrättningens
ställning upprättade
Förslag gjorde
erinringar, innehålla:
1:0
Att all behållning
af riad eller torrkad
Spannmål blifvit i förslaget
upptagen efter
gångbart pris å oriad
Säd, ehuruväl den förstnämnde
Sädessorten i
enskild handel vanligen
uppskattas till minst i
it:dr Banco tunnan mera
än oriud Spannmål.
2 Saint,
Riksens Ständers Revisorers
yttrande öfver
motstående erinringar
i
i:o Förhållandet emel»
lan riad och oriad Säd
är efter författningar
och äfven i enskild väg
sådant, att riad Säd anses
en niondedel bättre
än den öriade. Efter
denna beräkning upp»
kommer för Rågen en
tillökning af circa 32 sk»
Banco på Tunnan, och
fastän vida mindre be»
löper för de andre Sä»
dessorterne, må likväl
antagas en tillökning af
3a sk» Banco Tunnan å
hela riade Spannmåls»
qvantiteten, hvilken till»
ökning, enligt bilagd ut»
räkning Litt. Ni upp»
går till 35,133 R:d» 3 2
sk», hvarifrån dock de
oundvikelige kostnader,
42
664 Riksens Ständers
2:0 Att värdesbeliållningen
af Ved och Kol
är mycket under hvad
som för desse artiklar
skäligen hordt påräknas
och blifva uthetaldt.
som för Uppbördsmanna-afskrifning,
samt Mätare-
och Bärare-penningar
egde rum, i fall
Spannmålen skulle förflyttas
eller försäljas, böra
afräknas med 25,470
R:d. 35 sk. och kommer
i följd häraf värdet å
Spannmålsbehållningarne
att genom ett No vo
Conto ökas med g,661
R:d. 45 sk. Banco.
2:0 Ersättning för
inköpspriset kan väl
icke alltid påräknas vid
skeende försäljningar*
likväl torde någon för*
höjning utöfver förr be*
räknade värden böra
medgifvas, och denna
förhöjning stiger till
8016 R:d. 12 sk. Ban*
co, då en tunna Sten*
kol tages till 2 R:d., en
famn Tall och Granved
till 4 R:d. Banco och
en Läst Brännkol äfven
till 4 B;d. Banco, hvilket
uti ofvannämde Novo
Conto kommer att
observeras*
Revisorers Berättelse. 665
3:o Att behällningen af
Fastigheter upptages sådan
den i 1820 års Hufvud-Bok
uthalanceras,
oaktadt Kongl, Directionen
under åren 182 x och
1822 utbetalt betydlige
Summor för inköp af
Magazinshus och Nybyggnader
i Götheborg,
Hjo, Luleåj Östersund
och i Stockholm samt
Magazinsförvaltare- Boställen
i Gefle och Luleå*
-
4:ö Ått beräkningen
och classificationen af
säkre och osäkre fordringar
synes mycket
tvifvelaktig och tili Verkets
skada uppgjord.
3:o Utbetalningarne
förNybyggnader ochMagazins-inköp,
åren 1821
och 1822, har, enligt bifogade
För teckning
P, uppgått till 49,479
R:d. 9 sk. 4 r:sti, hvilka
må tilläggas den i
förslaget upptagne Sum*
ma af Fastighetsvärden
34o,346 R:d. 38 sk. 4 r**
fastän det förekommer
problematiskt, huruvida
ens sistnämnde be*
lopp vore säkert att på*
räkna , i händelse dö
egendomar* som egentligen
tillhöra Allmänna
Magazins - Inrättningen*
skulle försäljas*
4:o Motsatsen häraf
kan med tämmelig viss*
het påstås, ty om i
betraktande tages, att
ibland säkre tillgångar
blifvit förde MagazinsInrättningens
uteståen*
de fordringar för utborgad
Undsättnings-spanmål
* med undanlag af
sådane, som redan ärö
till afskrifning anmälde
eller utredde och föi'
666
Riksens Ständers
hvilka ej någon ersättning
kan förväntas, så
[edes man lätt till öfvertygelse
derom att
ansenlig rabatt eller
rättare sagdt förlust å !
fordringarne nödvändigt
mås-te uppstå derigenom
, att norre Länen
fått tillstånd återlemna
^:delar af sine
Lån efter 1821 års missväxt,
med Spannmål in
natura, och Jemtland
särskildt, der största
beloppet utestår, hugnats
med rättighet atfc
liqvidera sine skulder
med Spannmål tunna
för tunna, utan någon
mellangift, då deremot
fordringarne blifvit beräknade
efter de höga
undsättningsprisen.
Härförutan kan ock tagas
för afgjordt, att ytterligare
och betydliga
afskrifningar framdeles i
ej kunna undvikas, då
skulderne skola indrifvas
uti de Län, der de
samma med penningar
böra gäldas.
Revisorers Berättelse>
5:o Att skulden till
Stats-Verket Lör blifva
icke obetydelig förändring
eller minskning
underkastad, då
Liqviden Verken emellan
uppgöres med iakttagande
af det skadestånd,
hvartill Kongl.
Maj.‘ts Nådiga Bref af
den ao Octoher 1820
föranleder,
6:0 Att uppställningen
af sjelfva Tableaun visat
sig förvånande, i
det att densamma upptager
en förlust af
3,427,162 R:d. 32 sk.
3 r:st. i stället för att
Inrättningens realiseling
bordt utfalla med
ett öfverskott af 38,979
R;d. 37 sk, Banco.
5:oUtaf den med StatsVerket
uppgjorde provisionelle
Liqvid, Bilagan
Litt. H., synes tydeligen
att för MagazinsInrättningens
skadeslöshållande
blifvit godtgjord
en kostnadsersättning
till ett så betydeligt
belopp, att, äfven
med iakttagande afKgl.
Brefvet den 20 October
1820, det fordrings-saldo
hvarmed Liq viden
till Stats-Verkets förmån
sig slutar, vid närmare
utredning snarare
torde ökas än minskas,
6:0 Vid hastigt påseende
har kanske Tableaun
förefallit Kongl. Directionen
något invecklad,
men med tillägg af de
särskildt upptagne värden
för Fastigheter, Inventarier
och Materialer
upkommer alldeles samma
resultat med det af
Kongl. Directionen omnämnde.
Ordet Förlust
innebär ej endast skilnaden
emellan balancerade
värden uti 1820 års
668
Riksens Ständers
Bokslut och de efter nu
gängse pris uträknade,
utan ock alla fordringar
och tillgångar sora
dels redan bortgått och
dels till afskrifning förr
eller senare ansets förfallne.
Uti berättelsen I
till Riksens Högl. Stän- 1
der finnes väl Verkets
ställning uppgifven efter
en annan form, men
i det hela instämmer
resultatet med bifogade
Novo Conto, Litt. M-*
som blifvit i följd af
förestående anmärknm?
gar upprättadt.
Observeras: Efter sedermera erhållen
upplysning skall Magazins-Inrättningen kunna
påräkna omkring 18,000 R:d. Banco iHafveriersättning
för Spannmåls-exporten till Italien,
och är derföre denna Summa bland tillgångarna
observerad.
6^0 Jliksens Ständers
Bilaga
Fortsättning af Förslaget Öfver Allmänna
i anledning af Kongl. Directionens
Debet.
Banco.
Förslaget visar en Förlast som här ä nyo
upptages  •
Dito Behållning af Fastigheter, Inventarier
pch Byggnads-Matcrialiej,- .....
2,407,163
472.499
22
18
3
11
Allmänna Magazins-Inrättningens Skuld, en-  ligt Förslaget d. i Oct. 182a. 446,019: 29.11.
hvarifrån ytterligare afgår
emotskrifne tillkomne vär-  den å Behållningen , , , 35,678:9—
Atet-stSende Skuld i ) s , , , , ,
®c
0
•<r
20
ii
Summa
3,3io,5o3
I4,
1
Revisorers Berättelse,
671
L it M.
Magazins-Inrättningens tillstånd d. 1 Oct. 1822,
deröfver afgifne Utlåtande.
Credit,
AllmännaMagazins-Inrättningens Skuld, ilen
1 October 1822 enligt Förslaget ...
Enligt Inlagd uträkning tillkommer värde
ä Spannmåls- och Proviantbehållningen
9,661:45.'—
Veu- och Kol-bchållniug
enligt uträkning 33,i36:— —
deraf upptages uti Förslaget
.... 25,119:36.—
Skillnaden utföres här
med
. 8,0i6: I2.‘
Utom den calculerade Inkomsten
från Italien upptages förväntade
Hafveri-ersättningar . 18,000: —•
S:a 35,678: 9.—
Fastighetsvärdet utgjorde
vid 1820 års
slut . . , . 34o,346:38.4.
Tillkommer enligt
bilagd Förteckning
.... 49,479: 9-4-
Inventarier  122,606:17.7.
Byggnads-Materialcr , . . 9,546:11.-
Differcticc
Summa
Banco.
446,5ig 29
521,978
28
3
3
XI
3,3io,5o3
>4
1
672
Riksens Ständers'
Litt. N.
Uppgift på Behållningen af Riacl Spannmål uti Allmänna
Magazins - Inrättningens Förråd den 1
October 1822.
Bane 0.
44.507: 14 K:r Riad Råg
7,733: 10 — dito Korn
458: 9 — dito Hafra
T:r 52,699: 4- hvari upplages en tillökning i vitr-  det emot Oriad Säd å 32 sk. Banco
per tunna
35,i32
3a
—
Calculerad afgång vid utlevcrering af nedanstående
Spannmåls- och Proviant-hehållning:
T:r K:r 44>5oj:I7 K:r Riad Råg
Afskiifn.enl.4§- *£
proC. T:r556:n.
40,936: i8. 0riadRåg d:o ijd.7 i6:i3.
R5j444-3. T:r i2'72:9.4.36åR.85ai:I2.
7,733:ioK:rRiadtKorn åi^-pr.96:21.
43,757:80.Oliadt dito å i^d:o 765:24.
5r/|9i:8. T:r 8fi9.:i3.A6:3. 6228:16.
458: g. Riad Hafra å if pr. 8:—
14,604:28. Oriad d:o ä 2-fd:o 366: 4-
»5^63:5 — T:r 3nj: /j.å.3:5l. 136.4:—
25,38oLÄ Oriadt Mjöl å 4 pr. Lä ioi5:—
8,106 — Riadt dito å 2i dito 2o3:—
Lä 1218:—å24sk. 609:—
68,190 Lä torrt Bröd å6 pr. Lä 4°9I:—a.'5(> sk.3o68:—
598 tunnor Ärter å 14-d:o T:r 7:15. 87 R:d. 52:i3.
7,125 — Malt å 2$ d;o—178: 4-*7 R:d.1246:42.
20,159
5,311
35
Bärare-, Mätare- och Vägare-penningar för 170,000
Tunnor upptages öfverhufvud till ii sk. per Tunna
__
—
S:a
25,470
35
—
Skillnaden emot ofvanstående 35,i32. 1:32 tillkommer
ä värdet af Spannmåls-heliållningen
9,661
45
—
Summa
35,i3a
32
—
Revisorers Berättelse. 6^3
Litt. O.
Behållning af Ved och Kol d. i Octob. 1822.
Banco.
io,858 T:r Stenkol ä 2 R:d. per tunna ; .
5a() Läster Trädkol ä 4 Per *äs*' * •
3,336 Famnar Ved a 4 R:d. per famn . .
21,716
2,076
9,344
-
-
Summa
33,i36
—
—
Litt. P,
Uppgift på af Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
anordnade Penningar tili Nybyggnader
och Fastighets inköp, från 1821
års början till den 1 October 1822.
Banco.
För verkställde arbeten 3 Torrk-Inrättiiingen
vid Ladugårdslands Bränneri
Halfva Entreprenad-summan till uppförande
af ett Boställshus vid Luleå Magazin . .
Halfva Entreprenad-summan för ca Magazins-  byggnads uppförande i Hjo Stad ....
Afbetalningar på inköpet af &zn(e«Jonska Soc-  kerbruket i Götheborg
3,582
655
1,875
38,866
2 5
32
4
Sia
44-979
9
4
Dessutom är af östersunds Ränteri betalt för
ett ä Frössö uppbyggt Magazinshus
4,5oo
Summa
49,479
9
4
g74
Riksens Ständers
N:o io.
Riksens Höglofl. Ständers till Stats-,
Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende
valde Revisorers Berättelse,
angående Förvaltningen af de till
Strömrensningar och lättade transporters
öppnande m. m. af Riksens
Ständer anviste Medel.
Sedan, vid sista Urtima Riksdagen, Riksens
Ständer, enligt deras underdåniga skrifvelse
till Kongl. Maj:t af den ij Julii 1818 och 12
§. i Riksdags-Beslutet den 21 i samma månad,
till Strömrensningar och lättade transporter^
öppnande, med hvad mera som kunde befrämja
en ökad production och lätta afsättningeu
af sådane Landtmannavaror, hvilka, till Landets
känbara förlust s måste liemtas ifrån Finland
och andre fremmande Länder, anslagit
en Summa från Riksens Ständers Bank af
|loo,ooo R:dr årligen från och med 1819, till
och med det år då nästa Riksdag infaller, att
öfverlemnas lill Kongl. Maj:t, för att, efter de
för Statsmedlens förvaltning lagde grunder och
oförryckt till det afsedde ändamålet användas,
hvaröfver Riksens Ständers Revisorer vid de
vanlige Revisionerne borde anställa granskning
; Så hafva undertecknade till Stats-, Bancooch
Riksgälds-Verkens öfverseende valde Revisorer
fått emottaga Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
af den 10 nästlidne October, hvarmedelst
till Revisorerne blifvit öfverlemnade tillförordnade
Commitlerades till förvaltningen af detta
Revisorers Berättelse.
anslag, Ilufvudböcker och Räkenskaper för åren
1819 och 1820, äfvensom Revisorerne bekommit
de dithörande Handlingar och Protocoller
intill sistlidne Augusti månads utgång; i följd
hvaraf Revisorerne verkställt granskning af
dessa Räkenskaper och Handlingar och få deröfver
afgifva vördsam berättelse till Riksens
Höglofl. Ständer.
För att bereda det af Riksens Ständer med
detta anslag åsyftade ändamål, har Kongl.
Maj:t, enligt Nådigt Bref den a3 Januari 1819,
om användandet deraf i Nåder förklarat, att
då uppmärksamheten i synnerhet borde fästas
på Rikets Norra Provincer, hvilka, med en
inskränkt folkmängd och eultur, äfven, mera
än de öfriga Landsorterne, saknade sådane
lätta communicationer, som oundgängeligen
erfordras för en förmånlig afsättning på de
produeter, brännämnen och victualier, som
utgöra dessa Provincers egentliga tillgångar,
men hvilka articlars anskaffande från Finland
vore ett väsendtligt föremål för den byteshandel,
som med nämnde Land idkas, samt
Kongl. Maj:t, med de medel som Nionde Hufvud-Tittelns
inskränkta tillgång medgifvit, låtit
vidtaga vägarbeten jemte vattenledningars
undersökande och upprensning, så att fråga
egentligen blefve, att på den större scala,
hvartill det ökade anslaget lemnade anledning
och utvägar, befordra desse föremål, utan att
likväl derigenom underlåta dylika företag i
andra Provincer, der en större nytta genom
den ena eller andora anstalten af allmän be
-
676
Riksens Ständers
skaffenhet kunde vinnas, så skulle medlen, efter
dertill upprättande årlig arbetsplan, användas
under vissa Hufvud-Tittlar och deribland
egenteligen:
1:0 Strömrensningar med sina afdelliingar,
upplyste af beskrifningar Chartor och
Kostnadsförslag.
2:0 Skogshyggen och anstalter till veds
anskaffande, dels omedelbarligen verkställde
för fondens räkning, dels befrämjade genom
förskott till Egendoms-innehafvare eller andre,
sorn vöre hugade att ingå i försök med
ved-transporter till Stockholm, men saknade
tillräckliga Capital att utföra dylika företag j
hvilka, underlättade till en början genom väl
afpassade understöd, skulle sedermera i den
vinst de lemnade, kunna anvisa en naturlig
uppmuntran och driffjäder till deras fortsättande*
Jemte det Kongl. Maj:t i Nåder ansett
Storskiften och Allmänningars fördelning ega
jned ofvannämde föremål ett nära sammanhang
och utgöra ämnen, hvilka i afseende på Dalarne,
Jemtland och flere af de öfrige Norra
Provincerne fordra synnerlig uppmärksamhet*
till undanrödjalide af de hinder för verkställigheten,
som af enskildta interessen dervid
kunde läggas, har Kongl. Maj:t äfven funnit
särskilda, efter olika localer lämpade anstalter,
böra komma i fråga, dels för att befordra afsättningen
af lefvande slagtkreatur, hvilka i större
partier dittills icke kunnat till Stockholm transporteras
från Jemtland och andra Norrland
-
Revisorers Berättelses 677
ska Provincer, der, oaktadt betydliga Betestillgångar
, Boskapsskötseln derföre vunnit föga
framgång, och dels för att uppmuntra transporten
af Victualievaror till Hufvudstaden,
särdeles vid det förhållande, då den år 1818
inträffade nästan allmänna foderbrist föranledt
till Ladugårdarnes förminskning, och anledning
således vore att, i samråd med vederbörande
Landsliöfdingar, tillse huruvida någre åtgärder
skulle kunna vidtagas* för att vid segelfartens
början år 1819 underlätta tillförseln och afsättningen
af det kött, som förmodades hafVa
blifvit föregående höst nedsaltadt till ovanlig
qvantitet»
Disposition och förvaltningen af de anslagne
medlen har Kongl. Maj:t i Nåder funnit
lämpligt uppdraga åt en af någre få personer
bestående, Committe'e hvars åliggande det blefve,
att det föregående året upprätta förslag
till Stat och plan för det påföljande årets arbeten
och grunden för arbetsplanen hemtas af
förut skedda undersökningar; hvarefter och
sedan en sådan plan blifvit af Kongl. Maj:t i
Nåder antagen och stadfästad, densamma bor^
de af Committerade bringas till verkställighet,
fonden ställas på särskild räkning i Riksens
Ständers Bank och utgifterne derifrån enligt
Committerades anordning utassigneras, äfvensom
Committerade skulle meddela nödige Instructioner
för redovisningssättet i orterne och
föranstalta, att Räkenskaperne blefvo inom den
3o Junii det påföljande året fullbordade och
till granskning aflemnade samt dessutom, efter
678
Riksens Ständers
slutadt arbete för hvarje år, underdånig berättelse
till Kongl. Maj:t utan dröjsmål ingifva;
Och ålåg det Committerade att grunda
lörsta årets arbetsplan på de upplysningar som
bunde hemtas, dels af de undersökningar,
hvilka, på föranstaltande af Committerade för
väganläggningarne i Rikets Norra Provincer,
redan voro förrättade, dels oek på den berättelse
en af Committeens Ledamöter i underdånighet
afgifvit, rörande en af honom, efter erhållen
Nådig befallning, om hösten år 1818
företagen resa genom nämnde Landsorter.
