# ID: svediakorp-gov1842
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,457
# sentences: 1,838
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


568 Betänkande öm Rikets Styrelse-Verk i
nans parker, Gehäg och Djurgårdar, eger lika
uppsigt, som Landshöfdingarne, hvar i sitt Län,
hafva öfver Kronans allmänningar; men som
förvaltningen af all Kronans jord, för sammanhanget
och Styrelsen af det hela, borde finnas
hos en enda Auctoritet , kan Öfver-Hof-Jägmästare-Ämbetet
inskränkas till en Hof-syssla, hvarmed
endast inseendet öfver Kongl. Djurgården
förenas.
Jägeri-Betjeningen skulle således inom hvarje
Län ställas under Landshöfdingen, som jemväl
erhåller vården om de i Länet varande Kronans
parker, Gehäg och Djurgårda r, under Karn;
mar-Collegii inseende.
Skogs- och Jägeri-Ketjeningen skulle dock,’
efter Comrnitterades tanka, kunna nästan helt
och hållet indragas, om Kron-allmänningar, parker
och Djurgårdar blefvo på ett fördelaktigare
sätt till Statens nytta använde; men för inseende
å jagten och vidtagande af anstalter till odjurs
fällande och utödande, samt anställande af
Skallgångar och tjenliga inrättningar af jagtredskap,
med hvad dertill hörer, kunde ett inskränkt
antal Jägeri-Betjening af de mindre graderne
bibehållas i de Orter, der sådant kuude anses
nödigt.
Brandförsäkringsverket.
De Mål, som hos Kongl. Maj:t rörande
detta Verk kunna förekomma , handläggas uti
Inrikes Arendernes Departement; men då Inrättningen
är en enskild association, kan StatsSecreteraren
deröfver icke erhålla särskildt in;
seende.
Betänkande öm Rikets Styrelse-Verk. 569
Sorn det åligger Stats-Secreteraren för Inrikes
Ärenderne, att föreslå och till verkställande
befordra de åtgärder, som af Styrelsen kunna
vidtagas till Iandtbrukets och Iandtmanna-näringars
upphjelpande J bör Landtbruks-Akademien,
der Statistiska upplysningar samlas och dit Tabellverket
således äfven flyttas, höra under detta
Departement.
Läne-Styrelserne stå under Inrikes Departementet,
dels omedelbart i sådane mål, som höra
till detta Departement och ej angå den Kammar-Collegium
uppdragne förvaltning, och dels
medelbart i de mål, som ej utan föregången behandling
af Collegierne komma under Kongl.
Maj:ts pröfning.
Ofver Landshöfdingarnes beslut, böra således
besvär omedelbart till Inrikes Departementet
ingifvas uti följande mål, nemligen:
1:0 Om Sågars anläggning, antingen de äro
grof- eller finbladiga.
2:0 Om mjölqvarnars och stampverks an-j
läggande.
3:0 Rörande frågor, som kunna uppkomma,
huruvida egare till enskiftadt hemman må der-;
ifrån afsöndra mer än en tiondedel af egorne.
4:0 Om tillstånd till krogars eller närings;
ställens inrättning.
5:0 Allmänna skyldigheters åläggandesa-'
som skjuts-, väg- och brobyggnadsmål , färjors
inrättande , snöskottnings - och fångföringsmål
Gästgifveriers anläggning, flyttning eller indrag-,
ning, kyrko-, tiugs-, fattigstugu- och arresthus;
byggnader, kronokörslor, dagsverkens utgörando
57» Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
för Statens räkning, allmänna sammanskott och
inq varteringar.
fi:ö Örn allmän ordning och hushållning,
såsom frågor orri Härads- och Sockne-Magaziner,
Byordningar, Bränvinsbränning, ordning vid hamnar
och Canal-farter, flygsands hämmande, med
flere sådane allmänna eller enskildta oeconomiska
ärender, sorn icke, efter hvad föreslaget blifvit,
komma att pröfva* af Kammar-Collegium eller
Bergs-Contoiret.
Underdåniga besvär i så beskaffade ärender, då
de icke äro af judlciel eller executi v beskaffenhet,
synas lämpligast kunna anföras med iakttagande
af samma tid och ordning, som för Städernea
Oeconomte- och Politie-mål förut stadgadt är«
Anmärkningar i afseende pä uppställningen, af
detta Departement..
Efter detta förslag skall Stats-Secreteraren
erhålla en långt större verkningskrets, än den
han förut haft. Härigenom skall han ofelbart
komma i tillfälle, icke allenast att tillse, det ärenderne
handläggas med all den skyndsamhet,
ordning och drift, som Edera Kongl. Majus och
Rikets tjenst fordrar, utan äfven att följa verkställigheten
af Konungens beslut och lemna uppmärksamhet
åt alla de grenar af Administrationen,
sorn tillhöra dess Departement, samt när
som hälst derföre kunna göra Konungen och
Nationen reda. Han kan och bör således, genom
de under honom stående Auctoriteter, förskaffa
sig den tillförlitligaste kännedom om landets
naturliga tillgångar och om hindren, sorn
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 571
möta för deras utveckling och rätta användande.
Han är jemväl i tillfälle att tillse, huru Rikets
särskilde Frovincer i cultur, välstånd och folkmängd
, •— de enda källorne till Statens rätta
styrka, — till- eller aftaga , samt att , i följd
deraf, inför Konungen föreslå de åtgärder, som,
till beredande af dessa stora ändamål, kunna anses
nödiga.
Det hufvudsakliga ändamål , sorn med en
Ministerial Styrelse åsyftas, är genom denna sålunda
föreslagne organisation vunnet; men de
vådor, som kunna vara att befara, om Administrationen
lemnäs i händerne på allrådande Ministrar,
har man sökt förebygga.
Stats-Secreteraren beslutar icke, och kan således
svårligen på annat sätt skada , än genom
försummad tillsyn, hvaremot redovisnings-skyldigheter
inför Konungen och Nationen bör vara
en tillräcklig controll, Han eger ej någon
förvaltning af Statens betydliga egendom och
han får ej egentligen handhafva det invecklade
skattläggnings-verket, hvarpå så mångå enskildes
ratt beror, emedan den närmaste omsorgen härom
är anförtrodd åt oberoende, inför Lagen ansvarige
Ämbetsmän; men honom åligger att tillse,
det derom gällande författningar noga iakttagas,
och jemväl att i desse sednare, samt i allt hvad
som rörer allmänna ordningen och hushållningen,
föreslå sådane förändringar, som, påkallade af
behofvet, till allmän nytta kunna vara ledande.
Då Committerade tillstyrkt, att Stats-Secreteraren
blir Chef, icke allenast, såsom hittills,
för sin Expedition , utan för hela Departementet,
hvarunder flere andra Verk lyda, samt det:
57* Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
ta Ämbete således kan anses för ett bland de
vigtigaste i Staten, hafva Committerade trott sig
böra i underdånighet hemställa, örn ej Stats-Secreteraren
borde tilläggas en högre rang.
Denna omständighet, icke bestämd i Constitution,
beror på Eders Kongl. Majus Nådiga
godtfinnande; och ehuru den kan synas af mindre
vigt, torde likväl ordningen fordra, att
Chefen har högre värdighet, än de under honom
stående Ämbetsmän. Såsom en följd häraf,
få Committerade likaledes tillstyrka, att Chefer—
ne för de Collegier, som bibehållas, hvilka, för
att iakttaga Conslitutionens bokstaf i afseende på
Biks-Rättens sammansättning; kunna benämnas
Presidenter, i stället för Fältmarskalks värdighet,
som de nu innehafva, endast erhålla rang, lika
med den, som General-Majorer eller Vice Presidenter
för närvarande ega; hvaremot Chefer1-  ne för Eandtmäteri-Contoiret, Bergs- Contoiret
och Postverket, äfvensom för Commerce- och
Manufactur-Contoiret samt Styrelsen för allmänna
Eäkarevården , hvarom framdeles nämnes,
endast torde böra erhålla Ofverste rang.
Hvad Committerade hittills anmärkt ; gäller
lika för alla Stats Secreterarne, och varder
således jemväl för de öfrige Departementen åberopad
t.
Vid ärendernes fördelning Departementerne
emellan, hafva Committerade följt den anvisning,
Regeringsformen i dess 6 §. lemnar. Således
tillkommer Inrikes Departementet Kameral-,
Landthushållnings-, Bergshandterings-, samt
andra dermed gemenskap egande Inrikes Civil—
ärender, hvilka uti sjelfva förslaget ander vissa
Betänkande om Rikets Styrelse-Verki 575
titlar blifvit uppräknade, hvarigenom detta Departements
omfattning synes tillräckligen bestämd.
Då uppsigten öfver landthushållningen och
landtmanna-näringar blifvit förd under detta Departement,
synes sorn alla frågor om Näringsfriheten
på landet och om inrikes handeln med
landtmannens, så väl rå, som förädlade tillverkningar,
äfven hade bordt höra dit; men som
en särskild Stats-Secreterare för handeln och
financerne finnes, hafva Committerade ansett
nödvändigt, att han, för alt erhålla en i möjligaste
måtto sammanhängande verkningskrets, äfven
får befattning med slöjderne och handeln i
hela sin vidd, och att det således för närvarande
vore olämpligt, att någon del derifrån afskilja.
Dock bör, efter Committerades tanke ,
dessa ärender framdeles, eller så snart sådant i
Constitutionel ordning kan beslutas, öfverflytlas
till Inrikes Departementet, hvarvid ingen annan
åtgärd erfordras, än att den för nämnde ärenders
handläggning här framdeles föreslagne afdelning
ställes under sistnämnde Departement,
der Betjeningens antal då bör ökas , samt i Finance-Departementet
minskas. Och torde deremot
Kameral-ärenderne kunna till Finance-;
Departementet öfverlemnas.
För öfrigt hafva Committerade sökt, att emellan
desse Departementer uppgöra skillnaden
på det sätt, att grunderne för bestämmandet af
Statens inkomster åfjord och fast egendom, eller
Skattläggningsverket, skulle tillhöra InrikesDepartementet,
hvars befattning upphör och öfyergår
till Finance-JDepartementet, då fråga upp
-
574 Betänkande bm Rikets Styrelse-Verk.
kommer om dessa inkomsters beräkning, upp^
börd, redovisning och användande.
Frågor om disposition af de medel, som
anslås till landthushållningens upphjelpande, lärer
desto mindre bora anses såsom någon Finance-Departementet
tillhörande befattning, som
undersökning och pröfning dervid måste föregå
om landthushållningens tillstånd och behof, —
en omsorg, tillhörig Stats-Secreteraren för Inrikes
Arenderne, på hvilken grund Ärender af
ofvannämnde beskaffenhet honom böra tillkomma;
hvilket Commiiterade således föreslagit.
Bland de den inre ordningen rörande Ärender,
som skulle tillhöra sistnämnde Stats-Secreterare,
är jemväl Postföringen upptagen. Denna
inrättning är väl i sitt närvarande skick att
anse såsom en inkomst-källa för Staten, och hade,
på sådan grund, bordt stå under Finance-Departementet;
men då hufvudsakliga ändamålet
dermed är, att bereda en obehindrad communication
alla orter emellan, samt, vid öppnande af
någon ny postgång, fråga alltid uppkommer om
användande af hemman till detta behof emot
åtnjutande af vissa förmonerj så hafva Committerade
ansett sig ega tillräckligt skäl till sitt förslag
i denna del.
De till Eders Kongl. Majds Kammar-Expedition
under loppet af år 18ig inkomne mål
utgjorde ett antal af 800. Är 1817 skola de
deremot uppgådt till 1,100, af hvilka likväl flere,
inkomne dels såsom förklaringar och dels såsom
påminnelser, hörde till en och samma sak.
De vidlyftigaste målen komma icke mera
hit, då rättsfrågor skiljas från Administrationen;
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 575
hvaremot Ärendernes antal ökas genom ordnings-
och hushållningsmål från landet, så vida
Eders Kongl. Maj:t i Nåder gillar Committerades
förslag, att besvär öfver Landshöfdingarnes
beslut derutinnan directe hos Eders Kongl.
Maj:t må anföras. Efter jemförelse af de frän
Administrationsverken inkomne arbetsförteckningar
synas mål af denna beskaffenhet utgöra ett
antal, uppgående till emellan 3 å 400; och att
desse Ärender, som blifva af enkel administrativ
beskaffenhet-, skola med ordning och skyndsamhet
hinna att handläggas, tro Committerade
sig med säkerhet kunna antaga.
Genom de oeconoiniska författningarnes förenklande,
genom näringsfrihetens utvidgande och
flere dylika åtgärder, sorn leda till stridigheters
afböjande, kunna målen framdeles betydligen
minskas.
Emedlertid äro Committerade öfvertygade,
att Stats-Secreteraren, då han biträdes af skicklige
män, som lägga hand vid utarbetandet af
alla inkommande mål, skall medhinna att hafva
inseende å Ärendernes gång både inom Departementet,
och uti de derunder lydande Ämbetsverk.
Bland dessa har Kammar-Collegium första
rummet såsom ett förvaltningsverk för Statens och
allmänna inrättningars egendomar samt för Skattläggningen,
Militie-indelningen och roteringen.
Då Collegierne blott såsom förvaltningsverk
bibehållas , böra de tvister rörande uppbörden,
sorn Kammar-Collegium hittills egt upptaga och
afgöra, öfverlemnas till Kammar-Bätten , hvarigenom
äfven det ändamål vinnes, att alla likar
-
576 'Betänkande om Rikets Styrelse-Verk
tade mål af samma Åuctoritet blifva handlaggde,'
och all sammanblandning af Ärenderne emellan
de under olika Departement hörande Ämbetsverk
förekommen.
Af samma orsak hafva Commitlerade föreslagit,
att den Krigs-Collegiurn nu tillhörande
■värd öfver Militie-Bostallen och de till Krigsmanshuset
anslagne Hemman skulle till KammarCollegium
öfverflyttas; och emedan, i följd häraf,
alla de till allmänna behof anslagne Hemman,
om förvaltningen hvaraf Styrelsen eger
förordna, böra stå under Kammar-Collegii inseende,
med biträde af Landshöfdingarne, hvar
inom sitt Län, kommer Seraphimer-Ordens-Gillets
och andra Auctoriteters befattningar dermed
att upphöra.
Emot det att en stor del af de ärender ^
sorn nu tillhöra Kammar-Collegii befattning ,
således komma att derifrån skiljas, erhåller Collegium
tillökning af sådane mål , hvilka förut
blifvit upptagne i Krigs-Collegii Civil-Departement;
men då rättsfrågor, såsom husesyns-tvister
med flere, härifrån afräknas , kan denna tillökning
icke blifva af särdeles betydenhet, utan inskränker
sig hufvudsakligen till frågor om afskrifningar
af husrötemedel vid Militie-Boställen,
om Caractersbyggnader derå och om utvägar
till dessa Boställens åter iståndsättande, då
tillgång dertill hos förre Boställsinnehafvaren
saknas,
allt mål af lika enkel beskaffenhet
som de, hvilka, förut tillhörige Kammar:Collegii
befattning der nu bibehållas.
På
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 577
På denna grund antaga Committerade, att
alla de till Collegium hörande ärender skola
fullkomligt hinna att skötas, med det antal Ledamöter,
Commitlerade föreslagit, särdeles örn arbetsmethoden
förenklas och Contoirs-Cheferne
tillika blifva föredragande i de ärender , sorn
till Contoirens utlåtande kunna remitteras.
Med Bytes- och Liquidationsmål samt öfrige
dermed sammanhängande ärender lärer komma
att förhållas på sätt derom redan är stadgadt;
hvadan den, för dessa invecklade ärender*
utredning särskildt, tillförordnade Division uti
Kammar-Collegium, med dertill hörande Contoir,
bör fortfara, intilldess allt hvad hit hörer blifvit
afslutadt, då både Divisionen och Contoiret
indrages.
Samma förhållande torde äfven böra iakttagas
med frågor, om recognittonsskogarnes användande,
så att den för detta ändamål tillförordnade
särskilda Division likaledes bibehålies ,
intilldess att alla dessa mål hunnit afgöras.
För Landtmäteriet, som Committerade anse
vara en af de, på Styrelsens åtgärd beroende,
mest vigtiga anstalter till landtculturens upphjelpande,
hafva de föreslagit bibehållande af
Genera 1-Landtmäter i-Contoiret.
De förändringar , som uti detta Contoir*
Instruction kunna vara nödige, böra på en gång
med de Landtmäteriet rörande författningar föreslås,
och emedlertid synes den nuvarande kunna
tjena till rättelse.
Bihang till Rikt-St. Proi. 1 '.sta Samt. 18*3.
57
578 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk'.
Commltterade hafva föreslagit afskaffande
af all Collegial befattning med Bergverken, utom
för vården och inseendet öfver Kronans bergverk,
hvilken blifvit flyttad till Kammar-Collegium;
och skulle således Bergs-Collegium komma att
indragas.
Detta verk leder sin första uppkomst från
det General-Bergs-Amt, som den a 6 Februarii
1630 upprättades, och hvilket skulle vaka öfver
Bergsväsendet, samt ega rätt att protestera
emot Kammar-Collegii författningar, så framt
dess anstalter för Bergverken voro mindre fördelaktige.
Bergverken behöfva nu mera icke något
Collegium för vården af deras rättigheter och
privilegier, hvilka egarne sjelfve bäst äro i tillfälle
att bevaka; men emedan Statens fördel
beror på sättet huru bergverken drifvas, särdeles
i afseende på Grufbry tningen , och Staten således
kan anses ega förbindelse, att underhålla
vetenskapligt bildade Tjenstemän, som med upplysningars
meddelande biträda enskilde; hafva
Committerade tillstyrkt, att, i stället för Bergscollegium
, ett Bergs-Contoir inrättas , organiseradt
på det sätt här ofvan är föreslagit.
Detta Contoir har befattning med de admi.
uistrativa Ärender, som förut tillhört Bergscollegium,
utom allt hvad som angår Skattlägg.
ning å Bergverken, hvilka sednare mål tillfalla
Kammar-Collegium.
Då Styrelsens förmynderskap öfver bergverken
troligen allt mer och mer kommer att
inskränkas, skola Contoirets göromål äfven i
samma förhållande minskas; men emedlertid vi
-
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 579
sar den från Bergs-Collegium för år 1819 aflerm
nade arbetsförteckning, att det under året endast
420 ansöknings-och oeconomi-mål dit inkommo;
och som målens antal hädanefter nödvändigt
måste blifva mindre, om, efter hvad redan är
nämndt, Kammar-Collegium skall öfvertaga en
del deraf; lärer ingen fråga kunna uppstå, att
icke detta Contoir , som bör erhålla inskränkt
antal Betjening , skall medhinna att skyndsamt
handlägga alla dit hörande ärender.
Efter hvad Committerade förut yttrat, anse
de likaledes någon Collegial behandling hvar-’
iken nödig eller nyttig i de Ärender, som höra
till inre ordningen och hushållningen i landet.
Mål af denna beskaffenhet bero hufvudsakligen
på kännedom af locala förhållanden; hvarföre
de ofta först vid Härads-Rätterne måste utredas
och undergå pröfning, såsom frågor om
vägar, skjuts. Gästgifveriet med flere; hvarefter
de afgöras af Konungens Befallningshafvande.
Andra ärender åter granskas först af Magistraterne,
sedan af Konungens Befallningshafvande,
och underställas ändteligen Konungens egen höga
pröfning. Åtskilliga bestå uti vidtagande af
allmänna hushålls-anstalter, antingen för hela
Riket eller för någon särskild ort: och vid af.
görandet af alla dessa och dermed likartade ä,
renden erfordras sådane upplysningar och underrättelser,
om landets tillstånd, att de svårligen
annorlunda än genom Local-Auctoriteterne säkert
kunna erhållas. Häruti ligger val också
orsaken, att så beskaffade mål sälla» vinna nå
-
580 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
got i ljus och reda derigenom, att de dragas in.'
för ett Coliegium; hvaremot de i allmänhet
fordra en skyndsammare behandling , än den
Collegiala Styrelsens natur medgifver.
Det är af stor vigt, såväl för enskildes derunder
beroende rätt, sorn för det allmänna , att
nyttiga oeconoiniska anstalter och inrättningar
icke onödigt uppehållas. Committerade hafva
derföre, såsom en grundsats, hvarifrån de vid
uppställningen af detta förslag utgått, antagit,
att alla ärender af nu omnämnde beskaffenhet,
böra, i fall de från Konungens Befallningshafvande
fullföljas, directe ingå till Inrikes Departementet,
för att Konungens pröfning underställas.
Häremot torde väl anmärkas, att göromålen
i Stats-Rådet blefve ökade; men, efter
hvad Committerade ofvanföre sökt visa , stiga
dessa ärender ej till större antal, än som väl
bör kunna medhinnas.
Visserligen stadna för närvarande åtskilliga
mål vid Collegiernes beslut, inen mångå komma
äfven nu till Konungens pröfning; och troligen
skola de rättsfrågor, sorn nu i Administrativ
väg afgöras, om icke i antal , likväl i afseende
på det dermed förenade arbete , kunna jemföra*
med de enkla Administrationsmål, som, på förenämnde
sätt, lingö genom besvär directe hos Konungen
anmälas.
Mängden rf dessa ärender skulle, efter
Committerades tanka, än ytterligare minskas, om
den, kanske enda säkra utvägen begagnades, att
låta en del frågor, som helt och hållet bero af
loeal-förhållanden , afgöras af Nämnder eller
Compromissarier, som på stället kunde utnämnas,
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 581
och hos hvilka både tillförlitlig kännedom och
skyndsamhet i beslut vore att förvänta.
Ibland de ämnen, som Committerade ansett
höra till allmänna ordningen , är spannemålsundsättning
i missväxtår ett af de förnämsta.
För närvarande ligger denna omsorg på Allmänna
Magazins-Direction, som dels bör anskaffa
spannemål till de orter af Riket, der brist yppas
eller befaras, dels göra upphandling af denna
vara i de orter, der öfverflödig tillgång derå
finnes och afsättning saknas; dels jemväl emottaga
Kronans behållne Afrads- och Krono-tionde
spannemål samt derom med Stats - Contoiret
liquidera: skolande Directionen dessutom an
skaffa
Statens spannemålsbehof och dermed vid
inträffande krig förse Rikets Flottor och Arméer.
För de båda förstnämnde ändamålen har
denna Direction, tid efter annan, fått stora anslag,
så att dess fond och creditiv nu uppgår till
flere millioner.
Committerade anse den frågan, huruvida en
så beskaffad inrättning i dess närvarande skick
är för jordbruket och för Rikets innevånare i
allmänhet nyttig, fordra en vidsträcktare pröfning
och utredning, än som egentligen ingår uti
föremålet för detta utlåtande. Icke dessmindre
tillhör det Committerade, att härom yttra deras
öfvertygelse, och de tro sig härvid, utan äfventyr
af misstag, kunna säga, att Magazins-Directionens
befattning blifvit utvidgad långt utöfver
den gräns, som med en försigtig Statshushållning
varit förenlig. Oberäknadt det inflytande,
Betänkande om Rikets Styrelse~Verk.
Sorn en af elt Collegium beroende förvaltning
af flere millioner, använda i allmänna handeln
och rörelsen, mäste ega pä Rikets penningeverk
och myntets Circulation, skola de åsyftade ändamålen,
nemligen jemnade spannemålspris, förekommande
af brist och afhjelpande af I.andtmannens
förlägenhet vid bristande afsättning,
efter Committerades tanka , dels icke för någon
del vinnas utan sådane uppoffringar af Staten,
som öfverväga fördelarne, dels icke, med hvilken
uppoffring som hälst, kunna fullkomligen ernås,
utan i längden leda till mera afiynande för den
näring, man med oförsigtig välmening velat
upphjelpa.
Det ligger i sjelfva sakens natur J att ett*
på en punkt af ett vidsträckt Rike inrättadt, af
Statens Ämbetsmän bestående verk omöjligen
kari ingå uti alla de mångfaldiga beräkningar,
eller erhålla den vidsträckta, ofta för dagen nödiga
kännedom, som erfordras för att leda en
så vidsträckt handelsrörelse, hvilken sysselsätter
en mängd kring hela Riket spridda, vid handeln
såsom yrke vanda och af enskilda fördelars
noggranna beräkningar vägledda privata personer»
Felslagna handels-speculationer» sora omöjligen
alltid kunna efter omständigheterne i hast
förändras, misstag oell förluster skola, i Committerades
tanka, ovilkorligen blifva en följd äfven
af den bäst styrda inrättning, så länge dess befattning
blifver så vidsträckt, som den för det
närvarande är; och ändå är den kostnad , sorn
genom magazineringen och förvaltningen måste
uppkomma, icke beräknad.
Betänkande om Rikets Styrelse-J^erk. 583
Redan hafva af denna rörelse tvenne stora
olägenheter visat sig: den ena, att den fria spannemåls-handelns
nyttiga verkningar hindras i
sin utveckling, då enskilde personer svårligen
våga sig i täflan med ett verk, som disponerar
millioner och icke alltid så noga, som den enskilde,
väger sina förluster: den andra, att den
på Credit lemnade undsättningen utvidgar consumtionen
och skuldsätter hela provinser, för betydliga
Summor, hvilka sedan måste indrifvas
och utarma, en stor mängd af Ilandets innevånare,
de dermed iakttagande af mera sparsamhet,
elier med ökad srbetsflit, eljest kunnat uthärda
under ett mindre godt år.
Committerade, inseende å ena sidan vigten
och nödvändigheten deraf, att Styrelsen eger
till sin disposition tilhäcklige medel, att ej allenast,
då verklig brist inträffar, densamma afhjelpa,
utan äfven att uti de ifrån Sjökusterna aflägsne,
mindre bördiga trakter af Riket bereda
Spannemåls-upplag ifrån goda till svåra år, hvilket
sednare, genom af Styrelsen uppmuntrade
inrättningar af Magaziner, Sockne- elier Häradsvis,
lämpligast kan verkställas, tro således å den'
andra sidan, att det hittills följda Systemet, hvilket
mer och mer utvecklat sina skadliga följder,
bör inskränkas, hälst bemödandet att bestämma
ett helt Rikes Spannemålspris, hvilka fonder
dertill än må anslås, efter Committerades tanka,
omöjligen kan lyckas, utan tvärtom medför ofvan
uppräknade skadliga följder, jemte det att stora
Capitaler, som på annat sätt nyttigare kunnat
användas, fruktlöst blifva förspilde.
584 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
Pä dessa grunder hafva Committetade icke
kunnat tillstyrka Magazins-Directionens bibehållande
såsom ett permanent Ämbetsverk, hvilket
på Pikets Stat borde uppföras.
Om denna Direction, efter hvad Committerade
föreslagit, upplöses, böra de Summor, som
till spannemåls-undsättning anslås, ställas under
Konungens omedelbara disposition, genom Inrikes
Departementet, hvarefter Styrelsen, genom
Xiandshöfdingarne eller på annat lämpligt sätt,
lärer vidtaga de åtgärder, hvilka för detta ändamål
blifva nödiga.
Uppbörden af Afrads - och Kronotiondespannemål
bör, likasom all annan uppbörd, vara
ställd under Stats-Contoiret.
Statens behof af spannemål kan hädanefter,
som förut, och innan Magazins-Directionen inrättades,
erhållas från Kronans magaziner; och
om, under krig eller annan rustning , Kronans
för handen varande förråd icke skulle blifva
tillräcklige, kunna behofven, genom upphandling,
på vanligt sätt fyllas.
Stats-Secreteraren för detta Departement,
som har under sitt inseende Inrikes Styrelsen
och allmänna inre ordningen, bör således egen.
teligen anses såsom Chef för JLandt-Styrelsen;
hvarföre Landshöfdingame böra till honom insända
årliga berättelser om allmänna ordningen
och hushållningen i Riket, samt de förslag, hemställanden
eller förfrågningar, som de i dessa
ämnen hos Konungen kunna anmäla.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 585
Men i afseende på den blandade befattning,
som Landshöfdingame i de flesta grenar af Riksstyrelsen
ega och alltid måste ega, kan det icke
undvikas, att de i åtskilliga delar måste äfven
från Cheferne för de andra Departementen emottaga
Konungens befallningar och till dem
afgifva berättelser och svar; äfvensom de i vissa
delar måste stå under de qvarblifvande Collegierne.
Handels- och Finance-Departementet.
Chef:
Stats-Secreteraren för Handeln och Financerne.
Till detta Departement höra:
1:0 Bejordrings-Ärender, eller mål, som angå
tillsättandet af Ämbets - och Tjenstemän ,
dels inom Stats-Secreterarens Expedition , och
dels vid de under Departementet lydande Ämbetsverk,
så vidt dessa tjenster af Konungen
bortgifvas, samt dels vid Uppbördsverket, derest
de ej äro förenade med någon under Inrikes
Departementet hörande befattningj besvär öfver
förslag till dessa tjenster samt öfver tillsättandet
af dem, som Konungen ej bortgifver; ansökningar
om tjenstledighet eller afsked derifrån; reglering
af löner och pensioner.
2:0 Ärender, rörande manufacturer, fabriker
och handtverkerier samt In - och Utrikes handeln
och Sjöfarten, jemte de på Styrelsens åtgärd beroende
anstalter till dessa näringars upphjelpande.
586 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. i
3:0 Rikets Drätselverk, eller allt hvad som
rörer Futancerne, nemligen: tillsyn öfver uppbörden
af alla Statens ordinarie eller extraordinarie
inkomster, samt öfver deras rigtiga fördelning
och användande till bestämda utgifter
och behof;
Inseende och styrelse af Verk och Inrättningar,
som gifva inkomst till Statsverket, såsom:
Tullstyrelsen, C,arta;-SigiH3(ae-verket, Krono-Magazinerne,
Nummer-Lotteriet;
Ärender, som angå Banken, Myntet och
Riksgälds-Contoiret;
Tillsyn, att Revision af de allmänna Rälcenskaperne
med ordning och skyndsamhet må
blifva förrättad.
Till biträde vid Ärendernes beredning och
expedierande erhåller Stats-Secreteraren :
1 Förste Expeditions-Secreterare,
3 Protocolls-Secreterare,
3 Cancellister,
i Registrator.
Delta Departement bör i med afseende å
göromålens olika beskaffenhet, indelas uti a:ne
under-afdelningar, den ena för Handeln och
Slöjderne, den andra för Financerne.
Första Afdelningen.
Såsom Departements-Chef åligger Ståts-Ser
creteraren:
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 587
Att hafva den med Commerce-Collegii första
inrättning åsyftade allmänna öfversigt af den
utländska och inländska handeln och dess förhållande
till näringarne.
Att inhemta kännedom om de särskilda näringsgrenar,
som i Rikets åtskilliga orter, med
afseende å localförhållanden , kunna och böra
uppmuntras, de hinder, som ligga i vägen för
industrien, och de medel, hvarigenom den kan
befordras, med skyldighet att deröfver afgifva
förslag och betänkanden.
Att brefvexla med Consuler i allt hvad
som rörer deras befattning i anseende till handeln,
samt att låta anteckna de upplysningar ,
som härigenom vinnas och i behörig ordning
meddela eller offentliggöra dem.
Vid frågor om Handels-tractater med fremmande
Magter, hvilka egentligen tillhöra Utrikes
Departementet, bör Stats-Secreteraren för
Handels-Departeinentet yttra sig om deras inflytelse
på in- och utrikes handeln och på näringarne,
samt, sedan sådane tractater äro afslutade,
hafva tillsyn öfver deras verkställighet.
