# ID: svediakorp-gov1846
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 57,766
# sentences: 1,621
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Revisorers Berättelse. 299
lighet, förrättat de dem anförtrodde merendels
trägna och ansvariga göromål, samt
sålunda gjort sig förtjente af Rikets Ständers
ynnest och bevågenhet.
Af denna Berättelse öfverlemne Yi, i
följd af Rikets Ständers vid sista Riksdag
meddelte förordnande, ett exemplar nu genast
till Herrar Banco-Fullmägtige, för att
genom Deras försorg, på Bankens bekostnad
, till trycket befordras och å tfölja Allmänna
Tidningarne, Stockholm den i5
December 1820.
På Bädderskapets ock Adelns vägnar:
Joli- Henri. Gyllenborg. G, F. Åkerhjelm,
P. Lagerhjelm. J. G. Gyllenkrok.
Carl F. Hammarhjelm, C, D. af Uhr,
På Preste - Ståndets vägnar:
Sven Wijkman Cison. Erland Colliander.
J. öslberg, M, Hasselrot, Hans Graffman,
På Borgare-Ståndets vägnar:
joli. Schån, C. L. Widmark, J. Sandegren,
L. Leksell. J, Wallström. C. petterberg.
På Bonde-Ståndets vägnar:
And. joachimsson. Fehr jonsson. Nils Mansson.
And. Jonsson. Olof Hakansson. P. Pehrsson,
G. Helsingius,
Riks. Ständ. Revis. Berättelse. 3oi
N:o 5.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till Eder Kongl. Maj:t får Tabell-Commissionen,
i medföljande 36 stycken Tabeller,
underdånigst öfverlemna Sammanräkningen
af uppgifterne i de Tabeller, som
ifrån Rikets Presterskap under sist fårflutne
Quinquennium, eller får åren 18 16,
1817, I8i8> 1819 och 1820, till Commissionen
inkommit, och med anledning af dem,
derjemte, angående såväl Nativitetens och
Mortalitetens förhållande under samma tidelopp,
som om Folkmängden sistberorde år,
jämte dess tillväxt sedan föregående Quinquennii
året 1815, härmedelst afgifva underdånig
berättelse, hvilken, då Eder Kongl.
Maj:t i nådigt Bref af den 14 Julii 1818
täckts anbefalla dess allmängörande igenom
trycket, Commissionen i underdånighet sokt
gora så utförlig och fullständig, som utan
Tabellform ske kunnat, och utrymmet för
en berättelse tillåter.
Den forsta af de bifogade Tabellerna
innefattar ett General - Sammandrag ofver
födde och dode under hela ifrågavarande
Quinquennium.
302
Riksens Ständers
De förres antal har utgjort:
, MankBn. Qvinnkön. Summa.
Ar 1816 — — 44765 42879 87644
1817 — — 42743 41078 83821
j8i8 — — 43971 41743 857i4
1819 — — 4^168 41082 84250
1820 — — 435i4 4*327 84841
Födde S:a 218161 208109 4^6270
De sednares deremot:
År 1816 — — 28639 27686 5622a
1817 — — 30456 30407 6o863
1818 — — 3i4io 3o33S 61745
1819 — — 35i82 34699 69881
1820 — —• 31572 3i358 62930
Döde S:a 157259 i54385 311644
Tillökningen sora hela Folkmängden
i Riket, igenom en öfvervägande
Nativitet under detta quinquennium
vunnit, utgör alltså 60902 63724 114626
och per medium årligen 12180 10745 22926
hvilket medium, jåmnfordt med samma resultat
af föregående quinquennium emellan
åren 1810 och 1815, sorn blott besteg sig
till 14328 personer, således utgör en större
vinst af 8597 personer, och låmnar så mycket
tydligare bevis å Eder Kongl. Maj:ts visa
Styrelse-åtgårder, samt förmonen af det
fredslugn Sverige under nu framflutne Decennium
fått åtnjuta, som under det nästföregående
Quinquennium emellan åren 1805
och 1810, Tabellverket, i stället för en sådan
vinst, ådagalade att Mortaliteten då var
11894 personer större ån Nativiteten, hvilken
förlust egenteligen härledde sig ifrån det
under krigsåren 1808 och 1809 såväl på
Slagtfåltct stupade, som igenom Fältsjuka
Revisorers Berättelse. 3q3
Och andra med kriget förenade orsaker omkomne
stora antal medborgare, enligt hvad
Commissionen i dess berättelse af den 21
October 1812 och derhos fogade Tabell
N:o VI redan förut i underdånighet visat.
Innan Commissionen nu går att med
anledning af de upprättade Tabellerne i underdånighet
anföra närmare förhållandet
med ofvanuppgifne Nativitet och Mortalitet
för nu ifrågavarande Quinquennium, anser
Commissionen ordningen fordra, att först
upplysa förhållandet med de under samma
tid ingångna eller genom döden upplösta
Äktenskap samt Barnaföderskorna, Commissionen
får i förbigående i underdånighet
erinra, att alla de Summor, som uti den till
vänster hår nedan hela Berättelsen igenom
upptagne Columnen finnas införda, endast
angå det föregående Quinquennii-talet eller
åren 1811 med 181 5» som till jåmnförelse, så
mycket rummet tillåtit, ansetts böra intagas.
ingangne
Utgöra enligt Tab.
»08,248-
Ar 181Ö
1817
1818
1819
1820
Emellan
1
2 :ne
Enkling
Ogift Enkling
Ogifta
och
och
och
OS'/1
Enka
Enka
Summa
17664
26i5
1874
916
23069
i6i35
2388
1661
754
20938
»65g»
a5a4
»564
748
21427
16140
2458
»476
721
20795
16607
2718
1592
8o5
21722
Tillsammans — 83i37 12703 8167 3g44 »07951
el. per medium — 16627 254» »633 789 21590
Medium af förra
Quinquennium rar —• i5558 289a aioa »097 21649
3o4 Riksens Ständers
och hafva alltså Åktenskaperne per medium
val okats emellan de Ogifta med 1069, men
likväl på det hela förminskats med 59.
Åktenskapernes fårhållande i hänseende
till Länen har, efter medium räknadt, varit
som foijer:
7707 i Stockholms Stad — —
916 Stockholms Län m
709 Upsala Län —•
849 Södermanlands
i5i3 Östergöthlands
936 Jönköpings —
719 Kronobergs —
I264 Calmare —
266 Gottlands —
680 Blekinge —*
*<>44 Christianstads
i456 Malmöhus —
614 Hallands —
1209 Götheborgs —
1397 Elfsborgs —
i368 Skaraborgs —
1281 Wärmelands —
864 Nerikes
758 Westmanlands
981 Kopparbergs —
783 Gefleborgs —
555 Wäster-Norr lands
274 Jämtlands —
265 Wästerbottens
241 Norrbottens —
— —  —.
601
öfrige Städer
817
—
d:o
639
—
d:o — — —• —-
807
1—
d:o ■— —
1461
—
d:o
io38
—
d.o — ■— — —
8o3
—
d:o
— —
1284
—
d;o
—
3ia
d:0 —
679
—
d:0
IIOO
—
d:o
—
d.o -—-— ■—*—
662
—
d;o —
iio3
—
d:o ■— —■
i475
—
d; o
i359
—
d:0
1267
—
d.o —
842
—
d: 0 — —
710
—
d:o — —
97°
—
d.o
74i
—
d:o —
571
—
d:0
— •—
270
>—
d.o —
285
—
d:o
287
S:a 21649 Tillsammans förenämnde 21590
Det år således i Hufvudstaden samt i de densamma
närmast omgifvande Lån, som Åktenskaperne
befinnas i synnerhet hafva .varit i
aftagande, men deremot hufvudsakligast i
tilltagande i Jonköpings och Kronobergs
Lån. I hänseende till månaderna, hvari
Akten
-
Revisorers Berättelse• 3o5
Åktenskaperne finnas vara ingångne, har under
detta Quinquennium antalet varit starst
i December, October och November, men
minst i Julii och Augusti månader, såsom
den under förenämnde Tabell upptagne Specification
utvisar.
Upplöste Äktenskap utgöra
enl. Tab. II. igenom
Mannens Hustruns Bägges
död. död. död. Summa
Ar 1816 — — 83^3 (5632 220 14625
1817 — — 9331 6883 3c>4 i65i8
89,703-4 18x8 — — 9796 7060 332 17188
j8i9 — — 10944 7913 448 i93o5
1820 — — ioo36 7181 368 17385
Tillsammans 48460 35o69 167a 85221
eller per medium 9696 7°*4 834 *7044
förhållandet under förra quin^
quennium . . . »0235 7277 429 17941
Och således nara 900 Äktenskap under de
sistfårflutna 5 år af dödligheten mera skonade,
ån under det forutgångna quinquennium,
efter år räknadt.
a:dra Sami.
20
3o6 jRiksens Ständers
Medium
af förra
Quin
quennium
j952
12953
20998
21232
i5o«7
6928
1271
33
S:a
80464
Deras antal
har , enligt
Tab. III,
stigit till:
uti åldern
emellan
i5 och 20
20 och 25
25 och 3o
3o och 35
35 och 4°
4o och 45
45 och 5o
öfver 5o år
Barna-FSderskor.
1816 1817 x8x8 1819
1691
i35o2
22643
21798
i5979
8i55
1282
28
1820 Summa. Medium.
2o32
i865
1763
449*
i3833
13602
22843
22l5o
22922
22339
21x87
22141
17406
16522
16664
7873
7842
8o4o
i355
1169
33
4o
S:a •
88372 84608 86007 85078
1769
9120
iSai
13344
22895
68772
1i3453
13754.
22691
22063
109528
21906
i6ii5
8268G
j6537
8i59
40069
8oi3
i 314
6419
1284
37
2x4
43
85696
430261
86082
Under detta quinquennium har Bamaföderskornes antal, årligen per
medium räknadt, stigit till 5588 flere ån i det förra, och varit störst i
åldern emellan 25 och 30, då deremot i det förra, åldern emellan 30 och
35 egde öfvervigten.
Revisorers Berättelse. 307
Medium. Af förenämnde IfiooGi Barnafö
nf
förra derster hafva nedkommit med Summa. Medium.
Quinrpm  —
i34i Tvillingar — _ _ 65a5 i3o5
24 Trillingar — _ — 109 23
— Sä Fyrlingar — — — » _
3028 Dödfödde — — — lojBy 2147
Och således Tvillingars och Trillingars
antal aftagit, men deremot de Dödföddes
antal per medium öfverstiga föregående quinquennium
med 119 stycken årligen.
Nativiteten.
Antalet födde Akta och Oåkta Barn
under detta quinquennium, har enligt Tab.
IV. utgjort som följer:
Äkta Oäkta Summa
m. q. m. q. Barn.
Ar 1816 — — 41529 39726 3236 3i53 87644
1817 — — 39712 38i3o 3o3i 2948 838-21
1818 — 4io^9 38891 2902 28Å2 86714
1819 — — 4° 167 38223 3ooi 2859 8425o
1820 — — 4°t>ö6 3864g 2818 2678 84841
Tillhopa 203173 193619 14988 14490
Summa 396792 29478 428270
f 4°634 3S724 2997 2898
eller per medium f
79358 589-5 83a53
Riksens Ständers
Mediant af förra Quin<j:m
Akta Oäkta Summa
i553
870
2423
aC83
224
2907
2173
190
2363
2776
196
2972
49*6
32G
5*42
3554
154
3708
2961
l34
3og5
427*
226
4498
822
58
880
2479
210
2689
38 n
217
4028
5356
3*9
5675
a344
81
2025
4292
3o8
46öO
^>°74
210
5a«4
4^>oo
qoi
4801
4388
364
4752
3o85
224
33og
24o3
221
2624
333*
i37
3488
2377
>49
2826
1960
89
2049
895
4^
937
1276
i333
1134
66
1200
S;« 745^5
52^3
79808
Af detta Medium
föddes:
Stockholms Stad —
Stockholms .Län och Städer
Upsala —
Södermanlands
Östergöthlands
Jönköpings
Kronobergs
Calmare
Gottlands
Blekinge
Christianstads
Malmöhus
Hallands
Götheborgs
Elfsborgs
Skaraborgs
Wärraelands
Nerikes
Westmanlands
Kopparbergs
Gefleborgs
Wäster-Norrlands
Jämtlands
W ästerbottens
Norrbottens
Äkta
Oäkta Stimma
a 609
942
255r
2716
233
2949
2196
207
24o3
2814
2*3
3087
5227
389
5616
3820
166
3g86
3267
160
3427
47°9
262
4971
939
66
too5
2701
217
2918
448
264
44l2
5747
371
6118
2498
94
258g
4567
284
4851
5620
229
5849
4943
217
5 töo
4703
44
5i 17
3262
260
3522
2493
247
2740
3383
186
3569
2362
167
2529
2070
io5
2175
g3o
47
977
i36g
63
i43a
1268
82
i35o
Tillsammans Medium ;g358 58g5 85*53
Revisorers Berättelse.
Att Nativiteten således, utom i Geflo
borgs Lån, varit i ett jåmnt tilltagande såvål
i de öfriga Lånen, som i sjelfva Hufvudstaden,
oaktadt Åktenskapernes antal,
såsom ofvan i underdånighet visadt blifvit,
per medium förminskats med 59, har ofelbart
sin förnämsta orsak derifrån, att giftermålen
under detta quinquennium, med ofvan
visade stora öfvervigt emot det förra,
ingåtts emelian förut ogifta personer och troligen
således i yngre åldern, ehuru, vid saknad
i Tabell-Verkets hittills varande formulairer,
af uppgift om Makarnes ålder vid
ingånget äktenskap, sådant ingalunda kan
bestämmas, men vinner sannolikhet af Barnaföderskornes
ofvanupptagne större antal i
den yngre åldern, detta emot det förra Qpinquennium.
Uti Calmare och Elfsborgs Lån
har Nativiteten varit störst, ehuru de i samma
Lån okade äktenskap icke finnas vara
i motsvarigt förhållande. Att den deremot
i Gefleborgs Lån varit minst, och öfverskottet
der icke mer ån 3 Barn årl. per medium,
kan icke förekomma underligt, då i
samma Lån åktenskaperne under detta Quinquennium
minskats med 42 per medium årligen,
Öfverskottet af de flera födde detta,
i jåmnförelse med det föregående quinquennium,
består således af:
3io
Riksens Ständers
Akta Barn per medium — ■ 4843
Oåkta d:o d:o — •—• 602
Tillhopa 5445
Af den under nu sist åberopade Tabell
upptagne Specification å månaderne, i hvilka
Barnen blifvit födde, åkes förra erfarenheten,
att mesta antalet Barn födas i September
och det minsta åter i Junii.
Tabellen innefattar tillika ett Sammandrag
af uppgifterna å de i Landsorterna
Vaccinerade Barn, som i saknad af lika beskaffade
uppgifter till Tabellverket för Stockholms
Stad, icke kunnat dermed completteras.
Antalet i Landsorterne och Småståderne
Vaccinerade utgör 289797 eller per
medium 57959 årligen, som, i jåmnförelse
med medeltalet af de utom i Stockholm födde
82702 barnen, således belöper till nara
|:delar af de födde; Och då medeltalet af de
under förra Quinquennium i Landsorterne
Vaccinerade Barnen icke uppnådde mera ån
35126 emot 77385 födde, visar sig Vaccinationens
välgörande framsteg betydligen
ökadt, som ofelbart i Hufvudstaden år vida
större, då, efter i detta afseende vidtagne
och handhafde strångare författningar, hvilka
der närmare ån på Landet kunna controlleras,
nu mera nåppligen något Barn
Revisorers Berättelse» 311
lärer födas och blifva vid lif, som icke
inom forsta året undergår Vaccinationen.
Mortaliteten.
För att i denna vigtiga del af Tabellverket
kunna ådagalägga möjligaste tydlighet
vid jåmnförelsers anställande emellan
Sjukdomarnes härjande, såväl i anseende' till
Stånd och åldrarne särskildt, som uti hvarje
Län af Riket, har Commissionen låtit i
detta afseende författa 5 stycken särskilda
Tabeller, utmärkande N:o V: DSdligheten
ibland Barn, Ynglingar, Ogifta, Gifta, Enklingar
och Enkor särskildt; N:o VI: Dödlighe
ten
i hvarje ålder emellan 5 år, uti hvarje
Län; N:o VII: Dödsorsakerne och Sjukdomarnes
mer och mindre härjande uti Länen; N:o
VIII: Dödsorsakernes förhållande till de förnämsta
åldrarne; samt N:o IX: Dödligheten
jämte dödsorsakerne i hänseende till månaderne
uti'hvarje Län hvardera året,
3ia Riksens Ständers
Medium Tab. V,
af förra
Q-uingtm Efter Stånd: lSiG 1817 1818 1819 . 1820 Summa. Medi 11 mv
Barn under 1 är
i3»88 Äkta — i3868 12899 12557 i33a3 12034 64681 12936
2016 Oäkta — 2213 2o85 igot 2100 i833 ioi32 2027
Ungdom: dercmcHan oell
12436 i5 Sr — — 9320 isi39 11714 r39r6 ii582 57671 n53,
7921 Ogifta Öfver i5- ars ålder 638o 7078 7244 8343 7974 37019 740,
18352 Gift folk — — 14845 16822 17820 19753 G IP3 868g3 17379
363o Etik lin gar — — 3oöo 4.55 3439 3949 359g 17602 3joo
7836 Enkor — — 6539 738o 7370 8497 7955 37746 7299
S:u 65479 Tillsammans 56225 6o863 6174,5 6gS8i 62930 3ii644 62329
Dödligheten, sorn efter medekåkning varit lindrigare ån det förra
quinquennium, ehuru året 1819 i synnerhet härjande, har likväl, i proportionel
beräkning, i det närmaste lika, alia åren igenom, träffat alla ofvan
uppräknade Folk-Classerne,
Revisorers Berättelse,
ert
Medium
ander förra
Qu i lUjuen: m
i5.3o4
6334
22C)4
2.38o
*4*8
i4i)5
i834
1808
2075
2 1 26
22.63
2628
2996
3313
.3901
3t)oi
3615
2863
ig.iS
8i4
23 1
Tab. VI.
Efter åldern.
18x6 1817 1818 »Sig1
Under 1
år
—
16081
Emellan
1
och
3 år
4820
3
oeh
5
*682
.—
5
och
10
1790
ro
och
i5
1028
. '
i5
och
20
1 iO-i
.—
20
och
25
1476
—
25
och
3o
1459
—•
3o
och
35
1493
—
35
oeh
4°
183-5
—
Ao och
is
iji3
—
45 och 5o
1861
—
5o och 55
2263
—
55
och
60
2606
—
60 och 65
33„3
—
65
oe h
70
3335
—
70
och
75
3o49
.—
75
och
80
2450
—
80
oeh
85
*792
—
85
och
90
772
—.
90
och
93
201
—
95 oell
100
44
—
öfver roo ar
11
1498.4
6068
ig51
20 3 2
1088
121)6
1721
1621
»669
*97 "1
*97 r
2118
2611
2902
3j45
3784
374ö
2682
i859
787
20/f
44
3
i4488 i54s3
6.34.3
2945
2075
1433
1588
2l3o'
206 r
2006
23 1 o
2519
2364
3o4*
3549
4089
459»
4236
3077
1809
920
195.
54
3
5721
2.3-27
i\ rS
12/j8
13^4
1697
1723
1702
21W1
2290
2049
280O
3*49
3707
3892
3 880
2553
i683
796
173
5o
1820 Summa
748i3
13867
5763
2292
2007
1217
i368
1755
1823
1948
2188
2454
2245
2864
3io8
3847
4135
3g4*
2862
1846
821
2.36
36
4
28916
T1200
Il522
6034
6737
8779
8687
8Sl8
I04ll
10947
10637
13582
i53i4
18691
*9737
18802
13624
8989
4096
rooo
228
22
Medi un»
i4g63
5783
224,0'
23o4
1207
1347
1756
I76?
1764
2082
2189
2127
2716
3o63
3738
3948
3771
2722
1798
819
202
44
S:a 65479 Tillhopa 50225 6o863 61746 69881 62930 3ii644 62329;
Äfven i anseende till aldrarne har således dödligheten varit i proportionell lika förhållande, utom
af t äret. 1820 i hvilket Mortali-tclen nits t äret. 1819 var störst, en betydlig minskning visar sig 1 första
årets ålder, som, lika ned resultatet deraf för alla 5 åren, måste till skrifvas en allt mer oell mer förbättrad
Läka re-vård oell allmännare omsorg om de spädaste Barnens lif emot förra tider. ^ret 1816
åter, i hvilket Mortalitcten var minst, har densamma likväl varit betydligen härjande i de högsta aldr
arne r dä man beräknar den proportionell större dödligheten under dc följande åren.
Riksens Ständers
fO
BI edium
af förra
Quinqrm
2995
3o6()
23o5
2690
5075
2964
2433
3931
754
2169
3oi5
38a3
2076
3573
4116
3942
3367
2036
2434
2811
1807
1432
548
746
778
S;a 65479
Mortaliteten
i hvarje Län.
1S16
1817
Stockholms Stad
—
2808
3i5o
StockholmsLän med Städer
2334
2548
Upsala (ho
—
1882
2084
Södermanlands
—
2107
a3oo
Östergöthlands
—
3858
4311
Jönköpings
—.
2317
2666
Kronobergs
—
2J74
2182
Calmare
—.
2836
3162
Gottlands
—
698
718
Blekinge
—
*727
1871
Christianstads
—
s.536
2992
Malmöhus
—
3645
3692
Hallands
—
i85o
2155
Götheborgs
—
2986
3i5g
Elfsborgs
—
3a37
3790
Skaraborgs
—
3388
38i3
Wärmelands
—
3207
3442
Nerikes
—
2457
2739
Westmanlands
—
2i85
2222
Kopparbergs
.—
2602
2761
Gefleborgs
—
1762
1608
Wäster- Norrlands
Jämtlands
—
i3g8
552 .
1395
539
Wästerbottens
—
73i
704
Norrbottens
—
748
860
3267
2055
1876
2097
3652
2722
2374
3339
639
2074
3 o 88
4o43
2o36
3027
4108
3996
3745
2828
2197
2933
>74°
i331
495
823
771
18 1819
~36G7
3407
2481
2444
433i
373S
2630
3381
626
2029
340 4
4342
2249
4420
4878
4066
40 65
2702
2373
2832
2o4o
i7°9
5o6
806
761
1820
Summa BlecHum
3,34
16620
3 3 ■ > 4
3736
14680
2936
238i
10704
2l/|I
2.460
11408
2282
4*77
2o32()
4o66
2761
i 42 04
2841
r 9 ■> 5
11485
2297
3i i 5
15-33
3i46
589
3260
65a
1640
9341
1868
2748
14768
2954
3976
19698
394°
2000
10290
2o58
3902
17494
3499
3954
19967
3994
3927
I9I9°
3838
3647
18106
3621
233o
i3o56
2611
2378
1 i35S
2271
23o5
i3433
2686
i733
8883
»777
J344
7177
i435
5o4
2596
5io
764
3827
765
900
4040
808
Tillsammans 562a5 6o863 61745 69881 62930 311644 62329
Revisorers Berättelse. 315
I Stockholms Stad, Stockholms, Södermanlands
och Westmanlands Lån har dödligheten
således varit storstår 1820; i Blekinge,
Nerikes, Kopparbergs och Wästerbottens Lån
år 1818; i Gottlands och Norrbottens Lån år
1817 5 i Jämtland år 1816, och den starkaste
dödligheten året 18 *9 sålunda drabbat de öfriga
eller Upsala, Östergöthlands, Jönköpings,
Kronobergs, Calmare, Christianstads, Malmö,
Hallands, Skaraborgs, Wårmelands, Gefleborgs
och Wåster-Norrlands, men synnerligast
Elfsborgs och Götheborgs Lån. I
Östergöthland var emedlertid året 181? i
nåra lika förhållande med igifl» likasom i
Westmanland emellan åren 1819 oc^ *820
en skillnad af endast 5 personer förekommer.
1819 års Mortalitet egde en öfvervigt
emot 1820 af 6951
1820 års . . emot 1818 • • • II85
1818 års . . emot 18x7 • • • 882
1817 års . . emot 1816 • • • 4^38
och följaktligen året 1819 (eller det
svåraste) emot 1816 (eller det lindrigaste),
en öfvervigt af tillsammans
Personer 13656
Tabell-Commissionen har i underdånig
hemställan, af den 22 September 1820, och
i anledning af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, i bref af den 14 Julii 1818, att
vid den tiden ny Tabell-Upplaga vore af
3i6
Riksens Ständers
noden, inkomma med underdånigt förslag
till nya Tabell-Formulairer, haft nåden andraga
den mindre pålitlighet sig visat i afseende
på uppgifterne om dödsorsakerne,
och synnerligast hurusom den i förra Formulairet
upptagne titteln Oangifven Sjukdom
tycktes hafva lemnat TabelUforfattarne en
slags rättighet till åsidosättande af de , med
dödsorsakernes närmare specification, afsedde
så högst nödiga noggranna efterfrågningar,
ända till den grad, att under det med år
18l 5 tillåndalupne Quinquennium, ett antal
af icke mindre ån 43550 dödsfall, eller
mera ån Jtdelen af hela Mortaliteten, • funnits
i denna Column upptaget. På sådan
grund, och efter inhemtadt yttrande och
förslag af sakkunnige Läkare, blef ett med
denna tituls uteslutande och hufvudsakligen
i afseende på Sjukdomarne, till nosologisk
ordning dem emellan, föråndradt Tabell-formulaire
af Commissionen i underdånighet
föreslaget, hvilket Eder Kongl. Maj:t under
den 0) Julii 1821 i Nåder tåckts gilla och
fastställa, hvarigenom åtminstone förbättring,
om icke den fullständigaste noggrannhet för
framtiden bör vara att förvänta, Ofvanbe,
rörde förhållande visar sig emedlertid äfven
under nu ifrågavarande Quinquennium, då,
af sammanräknade 311644 dödsfall, icke mindre
ån 427b! under Oangifven Sjukdom åro
upptagne, hvarjemte anmårkningsvårdt före
-
Revisorers Berättelse. 3i 7
kommer, att under tituln: dode af ålderdomsbräcklighet
21 personer under 50 års ålder
funnits inräknade. Ofelbart år, att svårigheter
för råtta dödsorsakernes utrönande,
särdeles hos den enfaldigare delen af Allmogen,
esomoftast måste inträffa; men ett
så betydande antal skulle vara det största
bevis på liknöjdhet om helsovården, så vida
orsaken ej får tillskrifvas hvarjehanda förhinder
för noggrannare efterfrågningar, hvilka
ofelbart borde kunna öfvervinnas. Af
nedan till jåmnförelse af dödlighetens större
eller mindre verkan för framflutne 10 år
upptagne medium, inhemtas dock, att den
under mer omnämnde Column antecknade
Mortaliteten varit ännu betydligare i förra
tider, så att hedanefter, med ett hos vederbörande
allt mer tilltagande nit, noggrannare
efterforskningar böra vara att förvänta, ej
allenast till Tabell-uppgifternes completterande,
utan förnämligast till vinnande af en ofta
af sådane forskningar beroende allmännare
moralisk förbättring, då utan all tvifvel lefnadssätt,
vanor eller oarter ganska ofta beredt
dödsorsaken, som igenom en af upplysningen
vunnen försigtighet hade kunnat förebyggas.
I det skick Tabell-formulairerne hittills
varit, visar sig, enligt Tab. VII, dödsorsakerne
under detta Quinquennium per medium
och i ordning efter deras härjande, som följer,
nemligen:
Medium Emellan
Emellan Emellan för i8i5
i8o5 1810 10 och
och och år 1821
1810 i8i5 Medium
Oangifven Sjukdom, såsom nyss i underdånighet blef nämndt,' (ungc8784
8790 8787 färligen lika alla åren under i fråga varande quinquennium (y) . . 8552
Håll och Styng eller Pleuresie samt Bröstfeber eller Peripneumonie,
7622 8281 7952 mest är 1819 . ........... 7974
8704 7746 éaöo Ålderdoms-bräcklighet
7915
6386 6>.65 6325 Lungsot, Tvinsot, mest år 1819 ......... 6246
11771 6538 9i55 Febrar af hetsigt och rötaktigt slag, Skarlakans-feher, Frisel, mest år 1819 5g65
5o5a 5o85 5o68 Slag-, Stickfluss, Brådöd (y) ......... 524'!
2904 1983 2419 Vattensot allmän, Buk- och Bröst-Vattensot, Andtäppa, mest 1820 . 2568
7284 3669 5476 Utsot eller Diarrhae, Rödsot, mest åren 1819 och 1818 .... 23i2
i855 1849 18)2 Olyckshändelser (y).  igäS
i63i 1724 1678 Mag-Torsk, Mngsvullnad, Trånsjuka hos Barn, mest år 1819 . . 1860
2146 1961 2o48 Convulsioner, Hjertsprång hos Barn. Fallandesot, mest år 1818 . . 1720
1864 1.593 1729 Bukref, Magdén eller Ooiik, Maskar, Förstoppning, mest 18:9 . • J7°9
1964 1983 1973 Kikhosta, mest år 1817 ........... 1676
1062 1431 1247 Mässling, mest år 1820 ,
1212
(/) betyder ungefärligen lika alla åren.
I03C)
II96
658
64o
101
328
ij3i
i»9
18
i75
■278
164
*)-
i46
83
61
33
5a
8
1004
*679
636
548
355
211
486
176
78
172
202
i43
73,
142
66
4°
28
4»
5
iot6
i388
647
594
228
269
1109
147
48
173
340
154
365
i44
74
5o
3i
46
6
S:a 75899 65479 70688
Gickt eliel- Podager, Led-och Torrvärk eller Rheumatisme, mest år 1818
Frossa, Älta, med eller utan Vattensiktighet, mest år 1820
Barnsbörd, Missfall, mest år 1818 .....
Bulnader, Rötbölder, Rosen, Kallbrand, mest 1819
Blodhostning , Blodpinkning, Blodstörtning, mest 1820
Halsfluss, Strypsjuka hos Barn, mest §r 1818 ,
Koppor, mest år 1816 ......
Engelsk Sjuka eller Risen, Hufvud-Vattensot hos Barn, mest 1819
Skabb, Ondskorf, Spetälska, mest är 1819
Kräfta, mest är 1817 ......
Venerisk Sjukdom, Norrsk Radesyge, mest 1816
Inspärradt Brock , mest 1818 .....
Lcfver-Sjuka, Gulsot, mest 1819 ....
Stenplåga , Vattenstämma, (y) ....
Skjörbjugg , Vattenkräfta, Likmask, mest 1820
Dragsjuka, mest ir 1818
Brännsår, Kylsår, Färska Sar, mest 1819 . .
Benbrott, Krossning och Ledvridning, mest 1819
Vattenskräck af rasande djurs bett eller Hydrophobie
g55
757
634
56a
454
333
3o8
297
169
160
15 7
i5o
i3o
63
43
4i
40
9
Tillsammans 62029
*) Lcfycrsjuka och Gulsot voro ej j Tabell-formulairerna emellan i8o5 och 1810 särskildt upptagne.
320
Riksens Ständers
Det visar sig häraf således, att under det
ifrågavarande QuinqUennium Blodstörtning*, Halsfluss,
Engelska Sjukan och Spetålskan i synnerhet,
men också Slag, Vattensot och Torrsk,
ehuru i mindre mån, härjat mera ån vanligt,
Tab. VII. utreder derjemte närmare Sjukdomarnes
mer och mindre framfart i hvardera
Lånet af Riket, hvaraf såsom anmärkningsvärd!
förekommer, att Halsflusser under de 4. sista
åren härjat mest Uti Malmöhus Lån ; Engelska
Sjukan betydligen mera alia åren i Stockholms
Stad, Kronobergs, Hallands, Elfsborgs och Skaraborgs
Lån emot de öfriga Lånen; Blodstortning
och Blodhostning i Östergöthlands, Skaraborgs
och Wårmelands Lån; Spetålskan och
Skabb i Elfsborgs, Skaraborgs, Hallands, Westmanlands,
Jönkopings och Calmare Lån, nära
lika mycket alla åren. Af Slag har betydligaste
antalet blifvit bortryckt i Stockholms Stad
och Lån samt i Östergöthlands, Calmare och
Götheborgs Lån 5 af Vattensot i Stockholms Stad
samt i Stockholms och Östergöthlands Lån; af
Magtorsh och Trånsjuka i Skaraborgs Lån; af
Frossa och Älta i Stockholms, Östergöthlands,
Wårmelands, Calmare och Westmanlands Lån.
Kikhostan härjade år 1816 starkt i Kronobergs
och Malmö Lån, år 18 1 7 i Östergöthlands,
Christianstads, Malmö och Hallands Lån, år
1818 i Östergöthlands, Skaraborgs, Wårmelands
-
Revisorers Berättelse. 3a r
lands, Westmanlands och Kopparbergs Un; år
iSig i Götheborgs, Elfsborgs, Skaraborgs och
Nerikes Lån, samt år 1820 i Götheborgs,
Hallands, Elfsborgs och Norrbottens Län ; Kopporne
*), som i synnerhet åren 1816, 1 81 7
och 1818 infunno sig, håijade första året måst
i Götheborgs, Skaraborgs, Elfsborgs, Calmare
och Hallands Lån, andra året i Skaraborgs och
tredje året i Wårmelands Lån; 5 Lån, nemi»
Gottlands, Wåster-Norrlands, Jämtlands samt
Wåster- och Norrbottens, hafva under alla åren
alldeles varit förskonade och i Gefleborgs Lån
endast 1 person aflidit i denna sjukdom; Mässlingen
var i synnerhet åren 1819 och 1820
hårjande i Götheborgs, Elfsborgs, Skaraborgs
och Wårmelands samt år 1820 i Jönköpings
Lån; Rödsot en åren 1819, 1818 och 1817 i
Nerikes, Wårmelands och Elfsborgs Lån, samt
år 1 8 19 i Jönköpings Lån. Af Venerisk Sjukdom
utgör per medium högsta antalet döde 26
i Östergöthlands Lån.
Smitt-Koppor äro ofta svåra att åtskilja ifrån VattKoppor
och vissa Utslags-Sjukdomar, så att det
med skäl torde kunna sättas i tvifvelsmål, örn alla
de under denna titul upptagne döde i egentliga
Koppor aflidit, aldraheldst som anteckningarne
till det mesta lära grunda sig på Bondfolkets egen
uppgift, troligen utan att vidare undersökning egt
rum. ■
a Sami.
Riksens Ständers
Medium af Ibland Olyckshändelser , utgör per
förraQninqan medium af hela Quinquennium:
778 Drunknade ... . .
381 (^vårde al Mödrar och Ammor —
87 Sjelfmördare . —
f Mördade Barn . . g
Äldre personer 2g
9
13
553
Dömde och aflifvade —
Döde af starka drycker—
af Askan . . i3
af Os ... 2S
af Svält i 4
af Köld . . . 57
af Fall ... 87
af andra vådliga
händelser . »327
af okänd orsak 43
830
344
122
58
1 o
i5
55g
S:a 1849
S:a per Medan ari. ig38
Oaktadt alla i sednare tider vidtagne
anstalter och författningar, utgör dock de
Drunknades antal snarare mera än mindre
emot förra tider; men anmärkningsvärdast
är, vid närmare skärskådande, förhållandet
med de Qväfda Barnen Länen emellan,
som Eder Kongl. Maj:t, af följande
jämnförelse de förra Quinquennierne ined
det ifrågavarande, nådigst läcktes inhemta.
Revisorers Berättelse.
333
Än (alet Medium
fran 1790 för ett
med i8i5
Ileloppct
detta
Quinquennium
eller
eller
quenni-
8r 1816
20 år.
um.
Uti
med 1820.
834
208
Östergöthlands Län
146
645
161
Jönköpings .
149
65o
i63 Kronobergs .
142
894
224
Calmare .
236
5a8
132
Christianstads
87
48o
120
Malmöhus . .
86
357
89
Hallands ....
53
467
117 Elfsborgs ....
x 22
737
i84
Skaraborgs
X 82
85 7
214
Wärmelands
Deremot i
220 i423
7
2
Stockholms Stad blott
3
176
44 Stockholms Län
4o
278
6g Upsala ....
42
S6
22
Södermanlands ,
9
5
i
Gottlands ... i
1
177
44 Blekinge ....
40
166
42 Götheborgs .
35
192
48
Nerikes ....
24
209
52
Wästmanlands .
34
i5g
4o Kopparbergs
32
87
22
Gefleborgs .
i5
9°
23
fWäster-Norrlands .
5
[Jämtlands
14
14
3
[Wästerbottens .
2
u
[Norrbottens . .
1 297
8090
2024
S:a 1720
3a4
Riksens Stim ders
Ofelbart synes häraf, att någon egenhet
i Mödrars och Ammors lefnads- eiler
barna-behandlingssätt måste vara orsaken
till den uti de först uppräknade 10 Länen
omkring Sex-dubbelt större förlusten emot
i Hufvudstaden och de öfriga 14 Länen,
som tyckes förtjena en närmare undersökning
och alfvarsam anstalt till räddande af
flera hundra Mennisko-lif årligen.
Tab. IX, utvisar Mortalitetens förhållande
såväl som döds-orsakerne i hvarje
Län i hänseende till månaderne af året;
och har under detta Qxiinquennium, då
dödligheten öfver hela Riket betraktas, förra
erfarenheten vunnit ytterligare bekräftelse,
att den är störst i Martti och April
samt minst i Julii och September. Håll och
stygn hafva i de 2:ne förstnämnde månaderne
varit de mest rådande dödsorsakerne,
hvilka, enligt Tab. VIII, till största
antalet träffat dem som varit öfver 5o år
gamla.
Slutligen bifogas i underdånighet Tab.
X., innefattande Sammandrag af det uppgifna
antalet fattiga, som dödt i hvarje månad
årligen. Dermed menas, efter den. i
Tabellformulairet lemnade föreskrift, alla
så dane personer, som i lifstiden haft Itnapp
bärgning, vare sig af hvad Stand och Tind
Revisorers Berättelse. 325
som hålds t, som således på Tabell - författ.
arnes godtyckliga bedömande beror. Antalet
bar per medium årligen stigit till
12891 personer, eller omkring femtedelen
af hela Mortaliteten, Afven med dem inträffar,
att Mortaliteten varit störst i Martil
och April, men deremot minst i Augusti
och October månader.
Folkmängden Ar 1S20
belöper, efter sammanräkning af de deröfver
särskildt inkorane Tabellerne, till
2,684 ,690 Personer, hvaraf på Landet och
i Städerne, som följer, nemligen:
Riksens Sländers
Förhållandet År i8i5
På i
Landet. Städerne Summa.
kO
cn
CO
92903
444'*
97845
74416
5683
80099
92178
741°
99990
x48'78
15453
163,831
I12.5o8
5o54
117062
90486
*3g4
91880
i3a446
83-4
poSao
29767
3613
3333o
56374
165g3
79967
T2T79'i
43 >1
116119
l46c)3v)
18493
165432
7 2 3 98
4868
77266
96931
28691
12562-2’
i53oii
6653
109664
136707
5471
142178
136590
4387
140977
91575
5 0.09
96784
75960
7854
83814
114*37
55 i 1
119648
785-22
9601
88123
62970
3372
66342
3476.3
r,
23^
35oi5-
3a4°7
1080
33437
39.538
.544
34*3i
2216746 175331
2392077
72989
72989
Uti
Stockholms Län
utom Hufvudstadeii
Upsala Län
Södermn n tands
Östergöl hlands
Jönköpings
Kronobergs
Ca lin a re
Gol t lands
Blekinge
Ch ristianstads'
IM a 1 möhus
Hallands
Gölhe horgs
Elfsborgs
S kåraborgs
Wärm c la nds
Nerikes
W est ma nian ds
Kopparbergs
Ge fieborg s
W äster-Norr fan dfe
J lim tia nds
Wästerbottens
Norrbottens
P» Landets
Tillkommer
Stockholms Stad
44385
351 o3
44779
7470°
55542
45142
68 r 4 7
15207
3 066g
63o05
TÄT'
35c)86
51333
78689
69112
6g636
4r>499
36j35
5515g
38783
20887
•7749
i9°41
17030
48978
3g J61
48753
81217
60700
4g355
72986
165go
3.2289
66291
18812
39046
62965
84002
735g5
73684
4q5.o3
4io56
62261
41982
33554
i883a
20128
18117
S:a
93363
74564
93532
155977
11624-2
94497
i4n33
3*797
62968
12f;356
156283
70032
104298
162691
142707
143320
96002
77I9I
117420
81715
6354i
3658i
89169
35i 47
I Slädcrnc.
nr. 9.
S;a
Suraraa.
Personer.
1973
24 ',5
3(j6o
7145
23oc|
65a
3961
1701
-764.8
2p43
1023^
2417
14743
3462
2581
21.5a
23g8
365g
23o5
4595
i58o
i3g
556
R61
S:a iii83o9 1205207 23235i6
a363
4341
9770.4
3207
5652
80216
4°99
7759
1012(11
944
i6569
172546
3oo3
53i2
121554
870
1522
96019
43.7
8768
I49901
2066
3767
35564
8345
15993
78931
2379
5327
i346S3
10117
20354
176637
2644
5o6i
8oog3
15878
3o6ai
13.4919
39*7
7879
170070
32.43
58-24
i4853i
2788
494 0
148260
3o5g
5457
IOO45Q
4785
8444
85635
3i i5.
5420
122840
5451
10046
91761
1966
3546
6-087
*:4
3i3
36Ro4
63 9
ng5
4o364
1134
190.5
37142
99483
i856o5
25ogi21
86122
35o44 4°525 7556g 75569
2216746 248320 2460066 Sia Summarum nx83o9 1205207 23235i6 121166 140008 261174 2584690
Revisorers Berättelse.
Tillökningen, som Rikets Folkmängd
under de från sista Sammanräkningen år
i8i5 framflutne 5 åren vunnit, utgör som
följer, nemligen:
Pä Landet, i Stockholm. Öfrige Städerne. Summa.
Mankön . 5Si48 1220 5i/(o 6a5o8
Qvinkön . 5o5a2 i36o 5i34 57116
Tillhopa 106770 258o 10274 119624
Denna Tillökning visar sig i någorlunda
lika förhållande såväl Länen som
Städerna emelian, undantagande i Stockholms
Läns samt Upsala och Blekinge
Läns Städer, der folkmängden aftagit.
Hvad dervid bebäffar det sistnämnde Länets
Städer, syne) den der förekommande
betydligaste minskningen härleda sig, i Carlskrona,
från bortcomnenderadt manskap sedan
år 1815, och i Carlshamn, från Invalid-Corpsens
flyttning till Malmö.
För att, så vidt modigt, kunna utröna
pålitligheten i den nu uppgifna Folkmängden
för år 1820 har Commissionen
låtit upprätta och får härlios f underdånighet
bifoga Calculen N:o XI, tom lemnar
ett tämmeligen nöjaktigt resultat, såsom nu
i underdånighet skall visas. Med undantag
af Stockholms Stad, utgjorde Rikets
Folkmängd år iSi5 ett personal
af  2,092077
3^8
Riksens Stein clens
Enär härtill lästes, i eill isbet
Ou ö
med Tabellen N:o I, de linder nu
framlupne Quinquennium flere födde
än döde i Landsorterne 120787
efter afdrag af, i en del
Län, inträffad högre Mortalitet
än Nativitet af . . 2sg5
1 18 ig 2
Uppkommer en Folkmängd sf 2,oio56g
Härifrån afdrages skillnaden emellan
de under detta Quinquemiinm,
enligt Prostarnes uppgifter för
hvarje Prosteri, in- eller utflyttade
personer, hvilka, efter sammanräkning,
titgöra, de sednare ett antal
af 10647
och de förre .... 0232
—--—— t4i5
Då Folkmängden» utom i
Stockholm, erhålles med . . 2,5ogi54’
som emot den uppgifna, utgör en difference
af endast 75 personer mera *). Att
förhållandet i Landsorterna särskildt ej så
noga öfverensifämmer, och att, såsom sista
Columne-i utvisar, så stora differeneer
der förekomma, kan orsaken otvunget deri
igenfinna*, att Prestérskapet i sina anteckningar
öfver in- oell utllyttningarne icke
frånskilja dem, som egentligen till och ifrån
*) Se Bilagan Litt. A.
Revisorers Berättelse.
Hufvudstaden eller annat Län öxnsa hemvist,
ifrän dem, soin inom Prosterierne
flytta Pastoraterne emellan; och vidkommande
den emellan Wäster-Norrlands och
Wästerbottens Län mest betydliga skillnaden
af nära 0400 personer, i det förra Länet
mera, och i det sednare mindre, härleder
den sig ofelbart ifrån den vid detta
Quinquennii början ännu icke fullkomligen
stadgade gräns-fördelningen dem emellan.
Hvad Stockholms Stad angår, kan en
så beskaffad Controll icke ega rum, emedan
ingen uppgift på der timande in- och
utflyttningar xiii Ta bell-Verket ingår. Hufvudstadens
Folkmängd är
iSi5 utgjorde . . . . < 72989
Hvarifrån borde afgå Mortal itetens
der inträffade öfvervigt
emot Nativiteten under detta
Quinquennium .... 3866
—. 69125
Men deremot tilläggas ofvanberörde
från Landsorterna flyttade
.
i4i5
Och således endast utgöra . . 7o538
II varemot den finnes beräknad
till ofvanberörde 70669
personer, eller en difference
mera af Mankön . . . 2264
Qvinnkön . . 2777
Tillsammans 5o3i
33o
Riksens Ständers
personel’, hvilken difference således undanrödjer
all farhåga för den i förra tider,
med anledning af Tabell - Verket, så
mycket befarade årliga Folkutflyttningen
utur Riket, och tvärtom skulle synas utgöra
antalet af de under ifrågavarande
Quinquennium från Utrikes Ort till Riket
inflyttade Personer; men härvid bör i underdånighet
anmärkas, att då inga årliga
Mortalitets-Tabeller, likasom för de andra
Rikets församlingar, till Tabell-Verket ingår
från härstädes bosatta fremmande Religions-förvandters
Kyrka-föreståndare, äfvensom
icke eiler ifrån Föreståndarne för
de i Riket bosatte Judar, liar den inom
dessas familjer troliga* öfvervigt i Nativiteten
emot Mortaliteten under de framflutna
5 åren icke i Tabellen N:o I. kunnat
intagas och observeras, efter afdrag hvaraf
beloppet af inflyttade Utländningar sannolikt
ej skulle mycket skilja sig från verkliga
förhållandet, som i Quinquennii-Tabell-formutaii
ernes nuvarande skick icke
eller kan uppgifvas. Uti det nya formulaire,
sorn Tabell-Commissionen för nästkommande
Quinquennii - år undfått Eder
Kongl. Maj:ts nådiga befallning att i underdånighet
föreslå och till nådis faststäl
O
O
leise insända, skall Commissionen söka afhjelpa
denna brist; men anser sig likväl i
underdånighet böra hemställa, om icke
Revisorers Berättelse. 331
Eder Kongl. Majit skulle täckas i nåder
låta vidtaga någon sådan anstalt, att ena
O
O
handa uppgifter, som ifrån våra egna, hädanefter
årligen kunde från de fremmande
Religions - förvandternes Församlingar,
äfvensom från de Judiska i Stockholm,
Norrköping, Carlskrona och Götheborg afgifvas,
och Connnissionen, i händelse af
Eder Kongl. Majits bifall härtill, undfå nådig
befallning, såväl att dem hopsamla,
som ock att med formulairer dertill vederbörande
förse, aldrahelst som flere af Commissionen
tillförene vidtagne utvägar, att
så beskaffade upplysningar inbekomma, varit
fruktlösa. I afseende på Stockholms
Stad bör i underdånighet anmärkas, att dess
i Tabellverket förekommande Folkmängd
endast utgör antalet af der egentligen bo-<
satta och mantalsskrifna personer, hvadan
den; i anseende till det stora antal såväl
In- som Utländska resande och i synnerhet
fremmande Sjöfolk, som, ehuru ständigt
omvexlande alla tider af året, här vistas,
utan all tvifvel kan räknas att öfverstiga
Soooo personer. Enahanda förhållande,
eiler att Folkmängden verkeligen är
större än den i Tabellverket synes, torde
äfven inträffa med Götheborg, der handeln
på Utrikes ort näst Stockholm är störst,
och föranleder ett betydligt antal Utlandningars
temporaira vistande der.
cn
CO
CO
I hänseende till äldrarne finnes år 1820 års Folkmängd,
enligt I abellen N:o XII, utgöra, sorn föijer:
Ar
i8i5
r2;3G
I16640
II9O96
233472
236703
S:a 778647
230272
221473
192214
176019
16.0867
136278
128209
119686
101601
S:a1471619
nemligen:
under i år
emellan i och 3
- —- 3 och 5
— 5 oell io
— io och i5
i. 4*4777 I
v- 415457 5
Pä- Landet, i Stockholm.ÖfrigaStäder
m. q. m. q. rn. q.
5 i™
6198c
nc. S:a
m.
qv.
emel [an i 5 oell 20
•— 20 och 25
— 20 oell 3o
— 3o och 35
—* 35 oell 4°
— 4° och 45
— 45 oell 5o
— 5o och 55
— 55 och 60
S:a
33a5o 5^3 586 2127 2216
61933 1184 1251 4117 /jio3
59341 51)485 i3ii 1295 4221 4194
it()583 120.480 2820 283o 7948 8208
106014 106246 2099 21R4 7°74 7196
38i3o3 38i3g4 7987 8146 2548'
7.3i3i
134574
1298(7
26 i8ö<)
2.3 <>81.»
2^917 83o:’.34
ra. 728789 }
<jr. 7995904
S:a
' 10.4258 105972
3126
2941
8081
7903
23a333
97842
101348
4373
3gi G
851.5
9494
226.488
92137
97525
4667
4333
85o4
94 12
216.57S
77076
85343
3o52
3793
7487
8555
i858o("
6R3-.i6
7C704
2973
3421
6680
7397
16.547r
65 621
73415
2268
2973
5554
6633
106464
51816
59021
i8o5
2561
42.52
5224
124679
48344
566. ,8
1.407
2205
3712
5oo6
117402
>2374
5n3o
1 i3o
2057
2909
4528
104128
847794
707126 253oi
28262
55694 64202
1.528.379
Revisorers Berättelse.
CO
CO
CO
87176 emellan 60 oell 65 ar
60607 — 65 och 70
365i5 —- 70 och 75
18891 — 75 och 80
8568 — 80 och 85
2/jg^ — 85 och 90
489 — 9° och 95
5X — g5 och 100
9 Öfver 100 Sv
c /o m. 95909 \
&:a 214800 jjoiös $
34553
42943
707
1469
2I'i9
3589
854to
26.448
34234
557
1271
.433
2701
66644
16439
21959
275
753
755
1724
4igo5
7782
10991
i63
417
389
843
2o585
2962
4682
34
127
161
342
83o8
802
l5l2
i5
64
44
123
2610
i56
3i4
5
11
6
37
629
18
2
4^
oe.
—
5
_4
5
80
6
89212
116687
1756
4117
4941
g.364
226077
ii83o9 1206207 35o44 4°525 86122
99483
2684690
Tillökningen under detta Quinquennium Llir således
På Barnalldern med .... 2585g 2.5728 5i587
Ynglinga- och Mannaåldern . . 32672 2.4088 56760
Ålderdomen . . 3977 7800 .66760
Tillsammans 62608 67116 119624
Det nästföregående Quinquennium, eller åren 1811 med i8i5, utgjorde
.tillökningen dessa 5 §r-endast: på BarnsSldrarne . . 10^82 11049 2i53i
Ynglmga-och Mannaaltlern 27479 25o56 52035
Ålderdomen .  49^8 X^T49
Tillsammans 42959 ^S6 87215
Riksens Stunders
cn
ro
Hvilket ytterligare och oemotsägligt synes ådagalägga en allt mer
tilltagande omvårdnad om den spädare ungdomens lif, då i den åldern,
Folkökningen blifvit mer än fördubblad under det sista emot det näst
föregående Quinquennium.
I hänseende till Gifta eller Ogifta samt Stånd, bestod 1S20 års Folkmängd,
enligt Tab. N:ris XIII. och XIV.
a- Ps Landet. I Stockholm. Öfrige Städer. Summa.
IÖ1C>- af m. q v. m. q v. m. qV.
670729 Gifta Personer 4l7t63 4*8o38 8962 9642 28203 28401 nio4oq
4oi73 Enklingar 3752o , 8o5
2737  41082
i3o57i Enkor ^ n 4541 6726 i2535 i338o2
641946 Ogifta öfver 15 ar 282323 291234 J7290 16011 29695 326J0 669183
778647 Ungdom derunder 38i3o3 38i3g4 7987 8146 25487 25917 8lo234
2465o66 Tillsammans n 18309 i2t)5207 35o44- 4«525 86122 9948 i 2684690
9681 hvaraf Adeln 3248 0704 710 689 738 1010 1 o 14q
14673 — Läro-Standet 555o 624 6 267 219 i25o i35t r4883
64102 — BorgareStåndet 1104 1082 5294 6461 23q4t 25o2i 634o3
1/85883 — BondeStåndet 89876g g655o3
—— 1864272
1874339 S:a 908671 g7658J 6271 736g 28929 -27882 1902707
66117 — Ståndspersoner 20670 2214S 4258 4689 6217 7086 6000!
5a46io — Alla andra 1889G3 206474 24515 28437 ^3976 64565 566990
2465066 Tillsammans 1118309 1205207 35o44 40525 86122 99483 2584690
Jämnförelsevis emot det nästföregående, utgör Folk-tillökningen
under-detta quinq.uenniuin: ibland
de Gifta i84o3 18277 3b68o
Enklingar ...... 889 " °89
Enkor ....... 323 i
Ogifta öfver i5 är . • .. . J7357 9880 27207
Ungdom derunder .... iiisSg 25728 5i5S7
Summa tillökning sedan år 1S15 . 62008 57116 119624
Uti Borgare-Ståndet och ibland Ståndspersonerna visar sig således en
förminskning i det förra af 45 man- och 654 qvinnkön, oell ibland de
sednare af 462 man- och 652 qvinnkön, men i alla öfriga Classerna och
särdeles bland Allmogen tillökningen.
