# ID: svediakorp-gov1845
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 56,802
# sentences: 1,337
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
lill
Samtlige Riks-Ståndens
Protocollj
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar.
saint
Riksens Ständers Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
iSaj
-
Andra Samlingen.
(Revisorernes m. fl. Berättelser och Riks-Ståndens
Protocolls-Utdrag innehållande Remisser.
lista Bandet.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Elmén och Qranl/i g, J.P. Lindks Enhet,
E. B. Nestius, Z. Haggström, A. E. Ortman,
samt å Ecksteinska och Marejuardska,
Boktryckeriernc, iS23 och 1824.
"V-v')
■»
I
;■ i
Bihang
till
Riks-Ståndens Protocoll
vid
Lagtima Riksdagen är 1823.
Andra Samlingen
inneliållande:
Riksens Ständers till Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende förordnade Revisorers
Berättelser j Justities-Ombudsmannens
Ämbets-Berättelser j med flera dylika Handlingar
j, jämte de Ståndens ProtocollsUtdraga
sorn innefatta Remisser
till Utskotten.
STOCKHOLM,
Tryett lins J. P. Liss dus Eska, 1823.
Riksens Högloft. Ständers till StatsBanco-
och Riksgälds-Verkens öfverseende
valde Revisorers Berättelse,
angående den granskning af
Stats-Verkets tillstånd, styrelse och
förvaltning, som blifvit verkställd
år 1820.
X följd äf 5 § uti deh af Kongl. Maj:t den
lo Juni 1812 i nåder utfärdade Instruction, få,
till Riksens Höglofl. Stander, undertecknade till
Stats- Banco- och Riksgålds-Verkens öfverseende
valde Revisorer af Riks-Stånden, härmed vördsamt
afgifva deras Berättelse, om den granskning
af Stats-Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning,
som, likmätigt Riksens Stånders förordnande
vid sista Urtima Riksdagen och 68 §
i Riksdags-Ordningen af den 10 Februarii 1810
samt efter Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse under
den 30 nåstledne Junii, bordt innevarande
år verkställas.
Vid förrättningens början hafva Revisorerne
fått emottaga Kongl. Maj:ts och Rikets
Stats. Contoirs Berättelse jemte Räkenskaper och
Handlingar öfver Stats-Verkets förvaltning åren
181; och 1818) för hvilken tid denna gransk
-
4 v Riksens Ständers
ning nu skolat forrattas, sedan detta Verks tillstånd
och styrelse tillika med Råkenskaperne för
år 181G blifvit ofversedde af Riksens Stånders
Stats-Utskott vid sista Urtima Riksdagen, enligt
Utskottets den to Junii 1818 till Riksens
Stander afgifne Betänkande; och hafva för öfrigt
sårskildte Riks-Hufvod - Bokslut, dels för
åren 1810 och 1811, efter den af framlidne
Herr Stats-Commissarien och Riddaren af Kongl.
Nordstjerne - Orden Em. Widergren föreslagne
method, dels ock för år 1815 inom Kongl.
Stats-Contoiret upprättade, blifvit ofverlemnade
till Revisorerne, för att taga kännedom och sig
yttra, om de härvid följde olika methodernes
företräde framför hvarandra i afseende på ändamålet
af en sådan Riks-Hufvud-Boks författande,
enligt hvad Riksens Ständer i underdåniga
skrifvelser den 2 Augusti 1815 och q 1
Julii 1818 förordnadt; äfvensom till närmare
upplysning om controllen i Kongl. Stats-Contoiret
å levereringar och dispositioner af medlen
i Landt-Ränterierne, jämväl blifvit meddeldte
för år 181g uppgjorde sårskildte Calculer
och Räkningar öfver Uppbörden samt de under
loppet af år 1818 och 1819 skedde liqvidationer
om Anticipationerna i Lånen, med dertill
hörande Expeditioner och Utredningshandlingar.
I saknad af Riks-Hufvud-Böcker för de ifrågavarande
åren 1817 och 1818, hafva Revi
-
Revisorers Berättelse. 5
sorerne af de på infordrade Special-Räkningar
grundade Sammandrag, som Kongl. Stats-Contoiret
låtit upprätta och till Revisorerne aflemna
ofver hvarje Inkomst-Titel, utvisande hvad sorn
för året varit till Riks-Staten behållet samt antingen
influtit eller såsom Rest kommer ett annat
år Staten till godo eller afskrifves, haft tillfälle
utröna huru och till hvad belopp, utöfver
förslags-beräkningen i Riks-Staten, StatsVerkets
intrader för desse åren ingått.
Då desse sammandrag stödja sig på Uppbördsmännens
Special-Räkningar, samt åro verificerade
med uppgifter från vederbörande Verk,
bör ock antagas, att Stats-Verkets inkomster till
deras verkliga belopp häraf kunnat inhämtas.
På grund häraf hafva Revisorerne funnit, att
icke allenast de belopp, som, enligt Riksens
Ständers vid i S 15 års Riksdag gjorde och för
1817 samt 1818 gällande Stats-Reglering blifvit
såsom inkomst påräknade, ingått, utan ock
öfverskott'härå uppkommit, hvilka utgjort för
1817:—3635897 R:dr 18 sk. 5 r.st., och för
år 1 8 1 8 ■' — 524,739 R:dr 37 sk. 5 rist. hvaraf
Kongl. Majit, i följd af Riksens Ständers medgifvande
vid nyssnämnde Riksdag, egt att för
Tredje Hufvud-Titelns behof samt Lönförhöjningen
i allmänhet disponera 200,000 R;dr om
året, varande clet öfrige anvåndt dels efter
Riksens Ständers vid -sista Riksdag lemnade, anvisning,
till bestridande af åtskillige bestämde
6
Riksens Ständers
betydligare utgifter af Krönings- och Begrafningskostnad
samt Accordsersättningar m. m.,
dels för sådane behof, som antingen då jemväl
biföllos, docI$ utan anslag dertill, emedan uthetalningsbeloppet
icke kunde kännås, eller ock
hårledt sig från Riksens Ständers åtgärder, äfvensom
till betäckande af brister från föregående
åren uti åtskilliga Statsanslag, sorn, förslagsvis
beräknade, ej varit tillräcklige, så att, efter den
upplysning Kongl, Stats-Contoiret under Revisions-forråttningen
meddelt, återstoden af desse
Ofverskottsmedel, som i 1820års Riks-Stat upptages
att till Riksgälds-Contoiret lefvereras, sedan
nådig reservation skedt för hvad af berörde
brister ännu icke hunnit liquideras, utgör 66,239
R:dr 6 sk, 5 r:st.
Kongl, Ränte-Kammarens Böcker för år
rSl? och 1818 ofver de Stats-Verkets medel
som dit influtit, och hvilka Bocker undergått
granskning i Kongl, Kammar-Rätten, utan att
någon anmärkning dervid skedt, hafva blifvit
jemforde med dertill hörande verihcationer, såsom
ock Kongl. Stats-Contoirets Memorial-Böcker
jemte Kongl, Kammar-Collegii AfråkningsContoirs
deremot förde Controll-Böcker, hvarvid
allt funnits utmarka ordning och redighet.
Utaf Memorial-Böckerne öfver utgiften, som
upptaga allt hvad för det löpande året under
Riks Statens Nio Hufvud-Titla, h Allmänna
Indragnings-Staten blifvit disponeradt; likväl utan
Revisorers Berättelse.
7
förvandling efter Markegång af hvad som i
Landsorterne utgår af Landt-Råntorne, som till
större delen åro indeldte till Militaire- och LandtStaternes
aflönande; hafva Revisorerne gjort sig
underrättade om dispositionen af Statsmedlen och
huruvida utgifterne blifvit inskränkte till de för
Titlarne beståinde Hufvudsummor; och åro öfver
förhållandet med så val Inkomster sorn Utgifterne,
Besparingar och Reservationer åren 1817
och 1818 å trycket utgifne q:ne Tabeller, hvilka
i korthet lemna öfversigt af Stats-Verkets
tillstånd och förvaltning under berörde tid; börandes
härvid den upplysning gifvas, i afseende
å de såsom Reserverade upptagne Summor, att
desse icke utgöra några verkliga behållningar,
utan sådane belopp, som till största delen åro
förskottsvis utbetalte, men balanceras i Råkenskaperne
intill dess de hinna komma till utredande
och afskrifning under behörige Titlar.
Revisorerne hafva vidare tagit kånnedom
af de till dem öfverlexnnade Riks-Hufvud-Böcker
för åren 1810 i8ir, efter den af framlidne
Herr Stats-Commissarien Widegren uppgifne method
och för år x 815 efter den plan som Kongl.
Stats-Contoiret uppgjort; och då, i fråga om desse
arbetens granskning, jemte yttrande öfver methodernes
företräde framför hvarandra, Revisorerne
inhämtat, att Riksens Stander vid sista
Riksdag i underdånig skrifvelse den 25 Junii
8
Riksens Ständers
1818 hemställt, det en Riks-Hufvud-Bok efter
hvardera methoden måtte uppgöras samt Kongl.
Kammar-Collegii och Kongl. Kammar-Rattens
Utlåtande öfver dem infordras, derefter årendet
borde öfverlemnas till Riksens Stånders nästkommande
Revisorers granskning och vid påföljande
Riksdag komma till slutlig profning, i afseende
på bedömmandet af hvilkendera methoden
till säkerhet och pålitlighet närmast kan uppfylla
ändamålet; så, ehuru Kongl. KammarCollegii
och Kongl. Kammar-Rättens utlåtanden
häröfver ännu icke blifvit infordrade, af orsak,
att, enligt erhållen upplysning från Kongl. Statsdontoiret,
den efter senare planen författade RiksHufvud-Boken,
icke förr ån vid nåstlidne September
månads början hunnit blifva färdig; hafva
Revisörerne likväl ansett sig desto hellre boxa,
i följd af Riksens Ständers omförmålte förklarande
j nu ingå i den granskningsåtgård härvid,
Revisorernes inskränkte tid för handläggningen
af detta vigtiga och grannlaga ämne kunnat
medgifva, som sådant må lånda till besparande
af den tid, hvilken eljest skulle förloras
I och för den slutliga pröfningen och antagandet
af endeia Boksluts-methoden; dock under förutsättande
deraf, att Revisorernes af berörde skål
på förhand vidtagne åtgärd, icke må kunna anses
innebära något upphåfvande eller leda till
någon förändring af hvad Riksens Ständer i
åberopade underdåniga skrifvelse hemstålt om
infordrande af Kongl. Kammar-Collegii och
Revisorers Berättelse. g
Kongl. Kammar-Råttens utlåtande öfver desse
Riks-Boksluts-methoder, innan åmnet till afgörande
hos Riksens Stander förekommer.
Till upplysning i afseende på det yttrande
härutinnan Revisorerne alltså nu få afgifva,
hafva Revisorerne först skolat i korthet anföra
hvardera Bokslutsmethodens beskaffenhet och söka
utveckla skiljaktigheterne dem emellan.
Den af Stats-Commissarien Widegren föreslagne
Bok afser, i uppfattningen, en sammandragen
redovisning påen och samma tid, nemligen
från Calenderårets början till dess slut för
Stats-Verkets behållne Intrader; och enar inkomsterne
till större delen inflyta och användas
för utgifterne året efter det, under hvilket de
debiteras, exempelvis 1820 års medel till 18 q 1
års behof; så år den förändring i årsberåkningen
vidtagen, att skatterne för det föregående
året upptagas såsom varande det löpande årets
inkomster, och att hvad som, efter detta benåmningssått
af Ars-Uppbörden, det föregående
året kan inflyta före Boksluts-året, uppföres i
rakning såsom balance Uppbördsmånnen till godo;
hvarjemte och då den harvid ifrågastållte
ändring af tiden för uppbörd och redovisning
af Stats-Verkets Ordinarie Inkomster, så att
Lands-Böckerne skulle slutas den 31 December,
icke så snart kunde vidtagas, den utvåg istället
blifvit föreslagen, till vinnande af ändamålet,
£tt Riks-Hufvud-Boken upprättades efter Omslut
i q Riksens Ständers
af Lands- och Militiae-Räkenskaperne, hvarigenorn
derutur drages, hvad under de fyra forsta
jnånaderne af Calenderåret ingått får de fåre»
gående och i Riks-Hufvud-Boken upptages såsom
Statsinkomst det år, får hvilket Boken
slutas,
Deremot består planen får det Riks-Hufvnd-Bokslut
Kongl. Stats-Contoiret låtit upprätta
deruti, att, på grund af nu varande Räkenskaper
och utan förändring af hvarken Uppbårds- eller
Redovisnings -terminerne, genom sammandrag
af Uppbårds-Råkningarne, derutaf ett exemplar
genast efter deras afslutande insåndes till Kongl,
Stats-Contoiret, formeras Generalråkning åfver
både Stats-Verkets och alla åfrige Krono-Intrader
får det år, de i verkligheten tillhora eller
får hvilket de utgåras, utvisande det häraf blifvande
Bokslutet icke allenast, hvad som inom
den 31 December eller under Calenderåret af
Krono-Uppborden ingått, utan ock hvad derefter
influtit vid Uppbårdsårets utgång den 30
April och Räkenskapstidens slut den 3 1 Augusti.
Vid jemfårelsen af de efter desse särskildte
tnethoder slutade Båcker, sådane de nu blifvit
Upprättade, och utan afseende å de tillägg eller
ändringar till Methodernes förbättrande, som måga
kunna gifvas den ena eller andra, hafva Revisorerne
funnit det efter Stats-Commissarieu
Widegrens fårslag fårfattade Bokslutet, vara en
Gassa-Bok, som upptager netto inkomsten af
Revisorers Berättelse.
blott Stats-Verkets medel för det föregående, i
förening med en del af det löpande årets, så"
som Tull- Post- och Chartae-Sigillatae-medel,
hvarutaf Uppbörden visar sig endast sådan den
vid Calenderårets utgång varit; att genom berörde
blandning af 2:ne års inkomster och denna
Hufvud-Boks afslqtande under den 31 December
å den verkliga netto inkomsten, som
då ar ingången, måste Boken författas på grund
af Omslut utaf Lands-Böckerne, hvilka icke
bora vara uppråttade förr ån t - år efter det för
hvilken Skatten utgöras; hvarföre ock detta RiksBokslut
först år efter det, för hvilket Intraderne
debiteras, kan företagas till upprättande,
ehuru, genom den vidtagne framflyttningen af
års-beråkningen, skulle synas, som sådant kunde
ske efter i| års förlopp; att då denne RiksHufvud-Bok
endast utvisar verklige inkomster eller
behållningen, men icke de disponerade eller afkortade
indelte Råntorne och Kronotionde, hvilke
i en särskild del af Boken, utan egentligt sammanhang
med den förra, upptages, samt för öfrigt
icke omfattar större del af uppbörden ån
Stats-Verkets, så saknas härutinnan den fullständigare
upplysning om Skatternes beskaffenhet och
belopp på det hela, som i Statistiskt hänseende
eller för öfversigten af Nationens allmänna
bidrag år af väsendtlig vigt; äfvensom att detta
Riks-Bukslut, så vida en total och för Uppbördssåkerheten
ganska vådlig förändring af
Lands- och Militiaä-Boks-Råkenskaperne skall
12
Riksens Ständers
undvikas, år förenad med det vidlyftiga och
kostsamma arbetet af förberörde RåkenskapsOmslut,
som dertill erfordras, och icke skäligen
kunnat åläggas Redogörarne i Landsorterne
utan särskild vedergällning.
Det genom Kongl. Stats-Contoirets forsorg
upprättade Riks-Bokslutet har åter befunnits i
ett sammanhang fullständigt upptaga och redovisa
hela Krono-Uppbörden, så väl Stats-Verkets
som den, hvilken till andre Verk ingår,
jemte afkortningar och dispositioner både utom
och efter Stat, och hvarutaf Stats-Verkets ställning,
ej mindre vid Calenderårets utgång, ån
ock vid Uppbörds-årets och Räkenskaps-tidens
slut kan inhämtas, hvarförutan denne Bok, såsom
grundad på sjelfva Räkenskapen, medförer
säkerhet i Resultaterne samt kan företagas
till upprättande åtta månader efter det år för
hvilket medlen utgå. Den visar sålunda samt
på ett enkelt och klart sått all Uppbords-beskaffenhet
och belopp, jemte Stats-Verkets alla utgifter
och den behållning eller brist, som derå
uppkommer samt meddelar alltså Statistisk upplysning
i alla de ämnen, sorn med Uppbörd
och utgift i Riket hafva gemenskap, så att den
med Räkenskaper mindre bevandrade granskaren
, med mera lätthet kan genomgå denna Hufvud-Bok
In den förutnämnde, hvilken då den
i uppställningen 'år mörk och icke eller gifver
en med korthet förenlig öfversigt af hvad den
Revisorers Berättelse. 13
innefattar, således åtminstone för den ovane forsvårar
utvecklingen af dess Resultat.
Af sådane skal hafva Revisorerne, under
erkännande af den förtjenst framlidne Herr StatsCommissarien
Widegren harvid bor tilläggas,
att, medelst uppgiften af dess förslag, hafva föranledt
uppfinnandet och utvecklingen af den
senare planen, ansett den inom Kongl. StatsContoiret
upprattade Riks-Hufvud-Boken ega ett
utmärkt företräde framför den efter Stats-Commissarien
Widegrens method författade, och då
den forre, eller Kongl. Stats-Contoirets, så vidt
som nuvarande förhållande med Uppbörds- och
Redogorelse-Verket medgifva, uppfyller det af
Kongl. Maj:t samt Rikets Stander, med inrättningen
af en sådan General-Råkenskap, åsyftade
hufvudsakliga föremål: en saker kännedom och
beräkning af Nationens utskylder samt Statens
behof efter hvarje års slut, såsom ock lemnar
tillfälle att i desse vigtige grenar af Statshushållningen
upptäcka mojiiga missbruk och dem rätta,
hafva Revisorerne, med tillfredsställelse häröfver,
skolat tillstyrka antagandet af den plan
Kongl. Stats-Contoiret följt vid detta Riks-Boksluts
författande.
Derjemte och enär Revisorerne härvid inhämtat,
att detta Riks-Hufvud-Boksarbete blifvit
af Kammereraren i Kongl. Stats-Contoiret
Westerstrand, utom de hans egentlige tjenst åtföljande
icke obetydelige göromål, verkståldt.
14 Riksens Ständers
med ett inskränkt biträde, och att deremot den
efter andre methoden uppgjorde Riks-HufvudBoken
fordrat kostnader till belopp af omkring
30,000 R:dr, hafva Revisorerne, med afseende
ej mindre å det mödosamma arbete bemälte
Kammererare härvid haft, än ock pä den utmärkte
skicklighet och förmåga han i flere hänseende
vid Bokslutets författande ådagalagt, nu
hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemståldt, att
Westerstrand till uppmuntran och belöning För
sådan sin förtjenst, måtte varda tillagd ett efter
arbetets vidd lämpadt arfvode; hvilket Revisotertte
få hos Riksens Högloft» Ständer anmäla»
Då för öfrigt Revisorerne vid handläggningen
af detta ärende samt med anledning af hvad
Kongl. Stats-Contoiret i dess Berättelse anfört,
funnit, huruledes genom vissa ändringar i särskildte
delar af Rikets Uppbörds- och Redogörelse-Verk ,
Riks-Hufvud-Bokens omfattning skulle kunna
sträckas äfven derhän, att genom detta arbete
må vinnas än närmare Upplysning, ej mindre
om beloppet i penningar af Nationens utgifter,
ån ock i afseende på en mera enkel men säkrare
controll å Statens hela penninge-förvaltning
samt jemförelse emellan särskildte beskattningssått
och kostnaderne dervid m.m., så hafva Revisorerne
trott sig böra, (i sammanhang med föregående
yttrande, hos Riksens Högloft. Ständer
föreslå de åtgärder, hvilka synas nödige för er
-
Revisorers Berättelse.
hående af sådan större fullständighet i Riks*
Hufvud*Boken.
i) Att alla Intrader in hatura böra i
Landt-Råkenskaperne utföras i penningar efter
Markegångspris; derigenom skulle utrönas hvad
de skattskyldige i Landet verkligen erlägga samt
berörde Bokslut äfven 1 dehlia del bringas i ett
med sanning och verkliga förhållandet öfver*
ensståmmande skick.
q) Att då i Råkenskaperné nu finnas Upptagne
åtskillige gamla Balancer, hvilkas qvar*
stående kan vara utan ändamål, men belastar
Räkenskapen, alla de Balancer, hvilkas afskrif*
ning blifvit i laglig ordning pröfvad och afgjord
eller utaf Riksens Ständer medgifvens måtte från
Räkenskaperne uteslutas.
3) Att som Riks-Hufvtid-Bokens förfat*
tande varit försvåradt deraf, att Redogörarne
samt Lands-Contoiren icke följa de gifna formulair
och föreskrifter för Räkenskapernes uppråt*
tande, det måtte i allmänhet varda dem förständigadt,
att noggrannt följa de formulair, som
nu åro eller blifva föreskrifne till efterrättelse vid
Landt-Råkenskapernes uppgörande.
4) Att, utom de Beståndsdelar deri af
Kongl. Stats-Contoiret författade Riks-HufvudBok
befunnits innehålla, ett särskildt registereradt
Cassa-Conto tillägges i den blifvande
i6
Riksens Ständers
Riks-Hufvud-Boken, till vinnande af ån mera
utförlighet.
5) Att, utom Allmänna Bevillningen,
hvilken bor inflyta till Riksens Stånders Riksgålds-Contoir,
så långe detta Verk i afseende
på de för öfrigt till dess befattning nu hörande
årender kommer att bibehållas, all Kronouppbörd,
Skatt eller Afgift, under hvad namn
den vara må, borde till vinnande af enhet i
förvaltnings systemet, ordning och enkelhet i
Råkenskaperne, ingå till Stats-Verkets Cassör,
ior att sedan, med bibehållande af benämningar
och beståmda belopp, af Kongl. Stats-Contoret
disponeras dels till Stats-Verkets directa
utgifter och dels till de förvaltande Verkens förmån,
sådan den hittills dem till godo kommit,
hvilket allt i Riks-Hufvud-Boken bor upptagas
och redovisas; hvarvid Revisorerne anse, att dispositions-
och gransknings-såttet ofver alla dessa
medel af Kongl. Majit och Riksens Stander härigenom
icke rubbas.
6) Att i följd håraf Riks-Hufvud-Boken
bor i Kongl. Stats-Contoiret uppgöras.
7) Att alla de Råkenskaper ofver Kronans
Intrader, hvilka nu ingå till Kongl. Kammar-Collegium,
bora insåndas till Kongl. StatsContoiret,
som genom Riks-Hufvud-Boksinråttningen
kommer i tillfälle, att förr och såkrare
con
-
Revisorers Berättelse. tj
controllera Uppbördens behöriga levererande
och redovisning.
8) Att alia Kronans Intrader, med un*
dantag endast af Effective Militiae Indelningshafvares
Löner, böra uppbåras oeh redovisas af
de Uppbördsman, hvilka hafva executiv rättighet,
såsom Krono- och Bergs-Fogdar samt de
influtne contante medlen till Rånterierne genast
levereras, till Kongl. Stats-Contoirets disposition;
I börandes Regementsskrifvare likväl afven till
Kongl. Stats-Contoiret årligen afgifva specificerad
räkning öfver ofvannåmnde af dem uppburne
indelte Löner till deras belopp efter Markegång
upptagne; och
9) Att som Uppbördsmånnen i Riket nil
hafva uppbörd för flera ändamål och afgifva specielle
redovisningar till särskildta af hvarannan
oberoende Verk, ofta på olika terminer samt
härigenom kunna vara i tillfälle att med medel,
hörande till en Uppbörd, betacka brister på en
annan och äfven längre tid dölja verkliga balancer,
det måtte stadgas, att all i penningar
inflytande Krono-Uppbörd, af hvad namn den
vara må, bör indrifvas endast vid de för Allmänna
bevillningens uppbärande nu bestämde
2:ne Uppbörds- och Rest-ståmmorne; samt.
10) Att genast efter fullbordad årlig Uppbördsbefattning,
redovisningen på en och sam
2
Sttml. ®
iS
Riksens Ständers
ina tid för alla sårskildte slags medel bor verkställas.
Af Handlingarne, rörande den utredning som
arén 1818 och 1819 samt innevarande år blifvit
af Kongl. Stats-Contoiret verkställd utaf Landt-Ränteriernes
från längre tid tillbaka såsom oersatte
balancerade förskotter, hafva Revisorerne inhämtat,
att af den Summa 3,395,437 R:dr 25 sk.
6 r:st., hvilken, enligt Ränteriernes Cassa-Inventarier
till och med för 1818 var förskottsvis utbetald,
blifvit efter skedd granskning af utgifternes
behörighet afskrifvet eller contant ersatt
2,082,036 R:dr 13 sk. 6 rst., så att vid sistledne
Augusti månads slut till utredande och
liqvidation återstod blott 1,513,401 R:dr 12 sk.
hvarutaf de på Kongl. Stats-Contoirets åtgärd
beroende förskotts-utgifterne utgöra allenast
2 51,333 R:dr 32 sk. 3 r:st. samt det öfriga
åter ankommer på ersättningen af andre förvaltande
Verk. Då detta arbete, efter hvad
handlingarne vis; , varit förenadt med desto mera
möda, som erså tningsförslag, med dertill hörande
verification er, å utgifterne, till en del icke funnits
insände och till en större del i det skick, att
vidstråckte undersökningar och brefvexlig varit
nödige till vinnande af behörig reda; så hafva
Revisorerne, med afseende för öfrigt på angelägenheten
af omförmälte äldre förskotters afliqviderande
samt den tillika vidtagne tillsyn och
controll å en noggrannare tillämpning af Författningarne
vid förskotters meddelande för den
Revisorers Berättelser. ig
löpande tiden, trott sig bora sådant hår anmäla
, såsom ådagaläggande Kongl. Stats-Contoirets
omsorg och bemödande att bringa Stats
t-
O
Verksförvaltningen i fullkomlig ordning; hvarförutan
, i anledning af den härvid för öfrigt inhämtade
upplysning, att ehuru Kongl. Circulaire-Brefvet
den 30 November 1810 uttryckligt
föreskrifver för hvilke ändamål förskotter
utaf Stats-Verkets medel i Landt-Rånterierne
måga göras, sådane förskotter likväl i åtskillige
orter blifvit meddeldte till andre och främmande
ändamål, Revisorerne jemväl ansett sig böra
hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, om
icke Dess Befallningshafvande måtte förståndigas,
om ett noggrannt iakttagande af högstberörde
nådiga Författning, på det Statens medel
måga i sin ordning hållas oförryckte för de behof
hvartill de åro anslagne.
Då Revisorérne vid granskningen deraf ,
huru Stats-Intraderne ingått, funnit, att ibland
Stats-Verkets i Riks-Staten påräknade inkomst
för Krut, sorn försåljes från Kronans förråd,
icke blifvit upptaget hvad som influtit för till
export föryttradt Krut åren 1817 och 1818,
hafva Revisorerne, på sått 42 § i Riksdags-Ordningen
stadgar, begåit närmare upplysning, från
Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Collegium 0111
förhållandet härmed, samt af de i sådant afse
-
20
Riksens Ständers
ende erhållne handlingar inhämtat, att sedan
Kongl. Majit genom nådig Skrifvelse den 12
November 1816 uppdragit åt Presidenten i
Kongl. Krigs-Collegio att besörja försäljning till
utrikes ort af den qvantitet Krut, som för inrikes
behof kunde umbäras och hvarföre tjenlige
förvaringsrum äfven saknades, samt förordnat,
att de för detta Krut inflytande medlen
borde öfverlemnas till Stats-Contoiret, men, efter
hvad Kongl. Majit i nåder genom särskild
skrifvelse förständigade då varande Chefen för
detta Verk, icke upptagas bland Statens intrader,
utan särskildt afsåttas till Tredje Hufvud-Tittelns
förstärkning, helst den inkomst
som vunnes genom Inrikes Krutförsåljningen
allenast vore af Riksens Ständer påräknad, och
hvad genom den anbefalldte utrikes försäljningen
kunde erhållas, ganska väl behöfdes för
att bestrida de mångfalldige utgifter på berörde
Hufvud-Tittel, hvartill de anslagne medlen
icke voro tillråcklige; så hafva följande qvantiteter
Krut blifvit till export försålde nemligen
:
År 1817 ■> 3 of) Centnerför 10,101 Ridt
och 1S18? 682 Dito för 22,026 R:dr
Sia 32,127 Ridr.
Och har Kongl Majit vidare i nådigt Bref
till Krigs-Collegium den 9 Februarii sistlidet
år förordnat, att betalningen för de härutaf till
Revisorers Berättelse. 21
Convoy-Commissariatet lemnade 500 Centner
och till Horås Kopparverk i Norrige aflevererade
160 dito skulle, såsom en tillfällig inkomst,
efter hvad Kongl. Majit förut i nåder
foreskrifvit, särskildt afsåttas. I anledning häraf
och då Revisorerne ansett alla de medel,
hvilka inflyta för krut, som ifrån Kronans förråd
såljes, utan afseende derå om försäljningen
deraf sker inrikes eller till export, vara Statens
medel, hvilka bora till Stats-Verk et i ordentlig
våg inflyta, men betalningen för endel
af det åren r 817 och 1818 till Export försålde
krutet, på ofvanberörde sått blifvit annorlunda
anvånd ån fastståldt år, hafva Revisorerne
funnit sig bora detta förhållande hos
Riksens Hoglofl. Stånder anmåla, såsom i Revisoremes
tanka icke förenligt med det af
Grundlagarne foreskrifne dispositions-sått af Statens
medel. Blifvande någre Ledamoters härvid
yttrade sårskildte mening, efter deras begäran
, uti bifogadt Protocolls-Utdrag afven meddelad.
Sedan, i följd af 1817 års Handels-Tractat
med Ryssland, hvarigenom Tullfri utförsel derifrån
af viss qvantitet Spannmål blifvit Kongl.
Majit och Kronan förbehållen, Kongl. Majit i
nåder tillåtit Svenska Handelshus att införskrifva
bestämde Poster, under begagnande af berörde
Tullfrihet, men mot erläggande af half
22
Riksens Ständers
Tullafgift härstädes, hvilken blifvit uppburen
i Kongl. Kammar-Collegio och aflevererad till
Kongl. Stats-Contoiret, utgörande beloppet för
åren 1818, 1819 och 1820, efter afdrag utaf
beviljadt arfvode för Uppbörden och redovisningen
i Kongl, Kammar-Collegio, 16,134
K dr 28 sk. 4 r:st., så har Kongl. Majit i nåder
genom skrifvelse till Kongl. Stats-Contoiret
af den 18 November i 8 1 8 forordnadt, att denna
afgift borde levereras till allmänna Magazins-Directionen,
att användas till bestridande
af nödige kostnader vid verkställigheten af den
efter Kongl, Maj;ts nådiga befallning på Directionen
ankommande anstallt till Hufvudstadens
behöfvande Invånares förseende med groft
brod till billigt pris; hvilket Revisorerne ansett
sig bora till Riksens Höglofl. Ständer inberätta.
Angående Stats-Intraderne af Postverket,
hafva Revisorerne äfven gjort sig underrättade
och dervid inhämtat, att den hos Norrske StatsCassan
egande fordran för Postens förskaffande
genom Sverige, som vid 1817 års slut uppgick
till 123,119 R:dr 11 sk. ännu icke blifvit
godtgjord, men att, efter hvad Kongl. Majit
genom nådig skrifvelse den 3 Februarii 1819
forordnadt, sex procents ränta å beloppet emedlertid
skall betalas, hvilken ock å behörige tider
influtit, jemte det postföringen för de senare
åren blifvit i sin ordning liqviderad.
Revisorers Berättelse. 23
Som Revisorerne af Råkenskaperne ofver
Charta-Sigillataemedlen utrönt, att Proprie Balancer
å denne Uppbörd till betydligt belopp
uppkommit, hafva Revisorerne, på det slike
balancer, hvilka kunna leda till förlust för Statsverket,
måga forekommas, trott sig böra föreslå,
att sådan inventering af^tåmpladt Papper,
Som enligt q6 § i Kongl. Kungörelsen derom,
af den 31 Julii 1818 nu bör en gång om året
hos Försåljningsmånnen förråttas, måtte komma
att ske tvånne gånger hvarje år, nemligen vid
Jutia och December månaders slut, samt att
redovisningen för de, under det då sista förflutna
halfva året, uppburne medlen skall inom
den 15 i nasta månaden derefter verkstållas, vid
förut stadgade påföljder för underlåtenhet häraf.
Enligt Riksens Stånders underdåniga skrifvelse
den 10 April 18 1 o angående den då verkställde
Stats reglering som till sine grunder ännu
år gällande, stadgades ovilkorligt, att de på
den då upprättade Allmänna Indragnings-Staten
förde Löner, Arfvoden eller Pensioner skulle
vid Innehafvarnes afgång indragas och Statsverket
besparas, uti hvilket stadgande någon
ändring ej blifvit gjord genom de föreskrifter
sorn i speciella frågor blifvit meddelte, dels vid
urtima Riksdagen i Örebro år 1810, dels ock
sednare Riksdagar i afseende på de å denne
Stat först upptagne personers rättighet , äfven
-
a 4 Riksens Ständers •»
som angående sådane Ämbets- och Tjenstemän#
ditflyttande från Ordinarie Staten, hvilka, efter
uppnådd 70 års ålder, undfå afsked med Lönens
bibehållande såsom lifstidspension.
Då Revisorerne likväl funnit, att under de
ifrågavarande åren 1817 och 1818 några Enkor
blifvit på denne Stat inflyttade och såsom
årlig pension tillagde en del utaf de Lönebelopp
deras mån å Allmänna Indragnings-Staten egt i
sin lifstid innehafva, samt en sådan disposition
af hvad som bordt vid männens afgång besparas,
alltså icke synes öfverensstämma med Indragnings-Statens
ändamål af dess succesiva förminskning,
hafva Revisorerne ansett sig bora
å detta förhållande fästa Riksens Högloft. Ständers
uppmärksamhet.
Med 'anledning af 2 § i Revisorernes lnstrnction
sorn stadgar att Revisorerne åro berättigade
af Kongl. Stats-Contoiret infordra alla de
upplysningar och handlingar, som finnas nödige,
afven för annan tid ån de tvånne år, hvartill
Revisionen sig sträcker, hafva Revisorerne,
som från Kongl. Stats-Contoiret erhållit underrättelse,
att dess Memorial - Böcker äfvensom
Kongl. Rånte-Kammarens Hufvud-Bok kunna
vara afslutade den 1 November hvarje år för
d«t näst föregående året, ehuru sådant nu icke
år stadgadt, funnit sig böra föreslå, det Rik
-
Revisorers Berättelse.
sens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit i nnderdånighet
anhålla om det nådiga förordnande,
att berörde Räkenskaper i Kongl. Stats-Contoiret
skola vid hädanefter infallande Revisioner vara
afslutade den i November för det nästförflutna
året och för Revisorerne tillgänglige.
I öfrigt få Revisorerne hos Riksens Höglofl.
Ständer anmäla, att då det vid sista Urtima Riksdagen,
genom samtliga Riks-Ståndens bifall till
Stats-Utskottets Betånkanden af den 13 Maj och
1 Julii 1818 tagne beslut, att Riksens Ständers
Revisorers Berättelse om så val Stats- och Riksgålds-Verken
som öfrige Verk och Inrättningar,
hvilka af dem granskas, måga genast efter
hvarje Revisions slut genom Revisorernes föranstalltande
till trycket befordras och med Allmänna
Tidningarne utdelas, icke blifvit i afseende
på den åtgärd vid berättelsen om Revisionen
af Stats-Verket, de Under Kongl. Commerce-Collegii
förvaltning stående Fonder samt
Allmänna Magazins-Inrättningen hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmält, hafva Revisorerne nu
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om
nödige medels beviljande till kostnadernes bestridande
vid tryckningen af sistnämnde Berättelser.
I afseende på Kongl. Stats-Contoirets Räkenskaper
och förvaltning återstår för Revi*o
-
a6
Riksefis Ständers
rerne nu endast att anmäla, det Revisorerne
funnit, att Kongl. Stats-Contoiret med noggranhet
i alla delar fullgjort dess åligganden att efter
Instruction och upprättade Stater samt Kongl.
Maj-.ts nådiga föreskrifter besörja medlens anordnande,
utbetalning och redovisningen derför.
Till Revisorernes granskning har jemväl blifvit
öfverlemnad Räkning öfver den af dertill i nåder
förordnade särskildte Herrar Committerade
förvaltade Fond af sådanemedel, som, i följd af
Tractater med främmande Makter under senaste
krigen uppkommit; hvilken Räkning innefattar
Redogörelse för denne förvaltning ifrån 1818
års början till den 3 1 October innevarande år.
Revisorerne hafva deraf inhämtat, att denne
Fond, om hvars disponerande Riksens Ständer
vid sista Riksdagen afiutit underdånig skrifvelse
den q 3 Junii 1 8 t 8 , eger i Cassa-behållning:
Silfver Specie - 1,792:2.-
Svenska Bankosedlar
contant - 35229:46.7.
Riksgälds-Contoirets
Obligationer för Disconterne
- 18,900. - -
22,129:46- 7-
hvarförutan Fondens tillgång hufvudsakligen består
i följande balancerade fordringar hos Kongl.
Preussiska Staten, nemligen:
Revisorers Berättelse. 27
Återstoden på Loseskillingen
för Pommern R:d. 1,<200,000 Preuss. Cour.
och andel i KrigsContributionerne
under
Faitt, i Tyskland 1,193,389 Francs 1 xCent.
hvilka fordringar .'ro till Liqviderande forfallne.
Och har för öfrigt Räkenskapen hår olver funnits
upprättad med enahanda noggranhet som
tillforne.
Vidare hafva Revisorerne genomsett och
granskat de af Committén för Salpetter-Arenderne
afgifne Räkenskaper för åren 1817 °ch
1818 > sorn utvisa, att vid sistnämnde års slut
denne Fonds behållningar och fordringar utgjorde
- R:dr 764,313: 27. 3.
samt skulderne „ 379,763: 28- 3*
Och som förvaltningen häraf funnits lord i fullkomlig
enlighet med derom gifne föreskrifter
samt Råkenskaperne upprättade med utmärkt ordning
och redighet, så hafva Revisorerne jemväl
skolat sådant hos Riksens Höglofl. Ständer
anmäla. Stockholm den 14 December 1820.
På Hoglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joli. Herm. Gyllenborg. G. F. Åkerhjelm.
P. Lagerhjelm. J. G. Gyllenkrok.
Carl F. Hammarhielm. C. D. af Uhr.
38 Riksens Ständers
På H5gvördige Prest-Ståndets vägnar:
Sven Wijkman C:son. Erland Colliander.
J. Östberg. M. Hasselrot. H. Graffman.
På Vållofl. Borgare-Ståndets vagnar:
Joli. Schön. C. L. Widmark. Joli. Sandegren.
L. Leksell. J. Wallström. Chr. Zetterberg.
På Hedervårda Bonde-Ståndets vagnar:
And. Joachimsson. Pehr Jonsson. Nils Mänsson.
Fr. Östergöthlands Län. Fr. Kronob. Län. Fr. Malmöhus Län.
Anders Jonsson. Olof Håkansson. P. Persson.
Fr. Vest. Norrl. Län. Fr. Elfsborgs Län. Fr. Örebro Län.
L. S.
C. A. Andersson.
Revisorers Berättelse. 29
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Höglofl. Ständers Herrar Revisorer
vid granskning af Stats-Verkets
Styrelse, Räkenskaper och Förvaltning,
den 14 December 1820,
S. D. Vid justeringen af den del utaf Herrar
Revisorers Berättelse till Riksens Höglofi. Stander,
sorn angar frågan om de för till export
forsåldt Krut från Kronans förråd influtne medel ,
upplåste Herr Öfversten och Riddaren af Kongl.
Svårds-Orden, Friherre Åkerhjelm dess skriftligen
författade sårskildte mening, i följd af hvad
Herr Friherren och Öfversten förut under öfverlåggningen
i detta amne yttrat: ”Emot den,
”enligt Herrar Revisorers pluralitets Beslut,
”i deras Berättelse införde anmärkning, röran”de
penninge-beloppet för på export forsåldt
”Krut, jemte anvåndandet af dessa medel, får
”jag härmed anmäla min reservation, emedan
”denna anmärkning synes mig innefatta en utsträckning,
hvartill jag ej finner ämnets beskaffenhet
föranleda. Men då jag nu på förenämnde
skål häruti skiljer mig ifrån plurali”tetens
tanka, får jag emedlertid i afseende på
”hufvudsaken afgifva följande utlåtande, hvilket
”jag anhåller måtte få åtfölja Berättelsen, såsom
”min särskildta mening.”
3o
Riksetis Ständers
”Då genom granskning af Stats-Verketä
”Räkenskaper för åren 1817 och 1 8 1 8 år funnet,
”att penningebeloppet för det inom landet, un”der
dessa åren försålde Krut, blifvit på Riks’'Staten
uppfördt, men att deremot penningebe”loppet
för det Krut sorn genom export under
”nämnde årens förlopp blifvit försåldt och enligt
Kongl, Krigs-Collegii uppgift influtit, å
’’Riks-Staten icke år upptagit, så anser jag min
”pligt vara, att till åtlydnad af Instructionen
”för Revisorerne, 4 § der det heter: Att Re
”visor
er ne bora äfven granska Inkomst-Tit t larne ,
"och dervid noga tillse, huruvida alla uti Stat
"påräknade tillgångar rigtigt influtit, och i beträtt
elsen dessa omständigheter anmärka, detta
”förhållande, härmed , på nu framstållte sått an”mårka.
”
Efter upplåsandet hvaraf sig härmed förenade
Herr Directeuren afl Uhr, Herr Dom-Prosten
m. m. Doctor Wijkman, Herr Kongl. HofPredikanten
och Kyrkoherden Colliander, Herr
Prosten m. m. Hasselrot, Herr Grosshandlaren
Schon, Handlanden Herr Widmark samt Herrar
Rådmännen Sandegren och Leksell', och skulle
efter derom gjord begäran, desse Ledamöters sålunda
yttrade sårskildte mening genom Utdrag
af Protocollet åtfölja Berättelsen till Riksens Höglofl.
Ständer. Ut supra.
Ex Protocollo
C. A. Andersson.
Revisorers Berättelse.
3i
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Cjenom nådig skrifvelse, den 17 nästlidne
Januarii, har Eders Kongl. Majit anbefallt Dess
och Rikets Stats-Contoir att inkomma med underdånigt
yttrande, i anledning af de förslag och
anmärkningar, som förekomma uti Riksens Ständers
Revisorers den 14 förutgångne December
afgifne Berättelse ofver den då verkställde granskning
af Scats-Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning
åren 181 7 och 181S.
Till fullgörande häraf får Stats-Contoiret,
i de delar denna berättelse föranleder, till dess
yttrande, i underdånighet anföra följande:
1) I anledning af hvad om Riks-HufvudBoks-arbetet
blifvit andraget och hemstäldt, åberopar
Stats-Contoiret i underdånighet dess, i den
dermed sammanhängande frågan om Rnkenskapsmethodens
förändring, fattade underdåniga tanka,
ankommande uppå Eders Kongl. Majts Egen
nådiga pröfning, om Collegiernes gemensamma
utlåtande må, till ämnets närmare utredande,
vid detta tillfälle allmängöras.
a) Sedan de äldre Anticipationerne nu mera
blifvit utredde, och Stats-Contoiret derigenom
3a Riksens Ständers
kommit i närmare tillfälle än hittills, att mänadtligen
controllera Eders Kongl. Maj.ts Befallningshafvande^
dispositioner af Stats-Verlcets
medel ur Landt-Ränterierne, låra anledningarne
till erinran dervid utan tvifvel blifva mera inskränkte
ån förut. Huruvida det oaktadt, såsom
följd deraf att förskotter i åtskillige orter funnits
meddelte till ändamål, som för Stats-Verket
varit främmande, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i allmänhet skola, på sått Revisorerne
hemställt, förståndigas om ett noggrannt
iakttagande af hvad Kongl. CirculaireBref
den 30 November 1810 innehåller, beror
på Eders Kongl. Maj:ts Egen höga pröfning.
Pligten att fullgöra denna nådiga föreskrift, lika
som andre, tillhör Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
förut, och den bör ej kunna ansvarslöst
försummas, äfven om ingen erinran göres,
hvaremot de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
, som uti dispositionerne denne
Författning sig till efterrättelse ställt, om
iakttagandet deraf icke skäligen lära böra förvänta
sig någon påminnelse.
3) Öfver hvad om försäljning af Krut
utom Riket, och dispositionen af de derföre influtne
medlen blifvit anfördt, förekommer, att
af Tredje Hufvud-Tittelns anslag i Stat utgå omkostnaderne
för det Krut, som af Salpetersgården
tillverkas; och Krutet, lika som andre krigs
för
-
Bevisorcrs Berättelse. 33
förnödenheter af bevårings- och beklådnadspersedlar,
äfvensom Flottornes hela Materiel, m, m.
utgöra samfält Tredje Hufvud-Tittelns behållningar.
Om nu Eders Kongl. Måj:t anser behållningen
af Kiut vara erforderlig till försvaret, så
sker ingen försäljning deraf och Riks-Staten får
då ej eller någon sådan inkomst, ehuru den har
en Tittel för Krutförsåljnings-medel; hvilket bevisar,
att de medel, som genom sådan försäljning
ingå, i sig sjelfve utgöra Utgifts-Tittelns
besparing och åro af extraordinarie beskaffenhet,
lika som dåcasserade, eller umbärlig® persedlar
, af hvad slag som helst, från Förråden
försäljas och med de inflytande penningarne andre
anskaffas.
Denna fråga , så vidt den angår disposition
af medlen, synes för öfrigt dess mindre hår böra
finna rum till något vidare Utredande, som
Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut derom år taget
den ra November 1816.
Hvad åter formen af desse medels redovisande
angår, torde den erinran icke sakna
grund, att de böra passera Riks-Staten, lika så
vål som alla inflytande extra medel, antingen
sådane såsom opåräknad Skatte-Iutrad, eller af
besparing i utgift, eller genom försäljning af
Fötrådseffecter Uppkomma ; hvilket ingalunda
lagger hinder för medlens disposition, enligt
•i Sami. 3
34
Riksens Ständers
de för Stats-Förvaltningen gällande grunder,
men tjenar att på ett ställe och till behörig kännedom
sammandraga det hela.
Detta ändamål, eller upplysningen om beloppet
af ifrågavarande medel och beviset ofver
deras behöriga användande, hafva Revisorerne
likväl icke saknat, enär Eders Kongl.
Maj:t i nåder anbefallt Krigs-Collegium, att meddela
Revisorerne den speciella redogörelsen för
det till export försålde Krutet. Utan tvifvel ligger
i sjelfva operationens natur, eller vid försäljningen
af en vara, som i större qvantiteter
icke är användbar utan för krigsbehof, både
såsom handels-speculation och för politiske förhållanden
skull, nödvändigheten af en varsam
och för tillfället icke offentlig handläggning.
Om alltså företaget för Riket vore nyttigt, men
denna nytta icke kunde i fortsättningen vinnas
vid resultaternes allmångörande på Riks-Staten,
så torde, enär både persedeln och de vid försäljningen
deraf infiutne medlen finnas behörigen
redovisade i detaillen, epoken för deras intagande
i Riks-Staten, vid så beskaffadt extraordinairt
förhållande, af Eders Kongl. Maj:ts
pröfning desto hellre bero, som Eders Kongl.
Maj:t allena år i tillfälle att följden deraf inse.
Stats-Contoiret, som med detta ämne för
öfrigt icke har någon egentelig befattning, enär
dess åtgärd varit inskränkt att härutinnan iakt
-
Revisorers Berättelse. 35
taga hvad Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnat,
förmodar i underdånighet fastheldre, att
en så beskaffad nödig ansedd varsamhet i behandlingen
, föranledt att medlen hittills icke
passerat Riks-Staten, som Eders Kongl. Maj:ts
nådiga beslut om försäljning af Krut till export,
communicerades mig Wirsén, såsom hemligt
mål, och afven på enahanda satt lärer kommit
till Constitutions-Utskottets kännedom vid senaste
Riksdag.
4) Till närmare upplysning i afseende på
Revisorernes andragande, huruledes under åren
1817 och 1.818 någre Enkor blifvit på Allmänna
Indragnings-Staten inflyttade och såsom
årlig pension tillagde en del utaf de lönbelopp,
deras mån å nämnde Stat egt i sin lifstid uppbära,
och hvilken disposition synts Revisorerne
icke öfverensstämma med Indragnings-Staten*
ändamål af dess successiva förminskning; får
Stats-Contoiret i underdånighet anmäla, att följande
Enkor åren 181 7 och 1 8 • 8 blifvit tillagde
Pension på nämnde Stat, nemligen:
Generalen m. m. Friherre af Klerckers Enka
666 R:dr 32 sk., Vice Presidenten Fahnehjelms,
500 R:dr, Landshöfdingen Warbergs,
300 R.dr, General-Majoren 111. m. af Klerckers
, 500 R:dr, och Stats-Secreteraren Kåkeritz's,
500 R:dr.
3 G
Riksens Ständers
Månnerne till dessa Enkor innehade förut
på samma Stat: Generalen m. ui. Friherre af
Klercker 1,750 R:dr, Vice Presidenten Fahnehjelm
200 R:dr samt dessutom på Andra Hufvnd-Tittelns
besparingar 300 R:dr, eller tillsammans
500 R:dr, Landshöfdingen Wanberg
1,600 Rdr, General-Majoren af Klercker .1000
R:dr och Stats-Secereteraren Kåkeritz 1,076
R:dr 17 sk.; och sålunda har, med ett enda
undantag, eller hvad Vice Presidenten Fahnehjelms
Enka angar, i sjelfva verket hår intråffat,
hvad Revisorerne ansett öfverensstämma med
Indragnings-Statens ändamål, nemligen: dess
successiva förminskning, ehuru ej på en gång,
vid Männens död, allt hvad desse uppburit,
men dock den storste delen deraf; och återstoden
upphör vid Enkornas afgång.