Efter emottagande af dessa allmänna föreskrifter,
dem Kongl. Majit i Nåder ansett närmast
ledande till de ändamål, Riksens Ständer
åsyftat med det anvista anslaget och fördenskull
till iagttagande anbefallt, hafva de
tillförordnade Committerade uti underdånig
skrifvelse af den 16 Februarii 1819 afgifvit
förslag till de arbeten, Committerade ansett
böra såsom förberedande anstalter lill en början
vidtagas, och af hvilken beskaffenhet först
vore fortsättande af de Strömrensningar, som
uti den så kallade Ljunga Elf redan år 1818,
uppå föranstaltande af Committerade för väganläggningarne
i Rikets Norra Provincer, blifvit
påbegynte, hvarföre Committerade i underdånighet
hemställt, att nämnde Elfs upprensning
ifrån Hafvet till Stödesjön, så att, uppå
denna sträckning, den blefve öfverallt flottbar,
måtte, så fort årstiden och locala omständigheter
medgåfvo, företagas och under samma
vilkor oafbrutet bringas till fullbordan; Och
derest
Revisorers Berättelse.
ö79
derest Kongl. Maj:t i Nåder skulle finna nyttigt
att arbetet iin vidare utsträcktes, ansågo
Committerade det lätteligen kunna fortsättas
till Torpsjöil och en ökad cotnraunicätionslinea
på detta sätt erhållas» sörli ginge till en af de
mest odlade och folkrika trakter i Medelpad
och hvartill blott fordrades upprensningen af
ärne icke niycket svåra vattenfall, Morgonforssen
och Edeforsscn; förmodandes Comrnitterade,
alt om Strömrensningsföreläget borde genast
till Torpsjön utsträckas, kostnaden dertill
skulle uppgå till omkring 8 å 90Ö0 R:dr och
arbetet kunna med biträde af ortens Invånare
utföras; meli emedlertid öfverletnilade Committerade
kostnadsförslag öfver det förstnämnde
Strömrensningsarbetet ifrån Stöde-sjön till
Hafvet, utvisande att detta arbete beräknades
att inom arne år vara verksteldt, nied en kostnad
af omkring 60,000 Rrdr samt föreslogo
åtskillige med utförandet i detaille gemenskap
egande anstalter.
I afseende på Hufvudstadens förseende'
med dess vedbchof, trodde Committerade det
icke våra tillräckligt, att farlederne blefvd
öppnade, utan att särskildt för detta ändamål
egnade åtgärder borde vidtagas och beldst att»
under det enskilde så mycket sorn möjligt
uppmuntrades att för egen räkning afsända
Vedtransporter till Stockholm, Kronan i brist
af sådane enskilde säljare, läte för allmän räkning
upphugga och transportera de sig företeende
Skogstillgångar; såsom en förberedande
nyttig anstalt hvartill i begge fallen skulle'
a Sami. 4 3
68o
Riksens Ständers
vara, att en Lastageplats vid Ljunga Elfvens
utlopp i Hafvet anlades der flottvirket kunde
emottagas, uppläggas och upphuggas, för att
derifrån till Stockholm afsändas; Och sorn lägenhet
dertill funnes uppå Nohlby Bys egor,
hafva Committerade anhållit, att derest dem
Liefve tillåtet, att med cgarne fä träffa aftal
0111 inköpande af denna plats för Kongl. Maj:ts
och Kronans räkning, framdeles få afgifva förslag
öfver de kostnader, som till uppförande
af nödige Boningshus, till Hamnbyggnad , Bolverke
och Bomanläggningar för Flottvirkes
emottagande m. m. kunde erfordras, för alt
göra denna anläggning fullt svarande mot sitt
ändamål.
För den åsyftade Vedhandeln skulle en
annan ej mindre nödig arnstadt, efter C,pminitierades
underdåniga tanka, vara, att söka afhjelpa
den rådande bristen på transportfartyg,
der lill funnes arne utvägar, antingen alt lör
Kronans räkning låta bygga sådane fartyg eller
att uppmuntra enskilde till dylike företag;
och derest Kongl. Majrt i Nåder skulle finna
godt, att till en början låta för allmän räkning
drifva någon del af denna Vedhandels-rörelse,
ansågo Committerade det icke vara otjenligt,
om Kronan, genom besittning af ett eller
annat för detta ändamål inrättadt fartyg, gjorde
sig oberoende af enskilda vinningslystnaden och
kunde finna utväg att, för skäligt pris erhålla
de öfrige frakterne; hvaremot Committerade af
anförde skäl afstyrkte, att för Kronans räkning
låta bygga något större antal af sådane far
-
Revisorers Berättelse.
tyg, utan ansågo den enskilda omtankan Lora
i detta fall i synnerhet uppmuntras; för
livilket ändamål Committerade förmente, att eli
på förmånliga vilkor, Levil!jad Lånrättighet
för hvar och en som i Westerbotten, Ångermanland,
Medelpad och Helsingland uppvisade
en nybygd skuta, af minst 5o famnar Veds
drägtighet, eller förbunde sig, att inom ett år
efteråt en sådan förete, skulle mycket bidraga
att påskynda dydika fartygs byggande och efter
hand nedsätta do högt uppdlillie frakterlie;
till hvilket ändamål Committerade, jemte
föreslående af vilkoren för dylika Låneunderstöd,
så väl som det reglementarisk a, i underdånighet
tillstyrkte, att en summa af 8 å
10,000 R:dr mätte för detta behof årligen afsättas
och användas.
I anledning af ett genom Herr ÖfversteLieutenanten
och Riddaren Hagelstam upprättadt
förslag, att medelst en korrt Graf eller
Canal, utan slussar, genom den mycket smala
och låga landtungan emellan Ortala viken och
Bagghusviken uti Roslagsskären, saint en rensning
eller muddring af det lilla stället vid
Rådmansön eller fasta Landet, der eli Landsväg
öfver en Bro framgick, öppna en i alla af»
seenden högst nyttig, lugn och gin inomskärsled,
innanför Furusund, Rådmansön, Wätön,
Björkön, Grisselhamnslandet och Singör, eller
ända från Öregrund till Furusund och Stockholm
, på hvilken aldrig väder eller vind kunde
hindra smärre eller Roddfartyg att framkomma,
hade Committerade, sorn ansett allt,
682
Riksens Sttm ders
hvilket på ett sådant sätt försäkrar och lättar
Sjöcommunicationerne med de Norra Provincerne»
äfven vara ett ofelbart medel, att isin
män befordra tillförseln till Hufvudstaden, i
underdånighet hemställt, om icke den härtill
erforderliga gräfning kunde följande Vår företagas,
dertill kostnaden för det första aret
syntes uppgå till io ä 12000 R:dr.
Sedan Committerade, med hänsigt lill hvad
de i underdånighet yttrat om de arbeten och
kostnader, som år 1819 syntes böra bestridas,
afgifvit underdånigt project till den för året
disponibla Summans fördelning, har Kongl.
Maj:t, med hufvudsakligt gillande af hvad Gommiterade
i underdånighet anfört och hemställt,
uti Nådigt Bref den 24 Februarii nämnde år
förordnat, 1:0 att början det året skulle göras
med Ljunga Elfvens upprensning ifrån Hafvet
till Stödesjön och så vidt det medhunnes, äfven
till Torpsjön, hvartill under året finge
användas högst 40,000 Ridr; 2:0 att en Lastageplats
vid Ljunga Elfs utlopp i Hafvet skulle
på allmän bekostnad anläggas, och dertill för
år 1819 afsättas 5,000 R:dr, deruti inbegripne
de x5oo R:dr som erfordrades till inköp af
sjelfva platsen, 3:o att det berodde af Committerade,
att låta för Kronans räkning upphugga
och lill Stockholm transportera Ved från de
omkring Ljunga Elf belägne skogstrakter, om
sådant för exemplets skull funnes nyttigt. 4:°
att ett, högst tvänne fartyg, tjenliga för transport
af Trädvaror ifrån Norrland till Stockholm,
finge för Kronans räkning byggas, för
Revisorers Berättelse. 683
att dels begagnas vid liitförandet af den Ved>
som tilläfventyrs lomme att genom Committerades
föranstaltande upphuggas, dels tjena tili
mönster för det bästa Byggnadssättet af dylika
fartyg, samt att Lån, till en tredjedel af
kostnaden, kunde de Invånare i Westerbotten,
Ångermanland, Medelpad och Helsingland meddelas,
som förbundo sig att inom viss föreskrifvcn
lid bygga ett nytt, till transport af
Ved och andra Trädvaror tjenlig t fartyg, af
minst 5o famnar Yeds drägtighet; för hvilka
begge ändamål 10,000 R:dr borde år 1819 af
arbetssumman afsättas. 5:o att 3oo R;dr linge
användas till inköp af nödige Instrumenter;
6:0 att den i underdånighet föreslagne inomskärs
farleden emellan Öregrund och Stockholm
skulle, såsom i flere hänseenden gagnelig,
öppnas och fullbordas, så fort omständigheterne
det möjligen medgåfvo, hvarföre vilkoren.
borde uppgöras med egarne tillden jord, dera
gräfningen skulle ske, kostnadsförslag upprättas
och till Kongl.'Maj:t i underdånighet ingifvas
samt högst 12000 R:dr af 1819 års anslagssumma
till detta arbete användas och 7:0
att till Resekostnader och aflöningar skulle årligen
afsättas 2,433 R:dr 16 sk.
Kongl. Maj:t har derefter uti Nådigt Bref
af den 27 Martii 1819 anbefallt Committerade
för Strömrensningarne, att öfvertaga det, genom
Gommitterades för Yäganläggningarne i
Norra Provincerne föranstaltande, började arbete
till den i Westerbottens Län belägne
Wiudel-Elfvens upprensning och att, såsom
684 Riksens Ständers
ersättning för de kostnader sistnämnde Committerade
besörjt, så väl i denna Eif som Ljunga
Elfven, utbetala 5ooo R:dr och under den
21 Maji samma år, sedan så väl Kongl. Kammar-Collegium
som Committerade öfver utmarkernes
på Öland fördelning hörde blifvit, i
Nåder förordna t, att aftappnifigen och inhägnaden
af en på Ölands Norra Mot helintelig
Mosse, Skedemosse kallad, skulle för Kongl,
Maj:t och Kronans räkning och bekostnad
verkställas, lill hvilket ändamål Kongl. Maj:t
af Strömrensningslonden i Nåder anslog 2000
R;dr, dem Committerade egde att, uppå af Committerades
till utmarkerne på Öland fördelning
skeende reqvisition utbetala, hvarjemte Kongl.
Maj;t uti Nådigt Bref af den ^rde påföljde December
anbefallt Committerade för Strömrensningarne
att för nyssnämnde ändamål ytterligare
utgifva 3ooo R:dr,
Vid den år 1818 i Dalarne inträffade missväxt,
hade Landshöfdingen i Stora Kopparbergs
Län, som befarade att Allmogen inom nämnde
Län, under loppet af år 1819, skulle komma
att sakna flere af dess vanliga försörjningsmedel
och att, i följd deraf, en allmännare
nöd torde uppstå, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
föreslagit att, till undanrödjande af
nödens orsak, hvilken Landshöfdingen ansåg
bestå uti saknad af föremål för arbetsfliten och
till undvikande af andre mindre lämplige utvägar
för Allmogens understödjande, honom,
mätte i Nåder lemnäs rättighet och medel att
under 1819 års Sommar, i mån af behofven.
Revisorers Berättelse. 685
öppna allmänna Arbeten inom Dal-orten, der
de mest nödställde bland dem, som icke annorstädes
funne arbetstillfällen , kunde mer eller
mindre nyttigt sysselsättas samt för sig och
barn förtjena uppehälle. Då något arbete vid
upprensning afDal-Elfven icke det året kunde
ega rum, samt detta ej eller till någon betydlig
del skulle befrämja ändamålet: en allmännare
och spridd arbetsförtjenst, hade Landshöfdingen
i underdånighet förmält, att inom
de Socknar, der nöd befarades, mindre vattendrag
funnes, som med nytta torde kunna rensas,
äfvensom kärr att utdikas, med flere sådane
föremål för allmänna arbeten, hvilka dels
kunde hitta communicationerne inom orten,
dels mildra climatet, utvidga odlingslägenheterne,
befria den odlade jorden från öfversvämningar
under flotiden och från en ständig vattensigtighet
samt i följd deraf befrämja produclionens
tillväxt och till hvilka arbeten Landshöfdingen
trodt medel kunna anordnas af de
utaf Riksens Ständer för Oeconomiska anstalter
i de Norra Provincerne anslagne 100,000 R:dr
årligen. Högst vigtiga fördelar för den öfre
Dalorten skulle, enligt Landsliöfdingens yttrande,
beredas genom en förändring af 2:ne äldre
communicationsvägar emellan Fahlu Stad
samt Leksands- och Rättviks Socknar, äfvensom
genom en ny väg från Öster-Dalarne till
allmänna vägen åt Gefle uti Svärdsjö Socken,
och ansåg Landshöfdingen dessa väganläggningar,
i synnerhet de arne förstnämnde, vara af
den absofuta nödvändighet till befordrande af
rigtigt system lör communicationerne inom
686
Riksens Ständers
Dalorten att äfven utan afseende på det tillfälliga
behofvet af arbetsförtjenst, de samma
borde under årets lopp företagas,
SedanTKongl. Maj-'t häröfver infordrat underdåniga
yttranden från Committerade för
Strömrensningarne samt Committerade för Väganläggningarne
i Rikets Norra Provincer, har Kgl,
Majit, som, vid det uppgifne förhållandet, i Nåder
insett angelägenheten af särskilde anstalter,
för att bereda tillfälle till arbetsförtjenst åt
Dalortens torftiga invånare, med gillande af
Landshöfdingens underdåniga förslag, lill ifrågavarande
Väganläggningars företagande samt
till verkställande af sådane utdiknings- och
vatten-afledningsarbelen, som Landshöfdingen
bunde finna, efter omständigheterne, mest tjenliga,
enligt Nådigt Bref af den 3:dje Martu
1819, beviljat och anslagit en Summa af 28,000
Ridr, hvaraf 10,000 R;dr borde utgå utaf de
till Vägarbetet i Rikets Norra Provincer anvisade
medel och i5,ooo R:dr af 1819 års anslag
till Strömrensningar och lättade transporters
öppnande och hvarvid Kongl. Majit i Nåder
förordnade, att af den under Strömrensnings-Committeens
förvaltning ställde Fond, en
Summa af 5ooo Ridr borde till Committerade
lör Väganlaggningarne utbetalas, såsom ersättning
för de medel, hvilka, i afseende på Strömrensningarna
i Ljunga- och Windel-Elfverna,
blifvit af Wägbyggnads-Fonden anordnade;
och skulle berörde 35,ooo Ridr ställas under
Landshöfdingens disposition och, efter ofvananförde
fördelning, till honom, i man af skeen
-
Revisorers Berättelse. G87
de reqvisition, utassigneras, Landshöfdingen
uppgifva de slags arbeten, tiil hvilka de rcqvirerade
medlen kommo att användas, tillika
med den kostnad, som lill hvarje företags fullbordan
förmodades åtgå, samt derföre afgifva
specificerade och verificerade räkningar, jemte
berättelse om företagens fortgång.
Någon utbetalning i anledning häraf finnes
likväl icke hafva blifvit verkställd från
Slrömrensnings-Fonden, utöfver de booo R:dr,
som utgått till Committerade för Norra Väganläggningarne,
såsom ersättning för de af
Yagbyggnadsanslaget bestridde kostnader i
Ljunga- och Windel-Elfverne,
Committerade hafva derefter afgifvit underdånig
berättelse om fortgången af de under
deras ledning år 1819 utförda, till Strömrensningar,
hittade transporter och en ökad varuproduction
syftande företag, jemte redogörelse
för förvaltningen af de dem i Nåder anförtrodde
medlen, och synes deraf, huruledes Committerade
sökt förskaffa kännedom om de tillgångar
af Ved för Hufvudstadens behof, Landets
egna skogar kunde erbjuda och hvilka
åtgärder erfordrades för att lätta möjligheten
för transporter och afsättning af dessa tillgångar;
att Committerade likaledes sökt göra sig
underrättade, huruvida någre betydliga svårigheter
för Landtmannen vid Victualie-.varars afsättning
uppstått och på hvad sätt sådane kunde
afhjelpas, samt genom hvilka medel en ökad
produktion verksammast skulle kunna befor
-
688
Riksens Ständers
dras, deribland Cormnitterade ansett tjenlig!
att, på sätt Landshöfdingen i Wester-Norrlands
Län föreslagit, bevilja praemier för Beteshagars
inhägnande, Ängsodling och mindre
Sjöars och Myrors aftappning, samt derföre i
underdånighet hemställt, om icke en Summa
af iooo R:dr finge 1820 och påföljande år för
sådane ändamål afsättas, för att uppå HushållsSällskapets
genom Landshöfdingen anmälte reqvisition,
till praemier i nämnde afsigt användas,
controllen öfver verkställigheten och nyttan
af hvarje sådant företag Hushålls-Sällskapet
tillkomma, detsamma redogöra för de reqvireracle
medlens behöriga användande samt
Kongl. Maj:t i följe af de således tillkommande
upplysningarne blifva i tillfälle att afgöra,
huruvida anslaget efter de arne arens förlopp
borde ytterligare fortsättas.
