# ID: svediakorp-gov1844
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,862
# sentences: 1,696
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
tili
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnnde,'
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1823.
Elfte Samlingen.
Särskildta Utskottets Betänkanden.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Elmén och Granberg, J. P. Lindks Eulia,
F. B. Nestius, Z. Haggström, A. E. Ortman,
samt a Ecksteinska och Marquardska
Boktryckerierne, 1823 och 1824.
Bihang
till
Samtliga Riks-Ståndens Protocoli
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
år 1823,
Elfte Samlingenj
innehållande
Särskildta Utskottets Betänkanden*
STOCKHOLM,
tryckt hos Fr. B, Nestius, 18*3.
N:o I.
Betänkande angående inom Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Vällofl.
Borgare • Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet väckta frågor, dels
om löneanslag för vissa åmbeten
och tjenster, och dels om indragning
af Bergs-Tings-Rätterne och
af Biskops- eller Dom-Prosts-ämbetena.
u« Protocolls-Utdrag af den 20 dennes, har
Riksens Ständers Stats-Utskott tillkännagifvit,
att, sedan Riksens Högloft. Ständer, med anledning
af Kongl, Maj;ts derom erhållne Nådiga
skrifvelse, beslutit att till ett Särskildt
Utskotts förberedande åtgärd öfverlemna de
yttranden och förslag, som af i Nåder förordnade
Committerade blifvit afgifna till Styrelseverkens
förändrade organisation, så hade,
på Stats-Utskottetg hemställan , Riksens Högloft^Ständer
bifallit, att, bland andra, äfven
nedannämnde till Stats-Utskottet remitterade
motioner, såsom med berörd® ämne stående
IV
i mer eller mindre direct sammanhang , finge
till detta Utskott öfverlemnas, nemligen:
l:o Herr Printzenskölds Memorial , om
tillökning i lönernes antal inom Stats-expeditionerne
af Konungens Cancelli 3
2:o Herr M. Bagges Memorial, om förbättring
i Arfvodet för Ledamöterne i Rikets
Allmänna Ärenders Beredning.
3:0 Riksdagsfullmägtigen Anders Henrikssons
från Stora Kopparbergs Län, Memorial,
om indragning af Bergmästare-ämbetena och
Bergs-Tings-Rätterne. ,
4:0 Riksdagsfullmägtige Anders Joachimssons,
frän Östergöthland, Olof Janssons
och Johan Svt nssons, från Elfsborgs Län, samt
Nils Håkanssons, från Kronobergs Län, Särskildta
Memorialer, om jemkning, förändring
eller indragning af Biskopars eller Dom-Prostars
lönevilkor.
Särskildta Urskottet, egentligt tillförordnadt
i ändamål, att granska vissa Committera*
des förslag till ny reglering af Rikets Styrelseverk,
tror, att dessa motioner antingen alldeles
icke, eller ock endast i några få omständigheter,
höra till dess befattning, och
får derföre, jemlikt föreskriften i 44 af
Riksdags-Ordningen, vördsamt framställa skälen
till den af Utskottet yttrade öfvertygelse.
V
Af beskaffenhet att icke tillböra Utskottets
pröfning anser Utskottet i Herr Print~
zenskölds Memorial vara frågan om flere Joners
anslående för tjenstemännen i Konungens
Cancelli, emedan Utskottet hvarken känner
Statens tillgångar, eller kan förutsätta, att dess
blifvande förslag till Cancdli-expeditior.ernesorganisation
af Kongl Majit och Riksens Ständer
godkännas, dä, i vidrigt fall, den af Mo
tionairen åsyftade fördel för Kronans tjenst
och vederbörande ämbetsmän emedlertid bomme
att gå förlorad.
I afseende på Herr Bagges Memorial,
tror Utskottet sig böra uplysa , art Rikets Allmänna
Ärenders Beredning blifvit af Committerade
till indragning föreslagen i men om sådant
af Riksens Höglofl. Siänder, så val som
af Kongl. Maj:t i den Nådiga Propositionen,
skulle anses rigtigt, kan, då denna myndighet
är i Grund-Lagen upptagen, dess indragning
icke ega rum förr, än vid nasta Riksdag, och
Utskottet, af samma skäl, som, i afseende
på Herr Printzen skölds Memorial, är yttradt,
icke utlåta'sig öfver den lönförhöjning, sorn
emedlertid kunde eller borde åt Beredningens
Ledamöter beviljas.
Anders Henrikssons Memorial, så vidt
det angår Bergstings-Rätternes upphäfvande, anser
Utskottet icke tillhöra dess befattning, emedan
frågor om Domstolars tillvaro eller organisation
icke blifvit till dess behandling öfverlemnade.
VI
Hvad sluteligen beträffar Riksdagsfullmäktige
Hilders Joackimssqps Olof Jonssons,
Johan Svenssons och Nils Håkanssons motioner
om jemkning , förändring eller indragning
af Biskopars eller Dom-Prostars lönevilkor
; så tror Utskottet dess befattning lika
litet sträcka sig till den speciella organisationen
af Ecclesiastik- som af Militaire-Staterne,
utan endast angå den civila ämbetsbehandlingen
af de förras eller sednares angelägenheter.
Dock varder detta allt Riksens Stan
ders eget mogrL ompiöfvande vördsammeligen
U: derstäldt, S ockholm den 29 Maji 1823.
På Böglofl. Riddersk. och På Högv. PresteStånAdelns
Ledamöters dets Ledamöters
vägnar: vägnar:
B. Franc Sparre. M. Wallenberg.
På Vällofl Borgare-Stån- På Hedervärda Bondedets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar: vägnar: •
C. U. Egge. Jon Jonsson.
VII
N:o '2.
Hemställan rörande utlemnande i
Bokhandeln af de Exemplar, som ,
sedan utdelning i Riks - Stånden
ske-tt, öfverblifva *af Comrnitterades
till reglering af Rikets Styrelseverk
afgifna och genom Särskildta
Utskottets föranstaltande
tryckta underdåniga Betänkande
med dertill hörande Handlingar.
I anledning af Riksens Höglofl. Ständers beslut,
liar Särskildta Utskottet föranstaltat om
tryckning af Committerades till reglering af
Rikets Styrelseverk afgifna underdåniga Betänkande,
jemte de särskildta, från pluraliteten
skiljaktiga, yttranden, som 2:ne af Commitéens
Ledamöter författat; och då ämnets vigt
synes påkalla en större offentlighet, har Utskottet
bestämt Upplagans storlek till 1,200
exemplar, i ändamål, att, sedan utdelning i
Riks-Stånden skett, de öfriga exemplaren, som
utgöra 3 å 400, må kunna lemnäs i Bokhandeln
till försäljning för Allmänhetens räkning.
Utskottet, som tror, att icke någon inkomst
för Statsverket, utan blott en mot trycknings-
och inbjndnings-kostnaden svarande er
-
VIII
sättning, härvid bör afses, har bestämt försäljningspriset
till Tvä Skiliingsr tor hvarje
tryckt ark , hvartill Lahdshöidingarnes frän
trycket utgängne Ämbetsberältelser försälj,
samt derjemte trott sig böra förordna, att
de Bokhandlare, sorn åtaga sig försäljningen,
skola, emot åtnjutande af vanlig försäljningsprovision,
eller 10 proCent, de inflytande
medlen , pä sätt vid Riksdagshandlingars försäljning
förut varit vanligt , redovisa. Hvilket
Utskottet ansett sig böra till Riksens
Höglofl. Ständers pröfning vördsammeligen
hemställa. Stockholm den 26 Maji JCB23.
M:o 3.
V .
Betänkande, rörande Reglering af Rikets
Styrelse-Verk.
Särskildta Utskottet, åt hvars granskande åtgärd
Riksens Högloft. Ständer öfverlemnat d«
till ny Reglering af Rikets Styrelse Verk afgifne
förslag , har sökt fullgöra detta uppdrag
, och går nu att för Riksens Högloft.
Ständer framlägga de resultat , till hvilka
dess arbete föranleda
Det Betänkande Ut
skottet
har att afgifva är af vidsträckt omfattning
, och kommer att innehålla ; 1:0 En i
korthet sammandragen berättelse af hvad förut
i detta vigtiga ämne förefallit. a;o Kort
öfversigt af bristerne i Styrelse-Verkens närvarande
organisation ; och såsom förslag till
rättelser: 3:0 Yttrande i afseende på rätts
frågors
skiljande från Förvaltningsverken. 4:0
De af Utskottet antagne allmänna åsigter i
afseende på Stats - Rådets sammansättning ,
Collegial - Styrelsen , samt de locala ämbetsmyndigheterna,
jemte Municipal- eller Me
Sarsk,
Utsk, Betänk, I
2
nighets-Styrelsen. 5:0 Förslag till Styrelseverkens
organisation , upprättadt i öfverensstämmelse
med antagne allmänna grunderne ,
och efter granskning af de till Utskottet öf«
verlemnade förslag. 6:0 Slutligt yttrande i
afseende på planens verkställighet , Ämbetsmännens
bildning , befordran , löner och pensioner.
l:o Berättelse.
Förlusten i Rikets område 1809 och samma
års Statshvälfning , synes i början hafva
fästat uppmärksamheten på behofvet af förvaltningskostnadens
förminskning för den återstående
delen.
Första anledningen till den
na
frågas undersökning gaf Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Stats-Utskottet, den 5
julii nämde år, deruti Kongl. Maj:t förklarade
dess Nådiga benägenhet, att, till lindring
i Statsbördorne , göra alla de indragningar ,
som med Riksstyrelsens tillbörliga handhafvandc
voro förenlige , samt uppdrog åt Utskottet,
att uppgifva de besparingar, som kunde
verkställas , under förutsättning , att iirenderne
, genom en förbättrad method för deras
handläggning, skulle, lika noggrant som förut,
kunna skötas af ett mindre antal, bättre
lönade Ämbetsmän.
Af den berättelse Särskildta Utskottet
3
vid sista Riksdagen rörande detta vigtiga ärendes
behandling afgifvjt *) inhemfas hufvudsakligen:
att Riksens Ständer den 3 Januarii
1810 annöilo , att till frågans undersökning
en Committé måtte tillförordnas, och dess förslag
, äfvensom andra enskildta , för hvilka
belöningar utsattes , Riksdagen derefter Ständerna
föreläggas; att denna Committé, som den
4 October 18 ir utnämdes och bestod af Utrikes
Stats-Ministern , Presidenten och en Ledamot
från hvart Collegium, den 31 Martii
1812 inkom med sitt Betänkande, deruti ingen
hufvudsakelig förändring af Styrelseverken
var föreslagen ; att Ständerne vid sistnämde
års Riksdag begärde, det en särskild Committé
till ifrågaställde reglering måtte nedsättas
, för hvilket behof 3000 R;dr årligen till
påföljande Riksdag anordnades, med anvisning
dessutom på öfverskotten af Jnkomsttitlarne
, i händelse nämnde anslag icke var
tillräckligt; att 1815 års Ständer, då nämnde
Committé ännu icke hade blifvit nedsatt, förnyade
deras derom gjorda anhållan och anordnade,
på sätt Riksdagsbeslutet visar, till
kostnadernes bestridande och handlingarnes
tryckning, 3000 R;dr årligen, hvilka borde
afsättas och Committeen oförryckte tillhanda
hållas 3 och att Kongl. Majit , i anledning
häraf, täcktes den 24 Januarii 1816 förordna
Öfver-Directeuren Rönbeck, att företaga åt
-
Ijihanget till Riks-Ståndens Protocoll 8 Bandet,
p, 461 och följande.
4
skillige för nödiga ansedda förberedande undersökningar,
rörande Rikets Styrelseverk.
I detta skick stod saken, då Urtima
Riksdag år 1817 inföll , hvamnder Riksens
Ständer förordnade ett särskildt Utskott , att
utarbeta allmänna grunder för indragning och
sammanslående af öfverflödiga ämbeten och
tjenster, samt en förbättrad arbersmethod.
Uti de yttranden , som Särskildta Utskottet
den 6 Maji och den 17 Julii 1818
aflemnade , framställas de hufvudsakliga åsigter,
att, ehuru besparing i Statsutgifterne ,
genom eu ny Styrelseverkens reglering , kunde
påräknas , sådant dock icke vore hufvudföremålet,
hvilket borde sökas i en lämpeligare
inrättning af den inre Styrelsen, tillvinnande
af mera skyndsamhet, enhet och ordning
i de allmänna ärendernes gång *)j att
vid införande af en sådan ny sakernas ordning
den Collegiala styrelseformen, af flera
skäl, icke vore lämpelig att bibehålla**);
att deremot en Minister-styrelse, sedan alla
rättsfrågor från förvaltningsverken voro skilde
, ocji domsrätten deri till de allmänna domstolarne
öfverlemnad , så att den större magt,
som för Ministrarne medgåfves, endast hade
inflytelse på allmänna frågor och således icke
kunde för friheten blifva vådlig, vore den,
*) Bihanget til! Riksens Ständers Protocoll vid
Riksdagen 1817 och x818, 8;de Bandet, sid.
657 och 658-
**) 8:de Bandet af Bihanget, sid. 656 och följande,
samt 883 och följande.
5
som med ändamålet närmast instämde, emedan
Nationen då först kunde till fullo begagna
sin rättighet att för Ministerens förvaltning
fordra redo c) ; men att, jemte en sådan ny
reglering , de oeconomiska författningarnes genomseende
och förenklande , på sätt förutnämde
Committé föreslagit, nödvändigt borde
företagas **).
Öfver Utskottets förslag meddelte Riksens
Ständer icke något yttrande, utan anhöllö
uti underdånig skrifvelse, den 2 Julii
1818) att en Committé, på sätt Riksens Ständer
under då nästförflutne Riksmöte i underdånighet
begärt, måtte tillförordnas, att genast
och verksamt företaga ny reglering af Rikets
ämbeten och tjenste^ samt ett förbättradt
arbetssätt inom Rikets Styrelseverk, på det
Committerades förslag dertill kunde , vid denna
Riksdag, Rikets Ständer föreläggas.
Konungens Nådiga förordnande för den
sålunda ytterligare begärde Committeen utfärdades
också den 2 Februarii 1819 » och den 21
påföljande Maji befallde Kongl. Majit desse
Committerade, tillika med Lag-Committe'en och
de till ceconomiske författningarnes öfverseen- /
de förordnade Committerade , att under utarbetandet
af deras Förslag, noga tillse, det
alla rättsfrågor från förvaltningsmyndigheterne
blefvo skilde , på det att de 2:ne stora ändamålen
: kraft och verksamhet i Statsförvalt
-
*) 8:de Bandet af Bihanget, pag. 662 och följande.
**) Bihanget pag, 67f och §81»
ningen å ena sidan , samt noggrann vård af enskild
rätt och säkerhet , genom Lagarnas oväldiga
skipande af en oberoende Domaremagt
å den andra, må kunna vinnas *).
Denna Nådiga befallning fullgjordes på
det sätt, att alla tre Commitiéerne sammanträdde
och efter gemensamma öfverläggningar i
detta ämne den 6 April 1820 afgåfvo underdånigt
Betänkande
Vid frågans föredragning har Kongl. Maj:f,
såsom dess Nådiga skrifvelse till Committerade
den 16 Januarii ig2i utvisar, funnit den vara
af sådan vigt och grannlagenhet, att, förr
än Riksens Ständer deröfver yttrat deras
tankar, Kongl. Maj.-t icke velat deruti fatta
något Beslut; dock fingo Committerade Kongl.
Maj;ts tillåtelse, att, utan afbidan derpå, vid
utarbetande ai sitt förslag till ny reglering af
Rikets ämbeten och tjenster, antaga och tillämpa
de grunder, och de deri emellan Förvaltnings-
och Domare-Myndigheterne föreslagne
gränsor, som förenämnde underdåniga Betänkande
innefattade; hvarjemte Kongl. Maj:t
i öfrigt, för att så mycket mera bereda tillfälle
för de indragningar af ämbeten och tjenster,
hvilka möjeligen kunde blifva en följd
af de förändringar i nu varande Styrelseverk,
som kunde komma att framdeles beslutas, u
*)
Sid. 1 af nämnde Committéers Betänkande , rörnnde
rättsfrågors skiljande från de Administrativa
verken.
**) Särskildt tryckt och biand Riks-Stånden ut*
deladt.
7
tan att belasta Stats-Verket med fortfarande
Löne-anslag till personer, som under tiden,
till erhållande af slike tjenster, kommo i fråga,
i nåder beslöt, att intill detta Riksmöte
icke återbesätta de ämbeten och tjenster,
hvilka Kongl. Maj;t ansåge kunna blifva föremål
för framdeles indragningar, och att endast
till sådana, som Kongl. Maj:t funne för
ärendernes jemna gång ovillkorligen böra bestridas,
provisionelt förordna skicklige personer,
att, emot tillgodonjutande af de tjensterne
anslagne löner, såsom arfvoden, desamma
under ledigheterne förrätta.
I öfverensstämmelse med sålunda lagde
grunder, hafva Committerade börjat deras arbete,
samt den 29 Junii 1822 afgifvit deras
underdåniga Betänkande: och har Kongl. Maj:t,
uti Skrifvelse till Rikets Ständer, den 4 sisth
Martii i anledning häraf i Nåder yttrat: ”Ef”ter
fortsatte arbeten hafva Committerade för
’’regleringen af Rikets ämbeten och tjenster
”till Kongl. Maj:t afgifvit deras underdåniga
”förslag, hvarvid 2:ne af dess Ledamöter,
”från pluraliteten skiijaktige, utarbetat särskildta
projecter i detta ämne; och oaktadt
”det ena af desse project ännu endast i ett
”kort utkast blifvit framstäldt, men snart tor”de
komma att i fullbordadt skick afgifvas, har
•”Kongl. Maj:t ansett sådant icke vidare böra
”fördröja frågans öfverlemnande till Riksens
"Ständer , heldst detta project sedermera lian
”blifva Riksens Ständer meddeldt. Då Kongl,
”Maj:t således nu för Rikets Ständer fratnläg
-
8
’’ger ifrågavarande utarbetade Förslag, så väl
”till en förändrad Organisation af Rikets Styrelseverk,
sona angående ett närmare bestämmande
af gränsorne emellan de administrativa
myndigheternes och Domaremagtens
”befattningar, för att i anledning deraf, i detta
”vigtiga ämne , erhålla Riksens Ständers tan’’kar
och yttranden , innan Kongl. Maj:t deröfver
fattar ett afgörande Beslut, vill Kongl.
”Majit i Nåder fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
derpå , att, då å ena sidan
”Kongl. Maj;t erkänner nyttan och nödvändigheten
af sådane förändringar i Rikets åtskilliga
Styrelseverk , som , stödjande sig på
■''grund af förenklade göromål och ledande till
”närmare samband Styrelseverken emellao,
”utan förblandning af hvarderas bestämda
”verkningskrets, med ändamålet af ett min”skadt,
men tillräckligt lönadt antal Ämbets”män,
bereder drift och skyndsamhet i be”handlingen
af dem hvardera tillhörande ären”der,
samt i det hela enhet och kraft, anser
”Kongl. Majit, å den andra sidan, hvarje för\
”ändring af en genom tid och erfarenhet stad’’gad
förvaltnings-ordning , endast efter grundligt
öfvervägande böra företagas och icke
”uppkomma utan såsom följd af noggrann undersökning
och beräkning, hvarigenom dess
”företräde framför redan bestående former
”blifvit med rillförlitelig visshet afgjordt. För
”behandlingen ensamt af detta ärende, såsom
"af en alldeles egen omfattning och beskaffenhet
, vill Kongl, Majit derjemte föreslå
9
”Riksens Ständer, att tillsätta ett särskildt Ut”skott,
hvilket Kongl. Majit skall låta ofvan*
”nämnde Förslag , jemte åtföljande handlingar ,
”tillställa. Uti detta Förslag förekomma nå”gra
få ändringar i våra Grundlagar , äfvensom
i allmänna Lagens stadganden , hvilka
Således fordra , att i vanlig ordning behandlas
; och bland desse förändringar anser Kongl.
”Maj:t sig böra , såsom på goda skäl grun”dad
, utmärka den om upphörandet af Ri”kets
Allmänna Ärenders Beredning , hvilken
”nu mera icke synes vara af nöden.
”Det vidlyftiga , men vigtiga arbete i
''afseende på de nu gällande ceconomiska För"fattningarnes
samling och öfverseende , som
”varit särskilde Committerade uppdragit , har
”under den förflutne tiden så fortgått, att den
''första delen af samma arbete , eller sjelfva
”samlingen och iordningbringandet , hvad de
”till Krigs- Bergs- och Commerce-Coliegier"nes
omfattning hörande stadgar och författ”ningar
angår, redan blifvit fullbordad , och
"hvilka samlingar, för att dels af ämbetsmän
"och andra kunna emedlertid gagnas, dels
"derigenom undergå en allmän granskning
"och ytterligare fullkommande, Kongl. Maj:t
"förordnat böra till trycket befordras 5 och
’’med den återstående delen af berörde arbe.
’’ten eller utarbetande af Förslag till ändringar
och förbättringar i de samlade författ.
"ningarne, kommer, efter Kongl. Majrts afsigt,
att fortgå så skyndsamt detta grannlaga
"arbete kan utföras och verkställas , och hvari
-
IO
”genom Kongl. Majit hoppas det af Kongl.
”Majit åsyftade vigtiga ändamål skola vinnas,
”att ett i systematisk ordning sammanfattadt
”veik för alla Statsförvaltningens och den
”oeconomiska Lagstiftningens grenar , byggdt
”på rigtiga grunder för Statshushållningen och
”efter Rikets behof, läge och Constirutionela
'"inrättningar lämpadt , må kunna blifva full"bordadt.
”Vid granskningen af Committerades till
”Styrelseverkens Organisation afgifne förslag ,
"'komma Riksens Ständer, att inhemta , huruledes
Committerade ansett sig icke för närvarande
och innan grunderne för den blifvande
Organisationen blifvit bestämde , haf”va
bordt uppgifva förslag till ett förbättrade
”arbetssätt inom de Administrativa verken ,
’’och i följd deraf upprätta förslag till Speci”elle
Instructioner och Arbetsordningar för
”hvarje Departement och derunder lydande
”Verk. , samt till Tjenstemännens antal och
”deras löner; och då för detta arbetes full
bordande
, äfvensom för fortsättningen af det
”påbörjade arbetet med ceconomiske författ”'ningarnes
öfverseende och granskning f nö,
”diga medel erfordras; anser Kongl. Maj:t
”sig böra för Riksens Ständer framställa , att
”det anshg , som hittills, sedan igxa års
”Riksdag varit af Riksens Ständer åt ända
’’målet
anvisadt , än vidare må få fortfara.’’
Det i denna Nådiga skrifvelse nämnde,
af Committéens pluralitet författade förslag,
jemte Herr Presidenten, Friherre Löfventkåldi
11
särskilda mening, och öfrige tillhörande handlingar,
hafva från Kongl. Maj;ts Kammar-Expedition
till Utskottet blifvit aflemnade; men
det af Herr Cancelli-Rådet Hartmansdorff upprättade
förslag, till en ry Styrelse-verkens Organisation
af honom sjelf, såsom Ledamot i
Utskottet, ingifvet.
Commitieens pluralitet har, då uti grundlagens
föreskrifter icke skall finnas något hufvudsakeligt
hinder för den förbättring af RiksStyrelsens
Organisation, Committerade åsyftat,
och då en sådan förbättring, utan att afvakta
tiden för Constitutions-förändringar ku -  de verkställas , ansett sig böra, utan förutsättning
af sådane förändringar, upprätta förslaget;
men tillika velat fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på vissa ändringar i Grundlagen, sorn
utaD att hindra planens antagande i öfrigt, tjente
till dess fullständigare utveckling I af
seende
på sjelfva förslaget, må blott de hufvudsakligaste
åsigter nämnas, att Committerade
icke velat tillstyrka införandet af en Minister-Styrelse
i ordets egenteliga bemärkelse
**); men deremot, till beredande af ordning,
kraft och enhet i Administrationen ansett
af högsta vigt, att i spetsen för hvarje gren
af förvaltningen en ämbetsman vore ställd,
hvilken hade öfversigt af alla dess förvaltning
tillhörande ärender, med skyldighet, att
föreslå de åtgärder, som för Rikets allmänna
°) Sid. 36, 37, 3g, 39 i Cotnmitterades Betänkande.
**) Sid. 42 och följande i Committerades Betänkande.
12
nytta borde vidtagas; att vaka öfver Administrationens
gång inom dess Departement oell
underlydande Verk; att ansvara för verkställigheten
af Konungens Beslut och författningar -  nes efterlefnad, samt att derföre när som
heldst göra Konungen reda *),
I öfrigt hafva Committerade antagit, att
Förvaltnings - verken icke hädanefter böra,
såsom hittills, utöfva Domaremagti hvarjehanda
rättsfrågor cs); Att all befattning med
Näringarne helt och hållet borde från Collegierne
skiljas, samt följakteligen alla sådana
till Näringarne, allmänna hushållningen och
inre ordningen hörande frågor , hvilka i Förvaltnings-väg
pröfvas och afgöras, antingen de
skola Konungen underställas eller från dess
Befallningshafvande genom besvär fullföljas,
directe borde hos Konungen genom vederbörande
Departement få anmälas ***); att vidare
ingen egentlig förvaltning af allmänna
medel , af beskattningsverket, af Statens fasta
egendomar, eller förråder för dess försvar
borde läggas i händerne på Cheferne för Departementen
; och att det således blott vöre
för denna förvaltning , som Collegier må bibehållas
|).
Om, efter detta förslag i afseende på ärendernes
behandling, hvilket, efter Commit
Sid.
4y och 46 af Committerades Betackande.
ee) Sid 40 , Jbm.
#**) Sid. 52, samma Betänkande,
f) Sid. f4, 55 och 96. £?bm.
IS
terades tanka, för införandet af en enkel och
kraftfull förvaltning, vore ett hufvudsakeligt
villkor , göromälen i Konungens Stats-Råd i
början kunde komma att ökas , skulle de ,
som Committerade förmoda , snart kunna
minskas, genom begagnandet af den utvägen,
att låta de åtskilliga frågor, hvilkas pröfning
på kännedom af localförhållanden beror , afgöras
af Nämnder eller Compromissarier i
orterne kunde utnämnas *) ; och hafva Committerade
upprättat provisionelt förslag till
Organisation af en sådan Nämnd, under förmodan
, att dess verkningskrets vidare kunde
utvidgas, då erfarenheten deraf fått visa
nyttan *°).
Uti den särskilda mening , Herr Presidenten
Friherre Löfvensköld afgifvit, omnämnas
först de orsaker, som, efter Friherrens
tanke , föraniedt olika styrelse- och förvalt,
ningsformer i särskilda Stater ****), och derefter
visas, att detta Lands allmänna inrättningar
fordra egna förvaltningsomsorger, och
att, så länge desse inrättningar förblifva i
deras nuvarande skick , omvägar och vidlyftighet
i förvaltningsbestyret icke kan undvikas.
Friherrens afhandling är indelad i fyra
särskildta stycken.
Uti det första beskrifvas de nu varande
*) Sid. 97 och 98 samma Betänkande.
®°) Sid.-16 i-i 162, 163 och 164. §fbm.
Sid. 1 och följande i Friherre Lojvenskjitds
särskilda mening.
14
Styrelseverken ; uti det andra göres försiar;
till de ärender, som Friherren ansett kunna
från Styrelseverken afskiljas , och till Domstolarnes
befattning öfverlemnas ; uti det tredje
förekommer det egenteliga förslaget till
Styrelseverkens nya inrättning; och uti det
fjerde stycket föreslås förändringar uti Rättegångs-
och Arbetsordningen; af hvilka afdelningar
de , som handla om rättsfrågors skiljande
från Förvaltningsverken , och om dessa
Verks nya reglering , egenteligen varit föremål
för Utskottets granskning.
Friherrens förslag förutsätter icke några
Constitutions-förändiingar *). Stats-Rådens och
Stats-Secreterarnes i grundlagen föreskrifne
antal och befattningar äro deri bibehållne.
Rörande Collegierne anmärker Friberren,
hurusom de ifrån början utgjort ett mindre
antal och sinsemellan egt närmare samband ;
men att de efter hand utgrenat sig till flera
särskildta Verk , hvarigenom deras inbördes
förening blifvit rubbad, communicationen dem
emellan försvårad och förbländning i fördelningen
af deras göromål uppkommit ; äfvensom
obestridlig långsamhet i ärendernes behandling
skall vållas genom felaktig arbetsmethod
, och ett större antal Ledamöters Colleen
va deltagande i öfverläggningarna, än naturen
af Förvaltningsärenders handterande rätteligen
rr.edgifver.
®) Sid. 124.
15
Dessa olägenheter kunna , som Friherren
förmodar, undanrödjas , dels genom en rigtig
fördelning af ärenderne , så att icke olika verk
och myndigheter, der det möjeligen kan undvikas,
komma att handlägga likartade frågor,
elier deröfver få gemensamt resolvera, och
dels genom en förändrad Arbets-ordning.
Sedan Friherren skildrat de nuvarande
Styrelse-verkens sammanblandade befattningar
föreslår Friherren, att den egenteliga Administrationen
i andra instantien må anförtros åt
fyra så kallade Kongl. Förvaltningar: den ena
för Religions- Helsö- och Fattig-vården3 den
andra för Krigsärenderne 3 den tredje för SjöArenderne
; och den fjerde för Rikets allmänna
Hushållning.
Dessa förvabningar, sorn hvardera skulle
stå under en Chef, äro åter fördelade i Departementer;
men förvaltningen af Rikets allmänna
hushållning i 2;ne Hufvud-Afdelningar, unde
2:ne af hvarandra oberoende Chefer, den
ena för Kammarverket och Käringarne, och
den andra för Financerne *),
Bibehållandet af den Collegiala formen
för ärendernes behandling i desse förvaltningar,
anser Friherren icke fördelaktig, utan föreslår
att, med undantag af mål rörande StrafFlagames
tillämpning emot underlydande tjenstemän
och egen betjening, Förvaltnings-Che
-
*) Från och med pag, 126 till och med 148.
i6
fen ensamt må ega beslutande rätt, och att Ledamöterne,
hvilkas antal under öfverläggningarne
borde inskränkas till 2:ne, således blott
skulle få med Chefen eller Arbets-Afdelningens
Ordförande ingå i rådplägning om beslutet
*).
Lär.e-Styrelserne böra, efter Friherrens
tanka, bibehållas i deras närvarande skick,
men gränsorne för deras befattning närmare
bestämmas. Och då i öfrigt det ändamål ,
som åsyftas, nemligen en driftig och skyndsam
ärendernes behandling, svårligen skall
kunna vinnas utan ändring i de förvaltande
Verkens arbets-ordning, hvilken, såsom Friherren
uppgifver, i sitt närvarande skick, i
flere delar är felaktig, och till långsamhet, ledande;
så har Friherren slutat, sin afhandling
med förslag till förändringar deruti **).
Uti det förslag till inrättning af Rikets
Styrelse-verk, Herr Cancelli - Rådet von Hartmansdorff
afgifvit, söker Herr Cancelli - Rådet,
sedan han först talat om Committéens
ändamål, och sättet till dess uppfyllande, samt
jemväl uppgifvit de skäl , som föranledt dess
från pluraliteten skiljaktiga mening, det Cornmittéen
egt föreslå ändringar i Grundlagens
reglementariska föreskrifter **"•): Att ur förnuftsslut
härleda, huru Statsmagten syftesenligt
och grundrigtigt borde vara fördelad och
ut.
°) Pag. 149 och iso samma mening.
*ö) Pag. 188 och följande.
***) Pag. 1 till 24> första häftet.
1
*7
utöfvad *)t samt afhandlar derefter den vä
sendtliga
beskaffenheten af Sveriges grundlag
och författningar, och deras inflytande på
Styrelse-verkens mängd och form **), hvaraf
de slutsatser dragas: Att Regeringens öfvervägande
magt i vissa afseenden, de grunds atter som följas i
utö/ningen deraf, ech den vidsträckta befattning, hon
med vijsa ärenden tager, gora flera och större
Styrelse-fark nådiga, än eljest skulle behof vas :
Att 3:ne Instantier litt Sveriges Stats fårvaltning
i allmänhet böra finnas $ att Ministerial-Styrelsen
, blott till en del, bör under närvarande
omständigheter i Sverige ega rum ;
Att Collegierna i 2 :dra Jnstantien bora
bibehållas vid deras oberoende form och den hufvudsaklisa
befattning , de hittills haft ***).
De former , Rikets Styrelse-Verk nu ega,
öfverensstämma hufvudsakeligen med dessa
åsigter ; hvarföre Herr Cancellj-Rådets förslag
egentligen går ut på, att undersöka de formella
bristerne i Statsförvaltningen och föreslå
medel till deras afhjelpande. —
Dessa brister skola bestå uti:
Otillräcklig afsöndring af Domstols-mål
från de egenteliga Förvaltnings- eller Regerings-ärenderna.
De sistnämdes origtiga fördelning emellan
Styrelse-grenarna.
Felande enhet uti sammanhang, samt följ*
Särsk. Utsk, Betänk* 2
°) Pag. till och med io6.
*°) Pag. 107 till och med 14®.
Sid. 140 och 141.
i8
aktligen mindre säkerhet, kraft och drift i ärendernas
behandling inom hvarje Styrelsegren.
Ofullständiga Controller på Ämbetsmän
och redogörare , synnerligen på de högre.
För många, illa och ojemnt aflönte, för litet
kunnige och uppmuntrade Ämbetsmän
I följd häraf innefattar Herr Cancelli-Rådets
förslag:
1) Domstolsmåls afsöndring från förvaltnings-dr
ender , samt Stat s-förvaltningens indelning.
2) Målens Allmänna , för alla Styr el se grenar
gemensamt gällande behandlingssätt, och controllerna
derå.
3) A/Iålens beskaffenhet och behandling inom
hvarje Styrelsegren för sig.
4) De gemensamma och Controllerande myndigheterna
särskildt betraktade.
5) Ämbetsmännens stånd och villkor.
6) Planens verkställighet
De sålunda afgifne förslager hafva , enligt
Riksens Höglofl. Ständers Beslut, blifvit
till trycket befordrade och bland Riks Ständen
utdeldte ; hvarföre Utskottet ansett öfverflödigt
, att vidsträcktare iin som skett , dem
här till innehållet upptaga.
*) Sid. 152.
**) Sid. 15-9.
»9
2:o Om bristerna i Rikets Stat s-For ~
'vältning.
Utskottet har, vid granskning af StyrelseVerkens
nuvarande organisation , funnit: Att
bristerna deri dro manga och stora. En del af
dem aro så beskaffade , att för deras rättande
, förändringar skulle förutsättas i Grundlagarnes
samt hufvudsakligen j författningssystemets
väsende ; andra åter sädane , att de
blott angå det reglementariska af grundlagen
och författningarne; men då Utskottet
icke kan föres'å ändringar af förstnäirHe beskaffenhet
; måste dess åtgärd inskränkas till
förändringar af sednare slaget, eller sådana
, som hafva afseende på ärendernas afsöndring
och fördelning mellan förvaltnings-grenarna,
deras behandlingssätt samt Ämbetsmännens
bildning , befordran och aflöning.
Utskottets förslag kommer således egentligen
att åsyfta införandet af en sådan förvaltning
, att de allmänna ärenderna , efter deras
syftes-enliga fördelning , måga af ett
mindre antal bättre lönade Ämbets- och Tjenste-män
blifva skötte med större ordning, öfversigt
och controll af Statsförvaltningen i
hela sin vidd, än förut; dock bör, efter Utskottets
tanka , hufvudsakligt afseende jemväl
derpå fästas > att den nya administrationen
ma blifva ett medel till en sådan förän*
’ rg i de före hållanden , som hafva afseeni
på den oeconomiska lagstiftningen, att det
dermed förenade vidlyftiga förvaltnings-bestyr,
\
20
så fort ämnets natur medgifver , må kunna
förenklas, till vinnande af det ytterst sökta
målet af enhet, kraft och drift, med de möj.,
ligen minsta förvaltnings-kostnader. För detta
ändamål har Kongl. Maj:t redan täckts föranstalta
om de ceconomiske författningarnes
sammandragande och ordnande under vissa
titlar efter ämnenas natur; och lära dessa samlingar
snart vara att förvänta , hvaremot ingen
början ännu skett med dessa författningars
nya redaction , hvarvid i synnerhet synes
böra tillses, att åtskillige ceconomiska anstalter
och inrättningar må blifva förenklade.
Härtill har Herr Presidenten Friherre Löfvenskjöld
i sitt Betänkande framställt flera
förslag , hvilka , såsom ej hörande till Regie,
ring af Riks-Styrelsen , således ej kunnat komma
under granskning, men ändock icke bordt
lemnäs oanmärkta, så framt de, efter närmare
undersökning , skulle finnas leda till den
förminskning af de Förvaltnings-verken , i följd
af nu gällande författnings-system, åliggande
mångfaldiga befattningar, som dermed åsyftas*
Af desse anledningar, och då ämnet i
hela sin vidd är af lika stor vigt, som omfattning
, har Utskottet ansett sig böra vördsamt
tillstyrka, att Riksens Höglofl. Ständer
hos Kongl. Maj:t ville anmäla den underdåniga
önskan , att de förberedande åtgärder till
författningarnes nya redaction , Kongl. Maj:t
redan i Nåder täckts vidtaga, må fortskyndas,
så att detta arbete snart kunde blifva börjadt
och så fort sig göra later afslutadt, hvarvid
£1
den ordning tordt böra iakttagas , att förslagen
för hvarje blifvande Förvaltnings-gren
särskildt utarbetas ; hvarefter KongJ. Majit, sedan
dessa förslag blifvit granskade , antingen
lärer utfärda nya författningar, i de fall der
det Grundlags-enligt kan ske, eller ock deröfver
inhemta Riksens Ständers underdåniga
tankar, när sådant förut finnes nödigt, hvarigenom
det af Kongl. Majit och Riksens Ständer
åsyftade ändamål : ett i systematisk ordning
sarrmanfattadt, med Rikets behof och
Constitutionella inrättningar instämmande Lagverk
för alla Stats-förvaltningens och den ceconomiska
Lagstiftningens grenar, säkrast synes
kunna vinna fullbordan.
De brister i Stats-förvaltningen , till hvilkas
rättande icke erfordras hufvudsakeliga förändringar
i Grundlagen eller i Författningssystemet,
äro i de afgifna förslagen fullständigt
utredde. — De bestå , efter Utskottets
öfvertygelse , hufvudsakeligen deruti: att Förvaltnings-Verkens
och Domstolarnes befattningar
icke äro tillfyllest åtskiljde *). Att i
spetsen för hvarje Styrelse-gren ingen Ämbetsman
allena är ställd , med skyldighet att
följa verkställigheten af Konungens Beslut ,
eller rättighet att af egen myndighet hålla vederbörande
till fullgörande af sin skyldighet **);
®) Sid. 41 Commhterades Betänkande. Sid, 14a
af Cancelli - Rådet von Hartmansdorffi, i:sts
häftet.
«"*) Sid. 45 och 46 Committerades Betänkande,
pag. 144 och följande i Cancelli;Rådet von
Hartmansdorffi, usta häftet,
22
att ärenderna emellan Förvaltnings-Verken äro
origtigt fördelade , så att antingen lika beskaf
fade mål behandlas på flera särskildta ställen,
eller ock att säker, som icke ega sammanhang,
handläggas åf en och samma myndighet , hvaraf
omgång Oih långsamhet , samt jemväl stundom
en mindre rigtig behandling af ärenderna
, måste befaras *); oeh att Ämbetsmännen
äro för många , illa och ojemnt aflönta och
för litet uppmuntrade, samt att de prof, som
vid inträde i Statens tjenst af dem fordras ,
icke äro syftes-enligt bestämda **).
De återstående delarne af detta Betänkande
, som innefatta förslag till alhjeipande
af bristerne i Stats-Förvaltningen, äro, till lättnad
i föredragningen inför Riksens Höglofl.
Ständer, i särskildta häften utskrifne, innehållande
:
3:dje Afdelningen, Förslag till Rättsfrågors
afsöndrande från Förvaltnings-Verken.
4:de Afdelningen, De af Utskottet antagne
allmänna grunder för Stats-förvaltningens
inrättning.
ydc Afdelningen , Förslag till StyrelseVerkens
nya Organisation , som innefattar ;
*) Sid. 39, 40 Committéers Betänkande, pag.
iay och följande i Friherre Löfwenskölds förslag
, pag. 143 j Cancelli - Rådet von Hartmansdorffs
rista häftet.
**) Sid. 180 och rgi Committerades Betänkande.
202 Friherre Löfwenskjölds förslag, 151 CanceF
li-Rådet von yaitmansdorffs, usta häftet.
a) Justitite-Förvaltningen.
b) Utrikes -—
c) Krigs —
d) Sjö —
e) Ecclesiastik —
i) Inrikes —- och
g) Drätsel-förvaltningen, tillika med Kammar-Rätten
; samt
h) Local-styrelsen.
6:te Afdelningen. Yttrande i afseende på
planens verkställighet, samt Ämbetsmännens
bildning , befordran , löner och pensioner.
3:0
Ovi Rättsfrågors af söndrande från Förvaltnings-verken.
Utskottet anser härvid frågan endast blifva
att, enligt Konungens redan fattade Nådiga
Beslut, söka återföra den enhet i Lagskipningen
, som ligger till grund för Rikets från
äldre tider stadgade inrättningar och lagar, och
som efter hand blifvit störd och splittrad.
När i stället för de fordna Räfst-och Rättare-Tingen
med edsvuren Nämnd, Rikets
Hof-Rätter inrättades , undantogs icke ifrån
dessa sednares behandling något ärende, som
kunde anses af tvistig beskaffenhet, eller som
angick frågor om mitt och ditt, antingen en
-
24
skilde emellan eller emellan enskilde och
Staten.
När Collegierna sedermera organiserades,
uppkom småningom ett annat förhållande.
Då dessa myndigheters befattningar uti
Regeringsformen af år 1634 stadgades, voro
de i början hufvudsakeligen ansedde såsom
förvaltande Verk; men sedermera har, med
undantag af Bergs-Collegium, hvilket ifrån sin
första inrättning varit såsom Bergs-Domstol
att anse, en mängd allmänna Ordningen och
Hushållningen rörande Rättsfrågor efter hand
blifvit till Collegiernes pröfning öfverlemnade.
Den sammanblandning , som sålunda uppkommit
emellan förvaltnings-myndighetemes
och Domaremagtens befattningar , har, efter
Utskottets öfvertygelse, vållat 2:ne hufvudsakliga
olägenheter: den ena, att Förvaltningsärenderne
i sin jemna gång blifvit uppehållna
genom de Domstolsformer, Collegierne efter
hand antagit, men som med naturen af förvaltande
verk icke synas förenliga ; och den
andra , att Lagskipningen till den grad blifvit
splittrad och fördelad emellan Ordinarieoch
Collegii . Domstolar , att en rättsökande
mången gång måste med kostnad och besvär
uppsöka rättsstället för pröfningen af en vigtig
angelägenhet.
Gränsen emellan Förvaltningsverkens och
Domaremagtens befattningar , skulle troligen ,
utan stridighet i åsigter, snart vara bestämd ,
derest man, utan undantag, kunde följa den
otvifvelaktigt rigtiga grundsats: att afgöra»-
det af de mål, får hvilka Lag dr gifven , mm
hvarom tvist uppstår, tillhör Domar ernant en.
Men då häremot i betraktande kommer ,
att bland Administrationens hufvudsakliga åligganden
i Sverige är , att låta uppbära de
Statsbördor, Nationen sig åtagit och förvalta
dem till dermed beräknade ändamål; att dessa
bördor, som användas, både af Krigs- och
Civilförvaltningen , från ä!dsta tider bestått i
personligt arbete och natural-prestationer,
hvilka ännu till betydelig del utgå ; att största
delen af dessa skyldigheter utgöres af
jorden efter olika grunder och fördelningar;
och att Staten dessutom eger en betydlig del
af Rikets jord , sorn till vissa allmänna behof
blifvit upplåten: så måste härigenom uppkomma
åtskilliga sådana rättsförhållanden, ej mindre
emelian enskilda och Staten , än enskilda
sinsemellan , att de på en gång kunna anses
för både administrativa och juridiska.
Hufvudsakligen härifrån härleder sig, som
Utskottet tror, de olika åsigter, hvilka i denna
vigtiga fråga blifvit framställde , och hvilka
visserligen till större delen snart kunde
förenas genom den oeconomiska Lagstiftningens
förenkling. Då likväl en sådan förutsättning
icke får ligga till grund för det förslag
Utskottet bör afgifva ; så har Utskottet,
på samma sätt Committerade synes hafva
förfarit , måst inskränka sig derhän , att ,
utan strängt iakttagande af ofvanantydde grundsats
, granska hvilka rättsfrågor må kunna,
utan något skadligt inflytande på Statsförvalt
-
2 6
ningens jemna gång, och för att bereda möjligheten
af föi valtningsärendernes skyndsamma
och ändamålsenliga behandling , när som
hsldst, till Domstolarne öfveiflyttas.
Urskottet har na nämnt den hufvudsakligaste
betänklighet, som, efter dess tanka,
Vid denna afsöndring kunde komma i fråga.
I afseende derpå har väl den farhåga också
varit framställd, att Konungens grundlägsénliga
magt derigenom skulle minskas ; men
denna framställning synes mindre rigtig , så
vida det antages , att Regeringsmagten egentligen
icke består i skyldigheten , att tillämpa
lagar och författningar till enskildas tvi •
ster , utan i rättigheten , att dem antingen
allena eller gemensamt med Riksens Ständer
stifta , och att öfve‘r deras efterlefnad , genom
vederbörande Ämbetsmän, hålla tillsyn , hvilka
rättigheter Konungen behåller , ändock att
rättsfrågors behandling till Domstolarne öfverflyttas
; hvarföre , och då Kongl. Maj:t i Dess
Nådiga skrifvelse den 21 Maji 1819 förklarat,
att sammanbi andningen åf de Administrativa
myndigheternes och Domaremagtens be
fattningar vore det väsendtligaste hindret för
ernåendet af det ändamål , hvarpå Kongl.
Maj:ts omsorg under utöfningen af Dess Konungsliga
kall förnämligast varit rigtad , att
nemligen de allmänna ärender , som tillkomma
den egentliga styrelsen eli r de Administrativa
myndigheterne, må med kraft och
verksamhet kunna skötas och enskild rätt och
säkerhet noggrann! vårdas, genom Lagarnas o
-
= 7
väldiga skipande af en oberoende Domaremagt;
Utskottet tror, att alla betänkligheter
i nämnde afseende böra vara undanröjde.
Utskottet , som ur sådane synpuncter behandlat
detta vigtiga ämne har noga gran
skat det Betänkande, som Lag-Committéen ,
jemte de af Kongl. Maj;t, dels för Styrelseverkens
reglering och dels för de oeconomiska
författningarnas öfverseende förordnade
Committerade i denna fråga afgifvit, och
hufvudsakligen gillat de af Committerade i
dessa afseenden framställda meningar och för
slag; med några få undantag, föranledda af
deremot gjorda anmärkningar , som innefattas
uti de från Organisations-Coromittéens pluralitet
afvikande 2:ne särskildta förslag, hvaruti
hufvudsakligen yrkas, att af de ärender Committéerne
till allmänna Domstolars .behandling
öfverlemnat, åtskilliga vore af den beskaffenhet
,-stt de borde vid särskilda ^sakkunniga)
Domstolar af göras , andra åter sådane ,
att de icke kunde utan olämpa och skada
för det Allmänna från Förvaltningsverken skiljas.
Dessa mål äro uppgifne att vara följande
:
Under i;sta titeln: Tvister emellan Kronan
, eller Allmänna Stater eller inrättningar ä
ena sidan och enskilde å den andra , såsom
1:0 Om uppfyllande eiler rätta tydningen
af de mellan Kronan och enskilde ingångne Contracter
om leveranser tili allmänna behof.
2:0 Om Jura Patronatus i Skäne, Halland
och Blekinge.
28
3;o Om skyldighet, att erlägga viss afgift
af egendom vid utflyttning ur Riket.
4:0 Örn Kronan förbehållen eller till allmänna
Stater eller inrättningar anslagen tionde
blifvit rigtigt forslad och levererad elier icke
•).
Committéerne hafva under sid. 5, 6 och
7 i deras Betänkande , efter Utskottets öfvertygelse
, anfört tillräckligt gällande skäl för
de uppräknade målens öfverflyttning till Domstols
behandling, så fort de blifva af tvistig
beskaffenhet * och får Utskottet, i anledning
af de gjorde anmärkningarne , tillägga , att ,
i fall de i första momentet omtalte frågor ,
så snart de blifva tvistige, finge handteras af
de allmänna Domstolarne , ingen annan följd
deraf synes uppkomma , än att Förvaltningsverken
sKulle beflita sig, att upprätta så tydliga
och bestämda Contracter, att de i allmän-*
het vore ex.ecutiva: inträffade åter motsatsotf,
så synes icke den ena Contrahenten, möt den
andres bestridande, böra få afgöra det, som
rätteligen kan vara tvist underkastadt. Också
stadgar 8 2 Momentet i Kongl. Förordnin
gen
den 29 April 1777, att, om den, som åtagit
sig någon leverans till Kronan, umgås
med flärd och bedrägeri, skall han af någon
Kronans åklagare stdllas får rätta, böta efter
Lag och ersätta ali Kronans skada.
*) Sid. igr, Cancelli-Råd. v. Hartmansdorff* 1 häftet.
63 och 93 Friherre Lofvenskjölds Betänkande.
29
Båda frågorne, antingen om anspråket
väckes af enskilda emot Kronan, eller af
Kronan emot enskilda , synas vara af lika
natur , och böra båda , efter Utskottets tanka
, af oväldig Domare behandlas.
Jura Patronatus, hvarom i 2 Mom. är
fråga , bestå , såsom bekant är, i rättighet
till viss andel i Kronan tillhörig tionde, emot
skyldighet, att bygga och underhålla kyrkor,
o. s. v.
Tvister derom emellan Kronan och enskilde
skulle, enligt 22 §. i Kongl. Instructionen
för Kammar - Collegium den 16 October
1723 , afgöras i Commissionen öfver Reductionsverket,
emedan fråga dermed var förenad om
Kronans eller kyrkornes revenuer; men om,
såsom orden lyda , några qvcestiones juris dervid
förekommo, hvilka icke utan ordinarie process
kunde afgöras, borde Svea Hof-Rätt dem
upptaga och afdöma , på sätt i Kongl. Brefven
den 18 Maji 1681 och 23 Junii 1700
var föreskrifvet.
Häraf visar sig , att tvistiga mål om Jura
Patronatus förr blifvit ansedde som rättsfrågor;
och derföre har Utskottet så mycket
mindre kunnat fästa afseende å den häremot
gjorde anmärkning. — Det är i öfrigt ostridigt
, att, när fråga uppkommer om ny förläning
af slik rättighet, sedan den på ett eller
annat sätt upphört , det bl ifver Förvaltningsverkens
sak , att derom förordna.
*• Beloppet af den i 3 Momentet omnämde
utflyttnings-afgift mäste bestämmas efter upp
-
gift af den utflyttandes egendom. Uppstår
tvist om uppgiftens rigtighet , synes sådant,
med afseende ä deri pröfning af ömsesidig
bevisning , sorn dervid måste förutsättas, vara
en Domstolsfräga , hvars natur icke förändras,
antingen afgiften skall erläggas till Staden ,
der den utflyttande bott, eller till Kronan,
I afseende på de i 4 Morn. uppräknade
mål om leverering, af Kronans ränta eller tionde
, får U skotet blott nämna , att vid ordentligt
handhafvande af Uppbörds'örfattnin
garne , hvilka firo tydliga och bestämda , och
enligt hvilka den ränteskyldige, när han icke,
pa bestämd tid erlägger sin ränta, eller derå
icke kan uppvisa behörigt qvitto, ovillkorligen
är underkastad utmätning , lärer ramsta
vådliga påföljd icke uppstå deraf, att uppkommande
tvister rörande sättet för tiondens
eller räntans utgörande , såsom då någon anser
sig ega skäl 1.11 klagan öfver origtig behandling
vid leverering o s. v. blifva vid
Domstol afgjorde ; hvarföre ock Utskottet,
under sådan förutsättning , Cotnmittéernes förslag
i denna del antagit.
Under g:dje titeln: Tvister enskilda emellan om
företräde till vitsa Hemman eller Lägenheter , till
hvilka Kronan eller Allmänna Stater , eller inrätt,
ningar , hafva ostridig egande-rdtt, men af hvilka
nyttjande-rätten är åt enskilde upplåten , nemi.
1:0 Om åborätt å alla Krono- eller publika
hemman eller lägenheter af hvad slag de
vara må, ehvad de äro Kronan förbehåilne. eller
till allmänna behof eller stiftelser anslag
-
31
ne, följaktligen äfven pra bättre rätt fil] Krono-Rusthåil
eller till Lorshemixinn . så ock om
nyttjo-rätt till Kronoskjär , stränder och holmar
, som egentligen icke höta till något
visst hemman.
2:0 Om förmåns-rätt till Skatteköp,
3:0 Om klyfning af Kronohemman.
4:0 Om fordran emellan af- och tillträdande
innehafvare af boställen eiler sodra allmänna
lägenheter.
y:o Tvister emellan särskilde menighefer,
eller personer om företräde tili hygge
eller nmhlbtteå allmänningar, eller till begagnande
af andre rättigheter eller förmåner å
vissa Kronans tillhörigheter
6:0 Tvister emellan Stk'ders innevånare
om rättighet till den åt Städerne anslagne
jord *).
De ,i första Morn. omnämde åborntts-tvister
hafva ‘blott afseende på enskildas stridiga
anspråk , att fä begagna den upplåtelse Kronan
lemnat af sin egendom.
Genom Kor gl. Förordningen om Allmogens
fri- och rättigheter den 21 Ftbruarii 1789,
har det blifvit försäkradt alla Aboer å Kronohemman.
att så lange de till hus och jord
väl och rörsvarligen häfda deras åboende hemman
, de och deras barn skola odrefne derå
sitta, man efter man, efter den ordning som
*) Sid. 71 och 76 P'esid. Lofvenskjölds Betänkande
, sid. räa och följande, Cancelli Kidet Hartmansciorjfs
1 hsifcet.
33
särskildt finnes stadgadt. — Denna ordning,
bestämd i Kongl. Brefven den 26 April 1777
och den 15 Julii 1795, har blifvit vidare förklarad
genom Kammar-Collegii Kungörelse den
29 Februarii 1808 5 och det är blott tillämpningen
af hv3d sålunda om Arfs- och Successionsrätt
å Kronohemman är vordet föreskrifvet,
som, efter Committéernes mening,
skulle, när tvist derom enskilda emellan uppstår
, tillhöra Domaren.
Enligt åtskillige författningar, såsom Städernes
förklaring 1682, Beslutet 1683, Adeliga
Privilegierne 1723, Kammar-Collegii
Bref den 30 Augustii 1780 och den 30 April
1783, har väl Kronan förbehållit sig disposition
af sina hemman till åtskilliga behof, såsom
till Frelsefordringar och Skatterätts ersättningar,
till utbyte mot Frelsehemman och
till inrättningar af nya Boställen , af Städer
eller Köpingar, af ädlare Verk och Bruk m.m.
Men denna dispositionsrätt lärer nu mera
icke komma i fråga eller utöfvas förr, än ingen
finnes, som enligt åberopade Kongl. Förordning
, den 21 Februarii 1789 j å Kronans
hemman kan göra anspråk.
I sådan händelse, eller, då ett Kronans
hemman på nämnde sätt blir åboledigt, tillhör
det ostridigt Förvaltningsmyndigheterne, att
derom förordna ; likasom det på dem måste
ankomma , att , enligt gällande författningar,
utfärda åbo- eller antagningsbref j att tillse
det ingen vanfrejdad person till åbo antages;
/ att
33
att af* och tillträdes - husesyner ordentligen
verkställas; att, innan immission beviljas, borgen
ställes för hemmanets lagliga byggnad och
häfd, samt att öfrige stadgade skyldigheter
uppfyllas; och 6luteligen, att, då tvist om åborätten
hos Konungens Befallningshafvande
yppas, hvilken tvist till Domstol måste förvisas,
hemmanet med interims-åbc blir iörsedt;
vid hvilket förhållande, och då Domaremagten,
på sådant sätt, icke får minsta befattning med
vården och förvaltningen af Kronans egendom,
utan blott kommer att afdöma rättstvister,
som uppstå i anledning af den utvidgade besittningsrätt
3 Kronan till sina hemman medgifvit,
hvilken rättighet otvifvelaktig! är lika
helig, som all annan enskild egendom* och,
hvad frågor om Kronoskjär, stränder och holmar
ängar , förslaget icke har afseende på
Kronans ursprungliga dispositions-rätt af såda*
na lägenheter, utan på tvister enskilda emellan,
om företräde till den nyttjande-rätt Kronan
på ett eller annat sätt kan hafva upplåtit;
så har Utskottet velat tillstyrka bifall tili
Committéernc-s förslag i denna del, utom hvad
tvistiga frågor om Lots hemman angår, hvilka
Utskottet anser böra höra till förvaltningsverkens
handläggning, emedan upplåtande och
bibehållande af åho-rätten derå beror på innehafvarens
duglighet till Lots , hvarföre ock
sådana hemman, enligt författningarne, icke få
till skatte lösas.
Då, enligt förr åberopade Kongl. Förord.
S*rskt Utsk• Betänk, 3
34
ring den 21 Februarii 1789, Laglig åborätt
är grund för skatteköp , sä bör , när tvist om
förmånsrätt dertill uppstår, samma auctoritet ,
som pröfvar tvistiga frågor om åbo-rätt, också
dömma öfver dem , som i förstnämnde afseende
kunna uppkomma , emedan båda frågorna
synas ega nära sammanhang , och den ena
af den andra vara beroende ; och blifva derigenom,
såsom Committéerne anmärkt, förvaltnings-myndigheterne
icke hindrade i deras åliggande
, att tillse , det hemman eller lägenheter
, som från skatteköp äro undantagne, dertill
ej upplåtas; att villkoren för skatteköpet
i allt öfrigt uppfyllas j och att utfärda sjelfva
skatte-brefvet, ej blott då ingen stridighet yppas
, utan äfven sedan Laga kraft vunnen dom
om skatteköpet fallit: kunnande, på sådant
sätt, någon större omgång , hinder eller kostnad
för enskilde parter, eller någon sammanblandning
emellan Domare-magtens och förvaltnings
-myndighetemes befattningar, efter
hvad Utskottet tror, icke uppkomma.
Har Kronan upplåtit sina hemman till
enskildas begagnande, så lärer hon ej mer
kunna rubba de vilkor, under hvilka upplåtelsen
skett. — Författningarne om hemmansklyfningar
i allmänhet grunda sig dessutom
icke på Kronans dispositions-rätt till hemmanen
; utan på den Stats-oeconomiska åsigt,
att, å ena sidan, åboerne må vara bärgade
och kunna utgöra sina Utskylder, samt åden
andra , jordens odling befordras. Tillämpningen
af desse författningar är alldeles enahan
-
35
da för Krono-, sorn för Skattehemman, och
synas, lika ined åborätts-tvister, böra af domstol
behandlas , emedan rättighet till åboskap
i många fall beror på möjligheten af hemmanets
klyfning , under stadgade villkor.
I afseende på de i 4:de Momentet uppräknade
fardags-tvister , har Utskottet funnit,
att de likaledes böra anses af juridisk natur,
af skäl, dels att sådane tvister, antingen de
drifvas emellan Boställs-innehafvarne sjelfve
eller emellan dem och sådane Arrendatorer ,
som af dem sjelfva antagas , kunna lika mycket
ega inflytelse på löne-beräkningen, och
dels, att vid sådana måls afgörande ingen
annan åtgärd erfordras, än att tillämpa hvad
Allmänna Lagen om Laga fardag stadgar ,
hvadan så beskaffade tvister , med undantag
af dem , som angå Militie-Boställen , redan nu
vid Domstolarne handläggas.