Uti dispositionen ofver Utgifts-Tittlarnes
besparing emellan Riksdagarne, finnes icke något
specielt undantag för Indragnings-Staten,
och på denna Stat inflyttas personer till åtnjutande
af sine löner eller andre förmåner efter
stadgade grunder, hvartill beloppet måste emellan
Riksdagarne utgå af Tittelns besparingar.
Nya Pensionairers uppförande på. denne Stat,
som förut icke uppburit lön eller förmåner på
ständige Staten, motstrider, utan tvifvel, naturen
af dess inrättning; men också bevisar den
tillämpning, som blifvit gjord och hvarvid erinran
skett, att desse dispositioner icke varit
Revisorers Berättelse. 37
för Indragnings-Staten alldeles främmande, enar
nemligen någon andel i Mannens Pension skäligen
lärer kunna anses förbehållen Enka och
Barn. ,
Sådane dispositioner hafva förut äfven någon
gång skett, nemligen: år 1815 till Landshöfdingen
Georgus Enka, 333 R:dr 16 sk.,
Öfver-Amiralens m. m. Grefve Lagerbjelhes, 416
R:dr 32 sk.; samt år 1816 till Landshöfdindingen
Schoultz’s Enka, 500 R:dr. Nästan alla
synes utvisa Eders, Kongl. Maj:ts nådiga afseende
på utmärkte förtjenster af fäderneslandet
och särskildt deribland på sådane förhållanden,
då den efterlefvande familjen icke kunnat söka
anförvandters omvårdnad och biträde, utan att
öfvergifva Riket.
Når behofvet år verkligt och anspråket
grundadt på en erkänd förtjenst, måste billigen
vid dylika särdeles fall, som hår förekommit,
utvägar finnas att lindra ett sådant behof,
helst den belöning för troget och nitiskt arbete,
som sträcker sig äfven utöfver den tjenandes
lifstid till hans Enka och Barn, tillika innefattar
ett verksamt medel till förtjenstens vidare
uppmuntran: och mot den tvekan om formens
strängaste fordran, som , med någon grund,
härvid må framställas, lärer nogsamt och med
öfvervägande kraft kunna göras gällande, både
att denna fordran icke år bestämdt uttryckt,
38
Riksens Ständers
och framfor allt den måtta och varsamhet, hvarmed
den iliågastållde dispositions-rättigheten blifvit
tillämpad.
Stats-Contoiret har för öfrigt härvid blott
haft att ställa sig Eders Kongl. Maj:ts nådiga
föreskrifter till underdånig efterrättelse.
3) Såsom utlåtande öfver Revisorernes underdåniga
anhållan, om Eders Kongl. Maj:ts
nådiga förordnande, att, vid hädanefter inträffande
Revisions-förrättningar, Stats-Contoirets
Memorial-Böcker samt Ränte-Kammarens Hufvudbok
för det nästföregående året, måtte vara
afslutade till den 1 November och för Revisorerne
tillgänglige, torde Eders Kongl. Maj:t
i nåder tillåta Stats-Contoiret, att till upplysande
af hvad sorn utgjort föremål för denne framställning
af Revisorerne, i underdånighet bilägga
afskrift af deras, under förrättningens lopp,
till Stats-Contoiret aflåtne Protocolls-Utdrag i
ämnet, af den 27 nästlidne November, jemte
Stats-Contoirets deruppå, den 4 påföljde December,
genom Protocolls-Utdrag meddeldte svar:
Öfverlemnande Stats-Contoiret i underdånighet
frågan till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande.
För öfrigt får Stats-Contoiret, i följd af
Eders Kongl. Maj;ts nådiga befallning, i särskild
Remiss, gemensamt med Eders Kongl.
Maj ts och Rikets Kammar-Collegium, afgifva
Revisorers Berättelser. %
underdånigt yttrande ofver Revisorernes underdåniga
hemställan angående Chartae-Sigillatasmedlens
redovisande i 2:ne terminer om året.
De Stats-Contoiret raeddeldte handlingarne
återställas härjemte i underdånighet , och StatsContoiret
framhärdar med djupaste vördnad, nit
och trohet
Stormågtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
Underdanigstc, tropligtigste
tjenare och undersåter
G. F. WIRSÉN.
M. Haak. Georg D. af Wahlberg. N. Frodelius.
A. Soderholm. C. Tunelius.
L. S.
L. G. af Sillén. G. Öyér.
Stockholm den 8 Februarii 1821.
Till Kongl. Maj:t miderdånigst i anledning af Riksens
Ständers Revisorers Berättelse, om granskning af
Stats-Verkets Räkenskaper och Förvaltning åren 1817
och 1818.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständers Revisorer uti deras, angående
granskningen af Stats-Verkets tillstånd,
styrelse och förvaltning, åren 1817 och 1818»
under den 14 nåstlidne December, afgifne
4°
Riksens Stänclers
Berättelse andragit, att Revisorerne, sorn af Råkenskaperne
ofver Chartze-Sigillatae-medlen utrönt,
det proprie balancer å denna uppbörd till
betydligt belopp uppkommit, till förekommande
af slika balancer, hvilka kunde leda till
förlust för Stats-Verket, trott sig böra föreslå,
att en sadan inventering af ståmpladt papper,
som enligt q 6 § i Kongl. Kungörelsen derom,
af den 31 Julii 1818 , nu bör en gång om
året hos Försåljningsmännen förråttas, måtte komma
att ske 2:ne gånger hvarje år, nemligen
vid Jami och December månaders utgång samt
att redovisning för de, under då sistförflutne
lialfåret, uppburne medel, skall inom den r$
i nästa månaden derefter verkställas, vid förut
stadgade påföljder för underlåtenhet deraf; sås
har Eders Kongl. Maj:t, uti nådig Remiss af
den 17 sistlidne Januarii , behagat anbefalla
Kammar-Collegium och Stats-Contoiret, att med
underdånigt utlåtande häröfver ofördröjligen inkomma.
I anledning häraf få Collegium och StatsrContoiret
underdånigst anföra, att då Chartse-Sigillatae-medlen,
enligt Co. § i Regeringsformen
den 6 Junii iSog, utgöra Bevillning, lärer
frågan om det af Revisorerne föreslagne tillägg
i Författningen derom egentligen böra förekomma
vid Riksdag; dock anse Collegium och StatsContoiret
sig harvid, i afseende på den af Revisorerne
åsyftade närmare contioll och skynd
-
Revisorers Berättelse, 4 i
sammare leverering af denna Stats-intrad, hvilken
contant ingår till Forsåljningsmånnen , af
ståxnpladt Papper, genast vid detsammas utlemnande,
bora i underdånighet tillstyrka den af
Revisorerne foreslagne föreskrift, om redovisningens
verkställande 2:ne gånger om året.
Den Kongl. Remissen återfoljer och Kammar
- Collegium och Stats-Contoiret framhärda
med djupaste vördnad, nit och trohet
Stormågtigste Allernådigste Konung
Ederg Kongl. Majts
undcrdänigste, tropligtigste
Tjenare och Undersåter.
På Eders Kongl. Maj:ts och Rikets KammarCollegii
vagnar:
SAL. LÖFVENSKIÖLD.
E. Rolén. L. 0. Fagersten. P. U. Reuter. M. Eurén.
På Eders Kongl. Maj:ts och Rikets StatsContoirs
vajnar:
~G. F. WIRSÉN.
M. El aal. Georg B.af Wåhlberg. iV« Frodelius*
A, Soderholm. C. Tunelius.
Li S* L.» C*
G. Norléen. J, G• Ahlbom*
Stockholm den 22 Februarii 1821.
Till lyongl. Maj:t underdånigst, angående foräudring
i Cliartae-Sigillatae-Redovisniugen till förekommande
af Balanccr.
42
Riksens Ständers
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Under den 16 Augusti 18 • 3 har Eders Kongl.
Majit, med öfverlemnande af Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse den 2 i samma månad,
angående det af framlidne Stats-Commissarien
m. m. Em. Widegren uppgifne förslag till RiksHufvud-Bokens
uppgörande samt en förändrad
method för Lands- och Militiae-Råkenskapernes
afslutande, anbefallt Dess och Rikets KammarCollegium,
Stats-Contoir samt Kammar-Rätt, att
ofver den foreslagne methodens användbarhet
och nytta afgifva underdånigt utlåtande, på det
Eders Kongl. Maj:t sedermera måtte komma i
tillfälle, att målet i hela dess vidd till nådig
profning företaga.
Till underdånig åtlydnad häraf få KammarCollegimn,
Stats- Contoiret och Kammar-Rätten
härmedelst denna nådiga befallning fullgöra;
hvarvid Kammar-Rätten, som redan den 11
Martil i 8 t 7 forehaft detta ärende i det skick
det dervid befanns, utan någre ännu upprättade
Riks-Hufvudbocker, skolat i underdånighet antora
dess då fattade underdåniga tanka härutinnan.
Som för Eders Kongl. Majit och Riket
rict är af yttersta vigt, att kånna och vid tillfa
11«. i r så af disposition som beräknande af Sta
-
Revisorers Berättelse.
43
terne behofver och erforderliga andag, med säkerhet
kunna inse alla Statens inkomster och
utgifter, och dertill således icke ar nog att upptaga
Kronans behållne Räntor och Intrader, efter
ett visst så kalladt Statspris , eller efter provisionelle
uppgifter och öfverslag, utan deremot
oumgängeligen fordras, att ega tillförlitliga och
fullständiga underrättelser om Statens inkomst,
till dess verkliga belopp, efter beräkning af förvandling
å de Eders Kongl. Maj:t och Kronan
behållne Ordinarie Räntor med allt hvad enligt
verificerade Råkenskaper, Stats-Cassan verkligen
tillflyter; alltså anser Kammar-Ratten, lör detta
högst angelägna ändamål, lika så nödigt som
nyttigt, att en Riks-Hufvud-Bok, öfver hvad
föregående året för Eders Kongl. Maj:ts och Kronans
räkning uppbäres och hvad deraf för löpande
året disponeras, bör uppgöras, efter hvad
den 3f Stats-Commissarien Widegren föreslagne
af Riksens Ständer antagne och hos Eders
Kongl. Maj:t till nådig fastställelse antnåldte method
utvisar.
Men då således denna Riks-Hufvud-Bok,
som i öfverensstämmelse med Kronans öftige
högst betydlige Råkenskaper , såsom Kongl.
Räntekammarens Hufvudböcker samt dem lör
så val Tull-som Post- och Lotteri- samt Chatta;
Sigillataemedlen, uppgöres fiån den t Janu,nii
till d en 31 December, skall hafva sin grund
och yeiification uti det förhållande, som af Lands
-
44 Riksens Ständers
och Militiae-Böckerne bor vara att inhämta, synes
utan tvifvel angelaget att Lands- och Militiae-Bockerne,
som hitintills blifvit afslutade från
den l Maji det ena året till samma tid det påföljande,
och då derigenom nödigt sammanhang
med öfrige Rikets Räkenskaper saknas, bora,
derest icke oofvervinneliga hinder mota, äfven
råttas efter förstnämnde afslutningstid eller ifrån
den i Januari! till den 31 December, hvilket
år så mycket naturligare, som alla årets utgifter
grunda sig på fortgående eller a£ Eders
Kongl.. Majit för löpande året fastställande Stater,
äfvensom sjelfva Löningsbeloppet faststålles
efter vid årets slut upprättade Markegångar,
årets verkliga uppbörd blifver bestämd., utan
att det ena årets Uppbörd med det andra sammanblandas,
afskrifningarne varda netto för året
afförde, levereringarne till Kongl. Räntekammaren
och andra. Verk med deras Redogörelser
öfverensstämmande samt Restantierne vid årets
slut med säkerhet gifne, och härvid jemväl i
betraktande kommer, att Academiae-Hufvudböckerne,
ända sedan 1806 utan svårighet eller
anmärkningar kunnat från Januarii till och med
December afslutas..
Val har Stats-Commissarien Widegren medgifvit,
att den af honom föreslagne och af Riksens
Ständer antagne högst nödiga och nyttiga
Riks-Hufvudbok, kan uppgöras efter författande
Omslut af Lands- och Militiss-Hufvudböckerne,
Revisorers Berättelse.
45
i anseende till deras nuvarande form; men da
dessa Omslut, om de ock kunde härstädes författas,
fordrade en större arbetsstyrka och deraf
följande drygare omkostnader, och der de
skulle Redogörarne i orterne, för en framtid,
åläggas, komme att för dem föröka arbetet till
den grad, att sålunda för året komme att uppgöras
icke mindre ån tvånne helt olika Landsböcker,
derigenom vederbörandes ändock nog
ur itagna arbetstid skulle onödigtvis förspillas,
att förtiga den otydlighet som i anseende till
Omsluten, der de icke alltid kunde blifva enlige,
säkert vid Riks-Bokslutet uppstår; så anser
i underdånighet Kammar-Rätten nyttigast, att
Lands- och Militiae-Böckerne från början upprättas
efter deras för Riks-Bokslutet nödiga form,
o '
så vida icke hinder i verkställigheten deraf möter.
Då således hår egentligen fråga förekommer,
om den af Stats-Commissarien Widegren
föreslagne förändrade method tili Lands- och
Militiae-Böckernes författande på ett sått, att
deraf må kunna hämtas säker grund för RiksHufvud-Bokens
uppgörande, blifver, vid be
dömmandet
af detta ämne, först nödigt, att
specielt betrakta hvarje del af hvad till LandsBoken
hörer, samt om med den nya methoden
säkerhet jemte lätthet vid controllen står
att förena.
Efter det Kammar-Rätten, genom Erotöcolls-Utdrag
den q a Januarii l 816 meddelf Stats
-
Riksens Ständers
Commissarien Widegren den underrättelse, att
vid fördragningen af de ankomne Handlingarne
inhämtats, att de der befintlige Tableauer
och formulairer endast hade afseende på RiksHufvudboken
och hvad dertill hörer, men att
deremot saknades de formulairer, hvilka StatsCommissarien
för egen del kunde hafva uppgjort,
såsom den enda och pålitligaste grund till
bestämmande af nyttan och nödvändigheten af
Lands-Böckernas förändring, äfvensom att uti
Stats-Commissariens vid Handlingarne bifogade
Pronremorier och underdåniga skrift saknades
den närmare utveckling af ämnet, som kunde
utesluta allt tvifvelsmål om Stats-Commissariens
egentliga mening, rörande lättheten och lämpligheten
vid den nya inethodens användande, samt det
mindre afseende de deremot mötande svårigheter
i grunden ega, har val Stats-Commissarien under
den 25 i samma Januarii månad till KammarRätten
inkommit med en skrift, jemte bifogadt
formulaire till en Fögderi-Räknings författande
för år 1810 upprättad, medelst Omslut af ett
Fögderi-Räkenskap för 180g, hvarigenom idéen
till den nya Räkenskapsmethoden något närmare
blifvit utvecklad; men då detta formulaire,
som, på Sätt berördt år, endast innefattar
en Fögderi-Redogörelse, ehuru icke i hufvudsaken,
dock i någre delar skiljer sig frän de
af Eders Kongl. Maj:t under den 24 April 18x6
i nåder gillade och af trycket utkomne formulairer,
hvarefter en del Landtstats-Råkenskaper,
Revisorers Berättelse. 47
nemligen Fögderi-Råkningarne bora afslutas,
anser Kammar-Ratten i underdånighet sig bora
grunda sitt utlåtande på dessa i nåder gillade
formulairer, såsom dessutom mera fullkomnade
ån de som i handskrift blifvit in sande.
Af Handlingarna befinnes, att Stats-Commissarien
på minsta sått icke åsyftat ändring
uti de för Eders Kongl. Mai.ts och Kronans inkomsters
debiterande och upptagande foreskrifne
terminer, eller uti tiden till Mantalsskrifning,
Markegångssåttning eller Afradsdag, ej heller
uti den tillförene för Kronans Redogörare hufvudsakligen
bestämde Redovisningstermin , inför
Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande den
l Maji hvarje år, såsom ock något sådant ej
eller år vordet föreslagit, som i ett eller annat
afseende må verka rubbning uti de hitintills
foreskrifne och i allmänhet gållande Uppbörds-Reglementen
och öfrige, i afseende på
controllen, gifne Författningar, utan består den
af Stats-Commissarien föreslagne förändrade method
för Lands-Böckernas uppgörande, förnämligast
deruti, att Räkenskapsåret börjar med den
l Januarii och slutas med den 31 December,
och att exempelvis redogörelsen för 1816 års
Räntor och Utskylder kommer att benämnas
såsom 1817 års Räkenskap eller med andre ord:
att uti 1817 års Landsbok kommer att innefattas
1816 års odisponerade och behållne Räntor
samt 1817 års Utgifter och så framgent år
från år.
48
JRiksejis Ständers
Och sorn Eders Kongl. Maj:ts och Kronans
inkomster vid årets slut, efter markegångarne
beståminas och hufvudsakligen inflyta under
påföljande året, hvars utgifter deraf bestridas
samt det naturligaste år, att hvad under
ett och samma år inflyter och utgifves, hörer
till samma års Redogörelse, anser i underdånighet
Kammar-Råtten Debet uti hvarje års Råkning
bora innefatta Kronans inkomster för förra
året samt Credit, utgiften och levereringarne
för löpande året, så att uti 1817 års Råkning
upptages 1816 års inkomster och 1817 års utgifter
och levereringar och så framgent, välförståendes,
att alla Cassa-Råkningar, såsom
Räntekammarens och Rånteriernes, med fleres
Debet innefatta emottagningarne under årets lopp.
Med hänseende till denna allmänna grund
förekommer till skärskådande Lands-Bokens föreslagne
särskildta delar.
Härtill år af Stats-Commissarien för Fögderierne
ansedt nödigt:
1) Uppbörds, som bör heta Special-Räkning,
hvilken löper ifrån deli 1 Januarii till
den 30 April, hvartill hörer:
c) En calcul öfver ordinarie Räntan.
b) En förteckning, som visar uti hvilken
Jordebokspersedlar behållne ordinarie Räntan
består.
c) För
-
Revisorers Berättelse. 4 9
c) Förvandlings-utråkning ofver de behåll
ne
Rniitome.
d') En calcul ofver Krono-Tionden.
<2) Balance, eller som rattare torde bora
heta Restantie-Råkning, för (iden från den 30
April till årets slut.
3) En utredning ofver nästföregående och
Sidre årens Balancer.
4) En calcul ofver Salpeter-intågten, samt
5) Summarisk Rakning ofver Salpeter-medlen
, och
6) En General-Råkning, som i korthet
visar förhållandet för liela året.
Och beträffande 1) Uppbörds- eller SpecialRåkningen,
så år harvid den förändring, emot
förra Special-Rakningar föreslagen, att Balancer
från förra åren först intagas, samt att ordinarie
Räntan och Krono-Tionden debiteras och crediteras
sålunda, att det håraf disponerade stjlles
inom column med beräkning efter Kronovärdi,
hvaremot det Kronan behållna genast
utföres efter Markegångspris.
Och då det alltid år Redogörarens skyldighet,
att påskynda Restantiernes indrifvande och
a Sami. 4
Riksens Ständers
leverering, så finner Kammar-Ratten i underdånighet.
det vara isin behöriga ordning, att Balancerne
från förra åren genast i Special-Räkningen
intagas, på det Balancerne, så vidt möjligt
år, måga kunna afliqvideras inom den 30
April, men i annor händelse , återstående beloppet
, som ej får vara annat ån hvad af Eders
Kongl. Maj:ts Befalningshafvande, med KammarCollegii
tillstånd, år beviljadt att innestå eller beror
på concours eller laga Rättegång, i Restantie-Råkningen
för andra gången upptagas och
slutligen derstädes afliqvideras; blifvandes följaktligen
lämpligast, att den‘hår ofvan uti 3:dje
momentet omnämnde utredning öfver föregående
och äldre årens Restantier, såsom egentligen
upplysande den uti Special-Råkningen först intagne
Balance, varder på samma gång som Special-Råkningen
afgifven.
Vidare och som med förändring i anseende
till ordinarie Räntan och Krono-Tionden de uti
hitintills brukliga Special-Räkningar förekommande
vidlyftiga specificationer; Summa Uppbörd
, Summa afkortadt, Behållen Summa lill
anordning, Behållen Summa till förvandling samt
hela förvandlings-utråkningen derifrån försvinner,
så att denna Räkning blifver kortare, enklare
och tydligare ån förut, utan att Kronans
säkerhet i ringaste måtto åfventyrar; alltså finner
Kammar-Rätten i underdånighet denne methods
antagande medföra stora fördelar.
Revisorers Berättelse.
Genom Calcnlen A) öfver ordinarie Räntan
utredes med säkerhet huru mycket ar Kronan
behållet, genom Förteckningen B) huru den utgått
och genom Utredningen CJ huru persedlarne
förvandlas till penningar efter Markegång,
samt genom Calcnlen IJJ huru mycket af Krono-Tionden
år Eders Kongl. Majit och Kronan
behållet och beloppet deraf, efter Maikegång,
att uti Special-Råkningen genast intagas; och
då dessa Bilagor jemte nyssnämnde Utredning
öfver föregående årets rester leda till mycken
redighet och åro nödvåndige för ordinarie Räntans
och Krono-Tiondens behöriga redovisande
efter dell föreslagne nya methoden, kan emot
desse angelägne handlingar icke vara något att
erinra.
s) Vidkommande dernäst Balance- eller
så kallade Restantie-Råkningen, som upptager
och redovisar hvad uti Special-Råkningen till
rest fores, från den 30 April till årets slut och
hvilket ovågerligen bör med de enligt förhållandet
den 30 April upprättade och SpecialRåkningen
bifogade Restlångder styrkas, vid
äfventyr, att resterne i annat fall böra anses såSo^a
Redogörarens proprie balance, att genast
utsökas och gåldas; så har vål Första RevisionsContoiret
härstädes förment, att då första Uppbörds-Ståinman
för kommande året börjas oxn
hösten, det vöre så mycket angelägnare, att sådan
Restantie-Råkning upprättades och afgåfve*
5?
Riksens Ständers
ves till September månads slut, som derigenom
Rédogoraren skulle betagas ett. annars erbjudande
tillfälle, att med påföljande årets Uppbörd
clarera löpande årets rester; hvarjemte RevMonsContoiret
hållit före, att, i sådant fall, för tiden
ifrån sista September till årets slut afven
borde afgifvas en såkallad Restantie-Liqvid ofver
hvad derunder af resterne influtit och blifvit
levereradt; men då det ovilkorligen, enligt
Uppbörds - Forfattningarne tillkommer Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att, i händelse
vid Summariska Redogörelsen den i Maji
samt sedermera vid de verificerade Special-Råkningarnes
afgifvande, Restantierne skulle finnas
stiga till ovanligt belopp, icke lemna Redogöraren
tillträde till nasta årets Uppbörd, utan
genast annor man , på Redogorarens bekostnad,
dertill förordna och genom den rapport, som, bestyrkt
med Håradsskrifvarens underskrift, enligt
Forfattningarne, genast efter hvarje Uppbördsstämma
öfver Uppbördens belopp bör till Eders
Kongl. Majtts Befalningshafvande afgifvas; det
möjligt blifver för Lands-Contoiren, att vid jemförelse
af Uppbörds-Boken, som likaledes bör
af Redogöraren insåndas, tillse att hvad af påföljande
årens medel uppbåres, genast varder i
Landt-Rånteriet depositionsvis insatt, och afseende
hår måste göras å det vidlyftiga arbetet
Redogörarne i öfrigt tillkommer och hvilket genom
jtvånne Restantie-Rakningars afgifvande ,
en till den 30 September och en annan till
Revisorers Berättelser. 5 a
årets slut, öfverflödsvis förökes, så och jemte
det denna Uppbörds-rapport alltid bor bifogas
Redogörelsen, såsom bevis att af påföljande
årets Uppbörd icke något blifver för löpande
årets rester anvåndt, synes det medföra tillräcklig
säkerhet att Restantie-Råkningen , på sått föreslaget
år, löper till årets slut och genast derefter
afgifves med behörige Förteckningar, som för
de annu, emot förmodan, utballancerade Restantier
visa råtta orsaken till deras oredovisande,
hvilken af Redogöraren underskrifne förteckning,
som af Lands-Contoiren och Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bör förses med
intygande, om och hvad deremot varit att erinra
, bör Restantie-Råkningen, såsom verification,
åtfölja.
3) Angående den foreslagne utredningen
af föregående och äldre årens Balancer år hår
ofvan det yttrande i underdånighet meddeidt,
att densamma såsom egentligen upplysande den
uti Special-Råkningen först intagande Balance
dertill rätteligen hörer och dervid bilåggas bör,
hvarvid dock erinras, att dessa Balancer skola
noga och särskildt för hvarje år och Ränta, så
till Debet som afskrifningar, levereringar och
rester utredas och bestämmas.
4.) och 5) Vid den foreslagne SalpettcrRedogörelscn
år icke något att erinra vidare, ån
att icke allenast elen Summa som blifvit leve
-
54
Missens Ständers
rerad, utan ock den Summa som skall levereras,
alltid bör till Special-Rakningen öfverföras
och rodovisas,
6) Icke eller ar något att påminna vid
den foreslagne General-Rakningen , hvaraf i korthet
forhållandet för hela året kan skönjas och
hvilken Rakning bör jemte Restantie-Råkningen
afgifva® genast efter hvarje års slut.
Som de, enligt Kongl. Brefvet den 24
April 1816, tryckte formulairer endast angå en
Fögdeii-Redogörelse, så har Stats-Commissarien
Widegren, i anledning af Kammar-Rattens derom
den 12 December meddeldte ProtocollsUtdrag
insåndt formulaire för en Stads- och
åtskillige Bergs-Fögderi-Redogöirelser. Och hvad
angår Stådernes Redogörelse , så år klart, att
redogörelsesåttet och controllen blifver den samma
som för Hårads-Fögderierne, så att hår sålunda
åfven böra afgifvas Special- och Restantie-Råkningar
jemte Salpeter-Redogörelse med
sådane af de hår ofvan förmålte Calculer, Specificationer
oeh Verificationer, som efter förhållandet
med de utgående rån torne blifva erforderliga.
För Bergs-Fögderierne år deremot af StatsCommissarien
Widegren föreslaget, att exempelvis
181 7 års råntor skola upptagas och redovisas
i samma års Lands-Bok , samt uti Special-Rakningen
, som löper från den 1 Januarii
Revisorers Berättelse.
55
till den 30 April, skall endast redovisas föregående
årets restantier, emedan någon uppbörd
för året då annu icke kan bestämmas, men deremot
uti Restantie-Råkningen, som löper från
den 1 Maji till årets slut, sjelfva uppbörden debiteras
och redovisas, hvarförutan en särskild
Jern-Räkning, som utreder huru mycket Jern
blifvit å våg levereradt , eller med contant bör
lösas, äfven som en Balance-utredning för fört a
årens rester år vorden ansedd nödig.
Att vid omsluten af de redan författade
och afgifne Redogörelser, till begagnande vid
de för förra åren uppgörande Riks-Hufvud-böcker,
denna utväg kan vara användbar må icke
bestridas, men att såsom methode för framtiden
antagas, fordrar nåimare öfvervägande.
Härvid må i betragtande tagas, att vidingen
Redogörelse förekommer så mångå olika
omständigheter som för Bergs-Fögderierne-, ty
hvad först angår Hammarskattsjernet, så beror
det helt och hållet på Bruksegaren, att antingen
inom föreskrifven tid å våg leverera jernet,
eller ock att detsamma med penningar efter
årligen af Kongl. Collegierne fastståld Taxa
lösa, då det i förra fallet år gifvet, att jernet
under året, hvarföre det utgöres, bör å vågen
levereras, och i senare fallet, att redogöraren
derföre bör hafva redovisat inom den 1 Maji
året derpå.
56
Riksens Ständers
Med Tionde-Tackjernet år åter dot förhållande,
att det i en del orter, såsom Stockholms-
och Upsala Lån, får losas efter ett
visst fastståldt pris, och i den händelsen kunna
penningarne hos Bruksegaren utfordras, når
hyttan nedgått; men i åtskillige andre orter,
såsom den egentlige Bergslagen uti Nerike och
Wermeland med flere stallen såljes jernet å
Auction uti Januarii och Februarii månader
åren derpå, och såsom af Anctions-Protocollerne
intages, stundom med flere månaders betalningstermin,
och i sådan händelse skall betalningen
icke inflyta förr ån uti Junii månad,
efter det år, hvarföre jernet utgår; kunnandes
således, efter den föreslagne methoden, priset för
detta jern uti första eller Special-Råkningen icke
bestammas och icke eller förr till varde upptagas,
ån det flutit genom 3.-ne Rakningar, nem
ligen
Restantie-Råkningen, der det först uppföres,
sedan Special-Råkningen för påföljande året
och sluteligen sistberörde års Restantie-Råkning,
der det ånteligen må komma till redovisning.
De öfrige afgifterne för Bruken och Bergverken
kunna dels inflyta under det år, hvarföre de
utgå, dels året derefter och år Bergsfogden,
lika sam Hårads-Fogdarne, skyldig att för hela
uppbörden visa redo vid Uppbördsårets utgång
eller den 1 Maji.
I anledning håraf och då principen vid den
föreslagne förändrade methoden i allmänhet år,
att Räkenskapen benämnes efter det ät hvar
-
< »
Revisorers Berättelse. 5 7
under medlen hufvudsakligen inkomma, samt
med nog säkerhet kan inses, att storsta delen
af Bergs-Fögderi-Uppbörden, som i och för sig
sjelf är en ordinarie ränta, icke inflyter förr
ån efter det år hvarför den utgöres, hvilket
dessutom af de nu afgifne Omsfutsformulairen
nogsamt år att inhämta; så blifver fråga om
icke det år mera lämpligt och användbart, att
Bergs-Fögderi-Uppbörden redovises alldeles på
lika sått som Ordinarie-Räntan och Krono-utskylderna
i allmänhet sålunda, att exempelvis
1816 års uppbörd upptages uti 1817 års Landsbok
och så vidare år elter annat, helst härigenom
vinnes, att verkliga jirisct på TiontleTackjernet
öfverallt kan bestämmas, att Uppbörden
för året kan till fullo blifva redovist, och
att en princip för hela landet så val för Bergssom
Hårads-Fögderierne och Stådeme varder
bibehållen, hvarigenom en säker controll för
Bergs-Fögderierne äfven kan ernås.
Genom den af Stats-Commissarien Widegren
föreslagne method för Bergs-Fögderi-Redogörelsen,
nemligen: att uti 1817 års Räkenskap
redovisa samma års Hammarskatts- och Tiondejern,
skulle väl, om denna method vore användbar,
Redovisningen för Bergs-Fögderierne
synas kunna erhållas ett år tidigare ån för Hårads-Fögderierne
och Stådeme, men ändamålet
med den föreslagne förändrade methoden i
allmänhet eller enligt Riksens Ständers önskan,
Råkenskpcrna* benämnande för det _ar hvaruti
-
58
Riksens Ständers
der medlen inflyta, skulle då förfelas, och genom
en sådan Rakning vunnes, alldeles ingenting
annat ån att för året erhålla Debet, hvilket
likväl icke kunde blifva annorlunda ån
ofullständigt, då för största delen af TiondeTackjernet,
som först i Januarii och Februarii
månader året derpå genom Auction försåljas,
det verkliga priset eller vårdet icke kan bestå
mmas.
Likvål torde den omständighet, att af en
sådan Rakning vore att inse huru mycket
Stångjern blifvit å Våg levereradt, hafva föranledt
Stats-Commissarien till den föreslagne ett
års tidigare Redovisning för Bergs-Fögderierne;
men om vid ett eller annat tillfälle hos Eders
Kongl. Maj:t eller Riksens Stander det blefve
af vigt, att kunna bestämdt finna huru mycket
Stångjern det nåstförflutna året blifvit å Vågarne
levereradt, måste dertill gifvas en genare
utväg, ån att ifrån alla Lands-böckerne, hvilka
afven efter den nya methoden icke kunna inkomma
förr ån den sista Junii påföljande året,
derom eihålla upplysning; sy sedan KammarCollegium,
Stats-Contoiret och Bergs-Collegium
bestämdt inom hvilken tid under sommaren,
de Bruksegare, som vilja Hammarskatten in natura
leverera, skola sådant fullgöra, vid förlust
af en sådan rättighet,, måste det, efter den bestämda
tiden, vara gifvet huru mycket jern för
åi et å Vågarne blifvit levereradt, och då dis
-
Revisorers Berättelse. 5q
positionen öfver detta jernet Sr Stats-Contoiret
uppdragen, så Sr utan tvifvel att Stats-Contoiret
redan vid slutet af hvarje år eller långt förr
Sn någon Räkenskap för året ifrån Landsorten
inkommer, kan med tillförlitlighet kånna och
uppgifva huru mycket jern under året blifvit
till dess disposition levereradt, hels enar, enligt
Kongl. Rescriptet den 6 November 1780
samtKammar-Collegii, Stats-Contoirets och BergsCollegii
Circulaire den 1 7 September 1 7 8 1 ,
Jernet för året synes bora utskeppas innan den
båsta tiden till segelfarten går till ande, den
utvåg synes lått, att åt Eders Kongl. Maj:ts Befalningshafvande
uppdraga att tillhålla VågmåBtarne,
så snart terminen till jernets levererande
in natura lupit till ånda, afgifva förteckning
på hvarje levererad post, samt att derefter samma
förteckning genast till Stats-Contoiret insånda,
då det för Kammar-Råttens Revisions-Contoir
kan blifva möjligt, att efter förut erhållne
föreskrifter jemföra hvarje i Råkenskaperne
gjord afföring emot dessa förteckningar, hvarigenom
den såkraste controll för det Jern som
å Våg levereras, blifver vunnen.
I följd af allt detta, och då ingen anledning
förekommer, hvarföre icke lika så val
Jerns- och penningars, som penningars- och
Spanninåls-redovisning kunna förenas med en
ordentlig och fullständig Råkenskaps-method,
enår, efter Stats-Commissariens egen önskan,
6o
Riksens Ständers
dm delen af Hanimarskatten, sorn blifvit levererade
å Våg, debiteras efter Statspris och
det som loses upptages efter Taxan, samt uti
Cicdit lika uttryckligen måste urskiljas, hvilket
Jern som å Våg blifvit levereradt, hvarigenom
Special-Rakningen, afven i anseende till Jernet,
erhåller ali nödig tydlighet, och dessutom något
särskildt förhållande med Berg-Verkens afkomst
icke förekommer, som i anseende till
Riks-Htifvud-Bokens uppgörande kan föranleda
till en annan method för Bergs-Fögderiernes
Rakningars författande ån den, som för Harads-/
Fögderierne år i ofvanberörde måtto godkånd,
hvilken så i ena som andra fallet måste blifva
lika användbar; alltså synes för Bergs-Fögderierne
böra, likasom för Hårads-Fögderierne, af~
gifvas:
r) Special-Råkning - som löper från den
l Januarii till den 30 April och sorn upptager
förra årets afkomst af Bergverken, under
nanni af löpande årets Intrader, som då redovisas;
hvarvid bör åtfölja utredningen öfver de
deruti först intagande Balancer, särskildt för
livar och en af de föregående åren och särskildt
för hvarje Ränta, samt
q) Balance- eller Restantie-Råkning från den
30 April till årets slut, hvaruti redovisas hvad
den 30 April af förra årets Uppbörd kan återr
stå, hvilket ej får vara ararat ån det soia llelt
Revisorers Berättelse.
öi
30 April kan bero på inhibition, Concours
eller Laga Rättegång, eller någon del af Tackjernet,
som icke kunnat i råttan tid försäljas,
eller icke annorlunda ån, med en utöfver samma
tid utsträckt betalningstid, hvilket allt med
Special-Rakningen bilagde fuilståndige och laglige
bevis, vid äfventyr att resterne i annat läll
anses såsom Redogörarnes proprie Balance, styrkas
bör; kommandes till llestantie-Råkningen, på
sått med resterne åt Hårads-Fögderierne har ofvan
år ansedt nödigt, att bifoga specifique förteckning,
som, af Lands-Contoiiet och Eders Kongl.
Maj:ts Befalningshafvande till behörighet genom
påskrift besannad, noga urskiljer orsakerne af de
poster som kunna till påföljde året såsom oguldne
utföras. Och då Special-Råkningen, såsom hår
ofvan anmärkt år, nödvändigt bör utmärka huru
mycket Jern blifvit å Våg levereradt, blifver
den af Stats-Commissarien föreslagne särskildta
persedel- eller Jernmedels-råkning öfverflödig;
men då llestantie-Råkningen genast efter årets
slut afgifves, bör tillika, på sått för HåradsFögderierne
år föreslaget, dervid följa,en General-Räkning,
som i korthet visar förhållandet
med hela Bergs-Uppbörden för förra året och
huru den under det löpande året blifvit redovisad.
Som af Författningarne rörande TiondeTackjernet
och dess betalande synes som skulle
Redogöraren ega att genast efter Hyttornas nedgång
utfordera Tionde-Tackjernet, eller i de
6 2
Riksens Ständers
orter der det låses efter fastståldt pris, betalningen
derföre, hvaraf foijer att Redogoraren
kan hafva den utväg, att med det ena årets
medel fylla det föregående årets rester; så bor,
der fullkomlig* säkerhet äfven vid Bergs-Fogderi-Uppbördeu
skall vinnas, en viss tid för
indrifningen af hvarje års medel foreskrifvaS,
hvarvid lämpligast blifver, att denna tid får
hvarje år begynnes med den i Januarii det påföljande
året, eller sedan Restantie-Råkningen
för föregående året är afgifven; bårandes då,
men icke förr, äfven göras början med Uppbörd
af betalningen för den del af Hammarskatts-Jernet,
som inom den af Collegierne förskrifne
tid icke blifvit af Bruksegarne å Våg levereradt
och således måste efter den fastställde
Taxan godtgöras.
Hvad Regementsskrifvarnes till LandsContoiren
afgifvande Kronomedels-Råkning beträffar
; så och jemte det hufvudsakliga tiden
till redovisningen äfven får Regementsskrifvaren
inträffar den l Maji, foijer af sig sjelf,
att får föregående årets Uppbörd, lika som uti
Härads-F’ögderierne, bår afgifvas Special-Räkning,
från årets början till samma dag, åtföljd
af Utredning rörande äldre årens Balancer samt
Restantie-Råkning derifrån till årets slut; dock
som Regementets Lånings-Rintor inom den 30
April får hvar och en, utan tvifvel, inflyta till
det belopp att Krono-Utskylderne för året kun
-
Revisorers Berättelse. 6‘3
na innehållas och levereras, bör Regementsskrifvaren
hafva clarerat Regementets Kronoutskylder
inom samma tid, vid äfventyr, att
hvad som då icke redovisas, anses såsom RedogSrarens
proprie Balance, så vida icke med
gållande bevis kan styrkas råtta orsaken till resterne;
i följd hvaraf och enär full redovisning
uti Special-Råkning sker, för Regementerne
allenast en eller denne Rakning blifver nödvändig.
Enligt formulairet för Rånterie-Råkningen,
blifver denne Rakning nu, hvad den verkligen
bör vara, en enkel Cassa-Råkning, hvarutinnan
å ena sidan, under sina behöriga Tittlar upptages
allt hvad uti Rånteriet inflyter, ifrån den
l Januarii till den 31 December och å andra
sidan likaledes, under behörige Tittlar, alla utbetalningar;
och då härigenom i Stallet för de
nu brukliga Rånteri-Råkningar, som sållan för
något Lån år lika, vinnes en hitintills saknad
nödvändig enkelhet och redighet samt derigenom
, att Anticipationerne, på sätt föreslaget
år, särskildt redovisas uti Landsboken, den fullkomligaste
säkerhet vid controllen af Rånteribehållningen
, kan den med denne Räkning
föreslagne förändring icke annat ån tillstyrkas.
Angående det projecterade Landsbokslutet
efter den methoden; så finner Kammar-Rätten
detsamma, i hvarje fall af inkomst och utgift;
medföra säkerhet, redighet och tydlighet.
64
Riksens St änders
Beträffande äter tiden för Lands-Bokens angifvande,
sä alldenstund , jemte det harvid ytterligare
erinras, att Redogörarne nu, lika som
förr, blifva förpligtade, att den i Maji hvarje
är för det förfluma årets Uppbörd, inför Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande visa redo,
vederbörande Redogörares Special-Räkningar
för löpande året eller föregående årets Räntor
och Utskylder bör tillika med Utredningen rörande
äldre årens Balancer i öfverensstämmelse
med förut gifne föreskrifter, uti Kongl. Brefvet
den 19 April och Kammar-Kollegii Circulaire
den 10 Augusti 1803 till Lands-Contoiren
afgifvas i början af September månad, efter
hvilken tid Låns-Bokhållaren genast kan
begynna med Landsboksarbetet samt RestantieRåkningens
afgifvande, som löper från den I
Maji till årets slut, icke bör få draga längre ut
ån till högst den 15 Januarii, hvarefter 3 månader
blifva tillråklige för desse Räkningars
fullföljande och sammandragning; fördenskull
kan Kammar-Rätten icke annat finna, ån att
Landsboken ett halft år efter Räkenskapens slut
kan och bör vara till Kammar-Collegium aflemnad,
hvilket jemnt svarar emot den förr vanliga
tiden. Och ehuru uti 1815 års Bevillnings-Förordnings
5 Art. 4 § förekommer det
stadgande, alt uti Lands-Böcker och Räkningar
Bevillningen och öfrige Riksgålds-Contoirets
Fonder icke få sammanblandas med Stats-Con
toirets
-
Revisorers Berättelse.
65
to beti och andra Verks medel, utan att särskild
Landsbok skail ofver Riksgålds-Contoirets
Fonder slutas, hvilken med dess tillhörande velificatiöner,
bor uti Kammar-Rätten granskas,
gor detta hvarken något hinder uti Redogörelsernas
uppgörande, på nu föreslaget sått eller på
tiden till de författande sårskildte Hufvudböckernes
afgifvande, utan, då i alla fall inseendet
ofver Uppbörden tillkommer Kammar-Collegium
och Kammar-Rätten, bora Råkenskaperne,
så för Statsmedlen, som Riksgålds-Contoirets
Fonder, författas efter enahanda förhållande
med årsuppbörden och redovisningen.
För Kopparbergs Län har val Eders Kongl.
Maj:t i anledning af Kammar-Collegii framställning
om orsakerne till det uti Collega Bref
af den i q September 1758 medgifne ett halft
års längre anstånd med Landsbokens afgifvande,
nemligen att alla till Special-Räkenskapernas afslutande
nödige Rest- och Afkortnings-Långder
icke kunde uti de flesta Fögderier, hvarest allenast
ett Ting om året hålles, behörigen och
på sått Författningarne föreskrifva verificeras,
förr ån vid början af andra året, hvarigenom
det blefve omöjligt att till derpå följande
Julii månad hafva Special-Räkningarne
för Fögderierrie, och ännu mindre Landsboken
för Lånet afslutade, genom nådigt Bref den 19
Augusti 1S03 i nåder bifallit, att det hår skulle
a Sami. 5
66
Riksens Stätidei'S
fa förblifva vid hvad uti Kammar-Collegii Bref
år föreskrifvet, i anledning hvaraf också Special-Råkningarne
uti detta Lån hitintills icke
blifvit afgifne förr ån mer ån ett år efter Uppbördsårets
slut, hvarigenom således Redogöraren
varit öppet, att med den då redan influtne ett
senare års Uppbörd godtgöra föregående årets
Rester eller Balancer.
Att detta dröjsmål med Redogörelsens af«
gifvande fordrar rättelse år för uppenbart, åfven
utan åsigt af de i Råkenskaperne sig derifrån
hårledande betänkliga följder; och då Restlångderne
vid tiden till Summariska Redogörelsens
afgifvande, den I Maji hvarje år böra Uppgöras
efter det förhållande som då eger rum, åfvensom
Afkortnings-Långderne derefter uppråttas,
dels enligt företedde bevis, dels för bristande
tillgång, samt dessa Längder, af Redogörarne
underskrifne, böra i Socknestufvorne
upplåsas och bestyrkas, för att sedan tjena till
grund och rättelse för de åtgärder, som Landshöfdingen
jemte Lands-Gontoiret, vid den noggranna
tillsynen å Uppbördens förvaltning, kunna
pröfva nödige; altså kan Kammar-Rätten icke
finna någon verklig eller giltig orsak, hvarföre
icke Special-Råkningarne, åfven i Kopparbergs
Lån, hvilka, likasom ide öfriga Lånen, böra
upptaga till redovisning föregående årets Räntor
och Inkomster, både kunna och böra afgifvas
på lika tid, som i de öfrige Lånen, eller
Revisorers Berättelse. 67
den 1 September; förtjenandes den betänklighet*
som häremot möter att, innan Special*
Råkningarne afgifvas, Rest- och AfkortningsLångderne
böra vara af Eders Kongl. Maj:ts
Befalningshafvande godkände och der förut vid
Tinget upplåste* likväl i sjelfva grunden mindre
afseende, då harvid i betraktande tages, att
Eders Kongl. Maj:ts Befalningshafvande, genom
Ben noggranna tillsynen å Uppbördens förval*
tande och genom haline Rest-ransakningar, der
de, i anseende till Resternas betydlighet, blifva
af nöden, böra ega en mera speciel kännedom
om verkliga förhållandet, ån det sorn kan ut*
yedas vid Tingen , der allenast en obetydlig del
af Allmogen år närvarande, hvadan ock det
vid Special-Räkningars afgifvande synes göra
tillfyllest, att de inlemnade Rest-Långderne åro
af Häradsfogden och Håradskrifvaren underskrif*
ne och vid Sqckneståmmorne upplåste, enär
derefter desse Längder kunna från Lands-Contoiren
uttagas att vid nåstpaföljande Ting, i Fe*
brparii och Martil månader derpå, Upplåsas, samt
sedan af Eders Kongl. Maj:ts Befalningshafvande
till rigtigheten bestyrkas, för att derefter såsom
laglig verification Laltdsboken bifogas, hvarför*
utan och då Afkortnings-Långderne, enligt Be*
villnings-Förordningen, endast böra af Redogöraren,
med ansvar för rigtigheten underskrif»
vas, samt af Pastor och Socknens Berednings»
Ledamöter granskas och verificeras, och derefter
uti Socknestufvorne upplåsas, för att seder
-
G3 Riksens Ständers
mera af Landshöfdingen till afforing i Råkenskaperne
beordras; det år i anseende till dessa
Längder ej eller något verkligt hinder för Special-Rakningens
angifvande inom behörig tid
den t September, heldst i alla fall, och om ån
skulle anses nödigt att afkortnings-Långderne
böra vid Tingen upplåsas, sådant icke bör verka
uppehåll i den vida mer hufvudsakliga frågan,
att Råken skaperne i råttan tid afgifvas, enår
åfven dessa Längder, för hvars rigtighet Redogöraren
alltid år ansvarig, genom deras underskrift
och godkännande i Socknestufvorne
kunna vid Special-Råkningarne antagas, intill
dess de vid Tingen hinna att närmare verificeras,
och derefter med Eders Kongl. Maj:ts Befalningshafvandes
påskrift godkännas, för att
derefter Landsboken bilåggas.
I stöd häraf och då således antagas kan ^
att Special-Råkningarne, efter den nya methoden,
åfven i Kopparbergs Lån, kunna i rått
tid den l September afgifvas, och något hinder
för de då blifvande Resters indrifvande och
redovisande till årets slut, i afseende på de
olika tider till förtjenst, som för en del af
Dahl-Allmogen derunder måste inträffa, ej eller
i så måtto förekommer, att ju icke RestantieRåkningen
vid årets slut kan författas och genast
derefter aflemnas; så synes, hvad i ena eller
andra hånseendet för de öfriga Lånen år föreslagit
, också i detta Lån kunna tillämpas, samt
Revisorers Berättelse. 6g
salunda äfven hår fullständighet och redighet i
Råkenskaps-Verket erhållas.
Slutligen finner Kammar-Ratten nödigt
tillägga , att, efter den nya methoden, ingen förändring
vid Råkenskapernes inbindning bor få
ega rum, utan att alla Special-Rakningar, nu
som förr, i en suite, jemväl Lands-Bokslutet,
i ett eller flera band innefattas, under namn
af Lands-Bok; äfvensom och då hädanefter, som
hitintills, en tydlig hänvisning ej mindre Råkningarne
och Boksluten emellan, ån emellan
Råkningarne och Verificationerne, år af hogsta
nödvändighet, så bör i alla speciella Räkningar
vid Specie-columnen uppdragas 2.ne columner,
den ene eller den främste, att deruti införas
pagina och det ställe dit Posten i Landsholmen
öfverföres och den andra för att deruti införas
folium af den verification, hvarefter upp- eller
afföring sker. Men i sjelfva Lands-Bokslutet fordras
blott en pagina-column till utvisande hvarifrån
Summan tages eller hvarthän den föres.
Sedermera och hvad beträffar Militiae-Hufvudboken,
så och emedan vid dess uppgörande,
på senare tider, redan blifvit vidtagne sådane
jemkningar, att den efter nu varande form kan
anses vara på det mest ordentliga, rediga och
upplysande sått författad och uppställd, hvadan
ock någon annan förändring härvid egentligen
icke blifvit föreslagen, ån att den bör uppgöras
7°
Riksens Ständers
från den r Januari! till den 31 December,
och således i öfverensstämmelse med den allmänna
grunden, att uti tgl? års Redogörelse
hädanefter kommer att intagas 1816 års Räntor
och 1817 års utgifter, efter sorn de samma
år inflyta och levereras; så och med antagande
af denna princip, för så val RegementsSkrifvarnes
Special-Räkningar, som sjelfva Militiae-Bokslutets
uppgörande, anser Kammar-Rätten
icke eller dervid nödigt att något annat
tillägga, än att endast sammandragen på levereringarne
ännu böra innefatta en column, hvaraf
på ett ställe upplysas kan, huru mycken
Spannmål in natura blifvit levererad, i stallet att
ali Spannemål , efter markegång förvandlad ^
nu allenast uti penningar upptages,.