336 Riksens Ständers
Då de förändringar Stånden och Folio
Classerne tunna undergå utgöra ett ibland
Tabell-Verkets vigtigaste föremål, har Cominissionen
trott sig i underdånighet böra
härhos bifoga en tipprättad jämnförelseTabell
N:o XV *), sorn icke allenast styrker
det nu uppgifna förhållandet emellan
åren i8i5 och 1820, utan ock ådagalägger
de förändringar Folk-Classerne under loppet
af sist framflutna i5 år undergått, och
således visar, att sedan år r8o5 har LäroStåndets
personale förminskats med 262
personer, Ståndspersonernes med 434-5 och
Borgare-Ståndets med 2008, hvaremot Ridderskapets
och Adelns blifvit ökadtmed 646}
Bonde-Ståndets med 100234 och den öfriga
under namn af alla andra i Tabell-Verket
intagne folknummern med 72653, men
Rikets hela folkhop under alla 15 åren endast
med 17191S personer, hvartill förnämsta
orsaken härleder sig ifrån det stora
antal medborgare, som under de olyckliga
krigsåren 1808 och 1809 i Fält och på
Lazaretterna omkommo, hvarförutan, så.-  som förut af Commissionen i underdånighet
blifvit inberättadt, Giftermålen under
samma år betydligen funnos minskade, hvilka
omständigheter, jämte ett tilltagande Celibat
-
*) Se Bilagan Litt. B,
Revisorers Berättelse. 33'j
libat såväl i Läro- som Borgare-Ståndet,
men aldramest ibland Stånds-personerna,
föranledt till det bedröfliga resultat Tabellen
äfven utvisar, att nemligen de Giftas
antal, de nu framflutna io fredliga år
oaktadt, likväl icke ännu åter uppnått det
belopp uti förenämnde 3:ne Folk-Classer
sammanräknade, som år i8o5 beräknades,
utgörande Giftermålens tillväxt ibland Adeln
på dessa i5 år ett antal af endast omkring
Ett Hundrade.
Innan Tabell-Commissioncn, med anledning
af upprättade General-Sammandraget
N:o XVI. och dertill hörande Partiela
Tabellerna N:ris XVII, med XXVII, nu
går att visa Folkhopens Yrken och Näringar,
som här nedan särskildt för Landet,
särskildt för Hufvudstaden och särskildt
för de öfriga Rikets Städer skall upptagas,
bör Commissionen i underdånighet anmärka,
att denna Tableau, utom hvad de i
tjenst varande Personer, samt Bondliopen
af Mankönet vidkommer, icke kan utvisa
verkliga Numerairen af hvarje Närings- *
Class, då, i följd af de för Tabellernes
författande Nådigst gifna föreskrifter, ingen
person mera än på ett ställe i de afdelade
Classerna får intagas, hvadan alla så
beskaffade personer, som innehafva mera
vära Sami. 32
Riksens Ständers
co
co
co
än ett yrke eller kunna tillhöra flera Classer, till exempel: Åmbetsmän,
som tillika äro Possessionater, Borgare, som ega Fabriks-Inrättn ingar,
o. s. v., på någotdera stället måste vara uteslutna och minska Classens
egentliga antal, hvarigenom Commissionen också befinner sig utur stånd,
att med behörig noggrannhet kunna urskilja den Jordbrukande Classens
äfvensom Fabriksegares rätta antal, varandes de under denna sistnämnde
Titul förekommande Husbönder och Egare allenast de, som, uteslutande
från andra yrken, dermed ensamt sig sysselsätta.
Mankönet.
År . Uti I öfrige På
i8i5. Laro- eller Undervisnings-Stalen. Stockh, stader. Landet. Summa.
S:a 3,193 Präster 92 271 2855 3218
717 Lärare vid Läro-Verk 4^ 4^5 329 812
46 Öfningsmästare 20 46 17 83
3753 Kyrkobetjente 94 4*7 3315 3820
3i63 Studerande 146 ioo3 2o5o 3199
10872 I tjenst -—. 400 2172 8566 iij38
177 Utur tjenst gångne •— 4 54 161 219
S:a 11049 S:a 4°4 2226 8727 . n35j
I
Revisorers Berättelse.
Oi
cn
n
Civil-Staten,
4344 Ämbets- och Tjenstemän
391 Medici och Fältskärer
11 Architecter
955 Krono-Betjening
977 Tull-Betjening
273 Police-Betjening
474 Jägeri- Skogs- och Bergs-Betjening
483 Sluss- och Dykeri-Betjening
ioo3 Yakt-Betjening
S:a 8911 I tjenst
1262 Utur tjenst gangne
S:a 10173 S:a
1773
1707
1159
4639
IOO
i85
94
379
5
9
i4
.—.—
981
981
i43
488
288
9*9
65
220
. • ■■
285
468
468
116
391
5oy
881
486
*
1367
2967
32 t I
3381
9559
133
307
998
i438
3100
35i8
4379
10997
Riksens Ständers
År i8i5. Militair-Stalen.
i856 Officerare
515
589
916
2020
1974 Under-Officerare
37.9
769
1296
2444
36724 Soldater och Båtsmän
3555
4794 20168
87517
1749 Skepps- och Fält-Timmermän
190
1 io3
58
i35i
847 Musicanter och Trumslagare
i4o
322
562
1024
199 Tross-Kuskar och Drängar
14
12
142
168
ii22 Stads- och Brand-vakter
25/}.
735
—
969
S:a 44471 I tjenst 5o47
8324
32142
45513
14746 Utur tjenst gångne
532
1004
14141
15677
S:a 59217 S:a
5579
9338 46283
.
Sjoman.
1802 Skeppare
277
853
567
1697
6928 Sjöfolk
5oi
3o88
2720
6309
686 Lotsar
12
96
583
69V
19 Fyrbåks-Yaktare
—
3
20
S:a 9435 I tjenst
79°
4040
3887
67*7
388 Utur tjenst gångne
48
iS»7
326
53 x
S:a 9823 S:a 838
4197
4ai3
—
61190
9^48
J Handlande. I Stockholm. Sma-Städerne. Summa.
« l8l5-B,.UnderdeTittlarTabell-for- Hus- Han- H«- Ha- Hus- Hen
bönder.
ning. mulaiiet Upptager, nemi.: der. Betjen. der. Betjcn. der. Betjeu.
43i 497 Grosseurer
34 i2 Mäklare
12 9 Skepps-Clarcrare
13 7 Bokhandlare
3 4 Meubelhandlare
5i 7 Nipperhandlare
2529 2354 Minuthandlare
23o 125 Diverse
45o 53 Caflekokare och Tracteurer
8o5 6 Krögare
400903094 S:? *747 9l3 "647 aI4l 4394 3o54
Afgå Enkor,som fortsätta si683
na afl. Manners Handtering 797 — 310
1007
3^4 Rester 950 913 2437 2141 3387 3o54
239 Personer som nedi, sin Handel io3 — 218 3?.i
233
223
*73
238
406
461
i5
9
11
5
26
i4
7
10
i5
5
22
i5
/
I I
8
5
5
16
i3
3
3
—*—
3
3
38
_
18
1
56
1
860 660
1694
i835 2554
2495
_
25
——1
25
«
182
_
276
45
458
45
3q8
—
43o
7
828
7
665q ~ ~ — * *
Ti personer här afräknadc, «3som pä detta ställe för andra gängen uti i8x5 Srs Tabell-Yerk intagnercnUgl
hvad dea för Janima är afgifne underdämga berättelse närmare upplyser.
S:a io53 913 2655 2141 6762
Riksens Ständers
M
VS
CO
-
1g,5< Bruks- och Fabriks-Egare.
qi Apothekare — •—
562 Bruksegare af alla slag —-
1-55 Brännerier i Städerne —
8 Fabriker, Band —
3 — Buldan
61 — Kläde —■
8 — Kork —
8 —■ Lack —
i3 — Linne- och Bomulls -
4 — Reggarnstyg- och Strump
6 — Saffians —
16 — Siden —
16 — Silkesstrump >—•
8 — Spegel —
32 — Tobaks —
12 — Ylle —
12 Garfverier
I Små- Pä
Stock-Städer-Lan- Snm
-
holm.
ne.
det.
ma.
i å
78
3
94
*7
28 459
5o4
2
27
—
2 9
6
—
6
2
—
2
45
29
2
76
5
1
—
. 6
7
1
—
8
i5
1
2
18
4
2
—
9
7
—
—
4
27
—
•—
27
I 2
—
—
12
5
5
—.
10
i4
26
—
4°
4
4
—
8
-—
I
J7
18
Revisorers Berättelse.
co
co
2 Gjuterier
2 5 Grufbrytning
Hartzkokerier
Kalk-Brännerier
—. Kimröks-TilLverkning
4 Mechaniska Verkstäder
394 Qvarnar
3 Saltpeter-Verk
59 Sågar
34 Tryckerier, Bok6
.—1 Cattuns
2
Valkverk
i3g Diverse öfrige
2
—
—
2
—
78
T
78
T
—
—
l6
I
l6
I
2
l5
64
3oo
379
—2
7
7
—
X
49
5o
i5
24
—
39
5
1
6
3
3
8
106
10
124
23o 400
949
i5yg
32
64
164
260
S:a i588
Afgå Enkor, som fortsätta sina al162
ledne Mäns innehafde Handtering
Ti„ci .706 Rester 198 336 78b 1819
702 Fabrik-Idkare som nedlagt rörelsen 44 '1 -1' T ~ ’ i
•&TiI5 S:a 242 379.452 20,3
Hithörande Betjening.
884 Contorister 3g 46 6g i gj6
3145 Mästare 57 s3o 3o2i 33o8
3187 Gesäller 5qi 4^4 2353 34o8
2460 Gossar 46° 4ai 19°7 2788
Arbetare af
£ 14923 Mankönet 838 1470 12862 15x70
|  f" Bodbetjent» 3i - — 3. ,„,fi
s:a 26768 S:a 2258 3oio 22486 -r-■
$
«
£ Ar
1815. Konstnärer och Handtverkare.
^ 291 Bagare .—
18 Barberare — .—1
7 Beredare af Skinn och LädeP ■—■
16 Bildhuggare .—. .—
vj- 16 Blockmakare — .—,
Jo" 52 Bläckslagare — .—.
i45 Bokbindare >—. —
I
Stock-
holm.
Små-
Städer-
nc.
På
Lan-
det.
Sum-
ma.
59
228
3
290
7
IO
■—.
l7
K
O
8
—
i3
*4
3
2
'*9
5
T 4
—.
19
7
5 r
3
61
30
110
2
1A1
27754
Revisorers Berättelse.
LO
^r
co
9 Borstbindare
i83 Bryggare
53 Bundtmakare
iSg Byggmästare
i52 Carduansmakare
4 Chocolade-Tillverkare
4 Ciseleurer
3 Degelformare
4 Destillatorer
4 Emailleurer
3 Filhuggare
907 Fiskare
3a Fiskköpare
x Formskärare
6 Foderalmakare
198 Fäx-gare
3 Färgberedare
12 Förgyllare
3o5 Garfvare
38 Gelbgjutare
5
2
—
7
__
52
118
—.
170
,
21
3i
.—
3a
, ,
6
46
X 10
162
—
i5
i45
—
160
—>
2
—
*—
2
—
1
1
—
2
_
1
2
—
3
—
x3
1
—
*4
.—1
1
—
—
1
_
1
1
—.
2
,—
3
995
—
9fj8
—,
22
8
—
3o
1—
1
1
■—
2
i—,
6
1
•—i
7
_
18
182
4
204
—
1
4
—
5
7
3
—
10
16
266
11
2q3
11
25
,—.
36
Riksens Stunders
to
CO
4 Gipsbildare —
17 g Glasmästare —
5 Glasslipare •—
21 Graveurer —>
2 Gulddragare
4 Guldslagare 1—
2”4 Guld-Smeder —
120 Gördelmakare •—
— Hagelstöpare —
217 Handskmakare —
34i Hattmakare —
—i Haute- oell Basselisse-Väfvare
i5o8 Hofslagare
17 Hyrkuskar —
42 Instrumentmakare —
48 Jouvelerare —
17 Kammakare *—
17 Kardmakare —
2o5 Klen-Smeder —
18 Klockgjutare —■
4
_
4
i5
i3o
38
183
4
1
1
(i
12
5
•—
J7
1 — — 1
46
234
3
283
22
113
2
13 7
1
—
—
1
8
»99
9
216
26
338
3
36;
—
1
—
1
37
i43
1549
J729
i3
1
—
U
23
i5
• •—
38
42
10
—
52
8
21
—
29
9
4
3
16
18
232
—
25o
5
9
—
i4
A
35 Knappmakare
21 Knif-Smeder
280 Kopparslagare
7 Korkskärare
228 Krak- och Kakelugnsmakare —
4 Lakerare — •—
4i Linne-Väfvare *— —
21 Mechanister ■— —
2 Medailleurer 1— —
3q5 Murmästare — —
265 Målare ■—• —
19 Mässingsslagare ■— —
12 Möbel-beklädare —• —
3 Orgelbyggare — -
7 Parasolmakare •— —
39 Perukmakare och HårlristeUrer
7 Pipskärare — *—
46 Pistol-Smeder — *—
93 Planterare och Trädgårdsmästare
3i Plåtslagare — —
10
24
—
34
3
J7
—
20
26
250
12
288
2
i
3
12
•2o3
19
234
2
2
—
4
4
2$
.5
42
6
2
—
v8
__
—
3
11
i42
287
44°
5i
172
46
269
6
10
—
16
11
3
—
■ 4
1
1
1
3
6
2
.—
8
J4
*4
—
28
3
1
—.
4
7
38
•—
45
76
46
—
122
7
i4
I
22
Riksens Ständers
co
"st
ro
-
io Pumpmakare
82 Repslagare
320 Sadelmakare
3i Segelsömmare
20 Sejlare
1 Sicktväfvare
1 5 Schatullmakare
91 Skoflickare
3316 Skomakare
55 Skorstensfejare
3575 Skräddare
6 Skärslipare
112 Slagtare
rji6 Snickare
23 Snörmakare
60 Sockerbagare
3 Solfjädermakare
7 Sporrmakare
68 Sprutmakare
4i Stenhuggare
—
4
4
—
8
—
7
83
2
92
3i
i65
92
288
_
5
26
3r
i—.
7
i3
•—
20
2
•—
—
2
1—,
6
11
i—
*7
. 1
17
73
1—.
9°
_
278
6q5
2629
3602
_
8 -
54
—•
62
_
142
49.9
3o34
3675
4
3
•—
7
32
76
■—
.J08
—
71
289
432
7.93
,
i3
8
—
21
—
26
49
—
.75
__
2
r—.
—>
2
1
5
—
6
■
83
■—
—
83
_
10
lii
52
78
Revisorers Berättelse,
3 Stenslipare —-
^ 20 Stolmakare •—
m 3 Strå- och Spån-Hattmakare
•— Stylgjutare —-
3 Stålarbetare —
164 Svarfvare —
6 Svärdfejare •—•
166 Sämskmakare —•
6 Tapetmakare •—
5o Tenngjutare —
3^1 Timmermän —-
190 Tunnbindare 1—
— Urfjädermakare —
1 Urfoderalmakare —
192 Urmakare —
12 Vaddmakare —•
160 Vagnmakare —•
2 Vaxarbetare —■
■— Vaxblekare —
6 Vaxduksmakare —•
—
5
1
.—
4
—
• 6
6
18
3o
—i
*—
1
—
1
.—.
1
—
1
_
6
1
.—.
7
.—,
11
129
38-
178
2
2
•—
4
—
6
146
6
i58
_
6
3
—.
9
,
4
38
•—
42
—
32
3a6
i5
373
—
22
115
81
218
i—i
1
—
—■
1
—
1
•—
-—.
1
_
32
128
34
194
4
.—
.—
4
—
12
io5
5i
168
■—.
3
—
*—
3
,
I
1—1
——
1
5
1
-—
5
Riksens Ständers
I
20 9
22
21
194
Väfskedsmakare eller Ritmakare 2
Akare •— — 75
Äggjärns-Smeder •— 2
Öfverskärare — 7
Diverse andra, här icke uppräknade
arbetare —> 9
127
*9
11
74
90
2
202
21
18
i73
j7593
S:a 1893
8011
8698
18602
5i 1
Afgår Enkor som fortsätta Handtverk 171
5xo
53
734
Rest. 17082
Rester Mästare 1722
Konstnärer och Handtverkare som
7001
8845
17868
939
nedlagt rörelsen •—. — 143
263
551
9^7
S:a 18021 Handtverksfolk: S:a i865
Gesäller och
7764
9'9Ö
18825
Lärlingar på
11934 Landet •—. 246344826081 i3o26
0 7447 Gossar i Lära 23a 1 4973 — 7294
2160 Yerkdrängar x3oo 827 — 2127
Revisorers Berättelse.
Bodbetjent ng
af mankönet _4 i — ^ 6088 10283 608122452
S:a 3p577 S:a 7953 18047 ^277 — 4I277
Till närmare utredande af till hvarje Handtering och Handtverk hörande
Gesäller, Lärlingar och Arbetare, som utrymmet icke tillåtit att bär upptaga,
äfvensom till utmärkande af den förökning eller förminskning som ibland dem,
sedan år i8t5 inträffat, är en särskild jämnförelse-Tabell N:o XXII. i underdånighet
bifogad.
År 1815 r, 1 Små- På Summa.
Diverse Personer. Stockh. Stärne. Landet.
4 12 Possessionater utan titul och tjenst
217 Arrendatorer — —
25o Utflyttade Borgare utur Städerne
Borgare i Köpingar Mantalsskrifne
268 på Landet *— —
Landtman sorn icke kunna hänföras
1551 till någondera af föregående titlar
44o\
6681
2681
>2941
1881
i377/
Riksens Ständers
2086 Stadsboer d:o d:o
1048 Borgare d:o d:o
5487 Arbetskarlar i Släderne d:o
CN
>.0
co
S:a 11319 S:a ij5g 69772941 —. 11677
Den alla förestående Classerne
År tillhörande Betjeningoch Tjenst
i8i5.
folk af Mankönet,
1 121 Fogdar och Inspectorer *—
853 Trädgårdsmästare —•
964 Trädgårdsdrängar •—■
554 Skogvaktare —
34i Fiskare —
„53 Jägare —
Bättre Betjening S:a 3954»
7 Jägare *—
88 Kammartjenare —-
iSag Lakejer och Uppassare —
677
47
jo35
1280
863
4834
—
L957
91 o
0869
:a 1759
6977
294 I
Summa.
1
Stock-
holm.
Smä-  Städ er-  ne.
P1
Lan-
det.
7
40
IO76
I 123
12
80
8l6
908
73
80
809
962
.—
545
545
__
,
352
352
—•
64
64
11
I
—
12
39
22
71
i3i
48o
243
706
1429
Revisorers Berättelse* 353
617 Kuskaf —« i<{o io5 400 645
16691 Gårds- och Arbetsdrängar *—i n34 4,912 ua65 17311
3930 Tjenstgossar <—. 151 82g 2810 3jgo ^
Sämre Betjening S:a 23318.
S:a 26748 S:a 2046 6312 18914 27272
353 Utur tjenst gångne —. 42 62 288 392
S:a 27101 Tillhopa 2088 6374 19202 — 27664
År 1815. jj Bonde-Ståndet:
147971 Bönder på egna Hemman —1 — 147719
50292 på andras Hemman • •—. 49^27
3923 Nybyggare sedan sista Quinquennii-året -— 4^42
69228 Torpare — •— •— —■ 76637
4299 Skärgårds-bönder och Fiskare •—« 4!Ö2
S:a Egentelige Husbönderne —- *—. •—-—< 282807
Åldrige och bräcklige Bönder och Torpare som upp40162
hört med Landtbruk — *—■ —• 414^4
4o863 Arbetsföre Backstugu- och Inhyses-hjon — 434°°
Sunil,
204241 Bonddrängar — *—< *— 220704
73225 Bondgossar •—. — — •— 78750
Ö34204 ^:a ^en egentligen tjenande delen •—<—.2q44-^4 6629$
Lapphjon,
989 Som hafva Rehn-hjordar *—• — 948
537 Som äro utan Rehn-hjord — — £>49*497
325 Vallhjon, kringstrykande •— — 1— ^T7 i8i4
x 8 51 I Små- På
Stock- Städer- Lan.
Fattighjon, holm. ne. det. Summa.
6388 Som lefva hos andra •—> 17 276 56'3i 5924
9108 Sorn njuta fattigdel hemma 1—> 284 8o5 8110 9169
1604 1 Fattighus —■ — — 247 288 1285 1817
827 I Hospitaler —• 1— 106 178 99 ^83
17427 S:a 624 1544 18125 — 17298
Revisorers Berättelse.
w Ai
LO
ro Fångar samt Fukt hushjon:
( I Stockholm *— •—• >— — .  3oS
S:a 860 J I de öfriga Städerna •—■ —. — *— '269
I På Landsbygden —. — •— —. .—,
Summan af hittills uppräknade Mankönet utgör 890609 personer.
Om derifrån afräknas den egenleliga Ålderdomen, eller
Åldrarne öfver 70 år, utgörande, såsom här ofvan i underdånighet
blifvit visadt, 3oo6a, återstår den arbetsföra delen
af Mankönet med 86o547 personer.
Minderårige Gossar: j Små- På
^ Gifta Ståndspersoners och de Stock- Städer- Lan
1
andra Classernes hemmava- holm. ne* det. Summa.
78886 rande Gossebarn —. 636'o 20960 60767 88067
12114 Enkornes dito — — 966 2061 ioi39 13166
219636 Allmogens Gossebarn — — — 2358.20 235820
.i4ö t
Riksens Si unders
4So5 Lapplijonens oell de fattiges
Fosterbarn på Barnhus el64f)8
ler hos andra •—■
S:a 3a ig3g
101
443
84o 13q2
4i38
48.09
468i
713 x
S:a 8267 24846 3i5753
348866
Sum>ma Mankön 1,239475
'O
IjTj
CO
Ar
1815.
5638
55o8
2S121
5o37
’ n
' J
24^3
Gifta Hustrur:
Till Läroståndet ■—<
Civil-Staten —.
Militair-Staten
Sjömän —•
Ilandels-Classen
15392 Bruks-och Fabriks-dito
Possessionater, afskedstagne
22023 Ämbetsmän m. fl. —• ^92
Konstnärs- och Handtverks16128
Classen —• *— 2196
I Små- På
Stockh. Städerne. Landet.
1 18
i44°
io5o
370
5 69
823
Summa.
7 1 2
4879
5709
2o55
2321
5816
3632
26003
3o685
2389
2201
499°
1972
*—•
2541
1648
12949
15420
64! 4
*4929
22735
7749
6788
16733
Revisorers Berättelse.
G()5S Privatorum Betjening —* 4^4 D$3 025a ^638
irT 321366 Bondhustrur •—■ —> *—. —- 335o42 335o4n
to 563x Lapp-och Fattighjonens hustrur 201 4l$ 4979 5596
Hustrur, som sköta annat närings976
fång än deras männer idka 369 60 236 665
1953 Hustrur, som lefva ensamma 680 4°3 x429 25i2
S:a 437804 S:a 9642 28401 4JÖ038
År i8i5. Enkorj
10629 S°m lefva af egna Medel i3i5 2290
34982 Som lefva af arbete »—- 2269 5311
Ståndspersoners, sorn sköta Landt1502
Bruk *—* —• —< ■—• •—
Enkor, som lefva hos sina barn på
38x38 Landet •—• —• — — '—
Enkor, sorn fortsätta männernes
bandtering', nemligen:
683 Af Handels-Classen -—• 797 210 — 1007'
162 Af Bruks- och Fabriks dito 32 64 164 ^60
8098
11703
28749
36329
119°
1190
3834o
3834o
456c8*
Riksens Ständers
51 r Af Handtverks dito —. 171 5io 53 734
9819 Bönders, som hafva gårdskötsel —• —< p835 9835
6‘o3o Enkor uti andras tjenst — 496 845 4°79 5420
Lapp- och Fattighjonen samt
28585 Fångar 1646 33o5 24o33 28984
S:a 130871 S:
År 1815. Ogifta Qvinnor
Sorn lefva af egna Medel
Som ho för sig sjelfva och
14569 lefva af arbete —
124 Handels-Bodbetjening
1266 Fabriks-arbeters kor —.
6 Dito Bodbetjening —
100 Handtverks-Bodbetjening
i653 Sällskaps-Fruntimmer
3a8 Gouvernanter *—.
3699 Hushållerskor —-
ro 764 Kammarjungfrur —.
6726 12535 114.541. i338o2
937
995
2254
4176
894
2938
1 o443
14275
53
53
—
106
8o5
65o
1118
2873
12
—.
•—.
12
I°9
7
—
k6
193
542
ö56
1691
4i
54
168
263
547
887
2180
3614
76
i49
437
662
Revisorers Berättelse.
■ os Pigor, hvarunder likväl innebo
' begripas Allmogens hem
mavarande
döttrar, hvilka
i Tabell-formulairernes än»
nuvarande skick icke med
behörig visshet kunna af271518
söndras —. •—• — 8514 18808 246388 278710
73218 Tjensteflickor, likaledes 428 1627 70760 72815
Lapphjonens döttrar och fat12647
tighjon samt Fångar *—• ,984 2io3 ioi65 i3252
S:a 38368,9 ^:a J3583 28813 344869 •—
Summan af det hittills uppräknad» Qvinnokönet utgör
ett antal af 977148. Om derifrån afräknas alla Qvinnnor öfver
60 år, hvilka vid den åldern redan inträdt i Ålderdomen,
utgörande, såsom ofvan i underdånighet upplyst är,
i3oi68; så återstår den arbetsföra delen af Qvinnokönet
med 846980 personer.
38tu65
Riksens Ständers
x
o
in
Minderåriga Flickebarn. I Smä^
rr Gifta Ståndspersonernes samt Stock- Städerde
andra Classernes hemma- ^°^m' ne*
86x86 varande Flickebarn 7540 24438
x6222 Enkornes dito — — i855 3x5^
221709 Allmogens dito ■—. •— .—,
5659 Lapphjonens och de fattiges d:o 135 62g
Fosterbarn på Barnhus eller
7259 hos andra i o44 J5oo
På
Lan-
det.
Summa.
64466
96444
120x5
17027
40864
24084
4931
5705
5483
8027
S:a 336o35 S:a 10574 2Q']2^ 327759 *—, 368067
Summa Qvinxikön 1,3452x5
Hushållens antal i Riket.
Igenom Tabellformulairet äro Tahellförfattarne ålagde att hvart femte år
meddela denna uppgift, ej allenast i anseende till personalets storlek, utan ock
med skillnad emellan Förmögae, Behållne, Fattige och Uthxttige hushåll, till
hvilket sistnämnde bedömande den föreskrift är Tahellförfattarne lemnad, att
med Formögne menas de sorn finses utöfver sina årliga utgifter ega ett öfver
-
Revisorers Berättelse.
O
m
“ skott af omkring 5oo R:dr Banco; Behållne de som ega mindre och de som
för sin bärgning icke behöfva sätta sig i skuld; Fattige de som icke utan svårighet
taga sig fram, deribland ock fastighetsegare, som öfver sina tillgångar
äro gäldbundne; och Utfattige, de som af andras gåfvor och tillskott måste
underhållas,
följande:
Under sådan
åsigt finnes
af Tab. XXVIII och XXIX antalet vara
I Stockholm j
För mogne
Behållne
Fattige
Utfattige
1 de öfrige Städerne,
Förmögne •
Behållne .....
Af
Åf 2
Af 5
Af 10
Öfver
2 Per- till5Per-t, io Per-t.i 5 Per-
15 Per-
Summa
soner.
söner.
söner.
söner.
soner.
Hushåll.
166
357
48i
200
1 32
1Ö41I
740
1722
I £ 26
206
47
384 ij
21 ao
3654
64?
24
3
6448)
860
732
5.9
—
—
i65.J
S:a 3886
6/+65
2.313
435
182
132.81
111
3 74
658
298
113
i554\
1112
4io5
3224
600
96
9l37i
5182
8099
1069 >
Riksens Ständers
Fattige
Utfattige
På Landet}
Förmögne
Beli Al Ine
Fattige
Utfattige
I hela Paket j
Förmögne
Behållne
Fattige . ,
Utfattige . .
0
1
52o5
. 2398
10442
3333
4*44
908
12
1
*999ol
6653
[ 26643
S:a 8826
18254
8934
1098
222
37334
486
io852
. 283i9
2220
53781
999°1
32641
3920
67492
78671
i5886
I2^9
84*7
54io
.742
732
7*4
171
94
8617'
i41256
212472
70185
149873
•282652
S:a 60479
188543
165969 15828
1711
43253o
Summa 483145
763
12704
24080
2951
59606
1 i3997
36706
5o5 9
71842
83462
i6853
1762
9223
56ai
755
977
887
186
95
I l5l2'
i54234
238910
78489.
[-165740
[3i7399
Summa 73191 213262 177216 17361 2ii5 —. 483145
Revisorers Berättelse,
jo År i8i5 utgjorde det för hela Riket uppgifna antalet:
Förmögne .... 620 2662 4^29 i552 88 r ioo441
Behållne  338 57895 64727 8202 i4;2 143634/*°
Fattige
35248 118042 80745 5522 648 2352o5|q ..o
Utfattige
24368 35233 1515g 1007 2i5 75982/ 1 '
Summa 71574 208833 164960 10283 3a 16 *—. 464865
Och har Riket således under de framflutna 5 åren fått en tillväxt af
18280 Hushåll, hvaraf 12068 förmögne och hehållne samt 6212 fattige och
utfattige.
Till ytterligare jämnförelse såväl 187 5 och 1820 årens Folkmängder
emellan, som Föddas och Dödas samt Gifta Parens förhållande till den sednare
m. m., får Commissionen i underdånighet bifoga följande 6 st. Comparatif-Tabellcr,
nemi.
Riksens Ständers
Tab. XXX.
Öfver Folkmängderne i anseende till åldrarne ,
med vinsten eller förlasten i hvardera åldern.
Här ofvan är i underdånighet visadt, att Na
tiviteten under detta Quinquennium emot
Mortaliteten egt en öfvervigt af . 114626
Hvartill kommer den för Stockholms Stad
anmärkta, till det mesta från Inflyttningar
utrikes ifrån härrörande förökningen
5o3i
efter afdrag af det nyss derförut
omnämnde Öfverskottet i Calculen
N:o XI. på Folkmängden
i det öfriga af liiket .... 33 4qqS
S:a Personer 119624
Jemte det att denna vinst af Tabellen ytterligare
controlleras, visar Tabellen också,
att igenom förändringen i åldrarne samt en
skonsammare dödlighet i den ena emot den
andra, vinsten varit störst i åldrarne emellan
5 och 10, 25 och 3o samt 4° och 45 år.
Tab. XXXI.
Innefattar Medeltalet af Döda och Lefvande
samt deras förhållande i alla åldrarne
åren 1815 med 1820.
Häraf finnes, att de dödas proportion till
de lefvande i detta quinquennium, öfver hela
Piket räknadt, varit af
Mank., 1820 som i t. 38* och i8i5som 1 t.42f
Qvinnk. —. sorn i t. 89^ och >—• som 11.39/5
Revisorers.; Berättelse.
365
Tab. XXXII.
Folkmängdens samt Bondfolkets antal på hvarje
Qvadrat-mil, äfvensom Tabellen upptager
Medeltalet af 1815 och 1820 årens Folkmängd
samt af de under detta Quinquennium födda
och döda Barn och särskildt af födda och
döda oäkta Barrij till grund för beräkningarna
i de efterföljande Tabellcrrie.
På hvar Qvadrat-mil räknadt, liar sedan
år 1815 Folkmängden och Bondhopen okats
som följer, nemligen:
Stockholms Län med
Upsala >—1
Södermanlands 1—<
Östergöthlands —«
Jönköpings —
Kronobergs •—•
Calmare >—•
Gottlands —
Blekinge >—<
Christianstads
Malmöhus —
Hallands *—«
Götheborgs *—.
El Isborgs >—.
Skaraborgs
Wärmelands •—
Nerikes «—1
Wästmanlands *—■
Kopparbergs —.
Gefleborgs *—.
Wäster-Norrlands —
Folk-
Bond-
mängden. hopen.
—
6
—«
*" -1
3
IO
—•
26
21
—
87
68
'—
i2
3i
—
5o
32
—.
83
47
>—
92
56
—.
222
176
.—.
162
io3
-—
287
128
—.
63
74
.—.
221
182
—
87
91
•—
82
5a
—.
5o
32
.—
44
10
—
45
i3
•—
12
9
—
21
fc. '-a
—
4
366
Riksens Ständers
Jämtlands
Wästerbottens
Norrbottens
Hela Riket
Folk- Bond
mängden.
hopen.
5 4
io 7
5 3
32 20
Men i Stockholms och Gefleborgs Län finnes
Bondhopen förminskad, i det förra med
28 och i det sednare med 10 personer på hvarje
Qvadrat-mil.
Tab. XXXIII.
De föddas och de dödas proportioner till Folkmängden
y efter njssberörde Medelberäkning
af den sednare.
Alla födde tillsammantagne voro till
Folkmängden, 1820 som 10 : 296; i8i5 som 10 : 3o3
Alla döde d:o — 10: 4o5 — 10: 870
De döde lill de födde— 100:187 —— 100:122
De oäkta Barnens proportion
till de födda : —
I hela Riket — 1: i4t — 1: i5
men i Hufvudstaden ensamt— 1: 2|- — 1: aj.-
och i den öfriga delen af Riket— i: n-fr — 1:12.4-
Tab. XXXIV.
De Gifta Paren och deras förhållande till
Folkmängden j
utgjorde år 1820 som 100 : 288; och
1815 som joo : 282.
Differencerne visa sig likväl betydligare i
Hufvudstaden och de densamma omgifvande
Län, som dock ersättes af förhållandet i de
aflägsnare.
Revisorers lierättelse. 307
Ta b. XXXY.
Hustrurnes och de Ogifta Qvinnornes samt
Barnens Medeltal och förhållande till
hvarandra.
Äkta Barnens proportion till de Gifta Hustrurna
var år 1820 som 10: 56 ;
och år i8x5 som 10 : 58.
Oäkta Barnens tili de Ogifta Qvinnorna öfver 15
års ålder, Enkor oberäknade,
var år 1820 som 1 : 57 ;
och år i8i5 som 1 : 61.
Eder Kongl. Maj:t har igenom Nådigt Bref
till Tabell-Commissionen af den 8 Maj sisth år
täckts förordna, att, enär de uti Tabell-formulairerne
förut förekommande Uppgifter om Utsäde,
Kornets förökning s Boskaps-kreaturens
antalj Öppna Jorden Sådda delen deraf,
Gräsvall som skftesvis sås och sådda delen
af Gräsvall numera, uti det af Eder Kongl.
Maj:t i Nåder gillade formulaire för Landshöfdingarnes
Femårs berättelser blifvit hufvudsakligen
och så vidt det i Nåder funnits nödigt
upptagne, böra dessa uppgifter, hvilka sålunda
erhållas och icke egentligen höra till TabellVerkets
föremål, alldeles utur Tabellerna uteslutas
till underdånig åtlydnad hvaraf, Commissionen
utur de för det nu ingångna nya
Quinquennium underdånigst projecterade, under
den 6 Julii 1821 af Eder Kongl. Maj:t till
efterlefnad i Nåder faststälda och vid samma
års slut till Consistorierne kringsända fonnu
-
368
Riksens Ständers
lairet för Mortalitetens årliga antecknande före»
nämnde uppgifter utelemnat.
Då de emedlertid, i följd af gamla formulairet,
under hela det tilländalupna Ouinquennium
eller till och med år 1820 fortsatts
och inkommit, har Gommissionen slutligen ansett
sig äfven nu, likasom tillförene, böra öfver
dem låta upprätta Sammandrag, hvilket,
hvad Utsädet, Kornförökningen och Skörden
angår, innefattas i den sista eller Tabellen
XXXVI; men Boskaps-kreaturens antal och
Jord-arealen äro upptagne på Tab. XXVIII,
der Hushållens antal och beskaffenhet äro specificerade.
Det är vid flera tillfällen förut,
synnerligast med anledning af ett af Landshöfdinge-Ämbetet
i Upsala Län år 1816 till Eder
Kongl. Maj:t ingifvet och till Commissionens
underdåniga utlåtande remitteradt Memorial,
som Commissionen, uti underdånigt yttrande
af den a3 Januarii 1818, ådagalagt huru felaktige
och opålitlige dessa på Presterskapets
blotta godtycko beroende uppgifter varit, äfvensom
huru skiljaktige emot verkliga förhållandet
resultaterne af en på dem grundad Calcul
öfver Skörden måste blifva. Commissionen
undviker derföre, att i denna underdåniga
berättelse med ytterligare tröttande vidlyftighet
i denna del falla Eder Kongl. Majit besvärlig,
och får blott i underdånighet andraga,
att af nu uppgifna förhållandet i dessa
delar vill synas, som skulle under sist framflutna
5 år den öppna Åkerjorden i hela Riket
Revisorers Berättelse. 3f!g
nied circa i5oooo Tunnland, och Gräsvallen
till nära dubbelt emot år i8i5, hafva blifvit
formerad, samt att Utsädet alla Sädesslagen
igenom, men synnerligast af Hafra, Blandsäd
och Potatoes, årligen varit i tilltagande.
Med djupaste vördnad, trohet och nit
framhärda
Stormägtigste Allernådigste Konung,
Eder Kongl. Maj:ts
underdånigt och tropligtigst*
tjenare och undersåtare
L. A. Mannerheim.
E. af Rolén.
J. O. Wallin.
Lars von Engeström.
E. Bergstedt.
C. E. von Weigel.
Stockholm den 9 Noverab. 1822.
7. A. Leyonmark.
adra Samt.
24
3^0 Riksens Ständers
N:o 6.
Rikets Ständers till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende förordnade
Revisorers Berättelse om den,
år 1822, förrättade granskning af Riksgålds-Verket,
General-Assistance-Contoiret
samt Götha Canal - Bolags, Götheborgs
och Malmö f. d. DiscontInrättningar.
X3"nderteknade, valde och tillförordnade, alt,
å Rikets Ständers vägnar, öfverse och granska
Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken, hafva, lill
följd af Kongl. Maj:ts, under deli 14 sistledne
Junii, utfärdade Nådiga Kungörelse och kallelse,
oss här i Stockholm infunnit, och, vid vårt
första sammanträde uti Rikets Ständers Riksgälds-Contoir,
Måndagen den 16 September,
emottagit de till oss författade Berättelser om
Riksgälds-Verket och det derunder lydande
General-Assistance-Contoir samt ofvanberörde
Discont - Inrättningar. Och efter fulländad
granskning af desse under Herrar Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret ställde Verk och Inrättningar,
hvilka hvar för sig, efter särskildte
Reglementen, styras och förvaltas, gå vi nu
att om befunna tillståndet berättelse och utlåtande
afgifva.
'Rörande Riksgälds-Verket.
Sedan vi af 1820 års Revisions-IIandlingar
inhemtat, att alla, rörande Riksgälds-Verket,
Revisorers Berättelse. 3 n i
så väl hos Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
som hos Commissarierne derstädes förde
Protocoll inom den i5 September nyssnämnde
år, blifvit granskade, håfve vi låtit
oss föreläsas alla dylika Protocoll till och med
för den i6:de näsllidne September, och derefter
tagit uti särskildt och noggrannt öfvervägande
alla derunder förekomne ämnen, hvilka
i något hänseende bordt kunna ådraga sig
vår uppmärksamhet; och är det blott, i afseende
på en yppad fråga, rörande återbesättandet
af en ledig blifven Commissarie-Syssla,
som vi funnit anledning, att af Herrar Fullmägtige
begära närmare upplysning.
Rikets Ständers Reglemente för RiksgäldsContoiret
innehåller, att den af Rikets Ständer
för nämnde Contoir faststälde Aflönings-Stat
icke får ökas eller öfverskridas, utan bör fastmera
tillses, att, i den mån göromålen inom
Riksgälds-Contoiret skulle mindskas, umbärliga
tjenster och befattningar varda indragne;
af hvilket stadgande synes följa, att det skall
åligga Herrar Fullmägtige, att, vid inträffande
vacancer, sjelfve anställa undersökningar
om förhållandet med göromålen, innan den
lediga Sysslan återbesättes. —
Enär vi af Herrar Fullmägtiges Protocoll
inhemtat, att Herrar Fullmägtige bifallit Commissariernes
hemställan om återbesättandet af
en i Maji månad 1821, genom dödsfall, ledig
blifven Commissarie-Syssla uti Riksgälds-Contoiret,
utan att, till stöd för detta beslut, uti
372
Riksens Ständers
Protocollet finnes åberopadt något annat skäl,
än Comraissariernes blotta och icke på något
sätt motiverade anmälan derom, att Sysslan
icke skulle kunna tili indragning föreslås, ansågo
vi lämpligt anmoda Herrar Fullmägtige,
att lemna oss del af de skäl, hvilka bestämt
Herrar Fullmägtiges bifall till Sysslans återbesättande.
—
Uti häröfver afgifvet Utlåtande, hafva Herrar
Fullmägtige hufvudsakligen åberopat den
noga kännedom af Commissariernes göromål,
som sex å sju månader förrän ledigheten yppades,
Herrar Fullmägtige inhemtat, vid det
tillfälle, ett af 1820 års Herrar Revisorer infordradt
yttrande skulle afgifvas; och att Herrar
Fullmägtige, på grund af denna vunne
kännedom, ansett de Commissarierne åliggande
göromål och förrättningar icke kunnat bestridas
af färre, än fvra Commissarier.
«/ \
Sedan, vid den af oss, jämnlikt 7 §. af
Instructionen för Revisorerne, verkstälde allmänna
undersökning, till utrönande, huru de åt
en hvar ibland Riksgälds-Contoirets Ämbets-och
Tjenstemän uppdragne göromål och förrättningar
blifvit skötte och liandhafde, vi egt tillfälle, att,
i afseende på Commissarierne, inhemta en närmare
kännedom af hvad dem till besörjande
åligger, håfve vi, enär de Commissarierne tillhörande
befattningar icke undergått någon förändring
sedan år 1821, ansett oss icke kunna
instämma uti Herrar Fullmägtiges åsigt af Commissarie-göromålen,
dem vi funnit icke vara
Revisorers Berättelse.
af större omfång och annan beskaffenhet, än
att desamma, år 1821, bordt kunna besörjas
af endast Tre Commissarier, utan att dessa tre
Commissarier härigenom fått vidkännas en trägnare
tjenstgöring, än af Ämbetsmän med all
billighet skulle kunna fordras.
Jämte det vi lemnat Herrar Fullmägtige
del af vår åsigt af detta speciella ämne, håfve
vi tillika anmodat Herrar Fullmägtige, att framdeles
låta uti Protocollet antekna och omständeligen
utreda skälen för alla vidtagande förvaltnings-åtgärder
af den natur, att besluten
skola grnnda sig på för handen varande omständigheter
och förhållanden, och, i anseende
till hvilka sistnämnde, Herrar Fullmägtiges
åsigter,och deras, som skola granska åtgärderne,
kunna vara skiljaktige.
I afseende på Riksgälds-Cpntoirets Räkenskaper,
så äro de öfver Riksgälden för åren
1820 och 1821 afslutade Hufvudböcker af oss
granskade, och hafva befunnits utmärkte af särdeles
ordentlighet samt behörigen verifxeerade.
De genom trycket Allmänheten meddeldte
och här sub Litt. A och B. bifogade särskildte
Utdrag af nämnde årens Räkenskaper äro med
dessa sistnämnde jemnförde och controllerade.
Efter särskild anställd undersökning om uppliofvet
till och nu varande förhållandet med de uti
1821 års Hufvud-Bok utbalancerade RiksgäldsContoirets
skulder, fordringar och tillgångar,
Riksens Ständers
bafve vi ansett oss böra härom meddela en
korrt underrättelse och tillika, i afseende på
en och annan skuld- samt fordringspost, hemställa
och föreslå hvad vi funnit lämpligt.
Balancerade Skulder till den i Jan. 1822,
Skulder i Utländskt Myntslag.
Svenskt B;ko«
De såkallade Eckertske Obli~
gationerne utgöra återstoden af
den Stats-Verkets skuld i Utländske
Myntslag, som, vid 1800 års
Riksdag, öfverflyttades på Riksgälds-Contoiret,
och bestå af en
af Amiralitetet i Carlskrona under
den 3i Qctober 1794 till
Hof-Rådet Eckert eller d ess rätts
innehafvare utgifven, af Kongl.
Stats-Contoiret accepterad förskrifning
med 4 proCents Ränta,
förfallen lill betalning d. 3o Sept.
1796, stor Rd. 3ooo. H.B:o.
JbefäknadRänta härå
till förfallodagen
Rd, 3244.32.H.B:o,
hvilka, reducerade efter al pari
cours eller 47 skilling, utgöra 2177: 3. 4*
Då nu så många år äro forflutne
ifrån den dag, Obligationen
till betalning förföll,
hemställes, om icke en pras
Transport
3177: 3. 4*
Revisorers Berättelse,
Transport 3177: 3. 4*
scriptions-tid af ett år kunde
stadgas, inom hvilken fordringen
, vid förlust af all rätt till
betalning, hör till erhållande
af Liqvid anmälas.
Skuld på löpande Räkning med
Bankier-Huset i Leipzig Frege
& Comp.
Härrörer ifrån förskjutne omkostnader
vid en, år 1812, verkställd
lottning emellan Ohligationerne
för det, genom Frege 8C
Comp., år 1802, upptagne Lån,
hvilka, jemnlikt Låne-Planen,
till ett bestämdt antal skulle
komma att inlösas; Och äro desse
omkostnader uppgifne till ett belopp
af Rd. 82: 4. Sachsiskt Convenlions-Mynt;
som, efter al pari
cours å 32 skillingar, utgör 54: 87. 4.
Skulder i Svenskt mynt.
Ben sä kallade Gamla Riksgälden:
Denna Gäld, som finnes upptagen
uti Riksens Ständers Reglemente
för deras Riksgälds-Contoir
af den 3o Junii 1720, under
nedannämnde Hufvud-Titlar,
bestod år 1789, då den flyttades
till Riksgälds-Gontoiret, utaf:
3281: 4°* 8.
376 jRiksens Ständers
Så kallad Nummer-Gäld, hvaraf
N:o 3.Obligationer utgifne för delså
kallade Allmänna Lånet»
eller, såsom det heter, allenastRäntemästarens
Quittencer
med Landshöfdingens
Attester
derå . 1607: 28. 3.
JV:o 4. För Jern 539:47. 6-
JV.o 5. Spannemål
och Krut 66: 2 3. 1»
N:o 6. Läne-Ban
co
Sedlar 117:46. 4»
JV:o 7. Orientaliske
Creditorer 2080: 47* 2~
JSf:o 8. Beklädningar
för Regementen
8294: 23. 6►
N:o 9. Kyrkors fordringar
54o: 2. 10-
D:o Under diverse
Titlar 7288: 22. 6-
JV.-o 11. Guinesiska
Compagniets fordran
. . 20,272: 6. 6.
Utan Numer: Åtskillige
slags Försäkrings-sedlar
118:21. 4»
Interesse Numer
Gäld
. . . 27,721: 3. 7.
Loring s T vå och
FjortonÖresF örsäkrings-Sedlar
174,989: 18. 8.
Tillhopa 243,587: 3. 3.
Revisorers Berättelse. 377
Transport 243,587: 3. 3.
Häraf är ifrån år
1789 till den 21
Jan. 1822 liquideradt
. . 2502.32. 2.
så att återstoden
sistnämnde dag
utgjorde 241,024: 19. 1.
Enär förestående till teloppet
utredde och bestämde Fordringar,
efter så ganska lång tids förlopp,
icke blifvit till betalnings
erhållande anmälde, så torde en
praescriptionstid af frenne år
böra stadgas, inom hvilken fordringsbevisen
böra företes, vid
förlust af all betalningsrätt.
Länet på 100 med 12 proCents
ränta.
Capital . 32,833. 16.—
Förfallne och till
d. 1 Jan. 1822 beräknade
räntor . 5,025.-- —
38,458: 16.—
Under den 1 Mardi 1750, äro
Obligationer utfärdade för tillskott
till Trollhätte-Sluss-Verks
byggnad. Enligt dessa Obligationers
lydelse, skulle, under de
3:ne näst derpå följande åren,
på Tillskottssumman godtgöras
Sex proCents årligt Interesse,
Transport 523,069: 38. 4*
)
3^8 Riksens Ständers
Transport 523,o5g:38. 4,
och sedan, ifrån den 1 Marlii 1753,
i Ett Hundrade År, Tolf proCent
årligen, utan skyldighet (såsom
det heter J för Innehafvare», att
låta sig utlösas från thenne eller
the flere förmåner och rättigheter,
som uti Kungörelsen den 25
October 1749 finnas omförmälde.
Lånet i Credit-Sedlar att betalas
med Banco.
Detta Lån upptogs år 1791, och
är en härföre utgifven Obligation
ännu utelöpande
Capital, R:dr i3o, ■—. —.
Upplupen Ränta till
förfallodagen , . 21:45. 4*
F. d. Kongl. Krigs-Förvallningens
Invisningar.
Utaf dessa, af Riksgähls-Contoiret
accepterade Invisningar är
en ännu utelöpande
Capital 140.— —•
Upplupen Ränta till
förfallodagen . 9: 44' *—'
Deponerade Medel af IVasa
Ränteri . ...... 402* — ‘—’
Under den 4 April 1808, är
denna summa insänd från ofvanberörde
Ränteri, men som något
Transport a83,418:21. 1.
1 5i:45. 4.
i49:44- —
j
\
Revisorers Berättelse. 379
Transport 533,773: 3i. 8.
Reversal, utvisande Medlens beskaffenhet,
sedermera ej ingått,
så måste beloppet balanceras under
Deposilions-Titel,
Deponerade Allmänna Brandförsäkrings-Verkets
Medel 385: 12. 9.
Dessa Medel äro från åtskilliga
Landt-Ränterier insände, under
den tid, då sådane Medel
skulle levereras uti Landt-Ränterierne
för Riksgälds-Contoirets
räkning. Som Attesterne sedermera
icke blifvit i RiksgäldsContoiret
företedde, så har beloppet
hittills icke kunnat Allmänna
Brandförsäkrings-Verket
godtgöras.
Öfverbetalning pä Lånet, som år
1809 blifvit bevilljadt Westerbottens
Läns Innevånare 315; 3. a.
Vid 1809 års Riksdag i Stockholm
bevilljades Innevånarena
uti Westerbottens Län (hvartill
då för liden äfven hörde nuvarande
Norrböttens Län) ett räntefritt
Lån af 5o,ooo R:dr Specie.
Ena hälften af detta Lån
efterskänktes vid i8i5 års Riksdag,
och, i anseende till den
Transport 5j24>473: 47* 7*
38o
Riksens Ständers
Transport 5a4>47^: 47* 7*
andra hälften eller a5,ooo R:dr,
förordnades, att desse 25,ooo
R:dr skulle infordras och, inom
1817 års slut, till RiksgäldsContoiret
levereras.
Enligt från Konungens Befallningshafvande
öfver Norrbottens
Län till Riksgälds-Contoiret inkommen
uppgift, skulle, efter
den båda Länen emellan skedde
fördelning af de till leverering
fastställde . . . 25,000 R:dr
erläggas:
af Innevånarne i
Norrbottens Län 10,768:27. 2.
„ D:o i Westerbottens
dito i4>23i: 20. 10,
Summa 28,000. — —
hvaremot från Norrbottens
Län är levereradt
. . ii,o83: 3. 2.
från Westerbottens
dito . . . i4>232:
Summa 25,315: 3. 2.
och således öfverlevereradt:
från Norrbottens
Län Rd.314'- 24.—
„ Westerbottens
dito — 27. 2.
3i5: 3. 2.
Transport 524,4y3: 4j- 7*
Revisorers Berättelse. 38 x
Transport
Högstsalig Hans Maj:t Konung
CARL XIII. s HemgiJts-Capital
....
Enligt i3 §. 4 Morn. i 1779
års Riksdags-Beslut, anhöllo
Rikets Ständer i underdånighet
att, såsom hemgift åt dåvarande
Hans Kongl. Höghet
Hertigen af Södermanland, få
till Kongl. Maj:ts höga disposition
nedsätta ett Capital af
Ett Hundra Tusen Riksdaler
Specie,som för framtiden skulle
blifva oförryckt, men hvaraf
den löpande årliga Räntan
till Hans Kongl. Höghet skulle
öfverlemnas. Med anledning
häraf, undfick Kongl. StatsContoiret,
genom Skrifvelse af
den 18 December 1780, Nådig
Befallning, att de af Rikets
Ständer anslagne Medel,
i mån de inflöto, insätta i
Banken för dåvarande Kongl.
Riksgälds-Directionens räkning;
äfvensom nyssbemälde Direction,
genom Skrifvelse af samma
dag, förständigades, alt,
så fort Ett Hundra Tusen Riksdaler,
eller någon del deraf,
blefve för Directionens räkning
524,473:47- 7-  100,000:'—■ ■•
Transport 024,473:47- 7-
38a
Riksens Ständers
Transport 624473: 4y. 7.
insatt, derpå beräkna och godtgöra
5 proCents årlig Ränta,
hvilken årligen, emot qvittencer,
skulle aflemnas till Hans
Kongl. Höghet Hertigen sjelf,
eller den, sorn, å Hans vägnar,
blefve befullmägtigad till
samma Räntas uppbärande,
samt emedlertid och, i jämnlikhet
härmed, en behörigen
af Directionen underskrifven
Försäkrings - Skrift till Hans
Kongl. Höghet Hertigen aflemna
*).