Rörande de i 5 Mom. omnämde tvister, så
har det först genom Kongl. Brefvet d. 5 Ja-s
nuarii 1685 blifvit stadgadt, att förvaltningsverken
skulle upptaga och afdöma alla tvistig*
frågor , som kunde uppkomma om rågångar
, skogsdelningar eller några andra pretenderande
rättigheter uppå och inom Kronans
Allmänningar* ett stadgande som föranledt,
att Coliegierna nu handlägga mål af denna
beskaffenhet; och lärer deras öfverflyttande
till Domstols behandling icke kunna lägga
minsta hinder i vägen för Administrationen,
att vårda eller till nyttiga ändamål använda
den Kronans egendom , sorn förut icke blif-»
36
vit till enskilda upplåten , eller som är af
sådan beskaffenhet , att den af förvaltningsverken
, utan förnärmande af någons lagliga
rätt, kan disponeras: på hvilken grund Utskottet
också tror , att de emellan Städernes
innevånare uppkommande tvistiga frågor om
rättighet till den åt Städerne donerade jord ,
böra till Domstolarne öfverflyttas.
Under 4 titeln: Tvister, hvilka väl hemta
sin grund frän någon allmän skyldighet, men drifva!
blott enskilda emellan, såsom:
1:0 Om fördelning af skyldigheterne , att
bygga och underhålla allmänna hus, broar
och vägar.
2:0 Om åliggandet att utgöra stadgadt
arbets till innehafvarne af Kongsgårdar eller
Boställen.
3:0 Om Kronotionde eller ränta, som
till vissa Ämbets- och Tjenstemän är anslagen,
eller eljest af enskild person innehafves , blifvit
rätteligen forslad och levererad, eller icke.
4:0 Om skattekols leverering vid Bergverk.
5:0 Om Presträttigheter *).
De mot Committéerrfes förslag gjorde erinringar
hafva icke kunnat förändra Utskottets
öfvertygelse om dessa måls juridiska nattur
, och om rigtigheten af deras afsöndring.
Alla byggnads- och vägfrågor tillhörde förr ,
utan undantag , Domstolarnes handläggning.
*) Sid. 63 President. Löfvenskjölds Betänkande,
184 Cancelli Rådet von Hartmansdorffs.
37
Commitféerne hafva föreslagit , att skyldighetens
bestämmande må bibehållas vid administrationen
j men att Domaren bör urskilja tvister
, som kunna uppstå rörande rigtig fördelning
Det ena är en föregående, det andra
en efterföljande åtgärd. Efter förrättad undersökning
bestämmer administrati. nen , em och
hvar nytt allmänt hus skall byggas eller väg
läggas ; hvilka deruti skola deltaga , och om
förmedlade eller oförmedlade hemmantalet dervid
skall tjena till grund. Derpå 6ker fördel,
ningen. Finner sig någon dervid vara lidande
, såsom att mera blifvit honom ålagdt, än
skäligt varit, eller att han på ett eller annat
sätt blifvit förnärmad , så synes lärtipeligast ^
att Domaren urskiljer beskaffenheten af ett
slikt påstående, hvarigenom ingen sammanblandning
emellan Administrationens och Domaremagtens
befattningar uppkommer.
Dagsverken till Kongsgårdar eller Boställen
, omnämnda i ardra Momentet, härleda sig
ifrån den hjelp, som Skatte-, Krono-och Frelse-Bönder
fordom voro piigtige, att göra till
Kronans Slott och Fästningar, samt Konungens
Säterier. Denna hjelp är nu förvandlad
i Räntedagsverken , hvilka till stor del utgöras
in natura , och äro anslagna till vissa Boställen
, till indelningshafvare och till några
Kongsgårdar. När dagsverken ej fullgöras, färdén
, som dertill eger rätt, genom utmätning
hos den ränteskyldige snart ersättning för sin
förlust, eller för den lega, han kan hafva utgifvit;
men då Räntedagsverken stundom tour
-
38
vis efter öfverenskommelse emellan Räntegifvare
utgöras, och författningarna i öfrigt innehålla
åtskilliga stadganden, rörande sättet för
dagsverkens utgörande 3 så kunna sådane tvister,
ej mindre emellan Räntegifvare och Räntetagare
, än de förre sins emellan uppstå, att
ersättnings-skyldighet å ena eller andra sidan
deraf blifvir en följd, allt efter bevisning , sorn
företes j hvars verkan och beskaffenhet det
måtte vara Domarens sak att pröfva ; dock
torde för mera tydlighet redactionen af detta
Moment kunna sålunda förändras: Tvister, sä
vidt de angå deltagandet uti eller sättet, att utgöra
stadgadt arbete till &c.
Skyldigheten för Räntegifvare, att till indelningshafvare
utgöra den indelta räntan, är
lika ovillkorlig, som den att i Kronans Magazin
leverera eller med penningar betala den
oindelta räntan, hvarföre ock stadgadt är, att
Landshöfdingen bör, efter ansökning af indelningshafvaren,
låta honom njuta skyndsam
handräckning till restantiernes utbekommande.
Detta stadgande blir oförändradt, änskönt de
i 3 Momentet omnämnda tvister öfverflyttas
till Domstols behandling, emedan de endast
hafva afseende på de rättsförhållanden, som
emellan räntegifvare och räntetagare kunna
uppkomma, angående sättet för levereringen,
varornas duglighet o. s. v., tvister, hvilkas
juridiska natur synes vara utom all fråga.
Enahanda är också, efter Utskottets tanka
, förhållandet med de mål, som äro omnärnde
i 4 och 5 Momenterne, af hvilka dei
39
sednare lämpligen sålunda skulle kunna förtydligas:
Tvister, huruvida Presträttigheter blifvit
rätteligen utgjorda eller icke.
Under 5 titeln: Tvister enskilda emellan,
hårledande sig från vissa näringar, eller:
1:0 De der höra under Bergs-Collegium,
såsom :
a) Om uppfinnares och jordegares inbördes
rättigheter i afseende på nya anvisningar
till metaller och mineralier, eller gamla ödelemnade
grufvors upptagande:
b) Om rättigheten till grufvor må anses
förvarad genom verkstäldt arbete på rätte
bergsvis , eller om den bör anses sårad eller
förlorad, genom uraktlåtenhet deraf.
c) Om Grufvors utmål,
d) Om intrång i malmfälten inom andras
områden.
e) Om förlag vid Bergs- och Brukshandteringen.
f) Om vatten-uppdämningar, som kunna
komma i fråga , dels vid anläggning af nya
bruk eller bergverk till mehn för grannar,
vare sig bruksegare eller andra s dels ock vid
redan anlagda Verk, andra bruk och bergverk
till förfång.
2:0 Mål, som hafva gemenskap med de
under Comraerce-Collegium hörande näringar,
såsom :
a) Tvister emellan Fabriks- eller Slöjdeidkare
och deras arbetare , samt emelian
sådane närings-idkai? och deras förläggare,
40
om kvad som allena handteringen eller röitelsen
angår.
b) Tvister med Skeppsrederier om skyldigbet,
att ersätta den kostnad , hvilken genom
Consulerne blifvit förskjuten till Svenska
å utrikes orter varande sjömäns hemförskaffande.
3:0 Mål) som angå Landthushållningen ,
och hvilka derföre upptagas af Landshöfdi -  garne, dels såsom administrerande Ämbetsmän,
och dels såsom Domare, nemligen:
a) Stridigheter emellan jordegare och åboer
om rättighet att göra nya uppodlingar
å hemman , som blifvit sålde till Skatte under
bruk , med villkor, att åboerne skulle
sitta odrifne sä länge de uppfylla sina skyldigheter.
b) Frågor om uppdämningar vid anläggningar
af Såg- elier Mjölqvarnar, stampar eller
andra vattenverk å landet, då de ej höra
under bergsmyndigheterne.
c) Enskiftesmål.
Nu uppräknade ärenders juridiska natur
har icke blifvit bestridd, utan blott deras öfverlemnande
till allmänna Domstolarne, af skäl,
dels, att för deras afdöinande sakkännedom
hos Domstolens Ledamöter nödvändigt skall
behöfvas , och dels, att vid frågor om vattenuppdämningar
och dylikt, förvaltningsverken
skola böra bestämma, hvilketdera verket,
41
eller hvilkendera näringen som skall hafva företrädet
*),
I förstnämnde afseenden har hufvudsakligen
blifvit anmärkt, att Committéerne icke
föreslagit de särskilda Dotnstolarnes upphäfvande
i första instantien; att, om förening
af lagkunskap och sakkännedom vore nödig i
första instantien , sådant likaledes är händelsen
i den andra, som skall granska de förras
åtgärder i båda afseenden; att således,
efter upphäfvande af Collegiernes Domsrätt ,
i Hof Räfterne borde finnas särskilda Bergsoch
Commerce - Assessorer , hvilka, skiljde
från näringsförvaltningens handläggning , troligen
snart skulle förlora den närmare bekantskapen
med yrkenas skick och gång , hvarföre
de i Rätten voro behöflige; att en blott
förvaltande Ämbetsman , skilfd från författningarnes
juridiska tillämpning, förmodligen snart
skulle komma att sakna den kännedom af deras
anda , som hörde till en fullständig bekantskap
med styrelsegrenen; att, till förening
af båda delarne och till underhållande af
beständig öfverensstämmelse emellan yrkets
Lagstiftning och practiska behandling , de administrerande
myndigheterne i andra instantien,
eller Collegierne , borde just genom författningar
nes juridiska tillämpning få erfara
huru de verka på yrket och detta åter pä
*) Sid. 76 och 82 Prés. Lojvensnjclds Betänkande
1^2 och följande samt 186 och följande,
Cancelli-Råd. v. Hartmansdorff!, 1 häftet.
42
dem , samt dymedelst sättas i stånd , att genomskåda
det , såsom ett lefvande helt , och
att bäst befrämja dess förkofran, hvilket i
synnerhet , i anseende till de varuförädlande
naringarne, skall vara nödvändigtj att genom
flere Domstolar i andra instantien, malen kunde
komma att behandlas efter olika åsigter ;
att förening af Domstol och Förvaltningsverk
i a:dra instantien vore lika nyttigt för näringen
, som ledande tiil besparing ; att häremot
vore så mycket mindre hinder , som hvarje
Collegium egenteligen ej skulle behöfva annan
Lagkunskap, än den, för dess eget yrke behöfliga
, som den allmänna juridiska insigten
borde höra till den gemensamma Ämbetsman*
na-bildningen , och soin lagfarenheten ändock
sluteligen måste hafva sin högsta tolk i Högsta
Domstolen; att de anförda skälen äfven gälla för
åtskilliga tjenstefels-, Drätsel- och Police-mål,
hvilka dels för nödig sakkännedom , dels för
enheten , beqvämligheten och skyndsamheten
i deras behandling, böra vid förvaltningsverken
, oaktadt målens juridiska natur , förblifva
5 att målens afsöndring, till den grad Committéerne
föreslagit, icke allenast för enskilde
parter skulle medföra hinder , uppehåll och
kostnader samt mindre säkerhet för målens
rigtiga behandling, än förut, utan jemväl större
kostnad för Staten genom ökadt behof af
Ledamöter både i Hof-Rätterne och Collegiernej
att, utan afseende på de formella olägenheterna
af en så vidsträckt afsöndring, skulle
, vid betraktande af sjelfva sakerne, en
43
mängd Närings-, Drätsel- och Police-ärender
derigenom komma att iida, emedan deras afgörande
blefve underkastadt den oböjliga juridiska
formen, hvilket förmenes icke vara förenligt
med beskaffenheten af våra oeconomiska
författningar, hvilka gå ut på ett stort förmynderskap,
och således fordra en faderlig
bemedling och jemnkning eller skyndsam verkställighet;
att man i annat fall skulle föras i
händerna på sakdrifvare och Domare, utan
att ega författningar, som kunde göra detta
tillstånd mindre vådligt, i händelse Dornstolarne
icke svarade mot det öfvervägande förtroende,
man til! dem satte; att större undantag
ändå i andra fall från allmänna grundsatserne
för Statsmagtens utöfning, än de ifrågavarande,
till beskaffenheten blandade målens
bibehållande vid förvaltningsverken, måste
göras, emedan samhället icke är något
tillstånd af ernådd fullkomlighet, och emedan
det på sin ståndpunct vinner, på undantagen ;
att föl jak tei igen rättelser, om de icke medföra
vinst, icke böra vidtagas blott för fullkomligheten
i formen, att, om den allena borde
gälla, så skulle äfven vissa förvaltningsbestyr,
såsom syne-förrättningar, förmyndares förordnande
m. m., skiljas frän Domstolarne; och
att frågan, hvilka mål skola behandlas vid
Hof-Rätt, Kammar-Rätt eller Collegium , är ,
så länge dessa verks sammansättning förblifver
enahanda, mindre vigtig, än den, hvart
mål af blandad beskaffenhet skola gå från andra
instantieo? antingen till Stats-Rådet, der
44
Konungen allena beslutar, eller till Högsta
Domstolen , der flere, vid lagens bokstaf
bundne Ämbetsmän , samfällt döma; skolande
sakkännedom i 3:dje instantien vara mindre
behöflig , emedan då särskilda Nämnder , efter
målens beskaffenhet, funnos för Domaren
inom en viss ort, Collegierne efter de olika
yrkena i samhället, borde anses som sakkunnige
Central-Nämnder för hela Riket,
De sålunda anförda skäien kunna synas
vigtiga och förtjena derföre att närmare granskas;
men dervid har Utskottet stadgat sig i
den öfvertygelse , att, till vinnande af rättvisans
oväldiga skipande efter gällande lagar
och författningar, några särskilde kunskaper
i de åtskillige näringsgrenarne, hos Domstolens
Ledamöter, alldeles icke äro nödvändige;
en öfvertygelse, som stödjer sig på de, efter
Utskottets omdöme, öfvervägande skäl,
ej mindre Committéerne pag, ig och 19, än
Lag-Committéen i motiverne till förslaget till
ny Rättegångs-Balk pag. 7 grundeligen anfört.
Antoges åter motsatsen , eller att sakkännedom
hos Domstolen vore oumbärlig , skulle
en sådan grundsats måhända kunna i tillämpningen
så långt utsträckas, att särskild Domstol
för hvar enda näring till slut komme att
behöfvas.
Ett sådant behof synes likväl helt och
hållet försvinna genom inhemtande af sakkunnige
mans yttrande , hvilket i många fall vid
Domstolarne nu eger rum , utan att minsta oliigcnhet
deraf hittills förmärkts. Sådant in
-
45
stämmer ock med andan af Svenska Rätfegångs-ordningen
, som icke tillåter, att enskildas
rätt må bero pä den bevisning, som uppkommer
genom ett mången gång blott förmodadt,
bättre inneboende vetande hos Domaren,
än hos dem, som med sakkännedom vittna.
Det tillhör icke Domaren, att, på sådant sätt,
utgöra den bevisning , hvarå Domen ensamt
beror; utan honom tillhör att, efter en med
urskillning förd undersökning, tillämpa Lagert
till ett gifvet, utredt och ransakadt mål, sorn
under Lagen innefattas. Aro de bevis, som
Parterne ömsesidigt forebragt, lika, så är det
Lagen , icke Domaren , sorn bestämmer, hvilkendera
sidans bör gälla.
Den Lagskipnings-form, der åtgärderne
delas af lagfaren Domare och en vald Nämnd,
der Domaren med sin Lagkunskap förnämligast
leder Rättegången , vakar öfver enhetens
iakttagande i behandlingen , och rättsgrundsatsernes
vid afgörandet, samt Nämnden gifver
bevisningen behörig vigt, synes visserligen
vara den fullkomligaste; och det är måhända
saknaden deraf , som till stor del vållat
behofvet af Coliegii- och flere andra särskilda
Domstolar ; hvarföre , då fråga är om
ny reglering , ej mindre af Förvaltningsverken
, än ock, innan kort, af Domsrolaroe, en
sådan splittring i Lagskipningen , som nu finnes,
efter Utskottets ranka, ingalunda bör bibehållas.
På sådan grund hafva icke eller Cornmittéerne,
så vidt Utskottet kan inse, före
-
46
slagit bibehållande af de särskilda Domstolaroe
i första instantien längre , än till dess
en allmän Domstoiarnes reglering af Konung
och Ständer gemensamt kan vidtagas , utan
blott hemställt de modificationer, som vore att
iagttaga , derest rättsfrågornes öfverflyttning
från de egentliga förvaltningsverken dessförinnan
verkställdes.
Derigenom förfaller det hufvudsakligaste
skälet , som blifvit anfördt för den förmenta
nödvändigheten af sakkännedom i Domstolar
af andra instantien, Det bör i öfrigt icke
befaras, att en förvaltande Ämbetsman, skild
från författningarnes juridiska tillämpning ,
skulls komma att sakna den kännedom af
deras anda, som hörde till en fullständig bekantskap
med styrelse-grenen. Tvärtom vore
det i Utskottets tanka att befara, det en sådan
Ämbetsman, som då han tillika skall
handlägga enskilda rättstvister , dervid förmynderskap
allraminst får komma i fråga ,
icke bör ega lagkunskap annorlunda än som
ett lefvande helt, hvilken icke vid något undervisningsverk
kan inhemtas, till äfventyrs
skulle förbise den omsorg , som för näringarnes.
allmänna uppkomst och förkofran af styrelsen
kan erfordras. Icke eller kan Utskottet
finna, att för Staten någon kostnad, eller
för enskilde parter, hinder, omgång samt
mindre säkerhet skulle uppkomma genom
rättsfrågors afskiljande från Förvaltningsverken
, hvilka derigenom skulle vinna uti enhet,
kraft och verksamhet; och om behofvet
47
af sakkännedom i andra instantien kunde antagas,
skulle det icke minskas i den tredje,
emedan denna instantie i annat fall alltid finge
rätta sig efter grunden för Domslutet i
den andra, deruti det således vore förgäfves,
att söka ändring, det måtte vara så origtigt
som fieldst.
Af nu anförda skäl, och då Grundlagen,
när den icke antagit särskilde Domstolar eller
Coilegier annorlunda än såsom förvaltande
verk , synes hafva afsett , att alla af Stånd,
Corporationer och privilegierade näringar härflytande
olika interessen må kuuna förenas,
samt härtill kommer , att de egentliga rättsfrSgor,
som af Collegierne handläggas, så vidt
af arbetsförtecknjngarne slutas kan , hvarken
äro särdeles många , eller af mycket invecklad
beskaffenhet; så har Utskottet icke kunnat
undgå, att vördsamt tillstyrka , det alla
de rättsfrågor, för hvilkas afgörande särskild
sakkännedom varit ansedd nödig, jemväl måga
till de allmänna Domstolarns öfverflyttas.
Hvad åter angår sådana mål , uti hvilka
det förmenes böra bero på Förvaltningsverken,
att bestämma hvilkendera näringen skall
ega företräde , såsom , då fråga om vattenuppdämningar
och dylikt förekommer; så finner
Utskottet dessa tvisters juridiska natur
vara ostridig, och tror icke, att, i frågor om
rätt och frihet, något annat företräde emellan
näringar och deras idkare bör finnas , än
det , som i författningarne uttryckligen är
48
stadgadt, och hvilkas tillämpning, då tvist
uppstår, åt Domaren må öfverlemnas.
Likaledes finner Utskottet, att de nu omedelbart
i Commerce-Collegium förekommande
tvister rörande Skeppsrederiers skyldighet
, att i vissa bestämda fall ersätta de
af Consulerne bestridde kostnadrr för underhåll
och liemförskaffande af Svenska å utrikes
otter vistande sjömän j äro såsom rättsfrågor
att anse 5 och lärer genom deras öfverlemnande
till Domstols behandling någon
olägenhet desto mindre uppkomma , som den
anstalt redan är fogad, att Consulerne, förde
behörigen styrkte utgifter, hvilka i nämnde afseende
kunna komma i fråga att af Rederierne
ersättas, böra, till undvikande af uppehåll
i sin rätt, och då omständigbeterne så fordra,
genast förskottsvis förnöjas af dertill
anslagne allmänna medel; hvarefter vederbörande
Förvaltningsverk både kan och bör besörja
deras utsökande, antingen i Executiveller
Domstolsväg, allt efter omständigbeterne.
Under 6:e titeln. Hl ål, som angå, dels
åtskilliga större och mindre brott , dels allmänna
Poli cm ä Landet och i Stad, såsom;
1:0 Bland dem, som behandlas af Bergs'
Collegium, nemligen:
a) Anklagelse mot Bergverks-arbetare
för det de förfara, och genom oskicklighet i
arbete förderfva deras Husbönders tillhörigheter;
samt
b)
t
49
b) Anklagelser för Bergs-efFecters bristande
godhet.
a:o Af de under Commerce - Collegium
hörande brottmål, nemligen:
a) Förbrytelser mot Controll-föifattningarne.
b) Förbrytelser mot de, för Fabriker och
andra Slöjd inrättningar, som ej under Skrå
höra, särskildt gifne författningar, samt mot
Skrå Ordningen och dermed gemenskap egande
författningar, eller reglementen för handel
och köpenskap i Städer.
c) Förbrytelser mot författningarne ora
Algieriska Sjöpass.
d) Förbrytelser , som efter Reglementet
för Eskilstuna Fristad upptagas af Ordningsmanna-rätten
derstädes.
e) Frågor om ansvar för origtiga Mätare-bref
och felaktig Skeppsmätning.
3:0 Mai, som blifvit fullföljde i KrigsCollegium,
nemligen angående:
Förbrytelser genom eftersatte rustningseller
rot erin g s - åligganden , mötens försummande,
rustningshdstars vanskötsel och otillåtna bruk m. m.
4.0 Bland Policemål i hvilka Landshöfdingame
i Otterne och Öfver - Ståthållaren i
Stockholm utöfva Domsrätt, nemligen rörande:
Förb ytelser mot Medieinal-författningarne,
eller de om Boskapssjukas hämmande,
om Gästgifveriet, Landjstrykare, Pass, Fylleri,
Kronoskjutser, Mantals- och Skattskrifning
i Stockholm, så ock mot flera andra,
Sirsk, Utsk, Steinke ^
So
angående Policen i Stockholm vidtagne författningar,
samt Lösdrifvares dömande till allmänt
arbete ö)
Att alla nu anmärkta mai äro af juridisk
natur, har Utskottet funnit så mycket
tydligare, som förvaltnings verken , såsom
Committéerne sid. 23 anmärka , behandla
de fleste af dem, icke under Administrativ
egenskap, utan såsom verkliga Domare* och
huruvida Domstolar må anses behöfva sakkännedom
i den näring, hvarom tvist enskilde
emellan kan uppstå, derom har Utskottet
förut yttrat sig.
De under Commerce-Collegium hörande
brottmål, och bland dem de, sorn kunna räknas
till den så kallade Närings-policen, synas
så mycket lättare kunna öfverflyttas till de
allmänna Domstolarne, som, med undantag af
Stockholm och Götheborg , de fleste police
mål
redan af dem förut behandlas Och att,
då någon anklagas för det han förbrutit sig
mot författningarne om Algieriska Sjöpass,
målet bör vid Domstol undersökas och afdömas
, anser Utskottet alldeles obestridligt, emedan
utom betydliga böter af till och med
4000 R:dr, äfven förlust af medborgares lif
eller egendom dervid kommer i fråga, hvarmed
något förvaltnings-verk icke bör få sig
befatta, vidare, än att till laga åtal befordra
de förbrytelser, som det, under sådane författ
-
*) Sid. 8f Presidenten Låfvenshjolds Betänkande’
sid. 189 Cancelli Rädet Hartmansdorff}, i häftet.
SI
ningars handhafvande i förvaltnings-väg, kan
upptäcka.
Då de i tredje puncten omnäinde frågor,
hvilka nu höra till Krigs-Collegii upptagande,
äro af brottsmåls natur, och icke hafva något
ovillkorligt sammanhang med den förvaltnings-verken
åliggande skyldighet, att tillse,
det rustnings- och roterings - åligganden noggrant
blifva uppfyllde, för hvilket ändamål
executiva åtgärder utan omgång kunna begagnas;
så synes icke någon menlig påföljd i afseende
på Arméens tjenstbarhet kunna uppkomma,
derest frågor, huruvida Rust- och Roterings-skyldige
skola, för någon visad försumlighet,
dömas till böter eller icke, ej mara
blifva underkastade administrativ behandling,
särdeles som Committéerne jemväl föreslagit,
att ärender af denna beskaffenhet böra af Konungens
Befallningshafvande, såsom Police-mål
få behandlas: varande äfvenledes i 16 §. af
Kongl. Resolutionen på Krigs-Befälets besvär
den ii Januarii 17^7 stadgadt, att mål af
nämnde beskaffenhet skulle höra till Domarens
pröfning, derest närmare bevis erfordrades.
Att Police-mål, när böter komma i fråga,
till deras natur liro juridiska, lärer viii icke
kunna nekas; hvarföre den befattning dermed,
som, till vinnande af skyndsamhet i behandlingen,
blifvit Konungens Befallningshafvande
i vissa fall uppdragen, icke kan anses af
förvaltnings beskaffenhetj och hvad Stockholm
särskildt angår, hafva CommitteArne sidan 32
yttra t, att detina Hufvudstads Police ofta
52
kräfver hastigare åtgärder, än som kunna vinnas
hos dc der befintlige allmänna Domstolar
j hvaraf visar sig, att någon förändring
deruti icke varit ifrågaställd.
De under 7:de titeln upptagne mål, rörånde
dtskillige Ämbets- eller tjenstemän i afseende på
deras embete eller tjenst, såsom:
1:0 tilltal för ämbets- eller tjenstefel mot
de administrerande verkens egne ämbets- eller
tjenstemän; så ock. mot andra, som under
dessa verk lyda.
2:0 Frågor om Consulers skyldighet, att
i ersättnings-vag ansvara för sådana ärender,
som de, i följd af sin tjenstepligt, å Utrikes
Orter uträtta.
3:0 Om beloppet af Landtmätares arfvode,
så ock om beloppet af de arfvoden andre
ämbets- och tjenstemän kunna vara berättigade,
att af Kronans medel åtnjuta ").
Utskottet, som funnit dessa mål vara judiciella,
har jemväl granskat, huruvida någon
olägenhet, genom deras afsöndrande från
iörvaltnings-verkens behandling, må kunna befaras.
Det har varit yrkadt, att Hof-Rätts
inblandande i andra Verks tjenstefrågor och
möjliga misstag i deras bedömande lätt kunde
föranleda otfenteliga chie aner, eller hemlig
förföljelse, betaga förmän den nödiga myndigheten
öfver deras underlydande, och förlama
*) Sid. 92 och 94 Presid. LöfvenskjSlds Betänkande.
194 Cancelii Råd. v, Hartmansdorff! 1 häftet.
53
kraften i vederbörande Verks ämbetsförins
CJ }
samt att Committéerne af dessa orsaker undantagit
Krigs Hof-Rätten från det allmänna upphäfvandet
af de särskilda Domstolarne i andra
instantien, Men då nämnde) Hof»Rätt
icke är att betragta såsom något Förvaltningsverk,
från hvilka Committéerne endast hade
att afskilja rätts-frågor, så har Utskottet i
Committerades förslag icke kunnat finna någon
stridighet i grundsatser; och då Förvaltningsverken
, i fall ordentlig Domstol får afgöra
frågor om ansvar för verkligt ämbets eller
tjenstefel, hvilket, hvad de uDder SundhetsCollegium
lydande ämbets- och tjenstemän
angår, redan nu sker, deraf icke hindras, att
öfver underlydande utöfva det förmanskap
och den correctionelia bestraffning författningarne
må tillåta; så har Utskottet icke kun.
nät inse, att de befarade olägenheterne skola
uppkomma, och tror i öfrigt, att geDom måls
behandling i ordentlig Domstolsväg, chicaner
eller hemlig förföljelse minst skola äfventyras:
I sammanhang hvarmed Utskottet jemväl antagit,
att de i 2:dra och 3:dje puncterne nämnde
mål kunna och böra från Förvaltningsverken
skiljas.
Dessa äto de hufvudsakligaste anmärkningar,
som blifvit framställde mot Committéernes
förslag, hvilket Utskottet, så vidt det
har afseende på de uppräknade ärendernes
juridiska natur och deras afsöndring från Förvaltningsverken,
med ofvannämnde undantag,
antagit; dock synes vid y;te titeln, 2;dra
54
punkten kunna tilläggas: Tvister emellan Lottoch
Fartygs-Befälhafvare om beloppet a} den
betalning Lots bor, utom Lotspenningar, särskildt
undfå får det han rdddat ett i lägervall
stadt fartyg, samt frågor om Lots i
sådane händelser begagnat Fartygs-Befdlhafvarens
nöd får att betinga sig en utöfver billighet upp•
drifven betalning ; eller om f ar tygs-befälhafv ares
vägran, att erlägga den Lots , efter föregången
billig öfverenskommelse för slikt enskildt biträde,
tillkommande betalning.
Dessa mål skola i första instantien afgöras
af en för tillfället utsedd CompromissRätt,
och derifrån, i händelse af missnöje,
fullföljas i Commerce-Coilegium, enligt 65:1:0
§. i Kongl. Förordningen den 20 Januarii
1820. Ifrån Commerce-Collegii Justitiac - di.
vision, der dessa mål, i anseende till deras
civila tviste-beskaffenhet, böra handläggas ,
få de sedermera i Konungens Högsta Domstol
fullföljas: och då det icke lärer kunna
bestridas, att så beskaffade tvister äro af juridisk
na:ur , och således höra från Commerce-CoI!egii
befattning skiljas ; så får Utskottet
vördsamt tillstyrka, att de, utan afseende
på den nedre instantiens sammansättning,
må hänföras till dem, för hvilka Committéerne,
sidan 30, föreslagit Hof-Rätt till Öfver-Domsiol,
i stället för Collegierne.
Till slut får Utskottet meddela utlåtande
rörande de omständigheter och modificationer,
som, efter Committéernes tankar, borde
iakttagas, derest Kongl. Maj:t skulle i Nå
-
f5
der täckas finna , att målan till Domstolarnes
åtgärd må ölverlemnas, innan nu gällande Lagar
och författningar i öfrigt komma att undergå
förändring *).
Då 10 Capitlet 16. § Rättegångs-Balken
innehåller, att der Kronohemman tvista om
jord , Konungens Befallningshafvande skall lägga
dem emellan; 27 Capitlet 9. §. Byggninga-Balken
stadgar, att om man ej nöjes åt
det slut Häraös-Rätten vid syn å Kronojord
meddelar, ändring må sökas hos Konungens
Befallningshafvande, som äger den syn pröfva
och rätta; och 25 Capitlet 8. §. sist åberopade
Balk bjuder, att i fråga om delning
af vägar och broar, det skall åligga Konungens
Befallningshafvande att tillse, det den
ena ej mera betungas än den andra; så hafva
väl Committe'erne , när afvikelse från dessa
Lagens stadganden, utan Riksens Ständers
samtycke, icke torde kunna göras, föreslagit,
att de mål, som blifvit upptagne, dets
under andra titeln angående Rågångs- och
jordatvister emellan Kronohemman , samt Husesyner
derå, och dels under fjerde titeln rörande
vägdelningar, må tills vidare, på samma
sätt som förut, gå till Konungens Befallningshafvande,
men att den, som vore missnöjd
med Konungens Befallningshafvandes Utslag,
borde få söka ändring i Hof-Rätten, då
det ändå alltid blefve Domaremagten, som
till slut prof vade partens rätt, när han äska
*)
Sidan 26 och följande af Committéernes Be
tänkande.
SÖ
de en sådan pröfning, hvarigenom instantierse
icke komme att ökas öfver deras förra
antal; oten som mål af nämnde beskaffenhet
synas böra erhålla samma behandling,
som andra frågor af lika nator; och de hinder,
som genom åberopade stadgarden deremot
finnas, nu kunna af Kongl. Majit, gemensamt
med Riksens Ständer, unöanrödjas; så
har Utskottet upprättat förslag till förändring
i förutnämnde lagens rum; hvilket förslag Riksens
Häglof!, Ständer , i händelse grundsatsen
gillas, torde, i öfverensstämmelse nied 33,
§. af Riksdags-Ordningen, till deras Lag-Utskott
remittera.
I öfrigt har Utskottet, med afseende å
de skäl Commitiéerne anfört, trott sig böra
vördsamt tillstyrka, det vid rätts - frågors
öfverflyttande från Förvaltnings, verken till
Domstolarne må stadgas:
1:0 Att tvister, rörande Jura Patronatus
i Skäne, Halland, Blekinge och Bohus
Län, omnämnde i i;sta och 3:dje Titlarne, fä,
likasom sådana stridigheter i deri öfriga delen
af Riket, omedelbart af Hof-Rätt upptagas.
2:0 Att ändring i syner å Landshöfdinge-Residenser,
hvilka förrättas af LagmansRätt,
må sökas i Hof Rätt och ej, såsom hittills,
i Kammar-Collegium.
3:0 Att frågor, som vid Syner å Kungsgårdar,
Boställen och Residenser kunna uppkomma,
rörande anslag af allmänna medel till
Nybyggnad eller förbättring af Hus, som
Kronan består, icke må af Damstolarne af
-
57
göras, utan, såsom hittills, Förvaltnings-Verkens
pröfning underställas.
4:0 Att tvister, rörande klyfning af Kronohemman
få fullföljas på samma sätt, som
rörande lika beskaffade mål i afseende på
Skattehemman nu stadgadt är eller framdeles
Stadgas kan.
5:0 Att, då tvister vid Domstol göras
anhängige om föeträde till nyttjande rätten af
sådane Kronans lägenheter, som i tredje titeln
äro uppräknade, vederbörande FörvaltningsVerk
derom Lör underrätias, på det Kronans
eiler det Allmännas rätt må blifva bevakad ,
i händelse den på tvistens utgång kunde bero.
6:0 Att, intill dess en allmän Domstolar,
nes Reglering af Konung och Ständer kan
beslutas, eller annorlunda stadgas, Bergs-Un»
der-Rätter, Gränse- och Sjö-TuUs-Rätter och
Ordningsmanna Räften i Eskilstuna Fristad må
upptaga och afgöra dit nu hörande och i i;sta
och 2;dra puneterne af 5:te Titeln uppräknade
rättsfrågor, men derifrån till Vederbörande
Hof-Rätt fullföljas: och lära enskiftesmål
på samma sätt som förOt böra handläggas, så
vida ej, efter Riksens Höglofl Ständers vid
förra Riksdagen anmäldte underdåniga önskan,
Egodelnings-Rätter kunna komma att inrättas.
7:0 Att de under sjet e Tireln hörande
mål, hvilka nu omedelbart upptagas i Bergscollegium,
såsom frågor om ansvar för öfversmide
och förbrytelse mot författningarne om
Jernvräkeriet, må höra till Hof Rätts omedelbara
upptagande; men att de, som nu hör*,
58
till Commerce Collegii omedelbara åtgärd,
såsom förbrytelser mot författnlngarne om Algieriska
Sjöpass och förolämpander. mot Directeuren,
IVuterschout, eller Sjömanshus-Betjente,
äfvensom frågor om ansvar och skadestånd
för obehörigt klander af privilegia
exclusiva, samt om ansvar å Städernes Rederier
för brist i de ständiga Salt-uplagen, må
till de allmänna Dornstolarne öfverflyttas.
g:o Att, intill dess annorlunda stadgas
kan, de under sjette titeln upptagna mål, uti
hvilka Landshöfdingame i Otterne och OfverStåthållare-Ämbetet
i Stockholm utöfva Domsrätt,
må af nämnde myndigheter handläggas:
likasom att Värfnings-tvister tills vidare må
förblifva under Landshöfdingarnes behandling,
samt frågor rörande Ryttares, Soldaters och
Båtsmäns städslande, såsom varande af enahanda
natur med värfnings-tvisterne, må på
lika sätt handteras; hvarförutan de i sjette
Titeln omförmaldte frågor om förbrytelser,
genom eftersatte Rustnings- och Roterings åliggande,
mötens försummande, Rustningshästars
vanskötsel och otillåtna bruk, synas böra,
till vinnande af nödig skyndsamhet i behandlingen,
lika med police-mål i allmänhet,
upptagas och afgöras.
9:0 Att, i afseende på behandlingen af
de under sjunde titeln uppförda mål, må iakttagas
:
a) Att , med undantag af Landtmätare i
Orterne , alla de Ämbets- och tjenstemän,
Som omedelbart i något af Rikets Collegier
59
förut skolat stå till rätta , eller de der höra
till något Ämbetsverk, som lyder omedelbart
under Kongl, Maj;t, må hädanefter af Collegii
eller Verkets Advocat - Fiscal eller Ombudsman
anklagas inför Hof-Rätt, hvarvid
synes böra iakttagas, det Krigs Hof-Rätten
blir Domstol för dem, sorn höra till Krigsstaten
, och att, hvad särskildt angår Consulerne,
hvilka för sin ämbetsförvaltning utom
Riket, måste inom Riket ega ett enda och
för dem alla gifvet ärabetsforum, talan emot
dem , så val i'fråga om ansvar för ämbetsfel
, sorn i ersättningsväg, uti Svea Hof-Rätt
utföres. ■ ,
b) Att de i Orterne tjenstgörande Landtmätare
, äfven för de ämbetsgöromål, som
icke höra till Under-domstolarnes pröfning ,
likväl inför dessa Domstolar må svara, dåde
för fel ställas under tilltal , sedan genom
Kongl, Brefvet den 8 April 1788 är stadgadt,
att tjensteförseelser, begångna under
skifteslörrättning, äfven böra af Domstolarne
pröfvas och afgöras; dock böra sådana mål,
likasom när Landtmätare i öfrigt för tjenstefel
tilltalas, i stället för Kammar-Collegium,
underställas vederbörande Hof-Rätts pröfning.
c) Att stridigheter om arfvoden för Landtmätare
eller annan ämbets- eller tjensteman ,
må bedömas af den Rätt, hvarunder han för
ämbetet eller tjensten hörer.
d) Att de mål, rörande vissa embets-eller
tjenstemäns ansvar för fel i ämbete eller tjenst,
som hittills besvärsvis ingått till Förvaltnings»
6o
verken , hädanefter på Jika sätt fullföljas i
Hof-Rätt — och
e) Att, när anmärkningar vid redogörares
räkenskaper väckas hos Förvaltningsverken,
dessa deröfver måga infordra redogörares förklaring
och jemväl sjelfva sedermera resolvera;
hvarefter Resolutionen redogörsren tillställes,
sorn, i fall han ej inom viss tid deremot
anmäler klander, anses hafva medgifvit
hvad densamma innehåller; men om han dermed
vore missnöjd , skulie han ega, att äska
ordentlig pröfning af saken i Kammar-Rätten.
Genom iakttagande af nu föreslagna modificationer,
och när det förutsattes, att executionsverket
med ordning och drift bandhafves
, så att inga andra mål tili Domstolarne
hänvisas, än de, sorn verkeligen äro af tvistig
na ur; när det vidare antages, att den, som
djerfvas missbruka rättegång och mot klara
skäl och bättre vett drager någon för rätta ,
det före skall dömas till ansvar af Domstolarne
J när det ej eller är obekant, att Collegierne
i de der enskilda emellm förekommande
mål, vanligen icke tillägga den lidande
parten ersättning för sine kostnader, hvarigenom
, och då det i öfrigt der icke är något
särdeles äfventyr underkastadt, att besvära
sin vederpart med oskälig rättegång, Collegiimålens
mängd äfven synes hafva blifvit
ökad; och när dessutom är allmänt kändt9
6i
att genom det sätt, som för besvärs fullföljande
och fataliers beräknande i Oeconomi- och
Politiemål finnes stadgadt, dessa ärendir äfven
kunna på den Collegiala rätt? gängsbanan
flera år uppehållas: så eger Utskottet den öfvertygelse,
att den ifrågaställde öfverflyttningen
af rätts-f ågot , på sätt förut är anfötdr,
skall i märga afseendt-n bffva nyttig , c) blott
för enskilda medborgare, hvilka derigenom
likaledes undvika att blifva drapne till aflägse
och okände Domstolar , utan ock för
Förvaltning verken , hvilka skola vinna genom
möjligheten al de egentl ga förvaltnings-ärendernc-s
skyndsammare behandling : och får
derföre Utskottet slutligast vördsamt tillstyrka,
att Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl.
Maj:t ville anmäla den underdåniga önskan,
att om verkställigheten häraf må föranstaltas,
så fort omständigheteme möjdigen kunna det
medgifva,
4:0 Alhnännct åsigter i afseende på
Stats-Rådets sammansåtttiing , Collegial-Styrelsen
, samt de locala ämb
et smyndigheterna, 'jemte municipatelier
menighet s-styrelsen
Innan Utskottet går att för Riksens Höglofl,
Ständer framställa sina allmänna åsigter
6 2
i afseende på Styrelseverkens reglering, förekommer
Iförut till granskning den i de afgifna
förslagen väckte fråga: huruvida eiln i
hvad ordning Constitutions -förändringar dervid
tnå anm diar,
Committerades pluralitet har af anförde
skäl *) trott, att den plan, som till Riks-Styrelsen
upprättades, borde innefatta en sådan
med nu bestående samhälls-förhållanden instämmande
styrelsens förenkling, som utan
Constitutions-förändringar, genast hufvudsakligen
kunde antagas och sedermera småningom
fullkomligas i det förhållande, som icke blott
grunderne för den ceconomiska lagstiftningen
blefvo förenklade, utan ock de hinder, som
vissa stadganden i Grundlagen framställa, undanröjde:
varande i följd häraf de Constitutions-förcändringar,
Committerade till en början
ansett nödige, särskildt anmäldte,för att
grundlagsenligt blifva behandlade.
Uti ett annat förslag anmärkes här
emot
: att Styrelseverkens mängd och form
sammanhänga så nära med Grundlagens beskaffenhet,
att icke en gång första ändamålet
med deras omskapning, nemligen besparing
i Stats-utgifterne, kan i betydlig mån påräknas
utan Grundlags - förändringar. Möjligheten
deraf skall nemi. åter bero pä Rikets
författning och inrättningar; ty om deskulle
föranleda tillvarelsen af öfverdrifvet många
*) Sid 56 och följande.
**) Cancelli-Rådst v. Hartmansdorffs, sid. 11. I b.
63
Ämbetsmän , och om af detta fel behof uppkommer,
att söka garantier uti embetsverkens
mängd och sammansättning; så fordrades,
för att grundligen bota det onda, väsendtlige
förändringar i Grundlagen, dem Committéen,
som ej egt att Utarbeta enny Stats*
författning, icke kunnat föreslå; men deremot
yrkas, på flera anförde skäl, att Committéen
haft förslagsrätt till sådana rättelser och förbättringar
i Grundlagen, som anginge de reglementariske
föreskrifterna eller sättet huru
Konungens grundlagliga magt må, genom Ämbetsmän
uröfvas, och Folkets fri- och rättigheter,
genom Styrelseverken vårdas, samt Ämbetsmännens
ansvar af vederbörande utkräfvas,
enligt andan af derom gällande stadgar, sådan
den nu är.
Häraf visar sig, att båda förslagen åsyfta
Constitutions-förändringar , och skillnaden
synes i sjelfva verket blott vara: Om desse
förändringar bura i sammanhang med sjelfva förslaget
upptagas, eller om de derifrån bora uteslutas
, och i stället särskildt anmälas.
Hvilkendera utvägen ock må antagas,
torde samma resultat uppkomma, så vidt det förutsattes,
hvad Utskottet också vördsamt föreslår,
att nemligen de delar af förslaget, som icke
fordra Constitutions-förändringar , må, så snart
ske kan, verkställas, då de förbättringar i
Riks-Styrelsen, som bero på rättelser i Grundlagen,
finge, när de i föresknfven ordning
blifvit beslutade, sedermera införas.
Onekeligen leder likväl den förra metho
-
64
den till mera ordning vid uppställningen, ty
en ny organisation lärer icke kunna företagas,
eller förslag dertill systematiskt författas,
utan att i sammanhang med det öfriga företaga
granskning af de Ämbetsmäns befattningar,
hvilka äro till antal och verkningskrets
i Grundlagen bestämda; hvarföre, och då af
de till Urskottet remitterade handlingar inhämtas,
att den är ign tillförordnade Committée
i sitt Betänkande den 31 Mars 1812
föreslagit, att åt en annan Committée måtte
uppdragas, att utan hinder af gällande Lagar
och författningar, föreslå ordningen för allmänna
ärendernes handhafvande; att 1812 års
Ständer, i underdånig skrifvelse den 24 Julii,
instämt i lika beskaffad önskan; att Särskilta
Utskottet vid förra Riksdagen, med anled.
ning häraf, föreslagit sådane förändringar i
Styrelseverkens organisation, som, efter Utskottets
yttrande, föranledde till förändring i
redactionen af vissa §. §. i Regeringsformen j
att ingen anmärkning häremot skett, utan
Högvördiqa Preste-Ståndct tvertom uttryckeligen
anhållit, att åt Committéen måtte uppdragas
utföra sin befattning , utan hinder af
Rikets Grundlagar samt öfrige gäilande Lagar
och författningar; och att Kongl Majus Nådiga
skrifvelse till Riksens Ständer den 14
sistledne Mars tillika omnämner Grundlagsförändringar,
sorn i vanlig ordning böra behandlas;
sä har Utskottet i sitt arbete och de
Organisations-förslag, som kunna göras, ansett
-
6 5
sett sig obehindradt af nu gällande Grundlagar»
Lagar och författningar, så vidt desse hafva afseende
på det reglementariska, och icke angå
grunderne för det nu gällande regerings- och
författnings-systemet: varande likväl de Grundlags-förändringar,
som Utskottet ansett vid
en ny Styrelse-Verkens organisation böra komma
i fråga, från förslaget utdragne och på en
särskild dervid bilagd förteckning upptagne, på
det att de nödvändiga formaliteterne, för att
komma till desse förändringar, må, efter förslagets
pröfning i ett sammanhang, och, så
vidt det godkännes, vedeibör 1 igen blifva iakttagne.
Om Stats-Rädet.
Då Rikets Styrelse i hela sin vidd från
Konungamsgten utgår och ärenderne dit återvända
; har Utskottet först trott sig böra meddela
utlåtande, rörande de Ämbetsmän, som
närmast omgifva Konungen, och, genom råd
och upplysningar, verka på besluten, tillbefrämjande
af samhälls inrättningens ändamål.
De till Utskottets granskning öfverlemnade
förslag åsyfta intetdera införandet af en
Minister-Styrelse i ordets egentliga bemärkelse}
men tvenne antaga en modererad Minister-form,
med blandning af Collegial - Styrelse»
*).
Särsk, Ulsk, Betänk, 5
*) Sid. 42. Committerades Betänkande.
— i 29 Cancelli*Råd, v.Hartmansdorffs, i af6,
u
Committerade hafva anmärkt *), att de
i Grundlagen nämnde tvänne Stats-Ministrar
o?h fyra Stats-Secreterare, hvilka egenteligeri
böra anses såsom Chefer för Stats-Förvaltningens
afdelningar, hafva en mindre fullkomligt
bestämd verknings-krets ; att för det saur band ,
som bör finnas emellan Organerne inom hvarje
Styrelsens afdelning, fullständiga föreskrifter
saknas; och att ärendernes fördelning emellan
närmast underordnade Auctoriteter
och Ämbets-verk, icke är afpassad efter Stats»
Expeditionemes indelning.
Denna brist är i ert annat af de afgifné
förslagen närmare utvecklad **). Der anmärkes
med skäl, ”att Stafs-Secreterarne, som äro
”de förnämsta föredragande, ej hafva någon tid
J'öfrig till en upphöjdare verksamhet, derest
3,dem åliggande förberedande åtgärder skola
”noga uppfyllas. De hafva ingen skyldighet,
■‘-'att vaka öfver verkställigheten af Konungens
”beslut och de kunna ej af egen myndighet
”tillhålla ett Collegium, eller en LandshöfdinJ'gs,
eller annan vederbörande, att göta sin
”skyldighet. Dé stå icke allena i spetsen
’’för någon styrelsegren, utan är deras myndighet
inskränkt af General-Adjutanteme och
”Collegii-Presidenterne. Kongl. Maj:ts befäl 1-  ”ningar i flere Militair-ämnen, som nära anda
Srats.Secreterarnes befattning , emottagas
’’och utfärdas af General-Adjutanternej och i
4') Sid. 46 Committerades Betänkande.
**) Sid. 144 och följande Cancelli-Rådet tott Hart*
mansdorjffs betänkande.
*7
”vissa fall hvarken äro eller kunna gransörne
”dem emellan blifva bestämdt uppdragna* Col”legiernes
Presidenter* som egentligen borde
”under Stats-Secreteraren vaka öfver verkställigheten
och tillämpningen af Konungens
^beslut , äro i anseende till rangen alltför
J,böga och Oberoende af Stats - Secretera*
”ren. Medlen* som skola användas, måste sö=
”kas ömsom i Collegierne, ömsom i Stats*
*’Contoiret, och ingen Stats»Secreterare kan*
”utan omgång och förfrågningar hos dem *
”med säkerhet veta hvad penningar, som äro
5,att tillgå. Således finnes, såsom vidare än*
”märkes, ingen egentelig Chef för någoil
”förvaltningsgren, sorn har skyldighet att om«
”fatta den helt , eller sorn är förpligtad eller
”berättigad, att följa målen från början till
”slut 5 hvarigenom Konungen, då Han villfö5,
retaga åtgärder af vidsträcktare omfattning,
”sättes i nödvändighet» att från flere af hvar*
”andra oberoende myndigheter söka Underfät*
”telser, råd och upplysningar, hvaraf långsamhet
i ärendernes gång mäste uppkomma}
'äfvensom, i fall något går origtigt, Kontin»
*’gen eller Riksens Ständer, bland så mångå*
”icke hafva någön viss att hålla sig till,
”om de skjuta skulden på hvarandra. An»
”tingen skall ett blifva obilligt lidande fram»
’’för de Öfrige, sorn äfven deltagit i åtgärder*
”ne, ellef blifva de sämtelige ansvarslösa,
”eller måste man anklaga en hel Mini*
*’stére» hvilket alltid och allestädes är ett be”tänkeligt
steg} i synnerhet om tillgång på
68
”ämnen till de högsta Ämbetenas åferbesätt”njng
vore mindre tillräcklig’’.
Utskottet, som äfven insett felaktigheten
af ett sådant förhållande och de mångfalldiga
olägenheter, sorn dermed måste vara förenade,
har, såsom ett hufvudsakligt villkor för
införandet af en förbättrad Styrelseverkens organisation,
antagit, att derest Förvaltnings-chefen
skall kunna ansvara för ärendernes gång
och behandling inom en viss styrelse-gren 3
så måste, ej mindre deras beredning och framställning,
än äfven en fortfarande ti 1 Isyn och
ledning, sedan de blifvit afgjorda, honom tillkomma;
hvarföre Utskottet föreslår: att i
spetsen för hvarje förvaltningsgren hör stå en
Chef, rom, jemte det han dr föredragande och
rådgifvande, har tillsyn öfver verkställigheten af
Konungens beslut, och förmanskap öfver alla under
förvaltningen lydande Ämbetsverk och Auctoriteter,
med skyldighet, att i allt hvad till dess
omfattning hörer, eller dermed gemenskap eger,
med sådan uppmärksamhet följa drenderne, att
han af deras gång alltid må ega öfversigt och
städse vara i tillfälle, att derföre gåra Konungen
eller Riksens Ständer redo.
Såsom en följd häraf, och på det Förvaitnings-cheferne
må sättas i tillfälle att uppfylla
dessa åligganden, får Utskottet jemväl
vördsamt tillstyrka: att de med öfrige StatsRäden
erhålla lika värdighet, dä benämning af
föredragande Stats-Råd äfven kunde dem tilläggas
j att alla Förvalt nings-Cheferne böra vara
ledamöter af Stats.Rådet, med skyldighet att, när
C9
de icke dm hindrade, öfvervara hvarandras föredragningj
och att Collegii - Presidenti,rue, såsom
Förvaltnings - cheferne underordnade, endast må
erhålla värdighet lika med äldste General-Major.
Då FörvaltningS-cheferne härigenom komma
att blifva förmän för underlydande Collegier
och Ämbetsverk • så böra de också sättas
i tillfälle, att syftes - enligt kunna utöfva
detta förmanskap, i hvilket afseende såsom
allmänna grunder synes kunna antagas, att
Förvaltnings-cheferne böra ega;
Att, på samma sätt som Justitia-Cancelleren,
vid vites-ansvar ålägga underlydande Ämbetsmän
afgijvandct af infordrade förklaringar och
underrättelser:
Att, utan föredragning inför Kongl. Majst,
besvara förjrågningar rörande verkställighet af
utfärdade författningar och anbefallda åtgärder,
samt att infordra utlåtanden, ämbetsberättelser och
upplysningar, eller i öfrigt vidtaga alla förberedande
åtgärder för måls behöriga afgörande'.
Att, när de så för godt firma, öfvervara
dem underordnade Collegiers och Ämbetsverks rådplägningar
och arbeten, samt att taga kännedom
af deras protocoll och öfrige handlingar, likväl
utan rättighet, att i öfverldggningarne deltaga/
och
Att, når de så nödigt pröfva, bestämma
hvilka mål Inom de underordnade ämbetsverken böra
företrädesvis, framför andra, till skyndsammare
afgörande företagas.
I öfrigt, och då det synes höra till fullständigheten
af de militaira Förvaltnings-che
-
79
fernes befattning, att bos sig förena befälet,
både öfver personal och material, för att
behandla båda efter gemensam plan *); så
bär Utskottet, till förekommande af de cal*
Jisioner, som alltid äro att befara, i fall båda
dessa befattningar bibehållas delade emellan
plika Chefer, ansett sig jemväl böra föreslå;
att samma person borde vara föredragande af sd
pil Civila, som Commando-mål f dock under för-.
Utsättning, att det sätt, hvarpå dessa drender sko->
ta enligt Grundlagen inför Konungen föredragas,
härigenom icke förändras.
Vid granskning af ärendernes fördelning
emellan Statsförvaltningens hufvudgrenar, har
Utskottet funnit, att den, sådan den nu är,
hufvudsakligen icke synes origtig, utotn 1
sammanblandningen af Närings- och Drätsel-,
ärender.
För närvarande handläggas i en Expe-=
dilion Kameral t ärender, som höra till DräU
sein, samt Landthushåilnings-, fkrgshandte-»
ringsö och andra dermed gemenskap egande
Civil-ärcnder, som hufvudsakligen angå Nä-»
rjugarne,
f en annan Expedition upptagas åter mål,
rörande så väl Drätselverket, som In- och
Utrikes handeln, samt slöjderne ; hvarförutan
förvaltningen af Kronans gods i mångå fall
besörjis af KrigsExpeditioncn och det derun-»
der hörande KrigsCollegium,
Cancelli. Rådet v. Hartm onsdorffs Förslag sid,
2to,förra afdelningen, och sid- 74 andra afdela
tungen*
7i
I ett land, der blott sedelmynt finnes,
har väl handeln, genom deraf beroende Cursföihållanden,
nära gemenskap med Financerne;
men på samma sätt eger Statsförvaltning
gen i hela sin vidd sammanhang och en enda
slutlig föreningspunct hos Konungen i StatsRådet:
och derföre synes det icke vara skäl,
att dela de allmänna hushållningen, näringarne
och handeln rörande, i mera skiljaktigt
sammanhang stående, ärender emellan tvänne
Förvaltnings-chefer, af hvilka ingendera kunde
komma i tillfälle att utöfva den öfversigt,
som är nödvändig, sä framt Styrelsen skall
kunna uppfylla ett af dess hufvudsakligaste
åligganden, att nemligen tillse, det ingen näring
må uppmuntras eller understödjas på den
andras bekostnad, utan hvardera särskildt betraktas
som en del af ett större helt, samt
vårdas och befrämjas endast i den mån, den
bidrager till det helas uppkomst och trefnad.
Med anledning häraf, och då det tillförekommande
af ärendernes sammanblandning,
jemväl synes vara af stor vigt, att mål, som
angå uppbörd och fördelning af Stats-intrader»
ne samt Statens utgifter, hvilka Utskottet egenteligen
ansett höra till Rikets drätsel, mä
blifva af en enda Förvaltnings-cbef behandlade;
så har Utskottet erkänt riktigheten af
den grundsats, att närings- och drätsel-ärender
hora åtskiljas under hvar sin föredragande,
så snart det i Constitntionel oraning låter sig
göra; men med önskan derjemte, att Utskottets
öfriga, af detta hinder icke jn«
*r2
6kränkta förslag , så vidt det godkännes , e~
meliertid måtte gå i verkställighet.
I afseende på förvaltningsgrenarnes nu
varande antal, har Utskottet icke ansett sig
böra föreslå annan förändring, än den, att
Landt- och Sjö. Krigsdrenderne, sä snart det Constitutionsenligt
kan ske, md erhålla hvar sitt särskilda
Chef , hvilket med afseende å Rikets geagrafiska
läge, och deraf uppkommande behof af
ett kraftigt Sjå-försvar, synes vara af högsta vigt ’
I följd häraf skulle hela Statsförvaltningen
komma att innefatta Sju hufvudgrenar,
nemligen:
En Justitia-Förvaltning.
En Utrikes-
En Krigs-
En Sjö- —
En för Ecclesiastik-ärender, allmänna
Uppfostringen, Helsö- och Fattigvården.
En för allmän Hushållning och Ordning,
eller för Näringarne; och
En för Drätseln elier allmänna Medlen
och Skattkammaren:
Hvilka Förvaltningarj efter hvad ofvan
Sr nämndt, hvardera skulle erhålla en egen
Chefj likasom Utskottet föreslår: att hvar och
en af dessa Fbrvaltnings-chefer bör ega sin underlydande
Expedition; men Krigs- och Sjö-för.
valtarne hvardera tvånne, nemligen en Befäls
-
*) Sid. 74, CancelliRådet v. Hartmansdorff, 2 af.
deln. Sid. 142. Committerades Betänkande.
73
för Cotnmandamål och en Civil• får öfrige drender.
Expeditions-chef erne i Civil-vdg döra vara
Expeditions-Secreterare, men i Bef åls-mål hunna
de vdljas ibland Officerare.
Härnäst i ordningen förekommer att granska
den i de afgifne förslagen väckte fråga,
huruvida andra rådgifvare kunde behöfvas, än
dem, som blifva föredragande Förvaltningschefer,
Ett af dessa förslag åsyftar, att inskränka
Stats-Rådet, utom Förvaltnings-cheferne,
till blott 2:ne eller 3:ne Controllerande StatsRåd
Uti
ett annat föreslås blott Hof-Cancellerens
indragning **), och uti det tredje bibehålles
StatsRådet, sådant det nu är ***).
För bedömandet af dessa förslag, torde
vara nödigt att tillse, huru Stats-Rådets befattning
och sammansättning i Grundlagen äro
bestämda.
Enligt föreskrifterne i densamma skall
Konungen, som allena regerar, eller ensam
beslutar öfver de mål, som honom tillkomma,
före beslutet upplysas af Stats-Rådet och da
föredragande. Utom Ministeriela och Commando-mäl,
skola alla ärender afgöras i StatsRådet,
sammansatt af 9 Ledamöter, hvilka,
äfvensom föredraganden, böra till Protocol
-
Cancelli* Rådet v. Hartmansdorff, sid, 212, förra
afdelningen.