Likaledes då Strömming utgjorde en betydlig
del bland de varor som från Finland
inkomma, hade Gommitterade, efter erhållen
underrättelse, att från Wester- och Norrbottens
Län 5 å 800 Tunnor Strömming årligen öfvergå
till Finland för att utbyta emot Säd,
trodt anstallt böra vidtagas, för att från Hufstadcn
uppsända Säd och återföra Strömming
samt således gifva denna byteshandel en mera
gagnande rigtning, och derföre hemställt, om
icke Nådig befallning kunde dem meddelas, att
genom ett eller tvänne med Spannmål lastade
Fartygs uppsändande till Wester- och Norrbotten,
under dervarande Laudshöfdingars tillsyn
låta deremot uppköpa Strömming, för alt
Revisorers Berättelse. 689
densamma här till allmänt gängse pris föryttra
oeh i fall någon förlust dela inträffade, den
linge afskrifvas och anses såsom ett af Committerades
Fond till den Inrikes varuproduetionens
förökande leni nåd t understöd.
Under loppet af år 1819 hade Commiterade
föranstaltat om undersökningar i åtskillige
orter, huruvida några ytterligare Strömrensningsföretag
kunde med en kostnaderne öfvervägande
fördel utföras, och funnit af sådan
beskaffenhet vara, en farleds öppnande genom
Åkers ån i Roslagen emellan Saltsjön och Garnsviken,
dertill erfordrades en gräfning af 5170
Cubikfamnar och muddring af 6010 Gubikfamnar
samt blott 10 Cubikfamnars sprängning;
uppgående hela kostnaden till omkring 20,410
R:dr Råneo, hvaremot genom denna anstalt
skulle för Hufvudstaden beredas en ökad tillgång
på Ved af omkring 5oo famnar årligen,
dessutom Sjön Garnsviken derigenom erhålla
en fördelaktig sänkning, samt medelst den
uppmuntran en lättare afsättning alltid bereder,
näringsfliten i orten betydligen lifvas och
nya tillgångar på viktualier med det samma
för Hufvudstaden öppnas, af hvilka skäl Committerade
i underdånighet tillstyrkt företaget
och hemställt, att till en början få af 1820 års
tillgångar använda halfva kostnads-summan.
Det af Kongl, Maj:t i Nåder anbefallte
företag, att öppna en Farled emellan Ortala
och Eagghus-Vikarne i Wäddö Socken af Roslagen,
medelst gräfning emellan dessa begge
Riksens Stunders
Vikar, har blifvit närmare undersökt och dervid
funnits, att för en Canal af io fots djuplek
erfordrades 24,604 Cuhikfamnars gräfning,
24,098 Cuhikfamnars muddring, 11,260 Qvadratalnars
stensättning, samt omkring 443 famnars
murning, dertill skulle åtgå 116,136 å
129,666 dagsverken, allt efter som bredden af
Canalen ansågs höra mer eller mindre utsträckas
samt att blotta arbetskostnaden, då dagsverket
beräknades till 3a sk., komme att utgöra
99,597 R:dr eller efter nämnde olika fall till
111,812 R:dr Banco.
Enligt Committerades berättelse hade arbetet
i Windel-Elfven så förgått, att den var
flott- och farbar ifrån Degerforss Kyrka 6 mil,
ofvanföre Umeå Stad till den så kallade Svall
Idun; samt 16 särskilda Forssar eller uti Elfven
förekommande grund upprensade; dervid
Invånarne uti kringliggande Socknar med sällsynt
nit biträd!;, så att ifrån Degerforss Socken
erhållits 368 kostnadsfria dagsverken och ifrån
Umeå Socken 826, hvilket, jemte någre en.
skildes bidrag af krut och andre för utförandet
användbare effecter, verkat till minskning
i kostnaden,
Dc af Cammillerade under år 1819 hestridde
utgifter utgjorde:
AflÖningar hos Cominitterade . i3i3:42, 8.
Ersättning till Committerade för
Norra Väganläggningarne för
de medel, hvilka till Strörnrens
-
Revisorers Berättelse.
691
ningar i Ljunga och WindelElfverne
blifvit af Vägbyggnads-fonden
anordnade . . 5,00: — —
Kostnader vid de under Strömrensnings-Committeens
ledning förrättade
rensningar i Ljunga Elf 30,717: 6. 7.
Till Committerade för Utmarksdelningen
på Öland, till Skede
Mosses uppodling .... 2,000: — •—<
Rcse-Undersöknings-koslnader 663: 47. 3.
Diverse Utgifter  i36:3q.—•
Tillsammans 3g,S3i:3g. 6.
Uti Nådigt Bref af den i5 Martii 1820
Ilar Kongl. Maj:t gillat den af Committerade för
det året upprättade och i underdånighet föreslagne
arbetsplan och fördelning af tillgångarne
och under den 3 Februarii 1821 afgåIVo Committerade
underdånig berättelse, huru denna
arbetsplan blifvit utförd och de anslagne medlen
använde.
Committerade hafva deruti anmält, att
Strömrensningarne i Norrland blifvit fortsatte
uti Ljunga, Indals och Ångermanna Elfverne,
dels med commenderadt Arbetsmanskap af Helsinge
och Jemtlands Regemente!’, dels med
private, derigenom A jurända Station, en sträcka
af 3 mil med 5 särskilda Forssar blifvit
så uppränsad, att Elfven kunde både till flottning
och båtfart begagnas ifrån sjön Marmén
till Hafvet och dea öfriga delen upp lill Torpsjön,
utgörande omkring 4 mil, till det mesta
följande Sommar vara flottbar, da den för
6Q2
Riksens Ständers
Ljunga Elfvens upprensning antagne plan Liefve
fullbordad.
Uti Indals Elfven Lade arbetet blifvit användt
vid en Forss, kallad Hammar-höllan,
för att befordra floltningens obebindrade gång,
så att virket ej måtte, såsom förut, stadna uti
de i Elfven nedanföre Forssen varande hvirflar.
Till vinnande af detta ändamål måste virket
ledas åt södra sidan af Elfven, och Strömmen
till den ändan utvidgas Öfverst i fallet, medelst
en sprängning af omkring iooo Cubikalnar
samt en Stenkista försänkas och fyllas
vid norra landet och en afloppsgraf af några
och 20,000 Cubikalnars innehåll till vattnets
afledning upptagas genom en Sandbank nedanför
Forssen.
Ödsgårds Forssens upprensning hade utgjort
föremålet för 1820 års arbete uti Ångermanna-ån
och vore med den framgång tiliandabragt,
att Forssen blifvit flottbar och de vid
detta arbete använde Inventarier kunnat försäljas;
Varandes genom denna upprensning en
oafbruten floltled öppnad på en sträcka af 6
mil, ifrån Piamselle Socken till Forse Bruk och
den förmån för ortens trädhandel beredd, att
Plankor och Bräder, som eljest icke förr än
efter 2:ne Somrar hunno till afsättningsorten
frambringas, kunna på en Sommar framkomma ,
med mindre kostnad och i bättre egenskap.
Den anläggning af Lastage-plats, för trädvirkes
samlande vid Ljunga Elfvens utlopp på
Revisorers Berättelse.
Nohlby Hemmans egor vid Svartviken, sorn
blifvit i Nåder anbefalld, haele företagits, dels
med arbetsmanskap af Helsinge Regemente och
dels med private, som uppfört nödige Boningshus,
de för bryggorne och hamnanläggningen
nödige grundläggningar och pålningar, deraf
återstode endast mindre betydlig pålning, bryggornas
påfyllande, upptimring af ett Magazin
samt Boningshusens inredning.
Uti Windcl-Elfven hade rensningarne med
den verksamhet blifvit utförde, att Elfven på
en sträcka af i2j mil ifrån Hafsmynningcn
ända uppföre var flottbar för gröfre Skogseffecter
och Ved samt på en längd af ej mil
för Tjära och Bräder eller sa kallade förädlade
produeter. Genom utvidgning och upprensning
af en Forss, kallad Bergforssen, innehållande
qoo alnars längd, hade denna Forss
blifvit ej allenast far- och flottbar, utan de
olägenheter af öfversvämningar, hvilka tillförne
om vårtiden inträffade och hvarigenom de
ofvanföre liggande åkerfält merendels slodo
under vatten som ofta förstörde grödan, voro
sä undanröjde, att dessa hilt det sista året
varit fullkomligen vattenfredade; Och hade de
kringliggande Byarnes Invånare till årets arbete
bi träd t med 280 kostnadsfria dagsverken.
Den af Kongl. Maj:t i Nåder anbefallte
Wäddö Camaieu emellan Ortala och BagghusViken
vore, enligt gillad plan företagen och
med framgång fortsatt, så att alla förberedande
anstalter blifvit verkställde och de fyra
6p4
Riksens Ständers
Insjöarne Stol' och Lillfjerdeii, Balsaren och
Ryska Hafvet, uttappade till lika vattenhöjd
med Saltsjön; dertill fordrats en gräfning af
7,oi5 Cubikfainnar, hvaraf 88 famnar af de
redan upptagne Canal-bankarne blifvit Stensatte,
och till detta arbete både commenderade
Soldater från Helsinge Regemente och private
arbetare använde.
1 anseende till de stridigheter som uppkommit
vid bestämmande af Jordersättningarne
i Åkers Socken, för den derstädes tili Garnsvikens
förening med Saltsjön tilltänkte Canal,
hade någon början dermed år 1820 icke kunnat
göras, men Cominitterade trodde att dessa
hinder skulle blifva undanröjde, så att arbetet
kunde det följande året företagas och hade
derföre vidtagit dertill förberedande anstalter.
Den redan år 1819 började odling af Skede
Mossa på Öland hade under loppet af år
1820 blifvit fullbordad; och ehuru det dertill
beviljade anslag af 5ooo R:dr måst med 7000
R:dr öfverskridas, skulle, enligt Landshöfding
gens anmälan, detta tillskott kunna betäckas
medelst försäljning af den på Mossen år 1820
inbergade gröda och Committerades Fond således
dertill icke anlitas; medförande denna
odling i Committerades tanka, ej blott den
nytta som af en ökad production uppkommer,
utan äfven den fördel, att Ölands innevånare
genom detta företag blifvit öfvertygade om
gagneligheten af ett för dem förut okändt åkerredskap,
Revisorers Berättelse*
redskap, Plogen, som i denna landsort, syntes
höra hafva en fördelaktig inflytelse.
Under f. d. vice Talmannen Jon Jonssons
inseende amnältes det rensningsarhete vara
utfördt, som Kongl. Majrt i Nåder tillåtit,
att igenom Bräkne-ån öppna en flottled ifrån
Skogarnc i Småland, genom Blekinge, till Hafvet.
Mer än hälften af arbetet hade blifvit
verkstäldt, och genom Communications öppnande
med en ofvanföre varande Insjö kallad
Husörcn, vore säkerhet vunnen för nödig vattentillgång
håde för Flottningen och de i Strömmen
belägne vattenverk, och hade detta arbete
kostat vida mindre än hvartill det varit beräknadt,
af orsak dels att en Arbetscommendering
af Båtsmän fått begagnas, dels af den
ordning och flit Befälhafvaren vetat att hos
Commenderingen bibehålla, samt genom vice
Talmannen Jon Jonssons dervid ådagalagde
nit och omtanka.
Angående de med Strömrensningarne i
Norrland nära sammanhang egande föremål,
öppna Transport-Fartygs byggande, hade, enligt
Committerades underdåniga anmälan, 3:ne
sådane, i följd af erbjudne och beviljade Lånunderstöd,
blifvit år 1820 byggde och ritning
öfver öppna Vedskutor till orten afsänd; förmodande
Committerade, att Invånarne i de Norra
Provincerne skola småningom öfvertygas om
nyttan af sådane Transport-Fartygs byggnad
2 Sami. 44
696
Riksens Ständers
och förmås att begagna de för detta ändamål
erbjudne lånebiträden.
Till befordrande af Strömmingsfisket och
en ökad tillförsel deraf för Hufvudstaden, hade
mindre låne-understöd af Spannmål och
Salt blifvit till behöfvande Strandfiskare utgifne,
hvilka likväl till en del voro återbetaldte.
Den byteshandel af Spannmål emot Strömming,
som i Nåder anbefallts att verkställas i
de Norra orterna, för att söka förändra denna
handelsgång och pä en gång skaffa en ökad afsättning
af Spannmål och större tillgång på inhemsk
Strömming i Hufvudstaden, vore sålunda utförd,
att 524 Tunnor Strömming från Westerbotten
erhållits emot utbyte af 477r£ Tunnor
Råg, hvilka genom aftal med Kongl. Allmänna
Magazins-Direction blifvit levererade Utur Umeå
Krono-Magazin, emot Contant betalning * hvaremot
endast i5o Tunnor Strömming voro försålde
då Committerade deras Berättelse afgåfvo.
Sedan Kongl. Maj:t, under den 8 Martil
1820, i Nåder tillagt Herr Öfverste-Lieutenanten
och Riddaren Rappe ett Låneunderstöd
till Linodlingens och Linneväfnadens ytterligare
utbredande och fullkomnande och deraf j
gooö R:dr skulle samma år af den under Committerades
förvaltning ställde fond utgå, så hade
berörde belopp af Committerade blifvit utbetalt
och nödige säkerhetshandlingar för detsamma
af bemälde Herr Öfverste-Lieutenant
aflemnade.
Revisorers Berättelse.
Genom Committerades försorg voro flere
undersökningar oin åtskilliga vattendrags beskaffenhet,
Våganläggningar och Sjöars aftappning
eller sänkning dels började, dels ock fullbordade
och, i förening med undersökningsfrågan
om Iljelmareiis sänkning, bade Committerade,
i anledning af flere jordegares omkring
Thorshälla Stad underdåniga ansökning,
om understöd lill inlösen af f. d. Holms Bruks
vattenfall vid nämnde Stad, i underdånighet
tillstyrkt, att, då disposition af detta Vattenfall
vore ett hufvudsakligt villkor för alla öfrige
lill vattenafledning ifrån Hjelmaren möjligen
Vidtagande åtgärder, ett Låneunderstöd
af 2000 R:dr måtte jordegarne under vissa 1'öreslagne
vilkor beviljas.
Utgifterne under loppet af år 1820 hafva,
enligt Committerades underdåniga Berättelse
och de upprättade Räkcnskaperne utgjort:
I Upphandlingar för Canalar
betet
i Wäddö 9,817:32. 8.
Dito för Strömrensningarne i Vester-Norrlands
och Jemtlands
Län .
4>209: 18. 6.
Till Canalarhetet i Åker . . . 789: 9. 3.
Till upphandling af 5a4 tunnor
Strömming 5531: 9. 2. Deremot
1700 R:dr influtit för försålde
i5o tunnor, samt verkliga
utgiften sålunda uppgått
till  3,83i:9. 2.
Riksens Ständers
Uti Arbetskostnader för Canalanläggningen
i Wäddö
För Canai-anläggningen i Åker
För Strömrensningarne uti Vester-Norrlands
och Jemtlands
Län •»•*•««*
För Strömrensningarne i WindelElfven
t**»»***
För Strömrensningarne i Bräk
ne-ån
.
provianteringskostnad för Arbetscommenderingen
i Wäddö
Ersättning för afstådd jord till
Canal-anläggningen i Wäddö
Skjuts och resekostnad . .
Under sökningskostnad . . .
Durchtågskostnad
Aflöning
Diverse utgifter
Förskott till Fabriks - läkaren
Owen, vid förfärdigandet af en
Muddringsmachine vid Wäddö
Canal
Till Odling af Skede Mossa på
Öland, utom de år 1819 utbetaldte
2000 R:dr, ytterligare
Låneunderstöd till byggande af
Fartyg, tjenliga för Ved-trans
porter
Låneunderstöd åt behöfvande
Strandfiskare 1200: i3, men
hvaraf under årets lopp blifvit
återbetaldte 600 och således
återstod endast . . .
14,27/p 38.io.
192: 26. 6.
44,289: 4o. 6.
0,847: 34. 2.
1,492:— —
9,609: 12.—
6,80i: 21. 2.
591: 38. 1.
37: 1 r. 2,
776: 32. 3.
i,433: 16.'—•
842: 33. 7.
12,000: —. —
3,ooo: ■—••—•
4,4^0: •—1 —
6o5:13.
Revisorers Berättelse. 6gg
Lån, för viclmagthållande och utvidgande
af den vid Gårdsby
Egendomen anlagde Läroanstalt
för odling af Lin, till Herr
Öfverste -Lieutenanten m. m.
C. Rappe
<7000: *— •—»
Tillsammans 135,5^2: 2.10.
Då Räkenskaperne icke varit tillgänglige
för den följande tiden, hafva Revisorerne ej
eller kunnat erhålla tillförlitlig kännedom om
beloppet af de utgifter, sorn sedan 1820 års
slut blifvit af Strömrensnings-Fonden bestridda,
utan få endast uppgifva hvad af de Öfrige
Handlingarne kunnat inhemtas.
Uti underdånig Skrifvelse af den 16 sist b
Februarii, hafva Committerade afgifvit Berättelse
öfver de år 1821 verkställde arbeten,
enligt hvilken fortsättningen af de redan föregående
åren i Nåder anbefallte Strömrensningar
och Canalgräfningar, äfven under det sistförflutne
utgjort egentliga föremålet för de arbeten,
hvilka under Committerades ledning
blifvit utförde, deribland först förekom Canalgräfningen
vid Wäddö, der dels genom Arbetsmanskap
utaf Helsinge Regemente, dels af
private, 7877 Cubik famnars jord blifvit utur
Canalen upptagne och bortförde, Canalen grafven
fullt till vattenytan och på flere ställen
mycket derunder, p3 Cubik famnar sten i
Canalen sprängde och bortförde, och på de
delar af Canalen der gräfningen öfver vattenytan
hunnit fullbordas, Canal-Bankar under
Riksens Ständers
årets lopp stenstalte på en längd af 419 alnar
samt torfsatte 614 alnar och 120 unga träd
utmed Canallinien planterade, Bigrafvar till
Canalens skyddande för störtregn och annat
från höjdérne kommande vatten voro upptagne
till 28o3 alnars längd och en Torfvall upp- <
lagd i Canalens utroåls-linie i en längd af 3 i6q
alnar samt 6 till 8 fots bredd i botten och 3
till 9 fots böjd; hvarförutan uti Sjöarne som
Canallinien genomlöper 7 stycken Sänkkistor
voro nedsatte, utgörande början till de jetteer
hvilka vid ingången och slutet af dessa Sjöar
äro för seglationens fortgång nödvändige; samt
den redan år 1820 började Muddrings-Machinen,
som drifves med ångkittel, uppsatt och
befunnen åstadkomma en dess kostnad fullt
motsvarande nytta,
Vid Åker hade den egentliga Canalgräfningen
emellan Sjön Garnsviken och det ställe
af ån, der gräfningen icke mera erfordras,
på en längd af 900 alnar så vida blifvit fullbordad
af Commenderadt Manskap från ITplands
Regemente, att vattenytan i nämnde Sjö
vore sänkt 2 fot och den blifvande vattenytan
i Canalcn uppnådd, en Baraque, Kokhus,
Smedja och Slöjdbod vid Canalcn uppförde och
utur densamma uppgräfde 3413 Gulrik famnar
jord samt genom Muddring upptagne 135 Cubik
famnar, hvarförutan sten blifvit sprängd
till den Bro som skall uppföras öfver Canalen;
och för den till denna Canal afträdde
jord, ersättningssummorne enligt Kongl, Maj:ls
Kådiga Befallning, efter gode Mäns uppskatt
-
Revisorers Berättelse. joi
ning öfverlemnade till Landshöfdingen i Stock-,
holms Län, för att vederbörande tillställas.