Vidkommande åter tiden inom hvilken
Militite-Hufvud-Roken hör aflemnas, derom KrigsCollegium
uti till Kammar-Collegii, Stats-Contoirets
och Kammar-Rättens, i sammanhang med
detta mål afgifvande gemensamma utlåtande,
remitterade underdåniga skrifvelse den 21 Februarii
1816, sig yttrat och förment'att Militiae—
Hufvud-Roken icke skulle kunna förr ån år
efter Redogörelse-årets slut afgifvas, emedan, sedan
Regementernes Redogörare icke inkomma
med deras Räkningar förr ån vid slutet af September
, för de medel som tillhöra det föregående
året, i anseende till samma Räkenskapers
Revision och uppkommande anmärkningars ut
-
Revisorers Berättelse. 71
ställande till comunication samt slutliga profning
och afgörande uti Krigs-Collegium, skulle
erfordras ett helt år derefter, samt för HufvudBoksarbetet,
som någon kort tid då straxt förut
kunnat börjas, men alldeles icke fullkomnas
förr ån i den mån Revisionen för sig gått,
skulle åtgå, inberåknadt Bokens renskrifning,
en ytterligare tid' af g månader, hvadan, ock
Krigs-Collegium i underdånighet hemställt, att
då denna Redogörelsetid vore öfverensstämmande
med Kongl. Brefvet den 11 Junii 1813»
härvid sorn hitintills borde förblifva;. Så», emedan
nödvändigheten fordrar, att, så vida något
uppehåll icke skall ske uti den högst angelägna
och vigtiga Riks-Hufvud-Bokens alslutande,
Militiae-Hufvud-Boken bör aflemnas på
lika, tid, med Lands-Boken och så mycket mindre
någon, omöjlighet deremot förekommer, som
Regements-Skrifvarne, hvilka, redovisa blott lefvereringar,
de der till den t Maji böra till
det mest?, vara. verkställde, hvarefter det mindre
betydliga belopp, som igenom handräckning
måste indrifvas, säkert bör verkställas inom,
September månads ingång, ofelbart så hädanefter,
. enligt nya methoden,. som hitintills,
kunna vid September månads slut, på sått
Krigs-Collegium det medgifver, aflemna sina.
Special-Räkningar, hvaruti föregående årets uppbörd
och löpande årets levereringar intagas,
hvarefter och då åtgärden med dessa Räkningars
Revision och sammandragning uti Krigs
-
73 Riksens Ständers
Cöllegium icke kan medföra så mycken tidsspillan
som Lands-Cantoirets enahanda befattning
med samtelige till Lands-Bockerne hörande Hakenskaper.
Regements-Skrifvarens Rakningar bora
ifrån September till Junii månads slut, året
derpå, kunna hinna revideras genom de 3 personer
, som härmed uti Krigs-Collegium aro
sysselsatte, oaktadt det uppehåll, som förorsakas
af Bokslutet, hvilket af Bokhållaren under tiden
och på g månaders tid bor kunna författas
och renskrifvet aflemuas, såsom ock de vid
Regementernas Räkningar uppkommande anmärkningars
comunication och profning, icke
eller bor verka uppehåll uti Hufvud-Bokens, angifvande,
då amnåikningarne kunna balanceras
och medlen i alla fall uti nasta års Hufvud-Bok
under Tittei:
året redovisas 5 ty kan Kainmar-Råtten icke finna
anledning att i underdånighet understödja det
af Kr-igs-Co-l 1 egium begårdte 2^ års anstånd med
Militiae-Bokens aflemnande, utan tror KammarRåtten
i underdånighet att den, enligt nya methoden
inrättad, bor och kan afgifvas inom den.
1 Julii påföljande året och således 6 månader
efter Råkenskaps-årets slut och 1 år och 6
månader ifrån det årsslut hvarföre uppbörden
utgått.
Då det nn måste antagas , att en Riks-HuP.
vud-Bok, så val för Eders Kongl. Majit som
Riksens Ständer är af yttersta vigt och nöd
-
Revisorers Berättelse. r 3
väldighet, men en sådan Riks-Bok icke låter
uppgöra sig efter Lands- ock Militiat-Böckernes
nuvarande form , synes ensamt af denna orsak
och till undvikande af Råkenskapernes uppgörande,
efter orne olika methoder, såsom de förra
åren från och med 1810 nu måste ske, den
method, hvarefter Riks-Hufvud-Boken kan uppgöras,
böra antagas för den enda gållande, och
då härtill kommer, att med denna, af StatsCommissarien
och Riddaren Widegren föreslagne
method, erhålles icke allenast enkelhet, redighet,
utan ock genom hvad hår ofvan bemärkt
blifvit, vinnes utväg till ernående af den möjligaste
säkerhet och lätthet vid Controller å
medlens behöriga redovisning, äfvensom den, i
flere hänseende, nyttiga likhet hela RåkenskapsVerket
igenom, så att Råkenskaps-året öfver
allt börjas och slutas lika, eller ifrån den 1
Januarii till den 31 December, kan KammarFiåtten
icke annat ån, under åberopande af
hvad hår ofvan år anfördt, i underdånighet
anse den föreslagne Råkenskaps-methoden både
användbar och nyttig.
De Ledamöter af Kammar-Rätten, som
likväl i vissa omständigheter varit af skiljaktig
mening från Kammar-Rättens pluralitets, åberopa
i underdånighet de deröfver bifogade Utdrag
af Protocollet.
Kammar-Collegium och Stats-Contoiret hafva
åter ansett 5ig böra först i ett sammanhang
74
Riksens Ständers
upptaga, huru ifrågavarande förslag tillkommit
och den utveckling som beskaffenheten deraf
sedermera erhållit^
Efter det Riksens Stånder, i deras om Stats—
Regleringen vid 1S09 och 18 to års Riksdag
afiå.tne underdåniga skrifvelse,, den 1 o April sist--  nåmnde år, hemställt, att en Riks-Hufvud-Bok,
öfver Statsverket? alla, Inkomster och. Utgifter,
matte varda, uppråttad,. om verkställigheten hvaraf
Eders Kongl.. Majit i nåder infordrade StatsContoirets
underdåniga, yttrande, föreslog StatsContoiret
i underdånigt utlåtande den 31 December
1.81 o., att då ,s efter, dess. tanka , Riksens
Stånders afsigt harvid vöre, att erhålla ett
Bokslut,, innefattande alla Kronans Inkomster
och bland Utgifterne afven dem, som ej hörde
till Riks-Staten och. Stats-Contoirets disposition,
Riks-Bokslutet skulle grundas på Lands- och
Militis-Röckerne öfver, Ordinarie Stats-Intra-.
derne samt å de sårskildte Verks Råkenskaper,
sorn uppbara och redovisa Extraordinarie StatsInkomsterne,
såsom Tull- Post-, och Chartae
Sigillataemedlen med flere, och. att. för detta.
General-Bokslut matte, antagas samma, method,
sorn., för Lands-Boks-redogörelsen varit faststålld
och, följd i mer ån 80 år, samt funnes redig
och, lättfattlig;, men, i anseende dertill,, att
Lands-Böckerne icke inkomma till. Kammar-Collegium
förr, ån. t§ år, efter Uppbördsåret, och
Riks-Bokslutets författande derefter skulle med
-
Revisorers Berättelse.
foia längre tidsutdrägt, borde sådane Statsförslag
till begagnande tor Bokslutets skyndsammare
uppgörande afgifvas, som, grundade på afglutade
Landt-Råkenskaper, visade forhållandet
med Uppbörden i Lånen för dehiteringsåret, den
4 September det påföljande» och summariter
npptoge hvarje Råntetittels verkliga belopp,
hvad derutaf gått till afkortning, eller blifvit
anordnadt, utom eller efter Stat, jemte Kronans
behållning, bestående i leverering af penningar
och Spannmål samt Restantier; äfvensom
förslag af de förvaltande Verken öfver deras
årsuppb.örder skulle uppråttas och aflemnas inom
den 2 4 September för det föregående året;
och täcktes Eders Kongl. Maj:t, efter nådig pröfning
häraf, under den 13 Februarii i8u,, med
nådigt bifall dertill att Riks-Hufvud-Boken på
sådane grunder inrättades, förordna om det,
som för verkställigheten häraf från och med år
18 t o erfordrades samt deribland utfärdandet af
Formulaire till det, i berörde afseende, projecterade
General - Stats-Förslag, hvilket Formulaire
den 12 Julii samma år af Stats-Contoiret i
Circulaire-Bref meddelades Eders KongL Maj:ts>
Befalningshafvande i alla Länen..
Vid den derpå inträffade Urtima Riks-,
dagen i Örebro, förklarade ock Riksens Ständer,
i underdånig skrifvelse den 2 9 Junii 1812»
att de, för öfversigten af det hela, både i financielt
och statistiskt hänseende, funno omförmålte
?6
Riksens Ständers
method för Riks - Bokslutet svarande mot det
åsyftade ändamålet.
Då Riksens Stånders Revisorer derefter år
1813 granskade Stats-Verkets Räkenskaper och
förvaltning för åren 18 lo och 1811 > väcktes
af dem, enligt deras underdåniga skrifvelse, den
34 December nämnde år, särskilde frågor, af
den anledning, att Riks-Bokslatet ännu icke
för något- af berörde år kunnat blifva upprätta
dt, nemligen dels, att en utredning öfver
Stats-Verkets ställning, vid 18x0 års början, måtte
ombesörjas medelst sammandrag öfver hvad
Stats-Verket då hade att påräkna af 1819 och
föregående årens medel i contante Cässabehålln
ing ar, oafskrifne förskotter samt till indrifning
varande medel, derå borde afdragas hvad till
den x September 181 x influtit eller å förskotterne
afskrifvits, samt den uppkommande Balancen
år ifrån år öfverföras, tills medlen antingen
influtit eller blifvit afkortade , dels ock, att
Stats-Verkets Ordinarie Räntor, hvilke till den
del de finnas indelde för Lands- och MilitiaeStaternes
aflöning, endast efter Kronovärdi och
Statspris i Förslagen och Råkenskaperne beräknades,
kunde blifva upptagne efter förvaltning
och Markegångspris samt sålunda till deras verkliga
belopp i penningar visa sig i den blifvande
Riks-Hufvud- Boken.
Uti det häröfver af Eders Kongl. Maj:t i
nåder infordrade underdåniga utlåtande af den
Revisorers Berättelse.
77
ig December 1814 anförde Stats-Contoiret hvad
redan hade blifvit tillgjordt i afseende på så
vål Riks-Hufvud-Bokens uppgörande, på sått
då var förordnadt, samt utredandet af de tillgångar,
sorn tillhörde 1809 och föregående
arén, och föreslog den åtgärd för verkställandet
af Revisorernes derutöfver sträckte önskan , att
detta vidlyftiga arbete måtte uppdragas någon
skicklig och kunnig person emot särskild vedergällning}
och beträffande Stats-Intradernes upptagande
efter förvandling och Markegång i RiksHufvud-Boken,
hemställde Stats-Contoiret i underdånighet,
att då sådant fordrade mycken tid
och moda, böljan dermed icke borde ske förr,
ån i 1815 års Riks-Hufvud-Bok, på det att
emedlertid de föregående årens måtte kunna
medhinnas, hvarvid åter Stats-Commissarien Widegren
särskildt yttrade, att han ansåge möjligt
ej allenast, att genom upplysande calculer,
visa Stats-Verkets ställning vid 1810 års
början samt sedermera de påföljde åren, utan ock
att, medelst förändrad method vid Lands- och
Militiae-Böckernes författande, uppfylla allt hvad
Revisorerne i underdånighet önskat och föreslagit.
Desse handlingar öfverlemnades derpå, genom
nådig Remiss af den j 5 Mars 18 15 > till
Riksens Ständers Stats-Utskott vid då påstående
Urtima Riksdagen, och frågorne behandlades i
sammanhang med granskningen af den RiksHufvud-Bok
för år 18 to, som i Stats-Contoiret
^8 Riksens Ständers
emedlertid hade blifvit upprättad; hvarefter
Riksens Stander, i anledning af bemäldte Ut-*
skotts i desse ämnen afgifne Betänkanden, af den
ai Julii 1815 , i underdånig skrifvelse den 2
derpåföljande Augusti förklarade sig hafva antagit
Stats-Commissarien Widegrens förslag, om
ändring i methoden för Lands- och MilitiasBöckernes
afslutande, samt anhöllo, att förändringen
måtte ställas i verket med i 815 års
Räkenskaper, hvilka i följd deraf skulle inom
slutet af år 1816 vara insände; äfvensom att
Riks-Hufvud-Böcker, från och med år i 810,
måtte varda upprättade efter den i afgifne Calculer
projecterade nya methoden, som, enligt
hvad Stats-Gommissarien Widegren, i särskild
Pro Memoria anfört, hufvudsakligen innehar den
förändring mot den förre, att calcul och redogörelse
icke sammanblandades, utan genom Omslut
och sammandrag höllos särskilde, samt sluteligen
förenades till ett helt, då förhållandet
på ett enkelt sått, och skyndsammare kunde,
uppgifvas. Och inhämtas för öfrigt af denne
underdånige skrifvelse , att Stats- Cornmissarien
Widegren för sitt Förslag antagit ej
allenast det från förre Redogörelse-methoden skiljaktiga
förhållande; att års-beräkningen framflyttades
så, att exempelvis Krono-Rånteme för år
1809 skulle upptagas såsom 1810 års inkomst
och att hvad som efter detta benåmningssått
af års-uppbörden, det föregående året inflöte
före Boksluts-året, borde uppföras i Räkning
Revisorers Berättelser.
Såsom Balance, Uppbördsmånnen till godo, utan
ock deri förändring att Räkenskapsåret blefve
beråknadt från och med den 1 Januari i till och
med den 31 December för året 1815 och* föl»
jande åren efter den nya methodens antagande,
men intill dess skulle Riks-Hufvud-Böckernes
Uppgörande, för åren 181 o till och med 1814»
enligt de af honom afgifne så kallade upplysande
calcnler, grundas på Omslut af Lands-och
Militiae-Råkenskaperne, hvarigenom derutur skulle
dragas, hvad under de fyra forsta månaderne afc
Calender-året ingått för det föregående, och i
Riks-Hufvud-Boken upptagas såsom Stats-Inkomst
det år, för hvilket Bok slutades,
I anledning häraf, jemte Stats-Commissarien
Widegrens särskilda underdåniga anmålan,
af dess hos Riksens Stånders Stats-Utskott, efter
Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse uppgifne
och i visse delar närmare utvecklade method,
blefvo, genom ofvaiiåberopade nådiga
skrifvelse, Kammar-Collegium och Stats-Contoiret
samt Kammar-Råtten anbefaldte att, öfver
de sålunda foreslagne föråndrade Räkenskapsmethodernes
användbarhet och nytta, afgifva underdånigt
unlåtande; hvarjemte, då Eders Kongl.
Maj:t i nåder inhämtade, att en längre tid kunde
förbigå, innan berörde fråga om en allmän
förändring i de förut faststålde methoderne , för
så val Militiae- som Lands-Råkenskapernes och
Hufvud-Bokens uppgörande kunde, efter erhåll
-
So
•Riksens Stunders
ne fallständige upplysningar, i hela *in vidd
till nådigt bepröfvande förekomma, »arnt Riksens
Ständer i underdånighet jemväl anhållit,
att Riks-Hufvud-Bocker från och med år 18 to
måtte upprättas efter den af Stats-Commissarien
Widegren foreslagne method, Eders Kongl. Maj:t
i nåder, genom särskild skrifvelse till StatsContoiret,
af den 24 Januarii 1816, förordnade,
att detta af en möjligtvis blifvande förändring
i Räkenskapssåttet oberoende arbete, skulle genast
företagas och under Stats-Commissarien Wi~
degrens tillsyn utföras sålunda, att Riks-Hufvud-Böcker
för åren r 81 o till och med 1814»
på grund af inkomne Lands- och Militiae-Böcker,
borde författas, hvarigenom han komme i
tillfälle att förtydliga den af honom foreslagne
nya method; och egde Stats-Commissarien, att
för de Omslut af Räkenskaperne, som dervid
funnos nödige, begagna erforderligt biträde.
Stats-Commissarien Widegren uppgaf då,
huruledes för fullgörandet af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga befallning mötte det hinder, att någon
calcul, tjenande till upplysning för Riks-Hufvud-Boken
icke kunde efter de varande Räkenskaperne
upprättas, utan att de samma först
genom Omslut måste råttas, och begärde, att
verkställigheten deraf kunde åläggas Uppbördsman
och Redogörarn e i Landsorterne efter meddelande
Formulaire, bestående i härstädes gjorde
Om
-
Revisorers Berättelse. 8 *
Omslut af en Fögderi-, en Stads-och en Bergsfögderi-Rakning,
”då för Riks-Boken icke vidare
"skulle behöfvas, ån att erhålla afskrift af Lands”Bokens
Capital-Råkning jemte Fogdarnes och Ma"gistraternes
Uppbörds-Råkningar.” Dock förbehöll
sigStats-Commissarien tillika, att härstädes fl
omsluta Stockholms Låns Lands-Bok för år 1809.
Häröfver, med det mera, Stats-Commissarien
Widegren, såsom nödigt för verkställigheten
af omförmålte Riks-Boksluts-arbete, åskade,
infordrades Stats-Contoirets underdåniga utlåtande,
som afgafs den 2 April 1816 och hvaruti,
med anförande af de betänkligheter, som förekommo
emot rubbningen af den förre Redogörelse-methoden,
hvars af längre tids erfarenhet
stadgade varde i afseende på säkerheten i redovisning
och controll, syntes icke böra uppoffras
för ett ändamål, som icke dess mindre stod
att vinna, Stats-Contoiret likväl ansåg sig böra,
för utvecklingen af Stats-Commissarien Widegrens
förslag tillstyrka de åtgärder, han begärt
, och täcktes Eders Kongl. Maj:t efter nådig
pröfning häraf, genom skrifvelse den 24
April berörde år 1816 bifalla hvad Stats-Commissarien
Widegren äskade, med förklarande
likväl, att afgörandet utaf de frågor om förändringar
i Stats-Verkets Räkenskaper, hvartill
Stats - Commissariens andraganden skulle kunna
föranleda, tills vidare uppgkjöts.
a Sami. b
8a Riksens Ständers
Emedlertid hade Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Krigs-Collegium, i följd af nådig befallning,
afgifvit underdånigt yttrande, angående
tiden för Militite-Bockernes afslutande, och dervid
ådagalagt, att de samma icke kunde såsom
Stats-Commissarien föreslagit, tidigare slutas,
ån Q§ år efter skatt-året, så vida ordning och
säkerhet skola orubbade bibehålla*, hvilken underdåniga
skrifvelse den 11 derpåföljde Martii,
genom nådig Remiss öfverlemnades till Kammar-Collegii,
Stats-Contoirets och Kammar-Råttens
underdåniga utlåtande i sammanhang med
förevarande amne.
Uppå Stats-Commissarien Widegrens derefter
gjorde begäran, att, i stallet för det förut
skedde Omslut af en Fögderi-Rakning, hörande
till Upsala Låns Lands-Bok, få omsluta
en sådan räkning för Stockholms Lån, blef
sådant, efter Stats-Contoirets underdåniga anmälan,
af Eders Kongl. Majt i Nåder bifallet
den 15 Maji 1816, hvarefter organiserades den,
Stats-Commissarien Widegren till biträde beviljade
särskilde Tjenstemanna-Stat, af en Kamererare,
2 Bokhållare och 2 Kammarskrifvare,
samt Formulairerne för Råkenskaps-Omsluten,
i Circulaire-Bref af Stats-Contoiret under den 16
i samma månad utfärdades, med föreskrift om
verkställigheten, på sätt Eders Kongl. Majt i
Nåder förordnat.
Revisorers Berättelse.
83
Sedermera och oaktadt Stats-Commissarien Widegren
förut hade uppgifvit, att, utom de äskade
Omsluten i Landsorterne af Fögderi- och
Stats - Råkningarne, fordrades för Riks-Boken
blott att erhålla afskrift af Lands-Bokens Capital-Räkning,
begårte Stats-Commissarien nu likväl,
att Lands-Contoiren måtte åläggas författa
Omslut af Lands - Böckerne, deremot berörde
Rakning jemte de förut afven omnämnde afskrifterne
af Fogdarnes och Magistraternes Uppbörds-Råkningar
kunde umbäras; hvartill Eders
Kongl. Maj:t, efter Stats-Contoirets hörande,
jemväl täcktes lemna Nådigt bifall i skrifvelse
den 35 September 1816; och skulle det, med
Eders Kongl. Maj;ts Nådiga tillstånd , härstädes
verkstäldte Omslut af 1809 års Lands-Bok för
Stockholms Lån, tjena Lands-Contoiren till formulaire
vid desse arbeten, för hvilka, sedan
Uppbördsmån och Redogörare förut voro i visse
fall tillagde arfvoden i och för deras Räkenskapers
omslutning, nu äfven bestämdes enahanda
belopp af 200 R:dr för Lands-Contoiren eller
tillsammans 400 R:dr i hvardera Lånet, derom
Circulaire-Bref af Stats-Contoiret den 1 x October
samma år utfärdades.
Genom de sålunda vidtagne åtgärder och
föreslagne formulairerne för Omsluten af LandtRåkenskaperne
utvecklades efter hand med skeende
förändringar, planen för utförandet af det
särskildte Riks-Bokslut, som Stats-Commissarien
84
Riksens Ständers
Widegren hos Riksens Stander uppgifvit sig
kunna på ett enkelt sått skyndsamt tillvägabringa
; men för verkställigheten af det härigenom
uppkomne, samt på Lands-Contoir, Uppbördsman
och Redogörare i alla Lån öfverflyttade
arbetet med Råkenskaps-Omsluten, begårdes af
Lands-Contoiren i åtskillige Lån nårmare upplysningar
och föreskrifter, hvilka, i enlighet
med hvad Stats-Commissarien Widegren nppgaf,
meddelades vederbörande under loppet af
den återstående delen af året 1816 samt början
af påföljande året; och då för öfrigt uti flere
Lån förekom, att Tjenstemånnen icke kunde
medhinna dessa Omslut, utan att eftersätta sina
vanliga göromål för den löpande tiden, blef,
uppå derom hos Eders Kongl. Maj:t gjord underdånig
anmälan, genom Kådig skrifvelse den
q 7 Martii 1817 forordnadt, att Kammar-Collegium
skulle ombesörja Omsluten för desse Lån,
emot fastställd vedergällning.
Då vid handläggningen af detta ämne hos
Stats-Contoiret förekom, att den föreslagne methoden
i hufvudsaklige delar möjligen kunde
hafva inflytande på redovisningen och Controllen
af Uppbörden hos Krono-Fogdar, Magistrater
och Bergs-Fogdar, hvilkas Räkenskaper jemte
Landt - Rånteriernes Ars-Råkningar innefattas i
Lands-Böckerne, och då Province-Contoiren i
Kammar-Collegio, i afseende på Landt-Råkenskapernes
form, tidiga upprättande och ingifvande,
åro genom Instruction och Författnin
-
Revisorens Berättelse.
85
gar tillförbundne att controllera Lands-Contoir
och Uppbördsman samt bevaka Eders Kongl.
Maj:ts och Kronans rått, ansåg Stats-Contoiret
nödigt, innan dess beslut i detta grannlaga mål
fattades, höra bemålte Contoir, hvarvid StatsContoiret,
för sin del trodde följande omständigheter
företrädesvis förtjena uppmärksamhet
och böra under öfvervägande tagas, nemligen:
i) Som den nya methoden förutsatte, att
Landt-Råntorne, såsom ordinarie Råntan, Afradsoch
Krono-Tionde-Spannmålen, Mantalspenningarne,
samt Lagmans- och HåradshöfdingeRåntan,
m. fl. äfvensom Landt-Tulls-ersåttningen,
Brånnvins-afgiften och allmänna Bevillningen
icke skola i Räkenskapen tagas till Uppbörd
förr, ån den i Januarii året efter det,
för hvilket de debiteras, och att i följd deraf,
allt hvad Uppbördsmånnen efter gållanrie Författningar
uppbara, första uppbördsståmman i
November och December, borde, om det levererades,
balanceras i Uppbördsmånnens Räkenskap
för föregående året dem tillgodo, och vederbörande
Verk till last, såsom öfverleverering,
till dess det komrne till redovisning genom
Uppbördens debiterande i det års Räkenskap,
till hvilket medlen efter nya methoden ansågos
hora; så uppstod fråga om och till hvad
del detta Råkenskapssått kunde innefatta något
hinder för behörig och säker controll af redovisningen
för föregående årets uppbörd, enär
86
Rikseiis Ständers
Uppbördsmannens slutHga redovisning för Restantierne,
efter berörde method, icke skulle afgifvas
förr, ån den 31 December efter debiterings-året
och således efter det, att påföljande
årets Uppbörd redan genom forsta Uppbördsståmman
tagit sin början.
2) I sammanhang härmed, förekommer
ock att utreda, huruvida det kunde blifva nödigt
att flytta forsta Uppbordsståmman till Januarii
månad af det hår antagne Uppbördsåret,
och om, i sådan händelse, det måtte anses låta
sig göra för Uppbördsmånnen att, till den x
derpåföljande Maji, medhinna Uppbördens indrifvande
och redovisning, på sått som genom
Kammar-Collegii Circulaire-Bref af den 11 April
1794 blifvit påbudet.
3) Äfvenledes ock huruvida, såsom en följd
häraf, tiden till Uppbörds-Relationens afgifvande
behöfde förlångas, på det denne relation
måtte komma i öfverensstämmelse med de den
31 December till afgifvande Restantie-Räkningarne,
och hvad verkan sådant kunde hafva på
Controllen och Uppbördens tidiga indrifning,
4) Att då Landt-Råkenskaperne, enligt nya
methoden, komme att upptaga de fleste föregående
årets debiterade Räntor och utskylder,
men en del, som ansets tillhöra löpande året,
såsom egentlige Tionde-Jernet och Hammar
-
Revisorers Berättelse.
87
skatten, båra icke dessmindre deruti inflyta till
redovisning, utur det uppgifne skål, att ett års
inkomster, sorn nu skola upptagas till redo och
rakning i q års Lands-flöcker, måga med mera
lätthet i en bok redovisas; så vore angelåget
att ådagalägga i hvad mån sågas kunde, att på
detta sått vunnes, det årets verkliga Uppbörd
blefve bestämd, utan att det ena årets inkomster
med det andras sammanblandades.
5) Enår ibland fordelarne af den nya redogörelse-methoden,
skulle vara, att ett år vunnes
i förkortning af den tid, hvarigenom LandtRåkenskaperne
för Stats-Intraderne hittills kunnat
afslutas, så borde forhållandet i denne del,
såsom af stor vigt, noga utredas,
6) För öfrigt och då den nya methoden
jernvål skulle såsom en fordel innebåra, att afskrifningarne
blefvo netto aiiörde, anticipationerrie
skiljas från Rånteriernes Contante medel,
och att restantierne vid hvarje års slut blefve
till deras råtta belopp utredde; ansåg Stats-Contoiret
angelåget, att upplysas borde, huruvida
någon brist i nödig fullständighet och ordning
i desse magtpåliggande delar vore med det nu
gållande Råkenskapssåttet förbunden, som en
sådan rättelse tarfvade.
7) Att som emot Landsboken, efter nu
gållande method, vore anmärkt att densamma
88
Riksens Ständers
icke upprättades ifrån årets böljan och till dess
slut, utan från den l Maji det ena till samma
tid det påföljande året, och alltså icke skulle
öfverensstämma med Kongl. Ränte-Kammarens
och fleras Verks Räkenskaper, der Redogörelsetiden
vore för jemna året; så borde utredas,
hvilke menlige följder för redovisningen och
controllen af Uppbörden, kunde af berörde nu
brukliga Råkenskapsmethod anses hafva hittills
sig företedt. Hvarförutan Province-Contoiren
hade att i allmänhet sig yttra om användbarheten
och nyttan af den nya methodens införande,
samt dess företräde, framför den nu gällande;
och blef Protocolls-Utdrag liårom till
Kammar-Collegium den 3 1 Martil 1817 aflåtit.
Deruppå inträffade 1817 års Revision öfver
Stats-Verket samt sista Urtima Riksdagen,
då likväl någon Riks-Hufvud-Bok efter StatsCommissarien
Widegrens Förslag ännu icke hunnit
blifva upprättad, hvarföre Riksens Ständer
i underdånig skrifvelse den 13 Februarii 1818
anhöllo om vidtagande af så kraftige anstalter,
att Riks - Hufvudboks-arbetet icke måtte
vidare uppehållas; och som Stats-Contoiret, under
erfarenhet af den omgång, svårighet och tidsutdrägt,
som mötte vid berörde Riks-Boksluts
uppgörande för de till en början bestämde fem
åren, 1810 till och med 1814, samt för att
bereda en skyndsammare påföljd af Riksens
Ständer* önskan och ändamålets kraf utaf en
Revisorers Berättelser. 89
fullständigare redovisning äfven för de senare
åren, hade, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bifall, under den 24 April 1816, i verket satt
ett enahanda arbete för år 1 8 13 ■> likväl utan
att vederbörande Lands-Contoir eller Redogörare
besvärades med någre särskildte Omslutsarbeten
i och för detta Riks-Bokslut, som upprättades
på grund af Uppbördsmännens afgifvande Special-Räkningar
, och hvarigenom resultaten af
Uppbörd och redovisning inom ännu kortare
tid, eller utan afbidan af Lands-Boksluten, i
förening med en skyndsam och säkrare controll
öfver Stats-Intraderne vunnes, så förklarade Riksens
Ständer, efter härutaf erhållne kännedom
och ytterligare inhämtad kunskap i afseende på
det af Stats-Commissarien Widegren föreslagne
Riks-Bokslut, genom underdånig skrifvelse den
23 Junii 1818, det Riksens Ständer sökt göra
sig underrättade, om beskaffenheten af begge methoderne,
samt i hvilka delar de skiljde sig från
hvarannan, men icke kunde i ämnet afgifva
bestämdt yttrande, då något Bokslut efter någondera
methoden ännu icke medhunnits, och
ett sådant efter begge methoderne likväl vore
nödigt för att bedomina den enas företräde framför
den andra; i anseende hvartill och på det
ett slut i denne omtvistade fråga måtte vinnas
och Riksens-Stånder omsider uppnå det åsyftade
ändamålet, af en Riks - Hufvnd-Bok öfver
Stats-Verkets inkomster och utgifter, så beskaffad,
att fullständig och tillförlitlig kännedom
9°
Riksens Ständers
om inkomsterne och redovisningen för desamma
derutaf kunde inhämtas, Riksens Såtnder ansågo
den enda utväg tjenlig, att en HufvudBok
efter hvardera methoden uppgjordes; att
Kammar-Collegii och Kammar-Rattens utlåtande
ofver dem infordrades, samt att årendet sedermera
öfverlemnades till Riksens Stånders nästkommande
Revisorers granskning och derefter
vid nasta Riksdag hos Riksens Stander företoges
till slutlig profning, då Riksens Stander
sjelfve blefvo i tillfälle af bedömmandet hvilkendera
methoden till säkerhet och pålitlighet
närmast uppfyllde ändamålet; hvarjemte Riksens
Ständer yttrade, det de uti den väckte
frågan om förändring af Råkenskaps-methoden
i allmänhet, så att Lands- och Militias-Böckerne
afslutades den 31 December lika med
den öfrige delen af Krono-Råkenskaperne, äfven
funne någon åtgärd nödvändig till skyndsammare
slut på denne fråga > hvilken egde ett
väsendtligt inflytande på den enklare och säkrare
redovisningen för Statens medel, som genom
ett Riks-Hufvud-Bokslut åsyftades och derförufan
icke skulle kunna vinnas.
I det Utlåtande som Kammar-Collegii 3:ne
Province-Contoir derefter afgåfvo, och Stats-Cpntoiret
den 17 September 1818 inhåndigade öfver
de, såsom ofvanbeiördt år, våckte ftågbr,
i anledning af Förslaget till förändring i Råkenskaps-methoden
, hade bemåldte Contoir anfört,
Revisorers Berättelse. <) i
huruledes en af de väsentlige omständigheter ,
sorn föranledt till den nya methodens utarbetande,
skall varit, att åstadkomma en Räkenskap,
sorn vore tjenlig att med lätthet och säkerhet
derefter kunde författas ett tydligt och
fullständigt Hufvud - Bokslut öfver Rikets allmänna
skatter och utskylder, ej mindre till rättelse
vid de årlige Riks-Stateines upprättande,
än till upplysning för Riksens Ständer vid beräknandet
af Statens tillgångar och utgifter; når
fråga om brist eller öfverskott i Stats-Intraderne
kunde förekomma. Då det alltså fordrades
ett fullkomligt sammanhang och den nogaste
öfverensstämmelse emellan Riks-Staten och RiksIdufvud-Boken,
borde äfven de Räkenskaper,
hvarpå denne senare grundades, hafva med RiksStaten
ett lika nära sammanhang och alltså visa
Stats-Intradernes förhållande och verkliga belopp,
samt om öfverskott eller brist derå emot
beräkningen i Riks-Staten uppstått. Och sorn
i Riks-Staten upptagas inkomst och utgift till
det belopp, de för året kunna utgöra, men icke
efter hvad som inflyter och utbetalas, så följde
deraf, att i Råkenskaperne äfven måste debiteras
hvad för året bör inflyta, och crediteras
hvad som för detsamma utgår, och sådant icke
bero af Uppbörds- eller Utgiftstiden, hvilken
stundom efter tillfållige omständigheter kunde
böra lämpas.
Vid framställningen af den föreslagne ändring
af Råkenskaperne hade val blifvit antaget,
r)2 Riksens Ständers
att Uppbörd s-året, efter nu gällande method
för Lands- och Militias-Räkenskapernes afslutande,
räknades från den l Maji det ena till samma
tid det andra året, hvaremot, såsom en
hufvudprincip för den nya methoden förekommer
att Uppbörds- och Redovisnings-året skulle
beräknas lika med Calender-året eller från den
i Januarii till årets slut, hvilket skulle medföra
den fordel, att Inkomst och Utgift under
året Sammanfogades och redovisades samt LandtRåkenskapeme
vunno enhet med öfrige KronoRåkenskaperne;
men det vore ett origtigt fattadt
begrepp, att Landt-Råkenskaperne, efter
nu bruklige method, saknade denna enhet med
andre Räkenskaper, eller att Uppbörds-året räknades
från den l Maji det ena till samma dag
påföljande åren, utan innefattade Uppbördsåret
afven nu verkligen, tiden från Januarii månads
början ena året till det andra, ehuru Uppbörden
ej bör vara indrifven förr ån till den i
Maji påföljande året, eller redovisad innan någon
vidare befattning med ny Uppbörd inträffade;
och skola alltså nu varande Special-Räkningar,
utan sammanblandning af andre års medel,
endast upptaga och redovisa Uppbörden
för ett år, sådan densamma för det året bordt
utgöras och ingått, samt alltså ega öfverensstämmelse
med både Riks-Staten och öfrige KronoRåkenskaper;
hvarföre ock för Riks-Hufvud-Bokens
författande , med bibehållande af enhet deremellan
och Riks-Staten, Special-Råkningarne
Revisorers Berättelse.
93
Icke behöfde undergå någon förändring i afseende
på den redovisningstid de omfattat samt i
följd deraf icke eller Lands- och Militiae-Böckerne,
hvilka icke saknade tydlighet, utan vore
bland de enklaste och låttast fattlige Bokslut.
Enar sålunda nu varande Land?- och Militiae
-Råkenskaperne, med en eller annan mindre
rättelse, borde och kunde begagnas för en
på Riks-Staten grundad Riks-Hufvud-Boks afslutande,
förekommer icke någon anledning för
Province-Contoiren att tillstyrka den nya Räkenskaps-methodens
antagande, utan vore deremot
fast heller att anmärka:
1) Att densamma icke kunde sågas medföra
någon förkortning och tydlighet i Räkenskapen,
emedan hvad som utur Råkningarne,
till vinnande af en större korthet, uteslutes,
såsom Hemantal och Lågenheter efter Hufvudsumman
i Jordeboken, afkortade och anordnade
Hemmans-Räntor, samt förvandlings-uträkningen
öfver Kronans behållne Persedle-råntor,
måste genom flerfalldige Calculer, Förteckningar
och Utredningar förklaras, så att Redogörarnes
och Revisorernes arbete icke blefve mindre
ån förut, fastän något mindre antal ziffror
funnes i Special-Råkningarne.
2) Att, hvad anginge sättet hvarpå Räntor
och Utskylder i de föreslagne Ars-råknin
-
g4 Riksens Ständers
garne skulle benåmnas och redovisas, förekom
O
# '
me, att då, i den projecterade Uppbörds- eller
Special-Rakningen, som innefattade en Uppbördsoch
Redovisningstid från den i Januarii till
den i Maji, debiterades Räntor och Utskylder
för det föregående året, under benämning af
löpande årets Uppbörd, men icke undvikas kunde,
att en elei af föregående årets medel under
loppet deraf inflyta och derföre blifvit föreslaget,
att denne leverering skulle balanceras iden
så kallade Restantie-Råkningen Uppbördsnrånnen
till godo, på det att löpande årets Uppbörd
måtte uti det årets Råk enskaper debiteras, hvarefter
utaf berörde 2:ne, nemligen: Special- och
Restantie-Råkningarne, borde lormerås en summarisk
General-Rakning öfver Uppbörden under
hela året; så och enar häraf följde, att, af
de föreslagne Råkningarne, General-Rakningen
ensam svarade mot förre Special- och RestantieRåkningarne
, och att de nye Special- och Restantie-Råkningarne
blott blefve detaillerade ut
O
redningar
till upplysande af General-Råkningen ,
skulle Riks-Bokslutet alltså grundas på Calcul
öfver Calcul, som icke syntes vara någon genvåg
eller att tillstyrka; åfvensom Uppbördens benämning
för det löpande årets, icke eller vore lämplig,
emedan, då en betydlig del af Krono-Intraderne
i allmänhet, under loppet af det år, för
hvilket de utgöras, inflyter, en del af desse
Intrader för det år Riks-Staten innefattar, kornme
att upptagas i det ena och det öfriga i ett
Revisorers Berättelse. g 5
annat års Hufvnd-Bok, som nödvändigt skalle
afbryta det erforderlige sammanhanget emellan
Riks-Staten och Hufvud-Boken och utom hvilket
den senare torde vara af ringa nytta och
användbarhet.
3) Att säkerhet och controll genom den
föreslagne methodens antagande icke beredas,
utan syntes snarare blifva försvårade derigenom,
att tiden för Balance-Råkningens afgifvande utstråckes
ofver tiden för forsta Uppbörds-ståmman,
samt att deremot båttre utvägar till förekommande
af underslef icke kunde vidtagas, ån
de som redan existera, men, vid antagande af
berörde förslag, borde tiden för Uppbörds-relationens
insändande förlångas till samma tid,
som för Balance-Råkningens ingifvande år föreslagen
eller den 15 Januarii, som vore iq|
månad efter det år, för hvilket Uppbörden skedt
och hvarigenom kännedom af förhållandet med
Uppbörden fördröjdes minst omkring fyra månader,
emot tillförene.
4) Att till undanrödjande af tillfället för
Uppbördsmannen, att, genom en senare Uppbörd,
betacka balance för ett föregående år,
första Uppbördsståmmau skulle flyttas eller uppskjutas
till Januarii månad året efter, vore icke
eller tjenligt, då sådant medförde att förråttningarne
sammanhopades, till svårighet för Redögörarne
och tillskyndade Håradsskrifvarne ännu
Riksens Ständers
en tidspillande resa, enär de vid UppbördsStåmmorne
måste vara närvarande och nu kunna
vid den forsta af dem förrätta Mantalsskrifningen;
hvarförutan terminen, som nu år fastställd
för denna Uppbördsstämma, borde bibehållas
i afseende på formånen för de Skattdragande,
att då få afbörda sig en del af årets
Utskylder, samt äfven derföre att Stats-Verkets
behof af medel denne tid sådant fordrade.
5) Att förskotternes skiljande från Rånteriernes
contante medel, vål kunde medföra sin
nytta, men att desamma endast skulle redovisas
af Lands-Contoiret och försvinna utur Ränteri-Råk
ningen, vore ej lämpligt, utan borde
Anticipationerne deruti redovisas, åtminstone
Summariter, med hänvisning till Lands-Contoirets
räkning deröfver, på det att vid tillfällen
af återbetalning eller afskrifning, desamma måga
kunna debiteras och sedan under AnordningsTittel
afföras, når afskrifning tillätes, samt
6) Att, hvad för öfrigt beträffade det för
projectet till förändring i Råkenskaps-methoden
nyttjade skål, att Lands- och Militise-Böckerne,
i deras nu varande skick, icke öfverensståmde
med Kongl. Rånte-Kammarens Bok
och flere Verks Räkenskaper, deremot förekomme,
att Lands- och Militia-Böckerne icke utgjorde
någon grund för Ränt-Kammare-Bokens
upp
-
Revisorers Berättelse.
91
upprättande, och att så vål denna, som flere
andre Räkenskaper, livilka till Riks-HufvudBokslutet
bora lenina Materialier, med detsamma
icke kunde ega annat sammanhang, ån i
hvad de innefattade en direct Uppbörd eller
Utgift för det året, för hvilket Riks-HufvudBoken
upprättades, samt att någon vidare öfverensstämmelse
emellan desse Räkenskaper icke
vore oundgångeligen nödig, hvarförutan, då
den nye methoden syntes hufvudsakligen gå
derpå ut, att visa hvad Stats-Verkets inkomster
och utgifter under loppet af ett Calenderår
utgjort, men icke hvad för året borde inflyta
och utbetalas i öfverensstämmelse med RiksStaten,
ett efter sådane grunder uppgjordt RiksBokslut
häldre borde kallas Calcul, ån Bokslut,
och till erhållande hvaraf det vore lämpligast,
att taga afskrifter utaf Kronans Cassa-Råkningar,
hvarefter mot Riks-Staten kunde göras hvilka
Calculer som håldst, som dock blefve af föga
värde, utom det, att visa hvad under loppet
af ett Calender-år för Stats-Verkets räkning influtit
och blifvit utbetaldt.
Eders Kongl. Majit förordnade derefter, i
anledning af Riksens Ständers ofvannämnde
underdåniga skrifvelse, af den 25 Junii 1818,
genom nådigt Bref till Stats-Contoiret af den
10 Februarii 1819, om verkställigheten af de
redan började 2:ne särskildte Boksluten, hvar3
Samt. 7
Riksens Ständers
uppå det sårskildte Contoir sorn, efter den af
Stats-Commissarien Widegren föreslagne planen,
skulle författa Riks-Hufvud-Böckerne för 1810
till och med 1814, i Memorial den 26 Augusti
1820, anmälte såsom hinder för en skyndesammare
fortgång af arbetet, det Contoiret
varit föranlåtet skriftvexla med Lands-Contoiren
till upplysningars vinnande i de insände LandsBoks-Omsluten,
samt totalt omarbeta de fleste
derutaf.
Sedan Böcker efter begge Methoderne hunnit
fullbordas, blefvo desamma i följd al Eders
Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, den 8 sistledne
September, öfverlemnade till Riksens Stånders
senast samlade Revisorer, i afseende på den åt
dem uppdragne granskningen deraf samt yttrande
om Methodernes företräde, och hvilke Revisorer,
som jemväl erhöllo del af ProvinceContoirens
ofvan upptagne utlåtande, uti deras
berättelse af den 14 December föilidet år, angående
Revisionen af Stats-Verkets Räkenskaper
m. m. i förevarande fråga sig yttrade: ’’att
”ehuru Kammar-Collegii och Kauimar-Råttens
■”utlåtanden häröfver ännu icke blifvit infordrande,
af orsak, att enligt erhållen upplysning,
”den efter senare planen författade Riks-Hufvud”Boken
icke förr, ån vid nåstlidne September
”månads början hunnit blifva färdig, Revisorer”ne
likväl ansågo sig desto häldre böra, i
”följd af Riksens Ständers förklarande, nu ingå
Revisorers Berättelse. gg
}'i den gransknings-åtgärd harvid, Revisorernes
''inskränkta tid för handläggningen af detta vig”tiga
och grannlaga ämne kunnat medgifva*
”sorn sådant kunde lända till besparande af dert
”tid ^ hvilken eljest skulle forloras i och för den
”sluteliga profningen och antagandet af endera
”Boksluts-Methoden *, dock under förutsättande
”deraf, att Revisorernes * af berörde skäl* på
”förhand, vidtagne åtgärd icke måtte kunna
”anses innebära något upphäfvande eller leda
”till någon förändring af Riksens Ständers underdåniga
hemställan* om infordrande af Katö”mar-Collegii
och Kammar-Rättens utlåtande
''ofver desse Riks-Boksluts-Methoder, innan äm’’net
till afgörande hos Riksens Ständer fore”komme;”
i följd hvaraf Revisorerne, jemte det
de upplysningsvis anfort hvardera Boksluts-methödens
beskaffenhet och skiljaktigheterne dem
emellan, i Hufvtidfrågan sig utlåtit* att ”Reviso”rerne,
vid jemförelse af de, efter desse sär"skildte
methoder siutade Bocker* sådane de
”nu blifvit upprättade och utan afseende å de
''tillägg eller ändringar till methöderUes förbättrande,
sorn måga kunna gifvas den ena eller
"andra , funnit efter det Stats-Commissarien Wide”grens
förslag författade Bokslut vara en Cassa"Bok,
som upptager netto inkomsten af blott
"Stats-Verkets medel för det föregående* i for*
”ening med én del af det löpande årets, såsom
”Tull-, Post- och Chartae-Sigillattf-medel, hvarutaf
Uppbörden visar sig endast sådan den vid
IOO
Riksens Ständers
”Calender-årets utgång varit; att genom berör’’de
blandning af 2:ne års Räkenskaper oell den”ne
Hufvud-Boks afslutande under den 3 1 December
å den verklige netto inkomsten, som
”då år ingången, måste Boken författas på grund
”af Omslut utaf Lands-Béckerne, hvilka icke
”böra vara upprättade förr, ån år efter det,
”för hvilket Skatterne utgöras, hvarföre ock detta
”Riks-Bokslut först q5 år efter det, för hvilket,
”intraderne debiteras, kan företagas till upprättande,
ehuru genom den vidtagne framflytt”ningen
af års-beråkningen, skulle synas, som
”sådant kunde ske efter ^ | års förlopp ; att då
’’denne Riks-Hufvud-Bok endast utvisar verklige
inkomsten eller behållningen, men icke de
”disponerade eller afkortade indeldte Råntorne
”och Krono-Tionden, hvilke i en särskild del
”af Boken utan egentligt sammanhang med de
”förre upptagas, samt för öfrigt icke innefattar
”större del af Uppbörden, ån Stats-Verkets, så
”saknas härutinnan den fullständigare upplysning
om skatternes beskaffenhet och belopp
”på det hela, som i Statistiskt hänseende, eller
”för öfversigten af Nationens allmänna bidrag år
”af väsentlig vigt; äfvensom att detta Riks-Bok”slut
, så vida en total och för Uppbördssåker”heten
ganska vådlig förändring af Lands- och
”Militiae-Boks-Råkenskaperne skall undvikas, år
”förenadt med det vidlyftiga och kostsamma arbe”tet
af förberörde Råkenskaps-Omslut, som dertill
erfordras, och icke skäligen kunnat åläggas
Revisorers Berättelse.
IOI
”Redogörarne i Landsorterne utan serskild vedergällning;
hvaremot det, genom Stats-Contoirets
”forsorg upprättade Riks-Bokslutet, befunnits i ett
”sammanhang fullständigt upptaga och redovisa he”la
Krono-Uppbörden, så val Stats-Verkets, som
”den, hvilken till andre Verk, ingår, jemte
"'afkortningar och dispositioner både utom och
”efter Stat, och hvarutaf Stats-Verkets ställning,
”ej mindre vid Calender-årets utgång, ån ock
”vid Uppbörds-året och Råkenskapstidens slut
’’kan inhemtas; derförutan denna Bok, såsom
”grundad på sjelfva Räkenskapen , medförer sä”kerhet
i Resultaterne, samt kan företagas till
”upprättande åtta månader efter det år, för hvilket
medlen utgå, samt sålunda på ett enkelt
”och klart sått visa all Uppbords-beskaffenhet
”och belopp, jemte Stats-Verkets alla utgifter
"'och den behållning eller brist, som derå upp”koinmer
och alltså meddelar Statistisk upplysning
i alla de ämnen, hvilka med Uppbörd
”och Utgift i Riket hafva gemenskap, så att den
”med Räkenskaper mindre bevandrade Granska’’ren,
med mera lätthet kan genomgå denne
”Hufvud-Bok, än den förutnämnde, hvilken, då
’’den i uppställningen år mork och icke eller
”gifver en med korrthet förenlig öfversigt af
”hvad den innefattar, således, åtminstone för
”den ovane, forsvårar utvecklingen af dess resultat;
af hvilka skål Revisorerne, under erkännande
af den förtjenst framlidne Stats-Com”rnissarien
Widegren, härvid borde tilläggas,
102
Riksens Ständers
"att medelst uppgiften af dess förslag, hafva
föranledt uppfinnandet och utvecklingen af
’’den senare planen, ansett den inom Stats-Confoiret
uppråttade Riks-Hufvud-Boken ega ett
"utmärkt företräde framfor den efter Stats-*
"Commissarien Widegrens method författade;
"och då den forre, eller Stats-Contojrets, så
"vidt som nu varande förhållanden med Uppförds
och Redogörelse-Verket medgifva, uppfyller
det af Eders Kongl. Maj:t samt Riksens
"Ständer, med inrättningen af en sådan Gene-*
fal-Råkenskap åsyftade hufvudsakljge föremål:
"en säker kännedom och beräkning af Nation
’'nens utskylder, samt Statens behoj efter livar'je
cirs slut, såsom ock lemnar tillfälle att i
"desse vigtiga grenar af Statshushållningen uppräcka
möjlige missbruk och dem råtta, hade
®5Revisorerne, med tillfridsstållelse häröfver, skojat
tillstyrka antagandet af den plan, Stats-**
"Contoiret följt, vid detta Riks-Boksluts författande.