®ft) Committerades pluralitet, sid. 49,
***) Friherre Löfvenskjölds.
74
let yttra sina meningar, för hvilka de blifva
ansvarige: och efter målens beskaffenhet är
antalet af de rådgifvare, som böra vara närvarande
, så vidt beslut af Konungen må kunna fattas,
bestämdt\ Således skola i administrativa och
executiva mål, åtminstone 3 af Stats-Råden,
jemte föredraganden, vara tillstädes (§§. 8,
43, Regeringsformen), Men i frågor af större
vigt och omfattning, och som röra Rikets
allmänna styrelse, böra alla Stats-Rådets Ledamöter,
der de icke ega laga förfall, öfvervara
beslutet, §. 8* -  Likasom i alla Lagstift
ningsmål,
§§, 8r, 83 » 87, 83. 891 rnen i
vissa fall , såsom då fråga är om krig eller
fred, om Konungens resa utrikes, eller om
lyftning af den summa, som är i Riksens
Ständers Bank afsatt, i fall af ett infallande
k1"!?! §§• 13 > 39» 63, bör Stats-Rådet vara
närvarande in pleno, eller bestå af alla 9 Ledamöterne
och de 4 Stats-Secreterarne§. 13.
Och om Konungen går i fält eller reser till
aflägsnare inrikes orter, skola Fyra af StatsRådets
Ledamöter, och ibland dem JustitiaStats-Ministern,
af honom förordnas, att fora
Regeringen i de mål, Konungen föreskrifver,
§ 43-
Vid öfvervägande af hvad således i afseende
på Stats-Rådets grundlagsenlig* åligganden
finnes stadgadt, och i öfrigt af de omständigheter,
att Konungen ensam beslutar i
allt hvad som rörer den oeconomiska lagstiftningen
och organisation af alla slags allmänna
inrättningar, dervid mångsidig pröfning af alij
7?
hvad som rörer Rikets ställning och inre för,
hållanden, och i samma mån flere upplysningar
och råd fordrasj att regerings-ärenderna,
i följd al det rådande beskattnings- och
författnings-systemet, äro mångå och invecklade;
och att således Förvaltnings-cheferne ,
som skola bereda målen, måhända icke alltid
kunna få tillfälle, att i Conseillen vara tillstädes,
när de icke hafva föredragning, särdeles
om ett af deras vigtigaste åligganden ,
sorn Utskottet föreslagit, det nemligen, att
hafva tillsyn öfver verkställigheten af Konungens
Beslut, och öfver underlydande Ämbetsverk,
rjgtigt skall uppfyllas; har Utskottet,
med godkännande af de skäl Committerade i
Öfrigt anfört *), trott sig böra antaga, att,
utom de föredragande Förvaltnings-cheferne,
ett StatsRåd bör finnas, för att lemna Konungen
underrättelser och råd; men då, ifall
Utskottets förslag, i afseende på förvaltningsgrenarnes
indelning, godkannes , en ny Förvaltnings-chef
för Sjö-ärenderne tillkommer, och
Utskottet jemväl föreslagit, att Förvaltningscheferne,
när de icke äro hindrade, böra öfvervara
hvarandras föredragningar, hvarigenom
behofvet af så många Stats-Råd, som nu
finnas, lärer minskas; så har Utskottets pluralitet
stannat i den öfvertygelse, att de icke
föredragande Stats-Råden kunna, med inberäkning
af Hof-Cancelleren, inskränkas till
fyra, nemligen 3 Civila och 1 Militair, utan
*) Sid, 47 och 4$, Pluralitetens Betänkande,
7 6
att det ändamål, Grundlagen med Stats-Rå.
dets inrättning åsyftat, i något afseende skall
förfelas.
Utskottet har jemväl härvid till granskning
före haft en särskildt väckt fråga, om
icke Stats-Rådet må indelas i 2:ne afdelningar?
I den första afdelningen skulle, enligt
det härom afgifne förslag, endast de egenteliga
Regerings-omsorgerne förehafvas, och Chefen
för hvarje Departement ovillkorligt vara
föredragande. Den andra borde deremot upptaga,
bereda och handlägga, alla de mål, som
genom besvär underställas Konungens Höga
pröfning, och der skulle en Expeditions-Secreterare,
för att bespara Förvaltnings-chefens
tid till andra vigtiga göromål, föredraga
ärenderne med den ansvarsskyldighet , Constitutionen
för föredragande i allmänhet bestämmerj
hvarjemte blifvit hemstäidt, om icke
Konungen skulle kunna till Ledamötcrne på
denna afdelning öfverlemna afgörandet af sådana
mindre vigtig»a mål, dem Han sjelf icke
ville öfvervara. Ändamålet härmed skulle vara,
att St3ts-Rådet, som nu svårligen skall
kunna medhinna mera , än att yttra sig öfver
alla der förekommande ärender, derigenom
bereddes tillfälle uppfylla hvad man af Ministéren
väntar, att nemligen den skall vaka öfver
ärendernes gång och öfver efterlefnaden af
de författningar, hvilka till allmän ordning och
Landets viii vidtagas, att den skall tillse,
af hvilken nyttig verkan utkomne författningar
och vidtagne allmänna åtgärder kuqna
77
vara, att den skall utarbeta och förelägga
Konung och Ständer berättelser om Rikets
ställning och planer till dess förbättrande.
Men som förslaget, att afgörandet af en
del besvärs-mål må öfverlemnas åt Stats-Rårlet,
synes strida emot det väsendtliga stadgandet
i Grundlagen, att Regeringen, då Konungen
är närvarande, icke kan af någon annan
än Honom sjelf utöfvas; så har Utskottet
ansett denna framställning vara af sådan
beskaffenhet, att den icke bordt komma under
vidare pröfning: Och då Konungen af
Grundlagen ingalunda är hindrad, att emellan
de icke föredragande Stats-Råden så fördela
göromålen, som honom bäst och nyttigast
synes; så har Utskottet icke funnit något
bestämdt förslag i detta afseende erfordras.
Uti de afgifne förslagen äro de båda
Stats-Ministrarne, såsom ständige Ledamöter
af Stats-Rådet bibehållna; men då JustitiaeStats
Ministern tillika är Ledamot af Högsta
Domstolen; så har, vid en ny reglering, fråga
måst uppkomma, huruvida denna dubbla
befattning må fortfara eller icke?
Uti en af de särskilda meningarne *)
anmärkes, ”hurusom Konungen, i fall Han
”mot Justitiae-Ministern hade skäl till missnö”je,
eller om han förlorat Konungens och NatioJ,
nens förtroende, men ändock icke genom Dom
*) Sid. 17 , Cancelli« Rådet von Hartmansdorffi
2:dra Afdelning.
‘‘kunde beröfvas sitt Ämbete; såkuttde Kötturt*
”gen icke skilja sig vid hoöotti, utan skulle nöd*
”gas se honom sitta sig närmast i Stats-Rå"det,
och främst bland alla Ämbetsmän förä
'‘Regeringen under Konungens frånvaro eliéf
”sjukdom; äfven till och med på sitt yttersta
”skulle Konungen nödgas lemna Rike och
''minderårig Thronföljare under den miss*
”troddes förmynderskap, åtminstone intill dess
''Riksens Ständer hunnit annorlunda derom
"förordna* Om justitiae-Ministern missbruka*
’’de detta välde, vanvårdade Rikets angelä*
’’gehheter och Konungens uppfostran, på sätt
"att bevisningen Vore svår att tillvägabringa
”eiler sårande för Konungens person; så skul”le
han, myndig vorden, hellre än att än*
”ställa en sig förnärmelig, och i alla fall måhän*
"da oviss Rättegång, nödgas behålla Mini*
”stern ellef begå våld och olagligheter, för
’’att blifva af med honom. Motsvarande Stfb
”digheter uppkomma äfven i Ministerns för*
”hållande till Riksens Ständer, i följd af dub*
”helheten i hatts befattning. Är Konungen
"nöjd med Ministern Och vill behålla ho*
‘'nom j så får Konungen, oaktadt rättigheten
"att sjelf bestämma sine Rådgifvare, likväl
”icke gora det i anseende till denne , om O*
*’pinions-Nå'mnden, utan annat skäl än sitt
”mening, anmäler honom till afsked, §. iöj.
"Regeringsformen.”
Af dessa sålunda anförde skäl hafva 2iné
Stånd i Utskottet stannat i den tanka, att
Sfustitias-Stats-Mmitern icke borde Vara Ledamot
79
i Håksta Domstolen , utan blott Chef för den
Administrerande delen af Jin t it i a-förvaltningen,
och föredragande i Stats-Rådet of alla dithörande
Ar ender, samt innehafvare of den Just ilise- Cantelkren
nu anförtrodde Uppsyning!- och åklagarebefattning;
hvaremot aine Stånd väl funnit,
att Domaremagten uti Grundlagen är skiljd
fiån den verkställande, bade genom den ringa
andel den sednare i den förra eger, och
genom stadgandet, att ingen högre eller lägre
tjensteman, som innehafver Domare-syssla,
kan omedelbart af Konungen derifrån afsättas,
§. 36.; men att icke dess mindre något samband
emellan dessa båda, fordom hos Konungen
förenade magter, borde linnas, hvilket
ock Grundlagen synes hafva åsyftat, så väl
genom den verkställande magtens ringa deltagande
i besluten, som genom dess föreställande
rätt, då det blifvit stadgadt, att Konungen
i Högsta Domstolen eger 2:ne Röster,
och att dess beslut skola utfärdas i Konun*
gens Namn, och med Dess Höga Underskrift
eller under Dess Secret, §. 23. — I följd häraf,
och då den förenings-länk emellan desse
båda magter, som sålunda är beredd, i sjelfva
verket nästan ensamt består uti JustitiaeStafs-Ministerns
åliggande, att vara ledamot
både i Stats-Rådet och i Högsta Domstolen ,
2fne Stånd, enligt hvad förut är nämdt, stannat
i den öfvertygelse, att detta förhållande
desto heldre borde fortfara , som det skall
utgöra ett af Grundlagens vasendtliga stadganden,
och jemväl åsyfta, att åtminstone ea
80
icke godtyckligt afsättlig Ledamot, till Nationens
säkerhet, i Stats-Rådet må finnas: —
Förmodande i öfrigt dessa håda Stånd, att de
befarade olägenheterne af den magt, Grundlagen
gifver denna Rikets första Ämbetsman ,
destomindre kunna uppkomma, som Konungen
i Stats-Rådet eger ensam beslutande rätt,
och , i de fall Stats-Rådet förer Styrelsen,
antingen i följd af Konungens förordnande ,
eller Grundlagens stadgande, ärenderne blifva
efter de fleste rÖsterne afgjorde.
Med anledning häraf blifver Utskottets
förslag till uppställning af Justitiae-Förvaltningen
grundadt på dessa 2:ne till Riksens Högloft.
Ständers upplysta granskning nu öfverlemnade
alternativer: det ena, hvilket förutsätter
Constitutions-förändring , att ffustitice-StatsJVUnisterns
befattning, såsom Ledamot i Högsta
Domstolen må upphöra j och det andra , att den
bör fortfara.
Då Grundlagen i afseende på Stats-Rådets
sammansättning jemväl stadgar, att vid
beslut om sådane Justitia ärender, som höra
till Konungens befattning, §. 21, JustitiaeStats-Ministern,
minst 2:ne Stats-Råd, 2:ne
af Högsta Domstolens Ledamöter samt Justitias-Cancelleren
böra vara tillstädes, §. 26;
och ett af de afgifce förslagen häruti åsyftar
förändring !|!)j så har Utskottet likaledes upp
ta
-
*) Sid. 2r, Cancelli-Rädet v. Hartmans dorff,s 2;dr*
afdela.
81
tagit denna fråga till granskning, samt dervid
funnit, att en sådan förändring icke synes leda
till någon förbättring af hvad härom förut
finnes stadgadt; emedan den Konungen lemnade
rättighet att göra Nåd, endast lärer böra
anses som ett medel, att fylla den brist,
hvilken måste finnas i all Lagstiftning, deri
alla händelser, hvilka föranleda till lindring i
de straff-bestämmelser, Lagen i allmänhet
utsätter, icke kunna föreses , hvaraf följer,
att vid utöfning af denna rättighet , rättsgrundsatser
böra följas, och, då lika fall åter
förekomma, å nyo på samma sätt tillämpas,
hvarvid upplysning af lagfarne män alltid
bl ifver nödig.
Vidare har blifvit föreslaget *), att en
Stats-Secreterare borde finnas, hvilken ej hade
någon föredragning, utan blott, till gemensam
rättelse för Kongl. Maj;t och Förvaltningscheferne,
förde ett för alla styrelse grenarne
gemensamt, summariskt Stats- (eller Beslut-)
Protocoil; hvilken skulle vara Chef för RiksArchivet,
och vid alla tillfällen gå Kongl.
Maj-.t och Stats-Rådet å ena samt Riksens Ständer
åden andra sidan tillhanda med erforderliga
upplysningar; men då Protocoll, som inför
Konungen i Siats-Rådet förås, blifva behörigen
justerade och med Konungens höga
underskrift försedde, hvaraf vili synas , sona
Särsk. Utsk. Betänkt ^
*) Cancelli-Räd. v, Hartmansdorffs sid. 224. 1 afd.
\
§2
för eontrolien tillräckligen vore sörjdt; och
hvarje Förvaltnings-chef, i hvad till dess
omfattning hörer, bäst synes vara i tillfälle,
att gå Konungen och Riksens Ständer tillhanda
med de mäst fullständiga upplysningar; så
har Utskottet icke trott sig böra tillstyrka,
att den föreslagne Ämbetsmannen må antagas,
eller Statsverket med någon utgift för
nämnde ändamål belastas.
Likväl har inom Utskottet olika tankar
yppats derom, huruvida Riks - Archivet och
det Kongl. Tryckeriet borde stå under inseende
af någon bland Stats Rådets icke föredragande
Ledamöter, eller af Chefen för Ecclesiastik
- Förvaltningen, i afseende hvarpå
2;ne Stånd godkänt det af Committerades pluralitet
afgifne förslag*), hvaremot 2.'ne Stånd
varit af den tanka, att nämnde inseende vore
af sådan beskaffenhet, att det icke borde öfverlemnas
åt någon af Förvaltnings-Cheferne;
och blifva båda dessa meningar, såsom alternativer,
Riksens Höglofl. Ständers pröfning
vördsamt underställde.
I händelse det sista alternativet skulle
komma att antagas, hafva de 2tne Srånd,som
detsamma tillstyrkt, ansett lämpeligt, att inseendet
å Riks-Archivet och det Kongl. Tryckeriet
anförtros åt det fjerde icke föredragande
Stats Rådet, som kunde behålla den
gamla benämningen af Hof-Canceller, och sorn
för möjligheten, att till Riks-Archivet kunna
•) Sid, iyo.
§3
infordra Stads - Råds-Profocollen, och öfrige
Srats - Expeditionerna tillhörande handlingar,
som i Riks-Archivet böra förvaras, samt att
pär som häldst , och i synnerhet då Förvaltnings-chefen
ej är tillstädes, öfver ärendernes
gäng kunna lemna upplysningar, jemväl borde
föra ett register öfver alla de mål och ärender,
som i Stats-Rådet förekomma; äfvensom
han der skulle föredraga alla ärenden,
sorn anginge det Kongl, Tryckeriet och Riks*
Archivet, samt betjeningen vid detta sednare
under hans lydnad höra, dä ingen annan expedition
för honom klefve behöflig.
Under öfverläggningarne rörande Stats*
Rådet har Utskottet jemväl granskat cn i de
afgifne förslagen yttrad mening *), att för
den speciela kännedom, både om de förekommande
målen, och af hvad som hörer
till verkställigheten af besluten, samt framgången
på den styrelsegren , sorn egentligen
skulle tillhöra hvarje förvaltning, Stats-Rådets
nuvarande personal borde fördelas i Departementer,
utan att en sådan fördelning skulle
göra någon ändring i formen för ärendernas
behandling; hvarvid Utskottet trott sig finna,
å ena sidan, att det gagn, som med den
föreslagna fördelningen åsyftas, tilläfventyrs
kunde vinnas, men att å den andra sidan vida
öfvervägande olägenhet kunde befaras, om
både förvaltningen och förmanskap.t öfver
underlydande verk blcfve delade mellan flcrej
*) Sid, 159, Friherre Löfvenskjölds förslag.
84
då således den enhet i Statsförvaltningen, som
skulle beredas derigenom, att hvarje styrelsegren
erhåller sin egen Chef, ginge förlorad ;
af hvilket skäl Utskottet ansett den sålunda
föreslagne Stats-Råds*indelningen icke vära
lämpelig.
Om Collegial- Styrelsen.
Näst under Förvaltnings - cheferne förekomma
Collegierne, om hvilka Utskottet nu
går att yttra sig.
De till Utskottets granskning öfverlemnade
förslag utgå, i afseende på Coilegialstyrelsen,
från olika åsigter.
Committerades pluraliret haf , såsom förut
är nämndt, antagit, att Collegiernes befattning
med ärender, som röra Näringarne, helt och
hållet bör upphöra; att den allmänna öfversigt
af Näringarnes tillstånd, som för administrationen
är behöflig, med större skyndsamhet
och säkerhet kunde beredas, genom
omedelbara åtgärder och upplysningars infordrande
af de Förvaltnings chefer, som dermed
få befattning; att de anstalter, Styrelsen
till Näringarnes förkofran kan vidtaga, böra
directe från Regeringen Utgå; och att således
Collegier blott böra bibehållas till förvaltning
af allmänna medel, af beskattningsverket, af
Statens egendomar, öch af förräderna fördess
försvar, hvarigenom Collegierne skola erhålla
dea egenskap af förvaltande verk, hvar
-
85
under de i 47 §. af Regeringsformen äro nämnde
*).
Ett annat förslag utgår deremot från den
grundsats, att, då Sveriges Regeringsform är
en blandning af grundlagligen deladt välde och
envälde, sä borde Ämbetslormen desto mera
innebära en blandning af Collegial-styrelse
Det förmenes nemligen , att Regeringens magt
i Näringsmål är alltför stor för att medgifva
Ämbetsverkens förenkling til! den grad,
som j andra grundlagliga samhällen och hos
brödrafolket är möjligt, samt att de grundsatser,
som blifvit följda under utöfningen af
denna magt, äro sådane, att de för en dylik
förenkling lägga ytterligare hinder i vägen
***) ; deiföre antages också, att formerne
för Rikets Styrelse verk i allmänhet äro
rigtiga; och skall den Collegiala Ämbetsforineo,
äfven om särskildta förhållanden, såsom
Regeringens envälde i vissa afseenden, näringstvånget
m. m. icke fordrade dess tillvaro,
ickedessmindre, med afseende på ärendernes
och författningarnes mängd, vara nödvändig;
emedan, om målen finge gå directe
från den första instantien till den högsta,
Stats Secreterarne skulle blifva så öfverhopada
af göromål, att de icke kunde dem medhinna;
eiler också inflytelsen på målen för myc
-
*) Sidan 52. Committerades betänkande.
#•) Sid. 107. Cancelli*Rådet v. Hartmansdorff*
1 afdeln.
***) Sid, 119 och följande,
8 <5
ket falla i händerna på underordnade* Ämbetsmän:
på hvilka skäl också blifvit föreslaget,
att Rikets Collegier borde blifva fem, nemligen:
Krigs-, Sjö-, Ecclesiastik-, Näringsoch
Kammar-, utom Kammar-Rättensorn iir
en förening af förvaltnings-verk och domstol.
Det tredje förslaget °) förkastar åter i
sjelfva verket Collegial-styrelsen helt och hållet,
samt antager, att ärenderne böra i andra
instantien afgöras af Förvaltnings verk, hvilkas
Chefer ensamt skulle ega beslutande rätt,
och Ledamöterna blott få med Chefen rådpläga
om beslutet **).
1 anledning häraf förekomma till utredande
och besvärande följande frågor;
i:o Om Styrelseformen bör vara coliegial
eller enrådig i de ämbetsverk, som i
2:dra instantien komma att qvarstå.
2:0 Om, såsom Committerades pluralitet
föreslagit, någon Collegial-förvaltning för näringarna
icke bör anses behöflig.
3:0 Huruvida de Kyrkan och Läroverken
rörande ärender böra i 2;dra instantien
af ett Collegium handläggas, och ett nytt
ämbetsverk för sådant ändamål inrärtas.
Den första frågan, eiler huruvida ämbetsformen
i 2:dra instantien, så vidt den kommer
att qvarstå, bör vara collcgial (samrådig)
eller enrådig, synes snart vara besvarad.
Ändamålet med inrättningen af alla ämbets
-
*) Friherre Lofven skjölds.
90) D:o D:o. sid, 149,
£7
verk matte vara, att (å ärendc-rne på det mest
rigtiga sätt handlamde. — Består ämbetsverket
af en enda Chef, med underlydande betjening,
såsom vid Landshöföinge-ämbetena,
då bör Chefen blifva ensam afgörande, emedan
han är förman och ansvaret honom förnämligast
åiigger. Är åter ämbetsverket sammansatt
ai flere Ledamöter med lika ansvarighet,
lärer förhållandet blifva annorlundaj ty
hos Ledamöteine bör lika sf;or upplysning,
sakkännedom och godvilja kunna påräknas,
som hos Chefen. — Aro meningarne delade,
synes den böra anses rigtigast, som de fleste
gilla, och något skäl finnes åtminstone icke,
att antaga Chefens mening, såsom ensamt öfvervägande,
då den har flere Ledamöters lika
sunda omdömen mot sig: I följd hvaraf,
och med afseende å de flere grundade skäl,
som i ett af de afgifne förslagen blifvit anförde
*3^ Utskottet antagit, att alla verk,
som blifva sammansatte af en Chef med flere,
blott af Lagen betoende Ledamöter, ämbetsformen,
såsom hittills, bör fortfara att vara
satnrädig, eller att besluten genom de flesta
rösterne bestämmas.
Emot denna styrelseform, som Committerade
i vissa fall och med inskränkning tillstyrkt,
har blifvit anmärkt, att den kostar
mycket och är långsam i sin gång, och att
ärender, för hvilkas afgörande local-kunskap
Cancelli.Rådet v. Hartmansdorffs förslag, sid.
Ijy och 136) förra afdelningen.
88
erfordras, af ett Collegium icke kunna blifva
rigtigt bchancilade.
Dessa anmärkningar kunde, efter Utskottets
tanka, ega någon grund, om det anloges.
' att ärender, sorn innefatta enkla verkställighets-åtgärder,
och ej äro af någon vidsträckt
Omfattning, utan i synnerhet blott
fordra skyndsamhet i behandlingen, underkastades
Collegiala förmer; att Collegierne
skulle blifva många med stor personal, hvarmed
större kostnad och långsamhet i öfverläggningarne
oundvikeligen mäste vara förenad
; och att de icke skulle sta i något underordnadt
förhållande till Föivaltriings-chefen,
så att fullständig redo för deras förvaltning
och tillsyn deiå, endast kunde i Rättegångsväg
al Kronans åklagare göras gällande;
men långt ifrån att utgå från sådana äsigter,
fm Utskottet tvättom ansett det vara högst
vigtigt att tillse, huru stor omfattning Collegial-styrelsen
mä erhålla 5 huru arbetet inom
Collegierne bör fördelas, så att den öfverklagade
långsamheten i ärendernes gång må förekommas;
och att, såsom förut är nämndt,
det förhållande, hvaruti desse verk ställas till
Förvaltnings-chelen, må blifva sådant, att
han öfver dem erhåller förmanskap, utan att
likväl kunna i ärendernes afgörande sig inblanda
De
till Statsförvaltningens åtgärd hörande
ärender äro dels sådana, som bero på en
stundom ej lätt funnen tillämpning af gällande
författningar, och der således viditrdcktare
89
pröfning, innan beslut vidtages, måste föregå,
och dels sådana, sorn blott fordra verkställighet
af Regeringens eller Domare-magtens beslut,
eller af taxor, reglementen eller andra
bestämda föreskrifter; och derföre synes den
grundsats i allmänhet kunna antagas, attpri,fnings-åtgårderne
böra underkastas tleras samfäldta
behandling , men att deremot verkställighets-befattningen
bör öfverlennes åt en enda,
på det att den, såsom sig vederbör, må blifva
med enhet, kraft och skyndsamhet behandlad.
Om, sedan rättsfrågor från förvaltningsverken
blifvit skilde, denna grundsats på
dem tillämpas, så visar det sig snart, att sådan
förvaltning af Statens tillgångar och inkomster,
som fordrar förutgående pröfning
huru de rätteligen böra, antingen till Statens
nytta användas, eller bestämmas, såsom utbetalningar
i vissa fall af de allmänna medlen,
samt förvaltningen af beskattnings-verket,
af Statens egendomar, och af förräderne
för dess försvar, böra, framför annat förvaltmngs-bestyr,
åt Collegial- behandling öfverlemnas,
dels för säkerhetens skuld, och
dels derföre,att författningame, och af dem,särdeles
de, som angå beskattnings-verket, ej
sällan kunna vara underkastade en mängsidig
tolkning, hvilken ej åt en enda bör anförtros;
hvadan ock, enligt nu gällande författningar
, Landshöfdingarnes hufvudsakligaste
förvaltnings-åtgärder, i afseende på beskattningsverket
och Statens egendomar, alltid raå
-
90
ste vederbörande Collegiers pröfning underställas.
Deremot synes det vara ostridigt , att
alla förvaltnings åtgärder, sorn antingen närma
sig egenskapen af befäls-mål, eller som
blott i sjelfva verket fordra mer och mindre
skyndsam verkställighet, icke kunna, utan det
allmännas stora skada , öfverlemna* åt verk ,
der ärenderne collegialiter behandlas; och
bland sådana torde de i synnerhet böra räknas
, som röra åtskilliga Miiitaira detailler ,
jemts Tull- och Post-verken, samt den Landshöfdingarne
anförtrodde executiva befattning;,
och dermed lika beskaffade äre.nder; allt under
förutsättning , att säkerheten för Statens
medel må, genom lämpelige föreskrifter och
controiler, vara tillräckeligen förvarad.
Huruvida Näringarne också böra hit hänföras,
det är en vigtig fråga, hvaröfver Utskottet
nu vill yttra sig. — Dess afgörande
synes hölvudsakeligen bero derpå , om, sedan
Damsrätten i rättsfrågor från Collegierne blifvit
skild , de rörande Näringarna för Styrelsen
återstående befattningar äro sådana, att
för deras rigtiga behandling, Collegier nödvändigt
blifva behöflig©: Desse åtgärder be
stå
egentligen i tillsyn att underordnade myndigheter
iakttaga de Näringarne rörande författningar:
uti pröfning af besvär öfver de beslut,
desse myndigheter i de Näringarne angående
administrativa frågor kunna fatta; och
j bindning af sådans författningar, som till
si
Näringarnes trefnad och uppkomst kunna komina
i fråga att utfärdas.
Tillsyn huru författningarna blifva efterlefyade
lärer icke, såsom en blott verkställigbets-åtgärd,
kunna anses som någon Collegii
befattning. Den kan icke lämpligen af ett
Collegium utöfvas, emedan den beror på Locäl-kannedom,
och på de Ämbetsmäns vaksamhet,
sorn i orterne äro tillsatte; desse måste
således, dels då Lagbrott vid DomstoJUrne
skola åtalas, derom föranstalta, dels
afgifva berättelser till förvaltningsverket, som
i anledning deraf vidtager de åtgärder, hvartill
dess Instruction kan föranleda. Dessutom
må det anmärkas, att den egentliga tillsynen
öfver de författningar, sorn halva den
största inflytelse på Nädngarne, nemligen öfver
varors in- och utförsel, egentligen icke
hittills tillhört det Collegium, som öfver handels
och slöjders tillväxt skolat hafva uppsigt.
Hvad åter angar den profning, som enkla
Närings frågor böra undergå i Collegier ,
såsom andra instantien; så har det, sedanlängre
tiel, utgjort ett ämne för Allmänhetens
önskan, att denna ineiian-instantie må försvinna.
Med stor besparing i kostnader och
tid få Städernas oeconomie- och politie-mål,
liksom åtskilige andra, allmänna ordningen och
hushållningen rörande ärender, fullföljas directe
fran Landshöldingarne till Kongl. Maj;t.
— Enahanda fördel synes ock skäligen böra
förunnas dem, som vilja anmäla sig tili idkande
af någon näring eller rörelse ; ty det
92
kan icke vara rigtigt , ej eller leda till Näringarnes
förkofran, och der kan följaktligen
icke förenas med Statens allmänna nytta, att
Närings-idkaren, för blotta tillåtelsen, att utöfva
en nyttig slöjd eller Näring , skall genomlöpa
flere jnstantier och på kostnaderna dertill
måhända uppoffra en betydlig del af sitt
lilla Förlags-Capital och jemväl förlora sin tid,
samt tillätventyrs äfven det gynnande tillfället
för en tillämnad anläggning.
För Collegiernas befattning i Näringsväg
återstår således egenteligen blott beredningen
af de författningar, som rörande Nnringarne
af Kongl. Maj:t kunna utfärdas. Här är icke
fråga om nyttan och nödvändigheten af en
sådan beredning, utan huruvida ett Collegium
för sådant ändamål må vara behöfligt. För
bedömmatidet deraf, lärer det böra tillses, huru
den garantie, som genom Collegiernes förmenta
sjdfständiga behandling och framställning
af malen skall uppkomma, må, hvad
Näringarna angår, i verkligheten vara beskaffad
, och huru den varit utöfvad.
Uen garantie, som hos Collegierne vill
sökas, skall ligga i deras oberoende, hvarigenom
bristerne i Grundlagens borgen för
den enskildas säkerhet och frihet skola ersättas.
*)
Konungen kan väl, som det säges, oberoende
af dem, såsom af Riksens Stander >
*) Sid. (27 och följande Cancelli-Rådet von Hart•
mansdorffs förslag, förra afdelningen.
93
vidtaga hvad Närir.gs-författningar Han behagar,
men Coilegierne, bemödande sig, att bibehålla
oväldigheten i förbuds-systemet, tillse
att tvånget trycker alla tämligen lika, sätta
sig derföre vanligen emot undantag derifrån,
och framdraga merendels, idet omständliga,
och i anseende till enskilda personers
välfärd, betänkligheter, hvarigenom förslag
till ändringar hejdas. *)
Utlåtanden af nämnde beskaffenhet innehålla
Collegiets omdöme, rörande den författning,
som är i fråga; och om det vore origtigt
eller i verkställigheten ledande till skadliga
följder, lärer någon olägenhet för Ledamöterne
deraf icke uppkomma , emedan de
endast äro ansvarige inför Lagen, som icke
utsätter något ansvar för så beskaffade förreelser,
hvilka äfven med god vilja kunna
härleda sig från den ensidighet i åsigter, som
genom läng vana vid iirenders handläggning
efter vissa former, småningom kan uppkomma.
Annorlunda är deremot förhållandet i
Konungens Stats-Råd, der Ledamöter och föredragande,
enligt icö och 107 §. §. Regegeringsformen,
äro ansvarige, ej blott inför
Lagen, utan ock inför Nationen, för den brist
på oväld, nit, skicklighet och drift, som ej
kan komma under lagligt åtal: och denna
garantie för enskildas säkerhet och frihet sy
-
*) Sid. 137 Cancelli-Rådet v. Hartmansiorffs, förra
afdelningen.
94
nes i detta fall vara tillräckligt kraftig och
verksam.
Granskas åter det inflytande Collegier»
ne egt på utkomne författningar, (dott så Vidt
de röra Näringame; så lärer det finnas, att
de fleste blifvit utfärdade, antingen i anledning
af Collegiernes herrstnllningar, eller efter
deras tillstyrkanden. Kiknas icke skäl till
anmärkningar mot desse författningar i vissa
fall* så lara de mäst drabba Collegierne , emedan
det jemväl visat sig, att de undantag,
som från förmynderskaps- och tvångs-systemet
blifvit gjorda, böra tillskrii vas, mera
Riksens Ständers, än Coll-giernes framställningar.
Det inseende och förmynderskap öfver
enskildas hushållning , sorn på förutnämnde sätt
tillkommit, bar varit sä vidsträckt, att, för
ett rigyigt utöfvande däraf, ett långt större
antal Ämbets- och Tjenstemän, än de som nu
finnas, skulle behöfvas; af hvilken orsak det
ock med visshet synes kunna antagas, att
C atle o i al ■ Styrelse af NAringarne alltid snarare
skall taga tvång , ån flinet, till syftemål\
Få dessa grunder, och då åtgärden, att
bereda utkommande Närings-förf umingar , i
öfrigt icke är af sådan vidd, att ett Collegium
ensamt för sådant ändamål bör organiserasj
så har Utskottet antagit, att någon Coliegialstyrelse
för näringame icke vore nödig, samt
drager således ej eller i betänkande att tillstyrka
, det Commerce- och Bcrgs-Collegierne
må indragas, och att, såsom Ccmmittera*
des pluralitet föreslagit, ett Bergs- samt ett
95
Manufactur- och Commerce - Contoir i stället
'inrättas. Dessa Contoir skulle således icke
mera blifva några instantier för pröfning af
enskildas angelägenheter, utan blott förvaltande
Verk med en Chef, som besörjer dit hörande
verkståliighets-åtgdrder, med biträde af
underordnad betjening, som bör ega lika reservations-rätt
med Secreterare och Kammererare
vid Länestyrelserne, hvarigenom tillräcklig
säkerhet för de enkla ärendernes Lagenliga
gång synes vara beredd.
Genom denna förändring lära Stats-Secreterarne
eller Förvaltnings- cheferne icke kunna
erhålla särdeles ökade göromål, i synnerhet
om författningarne rörande rättighet till
näringars idkande blifva tydliga och bestämda,
hvilket snart torde vara att förvänta.
I sammanhang härmed har Utskottet äfven
ansett det vara af högsta vigt, att såsom
Committerades pluralitet, sid. 53, föreslagit,
besvär i Ordnings- och Hushållsmål från landet
finge fullföljas från Landshöfdingarna dilecte
till Kongl. Majrt; men om, vid närmare
granskning, det skulle finnas, att antalet
af dessa mål vore så stort, att de i StatsRådet
icke möjeligen kunde hinna aft föredragas;
så torde de, sorn hittills blifvit fullföljda
i Kammar-CoM gium, och hvilket lärer vara
den största delen, der än vidare få upptagas,
intill dess de kunna hinna att ofvcrlemnas
åt Municipal-styrelser, hvilkas ändamålsenliga
organisation , efter hvad Utskottet tror,
är det mast verksamma medel, att minska
behofvet af Ämbets- och Tjensteman, och att
lifva och underhålla en sann medborgerlig
anda.
Då, efrer hvad Utskottet sålanda tillstyrkt,
ingen Collegial-styrelse för näringarne
skulle komma att finnas; så har likväl fråga
uppkommit, huru med beredningen af de författningar,
som rörande näringarne kunna komma
att utfärdas, mä förhållas. Härvid har Utskottet
funnit, att, ehuru Kongl. Maj:t i frågor
af större vigt i Nåder täckts inhämta
Riksens Ständers underdåniga tankar, det icke
dessmindre synes nödigt , att en Central-inrättning
för näringarne finnes , der alla kring
landet spridda detail-kunskaper kunde förenas
till ett sammanhängande helt, och der Förvaltnings-chefen
kunde söka och med säkerhet
påräkna, att erhålla alla nödiga upplysningar:
af hvilket skäl, och då det jemväl hör
kunna väntas, att de Ämbetsmän , som hufvudsakeligen
handhafva författningarnes verkställighet,
bäst skola vara i tillfälle att inse ,
hvad verkan förslag till ändringar i gällande
stadgar kunna ega på näringarnes uppkomst,
eller om genom sådana förslag, den tna näringen
skulle på den andras bekostnad vinna
någon oskälig fördel; Utskottet trott sig böra
föreslå, att , dä fråga förekommer om någon
allmän författning eller någon af Styrelsen beroende
vigtig anstalt , jont på näringarne kunde ega
inflytelse, ärendet, innan det hos Kongl. Maf.t
till ajgörande föredrager , förut borde öfver lemnäs
-
97
ttas till en beredning sommarnatt af Chef ernt
får Tulls-tyr elsen, Bergs- Contoir et, Wlann fact lirock
Commerce- Contoir et, samt får General-Landtmäteri-
Contoir et, tillika med Föreståndaren för
det Statistiska Contoir, som tinder Inrikes-Förvaltningen
finnes föreslaget, hvilken sednare vore
i tillf (ille, att med upplysningar tillhanda gå, och
att öfver nåringarnet tillstånd lemna en allmän
öfversigt■ och borde desse Chefer somt nämde
Contoirs-Föreståndare, femte den eller de, Konungen
får särskildta mål kunde tillförordna, sammanträda
, och öfver ärendet gemensamt utlåtande afgifva
, samt Secreteraren eller Kamererare!! från
det Perk, dit ärendet, efter sin natur, egentligen
hörde, i denna beredning vara föredragande; blifvande
genom inrättandet af en sådan Beredning
, som icke medför någon ökad kostnad
för Staten, och som icke kan komma i tillfälle,
att tillvälla sig något förmynderskap öfver
näringarne , den Conseil för beredandet af
författningar, rörande handel och slöjder , som
Committerade, sid. lii, föreslagit, sålunda
öfverflödig.
Beträffande den ifrågaställde inrättningen
af ett Collegialt ämbetsverk i andra instantien
för Kyrkans och Läroverkens angelägenheter;
så finnes, att det egentliga ändamålet'med
denna nya inrättning skulle vara, att
i allmänhet vaka öfver Kyrko- och Schöl- Ordningarnas
, samt öfrige till Kyrkovärden och Läroverken
hörande författningars iakttagande af Biskopar
, Consistorier och andra underordnade ecSirsk,
Vtsk, Betänk' 7
93
clesiastika myndigheter.
Dit skulle också höra
afgårandet af besvär öfver förslag till Pastorater
samt andre ecclesiastike befordringar , som förut
gått omedelbart till Kongl. Maj:t i Stats-Rådet *}.
Såsom skäl tili detta Collegii inrättning
har hufvudsakligen varit anfördt; ”att redan
”Konung Gustaf II Adolf insett nödvändig,
5heten afen central förvaltning för Ecclesiastik”ärenderne,
dä lian i sådant afseende inrättare
ett sä kalladt Consistorium Generale ,
”hvilket dock, på Biskoparnes föreställning,
”kort efter dess stiftande upphörde; att för
’’ett antal af 4,760 ecclesiastik personer, med
”en inkomst, som, enligt Taxeringsuppgifter,
”belöper till öfver 2,220,000 R;dr, oberäknadt
”hemman, lägenheter, fonder, tionde, och an”dra
inkomster, som till sjelfva Kyrkorne, Läroverken
och de fromma Stiftelserne, under
^ecclesiastik-vården, äro anslagna, ingen ge■”mensam
eller oafbruten centralstyrelse i an”dra
instantien finnes; att denna brist på cen”tral-styrelse
är icke mindre kännbar då eccle”siastikärender
hos Kongl. Maj:t till föredrag-”ning
skola beredas, än i afseende på upp”sigten
öfver undervisningsverken; att genom
3,inrä'ttandet af ifrågastäl 1 de Collegium , snarare
besparing, än ökade kostnader skulle upp’’komma,
emedan ej mindre Akademi - Cancel”lariaten,
än de för särskildte ecclesiastika å'n”damål
inrättade Commiltéer , dä kunde uppföra”.
*) Sid- 166 Cancelli-Råd. v. Uartmansdorffs, 1 afd.
99
Det åsyftade goda ändamålet med denna
anstalt är således omisskänneligt; men Utskottet
har likväl icke kunnat undgå häremot
anmärka: att ecclesiastik-ärenderna redan behandlas
collegialt af Consistorierna, der vissa
mål i andra instantien äfven förekomma j
att uppsigten öfver Gudstjenstens och Religions-undervisningens
skid? och tillbörliga
förrättande hädanefter, såsom hittills , säkrast
synes kunna anförtros åt Biskop och
Consistorium inom hvarje Stift, hvilka, för
bibehållandet af lärans renhet, hvaröfver det
föreslagne Ecclesiastilt-Collegium jemväl skulle
vaka , böra , enligt Kyrko-Lagen , förnämligast
söka verka på inre öfvertygelsen ; atr
ett collegialt ämbetsverk,på en aflägse ort, svårligen
skulle kunna utöfva sin tillsyn på detta
sätt ; att den uppsigt, som öfver Ecclesiastika
ämbetsmän finnes, och som egenteligen
icke af ett Collegium , utan af de i ortene
tillsatte Kronans åklagare kan utöfvas , synes
för ändamålet tillräcklig , emedan erfarenheten
visat, att desse Ämbetsmäns möjliga förbrytelser
icke blifvit lemnade utan beifran,
att en central-aDStalt för undervisningsverken
redan är förberedd genom den i sista Scholordningen
påbudne Schöl revision, hvars nytta
af erfarenheten synes böra befästas, innan något
nytt ämbetsverk för lika ändamål inrättas;
att centralförvaltningen af hvad i öfrigt
till Ecclesiastik- och Undervisningsverken hörer,
icke lärer vara af beskaffenhet, att den,
ICO
efter vissa strängt föreskrifne former kan an*
förtros ett Collegium , hvars möjligen ensidiga
åsieter kunde föranleda till skadliga
följder ; att deremot styrelsen deraf synes
med mera fördel directe kunna anförtros Förvaltnings
chefen, som genom vidtagande af
syftes-enliga anstalter bättre kan densamma
uppfylla, i hvilket afseende han blir Konung
och Ständer ansvarig ; och att i öfrigt kostnaden
för Akademi * Cancell3riaten är obetydlig
, likasom för de i ecclesiastikt afseende
tillförordnade Committéer , hvilka upphöra,
så snart det ändamål, som föranledt deras
stiftande, blifvit uppfyldt.
Af desse skäl, och då de mål, som från
Consistorierne directe till Kongl. Maj:t fullföljas
^ icke äro flere, an att de i Konungens
Ecclesiastik-Expedition hittills väl medhun*
nits3 och tillskapandet af en ny mellan-instantie
skulle leda till tidsutdrägt, samt äfven
möjeligen äfven lägga hinder i vägen för förtjenta
mäns befordringsrätt, genom ökad lång.
varighet af de tvister, som rörande rättighet
till förslags erhållande och mera sådant kunna
uppstå; så har Utskottet till förslaget
icke kunnat tillstyrka bifall.
Af hvad förut rörande Collegial-styrelsen
i allmänhet blifvit anfördt , lära Riksens
HÖglofl. Ständer hafva inhemtat, att Utskottet
blott i afseende på den piöfnings-fordnnde
förvaltningen af Statens ttllhörigheter och
medel, Och af beskaftningsverket ansett den
böra qvarstå; emedan de i desse ämnen gäl
-
101
lande författningar äro af sadan mängd och
beskaffenhet, att säkerheten för deras rigtiga
handbafvande och tillgångarnes rätta användande,
nödvändigt synes påkalla fleres sam,
rådiga öfverläggning och ömsesidiga upplysande
vid fiågornes afgörande. Dessa Collegier
blifva följaklejjgen ej många eller af stor
personal. De komma att stä under Förvaltnings-chefens
inseende, och blifva således
icke mera , såsom förut, alldeles oberoende
eller isolerade myndigheter.
Ändamålet af de bibehållne Collegierne
skulle , efter de af Utskottet antagne grunder,
blifva:
a} Att tätom centralverk i andra instantien
utgöra förvaltningen i den styrelsegren, hvartill
de höra, samt att tillse, det underordnade myndighe,
ter iakttaga densamma rörande författningar.
b) Att afgöra vissa med ärendernes ) år vältning
sammanhängande särskildta mål.
c) Att upplysa och förbereda dem, hvaröfver
Utlåtanden eiler Förslag blifva infordrade.
d) Att, enligt föreskrifter, förvalta Kronans
egendom och medel, anskaffa dess förnödenheter
ech vaka öfver underordnades hushållning med
bdggedera.
e) Att upprätta förslag till åtskillige ämbeten,
hvartill Konungen utnämner, och att sjelfve
besätta de risigare.
Till vinnande af ordning och skyndsamhet,
så vidt den collegiaJa formen medgif.
ver, böra ärenderne skötas, dels in Plmo och
102
dels på fårdelningar , samt tre Ledamöter vera
beslutjört antal pä hvarje afdelning.
Alla sådana verkställighets åtgärder, sam fordra
författningarves tillämpning till förekommande
mål, skulle af Colle gier ne på fördelningar handläggas,
hvaremot alla arend er af mera allmän omfattning,
såsom förslag till författningars vidtagande
eller upphåf vande, äfvensom till ämbetens
återbesättande, borde in Pleno behandlas: Och
synas målen böra indelas på Ledomöterne till föredragning,
icke med afseende pä Läns och Orters
belägenhet, utan efter ärendernes beskaffenhet
, så vidt möjligt är.
Utskottet tror i öfrigt, att till denna
styrelses ytterligare förenklande skulle leda ,
om, efter hvad ett af dc afgifna förslagen synes
åsyfta Cheferne i de under Collegierne
lydande Contoir också blefvo föredragande
samt Ledamöter i Collegiet, då mål ,
sorn till deras utlåtande varit remitterade,
der förekomma ; men som sådant egentligen
hörer till de speciella detailler, hvarmed Utskottet
ej kunnat sig befatta; så får Utskottet
vördsamt hemställa, om icke den underdåniga
önskan hos Kongl. Maj:t må anmälas;
att, vid utarbetande af det reglementariska, Kongl.
Maj:t må täckas anbefalla , att ett synnerligt afseende
derpå höfves , att om Contoir s-chef er blef»
ve föredragande i Cellegierne, derigenom icke allenast
en ytterligare inskränkning i Ledamöterna
®) Sid. 93 Committerades Betänkande,
103
antal skulle kunna esa rum, utan ock år enå erne
vinna en enklare och skyndsammare behandling.
Under Utskottets öfverläggningar rörande
Collegialstyrelsen , har också fråga uppkommit,
om icke Stats-Contoiret ochKammarCollegium
, hvilka förr varit förenade, borde,
efter hvad ett af de ingifne förslagen åsyftar,
åser sammanslås till ett enda verk på särskilda
fördelningar *).
Stats-Contoirets egentliga åliggande är,
att emottaga och ut-assignara alla Kronans
räntor och intrader, som icke direct till vissa
behof blifvit anslagne. De till Räntekammaren
inflytande medlen skola genast deponeras,
i Banken, hvarpå utbetalningarne assigneras
i grund af inkommande, på Stat grundade
reqvisitioner , eller efter Kongl. Maj:ts anordningar.
Stats-Contoiret har således i sjelfva
verket inga penningar om hand, och kan ej,
utan anordning, disponera den minsta Summa.
Häraf visar sig, att Stats-Contoirets befattning
i hufvudsaken innefattar verkstdllighets-åtgårder,
hvilka, jemte ordning och noggrannhet,
fordra skyndsamhet i behandlingen ; hvarföre
ock , enligt Jnstructionen för detta verk,
Presidenten eger att bjuda och befalla , hvad
som kan lända till Konungens och Rikets tjenst,
med rättighet och skyldighet för Stats Commissarierne,
att deremot till Protocollet göra
anmärkningar, när de finna skäl dertill; och
*) Cancellie Rådet von HartmapsdorfTs Betänkande
2 afd.
io4
äro således desse ämbetsmän ställde i enahanda
förhållande som Secreterare och Kammererare
vid Lane-Styreberrfe.
Om denna, nu gällande ordning ändrades,
oell Stats-Contoiret, genom förening med
Kammar - Collegium , underkastades vanliga
collegiala förmer, hvarmed rättighet för Le.
damöterne är lorensd, att göra en under
öfverläggning kommen fråga längre elier kortare
hvilande, så skulle det möjligen kunna
hända, att en för Statens tjenst vigtig utbetalning
längre tid, tili det allmännas skada,
komme att fördröjas, eller att ämbets- och
tjenstemän, hvilka uti Stats-Contoiret skola
erhålla anvisning på löner, arfvoden eller rese-kostnäder,
blefvo beroende af de sjelfständiga
Ledamöternes välbehag i afseende på fö-'1
redragning och afgörande af så beskaffade angelägenheter,
hvilka derigenom möjligen kunde
längre tid uppehållas.
Deremot är den Kaminar-CoHegium hufvudsakligen
tillhörande befattning i sin grund
af helt annan beskaffenhet. Detta verk förvaltar
Statens fasta egendom och tillhörigheter
, handhafver den på ämbets- och tjenstemän
beroende och i tillämpningen godtyckliga
Skattläggningen å jord och fast egendom ,
och handlägger de ärender, som med Indelnings-
och Roterings-verken hafva sammanhang.
De härom gällande författningar utgöra
en så stor mängd, att en enda person, utan
öfverläggning med flera , svårligen rätt
105
kan tillämpa dem, hvarförutan ärenoerne mangen
gång äro så invecklade, att de, efter den af
Utskottei förut antagne grundsats, böra t tillröra
feres samrådiga behandling5 emedan säker,
heten lör desse ärendets rigtiga handläggning
det fordrar , och emedan erfarenheten ådagalagt
att stor allmän eller enskild förlust icke kan
uppkomma, om pröfningen af frågor rörande
Kongsgårds-arrenden, disposition af Kronans
hemman, skatteköp, skattläggningar, förmedlingar,
roterings-flyttningar och dylikt, Veckor,
månader eller år uppehållas, hvartill oinständigheterne
eller föregående undersökningar
ofta kunna föranleda.
Af anförde grunder , och då det således
är uppenbart , att Stats - Contoirets
och Kammar - Collegii befattningar , ehuru
de båda röra Statens intrader, likväl, genom
det nu gällande beskattnings- och
författnings-systemet, äro af alldeles olikartad
natur, och fordra olika behandling} så
har Utskottet icke kunnat tillstyrka, att dessa
verk, så länge nu bestående förhållanden
fortfara, till ett enda sammanslås, men anser
deremot angeläget, att, såsom 2:ne af de afafgifne
förslagen åsyfta Kammar - Collegii
befattning med uppbördens indrifning och hvad
dermed gemenskap eger öfverjhjttas lill StatiContoiret,
såsom råtte/igen dithörande j äfvensom
Utskottet tror sig böra hemställa, att vid ut
-
*)_Cömmitterades Betänkande, sid. 6g, 901115'.
Friherre Löfvenskjölds sid. 13g.
i o6
,Gärdandet af Srats-Contoirets Instrucfion, må
tillses, attén del ärender, eller de, som motsvara
pleni-målen vid de öinge Collegierne ,
blifva, enligt den af Utskottet antagne grundsats
, collegialiter behandlade3 och foijer af
hvad Utskottet i det föregående anfört, att,
om Kamera5-verket blefve förenkladt, något
hinder sedermera icke finnes, att förena StatsContoiret
och Kammar-Collegium till ett enda
verk, hvarigenom icke obetydlig besparing
för Staten skulle uppkomma,
I sammanhang härmed torde det tillåtas
Utskottet fästa Riksens Högloll. Ständers uppmärksamhet
derpå, huru som de skatter, hvilka
af Natipnen utgöras, blifva i'orterne uppburne
af åtskiilige uppbördsman ,såsom Krono-Fogdar,
Regemcnts-skrifvare, Bergsfogdar , Wadstena
Krigsmanshus-Fogdar, Stads-Casseurer , Magistrater
m. fl.
Lands-Contoiren, der ändå icke allt hvad
af de mänga Uppbördsmännen emottages får
redovisas, måste åter i sin ordning för de
medel, som i Ränterierne inflyta, göra redo inför
de flere Ämbetsverk och Stater, till hvilka medlen
från orterna skola ingå, såsom : Stats-Contoiret
, Riksgälds-Contoiret, Passevolance-Cassorne,
Wadstena Krigsmanshus-Cassa , Amirali
ets-Krigsmanshus-Cassan , Seraphimer-Ordens-Gillers
Cissa, Allmänna Magardns-Directionens
Gassa, Commerce-Colle^ii Cassör m. fl.
Denna method för uppbördens indrifning,
leverering och redovisning ökar otvrfvelagtigt
arbetet dervid, vallar ett större behof af
I oj
uppbördsman och redogörare, än som eljest
erfordrades, och försvårar icke allenast redovisningen,
utan jemväl controllen mot balancer
och ololliga tillgrepp.
Om åter redovisning för alla Slätterne i
hvarje Län vore gemensam inför Lands-Contoiret,
och för hela Riket för Stats-Contoiret,
skulle, som det synes, ej blott de om - uppbörds-
och Redovisnings-verket gällande mångfaldiga
författningar möjligen kunna till en enda
sammandragas, utan ock uppbördsmännens antal
betydligt inskränkas samt säkrare controll
vinnas.
I anledning häraf får Utskottet vördsamt
hemställa, om ej Riksens Hl ög loll ige Ständer
skulle finna lämpligt hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit i Nåder
täcktes på det sätt reglera uppbörds- och
redovisnings-verket , att underordnade uppbördsmäns
befattningar, så vidt ske kan, må
upphöra, och samtelige skatterne inom hvarje
Fögderi, utom de särskilda och tillfälliga,
såsom Tull-, Post-och Nummer-Lotteri-medel
med flere, uppbäras af Kronofogden och levereras
i Landt-Ränterietj att Lands Contoiret
derefter endast finge redovisa för Stats-Contoiret,
och att i öfrigt för detta sednare verk
alla Kronans intrader, under hvad titel de ock
må erläggas/, blifva redovisade; hvarefter de
inflytande medlen derifrån kunde utassigneras
till de verk och inrättningar, som enligt särskilda
föreskrifter skola besörja den speciella
förvaltningen; dock torde undantag härifrån
jos
böra ega ruin i afseende på Passevolance- och
Krigstnanshus-medlen, samt Hospitalernes inkomster.
Passevolance-medlen utgå efter de
med Rust- och Rotehållare derom afslutade
contracter, för af t efter behof anvåndas, hvarföre
de. på sätt särskildt är föreskrifvet ,
skola, inom 14 dagar från det de i Ränteri.
* et influtit, till Krigs-Coilegium directe insändas.
Krigsmanshus-medlen liafva deremot aldrig
V3rit med Kronans intrader förblandade,
utan särskild Räkenskap deröfver alltid förd,
af hvilken orsak och med afseende på ändamålet
för desse medels användande , det i
Kongl Förordningarne den 4 Januarii 1735 och
den 10 Marti1 178^» finnes stadgadt, att Krigsmanshusets
inkomster och medel ej må af
någon röras eller disponeras vid 1000 daler
Sjlfvermynts vite. Hospitalernes inkomster,
likasom Krigsmanshusets, grunda sig till stor
del på donationer, hvilka i rränga fall, efter
särskildt gifne föreskrifter, skola förvaltas.
Om Lane-Styr elsen.
I afseende på Lane - styrelsens nu varande
organisation , åsyfta intetdera af de afgflne
töi slagen någon hufvudsaklig förändring.
De mål, som egenteligen tillhöra Landsbok,
dingarnes befattning, äro sådane, att dernäst
egna sig ät den enrådande ämbetsformen,
Da således Läne-styrelserne bibehållas i
deras närvarande skick, anser likväl Utskot
-
ic>9
ter det leda till ordning, och följaktligen vara
nyttigt, att gränsorne för deras befattning
närmare bestämdes.- och får, på sådan grund,
tillstyrka bifall till Friherre Löfvenskjöldt sid.
133 gjorda förslag: att Konungens Befallningshafvande
i de Län der Bergverk finnas , må
gemensamt med Bergshauptmännen och Bergmästarne
erhålla tillsyn öfver de till Bergverken
upplåtne Krono-allmänningf-skogar; att
skattläggningar öfver nya Bergverk i LandsContoiren
böra granskas; och att hvarken
Militair-Befälet eller Biskoparne vid något
tillfälle må få blanda sig i Landets allmänna
hushållning och reglering af vissa från Indelningsverket
härrörande skyldigheter och verldsliga
ordningsmål , hvilka ärender således borde
ofverlemnas till Konungens Befaliningshafvandes
afgörande, sedan Militair-Befälhafvare
eller Biskopen först blifvit hörde, med dem
öppen iemnad rättighet, att om de i något
afseende så för godt finna, låta anföra besvär
öfver de mål, hvaröfver dem förut å Ämbetets
vägnar tillkommit domsrätt.
När Utskottet nu kommer att utlåta sig,
rörande Municipal- eller Menighets-styrelsen,
som bör utgöra slutstenen i Stats-förvaltningsbyggnaden
, framställer sig otvunget "den anmärkning:
att ämbetsmäns åtgärd i sjelfva
verket endast borde vara påkallad för de fall,
der folket icke är i tillfälle, att sjelft besty
-
Om Municipal-Stjrelsen.
110
ra om sina närmaste angelägenheter. Antoges
åter motsatsen, eller att Ämbetsmän äro nödvändiga
för handläggningen al allmänna ordnings-
och hushåilsangelägenheter, skall, vid
en tilltagande folkmängd och dageligen uppkommande
nya oeconomiska förhållanden, den
följd nödvändigt uppkomma, att det ökade
behofvet af tjenstemän i de lägre graderne ,
som redan nu visar sig , mer och mer tilltager.
Det är således, efter Utskottets tanka ,
en väl ordnad Municipal-styrelse, som till
slut mer och mer skall minska de underordnade
tjenstemännens stora antal.
Menighets-styrelsen är icke fremmande
för Svenska folket, hvilket fordom, vid offenteliga
sammanträden, afgjorde sina angelägenheter
med den kraft och rättvisa , som egnar
Svenske män. Såsom minnen deraf qvarstå
ännu Landskapslagarne , och den än bibehåline
Landets indelning i Härader, Lagsagor
och Landskap.
Linder en senare tid förändrades desse
förhållanden , då ämbetsmanna-styrelse småningom
infördes: Menighetens deltagande i
vård en af sina egna angelägenheter blef dock
bibehållen vid Tingen, genom Nämnden, i
Sock nestyrelsen genom Socknestämmorne, och
i det mera enskildta hushållsbestyret, genom
Bystämmor; men under en ännu senare tid har
man åter insett fördelarne af folkets utvidgade
rätt, att bestyra om sina angelägenheter,
hvarom de uppå Riksens Ständers 'framställning
af Kongl, Maj;t till vederbörande Lands
-
III
höfdingar, den 29 Febr. 1742 och den 9 Dec.
5771, aflåtne skrivelser, angående vissa anstalter
till Landculturens befrämjande, vittna;
och sluteligen har Sockne-styrelsen, genom
den af Konungen vidtagna Landsfaderliga författningen,
under den 26 Febr. 1817, erhållit
en mera stadgad form , hvarjemte LänensfBe.
rednings- Taxerings-och Pröfnings-Committéer
rätteligen, äro att anse såsom Menighets-styrelser,
likasom åtskilliga enskilda Associationer,
och de i Länen , under Landtbruks Akademiens
ledning , inrättade Hushållnings-sällskaper,
hvilka alla , hvar pä sitt sätt, välgörande
verka för de ändamål, hvarföre de blifvit
inrättade.
Hvad i afseende pä Menighets-styrelsens
fördelar, i ett af de afgifne förslagen yttras ,
synes så grundligt , att det förtjenar en ytterligare
framställning *). Der säges:
”Den framgång , Menighets-förvaltningen
”redan medfört för de åt dess vård öfverlem”nade
ämnen , talar för dess ytterligare begagnande
, till nytta för den enskilde , och till
”besparing för Stats-Cassan, Skälen till för*
”delaktigheten af detta förvaitningssätt äro
^förnämligast : att det kostar litet eller intet ,
”emedan styrelsens ledamöter i allmänhet målsta
åtaga sig besväret utan vedergällning e”mot
samma förpligtelse för alla öfrige med’’lemmar
af menigheten; alt de styrande ega
*9 Sid. 199, Cancelli - Rådet von Hattmansdorffs
förslog, j afd.
112
"sakkännedom 5 emedan de tagas bland örtens
''innebyggare eller närjngs-idkare; att de egä
"förtroende af dessa, emedan de sjelfve välja
"dem. Förtroendet och sakkännedom i förening
, sätta Menighets-förvaltningarne i stånd,
’’att förekomma och i godo bilägga tvister,
"som eljest skolat afgöras vid domstolarne,
"De mål, som i sin ordning böra af förvaltningsmyndigheter
behandlas , kunna genom
"Menighets-styrelserne blifva bättre utredde.