Strömrensningarne uti Ljunga Elf hade år
1821 haft till egentligt föremål upprensningen
af de svåra Strömfallen vid Motforssen och
Skallböle Forssen, men i anseende till det ymniga
regnet och vattnets höjd icke kunnat fullbordas
med det dertill cominenderade manskap.
Aulägguingarne vid Svartvikens Lastageplats
voro fortsatte med Arbetsmanskap af
Helsinge Regemente, Boningshusen i det närmaste
färdige, platsen jemnad och den ena af
Bryggor ne fullbordad, så att flera iooo:de
famnar Ved kunde der uppläggas. Till 2:ne
andra Bryggor hade pålningar blifvit verkställde,
ett Magazin upptiinradt och det vigtigaste af
denna anläggning således utfördt.
Inom Njurunda Station voro åtskillige rensningsai
beten företagne för att gora flottningen
desto säkrare och flotLningsförsök gjorde,
som visat verkslällbarheten. Vid Stöde Station
hade Morgon- och Ede-Forssen blifvit
upprensade och gjorde farbare med Båt; men
den till denna Station hörande Hemgrafs-Forssen
måst lemnäs utan åtgärd, i anseende till
det höga vattnet.
Arbetet vid den längst' upp belägne Torps
Station likasom vid nästnämnde Station, utfördt
endast af legdt folk, hade för högt vatten
icke eller kunnat fullbordas och skall kostnaden
för alla dessa Strömrensnings-arbeten haf
-
702 Riksens Ständers
va upggått till 29,118 R:dr 17 siv. 3 r. utom
de utbetalningar Committerade härstädes för
samma ändamål beslridt.
Uti Indals-ElfVen voro Stöds-Forssens upprensning
fullbordad, så att flotlningsförsök
kunde anställas.
Strömrensningsarbetet uti Windel och
Umeå Elfver hade, som vanligt, blifvit fortsatt
och voi-e det att hoppas, att rensningsarbetct
i denna Elf icke allenast skulle fullbordas innevarande
år, utan ock den för trädflottornes
bevarande och upgläggning vid Elfvens utlopp
nödige hamnanläggning hinna uppföras och
således hela arbetet i denna Elf var till ända
bragdt.
Uti Bräkne-ån i Blekingen vore StrÖmrensningen
med den framgång fullföljd, att,
oaktadt flere oförmodade hinder ökat och försvårat
arbetet, detsamma likväl var så full—
bordadt, att icke allenast trädflotlning med 4
å 5 Timmerstockar i' bredd, 5 å 6 längder efter
hvarandra, kan obehindradt verkställas ifrån
Bellganets Sågdam till Hafvet och med flottning
af särskilda Stockar ända ifrån de ofvanföre
belägne Skogarne, utan ock ån blifvit
på flera ställen så upprensad, att den är både
bredare och derigenom förut vanliga öfversvämningar,
som skadade minst 200 Tunnland
jord, kunnat forekommas. Hela detta arbete
kade kostat 3,281 R:dr ig sk. 3 r. och då de
dertill inköpte Materialier och Inventarier finge
försäljas samt derföre inflytande medel till
Revisorers Berättelse.
dess vidare fullbordande användas, erfordrades
af allmänna medel icke andre understöd för
detta ändamål.
Eldigt de Committerade tid efter annan
tillhandakomne Nådige Befallningar och Remisser
på enskildes underdåniga ansökningar, hade
äfven år 1821 undersökningar om åtskilliga
vattendrags beskaffenhet, till vinnande af lättade
communicationer, blifvit verkställde, såsom
af Dal-Elfven, Sjön Tämnarens sänkning,
upprensning af en igengrundad farled genom
Wermdön, öppnade af en farled för Strömbåtar
ifrån Bottniska Viken öfver Nasa-fjäll till
Nordsjön, och om sättet att förekomma den
skada som af Clara-Elfvens öfversvämningar
åstadkommes, samt befordra flottningen och
varutransporterne utföre densamma, öfver hvilket
allt Committerade afgifvit underdåniga berättelser
och yttranden.
Då, till befordrande af det vigtiga föremålet^
som blifvit tili Committerades omsorg
anförtrodt, att bidraga till de Norra Provincernas
skogs-effecters behöriga begagnande och
Hufvudstadens förseende med dess vedbehof
ifrån Inrikes orter, inrättandet af Ved-Bolag,
som blifvit i underdånighet föreslagit, icke kunnat
gå i verkställighet i anseende dertill, att
endast en mindre del af det dertill erforderlige
Actie-Capitai blifvit tecknadt, hade Commiterade
uppdragit åt Befälhafvare]! för Strömrensningarne
i Ljunga och Indals-Elfvarne,
Majoren Hallströmatt besörja de för det för
-
7°4
Riksens Ständers
sta året nödige Vednppbandlingar och, enligt
gjord anmälan, kunde Lemälde Major den följande
våren leverera 6000 Famnar Ved, hvaraf
2000 Famnar bestodo af Björk från Ångermanna-ån
och de öfrige 4000 Famnarne af dels
Björk dels Tall, som erhöllos ifrån trakterne
vid Indals och Ljunga-Elfverne samt Norra
Helsingland, dertill förskottsmedel blifvit ho-*
norn tillsände.
Utaf de i likhet med de föregående åren
till öppna Fartygs byggande aqslagne medel
bade 920Q R:dr förlidet år blifvit begagnade,
derföre Låntagarne förbundit sig att bygga 5
Fartyg, hvilka den följande Våren skulle lill
Conomitterades tjenst vara färdige; och i följe
af de under förflutne åren för samma ändamål
erhållne försträekniugar, voro, 3:ne Fartyg
af deras egare anmäldte såsom färdige att för
Committerades räkning begagnas och skulle till
Vedtransporterqes verkställande innevarande
år reqvireras,
De genom Kongl, Maj:ts Nådiga Bref af
den 28 Februarii 1821 till Vesternorrlands
Läns Hushålissällskaps disposition till premier
för Beteshagars inhägnande, för Ängsodling
samt mindre Sjöars och Myrors aftappning anslagne
1000 R:dr hade, på reqvisition, blifvit
till Hushållssällskapet utbetaldte,
Enligt det af Commiterade i underdånighet
afgifne koslnads-förslag för innevarande år
erfordrades:
Revisorers Berättelse.
Till fortsättning och fullbordande
af Strömrensningen i Vindel
och Umeå-Elfverne ....
Till fulländande af Hamnanläggningen
vid Elfvens utlopp i
Hax ve t
För rensningsarbetet i LjungaElf
emellan Toi'psjön och Hafvet
* t • ^ » . , , ,
och emellan Torpsjön och Borgsjön
Till fullbordande af redan företagne
rensningsarbeteiri IxidalsElfven,
äfvensom till undersökningars
fortsättande , ,
Tili fullföljande af Hamnanläggningen
vid Svartviken . ,
Till Instrumenter och Materialier
vid Strömrensningarne . ,
Arfvoden och Resekostnader ,
För arbetet i Yäddö-Canal ,
För Åkers Canal-arbete ,
Ersättning för hvad öfver 1821
års anslag åtgått till arbetet
i Bräkne-ån , . ,
Till den af Kongl, Majrt i Nåder
anbefaldte upprnuddring af
Almare Stäk, men hvaröfver
någon undersökning icke vore
företagen, förslagsvis . , ,
Ersättning till Stats-Verket för
genom Strömrensningarne mistade
Laxfisken ....
4,209:
4,3oo:
12,000:
6,000:
3,ooo:
2,000:
3,ooo:
2,o5o:
30,879:
1 i,255:
. 5o8:
3,ooo:
82,401:
5oo:
706
Riksens Ständers
Till Län för öppna Fartygs byggande
10,000:'—<’•—
Afvittringar i Jemtland . . 8,000: ■—.—.
Ved-upphandling 10,000:
Diverse utgifter såsom aflönin
gar,
m. m.  4>6°o:'—“—
Summa 1 id,5oi: ip. 3»
Hvilket underdåniga förslag Kongl. Maj:t,
enligt Nådigt Bref af d. 6 sistlidne Martii täckts
till iakttagande och verkställighet i det lmfvudsakligaste
gilla och fastställa samt i Nåder
anbefallt Committerade, att vid lägligt tillfälle
föranstalta om undersökning af ån Lidan i
Skaraborgs Län, äfvensom, i anledning af gjorde
underdåniga ansökningar om allmänt bidrag
till upprensning af Upsala ån emellan Staden
och Flottsund, i Nåder pröfva t undersökning
böra genom Committerades försorg i behörig
ordning anställas och kostnadsförslag upprättas
öfver detta vattendrags upprensning tili det
djup och den bredd, som för der brukliga fartyg
erfordras och genom Landshöfdingen infordrat
upplysning om och i hvad mån Staden
kunde i arbetskostnaden deltaga samt efter
verkställd upprensning ansvara för segelfartens
framgena vidmagthållande i vederbörligt skick.
Men huru det afgifna arbetsförslaget blifvit
utfördt, hafva Revisorerne af de dem tillställde
handlingar icke kunnat inhemta.
Revisorerne hafva nu framlaggt det förhållande,
som vid granskning af Räkenskaperne
och Handlingarnes läsning varit att inhemta,
Revisorers Berättelse. 707
om användandet af de medel Riksens Ständer
vid sista Riksdag anslogo till Strömrensningar
och lättade transporters öppnande, m. m., samt
hvilka arbeten dermed blifvit utförde. Att den
allmänna nytta befordras som Riksens Ständer
dermed åsyftat, synes vara att hoppas; men
någon säker öfvertygelse huruvida denna motsvarar
eller öfverstiger kostnaderne, lärer först
i en framtid kunna vinnas, sedan alla började
arbeten och företag blifvit fullbordade och
Landets Invånare hunnit fästa full uppmärksamhet
på de fördelar lättade transporter och
afsättningstillfällen verka, deraf otviflaktigt
skall följa ett mera allmänt erbjudande af
de naturalster, som till öfverflöd finnas i en
del af Rikets mest aflägsna Provincer, men
för andre orter, särdeles Hufvudstaden, utgöra
nödvändighetsarticlar och hittills måst
emottagas från Utrikes orter, ofta till högt
uppdrifna pris.
Utan att ega en närmare kännedom om
locale fölhållanden, är det väl icke möjligt att
gifva något säkert omdöme om det ena företagets
mera allmänna nytta och öfvervägande
fördelar framför det andra; men Reyisorerne
hafva dock trott, att någre af de dispositioner,
som å Strömrensnings-fonden blifvit gjorde,
varit dels af sådan beskaffenhet, att de
antingen icke bordt räknas biand de föremål
Riksens Ständer med denna fond afsett,' såsom
varande af mera enskild än allmän egenskap,
ej eller hänföras till de Hufvudtitlar, hvarunder
Kongl. Maj:t, enligt Dess Nådiga Bref af
Riksens Ständers
Januarii 1819, indelt dessa föremål, dels
för Strömrensnings-fonden fremmande och
derest utgiften skolat ega rum, heldre bordt
anvisas på andre af Riksens Ständer anslagne
tillgångar, med hvilkas bestämmelse det närmare
instämdt, dels ock hafva utgjort handelsföretag,
sorn, ehuru åsyftande att gifva Industrien
en mera fördelagtig riktning och bidraga
till Hufvudstadens förseende från Inrikes orter
med åtskilliga förnödenheter, likväl böra lemnäs
åt enskilde, och icke bedrifvas af Staten,
som, hvad härmed jeni väl inträlfat, dervid alltid
skall vidkännas förluster, och Revisorerne
hafva derföre ansett sig böra särskildt fästa
Riksens Hoglofl. Ständers uppmärksamhet å
desse senare anvisningar, heldst sådant verkat
till den minskning i Strömrensningsfondens tillgångar,
att hufvudforemålen icke kunnat med
den verksamhet befordras, som om hela anslaget
hållits dem tillhanda.
TJppå anmälan af Committerade till Utmarkernes
på Öland fördelning, att på Öns
norra mot, skulle finnas en Mosse, Skede Mosse
kallad, som, innehållande 42.9 Tunnland,
vore af en särdeles god beskaffenhet och kunde
genom aftappning och uppodling göras frugU
bar, men att kostnaden lill detta företag öfversteg
den enskilda förmågan, så att de personer,
som emot vissa vilkor af utdiklling och
odling fått den sig upplåten, en sådan förmån
sig afsagt, har Kongl. Maj:t under den 21 Maji
1819 i Nåder beslutit, att aftappningen och
inhägnaden af ifrågavarande Mosse skulle för
llevisorers Berättelse.
Kongl. Maj:ts och Kronans räkning och bekostnad
verkställas, till hvilket ändamål Kongl.
Majit af de utaf. Riksens Ständer till Kongl.
Majits Nådiga disposition öfverlålne Strömrensningsmcdel,
i Nåder anslog en Summa af 2000
R:dr, den Cornmitterade till dessa medels förvaltning
egde att, Uppå af Cornmitterade till
Utmärkernes på Öland fördelning, skeende reqvisition
utbetala 5 och tili åtlydnad af Kongl.
MajltS uti Bref den 7 December samma år
gifne Nådiga befallning, äro för detta företag
ytterligare 3ooo R:dr från StrÖmrellsningsfonden
utbetalte, hvarefter Kongl. Majit under
den 3 April 1821 gifvit Strömrensnings-Comhiitteen
tillkänna dess Nådiga förordnande, att
Skede Mosse borde på Öppen Auction till Skatte
försäljas, och af blifvande Skatte-kÖpeskillingen
i000 Ridr för hela Lägenheten Och, om
den i särskilda Lotter försåldes, en i proportion
deraf för hvarje Lott bestämd Summa
skulle erläggas, inom en månad efter det högsta
anbudet blifvit godkändt och Sedan hvart
annat år lika stor Summa, utan ränteberäkning,
intill dess hela Skatte-kÖpeskillingen blifvit
betald; samt att af den således inflytande
Skatte-köpeskillingen, sedan Vice Landshöfdingen
Adlersparre först sig godtgjort för
de af honom i och för Lägenhetens odling af
egne medel förskjutne 661 R:dr 11 sk. 6 r:st.,
Strömrehsnings-Committeeli egde återbekomma
de i samma ändamål af Stromrensningsfonden
utgifne 5ooo R:dr, hvaraf dock ännu icke något
till denna Fond influtit.
71 o Bilcsms Ständers
Uti Nådigt Bref af den 8 December 1820
har Kongl. Maj:t gifvit Strömrensnings-Committeen
tillkänna Dess Nådiga Beslut, att det
år 1786 inställde Afvittringsverket i Jemtland
skulle med den r Maji 1821 åter sättas i
verkställighet; och som denna för Riket vigtiga
anstalt i betydlig mån skulle befrämja de
ändamål, hvartill Riksens Ständer vid sist förflutna
Riksmöte bestämt de 100,000 R:dr,
hvilka blifvit till Committerades disposition
öfverlemnade, har Kongl. Majrt i Nåder tillåtit,
att till Afvittringsarbetets i Jemtland fortgång
och befordran, en Summa af 8000 R:dr
må af detta anslag årligen användas, i hvilket
afseende Committerade anbefalltes denna
Summa, uppå skeende vederbörlig reqvisition
af Landshöfdingen i Jemtlands Län, till
hans disposition anordna. Vid fördelningen
af 1821 och innevarande års tillgångar är väl
detta belopp upptaget i beräkning bland utgifterne
och tillhandahållet för det bestämda
ändamålet, men enligt Revisorerne gifven underrättelse,
hafva inga Reqvisitioner derå blifvit
gjorda utan de afsatte medlen, åter ingått
bland de disponible tillgångarne och ökat
Strömrensningsfondens behållning till de följande
åren.
Sedan Kongl. Majrt, enligt Nådigt Bref af
den g Maji 1821 i Nåder ansett lämpeligt, att
en Summa af 10,000 Rrdr skulle af SlrÖmrensningsfonden
afsättas, för att användas till praejmier
åt de jordegare, hvilka ville bygga tjenlig6
-
Revisorers Rerättetse, e 11
lige Torkin rättningar för Spannmål, samt anbefallt
Ordföranden i Strömrensnings-Commitéen
att icke allenast uppgifva, hvad tillgång
för ifrågavarande preetnier kunde år 1821 af
Strömrensnings-fonden påräknas, utan ock i
underdånighet föreslå sättet och vilkoren för
prfcmiernes begagnande; Så hade bemälde Ordförande
ett sådant underdånigt utlåtande afgifvit
och, med anmälan, att enligt det under
den 28 föregångne Februarii för Strömrcnsnings-Comniitten
i Nåder fastställde arbetsförslag,
Slrömrensningsfbnden härtill icke lemna
<1 c någon tillgång, i underdånighet fästat
Kongl» Maj:ts Nådiga uppmärksamhet derpå,
att Riksens Ständers Stats-Utskott, uti det förslag
till grunder för Magazins-Inrättningelis
organisation, som Utskottet vid sista Riksdag
algat’, och hvilket uti Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse af den ri Julii 1818 om Magazins-Inrättningen
är åberopadt, yrkat nödvändigheten
af Torkinrättningars anläggande
och hemställt, att Magazins-Directionen måtte
få rättighet att disponera erforderliga medel
till kostnadernes bestridande, så för ritningars
och förslagers författande, som nödige försöks
anställande, eller hvad mera till ändamålets
vinnande lända kunde, i följd hvaraf det syntes
vara bland föremålen för Magazins-Direrectionens
åligganden, att bestrida utgiften till
Torkinrättningar och äfven blifva för Magazinsfonden
mindre känbar. Efter inhemtande
af berörde underdåniga yttrande, har Kongl.