"
för Öfrigt hade Revisqrerne vid handläggningen
af detta ärende samt med anledning af
hvad Stats-Contoiret i dess berättelse anfort,
funnit: "huruledes genom visse ändringar i sår"skildte
delar af Rikets Uppbörds- och Redo-*
"görelse-Verk, Riks-Hulvud-Bokens omfattning
*’skuile sträckas äfven derhän, att genom detta
"arbete må vinnas ån närmare upplysning, ej
"mindre om beloppet i penningar af Nationell?
Revisorers Berättelse. io3
•'utgifter, ån ock i afseende på en mera enkel,
”men säkrare, Controll å Statens hela pennin”ge-förvaltning,
samt jemförelse emellan sår”skildte
beskattningssått och kostnaderne der”vid
m. m., hvarföre Revisorerne trott sig bo”ra,
i sammanhang med föregående yttrande,
”hos Riksens Stander föreslå de åtgärder, hvilka
synas nödige för ernående af en sådan större
''fullständighet i Riks-Hufvud-Boken, nemligen:
i) ’*Att alla Intrader böra i Landt-Råken’’skaperne
utföras i penningar efter Markegångs”pris,
derigenom utrönas skulle, hvad de skatt”skyldige
verkligen erlägga, samt berörde Bokslut
, äfven i denna del bringas i ett med san"ning
och verkliga förhållandet öfverensståm"mande
skick.’’
q) ”Att då i Råkenskaperne nu finnas upptagne
åtskilliga gamla Balancer, hvilkas qvarstående
kan vara utan ändamål, men belastar
”Råkenskaperne, alla de Balancer, hvilkas afskrifning
blifvit i laglig ordning pröfvad och
”afgjord, eller utaf Riksens Ständer medgifven,
•'måtte från Råkenskaperne uteslutas.”
3) ”Att som Riks-Hufvud-Bokens författande
varit försvåradt deraf, att Redogörarne
"samt Lands-Contoiren icke följa de gifne formutairen
och föreskrifter för Råkenskapernes upp
-
Riksens Ständers
”rättande, det måtte i allmänhet varda dem
”forståndigadt, att noggrannt följa de Formu”lairer,
som nu åro eller blifva foreskrifna till
”efterrättelse vid Landt -Råkenskapernes uppförande.
”
4) ”Att, utom de beståndsdelar den, af
”Stats-Contoiret författade Riks-Hufvud-Bok be”funnits
innehålla, ett särskildt registreradt Cas”sa-conto
tillägges den blifvande Riks-Hufvud”Boken,
till vinnande af ån mera utförlighet.”
5) ”Att, utom Allmänna Bevillningen, hvil”ken
bor inflyta till Riksens Ständers Riks”gälds-Contoir,
så långe detta Verk, i afseende
”på de för öfrigt till dess befattning nu hörande
ärenden kommer att bibehållas, all Kronouppbörd,
Skatt eller Afgift, under hvad namn
”den vara må, borde, till vinnande af enhet i
”forvaltnings-systemet, ordning och enkelhet i
”Råkenskaperne, ingå till Stats-Verkets Cassör,
’’for att sedan, med bibehållande af benåmnin”gar
och bestämda belopp, af Stats-Contoiret
”disponeras, dels till Stats-Verkets directa utgifter
och dels till de förvaltande Verkens for”mån,
sådan den hittills dem till godo kom’’mit,
hvilket allt i Riks-Hnfvudboken bor upptagas
och redovisas-, hvarvid Revisorerne anse,
”att dispositions- och granskningssåttet ofver alta
desse medel af Eders Kongl. Majit och
”Riksens Ständer härigenom icke rubbas.”
Revisorers Berättelse. i o5
6) ”Att, i följd häraf Riks-Hufvud-Boken
Mbår i Stats-Contoiret uppgöras.’’
7) ”Att alla de Räkenskaper ofver Kronans
intrader, hvilka nu ingå till Kammarkollegium,
bora insändas till Stats-Contoiret,
„som, genom Riks-Hufvud-Boks-inråttningen,
„kommer i tillfälle att förr och säkrare con„trollera
Uppbördens behöriga levererande.”
8) ”Att alla Kronans Intrader, med undantag
endast af Effective Militise-Indelnings„hafvares
Löner, bora uppbäras och redovisas
„af de Uppbördsmän, hvilka hafva executiv
„rättighet, såsom Krono- och Bergsfogder, samt
,,de influtne contante medlen till Ränterierne
„genast levereras, till Stats-Contoirets disposi,
,tion; börandes Regementsskrifvarne likväl äf„ven
till Stats-Contoiret årligen afgifva Specifi„cerad
Räkning öfver ofvannämnde af dem
„uppburne Indeldte Löner, till deras belopp ef„ter
Markegång upptagne; och
9) ”Att som Uppbördsmännen i Riket nu
„hafva Uppbörd för flere ändamål och afgifva
„specielle redovisningar till särskildte af hvarannan
oberoende Verk, ofta på olika terminer,
„samt härigenom kunna vara i tillfälle, att med
„medel, hörande till en Uppbörd, betäcka bri„ster
på en annan och äfven längre tid dölja
„verkeliga balancer, det matte stadgas, att ali
i o6 Riksens Ständers
„i penningar inflytande Krono-Uppbörd, af hvad
„namn den vara må, bor indrifvas endast vid
_,,de för Allmänna Bevillningens uppbarande bestående
2:ne Uppbörds- och Rest-stämmorne,
„samt
in) ”Att genast efter fullbordad årlig
,,Uppbördsbefattning, redovisningen på en och
,,samma tid för alla sårskildte slags medel bör
;,verkstållas,”
Kammar-Collegium och Stats-Contoiret,
som anse tiden nu vara inne, då detta vigtiga funne
af erfarenhetens besvining upplyst, kan erhålla
sin råtta utveckling, få, i följd af hvad
hår ofvan blifvit anfordt och utredt, i underdånighet
yttra följande;
Angelågenheten att få en beståmdare, mera
sammandragen och låttare uppfattad utredning
öfver beskattningsverket och Statens utgifter,
med ordningen vid det ena och andra,
ån den, som efter förut gållande former, kunde
för Riksens Ständer eller deras Revisorer framläggas,
insågs och uppgafs, enligt hvad handlingarne
upplysa, reda år 18 to, och såsom en
följd deraf uppstod frågan örn författandet af
en Riks-idufvud-Bok,
Stats-Contoiret, sorn under den 31 December
1810 algaf underdånigt utlåtande, i anlcd
-
Revisorers Berättelse, 107
ning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Remiss
Uppå Riksens Stånders, den 10 förutgående
April, derom aflåtne underdåniga skrifvelse, erkände
denna angelägenhet; åtgärder togos; Bokslut-Contoir
inrättades, och Riks-Hufvud-Boksarbetet
sattes i verket, allt innan den speciella
frågan i detta ämne af nu mera framlidne StatsCommissarien
och Riddaren Widegren blef
yåckt.
Sättet till verkställigheten, eller huru den
O
7
na angelägenhet skulle vinna sin fullbordan, så
att ändamålet fullkomligast uppfyldes, det blef
den andra frågan i ordningen. En Riks-Hufvud-Bok
för år 1810 författades, grundad på
General-Stats-Förslager, som i orterne upprättades,
och på andre, från de administrerande
Verken, infordrade uppgifter; men den ansågs
ej tillfyllestgörande; man ville erhålla en med
verificationer styrkt Räkenskap i stället för Tableauer,
grundade på Förslag, och nu uppstod
olika tankar om medlen och utvågarne för detta
ändamål.
Sjelfva ändamålet blef ej föråndradt, det
var städse detsamma, nemligen, att från hundradetals
volumer af spridde Special-Räkenskaper,
dem tiden ej medgaf att genomgå, få de
stora Resultaterne sammanfattade och klart uppställde;
så att erfarenhetens vägledning om det
Riksens Ständers
förflutna, kunde användas till beräkningarne
och dispositionerne för det följande.
Den emellanåt aflupne tiden, hvarunder
nödvändigheten af saken blifvit ytterligare uppdagad
och bekräftad, utan vunnet resultat, gaf
en ny fart åt yrkandet af dess verksamma fortgång,
och dermed blandade sig den oro, som
dels af det uteblifna arbetet vardt en naturlig
följd, dels ock hos mången torde okats af
misstro om någonsin ändamålet upprigtigt ville
befordras af dem, som, efter den administrativa
ordningen, ansågos skyldige, att sig dermed i
detaillen befatta.
I en sådan sakens ställning omfattades,
med ifver och välvilja, framlidne Stats-Commissarien
Widegrens förslag till en Riks-Hufvud-Bok;
den väg, hvarpå han med sitt arbete
ville framgå, blef en bisak; do medel han erfordrade,
för att vinna ändamålet, blefvo,» för
ändamålets skull, erkände och antagne, ehuru
verkan oell inflytandet af desse medel på andre
vigtige omständigheter, i sammahang dermed
omöjligen kunde inses och pröfvas, emedan
hans plan var framkastad, men ej utredd,
och ingalunda då ens af honom sjelf i detaillerne
uppfattad, som hår nedanföre skall blifva
fullständigt ådagalagdf.
Frågan som från början var blott en. nemligen
att få den gällande ordningen i desse vig
-
Revisorers Berättelse. 109
tige ämnen uppställd och bevisad, delade sig
nu, genom de föreslagne medlen att vinna den,
uti 2:ne, nemligen denne första, som hittills var
hufvudsaken, och en ny, att få andre ordningar
införde i stallet för de som gållde. Denna
nya fråga som i vigt, utan tvifvel, öfverträffade
den förra, så angelägen denne ock må
varit, framstod ej i följd af något utredt och
bevisadt förhållande att dess egen natur och
beskaffenhet den egentligen påkallade, hvilket
hade behöft en helt annan utredning, utan den
uppkom alltså såsom bisak. Uppbörds- och
Redovisningsverket i hela Riket borde förandras,
emedan derförutan en Riks-Hufvud-Bok
icke kunde uppråttas. Denna förändring blef af
Riksens Stander yrkad för Riks-Hutvud-Boksarbetets
skull; arbetet borde verkställas, och
medlen måste således också hafva framgång.
Enär nu emedlertid, genom ett sådant, på
det historiska af sakens gång, grundadt förhållande,
år bevist, att ingen utredd och ådagalagd
nödvändighet, eller någon annan fördel,
hvarken till de skattdragandes lindring, genom
mindre -omgång i Uppbörd och Liqvidation,
•och icke heller till någon ny säkerhet i förvaltningen,
medelst en enklare och säkrare form,
en fullständigare controil, ett förkortadt arbete
eller en större redighet, gifvit anledning till
den vigtiga frågan, 0111 de nu gällande Uppbörds-
och Råkenskaps-methodernes förändring,
Ilo
Riksens Ständers
utan den, som ofvan sagdt år, har sin upp*
rinnelse blott såsom ett erfordradt oundgängligt
vilkor för möjligheten att författa en RiksHufvud-Bok;
alltså och med anledning af det
skick hvaruti denne senare, från början enda
och egentliga hufvudfrågan i åmnet, genom
mellankomne, hår förut upptagne, omständigheter
och åtgärder, blifvit bragdt, och sig ml
befinner, anse Kammar-Colleginm och StatsContoiret
sig ingalunda vara förment, utan tvärtom
deraf påkallade, att, till utredande i underdånighet,
upptaga de begge sårskilde frågorne
i ett sammanhang; dervid återförande den
senare, eller om Råkenskaps-methodernes förändring,
till den underordnade plats, sorn den,
sålunda skiljd från andre, sin egen beskaffenhet
tillhörande vigtigare omständigheter, blott för
Riks-Hufvud-Boks-arbetets skull, bör intaga, sa
vidt som det nemligen nu mera får anses bevist,
att en Riks-Hufvud-Bok, afven utan sådane
för ån dringar, kan bringas till fullbordan.
Så långe ett förslag eller en plan till så
vigtiga föråndringar, som de ifrågavarande, icke
beledsagades af något verkstålldt arbete, sorn
utvecklade dess grunder, var det desto angelågnare,
att fasta uppmärksamhet på P’örfattarens
egen framställning af det amne, han, åtmistone
sjelf, bordt hafva val öfvertånkt och till sine
detailler genomskådat; men det visade sig då
snart, att mera vågsamhet, ån fullständig sak
-
Revisorers Berättelse. 111
kännedom, gifvit fart ät den goda vilja, som för
hans förslag, utan tvifvel, legat till grund. Såsom
bevis huru detta, under loppet af tiden,
efter hand utvecklat sig, förekommer, att, sedan
Stats-Commissarien Widegren uppgifvit det
såsom ganska lått, att medelst erhållande af
enkla Besparings-calculer, utreda hvad Revisorerne
hade önskat, och att i sammanhang dermed
, med det påföljande året infora det nya
redogörelse-systemet, och frågan hårom sedermera,
i följd af mellankomne åtgärder vid 1815
års Riksdag, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Bref den 24 Januarii 18165 blifvit till verkställighet
befordrad, medelst uppdrag till StatsCommissarien
Widegren, att Riks-Hufvud-Boksarbetet
utföra; så inkom Stats-Commissarien
Widegren med utlåtande och vidlyftige formulairer
till Omslut af Fögderi-Råkningarne, anförandes:
”att om desse varda gillade, för Riks„Hufvud-Boken
icke vidare skall behöfvas, ån
„att från Landshöfdingarne erhålla afskrift af
„Lands-Bokens Capital-Råkning och Fogdarnes
„samt Magistraternes Uppbörds-Räkningar.’3 Men
då detta, jemte de öfrige, i sammanhang dermed
för verkställigheten af Riks-Hufvud-Boksarbetet
föreslagna åtgärder, blifvit af Eders
Kongl. Maj:t i nåder gillade, dröjde det ej längre,
ån till den 16 September samma år, då
Stats-Commhsarien anmälte, att för Riks-Bokslutet
vore nödvändigt, att ”Lands-Böckerne åf„ven
i orten omslutades.” Detta, som visade en
11 a Riksens Ständers
betydlig förändring i förra planen, och utom
allt det besvär, som deraf blef en följd för
Uppbordsmånnen och Lands-Contoiren, tillika
medförde dryga utgifter, blef likväl äfven af
Eders Kongl. Maj:t i Nåder bifallet och till verkställighet
befordradt. Kammar-Rättens utlåtande
visar vidare, att Stats-Commissariens förslag, i
hvad det rorde Bergsfogde-Uppborden, var på
origtige grunder fotadt och skulle haft till
följd en ytterligare sammanblandning af Q:ne
års Uppbörder. Utom alla de förändringar i
formulairer, och tillägg uti infordrade uppgifter
m. m. som successive under loppet af tiden
förekommo, hvarvid allt hvad af Stats-Commissarien
Widegren eller Boksluts-Contoiret äskades,
genast blef satt i verket, och materialierne för
Bokslutet anskaffade, sådane de lämplige och
nodvändige uppgåfvos af forslagets författare,
lemnar Boksluts-Contoirets under den i ^ sist—
lidne November till Riksens Ständers Revisorer
gjorde anmälan, innehållande: ”att de från
„Landsorterne inkomne Omslut, hafva likväl i
„anseende till deras för mycket summariska
„egenskap, måst inom Boksluts-Contoiret i jemförelse
till Landsbockerne, nästan alldeles omarbetas,
för att lå dem till ändamålet tjenlige,”
ett särdeles märkvärdigt bevis på den ringa utveckling
af Systemet, som, vid Forslagets och
Formulairernes uppställning, legat till grund;
och slutligen torde till rättfärdigande af den
tvekan
Revisorers Berättelse. Ii3
tvekan och betänklighet, hvarmed detta mål,
för så vidt det syftade till allmänna ändringar
i stadgade ordningar och methoder, blifvit af
Stats-Contoiret handlagdt, få hufvudsakligen tjena,
sjelfva den afslutade Riks-Hufvud-Boken,
med hvad Riksens Ständers Revisorer, efter tagen
kännedom deraf, om dess beskaffenhet
anfort.
Stats-Contoiret, som hade både i sakens
egen angelägenhet och äfven med afseende på
de särskilde omständigheter, hvilka uti dess behandling
inlupo, trott sig finna de våsendligaste
bevekelsegrunder, att låta ämnet, genom
erfarenhetens bevisning utvecklas, har ock i följd
deraf, uti allt hvad på Stats-Contoiret ankommit,
befordrat arbetet och de dertill erforderlige
medel tillstyrkt, afböiande blott, att, intill
dess nyttan och fullständigheten, genom Resultat,
vore ådagalagd och erkänd, andre uppoffringar
ån dem, som erfordrades för att vinna
det, måtte sparas och framfor allt sådane uppoffringar
uti intet fall göras, som i vigt och
påföljder skulle öfvervigt äfven det förträffligaste
utslag af det föresatte målet.
Med desse tänkesätt, å ena sidan, hemtade
från den öfvertygelsen om de foreslagne foråndringarne
i Uppbördsverket och Räkenskapsmethoderne,
att de för Riks-Boksluts-arbetet voro
a Sami. 8
Riksens Ständers
umbårlige, men i sine verkningar högst skadlige,
blef det, å andra sidan, en pligt att, i
bredd med andragne betänkligheter för antagandet,
af hvad som blifvit föreslaget, uppstalla
bevis, huru det åsyftade åndamålet derförutan
skulle kunna vinnas; och gaf detta anledning
till det sårskildte Riks-Boksluts-arbetet, som
Stats-Contoiret sjelfvilligt åtog sig att, efter en
af framlidne Stats-Commissarien Lunnius föreslagen
plan, på grund af Special-Råkenskaper
författa, och som nu äfvenledes blifvit fullbordadt.
Om, till grund för ett sådant arbete, visse
pradiminaire omständigheter, hvilka inveckla
åmnet och gora sjelfva det ändamål otydligt,
som man åsyftat att vinna, icke varda
fullständigt utredde och undanröjde, så måste
planen nödvändigt blifva felaktig och i sin utforning
lemna ett ofullkomligt resultat. Då
frågan om en Riks-Hufvud-Bok forst väcktes,
var bland de angelägnaste föremålen, som man
ville vinna, att erfara behållningarne i alla
Statens Cassör på en viss dag. Man fann då,
att det så kallade Uppbördsåret löper från Maj
till Maj; men att dispositioner och utgifter efter
Stat regleras och följa med Calenderåret,
och en rättelse skulle derföre göras, att bringa
detta till en form. Man glömde likväl att de
medel, sorn redovisas den i Maj, utgöra Uppbörden
för det föregående Calenderåret; att Cas
-
Revisorers Berättelse. u5
saråkningarne visserligen kunde, det oaktadt,
afskåras den 31 December, och att detta var
ett ändamål att söka, men ingalunda det enda,
och annu mindre det vigtigaste.
Nu blef det likväl så väsendtligen, och
med uteslutande af alla andra omständigheter,
gjordt till hufvudsak i den IVidegrensha planen,
att derföre skulle icke mera upptagas, an som
mellan den 1 Januarii och 31 December hade
influtit i Statens Gassa för ett gifvet år, och
en del af Uppbörden, Landt-Råntorne, icke tillhöra
det år till Redogörelse, för hvilket den
blifvit skattad, utan till det påföljande året,
emedan en annan del deraf, såsom Tull- och
Post-medlen m. fl. upptoges för det löpande
året. Hvad Uppbördsmånnen vid Höst-ståmmorne
för det löpande året uppburo, det skulle,
i följd deraf balanceras i Rakningen, såsom
deras enskilde fordran eller öfverleverering,
emedan Kronans Cassa, så tillsågandes,
icke fick anses öppnad till emottagning af
Skatteårets afgift förr, ån med den 1 derpåföljande
Januarii, då det nya Råkenskaps-året vidtog.
Som Redogörelse-terminen för Uppbördsmånnen
inom året skulle bli densamma som
förut, eller den 1 Maji, så intråffade det förhållande,
att Rakningen från den 1 Januarii till
den 30 April, eller för blott fyra månader af
året, blef detta Calenderårs Hufvud-Råkning,
eller så kallad Special-Rakning, men den för
Riksens Ständers
de återstående åtta månaderne af samma år, eller
två tredjedelar af den tid, som redogörelsen
omfattade, benämndes Balance- eller llestantie-Råkning,
ett bevis att man i sjelfva
verket förblef i motsägelse afven med det,
som, genom fSråndrade rubriker, och den gjorde
skillnaden emellan Skatteår och Räkenskapsår,
skulle råttas och upplysas. Med uppmärksamhet
på förenämnde ändamål, att få afslutningen
på Calenderåret, förbisåg man alldeles,
att det var mycket vigtigare få kånna Folkets
Skatter och bidrag, till fullo för en viss tidrymd,
antingen de kunnat skyndsamt betalas
inom den första Terminen, eller de med svårighet
ingått och blifvit öfverdragne till en annan,
eller ån vidare innestodo, eller icke ens
kunde betalas; hvilka slags upplysningar åro vida
våsendtligare både för Eders Kongl. Maj:t
och Rikets Stander att erhålla, ån enumerationen
af det penninge-belopp, som inom Calenderåret
i Statens Cassör ingått; och vidare förbisåg
man, att såkerheten i sjelfva Uppbördsverket
rubbades för en Calculation, som,i sig
sjelf mindre vigtig, derförutan också kunde
vinnas.
Uppbörden och redovisningen af Skatterne
hår i Landet, efter de från aldre tider gällande
ordningar, åro, utan allt tvifvel, enkle
och rediga, under den fullkomligaste säkerhet
och controll, då de, som hafva sådana coptroller
Revisorers Berättelser. i17
sig uppdragne, uppfylla gifne föreskrifter. Mel
ån ett Sekels erfarenhet gifver ock vid händen,
att, der detta blifvit iakttaget, har den skattdragande
icke för når skett och Statens intrader
icke kunnat förskingras. Skatternes uppbärande
genom Tjenstemän, sorn dessutom utföra
mångfaldiga för ordning i samhället vigtiga
sysselsättningar, ske ock hår, efter all. anledning,
med mindre Uppbördskostnad, ån i något
annat Land, och bevisar, huru man, redan
i de tider, då område och tillgångar voro
större ån nu, insett nödvändigheten att, med
minsta folkstyrka och den yttersta sparsamhet,
uträtta det erforderliga. Räkenskaps - formen, sådan
den nu finnes, måtte ej eller vara invecklad,
utan enkel, emedan erfarenheten bevisar,
att ynglingar med blott elementaira kunskaper,
efter att hafva passerat något år på ett Häradsskrifvare
Contoir, inhemta sådan kännedom deraf,
som erfordras, att på eget ansvar ställa den
i verket, då de derifrån vanligen gå till Kronofogdar
och Häradsskrifvare, eller till andre
grenar af (Jppbords-verket. Enär således, till
vissheten om de nu gällande Räkenskaps-formernes
ändamåls - enliga grunder, ännu lågges
ett nödigt afseende derå, att, det hela af Kammar-
och Uppbörds-Verket, grenar sig i många
detailler, och att dessa af hvarannan bero,
utan att sinsemellan för verkställigheten ligga
i vågen, lärer man snart medgifva, huru hvarje
rubbning häruti med varsamhet bor vidtagas.
118 Riksens Ständers
Nu galler den ordning, att Uppbördsmannen
erhåller ny Uppbörds-Bok den i September,
deruti Skattskrifning och debitering inforas.
Ståmmorne börjas i November; för att
upptaga årets debiterade Utskylder, samt fortfara
vintren och våren. Den sista April ar redogörelsen,
då Uppbordsmannen infinner sig
på Lands-Contoiret med den så kallade Summariska
Rakningen. Der sker då granskning
öfver Uppbörd och leverering, och de innestående
Resterne undersökas. Finnes anledning,
att desse ej åro nöjaktigt verificerade, vidtages
Restransakning i Fögderiet. Derefter har Uppbördsmannen
rådrum till Resternes indrifning
emellan den x Maj och den 31 Augusti, då
han skall vara inne med sin Special-Rakning
jemte alla verificationer, och ett fullkomligt afslut.
med förra årets Uppbörd verkstålles; inträffande
alltså med råtta tiden att börja en ny rakning.
Öfverlemnande! af Uppbörds-Boken för
en ny debitering har ock derföre alltid, når
Lands - Contoiret med ordning iakttagit hvad på
detsamma ankommit, varit att anse såsom en
decharge för det förflutna, och Uppbörderne
hafva icke kunnat sammanblandas.
För att vinna Calenderårets Cassa-slut, med
bibehållande af enahanda Uppbörds-terminer, som
förut, skulle nu åter, efter den föreslagne förändringen,
så kallad Special-Rakning af gifvas
den 30 April, lika som förut, men Balance
-
Revisorers Berättelse. ng
och Restantie-Räkningen deremot stå oppen
ända till den 31 December, samt afgifvas forst
i början af det påföljande året, eller nära 5
månader senare ån nu, men det oaktadt, skulle
ny Uppbörds-Bok utgifvas då, som nu, den
1 September, samt Ståmmor till upptagande af
ny uppbörd hållas om hosten, men penningarne
balanceras såsom öfverleverering af Uppbördsmånnen,
allt under det, att förra årets förvaltning
ännu icke vore sluteligen redovisad, eller
af Lands-Contoiret controllerad. Hela den skarpa
grånslinien emellan slutlig redovisning och
ny Uppbörd, som utgör en af de förträffligaste
grunderne för den nu gällande methoden,
blefve derigenom utplånad, och allt hvad som
ån må anföras, om möjligheten att controllera
denna mellan-Uppbörd, torde få anses problematiskt,
enär då mera alldeles icke funnes någon
termin, dervid skillnaden emellan det förflutna
och det följande, af Landshöfdingen och
Lands - Contoiret, med samma lätthet, kunde
controlleras, och med verificationer bekräftas.
Om härtill lågges, att den definitiva Special-Redovisningen,
som nu verkstålles den 31
Augusti, för det förflutna året, icke skulle afgifvas
förr, an i påföljande Januarii, sedan det så
kallade redogörelse Calenderåret, sorn följer på
skatteåret, lupit till ända; så blilver af allt detta
uppenbart, lika som det de facto bevisas af den
afslutade Riks-Hufvud-Boken, att säkerheten
130
Riksens Ständers
väsendtligen minskades och att tiden för Redogörelsens
aflåggande skulle för Uppbördsmånnen,
utan verkligt behof, utdragas fyra å fem
månader längre, ån som nu galler; och enar
deremot ingen fördel eller nytta vunnes, som
icke äfven derförutan åstadkommas kunde, synes
ock påföljden blifva lika klar och ofelbar, att
sådane föreslagne ändringar ingalunda böra vinna
bifall.
Då för öfrigt nu år bevist, att den premiss,
som för hela detta förslag legat till grund
och dertill gifvit anledning, den nemligen: att
en Riks-Hufvud-Bok icke skulle låta sig uppgöra
efter Lands- och Militiae-Böckernes nu
varande form, saknar behörigt stöd af erfarenheten;
så finna Kammar-Collegium och
Stats-Contoiret sig befogade och föranlåtne, att,
såsom ett onyttigt och skadligt verk, i underdånighet
afstyrka de förändringar i Landt -Råkenskapsmethoderne,
som af framledne Statst
Commissarien Widegren, i afseende på Riks-Hufvud-Bokens
författande, blifvit föreslagne.
I sammanhang med hvad sålunda i det
speciella af förevarande ämne i underdånighet
år yttradt, anse Kammar - Collegium och StatsContoiret
vid detta tillfälle lämpligt, att närmare
utveckla deras egne åsigter i frågan, om föremålet
för ett sådant arbete, som med en
Riks-Hufvud-Bok förstås.
Revisorers Berättelse. 121
Redogörelse-skyldigheten för om händer
hafde Allmanna medel tillhör, i det speciella,
hvarje Uppbördsman och hvarje penninge-forvaltande
Verk. Uti Lands-Contoiren sammandrages
Räkenskapen häröfver för hvar Province,
och denne sammandrags-Råkning, eller så kallade
Lands-Bok, ingår till Kammar-Collegium
och öfverlemnas derifrån till granskning i Kammar-Rätten.
Anmärkningar dervid utfärdas och
Uppbördsmånnen åtnjuta det lagliga skydd, att
varda hörde, emot den skyldighet att lagligen
svara för sine åtgärder. Denne ordning
år generell för alla. Stats-Contoiret redovisar,
under samma vilkor, sin penninge-förvaltning;
Rånte-Kammare-Boken revideras i KammarRåtten;
på samma sått de administrerande Militaire-Verkens,
och hvar går för sig, att på ett
och samma ståhe låta sin förvaltning undersökas.
Nu emedlertid, som all så beskaffad redovisning
icke kan aflåggas förr, ån mer eller
mindre tid förflutit från det år, hvarunder sjelfva
förvaltningen egt rum, och granskningen sålunda
icke kan hafva annat ändamål, ån att
upptäcka verkeligen begångne tillgrepp, fel eller
misstag; så har man visligen insett nödvändigheten
, och man kunde vål tillägga, det moraliska
företrädet deraf, att genom en courant
controll söka dem förekomma.
Sålunda hafva Lands-Contoiren ett courant
inseende på Kronofogdar och en del andre Upp
-
122
Riksens Ständers
bordsman, och Kammar-Collegium har från äldre
tid haft ett dylikt inseende ofver Uppbördsverket
på det hela. Stats-Contoiret har med
Kammar-Collegium, på visst sått, delat detta
inseende, sedan penningarne hunnit till Rånteri-Cassorne,
och i senare tider hafva tillkommit
flere dylike controller, såsom Krigs-Collegii
öfver Regementcskrifvare-Uppbörden, ramt
Passevolance- och Mötesafgifter in. fl., Allmänna
Magazins-Directionens öfver Gpanmålsskatterne,
sårskildte Comiterades öfver Salpeter-Uppbörden;
Commerce-Collegii öfver Controllståmpel-medlen,
flere andre att förtiga.
Desse fordelningar och utgreningar åro afvikelser
från första inrättningen, sorn sammandrog
hela den lefvande contjollen på ett stalie.
Kammar-Collegium, med omsorgen för
Landets oeconomiska angelågenheter och med
inseende öfver hela Uppbördsverket, kunde uti
Utskyldemes afbördande med mera eller mindre
svårighet, hemta någon, ehuru visserligen
icke ensamt, tillräcklig, ledning för sitt bedömande
Nu, då Uppbörderne åro af mångfalldiga
slag, och redovisas till sårskildte Verk,
kan Kammar-Collegii Uppbörds-relation, då den
lemnar de vackraste resultater i zifFran, det oaktadt,
icke lemna de råttaste upplysningar om
förhållandet med Landets ställning, öchCutmårker
i alla fall ingen ting helt.
Revisorers Berättelse. 1^3
Stats-Contoiret åter, med den pligten, att
svara för utgiftemes bestridande på råtta tider,
efter Stat och dispositioner, har att ifrigt yrka
medlens indrifvande, för att ej komma i brist;
detta yrkande, utan allt sammanhang med någon
profning af andre omständigheter.
Kammar-Ratten redovisar sin verksamhet
med mycket anmärkningar och många balancers
indrifvande, i stallet att hogsta beviset på
en ändamålsenlig verksamhet af det hela, eller
det controllerande inseendet, skulle hemtas deraf,
att balancer icke funnos att indrifva: eller
några anmärkningar att gora.
Till detta kommer vidare att, såsom en
följd af Statens äldre inrättningar, då den anviste
hvar och en, som för sin person, eller
för ett gifvet ändamål, egde åtnjuta någon andel
i folkets skatter, att denne andel directe
uppbära, finnes mången tryckande borda, som
icke ens kommer till någon slags beräkning;
och af alle desse förenade omständigheter låter
sig kånna en osäkerhet i förvaltningens resultater
och en o fullständighet i tydliga uppställningen
deraf, som menligt inflyter på de vigtigaste
frågor.
Den granskning, som af Riksens Seander, genom
deras Stats-Utskott och, mellan Riksdagarne,
af deras utsedde Revisorer , forråttas öfver Stats
-
124
Rikse7is Stätiders
Verket, måste, efter sakens natur, hafva till
egentligare föremål, att öfverskåda Statsförvaltningens
utslag i det hela, och hemta upplysande
materialier i beskattningsvåsendet, som
på Riksens Stånders beslut ankommer, ån en
sådan handläggning skulle kunna åsyfta, hvad i
allmänhet med Revision forstås, och som, enligt
hvad hår ofvan blifvit anfördt, på en helt
annan våg, i sin utstakade lagliga ordning, framgår.
Man ofvertygas snart härom, vid betraktandet
af den korta tid, som för deras verksamhet
år utsatt; ty, skulle en verklig Revision
ske, borde alla Stats-Verkets Räkenskaper
undergå den; Rånte-Kammarens år en ganska
liten del deraf; alla Lands-Böcker åro lika våsendtliga;
Tull-, Post- och Cliartae-Sigillatte-Verkens
Räkenskaper, Flottornes och-Krigs-Collega
likaså; alla utgöra delar af Stats-Verkets
förvaltning och redogörelse. Detta förhållande
bevisar redan, att någon special revision på den
vågen icke kan ega rum. Dertill kommer, att
de valda Revisorernes befattning upphörer i
samma ögonblick, som anmårkningarne utfärdas.
I den officiella egenskap, som de utfärdat
anmårkningarne, kunna de aldrig emottaga någon
förklaring, ån mindre vederlägga den; och,
efter en handläggning som, mellan Revision och
Riksdag, kan hafva ett långt uppehåll utan all
verkan under tiden i absolut följd af den, skola
dock alla anmärkningar, som leda till an
-
Revisorers Berättelse. 12S
svårighets påföljd, slutligen öfverlåta® till de
lagskipande auctoriteterne.
Utan tvifvel lärer håraf böra dragas den
slutsats, att, med full rättighet för Representationens
constitutionella granskningsorganer, till
anmärkning och remiss till lagligt beifrande af
hvad brottsligt eller felaktigt må förefinnas, år
det likväl en hel annan redovisning som åsyftas
, då förvaltningen på det hela skall framstållas
till en så beskaffad granskning eller controll,
ån den Räkenskap, som Styrelsens underlydande
organer hafva att aflägga inför Styrelsen sjelf,
för att lagligen redovisa hvad ombetrodt blifvit.
Från detaille-Råkenskapen skola visserligen
de generelle resultaterne upphemtas, men för
möjligheten att kunna granska och till ändamålet
begagna desse resultat, mäste hvad som tillhörer
den förra, nödvändigt derifrån skiljas; ty
eljest händer, att tiden blir upptagen af smärre
föremål, då de vigtigare lemnäs utan undersökning.
Uti andra constitutionelle Länder år denna
skillnad noga observerad; allt framlägges
till redovisning inför Folkets Representanter;
men allt framlägges i stora sammandragne massör;
hvar administrationsgren uppställer summariskt
de medel den erhållit, till jemföring mot
hvad som med dem blifvit utråttadt, och hår
-
I2Ö
Riksens Ständers
från nppstår möjligheten af en moralisk controll;
möjlig nemligen, genom en på undersökningen
af generella förhållanden och utslag
grundad opinion, den enda, men tillräckliga för
beredandet af ömsesidig säkerhet och tillfredsställelse,
emedan, för dess stadgande, måste på
en gång och gemensamt utredas, möjligheten
och nödvändigheten af bidragen som åskas,
samt visheten och ordningen i deras användande.
Behofvet och angelägenheten utaf så beskaffade
grånslinier mellan åtgårderne, lära utan
tvifvel, efter hand, allt mera utveckla sig; och
att, under tiden, vid verkställandet af nya
ordningar, brister och olullståndigheter skola
låta sig kånna uti inrättningar, sorn för helt
andra former voro afpassade, måste ligga i
sakens natur.
Bland de medel, som, till undanrödjande
af sådane brister må vara att använda, intager,
relativt till den gren af förvaltningen hvarom
hår år fråga, en så kallad Riks-Hufvud-Bok ett
nog betydligt rum; och dess ändamål år af det
föregående utveckladt att böra vara:
1:0 Verkande till cn starre säkerhet i den
cour anta controllen; sd alt bidragen får Statens
vidmakthållande, trefnad och välstånd, icke
må kunna förskingras; och
Revisorers Berättelse. 127
2:0 Upplysande, genom sammandrag till
ett ställe, om allt hvad som, under hvilken form
som helst, af Landets inbyggare utgöres och
får hvilka allmänna ändamål desse bidrag, under
hvilken form som helst, consumeras och
begagnas.
Dessa begge syften åro, utan tvifvel, hvad
man önskar och har behof att vinna; de utgöra
målet, hvartill man val icke lårer kunna komma
på en gång, men som dock bor utgöra
planens hufvud-grund.
År nu detta antaget, så finnes lått, att ett
så beskaffadt sammandrag, blott ofver StatsVerkets
medel, som utgör resultatet af den
Widegrenska Riks-Hufvud-Boksplanen, ingalunda
uppfyller någondera af dessa tvånne fordringar;
och att afven det i Stats-Contoiret utförde
arbetet, ehuru syftande till ett sådant åndamål,
dock endast ofullkomligt ernått det, emedan det
ej kunnat sträckås utöfver innehållet af de materialier,
hvaruppå det måste byggas.
I afseende på det forsta af de tvånne hufvudföremålen,
eller controllen, finnes lått, att
enar en Uppbördsman har att redogöra till flere
sårskildte Verk för medel, som på olika tider
uppbåras, kan hvart och ett af desse Verk
successive få en mycket fullständig redovisning
och vara belåtet för sin del; men år ej con
-
128
Riksens Ständers
trollen i orten liflig och stark, utan tvärtom,
på sått erfarenheten i flere fall den sednare tiden
visat, de controllerande åro med Uppbördsmånnen
i samråd och deltagande till medlens
förskingring, så kan på det hela stå mycket
illa till, midt under den stora belåtenheten hos
alla delarne; hvilket åter, såsom mathematiskt
falskt, visar, att grunden hvarpå bedömandet
hvilar, måste också vara det.
Alltså, och om medlen disponerades på
ån så många sårskilde vågar, böra de dock
vid en tid och i ett sammanhang redovisas.
För det hela skall räkning på en gång aflåggas,
innan ny uppbörd för någon del får vidtaga.
Detta har varit inrättningens natur från
början, och dit bör den återföras.
Vidare och dernäst ligger vigten af controllen
deruti, att den löper så nära inpå den
för handen varande tiden, som möjligt. Första
tanken om försöket att göra ett tillgrepp, skall
falla, genom öfvertygelsen att upptäcktens hastighet
icke lemnar rådrum för bristens fyllande
med förväntade tillgångar, som oftast stannat
vid bedragne förhoppningar.
Om nu ett Riks-Boksluts-arbete i denna del
skall lemna något bidrag, år det således angeläget,
att arbetet icke företages först sedan
Lands
-
Revisorers Berättelse. tsg
Lands-Boken blifvit färdig och afgifven, hvilket
icke sker förr, ån år efter Skatteårets
forlopp, utan bor en sådan Bok vara fullbordad
för hela Riket, lika så snart, som LandsBoken
hinner afslutas; och som materialerne må
kunna så inråttas, att detta låter sig verkstållas,
år att förmoda, det nyttan i afseende håra icke
blifver ringa.
Det anmårkes visserligen, att Riks-HufvudBoken
då måste afslutas på en Special-Räkenskap,
som ej år åtföljd af verificationer, emedan
desse tillhora Lands-Boken; men just derigenom
blir den en sammanbindande controll
emot Lands-Boken; och på samma sått, som
Lands-Bokslutet controllerar alla Uppbörds-manna-Råkningarne,
blifva alla Lands-Böckerne controllerade
af Riks-Hufvud-Boken. Att få all
Uppbörd sammandragen på ett ställe och att få
det så tidigt, som möjligt, innefattar alltså villkoren
för Riks-Hufvud-Bokens controllerande
nytta. Den skall i detta afseende visserligen
icke för sig allena uträtta det hela, eller förekomma
allt hvad som hittills icke kunnat förekommas:
men äfven utan alla nya verkningar,
skall den, blott genom återförandet till
hvad sakens beskaffenhet kråfver och förut egt
rum, intaga sin plats bland verksamt bidragande
medel till ordning, och redan i denna del
fullkomligen ersätta det arbete och de kostnader,
som dess utförande kråfver.
a Sami. 9
i3o Riksens Stunders
Hvad åter angår dess andra hufvudsakliga
syfte, nemligen dess statistiska nytta ; så har den
afven i afseende derå ett större varde, i den
mån den uppfyller förenämnde tvånne fordringar,
nemligen, att sammandraga så mycket som
möjligt, på ett ställe, i lått öfverskådliga taflor,
och att desse taflor icke upptaga den längesedan
forflutne tidens skick, utan troget framställa
det närvarande förhållandet.
Såsom controllerande arbete, framställer
Riks-Hufvud-Boken hvad Uppbordsmånnen
emottaga och hvarest de aflemna det de emottagit;
hvart detta sedermera anvises och huru
mycket som, på en viss tidpunct, (hår Calenderårets
utgång,) i alla Statens Cassör, Magaziner
och Forråder, finnes i behåll; men åter,
såsom statistiskt arbete, bör den framställa, ej
mindre hvad som genom Uppbörds-Verket blifvit
uttagit och kommit till beräkning, ån äfven
det, som, utan någon sådan medverkan, på ett
sått eller annat, år vordet inom en viss tidrymd,
af inbyggarne utgjordt för gemensam
räkning, till Samhällets bestånd.
För samma ändamål bör den vidare uppställa
sårskildte Utslag utaf hvart och ett af de
medel och sått, som blifvit antagne till utgörande
och samlande af de generelle bidragen.
Huru och till hvad belopp hvarje slags utskyld
från den skattande utgått, samt huru och med
Revisorers Berättelse. i3r
hvilken förminskning samma utskyld kommit till
disposition för sitt åsyftade ändamål. Sjelfva
levereringssåttet kan för den skattande utgöra
en ny beskattning; den ena utskylden kråfver
en dryg uppbörds kostnad, men får dock företräde,
emedan den uttages efter hand och derigenom
blifver mindre känbar, i synnerhet för
den större del af de bidragande, som, så till
sågandes, har sin räkning uppgjord för dagen;
den andra går omedelbarligen från den skattande
till den consumerande individiien, och graveras
med ingen särskild Uppbördskostnad; en
utskyld år lått controllerad; en annan bevisar
genom sitt utslag, jemförd till andra kånda förhållanden,
att dess bevakande icke år möjligt;
ziffrans vittnesbörd och erfarenhetens bevis måste
lemna den tillförlitligaste anvisning för
åtgärder och beräkningar i denna del.
Det år enligt sakens natur, att större svårigheter
ega rum för utvecklandet af en fullständig
reda i denna afdelning, ån i den förra. Materialierne,
som erfordras, åro spridde, och hafva
icke efter någon viss plan varit samlade; men ifrågavarande
arbetes beskaffenhet påkallar i denne del
af sig sjelf, efter hand, en fortsatt utveckling,
emedan det upptäcker bristerne och ger’ en fullständig
anvisning på hvad som bör sökas.
Man har i en del andre Lander kommit
till visse grunder för bidragens fördelning i
i3a Riksens Ständers
2:ne Classer, nemligen, de som inflyta i StatsCassan
och komma till beräkning och jemföring
mot Statens allmänna behof, samt de sorn,
inom vissa inskränktare områden, efter der antagne
ordningar, utgöras, utan att bero af någon
profning utom detta område. Hår i Riket utgå
en mängd, nästan de vigtigaste och betydligaste,
af forre Classens bidrag, hvarutaf en del
aldeles icke och en annan del på ofullständigt
sått komma till Statsberåkningen; då deremot
andre små och obetydlige bidrag, som borde
hora till sednare Classen, igenfinnas i de allmänna
Anslagen.
Den säkerhet, som för ett rigtigt bedömmande
erfordras, igenfinnes således ej; och forhållanden,
som borde vara utredde till grund
för en vigtig åtgärd i ett härtill hörande ämne,
innan den tages, framstå icke sällan oförvåntade
och bekymmersamma, i följderne deraf.
Utan allt tvifvel år det af en större angelägenhet,
att fullständigt utreda de forhållanden,
som härutinnan nu finnas, ån att gifva
förslag till andre; råttelserne framstå af sig sjelfve,
då utvecklingen blir fullständig och sann; men
nya åtgärder blifva möjligen skadliga, alltid
osäkra, om de ställas i verket, utan sammanhang
med någon sådan föregången undersökning.
Uti Tabell-Verket och uti det nu gällande
sättet till uppskattning af Jord och Egen
-
Revisorers Berättelse. 133
dom, finnas Q:ne hufvudsaklige elementer för
Rikets Statistik, af företräde för hvad de fleste
andre Lander i dylikt afseende ega. Medelst
en fullständig utredning af hela Skatte- och Uppbörds-Verket,
sammandraget i en Riks - HufvudBok,
uppstår en product i ziffran af generelt
bidrag, att mäta emot den summa af Fond,
som förenämnde tvånne baser antyda. Om
man ock ville invända, att denne åsigt af ämnet
är allt för inskränkt, emedan hvarken folkräkningen
eller egendomsvärdet, utan liflighet
i rörelsen, säkerhet, trefnad och förtroende,
som mångdubbla förmågan, härutinnan allena
gifva resultat; så erinras likväl, att ett Land,
som efter sin local och sine öfrige förhållanden,
år inskränkt till omedelbara varubyten, utan att
utgöra någon mellanlänk i den större rörelsen
andre nationer emellan, och som af en hård
natur tillbakahålles i alla hastiga steg till förkofran,
utan tvifvel har ett större behof ån andre,
att gå desse steg med den mesta säkerhet;
ty följderne af ett misstag kännas der djupare
och längre; och vid fråga om en sådan säkerhet,
blir utslaget i ziffran mellan beskattning
och fond, icke sällan en anvisande barometer,
på trefnadens och välmågans tillstånd; då deremot
de medel, som sättas i rörelse för en
hastigare utveckling, ån som med de reela
krafternas behöriga användande kan vinnas, vål
för en tid må framställa följder, som synas
utmärka en sådan trefnad, och äfven föranleda
134
Riksens Ständers
till en motsvarande beräkning på förmågan att
bidraga; men dock likväl icke uthålla tidens
pröfning, emedan ett frö och en orsak till obestånd,
ligga i de nyttjade medlens egen natur,
som först efter hand utvecklas, men nödvändigt
återreducera den artificiella vinsten, som
hörde till första perioden af deras användande.
Desse allmänna åsigter hafva val ej något
omedelbart sammanhang med frågan om planen
för en Riks-Hufvud-Bok; men, under det
på annan våg och i sin ordning torde utredas
och utvecklas, huru liflighet i production
och rörelse med en deraf följande förkofran
och trefnad, må befrämjas och vinnas,
blir undersökningen om det stationaira tillståndet,
ehuru icke lika angenäm för sysselsättningen,
må hända äfven så angelägen, för att ej,
i följd af underlåten tidig uppmärksamhet, nödgas
tråda tillbaka.
För hvar och en som har lågt hand vid
Räkenskaps afslut och tabellariske Sammandrag,
förekommer det utan tvifvel nog tydligt, att en
Riks- Hufvud -Bok, åsyftande så beskaffade allmänna
statistiska utredningar, och som skall
sammanföra alla de spridde detaillerne till ett
helt, blir ett arbete af stor omfattning; och att
ett ibland de hufvudsakligaste vilkoren för nyttan
och användbarheten deraf, beror på dess
er.kl3 form och fattliga framställning. Dertill hörer
då, framför allt, så vida afslutningsarbetet
Revisorers Berättelse. j 35
möjligen skall låta verkställa sig, att alla materialierne,
sorn inkomma, åro till uppställningen
lika, för att i Tabeller och Sammandrag
med lätthet kunna öfverföras. Förändringar i
nu gällande formulairer behöfvas ganska få,
och kunna leda till förkortning af arbetet, i
stället för en större vidlyftighet. Men den olikhet
som eger rum i det ena Lånets afslut mot
det andras, bör undanrödjas och råttas; likaledes
och i afseende på det större syftet, som
hår år T fiåga, fordras tillägg i uppgifter, särdeles
för Indelningarnes och Spannmåls-anslagens
förvandling efter Markegång, äfven för den delen
, som de åro omedelbarligen till Löntagare
och allmänna Inrättningar disponerade och directe
uppbäras; och för öfrigt synes det härvid
förtjena ett närmare öfvervägande, om ej
ett Tabellariskt formulaire borde upprättas,
hvaruti alla de locala bidrag beräknades och infördes,
för att komma till särskildt sammandrag
i Riks-Boken, hvilka på ett eller annat sått
directe gravera jord och Egendom eller Personer,
såsom exempelvis, vågars och broars underhåll,
Kyrko- och Prestgårds-Byggnader, Indelda
Arméens Beklädnad, Fattigförsörjningen,
bidrag för hälsovården m. m. äfvensom Hospitalers
och Allmänna Barmhertighets-Inråttningars
Intrader borde, i särskildt sammandrag,
kunna framställas.
På det ett så beskaffadt ändamål må kunna
vinnas, med den varsamhet i utförandet, att
i3 6
Riksens Ständers
redan mycket sysselsatte {Tjenstemän icke yt*
terligare betungas, utan att motsvarande njuta
lindring på annat sått, anse Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret i underdånighet af väsendtlig
vigt, att sådane personers insigt och nit,
som vid detaillen af dylikt arbete lagt hand,
och hvilkas erfarenhet om, hvad som nu galler,
bör bana dem rättighet, att yttra sina tankar
om hvad som i stallet skulle blifva gällande,
må begagnas till formulairens jemnkning och
uppställning, under ledning för sammanfogandet
till den generella planen; och få KammarCollegium
och Stats-Contoiret, såsom Resultat
af framställningen utaf detta mål, i hela dess
vidd, och i följd af hvad Eders Kongl. Maj:t
härom i nåder befallt, samt Riksens Ständer
och deras Revisorer önskat och yrkat, hos
Eders Kongl. Majit i underdånighet föreslå
följande:
i:o. Alla förändringar uti elen nu gällande
ordningen för Uppbörds- och Redogörelse-Verket,
äskade såsom vilkor för ett Riks-HufvndBokslut
efter framledne Stats-Commissarien Widegrens
i lifstiden uppgifne method, inställas
tills vidare.