Innan Committerade närmare uppräkna de
ärender, som skulle tillhöra denna afdelning, få
de i underdånighet framställa de grunder , som
för uppställningen af detta Departement blifvit
antagne, nemligen:
Att Commerce-Collegii Justitia - Division
försvinner derigenom, att de rättsfrågor, hvilka
der blifvit handlagde, öfverlemnas till Dom.
stolarne: att de judiciclla mål, hvilka på namn:
588 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
de Collega Handels- och Manufactur-Division
handläggas, likaledes skiljas derifrån: att de
mål och ärender , som i Administrativ väg af
sistnämnde Division afgöras, hädanefter, likasom
städernes oeconomie- och politiemål , hos Konungens
Befallningshafvande få upptagas och
pröfvas, samt besvär öfver sådane beslut directe
hos Konungen anföras; dock att mål om näringsfriheten
i städerne, hädanefter som förut,
handläggas af Magistraterne, samt, i händelse af
besvär, pröfvas af Konungens Befallningshafvande,
till hvilkas afgörande äfven torde kunna
hänvisas de mål, sorn, både i anledning af Städernes
skyldighet, att vara försedde med nödiga
saltlager, och jemväl i följd af städernes privilegier
i oeconomiskt hänseende, kunna uppkomma:
att de Administrativa ärender, som äro af
större vigt och omfattning samt af allmännare
inflytande pä näringarnes trefnad, och sorn nu
tillhöra Commerce-Collegii Handels - Divisions
omedelbara upptagande, hädanefter på samma sätt
finge underställas Konungens höga pröfning:
och att sådane handeln i allmänhet rörande detail-befatrningar,
hvilka äro af den beskaffenhet,
att de icke kunna åt Länestyrelserna uppdragas
eller lämpligen, efter föredragning inför Kongl.
Maj:t, genom Handels- och Finance-Departementet
expedieras , fingo Administreras af ett
för sådant ändamål särskildt inrättadt Commerceoch
Mauufactur-Contoir, som hörer under StatsSecreterarens
inseende.
Af de Commerce-Collegii befattning tillhörande
göromål återstå sedermera endast de, som
härleda sig ifrån den derunder lydande Manu
-
Betänkande om Rikets Styrelse-Ver k. 589
factur-Disconten, om hvars förvaltning Committerade
här nedanföre vilja yttra sig; och kommer
således, enligt detta förslag, hela CommerceCollegium
att indragas.
I följd af hvad Committerade nu i underdånighet
anfört , skulle genom den föreslagne
första afdelningen af Departementet till föredragning
hos Kongl. Maj:t beredas sådane handeln
och näringarne rörande mål och ärender, sorn
dels omedelbart tillhörde Konungens höga pröfning
och dels genom underdåniga besvär eller
liemställningar inkommo.
Af förstnämnde beskaffenhet äro:
a) Ansökningar om erhållande af privilegium
exclusivum för i Riket förut okände konster,
slöjder och väsentliga konstförbättringar.
£>) Frågor om praemiers och andra förmoners
bestämmande för garnspinnerier och den
finare lärftsväfnaden i Riket , med mera dylikt.
c) Ärender, som angå reglering af Rikets
marknader på lämpliga tider och ställen.
d) frågor om afgifter, som för varor vid
inkommande och utgående böra ega rum, samt
om Tull- och Källare-friheter.
e) Mål om nya Städers, Köpingars och Handels-Compagniers
inrättande.
f) Frågor om naturalisation af utländske
fartyg.
g) Allmänna frågor om sjöfartens fredande
från Barbareskernes kaperier.
/t) Quarantaines-anstalter till förekommande
af pestsmittor och pestartade sjukdomars utbredande
i Riket.
5Q0 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
i) Frågor örn Svenska National-cassors Inrättande
och underhållande å utrikes orter.
k) Instructioner och föreskrifter i Han—
delsärender för de å utrikes orter tillsatte Consuler.
l) Alla sådane ärender i öfrigt, som äro
af större omfattning, samt kunna åsyfta ut- och
inrikes handelns och sjöfartens samt manufacturers,
handtverkeriers och andra inhemska slöjders
vidmakthållande och förkofran.
Sådane mål och ärender, som antingen genom
underdåniga besvär eller hemställningsvis
kunna blifva Konungens pröfning underställda
äro:
a) Landshöfdingarnes beslut öfver ansökningar
om burskap å handel, handtverkerier och
andra näringar i Städer, hvartill sådant erfordras,
om begagnande af smärre handelsrättigheter
och andra mindre näringsfriheter i Städer,
hvarå burskap icke är behöfligt, och om Gerningsmäns
eller Handtverkares antagande på
landet.
ä) Landshöfdingarnes resolutioner öfver ansökningar
om tillstånd, att i Städer eller på Ian-,
det få idka kända fabriks- och manufactur-handteringar
, deribland äfven Skeppsbyggeri samt
andra under skrån icke hörande Slöjder.
c) Ärender, som i anledning af Städernas
privilegier, i oeconomiskt hänseende, kunna uppkomma.
d) Landshöfdingarnes beslut i sådane handel
och näringar rörande frågor, sorn till deras
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 591
afgörande kunna blifva öfverlemnade, såsom angående
de, enligt Författningar, påbudne anstalter
till Orternes förseende med årligt Saltbehof,
med flera dylika ordningsmål.
Mindre détail-befattningar, rörande handel
och näringar, handläggas under Stats-Secreterarens
inseende, af:
1 Commerce- och Manuf actur- Contoir, bestående
blott af:
1 Chef, som har till biträde.
1 Secreterare, x Ombudsman och nödig
Betjening.
Till detta Contoir aflemnas alla Statistiska
underrättelser rörande handeln och slöjderna ,
sorn hittills ingått till Commerce-Coliegium, eller
framdeles kunna blifva anbefallda. Dessa
uppgifter skola här, så vidt ske kan , controlleras,
ordnas och i Tabellarisk form sammandragas.
Vidare tillhör detta Contoir:
o) Inseende öfver Mäklare - och VexelControlleurerne
i afseende på vexel-rörelsens
behöriga gång.
b) Undersökning af handlingar, som inlernnas
till erhållande af fribref och Turkiska pass
för fartyg, som dertill äro berättigade. Dessa
pass underskrifvas af Stats-Ministern för Utrikes
Ärenderne, Stats-Secreteraren för Handeln och
Financerne samt Chefen för Commerce - Contoiret»
-
59? Betänkande om Rikets Styrelse-Verk'.
c) Anstalter till Skeppsbrutne och nödställde
Sjömäns hemförskaffande från fremmande Orter.
d) Tillsyn, att hos Vederbörande Rederier
ersättning utsökes för de kostnader, som genom
Consulerne blifva använde till förenämnde Sjöfolks
hemförskaffande, och granskning af Consulernes
räkningar häröfver.
e) Genom detta Contoir kunna jemväl underrättelser
meddelas Quarantaines - Commissionen,
då quarantaines-anstalterne böra sättas i
verksamhet, och hvilka orter Kongl. Maj:t förklarat
böra anses såsom smittade, hvarvid Contoiret
öfver verkställigheten deraf jemväl skall
ega tillsyn.
Vidare tillstyrka Committerade, att StatsSecreteraren,
till vinnande af de underrättelser
och upplysningar, som han för beredande af de
förslag och vidtagande af de åtgärder , hvilka
till handelns och Slöjdernes lifvande kunna bidraga,
må ega att utse en Conseil af erfarne
Handlande och Slöjde-idkare samt andra kunnige
män, med skyldighet likväl , att underställa
valet af Ledamöterne Konungens höga pröfning.
Hvad sist angår förvaltningen af Manufactur-Disconten
och af de till manufacturernes
befrämjande på Stat anslagne medel , så äro dessa
åtgärder de enda, sorn, efter Committerades
tanka, kunde fordra fleres deltagande; hvarföre
Com
-
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 593
Committerade i underdånighet tillstyrka, att
nämnde förvaltning anförtros åt en särskild Direction,
deruti Chefen för Commerce- och Manufactur-Contoiret
kunde blifva Ordförande, och
i öfrigt antingen ibland Ämbetsmän eller ibland
Ledamöterne i ofvannämnde Conseil eller ock
andre personer, 2:ne Ledamöter af Eder Kongl.
Majit i Nåder utnämnas.
Dertill lärer desto mindre något på Stat
uppfördt Ämbetsverk erfordras, söm CommerceCollegii
Ledamöter, hvilka nu utgöra Direction,
för denna befattning hafva särskildta arfvoden.
Denna Direction skulle också stå under
Stats-Secreterarens inseende, och vid dess sammanträden
kunde Betjening kallas till biträde
fran Commerce- och Manufactur-Contoiret,
Directionens åliggande blefve;
Att efter de föreskrifter, som nu å'ro eller
framdeles blifva gällande , förvalta och redovisa
de till manufacturernes upphjelpande anslagne
medel, jemte de i öfrigt under Comtnerce-Collegii
disposition nu stående fonder , såsom lästafgifts-medlen
för naturalisation af utländska fartyg,
och allmänna arbetshusfonden för besparda Pastoralier,
med undantag af Spinnhusfonden och
Eskilstuna Fristads-medel, hvilkas förvaltning
kunde öfverlemnas , den förra åt Spinnhus -Directioneme,
och de sistnämnde medlen åt Konungens
Befallningshafvande i Nyköpings Län.
Att utdela prasmier så väl för fabrikstillverkningarne,
som för enskildta garnspinnerier och
den fin are lärftsväfnaden i Riket.
Bihang till Rikt-St, Prot, v.sta Sami, 1S13. 38
5Q4 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
Under denna Direction lyder: ett räkenskaps-Contoir
med i Kamererare och behöfligt'
antal Betjening. Den uti Commerce- och Manufactur
Contoiret tjenstgörande Ombudsmannen kan
äfven biträda Directionen.
Dit hörer, att upprätta alla de räkenskaper,
som af Directionen för dess förvaltning böra
aflemnas, och att författa samt afsluta hufvudböckerr.
e: skolande de nu gällande föreskrifter i
afseende på medlens förvaltning, räkenskaps-methoden
oqh disconteringen af detta Contoir iakttagas
, intilldes de kunna blifva öfversedde och
förbättrade.
Kamereraren och Betjeningen i detta Contoir
antagas från Commerce-Collegii Räkenskapsoch
Discont-Contoir, hvilka indragas, samt erhålla,
likasom Discont-Contoirets Betjening hittills
haft, sin aflöning af besparingen på de under
Directionens förvaltning stående fonder, och
blifva således icke på Rikets Stat uppförde.
Såsom en följd af den behandling , Corn.
mitterade föreslagit i afseende på de handeln
och näringarne rörande ärender, skulle jemväl
de under Commerce-Collegium stående Hallrätterne
komma att helt och hållit indragas och
dithörande rättsfrågor dfverlemnas åt de vanlige
Domstolarne; men Administrativa ärender till
vederbörande Magistrater, med de för tillsyn a.
tillverkningarne och verkställighet af hallstämplingen
derunder lydande nödige Tjenstemän.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
Andra Afdelningen.
Hit höra de ofvan i 3ulje puncten antecknade
finance-ärender.
Under denna Afdelning lyder:
Stats-Contoiret,
hvilket, under Stats-Secreterarens inseende och
controll, har tillsyn öfver Statens uppbörd, dess
indrifvande samt fördelningen deråt till Statens
utgifter och behof.
Detta Verk består af:
i Chef och
4 Stats-Commissarier, samt bibehåller den
nuvarande Betjeningen så i Cancelliet , sorn i
Contoiren och Ränte-Kammaren.
Enligt Committerades förslag skulle StatsContoiret
åter erhålla Krono-Magazinerne under
sin förvaltning , hvarigenom göromålen ieke obetydligt
synas blifva förökade. Af sådan orsak
torde det blifva nödigt, att, till bibehållande
af ärendernes jemna gång, Kammar-Contoiret i
Magazins-Directionen tills vidare bibehållas och
flyttas under Stats-Contoiret. Nämnde Contoir,
hvars befattning hufvudsakligen skulle blifva,
att emottaga de från Magazins-förvaltarne i otterne
inkommande rapporter, att hålla räkning
öfver in- och utleverering af Kronans behållna
Afrad- och Kronotionde-Spannemål Samt att i
öfrigt till föredragning i Stats Contoiret bereda
alla dessa Magaziner angående ärender, torde
kunna bestå af:
jg6 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk
i Kamererare,
l Bokhållare.
l Revisor och
j. Kammarskrifvare.
Till beredande af enhet i Styrelsen och
öfversigt af det hela i denna vigtiga gren af
Statsförvaltningen, hafv3 Committerade föreslagit,
att all befattning med sjelfva uppbörden
helt och hållit skiljes från Kammar-Collegium
och öfverflyttas till Stats-Contoiret, och af samma
orsak anse Committerade äfven angeläget
-vara, att, utom de medel , som till RiksgäldsContoiret
inflyta och der redovisas, hela uppbörden,
eller alla Kronans intrader, under hvad titel
de ock må erläggas, för Stats-Contoiret redovisas;
hvarefter detta sednare kunde, utan förändring
af benämningar eller särskildta anslag
till visst belopp, utassignera de inflytande medlen
till de Verk och Inrättningar, åt hvilka*
förvaltning de äro öfverlemnade.
I följd häraf, och då Tullmedlen utgöra
en ganska betydlig del af Statsinkomsterne, samt
ehuru Styrelsen af Tullverket har 2:ne ändamål,
det ena, att bereda inkomst åt Staten, och
det andra, att uppmuntra inhemska näringar, af
hvilka det sednare, beroende hufvudsakligen på
de författningar, som derom gälla, med StatsContoirets
befattning ej har sammanhang , men
håda i sjelfva förvaltningen med hvarandra stå
så nära förening, att de ej böra åtskiljas; hafva
Committerade ansett lämpligast, att Tullstyrelsen
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 597'
erhåller sammanhang med eller utgör en del af
det Verk, som indrifver Statens öfrige inkom-!
ster. Men , till förekommande af göromålens
sammanblandning, synes det blifva nödvändigt,
att Stats-Contoiret bibehåller sin nuvarande form
och inrättning med dertill hörande Ämbetsmän
och Betjening, samt att Tullstyrelsen dermed
förenas såsom en särskild afdelning med Ledamöter
från Stats-Contoiret och egen Betjening
att handlägga detailgörnmålen.
Med anledning af hvad sålunda i underdånighet
blifvit anfördt, kommer således till
Stats-Contoirets handläggning att höra:
1:0 Alla mål och ärender, sorn angå indrifvaudet
af Statens ordinarie och extraordinarie
inkomster, Tull-, Post- och Chartts-Sigillatasmedlen
derunder inbegripne; inseende å redogörelse
för ballancec och restantier med hvad
dertill hörer; koppar-räntans , hammarskattens
och ali tiondes försäljning, likasom uppsigt å
leveringen af all annan inkomst , som i varor
eller persedlar till Statsverket inflyter; föreskrifter
och tillsyn i afseende på tid och sätt
till räkenskapers och redogörelsers upprättande,
författande och aflemnande,
2:0 Att, enligt lnstructiön samt gällande
föreskrifter , af de levererade Stats-inkomsterne
utassignera Statens utgifter; tillsyn, att inga utbetalningar,
som ej grunda sig på Stats-aoslagen
eller afskrifning, som ej är behörigen verificerad,
må tillåtas; controll, att i de så kallade
Stats-förslagen inga medel eller Staten tillhöriga
inkomster må uteslutas, samt alt Stats-requisitionsförslagen
och de flere till Statsregleringen
598 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
hörande handlingar i vederbörlig ordning blifva
upprättade, och inga andra utgifter, iöner eller
arfvoden deri uppförde* än som med gällande
föreskrifter instämma} uppsigt att hvad författliingarne,
rörande nnticipationer eller förskott af
Statsmedlen, föreskrifva, behörigen blifver iakttaget;
upprättande af lön- och fordrings-liqvider
samt alla andra likvidationer emellan Kronan I
ena samt Slaten och Ämbetsverk eller enskilde
a andra sidan, så snart de penningeverket angå.
3:0 Att tillsätta eller med Constitutorialer
förse de Tjenstemän både i Stats-Contoiret och
vid Kongl. Myntet samt Charls Sigil lats Contoiret
och Controll verket, äfvensom de Uppbördsman,
Redogörare och Controlleurer i orterne,
hvilka icke af Konungen utnämnas, samt att
upprätta förslag till alla sådane tjenster , hvilka
af Konungen tillsattas; börande , efter Committerades
tanka, alla Tjenstemän, som hafva uppbörd
om händer, i likhet med hvad uti Kongl.
Brefvet den 2 r September 1773 finnes foreskrifvet,
icke erhålla fullroagter, ulan blott Can&iim*
torialer.
Tull-Styrelsen
blifver , på sätt förut är närnndt, en afdelning
af Stats-Contoiret, deri ditåts- Contoirets C hej bor
vara Ordförande och sine af Stats-Cornmissarierne
Ledamöter.
För inseendet å de under Tullstyrelsen hörande
Tjenstemän, så väl i afseende på bevakningen
som uppbörden, bi be hålles:
.Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 59g
1 Öfver-Directeur, hvilken blir föredragande
i Tullstyrelsen samt biträdes af
Cancelliet,
som bör betjena både Tullstyrelsen, eller Direetionen,
och Öfver-Directeuren, och hvilket torde
kunna inskränkas till:
1 Secreterare
1 Notarie
2 Cancellister och
i Registrator, som tillika är Actuarie,
samt 1 Advocat-Fiscal eller Ombudsman.
Till alla Tullräkenskapernes emottagande ;
deras forsta revision och sammandragande samt
hufvudbokens afslutande bibehålies: é
General-Sjötulls-Contoiret,
som erhåller 1 Kamererare till Chef samt behöflig
Betjening, hvaribland i k 3 Revisorer till
räkenskapernes första reviderande.
De öfriga Contoiren , som höra till den
egenteliga Tullstyrelsen , lära kunna indragas.
Likaledes höra Sjötulls-rätterna både i
Stockholm och Rikets öfrige Städer , äfvensom
Gränse Tull-Rätterna upphöra, och deras befattning
åt de vanliga Domstolarne öfverlemnas.
Efter Tullförfattningarnes granskning och
förenklande kunna en stor del af de under
Tullstyrelsen hörande Tjenstemän indragas; hvarefter
de, som bibehållas, på Rikets Stat böra
förflyttas.
Goo Betänkande örn Rikets Styrelse-Verk.
Till Styrelsens eller Directions befattning
hörer:
Att hafva den generella tillsynen och
värden deröfver, att alla de afgifter, som vid
Sjö-Tullarna böra erläggas, såsom in- och utgående
sjötull , grän setu 11 , nederlagsrecognition
och ränta, cours-förhöjning , Bak- och Lots-rnedel
med uppgäld och lästetals- afgift m. fl., enligt
Taxor, Reglementer och öfrige förordnanden
blifva rätteligen beräknade, uppburne och under
bestämda titlar till Stats-Contoirets disposition
levererade.
Uppsigt, att de om Lurendrägeri och Tutf.'
försnillning gällande författningar vederbörligen
handhafvas;
Till- och afsättandeaf deander Tullverket
hörande Ämbetsmän och Betjente;
Ma! , angående besigtningar, reparationer
och nybyggnader af Tullhus rn. m.
ControII , enligt Seglatiens-Ordningen , å
Svenska fartyg och deras laddningar i utländska
hamnar.
Deremot får icke Tullstyrelsen befatta sig
med klagomål och angifvelser mot Tuilbetjente
öfver felaktigt och obehörigt förfarande, så snart
fråga uppstår om lagligt åtal, ej eller med tvistiga
frågor om restitution af orätt eller för högt
erlaggde Tull-afgifter, o. s. v.
Öfver-Directeuren är Chef för alla Tullkamrar
i Riket; iian föredrager vid Directionens
sammankomster alia Tullstyrelsen angående mål
och ärender, samt tillser, att Directionens föreskrifter
blifva behörigen verkställde.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk, 6oi
I sådan egenskap tillkommer äfven honom
att hafva speciel uppsigt deröfver , att Tullafgifterne
blifva rigtigt beräknade, uppburne och
levererade, rhkenskaperne i behörig tid infordrade
och reviderade, anmärkningar förklarade,
balancer indrifne, och det mera, som till Tulluppbördens
ordentliga redovisande hörer , noga
iagttaget, hvarom han inför Direction har att af.
lägga räkenskap.
Ofver-Directeuren eger icke i något mål
domsrätt eller att utslag utfärda. Men uppkommer
fråga om Tull- och Skeppsurngälders rigtiga
beräkning enligt författningarne, bör han ordentelig
uträkning deröfver meddela hvilken till
efterrättelse blifver gällande , derest icke den
dermed missnöjde, inom viss föreskrifven tid
från deraf erhållen del , directe hos KammarRätten
söker ändring. På samma sätt förhålles
med anmärkningar om penningars alförande i
räkningar utan biläggande af Ordres , samt angående
Tullomkostnadens origtiga beräkning, såsom
rese- och underhållskostnader , hushyror ,
dagtractamenten, arfvoden , provisioner, anmärkningsprocent
m. m. eller allt som kan föras under
namn af missräkning eller origtig beräkning,
och icke såsom uppsåtligt fel är att anse.
Till General-Sjötulls-Contoiret ingå alla
Tullverket angående räkenskaper, livi 1 k a der
först controlleras och revideras. Alla de räkenskaper,
som af Directionen skola afgifva?, blifva
i detta Contoir upprättade.
De i allmänhet för Tullstyrelsen och der
under lydande Betjening gällande föreskrifter
kunna i öfrigt fortfara, intilldess att nya in
-
6o2 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk'.
structioner, som leda lill mera förenkling i bade
uppbörds- och redogörelse-sättet, kunna hinna
att utfärdas.
Under Stats-Contoiret höra vidare:
i:o Charta Sigillatte- ContoireU
*:o Myntet.
3:o Coniroliverket,
hvilka bibehålla sin nuvarande organisation;
men Betjeningen synes kunna inskränkas till
den personal, som i 1778 års Stat är upptagen.
I afseende på redovisningen för Controllmedlen,
som genom vederbörande Lands-Contoir
blifvit aflemnad i Commerce-Collegium, anse
Committerade sig böra föreslå, att denna redovisning
hädanefter sker hos Stais-Contoiret
inom den tid och i den ordning, som i Commerce-Collegii
Circulairer den 31 Maj 1782
och den -14 Augusti 1791 finnes föreakrifvet.
Revisionen af Rikets Räkenskaper
är den del af Administrationen, som sluteligen
skall granska alla uppbördsman» och redogörares
räkenskaper, till utrönande, huruvida underslef
dervid i ett eller annat afseende förefallit, eller
om Statsutskylderne, efter Konungs och Ständers
föreskrifter, blifvit erlaggde.
Sedan anmärkningar blifvit upprättade, vidtager
Dumaremagtens åtgärd, att beslut deröfver
meddela. Allt detta, eller både Revision och
Domstol, har hittills utgjort ett enda Verk, förenadt
under en Chef med benämning af Kammar-Rätt;
och Committerade tro, att någon ändring
deri icke utan betydliga olägenheter skulle
kunna göras.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 603
Det tillhör väl rätteligen Lag Committéen
att yttra sig, huruvida denna Domstol bör fortfara,
och, i sådant fall, föreslå gränsorne för
dess verkningskrets; emedlertid vilja Comraitterade,
med afseende på beskaffenheten af de göromål,
som efter Comrnitterades förslag skulle
komma att tillhöra denna Rätt, provisionelt föreslå
dess organisation på detta sätt:
1 President och
5 Ledamöter,
Cancelliet.
1 Secreterare,
1 Proto-Notarie.
2 Notarier.
2 Cancellister.
1 Registrator,
1 Actuarie.
Advucat-Fiscals- Contoiret.
1 Advocat-Fiscal.
1 Vice Advocat-Fiscal.
1 Cancellist.
Fem Revisions- Contoir med 1 Commissarie
till Chef för hvartdera, jemte nödig Betjening.
Jemte de mål, som enligt Instruction den
21 Junii 1814, tillhör Kammar-Rättens pröfning,
bör den upptaga och afdöma: alla tvistiga mål,
huruvida Statens inkomster, enligt Jordebbcker ock
Skattläggningar, särskilde Författningar eller Riksens
Ständers Bevillnings-förordning blifvit rätteligen
debiterade, beräknade eller redovisde, såsom : tvister
om extraordinarie afkortningar och om afskrifningar
å Krono-utskylder och allmänna me
-
Gc>4 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
eloi; granskning af Pröfnings-Committéernes beslut
i be villningsmål , jemte alla i bevillningsärender
uppkommande tvister.
Besvär ofver Fandshöfdingars beslut uppå
Bust- oclt Rotehållares klagomal öfver orätt debitering
af Vacance- och Passe volance-afgifterne.
Frågor angående orätt uppburne och i StatsCassan
influtne medels återställande, Tullverkets
derunder inbegripet.
Besvär öfver de uträkningar och liquidationer,
som dels vid Fands-Contoiren i Fänen öfver
uppbörden i allmänhet, och dels af OfverJ)irecteuren
vid Tullverket öfver Tullmedelen
kunna, i anledning af skeende anmärkningar»
upprättas.
Då Civil- och Miiitiae-Afräknings-Contoiret
sorn stätt under Kammar-Collegium , egentligen
skall contmliera alla utbetalningar och hålla mot*
böcker med Stats-Contoiret, hvarpå sedermera
den revision af Stats-Contoirets räkenskaper, sorn
af Riksens Ständers Revisorer förrättas, hufvudsakligen
grundas; så hafva Committerade ansett
sig böra under Kammar-Rätten upptaga förenämnde
Afräknings-Contoir, hvilket dock egentligen
har en från de andra administrativa Verken
afskiljd befattning, sorn vid nuvarande förhållande
måste fortfara. Fik väl synes i afseende
på Betjeningens antal, jemförelsevis mot göromålen
och deras enkla beskaffenhet , åtskilliga
tjenster i detta Contoir kunna indragas.
I detta Contoir böra äfven de anordningar,
som Stats-Contoiret på Fäne-Ränterierne meddelar,
antecknas, hvarigenom den befattning, sorn
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. G05
Province-Conloiren i Kammar Collegium förut
dermed haft, kommer att upphöra.
Anmärkningar i afseende på uppställningen af
detta Departement.
Då Co mmitterades pluralitet , efter noga
granskning af de till Commerce-Co,llegii omfattning
hörande göromål, föreslagit, att detta Collegium
borde indragas, hafva de utgått från den
af dem förr yttrade grundsatts, att all Collegial
behandling af ärender, som röra handeln och
näringar, i stället att vara nyttig, kan leda till
flera skadliga följder. Dessutom synes det icke
skäligt, att medborgare, sorn, utan förnärmande
af andras rätt, sjeltve sörja för sin bergning,
deruti skola hindras af förmyndare, som, huru.
välmenande de ock må vara, ändå aldrig kunna
bättre, än den näringsidkande sjelf, inse hans
sanna fördelar.
På denna grund, och då det är högst menligt
för dem, som vilja idka något handtverk
eller annan nyttig slöjd eller näring, att, när
rättighet dertill dem ej genast kan medgifvas,
de skola vara underkastade en långvarig rättegång,
innan deras ansökning sluteligen bifalles
eller afslås, hvarigenom en betydlig del af deras
små förlags-capitaler alldeles onyttigt förspillas;
hafva Committerade icke funnit betänkligt,
att hänvisa dessa ärenders pröfning på den
genaste administrativa vägen.
Visserligen blifva göromålen i HandelsDepartementet
härigenom ökade; men det beror
af Eders Kongl. Majit, att, genom ändring af
606 Betänkande om Rikets Styrelse-f^erk.
de i dessa ämnen gällande prohibitiva författningar,
förekomma de flesta så beskaffade frågor.
Några af de befattningar, sorn hittills tillhört
Commerce-Coliegium, finnas i förslaget icke
omnämnde, emedan de äro af sådan beskaffenhet,
att de, efter Committerades tanka, icke böra
tillkomma Styrelseverken, såsom: frågor om falt
rikets och manufacturers förseende med arbete,
tjenstfolk, rudimaterier, modeller och verktyg,
med flera andra dessa handteringar rörande
oeconomiska detailler, hvilka säkrast till näringsidkarnes
eget afgörande kunna öfverlemnas, li.
kasom frågor om reglor för Kolag till fabrikers,
manufacturers, handt verkeriers och handels idkande,
o. s. v. — Men i de fall, då för någon
större inrättning, som på allmänna hushållningen
kan hafva inflytande, stadfästelse af ett sådant
Reglemente sökes, kan underdånig anmälan derom
hos Kongl. Majit, genom Stats-Secreteraren
för Handeln och Financerne, göras.
Af sistnämnde orsak hafva äfven Comrnitterade
föreslagit, att ansökningar om exelusiva
privilegier för hittills okända konster , slöjder
och väsendtliga konstförbättringar directe hos
Konungen böra ingifvas, likasom ansökningar i
sådane vigtigare hushållsriiål , hvilka förut tillhört
Commerce-Coliegium att utreda och afgöra,
såsom frågor om nya Städers och Köpingars anläggning,
Handels-Compagniers inrättning, marknaders
reglering, o. s. v.
Af de åt Commerce-Coliegium uppdragne
befattningar återstå sedermera, såsom förut är
näinndt, endast förvaltningen af Manufactur-Disconten,
Ofverstyrelsen för Eskilstuna Fristad,
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 607
inseendet å spinnhusen och några smärre handeln
i allmänhet angående detaille-befattningar.
Ofverstyrelsen för Eskilstuna Fristad kan förenas
med Styrelsen öfver Kronans Gevärs-faclori,
och inseendet å spinnhusen öfverlemnas åt Liandshöfdingarne
med biträde af en Direction, utsedd
inom Provinsen, der sådane inrättningar finnas;
hvaremot till förvaltning af Manufactur-Disconten,
som fordrar fleres deltagande, Committerade
föreslagit inrättning af en under Handels-Departementet
ställd Direction; och hvad angår
de flere handeln i allmänhet rörande detail!e-befattningar,
hvarmed Konungen i Stats-Radet icke
bör sysselsättas, hafva Committerade trott ,
att de bäst kunna administreras af ett dertill inrättadt
Commerce- och Manufactur-Contoir.
Af de under Commerce-Coliegium hörande
Contoir hafva Committerade föreslagit, att Discont-
och Manufactur-Contoiren bibehållas, men
sammandragas till ett enda med inskränkt antal
[Betjening.
I öfrigt hafva Committerade med den för
Handels-Departementet föreslagne Conseil åsyftat,
att Styrelsen, så vidt som möjligt, må utan
kostnad för Staten erhålla den öfversigt af handeln
och dermed i sammanhang stående näringar,
som af Ämbetsmän utan egen handläggning
dervid troligen aldrig fullkomtigt kan vinnas.
Eders Kongl. Majit har till Committerades
utlåtande i Nåder remmitterat en af Stockholms
Fabriks-Societet väckt fråga om Hall-Rätternes
indragning. •— Committerade, som redan yttrat
6o8 Betänkande om Rikets Styr el se-Verk.
den öfvertygelse, att dessa så kallade Domstolar
böra indragas, anse sig nu , till besvarande af
högstberörde Nådiga remiss, böra i underdånighet
utveckla skälen dertill.
Hall-inrättningar synas ifrån första början
egentligen hafva varit vräkningsanstalter, för att
derigenom tvinga fabrikanter till leverering af
godt gods; men de hafva blifvit utvidgade till
verkliga förmyndare-anstalter för fabrikerne oell
äfven till Domstol i mål, dels emellan de vid
fabrikerne varande betjente och arbetare inbördes,
dels ock emellan desse sednare och fabriksegare,
äfvensom skuldfordringsrnål emot de sistnämnde
der skolat göras anhängige; hvarförutan
Hall-Rätternes tjenstemän bordt hålla controll
deröfver; att fabriksidkare icke finge till stämpling
vid Hall-jRätten uppgifva utländskt gods
såsom inrikes tillverkadt.