"Hela inrättningen har dessutom den välgörande
syftningen j att lära medborgare sköta
*’sig sjelfva , att förtroendet , som den innebär,
förädlar och uppmuntrar, hvaremot dt ti
"tanklösa lydnaden, som godtycket kräfver ,
,5förslöar och förringar undersåten,’’
Till följe af hvad sålunda blifvit anfördt,
Och då den egenteligen åkerbrukande classen
här i Riket utgöres af ett Bonde stånd , hos
hvilket sjelfständighet och god urskillning alltid
utgjort grunddragen ; har Utskottet icke
kunnat undgå , att upprätta förslag till Municipal-
eller Menighets-styrelse; 1 en då införandet
deraf beror på åtskilliga locala förhållanden,
och jemväl synes genom godvilligt
begifvande böra beredas: sä får Utskottet
vördsamt hemställa , om icke Riksens Höglofl.
Ständer skulle • finna lämpeligt hos Kongl.
Majrt i underdånighet anhålla , att , sedan förslaget
blifvit granskadt och vidare utarbetadt
samt Länens innevånare deröfver hörde, Kongl.
Majst må täckas i Nåder föranstalta om en
sådan
ii3
sådan menighets-styrelsens organisation, som
kan finnas nyttig och lämpelig.
Under rubrik: Om målens allmänna, för
alla styrelsegrenar gemensamt gällande behandlingssätt,
och controllerna derå, förekomma i en af
de särskilda meningarne ö) åtskiilige förslag,
hvilka innefatta, dels allmänna grunder för
en ny reglering af Rikets ämbeten och tjenster,
och dels sådane detailler , som vid Special-instructionernes
utfärdande böra närmare
granskas; af hvilka förslag blott de förra
kunnat till pröfning upptagas; Och har Utskottet
särskildt yttrat sig om hvad i dessa
förslag förekommer, rörande ej mindre Regeringen
och Stats-Rådet samt Collegial-styrelsen,
än äfven förvaltningen af Kronans gods
och medel, samt får, hvad det öfriga angår,
såsom allmänna grunder till antagande föreslå,
i afseende på
Malens emottagning och beredning till före*
dragning hos Kongl. Maj.t.
Hvarje, officiel skrifvelse till Kongl. Majit
inlemnas i den förvaltnings - expedition , hvartill
målet, efter sin natur, rätteligen hörer.
Särskc Utsi. Betuni, 3
Cancelli Råd. v. Hartmansdorff^ förslag, lia afdelningen,
sid- 207, o. f.
114
Rikets allmänna Är enders Beredning, sorn
enligt iO §. i Regeringsformen, skall bereda en
del år ender till föredragning hos Kongl. Maj: t,
sunes, såsom öfverflödig, hunna indragas °).
Stats-Råds- Beredningen bör i stället fortfara;
och lärer Kongl. Maj.t om dess ändamålsenliga
inrättning Sjelf i Nåder förordna.
Expeditions - Secreterare skola biträda Förvaltnings-cheferne
i målens beredning till föredragning
inför Kongl. Maj.t. De böra anses innehafva
förtroende-poster, och således kunna , titan
ransakning och dom, från sina ämbeten
skiljas.
Föredragningen inför Kongl. Maj.t.
Föredragning inför Konungen i Stats-Rådet
må icke bestridas af andra personer, dn sådane,
på hvilka Ansvarighets-lagens stadganden kunna
tillämpas. Icke heller må något mål inför Konungen
i Stats-Rådet föredragas af någon annan
dn den, sorn contrasignerar de expeditioner, sorn
deraf följa.
Föredraganden bör alltid vara forpligtad, att
till Protocollet anföra ett bestämdt förslag till
beslut i hvarje af de drender, han inför Kongl.
Maj:t i Stats-Rådet anmäler.
Hvarje Fårvaltnings-chef frambär sjelf till
Riksens Ständer de propositioner, han contrasignerat.
*) Jemför Committerades Betänkande, sid. 51.
**5
Om Förvaltnings - mjndigheterne af nedra
Instantien eller Collegierne.
Colleqiertte må icke hädanefter ega, att med
åberopande af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelser
och under namn af Circulair eller Kungörelser
utjdrda nya författningar eller förklaringar och
tillägg vid de gamla; utan höra sådane för fattningarf
förklaringar eller tillägg från KongL.
Majit utgå.
Till beredande af skyndsammare behandling
utaf sådane ärender, uti hvilka i'.ne eller flere
Colle giers utlåtande eller pröfning erfordras, kunna
2-ne Ledamöter af hvardera verket, dem vederbörande
Presidenter utse, sammanträda under
Ordförande af den President , som påkallat di
andras biträde.
Stadigvarande Committeer, såsom Saltpetter*
Committéen, eller de der synas blifva af samma
egenskap, såsom Strömrensnings- och Våganlåggnings-Committéerne,
torde böra upphöra • emedan
de drender , som tillhöra desse Committéer , kunna
handläggas af dt Ordinarie Ämbetsverken, och emedan
desse Committéers tillvaro äfven gifver anledning
till ofullständig redovisning af Statens
medel, både inför Piksens Ständers Revisorer och
inför Kammar-Rätten.
Om Befordringar och Afsked,
Befordringar och förordnanden böra , utan
afseende på hvem som eger afgifva förslag dertill,
ske pä föredragning of den Förvaltnings-chef,
116
hvarunder ämbetsmannen, efter utnämningen , skall
lyda.
Upphöjelter till adelida värdigheter, förflyttningar
linder samma förvaltning, tjenstledighets
och afskeds beviljande , böra ske på föredragning
af deli Förvaltnings-chef, hvarunder vederbörande
tjena.
Ingen Förvaltnings-chef må ega att föreslå
eller contrasignera fullmagter å andra ämbeten,
ån de der höra under hans förvaltning.
Pensioner böra beviljas med detsamma som
afsked, hvarefter Pensionairerne hafva att, för
deras utbekommande of statsmedlen, hålla sig till
Drätsel-förvaltningen: börandes, genom allmänna
reglementen , bestämmas, hvilka sorn åro pensions.
berättigade, till förekommande af ojemn utdelning
af pensioner.
På Drätsel-förvaltningens föredragning utnämnas
de Pensionairer, som ej i och för deras
innehafde tjenst, utan för fattigdom eller andra
skäl s erhålla pensioner.
Om Fullmagts- och Pappers-lösen.
För uppbärandet af så beskaffade inkomster
äro sådana skäl anförda, att Utskottet
icke kunnat undpå framställa den önskan , det
lösen för Fullmagter och Expeditioner må, så snart
sådant pröfvas verkställbar, upphöra att särskildt
betalas tili vederbörande Stats-rxpeditioner och förvaltningsverk
, utan i stället i ehart an, eller på
annat lämpeligt sätt , ingå till ersättning, genom
”7
Statsverket, ät de ämbets män, hvilkas löner dr o
på sådane sportler beräknade.
Om ämbetsmanna- myndighet controll ooh
ansvarighet.
Öfver hvad under denna titel, i afseende
på Riks - Rättens sammansättning , blifvit
anfördt, har väl Utskottet, sorn med Domstolars
organisation icke har befattning, ej ansett
sig tillhöra, att meddela yttrande; men då,
genom en ny organisation af Stats-förvaltningen,
vissa Collegiala ämbetsverk möjeligen
komma att förändras eller indragas, hvarigenom
rubbning sker i antalet af Riks-Rättens
ledamöter * så har Utskottet trott sig böra på
denna omständighet fästa Riksens Höglofl.
Ständers uppmärksamhet.
Om Förvaltnings-chef ens myndighet Öfver
underordnade.
Till det under denna titel gjorde förslag,
att Förvaltnings-chefer, af egen myndighet,
skulle ega rättighet, att låta extra judicielt
med arrest bestraffa den i tjensten försumlige
, har Utskottet icke kunnat tillstyrka bifall
, emedan begagnandet af detta correctiv
icke synes i civil tjenstemanna-väg vara lämpeligt,
hvaremot Utskottet, under erkännande
af nödvändigheten , att vederbörande Förvaltnings-chefer
ega tillräcklig magt, att tillhålla
sine underordaade, att med ordning och skynd
-
n8
samhet uppfylla sine tjenste-åligganden, velat
föreslå bibehållandet of det i detta ämne redan
stadgade correctiv, medelst tilltal och varning af
chefen , men med tillägg, att Förvaltnings-chef erne
md ega, att, efter 2’.ne gånger gifne. varningar,
of egen myndighet på viss kort tid från tjenst
och lån suspendera den i tjensten försumlige, på
sätt, genom särskildt reglementarisk stadgande ,
framdeles kati blifva förordnadt. Vidare har Utskottet
ansett nödigt, det Forvahnings-cheferne
bora ega att, titan erhållen befallning, af egen myndighet
låta får tjenstefel och andra oordningar
inför domstol tilltala vederbörande bland deras
underordnade, samt att för utförandet af detta
tilltal begagna Advocat-Fiscahrne uti underordnade
ämbetsverk inom deras förvaltningsgrenj i
sammanhang hvarmed Utskottet likaledes trott
sig böra föreslå , att vid de förvaltningsgrenar ,
hvarest Advocat- Fiscaler icke dr o anställde, sådane
ämbetsmän måtte, med undantag af Utrikes
förvaltningen , antagas; hvarjemte Utskottet
anser det vara af stor vigt , att Advocat-Fiscalernes
befattning återföres till det med deras
första iirättning åsyftade bufvudsakliga
ändamål , att nemligen åtala de ämbetsfel, som
af vederbörande inom det verk , hvarvid de
äro anställde, kunna begås.
Räkenskapsförare och redogörare bora tilltalas
vid Kammar-Rätt och Collegii - Ledamöter i
öfrigt vid Högsta Domstolen,
Recapitulations-listor öfver inkomna mål och
deras behandling, samt, derest de dro oafgjorde,
öfver tiden ndr de inkommit, skola hvar 6:te må
-
”9
nåd från hvarje Förvaltningsgren ingifva': och i
Stats-Rådets Proiocoll intagar.
1 andra Instantien ,
höra Qollegii-Presidenterne vaka (öfver sammanhållningen
och driften eller det exeentiva i drendernes
behandling. De böra följaktligen ega,
att , utan collegiala beslut, handhafva disciplinen
öfver Colltgicrnes underordnade och betjente, samt
att, i anseende till extra jttdiciel bestraffning ,
utöfva samma myndighet inom sin ämbets krets,
som förvaltnings-chef erne inom deras y äfvensom
Collegierne böra bibehållas vid rättigheten, att
fästa vitén vid underlåtandet af infordrade för.
hlaringars afgifvande.
1 lägsta eller %:dje Instantien ,
böra Landshöfdingarne ega att , vid skäl till
missnöje med Lands-Secreterare eller Lands-Kammererare
, om deras suspension från inneha/vande
befattningar på kortare tid, hos Kongl. Maj:t
göra underdånig anmälan.
Samma rättighet må ock tillkomma cheferne
vid de verk, för hvilka Utskottet föreslagit en
likartad organisation, som vid Landshöfdinge-dtn.
betena eger rum.
På det vederbörande chefer må känna, ej
mindre sina underordnades fel , än deras förtjenster,
böra Cullcgii-Presidenter , Landshöfditigar ,
Consistorier och andra motsvarande myndigheter,
vid deras öfrige ämbetsberätlelser, bifoga uppgift
å de tjenstemän, som under tiden blifvit för dmbetsförseelser
inför domstol tilltalade, sakfdllde eller
frikånde.
120
Vid förslaget om slut eli ga controller har
Utskottet trott sig böra tillstyrka :
Att ämbets-myndigheterne af i:sta instantien
böra till dem af den andra eller Collegierne, årligen,
pä vissa tider , beräknade efter de olika be~
fattningarnes särskilda beskaffenhet, inberätta hvad
sig inom deras district, i afseende på vederbörande
styrelse-gren , tilldragit; äfvensom Colle gier ne
skulle, för hela Riket, afgifva dylika berättelser
till deras Förvaltnings-chefer, tillika med uppgift
på af gjorde eller återstående mål, verkställda arbeten
och använda medel.
Att Förvaltnings-chefernes årliga redogörelser
böra, såsom hittills skett med arbetsförteckningarne
, genom trycket meddelas allmänheten;
samt
Att vidsträcktare berättelser, hvilka omfatta
Rikets tillstånd för hvarje särskild styrelse-gren
och upptaga både personal och material, sorn dertill
håra, samt de medel, sorn dertill blifvit använda
, böra af FörValtnings-cheferne af gifvas , näst
före hvarje Lagtima Riksdag eller åtminstone lika
ofta, som den borde inträffa; och skulle sådana
berättelser till trycket befordras, för att tjena till
upplysning och ledning vid Riksens Ständers öf~.
V er läggningar} beräkningar och beslut.
Sedan Utskottet sålunda framställt sina
allmänna åsigter i afseende på det hufvudsakliga
af Riks-Styrelsens organisation ,
återstår det, att framlägga de resultat, i af
-
121
seende på ämbetsverkens anta! och sammansättning,
hvartill de af Utskottet antagne allmänna
grunder kunna föranleda j men härvid
kan icke Utskottet bestämdt föreslå antalet,
hvarken af ämbets- och tjenstemän eller af
underordnade Contoir, emedan sådant beror,
dels på de oeconomiske författningarnes sammandragande
och förenklande , hvarigenom
göromålen betydligt komma att minskas, dels
på en sådan granskning af detaillerne, deruti
Utskottet icke kunnat ingå3 samt dels, och i
synnerhet på beskaffenheten af blifvande in
structioner
för de förvaltande verken.
Dock kan med visshet lörutses, att antagandet
af förslaget har en betydlig inskränkning
af ämbets- och tjenstemäns antal i följe
med sig. I öfrigt har Utskottet förbigått åtskillige
i de afgifne förslagen förekommande
derailler, eftersom, i fall hufvud-momenterne
bifallas, detaillerne komma att såsom följder
deraf härledas, och, vid Instructiooernes
utfärdande, undergå närmare pröfning.
122
5:0 Förslag till Styrelseverkens organisationupprött
eidt' i öfverensstämmelse
med de antagne allmänna grunderne,
och ej ter granskning af de
till Utskottet ojvsrlemnade förslag.
I.
Justities - Förvaltningen för allmänna
Lagskipningen.
Uppställningen af denna förvaltningsgren
beror hufvudsakligen derpå, huruvida Justitias-Stats-Mimstern
skall fortfara, att vara ledamot
af Högsta Domstolen eller icke. Vid
frågans afgörande, hafva, såsom förut är omnämndt,
två Stånd, i detta lall, stadnat emot
två. Och således blifver förslaget till
denna förvaltning alternatift , nemligen:
a) Efter första alternativet: Att jfustitia;-  Stats-Mhiistern skall upphöra , att vara Ledamot
i Högsta Domstolen.
Justitiae Ministern skall vara föredragande
af Justitiae- och General-Auditeurs ärender
i Stats-Rådet, samt upphöra, att vara Ledamot
i Högsta Domstolen. Nedra JustitiaeRevision,
såsom Högsta Domstolens betjening,
bör ställas under dess lydnad, pä sätt
för Domstols - betjening i allmänhet kan blifva
stadgadt.
Justitiae-Cancellers-ämbetet bör indragas»
och dess uppsynings- och åklagare befattning
ölverflyttas till Justitiae-Ministern, hvilken,
såsom Riks-Drotsen i förra och sednare tider
, skulle den utöfva.
123
Till Justitiae-förvaltningens föredragning
och ämbets-åtgärd höra:
Alla Justitia;. ärender , som komma tili
Kongl. Maj:ts afgörande i Stats-Rådet, såsom
ansökningar om nåd, lejd, dispensationer för
.lider och slägtskap till giftermåls ingående,
myndighets vinnande, m. m.
Förslag till och ifrån Riksens Ständer ,
om upphäfvande eller förändring af gällande,
eller stiftande af nya, allmänna, civila, criminala
och grundlagar: Kyrko- och Tryckfrihetslagar
härifrån undantagne 3 dock börJuStitias-Ministeros
utlåtande i dessa sednare
ämnen vara vederbörande Förvaltnings-chefs
föredragning bifogade.
Frågor om collisioner emellan Domstolsoch
Förvaltnings-myndigbeter, och om urskiljning
af befäls- och civil-mål; dock att
Högsta Domstolen och vederbörande Förvaltnings-chef
deröfver förut höras.
Frågor om vinnande af Svensk medborgare-rätt
eller naturalisation.
Uppsigt öfver Lagarnes handhafvande genom
Domstolarne, granskning af deras arbetsförteckningar,
och åtal af deras ämbetsfel eller
försummelser.
Åtal , genom dertill anställde fiscaler
och åklagare, af förbrytelser mot det allmänna
i alla sådane afseenden, som ej af da öfrige
förvaltningarne böra beifras, eller, då de
underlåta det; och af sådane Domstolarnes
elier Ämbetsverkens tilltag mot enskild man,
124
hvilka det ej är honom tillåtet, att sjelf
åklaga.
Vederbörandes tilltalande inför Riks-Rätt,
när det icke sker på Riksens Ständers vägnar.
Inseende öfver vården och behandlingen
af alla personer, som befinna sig under rättvisans
händer, i fängelser, förbättrings- eller
tvångs-arbetshus, militaira så väl som civila.
Lands- och Stads-Fiscaler böra förnämligast
höra under Justitiae-Ministerrtj såsom
hittills under Justitiae-Cancelleren, roen vara
gemensamma åtalare för alla förbrytelser inom
sina district, utom hvad tjenstgöring beträffar,
så framt de ej, i sådana fall, finge
särskildta uppdrag.
Vid tillsättandet af Auditeurer, KrigsJustitiarier,
samt Krigs- och Advocat-Fiscaler
under de öfrige förvaitningarne, bör, utan afseende
på förslags-rätten, Justitiae-Ministerns
yttrande öfver förslaget inhemtas och åtfölja
detsamma till Kongl. Maj:t.
Sådane Justitiens hus och byggnader,
som det ej åligger vissa menigheter att underhålla,
böra bekostas på Justiriae-Förvaltningens
anslagssumma , men verkställigheten
besörjes , enligt hvad derom är sagdt , i fråga
om förvaltningen af Kronans gods och
medel,
Justitiae-Ministern bör, liksom andra Förvaltnings-chefer,
hafva sin egen, fran Högsta
125
Domstolens betjening, eller Nedre JustitisRevision,
skilida expedition. *)
b) 2:dra alternativet , under förutsättning,
att Justities-Ministern, såsom Ledamot i Högsta
Domstolen , skulle komma att bibehållas.
Justiti^-Ministern skulle tillhöra:
Att förvara Konungens Secret.
Att vara Chef för Nedre Revisionen eller
Justitiaeförvaltningen af Konungens Cancelli,
och att tillse det arbetet derstädes, efter
instruetionen, af detta verk med ordning
och drift besörjes.
Att ega allmänt inseende öfver Lagskipningen
vid alla Rikets domstolar och executiva
ämbetsverk.
Att hafva högsta inseendet å fängelser,
arbetshus, corrections- och spinnhus i Riket.
Atti de till dess befattning hörande ämnen
brefvexla med Rikets domstolar och
executorer, samt att infordra den redovisning
för deras ämbets-förvaltning och de upplysningar
eller utlåtanden, som han i detta afseende
nödiga anser; dock att Justitiae-Ministern,
sorn i följd af ofvannämnde befattningar,
är pligtig , aft för vården af allmän rätt
och säkerhet, vaka öfver Lagarnes verkställighet,
likväl icke må anbefalla åtal emot do
-
*) Jemför Cancelli-Rädet v. Hartmansdorff.'s Betänkande
sid. 20 och följande, 2;dra afd.
136
mare eller andre ämbetsmän, utan, när anledning
dertill förekommer, öfverlemna handlingarne
till JustitiaeCancelleren.
Befordringar till domare-ämbeten och
andre tjenstår inom Justitiae-Staten, som af
Konungen tillsättas, böra anmälas af JustitiaeMinistern,
i Justiti$Cancellerns närvaro, inför
Konungen i StatsRådetj men fullmagterne
contrasigneras af en Revisionssecreterare.
Med ansökningar om afsked eiler om
tjenstebyten för domare eller andre ämbetsmän
af JusutiaeStaten bör på enahanda sätt
förfaras.
JustitiaeMinistern tillsätter de tjenstemän
i Nedre Revisionen, som icke af Konungen
utnämnas, äfvensom de, hvilka vid hans enskilda
expedition kunna anställas.
Rörande Nedre Revisionen har Utskottet
ej trott sig böra meddela utlåtande, emedan
denna myndighet, såsom en beredning
för Högsta Domstolen är att anse, och följagteligen
bör på samma gång, som Rikets
domstolar, regleras.
Under Justitiae - förvaltningen upptages
JustitiaeCancelleren, som äfven bör ega sin
enskilda expedition.
I följd häraf skulle blott högsta inseendet
öfver Lagskipningen komma att tillhöra
JustitiaeMinistern, med rättighet och skyldighet,
att i förvaltningsväg föreslå allt hvad
som kan leda till Lagskipningens fullkomnande,
utan att kunna anställa några åtal,
127
hvilket ensamt borde åligga JustititeCancelleren
*).
II.
Utrikes förvaltningen för Rikets förhållanden
till fremmande Magter.
De till denna förvaltning afgifne 2:ne
mera utförliga förslag e#) äro i hufvudsaken
med hvarannan instämmande; och Utskottet
anser äfven för dess del, att till densamma,
för hvilken Utrikes Stats-Ministern är chef,
med föredragning af ministeriella ärenden
särskildt inför Konungen, följande befattningar
skulle höra, nemligen:
Brefvexlings förande med fremmande Regenter
eller Regeringar, och deras Ministrar,
utfärdandet af creditiver eller diplomer, för
Kongl, Maj.*ts till dem afgående ministeriella
eller commerciella beskickningar, samt mottagande
af dylika, som hitkomma.
Communication med Kongl, Majds utrikes
varande, och fremmande Magters här
vistande Sändebud.
Uppgörandet af alla afhandlingar med andre
Regeringar; handelsförhållanden med ut
-
*) Jemför sid 56 och följande i Committerades
betänkande.
#*) Committerades Pluralitet, sid. 60.
Cancelli-Rådet v. Hartmans dorffs, sid, 27, aldra
afdelningen.
128
rikes magter må likväl icke bestämmas eller
förändras, utan i samråd med Inrikes förvaltningen,
och efter dess förslag.
Besörjandet af enskilda personers angelägenheter
i fremmande land, då deras sak
kan anses röra det allmänna, eller då Kongl.
Maj:t ett sådant biträde beviljar.
Meddelandet af pass för diplomatiska
personer, som komma hit, eller resa härifrån,
och af så kallade Kongl, pass för Svenskar,
till resor utrikes.
Enligt den för införandet af en ordentlig
Statsförvaltning antagne grundsats, att hvarje
förvaltnings gren skail fullständigt ställas under
styrelse af en egen Chef, bör Utrikes
Stats-Ministern icke directe befatta sig med
någre Inrikes angelägenheter, såsom dem han
förut i egenskap af Chef för Kongl. Cancelliet,
eller dessutom handlagt; ej heller Utrikes-Ministerns
rätta befattning inskränkas, på
sätt hittills skett, genom vissa förrättningar,
som hört till Hof-Cancellers-ämbetet, hvilket
således ej med Utrikes - Ministern bör dela
Utrikes-förvaltningen: kunnande, på sätt ii
§. i Regeringsformen tillåter, en annan StatsRåds-Ledamot
tillkallas, att i Utrikes-Ministerns
frånvaro besörja de ministeriella målens
föredragning,
Då, såsom förut är föreslaget, hvarje
Förvaltnings-chef skulle hafva uppsigt öfver
sina underordnade *), så kommer den Hof
Can
Sid.
68, detta betänkande.
129
Cancelleren nu tillhörande disciplinaira mynJighet
öfver Konungens Cancelli, att försvinna:
och emedan inseendet öfver Boktryckerierna,
bokhandeln och tryckfrihetens begagnande,
bör öfvergå till vederbörande Förvaltningschsfer^
sa lärer den under Hof-Cancellers-ämbetet
hörande expedition kunna indragas.
Utrikes Stats-Ministerns gemensamma förmanskap
för de särskilda Stats expeditionerna,
bor, på samma grund, som för HofCancelleren
är anfördt, upphöra.
För hemliga och tillfälliga utgifter, bör
den Cabinetts-tjensteman, som Utrikes Ministern
till deras besörjande förordnar, ega erforderliga
medel om händer. Redogörelsen
derföre lärer ej, utan Kongl. Maj:ts särskilda
tillåtelse, kunna vara Stats-Revisorernes eller
Kammar-Rättens granskning underkastad.
I Utrikes - förvaltningens årliga ämbetsberättelser,
innehållande endast sådana underrättelser,
som kunna allmängöras, upptages
den accrediterade personalen och de anslagaa
medlen. Utgifterna specificeras, så vidt,, enligt
det föregående, kan ske.
Då befattningarce af Introducteur och Ceremoni-mästare
synas, om icke alldeles kunna
indragas, åtminstone kunna sammanslås
till en enda, med åtnjutande af den för Intröducteuren
på Stat bestådde lön: så anmä'-  Jes Ceremonimästare-lönen till indragning.
När Konungens Cancelli ej mera kommer
■att utföra rigot collegiaL ämbets-verk, utan
Särsk, L/tsk, Betänk, 9
i.5o
hvarje Stats-expedition erhåller sin egen chef,
som bör ega fullständig befattning med alla
dithörande ärender ; så blifver Cancelli-styrelsen
öfverflödig, och bör följakteligen indragas.
Den i 2 §. 9 mom. af Cancelli Ordningen
omnämnde hand-cassa, sorn står under Cancellistyrelsens
vård, bör, vid denna styrelses uppliäfvande,
till Stats verket ingå.
Rörande Convoj-Commissariatet kommer
Utskottet, att under förvaltningen af allmänna
hushållningen och ordningen, sig yttra *),
III.
Kr igs-Förvaltningen för Rikets försvar
till lands.
På grunder, som i 2:ne af de afgifna
förslagen finnas anförde **), har Utskottet, efter
hvsd redan är närnndt, antagit, att Landtoch
Sjö-krigs-ärenderne böra erhålla hvar sin
särskilda chef. Då Committerade vid ett
sådant förslag förutsatt Constitutions-förändring
, sorn, i fall den bifölls, ansåges kunna,
utan sammanhang med den öfriga regleringen
Jemfor härmed sid. 6o, Committerades betänkande.
Sid. y4 och följande, Cancelli-Rådet v. Hartmansdörffs,
2:dra afdelningen.
**) Committerades Betänkande sid, 142,
Cancelli. Rådet v. Hartmansdorff! sid. 74,2ta afd.
af Rikets styrelseverk, när som heldst införas;
hafva Committerade , för deras del, uppställt
Krigs-Departementet i enlighet med Constitutionens
nuvarande föreskrift, så att blott
en Stats-Secreteiare för Krigsärenderne skulle
finnas, samt hemställt , om icke, intill dess
det hinder, som emot förslagets antagande i
constituticnel väg nu möter, kunde blifva undanröjdt
, den nödiga enheten , åtminstone i
beredandet af hvardera grenens ärender, provisionelt
borde sökas i den anstalt, att ett af
Stats-Rådeo finge sig uppdraget, att följa
Landtförsvarets ärender, och ett annat dem ,
som hörde till Flottorna , då Stats-Secreteraren
och vederbörande hade en föreningspunct,
der de i consultativ väg kunde sammanlänka
deras åtgärder , till befordrande af nödig öfverensstämmelse
i ärendernas gång *).
Deremot har Utskottet, sorn i organisations-planen
funnit sig oförhindradt af grundlagens
reglementariska föreskrifter **), ansett
ordningen och sammanhanget af det hela
fordra, att uppställningen sker i enlighet med
det gjorda förslaget till nämnde ärenders åtskiljande:
Och förekommer således först krigsförvaltniugen
för Rikets försvar till lands,
som bör ega till Chef en Generals-person,
hvilken hos sig förenar befattningarne båda
af tjenstgörande General Adjutant för Arméen
Comrr.itterades Betänkande sid, 145".
**) Sid, 61 detta Betänkande.
132
och af StatsSecreterare för dess ärender; dock
att hvad Grundlagen stadgar, rörande commando-
och civil-ärenders föredragning, härigenom
icke ändras.
Till denna förvaltning hörer:
Landtförsvarets plan och inrättning, till
personal och material.
Arméens öfning, tjenstgöring och discipline.
Arméens beväring , beklädnad , förplägning
och aflöning.
Armeens hälso- och själavård, samt under
visnings-anstalter.
Till biträde för målens beredning till
föredragning hos Kongl. Maj:t samt för expeditionen
deraf erhåller Förvaltningschefen;
a) En Arméens Civil-Expedition, som förestås
af en ExpeditionsSecreterare, och omfattar
de ärender, rörande Armeen, hvilka
böra gå genom StatsRådet, och nu handläggas
af KrigsExpeditionen.
b) En Arméens Befdh-Expedition för de så
kallade Commando-målen, eller sådane, hvilka,
enligt Rikets Lagar, ej böra gå genom
StatsRådet. BefälsExpeditionens förrättning
och sammansättning bör svara emot nu
varande General - Adjutants - Expedition för
Arméen.
i3 3
Förvaltningen af allt hvad till Lantförsvarets
oeconomie hörer, besörjes, under
Förvaltnings-chefens öfverinseende och controll,
af
Krigs - Collegium
som får en President, hvilken bör vara, eller
hafva varit officer vid Arméen, och till
Ledamöter: General-Fålt-Tygmästaren, Chefen
för Ingenieur-Corpsen, en från Arméen
såsom General Intendent förordnad officer,
minst af ÖfversteLieutenants värdighet, hvilken,
när som heldst, bör kanna cndtledigas,
samt 4 civila Ledamöter.
Collegium delas i 3 Fördelningar, nemligen
:
i:o Artill erie - Fördelningen.
2:o Ingenieurs -
3:0 Utrednings - och Underhålls.
På hvarje Fördelning sitta , utom Presidenten,
1 Militaire - och 1 Civil-Ledamot,
samt på Utrednings- och Underhålls-Fördelmngen
2:ne Civila Ledamöter, nemligen I
för hvardera befattningen.
Göromålen indelas mellan FördelningsLedamöterna,
efter samma grund, som nu är
gällande, så att Militaire-Ledamotcn föredrager
alla verkstdllighets-atgärder, och Civil-Ledamoten
allt hvad som rörer redogörelsen och
coiitr ollen derå.
*3 +
Artilleris - Fördelningen
består af Presidenten, General-Fält - Tygmästaren
och en Civil-Ledamot.
Der upptagas aila ärender, som röra
fält - fästnings - och belägrings-Artilieriet ,
samt Ponton - Staten, Tyg- Ammunitions -  och Bevärings - förråden , Styckebruk, Gjuterier,
Gevärs • Factorier och Klingsmiden,
samt Krut-tillverkningen, disposition och fördelning
af Saltpetter-intägten , samt vården af
de till Artilleriet hörande byggnader.
består af Presidenten, Chefen för IngenieurCorpscn
och en Civil Ledamot.
Derunder lyda:
Alla ärender, rörande så väl de nu befintelige
fästningars med dertill hörande byggnaders
underhäll, som nyas föreslående och
uppförande, jemte dermed gemenskap egande
ritningar, omkostnadsförslag och redogörelser,
samt inseende Öfver de årliga fältmätningsarbeten
och Kongl, Krigs-Archivet.
Besorjandet om Fästnings- och Garnizons-orters
förseende med ved och lysningsämnen,
samt om fångars fördelning emellan
fästningarr.e, efter localens medgifvande, eller
bchofvet af arbetare.
Utrednings - ceh Underhålls-Fördelningen
består af: Presidenten, General - Intendenten
och 2,me Civila Ledamöter.
Ingenieur - Fördelningen
*3S
Denna Fördelning kommer att omfatta
både Utrednings- och Underhålls - Departementernes
nu varande göromål, sorn naturligen
egna sig att vara förenade, som förr varit
det och i fält vanligen alltid blifva det.
Till denna Fördelning skall höra;
Tillsyn att Armeen behörigen recruteras
och remonteras.
Omsorg derom, att Arméen förses med
beklädnad, tross, utredning och sjukvårdspersedlar:
Upprättandet
af General - förslag öfver
Arme'ens styrka och tillstånd 3 iakttagande af
hvad i afseende på de årliga General-Mönstringarne,
enligt gällande Författningar, å KrigsCollegii
åtgärd ankommen Utrednings-Förrädernas
förvaltning med dertill hörande byggnaders
vård.
Anskaffning af fästnings fångars förnödenheter,
och tillsyn huru dermed hushållas.
Tillsyn öfver Indeldta Arméens Trossbodar.
Inseende öfver rigtiga uppfyllandet af
Regementers och Corpsers åtagna beklädnads-passevolance.
Förvaltning af Krigsmanshus-verkets ärender.
Anskaffande af förplägning åt sammandrggne
trupper och af fourage vid möten,
exercitie-esqvadroner m. fl. commenderingar,
samt för värfvade troupper, äfven då de ligga
på deras stationer.
Armeens aflöning i fred besörjes hädan
-
i $6
efter af Utrednings- och Underhålls-Fördelningen,
såsom hittills af Stats-Contoiret.
Krigs-Collegii befattning med indelningsverket
bör öfverlemnas till det Collegium ,
som erhåller förvaltningen 'af Statens fasta
egendom i allmänhet. Således skulle MilititeIndelnings-
och Husesyns-Cor.toiren i KrigsColiegium
öfverflyttas på KammarCollegium.
i afseende på förvaltningen af de Cassör,
Krigs Collegium har om händer, vill Utskottet
under Drätsel-Förvaltningen sig yttra.
Hvad som, rörande Invalid-inrättningen
och Arméens Civila ämbetsmän i ett af de
afgifna förslagen förekommer °), har Utskottet
funnit vara af beskaffenhet, att, utan närmare
kännedom af detaillerna i desse delar,
något bestämdt yttrande deröfver icke meddelas
kan; dock har Utskottet trott sig böra
anmärka, att inskränkning i Mönsterskrifvarnes
antal, och betydlig förminskning i
den vid Underhålls-commissariaterne anstälde
personal, samt indragning af Krigs-presterne
vid de indeldte Regementerne synes kunna
göras, hvarom Kongl. Majit, efter närmare
undersökning, i Nåder lärer föranstalta.
I öfrigt bar Utskottet, efter granskning
af de afgifne förslag en, vidare trott sig böra
föreslå ;
*) CancellieRädet von Hartmansdorff}, sid, 8B> a afd.
137
Att Krigs-Akademiens Cancellariat må indragas,
till besparing af dermed förenade kostnader,
att en Öfverste-Fält-Läkare, sorn tillika
är Ledamot i Sundhets Collegium, blifver
Chef för Armeen» sjukvård , på särt under
Sundhets-Collegium vidare namnes; och att
de högre och särskilda militaira undervisningsanstalterna,
under Förvaltnings-chefens allmänna
inseende, ställas under ledning af Cheferne
för de corpser, dit de höra; dock på det
sätt, att Chefen för Ecclesiastik-förvaltningen
derigenom icke inskrärkes i det inseende å
uppfostrings-anstalter j allmänhet, och i den
omsorg för allmänna folk-undervisningen, som
honom bör tillhöra, hvaraf lä»er följa, att
lägre scholor, der blott barna - undervisning
kommer i fråga, böra, ehuru af Militairen
underhållna, höra under allmänna Läroverkens
vård *).
IV.
Sjö-Arendernas Förvaltning för Rikets försvar
till Sjöss.
Chefen för denna förvaltning bör vara en
Amiralsperson, och hos sig förena befattnin
-
*) Jemför sid. 131 och följande i Committerades
Förslag.
Sid. 76 och följande, Cancelli Rådet v. Hart.
mans dorfs, z:n afd.
138
gen både af tjenstgörande General - Adjutant
för flottan, och af Stats-Secreterare för dess
ärender.
Till Sjoförvaltningens omfattning hörer:
Sjö-folkets öfning, tjenstgöring och disciplins.
Krigsskepps-byggnad, utredning och underhäll
, med hvad dertill hörer.
Inseende å hamnar i allmänhet, och uppmätning
af farvatten å Rikets kuster, insjöar
och segelbara floder, tillsyn öfver dem, Lotsverket
och Fyrbåkarne, Flottans bestyckning,
Sjöfolkets beväring, beklädnad, förplägning
och aflöning.
Befäls- och försvars-ärenderna på Colonien
S:t Barthelemy.
Flottans hälso- och själa-vård, samt undervisningsanstalter.
De till Flottan hörande ärender besörjas
i högsta instantien af
a) En Civil- och
b) En B ef åls-expedition, till hvilken sed.
nare äfven bör höra emottagandet af de så
kallade Sjömanshus-förslag, som hittills blifvit
förvaltningen af sjöärenderne meddeldte,
i afseende pä Coopvaerdie-manskapets antal
och befarenhet i hvarje kust-län.
Förvaltningen af allt hvad till flottans
oeconomi hörer besörjes, under Förvaltningschefens
öfverinseende och controll, af ett
A mir ålit et i- Colle gium,
sorn skulle utgöras af Sex Ledamöter, nemligen
af en President, af Chefen för Flottans
139
Constructions-corps, Chefen för Sjömätningen
och Lotsverket, af en från Flottan förordnad
Officer af Öfverste eiler Öfverste-Lieutenaius
värdighet, att ega befattning som General-Intendent,
samt dessutom af 2tne civila Ledamöter.
Presidenten bör vara eller hafva varit
officer vid flottan, och General - Intendenten
skulle, när som heldst, kunna från sin collegii-befattning
entledigas.
Så länge delningen i 2tne flottor fortfar
eller verkar på det bela, torde af de 4 roilitaire
ledamöterne, 2;ne böra hafva tjent vid
hvardera flottan.
I afseende på ärendernes behandling och
deras fördelning inom detta verk, hafva Committerade,
sid 141, yttrat, att samma föreskrifter,
som derom för närvarande gälla, borde
fortfara, intill dess de kunde hinna, att,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut, af sakkunnige
personer öfverses och granskas.
Verkets ordnande i flere afdeiningar, såsom
uti Krigs-Collegium , är således icke af
Committeråde föreslaget; men dä Utskottet
såsom grundsats antagit, att ärenderne inom
hvarje Collegium böra, så vidt ske kan, efter
ämnenas natur indelas på särskilda fördelningar
*), och i afseende på sjölörvaltningen något
hinder häremot icke synes möta; sa har
"Utskottet trott sig böra tillstyrka bifall till
*) Sid. 102, detta bettSnkaade
-
140
ett anmt förslag,^) enligt hvilket detta Collegium
skulle komma att arbeta på tre fördelningar,
nemi.:
1:0 Constructions2:0
Sjömätnings- och Lofs-, samt
3:0 Utrednings- och Uriderhälls-fördclningen.
Af de 2:ne civila ledamöterna blifver den
ene gemensam för constructions- samt sjömätnings-
och lots-fördelningarne, och den andre
ensam för utrednings - och underhålls-fördelningen.
Hvad för Krigs-Oilegium blifvit föreslaget,
i afseende på ledamöternes antal och
belastning på fördelningarne, synes älven böra
för detta Collegium gälla; varande äfven
en bestämdare urs kil l ning af befals- och civil-ärender
, inom denna styrelsegren nödig,
på det att likhet i behandlingen af Arméens
och Flottans ärender må kunna vinnas, hvilket,
vid instructionens upprättande för detta
Collegium, torde böra närmare granskas,
Constructions-fördelningen bestar af presidenten,
Chefen för Constructions-corpsen och
den gemensamma Civil - Ledamoten. Dit
höra :
Byggnaden och underhållet genom Flottans
constructions- och mechanisKa stater, af
fartyg, dockor, varf, tillydande hus och verk.
städer.
*) Cancelli-'Rådet von Hat Unans dorffi, sid. 117,
2:dra std.
i4i
Uppfinningar och planer i afseende på
skeppsbyggeriet, anteckningar öfver profseglingar,
m. m.
Anskaffning af skeppsvirke med flere till
skeppsbyggeriet hörande förnödenheter, samt
uppsigt öfver de för flottans behof skeende
trädplanteringar. Men hvad för öfrigt angår
hushållningen med den till skeppsvirke tjenlige
skog, har Utskottet ansett Inrikes-förvaltningen
derom icke böra utfärda någon författning
, utan att Sjöärendernas förvaltning
deröfver blifvit hörd.
Till uppsyn öfver, eller till besigtning
af quai- och vatten-byggnader, böra så väl
andra förvaltningar som Amiralitets-Collegii
öfrige fördelningar, ega begära kunnige mans
tillförordnande af constructions-fördelningen.
I frågor om sättet, att verkställa skeppsmätningar
, må utlåtande från denna fördelning
kunna begäras, då sådant nödigt finnes.
Sjö-mdtnings- och Lots - fördelningen består
af Presidenten och Chefen för Sjörnätningsoch
Lots-verket, samt den gemensamme Civil-ledamoten.
Dit skulle Sjömätningen, Lotsverket samt
J3äk~ och Fyr-inräuningarne höra, såsom:
Frågor om sjömätningars verkställande;
uppgörandet af beskrifningar öfver skärgårdar
och segelleder, af förslag till deras befästande
eller nya communicationers öppnande, förvaring
af Flottans krigs - vettenskapliga och
historiska archiv.
142
Uppsigt öfver lotsningens behöriga förrättande.
Frågor om lots- och vakt-stugors upprättande
och om förändringar med lotsbetjemngen,
samt om nya lotsplatser och hemman.
Tillsyn öfver fyringen, både på enskildas
och Kronans håkarp frågor om behofvet af
nya eller umbärligheten af gamla känningsmärken;
om de i förra afseendet nödiga byggnaders
uppförande, upphandlingar, lysningsentreprenader,
m. m.
Emottagning af fyrings-journaler, räkenskaper
öfver lots- och fyrings - medel, med
hvad dertill hörer.
Förslag till lots- och båk - afgifters bestämmande,
gemensamt med den myndighet,
sorn får befattning med handeln och sjöfarten.
Allmänna inseendet öfver Dykeri-compagniet;
emottagning af qvartals-berättelser
om bergnings- och strandvraks-mål, samt timade
sjöskador, och af förteckningarne öfver
dykeriets betjening och redskap. Uppsigt
öfver hamnars värd och hållande öppna genom
muddrings anstalter, o. d.
Utrednings- och Underhålls-furdelningen består
af Presidenten, General-Intendenten och
en Civil-Ledamot.
Här upptagas alla ärender angående:
Fartygs tackling och förseende med det
om bord nödiga inventarium} Sjö-folkets beklädning,
hvarom gäller livad som redan anfördt
är, rörande anskaffning af Arméens beklädnad;
-
143
Kustbatteriers och Fartygs förseende med
Canoner, Sjöfolks-beväring , anskaffning af
Ammunition, med hvad dertill hörer.
Flottans proviantering.
Fästningars förnödenheter, sä vidt de tillhöra
Flottans stationer.
Fästnings-fångars förnödenheter, då de
inom området af Flottans stationer förvaras.
Med Flottans aflöning och anskaffning
af dess Medicinal-förnödenheter iagttages enahanda
förhållande, som under krjgsförvaltningen
är föreslaget.
Förvaltningens af Sjöärenderne närvarande
befattning med indelnings - och roteringsverket
för Båtsmanshåilet borde, liksom Arme'ens
indelningsverk, öfverflyttas på KammarCollegium.
Med Flottans sjukvård och LäkareCorps,
Presterskap och Undervisningsverk, synes
böra förhållas på samma sätt, som under
krigsförvaitningen, i afseende på Arméen är
hemstäldt *)•
Uti ett af de afgifne förslagen är med
skäl anmärkt, att Civil-betjeningen vid Flottans
stationer synes vara alltför talrik.
Jemför Committerades Betänkande, sid. 139,
Cancellie-Rådet von Hartmansdorffs sid, 97 och
följande, 2;dra Afdelningen,
144
Civil-staten i Carlskrona allena, lärer vara
större nu, än vid hela Amiralitetet i Konung
Carl XI;s sista regeringsår, då Flottan bestod
af trettiotre stora skepp, från 50 till 108
canoner, förutan de smärre *).
Häraf visar sig, som skulle betydlig inskränkning
i denna Stat> åtminstone genom
göromälens förenkling, kunna ske; hvilket förhållande
synes gifva Riksens Högl. Ständer anledning
till den underdåniga önskan , att Kongl.
Majit, så fort möjligen ske kan, i Nåder
må täckas företaga sådan reglering af de till
Flottan hörande ämbets - och tjenstemannacorpser,
att de mångfalldiga befattningarne,
antingen blifva sammanslagne eller indragne,
på det att de medel, som för Flottan kunna
anordnas, icke så mycket må utgå till aflöningar
åt en mängd ämbets - och tjenstemän,
utan mera kunna användas till det egentliga
ändamålet af Flottans tillökning och högst möjliga
förbättring , tå vidt tillgångarne det med
g'fva•
y.
Ecclesiastik - Förvaltningen för Religions.
/Ulman upplysnings - hälso - och fattigvård.
Till denna Förvaltning hörer:
Ecclesiastik - mål, eller sådane, som röra
allmänna GuJstjensten, Kyrkoväsendet och
Preste
-
Cancelli-Kåd. v. Hartmansdorff, sid. 116, 2 afd.
J45
PresteStåndet; planer till nya kyrkors uppbyggande
och hufvudsakliga reparationer derå;
förvaltning af kyrkors medel och inkomster;
ansökningar om collecter, stamböcker tn. m.j
förslag till convtmioner emellan kyrkoherdar
och församiingar om presträttigheter utgörande;
ärender, angående venia aetatis för
Prester; indigenats-rätt; tjenstårs beräkning;
tjenstledighet; djspense från specimina; extra
nådårs beviljande.
Ärender , som röra Uppf ostrings - anstalter
och omtorgen får allmänna folk undervisningen,
eller Universiteter, Gymnasier och Scholor,
deras organisation, fonder och medel; löneregleringar
dervid ; förvaltningen af stipendier,
med mera; dock undantagas härifrån Krigs -  Sjö - och Bergs - Scholor, eller andra sådana
särskilda inrättningar för undervisnings meddelande.
Mål, rörande Litteraturen och de sköna
Konsterna, eller Vetenskaps-, Svenska, Vitterhets-
Historie- och Antiqvitets-, Musica -  liska och Malare-Akademierna, Kongl, och
Allmänna Bibliotheken, Museum o. s. v.
Ärender, angående yttrande rättens begagnande,
som HofCancelleren nu tillhör,
såsom inseende å ooktryckerierne och behandling
af frågor om tidningars utgifning och indragning;
om bes!'g å sådane böcker och
skrifter, sorn ställas under åtal —; dock så,
$&fskt Ulsk„ Betänkt,
IO
14^
att blott uppsigten ä tryckta skrifters innehåll
tillägges denna Förvaltnings chef, hvaremot
frågor om anläggning af tryckerier
eller om bokhandels idkande, såsom af na'-  rings-egenskapj komma att tillhöra Förvaltnings-chefen
för allmänna hushållningen.
Mål, sem hafva afseende på allmänna sundhets-tillståndet
inom Riket , elier Medicinal-verket,
Lazaretter och Curhus, med dertill anslagne
inkomster; Veterinair- och Vaccinations
- inrättningar; Apotheker och Hälsobrunnar.
Fattigvården och Milda Stiftelser , eller
frågor om Hospitaler, Barnhus, Fattighus
med flere 6ådane.
Då U.tskottet, af förut anförde skäl*),
icke ansett sig kunna tillstyrka inrättning af
ett Ecclesiastik-Collegium i 2:dra instantienj
så böra de så kallade Ecclesiastik-målen,
äfvensom ärender, rörande allmänna upp -  fostringen, Litteraturen och de sköna konsterna,
från vederbörande Consistoriel akademiska
styrelseverk eller Associationer ,
antingen få omedelbart anmälas i Stats-Expeditionen
för Ecclesiastik - Förvaltningen ,
eller genom besvär dit få fullföljas, på
sätt derom kan vara eller blifva stadgadt;
men för handläggningen af de till läkare -  och fattigvården hörande ärender bör finnas
ett
*) Sid, 97 detta betänkande.
H7
Sim dhets - Colle ginni;
bestående af en Ordförande och 2:ne ständiga
Ledamöter, med lika lönings - förmåner ,
som deras vederlikar i Rikets öfriga Collegier.
-— Men, sorn det synes nödigt, att kunnige
läkare vid detta verk må finnas, hvilka,
genom fortfarande practik, närmare följa
Läkarekonstens framsteg, hvilket ock Cornmitterade
funnit, då de, sidan iyo, föreslagit:
”att Sundhets-styrelsen må ega, att i
”alia vetenskapliga frågor höra, eller, der
”de i Hufvudstaden finnas, till rådplägning
”kalla Läkare, som för kunskaper och skicklighet
äro kändej’’ Alltså, och på det ett
sådant biträde i detta och andra ämbetsgöromäl
alltid med säkerhet må vara att påräkna,
har Utskottet trott sig böra tillstyrka,
att vid detta Collegium 3:ne kunnige practiserande
Läkare, såsom extra ordinarie Ledamöter
må anställas, för att vid förekommande
frågor lemna upplysningar och råd; och
böra desse, jemte de ständige Ledamöterne i
Collegium ega säte och stämma, blott så
länge de practiken utöfva, och derfpre endast
med Constitutorialer förses, samt med afseende
å denna deras särskilde befattning, erhålla
mindre löner på Stat hvardera, än de
ständige Ledamöterne.
Till detta Collegii omfattning bör höra:
Tillsyn ofver de, utom Universiteten befintliga
bildnings-anstalter för Läkare, Barnmorskor
och Veterimairer.
M8
Uppsigt öfver läkarekonstens utöfning i
allmänhet, öfver koppympningens framgång,
veneriska smittans och farsoters hämmande
och botande.
Inseende öfver Sjukhus, Dårhus, Barnbördshus
och Hälsobrunnar.
Uppsigt öfver Apotheken,.Pharmacope'-  ens och Medicinal-Taxornas iagttagande, eller
behof af förändring.
Förslag till modeller för sjukhus-persedlar,
medicnments-kistor och chirurgiska instrumenter,
samt anskaffning af de sednare.
Tillsyn öfver hälsovården i allmänhet,
efterforskning af det osunda och skadliga i
folkets födoämnen, klädedrägt, lefnadssätt och
yrken, i orters belägenhet, m. m.
Ämbetsmyndigbet . ej mindre öfver alla
i Statens tjenst varande läkare, utan ock öfver
de vid Hospitaler och Lazaretter anställde
tjenstemän, deras föreslående till befordran,
eller utnämnande i ringare grader.
Utlåtande öfver dödsorsaker och kroppslyten,
öfver arcana och dylikt.
Granskning af medicaments - räkningar
och läkares rese-räkningar.
Tillsyn och vård om offenteliga fattigförsörjnings
- och barnhus, jemte fromma
stiftelser i allmänhet.
Collegii förutnämnde 2;ne ständige Ledamöter
böra blifva Chefer för hvar sin för
-
149
delning, den ene för Läkarevården vid krigsmagten
till lands och sjöss, så i freds - sorn
krigstid, och således komma att förestå de
till SundhetsCoilegii militaire-Divisinn nu hörande
ärender, hvaremot den andre får befattning
med sundhets - tillståndet, samt Läkarevården
och sjukskötseln hos Rikets Tnnebyggare
i allmänhet, samt att följaktligen
förvalta de till Collegii civila Division hörande
ärender.
Den Ledamot , som får chefskapet för
den civila Läkarevården, bör ega inseende
öfver alla civila Laxaretter i Riket, SeraphimerOrdens
i Stockholm dertill äfven räknadt,
samt öfver Provincial-Medici, samtelige Läkare
och Chirurger, utom de Militaira, ytterligare
Badare, Barnmorskor, Vaccinateurer,
Djurläkare, Apothekare och Pharmaceutici,
utom i fält och vid Läger. Frågor
om civila Läkare-befordringar böra äfven af
denna Ledamot i Coliegium föredragas.
Collegium bör ega generel tillsyn och
vård om alla offenteliga fattigförsörjningsoch
barnhus, samt fromma stiftelser i allmänhet,
och de derom i Coliegium förekommande
ärender, utan särskildt chefskap bland
ledamöterne, gemensamt behandlas; hvaremot
den speciela uppsigten bör till orts myndigheter
öfverlämnäs; i sammanhang hvarmed,
samt på det enhet och likstämmighet må vinnas
i styrelsen af så.väl Hospitaler, som Lazarettet
i en och samma ort, Utskottet trott
sig böra tillstyrka, att de deröfver för när
-
150
varande inom hvarje Län skilde Directionerne
må förenas, samt att, då tillsynen öfver detta
slags inrättningar i Länet synes fordra ständigt
biträde af en ecclesiastik ämbetsman,
Biskopen, eller den af PresteStåndet, hvil.
ken i Biskopens stal le kunde förordnas, niå,
likasom Landshöfdingen, alltid vara ledamot
uti berörde Direction.
I följd af hvad Utskottet, rörande detta
Collega befattning nu föreslagit, skulle alla
de frågor om förvaltning af till milda stiftelser
anslagen ^ egendom, hvilka förut till
Seraphimer-Ordens-Gillet ingått, till detta
Collegium öfverlemnas, och nämnde Gille,
genom hvars tiilvaro både vården om hälsotillståndet
och de fromma stiitelserne nu är
styckad, sålunda upphöra. *)
Committerade hafva, sid. 151, föreslagit,
att Kongl. Bibliotheket och Kongl. Museum
böra stå under Ecclesiastik-Förvaltnings-chefens
omedelbara inseende, äfvensom att RilcsHistoriografs-ämhetet
må bibehållas: och har
Utskottet härvid icke funnit något vidare att
anmärka, än att antalet af den betjening, som
vid Kongl. Bibliotheket och Kongl. Museum
kan anställas, synes böra, såsom för alla
ämbetsverk i allmänhet af Utskottet är föreslaget,
efter närmare granskning utsättas, sedan
hvars och ens göromål blifvit i Instructioner
bestämda.
*) jern. C. R. v. Hartmansdorff* försl., s. 173. z afdj
151
1 händelse det förjt framställda alternativet,
att ett af de icke föredragande StatsRåden
borde ega inseende å RiksÄrchivet och
Kongl Tryckeriet, icke vinner bifall, så skulle
de, efter det andra alternativet, och i likhet
roed Committerades förslag, omedelbart höra
under Ecclesiastik - förvaltaren; men hvad
RiksHeraldicus angar, har Utskottet ansett
öfverflödigt, att om bibehållande af detta
ämbete sig yttra, emedan det icke är pä
Rikets Stat uppfördt.
Då Utskottet, såsom under Drätsel-Förvaltningen
är anmärkt, ansett sig icke kunna
föreslå, att Öfver-Intendents-Ämbetet skulle
tilläggas någon egentelig befattning med Slottsförvaltningen
i allmänhet; så kommer detta
ämbete, såsom egande en vetenskaplig befattning,
att höra under Ecclesiastik-förvaltarens
omedelbara inseende.
Yl.
Inrikes Förvaltningen för Allmänna Hushållningen
och Ordningen.
Uti tvänne af de afgifne förslagen *) är
denna förvaltning uppställd i enlighet med
föreskriften i 6 §. af Regeringsformen, attén
*) Committerades pluralitet,
Friherre Löfwenskjölds.
152
Stats-Secreterare skall finnas för kamerallandthushållnings-
bergshandterings- samt andra
dermed gemenskap egande inrikes civila
ärender; men Committerade hafva derjemte
sidan 89 yttrat, att de handel och näringar
rörande ärender framdeles, eller så snart
sådant i constitutionel ordning kunde beslutas,
borde öfverflyttas till Inrikes Departementet
, hvarvid ingen annan åtgärd erfordrades,
än att den för nämnde ärendets handläggning
under Handels- och Finance-Departementet
ställde afdelning flyttades under förstnämnde
Departement, der betjeningen då
borda ökas och i Finance-Departementet minskas;
och skulle deremot kameral-ärendeme
kunna till Finance - Departementet öfver -  lemnäs.
Af skäl, som i de af Utskottet för
Stats - förvaltningens inrättning antagne allmänna
grunder, finnas anförda ö), har Utskottet
såsom grundsats antagit, attNäringsoch
Drätsel-ärender böra åtskiljas, så fort sådant
i constitutionel ordning låter sig göra :
och borde derföre Kammar-C ollegium rätteligen
icke höra under inri kes-förvaltningen ,
och ej hafva något annat att göra med näringarna
och dertill hörande anstalter för
communication och beqvämlighet, än som måste
följa med dess förvaltning af Kronans
egendom och med dess beskattnings åtgärder;
äfvensom å den andra sidan Commer»
*) Sid. 71 detta Betänkande.
I
*53
ce-Co]legii och Finance - expeditionens närvarande
befattningar med näringarne och handeln
skulle flyttas under inrikes förvaltningen:
kunnande icke dess mindre de under
desse förvaltningar nu hörande Collegier och
Ämbetsverk när som held st så organiseras ,
som för ären lernas ordentliga gång kan anses
nyttigt, och verkens omflyttning sedermera
verkställas, så snart sådant grundlagsenligt
bl ifver beslutadt.
Till inrikes förvaltningen kommer således
att hänföras allt hvad som angar Rikets
Allmänna hushållning och ordning, nemi.
1:0 Landthushållning och Landt monna Narin
gar, såsom:
Åkerbrukets vidmagthålland- och förbättring.
Ängs- och boskaps-skötseln, stuterier,
schäfferier och kreaturs-afveln i allmänhet.
Brännvins-bränningepS reglerande.
Användande af Städerne forlänt jord och
lägenheter, till dermed åsyftade, elier andra
näringars bedrifvande.
Storskiften, enskiften och hemnmis-klyfningar.
Allmänna föreskrifter för ny-odlingar ,
ny-byggen och andra dylika företag.
Vaitendragens begagnande, vare sig genom
uppdämning till vattenverk och fiske ,
eller genom deras öppnande till timmerflottning,
farled, åker- och ängs-odling med flera
föremål.
Fiskeriernes bedrifvande.
if4
Skogshushållning.
Jagt och djurfång.
Saltpeter- och kalk tillverkning.
2:0 Slöjder, Manilj adur er , Fabriker och
Handtverkeri er samt In- och Utrikes Handeln
och Sjöfarten , nemi.
Frågor om tillstånd, der sådant erfordras,
att drifva handtverkerier, slöjder, fabriker
och handel eller näringar af alla slag,
på landet eller i Städerne, med hvad dertill
hörer.
Frågor 0111 uteslutande privilegier å förut
i Riket okända konster, slöjder, och väsendtliga
konstförbättringar.
Privilegier och reglementen för fabriker
och näringar i allmänhet
Frågor om praemiers, låns eller andra
förmåners tillgodonjutande af allmänna medel
för varors production, ut- eller införsel.
Frågor om så väl gamla Städers eller
Köpingars privilegier, samt utvidgade handels-
och sjöfarts-förmåner, som nya Städers
och Köpingars anläggande, och stiftande af
handeiscompagnier eller andra bolag till näringacnes
bedrifvande.
Frågor om frihet till, eller förbud emot,
varors utförsel ur Riket och införsel från
fremmande ort.
Tillsyn öfver Svenska utrikes varande
Consuler , deras utnämnande och instruetioner
samt brefvexling med desse ämbetsmän.
Communication med fremmande magters
härvaiands IdandelsAgenter,
*55
Frågor om naturalisation sf utländska
fartyg.
Frågor om Handelsfractaters uppgörande,
nederlags- oell handelsfriheters beviljande.
Sjöfartens skyddande för kaperier och
fredsverkets underhållande med Barbareskerne.
De till styrelsen af Colonien St. Barthelemi
börande göromål.
3:0 Bergverken och bergshushållningen i
allmänhet samt alla dertill hårande manufacturer
och fabriker, såsom :
Tillstånds meddelande till masugnars ,
smälthyttors, bruks- och rr.anufactur- samt
allehanda mineral-verks anläggande, inställelse
eller sammanflyttning, jemte hvad i
öfrigt med bergverkens drift sammanhang
eger.