Majit uti Nådigt Bref af den 20 Junii nästli
*
Sami. 45
7I3
Riksens Ständers
det år förklarat: att jemte det Kongl. Majit
funnit den väckta frågan om premier för uppfinning
af Torkinrättningar böra till Nådig
pröfning förekomma, i sammanhang med den
berättelse och yttrande, om resultaten af anställde
försök med sådane Inrättningar, som
Deputerade af Vetenskaps-Akademien och Magazins-Directionen
ålåge i underdånighet afgifva,
hade Kongl. Maj:t i afseende på åsyftad
uppmuntran för Landtbrukaren för Spannmålstorkande,
anbefallt Landtbruks-Akademien, att
skyndsamligen uppgöra och till Kongl. Maj:t
insända underdånigt förslag till den lämpligaste
fördelning af ifrågavarande premier, äfvensom
till vilkoren förderas åtnjutande; Viljandes
Kongl. Maj:t framdeles slutligen i Nåder
förordna af hvilka medel cfvanherörde till
premier för torkningsinrättningar bestämde
Summa skulle utgå. Några medel hafva likväl
sedermera icke blifvit för detta ändamål
af Strömrensningsfonden utbetaldle.
Sedan Strömrensnings-Committeen, på sätt
ofvanföre är anfördt, i underdånighet hemställt
om Nådigt tillstånd, alt i Wester- och Norrbottens
Län, mot Spannmål tillbyta sig Strömming,
för att gifva denna byteshandel en fördelaktigare
rigtning; Och Kongl. Maj:t uti Nådigt
Bref af den i5 Martii 1820 sådant bifallit,
samt Committerade härom gått i författning
och emot 477Å Tunnor Råg tillbytt sig
514 Tunnor Strömming; Så hade, med underdånig
anmälan, att det nedsatta pris afi6R:dr
Riksgäldssedel' Tunnan icke i Hufvudstaden
Revisorers Berättelse. 713
kunnat eili Allas för donna här upplagde Strömming»
och då Coininitterade vid detta förhållande
t rödt tiden af Segel fartens öppnande tora
äfbidas, för ätt, vid mera täflan, möjligtvis
erhålla högre betalning, men försigtigheten
fordrade, att, till förekommande af varans försämring,
den borde skötas och efterses oell
dervid kunde hända, att en eller annan Tunna
befunnes af mindre god beskaffenhet eller
icke tjenlig att längre förvaras, Cotnmittciade
i underdånighet hemställt, om icke i sådant
fall dem kunde i Nåder tillåtas, att till Fattigförsörjningen
i Hufvudstaden aflemna den
Strömming, hvilken skulle befinnas vara Bådan,
att den icke utan skada kunde längre förvaras.
Härtill hade Kongl. Maj:t under den 17
April 1821 lemnat Dess Nådiga bifall; och genom
Nådigt Bref den ä3 påföljde Maj, uppå
derom gjord underdånig hemställan tillåtit, att
förberörde för Strömrensnings-Committeens
räkning om hösten 1820 hitkomne partie Strömming,
finge utan vidare omväg försäljas till det
pris,, sorn derföre på Auction kunde erhållas»
Enligt Revisoreriie meddeld uppgift hafva,
i följd deraf» 5o Tunnor Strömming af mindre
god beskaffenhet blifvit såsom gåfva öfverlemtiade
till Fattigförsörjnings - anstalteriie i
Hufvudstaden och det öfriga försåldt lill olika
priser» hvarefter Committerade under den 28
Junii nästliclet år i underdånighet afgifvit Redovisning
för denna Strömmingshandel, samt anmält,
att af förckomne orsaker derigenom tillskyndats
Strömrcnsningsfonden en förlust af
7!4
Riksens Ständers
33a8 Ridr a3 sL 10 rist, hvarföre Committerade
anhållit om Kongl. Majits Nådiga tillstånd
att få denna Summa i 1821 års Räkenskaper
afskrifva, och i underdånighet hemställt, huruvida
en slik byteshandel borde under samma
års sommar fortsättas; Derå Kongl. Maj:t
uti Nådigt Bref af den 11 Julii berörde år lill
svar meddeldt, att denna byteshandel borde
inställas och att den uppkomne förlusten finge
godtgöras af den dertill 1820 !och 1821 afsatte
Summa.
Hos Kongl. Maj:t hade Öfverste-Lieutenanten
C. Rappe i underdånighet sökt ett låneunderstöd
af x 5,ooo R:dr, hvaraf lian förmält
sig ytterligare vara i behof, för att kunna vidmagthålla
och utvidga den af honom på Gårdsby
gjorda inrättning och Läroanstalt till spridande
af kunskap om odlingen af Lin och dess
förädlande, enligt Norrländska sättet; Och som
Kongl. Maj:t funnit Linodlingens och Linneväfnads
slöjdens spridande bland Allmogen uti
Småland vara ett företag af särdeles allmän
nytta och Kongl. Majit inhemtat, att berörde
Näringsgrenar under den senare tiden i någon
mån årligen tillväxt, hvilket syntes gifva hopp
om företagets lyckliga framgång, samt derjemte
ansett detsamma kunna hufvudsakligen befrämjas
genom fortfarande af de bemödanden
Öfverste-Lieutenant Rappe med nit och sakkäixnedom
i detta hänseende användt; så har
Kongl. Majit, för att sätta honom i stånd att
härutinnan fortfara, uti Nådigt Bref af den 8
Martii 1820, beviljat honom ett räntefritt un
-
'Revisorens Be rät teise.
derslöd af 14,000 R:dr, emot antaglig inteckning
i fast Egendom, af hvilken Summa 9000
R:dr skulle samma år utgå, så snart säkerhetsliandlingarne
blifvit anskaffade och godkände
samt de återstående 5,000 R:dr år 1821 utbetalas.
Då tillgång på Nionde IIufvud-Titteln
icke vore för handen, har Kongl. Maj:t, i betraktande
deraf, att ganska betydliga qvantiteter
så väl af Lin som af Linneväfnader ännu
årligen från Utrikes orter inkomma, funnit
ifrågavarande understöd till Linodlingens
och Linneväfnads slöjdens spridande inom vissa
delar af Riket, ej vara fremmande för den af
Riksens Ständer vid sista Riksdag anslagne
särskilda fond till Strömrensningar, lättade
communicationers öppnande och förökad production
af sådane varor, som hittills måst från
Finland och andre utrikes orter införskrifvas;
Hvarföre Kongl. Maj:t i Nåder förordnat att de
Öfverste-Lieutenanten Rappe för år 1820 beviljade
9000 R:dr skulle af berörde fond utgå;
Viljandes Kongl. Maj:t, i afseende på de återstående
5,ooo R:dr, som följande året borde
utfalla, vid början af året, uppå skeende underdånig
anmälan pröfva, huruvida de kunde
anvisas på förenämnde fond eller [på 9:de Hufvud-Titteln.
Såsom afbetalning å nämnde understöd
skulle den genom Kongl. Brefvet den
3 Februarii 1819 Öfverste-Lieutenanten Rappe
beviljade tillökning af 1000 R:dr årligen, uti
Underhålls-summan för Gårdsby Institut, ifrån
och med år 1821 innehållas; och ville Kongl.
Maj:t framdeles i Nåder besluta, huruvida de
sålunda innehållne medel skulle till olvannämn
-
Riksens Sänders
de särskilda Fond inga, eller disponeras till
föremål, som med egde Hufvud T-Tillelns be-,
stämmelse egde gemenskap; hvarförutan Kongl.
Maj:t i JNåder funnit godt, vid åtnjutandet af
detta understöd fästa det vilkor, att Öfverste*
Lieutenanten Rappe skulle med nit och verk*
samhet fortsätta sina bemödanden för Linodlingens
och Linneväfnadsslöjdens spridande
inom Wexiö, Jönköpings och Calmare Län,
samt såsom hittills förse hvar och en Lån
Gårdsby Institut utgående Elef med en första
och en andra Classens väfsked, Och har be-»
rörde understöd ifrån Fonden uteått den i i
Martii 1820 med 9,000 R:dr,
Härvid hafva Revisorerne trodt sig icke
böra obemäldt lemna, att, efter hvad under
granskningen afStats-Werks-förvaltniugen inom
Kongl, Stats-Contoiret inhemtats, Herr Öfver*
ste-Lieutenant Rappetill bedrifvande af det
Tid Gårdsby anlagde Linförädlings-Institut,
årligen njuter af g:de Hufvud-Tiltelns anslag
4880 R:dr Banco,
Med anledning af de sålunda till särskild*
te och andra föremål gjorda dispositioner å den
till Strömrensningar och lättacle transporter,
m. m. anslagne Fond, hafva Revisorcrne trodt
sig böra hemställa, att så vida Riksens Höglofl.
Ständer skulle finna ett dylikt anslag vidare
böra fortfara, föreskrifterne för dess användande
blifva så bestämda, att det icke må anvisas
till sådane ändamål, hvartill det egenteligen
ej synes ämnadt och särskilde Statsau
-
Revisorers Berättelse. 717
slag å'ro gjorde. Och fA Revisorerne slutligen
vitsorda, det Committerade till StrömrensningsFondens
förvaltning med nit, noggranhet och
omsorg utfört detta dem i Nåder lemnade uppdrag,
samt. vid Rakenskaperne funnit sig endast
böra erinra, att i den Rakning, som uti
1820 ars Hufvudbok blifvit upprättad, öfver
upphandlade 374-r5Tunnor Strömming, emot en
kostnad af 383i R:dr 9 sk. 2 r:st., väl med
en Note är anmärkt, det denna Räkning närmare
skall utredas i 1821 års Hufvudbok ; men
hvilket synes böra uti förstberörde års Hufvudbok
verkställas, emedan det är af vigt att
Balancerne grunda sig på upprättade Räkenskaper;
Äfvensom Revisorerne trodt den för
dessa Räkenskaper antagne method böra undergå
en sådan med en väl ordnad Räkenskapsform
instämmande och upplysande ändring,
att kostnaden för hvarje arbetsföretag
upptages i särskild Räkning och balanceras till
dess arbetet blifvit slutadt och alla kostnader
dertill bestridde. Stockholm den i4 December
1822.
På Högloft, Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joli. Henri. Gyllenborg. Gust. af Ugglas.
A. IV. Riben. C. D. af Uhr.
Carl Magn. af Robson.
På Högv. Preste-Ståndets vägnar:
Sv. TVijhnan Gasp: son. Magn. Er. Forssander.
M. Sundius. G. L. Sivertson.
Matth. Jacobson. P. Kölmark.
718 Riksens Ständers
Pä Vällofi. Borgare-Ståndets rägnar ?
And. Svedelius. B. J. Kursell.
Fr. Langenberg. F. Lake. J. A. CaretlL
På Hedevv. Bonde-Ståndets vägnar:
Joli. L. IVi klund. Pehr Nilsson.
Anders Nilsson. Pehr Olsson.
Carl Bergman. Samuel Andersson.
L. G. af Sillén.
N:o 8.
Rikets Ständers till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende tillförordnade
Revisorers Berättelse till
Rikets Högh Ständer, om Revisionen
af Banco-Verkets Räkenskaper
för åren 1819 och 1820, och huru
samma Verk efter sednaste Revision
blifvit styrdt och förvaltadt.
»Sedan Kongl. Maj:t, genom Nådig Kungörelse
af den 14 Junii innevarande år, med stöd
af Grundlagarnas stadgande, kallat de för h vardera
Riks-Ståndet utsedde Revisorer öfver
Stats-, Banco- och Riksgälds verken, att i och
för denna förrättning den i5 nästlidne September
sig i Hufvudstaden infinna, hafva undertecknade
Revisorerf på först infallne Sock
-
Revisorers Berättelse. 719
nedag, den 16 September, börjat arbetet inom
Raneo-Verket med granskning af de Fullmagter
oell Autorisationer, genom hvilka en livar
af Ofs blifvit till deltagande i Revisionsgöromålen
legitimerad.
Dervid har först förekommit, att, efter
det Herr Majoren Välborne A. D. Reuterskjöld
den i5 December 1820, jemnlikt RiddarhusOrdningens
47 §•> och Kongl. Kungörelsen af
den 19 Febr. 1779, 6 §., 2 puncten, blifvit
af Riddarhus-Directionen gemensamt med de
Ledamöter, som, å Ridderskapets och Adelns
vägnar, uti den då slutade Revisions-förrättningen
deltagit, utsedd att innevarande år vara
Revisor, men sedermera anmält sig ej kunna
denna befattning emottaga, Riddarhus-Directionen
under den 27 April 1822, uti Herr
Majorens ställe, utvalt en annan Ledamot, utan
alt, såsom 3:dje puncten i samma §. af högstberörde
Kungörelse utstakar, förrätta valet
samfält med Revisions Ledamöter af Ridderskapet
och Adeln. Det har väl ej undfallit
oss, att en bokstaflig efterföljd af 1779 års
Kungörelse, så vidt den samma rörer val efter
Glassér, icke kan ega rum, och att Riddarhus-Ordningens
47 §•> då den, utan undantag
eller inskränkning åberopar och stadfäster
nämnde Kungörelse, såsom gällande,
vid val af Revisorer för Ridderskapet och Adeln,
emellan Riksdagarna, följaktligen måste vara i
denna delen ofullständig; men då sednaste Riddarlius-Ordning,
utfärdad genom Kongl. Majlis
nådiga Kungörelse den i3 Oetober 1810, syn
-
Riksens Ständers
tes oss icke dessmindre böra ega kraft af Lag,
så länge ändring derutinnan ej är skedd, på
det sätt Ridderskapet och Adeln uti 5 a af
samma Riddarhus-Ordning utstakat, och Riddarhus-Directionen,
så val vid ett efter påjjegynd
Revision år 1817 aiiställdt val, som medelst
devi vid Revisionens slut år 1820 företagne
valförrättning, ådagalagt sättet och möjligheten
för denna Lags åtlydnad, genom sådan
jetnnkning blott, att Classheräkningen, såsom
särskildt afskaffad, dervid ej finge komma
j fråga; så håfve vi, med afseende på Ridderskapets
och Adelns i Revisionen deltagande
Ledamöters härunder beroende rätt, gått i
författning, att inbegära nödiga upplysningar
från Riddarhus-Directionen, på hvad grund en
deremot stridande procedure år 1822, vid fråga
om val efter Herr Majoren Reuterskjöld>
blifvit af Directionen antagen. Uti Protocollsiitdrag
af den 18 September, liar RiddarhusDirectionen,
i anledning häraf, åberopat stadgandet
i 6g §. af nu gällande Riksdags-Ordning:
’’att de ledigheter bland Rikets Ständers
Revisorer, som emellan Riksdagarna uppkomma,
böra ersättas genom nja val af de Stånd,
der ledigheterne inträffat, pä 'det sätt S(änden
, hvart för sig > lämpligast finna; och dess
förutan, ibland annat, förmält, att uti 1 Art.
4 §. af den, till följd af Högloft. Ridderskapets
och Adelns vid sista Ridsdag den 20 Junii
1818 fattade beslut, från sist berörde tid och
ännu för närvarande gällande Instruction för
Riddarhus-Directionen, skall finnas stadgadt:
att Directionen bör genom val återbesätta de
Revisorers Berättelse. 721
ledighet er, som emellan Riksdagarna kunna
yppa sig bland Revisor erne af Ridderskapet
och Adelfi j samt alt Häglof!, Ridderskapet och
Adeln uti den vid sista Riksdag .beslutade nja
Riddarhusordning, skall hafva förändrat det
uti 4-7 §• influtne stadgande om dylika vals
förrättande; hvilken förändring jemväl förmåles
vara den 16 Julii 1818 af Kongl, Majit i
nåder sanetionerad,
Då efter hvad sålunda finnes meddeladt,
vi ej kunnat sätta i fråga, alt ju valet blifvit
förrättad t i öfverensstämmelse med de grunder,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln genom
formligt beslut utstakat, dertill rättigheten är
för Ridderskapet och Adeln förvarad i Riksdags-Ordningens
69 §.; så har någon erinran
mot valets behörighet å vår sida ej kunnat ega
rum. Emedlertid och då, genom bristande
enhet och samband uti nyssnämnde beslut och
åtgärder, den följd i alla fall nu uppstått, att
den af Kongl. Majit senast promulgerade Riddarhusordning
blifvit, hvad denna punct beträffar,
utan tillämpning och förbindande kraft,
tidigare än den Riksdag infallit, då en ny och
förändrad Riddarhusordning, enligt 52 §.,
kan och får tjena till efterrättelse, håfve vi ej
bordt underlåta, att uti denna vår Berättelse„
egenteligen till Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet,
ofvannämnda förhållande anmäla.
Vidare har inträffat, att vi under hela Révisions-förrättningen
saknat en Ledamot af
Vallöf!. Borgare-Ståndet, sorn Staden Mar
-
'^23
Riksens Ständers
strand, enligt faststäld ordning, bordt utse.
Medelst skrifvelse från Föredraganden för Handels-
och Finance-ärenderne, underrättades Revisionens
Ordförande, alt, sedan Staden Marstrands
Magistrat hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus Län andragit
Stadens Äldstes, med åberopad anledning
af förenämnde 1779 års Kongl. Kungörelses 6
§. och sista Moni., framställda begäran, att vid
detta tillfälle, liksom någon gång förut lärer
hafva skett, få afsäga sig valrättighetens begagnande,
samt att denna afsägelse måtte behörigen
tillkännagifvas för ny lotlnings anställande
med 3:dje Glassens Städer, berörde anhållan
blifvit hos Kongl. Maj:t af dess Befallningshafvande
anmäld; i anledning hvaraf,
och sedan Kongl. Maj:t inhemtat att, enligt det
hos Borgare-Ståndet den 7 Julii 1818 förde
Protocoll, Ståndet väl utsett sex Städer, att
till Revisionen hvardera välja och befullmägtiga
en Revisor, men deremot icke föreskrifvit,
huru vid ett fall, sådant som det ifrågavarande,
borde, i afseende på completterandet
af Revisorernes antal, förfaras, Kongl. Maj:t i
nåder funnit någon annan åtgärd icke erfordras,
än att Revisionens Ordförande blefve
om förhållandet underrättad samt Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande förständigad, att af BorgareStåndets
ofvannämnde beslut lemna Magistraten
i Marstrand del.