För undersökning örn beskaffenheten af
tillverkadt gods synes Hall-Räilerne vara mindre
behöflige; emedan köparen sjelf bäst är i
tillfälle att bedöma varornas godhet, i förhållande
hvarefter de jemväl af honom betalas: och
då icke minsta skäl dertill finnes, att fabriksidkare
och arbetare skola ega något särskildt
Forum Privilegiatum; då controllen med stämplingen
, sorn i fall den skall fortfara, alltför
väl kan utöfvas af någon Magistratsperson eller
Kronobetjent, innefattar en tillsyn, som alldeles
icke behöfves, om bevakningen mot införsel af
förbudet gods vore tillräckligt vaksam; samt i
öfrigt; då åtskilliga af de förhållanden, som, jemte
de förut uppräknade , voro orsaken till Hall
Rät
-
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 609
Rätternes uppkomst, icke nu mera finnas, emedan
de vigtigaste af de genom 1739 års Manufactur-privilegier
beviljade friheter, öfver hvilka
HaM-Rätterne borde vaka , genom sednare
författningar upphört; så hafva Committerade, i
följd af deras ofta yttrade tanka, om olämpligheten
af allt förmynderskap för näringame, ansett
sig böra i underdånighet tillstyrka Hall-Rätter—
nes indragning, då äfven Magistraternes lika
beskaffade befattning i Städer, der nämnde Rätter
icke finnas, skulle komma att upphöra.
Uppkommande tvister emellan fabriksidkare
och deras arbetare kunde dessutom säkrast
utredas genom en af Parterne sjelfve vald Nämnd,
hvilken till de vanliga Domstolarne hänvisade
sådane mål , som den ej kunde bilägga. De statistiska
upplysningar, som af Hall-Rätt afgifvas
rörande fabrikernes antal , tillverkningar och ar-^
betare, som der syselsättas , kunna till KonunI
gerts Befallnings-hafvande aflemnas, som dem till
Commerce- och Manufactur-Conioiret insänder.
Olägenheterne af en delad befattning vid
förvaltningen af Statslnkomsterne hafva så ofta
blifvit anmärkte och äro i sig sjelfva så tydliga,
att Committerade icke tvekat att föreslå, det
a frimar-Coll egi i med uppbörden nu egande befattning
må upphöra och öfverflyttas till StatsContoiret,
dit alla Kronans intrader borde ingå
och derifrån utassigneras.
På denna grund skulle också förvaltningen,
af Krono-Magazinerne, som förut hört tinder
Stats-Cofitoiret, åter komma dit , likasom TullBihtng
lill Riki-St. Brot. Sami, 1 g23« OQ
6lo Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
styrelsen, såsom en särskild afdelning, dermed
förenas.
Skälen härtill hafva Committerade i det underdåniga
förslaget redan anfört.
I fall Eders Kongl. Maj t i Nåder finner
för godt detsamma antaga, blifver Öfverstyrelsen
af Tullverket genant betydligt inskränkt ;
hvarförutan Committerade tro sig med säkerhet
kunna förese, att en stor del af de vid sistnämnde
Verk anställde Tjenstemän kunna indragas,
hvarvid likväl en alldeles ny organisation af
Bevaknings- och Uppbörds-anstalterne förut syres
blifva behöflig; men som den till stor dei
beror på de grundsatser, som för Tullförfattningarne
antagas och det ej tillhör Committerade,
att, i afseende på nu gällande stadgar om utoch
införsels-förbud, Tullafgifter, Product-Placat,
Nederlagsförbud med mera sådant föreslå förändringar,
hvilka borde åsyfta att bereda liflighet
i handel och näringar, Stats-inkomsternes
förökande samt den mest enkla och kraftfulla
administration, i förening med nödig försigtighet
för sådane slöjders trefnad och uppkomst, som
af Eandels naturliga beskaffenhet och tillgångar
gynnas; så hafva Committerade icke kunnat
vidsträcktare, än sorn nu skett, härmed taga
befattning.
Krigs-Departementet.
Chef:
Stats-Secreterar en för Krigs-Arend erne.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 611
Till detta Departement höra:
x:o Befordrings ärender för Arméen och Flottorne:
såsom til Isättandet af alla Officerare och
af alla de under Departementet lydande Ämbets-
och Tjenstemän, sorn höra till Arméen
och Flottorne, så vidt utnämningen sker af Konungen;
afskeds- och permisions-ansökningar;
frågor om tjenstebyten och transporter; besvär
öfver upprättade Förslag till ofvanuppräknade
Ämbeten och Tjenster, samt öfver utnämningar
till sådane tjenster, som Konungen Sjelf icke
bortgifver.
2:0 Alla oecanomiska ärender, jemte allt hvad
i öfrigt rörer krigsmagten till lands och vatten
och icke är Commandomål; besvär öfver KrigsCollegii
och Förvaltningens af Sjö-ärenderne
beslut i dit hörande administrativa ärender, rörande
Arméen och Flottorne.
Stats-Secreteraren erhåller till biträde, för
målens beredning till föredragning hos Kongl.
Maj:t, samt för Expeditionen deraf:
1 Förste Expeditions-Secreterare.
3:ne Protocolls-Secteterare.
3:ne Cancellister och
1 Registrator.
Verkställigheten af allt hvad till landsför»varets
oeconomi hörer besnrjes, under Stats-Secreterarens
öfverinseende och controll, af
Krigs- Collegium,
som får 1 Chef och till Ledamöter: Fälttygmästaren
, Chefen för Ingenieur-Corpsen , en från
6ia 'Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
Arméen commenderad Militair-person af Öfverste
eller Ofverste-Lieutenants värdighet och 3
Krigs-Råd, samt nödigt antal Betjening.
Collegium indelas i 3 Departementer, nern-'
ligen: 1:0 Artillerie-, 2:0 Fortifications- samt
3:0 Utrednings- och Underhålls-Departementet.
Till Collegii Ledamöters gemensamma afgörande
höra:
Upprättandet af Förslag till de Tjenster
vid M ilitair-Staterne, som af Konungen bortgifvas
, och hvartill ansökningar , efter nu gällande
författningar, hos Collegium ingifvas; tillsättandet
af dem , hvartill Collegium utfärdar
Fullmagter; Extra Ordinariers antagande; per»
misslons-ansökningar af Collegii Betjening; afskrifningar
å balancer, hvilka dock ej få meddelas
innan Kongl. Majit Sig deröfver förut i Nåder
yttrat.
Artilleri-Departementet består af Collegii Chef,
Fälttygmästaren och ett Krigs-Råd. Här upp-«
tagas alla ärender, rörande Fält-, Fästnings- och
Belägrings-Artilleriet; Tyg-, Ammunitions- och
Gevärs-förråden; Styckebruk och Gjuterier; Gevärs-factörier
och Klingsmiden; Svafvel- och
Krut-tillverkningar ; dispositionen och fördelningen
af Saltpetter-intägten, samt vården och underhållandet
af alla till detta Departements be-;
fattning hörande byggnader,
Fortifications-Departementet består af Collegii
Chef, Chefen för Ingenieur-Corpsen och ett af
de i Underhålls- och .Utredriings-Departementet
tjenstgörande Krigs-Råd. Till detta Departement
höra alla ärender , rörande så väl nu varande
Fästningars med tillhörande byggnaders
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 613
underhållande, som nyas föreslående och uppförande
; ritningars och kostnads-förslagers upprättande
för alla till landsförsvaret hörande Kro--  nans hus och byggnader; inseende och vård öfver
Konungens Krigs- Arch i v och de årliga
Fältmätnings-arbeien , samt besörjandet af ved
och lysningsärnnen för Fästnings- och Garnizons-orter.
Den särskilda befattning Chefen för
Ingenieur-Corpsen vid vissa af dessa ärender
eger, stadgas uti gällande Författningar.
U/rednings- och Underhälls-Departementet består
af Collegii Chef, den från Arméen cornmenderade
Militair-Ledamoten och 2 Krigs-Råd.
Till detta Departements befattning hörer:
1:0 Tillsyn öfver Arméens recrutering och
remontering; upprättandet af General-förslag
öfver Arméens styrka och tillstånd; iagttagande
af hvad i afseende på de årliga General-Mönstringarne,
enligt gällande författningar, å KrigsCollegii
åtgärd ankommer; omsorgen att Arméen
förses med beklädnad, rernmtyg, utredning, tross
och sjukvårds-persedlar; Garnizons-Regementernes
sängkläder, samt Fästningsfångarnes beklädnad
m. m., jemte granskning, huru med desse
persedlar hushållas; utrednings-förrådernes förvaltning,
med dertill hörande byggnaders vård ;
samt indeldta Regernenternes trossbodar, äfvensom
de till Militair-Staterne hörande Ämbetsoch
Tjenstemäns resekostnader i Ambetsärender.
2:0 Indeldta Arméens underhåll vid Moten
och Mönstringar i fredstider; förslag till de Möten,
sorn på Passevolance-Cassans bekostnad årligen
skola hållas; Beväringsmanskapets marschkostnader
och underhåll under deras årliga va
-
614 Betänkande cm Riket» Styrelse-Verk.
penöfningar. Tross - passevnlancen vid indeldta
Cavalleriet, och de till Infanterie förändrade
Ca vallerie - Regementen ; Excercice - Squadroners
underhäll; uppsättandet af indeldta Regementerries
ärliga aflonings-listor ; förvaltningen af Jemtlands
Regementes reserv - medels - Cassan , samt
Krigsmanshus-verkets ärender.
Under hvardera Departementet hörer: i
Militair- och i Kamrnar-Contoir med behöfligt
antal Betjening till detaille-göromålens bestridande.
Dä Collegii befattning hädanefter blifver
blott adrninisrativ, åtskillige administrativa Arender,
efter Committerades Förslag jeni väl skulle
komma att derifrån skiljas, och Urte Departementet
till ett enda sammanslås ; så lärer ett
betydligt antal tjermor i detta verk kunna indragas.
En sådan indragning beror likväl till ännu
större tiel af de återstående Arendernes mängd
och vidlöftighet och denna åter af de Författningar,
på hvilka Collegium mäste grunda sina
åtgärder; hvarföre och då Statens säkerhet fordrar,
att alla hit hörande Ärender med största
skyndsamhet blifva behandlade. Committerade
måste inskränka sig till underdånig hemställan,
om ett blott provisionelt bibehållande af den
personal, sotn kan anses medhinna de i Collegiuu>
qvarbhf vande Arenders handläggning, intill
dess behörigen blifvit utrtdt, hvilken förenkling
i de till delta Verks åtgärder hörande Författningar
kan, med behörig Controlls bibehållande,
ega rum, dock kunna de Krigs-Råd, hvilka genom
den föreslagne Organisationen icke blifva
Betänkande örn Rikets Styrelse-Verk. 615
behöflige, äfvensom de Ämbets- och Tjenstemän,
hvilka dels genom Underhålls- och Utrednings-Departementernes
sammanslående, och dels
genom Civil-Departementets flyttning till Kammar-Collegium
komma att försvinna, så snart
en sådan förändring beslutes, indragas.
Rörande Arendernes gång, samt deras fördelning
emellan Ledamöterne inom hvarje Departement,
samt emellan Betjeningen inom Contoiren,
stadga Collegii instruction och Arbetsordning,
som jemte öfrige Författningar för detta
Verks åtgärder, hvilka hittills varit gällande,
lända, i hvad här ej annorlunda i underdånighet
är föreslaget, till efterrättelse, intill dess de
hinna, efter Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande,
att i ett sammanhang öfverses och, efter
lidens fordringar, jeinkas och förenklas.
Den befattning, Krigs-Collegium hittills egt
med uppsigten öfver Hästafvelns upphjelpande,
skulle, efter hvad Committerade redan föreslagit,
upphöra , och i stället öfverflyttas till Inrikes
Arendernes Departement. I följd häraf kommer
förvaltningen af Interesset för den så kallade
Hingst-Medel-Fonden, som tillhört nämnde
Collegium, att upphöra: och torde desse medel
i Banquen kunna deponeras till Eder Kongl.
Majus nådiga disposition för det ändamål, hvartill
de blifvit anordnade , intilldess derom annorlunda
kan blifva förordnadt.
Enligt hvad Committerade vid Förslaget
till Kammar-Collegii Organisation i underdånighet
anmält, kommer Krigs-Collegii Civil-Departement
att indragas och af de dertill hörande
ärender, de som nu tillhöra Militiae-Indelnings
-
616 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
och Husesyris-Contoiren till Kammar-Collegiur»
öfverlemnas.
Den befattning åter, som Krigs-Collegii
Civil-Departement nu eger, med inteckningar i
Offieerarnes aceordsummor, synes lämpeligast tili
Kongl. Krigs-Hof-Katten kunna öfverlemnas.
Då i Commltterades underdåniga tanka, så
v äl
uppbörden af arrendet för alla Milifiae-boställen,
hvilka till Kronan äro indragne, sorn öfrige
Kronans inkomster, hvilka nu af Regements*
skrifvarne uppbäras, kunde, med undantag a£
dödsfall och Avancernents-besparingarne, af de
vanlige Krono Uppbördsmannett besörjas; så återstår
för de förstnämnde endast uppbörden af
de räntor och inkomster, som Regementerne
sjelfve, efter Stat och Indelningsverk, äro til—
lagde; och, om då Regements-skrifvarnes sålunda
förminskade räkningar Ange hädanefter directe
ingå till Kongl, Kammar-Rätten , att der
granskas, i stället för att, som nu sker, först insändas
till Militise-Indelnings-Contoiret och der
i en Hufvudbok sammandragas, så torde den nu
så kallade Militite-Hufvudboken ej mera blifva
af nöden, utan alldeles kunna försvinna , hvarigenom
icke allenast granskningen af Regementsskrifvarnes
räkenskaper ett år förr kunde i Kams
mar-Rätten företagas, hvilket år nu afgår tili
Hufvudbokens upprättande, utan jemväl en nyttig
besparing ega rum , genom den Betjenings.
indragning, som till detta Bokslut eriordras.
Förvaltningen af Krigsmanshus-verkets ärender,
sorn nu tillhör Krigs-Collegii Civil-Departemenf,
synes väl lämpligast hafva bordt öfverflyttas
till Arméens Pensions-Cassa} men då
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 617
detta ej utan Krigs-Befälets samtycke lärer kunna
ega rum, hafva Committerade uppfört detta
verk hädanefter, såsom hittills, under Krigs-Collegii
inseende, dock vid annat Departement, se.'
dari det Civila kommer att försvinna. En möjlighet,
att betydligt förenkla detta Verkets göromål,
tro dock Committerade sig härvid böra i
underdånighet anmäla. Krigsmanshus-verket åligger
nemligen, att till Arméens Pensions-Cassa
hvarje år aflemna tre femtedelar af dess årliga
inkomster, sådane de före år 1811 voro stadgade.
Krigsmanshus-cassan eger deremot nu ett
på fastigheter utlånt betydligt Capital, hvars
R äntå i det närmaste uppgår till det belopp ,
sorn ofvannämnde års-afgift fordrar. Om desse
fastighetslån Öfverlemnas till Arméens PensiönsCassa,
som i alla fall måste besörja utlåningen
af sina egna Capitaler, vore, genom det derå
löpande Interesset, den betydligaste delen af ofvannämnde
afgift erlagd, så att Krigsmanshusverket
vid hvarje års slutliqvid blott behöfde af
sine årligen inflytande inkomster tillägga återstoden.
Härigenom skulle således detta Verks be-i
fattning med alla dessa lån komma att upphöra,
som åter medförde en förminskning i Contoirets
Betjening.
Verkställigheten af allt hvad till Flottornes
oeconomi hörer, besörjes likaledes under
Stats-Secreterarens öfverinseende och controll af
Sjö-Förvaltningen,
som består af x Chef, 1 från Örlogs-Flottan och
1 från Arméens Flotta commenderad Militair
-
618 Betänkande om Rikets Styre!se-V*rk.
person af Öfverste eller Öfverste-Lieutenant»
värdighet och a Amiralitets-Kamrnar-Råd, samt
nödig Betjening.
Till dess befattning hörer:
j:o Allt, som har afseende på Flottornes
reparation och nybyggnad, såsom allmänna inseendet
öfver deras tillökning och högst möjliga
förbättring, i allt hvad dem tillhörer, så i anseende
till sjelfva Fartygen, som i afseende på
alla nödiga byggnader, inrättningar och tillhörigheter
af alla slag; styrelsen af Flottornes
Constructions- och Handtverksstater och afVarfshushållningen
i allmänhet; uppköp och anskaffande
af skeppsvirke, tågvirke, mastspiror, kanoner
och kulor, jemte allt hvad till Skeppens
utredning hörer; inseende öfver Rikets hamnar
och muddringsanstalter; reglementariske anstalter
i afseende på matning af skepp och vitke;
arrenden och disposition af de till Flotlorne hörande
inrättningar.
a:o Sjö-Truppernes underhåll, utredning och
Beväring, såsom alla utrustningar till längre eller
kortare expeditioner, äfvensom till kustbevakningar;
uppsigt öfver Flottornes Sjömilice
och Båtsmanshåll, jemte alla oeconomiska ärender,
rörande Flottornes Besättningar; upphandling
och anskaffande af proviant och ammunition;
frågor om Båtsmäns uppfordring till tjenstgöring,
deras recrutering, afsked och utstrykning
ur rullorne, då de befinnas vanfrejdade,
Sjö-truppernes proviantering och aflöning under
expeditioner; tillsyn och ansvar för Flottornes
Betänkande om Rikets Styrelse-Ver k. 619
sjukhus och medecinalbehof5 inseende å sjömanshusen
och Quarantainsbevaknings-anstalter.
3:0 Sjömätningen, Lotsverket , samt Båk- och
Fyr- inrättningar ne, nemligen: inseende öfver SjöChartas-Verket
och Hydrographiska mätningsarbetet;
alla mål, angående reparationer och byggnader
af fyrbåkar och upphandlingar för deras
behof; Fyrings Journaler ; räkenskaper öfver Lotsoch
Fyringsmedel; frågor om nya fyrbåkars anläggande;
om Lots- och Vaktstugors upprättande
och om förändringar med I.otsbetjeningen , sann
om nya Lotsplatser och hemman; rapporter om
verkställandet af sådane arbeten , som tjena till
sjöfa.tens befrämjande; redogörelse för medel till
fyrbåkars reparation och byggnad, samt, för uppsättandet
af känningsmärken och prickar; Siatsprojecter,
rörande medel till Lots- och Fyrverkets
underhåll; allmänna inseendet öfver Dykeri-Compagniet,
hvars qvartals-berättelser till detta
Departement ingå; anmärkningsmål i afseende
på Dykeri- och Bergnings-Compagniets redskap;
besigtningar på sådan redskap; förteckningar på
Dykeri-Betjining; rapporter om Bergning»- och
Strandvraks-mål, och om timade sjöskador.
4:0 Upprättandet af underdåniga förslag till
de civila Sysslorne vid Floitorne eller inom
verket, hvarå Konungens nådiga fullmagter eller
Constitutorial utfärdas, samt bortgifvande af
de öfrige på vederbörande Chefers eller Contoirs-Formans
förslag; inseende öfver Informations-,
Schole- och Barnhus-inrättningarne samt
Ecclesiastik-Verket vid älla stationer; samt uppsigt
öfver de för Flottornes behof anlagde Ekeplanteringshagar.
630 Betänkande om Rikets Styrel se-Verk.
Rörande Ärendernes gång och deras förvaltning
emellan Ledamöterne inom Förvaltningen,
samt emellan Betjeningen inom Cancellie
och Contoiren fortfara, som i allt Öfrigt,
hvad här ej särskildt i underdånighet anmärkes,
de nu gällande Författningar att ega sin kraft,
till dess de hinna, att, enligt Eder Kongl.
Majus nådiga beslut, af sakkunnige personer ö£-  verses och granskas.
Rättsfrågors behandling af Förvaltningen
upphör, likasom dess befattning, att handhafva
Arender, rörande Kronoskogar och parker, emedan
hushållningen med desse sednare, odelad,
hör tillkomma det administrativa verk, som dermed
får befattning; dock bör Förvaltningen fortfara
med uppsigten öfver de för Flottornes behof
anslagne Ekeplanteringshagar, samt jemväl
genom Konungens Befallningshafvande föranstalta
om fällning af det Ekevirke, mastträd
och spiror, som antingen af allmänningar eller
på Skatte och Kronohemmans egor för Flottornes
räkning utsynes.
Committerade hafva under Inrikes Arendernes
Departement redan föreslagit, att alla
Sjö-Militis-Indelningsverket rörande KameralÄrender,
äfven som alla frågor om Skatteköp
af Kronans hemman, således äfven af dem, som
till Lotsverket äro eller kunna blifva upplåtne,
skulle tillhöra Kammar-Collegii handläggning,
hvaraf följer, att Förvaltningen dermed icke
kunde få annan befattning, än så vida den, enligt
Författningarne uti så beskaffade mål skulle
komma att höras.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
Anmärkningar vid Krigs-Departementet.
Organisationen af detta Departement förutsätter
närmare kännedom af ett yrke, mera
fremmande för Committerade, än administrationens
öfrige grenar. Det har likväl tillhört Committerade,
att härom yttra sig, och de hafva
dervid ställt s'g till efterrättelse Constitutionens
föreskrift, att blott en Stats-Secreterare för KrigsÄrendeme
skall finnas, och sarskiidte Rådgifvare
i Comrnandornål; men Committerade föreslå
derjemte i underdånighet, att samma princip af
enhet i Styrelsen, som för de öfrige Departementen
blifvit följd, äfven för detta Departement
må blifva antagen, den nemligen: ”att i
spetsen för hvarje Departement bör ställas en
person, som eger en allmän öfversigt och kännedom
af alla de ämnen och ärenden , som till
dess befattning höra, samt att alltid likartade
arender böra inom samma Departement handläggas”.
I anledning häraf skulle, i Comrriitterades
underdåniga tanka, Stats-Selreteraren för KrigsÄrenderne
, som då kunde innehafva en högre
Militair-Grad i Arméen , endast föredraga de
till Landsförsvaret hörande befordrings- och oeconomi-mål,
och dermot en särskild Stats-Secreterare
för Sjö-Arenderne, som likaledes kunde
innehafva en högre Militair-Grad i Flottorne,
de till sjöförsvaret hörande Befordrings-Oeconomi-
och Comrnandornål. Till hvardera Departementet
skulle höra 3:ne Under - Afdelningar ,
hvarje med i Chef och nödig personal; den
ena för Befordrings- och Oeconomi-målen, den
6a4 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
andra för Commando-målen. Dessutom skulle
ett förvaltningsverk höra under hvardera Departementet,
nemligen Krigs-Collegium under
Krigs-Arendernes och Sjö-Förvaltningen under
Sjö-Arendernes Departement. Stats-Secreteraren
skulle hafva högsta inseendet öfver Arendernas
gång inom det underlydande Förvaltningsverket,
hvars Sessioner han egde att öfvervara, då dess
tid medgaf, jemte rättighet , att af Chefen för
Verket redo fordra, samt äska alla de upplysningar
han fann nödige. Pä hans ansvar hvilade,
att den del af Rikets försvarsvetk, som till
hans befattning borrie, bringades och underhölls
i det bästa skick, som med de dertill anslagne
medel kunde vinnas, och hvilkas ändamålsenligaste
fördelning han, sedan vederbörande Förvaltningsverk
öfver behofven blifvit hördt, egde
i underdånighet att föreslå. Må hända skulle
en och samma person medhinna att öfverse, inför
Eder Kongl. Maj:t föredraga och bevaka
verkställigheten af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
beslut i alla de till Krigsväsendet, både till
Lands och Sjöss hörande Ärender, särdeles då
rättsfrågor och de till Civil-Depariementet i Krigs.
Collegium hörande mål öfverflyttas, dels till
Domstolarne och dels till Kammar-Collegium,
hvarigenom göromålen i Krigs-Expeditionen måste
blifva betydligt förminskade; men för ett sådant
Chefskaps utöfvande af en enda person,
synes likväl det vigtiga hinder framställa sig,
att man hos honom svårligen kan påräkna, att
finna de kunskaper och den erfarenhet i dessa
båda olika yrken förenade, som erfordras, att
med fullkomlig sakkännedom bereda, föredraga
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 623
och i hela sin omfattning följa håde de till
Landtförsvaret och till Flottorne hörande Arender.
På sådan grund hafva CornmittPrade i underdånighet
föreslagit, att dela vården af Krigsväsendet
emellan (vänne personer, hvarvid större
enhet vinnes, än nu, då desse ärender äro emellan
3:ne föredraga'.der fördeldie. För närvarande
kan sådant icke verkställas, då, enligt
Regeringsformen, både Arméens och Flottans ärender
skola, med undantag af Cornmandomålen,
genom en och samma Stats-Expedition föredragas.
Emellertid, och intill dess detta hinder 1
constitutionel ordning kan blifva undanröjdi ,
torde den nödiga enheten, åtminstone i beredandet
af hvardera grenens ärender provisionelt
kunna sökas i den anstalt , om Eder Kongb
Maj:t i Nåder täcktes uppdraga åt ett af De£s
Stats Råd, att med sin uppmärksamhet närmast
följa Landtförsvarets ärender, och åt ett annat
Stats-Råd, de till Sjöförsvaret hörande, särdeles
om desse Stats-Råd tillika blefvo Föredragande
uti Commandomål. Stats-Secreteraren , hvilken,
såsom Chef för Krigs-Departementet, skulle deltaga
uti beredningen och öfverläggningen om
alla de, så väl Landt som Sjöförsvaret rörande
ärenden, hvarom Konungen beslutar , egde då
med vederbörande af hvardera Styrelsegrenen
en föreningspunkt, der de i consultativ väg
kunde sammanlänka deras åtgärder, till befordrande
af nödig öfverensstämmelse i ärendernes
gång.
6j4 Betänkande om Rikets Styrelse-Verki
Ecclesiastik-Departementet.
Chef:
Stats-Secreteraren för Eccles i astikÄrenderne.
Till detta Departement hörer allt, hvad
sorn angår Ecclesiastik verket, allmänna Upplysningen
och Uppfostringsverket Sjuk- och Fattigvården,
nemligen:
Befordrings-Äreruler, eller besättandet af alla
sådane tjenster vid Ecclesiastik-, Akademi- och
Schole-Staterne, samt vid Läkare-Corpsen, hvarå.
Kongl. Fullmagt eller Constitutorial utfärdas.
Besvär öfver förslag till sådane Tjenster ,
samt öfver utnämningar till dem , som ej af
Konungen bortgifvas.
Ecclesiastik-mäl, eller sådane, som röra ordning
vid allmänna Gudstjenstens utöfvande ;
Kyrkoväsendet och Presteståndet; planer till nya
Kyrkors uppbyggande och hufvudsakliga reparationer
derå; förvaltning af Kyrkors medel och
inkomster; ansökningar om Collecter, Stamböcker
m. m.; förslag till Conventioner emellan Kyrkoherdar
och Församlingar om Presträttigheter
utgörande; ärender, angående Venia tztatis för
Prester; Indigenatsrätt ; Tjenstår beräkning;
Tje nsiledighet; Dispence från Specimina; Extra
Nådårs beviljande.
Ärender, som röra uppfostringsanstalter, och
omsorgen för allmänna folk-undervisningen , eller
JJniversiteter, Gymnasier och Scholor, deras organi-:
-
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 6-15
ganisation, fonder och medel; Löne-RegleriDgar
dervid; förvaltningen af Stipendier m. m.
Mål, rörande Litteraturen och de sköna Kon«
sterna, eller Vetenskaps-, Svenska- Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-, Musikaliska och Målare-Academierne;
Kongl, och allmänna Bibliotheken,
Museum o. s. v.
Ärender, angående Publiciteten, såsom anmälanden
om Boktryckeriers anläggning och Tidningars
utgifvande; frågor om periodiska skrifters
indragning, och om beslag å sådane Böcker
eller Skrifter, som ställas under åtal; Bokhandel;
uppsigt å Kongl. Boktryckeriet; den del a£
desse ärender, som nu tillhöra Hof-Cancellerens
befattning, kunna likväl icke till detta Departement
öfverflyttas, förr än Hof-Cancellers-,
Ämbetet, i den ordning Grund-lagen föreskrifver,
indrages.
Mål, som hafva afseende pä allmänna Sunikttstillståndet
inom Riket, eller Medicinal-Verkec
Eazaretter och Curhus, med dertill anslagne
inkomster: Veterinair- och Vaccinations-inrätt-j
ningar; Apotheker och Helsobrunnar.
Fattigvården och milda Stiftelser, eller frågor
om Hospitaler, Barnhus, Fattighus med
flere sådane.
Stats-Secreteraren bereder till föredragning
alla Befordrings- och Ansöknings-ärender, samt
har till biträde 1 Expeditions-Secreteiare, hvarförutan
för sjelfva Expeditionen uti detta Departement
på Stat fores:
Bihang lii’ KUti-St, Prat. iUna Sami. IH1J.
6a6 Betänkande om Riktis Styrelse-Verk.
i Protocolls-Secreterare.
3 Cancellister och
i Registrator.
Under detta Departement höra nedannämnde
Verk och Inrättningar, nemligen:
i:o Styrelsen för Allmänna Läkarevärden i Ri.
ket, som får:
i Chef och
a:ne Ledamöter.
i Secreterare, som bör vara Medecin*
Doctor, samt nödig Betjening.
Denna Styrelse kommer, i stället för Sundhets-Coilegium
, att hafva inseende öfver allt
det, som angår Sundhets-tillståndet, samt Läkarevården
och Sjukskötseln , så väl hos Rikets Innebyggare
i allmänhet , som vid Krigsmakten
till Lands och Sjöss i freds- och krigstider.
Den har således tillsyn öfver alla Lazaretter
och Hospitaler i Riket, öfver alla i Riket
practiserande Läkare och Fältskärer, X^ärarne
vid Medico-Chirurgiska Institutet, Fält-LäkareCorpsen,
Provincial-Medici, Pensionairer och
Stipendiater, samt Stads-Medici och Chirurger i
allt hvad till Läkarevårdens utöfning hörer; den
meddelar tillstånd för Utrikes promoverade Läkare,
att här i Riket practisera; går Domstolarne
och Ämbetsverken tillhanda med råd och
upplysningar i allt sådant , som med Läkarevetenskapen
har gemenskap; upprättar förslag
eller ock afger utlåtande i afseende på befordringar
till Läkare- och Fältskärs-beställningar;
eger uppsigt öfver Helsobrunnar , med hvad
dertill hörer; granskning af Svenska Phaimaco
-
Betänkande om Rikets Styrelst-Verk. 637
péen och af Medicinial-Taxan, samt förslag till
ändringar deri: håller tillsyn och contrnll öfver
Apotheken i Riket; yttrar sig öfver frågor om
belöningar för tillredandet af så kallade Arrana;
utfärdar tillstånd för Utländske Operateurer och
Dentister, att få utöfva sin konst ; har uppsigt
öfver privilegierade Fältskärs-stugor, öfver Badare-Ambetet,
och öfver Barnmorskors undervisning
; vidtager anstalter till hämmande af farsoter
och smittosamma Boskaps sjukdomar; har
uppsigt öfver Vaccinations-inrättningarne och
öfver anstalter till förekommande af Veneriska
smittans utbredande, med hvad mera till befordrande
af helsotillståndet inom Riket hörer.
Göromålen emellan Ledamöterne fördelas
så, att den ene besörjer de till civila och den andra
till militaira Läkarevården hörande detaillebefattningar,
hvilka i 23 och 34 §. §. af den
för nuvarande Sundhets-Collegium gällande Iusiruction
finnas uppräknade.
Till Styrelsens gemensamma öfverläggning
och beslut höra:
Kongl. Majas nådiga Bref och Remisser,
ansökningar, så väl om sådane civile- och milttaire-Läkare
Sysslor, dem Kongl. Maj:t bortgifver,
som ock om de Sysslor och Tjenster, hvilka genom
Styrelsens Fullmagter eller Constitutorialer
tillsättas; äfvensom, rörande Stipendier och Pensioner,
föreskrifne Examina och Tjenstledigheter.
Förslags upprättande till Läkare - Sysslor.
Alla till Kongl. Maj: t afgående underdåniga
Skrifvelser och infordrade utlåtanden ; underdåniga
anmälanden till de Läkaietjenster, hvilka
6*S Betänkande om Rikets Stfrtlse-Verl:
under infallande krig tillsältas och med Kongl.'
Maj:ts nådiga Förordnande förses.