Efter Hans Maj:t Konung
CARL XIII:s Högstbeklagliga
död i Febr. månad år 1818,
förordnade Rikets då församlade
Ständer, i anledning af
Deras Stats - Utskotts derom
gjorde hemställan, att Räntan
å Hemgifts-Capitalet skall fortfarande
ifrån Riksgälds-Contoiret
utgå och, efter reqvisition,
Hans Maj:t Konungen i underdånighet
tillhandahållas.
Transport 624473:47- 7*
*) Vidare underrättelse härom tan inhemtas af Bihanget
till Riks-Ständens Protocoll vid 1817 och 1818 Srens
Riksdag, 4 Sami. p. 1292.
Revisorers Berättelse. 383
Transport Ga4*473:47* 7*
Igenom Nådigt Handbref
till Fullmägtige af den 26 Ju*
nii 1820, behagade Hans Maj:t
Konungen tillkännagifva, det
Hans Maj:t i Nåder anslagit åt
Armeens Pensions-Cassa en årlig
tillökning af 5ooo R:d utaf
Hans Maj:ts Enskildte Medel;
och skulle Fullmägtige ega, att,
ifrån den i:a derpå följande
Julii och intill dess Hans Maj:t
derom annorlunda förordnar,
hålla nämnde Pensions-Cassas
Direction tillhanda de 1200 R:d
Banco, hvilka hvarje Qvartal
Hans Maj:t tillkomma, såsom
Ränta för ifrågavarande Hemgifts-Capital.
Lånet med 5 proCents Ränta 1
Detta utgöres af Capital,
hvilka tid efter annan, blifvit,
mot ofvannämnde Ränta, uti
Riksgälds-Contoiret insatte på
mindst fyra års Återbetalningstid.
Enligt det, vid sistlidne
Riksdag , för Riksgälds-Contoiret
utfärdade Reglemente, borde
tillses, att 5 proCents-Lånet.
så vidt möjligt vore, icke
komme att ökas utöfver dess
Transport 024,473:47* 7*
384 Riksens "Ständers
Transport 624,47^:47* 7»
belopp den i:ste Januarii 1815
(1,498,376: 12. 8.). I följd
häraf hade Fullmägtige redan,
i November månad 1819, låtit
till Allmänhetens underrättelse
kungöra, det någre nye
Lån - Capital icke komme att
emottagas, men att omsättning
af förfallne Capital tills vidare
fick ega rum. Sedermera har,
i Januarii månad 1821, all omsättning
äfven blifvit tills vidare
inställd, så att, i händelse
någon förändrad författning
i afseende på det så kallade 5
proCents - Lånet, icke varder
vidtagen, utan inlösning af förfallne
Obligationer får fortgå,
bör denna Riksgälds-Contoirets
skuld till betydligaste delen
vara försvunnen år 1826.
Enligt Räkenskaperne, voro
utaf dc, inom den 3i Dec.
1821, förfallne Lån-summor,
outtagne den 1 Januarii 18221
Capital . i6,4o8:'i6.i—.
och för föllo ytterligare
samm a
år ... . 3o4,io4:34. 2.
År 182.3 förfalla 4o8,o66.-45. 9.
•—>1824 dito 267,001:10.10,
Transport 264,699:19.99. Ö24,4y3:47. 7.
Revisorers Berättelse. 385
Transport 9tQ5,58i: io. 9. 3tS4> 118:37.-  Å.r 1825 förfalla 159,087: 3. 4.
—•1826 dito 29,400:-— •
-—1827 dito 9,o5o:’—-—-
-—.1828 dito 36,100:—•—
—.1829 dito 17,250:-
•—i83o dito 600:-
-—i83i dito 3000:—- —-
Hit höra äfven
2:ne LånEapital
utan bestämda
förfallotider,
nemligen:
Ett stående
Lån - Capital,
tillhörigt SöderTelje
Stads
Kyrka , . 5oo:«—- —-
Ett Dito, tilltillhörigt
Skeppare-Societeten
i
Stockholm 6,200: -—< —-
Capital R:d 1,255,818: i4- 1.*)
Förfallne,men
outtagne jämte
beräknade
Transport 1,255,818: i4* i» 384» 1J8:37.-—-
*) Enligt de till Revisionen inkomne berättelser, äro förfallne
Obligationer ifrån den i Januarii 1821 , och till
den 1 Julii 1822 infriade till ett samma nrä knadt belopp
af 486,876 lt:d, sL 6 r;st Banco.
1 Sami. -2 5
386
Riksens Ständers
Transp. 1,265,818:14.1.
Räntor till d. 1
Jan. 1822 13,277:31.4.
Obligationer på Tio år, med 5
proCents Ränta, utfärdade
till ersättning för Svenska
Medborgares hos Franska
Regeringen egande erkände
Fordringar.
Uti Kongl. Maj:ts till Rikets
Ständers Stats-Utskott,
vid Urtima Riksdagen i Örebro
år 1812, aflåtne Nådiga Proposition
, angående Riksgälds-Contoirets
utländska Gäld, gjordes
äfven Nådig framställning derom,
att Svenske Medborgare,
hvilka egde äldre hos Franska
Regeringen erkände fordringar,
skulle för dem indemniseras
utaf hesparde anslagen till förenämnde
Gälds afbördande.'—
På desse Fordringar, hvilka
uppgåfvos till ett sammanräknadt
belopp af 2,996,937
Livres 2 Sous 4 Deniers Tournois,
hade Sveriges då varande
Kron-Prins, vår nu Regerande
Aller-Nådigste Konung
CARL XIV JOHAN redan år
384,i 18:37..—«
*269,095:45. 5.
Transport 1,653,214:34» 5.
Revisorers Berättelse.
Transport i,653,214:34- 5.
1811, utaf Enskilte Medel till
vederbörande fordrrngsegare
förskjutit Aderton (18) proCent
med 53g,268 Livres 8
Sons g Deniers Tournois. —•
Enligt Rikets Ständers fattade
Beslut, skulle Fordringarne
godtgöras af Svenska Staten
sålunda:
1:0 Fordringsegarne skulle
undfå 66* proCent, men
hvaraf likväl komme att innehållas
ersättning för de af Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen
förskjutne Aderton proCent.
2:0 De utaf nyssnämnde
66f proCent derefter återstående
48f proCent skulle reduceras
till Svenskt Banco efter
8 Skillingar per Livré Tournois,
samt utaf beloppet i
Svenskt Banco godtgöras Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen
cours-dilference å förberörde
förskjutne Aderton proCent.
3:o Den sista Tredjedelen
af hela fordrings-beloppet skulle
äfven reduceras till Svenskt
Transport 1,653,214-34- 5.
388 Riksens Ständers
Transport i ,653,214:34. 5.
Banco efter ofvanberörde Cours
af åtta skilling per Livré Tournois,
samt, jämlikt Kongl.
Maj:ts derom gjorda Nådiga
framställning , öfverlåtas till
fond för Kongl. Landtbruks -  Akademien.
Då nu de till Utländska
Gäldens betalande utaf Allmänna
Bevillningen, vid 180g
och 1810 årens Riksdag, beräknade
Anslag hvarken ingått
eller voro att förvänta, enär
den vid samma Riksdag fastställde
Bevillning så ansenligen
understigit den påräknade
Summan. förordnades, att ifrån
Biksgälds-Contoiret skulle utgifvas
Obligationer på Tio års
förfallotid med Fem proCents
årlig Ränta, för allt hvad som,
efter de fastställdeLiqvidationsgrunderne,
kunde tillkomma de
enskildte Fordringsegarne samt
Kongl. Landtbruks-Akademien.
I följd häraf blefvo dylika Obligationer
från Riksgälds - Contoiret
utfärdade under den 1
Januarii 1813:
Transport 1,653,214-' 34- 5.
Revisorers Berättelse. 38g
Transport 1,653,314:34- 5.
Till Enskildte Fordringsägare
å tillhopa
13:co R:d 13p,3r>4: r8-g.
TillKgl.Landtbruks-Akademien
likaledes . . i66,44o:45»7*
Rid 3o5,835:16.4.
Som en ibland
de förstnämnde
Obligationerne,
utfärdad lill Handelshuset
här i
Stockholm Ragberg
8c Comp.C011-  cours-Massa å 2 56
R:d 27 sk. 7 r:st.
genast åter ingick
till Riksgälds -  Contoiret, såsom
utdelning utur
nämnde Concours
- Massa för
Contoirets hos
densamma egande
fordran, så blef
beloppet af denna
Obligation uti Räkenskaperne
affördt
med . . 256:27.7.
Transport i,653,2i4:34- 3.
3go Biksens Ständers
Transport i,653,21 34.5,
Hvadan återstoden
utgjorde 3o5,578:36.p,
Vid 1815 ars
Urtima Riksdag,
bevilljades afledne
Commerce-Rådets
i Helsingfors Seder
holms här i
Sverige hosatte
Arfvingar ersättning
för en lika
beskaffad fordring
hos Franska Regeringen
, som de
förut om förmälde,
samtefter enaliande
Liqvidationsgrunder,
som
för desse blifvit,
vid förra Riksdagen
, fastställde;
och i följd hvaraf
till Sederholmske
Arfvingarne, hvilka
icke, lika med
de öfrige F01-  dringsegarne, förut
uppburit något
förskott, utfärdades
Obligationer
med 5 proCents
Transport 3o5,578: 30.9. 1,653,214:34. 5.
Revisorers Berättelse. 391
Transport 3o5,578:36.9. i,653,2i4:34*5*
ärlig Ränta, förfallne
till betalning
d. 1 Januarii
1823 å B:co
R:d 6279:31.-  Och lika
beskaffade
Obligationer
till Kgl.
Landl
Bruks
Akade
jnien
å 3i3q:39.6. g^ r g. 2 2i g
Således tillhopa
Obligations Capital
... . 3i4>998: 11.3,
Derå upplupne,
men outtagneRäntor
den 31 December
1821 , , 1929:28.6.
• — 316,927:39. 9.
Credit - Sedel-Stocken j med
inberäknande af Koppar-Polletternej
R:d. 5,626,811. 10. 6.
svarande emot ..... 3,751,207": 23.—•
Enligt Kongl. Förordningen
af den 4:de November
1802, angående Realisation af
Transport 5,72i,35o. 1. 2.
3i92
Riksens Ständers
Transport 5,T2i,35o: i.a,
Riksgälds-Sedlarne, skulle RiksRiksgälds
- Contoiret upphöra
med all utgifning af dylika
Sedlar, samma dag Realisationen
korn att företagas, hvilken
dag sedermera, genom
Kongl. Kungörelsen d. 23 Julii
i 8o3 , Lief utsatt till den 29
nästderpå följande Augusti.
Med anledning af de, sist—
berörde Ar, till Banco- och
Riksgälds-Yerkens granskning
församlade Rikets Ständers Revisorers
tillstyrkande, anhöllo
Fullmäktige om Kådigt tillstånd,
att få vidtaga lämpliga
utvägar och anstalter, hvarigenom
möjligheten att uti Riksgälds-Contoiret
få vexla större
Credit-Sedlar emot mindre
Sedlar af alla då brukliga valeurer,
måtte kunna bibehållas,
så länge en sådan anstalt
för rörelsen pröfvades nödvändig;
hvaruppå Kongl. Maj:t, uti
Kådig Skrifvelse af den 18
October i8o3, behagade Fullmäktige
till svar och efterrättelse
förständiga, det Kongl. ,
Maj:t i Nåder godtfunnit tillåta
Fullmäktige föranstalta
Transport 5,721,350:1.2.
Revisorers Berättelse. 3p3
Transport 0,721
derom, att, i ofvannänmde afsigt,
nja Småsedlar tillverkas,
dock endast på En Riksdaler,
Sexton skilling och Tolf skilling,
emedan bristen egentligen
på sådane Sedlar sig, visat;
och hvilken anstalt skulle
komma att bibehållas, så länge
Kongl. Majit funne den för
rörelsen nödig.
Genom ytterligare Skrifvelse
af den 11 Mars 180O,
behagade Kongl. Majit i Nåder
förordna, det äfven Två-Riksdalers-Sedlar
borde tills vidare
tillverkas, för att underhålla
den ifrån Realisationens
början med så mycken nytta
för Allmänheten verkställda
utvexlingen af Riksgälds-Sedlar
emot Banco-mynt,
Enär sedermera utvexlingen
förmodades kunna underhållas,
dels med de redan i
förråd varande Småsedlar och
dels med brukbara Småsedlar,
hvilka genom Uppbörden inflöto
, blef, i April månad år 1806,
all tillverkning af Credit-Sedlar
inställd, och koni icke åter
35o. 1.2.
\
Transport 5,72i,35o: 1.2.
*
3 94
Riksens Statuters
Transport 5,yai,35o: 1,2,
i gång förr än vid i8oy och
1810 årens Riksdag.
Uppå Fullmäktiges hos Ri»
kets Ständers Stats-Utskott vid
nyssnämnda Riksdag gjorda
anmälan derom, alt GeneralCassans
förråd af Småsedlar
var medtaget, tillstyrkte SiatsUtskottet
* hvad Rikets SLän^
der jämväl biföl lo, att nya
Småsedlar lill utbyte emot
gamla förnötta skulle få tillverkas,
dock under det kraftigaste
förbehåll, att CredilSedelstocken
härigenom icke i
någon måtto komme att för»
ökas.
Vid 1810 års Riksdag i
Örebro, inkommo Fullmäktige
till Rikets Ständers Stats-Utskott
med det förslag, att, för
andra behof, än ombyte af förslitna
och obrukbara smärre
Credit-Sedlar samt invexling af
Bancomynt,Credit-Sedlar skulle
få utgifvas inom den summa,
som, den 4 Octob. 180g,
var utelöpande och, genom
Riksgälds-Contoirets egen försorg,
skulle inlösas. Men Stats
-
Transport 5,721,350:1.2.
Revisorers Berättelse.
Transport 5,72i,35o: 1,2,
Utskottet fann betänkligt, att
detta förslag hos Rikets Ständer
tillstyrka *).
Allt ifrån Realisationens
början och intill 1812 års
Riksdag hade således endast Allmänhetens
behof, att få tillbyta
sig smärre brukbara Credit-Sedlar,
reglerat och bestämt
Sedel - tillverkningen ; men i
följd af de vid nyssnämnde
Riksdag vidtagne Författningar,
skulle nya Credit-Sedlar
komma att tillskapas för Allmänna
Utgifters och Krigskostnaders
bestridande.
Det så kallade mindre Crediti
vet, hvilket förut varit ställdt
på Banken, hlef nu anvist på
Riksgälds-Contoiret för en Summa
af Fem Hundra Tusen
(boo,000) Riksdaler Banco värde,
att, efter fastställd Realisations
grund, afhördas med
Credit-Sedlar.
Transport 5,721,350:1.2
*) Enligt 1810 års Reglemente för Riksgälds-Contoiret,
skulle det Bancomynt, som mot Credit-Sedlar invexlades,
afsätlas på särskild räkning och icke få användas
till andra behof, än Credit-Sedlars inlösen.
Riksens Ständers
Transport 5,^21,350: i.2.
I anledning af Kongl. Maj:ts
gjorda Nådiga framställning,
anvistes äfven på RiksgäldsContoiret
en summa af Tre och
en half (3£) Millioner Riksdaler
Banco värde, att ulga i Credit-Sedlar,
hvilken summa skulle
hållas till Kongl. Majlis Nådiga
disposition, i händelse
Kongl. Majit skulle tvingas att
gripa till vapen, för att trygga
Rikets gränsor och försvara
dess Inbyggare emot våld och
förtryck. Men på det Rörel.
se-Capitalet icke malte komma
att förökas med alltför stor
Summa, förordnades tillika,
att, genom Riksgälds-Contoiret,
skulle upptagas ett Inrikes
Lån med löpande Sex proCents
årlig Ränta, icke öfverstigande
En och en half
Million Riksdaler Banco; men
hvilket Lån, efter hvad längre
fram förmäles, stadnat vid
cn Summa af 185,000 Ridr
Banco.
Till Ränte- och Amortissements-fond
beräknades och anslogs
utaf Allmänna Bcvillningen,
sorn Rikets Ständer, vid
Transport 5,721,350:1.2.
Revisorers Berättelse.
397
Transport 5,721,35o: 1. 2.
samma Riksdag sig åtogo, en
årlig Summa af 3oo,ooo R:d
Banco j hvilket anslag likväl
vid nästpåföljde eller i8i5års
Riksdag upphörde såmedelst,
att Bevillningen till andra behof
földeltes Utvisande
Riksgälds-Contoirets Räkenskaper,
att förenämnde på Contoiret
anviste Fyra Millioner
Riksdaler Banco värde blifvit
utbetalde.
Transport 5,721,35o: 1.2.
*) Vid i8id irs Riksdag beräknades följande utgifter för
Riksgälds-Contoirets enskildte behof, nemligen:
1:0 Afbetalning 1 6 proCcnts-Lånet, interessen å Riksgälds-Contoirets
inhemska Skulder, samt å de invisningar,
hvilka till krigsskulders liqviderande skulle utfärdas
och af Riksgälds-Contoiret accepteras
R:d a58,ooo:— —
2:0 Till aflöning St vederbörande vid
Riksgälds-Contoiret, Riksens Ständers Justitiae-Ombudsmans
Burcau, Öfvcr-Rcvision
af Krigs-Räkenskaperna samt Expenccr 5o,ooo:— —>
3:o Ränta å Kongl. Krigs-Collegii f. d.
Cassors medel t . . 5,63o: g, ir.
S:a 3i3,63o: 9. 11.
Till dessa utgifters bestridande beräknades :
1:0 Licent-Mcdel 4^,000:
2:0 Skatterättighets-Medel
3,000: — —
3:o Ränte-Medel i5,ooo:'
‘ 63,000: — —
samt utaf AllmännaBevillningen 25o,i3o: 9.11.
— 3)3,63o:9. ti.
3q8
Riksens Ständers
Transport 5,^2i,3’5o. i* 2. '
Såsom en följd af de vid
sistberörde eller 1815 års Riksdag
vidtagne författningar, börjades
åter en ny Epoque af
Credit-Sedlarnes historia»
I sammanhang med regleringen
af Rikets Penninge -  väsende, fastställdes, såsom
grundsats, att Pennitige-Sedelstocken,
Credit-Sedlarne deruti
inberäknade, skulle intill
nästpåföljande Riksdag, så vidt
möjligt vore, bibehållas vid
samma numeraire, som deli
utgjorde vid 1814 års slut;
Och nu förordnas äfven, att
Credit-Sedlar på 100, 5o oell
10 R:d skulle utgifvas, i stället
för att allt ifrån Realisations-Epoken,
endast så kallade
Småsedlar på 2 R:d. och
derunder fått tillverkas.
Det mindre Creditivet blef
nu, likasom vid 1812 års Riksdag,
ställdt på Riksgälds-Contoiret
att utgå i Credit-Sedlar,
men för en tillökad Summa
eller ii Million Riksdaler Banco
värde, hvarpå likväl icke
något kommit att lyftas, innan
Transport 5,721,350:1.2.
Revisorers Berättelse.
Transport 5,72i,35o: 1.2.
Rikets Ständer år 1817 tillen
Urtima Riksdag sammanträdde.
Äfven anvistes på Riksgälds-Contoiret
ett Förskott till
Krigsskuldcrs godtgörande af
900,000 R:d. i Credit-Sedlar°).
Deremot ökades Riksgälds-ContoiretsDiscont-rättighet
i Banken
och utsträcktes derhän, atfc
på Banken skulle få assigneras
allt hvad som för Credit-Sedlarnes
inlösen kunde erfordras.
Vid 1817 och 18x8 årens
Riksdag här i Stockholm, förnyades
de, vid nästföregående
Riksmöte, stadgade författningar,
så väl, i afseende påPenninge-Sedelstocken,
det mindre
Creditivet och dess belopp,
som Riksgälds - Contoirets Disconträttighet
i Banken.
Enär för Credit-Sedlarne någon
inlösningsfond icke är beräknad
och anslagen, men Riksgälds
-Contoirel deremot får
assignera på Banken allt hvad
Transport 5,72i,35o: 1.2.
*) Angående Ersättningsfonden för detta FÖrsVoit > se Fördrings-Titcln:
Anvisad Ersättnings-Fond för Contant bidrag
till Krigsskulders liqviderande.
4 oo
Riksens Ständers
Transport 5,72i,35o: i.2.
som till deras infriande erfordras,
vill det synas, som hade
Gredit-Sedlarne i sjelfva
verket om hytt sin förra egenskap
af Statsskuld, hvilken förr
eller senare genom allmänna
bidrag skulle afbördas, och att
dessa Sedlar nu mera rätteligen
äro att anse och betrakta
lika med Bankens egna Sedlar,
så vida båda slagen , fastän
utgifna från särskildta Rikets
Ständers Penninge-Verk,
ega en gemensam, inlösnings»
fond. *—• Att Nationen framdeles
skulle komma att betungas
med särskild beskattning
till godtgörande af hvad Banken
under Förskotts-Titel utgifvit
af sina egna Sedlar för
Credit-Sedlars indragning *);
derom torde väl icke kunna
bli fråga, sedan Rikets Penninge
- väsende blifvit försätt
uti dess nu varande skick.
Transport 5,721,350:1.2.
*) Ifrån den x Januarii i8i5 och till den 3i December 1821
äro Credit-Sedlar indragne till ett belopp af 2,980,696:
35. 9. hvarigenom Discout-Skulden i Banken nödvändigt
skolat ökas, enär, för desst indragne Credit-Sedlar, någon
inlösningsfond icke funnits.
Revisorers Berättelse. 401
Transport 5,7ai,35o: 1. 2,
Enligt hvad anmärkt är,
finnes väl icke något anslag
utaf Allmänna Bevillningen.
vara beräknadt för Credit-Sedlarne,
men så länge alla Riksgäld
s-Co ntoirets As s i g 11 a ti 0 ne r
på Banken, utan afseende på
behof vet, för hvilket de utgifvas,
skola föras på DiscontRäkniugen,
får Confoiret vidkännas
betalning af Ränta äfven
för sådana Summor, hvilka
assigneras endast till Credit-Sedlars
inlösen, hvarigenom
•ett icke obetydligt belopp af
Riksgälds-Contoirets tillgångar
årligen medtages till Räntas
godtgörande å sådane sedlar,
sorn äro förklarade, att utgöra
en del af Rikets Penninge-Rörelse-Capital.
— I fall derföre
de nu gällande Författningar,
i afseende på Penninge-Sedelslocken
m, m., vid förestående
Riksmöte, icke skulle komma
att väsentligen förändras,
torde det böra komma under
öfvervägande, om icke för Riksgälds
- Contoiret böra öpnas
arne Räkningar i Banken, den
ena med benämning af: RäAr
-
Transport 5,72i,35o: 1. a.
2 Sami. 26
1 Riksens Ständers
transport 0,721,000!
ning för Credit-Sed/ars omsättande till Banco - Sedlar > och
på hvilken räkning alla Assignationer för Credil-Sedlars inlösen
utställas; och den andra med benämning af: Discont-Räkning;
då ränteheräkuing endast kommer i fråga för hvad, som å sistnämnde
Räkning assigneras och insättes.
______
2V
Transport 5,72i,35o: 1. 2.
C
Tidcn.
Beloppet af Credit
Sed lar ne med
in beräknande af
Koppa rpolet terne
(114,<)56: 2. 3.
Belia Ilning, efter
afdrag af utelöpande
Assignationer
oell Attester.
Discont-Räkningen i Banken.
Skuld, med inberäkna
nde af utelÖpanAssignationer
-
ocb Attester.
Utelöpande, från
Riksgälds -Con loir et
utgifne Obligationer
med 5 och 6 proCents
ränta.
800 dell 3 1
Dec.
dito
1811
i S14
dito
6,3o6,63o
4,902,163
8,607,007
43
C
457,367
3
_
6o3,551
34
16
_
5,122
4o
2
929,7 66
36
3
810,5o4
39
4
1,988,905
I
*) Det vanliga 5 proCents-Lånct
6 proCents dito - .. . •
De så kallade Franska Fordringarne . . ■
S:a 1,988,
Anm.: Emellan den 1 Jan. 1810 och den 3i Dec. 1814, äro med Svenskt
Obligationer, hörande till Utrikes Lånen; och vid hvilka liqvider
Contant . Svenskt Banco R
samt i Obligationer med 5 proCents Ränlaj . . .
,41)8,376: 12.
i85,<
3o5,5
000: —
578: 36.
9-
955: 1. 3.
mynt liqvidcrade
utgått ■
: d 511,1 o3: 11. 8.
220,971: 37. 9.
Revisorers Berättelse. 4°3
Transport 5,721,350: i. 3.
Rånet mot Sex proCeiits Ränta i
Återstående Capital
. » » » gg> 000:- —
Förfallen och
outtagen samt till
årets slut beräknad
Ränta » * » . 1,507:8.-
100*507: 8.<
Detta Lån ar upptaget för det
ändamål, som vid Rubriken
Credit-Sedelstocken omforma»
les, eller till Amortissement
för de vid 1812 års Urtima
Riksdag anvlste 3i Millioner
R:d» till Rikets forsvar. Hög»
sta Lån - Summan bestämdes
till En och eli half Million
Riksdaler Banco i och* i afseende
på vilkoren* stadgades:
1:0 Under fyra månaders
tid skulle subscriptioneii för
deltagande uti Lånet hållas
öppen»
2:0 Alla Obligationer skulle
utgifvas på jämnt Ett Tusen
Riksdaler Banco samt utfärdas
under de dagar* som insättllingarne
blifvit fullgjorde.
Transport 5,821,857: g. 2.
4o4 Riksens Stunders
Transport 5,821,857: 9. 2.
3:o Vid de arne första årens
förlopp, att råkna ifrån den
dag, subscriptionen upphört,
skulle Obligationer, svarande
emot Tio proCent af bela Lånsumman,
sådan som den, efter
subscriptionstidens slut,
blifvit bestämd på en gång
infrias.
4:o Hvarje af de derpå följande
åren skulle likaledes Obligationer,
svarande mot 5 proCent,
beräknade på primitiva
Lån - Summan, inlösas, samt
dessutom besparde Räntan å
de förut inlöste Obligationer -  ne, så vidt eli sådan besparingsfond
kunde fördelas i jämna
Ett Tusen Riksdaler oell användas
till inlösen af ett mot
fonden svarande antal Obligationer.
Hvad som utaf den
besparde räntan öfverblef skulle
tilläggas besparingsfondcn
för det nästpåföljande året 0. s. v.
5:o Till utrönande, hvilka
Obligationer hvarje år skola
Transport 5,821,857: 9. 2.
Den vid subscriptionstidens slut bestämde Län-Summan",
hvars afbetalnings-proCenten beräknas, utgjorde i85,oo»
8<d B;co.
Revisorers Berättelse. 4°5
Transport 5,821,857: 9. 2.
inlösas, borde årliga Lottningar
anställas emellan samtlige
utelöpande, men förut icke till
betalning utlottade Obligationer.
Som en till ziffran bestämd
uppgift på förfallotiderne för
det återstående Capital-beloppet
skulle fordra en vidlyftig
utredning, enär Obliga tionerne
äro utfärdade under mycket
olika dagar, så torde anses
tillräckligt, att bär blott
anmärkes, det bela återstoden
af Lånet till betalning förfaller
inom 5 å 6 år härefter.
Vid i8i5 Ars Riksdag funderad
Ärlig Ränta; att af
Hans Maj.t Konungen och
Dess Arfvingar efter Successions
- Ordningen disponeras.
Uti Kongl. Maj:ts till Rikets
Ständers Stats-Utskott vid 1815
Års Urtima Riksdag aflåtne
Nådiga Skrifvelse, den 6 Julii,
innefattande Nådigt erbjudande,
att med Löseskillingen för
Ön Guadeloupe (24 Millioner
Transport 5,821,857: 9. 2,
jJo6 jKiks-ens Ständers
Transport 5,821,857* 9, 2,
Francs) låta besörja liqviden
af all Riksgälds.Contoirets, efter
den år 1812 verkställde
Afskrifning, återstående Utrikes
Gäld, hvilken reducerad
efter pari courser, besteg sig,
vid 1814 års slut, till ett sammanräknadt
belopp af Fyra
Millioner 167,426 R:d, 26 sk.
2 rtst. Svenskt Specie, behagade
Kongl. Maj;t äfven i Nåder
proponera» att en årlig
Summa af Två Hundra Tusen
(200,000) Riksdaler Svenskt
Bancomynt skulle anslås åt då
varande Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, nu mera vår 1
AllerNådigste Konung CARL
XIV JOHAN och Hans Arfvingar
efter Successions-Ordningen
af den 26 September
181 o, att af Dem efter behag
disponeras, såsom ersättning
för de uppoffringar, då varande
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
och Dess Höga Gemål
fått vidkännas för Sveriges väl.
Jemte det Rikets Ständer
med underdånig vördnad och
tacksamhet emottaga förrberörde
Nådiga anbud, i afseende på
Transport 5,821,857: 9. 2.
Revisorers Berättelse. 4°7
Transport 5,821,807: g. 3.
Liqviclen af Riksgälds-Coutoirets
Utrikes skulder bevilljades
äfven den proponerade
årifga Räntan af 200,000 R:d
Svenskt Bancomynt, som anvi
Transport
5,821,857: 9. 2.
*) De för Skulderne i Genua och Hamburg utfärdade Hufvud-Förbindelscr
och Obligationer äro, gcaaom Kongl.
Maj:ts Nådiga föranstaltande, lill Riksgälds-Conf oi ret
återställde; Likaledes bar Cont.oiret återfått Authorisations
och Garanti-JIandlingarnc, utfärdade för Länen i
Antwerpen , samt största delen af Riksgälds-Coutoirets
för desse Lån. utgifne Partial-Obligationer. Deremot bar
ingen utaf de för Skulderne i Holland och Leipzig utfärdade
Hufvud-Förbindelser ännu kommit Riksgälds-Oontoiret
till handa.
För de skulder i Holland, Leipzig och Antwerpen,
som Kongl. Maj:t i Wider behagade ålaga Sig att lata liqvidera,
voro utelöpande Partial-Obligationer, hvilka
blifvit utgifne, dels af vederbörande Bankicrer, som med
Lånens anskaffande baft befattning, och dels af Riksgälds^Contoiret,
nemligen ;
J Halland:
1190 Stycken af vederbörande Bankiercr utfärdade så
kallade Lif-Ränte-Constitutioner till ett sammanräknadt
belopp af .... Fl. 1,309,i5o Holl. C:rt
samt 9,078 stycken likaledes af vederbörande
Bankiercr utfärdade Par^
1 ial-Obligationer , hvardera lydande
å jooo Fl
9,078,000. „ ,,
Tillhopa 10,387,150. „ 3>
Härutaf har Kongl. Maj:t i Nåder
låtit, efter förut skedd annuUeriug,
förete uti Riksgäids^Contoiret:
1097 Stycken Lif-Ränte-Constitutioner
lydande ä . . 1,219,000.
samt 8794 stycken PartialObligationer
. . 8,794,000.
* " io,oi3,ooo. ,, ,»
Riksens Ständers
Transport 5,821,857: 9. 2.
stes på Riksgälds - Contoir et;
och voro, vid 1821 års slut,
uppå detta Ränte-anslag outtagne
.
116,686:32.'—.
Transport 5,g38,523:41. 2,
sä att, efter hvad uti Riksgälds-Contoiret
är kändt, skulle ännu återstå
till inlösen Lif-Räntc-Constitutioner
och Parlial-Ohligationer till ett belopp
af Fl. 374,000. ,, „
Hvaruppå f:delar, i följd af i8t2 Års
Riksdags-Beslut, äro afskiifne.
1 Leipzig :
23q8 Stycken af vederbörande Bankiercr utfärdade Partial-Obligationer
, hvardera å 5oo R:d. Conventiöns-Mynt,
och således . . . R:d 1,199,000. Conv. mynt.
Härutaf har Kongl. Maj:t, efter
föregången och af vederbörande
Holarius- Publicus attesterad aniiullcring,
i Nåder behagat låta förete
uti Riksgälds-Cojitoiret:
1932 Obligationer å 5oo R:d
hvardera 966,000. ,, „
Återstå således till inlösen 468 st.
Obligationer eller . . . R.-d 233,000, Con-v. mynt,
hvilka till fulla beloppet skola infrias.
J Antverpen:
7,352 stycken af Riksgälds-Contoiret utfärdade Partial-Obligationer,
hvardera å 1000 Fl. Brabantskt vexelmynl,
tillhopa ... Fl. 7,352,000, Br. V. M.
Härutaf har Kongl. Maj:t i Nåder
behagat till Riksgälds-Contoiret låta
återställa 7109 stycken . . Fl. 7,109,000. ,, ,, „
Återstå alltså till inlösen . ^ . 24^,000. Br. V. M.
hvarpå f :deler , i följd af 1812 Ars Riksdags-Beslut, äro
afskrifne; hvarförutan Kongl. Maj:t i Nåder låtit återställa
Nio stycken för Lånen i Antverpen utfärdade och
redan år 1808 utlottade Obligationer, äfven på 1000 Fl.
Brabantskt Vexelmynt hvardera, till hvilkas infriande,
så till Capital, som ränta och prime, erforderliga Medel
varit till vederbörande Bankier i Antwerpen öfverremitterade
, men, efter det Obligationerne till Contoiret in»
fått, blifvit År i8ao Contoiret godtgjorde.
Revisorers Berättelse. 4°9
Transport 5,t;38,523.4i. 3.
Lif-Ränte-Lån till 8£ proCent:
Under loppet af åren 1790 och
1791 upptogs i Haag, för Riksgälds-Contoirets
räkning, ett LifRänte-Lån,
indeldt uti Trenne
Classer, Uti detta Låns 2:dra
Glass hade Herr Ministern Peyron
insatt ett Capital af Tio
Tusen Golden Hollands Courant
mot 8J proCents Ränta.
Enligt Rikets Ständers Beslut
vid 1815 års Riksdag, skulle
denna Herr Ministern Peyrons
fordran, med bibehållande af
dess ursprungliga egenskap, få
omsättas lill Svenskt Banco efter
47 Skill, för 21 Gulden,
samt å det sålunda uppkommande
belopp i Svenskt Banco,
utfärdas Riksgälds - Contoirets
Förbindelse, i likhet med den
äldre Lif-Ränte Constitutionen,
och, efter hvilken reduetion,
det Capital i Svenskt mynt,
hvarå räntan erlägges, utgör 3,916:02.—
Skatteköpeskilling för Recognitions-Skogar
m. m.
Enligt Rikets Ständers Beslut
Transport 5,942,44o;25. 2.
4io Riksens Ständers
Transport 5,942>44o:a5. 3'
Tid 1818 arens Riksdag, skola
indy tande Skatte-köpeskillingar
för Rocognitions- samt Kronans
öfrige disponible Skogar levereras
lill Riksgälds-Contoiret och
hållas Kongl, Maj:t tillhanda, de
förra för Försvars.Verket samt
Armeens materiella behof och
de senare för Flottornes behof;
Och äro utaf dylike Medel endast
influtne i/f: i. 6,
Begagnad Discont- rättighet
i Banken.
Denna rättighet består deruti,
att Riksgälds-Contoiret får, emot
2 proCents ränta, disponera
Summor i Banken, hvilken ränta
påföres Contoiret och beräknas
ifrån de dagar, dess assignationer
till Banken inkomma,
hvaremot enahanda ränta godtgöres
Contoiret å alla de Summor,
hvilka, för dess räkning,
insättas.
Vid 1821 års slut utgjorde
Bankens fordran i Capital
2,880,047: 3.5,
samt beräknad och
oliqviderad ränta 19,180:48.2, 2j84q,2Ö4: n
Transport 8,791,718:27.3.
Revisorers Berättelse. t\ 11
Transport 8,791,718.27.3.
Förenämnde Discont-rättighet
.bestämdes vid 1809 och 1810
örens Riksdag till En Million
Riksdaler Specie, hvaraf 400,000
Riksdaler egentligen skulle komma
att begagnas till inlösen af
Credit-Sedlar, —• Anslaget utaf
Allmänna Bevillningen till
Stats-behofvens fyllande} bestämdes
vid samma Riksdag till
870,000 Rd, Specie,
Yid 1812 års Riksdag, bestämdes
Discont-rättigheten till
En Million Riksdaler Specie;
dock skulle intill 1814 års slut
En och en half Million få begagnas.
*—• Anslaget utaf Allmänna
Bevillningen till Statsbehofvens
fyllande bestämdes
vid samma Riksdag tili 804,900
R:d, Specie,
Yid i8i5 års Riksdag bestämdes
Discont-rättigheten till Två
Millioner Riksdaler Banco, med
tillägg, att, derest till CreditSedlars
inlösen ytterligare biträde
skulle tarfvas, borde det
af Banken meddelas, sedan,
vid hållet sammanträde emellan
Fullmägtige i Banken och Riks-
Transport 8,791,718.27.3.
Riksens Siänders
Transport 8,791,718:37.3.
gälds-Contoiret, behofvet blifvit
uppgifvet. *—• Anslaget utaf Allmänna
Bevillningen till Statsbehofvens
fyllande bestämdes vid
samma Riksdag till 1,420,000
R:d.
Yid 1817 och 1818 årens Riksdag,
bestämdes Discont-rättiglieten
till Två Millioner Riksdaler,
med tillägg, att, derest
till Credit-Sedlars inlösen ytterligare
biträde skulle tarfvas,
borde det af Banken meddelas,
dock under förbehåll, att dispositioner
på Extra Discont-biträdet
icke skulle ske i annat
förhållande, än att Credit-Sedlar
till ett deremot svarande
belopp infriades, Äfvensom nj^a
Credit-Sedlar icke skulle få utgifvas
till större Summa, än som
var utelöpande den 31 December
i8i4; hvarvid undantag dock
skulle få ega rum för hvad uppå
det mindre Creditivet kom
,
Transport 8,791,718:27.3.
*) Anmärkning : Den sfi kallade Landt-Tulls-Ersättningen
120,000 R:d, och Bränvins-Consumtions-afgiften i5o,ooo
R:d, hvilka före i8i5 Ars Riksdag varit beräknade
ibland Stats-Verkets egne Inkomster, äro, så väl vid
nyssnämnde, som vid 1817 och 1818 Arens Riksdag, fördelade
på Allmänna Bevillningen, hvilken hel och hållen
levereras till Riksgälds-Contoirct.
Revisorers Berättelse. 413
Transport 8,791,718:27.3.
me att disponeras. ■— Anslaget
utaf Allmänna Bevillningen till
Statsbehofvens fyllande bestämdes
vid samma Riksdag till
i,6C6,452 R:d. 11 sk. 6 r:st.
Kongl. Stats-Conloirets Fordran
uppå Anslaget till Statsbehofvens
fyllande.
Utaf Allmänna Bevillningen
Sr till Statsbehofvens 'fyllande
anslagen en Summa af 1,666,452
Rd. 11 sk. 6 r:st. Banco, hvilken
för det löpande aret skall
bållås Kongl. Stats-Contoiret
tillhanda , fastän Bevillningen
blott till någon ringa del inflyter
inom samma år, för hvilket
den taxeras. Hvarje år i April
månad upprättas ordentlig liqvid
öfver hvad Stats-Verket under
förra året undfått såsom förskott
uppå anslaget, samt andre
poster, hvilka uti samina liqvid
skola ingå **). Och besteg
sig Stats-Verkets fordran, enligt
Transport 8,791,718:27.3.
*) Här gäller samma Anmärkning, som i anseende till t8i3
Srs anslag.
*+) Licent-Mcdel till ett fastställdt ärligt belopp af 45,ooo
R:d Banco levererades före år 1820 omedelbarligen från
Tull-Verket, men ifrån och med nyssnämnde Sr påföres
denna Summa Stats-Verket uti Ars-Liijvidcn, enligt
Kongl. Brefvet den 24 November 1819.
4*4
Riksens Ständers
Transport 8,791,718.27.3*
den för år 1821 upprättade liqvid,
till  699,889:34.1,
Ränta å 5 proCent å Allmänna
Ilingst-Medel.
EF
Under åberopande af Kongl.
Maj:ts Nådiga Befallning, har
Kongl. Krigs-Collegium, år 1820,
till Riksgälds-Contoiret insändt
io,5oo R:d. Banco influtne Allmänna
Ilingst-Medel, för att,
emot feni proCents årligt interesse,
uti Contoiret förräntas,
hvilka Medel blifvit ernottagne
med villkor, att 5 proCents
ränta skulle tills vidare godtgöras
Stats-Verket uti Års-liqviden;
hvilket äfven blifvit iakttaget
uti 1821 års här ofvan
omförmälde liqvid, der upplupne
räntan (^414» 8*) blifvit Statsverket
till godo beräknad.
Summa balancerade Skulder
den 1 Jan. 1822 . . . 9,49 *>608.134*
Revisorers Berättelse. l\ 15
Balancerade Fordringar och Tillgångar
den i Januarii 1822.
Fordran uti Utländskt Mynt:
Srenskt Banco.
Denna härrörer ifrån Saldo»
som,enligt Courant-Räkning med
Handelshuset i Amsterdam J. 8c C.
Hasselgreen j tillkom RiksgäldsContoiret,
och hvarpå Vexlar,
för Contoirets räkning, blifvit
afgifne, men hvilka för bristande
betalning med Protest återkommit.
Berörde fordran, med
inberäknande af tillägde Protestkostnader,
sig bestiger till Holl.
Courant Rd. 2365: 6 hvilka reducerade
efter pari Cours Utgöra S,168: i» 3*
Förskott till Hannis t ängningskostnader
in. m.
Enligt Rikets Ständers Beslut
vid Urtima Riksdagen i Örebro år
1810, äro från Riksgälds-Contoiret
utbetalde följande FörskottsSummor,
nemligen i
1:0 Till Svenska Hamnarnes
stängning för Engelska Krigs-och
Handels-Fartyg samt för lugnets
Transport 2,168: 1. 3.
4i6
Riksens Ständers
Transport
återställande i Hufvudstaden
B:co Rd. 702,434:14*1 r*
2:0 TillRiksdagskostnader
. . i5o,ooo.— —
3:o Till Meublering
af Hans Kgl.
Högh. Kron-Prin
sens
rum . . . 33,333:i6.—•
S:a 885,767:30.11.
Till ersättning för desse förskott
anvistes, dels besparingarne
å det, vid 1809 års Riksdag
beräknade Anslag af 720,000 Rd.
årligen, såsom Ränte-och Capital-afbetalning
å hvad Banken till
Krigs-utgifter förskjutit, eller
ytterligare komme att förskjuta,
och dels Öfverskotten på StatsYerkets
Inkomster och förnämligast
Tull-Post- och Chartae-Sigillatae
samt Numer-Lotteri-Medlen.
Enligt Riksgälds -Contoirets
Räkenskaper, har, 1 afräkning,
influtit:
ir 1810
1811
1813
1813
1814
1815
Transport
Rd. 363,528: — —
370479:12a. 4.
69,278:137. 8.
29,6o4:;4i. 6.
a4,933:,27. 8.
283: 18.ii.
Återstå ,
a, 168: I, 3.
224,662:36.10.
226,83o:38. i.
Som
Revisorers Berättelse. 417
Transport 226,83o.* 3a. 1.
Som fond till godtgörande af
denna återstod icke annorlunda,
än genom särskildt anslag,
skulle kunna beredas, så torde
linnas lämpligt, att Summan
afskrifves, såväl uti Kgl.
Stats-Contoirets, som uti Riksgälds-Contoirets
Räkenskaper.
Anvisad Er sä Ilning s-Fon d för
Contant Bidrag iill Krigsskulders
likviderande . . 20/1,000.'——•
Vid 1815 års Riksdag, anvistes
på Riksgälds-Contoiret, till
Krigsskulders godtgörande, ett så
kalladt Förskott af 600,000 Rd.
Banco, som med Credit-Sedlar,
efter fastställd Realisationsgrund,
skulle få afbörclas. — Till ersättnings
eller Åmortissementsfond
anslogs 1:0 Årliga Besparingen
å den, vid samma Riksdag, beräknade
ränta å 6 proCent å
»Invisningar, som till ett belopp
af Två Millioner Riksdaler Banco
skulle komma att utgifvas af
Kongl. Krigs-Committeen och
accepteras af Riksgälds-Contoiret
samt med de så kallade Preussiske
Medlen infrias; men hvilken
a Sunil.
Transport 43o,83o:38. x.
27
4iS
Riksens Ständers
Transport 43o,83o:38. i.
Summa af Två Millioner Riksdaler
Banco sedermera nedsattes
till 900,000 Rd. samma mynt,
och hvarigenom på det först beräknade
Ränte-anslaget (120,000
Rd.) en årlig besparing af 66,000
Rd. skulle uppkomma: 2:0 Vidare
skulle Riksgälds-Contoiret,
ifrån och med år 1816, uti års
liqviden med Stats-Verket om
dess anslag utaf Allmänna Bevillningen
m. m. få sig till godo
beräkna 36,168 Rd. 34 sk. 9 r:st.
Banco eller årliga Räntan å f. d.
Kongl. Famillens förmögenhet,
hvilka tillagde de förut omnämnde
66,000 Rd. skolat utgöra en
årlig Summa af 102,168 Rd. 34
sk. 9 r:st. Banco,
Anslaget af 66,000 Rrdr Banco
upphörde likväl i sjelfva verket
med år 1818, enär, vid fördelningen
af den, vid samma års
Riksdag, fastställde Bevillning,
denna Summa icke vidare beräknades
Riksgälds - Contoiret till
godo. Den andra Anslags-Summan
36,168, 34- 9 blef väl uti
liqviden för år 1816 påförd StatsVerket;
men uti Skrifvelse till
Herrar Fullmägtige, d. »4 April
Transport 43o,83o:38. 1
Revisorers Berättelse.
4«P
Transport 43o,83o: 38. i.
1817» tillkäntiagaf Kongl. Stats»
Contoiret att» som vid Rikets
»Ständers anordning af berörde
Summa blifvit fästadt det villkor
och förbehåll» att i fråga varande
Ränte-Medel» genom Capital-Förmögenhetens
utbetalande» sorn
skulle komma att ske af Preus»
siska Medlen » skulle blifva Stats»
Verket besparde, men detta fall
icke inträffat, så kunde den skedda
påforingen icke godkännas»
Kopparens Värde i Riksgälds»
Contoir et s utelöpande Bollet»
ter på ~ och ~ Skilling.
Som Polletternes Namnvärde
ar påfördt Credit-Sedelräknin»
gen, så upptages deremot, efter
inköpspriset» sjelfva Kopparen
N# 45i. 9. 7|. » . » » » 27,745:36,6.
F. d. Konungens Enskilda För»
mogenhet.
Enligt Rikets Ständers Beslut
vid 1815 års Riksdag, aflemna»
des» den 27 Junii samma år» till
Riksgälds-Contoiret den del af
berörde Förmögenhet, som varit
ställd under framlidne Hr President
mörn. Friherre Lagerheims
Transport 458,576: 26.7.
420
Riksens Ständers
Transport 458,076: 2G.7,
»arnt Herr Stats-Commissarien af
Wåhlbergs förvaltning, och hvilken
bestod af:
Contant . . • B:co Rd, 354: 36.—
Riksgälds-Con toive ts Obligationer
med 5 proCents ränta . . 95,200. — —
53 Adier uli Söder-Telje Canal io,5n: 3a.—
Bankens Obligationer med 4
proCents Ränta a5.5oo: s
Nu mera framlidne Hans Excellence,
Riks-Marskalken m. m.
Grefve Oxenstjerna* Skuldsedel 4>000:
Äfven hade nu mera framlidne 1 35,566. 20.
Presidenten m. m. Friherre Eclelcrantz,
den 28 Sept. i8i5 , till
Riksgälds-Con toive t aflemna t hvad
som Herr Friherren och Presidenten
utaf ifrågavarande förmögenhet
om händer haft, nemligen
:
Contant . . Rd. 3624: i5. 11.
Tio Actier uti Trollhätte
Canal .... 366:3a.—
samt Nio års utdelning
å samma Actier a4i:32.— f rr
Tillhopa 139,799: 3. 11.
Behållningen, som utbalancerades den 3r
December 1821, bestod af:
53 Actier uti Söder-Telje Canal, insatte Capital
före aflevereringen till Riksgälds-Contoiret,
. . 10,511:3a. *
Contant inbetalde
genom Riksg.
Contoiret . . 2i63: 3.
samt genom ränlelnnchlllning
. 4^6:45. g-Q
i3,i6i:3a.—
Tio Actier uti Trollhätte Sluss
Verk
366:3a.—
Obetald återstod pä framlidne
Hans Excellenee Grefve Oxenstjerna*
Skuldsedel (förutan Ränta ifrån
Proelamadagen) 3294:46. 2.
* lOjOSp!
Transport 475,39Q: 4°-9'
Revisorers Berättelse. 431
Transport 4?ä>399: 4°-9-  De från Kongl. Krigs- Collegiujn till Rihs
gälds-Contoiret
ajlemnade Cassör.
Jemnlikt Rikets Ständers Beslut vid Riksdagen
i Stockholm Arén 1809 och 1810, samt, i
enlighet med Kongl. Maj:ts till Fullmägtigc aflålne
Nådiga Skrifvelse den 3 October 1811 , äro
nedannämndc Cassors tillgångar, hvilka varit
ställde under Kongl. Krigs-Gollegii förvaltning,
till Riksgälds-Contoiret aflcmnade, nemligen:
1:0 Arméens Organisations-Cassa :
hvars Tillgängar , vid skedd atlevcrcring , utgjordes
af :
Utlånte Capital Rd. a3,i5o.— —
Contant samt KrigsCommittécns
Invisningar
11,417:39 m.
‘ 34,367: 3g. 10.
1:0 Skånska Hingst- Premie - Cartan
: hvars tillgångar, vid afleverclingen,
utgjordes af:
Utlånte Medel Rd. i5,332:i6.—
Contant samt Kongl.
Krigs-Committécns Invisning
.... 3,3q9 34. a. tS a 2
3:o Allmänna Hingst-medcls-Cassan:
hvars tillgångar, vid aflevcreringen,
utgjordes af utlånta medel 37,008: 35. 3.
4:o Artilleri - Exercitii- medelsCassan:
hvars tillgångar, vid afleVereringen,
utgjordes af:
Utlånte Medel Rd.20,oi3:19. 8.
Upplupne Räntor samt
Kongl. Krigs-Commit
téens
Invisningar . 2,372: 4. 7. ,/ 3
Tillhopa B:co Rd. 112,604: 5. 6.
k desse 112,604 R:dr 5 sk. 6 r:st. skall, enligt
Reglementet för Riksgälds-Contoiret, årligen godtgöras
Stats-Verket 5 proCents Ränta med 563®
R.dr 9 sk. ii r:st. Banco.
Som Arméens Organisations- samt ArtilleriExercitii-Medcls
Cassornes tillgångar blifvit till
fulla realiserade, sä hafva dessa 2:iie Rubriker
Transport 4/5>3ö'): 48'9‘
422 Riksens Ständers
Transport 47'’>^99'4°-9"
försvunnit uti Riksgälds-Con toirets Räkenskaper.
Behållningarnc, hörande till de ane andra
Cassorne, hvilka uthalanccras till Ar 1822. utgjordes
af:
uti Allmänna Hingst-medels-Catsan :
Ett nflant Capital Rd. i6,oeo
Derpå beräknad ränta 4^4-
16,464.
Ett utlånt Capital med
derpå heräknad ränta . 279:43. 7. 74343 7
Skånska HingstPremieCassan :
Ett uti Mariebergs Egendom intccknadt
Capital Rd. 14,000.— —■
Sedan nyssnämrideEgcndom
blifvit inköpt för
Kronans räkning, harKgl,
Maj t, under d, i3 Maji
1817, i Nåder förordnat,
att Kongl. Stats-Contoi
ret
skulle i detta Capital
godtgöra Riksgälds-Con
toiret
6 proCents årlig
Ränta ifrån den 1 Jan,
berörde år , och hvilken
Ränta beräknad till 1821
årsslut utgjorde , , . 812.—•— , „
JJ.’!1?: 31,555:43- 7.
Kongl, Bergs~Collegii f. d. Cassal
Jemnlikt Rikets Ständers Beslut vid 1817 och
1818 årens Riksdag, är berörde Cassa aflemnad
till Riksgälds-Cantoirct, och hestodo dess tillgångar
, vid atlevereringen , af Contant Rd. 2,412: 5.3.
samt utlånte Medel ...... 26,059:42.2.
Tillhopa B:co Rd. 28,471:47-5.
Hvarå, enligt Rikets Ständers tillika mcddeldte
Förordnande, skall, såsom Ränta, årligen godtgöras
Stats-Verket en Summa af 1340: 43 sk. 2 r.st.
Cassans Behållning d. 3i Dec. 1821 bestod af:
Ett intecknadt Eån-Capital . Rd. 2200. —•
Ett dito dito , . 3ooo.
Ett dito dito . 7000.
derå beräknad ränta . 327. 2. 7.
7,327. ,
_ .. - 12,527: 2 7,
Transport 519,482:38.11.
Revisorers Berättelse.
Transport 519,482:38.11
Länet till Staden Malmö:
Vid 1812 Års Riksdag, bevilljades
Staden ett Lån med 4 proCents
årlig ränta, af högst 5o,ooo
Rd. Banco, för att användas till
uppbyggande af Cassern och Stall
för de derstädes förlagde Esquadroner
af ciå varande Mörnerska
nu mera Cederströmska Kgl.
Husar-Regementet, hvilket Lån
skulle utgå af de till RiksgäldsContoiret
från Kongl. Krigs-Collegium
levererade Cassors Medel;
och stadgades, i afseende
på återbetalningen, att, under
byggnadstiden , hvilken bestämdes
lill högst fyra år, att räkna
från den dag, då första Summan
i afräkning lyftades, skulle endast
betalas ränta, men efter
dessa fyra årens förlopp, skulle,
jemte 4 proCents ränta, årligen
afbetalas på Capitalet T vå procent
beräknade på hela LånSumman.