De sålunda till vår Ordförande afgifne och
oss meddelade upplysningar håfve vi genast
dereftert>communicerat med [Borgare-Ståndetg
Revisorers Berättelse. 753
Cancellie-Direction, hvarigenom dock afsigten,
att kunna få Revisionens Ledamöter fulltalige,
icke blifvit vunnen.
Då nu vid 2:ne Revisioner efter hvarannan',
en dertill Deputerad, i följd af tillfällige
omständigheter, uteblifvit, nemi. en Ledamot
af Preste-Ståndet för Wisby Stift år 1820
och en Ledamot af Borgare-Ståndet för Marstrands
Stad lili innevarande års Revision; så
anse vi oss böra härå fästa uppmärksamheten,
på det alt de respeotive Stånden, hvart för
sig, vid snart infallande Riksdag raå vara betänkte
på lämplige anstallter till förekommande
af dylika händelser, och det uppehåll i Revisions-förrättningarnes
ordentliga gång, sorn
igenom oförutsedda hinder för valde eller väl-,
jaude, skulle kunna uppstå.
Våra arbeten inom Bancoverket hafva, efter
det den föreskrifne Eden blifvit af oss aflagd,
samt erforderlig kännedom inhemtad, om
de så väl för Revisionen, som Verkets förvaltning
utfärdade och ännu gällande Instructioner
och Reglementen, i oafbruten ordning fortgått,
medelst läsning af de, efter vanligheten
särskildt författade och till oss afgifne Berättelser,
jemte Herrar Banco-Fullmägtiges Protocoll
ifrån den i5 September 1820 till och
med den 16 September innevarande år. Vidare
äro de hos Bankens Commissarier, ifrån
den i5 Augusti 1820 till och med nästlidne
Junii månads utgång, förekomne ärender och
fattade beslut, enligt deras Protocoller, af oss
Riksens Stunders
öfversedda och granskade; Fastighets-och Odiings-Låne-handlingarne
inventerade; de dcitill
hörande Bevaknings-åtgärder controllerade >
samt Baneoverkets hufvudhocker och räkenskaper
för åren 1819 och 1820 med möjligaste
sorgfällighet genomgångne och mot tillhörande
verificationer jemnförde.
Det convohil, som innefattar Banco-Utskottets
vid sista Riksdag meddelte anordning
på det Större, i Regerings-Förmens 63 §. omnämnde
Creditivet, -har under orubbad försegling
blifvit oss företedt»
Samfäldt bafve vi inventerat Bankens Cassör
och alla förvaringsrum för ädla metaller,
färdigskrifne sedlar m. m., låtit för oss uppvisa
Mynt- och Medaille-Cabinettet, samt öfversett
de till Brandskadors förekommande befintlige
inrättningar och anstalter. Härjemte
hafva de fleste af oss begifvit sig till Bankens
Pappersbruk Tumba, för att bese dit hörande
inrättningar och byggnader samt i öfrigt
taga kännedom om allt hvad med förvaltningen
och hushållningen der på stället eger genienskapi
Götha
Canal-Direction har efter vanligheten
till oss inkommit med en särskild Relation,
och vi håfve deraf, så väl som af Herrar
Banco-Fullmägtiges Protocoller och Revisionshandlingarne
angående samma verk, varit
i tillfälle inhemta, huruledes CanaRarbetet till
Revisorers Berättelse. 725
härvarande lid i jemn och oafbruten ordning
blifvit fortsatt*
Under desse vare förrättningar hafva följande
ämnen af allmännare art och beskaffenhet
förekommit, dem vi härigenom till Rikets
Ständers kännedom öfverlemne;
i u
Herrar Banco-Fullmägtige hafva uti deraå
Berättelse till oss anmält, att Bankens behållning
i Runstycken af gamla prägeln, det enda
Runstycksmynt, som finnes att tillgå, emedan
nya kopparmyntet beslår af endast hela,
halfva och fjerdedels skillingar, utgör blott omkring
400 Ridr, och att följaktligen vid instundande
Riksdag borde afgöras, huruvida antingen
Runstycken af gamla storleken, ehuru
med uppoffring för Statsverket i anseende till
kopparpriset, skola hädanefter i mårt af 'bchofvet
präglas, eller något smärte slags Runstycken
inrättas, sorn vore i någorlunda förhållande
till det vid sista Riksdag autoriserade
lättare kopparmyntet; eller ock, om Runstycksberåkrtingen
kunde, så uti Bokföringar, som
liqvider, alldeles afskaffas, samt en fjerdedels
skilling blifva den minsta brukliga valeurem
Vi få till Rikets Ständers bepröfvande
framställa dessa 3:ne alternativer, med tillstyrkan
för vår del, att, ej mindre till lättnad
i liqvider, så länge Riksgäldsräkning ännu
icke upphört, än ock för att undvika blut
-
•ja6 Riksens Ständers
11a tal uti Böcker och räkenskaper, ett efter
rörelsens behof lämpadt förråd Runstycken
måtte än vidare få präglas, dock ej af lika
vigt och storlek sorn de nu varande, utan i
möjligaste måtto afpassade efter hela, halfva
och ljerdedels skillingarne af det sist antagne,
nu brukliga koppar-skiljemyntet.
§'
Till senaste Banco-Revisionens kunskap
hade kommit, att, ehuru två tredjedelar af det
lån, stort Femton tusende R:dr, som Rikets
Ständer beviljat Skara Consistorium, till uppbyggande
af ett nytt Lärohus, redan år 1818
blifvit lyftade, någon början med den tilltänkte
byggnaden ännu vid Revisions-förrättningens
slut år 1820 ej skulle vara gjord; hvarföre Revisorerne
då anmodade Herrar Banco-Fullmägtige
att i detta afseende" inbegära Consistorii
förklaring, med tillika gifven föreskrift, att ej
utlemna återstoden af lånet, utan i mån af erliållne
upplysningar, rörande arbetets fortgång.
Herrar Fullmägtige hafva nu gifvit oss
tillkänna, att Consistorium under den 6 Junii
1821 aflemnat den äskade upplysningen, med
förmälan,att flere uppgifne omständigheter fördröjt
det önskade ändamålets ernående, men
att Consistorium ej skulle underlåta att med
möjligaste skyndsamhet detsamma befrämja,
hvarjemte Consistorium lofvat, att om förhållandet
inberätta. Sedan nu ingen vidare anmälan
-
Revisorers Berättelse.
målan i detta ämne efter berörde tid till Banken
ingått, hafva vi genom Herrar BancoFullmägtige
ytterligare låtit från Consistorium,
inbegära erforderlig upplysning, om och i hvad
mån den tilltänkte byggnaden sedermera kunde
hafva avancerat.
Det härå under vår sammanvaro från Consistorium
aflåtne svar innehåller: att Consistorium
förlidet år hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Länet, på Herrar Fullmägtiges
begäran, anmält de hinder, som mott vid byggnadens
företagande# dels genom nödvändigheten
af en längre tid att anskaffa byggnadsmaterialier,
hvaraf å stället ingen tillgång funnes,
dels genom planens ändring, i afseende
på behofvet af flere Läserum# sedan, i följd af
nya Schole*Ordningen, Lärarnes antal ökats,
dels, och förnämligast, genom brist äf tjenligt
och tillräckligen rymligt ställe till byggnadens
uppförande; att den påtänkte platsen,
som Consistorium trott sig utan kostnad för
Cassal! kunna begagna, sedermera befunnits
otjenlig# och att derefter, oaktadt all omtanka
och det allvarligaste bemödande# det icke
lyckats Consistorium, att ännu kunna utse och
utan Cassans allt för stora gravatiön inköpa
en byggnadsplats med tillräckligt utrymme
och nög fast grund; att Consistorium allt hittills
måst inskränka sina åtgärder till att förbereda
anstalterne så# ätt när en användbar
byggnadsplats erhölles# arbetet kunde straxt
företagas och påskyndas; att Consistorium yt
a
Sami. 4^
738 Riksens Ständers
terligare gåfve den försäkran, att uppfylla desä
till Banken afgifne förbindelse, och använda
det lemnade biträdet för ändamålet, samt att
Consistorium icke egde annan fördel af det erhållne
understödet, än att se en för undervisningsverket
oundgänglig, publik byggnad; till
hvars uppförande medel förut saknats, genom
omtanka och besparingar ; kunna vinna fullbordan,
om det af Rikets Ständer lemnade understödet
fnige bibehållas»
Jemte det vi ansett oss böra lemna Rikets
Ständer kännedom af det förhållande Consistorium
sålunda nu medgifvit, att de af Rikets
Ständer beviljade och till större delen af
Consistorium redan åf 1818 uppburne medel
ännu icke blifvit för det uppgifna beböfvet använde,
få vi för öfrigt tillstyrka; att en viss
praescriptionstid måtte blifva Consistorium i Skara
förelagd; inom hvilken Consistorium åligger
besörja, att den tillämnade byggnaden sättes
i verket och att, derest Consistorium sådant
oaktadt; underlåter att gå i författning om
fullgörandet, de från Banken utgifna medel
då böra åter inbetalas.
i 3.
Beträffande Hjelmare Canal och Slussverk,
håfve vi af Herrar Fullmägtiges Berättelse och
de deruti åberopade handlingar inhemtat:
i:mo Att det verkställda arbetet år 1821
ganska betydligt understigit arbetsplanen, hvil
-
heirisprers Berättelse.
kel blifvit anmäldt ej härröra frän någon elerlili
befintlig missCalciil» utan egentligen från
blust och bristande drift hos de trupper» som
under nämnde år der varit begagnade*
2:0 Att Ditectionen under loppet af åren
1819 och 1820 användt till utlåningar på särskilda
händer en Summa af omkring 5o,ooo
R:dr i ett för allt, deraf vid 1820 års slut ulestod
vid pass l\Z,000 R:dr» hvilket belopp vid
sista Revisionen innevarande år funnits nära
oförändrad t*
3:o Att hvad utsigterliä för sjelfva Canaloch
Sluss-verkets fullbordan angår, Bankens
Ombud uti dell efter senaste Revision till Herrar
Banco-Fullmägtige afgifneBerättelse, i grund
af inhemtade upplysningar» yttrat deli Öfvertygelse»
att då de af Rikets Ständer vid sista
Riksdag anslagne medel hunnit användas, det
erforderliga arbetet dock ej på långt när lärer
kunna påräknas vara fullhordadt, oaktadt all
den berömliga oeconomie, som oafbrutet iakt—
lages af en Direction» hvilken utan någon slags
ersättning för sin möda befrämjar ändamålet*
Hvad sålunda förekommit, Öfverlemne vi
så väl till Rikets Ständers, som deras BancoUtskotts
kännedom och den vidare åtgärd, som
kan finnas lämplig; och rörande den i 2:dra
puncten omnämnde åtgärd af Directionen, att
till utlåningar begagna de från Banken lyftade
byggnads-biträden, instämme vi i Herrar
Banco-Fullmägtiges yttrande, som] jemväl blif
-
y3o Riksens Ständers
vit Verkets Direction rnetldeladt: att enär Statsverket
betungats med en drygare Ränte-betalning
till Banken, i samma mån som medlen
blifvit uttagnej det utan allt tvifvel måste anses
som en afvikelse ifrån det rätta, att Directionen
låtit foga anstalt om penningarnes
rcqvirerande ifrån Banken, innan arbetet påfordrat
deras användande, och det, för alt under
tiden kunna begagna dem i Discontväg lill
fondens förstärkande genom Ränte-inkomster.
§. 4-
Sedan Götha Canal-Bolags Delegare, vid
Bolags-Stämman år 18:20, uppdragit åt Verkets
Revisorer och Direction, att gemensamt
granska och fullborda en då uppgjord generell
plan till inrättning af en Besparings- och Pensions-fond
för Canalverket, i anledning hvaraf
Herrar Banco-Fullmägtige, som af BolagsStämmo-Protocollet
erhöllo del, deJi 16 November
samma år till Directionen yttrat deras
öfvertygelse om nyttan af en dylik anstalt,
mot hvilken, såsom egentligen grundad på tjenstemäils
och arbetares egne tillskott, Herrar
Fullmägtige ej funné något att erindra, under
bifogadt förbehåll, att sådane medel och fonder,
som Rikets Ständer påräknat eller anslagit,
för det egentliga Canal-arbetets fortgång
och vidmagthållande, icke utan Deras
tillåtelse blefve för särskildte ändamål médtagne
eller förminskade; så hade, i följd af förenämnde
uppdrag, Verkets Revisorer gemensamt
med Directionen sedermera, under Ordi
-
Revisorers Berättelse. ^3i
narie Directions-mötet i Linköping, i Jan. månad
1821, till granskning förehaft ett förändradt
förslag, enligt hvilket ofvannämnde inrättningar,
efter deras olika natur och ändamål,
skulle komma att utgöra 2:ne särskilde
Cassör; dock så, att till undvikande af afdrag
och förminskning å de medel, som i SparBanken
insattes, de för samma inrättnings underhållande
nödige kostnader borde af Pensions-fonden
bestridas. Detta förslag blef på
försök till nästa Bolags-Stämma antaget, dock
med förbehåll af Bankens Ombud i Directionen,
att detsamma till Herrar Banco-Fuilraägfiges
hedömmande skulle öfverlemnas,
Herrar Banco-Fullmäglige, som funno att
uti den sålunda fullständigt utarbetade planen,
bland tillgångar för Pensions-fonden voro upptagne
och beräknade, de för försummade Actieinbetalningar
inflytande Straffräntor, samt behållning
af hemfallne, dödade och åter försålde
Actier ifrån och med år 1819, meddelade
Directionen genom Protocolls-Utdrag den
i5 Fehr, 1821 ett utlåtande af innehåll: att då
dessa inkomster, ehuru tillfällige och tili beloppet
obestämde, likväl grundade sig, dels
på de af Kongl, Majit fastställde Bolags-Region,
och dels på Rikets Ständers beslut afår
1815, som innefattades i deras dep 8 Aug.
samma år till Kongl. Majit aflåtne underdåniga
skrifvelse; Herrar Fullmägtige, under fullkomligt
erkännande af den tillämnade anstaltens
gagnelighet, och Directionens lofvärda omtanka
för framgången deraf, emedlertid ej fun
-
<j3a Riksens Ständers
ne sig berättigade att meddela sanction åt den
uppgifne planen, så vidt dess verkställighet af
nyss omförmälde tillgångar berodde, utan ansåge
nödigt att frågan derom underställdes Ribets
Ständer; men att af hvad förslaget i öfrigt
inneliöll, anledning till eriudran å Barn*
co-Styrelsens sida ej förekommit,
Herrar Rauco-Fullmägtiges omförmälde åtgärd
bafve yi gillat, och öfverlemne härmed
frågan om förenämnde medels disposition lill
Rikets Ständers eget afgörande.
§• 5’
Uppå från Bauco-Fullmägtige aflålen er~
jndran till Directionen af Södertelje Canal och
Slussverk att, till följe af Rikets Ständers fattade
beslut och sedan Canalverket vore fullbordadt,
så att revenue deraf erhölles, under
loppet af år 1821, utom vanlig Ränta, erlägga
en Capital-afbetalning af Fyra Tusende R:dr
på Yerkets först erhållne Lånebiträde, Riksdrr
100,000 ,har Directionen den i^Decemb, nämnde
år lemnat det svar, att sorn inkomsten af
Södertelje Canalverk för åren 1820 och 1821
icke ens varit tillräcklig för Tjenstemäns och
Betjenings aflöning, och ännu mindre lemnat
tillgång för utgifter till återstående arbeten,
jemte årligen förefallande muddringar, samt
Actie-egarne sålunda då ännu icke kunnat genom
Canalfarten erhålla någon revenue, eller
ytdelning på sina Actier, Directionen, som an
-
Revisorers Berättelse. 733
såge elen tidpunkt icke inträffad, då Capitalafbetalning
å det först erhållne Bancolånet borde
ega rum» funné sig icke kunna densamma
verkställa.
IlerrarBancoJFullmägtige hafva, efter hvad
sålunda upplyst blifvit, funnit sig af Förfatlningarne
ej ega skälig grund, att ifrågavarande
liqvid då ännu äska; men för öfrigt inför
oss anmält, att så väl Räntan å berörde Lån,
sorn upplupen Ränta och förfallen Capital-afbelalning
på Directionens vid senaste Riksdag
eihållne ytterligare Lånebiträde af 5o,ooo R:dr,
blifvit i rättan tid liqviderade,
Vi håfve väl ej funnit anledning till erindran
mot ofvan omförmälde så väl af Directionen,
sorn Herrar Ranco-Fullmägtige gjorde
tillämpning af Rikets Ständers vid 1815 års
Riksdaggifne stadgande, om återbetalning af det
Lånebiträde, som då anslogs; men emedlertid
ej bordt underlåta, att förhållandet till Ri*
kets Ständers kännedom omnämna.
§. 6,
Rådmannen i Carlstad G, Kjellander hade,
i sistlidne Julii månad, till Herrar Bancö-Fullmägtige
inkommit med besvär deröfver, att
hanför ett honom beviljadt Odlings-Lån, stort
Två Tusende R:dr, hvarå Revers var till Banken
förut aflemnad, blifvit, enligt Bankens
Commissariers beslut, förelagd att, vid påföljd
ilikse/is Ständers
pf Lånesummans indrifning, derom Coinmissariatet
i vidrigt fall skulle blifva nödsakadt besörja,
skyndsamligen aflemna förnyad och till
vederhäftigheten styrkt borgen för bela Lånebeloppet,
deraf han första hälften behörigen
uppburit; hvaremot senare hälften väl blifvit
i stadgad ordning från Banken till Kongl. Majrts
Befallningshafvande i Wermeland öfversänd,
men, enligt hvad ett å Lands-Cancelliet i Carlstad
den i a April innevarande år hållet och af
klaganden företedt Protocoll visade, icke genom
Kongl. Majrts Befallningshafvande kommit
Kjellander såsom Låntagare tillhanda, emedan
desse medel, efter hvad Protocollet innehöll,
yore af Lands-Secreteraren i Länet, Lagmannen
Kleman i Landshofdingens frånvaro jemte
flere penningeposter emottpgne och förskingrade,
samt ej i Lands-Cancelliet att tillgå;
begärande Kjellanderj det honom kunde tillåtas
under de i författninga ine stadgade villkor
behålla första hälften af Lånet mot den
förut erbjudne samt å nyo hos Herrar Fullmäglige
företedde borgens-förbindelsen, samt
att Bankens Commissarier måtte tillförbindas,
vidtaga sådane mått och steg, hvarigenom åtkomst
till senare hälften af Lånet blefve honom
beredd, hvarförinnan han anhöll, att derföre
vara befriad från all ansvarighet.