Underdåniga utlåtanden och anmälanden af
de under Styrelsen lydande Ämbets- och Tjenstemäns
förljenster och skicklighet; pröfning af
deras fel och förbrytelser, så vidt ej åtal inför
Domstol kommer i fråga.
Förslag till ändringar och förbättringar i
Medicinal-Författningarne, allmänna underrättelser,
rörande den civila och militaira Läkarevården
; alla frågor, så väl om extra Utgifter eller
Aifvoden och Tractamenten utöfver Stat, sorn
angående afskrifning å uppkomne Balancer. Likväl
skola frågor af sist uppräknade beskaffenhet
Kongl. Majus nådiga pröfning underställas.
Alla Ärender, rörande Medico-Chirurgiska
Institutet.
De allmänna eller gemensamma målen,’ så
vidt öfverläggning och beslut uti dem eger rum,
afgöras efter röstberäkning.
Ordföranden har inseende öfver Ärendernes
jemna och oafbrutna gång, samt föranstaltar, att den
Ledamot, sora besörjer militaira Läkarevården under
Krigstid erhåller behöfligt biträde,hvarom underdånig
anmälan hos Kongl. Maj:t bör götas.
Uti alla vetenskapliga frågor eger Styrelsen,’
att höra, eller, der de i Hufvudstaden finnas,
till rådplägning kalia Läkare, som för kunskapes
och skicklighet äro kände.
2:0 Riks-Archivet, hvarvid bibehållet:
1 Secreterare.
1 Actuarie och Registrator,
x Cancelliet
-
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk; 619
j:o Kongl, liibliotheket med
1 Bibliothekarie och
1 Amanuens.
4:0 Kongl. Museum med
1 Intendent.
1 Notarie och Kammarförvalt.’
2 Conducteurer.
5:0 Öfver-Intendents^Åmbetet, tom bibehåller
sin förra Organisation och befattning, men inskränkes
till:
1 Öfver-Intendent.
1 Hof-Intendent.
i Architecter.
4 Conducteurer.
1 Notarie.
a Bokhållare och Casseur.
6:0 Riks-Historiographen, synes böra bibehållas;
men Riks-Heraldicus lärer kunna indragas.
Anmärkningar i afseende, på detta Departement.
Åtskillige af de härunder upptagne Ärender
, synas vara af den beskaffenhet, att de
rätteligen borde tillhöra Stats-Secreteraren för
Inrikes Ärer.derne, såsom allmänna Läkare- och
Fattigvården m. fl. — Men då Stats-Secreteraren
för detta sednare Departement, har en myckeC
vidsträcktare befattning, än Stats-Secreteraren för
Ecclesiastik-Arenderne, torde den föreslagne fördelningen
få bibehållas, sa framt icke i consti—
tutionel ordning afgores, att Ecclesiastik-Departernentet
helt och hållet indrages och Ärenderne
emellan de öfrige Departementen fördelas.
630 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
Styrelsen af Medicinal - Arenderne synes
visserligen icke vara af den vidsträckta omfattning,
alt ett helt Collegium för sådant ändamål
erfordras. Utan att åberopa, det hela denna Styreise
i Norrige bestrides af tune personer, En
Bureau-Chef och En Fullmägtig, tro likväl Cornmitierade,
att den här i Riket, äfven med förutsättning
af deri mest fullkomliga Administration,
skall kunna bestridas af 1 Chef och 2:ne
Ledamöter, med dertill hörande Betjening.
Vid förefallande behof kunna de kalla sig
till biträde erfarne Läkare i Hufvudstaden, särdeles
af Medico-Chirurgiska-Institutet, som njuter
årligt bidrag af Statsmedlen.
Då den af Ledamöterne, som får omsorgen
om Militaira Läkarevården, till äfventyrs kunde
under Krigstid erhålla flere och vidsträcktare
göromål, än han möjligen medhunne att bestrida,
hafva Commilterade ändå icke ansett denna
omständighet af sådan vigt, att den borde föranleda
till flere Ledamöters bibehållande, utan
i stället föreslagit, att, vid sådant förhållande,
underdånig-anmälan derom må göras, då Konungen
efter omständigheterne derom lärer i Nåder
förordna.
Såsom en följd af Stats-Secreterarens inseende
öfver allmänna Läkarevården och öfver
milda Stiftelser, höra äfven alla Hospitaler, Lazarettet
och Barnhus, samt de Arender, sorn
röra styrelsen och vården deraf höra tili detta
Departement, men det speciella inseendet deröfver
bibehållas vid särskilda Directioner, sorn
nu dermed hafva befattning, hvarigenom Serapbimer-Ordens-Gillets
uppsigt , så väl öfver La
-
Betdnknnde om Rikets Styrelseverk. 631
zarettet i Hufvudstaden, som öfver allmänna
Hospitalen och Lazaretten i Riket alldeles försvinner,
så att de vid detta Gille anställde
Tjenstemän kunna indragas och deras aflöningar
till nämnde välgörande Inrättningars nytta
användas.
Förvaltningen af de till desse Inrättningar
hörande Fasta Egendomar öfverflyttas till Kam.
mar-Collegium, som dervid ställer sig till efterrättelse,
hvad i afseende på vården af Statens
jord är stadgadt.
Förvaltningen af samma Inrättningars öfrige
inkomster och fonder, likasom den närmaste
omsorgen för den inre hushållningen samt Sysslomäns
tillsättande, lärer under Stats-Secreterarens
inseende kunna bestridas af de förut befintelige
Directionerne, nemligen för Hospitalerne
af Konungens Befallningshafvande och Biskoparne,
biträdde i Städerne af Borgmästaren
och Kyrkoherden och på Landet af Kyrkoherden
i Församlingen, samt för Läns-Lazaretterne
likaledes af Landshöfdingarne, samt af i Länen
utsedde Deputerade.
Inseendet öfver Läkarevården vid dessa
Inrättningar, som då ett Sundhets-Collegium
funnits, tvcks hafva bordt detsamma tillhöra,
kan och bör, enligt sin natur, uppdragas, åt Styrelsen
för Läkarevården.
Vid alla de under detta Departement hörande
Ämbetsverk och Auctoriteter hafva Committerade
föreslagit betydliga indragningar, och
för flere deribland bestämdt utsatt antalet af dé
Tjenstemän, som vid hvardera böra finnas,
hvarvid Cotnmitterade fästat afseende på de in
-
635 Bttank andt om Bi kits Styrelse-Verk.
skränkta och enkla göromål, som dessa Verk
tillhöra, och som genom förfaltningarnes omarbetande
icke betydligt lära kunna förändras,
hvilket åter för 3:dje, 4:de och s:te Departementerne
inträffar.
Committerade hafva trott, att 2:ne Caneel—
lister och 1 Copist vid Riks-Archivet svårligen
kunna sysselsättas] att vid Kongl. Bibliotheket
j Bibliothekarie och 1 Amanuens kunde göra
tillfyllest, och att vid Konungens Museum t
Notarie, som tillika är Kamrnarförvalt, säkerligen
kan medhinna, att sköta Expeditionen och
föra Räkenskaperne.
Något hinder tyckes ej eller möta för indragning
af Riks-Heraldici tjensten; och då vid
Öfver-Intendents-Ämbetet, utom Slotts-Handfverkeri-Staten,
ej mindre än ig personer är»
tjenstgörande, lärer indragning af denna stora
Stat för ett Verk med inskränkt befattning, v»f
xa nödvändig.
Om Landt-Rcgering.
Committerade hafva redan i underdånighet
yttrat att, efter deras tanka, den civila Styrelsen
i Provincerne, sådan den för närvarande är
organiserad, motsvarar ändamålet och således bör
bibehållas. Men detta yttrande har blott afseende
på sjelfva organisations-sättet; hvaremot
Committerade trott sig finna, att genom Lan.
dets olika indelning i Län, Stift, Lagsagor,
Domsagor, Fögderier, Härader, Pastorater och
Socknar, sammanblandning och omgång i ärendernes
handläggning, jemte åtskilige olägenheter
i administrativt hänseende måste uppkomma;
Betänkande om Rikets Styrelse-Verl. 633
Och då Läne-Styrelsen eger mångfaldiga befatt:
ningar, härledande sig, dels ifrån Domaremak.
tens föregående åtgärder, och dels från Militairoch
Ecclesiastik-Styrelser, samt öfrige inom Provincerne
varande Ämbetsverk, synes det, för
att bereda den ordning, enhet och kraft, sorn
med en väl inrättad Landt-Regering åsyftas,
vara af stor vigt, att alla Auctoriteter inom
hvarje Province; så mycket som möjligt centraliserades,
och att följakteligen förenämnde indelning
blefve förändrad, och afpassad efter localförhållanden,
samt innevånarnes beqvämlighet.
Den enklaste åtgärden härvid synes vara,
att hvarje Län, Härad och Pastorat, så vidt ske
kunde, arronderades, och att hvardera Länet
hade sin Civil-, Militair- och Ecclesiastik-Chef,
hvilka, efter möjligheten sattes i medelpuncten.
af Länet.
Länen, af hvilka flere kunde lyda under
en Öfver-Rätt, skulle först fördelas i Fögderier,
bestående af ett eller flere Härader, efter
belägenhet och folkmängd.
Hvarje Fögderi borde erhålla: 1 Fogdt,
försedd blott med Constitutorial, att förvalta Civilslyrelsen
inom Fögderiet, uppbära Statens inkomster
och vaka öfver allmänna ordningen,
samt att i öfrigt handhafva Executionsverket,
och verkställa Landshöfdingens befallningar.
1 Uppbörds-Controlleur, att debitera utskylderne,
upprätta Fögderiets Räkenskaper och controllera
Fogdens uppbörd.
1 Contracts-Prost, att ega inseende öfver
Ecclesiastikvården inom Fögderiet.
634 Betänkande om Rikets Styrelse-VerJc.
Fögderierne delas i Paslorater, hvilka borde
afpassas efter Socknarnes belägenhet, folkmängd
och storlek; Ecclesiastikvarden i hvarje
Pastorat bestrides af 1 Kyrkoherde, och den lägst
subordinerande Civilstyrelsen, af en .Länsman,
som vore Fogdens underbetjent.
I hvarje Socken borde finnas en bland
Socknens bofaste män vald Nämnd , sorn inom
Socknen besörjde uppbörden och andra, allmänna
ordningen och hushållningen rörande ärender.
Landshöfdingen åligger:
a) Att hafva den speciella uppsigten öfver
viirden af Statens fasta Egendom, såsom Kungsgårdar,
Boställen, Kronohemman, Allmänningar,
Skogar, Kronoparker och Djurgårdar m. m.
b) Alt tillse del Kronans rätt behörigen blifver
iakttagen och bevakad, dd Statens inkomster bestämmas,
såsom vid Markegångssättningar, Man.
tals-skrifni ngar, Taxeringar och Skattläggningar.
c) Ansvar derföre att, dels i afseende pä
Statsinkomsternas indrifvande, leverering och redovisning,
och dels i afseende på de allmänna medlens
värd i Ränteriet, samt utgifter, som inom Länet
förefalla, såsom antidpationer, förskotter m. m.t
ordenteligen och enligt gällande föreskrifter, tillgår.
d) Uppsigt ä Indelnings- och Roteringsveriet,
samt att de derom med Innevånarne i Länet slutade
Contracier hällas i helgd.
e) Tillsyn ä alla anstalter, som hafva afseende
pä Landthushåll ningens upphjel pande , såsom
Skiftesverket i hela sin vidd och Landtmätarne;
befordrande af nya Odlingar; Byggnads - och
Stängsel-Ordningar; Skogsvården, o. 3. v.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 635
/) Att handhafva Författningarne om Näringsfriheten
i Städer och på Landet, såsom: tillstånds
meddelande till anläggning af Manufacturer
och Fabriker, Sågar, Qvarnar och Stampverk,
samt till alla slags Naringar och Handt—
verkeriers idkande, så i Städerne, som på l andet;
äfvensom tillsyn deröfver, att inga band
läggas på inrikes handeln och rörelsen.
g) Inseende ä allt, som hörer till allmänna
ordningen, Polisen och Sundhets-anstalterna inom
Länet, såsom Gästgifveriet, Skjuts-inrättningar
och allmänna vägar; allmänna säkerhetens och
Eandsfridens vård; styrelsen af Xiazaretter, Hospitaler
och Barnhus; tillsyn öfver allmänna
Fängelser, samt Fångars vård och behandling;
Vaccinations- och Quarantaines - författningars
handhafvande; anstalter till förekommande af
.Lösdrifveri och Tiggeri, af Boskaps sjuka eller
Fanads-pest och af skada genom vattuflöden,
flygsand m. m.; fattigforsörjnings-anstalter, o. s. v.
h) Såsom verkställande maktens förste Representant
inom Pronvincen , åligger Landshöfditigen
vidare:
Att skyndsamt verkställa Konungens höga
Bud och Befallningar.
Att föranstalta om Lagars och Författningars
offenteliga kungörande; och
Att med tillbörlig skyndsamhet handhafva
Executionsverket, jemte allt hvad verkställande
magten i öfrigt tillhörer.
Med Domare-Ämbeten må Landshöfdingen sig
ej befatta.
Och få Committerade härvid åberopa det
Betänkande, som de i afseende på Rättsfrågors
636 Betänkande om Rikett Styrelse-Ferk.
skiljande från de administrativa Verken afgifva
gemensamt rned Lag-Committéen.
Landsliöfdingarne stå omedelbarlingen under
inseende af Stats-Secreteraren för Inrikes
Arenderne, som med dem brefvexlar. Öfrige
Stats-Secreterarne kunna dock afven brefvexla
med Landshöfdingarne, hvilka äro skyldige att
verkställa allt, hvad dem i Konungens namn anbefalles.
Ej må Eandshöfdingen utfärda några nya
Police-Ordningar och Stadgar, utan föregången
anmälan hos Konungen och med Dess nådig*
bifall.
Om, för verkställigheten af Kongl. Maj:ts
Förordningar och andra gällande Författningar
i Oeconomie- och Police-mål, det finnes nödigt,
att för en menighet stadga Vite, då, men
icke i annat fall, må Landshöfdinge dertill ega
magt ; och hans beslut derom, likasom i alla sådane
Ärender, hvilka till allmän underrättelse i
vanlig ordning skola meddelas, få endast kallas
Kungörelse.
Landshöfdingarne _ega befäl öfver Police»
Betjeningen i Länet, Stockholms Stad undantagen.
Under Landshöfdinge lyda a:ne Expeditioner,
nemligen Lands-Cancelliet och Lands-Contoiret,
hvarifrån alla Landshöfdingens beslut emanera.
Den fördelning af Arenderne emellan båda
desse Expeditioner, som Kongl. Maj:t den a8
April 1752 faststäldt, bibehålles till dess, att
den i sammanhang med öfrige Instructioner och
Författningar, hinner närmare regleras.
\
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 6 37
För Lands-Cancelliet är Lands-Secreteraren
Chef och har till biträde: 1 Läns-Notarie uti
de Län, der göromålens mängd det fordrar, samt
1 eller 2:ne Lands-Cancellister.
Efter hvad Committerade redan framstäldt,
skulle besvär emot Landshöfdingarnes beslut i
åtskillige mål, rörande allmänna ordningen och
hushållningen, hvilka förut gått till Collegierne,
i stället directe hos Eder Kongl. Majit få anföras
; och få Committerade härvid i underdånighet
tillägga, att de, till besparing af omgång
och kostnader, anse lämpligast, att Besvären inlemnäs
i Lands-Cancelliet, hvarefter Landshöfdingen
kunde infordra vederbörandes förklaring
och insända Handlingarne, beledsagade af eget
utlåtande till det Departementet, dit målet, enligt
fördelningen, hörer.
För Lands-Contoiret är Lands-Kammereraren
Chef, och har till biträde:
1 Läns-Bokhållare och
1 eller 2.-ne Contorister.
Emot Landshöfdinges beslut i allt hvad
som angar inkomster och utgifter inom Länet ,
fa besvär anföras i Kammar-Rätten, men i
mål, rörande Statens Egendom och skatteläggnings-
samt Indelnings- och Roteringsverket, i
Kammar-Collegium.
Om den Landshöfdingen underordnade
Civil-Styrelsen.
I hvarje Fögderi skall Fogden vara den
högste administrativa Tjenstemannen. Han är
Landshöfdingen subordinerad och utför dennes
befallningar; bestrider Executionsverket; mot
-
638 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
täger upphörden af Sockne-Nämnderne, deponerar
medlen, så fort de inflyta, i Länets Ränteri,
och visar derföre redo. Han skall ock
hafva tillsyn öfver allmänna ordningen inom
Fögderiet och öfver hushållningen med den der
belägne, Staten tillhörige, fasta Egendom
Fögderiets
Uppbörds-Control leur , eller Häradsskrifvare
tillhörer att, med iakttagande af
Uppbörds-författningarne, uträkna och debitera
alla Kronans inkomster af Hemmansräntor och
personliga utskylder; hålla Controll å Fogden
vid Uppbörden och upprätta Redogörelse derföre.
A Häradsskrifvarens Boställe skall ett Contoir
vara inrättadt, der alla Handlingar, Räkenskaper,
Resolutioner, Förordningar, Instructioner,
Memorialer, Skattläggnings-redovisningar
och Jordeböcker förvaras. Om detta Contoir
skall Häradsskrifvaren hafva vård, och Landshöfdingen
ansvara derföre, att Handlingarne
vid Tjenstombyten blifva behörigen inventerade.
Länsmannens skyldighet är, att vaka öfver
allmänna ordningen och landsfriden, och, såsom
Fogdens underbetjent, verkställer lian hvad denne
honom i tjensten befaller.
Om Sockne-Nämnder.
I hvarje Socken skall finnas en Nämnd,
som uppbär utskylderne inom Socknen och sorn
administrerar Socknens oeconomiska angelägenheter.
Denna Nämnd kan bestå af en Ordförande
och, efter Socknens storlek och folkmängd, af
6 till 10 Ledamöter. De väljas vid allmän
Socknestämma bland Socknens bofaste män, utan
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 639
afseende på Stånd. Ledamöterne utse inom sig
Ordföranden och denna nämner en person till
Protocollets förande, helst bland Ledamöterne.
Deras befattning varar blott ett är; men, sedan
de erhållit decharge, kunna de åter inväljas.
Häradsskrifvaren skail upprätta och till
Nämnden aflemna en med Uppbördshoken instämmande
specifik Debiterings-längd ofver ali
Kronan* uppbörd inom Socknen.
Nämnden uppbär sedan på Terminer, som
blifva bestämde, alla Kronans inkomster inom
Socknen, aflemriar dem till Fogden och inger
rapport derom till Landshöfdingen. Härföre
kunna sådana föreskrifter stadgas, att Staten,
för medlens rigtiga indrifning och leverering,
erhåller större säkerhet och controll, än somför
närvarande finnes.
Till Nämndens befattning hörer i öfrigt,
att verkställa och handhafva de vid Sockriestamma
fattade beslut, i sfseende på sådane Socknens
allmänna angelägenheter, som angå Uppfostringsanstalterne
inom Församlingen; förvaltningen
af Socknens enskilda Cassör, såsom Fattig-
och Brandstods Cassör m. fl.; fördelningen
af allmänna Byggnadsskyldigheter ; Sockne-Handtverkares
antagande; Brandstods föreningar; Faltigförsörjnings-anstalter,
och frågor om mindre
arbetsföra personers inflyttning i Socknen; öfverenskommelser
till befoidrande af allmän ordning
och sedlighet inom Församlingen; öfverenskommelser
om Saltpeterskattens utgörande, väghållning,
snöplogning med mera dyliki; Vaccinations
befrämjande och Jordegummors antagande;
tillsyn å Sockne-Magazinen och Redogörelse
6 4o Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
för deras förvaltning, med flere sådane oeconoiniska
ärender, som vid Socknestämmor blifvit
afgjorde och Kyrkodisciplinen egenteligen icke
angå.
Nämnden ma, när den så nödigt finner,
till Soknestämma sammankalla Församlingens bofaste
män, samt eger för verställigheten afSocknestämmobeslut,
hvarmed,, enligt stadgandet i
Kongl. Förordningen om Socknestämmor och
Kyrko-Råd den a6 Februarii 1817 bör förfaras,
att förrätta Execution, och njuter under tjenstutöfningen
samma skydd, som kronobetjeningen.
Vid årets slut bör Nämnden inför allmän
Socknestämma aflemna redogörelse för sin förvaltning,
och erhåller, genom ordentligt beslut,
antingen fullkomlig decharge eller ställes under
tilltal vid behörig Domstol, hvarom Socknestämma
efter omständigheterne föranstaltar.
Den inrättning af Nämnd, som Committerade
sålunda föreslagit, är inskränkt och så beskaffad,
att, genom bifall till dess införande,
några vådliga påföljder i ett eller annat afseende
icke kunna uppkomma.
Dess verkningskrets kan likväl utvidgas,
då erfarenheten deraf fått visa nyttan.
Uti högståberopade Kongl. Förordning är
allmänhetens rätt, att vid Socknestämma besluta,
rörande Församlingens enskilde angelägenheter,
bestämd; och der finnes väl tillika stadgadt, att
Kronobetjeningen, på anmodan af Kyrkoherden
i Församlingen, skall befordra till verkställighet
-
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 641
het Sockenstämmas beslut; men i stora Socknar
kunna ärenderne vara af den vidsträckta beskaffenhet,
att Kyrkoherden ej kan medhinna att
följa dera nied uppmärksamhet , och dessutom
synes det ej böra tillhöra honom, att inblanda sig
i Socknens verldslig! angelägenheter, för att tilli
se, huru öfverenskommelser och beslut af oeconomisk
beskaffenhet , såsom angående Socknens
allmänna Byggnader, Vägar, Broar, Socken-Magaziner
och Cassors förvaltning, verkställasTvärtom
torde olägenheter i åtskillige afseenden
deraf kunna uppkomma; äfvensom Krono-'
betjeningens åtgärd härvid, hvilken icke af behofvet
påkallas , kan medföra dröjsmål och onödiga
kostnader, utom det, att Socknemännen af
Kronobetjeningen för dess verkställighets åtgärder,
icke utan omgång kunna fordra redo.
.På dessa grunder, och då Eder KonglMaj:t
i högst åberopade Förordning bestämt
gränsorne för Folkets beslutande rätt i allmänna
angelägenheter, skulle, efter Committerades tanka,
en så dyrbar rättighet till sina följder blifva
ännu mer välgörande , derest folket också
Singe genom egna Ombud tillse och handhafva
verkställigheten af egna beslut.
Desse Ombud skulle Sockne-Nämnden blifva.
Socknens innevånare besluta om gemensamma
angelägenheter med frihet och efter eget
omdöme. Nämnden, bestående af Socknens mest
ansedde bofaste Män, hvilkas egna interesse fordrar
att ordning och rätt iakttages, skulle verkställa
och redovisa.
Bihang till Bikt-St. Brot, iHm Sami, rSrj. 41
641 JBetänkand$ om Rikets Styrelse-Verk.
Committerade hafva äfven trott , att det
sltulle blifva af stor nytta, om första uppbörden
af Krono-Utskylderne åt denna Auctoritet anförtroddes.
Innevånarne fingo derigenom tillfälle, att
på flere terminer afbörda sig skatten, som då
må hända skulle blifva mindre känbar och således
lättare utgå. Till äfventyrs skulle Socknarne
sins emellan täfla, hvilken som först kunde
erlägga sina Utskylder. Tusendtals dagsverken,
sorn på resor till uppbördsmoten förspillas,
blefvo derigenom besparde, Kronans säkerhet, i
alseende på Uppbörden, förökad och möjligheten
af Uppbördsmäns balancer och underslef alldeles
förekomne, emedan Restlängderne af Nämnden,
icke af Uppbördsmannen, skulle upprättas, och
emedan Landshöfdingen, genom Rapporter från
Nämnden, hade säker underrättelse om beloppet
af de influtne medlen, hvilka han, i fall af un.
derlåten leverering från Fogden , skyndsammeligen
kunde infordra.
För Uppbörden hade Kronan större säkerhet
hos Socknens bofaste Män, än förut hos
Fogden , och de förres gemensamma interesse
fordrade noga uppsigt deröfver, att inga missbruk,
eller något origtigt förfarande dervid finge
ega rum.
Den speciella Debiteringen , som sker i
Uppbördsboken , och hvars öfverensstämmelse
med debelsedlarne icke kan controlleras annorlunda,
än genom de sednares uppvisande vid
Restransakningar, hvilka sällan eller aldrig hallas,
skulle jemväl genom de Uppbörds-Längder,
Betänkands om Rikets Siyrelse-Vtrk. 643
som till Nämnden aflemnades, erhålla all möjlig
säkerhet.
Fördelarne af den nu föreslagne förändring
i afseende på sättet till Uppbördens mottagande
af de skattskyldige, äro således, efter Gom m-i 11 erades
tanka, stora och synbara. Någon olägenhet
eller förlust för Kronan kunde deraf svårligen
på annat sätt uppkomma, än otn Nämnden
finge hela befattningen , då det möjligen kunde
befaras, att personer, som hade tillfälle, att afbörda
sig sina utskylder, skulle, såsom utfattige,
uppgifvas; men Kronans säkerhet i denna tiel
skulle hädanefter, sorn förut, blifva lika val förvarad,
då Restlängderne aflemnas till Fogden ,
som med Restantiernes indrifning och redovisning
efter Författningarne finge förfara.
Vid en sådan förändrad Uppbörds-method
torde likväl någre modificationer vara att iakttaga,
särdeles i afseende på tiden för de Uppbördsterminer,
sorn i Socknarne hållas, hvilka efter
hvarandra borde så afpassas, att Fogden med
en resa genom F^ögderiet kunde de aflåtne medlen
af Nämnden inom hvar Socken emottaga,
hvilket lättast torde kunna verkställas på det sätt,
att Fogden arne månader eller 6 veckor förut
utsatte dagen, då han ville emottaga uppbörden,
hvarefter uppbördsterminerne inom Socknarne
så kunde regleras, att uppbörden vid Fogdens
ankomst vore förrättad.
Fogdens göromål, i afseende på upphördsbefattningar,
blefvo härigenom ganska betydligt
förminskade; men Häradsskrifvaren erhåller ett
ökadt arbete, genom uppbörds längdernes utskrifning
till Socknarne, hvaremot han dock får den
(>44 Betänkande otq Rikets Styrelse-Verki
stor2 lättnad, att lian undviker vara tillstädes
•vid uppbördsstämmorne för att controliera beloppet
af de inflytande medlen: en controll,
sorn genom Nämndens rappörter till Landshöfdingen
blifver lika säker, om ej säkrare, än den
för närvarande finnes.
Genom den nu föreslagne förändringen i
afseende på utskyldemes uppbärande af de skattskyldige,
blifver methoden och ordningen för
Landt-räkenskapernes upprättande och afgifvande
densamma, som förut; äfvensom medlen på den
förr vanliga tiden komma att uttagas.
På det sätt dermed nu tillgår börjas vanligen
med uppbörden för det löpande året i Not
vember och December månader, då de skattskyldige,
som ännu icke känna sitt rätta Debet,
betala så mycket de vilja eller kunna åstadkomma.
Men, sedan Markegången är satt och beloppet
af de räntor, hvilka, efter förvandling
utgå sålunda bestämdt, samt desse räntor debiterade,
hvilken sednare åtgärd ofta ej sker förr än
i början af påföljande året ; då först infaller den
rätta uppbörden för det redan förflutna året,
hvilken uppbörd inom loppet af två till tre
månader skall vara afslutad och redovisad.
Så har likväl härmed icke alltid tillgått.
Med uppbörden af penningeräntorne för det löpande
året börjades fordom i Martii månad. Men,
då en stor del af skatten utgjordes med persedlar
in natura, så måste levereringarne afpassas
efter tiden för deras producerande. Således betaltes
Sommarskatten, bestående af Smör, Ost,
Honung, Tjära, Jern, Oxar, Höns m. m., vid
Larsmässotiden; Höskatten, bestående af torr och
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. C45
salt Fisk, Åhl, Talg, Hampa , Lin , Skjälspeck
m. m., vid Michaelis-tiden; och Vinter skatten,
bestående af Spanneinål, Hudar, Fläsk, Hö, Ved,
m. m-, emellan skördetiden och Thomasraässan,
som var rätter afradsdag, då uppbörden för året
skulle vara slutad.
Dessa fordna förhållanden hafva sedan blifvit
förändrade derigenom, att de skattskyldige
lingö betala persedlarne med penningar efter
Markegångs-förvandling; och som detta pris ej
blef bestämdt förr, än i slutet af året, kunde
redovisningen för samma års uppbörd ej ske
förr, än på den tid af följande året, som nu
stadgad är, nemligen April månads slut.
Men, då en Uppbördsman, enligt förra Uppbörds-författningarne
kunde, innan han redovist
förra Våruppbörden, börja det löpande årets i
Maji månad, fick han således tillfälle, att med
de medel, som dervid inflöto, betäcka föregående
årets balance; hvarföre, till förekommande deraf,
uti Kammar-Collegii Circulaire d. 2 April
2794 stadgades, att ingen uppbördsstämma för
det innevarande årets Kronoutskylder före hostetiden
finge hållas} ett stadgande , som ännu
iakttages.
Det torde härvid förtjena att undersökas ,
om icke, då, under loppet af några få månader,
de hufvudsakligaste Statsutskylderne skola utgöras
och flere millioner till Stats-Cassan på en
gång öfver hela Riket indragas; de skadligaste
följder i afseende på handel och näringar deraf
uppkomma: om ej det närvarande uppbördsättet
ökar penningeförlägenheten derigenom , att till
Stats-Cassan inom ett år inkommer, ej allenast
646 Betänkande om Riktis Styrelse-Verk.
den betydligaste delen af föregående årets directa
inkomster, jemte Tull-, Post- och ChartasSigillatse-medel
m. m., utan jemväl det förskott,
sorn höstetiden på det löpande årets inkomst betalas:
om icke, i fall Stats-inkomsterne småningom
ing.ingo och på samma sätt till Statsbehofven blefvo
använde, hvarigenom ingen större rubbning i
den vanliga penningecirculat ionen hastigt kunde
uppkomma, lika stora utskylder, som för närvarande
med svårighet utgå, utan känning kurtde
bäras: om det således ej för Eder Kongl.
Maj:t och Riket vore af högsta vigt och angelägenhet,
att nuvarande uppbörds- och räkenskaps-method
förändrades på det sätt, att alla
räkningar öfver Statens inkomster och utgifter
upprättades efter enahanda princip, så att räkenskapsåret
börjades med den 1 Januarii och slutades
med den 31 December; att den såkallade
Thomasmässo markegång, antingen utsattes för
5 år på en gång, eller om den årligen skulle
sättas, att den då finge för påföljande året bestämma
utskylderne, och att desse till betalning
fördeltes på terminer, inom hvilka bestämda andelar
på vissa tider till Stats-Cassan skulle vara
leveretade, samt hela uppbörden vid årets slut
af Uppbördsmannen redovisad.
Det tillhör ej Commilierade att härom ingå
i närmare undersökning; men de hafva ansett
sig böra på detta vigtiga ämne fästa Eders
Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers uppmärksamhet.
Det återstår nu för Committerade, dels att
utveckla orsakerne, hvarföre de icke, enligt Eders
Kongl. Majus nådiga föreskrift, jemväl kun
-
Betdnkand« om Rikets Styrelse-Verk. 647
nät i sammanhang med detta Förslag fullständigt
yttra sig, angående ett förbättradt arbetssätt
inom de administrativa Verken, och i följd
deraf upprätta Förslag till speciela Instructionec
och Arbetsordningar för hvarje Departement och
derunder lydande Verk; dels att visa, huruvida
de ändamål, som Eders Kongl. Maj:t och Riksens
Ständer med den nya Organisationen åsyftat,
genom Committerades, förslag kan uppfyllas;
och dels att utreda huru den af Committerade
föreslagne nya ordning för Administrationen,
utan rubbning i Styrelsens jemna gång, må kunna
sättas i verket, och hvad dervid i öfrigt kan
vara att iakttaga.