Med anledning af derom gjord
Motion, vid 1817 och 1S18 årens
Riksdag, af Riksdags-Fullmägtigen
lör Malmö Stad, blef nyssnämnde
Termin, då första af-
Transport 5i9»48:::38.i 1
4r?4 Riksens Ständers
Transport 5ic>,482:38.11,
betalningen på Capitalet skulle
erläggas, förlängd på 3:ne års
tid eller ifrån den 3 Dec. 1818
till samma dag år 1821.
Hela Lån-Summan af 5o,oooRd.
är lyftad, och utbalanceras till år
1822, Capital . 5o,ooo.'——•
Beräknad ränta till
1821 års slut . 2i5o.—- — Sa.,50.^ ~
Länet till Staden Ystad:
Vid 1815 års Riksdag, bevilljades
Staden ett Lån af 25,000
Rd. Banco, hvilket anvistes på
det så kallade Westerbotlniska
Lånet, som till enahanda belopp
eller 25,000 Rd. skulle infordras
och till Riksgälds-Contoiret levereras.
Den bevilljade LåneSumman
skulle användas till fullbordande
af en redan påbegynd
Cassern-byggnad för de i Ystad
då förlagde arne Esquadroner af
Ceder strömfik a Husar-Regementet.
Såsom villkor stadgades, att
Cassern-byggnaden skulle vara
fullbordad senast inom arne år,
att räkna ifrån den dag, då första
Summan i afräkning lyftades :
Att, under dessa tvänne åren,
iTransport 571,632:38.11.
Revisorers Berättelse. /\2$
Transport 571,632:38.11.
skulle endast erläggas 4 proCents
årlig Ränta, men derefter , jemte
nyssnämnde Ränta, årligen på
Capitalet afbetalas Två proCent,
beräknade på hela Lån - Summan
, och hvilken afhetalningstermin
inträffade d. 18 Jan. 1820.
Hela Lån-Summan afa5,oooRd.
Råneo är lyflad och, efter skedde
afbetalningar, återstod d. 3i Dec.
1821, Capital . 24,000/
samt till samma tid
beräknad Ränta . 3_e)2:45. 4- 3<}r>,'i
XJtlånte Medel till Hans Excellence
m. 111. Grefve E. Ruuth :
Denna Riksgälds - Contoircts
fordran härleder sig ifrån 2:ne
Lån, det ena å p3,6oo Rd. Banco,
utgifvet omedelbarligen ifrån
Riksgälds-Contoiret emot Hans
Excellences, under särskilde dagar
år 1806 utställde, och uti
Säterierne Marsvinsholm, Charlottenlund
och Hunnesta, med
underlydande Gods och tillhörigheter,
inteknade Förskrifningar
med löpande 5 proCents
Transport 5<)t>,025:36. 3.
426
Riksens Ständers
Transport 590,025:30. 3.
årlig ränta, att, efter 3:ne månaders
uppsägning, infrias; varandes,
till ytterligare säkerhet, jämväl
pantsatte 78 stycken Actier
uti Skånska Stenkols-Verket Höganäs.
Det andra Lånet å 120,000
Rd. Banco, som utgått utaf dea
så kallade Wismarska Pantskil]ingen
och, vid 1809 och 1810
årens Riksdag, till RiksgäldsContoiret
öfverflyttades, är upptaget
emot en af Hans Excellence
och dess Fru Grefvinna,
under den 28 Januarii 1808, utfärdad
med 5 proCents Ränta
löpande förskrifning å 120,000
Rd. Banco, innehållande förbindelse,
att, efter de första Tio
årens förlopp, skulle årligen afbetalas
på Capitalet Tio proCent
med 12,000 Rd. årligen, intill
dess hela Capitalet är guldet.
Varandes, till säkerhet, ofvanberörde
78 stycken Actier uti
Stenkols - Verket pantförskrifne
och derjemte inteckning meddeld,
så väl uti Frälse - Säterierne
Marsvinsholm, Charlottenlund
och Hunnesta med
underliggande gods och alla
thy tillhörige hemman och lägenheter,
såsom ock åtskillige
Transport 596,025:36’. 3.
Revisorers Berättelse. 43J7
Transport 5()6,025:36. 3.
under Helsingborgs Stads jurisdiction
belägne Tomter, Byggnader,
Glacerings-och Gjuteri-Inrättningar.
Upj)å Hans Excellences i lifstiden
hos Rikets Ständer vid i8i5
års Riksdag gjorde anhållan om
anstånd, så väl med de, i afseende
på Lånet å 93,600 Rd.
särskildt af Rikets Ständer vid
1809 och 1810 årens Riksdag
föreskrifne Cäpital-afbetalningar,
som med dem, hvilka, enligt
sjelfva förskrifningen , borde erläggas
för Lånet å 120,000 Rd.,
hiföllo Rikets Ständer, att med
afbetalningen på Lånet af 93,600
skulle få anstå till den 1 Marth
1821, då 5 proCent skulle afbetalas,
och sedermera lika mycket
årligen, eller 5 proCent, beräknade
på primitiva Låne-Summan,
äfvensom med den afbetalning
af Tio proCent på Lånet
af 120,000 Rd., som förföll år
1818, uppskof lemnades tili den
1 October 1824.
Transport 596,026:36. 3,
/j 28 Riksens Ständers
Transport Spö,025:36. 3.
Till år 1822
utbalanceras
Capital . 88,920.
Dito 1 30’000-2q8,Q2o.'— -
Beräknade interes
6,671.38.5. 2i 5,591:38. 5.
Fordran hos f. d. Stads-Mäklaren
Södeman:
Utgöres utaf återstoden af ett
år 1807 uti Riksgälds-Contoiret
erhållet Rån . ..... 3,
Hevi//ningen påförd ersättning
jör de från Riksgälds-Contoiret
meddeldte Förskott uppå
Anslagen:
Utaf Allmänna Bevillningen,
påräknad till en årlig Summa af
n,58o,ooo Rd., skola följande
derpå gjorda Anslag från Riksgulds-Contoiret
utgå, nemligen:
1:0. Funderad årlig Ränta till
Hans Maj:t Konungen och Dess
Arf vingar efter Successions-Orduingen
Rd. 200,000.—. ■—
2:0. Capital-afbetalning
och. ränta
Transport 815,000: 9. 6.
Revisorers Berättelse.
42.9
Transport 815,000: 9.6.
så väl å Bankens
Förslräckningar
till 1808 och 1809
årens Krigskostnader,
sorn å det
år 1811 lyfta de
mindre Crecliti vet 5oo,ooo  —.
3:o. Till SlatsBehofvens
fyllande
... . i,666,452:i r. 6.
Tillhopa 2,366,452:i 1. 6,
hvaraf de 2:ne förstnämnde Anslagen
utgå quartaliter, men det
3/dje, i elen mån penningar lill
Stats-beliofvens fyllande erfordras.
Som nu Bevillningen blott till
en ganska ringa del inflyter inom
det år, för hvilket anslagen äro
bestämde, så måste Förskott från
Biksgälds - Contoiret meddelas,
och utgjorde dylika förskott uppå
1821 års Bevillning, vid samma
års slut 2,280,068:39.3.
Riksgälds- Contoirets Hus och
Fastighet upptages efter Inköpspriset
till .... 33,000.'
Transport 3,128,569:—9.
43o
Riksens Ständers
Transport 3,128,569:—. 9,
Fond till Lombardens bedrifvande
vid General- Assistan ce
Contoiret
160,486: g. 6.
År 1773 stiftades General-Assistance-Cöntoiret,
genom ett
Bolag, för Kongl. Maj:ts och
Kronans samt privata personers
räkning. Sedan, vid 1792 ars
Riksdag, all Discontering med.
Riksgälds - Contoirets CreditSedlar
, hvilka då förklara
des
skola vara Rikets Penninge-rörelse-Capital,
blifvit Riksgälds-Contoiret
tillegnad, med
undantag af Manufactur-Di.scouten
; samt Assistance - Bolaget,
som förut fått begagna sig af en
dylik Disconterings-rätt, nu mera
icke kunde af Lombard-inrättningen
ensam erhålla en laglig
Revenue på Actie-Capitalet,
så behagade Kongl. Maj:t, genom
Nådigt Rescript af den 24
April 1792, upplösa Bolaget,
hvarefter, jemnlikt derom uti
Reglementet för Riksgälds-Contoiret
meddeld föreskrift, Inrättningen
öfvertogs af Contoiret,
för hvars räkning den sedermera
blifvit underhållen. I senare
tider har re venlien af General
-
Transport 3,289,o55: 10. 1.
Revisorers Berättelse. 43r
Transport 5a3,773:3i. 8.
Assistance-Contoiret varit så otilJräckelig,
att, oaktadt någon ränta
icke beräknas på FörlagsSumman,
afskrifixingar måst derå
göras tt_).
General - Assistance - Contoirets
Hus och Fasta Egendom:
Upptages uti Räkenskaperne
efter inköpspris, samt med tilllägg
af tillbyggnader, till ett
sammanräknadt värde af , . 35,696: 10. 1.
Förskottsvis utbetalde Medel
till inlösen af förkomne skadade
och förfalskade Credit1Sedlar
4^2: 34. 8.
Denna Summa har till största
delen utgått för meddelde förnyelser,
emot ställd säkerhet,
af förkomne Credit-Sedlar samt
ett så kalladt Realisations-bevis,
och det öfriga, för dels förfalskade
och dels skadade CreditSedlar,
hvilka allt ifrån 1790-talet
och intill år 1811 blifvit af
särskildte förekomne skäl inlöste.
Transport 3,325,204: 7.—
*) För år 1819 afstrefsyå Förlags-Sura
,
, ruan , såsom föriust Rd. i5,838:11.10.
,, 1820 dito dito „ i4j5i3:38. 6.
„ 1821 dito dito 9, 11,599:40. 3.
432
Riksens Ständers
Transport 3,325,204' 7* -
Capitalj Ränta och Expenser
för eiij genom Kongl. Maj.ts
Nådiga Dom, till betalning
fastställd Riksens Ständers
fordna Discont-Rerks skuld 34.4»
Härmed är ett sådant förhållande:
Directionen öfver förra Discont-Verket
med Riksgälds-Contoirets
Credit-Sedlar, uti hvilket
Rikgälds-Contoiret var delegare
för fyra femtedelar och private
personer för en femtedel, hade,
å Discont-Verkets vägnar, utgifvit
Förskrifningar med Tre prcCents
Ränta, ställde till inneliafvaren,
att vid anfordran, inlösas.
—■! grund af särskild erhållen
Nådig Auctorisation, lät
bemälde Direction, genom Kungörelse,
införd uti Allmänna Tidningarne,
uppsäga alla så beskaffade
åren 1792, 1793, 17 94,
1796 och 1796 utgifne Förskrifningar,
med tillagd erinran, det
någon ränta icke godtgöres längre
än till den 3i December
179g. >—. En Yinhandlande i
Helsingör Georg Gustaf Segelia
instämmer Riksgälds - Contoiret
till Kongl. Svea Hof-Rätt och
Jransport 3,326,341:37.4.
Revisorers Berättelse. 4^3
Transport 3,326.34,:3I4*
yrkar, att Contoiret mätte åläggas
, att med 3 proCents ränta
infria 2:ne ibland förenämnde
uppsagde förskrifningar, båda
utgifhe den a4:de Nov. I7p5,
hvardera på 5oo Riksdaler Riksgälds-Sedlar.
Sedan den, å Riksgälds-Contoirets
sida, gjorda invändning
om de privata Delägarenas
instämmande, blifvit af
Kongl. Maj:ts Högsta Domstol
ogillad, har Kongl. Hof-Rätten,
genom slutlig Dom af den 3o
Junii 1816, sig utlåtit: Att som
Vinhandlanden Segelitij medelst
af Notaiius-Puhlicus i Helsingör
Laur ist Christian Estr up den
12 December 1812, utgifvet bevis,
styrkt, att Sege/in i Helsingör
varit bosatt och uppehållit
sig sedan år 1784» samt
att han inför bemälde NotariusPublieus
med Ed fästat, så väl
nyssnämnde omständighet, som
ock, att han omkring Sexton år
innehaft och egt i fråga varande
Skuldebref, hvilket allt (Riksgälds
- Contoirets Ombudsman)
Åssessoren Schierbeck icke sökt
vederlägga; Alltså, och då Kgl.
Transport 3,320,34 r :3>i .4*
434
Riksens Ständers
Transport 3,3a6,341:3i*4*
Förordningen den 13 Junii 1800
om förkortande af den i 9 Gap.
12 §. Handels-Balken utsatte tid,
inom hvilken fordringar kunde
blifva gällande, stadgade, att
Utländsk Man eller Utrikes vistande
Svensk Undersåte, i anseende
till de fordringar, som
äro äldre än den tid, då nämnde
Förordning blef kungjord,
borde ställa sig tili efterrättelse
den Lag, som var gällande, då
utlåningen skedde, samt Sege/in,
inom den i förrberörde Lagrum
utsatte tid af Tjugo år, utsökt
omslämde fordran, funne Kgl.
Hof-Rätten Riksgälds - Contoiret
icke kunna undgå, att, emot
återfående af Originalerne till
Riksens Ständers förra DiscontVerks
oftanämnde Förskrifningar,
till Sege/iiij genast utbetala
1000 Rd. Riksgälds-Sedlar eller
motsvarande Banco 666 Rd.
32 sk., med 3 proCents ränta
ifrån den 24 November 1795
tills betalning skedde. Och har
Kongl. Maj:t, genom Dom af
den 17 Januarii 1817, i Nåder
pröfvat rättvist förklara Riksgälds-Contoiret
skyldigt att för
inlösen af i frågavarande För
-
Transport 3,326,34i:3t.4'
Revisorers Berättelse. 435
Transport 3,3a(5,34i:3i.4.
bindelser ansvara. Och som ,
jämlikt i3§. 4 Gap. UlsekningsBalken,
ränta, ther theil utfäst
är, äger lika rätt med hufvudstohd,
samt den af RiksgäldsContoiret
utfärdade Kungörelse,
att ränta å så beskaffade förbindelser,
sorn oftanämnde, derest
de ej vid slutet af år 1799 voro
inlöste, ej vidare betaltes, såsom
icke bevisligen införd i Utrikes
Tidningar, så att den såmedelst
kunnat komma till Svarandens
QSegelins) kunskap, emot honom
icke kan medföra någon verkan;
Alltså funne Kongl. Majit,
att ränta å dessa Förbindelser
bör, enligt deras innehåll, räknas
tills betalning sker.
Förskott till kostnader vid
Chartte - Sigillatce - Hvit-Stämplingen
« . ...... lj^oo. 12. 9»
Enligt den vid 1809 och 1810
årens Riksdag med Chartae-Sigillatas-Verket
vidtagne författning,
verkställes den så kallade HvitStämplingen
uti Riksgälds-Contoiret.
Alla dertill åtgående kostnader,
såsom aflöning m. m. förskjutas
af Riksgälds-Contoiret och
Transport 3,32y,^4i:44‘1'
436 Riksens Ständers
Transport 3,327,74i-‘44<1*
påföras till ersättning uti ÅrsLiqviden
med Stats-Verket.
Förskott till Expenser.
Till bestridande af så kallade
Expenser vid Riksgälds-Contoiret,
anordnas till Vederbörande
en viss Summa , för hvilken skall
redovisas, innan nytt förskott
erhålles; oell voro, vid 1821 års
slut, hos Vederbörande innestående
till redovisning . . . 4°4:i5*8.
Summa Balancerade Tillgångar
d. 1 Jan. 1822 .... 3,328,146:11.9.
Jämnföres härmed förhållandet den 1 Januari!
1820, då balancerade skulderne uppgingo
till Nio Millioner 987,167 Rd. 26 sk. 10 r:st.
samt balancerade Tillgångar och Fordringar
till Tre Millioner 462,619 Rd. 2 sk. 11 rist.
allt Svenskt Banco, så befinnes, att, när Fordringar
och Tillgångar afräknas ifrån Skuldbeloppen,
Riksgälden blifvit, under de a:ne
år, för hvilka Räkenskaperne nu granskning
undergått, förmindskad med 3i 1,086 Rd. 22
sk. 4 r:st* Banco.
Då vi anföre detta resultat af 1820 och
1821 årens afslutade Räkenskaper, håfve vi ansett
oss böra fästa särskild uppmärksamhet derå,
Att Riksgälds-Contoiret, å ena sidan, fått upp
-
Revisorers Berättelse.
bara inkomster och, å den andra, fått vidkännas
utgifter af sådan beskaffenhet, att de i förväg
icke kunnat till större eller mindre belopp
tagas uti någon säker beräkning, utan i det
närmaste äro att anse såsom eventuella.
Från Kongl. Stats-Contoiret äro, år 1821,
levererade följande Summor, nemligen:
1:0 Öfverskott för åren 1816, 1817 och
1818, å förslagsvis beräknade Stats-Verkets Inkomster
..... B:co Rd. 66,23g: 6. 5.
2:0 Öfverskott för år 1819 å d:o 36i,285:38. 5.
3:o Bespardt Anslag för Högstsalig
Hennes Majrt Enke-Drottningen
HEDVIG ELISABETH
CHARLOTTA, för år 1821 . 56,018:24.'—•
4:o Skillnaden emellan Förslags-beräkningen
af den tillEmbets-
och Tjenstemännens Löner
uppförde Spannemål och
Riks-Markegångspriset för år 1821 54,258:11. ■—•
Tillhopa Rd. 537,801 :3i.io.
Deremot äro, år 1821, på det mindre Creditivet
ytterligare lyftade 3oo,ooo Riksdaler B:co.
Detta, vid 1817 och 1818 årens Riksdag,
på Riksgälds-Contoiret anviste Creditiv innehåller:
Att Rikets Ständer, med anledning af
63 §. uti 1809 års Regeringsform, godtfunnit,
att den ena Summan, som för oförsedde händelser
skall hållas Kongl. Maj:t tillhanda, an
-
438
Riksens Ständers
ordnas på Riksgälds-Contoiret till ett belopp
af En och half Million Riksdaler Banco värde,
hvaraf en tredjedel eller Fem Hundra Tusen
Riksdaler, vid utomordentliga tillfällen och
behof, uppå Kongl, Majtts- Nådiga tillkännagifva
nde härom, från Contoiret utbetalas, meu de
öfriga Två Tredjedelarne, eller En Million
Riksdaler, icke, utan i fall af oungängeliga försvarsanstalter,
Redan år iSig, hade uppå Creclitivet Ett
Hundra T usen Riksdaler blifvit utbetalde, i
följd af Kongl, Maj:ts, under den 22 Maji samma
år, till Fullmägtige aflåtne Nådiga Skrifvelse,
af innehåll: Att som Kongl, Maj:t funnit
närvarande omständigheter kräfva, att Armeens
Förråder förstärkas med åtskillige oundgängelige
förnödenheter, till hvilkas anskaffande
sådane kostnader fordras, som ej kunde bestridas
af de på Stat dertill an viste Tillgångar;
och Kongl, Maj:t derföre ansett nödvändigt att,
för detta vigtiga och angelägna ändamål använda
Ett Hundra Tusen Riksdaler Banco af
det mindre Creditivet uti Riksgälds-Contoiret,
eller af de Fem Hundra Tusen Riksdaler, som,
enligt Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
af den i5 Julii 1818 och m § af RiksdagsBeslutet
den 21 i samma månad, böra, på
Kongl. Maj:ts Nådiga tillkännagifvande, vid
utomordentliga tillfällen och behof, till Kongl.
Maj:ts Höga Disposition utbetalas; så hade Kgl.
Maj:t, efter Dess Stats-Råds hörande, i Nåder
velat af Fullmägtige äska, att berörde Summa
Ett Hundra Tusen Riksdaler Banco hålles Kgl,
Revisorers Berättelse. 4%)
Maj:t till handa, för att, under loppet af år
1819, till Kongl. Majrts och Rikets Stats-Contoir,
uppå dess reqvisitioner, aflemnas.
De ofvan omförmälde, år 1821, lyftade
3oo,ooo Rd. äro utbetalde, i följd af tvänne
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser, den ena af
den 21 Februarii 1821, deruti Kongl. Maj:t i
Nåder behagat Fullmägtige tillkännagifva, det
Kongl. Maj:t i Nåder funnit nödvändigheten
fordra, att anbefalla åtskillige till FörsvarsVerket
hörande arbeten och anstalter, hvilka
ej kunna bestridas med de Medel, sorn för dylika
behof äro uti 1821 års Stat anslagne; Och
som Kongl. Majrt af sådan anledning ansett Sig
föranlåten, att för detta ändamål använda Ett
Hundra Tusen Riksdaler Banco af det mindre
Creditivet, som, likmätigt Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse af den i5 Julii 1818 och
11 §. af Riksdags-Beslutet den 21 i samma
månad, böra, på Kongl. Maj:ts Nådiga ti Ilka jinagifvande,
vid utomordentliga tillfällen och
behof, till Kongl. Maj:ts Höga disposition utbetalas;
Så hade Kongl. Majrt, efter Dess StatsRåds
hörande, i Nåder velat af Fullmägtige
äska, att berörde Summa Ett Hundra Tusen
Riksdaler Banco hålles Kongl. Majrt tillhanda,
för att till Kongl. Majrts och Rikets Stats-Contoir,
uppå dess reqvisitioner, allemnas.
Den andra Nådiga Skrifvelsen, som är daterad
den 11 April 1821, innehåller r Att som
Kongl. Majrt, uppå Dess Krigs-Expediliöns underdåniga
föredragning, funnit nödigt, att till
44 o Riksens Ständers
Försvars - Verkets upprätthållande ytterligare
använda en Summa af Två Hundra Tusen
(200,000) Riksdaler Banco utaf det mindre
Creditivet, som, likmätigt Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse af den i5 Julii 1818, och
11 §• af Riksdags-Beslutet den 21 i samma månad,
bör, på Kongl. Maj:ts Nådiga tillkännagifvande,
vid utomordentliga tillfällen och behof,
till Kongl. Maj;ts Höga Disposition utbetalas;
Så hade Kongl. Majrt, efter Dess StatsRåds
hörande, af Fullmägtige i Nåder velat
äska, att berörde Summa Två Hundra Tusen
Riksdaler Banco hålles Kongl. Maj:t tillhanda
för att Lill Dess och Rikets Slats-Contoir, uppå
dess reqvisitioner, aflemnas.
Uti Skrifvelse af den 20 Marth innevarande
år 1822, hade Kongl. Majrt i Nåder behagat
förständiga Fullmägtige, att, sedan Kongl.
Majrt, uppå Dess Krigs-Expeditions underdåniga
föredragning, funnit en Summa af Ett
Hundra Tusen (100,000) Riksdaler erfordras
till fortsättning af de utomordentliga Försvarsanstalter,
som Kongl. Majrt, under förlidne
året. ansett Sig föranlåten vidtaga, Kongl.
Majrt, efter Dess Stats-Råds hörande, af Fulimägtige
i Nåder velat äska, att Fullmägtige af
de för dylikt ändamål på Creditivet anviste
Medel, hålla Kongl. Majrt tillhanda ofvanberörde
Summa Ett Hundra Tusen Riksdaler,
för att till Kongl. Stats-Contoiret, uppå dess
requisitioner, aflemnas; och inhämtas af Commissarierncs
tili Revisionen afgifne Berättelse
att desse 100,000 Rd. Banco blifvit till Kongl,
Stats-Contoiret ulbetalde.
Revisorers Berättelse.
441
Vidare är till Riksgälds-Contoiret ankommen
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse afdei i\
sistledne Junii, af innehåll: Att, vid öfvervägande
af de stadganden, sorn ligga till grund
för dispositionen af mindre Creditivet, Kongl.
Maj:t funnit skäl i Nåder förklara: att de, genom
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser al den
33 Maji 1819 samt den 21 Februarii och 11
April 1821, till utomordentliga Försvars-anstalter
redan å samma Creditiv anviste 400,000
Rd. kunnat och bordt anvisas på de Två Tredjedelar
af Creditiv-beloppet, som, likmätigt
Rikets Ständers Reslut, äro för sådant ändamål
uttryckligen bestämde: Att berörde 400,000
Rd. så mycket hellre skola anses vara anordnade
och utbetalde af dessa Två Tredjedelar,
som det tydligen öfverensstämmer med Rikets
nytta och Rikets Ständers afsigt, att den återstående
Tredjedelen må af Kongl. Maj:t kunna
disponeras vid andra utomordentliga tillfällen
och behof, samt att följakteligen hela
sistnämnde Tredjedel är för Kongl. Maj:ts Nådiga
Disposition lillgängelig vid dylika tillfällen
och behof.
Slutligen har Kongl. Maj:t uti Skrifvelse
af sistberörde dag, den 14 Junii 1822, i Nåder
behagat underrätta Fullmägtige, det Kongl.
Maj:t, efter att hafva i Nåder inhämtat Dess
Stats-Råds yttrande, i Nåder velat af Fullmägtige
äska, att å de 5oo,ooo Rd. utaf mindre
Creditivet, som, enligt Rikets Ständers underdåniga
Skrifvelse af den i5 Julii 1818 och 11
§. af Riksdags-Beslutet af den 21 i samma
44 2 Riksens Ständers
månad, böra, på Kongl. Maj:ts Nådiga tillkännagifvande,
vid utomordentliga tillfällen och
behof, till Kongl. Maj:ts disposition af Riksgälds-Contoiret
utbetalas, hålla Kongl, Maj:t
tillhanda Trettio Tusen (3o,ooo) Rd. Banco,
för att till Kongl. Maj:ts och Rikets StatsContoir,
på dess reqvisitioner aflemnas lill
användande, som Kongl. Majrt linner godt i
Nåder föreskrifva; Å hvilken Summa, efter
den upplysning vi erhållit, hittills endast 14,000
Rd. Banco, uppå Kongl. Stats-Contoirets re-*
qvisition, blifvit utbetalde,
Med anledning af sistberörde Nådiga Skrifvelse,
håfve vi ansett oss böra hemställa, att,
i händelse det i 63 §. af 1809 års Regeringsform
omförmäldte Creditivet skulle, på lika
sätt, som skett vid de arne sednast haline Riksdagarne,
komma att utfärdas med särskildte
Anordnings-Rubriker, hos Kongl, Majrt göres
underdånig anhållan derom, att, vid skeende
reqvisitioner, Kongl. Majrt i Nåder täckes bestämdt
utmärka på hvilken af Creditivets Rubriker
de requirerade Summorne skola utgå, på
det allt hvad å Creditivet uttages må kunna, under
sina behörige Rubriker, bokföras vid det
Verk, på hvilket Creditivet varder anvisadt.
Efter upprättade och behörigen verificerade
Instrument och Liquidationer, håfve vi undersökt
och inventerat de vid Riksgälds-Contoiret
varaude Cassors behållningar af CreditSedlar,
tillika med förråden, så viii af det vid
Revisorers Berättelse.
443
Bankens Bruk Tumba tillverkade Papper , hvilket
nyttjas till Credit-Sedlar, som tryckta formulairen
till dylika Sedlar. Jämväl håfve vi
genomsett de Säkerhets och andre RiksgäldsContoiret
enskildt tillhörige mest angelägne
Handlingar, hvilka äro, dels under Herrar Fullmägtiges
egen och dels under Commissariernes
vård; och har allt befunnits uti behörig ordning.
Enligt föreskriften uti 7 §. af Instructiouen
för Revisorerne, bafve vi besökt samtlige
till det egentliga Piiksgälds-Conloiret hörande
Departementer, samt, efter ledning, så väl af
speciella Instructioner, som de särskilda uppgifter,
hvilka, genom Herrar Fulimägtiges försorg,
blifvit till oss öfverlemnade, fordrat redo
och besked för de en hvar af RiksgäldsContoirets
Embets- och Tjenstemän tilldel te
göromål och befattningar, och dervid jämväl
inhämtat kännedom af de, i afseende på Credit-Sedel-Ulgifningen,
stadgade Controller,
Efter hvad, så väl vid detta tillfälle, som
eljest kunnat utrönas, bafve vi med nöje erfarit,
att göromålen inom Riksgälds-Contoiret
blifvit med ordning, drift och skyndsamhet
skötte och handhafde, men, utom hvad förut
blifvit anfördt, i afseende på behöfiiga antalet
af Commissarie-Sysslor vid Riksgälds-Contoiret,
bafve vi ansett de öfriga göromålen derstädes
äfven kunna behörigen skötas af en mindre
personal, så framt, med hänsigt till göromålens
nu varande beskaffenhet, de samma varda
på annat sätt, än efter nu gällande Arbets
-
444 Riksens Ständers
Ordning, på de tjenstgörande fördelte; Hvarföre
vi också tillstyrkt Herrar Fullmägtige,
att åt detta ämne ägna sorgfällig uppmärksamhet,
så att umbärliga Sysslor och Tjenstebefattningar
varda indragne, så fort sådant, utan
förnärmande af någons lagliga rätt, kan låta
sig göra.
Vid granskningen af Herrar Banco-Fullmägtiges
samt Herrar Fullmägtiges i RiksgäldsContoiret
Protocoll, bafve vi fått anledning
fästa oss vid den betydliga olikhet, som egt
rum, vid bestämmandet af Dag-Tractamenten
för Tjenstemän, hvilka, i desse Verks ärender,
varit till särskilda Orter inom Riket afskickade;
Hvarföre, och till beredande af likstämmighet
härutinnan vid Rikets Ständers enskildte
Verk samt förebyggande af godtycklig
behandling, vi trott oss böra föreslå att visse
Penninge-belopp mätte af Rikets Ständer fastställas,
hvartill sådane Dag-Tractamenten, med
hänsigt till den utskickades uti Banken eller
Riksgälds-Contoiret innehafvande Tjenstegrad,
eller ock den egenskap, i hvilken någon utskickas,
hädanefter skola utgå.
Slutligen få vi, med anledning af den af
oss förrättade granskning af Riksgälds-Verket,
uppfylla en återstående angenäm pligt, genom
anmälan af Herrar Fullmägtiges nitfulla omsorg,
att vid alla tillfällen vårda och iakttaga
Riksgälds-Verkets rätt och fördel; och hvarigenom
Herrar Fullmägtige, i afseende på detta
Revisorers Berättelse.
445
Verks förvaltning, till alla delar rättfärdigat
det åt dem lemnade förtroende.
General-Assistance-Contoiret.
De vid nämnde Contoir för åren 1819 och
1820 afslutade Hufvudböcker äro af oss granskade;
Och hafva dessa Böcker befunnits ordentliga
och behörigen verificerade.
För att på stället inhämta närmare kännedom
af Inrättningens beskaffenhet, bafve vi
besökt samtlige Departementen och rummen,
der Panterne förvaras, och efter hvad vi kunnat
utröna, synes god ordning öfver allt vara
rådande.
F. (I Filial -Discont-Inrättningar ne
Götha Canal-Bolags, Götheborgs
samt Malmö f d. Disconter.
De bos Herrar Fullmäktige, rörande desse
Discont-Inrättningaf, förde Protocoll, hvilka
icke förut, vid 1820 Års Revision, granskning
undergått, äro af oss med all uppmärksamhet
genomläste och hvarvid förekommit:
Efter det, genom förrättade laga undersökningar
hos åtskilliga Discont - Gäldenärer,
af hvilka de fleste för längre tid tillbaka gjort
cession, blifvit utrönt, alt bos dem icke funnits
den ringaste tillgång samt Ombudsmän
-
446 Riksens Ständers
iien yrkat deras bysättande; Så hafva Herra i*
Fullmäktige, uppå derom iiikomne ansökningar,
för alltid eftergifvit Discont-Verkens rättighet,
all hålla sig till sådane Gäldeiiärers
personer, emot det alt, i afräkning på skulderne,
vissa Summor, hvilka vid hvarje tillfälle
särskildt blifvit bestämde, skulle inbetalas*
Och ehuru det icke undfallit oss, att
Discont-Verken på detta sätt erhållit afbetalliingar,
hvilka, efter hvad Protocollen föranleda,
eljest icke varit att förvänta; Likväl och
då Herrar Fullmägtige, genom i fråga varande
afhandlingar, eftergifvit Discont-Verkens lagliga
rätt, att, i händelse Gäldenärernes omständigheter
framdeles skulle förbättras, genom
bysättning framtvinga sådana tillgångar,
som, vid alla i laglig väg och ordning anställande
ytterligare efterforskningar, ulan svårighet
skulle kunna undanhållas, funno vi lämpligt
anmoda Herrar Fullmäktige att närmare
upplysa och utreda de grunder, på hvilka Discont-Verkens
i fråga varande rätt blifvit eftergifven.
Uti häröfver inkommet Utlåtande hafva
Herrar Fullmäktige, under åberopande af de
uti Protocollen upptagne skäl, hvilka, vid hvarje
särskild händelse, grundlagt besluten, andragit,
att de afbetalningar, som, genom dessa
beslut, blifvit Discont-Verken beredde, merendels
skola varit erbjudna af tredje Man , som
icke egt någon förbindelse att i Gäldenäreiis
hetalnings-skyldighet deltaga, och att Herrar
Fullmäktige, i valet emellan dylika anbuds
Revisorers Berättelse.
antagande och begagnandet af den lagliga rättigheten,
att med en fortfarande och onyttig
kostnad hålla meranämnde Gäldenärer i Bysätlningshäkten,
ansett så väl Discont-Verkens
förmån, som menskligheten kräfva sådane utblottade
Gäldenärers frigifvande: Och, i afseende
på Discont-Verkens rättighet, att, i händelse
Gäldenärernes omständigheter framdeles
skulle förbättras, (och hvilket Herrar Fullmäktige
ansett kunna påräknas förnämligast genom
Gäldenärernes frihet och verksamhet) framtvinga,
genom bysättnings påståenden, sådane
tillgångar, som, vid lagliga efterforskningar,
skulle kumla undandöljas, så hafva Herrar
Fullmäktige anmärkt, det Herrar Fullmäktige
icke skola varit i tillfälle, att en sådan rättighet
för framtiden bevara, enär, vid de gjorda
anbuden alltid varit fästadt det vilkor, att
Gäldenärerne skulle, i och för den i fråga
satte skulden, vara för alltid fredade för hysättnings
tvång.’
Vid öfvervägande häraf, bafve vi väl för
vår enskilda del funnit detta Herrar Fullmäktiges
Utlåtande nöjaktigt, enär, genom Herrar
Fullmäktiges uti förevarande ämne vidtagne
åtgärder, Disconternes fördel ofelbart blifvit
befrämjad; Men som uti Reglementet icke finnes
något positivt stadgande, hvarifrån stöd
för Herrar Fullmäktiges i fråga varande åtgärder
kunnat hämtas, så håfve vi trott oss höra
anmäla hvad sålunda förekommit, såsom ett
ämne, vid hvilket vi icke utan anledning fästat
uppmärksamhet.
448
Riksens Ständers
Vidare håfve vi af Herrar Fullmäktiges
Protocoll inhämtat, att, sedan genom förrättad
laga undersökning, blifvit utrundt, det
förre Handlanden i Malmö J. B. Kock icke
egde någon tillgång till gäldande af dess återstående
skuld till Malmö f. d. Discont-Verk,
utgörande i Capital 3ip,584 B:d. i sk. 6 r:st
Banco, samt Kock derefter, uppå Ombudsmannens
derom gjorde påstående, blifvit i bysättningshäkte
inmanad; så hade Kocks Son,
Handels - Bokhållaren C. J. Kock till Herrar
Fullmägtige inkommit med ansökning, att Fadren
måtte från bysättning för berörde skuld
befrias, emot en erbjuden Summa af 2000
R;d. Riksgälds-Sedlar, att erläggas på det sätt,
att 100 R:d. samma mynt inbetaltes hvarje
halft år; hvilken ansökning Herrar Fullmägtige,
den 22 sistledne Augusti, bifallit, under
villkor och förbehåll: Ätt till Riksgälds-Con*
toiret skulle ingifvas antaglig borgen af miinlst
tvänne Löftesmän för Gäldenärens person: Att
så länge Ett Hundra Trettio Tre Riksdaler
16 sk. Banco inbetaltes i afräkning på J. B.
Kocks skuld, skulle nyssbemälde Kock, under
de sex månader, hvilka följde näst efter en
sådan verkställd inbetalning, vara befriad från
bysättning i och för dess merberörde skuld,
derest Rikets Ständer eller de af dem lill StatsBanco-
och Riksgälds-Verkens granskning utsedde
Revisorer icke skulle härom annorlunda
förordna, och slutligen att, om någon af Löftesmännen
för Kocks person, antingen .med
döden afginge eller skulle komma på obestånd,
borde
Revisorers Berättelse.
Loide ny antaglig borgen anskaffas, så framt
den befrielse från bysättning, som blifvit Kock
villkorligen bevilljad, skulle ytterligare fortfara;
Hvarjemte Herrar Fullmägtige, sistberörde
dag, uppå inkommen Ansökning, bevilljat
förre Handlanden i Malmö Jonas Ståhle s som
i Malmö f. d. Discont häftade för en återstående
Capital-skuld af 478,451 R:d 29 sk. B:co,
befrielse från bysättning för nämnde skuld,
under alldeles enahanda villkor och förbehåll,
som för Kock_, på sätt förrberördt är, blifvit
bestämde, blott med den skiljaktighet, att 5oo
R:d Banco borde hvarje halfår inbetalas.
Uti en till oss inkommen skrift har förre
Handlanden Ståhle anhållit, om en sådan ändring
uti Herrar Fullmägtiges nyssnämnde
Resolution, af den 22 Augusti innevarande år,
att den der föreskrifne Summa af 5oo R:d
Banco, som hvarje halft år skulle afbetalas på
Stähles skuld, måtte varda nedsatt till Tre
Hundra Riksdaler samma mynt.
Hvad angår Herrar Fullmägtiges i fråga
varande Tvänne Beslut, hvilka synas vara särskildt
Revisorerne understäldte, så, enär Rikets
Ständer nu snart sammanträda, håfve vi
funnit lämpligt, att de samma till Rikets Ständers
egen pröfning och afgörande öfverlemna;
och i följd hvaraf vi ansett något hufvudsakligt
yttrande öfver Stähles förut omförmälde
till oss inkomne ansökan icke böra af oss
meddelas.
zuint Sami.
45o
Riksens Ständers
Sedan, i afseende på Räkenskaperne, vi
fått erfara, att 1819 års Lån-Omsättningsböcker
och dertill hörande verificationer, äfvensom
särskilda Redogörelserne öfver de berörde
år liqviderade Tre proCents skulder, vid
alla Tre Discont-Inrättningarne, blifvit af de
senast församlade Revisorer ordenteligeli granskade,
fastän revisionen af sjelfva Hufvudböckerne
för samma år icke medhunnits, bar den
återstående Revisionen af 1819 års Räkenskaper
blifvit af oss fullbordad, och hvarvid någon
anmärkning icke förekommit.
Vi håfve också med all noggranhet granskat
de vid alla Tre Discont-Inrättningarne
för Åren 1820 och 1821 afslutade HufvudBöcker
jämte alla dithörande särskilde Räkenskaper,
samt funnit dem ordenteliga och behörigen
verificerade.
Efter ledning af Böcker och Räkenskaper,
bafve vi genomsett och undersökt, så väl Låne-Reversalen
med dertill hörande Hypothek,
som andre Säkerhets-Handlingar, hvilka förvaras,
dels hos Herrar Fullmägtige och dels
hos vederbörande Ombudsmän, hvarvid, i afseende
på vården af desse angelägne Document,
vi funnit all ordentlighet vara iakttagen.
Så vidt vi varit i tillfälle utröna, hafva
Discont-Verkens Bevaknings- och Utsökningsärenden
ifrån den tid, Riksgälds-Contoiret med
utredningen haft befattning, blifvit af vederbö
-
Revisorers Berättelse. för
rande Ombudsmän med uppmärksamhet, nit
och drift besörjde»
Till upplysning om Disconternes financiella
ställning, äro bilagde Räkenskaps-Utdrag
N:rs I» 2 och 3. författade, hvilka utvisa förhållandet
med hvarje Disconts halancerade Tillgångar
och Skulder den t October 1818, då
utredningen öfvertogs af Riksgälds - Contoiret
samt den i Januarii 1822 eller deli dag, till
hvilken Räkenskaperne granskning undergått.
Gotha Canal-Bolags J. d. DiscontInrättning.
Enligt Bilagan N:o 1, inbalancerades, den
Usta October 1818, denne Disconts Tillgångar
till ett belopp af , R:d. 4,g^o,g34". i5. 3.
samt Skulderne likaledes 4*782,786:31.11.
hvadan Tillgångarne öfver
stego
Skulderne med R;d. i58,i47-’3i. 4*
Till följd af Rikets Ständers Beslut, hlef
Discontens, ibland de inhalancerade Tillgångarne,
upptagne fordran hos Canal-Bolaget (R:d
1,083,877:38.2.) uti Räkenskaperne vid Riksgälds-Contoiret
afskrifven. Och när således
ifrån sistherördeafskrifne Summa
R:d. 1,083,877:38. 2.
afdrages det inhalancerade Öf
verskottet
, . 158,147:31. 4-
så uppkommer, vid jemnförelse
emellan Tillgångar och Skulder,
452 Riksens Ständers
den tid, Utredningen i Riksgälds-Contoiret
tog sig början,
en brist af 925,780: 6.10.
Som, under Utredningstiden,
till Skulders afbördande,
räntefria Förskott fått begagnas
i Yexel-Banken samt någon
förlust på de balancerade Tillgångarne
icke kan visa sig uti
Räkenskaperne, så har Räntevinsten,
efter afdrag af de härmed
bestridde Utredningskostnader,
åstadkommit nya tillgångar;
hvilken behållna Räntevinst
utgjort:
För October, November och December
månader
år 1818 R:d 34,885:14* t.
För år 1819 . 107,056:26.' 5.
För år 1820 . 87,089: 36.1 r.
För år 1821 . 58,880:29.
Hvadan sistnämnda Summa,
räknad till afdrag från ofvanberörde
Rrist, nedsatt densamma,
vid 1821 års slut, till 637,867:44* 4*
+) Den 3i December 1818 Yar Vexel-Ban
lens
fordran . .... Sa^aa: 41- ?•
Dito »819 . . . 1,327,309: 3o. to.
Dito 1820 . . . 1,576,897: 19. 6.
Dito 1821 1,700,306: 20. ii.
-287,862:10. 6.
Revisorers Berättelse. 453
Under påstående Revisions-förrättning, är
af vederbörande Kamererare författad en förteckning
öfver Discont-Verkets Skulder och
Tillgångar, den 3o:de September innevarande
år 1822; äfvensom Ombudsmannen meddelt
en till nämnde dag fortsatt uppgift, i afseende
på de fordringar, hvilka bero på indrifning
genom hans åtgärd.
Uti Kamererarens nyssberörde Förteckning
upptagas följande:
Tillgångar den 3o September 1822.
Utlånings-Summan . . R:d. q54»23i:43. 1.
Fordran hos Utredningen af
Malmö f. d. Discont för infriade
Riksgälds-Contoirets Obligationer,
utfärdade till liqviderande
af nästnämnde Disconts
Skulder för upplån . 354*7I2*34’w
Återstående utdelning på en Riksgälds
- Contoirets Obligation,
utfärdad för en Malmö Disconts
Tre proCents Revers,
som tillhört Cassa-behållningen
vid f. d. Discont-Contoiret
i Götheborg .... 52:24. “
Återstod af Lane-Banco-Capi
talet
6,000:-—
För mycket godtgjord Ränta på
i Låne-Liq vider influtne Tre
proCents Reverser . . . 13y: 6.-
Transport i,3i5,i34: 1.1.
4^4 Riksens Ständers
Transport j,315,134« i« J«
j Särskild fordran hos Fru Wahl-,
Jelt
Dito hos Commerce - Rådet
Lundgren
Dito hos Enke-Fru von Döbeln
Dito hos J. A, Andrén , «
På Räkningen i Riksgälds-Contoirets
Depositions - Contoir
innestäende Cred-it-Sedlar, be^
räknade i Råneo , , ,
Förre Kamereraren Iggeströms
Balance .......
Förskott till Lagsökningskostnader
Dito
till Expenser vid Contoiret
i Stockholm ....
Dito Dito Utrednings-Contoiret
i Götheborg ....
Återstående fordran uti Wigandts
och Bruhns Concours-Massor
Dito uti Lova, Smith 8c Camp.
Concours, härrörande ifrån
protesterade Yexlar , , ,
Summa Tillgångar den 3o Sept._ __
1822 R;dr 0453,857:23.6,
Skulder den 3o September 182,2.
Riksgälds - Contoirets Obligationer,
utfärdade till liqviderande
af Discont-Verkets skulder
för upplån .... R:dr 23q,86o:
Transport 239,860;-—• —
1,490:—-
i,333:16.-
200:
i
31,993:40,-
49,583;13.2,
40,788:39.-  8,674:23.9,
207:3o.3,
297:32.-  1,936: xi.3,
2,2i 8: 9.-
Revisorers Berättelse. 455
Transport 339,860:1—. -  Vexel-Bankens fordran iios Discont-
Utredningen inberäknade
utelöpande Assignationer
och Attester 1,470290:33.8.
Utelöpande Attester öfver insatte
Credit-Sedlar å Utredningens
Räkning uti RiksgäldsContoirets
Depositions-Contoir,
beräknade i Banco . 612: 3.6.
Återstod på Bankens fordran för
Creditivet
3o4>8o5: — -
På de så kallade Ekermanske
Hypotheken influlne till framdeles
liqvid  39,059: 37. 6.
Expens-Medel, redoviste af Ombudsmannen
utöfver erhållet
förskott 27: 4* a
F.
d. Discont-Directionens utelöpande
Assignationer på Banken
. . . . . t . . 1 o,58o:*— -
Under f. d. Discont-Directionens
tid utfärdade Banco-Attester
af lika egenskap med inneslående
Medel på Tre proCents
Afskrifnings-Räkningen . . i_,6oo:
Utelöpande 3 proCents Reverser
med derå beräknad ränta . 9,981:41.5.
Innestående Medel på 3 proCents-Räkningen,
för hvilka
några särskilda Attester icke
blifvit af f. d. Directionen ut-
Transport 2,066,816:14.3.
456 Riksens Ständers
Transport 2,066,816:14.3.
färdade, med derå beräknad
ränta
5o2:i3.6.
Summa Skulder d. 3o Sept. 1822 2,067,318:27.9.
När nu härifrån afräknas Till
gångarne
1.453,857:23.6.
så visar sig, efter Räkenskaperne,
en brist, d. 3o Sept.
1822, af 613,46i: 4.3.
Och då Utlånings-Summan, enfe
ligt Bilagan N:o 1, den 1 Oct.
1818 var  3,095,24i:36.5.
men den 3o Sept. 1822 . . p54,23i:43.1.
så har, under utredningstiden,
förmindskningen utgjort . 2,141,009:41.4.
Desse äro hufvudsakliga resultaten af de
uti Riksgälds-Contoiret förde Räkenskaper, men
då Discontens verkliga ställning härigenom, icke
upplyses, bafve vi ansett oss böra anmärka de
omständigheter, hvilka måga kunna bereda en
närmare öfversigt af rätta förhållandet.
Utaf Utlånings-Summan den 3o
September 1822 . . R:d. 954,281:43.1.
voro under indrifning, genom
Ombudsmannens åtgärd, icke
mindre än R:d. 6oi,549-‘4o. 5.
hvaraf åter, enligt
Ombudsmannens
Transport 954,231:43.1.
Revisorers Berättelse.
Transport g54,231:^3. i.
vid hvarje Lån gjorde
anteckning och
derpå grundade beräkning,
med full
säkerhet endast
skulle, förutan öfverräntor,
kunna
förväntas . . 223,408:41.4*
och förlusten, genom
afskrifning,
alltså blifva . 378,140:47.1»
Discont-Verkets förut specificerade Skulder
den 3o Sept. 1822, utgjorde
...... R:d. 2,067,318:27.0.
Men om härifrån afräknas
följande poster , hvilka icke
inom prEescriptionstiden blifvit
till liqvid anmälde, nemligen:
1:0 f. d. Discont-Directionens
Assignationer på
Banken . R:d. io,58o:—■ -  2:0 Under dess förvaltningstid
utfärdade
Banco-Attester
.... i,6oo:-— ~
3:o Utelöpande 3
proCents Reverser 9,981:41.5.
4:oInnestående Medel
å Afskrilnings
-
Transport 2,067,318:27.9
458 Rikse?is St änder s
Transport 2,067,818:27.9,
Räkningen , för
hvilka några Attester
icke blifvit utfärdade
. . 5o2: i 3.6.
1  Ti—T" 22,664: 6.1 r.
Aterstar skuld, som oviikorli-
gen skall betalas .... 2,o44>654:20.io.
Tillgångarne d. 3o September
1822 utgjorde  1,453,857:23.6,
Men om härifrån afräknas troliliga
förluster på fordringarne
bos LoWj Smith & Comp.
samt Wigandt 8C
Brulin R:d. 2,000: •—> —
samt den af Ombudsmannen
beräknade
förlust på
utlåningen . . . 378,i4o:'47>
så blir återstoden af tills vida-
re såsom säkre ansedde Tillgångar
1,073,716:24. 5.
Nu utgjorde Skulderne, hvilka
ovillkorligen måste betalas, 2,o^,65^'-20.io.
Men de tills vidare säkre ansedde
Tillgångarne endast, . 1,073,716:24. 5.
Och således Brist den 3o Sept.
1822 970,937:44* 5-
Hvaraf Brist, enligt
Räkenska
perne
. . 613,461: 4*3*
samt uppkommen
genom Calcul 357,476:40.2.
= 97°>937:44-5.
Revisorers Berättelse. 4;\c)
Götheborgs f. d. Discont.
Enligt förut åberopade Bilagan N:o 2,utbalanceras
uti den, vid förra Discont-Contoiret
i Götheborg under den 3o Septemb. 1818
afslutade Hufvud-Bok:
Tillgångar R:d. 1,445,05g: 10. 6.
samt Skulder  1,3^2,634:3a.10.
Och således ett Öfverskott af 72,424:25. 8,
Enär, under Utredningstiden,
till Skulders afbördande,
räntefria förskott fått begagnas
i Vexel-Banken samt någon
förlust på ofvanberörde inbalancerade
Tillgångar icke kan synas
i Räkenskaperne; så har
Räntevinsten, efter afdrag af de
dermed bestridde Utredningskostnader,
ökatTillgångarne; och
hvilken behållne Räntevinst utgjort
för Oct. , Nov. och Dec.
månader i8i8R:d. 10,735." 12. 8.
Är 1819 . . . 43»838:i7.io.
Hvadan uti 1821 års afslutade
Hufvudbok utbalanceras ett
öfverskott af i8i,54o:23. 6.
*) Den 3i December 1818 rar Vexel-Banlcns
1820 . . . 34.837:18. 4-
fordran
Dito
Dito
Dita
1819
1820
»821
• J |' t"
»71,948:36. 3.
R:d. 37,oo5:
25g,a35:
216,70/j: i4-10.
46o
Riksens Ständers
Under påstående Revisions-Förrättning, är
af vederbörande Kamererare författad en förteckning
öfver Discont-Verkets uti Räkenskaperne
upptagne Tillgångar och Skulder, den 3o
September innevarande år 1822, äfvensom
Ombudsmannen meddelt en till samma dag
fortsatt uppgift, angående de Summor, hvilka
på indrifning genom hans åtgärd voro beroende.
Kamererarens nyssberörde Förteckning upptager
följande:
Skulder den 3o September 1822.
Riksgälds-Conloirets utelöpande Obligationer,
utfärdade till liqviderande af Discontens
skulder för upplån . . R:d. 60,990:>■—« •—>
Vexel-Bankens fordran bos Discont-Utredningen,
inberäknade
utelöpande Assignationev
och Attester  77>297* *9* *•
Utelöpande Attester å CreditSedlar,
insatte å Utredningens
räkning uti RiksgäldsContoirets
Depositions - Contoir,
beräknade i Banco . 105: 9. 4*
Bankens fordran för det begagnade
Creditivet ....
Banco Disconts-Verkets fordran ,
Expenser, redo viste af Utred- l0,00°'
nings-Contoiret i Götheborg, I0’000'
utöfver erhållet förskott . 10: 38,'—•
Bankens innestående andel uti
Discont-Arnsten för år 1817 6,426:—. ■—
Transport 224)829: x8. 5.
Revisorers Berättelse. Ifn
Transport 224,829: 18. 5.
Utelöpande Tre proCents Reverser
med derå beräknad
ränta • • » * • • • • f,i84*4^*o.
Förra Directionens utelöpande
Assignationer på Banken . 7>2g4:—•*—
Actie-Capitalet 200,000:—>>—•
Obetald Utdelning till Actie
egare
1,628:36.-—<
Summa Skulder 434>p3 [: 47-1 o.
Tillgångar den 3o Sept. 1822.
Utlånings-Summan .... 441 >868: g. g.
Särskild fordran bos Fru C. U.
Wahlfeldt  1,490: — —
Dito hos Commerce-Rådet C. M.
Lundgren  2,666: 32.'—■
Dito hos Enkefru von Döbeln 466:32.'—
Cassa-behållning, insänd från
förra Discont-Directioiien och
bestående af Götha Canal-Bolags
samt Malmö f. d. Disconters
3 proCents Reverser 8,315:—*—
Innestående Credit-Sedlar uti
Riksgälds-Contoirets Depositions
- Contoir, beräknade i
Banco . * • • ■ . * 26,2 og. 4» 2*
Förskott till Expenser vid Con
toiret
i Stockholm . . . 200:12. 2.
Dito Dito vid Utrednings-Con
toiret
i Götheborg . • • 214:11- 6.
Transport 82,460: 5. 7.
462 Riksens Stunders
Transport 81,460: 5. 7»
Förskott till Lagsökningar, inberäknade
hos Ombudsmannen
inncstående Expens - Medel
........ 1,563: i4» 6-
Hos Commerce-Rådet Björnberg
inneståelide . . * . , 2,297:36. g.