2:0. De nu afslutade Riks-Hufvud-Böcker
efter bägge methoderne, remitteras till Kammar-CoIlegii
och Kammar-Rättens utlåtande, i
afseende på förtråde dem emellan i syfte och
form, till hvilket förra hörer: huru mycket som
kommer till redovisning, eller fullständigheten;
Revisorers Berättelse. 187
huru snart det kan bringas i sammandrag, eller
hastigheten; och huruvida arbetet, genom sjelfva
afslutningssåttet, controllerar Special -Råkenskaperne,
och som redogörelse för sig år verificeradt
och controlleradt af desse, eller säkerheten.
Till den sednare eller formen hörer: fattligheten
för ögat och begreppet, såsom följd af en systematisk
ordning, vidtagande i den första detaillen
och underhållen anda igenom till sammandraget,
jemte afseende på det mer eller mindre
arbete, som verkställigheten påfordrar; särdeles
i fråga om medverkan genom sådant arbete
af Tjenstemånnen i Provincerne. Till
formen hörer ock vidare, uppställningens enkelhet,
och att hvarje amne, utan sammanblandning
med något annat, hvarken af tid
eller sak, blir ett helt för sig, och såsom sådant,
eller eget resultat, öfverdrages i den generella
taflan, på en enda rad, att der beskrifva
sitt innehåll och sin verkan.
3:0. Till utarbetande af de formulairer och
de föråndringar i detaille-Råkenskaperne, som
för beredandet af en ytterligare fullständighet
uti ett Riks-Boksluts arbete erfordras, täcktes
Eders Kongl. Maj:t i nåder förordna en Committé,
bestående, utom Ordförande, af en Ledamot
utaf Kammar-Collegium, en af StatsContoiret
och en af Kammar-Rätten, jemte Kamereraren
vid Uppbörds-Verket i Stockholm,
en Lands-Kamererare, en Regementsskrifvare
och en Häradsskrifvare; hvarförutan Kamere
-
j 38
Riksens Ständers
rame vid de administrerande Verken hårstådes,
hvilkas Räkenskaper i fråga komma till intagande
i Riks-Hufvud-Boken, måga tillkallas, för
att, i hvad på hvarderas del ankommer, bidraga
till planens utforning. För desse Tjensteman,
hvilkas arbete synes på Q:ne eller högst
3:ne månader kunna fullbordas, torde Eders
Kongl. Maj:t i nåder tackas anslå erforderlige
resepenningar och tractainenten.
4:0. Sedan Collegierne, enligt ?:dra puncten,
haft tillfälle taga kännedom om de nu
författade Riks-Hufvud-Böckerne, under den
tid förslag till fomulairer och rättelser, enligt
3:dje puncten, hinner utarbetas, torde Eders
Kongl. Majt i nåder tackas, i anledning af det
ena och andra, låta i ett sammanhang af då i
nåder tillförordnade Personer, granska den generella
plan till ett Riks-Hufvud-Boksluts-arbete,
som, grundad på en ifrån den minsta detaillen
sålunda borjad undersökning, i följd häraf
uppstår; och att enar, hvad sorn i denna
ordning framstålles och tillstyrkes, utan tvifvel
blifver af sådan auctoritet, att det forsenar
Eders Kongl. Maj:ts nådiga afseende och
uthårdar erfarenhetens vittnesbörd, planen med
sine formulairer derefter till trycket må befordras,
för att till allman och ofelbar efterrättelse
sedermera blifva gållande.
5:0. Intill dess, i följd af denna nu foreslagne
ytterligare utredning afåmnet, ett nytt RiksHufvud-Bokslut
hinner såttas i fullbordan, fort
-
Revisorers Berättelse. i 3g
far det sårskildte Contoiret med Riks-HufvudBoksarbetet
för de forre åren, på det att någon
rubbning icke må göras, i hvad Riksens Stander
härutinnan åskat, förr, ån i sammanhang
med ett bevisligen vunnet större ändamål.
Kammar-Collegium, Stats-Contoiret och
Kammar-Råtten framhärda med djupaste vördnad,
trohet och nit
Stormågtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
På Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegii
vagnar:
S. LÖFVENSKJÖLD.
E. Rolén. H. Julin. L. O. Fägersten. P. U. Reuter.
På Eders Kongl. Maj:ts och Rikets StatsContoirs
vägnar:
G. F. WIRSÉN.
M. Haak. Georg D. af kV ahlber g. N. Frödelius.
A. Söderholm. C. Tunelius.
På Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar
- Rätts vägnar:
W. BENNET.
A. G.Oscengius. G. A.Sclijerbeck. A.J. Grundén.
L. S.
L. G. af Silén. G. Öijer.
Stockholm den 9 Februari 1821.
Till Kongl. Maj:t linderdånigst, angående RiksHufvud-Boken
samt förslaget till en förändrad method
för Landt- och Militiae-Räkenskapernes afslutande.
Riksens Ständers
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Höglofl. Ständers Herrar Revisorer,
vid sammanträde i Kongl.
Stats-Contoiret den 27 November
1820.
S. D. b om det år för åndamålet med Revisorernes
åtgärd upplysande och angeläget, att
Stats-Verksförvaltningen för dem framlågges och
kännedomen deraf blifver tillgänglig, så nara
inpå den löpande tiden, som år möjligt; så funno
Revisorerne sig höra, genom Utdrag af Protocollet,
anmoda Kongl. Stats-Contoiret, att
meddela dess utlåtande, huruvida Kongl. StatsContoiret
anser, att Kongl. Rånte-Kammarens
Hufvud-Bok och de Memorial-Böcker, som hos
Kongl. Stats-Contoiret föras öfver Stats-Verkets
Inkomster och Utgifter, måga hinna så tidigt
afslutas, att de kunna aflemnas till Riksens
Stånders framdeles blifvande Stats-Utskott eller,
under Revisions förrättningar, tili deras Revisorer,
inom den 1 November för det nästföregående
året. Ut supra,
Pä befallning
Z.. G. af Silén.
Revisorers Berättelse. i \ i
Utdrag af Protocollet, hållet uti Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-Contoir
den 4 December 1820.
drogs, hade Riksens Ständers till Stats-Bancooeh
Riksgälds-Verkens granskning valde Revisorer,
med anförande, huruledes det vore för
andamålet med deras åtgärd upplysande och
angeläget, att Stats-Verkets förvaltning framlades
och blefve tillgänglig för Revisorernes kännedom,
så nära inpå den löpande tiden, sora
möjligt, begärt utlåtande derom, huruvida Kongl.
Stats-Contoiret ansåge, att Kongl. Ränte-Kammarens
Hufvud-Bok och de Memorial-Bock er,
hvilka hos Kongl. Stats-Contoiret foras ofver
Stats-Verkets Inkomster och Utgifter, måga
hinna så tidigt afslutas, att de kunna aflemnas
till Riksens Ständers framdeles blifvande Statsutskott,
eller under Revisionsförrättningen till
deras Revisorer, inom den 1 November för
det nästföregående året.
I anledning häraf skulle Kongl Stats-Contoiret
till svar meddela följande: Kongl. RänteKammarens
Hufvud-Bok för hvarje år bör, efter
nu gällande Författning, vara afslutad inom
det näst följande årets utgång. Kongl. Statg
-
Protocolls-Utdrag, som nu före
-
14 - Riksens Ständers
Contoiret ansåg dock fastmindre någon svårighet,
att denna tid forkortas till den i November
, som erfarenheten de senare åren visat, det
Boken dessförinnan varit afslutad och afven
blifvit till Kongl. Kammar-Collegium inlemnåd
före den foreskrifne tiden, nemligen:
för år 1817 den 2 November 1818-
— 1818 den 26 November 1819*
— 18 >9 den 15 November 1820.
Men Revisionen i Kongl. Kammar-Ratten kunde
ett års Bok icke hafva hunnit undergå till
den 1 November det följande året. MemorialBockerne
åter både kunde och borde vara afslutade
på dag; och vore sålunda intet hinder,
att de, lika så vål som Kongl. Stats-Contoirets
Protocoller, kunde undergå granskning så nara
på den fårhanden varande tiden, som lämpligt
profvades. Emedlertid, då Riksens Stånders Revisorer,
enligt Protocclls- Utdraget, behagat
omnåmna Memorial-Båckerne ofver Stats-Verkets
Inkomster och Utgifter, ville Kongl. StatsContoiret,
till undanrodjande af all irring, erinra,
att Kongl. Stats-Contoirets Inkomster och
Utgifter, men icke Stats-Verkets på det hela,
kunde af Memorial-Bockerne för det nåstforflutna
året då utfinnas. Kongl. Stats-Contoirets
Cassa-förvaltning får ett fårflutet år kunde
visserligen framlåggas till granskning den .1
November det påföljande, men icke Stats-Verkets
Special-redovisning får Stats-Verkets In
-
Revisorers Berättelse. 143
komster, exempelvis för år 1820, afgifves af
Uppbordsmånnen till Lands-Contoiret den l
September 1821. Forst nio månader derefter
slutas Lands-Boken, eller den 1 Juli 1822,
och Militiae-Hufvud-Boken, hvarifrån Kongl.
Stats-Contoiret skall hemta dei definitiva Utslaget
af den Inkomst, som af indragne och besparde
Indelningar, vacancer m. m. uppkommer,
afslutas ej förr, ån år efter det löpande
året. Val kunde Kongl. Stats-Contoiret,
genom den vidtagne åtgården, att infordra ett
exmplar af all Special-Råkenskap’, på samma
gång, som Uppbordsmånnen gora sin slutredovisning,
exempelvis i October 1821, börja,
att, från de då inkomne 1820 års Specialer,
sammadraga Inkomsterne för sistnämnde år; men
Resultatet af detta arbete kunde ej hinna framläggas
till den 1 November, eller på mindre
ån ett månad. Således skulle Revisorerne
icke vid denna tidpunct kunna utröna StatsVerkets-Inkomster
för är 1820. Anticipationerne,
eller de i Landsorterne bestridde förskottsutgifter
för 1820, borde vål af Lands-Contoiren
sammandragas och uppgifvas till ersättning
den 1 Junii 1821; men deras granskning i Kongl.
Stats-Contoiret medtog så mycken tid, att ersåttningarne,
hvilka hittills icke på flere år blifvit
expedierade (hvilket Kongl. Stats-Contoiret
förmodade, att Revisorerne af de nu utredde
äldre Anticipations-målen, nogsamt låra haft
tillfälle att utröna) näppeligen förr, ån inom
144 Riksens Ständers
slutet af samma år 1821» kunna hinna afgöras,
derest ej på Q:ne Tjensteman skulle fördelas
de arbeten härutinnan, hvarmed en Kammarförvalt
nu sysselsattes. Det vore emedlertid
en följd häraf, att Revisorerne ej eller till
den 1 November 1821 skulle få känna StatsVerkets
alla Utgifter för är 1820, utan blott Kgl.
Stats-Contoirets. Stats-Verkets tillstånd på det
hela, till sine Inkomser och Utgifter, med dess
styrelse och förvaltning, ansåg Kongl. StatsContoiret
sålunda icke kunna framläggas den 1
November för det näst föregående året, till sådan
granskning utaf Riksens Ständers Stats-Utskott,
eller deras Revisorer, som 68 § af Riksdags
- Ordningen föreskrifver, och ändamålet
kräfver. Kongl. Stats-Contoiret förmodade, det
Riksens Ständers Revisorer låra finna det vara
i sammanhang med denna gång af allmänna
Redovisnings-Verket hår i Riket, som, ifrån
Sidre tider, den ännu gällande ordningen blifvit
iakttagen, att definitiva förhållandet med StatsVerkets
Inkomster och Utgifter på det hela,
det vill såga differencen emellan Calculen och
Netto - Utslaget, som i Debet framvisar öfverskott
eller brist i Inkomst, och i Credit-Besparing
eller öfver-assignering i Utgift, blifver
upptagen till Statsberåkning först andra året
derefter, eller för år 1820 uti 1822 års Riksstat,
för 1821 i 1823 års o. s. v. Kongl.
Stats-Contoiret trodde det tilläfventyrs icke skola
leda till ordning, om Riksens Ständers Revi
-
Revisorers Berättelse. 145
visorer, samlade den i November l8oi, då
granskade Kongl. Stats - Contoirets Cassaförvaltning
för år 1820, utan att kunna profva StatsVerkets
på det hela. Andre deras Revisorer,
som nasta gång samlades, skulle då, jemte
granskningen af Kongl. Stats - Contoirets Cassaförvaltning
för ett senare år, pröfva Stats-Verkets
tillstånd och förvaltning på det hela för
år 1820, hvaraf en del förut blifvit undersökt,
och sålunda ofelbart återkomma på de
förre Revisorernes arbeten. Olika åsigter skulle
kunna leda till nya frågor och gränsen emellan
hvad som redan undergått den constitutionella
behandlingen i detta fall, och hvad som
för en sådan behandling återstode, blefve till
äfventyrs svår att uppgöra: säkerheten genom
den styckade åtgärden, möjligen mindre, ån den
blefve mera befästad. Huruvida deremot, genom
en annan ordning i arbeten, som af Kongl.
Stats - Contoiret icke bero, och begagnande för
öfrigt af Summariska Räkningar, samt Förslags
uppgifter från förvaltande Verk, det skulle kunna
blifva möjligt, att, i en framtid, tillvägabringa
ett sådant upphemtande af Resultaterne
på det hela inom en kortare tidrymd, såsom
Revisorerne synas åsyfta, derom kunde Kongl.
Stats-Contoiret sig vål ej med någon säkerhet
nu utlåta; men förmodade likväl, att, i sammanhang
med den definitiva regleringen af RiksBokslutsmethoden,
och sedan visse allmänna
•x Sami.
146 Riksens Ständers
regleringar i Redovisningsverket föregått, denna
fråga skulle till nog nöjaktigt resultat kunna
bringas; men Kongl. Stats-Contoiret ville hafva
anmärkt, att detta dock likväl då icke kunde
blifva annat, år ett forslags arbete, som
ock vore forhållandet med dylike tidigare uppgifter
i andra Länder; deremot Riks-HufvudBoken
alltid skulle komma att utreda det Speciella,
och verificera forhållandet; börande en
sådan Bok, då arbetet kommer i fullständigt
skick, exempelvis för år 1820, kunna aflemnas,
till granskning, vare sig den 15 September,
eller 1 November 1 8QQ ; hvilket utlåtande skull^
genom Utdrag af Kongl. Stats-Contoirets Protocoll,
meddelas Riksens Ständers Revisorer.
Som ofvan.
På befallning
J. C. Lorich,
N:o 2.
Rikets Höglofl. Ständers till Stats-, Bancooch
Riksgälds-Verkens öfverseende
valde Revisorers Berättelse till Rikets
Ständer, om de under Kongl. Commerce
- Collegii förvaltning stående
Fonder och Medel.
X sammanhang med den Revision, som undertecknade,
af Rikets Ständer utsedde Revisoren
i följd af 42. § i Riksdags-Beslutet af den qi
Julii 1818 och Kongl. Maj:ts i anledning der
-
Revisorers Berättelse. 14 7
af utfärdade Nådiga Kungörelse, af den 30 Junii
innevarande år, anställt ofver Stats-Verkets samt
Bankens och Riksgälds-Contoirets tillstånd och
styrelse, hafva Revisorerne äfven granskat Råkenskaperne
och Förvaltningen för åren 1817’,
1818 och r 8 19, af de under Kongl. Majits och
Rikets Commerce-Collegium stående Fonder och
Medel, nemligen: Manufactur-Discont- och UllDiscont-Fonderne,
Spinnhus-Fonden och Allmänna
Arbetshus-Fonden samt Manufactur-och
Eskilstuna Fristads-Medlen.
Revisorerne hafva dervid forst inhemtat,
att sedan Rikets, vid sistförflutne 1817 och 1818
årens Riksdag församlade Stander, som, med
anledning ej mindre af åtskilliga, uti Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Allmänna Penninge
örelsen och Mynt-väsendets upprätthållande,
meddelade framställningar, angående Fabrikernes
behof af ytterligare understöd, samt
grunderne för Lån-rättigheten i ManufaeturDiscont-Fonden,
ån ock af deras Revisorers
Berättelse, om de under Kongl. Commerce—Collegii
disposition stående Fonders förvaltning,
tagit dessa ämnen i öfvervägande, hos Kongl.
Majit uti underdånig skrifvelse af den 1 \ Julii
sistnåmde år, dels anmält, det Rikets Ständer
beslutit, att öka det Mannfactur-Discont-Fonden
af Banken beviljade Lånbitråde, 491,286 Ridr
n sk. 5 rist. med ett ytterligare anslag af
508,713 R=dr 36 sk. 7 rist., hvarigenom Ban
-
i4s
Riksens Ständers
kens hela bidrag, till Manufacturernes och Fabrikernes
understöd, kommer att utgöra En Million
Riksdaler Banco; dels i underdånighet uppgifvit,
hvad Rikets Stander, såsom vilkor för berörde
Lån-understods begagnande, ansett böra i
afseende på förvaltningen af Manufactur-DiscontFonden
iakttagas; så har Kongl. Maj:t, efter
inhemtande af Kongl. Commerce-Collegii underdåniga
Utlåtande, behagat, uti aflåten Skrifvelse
till bemålte Collegium, af den g December
18 18 ■> i Nåder förklara: att den till så kallade
Förlagslån af Manufactur-Discont-Fonden
bestämda summa, stor 200,000 R:dr, hvaraf
redan ett belopp af tillsammans 182,479
R:dr 8 sk. 7 r:st. hade utgått såsom stående
Lån, dels på vissa år, och dels på obestämd
tid, må, ej allenast till den del, som öfverstiger
sistbesagda summa, utan afven för hvad
af densamma vid förfallotiderne inbetalas, efter
Kongl. Maj.-ts Nådiga pröfning, användas till
understöd för anläggningar af nya, hår i Riket
förut okånde uppfinningar och inrättningar i
Fabriks- och Slöjdevåg: Att dessa förlags-lån
jnå lemnäs på viss utsatt tid af sex år, med
skyldighet för innehafvaren, att under de 3:ne
sista åren lånet återbetala med Jrdel af Capitalet
årligen, honom likvål obetaget att, om han
det åstundar, genast efter de tre första årens
förlopp, eller före den utsatta tiden, hela summan
återgälda; samt att enahanda betalningsvilkor
jemväl må blifva gällande i afseende på
Revisorers Berättelse. i Jfg
de stående ]ån, som redan voro på obestämd
tid beviljade, men deremot någon ändring icke
ega rum i tiden för återbetalningen af dylika,
på viss fastståld tid erhållna lån, änskönt densamma
kunde finnas öfverstiga den nu i all-,
mänhet föreskrifne: Att tiden till vidare begagnande
af den med Trettio proCent förhöjda
Discontrått, som blifvit Fabriks-idkarne Soderberg
é- Arosenius, L. Fresk, Mazér é- C;e samt
J. Z. Tillander, genom särskildta Nådiga Resolutioner,
tillagd utöfver hvad de, lika med andra
Låntagare, i vanlig Discontvåg åtnjuta, må,
utan särskildt undantag, i afseende på den ena
eller andra, bestämmas till sex år; äfvensom
att Kongl. Maj:t, på de för Manufacturisten
Owen och Gripsholms Fabriks-Intressenter talande,
och af Rikets Ständer andragna, skårskildta
skål, i Nåder bifallit, att de Lån-förmåner
utöfver Allmänna Discont-repartitionen, som
desse Idkare innehade, fingo än ytterligare i
tio ar fortfara; hvarvid skulle iakttagas, att
Fresk, Sederberg & Arosenius, Mazér &. 0:e
samt Tillander, borde första året inbetala två
proCent, andra, tredje och fjerde åren tre proCent
årligen, femte året fyra proCent och sjette
året återstoden af den summa, hvilken då af bemålde
Fabriks-idkare kan innehafva» utöfver
den dividend, som, i följd af Manufactur-Discont-Fondens
reparation, öfriga Fabriks-idkare
tillkommer; samt att för Owen och Gripsholms
Fabriks-Interessenter någon indragning af ifra
-
15o Riksens Ständers
gavarande förhöjda DIscontrått ej må under
fyra års tid, räknad från 1819 års början, ega
rum, men återbetalnings-skyldigheten sedermera
af dem fullgöras på enahanda sått, som för
förstnämnde Fabriks-idkare blifvit fastståldt: Att
Kongl. Majt, som i Nåder samtyckt, att några
flera Lån-förmåner af denna beskaffenhet,
ån de redan medgifne, hädanefter icke må af
Manufactur-Discont-Fonden beviljas, aktat skäligt
att, i enlighet med hvad Rikets Stander
jemväl hemställt, i Nåder forordna, att under
den tid, dessa sednare lån komma att fortfara,
innehafvarne icke må ega att i vanlig Discontvåg
uppbara högre proCent af sina tillverkningar
, ån den de för år .18185 såsom ordinarie
låningsrått åtnjöto, och att dem följaktligen ej
borde tillgodokomma den större andel, hvilken,
i mån af det till Discont-Fondens förstärkning
af Rikets Stånder anviste ytterligare anslag, kunde,
efter uppråttad fördelning, på öfrige till lån
berättigade idkare sig belöpa; Att Kongl. Maj:t,
med Nådigt bifall till hvad Rikets Ständer
framställt, rörande vilkoren för Glasbruks-egares
rättighet till Lån af Manufactur-Discont-Fonden,
förordnat, att den för detta behof af Rikets
Ständer tills vidare afsatta Summa, 100,000
R:dr, må emellan samtlige* Glas-tillverkare, som
till Låns erhållande i behörig ordning sig anmäla
, fördelas vid den vanliga Discont-rcpartitionen,
efter allmänna grunder i män af tillverkningarnes
värde; och att, i anseende till svå
-
Revisorers Berättelse. 151
righeten för Glasbruksegare, hvilkas tillverkningar
merendels endast uti smärre partier kunna
föryttras, att såsom Hypothek anskaffa köpares
Reverser för den försålda varan, det i
stallet må vara dem tillåtet, att, jemte deras egne
Reversal, för lånen stalla 2:ne personers
proprie borgen; dock att, om Glasbruks-idkare
skulle åstunda att, i likhet med andra Låntagare,
få, såsom hypothek för lån i Fonden,
aflemna Reverser för försålda varor af egen tillverkning,
sådant må vara dem oförvågradt,
enar Reverserne i dessa fall befinnas med vederhäftig
och godkänd borgen af en person försedde:
Att Kongl. Maj:t, i afseende på LånproCentens
bestämmande, funnit någon annan
föreskrift ej vara lämplig, ån att den proportion
emellan Cattuns-Tryckerierne och de öfrige
Fabrikernes lån-andelar iakttages, att då årliga
lån-rättigheten för desse sistnämnde, Bomulls-
Väfverierne derunder inbegripne, uppgår
till Trettioen proCent af tillverkningarnes värde,
densamma för de förre, eller Cattuns-Tryckerierne,
fastställes till endast Tolf proCent,
och så vidare, i jemförelse till Discontens disponibla
tillgångar; hvarjemte Kongl. Maj:t slutligen
i Nåder gillat hvad Rikets Ständer i underdånighet
föreslagit, såsom ytterligare controll
på rigtigheten af de uppgifter, dem HallRåtterne
till Commerce-Collegium aflemna öfver
de för året vid hvarje Fabrik afståmplade
varor, hvilka uppgifter sedermera tjena till
i52
Riksens Ständers
grund för repartitionen af Discont-Fonden. Och
få Revisorerne, som [funnit dessa, af Kongl,
Maj:t i Nåder gifne föreskrifter V3ra öfverensstämmande
med hvad Rikets Stander beslutit,
härvid endast anmåla, att, i anledning af Rikets
Stånders förklarande, det de till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemnade, att af de
medel, hvilka framdeles blifva anvåndbara genom
indragning af de, vissa personer gifne utsträckta
Lån-förmåner, meddela Lån i vanlig
.
Discont-våg åt sådane flere Fabriker och Manufacturer,
som Kongl. Maj:t kunde i Nåder finna
medföra den allmänna nytta, att de förtjena
delaktighet af detta understöd, Kongl. Maj:t
icke lemnat ovilkorligt bifall härtill, utan endast
yttrat Sig vilja härom vid hvarje förefallande
fråga, efter omståndigheterne och sakens
beskaffenhet, Sitt Nådiga förordnande meddela.
Utom förenämnde Kongl. Bref, hafva under
loppet af de 3:ne år, hvilkas Räkenskaper varit
föremål för denna Revision, Q:ne Kongl.
Förordnanden blifvit utfärdade , angående Manufactur-Discont-Fondens
förvaltning i allmänhet,
nemligen Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga Reglemente,
angående Manufactur-Discont-Fonden
af den iq Februarii 1817, och Kongl, Brefvet
af den 3 November 1819, angående Lånrått
i Manufactur-Discont-Fonden till förmån
för Fristads-inråttningen i Eskilstuna; hvarigenom
dels en hvar, som för Fristadens Manu
-
Revisorers Berättelse. 153
factnrister eller Arbetare underhåller förlag till
ett belopp af 4,000 R:dr och derutöfver, blifvit
berättigad, att i Manufactur-Discont-Fonden,
i vanlig Discont-våg, upptaga Lån till ^delar
eller 40 proCent af forlags-summan, dels ock
Fristadens Manufacturister eller arbetare, som
sysselsatta sig med finare jern- och metall-tillverkning,
erhållit lån-råttighet till |:del eller
33§ proCent af tillverknings-vårdet.
Af den Berättelse, som Kongl. Commerce-CoIIegium
till Revisorerne aflemnat, angående
ifrågavarande Fonders förvaltning, hafva Revisorerne
funnit, att under loppet af åren 18 i/S
1818 och 1819? rättighet att i Manufactur-Discont-Fonden
uppbara lån i vanlig Discont-våg
blifvit, genom särskildta Kongl. Bref, tillagd
följande personer, nemi. Fabriks- Bolaget i Norrkoping
J. A. Bergwall och Acharius, för beredning
af sål-låder på engelska sättet: Fabriks-idkaren
Anders Westin junior, för en i Stockholm
anlagd Saffians-Fabrik, och Garfveri-idkarne
i Stockholm Jacob Westin & Son för tillverkning
af sål-låder på engelska sättet, under
vilkor likväl, att Manufactur-Discont-Fondens
tillgångar, utan rubbning af den lånrått andra
Fabriks-idkare, efter verkståld repartition, tillkommer,
sådant medgifva.
Antalet af de så kallade stående lånen af
Manufactur-Discont-Fonden har under dessa 3:ne
år blifvit okadt med följande:
i54
Riksens Ständers
1:0. Herr Presidenten och Commendeuren
Friherre Edelcrantz har såsom förste Uppfinnare
i Sverige af en mechanisk Linnespånadsmachin,
genom Kongl. Brefvet af den 5 Februarii
1817-» undfått ett lån af 12,000 R:dr på
10 års tid, emot 3 procents årlig ranta.
2:0. Af den, till understöd för anläggningar
af nya, hår i Riket förut okande uppfinningar
och inrättningar i Fabriks- och Slöjdevåg,
enligt Ståndernes beslut vid sistförflutne
Riksdag, afsatta summa, har Handlanden i Götheborg
A. R. Lorent, genom Kongl. Brefvet
af den 22 December 1818* i anseende till de
betydliga kostnader, han anvåndt å det af honom
nara Götheborg anlagde Porter-bryggeri,
undfått ett förlags-lån af 23,000 R:dr, på den
tid och med de vilkor i öfrigt, som, enligt
hvad ofvannåmndt år, blifvit af Kongl. Maj.t,
i enlighet med Ständernas beslut, i afseende på
sådane lån föreskrifne.
I frågan, huruvida vilkoren för berörde,
jemte de öfrige stående lånen, blifvit uppfyllde,
har Revisorernes uppmärksamhet blifvit fästad
vid det lån, som Herr Presidenten Friherre
Edelcrantz, enligt hvad förbemåldt år, af Manufactur-Discont-Fonden
innehar. Revisorerne hafva,
angående detta lån, inhämtat, att sedan
Kongl. Maj t under den 22 Februarii 3 815»
uppå Presidentens underdåniga ansökning, att
erhålla ett förlags-lån af 24,000 R:dr Banco,
för att sätta sin xnechaniska Linnespånads-inrått
-
Revisorers Berättelse. 155
ning i full gång, såsom Fabrik på en större
scala, i Nåder beviljat honom hälften deraf,
med förklarande att, enär machinen hunnit verkställas
och uppfinningen visa sin verkan, Kongl.
Maj:t ville i Nåder yttra sig, om och hvad
understöd för berörde Inrättning framdeles kunde
lemnäs; så hade Presidenten, af sådan anledning
och sedan Spinneri-inrättningen var fullbordad,
inkommit med förnyad underdånig
ansökning att, emot säkerhet af inteckning, såsom
förlags-lån på i o års tid, erhålla den återstående
hälften af förstberörde summa, i ändamål
att användas för anläggning af en Normal
Linne-Fabrik, tjenande till modell för andra
sådana verk i Riket, så väl som till beredande
af tillfälle, att med Spinneri-inrättningen förena
en Fabrik för Linne-väfnader: och har
Kongl. Maj:t, till befordrande af det nyttiga
ändamål, som genom utvidgandet af ifrågavarande
Linnespånads-inrättning skulle åstadkommas,
funnit godt att, genom Nådig Skrifvelse
till Kongl. Commerce-Collegium af den 5 Februarii
1817, af Manufactur-Fonden och den
till Mechaniska Spinneriernes befrämjande afsätta
summa , bevilja Presidenten Friherre Edelcrantz
det sökta låne-biträdet af 12,000 R:dr
Banco på x o års tid, emot 3 proCents ränta.
-—■ Ehuru öfver 3 ne år nu förflutit, sedan Presidenten
erhåll förenämnde lån, finnes likväl,
enligt hvad Revisorerne inhemtat, LinnespånadsMachinen
för närvarande icke i gång; afven
-
i56
Riksens Ständers
som den Normal Linne-Fabrik och den Linneväfnads-Fabrik,
för hvilkas anläggning Presidenten
sökt och undfått samma lån, icke åro
inrättade. Och som de vilkor, Presidenten i
afseende på Lånets erhållande forbundit sig att
iakttaga, och under hvilka detsamma således
måste anses beviljadt, följaktligen icke blifvit
uppfyllde, hafva Kevisorerne ansett sig bora anmärka
detta förhållande, till den åtgärd, som
Rikets Ständer i anledning deraf kunna finna
lämplig; hvarjemte Revisorerna få anmäla, att,
enligt hvad upplyst blifvit, öfrige innehafvare
af stående eller så kallade förlags-lån, behörigen
fullgjort de vilkor, hvarunder länen blifvit
beviljade.
I afseende på användandet af de till Manufacturernes
befrämjande anslagne medel, hafva
Revisorerne val icke funnit något specielt
att anmärka; men då erfarenheten stundom visat,
att uppfinningar i Slöjdevåg, som blifvit af
publika medel uppmuntrade, dels med inventions-premier
och gratificationer, och dels med
lån-understöd till betydligt belopp, sedermera
antingen stannat vid blotta modellen, eller, om
de hunnit i stort verkställas, icke uppfyllt ändamålet
eller blifvit begagnade, och således
icke medfört den allmänna nytta, som varit
åsyftad genom de uppoffringar, som för desamma
af Staten blifvit gjorde; få Revisorerne till
Rikets Ständer öfverlemna, om icke det må hos
Revisorers Berättelse. 157
Kongl. Majit i underdånighet hemställas, att icke
några nya uppfinningar hädanefter bora med
inventions-premier eller andra publika belöningar
uppmuntras, innan erfarenheten visat, att
samma uppfinningar åro i stort anvåndbara och
verkeligen medföra allman nytta.
Vid granskning af Allmänna ArbetshusFondens
förvaltning, hafva Revisorerne inhemtat,
huruledes, sedan Rikets Stander, så val
vid 1815 års Rikdag, som vid sistförflutne
1817 och 1818 arens Riksmöte, hos Kongl.
Majit anhållit, att den, Biskopen i Götheborgs
Stift af berörde Fond tillagde årliga hushyra
af 700 R:dr måtte upphöra, och nämnde summa
få till det med Fonden åsyftade ändamål
anvåndas; — Kongl. Majit, uti Nådig Skrifvelse
till Commerce-Collegium den 3 Februarii 1819,
förmält sig hafva, med bifall till Rikets Stånders
ofvannåmnde begäran, att denna hushyra
skulle upphöra, forordnat, att i stället 10,000
Ridr, utgörande Arbetshus-Fondens hela då varande
disponibla tillgång, skulle af Fonden utbetalas
och anvåndas till inköp af Boställshus
åt Biskopen i Götheborgs Stift, för hvilken
summa 3 procents årlig ränta borde komma
Fonden till godo af de i samma Stift inflytande
besparde Pastoralier, så vida desse dertill
förslogo; dock hafva af berörde 10,000 Ridr
endast 7,500 R:dr sedermera af Arbetshus-Fonden
verkeligen utgått, enär det åt Biskopen
i58
Riksens Ständers
i Götheborg inköpta hus erhållits för lindrigare
pris, ån som vid anslagets bestämmande
varit påråknadt.
I afseende på tillkomsten och ändamålet
af Allmänna Arbetshus-Fonden, hafva Revisorerne
funnit, att nämnde Fond först blifvit inrättad
i följd af Kongl. Brefvet den 18 November
1783» för att, genom Allmänna Arbets-inråttningar
i Orterne, för de, vid inträffande
missväxtår, af brist på nödigt uppehälle blottställde
Landets innevånare, öppna utväg att medelst
arbete förtjena sig födan, samt att Kongl.
Majit dervid ej allenast, såsom Capital-fond, anslagit
4000 R:dr af influtne Ensaksböter, utan
ock förordnat, att, på det Fonden ån ytterligare
måtte förökas, de i Stiften besparde Pastoralier
skulle till samma behof disponeras: att
under loppet af påföljde åren, åtskillige andra
medel blifvit anslagne till Fondens ökande,
såsom Fattig-procenteu af Inventarii-summan vid
Bouppteckningar, de fattiges andel i böter, frivilliga
gåfvor m. m.; samt att, genom Kongl.
Brefvet den 24 Martii 1 790, Fonden, som förut
varit stålld under vissa Committerades disposition,
blifvit öfverlemnad till förvaltning åt Commerce-Collegium,
som ock uppburit de i Stiften
besparde Pastoralier, intilldess de, uppå Consistoriernes,
vid särskildta tillfällen, gjorde ansökningar,
efter hand i sednare tider blifvit
till aflöningar för den ringare och lönlösa
Schol-betjeningen och andra behof i Stiften
Revisorers Berättelse. 15g
anslagne, och således upphört att vidare komma
Fonden till godo.
Då förenämnde Kongl. Stadganden tydligen
ådagalägga, att de ifrån Stiften till ArbetshusFonden
influtne besparade Pastoralier skolat till
ofvananförde för Fonden bestämda ändamål användas,
kunna Revisorerne så mycket mindre undgå
att väcka Rikets Ständers uppmärksamhet på
det af Fonden, till uppköp af Boställshus för
Biskopen i Götheborg, anordnade betydliga anslag,
som Rikets Ständer sjelfve, alltsedan den
tid, gransknings-rättighet öfver denna Fonds förvaltning
dem tillerkändes, anmärkt, såsom utom
Fondens ändamål använd, den hushyra af
700 R:dr, som till Biskopen i Götheborg årligen
utgått, och hvilken naturligtvis vida mindre
graverat Fonden, ån ifrågavarande anslag.
Och då Rikets Ständer i Stat anvist ett visst
belopp för publika' Byggnader i Landsorterne,
anse Revisorerne sig ega anledning, att till Rikets
Ständer öfverlemna, om icke hos Kongl.
Maj-.t må i underdånighet anhållas, att den utgift
för inköp af Boställshus åt Biskopen i Götheborg,
som Arbetshus-Fonden, i följd af högstberörde
Kongl. Bref, fått vidkännas, kunde öfverflyttas
på Statsanslaget för publika Byggnader
i Landsorterne, och följaktligen derifrån till
Arbetshus-Fonden ersättas.
Vid Revision af sjelfva Råkenskaperne öfver
Manufactur-Discont- och Ull-Discont-Fon
-
i6o Riksens Ständers
derne, Manufactur- och Eskilstuna Fr Istadsmedlen
, samt Spinnhus- och Allmanna Arbetshus
Fonderne,
äfvensom vid Kongl. Commerce- Collega
åtgärder i afseende på förvaltningen af dessa
Fonder och Medel för åren 1817» 1818 och
181g, hafva Revisorerne ej funnit något att
anmärka eller påminna. Revisorerne hafva likaledes
granskat de till nämnde Fonder hörande
Säkerhets-handlingar, och funnit allt i behörigt
skick; hvarjemte Revisorerne, vid genomseende
af Advocat-Fiscalens Diarium öfver anställde
Lagsökningar, funnit desamma vara med
all erforderlig drift handlagde.
Slutligen få Revisorerne, för att lemna
en kort öfversigt af behållningar, inkomster
och utgifter å ifrågavarande Fonder och Medel
för nämnde år, bilägga, så väl de General-Slut,
hvilka för dessa år blifvit öfver Manufactur-Discont-
och UU-Discont-Fondeme upprättade
och Revisorerne meddelade, som ock ett
Utdrag af Räkenskaperne öfver Manufactur- och
Eskilstuna Fristads-medlen samt Spinnhus och
Arbetshus-Fonderne för samma år; hvarjemte
bifogas ett Protocolls-Utdrag innefattande den
af en bland Revisorerne, i frågan om anslaget
af Arbetshus-Fonden till inköp af Biskopshus
i Götheborg, yttrade särskilda mening.
Och hafva Revisorerne, med anledning af deras
In
-
Revisorers Berättelse. 161
Instruction, till Kongl. Majt i underdånighet
insåndt ett exemplar af denna Berättelse. Stockholm
den 14 December 1820.
På Högloft. Ridderskapets och Adelns vagnar:
J.H. Gyllenborg. G. F. Åkerhjelm. P. Lagerhjelm.
J. G,Gyllenkrok. C. F. Hammarhjelm. C. D. af Uhr.
På Hogvordige Preste-Ståndets vagnar:
S. Wijkman C:son. E. Colliander. J. Östberg.
M. Hasselrot. H. Grafman.
På Vållofl. Borgare-Ståndets vågnar:
Joli. Schon. C. L. Widmark. Joh. Sandegren.
L. Leksell. J. Wallström. Chr. fjetter ber g.
På Hedervärda Bonde-Ståndets vågnar:
And. Joachimsson. Pehr Jonsson. N. Mänsson.
And.Jonsson. Olof Hakansson. P. Pehrsson.
J. H. v. Sydow.
IÖ2
Capital-Slut öfver Manufactur
-
Debet.
Balance fran Ar 1816.
Skuld till Banken på Räkn. N:o 8.
Dito Dito pl N:o 5 . .
Utelöpande Attester
Förlust År 1817.
Enligt nedanstående Specification
Balance till År^ 1818.
Tillgångar hos säkra Låntagare
— — Cessionanter , . .
— — Ull-Discont-Fondcn
89,101:
345,626:
9A78:
443,905
11,325
884,362:
4i,643:
124,855:
t,o5o,86o
i,5o6,oq2
6 ummu
Vinst och Förlust
-
Inkomsten.
Ersättningar .... i3: 36. —
Influten ordinarie Ränta 3o,646: 3. 6.
Intresse efter förfallodag. 6,749:40. — g?-/jng.gr
FörlustÅr 1817, sorn ofyan är upptagen 11,325:45. 7.
48,735
29
Stockholm af Manufactitr-Discont
-
Discont-Fonden År i8i7-
i63
Credit.
Bnlai^cc frän Ar 1816.
Tillgång hos säkra Låntagare , 822,229: 44- 4-
— hos Cessionanter . . . 67,108: io. 2.
— hos Ull-Discont-Fonden 142,855: 5 10.
Balance till År 1818.
Skulder till Banken på Iläkningen
N:o 8 89,101: 5. 4-
Dito Dito på — N:o 5. 360,891: 8. a.
12,000: — —
11,907: 12. —
Dito till Salpeter-Fonden
Utelöpande Attester . . .
Summa
1,032,193
473,899
1,306,092
Conto År 1817.
Grava tioner.
Interesse till Banken
för Lånet N:o 8 •
2,673: t.
6.
Dito Dito för N:o 5,
10,198: 32.
5.
Arfvoden ....
1,782: —
—
Aflöning ....
5,935: —
5.
Extra Utgifter . .
2,q56: 34.
1.
Hus-Reparationer
5o. —
—
Extra-Ordinarie Afskrifning.
Förluster hos Cessionanter, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
1 October 1817
22,695.- 20. 5.
26,040: 8. 8.
3;|i0
48,735
29
Contoiret den 18 April 1818.
E. F. Ström.
L. H. Willman.
164
Capital-Slut öfver Manufactur
-
Debet.
Balancc frill Ar 1817.
Skulder till Banken pl Räkn. N:o 8. 89,101: 5. 4
Dito till Dito pä Räkning. N:o 5. 360,891: 8. 2.
Dito till Salpeter-Fonden . . * 12,000:
Utelöpande Attester ii>9°7: i2- —
473.899
25
6
/
Balance till År 1819.
Fordringar hos säkra Låntagare 889,446: 3g. 8.
— — — Cessionanter 56,547: 3i. 6.
Förskott till Ull-Discont-Fonden 118,855: 5. 10.
r,o64,84g
Summa
1,538,749
6| 6
Stockholm af Manuf««tur-Discont
-
Discont-Fonden År 1818-
i65
Credit.
Balance fran År 1817,
Tillgångar hos säkra Låntagare . 884,362:34- 8.
— — Cessionanter Jiififö: 4- 4-
— «*• Ull-Disc.Fond. 124,855: 5. 10.
Vinst- och Förlust-Conto.
Inkomst,
Ordinarie Ränta
Intresse efter förfallodagen
. .
33,564: hfl. 2.
2,964: 26. 10.
36,5i9: 21.
Gravationer.
Intresse till Banken
för Lånet N:o 8.
Dito för Lånet N:o 5. 10,487:17. 6.
Dito tillSalpet.Fond, 336. — —
Arfvoden . .
Aflöning . .
Extra Utgifter
Centonale . . ,
Afkortningar , ,
Vinsten Ar 1818
Balance till År 1819.
Skuld till Banken på Räkning,N:o 8. 89,101: 5. 4.
Dito till Dito på N;o 5 . , . 373,814: 24. 9-  Utelöpande Attester . , . , , 10,121: 12. —
2,673: 1. 6.
2,190: 24.
3,435: i5. 2.
2,041: 26. i.
146: 26. 3.
35?:38'11' 21,668: 5. 5.
i,o5o,86o
i4,S5i
473,o36
44
i5
42
Contoiret den 14 April 1819.
E. F. Strunt.
Summa |i,538,749! 6| 6
L. II. Willman.
166
Capital-Slut öfver Manufactur
-
Debet.
Bnlancc från År 1818.
Skuld till Bankon pä Räku. N:o 8. 89,101: 5. 4.
Dilo till Dito på N:o 5. . . . 373,814:24- 9-  Utelöpande Attester  10,121- 12.
473,o36
4a
/
Balancc Ar lg20
or röring ar 05 Säkra Låntagare 1,202,679:18.31.
c-» i » ii— Ccssionanter 58,45o: 45. L
Förskott till U 11-Discont-Fonden ,,0,000: _ i
1,371,139
16
3
Summa
1,844,176
10
4
Stockholni af Munufactur-Discont
-
Discont-Fonden År igig.
167
Credit.
Balance från Ar 1818.
Fordringar hos säkra Låntagare 889,446
— — Cessionanter 56,547
Förskott till Ull-Discont-Fondeix 118,855
3g. 8.
3i. 6.
5. 10.
Vinst- och Förlust-Conto.
Inkomst.
Ordinarie Ränta . 44,882:33. 6.
Intresse efter för
fallodagen
. . . 3,984: x3. —
Gravatiouer.
Intresse tillLäneBanken
för Lånet N:o 8. 2,673: 1. 6.
Dito för Länet N:o 5. I2,38i: 4o. 7
48,866:46. 6.
Arfvodcn
A finni u g . . .
Extra Utgifter
Centonale . . .
Hus-Reparationer
Afkortningar .
Vinsten År 18x9 .
Balance till Ar
1,901: 23. 10
4,898: 9- ‘
2,3ii: 25.
io3: 46.
870: 3x.
26: 9.
25,166:44- 5.
1820.
Skuld till Banken på Räkning. N:o 8. 89,101: 5. 4-  Dito dito på dito N:o 5. . . . 655,732: 9. 11.
Utelöpande Attester 10,793: 12. —
1,064,849
23,700
755,626 27
29
Summa
11,844,176! xo| 4
Contoirct den 14 April 1820.
E. F. Ström.
L. 11. Willman,
i68
Capital-Slut öfver Ull
-
Debet.
Balancc frän År 1S16.
Skuld till Manufactur-Disccuit-Fonden . .
i43j855
5
10
^Balance till År 1818.
Tillgång lios säkra Läntagare . 173,349. —
— hos Cessionantcr . . . 31,270: 3o. 1.
Behällniug i Banken ..... i,iq5: 2. 1.
207,814
32
2
Summa
35o,66gj38
—
Stockholm af Manufactur-Discont
-
Discont-Fonden År 1817.
Credit.
Balance från År 1816.
Tillgång Kos sätra Låntagare . 180,3oG: 33, 3.
— Kos Cessionauter . . . 35,365: 3a. 9.
Behållning i Banken .... 2,668: 3o. 1.
*3*
CO
CO
c*
Vinst och Förlust.
Influtne Intressen År 1817 , . 7,661: — 1.
Afgår
UtKetaldte Arfvoden . . i85: 24. '—
Centonale
1: åo. — 0
^ ifin- ifi. —
Vinsten Ar 1817
Balance till År 1818.
Skuld till Manufactur-Discont-Fondcn , , . .
i24>855
32
5
I
IO
Summa
350,669138
—
Contoirct den iS April 1S1S.
F. F. Strum. L. 11. Willman.
Capital-Slut öfver Ull
-
D eb et.
Balance fran Ar 1817.
Skuld till Mauufactur-Discout-Fondcn
Balance till Ar 1819.
Tillgång hos säkra Låntagare
Cessionantcr
i Banken .
177,821
3o,5/|9
787
124,855
209,128
£>uunua J 1331 4
Stockholm af Manufactur-Discont
-
!7i
Discont-Fonden År igi8.
Credit.
Balance från Ar 1817.
Tillgång hos säkra Låntagare . 175,349: — —
— kos Cessionanter . . , 31,270: 3o. 1.
Behållning i Banken . , , , i,i95: 2. 1.
207,814
32
Vinst och Förlust.
Influtne Räntor År 1818 , . . . 7.601: 11. L.
Afgår
Uthetaldte Arfvoden , . 284: 16. —
Centonale  3. „ _
•>Rn: ifi. —
Vinst. Ar 1818
Balance till År 1819.
Skuld till Manufactur-DisconLFonden . . . .
7,3i3
ii 8,855
43
5
4
IO
Summa
333,983|331 4
Contoiret den i5 April 1819.
E. F. Ström.
L. H. Willman.
i7a
Capital-SIut öfver UII
-
Debet.
Balance från år 1818.
Skuld till Manufactur-Discont-Fondcn , . . .
-
118,855
5
10
Balance lill år 1820.
Tillgång hos säkra Låntagare . . 167,812:24- —
— — Cessionanter . 26,386: 19. —
—- — Banken . . . 11,773:34- 6.
—> — Riksg.-Contoiret 675: — 1—
206,647
29
6
Summa
3a5,5o2|35| 4
Stockholm af Manufactur-Discont
-
i73
Discont>Fonden År 1819.
Cr edit.
Balance från år 1818.
Tillgångar hos säkra Läntagare .
»77,821:
— — Cessionanter
3o,54g: 3o. 1.
— i Banken ....
7S7: 45. 5.
209,128
27
6
Vinst och Förlust.
Influtne Räntor år 1819 . . .
6,661: 23. 10.
Afgår
Utbetaldte Arfvoden . 284: 24.
—
Centonale ..... 2: 40.
287: 16. —
Vinsten år 1819
6,374
7
10
Balance till ar 1820.
Skuld till Manufactur-Discont-Fonden ....
HO,OOO
Summa | 325,5o2|35| 4
ContoireL den i5 April 1820.
E. F. Striim.
L. H. TY illman.
174
Manufactur- och Eskilstuna Fristads-Medlen.
Behållningar och utestående fordringar
från Ar 1816 . . J
Afgå Skulder .
Inkomsterne År 1817
— — 1818
— — 1819
Utgifterne år 1817
— — 1818 .
— — 1819 .
Behållningar och fordringar vid 1819
års slut .
Afgå Skulder
Spinnlius-F onden.
Behållningar och fordringar från
År 1816 ....
Afgå Skulder ....
Inkomster År 1817
— — 1818
— — 1819
Utgifter år 1817
— — 1818
— — 1819 . .
Behållningar och fordringar vid
1819 års slut
Afgå Skulder ....
26,357: 14. 7,
664: 28. 10.
Återstå R:dr
12,524: 3.
6.
io,8i3: 34,
2.
20,071: 35.
9-
Summa
I9,5o3: 5.
•
i4,i5i: 36.
8.
i6,55o: 33.
7'
19,502: 19.
10.
6o5: 35.
ii.
25,692
43,409
33
Återstå
69,102
5o,2o5
18,896
27
3i
Summa 69,102 11 2
38,465: — 4,
1,859: 45. 10,
Återstå
i3,526:ii. 3.
25,020: 37. 8.
17,285: 8. 7.
3G,6o5
55,832
Summa
92,437
12
—
. 26,141: 12. 5.