I första afseendet, eller hvad angår upprättandet
af speciella Instructioner, hafva Committerade
funnit, att dertill erfordras en så noga
kännedom af hvarje Verk, med alla ciithöhörande
detaille-befattningar, att den svårligen
kan vinnas, utan genom undersökningar inom
Verken, till utrönande af beskaffenheten och om.
fattningen af alla dithörande Ärender, samt methoden
för deras handläggning. Om än Committerade
hade kunnat inlåta sig i en så detaillerad
undersökning, hvartill de i öfrigt af det dem
lemnade uppdrag icke haft full anledning, och
om de derefter företagit sig, att upprätta Förslag
till de omnämnde Instructionerne, hade likväl
en sådan åtgärd, efter Committerades tanka, varit
för tidig och utan ändamål, så länge några allmänna
grunder för Regleringen af Eder Kongl,
Maj;t icke blifvit pröfvade och fastställde, och
så länge man icke ens eger någon fullständig
—-"--t särskilde Författningar
648 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
och Föreskrifter, som tid efter annan uti hvarje
förvaltningsgren utkommit och af hvilka de nu
varande Collegiers oeh Ämbetsverks göromål
hufvudsakligast hero. Att samla och iordningställa
dessa Författningar och Föreskrifter är ets
arbete, som Eder Kongl. Majit åt andra Gomir)
i tterade uppdragit; och först, när det blifvit
fullbordadt, hvilket Comrnitterade ej kunnat afbida,
är möjligheten att utreda och närmare
granska alla de Administrationen tillhörande befattningar,
fullständigt beredd; men då skall
det ock, efter hvad Comrnitterade tro sig kanna
förese, ofelbart visa sig, att lill införande af en
sådan ordning i Statens allmänna hushållning
och förvaltning, sorn kan leda till Näringarnes
och national-välraågans trefnad och förkofran,
en omarbetning ar hela Rikets Geconomiska
I.agstifning är af stor nödvändighet.
Vid sådant förhållande, och då den i flere
afseenden högst nödige Regleringen af Rikets
Ämbeten och Tjenster ingalunda bör uppskjutas,
intill dess att ett nytt oeconomiskt Lagverk kan
hinna fullbordas , hafva Comrnitterade för det
närvarande rr.åst inskränka deras åtgärd dertill *.
att upptaga de hufvudsakliga befattningar , sorn
komma att tillhöra de Ämbetsverk, hvilka antingen
bibehållas, elfer på nytt organiseras, utan
att föreslå Lagar och Ordningar för deras laandhafvande.
Således är Committerades förslag till den
nya Regleringen derpå beräknadt, att det genom
sin öfverensstämmelse med Constitutionen,
när som hälst, må kunna införas; att ärenderne,
så länge nuvarande Författningar gälia,
'Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 649
med bättre ordning j öfversigt och controll J
samt en större verksamhet, än förut, må blifva
handlagde; att administrationen genom sjelfva
grunden för uppställningen må erhålla en sådan
rigtning, att den alltmer och mer måste inse
nödvändigheten, att vidtaga de förändringar uti
Författningarne om Statens hushållning och Näringar
, som, påkallade af den allmänna nyttan,
leda till de enskilda krafternas fria utveckling
och till minskning af Styrelsens omedelbara inblandning
deri; och att följaktligen den nya ad.
ministrationen skall blifva ett medel till befrämjande
af, icke ett hinder emot, en sådan Revision
af den oeconomiska Lagstiftningen; att en
mängd ärender och befattningar, som nu onödigtvis
sysselsätta Statens Tjenstemän , dels försvinna
och dels förenklas , samt administrationen
på detta sätt mer och mer nalkas det
sökta målet af enhet, ordning, kraft och verksamhet.
Om Eder Kongl. Majit, vid granskning af
Committerades underdåniga Förslag, nådigst skulle
hnna detsamma i enlighet härmed vara upprättadt,
så är det ena och, i Committerades tanka,
det hufvudsakligaste af de tvänne ändamålen
, som Eder Kongl. Majit och Riksens Ständer
med den nya Regleringen åsyftat, att nemligen
bereda en enklare och skyndsammare
gång i de Administrationen tillhörande ärender,
derigenom vunnit.
Det andra ändamålet, att, genom minskning
i Ämbetsmännens antal, göra besparing i Statsutgifterne,
hafva Comrnitterade ej eller förbigått
, ehuruväl de ansett detsamma endast böra
650 Et länk midt om Rikets Styrel se-Perk.
sökas, så vidt det med det förra kan stå tillsammans.
Vid jemförelse emellan 1680 års Stat och
den närvaiande visar sig en stor skillnad uti antalet
af Tjenstemän. Likväl har Rikets område
sedermera betydligt blifvit minskadt , likasom
tillgångarne för Siatens inkomster. Den tiden
voto jemväl lönerne, jemförelsevis mot varupriserne,
så betydlige, att Staten kunde fordra, att
dess Tjenstemän ensamt egnade sin tid åt Statens
tjenst, deruti de hade sin rikliga bärgning;
men genom det vacklande värdet af Rikets Creditmynt,
som sedermera under åtskilliga tidpuncter
inträffa! , och äfven genom andra förhållanden,
hafva Tjeristemännens vilkor blifvit så försämrade,
att de varit föranlåtne skaffa sig bärgning
och utkomst, dels genom biförtjenster och
dels derigenom, att de sökt sig löner i flere
Verk, så alt de icke mera kunnat lemna sin
verksamhet odelad åt erj enda befattning ; och
på detta satt, äfvensom genom arendernes ökade
inängd, härledande sig egenteligen från de utnämnde,
lid efter annan utfärdade talrika oeconomiska
Författningar, synes behofvet af Tjensiernännens
successiva tillökning hafva uppkom
mit.
Det sålunda tillkomne stora antalet af Rikets
Tjenstemän har val då och då erhållit löneförhöjningar;
men otillräckliga hafva likväl
dessa varit, då man betraktar hvarje särskild
tjenst för sig ; och att nu bibehålla hela denria
mängd al Tjenstemän , med sådane lönetiIlök—
ningar, att en hvar, utan att njuta lön på flere
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 651
ställen, kunde ega sin fullkomliga utkomst, skulle
ingalunda med Rikets tillgångar instämma.
Committerade hafva således funnit nödvändigheten
deraf, att Tjenstemännens antal betydligt
inskränkes.
Härpå grundar sig äfven det af Committerade
upprättade Förslag, fastän de, i synnerhet
för de lägre graderne icke med visshet kunnat
bestämma personalen, som måste blifva beroende
på beskaffenheten af de Lagar, sorn komma att ,
innefatta reglementariska föreskrifter för åtskillige
förvaltande Verks befattningar. Detta är dock
en mindre vigtig Reglering, som hvarken pa
planens utförande i det hela, eller på Administrations-kostnaderne
kan ega något betydligt inflytande,
hvarföre den samma gång, som Iustructionen
för de qvarblifvande Ämbetsverken
utfärdas, kan verkställas. De administrativa Verkens
göromål kunna likväl snart ganska betydligt
förminskas: först genom Rättsfrågornes öfverlemnande
till de allmänna Domstolarne; och
sedan derigenom, att åtskillige administrativa Arender
icke mer erhålla Collegial behandling, utan
få, genom besvär emot Konungens Refallningshafvandes
beslut, directe hos Konungen
fullföljas.
1 förstnämnde afseende, eller gen.om RaWsfrågornes
öfverlemnande till Domstolarne, ökas
väl goromålen för dessa sednare. Denna tillökning
kan dock endast flir Hof-Rätterne blifva
af någon betydenhet; men genom Arendernes
jemna fördelning emellan dem alla, synes behof
af ökadt antal Ledamöter i dessa Rikets Ofver-,
Domstolar antingen alldeles icke böra uppkom
-
65? Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
Kia, eller ock blifva högst inskränkt, särdeles
tlå, genom inrättning af den nya Hof-Rätten i
Christianstad, göromalen i Götha Hof-Rätt betydligt
måste förminskas.
I sednare hänseendet, eller genom åtskilliga
ärenders hänvisning på den genaste administrativa
vägen ifrån Konungens Befallningshafvande
till Konungen, blifva väl göromalen i
Siats-Expeditionerne, särdeles i 3:dje och 4:de
Departementerne något ökade, men kunna genom
förenkling af Författningarne, rörande allmänna
ordningen och hushållningen, innan kort åter än
mera förminskas; hvarföre Committerade för desse
Expeditioner föreslagit snarare ett minskadt,
än ökadt antal Tjenstemän.
På förut anförda grunder kunna CancellieStyrelsen,
Commerce- och Bergs-Coliegierne,
när som hälst indragas, den förstnämnde utan
någon motsvarande tillökning i andra Ämbetsverks
personal, och de sednare med en betydlig
minskning i Tjensternännens antal.
Presidents-Ämbeterna uti Krigs- och Kammar-Collegierne,
samt Stats-Contoiret skulle ock,
efter Committerades plan, komma att indragas,
samt de för dessa Verk blifvande Chefer endast
motsvara nuvarande Vice Presidenterne. I Svea
och Götha Hof-Rätter, der både Presidenter och
Vice Presidenter finnas, synes och ettdera af
dessa Ämbeten, utan skada, kunna indragas.
Dessutom minskas antalet af både Ledamöter
och Betjening i Krigs-, Kammar- och Sundliets-Collegierne,
jemte det att Magazins- och
Tull-Directionerna, såsom särskildte Verk , upphöra
och, med en ganska betydligt inskränkt
Betänkande om Rikets Styrelse-Verki 653
personal af deras Betjening, särdeles för Magazins-
D irectionen, som upplöses, flyttas under
Stats-Contoiret.
Till upplysning om Statens förvaltningskostnad,
hafva Committerade låtit upprätta Tabeller
öfver beloppet af de löner, som alla civila,
militaira och ecclesiastika Ämbetsmän åtnjuta,
äfvensom öfver underhållskostnaden för
den till dessa Stater hörande mindre Betjening,
samt för Arméens personal.
Dessa Tabeller, hvilka i nämnde afseende
visa förhållandet så nära, som det för närvarande
lärer kunna bestämmas, blifva härhos i underdånighet
bifogade; och tro Committerade, att,
genom granskning deraf, säkrast och lättast skall
kunna utredas, genom hvilka indragningar den
största besparing för Staten kan vinnas, samt
hvilka löner erfordra tillökning eller tåla minskning.
Deraf visar sig ock, efter Committerades
tanka, att en allmän reglering af Löner för
Statens Ämbets- och Tjenstemän, skulle å ena
sidan leda till besparingar, och a den andra till
en jemnare fördelning af Lönerne, så att de afpassades
efter det gagn innehafvarne deraf göra
Staten.
Om utgifterne sedermera för hvarje Depar-j
tement särskildt blefvo bestämde och anordnade,
skulle derigenom icke allenast större ordning ,
än förut, i detta hänseede vinnas, utan jemväl
Riksens Ständer blifva i tillfälle, att närmare
granska och bestämma hvarje Departements förvallningskostnad,
samt att anslå nödiga summor,
till vinnande af sådane ändamål, som för Staten
vnra af stor vigt.
654 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
På detta sätt, och med iakttagande af den.'
na ordning bör den betydliga minskning i personalen
af Rikets Ämbets- och Tjensteman, sorn
Cornmitterade föreslagit, leda till besparing i
Stats-utgifterne \ men storleken af denna besparing,
beroende på den aflöning, som bestämmes
för de efter den nya Organisationsplanen qvarblifvande
Ämbets- och Tjenstemän, kan för närvarande
icke till beloppet bedömas: och vilja
Cornmitterade, rörande grunderne för aflöningen,
yttra sig, då de nu sluteligen gå, att utreda,
huru dtn af dem föreslagne nya ordning för
Administrationen må, utan rubbning i Styrelsens
jemna gång, kunna tili verkställighet befordras, och.
hvad dervid i öfrigt kan vara att iakttaga.
Härvid anmärkes först, hurusom, oberäk—
nadt den hufvudsak liga omständighet, att de administrerande
verken, genom deras nuvarande
sammansättning, ifrån sjelfva grunden motverkat
en ändamålsenlig Statsförvaltning, åtskillige
anomalier i methoden för ärendernes handläggning
och i afseende på Tjensrernäns antagande
tid efter annan fått inrita sig, hvilka vid en ny
organisation sorgfälligt böra undanrödjas.
Deribland må räknas den vid de administrativa
verken i sednare tider nästan allmänt
antagne plägsed, att cornmunicera och remittera
de flesta målen, samt alt från andra Auctoriteter
eller underordnade Ämbetsmän, derutinnan
inhemta utlåtanden. Den i Lag stadgade grundsats,
att icke dorna någon ohörd, och den visserligen
rigtiga regel, att Icke afgöra något mål,
som icke är fullständigt utredt, utsträckes i adniinistratif
väg ofta tili den både i allmänt och
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 655
enskildt afseende skadliga åtgärden, att remittera
mål och ärender, utan att förut granska, om de,
i det skick de finnas, och utan att någon behöfver
höras eller någon för målets pröfning
nödig omständighet utredas , kunna afgöras, hvarigenom
målen onödigtvis uppehållas, deras vidlöftighet
ökas, och Ämbetsmän samt enskildte ,
utan ändamål besväras.
Särskildte Verks likartade befattningar har
ifrån början tillskapat behofvet af utlåtanden och
remisser Auctoriteterne enrellan. Den collegiala
formen har fordrat dem till och med emellan
Ämbetsmän uti samma Verk, och vanligen
hafva de i den sak, som varit i fråga, innehållit
föga annat, än vidlöftiga berättelser, hvilkas
författande och afskrifvande sysselsatt ett
större antal Tjenstemän.
Härjemte hafva äfven de mot behofven ic-,
ke svarande lönefördelar, som Tjensternännen i
allmänhet åtnjutit, på Statens tjenst haft menlig
inflytelse; ty de Ämbets- och Tjenstemän, hvilka
icke utom den äfven för en tarflig utkomst
otillräckeliga Lönen, ega enskild förmögenhet,
hvilket Staten i allmänhet icke kan påräkna,
måste, såsom ofvan är anmärkt, antingen söka
flere tjenster och publika befattningar, eller ock,
genom besörjande af enskilde angelägenheter,
förskaffa sig sin bärgning. I intetdera fallet
kunna de göra någon viss tjenstebefattning till
sin hufvudsak och dervid anvanda den jemna
håg, nit och drift, som fordras för att den uppfylla.
Att flere tjenstbefattningar förenas hos en
och samma person, bör således anses som en
656 Betänkande om Rikets Styrelse-Verki
verklig oordning, hvilken blott derföre blifvit
tald, att en mängd Tjenstemän (särdeles i StatsExpeditionerne)
finnas, hvilka dels äro alldeles
lönlöse, dels hafva så otillräckelig Lön , att de
omöjligen detaf ega den mest tarfliga utkomst,
hvarföre den arbetsflit, Staten af sine Tjenstemän
borde påräkna, icke med stränghet kunnat
dem affordras.
Till dessa olägenheter kan vidare, efter
Committerades tanka, föras, dels att befordringslagare
varit så obestämda, att den skicklige och
förtjente mannen icke alltid kunnat vara försäkrad,
att erhålla den befordran , hvarföre han
arbetat, och dels att många ynglingar strömmat
till Collegierne, au der söka sin utkomst, utan
att ega nog underbyggnad och skicklighet för
det yrke de sålunda valt.
T förra hänseendet lara de till oeconomiska
Författningarnes samling och redaction förordnade
Committerade komma att afgifva Förslag
till en förbättrad Lag; och, rörande sättet till
pröfning af kunskaper och skicklighet hos dem,
som söka inträde 1 Rikets tjenst och befordran
till civila Ämbeten och Tjenster, torde det icke
egentligen anses tillhöra Committerade, att sig
yttra, emedan detta ämne eger så nära samband
med organisationen af de allmänna Undervisningsverken
, att en närmare undersökning af
dessa erfordras till utredande deraf. Dock anse
Committerade det vara nödvändigt, att både en
högre grad af allmänna kunskaper och en mera
vidsträckt kännedom af Fäderneslandets Lagstiftning,
än hittills är stadgad, affordras alia utan
undan-;
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 657
undantag, som till Statens civila Ämbeten hädanefter
vilja befordras.
Om, efter dessa åsigter, den directa besparingen
för Statsverket, genom de indragningar
Committerade föreslagit, icke blir så stor , sorn.
man måhända väntat, blir del åtminstone en gifven
vinst, att Statens förvaltning besörjes af ett
minskadt antal Ämbets- och Tjenstemän, hvilka,
genom säker utsigt till bergning, uppmuntras att
förvärfva kunskaper, oumbärliga för vinnande af
befordran, och att med skicklighet och nit sina
tjenstepligter uppfylla.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit
anfördt, föreslå Committerade i underdånighet,
att vid verkställigheten af de administrerande
Verkens nya organisation ma iakttagas:
i:o Att sedan Eder Kongl. Majit granskat
detta Committerades underdåniga Förslag och L
Nåder fastställt grunderne, som vid den nya
Regleringen skola iakttagas, samt hvilka Ämbetsverk
komma att fortfara, eller till sin organisation
förändras, Förslag till Instvuctioner för
dessa Verk då blifva, i öfverensstämmelse med
samma grunder, skyndsammetigen upprättade,
dervid tillika personalen af den Betjening, som
hvarje Verk, efter görcmålens vidd och beskaffenhet,
bör erhålla, bestämmes.
2:0 Att, så snart dessa Instructioner af Eders
Kongl. Maj:t blifvit fastställde, den nya Organisationsplanen
genast sättes i verkställighet;
och att, i sammanhang dermed, den inre ordningen
för arbetets gång inom hvarje Verk må
uppgöras och föresiås af Chefen for DepafteBihang
till Riki-St. Prat, luta Sant. 18*3.
658 Betänkande om Rikets Styrelse-Verk.
mentet , med biträde af de honom underlydande
Chefer och Ämbetsmän, och med iakttagande af
sådane allmänna föreskrifter, som för alla lika
organiserade Ämbetsverk kunna fastställas.
3:0 Att Ledamöter och Betjening till de
nya administrerande Verken tagas ifrån nuvarande
Collegier och Ämbetsverk, på det Staten
ej med nya Löner eller stora pensioner må blifva
betungad; hvarefter öfverflödiga Ämbeten
och Tjenster ställas på indragnings-Stat, med
rättighet för deras innehafvare, att, såsom pension
eller på expectance, åtnjuta de dem efter
Stat tillkommande Löner, hvilka, så snart de
genom Innehafvarnes afgång eller befordran
blifva ledige, till Stats-Cassan indragas.
4:0 Alt de Ämbets- och Tjenstemän, hvilka,
för göromålens bestridande ovilkorligen erfordras,
må, enär vidsträcktare pligter, samt
större ansvarighet, än hittills af dem fordras,
erhålla en efter den nytta de göra Staten och
den skickflighet, som för hvarje post erfordras,
afpassad Lön , hvilken äfven för den minsta
Tjenstegrad bör vara för en måttlig bärgning
tillräcklig; dock, på det Staten, i och för den
nya Regleringen, ej må blifva med några utgifter
betungad, synes det förhållande, derest
ej Eders Kongl. Maja med Riksens Ständer finna
lärnpeligt annorlunda förordna, böra iakttagas,
att de förökade Löneförmåner, som för åtski
1 lige Ämbets- och Tjenstemän blifva nödige,
icke utgå annorlunda, än i den mån de indragna
Lönerne blifva, genom Innehafvarnes afgång
eller befordran ledige, och således kunna till
detta behof användas.
Betänkande om Rikets Styrelse-Verk. 659
Det torde väl äfven hafva tillhört Commifterade,
att afgifva Förslag till Reglering af Löner
och Pensioner för de Ämbets- och Tjenstemän,
hvilka vid den nya Organisationen skola
bibehållas eller tillsättas; men de hafva ansett
detta lämpeligast. kunna ske, sedan Eders Kongl.
Majit i Nåder behagat fastställa den indelning
af Ämbetsverk och Ärender, som skall införas,
samt den personal, som dervid skall antagas.
Det underdåniga utlåtande, som Committerade
nu aflemnat, har af förr anförde orsaker
icke kunnat blifva mera fullständigt; hvarföre
Committerade till slut i underdånighet vilja anmärka,
att, om vid fördelningen af Arenderne
emellan Verken, någon detaille-befattning skulle
vara utelemnad, sådant likväl icke kan föranleda
tilt rubbning af hufvudfördelningen , eller
af planens utförande i hela sin vidd, emedan
alla sådane befattningar efter ämnets beskaffenhet,
utan svårighet kunna hänföras till den afdelning,
dit de rätteligen höra.
I öfrigt emotse Committerade många inkast
och anmärkningar vid deras Förslag, emedan
ämnet är af den vidsträckta omfattning, att delade
tankar deri svårligen kunna undvikas. Men
hurudant Resultatet ock må blifva, ega dock
Committerade den förhoppning , att Eders
Kongl. Majit, vid granskning af Förslaget,
i Nåder skall finna, att Committerade, utan
andra betänkligheter, än dem Constitutionen
och de mest vigtig* , samt af ålder stadgade
inrättningar i Samhället påkallat, sökt
G6o Betänkande om Rikets Styrelse-Verk'.
föreslå en sådan Organisation af Rikets Styrelse*
verk, att administrationen må blifva hvad den
bör vara: enkel, kraftfull och i alla sina särskilda
delar sammanhängande.
Särskildta yttranden af de Committéens Ledamöter,
som varit ifrån pluraliteten skiljaktige,
öfverlemnas i underdånighet.
Committerade framhärda med djupaste undersåtliga
vördnad, nit och trohet
Stormäkligste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste och tropliktigsto
tjenare och undersåtare
J. Mcmnerstam. E. J. Bergenschöld.
A. v. Hartmansdorff. P. A. Granberg.
Stockholm den 29 Junii 1822.
N:o 25!
Protocoll öfver Justities-Är ender, hållet
pä Stockholms Slott, den 5 Martil 1823,
in för Hans Maj:t Konungen i StatsRådet.
Närvarande:
Hans Excellence, Justitias Stats-Ministern
m. iri. Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes
Arenderne, m.m. Herr Grefve von Engeström
-
Proposition örn en förändr. i Missg. Balken. 661
Deras Excellencer, Stats-Råden:
Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve Fleming.
Hans Excellence, Hof-Cancelleren m. m,'
Herr Grefve G. af Wetterstedt.
Deras Excellencer, Stats-Råden:
Herr Grefve Cederström.
Herr Grefve Skjöldebrand.
Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådet, m. m. Grefve Löwenhjelm.
Justitiae-Råden Noréus.
Grefve Strömfelt.
Tillförordnade Justitia - Cancelleren Bergenschöld.
Sedan Kongl. Majit behagat i Nåder gifva
tillkänna sin afsigt, att låta till Riksens Ständer
afgå Nådig skrifvelse, angående Dess önskan, att
Riksens Ständer hos Kongl. Majit måtte , med
upphäfvande af det i 5 Cap. 1 §. Mi ssgerningsRalken
utsatte dödsstraff, föreslå en annan redaction
af samma §. samt på Kongl. Majus Nådiga
befallning Högste Domstolens yttrande häröfver
blifvit afgifvet; så förekom nu detta ärende och
upplästes Kongl. Majits ofvanberörde Nådiga
skrifvelse, hvilken Stats-Råden med dess enhälliga
tillstyrkande beledsagade.
In fidem Protocolli
Rob. Langenberg.
66a Proposition om en förändr. i Missg, Balken.
Protocoll öfver Justitia-Ärender ,■ hållet
uti Kongl. Maj:ts Högste Domstol
den 5 Marti i 1823.
Närvarande:
Hans E xcellence Justitia Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg.
Justitiie-Råden Poppius.
Blom.
Friherre Kurck.
Noréus.
Petersson.
Grefve Strömfelt.
Mannerstam.
AnmäJtes, att Konungen i Nåder befallt
Högste Domstolen afgifva yttrande, i anledning
af en författad Nådig skrifvelse, som Konungen
ämnade låta till Riksens Ständer afgå,
angående Dess önskan, att Riksens Ständer hos
Kongl. Majit matte, med upphäfvande af det i
5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken utstakade dödsstraff,
föreslå en annan redaction af samma §.
Då Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse uttryckte
Kongl. Maj ts afsigt, att kunna föra ett åldrigt
Lagbuds stränga föreskrifter till den anda af
mildhet, som instämde med Kongl. Majus Egne
höga tänkesätt, hvarvid Högste Domstolen visserligen
ej kunde hafva något att erinra; men
Kongl. Majit likväl ville i Nåder öfverlemna åt
Riksens Ständer, att i ett ämne, som närmast
angick Dess Egen Höga Person, i underdånighet
föreslå sjelfva den förmildrade bestraffning,
Proposition om en förändr. i Missg. Balken. 663
tom Riksens Ständer kunde för deras del anse
Samhällets ändamål tillåta; så ansåg Högste Domstolen,
enär förslag om den bestraffning , sorn
borde sättas i stället, ej blifvit gjordt, det icke
tillkomma Högste Domstolen att vidare utlåtande
nu aflemna.
In fidem Protcolli
A. H. Hellman.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, angående en förändring
i 5 Cap. 1 §. Missgernings-Balken,
Gifven Stockholms Slott den 5 Martil
1823.
Oagtadt den tillförordnade Lag-Commitéens ar.
beten blifvit med all verksamhet och nit utförde,
har likväl förslaget till den nya Lagboken,
som, i anseende till den vigt, mer än något annat
fordrar en mogen öfverläggning, grundad ,
så väl på Theoriens upplysningar , som på de
beräkningar erfarenheten bjuder, icke kunnat
underställas Riksens Ständers granskning vid innevarande
Riksmöte. Då sjelfva Criminal-Lagen
ännu icke hunnit författas, har Kongl. Majit
trott sig böra i förväg kalla Riksens Ständers
uppmärksamhet på nödvändigheten, att, vid bestämmandet
af sådane brotts bestraffning, som i
5 Cap. 1. §. Missgernings Dallken, i nu gällande
Lag, finnes upptagne, följa mildare åsigter,
än de förra Lagstiftarne.
Ledd af Sitt hjertås ingifvelse och af ett
rättvist förtroende till folkets tillgifvenhet och
664 Proposition om en förändr. i Missg. Balken.
kärlek, vill Kongl. Maj:t för alt sätta ofvanåberopade
Lagrum i öfverensstämmelse med grundsatserne
för en mildare Lagstiftning, härmedelst
uppmana Rikets Ständer, att till Kongl. Majit
inkomma med underdånigt förslag till en förändring
af 1. $. 5. Cap. i Missgernings-Balken ,
hvarigenom, jemte vissa bestraffningsgraders upprättande,
det nu stadgade dödsstraffet i detta
fall må aldeles upphäfvas.
Kongl. Maj:t hade , i kraft af 87. §. Regeringsformen
kunnat till Rikets Ständer låta öfverlemna
en formelig Proposition, rörande detta
ämne; men då frågan angår helgden af Dess
Konungä-värdighet och Majestät har Konungen
häldre velat yttra den önskan, att Rikets Ständer
sjelfve måtte afgifva det i sådant afseende
nödiga förslag.
Kongl. Maj:t är öfvertygad, att Rikets Ständer
i denna Dess nu tillkännagifna önskan skola
finna en ny borgen beredd för de fasta band*
som förena Kongl. Maj:t med ett ädelt och troget
Folk.
kJ
De vid behandlingen af detta ämne i Hög^
sta Domstolen och Stats-Rådet förda Protocoll
bifogas; och Kongl, Majrt förblifver Rikets Ständer
med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
M. M. Rosbeck.
Proposition angående Götha Canal. 66 5
N:o 26.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finance-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet pä
Stockholms Slott, den 27 Febr. 1823.
Närvarande:
Hans Excellens Justitise Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes
Arenderna Herr Grefve von Engeström.
Deras Excellenser Stats-Råden:
Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve Fleming.
H ans Excellens Hof-Cancelleren Herr Grefve
af Wetterstedt.
Deras Excellenser, Stats-Råden:
Herr Grefve Cederström.
Herr Grefve Sköldebrand.
Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådet Grefve Löwenhjelm, och tillförordnade
Stats-Secreteraren, Förste Expeditions-Secreteraren
Skogman.
Sedan vid föredragning af Götha Canal-Directionens
underdåniga anhållan, att Kongl,
Maj:t måtte i nåder täckas till Rikets Ständer
göra framställning, om ytterligare anslag till Canal-byggnadens
fullbordande efter uppgifven plan
och om någon ersättning för Actie-Egarnes förluster,
Kongl. Maj:t under den 20 dennes i
666 Proposition angående Götha Canal.
Nåder befallt, alt Nådig proposition till Rikets
Ständer skulle, i anledning af förberörde underdåniga
anhållan, uppsätras och särskildt i underdånighet
justeras; så uppläste tillförordnade StatsSecreieraren
nu i underdånighet ett af honom
författadt förslag, till Kongl. Majus Nådiga proposition
i detta ämne; hvilket underdåniga Förslag
Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets underdåniga
tillstyrkande, behagade i Nåder gilla, sadant det
är Protocollet bilagdt; och Kongl. Maj:t befall,
te, att Nådig Proposition lill Rikets Ständer
skulle i öfverensstämmelse dermed på vanligt
sätt expedieras.
Ex Prolocollo
Bernh. Beskow.
Kongl. Mafts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående ytterligare anslag
far fullbordandet af Götha Canal;
Gifven Stockholms Slott den 27
Februarii 1823.
H os Kongl. Majtt har Götha Canal-Directionen,
på Bolagets vägnar, i underdånighet anmält behofvet
af ytterligare bidrag till Canal-byggnadens
fullbordan: i hvilket afseende Directionen, till
grund för kostnadsberäkningen, anstält en ny
fullständig undersökning af det återstående arbetet.
Enligt denna undersökning uppgår hela
kostnaden för Götha Canal till 7,911,547 Riksdaler
och då den redan färdiga delen kostat
5,623,348 R:dr utgör den summa som för återstoden
erfordras 2,388,199 R:dr, hvaraf omkring
Proposition angående Götha Canal. 667
238,199 Rtdr kunna påräknas af nuvarande behållningar
i förråds persedlar och in ventarier, så
att för Canal-arbetet, ifrån och med detta år till
dess fullbordan, efter nu uppgifven plan, ett anslag
af tillsammans 2,050,000 R:dr är nödvändigt.
Uti de år 1815 uppgjorda Calculer öfver
arbetskostnaden, voro af berörde summa 1823
och 1824 års ännu icke begagnade byggnads biträden
,. med 300,000 R:dr för hvartdera året eller
tillsammans Goo.ooo R:dr, inbegripna. De
öfrige 1,450,000 R:dr utgöra en t i 1 lok t kostnad
utöfver 1815 års förslag, härrörande, på sätt
ofvannämnde utredning närmare utvisar, af den
rubbning hela planen undergått, genom förminskning
i de årliga tillgångarne för arbetets bedrifvande,
på hvilkas fortfarande hela förslaget var
grundadt; af den större fullkomlighet och varaktighet,
canal-byggnaden vunnit genom begagnande
af de förbättringar, som egen och andras
erfarenhet gifvit vid handen; af oförutsedda
svårigheter vid arbetets uiforande och deribland
de förändringar i Canalens sträckning,
sorn locala omständ igheler gjort oundvikliga,
Samt förhöjda pris på åtskilliga materialier, och
ändteligen af missräkningar i sjelfva förslaget,
desse dock ej uppgående till fullt 6 procent af
hela kostnads-summan.
Då enligt hvad Directionen förut vid flera
tillfallen yttråt, minskningen uti de år 1815 på.
räknade tillgångarne for Canalbyggnadens utförande
förorsakat tidsutdrägt och derigenom en
hufvudsaklig del af den tillökta kostnaden; så
har Directionen ansett sig böra uppgifva en sådan
plan för det återstående arbetet, som med
6 68 Proposition angående Götha Canal.
minsta kostnad leder till målet på möjligast
koria (id. I följd häraf har i det nu upprättade
förslaget blifvit beräknadt, att hela arbetet
skulle till 1828 års slut vara fullbordadt om det
erforderliga byggnads-bidraget kan erhållas, fördeladt
sorn följer, nemligen:
innevarande år 1823 — - - R:dr 400,000.