Fordran hos Discontens Cornmissionaire
Pehr Falk &
Comp. 138,514:43. 5,
Dito hos Love \. „ . ,
c Q n I härrörande ifrån peo* ,
ömit/l&CUomp.I testeradeVexIar.un-' 1,456: 12.
Dito hos 6'co«iderfiiri'aDirectioneils
o i 1 förvaltningstid.
& Gr or don ) 1>000;_ —
Förre Bokhållaren vid DisconlContoiret
i Götheborg Ählbergs
skuld . . . . > 531:12. —
Förskjuten inbetalning å C. Bagges
för Lån hy poticerade Actier
uti Stenkols-Verket Höganäs t 50Q.,
Summa Tillgångar den 3o" ' “
Sept. 1822 ..... 628,323:28. 3.
Om nu härifrån afdrages beloppet
af skulderile .... 434».93i: 47*IO
så
utvisa Räkenskaperne ett Öf- ‘
verskott, d. 3o Sept. 1822, af ig3,3gi: 28. 5.
Utlånings-Summan, som den
1 October 1818 utgjorde R:d. 1,114,742: 22. 9.
var deii 3o September 1822 441 -868: 9. 9.
Och har således, under Utred-“ “ * *
ningstiden, blifvit förminskad
roed 672,874: i3. —
Revisorers Berättelse.
-4G3
Desse äro hufvudsaklige resultaten af ile
Uti Riksgälds-Contoiret förde Räkenskaper, men
då Discontens verkliga ställning härigenom icke
upplyses, håfve vi ansett oss höra anmärka de
omständigheter, hvilka må kunna bereda en
närmare öfversigt af rätta förhållandet.
Utaf Utlånings'-Summan den 3o September
1822 ...... R:d. 44i>868: g. 9.
voro under indrifning, genom
Ombudsmannens åtgärd, icke
mindre än R:d 361,748: 27. 2.
hvaraf åter, enligt
Ombudsmannens
vid hvarje Lån
gjorde anteckning
och derpå grundade
beräkning,
med full säkerhet
endast skulle,
förutan öfverräntor
kunna förväntas
. . . 8o,i36:23. 4*
Och således på
sjelfva Utlåningen
uppkomma en
möjlig förlust af 281,612: 3.10.
Äfven skulle, enliglOmbudsmannens
förmodan,
på fordringen hos
Falck 8c Comp.
komma att förloras
. . . * 131,589. 7*
464
Riksens Ständers
Discont-Verkets förut specificerade Skulder,
den 3o September 1822,
utgjorde • R:d. 4^4>9^i:4l-1°*
Men 0111 härifrån afräknas
följande poster, hvilka synas icke
kunna komma att gravera Utredningen,
nemligen:
1:0 Tre proCents Reverser och
f. d. Discont-Directionens Assignationer
på Banken, hvilka
icke inom prasscriptionstiden
blifvit till inlösen uppviste,
tillhopa 8,478:4‘* 5.
2:0 Actie - Capitalet
med innestående
Utdelning
derå . . . 201,628:36. - t
210,102:29.5.
Återstår skuld, somovillkorli-
gen måste betalas . . . 224,829: 18. 5.
TilJgångarne, den 3o Septemb.
1822, uptagas till ett belopp
af R:d. 028,323:28.3.
Men om härifrån afräknas förluster,
hvilka på nedannämnde
poster anses möjligen kunna
uppkomma, nemligen:
1:0 Förlust på Utlåningen,
enligt Ombudsmannens beräkning,
R:d 281,612:3.10.
2:0 På fordringen
hos Pehr
Falk icComp. i3i,58g: 7. 8.
Revisorers Berättelse. 465
Transport
3:o Dito Dito
hos Love Smith
SiComp.j Scott
S&Gorclon samt
Ahlberg omkring
. . . 2,000:'—«— . „ _
4 15,201: 11.6.
Återstå såsom tills vidare säkra
tillgångar  213,122:16.9.
Om nu mot Skuld-Summan, som, efter afdrag
af åtskilliga Poster, utgör . 224,829:18.5.
jämnföras de tills vidare såsom
säkra beräknade tillgångar 213,122:16.9.
så visar sig en sannolik brist af 11,707: 1.8.
Malmo f d. Discontf
Enligt förut åberopade Bilagan N:o3, utbalancerades
uti den, vid förra Discont-Contoiret
i Malmö, under den 3o September 1818,
afslutade Hufvud-Bok:
Tillgångar  1,954,877: 7.5.
samt Skulder 1,817,334:26.3.
Och således ett Öfverskott af 137,542:29.2.
Enär, under Utredningstiden,
till skulders afbördande,
Transport 137,542:29.2.
1 Sami. 3o
466
Riksens Ständers
Transport 137,542:29.2.
räntefria Förskott fått begagnas
i Vexel-Banken, samt någon
förlust på ofvanberorde inbalancerade
Tillgångar icke kail
synas i Räkenskaperne, så bar
Ränte-vinsten, efter afdrag af de
dermed bestridde Utredningsomkostnader,
ökat Tillgångarne,
och hvilken behållna Ränte-vinst
utgjort: för Oct., Nov. och Dec.
månader 1818 . 7,298:33.6“.
År 1819 . 28,886: 6.2.
1820 . 36,899:46.6.
1821 . i5,io5:4i-3. nn _ p
88,190:81.5.
Hvadan uti 1821 afslutade Huf-~
vud-Bok utbalanceras ett Öfverskott
af  225,733:12.7.
Under påstående Revisions-förrattning, är
af ,vederbörande Kamererare författad en förteckning
öfver Discont-Verkets, uti Räkenskaperne
upptagne, Tillgångar och Skulder, den 3o
September innevarande år 1822, äfvensom Ombudsmannen
meddelt en till samma dag fortsatt
uppgift, i afseende på de Summor, hvilka
på indrifning genom hans åtgärd voro beroende.
*) Deli 3i December t8i8 var Vexel-Bantens fordran
. . . ' . . R:d 8,949:37. 7.
Dito 1819 . dito 249,576: i3. 10.
Dito 1820 . (lito 328,477': 33. 3.
Dito ^ 1821 . dito 248,008:24. 2.
Revisorers Berättelse.
Uti Kamererarens förberörde Förteckning
upptagas följande:
Skulder den 3o September 1822.
Riksgälds -Contoirets utelöpande Obligationer,
utfärdade till liqviderande af Discontens Skulder
för Upplån . » R:d. 64,920:— —>
Götha Canal-Bolags Discont-Utredning
för infriade RiksgäldsContoirets
Obligationer, utgifne
till liqviderande af Malmö
f. d. Discönts Skulder . . 354,712:24."—1
Vexel-Bankens fordran hos Discont-Utredningen,
inberäknade
utelöpande Assignationer
och Attester » . * , 188,573.'3o. 3»
Utelöpande Attester å CreditSedlar,
insatte å Utredningens
Räkning uti Riksgälds -  Contoirets Depositions - Contoir,
beräknade i Banco » 267:41, 2.
Återstod af Bankens fordran för
det begagnade Creditivet , 60,240.* — •—•
Dito å Banco-Discont-Verkets
fordran 10,000:-——
G.Anreps Con-l (
cours-Massa }■ aft*«e till fram- J 654: 8.—
j. B. Kocks Di to j delcs L'qvid> 1 481:32.—
Af Läntagare öfverlevererade Medel
vid de till förra DiscontContoiret
i Malmö skedde inbetalningar
. . . , . 82:10. 3.
Transport 679,912: x. 8.
468 Riksens Stniulers
Transport 679,912: 1. 8.
Deponerade Auctions-Medel för
£ d. Commerce-Rådet Nordlinds
försålde Lösören . . 4>4l9‘37* 9*
Expens-Medel, redo viste af K amereraren
utöfver dertill erhållet
förskott .... 2:— 10.
Utelöpande Tre proCents Reverser
med derå beräknad ränta 6,269: 2.-—i
Banco-Attester af lika egenskap
med Tre proCents Reverserne
jämte i’änta derå . . 4»°^4:36. 5.
Actie-Capitalet 100,000:'— •—•
Obetald Utdelning till Actie
egai’e
588:'
Summa Skulder R:d. 795,265:20. 8.
Tillgångar den 3o Sept. 182,2.
Utlånings-Summan . . R:d. 557,35o:i6. 4-  Särskild fordran hos Commerce-Rådet
Lundgren . . . 9,233: 16.*—
Dito hos Hof-Marskalken Friherre
von Platen . . . 3,720:'—. —
Dito hos Handlanden/.B. Scherman
3oo:— •—.
Innestående Credit - Sedlar uti
Riksgälds - Contoirets Depositions
- Contoir, beräknade i
Banco  17,263:20.10.
BjörkmansStåhles j Kocks och
Malmros s Cassa-Skulder . 4°7»!88:34-11.
Transport 995,155:4°* i«
Revisorers Berättelse. 469
Transport 995,155:4o. 1.
Värdet af Egendomen Rönneholm
efter Inköpspris . . 14,000:*—. —
Förskott till Lagsökningar, inberäknade
hos Ombudsmannen
innestående Expens-Medel
•••«•••« 3,322*35* 2,
Förskott till Expenser vid Con
toiret
i Stockholm . . . 269:39. *—•
Dito vid Utrednings-Contoiret i
Malmö ....... 218:20.10.
F orra Discont-Directionen påförd
ersättning för Doubletter och
Triplette Assigna tioner på
Banken ....... 11,660: ■—<—
Summa Tillgångar R:d. 1,02.4,626:39. 1.
Om nu härifrån afdrages beloppet
af Skulderne . . . 795,265:20. 8.
så utvisa Räkenskaperne ett Öf-
verskott d. 3o Sept. 1822 af229,361:18. 5.
Utlånings-Summan, som den 1 —
October 1818 utgjorde R:d. i,248,384:i5.i 1,
var den 3o September 1822 557,35o: 16.
och har således, under Utredningstiden,
blifvit förminskad
med 691,,o33*47. 7*-
Desse äro hufvudsaklige resultaten af de
uti Riksgälds-Contoiretj förde Räkenskaper, men
då Discontens verkliga ställning härigenom icke
upplyses, hafva vi ansett oss böra anmärka de
omständigheter, som måga kunna bereda en
närmare öfversigt af rätta förhållandet.
Riksens Ständers
Transport
Utaf Utlånings-Summan den 3o September
1822 R:d. 55^,350:16,4»
voro under indrifning, genom
Ombudsmannens åtgärd, ej
mindre än R;d /^6s,5go:'3g. ^
hvaraf åter, enligt
Ombudsmannens
vid hvarje Lån gjorde
anteckning och
derpå grundade beräkning,
med full
säkerhet endast
skulle, förutan öfverräntor,
kunna
förväntas , , 65,758:32.5,
och således på sjelfvaUtlåningen
uppkomma
en möjlig
förlust af , . 3f)5,832; 6.7,
Jämväl skulle, enligt
Ombudsmannens
uppgift, på de
så kallade CassaLånen
komma att
förloras omkring 376,500: — —,
Discont-Verkets förut specificerade Skulder,
den 3o September 1822,
utgjorde R:d. 795,265.* 20.8.
Transport 795,268:20.8,
Revisorers Berättelse. \ 71
Transport 795,265:20.8.
Men om härifrån afräknas följande
poster, hvilka synas icke
kunna komma att gravera Utredningen,
nemligen:
1:0 Tre proCents Reverser och
Banco-Attester af enahanda
egenskap med de förstnämnde,
hvilka icke, inom praescriptionstiden
blifvit till inlösen
upvisteR:d 10,323: 38. 5,
2:0 Actie-Capitalet
med innestående
utdelning
derå , . , 100,588:'  r -0 r
110,961:38.5.
Återstår skuld, som ovillkorli
gen
måste betalas « . R:d. 684,353:3o. 3.
Tillgångarne den 3o Sept. 1822
upptagas till ett belopp afR:d. 1,024,626:39. 1.
Men om härifrån afräknas förluster,
hvilka på nedannämnde
poster anses uppkomma, nemligen
:
j:o Förlust på Utlåningen, enligt
Ombudsmannens beräkning
. . R:d. 395,832:6.7.
2:0 Likaledes på
den så kallade
Cassa-skulclen . 376,500: - --
3:o F. d. Directeurerne
pålörd ersättning
för Dou
-
Transport 7,72,332:6.7. 1,024,626:39.i.
472 Riksens St cinders
Transport 772,332:6.7. 1,024.626:39.1.
bletteochTriplette
Assignationerne . ii,66o:~-  4:o Provisionel! beräknadt
mindre
värde på Egendomen
Rönneholm,
än hvartill denna
Egendom efter Inköpspriset
är upptagen
.... 4>ooo: —
.-i.—;— 767,092: 6.7.
Återstå, såsom tilis vidare säkre
Tillgångar .... R:d a36,634:02.6,
Om nu mot Skuld-summan, som, efter afdrag
af åtskilliga poster, utgör R:d. 684,353: 3o. 3,
jämnföras de tills vidare såsom
säkre beräknade Tillgångar 236,634:32.6.
så visar sig en sannolik Brist
af R:d, 447>7I8-45' 9-
Då för oss nu återstår, att, i afseende på
Horrar Fullmägtiges förvaltning af DiscontInrättningarna,
yttrande meddela, anse vi oss
böra erinra, att, när Reglementet icke kan upptaga
alla de särskilda fall och händelser, hvilka
vid Disconternes utredning inträffat, Herrar
Fullmäglige, genom egen rådighet, måst
fylla bristen af positiva föreskrifter vid sådana
tillfällen, då desse saknats. *— Med tillfredsställelse
få vi således anmäla hvad vi, under
granskningen af Herrar Fullmägtiges förvaltning,
erfarit, att nemligen HerrarFullmäg
-
Revisorers Berättelse. 4? 3
tiges åtgärder och beslut uti sådane förefallne
frågor, på hvilka Reglementets bestämda föreskrifter
icke kunnat tillämpas, alltid varit rigtade
till det föremål, att bereda Disconternes
förmån i möjligaste förening med Gäldenärernes
lindriga behandling; Och hvarigenom vi
ansett Herrar Fullmägtige hafva på ett sätt,
som med Rikets Ständers afsigt varit närmast
instämmande, fullgjort det åt Styrelsen af Riksgälds-Verketlemnade
vigtiga uppdrag med i frågavarande
Disconters utredande. Stockholm
den 14 December 1822,
På Ildglofl. Ridderskapets och Adelns vagnar:
Joli. Henri. Gyllenborg. Gust. af Ugglas.
C. J. af Nordin. 'A. TV. Riben.
C. D. af Uhr. Carl Magn. af Robson.
På HÖgv. Preste-Ståndets vägnar:
Sv. Wijkman Casp:son. Magn. Er. Forssander.
M. Sundius. G, L. Siwertson.
Matth. Jacobson. P. Kölmark.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
And. Svedelius. B. J. Kursell.
F, Langenberg. F. Lake, J. A. Carelli,
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
Joli. L. Wiklund. Pehr Nilsson.
Anders Nilsson. Pehr Olsson.
Carl Bergman. Samuel Andersson.
C. Sylvan.
^74 Riksens Ständers
Bilaga
Utdrag af Götha Canal - Bolags f. d. Discontrned
denne Disconts Jbalancei ade Skulder och
B alan c e r a d e Skulder.
d. i Oct.
1818.
d. 3i Dec. 1821.
Lån , upptagne mot pant af Lane'
Banco-Capital
3 proCents Reverser med dera be-
70,427
i5
6
—
—
räknad ränta
Innestående Medel på Afskrifnings-
886,105
47
11
9,981
-ö
5
Räkningen med beräknad ränta
Utelöpande Banco-Attester af ena-  handa beskaffenhet med 3 pro-
i,449,°83
29
7
5oa
i3
6
Cents Reverserne
Bankens Fordran för begagnadt
1,600
—
—
1,600
—
—
Crcditiv ....
Förra Discont-Dircctionens ute-
1,524,026
1
9
3o4,8o5
—
—
löpande Assignationer påBanken.
Discont-Utreduingens Skuld i Ve-  xel-Bankcn ....
Riksgälds-Contoirets Obligationer,
utfärdade till liqviderande af
Discont-VerketsSkulder för upp-
843,849
3o
2
lo,58o
1,700,306
20
11
tagne Lån ....
Discont-Utredningens utelöpande
Assignationer på Banken
Utelöpande Attester 3 insatte me-  del på Diseont-Ulrednirigens
—
—
257,705
2i,33o
—
—
Räkning i Banken
Dilo § insatte Credit-Sedlar uti
RiksgäldsContoirets Depositions-
5,391
4*
11
Contoir, beräknade i Banco
Influtit pa särskildte Hypothek
för Ehermaaska Lånen, till
612
3
6
framdeles Liqvid ■
Af Ombudsmannen till Expenser
7,694
3
21,917
10
1
forsk jntne ....
Öfverskott pa balancerade Tillgån-  garne, jern nförde mot Skulderne
y
i58,i47
3i
4
27
4
2
S u m in a B:co R:d
4.940,934
i5
3
2,334,758
3»
6
Stockholm dea.
Revisorers Berättelse.
4?5
N:o i.
Verks afslutade Räkenskaper, utvisande förhållandet
Tillgångar d, i Oct. 1818, samt d. 3r Dec. 1821.
B a
g angar,
Ullånings-Summan
Discont-Contoirets i Stockholm
(lassa- Behållning ,
o i Götheborg Dito ,
Låne-Banco-Capital
PS Discont-Utredningcns Räkning
i Banken före aflevereringen,
genom förra Discont-Directionen
, insatte
Af förra Directionen för mycket
godtgjord ränta pa de i Län-Liqyider
emottagne 3 proCents Reverser
och Afskrifnings-Bevis
Förre Kamererarens vid DiscontVerket
Iggeströms Balance
Inköpte Götha Canal-Actier .
Fordran hos Malmö Discont för i
Dan-Liqvid emottagne Riksgälds-
Contoircts Obligationer,
utgifne till liqviderande af nästnämnde
Discont-Verks Skulder
Fordran hos Frii Wahlfelt född
Tham ....
Dito Commerce-Rådet, Lundgren
Dito (Vigandt & Bruhn
Dito Low, Smith & Comp. för
protesterade Vexlar
Förskott till LagsÖkningskostnader
Dito till Contoirs-Expenscr, att
redovisas af Kamercrarcn
Dito till Dito, att redovisas af
Utrednings - Contoiret i Götheborg
....
Oredovist Förskott ho» Prot. Secreteraren
Aberg
Discont-Verkcts fordran hos Canal-Bolaget,
afskrifven uti Riksgälds-Contoiret,
enligt Rikets
Ständers Beslut
Skillnad imellan Skuldcrne, jemnfördc
med Tillgängarne
d. x Oct. 1818.
3,og5,24i
2,198
6x4,663
77,272
7.947
1,020
40,788
8,448
Summa B:co R:d 4>y4°.9o4
3x December 1822.
3,893
6,5§2
1,083,877
d. 3x Dec. 1821.
38
,278,442
3
7
5a
24
6,000
i37
6
40,788
39
—
353,695
3,200
—
—
2,000
—
—
2,280
2,2x8
9
—
7,572
—
2
X23
7
9
182
1
8
200
687,867
44
4
,334,768
39
c,
t. c.
J. Zengerlein..
476
Riksens Ständers
Bilaga
U t drag af Götheborgs f. d. Discont-Verks afslutade
Disconts Lalancerade Skulder och Tillgångar
Skulder.
Obligationer , utfärdade af Riksgälds-Contoiret
till liqviderande
af Discont - Verkets Skulder
för upplån ....
Vexel-Bankcns fordran hos Discont-U
tredningen
Bankens fordran för det begagnade
Creditivet med beräknad
ränta deri ....
Banco Discont-Verkets dito .
Discont - Utredningens utelöpande
Assignationer på Banken
Vexel-Bankens utelöpande Attester
å derstädes insatte medel
för Discont-Utredningens räkning
. . . .
Riksgälds-Contoirets DepositionsContoirs
dito å insatte CreditSedlar,
beräknade i Banco
Af Utrednings-Contoiret i Götheborg
förskjutne medel till Expenser
Bankens innestående andel af 1S17
års Discont-Vinst
3 proCents Reverser med deri beräknad
ränta
Banco-Attester af lika egenskap
med 3 proCents Reverserne
Förra Discont-Directionens utelöpande
Assignationer på Banken
Allmänna Brandförsäkrings - Verkets
fordran
Kongl. Convoy - Commissariatets
dito
Commerce-Rådet Björnbergs dito
Banco-Comm'issarien Kellins dito
Actie-Capitalet
Innestående utdelning dera .
Öfverskott på balancerade Tillgångarne,
jemnförde emot Skulderne
d. I Oct. 1818. d. 3lDec. 1821.
210,867
200,000
5l4,d24
800
"<>3,994
'94,610
40,000
6,000
44
200,000
1,023
72,424
24
26
Summa B:co R:d. | x,445,009 10 6 716,976 i3
Stockholm dea
63,235
171,948
40.000
40.000
36
[1,637 10
",97°
io5
10
6,426
i,x84
7.294
200,000
1,623
181,540
Revisorers Berättelse.
N-.o 2.
Käkenskaper, utvisande förhållandet
den i Oct. 1818, samt den 3i Dec.
Til l g ån g ar.
d. 1 Oet. 1818.
Utlånings-Summan
i,ii4>742
22
9
Fru C. U. fValilfelts föild. Tham.
särskilde Skuld . .
—
—
^ Commerce-Rådet C. M. Lundgrens
dito .....
—
—
Cassa-Behållning insänd fran för-
ra Discont-Directionen , bestå-
ende af Contant och Götha Ca-
nal-Bolags samt Malmö Discon-
ters 3 proCents Reverser .
67,176
i5
—
Hos Kamererare!! innestaende
Behållning af Förskott till Ex-
penser .
—
Hos Ombudsmannen dito till Lag-
söknings och Contoirs-Expenser
Rese-Förskott till Protocolls-Se-
ereteraren Aberg
—
—
Hos Commerce-Rådet Björnberg
innestående
39,676
29
—
Fordran hos Discontens-Commis-
sionair Handelshuset Pehr Falk
& Comp. ....
146,047
1
9
Dito hos Low, Smith & Comp. för
protesterade Vexlar
i,456
12
—
Dito hos Scott & Gordon för dito
1,000
—
—
Förre Bokhållaren C. A. Albergs
SfctJik
2Ö0
—
—
£ lnbet>iang å C. Bagges Concours-
21/assa tillhörige, för Bagges
Län liypoticerade Acticr uti Sten-
kohls-Verket Höganäs
Deponerade medel uti Götheborgs
Ränteri ....
84,710
26
( Summa B;co R;d.
J, 445,059
10
1
3i December 1821.
J. Wallmo,
477
med denne
1821.
cl. 3i Dec. 1821.
554,987 6 7
3,200 — —
4,000
8,3i5 — —
46 10 4
927 36 l
200 — —
!
2,297 36 q
i38,5i4 43 5
i,456 12 —
1,000 — —
53i i2 —
i,5oo — —
716,9761131 3
4?«
Riksens Ständer.
"S
Utdrag af Malmö f. d. Disconts afslutade
balancerade Skulder oell
Tillgångar
Bilaga.
Raken,
d.
Skulder.
Riksgälds-Confoirets Obligationer , utfärdade
till liqviderande af Discont - Verkets
Skulder för upplån . . . _ .
GötbaCanal Bolags Disc.Utredn. för infriade
Riksg.Gont. Obligationer: utgifne lill liqviderande
af MalmöDisconts nyssnämnde
Skulder ......
VcxclBankens Fordran hosDisc. Utred ningen
Bankens Fordran för begagnadt Creditiv,
med derå beräknad ränta . .
Banco Discont-Verkets dito
G. Anreps ConcoursMassal afsatte till fram-i
J. B. Kocks dito j deles liqvid )
AfLåntagareijfverlevcrerade medel vid de till
Disc.Cont. i Malmö skedde inbetalningar
Deponerade Auctions-medel för f. d. Corn
mercc-Rådet Nordlinds försålde Lösören
Discont-Utredningens utelöpande Assignationer
på Banken ....
Utelöpande Attester å medel, insatte å Discont-
C tredningens Räkning i Vexel Banken.
Dito å dito uti Riksgälds-Contoirets Depositions-Contoir
å insatte Credit-Sedlar,
beräknade i Banco ....
Af Kamcreraren förskjutne medel till Expenser
.......
3 proCents Reverser, med dera beräknad ränta
Bancö-Attester af lika egenskap med 3 proCents
Reverserne . . . .
Allmänna Brandförsäkrings-Verket
Committcrade till Allmänna medels förvaltn.
Statsverkets Räntefordran . . .
Förra Directionens utelöpande Assignatione
på Banken, med inberäkning af dem,hvilka,
såsom tillhörande Cassa-behållningen, blif-j
vit från Interims-Directionen levererade
Actie-Capitalet .....
Innestående utdelning derå . ,
Öfverskott på balancerade Tillgångarnc,
jemnförde mot Skulderne
Summa B:co R;d.
d. i Oct. 1S1S.
d,3iDec. 1821.
299.992P1
5o,ooo
1,124,729
21
1
6,8x5
37
2
24,610
29
XI
74,i35
27
6
00,142
22
8
toö.tjao
100,000
588
137,54-
72,245 —
353,695
248,00624
60,240-  10,000
654 8
481 32
82 10] 3
4^4*9
16,488
3io
26741
27J 9
41 5
5 11
6/26^ 2.
i>954.877
*9 2
100,000
588
2,2.5,733 12
7I 5)i,io3,539'i3
Stockholm den
Revisorers Berättelse.
479
R:o 3.
skaper, utvisande förhållandet med denne Disconts
i Oct. 1818 samt d. 3i Dec. 1821.
T ill gå n gar.
TJtlånings-Sumraan ....
Commerce-Ridet C. M. Lundgrens särskil
da Skuld
Hof-Marskalken, Friherre A. C. von Pia
tens dito , . . .
Handlanden J. B. Schermans dito
Björkmans, Kocks , Ståhles och Malmros't
så kallade Cassa-Skulder
Värdet af Egendomen Rönneholm
Förskott till Lagsöknings och Contoirs,
Expenser, att redovisas af Ombuds
mannen ......
Dito lill Contoirs-Expenser, att redovisa
af Utrednings-Contoirct i Malmö
Rese-Förskott till Ombudsmannen
Förra Discont-Directionens Assignaiioner
på Banken, (ärsättning för ofver-Assig
noring)
På Intcrims-Directionens räkning i Banken
innestående ....
Cassabehållning, bestående uti Contant
samt Assignationer, levererad af Interims-Directioncn
-
1,248,38415
1
II
448,701
.
II
14,000
1,039
5 10
1
1 i
i
Lj
Summa B;co R;d.
3t December 1821.
J. IVallma.
d. 1 Oct. 1818-
190,932
51,82019 4
'.954.377 7i
1.3iDec.i82i.
648,494 iöi
14.000
4,000
45o
4o8,040
14.000
2,123
370
4oo
H,GGo
25
:,io3,53(,
i3! G
Revisorers Berättelse.
479
N:o 7,
Riksens Högi. Ständers till Stats-, Bancooch
Riksgälds - Verkens öfverseende
valde Revisorers Berättelse, angående
den granskning af Stats-Verkets Förvaltning
och Räkenskaper, sorn blifvit
förrättad år 1822.
Tofter Kongl. Maj:ts i Nådig Kungörelse dea
14 sistledne Junii utfärdade kallelse, hafva undertecknade,
utaf Riksens Högloft. Ständer
valde Ledamöter af Riks-Stånden , företagit den
i 68 §. af Riksdngs-Ordningenden 10 Februarii
i 81 o föreskrifne Revision af Stats-Verkets Räkenskaper,
hvilken, då de år 1820 samlade Revisorers
förrättning omfattade 1817 och 1818
arens, bordt, likmätigt 1 §. i den för Revisorerne
under den 10 Junii 1812 af Kongl. Majit
i Nåder utfärdade Instruction, sträcka sig till
1819 och 1820 årens förvaltning och redovisning;
och få Revisorerne öfver verkställigheten
häraf, enligt S §. i åberopade Instruction, härmed.
afgifva vördsam Berättelse till Riksens
Högloft. Ständer.
Jemte den af Kongl. Majrts och Rikets
Stats-Contoir, angående Stats-Verkets tillstånd,
inkomster och utgifter under ifrågavarande 2:ne
åren, meddelde Berättelse, hafva Revisorerne
äfven fått emottaga Räkenskaperne deröfver,
samt alla dit hörande Handlingar. Med iagt2:c/ra
Sami.
48o
Riksens Ständers
tagande af de uti Instructionens 2 och 4 §§*
stadgade föremål för Revisoretnes åtgärd, att
nemligen tillse huru de i Riks-Staten påräknade
Stats-Intraderne ingått, samt om öfverskott
eller brist derå uppkommit, såsom
ock huruvida utgifterrte öfverensstämt
med de af Riksens Ständer fastställde Stater
och finnas med behörige Verificationer
fÖrsedde, hafva Revisorerne fullständigt genomgått
dessa Räkenskaper* och dervid utrönt i
afseende på
Inkomsterne: att de ordinarie Intraderne ,
bestående förnämligast uti Landt-Räntorne
samt Arrende- och Häst-Yacance-Spannmål,
jemte Hammarskatt och Tionde m, nn sådane
de af Riksens Ständer vid sista Stats-Reglering
eller från och med 18x9 års början förslagsvis
beräknades* i allmänhet ingått till calculeradt
belopp* samt med öfverskott på det bela,
och att likaledes de Extra Ordinarie Inkomsterne,
såsom Tull-* Post-, Chartas-Sigillatae-samt
Husbehofs - Bränn vinsbrännings-afgifteii * sammantagne
utgjort hvad deraf är påräknadt,
ehuru brister äfven under en del af dessa Tittlar
befunnits.
Bland de förra eller Ordinarie Intraderne
liar sådant inträffat med Mantalspenningarne,
hvilka aro beräknade att ingå med 286,000 R:d.,
men hvarå brustit, år 1819 8,537 R:d. 38 sk.
11 r:st. och 1820 9>4o5 R:d. i3 sk. 11 r:st.
Orsaken dertill har, efter hvad Revisorerne
trott sig finna, varit den, att berörde Inkomst
-
Revisorers Berättelse. 4 81
Tittel vid sista Stats-Reglering upptogs till
26,000 R:drs högre belopp än förut. Enär
denne Stats-intrad grundar sig å Folkmängden,
utom i Stora Kopparbergs Län, der den
utgöres i Kol efter Markegångspris, samt alltså
till sin beskaffenhet är sådan, att den må
kunna till verkliga beloppet i det närmaste
calculeras, efter resultatet för ett och annat år,
lieldst förändring i Folknummern och afkortningarne
för fattigdom eller på andra i Författningarne
medgifne grunder, icke kunna verr
ka betydlig skiljagtigliet under loppet af tiden
emellan Statsregleringarne, hafva Revisorerne,
i afseende på angelägenheten deraf, att StatsVerkets
för bestämda utgifter anordnade inkomster
icke finnas högre upptagne, än hvartill
de med visshet kunna ingå, ansett sig böra
härå fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet,
till den rättelse uti omförmälde
förslags beräkning, som vid kommande Statsreglering
må häraf föranledas.
Likaledes hafva Revisorerne funnit, huruledes
de under Tittel: Beklädnadsmedel från
några Indeldta Infanteri-Regementer, till ingående
bland Ordinarie Stats-Inkomsterne, upptagne
7000 R:dr, hvilka utom vid Nerikes Regemente,
för hvilket de utgöras i Hemmansräntor,
bestå i så kallade Stofferings-penningar,
jemväl för ifrågavarande a:ne år icke heller
utgjort nämnde Summa, emedan dessa Medel
från Vestmanlands Regemente helt och hållet
uteblifvit och för Dahl-Regementet blott år 1819
ingått, hvaremot desamma för Uplands och
482 Riksens Ständers
Första Lif-Grenadier-Regementet i Östergöthland
blifvit bägge åren levererade; bestigande
sig bristen härå på det liela, för år 1819 till
1,064 R;dr 26 sk. 6 r:st. och 1820 2,320 R:dr
44 sk. 10 r:st. Efter hvad Revisorerne kunnat
utröna, bar sådant liärledt sig derifrån,
att sedan, i följd af Riksens Ständers åtgärd
sista Riksdag, en hufvudsaklig förändring i sättet
för Indeldtalnfanteri-Regementernes Beklädnad,
blifvit genom Kongl. Maj:ts, under den
3o December 1819, utfärdade Nådiga Förordning
vidtagen, så att, enligt 2 §., det skulle
ankomma på Rotehållarne, att antingen årligen
till Beklädnads -Directionerne erlägga en
sjettedel af en Soldat-Beklädnads värde efter
upprättande särskild Markegång, eller ock förblifva
vid Knekte-Contracterne, och i sednare
fallet, efter fastställd beräkningsgrund utgöra
de bidrag samt deribland Stofferingspenningarne,
sorn i följd deraf, från ålder bordt erläggas
för Beklädnaden, bar, vid tillämpningen
häraf, möjligen kunnat uppstå ovisshet,
om i förra händelsen några Beklädnads- eller
Stofferingsmedel vidare skolat utgifvas eller
ock huruvida de antingen till BeklädnadsFonderne
eller till Stats-Verkets Cassa bordt
levereras. Någon närmare undersökning härom
har likväl hvarken kunnat åstadkommas eller
egentligen tillhört Revisorernes befattning; men
som förhållandet härmed synes skäligen kunna
gifva Riksens Höglofl. Ständer anledning, att
derom fordra upplysning samt bereda den åtgärd
härutinnan, att en viss grund och föreskrift
till behörig efterrättelse fastställes, så
Revisorers Berättelse. 483
alt, derest ifrågavarande inkomst finnes böra
fortfarande utgå, Stats-Verket icke kommer
deraf i saknad, eller i annat fall beräkningen
af Beklädnadsmedlen såsom Stats-Intrad nedsättas,
hafva Revisorerne ock skolat härom anmälan
göra, ankommande det dervid jemväl
på Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande, huruvida
restitution af de Stofferingsmedel, som
emedlertid blifvit utaf en del Regementers Rotehållare
erlagde, må böra ega rum.
På de Extra-Ordinarie eller under benämning
af Bevillning, Stats-Verket tillhörande inkomsterne,
finnas åter de brister, hvilka till
sin beskaffenhet synas sådane, att Revisorerne
särskildt bordt dem upplaga, hafva inträffat å
Husbehofs-Brännvinsbrännings-afgiften, beräknad
till 425,ooo R:dr årligen, hvilken understigit
denna Summa, år 1819 med 29,062 R:dr
ii sk. 7 r:st. och 1820, 14,812 R:dr 46 sk. 5
r:st., hvarutaf äfven må kunna slutas dertill,
att Förslagsberäkningen häraf fordrar nedsättning,
äfvensom Sjö-Tulls-Uppbörden, calculerad
i Riks-Staten till i,oo2.,oi5 R:dr 46 sk. 5
r:st., hvarutöfver den oek år 1819 lemnat ett
öfverskott af 409,614 R;dr 10 sk. 11 r:st., deremot
år 1820 icke inalles uppgått högre än till
980,015 R:dr 9 sk. 6 r:st., samt alltså understigit
det påräknade beloppet med 22,000 R:dr
36 sk. 1 1 r:st., hvilket likväl finnes hafva berott
deraf, dels att Sjö-Tulls inkomsten i Hamburger
Banco eiler Vexlar samt Silfver upptagits
al pari med Svenskt Banco eller å 48 sk.
Riksdalern, emedan Kongl. Maj:t i Nådigt Bref
484
Riksens Ständers
den 24 Nov. 1819 förklarat sig icke hafva funnit
skäl bifalla Riksens Ständers, i underdånig
skrifvelse den 26 Junii 1818, gjorde hemställan,
att Tulluppbörden i Hamburger Banco
måtte i Räkenskaperne uppföras, med tillägg
af gångbar Cours, dels ock att Coursförhöjningen
å hvad i denna myntsort influtit utöfver
det belopp, som efter enahanda beräkningsgrund
blifvit disponeradt för Statsutgifter och
alltså återstått att i Svenskt mynt förvandla,
icke upptagits såsom inkomst af Tullen, utan
särskildt ingått bland öfverskotten å Intraderne
i allmänhet.
Revisorerne få i öfrigt åberopa de öfver
förhållandet med Stals-Verkets samtelige Intrader
så väl som utgifterne, upprättade och af
trycket utgående Tabeller, som i sammandrag
upptaga huru Stats-inkomsterne på det hela för
dessa åren ingått och alltså lemna en fullständig
öfversigt af Stats-Verkets ställning i afseende
på dess tillgångar; hvarvid Revisorerne trott
sig derjemte endast böra uppgifva det tillfredsställande
resultat, att öfverskott bägge åren
uppkommit och bestigit, för år 1819 till 680,544
R:d. 6 sk. och 1820 till 258,941 R:dr 34 sk. 3 r:st.
hvarutaf de dispositioner, som af Riksens Ständer
sista Riksdagen derå gjordes, eller af deras
åtgärder härflutit samt för öfrigt af Kongl.
Majrt i Nåder, till fyllande af brister å förslagsvis
beräknade utgifts-anslag, särdeles under
8:de Hufvud-Titteln, funnits oundgänglige,
blifvit bestridde, så väl som hvad ytterligare
till sådane oförutsedde behof, för hvilka anslag
Revisorers Berättelse. 4^5
saknas, förskottsvis likaledes utgått att vid nästa
Riksdag anmälas, derefter för år 1819, då
ofvanberörde betydliga öfverskott på Sjö-Tullsuppbörden
erhölls, öfverblifvit en Summa af
471,562 R:dr 25 sk. 5 rist., som till RiksgäldsContoiret
är levererad.
Dessutom har val ock en tillfällig inkomst
funnits Stats-Verket tillflulen, bestående uti
erlagd ränta 36,904 R:dr og sk. 5 r:st. å de
penninge-försträckningar, hvilka Kongl. Maj:t
i Nåder, enligt Skrifvelser till Kongl. StatsContoiret
af dep 21 och 29 Nov. 1815 samt
14 Maji 1817 täcktes bevilja dåvarande Filial—
Discont-Verken i Malmo och Götheborg samt
"Wermlands Bruksegare; men hvilka räntemedel
Kongl. Majit, som i Nåder funnit Theatrarne
i Hufvudstaden tarfva understöd för deras
upprätthållande intill nästa Riksdag, då
Kongl. Majit ville derom göra proposition,
emellertid i Nåder anslagit, likmätigt Nådiga
Bref den 24 April 1820 samt den 24 Januarii
och 7 Julii 1821, till bestridande af berörde
behof. Då nu denna inkomst synes hafva tillhört
och bordt öka öfverskotten på Stats-Intraderne,
derest ej Kongl, Majit funnit nödigt att
densamma till omförmäldte ändamål använda,
samt denna disposition alltså i sjelfva verket
skedt å öfverskottsmedel, hvilka eljest bordt
ingå till Riksgälds-Contoiret; så hafva Revisorerne
ansett sig pligtige, att sådant till Riksens
Höglofl. Ständers kännedom anmäla.
Såsom stående i sammanhang med StatsVerkets
inkomst-tillgångar har vidare förekom
-
486 Riksens Ständers
mit, att Kongl. Maj:t uti Nådig Skrifvelse till
Kongl. Stats-Contoiret, af den g Oct. 1811,
förordnat, det en Summa af 5,674 R:dr 3y sk»
3 r:st. som vid Tullverket influtit genom en
förut stadgad afgift utaf Finska Fartyg, i ändamål
att användas till byggnader vid Åbo
Akademi, borde, såsom tillkommen för ett
behof, hvilket då mera icke egde rum, samt
enär afgiften jemväl bade enligt Riksens Ständers
beslut upphört och medlen icke kunde påräknas
bland Stats-Verkets tillgångar, afsättas
till en extra Pensions-Fond för fattiga Enkor,
samt alltså i Riksgälds-Contoiret förräntas, för
att efter Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift vid förefallande
tillfällen disponeras, hvilket ock sedermera
skett, så att medlen, utan att i Kongl.
Stats-Contoirets Räkenskaper upptagas, blifvit
förvaltade af Kongl. Ränte-Kammaren samt åtskillige
Enkor och Barn årligen fått af den dit
influtna räntan uppbära dem beviljade gratineationer;
deröfver särskild räkning blifvit af
Kongl. Ränte-Kammaren förd, enligt hvilken
vid 1820 års slut Capital-Fonden utgjorde 5,j5o
R:dr och behållen ränta 24 R.’dr 33 sk. g r:st.
Enär, jemlikt grunderne för Statsregleringen
vid 1809 och 1810 årens Riksdag, i följd
hvaraf Stats-Verkets tillgångar, utan undantag,
böra till redovisning i dess räkenskaper upptagas,
för att under de fastställde Utgifts-Tittlarne,
deribland den 7:de innefattar anslag till
Pensioner åt fattiga Enkor och Barn, sedermera
i stadgad ordning disponeras, samt särskilda^Fonder
af Statsmedlen icke måga sam
-
Revisorers Berättelse.
las, desse Medel jemväl synas tillhöra den generela
Stats-Verks-Förvaltningen, som af Rikets
Ständer och deras Revisorer granskas;
hafva Revisorerne, som af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 23 Januarii 1819 rörande gratificationers
utbetalande från ifrågavarande Fond
till Majoren Kruses Enka i5 R:dr och till afl.
Öfversten Stålhandskes dotter 3o R:dr, fått anledning
att göra sig om ofvananförde förhållande
underrättade, ansett sig böra detsamma
bos Riksens Höglofl. Ständer anmäla, under
yttrande af den tanka, att denna Fond må
biand Stats-Verkets tillgångar ingå och redovisas;
deremot de personer, hvilka erhållit
Kongl. Majrts Nådiga försäkran, att af Räntemedlen
njuta årligt understöd, utgörande för
det närvarande ett belopp af tillsammans 282
R:dr sk., i stället böra få tillgodonjuta sådan
förmån å något af de redan varande Statsanslagen
: hvarom Riksens Ständer torde bos
Kongl. Maj:t i underdånighet göra hemställan.
Sedan, vid den år 1820 verkställde Revision
af Stats-Verks-Förvaltningen, Riksens
Ständers Revisorer tili deras Berättelse anmält,
att under åren 1817 och 1818, Krut blifvit
från Kronans förråder försåldt på Utrikes orter,
men betalningen för en del deraf icke varit
upptagen bland Statens Intrader,utan blifvit särskildt
afsatt till tredje Hufvud-Titelns förstärkning,
hvarföre ock då Revisorerne ansåga alla
de Medel, hvilka inflöto för Krut, som från
K ronans förråd säljes, utan afseende 0111 försäljningen
deraf sker Inrikes eller till export,
i
488 Riksens Ständers
vara Statens, som böra lill Stats-Verket i ordentlig
väg ingå , de bos Riksens Höglofl. Ständer
anmält att Medlen blifvit annorlunda använda
än fastställd t är, och icke i öfverensstämmelse
med det i Grundlagarne föreskrifna dispositionssätt;
så hafva Revisorerne, som under
granskning af Stats-Intraderne icke funnit någon
inkomst vara upptagen för tili export utlemnadt
Krut under åren 1819 och 1820, i den
uti 42 §. af Riksdags-Ordningen föreskrifne
ordning, sökt upplysning från Kongl. KrigsCollegium,
huruvida, under nämnde 2:ne år,
Krut blifvit från Kronans förråder utlevereradt
till försäljning på Utrikes orter, och om
intill närvarande tid några Medel derföre influtit,
samt begärt redovisning huru de blifvit
disponerade; i följd hvaraf Revisorerne fått
emottaga en från bcmäldte Collegium lemnad
uppgift och deraf inhemtat, att enär bland de
982 Centner Krut, som enligt 1820 års Revisorers
Berättelse blifvit åren 1817 och 1818
försålde, en del då varit obetald, hade betalning
derföre sedan influtit med 12,800 R:dr,
att fulla betalningen med 24,821 R;dr 26 sk.
7 r:st. likaledes blifvit erlagd för under loppet
af åren 1819 och 1820 utlevererade 534 Centner
Handgevärs och 281 Centner Stycke- och
Bergs-Krut, samt att ytterligare enligt Kongl.
Brefvet den 12 Oetober 1820 äro vordne den
3 påföljde Nov. utlemnade 4o Centner Handgevärs-
och 1960 Centner Stycke- och BergsKrut,
att för Kronans Räkning i West-Indien
försäljas, derföre någon betalning i Kongl.
Collegii Cassa ännu icke influtit; utgörande vär
-
Revisorers Berättelse. 4$9
det af detta sednare partie, enligt de pris
Kongl. Maj:t i Nåder fastställt för Krutförsäljningen
inom Riket, under 1820 eller det år
då utlevereringcn skedt, 56,080 R:dr Banco.
Enligt Kongl. Majrts meddelde särskilda Nådiga
föreskrifter, hafva de från 1819 **rs början
till närvarande tid för till export försåld t
Krut influtne 37,621 R:dr 25 sk. 7 r:st. blifvit
på följande sätt disponerade, nemligen : Till Kgl.
Krigs-Collegii Utrednings-Departement, såsom
tillökning i 1819 års Statsanslag Rd. 12,800.'—. -  Försäljnings-provision å det åren
1818 och 1819 försålde Krut . 122:28.—
Till inköp af en byggnad vid Marieberg
25o:
Till inköp af Räntslar .... 283^:43.3,
Till kostnadernes bestridande för
det till försäljning i Westindien
afsände Krut ...... 17,807:45.5,
Försäljnings-pro vision å det år 1820
till export försålde Krut . . 181:28.-
Till Studsares förfärdigande för
Wermlands Fält-Jägare-Regem, 3,000:
Och till kostnaders bestridande för
i Nåder anbefallde Krutförbättringsförsök
621:25.11.
Tillsammans Rd. 37,621:26. 7.
Enahanda förhållande, som det vid 1820
års Revision anmäldte, företer sig således vid
dispositionen af de sedan 1819 års början influtne
Medel för Krut som blifvit till export
försåldt, och Revisorerne hafva trodt sig böra
detta till Riksens Höglofl. Ständer inberätta.
Riksens StäJiders
Angående åter Stats-Verkets utgifter i allmänhet,
få Revisorerne jemväl åberopa ofvannämnde
Tabeller, såsom utvisande dispositionerne
af Statsmedlen under Riks-Statens Nio
Hufvud-Tilllar och allmänna Indragnings-Stalen,
jemte de för öfrigt af besparingar under desse
Tit tiar eller oek, såsom förut är omförmäldt,
al Öfverskottsmedlen förskjutne utgifter, samt
Stats-Verkets skuld till Riksens Ständers Bank;
och hafva de å Kongl. Ränle-Kammaren anordnade
utbetalningar funnits i behörig ordning
verificerade.
Hvad vidare beträffar sjelfva förvaltningen
och dispositionerne utaf Stats-Verkets Medel,
hafva Revisorerne, sedan under deras förrättning
i Riksens Ständers Riksgälds-Contoir inhemtats,
att efter Kongl. Maj:ts till Fullmägtige
aflåtne Nådiga Befallningar, derifrån blifvit
utbetaldte till Kongl. Majrts Nådiga disposition
genom Dess och Rikets Stats-Contoir
5oo,ooo R:dr Brco af den å Riksgälds-Contoiret
af Riksens Ständer sista Riksdag, enligt
deras underdåniga skrifvelse den i5 Junii 1818
och 11 §• i Riksdagsbeslutet den 21 i samma
månad , ställde Creditiv-summa, angående Medlens
användande, sökt den närmare upplysning,
som i Kongl. Stats-Contoirets Handlingar
kunnat erhållas och dervid utrönt: att
Kongl. Maj:t i Nådig Skrifvelse af den 22 Maji
1819 förklarat, det Kongl. Maj:t funnit omständigheterne
kräfva Armeens Förråders förstärkande
med åtskillige oundgängliga förnödenheter,
till hvilkas anskaffande sådane kostnader
Revisorers Berättelse. /j<, i
fordrades, som ej kunde bestridas af de på
SLat dertill an viste tillgångar, samt derföre ansett
nödvändigt att för delta vigtiga och angelägna
ändamål använda 100,000 R:dr Banco
af det mindre Creditivet i Riksens Ständers
Riksgälds-Contoir eller af de 5oo,ooo R:dr,
som, enligt Riksens Ständers åberopade skrifvelse
och beslut, borde på Kongl. Majrts Nådiga
tillkännagifvande, vid utomordenlliga tillfällen
och behof till Kongl. Maj:ts Höga disposition
utbetalas; hvarefter denna Summa, genom
Nådig Skrifvelse till Kongl. Stats-Contoiret
af den 27 i samma månad disponerades
sålunda, att deraf skulle utgå 3o,ooo R:dr till
skyndsam och driftig fortsättning af reparationerne
å de i Förråden befintliga bristfällige
Gevär, 3o,ooo R:dr till uppköp af Commisskläde
till Förrådens förstärkning, och 3o,ooo Rd.
till 4 Fregatters, 4 Briggars och 6 Däckade
Canonslupars försättande i sådant tillstånd, att
de vid ankommande ordres kunde genast utlöpa,
hvilka belopp alltså dels till Kongl. KrigsCollegium,
dels till Förvaltningen afSjö-Ärenderne,
på skeende reqvisitioner, borde utbetalas,
samt 10,000 R:dr åter afsättas till oförutsedde
Militaire-utgifter. Vidare hade Kongl.
Maj:t, enligt Skrifvelse den 21 Februari 1821
i Nåder funnit nödvändigheten fordra, att anbefalla
åtskillige till Försvars-Verket hörande
arbeten och anstalter, hvilka ej kunde bestridas
med de Medel, som för dylika behof voro
uti årets Stat anslagne och af sådan anledning
ansett sig föranlåten att härtill använda
100,000 R:dr Banco af det å Riksgälds-Con
-
492
Riksens Ständers
toiret i förenämnde ändamål ställde Creditiv,
samt likaledes under den 28 Martti och 11 April
samma år 1821, vid den, på grund af inkomlie
förslag från förvaltande Militair-Verken öfver
nödige ansedde utgifter, verkställde Regleringen
af tredje Hufvud-Tittelns allmänna behof
och fördelningen genom särskilda Stater för
Armeens och Flottornes åtskilde föremål af de
dertill i ett för allt anslagne i,3oo,ooo R:dr
om året, i Nåder förklarat, att då, till bestridande
af de för Försvars-Verket till Lands och
Sjös erforderlige utgifter, någon annan tillgång
icke vore för handen, än omförmälde dertill
af Riksens Ständer anslagne i,3oo,ooo R:dr
ärligen, samt sistnämnde till utbetalning af
mindre Creditivet redan anvisade 100,000 Rd.,
hade Kongl, Majit> enär de till deras nödvändighet
pröfvade och med noggrannhet beräknade
utgifterne för året fordrade en Summa
af 1,600,000 R:dr, samt något ej finge åsidosättas,
som till Försvars-Verket behofdes, ytterligare
i Nåder gödtfunnit att för bristen
200,000 R:dr anlita det för utomordentliga tillfällen
och behof till Kongl. Maj:ts Höga disposition,
såsom ofvanberördt är, ställde Creditiv,
äfvensom Kongl. Maj:t, enligt Nådige
Skrifvelser den 26 Februari och 20 Martii detta
år, vid regleringen af Militairebehofven och
de dertill anslagne tillgångarnes disposition
emellan de förvaltande Verken för Armeens
och Flottornes vidmagthållande, utur enahanda
skäl som föregående året och då, utöfver
årliga anslagssumman för Försvars-Verket, ej
funnes mer än 34,000 R:dr af Tredje Hufvud
-
Revisorers Berättelse. /\qZ
Titelns besparingar att härtill använda, men
Utgifterne fordrade 1,494*4,93 R:dr 3 r:st., funnit
godt, till fyllande af denna brist, anordna
100,000 R:dr af samma Creditiv-summa. Varande
i följd häraf under loppet af
Ar 1819 . t t » ioo,ooö4
1821 . . . . 3oo,ooo.
1822 .... 100,000.
Tillsammans 5oo,ooo R:dr.
af Riksgälds-Contoiret levererade till Kongl.
Stats-Contoiret, hvarifrån Medlen derefter för
den förflutne tiden, likmätigt de fastställde särskilde
utgiftsberäkningarne, blifvit till Kongl.
Krigs-Collegii samt Förvaltningens afSjö-Ärenderne
disposition i och för hvarderas detailler
ntbetaldte i sammanhang med det för FörsvarsVerkets
behof af Stats-Verkets tillgångar anslagne
årliga belopp af i,3oo,ooo R:dr, för
hvilket redovisningen tillhörer bemäldte förvaltande
Verk eller dem underordnade Auctoriteter.
Enligt Riksens Ständers, i fråga om tillökte
Medel för Försvars-Verket, sista Riksdagen uti
deras underdåniga Skrifvelse den 23 Maji 1818
meddeldte yttrande, voro behofven under Hufvud-Titlarne
då genom bestämde anslag fyllde
och den för tredje Hufvud-Titeln utöfver förra
Statsanslaget af en million till Försvars-Verket,
anvisade Summa 3oo,ooo R:dr att påräkna
blott för Bevärings-Inrattningens kostnader
och såsom tillökning för utgifterne till Försvars-Verket;
hvarföre Riksens Ständer förmodade,
att beloppet måtte finnas tillräckligt,
4g4 Riksens Ständers
samt Kongl. Maj:t i Nåder täckas, för hvad i
en eller annan del af den Militaira omfattningen
kunde finnas nödigt vid utförandet af Försvarsplanen,
söka tillgång inom de redan varande
anslag*en för densamma, och anmälte
Riksens Ständer slutligen den underdåniga önskan
och hopp, det Kongl. Maj:t täcktes, till
lättande af Dess undersåtares hördor och i anseende
till Rikets knappa tillgångar, så reglera
Militaire-Staterne och Försvars-Verket med
hvad dertill då vore anslaget, som nödigt och
nyttigt pröfvades.