Herrar Banco-Fullmägtige, som till deras
Protocoll för den 18 sisth Julii förklarat sig
hysa allt deltagande för det missöde, hvaruti
Rådmannen Kjellander genom ett så oförmodadt
och allmänna säkerheten kränkande till
-
Revisorers Berättelse. ^35
tåg blifvit invecklad, hade likväl ej ansett sig
berättigade, genom ett bifall till klagandens
anhållan medgifva, att de af berörde tillgrepp
uppkomne olägenheter skulle från honom på
Bancoverket öfverfjyttas; heidst som i5:de puncten
i Kongl. Kungörelsen den 3 November
1819, hvilken lemnar Lånsökande öppet, att
sjelfve eller genom Ombud utqvittera sine
Odlingslån, derjemte uttryckligen föreskrifver,
att medlen i annat fall skola genom Commissariatet
öfversändas till samma auctoritet, från
hvilken handlingarne inkommit. Och hade
Herrar Fullmägtige med tillämpning af detta
stadgande, i likhet med Commissariatets och
Bankens Fiscals-Ämbetes yttrade mening, funnit,
att Rådmannen Kjellandersom ej fogat
särskild anstalt för Låne-Summans lyftande,
och i följd deraf måtte anses hafva godkänt
och så till sågandes constituerat Kongl, Maj:ts
Befallningshafvande till sitt Ombud, icke kunde
undgå, enär han ej gittat eller sökt bestrida,
det sednare hälften af lånet verkligen från
Banken blifvit Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillsänd, att jemväl denna sednare Låneandel
med Ränta, till Banken betala, och emedlertid
ställa nöjaktig säkerhet för hela Lånebeloppet;
blifvande häraf äfven en följd att
det vore klaganden och icke Banken, som hade
att emot Kongl. Majrts Befallningshafvande
föra den talan, om medlens utbekommande,
hvartill han kunde finna sig befogad.
Vid pröfning af hvad sålunda åtgjordt blifvit,
håfve vi funnit, det Banco-Styrelsen utaf
Riksens Ständers
den åberopade i5 puncten i Kongl. KungöreK
sen den 3 November 1819 egt fullkomlig ratt
och äfven varit pligtig att, då Rådmannen
Kjellander icke sjelf eller genom Ombud anmalt
sig bos Commissariatet om desse Lånemedels
lyftning, de samma till Konungens Be-,
fallningshafvande öfversända, För öfrigt och
då ett så oförmodadt förhållande, i anseende
till mera nämnde Lånehälft, blifvit uppdagadt,
samt det synes oss, enligt både klar lag och
naturlig billighet, följa, att en Gäldenär icke
kan för ett ntgifvet Skuldebref, hvilket ej är
af löpande beskaffenhet, förpligtas till betalning
för större del af deli föreskrifne Summan,
än lian kan visas derå hafva uppburit;
men Rådmannen Kjellander med Protocolf
från Lands-Cancelliet i Carlstad styrkt, det
han, af de till Kongl, Maj:ts Befallningshafvande
afsäirde 1000 R:dr, som utgjorde sednare
hälften utaf det honom beviljade Länet, icke
kommit i åtnjutande; så håfve vi funnit rätt*
vist att tills vidare inställa verkan af Herrar
Fullmägtiges beslut, och låta dea» emot Gäldenären
påbegynte lagsökning för hela Lånesumman
hvila, samt hos Rikets Ständer härige-*
nom anmäla förhållandet till den åtgärd, som
kan anses lämplig; hvarjemte vi anmodat Her-»
rar Banco-FuJImägtige alt till Rikets Ständers
Justitias - Ombudsman , aflemna en Berättelse,
om hvad hos Kongl, Maj:ts Befallningshafvande
i Wermeland, i afseende på oftanämnde
Odlings-Låneandel förelupit, och i öfrigt angående
de från Banken dit öfversände Låneposter
kunde vara uppdagadt, för att dervid
Revisorers Berättelse.
lägga elen hand, 50m sakens beskaffenhet för-»
diar,
Af Herrar Fullmägtiges Berättelse och Pro-*
tocoHer håfve vi tagit kännedom om de an.»
Stalter, sorn af Banco-Förvaltningen blifvit vid»,
tagne till förebyggande , så vidt ske kunde, af
en med säkerhet befarad, ej obetydlig förlust
på någre emot pant af fasta Egendomar i Götheborg
och Carlshamn, enligt de i författninga
me fastställde grunder utgångne Lån , sedan,
efter Gäldenärernes inträffade obestånd „ desse
intecknade Fastigheter åtskillige gånger, så väl
å stället, som å Bankens egne Auctioner blifvit
frugtlöst utbjudne till beloppet af Bankens
för hvardera belöpande fordringar, tillhopa
något öfyer 4o,oqo R:dr, hvilken Summa genom
Räntor och omkostnader dagligen ökas.
Yi håfve häröfver meddelat Herrar BancoFullmägtige
det yttrande, att enär det, såsom
Herrar Fullmägtige äfven anmärkt, ostridigt
komme att medföra hvarjehanda lunder och
olägenheter för Ranco-Styrelsen samt än ytterligare
kostnader och förluster på desse Lån,
om Fastigheterne skulle för Bankens räkning
enligt fordringsbeloppet inköpas, (under eftergift
i och med detsamma af allt anspråk på
Concours-Massoriies öfrige tillgångar), för att
genom särskildte Ombud förvaltas, i afvaktan
på en kanhända nog aflägsen conjunctur, då
Banken kunde för berörde dess fordringar blifva
fullt godtgjord; vi ansett bästa utvägen vara
(så framt icke vid ytterligare försök eller ge
-
Riksens Ständers
nom tillfäliige händelser, Banken kan blifva
till fullo förnöjd, innan Fastigheternes försäljning
ovilkorligen af Medborgernärer påyrkas),
att låta dem bortgå för så stor andel af Bankens
fordran, som högst erhållas kan, då Banken
eger, att för det bristande ingå som oprioriterad
Borgenär i hvardera Låntagarens Concoursmassa;
och att det för öfrigt torde bidraga
till erhållande af högre köpeskilling, om
försäljning af ifrågavarande Fastigshetspanter
föranstaltas både härstädes å Bankens egen
Auction, och i orten, på en och samma gång,
hvarvid deli särskilda tillåtelse må lemnäs och
uti ICungörelserne inflyta, att ehvad köpeskillingarne
komma att motsvara Bankens intecknade
Capi tal-fordran eller ej, köparen af hvarje
fastighet eger att såsom lån behålla hela
inrops-summan, deraf han dock genast skall
contant liqvidera de å förra lånet upplupne
räntor och omkostnader,
% 8,
Vid genomgående af Bankens Commissajders
Protocoller, håfve vi fästat uppmärksamt
het derå, att af #ådana Odlingslån, för hvilkas
indrifvande, i anseende till uturaktlåten betalt
ning, laga åtgärder mot förste innehafvaren
blifvit förordnade, transport eller omsättning
fått ega rum, då en annan person visat sig
vara innehafvare af odlingslägenheten och företett
sådan säkerhet, sorn enligt författningarne
äskas. Som en dylik åtgärd ej syntes oss öfverensstämma
med 20 puncten uti Kongl.
Kungörelsen, angående Qdlingslån af den 3,
Revisorers Berättelse
739
November 1819 och sednasteBanco-Revisionens,
i afseende på tillämpningen deraf, till BancoS
ty reisen afgifne förklarande, håfve vi, om
grunderne för ofvanbemäldte medgifvanden,
genom Herrar Fullmägtige låtit infordra upplysning
från Commissariatet, som förmält: att
enligt en at Herrar Banco-Fullmägtige på förekommen
anledning år 1S18 meddelad Resolution,
omsättning af Odlingslån, då lägenheten
ombytt egare, blifvit i allmänhet tillåten; att
i alla Låneverk, hvarest omsättningar äro medgifne,
en dylik operation anses innefatta full
inbetalning af det gamla lånet, sorn derigenom
sluteligen afliqvideras; och hvilket förhållande,
i afseende på vanlige Bancölån, varit från äldsta
tider af Banco-Styrelsen iakttaget och af
principälerne gilladt; att i anseende till de år
1818 utfärdade strängare författningar, rörande
betalningar å Fastighetslån, Commissarierne,
uti deras Berättelse till senaste Banco-Revision,
uttryckligen anmält, att de, på grund
af vanlig praxis, trott sig böra anse omsättningar
af under lagfart varande dylika lån,
såsom full betalning; hvilken anmälan blifvit
af då varande Revisorer utan anmärkning lemnad;
och att Commissarierne på desse grunder
förmodade sig hafva rätteligen förfarit, då de
inhibera t lagsökningar jemväl för Odlingslån,
sedan desse lån genom omsättningar på andra
personers namn, blifvit slutbctalde.
Vid Öfverlemnande af CommisSäriatets förklaring
Öfver berörde åtgärd, hvilken, såsom
inbegripen under Lånevigilaiicen, på Commissariatets
särskilda pröfning berott, hade Her
-
Riksens Ständers
rar Fullmägtige anfört, att då, oansedt hvad
Kongl. Kungörelsen af deli 3 November 1819
och sednaste Bartco-Revisioheirs derom gifhe för»*
klarande iilnehölle, det måste blifva en följd
att lagsökningsåtgärder inhiberades* om Odlingslån
under indrifnirtgstidett blefvo till fidla
beloppet godvilligt inbetaldte; och den hös Commissariatet
antagne allmänna princip, att anse
en ömsättning, hvarigenom äldre lån fullt
afliqvideras > i det Banken erhåller nya säker»
hets-handlingar och ny Gäldenär, för enahanda
med en slutbetalning blifvit hos senast för»
samlade Revisorer uttryckligen anmäld och
utan erinran lemnad; Commissarierhe följaktligen
icke saknat anledning till det artmärkte
förhållandet eller kunde anses derigenom hafva
åsidosatt hågon gifven föreskrift. Och hvad
åter änginge giltigheten af sjelfva grundsatsen,
att betrakta ömsättning lika med slutbetalning,
så > ehuru den skillnad visade sig, att i ena
fallet liqvid skedde med coiltaiita penningar,
meli i det andra med skuldsedlar och documenter,
hvaraf följde * att så vida influtite medel
finge i Banken qvarstanna > olika resultatet*
af hvardera korame att Uppstå; likväl och
då Rikets Ständer vid sista Riksdag lagt j som
förste grund för deras finartce-reglering, ett i
möjligaste måtto oförändradt Rörelse-Capital,
till vinnande hvaraf, alla inflytande medel åter
från Banken på särskilda vägar skola utgå,
samt medlen i hvad fall som heldst tillhörde
Odlingsfonden, äfvensom å en annan sida,
icke eller någon bland öfrige Lånsökande blefve
genom uppskofvet i den contanta liqvid,
Revisorers Berättelse.
Söm medelst lagsökningens fortgång skolat på-;
skyndas* förnärmad och i sin rätt uppehållen,
emedan fonden lemnade fullkomlig och till och
med öfverflödig tillgång åt alla; så kunde Her»
rar Fullmägtige icke finnaj att eil fortfarande
tillämpning af samma princip vöre menlig*
hvarken i alllnänt eller enskildt hänseende
betraktad.
Vi håfve för vår del,enär 1819årsKgl.Kungörelse
ej gifver någon anledning till Odlingslåns
omsättning* och deii af sista Banco-Revisionen
gifne förklaring är ovilkorlig och utan
något förbehåll* ej ansett oss för närvarande
kumla lemna Vårt bifall åt Comtnissäriatets
härutinnan vidtagne steg; men få dock, med
afseende på de å Bahco-Styrelsens sida anförde
skäl* till Rikets Ständer hemställa * om icke
nya innehafvare af Odlings-lägetlheter hädanefter
böra få åtnjuta samma rättighet till bibehållande
af de för dessa lägenheters ödling
utgångne lån * Söm Fastighets-innehafvare,
hvad intecknade Banco-lån beträffar* egt och
ega, utan hinder af förre Låntagarens vid inbetalnirtgarne
ådagalagde försumlighet; samt
att* till efterrättelse* vid tillämpningen af ofvanbörorde
1819 års Kongl, Kungörelse, en
härmed öfverensstämmande föreskrift må blifva
Banco-Styrelsen meddelad,
§-9*
Herrar Banco-Fullmägtige hafva uti deras
afgifne Berättelse anmält, huruledes sednaste
Banco-Revisionens gifne tillstyrkan, det fullföljden
af den vid Banco-Archivihuset började
H/Ja Riksens Ständers
på- och nybyggnad måtte upplåtas på entreprenade
till den minstbjudande, blifvit, efter
deraf undfången del utan uppskof vederbörande
till Verkställighet Öfverlemnad, men att
Herrar Fullmägtige, uppå derefter förekomne
och i Prolocollerne upptagne skäl och anledningar,
funnit sig föranlåtne, att, under uttryckligt
förbehåll om beredande af ali möjlig
concurrelice vid förefallande upphandlingar
och accorder, medgifva byggnadens fortsättning
enligt samma method, efter hvilken den fanns
börjad, nemligen efter räkning.
"Vi håfve genomgått de hit hörande Protocoller
och handlingar samt deraf hufvudsakligen
inherotat, att Stads-Architecten Herr Professoren
och Riddaren Gjör\vellt som på Herrar
Fullmagtiges befallning af Commissariatet
fått sig uppdraget, att författa förslag och beskrifning
lill rättelse för en skeende entreprenade,
i dess ställe, efter några veckors förlopp,
uti en till Commissariatet aflemnad skrift
uppgifvit på anförde grunder, att eii dylik
beskrifning blefve i många delar omöjlig, för
ändamålets vinnande, hvarföre han tillstyrkte
byggnadens fullbordande efter räkning; dock
att, under verkställigheten deraf, accorder
borde afslutas om sådane delar af Murare-,
Timmermans- och andra arbeten, hvilka,
med full säkerhet, kunde medföra skyndsam
fullbordan och en derefter lämpad ringare
kostnad; äfvensom handtverkares arbeten efter
anbud och nedsatte betingade priser borde utföras,
allt efter förefallande behof. Att vidare,
i
Revisorers Berättelse.
re, i sammanhang dermed, från Bankens Commissariat
blifvit hos Ilerrar Fullmägtige anmäldt,
det de uti det förut upprättade kostnadsförslaget
uppförde materialier, -voro dels
inköpte, dels betingade, och icke kunde utan
eri större förlust föryttras; hvartill äfven komme,
att Banken, derest en entreprenade för
hela arbetet afslutades, icke skulle utan särskilde
kostnader, omgång och ersättnings-pretentioner,
vinna frihet att utföra de ändringar
i byggnaden eller rummens fördelning, som
under tiden kunde finnas nödige, och hvaraf
exempel efter arbetets företagande redan flere
gånger kommit i fråga, som åberopades.
Under desse, jemte flere uppgifne förhållanden
arisågo Herrar Fullmägtige, såsom deras
Protocoll för den 6 Martii 1821 innehåller,
att den af Herrar Revisorer tillstyrkte entreprenad
för byggnaden i det hela, skolat medföra
tidsutdrägt, ökade kostnader och betydliga
olägenheter, samt således för ingen del varit
ledande till det af Herrar Revisorer åsyftade
ändamål; hvarvid dock det uttryckliga
förbehåll gjordes, att ej mindre de erforderliga
upphandlingarne, än alla förefallande arbeten,
hvilkas beskaffenhet sådant inedgåfve,
skulle blifva besorjde och betingade medelst
anbud eller utrop, på det en nödig concurrence
måtte beredas.
Hå vi ansett oss tillhöra, att för Rikets
Ständers plena framställa de oss förekomne
förhållanden i alla mål, hvilka, Banco-Verket
angående, ej böra hemlige hållas, eller äro af
1 Sami, 47
744
Riksens Ständers
den mindre betydlighet, som vanlige Administrations-
Oeconomie- och Räkenskaps-ämnen
liär ega, bafve vi, med instämmande uti de
omdömen, hvilka af senaste Banco-Revision,
angående bästa sättet för verkställigheten af
Bankens byggnad, blifvit meddelte, och uti
a:dra Afd. 8 §. af 1820 års Revisions-Berättelse
innefattas, jemte det vi till Rikets Ständers
Banco-Utskotts kännedom öfverlemne de,
enligt vårt föranstaltande, infordrade utförlige
uppgifter öfver alla till byggnaden börande
arbetens fortsättning allt ifrån början intill
nästlidne September månads slut, och beloppet
af de i samband dermed under särskilde
rubriquer åtgångne kostnader, funnit ordningen
fordra , att till Rikets Ständers plena,
hvad det sistnämnde eller kostnads-beloppet
beträffar, bifoga ett för hvarje år i korthet
sammanfattadt öfverslag. (Se Bilagan.)
Till undvikande af irrigt begrepp om
Verkliga förhållandet, bör dock härvid noga
observeras, att med de fyra första årens uppgifne
kostnads-summor, de under desse år
verkställde ganska betydliga ut- och invändiga
reparationer på gamla Bancohusel äro sammanräknade
och inblandade, samt att de härföre
belöpande utgifter oundgängligen borde, till
bestämmande af på- och nybyggnadens verkliga
kostnads-belopp, afdragas och frånskiljas,
derest sådant nu efteråt vore möjligt, sedan
båda desse arbeten blifvit under en längre tid,
af gemensamma materialicr och dagsverken bestridde,
och gemensamt i Bankens Räkenskaper
redovisade.'
Revisorers Berättelse.
§. io.