— — — 1824 - - - •—• 400,000.
— — ■—■ 1825 - - - — 400,000.
— — —■ 1826 - - — •— 350,000.
— — ■— 1827 - - - — 300,000.
— .—. .— ig28--- — 200,000.
tillsammans R:dr 2,050,000.
med lemnad rättighet, att, när så behöfves, få
ett föregående år uppbära högst 50,000 R:dr af
det påföljande årets anslag.
Efter detta förslag upptages för Canal-bygnadens
fullbordan, på 6 år, ifrån och med det innevarande,
en summa af tillsammans 250,000
R;dr mera, än om det hittills beviljade biträdet
af 300,000 R:dr om året finge under samma tid
oförändradt fortfara; men Directionen har i underdånighet
förmält sig kunna med säkra beräkningar
styrka; att utom denna tillökning och
de årliga anslagens afpassande efter arbetets naturligtvis
i början större, och emot slutet mindre
utsträckning, minst 2:ne år till skola erfordras
för Canalens fullbordande och kostnaden
genom denna tids-utdrägt ytterligare ökas med
minst 240,000 R:dr; samt att om byggnads-biträde
ej ens till det hittills bestämda belopp af
300,000 R:dr om året kunde erhållas, tiden skulle
än vidare aflägsnas och arbetskostnaden med
Proposition angående Götha Canal. 6G9
detsamma stiga ej blott i mån efter summans
minskande, utan progressionsvis, oberäknadt t i 11 -  ökt utgift för den actie-egarne under byggnadsåren
uti privilegierna utlofvade fem procents
ränta, som ensam, efter fullgjord inbetalning af
hela det teknade Capitalet, uppgår till 157,060
R:dr om året.
Uti en af Directionen uppstäld calcul, öfver
Canal-Verkets förmodade inkomster och utgifter
under sex år, har Directionen föreslagit,
att den actie-egarne tillkommande ränta, hvilken
de hittills åtnjutit genom qvittning på deras
hvartannat år gjorda inbetalningar, skulle
på lika sätt under nämnde tid, till arbetets bedrifvande,
användas, hvilket i sjelfva verket innefattade
en ytterligare insättning af 20 procent,
utöfver det tecknade actie-capitalet. Directionen
har trott sig kunna påräkna, att actie-egarne, oaktadt
deras deremot gjorda uttryckliga förbehåll,
skulle till en sådan ytterligare insättning
samtycka, så framt dem beviljades, att all inbetalning
å actierne, hädanefter som hittills, utgick
endast hvartannat år och att, med afseende
ä den sistlidet år skedda inbetalningen af ro
procent, de nu återstående 10 procenten å första
teckningen således ej utfordrades förr än år 1824
och sedermera till ett lika belopp hvartdera af
åren 1826 och 1828 med begagnad quittningsrätt
emot förfallna räntor. Enär Actie-egarne
genom hittills behörigen fullgjorda inbetalningar
ådagalagt och genom bifall till förberörde
ytterligare insättning äfven hädanefter skulle
ådagalägga deras beredvillighet, att efter yttersta
förmåga bidraga till det stora ändamålet,
670 Proposition angående Götha Canal.
samt Kongl. Maj:f, uti Nådig skrifvelse af den
24 Februarii 1819* förklarat; att Kongl. Majit
skulle, af ett noggrant uppfyllande å Bolagets
sida af de om Canalen fattade beslut, hemta en
ytterligare bevekelsegrund, att med Nådigt del.
tagande omfatia Bolagets angelägenheter; så har
Directionen, på Bolagets vägnar, I underdånighet
anhållit om Kongl. Majits Nådiga förord
till Rikets Ständer, till vinnande af den försäkran
för Bolaget, att sedan Canalen blifvit färdig
och så länge densamma ej kan gifva actie-egarne
en skälig afkastning, desse må kunna påräkna
att af Staten erhålla årlig ränta å deras actier,
såsom någon ersättning för den utaf Discontinrättningen
ifrån början förväntade inkomst.
Directionen har i detta afseende föreslagit, att ,
så länge Canaleris behållna inkomst ej gåfve
minst 3 procent åt actie-egarne, dem till för v issades
att få af Staten uppbära oafkortade 3 procent
å deras insatta Capital ; att sa snart Canaleu
gåfve nämnde afkastning, Statens årliga räntetillskott
skulle nedsättas till 2 procent, samt att
allt sådant tillskott skulle upphöra, när Canalen
letnnade actie-egarne minst fem procents afkastning.
Directionen, som särskildt hemtat anledning
till förenämnde underdåniga anhållan,
af de fördelar, hvarmed gamla Trollhätte-bolaget
hugnades, hvars deltagare ännu uppbära 12
procent* ränta af allmänna Medel, har i öfrigt
till stöd föt densamma åberopat billigheten, att
bereda någon ersättning för enskilde Medborgare,
som, till utförande af ett allmänt foretag,
äfventyrat betydliga summor, och nyttan att återgifva
ett verkligt värde åt actie-Capitalet
Proposition angående Götha Canal. 671
hvartill väsendtligen skulle bidraga, att actiernes
beläning uti Rikets Ständers Penningeverk till
ett skäligt belopp medgafs.
Sluteligen har Directionen i underdånighet
framställt vigten deraf, att till högst nödige förberedelser
för det löpande årets arbete, Directionen
får, på Bolagets vägnar, nu genast i Rikets
Ständers Bank lyfta de af detta års förut
anslagne byggnads-biträde, återstående 200,000
Riksdaler, utan att Directionen förut behöfver
infordra den sista actie-insättning, som 1815 års
beslut inom detta års utgång föreskrifver; men
örn hvilken betalnings-termins förflyttning till
nästa år Directionen här ofvan å Bolagets vägnar
anhållit.
Vid öfvervägande af detta vigtiga ämne,
har Kongl. Maj t, i det skick Götha Canal-byggnad
nu är och m id afseende å den allmänna
nytta, som hela planens fullkomliga utförande
bör säkrast utveckla, funnit sig ej kunna tveka,
att hos Rikets Ständer föreslå, att, efter pröfning
af de återstående arbeten uppgjorda beräkningar,
anvisa erforderliga medel till deras
fullbordande i en ordning, som jemförelsevis
förenar minsta kostnad med minsta tlds-utdrägt,
Om Rikets Ständer finna Statens tillgångar ej
för det närvarande medgifva årjiga anslag till
fulla beloppet af de kostnader, sorn fullbordandet
af Götha Canal och af andra allmänna anläggningar,
utaf enahanda beskaffenhet, kräfver;
så anser Kongl. Maj:t rättvist och nyttigt, att
desse kostnader i någon mån fördelas på efterkommande
slagteri, sorn oftast hemta största förmånerne
af dylika anläggningar, och fond till
672 Proposition angående Gotha Canal.
ränte- och capital-betalningar på de Stats-obligationer,
hvilkas utställande i berörde ändamål
Eikets Ständer kunde besluta, skulle troligen u
1
O
tan svårighet vara att tillgå.
Kongl. Maj:t öfverlemnar till Eikets Ständers
bepröfvande och afseende Götha Canal-Directioner.
s, på Actie-egarnes vägnar, gjorda anhållan
om försäkran för dem, att, sedan Canalen
blifvit fullbordad, få, under vissa uppgifna vilkor
, af allmänna medel åtnjuta ränte-tillskott
å Actierne, samt om belånings rätt för desamma
uti Eikets Ständers Penningeverk. Det är
■visserligen å ena sidan ostridigt, att Actie-egarne
frivilligt ingått i Canal-Bolaget och att de
för Canal-byggnaden erhållit allmänna bidrag,
som vid företagets början icke påräknades; men
på andra sidan förekommer ock, att Actie-teckningen
genom Konungs och Ständers sammanstämmande
beslut uppmuntrades; att den af flera
orsaker, vållade tillökning i kostnaden utöfver
första beräkningen ej kunnat af Actie-egarne
förutses, samt att en särskild i privilegierna
dem beviljad förmån genom tillfälliga omständigheter
gått förlorad.
Genom bifall till Actie-egarnes anhållan ,
att den i år föreskrifna sista inbetalningen af
10 procent å tecknade Actie-Capitalet må till
nästa år förflyttas, synes en lättnad kunna för
dem beredas, utan någon olägenhet för det allmänna.
Kongl. Majit vill i nåder fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att frågan om lyftningen af de på innevarande
års anslag återstående 200,000 R:dr , utan
full
-
Proposition angående Götha Canal. 673
fullgörande af nämnde inbetalning, varder, oberoende
af hufvudsaken, skyndsamt företagen och
afgjord , så vida årets arbete skall efter den
föreslagna planen kunna utföras ocii en för hela
återstående byggnaden menlig verkan icke uppkomma.
De af Directionen i underdånighet insända
utredningar, kostnads förslag, chartor och öfrige
Handlingar skola öfveriemnas tili de Utskott ,
till hvilkas behandling detta ärende af Rikets
Stander remitteras.
Kongl. Majit förblifver Eikets Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. S. Skogman.
N:o 27.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finance-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet ä
Stockholms Slott den 5 Martil 1823,
Närvarande;
H. E. Justitia? Stats-Ministern, Pierr Grefve
Gyllenborg.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Arénderne
Herr Grefve von Engeström.
Bihang lill Riki-St, Pros. lisra Sami. I$2j« 4O
®74 Proposition om Städerne Norrköping o. Bords.
Stats-Råden, Deras Excellencer:
Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve Fleming.
Herr Grefve Cederström.
Herr Grefve Skjöldebrand.
Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådet Grefve Löwenhjelm och tillför»
ordnade Stats-Secreteraren Skogman.
Tillförordnade Stats-Secreteraren uppläste i
underdånighet till justering ett al honom , uppå
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, författadt
underdånigt Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående låneunderstöd
för Städerna Norrköping och Borås.
Kongl. Maj:t behagade, uppå Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande , i Nåder gilla detta
Förslag, sådant det vid Protocollet är bilagt, med
befallning, att Nådig Proposition till Rikets Ständer
skulle, i öfverensstämmelse dermed, under
denna dag expedieras.
Ex Protocollo
Bernh. Beskow.
Kongl. May.ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående Län-understöd
för Städerne Norrköping och Borås;
Gifven Stockholms Slott den $ Nlartii
1823.
V;J första underrättelserne om de eldsvådor,
sorn under loppet af förlidet åx öfvergingo Stä
-
Proposition om Städerne Norrköping 0. Borås. 675
derne Norrkoping och Borås , skyndade Kongl.
Maj:t, att så väl af dess egna tillgångar, som
af Statsmedel, anslå särskildta understöd för dessa
Städers nödlidande innevånare. Kongl. Maj:t,
som härigenom uppfyllt en af sina dyrbaraste,
Konungsliga pligter, och hos olycklige medborgare
underhållit mod och krafter till lidna förlusters
godtgörande, vill nu i Nåder fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på nytran , att genom
lämpliga bidrag befrämja nämnde Städers
snara åter-uppbyggande. Bägge hvar t sin mån,
försedde med flerfaldiga fabriks inrättningar , erbjödo
de förmånlig afsättning och förädling af
kringliggande Landsorters producter: deras återställande
i sitt förra välstånd skulle tvifvelsutan
betrygga samma förhållanden till ömsesidig
båtnad för Städerne och Landet: och de betydliga
summor, som ett skyndsamt återuppförande
af förstörda boningar och verkstäder komme att
kringsprida för materialier och daglöner, skulle
lifva allmänna rörelsen i angränsande orter. I
betraktande af dessa omständigheter och då Kongl.
Maj:t dessutom har sig bekant, att en betydlig
del af Banquens till utlåning bestämda Fonder
hittills är obegagnad der qvarstående, har Kongl.
Maj:t funnit allt skäl, att till Rikets Ständers
bifall öfverlemna de för Städerne Norrköping
och Borås hos Kongl. Majit särskildt gjorda underdåniga
ansökningar, att af allmänna medel,
på lindriga betalnings-viIkor, erhålla lån understöd
till de nerbrända husens åter uppbyggande.
Norrköping till ett belopp af 300,000 R:dr, och,
Borås tili 150,000 R:dr. Kongl. Majit föreslår
G76 Preposition om Städerna Norrköping o. Borås;
tillika,.att följande villkor må för ifrågavarande
lån-understöd bestämmas:
1:0 Att lånen skola, efter en för hvardera
Staten under Kongl Majus Befallningshafvandes
inseende uppgjord fördelning, användas till återuppförande
af publika byggnader, boningshus och
verkstäder, som genom sist timade eldsvådor
blifvit förstörde, med förbehåll, att både i Norrköping
och Borås aila byggnader skola uppföras
efter af Kongl. Maj:t gillad plan och inom viss
lämpelig tid vara fullbordade; alt, hvad Norrköping
särskildt beträffar, alla byggnader der skola
uppföras af sten; samt att i Borås, der locala
omständigheter försvåra byggnad af sten och de
nya husens uppförande deraf således ej kan 0-  villkorligen föreskrifvas , de tomt-egare, som vilja
bygga af sten, skola erhålla större lån-understöd,
lämpade efter den tillökta kostnaden.
2:0 Att, så framt ej Städerne hvar för sig
ville ansvara för hela det på hvardera belöpande
låri-undestöd och i följd deraf detsamma lyfta,
de lån-summor, sorn efter uppgjord fördelning
tillkomma särskilde tomt-egare, ej skola utgå
utan i mån, som fullgod säkerhet för dem anskaffas;
hvarvid borde iakttagas, att de, som
kunna lemna säkerhet i fast egendom, genast
skulle undfå hela lån-beloppet; men att tilldern,
som ej hade sådan säkerhet att erbjuda, en tredjedel
af beloppet skulle emot godkänd borgen
utgifvas genast; en tredjedel emot dylik säkerhet,
när hälften af den nya byggnaden vore
uppförd och den återstående tredjedelen, när
första inteckningen i det färdigbyggda och brandförsäkrade
huset afiemnades.
Proposition om Städerne Norrköping 0. Borås. 677
Samt 3:0 att för dessa lån-understöd de
första fern åren erläggas två för hundrade i årlig
ränta på Capitalet, och derefter årligen af
ursprungliga Capitalet sex för hundrade, hvaraf
Tre för Hundrade beräknas såsom ränta och de
öfrige tre för hundrade afdragas på Capitalet,
till dess det är till fullo återbetaldl.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med.
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. S. Skogman'.
N:o 28-
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Årenden,
hullet inför Hans Majst Konungen
i Stats-Rudet pä Stockholms Slott
den 10 Mariii 1823.
Närvarande:
Hans Excellens , Justin» Stats-Ministern,
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utri-t
kes Arenderne Herr Grefve von Engeström.
Deras Excellenser, Stats-Båden.
Herr Grefve Rosenblad och
Herr Grefve Fleming.
Hans Excellens, Hof-Cancelleren , Herr
Grefve af Wetterstedt.
67? Proposition om nedsättning i Saltpeter gärden.
Dera» Excellenser, Stats Raden:
Herr Grefve Cederström.
Herr Grefve Sköldebrand och
Herr Grefve Mörner.
Stats Rådet, Grefve Löwenhjelm samt
Stats-Secreteraren Quiding.
Upplästes ett på Nådigste befallning författadt
Förslag tili Kongl. Majits Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående nedsättning i den
årliga Salipettergärden; Och behagade Hans
Kongl. Majit, sorn, på Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande,
gillade förslaget, sådant det vid Protocollet
finnes bilagdt, i Nåder befalla, att med
detsamma enlig Proposition skulle på vanligt
sätt utfärdas och till Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protocollo
A. Fabritius.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, om nedsättning i den ärliga
Saltpettergärden ,* Gifven Stockholms
Slott den 10 Martii 1823.
iKongl. Majit, som uti Dess Nådiga Proposition
till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående StatsVerkets
tillstånd och behof, gifvit tillkänna, att
en tillökning af Tredje Hufvud Titulus anslag
är ourngärigelig, och att Kongl. Majit ville meddela
Rikets Ständer de utvägar, hvilka af Rikets
Ständer kunna för detta ändamål begagnas,
ulan att oka de allmanna bördorne, går nu att
Proposition om nedsättning i Saltpetergärden. 679
detta frivilliga åtagande uppfylla genom efterföljande
förslag.
Af den berättelse, som de i Nåder tillförordnade
Committerade för Saltpetter-Arerulerne
afgifvit om Saltpetter-handteringens närvarande
tillstånd, och de framsteg den gjort sedan år
1817, hvilken berättelse Kongl. Majit till Rikets
Ständers Stats-Utskott låter öfverlemna, bär
Kongl. Maj:t med tillfredsställelse inhemtat, att
näringen framgått med säkra steg på de orter,
der locala hjelpemedel gifvit den en naturlig
trefnad, och att vid en allmän öfversigt deraf
för hela Riket, den uppnått en sådan utvecklingsgrad,
att Rikets behof af dess product kan
genom densamma efter ali sannolikhet fyllas.
I detta förhållande har Kongl. Majit funnit en
önskad anledning, den Kongl. Majit ock med
särdeles nöje omfattar, att i Nåder föreslå Rikets
nu församlade Ständer nedsättandet af den
hvarje Hemmansegare i Riket och Städerne åliggande
årliga Saltpettergärd till hälften af dess
nuvarande belopp, eller fem marker af hvarje
Mantal, emot det alt den betalning af En Riksdaler
åtta Skillingar för Lispundet levererad
Gärd-Saltpetter, Kongl. Majit och Kronan består,
kommer att försvinna. För Sextiosex Tusende
Tjuguåtta Hemman, Landets och Städernes jord,
utgör denna nedsättning i Saltpetterskatten å Ert
Riksdaler Tjugu-åtta Skillingar per Hemman inalles
Ett Hundrade-fyra Tusende Femhundrade
Eyrrtio-fyra Riksdaler Sexton Skillingar årligen
elter det nu gällande pris. De på Tredje Hufvud-Tituln
till Saltpettergärdens inlösen m. rrt.
årligen afsatte Femtioåtta Tusende Riksdaler
6Ro Proposition om nedsättning i Salt petter gärden1.
skulle då blifva tillgänglige för andre försvareverkets
behof och nuvarande Saltpetterfond komma
att reserveras tili betalande af löner för de
vid Saltpeter - Staten antagne Tjenstemän och
Verkmästare, samt öfrige för verket erforderlige
kostnader, äfvensom till inlösen för den öfverlopps-Saltpetter,
som af jordegare kan levereras
utöfver det för hvarje Heraman faststäldte Gärdebelopp,
så att de, hvilka redan gjort anläggningar
för Saltpetter-tillverkning utöfver eget behof,
må försäkras öm samma afsättning af berörde
vara, som de hittills kunnat påräkna, osli sorn
jordbruket genom denna nedsättning skulle tillskyndas
en lindring i de utgifter detsamma för
försvarsverkets upprätthållande hittills ålegat, har
Kongl. Maj: t ytterligare velat föreslå Rikets
Ständer, att vid den allmänna Stats-regieringen,
till Tredje Hufvud-Titnlns förstärkning , anslå
en summa, sorn svarar emot värdet af ifrågavarande
nedsättning i Saltpettergärdem
Kongl. Majit, som icke har annat föremål,
än att Rikets säkerhet och oberoende, så hufvudsakligen
hvilande pä dess försvars - st yrka ,
matte bibehållas, har med nöje omfattat tillfället
att för jordbruket bereda en lindring genom
uppgifvande! af denna utväg, att erhålla tillgångar
till den outngängliga tillökningen för Tredje
Hufvud-Tituln, och vill till Rikets Ständer öfverlemna
antagandet deraf under önskan att ändamålet
måtte vinnas, på det sätt, som bäst förenar
enskildt trefnad med allmän säkerhet och
välmåga.
Proposition om personers anhållande m.: mi 681'
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
B. C, Quiding.
N:o 29.
Utdrag af Protocollet öfver Justitia?-  Årender, hållet i Konungens Högste
Domstol den 26 April 181D.
Närvarande:
Justitia- Stats - Ministern , Hans Excellens
Herr Grefve Gyllenborg.
Justitias-Råden Torén,
Grefve Hamilton.
Friherre Kurck.
Noreus.
Peterson.
Eckorn.
Orbom.
I närvaro af Justitise-Cancelleren Turdfjäll
anmälte i underdånighet Revisions-Secreteraren
Forelius, att, sedan Författning blifvit i Konungariket
Norrige, under den 11 September
sistlidet år, utfärdad, angående sättet, huru förhållas
skall med sådane personers anhållande
och tilltalande, hvilka begå förbrytelser i ett a£
68* Proposition om personers anhållande m. m'.
de förenade Riken Sverige och Norrige samt
derefter afvika till det andra; Och Kongl. Maj:t
derefter täckts i Nåder befalla, att Förslag till
Förordning, sorn här i Riket kunde utfärdas,
horde upprättas i öfverensstämmelse med de af
Kongl. Majit och Rikets Ständer i berörde ämne
antagne grunder och med den i Norrige redan
utfärdade Författning; så hade ett sådant
förslag, som vid detta Protocoll finnes bilagdt,
blifvit uppgjordt, hvilket nu upplästes och granskades
af Högste Domstolen, som i underdånighet
tillstyrkte att Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning
måtte i enlighet dermed, utfärdas.
In fidem Protocolli
M. M. Rosbeck*
Afskriftens rigtighet intygar
ex officia
S, F. Lindeqvist.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rik.
sens Ständer angående Förordningen
af den i funii 1819, om sättet huru
förfaras skall med sådane personers
anhållande och tilltalande, hvilka begå
förbrytelser i ett af de förenade
Riken Sverige och Norrige samt derefter
afvika till det andra; Gifven
Stockholms Slott den 27 Februarii 1823.
Sed an Kongl. Majit, uti Nådig Proposition af
den si Maji 1818, till Rikets då försainlads
Proposition om personers anhållande m. m. 683
Ständer afgifvit förslag till en för Sverige och
Norrige gemensam Lag, innefattande föreskrifter
huru förhållas borde med sådane personer,
hvilka begå brott i ett af desse Riken samt sedermera
begifva sig till det andra, och Riksens
Ständer, uti skrifvelse af den 26 derpåföljde Junii,
i underdånighet tillkännagifvit att samma
förslag blifvit af dem antaget att såsom gällande
Lag till framdeles efterrättelse utfärdas, samt
Riksens Ständer derefter, uppå af Kongl. Majit
gjord framställning, att som möjligt vore att, enär
nämnde förslag förelädes det i Norrige då
församlade Stor-Thing, åtskilliga modificatianec
hlefvo af Stor-Thinget föreslagne; men att underrättelse
derom ej kunde hinna att ankomma
under Riksens Ständers sammanvaro, h varigenom
tillfälle saknades till beredning af nödige jemkningar
emellan båda Rikens Representanter;
Kongl. Majit måtte ega att, efter erhållen del
af Norrska Stor-Thingets svar, vidtaga de jemkningar
som Kongl. Majit kunde anse nödige
»arnt författning i ämnet utfärda, uti underdånig
Skrifvelse af den 18 Julii samma år, till Kongl.
Majit öfverlemnat att meddela de rättelser, hvilka
funnas lämplige för ändamålet' och ledande
till gemensam förmån för båda Rikens innevånare,
under vilkor att Författningen vid nästa
Riksmöte Riksens Ständer till ytterligare granskning
och fastställande förelädes; Så liar Kongl.
Majit, den i Junii 1819, låtit, i enlighet med
den för Norrige den 11 förutgångne September
fastställde Lag, förordning i detta ämne här i
Riket utfärda; Och som densamma uti någre
omständigheter afviker från det af Riksens Stan
-
G84 Proposition om Personers anhållande m. mi
der vid 1818 års Riksdag gillade förslag, vill
Kongl. Maj:t, med anledning af Riksens Ständers
ofvanåberopade Skrifvelse, nämnde Förordning
till Riksens Ständer härmed i Nåder
öfverlemna.
De uti Högsta Domstolen och Stats-Rådet
förde Protocoll vid granskning af det till berörde
Förordning uppgjorde förslag varda jemväl
bifogade; Och Kongl. Maj:t förblifver Riksens
Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest
städse välbevågen.
CARL JOHAN.
G. Nordenstolpei
Protocoll öfver ett Justitice-Arende, hållet
på Stockholms Slott den 1 Junii 1819,
inför Hans Maj:t Konungen uti gemensamt
Svenskt och Norrskt StatsRäd.
I Närvaro af:
Justitice Stats-Ministern , Hans Excellens
Herr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Arenderna Hans
Excellens, Herr Grefve von Engeström.
Norrske Stats-Ministern, Hans Excellens
Herr Anker.
Proposition om personers anhållande m. m. 685
Svenske Stats-Råderne, Deras Excellenser:
Herr Grefve Fleming.
Herr Grefve Lagerbring.
Hof-Cancelleren , Hans Excellens, Herr
Grefve af Wetterstedt.
Stats-Rådet, Herr Grefve Mörner.
Norrske Stats-Råderne:
Sommerhjelm.
Motzfeldt.
Sedan Förslag blifvit uppgjordt till Kongl.'
Maj:ts Nådiga Förordning angående sättet, huru
förfaras skall med sådane personers anhållande
och tilltalande, hvilka begå förbrytelser i ett af
de förenade Riken Sverige och Norrige, samt
derefter afvika tili det andra ; Så hade Kongl.
Majit, i afseende på den skiljaktighet, som nämnde
förslag, medelst den der införda 10 §. innefattar,
emot den uti Ivonunga-Riket Norrige,
redan den 11 sistlidne September, uti omförmäldte
ämne utfärdade Lag, förordnat, att anmälan
och öfverläggning skulle uti gemensamt
Svenskt och Norrskt Stats-Råd ske, och upplästes
nu berörde 10 Hvarefter Kongl. Maj:t
befallte, att i likhet med det kungörande 10 §.
innehåller, ej mindre om hvad genom den Norrske
Lagen blifvit stadgadt, än angående det
motsvariga förhållande, som å ömse sidor eger
rum, jemväl borde, sedan den Svenska Författningen
utkommit, i Norrige göras bekant, att
enahanda föreskrifter blifvit i afseendepå Svenske
Undersåler fastställdte, som den Norrska La
-
686 Proposition om personers anhållande m. m.
gen, i anseende till nämnde Rikes Undersåter,
innehåller.
Ex Protocollo
Carl Ant. Kock.
Utdrag af Protocollet, öfver JustiticeÄrenden,
hållet på Stockholms Slott
den i Junii 1819, inför Hans Majit
Konungen uti Stats-Rådet.
I Närvaro af:
Justities Stats - Ministern, Hans Excellens,
Herr Grefve Gyllenborg.
Stats - Ministern för Utrikes Ärenderne i
Hans Excellens, Herr Grefve von Engeström.
Stats-Råderne, Deras Excellenser:
Herr Grefve Fleming.
Herr Grefve Lagerbring.
Hof-Cancelleren, Hans Excellens, Herr
Grefve af Wetterstedt.
Stats-Rådet, Herr Grefve Mörner.
Justitiae-Råderne Torén.
Grefve Strömfelt.
Justitite-Cancelleren Thurdfjäll.
Revisions-Secreteraren Forelius anmälte i
underdånighet, att sedan Författning blifvit i
Konunga-Riket Norrige under den 11 September
sistl. år utfärdad, angående sättet, huru förfaras
skall med sådana personers anhållande och
tilltalande, hvilka begå förbrytelser i ett af de
Proposition om personers anhållande m. m. 68/
förenade Riken Sverige och Norrige, samt derefter
afvika till det andra; Och Kongl. Majt
derefter täckts i Nåder befalla, att förslag till
Förordning, som här i Riket kunde utfärdas,
borde upprättas i öfverensstämmelse nied de af
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer i berörde ämne
antagna grunder, och med den i Norrige redan
utfärdade Författning; Så hade förslag dertill
blifvit uppgjort och granskat af Högste
Domstolen, som i underdånighet tillstyrkt, att Förordning
i enlighet dermed måtte utfärdas; Hvarefter,
i afseende på lo §. af samma förslag, innefattande
ett tillägg, hvilket uti den Norrske
Författningen ej influtit, anmälan och öfverläggning
uti gemensamt Svenskt och Norrskt SiatsRåd
för sig gatt; Och täcktes Kongl. Majit gilla
det uppgjorde förslaget, som härvid finnes bilagd t,
samt befallte, att Förordning i likhet dermed, på
vanligt sätt skulle utfärdas.
Ex Protocollo
Carl Ant. Kock.
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, angående
Sättet, huru förfaras skall med
sådane personers anhållande och tilltalande,
hvilke begå förbrytelser i ett
af de förenade Riken Sverige och
Norrige, samt derefter afvika till det
andra; Gifven Stockholms Slott den
i Junii 1819.
Wl CARL JOHAN med Guds Nåde, Sveriges,
. Norriges, Göthes och Vendes Konung, Gore
vetterligt:
588 Proposition om personers anhållande m. m'.
Att sedan uti det med Sverige förenade
Konungariket Norrige , en .Lag blifvit antagen
och under den 11 sistlidne September utfärdad,
hvarigenom stadgas, huruledes brott, begångne af
Norrsk undersåte i Sverige, böra beifras och bestraffas
när förbrytaren , efter dess föröfvande ,
till sitt Fädernesland sig återbegifvit; Så håfve
WI, till vinnande af ömsesidig säkerhet för bägge
Rikenas undersåter och i öfverensstämmelse
ej mindre med de af Rikets Ständer, uti detta
ämne, antagne grunder, än med den, för
Norrska Rikets undersåter, redan utfärdade
Lag, velat i Nåder förordna, som följer:
§. i.
En hvar Svensk undersåte, som efter kungörandet
af denna Förordning, begår förbrytelser
i Norrige och derefter afviker till Sverige ,
skall för en sådan förbrytelse, efter dess beskaffenhet
, antingen uppå behörig begäran af vederbörande
Norrsk Stifts- Amtman eller Amtman,
varda i Sverige efterspanad, gripen och
utlevererad , eller , med tillgodonjutande af laga
stämnings tid instämmas, för att i bägge händelserne
ställas till rätta för behörig Domstol i
Norrige, att straffas efter Norrsk Lag.
§. a.
Har någon deltagit i förbrytelsen, genom
handlingar, utöfvade i Sverige, och för hvilka,
efter Svensk Lag, offentligt tilltal bör ega rum ,
då skall han derföre dömas här i Riket; Hock
att, i fall omständigheterna sådant fordra, och
den
Proposition om personers anhållande m. m. 689
den Domstol i Norrige, hvarest hufvudbrottsfin—
gen är under tilltal, det nödigt pröfvar, den
delaktige brottslingen skall vid sistnämnde Domstol,
efter stämning, inställa sig, för att höras,
till fullkomnande af undersökningen.
§• 3-
Begäran om afviken förbrytares häktande
och utleverering göres bos vederbörande Landshöfding,
hvilken dermed vidare förfar, enligt
denna Förordning. Erfordras skyndsamhet, må
begäran om den brottsliges gripande anmälas
hos närmaste Kronofogde eller Magistrat , som
eger, att genast, och innan utlevereringen sker,
sådant tillkännagifva hos Landshöfdingen, för
att dess vidare befallning afvakta.
§• 4.
Landshöfding är icke berättigad , att verkställa
äskad utleverering af en sådan förbrytare
, med mindre den derom gjorde begäran innehåller
eller beledsagas af:
1:0 Uppgift på namn, med kännetecken och
beskrifning , som utmärker den person , hvars
utlevererande äskas.
2:0 Ett af vederbörande Ämbetsmän i Norrige
utfärdadt undersöknings-protocol! eller någon
annan offentlig Handling, hvaruti de omständigheter,
sorn föranledt till begäran om den
namngifne personens utleverering och i synerliet
stället och tiden, hvarest och då förbrytelsen
är begången, finnas upptagne.
Bihang till Rikt-Si. Brot, Usta Sami. iSi}. - h
f>9° Proposition om ptrsoners anhållande m. m.