4=o Allmänna Säkerhets- Ordnings- och beqvämlighets-
eller Police-anstalter, såsom :
Allmänna spannemåls anskaffningar till
undsättning vid infallande missväxter.
Besparings- och Låne-magaziner inom
Socknar, Härader och Län.
Reglering af de tjenster och autoriteter,
som skola besörja ordningen och oeconomien
i otterne.
Frågor om Byordningar.
Tjenst chjons-ordningar.
Uppsigt öfver nödiga anstalter till förekommande
af vattenskäringar och öfversvämningar;
skada af flygsand, jordras, eldsvådor,
o. m. d.
Städernas ceconomie- och politie-måh
15^
Brand- och sjö-försäkringar.
Qvarantains-inrättningar, och andra polis-anstalter
till förekommande af farsoters
inbringande eller kringspridande i Riket.
Frågor om och hvar communicationer
böra inrättas mellan inrikes orter, eller deni
och utrikes, såsom rörande anläggning af vägar,
broar och färjeställen, öppnandet af canaler
och hamnar.
Reglering af gästgifveriet, färjestäder
och skjutsnings-skyldigheter.
Postverket med hvad dertill hörer.
Taxors bestämmande till efterrättelser vid
allmänna rörelsen eller för afgifterne på densamma,
såsom post- och skjuts-penningar ,
eller hamn- torg- Vräkare- mätare- och vägare
penningar , med flera dylika.
Mått, mål och vigt.
Tabell-verket och hvad i öfrigt till Rikets
Statistik hörer.
Förpassningar och allmän polis-uppsigt
öfver lösdrifvare, tiggare, arbets-förbättrings
hus
Uppsyn öfver förbrytare och vården af
civila fängelser.
Vidare bör till inrikes-förvaltningens föredragning
höra :
Anstalter i afseende på Riksdagars hål
lande
Öfver-Ståthållarens,
Landshöldingars och
LandsSecreterares utnämnande.
Arender, rörande Landtbruks-Akademien,
*57
Patriotiska Sällskapet och andra dylika samfund.
*)
Da rättsfrågor, som i anledning af de
j ofvan uppräknade ämnen gällande författningar
kunna uppkomma, handläggas till större
delen förut vid Domstolarne der de göras
anhängige, antingen af enskilde i ersätt -  ningsväg, elier af Kronans åklagare, då ansvar
för öfverträdelse af författningarne kommer
i fråga.
Öfrige rättsfrågor, som förvaltningsverken
hittills handlagt, skulle ock, enligt dertill
upprättadt förslag, till Domstolarne öfverflytta.
*; hvarefter till Stats-förvaltningens
åtgärd återstå:
1:0 Beredning af Ndrings - furfaitningor,
hvarom i det föregående är taladt.
2:0 Stådernes ccc ottomie- och politie mål,
hvilka hädanefter, såsom hittills, höra från
Läne-styreiserna directe hos Kongl. Maj:t få
fullfölja*-.
3:0 Frågor em rättighet till Näringarnes
idkande, hvarmed, efter Committerades, af
Utskottet antagne förslag, bör på enahanda
sätt förfaras. *")
4:0 Landt t s ceconomie- och politie ■ år ender,
*) Jemf. C. R. v. Hartmansdorffs försl. s. 213. 2 afd.
®*) Sid. 106 Committerades betänkande.
Jemför hvad Utskottet härom yttrat i de för
Stats - förvaltningen antagne allmänna grunder
sid. 91.
158
hvilka jemväl böra handläggas på samma sätt,
som Städernes, samt i öfrigt, så vidt ske
kan, åt municipal-styrelser öfverlerrmas. '*)
5:0 Sådane handeln och ndringarne rörande
dr ender, sem dels omedelbart tillhöra Konungens
Håga pröfning och dels genom underdåniga
hemstdllningar inkomma.
6:0 Tillsyn ofver författningarhes efterlefnad,
och handläggning af åtskilliga nåringarne
i allmänhet rörande detail-befattninsar och verk ■
stdllighets åtgärder, hvilka icke dro af beskaffenhet,
att de kunna åt orts myndigheter uppdragas.
För handläggning af de i 6:te puncten
nämnde ärender , höra under Förvaltningschefens
öfverinseende och controll, nedan,
nämnde verkställande myndigheter, nemi,
1 Bergs-Contoir.
1 Mann fact ur- och Commerce-Contoir,
Post-Dir edion.
Convoij-Commissariatet.
Härlörutan bör ett Statistiskt Contoir under
denna förvaltning finnas.
jBergs-Contoiret kan bestå af 1 Chef med
Öfverste-värdighet, som ensam afgör dit hörande
ärender, med biträde af en Öfver-Inspector
och en Secreterare, hvilka vid må
-
*) Sid. 96 Committerades betänkande.
Jemför de allmänna gruDderna för Stats-förvaltningen
sid. 95-.
**) Jemför sid. 107 Committerades förslag,
i?9
. ' t *.
lens föredragning skulle ega samma reservations-skyldighet,
som för Lands-Secreterare
och Lands-Kammererare stadgad är.
Till detta verk, som kommer i stället
för Bergs-Collegium, skulle höra:
Att, sedan alla från derunder lydande
ämbets- och tjenstemän inkommande berättelser,
om bergverkens drift och tillstånd, blifvit
samlade, dem sammandraga, och i detta
ämne till Förvaltnings - chefen årligen afgifva
fullständig berättelse.
Anstalter och åtgärder i afseende på grufvors
och malm-anledningars, samt andra fossiliers
upptäckande och bearbetande.
Ansökningar om tillstånd och privilegier
till bergverks-, bruks- och manufactur-smidens
anläggning; om frihets år deråy om inställande
eller nedläggning af smiden, deras tillökning,
eller sammanläggande, ingifvas till BergsContoiret,
som sedan alla rättsfrågor, hvilka
i anledning deraf uppkomma, blifvit vid laga
Domstol afgjorde och öfrige förberedande
åtgärder vidtagna, har att utlåtande meddela,
och detsamma, jemte alla handlingarne, till
Förvaitnings-chefen aflemna.
Vidare eger Bergs-Contoiret hålla tillsyn
deröfver, att de med dylika anläggningar förknippade
vilkor uppfyllas.
Tillsyn å metall-vågarne, samt deröfver,
att Vägare, enligt nu gällande författningar
och instructioner, fullgöra sine åligganden ,
och i behörig tid aflemna fullständiga räkningar,
så att hufvudboken öfver stångjerns- smi
-
]6o
det och jern-manufacturen i Riket derefter må
kunna afslutas.
Inteckningar af contracter ufi Bruks-och
Bergverks-idkares inventarier och effecter, i
afseende på erhållande fö;lag till törelsens
drifvande.
Tillsyn öfver markscheideriet uti dess
utöfning, såsom grunden för systematiska arbetsplaners
uppgörande till grufvornes rätta
bearbetande.
Tillsyn, att samtelige Bergs-ämbetsmännen
uppfylla sine skyldigheter, samt atf den
speciella vård, hvilken i synnerhet vid de
ädlare verken erfordras, noggrant uppfylles.
Tillsyn, att grufvor brytas på rätt bergsvis,
och 2tt tackjerns-bläsningep, efter yrkets
vetenskapliga grunder, behandlas.
7'i/lsyn öfver rätta användandet af de
till bergverken anslagne skogar, öfver efterlefnaden
af författningarne om bergverkens
kolfäng, och om kolmåttet, samt kolprisets
reglering inom bergslag, enär fråga derom
väckes.
Frågor om tillåtelse för bruks - »rbetare,
att begifva sig utrikes.
Värderingar och besigtningar å Bruk och
Bergverk, antingen de anbefallas eller begäras,
verkställas af Domaren i orten, eller af
den bergs - tjensteman, till hvars befattning
sådant kan komma att höra. Desse värderingar
skola, då banco-lån begäras, undergå g anslcning
i Bergs-Contoiret; Bankens rätt obetagen»
-
iöl
gen, att tillse, huruvida dess säkerhet vid så
beskaffade värderingar, blifvit tillräckligen förvarad.
Så länge de författningar gälla, som äro
utfärdade om öfversmide, om tackjerns-handeln
och vissa bruks rättighet till tackjernsköp
från Bergslagerne, samt angående jernvräkeriet
med hvad dertill hörer; eger BergsContoiret
inseende öfver desse författningars
efterlefnad, men får icke upptaga och afdöma
de i anledning deraf uppkommande tvister.
Planer till grufvors brytning, i de fall
desse planer hittills bordt af Bergscollegium
fastställas, insändas till BergsContoiret: egande
detta Contoir, att i vigtigare fall, eller då
fråga uppkommer om större förändringar i
bergverkens förvaltning, tillkalla Bergmästaren
i orten, eller någon annan tjensteman vid
bergverken, till upplysningars afgifvande,
hvarefter ärendet Kongl. Maj;t i underdånighet
hemställes.
De under BergsContoiret hörande ämbetsoch
tjenstemän, såsom: Bergs-hauptmän, Bergmästare,
Bergsfogdar, Geschworner, Bergs-fiscaler
och Bergs-gewaldiger, m. fl., hvilkas bibehållande
eller indragning hufvudsakligen beror
af de förvaltnings - göromål j hvilka uti
blifvande författningar för dem bestämmas,
böra tills vidare, och intill dess att en närmare
reglering deraf kan i sammanhang med
desse författningars redaction verkställas, i
Siink,
Utsk, SttUnk' II
i6z
akttaga de derrr, enligt Instructioner och för.
fattningar tillhörande skyldigheter; dock kan
den Bergsfogdarne åliggande uppbörd af BergVerkens
utskylder genast öfverflyttas till Kronans
vanliga Uppbördsman, hvilka derföre,
likasom för all annan uppbörd, böra vid
LandsContoiren redovisa", hvarefter BergsFogdarne
torde konna indragas, äfvensom
Bergs-Fiscalerne synas vara öfVerflödige,
Med tillstånds beviljande till Husbehofssågars
anläggande inom Bergslags orterne bör
förhållas på samma satt, som med sådant tillstånds
meddelande i allmänhet kommer att
ega rum.
Frågor om bestammandet af Statens inkomster
af Bergverken, äfvensom tillsynen å
upprättandet af Bergsjordeboken, skola höra
till Kammar-Collegium , sedan hon genom
Bergs - Contoirets försorg blifvit fullbordad.
BergsContoiret , som således hvarken härmed,
eller med prisens reglering å tionde tackjern
och å Hammarskatts-jernet, får befattning,
kan likväl, då så nödigt anses, i desse afseenden
höras, och utlåtande meddela; äfvensom
Contoiret bör i de rättsfrågor, hvilka, förut
tillhört BergsCollegii pröfning, men hädanefter
skola till Domstolarne öfverlemnas meddela
alia de vetenskapliga upplysningar, som
domstolen för målets afgörande anser nödiga.
Öfver BergsContoirets beslut i dithörande
förvaltnings-ärender bör klagan få anföras,
genom underdåniga besvär hos Kongl. Maj;t,
hvilka inlemnas i Inrikes förvaltningen.
163
MinerabCabinettet, samt de Chemiska
och Mechaniska Laboratorierne böra bibehållas
under BergsContoirets inseende.
Likaledes bör BergsContoiret ega tillsyn
öfver de Kongl, Mynten i Stockholm och Afvestad.
Controll-Verket, som hittills stått under
CommerceColiegium, borde vara med myntproberingen
förenadt, och böra under tillsyn
af BergsContoiret, sorn i öfrigt jemväl skulle
hafva, dels inseende öfver förvaltningen af
BergsStatens cassör och medel, såsom sfradsoch
konst - stats ■> medels - cassorne vid Stora
Kopparberget, samt grufvo-cassornej och dels
vård om Bergs-Scholan i Falun, samt andra,
utom Universiteten, möjligen blifvande Undervisnings.
anstalter för BergsVetenskapen ®).
Maniljadur- och Commerce Contoir et bör bestå
af en Chef med Öfverste värdighet, och
i Secreterare samt i Kammererare, hvilka
båda sednare böra stå i samma förhållande
till Chefen, som LandsSecreterare och LandsKammererare
till Landshöfdingarne **).
Till detta Contoir allemnas alla berättelser,
rörande handel och slöjder, sora
*3 Jemfor Committerades Betänkande, sid. 76.
— CancellieRådet von Hartmans dorffs, sid,
231. 2 afdela.
**) Jemför Committerades Betänkande sid. 109.
— Cancelli-Råd v. Hartmansdorff: förslag
sid. äi6, z afdelningen.
I<34
hittills ingått till CommerceCollegium , eller
framdeles kunna anbefallas. Dessa uppgifter
skola här, så vidt ske ksn, controlleras,
ordnas och i tabellarisk form sammandragas,
samt det Statistiska Contoiret sedermera meddelas.
I öfrigt tillhör detta Contoir:
Inseende öfver Vexel-rörelsens behöriga
gång.
Undersökning af handlingar, som inIemnas
till erhållande af fribref och Turkiska
pass för fartyg, som dertill äro berättigade
; jemte tillsyn, att befundne missbruk
med dessa pass blifva lagligen beifrade. Sådana
pass underskrifva* af StatsMinistern för
Utrikes Ärenderne, Chefen för Inrikes Förvaltningen,
samt Chefen för CommerceContoiret.
Anstalter till skeppsbrutne och nödställde
Sjömäns hemförskaffande från fremmandeOrter.
Tillsyn, att hos Vederbörande Rederier
ersättning utsökes för de kostnader,
som genom Consulerne blifva använde till
förenämnde Sjöfolks hemförskaffande, och
granskning af Consulernes räkningar häröfver.
Frågor om rättighet för inhemska gesäller
samt andre arbetare vid Fabriker och
Verkstäder, att resa utrikes.
Tillsyn öfver handhafvandet af författningarne,
rörande Städernes salt-upplag.
Uppsigt öfver Coopvaerdie-Sjömanshusen
och Coopvaerdie-Skeppsmätningar i Riket.
Förvaltning af Eskilstuna fristads-medel.
Anmälande, rörande Boktryckeri anlägg
-
i6j
ning och Bokhandels idkande ske i detta
Contoir, som öfver desse handteringar eger
att hålla tillsyn , endast så vidt det sjelfva
näringen angår*
Inseende öfver tillverkningarne å de allmänna
Spinnhusen.
Genom detta Contoir skulle jemväl underrättelser
meddelas Qvarantaines-commissionen
och allmänheten, då qvarantaines-anstalterne
böra sättas i verksamhet, och hvilka
Orter blifvit förklarade böra anses såsom smittade,
hvarvid Contoiret, öfver verkställigheten
deraf, jemväl skulle ega tillsyn; äfvensom,
då författningarne till förekommande af boskapssmitta
från Utrikes Orter, skola sättas
i verksamhet.
De under CommerceCollegium nu stående
Cassör och Fonder äro: ManufacturDisconten;
Ull - Disconten; Spinnhus - fonden;
Läst-afgifts medlen; allmänna Arbetshus-fonden
; Manufactur- och Eskilstuna fristadsmedel.
Som förvaltningen af dessa medel är
bunden vid vissa bestämda och tydliga föreskrifter,
samt i öfrigt af ganska enkel beskaffenhet;
så har Utskottet trott, att denna
förvaltning, så vidt den rörer de till Manufacturernes
upphjelpande anslagne medel, samt
af Läst - afgifts - medlen för Naturalisation af
utländska Fartyg, äfvensom allmänna Arbetshus-fonden
, kan uppdragas åt Manufactur -  och Commerce-Contoirets Chef, gemensamt
med Contoirets Secreterare och Kammererare,
166
hvilka skulle blifva collectivt ansvarige; hvarigenom,
och då det iakttages, att medlen
alltid i Banken deponeras, tillräckelig säkerhet
för deras förvaltning synes vara beredd;
och har Utskottet i sammanhang härmed jemväl
antagit, att Spinnhus-medlen böra, på enahanda
sätt med öfrige Stats-medlen i allmänhet,
till Landt-Ränterierne ingå, samt af
Vederbörande Spinnhus-Directioner förvaltas,
enligt den fördelning, som af desse medel
kan, Spinnhusen emellan, varda fastställd.
Härigenom biifver den af Committerade,
sid. m, föreslagne Manufactur-Direction öfverflödig,
och hör således Handels- och Manufactur
- Contoiret handlägga de för nämndö
Direction upptagne detalj befattningar.
Rörande Beredning af de författningar,
sorn i afseende på Näringarne kunna utfärdas,
har Utskottet i de allmänna grunderna för
Statsförvaltningens inrättning sig yttrat ®).
Vidkommande Hall-Rätterne, som nu
höra under Commerce-Collegium; så har Utskottet,
vid granskning af de dem åliggande befattningar
, i hufvudsaken ansett dem vara
förvaltande verk, hvilket ock med ändamålet
af deras första inrättning synes instämma;
och får i öfrigt Utskottet, af skäl, som Committerade
sid. 128 anfört, tillstyrka, att desse
myndigheter må upphäfvas och dithörande
rättsfrågor åt de. vanliga Domstolarna öfver
-
*) Sid. gö.
i6?
lemnäs, samt att förvaitnings-ärenderne må
öfvertaga» af vederbörande Magistrater, hvilka
ock böra ega tillsyn öfver de för uppsigten
å tillverkningarne och för verkställande
af halSstämplingeo nödige tjenstemän.
Uti tvänne af de afgifne förslagen anses
allmänna MagazinsDirectionen böra upphäfva
s
Utskottet har under Drätsel - förvaltningen
antagit, att befattningen med Uppbörden
af Kronans Räntespannemäl bör återflyttas under
StatsContoirets inseende, hvaraf följer,
stt, genom bifall dertill, MagazinsDirectionen,
betragtad såsom förvaltare af Kronans Spannemåls-inkomst,
skulle upphöra.
Finna Kongl, Maj:t och Riksens Ständer
nödigt, att Spannemåis - upphandlingar skola
göras till undsättning i missvä.xt-år* så bör
en sadan anstalt, såsom en tillfällig åtgärd,
efter sin natur, höra under Inrikes Förvaltningen,
och icke sammanblandas med Kronans
ständiga Uppbörds-Verk.
Postverket bör förvaltas af en Chef med
Öfverste värdighet, som har till biträde i
*) Committeiade, sid, 128.
Canceliie . Rådet v. Hartmansdorff a:dra afd.
sid. 247.
i68
Secreterare och i Kammererare, på ^amma
sätt, som under Manufactur- och CommerceContoiret
är nämndt.
Han bör ega tillsyn och förmanskap
öfver alla vid Postverket anställde Ämbetsoch
tjenstemän, samt handlägga allt hvad
som kan till detta verks förvaltning höra.
Uti chefens beslut i de till hans förvaltning
hörande ärender , bör ändring få sökas
genom besvär, som ingifvas i Stats-Expeditionen
för Inrikes förvaltningen, hvarunder
ÖfverPost-Directeuren omedelbart bör höra.
De genom Postverket inflytande medel
redovisas för Stats-Contoiret och nedsättas i
Banken. Redogörares räkenskaper skola först
i Post-Directionen revideras innan de i Kammar-Rätten
inlemnås, för att der undergå
granskning *).
l7" Convoij - Commissariatet kan, i anseende
till detsamma åliggande befattningar, icke
annorlunda anses än såsom tillhörande både
Ut- och Inrikes förvaltningarne; men med afseende
å beskaffenheten af verkets förvaltnings-åtgärder,
har Utskottet ansett detsamma
böra upptagas under Inrikes förvaltningen,
genom hvilken controll och inseende
öfver begagnandet af de till detta Commis
-
*) Committerades |betänkande sid. 82.
Cancellie-Rådet von Bartmansdorffs förslag1, a:a
afd. sid, 263.
16 S»
sariats disposition ställde fonder och medel
bör besörjas.
I afseende på verkets organisation har
Utskottet, efter granskning af hvad Committerade
härom sidan 62 föreslagit, velat
tillstyrka , att en Sjö-Officer, 1 Civil ämbetsman
och 1 handlande böra utgöra ledamöter
i detta Commissariat. utom den ledamot, som
från Konungariket Norrige förordnas i afseende
pä detta Rikes bidrag till Convoijmedlen
*),
Ett Statistiskt Contoir med en förman
bör ock under Inrikes förvaltningen finnas.
Detta Contoir bör erhålla utsträckt omfattning
till alla föremål för Landets Statistik;
och skulle således Tabell-Commissionen,
sorn hittills allena omfattat Rikets folkmängd
, upphöra.
Till det nu föreslagna Contoiret skulle
icke allenast tabellerne öfver Rikets folkmängd,
jemte Landshöfdingames Fem-ars berättelser
ingå, ordnas och sammandragas,
utan Contoiret jemväl ega rättighet, att från
hvilket ämbetsverk som heldst begära och erhålla
statistiska upplysningar, hvilka sedan
till ett sammanhängande helt för hela Riket
borde utarbetas, och städse i ordning hållas,
*) Jemför Committerades Betänkande, sid. 62.
Cancelli-Rådet v. Hartmcmsdorjfs g:a afd, sid, 225:’
170
på det att fullständig kännedom i alla hithörande
delar må kunna vinnas *).
Hvad skifed igen beträffar Jägeri- och
Jagtvdsendet, sä har Utskottet, med afseende
å de skäl , Committerade sid. 83 anfört ,
antagit, att befattningen dermed bör skiljas
från Öfver - Hot - Jägmästare . ämbetet, som
kän inskränkas till en Hof-sysla , hvarmed
endast inseendet öfver Kongl. Djurgården är
förenadt; äfvensom Utskottet anser lämpeligt,
att, på sätt föreslaget blifvit, Jägeri betjeningen
inom hvarje Län ställes under Landshöfdingen,
som jemväl borde erhålla vården
öfver de i Länet varande Kronans parker,
gehäg och Djurgårdar, under Kammar-Coliegii
inseende ; samt att, i den mån sådant kan
verkställas, Skogs- och Jägeri-betjeningen indrages,
och för inseendet å jagten och för
vidtagande af anstalter till pdjurs fällande
och utödande, endast ett inskränkt antal jägeri-betjening
af de lägre graderne bibehålles
i de orter, der sådant kan linnas af behofvet
vara pakalladt *"J.
#) Jemför Cancelli-Rådet v. Hartmansdorffs förslag
a:dta af'd. sid. 269.
*“) Jemför Cancelli-Rådet v. Hartmansdorffi sid.
237-
IJl
VIL
Drätsel - Förvaltningen.
Uti ingen Förvaltnings-gren finnes så
mycken söndersplittring af ärenderne, jemte
vidlyftighet och omgång i sättet för deras
förvaltning, som uti allt hvad till Rikets
Drätselverk hörer; ett förhållande, sorn bär*
rör dels från det rådande systemet i afseende
på sättet för grundskattens och dermed
förenade skyldigheters utgörande, och dels
derifrån, att uppbörden af, och redovisning
för inkomsterne icke får besörjas af ett enda
central-verk, utan finnas delade emellan flere
myndigheter, som under en stor rrängd titlar
skola desamma mottaga och förvalta,
hvarigenom ett inveckladt och vidlyftigt förvaltnings-bestyr
uppkommer, jemte det, att
fullständig kännedom om allt, som rätteligen
hörer till Statens inkomster och utgifter, städse
måste saknas.
Icke i förra hänseendet, utan blott i det
sednare, katr, genom en ny Styrelse-verkens
organisation, rättelse till vägabringas, hvilket
ock uti de till Utskottets granskning öfverlemnade
trenne förslag åsyftas.
Under Inrikes - förvaltningen äro skälen
anförde till Kammar-Collegii flyttning under
Drätsel-förvaltningen, hvarigenom denna sednare
förvaltning kommer att handlägga alla
ärender, som hafva gemenskap med sä väl
beskattningen i hela sin vidd, som förvalt»
172
ningen af Statens egendom, samt uppbörden
af dess inkomster, besörjandet af dess utgifter,
och bestyret af dess penningeväsende
i allmänhet.
Jemte det Utskottet åberopar hvad i de
antagne grunderne för Statsförvaltningens inrättning
är anfördt, rörande redovisning af inflytande
medel inför StatsContoiret, har Utskottet,
efter granskning af hvad ett af de
afgifne förslagen *) härom innehåller, trott
sig, i afseende på förvaltningen af Kronans
gods och medel, böra, till vinnande af redighet
och ordning, föreslå dessa allmänna
grunder, nemi.
Att uppbörden af alla de medel, sorn i Skatt
och Kronogods afkastning till Statsverket ingå,
mätte, med undantag af Krigsmanshusa och. Pnssevolance-medel,
samt Hospitalernes inkomster, ingå
till StatsContoiret, som deponerar medlen i
Hanken, och derpå assignerar alla utgifter och
utbetalningar.
Att KammarCollegium bor ega vard om
Kronans gqds, lägenheter och tillhörigheter i allmänhet
, samt att följaktligen detta verk bör hålla
noggrann anteckning öfver alla Statens hus och
byggnader, samt underrättelse huru de användas
dit ingå; dock att hvarje förvaltning må ega inseende
öfver dithörande byggnader, samt jemväl
*) CancelliRåd. v. Hartmans dorffs förslag, i:a afdelningen,
sid. 2£9, och följande.
Sid. ro6 detta betänkande.
*73
låta bestrida alla för dess behof nödiga nybyggnader
och reparationer.
Att , sedan alla Kronans tillhörighet er af
gods, byggnader och medel, under Drätsel- Förvaltarens
controll och öfverinseende, voro sammanförde
i en massa, hvarje förvaltnings-gren
matte, efter behojvet, få i alla dessa afseende«,
sitt bestämda anslag.
pitt Stat s-ut gifter nt, såsom hittills, må
fördelas i nio hujvudfitlnr , men efter annan grund,
nemligen: En för Hofvetj en får hvardera af
de Sju Statsförvaltningame; en för pensions -  och indragnings-Staterne, samt en för sädane allmänna
utgifter , som det ej tillhör någon Förvaltning,
att på sitt anslag ombesörja, såsom
Riks skulden, Kongl. Tryckeriet, m. m. hvarefter
ingen Föredragande , utom Drätsel-förvaltaren,
skulle erhålla befattning med utgifterne pä flere
ån en hufvudtitel: I sammanisang hvarmed
äfven den underdåniga önskan torde kunna
framställas, att Kongl. lWaj\t i Nåder må
täckas följa samma grund vid medlens fördelning
inom hvarje hufvudtitel, så att alla underordnade
grenar af Stats-Förvaltningen , så vidt möjligt
vore, kunde erhålla sitt särskildta anslag frän
Riksdag till Riksdag', Och borde, om detta
förslag vinner bifall, Chefen för hvarje Styrelsegren
vaka öfver hushållningen med dess anslag af
medel och fastigheter, men det under honom varande
Collegium, af Stats Contoir et, genom qvartals-anvisningar
på Banken och Stater för Rånterierna,
uppbära anslaget, samt förvalta och redovisa
det; men för de Törvaltningar, som icke
174
hafva något underlydande Collegium, borde Statr*
Contoiret ansvara får detaiilen af dithörande me*
del, oeh med hvarje Förvaltning hålla särskild
räkning.
Sitt all redogörelse får Statens medel och
för alla Cassör, som tillhöra Statsförvaltningen,
med undantag allenast af det Kongl. Husets ap.
panage-medel, samt utgifter till hemliga diplomatiska
kostnader , bör granskas af Riksens Ständers
Revisorer i anseende till Styrelsen, och af
Kammar- Rätten i afseende på Ziffran.
Att vederbörande Förvaltningschefer följagtligen
böra vara redovisande inför Stats-Rtvlsorerne,
och ansvarige inför Riks-Rast , samt
Collegiernes Ledamöter redovisande inför KammarRevisoreme
och ansvarige inför Kammar-Rätten.
Enligt förut anförde grunder, skulle under
Drätsel-förvaltningen höra:
Jordens oeconomiska uppmätning för Skattläggningar
, förmedlingar, byten och mera dylikt
; i hvilket afseende Landtmäteri-Contoiret
hit lyder.
Jordboks väsendet, fastigheters skattläggning
och fördelning af de jorden åliggande
skyldigheter.
Tionde- och markegångssättningar.
Beskattning af lösegendom , yrken och
personer, så vidt den af Styrelsen beror.
*75
Förvaltning af Kronans tillhörigheter,
Kongs Gårdar, Slott och Hus.
Indelnings- och Roterings-verket , civila
boställen och annan Statens egendom.
Skatteförsäljningai, Bytes- och Liqvidationsmäl
emellan Kronan och enskilde.
Deo så kallade Kongl. Skattkammaren,
Uppbörden af Kronans inkomster i allmänhet.
Nummer-Lotteriet.
Chartas-Sigillafse-Verket , och
Tull-Verket, så vidt det har gemenskap
med inkomsterna.
Stats-regleringen och bestridandet, enligt
densamma, af Statens utgifter i det
hela.
Regleringen och utbetalningen särskildt
af allmänna Pensions- och Indragnings-Staterne.
Allmänna redovisningen för Stats-medlen.
Förvaltningen af Statens fasta egendom och
tillhörigheter , samt handhafvandet af skattldggnings-Verket
, med hvad dertill hörer , skulle,
under Förvalinings-chefens controll och tillsyn,
btsörjas a]
Kam m ar - Coll e gium , som, sedan
de under Krigs - Collegii Civil - Departement
nu hörande Husesyns- och BostallsContoiren
blifvit dit flyttade , men rättsfrå
-
176
gor och befattningen med uppbördens indrifning
derifrån skilde, torde kunna inskränkas till
en President och 3 Ledamöter, så framt
Landets ceconomie- och politie-måi äfven
derifrån blifva skilde.
Till detta Collegium kommer således
att höra : Vård om Kronans Slott , Kungs
gårdar
och byggnader , inventarier, djurgårdar ,
partier, hemman elier andra lägenheter, hvilka
ej till menigheter eller särskildta ändamål, under
de öfriga förvaltningarne, åro anslagne ; hvarunder
inbegripas, ej mindre de Kronogods, som
blifvit bestämde till begagnande af det Kongl.
Huset, utan äfven de , som får afkastningens
skuld, äro till aflöning anslagne vissa Verk och
Stater , eller eljest till Stats-inkotnrternas förökande
användas.
Förvarandet af Rikets ffouvtler och de
Kongl, insignierna, eller vården om den så kallade
Kongl. Skattkammaren.
Bestämmandet af grundskatt å jord och fast
egendom, antingen den går omedelbart till Statsverket
, eller till allmänna behof och ändamål.
De mål och ärender, som detta Collegium,
efter nu antagne grunder, skulle komma
att handlägga blifva:
1:0
År ender, sorn angå bestämmandet af Statens
inkomster af jord och fast egendom, samt af
Bergverk och vattenverk , eller andra mcchaniska
inrättningar, antingen dessa inkomster till Stats
Cas
-
177
Canon inga, eller till allmänna lehöf blifva anordnade.
Sådane äro:
i;o Pröfning och fastställelse af alla skattläggningar
å nybyggen och lägenheter pä
Kronans skogar, samt pä Lands- och Härads-allmänningar
; å byar, under hvilka hemman
blifvit inlagde; ä Frälse-, Krono-skatte-,
eiler Krono-hemman, till utrönande, huruvida
den oförmedlade räntan kan utgå ; å Sågoch
Mjölqvarnar till afsalu, och till målning
för tull; å Stampverk och ä Fiskeri er, så vidt
de icke Kronan omedelbart tillhöra, samt under
arrende upplåtas.
2:0 Pröfning af verkställde förmedlingar
, hvarigenom grundskatten å hemman
och lägenheter blifvit ändrad eiler nedsatt.
3:0 Att utreda och till Kongl. Majrt i
underdånighet framställa frågor, om återvinnande
af bortmistade rä och rörs samt insockne
rättigheter å Hemman och Torp.
4:0 Att i afseende å Jura Patronatus iagtt3ga
Kronans rätt.
y;o Frågor om indragna Säterifriheters
återvinnande.
6:0 Mål, som angå beständiga tiondesättningar.
7:0 Mål om ödes-hemmans upptagande,
sä vidt de hafva afseende på räntorne, som
deraf böra utgöras, och frihetsår derföre.
8:0 Ärender, som röra Kronans Jordebok,
dess inrättning och rättelse deri.
Särsk» Utsk, Bitank, J2
»78
9:0 Ansökningar om Säteriers sammanläggande.
10:0 Ansökningar om Säteri - friheters
flyttning.
ii:o Frågor om Mantalens rätta storlek
å de Staten tillhörige, eller till allmänna behof
upplåtne hemman.
12:0 Ansökningar om namnförändringar
å hemman och lägenheter.
13:0 Frågor om Frihets-år å nybyggen
och uppodlingar.
14:0 Besvär öfver taxors upprättande
till bestämmande af kolpris inom Brukens
kol-district.
if:o Indragning af behaglig tids förlänings-Spannemål
vid Pastorater.
16:0 Pröfning af Markegängs-Taxor, då
besvär deremot anföras.
17:0 Frågor om territorial - förändringar
emellan Socknar, Härader och Län.
ig;o Mål om tiondens bestämmande af
tackjerns-tillverkningen; äfvensom af afraden
till Kronan utaf Bruk och Bergverks-inrättningar.
19:0 Frågor om bestämmandet af priset
å tionde - tackjsrnet, hammarskatts - jernet,
svafvel - tionden och alla de bergverks - effecter,
hvaraf utskyldeme äro bestämde in
Natura,
»79
a:o.
JUäl och ireuder} som röra förvaltningen ««
Statens förutnämnde egendom, samt de till allmänna
behof och milda Stiftelser anslagne
hemman,
Sådane äro :
i:o Arrendens afslutand*,
a) om Statens behållna fasta egendom,
såsom Kungsgårdar, Kimgs-ladugårdar, KronoSäterier,
utjordar, ängar och urfjällar, qvarnar,
färjeställen och fiskerier.
b) Om alla sådane Militiae Staten tillhörande
hemman, som enligt författningarne få
utarrenderas, såsom de på behaglig tid indragne
militia;-boställen, Officerares vid indeldta
arméen boställen i allmänhet, indragne
pipare - och oboist boställen m. fl., som för
Regementernas räkning skola utarrenderas.
c) Om sådane till allmänna behof anslagne
hemman, med undantag af EcclesiastiqueStatens,
som antingen, enligt nu gällande författningar,
eller efter framdeles blifvande föreskrifter,
på längre tid få utarrenderas,
2:0 Inseende deröfver, dels att af - och
till-trädes husesyner och oeconomiska besigtningar,
enligt författningarne verkställas å
Kungsgårdar, boställen, med de flere lägenheter,
som genom Collegii föranstaltande blifva
utarrenderade, ach dels äfven uppfyllandet
af derom afslutade arrende-contracter.
3:0 Nybyggnad och underhåll af sådana
Igo
Statens allmänna hus och byggnader, både å
Landet och i Städerne, som Kronan på egen
bekostnad bygger och underhåller, med undantag
af dem, som till särskilde Stater och
verk äro anslagne.
4:0 Miiitiac-boställs-Cassans förvaltning,
låne-frågor och utbetalningar till nybyggnad
eller reparationer å militice - boställen, med
hvad mera dertill hörer.
5:0 Pröfning af Konungens Befallningshafvande*
utslag i frågor, som angå tillstånd
till uppodlingars företagande, nya torps och
hemmans anläggning, med rättighet till längre
eller kortare tids besittning å sådan Kronojord,
som icke till enskildes begagnande
under stadgad successionsrätt är upplåten, såsom
Kungsgårdar, Kungs-ladugårdar, KronoSäterier,
Krono-allmänningar och Kronoparken
boställen till alla Stater, m, fl.
6:0 Pröfning af anslag af recognitionsskog
och skogstilldelningar för hemman och
Sågverk å allmänningar och kronoparker,
sedan behofvet blifvit i behörig ordning
utredt.
7:0 Inseende öfver allmänmngarnes vård
och behandling efter de föreskrifter, som
detom redan äro gifna eller framdeles kunna
meddelas, samt följaktligen äfven pröfningen
af besvär, som öfver Landshöfdingarnes utsynings-förslag
kunna anföras.
8:0 Frågor om öfverloppsjord vid militiae
och civila boställen, och huru dermed
ber förhållas.
i8i
9:0 Besvär öfver Landshöfdingens utslag
rörande regleringen af kalkbränningen på Gottland,
så vidt frågan med beskattningen har
sammanhang.
10:0 Besvär öfver Landshöfdingens beslut
i mål , som i öfrigt angå förvaltningen
af boställen och sådan Statens egendom, som
icke till särskildte ändamål är anslagen.
3:0
£
Mål om öfver låt dse af Statens fasta egendom till
enskilde, elter ock inlösen af fast egendom
för Statens räkning.
Hit räknas :
1:0 Skatteköps afslutande och skattebrefs
utfärdande.
2:0 Försäljning genom auction till skatte
af sådane hemman, som blifvit inrättade å
den Bruken frånskiljde del af recognitionsskog.
3:0 Hemmansbyten emellan Kronan och
private.
4:0 Mål om bytes.brister och deras ersättande.
y;o Frågor om frälse- och skatte-rätts
ersättningar på en gång, eller ock blott om
ersättning för skatterätts fordran.
6:0 Förberedande anstalter til! verkställighet
af sådane Konungens och Riksens Ständers
beslut, som åsyfta försäljning till större
eller mindre del af Statens jord eller fasta
182
egendom, äfvensom inköp af någon sådan,
med undantag af sädane frågor, s<in angå
försäljning af särskildta ämbetsverk till höt ig
fast egendom, eller inköp deraf för sådane
ämbetsverks bshof. Köpe-afhandlingar i förstnämnde
afseende blifva, å Kronans vägnar,
af Kammar-Collegium undertecknade och utfärdade.
7:0 Af vittringar, med undantag för de
Län, hvarom särskildt kan vara eller blifva
stadgadt,
4:0.
Ar ender, sorn hafva afseende på vården af Indelnings
- och Raterin^s-verket, tå vidt den
Kammar - Collegium kan tillkomma.
Dertill räknas:
1:0 Frågor om jemnkning uti eller flyttning
af rustnings- och roterings-skyldigheter,
samt om båtsmanshåll.
2;o Frågor om Nybyggens deltagande i
rotering.
3:0 Ersättningar för förl®rade hemmansrantor
vid militien.
4:0 Mål om vacance - afgifts utgörande
vid Regementerna.
5:0 Qm afskrifningir af hutrötemede! vid
militise-boställen, eller om utvägar till dessa
183
boställens äter • iståndsättar.de, då tillgång
dertill hos förra boställs - innc-hafvaren saknas
*).
Såsöm en följd af Drätsel-Förvaltningens
befattning med skattläggningar å jord ech
fast egendom måste, så vidt det angår Rikets
statistiska indelning och oeconomiska
uppmätning, under denna förvaltning höra:
General Landtmdteri - Contoir et
som har en egen Chef, hvilken bör ega Öfverste
värdighet.
Hit hörer äfven justeringen af mått,
mål och vigt, emedan den i ortcrne lämpligast
kan anförtros åt Landtmätare, öfver
hvilka förmanskapet icke bör delas.
Vidare åligger det Chefen för detta
Contoir, att hafva inseende öfver Skiftesverket
i Riket, på hvars syftesenliga gäng
jordbrukets förkofran hufvudsakligen beror.
Som skiftes verket är af egenskap, att
närmast höra under Inrikes förvaltningen, så
bör Chefen för Landtmäteri - Contoiret stå i
samma förhållande , både till Inrikes - och
Drätsel-förvaitningarne, som rörande General
-
*) Jemnf, Committerades betänkande, s. 68.
.— Caucelli-Rådet von Hattm ans dorff*, 2:dra
afdelning.
*84
Tull- och Öfver-Post-Directeurerne närmare
bestämmes : börande han vara Ledamot i
Kammar-Collegium, då ärender rörande Rikets
Skattläggnings-verk der förekomma *),
Uti ett af de afgifne förslagen är hemställde**.
), om icke Öfver-Intendents-Ambetet,
som redan har befattning med en de! af
Slottsvården, och som lämpligen skall kunna
helt och hållet öfvertaga den, både för Stockholms
och de öfrige Kongl, Slotten, hvilka
ej till särskildta behof användas, borde hafva
under sin vård Slottsbyggnaderne, dithörande
Kyrkor, Trädgårdar, Parker, inventarier
och husgeråd, silfver, linne, målningar,
bildstoder och prydnader m. m., som
icke äro den Kongl. Familjens enskilda, utan
Kronans, till dess begagnande, upplåtna egendom.
Detta förslag åsyftar, att bereda enhet
och samband i allt hvad till Slotts - förvaltningen
hörer; men då fullständig kännedom
om beskaffenheten af alla detta slags Kronans
tillhörigheter bör kunna vinnas genom de berättelser,
som, efter hvad Utskottet här förut
antagit, böra tiil KammarCollegium ingå; och
tillsynen samt vården af nämnde egendom i
*) Jemnfor Committerades betänkande, sid. 8r.
*#) Cancelli - Rådet von Hartmansdorff, sednare
afdelningen.
185
öfrigt lämpligen icke lärer kunna uppdragas
någon annan ämbetsmyndighet, än dem af Hofbetjeningen,
Kongl. Maj:t täckes densamma
anförtro, och hvilka i vanlig ordning, eftec
behöriga inventeringar , derföre blifva ansvarigej
same Öfver-Jntendents-Ämbetet dessutom
är att anse såsom en vetenskaplig bildnings-anstalt,
hvilken icke bör med Drätselförvaltningen
sammanblandas ; så har Utskottet
icke trott sig till detta förslag böra
tillstyrka bifall.
Indrifvandet af alla Stats-intraderne, deras
nedsättning i det gemensamma förvaringsstdllet,
Hanken, och utassignerattdet derifrån till förefallande
utgifter och behof, besårjes, under /årv
alt ilin g s - Chefmsfeont roll och inseende, af
Stat s-C ontoir et, som får en President,
och för ärendernas föredragning 2;ne StatsCommissarier.
Efter förut antydde grundsats, borde
samtelige skatterne uti hvarje Fögderi , utom
de särskilda och tillfälliga af Tull- Post- och
Nummer-Lotteri-medel m. fl. uppbäras af
Krono-Fogden, och samtlige Uppbördsmannen
i Länet aflemna deras intägt till Landt.
Ränteriet. Hvad Lands-Contoiret således borde
vara i anseende tili uppsigten och controllen
på Kronans uppbörd, utgifter och
ränteri i hvarje Län, det skulle Stats-Contpiret
motsvara i anseende till Kronans upp
-
xg6
börd, utgifter och Ränte-Kammaren för hela
Riket.
Stats-Contoiret skulle således egentligen
tillhöra:
1:0 Alla mål och ärender, som angå indrifvandet
af Statens ordinarie och extra ordinarie
inkomster, Tull-, Post- och Charfae-Sigiliatse-medel
derunder inbegripne; inseende
å redogörelsen för balancer och restantier
med hvad dertill hörer, koppar-råntans, hammarskattens,
och all tionde.försäljning, likasom
uppsigt å levereringen af all annan
inkomst , som i varor eller persedlar till
Stats-Verket inflyter; föreskrifter och tillsyn
i afseende på tid och sätt till räkenskapers
och redogörelsers upprättande, författande
och atlemnande.
2:0 Att , enligt Instruction samt gällande
föreskrifter, af de levererade Stats-inkomsterne,
utassignera Statens utgifter; tillsyn,
att inga urbetalningar, som ej äro behörigen
verificerade, må tillåtas * controll, att i de så
kallade Statsförslagen inga medel, eller Staten
tillhörande inkomster må uteslutas, samt
att Statsreqvisitions-förslagen och de flere till
Statsregleringen hörande handlingar i vederbörlig
ordning blifva upprättade, och inga andra
utgifter, löner eller arfvoden deri uppförde,
än som med gallande föreskrifter instämma;
uppsigt, att hvad författningarna
rörande anticipationer eller förskott af Statsmedlen
föreskrifva , behörigen blifver iakttaget;
upprättandet af Lån- och Fordrings-Li
-
187
qvider , samt alla andra Liqvidationer mellan
Kronan a ena, samt Stater och Ämbetsverk
elier enskilde å an ira sidan , sä snart
de Pennjnge-Verket angå; dock så, att StatsContoiret
väl må eg» verkställ» den allmänna
fördelningen af Statsmedlen , men ingalunda
förordna om disposition af de medel,
som äro till särskilda förvaltnings-grenar anslagne
, hvilken disposition , såsom förut är
nämndt , borde ti I i böra hvar och en Forvaltnings-Chef
för sig.
Vidare har Utskotiet trott sig böra föreslå
, det alla allmänna Cassör och Låne-fonder
böra , såsom hittills , förvaltas »f de
Verk, hvilka det åligger, att ombesörja de
ätender . för hvilka nämnde Cassör o^h fonder
blifvit inrättade; emedan för hvarderas
förvaltning vissa särskilda föreskrifter äro
gällande, som med sjelfva arendernas behandling
hafva gemenskap.
Vidkommande deremot hidrifvandrt af de
Stats-biirag , som under åtskilliga titlar ingå
till allmänna Cassör eller särskilda för vissa
behof inrättade fonder; så bör d rina befattning,
efter förut antagen grundsats, med
undantag af Krigsmanshus- och Passevolancemedlen
, samt Hospitalernes fonder , uppdragas
åt Stats-Conroiret, dit följaktligen, icke
blott allmänna BeviIlningen , utan ock saltpetter-gätden
, med flere fonder och intägter
af samma beskaffenhet , jemte Boställs-Cassans
medel och atkastningei af de lör al i tid
indragne indelningarne rrv m. böra ingå , för
i88
att i Banken deponeras och sedermera derifrån,
utan förändring af benämningar eller anslagens
belopp, utsssigneras tili de verk och
inrättningar, ät hvilkas förvaltning de äro eller
blifva öfveriemnade; dock synes förvaltningen
af den så kallade Saltpetter-fonden icke vara af
annan beskaffenhet, än att den kan ät StatsContoiret
uppdragas , och den tillförordnade
Saltpetter-Committéen sålunda upphöra.
I afseende på uppbörden af Krigsmanshus-medlen,
hvilkas förvaltning, såsom hittills
, bör förblifva under Krigs-Collegiutn,
har Utskottet jemväl trott sig böra tillstyrka,
att denna uppbörd genast må anförtros Kronans
vanliga redogörare , och de i åtskilliga
orter för detta ändamål särskildt anställde
Fogdar indragas.
Såsom i det föregående är omtaladt,
bör förvaltningen af Kronans Spannemåls-inkomst
besörjas af Stats-Contoiret, dit elen
förut hört, hvaraf alltså följer, att ÖfverStyrelsen
af de för sådant ändamål inrättade
Krono-Magaziner bör återflyttas till StatsContoiret
5 likväl skulle den egentliga och
närmare tillsynen öfver Spannemålens förvaring
bibehållas tili Läne-Styrelserna, som hittills
dermed haft befattnig.
Af anledning, att civil- och miiitaire-Afräknings
- Contoiret , sorn hittills stått under
KammarCollegium , egentligen bör controllera
alla utbetalningar och hålla motbok med
Stats-Contoiret, hafva Committerade, sidan
124 j föreslagit, att detta Contoir borde stal
-
i89
las under Kammar-Rätten ; men då nämnde
Contoirs göromål med Stats-Contoirets ega
sä nära sammanhang , att de svårligen kunna
åtskiljas , och säkerheten för Stats-medlens
lätta förvaltning egentligen ligger uti
Stats.Revisorejrnes och Kammar-Rättens granskning
• så har Utskottet antagit, att AfräkningsContoiret,
der äfven de anordningar, som
Stats-Contoiret på Landt-Känterierne meddelar
, borde antecknas , lämpligast kunde höra
under Stats-Contoiret, som i öfrigt bör ansvara
för den allmänna redovisningen af Kronans
uppbörd, för infordrandet af underordnade redogörares
räkenskaper , och för deras sammanförande
i Rikshufvudboken. samt till slut får samtligas
tillhandahållande åt Riksens Ständers Revisorer
och Kammar-Rätten , till granskning.
Slutligen, och då Stats-Contoiret icke
eger någon särskild sig underordnad Tjensteman,
med rättighet och pligt, att för indrifvandet
af Statens medel eller bevakandet af
Kronans rätt vidtaga nödiga åtgärder, utan
detta verk 1 sådant afseende måste begagna
Kammar-Coliegii Advocat-Fiscal, hvilket icke
synes lämpligt , i synnerhet om dessa myndigheters
befattningar, såsom föreslaget är ,
blifva åtskiljde ; så har Utskottet ansett sig
böra tillstyrka , att Stats-Contoiret må erhålla
sin egen Advocat.Fisca! , hvaremot vice
Advocat-Fiscals-beställningen i Kammar-Colligium
kunde upphöra; samt att, om detta
förslag vinner bifall, Stats-Contoirets Advocat-Fiscal
bör , alla Instantierne igenom f
190
fullfölja väckt talan i mål , som dess befattning
tora, på det att fullkomlig säkerhet
om sammanhanget vid så beskattade måls
fullföljande må vinnas *).
Under Stats-Contoirets inseende bör
Nummer-Lotteriet, så länge detta spelsätt må
anses behöfvas såsom en inkomst-källa för
Staten, förvaltas af ett särskildt Contoir ,
hvars Chef hade benämning af Directeur ,
och hvilken borde ega myndighet , att sjelf
afgöra vissa löpande Lotteri-ärender , hvaremot
de öfriga skulle af honom i Stats-Contoiret
anmälas.
Chartte Sioillafa-Contoirtt bör ställas under
Stats-Contoirets uppsigt, med iagttagande
af erforderlig controll **).
Då Utskottet, med fästadt afseende å
den betydliga intrad Stats-Verket eger af
Tullen för inkommande och utgående varor,
ansett det verk, som skall besörja intagandet
af denna inkomst, hufvudsakligen vara af
drätsel-natur, under förutsättning likväl, att
författningarne , rörande tillstånd för varors
in- och utförsel, böra genom Chefen för Inrikes-förvaltningen
utfärdas y så kommer un
Jemfor
Cotrimit. Bet. sid. 113. CancelliRåd. v.
Hartmansdorffs förslag, 2;a afdelningen.
*#) Cora. Bet. sid. 121. Cancelli Rådet v. Hartmans
dorffs
a;a afd
i9i
der Drätsel-förvaltningen jemväl att uppfagas:
T
ull-Styr elsen,
hvars sammansättning, sådan den för närvarande
är, Utskottet anser icke vara ändamålsenlig;
och må i detta afseende blott nämnas,
att de handlande, emot hvilka tullförfattningarne
skola tillämpas, hafva i Directionen
2:ne ledamöter; att den i öfrigt består
af en ledamot från Stats Contoiret, som skall
controllera levereringen af Tullverkets uppbörd;
af vice Presidenten i Kammar-Rätten ,
der räkenskaperne skola granskas; af StatsSecreteraren
för Financerna, hvilken skall
föredraga styrelsens framställningar till Kongl,
Majtt, och utfärda Kongl. Maj;ts befallningar
till densamma; och af en Konungens rådgifvare,
som skall deltaga i öfverläggningarne
derom inom Stats-Rådet.
Dessa anmärkningar hafva blott afseende
på grundsrna för verkets organisation,
icke på den närvarande förvaltningen; hvarföre,
och då Directionen synes öfverflödig
sedan Tullarrende-Societeten upphört, och
Kronan återträdt i dess omedelbara förvaltning
af Tullverket, Utskottet föreslår, att General-Tull-Directionen
må upphöra.
I stället för denna Direction synes icke
något collegialt ämbetsverk blifva behöfligt;
emedan handhafvandet af tullförfattningarne
egentligen såsom vcrkstäliighets-åtgärd är
att anse. ,
15 a
Icke eller lärer ett så beskaffadt ämbetsverk
för Kronans säkerhet, i afseende på med.
len, vara nödigt* emedan någon egentlig förvaltning
af dessa medel icke kommer i fråga,
utan blott deras rigtiga och ordentliga
leverering och redovisning, för hvilket ändamål
lämpliga föreskrifter , vid special-instructionens
utfärdande , kunna påbjudas.
Utskottet föreslår alltså, att Tullstyrelsen
bör bestå af en General-Directeur och
2:ne Departements-chefer, af hvilka den ena
skulle förestå Cancellie- och den andra Contoirs-göromålen,
efter samma grunder, sorn
vid Läne-styreiserne ega rum.
Desse Departements chefer skulle utöfva
den närmaste tillsynen, ej mindre öfver tullinkomsternas
leverering och redovisning, än
öfver tullförfattningarnes efterlefnad , samt
jemväl vara plfgtige, att i alla ärender, sora
hos General-Directeuren föredragas, till pro*
tocollet yttra sina tankar, dock utan att hans
beslutande rätt derigenom inskränktes.
General-Directeuren borde , efter Utskottets
tanka, innehafva förtroende-rjenst, hvaremot
Departements-cheferne skulle erhålla ordentliga
fullmagter, och icke kunna, utan efter
förutgången ransakning och dom, från
ämbetet skiljas; hvarförutan Utskottet anser
lämpligt, att Landet indelades i vissa större
och mindre Tull-district, som borde erhålla
Chefer, hvarunder de särskilda Tullkamrarne
skulle lyda; genom hvilken anstalt
tjenste.
193
tjenstemanna-personalen ändock icke skulle
ökas, utan nu föreslagne district-chefer bland
befintlige Tullkammar-föreståndare utväljas.
Uti ett afdeafgifne förslagen är hemstäldt
*), att alla tjenstemän vid Tullverket skulle
vara lika säkra om bibehållandet af sina
platser , sorn andra uppbördsman , och icke
kunna godtyckligt förflyttas , eller från tjensten
alstängas, äfvensom, att efter indragning
af Tullverkets personal, aflöningen borde
ökas genom viss procent af uppbörden ,
och sportlarne afskafFas , för att undanrödja
hvarje anledning till extra inkomster.
Utskottet har visserligen funnit, att
dessa förslag förtjena närmare uppmärksamhet;
men i afseende på Tulltjenstemännens
afsättlighet tror ändock Utskottet, att den sålunda
för Styrelsen beredda möjlighet, att, utan
omgång, kunna skilja sig ifrån en mindre
ordentlig och pålitlig förvaltare, åtminstone
tills vidare, eller intill dess säkrare controller
kunna vinnas, icke böra afskafFas 5 emedan
TuINtjenstemännen lämpligen icke kunna
ställas i jemnförelse med andra uppbördsman,
hvilkas uppbörd förut är till beloppet känd,
och försnillning deraf , vid en rigtig tillsyn,
omöjlig utan att upptäckas, hvaremot försnillning
i tullväg , såsom beroende på bevisning
inför Domstol, svårligen kan utredas,
Cancelli-Rådet v, Hartmansdorjfs.
Sirsk, Vtsk, Bet&nk'
13
194
Beträffande åter sättet för Tulltjenstemännens
aflöning, sä har Utskottet ansett
det leda till större säkerhet för Statens inkomster
och följagteligen böra tillstyrkas,
att hela Tullverkets personal må blifva med
ständige löner försedd, utan att afdrag
derå, för minskadt belopp af Tull-intrademe,
må för den ena eller den andra ega rum,
men att derjemte den borde tilläggas viss
procent af uppbördens belopp , samt en proportionerad
andel af sådan procent jemväl
den lägre betjeningen tillkomma.
Till Tullstyrelsens befattning kommer
egentligen att höra:
Att hafva tillsyn och vård deröfver, att
alla de afgifter, som vid Sjö- och Gränsetuliarne
böra erläggas , såsom in- och utgående
Sjö-tull, GränSe tull, nederlags.recognition
och ränta, coursförhöjning, Bak- och
Lots-medel, med uppgäld och Lästetals-afgift
med flere, enligt taxor, reglementer och
öfrige förordnanden blifva rätteligen beräknade
, uppburne och under bestämda titlar till
Stats Contoirets disposition levererade.
Uppsigt, att de om lurendrägerier och tull-*
försnillning gällande författningar vederbörligen
handhafvas.
Till- och afsättande af de under Tullverket
hörande ämbetsmän och betjente s
soir ej erhålla Kongl. Maj:ts Nådiga constitutorial.
Mål, angående besigtnings, reparationer
och nybyggnader af Tullhus m. m.
*9?
Controll, enligt Seglations-ordningan ~ å
Svenska fartyg och deras laddningar i utländska
hamnar.
General-Directeuren eger icke uti någotmål
domsrätt, eller att utslag utfärda, men upp.
kommer fråga om Tull- och Skeppsumgälders
rigtiga beräkning enligt författningarne ;
bör han ordentlig uträkning deröfver meddela,
hvilken till efterrättelse blifver gällande,
derest icke den dermed missnöjde , inom
viss föreskrifven tid från deraf erhållen del,
directe hos Kammar-Rätten söker ändring.
På samma sätt förhålles med anmärkningar
om penningars afförande i räkningar
utan biläggande af Ordres , samt angående
Tullomkostnaders origtiga beräkning , såsom
rese- och underhålls-kostnader, hushyror,
dagtraktamenten , arfvoden , provisioner , anmärknings-proeent
m. m. eller allt, som kan
föras under namn af missräkning eller orig£ig
beräkning , och icke såsom uppsåtligt fel
är att anse.
Till Tuil-styrelsen ingå alla Tullverket
rörande räkenskaper, hvilka der först controlleras
och revideras.
*) JemFår Committeiades betänkande sid. 117.
Cancelli-Rådet v. Hartmansdorff,j, sednare a fr
delningen.
196
Om Redovisningen för Statens Medel
eller om
Kammar - Rätten.
Redovisningen för allmänna medlen är tvåfaldig;
dels en högre, som egentligen åsyftar
medlens allmänna disposition till de ändamål
, hvartill de å särskilde hufvudtitlar
äro anslagne ; dels ock era lägre, som rörer
medlens rigtiga debitering , vård och användande
i detail af de förvaltande ämbets- och
tjenstemännen.
Den förre redogörelsen sker inför Riksens
Ständers Revisorer och sträcker sig egentligen
till Styrelsen, hvaremot den sednare
hufvudsakligen har afseende på de underordnade
myndigheterne, och utöfvas af Kammar-Rätten
, som nu här blott kommer i
fråga.
Uti 2 §. af den för Kammar-Rätten den 22
Januarii 1814 utfärdade Instruction stadgas, att
i händelse anmärkningar ske vid Räkenskaper,
som angå något Kongl. Maj:ts och Rikets
Collegium eller annat publikt Verk med lika
värdighet eller någon dess Ledamot, eller
ock sådan högre ämbetsman , som
för sin befattning endast är Kongl. Maj:t
redo skyldig, Kammar-Rättens åtgärd icke må
sträcka sig längre än att, sedan vederbörande
fått del af anmärkningen och deröfver sig
yttrat, samt för öfrigt nödige upplysningar
blifvit inhemtade , till Kongl. Maj:t i under
-
197
dånighet insända handlingarne , jemte eget
utlåtande i målet.
Häraf visar sig således , att anmärkningars
fullföljande i ordentlig Domstols-väg
endast är obehindrad mot de underordnade
redogör2rne , samt att åtskilliga räkenskaper
af stor betydenhet icke komma till Kammar-Rättens
granskning, i följd af allmänt
gällande föreskrifter, hvarigenom redovisningen
för allmänna medlen blifvit så styckad och ofullständig
, att en del räkningar granskas blott af
Riksens Ständers Revisorer ; andre blott af
Kammar-Rätten; någre både af Riksens Ständers
Revisorer och Kammar-Rätten; samt vissa hvarken
af Riksens Ständers Revisorer eller Kammar Rätten.
I anledning häraf, och på det ordning
och sammanhang i denna gren af förvaltninningen
må kunna vinnas , har Utskottet ansett
sig böra tillstyrka: att granskningen ofalia
redogörelser för Statens hela penninge-fårvaltning
eller får alla allmänna medel, bår, så vidt
det rår er ziffran , verkst Hilos i Kammar-Rått en,
och att följakteligen alla Räkenskaper, som rora
Stats-fÖrvaltningen, med undantag allenast af
det Kongl. Husets Apponage-medel, samt utgifter
till hemliga Diplomatiska kostnader, bårat får
sådant ändamål, dit ingå.