Då vi, på sätt vid förra Revisionen iakttogs,
jemföre de Provisionella beräkningar öfver
Banco verket, som åtföljde Stats- och BancoUtskottens
vid sista Riksdag afgifne betänkande
om allmänna penninge-rörelsen och myntvärdets
upprätthållande, emot de Anträffade
resultaterne, hvarom efterföljande uppgifter
dock ej längre än till ultimo December 1821
kunnat grunda sig på afslutade Räkenskaper,
och således för år 1822 äro blott approximativa,
visar sig utslaget i rund Summa sålunda:
Utestående Fastighets-lån
Stats-och Banco
Verkliga för-
Utskottens be-
hållandet
räkning
R:dr
Ultimo Decemb. 1820
6,204,000
6,213,000
-— — 1821
6,076,000
6,184,000
— — 1822
5,955,000
6,140,000
Den af Stats- och Banco-Utskotten påräknade
minskning af 2 proCent öfverhufvud för
hvarje år, har ej i verkställigheten kunnat ega
rum. Sådant härleder sig ej från någon efterlåtenhet
vid lånebevakningen. Men då anmaning
å ett Lån med påföljd af dess utsökning
icke får ske förr än betalnings-skyldighet för
ett års tid finnes åsidosatt, emedan Låntagarens
betalningsrätt för större eller mindre del,
är honom öppen vid hvad tid som heldst under
hela perioden af ett år; och mången Gäldenär
i följd deraf så afpassar tiden och beloppet
för sina betalningar, att anmaning och
lagfart undvikes, ehuru han hvarje gång erläg
-
Riksens Ständers
ger något mindre än han borde; så måste en
långsammare förminsknings-progression på hela
massan, un som påräknad varit, vid slikt
förhållande oundvikligen inträffa.
Utestående Odlings-iån
Stats-ocli Banco-  Utskottens be-  räkning
Verkliga för-  hållandet
K:dr
Ultimo Decemb. 1820
600.000
724.000
542,000
_
— 1821
472,000
—
1822
845,000
5oo,ooo
Häraf bekräftas hvad på de senare åren
allt tydligare visat sig, att den af Rikets Ständer
för Odlings-lån anslagne, och genom afbetalningar
på Fastighets-lån från och med 1821,
årligen växande fond, varit allt för drygt beräknad,
och att ett circulations-capital af 5 å
600,000 R:dr torde vara det aldrahögsta som
i denna väg kari användas.
För de så kallade större Odlings-lånen,
hvartill 100,000 R:dr vid hvarje års början,
enligt föreskrift afsättas på allmänna tillgången,
hafva hitintills, något öfver 6,000 R:dr i ett för
allt, kunnat disponeras.
Huruvida genom den ifrågavarande Låneanstalten
något betydligt på det hela uträttas,
för.landets odling, tilltro vi oss ej alt med
full visshet bedomina; men att förluster för
Banken på denna utlåning ej torde uteblifva,
är mycken anledning att förmoda.
Statsverkets skuld för 1808 års krigskostnader
m. m., utgjorde vid 1820 års slut i Capital
R:dr 6,4o6,4a3: 26. 3.
Revisorers Berättelse.
Under ur
1821
1822
Capital minskning
Påräknades enligt
den afStatsoch
Banco-Utskotten
förutsatte
inbetalning
å ;5o,ooo R:dr
om året
Utgör enligt
den af Rikets
Ständer fastställde
inbetalning
a 5oo,ooo
R:dr om äret
395,000
/f02,000
636.000
649.000
Följaktligen kommer Bankens fordran hos
Statsverket vid ultimo Decemh. innevarande år
att utgöra något öfver 5,600,000 R:dr i Capital.
§•
11.
Begagnandet af de från Banken eventuell
utgående anslag har, såsom vanligt, varierat i
mån af helio! och conjuncturer, såsom prof
hvarå Summan af lån på Guld och Silfver samt
Jerneffecter, uppgifves, så väl enligt 1821 års
Bokslut, som etter de provisionelt gjorde afslutningar
vid Inventeringarne. år 1822.
Ultimo
År
822
Dec. 182,1
d. 22 Febr.
d. 2 Dec.
Summan afLånpå
Guld- och Silf-  ver-panter
182,000
221,000
l8l,0OO
I):o på Jern och
Metaller . .
l,45l,000
1,655,000
1,203,000
De för särskilde allmänna inrättningar anslagiie
biträden, hafva vid hvarje qvartals förlopp
innevarande år funnits till följande belopp
i Bankens Böcker debiterade.
8 Riksens Ständers
kr 1822
Ultimo
Ultimo
Ultimo
Martil
Junii.
Septemb.
Riksgälds - Con-
toirets skuld på
dess löpande
räkning . .
is
O
O
O
1,839,000
2,28l,000
Allmänna Maga-
zins- Inrättnin-
gens Dito
1,721,000
1,748,000
1,835,000
Manufactur - Di-
scöntens Dito
733,000
00
O
O
O
748,000
Jern - Contoirets
Dito . . .
492,000
466,000
438,ooo
R:dr
5,417,000
-Ps
OD
<0
'-a
0
0
0
5,3o2,ooo
På elen Summa af R:dr 3oo,ooo, som Kgl.
Allmänna Magazins-Directionen år 18x8 lyftat
för att användas till Spannmåls-köp, och hvaraf
79,000 R:dr vid senaste Revisions-Berättelsens
afgifvande voi’o oliqviderade, har Directionen
efter hand gjort ytterligare afhetalningar,
tlels i Verksilfver efter Cours, belöpande till
i3oi sk. öfver hufvud, och dels i Bancosedlar;
så att skulden vid nästlidne Julii månads
slut fanns nedsatt till 56,900 R:dr.
Af Creditivet till uppköpande af mjntbara
metaller äro, efter Kongl. Majrts höga
disposition, 4^5,000 R:dr år 1821 till Kongl.
Allmänna Magazins-Direction utassignerade; och
hafva i afräkning derå, Piaster och Silfvertackor
till ett värde af xxågot öfver 42»000 B:dr
Svenskt Speciemynt räknadt, till Banken ingått,
som efter uppgifven och verifxeerad Cours
-
Revisorers Berättelse.
749
be.äkrting (tills vidare, enligt Kongl. Maj:ts
Nåtiga förordnande, nedsatt till ett medelpri
af i3o* sk. per R:dr) Magazins-Inrättningei
godtgöras.
Hvad de öfrige vid sista Riksdag gjorde
arördningar beträffar, må nämnas följande:
Till Götha Canal-Bolag har Byggnads-bitridet
för åren 1821 och 1822 utgått och Bollet
är i Bankens Böcker debiteradt för 8 års
bträde med R:dr 2,400,000
För Hjelmare Canal- och Slussverk äro
lyss berörde 2:ne års Biträden likaledes lillg
ne lill fyllnad i den beviljade Låne-Sumnan
R:dr 200,000.
Till Strömrensningar hafva 3:dje och 4-de
år. anslagen utgått, till följe hvaraf i Bankens
Rkenskaper är påfördt tillsammans R:d.4oo,ooo.
Oa innestår ännu 5:te årets anslag R:d. 100,000.
Af Skara Consistorii Låne-biträde innestå
tills vidare y-:del R:dr 5,000.
Calmare Consistorii Låne-biträde innestår
tillfulla beloppet R:dr 26,000, emedan ansta
1 för dess lyftande allt hittills ej blifvit
vidigen.
§. 12.
Af Bankens fordran för Götha Canals,
Göteborgs och Malmö f. d. Diseonters Creditiver
utgörande tillhopa 2,000,000 R:dr, äfvenså
af det beviljade förskottet till inlösen
af Kgs-Commilteens invisningar Ii:drrK)fi,4oo
äro sta återstoderne, uti nästlidne' October
månat genom Riksgälds-Conloirel liqvidcrade.
Dei ernt utgjorde Saldo af Bankens i och för
Discournes utredning tid efter annan lemna
-
Riksens Ständers
de nja förskotter, utom hvad för infria,idet
af deras Assignationer åtgått, en sammanJigd
Summa af något öfver R:dr 1,346,000 vid förlidne
November månads slut.
I den mån någre öfverskottsmedel på utrednings-räkningarne
varit att tillgå, hafva de
samma, i följd af Rikets Ständers förordnande,
efter hand blifvit öfverlåtne till BanoDiscontverkets
disposition, hvars utlåningsfoid
dymedelst erhållit en tillökning afR:dr 565,oo>;
inen då, såsom nu är förhållandet, nära In
Million af Verkets Ordinarie-Fond är outlånal,
har Directionen hittills ej varit i tillfälle ;tt
berörde öfverskott använda,
§. i3.
Det representativa Mjnt-Capitalet, härunder
inberäknas så väl Bankens och Rksgälds-Contoirets
utevarande Sedlar, som lyad
på löpande Räkningar i Vexel-Banken innetår
och vid anfordran kan disponeras, utgjrde
väl vid 1821 års slut, och utgör ännu, >mkring
700,000 R:dr ringare Summa än uJimo
Decemb. 1819, då Räkenskaperne utvisa jaxinaum
för Sedelstocken, efter siste Riksda och
jemväl allt sedan Bankens inrättning.-; Men
dess belopp utgör i alla fall ännu 3oo,oä Rd.
mera än hvad hos Rikets Ständer anmäldes
och beräknades såsom Rörelse-Capitalet blifvande
medeltal, då Fyra Millioner Risdaler
till ersättning för Filial-Disconternas hnmade
rörelse skulle öka total-Summan af 1 i 5 års
Sedelstock (Se Bill. till Riks. St. Protö Tom.
p. a3r), Om det nu tages i betraktade, att
Revisorers Berättelse. 751
öfver En Million är outlånad i Banco-Disconten;
att mer än 5oo,ooo R:dr stå oLegagnade
af Creditivet för myntbara metaller; att circa
700,000 R:dr innestå såsom deposition för uttagne
Piastrer; och att odlingslånen samt flere
af de eventuella anslagen, ej äro begagnade
till påräknadt belopp, samt följaktligen mer än
Två Millioner kunde när som heldst öka de redan
i omlopp varande Sedlar, utan öfverskridande
af Rikets Ständers vid sista Riksdag tagne
dispositioner; så kan val ingen ting vara
mera ogrundadt, än den tanka, att desse dispositioner
skulle hafva syftat till Sedelnumerairens
indragning och förminskning.
§• J4-
Under år. 1821 hafva Bankens Ränte-inkomster
utgjort:
Af Banco-Disconten .... R:dr 356,ooq.
Af Statsverket — 125,000.
Af Fastighets, Odlings, Jern och
Silfverlån etc. . . . • . —• 3a6,ooo.
Af Creditiver till särskildte Verk
och Inrättningar .... — 140,000.
R:dr 947,000.
Deremot utgjorde samma års utgifter och
omkostnader:
Honorarium till Banco-Fullmägtige R:dr 8,000.
Aflöning till Banco-Staten circa — 87,500.
Pensioner till afgångne Ämbetsmän
och Betjente
— 7,500.
Riksens Ständers
Ordinarie omkostnader (hvaraf
vid pass 4o,ooo för Papper från
Tumba, och utgifter vid Sedelfabricationen)
tillsammans circa — 71,500.
Mästare-arbeten för särskilde re
reparationer
m. m — 8,5oo.
Den pågående Byggnaden . . —- i5,ooo.
Utbetalte Räntor  — 35,000.
R:dr 233,000.
. Med ett sådant årligt öfverskott, sorn häraf
visar sig, kunde visserligen mycket uträttas
för allmänt bästa, derest författnigarne
medgåfve, att det årligen finge afsättas och
blott lör sådant ändamål disponeras. JNTu deremot
ligger den, på medborgares gemensamma
bekostnad årligen samlade förmögenheten, för
det mesta, dels uti ökade fordringar hos enskilde
och dels uti sådana beviljade anslag,
som troligen aldrig kunna ingå, utan förr eller
sednare måste afskrifvas; således till en
del utan redbar nytta för det stora bela och
till en annan del utan verklighet för Banken,
mer än i dess Räkenskaper.'
Med tillfredsställelse bafve vi genom denna
vår förrättning blifvit förvissade om Herrar
Fullmägtiges fortfarande nit och omsorg
för de gifne författningarnas helgd, samt för
Bancoverkets bästa och förkofran, äfvensom
deras sorgfällighet att iakttaga enskildas tillständiga
rättigheter, så uti behandlingen af de
Revisorers Berättelse.
mål och ärender, hvilka i Besvärsväg eller eljest
varit deras pröfning underkastade, som
vid befordringar inom Verket. Likaså har
Bankens Commissariat uti vården af Verkets
redbarheter, administrationen af göromålen
inom Departementerne, pröfningen af Låneoch
säkerhets-handlingar, vigilancen af Fastighets-
och Odlings-Lån, samt besörjandet af de
på dess åtgärd ankommande Collegial-Ärender,
ådagalagt fullkomlig ordning, oafbruten omtanka
för Bankens säkerhet och noggrann efterfdnad
af gällande Stadgar och föreskrifter.
De Fiscals-Ämbetets befattning tillhörande flerfalldige
och vidlyftige Rättegångs-ärender, jemte
de till inre ordningen hörande detailler,
äro med drift och uppmärksamhet bevakade
och handhafde. För öfrigt hafva de på hvarje
Departement, dels för allmänhetens tjenst
och beqvämlighet och dels för nödige Controller
och afslutningar, fördelade arbeten, blifvit
i jemn ordning och utan tidsutdrägt besörjde
samt Tjenstemanna-Corpsen i allmänhet, och
blott med få undantag, under den tid, som
varit föremål för vår granskning, genom flit,
pålitlighet och ett ordentligt uppförande gjort
sig förtjent af Rikets Ständers välvilja och bevågenhet.
Banco- och Riks-Discontverkens särskildt
tillförordnade Revisorer hafva efter senaste
Banco-Revisionen tvänne gånger sammanträdt,
och vid båda desse tillfällen, i alseende å den
godkände författningen, behörige Decharger
meddelat.
^ 54 Riksens Ständers
Af denna vår Berättelse öfver lennie vi, i
följd af Rikets Ständers vid sista Riksdag meddeldte
förordnande, ett exemplar nu genast
till Herrar Banco-Fullmägtige, för att genom
deras försorg, på Bankens bekostnad, till trycket
befordras och åtfölja Allmänna Tidningarne.
Stockholm den 16 December 1822.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joli. Herin. Gyllenborg. Gust. af Ugglas.
C. J. af Nordin. A. IV. Riben.
C. D. af Uhr. Carl Magn. af Robson.
På Högv. Preste-Ståndets vägnar:
Sv. Wijkman Casp:son. Magn. Er. Forssander.
M. Sundius. G. L. Siwertson.
Matth. Jacobson. P. Kölmark.
På Välloll. Borgare-Ståndets vägnar:
And. Svedelius. B. J. Kursell.
F. Langenberg. O. F. Lake. J. A. Carelli.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
Joli. L. Wiklund. Pehr Nilsson.
Anders Nilsson. Pehr Olsson.
Carl Bergman. Samuel Andersson.
G. Helsingius.
Revisorers Berättelse. ^55
Bilaga.
Reparations- samt På- och Nybyggnadskostnader
under åren 1816,181 Jji8i8 och 181g.
Urmakare, Bläckslagare,
Sadelmakare,
Sotare, Mässingsslagare,
Klockgjutare
m. m. . . 2,374*40* 7.
Stolmakare ochT unnbindare
. . . i,a3i: 6.—
Målare . . . 9,606:22.—
Glasmästare . . 1,174:24
Snickare . . . 10,069:34.—■
Kakelugnsmakare —
Kopparslagare . 3,353:43. 4-
Plåtslagare . . 2,465:— *—
Smiden . . . i4>279:4^. 4*
Diverse utgifter, såsom
Ströms dagspenningar
för tillsynen,
discretioner,
hamnpenningar,
Block, Linor m. m. 1,742: 8.10.
Diverse mindre utgifter,
tjära, näfver,
trädkäril, skoflar,
qvaslar m. m. 28o:33.—
Åkare- och Bärarelöner
.... 2, i58:4o. 3,
Stenhuggares dagsverken
.... 2,232:
^56 Riksens Ständers
Murares och tillhörande
handtlangagares
dagsverken 26,531:22.'—
Timmermäns dagsverken
. . . 18,933:19.'—.
Huggen Sten . . 3,981:16. 8.
Sprängd Gråsten >71:34.—■
Lera 104:— —
Sand i,65i:32.-—
Kalk 5,239: 3. 9.
Gips och Gipsrör . 918:32.—
Mur-Tegel . . . 5,662:19. 5.
Tak-Tegel . . . 106:40.—•
Leck ter och Takstolvirke
.... 596:12.'—
Spiror .... 175:10. 8.
Sparrar och Ribbor 622:35. 4*
Bjelkar .... i,oo3:20.—
Plankor och Bräder 5,343:26.—
Koppar-Plåtar . 14,643:42.— ,3^2q2; 5< 2
Sista tillbyggnaden wider firén
1820 och 1821 samt till September
månads slut 1822.
Tunnbindare, Snickare
och Kopparslagare
.... 99;3o.—
Smiden .... 4*934:19. 9.
Ströms dagspenning
för tillsyn vid arbetet
33o:4o.—i
En Stenbjörn och
hamnpenningar . 82: 8.—
Revisorers Berättelse.
Block
111 :•— —
Arbetsfolkets sjukvård 80: 8
Pump-lagning . .
104:— —
E11 ringklocka m. m.
54:
Linor, Snören, Sten-
läggning och Natt-
vakter . . . ,
346:34
Slipstenar . . .
16:
Brännkol, träkäril,
t. ■
skollär, qvastar och
viskor ....
393: 4. 5.
Åkare- och Bärare-
löner ....
1,117:13. 8.
Stenhuggare - dags-
verken ....
1,219:—.—
Murares och tillhö-
rande liandtlanga-
V
res dagsverken 12,228:13.-—
Timmermäns dags-
verken ....
7,309:46—
Sjömänners skål-
verks-arbeten
i,ox5:— •—.
Sjömän för pålning
2,698:24.—
Huggen Sten . .
2,732:35. 8.
Sprängd Gråsten
9! 4:
Lera
i41: 8—1
Sand
65o:46.—
Kalk
1,542:40. 8.
Gips
21:16.—
Murtegel
4,4i 3:33. 8.
Takstols-virke . .
ip4:34. 8.
Pålar
865:24
Spiror ....
2 7i:24»‘—•
758 Riksens Ständers
Sparrar och Ribbor 190:44-—
Bjelkar ; . . . 864:28.—
Bräder .... 1,886: 9. 4*
Kopparplåtar, bly
och jern . . . 4,o33:i7.>— 50,863:25.io.
S:a R:dr B:co 190,155:31.—
Enligt med det upprättade General-Sammandraget
betygar
G. Helsingius•