• *5,496: 1. 9.
. 18,628: — 5.
60,265
*4
7
. 34,602: 4- —
2,43o: 6. 7.
Återstå
32,171
45
5
Summa (92,437] 12 j
i75
Allmänna Arbetshus-Fonden.
—
Behållningar och fordringat från
år 1816 .... 1
Afgå Skalder • ... .
23,765: 34. 10.
— 8. —
Återstå R:dr
23,;65
26
IO
Inkomster år 1817 •. 1 . .
— — 1818 1 1
— — 1819 i
i,;3i: io. i.
i,332: 1. 9.
953:24. 9.
4>oi6
36
7
Summa
27,782
i5
5
Utgifter år 1817 i , . .
— — 1818 ....
— — 1819 ....
1,914= 6. 8.
692: 1. 11.
23;: 3o. 5.
2,843
39
Behållningar Och fordringar Vid
1819 års slut 1
Afgå Skulder .....
24,938: 32. 5.
— 8. —
Återstå
24,938
25
5
Summa |
27,782)i5| 5
Stockholm af Kongl. Commercc-Collegii första RäkenskapsContoir
ilen 12 December 1820.
J. M. Härstedt.
V
176
Riksens Ständers
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rikets
Ständers Herrar Revisorer, vid
granskning af de under Kongl. Commerce-Collegii
förvaltning stående Fonder
och Medel, den 14 Dec. 1820.
S. D. Xfnin detta beslut, i frågan om förenämnde
anslag af Arbetshus-Fonden till inköp
af Biskopps-hus i Götheborg, skilde sig Herr
Dom-Prosten Doctor Wijkman, som yttrade,
att då Kongl. Maj.ts ofvan åberopade Nådiga
Bref i detta amne af den 3 Februarii 1819
upplyste; att vid forsta inrättningen af Götheborgs
Stift, hus blifvit Biskoppen af Kronan
tillslaget: att till underhåll af Biskopps-huset i
Götheborg blifvit, genom Kongl. Brefvet af
den q 7 Sept. 1782, anslagne alla besparda
Pastoralier i Stiftet: att sedan Biskopps-huset,
vid 1802 års eldsvåda i Götheborg, äfven afbrann,
de besparingar, som på nämnde sätt
uppkommit, blifvit till Kongl. Commerce-Collegii
disposition för Arbetshus-Pämdens räkning
levererade: att redan genom Kongl. Brefvet af
den 19 Junii 1806, blifvit i Nåder förklaradt,
det Biskoppen i Götheborg vore berättigad
antingen tili Bostålls-hus eller hushyra,
ehuru det då ansågs bäst och med ändamålet
närmast öfverensstämmande, att, till dess billigare
inköps-pris på ett dertill passande hus
kunde erhållas, en årlig hushyra Biskoppen
tillde
-
Revisorers Berättelse\ 177
tilldelades: att Inkomsten af ecclesiastika anslag
vanligen alltid varit och ännu i allmänhet
vore förbehållen dermed gemenskap egande föremål,
hvarföre ock besparde Pastoralier i Rikets
öfriga Stift egentligen disponeras till Gymnasiers
och Scholhus-byggnaders underhåll, m.
m.: att så långe något så beskaflådt behof»
sorn det ifrågavarande, vore ouppfyldt, detsamma
företrädesvis bör af besparde Pastoralier utgå:
att Boställshus vore Biskops-Åmbetet åtföljande
förmån, hvarmed Biskopen i Götheborgs
Stift således egde att blifva försedd: att
några medel till inköp af ett sådant hus icke
funnos å Stat att tillgå, samt att Domkyrkan
ej eller hade inkomster, som för detta behof
kunde användas, men att besparda Pastoralier
från ej mindre Götheborgs, än andra Stift, tillika
med Brandförsåkrings-ersåttningen för det
sist afbrända Biskopshuset, ingått till Arbetshus-Fonden;
alltså och då ifrågavarande anslag,
till inköp af Boställshus åt Biskopen i Götheborgs
Siift, följaktligen icke kunde anses vara
någon för Allmänna Arbetshus-Fonden fremmande
utgift, utan tvärtom de till ecclesiastike
byggnader insamlade ecclesiastike medei vore
låmpeligaste fonden att anlita, såsom, enligt
sin natur, till sådant ändamål destinerade, och
hvarigenom Staten således ej blifver härmed betungad;
fann Herr Doctorn och Domprosten
så mycket mindre anledning, att vid berörde
2 Samlt t 3
i^8 Riksens Ständers
anslag gora någon anmärkning, som Kongl.
Maj;t tillika i Nåder forordnat, att fem proCents
årlig ränta å den summa, som för berörde
ändamål af Arbetshus-Fonden utgått, bor
till samma Fond erläggas af besparde Pastoralier
från Götheborgs Stift; hvarigenom Arbetshus-fondens
årliga utgifter således blifvit betydligen
minskade, emot hvad desamma utgjorde,
då Biskopen i Götheborg egde att i årlig
hushyra af denna Fond uppbära 700 R:dr Banco;
och det så mycket mera, som hela denna
ofvanformålde 10,000 R:drs summa icke eller
till berörde belopp, utan endast med 7,500
R:dr, utgått.
År och dag som förr skrifvet står*
Ex Protocollo
J. H. v. Sydow*
Kongl. Commerce-Collegii underdånig
ga Utlåtande till Kongl. Maj:t, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
Berättelse; dateradt Stockholm den 8
Martii 1821*
Uti Nådig skrifvelse, af den 17 sistlidne Janti*
arii, har Eder Kongl. Maj:t behagat gifva Dess
och Rikets Coinmerce-Collegium tillkänna, att
sedan de af Rikets Ständer, till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende och granskning,
valde Revisorer till Eder Kongl. Maj:t i under-'
Revisorers Berättelse. i 'jg
dånighet insändt ett exemplar af deras till RN
kets Stander stållde Berättelse* angående den af
deni, likmätigt Rikets Ständers förordnande vid
sista Riksdag och Eder Kongl; Mäj:ts derpå
grundade Nådiga Kungörelse äf den 30 sistlidne
Junii* förledne år förråttade granskning af
de under Collegii förvaltning stående Fonder
och inedel, för åren 1817, 1818 och 1819;
så hade Eder Kongl. Majt, som, vid föredragningen
häraf, i nåder godt funnit anbefalla Dess
och Rikets Stats-Contoir, att afgifva underdånigt
yttrande* i anledning af hvad Revisorerne
filamstållt, rörande frågan om anslaget till inköp
af Boställshus för Biskopen i Götheborg *.
velat i nåder förständiga Collegium, ätt ofördröjligen
inkomma med underdånigt Utlåtande öfver
hvad Revisorerhe uti deras Berättelse för
öfrigt anmärkt och hemställt; i hvilket afseende
densamma till Collegium öfverlemtiadesi
Vid låsningen af flevisorernes Berättelse*
har Collegium funnit 2:ne föremål, öfver hvilka
Collegium, i följd af Eder Kongl; Maj:ts
högstberörde nådiga befallning, bör afgifva un-»
derdånigt Yttrande, nemligen: i:o Revisorernes
anmärkning* ätt vilkören för det stående lån af
12,000 Riksdaler* sorn Presidenten och CommendeUren
af Eder Kottgl; Maj:ts Nordstjerneorden*
Friherre Å» N. Edelcraiilz, såsom förste
uppfinnare i Sverige af eh Mechanisk Liimespånads-iiiachine*
af Manitfactur- Discont -Fonden
t;
i8o Riksens Stunders
innehar, icke skola blifvit uppfyllde, och 2:0
Revisorernes hemställan i afseende pl Inventions-premier
eller andra publika belöningar
för nya uppfinningar i Slöjdevåg. Och då
Collegium funnit sig icke kunna undgå, att öfver
nämnde anmärkning infordra Friherrens och
Presidentens förklaring, hvilken i anseende till
Presidentens långvariga och svåra sjukdom, icke
förr ån den 6 i denna månad blifvit till Collegium
inlemnad; har Collegium icke eller förr
ån nu kommit i tillfälle att afgifva sitt underdåniga
Utlåtande i förevarande amne.
Angående det af Presidenten, Friherre
Edelcrantz uppburne lån, förmäla Revisorerne
sig hafva inhemtat, att sedan Kongl. Maj:t under
den 22 Februarii 1815 , uppå Presidentens
underdåniga ansökning, att erhålla ett förlagslån
af 24,000 R:dr Banco, för att sätta sin
mechaniska Linnespånads-inråttning i full gång,
såsom Fabrik på en större scala, i nåder beviljat
honom hälften deraf, med förklarande,
att enär machinen hunnit verkställas och uppfinningen
visa sin verkan, Kongl. Majit ville
i nåder yttra sig, om och hvad understöd för
berörde Inrättning framdeles kunde lemnäs; och
Presidenten, af sådan anledning, efter det Spinneri-inrättningen
var fullbordad, inkommit med
förnyad underdånig ansökning att, emot säkerhet
af inteckning, såsom förlagslån på 10
års tid, erhålla den återstående hälften af förstbierörde
summa, i ändamål att användas för
Revisorers Berättelse. 181
anläggning af en Normal-Linne-Fabrik, tjenande
till modell för andra sådana verk i Riket,
så val som till beredande af tillfälle, att med
Spinneri-inråttningen förena en Fabrik för Linne-väfnader;
så hade Kongl. Maj:t, till befordrande
af det nyttiga ändamål, som genom
utvidgandet af ifrågavarande Linnespånads-inråttning
skulle åstadkommas, funnit godt att,
genom nådig skrifvelse till Cpllegium af den
3 Februarii i 8 t 7 » af Manufactur-Discont-Fonden
och den till mechaniska Spinneriernes befrämjande
afsatte Summa , bevilja Friherren och
Presidenten det sökte Lånbiträdet af 12,000
R:dr Banco, på 10 års tid, emot 3 proCents
ränta. Ehuru ofver 3:ne år hade förflutit, sedan
Presidenten erhöll förenämnde lån, funnes
likväl, enligt hvad Revisorerne skola inhemtat,
Linnespånads-machinen icke i gång; äfvensom
den Normal-Linne-Fabrik och den Linnevåfnads-Fabrik,
för hvilkas anläggning Presidenten
sökt och undfått samma lån, icke voro inrättade.
Och som de vilkor, Presidenten i afseende
på Lånets erhållande skall förbundit sig
att iakttaga och under hvilka detsamma, efter
Revisorernes tanka, måste anses beviljad, följakteligen
icke skola blifvit uppfyllde, hade Revisorerne
anmärkt detta förhållande, till den
åtgärd, som Rikets Ständer i anledning deraf
kunna finna lämplig.
Presidenten Friherre Edelcrantz har, uti
sin afgifne Förklaring, hvilken härjemte i under
-
Riksens Ständers
dånighet hifogas, anfort eje skäl och omständigheter,
sqm, efter hans förmodan, ådagalägga,
att han fullgjort hvad honom, i afseende
på det erhållna Lånet, ålegat. —. Frågan derom
har ej berott af någon Collega åtgärd, Enligt
hvad Rikets Ständers Revisorer anmärkt, förekommer
väl, att Presidenten, pär han sokte
förenämnde Lån-understöd, formålte sin föresats
vara, att använda detsamma för anläggning
af en Normal-Linne-Fabrik, till modell tor andra
sådana Verk i Riket, så val som till beredande
af tillfälle, att med Spinneri-inrättningen
förena en Fabrik för Linne-väfnader; äfvensom
att Kongl. Majit, genom Dess nådiga
skrifvelse af den 5 Februarii igl7» beviljat
berörde Lån till befordrande af det nyttiga ändamål,
som genom utvidgandet af ifrågavaran*
de Lirmespånads-inråttning skulle åstadkommas;
men, uti samma nådiga skrifvelse, blef hvar-,
keti någon tid bestämd, inom hvilken Presidentens
tillånmade inrättningar borde vara bragde
i fullåndadt skick och i behörig gång, eller
i öfrigt Colleginm foreskrifvet något annat
att iakttaga, ån de vid lånet fästade vilkor af
nöjaktig säkerhet, återbetalning på to års tid
och erläggande af 3 proCents ränta. Cojlegiuin
har således ej funnit anledning till någon
dess tillsyn, huru fort eller på hvad sätt
Presidenten verkställde de inrättningar, för hvilka
han uppburit lån. Det ankommer nu på
Eder Kongl, Majt, huruvida Presidenten må,
Revisorers Berättelse. i83
såsom han sokt visa, anses hafva fullgjort hvad
honom för tillgodonjutande af ifrågavarande Lån
ålegat, eller om Eder Kongl. Majit, i anledning
af Rikets Ståndes Revisorers anmärkning,
kan finna skål att närmare föreskrifva, hvad
som, i öfverensstämmelse med Kongl. Majits
Rådiga afsigt, vid lånets beviljande, bor för framtiden
tjena till efterrättelse.
I afseende på användandet af de till Manufäeturernes
befrämjande anslagne medel, hafva
Revisorerne, enligt hvad de i sin berättelse
anmält, val icke funnit något specielt att anmärka.
Men då erfarenheten stundom skall
visat, att uppfinningar i Slöjdevåg, som blifvit
af publika medel uppmuntrade, dels med inventions-premier
och gratificationer och dels
flied Lån-understöd till betydligt belopp, sedermera
antingen stannat vid blotta modellen,
eller, om de hunnit i stort verkställas, icke
uppfyllt ändamålet eller blifvit begagnade, och
I således icke medfört den allmänna nytta, som
varit åsyftad genom de uppoffringar, som för
desamma af Staten blifvit gjorde; hafva Revisorerne
till Rikets Ständer öfverlemna!, om
icke det må hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
hemställas, att icke någre nya uppfinningar
hädanefter bor med inventions-premier
eller andra publika belöningar uppmuntras, innan
erfarenheten visat, att samma uppfinningar
äro i stort användbare och verkligen medföra
allmän nytta.
Riksens Ständers
J anledning häraf får Collegium i underdånighet
anföra, att då fråga förevarit om belöning
eller understöd för någon ny uppfinning
i Slöjdevåg, har alltid, så vidt möjligt varit,
blifvit tillförlitligen utredt, huruvida en sådan
uppfinning varit användbar och verkeligen nyttig,
innan belöning derföre blifvit af Collegium
tillstyrkt, eller af Eder Kongl, Maj:t i nåder
beviljad. Som uppfinningar i denna våg
ofta åstadkommas af Vetenskaps-idkare eder
andra personer, hvilka af sitt yrke hindras, att
kjelfve verkställa desamma; skulle, i händelse den
grundsats ovilkorligen antogs, att icke någon
uppfinning kunde belönas, förr ån densamma
blifvit i stort utförd, mången uppfinnare komina
att, antingen helt och hållet eller åtminstone
i längre tid, sakna den belöning, hvartill
han verkligen gjort sig förtjent: och då sådant
skulle betydligen försvaga den väckelse
och uppmuntran till nya uppfinningar och förbättringar
i slöjderne, som genom ifrågavarande
belöningar åsyftas och hittills egt rum; lärer
Eder Kongl, Maj:t i Nåder finna någon föreskrift,
i anledning af Revisorernes förevarande
underdåniga hemställan, icke erfordras,
Collegium, som i underdånighet återställer
den till Collegium i nåder öfverlemnade berättelse,
framhärdar &.c.
C, Lenngren, S. N, CassirSm, J. A. Hertzman,
E. IV. Brandel. A, P. v. Sydow,
' (L. S.)
J. H. v- Sydow,
Revisorers Berättelse. 185
V, M.
X anledning af Rikets Stånders Herrar Revisorers
anmärkning angående min Spinneri-inrättning
, får jag härmedelst afgifva följande underdåniga
förklaring:
Då jag företog detta kostsamma och mödosamma
arbete, hade jag 2:ne föremål. Det
ena och förnämsta, det Allmännas nytta, genom
införande i Riket af en hår förut okänd
slöjd, hvars möjliga utsträckning i Sverige är
öfver all beräkning. Det andra, att derjemte,
genom enskild profit, erhålla någon ersättning
för den härvid använda kostnad.
Då jag hos Kongl Maj t i underdånighet
anhöll om understöd dertill, i fall ett Penningelån,
hvarföre ränta årligen betalas, så kan
kallas, borde jag icke grunda mitt anspråk dertill
på annat, än på det förra, och då Kongl,
Majt i Nåder beviljade ett sådant understöd,
kunde jag ej eller, utan förmätenhet, anse min
enskilda, högst eventuella, nytta kunna hafva varit
ett motiv för beviljandet deraf.
I det förra afseendet, eller allmän nytta,
anser jag mig till fullo hafva uppfyllt mina
förbindelser j och får i sådant afseende åberopa
mig:
1:0 De fem af Kongl Maj:t i Nåder förordnade
Committerades vittnesbörd, nemi. Herr
186 Riksens Ständers
Commerce-Rådet Casström, Herr Bergs-Rådet
Rothojf, Herr Commerce-Rådet, nu mera
Stats-Sekreteraren Klintberg, Herr Direktören
Svedenstjerna och Herr Grosshandlaren Philipsson,
hvilka, efter noggrann förråttad besigtning
derpå, till Kongl. Majt ingåfvo underdånigt
betänkande af den 6 Januarii i 8 i 7 •» sorn
ock sedan blifvit Allmänheten genom tryck meddelt,
der följande yttrande förekommer: ”egentligen
år allt hvad som blifvit gjordt vid ifrågavarande
machin redan inråttadt och constru”eradi
i en sådan scala, som vid machinens be”gagnande
i stort erfordras,” och hvaraf ostridigt
följer, att som alla tillhörande machiner i
Committerades närvaro sattes i rörelse, så var
inrättningen redan då i afseende på det förra
föremålet, eller såsom eftersyn eller modell för
Allmänheten, i full gång.
5:0 Flere ioo:de enskilda personers vittnesbörd,
hvilka under loppet af det ofvannåmnde
och de följande åren infunnit sig, för att se
Machinens rörelse, och för hvilka densamma,
med alla dess delar, på begåran, blifvit satte
i full gång.
3:0 Det vittnesbörd, som ej torde vågras
afen af Stats-Rådets Herrar Ledamöter, hvilken,
jemte Rikets Ständers Justitiae-Ombudsman, innevarande
Febr. månad sett Linets beredning till
garn, ifrån den lörsta operation till den sista,
Revisorers Berättelse. 187
icke allenast verkställas, utan ock vid detta tillfälle
kraften af en Angmachin dervid tillämpas;
hvilket skulle kunna sågas vara det enda, som
vid Committerades förut skedde besigtning saknades
i inrättningens fullständiga gång,
Inrättningen har derjemte pilt intill denna
stund i detta afseende varit med behörig drift
underhållen, emedan jag blott för det Allmännas
nytta dervid, i alla dessa år, särskildt, utan
någon ersättning derföre, lönat en person, endast
för att vid påfordran för Allmänheten visa Machinernes
sammansättning och rörelse.
I afseende på det andra föremålet, eller
min enskilda vinning, som endast genom Machinernes
utsträckning till större antal och dagliga
drift, borde sökas, får jag äfven åberopa
mig följande yttrande uti Hrr Committerades
betänkande:
”Huruvida inrättningen, hvarigenom en
”betydlig mängd garn, i synnerhet af finare och
”medelfina slag, genom få personer kan tillver”kas,
må med fördel för egaren kunna utföras
”och användas, beror på den afsättning, som
”kan vinnas af lingarn och af linvåfnad. Tryser
afsättning, kan ock troligen inrättningen
”icke löna sig; men frågan derom anse undertecknade
lika litet tillhöra deras bedömman”de,
som det kan tillhöra någon annan, ån
18S Riksens Ständers
”egaren vid hvilken anläggning som helst. Så”dant
blir för Anlaggarens egen rakning, men
”om annars tvifvelsmål härutinnan skolat verkat
’ till hinder för anläggningar, hade sannolikt
”manga inrättningar, som nu åro i gång, så vid
”jordbruk, som Bergshandteringen, Manufactu”rer
och Fabriker, ännu uteblifvit, ehuru de
”lör närvarande medföra gifna fordelar både åt
”det Allmänna och åt enskilde egare.”
Detta Committerades välgrundade betänkande
hade till påföljd utbetalningen af den
sista låne-summan. Jag bor således anse detsamma
till sitt Innehåll af Kongl. Majit i Nåder
gilladt. Icke kunde Kongl. Maj:ts vishet
tillåta, att i detta, mer ån i andra fall, vilja
styra den privata industrien uti dess bemödanden
för enskild vinst, genom bestämda föreskrifter
om större eller mindre drift, om mer
eller mindre full gång af en Manufactur-inråttning,
Tiden har de sednare åren varit högst
missgynnande för de flesta sådana, äfven redan
för längre tider anlagde. Flere af Rikets äldsta
och största Manufactur-verk, hafva dels blifvit
uedlagde, dels åro hotade att nedläggas,
eller stå under concurs. Såsom exempel torde
få anföras: Vedevågs Manufactur-inråttning, Gusums
och andra Messingsbruk, Klådes-Fabrikerne
på Elfvik och på Barnängen, Appelroth
-
Revisorers Berättelse. i Sg
ska Linne- och Bomulls-Fabriken samt den gamla
Segelduks-Fabriken i Stockholm, utom flere
andra, som drifvas med förlust. Att i en
så litet gynnande period vilja, utan förlag till
materialier, utan credit och utan möjlighet till
afsättning, öfver försigtighetens gråns utsträcka
en ny dylik, vore att sjelfvilligt kasta sig in i
faran af en uppenbar ruin. Min föresats har
ock från början varit, att sedan inrättningen
var fullbordad, öfverlemna driften deraf, äfvensom
profiten åt någon annan, i fall en person
funnits, som i dessa tider velat ingå i ett så
vådligt företag. Icke eller har jag trott rått
passande, att, genom en större utsträckning
för egen del af en Fabrik, vilja ingå uti och
dela interesset af en samhållsclass, öfver hvars
stridigheter och rättigheter jag genom mitt Embete
var satt till Domare. Ännu mindre, och
då hvar och en sådan inrättning omöjligen kan
drifvas med förmån, utan den närmast dagliga
tillsyn af egaren sjelf, kunde Kongl. Maj:ts
rättvisa fordra, eller ens anse möjligt, att förena
den med de flera nya särskilda Åmbets-skyldigheter,
som mig sedan genom Landtbiuks-Akademien
och en mängd Committéer blefvo ålagde.
Jag öfverenskom derföre med Interessenterne
af Eldqvarnen, att på detta ställe uppsätta
machinerne, för att drifvas med elen redan gifna
kraften af dervarande Angmachin, i det hopp,
att framdeles, vid en förmånligare ställning t
ryo Riksens Ständers
allmanna rörelsen, kunna förmå dem att ingå i
denna inrättnings drifvande i stort, såsom ordentlig
Fabrik, hvilken företrädesvis borde löna
sigj der kraften tillika var i ert annan mindre
osäker rörelse anvånd. Jag fann likvål
snart, att kostnaderne för denna flyttning och
för det, för Ångmachinens applicatioil till Spinneri-inrättningen
nödiga machlneri vöro förgäfves
uti agde, emedan, i brist på nödigt förlag
af öfver 500 R:dr i hvarje vecka, och ån
mer på afsättning, jag var nödsakad att af 10
fullt fårdiga Spinnstolar, inskränka mitt arbete
till högst q ine.
Det trånga utrymme för inrättningen på
Eldqvarnen ofvettygade mig emedlertid om nödvändigheten
, att får densamma anskaffa en ny
local, hvilken jag afven beredt, genom en dessa
sednare åren på Kongsholmen, enkom för
denna inrättning, och utan nytt understöd,
uppförd vidlyftig Stehhus-byggnad, som kostat
mig nara Sooö K:dr, förenad ined fert ny särskild
Angmachin af 2,50ö Ridrs värdes Till
detta ställe äro machinerne nu meta flyttade
för andra gången, Och som bäst under uppsättning,
ehuru svagt mitt hopp är, att dessa
iiya kostnader, hvarigenom min skuld betydligen
ökats, och de Rånte-bfetalhirtgat jag under
tidert årligen är nödsäkäd fruktlöst erlägga, någonsin
blifva inig ersatte;
Om ock af allt det föregående icke skulle
följa, att hvarken Kongl. Majit velat ålägga
Revisorers Berättelse. igi
mig, eller jag någonsin kunnat Staga mig, såsom
ovilkorlig skyldighet, att, afven med betydlig
förlust, drifva en Manufactur för egen
rakning och på större scala, synes det skal ensamt
tillräckligen frikalla mig derifrån, att jag,
genom afstående af mitt genast i början erhållna
privilegium derpå, öfverlemnat detsamma åt Allmänheten,
just i det ändamål, att en eller flera
enskida, ined större Capital och vidsträcktare
handelsutvägar, samt utan hinder af publika
Ämbeten, skulle ingå i detta företag, för
att detsamma i behörig drift fortsätta.
Af allt tletta syhés oförgripeligeh följa, att
Herrar Revisorer antingen varit illa underrättade
om förhållaildétj eller icke nog besinnat
sanna grunderne till Fabrikers och Slöjders möjeliga
uppkomst och välmagt. Och vågar jag
således i underdånighet hoppas $ att Kongl. Maj:t
i Sin vishet täcktes lemna denna deras anmärkning
utan något sådant afseende, hvaraf påföljden
i nuvarande svåra penningeställning sannolikt
skulle blifva min eller mina anhorigaä
Ofärd.
Stockholm deri 28 Fetar. 1821-
A. N.
ig2 Riksens Ständers
Kongl. Stats-Contoirets underdåniga Utlåtande
till Kongl. Maj:t, angående
Rikets Ständers Revisorers anmärkning,
i afseende på Allmänna Arbetshus-Fondens
användande till inköp af
Boställshus för Biskopen i Götheborg;
dat. Stockholm d. i Februarii 1821.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
.Rjkets Ständers till granskning af Stats-, Banco-
och Riksgålds-Verken valde Revisorer hafva,
uti deras Berättelse om de under CommerceCollegii
Förvaltning stående Fonder och medel,
förmält, att Eder Kongl. Majit, uti Nådig
Skrifvelse till Commerce-Collegium den 3 Februarii
1819, förklarat Sig hafva, med bifall
till Rikets Ständers så väl vid 1 8 15 s sorn 1 8 1 7
och 1818 årens Riksdagar gjorda anhållan, att
den Biskopen i Götheborgs Stift af Allmänna
Arbetshus-Fonden tillagde årliga hushyra af 700
Ridr måtte upphora och nämnde summa få till
det med Fonden åsyftade ändamål användas,
forordnat, att i stället 10,000 Ridr, Utgörande
Arbetshus-Fondens hela då varande disponibla
tillgång, skulle af Fonden utbetalas och användas
till inköp af Boställshus åt Biskopen i Götheborgs
Stift, för hvilken Summa 5 proCents
årlig ränta borde komma Fonden till godo af de i
samma Stift inflytande besparde Pastoralier * så vida
desse
Revisorers BerättcJse. iq3
desse dertill förslogo ; men att endast 7,500
R:dr sedermera af Arbetshus - Fonden åtgått,
enar det åt Biskopen i Götheborg inköpte hus
erhållits för lindiigare pris, ån som vid anslagets
bestämmande varit påråknadt; och da
Kongl. Brefven af d. 18 November 1783, och
24. Martil 1790, tydligen ådagalade, att de från
Stiften till Arbetshus-Fonden influtne besparde
Pastoralier skulle anvåndas till Allmänna Arbetsinrättningar
i orterne för de vid intråffande
missvåxt-år, af brist på nödigt uppehälle, blottställde
Landets innevånare, hafva Revisorerne
ansett sig så mycket mindre kunna undgå att
vacka Rikets Stånders uppmärksamhet på det
af Fonden till inköp af Boställshus för Biskopen
i Götheborg anordnade betydlige anslag,
som Rikets Ständer sjelfve, allt sedan den tid
granskniugs-rättigheten öfver denna Fonds förvaltning
dem tillerkändes, anmärkt, såsom utom
Fondens ändamål använd, den hushyra af 700
R:dr, som till Biskopen i Götheborg årligen utgått
och vida mindre graverat Fonden, ån ifrågavarande
anslag; anseende Revisorerne sig ega
anledning till Rikets Ständer öfverlemna, om
icke hos Eder Kongl. Maj:t må i underdånighet
anhållas, att nämnde utgift kunde öfverflyttas
på Stats-anslaget för publike Byggnaderne i
Landsorterne och följaktligen derifrån till Arbetshus-Fonden
ersättas.
Genom Nådig Remiss liar Eder Kongl.
a Sami. 1 u
i g4 Riksens Ständers
Maj:t täckts häröfver infordra Dess och Rikets
Stats-Contoirs underdåniga utlåtande, till fullgörande
hvaraf Stats-Contoiret får följande i
underdånighet anföra:
Sedan det, vid Götheborgs Stift inrättande,
för Kronans medel inköpte Biskopshus
år 1669 atbrunnit, befalde Kongl. Majit år
1716, att Tomten skulle försäljas, och lör
dess Köpeskilling, 3,310 Daler Silfvermynt,
med tillägg af 69o Daler samma mynt, inköptes,
i anseende dertill, att hus i Staden då
annu icke efter vådelden kunde erhållas, ett
Hemman Sannegården, beläget på Hisingsön,
eller andra sidan om Götha Elf; och genom Nådigt
Bref till Kammar-Collegium, af den a Augusti
1776, täcktes Kongl. Maj t i Nåder tillåta,
att ett då varande Biskopen E. Lamberg tillhörigt
Trådhus inköptes för 30,000 Daler Silfvermynt,
äfvensom det beviljades Biskopen Lamberg,
för dess på Sannegården gjorde kostnader,
att åtnjuta för sig och arfvingar besittnings-rått
å denna Egendom i 50 år, räknade från den
dag köpet om huset afslutades och Köpeskillingen
erlades, hvilket skall skett 1782, då,
uti Nådigt Bref af den 27 September samma
år, till Biskopshusets underhåll, blefvo anslagne
alla besparde Pastoralier i Stiftet, bestående i
inkomsterne af otilltrådde Pastorater, Comministraturer,
Lectors-bestållningar och Schol-tjenster,
deröfver ock framlidne Biskopen Doctor
Wing&rdj för den tid han emottagit och an
-
Hevisorers Berättelse. ig5
vändt desse intrader, gjort räkning och erhållit
vederbörlig decharge; men sedan berörde
Biskopshus vid 1802 års Eldsvåda i Götheborg
äfven uppbrunnit, hafva de på nämnde sått
uppkomne besparingar blifvit till CommerceCollegii
disposition, för Arbetshus-Fondens räkning,
levererade i Götheborgs Landtränteri.
Uti Skrifvelse den i g Junii 1806 till
Kammar-Collegium och Stats-Contoiret, förklarade
Kongl. Majit i Nåder, i anledning af då
uppstådd fråga om inköp af nytt Biskopshus,
att Kongl. Majit funne Biskopen i Götheborg
berättigad till antingen Boställshus eller hushyra,
men att det då var bäst och med ändamålet
mest öfverensstämmande, att, till dess billigare
inköps-pris på ett passande Biskopshus
kunde erhållas, en hushyra af 700 R:dr Banco
årligen tilldelades Biskopen, af den behållning
utaf besparde Pastoralier och Assurancen
för det af brända Biskopshuset, som i Götheborgs
Landtränteri blifvit insatt, tillika med
hvad som influtit för den sålde Tomten efter
gamla Biskopshuset, jemte den ytterligare besparing
af Pastoralier, som väntas kunde.
Då, i anledning af förrättad granskning
af Råkenskaperne öfver Commerce-Collegii Fonder,
Rikets Ständer derefter, genom underdånig
Skrifvelse, den 2 Augusti 1815, hemställde,
att, så framt Biskopen Doctor Wingård
Riksens Ständers
ännu icke vore med Boställe försedd, och Kongl.
Maj:t i Nåder skulle finna honom berättigad
att än vidare åtnjuta de 700 R:drs hushyra han
uppbar af Arbetshus-Fonden , Kongl. Maj t täcktes
låta densamma utgå på Allmänna Indragnings-Staten,
så snart tillgång kunde derå blifva
för en sådan summa, förklarade Kongl. Maj:t,
uti Nådigt Bref till Dess förordnade Stats-Beredning,
af den 6 Martii 1S16» Sig vilja derom
fatta Nådigt beslut och detsamma meddela,
sedan de redan från Landshöfdingen i Götheborg
infordrade upplysningar, om och till hvad
belopp Biskop Wingård, såsom Domprost i Götheborg,
af Staden åtnjöte hushyra och ville
sig dermed åtnöja, hunnit inkomma och blifvit
Kongl. Maj:t i underdånighet föredragne.
Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Götheborg insände derefter nu framlidne Biskopen
Doctor Wingards afgifne yttrande i frågan,
hvarvid upplystes, att han af Staden, såsom
Hyres-ersåttning för Domprost-huset, uppbar
300 R:dr årligen, och jemte det Biskopen
anförde de skål och grunder, hvaruppå han
trodde sig berättigad att, i saknad af Biskopshus,
fortfarande åtnjuta förenämnde 700 R:dr,
förmålte Landshöfdingen, i underdånighet, att
desse begge ersåttnings-belopp sammanlagde under
de förlidne åren, knappast varit tillråcklige
för Biskopens förseende med nödige rum, samt
att nu åter det mest gynnsamma tillfälle vore
Revisorers Berättelse.
XD1
får handen, att till lindrigt pris erhålla ett tjenligt
Åmbetshus åt Biskopen, emedan flere sådane
Egendomar i Götheborgs stad då skulle försäljas,
långt under deras varde; och kunde Assurance-Summan
för det afbrånda Biskopshuset,
samt forsäljningsbeloppet för den dertill hårande
Tomten, till någon del lemna tillgång till
inköp af ett sådant Boställshus. Den närmare
underrättelse inhemtades jemväl sedermera, att
tjenligt Åmbetshus för Biskopen i Götheborg då
skulle kunna kopas troligen för omkring 20,000
R:dr Banco; men den härtill påräknade tillgång
af Assurance-Summan för förra Biskopshuset,
hvilket för 2,500 R:dr varit brandfoisäkradt i
Götheborgs enskildta Assurance-Contoir, och
hvaraf blott 635 K:dr 30 sk. Banco kunnat erhållas
, i anseende dertill att Fonden vid den
stora brandskadan ej medgifvit full ersättning ,
hade år 1805, tillika med besparde Pastoraliemedel,
blifvit levererad i Götheborgs Landtränteri
för Commerce-Collegii räkning, och
Tomten efter det afbrånda Biskopshuset skulle
då ännu icke med fordel kunnat fårsåljas.
Enär vid ytterligare Nådig profning af
detta ämne, efter det Stats-Beredningen deruti
afgifvit infordradt underdånigt yttrande, forekom,
att Biskopen i Götheborgs Stift, såsom
ofvanberordt år, från början haft sig Boställe af
Staten bestådt samt äfven år 1806 ansetts bora,
i stället får det vid Eldsvådan fåxlorade
iq8 Riksens- Ständers
huset, forses med ett annat, så snart tjenligt
tillfälle til inköp deraf kunde inträffa, men
att emedlertid åtnjuta hushyre-medel 700
R:dr årligen af Arbetshus-Fonden; så fann
Kongl. Maj:t under den 3 Februarii 1819,
i anledning af Rikets Ständers gjorda underdåniga
anhållan, om Arbetshus-Fondens befriande
från denna utgift, för godt, att det
tillfälle, som sig då visade till inköp af Boställshus
åt Biskopen i Götheborg för billigt
pris, skulle begagnas, samt att, enårinkomsterne
af ecclesiastique anslag vanligen
voro forbehållne dermed sammanhängande
formål, men de i Götheborgs Stift besparde
Pastoralier, jemte Brandförsäkrings-ersättningen
för det förra Biskopshuset derstädes,
ingått till Arbetshus-Fonden, denne
Fond, hvars föremål hade i sednare tid genom
Manufactur-Discont-Fondens tillökning
i det närmaste upphört, kunde af dess
disponibla tillgång, bestående i RiksgäldsContoirets
Obligationer å 6000 R:dr mot fem
proCents ranta och f. d. Götheborgs DiscontContoirs
Obligationer å 2,500 R:dr mot 3 procent
om året, jemte en oförväntad behållning
af 1,500 R:dr, tillsammans 10,000 R:dr, tillitas
med försträckning af denna Summa till Biskopshus
inköpande i Götheborg, likväl emot fem
proCents årlig ränta, som med besparde Pastoralier
från Götheborgs Stift skall godtgöras,
hvilken försträckning dock sedermera nedsat
-
Revisorers Beuättelse. t gg
tes till 7,500 R:dr, då Köpeskillingen, hvartill
dessutom 6000 R:dr af Stats-Verkets medel hade
blifvitanslagne, ehuru beråknad till 16,000
R:dr, kunde inskränkas till 13,500 R:dr.
I afseende å Rikets Stånders Revisorers
anförande, att Arbetshus-Fonden tillkommit
för att bereda tillfälle får arbets-förtjenst åt
behöfvande i otterne, under missväxtår, samt
att den derifrån förut bestridda hushyran af
700 R:dr åt Biskopen i Götheborg vida mindre
graverat Fonden, ån ifrågavarande anslag,
förekommer sålunda, genom hvad ofvan
utredt år: att användandet af denna
Fond, till det vid första inrättningen åsyftade
ändamål, hufvudsakligen längesedan upphört,
och att densamma, utgörande vid 1817
års slut en summa af 18.523 R:dr, dertill
afven skulle vara allt för otillräcklig; hvaremot
Manufacturerne befrämjas med deras
särskilde Fond och det biträde Statsmedlen
under g:de Hufvudtitteln lemna, samt allmänna
arbets-anstalterne åter på 8:de Hufvudtitteln
hafva sine erforderlige anslag; att, vid
detta förhållande, förenämnde Summas begagnande
vid inköpet af Biskopshuset desto
mindre graverade Fonden, som denna utlåning
ökade dess inkomst, då högre ränta
å en del af medlen, ån förut erhölls, nu
skall erläggas, och det, enligt ordalydelsen
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, den 3 Februarii
1819» icke med det vilkor, som Rev i
-
200
Riksens Ständers
sorerne anfort , så vida besparde Pastoralier
i Götheborgs Stift dertill förslå, utan genom
Biskopens forsorg, att Biskopen derstädes
borde förses med Xmbetshus på Statens bekostnad;
att besparde Pastoralier i nämnde
Stift ansets disponible för Biskopshusets underhåll
, både före och efter det ArbetshusFonden
inrättades, samt ej kommo denna
Fond till godo förr, ån de icke vidare erfordrades
för det egentliga ändamålet, sedan
nemligen Huset andra gången var afbrunnet;
att, af samma skål, hushyran för Biskopen
i Götheborg, efter eldsvådan, af ArbetshusFonden
rätteligen utgått, enär besparde Pastoralierne
deremot dit infiöto; att berörde
Fond tillkommit icke genom några Bevillnings-anslag,
utan i följd af Kongl. Maj:ts
egna Nådiga Förordnanden; hvarföre ock
medlens förvaltande äfven på Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning ankommit; och att för öfrigt,
då Arbetshus-Fondens tillgång fanns placerad
i Discontvåg, mot mer och mindre
säkra hypotheker, samt för dess förvaltande
utgå aflöningar, som troligen kunde besparas
genom andra anstalters vidtagande, dispositionen
af dessa medel till inköp af Biskopshuset
i Götheborg, äfven om den betraktas
blott i egenskap af försträckning mot
ränta, synes mycket lämpligare samt mera
enkel och säker, ån att fortfarande öka antalet
af dc större och mindre disconterin
-
Revisorers Berättelse. 201
gar; hvilka, efter Stats-Contoirets underdåniga
tanka, till ingen nytta för det Allmänna
, från alltför inånga särskilda publika
Cassör redan förut verkställas.
På sådana grunder och då för öfrigt
anslaget under 8:de Hufvudtiteln för publike
byggnaderne i Landsorterne hvarken år
beråknadt för Ecclesiastique-Statens' Åmbetshus
eller lemnar någon tillgång öfrig för
andra behof, ån som dermed skola bestridas;
kan Stats-Contoiret i underdånighet
icke understödja Revisorernes hemställan,
att förenämnde försträckning af ArbetshusFonden
skulle af berörde Stats-anslag ersättas.
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss återstålles
härjemte och Stats-Contoiret framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Starmågtigste Allernådigste Konung,
Eder Kongl. Maj:ts
IJnderdånigste, tropligtigstc
tjenare ocii undersiter
G. F. WIRSÉN.
M. Haak. Georg D. Wahlberg. N. Frodelius.
A. Soderholm. C. Tunelius.
L. S.
L- G. af Sillén G. Öyér.
202
Riksens Ständers
3.
Berättelse, om Förhållandet med Allmänna
Magazins-Inrättningen sedan år 18*2
och angående Inrättningens Förvaltning
år 1820.
Stormägtigste AHernådigste Konung!
efter afslutandet af Allmänna Magazins-Inråttningens
Hufvudbok för år 1820, någon
del af den Förlust blifvit till ziffran bestämd,
hvarmed Inrättningens Förvaltning under de
sednaste åren varit förenad, och den tidpunct
nu synes förhanden, då Eders Kongl. Maj:t af
det Verk, åt hvilket denna förvaltning varit
anförtrodd, bör hafva att vänta en fullständig
öfversigt af Inrättningens åtgärder och upplysning
om orsakerne till Inrättningens närvarande
mindre fördelaktiga tillstånd, år det af dessa
anledningar, som Eders Kongl. Maj:ts Allmänna
Magazins-Direction underdånigast utbeder sig
att, om det ena och andra, få i möjligaste
korthet göra den framställning, ämnets vigt
fordrar.
Allt sedan år 1776 har ett särskildt Verk
fortvarat, som under ombytliga styrelseformer,
likväl i mer och mindre omfattning, haft till
föremål att undsätta Landet med Spannemål
vid inträffande missväxter, samt att verkställa
upphandling af Säd då behofven det påkallat.
Revisorers Berättelse. ao3
Detta Verk, hvars under en längre tid hopsamlade
fonder till storsta delen medtogos under
1808 och 1809 årens krig, ansågs af Riksens
Stånder, vid 1810 års Riksdag, bora på
forsok. bibehållas, hvadan en fond af 300,000
R:dr B:co anslogs, på hufvudsakligen enahanda
vilkor, som tillförene voro beståmde i afseende
på Inrättningens åligganden, att meddela undsättning
och verkställa upphandling af inhemsk
Säd. Sedan Kongl. Maj:t till Riksens Stånders
önskan i denna del lemnat Nådigt Bifall, och
i Bref af den 7:de November 1811 meddelat
Verket föreskrifter i åmnet, fortgingo Verkets
åtgärder i öfverensstämmelse dermed till 1815
års Riksdag, då Riksens Ständer funno Magazins-Inråttningens
verksamhet böra utvidgas och
fonden , i följd deraf, förökas från ofvanberörde
300,000 R:dr till En Million Riksdaler Banco;
samt under vissa vilkor dels i afseende på svår
missväxt, dels ock i afseende på mycken tillgång
å inhemsk Säd, till ytterligare En Million
Riksdaler Banco; hvarefter vid sednaste eller
x 8 18 års Riksdag Riksens Ständer ansågo nödigt,
att, utan nyssnämnde vilkor, bestämma
Allmänna Magazins-Inråttningens ständiga Fond
till Två Millioner Riksdaler Banco.
Med dessa tid efter annan af Riksens Ständer
anslagne Fonder och med Inrättningens äldre öfverskott,
sedan 1809» åro Verkets åligganden och
åtgärder från år 18 U utförde, hvilkas beskaffenhet
och följder nu skola underdånigst ådagaläggas.
Riksens Ständers
Ibland de svåraste missväxter, hvarmed
Fäderneslandet varit hemsökt, var otvifvelaktigt
den år 1812. Nästan alla Rikets Provinser
voro i mer och mindre tryckande behof af
Spannemål, så till brödföda som utsäde. De kraftigaste
och skyndsammaste anstalter till Landets
frälsning från en hotande nöd, blefvo under
Eders Kongl. Maj:ts Egen Höga ledning genast
om Hösten t 8 12 vidtagne. Införskrifningen
från Utrikes orter, som år 1812 i verket
ställdes, ej mindre till Landets undsättning, än
äfven till Arméens och Flottornes foumerande
med deras underhåll af Bröd och Spannmål,
under då varande Krigsrustningar, uppgeck till
omkring 239,000 Tunnor Säd och 437,000
Lispund Rågmjöl, hvarföre kostnads-beloppet
utgjorde circa 2,370,000 R:dr B:co, hvaraf
sjelfva npphandlings-beloppet från särskilda fonder
betaldtes och sedermera påfördes MagazinsInråttningen,
som erhöll dess ersättning, dels
i de tili Magazinen aflemnade qvantiteter Spannemål
och Mjöl, dels genom Liqvid med Krigsfonden,
för hvad som till Arméen och Flottorne
utlevererades.
Efter denna svåra missväxt, och de åtgärder,
som i anledning deraf till de nödstäldes
hjelp måste vidtagas, kan Magazins-Inrättningens
utvidgade omfattning, i undsåttningsväg, anses
hafva tagit sin början. Behofven voro väl
elter skördetiden 1812 tryckande, men till
-
Revisorers Berättelse. 20:1
i en högre grad under den påföljande vintren
och våren 18x3. Spannemål och Mjöl utlemnades
åt unchåttningstagare tinder denna tid
från Magazinen, för ett varde i penningar till
mer år En och enhalf Million Riksdaler Banco.
Att, då jordbrukarens tillgångar genom missvåxten
år 1812 och det derpå följande svaga
året 1813, blefvo till betydelig del medtagne,
han skulle se sig hos Magazins-Inråttningen
skuldsatt, var en omständighet lika mycket vållad
af den allmänna nöden, som omöjlig att
afböja, så vidt ej Statens mellankommande undsättning,
straxt efter behofvets tider återfordrad,
skulle hafva störtat den nödställde Landtmannen
i en annu större olycka, ån den han genom
felslagne skördar redan nog tungt fått vidkännas.
De Förordnanden, som i detta afseende
af Kongl. Majit meddelades , bära alla vittnesbörd,
om den mildhet och ömma omvårdnad,
hvarmed Rikets i behof stadde Innebyggare
blefvo omfattade. Men då Kongl. Majit,
å ena sidan fann att undsåttningstagarnes nästan
i allmänhet betänkliga och på en del orter
mycket beklagansvärda belägenhet påkallade
en skonsam behandling vid Spannemålsskuldernes
indrifning, kunde å den andra detta
syftemål icke annorlunda tillvågabringas, ånatt
Större delen af Magazins-Inråttn ingens tillgångar
skulle hos undsåttningstagarne blifva fästad.
Verket, som vid 1811 års slut endast egde en
fordran för utborgad undsåttnings-Spannemål af
2o6 Riksens Ständers
omkring 130,000 R:dr, hade deremot vid 1813
års utgång en utestående fordran i Landet af
mer ån 890,000 R:dr B:co. Arsvåxterne 1814
och 1815» synnerligen i det sednare årets, voro
mera gynnande, så att under dessa åren en betydlig
del af undsåttningsskulden blef liqviderad;
men under de påföljande åren 1816, i8i7i
1818 och 1819* hvilka årens skördar i mer
och mindre mån icke svarade emot Landets behof,
utlemnades från Magazins-Inråttningens
förråd till undsättning uppå vederbörlige reqvisitioner,
Spannemål, Mjöl och Bröd till följande
värdes belopp, nemligen:
År 1816 för ... . q88>6oi: 46. 5.
1817 för ... . 1,098,510: 25. 6.
1818 för ... . 773,842: 6. 7.
1819 för ... . 1,105,477: 19» 2.
samt till skörden 1820 . . 150,868: 47* i
Summa
3>4i7,33i:— 9»
Grödan år 1816, som visade sig innan
skördetiden i allmänhet mindre lofvande, blef
ån mer skadad af det sedermera under bärgningen
långvariga regn. Från alla Rikets Provinser
inkommo reqvisitioner på undsåtiningsSpannemål;
och befanns behofven så trängande,
att ännu innan året lupit till ända, omkring
46,800 Tunnor Spannemål, Mjöl och Bröd måste
till undsättning utdelas. Tidiga och skyndsamma
upphandlings-åtgårder blefvo fördenskull
♦
Revisorers Berättelse. 307
af Directionen vidtagne, hvarjemte ett särskildt
Ombnd till Skåne härifrån afsåndes, för att derstädes
uppköpa Säd till de angelägne behofvens
afhjelpande. Genom dessa anstalter, fortsatte
äfven under Vintern och Våren påföljande året
1817» erhölls yål så mycket inländsk Spannemål
att dermed och med hvad som uti Inrättningens
Förråd fanns i behåll, Direction blef
i tillfälle att tillhanda hålla de qvantiteter Säd,
som af Eders Kongl Maj:ts Befallningshafvande
reqvirerades; Men oaktadt år 1816 upphandlades
inom Riket 75,613 Tunnor 20 Kappar
Spannemål och år 1817, 79)333 Tunnor 25
Kappar, var dock sistnämnde eller 1817 års
skord så missfördelaktig, att med Kongl. Maj:ts
Nådiga tillstånd detta år 36,203 Tunnor 12
Kappar Utländsk Spannemål blefvo dels införskrifne
från Petersburg, dels genom Contract
med åtskilliga Handlande uppköpte. Utom denna
då för tillfället brydsamma belägenhet, inträffade
jemväl Filial - Disconternas obestånd,
hvarigenom synnerligast i Skåne samt Österoch
Vester-Gothland, der dels skörden hade
lemnat en förmånligare afkastning, delsen större
sådesproduction föranledde till betydligare
afsättning, enskilda handeln nästan var afstannad
i brist på gångbart mynt i allmänna
rörelsen. Åfven af denna orsak ansåg Kongl.
Maj:t nödigt, att sårskildte Ombud borde från
Directionen affärdas, för att i ofvannämnde Landskap
upphandla Säd och derigenom sprida
ao8'
Riksens Ständers
penningar till medverkan för Handelns och Nåringarnes
fortgång.