I anledning häraf och som Revisorerne vidare
af Riks-Staterne inhemtat, att utaf de
Kongl. Majrts Nådiga disposition för Militaireutgifter
tillhörande Öfverskott och Besparingar
å Statsmedlen till i8i5 års slut, vid 1819 års
Början fanns en Behållning af 5o8,6g5 R:dr
3o sk. xi r:st,, som vid samma tid år 1820
utgjorde 584,8p3 R:dr 5 sk. 6 r:st., och vid
Början af år 1821 lemnade en till samma års
Riks-Stat öfverförd tillgång af 467,206 R:dr
25 sk. 9 r:st.; så hafva Revisorerne, enär de å
Creditivet disponerade 5oo,ooo R:dr Blifvit använde
till ökande af tredje Ilufvud-Tittelns anslag
och för sådana allmänna Behof vid Försvars-Verket,
dertill Riksens Ständer i ofvanBerörde
måtto hade anvisat Medel, funnit sig
Böra detta förhållande anmärka och hos Riksens
Höglo 1. Ständer anmäla, med hemställan
derjemte, om icke, då hädanefter, likmätigt
63 §. i Regera)gs-Formen, det mindre Creditivet
-
Revisorers Berättelse.
ti vet bestämmes, dervid tillika må fästas det
vilkor, att öfver Medlens användande, när sådant
kan i stadgad ordning fordras, bör uppgöras
särskild och speciel Redovisning, för att
sedermera till Riksens Ständers eller deras Revisorers
granskning öfverlemnas.
Revisorerne hafva, i sammanhang med föregående
ämne, funnit, huruledes Kongl. Maj:t,
enligt Dess Nådiga Skrifvelse den 27 Februarii
1821, angående Flottornes utgifts-behof, förordnad
t, att då, utom de för året anslagne
5oo,ooo R:dr utaf Statsanslaget för FörsvarsVerket
och 3o,ooo af Creditiv-medlen, sorn till
nybyggnader finge användas, ytterligare tarfvades
för Flottorne 97,783 R:dr 6 sk. 2 r:st.
Förvaltningen af Sjö-Ärenderne skidle ega, att
för de erforderlige Leveranserne betinga sådane
hetalningsvilkor, att en motsvarande Summa
icke behöfde liqvideras förr än året derpå,
samt likaledes genom Nådigt Bref den 26
nästlidne Februarii, angående detta års reglering
af Militaire-utgifterne, anbefallt Kongl.
Krigs-Collegium, att för hvad utöfver den beviljade
Summan erfordrades, så ställa betalningsterminerne
för upplxandlingarne under
året, att det återstående beloppet Go>493 R:dr
3 r:st., hvilket icke af Kongl. Stats-Contoiret
kunde delta år utbetalas, först i början af nästa
år koinme att förfalla, då Kongl. Maj:t
ville vara betänkt, alt, till liqviderande deraf,
anslå nödiga medel; äfvensom Kongl. Maj:t,
enligt sist åberopade Nådiga Bref, enär, utom
2 Sami. 3 2
itik sens Ständers
hvad för Flottorne detta år blifvit anslaget»
ytterligare fordrades 97,783 R.‘dr 6 sk. 2 r:st.
för att liqvidera ofvannämnde under sistlidne
år Verkstälde leveranser, men särkild tillgång
dertill icke funnes» tillåtit Förvaltningen att
betala skulderne för sådane leveranser, af de
Medel, som för innevarande år blifvit till Flottornes
nybyggnad och underhåll anslagne, samt
så ställa betalningsvilkoren för de upphandlingar»
som Under loppet af år 1822 böra verkställas,
att en motsvarande Summa icke förr
än år i8s3 behöfver erläggas och nödige Medel
dertill i det underdåniga Statsprojectet för
samma år upptagas. Och ehuru desse Kongl.
Maj:ts Nådige Beslut och gifne föreskrifter endast
åsyftat» att till ett löpande års nödige ansedde
större utgifter, än tillgångarlie för samma
år medgifvit» förskottsvis påräkna det påföljande
årets anslag för enahanda behof; likväl
och då med grunderne för Siats-Verkets
förvaltning icke är förenligt» att detsamma,
såsom för innevarande år, vid ofvanberörde
förhållande, för en Summa af 158,276 R:dr 6
sk. 5 rist., inträffar» må skuldsättas eller Statsanslagen
för året Öfverskridas; samt sådan anticipatioit
på ena årets anslagssumma verkar
minskning i det påföljande årets tillgång och
möjligen kan åstadkomma en brist, hvilken,
då behofven äro gifne, antingen skall medföra
olägenheten deraf att lemna dem ouppfyllde,
eller ock påkalla utomordentliga Medel till deras
afhjelpande, hafva Revisorerne ock trodt
sig böra anmäla hvad sålunda förekommit, till
den åtgärd Riksens Höglofl. Ständer i afseende
Revisorers Berättelse. 499
derå kunna finna lämplig. Och varder några
Ledamöters härvid yttrade särskilde mening,
elter deras begäran, uti hilagdt Protocolls-Utdrag
äfven meddelad,
Vidare hafva Revisorerne ock inhemtat, att
Sedan Kongl. Magt genom Nådig Skrifvelse till
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, af den i4
sistl. Junii, förklarat, huruledes de, såsom ofvanberördt
är, å mindre Creditivet anvisade
Medel borde anses vara utbetaldte på de f :delar
af Creditiv-Summan, som likmätigt Riksens
Ständers beslut voro för utomordentliga Försvaranstalter
bestämde, så har Kongl. Maj:t,
enligt Nådig Skrifvelse till Kongl. Stats-Contoiret
af samma dag, förordnat, att af den tredjedel
eller 5oo,ooo R:dr utaf detta Creditiv,
som vid utomordentliga tillfällen och behof
borde till Kongl. Maj.*ts Nådiga disposition af
Riksgälds-Contoiret utbetalas, skulle Kongl.
Stats-Contoiret tillhandahållas 3o,ooo R:dr till
det användande Kongl. Majit funne godt i Nåder
föreskrifva; hvarjemte genom särskilde
Skrifvelser berörde dag, anbefaldes Kongl.
Stats-Contoiret, att derutaf uttaga och till understöd
för Norrköpings samt Cimbritshamns
Städers innevånare, i anseende till de dem nyligen
öfvergångna betydlige brandskador, utbetala
åt de förre 10,000 R:dr och 4°o° R»*dr
till de sednare, alt genom Vederbörande Landshöfdingar
och dertill utsedde Committerade dem
tilldelas; hvilka 14,000 Ridr ock utgått. Och
ehuru föremålen för desse utbetalningar af Revisorerne
icke kunna misskännas, då åtgärder
-
5qo Riksens Ständers
ne innefatta ytterligare bevis af Kongl. Majrts
Nådiga omsorg för nödstälde undersåtare, har
det dock icke bordt undfalla Revisorernes uppmärksamhet
att, på sätt Riksens Ständer uti
Skrifvelse den 23 Maji 1818 i underdånighet
yttrade, i fråga om bidrag af Allmänna Medel
till förekommande af Brödprisets stegring för
den fattige delen af Hufvudstadens innevånare,
sådane partielle understöd af Statens tillgångar
synas icke ega rum, då innebyggarne i vissa
Städer eller Orter billigen ej måga, på det Allmännas
bekostnad, njuta en förmån, som icke
lan sträckas till alla, hvilka kunna komma i
lika olycklig belägenhet, samt att för öfrigt i
Beräkningen af de behof hvartill Statens Medel
äro ämnade och utgöras, icke ingått utgifter af
denna beskaffenhet, heldst de undsättningar,
som kunna meddelas afbrände Städers eller
Orters inbyggare, vanligen bestå i befrielse
från Bevillningsafgifter eller andra utskylder:
hvilket Revisorerne alltså skolat hos Riksens
Högloft. Ständer anmäla.
Ibland dispositionerne af Statsmedlen, har
jemväl en, på Riks-Statens 7:de Hufvud-Tittels
anslagssumma för Civile Statens Ämbets- och
Tjenstemän, fästat Revisorernes uppmärksamhet,
i så måtto, som Kongl. Maj:t, enligt Nådig
Skrifvelse till Kongl. Stats-Contoiret af den
3.3 Februarii 1820, uppå Kongl. SeraphimerOrdens-Gillels
underdåniga anmälan, om Pension
för afskedade Sysslomannen vid Nyköpings
Hospital Lands-Kammereraren Daniel
Myrén, med tillämpning af Kongl. Kungörel
-
Revisorers Berättelse. 5or
sen den 29 Junii 1798; och på den grund, att
Hospitals- och Lazaretts-Inrättningarnes Fond,
hvaraf Myrén njutit aflöning, icke kunde, emot
dess bestämmelse och ändamål, för ett så beskaffadt
behof användas, tillagt honom Pension
uppå berörde anslag; hvarvid förekommit,
att, på sätt Kongl. Stats-Contoiret i dess
infordrade och den a3 November 1819 afgifne
underdåniga utlåtande i detta ämne anfört,
Hospitals-Sysslomannen Myrén, så väl som
andre Tjenstemän, hvilka af nämnde Inrättningars
Fond lönas, icke böra hänföras till
ofvannämnde Pensions-Stat, utan, då de pröfvas
till understöd berättigade, dermed förses
af det Verkets Medel, hvartill de höra, heldst
Riks-Statens anslag, afpassadt efter Tjenstemanna-personalen
på samma Stat och i alla
fall otillräckligt, sedan Löntillökningarne tillkommit,
för sådant utgift icke lemna någon
tillgång, utan med förfång för dem, som egentligen
blifvit af Kongl. Maj:t hugnade att derutaf
njuta förmån.
Revisorerne hafva alltså, enär Stats-Verket
sålunda blifvit belastadt med en Pensionair,
hvilken, efter anförde grunder, icke bordt
af dess Medel erhålla understöd, ansett sig
dessheldre böra sådant hos Riksens Högloft.
Ständer anmäla, som det icke eller synes instämma
med det af Kongl. Majit i Nåder vidtagne
beslut, att Räkenskaperne och Redovisningen
för Hospitals- och Lazaretts-Inrättningarnes
Fonder ej måga af Riksens Ständer eller
deras Revisorer granskas, på den grund,
Riksens Ständers
att desse Fonder icke skulle tillhöra Statens
allmänna Medel.
Likaledes hafva Revisorerne funnit, att af
behållne Besparingar på Femte Hufvud-Titteln
för år 1819 •—• /\Ö2 R:dr 24 sk., för 1820 —-  ia5 R:dr och för 1821 — 889 R:dr 5 sk.,
samt A sistnämnde års Allmänna IndragningsSlat
5,201 R:dr 41 sk. 3 r:st blifvit öfverförde
till Tredje Hufvud-Titteln, att för Militaire—
behof vara att tillgå; hvilken öfverflyltning
skall hafva grundat sig derå, att sedan Riksens
Ständer i underdånig Skrifvelse den 29 Junii
1812 tilläde Kongl. Maj:t fri disposition af alla
Öfverskott och Besparingar på Statsmedlen,
bade, i den underdåniga Skrifvelse af den a5
Junii 1815, hvarigenom detta ändrades och
dispositionen inskränktes till 200,000 R:dr,
likasom uti Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
af den 23 Maji 1818, angående en lika
dispositionsrätt till 233,333 R:dr 16 sk., endast
Öfverskottsmedlen blifvit nämnde. Men
då, efter Revisorernes tanka, den i Riksdagsbelutet
af den 2 Maji 1810 stadgade allmänna
grund för Stats-Verkets Förvaltning, enligt
hvilken Kongl. Maj:t eger disponera besparingar
lill sådane behof, som med hvarje Ilul vudTittels
föremål instämma, deremot icke medgifver,
att Medel från en Hufvud-Tittel användas
för ökade behof under en annan, utan
hvad som icke erfordras för utgifter under
Titteln,bÖr likmätigt io§. i berörde Riksdagsbeslut,
så väl som Öfverskottsmedlen afleve
-
Revisorers Berättelse. 5o3
reras till Riksgälds-Contoiret; anse sig Revisorerne
böra hemställa till Riksens Höglofl.
Ständer, om icke vid berörde förhållande, en
förklaring af rätta tillämpningen utaf föreskrifterne
härutinnan må böra meddelas till framtida
efterrättelse.
Vid dispositionerne på Åttonde HufvudTitteln,
innefattande anslagen för Allmänna och
Extra Utgifter, hafva Revisorerne funnit, huruledes
år 1819 en Summa af 3667 R:dr i a
sk. och år 1820 *—< 3^54 R:dr 4® sk* blifvit
utbetalde, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga befallningar,
till särskilde utgifter, såsom Arfvode
åt Cours-Controlleurerne i Stockholm och
Götheborg, m. m. samt uppförde att utgå af
Hufvud-Tittelns besparingar; men som några
besparingar å denne Hufvud-Tittels anslagssumma
på det hela icke uppkommit, utan Tittelns
utgifter sammanräknade, öfverstigit tillgången,
så att Öfverskotten å Inkomst-Tittlarne måst
till godtgörande af bristerne anlitas, för 1819
med 104.4^9 R.’dr 3i sk, 10 r:st. och för 1820
till belopp af 135,115 R:dr 36 sk, 2 r:st., i
följd hvaraf förenämnde utbetalningar å förmodade
besparingar i sjelfva Verket belastat
Öfverskottsmedlen ; hafva Revisorerne ansett
sig böra sådant anmäla, till den åtgärd som
Riksens Högloflige Stander finna lämpelig.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer, i anledning
af deras år 1817 samlade Revisorers an*
5o4
Riksens' Ständers
målan, huruledes Nionde IIufvud-Tittelns lil!
Jordbrukets, Handelns och Näringarnes understöd
anslagne Summa af 100,000 R:dr, blifvit
af Kongl. Maj:t i Nåder disponerad äfven såsom
Lån, till belopp för den förflutna tiden
af omkring n8,5oo R:dr, samt uppå Revisorernes
tillika gjorde hemställan, om ett närmare
bestämmande af grunderne för dispositionen
af denne Tittels tillgång, 1 underdånig
Skrifvelse den i3 Junii 1818 yttrat, det Riksens
Ständer ansågo föremålet för dessa Medel
icke vara, att de samma egentligen måga användas
och förräntas till enskildta Lån eller
åt Fastighetsegare, för hvilka Lån äro beredde
i Riksens Ständers Bank, utan att de deremot
böra användas till understöd för utförande
af sådane allmänna företag, som kräfva
uppmuntran och bidrag, antingen såsom gåfvor
eller räntefria Lån, allt efter hvad Kongl.
Maj:t i Nåder pröfvade ornständigheterne föranleda
j hvarvid, till nödig upplysning och
säkerhet för Medlens användande till deras behöriga
ändamål, borde iagttagas, de af Riksens
Ständer gifne föreskrifter om Länens MushållsSällskaps,
Landshöfdingens i orten, vederbörande
Magistrats eller ock Kongl. CommerceCollegii
hörande i de särskildta fall, der Lån
eller understöd, antingen för Jordbruk, Handel
eller Fabriksrörelse ifrågakomme, samt att det
öfverskott, som för ett löpande år kunde å
Titteln uppkomma, borde, enligt grunderne
för Stats-YerksfÖrvaltningen, betraktas såsom
besparing och dermed, efter den för hvarje
räkenskaps afslutande faststälda tid dörfaras,
Revisorers Berättelse. 5o5
lika som med besparingarne på öfriga HufvudTitlar:
så har Kongl. Majrt i Nådig Skrifvelse
till Dess och Rikets Stats-Contoir, af den 23
Januarii 1819, förklarat, det Kongl. Majrt i Nåder
funnit, hvad Riksens Ständer i omförmälde
skrifvelse i underdånighet anfördt och hemstäldt,
icke kunna annorlunda anses, än sorn
underdåniga önskningar i sådane ämnen, som
likmätigt 89 och 90 §§ i Regerings-Formen
på Kongl. Majrts Egen Nådiga pröfning bero
och ej eller vara af den beskaffenhet, att det
kunde föranleda till något beslut, medförande
rubbning eller inskränkning uti den Kongl.
Majrt, enligt 10 §. af Riksdags-beslutet den 2
Maji 1810, tillkommande rätt, att inom nämnde
Tittels föremål disponera ifrågavarande medel,
om hvilkas användande Kongl. Majrt ville
dädanefter som dittills efter omständigheterne
förordna, på sätt Kongl, Majrt funne mest
lämpligt; äfvensom att Kongl. Majrt funne ändamålet
af berörde Hufvud-Tittels anslag fordra,
att hvad af dess tillgång så väl genom
inbetalningar å de utlånade medlen, som på
den årliga anslagssumman för ett år kunde
vara odisponeradt, bör till det påföljande året
öfverflyttas, för att mot behörig redovisning
kunna användas för de behof, hvartill dessa
medel äro ämnade, och hvilken ordning i anseende
till samma medels förvaltning, således
bör äfven för framtiden iakttagas.
Då Riksens Ständers ofvanupptagne underdåniga
yttrande och dervid fogade föreskrifter,
om Nionde Iiufyud-Tittelns anslags»
5o6
Miksefis Ständers
summa likväl, efter Revisorernes tanka, må
anses utgöra ett närmare bestämmande af den
i io §. af 1810 års Riksdagsbeslut stadgade
generella grund för dessa Statsmedels disposition
och hvilket bestämmande ej svnes strida
mot Regeringsformens 89 och 90 §§. samt dess
mindre lärer kunna till sin verkan förkastas,
i följd af åberopade stadgande uti 1810 års
Riksdagsbeslut, som detsamma, i fråga om de
öfriga Hufvud-Titlarnes Besparingar, icke medgifver
deras öfverförande ifrån det ena året
till det andra, utan innehåller, att hvad som
af Besparingarne återstode, borde användas
till afbetalning på Rikets gäld, hafva Revisorerne
förthy ansett sig böra till Riksens Högh
Ständers vidare åtgärd anmäla hvad sålunda
förekommit, och att, i följd af Kongl, Maj:ts
Nådiga förklarande, Besparingarne å Nionde
Hufvud-Titteln , för de ifrågavarande åren 1819
och 1820 blifvit från det ena året till det andra
reserverade.
Som, i afseende på dispositionerne af Statsmedlen,
förekommit, att, utom den summa af
90,000 R:dr om året, hvilken af Riksens Ständer
vid 1809 och 1810 årens Riksdag anslogs
att utgå i Hamburger Banco under andra Hufvud-Titteln
till aflöning m. m. för Ministrarne
vid Utrikes Hof, åtskillige utbetalningar i samma
myntsort blifvit efter Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning verkstälde, dels under Åttonde
Hufvud-Titteln å anslaget till Extra Utgifter,
för Cabinetts-Cassans med flere behof, dels
ock under andre Hufvud-Titlar samt Allmänna
Revisorers Berättelse. 507
Indragnings - Staten j så hafva Revisorerne ansett
sig Lora söka närmare upplysning, om
grunderne för sistnämnde dispositioner, hvarvid
Revisorerne inhemtat, att vid Statsregleringen
år 1810 beräknades Stats-Yerkets inkomst
af Sjö-Tulls-Uppbörden, deruti Vexlar
egentligen inflyta, till en summa i Svenskt
Banco af 835,349 R:dr i4 sk. 5 r:st., och förordnades
uti 2 Art. 3 §. af Reglementet för
Riksens Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
att alla genom Sjö-Tulls-Uppbörden inflytande
Yexlar korame att aflemnas till Riksgälds-Contoiret,
emot ersättning efter den Cours,
hvartill Vexlarne i Uppbörden blifvit emottagne,
deremot Riksgälds Contoiret borde biträda
Stats-Yerket med Vexlar, till ett belopp
af högst i5o,ooo R:dr Hamburger Banco, emot
ersättning i Svenskt mynt, med beräknande
af samma Cours, hvartill Riksgälds-Contoiret
fått inlösa Sjö-Tulls-Vexlarne, och täcktes
Kongl. Majit, uppå Fullmägliges i RiksgäldsContoiret
underdåniga hemställan, dertill lemna
Nådigt bifall, enligt skrifvelse till Kongl.
Stats-Contoiret af den 16 Julii i8ro. — Men
vid 1812 års Urtima Riksdag, blef omförmäldte
förordnande ändradt, genom det i Reglementet
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
då införde stadgande, i 3 Art. 3 , att
hvad som öfverblefve på de genom Uppbörden
af Stora Sjö-Tullen för utgående varor
inflytande Vexlar, sedan Stats-Verkets behof
af Utländskt mynt, till högst i5o,ooo R:dr
Hamburger Banco, dei med blifvit fyllde, komme
att aflemnas till Riksgälds-Contoiret, mot
5o8
Riksens Ständers
ersättning efter enahanda Cours, hvartill desse
Vexlar i Uppbörden blifvit emottagne; i
följd hvaraf Kongl. Majrt i Nåder ansett samt
genom Skrifvelse till Dess och Rikets StatsContoir
den 29 No v. 1815 förklarat, det af
Kongl. Maj:ts godtfinnande bero, att i Vexlar
disponera ej mindre 90,000 Hamburger Banco
för Minister-Statens aflöning m. m. än ock
60,000 R:dr samma myntsort för de utbetalningar
å fremmande ort eller i Utländskt mynt,
som kunna förekomma under Riks-Statens Åttonde
Hufvud-Tittel, till Resekostnader, Eqviperings-penningar,
Courir-omkostnader och presenter
för diplomatiska föremål, såsom ock på
Tredje Hufvud-Titteln till upphandling, å Utrikes
orter, af Hampa, Ekevirke och andra
krigsförnödenheter, samt på Sjette Titteln till
Resepensioner åt Konstnärer och så vidare;
hvaremot likväl Riksens Ständer vid sista
Riksdagen, genom deras underdåniga skrifvelse
den 26 Junii 1818, angående Statsregleringen
och den då förrättade Revision af 1816
års Räkenskaper erinrade, det högre belopp
än 90,000 R:dr i Hamburger Banco icke
bordt, utan tillägg af Coursförhöjning, afföras
j Räkenskaperne.
Häraf hafva Revisorerne ansett följa, att
ofvanberörde uti Reglementet för RiksgäldsContoirets
Fullmägtige vid 1810 och 1812 årens
Riksdagar införde och i de vid sednare Riksdagar
meddeldte Reglementen uteslutna föreskrifter,
om det belopp i Vexlar, som Kongl. Maj:t
Revisorers Berättelse.
skulle ega att använda, hade afseende endast
på tillgången af Utländskt mynt för Statsutgifterne
å fremmande ort, men att för öfrigt
ej finnes bestämdt, det större del af de dervid
upptagne i5o,ooo R:dr Hamburger Banco,
än de 90,000 R:dr som för Minister-Staten
blifvit under Riks-Statens 2:dra Hufvud-Tittel
specielt anslagne att utgå i berörde myntsort,
må, vid utgifters bestridande afföras i Räkenskaperne,
på lika sätt eller al pari med Svenskt
Banco, utan synes allt hvad derutöfver i Hamburger
Banco anordnas, böra beräknas med
tillägg af gångbar Coursförhöjning, emedan,
då anslagen för alla öfriga utgifter, ehvad de
In- eller Utrikes skola bestridas, icke i annat
än sistnämnde myntslag finnas utsatte, den disposition
af Hamburger Banco i stället för
Svenskt, som utöfver 90,000 R:dr sker efter
48 sk. Riksdalern, verkar derhän, att utgifterne
under Titlarne i Svenskt Banco öfverstiga
anslagen och i samma mån minska öfverskotten
å Stats-Intraden af Sjö-Tullen, hvilket
i så måtto finnes hafva inträffat för de
ifrågavarande åren, som, efter hvad Räkenskaperne
visa, år 1819 under 5:te och 8:de
Hufvud-Titlarne samt Allmänna IndragningsStaten
utgått 27,760 R:dr 5 sk. 3 r:st. Hamburger
Banco, hvarå skillnaden emellan pari
och Medel-Coursen för året u 6r sk. per R:dr
Hamb. Banco utgjort 35,278 R:dr 22 sk. 8 r:st,
och liKaledes för år 1820 under nyssberörde,
samt Tredje Hufvud-Titteln och Allmänna Indragnings-Staten
52,962 R:dr 2 sk. 8 r:st.,
derå sådan Goursskillnad « 62 sk., belupit till
5 io Miks ens Ständers
68,4*0 R'dr 29 sk* 6 rist., eller tillsammans
för begge åren 103,689 R:dr 4 sk. 2 rist; vid
hvilket förhållande Revisorerne få sådant allt
hos Riksens Höglofl. Ständer anmäla, i afseende
på det närmare bestämmande, huru härmed
för framtiden bör förhållas, som sålunda
finnes nödigt.
Enligt skrifvelse till Kongl. Stats-Contoiret
af den 22 April 1819, hade Kongl. Majit
i Nåder tillåtit Kongl. Bergs - Collegium, att
under den tid En af dess Ledamöter vore sysselsatt
i en af Kongl. Majit förordnad Committé,
till granskande af Oeconomiska Författningar»
ne, fä tili • biträde adjungera Bergmästaren
A:- essoren C. N. Arvidsson och dervid tillagt
honom årligt arfvode af 2.Ö0 Rldr, att utgå af
öfversko!tsmedlen på Stats-Verkets Intrader; i
anledning hvaraf Revisorerne inhemtat, det
Riksens Ständer, i underdånig Skrifvelse den
10 Julii 1818, till aflöning och öfrige utgifter
för den Committé, som komme att företaga
utarbetandet af ett förslag till reglerande af
Civile Ämbets-Verken m. m., anvisade det vid
1812 års Riksdag gjorde anslag, af 3ooo Rldr
på Allmänna Indragnings-Stalen, till kostnadernas
bestridande för en Commille, till öfverseende
af Rikets Oeconomiska Författningar,
med rättighet för Kongl. Majit, att derutöfver
af öfverskotterne på Statsinkomsterile förskjuta,
hvad som för ändamålet kan erfordras. Men
efter hvad Revisorerne tillika utrönt, vöre af
detta anslag i behåll till år 1819-^.3,448 R:t^r
Revisorers Berättelse. 5n
16 sk., och till år 1821 •— 1800 R:dr 4 sk.,
hvarföre ock, då den i ofvanberörde måtto
skedde disposition å Öfverskottsmedlen egt sammanhang
med föremålet för omförmäldte anslag,
densamma synes icke hafva varit nödig
eller enlig med Riksens Ständers anförde begifvande;
hvilket Revisorerne skolat anmärka.
Enär Kongl. Majrts, på Riksens Ständers
Underdåniga hemställan, den 3 December 1810
utfärdade Nådiga Förordning, angående hvad
iagttagas bör vid Kungsgårdars bortåt renderande,
i 3 mom. stadgar, alt Gårdarnes Afvel,
Åker och Körredskap böra för Kronans räkning
genom Auction försäljas, men Revisorerne
hafva, af Kongl. Majrts till Dess och Rikets
Kammar-Collegium samt Slats-Contoir den i5
Febr. 1819 aflåtne Nådiga Bref, inhemtat, det
Kongl. Majrt, på ansökning af Herr Presidenten
och Commendeuren af Kongl. Nordstjerne-Orden
Friherre Salomon Löfvensköld, såsom
Arrende-innehafvare af Sundbyholms och
Ribbingelunds Kungsgårdar i Södermanland,
täckts i Nåder tillåta, det Herr Friherren och
Presidenten finge, emot erläggande af 8 tunnor
spannmål årligen, hälften Råg och hälften
Korn, mottaga och under Arrendetiden begagna
det Inventarium af Kreatur, som derstädes
funnes; hafva väl Revisorerne ansedt sig
icke kunna undgå, att hos Riksens Höglofl.
Ständer anmäla detta undantag från ofvanåberopade
Nådiga Författnings ovillkorliga stad
-
5l2
Riksens Ständers
gande, roen hvarvid Revisorerne tillika bordt
upplysa, huruledes Högstberörde Nådiga tillstånd
finnes vara grundadt derpå, att de vid
nämnde Kungsgårdar befintlige Inventarier icke
blifvit för Kongl. Majrts och Kronans räkning
inköpte eller anskaffade, utan under vissa vilkor
af framlidne Jungfru E. J. Fahlström afstådde,
för att efter hennes död tillfalla berörde
Kungsgårdar, såsom ett evärdeligt Inventarium,
hvilket förordnande blifvit genom
Kongl. Brefvet den 3o September gil—
ladt och faststäldt samt Inventarierne i följd
deraf, till de sedermera blefne Arrendatorerne
aflemnade; i anseende hvartill Kongl. Maj:t
ock funnit föreskriften i ofvanåberopade Kongl.
Författning, rörande försäljning af de Kungsgårdarne
tillhörige Inventarier, icke lägga hinder
i vägen för Kongl. Maj:t, att om de nu
ifrågavarande Inventarierne på det sätt förut
skedt förordna, samt enär tillika Kongl. Maj:ts
och Kronans förmån vore mera förvarad, derigenom,
att Inventarierne blefve Arrendatorn
lemnade, mot den erbjudne årliga afgiften, än
om de på Auction försåldes, velat dertill såsom
ofvanberördt är bifalla, med vilkor för
öfrigt att desse Inventarier vid Arrendets slut,
jemlikt 7 §• i Kongl. Kungörelsen den 17 December
17gg, återställas i lika samt snarare
yngre och bättre stånd, än de emottogos;
hvilka särskildte förhållanden äfven synas Revisorerne
hafva skäligen föranledt ett sådant
undantag från Författningens stadgande.
Genom
Revisorers Berättelse.
5i3
Genom Skrifvelse till Kong], Stats-Contoiret
af den a3 Januarii 1819, har Kongl,
Maj:t i Nåder, med afseende å framlidne En
af Piikets Iierrar, Generalen m. m. Herr Grefve
Adlercreutz s utmärkta förtjenster och de Lehöf
va 11 de omständigheter, hvaruti hans efterlemnade
Enka, Fru Grefvinnan Adlercreutz>
född von Engeström, sig befunne, tillagt henne,
intilldess vid nästa Riksdag fråga om en
lämplig Pension, för hemäldta Fru Grefvinnan,
kunde till Riksens Ständers behjertande framställas,
ett årligt understöd af i,5oo R:dr
Banco, att utgå från och med 1819 års början
af Besparingarne å Rikets Allmänna Indragnings-Stat;
och har Kongl» Maj:t, likmätigt
Nådigt Bref den 3 Februarii samma år, uppå
vice Presidenten Walléns Enkas A- C. Beckmans
i underdånighet gjorde anmälan, det
hon, som då öfverrest till Finland, beslutit
att der qvarblifva, i anseende till det understöd,
som af Hans Maj:t Ryska Kejsaren blifvit
åt henne anslaget, väl i Nåder förklarat
det, under den 29 September föregående året
fattade beslut örn Pension för Enke-Fru Wallén
komma att förfalla , men derjemte ock för
att äfven vid detta förhållande lemna henne
ett vedermäle af Kongl» Majtts Nådiga uppmärksamhet
, å de utmärkte förtjenster som.
hennes aflidne Man, enligt de honom meddeldte
hedrande vittnesbörd, ådagalagt i Kongl.
Maj:ts och Piikets tjenst, velat tillägga henne
såsom resekostnads-ersättning, en oafkortad
gratifikation af 5oo R:dr, att utgå af Allmän3
Sami. 33
Riksens Stihl elers
na Indraguings-Statens Besparingar, i följd
hvaraf desse understöd ock blifvit från Kongl»
Stats - Contoiret, utaf sådane besparingar, utbetaldte»
På
sätt, vid den år 1820 förrättade gransk»
ningen af Stats-Verkets förvaltning, aiimärktes
i afseende på dylika dispositioner å Allmänna
Indragliings-Staten, och jemlikt Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse den
10 April 1810, rörande den då verkställde
Stats - Regleringen, hafva Revisorerne
trodt, att med ändamålet af denne Stat,
derå de Aflöningar eller Pensioner uppfördes,
som vid innehafvarnes afgång borde ovilkorligen
besparas, icke står att förena, det
sådane nya Pensioner eller gratificationer måga
deruppå anvisas, heldst Riksens Ständer
i berörde stadgande icke medgifvit annat undantag,
än att de Ämbets- och Tjenstemän på
Rikets Stat, som efter uppnådd 70 års ålder
taga afsked, måga å Indrugnings-Staten öfverflyttas
till sine Löners åtnjutande; i anseende
hvartill och enär för de Ämbets- och Tjenstemäns
Enkor eller oförsörjda Barn, hvilka finnas
till understöd berättigade, medel aro anslagne
under 7:de Hufvud-Titteln, Revisorerne
ansett sig böra hos Riksens HÖglofl. Ständer
anmäla omförmäldte, å Indragnings-Statens Besparingar,
skedde dispositioner.
Revisorers Berättelse. 5i5
Uppå de år 1817 samlade Revisorers derom
gjorda hemställan » anhöllo Riksens Ständer,
i deras underdåniga Skrifvelse den i3
Junii 1818, det Kongl, Maj:t, till ordning och
säkerhet i förvaltningen af Stats-Verkets tillgångar,
täcktes, i de till Kongl, Stats-Contoiret
aflåtande Bref, om utbetalningar, föreskrifva
å hvilken Stat och Tittel de skola utgå. Då
likväl i några, genom Kongl, Maj;ts Krigs-Expedition
sedermera afgångne Bref, såsom under
den 9 Februarii r 819, angående ersättning
för några under sista krig förlorade UnderOllicers-Hästar
vid dåvarande Cederström^,ka
IIussar-Regementet, samt den 28 derpå följde
April, rörande Resekoslnads-ersättning till General-Majoren,
Friherre von Otter, och Majoren
Grefve von Rosen, under deras resor i
Norrige, sådan föreskrift icke varit bestämdt
meddelad, Revisorerne till Riksens Höglofl.
Ständer öfverlemna, om icke förenämnde underdåniga
anhållan må, i afseende på angelägenheten
af berörde fullständighet i foreskrifterne,
förnyas.
I frågan om verkställigheten af en RiksHufvudbok,
hafva Revisorerne inhemtat, att,
sedan Bokslut efter de uppgifne tvänne särskilda
methoder blifvit författade och aflemnade
till 1820 års Revisorer, hvilka uti deras
Berättelse den i5 December berörde år, deröfver
afgåfvo yttrande, med tillstyrkan, att
det utaf Kongl. Stats-Contoiret pi ojecterade,
måtte till efterföljd antagas; dervid Revisorer
-
5i6
Riksens Ständers
ne likväl förutsatte, att enligt Riksens Sliinclers
hemställan i underdånig Skrifvelse den 25
Junii 1818,Kongl. Kammar-Collegii och Kongl.
Kammar-Rättens utlåtanden icke dess mindre
skulle infordras, i afseende på ärendets slutliga
pröfning och afgörande vid nästa Riksdag,
äfvensom Revisorerne föreslogo åtskillige tillägg
i samma Bokslutsmethod, hvarigenom arbetet
kunde erhålla en ännu större omfattning
och fullständighet i statistiskt hänseende; så
har icke allenast gemensamt yttrande utaf
Kongl. Kammar-Collegitim och Kongl. StatsContoiret
samt Kongl. Kammar-Rätten häröfver,
jemte den i sammanhang med det andra
förslaget till Riks-IIufvud-Bok stående frågan,
om ändring i formen och tiden för Landsoch
Militie-Räkenskapernes afslutande, blifvit
den 9 Febr. 1821 afgifvet, utan ock Kongl.
Kammar-Collegii och Kongl. Kammar-Rättens
utlåtande, angående omförmäldte begge Boksluts
företräde sins emellan i syftemål och form,
blifvit infordradt och under den 6 derpåföljde
Junii aflemnadt, hvaruti desse tvänne Ämbetsverk,
med åberopande af hvad 1820 års Revisorer
anfört, om beskaffenheten af de särskilda
methoderne, yttrat: huruledes det ge
nom
Kongl. Stats-Contoirets försorg författade
Rikshufvudboksslut utmärkte en Ökad förtjenst
deri, att då detsamma upptoge och. redovisade,
jemte den del af Kronouppbörden som tillhörer
Stats-Verket, äfven den del deraf, som
till andra Verk ingår, tillika med afkortningar-
och dispositioner både utom och efter Stat,
vunnes också dermed den stora nytta, att
Revisorers Berättelse. 517
levereringar och påföringar olika Verk emellan,
som, i anseende till förvaltning och redovisning
ej hafva något gemensamt, här på ett
ställe blifva controllerade; oeh som af den i
Revisorernes Berättelse framställde sanna jemförelse
emellan dessa särskilda Riks-Hufvudböcker,
klarligen inhemtats, att den efter
Kongl. Stats-Contoirets förslag upprättade RiksIlufvudboken,
i afseende på ej mindre fullständigheten,
hastigheten och säkerheten, som
utgjorde syftemålet, än på fattligheten för Ögat
och begreppet samt uppställningens enkelhet,
hvilken utmärkte formens fördelaktighet, blifvit
bragt till behörig fullständighet; så ansågo
Kongl. Kammar - Collegium och Kongl. Kammar-Rätten
den genom Kongl. Stats-Contoirets
försorg författade Riks-Hufvudbok, för år i8i5,
icke allenast företrädesvis, utan äfven i möjligaste
måtto svara mot Riksens Ständers härmed
åsyftade ändamål, samt till den grad närma
sig fullständigheten af hvad i Räkenskaps
väg kan väntas, att, då blott den förändring
gjordes, att alla Intrader in natura, som deri
finnas upptagne efter Kronovärdi, blefve redovisade
till deras belopp, förvandladt efter
Markegång, föga mer återstode att önska af
livad som skäligen bör tillhöra en Riks-Hufvudbok,
hvars gräns och omfattning, till undgående
af förblandning och förvillelse, borde
inskränka sig till upptagande och redovisande
af alla de till penningar eller persedlar bestämde
räntor eller andra onera, som directe
eller indirecte bidraga till fyllande af Statsanslaget.
Alla bestämda bidrag af Staten, såsom
5i8
Riksens Ständers
afgifterne till Clereciet, Indeldta Armeens
Nummerkarlars underhåll, Skjutsningstungan,
Väghållningen, Allmänna Byggnaders och Broars
underhåll, Städernes
Landet påliggande, lill deras värdebelopp hittills
okände skyldigheter, borde väl äfven i
penningar eller vissa persedlar uppskattas och
beräknas, då man ville fullkomna den statistiska
tafla, hvilken skall utvisa så väl Statens
hela börda, som i hvilken mån den belastar
hvarje person, Corporation eller egendom uti
ett mer eller mindre rättvist förhållande; men
ehvad denne utsträckning af statistisk upplysning
inginge i Riksens Ständers önskan eller
icke, funno Kongl. Kammar * Collegium och
Kongl. Kammar-Rätten för deras del, sådane
uppgifter och beräkningar böra blifva utan allt
sammanhang med Riks-Ilufvudboken , dels emedan
de icke syntes erforderlige för alla år,
utan en gång fullständigt uppställde, blott vid
förändringar uti sjelfva grunderne torde behöfva
förnyas, dels ock att ifrån Riks-Hufvudboken,
som borde vara grundad på fullständiga
verificationer, må skiljas alla sådane ämnen,
af hvad statistiskt värde för öfrigt som
lieldst, hvilka blott i calculation eller aproximativt
kunna bestämmas,
I anledning af förstnämnde yttranden, har
Kongl. Maj:t under den 16 Martii nästl. år i
Isåder förordnat, det borde af dertill utsedde
pe-rsoner och deribland tvänne till Lands-Slaten
hörande Tjenstemän, sådane formulair och
förändringar i detaille -Räkenskaperne utarbe
-
Revisorers Berättelse.
tas och föreslås, som funnas nödvändige för
de med Riks-Hufvudboken åsyftade vigtiga ändamål;
och sedan detta arbete derefter blifvit
utlördtoch till Nådig pröfning aflemnadt, den
r>3 November samma år, täcktes Kongl, Maj:t,
med gillande af de (öreslagne fornmlairen och
hvad för tillämpningen deraf samt liden för
deras införande blifvit hemställt, den 12 derpå
följde December anbefalla Kongl. Kamniar-Collegiuin
och Kongl, Stats-Conluiret, att
af trycket utfärda ej mindre formulairerne än
de föreskrifter och upplysningar, soln till närmare
utveckling af planen och anledningarne
lill de emot förra förhål hind et tillkomne förändringar
tjena kunde, hvilket Nådiga förordnande
verkställdes af Kongl. Kammar-Collegium
och Kongl- Slats-Contoii et genom Circulaire-Bref
till Kongl. Majlis samtelige Befallningshafvande
af den 20 i samma månad. Af
desse Handlingar upplyses, att de förut gällande
Räkenskapsforinerne, såsom tjenligast ansedde,
blifvit hufvudsakligen bihehållne, blott
med de rättelser och tillägg, som funnits nödige,
i följd af tillkomne nya skatter och under
tidens lopp uppstådde olikheter i redovisningssättet,
hvilket, i brist af bestämde föreskrifter,
ej sällan berodt af Redogörarens eget godtfinnande;
äfvensom, utaf de tillägg och förbättringar
i afseende på Rik-s-llufvudbokens föremål,
som 1820 års Revisorer hade föreslagit,
härvid jemväl blifvit iakttaget hvad lista,
2:dra och 3:dje puncterne innefatta, så att alla
rn natura utgående intrader upptagas i penningar
med förvandling efter Markegång, äldre
Riksens Ständers
balancer varda utur Räkenskaperne uteslutne
samt Räkenskaps-formulairerne noggrann t följde;
och hafva Revisorerne funnit dessa formulairer
och föreskrifter i alla delar leda till vinnande
af det med ifrågavarande Hufvudbok
åsyftade ändamål, af cn sammandragen redovisning
för alla slags allmänna medel lill ett
ställe, jemte närmare controll å RedogörelseVerket,
samt de vigliga upplysningar i statistiskt
hänseende, som i förening dermed kunna
åstadkommas.
Enär förre Revisorerne, efter hvad ofvanLerördt
är, redan granskat och utlåtit sig 0111
methoden för detta Bokslut, har det väl egentligen
tillhört Revisorerne, att taga kännedom
af de sedermera i detta ämne vidtagne åtgärder;
men då, för bedömmandet af dessa åtgärder,
i afseende på deras lämplighet oell verkan
lill det afsedde ändamålet, Revisorerne
jemväl haft tillfälle inhemta beskaffenhen af
Riks-JIufvudboken och hvad med planen derföre
står i sammanhang, anse sig Revisorerne,
af den derom verkställde unsersökningen föranledde,
böra instämma i förra Revisorernes
utlåtande och tillstyrkan, så väl om antagande
af den utaf Kongl. Stats-Conloiret uppgifne
Bokslutsmethod, med den deråt, genom ofvanberörde
tillägg och rättelser i detaille-Räkenskaperne,
giliie större omfattning , som oek
angående de regleringar af Uppbörds- och Redogörelse-Verket
, hvilka förre Revisorerne i
4^de och efterföljande puncterne af deras Berättelse
projecterat, bestående deruti, att sär
-
Revisorers Berättelse.
skildt registreradt Cassa-Conto tillägges i den
blifvande Riks-Hufvudboken; att ali Kronouppbörd,
utom Allmänna Bevillningen, må in
11
yta till Stats-Yerkets Cassör och derifrån i
%)
stadgad ordning utgå; att Riks-Hufvudboken
i Kongl. Stats-Contoiret uppgöres; att alla Räkenskaperne
böra dit ingå; att alla Kronans
Intrader, utom elfective Militiae-Indelningshafvares
Löner, måga uppbäras af Krono-Uppbörds-Betjeningen,
att ali i penningar inflytande
Krono-Uppbörd bör indrifvas vid de nu
bestämda tvänne Uppbörds- och Reststämmorne;
och att redovisningen på en och samma tid
för alla särskildta slacrs Medel bör verkställas.
o
Såsom ytterligare skäl för delta yttrande,
få Revisorerne upplysa_, huruledes, sedan i
följd af förutnämnde reglering utaf Redogörelse-Verket,
Landt-Räkenskaperne för år 1821
blifvit uppgjorde och insände efter de nya
formulairerne, erfarenheten ock bestyrkt de
förhållanden, hvaruppå denne Bokslutsmelhod
företrädesvis må böra begagnas, enär den funnits
lätt fattad och verkställd af Uppbördsman
och Redogörare, samt medföra säkerhet,
ordning och fullständighet i redovisningen, så
nära den löpande tiden som sådant möjligen
står att vinna; varande på grund af de inkornne
summariska Räkningarne, redan vid Julii
månads början detta år, sammandrag upprättadt
af Kongl. Stats-Contoiret öfver 1821 års
SlaLs-Inlrader för hela Riket, jemte föregående
årens Restantier, utvisande den del deraf,
sorn inom Uppbördstidens slut den 3o sisth
522 Riksens Ständers
April influtit, då deremot samma års Uppbörd»
genom Lands-Boksluten ej kan blifva känd förr
än efter Junii månads utgång 1828; och efter
det Special-Räkenskaperne i nasti. September
månad jemväl inkommit, hvilka upptaga hvad
efter Uppbördslerminen i Restantier ingått
inom redogörelsetidens slut med Augusti månad,
har resultatet af föregående årets hela
Stats-Intrad likaledes stålt att utröna, samt
Riks-Hufvudboken för 1821 blifvit till afslutande
företagen, hvilken, efter hvad Revisorerne
fått anledning förmoda, blifver fullbordad
att meddelas Riksens Högloft, Ständers
Stats - Utskott under loppet af instundande
Riksdag,
I sammanhang med omförmälde reglering
af Räkenskaps-Verket, har ock, enligt lormulairerne
samt Kongl Kammar - Collegii och
Kongl. Stats-Contoirets Ciroulair-Bref af den
20 December 1821, blifvit förordnadt, huruledes
de efter Författningarne utgående tillfällige
utgifter måga i Landsorterne utur LandtRänterierne
bestridas, och efter, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes anordningar, genast a Iföras
uti Ränteri-Räkenskapen och tillika upplagas
uti särskild redogörelse, som ett helt år före
sjelfva Lands-Boken afgifves och kommer lill
Kongl. Kammar-Rättens granskning, i stället
att dessa utbetalningar tillförene blifvit förskjutne
och balancerade i Ränteri-Räkenskaperne,
för att särskildt i fastställd ordning anmälas
till granskning och afskrifning; och som
genom denna förändring, dispositionerne af
Revisorers Berättelse. 523
Statsmedlen i Landt-Ränterierne blifvit närmare
bestämde, så att icke, elter hvad förut
skett, sådane förskotter måga tillbetydliga belopp
belasta Räkenskaperne såsom balance,
samt alla utgifter skyndsammare komma till
redovisning, jemte det en närmare controll
kan ega rum derå, att Statens Medel icke till
andra än behöriga utgifter begagnas, utan i sin
ordning hållas Staten olörryckte tillhanda, så
hafva Revisorerne ansett regleringen äfven i
denna del af väsendtlig vigt och nytta.
I öfrigt hafva Revisorerne, med anledning
af hvad i afseende å verkställigheten al RiksHufvud-Bokslutet
nu förekommit, funnit sig
böra föreslå: att de Verk, hvilkas Räkenskaper
för öfrigt skola tjena till grund för RiksHufvud-Bokens
uppgörande, måtte varda anhelaldte,
att så tidigt hafva deras Hufvud-Böcker
afslutade, att något hinder icke må uppstå
för Riks-Bokslutet, som bör kunna företagas
vid September månads utgång året efter Skatteåret;
äfvensom Revisorerne, till befordran
af ännu större lätthet vid granskningen och
begagnandet af Riks-Hufvud-Boken, trodt, det
densamma bör förses med alphabetiskt Register
öfver Tittlarne; hvarförutan öfver de förskotter,
som af Kongl. Maj:t i Nåder redan
blifvit beviljade eller hädanefter beviljas af
Statsmedlen, så väl till framdeles redovisning
på obestämd tid, som lill ersättning under
vissa föreskrifna vilkor, synes böra, sedan vederbörande
Auloritet uppgifvit förhållandet
härmed, i anseende till de red in utgångna för
-
5 24
Riksens Ständers
skotter, upprättas cn så beskaffad förteckning,
suni i tvänue särskilda afdelningar upptager
förskotter till ersättning och sådane till redovisning;
och hvilken förteckning hör såsom
Bihang åtfölja Riks-IInfvudboken samt från ena
året till det andra utbalancera förskotten, tills
återbetalning skedt elier de föreskrifna villkoren
blifvit uppfyllde, då det i förteckningen
anmärkes till upplysning för Riksens Ständer
eller deras Revisorer. Och lära Riksens Högh
Ständer, så vida de vid slutlig pröfning af
detta ämne godkänna hvad nu föreslaget blifvit,
om antagande af den i Kongl. Stats-Contoiret
upprättade Riks-Hufvudhok, finna, att
det för uppgörande af Riks-Hufvudbccker efter
den af framledne Slats-Commissarien Widegren
uppgifne method, inrättade särskildta
Contoir, hvars personal består af en tillförordnad
Kamererare, samt likaledes på obestämd
tid constituerade, tvänne Bokhållare och trenne
Kammarskrifvare, hvilka åtnjuta arfvoden
till lika belopp med vederlikarne å Stat, utgörande
för innevarande år en sammanräknad
Summa af 2,36o R:dr 24 sk., ina upphöra,
samt derom hos Kongl. Majit i underdånighet
anmälan göras.
Beträffande slutligen hvad Kongl. Kammar-Col!egium
och Kongl. Kammar-Rätten, uti
ofvananförde särskildle utlåtande, anfört, i fråga
om beräkningen och upptagande af värdet
å de obestämda bidrag, som af Statens inbyggare
utgöras, såsom afgifterne till Clereciet,
ludeldta Arnieens Nummerkarlars underhåll,
Revisorers Berättelse. 5^5
Skjutsningstunan och väghållningen, med flere
skyldigheter; så hafva Revisorerne, uppå de
af Kongl. Kammar-Collegium och Kongl. Kammar-Rätten
andragne grundade skäl, funnit sig
höra fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
derå, att nyttan af alla dessa uppgifter
vore ganska väsendtlig, ehuru Revisorerne, lika
med ofvannämnda Ämbets-Verk, anse dessa
allmänna åligganden icke höra komma till beräkning
eller upplagas i sjelfva Riks-Hufvudhoken,
enär densammas egenskap, såsom varande
en Räkenskap, sådant icke medgifyer,
samt så vidsträckte Statistiska ämnen icke heller
ingå i dess syftemål.
Revisorerne få likaledes anmäla, att den
utredning, som af Kongl. Stats-Contoiret blifvit
verkställd utaf Landt-Ränteriernes från äldre
tider, såsom oersatte, balancerade förskott,
fortgått med oafbruten verksamhet, och att
den vid 1819 års början för 1818 och föregående
åren återstående oersatte fÖrskottssummal
1,513,4oi R:dr 12 sk. som till 1820 års
utgång erhållit en tillökning af 757,904 R:dr
18 sk. 10 r:st. och således då utgjorde sammanlagdt
2,271,30$ R.‘dr 3o sk. 10 r:st., under
loppet af den sedermera förflutna tiden,
efter skedd granskning af utgifternes behörighet,
genom afskrifning eller contant ersättning
minskats med 1,820,445 R:dr 42 sk- 8 nst.j,
så att vid sistlidne October månads slut till
utredande och liqvidation återstod blott 45o,859
R:dr 36 sk. 2 r:st., hvaraf de på Kongl.^StatS
-
5^6
Riksens Ständers
Contoirets åtgärd beroende förskotts-utgiflerne
utgjorde endast 13,436 R:dr 17 sk. grist., samt
det öfriga åter ankonune på ersättning af andra
förvaltande Verk; ådagaläggande detta
Kongl. Stats-Contoirets nitfulla bemödande att
bringa Stats-Verks-förvaltningen i fullkomlig
ordning.
I följd af Riksens Ständers i underdåniga
Skrifvelser, den i5 Junii och 2 Julii 1818, anmäldte
beslut, det ej mindre Tull-Verkets Räkenskaper
och Förvaltning, än ock redovisningen
för de under Kongl Krigs-Collegium stående
Cassör, saint Kongl. Seraphimer-OrdensGillets
Fonder borde af Riksens Ständer eller
deras Revisorer Öfverses och granskas» samt
då sådant jemväl blifvit uti Riksdagsbeslutet
den 21 Julii 1818, såsom ett Riksens Ständers
stadgande upptagit, hafva Revisorerne varit
betänkte att bereda sig tillfälle till eli sådan
Revisions verkställande; men då af Riks-Ståndens
Protocoller sedermera erhållits den upplysning,
att Kongl. Majit, genom Dess HofCancellers-Ämbete,
under den 14 och 16 Julii
1818, gifvit Riksens Ständer tillkänna» det
Kongl. Majit i Nåder vägrat hvad Riksens Ständer
i berörde måtto beslulit, till följd hvaraf
Riksens Ständers föreskrift i detta afseende ej
kunnat uppfyllas, hafva Revisorerne ansett sig
böra detta förhållande hos Riksens Höglofl.
Ständer anmäla.
Enär Revisorerne funnit Kongl. RänteKamniarens
Hufvudbok för år 1820, ehuru af
-
Revisorers Berättelse.
slutad och till Kongl. Kammar-Collegium aflemnad
inom den dertill bestämda tiden, 1821
års utgång, likväl icke Vara till fullo reviderad
af Kongl, Kammar-Rätten, dit den korrt
före Revisorernes sammanträde blifvit i sådant
afseende rekvirerad» samt att Hufvudböckerne
för Post- och Chartae-Sigi 11 a tre-medlen endast
1819 års och för Saltpettermedlen hvarken 1819
eller 1820 års Hufvudböcker en sådan Revision
undergått, hafva Revisorerne ansett sig
böra hemställa» att Riksens Höglofl. Ständer,
i likstämmighet med hvad redan vid i8i5 års
Riksdag, uti underdånig Skrifvelse den 4 Augusti
begärdtes, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Kammar-Rätten må
undfå Nådig befallning, företaga den på detta
Verk ankommande speciella Revisionen af StatsVerkets
Räkenskaper» så tidigt» att densamma
må vara verkställd innan Böckerne aflemnas
till Riksens Ständers eller deras Revisorers
granskning samt vederbörande anbefallas, att
hålla dessa Räkenskaper Kongl. Kammar-Rätten
tillhanda inom den för verkställigheten
häraf erforderliga tid.