Kammar-Rättens befattning med redovisningen
lör Statens medel bör förnämligast
bestå uti:
Granskning, åtal och bedömande af:
a) Skatt skr ifnin gs-, debiterings- och bevillilin
gs-taxtrings-förrättningar.
198
b) Uppbörd, och förvaring samt utbetalning
och utleverering af Kronans medel i varor ock
persedlar.
Såsom Revision bör Kammar-Rätten, i
andra instantien, granska , hvad som redan i
en lägre blifvit grangkadt, eller directe till
densamma öfverlemnadt. Såsom Domstol bör
Kammar-Rätten pröfva , icke allenast vederbörandes
resolutioner å anmärkningar a£ revisionerne
i första instantien , hvaröfver besvär
blifvit anförda , utan jemväl de anmärkningar
, som af Kammar-Rättens egne Revisorer
blifvit gjorde. I båda fallen skola
målen gå directe från Kammar-Rätten tili
högsta instantien.
Kammar-Rättens åtgärder i dessa afseenden
böra sträcka sig , så väl till skattskyldige
, skattskrifvare, uppbördsmän och förvaltare
, som till de ämbetsmän och myndigheter
, hvilka bordt närmast controllera
de förra.
Kammar-Rättens Advocat-Fiscal synes
ej böra befatta sig med andra åtal än dem ,
som föranledas af anmärkningar, hvilka af
Kammar-Rättens egne Revisorer blifvit gjorda.
Hvad skattskrifnings-, debiterings- och bevillnings-mål
beträffar; så skulle frågor om fel
eller försummelser hos skattskrifvare, om
för låg eller för hög bevillning , om origtigt
debiterade eller uppburna post- och tull«afgifter,
skepps-umgälder med mera, besvärsvis
fullföljas till Kammar-Rätten från Konungens
Befallningshafvande, Pröfnings-Commit
-
199
téer, Post- och Tull-Dlrecteurer med flere
vederbörande af första instantien.
Hvad uppbörden angår, så böra Lands*
Contoiren, Öiver-Post-, Tull- och Lotteri-Contoiren
blifva gransknings-myndigheter i första
instantien och Kammar.Rätter i den andra.
När Commissariater i krig dirccte uppbära
subsidier eller krigs - contributioner , bör
för dem redovisas, såsom för annaa uppbörd
I
anseende tili utbetalte medel , som
skola redovisas, borde, utom förenämnde
Verk, Collegier, der de finnas , för hvar sia
förvaltning blifva gransknings-myndigheter i
första instantien och Kammar-Rätten i den
andra.
Revisions - Contoiren i Kammar - Rätten
böra, så vidt ske kan , inrättas i samma ordning
, som förvaltnings-grenarne, dock så,
att flere af de sednare, som icke hafva uppbörd
eller vidlyftig redogörelse, ingå till ett
Contoir , och tvärtom i motsatt förhållande.
Kammar-Rättens Revisorer och Ledamöter
må ej vid redogörelsers granskning och
bedömande låta bero vid vederbörande Collegiers
eller andra Verks blotta anordningar
, utan, då desse icke grunda sig på allmänt
bekanta eller Kammar-Rätten meddela-,
de Stater, böra Verken vid räkenskaperne i
f?) Jetnnför härmed slutmeningen i 58 §. R«ge*
ringsformen och 30 Riksd, Ordn.
SCO
behörig afskrift bilägga den handling, hvarå
anordningen stödjer sig.
I afseende på antalet af Kammar-Rattens
Ledamöter , har Utskottet ansett ett antal
af Sex, utom Presidenten, vara tillräckligt;
äfvensom att göromålen icke blifva flere,
än att de på en fördelning synas kunna
medhinnas.
Presidenten i Kammar Rätten lärer, i
anseende till sin öfvervägande egenskap af
Domare, icke böra vara godtyckligt afsättlig.
Lika värdighet med Presidenterne i Rikets
Hof-Rätter bör honom tilläggas , hvilka sednare
förmodeligen blifva ställde i samma förhållande,
som Presidenterne i Collegierne.
Öfver de Kammar-Rätten underordnade tjenstemän
bör dess President få samma myndighet,
som andra Presidenter öfver sina underordnade.
Ingen redogörare , hvars förvaltning ännu
icke vöre slutligt granskad och afgjord, borde
få bli ledamot eller tjensteman i Kammar-Rätten.
Icke eller borde någon, med bibehållande
af der egande sysla , få åtaga sig tillfälliga
befattningar af Intendent eller Commiasarie
i krig eller någon beställning, der
egen redogörelse för Statens medel eller förråder
kommer i fråga,
Kammar - Rättens ämbetsmän böra utnämnas
pä föredragning af Drätsel-Förvaltaren
; men i anseende till Kammar-Rättens
Ledamöter bör likväl Justitiae-Ministerns yt
-
201
frände förut inhemtas, såsom för juridiska
ämbetsmän , lydande under de öfrige Förvaltningarne
, i allmänhet är föreslaget *).
Örn Landt-Reger ingen eller Local-Styrelsen,
Hit räknas icke allenast Läne-Styrelserne,
eller de sä kallade Konungens Befallningshafvande
, Öfver-Ståthållare- och Landshöfdinge-ämbetena,
med derunder lydande
ämbets- och tjenstemän, utan ock menighetsstyrelsen
i allmänhet.
Rörande Öfver-Ståthållare-ämbetet har
Utskottet, af skäl, som i en al de särskilde
meningarna blifvit anförde , trott sig böra
föreslå, att Öfver- och Under-Stäthållareämbetena
förenas till ett, under benämning
af d;t förra ^ och med nedsatt rang för innehafvaren,
såsom den förste bland Landsböf*
dingarne.
I afseende på Committerades yttrande
sid. 155 , rörande centralisation af alla inom
hvarje provins varande myndigheter , sä ait
Landets indelning blefve afpassad efter Local-förhållanden,
samt innevånarnes beq äm
-
*_) Jemför Commitrerades Betänkande, sid. 122.
Cancelli Rådet von Hartmansdorff^, sednare
afdelningen.
**) Cancelli-Rådet v. Hartmansdorffs första afdela,
sid. S55.
202
lighet, har Utskottet funnit, attén sådan anstalt
väl kunde vara önskvärd, men att den,
såsom beroende på närmare undersökning af
orternes läge, folkmängd och inbördes förhållanden,
för närvarande icke kan införas;
hvarföre, och då en ny reglering af Rikets
ämbeten och tjenster, utan sammanhang dermed,
kan verkställas; Utskottet ansett öfverflödigt,
att Utlåtande deröfver meddela,
Landshöfdingarne utöfva, enligt gällande
föreskrifter, verkställande magten, hvar
inom sitt Län, och äro jemväl Domare i sådane
hushålls- och police-må!, som ansetts
fordra skyndsammare behandling, än den,
sorn vid de vanliga Domstolarna kan vinnas.
Dem åliggande befattningar finnas uppräknade
i Committerades betänkande sid, 156
och följande, bestående förnämligast uti:
Verkställighet af högre myndigheters bild
och befallningar samt Domstolarnes beslut.
Uppsigt öfver det civila vid försvars- och
bevärings-sky Idig het ens utgörande.
Vidmagthällande af allmänna ordningen och
policen, hälso- och fat ti gv Ar ds-ans t alternes befrämjande
i förening med Consistoriertie.
Ndringarnes skydd ock förkofran, samt tillsyn
öfver utaf ningen af derom gällande författningar
, och vidtagande af åtgärder till lättad
communication , afsättning, med mern.
Bevakandet af Kronans rätt och inkomster ,
värden af dess gods och tillhörigheter, Indelnings•
och Koterings-verket; Krono.uppbördens indrifvande,
och anbefallde Stats-jitgifurs besörjande.
203
Såsom förut är hemstäldt *) , borde hvarken
Militair-befälet eller Biskoparne få blanda
sig i Länets allmänna hushållning och
reglering af de från indelnings-verket härrörande
frågor, hvilka Landshöfdingen i första
instantien bör afgöra, sedan vederbörande
Militair-befälhafvare eller Consistorium
hörde blifvit.
Ärenderna böra vara delade emellan Cancelli
och Contoir efter de hufvudsakliga grunder,
som i Kongl. Förordningen d. 2g April
1752 finnas stadgade, enligt hvilken fördelning
till Contoiret egentligen hörer allt hvad
som angår vården af Statens egendom, samt
uppbörds-verket; och skola vissa vigtigare
ärender i både Secreterares och Kammererares
närvaro föredragas.
Uti ett af de afgifne förslagen är hemstäldt
**), att både Lands-Secreterare och
Lands Kammererare borde vara tillstädes vid
hvarandras föredragning, med skyldighet , att
båda yttra sig öfver målen, och att gemensamt
dela ansvaret för sina tillstyrkanden ,
hvilka i ett ordentligt protocoll , åtminstone
summariskt , borde införas.
Antagandet af detta förslag skulle onekligen
leda till bättre ordning och säkerhet
vid ärendernas handläggning 3 men göromålens
mängd synes icke tillåta det för närva
-
*) Sid- 108 detta betänkande.
«*) Cancelli - Rådet v. Hartmans do rffs 1 afd,
sid. aj 3,
20\
rande, utan att betydligen öka tjenstemanna
personalen vid dessa ämbetsverk, hvarföre
verkställighet af detta förslag icke lärer
kunna komma i fråga förr, än genom författningarnes
förenklande, och en del ärenders
öfverlemnande till municipal-styrelsens
omsorg, göromålen blifvit minskade.
Då det synes vara af stor vigt och
angelägenhet, att vid Lands - Canceliierne
alltid borde finnas en person med större insigter
och erfarenhet, än som hos de af
Lands-Secreterare enskildt lönade skrifvarebiträden
kunna påräknas, och som, anställd
icke i enskild, utan i Statens tjenst, kunde
vid Lands-Secreterarens frånvaro eller förfall
bestrida dess befattning, så har Utskottet ,
med anledning af hvad de afgifna förslagen
härom innehålla, trott sig böra föreslå, att i
de Län, der Läns-Notarier icke finnas, sådane
böra antagas; dock så, att lönerna för
desse tjenstemän anslås uti viss andel af
sportlerne vid Lands-Cancelliet, så länge sådane
komma att fortfara; emedan Lands-Secreterare,
lika med Häradshöfdingar, nu äro
skyldige, att af den inkomst de ega, bekosta
det biträde , som i tjensteutöfningen kan
fordras , utom de på Stat förut bestädde obetydliga
cancellist-lönerne.
För utförandet af de Landshöfdingarne
åliggande befattningar äro Städernas Magistrater,
vederbörande Domstolar på landet,
samt Borgmästare och Bergshauptman i de
Län, der Bergverk finnas, skyldige tillhand
-
20J
räckning efter Landshöfdingen® begäran ;
men Kronofogdar, Häradsskrifvare, Landsoch
Stads-Fiscaler, Krono-Länsmän och Jäge.
ri-betjente, stä under dess närmaste lydnad
till utförande af dess bud och befallningar i
allt hvad Läne-Styrelsen angår.
Härförutan borde i hvarje Socken finnas
en Nämnd, att förvalta Socknens oeconomiska
angelägenheter, och utgöra en verkställande
myndighet af församlingarnes beslut i
alla ämnen, som äro eller blifva föremål för
deras öfverläggningar; och har Utskottet trott,
att det för närvarande icke borde föreskrift
vas, det dessa Nämnder skulle erhålla den
för dem af Committerade föreslagna befattning
med uppbördens upptagande ; men att
sådant väl torde kunna tillåtas i de orter, der
det af församlingarne sjelfve kunde åstundas ,
och särskildte hinder deremot icke förekomma.
Till Sockne-Nämndernes befattning borde,
såsom Committerade sid. 162 föreslagit,
höra; att verkställa och handhafva de vid
Socknestämmor fattade beslut, i afseende på
sådane Socknens allmänna angelägenheter, som
angå uppfostringsanstalterna inom församlingen,
förvaltningen af Socknens enskilda cassör,
såsom fattig- och brandstods-cassor m.
fl. ; fördelningen af allmänna byggnadsskyldigheter,
Sockne - handtverkares antagande;
brandstods-föreningar , fattigförsörjnings - an
-
szo£
stalter , och frågor o ra mindre arbetsföra personers
inflyttning i Socknen; öfverenskommelser
till befordrande af allmän ordning och
sedlighet inom församlingen; öfverenskommelser
om saltpetter - skattens utgörande ,
väghållning, snöplogning , med mera dylikt;
vaccinations befrämjande, och jordegummors
antagande; tillsyn å Sockne-magazin och redogörelse
för deras förvaltning, med flera
sådane oeconomiska ärender, som vid Socknestämmor
blifvit afgjorde, och kyrko disciplin
icke angå.
Nämnden må, när den så nödigt finnér,
till Sockne-stämma sammankalla församlingens
bofaste män, samt eger för verkställigheten
af Sockne-stämmo beslut, hvarmed enligt
stadgandet i Kongl, förordningen om
Sockne.stämmor och Kyrko råd, den 26 Februarii
1817, bör förfaras, att förrätta execution,
samt njuter under tjensteutöfningen samma
skydd, som Kronobetjeningen.
Vid årets slut bör Nämnden inför allmän
Socknestämma afgifva redogörelse för
sin förvaltning, och erhåller, genom ordentligt
beslut, decharge för sin förvaltning.
207
6: o Om ämbetsmännens bildning, befordran,
löner och pensioner, samt
om verkställigheten af deri nya regleringen,
Uti öfversigten af bristerna i Rikets
Stats-förvaltning bar Utskottet anmärkt: att
ämbetsmännen dro får mångå, illa och ojemnt af.
lönte , samt att de prof, som vid inträde i Statens
tjenst af dem jordras , icke dro syftesenligt
bestämda.
Anmärkningen i afseende pä ämbetsmännens
för stora antal är icke ny; ty redan i
Kongl, förordningen den 24tde Januarii 1778
yttras: ”Att tillökning af nya ämbeten öf
'•Ver
behofvet blifvit införd och understundom
J’mera baft personens befordran, än syslans
”nödvändighet till driffjäder*’’
Sedan denna tid har Rikets område och
förmågan till Statens upprätthållande undergått
stor förändring, utan att sådant medfört
minskning i personalen vid de högre förvaltningsverken
, som förut jemväl omfattat styrelsen
af förlorade Provinser.
Såsom ytterligare orsaker till ämbetsoch
tjenste-mäns förökade antal kunna räknas:
Att göromålens mängd blifvit flerdubblad
genom tid efter annan utfärdade författningar
, så väl rörande näringars idkande ,
som i afseende på kameral-verket; och hafva
dessa författningar utgjort en sådan mängd,
och varit spridde i sä många särskilde sam
-
208
lingar, att ofta blott eftersökandet af en författning
eller ett stadgande, hvars tillämpning
kommit i fråga, medtagit lika lång,
stundom mera tid, än ärendernas afgörande:
Att genom det föränderliga varde af
Rikets credit-mynt, som ofta inträffat, löner,
ne vid åtskilliga vigtiga ämbeten sluteligen
blifvit så försämrade, att deras innehafvare
varit nödsakade bereda sig utkomst, dels genom
biförtjenster, och dels derigenom, att
de sökt sig löner i flere verk, hvaraf de följder
uppkommit, att icke allenast Statens tjenst
på ena eller andra stället blifvit lörsummad,
eller mindre väl förvaltad, utan ock att tjenstemännen,
genom åtskillige delade befattningar,
ej sällan blifvit hindrade, att förvärf,
va sig de insigter, som för utöfvandet afen
enda erfordras: och
Att förvaltningsverkens nu varande sammansättning,
samt antagne origtiga arbets methoder
föranledt, icke blott till ökadt arbete,
utan jemväl till långsamhet vid ärendernas
behandling.
Desse förhållanden synas gemensamt hafva
vållat, att antalet af ämbets- och tjenstemän
nu är vida större, än det på 1696 års
Stat uppförde.
Till upplysning om Statens förvaltningskostnad,
hafva Cominitterade låtit upprätta
tabeller öfver beloppet af de löner, som alla
civila, militaira och ecclesiastika ämbetsmän
åtnjuta, äfvensom öfver underhållskostnaden
207
6:o Om ämbetsmännens bildning, befordran,
löner och. pensioner, samt
om verkställigheten af den nya regleringen,
Uti öfversigten af bristerna i Rikets
Statsförvaltning har Utskottet anmärkt: att
ämbetsmännen dro för mångå, illa och ojcmnt af.
lönte , samt att de prof, som vid inträde i Statens
tjenst af dem fordras , icke dro syftesenligt
bestämda.
Anmärkningen i afseende på ämbetsmännens
för stora antal är icke ny; ty redan i
Kongl, förordningen den a4:de januarii 1778
yttras: ’Att tillökning af nya ämbeten öf
Vver
behofvet blifvit införd och understundom
^mera haft personens befordran, än syslans
”nödvändighet till driffjäder,’’
Sedan denna tid har Rikets område och
förmågan till Statens upprätthållande undergått
stor förändring, utan att sådant medfört
minskning i personalen vid de högre förvaltningsverken
, som förut jemväl omfattat styrelsen
af förlorade Provinser.
Såsom ytterligare orsaker till ärnbetsoch
tjenste-mäns förökade antal kunna räknas:
Att göromålens mängd blifvit flerdubblad
genom tid efter annan utfärdade författningar
, så väl rörande näringars idkande ,
som i afseende på kameräi-verket; och hafva
dessa författningar utgjort en sådan mängd,
och varit spridde i sä många särskilde samr
208
lingar, att ofta blott eftersökandet af en författning
eller ett stadgande, hvars tillämp.
ning kommit i fråga, medtagit lika lång,
stundom mera tid, än ärendernas afgörande:
Att genom det föränderliga värde af
Rikets credit-mynt, som ofta inträffat, lönerne
vid åtskilliga vigtiga ämbeten sluteligen
blifvit så försämrade, att deras innehafvare
varit nödsakade bereda sig utkomst, dels genom
biförtjenster, och dels derigenom, att
de sökt sig löner i flere verk, hvaraf de följder
uppkommit, att icke allenast Statens tjenst
på ena eller andra stället blifvit lörsummad,
eller mindre väl förvaltad, utan ock att tjenstemännen,
genom åtskillige delade befattningar,
ej sällan blifvit hindrade, att förvärf,
va sig de insigter, som för utöfvandet afen
enda erfordras: och
Att förvaltningsverkens nu varande sammansättning,
samt antagne origtiga arbets methoder
föranledt, icke blott till ökadt arbete,
utan jemväl till långsamhet vid ärendernas
behandling.
Desse förhållanden synas gemensamt hafva
vållat, att antalet af ämbets- och tjenstemän
nu är vida större, än det på 1696 års
Stat uppförde.
Till upplysning om Statens förvaltningskostnad,
hafva Committerade låtit upprätta
tabeller öfver beloppet af de löner, som alla
civila, militaira och ecclesiastika ämbetsmän
åtnjuta, äfvensom öfver underhållskostnaden
209
för den till desse Stater hörande mindre betjening,
samt för arméens personal.
Af desse tabeller, hvaraf ettfsammandrag
bilägges, visar sig, att med Undantag
af Konungens Hof-Stat, den vid militairen
löntagande nummer-styrkan och på Kronans
stat uppförde ringare betjening * handtverkare
och lotsar, hela personalen af Rikets ämbets-
och tjenstemän, hvilka 1817 njutit aflöning,
utgjort ett antal af 17,740 individer,
att deras Löne-inkomster för året, antingen
efter egne uppgifter till Bevillnings - Taxerings
-Committe'erne, elier efter dessas bedömande,
uppgått till nio millioner, 1 fö,277
R;dr, och att de på Landet innehafva 4002^
hela mantal såsom Boställen, värderade till
16 millioner 481,396 R:dr*
Om militaira nummerstyrkan till Lands
och Sjöss inberäknas, så blifver förhållandet
sådant:
Lone-inkomst, MantalBosr, Bast, varde,
Militair-Staten, bestående
af 49605
personer åtnjuter
- - Rdr 4,855,622 1619I 0,681,910.
Civilstaten, utom
Konungens Hof,
utgörande 58f3
personer- -2,387,918 473 2,024,378.
EcclesiastikStaten,
bestående af 4760
personer, åtnjuter 1,912,737 1910 7,775',io8.
Särsk, Utsk, Betänk, 14
210
Och har i denna beräkning icke ingått
inkomst för tillfälliga eller till tid obestämde'
befattningar eller pensioner och gratialer, äfvensom
särskildte Staters och Verks uppgifna
personal endast har afseende på det antal
ämbeten och tjänster, hvarföre lön eller
annan inkomst åtnjutits.
Det stora antal ämbets- och tjenstemän,
sorn sålunda finnes, är dels illa och dels ojemnt
aflönadt. De, som hafva penningelöner,
äro i synnerhet vanlottade, äfven då
den af Riksens Ständer för dem sednast beviljade
Löne-förhöjning beräknas. De, sorn
innehafva indelningar, äro deremot i allmänhet
väl belåtne, ehuru lönerne icke finnas
vara jemnt fördelade, eller afpassade efter
tjensternas vigt och angelägenhet.
Häruti fordras således rättelse, emedan
den Hya regleringen af Styrelse-verken åsyftar-,
att Förvaltnings-ärenderne må blifva skötte
med mindre kostnad, men med större
skyndsamhet, drift och ordning än förut, af
ett minskadt, men bättre lönadt antal ämbetsoch
tjenstemän.
Alen om än detta ändamål snart nog
kunde vinnas, återstår likväl, att ändamålsi
enliga stadganden vidtagas i afseende på ämbetsmännens
bildning, befordran och pensioner
, emedan hvad derom nu gäller, icke synes
vara väl beräknadt.
Tjenst - års beräkningen, som framför
skicklighet gäller i befordringsväg vid de flesta
ämbets • verk , synes i allmänhet hafva
\
211
vållat, att ynglingar begifva sig till Universiteten
förr än de rigtigt kunna draga nytta
af föreläsningarne, och derifrån förr än studierne
hunnit mogna; allt i ändamål, att genom
tidigt engagement vinna meriter, hvilka
dock vanligen icke få räknas till godo vid
befordringar till Statens tjenster i allmänhet,
utan blott inom det verk , der sådane meriter
blifvit ådagalagae.
Den bildning, som är påbuden för dem,
hvilka på sådant sätt erhålla inträde i' Statens
tjenst, åsyftar vanligen icke sådane allmänna
kunskaper, som nu mera för tjenstemännen
svårligen kunna umbäras, icke eller fordras
alltid kännedom af den befattning eller de
göromål, som man ämnar sig att handlägga.
-— Således kan man t. ex, vinna inträde i
KrigS-Expeditionen utan att känna indelningsverket
5 i Ecclesiastik-Expedidonen, utan att
vara bevandrad i Kyrko- eller Scholväsendet,
och i Kammar - samt Finance-Expeditionerne,
utan att kännedom i Rikets Hushålls-författningar
eller Drätsel-verk fordras; hvarförutan,
till vinnande af inträde på alla dessa Förvaltningsbanor,
icke ens behöfves någon allmän
kännedom af Rikets Lagstiftning och
Rättegångssätt, oansedt juridisk pröfning ej
sällan i Stats-Rådet förekommer.
Efter att på föreskrifvet sätt hafva vunnit
inträde i Statens tjenst, åtgår lång tid innan
Lön kan väntas; när denerhålles, arden
till tarflig utkomst otillräcklig, och när slutligen
ämbetsmannen af ålder eller sjuklighet
212
derifrån endtl«edigas, blir det underhåll, honom
bestås, än mindre.
Huru ofördelagtigt alla dessa omständigheter
skola verka på Statens tjenst, är i en
af de särskilde meningarne närmare utveckladf:
*) och har Utskottet, efter granskning
deraf, velat föreslå:
Att examen får inträdet i civila ämbets-verk
må gåras till en gemensam för dem alla, endast
med sdnkildt tillägg af Historien, Stats-rätt och
fremmande språk får dem, som vilja vinna inträde
i Utrikes förvaltningen, och af de får Bergs -  handteringen nödige vetenskaper för dem, som
ämna sig, att vid BergsComoiret eller derunder
hårande ämbeten och tjenster söka befordran; samt
att en förberedande Philosophisk eller allmän bildtiings-examen
bör, likasom den Theologirka , vara
oflagd, innan man vid Universiteten får tillstånd,
att undergå dmbets-examen: och borde likaledes
ingen till betjening i Riksens Ständers Verk,
Banken eller Riksgälds - Contoir et antagas, utan
att hafva undergått den allmänna dmbets-examen:
Att' sedan en allmän civil - dmbets-examen
blifvit stadgad, befordrittgs-rätten inom hela den
civila årnbetsmanna-corpsen må Varda gemensam,
utom till Utrikes Förvaltningen och BergsContoiret,
så framt de sökande icke aflagt dertill erfor
derli ge särskilde examina; hvaremot medlemmar
af dessa begge verk borde, får deras högre kunskapers
skuld, hafva befordringsrätt till ailä an
-
#) Cancelli - Rådet von Hartmans dorffs sednare
afdelning.
213
eira civila beställningar, an hvarandras, dock sy.
nes tillämpningen af detta allmänna förslag bora
blifva varsam, synnerligen i afseende på Domare-ämbeten
, att icke oerfarna personer må till
desammas bestridande antaga! :
Att hvad tjtnstårs och anciennitets beräknande
angår, den underdåniga önskan hos Kongl.
Majit må avmålas, att vid företagande gransk.
ning af bejordrings-lagarne, Kongl. Majit} till
beredande af erforderlig bildnings-grad och ökad
duglighet hoc ämbetsmännen, i Nåder må täckas
förklara, att skicklighet och förtjenst företrädesvis
och mer än tjenstårs-berdkning, finge tagas i betraktande
vid Syslors bortgifvande, på sätt 28
§. Regeringsformen jemväl föreskrifver:
Att, till vinnande af erfarenhet huru drender
i orterne uppkomma och behandlas, ingen vid
central-verken inom Hufvudstaden må till tjenst
med Kongl. Fullmagt befordras, Utan att hafva
tjenst gjert hos ämbets - myndigheter a f första instantien
i Landsorterne:
A tt, såsom en följd af hvad Utskottet rörande
allmän befordrings-rått föreslagit, ledigheter
till alla civila beställningar, ehvad de af Kongl.
Majit, Colle gier eller andra ämbets-myndigheter
besättas, böra i officiella Tidningar kungöras, och
en viss ansökningstid, rättad efter möjligheten för
sökande från alla Landsändar, att hinna anmäla
sig, blifva i allmänhet fastställd', från hvilket stadgande
endast ämbeten i StatsRådet synas böra Undantagas'.
Att till alla civila ämbeten , hvarifrån godlycklig
afsättning ej får ske , förslag å 3:ve
2X4
bland de sökande bär upprättas , grundade i öfverensstämmelse
med stadgandet i 28 §. Rene,
ringsformen , endast på förtjenst oeh skicklighet ,
Konungen obetaget att bland camp et ente sökande
, kunna nämna någon utom förslaget',
Att competence endast bör kunna beräknas,
mellan behörigen examinerade civila ämbetsmän ;
Att ingen må utnämnas till någon sy sia}
Utan att erhålla dertill hörande Lön’,
Att, då inga tjenster på Stat för besörjandet
af blott renskrifning böra finnas , den
personal, sorn dertill vid hvarje Ämbets- Verk kan
anses nödig , må bland personer , som undergått
föreskrifva ämbets-ex amen , antagas af nederbo'
rande Chef, emot åtnjutande af arfvode , men titan
någon tjenstårs-berdkning sins emellan till
befordran, hvilket arfvode vederbörande borde
ega , att för dem bestämma i mån af skicklighet
och flit; Och skulle följägtligen vederbörande
ämbetsmän inom hvarje Verk erhålla ett årligt
anslag för renskrifningens besörjande,
Copi
ster
i de särskilde expeditionerne af Konungens
Cancelli skulle alltså jemväl upphöra att vara en
tjenstegrcid på Stat och af Cancelli st” graden
endast så mångå bibehållas, sorn för utskrifningen
af hemliga eller eljest vigtiga handlingar
samt för tillsynen å öfrig renskrifning och ansvaret
får dess vigtighet, kunde, fordras; hörande
denna grundsats tillämpas efter behof och
omständigheter i Collegier och andra underordnande
Verk:
Att, efter skedd förbättring i ämbetsmännens
närvarande lonings-vilkor , de får särskilde corn
-
2I5
missioner och förrättningar väl tnä kunna erhålla
, om så foräras och af dem önskas , ledighet
fr fin vanliga ömhet s -göromål, men inga andra
ar {voden eller traktamenten, än equip elings- beskicknings-
och resekostnader, enär sådant må erfordras;
men att deremot hvar och en, som han förordnas
i deras ställe, bör undfå sådan löneförhöjning
, att hans inkomst af Staten alltid svarade
mot lönen för det ämbete han utöfvade ; och om
någon på samma gång förvaltade seine, borde
han endast Jå uppbära lönen för det högsta,
och medlen tagas af vederbörande förvaltningars
lag till extra utgijter ;
Att begrafningshjelp icke vidare må för
Statens löntagare innehållas; äfvensom att pensioner
åt ämbetsmän anslås, på det sätt, enligt ofgifvet
förslag , att den sorn vöre 60 år gammal
och tjent i 40 år j borde erhålla fdelar af sin
lån i pension j men den , som vöre 65 och tjent
4g år, samt den, som i och för tjenst eils utöfning
förlorat lemmar, hälsa eller förmåga, att
med ämbetsförrät/ningar fortfara eller annorledes
försörja sig, deremot vara förvissad om liela
sin lön i pension , äfven om olyckan träffade honom
i yngre år; och skulle den, sorn efter en sådan
reglering fordrade eller mottoge accord, vara
sin pensions-rdtt förlustig;
Och sluteligen:
Att ej mindre löner än pensioner böra jernmare
än mt rättas efter ämbetsgradefve, så att
ingen finge större lån eller pension, än sin förman,
och båda delarne vara lika inom samma gråå.
ai 6
Beträffande sluteligen verkställigheten af
den förändrade organisation af Rikets Styrelse-verk
, som utgjort föremålet för Utskottets
bearbetande3 så får Utskottet, med
anledning af hvad i det föregånde blifvit yttradt,
vördsammeligen tillstyrka , att Riksens
Höglofl. Ständer ville hos Kongl. Maj:t
anmäla den underdåniga önskan , att de delar
af förslaget, som icke bero på constitutions-förändringar,
måga , deräst förslaget
godkännes, så fort ske kan, befordras till
verkställighet, i hvilket ändamål Instructioner
för de blifvande Ämbets-verken skymlsammeligen
borde utarbetas, på det att ytterligare
uppskof icke må inträffa med denna organisation,
som Riksens Höglofl. Ständer, sedan
I8o9» vid hvarje Riksmöte påyrkat , och
hvilken, så vidt den ej af lagförändringar
hindras, utan på Kongl. Majrt endast beror,
kan när som heldst verkställas: kunnande
underordnade Collegier och Ämbets verk,
så snart Förvaltnings-grenarne, efter föregång*
ne constitutions förändringar , blifvit syftesenligt
inrättade, sedermera eller efter deras
nya reglering flyttas under de förvaltningsgrenar,
dit de rätteligen höra, samt ärenderna
emedlertid handläggas i de Ståts-Expeditioner
, der de nu upptagas.
Hvad åter angår Stats-Rådets sammansättning
, så är förhållandet dermed annorlunda,
emedan dess antal och verkningskrets
i Grundlagen finnas bestämde: Och
får Utskottet till hvad derom förut är yt
-
217
tradt, göra det tillägg, att då Utskottet ansett
en väsendtlig förändring af nu varande
ämbetsförhållanden bestå deruti, att icke i
Stats organismen underordnade må innehafva
högre rang än deras förman; så har Utskotter,
i enlighet med Stats-Rådens, i Regeringsformen
nu bestämde rang, och med
afseende derpå, att Justitiae-Råden synas, i
följd af ämbetets vigt, böra följa dernäst, föreslagit
rangen för Presidenterne i Coliegierne
lika?.» med äldsta General-Major: Men om
Stats-Råden och Förvaltnings-cheferne skull
le erhålla högsta eller Fältmarskalks-rang,
hvilket torde vara så mycket större skäl,
som dessa ämbeten otvifvelaktigt äro de vigtigaste
i Riket; så tror Utskottet, att Justitiae-Rådens
och Collegii - Presidenternes rang
borde derefter uppflyttas.
I förutnämnde afseende, eller för att bereda
verkställighet i de delar af detta Förslag,
som icke tarfva grundlags-förändringar,
har Utskottet, lika med Committerade (sid.
Ig2.) trott sig böra tillstyrka, att, sedan
Kon^l. Maj:t fastställt grunderne får den nya
regleringen samt hvilka ämbets - verk skola komma
att fortfara , eller till sin Organisation förändras ,
förslag till Instructioner för dessa verk dä må
blifva, i öfverensstämmelse med samma grunder ,
skyndsamt upprättade, dervid tillika betjeningens
personal uti hvarje ämbetsverk, i förhållande till
gör omålens vidd och beskaffenhet, borde bestämmas,
efter hvilka Instructioners fastställande, den nya
organisations-planen genast borde, så vidt ske
218
kan, sdftas i verkst cillighet; och skulle i sammanhang
dermed den inre ordningen för arbetets
gång inom hvarje verk uppgöras och
fastställas.
Likaledes har Utskottet för sin del antagit
Committerades förslag, att Ledamöter
och betjening till de nya förvaltnings-verken
böra tagas från nu varande ämbets-verk, på
det att Staten icke måtte med nya Löner eller
alltför betydliga pensions - anslag blifva
belastad *). Och då det ingalunda vore med
rättvisa eiler billighet instämmande, att nu
varande ämbets- och tjenstemän, antingen de
i ett eller flere verk äro anställde , förlora
dem nu tillkommande Löne inkomster, hvar*
på möjligheten af deras utkomst varit beräknad;
så har Utskottet trott sig böra föreslå,
det tjenstemän af alla grader, som eg a ständige
löne-jörmåner, ehvad tjenstemännen äro med ju!lmagter
eller constitutorialer fårsedde, håra dervid
bibehållas , intill dess de till befattningar vied
motsvarande elier högre Lön varda befordrade;
dock härifrån undantagne de ämbets- och
tjenstemän, som i afvaktan på en förändrad
organisation af Styrelse - verken , blifvit af
Kongl. Majit tills vidare förordnade och derföre
åtnjuta lönerne i egenskap af arfvoden;
Varande det i öfrigt utom all fråga, att löner,
enär de genom innehafvarens afgång
eller befordran blifva lediga, till Stats-Cassan
skola indragas.
*) Committerades betänkande, sid. 183.
219
I 'sammanhang härmed har Utskottet
jemväl antagit, att, till undvikande af Statens
betungande med utgifter i och för den nya
ämbets-regleringea, det förhållande lämpeligast
synes kunna iagttagas, att de förökade
Lönings-förmåneme, hvdka dervid bliiva nödige
för åtslc ill ig e ämbets- och tjenstemän,
icke utgå annorlunda än i den mån de indragne
lönerne blifva genom innchafvarens afgång
eller befordran ledige *), för vinnande af
hvilket ändamål till Kongl. Majtt synes böra
öfverlemnas, att använda de löner, som genom
afgång elter befordran indragas vid de Verk, der
sådant anses af behofvet mest påkalladt, utan afseende
derå, oin lönen derstädes, eller vid något
annat verk blifvit ledig, sä att, enär någon tjenst
inom e:t verk blefve vacant, den jnå förenas med
någon Minan inom detsamma till dess lån och arbete
blifva betydliga nog för hvar och en, sona
händelsen redan lärer vara i Stats-Contoiret:
och kunde i följd häraf provisoriska lördngsstater
uppgöras, för att vid först blifvande
Riksdag till Riksens Höglofl. Ständers pröfning
ötverlemnas.
Sluteligast, och då det för fortsättning
af Hushålls- och Cameral-författningaines sammandragande
och nya redaction, om vigten
hvaraf Utskottet sig förut yttrat, äfvensom
för utarbetandet af de för ämbetsverken blifvande
instructioner , är angeläget, att nödige
Cancelli. Rådet von Hartmansdorff,s Betänkande
sednare afdelningen.
220
medel icke saknas; så har Utskottet, med
härtill ytterligare hemtad anledning af Kongl,
Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksens Höglofl.
Ständer d. 4 sisth Martii, velat tillstyrka, att
det anslag af 3000 R:dr, som hittills varit
på indragnings-staten, för detta ändamål upp.
förde, måtte än vidare få fortfara.
Hvad sålunda rörande Styrelse-verkens
reglering i hela sin vidd blifvit yttradt, får
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständers vidare
granskning vördsamt öfverlemna. Varande
de reservationer, som af en del Utskottets
Ledamöter mot piuralitetens beslut i åtskilliga
omständigheter blifvit anmäldte, uti
bifogade Protocolls-Utdrag upptagne.
Stockholm den 25 Augusti 1823.
221
Bil. Litt, A.
I anledning af Riksens Höglofl. Ständers
Särskildta Utskotts Förslag till Rättsfrågors
afsöndrande från Förvaltnings-Verken, komma
förändringar i nedannämnde Lagens rum
i fråga, nemligen:
i;o 27 Cap. 9 §. Bij g svinga-Balken skulle
erhålla denna lydelse; ”Nu nöjes man ej åt
”Härads-Rättens slut i dessa mål; fullfölje
’’hos Domaren sin klagan , som i Rättegångsväsen
om laga vad sägs.”
2:0 25 Cap. 8 §. samma Balk, fordrar
blott detta tillägg: ’’Menar någon, att vid förrättad
vägdelning honom för när skett; sö’’ke
då ändring deri , genom instämning till
”behörig Domstol , som i Rättegångs.Balken
’’sagdt är.’’
3:0 10 Cap. 16 §. Rättegångs-Balken synes
sålunda böra förändras : ’’Tvista Krono
hemman
, ett eller flera, om jord eller Bya”skillnad
; lagge dem Härads-Rätt emellan.
”Gränsar till dessa allmänning, vare lag sam»
’’ma: och förordne Konungens Befallningshafvande
någon, som å ämbetets vägnar
”när är, då Kronan del i saken häfver. Dö”me
ock Härads-Rätt om åverkan å Kronojord.
”
Stockholm den 25 Augusti 1823.
222
Bil. Litt. B.
Förteckning öfver de förändringar i Grund»
lagarnes reglementariska föreskrifter, som vid
en ny Styrelse-verkens reglering kommit i
fråga, och sorn, deräst förslaget bifailes,föranleda
till ny redaction af vissa §§. i dessa Lagar
, nemligen :
1:0 Att Förvaltnings-cheferne eller SratsSecreterarne
må erhålla benämning af föredragande
Stats-Råd.
2:0 Att alla Förvaltnings-Cheferne böra
vara Ledamöter af Stats-Rädet, med skyldighet
att , när de icke äro hindrade, öfvervara
hvarandras föredragningar.
3:0 Att Närings- och Drätsel-ärender
höra åtskiljas under hvar sin föredragande.
4:0 Att Landt- och Sjö-Krigs-ärender
må erhålla hvar sin särskilda Chef.
5:0 Att de icke föredragande Stats-Rådens
antal, med inberäkning af Hof-Cancelleren
skulle inskränkas till fyra, nemligen 3
civila och en militair.
<5:o Att Justitiae-Stats-Ministern icke borde
vara Ledamot i Konungens Högste Domstol,
utan blott Chef för den administrerande
delan af Justitiae.förvaltningen och föredragande
i Stats-Rådet af alla dithörande ärender,
samt innehafvaren af den Justitise-Cancelleren
nu anförtrodde uppsynings- och åklagare-befattning
(alternativt).
7:0 Att ett af de icke föredragande StatsRåden
må bibehålla benämningen af Hof
-
223
Canceller och ega särskildt inseende öfver
Riks-Archivet och Kongl. Tryckeriet (alternativt).
8:0 Att Hof-Cancelleren icke hör med
Utrikes Stats Ministern dela utrikes förvaltningen
och stadgandet derom i Regeringsformen
således utgå.
9:0 Att Hof-Cancellern icke borde till
Riks-Stånden öfverlemna Konungens propositioner,
utan sådant tillhöra vederbörande Förvaltnings-chefer.
io;o Att Hof-Cancellerens inseende öfver
skrifters allmängörande samt öfver bokhandeln
skulle öfverlemnas till Ecciesiastik-Förvaltnings
chefen.
n;o Att Rikets allmänna ärenders Beredning
, såsom öfverflödig, må indragas.
Stockholm den 25 Augusti 1823.
224
Utdrag qf de hos R. H. S. Särskildta
Utskott hällne Protocoll
vid Lagtima Riksdagen i Stockhohn
år 1823.
Emot pluralitetens beslut vid granskningen
af Committerades, till Högloft. Sräskildta
Utskottet öfverlemnade Betänkande
rörande Rättsfrågors skiljande från Förvaltningsverken
, hafva uti nedananförde omständigheter
reservationer blifvit af enskilda
Ledamöter anmälde, nemligen:
Vid i:sta Titelns 2 Moment, upptagande
tvister om uppfyllande eller rätta tydningen
af de emellan Kronan och enskildte
ingångne Contracter:
Af Herr Friherren och Ordföranden,
Herr Öfversten Lefrén , Herr Biskopen
Doctor Wallenberg och vice Talemannen
Jon Jonsson, hvilka ansågo de i detta mom.
upptagne tvister vara af administrativ beskaffenhet
, äfvensom enahanda reservation
blifvit af Herr Biskopen särskildt anförd beträffande
de i y inom. upptagne tvister, om
Kronan förbehållen tionde eller ränta blifvit
rätteligen forslad och levererad, eller
icke.
Vid Tredje Titeln har Herr Biskopen
Doctor Wallenberg jemväl reserverat sig emot
pluralitetens mening, att de i i Mom.
uppräknade tvister äro af judiciel natur,
hvarjemte reservationer endast beträffande de
vid
225
vid slutet af samma moment onanämde tvister
om nyttjo-rätt till kronoskär, strander
och holmar, som icke höra under visst hemman,
blifvit anförde af Herr Friherren och
-Ordföranden, och vice Taiemannen Jon
Jonsson.
Emot beslutet om judiciella beskaffenheten
af de i 2;ra mom. af denna Titel upptagne
tvister, cm Jörmdnsrdtt till skatteköp, har
reservation vidare blifvit af Herr Biskopen,
Doctor Wallenberg i protocollet antecknad;
äfvensom beträffande 3:dje morn., sorn innehåller
tvister om klyfning af Kronohemman,
uti hvilket sistnämde afseende Herr Friherren
och Ordföranden sig i reservationen förenat.
Herr Öfversten Lefrén har ansett tvister
cm klyfning af Kronohemman vara judiciella,
om de skola stanna vid irsta instantien,
men funnit dem vara administrativa,
om de till högre ort få fullföljas.
Vid /pde mom. är af Herr Friherren
och Ordföranden samt Herr Biskopen Doctor
Wallenberg reservation anförd emot pluralitetens
mening, att tvister om fardag å boställen
och andra allmänna lägenheter, hvilka
under arrende innehalvas, äro af judiciei natur;
äfvensom Herr Biskopen, för dess del,
anmält reseivation emot beslutet om juridiska
beskaffenheten af de i 5 morta, om nämde
tvister, om företräde till hygge eller mulbete
å allmänningar eller till begagnande af
Slirsk. Vtsk,Betänk, t 5
226
andra rättigheter eller förmåner å vissa Kronans
tillhörigheter.
Emot piurälitetens beslut, att de i 6tte
rnom. upptagne tvister emellan städernas innevånare
om den åt städerne donerade jord
böra juridiskt behandlas, men att administrativa
maiten ej derigenom må rubbas i tillsynen, att
jorden begagnas till sitt ändamål, huruvida den
jår skiftar och mera dylikt, som ingår i förvaltningen
deraf, hafva reservationer blifvit
anförda af Herr Friherren och Ordföranden ,
Herr Öfversten Lefrén, Herr Biskopen Doctor
Wallenberg * Herr Borgmästaren Hjertström
och vice Talemannen Jon Jonsson ,
hvilka trott, att tvister Om rättighet till den
åt städerne för vissa ändamål eller till samfäldt
begagnande anslagne jord, och hvilken
ej under egande rätt må upplåtas , böra af
förvaitnings-myndigheterne afgöras; och förklarade
Herr Commerce - Rådet Egge dess
mening uti förevarande afseende vara den ,
att alla frågor om rättighet till sådan stadsjord,
som icke kan genom köp, skifte, arf
eller gåfva abalieneras , tillhöra förvaltningsverken,
men att tvister om rättighet till annan
sjelfegande jord böra öfverlemnas till
Domaren.
Vid 4:de Titeln hafva Herr Friherren
och Ordföranden samt Herr Biskopen Doctor
Wallenberg sig reserverat emot pluralitetens
beslut, att de i i:sta mom. upptagne
tvister om fördelning af skyldigheterne , att
227
bygga Och Underhålla allmänna hus, broar
och vägar, vore af juridisk egenskap.
Emot beslutet vid 2 mom., att tvistet
öm deltagande i stadgadt arbete till innehafvare
af Kungsgårdar och Boställen, böra i
juridisk väg behandlas, reserverade sig Herr
Biskopen Doctor Wallenberg » icke derföre
att han tvekade om dessa tvisters judiciella
natur, utan derföre, att Herr Biskopen, då
hvarken den ena eller andra Domstolens
rättvisa borde sättas i fråga , ansåg mål af
denna beskaffenhet kunna lämpligare och
skyndsammare af Förvaltnings-verken handläggas
5 och anförde Herr Biskopen jemväl
reservation emot beslutet om judiciel behandling
af de i 3*.dje mom. Upptägne tvister,
örn kronotionde eller ränta, som till ämbetsoch
tjenstemän är anslagen, eller af enskilde
personer innehafves, blifvit rätteligen forslad
och levererad eller icke, äfvensom emot
beslutet rörande de i 4 mom. omnämnde tvister
om Skattekols leverering vid Bergverk,
hvilka tvister Herr Biskopen ansåg likaledes
böra af Förvaltnings-verken behandlas»
Både Herr Biskopen samt Herr Friherretl
och Ordföranden anmälde derefter ehahanda
reservationer emot pluraliteteris beslut, så
Väl i afseende på 6;te morn., angående tvister
om fullgörande af contracter örn lön och
andra förmåner emellan Ryttare, Soldater
och Båtsmän , samt deras Rusthållare eller
Rotebönder, som ock i afseende å g morn.
angående tvister om deltagande uti rustnings*
22g
och roterings-skyldigheter, då frågor uppstå
intressenternc emellan inbördes.
Vid granskning af 5\te Titelns irsta moment
, upptagande alla bergshandteringen
rörande tvistemål , blefvo emot pluralitetens
beslut i afseende å de under Litt. b) c) d)
och e) uppräknade ärender , på den grund,
att administrativa åsigter äfven måste i pröfningen
af desamma ingå , reservationer anförda
af Herr Friherren och Ordföranden ,
samt Herr Biskopen Doctor Wallenberg,
som ansågo, att, uti de under Litt. h) omnämnde
ivister om förlag vid Bergs- och
Brukshandteringen , administrativ pröfning
också måste ega rum', och förbehöllo derföre,
att så beskaffade mål icke mätte till
vanliga domstolar hänvisas $ hvarförutan Herr
Friherren och Ordföranden trodde, att de
under Litt* i) och k) omnämnde tvister om
klyfning af Bergsmanshemman samt om vatten-uppdämningar
vid anläggning af nya Bruk
och Bergverk eller vid redan anlagda böra
af Förvaltnings - myndigheterna handläggas.
Beträffande 2:ra mom, angående åtskilliga
mål, som hafva gemenskap med de under
Commerce-Collegium för närvarande hörande
näringar, blefvo emot besluten om judiciella
egenskapen af de under Litt. b) upptagne
ärender, nemligen skuldfordringsmål
och andra tvister emellan fabriks- och slöjdeidkare
och deras arbetare, samt emellan sådane
näringsidkare och deras förläggare om
hvad som allena handteringen eller rörelsen
229
angar, så ock fordringsanspråk i allmänhet
hos fabriksarbetare , följande reservationer
anmälde, nemligen:
Af Herr Biskopen Doctor Wallenberg
emot beslutet i det hela , samt
Af Herr Friherren och Ordföranden ,
endast i afseende på tvister, som allena röra
handteringen eller rörelsen; hvarförutan jemväl
emot beslutet vid de under Litt. d) upptagne
tvister med Skeppsrederier om kostnads-ersättning
för utrikes varande sjömäns
hemförskaffande , reservationer anmäldes af
Herr Friherren, hvilken ansåg alla mål, som
fordra sakkännedom, böra af en domstol,
deri sakkunnige män finnas , handläggas.
Vid 3:dje mom. hvarunder alla uppförde
mål ansågos af pluraliteten vara af juridisk
natur, blefvo emot beslutet, i hvad detsamma
beträffade de under litt. a) omnämnde
uppodlingar å de under bruk till skatte
försålde hemman, reservationer anförda af
Herr Friherren och Ordföranden , Herr Öfversten
Lefrén samt Herr Biskopen Doctor
Wallenberg; hvarjemte Herr Fnherren och
Ordföranden i afseende å de ärender hvarom
under Litt. b) och c) nämnes, förbehöll, att
vattenuppdämnings - frågor må af Förvaltningsverken
handläggas, samt att, för prof.
ning af skiftesmål , egodelnings-iälter blifva
inrättade.
Vidkommande 6:ie Titeln, der de i i:sta
mom. upptagne brottmål, som lör närvarande
behandlas af Bergs*Collegium, ansetts -af
pluraliteten böra i judiciel väg upptagas $ sa
ansåg Herr Frilierren och Ordföranden nödigt,
att i den domstol, som skulle hmd*
lägga sådana mål , dertill insigt i bergshandteringen
erfordras , personer med sakkännedom
matte finnas , ibland hvilka mål Herr
Friherren j synnerhet ville räkna dem, om
hvilka Litt. b) handlar, eller anklagelser mot
bergsarbetare för det de förfara, förslösa eljer
genom oskicklighet i arbetet förderfva
deras husbönders tillhörigheter, oqh de under
Litt, c) omnämnde anklagelser för sågars
pritta begagnande, för olofligt öfversmide
m. m.
Hvad derefter angick ^:dra morn. af
denna titel , eller i afseende på de under
Commerce-Collegiurn hörande brottmål, hvilka
alla af pluraliteten ansågos kunna till
domstolarne hänvisas , reserverade sig emot
beslutet?
Herr Friherren och Ordföranden, som angåg
de under Litt. c) d) e) f) och h) upptagne
ärender, ehuru juridiska , likväl fordra
handläggning, dels af sakkunnige personer,
dels af administrativa myndigheterna , såsom
förvaltare af allmänna ordnings- och hushållningsmål
; och af Herr Biskopen Doctor
Wallenberg,! afseende på de under Litt. c),
e), f) och h), anförde tvister, hvilka till en
del, såsom af blandad administrativ och juridisk
beskaffenhet, och till en del såsom
poliqemål borde anses,
Emot beslutet om judiciella beskaffenhet
ten af mål om förbrytelser, som efter reglementet
för Eskilstuna fristad upptagas af
Qrdningsmanna-rärten derstädes, anmärktes:
af Herr Öfversten Lefre'n, att förbrytelser i
Eskilstuna fristad borde handläggas på samma
sätt, som likartade ärender i andra städer
5 af Herr Friherren och Ordföranden:
att frågor om origtiga mätare-bref fordra
sakkännedom; samt att han ansåge frågor
om brist i de ständige saltupphgen , om ersättning
för klander å privilegium exclpsivum
och om förbrytelser mot Directeurer,
Waterschout med flere, vara af sådan beskaffenhet,
att de böra förvaltnings-verken
tillhöra; äfvensom Herr Friherren och Ordföranden
jemte Herr Biskopen Doctor Wallenberg
, reserverade sig emot pluralitetens
beslut om judic felia egenskapen af sädane
mål, som i Krigs-Collegium blifvit fullföljde
och i 3:e Mom. af denna titel äro uppräknade,
samt emot juridiska beskaffenheten af
uti 4:de Mom. upptagne policemal, dem
Herr Ordföranden och bemäjde Herrar Ledamöter
funno böra, såsom rörande allmänna
ordningen, hädanefter, som hittills, af
police-myndigheterne handläggas , hvarvid
likväl ansågs, att fyllerimål, väifningstvister
och frågor om lösdrifvare kunde till doinstolarne
öfverlemnas.
Vice Talmannen Jon Jonsson anmälte
reservation endast i afseende å Kronoskjutsen
, hvarom i början af detta Moment är
pämndt.
232
Vid granskning af
ment, blefvo emot beslutet, att tilltal för
ämbets- och tjenstefel mot Förvaltnings-verkens
egna ämbets* och tjenstemän, så ock
mot andra , som under dessa verk lyda ,
skola anses af judiciel natur, följande reservationer
anmälda, nemligen:
Af Herr Friherren och Ordföranden ,
Herr Öfversten Lefren, Herr Biskopen Doctor
Wallenberg och vice Talemannen Jon
Jensson , äfvensom af Herr Prosten Doctor
Fornander, hvilken sednare förklarade, att
han ansågs Grundlagens föreskrift, det ämbets-
och tjenstemän icke må, utan ransakning
och dom, ifrån innehafvande ämbeten
och tjenster skiljas, blifva uppfylld, om Förvaltnings-verkens
beslut i så beskaffade mål
icke fingo annorstädes, än i Högsta Domstolen
öfverklagasj samt:
Af Herr Grosshandlaren Bagge, som
fann det blifva beroende på beskaffenheten
af blifvande administrativa tjenster, eller om
ämbets- och tjenstemän blifva inamovibla
eller icke , huruvida Förvaltnings-verken böra
den ifrågaställde domsrätten utöfva.
Emot beslutet angående 2;dra mom. af
denna titel eller om Consulers ersättningsansvar
i uppgifne fall samt om Landtmätares
och andra ämbets- och tjenstemäns arfvoden
af Kronans medel, anfördes reservation
af Herr Friherren och Ordföranden,
och Herr Biskopen Doctor Wallenberg, uti
hvilken reservation Herr Öfversten Lefrén
233
så vicia instämde , som Iian ansåg ämbetsoch
tjenstemäns anspråk på arfvoden af
Kronans medel böra af Förvaltnings-myndigheterne
pröfvas ; äfvensom Herr Öfversten
emot beslutet, att de under 3;dje momentet
inbegripne stridiga anmärkningar vid åtskilliga
under Förvaltnings-verken hörande redogörares
räkenskaper borde, på sätt Committerade
föreslagit, handläggas, anmälde reservation,
med förklaring, att han ej fann
lämpligt, det Kammar Rätten skulle i 2:dra
instantien upptaga och afgöra ärender af denna
beskaffenhet.
Sluteligen har Herr Friherren och Ordföranden
uti ett enskildt anförande utvecklat
de allmänna åsigter, från hvilka han vid
sina anmälde reservationer utgått; lydande
sorn följer:
”Vördsamt Memorial!
J,Då jag i flera fall skiijt mig från Högh
Utskottets tanka, i afseende på de mål, som
borde från de administrativa verkens behandling
afsöndra®, för att hädanefter af Domstolarne
handläggas, anser jag mig pligtig uppgifva
de allmänna grunder, som i detta afseende
ledt mina åsigter,
Atc allt hvad som verkligen är rättsfrågor,
icke må behandlas af den Styrande
Magten och dess organer, utan af en, utaf
densamma oberoende, Dorrare-magt , är en
Stats-princip, sorn ingalunda kan bestridas,
334
högst vigtig för folkets frihet och säkerhet.
Men en lika så angelägen grundsats är ock
den , att hvarje af de 3:ne Stats-magterna,
den Lagstiflande , den Styrande och den Dämmande
, hållas inom sina tillbörliga gränsor ,
så att deraf må uppkomma den Magterneg
jemnvigt , som befordrar verklig frihet och
lugn, det helas väl , och hvarje enskilds säkerhet
och förkofran.
Det är en nödvändig egenskap hos all
Magt , ovilkorligen härflytande ur dess natur
, att sträfva till utvidgning, Genom Stats-»
magternes jemnvigt och deras ömsesidiga
uppmärksamhet pä hvarandra har man väl i
Constitutioneila Stater sökt förebygga den
våda för Samhället , som ur denna Magtens
naturliga egenskap knöde uppkomma. Men
alla menskliga inrättningar ligga inom ofullkomlighetens
gränsor , allt knn illuderas
, Constitutioner kunna vrängas, ali rätt
kan missbrukas, ali pligt kan underlåtas.
För missbruken af styrande och folkmagterne
gifves likväl ett correctiv , sorn
Sätter sig i verksamhet — ej efter Bor*
gerlig^ lag , men efter en oföränderlig Natur-lag,
sä ofta det af verkligt behof är påkallade,
— det är den physiska styrkan.
Seclers erfarenhet visar derpå talrika exempel,
Men äfven detta yttersta correctiv träffar
aldrig Domare-magten, skyddad under
formernas tjocka sköld och i sina missbruk
aldrig angripande massan och de allmänna
Statsföihållandena , utan endast plågande individer
i deras enskildta förhållanden, Hi»
235
Storien uppvisar hundrade Stats-förändringar,
verkställda genom styrkans mellankomst,
af Konungarne mot Folken, ejler af Folken
mot Konungarne; lion visar ingen mot Do^
mare mag ten , hvars ständiga nödvändighet
icke ens medgitver att den ögonblickligen
lian upplösas , för att af en ny ersättas.
Att Domare magten likväl kan missbrukas,
lärer icke betviflas; eller har man aldrig hört
Omtalas vrånga domar, advocatorisk ledning
af rättegångs-ärenden, förhållen rättvisa genom
formernas användande till tidsutdrägt?
«— Men dä de öfriga Stats-magternes missbruk
reta , och derigenom föranleda till corTigerande
brytningar, utprässar Domare-magtens
missbruk endast tysta suckar och vaq.
mägtiga tårar.
Åf dessa skäl anser jag, för nain del, ingen
af Stats-magterne, så farlig sorn Domaremagten
om den skulle utsträckas utöfver sina rätta
gransor. Och med bestämmandet af dessa gränsor
förekommer (ör Sverige den egenhet, att
dess invecklade Kameral. Verk, Beskattningssärtet
och ladelnings-Verket föranleda till en
mängd ämnen af så blandad juridisk och administrativ
natur, att mindre här, än i något annat
land , en skarp gräns dem emellan kan uppdragas.
Då underdstta förhållande likväl en afsöndring
af målen bör göras, hvilken äfven
jag, för mia del, anser både nödig och nyttig,
har jag ansett, att denna första delning
med mycken varsamhet borde verkställas ,
emedan det ingalunda kan blifva farligt , att
UU öfverlemna för litet af de ifrågasatta
2 36
ärenderne under Domare-magten; men vådligt
vore, att tillägga den för mycket. TVi,
stemåls öfverfiyttning från de administrativa
Verken kan framdeles och nar som heidst
fortsättas, om det under erfarenhetens ledning
prof vas nyttigt, men i omvänd ordning
kan icke något enda mål återföras från Do
mare-mapten
, utan att det skulle anses sä7
som
ingrepp i folkets frihet och rättigheter.
Dessa äro motiverne för mina reserva
tioner i detta afseende. Om jag deri gatt
för långt, så synes åtminstone af det föregående,
hvarföre jag ansett det rätt i alla
frågor, som kunnat synas tvifvelaktige.’’
I anledning häraf anförde Herr Borgmästaren
Hagander :
”En värd ledamot af Höglofl,. Utskottet
har, uti afgifvet anförande, motiverat sina
reservationer mot pluralitetens beslut , i afseende
på åtskilliga rättsfrågors öfverflyttande
, från Förvaltnings verken , till vederbörande
Domstolar, och då jag, för min del,
icke tvekat att till beslutet lemna ett odeladt
bifall ; så torde äfven mig tillåtas att i
korthet framställa skälen för min fattade öfvertygelse,
och med detsamma besvara några
den värde Ledamotens anmärkningar ,
hvilka jag icke trott mig böra stillatigande
förbigå.