§• 5-
De till utlevereringj verkställande erforderliga
penningar förskjutas af närmaste Läns Ränteri.
Öfver de användande omkostnaden, har den
Landshöfding, sorn verkställt utlevereringen , att
insända räkning till vederbörande Stifts-Amtman
eller Amtman i Norrige, på det ersättning derr
efter kan vara ombesörjd.
§. 6.
Ar förbrytaren, redan på den tid utlevereringen
äskas, under Laga tilltal här i Riket
i anledning af någon härstädes begången förbrytelse,
skall vederbörande Landshöfding vara
berättigad , att uppskjuta med utlevereringen
intill dess, efter föregången anmälan hos Kongl.
Majit, föreskrifvet varder om och när den
äskade utlevereringen må ega rum.
$. 7.
Laga stämnings tid till inställelse vid Norrsk
Domstol, i den händelse, då den brottslige icke,
efter 1. och a- §. varder gripen för att utlevereras
, är i allmänhet Tre Månader , men
endast Sex veckor, när den sorn stämmes, uppehåller
sig i ett Län, som med sine gränsor möter
det Arnt, hvarest den Domstol, till hvilken
inkallelseri sker , finnes. Den hvars vistelseort
är okänd, tillgodonjute Tre Månaders stämningstid
å den ort, der han sednast vetterllgen sig
uppehållit. Stämningen kungöres här i Sverige
genom Krono, eller Stadsbetjente utan betlaning
-
Proposition om personers anhållande m. m. 691
§. 8.
En hvar, som i Norrige, genom slutlig
Dom blifvit från äran dömd , fridlös förklarad,
eller landsförvist, skall i och med detsamma
jemväl uti Sverige, så länge ansvaret efter samma
Dom fortfar, vara ärelös, landsförvist, eller
fridly st
§•
9-
Eho, som i Sverige efterapar eller förfalskar
Norrskt Mynt, eller sådane pappers-pennin.
gar, som i stället för Mynt i Norrige äro gångbara
, eller den der vetandes utprånglar sådant
falskt Mynt eller falska Sedlar, varde tilltalad
och straffad, på sätt Sveriges Lag och Författningar,
i hvarje särskildt fall, angående Svenskt
Mynt och Svenska Sedlar, stadga.
§• to.
Enahanda föreskrifter, som här ofvan i anseende
till Svenske undersåter, hvilke uti Norrige
föröfva brott och derefter hit till Riket
återvända, blifvit gifne , äro, i Stöd af den för
Konungariket Norrige särskildt antagne och utfärdade
Lag, gällande äfven för Norrske undersåter,
som här i Riket sig förbryta samt derpå
till Norrige sig begifva; Och eger i öfrigt ett
fullkomligt motsvarigt förhållande, å Ömse sider
rum.
Det alle som vederbör, hafva sig hörsammeligen
att efterrätta. Till yttermera visso håfve
Wl detta med Egen Hand rinderskrifvit och med
6g? Proposition om Hjelmare Canal- o. Slussverk.'
Vårt Kongl Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott
den l Junii 1819.
CRAL JOHAN.
(L.
Foreliusi
Afskriften» rigtighet intygar
Ex Officio
F. S. Lindeqvist.
N:o 30.
Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finance-Ärenden, hållet inför H. M.
Konungen uti Stats-Rådet ä Stockholms
Slott d. 12 Martii 1823.
Närvarande:
Herr Justitise Stats-Ministern Grefve GyN
lenlorg.
En af Rikets Herrar, Stats-Rådet Herr
Grefve Rosenblad.
En af Rikets Herrar Stats-Rådet Herr
Grefve Fleming.
En af Rikets Herrar Hof-Cancelleren Herr
Grefve af Wetterstedt.
En af Rikets Herrar Stats-Rådet Herr Grefve
Cederström.
Proposition om Hjelmar« Canal- o. Slussverk. 693
En af Rikets Herrar Stats-Rådet Herr Grefve
Skjöldebrand.
En af Rikets Herrar Stats. Rådet Herr
Grefve Mörner.
Stats-Rådet Grefve Löwenhjelm.
Tillförordnade Stats - Secreteraren Förste
Expeditions-Secreteraren Skogman.
Till justering uppläste tillf. Stats-Secreteraren
i underdånighet, ett af honom på Nådig
befallning författadt förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Riksens Ständer, angående
bidrag till utförande af Hjelmare Canaloch
slussverksombyggnad.”
Och täcktes Kongl. Maj:t, jemlikt Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla berörde
förslag, af det innehåll Bilagan vid Protocollet
utvisarj hvadan den Nådiga Propositionen
i enlighet dermed komme att, jemte P10-  tocolls-Utdrag, på vanligt sätt till Riksens Ständer
afgå.
Ex Protocollo
J. F. Fåhraus.
Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående bidrag till
utförande af Hjelmare Canal- och
Slussverks ombyggnad; Gifven Stockholms
Slott den 12 Martii 1823,
*^edan nödvändigheten af Hjelmare Canal- och
Slussverks ombyggnad blifvit ådagalagd , och
694 Proposition om Hjelmare Canal- o. Slussverk,
Kongl. Majit funnit godt, att söka bilda ett enskildt
Actie-Bolag till utförande af detta arbete,
som, enligt ett vid början af år 1816 uppgjordt
Korslag, skulle erfordra en kostnad af 351,722
Ridr; så bief, genom Kongl. Kungörelsen af
deri 31 Julii samma år, ett Bolag för detta ändamål
octrojeradt och försedt med flere i Kungörelsen
uppräknade förmåner. Vid den subscription,
som i följd deraf öppnades, tecknades
likväl endast en summa af 49,900 Ridr och
Kongl. Majit såg sig föranlåten, att, vid Rikets
Ständers förra sammankomst, göra framställning
om anslag af Allmänna Medel till befrämjande
af ett i flere afseende^ nyttigt företag. Erkännande
föremålets vigt beviljade Rikets Ständer
vid sista Riksdag ett lån-bidrag af 50,000 Ridr
årligen, att utgå i fyra år med tillsammans 200,000
Ridr emot årlig ränta till 3 för hundrade, som
under byggnadstiden skulle gäldas af Statsmedeln,
men efter fullbordad byggnad, af Bolaget;
och föibehollo sig Rikets Ständer att, vid derefter
först blifvande Riksdag, besluta angående
Capitalets återbetalning, dock med uttrycklig försäkran,
att fråga derom ej skulle uppstå innan
Actie Egarne på deras insatta medel erhållit årlig
ränta (ill 6 för hundrade; hvarjemte Rikets
Stander förklarade, att fyllnaden i kostnadssumman
borde genom ny subscription sökas.
Kongl- Majit lät derefter den 10 Junii tSi8 utgå
Nådig kungörelse om ytterligare subscription
till deltagande i Bolaget; men utslaget deraf
svarade ej heller erno t ändamålet , enär större
tillökning i Actie - teckningen icke vanns än
Proposition om Hjelmare Canal- o. Slussverk, 695
8900 Ridr. Tillgångarne för arbetets utföranda
utgjordes då af följande summor:
det af Rikets, Ständer beviljade
i2_ Ridr 900,000.
•— 4 9,000.
— 8,goo.
50,000.
'tillsammans R;dr, 308,00*1.
Sorn skillnaden emot den i förslaget beräknade
kostnaden ej uppgeck till, större belopp,
än möjligen kunnat, i man af behofvet, på Nionde
Hu.fvud-Tifeln godtgöras, och dessutom ytterligare
bidrag förväntades under en förlängd
Termin för, Actie-teckningen i Stockholm; så
fann Kongl. Majit den, 22 December 1818 skäl
i Nåder förklara, att, utan hinder af bristen i
den erforderliga kostnads-suminan, Slussverkets
ombyggnad, sorn ej tålde uppskof, skulle företagas
med redan för handen varande tillgångar.
Arbetet börjades i följd häraf år 1819 och
har sedermera; blifvit fortsatt efter faststäld plan
för hvarje år. Af den Summariska berättelse
om arbetets fortgång under de sist förflutna fyra
åren, som D irectionen för det nya Canal—
och Slussverket den 20 December för lidet år lill
Kongl. Majit afgifvit, inhemta*, att egentliga Canal-aibeten
blifvit verkstälda till 14, 36 procent
utöfver hvad Arbetsplanerjie för alla fyra
de år 1816. snbscriberade medel
de år 1818 subscriberade medel
samt de åren 1815, och 1816, på
Nionde Hufvud Titeln, af Kgl.
Majit, gjorda anslag till reparationer
å det. gamla. Slussverket
och samlande af materia,-  lier för nybyggnaden; -
6g6 Proposition om Hjelmare Canal- o.' Slussverk.
åren upptagit; samt att den hittills använda kostnaden,
utgörande tillsammans 270,092 R:dr 25
sk., understiger beräkningarne i samma arbetsplaner
med 1,784 R:dr 25 sk. Deremot ådagaJägges
ett högst ofördelaktigt resultat genom det
speciella kostnadsförslag öfver återstående arbeten
vid Canalbyggnaden, som Directionen låtit,
efter noggranna undersökningar, upprätta. Det
utvisar nemligen den stora skiljaktighet emot
1816 års förslag, att hela kostnaden, sorn i sistnämnda
förslag beräknas till 351,722 R:dr, finnes
uppgå till 892,359 R:dr 23 sk., hvaraf
622,267 R:dr för återstående Arbeten ifrån och.
med innevarande år. Directionen anser denna
betydliga skillnad härröra mindre af någon väsendtlig
olikhet emellan de i bägge förslagen
uppförda pris å hvarje arbete, än af allt för
ringa beräknade arbets-qvantiteter uti 1816 års
förslag. Sålunda förekom, på sätt Directionen
uti sin ofvan åberopade underdåniga Berättelse
närmare utvecklat, att i sistnämnde förslag gräfningen
och upprnuddringen uti nya och gamla
Canalen på hela sträckan ifrån Arboga A till
Hjelmaren, blifvit beräknad endast till 28,798
cubikfamnar, hvaremot qvantiteten af detta slags
arbete för hela Canal-linien finnes uppgå till
79,154 cubikfamnar, af hvilka 21,558, äro färdige:
att sprängningen i stället för de i 181&
års företag upptagna 3,877 cubikfamnar utgör
8,209 sådane famnar, samt att kallmurningen
utgör sexdubbelt belopp emot den år 1816 beräknade
qvantiteten, dertill likväl en då icke
tillämnad, men sedermera nödig befunnen, Dockbyggnad
i mån bidragit.
Proposition om Hjelmare Canal- o. Slussverk 7 §7
Det utförliga kostnadsförslag, hvarvid förberörde
jemnförelse af arbets - qvantiteterna sig
grundar, har Directionen i underdånighet förmält
vara af Capitaine-Mechanicus Edström upprättadt,
efter noggranna afvägningar, pliktningar
och borrningar utåt hela Canal-lir.ien, så att några
betydliga misstag i beräkningarne ej böra
befaras.
Till minskning i kostnaden har Directionen
ansett Canal-bottens bredd böra inskränkas
från 48 till 25 fot, på alla ställen der större
bergsprängningar blifva oundviklige: Och Directionen
har för öfrigt, utom de redan faststälde
förändringar i 1816 års förslag, (den ena i afseende
på Canalens sträckning från Sågsjön till
Sjunde Slussen och Åttonde Slussens flyttning
närmare till denna sjö, den andra om Vestmanlands-Slussens
indragning och Canal-Bankarnes
påhöjning ofvan om Åttonde Slussen,) föreslagit
en ny Canal ifrån den så kallade gyttorps grafven
i rak linie till 45 sectionen i BergskarlsEerget,
hvarigenom Fartygen kunde gå med
samma vind genom Canalen i hela dess sträckning
ifrån Hjelmaren till Arboga A, och således
en väsendtlig fördel vid Canal-farten vinnas,
med tillökt kostnad af endast 2086 R:dr.
Om oförutsedda hinder ej inträffa och t i 11-  räckelige penninge-tillgångar erhållas, har Directionen
trott Canal-arbetet emellan Sågsjön och
Arboga eller nya Canal-linien kunna fullbordas
under loppet af åren 1824 och 1825, hvarigenom
denna Canal blefve segelfärdig endast
ett år sednare, än enligt 1816 års förslag på
-
698 Proposition om Hjelmare Canal- ol Slussverk.
räknades; men den gamla Canal-linlen anses ej
kunna fullbordas förr än 3 år efter nya Canalens
utförande.
Såsom ofvan förmäldt är, uppgår förslagssumman
för bela del återstående arbetet till
622,267 R:dr, hvaraf för Canal-byggnadens bedrifvande,
efter uppgjord plan, erfordras innevarande
år till Arbetskostnader 80,000 R:dr, och
till förberedelser för följande året 20,000, R:di\
då for de fern öfriga byggnadsåren,, ifrån och
med i8?4 till och med 1828,. behöfdes tillsammans
522,627 R:dr. För bestridandet af hela
utgifts-summan, har Directionen uppgifvit Bolaget
i år ega tillgång på 60,000 R:dr och framdeles
på 46,000 R:dr, tillsamman 106,000, R:dr,
så att bristen utgör 516,267 R:dr, till h,vars anskaffande
Directionen saknar all utväg.. D.irectionen
har derföre, på Bolagets vägnar, hos Kgl..
Nlaj:t i underdånighet anhållit om Nådig Proposition
till Rikets Ständer, att för återstående
arheten vid Hjelmare Canal- och Slussverk anslå
40,000 R:dr för innevarande år, 120,000
B.dr för år 1824 och 1 520,000 för är 1825,
90,000 R:dr för år 1826, go,ooo R:dr för år
1827 och 70,000 R:dr för år 1828, utgörande
tillsammans en rund summa af 530,000 R:dr.
Efter framställning om nyttan och angelägenheten,
att bibehålla en inre communication,
sorn i Sekler egt bestånd och grundlagt beräkningarne
för flera vigtiga näringar, har Directionen
i underdånighet yttrat den förtröstan, att
något hinder för sakens framgång, genom Kongl.
Maj:ts beskydd och Rikets Ständers frikostighet,
ieke skall uppkomma af det öppna förklarande
Proposition om Hjelmare Canal- o. Slussverk. 699
Directionen nödgas göra, att ringaste anledning
ej är att genom Actie-teckningar kunna bereda
ytterligare tillskott; att Statens biträde följaktligen
är ovillkorligen nödvändigt för arbetets fullbordan;
men att Directionen för detta biträde
icke kan erbjuda någon säkerhet eller å Bolagets
vägnar utfästa sig till återbetalnings-sky 1-  dighet af de summor, hvarmed byggnaden måste
understödjas eller i närvarande stund ens till
räntas erläggande derå,
Directionen har sluteligen i underdånighet
upplyst, att, som penninge-utgifterna för året
alltid öfverstiga den egentliga arbetskostnaden,
genom inköp af materialier och effecter, som
komma följande års arbeten till godo, och då
under de första åren af återstående byggnadstiden
flere särskilde anstalter för arbetets fortgång
måste vidtagas, Directionen för dessa år
begärt större penninge-anslag än sorn annars
stått i förhållande till arbets-qvantiteterna; att
byggnadens utsträckning till en längre tid icke
allenast skulle vara högst äfventyrlig i anseende
till de gamlå Slussarnes förfallna tillstånd,
hvilket är sådant att de ofta icke utan synbar
lifsfara kunna begagnas; utan ock medföra betydligen
tillökt kostnad till tjenstemäns aflöningar,
reparationer på gamla Canalen, byggnaders
underhåll m. rn. samt att, derest emot förmodan
någon brist skulle uppstå i nu begärdta anslag,
densamma med säkerhet skall kunna fyllas utan
vidare allmänt biträde, af de behållningar i effecter
och byggnader, som efter Canalens full
-
o r rl ti n ii TO ätt
700 Proposition om Hjelmare Canal- o. Slussverk
Då detta ärende först hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anmältes, fann Kongl. Majit nödigt,
att af f. d. Stats-Rådet v. Amiralen m. m,
Herr Grefve B. von Platen inhemta underdånigt
utlåtande öfver anledningarna till den betydliga
skillnad, sorn, enligt Directionens för Hjelmare
Canal- oell Slussverk underdåniga skrifvelse, sig
företer emellan det nu upprättade förslaget för
återstående arbete vid Canal-hyggnaden och.
det, som år 1816 för hela företaget uppgjordes
af Ofver-Directeuren Hagström, enligt den plan
för nya Canalens anläggning, sorn Herr Grefve
von Platen uppgifvit.
Af det underdåniga yttrande, hvarmed
Herr Grefve von Platen i följd häraf inkommit,
har Kongl. Majit funnit, att den del af 1816
års förslag, som innefattar upprensningen af den
gamla eller öfre Canal-linien, grundar sig helt
och hållet på ett deröfver år 1810 af Sluss-Inspectoren
Berger upprättadt förslag, emedan årstiden
omöjligen medgaf att derom göra undersökning
vid det tillfälle, då mätningen för den
nya Canal-linien, om hösten 1815, verkstäldes;
samt föröfrigt: att den betydliga tillökningen i
kostnaden ansetts härröra förnämligast af förändringar
och tillägg uli 1816 års förslag, likväl
i allmänhet ledande till segelfartens beqvämlighet
och arbetets varaktighet; att sålunda flera
specificerade arbeten, som i nämnda förslag icke
påräknades till utförande, föiorsakar en utgift af
15Ö)3°7 Ridr; att genom Ökade arbets-qvantiteter
på den del af linien, der Sluss-Inspectoren Bergers
förslag blifvit följdt, en tillökning i kostnaden
Proposition om HjelJnare Canal~ 0. Slussverkl 701
vållas af 179,191 Ridr för 37,342 cubikfamnar
mera gräfning och muddring och 2,714 cubikfarnnar
mera sprängning; att d-å till dessa summor,
utgörande tillsammans 335,498 Rtdr (hvaraf
147,225 Ridr för opåräknade arbeten å den
nedra eller nya Canal-linien och 188,273 R:dr
för den öfra eller gamla), lägges den i nya förslaget
upptagna summa för oförutsedda omständigheter
55,843 Ridr, största delen af den anmärkta
skillnaden emellan bägge förslagen är
förklarad, eller 391,341 Ridr utaf 478,319 R:dr,
samt att de återstående 76,978 Ridr kunnat härflyta
från tillökta kostnader för särskildta materialier,
hvaribland den på gjutgodset varit ganska
betydlig.
Vid slutlig pröfning af detta ämne, har
Kongl. Majit funnit omsorgen för bibehållandet
af en communication, hvars nytta en långlig erfarenhet
ådagalagt, kräfva, att framställning ifrån
Kongl. Majit till Rikets Ständer göres om
medel till fullbordande af Hjelmare Canal- och
Slussverk: och Kongl. Majit får alltså nu hos
Rikets Ständer föreslå, att dertill bevilja de summor,
som, efter granskning af beräkningarne öfver
återstående Arbetskostnader, anses nödiga
för byggnadens skyndsamma och ändamålsenliga
utförande. Det hade visserligen varit att önska,
att, genom en säkrare Calcul öfver kostnaden,
Statens bidrag dertill kunnat efter behofvet bestämmas
innan arbetet börjades; men Kongl.
Majit förmodar, att Rikets Ständer skola erkänna
så väl nödvändigheten, att ej lemna Canalkyggnaden
ofullbordad i dess nuvarande skick,
70J Proposition om Hjelmare Canal- o. Slussverk.
som den allmänna nyttan af sjelfva anläggningen,
hvilken, en gång med betydliga bidrag af
Staten utförd, bör sedan genom enskildes försorg
kunna framgent underhållas. I afseende
på tillgångarne för denna och andra dylika utgifter
åberopar Kongl. Majit hvad Kongl. Majit
derom yttrat i Dess Nådiga Proposition, angående
ytterligare anslag för Götha Canal-byggnad.
Alla till målet hörande Handlingar skola
tillställas de Utskott, som, i följd af Riks-Ståndens
remisser, komma att detsamma behandla.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. J. Skogman'.
Nio 31.
Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Årenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet pä Stockholms Slott
den 20 Martii 1823.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitiae Stats-Ministernj
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellens, Stats-Ministern för^Utrikes
Arenderna, Herr Grefve von Engeström.
Proposition om jemkning i Extra Roteringen. 703
Deras Excellenser, Stats-Råden:
Herr Grefve Rosenblad och
Herr Grefve Fleming.
Hans Excellens, Hof - Cancelleren Herr
Grefve af Wetterstedt.
Deras Excellenser, Stats-Råden:
Herr Grefve Sköldebrand, och
Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådet, Grefve Löwenhjelm, samt
Stats-Secreieraren Quiding.
Upplästes af Stats-Secreteraren, i underdånighet,
ett på Nådigste befallning författadt förslag
till Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till
Rikets Ständer, rörande föreslagen jemkning i
Extra Roteringen; Och behagade Hans Kongl.
Majit, som , på Stats-Rådets enhälliga underdåniga
tillstyrkande gillade förslaget, sådant det
vid Protocollet bilagdt finnes, i Nåder befalla,
att med detsamma enlig Skrifvelse skulle på
vanligt sätt utfärdas, och till Rikets Ständer öfverlemnas.
Ex Protocollo
A. Fabritius.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer rörande föreslagen jemkning
i Extra Roteringen; Gifven
Stockholms Slott den 20 Martii 1823.
Till Kongl. Majit hafva Rikets år 1815 församlade
Ständer, om Deras fattade beslut, rörån
-
•]o\ Proposition om jemkning i Extra Roteringen.
de jemkning af Extra Roteringen den 8 Augusti
nämnde år, aflåtit underdånig skrifvelse, hvaruti,
med anförande, att efter Ständernas tanke,
olikheten i berörde Rotering, särskilda landsorter
emellan, hufvudsakligen härleder sig från
det ovillkorliga stadgande, att en rote ej får öfverstiga
det hemmantal, som efter RoteringsInstructionen
för förra Roteringen och det derpå
grundade Roteringsverk i Länet högst är tillåtet,
Ständerna förklarat Sig finna säkraste utvägen
till jemnhets vinnande härutinnan blifva
den, att Extra Roteringen grundades på myckenheten
och godheten af de till Hemmanen
hörande egor, utan afseende på gamla Roteringen
inom landet eller sjelfva Hemmantalet,
hvaraf ingen grund kunde hemtas, men tillika
yttrat sig anse, vid Roterings-jernkningen, Hemmantalet
i så måtto böra blifva grunden för Extra
Roterings-skyldigheten, att det högsta hemmantal
för Roteringsverket inom Länet ej må
öfverskridas oftare, än då någre hemman befinnas
af så dålig beskaffenhet, att de icke, utan
en tillökning i hemmantal kunde bära Roteringsskyldigheten.
Häröfver har Kongl. Majrt funnit nödigt ,
infordra Dess och Rikets Krigs- och Kammar-Collegiers
underdåniga utlåtande , hvaraf
inhemtas, att berörde Collegier varit af olika
tanka om det lämpligaste sättet för verkställigheten
af ifrågavarande Roterings-jemkning ,
i anseende hvartill , och då jemväl de af
Ständerna vid 1815 års Riksdag uppgifna grunder
icke med fullkomlig tydlighet bestäm
des
j
Proposition öm jemkning i Extra Roteringen. 705
de, Kongl. Maj:t pröfva! bäst att till Rikets
Ständers nu inträffade sammanträde uppskjuta
afgörande! af detta ärende; och öfverlemnar Kongl.
Maj:t härmed alla detsamma förande handlingar
till Rikets Ständers Ekonomi- och Allmahna
Besvärs-Utskött oell Vill } sedan Rikets Ständer
sig deröfver t underdånighet utlåtit; fatta sitt Nådiga
beslut 1 äfrrnet och låta utfärda nödige föreskrifter
för hedannämnde Roterings jemknings
definitiva verkställighet. Kongl. Majtt blifver
Rikets Ständer med ali Kohgl Nå d och ynnest
Städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
P. O. Qiiidingi.
N:o 3 i.
Utdrag af Protocollei öfver fustitie-cirender
, hållet på Stockholms Slott inför
Hans Majit Konungen uti StatsRådet
den 24 April 1823.
Tillförördhade Eöredraganden, Idof-Rätts-ÅsSessoreh
Gyllenhaal, uppläste i Underdånighet till
justering förslag till Kongl. Majus Nådiga Proposition
(ill Rikets Ständer, angående föreslagen
förändring af 1 Cap. 1 och i o §§. RättegångsBatken
i frågan om Val af Nämndeman samt extra
Nämndertiäns tillkallande ; gifven Stofckhbltris Slott
bihang till Riks-St. Prål. ihra Saint i§25; 45
706 Proposition om förändring i Bätteg'. Bi
den 21 Martii 1823. Hvilket förslag Kongl. Majit
täcktes i Nåder godkänna, sådant som det vid detta
Protocoll finnes bilagdt. Ex Protocollo
A. H. Hellman.
Protocoll öfver j'fustitice-ärender, hållet i
Kongl. Majcts Högste Domstol Otis -  dagen den 12 Martii 1^23.
Närvarande:
Justitias-Eåderne Poppiusi
Blom.
Friherre Kurk.
Noreus.
Petersson'.
Grefve Strömfelt.
Mannerstam.
Tillförordnade föredraganden Assessoren
Gyllenhaal föredrog vidare:
Kongl. Maj.ts Remiss pd gjord underd. hemställan
om förändring af 1 Cap. 1 och
10 ///. Rätegångs-Balken.
q:o Kongl. Maj:ts nådiga Remiss i anledning
af den 27 Februarii innevarande Sr uti
Stats-Rådet gjord und. anmälan : att sedan Kongl.
Majit på sätt Stats-Eådets Protocoll för den 31
sistlidne Januarii innehåller i Nåder befallt,
att ett förslag, huru förhållas borde med Nämndemäns
tillsättande och deras skyldighet att med
sin innehafvande befattning fortfara, skulle var-,
da författadt för att i behörig ordning till Rikens
Ständer öfverlempas, hade dervid; kornmit
Proposition om förändring i Rälteg. B. 7°7
i öfvervägande om icke det stadgande, som blifvit
infört härom i Lag-Committéens förslag till Rättegångs-Balk
i tvistemål, kunde genast antagas;
men då detta är bygdt på grunder, de der uti åtskillige
delar afvika ifrån dem , hvilka för nu varandeLagstiftning
iallmänhet gälla, hade man funnit
vissa modificationer viti detta förslag böra för det
närvarande göras, derest det utan rubbning af
gällande Lagstiftningen i det hela, och utan att
bryta den lands-sed, sora under tillämpningen
deraf allmännast blifvit vedertagen, skall kunna
för ifrågavarande fall sättas i verket; i följd
hvaraf är vordet föreslaget, att 1 Cap. 1 §. Rnttegångs-Balken
må blifva så lydande :
”Förste Domstol å landet är Härads-Rätt ,
?,der dömer Häradshöfding med tolf bönder, som
”i häradet bo och dertill valde äro; de tolf kallas
Härads-Nämnd, Då ledigt rum i Nämnden
”fyllas skall, varde i den eller de Socknar, för
’,hvilken ledigheten inträffat, val hållet å dertill
^'fjorton dagar förut utlyst sockenstämma. Tre
”välfrägdade män, som uppnått tjugufem års ål”der,
skela dervid väljas och kalle sedan Hä~
”rads-Rätien en af dem att i Nämnden sitta.
”Vid valet ege hvar bonde lika röst, ehvad han
''större eller mindre Hemman häfver. Uppstår
"fråga om Nämndemans val rätteliga skett, gifve
Härads-Eätten Utslag deröfver, och gånge
det Utslag i verkställighet, ändå att klagan i
”högre Rätt föres. Den, sorn kallad varder att
"i Nämnden sitta, på sätt nu sagdt är, vare pligtig
att minst två år den tjenst förrätta, der han
'ej från orten flyttar eller eljest gitter visa sådane
hinder, att Rätten pröfvar skäligt honom
708 Proposition om förändring i Rätteg. B.
”dessförinnan entlediga. Ej skall dock den sorn
”öfver sextio år gammal af, emot sin vilja till
”Nämndeman väljas: ej eller vare någon, som ut
”Nämnden afgått, skyldig att låta sig åter inväl”jas
förr, än ordningen å nyo till honom kom”mer,
sedan de öfrige som väljas kunna, för
”Socknen Nämndemän varit.”
På det den här meddelade föreskrift, om
Nämndemansval ej må hindra Domaren att, titan
omgång, tillkalla extra Nämndemän, då be- •
hof deraf inträffar, hade man funnit rättigheter! f
till sådan kallelse bestämdt böra uttryckas oell [
ansett ett allmänt stadgande derom i öfverensstämmelse
med hvad 13 Cap. 4 §. RättegångsHålken
för ett särskildt fall innehåller, tjenligast
kunna intagas i 10 §. af 1 Cap. hvilken
§. således skulle komma att lyda som följer:
”Nu häfver Lagman eller Häradshöfding
”förfall, att han sitt Ämbete ej förrätta kan;
”kungöre det Hof-Rätten. Pröfvas det Lagligt
”förordne Hof-Rätten en skicklig mati* som Äm”betet
i hans ställe förestår. Samma Lag vare
”om Borgmästare, der Rådstufvu-Rätten utom
”honom ej Domför är. Häfver Nämndeman för”fall
och varder förthy Härads- eller Lagtnahs”Rätt
ej domför, eller saknas eljest fulltalig
”Nämnd i andra fall äu det, som ! 13 Cap. 4
”’§. sägs, kalle Häradshöfding eller Lagman af
”de Bönder som närmast bo, en eller Aete
?efter ty sorn béhofvet fordrar , att i Nämnden sitta
A f h ö r d e s.
Hötse Domstolen tillstyrkte bifall å hvad
i ofvanbtförde måtto blifvit föreslaget, samt att
JC. M.ts Remiss om andr. i 1 Cap. Rätteg. B. 709
propositionen i öfverensstämmelse dermed , må
till Riksens nu församlade Ständer öfverle mnas
Ex Protocollo
II. Fredr. Sederholm.
Protocoll öfver Justities-Ärenden, hållet
på Stockholms Slott den 21 Martil
1823, inför Hans Maj:t Konungen
uti Stats-Rådet..
X närvaro aft
Justitias-Stats - Ministern , Hans Excellens
Herr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne Hans
Excellens Herr Grefve von Engeström.
Deras Excellenser Stats-Råderne
H:r Grefve Rosenblad.
H:r Grefve Fleming.
Hof-Cancelleren , Hans Excellens Herr
Grefve af Wetterstedt.
Deras Exellenser Stats-Råderne.
Herr Grefve Cederström.
Herr Grefve Sköldebrand och
Herr Grefve Itlörner.
Stats-Rådet, Grefve Löwenhjelm.
Justitiae-Råderne: Poppius.
Friherre Kurck,
Tillförordnade Justitias - Cancelleren Revisions.
- Secreteraren Bergenschöld.
Tillförordnade Föredraganden Hof: IlättsAssessoren
Gyllenhaal, anmälte i underdånighet :
12:0.
Alt sedan Kongl. Majit, på sätt, Stats-Rådets
Protocoll för den 31 sisth Januarii inne
-
710 K. M.ts Remiss om andr i i Ccp. Rotle g. B.
haller, i Nåder befallt, att ett förslag, huru förhållas
borde med Nämndemäns tillsättande och
deras skyldighet , att med sin innehafvande befattning
fortfara, skulle varda författadt för atti
behörig ordning till Riksens Ständer öfverleranas;
och dervid kommit i öfvervägande, om
icke det stadgande härom, som blifvit infördt
i Lag-Committépns förslag till Rättegångs-Balk
i tvistemål , kunde genast antagasj men man
funnit, då detta är bygdi på grunder, de der
uti åtskilliga delar afvika ifrån dem , hvilka
för nuvarande Lagstiftning,! allmänhet gälla,
vissa rnodificationer uti detta förslag böra för
det närvarande göras, derest det, utan rubbning
af gällande Lagstiftningen i det hela och. utan
att bryta den Lands-sed, sorn under tillämpningen
deraf allmännast blifvit vedertagen, skall kunjia
för ifrågavarande fall sättas L verket. Och
i följd deraf är vordet föreslaget, att x Cap.
i §. Rättegångs-Balken må blifva så lydande:
”Förste Domstol å Landet är Härads-Rätt.