Under dessa bekymmerfulla omständigheter
inträdde år 1818 med en ån mer hotande
utsigt. En beständigt fortfarande torrka, sedan
vårens början, vållade att våxterna på marken
aftynade och på många orter alldeles utgingo.
Riksens då församlade Stander ansågo faran för
en allman missväxt så stor, att de utom Magazins-Inråttningens
ständiga Fond: 2 Millioner
Riksdaler Banco, öfverlemnade till Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Disposition en lika summa till
upphandling af Spannemål inom landet, samt
derutöfver 2,000,000 Riksdaler Banco för uppköp
af utländsk Säd, om behofvet så skulle
påkalla.
Inrättningens Spannemålslörråd, om Sommaren
år 181 8, var i betydlig mån medtaget,
till undsättning efter 1 81 7 års skörd. I öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts för tillfället
meddelade nådiga Förordnanden och af
nödvändighet, att erhålla tillråckelig qvantitet säd
för så utomordenteliga behof, som då syntes
förestå, måste de yttersta ansträngningar af Directionen
vidtagas. 117,656 Tunnor 4 Kappar
Spannemål blefvo inom Landet upphandlade,
samt dessutom 92,081 Tunnor 17 Kappar
Råg och Hvete från Utrikes orter anskaffade,
dels genom införskrifningar från Finland
och Danmark, dels genom Contract med åtskil
-
Revisorers Berättelse. a 09
lige Handlande; för hvilka betydliga upphandlingar
likväl ej användes mer än en tredjedel
af de 300,000 R:dr B:co, som Eders Kongl.
Maj:t, utaf Riksens Ständers ofvanberörde särskilda
anslag till Directions disposition, samma
år, öfverlöt.
1818 års växt, sorn i början visade sig
så missfördelaktig, blef likväl något förbättrad
af det vid omkring midsommaren inträffade
regn, så att skörden, ehuru vida under medelmåttan,
dock lemnade en förmånligare afkastning,
ån som anledning var att förmoda, hvarigenom
ock undsatt nings-behofven i samma måll
förminskades; hvaraf följden var, att en betydlig
del af den dyra Utländska Spannemålen
qvarstannade uti Magarins-Inråttningens förråd.
Då 1819 års sk(-'rd var verkståld, och den
jemväl på en del orter befanns mindre tillråckelig,
så att i åtskilliga Lån, der föga tillgång
af Spannemål, i Lånens Krono-Magazin, varatt
påräkna, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
olver desse Lån hos Directionen anmäldte
nödvändigheten att få verkställa upphandling till
Magazinens fournerande med erforderlig undsåttnings-Spannemål,
blef val en sådan upphandling
af Directionen medgifven att verkställas
under hand, men ej till större qvantitet ån
sorn behofven oundvikeligen fordrade. Ej min
1
Sami. I 4
aio Riksens Ständers
dre om denna af Directionen förordnade npp->
handling, ån åfven om Magazins-Inrättningens
dåvarande betänkliga tillstånd, fann Directionen
sig föranlåten, att under den 8:de October 18 19
gora underdånig anmälan, hvarefter Eders Kongl.
Majit uti Nådigt Bref af den Q;:de i samina
månad och år, täcktes förklara, att Direction
efter penningetillgången borde med upphandlingen
fortfara til Sädesprisens upprätthållande.
Upphandlingen af inhemsk Säd under samma
år, hvartill, utom Verkets öfriga contanta tillgångar,
återstoden eller 200,000 R.dr af det
år 1818 nådigst öfverlemnade särskilda anslag
användes, uppgeck till 96,550 Tunnor 11 Kappar
Spannemåh
Genom dessa under Fyra på hvarandra
följande mer och mindre missfördelaktiga skördar,
hade Magazins-Inråttningens ansträngningar
så i undsättnings , som upphandlings-våg fått en
omfattning, sträckt till yttersta måttet af dess
möjliga verksamhet. Verket, som hade näst
dess bestämmelse de ovilkorliga åligganden, att
åt nödställde Innebyggare tillhandahålla Säd och
dymedelst afvärja brist och på många orter
hungersnöd, kunde icke påräkna fordringarnes
indrifning i den mårt penningar för nya anskaffningar
erfordrades. De strängaste förordnanden
, som från Directionen utgingo, så i afseende
på undsåttningsbehofvens inskränkning, som
betalningens infordrande, kunde af Eders Kongl.
Revisorers Berättelse. 211
Maj:ts Befallningshafvande ej med åsyftad verkan
fullgöras. Ä ena sidan hade vanan att erhålla
Spannemål på Credit hos undsåttningst^-  garen ingifvit ett origtigt begrepp om råtta
åndamålet med Verkets bitråden, hvadan såsom
följd deraf vida större Spannemålsbehof till Eder*
Kongh Majits Befallningshafvande uppgåfvos,
ån som verkeligen voro för handen och med
en sparsam hushållning samt omtanka för eget
båsta, kunde förenäs, och å dert andra var
penningetillgången i Landet så medtagen, att
betalningen för de erhållne låhen omöjligen
vid förfallotideme stod att indrifva, med mindre
ej de fleste låntagares undergång derigenom
blifvit beredd. — Allmänna Magazins-Inrattningens
fordringar, för utborgad undsåttnittgs-Spannemål,
hade alltså vid i 8 19 års slut uppgått
till 1,446,880 R:dr 45 sk. g rst. Banco; hvarförutan
af Inrättningens Spannemåls-lager
65,7 35 Tunnor Såd blefvo i Magazinen qvarliggande
såsom ett ej uttaget öfverskott, af de
partiert Såd, Eders Kongh Maj:ts Befallningshafvande
efter 1819 års skörd reqvirerade, emedan
detta öfverskott ej till de uppgifne behofvert
åtgeck; Och ökades ytterligare behållningen
med 7,000 Tunnor Såd derigenom* att
Eders Kongh Maj:t falin skål för handen vara,
att gifva Nådigt tillstånd för Garnizons-Troupperne
i Stockholm, att för deras underhåll af
Spannemål och Bröd 111 Natura erhålla losen i
penningar från Magazins-Fonden. Directionen,
312 Riksens Ständers
som efter de ntlevereringar, hvilka borde från
Magazins-Inråttningen utgå, låmpade sine anskaffningsåtgårder
och öfriga dispositioner, kunde
då desse i verket ståldes ej förutse, att 72,735
Tunnor Säd icke skulle till de uppgifne behofven
åtgå; men då ett sådant förhållande inträffade,
blef Verkets stallning ån mer betänklig.
Magazins-Inråttningen med stor Spannemålsbehållning,
som stod till högt värde och
en fordran för utborgnd Säd af nara En och
en half Million Riksdaler Banco, var således,
då 1820 år symniga skörd inträffade, i det tillstånd,
att Directionen hvarken kunde realisera
Lagret inom Landet, eller påräkna någon skyndsam
indrifning af Inrättningens utestående fordringar.
Ue föregående årens omsorger att anskaffa
Spannemål, för att afhjelpa tryckande
behof hade vål upphört, men bekymmer af
motsatt beskaffenhet yppades nu. Jordbrukaren,
som under de föregående åren, förmedelst låtta
lånebitråden och en särdeles lönande Spannemålsafsåttning,
verkställt betydliga odlingar, såg
sig efter inbärgningen af 1820 års gröda på
en gång ega ett öfverflöd af Säd, som ej allenast
verkade till prisens ovanliga fall, utan äfven
vållade en stockning i enskilda handeln, då
försäljningen i allt för ringa mån kunde verkställas
i förhållande emot den ymniga tillgången.
Klagan öfver låga Spannemålspris och
bristande afsättning hördes från nästan alla Rikets
Provinser, och Landtmannen, som de förra
Revisorers Berättelse. 213
åren fatt vidkännas tyngden af brist och behof,
var nu vid ymnig tillgång på Spannemål
i en ganska eftertänklig belägenhet, då dess
Contanta utgifter såsom Bevillning och loner,
m. m. skulle utgå till nästan oföråndradt belopp,
som under de tider då Spannemålen var
i högt värde. Lika, om icke större, ån då
Spannemål till Landets undsättning behöfde anskaffas,
yttrade sig nu den allmänna fordran
på Magazins-Inråttningen, att den skulle upprätthålla
de fallne Spannmålsprisen.
Så långe årgångarne voro ombytliga eller
så, att upphandling af den ena Provinsens Spannemåls
öfverskott kunde verkställas, för att afsåttas
i en annan ort, der brist hade inträffat,
hvilken genom Magazins-Inråttningens försorg
måste afhjelpas, var det för Inrättningen möjligt
att medverka till Sådesprisens upprätthållande
i de orter, der en sådan mellankommande åtgärd
ansågs bora vidtagas; Men utan att ingå i ett
bedömmande om nyttan för det allmänna och
möjligheten för en publique Inrättning, af hvad
beskaffenhet och under hvad styrelseform som
hålst, att verkställa Spannemåls upphandling
endast och allenast i ändamål att bibehålla fördelaktiga
Spannemålspris, hvilket ämne icke hörer
till föremålet af denna underdåniga Berättelse,
år Direction likväl af den öfvertygelse,
att, om ock nu varande Magazins-Inråttnkigs
ständiga anslag Två millioner Riksdaler Banco,
Riksens Ständers
efter 1820 års skörd varit att tillgå och ingen
behållning i Inrättningens Mngazin funnits, det
ändock icke blifvit möjligt att, vid den sårde*
lej ymniga tillgång på Säd, som då fanns i
Landet, med denna fond åstadkomma Spännemålsprisens
upprätthållande, då sannolikt loga
eller ingen concurence i enskild våg inträffat,
vid en så vidt omfattande åtgärd å Statens sida.
I allt fall och då alla handelsföretag måste
grunda sig på en möjlig afsättning, hade, 0111
en allmän upphandiingsanstalt eller inrättning
tagit sin början efter skördetiden 1820, densamma,
om icke berörde år, likväl under de
derpå följande, då Landet äfven blifvit välsignadt
med goda skördar, nått måttet af sin verksamhet
och skillnaden emellan en sådan aristallt
eller inrättning och den nu befintlige, endast
varit skillnaden i tiden då Inrättningens åtgärder
sattes i verkställighet.
Directionen insåg visserligen hvad fördel
för Magazins - Inrättningen kunnat beredas, i
förening med det allmännas, om upphandling
af god Säd till billige pris, efter r 820 års skörd,
Stått att tillvägabringa; men utan tillgång på
medel dertill och i saknad af erforderligt Magazins-utrymme,
då det i behåll varande Sådeslagret
förutsågs att blifva förökat med dels omkring
35,000 Tunnor Afrad, Tionde, Håstevacance och
annan Stats-Verks-Spannemål, hvilket jemväl inträffade,
dels med en betydlig qvantitet af Säd,
Revisorers Berättelse.
spm i afräkning å undsåttningsskulder kom att
ingå och som under loppet af år 1820 utgjorde
circa 10,500 Tunnor, var Magazins-Inråttningens
stallning sådan, att någon upphandling
af 1820 års skord icke kunde af Directionen
i verket ställas,
Uti de flera underdåniga anmälanden, som
Directionen under den tiden till Eders Kongl.
Maj:t afgaf, ådagalades Verkets iråkade förlägenhet.
Eders Kongl. Maj:t täcktes deraf Nådigst
finna, att någon utväg borde vidtagas, ej
mindre för att underlätta de mycket skuldsatta
undsättningstagarne i sina bemödanden, att betala
de erhållne Spannemåls-Lånen, än äfven
att bereda tillfälle för Verket att i någon mån
få dess Sädesbehållningar realiserade. Det blef
fördenskull Nådigst beslutadt, att den redan i
October månad 1819, Låntagarne Nådigst medgifne
rättighet att med Säd, Tunna emot Tunna,
få liqvidera sina skulder och att skillnaden
emellan undsättningsprisen och de, hvartill Spannemålen
vid liqviden beräknades, skulle i Contant
betalas, borde fortfara; äfvensom att, då
om Hösten r 8 2 o fri införsel af Hafra till England
var medgifven, utskeppning af detta Sädesslag
från Magazins-Inråttningens förråd borde
verkställas. Förstnämnde Nådiga tillåtelse, som
för undsåttningstagare i allmänhet fortfarit till
Martii månads utgång och för en del Låns till
Maji och Junii månaders slut innevarande år
2iö Riksens Ständers
1822, har medfört den följd, att undsättningsskulderne,
som vid 1819 års slut, enligt hvad
förut underdånigast anmäldt blifvit, uppgingo
till 1,446,880 R:dr 45 sk. g rst. Banco, utgöra
nu för närvarande omkring 305,261 R:dr
1 o sk. 3 rst. oberåknadt Inrättningens fordringar
för utborgad Säd åt Innebyggare i de Norra
Lånen, efter sistlidet års svåra missväxt derstädes;
Och ehuruväl under åren 1820, 1821
och 1822 en qvantitet af 34,060 Tunnor Spanrtemål
till Upplags-magazinen sålunda ingått, å
hvilket partie Spannemål anskaffad under åren
l8l7> 1818 och 1819, då Sädén var uppdrifven
till högt pris, förlust för Magazins-Inrättningen
uppstå skall vid jemförelse emot Sädens
nu mera fallna värde, har likväl denna Landsfaderliga
omvårdnad varit för Eders Kongl. Maj ts
trogne undersåtare välgörande, och af den verkan,
att Gäldenärerne sett sig i tillfälle att kunna
skulder betala, som annars om desse till
sitt fulla belopp i penningar skulle hafva utfordrats,
medfört mången idog medborgares undergång,
och ändock ej, efter hvad erfarenheten
visat, kunnat till någon betydligare del
indrifvas.
Utskeppningen af Hafra till London verkståldes
i October och början af November månader
år 1820, hvarigenom från Magazins-Inråttningens
förråd, å Rikets Södra och Vestra
kuster, 18*415 Tunnor 7J Kappe af detta Så
-
Revisorers Berättelse.
217
desslag utgingo. Det blef en ej ringa lättnad
för Inrättningen att få begagna detta afsåttningsti
11 fålle å ett Sädesslag, svårt att en längre tid
magazinera och i allmänhet mindre begärligt,
då- endast vissa Landsorter begagna Hafra till
brödföda. På Expeditionen, hvartill äldre lager
användes, som Stod Inrättningen till högt
pris, uppstod val en förlust till ziffran af 31,500
R:dr 44 sk. Banco; men då i betraktande tages:
att Hanan efter försäljningen i London
lemnade en behållning af 3 R:dr <28 sk. 2 rst,
B:co per Tunna, då gångbara priset uti de orter
inom Riket, hvarifrån Hafran afhemtades var
per medium 2 R:dr 12 sk. B co Tunnan, utan
att likväl afsättning till detta pris kunde påräknas,
i en tidpunct då alla ville sålja men ingen
köpa, åtminstone i fråga om större partien,
samt att i händelse denna Hafra i Magazinen
under påföljande tiden qvarfunnits, den genom
ålder tagit skada, och omsider ovilkorligen måst
afyttras till hvad pris som helst, så blifver denna
utskeppning, under sådana förhållanden inom
Landet, för Magazins-Inrättningen i det hela
fördelaktig.
Efter 1820 års utgång, och då den allmänna
förlägenheten om bristande afsättning
annu fortfor att vara högst tryckande, ansåg
Eders Kongl. Maj:t nödvändigt, att om Våren
1821 något steg å Statens sida borde tagas till
ett någorlunda vidmakthållande af Sddesprisen5
2l8
Riksens Stunders
gom på en del orter nedgått vanvärde. I gå»
dant afseende blefvo utaf den af Riksens Ständer
anslagna fond till myntbara Metallers uppköp*
420,000 R:dr B:co till Directionens disposition
öfverlåtne, med hvilken summa och Directions
öfrige disponible penninge-tillgångar,
upphandling af inhemsk Säd borde verkställas,
samt export deraf till Utrikes orter ske genom
Directions forsorg. Direction åläg det alltså att
fullgöra detta Eder Kongl. Maj ts Nådiga förordnande,
hvarigenom ej mindre penningar till
Spannemåls-handelns upplifvande i Riket borde
utspridas, utan afven den för Landet lika
ovanliga, som [fördelaktiga händelse icke lemnäs
obegagnad, att af egen afkastning gora utbyte
emot myntbara Metaller från fremmande
Länder, till förstärkande af Bankens redbara
fond. Upphandling af Spannemål verkställdes
fördenskull till en qvantitet af 7 1,41 7 Tunnor,
och. utskeppningen börjades i Maji månad berörde
år, Af de underrättelser från Utrikes Orter,
som dels straxt meddelades Direction, dels
från Eders Kongl. Maj:ts Consuler, på flere Utrikes
platser, efter derom af Directionen gjord
begäran, inbekommos, syntes Italien vara den
enda ort, der Kom och Hafra skulle efter de,
i början af år 1821 derstädes gångbara pris,
kunna med någon fördel afsättas. Med anledning
af hvad Eders Kongl. Majit sedermera i
åmnet behagade Nådigst förordna, blef expor
-
Revisorers Berättelse. 219
ten dit verkstol cl. Såsom Directionen uti dess
under den 25 September 1821 afgifne underdåniga
Berättelse haft nåden uppgifva, utgjorde
utskeppningen .36,386 Tunnor Korn och 18.63a
Tunnor Hafra, eller tillsammans 55,018 Tunnor.
Spannemålen togs från Magazinen i åtskilliga
orter, synnerligast der brist på utrymme
försvårade Sädens förvarande, och afpassades
utskeppningen i öfrigt efter ett någorlunda
förhållande till den summa af 420,000 R:dr
Banco, sorn Eders Kongl. Maj:t för upphandlingen
i detta ändamål behagat Nådigst bestämma.
Om Allmänna Magazins-Inrättningen på
den till England år 1820 och den till Italien år
1821 verkställde Spannemåls-transport fått och
får vidkännas förluster, äro dock fördelarne för
Riket genom Export-företagen i ej ringa mån
väsendtliga, ty genom utförsel af Säd från ett
land, som tillförene haft behof att hemta denna
lifvets första nödvåndighets-artikel, från fremmande
orter, mäste utan tvifvel ett sådant Lands
anseende och Credit i mercanlilt afseende vinna,
allrahålst då, som hår inträffade, Sädesslagen
å Utrikes Orter befunnits af den egenskap,
att Hafran i London ansågs lika god med den
Engelska och derföre betaides med 1 ä 2 skilling
Engelsk Sterling per qvarters mera ån Hafra,
som från andra Länder rlitkomj, och den
Spannemål som afskeppades till Italien samt oskadad
framkom, jemväl ansetts vara af utmärkt god
220
Riksens Ständers
beskaffenhet. Dessutom hafva Svenska Skeppsredare,
genom Magazins-Inråttningens utskeppningar,
i fragter för begagnade 40 Fartyg, från
Inrättningens fond erhållit circa 150,000 R:dr
B:co, hvarjemte tillfälle till fragt-förtjenst och
liandels-speculationer å Utrikes Orter blifvit beredt
i anledning af Fartygens befragtning utaf
Direction.
Vid Exporten på Italien, i hänseende ensamt
till Magazins-Inråttningen, förekommer i
öfrigt, att, om icke utskeppning af dessa 5 5,01 8
Tunnor Korn och Hafra egt rum, denna qvantitet
Säd nu i Magazinen qvarlegat, och om det
varit möjligt, att kunna förvara Sadén på en
del orter, der Inrättningen saknade tillräckliga
Magazins-rum och der följaktligen begagnandet
af enskildes oftast mindre lampliga Lägenheter
måst, emot dryg hyra, fortfara, så hade under
den tid, som sedermera förflutit, det icke, den
noggrannaste vård oaktadt, kunnat förekommas
att de aldre Lagren, hvaraf utskeppningen verkställdes,
blifvit af sädesmask och ålder försämrade.
Huruvida, då försäljning af denna Spannemål
omsider inom Landet oundvikligen måst
ske, skadan för Magazins-Inråttningen blifvit
mindre, ån genom den verkställda Exporten,
år vål svårt att bedömma, men i förhållande
till Spannemålens låga värde under de sednare
åren, och hvad sorn följaktligen vid mycken
Revisorers Berättelse. 231
tillgång på god Säd möjligen får en försämrad
vara, stått att erhålla, vill det förekomma, sorn
utslaget i sådant fall icke för Magazins-Inrättningen
utfallit bättre, utom det att åtgärden
blifvit får den enskilda handeln af menlig verkan
å de orter der försåljningarne af berörde
Spannemål kommit att ega rum.
Härmed anser Directionen sig böra sluta
denna summariska öfversigt, hvars sammanfattning
Directionen vågat tro, böra föregå redovisningen
af Förvaltningen för år 1820, då
under detta år föregående tiders förhållanden
undergingo en förändring, lika vigtig för Riket,
som af särdeles inflytande på det Verk,
hvars åtgärder så hufvudsakligen bero af beskaffenheten
med resultaten af Landets moder-näring,
Jordbruket.
Såsom i enlighet med Nådiga Föreskriften
i Kongl. Brefvet den ;:de November 1811»
ifrån och med Redogörelse-året 1812 blifvit
iagttaget, har på grund af den år 1820, inom
behörig tid eller sistlidne Augusti månads utgång,
afslutade Hufvud-Bok, hårhos underdånigast
bifogade Summariska räkning eller Tableau
med åtföljande Bilagor blifvit författade.
Af den Summariska räkningen upplyses, att
vid 1820 års början Magazins-Inråttningens behållning
i Penningar, Spannemål, Proviant, Brån
-
222
Biksens Stunders
vin, Ved och Kol m. m. jemte fastigheter och Fordringar,
utgjorde efter afdrag af Verkets skulder,
ett sammanlagdt varde af . 4 2,101,2311 8--—■
samt dessutom fordringar och
fastigheter i Finland upptag ■
ne till » . . . . i . 507,294: 7.10.
eller tillhopa 2,608,525: 1 5. 10.
Hvaremot Verkets utgående
Behållning, vid 1820 års slut
tillika med fastigheter och
fordringar, samt Fordringar
ne
i Finland uppgingo, efter
afdrag af Verkets skulder,
till 2,433,142:11.3*
så att under år
1820 forlusten
å Magazinsrörelsen
uppgått
till 155,383- 4-7-
~ 2,608,525:15. IÖ.
Ett Verk af den beskaffenhet, som Allmänna
Magazins-Inråttningen, hvars föremål och
åligganden, i undsättnings- och upphandlingsväg,
icke kunna annorlunda anses än som en handelsrörelse
i stort, måste enär afsåttnings-utvågarne
upphöra och de ständiga utgifterne ändock
fortfara, se resultatet utfalla till Verkets
skada. Sådant år ock förhållandet med Magazins-Inråttningen
ifrågavarande år, då, i allmänhet
Revisorers Berättelse. aa3
taget, ingai utleverering egde rum, hvarpå Magazins-Inrättningen
kunde anses vara skadeslös,
men Spannemåls-lagret lik vål okades med omkring
37,500 Tunnor. Följden deraf skulle ock
blifva den, att såsom af Vinst- och FörlustConto
Litt* A närmare utredes, ingen betäckning
var att påräkna r
1 :o För räntan till Riksens Ständers Bank
å Verkets ständige fond R;drB:co 58,901:36.11.
2:0 För extraordinarie afskrifningar,
Transport-förluster
»arnt förlust å försäljning af Spannemål
och Proviant inom Riket 22,492; 39* 7-  3:0 För Direclionens och
Uppbördsstatens aflöning, Expectance-Löner,
Pensioner, Reparations-kostnader
å Hus och Inventarier,
Hyror samt Remisslage
m. m., sedan de 11,793
R:dr 18 sk. 7 rst. som i Debet
af ofvanberörde Vinst- och Förlust-Conto
upptagas och de 4294
R:dr 6 sk. 5 rst. hvarmed Vinstoch
Förlust-afråkningen öfver
Bränneri-rörelsen, Litt. B. utfaller,
samt ändteligan de 4993
R:dr 29 sk. 7 rst. som i Utredningen.
Litt. C. såsom Vinst utföras,
eller tillsammans 21,081
R:dr 6 sk. 7 rst. B:co afgå... 42,487:28. 1.
S:a 123,882: 8- 7-
Riksens Ständers
Och då till dessa obetåckta utgifter
lågges Förlusten å exporten
af Hafran till England . . 31,500:44. —-
uppkommer den summa af . .155,383: 4. 7.
som skiljer emellan Summariska Räkningens inoch
utgående behållningar eller som, efter vanlig
råkenskapsmethod uti samma raknings Credit
under Titel: Förlust afföres.
Hvad Brånneri-rörelsen år 1820 angar,
deröfver Vinst- och Förlust-afråkningen, Litt. B.
blifvit författad, så härleda orsakerna sig till den
förlust, som å sjelfva Brån vins-bränningen hår
i Hufvudstaden samma år uppstått, dels derifrån,
att den år 1818 i Danmark upphandlade
Spannemål, hvilken, såsom vid framkomsten hit
mindre god, måste hufvudsakeligen till Brånvins-brånning
år 1820 användas, stod till det
höga varde af ig R:dr 2 G sk. 4 rst. B:co Tunnan,
oriadt Hvete, och 24 R:dr 32 sk. 3 rst.
B:co Tunnan oriad Råg, förmalnings-arfvoden
och utgifter för Sädens transport till Brånnerien
oberåknadt, dels af de reparations-kostnader,
som inträffade derigenom, att den våsendtligaste
Brånvinsbrånningen blef, med Eders Kongl.
Majits Nådiga Bifall, flyttad från Ladugårdslands
till Tanto Bränneri, på det att vid förstnämnde
Bränneri en större Spannemåls torrk-inråttning
jemte magazin skulle kunna anläggas, hvilket
jemväl sedermera år i verket stålidt.
För
-
Revisorers Berättelse.
Fornt i underdånighet omnämnde Summariska
rakning utvisar jemväl, att biand Magazins-Inråttningens
skulder, vid 1820 års utgång,
voro 2,085,033 R.-dr 4 sk. 1 rst. B:co
till Riksens Stånders Bank, hvaraf Två Millioner
utgjorde Magazins-Inrättningens ständiga
fond, och återstoden hvad som vid nyssnämnde
tid var obetaldt å det särskildta Anslag
300,000 R:dr, som år 1818 till Directions
disposition i Nåder öfverläts, deraf 100,000
Rdr användes samma år samt 200^000 R:dr
det påföljande året 1819.
Sedan Eders Kongl. Maj:f, såsom ofvan anfordt
blifvit, genom Nådigt Bref den 2 7:de
October 1819 täcktes förordna, att Spannemålsupphandlingen
af samma års skörd borde af
Magazins-Inråttningen till Sådesprisens upprätthållande,
efter penninge-tillgången, verkställas,
så fortgick denna upphandling under Vintren,
Våren och början af Sommaren år 1820, under
hvilken tid, jemlikt Bilagan Litt. D, 31,783
Tunnor 1 Kappe Råg, 31,482 Tunnor 3 Kappar
Korn och 29,219 Tunnor 20 Kappar Hafi a
samt 50 Tunnor Arter, eller tillhopa 92,534
Tunnor 2 4 Kappar Spannemål blefvo uppköpte
för en sammanlagd summa af 672,276 R:dr
17 sk. 3 rst. B co.
Öfver förhållandet med Magazins-Inråtrningens
fordringar för Undsättnings-Spannemål
a Sami. * -5
226 Riksens Stunders
ar Bilagan Litt. E. med dertill hörande vidrakningar
för hvarje Lån författade; och värdes
Eders Kongl, Maj:t- deraf Nådigst inhemta, att
Inrättningens utestående fordran i Landet vid
.1820 års början uppgick 6111,446,880:45. g.
samt att under första hälften
af sagde år eller före skördetiden,
undsättning blifvit meddelad
för ett belopp i penningar
af ..... . 150,868*47* t.
af hvilken sammanlagde Summa
• • • • • • * • 6597i749:44-IO*
under loppet
af året blifvit
afbetaldt . .7 72,858:11.5.
deraf, i enlighet
med Eders
Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref af
den 2 7:de October
1819»
•2 2:dra September,
13 de Qctober,
8:de och
13 :de December,
1820 angående
tillåtelse
för undsåttningstagare,
att
iå å lånen gö
-
Revisorers Berättelse. 227
ra afbetalningar
in Natura,
10,5 41 Tunnor
16 Kappar Säd
blifvit såsom
Bilagan Litt. F.
närmare upplyser,
till Magazinen
inlevererade,
och
hvarföre undsåttningstagare
i Liqvid godtgjörts
75,551
R:dr 16 sk. 10
rst. B: co-, så att
vid 1820 års
utgång Maga- '
zins-Inråttningen
egde en
utestående fordran
af . . * 824,891:33.5.
1,397,749:44.10.
Sammandraget Litt. G. utvisar, att Allmänna
Magazins-Inråttningens Behållning af Spannemål,
Mjöl och Brod m. m.. som vid 1820
års början utgjorde 113,609 Tunnor 13 Kappar
ali slags Säd, 172,396 L% 8 # Mjöl och
Grope, samt 64,370 Zft q # mjukt och torrt
succariebrod, uppgeck vid berörde års slut till
a 28 Riksens Ständers
151,178 Tunnor 16 Kappar Spannemål, 158,77 7
X# 13 # Mjöl och Gröpe och 55,464 X# 6
ö Bröd.
Utaf Stats-Verkets Sådes-intrader hafva, under
loppet af år 1820, på sätt Bilagan Litt. H.
ådagalägger, 34,492 Tunnor 16 Kappar Spannemål
till Magazinen ingått, hvaremot för Vårfvade
Arméen och Flottornes underhåll, samt
till åtskilliga andra Corpser och Stater, Spannmål
och Bröd från Magazins-Inråttningens förråd
utleverera* till en qvantitet i Säd af 40,776
Tunnor 31 Kappar, eller 6,284 Tunnor 15
Kappar utöfver årets Stats-Verks intrader, hvilket
öfverskott uti liqvid med Stats-Verket kommer
Magazins-Fonden till godo.
Direction, som underdånigast afvaktar
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning om denna
Berättelse med åtföljande Bilagor må efter
förra vanligheten genom trycket komma till
allmän kännedom, framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit
Stormågtigste Allernådigste Konung,
Eders Kongl. Maj:ts
anderdlnigste, tropli|tig»t«
tjenare och undcrsater
B. W. FOCK.
P. (r. Welin. And. Levin. L. Nyberg.
Stockholm den 54 Oct. 182a.
A. Elfving. Pehr Klint.
2^0
Summarisk Räkning öfver AllFörvaltning
och
Debet,
Banco.
Allmänna Magazins Inrättningens Behållning
vitt 1820 års början uti Contante medel, Spanne-  mål, Proviant, Bränvin, Ved och
Kohl m. m. • • 1,824,782.24.4*
Utestående Fordrin-  gar hos div. Stater 0.
Vert 88,261: 34.10.
Hos di-  verse
Perso-  ner . 2C8,i5o:34- 2.
FörSpan-
nemäls-
Uridsätt-
Landet 1,446,880:45. 9-T.n^.,n3. ,S n
JJ J , - .-.3,598,021:43.1.
Afgå deremot Skulder .... 2,54i,o45: 33. -
Återstå 1,066,976:10. i.
Fastigheter, Byggnader, Inven-  tarier och Byggnads -Matria-  1 ier uti Sverige 476,251:12. -
Äldre Fordringar före Är 1810 af
diverse Verk, beroende på ersätt-  ningar eller afskrifningar, nemi.;
Hos Pommerska Fält-  Contoiret .... 25,838:25.4-
Kgl. Commiléen för
Krigs - ärendernes
sluteliga Utredning 364,178: 1. 4.
Kongl. Förvaltningen
af Sjö-ärenderne 177,987. 7.3. SfiR M,. „
*
S:a 2,ioi,a3r; 8. -
Fordringar efter afdrag af skulder
i Finland 507,294: 7. 10.
2,6o8,525
i5
10
Transport
2,6o8,525
i5
10
manna Magazins - Inrättningens
Tillstånd år 1820.
Credit.
Förlust på Magazinsrörelsen enligt Vinst och För-  lust-Conto Litt. A 164,670:40.7.
Afgår : Vinsten på firänneri-rörelseh enligt
Vinst 0. Förlust-Conto Litt. B. 4,294: 6.5.
samt en uppkommen Vinst hö-  rande till föregående åren
enligt utredningen deröfver
LittC' > 99_3:29-7-,
Återstår Kongl. Maj:ts och Kronans
Förlust på 1820 års Förrättning
155,383
'4
1
Allmänna Magazins-Inrättningens Behållning vid
1820 års slut uti Contante medel, Spannemål, Pro-  viant, Bränvin , Ved
och Kohl m. m. . . 2,188,326:42.-
Utestående Fordringar
lios div. Stater och
Verk . 68,669: 19. -
Dito hos di-  verse Per-  soner . 219,942: i5. 10.
För Span-  nemåls-  Undsätt-  ningar i*
Landet 824,891.33. 5. - 5
—— i’i, ’'3o3-20-3'3 3oi.83o: i/j. 3.
Afgå deremot Skulder 2,396,485-. i5. 8.
/ HvaratBiksens Ständers Bank ) ÅterStä 905,344. 46. 7.
V^hade att fordra 2,o85,o33:4- i-y
Fastigheter, Byggnader, Inventa-  rier och Byggnads - Materialier
uti Sverige
47a>499:xl*
Äldre Fordringar före år iSio.af di-  verse Verk, beroende på ersättnin-  gar eller afskrifningar nemligen:
» 1
Hos Pommerska FUlt-Con-  toiret . . . » . ' - 25,838: 25.4.
Transport 25,838:25.4- x,377,844: l7-
i55,383
4
7
B a n c o.
Transport
io
Summa
io
Stockholm af Kongl. Allmänna Magaeins-Dire
mK
.
^33
Credit.
Banco.
Transport 25,838: 25. 4- i,377>844- T7- ®
Hos Kongl. Comrnit-  teen för Krigs-ären-  dernes sluleliga ut-  redning . . . 364,178: 1,4-  — Kongl. Förvaltnin-  gen af Sjö - ären-  derne .... 177,987: 7.3.
_ 568,oo3:33. ii.
i55,383
,
4
7
S:a 1,943,848: 3. 5.
rf
Pordringar efter afdrag af Skul-  der i Finland, s§6om vid 1820
års börjad , . . . . • • 507,294: 7»,0,
2,453,142
*
I T
3
Summa
2,608,525
i5
10
etions Boksluts-Coutoir d, 17 September 1822.
J. Bille,
234
Litt.
Vinst- och Förlust-Conto öfver rö
-
Debet,
Banco.
Inkomst:
Influtne Arrenden och Hyror . . . 5o8:28.6.
Ersättningar  2,410: 3o. 4.
Intressen 4’79®: 31 • 4-
7>7l5
Vinsten på försäljning;, samt öfvermål rid upp-  mätning af Spannemål, gör enligt Magazins-  Calculerne tillsammans
4>°77
24
5
Förlust på 1820 års Maga/ins-rörclse, som affö-  res i Summariska Räkningen öfver Allmänna
Magazins Inrättningens förvaltning och tillstånd
nämnde ir
1641670
4o
7
Summa
176,464
II
2
235
A.
reisen vid Upplags-Magazinen år 1820.
Cr edit.
Banco.
Utgift och Förluster:
Löner till Allmänna Magazins-Directions Ämbets-  och Tjenstemän, samt Uppbprds-Staten , Arfvo-  <len , Expectance-löner, Pensioner , Reparations-  kostnader å Hus och Inventarier, Arrenden,
Hyror, samt Remisslage m. m. . 63,568:34- 8.
Intresse § Magazins - Inrättningens
Skuld till Riksens Ständers Bank,
enligt från Banken afgifven Dis-  cont-Räkning 58>goi:36. n.
'#
122,470
23
7
Afskrifningar och Transport - förluster samt
förlust å försäljning af Spannemål och Provi-  ant  22,492:39.7.
Dito å Hafre-Expeditionen tillEngland 3i,5oo: 44- *
53,993
35
7
Summa
176,464
11
2
Vinst och Förlust-Conto öfver
Debet.
Banco.
Inkomst.
Inf!nine Arrenden och Hyror . . . 270:4°-*
Arrende för Bränvins-Destilleringen
i Stockholm 16,666: 3a.-
i Carlskrona 200:
16,1166:32.-
17,137
24
/
/
‘ /'
.
Summa
«
17,137
24
B.
Bränneri-rörelsen år 1820.
Credit,
Banco.
Utgift och Förluster.
Löner, Reparationskostnad å Hus och Inventarier .
samt diverse utgifter vid de nedlagdcBränncrien
5,676
18
5
Anma r kfl. Vid de i gång varande Bränneriet!
äro alla utgifter i och för Biänvins-  hränningcn och försäljningen, af
hvad namn och beskaffenhet de va-  ra m§ , pälagde Bränvinets kostnad
Förlust på försåldt Bränvin år 1820 gör enligt
Calculerne deröfver 7,938:11. 1.
Afgår Vinsten enligt dito .... 771:11.11
7>lG6
47
•2
Saldo. Vinst på 1820 års Bränneri-rörclse, som
påföres Summariska Räkningen öfver Allmänna
Magazins-Inrättningens Förvaltning och tillstånd
nämnde år
i >394
6
5
Summa
I7>I'i7j24
—
1
238
Litt.
Utredning öfver Förluster och
åren, sorn uti Räkenska
-
D ebet.
Banco.
Inkomst:
Observations-medel influtne vid diverse Maga-  sin enligt den afslutne Hufvudboken . . .
1,844
44
10
Vinst pä försålde Inventarier .......
7,3a5
32
6
Summa
9,i7°
29
4
I
2?>C)
C.
Vinster uppå rörelsen de föregående
pen förekomma år 1820.
•' • — • r ' /
Credit.
Banco.
Afskrifningar grundade på Anmärkningar och
Resolutioner
• 65a
16
6
Förluster genom försäljning samt förbrukning af
Inventarier och Fastigheter m. m
3,524
3i
3
Summariska Räkningen öfver Allmänna Maga-  zins-Inrättningens förvaltning och tillstånd år
x8ao upptager Vinst från föregående årens rö-  relse i*»»*
, * *
4-993
29
7
Summa
9.170
29
4
/
i
2 Sam/.
a/p
Summariska Räkningar med hvarje
rättningens Fordran vid I8i9 års
blifvit försträckt år 1820, samt
Debet,
Banco.
1. Stockholms
Till Hufvudstadens nödlidande, försåldt:
22,263 LU mjukt Bröd .... 16,257:10.8.
6,407 „ 12 U torrt dito till Sta-  dens Arbetsmanskap 4,461: 5.2.
20,718
ID
TO
2. Stockholms
Bnlftnce från år 181g:
Utestående i Länet
Erhållit år 1820:
3q8 T:r 6 kap. Oriad Råg .... 4=I8n:4^-^-  6 ,, 8 ,, dito Korn .... 59: 18. -  11 „ 29 ,, dito Hafra .... 71: 10.6.
1 o7,588
4,311
6
27
3
Summa
111,899
33
3
3. Blekinge
Ej behöft eller erhållit något understöd ar 1820.
I
243
Län, som visa Allmänna Magazins-In
slut, och hvad för Länens understöd
utestod vid berörde års slut.
Credit,
B a n c 0.
Stad.
Influtit år 1820 för emotstående försäljning . .
20,718
i5
10
Län.
Afbefcalt ar 1820 på emotskrifne understöd . .
60,327
4
3
Balance till år 1821:
Utestående i Länet
,
46,572
29
—
Summa
111,899
33
3
L ä n.
Banco.
Debet.
4- Calmar
Balance frän ar 1819:
Utestående i Länet ...........
i497
32
—.
3 T:r Riad Råg .... 36: —• -  4o4 ,, 21 kap. Oriad dito 4>4^i: 16.- f .0^ jf.
2"& » B >> dito Korn ..... 2,422:26.-
6,909
42
_
Summa
8,407
26
5. Christianstads
Ej behöft eller erhållit något understöd Jr 1820.
6. Elfsborgs
Balance från ar 1819:
Utestående i Länet .
72,392
5
I I
Erhållit år 1820:
— 16 kap. Oriad Räg 5- 4.-
3 T:r 16 kap. dito Hafra i3: 16.-
18
20
Summa
72,410
26
I I
<
2Z)'5
B a 11 c 0.
Credit,
L ä n.
Afbetalt år 1820 på cmotståendc Skuld . . .
3,607
27
6
Balancc till ar 1821:
Utestående i Länet
; . . .
4>7S9
46
6
S u m m a
8,407
26
I. ä n.
L ii n.
Afbetalt år 1S10
46,217
17
_
Balance till år 1821 .
Utestående i Länet
26,193
8
II
Summa
72.410
26
11
246
Debet.
Banco.
7. Ge l ie borgs
Balance fran år 1819:
Utestående i Länet . . ,
i45,655
*7
7
Erhållit år 1820 :
6 T:r 12 kap. Råg  74:3a.-
7 ,, — „ Korn  71: -
2 ,, — ,, Hafra  14:3a. -
3q3 ,, — ,, Malt  2,652:36 -
36 LU — 3 Ä torrt Bröd .... 58:23.6
2,S8i
6
S u ni m a
148,32;
11
j
8. Gottlands
Balance från år 1819:
Utestående i Länet
216
—
—
Erhållit från ar 1820:
142 T:r 8 kap. Råg 1,375: 4♦ “
249 >>24 ,3 Korn . . . . . . . 2,331: - -
S u m ma
3,922
4
g. Götheborgs och
Balance från är 1819:
Utestående i,|Länet
19,281
29
2
Ej behöft eller erhållit något understöd år 1820.
Summa
19,281
29
2
2 r;
Credit.
Banco.
Län.
Afbetalt är 1S20 pä emotstående Skuld ....
£7,32.3
26
6
Balance till är 1821 ;
Utestående i Länet
ro
O
Cl
Ss
32
1
Summa
l48,Ö2y
I!
1
Lä n.
Afbetalt år 1820
3,841
7
Balance till år 1821 :
Utestående i Länet
80
t '
S u m 111 a
3,922
4
.13olius Län.
Afljetalt är 1820
11, IOO
44
JO
Balance till är 1821 :
Utestående i Länet
9,180
32
4
S u m m a
19,281
1"
2
248
Del
e t.
Banco.
10.
Hallands
Balance från år 1819:
Utestående i Länet . . .
Erhållit år
1 T:a — kap. Råg
4 „ 16 !„ Korn
4 » — » Hafra
1.820 i
. . . . 11.28. —
. . . . 36
ii4,33o
68
2
28
7
S u m ni a
114,396
3o
7
I I.
Jemtlands
Balauce från år 5819:
Utestående i Länet
Erhållit år
2 T:r 21 kap. Råg ,
1 „ 16 ,, Korn
,> 34 n Hafra . .
1820 :
. 27. i5. —
. . . 14. 12. —
..... 4- 18- —
70,269
45
12
45
3
S u m m a
7o,3i5
9
3
12. J
Balance fr in ir 1819:
Utestående i Länet
Erhållit från
i362 T:r 27 kap, Båc*
1289 ,, 20 5, Korn
24o5 a, 1 Hafra
önköpings
år 1820:
i5,539. *5. 9.
11,616. 19. 11.
16,128. 29. 6.
32,434
43,284
16
*7
11
Summa
76,718
34
1
Ad
Credit.
Banco.
Län.
Afbctalt år 1820 på motstående Skuld
. . .
43543o
42
ii
15;iIalice till är 1821 :
Utestående i Länet ....
70=96:
35
8
Summa
114,39°
3o
7
L ä 1).
Afbctalt år 1820
. . .
19,416
4°
3
Balance år 1831 :
Utestående i Länet
50,898
'7
—
Summa
70,3i5
9
3
L ä n.
Afbctalt år 1820
33,28o
4°
7
Balance till ar 1831:
Utestående i Länet
42,437
41
6
S u m m a
oc
1 *j*T
34
*1
25o
Debet.
Banco.
i3. Kopparbergs
Balance fran ar 1819:
Utestående i Länet
Ej behöft eller erhållit något understöd är 1820
92,935
35
4
S u m m a
92,935
35
4
14- Kronobergs
Balance från år 1819:
Utestående i Länet
Erhållit år 1820:
i3o T:r 3o kap. Råg i,44b- 6- 9-
96 ,, 10 ,, Korn .... 865. 39. —
'26 ,, 20 ,, Hafra .... 148. 23. \
43,o4o
2,4^4
3a
10
21
Summa
45,495
5
11
15. Malmöhus
Balance från år 1819:
Utestående i Länet
104
—
Ej behöft eller erhållit något understöd år 1820.
16. Nerikes
Balance fran år 1819:
Utestående i Länet
Erhållit år 1830:
31,757
I?»
3
i5o T:r Råg
1,575
—
Summa
33,33a
10
3
i
Credit.
Banco.
Län.
Afbetalt ar 1820 på cmotstående Skuld . ; .
ro
CO
M
43
10
Balance till år 1821:
Utestående i Länet
78,681
39
6
Summa
92,935
35
4
Län.
Afbetalt år 1820
. . .
24,246
3o
11
Balance år 1821:
Utestående i Länet. . ...
21,248
23
—
Summa
45,495
5
11
Läll.
Betalt år 1820 ,
io4
—
Län.
Afbetalt år 1820
22,288
41
3
Balance till år 1821:
Utestående i Länet
1 i,o43
22
Summa
33,332
i5
3
I
252
Banco.
Debet.
17. Norrbottens
Balance frän ar 1819:
Utestående i Länet
28,747
5
l
År 1820 Har Länet ej lichöft eller erhållit något
understöd.
Sura ma
28,7/17
5
I
18. Skaraborgs
1
Balance fran år 1819:
Utestående i Länet
75>o4-0
39
*1
I
Erhållit år 1820:
8 T:r 21 kap. Råg
92: 20. 10.
128 j, 20 ,, Korn . . . . . 1,093: i5. —
691 >, 20 „ Hafra , . . . . 3,573: 19. —
4>759
6
IO
S 11 m m a
79.799
45
1 I
1 g. S ö d e r m a n 1 a n d s
Balance från är 1819;
Utestående i Länet
122,793
9
I
Erhållit år 1820 :
618 T.r 7 kap. Råg  : I4- 3.
18 „ 24 „ Korn  176: 27. —
6,667
4*
1
3
Summa
129,461
1
4
253
C
r e d i t-
Banco.
Läll.
Afbetalt år 1820 på emotstående Skuld
. . .
i5,oa4
6
2
Balance från år
Utestående i Länet
1821:
13,722
46
ii
Summa
28,747
~5
1
Län.
Afbetalt år 1820 .
48,285
45
8
Balance från år
Utestående i Länet
1821:
3i,5i4
—
3
S u m m a
79*799
45
11
Län.
Afbetalt år 1820
66,658
3i
3
Balance från år
Utestående i Länet
1821:
62,802
*9
1
S u 111 ra iv
129,461
2
4
254
Debet.
Banco.
20. Upsala
Balanee från år 1819:
Utestående i Länet
Erhållit år 1820:
49 T r — kap. Råg  5i6: 21. 3.
18 ,, 16 ,, Korn . . . . . N. i65: 33. 4.
4i », 28 ,, Hafra 286: 32. 10.
191,435
968
44
39
i
5
Summa
192,404
35
1
21. Wermlands
Balance frän ar 1819:.
Utestående i Länet
103,567
4°
1
År 1820 har Länet ej hehöft eller erhållit något
understöd.
Summa
103,567
4«
1
22. Westerbottens
.
Balance från år 1819:
Utestående i Länet .
44,407
16
5
Ej hehöft eller erhållit något understöd år 1820.
Summa
44>4°7
16
5
s55
Credit.
Banco.
Län.
80,411
25
4
Balance till år 1821:
Utestående i Länet
111,993
10
3
Summa
192,404
35
7
Län.
Afhetalt år 1820
32,943
36
9
Balance till år 1820:
Utestående i Länet
70,624
3
10
S u m 111 a
103,567
4°
7
Län.
Afhetalt är 1820 på ernotstående Skuld . ■
20,759
29
to
Balance till år 1821:
23,647
34
7
S u ni m a
1 44>4°6
16
I 5
2.5 6
Debet.
Banco.
z3. Westernorrlands
Balance från är 1819:
Utestående i Länet
115626
34
2
Ej hchöft eller erhållit något understöd är 1820.
Summa
11,626
34
2
1 ' 1
24. Westmanlands
Balance från är 1819:
Utestående i Länet . ...
137.759
35
1
Erhållit år 1820:
4438 T:r 25 kap. Råg 47>347: “ “
122 ,, 12 ,, Korn .... 1,162: 27. —
9 » 24 >> Hafra .... 63: 3o. —
28 ,, 26 ,, Ärter .... 267: 11. —
48,840
?.o
Summa
l86,600
7
i
25. Östergöthlands
Erhållit år 1820:
341 T:r 21 kap. Båg 3,887: 24. —
8 „ 21 „ Korn
80: 38. —
3,668
4
-i
_i
1
I
J
^57
Credit.
Banco.
Län.
Afbetalt är 1820 på cmotståcnde understöd . .
11,444
a
2
Balance till ar 1821:
Utestående i Länet
182
3a
f
S u m m a
11,626
34
L
2
Län.
128,474
i3
7
Balance till Sr 1821:
TJtestående i Länet .
40,572
41
6
Sura m a
186,600
7
1
Län.
EmotsTmfne underslöd betalt år 1820 ....
3,068
14.
—
2 Sunil.
’7
258
Litt.
Sammandrag öfver in natura återbetald
Af undsältningstagare inlevereradt:
Uti Calmar Län till Calmar Ma g a lin . s ; i
Carlstads dito till Carlstads dito ......
Elfsborgs dito till Wennersborgs dito . . . .
Götheborgs dito till Götheborgs och Uddevalla dito
Hallands dito till Halmstads och Warbergs dito . '«
Jönlöpings dito till Jönlöpings och Eksjö dito . . »
Norrbottens dito till Luleå kronobodar » . . <
Skaraborgs dito till Lidköpings och Mariestads Magaziu
Stockholms tili Norrtelje och Skeppsholms dito
Södermanlands dito till Nyköpings dito . . . . ■>
Upsala dito till Upsala dito .......
Westmanlands dito till Westerås dito . ... .