Allt ifrån 1809 års Stats-hvälfoing ,
hvarvid Rikets administrativa verk lenmades
ovidrörde , har det varit Nationens uppenbara
önskan, att den reform, sorn genom
-
237
gått sjelfva grundvalarna för Svenska Statsförfattningen
, äfven måtte sträcka sig till
administrationen, såsom befunnen, dels utan
organiskt sammanhang,dels ock föga passande
till Statens nyskapade grundlagliga ordning.
Man kan icke klaga, att åtgärderna, i afseende
på denna önskan, varit brådstörtande. Allmänna
opinionen, med rätta rådfrågad vid politiska
förändringar , har haft rådrum att sig
yttra; och det var först efter år 18^8 och
Konungens tillträde till regeringen , som den
vigtiga saken med rätt allvar företogs, då
särskilda Commiitéer förordnades att deråt
lemna den länge önskade slutliga behandlingen.
Dessa Committéer hafva, efter förutgångne
undersökningar om administrationens r,u
varande beskaffenhet, tillfyllest ådagalagt,
att en af hufvudorsakerna till dess invecklade
och mindre lifliga gång ligger uti den sammanblandning
af ordnings- elier förvaltningsoch
rätts-frågor, som , under en längd af
år, inom de administrativa Verken tillkommit.
Det blef således, och med rätta ,
Coipmittéernes första syftemål, att föreslå
rättsfrågornas afsöndrande från berörde Verk,
såsom dessutom Öfverensstämmande med hvad
Konungen förcrdnat uti den till Committéerne
aflåtna Nådiga skrifvelse af den 21 Maji
1819- Högloft. Utskottets åtgärder i ämnet
hafva gått i samma rigtning , hvilket ock
ligger i sakens natur. Innan ämbetsverk skapas
eller ordnas , måste man tillse , om och
hvilka göromål dem kunna tillkomma eller icke.
238
Vill man, utan fördom, för sig reda hvad
administration är och hvad den enligt sakenS
natur bör vara3 så faller det lätt i ögonen,
att rättsfrågors behandling dit icke hörer ;
och vill man lemna gehör åt den grundsats ,
som åtminstone inom grann-Riket Norige
blifvit gällande; att nemligen af görandet af de
inål, för' hvilka lag år gifven, men hvarom tvist
uppslår, tillhör DomartmagtenJ så torde gränslinjen
emellan de administrativa och judiciella
målen icke blifva så svår att uppdraga, sorn
mången sig inbillat, Äro nu, som ock är
gifvet , den administrativa- och Domaremagtens
functioner hoprörda och sammantrass*
lade, så måste derutinnan ske rättelse, så
vida man vill vinna det vigtiga ändamålet:
Statsförvaltningens si/ftesenljga organisation, För
denna rättelses verkliggörande anvisar naturens
ordning den tillförlitligaste regeln; uti den
ar, nemligen, allt på sin rätta plats, och
hvarje kraft verkar der den bör verka. Vill
man förfara, efter denna regel, vid den ifrågavarande
organisationen; så måste första
åtgärden blifva: att ställa hvärje ärende och
Sak på sin rätta plats och använda hvarje
kraft der den, enligt sin natur, säkrast verkar;
och detta utgör, om jag icke bedrager
mig, hufvud - charakteren af hvarje Samhällsteform,
större eller mindre.
Den värde ledamoten har omnämnt, vigten
af Stats-magtetnas rätta fördelning och afvägning;
om faran deraf att lemna för
mycket ät Domaremagten, och huruledes den
-
239
fia vanligen stått orubbad af politiska hvälfttingar,
såsom skyddad af former , hvilka
göra henne svår att åtkomma in. m. Det
torde , i anledning deraf, icke behöfva erinras,
att ingen fråga nu arom Stats-magternas
fördelning, sådan den i Stats-läran föreställes,
emedan detta måste anses undangjordt i Grundlagen
Den egenteliga frågan är, ait förflytta
åtskill ige rättsfrågor till Domare-magtens område,
dit de efter rätts-grundsatser höra, från
de administrativa myndigheterna, hvarunder
de origtigt blifvit lagde. Genom en slik öfverflyttning
gör man ingenting annat och
ingenting mera, än hvad allmänna tänkesättet
påkallar: Man ger, nemligen, helgd och gällande
kraft åt en bestämd rättsgrundsats. Jag
mägtar icke se något för samhället vådligt
Uti den föreslagna rättsfrågornas afsöndring
från Förvaltnings-verken, hvilka kunna hafva
annat att sköta än Domare-göromål; och jag
skulle med skäl beklaga det samhälle, till
hvilket jag hörer , om dess inneboende anda
och kraft vofe så ringa, att man icke kunde
förflytta några enkla rättsfrågor till Domaremagten,
utan att genast föreställa sig revolutionära
faror. Jag lemnar derhän om Domare-magtens
missbruk föranledt de suckar
och tårar, hvarom den värde Ledamoten talat.
Skulle så vara, ber jag att få vädja tilt
historiens vittnesbörd, huruledes en noga vidräkning
i den delen skulle komma att slå ut
för de öfrige Statsmagterna. Att för öfrigt,
Domaremagtefl gått fri från inverkan af ti
-
240
made revolutioner har jag svart att begripa,
vid betraktande af Grundlagens 103 §■, hvarigenom
Sveriges högsta Domare - roy ndjghet
blifvit ställd under den fruktansvärdaste af
alla controller, under opinionens, yttrad af
en särskild sa kallad Nämnd,
en controll,
som hvar man vet icke egde rum före år J809,
och öfver hvars politiska värde, med afseende
på Domare-magtens grundrigtiga organisation,
nu icke är tillfälle att sig yttra.
Men att, deremot, de administrativa myndigheterna
från slik inverkan gått fria, slutar jag
bland annat deraf, att de i denna stund stå
desamma isoierade puncter i Stats-Författningen,
som för mera än hundrade år sedan, och
att icke ens forum för åtal mot dem blifvit
i lagarna bestämdt. Låt vara att Domaremagten
skyddas af kraftiga former, hvilka
godtycket eller våldet har svårt att undanrödja.
Dessa former äro emedlertid lika beskyddande
för alla medborgare; och man har ej sällan
förnummit, huruledes äfven de, hvilka
med sneda blickar betraktat Domare-magtens
sjelfständighet , hållit i nödens stund tillgodo
ett tacknämligt beskydd under den formernas
sköld , som man velat finna sä tjock och ogenomträngelig.
Dessa former äro, att jag
så må säga, bestämda uttryck af den anda,
som 1 Grundlagen lefver och verkar till försoning
och harmoni emellan alla sambällsinteressen
och krafter; och den, som ej inser
att de äro nödvändiga garantier för den
boora
241
Borgerliga ordningens och frihetens bestånd,
har, som mig synes, icke nog klart uppfattat
deras grund och väsende.
Jag bör sluteligen förklara: att jag alldeles
icke strider för att tillvinna Domare-magten
mera eller mindre, utan blott för helgden
och giltigheten af de grundsatser: att, nemligen,
allt i samhället må vara och verka på
sin behöriga plats; att enhet i Lagskipningen
må vinnas ; att hvarje medborgare (emedan
Grundlagen så förordnar), må dömas af behörige
Domare och vid den Domstol, hvarunder
han lätteligen lyder, och sluteligen för
det tvifvelsutan Vigtiga ändamål, att Statsförvaltningen
derigenom må ordnas på ett sätt,
som befordrar Fäderneslandets väl.
Rörande förevarande ämne, eller rättsfrågors
skiljande från Förvaltnings-verken, åberopade
Herr Cancelli - Rådet von Hartmansdorff
sitt tryckta anförande, förra afdelningen
sid. 160 och följande, så vida det från Utskottets
pluralitet var skiljaktigt.
Ex Protocollo
P. jy. Poignant.
Särsk, Utsk, Betänk'
16
242
Utdrag eif de hor JR. II S. Särskildta
Ut skott'hällne Protocoll vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm år
I823.
I afseende på de af Utskottet antagne
allmänna c-si ater rörande StatsKådets sammansättning,
m. m. har Herr Assessor Dankvardt
yttrat: det han, med öfvertygelse i
allmänhet, att den möjligaste fullkomning i
Styrelsen på högsta stället är af den högsta
vigt , och att Nationen , för vinnande af detta
stora ändamål, ej bör spara någon kostnad,
då deremot vid de lägre Styrelse.grenarne,
indragningar och Löne - besparingar kunna i
flere afseenden medföra allmänt gagn, väl
icke med Utskottets pluralitet funnit nödvändigheten
af en Chef i spetsen för hvarje af
de antagne Sju Styrelse-grenar, med den rang ,
och utsträckta verksamhet, som Utskottet föreslagit
, men Herr Assessoren trodde deremot,
att dessa Chefer, undantagande blott den
för Utrikes Förvaltningen, som, i anseende
till dess särskilda beskaffenhet, komme att
förblifva hos det StatsRåda som nu bär namn
af Utrikes Stats-Minister, kunde lämpeligast
och till skillnad från de, icke föredragande,
utan blott rådgifvande Stats-Råden, behålla
den i Grundlagen nu varande benämning af
StatsSecreterare; och att äfven en sådan borde
firmas för den föreslagne Justitias-Förvaltnings-grenen,
såsom angående densamma spe^
243
cielt nedanföre vidare förekommer; deremot
justitiae-StatsMinistern borde förblifva vid egenskapen
inom Styrelsen, af endast rådgifvande
Stats-Råd, särdeles som Assessoren biträdt
de a:ne Stånds mening i Utskottet, som
ansett Justi tias - Stats-Ministern böra fortfara,
att tillika vara Ordförande i Högste Domstolen,
och såsom sådan, utom det att förvara
Konungens Secret, endast öfvertaga det af
Justitiae-Cancelleren nu innehafvande förmanskap
för Högste Domstolens beredning, eller
den så kallade Nedre Justitia - Revisionen,
och att der antaga de mindre tjenstemän,
som icke på föredragning af StatsSecreteraren
för Justitiae - förvaltningen skola af Konungen
utnämnas; med hvilken högste domare - be.
fattning det i Assessorens tanka vore både
olämpeligt och emot all princip, att tillika
förena Chefskapet för en Stats-förvaltningsgren
och thy åtföljande föredragning i StatsRådet,
men hvilken deremot ingalunda kunde
för Justitiee-Stats-Ministern vara hinderlig, att
derjemte inom Styrelsengagna i allmänhet såsom
blott rådgifvande StatsRåd, emedan den fortfarande
Srats-Minister titeln , som han lika med
Chefen för Utrikes Förvaltningen i Grundlagen
undfått , egenteligen blifvit gifven för en
viss representation, den förre såsom sjelfskrifven
första Ledamot i den Kongl. Regeringen,
då dess verksamhet inträffade, och den sednare
åter i afseende på fremmande magtef
och deras härvarande Sändebud; hvad åter de
blott rådgifvande Stats-Råds - Ledamoterne i
24 +
allmänhet vidkommer, så och då Assessorer»
för sin del icke kunnat lika med Utskottets
pluralitet finna, det Förvaknings-chefernes tid
skulle möjeligen medgifva dem att öfvervara
hvarandias föredragning, utom i något synnerligen
angeläget fall, då de funne sådant
för en nära gemenskap med egne förvaltningsärender
nödigt, samt någon minskning i behofvet
af rådgifvande Stats-Råds-Ledamöter
således icke vore deraf att påräkna, har
Assessoren , ansett det nu i Grundlagen medgifna
antal sådane StatsRåd desto heldre böra
bibehållas, som detta antal minst erfordrades
för utförandet af det enskildte förslag Assessoren
under Utskottets öfverläggningar framställt,
men hvarå Utskottets Pluralitet icke
funnit skäl att göra något afseende, nemligen
att Stats - Rådet borde fördelas uti 2;ne
till deras hufvudsakeliga bestämmelser skiljagtlga
afdelningar; eller Eli får de allmänna
Regerings-,drenderne, och En får sdrskildte Besvär
s-drender, så att till den förra enskildt
kommer att höra Justitia-Stats - Ministern,
Utrikes StatsMinistern, aine andra civila och
arne militaira Stats-Råd, jemte Chefen för
hvarje Förvaltningsgren, såsom ovillkorlig
föredragande, samt till den sednare afdelningen:
2;ne civila och en milifair Stats-Råd, samt
hvarje Förvaltnings - Chef såsom varierande
Ledamot och blott, lika med de andre rådgifvande
, i de från hans Departement förekommande
besvärs-ärender , hvilka deremot
borde ständigt föredragas af en till
245
hvardera förvaltningsgrenen hörande Expeditions
- Secreterare , eller så kallad Caneelli-Råd,
under Samma ansvarighet i afseende
deipå, sorn Grundlagen för föredragande
i allmänhet bestämmer; hvaraf i Assessorens
tanke de väsendtelga fördelar skulle
uppkomma, att, å ena sidan, icke något ärende
af hvad beskaffenhet som heldst, kunde
i någon förvaltningsgren hos Styrelsen
förekomma , hvari Chefen ej på ett eller
annat ställe haft tillfälle säga sin mening
och följa det hela med uppmärksamhet, samt
å den andra, att genom Chefens befrielse
från föredragning och expediering af de, till
betydligt antal redan varande, och, så vida
Committerades samt Utskottets sammanstämmande
förslag om vissa hushållsmäls anvisande
i besvärsväg från Local-styrelserne directe
till Kongl. Maj:t bilalies, derigenom
ytterligare ökade, ofta synnerligen vidlyftige
besvärsmål och alla dermed förenade förberednings-åtgärder
, det kunde blifva en
ej sannolik möjlighet för Chefen , att med
hela sin arbetsförmåga egna sig åt utarbetande
af nyttiga förslag i Sin styrelsegren
, samt med drift och nit bereda och
handlägga de egenteliga regerings-ärenderna
, under den vidsträckta omsorg derföre ,
som Utskottet föreslagit * äfvensom genom
en sådan Stats-Rådets fördelning, de blott
rådgifvande Stats-Råden kommo mera i tillfälle
, att inhemta den noga kännedom i
hvarje ämne, hvilken synes vara åem sä
24 Ö ,
nödig , derest också de skola kunna uppfylla
deras ansvariga bestämmelse ; men dertill
borde då, efter Assessorens mening, ovillk
orligrn höra, att de ständige StatsRåds-Ledamöterne
inom hvarje fördelning
skulle endast öfvervara och sysselsätta sig
med de dithörande ärender, utom i de uti
13 §. samt 39 §:s första punct af Grundlagen
nämnde fall, då deras närvaro in pleno
uti ett allmänt Stats-Råd kunde påfordras j
och pä det ärenderna i hvardera Stats-Rådsfördelningen
sålunda mätte med mera erforderlig
skyndsamhet kunna afgöras, än som
med Konungens ovillkorliga närvaro i dem
båda gerna kan stå att förena; borde Konungen
, såsom i hägge fördelningarne alltid
tillkommande ensam beslutande rätt , medgifvas
att, när Han funné sig icke medhinna
vara tillstädes i afdelningen för besvärs ärender,
och sådane, ofta af mindre vigt, der
afgöra, tillåta ledamöterne och föredragande
derstädes, att i sitt namn och å dess Höga
vägnar besluta öfver de, sorn Konungen för
godt funne bestämma och med sin Höga underskrift
utmärka å en föredragningslista, sorn
i sådant fall till säkerhet skulle vid det StatsRådets
protocoil biläggas; hvilken rättighet
för Konungen icke, i Assessorens tanka, vöre
af någon vådelig följd, eller i någon väsendtelig
strid med Constitutionens anda i
öfrigt, särdeles då annan eller större magt
ät denna Stats-Råds- fördelning dervid icke
kunde uppdragas , än den sorn nu redan p!ä
-
247
gar anförtros en Regering under Konungens
resor inom Riket. Af denna Stats - R.ådets
fördelning, derigenom den nu varande Riksärendernas
Allmänna Beredning desto säkrare
kunde umbäras, enligt Utskottets enhälliga
förslag , blefve det i öfrigt en följd, e)
allenast att Regeringen i de fall 39, 40, 41
och 42 §§. Grundlagen omtalar, bör allenast
förås af de Stats-Råd, som höra till fördelningen
för Regerings-ärender, utan ock att,
när Konungen enligt 43 §. eger tillsätta en
Regering, dertill borde , utom Justitiae-StatsMinistern
, de öfrige trenne erforderljge StatsRåden
utses endast bland samma Fördelnings
Ledamöter, och deremot de till Besvärsfördelningen
hörande Stats-Råd icke i någotdera
af dessa fall rubbas i deras särskildt bestämda
verksamhet, utan dä i förra händelserna
ega , och i sednare fallet för tillfället undfå
Konungens rätt att afgöra alla dithörande
ärender, dock med alla Regerings-Ledamöternas
underskrift å äfven de från berörde
Besvärs-afdelning utgående expeditioner.
Det särskildta namn af Hof-Cancellcr,
hvarmed en af Stats-Rådets 9 Ledamöter nu
är utmärkt , trodde Assessorn så mycket
heldre kunna försvinna, som han hufvudsakeligen
instämt med Utskottets pluralitet i det
tillstyrkande , att de befattningar denna StatsRåds
Ledamot hittills enskildt varit uppdragen
under sådan benämning, måtte mera ändamåls-enligt
varda till vederbörande Förvaltnings-chefers
handläggning öfverlemnade ;
348
dock hade Assessoren väl ansett sig böra
dela de 2:ne Ständs mening, sorn i Utskottet
funnit, att ötver-inseendet å Riks-Archivet
med Kongl, Boktryckeriet icke borde
lemnäs till någon af Förvaltnings-cheferne,
enär en möjlig försummelse å deras sida, att
i behörig tid till Riks-Archivet aflemna de
vid deras expeditioner haudlagde handlingar,
naturligtvis fordrade beifran af en annan, än
de sjelfve eller någon underordnad tjensteman
, och hvarföre Assessoren (roit , att ert
sådant öfverseende kunde af Konungen uppdragas
åt hvilken af Stats-Råden sorn Han
för godt funne, men hvaremot Assessoren
för sin del hållit före, att allt hvad Riks-Archivet
så väl som Kongl. Tryckeriet i öfrigt
angick , eller i afseende på tjensteniäns
till- och afsättande derstädes med mera, som
kunde fordra en ordentlig föredragning i
Stats-Rådet, borde tillhöra Ecclesiastik Förvaltningens
chef, heldst i annat fall, och
med den vidsträcktare befattning nämnde
gme Stånd föreslagit för den, som borde
få berörde öfverinseende, skulle uppkomma
en ytterligare föredragande Förvaltnings-chef
för endast desse obetydlige angelägenheter,
hvilket i Assessorens tanka vore alldeles olämpligt.
Och har Assessoren sluteligen förklarat,
att han ämnade särskildt för Constitutions
- Utskottet väcka motion till rättelse
och jemnkning uti Grundlagen i de delar,
som denna af honom föreslagne förbättrade
organisation och verksamhet af Stats-Rådet
249
kunds fordra; hvarjemte Herr Doctor Fornander
a f g i f v i t det förslag till Stats-Rådets
fördelning, som härhos finnes vidfogadt.
Emot beslutet i afseende på Stats Rådets
antal reserverade sig Herr Friherren
och Ordföranden samt Herrar Borgmästare
Hagander och Hjertström, den förstnämnde,
nemligen Herr Friherren och Ordföranden ,
dels emedan han ansett en minskning i antalet
af Konungens rådgifvare strida mot
Regeringsformens anda, dels emedan antalet
af Sex Stats-Réd fullkomligt erfordrades ,
derest Konungen skulle vilja låta en särskild
afdelning af Stats - Rådet behandla besvärsmålen
, hvilket efter Herr Friherrens tanka
vore en högst nödig och nyttig inrättning.
Med Herr Assessoren Dankwardts uti
dess äfven upptagna särskilde mening, anförde
reservaton emot Förvaitnings-chefemes
benämning af föredragande Stats Råd, hafva
Herr Borgmästaren Hagander och BancoFullmägtigen
Anders Danielsson sig förenat.
Herr Canceili-Radet v. Hartmansdoiff
har emot pluralitetens beslut , det Högsta
Domstolens Ledamöter må fortfara, att öfvervara
Justitia: ärenders föredragning i StatsRådet,
reserverat sig på skal, som äro anförda
sid. 21 i andra afdelningen af hans
tryckta anförande, och uti hvilken reservation
Herr Biskopen Doctor Wallenberg och
Herr Doctor Häggblad jemväl instämt.
I afseende å sist berörde ämne har Herr
Assessoren Danckwardt tillkännagifva dess
2 JO
mening vara, att Justitiae Råden böra i Stats-Rådet
endast öfvervara de förut j Högsta Domstolen
handlagde Justitiae-ärender, sorn af RevisionsSecreteraren
der anmälas, och således icke
de, som Itomme att tillhöra Justitiae-Förvaltnings-chefens
föredragning. Härmed förenade
sig Herr Öfversten Lefrén.
Sedan, uppå förekommen fråga, huruvida
ett fjerde, icke föredragande Stats-Råd,
med benämning af Hof-Canceller, borde ega
uppsigt öfver Kongl. Tryckeriet , och om
icke mål, så väl deiom , som angående RiksArchivet
, hvaröfver speciella vården skulle
honom tillkomma, borde af bemälde ämbetsman
i Stats-Rädet föredragas, Herrar Ledamöter
af de 2;ne Stånd, som ansett HofCancsllers-Ambetet
böra bibehållas, dertill
lemnat bifall; så reserverade sig emot beslutet
:
Herr Friherren och Ordföranden, som
ansåg det af pluraliteten föreslagne anta! af
4 Stats-Råd vara så inskränkt, att en särskild
Hof-Canceller klefve behöflig, inbegripen
i det af Herr Friherren ofvan yrkade
antal af Sex Stats-Råd; samt Herr Prosten
Doctor Fornander, emedan Hof-Cancelleren,
derest han finge föredraga i Stats-Rådet,
också måste’ega rätt att vägra sin contrasignation,
då han sålunda komme i samma categori
med de öfrige Förvaltnings-cheferne,
af hvilka han blefve den åttonde.
Emot pluralitetens, i sammanhang med
beslutet, att hvarje gren af Stats-Förvaltnin
-
2 J I
gen skulle erhålla en egen Expedition, framställda
förslag, att Expeditions-Secreterarne
i Konungens Cancelli må anses innehafva
förtroende-poster, blefvo vidare reservationer
anförda af Herrar Borgmästare Hagander och
Hjertström samt Banco-Fullmägtigen Anders
Danielsson.
Hvad angar Utskottets förslag om upphörande
af fullmagts- och papperslösen, har
Herr Commerce Rådet Egge anfört, att han
ansåge en sådan reglering, som den ifrågavarande
, icke kunna vidtagas i afseende på
Städernas tjenstemän _, bland hvilka åtskilliga
ega af expeditions-lösen sin betydligaste inkomst
, och hvilka, såsom icke lönade af
Staten, utan af Städerna sjelfve , antingen
skulle sakna ersättning för minskade inkomster,
eller, till tunga för Städerne, af dessa
erhålla ersättning för hvad de, genom frångången
expeditions-lösen, uti sina inkomster
förlora, och att sålunda, derest ett sådant
stadgande , som det nu föreslagna ,
skulle vidtagas, undantag måste göras för ofvannämnde
tjenstemän , så framt de icke
komma att af Staten aflönas.
Emot pluralitetens beslut om rättighet
för Landshöfdingar och Chefer hvilka , enligt
Utskottets förslag , skulle , i afseende
på ämbets-utöfningen inom vederbörande
verk, med Landshöfdingarne komma i samma
förhållande, att nemligen vid missnöje,
kunna om underlydande tjenstemäns suspension
från jnnchafvande befattningar, hos Kongl,
25 3
Majit göra underdånig anmälan, reserverade
sig Herr Borgmästaren Hagander , sorn ansåg
förslaget, dels stridande mot 36 §. i Regeringsformen
, dels ock i flera andra afseenden
alldeles olämpeligt.
Beträffande förslaget, att Collegii-Presidenter,
Landsböfdingar, Consistorier med flera
myndigheter skulle, vid öfriga ämbersberättelsar,
meddela uppgift ?t de tjenstemän ,
som under tiden blifvit inför Domstol tilltalade,
sakfällde eller frikände för ämbetsförseeiser;
så teserverade sig deremot Herr
Assessoren Dankwardt, Herr Prosten Doctor
Fornander och Herr Borgmästaren Hagander,
hvilka ansågo ofvan föreslagne uppgifters
meddelande hvarken nödigt , lämpligt
eller vid aila tillfällen till ändamålet ledande.
Ex Protocollo
P, N. Poignant.
Vördsamt Me jnor i ali
Särskildta Utskottet vid sistförflutne Riksdagen
utgick hufvudsakeligen från den synpunct,
att åt alia administrationens grenar
gifva enhet och kraft, och föreslog af sådan
anledning införandet af en Minister-styrelse.
Frågan om Re-organisation af Rikets ämbe
-
253
ten och tjenster har sedan af en särskild
Committé blifvit närmare och grundligare
granskad, än vid ett Riksmöte kan medhinnas.
De skäl, hvilka af denna Committé,
emot en Ministers-tyrelse i ordets egenteliga
bemärkelse blifvit anlörde, hafva för
mig varit så öfvertygande, att jag gerna frånträft
min mening, såsom Ledamot af Särskildta
Utskottet vid 1B17 års Riksdag, under
förutsättning, att det ändamål Högbemälte
Utskott sökte bereda, på annat sätt lika
säkert nu kan vinnas. Också har det nuvarande
Högloflige Särskildta Utskottet fattat
det beslut, att antaga en modererad Mininister-styrelse
i Stats-Rådet med collegiala
former i medlersta instantien af administrativa
styrelsen , under förbehåll af de modificationer
vid detaillerne , dem Utskottet
kommer att anse nödiga.
Då man går att företaga en reglering
af Rikets styreise-verk , anser jag framför
allt vigtigt att Riks-styrelsen på ett ändamåls-enligt
sätt organiseras i högsta Instantien
eller i Stats-Rådet, ty månne icke, i
annat fall , alla anstalter till en förbättrad
organisation skola vara frugtlösa ?
Innan jag har den äran i detta afseende
vidare yttra mig, utbeder jag mig vördsammast
få underställa Högloflige Utskottet:
Om Stats-Rådet är i tillfälle , att uppfylla
de fordringar , man på detsamma rättvist
kan göra.
Grundlagen har omgifvit Konungen med
2*4
ett Råd, bestående af Nio Ledamöter, Ii v i I -  ka äro skyldige att upplysa alla förekommande
frågor och gifva råd vid besluten,
Hvar och en Stats-Secreterare eller den hans
ämbete förestår , eger äfven säte och stämma
i Stats Rådet , då han der föredrager,
eller Konungen der låter förekomma mål,
hvilka höra till hans befattning. Om jag
rätt fattat meningen af Constitutionen , skall
Stats-Secreteraren föreslå besluten och StatsRaden
räda och upplysa. Sannolikt har man
härigenom velat förekomma, att intet beslut
ensamt efter Stats-Secreterarens åsigter skulls
kunna fattas, ty eljest hade det varit mycket
lättare och mindre kostsamt för Staten,
att icke antaga andra Stats-Råd, än Cheferne
för de särskildta Styrelse-Departementerna;
men då till de sednare beställningarne
förnämligast böra afses män med full ungdomlig
arbetsförmåga, skulle möjligen , om
icke något annat Stats-Råd fanns, än det
som af dem utgjordes , Konungen komma att
sakna råd af den under en längre arbetstid
stadgade erfarenheten.
Grunddragen till en Svensk Ministére,
med beroende af Konungen och ansvarighet får
Nationen äro, som Committerade väl anmärkt,
redan gifna i Regeringsformen. Allt kommer
nu derpå an, att man kan gifva åt
administrationen den enhet och kraft, hvar-*
förutan den alltid skall blifva vacklande.
Men kunna dessa ändamål; enhet och
kraft, vinnas, om Stats-Rådets nu varande
2?S
organisation bibehålies? Då jag till denria
fråga måste gifva ett nekande svar, anhåller
jag få upplysa hvad som härtill föranleder
mig.
Största delen af Svenska Stats-utskylderna
utgöras genom praestarioner in natura,
såsom rustnings- och roterings-, allmänna
byggnads- och väghållnings-skyldigheter samt
åtskillige persedlar, hvilka någon gäng med
penningar lösas, men likväl på ett eller annat
sätt urgöras , dels till Kronan, dels till
Indelningshafvare. Då nu jorden är af olika
natur och de oeconomiska Författningarne
merendels vidlyftiga och icke sällan invecklade,
måste åtskilliga förhållanden uppkomma,
icke mindre emellan Staten och enskilda,
än enskilda sinsemellan. Härifrån komma
ofelbart de många förklaringar öfver
gamla stadganden och de icke färre nya
Förordningar , jemte de åtskilliga tvister,
hvilka, såsom oeconomie- och politie-mål
samt beskattnings-frågor, blifva dragne under
Konungens Höga pröfning i Stats-Rådet ,
och derföre måste Regeringens göromål i
Sverige blifva trägnare och flera än i andra
Stater , der beskattningsverket ar enkelt och
utan intrassling.
Enligt Herr Granbergs Utkast till Svensk
Statistik , andra Afdelningen , utgöra de mål ,
hvilka i Konungens Stats-Råd afgöras, 6 å
7000. Om ock, enligt den af Högloflige
Utskottet antagne princip, rättsfrågor derifrån
blifva afskilda, tillkomma likväl alla
2 5 <5
de oeconomie- och politie-mål, hvilka enligt
Committerades förslag , skulle fä fullföljas
directe från Landshöfdjngarne till Kongl.
Majit i Stats-Rådet. Sådane mål äro ofta af
vidlyftig och invecklad beskaffenhet. Föredraganden
måste alltid genomläsa och granska
handlingarne. I samma nödvändighet befinner
sig ofta ett Stats-Råd; ty för att bestämma
sitt omdöme om ett mål , behöfver
man en vidsträcktare kännedom, än sorn kan
vinnas genom den berättelse derom, hvilken
blifvit uppsatt af Föredraganden eller dess
Expeditions-Secreterare. Och häraf tror jag
följa, att om äfven Expeditions-Secreteraren
fick , på eget ansvar, uppsätta sådane berättelser,
arbetet för Stats-Råden icke synnerligen
skulle lättas.
Såsom mig synes, skulle Stats-Rådet alltså
icke medhinna mera , än att yttra sig öfver
alla der förekommande ärender. Man
väntar likväl af Ministéren; att den skall
vaka öfver ärendernas gång , öfver efterlefnad
en af de Författningar , hvilka till allman
ordning och Landets väl vidtagas ; att den
skall tillse, af hvilken nyttig verkan utkomne
Författningar och vidtagne allmänna åtgärder
kunna vara ; att den skall utarbeta
och förelägga Konung och Ständer berättelser
om Rikets ställning och planer till dess förbättrande.
Skall denna väntan realiseras, måste
tillfälle beredas åt Ministéren, att egna sig
åt
257
åt de egentliga Regerings-omsorgerna och i
detta afseende vore, som jag förmodar, af
stor nytta, om Stats-Rådet indeltes i tvänne
afdelningar, I den första skulle endast de
egentliga Regerings-omsorgerna eller de så
kallade Conseil målen förehafvas och Chefen
för hvarje Departement ovillkorligt vara föredragande.
I den andra skulle deremot en.
dast de så kallade Besvärs-mål en upptagas,
beredas och afgöras , och för att bespara Departenienrs-Chefens
tid till andra vigtigare
göromål, borde en Expeditions-Secreterare
få vara föredragande med samma ansvarsskyldighet,
som i Constitutionen är bestämd
för föredragande. I denna afdelning skulle
likväl alltid den Departements chef vara Ledamot,
från hvilkens Departement ärender
der förekomma. Det är constitutions-enligt
att Konungen , i hvilkendera som heldst af
dessa afdelningar , ensam eger beslutande rätt.
Men om mindre vigtiga mål i den sednare
afdelningen förekomme, dem Konungen icke
ville öfvervara, torde Kongl. Maj:t kunna öfverlemna
sin doms-rätt ät Ledamöterna på
afdelningen, hvilka efter de flesta rösterna,
fattade besluten i Kouungens namn. Denna
afdelning i Stats-Rådet fick härigenom icke
någon annan eller större magt, än den som
understundom anförtros Regeringen Under Konungens
resor inom Riket. Likväl torde vara af
nöden, att för hvar sådan föredragning förteckning
upprättades och med Konungens
Särsk, [/esk. Betänk, 17
2?8
underskrift försågs öfver de mål, dem Konungen
öfverlemnade till Stats-Rådets afgörande
, hvilken förteckning alltid borde Protocollet
biläggas. Sålunda skulle , efter mitt
oförgripliga tycke, Konnngens Conseil blifva
i stånd att med odelad uppmärksamhet följa
de egentliga Regerings ärenderne och derigenom
bidraga till Rikets väl och uppkomst.
Genom antagande af detta Förslag, skulle
icke Statsverket vidkännas ökade kostnader,
emedan jag tager för afgjordt, att StatsRådet,
oaktadt denna fördelning, icke behofver
någon tillökning, hvaremot stor besparing
vinnes genom allmänna Beredningens indragning
och genom inskränkning i Collegiernas
antal och personal. Möjligen skulle ock den
af mig projecterade andra Stats-Råds-afdelningen
kunna indragas, enär Kameral-Verket
blifvit stäldt och de oeconomiska Författningarne
utarbetade efter enklare grunder.
Mitt vördsammast angifna förslag öfverlemna*
härmedelst i djupaste ödmjukhet
till Högloflige Utskottets granskning. Skulle
det förtjena något afseende, torde det vidare
kunna utvecklas af de Herrar Ledamöter, som
i Regerings-ärenderne äro aprofonderade. Men
i annan händelse anhåller jag att få dessa
mina tankar i Protocollet intagna.
Anders Fornander.
2J9
Utdrag af de hos R. H. S. Särj
skildta Utskott hällne Protocoll
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
år 1823,
Herr Assessoren Danckwardt har, i afseende
på Justitia:.förvaltningen, åberopat den
särskildta mening, sorn han vid bestämmandet
af de allmänna åsigterne rörande Förvaltningscheferne
och det öfriga Stats-Rådet yttrat;
till följe hvaraf, och med förutsättande , att
JustitiasMinistern lcomrae att bibehållas, såsom
Ledamot i Högste Domstolen , en särskildt
lagfaren Stats - Secreterare borde vara
Chef för denna förvaltnings-gren, och shulle
efter Herr Assessorens tanka denna Chef
tillhöra;
1:0 Att föredraga och expediera, utom
befordringar, afsked och permissioner vid Justitiae-Staten;
a)
Ansökningar om Leid, samt dispense
för ålder och slägtskap till myndighet och
giftermål, (men icke då fråga vore att Konungen
enligt 25 §. Regerings - Formen må i
brottmål gpra nåd, mildra straff, återgifva
ära och till Kronan förverkadt gods, hvarom,
likasom General - Auditeurs - mål, äfven efter
denna organisation, föredragningen i StatsRådet
bör ske af Revisions - Secreterarne från
Högsta Domstolen, der dessa ämnen förut
blifvit af dem, med full kännedom, handlagde).
b) Förslag till och från Rikets Ständer
om upphäfyande, förändrande eller förklara^*
2ÖO
de af gällande, eller stiftande af ny , allmän
Civii - och Criminal - samt Grundlag;
c) Och i allmänhet andre ärender som
Justitien i administrativ väg kunna angå.
2:0 Att derjemte ega tillsyn öfver i ättvisans
handhafvande och i sådan egenskap ,
ej allenast hafva inseende öfver Lagskipningen
vid alla Domstolar och Executions-ställeo,
samt öfver fängelser, corrections-hus, arbetshus
och spinnhus, i afseende på deras straffbestämmelser,
utan ock vars Förman för de
allmänna åklagarne, med åliggande, att föra
eller genom dem låt a föra Konungens talan i
mål, som röta allmän säkerhet och Kronans
rätt, samt beifra och låta beifra fel, som af
Domare och ämbetsmän blifva begångne.
Genom sådane ganska väl förenade befattningar
hos denne Förvaltningschef, skulle,
i Herr Assessorens tanka, deremot det nu
varande justities Canceller i Ämbetet icke särskildt
erfordras, utan kunna försvinna, och Betjeningen
i Justitiae-Stats-Secreterarens Expedition
icke behöfva blifva annat än den JustitiaeCancelleren
hittills haft till sitt biträde; och
således medförde denna organisation äfven en
icke obetydlig besparing af den nya Betje,
ning, som annars eriordrades särskildt för Justitia;
StatsMinistern , om han blefve Förvaitnings-chef
och tillika vore Ledamot i Högste
Domstolen, heldst JustitiseCanceilers-Ämbetet
med dess betjening i sådant fall nödvändigt
måste derjemte bibehållas för åklagarebefattningen,
som icke rimligen kunde med
2ÖI
Domare-åtgärden stå tillsammans. Det behof
af Grundlags - förändring, som för en sådan
organisstion af denna förvaltningsgren uppkomme,
rille Herr Assessoren särskildt hos
Constitutions-Utskottet anmäla.
Emot pluralitetens mening, att JustitiaeMinistern
skall förvara Konungens Secret,
anmälte Herr Canceili-Rådet von Hartmansdorff,
att, som 23 §. Regerings - Formen ,
hvarigenom Secretets begagnande medgifves,
eudast tillåter det under Högsta Domstolens
beslut, så borde Utskottet, emedan detta expeditions
- sätt icke anginge något Styrelseeller
Förvaltnings - verk, icke heller befatta
sig dermed. Men ansåge Utskottet sig likväl
böra upptaga frågan, så förklarade Herr
Cancelli-Rådet sig finna det vara en motsägelse,
att ett Kongl. Sigill och en kanske
knappt till namnet känd contrasignents underskrift
skola vara tillräckliga i de vigtigaste
domstols-ärender, då Konungens egen underskrift
hittills fordrats på resolutioner i de
ringaste förvaltnings - ärender. Ville man åt
Högsta Domstolens resolutioner gifva mera
anseende och större helgd genom Kongl. Maj;ts
nämnande i begynnelsen, så borde äfven slutet
något mera, än nu, svara mot denna afsigt.
Att Konungen icke undertecknar beslut,
hvaruti Han icke deltagit, är visserligen rjgtigt;
men de synas då böra underskrifvas af
Domstolens Ledamöter , såsom Regeringens
beslut af StatsRåden, då Konungen ej är närvarande
i densamma.
262
Sedan två Stånd stadnat mot två i fråga
om JastifigeMinisterns befattning , och densamma
skulle bestämmas efter deras mening,
sorn ansett nämnde ämbetsman böra bibehålla
sitt rum i Högsta Domstolen, reserverade
sig Herr Cancelii-Rådet von Hartmansdorff
emot förslagen , rörande Justitiae-Ministerns
chefskap för Nedre Justitia - Revisionen och
tillsättande af dess lägre tjenstemän, hvilka
ej af Kongl. Maj:t utnämnas, emedan detta
verk, såsom varande en beredning eller betjening
åt Högste Domstolen, icke hörde till
Forvaltnings-verken; uti hvilken reservation
Herr Öfversten Lefrén, Herr Öfver HofPredikanten
Doctor Hedrén, Herr Doctor Fornander
, Herr Doctor Häggblad och Herr
Grosshandlaren Bagge sig förenade.
Emot 2:ne Stånds förslag, att JustitiaeMinistern,
ehuru Ordförande, skulle hafva inseendet
öfver Lagskipningen vid alla Rikets
Domstolar och executiva ämbetsverk samt
följakteligen med dem brefvexla och af dem
fordra redovisning, reserverade sig vidare
Herr Cancelli - Rådet von Hartmansdorff , emedan
Ministern derigenom skulle blifva både
åklagare och Domare, och instämde uti denna
reservation Herr Doctor Fornander, Herr
Doctor Häggblad och Herr Bagge.
Herr Canceili-Rådet von Hartmansdorff
samt Herr Öfversten Lefrén, Herr Öfver»
Hof-Predikanten Doctor Hedrén och Herr
Doctor Fornander ansågo Justitiae-Ministern
icke heller böra hos Kongl. Maj:t föredraga
263
Justitia? befordrings- ärender, synnerligen då
han för öfrigt ej vore föredragande af andra
Justitias-mål,
Herr Bagge ansåg, att, utom de ärender,
hvilkas handläggning, enligt pluralitetens beslut,
skulle Justitiae-Ministern tillkomma, äfven
borde upptagas Kyrko- och TryckfrihetsLagar
; och Herr Borgmästaren Hagander
samt Banco-Fullmägtigen Anders Danielsson
yttrade, vid granskningen af hvad Herr Cancelli-Rådet
von Hartmansdorff^ förslag, uti
nu i fråga varande afseende, innehåller, att,
då de, för deras del, gillade det förslag, Committerades
pluralitet till Justitire-Departement
upprättat, de följagteligen icke kunde yttra
sig öfver Herr Cancelli - Rådets uppställning
af samma Departement.
Ek Protocollo
P. jy. Poignant.
Utdrag af de hos R. H. S4 Särskildta
Utskott hällne Frotocoll vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm
år 1823.
Under öfverläggning om Organisationen
af Kr hs-dr ender nas förvaltning, aotörde Herr
2 64
Öfversten Lefrén, att det vore hans enskildta
tanka, att, till vinnande af den enh t i Styrelsen
, som med reglering af Rikets Förvaltnings-verk
åsyftas, krigs-ärenderne, både i
hvad de angå Landt-Arméen och Flottan, borde
förestås af en gemensam föredragande.
Emot pluralitetens beslut, att samma person
bör vara föredragande både af civila och
commando mål, reserverade sig Banco-Fullmägtigen
A. Danielsson, som fann, att dä
rustnings- och roterings-skyldigheter i allmänhet
utgöras, dels efter contracter och dels
efter särskilde författningar, som ofta i tilllämpningen
fordra juridisk kännedom och alltid
en stadgad erfarenhet i dithörande civila
ämbets-detaiiler, så borde, om än principen
i sin grund vore rigtig, det ändock, elter
Banco - Fullmägtigens tanka, för närvarande
och intilldess de rustnings- och roteringsskyldiges
åligganden blefve så noga bestämde,
att tvist derom icke möjligen kunde uppkomma,
icke tillstyrkas, att en militaire-person
äfven vore föredragande af de civila ärenderne;
uti hvilken reservation Herr Borgmästaren
Hagander sig förenade.
Slutligen , och i afseende på den af Utskottet
beslutna framställning rörande inskränkning
i mönster-skrifvares antal, om förminskning
i den vid Underhålls Commissariaten anställda
personal, samt om indragning af KrigsPresterne
vid de indelte Regementerne, förklarade
sig Herr Biskopen Doctor Wallenberg,
för dess del, anse en sådan framställning of
-
2 6$
verllödig, enär Utskottet med den speciella
regleringen af Militaire - och Ecclesiastik-Staterne
icke egde att sig befatta.
Ex Protocollo
P. N. Poignant.
Utdrag of de hos R.H S Särskildta
Utskott hällne Lcotocoll vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm är
1823-
Sedan Utskottets pluralitet beslutit föreslå
Amiralitets - Collegii indelning i 3:ne
Departementer , hafva reservationer deremot
blifvit till protocollet anförda, för att till de
respective Riks-Stånden medfölja, nemligen :
Af Herr Friherren och Ordföranden ,
som väl ansåg det tilläfventyrs vara nyttigt,
att Amiraiitets-Collegium indelas i Departementer,
och att Constructions-Officerarne lemnäs
en närmare och verksammare del i ärendernas
behandling, än nu j men trodde,
att sättet och ordningen härföre lämpeligast
kunde bestämmas, då, efter sakkunnige personers
hörande , instruclionan för detta verk
komme att upprättas, och betviflade forsin
del, att en alldeles lika indelning med KrigsCollegium,
i detta verk skulle vara passande;
samt
266
Af Herr Borgmästaren Hjertström , sorn
yttrade: att han väl ansåg rigtigt Herr Cancelli-Rådet
von Hartmansdorff förslag, i afseende
på da under Amiralitets -Collegium
uppräknade ärender; men att han deremot
icke vore öfvertygad om nödvändigheten och
riktigheten af indelningen i Departementer.
Nödvändigheten berodde derpå, huruvida de
ärender, som nu handläggas af Sjöförvaltningen,
äro så många och af så vidsträckt omfattning
, att de icke kunna af ett Departement
medhinnas: riktigheten åter derpå, huruvida
förslaget till fördelningen på det sätt
blifvit framstäidt, att hvardera Departementet
hnge något när lika sysselsättning, så att
icke göromålen för ett Departement blefve
få och inskränkte, samt för ett annat flera,
än som kunde medhinnas; och som nöjaktiga
upplysningar i dessa omständigheter saknades,
och Herr Borgmästaren i öfrigt icke
egde sakkännedom i denna förvaltningsgren,
hvars särskilda delar syntes ega ett nära sammanhang
; så ville Herr Borgmästaren så
mycket hellre reservera sig mot det tagna
beslutet , som fördelningen i Departementer
torde, likasom i Krigs-Coilegium , föranleda
dertill , att hvarje Departement komme att
Behöfva Militaire- och Civil-Contoir, med
dertill hörande Cancelliet och betjening, hvarigenom
tjenstemännens antal, i stället för att
minskas, tilläfventyrs kunde komma att betydligt
ökas, samt förvaltningskostnaden, som
redan r,u anses dryg , borttaga de tillgångar,
2Ö7
hvilka tili flottans iståndsättande nyttigare
kunde användas.
Med denna reservation förenade sig Herr
Commerce-Rådet Egge, Herr Borgmästaren
Hagander och Banco Fullmägtigen A. Danielsson.
Ex Protocollo
P. N. Poignant,
Utdrag af de hos R. H. S, Särskildta
Utskott haline Protocoll vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm år
1823.
Då, vid granskning af de tili organisation
af Ecclesiastik-förvalmingen afgifna förslag ,
Utskottets pluralitet ansäg dertill höra, i
sammanhang med befordringsärender, besvär
öfver förslag till Ecclesiasfike beställningar,
reserverade sig deremot Herr Grosshandlanen
Bagge, under förmenande, att desse mål
borde såsom rättsfrågor anses, emedan författningar,
som röra särskilde personers ratt,
dervid måste tillämpas.
Herr Cancelli - Rådet v. Hartmansdorff
åberopade , i afseende på organisationen af
268
denna förvaltning, sitt förslag sid. 126 i
2;dra afdelningen af dess särskildta anförande.
För styrelsen af Helsö- och Fattigvården
ansåg Herr Cancelli-Rådet 3:ne ordinarie Ledamöter,
utom Ordföranden, vara nödiga, på
sätt han utvecklat sid. 173 andra afdelningen
af sitt anförande. Deremot ansåg Herr
Cancelli-Rådet tillsättandet af extra ledamöter
i Sundhets-Collegium, tjenande endast på
constjtutorial, äfvenså onödigt som oförenligt
med det oberoende och den jemnlikhet,
som, enligt Herr Cancelli-Rådets mening,
utgör charakteren af Collegial-styrelsen, der
Ledamöter med obestämda förrättningar och
nedsatta löner samt osäkerhet om bibehållandet
af bäggedera , och följakteligen olikhet
med öfriga ämbetsbröder, icke vore passande.
Ifrån beslutet rörande Ledamöternas antal
i berörde ämbetsverk, förklarade sig Herr
Commerce-Rådet Egge, Herr Borgmästaren
Hagander och Banco-Fullmägtigen A. Danielsson
i så måtto skil jäktige, att de, uppå
af Committerade för styrelse-verkens reglering,
uti deras afgifna Betänkande sid. 152
anförde skäl , ansågo styrelsen af allmänna
Läkare värden lampel igen kunna bestridas af
en Chef och 2:ne Ledamöter., på sätt bemälde
Committerade föreslagit.
Vidare, och beträffande Utskottets beslut
, att de frågor, som för närvarande till
Seraphimer-Ordens-Gillet ingå, rörande disposition
af till milda stiftelser anslagen egen
-
26$
dc-m , böta till Sundhetskollegium Öfverlemnas
, så anmälde Herr Commerce-Rådet Egge,
äfvensom Herr Borgmästaren Hagander,
deras reservationer deremot, enär de ansåge
förvaltningen af den till milda stiftelser anslagne
fasta egendom böra , på sätt Committerade
föreslagit, till Kammarkollegium öfverflyttas,
sä vidt derom icke vid särskildta
fall, genom gjorda dispositioner, kunde finnas
annorlunda förordnadt.
Emot beslutet, att uppbörden af de medel,
som för närvarande till Seraphimer-Ordens-Gillet
ingå, bör af Sundhets-Collegium
öfveitagas, reserverade sig Herrar Borgmästare
Hagander och Hjertström, hvilka, i
likhet med hvad Herr Cancelli-Rådet V. Hartmansdorffs
förslag innehåller, ansågo ifrågavarande,
likasom i allmänhet Statens medel,
böra till Stats-Contoiret ingå och derifrån
till vederbörande Förvaltningsverk utanordnas;
äfvensom, i afseende på pluralitetens mening
, att Lazaretts- och Hospitals-Directionerne
böra sammanslås, Herr Borgmästaren
Hagander och Herr Bagge förklarade, att de,
i anseende till den i flere afseenden skiljaktiga
beskaffenheten af föremål för ifrågavarande
Directioners befattningar, ansågo deras
förening hvarken nödig eller lämpelig.
Herr Cancelli-Rådet v. Hartmansdorff
yttrade sig, efter närmare öfverläggning, anse
Rikshistoriographen böra lyda under samma
förman som Riks-Archivet, i stället för
Ecclesiastik-förvaltningen, som Herr Cancelli
-
270
Rådet i andra afdelningen sid, 171 af sitt
tryckta anförande föreslagit, och reserverade
sig följa krei igen mot pluralitetens, med hans
förra mening öfverensstämmande beslut.
Uti sistnämnde reservation instämde jemväl
Herr Friherren och Ordföranden.
I händelse Öfver - Intendents - Ämbetet
skulle, emot Herr Cancelli - Rådets mening ,
lyda under Ecclesiastik-förvaltningen , ansåg
Herr Cancelii-Rådet ingen annan särskild föreståndare
för Kongl. Museum, än denne ämbetsman
vara behöflig; dermed Herr Commerce-Rådet
Egge och Herr Prosten Doctor
Fornander sig förenade.
Ex Protocollo
P. JV. Poignant.
Utdrag af de hos R. H. S. Särskildta
Utskott hällne Frotocoll
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
år 1823.
Beträffande Utskottets beslut, att Kameral-drender
och mål, som hafva afseende på
bestämmandet af grunderna för utgörandet af
de hemmanen i allmänhet åliggande besvär,
skola såsom drä/sel-ärender anses, ville Herg
271
Borgmästar Hagander i sä måtto reservera
sig, att han trodde berörde ärender böra förblifva
under Inrikes förvaltningen, intilldess,
genom en ny ceconomisk lagstiftning, Kameral-
och Landthushållnings-ärender, som nu i
mångfaldiga delar ega det närmaste samband,
blifva så noga åtskiljde, att Kameral-ärendernes,
efter princip, rigtiga öfverflyttning till
Drätsel-förvaltningen icke må föranleda till
sådan sammanblandning och hoptrassling af
ärenderne , som, derest öfverflyttningen , före
en sådan föriattningarnes ' revision skulle
ske, efter Herr Borgmästarens tanka, vore
alldeles onndvikelig,
I afseende på beslutet om ett collegialt
ämbetsverk för näringarne, anförde Herr
Commerce-Rådet Egge :
”Behofvet af något särskildt ämbetsverk
”för bevakandet af landtbrukets fördelar och
”landtmanna - näringens upphjelpande, annat
”än hvad det förslag innehåller, som Corn»
”mitterade för styrelseverkens reglering af.
”gifvit, kan jag, för min del, icke inse, enär
”alla landthushållnings-ärender äro på locala
5,förhållanden grundade , och kunna af Lands”höfdrngarne,
efter Länens Hashålls-sällskapers
”hörande , directe anmälas hos inrikes För.
”valtnings-chefen. Skulle någon anstalt be”höfvas
för samlandet af statistiska upplysningar
och dessas sammandragande i tabellarisk
form, sä torde de mest fullständige ,
’’man nu eger, i Landshöfdingarnes Femårs
”Berättelser , jemte de som blifvit föreslagne
272
J‘att ingifvas till Bergs- och Commerce-Con”toiren,
böra öfverlämnäs till Tabell-Commis’’sionen
, för att, sammandragne i en tabell ,
'"sedermera offentliggöras"’; uti hvilket anförande
Herr Borgmästaren Hagander instämde.
Beträffande derefter pluralitetens beslut,
att förvaltningen af Manufactur - Disconten
skulle tillhöra Commerce- och ManufacturContoirets
Chef gemensamt med Contoirets
Secreterare och Kamererare, så anmäldes reservation
af Herr Assessoren Dankwardt, som
icke ansåg iämpeligt, att Secreterare!! och
Kamereraren, såsom Contoirs-chefens underordnade
tjenstemän, skulle såsom ledamöter
med honom deltaga i förvaltningen af nämnde
Discont; och då Herr Assessoren fann
någon särskild permanent Direction för denna
förvaltning, i anseende till dervid förefallande
göromåls ringa antal, icke vara af nöden;
men, i öfverensstämmelse med den af
Utskottet antagne allmänna grundsats, fann
en Collegial-förvaltning jemväl af Manufactur-DiscOntens
medel böra ega rum, föreslog
derför, att åt Kongl. Maj;t måtte öfverlemnas,
att utse 2:ne personer, dem Hans Maj:t
kunde linna tjenlige, att, jemte Contoirs-chefen,
besrida förvaltningen af ifrågavarande
fonder, utan att några permanenta syslor för
detta ändamål bltfve inrättade.
Herr Commerce-Rådet Egge och Herr
Borgmästaren Hagander reserverade sig emot
pluralitetens beslut i afseende på Convoy
Coni
-
273
Commissariatets organisation, under anförande,
att, då alla detta ämbetsverks åtgärder, dels
i afseende på nödiga upphandlingar, hvilka
ofta fordra skyndsammare verkställighet , än
att de utan ledamöters personliga credit kunna
, med iagttagande åf det allmännas fördel,
inom behörig tid tillvägabringas , och dels i
afseende på den militairiska detaillen af Commissariatets
åligganden, såsom fartygs utrustande
och beväring, blifvit af detta ämbetsverk
, under dess närvarande skick och sammansättning,
med det nit och sorgfällighet
iagttagna och verkställda , att deras resultat
hittills i alla afseenden motsvarat ändamålet
nied verkets inrättning 3 så ansåg sig Herr
Commerce-Rådet, äfvensom Herr Borgmästaren
, för deras del, icke kunna biträda något
förslag i detta ämne, hvarigenom ledamöternes
närvarande personal kunde komma
att förändras.
Uti pluralitetens mening, att sistnämnde
ämbetsverk, eller Corivoy-Commissariatet ,
borde under Inrikes förvaltningen förläggas,
förklarade sig Herr Assessor Danckwardt
icke kunna instämma, då, under förutsättning,
att hvarje ämbetsmyndighet bör, vid
bestämmandet af den förvaltningsgren , hvartill
den skall höra, betragtas efter hufvudsakeliga
ändamålet med verkets inrättning ,
Herr Assessoren ansåg Convoy-Commissariatet
desto heldre böra lyda under Utrikes
Ärendernes Förvaltning , som fredsverkets
Särsk, Utsk, Betänk l8
274
upprätthållande med Barbareskmagterne vore
egenteliga föremålet för Cominissariatets befattningar
, och dess åtgärder i afseende på
förvaltningen af de verket anslagna fonder,
endast kunde betraktas såsom medlet för detta
ändamåls uppfyllande.
Herr Cancelli Rådet von Hartmansdorff
åberopade i allmänhet sitt förslag till inrättningen
af Inrikes Förvaltningen, 2;dra afdelningen
sid , såsom, utom hvad föremålens
beskaffenhet rörer, utgående från alldeles olika
äsigter med dem, Utskottets pluralitet -  godkänt.
Emot Utskottets beslut, att tillstyrka
Hall Rätternes upphäfvande , reserverade sig
Herr Cancelli Rådet , emedan desse myndigheter
tillika vore domstolar , hvarmed Utskottet
icke egde att sig befatta. Endast
Hallrätternas åtgärder att vräka varor, vore
ett förvaltningsbestyr, och detta af så underordnad
beskaffenhet, att Utskottet ej mera
borde befatta sig med ordnandet deraf, än
med vräkningen af bräder, fisk eller annat
köpmansgods , hvarom Utskottet icke uppgjort
något förslag.
Härmed förenade sig Herr Öfversten Lefrén
och Herr Assessoren Dankwardt förklarade
, att , ehuru han icke kunnat, lika med
Utskottets pluralitet, anse Hall-Rätterne till
deras hufvudsakliga befattning vara förvaltningsverk
, utan verkeliga rättegångsverk ,
och fastän till Utskottets åtgärd i allmänhet
icke hörde , att föreslå indragning eller för
-
27?
ändrad organisation af domstolar, likväl, och
då de särskilde omständigheter i afseende
på Hall-Rätterne förekommit, att den af Fabriksidkare
sjelfva hos Kongl. Maj:t för flera
år sedan väckta fråga, om dessa Rätters
upphörande, blifvit af Hans Maj;t öfverlemnad
till granskning af Committerade för Styrelse-verkens
reglering, hvilka jemväl, i deras
allmänna betänkande derom, tillstyrkt ett sådant
upphörande, samt Särskildta Utskottet, uppå
Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, fått sig
af Riksens Ständer uppdraget , att äfven sam.
ma Betänkande i hela dess vidd , och således
äfven om Hail-Rätternes mer eller mindre
nödvändighet, sig utlåta; så ansåg Herr
Assessoren, pä sådan grund, sig icke heller nu
kunna undgå att deröfver sig yttra, och instämde
derföre i det beslut, hvaruti Utskottet
angående Hail-Rätternes indragning stadnat.
Sluteligen har emot Utskottets mening,
att ceeonomie- och politie-måi böra så väl
från landet, sorn städerne, gä omedelbart
från Konungens Befallningshafvande till Kongl.
Majit, vederbörande Collegium förbi, Herr
Cancelli-Rådet von Hartmansdorff åberopat
sitt tryckta förslag till Närings-förvaltning,
sid. lgo, 2;dra afdelningen.
Ex Protocollo
P. N. Poignant.
■c.
276
Utdrag af de hos R. H S, Särskildta
Utskott hällne Protocoll
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
år 1823*
T afseende på den af Utskottet antagne
grundsats, att Närings- och Drätsel-ärender
böra åtskiljas under hvar sin föredragande,
har Herr Prosten Doctor Fornander afgifvit
dess från pluraliteten skiljaktiga yttrande >
som härhos under Litt. A vidfogas ; hvarjemte
Herr Doctorn ansåg det böra bestämmas
, att Premier-Ingenieuren vid GeneralLandtmäteri-Contoiret
skall, enligt Kongl.
Brefvet den 19 Januarii 1802, förestå Geographiska
Contoiret och ensam hålla föreläsningar
för dem, sorn vid Landtmäteriet såsom
ämnessvenner blifva anställde; men som
sådant ansågs höra till de detailler, hvarmed
Utskottet icke kunde taga befattning, så
skulle Herr Doctorns berörde anmärkning ,
såsom reservation, till de respective RiksStånden
åtfölja.
Herr Cancelli-Rådet von Hartmansdorff
åberopade i allmänhet sitt förslag samt särskildt
nyttan och nödvändigheten, att förena
Kammar - Collegium och Stats-Contoiret till
särskilda fördelningar af ett verk under en
gemensam President; och yttrade Herr Öfversten
Lefrén, att, då så väl minskning i
ämbets- och tjenstemanna-personalen och deraf
uppkommande besparing för Staten, som
enhet i denna delen af styrelsen, skulle, en
-
27 7
ligt Herr Öfverslens tanka, beredas genom
verkställighet af Herr Cancelli - Rådet von
Hartmansdorff!; nyssberörde förslag, Herr
Öfversten alltså yrkade antagandet deraf, och
anmälde emot det tagna beslutet reservation ,
deruti Herr Doctor Häggblad jemväl instämde.