I öfrigt hafva Revisorerne, beträffande
granskningen af Kongl. Slats-Contoirets Räkenskaper
för de ifrågavarande åren, skolat meddela,
att de samma blifvit förde med noggrannhet,
ordning och redighet; äfvensom utaf
de, till controll emot Kongl. Ränte-Kammarens
Hufvudbok, i det under Kongl. Kamraar-Gollegium
lydande Civil- och Militiae-Af
-
528
Riksens Stunders
räknings.Contoir hällne Böcker, den öfver In»
komsterne likaledes funnits i beliörigt skick,
men åter den öfver utgifterite i flere hänseenden
felaktig, såsom upptagande några ulbetainingar
dels under orätta Tittlar, dels ock til!
origLiga belopp, med mera dylikt, samt icke
eller på alla ställen äfslutad; hvarföre Revisorerne
ansett sig höra sådant anmäla till den
åtgärd , hvarigenom denna Bokföring må komma
att blifva pålitlig och uppfylla clet åsyftade
ändamålet.
Till Revisorernes granskning hafva jemväl
blifvit öfverlemnade de af Committeen för Saltpetter-Ärenderne
afgifne Räkenskaper för åren
1819 och 1820, samt Kongl. Maj:ts under dessa
tvänne år och vidare intill Revisions-fÖrrättningens
början till Committerade aflåtne
Nådiga Bref, deraf Revisorerne funnit, att Kgl.
Majit under den 3 April 1821 , till afhjelpande
af den förlägenhet hvaruti Höganäs Stenkols-Grufve-Interessenter
sig befunno, anbefallt
Committerade, att emot General-Lieutenanten
m. m. Herr Grefve J. De la Gardiés
förbindelse för återbetalningen, inom påföljde
September månads slut, af Saltpetter-Fonden
understödja Grofve-Interessenterne med ett
penningebiträde af 8000 R:dr Banco, hvilket
sedan, enligt föreskrift, blifvit till Fonden
återbelaldt, samt den 28 sisth Augusti, till
befordrande af sjöarne Wenerns och Wetterns
förening innevarande år, i Nåder funnit godt
bevilja det förskott af 5o,ooo Rldr, hvarom
Revisorers Berättelse.
Ordföranden i Götha Canal-Byggnads-Direction
i underdånighet anhållit, att af Saltpetlermedlen
Räntefritt meddelas, emot den af bemälde
Ordförande erbjudne säkerhet af t vänne intecknade
förskrifningar på tillsammans 49>400 R;dr,
samt återbetalningsskyldighet af Götha CanalBolags
först inflytande disponibla tillgångar och
sist inom 6 månader. Och som Riksens Ständer,
enligt deras underdåniga Skrifvelse af den 11
Jimiii8i8, efter inhemtande, att, af SaltpetterFonden,
i55,ooo R:dr voro insatte på Afskrifningsräkning
i Götha Canal-Discont, en del
åter utlånad, dels emot inteckning och dels
utan föreskrifven ränta och återbetalningsskyldighet,
en del lemnad såsom biträde till elen
under Kongl Commerce-Collegium stående Manufaetur-Fond,
framburit den underdåniga önskan
till Kongl. Maj;t, att dädanefter någon
annan disposition af dessa Statens Medel ej
måtte vidtagas, än som instämde med deras
egentliga föremål, och att de således måtte
hållas i Statens Gassa tillhanda för sådane behof,
hvartill de äro ämnade; till hvilken underdåniga
hemställan Kongl. Maj:l, under den
3o i samma månad lemnat Dess Nådiga bifall;
så, enär förenämnde t vänne försträckningar
icke synas instämma med dessa af Riksens
Ständer yttrade, och af Kongl. Majit i Nåder
gillade åsigter, angående Saltpettermedlens disponerande,
hafva Revisorerne skolat hos Riksens
HÖglofl. Ständer anmäla, hvad sålunda
förekommit.
2 Sami.
34
53o
Riksens Ständers
Derförutan har Kongl. Maj:t, uti Nådigt
Bref till Committerade för Saltpetter-Ärenderne,
af den 19 Januarii 1820 förordnat, att då Riksens
Ständer, uti deras underdåniga Skrifvelse
af den 11 Juni i 1818, icke yttrat något om
de förskott, hvilka voro af Saltpetter-Fonden
lemnade till fullbordande af det nya GevärsFactoriet
i Carl Gustafs Stad, emot framdeles
ersättning, och underdånig hemställan blifvit
gjord, huruvida utbetalning af ytterligare förskott
från meranämnde Fond till fullbordande
af Gevärs-Factoriet, hvartill några andra Medel
icke voro anslagne, mätte få ega rum;
så och enär dessa förskott dessutom blifvit
lemnade till en för Försvars-Verket högst nödig
inrättning och sorn i mån af blifvande tillgångar
bör ersättas, Kongl. Maj:t ej funnit något
hinder af Dess Nådiga Bref den 3o Junii
1818 möta Committerade för Gevärs-FactoriInrättningen,
att i den ordning och på de vilkor
Kongl. Brefvet af den i3 April 1813 innehåller,
af Saltpetter-Fonden förskottsvis utbekomma
de till Factoriels fullbordande nödige
Medel; i följd hvaraf ock 5ooo Rrdr äio
den 10 Februarii 1820 för Gevärs-Factoriet
ytterligare utgifne, så att det förskott som af
Saltpetter-Fonden utgått till denna Factori-Inrättning,
nu mera utgör 55,5oo R:dr Banco.
Revisorerne hafva likväl trodt anledning till
en dylik disposition icke kunna hemtas från
Riksens Ständers, uti ofvanberörda underdåniga
Skrifvelse af den u Junii 1 818, yttrade
önskan, att någon annan disposition af Saltpettermedlen
ej måtte vidtagas, än som instäm
-
Revisorer.i Berättelse. 531
mer med deras egentliga föremål, och att de
således måtte hållas i Statens Gassa tillhanda
för de behof, hvartill de äro ämnade och hvilka
synas ej vara andra än Saltpetter-tillverkningens
bedrifvande, hvilket Revisorerne ansett
sig böra anmäla.
För öfrigt hafva Revisorerne funnit, att
denna Fond år 1819 blifvit ökad med 80,890
R:dr 8 sk. 6 r:st. och år 1820 med 96,883 R:dr
2 sk. 10 r:st., så att, då derifrån dragas de
58,ooo R:dr som på Tredje Hufvud-Titteln äro
för Saltpettertillverkningen årligen anslagne,
Saltpetter-Intraden likväl lemnat öfverskott mot
utgifterne, det förra året till belopp af 22,890
R:dr 8 sk. 6 r:st., och det sednare med 38,883
R:dr 2 sk. 10 r:st.; utgörande Fondens tillgångar
vid 1820 års slut, 822,33o Rrdrzjd sk.
4 r:st., derifrån afgående skulder 260,007 R:dr
3i sk. samt verkliga behållningen således
502,323 R:dr 10 sk. 4 r-'st* Banco; och har
Förvaltningen deraf blifvit utförd i alla delar,
jemlikt erhållne föreskrifter, samt Räkenskaperne
nu, likasom tillförene, upprättade med
noggrannhet och redighet.
Under förehafd granskning af Post-Verkets
Räkenskaper, hafva Revisorerne af de tili
Kongl. Öfver-Post-Direclionen ankomne och
Revisorerne meddelte Kongl. Majrts Nådiga
Bref erfarit, att, sedan angelägenheten af det
i Stockholm varande Post-Husets ombyggnad
blifvit i underdånighet anmäld, Kongl. Maj;t,
53a
Riksens Ständers
under den 28 Martii 1821, i Nåder förklarat,
att enär nödvändigheten af Post-Husets snara
reparation vore fulleligen ådagalagd, samt anslaget
för de publika Husens underhåll ej lemnacle
tillgång till den erforderliga betydliga
kosfhaden, hade Kongl. Maj:t i Nåder bifallit,
att Post-Husets reparation och ombyggnad finge
efter uppgjordt kostnadsförslag och i Nåder
gillade ritningar verkställas, samt kostnaden
dertill af Postmedlen utom Stat utgå, eller genom
afdrag af den inflytande inkomsten, mot
redogörelse i vanlig ordning.
Revisorerne, som funnit det vara tillräckligen
ådagalagdt, att Post-Huset i Hufvudstaden
varit uti det tillstånd, att det icke mera
kunde utan fara begagnas, erkänna fullkomligt
behofvet af dess ombyggnad och reparation;
och då det på Riks-Staten uppförde årliga anslag
till reparationer å Kronans publike Hus
i Hufvudstaden, hvarken lemnade tillgång liil
den betydliga Summa som erfordrades, utgörande,
enligt afslutadt Entreprenad-Contract,
70,000 R:dr Banco, utom hvad pålningen för
grunden kunde kosta, eller Husets förfallna
skick medgiiVit ombyggnadens och reparationens
uppskjutande intill nästa Riksdag, då för
Riksens Ständer kunde framställas behofvet af
särskildt anslag härtill, har väl ingen annan
utväg återstått, än att af andra befintliga och
icke till några bestämda behof anslagne tillgångar,
anvisa hvad till denna ombyggnad och
reparation kunde åtgå; likväl, enär de genom
Post-Inrättningen inflytande Medel utgöra en
Revisorers Berättelse.
533
Bevillning, som lill Stats-Verket. bör ingå och
redovisas samt hvad denna intrad kan öfverstiga
dess i Riks-Staten påräknade belopp skall
tillflyta öfverskotten, hvilka följaktligen genom
berörde anvisning erhållit en motsvarande
minskning, hafva Revisorerne ansett det mera
skola instämt med de för Statsförvaltningen
stadgade grunder, att utgiften blifvit besörjd
förskottsvis af öfverskottsmedlen, för att vid
nästa Riksdag till afskrifning uppgifvas, samt
derföre trodt sig böra denna åtgärd hos Riksens
Höglofl. Ständer anmäla.
För öfrigt har, angående redovisningen
för Inkomsterne vid Post-Verket ej annat förekommit
att anmäla, än att sedan vid 1820
års Revision af Stats-Verksförvaltningexr blifvit
uppgifvet, att Svenska Post-Verkets hos
Norrska Stats-Cassan egande fordran, för Postens
förskaffande genom Sverige, som vid
1817 års slut uppgick till 123,119 R:dr 11 sk.
icke vöre godtgjord, men att, efter hvad Kongl.
Maj:t genom Nådig skrifvelse den 3 Februarii
1819 förordnat, 6 procents ränta å beloppet
emellertid skulle betalas; så har väl, i följd
af vid tagne åtgärder, Postföringen de sednare
åren blifvit i sin ordning liqviderad, men, sedan
under den 27 Junii 1821, Kongl. Maj:t
i Nåder förordnat, att Norrska Stats-Verkets
portoskuld för de äldre åren skulle på åtta
terminer, med fidei hvarje tredje månad, räknadt
från påföljde Julii månads början liqvideras
och ränta emellertid månadtligen erläggas,
har afbetalning af Capitalskulden endast
534 Riksens Ständers
blifvit gjord med 12,869 R:dr 11 sk., så att
nu mera återstår iio,25o R:dr Svenskt Banco,
derå 6 procents ränta ordentligen betalas;
hvarjemte Revlsorerne hafva inbemtat, att
Kongl. Norrska Regeringens Finance-Handelsoch
Tull-Departement, uti Skrifvelse af den
25 sisli. September gifvit Kongl. Öfver-PostDirectionen
tillkänna, alt Kongl. Regeringen
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om
Nådigt tillstånd, att få tillgodonjuta enahanda
betalningsvilkor, som förut varit beviljade,
men med hetalningstermineines beräkning från
den 1 nästlidne October, deröfver Kongl.
Maj:ts Nådiga beslut icke ännu skall blifvit
meddeldt.
Bland de Räkenskaper, hvilka utgjort föremål
föi- Revisorernes granskningsåtgärd, hafva
äfven varit redovisningen för Chartse-Sigillatas-
eller stämplade pappersafgiften.
Deraf är befunnet, att vid 1819 års början
påräknade tillgångarne utgjorde i
Stämpladt papper . . . 2,025,162: 19.
Contant i Ränterierne . .
Anticiperade med
6,745.’ 35. 7.
15,420:18. 4.
Proprie Balancer hos Upp
-
bördsmännen . . . .
Behållne Inventarier
Ostämpladt papper . . .
58,479-15- i.
174:45. 7.
11,885: 15.—
Tillsammans 2,117,868: 2.11.
Revisorers Berättelse. 535
oell skulderne deremot . . 11,619:30. 9.
bestående i Uppbördsinännens
öfverle vereringar.
Vid 1820 års början, tillgångar:
Stämpladt papper . . . 2,368,656:43. 9.
Contant i Ränterierne . . 10,660:46.—■
Anticiperade medel . . • 13,568: 1. 8.
Uppbördmännens PropriaBa
lancer
54»66i:i2. 8.
Behållne Inventarier . . 1 ^4:45. 7.
Ostämpladt papper . . . P«445’ 4*~*
Tillsammans 2,457,167: 9. 8.
Hvaremot skulderne gjorde 11,354- 14-
samt vid samma års slut, tillgångar
:
Stämpladt papper . . . 2,530,671:19. 6.
Contant i Ränterierne . . 7,007:42. 7.
Anticiperade medel . . . 12,680:32. 10.
Uppbördsmännens Propria Ba
lancer
28,618:25. 2.
Balancer i Finland . . . 27,908:15. 6.
Ostämpladt papper . . . 1,678:18.'—
behållne Inventarie-persedlar 200: i3. 7.
Tillsammans 2,608,765:22. 2.
samt skulder 10,282 R:dr 33 sk. 10 r:st.
Revisorerne hafva, i anledning häraf ansett
sig böra hemställa, örn icke Riksens Höglofl.
Ständer skulle finna nödigt,att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes uti ministeriel väg bidraga der
-
536
Riksens SLänders
till, att de ännu i Räkenskapen halancerade
fordringar hos Chartae-Sigillatae-Uppbördsmiin
i Finland, måtte varda indrifne.
Revisorerne hafva jemväl erhållit del af
upprättade särskildta Räkenskaper öfver de af
Statsmedlen bestridde utgifter i och för Högstsalig
Hans Maj:t Konung CARL XIIIis och
Hennes Maj:t Enke-Drottningen Hedvig Eilisabeth
Chari.ottas Regrafningar samt Hans Majit
Konung CARL XIVis Kröning och Hyllning,
till hvilka utgifter Riksens Ständer, enligt underdåniga
Skrifvelser af den i Marth, 18 April
och 7 Julii 1818 anslagit, vid hans Majit
Konung CARL XIIIis Begrafning, i5o,ooo.
vid den Kongl. Kröningen i5o,ooo.
och vid Hennes Majlis Enke
Drottningens
Begrafning . . 5o,ooo.
Tillsammans 35o,ooo Ridr.
samt uti sistberörde Skrifvelse medgifvit, It
de brister, som kunde uppkomma i dessa koJnadssummor,
finge utgå af blifvande öfverskott
på Statsinkomsterne, emot vederbörlig redovisning,
som i föreskrifven ordning borde
granskas.
För dessa ändamål hafva erfordrats 390,80/f
Ridr 41 sk. 4 rist., nemligen;
Till Högstsalig Hans Majit Konung CARL XIIIis
Begrafning 153,286: 44* 4* deribland inbegrip
-
Revisorers Berättelse.
lie 11,402 R:dr g r:st. Hamburger Banco, som
blifvit beräknade efter 48 sk. Cours.
Till Hans Maj:t Konung CARL XIV:s Kröning
och Hyllning 153,164:29.10.
och till Hennes Maj:t EnkeDrottningens
Begrafning . 38,985:27. 5.
deri beräknade 2,200 R:dr Hamburger Banco
efter 48 sk. Cours, samt ersättning tili Kongl.
Krigs-Collegium för förskjutne kostnader till
Truppers marche och underhåll m. m. vid
alla dessa tillfällen 45*3677: 35. 9., hvadan de
4o,8o4 R:dr 4i sk. 4 r:st., dessa utgifter öfverstigit
anslagen, enligt Riksens Ständers begifvande,
blifvit bestridde af öfverskotten på
Stats-Verkets Inkomst-Tittlar; och har Redovisningen
härföre funnits behörigen fullgjord;
hvilket Revisorerne trodt sig böra anmäla.
Till Revisorernes åtgärd har ock blifvit
öfverlemnad räkning öfver de al dertill i Nåder
förordnade särskilda Comitlerade förvaltade
medel i och för sednaste krig, i följd af
ingångne Tractatér med fremmande Magter;
och hafva Revisorerne granskat denna Redogörelse
, omfattande förvaltningen från och med
den 1 November 1820 till samma tid innevarande
år, sedan, enligt hvad hos Riksens Höglofl.
Ständer blifvit af 1820 års Revisionsförrättning
anmält, Räkenskapen öfver dessa medel
för den föregående tiden undergått behörig
Revision.
Härvid hafva Revisorerne trodt sig böra
anmäla, att sedan Riksens Ständer uti under
-
538
Riksens Ständers
dånig Skrifvelse af den 25 Junii 1818, med
fästad uppmärksamhet, att uti tvänne särskildta
Räkningar med Banquieren Dehn, Öfver uppburne
medel från Kongl. Preussiska Regeringen,
blifvit afförde 2 proCents provision med
39,263 R:dr 3 r:st. å de af Dehn indragne
medel, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
att Kongl. Majit täcktes låta tillse, huruvida
ej nedsättning i förberörde arfvode
kunde vinnas, samt för den återstående indragningen
vidtaga den utväg, hvarigenom
Commissionsarfvodet i möjligaste mån till beloppet
inskränktes, så har Kongl. Majit under
den 8 December samma år i Nåder förklarat,
att då, enligt hvad Kongl. Majit hade sig bekant,
Dehns uppdrag varit förenat med sådana
särskilda oundvikliga utgifter och omkostnader,
alt hans behållning visserligen icke öfverstigit
vanlig provisions-beräkning, Kongl.
Majit funnit någon nedsättning af det beräknade
arfvodet icke kunna komma i fråga 1
Fondens tillgångar funnos utgöras af contant
i Cassani
Silfver Specie ..... > >7.92: 2-
Svenska Bancosedlar . . . 1 i,oi4: 18. 10.
Hamburger Banco . . . 2,000:
samt följande Balancerade fordringar:
hos Kongl. Preussiska
Staten, återstod på Löseskillingen
för Pommern . 1,200,000:
Preussisk Courant.
Revisorers Berättelse.
539
Andel i Krigs-Contributionerne
under Fälltiiget i Tyskland 1,193,089 Francs
11 Cent.
och återstående återbäring af
Lösen för Armeens donerade
Domainer i Pommern . 8,000 R:dr Sv. B:co;
hvaremot Fondens skulder
voro:
Af Stats-Verket förskjutne . . 60,000:
samt till Fonden för uppresandet
af en Minnesvård öfver
Högstsalig Konung CARL XII:te 4^9* 8.
allt Svenskt Banco.
Då härvid förekommer, att Svenska Kronans
fordringar på Löseskillingen för Pommern
samt andel i Krigs-Contributionerne under fälttåget
i Tyskland, långt före detta till liqviderande
förfallit, samt de Banquieren Dehn till
last förde förskotter, utgörande 700 R:dr
Svenskt Banco, 2,948 R:dr 14 sk. Preussisk
Courant, 4>°28 R:dr 10 sk. Hamburger Banco,
2,795 Fredr. d’Or, 552 Holländska Ducater
och 7,200 Francs, äfvensom det af Envoyén
von Rehausen utgifne förskott, 5oo Pund Sterling,
en längre tid utan förändring varit balancerade
i Räkenskapevne; anse Rcvisorerne
sig böra föreslå, att Riksens Höglofl. Ständer
måga hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
om sådane lämplige åtgärders vidtagande,
hvarigenom Svenska Stats-Verket snart kari
komma i åtnjutande af berörde fordringar och
förskotten, varda redoviste, samt elter behörig
pröfning antingen återbetaldte eller alskrit
-
54o
Riksens Ständers
ne; och Lora Revisorerne jemväl anmäla, att
Räkenskaperne öfvei’ dessa Krigsfondsmedel,
nu, likasom tillförene, funnits upprättade med
ordning oell redighet.
Sedan Riksens Ständer, enligt 9 §. i Riksdagsbeslutet
den 21 Julii 1818, fastställt en
afgift, att från 1819 års början utgå med 3
sk. årligen, af hvarje Mantalsskrifven person, till
Veneriska smittans hämmande, Lazaretters anläggande
och Curhusanstalters utvidgande, samt
dervid fästat det vilkor, uti underdånig Skrifvelse
af den 2 Julii förstberörde år, att Riksens
Ständers till Stats-, Banco- och RiksgäldsVerkens
öfverseende valde Revisorer skulle
granska Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillets Räkenskaper
med tillhörande veriticationer, i
hvad de röra förvaltningen af ifrågavarande
allmänna medel; så har Kongl. Maj:t till Revisorernes
åtgärd i Nåder öfverlemnat Kongl.
Seraphimer-Ordens-Gillets underdåniga skrifvelse
af den 29 nästlidne October, med upprättade
sammandrag, som utvisade huru denna
afgift, enligt de från Länen insände Räkenskaper,
under åren 1819 och 1820 ingått, hvarefter
sjelfva Räkenskaperne blifvit Revisorerne
tillställde.
Af dessa sammandrag öfver samtlige LänsRäkenskaperne
finnes , att berörde afgift utgjort,
år 1819 — 80,820 R:dr 47 sk. 9 r:st., deraf
endast 69,797 R-dr 6 sk. ingått, men deremot
2,770 R:dr 4 sk. blifvit afkorlade och 8,253
Pievisorers Berättelse. 541
R:dr 3^ sk. 9 r:st. balancerade till år 1820, då
levereringen uppgått till 77,900 R:dr i3 sk. afkortningarne
utgjort 3,217 R:dr i6sk. ior:st.,
och Balancen till 1821 •— 7.968 R:dr ii r:st.;
hvilka medel blifvit förvaltade på sätt Kongl.
Maj:ts Nådiga Instruction, dea 17 December
1817, för Directioaerne Öfver Läns-Lazaretterae
i Riket och Cur-anstalterae till Veneriska
smittans hämmande föreskrifver, samt de
15,ooo R:dr, hvarmed Läns\ Lazaretterne af
Allmänna Hospitals- och Barnhus-Fonden bordt
årligen understödjas, i följd af Kongl. Majrts
Nådiga förordnande den 10 September 1817
efter uppgjord repar tilion i mån af de sjukas
antal inom hvarje Län, till bestämdt ändamål
behörigen utgått.
Revisorerne hafva skolat detta hos Riksens
Höglofl. Ständer anmäla,med den erinran vid
dessa Räkenskaper, som funnits ega rum, att
de inkommit i mindre fullständigt skick, säiv
deles hvad angår behörige hänvisningar till verificationerne,
som dessutom för flere Län icke
blifvit inbundne. Och då endast från några
Län till Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet äro
öfverlemnade Berättelser, örn den Revision af
berörde Räkenskaper, som, enligt ofvanåberopade
Instruction af den 17 December 1817,
bör genom Länens Deputerade verkställas, anse,
lill vinnande af likhet härutinnan, och för
att bereda Riksens Ständer eller deras Pvevisorer
en fullständigare kännedom, örn dessa
för Gur-anstalterne bestämda medels användande,
Revisorerne sig böra föreslå, att Riksens
54a
Riksens Ständers
Höglofl, Stander lios Kongl. Majit i underdånighet
hemställa, det vederbörande milga erhålla
Nådig befallning, alt, jemte Räkenskaperne,
jemväl tili Kongl. Seraphimer-OrdensGillet
ingifva Berättelserne öfver de Revisioner
Länens Deputerade å dessa Räkenskaper
förrätta.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att på
enahanda grunder, som 1820 års Revisorer fölen
dylik åtgärd åberopat, underdånig anhållan
bos Kongl. Majit nu blifvit gjord, om nödiga
medels beviljande till kostnadernes bestridande
vid tryckningen af så väl denna Berättelse,
som de särskildt afgifne, om förvaltningen
af Strömrensnings-Fonden, de under Kongl.
Commerce-Collegium stående fonder samt Allmänna
Magazins-Inrättningen. Stockholm den
i4 December 1822.
På Ilöglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joh. Henn. Gyllenborg. Gust. af Ugglas.
C. J. af Nordin. A. W. Riben.
C. D. af Uhr. Carl Magn. af Riobson.
På Högv. Preste-Ståndets vägnar:
1Sv. Wijkman Gasp:son. Magn. Er. Forssander.
M. Sundius. G. L. Siwertson.
Matth. Jacobson. P. Kölmark.
Revisorers Berättelse. 543
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
And. Svedelius. B. J. Kursell.
F. Langenberg. F. Lake. J. A. Carelli.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
Joh. L. Wiklund. Pehr Nilsson.
Anders Nilsson. Pehr Olsson.
Carl Bergman. Samuel Andersson.
L. G. af Silén.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Höglofl. Ständers Herrar Revisorer,
vid granskning af Stats-Verkets
Räkenskaper och Förvaltning
den 2 November 1822.
S. D. Då Herrar Revisorer fattade Dess beslut,
att hos Riksens- Högloft. Ständer föreslå,
att när hädanefter, likmätigt 63 §. i RegeringsFormen,
det mindre Creditivet bestämmes,
dervid tillika må fästas det vilkor, att öfver
medlens användande, när sådant kan i stadgad
ordning fordras, bör uppgöras särskild
och specie] Redovisning, för att sedermera till
Riksens Ständers eller Deras Revisorers granskning
öfverlemnas, yttrade Herr Grosshandlaren
Svedelius: ”Enär det af Herrar Revisorers
(
544 Riksens Ständers
pluralitet tagne heslut, att uti den till Riksens
Ständer afgifvande Berättelsen föreslå ratt
när Creditiv afsättas, för att för utomordentliga
hellof af Kongl. Majrt begagnas, Riksens
Högloft. Ständer i de fall, då Creditiv må användas,
tillika stadga, att särskild redogörelse
för sådana medel skall afgifvas, utan sammanblandning
med Statsanslagen, för att sedermera
af Riksens Ständer eller deras Revisorer
granskas; får jag anmäla min reservation oell
såsom grund för densamma åberojia min, under
öfverläggningarne i detta ämne, motiverade
öfvertygelse, att sådane förslag, som åsyfta
nya stadganden af Riksens Ständer, synas
mig ligga utom gränsen af de åtgärder, som
genom Instructionen äro Revisorerne anförtrodde.
” Herr Bergs-Rådet m. m. af Robsony
Herr Dom-Prosten. m. m. Doctor Wijkman>
Herr Contracts-Prosten Forssander, HerrContracts-Prosten
Jacobssen _, Herr Handelsman
Kursell och f. d. Riksdagsmannen Johan Wiklund
instämde uti hvad Herr Grosshandlaren
Svedelius sålunda yttrat, heldst nu ifrågavarande
förslag i behörig ordning syntes komma
under Riksens Ständers granskning, när det,
enligt Riksdags-Ordningens allmänna föreskrifter
väckes, och skulle, efter gjord begäran,
dessa Ledamöters sålunda yttrade särskilda
mening uti Protocolls-Utdrag åtfölja Berättelsen
till Riksens Ilöglofl. Ständer. Ut supra.
Ex Protocollo
Z. f}, af Sillén.
Rik
-
Revisorers Berättelse. 545
N:o 8.
Rikets Höglofl. Ständers, till Stats-,
Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende,
valde Revisorers Berättelse,
angående den granskning af
de under Kongl. Maj:ts och Rikets
Commerce-Collegium ställde Fonder
och Medel, som blifvit verkställd
år 1822.
den revision af Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken,
som undertecknade, af RiksStånden
valde Revisorer, innevarande år, å Rikets
Höglofl. Ständers vägnar, verkställt, hafva
vi äfven, i enlighet med Rikets Ständers
beslut och Kongl. Majrts i anledning deraf utfärdade
nådiga Kungörelse, af den i4 sistlidne
Junii, granskat Räkenskaperna och Förvaltningen
af de under Kongl. Majrts och Rikets Commerce-Collegium
ställde Fonder och Medel,
och få nu, angående denna sednare granskning,
till Rikets Ständer vördsamt afgifva berättelse.
Då nämnde Fonder och Medel, bestående
af Manufactur-Discont- och Ull-DiscontFonderne,
Allmänna Arbetshus-Fonden, Spinnhus-Medlen,
samt Manufactur- och Eskilstuna
Fristads-Medlen, blifvit för åren 1817, 1818
och 1819 öfversedde och granskade af Rikets
3 Sami.
546 Riksens Ständers
Ständers år 1820 församlade Revisorer; har
den af oss nu verkställde revision omfattat åren
1820 och 1821; hvarjemte vi likväl äfven granskat
de under innevarande år vidtagne Förvaltnings-åtgärder,
som synts oss förtjena särskild
uppmärksamhet.
' Sedan vi först tagit kännedom om de, angående
ifrågavarande Fonder i allmänhet gällande
förordnanden, hafva vi af den berättelse,
som vid förrättningens början blifvit af
Kongl. Commerce-Collegium till oss öfverlemnad,
inhemtat, att några nya allmänna föreskrifter
i afseende på Fondernes förvaltning icke blifvit
vidtagne under den tid, som varit föremål
för denna revision; men att Kongl. Majit, hvad
Manufactur-Discont-Fonden beträffar, genom
särskildta nådiga Bref till Kongl. Commerce-Collegium,
beviljat följande Idkare af slöjder och
näringar, som i Kongl. Reglementet angående
berörde Fond, af den 12 Februarii 1817, icke
finnas nämnde, rättighet, att i densamma upptaga
lån i vanlig Discont-väg, nemligen: Fabriks-Idkarne
Johan Westin Jacobsson och Johan
Westin Gustafsson j för deras i Stockholm
anlagde Saffians-Fabriker: Blås-Instrumentmakaren
J. Hägerströmj, för de Blås-instrumenter,
som af honom tillverkas; samt Handlanderne
i Götheborg, P. Dahl och G. Henning,
i mån af värdet af den Linolja, som vid deras
nära Götheborg anlagda Oljeslageri åstadkommes;
hvarjemte Garfveri-Idkarne i Stockholm,
Jacob Westin 8c Son, som under den
22 December 1818, för deras tillverkning af
Revisorers Berättelse.
Sallader på Engelska sättet, erhållit nådigt tillstånd,
att i Manufactur-Discont-Fonden uppbära
lån i vanlig Discont-väg, under villkor
att Fondens tillgångar sådant medgåfvo, ulan
rubbning af den andra Fabriks-Idkare, efter
verkställd reparation, tillkommande låhrätt,
blifvit, genom Kongl. Brefvet af den 12 Januarii
1820, berättigade, att upptagas i den
årliga repartitionen af nämnde Fond; äfvensom
Kongl. Majit, genom nådigt bref af den
22 Martii 1821, tillåtit Handlanden i Götheborg,
A. R. Lorentatt i förhållande till värdet
af den Porter, lian, vid sitt nära Götheborg
anlagda Porter-Bryggeri, åstadkommer,
åtnjuta Disconträtt, dock så, att lånsumman
icke får Öfverstiga 25,000 R:dr, och med villkor,
att andra lånberättigade Fabriks-Idkare
derigenom icke i deras lånrätt förnärmas: och
hafva vi härvid endast bort tillägga, att det
instämt med Rikets Ständers, uti underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående Fonderne
och Medlen under Commerce-Collegii förvaltning,
af den 14 Julii 1818, yttrade önskan,
att Kongl. Maj:t, af de medel, hvilka
blefvo användbara genom indragning af de
vissa personer gifna utsträckta lånförmåner i
Manufactur-Discont-Fonden, måtte i nåder
meddela lån i vanlig Discontväg åt sådane flere
Fabriker och Manufacturer, som Kongl.
Majit kunde finna medföra den allmänna nytta
och gagnelighet, att de förtjente delaktighet af
dylikt understöd.
I enlighet med hvad Rikets Ständer vid
1815 års Riksdag hos Kongl, Ma*j:t i underdå
-
54Ö Riksens Ständers
nighet begärt och Kongl. Maj:t, uti nådig Skrifvelse
till Kongl. Commerce-Collegium, af den
6 Martii 1816, förordnat, har Kongl. Collegium
uti dess berättelse jemväl meddelat upplysning,
om beskaffenheten af de stående och med
vissa särskidlta villkor lemnade lånen, samt
huru dessa villkor blifvit uppfyllde; och hafva
vi i anledning häraf inhemtat, att sedan
Rikets Ständers år 1820 församlade Revisorer,
i afseende å det förlags-lån af 12,000 R:dr,
som genom Kongl. Brefvet af den 5 Februarii
1817 blifvit numera framlidne Herr Presidenten
och Commendeuren Friherre Edelcrantz
på 10 års tid af Manufactur-DiscontFonden
beviljadt, anmärkt, alt ehuru Presidenten
erhållit berörde förlagslån till anläggning
af en Normal-Linne-Fabrik, tjenande tiil
modell för andra sådana Verk i Riket, samt
till beredande af tillfälle, att med den af Herr
Friherren och Presidenten uppfunna mecbaniska
Linnespånads-Inrättning förena en Fabrik
för Linnevufnader; funnes likväl Linnespånads-machinen
icke i gång, äfvensom NorrnalLinne-Fabriken
och Linneväfnads-Fabriken icke
voro inrättade: så har, •—• efter det Kongl.
Commerce-Collegium, på Kongl. Maj:ts nådiga
befallning, dels undersökt, hvilka och liurudana
anstalter till Fabrikernes inrättande blifvit
vidtagne, dels ock infordratfriherre Edelcrantzs
arfvingars bestämda yttrande, huruvida
och inom hvilken tid de voro sinnade,
att bringa samma Fabriks-Inrättningar till fullbordan,
•—i Kongl. Maj:t, uti aflåten nådig
Skrifvelse till Kongl. Commerce-Collegium af
Revisorers Berättelse. 549
den i4 sistlidne Junii, funnit godt i nåder
förklara, att framlidne Presidenten Friherre
Edelcrantz s arfvingar måga tillgodonjuta ifrågavarande
lån, intilldess den för rletsammas
återbetalande fastställda tid tilländalöper, såvida
de inom två år, räknade ifrån den i Julii
innevarande år, sätta Fabriken för Linspånad
och Linneväfnad i det skick, att machineriet
för spånaden hålles i jemn gång och att
linneväfnader på Fabriken jemnt tillverkas af
garn, spunnet med machineriet; hvarvid dock
bör iakttagas, att i fall dessa villkor, öfver
hvilkas uppfyllande Kongl. Commerce-Collegium
eger att hålla behörig tillsyn, icke vederbörligen
fullgöras, merberörde lån, med
upplupen ränta, skall efter de a:nc årens förlopp
genast till fullo inbetalas: hvilket vi ansett
oss böra hos Pikets Höglofl. Ständer
anmäla.
Bland öfriga åtgärder i afseende på de af
Manulactur-Disconl-Fonden meddelade förlagslån,
förekommer, att Kongl. Majrt, uppå ansökning
af Fabriks-Idkaren i Norrköping, Assessoren
Carl Aroseniusj genom nådigt Bref
till Kongl. Commerce-Collegium, af den 17
Maji sistlidna år, beviljat Assessoren rättighet,
att, genom successif afbetalning på 3:ne år,
återgälda den summa af 20,000 R:dr,som han
år 1815, såsom förlagslån på sex års tid, fått
af Manufactur-Discont-Fonden uppbära till inrättande
af en Norma 1-Fahrik för finare klädes-tillverkning,
och hvilket lån följaktligen
år 1821 var till betalning förfallet. De huf
-
55o
Riksens Ständers
vudsakliga skal, på hvilka anstånd med detta
låns inbetalning blifvit medgifvet, hafva varit:
den nytta Normal-Fabriken medfört, såsom
bidragande till den finare klädesväfnadens
befrämjande i Riket: att indragning på en gång
af en så betydlig summa, som den ifrågavarande,
skulle, i synnerhet i en tidpunkt, då föga
biträde af den enskilda krediten kunde påräknas,
vara förenad med stora svårigheter och
möjligtvis föranleda Normal-Fabrikens fullkomliga
nedläggande, till kännbar förlust för
klädes-väfnads-slöjden i landet: att den till så
kallade förlagslån, för anläggningar af nya, här
i Riket förut okända uppfinningar och inrättningar
i Fabriks- och Slöjde-väg, af Manufactur-Discont-Fonden
afsalte summa af 200,000
R;dr, hvaraf desse 20,000 R:dr utgjorde en
del, syntes, utan att sistnämnde summa påen
gång indrogs, lemna full tillgång för de förlagslån,
som kunde, i enlighet med den sålunda
fastställde grund för deras erhållande,
blifva i nåder beviljade; samt att berörde
20,000 R:dr, om de genast infordrades, således
sannolikt skulle komma att stå obegagnade.
•—- Vi hafva nogsamt insett vigten af dessa,
'jemte öfriga skäl, som föranlåtit Kongl.
Maj:t, att i nåder bevilja Assessoren Arosenia
us rättighet till successif inbetalning af förenämnde
lån; och vi äro fullkomligen Öfvertygade,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga beslut
både varit påkalladt af omtankan för en
nyttig slöjds befrämjande och instämt med
Manufactur-Discont-Fondens sanna förmån:
men då vi ansett det vara enligt med de af
Revisorers Berättelse. 55 r
Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse till
Kongl. Majit af den Julii 1818, uppgifna
grunder för Manufaetur-Discont-Fondens förvaltning,
alt någon ändring icke borde ega
rum i terminen för återbetalning af de på viss
fastsälld tid meddelade äldre förlagslån, ehvad
den inträffade före eller efter den för dylika
låns begagnande i allmänhet nu mera bestämda
tid af sex år; hafva vi likväl trott oss böra
bos Rikets Höglofl. Ständer anmäla förhållandet
med detta lån, jemte de särskilda omständigheter,
som föranledt till lindring i betalnings-villkoren.
I följd af Kongl. Majits nådiga bref till
Kongl. Commerce-Collegium af den 7 Februarii
innevarande år, har ett räntefritt lån på
4ooo R:dr af Manufactur-Discont-Fonden blifvit
Kongl. Vetenskaps-Akademien meddeldt,
till inlösande af Svensk Botanik och Zoologie
samt Ekonomisk Botanik. •—• Angående detta
lån, hafva vi inhemtat, att sedan KammarRätts-Rådet
och Riddaren G. J. Billberg bos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att då
lian icke skulle förmå fortsätta utgifvandet af
Svensk Botanik och Svensk Zoologie samt Ekonomisk
Botanik, dessa nyttiga Verk kunde af
det Allmänna öfvertagas, med alla graverade
plåtar och osålda lager, emot en summa af
8,000 R:dr Banco i ett för allt, och Kongl.
Vetenskaps-Akademien samt Kongl. Majits och
Rikets Stats-Contoir häröfver afgifvit underdåniga
utlåtanden; så har Kongl. Majit, genom
högstberörde nådiga bref, förStändigat Kongl.
55a
Riksens Ständers
Commerce-Collegium, att Kongl. Maj:t, dels i
anledning af livad Kongl. Vetenskaps-Akademien
vitsordat, rörande nyttan och värdet af
ifrågavarande arbeten, hvilkas inlösningssumina
Akademien upplyst icke vara för högt tilltagen,
och dels med afseende derå, att Rikets
Ständer vid i8i5 års Riksdag förklarat utgifvandet
af Svensk Botanik och Svensk Zoologie
förtjent att uppmuntras och understödjas,
funnit godt i nåder bifalla, att Kammar-RättsRådet
Billberg måtte för privilegier, lager af
oförsålda exemplar- och graverade kopparplåtar,
hörande till dessa arbeten, njuta ersättning
med 8000 R:dr Banco, sålunda, att i
betraktande af den fördel, Manufaeturerne af
företaget skulle kunna påräkna, halfva summan
eller 4000 R-'dr af Manufactur-DiscontFonden,
såsom lån, räntefritt skulle utgå,
hvartill, jemlikt hvad upplyst blifvit, ett tillskott
af allenast 1,400 R:dr erfordrades, enär
Kammar-Rätts-Rådet /tillbergs skuld hos Discont-Fonden,
utgörande 2600 R:dr, såsom
återstod af det understöd, han till utgifvande
af Svensk Botanik, med 3ooo R:dr uppburit,
afräknades ; hvaremot den andra hälften, 4000
R:dr, komme att utgå från 9:de Hufvud-Titteln,
emot framdeles ersättning, i den mån
de ifrågavarande arbetens fortsatta utgifvande
och försålda exemplar det medgåfvo, sedan
Manufactur-Discont-Fondens fordran först blifvit
ersatt. Och då dessa arbetens fullföljande
lör framtiden, på ett mot ändamålet svarande
sätt, säkrast kunde genom Kongl. Vetenskaps-Akademien
besöriäs, hade Kongl. Maj:t
Revisorers Berättelse. 553
i nåder uppdragit befattningen dermed åt bemälde
Akademi; i följd hvaraf Akademien egde
att öfvertaga de ifrågavarande Privilegier
och lager samt behörig liqvid med KammarRätts-Rådet
Billberg upprätta, i afseende hvarå
Akademien, vid skeende reqvisitioner, hade
att de anslagne medlen utbekomma; börande
Akademien noga tillse, ej mindre att meranämnde
arbeten fortsättas, än ock att de beviljade
förskotten, så snart sig göra låter, varda
godtgjorde.
Vi erkänna visserligen nyttan deraf, alt
utgifvandet af Svensk Botanik och Svensk Zoologie
blifver på allmän bekostnad fortsatt, enär
den enskilde utgifvaren förklarat sig ur stånd,
att dermed vidare fortfara. Men då Manufactur-Discont-Fonden,
enligt de för samma
Fonds förvaltning gällande föreskrifter, bör i
fastställd ordning användas till lånunderstöd
emot ränta för de Manufaclurer, som finnas
af en sådan förmån förtjente; och så kallade
stående, eller förlagslån af denna Fond, enligt
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till
Kongl. Maj:t af den 14 Julii 1818, nu mera
endast må, på bestämd tid af sex år, moddelas
för anläggningar af nya, här i Riket förut
okända uppfinningar och inrättningar i Fabriks-
och slöjde-väg; hafva vi ansett oss så
mycket mindre kunna undgå, att göra anmärkning
dervid, att medel för ifrågavarande lilteraira
företag blifvit af Manufactur-DisconlFonden
an viste, som det icke instämmer med
grunderne för dess förvaltning, att några rån
-
554
Riksens Ständers
tefria lån meddelas af meranämnde Fond,
hvilken sjelf erlägger ränta för det lånbiträde,
som den af Rikets Ständers Bank begagnar.
Sedan Rikets Ständer vid 18x7 och 1818
årens Riksdag af Manufactur-Discont-Fonden
till förlagslån afsatt en summa af 200,000 R:dr,
med villkor, att dylika lån hädanefter endast
skulle meddelas till understöd för anläggningar
af nya, bär i Riket förut okända uppfinningar
och inrättningar i Fabriks- och slöjdeväg;
så bar, under den tid, som sedan nämnde
Riksdag förflutit, icke mer än en inrättning,
nemligen Handlanden Lorents PorterBryggeri,
funnits vara en så beskaffad anläggning,
att den, i öfverensstämmelse med de sålunda
fastställda grunder för förlagslåns meddelande,
kunnat med lån af berörde anslag understödjas:
utgörande de 2:ne förlagslån, som
Lorent j i enlighet härmed och i följd af Kongl.
Maj:ts särskildta nådiga bref, af den 22 December
1818 och den 8 December 1819, å det
afsatta anslaget uppburit, hvardera 25,000 R:dr
Banco. Och som det synes sannolikt, att förenämde
anslag, hvaraf, enligt den upplysning
vi erhållit, /[i,56g R:dr 20 sk. iorrst. för närvarande
äro oanvände, och återstoden , med
undantag af det Kongl. Yetenskaps-Akademien
lemnade, ofvan omförrnäldte lån på 400°
R:d., utgöres dels af Handlanden Lorents nyssberörde
lån, och dels af åtskilliga andra, före
1818 meddelade förlagslån, hvilka på Bestämda
tider måste inbetalas, framdeles skall, i
anseende lill den inskränkning, som enligt Ri
-
Revisorers Berättelse.
555
kets Ständers förordnande eger rum i villkoren
för förlagslåns erhållande, komma att till
större delen stå obegagnadt; så hafva vi ansett
oss höra å detta förhållande fästa Rikets Högh
Ständers uppmärksamhet.
Vid granskning af allmänna ArbetshusFondens
räkenskaper för åren 1820 och 1821,
hafva vi inhemtat, att Fondens utgifter under
dessa 2:ne år öfverskjutit inkomsterna med en
Summa af 3,468 R:dr 18 sk. io r:sl., hvarigenom
inträffat, att Fondens behållning, som
vid 1820 års början varit 24,938 R:d 24 sk..
5 r:st., deremot vid 1821 års slut endast utgjort
21,470 R:dr 5 sk. 7 r:st.; äfvensom vi
funnit, att den minskning i Fondens Capitalbelopp,
som under dessa 2:ne år egt rum, dels
bör tillskrifvas det anslag af 2,398 R:dr 9 sk.
9 r:st., hvilket, genom Kongl. Maj:ts nådiga
bref till Kongl. Commerce-Collegium af den 12
April 1820, blifvit af denna Fond disponeradt
för tillverkning afen omgång meehaniska Spinnredskap
samt till en apparat för linneväfnaders
förädling, dels ock härledt sig deraf, att
framlidne Biskopens i Götheborgs Stift, Doctor
Win" är ds Enka, under tjenst-året och
ordinarie nåd-året efter sin man, fått, i följd
af Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, af Arbetshus-Fonden
uppbära det årliga anslag till
hushyra, som Biskopen i lifstiden af denna
Fond åtnjutit. I saknad af några utaf Rikets
Ständer meddelade bestämda förordnanden,
rörande meranämde Fond, hafva vi anmodat
Kongl, Commerce-Collegium, att upplysa:
556 Riksens Ständers
huruvida icke ändamålet och beskaffenheten af
allmänna Arbetshus-Fonden, samt de angående
förvaltningen deraf gällande föreskrifter,
oundgängligen fordra, att Fondens utgifter så
lämpas efter dess inkomster, att den i framtiden
icke må sakna tillgångar till de behof,
för hvilka densamma egentligen är ämnad.
Uti svar härå har Kongl. Commerce-Collegium
anfört: ”Att sedan Kongl. Maj:t, uti
”skrifvelse af den 24 Mardi 1790, af den anledning,
att Arbetshus-inrättningarnes varak”tiga
trefnad icke kunde med säkerhet påräknas
annorlunda, än i ett förenadt samman”hang
med andra Manufactur-yrken och utdelningen
af de premier och uppmuntringar,
”sorn nya, med Manufactur-ärender gemenskap
”egande inrättningar kunde till deras uppkomst
”och tillväxt fordra och förtjena, •— uppdra”git
styrelsen och tillsynen öfver Arbetshusanrättningen,
med alla dess delar, åt Kongl.
”Collegium, sota egde att, i sammanhang med
”de under Kongl. Collegii vård ställda Manu”factur-ärender,
dessa inrättningar upprätthålla;
så hafva, under loppet af de sedermera
”framflutna åren, flere allmänna Arbetshusin”rättningar
blifvit indragne, af den orsak, att
”de ej utan betydligare allmänna uppoffringar
”kunnat vidmagthållas, samt andra sådane inrättningar
åter blifvit skilde från Kongl. Col”legii
disposition; hvarefter och då Arbetshus”Fondens
utgifter för dylika inrättningar följaktligen
upphört, Fondens tillgångar i sena”re
tider blifvit använde, dels till en Sch olbus
-
Revisoreres Brcittelse. 557
”byggnad i Eskilstuna, dels till hushyra för
”Biskop Wingård, och dels till befordrande af
”linplantering och linneväfnad uti flera Län. •—
”Att Arbetshusmedlen nu mera icke kunna el”ler
böra betraktas såsom en stående Fond,
”hvars utgifter ej få öfverstiga inkomsterna,
”utan att nämnde medel af Kongl. Maj:t disponeras
till de ändamål, Kongl. Maj:t i nå”der
finnér lämpliga, upplyses af det senast,
”rörande Fondens förvaltning, till Kongl. Col”legium
ankomne Kongl. Bref af den ii Julii
”i8o4> hvilket innehåller, huruledes Kongl.
”Maj:t, som funnit nyttan af linplanteringens
”och linneväfnadens uppmuntrande, samt an”sett
tjenligast, att Stora Kopparbergs, Elfsborgs
och Jönköpings Län blefvo lörsta före”målen
för denna omsorg, i nåder förordnat,
”att till utgörande af de för linplanteringen
”och väfnaden erforderliga medel, den Fond
”skulle, så långt tillgångarne medgåfvo, an”vändas,
som blifvit samlad och förut varit
”ärnad till inrättning af allmänna Arbetshus i
”missväxtår, i synnerhet som en anstalt, hvil”ken
påsyftar en hel Landsorts sysselsättande
”med en nyttig slöjd, kunde fullkomligen sät”tas
i jemförelse med, om den icke öfverträf”fade,
en Arbetshus-inrättning, så till ända”mål,
som nytta, och särdeles till framtida
”bestånd; hvarjemte Kongl. Maj:t icke allenast
”förklarat, att om åter en sådan Arbetshus-in”rättning
framdeles företages, densamma kom”mer
att verkställas med dertill, efter behof”vet,
då anslående medel, utan ock befallt, att
”af de 6,a85 R:dr i5 sk. S r:st., som af Ar
-
558
Riksens Ständers
”betshus-Fonden då voro alt disponera, 400<i
”R:dr för Stora Kopparbergs Län skulle efter
”hand, uppå Landshöfdingens reqvisition, ut”betalas.
”
Då, oaktadt den upplysning Kongl. Commerce-Collegium
sålunda meddelt, det likväl
är ovedersägligt, att det missförhållande, som,
enligt hvad ofvan nämndt är, under åren 1820
och 1821 egt rum emellan allmänna Arbetshus-Fondens
inkomster och utgifter, skall, om
det än vidare kommer att fortfara, slutligen
helt och hållet medtaga denna Fond, hvars
nästan enda inkomst nu mera består i räntan
på utlånta medel; hafva vi ansett oss icke höra
underlåta, att fästa Rikets Höglofl. Ständers
uppmärksamhet på den minskning, som
under dessa 2:ne åren inträffat i Fondens Capital-belopp.
Under revision af räkenskaperne Öfver
Manufactur-medlen, hafva vi inhemtat, att berörde
medel, som hufvudsakligen utgöras af ett
årligt Stats-anslag på Nionde Hufvud-Titteln,
finnas redoviste i samma Hufvudbok, som de
så kallade Eskilstuna Fristads-medel, hvilka
icke äro Statsmedel, utan bestå af ett årligt
anslag af 1000 R:dr Banco utaf den under
Jern-Contoirets förvaltning lydande extra Licent-Fond.
Och som vi ansett det höra bidraga
både till god ordning och till en lättare
öfversigt vid blifvande revisioner, att dessa,
till sin natur olika medel, i räkenskaperna
behörigen åtskiljas; så få vi till Rikets
Revisorers Berättelse. 55g
Höglofl. Ständer hemställa, örn icke hos Kongl.
Maj:t underdånig anhållan må göras, det Kongl.
Commerce -Collegium kunde undfå nådig befallning,
att hädanefter låta i särskilda räkningar
redovisa Manufactur-medlen och de så kallade
Eskilstuna Fristads-medel.
De i Kongl. Commerce-Collegium förde
Protocoller öfver Manufactur-Discont- och XJ11—
Discont-Fondernes utlåningar för åren 1820
och 1821 hafva blifvit genomsedde, utan att
något dervid varit att erinra, och de till Fonderna
hörande Säkerhetshandlingar hafva vid
anställde inventeringar funnits i behörigt skick;
hvarjemte vi, vid granskning af det utaf Kongl.
Commerce-Collegii Advocat-Fiscal, i egenskap
af Fondernes Ombudsman, förda Diarium, inhemtat,
att lagsökningsärenderne blifvit i vederbörlig
ordning utförde och bevakade.
Slutligen få vi anmäla, att, med undantag
af hvad här ofvan blifvit uppgifvet, icke
något varit att erinra, hvarken vid förvaltningen
af de under Kongl. Commerce-Collegium
ställde Fonder och medel, eller vid de deröfver
för åren 1820 och 1821 upprättade böcker
och räkenskaper, hvilka vi funnit vara med
utmärkt ordning och redighet förde.
Till upplysning om Manufactur-Discontöch
Ull-Discont-Fondernes behållningar, inkomster
och utgifter för åren 1820 och 1821,
bilägga vi de öfver dessa Fonder för nämnde
år författade Capital-slut; äfvensom ett utdrag
5 6o
Riksens Ständers
af räkenskaperne öfver Manufactur- och Eskilstuna
Fristadsmedlen samt Spinnhus- och Arbetshus-Fonderne
härjemte bifogas. Stockholm
den i3 December 1822.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joli. Heim. Gyllenborg. Gust. af Ugglas.
C. J. af Nordin. A. TV. Riben.
C. D. af Uhr. Carl Magn. af Robson.
På Högv. Preste-Ståndets vägnar:
Sv. TVijknian Gasp:son. Magn. Fr. Forssander.
M. Sundius. G. L. Sivertson.
Matth. Jacobson. P. Kölmark.
På Yällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
And. Svedelius. B. J. Kursell.
Fr. Langenberg. F. Lake. J. A. Carelli.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
Joh. L. TViklund. Pehr Nilsson.
Anders Nilsson. Pehr Olsson.
Carl Bergman. Samuel Andersson.
J. H, v. Sydov.
Capi
-
.
a Samt. 3f>
563 Riksens StänderS
Capital-Slut öfver Manufactuf
D eb et.
Balance från År 1819.
Skuld till Banken på Räkningen
N:o
89,101: 5. 4.
Dito — dito på Räkningen
N:o 5
655,73a: 9. 11.
Utelöpande Attester . • • 10,793:12.—
755,626
2 7
3
/
Balance till År i8ai.