Örebro dito till Örebro dito .......
Summa
Sammandrag.
'Mått.
Medelpris
Värde.
Råg .
• • •
3487
29
8
n
3 i
11
3o658
10
3
Korn
•
4agi
21
7
3
33x94
9
IO
Ilafra
. . .
2761
3o
4
11
4
11698
44
IO
Summa
io54i
16
—
—
—
7555i
16
10
25g
F,
Undsättnings - Spannemål år 1820.
Mått.
T:r k
21
4
5
45
22'
110
2^5
56o
Kå g.
Medelpris
p:r
T unna.
R. sk r
93i
7 33
i3
843
o —
84i
3x
Värde.
R. isk r,
2196 26
85228
2286^7
499045
643 6
812127126
6726:35
224! "
3487 29 8 37 iu3o658|io 3429121
Mått.
Korn.
Medelpris
p:r
T unna.
T:r k
24 16
152 i
21
126
4o
346
464 3
2625
497
3
R.jsk r.
5;42
6 32
6:32
6|i3
7 36
7 16
Värde.
R. isk r
Mått.
pris p;r
T unna.
T:r k
39,i2
i5
4°
24 —
117643 4
798 3 6|
a4o
2178
36o8
21287
3656
26
5
597
65
746
9 —
16 6
37; 7
27 6
36
7351333194 910276130 4
705
4”
354
218
H a f r a.
Medel
-
R. sk
337
3 47
4 .8
3 39
443
421
4 21
Värde.
R. isk
104 —
19 38
226412
267 33
342P!i5
2699'
2x5,27
1737.25
970' 3
632
il 4' 11 698,441
2 Oo.
Litt,
Sammandrag, som visar Allmänna Magasins-Inoch
Proviant så väl vid början
Vid 1820 ars
början. .
Hvete.
Råg.
Korn.
Bland-
Korn.
Hafra.
Rag- och
Kornmalt
Ärter.
Matt.
Mitt.
Mått.
Mätt.
Mitt.
Mitt.
Mått.
T:r
77
k.
T:r
67963
le-
io
T:r
22426
k.
23
T:r
120
k.
12
T:r
ig33o
k,
3
T:r
2423
k.
T :r
1268
k.
i3
Vid 1820 ars
^lut. . .
i Hs
68204
9
11
06878
3609 T:r
löjan j 6
5 kap.
2o585 j1
4*97
20
944
7!
161178 T:r »6 kap.
aGi
- G.
rättningens Behållning af nedanskrifne Spannemål
som vid slutet af år 1820.
Råg-
gröpe.
Korn-
gröpc.
Hnfie-
gvöpc.
Mall-
gröpe.
Hvele-
mjöt.
Råg-
mjöl.
Korn-
mjöl.
Mjukt
Blöd.
Torrt
Bröd.
Vigt.
Vigt.
Vigt.
Vigt.
Vigt.
Vigt.
Vigt.
Vigt
Vigt
LU
3
u
19
LU
5
U
18
LU
42
U
>9
LU
24941
U
i3
LU
28245
u
4
LU
107042
u
7
LU
I2ll4
U
8
LU
6010
U
5
LU
58359
U
*7
1 1 1 I*,
1 1 1 1
11
172396 LU 8 U
19939J15J 1457J ö|1236491 sji3i68
16
64370 LU 2 ?
5565| ij49899
{
5
i5$777 LU ~iTu ~ 55464~/Tä 6 U
262
Litt,
Utdrag af Liqviderne emellan Stats-Verlnrättningen,
som utvisar
Spannemåls - för
-
Debet.
Af Stats - Verket tillhörande 1819 års SpannemåIsräntor
, såsom Afrad och Krono! iondc ,
Hästvacance, Arrende m. ni ., äro lill Alixo
än na Magnzins-Inrättningen« förråd levererade
och efter samma ars markegång till .ersättning
beräknade, nemi,:
Råg . . , T.r i3,ifie: 8,
Korn „ 20,223: 14,
Blandkorn . • « • s» io>
Hafra ..... ,» i,o35: 8.
Diverse
sorter
Spannemål.
“T
Af Allmänna Magfwins-Inrättningens förråd
försträckt Stats-Yerket « . .
Transport
263
H.
ket, Flottorne och Allmänna Magazinsde
å ömse sidor gjorde
sträckningar år 1820.
Credit.
FoV Stats-Verkets Räkning ullevererat:
Till Hof- och Slotts - Siaterne.
Rag T:r 33: 16
Korn ...... ,, 33: 16.
Hafva „ 2.477:28.
Lands - Staten.
Råg
Kovn
2i5:
Till Värfvade Regementen och Corpser,
som på Stat hafva Spanncmåls-aflöning, efter
hcstamt pris, hav Allmanna Magazins-Jnrättningcn,
uti de Orter der aflöning dels i Spannemål
dels i Bröd, utgått, af dess förråd levererat
följande, som i liqvid godtgöres Magazins-Inrättningen
efter kostnadspris, nemi.:
Räg ....... 13,594:3i
Korn ...... 5,199: 5
Hafva ...... 3,io;:2i.
Mjukt BrödZÄ 136.387 U 14, ä 12 LU
p:r Tunna gör .... ii,3i5:2o.
Torrt dito ZS 1,509 U i3, å 8 LU p:r dito 188- 21.
Clerecie - Stalén.
Råg .
18:11.
Korn 84: i5.
Diverse
sorter
Spannemål.
Arrestanter och Arbetsfångar.
Råg 280: 1.
Korn ....... 149: 16.
Mjukt Bröd LU 3o,64o U 7, å 12 LU
p:r Tunna  2,553: 11.
Torrt dito LU 817 U — ä 8 LU dito 102: 6.
Transport
T:r
2,5q4
355
33,456
k.
3,o85
3<j,344
26
-O e b e t*.
j Diverse
‘! sorter
•Spannemal.
Transport
t
/
r
t
S, u i/i m a
1,776 ■>!
3.6 5
Credit,
Diverse
sorter
Spanncmål.
Transport
39.544
X2
Allmänna Indragnings-Staten,
Råg 52:14.
Roiu , . , . . , . 27: 4'
18.
79
Ersättning för förlorad Jord genom
Götlia Canals anläggning.
Piag
i3.
Rörö ...•••• 4°: 3.
16
7 2
Diverse utom Stat.
Råg
3I.I.3.
Horn ....... 17:' x.
Hafra 5:2x.
Mjukt Bröd LM 108 — a 12 LM nr Tunna 9:—
63
3
Kongl. Förvaltningen af Sjöärenderne
# ti(l Sjö-expeditioner.
Råg
i3i: i3.
Arter ....... 87: 17.
Mjöl LU a5a. — ä ra Lil pir Tunna 21: —
Mjukt Bröd J.M 3io. —• dito . 25:27.
Torrt Bröd i.U 6ox3 M x3, a 8 LM dito 761: 21.
1.01H
I A.
A jV3 A J
Suni 111 a
40.776
3i
266
Riksens Ständers
N:o 4.
Rikets Ständers till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende tillförordnade
Revisorers Berättelse, till Rikets
Högh Ständer, om Revisionen af
Bancoverkets Räkenskaper för åren
1817 och 1818, och huru detta Verk
sedan sista Riksdag blifvit styrdt och
förvaltadt.
U ndertecknade, af Högled!. Ridderskapet
och Adeln, afHögvördige Preste-Ståndet, af
Vållofl. Borgare-Ståndet och af Hedervårda
Bonde-Ståndet utsedde Revisorer, hafva,
jemnlikt sednaste Riksdags-Beslut och till
underdånig åtlydnad af Kongl. Maj-.ts Kådiga
kallelse, den 15 sistledne September i
Banken sammantrådt; hvarvid likväl en Ledamot
af Högvördige Preste-Ståndet, som,
enligt stadgad ordning, bordt för Wisby
Stift utses, sig ej infunnit, och sedermera
under hela Revisionsförråttningen uteblifvit,
utan att någon underrättelse om anledningen
dertill, eller 0111 sjelfva valets förrättande,
kommit oss tillhanda.
Sedan en och hvar af oss behörigen
legitimerat sig, håfve vi lilligen aflagt den
för Banco-Revisorerne fastståilde Ed, och
undertecknat Edsformulairet, som bland Revisionshandlingarne
förvaras.
Revisorers Berättelse.
267
Till grund för den oss anförtrodde förrättning,
håfve vi till en början samfäldt låtit
oss föreläsas Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse
af den 10 Junii 1812, angående den
af Rikets Ständer fastställde Instruction för
deras Revisorer ofver Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verken; de deruti åberopade §§.
af 1810 års Riksdags-Ordning; 1779 och
1786 årens Banco-Reglementen, uti de delar,
sorn angå Verkets primitiva föremål, jemte
hufvudgrunderne för dess förvaltning och
administration; de puncter uti 1815 års Reglemente,
hvilka ej, i följd af sedermera tagne
beslut, undergått förändring, och Rikets
Ständers Banco-Utskotts vid sista Riksdag får
Bancoforvaltningen utfärdade Reglemente i
hela dess vidd.
Inför oss samtlige år uppvist det Convolut,
med påskrift; Att ej af Herrar BancoF
ullmagtigc Sp prins, innan Kongl. Majit, efter
Stats-R&dets hörande in pleno, samt utfirdad och
i Hufvudstadens Kyrkor publicerad Riksdags-kallelse,
derom g Jr B a nco-Full magd ge Hadig föreställning,
sorn innefattar Banco-Utskottets, vid
sista Riksdag, meddelde anordning ådet i Regeringsformens
63 §. omnämnde större Creditivet;
hvarå vi befunnit förseglingen orubbad.
De till oss ingifne Berättelser från Herrar
Banco-Fullmågtige, Banco-Discont-Ver
-
268
Riksens Ständers
kets Direction, Bankens Commissarier, samt
Revisions- och Fiscals-Contoiren, hafva,
jemte Herrar Banco-Fullmågtiges ifrån och
med den 24 November 1817 till och med den
15 September innevarande år, liållne Protocoller,
blifvit in pleno upplåste och genomgångne;
hvarefter vi, för behandlingen
af det som funnits fordra förberedande åtgärd,
öfverenskomma om sådane grunder,
att alla åmnen slutligen in pleno förekom-,
mit till samfäldt öfvervägande och decision.
I öfrigt håfve vi gemensamt inventerat
Bankens Cassör och Förvaringsrum; genomsett
dess Mynt-och Medaille-Cabinett; gjort
oss förvissade om Brand-anstalternes goda
skick och noggranna vård; äfvensom de fleste
af oss besökt Bankens Pappersbruk Tumba,
tagit dervarande inrättningar och till en del
sedan sista Riksdag verkstålde Reparationer
och Byggnader i ögnasigte; samt i allt öfrigt
sökt inhemta kännedom om hushållningen
och förvaltningen på stället.
Forsta Afdelningen.
Då af Stats- och Banco-Utskotten vid
sista Riksdag, förslags-calculer blifvit till Rikets
Högloll. Ständer ailemnade, hvaruti förhållandet
med Fastighets- och Odlings-lånen,
Statsverkets skuld till Banken för krigs-om
-
Revisorers Berättelse.
kostnader m. m. ifrån och med år 1817 till
och med år 1823, specifikt upptages och
beråknas, torde det i forsta rummet tillhora
redovisningen för vår fulländade befattning,
att med jemförelse mot desse calculer, och
på lika sått, i rund summa, uppgifva utslaget
intill närvarande tid, efter Bankens General-Hufvudböcker
får de 2:ne år, hvilka
varit underkastade vår granskning, efter
uppgjordt fullständigt General-Sammandrag
för år 1819, och efter särskild provisionel
beräkning för innevarande år.
§• Ik
Med Fastighetslånen, hvilkas samman*
tagne belopp vid 1816 års slut utgjorde R:dr
3,820,000, visar sig, vid sålunda anställd
jemnförelse, följande förhållande:
Utestående Summa i
Fastighets-Lån.
Enligt Stats-  och Banco-  Utskottens
Calcul.
Enligt Ban-  kens Räken-  skaper.
Ultimo Dec. 1817 •
4,4X9,000
4,421,000
— — 1818 •
5,016,000
4,974,000
— __ 1819 •
5,611,000
5,633,000
— — 1820 .
6,204,000
6,206,000
Hvilken sistnämnde prövisionelt beräknade
summa, noga instämmer med den å Ifastig
-
a no Riksens Ständers
hetsfonden anslagne tillökning för åren iglg*
1819 och 1820, som i Riksdags-Beslutet,
på grund af ofvannåmnde Calcul, år uppgifven
till R:dr 1,785,000.
Till närmare upplysning, rörande fonderne
för denna utlåning, och deras fördelning,
så vål generelt emellan Ståderne och
Landet, i följd af Rikets Stånders Beslut,
som specielt på hvarje Lån, hvarifrån Ansökningar
inkommit, få vi härjemte bifoga
en af Bankens Commissarier upprättad och
till oss öfverlemnad Tabell, som upptager
utlåningen ifrån och med år 1815 till och
med den 12 September innevarande år.
(Litt. A.)
$. 2.
Beträffande Odlingslånen, som vid 1816
ård slut utgjorde en Summa af R:dr 108,100,
utfaller den i lika måtto anställde jemförelse
sålunda:
Utestående Summ» i
Odlings-Lån.
Enligt Stats-  och Banco-
Enligt Ban-
Utskottens
kens Räken-
Calculer.
skaper.
Ultimo Dec. 1817 .
206,000
236,000
— — 1818 •
400,000
396,000
— „ 1819 •
500,000
472,000
— — 1820 .
600,000
590,000
Revisoren Berättelser. aHjt
Den skillnad, som för hvarje år sig
visar, har blifvit en oundviklig följd af
desse Låns utgifvande i flere terminer, och
består uti hålfter och återstoder af beviljade
Odlingslån, hvilka ej kunnat utassigneras
i annan ordning, ån Låntagarne, med bevis
om fullgjorde praestanda, anmält sig till deras
lyftande. Men emedlertid visar sig, att
verkliga tillökningen i Summan af utestående
Odlingslån under åren 1818» i8J9 och
1820, icke allenast uppnår, utan ock öfverstiger
det belopp af R:dr 334,000, som Rikets
Ständer i sådant afseende påräknat.
En mera detaillerad upplysning om
Bankens Odlingslån och deras fördelning
Lånen emellan, allt ifrån denna utlånings
början år 1816 intill nåstlidet års slut, år att
hemta af bifogade Tabell, sorn genom Herrar
Banco-Fullmågtiges försorg blifvit upprättad,
för att komma till allmän kännedom,
och som hädanefter i lika måtto för
hvarje år blifver fortsatt. (Litt. B.}.
§• 3»
Progressiva förminskningen af Stats-Verkets
skuld till Banken för krigsomkostnader
m. m., har igenom det vid sisla Riksdag
tagne sednare Beslut, att, ifrån och med
år 1819? i stället för 750,000 R:dr endast
272 Miksejis Ständers
500,000 R:dr årligen komme att inflyta till
Banken, undergått en väsendtlig rubbning
mot livad påråknadt blifvit, som närmare
år att inhämta af följande jemnforelse:
Återstående Capital-skulden utgjorde vid
igiB års slut, enligt Bankens Räkenskaper,
R:dr 7,151,303: 47. 6.
Minskning å Stals-Verkets
nyssnämnde skuld.
i
Påräknad
uti Stats-  öch Banco-  Utskottens
Calculer.
Verkelig, i
följd af för-  ändrad be-  fäl nings-  grund.
År 1819 .
>— i8ao . .
611.000
622.000
371,000
374.000
Tillsammans
1,233,000
745,000
Redan på dessa 2:ne år visar sig således
den skillnad i resultat, att återstående
Capital-skulden, som var påräknad att vid
1820 års slut blifva omkring R:dr 5,900,000,
i dess ställe kommer att utgöra vid pass R:dr
6,400,000; hvarvid tillika bor anmärkas, att
genom Räntornas beräkning på ett större
Capital, olikheten på de följande åren, mellan
det beräknade och det verkliga förhållandet,
progressivt skall blifva allt betydligare.
§• 4-
Revisorers Berättelse. 273
$• 4-
Till inlösen af Filial-Disconternas Assignationer,
hvartill 700,000 R:dr bestämdes,
hade Banken, vid ultimo Novemb. 18*9»
då den utsatte inlösningstiden lopp till ända,
contant forskjutit R:dr 1,121,769: 30 sk.
2 rst., men häraf ingick åter för utredningsråkningarne
R:dr 563,051: 30 sk. 7 rst., som
utgjorde beloppet af de i Filial-Disconternas
Cassör liggande Assignationsbehållningar;
så att Bankens verkliga utgift för omformålda
inlösning ej uppgått till mera ån R:dr
558.717: 47 sk. 7 rst., och derutaf för
Götha Canal-Discont R:dr 393,967: 47. 7.
Götheborgs Discont •—• 96,695: — —
och Malmo Discont -— 68,055:
R:dr 558,717: 47- V
$• 5-
Bankens fordran för dessa Discontverks
Creditiver var vid ultimo Decemb. 1818
tillsammans R:dr 2,000,000.
Genom nu mera liqviderade 3 femtedelar,
så af Capital som Räntor, år nyssnämnde
Capitalfordran minskad med tillhopa
R:dr 1,189,910.
Deremot utgör Saldo af Bankens Förskotter
på de trennc utrednings-råkningarne,
3 Sami. 16
274
Riksens Ständers
efter afdrag af den totala Summa, som utgått
för inlösen af Assignationerne, efter
gjordt öfverslag den 3 i denne månad, tillsammans
• ••••*• 1 ,044* 3 3 2#
Då härtill lågges det till inlösen
af Krigs-Committéens invisningar
på utgångne förskott, som
enligt Rikets Stånders Beslut utgjorde
R:dr 596,400, och hvaraf
ånna år obetaldt 240,150.
Och ytterligare upptages den
andel af Lånet till Götheborgs
Stad, som, efter hvad Rikets Ständer
förordnat, bör ingå i denna
beräkning ........ 50,000.
Så blifver totalbeloppet . 1,334,482.
Och således mera utgifvet ån influtet
vid nämnde tid R:dr 144,572.
Med föga skillnad har detta varit förhållandet
från Discont-utredningens början
allt hitintills, och något öfverskott på utredningsråkningarne,
att, i följd af Rikets
Ständers förordnande, användas till utlåning
genom Banco-Discontverket åt de Provinser,
der Filial-Disconterne varit inrättade,
har följaktligen ännu ej kommit i fråga.
Banco-Discontverkets Ordinarie fond,
som utgör 6,000,000 R:dr, oberåknadt sårskildte
anslag för Lån på publike papper,
Revisorers Berättelse. 275
och till Sillfiskets befrämjande, då anledning
dertill kunde förekomma, har icke eller varit
så nära tillitad, att ett sådant ofverskotts
begagnande, derest det ock varit att tillgå,
skulle hafva funnits behåfligt; ty sammantagne
Summan af Verkets utestående fordringar,
med inberåkning af lånen på publike
papper, samt Filial-Disconternes oliqviderade
skuld, utgjorde vid Augusti månads
slut, enligt Banco-Discont-Directionens
till oss afgifne Berättelse, R:dr 5,931,650;
och, enligt vidare inhemtad upplysning, den
30 sisth Nov. R:dr 5,790,140.
Ehuru det år utom all tvifvel, att Ordinariefonden
till fullt belopp kunnat disponeras,
i fall Directionen med mindre noggrannt
afseende på Lånsokandes och deras
Cautionisters vederhäftighet eller ådagalagde
ordentlighet, beviljat Lån åt dem som derom
sig anmält, fortjenar det likväl uppmärksamhet,
att under de sedan sista Riksdag
forflutne 2:ne år, då förlägenheten af
Filial-Disconternas upphörande och deras
utestående fordringars indragning sannolikt
bordt blifva, och visserligen för de fleste
Landsorter varit, som mest tryckande, tilloppet
af Lånsokande i Banco-Discontverket
på det hela icke okats, utan fastmera småningom
, och ej obetydligen aftagit. Märkligast
visar sig detta förhållande med Fonden
2"6 Riksens Ständers
för lån på publike papper, hvaraf 400,000
R.dr och derutöfver fanns utlånt under loppet
af år 1817, då denna Fond deremot nu
på en längre tid ej blifvit begagnad till fullt
50,000 R:dr; men närmaste orsaken till en
så betydlig förminskning ligger dock visserligen
deruti, att sådane Hypotheker, hvilka
vanligen åro antaglige i Banco-Disconten,
nu för tiden utan all svårighet få belånas
uti allmänna Cassör inom Hufvudstaden, mot
5 proCents årlig Ränta.
§. 6.
Enligt förteckningar, som till BancoDiscontverkets
Revisorer blifvit afgifne, uppå
de under hvardera af förflutna åren fårfallne,
till Lagsökning remitterade, samt vid
Revisionstiden i Martii månad följande året,
ännu obetaldte Lån, voro desse för år 181 *7 —'
423, år 1818 — 574, och år 1819 —590
till antalet.
Efter föranledande af de i Discontens
Registratur utförde tittlar och yrken (af
hvilkas anteckning dock, såsom nogsamt inses,
någon allmän och säker slutsats ej kan
dragas, i hvad mån hvarje näring eller yrke
fått begagna Discontens biträden, eller
brustit i sina förbindelsers uppfyllande, emedan
samma person ofta tillhört flere bland
Revisorers Berättelse.
a77
de hår uppråknade Classer), befunnos ibland
de personer, sorn samma lån upptagit:
Handlande och Fabrikanter . . .
Handtverkare och smärre Näringsidkare
Bruks-Patroner
Militairer ..........
Civila Tjenstemän
Prester
Ståndspersoner utan uppgifven karakter
Bönder och Bergsmän ....
Åren
817
1818
1819
29
59
54
*9
4o
45
20
11
•20
79
34
87
93
y9
82
ib
i5
I I
35
21
22
i3?.
255
269
Summa J 423j 574
5- r
590
De vid sista Riksdag, dels faststålde och dels
tillökte eventuella anslag, så vål för utlåning
mot pant af Guld och Silfver samt Metalleffecter,
till obestämdt belopp,som till Creditiver
för Rikets Stånders Riksgålds-Contoir,
Allmänna Magazins-Inråttningen, CommerceCollegii
Manufactur-Discont och Jern-Contoiret,
hvilka sistnämnde, då äldre och nyare
anslag sammanräknas, utgöra tillhopa
R:dr 5,600,000, hafva i mån af conjuncturen
och behofvet, till större och mindre belopp
blifvit begagnade, ofta med ej obetydliga
förändringar inom kort tid, hvaraf
exempelvis må anföras, under nyss fårflutne
period:
Riksens Ständers
Utestående Län
pS Guld och Silfver: . .
Ultimo
Dcc. 1819.
Ar 1820
d.17 Fehr.
d. 5 Dec.
i46>3oo
102,400
>99,9°°
Utestående Lån
pl Jern och Metaller: . .
Ultimo
Dec. 1819
Ar 1820
d.17 Fehr.
d. 5 Dec.
830,100
961,200
800,800
Begagnadt Creditiv.
Rikets Ständers Riksg. Cont.
Allmänna Magasins Inrät.tii.
Commerce-Coll. Manuf.-Disc.
Jern-Coiitoirer ....
Ar 1820
Den 28
October.
den 18
Noveuibr.
den 2 De-  cember.
1,770,000
1,965,800
757,0001
348,7001
1,708,100
1,945,800
731,000
281,800
1,953,000
1,986,300
728,500
272,000
Summa | 4,842,0001 4>71^>7o0I 4’9^9>^°°
De af de sednast församlade Rikets
Stander i öfrigt, tid efter annan, medgifne
beståmda Låne-anslag, hafva för det mesta
utgått, och det i följande ordning:
Revisorers Berättelse.
279
Area
1818.
1819.
1820.
Summa.
Till Götha Canalverk:
Årets Byggnadsbiträde
Förskott för ar 1819, ef-  ter Rikets Ständers
Beslut ......
Återstoden
Förskott vid 1820 års
början , , , ... .
Återstoden
300.000
100.000
200,000
100.000
200.000
900,000
Södertelje Canalverk :
Dess nya Låne-anslag
5o,ooo
5o,ooo
Hjelmare Slussverk :
usta Års-anslaget
a:dra dito . . . .
5o,ooo
5o,ooo
100,000
Uddevalla Stads Kyrka:
Dess Länbiträde . . .
i6,666f
Skara Consistorium :
■fidelar af Lanbiträdet
R:dr i5,ooo ....
10,000
Landskrona Stad :
Dess Länbiträde . . .
10,000
36,666f
Calmare Consistorium har
väl gjort anmälan , alt
af dess Lanbiträde R:dr
a5,ooo utbekomma R:dr
8,000, men ännu ej full-  gjort de för lyftandet
deraf erforderlige pre-  standa.
£
Götheborgs Stad:
Dess Lånbiträde . . .
200,000
200,000
THll Strömrensningar,
m. m.
i:sta Års-anslaget
aidra dito ....
100,000
100,000
200,000
Summa |486,666f| 55o,ooo| 4^0,0001i,486,666f
28o
Riksens Ständers
Enligt calculen hade, till 1820 års slut,
af dessa anslag i det högsta kunnat utgå
R:dr 1,617,000, och differencen emellan det
utgifna och hvad som fått utgifvas, gör således
på det hela R:dr 130,333: 16 sk.
Hvad angår det särskildt beviljade anslaget
af En million R:dr årligen, räknadt
från d. 1 Aug. Igi8 till samma tid det år,
då nästa Riksdag infaller, för uppköpande af
myntbara metaller, så har något deraf, i nämnde
ändamål, ej blifvit utaf Kongl. Maj:t reqvireradt;
men 300,000 R:dr af denna fond,
åro i följd af Rikets Ständers särskildt gifne
autorisation, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande,
år 1818 aflemnade till Kongl.
Allmänna Magazins-Directionen, som sedermera
under innevarande år gjort afbetalningar,
till någon del i Silfver efter Cours,
och för öfrigt i Bancosedlar, så att Bankens
återstående fordran på denna räkning vid
September månads slut utgör R:dr 79,000.
§• 8-
Rikets Ständers gifne föreskrift om det
representativa mynt-Capitalets bibehållande
i rörelsen, har, genom förberörde från Banken
verkställde bestämda anordningar, samt
utgångne eventuella biträden och utgifter, i
allo blifvit uppfylld, så att ingen permanent
Revisorers Berättelse. a8i
indragning eller förminskning af Bancosedelstocken
sedan sista Riksdag egt rum.
Deremot laar det varit en följd af dispositionernes
utsträckning öfver tillgångarne,
att i samma mån de eventuella Creditiven
blifvit mera tillitade, summan af Bankens
sedlar stundom temporairt måst förökas;
oell oaktadt den tillfälliga amortissement,
som egt rum, genom depositionen för de
af Kongl. Majit lyftade Piaster, hvarföre
något öfver 800,000 R:dr Bancosedlar ännu
innestår, visar sig dock uti sammantagne
beloppet af Bankens och RiksgäldsContoirets
sedlar (de sednare reducerade
till Bancomynt), inberäknadt tillika alla
för publike och private räkningar i VexelBanken
insatte och vid anfordran disponible
medel, en tillökning på det hela för
åren 1S18 och 1819 af omkring En Million
Sjuhundrade Tusende Riksd.-r vid jemförelse
mot 1817 års Bokslut; hvaremot så väl
Banco- som Riksgälds-sedelstocken vid ultimo
Junii innevarande år funnits något
minskad, dock ej ens till hälften, af nyssnämnde
summa, hvilken ock ofelbart inom
årets slut, genom Lånen på metall-effecter
och andre eventuella anslag, åter blifver
i rörelsen utspridd.
f- 9-
Sista återstoden af Bankens omkostnader
och utgifne förskotter i och för Riks
-
282 Riksens Ständers
gäldssedlarnes ar 18o3 företagne realisation,
utgörande vid 1817 års slut något öfver
108,000 R:dr,har, genom 1818 års influtne
Discont-revenue, slutligen blifvit ersatt;
och resten af sistnämnde revenue följaktligen
för första gången, i 1S18 års bokslut,
kommit Bankens egen vinst- och Capital
- räkning till godo. Banco - Verkets
årliga revenue, sedan dess Ränte-utgifter
och omkostnader blifvit bestridde, kan, i
följd häraf, nu mera med full säkerhet
beräknas, att uppgå till det belopp Statsoch
Banco-Utskotten calculerat, eller närmare
600,000 R:dr; som onekligen vore af
betydenhet, derest sådane dispositioner af
Rikets Högh Ständer vidtogos, att åtminstone
någon del af denna vinst finge hvarje
år afsättas, för att verkeligen komma
det Allmänna till godo, vare sig genom
Bankens consoliderande och en dymedelst
införd och bibehållen stadga i Myntväsendet,
eller genom direct lindring i nationens-
dryga beskattningar. Deremot, och
i följd af det, vid 1815 års Riksdag till
Jordbrukets understöd och aflijelpande af
enskildes förlägenhet, vidtagne Lånsysteme,
som äfven vid sednaste Riksdag så vida
fortsattes och utvidgades, att de 2,004,000
R:dr, som Stats- och Banco-Utskotten, enligt
deras calcul, påräknat, att intill år
1823 användas till förstärkning af Bankens
Revisorers Berättelse. 283
reela fond, blefvo utan allt itndantag begagnade
för andra ändamål, är den bokförde
vinsten nu ej något annat, än en
tillökning i summan af Bankens dels Räntefria,
dels Räntebärande fordringar. Och
lärer det ej undfalla Rikets Ständers eftersinnande,
att, i händelse ett dylikt system
i längden blefve rådande, hvarigenom
största delen af Bankens revenuer
allt jemm förvandlas uti nya Räntedragande
Lån, och Banken tillika förbytes från
en välgörande tillflykt i nödens stund, till
en för mängden af landets invånare städse
tärande och förhatlig borgenär; skulle detta
Verk kanhända slutligen ega det mesta
af Rikets fasta och redbara egendom, utan
att ändå i det ringaste kunna uppfylla dess
första och egentliga bestämmelse.
§. ro.
Dels af de i Herrar Banco-Fullmägtiges
Protocoller intagne Revisions-handlingar,
dels af den särskilda Berättelse Götha
Canal-Direction till oss afgifvit, håfve
vi inhemtat kännedom om Götha Canalarbetets
fortgång, i öfverensstämmelse med
de arbetsplaner, som för hvarje år blifvit'
af Kongl. Maj:t i Nåder fastställde; och
att, intill närvarande tid, de vid i8i5 års
Riksdag uppgjorde kostnadsberäkningar,
2 84 Riksens Ständers
hvarpå Rikets Ständers Beslut, angående
samma Verk, äfven under sista Riksmötet
sig grundat, ytterligare blifvit genom erfarenheten
till deras pålitlighet bestyrkte.
Andra Afdelningen.
De speciella frågor, som, under Revisions-förrättningen
inom Rikets Ständers
Bank, till vårt öfvervägande förekommit,
äro hufvudsakligen följande:
§. x.
Sedan, enligt Rikets Ständers vid sista
Riksdag tagne beslut, om nytt Kopparskiljemynts
utgifvande från Banken,
verkställigheten blifvit till Herrar BancoFullmägtiges
omsorg öfverlemnad, utan någon
föreskrift om grunderne vid liqviden
för dylikt mynt, som, genom Statsverkets
föranstaltande, vid Avestad präglas och till
Banken levereras; bafve vi, tippa Herrar
Banco-Fullmägtiges derom gjorde hemställan,
förklarat lämpligast blifva, att Banken,
hvilken blott såsom i commission besörjer
utvexlingen, må, utan deltagande i
vinst eller förlust af sjelfva präglingen,
hädanefter såsom hittills alltid skett, godtgöra
Statsverket kopparmyntets åsatte värde,
hvarefter det i rörelsen utgifves/ och
gäller.
Revisor erj Berättelse, 285
2.
Som vi uti Herrar Banco-Fullmägtiges
Protocoller funnit uppmärksamhet derå
fästad, att Våghusen i en och annan af Rikets
Städer varit i så bristfälligt skick, att
de för Lån i Banken pantsatte, å Våg deponerade
Metall-effecter, ej kunnat inom
sjelfva Våghusen vårdas, utan någon gång
blifvit, under mindre pålitlig försegling,
förvarade uti särskilde närbelägne bodar,
hvartill Pantegarne sjelfve och deras Factorer,
äfven i vederbörande Magistratsoch
Vågbetjenings frånvaro, måste ega tillgång;
så, och enär Kongl. Förordningen
af den 18 Febr. iy35 uti 2:a punkten,
tillåter beläning af Banken, endast å sådant
Jern, som på Stockholms, öfrige Rikets
Stapelstäders samt Uppstädernes Vågar,
finnes förvaradt, men ej på Jern, som är
upplagdt å andre orter, eller vid lastageplatsen
mindre på det, som vid sjelfve
hamrarne och Bergsbruken ligger; håfve
vi häraf funnit anledning erinra Herrar
Fullmägtige, att till snar rättelse söka befordra,
hvad, i afseende på förvaret af
Bankens Metallpanter, kan finnas stridande,
så väl mot nyssnämnde Kongl. Förordning,
som Förklaringen deröfver af den
i5 Februarii 1779; med anmodan tillika
att tillse, det ej andre blifva delaktige af
Riksens Ständers
Lånerättigheten, än de, hvilka ega tillfälle
att få sina effecter i ordentlige Våghus
och under behörig försegling förvarade.
?. 3.
Uti Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelser,
engående Fastighetslån från Banken, af
den 3i Augusti iSi4 och den 15 September
18ig, finnas Hyttor i Bergslagen ej
omförmälda bland öfrige uppräknade Fastigheter,
hvarå lån i Banken meddelas,
och på sådan grund hafva Herrar BancoFullmägtige,
sedan upplysningar från Kgl.
Kammar- och Bergs-Collegierne på begäran
blifvit ineddelde, förklarat åtskillige ingifne
handlingar, hvaruti Hyttor, Hyttedelar
och dylika Fastigheter utan åsatt
bestämdt hemmantal, blifvit såsom pant erbudna,
icke vara till beläning antaglige.
Vi håfve vid detta beslut ej funnit anledning
till erinran; men då rättigheten att
innehafva Bergsmans-egendomar, i följd af
1810 års Riksdags-Beslut, nu mera ej är
inskränkt till något visst Stånd,derigenom
således det hinder för Bankens fria dispositionsrätt
öfver dylika slags Panter, helt
och hållet upphört, som förut egt rum,
och troligen föranledt deras förbigående
uti 1814 års Låneförfattning, hvilken i allo
blifvit upprättad efter de grunder, som af
Revisorers Berättelse» 287
Banco-Utskottet redan år 1779 utstakades;
så håfve vi ansett oss böra yttra den öfvertygelse,
att, om tilläfventyrs någon ytterligare
fond för Fastighets-utlåning från
Banken skulle varda anslagen, Lån mot
inteckning uti ofvannämnde såkallade Bergslags-Hyttor,
ock må kunna meddelas; likväl
med det förbehåll, att de i sådant fall
måste ega tillydande Jord, hvars större
eller mindre betydlighet och värde bör
blifva enda grunden för deras beläningsrättighet»
§•
4-
Sedan det Lånbiträde på lS.oooHtdr,
som Rikets Ständer vid i8i5 års Riksdag
beviljat för Gagnefs Socken i Dalarne, på
reqvisition af Kongl. Majus Befallningshafvande
derstädes, blifvit lyftadt år 1817,
har Kongl. Majus bemälde Befallningshafvande
sedermera, vid från Banken skedd
anmaning på upplupen Ränta och Capitalprocent,
anmält, att Lånesumman ej förr
än den 19 Januarii 1819 kommit Socknemännen
till godo, emedan grunderne för
den vidlyftiga Lånefördelningen, ej förr
hunnit slutligen uppgöras; samt att medlen
under tiden varit i Landt -Ränteriet
deponerade, om hvilken deposition, Bankens
Commissaricr ock förut genom Skrif
-
288 Riksens Stunders
velse hade blifvit underrättade; på grund
hvaraf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
hemställt, att Ränta å Lånet ej måtte beräknas
längre, än från den tid Summan
kommit vederbörande tillhanda.
Efter öfvervägande af detta ämne och
med gillande af Herrar Fullmägtiges vidtagne
Beslut, att, under förbehåll af Bankens
rätt, tills vidare uppskjuta ej allenast
hela Lånsuinmans, utan äfven den förfallne
års-betalningens indrifvande, som skulle
hafva tillskyndat Socknemännen ett lika
oskyldigt som kännbart lidande; håfve
vi för vår del funnit, den omnämnde reqvisitionen
genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
innan Lånets fördelning
hunnit uppgöras, så mycket mera öfverflödig,
som Summan sedermera när som
helst stått att erhålla, och ingen osäkerhet
genom uppskofvet varit att befara; hvadan,
och då de från Banken utlånte medel,
efter författningarne ostridigt böra löpa
med Ränta från den dag lyftning deraf
eger rum, vi ej ansett oss emot 8 }. af
vår Instruction berättigade att eftergifva
den inbetalning å Lånet, som ifrån utgifningsdagen
till den 19 Januarii 1819 belöper
; utan öfverlemne frågan härom till
Rikets Höglofl. Ständers egen ompröfning
och decision.
5.
Revisorers Berättelse.
5.
Sorn den händelse inträffat, att Götheborgs
Stads Magistrat och Äldste, vid utfärdandet
af Skuldförbindelse för det Staden
beviljade Låne-biträde pä 200,000 R:dr,
undandragit sig, med åberopande af ordalydelsen
i Rikets Ständers Beslut, att, efter
innehållet af det i Banken upprättade
formulaire, en för alla och alla för en vara
ansvarige för återbetalningen, enligt de vilkor
som förbehållne blifvit; så, enär vi inhämtat,
att för de Lånebiträden af dylik
beskaffenhet, hvilka äro till Uddevalla
Stads Kyrka, Consistorium i Skara samt
Landskrona Stad inlemnade, vederbörande
utan någon invändning en för alla och alla
för en afgifvit de ansvarsförbindelser Banken
äskat; och säkerheten, särdeles i fråga
om ett så betydligt Lån som det ofvannämnda
, är blott ofullkomligt bevarad, derest
Banken ej har sig öppet lemnadt, att,
vid bristande betalning, äfven kunna hålla
sig till Borgerskapets enskilda egendom;
håfve vi ej bordt underlåta att härå fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet.
6.
1 afseende på bevakningen af de från
Banken utgifne Odlingslån har förekom
2
Sami. , l Q
igo Riksens Ständers
mit, att anbefallde lagsökningar för dylike
Län blifvit, enligt Commissariernes beslut
, inställde, sä snart erforderlig Ränta
och Capital-afbetalning under lagsökningstiden
influtit; och bafve vi af Commissariatets
afgifne Förklaring erfarit, att anledning
till en sädan lindrigare behandling
med Odlingslän, än som för Fastighetslån
finnes medgifven, blifvit hämtad från Författningarnes
skiljaktighet i så måtto, att
då Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den
2 2 December 1818 uttryckligen förmår,
det ett Fastighetslån , som för underlåten
betalning kommit under lagsökning, skall
anses fårfallet och indrifvas ■ Kongl. Kungörelsen,
angående Odlingslån, afden3Nov.
1819» deremot stadgar, att den Låntagare,
som underlåter betalning eller borgens förnyande
inom utsatt tid, lagsokes genast derefter
för hela lanesumman; men utan att indrifning
af hela lånebeloppet härvid bestämdt
omnämnes. Efter behörigt öfvervägande
af hvad härutinnan anfördt blifvit,
håfve vi, både på grund af sistberörde
föreskrift, och i betraktande af de förbindelser
hvarje gäldenär, genom afgifven
Revers, enligt det af Bancostyrelsen fastställda
formulaire, sig iklädt, ej ansett oss
kunna godkänna de skäl, som för beviljandet
af ofvannämnde inliibitioner uti lagsökningarne
för Odlingslån, samt enahan
-
Revisorers Berättelse. 29 t
da åtgärders fortfarande hädanefter, blifvit
framställde; utan förklarat att sådane
Odlingslån, å hvilka föreskrifven afbetalning
eller borgens förnyelse ej inom utsatt
tid verkställes, böra, enligt 1819 års Kungörelse,
genast till hela beloppet indrifvas;
hvarvid undantag endast gäller för
anställde och anställande reservationslagsökningar,
så länge och intill dess en från
Kongl. Majit förväntad Nådig förklaring,
rörande förfallotiden för Capital-afbetalningarne,
hunnit till allmän efterrättelse
blifva utfärdad.
f* 7*
Bankens Commissarier hafva fästat vår
uppmärksamhet derå, att Kongl. Majrts
efter Rikets Ständers Beslut utfärdade Nådiga
Kungörelser, angående Odlingslån, ej
utsätta någon maximi-summa för Löftesmännens
förbindelser; derigenom det således
ej blifvit en och samma person betaget,
att till obestämdt belopp kunna gå i
borgen för flere Odlingslån; och sorn vi
funnit med Rikets Ständers i alla dylika
fall ådagalagda mening och afsigt förenligt,
och äfven för Bankens säkerhet högst
nödigt, att en gräns härutinnan må finnas
utstakad, så håfve vi efter Herrar BancoFullmägtiges
och Commissariatets hörande
292 Riksens Ständers
stadgat, att hädanefter en och samma person
ej må kunna antagas såsom Löftesman
för Odlingslån till högre summa än 6000
R:dr; samt att, då en person förut tecknat
sin borgen för mindre summa än den
nyssnämnde, dess ytterligare löftesförbindelse
endast må antagas under det vilkor,
att betyget om vederhäftigheten vid sednare
tillfället har afseende äfven på förut
ingången borgen, och sålunda innefattar
hela det Odlingslånebelopp, hvarföre samma
person såsom Löftesman iklädt sig ansvarighet.
8.
Jemte det vi gillat den anstalt, som
af Herrar Banco-Fullmägtige blifvit vidtagen,
att upphandlingar så väl för Bankens
som Tumba Bruks behof, verkställas
antingen genom allmän auction eller efter
förseglade anbud, af den minstbjudande;
håfve vi för vår del tillstyrkt, att de ännu
återstående byggnadsarbeten, så väl å den
för Bankens räkning nyligen inköpte Tomt,
som för arbetarnes och Bruksbetjeningens
behof vid Tumba, böra, så vidt ske kan,
ställas på entreprenad; i den förmodan,
att både skyndsamhet och besparing sålunda
kan vinnas, och icke desto mindre nödig
pålitlighet i utförandet, under vederbörlig
controll och tillsyn, vara att förvänta.
Revisorers Berättelse. ^3
§• 9-
Efter inhämtad kännedom om de flere
anstalter och försök, som vid Tumba Pappersbruk
tid efter annan blifvit gjorde,
att så till quantité som qualité uppdrifva
och förbättra Pappers-ti 11 verkningen; håfve
vi än vidare öfverlemnat denna angelägenhet
till Herrar Banco-Fullmägtiges
nogaste omsorg, och tillika uppgifvit hvad
vi för vår del ansett blifva till ändamålet
ledande.
f. 10.
Vi håfve härförutan meddelt Rikets
Ständers Banco-Utskott och Herrar Banco-Fullmägtige
våra tankar och erinringar
öfver några förehafde ämnen, som mera
specielt angå inre administrationen, räkenskaperne
och tjenstgöringen; samt, med
stöd af vår Instructions 7 utlåtit oss öfver
sådane under påstående Revisionsförrättning
förekomne frågor; hvarom Herrar
Banco-Fullmägtige begärt vårt råd och
yttrande.
§. 1 r.
Uti Bankens Räkenskaper upptagas
och balanceras bland fordringar och tillgångar
2:ne poster på tillhopa R:dr 727:
.294 Riksens Ständers
17 slc. 6 r:st., hvilkas afskrifning på Vinstoch
Förlust-Conto, Herrar Banco-Fullmägtige
hos oss tillstyrkt, sedan tillförlitlige
underrättelser ingått, att ingen ersättning
till någon del af detta belopp, nu vidare
står att vinna.
Den ena posten, utgörande 670 R:dr,
är en återstod af den summa, R:dr 700
B:co, som förre Extra Contoirsskrifvaren
J. F, af Dittmer, sedermera Joachimsson, mot
slutet af år 1815, utur Vexel-Bankens verificationer
borttagit och genom annullerings-streckens
utplånande samt åtskillige
ziffrors förändring i Böckerne, beredt sig
tillfälle att bortvexla och få på nytt inlöste,
Joachimsson, sorn före detta utstått sitt
straff, lärer för närvarande vistas utom
Riket; och oaktadt ali använd omsorg,
samt vidtagne laga åtgärder, har ingen vidare
tillgång för Bankens skadeslöshållande
funnits, än 3o R;dr, eller beloppet af
hans outtagne Löneqvartal,
Den andra posten, R:dr 57: 17 sk,
6 r:st,, utgör hvad sorn ej på ett eller annat
sätt blifvit ersatt utaf de, förre Extra
Ordinarien Ejlert Troilius år 1818 till numerering
och datering”anförtrodde 3 R:drs
sedel-formulairer, som han, till ett belopp
Revisorers Berättelse.
af 84 R:dr, från Banken tillgripit och till
någon del genom påskrift af falska namn
lyckats att sätta i omlopp.
Troilius liar den i3 October x818, innan
dom i målet hunnit utfalla, aflidit i
fängelset; och hafva blott 26 R:dr 3o sk.
6 r:st. utaf dess efterlemnade högst ringa
qvarlåtenskap , varit att tillgå för betäckande
af Bankens förlust.
Sedan vi, efter inhämtad kännedom
om alla, till Bankens ersättning i dessa
båda hänseenden, vidtagne åtgärder, blifvit
förvissade att ingen utsigt dertill nu
mera sig företer, och det således vore utan
ändamål att allt framgent upptaga ofvannämnde
R:dr 727: 17 sk. 6 r:st. bland Bankens
tillgångar; finne vi för vår del grundade
skäl, att hos Rikets Ständer tillstyrka
bifall för Summans afskrifning.
§. 12,
Banco- och Riks-Discont-Verkens Räkenskaper
och Förvaltning äro sedan sista
Riksdag sine gånger granskade af dertill
serskildt utsedde Rikets Ständers Revisorer;
hvilka, med vittnesbörd om befunnen ordning
i alla delar af styrelsen och tjenstgöringen,
meddelt Directionerne behörig Decharge.
2 f)6 Riksens Stunders
Under läsning af Handlingar och Protocoller,
hörande till Revisionen af Banco-Discont-Yerkets
förvaltning och Räkenskaper
för år 1S18, håfve vi inhämtat, att
Hernösands Stad, som ägt att utse en Revisor,
dertill valt en Borgare i Stockholm,
samt att Revisionens öfrige Ledamöter, på
den grund, att ett uttryckligt stadgande i
denna del ej skulle vara gifvit, icke funnit
sig kunna eller böra den företedde Fullinagten
ogilla’, utan endast anmärkt förhållandet
till den åtgärd Rikets Ständer
vid en blifvande Riksdag kunde för framtiden
anse nödig och lämplig.
Vi håfve ej ansett oss böra underlåta
att häröfver afgifva vårt yttrande; och få
för vår del erinra, att då, enligt i4
Riksdags-Ordningen, det blott är tillåtet
för Städernes trenne lägsta Classer att förena
sig om en Riksdagsman, men icke för
de högre; och det således är utom all
fråga, att en Borgare i Stockholm icke är
valbar till Riksdags-Fullmägtig för Städer
af en lägre Class; han icke eller lärer kunna
anses valbar såsom Revisor öfver Banken
eller dess Discont, hvartill, enligt
Riksdags-Ordningens 70 ingen annan
borde från någon stad eller ort utses, än
Revisorers Berättelse. 297
sorn kunde till Riksdagsman för densamma
väljas.
}• i4-
Då vi af handlingarne, rörande Revisionen
öfver 1819 års Räkenskaper och
Förvaltning vid Banco-Discontverket, inhämtat,
att en Ledamot af Banco-Fullmägtige
uti samma Revisions-förrättning
deltagit; håfve vi ansett oss böra yttra den
öfvertygelse, att, om ock, såsom vid detta
tillfälle inträffat, den utsedde Ledamoten
under loppet af den tid Revision sförrättningen
hade att omfatta, hvarken haft befattning
med Bankens eller Discontverkets
styrelse, valet af en Banco-Fullmägtig till
Revisor öfver Banco-Discontverket, likväl
ej kan vara med Grundlagens mening och
föreskriften i 70 Riksdags-Ordningen förenligt.
Herrar Banco - Fullmägtiges åtgärder
och beslut, under den tid som varit föremål
för vår granskning, hafva utan undantag
vittnat om yttersta noggrannhet att
åtlyda de af Rikets Ständer och Deras
Banco-Utskott meddelte föreskrifter; och i
de fall, då bestämda Instructioner ej varit
gifne, håfve vi alltid funnit ojäfaktig^
3q8 Riksens Ständers
vedermälen, både af nit och omtanka för
Banco-Verkets bästa, och sorgfällighet att
iakttaga enskildes rätt. I följd häraf är det
för Oss en angenäm pligt, att inför Rikets
Ständer vittsorda, det Deras Fullmägtige
i Banken, alla i gemen och hvar och
en i synnerhet, på ett tillfredsställande sätt
uppfylldt det vigtiga och hedrande uppdrag
de af Rikets Ständers förtroende
emottagit
Uti
vården af Banco-Verkets redbarheter,
utlåningars, lånebevakningars och
economiska ärenders besörjande, samt administration
af göromålen inom Departementerne,
har säkerhet, ordning och ett
sorgfälligt hand hafvande af författningar
varit Cominissariatets beständiga ögnamärke,
samt oväld och rättvisa rådande vid
dess behandling af Collegial- och befor*
drings-ärender,
Verkets Juridiska angelägenheter äro
af Fiscals-Embetet lika vaksamt som skickligt
behandlade och utförde; och göromålen
uti Verkets samtlige Departementer i
allo fullgjorde, utan att på det liela hafva
lidit genom tillfälliga oordningar eller försummelser,
som understundom inträffat uti
en talrik Tjenstemanna-Corps; hvaribland
de fleste, med nit, skicklighet och ordent
-