I afseende på förvaltningen af Kronans
särskilda cassör och löne-fonder, åberopade
Herr Cancelli-Rådet von Hartmansdorff sitt
förslag sid. 230 i förra afdelningen af sitt
tryckta anförande; och Herr Borgmästaren
Hjertström, som med förberörde förslag instämde,
yrkade antagandet af hvad detsamma
uti ifrågavarande afseende innehåller.
Beträffande Tullverket, så förklarade sig
Herr Öfversten Lefre'n från pluralitetens mening
om det sammas egenskap af Drätselverk
skiljaktig, och anförde, att han, i betragtande
af 1’ull-styrelsens 2.'ne ändamål, det
ena, att bereda inkomst ät Staten, och det
andra att skydda inhemska näringar, ansåg
det sednare ändamålet, såsom hufvudsakeligen
beroende på gällande författningar uti frågor,
som dermed ega sammanhang, eller derpå
inflyta, böra vara det öfvervägande; hvadan
ock Herr Öfversten, för dess del, betragtade
Tullverket hufvudsakeligen såsom närings-verk.
Emot beslutet om General-Tull-Directionens
upphörande, reserverade sig Herr
Commerce-Rådet Egge, som ansåg Tullverket,
såsom en anstalt att bereda och föröka
Statens inkomster, så vidt det med näringar
-
278
nes skydd och förkofran kan ske, således
fordra en annan och mera särskild styrelse,
än den Committerade för Styrelseverkens reglering
föreslagit: öfverlemnande Herr Corn*
merce-Rådet, för dess del, till Kongl. Maj;t
att bestämma organisationen af en blifvande
Tull-styrelse, med underdånig önskan allenast,
att denna styrelses personal må komma
att utgöra så inskränkt antal, som med ändamålet
möjligen låter sig förena.
1 fråga om Tull-personalens godtyckliga
afsättlighet, förklarade Herr Cancelli-Rå>
det von Hartmansdorff, att han, under instämmandet
i meningen om Chefens hörande
till dem, som innehafva förtroendes-ämbeten ,
och om den honom biträdande Secreterarens
och Kammererarens förseende med fulimagter,
ville medgifva, att den närvarande Tull-personalen
borde, enligt pluralitetens mening,
fortfara att tjena på constitutorial. Deremot
trodde Herr Cancelli-Rådet, att de, som hädanefter
antagas, böra med fulimagter förses,
emedan det beror på styrelsen, att, under
en sådan förutsättning , välja kunnige och
pålitlige personer till dessa, sorn öfriga tjen6tebefattningar.
Herr Borgmästaren Hjertström begärde
till Protocollct antecknadt, att, jemte Departements-cheferne,
Herr Borgmästaren ansåg
alla de tjänster inom Tull-staten, med
hvilka icke följer någon befattning med Tullbevakningen,
således äfven uppbörds-förval
-
279
tare- och controlleurs-befattningarne, med fle.
ra, böra genom fullmagter besättas.
Herr Öfversten Lefrén ansåg Öfver-Tull«
Directeuren icke böra ega att ensam afgöra
frågor, som kunna uppkomma om för hög
debitering m. m., utan att sådane frågor,
äfvensom de , hvilka angå penninge-förvaltning
i allmänhet, böra collegialiter afgöras;
åberopande Herr Öfversten i öfrigt dess , i
afseende på Tullverkets, af pluraliteten antagna
egenskap af drätsel-verk, afgifna reservation.
Herr Borgmästaren Hagander ansåg, att
i händelse någon reorganisation af Tull-styrelsen
kunde finnas nödig, densamma lämpeligen
kunde verkställas på sätt Committerade
i det afgifna betänkandet rörande styrelseverkets
reglering föreslagit; och kunde Herr
Borgmästaren, för 9in del , så mycket mindre
biträda pluralitetens förslag i afseende på Tullstyrelsen,
som uti dennas befattning inginge
betydlig penningeförvaltning, den Herr Borgmästaren,
lika med Herr Öfversten Lefrén,
ansåg böra vara collegial.
Herr Öfversten Lefren och Herr Cornmerce-Rådet
Egge ansågo så väl Chefen för
Tullverket, som Departements-cheferne samt
den högre och lägre Tullbetjeningen böra allenast
med constitutorialer vid sine befattningar
anställas.
Rörande Tullverkets styrelse och förvaltning
samt verkets personal har Herr Pro
-
2 80
sten Doctor Fornander afgifvit ett hh'rhos
jemväl bifogadt anförande Litt. B.
Emot pluralitetens mening , ansåg Herr
Cancelli Rådet von Hartmansdorff besvär öfver
Landshöfdingens utslag rörande kalkbränning
på Gothland endast så vida tillhöra Kammar-Collegii
pröfning, som de anginge beskattningen
af denna näring; äfvensom Herr
Cancelli-Rådet reserverade sig mot Utskottets
mening, att arbetets förrättande på fördelningar
i Kammar - Collegium vore öfverflödigt;
hvilket Herr Cancelli-Rådet deremot,
på grund af göromälens mängd och beskaffenhet,
ansåg oundgängligt. Härmed förenade
sig Herr Friherren och Ordföranden samt
Herr Biskopen Doctor Wallenberg.
Vidare blefvo mot pluralitetens mening,
att Stats-Contoiret borde med en särskild
Advocat-Fiscal förses, reservationer anförde
af Herrar Borgmästare Hagander och Hjertström,
som ansägo Advocat-Fiscal endast
vid verk med Domstols-befattningar erfordras,
och följakteligen funno en sådan ämbetsman
för Stats-Contoiret, såsom endast förvaltningsverk,
alldeles öfverflödig.
Slutligen och i afseende på beslutet rörande
Ledamöternes antal i Kammar-Rätten ,
anmärkte Herr Assessor Danckwardt, att, i
anseende till detta verks hufvudsakliga egenskap
af Domstol i räkenskaps-frågor, Utskottet
icke borde anse sig tillständigt att
utlåtande derom meddela, enär sådant rätte
-
281
ligen vore föremål för en allmän Domsfolsorganisation.
Ex Protocollo
P. IV. Poignant.
Lil t. A.
Vördsamt Memorial!
Sedan Höglofl. Ufskottet yttrat sig om
skillnaden emellan närings- och drätsel-ärender,
återstår att afgöra, till hvilka departementer
dessa ärender skola förläggas. Jag
bör icke dölja de betänkligheter , hvilka hos
mig uppstått i afseende på verkställigheten
af den grundsatsen , att näringsärenderna skulle
hafva sin särskilda Förvaltnings-chef, och
likaså drätsel-ärenderna. Mig synes, att undantag
härifrån måste göras i anseende till de
så kallade Kameral-ärenderne , hvilka, genom
vårt nu gällande beskattnjngssystem, blifvit
med jordbruks-näringen sä nära förenade,
att denna närings bestånd, till hufvudsaklig
del, beror på Kameral-författningarnes tillämpning.
Den rätt, som i Grundlagen blifvit nationen
förbehållen, att beskatta sig sjelf, kan
endast utöfvas i afseende på BevillnjngeD,
282
den nationens ombud bestämma. Handhafvandet
af det invecklade Skattläggningsver*
ket, på hvilket så många enskildes rätt beror,
har således blifvit anförtrodt åt ämbetsmän
, emedan nationens representanter icke
kunna bestämma grundskatten , så vida ett
eller liera hemman skola till godheten uppskattas
och värderas.
Kammar-Collegium har, som man vet,
haft den förbindelsen, att hufvudsakligen afse
Kronans inkomsters förökande. Härigenom
skulle skattlaggnings-methoden någon gång
kunna blifva sträng, och en hemmansegare
erlägga så dryga utskylder , att han nästan
mindre vore att betragta som sjelfegande,
än som arrendator af en annans hemman.
Om detta medgifves, vill häraf följa,
att den skattläggning, som beror på ämbetsmäns
åtgärder, icke så väl kan anförtros åt
den myndighet , hvilken mest intresserar sig
för ökade statsinkomster, som åt den , hvilken
tillika är förbunden , att afse näringarnes
trefnad , detta stora föremål för Konungs
och Ständers gemensamma Omsorger.
Finance-förvaltaren har ingen rättighet,
att bestämma bevillningen, ty denna rättighet
är Riksens Ständers ensak. På samma
grund kan. efter mitt oförgripliga tycke, jordeboksväsendet
, fastigheters skattläggning
och fördelningen af de jorden tillhörande onera
skiijas ifrån hans befattning och såsom
hittills skett besörjas af Inrikes förvaltningen.
Också har denna åsigt, om jag icke be3
283
dräger mig, varit de Committerades, då de
meilan inrikes* och Finance-departementerne
etablerat den skillnaden, att skattläggningsverket
i hela sin vidd och hushållningen med
Statens fasta egendomar skulle tillhöra Inrikes
Departementet, men till Finance-Departementet
höra statsinkomsternas debitering,
uppbörd, redovisning och användande.
Härigenom upphöra de åligganden Kammar-Collegium
hittills halt i sistnämnde afseende,
tillika med dess förbindelse, att förnämligast
afse förökandet af Kronans inkom,
ster, hvilken förbindelse i stället öfverföres
på Finance-förvaltningen, af hvilken flyttning
inga olägenheter kunna uppkomma, enär ingen
beskattningsrätt af denna förvaltning blifver
utöfvad.
Väl hafva Committerade i sitt underdåniga
Betänkande (sid. 90) yttrat, att Kameral
(henderne ferde Minna till Finance-Departementet
öfverlemnas. Men troligen halva de
förutsatt, att ett förändradt Beskattningssystem
då skulle vara stadgadt, ty vid tillämpningen
af nu gällande författningarne om hushållningen
med Statens egendom , om skattläggningar
och förmedlingar, om utgörandet
af räntepersedlar in natura, om rustningsoch
roteringsskyldigheter och om de hemmanen
i allmänhet .åliggande onera, såsom väghållning,
allmänna byggnader, fattigförsörjning
m. m. torde knappt någon fråga före*
komma , hvilken icke på ett eller annat sätt
med sjelfva näringen har sammanhang.
284
Staten har t. e. en betydlig fast egen.
dom, hvilken dels är Kronan behållen , dels
till boställen använd, och dels till enskildes
begagnande upplåten. Landtbruksnäringens
uppkomst beror till stor del på en god förvaltning
af denna egendom. Af större vigt
är det onekligen, att egendomarne gifva den
högsta möjliga afkastning, än det högsta arrende
som kan för tillfället erhållas. På min
ort har det visat sig, att en Kronans egendom
lidit genom det hittills följda systemet
viddess bortarrenderande. Deraf torde följa,
att en annan method bör vidtagas och detta
synes vara en närings-omsorg.
Att vid skattläggning å jord öfvervägas,
huru stor afkastning den kan gifva, sä att,
sedan räntan är afdragen, åboen må kunna
hafva sin näring ; att vid bestämmandet af
räntepersedlarne tillse, hvilka i orten produceras
och hvilka med minsta tunga för åboen
kunna utgöras: att’ pröfva, om icke
dagsverken icke så mycket gagna Staten,
som de äro skadliga för arbetaren genom
hans hindrande från sysslosättning för egen
räkning: att undersöka, i hvilken mån skyldigheten
att hålla krigsfolk kan genom det
obestämda och olika i utgifter blifva af menlig
inflytelse på åkerbruket och således på
ett rättvist sätt jemka rustnings-skyldigheterne
rust- eller rotehållare emellan : att tillse
huru skjutsnings-, väghållnings- och allmänna
byggnadsskyldigheter med flere onera af samma
beskaffenhet måge blifva så jemnt förde
-
285
lade, att den ene icke mera än den andra
betungas, heldst i motsatt händelse , åkerbrukaren
för mycket hindras från sitt egentliga
yrke , hans dragare förderfvas och villkoren
för jordbruket förstöras: Allt detta och
mycket mera , som vid tillämpningen af Kameral-författningarne
förekommer, synes mig
vara af närings-egenskap.
Om det sammandrag af Kameral-författningar,
hvilket, som mig sagdt är, skall vara
under arbete, vore fullbordadt, skulle, som
jag förmodar, det tydligen visa sig, i hvilket
oskiljagtigt förhållande dessa författningar stå
till jordbruksnäringen, och huru svårt, om
icke omöjligt , det för närvarande skulle blifva
, att åt en myndighet uppdraga befattningen
med Kameralärenderne och åt en annan
förvaltningen af jordbruksnäringens angelägenheter,
hvilken förvaltning förnämligast består
i Kameral-författningarnes tillämpning.
På dessa grunder vågar jag tillstyrka,
att Kameral-ärenderna, på sätt Committerade
underdånigt föreslagit, bibehållas under Inrikes
Departementet. Men på det dessa ärenders
öfverflyttning till Finance.departementet,
enär den utan olägenhet kan för sig gå , icke
må möta hinder af Grundlagens föreskrift
om ärendernas fördelning emellan Konungens
expeditioner, hemställer jag vördsammast,
om icke förslag till Grundlagsförändring i
denna omständighet bör upprättas och i fö
-
286
reskrifven ordning till Högloflige Constitutions-Utskottet
ingifvas.
Anders Fornander.
Litt. B.
Till Högloflige Särskildta Utskottet.
Committerade hafva föreslagit, att 'Tullstyrelsen
skall blifva en afdelning af Stats- (Jon.
toiret. Jag tror den böra blifva alldeles oafhängig
tran detta Högloflig» verk.
Man kan icke begära sf Stats-Contoirets
Chef och Ledamöter, hvilka hufvudsakligen
böra sysselsätta sig med stats-uppbördens
indrifvande och fördelning , att de skola
vara bekanta med Tullväsendets] alla dess
detaiiler. Det ar förmånligt om så inträffar,
men bör icke påräknas och följagteligen icke
fordras. Äro de således föga bekanta med
tullväsendet, och sådana kunna d« lika snart
supponeras , sorn kännare deraf, vid häraf
följa, att Öfver Directeuren kan på sitt ämbetsrum
afgöra många mål på den tid, han
ofta skulle använda att utreda en enda för
Stats-Contoirets Chef och Ledamöter ; skall
deremot Öfver- Directeuren , för sin ämbetsbefattniog
, vara i beröring med Stats-Contoiret
, så förtrögas härigenom ärende.rnas
gäng, hvilket alltid är menligt för styrelsen.
287
Då till Öfver-Directeurs-Ämbetet förordnas
en i tullväsendet väl bevandrad man,
som sä appointeras, att lian odeladt kan egna
sig åt sin tjenst, behöfves, såsom mig
synes, ingen annan Chef för tullstyrelsen.
Får han till biträde en Secreterare , en
Kamererare och nödig underbetjening, ser
jag icke annat, än att han är i tillfälle besörja
alla tullverkets angelägenheter.
I Öfver-Directeurens Cancelli bör, efter
mitt oförgripliga tycke, den förefallande correspondencen
skötas och i General-SjötullsContoiret
föras böcker och räkenskaper öfver
alla inflytande medel. Eti ämbetsman,
som af Committerade icke blifvit föreslagen,
men jag finner vara af nöden, är en Coleur
eller Räntmästaresom skulle emottaga de
inflytande medlen , hvilka nanne gänger månatligen
borde aflemnas, heldst till RiksgaldsContoiret,
enir dan Riksens Ständer der hafva
sine fullmägrige.
Jag är af samma tanka med Committerade,
att två å tre , eller så många Revisorer,
som kunna pröfvas nödige, tillika med
en Registrator och en Advocat-Fiscal , böra
finnas vid Tullstyrelsen. Jag får blott tillägga
den önskan: att desse ämbetsmän mätte sättas
under Ofver Directeurens lydnad , utom Advocat-fiiscale»
, hvilken af honom bör vara oberoende
, för .att, utan considerationer, kunna
åtala alla inom Tullstyrelsen och följa.gte1
igen äfven hos Qfver-DireCteuren förefallande
ämbetsfel.
288
Konungen bör vara obehindrad, när Han
så i Nåder pröfvar nödigt, att förordna en a
två resande Tull-Fiscaler, hvilka årligen och
sä ofta ske kan, besöka alla Tallkamrar och
tili Kongl. Maj:t inlemna underdåniga rapporter
öfver det de finna anmärkningsvärdfc
emot ärendernas behöriga gång. Men inga
andra Rese-Tull-fiscaler, än dem Konungen
förordnat, böra visa sig i landet , ty hvarest
annorlunda händer, blifva de merendels misstänkte,
att genom prejerier vara de trafikerande
till men.
När Riksens Ständers Revisorer hafva
fri tillgång att granska och göra anmärkningar
öfver Tullstyrelsen i hela sin vidd , förmodar
jag att dessa angelägenheter besörjas
med den minsta möjliga personalen och således
äfven med den minsta möjliga kostnaden
för Staten.
Committerade hafva föreslagit, att till
Tullstyrelsens befattning bör höra till. och afsåttande
af alla under Tullverket hörande ämbetsmän
och betjente. För min del, finner jag
tjenligt, att alla ämbetsmän , dem Kongl.
Majrt icke täckes i Nåder förordna, tillsättas
af Öfver-Directeuren, Men han må icke,
utan föregången laga ransakning och dom ,
kunna afsätta någon af dem. De böra fastmer,
i detta afseende , vara lika privilegierade
som andra ämbetsmän inom Sveriges gränsor,
1 sammanhang härmed finner jag icke
heller billigt, att en Tull-ämbetsman skall,
utom
289
utom sitt begifvande, elier utan egen derom
gjord ansökning, kunna flyttas från sin innehafvande
station till en annan. Huru nedtryckande
skall icke för en sådan Ämbetsman
möjligheten vara, att blifva transporterad
ifrån Malmö till Haparanda? — Hvad åter
underbetjente, såsom Vaktmästare, Uppsyningsman
och Strandridare angår, böra de
icke allenast af Öfver-Directeuren tillsättas,
utan ock på gjord anmälan af Tullkamrarnes
föreståndare, från sina poster af Öfver-Directeuren
entledigas, enär han dertill finner
befogenhet, emedan deras existence i sina
beställningar helt och hållet bör ankomma på
Öfver-Directeurens förtroende.
För öfrigt delar jag Committerades mening
, att de Tullstyrelsen angående ärender,
hvilka dragas under Konungens höga pröfning,
böra föredragas af Chefen får Hanielsoch
Finance-Departementet.
Anders Fornander.
Utdrag af det inför R, H. S. Särskildta
Utskott hällne Frotocoll, den
9 Julii 182 3.
I afseende på L cal-SfyreDerne . har
Herr Prosten Doctor tornander fgifvtt ett
yttrande af följande lydelse, hvilket, såsom
Särsk, Utsk, Betin**' *9
2 90
Herr Doctorns särskilda mening , skulle åtfölja
Betänkandet till de respective RiksStänden:
”Vid
artikeln om Landt-Regeringen, i
Committerades till reglering af Rikets Styrelseverk
underdåniga Betänkande, sid. i 5 f
läser man: Det synes vara af stor vigt, att
alla Auc t or it et er inom hvarje province, så mycket
möjligt dr_, centraliseras; oell straxt nedanföre
på samma sida läses; Den enklaste åtgärden
härvid synes vara, att hvarje Län , Härad
och Pastorat , så vidt ske kunde, arronderades
och att hvardera Länet hade sin Civil- Miiitaire-
och Ecclesias tik-Chef, hvilka efter möjligheten
, sattes i medelpuncten of Länet."
”Oaktadt jag icke kan annat, än finna
principen till Committerades förslag rigtig,
måste jag likväl, för min del, afstyrka bifall
till förslaget, emedan jag icke finner det
verkställbar! öfver allt i vårt fädernesland.
I ett land, som är starkt befolkadt, kan den
föreslagne centraliseringen utan svårighet gå
för säg ; men i det merendels glest bebodda
Sverige är den, för det mesta omöjlig.
'‘Hvad Länen beträffar, tror jag för deras
reglering vara gjordt allt, hvad göras kan.
De kunna sannolikt icke blifva flera än de
äro. Också synes detta icke vara af Committerade
åsyftadt. Att Stiften skulle vara
lika så mångå som Länet), synes mig alldeles
icke nödvändigt. Så många Biskoparne
nu äro , kunna de, efter min öfvertygelse ,
försvarligt vårda kyrkans angelägenheter, och
291
jag tror icke, att något billigt skäl till klä=
goinål i detta afseende skall kunna framvisas.
Idéen att dela Stiften alstrades först
under medeltiden , då Lunds Stift delades i
2:ne och den ena Biskopen skulle residera i
Lund och den andra i Dahlby. Det dröjde
likväl icke länge , förr än man fann skäligt
indraga (let tillskapade nya Dahlby Stift.
Konung Gustafi, umgicks med förslag, att af
Westerås Stift göra arné, då den ena Biskopen
skulle bo i Westerås och den andra i Dahlarnes
Tuna; men Konungens mellankommande
död hindrade förslagets verkställande, och
inan har, efter den tiden , icke funnit Westerås
Stift vara vidlyftigare , än att det af en BL
skop kan skötas. I sednare tider hafva
Som man vet, fem nya Stift tillkommit’
nemligen; Götheborgs, Calmar, Carlstads *
Hernösands och Wisby. Deras inrättning
påkallades af nödvändighetenj men att inrätta
flera, skulle dels, som jag redan tagit
mig friheten visa, icke vara af nöden , dels
icke vara förenligt med en noggrann statshushållning
, så framt icke meningen är,
hvad den icke bör vara, att en Biskop skall
appointeras ringare, än att han kan representera
på ett med hans värdighet öfverensstämmande
sätt. Att 1 hvart Län bör vara
en Militair-chef, kan jag icke annat än medgifva,
och , om jag icke bedrager mig , är
redan förhållandet härmed enligt med dö
Committerades förslag.’’
”Committerade hafva vidare föreslagit}
292
att i hvart fögderi skall vara en Contracts-Prost.
Detta låter sig icke alltid göra; localen förebar
ganska ofta , att flere contracter äro i
ett fögderi, och då sådant icke graverar Staten
mera, än om de voro liktaliga med fögderierna,
bör häruti så mycket mindre ske
någon förändring, som de ecclesiastike expeditionerne
alltid gå hastigare, ju flera contracterne
kunna vara.”
”Äfven hafva Committerade föreslagit en
Sockennämd, som skulle indrifva Socknens uppbörd
och aflemna den till Kronofogden, samt
derjemte besörja andra, allmänna ordningen och
hushållningen rörande drender. Att en Sockennämd
skulle hafva uppbörds-befattning, voie
säkert icke önskeligt för allmogen. Skulle
denna Nämd controllera Kronfogdarne genom
täta rapporter till Konungens Befallningshafvande,
så ofta den till Kronfogdarne något
af uppbörden iemnar, skulle en sådan åtgärd
blifva förhatlig för en redlig ämbetsman ,
som icke förtjenar att minutiöst controlleras,
och otillräcklig för en oredlig, som alltid
finner utvägar att eludera alla controller. Må
vårt tidehvarf, lika sorn de förflutna , vara
redlighetensl — och controllerne skola, om
de icke kunna försvinna , åtminstone kunna in.
skrankas. Att deremot en Police- och Oeconomie-nämd
i hvar Socken är behöflig, kan
icke nekas, men den finnes redan i Kyrko Rådet.”
Ut Supra.
Ex Protocollo
P. N. Poignant.
293
N:o 4.
Ankom den 16 October
Utlåtande, angående till Utskottet
remitterade enskilde Memorial, i
afseende på indragning af vissa
ämbeten och tjenster.
Till Särskildta Utskottet har blifvit remitteradt
från:
1:0 Högvirdige Preste-Ståndet.
En af Herr Prosten m- m. Stenhammar
gjord erinran , att den vid föregående Riksdagar
väckte fråga, om indragning af öfverflödiga
ämbeten och tjenster, icke mätte lemnäs
i förgätenhet.
2:0 Vällojlige Borgare-Ståndet.
Ett af Herr Zachr. Danielsson ingifvet
Memorial, deri yrkas, att Förvaltningen för
Sjöärenderne , som årligen kostar betydliga
aflöningssummor, och hvars göromål utan Statens
betungande skall kunna bestridas af tjenstförrättande
Amiralen i Carlskrona, samt af
Cliefen för Escadrerne i Stockholm och Götheborg
, må indragas.
3:0 Från Hedervärda Bonde-Ståndet,
En af Riksdags-Fullmägtigen från Stockholms
Län Nils Insulin väckt Motion, hvaruti
tili indragning föreslås: 1:0 Alla Presiden
-
294
ter i Rikets Collegier , med undantag af den
j Stats-Contoiret, hvilken borde vara Rikets
Finance-Minister. 2:0 Alla Biskopar, med undantag
af Ärke-Biskopen och Biskopen i Lunr‘,
hvilka äro Pro-Cancellerer vid Rikets tvänne
Universitet. 3:0 Ledamöterne i Rikets Allmänna
Ärendets Beredning. 4:0 Alla ÖfverSte-Lieutenanter.
Och då, hvad först angår Herr Prosten
Doctor Stenhammars Motion, Kongl. Majit ,
ined anledning af Riksens Höglofl. Ständers
vid sistlörflutne Riksmöte yttrade underdåniga
önskan , förordnat en Committé till Styrelseverkens
reglering, och denna Committés i
sådant afseende afgifna förslag varit öfverlemnadt
åt detta Utskotts granskande åtgärd,
hvars resultat uti Utskottets föriidne gårdag
afgifne Betänkande af Riksens Höglofl. Ständer
blifvit framlagde; så har Utskottet, genom
tillkännagifvande häraf, ansett Motionen
vara besvarad och ändamålet med densamma
uppfyldt,
Vidkommande jåter Herr Danielssons
Memorial, så har Utskottet förehaft detsamma
till granskning vid upprättande af förslaget
till förvaltningen för Rikets försvar till
sjös, hvarigenom detsamma blifvit besvaradt*
äfvensom, hvad slutligen beträffar den af
Riksdags - Fullmägtigen Nils Insulin väckta
Motion , Utskottet vördsamligen får hänvisa
till 4--de Hufvud-afdelningen af dess , rörande
Reglering af Rikets Styrelseverk afgifne åberopade
Betänkande, deri Utskottet angåen
-
2 9?
de, så väl Presidenterne i Rikets Collegier,
som Rikets Allmänna Ärenders Beredning
sig yttrat, hvaremot Utskottet, af skäl , som
i dess d. 29 sistlidne Maji aflemnade och af
Riksens Högloft. Ständer godkände Betänkande
innehåller, med den speciella Regleringen
af Militair- och Ecclesiastik-Staterne icke tagit
befattning ; hvilket dock till Riksens Höglofl.
Ständers upplysta pröfning vördsamt öfverlemnas.
Stockholm den 26 Augusti 1823.
Utdrag afProtocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Särskildta
Utskott vid Lagtima Riksdagen i
Stockholm den 26 Maji 1823.
S. D. Emot Utskottets Beslut, att icke
till pröfning upptaga Riksdags - Fullmägtigen
af Hedervärda Bonde-Ståndet And. Henricssons
bland andra, dit remitterade, Motion
om indragning af Bergmästare - Ämbetem och
Bergstings-Rätter , reserverade sig Herr Cornmerce-Rädet
och Riddaren Egge, som ansåg
frågan om indragning af berörde Rätter och Ämbeten
, såsom äfven af administrativ beskaffenhet,
tillhöra Utskottets handläggning; och skulle
29Ö
denna Herr Commerce-Rådets reservation åtfölja
Utskottets till de respective Riks-Stånden
i ämnet afgifvande Betänkande.
Ex Protocollo
P. N. Poignant.
Ankom d. io Dec, 1813.
N:o 5.
Betänkande ofver Förslag till sammanjemnkning
af Riks-Ståndens
skil jagtiga meningar i frågan om
reglering af Rikets Styrelseverk.
De från Riksens Högloft Ständer under
den 13 nästkommande September, den 22
November och den 1 December samt den 4
i samma månad meddelade Protocolis-Utdrag,
innefattande Riks-Ståndens , hvar för sig, tagne
beslut i frågan om reglering af Rikets
Styrelseverk, visa, att Höglofl. Ridderskapet
och Adeln funnit, det Särskildta Utskottets
den 25 sistl. Augusti afgifne Betänkande borde
blifva hvilande till nästa Riksdag; att
Högvördige Preste-Ståndet ansett samma Betänkande
i alla de delar, som bero af Kongl.
Maj;ts och Riksens Ständers sammanstämmande
beslut, likaledes böra hvila till afgörande
vid nästa Riksmöte, men att Vallöf!.
257
Borgare-Ståndet och det Hedervärda BondeSråndet
afgjort ärendet, så vidt Constitutionsförändringar
icke äro i fråga.
I anledning af dessa skiljagtiga meningar
har inom Utskottet fråga uppkommit:
om icke , vid förenämnde 'ärenders afgörande,
2 Stånd skola anses hafva stannat emot
två, hvarigenom målet skulle förfalla , eller om
Riks-Ståndens beslut, såsom hufvudsakligen eller
i vissa delar skiIjagtige, borde sammanjemnkas
och förslag deröfver till Riksens Ständer
ingifvas.
I förstnämnde afseende eller huruvida
frågan bör anses förfallen , tror Utskottet sig
först böra fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
derpå , att, då Riksdags-Ordnm.
gon fastställt de formaliteter, som erfordras
för vinnande af slut å ehvad ärende som
heldst , synes dea händelse icke vara förutsedd
, att, med undantag af Grundlagsfrågor,
Riksdagsärender kunna göras hvilande
från en Riksdag till en annan. Det finnes endast
stadgadt , att de i föreskrifven ordning
beredde Riksdagsärenderne skola afgöras genom
bifall, återremiss eller afslag, och då uppskof
icke lärer kunna anses lika med afslag,emedan
, i förra händelsen , blott tillkännagifves ett
fördröjdt omdöme , men i sednare fallet frågans
pröfning ; så synes det vara uppenbart,
att j om två Stånd uppskjuta ett ärende, men
två Stånd detsamma hufvudsakligen afgöra ,
Stånden rätteligen icke kunna sägas hafva i
sjelfva saken , som således endast af två
Stånd blifvit pröfvad , stannat tvä emot två.
298
Häraf lärer följa, att de fattade besluten böra
anses såsom hufvudsakligen skiljagtige, och
att den för sådan händelse til! ärendernes desiciva
afgörande d 73 §. Riksdags - Ordningen
hänvisade utväg bör oinfattas, heidst, i
annat fall , de två Stånds beslut, som uppskjutit
frågan, skulle blifva gällande framför
de två Stånds, sorn densamma hufvudsakligen
afgjort.
Åf dessa grunder, och på det Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse till Riksens Ständer
den 4 sisth Marni, hvari Kongl. Majit begärt
Riksens Ständers underdåniga tankar och yttranden
, rörande den ifrågastal le Regleringen
, icke må i hufvudsaken blifva obesvarad,
har Utskottet ansett sig åligga , ait, i
öfverensstämmelse med sist åberopade stadgande,
söka sä nära som möjligt, sammanjemnka
förberörde skil jagtiga meningar, och
med. försl g öfver denna jsmnkning till Riksens
Höglotlige Ständer iqkdmma.
Härvid har Utskottet funnit , att Högvördige
Reste-Ståndets beslut närmast synes
låta jemka sig till de 2;ne Stånds , som afgjort
frågan.
Högvördig? Preste - Ståndet har nemligen,
enligt ordalydelsen af dess beslut, endast uppskjutit
de delar af förslaget , sorn bero af
Kongl. Majits och Riksens Ständers gemensamma
åtgärd, samt derjemte ansett lämpligt,
att Riksens Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla , det alla af Sär
skildta
Utskottet till indragning eller betydlig
förändring föreslagne Ämbetsverk och
2$9
Tjänster, vid inom nästa Riksdag inträffande
ledigheter måtte , så vidt utan hinder i administrativa
ärendernes gång ske kan, antingen
förblifva Ldiga eller blott gerom Constitutorialer
och mot lämpiiga arfvoden för
tjenstgöringen , uppfyll s.
Valloflige Borgare-Ståndet har gillat och
antagit Utskottets förslag till Rättsfrågors afsöndrande
från Förvaltningsverken och öfverlemnande
till Domstols behandling, jemte de
i sammanhang dermed hemstälda och af LagUtskottet
granskade Lagförändringar j men då
Ämbetsverkens inrättning, äfvensom förslagets
verkställighet i öfrigt, så vidt det ej innefattar
Constitutionsförändringar, beror af Kongl.
Maj:ts Nådiga godtfinnande, ansett lämpligast,
att, med åberopande af de för Ämbetsverkens
organisation af Särskildta Utskottet
föreslagna hufvudgrunder , hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla , det Kongl,
Majit i Nåder ma täckas dels till verkställighet
befordra de delar af Utskottets förslag,
Kongl. Majtt finner leda till Styrefsens förenkling
och till inskränkning i Ämbetsmännens
antal , dels ock i Nåder föranstalta, att
den af Riksens Ständer förut begärda nya
redaction af de oeconomiska och cameral-författningame
kunde blifva så skyndsamt, som
möjligt företagen och fullbordad.
Det Hedervärda Bonde-Ståndet har, jemte
antagande af föres|agne Lagförändringar, godkänt
Utskottets Betänkande, så vidt det innefattar
tillstyrkan till Riksens Ständer , att
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
;oo
de delar aF förslaget, sorn utgöra önskningsmål
, och icke bero af någon Grundlagsförändring
, må, i händelse Kongl. Maj:t dertill
täcktes lemna Nådigt bifall , så fort ske kan,
befordras till verkställighet , för hvilket ändamål
instructioner för de blifvande Ämbetsverken
torde böra utarbetas.
ValIoflige Borgare-Ståndets och Hedervärda
Bonde - Ståndets beslut äro således i
hufvudsaken sammanstämmande; och då Högvördige
Preste-Ståndet, ehuru det icke uttryckligen
yttrat sig ofver de delar af förslaget
, uti hvilka Riksens Ständer blott kunna
framställa önskningar, att hos Konungen i underdånighet
anmälas, och hvilka sedermera,
enligt 89 §• i Grundlagen, bero af Kongl.
Maj:ts afgörande , likväl i visst hänseende ,
såsom ofvan anfördt är, öfveriemnat verkställigheten
af Utskottets förslag till Kongl.
Maj:t; sä, och då för verkställighet af en
begärd åtgärd , ett medgifvande måste förutsättas
, synes den slutsats häraf böra dragas
, att Högvördige Preste-Ståndet låtit bero
vid Utskottets förslag i de delar, detsamma
har egenskap af önskningsmål.
Med anledning häraf hemställer Utskottet,
om ej dess förslag, så vidt Constitutionsoch
Lagförändringar der icke innefattas, må
anses genom 3:00 Stånds närmast sammanjemnkade
beslut på det sätt afgjordt , att, med
åberopande af de utaf Utskottet anförde hufvudgrunder,
Riksens Ständer hos Kongl. Maj:t
j underdånighet anhålla , det Kongl. Majit i
3oi
Nåder må täckas till verkställighet befordra
de delar af samma förslag , Kongl. Majit finner
leda till Styrelsens förenkling och till inskränkning
i Ämbetsmannens antal.
Skulle likväl Högvördige Preste-Ståndet,
mot hvad Utskottet ansett, finna, att dess
beslut mera närmar sig Högloflige Rddderskapets
och Adelns, än de öfrige 2:ne Ståndens
och frågan om Styrelseverkens reglering således
icke kan anses, genom 3:ne Stånds sammanstämmande
beslut afgjord , då med dess
afgörande lärer komma att förfaras på sätt
73 §. Riksdags - Ordningen föreskrifver , så
att Särskildta Utskottet sålunda förstärkes,
att Ledamöterne blifva Trettio af hvarje Stånd,
hvilka, genom omröstning, med Riksens Ständers
rätt öfver ämnet besluta ; så får Utskottet
dervid föreslå denna Voterings-Proposition:
”Den, som bifaller Utskottets förslag
att, med åberopande af de utaf Utskottet i
dess Betänkande rörande Styrelseverkens reglering
anförde hufvudgrunder, så vidt Constitutions-
och Lagförändringar deri icke innefattas,
Riksens Ständer hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla , det Kongl. Maj:t i
Nåder må täckas till verkställighet befordra
de delar af samma förslag , Kongl. Majit finner
leda till Styrelsens förenkling och till inskränkning
i Ämbetsmännens antal, voterar
; den det ej vill , voterar Nej.
Vinner Nej, kommer Särskildta Utskottets
Betänkande att hvila till nästa Riksdag/’
Beträffande deremot de i sammanhang
302
med hufvudfrågan , af Utskottet foreslagnä
Och af Lag-Uiskottet granskade Lagförändringar
; så , och enär endast 2;ne Stånd bifallit
det härutinnan gjorda förslag , men för verkställigheten
i vissa delar af 3:ne Stånds sammanjeinnkade
beslut, erfordras 3:110 Stånds
bifall till nämnde Lagförslag, samt det bör
förutsättas, att förslaget till rättsfrågors afsöndrande
från Förvaltningsverken och öfverlemnande
till Domstols behandling, ytterligare
af Kongl. Maj:t blifver granskadt och sedermera
icke på en gång , utan i den ordning
och med de modificationer , Kongl. Maj:t finner
nödiga och lämpliga, till verkställighet
befordradt j ty får Utskottet slutligen hemställa,
om icke, till vinnande af det ändamål
Högvördige Preste-Ståndet, med vissa af ofvannämnde
åtgärders öfverlemnande till Kongl,
Maj:t , synes hafva åsyftat , Ståndet skulle
linna lämpligt biträda de arne Stånds beslut,
som godkänt Lag - Utskottets ifrågavarande
Betänkande.
Men om Högvördige Preste-Ståndet icke
skulle anse sig kunna härtill bifalla , och denna
fråga således älven komme att genom
Nämnd afgöras, så föreslås i detta afseende
följande Voterings-Proposition f
”Ben , som bifaller de af Särskildta Utskottet
upprättade Och af Läg-Ufskottet granskade
förslag till förändring af Allmänna Lagens
stadgande i 25 Cap. 8 §• och 27 Cap.-  9 §• Byggninga Balken, samt 10 Cap. 16 §>
3°3
Rättegångs-Balken, voterar Ja; den det ej
vili , voterar Nej.
Vinner Nej , anses jemväl detta förslag
till nästa Riksdag vara hvilande.”
Hvad Utskottet sålunda anfört och hemställt,
varder Riksens Högh Ständers upplysta
bepröfning vördsammeligen understäldt ;
varande jemväl en Ledamots från piuraliteten
skiljagtiga mening härvid bifogad. Stockholm
den g December 1823.
Vrotocoll, hcillet inför Särskildta Utskottet
den 8 December 1823.
S. D. Emot Utskottets nu justerade Betänkande
, rörande förslag till sammanjemkning
af Riks-Ståndens be.vlut i frågan om reglering
af Rikets Styrelseverk , afletnnade
Herr Cancelli-Rådet von Hartmansdorff denna
reservation :
”Emot pluralitetens mening, att Särskildta
Utskottet bör ingå i jtMnnkningsåtgärd af
Riks-Ståndens beslut , rörande Betänkandet
om organisation af Rikets Styrelse verk, reserverar
jag mig, och anhaller att genom
min reservation få unde st lia de respective
Stånden den mening, jag, om detta måls behandling,
sökt, fast utan tramgång , inför Rikets
Högloflige Utskott utveckla.’'
3°4
”Utskottets Betänkande , angående regleringen
af RiketsStyrelseverk, har, i anseende till
ämnets omfattning måst inbegripa: a) förslag till
Grundlags-ändringar, hvilka först, viden! kommande
Riksdag, och genom alla Ståndens enhälliga
beslut samt Konungens gillande, kunna ega
rum; b) förslag till ändringar i allmänna Lagen,
hvilka genast kunna afgöras, när 3:ne
Stånd derom instämma och Konungen sitt samtycke
gifver, samt c) förslag tili ändringar i
sädane allmänna inrättningar, hvilka Riksens
Ständer blott Önskningsvis må sätta i fråga,
och Kongl. Maj:t utan deras hörande kan
vidtaga. Ehuru dessa 3*,ne slag förändringar ,
enligt våra grundlagar, böra på lika många
särskildta sätt behandlas och de 2:ne första
Classerne följakteligen blifvit tilli Constitutions-
och Lag-Utskottens handläggning öfverlemnade
, utgöra de likväl integrerande delar
af ett sammanhängande helt, hvarförutan Särskildta
Utskottet ej heller kunnat komma att
dem samtelige bereda. Den vidd af ämnet
och dess olikartade beståndsdelar synas hafva
föranledt de olika beslut, som deröfver
inom Riks-Stånden blifvit fattade. Tvänne,
nemligen Högloflige Ridderskapet och Adeln,
samt Högvördige Preste-Ståndet, hafva ansett
saken böra i ett sammanhang behandlas, samt
derföre till nästa Riksdag uppskjutit afgörandet
af Lagirågorna och önskningsmålen , som
till stor del föranledas af, eller äro förknippade
med , de grundlagsförändringar, som
först
3 °5
forst då kunna komma till afgörande hos Riksens
Ständer. Tvänne andra Stånd, nemligen
Välloflige Borgare- och Hedervärda BondeStåndet,
hafva ansett den af Särskildta Utskottet
uppgjorda statsförvaltningsbyggnaden böra
genast godkännas, ehuru grundvalen, hvarpå
den hvilar, ej blifver skärskådad förr än vid
nästa Riksdag, och då den lika väl kan o*
gillas som antagas.
Enär således endast aine Stånd yttrat sin
mening i sjelfva saken, men 3.ne deremot
uppskjutit deras omdöme: så kan den jemnkning
af skiljaktiga meningar, hvarom 73 §. Riksdags-Ordningen
handlar, icke ega rum mer än
mellan 2:ne Stånds meningar , emedan de andra
bägge ännu icke yttrat deras. Den af
Utskottet åberopade §. angår likväl alla 4
Ståndens meningar, emedan i händelse jemnkningen
icke antages, vederbörande Utskott
skall förstärkas till Nämnd, med ett visst antal
Ledamöter af hvarje Stånd. Att således
vilja jemnka meningar blott mellan 2:ne
Stånd, som upptagit frågan och aldeles åsidosätta
de andra bägges beslut, som icke
upptagit den , kan jag icke finna annat än
olagligt.
Vill Utskottet åter sammanjemnka alla
4 Ståndens beslut, så blifver det fråga ej om
meningen, utan om tid, enär 2:ne Stånd velat
att saken skulle afgöras vid närvarande
och 2ine vid nästkommande Riksdag. Försöket
att sammanjemnka besluten i detta fall
Särsk. Ut,k, Betänk. 20
3oö
gå att lika rätt skedde å ömse sidor, synes
leda till den slutsats , att målet borde företagas
midt emellan bägge Riksdagarne. Sjelfmotsägelsen
deri bevisar åtminstone för mig
origtigheten af den grund , hvarpå förslaget
att i detta fall jemnka besluten, hvilar. Den
gifver äfven ett nytt prof på visheten af
Grundlagens stadgande i 77 §. Riksdags-Ordningen
, att när 2 Stånd stadna mot 2 i frågor,
som ej nödvändigt måste afgöras, och
hvilka ej , såsom den närvarande, höra till
de i 69 §. Regerings-Formen undantagna ärender,
skall saken förblifva vid hvad tom tillförene
stadgadt varit, utan att samma fråga må kunna
vid den Riksdagen å nyo väckar eller upptagas.
Det företräde, som derigenom gifves
åt de Stånd, hvilka vilja förblifva vid det
gamla , eller närmare besinna sig, innan de
antaga det nya , som de andra bägge åstunda
, synes mig vara ganska väl betänkt, och
icke mera förnärmande af Välloflige Borgareoch
Hedervärda Bonde-Ståndens åstundan att
förändra vid detta tillfälle , än det skulle
förnärma Högloflige Ridderskapet och Adeln
samt Högvördige Preste-Ståndet, om någon
af dem gemensamt önskad förändring uppsköts
genom de andra bägge Ståndens gemensamma
beslut. Vår Grundlag uttrycker i
detta afseende hvad hvarje samhällsfördrag
efter mitt begrepp förnämligast bör åsyfta 5
nemligen att skydda hvad som redan gdller,
så länge det befinnes dugligt och godt, same
att endast gifva rum åt förbättringar, när be
-
307
hofvet deraf är så tydligt och rättelsen så
erkänd till sin gagnelighet, att 3;ne Stånd
och Kongl. Majrt derom öfverensstämma. In*
träffar icke denna händelse , så bör det gam*
la förblifva beståndande , och en således för*
fallen fråga om förändring ej mera kunna vid
samma Riksdag å nyo upptagas. Håller man
sig icke strängt vid dessa föreskrifter, så skola
förlitandet på samhälls-inrättningarnes bestånd
och medborgares derpå grundade trygghet
och ro , eller de första vilkoren för samhäl*
lets trefnad, rubbas , och äfven nationalförsam*
lingarne oändligen utdragas. En af orsakerne
till längden af innevarande Riksdag, är utan
tvifvel den , att man måhända nog ofta drif.
vit saker till jemnkning och Nämnd, derige*
nom, mot ,75 §. Riksdags-Ordningen, föran*
ledt nya öfverläggningar både i Utskott och
Stånd om redan afgjorda mål, samt ytterligare
förlorat tiden på val af Nämnder och
deras omröstningar.
Om än, vid detta tillfälle, meningar och icke
tid skulle undergå jemnkning, så synes mig densamma
icke af Utskottet, i sakens närvaran*
de skick , kunna sättas i fråga, utan att
med detsamma förutsätta, det något Riksstånd
behandlat saken olagligt, hvilket icke
bör antagas. 56 §. Regerings - Formen stadgar,
att Utskottens Betänkanden, första gången
de i Ståndens Plena företagas, framställas
till antagande eller förhastande, utan förändrin*
gar eller tillsatser, eller ock återremitteras.
När målen från Utskotten andra gången åter*
I
308 '
kommit och föredragas, karina de först med
förändringar eller tillsatser antagas, och då,
men icke förr, kan man yrka sk il jakti.gheternes
afgörande genom Nämnd. Nu har Särskildta
Utskottets Betänkande icke varit återremitteradt,
följakteligen måste Ståndens beslut
innebära rent antagande , förkastande eller
uppskof. Skulle någotdera innebära förändringar
eller tillsatser, så måtte regeln: lagligt
stånde och olagligt återgånge , likväl
förblifva gällande. Utskottet skiljer emellan
afslag och uppskof; men då dst förra i alla
fall icke innebär annat än ett förblifvande för
ögonblicket vid det redan gällande, eller en
frågas uppskjutande till nästa Riksdag, emedan
hon då, ehuru förkastad vid den före.
gående , kan å nyo väckas , så kommer saken
i sjelfva verket på ett ut. I förevarande
ämne synes mig formen af uppskof förde
Stånds beslut, hvilka ville närmare betänka
sig , vara så mycket vigtigare , soto det skulle
hafva varit en sjeifmotsägelse , att nu på
förhand afslå slutföljderne af de förslag till
grundlagsförändringar, hvilka skola hvila till
afgörande och måhända antagande vid nästa
Riksdag. Svaret till Kongl. Maj:t på Dess i
ämnet aflåtne Nådiga Skrifvelse synes mig
lika väl, om icke bättre, kunna innehålla , ate
Riksens Ständer uppskjutit deras yttrande öfver
detaillerna , intill dess Grundlagen tillåter
dem afgöra hufvudsaken , som att ds
förfarit i omvändt förhållande.
3°9
Då Särskildta Utskottets pluralitet gjort
en tydning af Hogvördige Preete.Ständets beslut,
sorn synes mig stridände mot sakens natur
och grundlagens föreskrifter , så torde det
tillåtas mig att förstå samma beslut, på ett
sätt, som öfverensstämmer med bägge delarne;
och om det är rätt, så hafva 2:ne Stånd
stadnat mot 2, då deras mening, som yrkat
uppskof, otvifvelagtjgt måste tagas till efterrättelse.
Aug. von Hartmansdorff.
Hvad Herr Cancelli - Rådet sålunda yttrat,
skulle med Utskottets förenämnde Betänkande
till Riks-Stånden åtfölja. Ut supra.
In fidem
P. N. Poignant.
N:o 6.
Betänkande, angående aflemnandet
af de genom Utskottets försorg
tryckte skrifter.
Till följe af de respective Riks-Ståndens
fattade beslut, har Särskildta Utskottet låtit
genom trycket till allmän kännedom befordra
följande skrifter , rörande Regleringen af
Rikets Styrelseverk , nemi. :
l;o Lag-Committéens samt de af Kongl.
Maj:t dels för Styrelse-verkens reglering och
dels för de ceconomiska författningarnes öfverseende
i Nåder förordnade Committerades underdåniga
Betänkande rörande : rättsfrågors
skiljande jrdn de administrativa verken af den 6
April 1820.
2:0 Committerades till reglering af Rikets
Styr el teverk underdåniga. Betänkande af den
29 Junii 1822.
3:0 Presidenten Friherre Låwenskiålds
yttrade särskilde mening uti Kongl. Committe^n
till organiserandet af Rikets Styrelseverk.
4:0 Herr Cancelli - Rådet v. Hartmansdorjfs
särskildta anförande i samma Committé;,
förra afdelningen.
y:o Dito Dito sednare afdelningen.
6:0 Särskildta Utskottets om merberörde
ämne, den 2? sistlidne Augusti aflåtne Betån«
kande med tillhörande Bilagor.
Utskottet, som dels låtit bland de respective
Stånden utdela, dels i Bokhandeln
aflemna exemplar af dessa skrifter, får nu vid
sin med Riksdagens annalkande slut förestående
upplösning , vördsamt hemställa , huruvida
icke Riksens Högloflige Ständer skulle ,
i afseende på den ytterligare vården , försäljningen
och utdelningen , täckas besluta :
1:0 Att Särskildta (Jtskottet finge tili
Riksens Högloflige Ständers Herrar Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, som redan hafva
3ii
vård om Bihangen till Riks-Ståndens Protocoller,
enligt behörig specification , aflemna,
så väl de återstående Exemplaren af förenämnde
skrifter, som vederbörande Bokhandlares
qvittencer å dem , som de till försäljning
mottagit och hvilka de hos Herrar Fullmägtige
torde få redovisa.
2:0 Att återstoden af Skriften N:o 5 ,
som först om några dagar blifver färdigtryckt,
då måtte till lika antal , som den redan utdelade
början deraf, få aflemnas till de respeetive
Riks-Ståndens Cancellier, för att genom
deras försorg komma Ståndens Ledamöter
tillhanda.
Dock varder sådant Riksens Högloflige
Ständers pröfning vördsammeligen understäldt»
Stockholm den 19 December 1823J
312
R egister
tili
Elfte Samlingen
a f
Bihang till Samtlige Riks-Ståndens Protocoll,
innehållande
Särskildta Utskottets Betänkanden,
A.
Amiralitets-Collegium. Sid. 138 14?.
Särskilda Meningar. Sid. £65—267.
Archivet, Riks-. Sid. 151.
Arfvodet, om förbättring i, för Ledamöterne af Allm.
Beredningen; Motion, remitterad från Stats-Utskottet
till Särskildta Utskottet, som ej anser den tillhöra
sin Befattning. Sid. IV- V.
Arméens Befäls - Expedition. Sid. 13a.
Civil-Expedition. Sid. 132.
Artilleri-Fördelningen. Se Krigs-Collegium.
B.
Befordringar och Afsked. Sid. 115, 116-  Beredning, Allm. Årenders, föreslagen till upphöran.
de. Sid. 9, 295. Synes öfverflödig. Sid. 1x4.
Stats-Råds, bör fortfara. Sid. 1x4.
Bergs-Contoiret. Sid 158 163.
— Tings - Rätterne, om indragning af; Motion
remitterad från Stats-Utskottet till Särskildta Utskottet
, som ej anser den tillhöra sin bafattning.
Sid. IV. V.
Särskild mening. Sid, 295.
3*3
Betänkande, af den 2 Febr. 1819 tillförordnade
Committéens, aflemnadt d. 29 Jun. 1822.
Dess innehåll. Sid. 5 13.
Bibliotheket, Kongl,, ställes under Ecclesiastik-Förvaltnings-Chefen
Sid. 130.
Biskopars eller Dom-Pros.tars lönevilkor, om indragning
af; Motion, remitterad från Stats- till Särskildta
Utskottet, som ej anser den tillhöra sin
Befattning. Sid. IV. VT. 294.
Brister i Rikets Stats-Förvaltning. Sid. 19—21,
C
-
Cancellariat, Krigs-Akademiens, mä indragas. S. 137.
Cancelli-Styrelsen öfverflödig. Sid. 130.
Ceremonimästar-lönen anmäles till indragning. S. 129.
Cbartae-Siaillatae-Contoiret. Sid. 190.
Civil-Statens Personal och Lönevilkor. Sid. 209.
Collegial-Styrelsen. Sid. 61, 84 —io8--
Committéer, tillförordnade att yttra sig öfver Frägan,
om Styrelseverkens nya organisation. Sid. 3. 5.
Committerades till reglering af Rikets Styrelseverk
afgifne Betänkande , tryckt och lemnadt i Bokhandeln.
Sid. VII. Vill. 309.
Constructions-Fördelningen._ Se Amiralitets-Collegium,
Contoir, ett Statitiskt, Sid. 169 , 170.
Controll-Verket. Sid. 163.
Convoy-Coinmissariatet. Sid. 168, l6p.
A
Dom- Prostars Lönevilkor. Se Biskopors,
Drätsel-Förvaltningen. Sid. 171.
Särskilda Meningar. Sid. 276—286.
3M
E.
ÉccIesiastik.Förvaltningen. Sid. 144—ifi,
Särskilda Meningar. Sid. 267 270.
_  Statens Personal och Lönevilkor. Sid. 209.
F.
Flottans Civil- och Befäls-Expedition. Sid. 138.
Fullmagts- och Papperslösen. Sid. 116.
Särskild Mening. Sid. 251.
Föredragning inför Kongl. Maj:t. Sid. 114,
Förvaltningen af Sjö-Årenderne , föreslagen till in.
dragning. Sid. 293.
Förvaltnings-Myndigheter af 2!a Instantien, Sid. lif.
—Chefens myndighet öfver underordnade.
Sid. 117 120.
Särskilda Meningar. Sid. 25:1, 252.
G.
(Grundlagsförändringar, föreslagna. Sid. 222, 223.
H.
Hartmansdorff, Aug. von, Cancelli-Råd ; särskild me«
ning. Sid. i6__ig. 309.
Historiografs, Riks-, ämbetet mä bibehållas, Sid. igo,
Hof-Cancellers-Åmbetet. Sid. 129.
Särskilda Meningar, Sid. afo.
I.
Indragning af vissa ämbeten , utlåtande öfver enskild-!
te Memorialer om. Sid. »93—
IngenieurFördelningen. Se KrigsCollegium,
Inrikes-Forvaltningen. Sid. iyi 170.
Särskilda Meningar.e Sid, 270—27?.
Iotendents^Åmbetet, Öfver-, ställes under Eccl, Fön
valtnings Chefen. Sid. 151, jfr. Sid. 184, 185f*
J.
Justitiee-Cancellers-Ämbetet. Sid. 132, 126-  JustitiaeFörvaltningen. Sid. 122—127,
Särskilda Meningar. Sid, 2J9—263,
Jägeri-Väsendet, Sid, 170.
K,
Kammar-Collegium. Sid. 17^ 183,
Rätten. Sid. 196—201,
Krigs-Collegium, Sid. 133 136.
Krigs-Förvaltningen. Sid. 130—137-  Särskilda Meningar. Sid. 263—26^.
Prester, må kunna indragas, Sid. 136.
L.
Landt-Regeringen eller Local-Styrelsen. Sid. 201—206,
Särskild Mening. Sid, 289 292.
Landtmäteri-Contoiret. Sid. 183-
Läne-Styreisen, Sid. 108, 109. 202—20?.
Löfvenskold, President, Friherre, särskild mening,
Sid. 13—16. 309.
Lönernes antal, om tillökning inom Stats-Expeditionerne
af Konungens Cancelli; Motion remitterad
frän Stats-Utskottet, till Särskildta Utskottet, som
ej anser den tillhöra sin befattning, Sid, IV. V,
3l6
M.
Magazins-Directionen, må upphäfvas. Sid. 167.
Manufactur-och Commerce-Contoiret. Sid 163 167.
Militair-Statens Personal och Löneinkomster. Sid. 209.
Municipal-Styrelsen. Sid. 61, icp 113. 205, 206.
Museum , Kongl, ställes under Eccl. Förvaltningschefen.
Sid. 150.
Målens emottagning och beredning till föredragning
hos Kongl. Majit. Sid. 113.
Mönsterskrifvares antal torde kunna inskränkas. S.136.
N,
Nnmmer-Lotreriet. Sid. 190.
Nämnd, Sockne-, se Municipal-Styrelse.
P.
Pensioner och Pensionärer, se Befordringar.
Postverket. Sid. 167, 1 <J§.
Presidents-ämbeten i Rikets Collegier , föreslagna till
indragning. Sidan 294,
R.
Rättsfrågors afsöndrande från Förvaltningsverken. Sid.
21-— 61. 22X, 309.
Särskilda Meningar i afseende derpå. Sid. 224—241,
Rönbeck, öfver. Directeur, tillförordnad att företaga
åtskilliga förberedande undersökningar, rörande Rikets
Styrelse-Verk. Sid. 3.
Sammanjemnknir.g , Förslag till, och Voterings-Propositioner
i afseende på Riks-Ståndens olika beslut
öfver Utskottets Betänkande, om Styrelse-Verkens
nya reglering. Sid 296—303.
En Ledamot^ särskilda Mening, Sid, 303,
Sjomatnings- och Lots-Fördelningen, se -Amiralitets;
Coilegium.
Sjö-Årendemas Förvaltning. Sid. 137—144. 293.
Skrifter, tryckta genom Utskottets försorg, uppgift
öfver deras oflemnande, Sid- 308—310,
Stats Contoiret. Sid. 185 —I9°-
Stats-Rådets Sammansättning. Sid. 6? 84*
Särskilda Meningar. Sid. 242—
Ståthållare-, Öfver- och Under-Ämbetena, förenai
till ett. Sid. 201.
Sundhets-Collegium. Sid. 147—150.
T.
Tabell-Commissionen, mä upphöra. Sid. 169.
Tryckeriet, Kongl. Sid. 151.
Tull-Styrelsen. Sid. 191—19?.
Directionen, General- må upphöra. Sid. 191,
Särskilda Meningar. Sid. 277 280, 286—289.
U.
Utrednings-Fördelningen. Se Krigs-Collegium, _
—
Flottornas. Se Åmiralitets
Collegium.
Utrikes-Förvaltningen. Sid. 127—lagutskottet,
Stats- vid 1809 ärs Riksdag, uppdraget
att afgifva förslag till Förvaltningskostnadernas förminskande.
Sid. 2.
—  Särskildt förordnadt 1817 > till frägans utredande.
Sid, 4.
3i8
Ä.
Åmbetsmanna-mycdighet, controll och ansvarighet
Sid. 117.
Ämbetsmännen äro för mänga, illa och ojemt lönte,
^ icke syftesenligt bildade. Sid. 207—215.
Åmbetsmyndigheterna, de locala. Sid. 61,
ö.
?
<5fverste-Liei}tenants-Beställningar,' föreslagna till inj
dragning. Sid, 295,
/
11 raden
fil,
13
—
9
17
—
29
29
-
1
39
i4
46
*—
2o
48
28
100
—
20
156
13
204
6
»5
—
13
Rättelser.
står: hufvudsakeligasta ■— läs: hufvndsa
keliga
—
Compromissarier ij — l. Compromisaa
rier
10m i
— Felande enhet uti sammanhang — l. Fe
lande
enhet och sammanhang
— antingen om anspråket — l. antingen
anspråket
— sårad — l. sonad.
— enskilda rättstvistet —* l. enskilda»
rättstyister,
— Anklagelse — l. Anklagelser.
— äfven. hvilket ord utgår.
— efterrättelser — l. efterrättelse.
— Municipal-styrelsens — l. Municipal'
styrelsers
— lag — l. anslag*