Fordringar hos säkra Län-  tagare  1,278,419:18.3.
Dito Cessionanter .... 70,432: 20. 2.
Dito Riksgälds-Contoiret . 65o: — -  Förskott till Ull-Discont-  Fonden ....... 110,000:— -
1,459,494
38
5
Summa
2,2l5,I2I
•7
8
Stockholm af Manufactur-Diseont
-
Revisorers Berättelse. 563
Discont-Fonden År 1320.
Credit.
Balance från År 181g.
Fordringar hos säkra Lån-  tagare v 1,202,679:18.11.
Dito Ccssionanlcr . . . 88,469:45. 4.
Förskott till Ull-Discont-  Fonden  110,000:
1,371,139
16
3
Vinst & Flir lust-Co lito.
Inkomst.
Ordinarie Ränta . 47>^8o:25. -  Interesse efter för-  fallodagen , . 4^97: 29. 3.
S:a 52,778: 6. 3.
Ersättningar . . 2: - 52,780:10.3.
Gravationer.
Interesse till Lånc-  Banken för Lånet
N:o 8 . . . . 2,673: 1.6.
Dito för Länet
N:o 5 ... . ig,936:35.g.
Arfvoden . . > 1,782:— 7.
Aflöning .... 5,638:39.8.
Extra Utgifter . 2,608:29.6.
Centonal ... 79:4-5.2.
Hus-Reparationer 2,5o6: 45. 3. r r
Vinsten Ar 1820
17,554
4
10
Balance till År 1821.
Skuld till Banken på Räknin-  gen N:o 8. Sg.ioi: 5.4.
Dito dito på dito N:o 5. . . 728,003:47.8.
Utelöpande Attester . . . 9,322:39.7.
826,427
44
7
1 Summa
2,2l5,I2I
>7
8
Contoirct den 24 April 1821.
L. 11. Willman.
E. F. Sil oin.
564 Riksens Stunders
Capital-Slut öfver Manufactur
-
Debet.
Ralance frän År 1820.
Skuld till Banken på Räkningen
N:o 8  89,101: 5.4-
Dito Dito på Dito N:o 5. 728,003: 47-8.
Utelöpande Attester . . . 9,322:39.7.
826,427
44
/
J
Balance till Ar 1822.
Fordringar hos säkra Län-  tagare  i,3i4,060: 5.10.
Dito Cessionanter . . . 70,942:43. 6-  Dito Riksgälds-Contoiret . 325:— —
Förskott till Ull-Discont-
Fonden 100,000:
1,485,328
4
Summa
2,3ii,755
45
II
Stockholra af Manufactur*
Revisorers Berättelse. 565
Discont-Fonden År 1821.
Cr edit,
Balancc fran Ar 1820.
Fordringar hos säkra Lån-  tagare  1,278,412:18.3.
Dito Cessionanter . . . 70,432:20.2.
Dito Riksgälds-ContoHet . 65o:— -  Förskott till Ull- Discont-  Fonden
110,000:— -
i.459.4q4
38
5
Vinst- dr Förlust-Couto.
Inkomst.
Ordinarie Pränta . 5o,i94:3o. 8.
Interesse efter för-
fallodagcn . . 4’711: 2*4*
Ersättningar . . 3.|on5.-
4
Gravationer.
Interesse till Banken
fÖrLånet N:o 8. 2,673: 1. 6.
Dito N:o5. 22,5oo: 6. 5.
Arfvoden . . . 2,533: 33. 6.
Aflöning . . . 4>^7°: 24* 4-
Extra Utgifter . 2,419: 2. 10.
Hus-Reparationer i,63i:35. 5.
Centonal . . . 72: 8. q. «
' .ifi.-on: ih 9.
Vinsten Ar 1821
. . .
18,545
3i
3
Balance till Ar 1822.
Skuld till Banken på Räk-  ningen "N:o 8 89,101: 5. 4-
Dito på Dito N.o 5. . . . 74°»724- 6. 11.
Utelöpande Attester . . . 3,890.12.—
833,715
a4
3
Summa
1, 3ii,755
45
11
Discont-Contoirct den 22 April 1822.
-L. H. Willman.
E. F. Ström.
566 Riksens Ständers
Capital-SIut öfver Ull
-
Debet.
Balance från Ar 1819.
Skuld till Manufactur-Disconl-Fonden
110,000
Balance till År 182.1.
Tillgång hos säkra Låntagare 167,956:— -
— — Cessionanter 22,149: 1.8.
—» — Banken . , 21,695:45.3.
— — Riksgälds-Cont. 1,980:— -
213,780
/j6
11
Summa
323,780
46
11
Stockholm af Manufac(ur-Di»cont
-
Revisorers Berättelse. 067
Discont-Fonden År 1820.
C r e d i t.
Balance fran År 1819.
Tillgäng bos säkra Läntagare 167,812:24.-
— — Cessionanter 26,386: 19. -
— — Banken . 11,773:34.6.
— — Jtiksgälds-Cont. 6y5:
206,647
29
6
Vinst <lr Förlust.
Influtne Kantor År 1820 . , 7,420:33. 5.
Afgår
Utbetaldte Arfvodcn . 284:24-  Centonal  2:40.- oRn. ifi _
Vinsten År 1820
.
7>i33
>7
5
Balancc till År 1821.
Skuld till Manufactui-DiscQnLTonden .
110,000
Summa
323,780
46
11
Contoiret den l5 Martil 1821.
L. H. Killman.
E. F. Ström.
56g
.Riksens Ständers,
Capital-SIut öfver UII
-
D e be t..
BaUnca frill Äl 1830.
Skuld ti|[ Majiufactur-Disconl-roudcn
110,000
Bailanee tili Är 1822.
Tillgång hos sakra Låntagare i35,o4'£
—• y Cessionanter 22,o5i: 1.8.
— — Banken . . 5o, 142: 3.8.4-.
—* — Juksgalds-Cont. 09<>:—•
208,228
4o
ijuinina |
3i8,228
4^1.
O 1
—
Stoekholia af Mamifacliu»
Revisorers Berättelse. 5Gg
Discont-Fonden År 182r.
Gred i t.
Balanco från Ar 5820.
Tillgång hos säkra Läntagare 167,956:— -
— — Cessionanter 22, jijg: 1.8.
— — Banken . . 31,695:45.3.
— — Riksgälds-Gont. 1,980:— -
213,780
11
Vinst & Förlust.
Influtna Interes-  scn 1821 . . . 4="3a: 45. i.
Ersättningar ... 2: 12. - ,
D
4=735: 9.1.
Afgår
Uthetaldta Arfvodcu . a84: 24. ~
Centonal  a:4o. - 0 ^
a 28n- jR -  Vinsten År 1821
4>44.7
4*
1
Balance till År 1822.
Skuld till Manufactur-Disconl-Fonden
100,000
—
—
Summa
318,228
4°
—
Disconl-CoBtoiict don 20 April 182!.
L. II. (Villman.
E. F. Ström.
5jo Riksens Sländers
Utdrag af 1820 och 1821 års Räkenskaper
för Manufactur-, Eskilstuna
Fristads-, Spinnhus- och Allmänna
Arbetshus-Medlen.
Manufactur- och Eskilstuna Fristails-  Medlen.
R:dr Banco.
Behållningar och utestående Fordringar
från Ar 1819 ..... »9,502:19.10,
Afgår Skulder . . . . . 6o5:35. 11.
Återstår .....
Inkomster År 1820 .... »3,10;: 22. 3.
— — 1821 .... 13,077: 7. 4-
18,896
26,184
3i
29
11
7
Summa R:dr
45,o8i
i3
6
Utgifter år 1820 2-
— — 1821 14,824: 3. 10.
29,023
33
Behållningar och Fordringar
vid 1821 års slut .... 16,681: 9. o.
Afgår Skulder 573: 28.11.
Återstår
i6,o57
28
6
Summa R.dr
45,081
i3
6
Spinnhus-Fonden,
Behållningar och Fordringar
från år 1819 . . , . . , 34,602: 4—
Afgår Skulder . . . . 2,43o: 6. 7.
Återstår
Inkomster Ar 1820 .... 18,141; I0- 4-  — — 1821 .... 17,428:31. 5.
32,171
35,56g
45
4*
5
9
Summa R:dr
67.A1
39
2
Utgifter År 1820 16,088:39. 3.
— — 1821 ..... 14,078:35. 2.
Behållningar och Fordringar
vid 1821 års slut .... 37,996:45.10.
Afgår Skulder . . i . .s . 372:33. 1.
Återstår
30,117
37,624
26
12
5
9
Summa R;dr
67.711
39
2
Revisorers Berättelse. 5yi
R:dr Banco.
Allmänna Arbitshus-Fonden.
Behållningar och Fordringar fran
ar 1819  24>938:32. 5.
Afgår Skulder . . s. . . — 8.—
Återstår , . . . .
24,938
24
5
Inkomster Ar 1820 , . . • 664: i3. 10.
— — 1821 .... 666: 16. 2.
i,33o
3o
—
Summa R:dr
26,269
6
5
Utgifter År 1820 • . . . 3,978:35. 5.
— — 1821 , 820:i3. 5.
4*799
21,470
10
Behållningar och Fordringar
vid 1821 års slut .... 2i,470: 7*
Afgår Skuld . . .o . . . — 8. —
Återstår
5
7
Summa R:dr
26,369
6
5
Stockholm af Kongl. Commcrce-Collcga första Raken-»
»kaps-Contoir dea 2 September r8aa.
J, M. Härstedt,
/
5^2
Riksens Ständers
N:o 9.
Berättelse till Riksens Höglofl. Ständer
angående den, å Riksens Ständers
vägnar år 1822, verkstälde
granskning af Allmänna MagazinsInrättningens
Förvaltning och Räkenskaper.
Under flera förändringar har Allmänna Magazins-Inrättningen,
med ökade fonder och utvidgad
verkningsförmåga, i oeconomiskt hänseende,
uppnått en omfattning, som tilläfventyrs
cj kunnat förutses och än mindre till sina följder
beräknas.
Dess första och egentliga bestämmelse
gick derpå ut, att emottaga och till anslagne
ändamål förvalta Statens ordinarie Spannmålsintrader,
samt att vid inträffade missväxter,
genom spannmåls-försträckningar, afvärja hungersnöd
och förse de nödlidande med erforderligt
utsädesbehof. I följd af Riksens Högh
Ständers Beslut har Inrättningen , utom nyssnämnde
åligganden, i sednare tider äfven iklädt
sig förbindelsen, att efter gynnsamma skördar
upphandla säd inom landet till ett skäligt medelpris,
för alt genom denna mellankommande
åtgärd främja jordbrukets trefnad och derjemte
i möjligaste måtto motverka den skadliga
förlägenhet, som vid spannmåls-prisernas
hastiga fall i synnerhet drabbar den mindre
Revisorers Berättelse.
Bemedlade Jordbrukaren. Alt Styrelsen af en
Inrättning, som innebär så olika och mångfaldiga
föremål, nödvändigt måste vara magtpåliggande
och kräfva den strängaste uppmärksamhet
på alla i dess väg verkande händelser
och conjuncturer, ligger för öppen dag. Sedan
den för Allmänna Magazins-Directionen
uti Kongl. Brefvet af den 7 November i8ti
utfärdade Instruction befunnits i flera afseenden
otillräcklig, af orsak att Inrättningen derefter
undergått märklig förändring, hafva Riksens
Höglofl. Ständer, vid 1817 och 1818 årens
Riksdag, stadgat vissa hufvudgrunder till ett
Reglemente, hvarefter Inrättningen borde förvaltas,
i följd hvaraf Allmänna Magazins-Directionen,
på Kongl. Majrts Nådiga befallning,
redan den 16 December 1820, till Kongl. Maj:t
öfverlemnat ett underdånigt förslag, ej mindre
till Reglemente för Allmänna Magazins-Inrättningen,
än till aflöningsstat för Magazins-, Bageri-
och Bränneri - Betjeningen, tillika med
underdånigt Utlåtande i åtskilliga andra med
Inrättningens förvaltning och räkenskaper sammanbundna
ämnen, och beror nu mera denna
angelägenhet på Kongl. Majrts Nådiga pröfning.
I saknad af bestämda föreskrifter om
hvad Styrelsen egt att iakttaga, har alltså
granskningen af Verkets förvaltning och räkenskaper
ej utan svårighet kunnat fulländas,
och få nu Revisorerne hos Riksens Höglofl.
Ständer inberätta, hvad dervid i ett eller annat
afseende förekommit Revisorerne anmärkningsvärd!.
Riksens Ständers
Till Revisorernes genomseende hafva 1819
oell 1820 års afslutade Hufvud-Böcker för Allmänna
Magazins-Inräliningen blifvit öfverlemnade,
hvilka Räkenskaper dock ännu ej undergått
vederbörlig granskning uti Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt. Efter en all
män
öfversigt af Hufvud-Böckernas samman»
dragsräkningar har befunnits, att:
För år 1819:
uppkommitå Spalin- vinst. förlåt.
målsrörelsen . . . . . . i2,t3i:3o.6.
Brännvins dito 22,896:17.9.
De föregående årens
Spannmålsrörelse
> enligt
utredning ....... 19,153:26.6.
För år 1820:
å Spannmålsrörelsen
........ 164,670:40.7.
Brännvins dito 4>2f)4: & 5.
De föregående årens
Spannmåls»
rÖrelse, enligt särskild
utredning 4>.993:2Q. 7.
S:maB:coR:dr32,i84: 5.9-och 195,966:
i.
/•
När således den för år 1820 upptagne särskildt
utredde vinst, 4>.9p3 R:dr 29 sk. 7 r:st.
till afräkning observeras, så qvarstadnar å
Spannmåls-rörelsen i det hela för begge åren
en förlust af 190,962 R:dr 20 sk. B:co. Der
-
Revisorers Berättelse. 075
I feixiot visar val Brännvinsrörelsen en vinst af
sammanlagda 27,190 R:dr 24 2 r:st., men
detta belopp bör ej betraktas såsom inkomst af
sjelfva Brännvinsbränningen > ty i Hufvud-Böekerna
finnas, för år 1819, 8,927 R:dr 16 sk.,
och för år 1820* i7,187 R:dr 24 sk. influtne
arrende-medel för Brännvins-distillerings-rättigI
heten i Stockholm, tillika ined åtskilliga, för
Lägenheter som tillhöra Brännerierna, influtne
hyror och afgifter, äfven på samma Conto
uppförde, så att rätta behållningen i ett helt
för åren 1819 och 1820 endast utgör 6,125
R:dr 3a sk. 2 r:st. Banco. Om åter Brännvinsbränningen
särskildt för hvarje af dessa åren
till vinst och förlust tages i beräkning, så uppkommer
för 1819 en vinst af 18,969 R.‘dr 1
sk. g r:st, men för 1820 en förlust af 12,843
R:dr 17 sk. 7 r:st., uti hvilken sednare summa
äfven inbegripes en å försåldt distilleradt
Brännvin yppad förlust af 4>4I8 R:dr 35 sk. 6
r.*st Banco.
Allmänna Magazins-Inrättningens i landet
utestående fordringar för undsättningsspannmål
voro:
Vid 1819 års utgång . i,446,5ii: 7.4.
1820 dito . 824,89i:33.5.
1821 dito . 498>853:45.2.
och vid September månads slut
innevarande år .... 578,355:34-9.
Då nu inemot hälften af sistnämnde fordringar
efter 1821 års skörd innestå uti de
5 ;6
Riksens Ständers
Norra Länen , hvilka utverkat sig Kongl. Majrts
Nådiga tillstånd, alt dels helt och hållet, tunna
för tumfSi, dels ock till delar af Lånen, liqvid
dera skulderna med Spannmål in natura till
Krono-Magazinen; så torde mindre betydligt
belopp i contant vara att påräkna, lieldst dertill
kommer, alt flera afskrifningar å äldre årens
fordringar säkerligen blifva nödvändiga. För
att sätta Riksens Höglofl. Ständer i tillfälle, alt
med lätthet inhemta alla de olika sätt, hvarpå
undsättningslånen de sednare åren blifvit liqviderade,
bifogas härhos under Litt. A, en
uppgift å Kongl. Majrts i detta ämne meddelade
Nådiga föreskrifter.
Den uti sista Revisionsberättelsen omnämna
da fordran uti Finnland, hvilken med afdrag
för byggnadsvärden och de af fienden under
5808 års krig borttagna persedel-behållningar,
efter föregången utredning uppskattades till
139,079 Rrdr 23 sk. 2 rrst., har, enligt hvad
Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 7 Februarii
1821 innehåller, hos Kejserliga Ryska Regeringen
blifvit i ministeriel väg bevakad, men någon
ersättning har ännu ej influtit.
Bokföringsmetlioden, som följes vid afsJntandet
af Magazins-Inrättningens räkenskaper,
ansågs vid 1820 års revision tarfva förändring,
hvilket äfven då af Kongl. Directionen erkändes;
dock har Kongl. Directionen, hindrad af
andra angelägna göromål, enligt härom till Revisorerna
afgifvit yttrande, icke medhunnit att
i för
-
Revisorens Berättelse» Sij
i förberörde ändamål utarbeta nödiga formulärer.
Till vinnande af en mera säker controll
å utestående undsättningsniedel i orterna» skulle,
efter Revisorernas öfvertygelse, i ökad mån
bidraga» om Kronofogdarne blifva ålagde att
för dessa medel ordentligen redovisa, likasom
för Kronans öfriga uppbörd. Närlagde tvän»
ne formulärer, under Litt, B och C_, med
derå gjorda anteckningar; meddela närmare
upplysningar i detta ämne, och beror det på
Riksens Höglofl. Ständer, att pröfva och afgöra,
huruvida Revisorernas nu framställda förslag
må till verkställighet befordras.
För Carlstads Län balanceras, uti 1820 års
Hufvudbok Herr Landshöfdingen och Riddaren
af Wingård, till last, en summa af 5ooo R:dr
Banco, hvilka dock Kongl. Direclionen uti af»
gifvet utlåtande och med stöd af tvänne uti
Kongl. Directionens Boksluts-Contoir uppgjorde
Balance-räkningar upplyst, böra rätteligen förminskas
till ett belopp af 4>°8i R:dr 27 sk.
Banco, de der efter all anledning ännu vid
1820 års slut funnos oredoviste utaf remitterade
och anslagne medel till spannmåls upphandling,
under de förutgangne åren, uli ofvan nämnde
Län. Orsaken hvarföre fullständig utredning
af förenämnde summa ej kunnat åstadkommas,
härleder sig enligt Kongl. Directionens
yttrande derifrån, att infordrade förkla
a
Sami, 3 7
5j8
Riksens Ständers
ringar öfver de i Kongl. Directionens RevisionsContoir
vid 1819 års Magazins- och RäuteriRäkenskaper
för Carlstads Län utfärdade anmärkningar
allt hittills uteblifvit, oaktadt flera
anmaningar med utfäste vitén till Konungens
Befallningshafvande afgått, och att, sedan K:gl.
Directionen omsider såg sig föranlåten ålägga
Konungens Befallningshafvande, vid 5o R:drs
vile, infordra de redoskyldigas förklaringar och
dem till Kongl. Directionen öfversända, Konungens
Befallningshafvande då ändtligen anmälte,
det Magazinsförvaltaren och öfrige vederbörande
sina förklaringar afgifvit, men att
Lands-Secreteraren, Lagman Kleman, åt hvilken
Landshöfdingen uppdragit all befattning
med spannmåls-upphandlingen och undsättningen
inom Länet, håde Anmärkningarne och
Förklaringarne emottagit, utan att desse Anmärkningsmål
numera kunnat af Lagman Kleman
tillrättaskaffas, hvarföre Anmärkningarne
å nyo blifvit uti Kongl. Directionens RevisionsContoir
utskrifne och den 7 sisth November
till Konungens Befallningshafvande, för andra
gången, afsände, med begäran att ytterligare
inom viss tid och vid vanligt vite affordra vederbörandé
deras förklaringar, efter hvilkas inLekommande
Kongl. Directionens RevisionsContoir
sättes i tillfälle, att bevaka Kongl. Majrts
och Kronans rätt, för hvad af Allmänna Magazins-fondens
medel kan vara oredo vist uti
Carlstads Län.
Revisorerne, som ansett nu beskrifne förhållande
vara af sådan beskaffenhet, att det
Revisorers Reruttehe.
5 79
bonit anmälas till Riksens Höglofl. Ständers
kännedom, kunna derjemte ej undgå att särskildt
anmärka det olämpliga handlingssätt Hr
Landshöfdingen och Riddaren af Wingård
ådagalagt deruti, att Uppbörden och Förvaltningen
af allmänna medel blifvit i enskildt
väg anförtrodd Lands-Secreteraren, då det
icke kan vara Hr Landshöfdingen obekant, att
dylika medel under Lands-Contoirets ansvar
och Controll, alltid böra inlevereras, utdelas
och redovisas i Landt-ränteriet.
Resultatet af Brännvinsbränningen i Hufvudstaden
har utgjort ett af de vigtigare föremålen,
som fästat Revisorernas uppmärksamhet,
under granskningen af Allmänna Magazins-Inrättningens
räkenskaper. Denna rörelse, som
tillförene drifvits med mer och mindre betydlig
vinst och derigenom märkligen motvägt Inrättningens
förluster å spannmålshandeln, visar,
från och med år 1820, en alldeles motsatt
verkan. Efter hvad Revisorerna utaf Bränneriräkenskapen
inhemtat, har ej allenast spannmålen,
som till Brännvins-afverkningen åtgått,
genom höga inköpspris samt dertill lagde Magazins-utgifter
och afskrifningar, fått sier uti
Bokslutet ett stegradt värde påfördl; utan ock
kostnaden, som med averkningen varit förknippad,
så drygt utfallit, att hvarje kanna
Brännvin, vid Ladugårdslands Bränneri, år 1820
kostat inrättningen 1 R:dr 2 sk. 5 r:st.; samt
vid Tanto Bränneri 1 R:dr 1 sk. 5 r:st. Banco,
derom Bilagan Litt. D. meddelar närmare
58o
Riksens Ständers
upplysning, hvarförutan Revisorerna anmärkt,
att mjöl till inemot hälften af tillmäskningen
Blifvit vid nyssnämnde Brännerier i stället för
gröpe begagnadt, derigenom afskrifningar uppkommit,
hvilka icke egt rum, om endast gröpad
säd för Brännvins-bränningen an vänd ts,
hvilken sednare omständighet synes anmärkningsvärd,
då vid anställd jemförelse emellan
afkastningen vid Maria och Ladugårdslands
Brännerier, för år 1819, uppdagats, att bränningen
vid förstnämnde Bränneri, der endast
gröpe för Brännvinsbränningen blifvit utlemnadt,
varit mera gifvande än vid det sednare,
der averkningen gått med tillsats af mjöl, och
hafva åtskillige af Revisorerne äfven yttrat sig
ega den erfarenhet, att mjöl, som är vida tyngre
än gröpe, derigenom oftast förorsakar vidbränning
och i allmänhet sällan eller aldrig
till Brännvinsafverkning användes.
Häröfver har Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
till Revisorerne afgifvit sitt utlåtande
af innehåll: Att, sedan med Kongl. Maj:ts
Nådiga bifall, den väsendtligaste Brännvinsbränningen
i Hufvudstaden förflyttades från Ladugårdslands
till Tanto Bränneri, till vinnande
af nödigt utrymme för en Torkinrättning och
dertill hörande Magazin, betydlige reparationer
och förändringar på dessa båda ställen måste
om besörjas, och för hvilka sammanlagda
kostnaden steg till 25,000 R:dr Banco, samt
att då denna summa, utbetald för nybyggnader
och reparationer med påräknad flera års
varaktighet, i calcul räknas på ett års bran
-
Revisorers Berätta/se. 581
ning, rörelsen måste finnas ofördelaktig, i synnerhet
då dertill kommer att till averkningen
hufvudsakligast blef använd den från Danmark
år 1818 hitförde skadade spannmål, hvilken
uppgick till ett alldeles ovanligt högt värde och
för andra hellof var nästan oduglig. I öfrigt
förmäler Kongl. Direetionen, alt Brännvinsbränning
lika med alla andra ceconomiska företag,
beror på conjunkturens ombytlighet, så att
hvad den ena liden, vid ymnig tillgång på
säd och deraf följande lågt pris på Brännvin,
anses menligt och ledande till förlust, åter en
annan tid, vid motsatt förhållande, gifver fördel
och vinst. I afseende på bränntunnornas
sammansättning af mjöl, har Kongl. Directionen
tillkännagifvit, att under de sednare åren,
då till det mesta skadad och oduglig säd för
Brännvinsbränning vid Kronans Brännerier blifvit
använd, den del af bränntunnan, sorn icke
utgjorts af malt, måst malas till enahanda finhet
med gröfre mjöl, emedan erfarenheten visat
att afkastningen i annat fall funnits mindre
förmånlig, samt slutligen att den år 1819
uppkomna större afkastning vid Maria än vid
Ladugårdslands Bränneri härledt sig derifrån,
dels att Maria Bränneri eger ett särdeles godt
brunnsvatten, dels ock att bättre spannmål
och malt för bränningen derstädes var att tillita,
och bränntunnan dessutom höll något
högre vigt. Vid öfvervägande af hvad så väl
Revisorerne genom noggranna beräkningar utforskat,
som ock af hvad Kongl. Directionens
här intagne utlåtande vid handen gifver, och
om äfven antages att någon minskning uti det
Riksens Ständers
för Brännvinet efter calcul upptagne tillverkningsvärde
bör medgifvas, i förhållande till de
25,ooo, R:dr, som åtgått år 1820 för nödvändiga
och mer än vanligt kostsamma byggnader
och reparationer vid Krono-brännerierna, hvilken
nedsättning likvisst ej utgör mer än circa
41 sk. för kannan, och hvaremot kunde anföras,
att ej någon afgift för Brännvinsrättigheten
utgöres och icke heller någon ränta å värdet
af Bränneri verkens byggnader och underhåll
blifvit beräknad, finna Revisorerne, med hänsigt
så väl till den obestridliga sanning, att
Statens intrång på den enskilda verksamhetens
område merendels alltid åtminstone i längden
misslyckas, som äfven med öfvertygelse derom,
att handel och näringar ej med fördel kunna
bedrifvas under publika auctoriteters förvaltning,
det vara till visshet påtagligen ådagalagdt,
att förlusten å Brännvinsbränningen här
i Hufvudstaden skall i fortgående undergräfva
Verkets tillgångar och medföra ett skadligt inflytande
på dess redan nog betänkliga ställr
ning, i följd hvaraf Revisorerne hos Riksens
Högloft. Ständer tillstyrka, att Brännvinsbränningsrättigheten
för Stockholms Stad må till
enskilde personer, mot arrendes erläggande,
hädanefter upplåtas, så vida ej Riksens Högloft.
Ständer skulle pröfva skäligt, att låta samma
Brännvinsbränning alldeles upphöra.
Den under loppet af sednare åren här i
Stockholm oftare öfverklagade förskämning af
säd, tro Revisorerne kunna om ej förekom mas,
åtminstone till betydlig del minskas, om Krc
-
Revisorers Berättelse. 583
nans Uppbördsman i allmänhet på det strängaste
tillhållas, att ej i Magazinen emottaga annan
än strid och väl rengjord spannmål, samt
densamma väl och försvarligen vårda, vid
oundvikligt ersättningsansvar för underlåtenhet
i denna del, hvarförutan de af Allmänna Magazins-Directionen
med dryg kostnad förvärfvade
torkinrättilingar utan tvifvel skola bidraga
till spannmulslagrens bättre conserverande,
och i synnerhet bereda väsendtlig nytta vid
sådana tillfällen, då spannmålslaster, från andra
orter hitkomna, under vägen, utan någons
förvållande, af värma blifvit angripna, och derigenom
hotas af förskämning.
Utaf sista Revisionsberättelsen hafva Revisorerne
inhemtat, att Allmänna MagazinsInrättningen,
enligt upprättad liqvid, då ansågs
ega en fordran hos Öfver-Ståthållare-Ämbetet,
21,394 R:dr 33 sk. Banco, som utgjorde
förlusten å utlevererade 6000 T:r Råg år
1818 till Bagare-Ämbetet i Hufvudstaden. Ändamålet
med denna, på Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning verkställda spannmåls-utleverering
eller försäljning till Bagare-Ämbetet, emot ett
nedsatt pris och vida mindre än det som i
allmänna handeln då gällde, var, att Hufvudstadens
nödlidande skulle, oaktadt spannmålsprisen
stigit till en ovanlig höjd, likväl få köpa
groft bröd i Bagarebodarne för lindrig betalning.
Sedan Öfver-Stålhållare-Ämbetet uti
skrifvelse till Allmänna Magazins-Directionen,
af den 27 November 1820» förklarat sig icke
584
Riksens Ständers
ega några medel att disponera för Allmänna
Magazins-Inrättningens berörde fordran, och
sådant blifvit af Allmänna Magazins-Direction
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäldt,
täcktes Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref af
den 22 Martii 1821, förordna, att förlusten å
2000 T:r af omförmälte spannemålsparti, borde
med tillämpning af Riksens Ständers vid
senaste Riksdag den 23 Maji och den 14 Julii
1818, till Kongl. Maj:t aflåtne underdåniga
Skrifvelse, uti Allmänna Magazins-Räkenskaperna
afföras; att vid nästinfaliande Riksdag,
på de skäl Kongl. MajJts åberopade Nådiga Bref
af den 22 Martii sistförlidne år innehåller, äfven
hos Riksens Ständer borde till afskrifning
anmälas förlusten å ytterligare 3ooo T:r, och
sluteligen att Kongl. Maj:t för de återstående
1000 tunnor Råg i Nåder ville af egne medel
hålla Magazins-Inrättningen skadeslös och i sådant
afseende hän vist Allmänna Magazins-Directionen,
att lyfta beloppet från Barlhelemiska
fonden, i den mån samma fonds tillgångar
kunde medgifva ersättningen, och har, i öfverensstämmelse
med sistnämnde Nådiga föreskrift,
Allmänna Magazins-Directionen, uti skrifvelse
den 24 April 1821, hos Chefen för Colonial-ärendernas
Departement anhållit, att utbekomma
4°9.9 R;dr 32 sk. Banco, som efter
slutad liqvid utgör förlusten på 1000 tunnor
Råg, med derå beräknad Uppbördsmanna-afskrifning,
men nämnde ersättningssumma har,
enligt hvad Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
upplyst, ännu ej kommit Allmänna Magazins-Inrätlningen
till godo; hvilket allt Re
-
Revisorers Berättelse. 585
visorerne, i anledning af sista Revisionsberättelsen,
trott sig böra hos Riksens Höglofl. Ständer
till närmare upplysning, om nu befintliga
förhållandet, tillkännagifva.
Vid härvarande Krono-Bageri har, i följd
af Kongl. Maj:ts Lill Dess Allmänna MagazinsDirection,
den 22 Julii 1818, aflåtne JNudiga
Bref, förbäkning blifvit ombesörjd till understöd
för Hufvudstadens nödlidande , hvilka, efter
Öfver-Stålhållare-Ämbetets anvisningar och
Fattigvårds-Direclionernas requisilioner,egt rättighet
att köpa mjukt rågbröd för 26 sk. 8 r:st.
B:co Lispundet. Denna brödförbakning, som
börjades med Augusti månad ofvannämnde år,
fortgick i större och mindre utsträckning till
Martii månads slut år 1821, då densamma alldeles
upphörde. Enligt upprättade liqvider,
grundade på Allmänna Magazins-Inrättningens
afslutade räkenskaper, utgör totala förlusten å
besagde bakningsanstalt 26,yo5 R:dr 28 sk. 8
r;st. B:co, hvaraf dock 6000 R:dr, i anledning
af Riksens llöglofl, Stäjiders hos Kongl. Maj:t
uti underdånig Skrifvelse af den 23 Maji 1818
anmälte Beslut, samt Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
till Magazins-Directionen, af den 22 Julii 1818,
och den 10 Maji 1820, blifvit i räkenskaperne
afskrifna, såsom motsvarande den besparing
hvilken uppkom derigenom, att Augusti månads
anslag till Bagare-Ämbetet, sedan brödbakuingen
vid Krono-Bageriet sattes i verket,
ej behöfde mot nedsatt pris och med förlust
af circa 3 R:dr på tunnan utlemnas, hvarför
-
586
Riksens Ständers
utan Kongl. Majit i Nåder befallt, genom Bref
till Kongl. Stats Contoiret af den i8Nov. 1818
och till Allmänna Magazins-Directionen af den
i5 Martii 1820, att Magazins-Inrättningen utaf
erlagde Tull-medel för inskrifven Spannmål
från Ryssland skulle få beräkna sig ersättning
för sammanlagde 16,134 R:dr 28 sk. 4 rist.,
så att till godtgörande endast återstod o 4^71
Ridr 4 rist., hvilka, enligt innehållet af Kongl.
Majlis Nådiga Bref den 18 Januarii innevarande
år, komma vid nästa Riksdag att hos Riksens
Ständer till ersättning eller afskrifning
anmälas.
Med stöd af Riksens Höglofl. Ständers vid
åtskillige tillfällen yttrade Önskan, att Allmänna
Magazins-Inrättningens fonder endast och
allenast må anlitas för sådanä ändamål, som
med Inrättningens tillvarelse egentligen blifvit
åsyftade och ej till andra företag och kostnader
disponeras, anse Revisorerne den förlust,
som genom brödbakningen för Hufvudstadens
behöfvande drabbat Allmänna Magazins-Inrättningen,
vara så beskaffad, att ej afskrifning
för samma förlust, utan deremot Inrättningens
skadeslöshållande bör af Revisorerne tillstyrkas,
och i förening härmed få Revisorerne särskildt
yttra den öfvertygelse, att ofvanomnämnde,
för införskrifven Spannmål från Ryssland
åren 1818 och 1819 af Handlande eriagde
Tullmedel, enligt 58 och 60 §§, i Regeringsformen,
bordt tillfalla Stats-Verket och ej användas
till betäckande af utgifter, dem Riksens
Höglofl. Ständer ej åtagit sig att vidkännas.
Revisorers Berättelse. 587
För de 62 Skeppund 8 Lispund Koppar,
som till följe af Kongl. Maj:ts Kådiga Bref, under
den 27 Maji 1819 och den 11 Januarii
1820, från Allmänna Magazins-Inrättningens
förråd utlemnades till taktäckning å Kongl.
Slottet och H. K. H. Prinsessans Palats, har
ännu icke någon betalning till Kongl. Direclionens
Cassa influtit, hvilket, i anledning af sista
Revisionsberättelsen , nu varande Revisorer trott
sig hos Riksens Höglofl. Ständer böra tillkännagifva,
med upplysning tillika, att Kopparens
värde uti 1820 års Hufvudbok, ibland utgående
balancer, upptages till ett belopp af 8320
R:dr Banco.
I sammanhang med den af Riksens Ständers
Revisorer år r 820 gjorde Anmärkning dervid,
att Herr Landshöfdingen Öfver Götheborgs
och Bohus Län, m. m., Grefve von Rosen,
1816, utaf Allmänna Magazins-Inrättningens
medel, till lån åt Beklädnads-JDirectionen vid
Bohus Läns Kongl. Regemente, disponerade
95o R:dr Banco, hvilken summa redan år 1819
till Landtränleriet blef återbetald, men någon
ränta derå icke godtgjord, få Revisorerne gifva
tillkänna, att räntan ännu i denna stund
finnes oliqviderad, oaktadt Kongl. Allmänna
Magazins-Directionen hos Landshöfdinge-Ämbetet
i Götheborg om Räntemedlens indrifvande
låtit flera påminnelser afgå.
Genom det åtskilliga hus och byggnader,
som tillhöra Allmänna Magazins-Inrättningen,
588
Riksens Ständers
tid efter annan blifvit åt andra Verk och Auctoriteter,
dels emot en lindrig hyras erläggande
och dels utan någon afgift af Kongl. Maj:t
i Nåder upplåtne, liar Kongl. Allmänna Magazins-Directionen,
vid inträffade behof, sett sig
föranlåten att hos enskilde anskaffa nödigt utrymme
för sina egna spannmålslager, hvilket
ej utan kostnad och olägenheter kunnat aflöpa.
De å, hosföljande förteckning Litt. E. upptagne
magazin och lägenheter äro Inrättningen för
närvarande frånskiljde, och om än de fleste
skulle finnas af mindre betydenhet, instämma
dock Revisorerne till alla delar uti den önskan
, som på flera väl grundade skäl vid sista
Revisionen yttrades, att Allmänna MagazinsInrätlningen
ju förr dess heldre må återsättas
i besittning af det på Skeppsholmen härstädes
belägne och af Kongl. Krigs-Collegium till Utredningspersedlars
förvarande disponerade magazinshus
och sådant med ytterligare hemtadt
stöd deraf, att Inrättningens ansenliga spannmålsbehållningar
i Hufvudstaden genom mistning
af ifrågavarande lägenhet, lätteligen kunna
blottställas för åverkan och olyckshändelser,
hvarpå ett ej aflägse exempel sig företer,
då, efter hvad Revisorerne erfarit, Inrättningen
under sista branden på Blasieholmen förlorade
inemot 1200 tunnor Råg och Hafra,
hvilken förlust icke egt rum, om Inrättningen
bibehållits orubbad vid sina egna Magazinstillhörigheter.
Under genomläsningen af Kongl. Allmänna
Magazins-Directionens Protoeoller för De
-
Revisorers Berättelse. 58c>
cember månad år 1830, hafva Revisorerne fästat
sin uppmärksamhet derå, att ersättning för
en genom Skeppare-Åldermannens från Thorshälla
J. P. Stähles förvållande sjöskadad Hafrelast,
hvilken Ståhle, enligt slutadt certeparti,
uti November månad år 1812 åtog sig att, från
Stockholm till Westerås, sjöledes öfverföra, ännu
ej vid 1820 års utgång var Allmänna Magazins-Inrättningen
godtgjord, oaktadt Kongl.
Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt, medelst Laga
kraft vunnet Utslag af d. 14 April i8r4,ådömt
Ståhle samt dess Redare, Directören Schefferusj
att, efter stadgade beräkningsgrunder, ansvara
för betalningen af den minskning, och
skada, som blifvit spannmålslasten tillskyndad.
Kongl. Allmänna Magazins-Directionen,
hvars utlåtande Revisorerne i detta ämne infordrat,
har meddelat den upplysning, att
återstoden af det Skeppar-Åldermannen Ståhle
ådömde ersättningsbelopp för närvarande skall
utgöra 4°5 R:dr 36 sk. 3 r:st. Banco, sedan
65o R:dr Banco blifvit till Kongl. Directionens
Cassa den 18 Februarii innevarande år, från
Konungens Befallningshafvande öfver Nyköpings
Län i afbetalning remitterade och Directören
Schoff erus dessutom, redan år 1812,
till Westerås Krono-Magazin in natura levererat
a5 tunnor Hafra.
Det uppehåll, som vid indrifningen af
förenämnde skadeståndsmedel egt och ännu
eger rum, anse Revisorerne i dubbelt afseende
anmärkningsvärd!, lörst och i synnerhet att
5g o Riksens Ständers
ofvanbemälde Konungens Befallningshafvande,
fastän af Allmänna Magazins-Directionen år
1814 anmodad, att låta besörja medlens skyndsamma
uttagande, antingen hos Stahle eller
Directören Schefferus, öfver 6 års tid underlåtit
att meddela den äskade handräckningen,
hvarigenom Allmänna Magazins-Inrättningens
säkerhet och rätt kunnat äfven tyras, samt dernäst,
att Kongl. Directionen under tiden lemnat
opåtald den tidsutdrägt, hvarmed detta
utsökningsmål blifvit af Konungens Befallningshafvande
på omförmälde sätt behandladt.
Från längre tid tillbaka har Hr CommerceRådet
och Commendören Björnberg år från år
häftat för obetalde arrenden och liqvidskulder
till Allmänna Magazins-Inrättningen, för den
åt Commerce-Rådet upplåtne Brännvinsbrännings-,
Distillerings- och Försäljnings-rättighet
uti Staden Götheborg samt Götheborgs och
Bohus Läns Skärgård.
Genom Nådigt Utslag, af den 3 Martii 1821
har Kongl. Maj:t, med upphäfvande af Allmänna
Magazins-Directionens, rörande CommerceRådets
skulder till Allmänna Magazins-Inrättningen,
den i5 September 1817 och den 2 Martil
1818 gifne resolutioner, förklarat desse skulder
vara af tvistig egenskap och derföre försatt
målen i samma skick de befunnos, innan Magazins-Directionens
ofvan åberopade Utslag
meddeltes, samt till Directionen öfverlemnat
att emot Commerce-Rådet Björnberg i laga
Revisorers Berättelse. 591
ordning anställa den talan, hvartill Direcfionen
kunde finna sig befogad, hvarefter Kongl.
Directionen, under den 17 sisth September,
i samråd med Hr Commerce-Rådet, bestämt
nja grunder för liqvidernas upprättande, och
derjemte bifallit Commerce-Rådets gjorda anhållan,
att ytterligare få underställa Kongl.
Majrts Nådiga pröfning en omtvistad arrendesumma,
med upplupen ränta till detta års slut,
utgörande 5235 R:dr 24 sk. Banco, hvilken
skuld efter Arrende-contractets lydelse förekommit
Revisorerne så ersättningsgild, att medlens
skyndsamma indrifning ej bordt genom
något särskildt förbehåll uppskjutas, i synnerhet
som Commerce-Rådet vid förenämnde sammankomst
och i följd af Kongl. Directionens
då tagne beslut, blifvit ansedd berättigad att å
äldre årens skulder tillgodonjuta afskrifning till
ett belopp af 6487 R:dr 14 sk. 11 r:st. Banco.
Till förklaring öfver den af Revisorerne
väckte anmärkning dervid, att Kongl. Allmänna
Magazins-Directionen, den 27 October 1821
beviljat Handelshuset Sterky & Cowp. ett lån
af 7500 kannor Brännvin och Grosshandlaren
J. A. Kruse d. 16 November samma år äfven
ett lån af 10,000 kannor från Kronans härvarande
Lagerkällare, samt sedermera bifallit prolongation
uti de för återlevereringen af dessa
lån bestämdt fÖreskrifne terminer, har Kongl.
Directionen uti dess till Revisorerne på anmodan
afgifne utlåtande anfört, att ofvannämnde
åt Handelshuset Sterky & Comp. samt Gross
-
Riksens Ständers
handlaren Krase försträckte Brännvinslån voro
åtföljde af de vilkor, att låntagarne först borde
köpa en lika qvantitet Brännvin och hvarigenom
en afsättning vanns å 17,500 kannor;
att Kongl. Directionen, angelägen om befrämjandet
af Magazins-Inrättningens fördel, ansåg
sig icke höra försaka tillfället af denna betydliga
försäljning, hvilken annars icke hade inträffat;
att Inrättningen, å de för Lånen uti
Riksens Ständers Bank nedsatte penningar fick
räkna sig till godo tre procents ränta; och
slutligen att vid Lånens beviljande gjordes det
förbehåll, att Låntagarne när som heldst voro
skyldige dem återställa, om ökad försäljning
från Lagerkällarne sådant hade påfordrat, i följd
hvaraf Kongl. Directionen förmodat, att ifrågakomne
åtgärd, hvarigenom Allmänna MagazinsInrättningens
förmån blifvit åsyftad och beredd
, ej heller skulle finnas stridande mot de
administralionsgrunder, som äro att tillämpa
vid Verkets mercantila befattning med Brännvinsförsäljningen
i Hufvudstaden. Hvad som
åter föranledde det för lånens återleverering
till Krono-Lagerkällarne, af Kongl. Directionen
medgifna anstånd, var den minskade Brännvinsafsättning,
som vid Lagerkällarne förspordes
och deri ingen utsigt till förändring sig visade,
hvarjemte fullkomlig säkerhet för lånens
ersättande i alla händelser fanns att tillgå uti
de af låntagarne deponerade medel.
Beviljandet af sådana lån, hvarom nu fråga
är, anse Revisorerne olämpligt, ty derigenom
-
Revisorer.r Berättelse.
593
nom ingar Styrelsen uti afliandlingar, som för
ändamålet med Allmänna Magazins-lnrättningen,
efter Revisorernes tanka, är alldeles fremmande.
Dernäst synes det, sopa Kongl. Directionen,
vid nu beskrifne tillfälle, motarbetat Inrättningens
fördel och den möjliga utväg till
ökad afsättning, hvilken kunnat ega rum, i händelse
Kongl. Directionen nekat sitt bifall till
låne-ansökningarne, då Iåntagarne sannolikt
blifvit nödsakade att köpa det B ränn vin sparti
de åstundade, heldst inträffad brist på varan
och högre pris de tider, då Lånen söktes, gjorde
den utväg förmånlig, att anlita Kronans
Lagerkällare. Revisorerne kunna ännu mindre
gilla det af Kongl. Directionen medgifna anstånd,
med Brännvinets återlevcrerande, efter
den termin, som i contracterna var bestämd;
ty så fort Låntagarne försummat att inom rätter
lid besörja å terje vcreringen, hade lånen såsom
försäljning bordt betraktas, hvarvid ytterligare
den omständigheten förekommit anmärkningsvärd
, att prolongation för Handelshuset Sterky
& Coinp. bifölls den 3r Januarii innevarande
år, eller samma dag, då Handelshusets återlevereringsrättighet
upphörde.
Utaf Kongl. Allmänna Magazins-Direction
blef den 20 December 1821 ett fraktförskott,
å 4ooo R:dr Banco beviljadt H:r Krigs-Rådet
Salomon j i egenskap af Redare för Skeppet
Hoppet, som sistförlidne år befraktades att föra
en last Hafre ifrån Ystad till Neapel. I af%
Skml. 38
5ö4
Riksens Ständers
seende pä denna förskottsutbetalning, hvilken
Kongl. Directionen hiföll ur det skäl, att H:r
Krigs-Rådet Salomon vederbörligen styrkte sig
hafva fått vidkännas ganska betydliga utgifter
i och för ett, vid Norrska kusten , Fartyget
ågånget hafveri och hvilka utgifter äfven tili
någon del drabbade sjelfva lasten, anse likväl
Revisorerna sig böra anmärka, att fraktförskotter
äro stridande mot vedertaget bruk vid befraktningar
; att hvarken Redare eller Skeppare
ega rätt till någon frakt, förr än fartyget anländt
till destinerad plats och lasten der blifvit
ordenteligen aflemnad, så vida ej särskilde
förbehåll deruti gora undantag, hvilket icke
här inträffat; att alla hafverikostnader först å
lossningsorten lagligen böra bestämmas till fördelning
mellan fartyg och last, samt att det
utgifna förskottet i så måtto beredt Magazins•Inrättningens
förlust, som detsamma under
tiden ökat Inrättningens räntelöpande skuld
till Riksens Ständers Bank, hvarförutan Revisorerne
funnit den säkerhet H:r Krigs-Rådet,
genom hypotek af Sjöförsäkrings-Brefvet å förenämnde
fartyg, hos Kongl. Directionen ställde
för fraktförskottet, otillräcklig, emedan lätt
hunnat hända, att ytterligare sjöskada timat,
och Bodmeri-anspråk i följd deraf med bättre
rätt å fartyget gjorts gällande, då i sådant fall
utgifvaren af fraktförskottet möjligtvis haft ringa
eller ingen ersättning att förvänta.
Stundom har Kongl. Directionen, efter
hvad Revisorerne af Kongl. Direclionens pro
-
Revisorers Berättelse. 5g5
tocoll inhemtat, försålt spannmåls- och proviant-persedlar
från Magazins-Inrättningens förråd,
till andre personer än undsättningstagare
på credit och emot betalnings erläggande på
vissa terminer, hvaribland till exempel kan
anföras Kongl. Directionens den 24 Oct. 1821
tagne beslut, derigenom Handelshuset Mazér
& Comp. på nyssnämnde vilkor fick köpa 3ooo
kannor Brännvin, hvilka åtgärder i allmänhet
betraktade, Revisorerne för sin del ogilla, och
anse dem möjligen kunna lända till förluster,,
åtminstone långvariga Rättegångar för medlens
indrifvande, om ock godkänd borgen, sorn sig
bör, ställes för betalningens erläggande vid.
föreskrifven tid; hvadan Revisorerne bos Riksens
Höglofl. Ständer tro sig böra hemställa,
det alla försäljningar på credit, då afsigten ej
är den att undsätta nödlidande med utsäde
eller brödföda, hädanefter må alldeles upphöra.
Emot det af Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
bos Kongl. Maj:t i underdånigt betänkande
den 22 Junii 1821 tillstyrkte och
sedermera i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref af den 7 derpå följde Julii genom contrakt
slutade köp, den 14 i samma månad, om
Santessonska Sockerbruks-Egendomen uti Götheborg,
hafva åtskillige anmärkningar hos Revisorerne
förekommit, och deribland följande,
dem Revisorerne ansett vara af sådan beskaffenhet,
att de böra till Riksens Höglofl. Ständers
kännedom och bedömande framställas:
5g6 Riksens Ständers
Vid hållen besigtning å ifrågavarande egendom
för att utröna huruvida densamma kunde
uppfylla det med köpet för Allmänna Magasins-Inrättningen
åsyftade ändamål, hade Rådmännen
S. L. Nordqvist och J. N Högfeldtj
hvilka jemte andre personer af Götheborgs Magistrat
tili Besigtningsman utseddes, uti afgifvet
särskiJdt yttrande, af den 3 Augusti 1821,
anfört, att egendomen väl vore i allmänhet till
grunden säker och de derå uppförde husen af
en fast byggnadsart, så vida ej, genom för
många skiljemurars borttagande och bjelklagens
afsågning, de yttre murarne skulle förlora betydligt
af deras nuvarande stöd och samband,
och så vida icke, hvad Besigtningsmännen saknat
tillgång och anledning att undersöka, vissa
bjelklag, som äro af panelningar och gipstak
öfverkladda, skulle vara af röta angripna, äfvensom
det icke kunde motsägas att ju sjelfva
Sockerbrukkbyggnaden, de större källrarne i
Flygelbyggnaderne, samt andra och tredje yåningarne
uti östra flygeln finnas tjenlige alt till
Magaziner inredas, men lika onekligt vore det
äfven, att sådant icke kan verkställas utan
mångdubbelt större kostnad, än den af H:r
Majoren och Riddaren Weinberg j uti dess på
säljarnes anmodan öfver egendomen författade
beskrifning, uppgifne summa, heldst alla golf
i Sockerbruksbyggnaden, genom den indruckne
sirapen, äro till magazinsbottnar oduglige och
derföre helt och hållet måste omläggas, hvarförutan
många om ej alla fönster borde förändras
och med jernluckor förses samt flera dörrkarmar
i Sockerbruksbyggnaden göras högre, så
Revisorers Berättelse.
vida en karl med säck på ryggen skall kunna,
utan alltför stor möda, passera dem, varande
ock vinden, såsom lag och till en stor del
upptagen af ståndare till takstolens uppbärande,
efter Besigtningsmännens omdöme, mindre
passande för Spannmålsupplag och innehöll
dessutom ej det uppgifna utrymmet, äfvensom
Besigtningsmännen icke heller kunnat inse huru
och på hvad sätt i de öfriga lägenheterna må
kunna inrymmas det af H:r Majoren Weinberg
uträknade Spannmålsqvantum, om ock
dessa lägenheter, efter afdrag för nödigt rum
till förstugor, trappor, gångar och sådana
skiljomurar, hvilka ej utan menlig följd för
åbyggnadernes soliditet kunna borttagas, verkligen
innefatta den uppgifna qvadratrymden,
och om äfven entresoler, tjenliga för Spannmålsupplag,
skulle kunna inrättas i Sockerbruksbyggnadens
nedra och östra flygels andra våning,
då, i dess affall, på dén beräknade arealen
8p35 qvadrat-alnar, efter tunna på
qvadrat-alnen, likväl ej kan inläggas mer än
j i,9i3f tunnor, i stället för de, förmodligen
endast af misstag i Majoren Wernbergs beskrifning
uppförde 13,247 °t’iad' Spannmål,
hvaremot, enligt Besigtningsmännens öfvertygelse
uti hela Sockerbruksbyggnaden samt östra
flygeln, efter en tunna på qvadrat-alnen, nödigt
utrymme ej är att påräkna för mer än
högst 7000 tunnor, entresolerna undantagna,
hvilka Besigtningsmännen ansett icke kunna
beqvämligen inredas. För öfrigt hade Besigtningsmännen
fästat sin uppmärksamhet derå,
att inga farkoster med stående master, utan
598
Riksens Ständers
endast pråmar och mindre strängt lastade båtar
till ifrågavarande egendom tunna framkomma,
samt att så väl lastningar som lossningar
med större båtar och pråmar endast
på norra sidan äro verkställbara, der de dock
ofta hindras af timmer och vedflottor, som
passera från eller till stadens sluss och den
så kallade .Fatlighus-ån.
Då Kongl. Directionen af Rådmännen
JVordauists och Högfeldts här intagna erinringar
undfick del, anmälte Kongl. Directionen
förhållandet hos Directionens Ordförande
Hrr Presidenten m. m., Friherre Fock j sorn
då vistades i Götheborg. Utaf den från Trycket
utkomna berättelse, om Hrr Frih. och Presidentens
Inspections-resa till Rikets Vestra och
en del Södra Provincer, inhemtas, att ej något
till klander af köpet ledande afseende från
Hrr Friherrens och Presidentens sida fästades
på de af förenämnde Magistratspersoner framställda
vigtiga betänkligheter vid egendomsköpet,
utan blef deremot Salubref i laglig ordning
under irsta October sistförlidne år utfärdadt
och handeln derigenom utan återgång
stadfästad.
Ibland de hufvudsakliga skäl Kongl. Directionen
åberopade, då Kongl. Directionen uti
sitt underdåniga betänkande hos Kongl. Majrt
föreslog inköp af Santesvonska Sockerbruket,
var äfven det, att en Bageri-Inrättning utan
särdeles kostnad kunde anläggas i ena Flygelbyggnaden
och derigenom ansenlig besparing