”Der dömer Häradshöfding med Tolf Bönder,
”sorn i Häradet bo och dertill valde äro; de
”Tolf kallas Härads-Nämnd. —• Då. ledigt runi
”i Nämnden fyllas skall, varde i den eller de
”Socknar , för hvilka ledigheten inträffat , val
”hållet å dertill fjorton dagar förut utlyst Sockenstämma.
—• Tre välfräjdad» män, som upp”nått
Tjugufem års ålder skola dervid väljas,
”och kalle sedan Härads-Rätten en af dem, att
”uti Nämnden sitta. Vid valet ege hvar Boo”de
lika röst , ehvad han större eller mindre
”hemman häfver. Uppstår fråga, om Nämnde”inanS;Val
rätteligen skett, gifve HäradsRätten
Protocoll öfver Justitice-Arender. 711
”Utslag deröfver och gånge det Utslag i verkställighet,
ändå att klagan i Högre Rätt föres.
’ Den som kallad varder, att i Nämnden sitta ,
”på sätt nu sagdt är, vare pligtig, att minst två
”år den tjenst förrätta , der han ej från orten
”flyttar, eller eljest gitter visa sådana hinder,
”att Rätten pröfvar skäligt honom dessförinnan
”entlediga. Ej skall dock den, som öfver Sex”tio
år gammal är, emot sin vilja tillNämndeman
”väljas: ej eller vare någon, som ur Nämnden
”afgått, skyldig, att låta sig åter inväljas förr ,
”än ordningen å nyo till honom kommer , sekan
de öfrige, som väljas kilnna , för Socknen
”Nämndemän varit.”
I sammanhang hvarmed , och på det den
har meddelade föreskriften om Nämndemans-val
ej må hindra Domaren, att, utan omgång, tillkalla
Extra Nämndemän, då behof deraf inträffar ,
man funnit rättigheten till sådan kallelse bestämdt
böra uttryckas , och ansett ett allmänt
stadgande derom, i öfverensstämmelse med hvad
13 Cap. 4 §. Rättegångs-Balken för ett särskilde
fall innehåller, tjenligast kunna intagas i 10
§. af 1 Cap., hvilken §. således skulle komma
att lyda, som följer:
”Nu häfver Lagman eller Häradshöfding
”förfall, att han sitt Ämbete ej förrätta kan;
”kungöre det Hof-Rätten. — Pröfvas det lagligt,
”förordne Hof-Rätten en skicklig man, som Am”betet
, i hans ställe, förestår. Samma Lag vare
”örn Borgmästare, der Rådstufvu-Räiten utom
”honom ej domfor är. •—• Häfver Nämndeman
”förfall, och varder förthy Härads- eller Lag'
mans-Rätt ej domför: eller saknas eljest full
-
712 Protocoll (ifver Jnstitiiz-jlrender.
’’talig Nämnd i andra fall , än det, sorn i 13
”Gap. 4 § Sägs, kalle Häradshöfding eller Lag-,
”man af de Bönder, sorn närmast bot , en eller
”flere, efter thy, sorn behofvet fordrar.”
Sä har Högste Dbnastolen, hvars und. yttrande
genom Remiss den 27 nasti. Februarii.
blifvit i Nåder infordrat, i und. tillstyrkt bifall
å hvad i ofvan berörde måtto, blifvit föreslaget
samt att Proposition dero.m må till Riksens,
Ständer öfverlemnas.
Hans Excellens Herr Grefven och Justitiae
Stats Ministern yttracle, att egentliga orsaken
, hvarföre man nu trott sig böra föreslå,
val af Tre personer och rättighet för f^äradsRätten
, att deraf nämna en till d.an lediga,
Närnndemanstjensten, varit den , att då Häradshöfdingarne
förut och från längre tider tillbaka
allt hitintills, sjelfve, utan föregånget val, tillsatt
desse tjenster , man ansett betänklighetegkunna
egi ruin, att skilja dem ifrån allt inflytande
på tillsättningen,, så fänge det af LagCommittéen
gjorda förslag, i hela dess vidd, ej:
kunde antggas; hvaruti närvarande Justitia? Råd
instämde
Kongl.
Majit bifcll jemväl , i likhet med
hvad Stats - Rådets öfrige Ledamöter tillstyrkte,
hvad sålunda hemstäldt blifvit, endast med den,
förändring, att Kungl. Majit ansåg det vara närmast
i sill ordning, att, i öfverensstämmelse,
med hyad det till Rättegångs-Balk utarbetade
och af trycket till granskning utgifue förslag
innehåller, Sockn,en , eler. N imndemans.Iedigheten
inträffade , sjelf utvalde efterträdaren af sådan
egenskap, sann forslaget utsätter , utan att Hä
-
Proposition om förändring i Rctteg. Balk. 713
rads-Ratteu dervid egde annat att tillgöra , än
att derest anmärkning emot den valdes behörighet,
eller fråga, om valet rätteligen skett, uppr
står, då Utslag deröfver meddela; Och skulle
Proposition i enlighet härmed uppsättas och till,
Riksens, Ständer afgå. Datum utsupxa
px Protocollo
II. Fredr. Cederholm
Kongl. Maj-ts Nådiga Proposition till Riksens
Ständer, angående föreslagen förändring
af 1 Capitlet i och io §$.
Rättegångs-Balken, i frågan om val
af Nämndemän samt Extra Nämndemäns
tillkallande; Gifven Stockholms.
Slott den 21 Martii JS23..
tios Kongl\ Majit har- i öfvervägande kommit ,
gtt då allmänna Lagen uti 1 Cap, 1 §. Rätte
gångs-Balken
stadgar, att i Härads-Rätt, döme
Häradshöfding med tolf hö, rider, sorn i Häradet
bo och dertill valde äro, något förordnande icke
finnes, huru denna Nämnd bör väljas, eiler huruyidt
elen valdes skyldighet må sträcka sig, att i
nämnden qvarblifva, hvilket, ehuru, efter uråldrigt
bruk det berndt af Häradshöfdingen , att
sjelf utse och kalla dem, som i nämnden sitta
skola, likväl någon gång gifyit anledning till, olika
förh,ållanden i särskilda orter, i synnerhet
då, såsom på en del ställen inträffat, allmogen
funnits beredvillig, att. åtaga sig elentia Domaiebefattning,
hvaremot å andra svårigheter ofta,
dervid yppats.
H\ Proposition om förändring i Rättegi Balk:
Kong!. Majit hat derföre ansett något be-:
st arndt stadgande häruti böra utfärdas och af sådan
anledning inheratat underrättelser, om hvad
I.ag-Coinmissionen; uti dess redaction till ny
Rättegångs-Balk i tvistemål, härom föreslagit, men
funnit vissa omständigheter och det samband, som
berörde förslag eger med andra nödiga förändringar,
icke ännu medgifva förslagets verkställande
i hela dess vidd; hvarföre Kongl. Majit emedlertid
velat till Riksens Ständers antagande föreslå,
att ofvannämnda Capitel och §. må erhålfa
följande lydelse:
”Första Domstol å landet är Härads-RätL
”Der dömer Häradshöfding med tolf bönder, som
”i Häradet bo och dertill valde äro. De tolf
”kallas Härads-Nämnd. Då ledigt rum i Nämn”den
fyllas skall, varde i den eller de Socknar,
”för hvilka ledighet inträffat, val hållet af de
’'derstädes bosatte bönder, å dertill fjorton da—
”gar förut utlyst sockenstämma. Ej må annan
”dertill väljas än den, sorn är välfrejdad och
'tjugufem år gammal, och den, som de flesta
:’rösterne erhållit, vare såsom Nämndeman ansedd.
’’Fid valet ege hvar bonde lika röst, ehvad han
’’större eller mindre hemman häfver. Uppstår fråga
”om den valdes behörighet, eller om valet rätteligen
skedt, gifve Härads - Rätten Utslag
”deröfver, och gånge det Utslag i verkställighet,
”ändå att klagan i högre Rätt föres. Den som
”kallad varder, att i Rätten sitta, på sätt, nu
”s igt är , vare pligtig, att minst två år den
'tjenst förrätta, der han ej från orten hytter el’ler
eljest gitter visa sådarie hinder, alt Rätten
’’piöfvar skäligt honom dessförinnan endtlediga
-
Proposition till Hofvr. öfv.Skdneo. Bledinge. 715
”Ej skall dock den som öfver sextio år gammal
”är, emot sin vilja till Nämndeman väljas; ej elller
vare någon, som ur Nämnden afgått, skyldig,
att låta sig åter inväljas, förr än ordnin”gen
E nyo till honom kominer, sedan de ofri—
”ge , som väljas, kunna, för Socknen Nämnde
”män
varit.”
X sammanhang härmed och på det den bär
meddelade föreskrift om Nämndemans val ej
må hindra Domaren, att utan omgång tillkalla
Extra Nämndemän, då behof deraf inträffar, har
Kongl* Majit ansett rättigheten till sådan kallelse
böra bestämdt uttryckas, samt ett allmänt stadgande
derom, i öfverensstämmelse med hvad
33 Cap. 4 §. Rättegångs-Balken för ett särskildt
fall innehåller, tjenligast kunna intagas uti 10
§. af 1 Capitlet samma Balk, hvilken §. alltså
skulle komma att lyda som följer:
”Nu hafvar Lagman eller Häradshöfding,
,förfall, att lian sitt Ämbete ej förrätta kan, kun/'göre
det Hof-Rälten. Pröfvas det lagligt, för
fordne Hof-Rätten en skicklig man, som Ämbe
^tet i hans ställe föreslår. Samma lag vare om
borgmästare der Rådstufvu-Rätten utom honom
‘'ej domför är. Häfver Nämndeman förfall och
”varder för thy Härads- eller Lagmans-Rätt ej
”domför, eller saknas eljest fulltalig Nämnd I
”andra fall, än det, som i 13 Cap. 4 §• säges,
J’kaUe Häradshöfding eller Lagman af de bonader
som närmast bo, en eller flere, efter thy,
”sorn behof vet fordrar”.
7l6 Proposition till Hofr. lifv. Skatte o. Blekinge
Kongl. Maju förblifver Riksens Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
L. fferm. Gyllenhaal
lff:o 32.'.
Utdrag af Protocollet li fver ffustitice-ären
der, hållet inför Hans Maj:t Kontin-,
gen uti Stats-Rådet den 10 April 1823.
Tillförordnade föredraganden, Hof-Rä'tts-Assessoren
Gyllenhaal uppläste i underdånighet till
justering, Förslag till Kongl. Majus Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående tiden för
bevakande af mål, sorn. i. Hof-Rätten öfver Skåne
och Blekinge anhängige göras, eller derifrån
till Kongl. Ma ht i underdånighet fullföljas; Gifven
Stockholms. Slott den 2 1 Martii 1823, hvilket
Förslag Kongl. Majit täckts i Nåder godkänna sådant
soto det vid detta Protocoll finues bilagdt,.
Ex Protocollo.
Carl Sutthoff,
Proposition till Hofr. i Skane o. Blekinge 7x7
Protocoll öfver jfustitice-ärender, hållet i
Kongl. Maj:ts Högsta Domstol. Onsdagen
den 12 Martii 1823.
Närvarande;
■Justi t ise Räder ne Poppius.
Bloili.
Fi iherre Kurk.
Norelis.
Petersson.
t*refve Strömfelt.
Mannerståm.
Tillförordnade föredraganden j ÄssesSoren
gyllenhaal föredrog i underdånighet :
Kongl. Maj:ts Remiss på fustitice-Cancellers-Ämbetets
hemställan om förändring
af 26 Cap. f> $. °ch 30 Cap. .9
Rättegångs-Balhem
1:0 Kongl. Majus uti Stals-Radet den 27
sistlidne FebrUarii gifne Nådige Remiss uppå Ju.
Stitiae-Cancellers-Ämbetets underdåniga anmälan,
att sedan Kongl. Majit af de anledningar Dess
under den 7 October 1820 utfärdade Kungörelse
innehåller, funnit för godt att inrätta och förordna
en särskild Hof-Rätt för Skåne och Blekinge;
Men Kongl. Majit dervid insett, att den
i allmänna Lagen föteskrifne-tid för fullföljande
i Götha Hof-Rätt af vad och besvär emot
de i nämntle Län ilskaper Varande Linder-Domstolars
beslut, ar längre an sotn erfordras i
718 Proposition om förändring i Rätteg. B.
afseende på måls bevakande i en närmare bela'
gen öfverrätt, hvilken rubbning af livad härom
förut är vordet stadgat likväl icke såsom innefattande
en Lagförändring, kunnat af Kongl. Maj:t
utan i samråd med Rikets Ständer beslutas; hvadan
i Kungörelsen om den nya Hof-Rätiens inrättande
blifvit färeskrifvet, att intill dess Kongl.
Majit med Rikets Ständer annorlunda förordnande,
den i Lag och Författningar utsatte tid, för
måls bevakande i Götha Hof-Rält eller Handlingars
insändande dit, äfven i anseende till Hof-Rätten i
Christianstad komme att iakttagas. Så hade vid bestämmandet
af den tid, som för målens fullföljd i
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge kan erfordras,
Justitias-Cancellers- Ämbetet ansett lämpeligt,
att tiden blefve lika med den som finnes stadgad
för de Landsorter hvilka äro belägne närmast
intill de förevarande Hof-Rätterne; och I
följd deraf i underdånighet föreslagit att 25
Cap. 9 §• Rättegångs Balken och i sammanhang
dermed Kongl. Förordningen den 19 Julii 1815
kunde på det sätt förändras, att nyssnämnde lagens
rum må erhålla följande lydelse :
”1 de saker, som genom laga vad gå till
”Svea Hof-Rätt från Lagmans-Rätt i Upland ,
”Södermanland, Westmanland, Kopparbergs Län
”Nerike och Gestrikeland, ingifve käranden sin
”inlaga inom klockan Tolf å den Fyrationde da”gen,
den oräknad då Lagmans-Domen föll el”ler
bafve sitt vad förlorat. Från Lagmans”Rätt
i Vermeland, Helsingland, Jemtland, Her.
”jedalen, Medelpad och Ångermanland på den
”Sextionde dagen; Från Lagmans-Rätt i Vesterbotten
och Gottland på den Nittionde dagen.
Proposition till Hofr. öfv. Skäne 0. Blekinge 71g
”1 Götha Hof-Rätt: från Lagmansrätt i Östergöthland,
Calmare Län, Småland Skaraborgs
”och Elfsborgs Län på Fyrationde dagen, från
’’Lagmans-Rätt i Halland, Dahl och Bohus Län
"’på Sextionde dagen. I Hof-Rätten öfver Skå”ne
och Blekingen från derunder lydande Lag”mans-Rätten.
X Vexel- och Sjö-Rätts - saker
”vare tid hälften kortare att fullfölja vad från
”Härads-Rätt å hvarje Ort till Hof-Rätten.”
Och Justitiae Cancellers-Ämbetet i sammanhang
härmed i underdånighet hemstält om ick®
det vöre nödigt att stadga tiden för bevakande
af mål som från Hof-Rätten i Christianstad till
Högste Domstolen fullföljas; Och då den tid
al Trenne månader som från Götha Hof-Rätt
är bestämd icke synes fordra någon tillökning
har Justitia Cancellers-Ämbetet ansett någon
annan förändring af Lagens stadgande i 30 Cap.
9 Rättegångs-Balken icke vara af nöden ari
att den nya Hof-Rätten varder deruti nämnd,
i enlighet hvarmed detta Lagrum torde erhålla
följande Redaction:
”1 de saker som i Svea Hof-Rätt dömde
,,äro, skola parterne ställa sig hos Konungen in
”före klockan Tolf, Två månader derefter från
”Götha Hof-Rätt samt Hof-Rätten öfver Skåne
”och Blekinge Tre månader: hvar månad till
”Trettio dagar räknad och ej den dag då Do”men
föll. Faller den tid å Helgedag gånge
”derom som i 25 Cap. 23 §. sagt är. 1 Vexelbch
Sjö-Rätts-saker vare tiden hälften kortare.
720 Proposition om Hofr. öfv. Skäne o. Blekinge.
Af hördes
Och tillstyrkte Högste Domstolen bifall å
hvad Justia Cancellers-Ämbetet salunda i underdånighet
hemstält samt, att i enlighet dermed
Nådig Proposition till Riksens nu församlade
Ständer må expedieras»
Éx Protocoiio
8. Fredr. Sederhölrm
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, angående tiden för bevakande
af mål, sorn i Hof-Rätten öfver
Skåne och Blekinge göras anhängige,
eller derifrån till Kongl. Maj:i
i underdånighet fullföljas; Gifven
Stockholms Slott den 21 Martil 1823i
Då Koflgl. Majit, af de anledningar Dess, under
den 27 October 1820 utfärdade Kungörelse
upptager, fann sig föranlåten, ätt inrätta och förördna
en särskild Hof-Rätt i Skåne och Blekinge*
undföll dét icke Kongl. Majus uppmärksamhet j
att den i allmänna Lagen föreskrifne tid för fullföljande
i Götha Hof-Rätt af vad och besvär emot
de i nämnde Landskaper varande Under-Domstolars
beslut är längre, än Sorn erfordras i afseende
på måls bevakande i en närmare belägéii
Öfver
-
Proposition om Hofr. öfv. Skäne o. Blekinge 721
Öfver-Rätt; men som en jemkning i denna tid
skulle innefattat en Lagförändring, hvarom Kongl.
Majit ej, utan i samråd med Rikets Ständer, egt
att besluta, blef, i Kungörelsen om den nya HofRättens
inrättande, föreskrifvet, att, intill dess
Kongl- Majit med Rikets Ständer annorlunda
förordnade, den i Lag och Författningar , utsatte
tid för måls bevakande i Götha Hof-Rätt eller
ha ndlingars insändande dit, äfven i anseende tili
Hof-Rätten i Christianstad komme att iakttagas.
Vid bestämmande af den tid, sorn för målens
fullföljd i Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge kan erfordras, har Kongl. Majit ansett
Jämpeligt, att tiden blefvs lika med den, som
finnes stadgad för de landsorter, hvilka äro belägna
närmast intill de förr varande Iiof-Råtterne,
och Kongl. Majit föreslår således till Rikets
Ständers antagande, att 25 Capitlet 9 §. Rättegångs-Balken,
och i sammanhang dermed Kongl.
Förordningen den 19 Julii 1815, måga, på det
sätt förändras, att nyssnämnde Lagens rum kommer
att erhålla följande lydelse :
”X de saker, som genom laga vad gå till
”Svea Hof-Rätt från Lagmans-Rätt i Upland, Södermanland,
Westmanland, Kopparbergs Län ,
’ Nerike och Gestrikeland, ingifva käranden sin
”inlaga inom klockan tolf å den fyrationde dagfin,
den oräknad, då Lagmans domen föll,eller
”håfve sitt vad förlorat. Från Lagmans-Rätt i
”Wermeland, Helsi ngland, Jemtland , Herjedalen,
”Medelpad oeh Ångermanland, på den sextionde
'Magén. Från Lagmans-Rätt i Westerbotten och
”å Gothland, på den nittionde dagen. 1 Götha
Bihang till Prat, lista Sami, tSij. Mi
722 Proposition lill Hofr. i Skåne o. Blekinge.
”HofRätt, från Lagmans-Rätt i Öster-Göthland J
”Calmar Län, Småland, Skaraborgs och Elfsborgs
”Län, på fyrationde dagen; från Lagmans Ratt i
”Halland, Dabi- och Bohus Län på sextionde
”dagen. I Hof-Rätten öfver Skåne och Blekin”ge,
från der underlydande Lagmans-Rätter § fyrationde
dagen. I Vexel- och Sjörätts-sak, va”re
tid hälften kortare att fullfölja vad från Hä”xads-Rätt
i hvarje ort till Hof-Rätten.”
I sammanhang härmed, har Kongl. Maj:t
funnit nödigt, att stadga tiden för bevakande af
mål, som från Hof-Rätten i Christianstad hos
Konungen fullföljas; Och då den tid af trenne
månader, som för mål från Götha Hof-Rätt är
bestämd, icke synes fordra någon tillökning, anser
Kongl, Maj:t den nya Hof-Rätten endast böra
nämnas uti 9 §. af 30 Capiilet RättegångsBalken,
i följd hvaraf samma §. skulle erhålla
följande redaction:
”1 de saker, som i Svea Hof-Rätt dömde
”äro, skola parterne ställa sig hos Konungen in,
J’före klockan tolf, två månader derefter. Från
”Götha Hof-Rätt samt Hof-Rätten öfver Skå”ne
och Blekinge , tre månader: hvar må”nad
till trettio dagar räknad, och ej den dag
”då Domen föll. Faller den tid å Helgedag, gån”ge
derom, som i a 5 Capitlet 23 §. sagdt är. I vex”el-
och sjörätts-sak, vare tiden hälften kortare.”
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
L. Herm. Gyllenhaal.
Proposition om Hofr. of v. Skäne o. Blekinge. 723
Protocoll öfver Justitia: - Ärenden, hälft
på Stockholms Slott den 21 Martil
1823 inför Hans Maj:t Konungen uti
Stats-Rådet.
I närvaro af:
Justitia Stats- Ministern Hans Excellens
Herr G1 efve Gyllenborg.
Stats - Ministern för Utrikes Arenderne
Hans Excellens Herr Grefve von Engeström.
Deras Exceljenser Stats-Råderne: .
Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve Fleming.
Hof - Cancelleren Hans Excellens Herr
Grefve af Wetterstedt.
Deras Excellenser Stats-Råderne:
Herr Grefve Cederström.
Herr Grefve Sköldebrand.
Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådet Grefve Löwenhjelm.
Justitias-Råderne Poppius.
Friherre Kurck.
Tillförordnade Justitia - Cancelleren Revisions-Secreteraren
Bergenschöld.
Tillförordnade Föredraganden Assessoren
Gyllenhaal anmälte i underdånighet:
t timo. Att sedan Just i t i se Caucellers-Ämbetet
hos Kongl. Majit i underd. gjort anmälan,
att, då Kongl. Majit, af de anledningar Dess under
den 7 October 1820 utfärdade Kungörelse
innehåller, funnit för godt, att inrätta och for
-
7 a 4 Proposition om Hofr. of v. Skäne b. Blekingel
ordna en särskild Hof-Rätt för Skåne och Blekinge;
Men Kongl. Majit dervid ansett, att den
i allmänna Kagen föreskrifne tid för fullföljande,
i Götha Hof-Rätt, af Vad och Besvär emot de i
nämnde Landskaper varande Under-Domstolars
Beslut, är längre, än som erfordras i afseende
på målets bevakande i en närmare belägen Öf—
ver-Ratt; hvilken rubbning af hvad härom förut
är vordet stadgadt, likväl icke, såsom innefattande
en Lagförändring, kunnat af Kongl.
Majit, utan i samråd med Riksens Ständer beslutas;
hvadan i Kungörelsen om den nya HofRätrens
inrättande blifvit föreskrifvet, att, intill
dess Kongl. Majit med Riksens Ständer annorlunda
förordnade, den i Lag och författningar
utsatte tid för måls bevakande i Götha HofRätt,
eiler Handlingars insändande dit, äfven i
anseende till Hof-Rätten i Christianstad komme
att iakttagas, Justitia Cancellers-Ambetef,
■vid bestämmandet af den tid som för målens
fullföljd i Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge
kunde erfordras , ansett lämpligt, att tiden
blefve lika med den, som finnes stadgad
för de Landsorter, hvilka äro belägne närmast
intill de förr varande Hof - Rätterna; Och i
följd deraf i underd. föreslagit, att 25 Cap. 9
§. Rättegångs-Balken, och i sammanhang dermed,
Kongl. Förordningen den 19 Julii 1815
kunde på det sätt förändras, att nyssnämnde Lagens
rum må erhålla följande lydelse:
”1 de saker, som genom Laga Vad gå till
”Svea Hof-Rätt ifrån Lagrnans-Rätt i Upland,
^Södermanland, Vestmanland, Kopparbergs Län,
”gerike och Gestrikeland, ingifve karanden sin
Proposition om Hofr. lifv. Skäne 0.•Blekinge. 725
”inlaga inom klockan Tolf å den Fyrationde
' dagen, den oräknad, då Lagmans-Domen föll,
”eller håfve sitt 'Vad förlorat. — Från Lag”mans-Rätt
i Vermeland, Helsingeland, Jemtland,
Herjedalen, Medelpad och Ångermanland,
på den Sextionde dagen. — Från Lag”mans-Rätt
i Vesterbotten och å Gothland på
”den Nittionde dagen. — I Götha Hof-Rätt:
”Från Lagmans-Rätt i Östergöthland, Calmare
”Län, Småland, Skaraborgs och Elfsborgs Län,
”på Fyrationde dagen; från Lagmans-Rätt i
”Halland, Dahls och Bohus Län, på den Sexti’’onde
dagen. — I Hof-Rätten öfver Skåne
"och Blekinge från derunder lydande Lagmans”Rätter,
å Fyrationde dagen. — I Vexel- och
’’Sjö-Rätts«Saker vare tid hälften kortare, att fullfölja
vad ifrån Härads-Rätt i hvarje ort till
”Hof-Rätten;” — Samt Justitise-Canceliers-Ämbetet,
som i sammanhang härmed i underd. hemställt,
om icke det vore nödigt att stadga tiden
för bevakande af mål, som från Hof-Rätten i
Christianstad till Högste Domstolen fullföljas,
ansett att, då den tid af Frenne månader, sorn
från Götha Hof-Rätt är bestämd, icke syntes fördra
tillökning, någon annan förändring af Lagens
stadgande i 30 Cap. 9 §• Rättegångs-Balken
icke vore af nöden, än att den nya Hof-Rätten
varder deruti nämnd, i enlighet hvarmed, detta
Lagrum torde erhålla följande Redaction:
”1 de saker som i Svea Hof-Rätt dömde
’äro, skola parterne ställa sig hos Konungen in
’ före klockan Tolf, Två månader derefter; Från
”Götha Hof-Rätt, samt Hof-Rätten öfver Skane
foch Blekinge Tre månader: hvar månad till
726 Proposition om Hofr. Öfv. Skane o. Blekingel
”trettio »lagar räknad, och ej den dag då Domen
”föll. — Faller den tid å Helgedag, gånge
”derom sorn i 25 Cap. 23 §. sagdt är. — I
”Vexel- och Sjörätts-Saker vare tiden hälften
kertare’’; — Så liar, i följd af Kongl. Majtts,
i Remiss den 27 sistlidne Fehruarii, gifne Nådiga
befallning, Högste Domstolen uti häröfver
afgifvet underdånigt utlåtande, tillstyrkt bifall å
hvad Justitise Cancellers-Ambetet sålunda i underd.
hemställt, samt att, i enlighet dermed, Nådig
Proposition till Riksens nu församlade Ständer
må varda aflåten.
Kongl. Maj.-t sorn, uppå S.tats-Rådets samteliga
Ledamöters tillstyrkande, i Nåder hi föll
de föreslagne förändringarne i 25 Cap. 9 §. och
30 Cap. g §. Rättegångs-Balkan, befallte, att Nådig
Proposition i likhet dermed skulle till Riksens
Ständer öfverlämnäs. Datum ut supra.
Ex Protocollo
H. Fredr. Sederholm.
N;o 34.
Transumt af Protocollet öfver ffustiticeÄr.
"tider , hållet uti Kongl. Aiaj:ts
Iiögsle Domstol, Thorsängen den 22
Maji 1817.
Närvarande:
Hans Excellens Justins Stats-Ministern m.
rn. Herr Grefve Gyllenborg.
Proposition om Lnrendr. 0. Tullförsnillning. 727
Justitiae-Råden Ziervogel.
Blom.
Torén.
Friherre Kurck.
Noraus.
Sedan Högste Domstolen, Måndagen den 12
i denne månad, slutat läsningen af de till Dess
Utlåtande remitterade Förslag till Författning mot
Lurendräjeri och Tullförsnillning, och till Seglations-Ordning,
företogs de samma nu till slutelig
granskning; hvarvid Högste Domstolen, i
afseende på dep. förra, stannade i följande underdåniga
Utlåtande.
1 Art. 1 §.
1:0. Delagtighet i Lurendräjeribrott kan
vara af flerfaldig beskaffenhet, och ehuruväl
den gröfre arten deraf bör beläggas med enahanda
ansvar sorn sjelfva brottet, torde dock
den mindre, som ofta kan bestå endast deruti,
att inan afvetat brottet och det samma förtegat,
icke skäligen kunna på samma sätt som sjel.va
brottet bestraffas. Af sådan anledning tillstyrkte
Högste Domstolen: att meningen: ”eller beträdes
med delagtighet i någondera af dessa förbrytelser,
” må utgå och vid slutet af denna §.
införas ett särskildt moment, i likhet med de i
61 Cap. Missg. B. lagde grunder af följande lydelse:
’’Den
som bjuder eller leger, hjelper eller
råder annan till brottet, så att det derigenom
sker, straffes lika med den, som gerningen gjor
-
728 Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillningi
de. Är någon eljest till gerniogen mindre vållande
eller har han vetat förut, att den var å
färde och det ej uppenbarat, plikte med Fängelse
eller penningar efter omständigheterna.”
2:0. Då hufvudsakliga ändamålet med de*
stadgade urbota-straffet lärer vara, att såmedelst
söka förekomma de Lurendrajerier som föröfvas
till högre belopp, i ändamål att dermed drifva
handel, och af personer hos hvilka okunnighet
om Författningarne icke bö-r ega rum ; Men den
sorn af obetänksamhet eller okunnighet för enskildt
behof från Utrikes Ort medtager några
Saker af mindre betydenhet, icke synes med
samma stränghet böra behandlas, ansåg Högste
Domstolen sig häraf hafva anledning för des
tillstyrkande, att summan, der urhota-ansvareä
vidtog, kunde ökas till dubbelt eller 400 E:dr
Banco, och alla Stadganden i följe deraf der
Summan af 200 il:dr omnamnes, förändras till
400' Riksdaler.
3:0. Till förekommande af missförstånd torde
i denna §. !>ora tilläggas:
”Varder någon tilltalad för flere Lurendräjerler
eller TulIförs»i liningsbrott innan han för
någotdera undergått bestraffning, bestämmes ansvaret
efter varornas samrnanlagde värde.” —•
4:0. I anledning af vederbörande Domstolars
olika yttrande i frågan, huruvida Bolagsman
gemensamt eller hvar för sig böra för Lurendrnjeri
och Tullförshilluingsbrott ansvara ,
tillstyikte Högste Domstolen likaledes ett tillägg
i denna af sådant innehåll:
Proposition orri Lurendr. o. Tullförsnillning. 729
”Hafva flere i brottet del, straffes hvardera
efter godsets fulla värde. Samma Lag vare om
Bolagsmän.” —•
5:0. Då, enligt den för böters förvandling
i Allmänna Lagen stadgade grund och äfven i
Allmänna Omdömet, Fängelse vid vatten och
bröd anses af en svårare egenskap än annat Fängelse,
torde förvandlingen af böter för Lurendräjeri
eller Tullförsnillning af varor från 50
till 400 kunna bestämmas till Fängelse efter
den grund, sorn i denna §. i öfrigt är lagd,
hvarigenom jemväl vunnes enhet i principen.
I öfrigt och då af den föreslagne redactionen af
stadgandet om förvandlingen skulle följa, att Sex
månaders Fängelse endast svarade emot den jemna
Summa 200 R:dr, enär böter derunder skulle
umgällas med Fängelse vid vatten och bröd,
och så beskaffad förbrytelse till ett värde emellan
2 och 300 R:dr belädes med Sju månaders
fängelse, och det jemväl vore ledande till ordning
och redighet, om förvandlingen af böter,
der sådane ega rurn eller ansvaret der det är
urbota på ett ställe intogs, hemställde Högste
Domstolen att, med uteslutande af hvad i särskilda
meningar derom finnes stadgadt, ett särskildt
moment tillädes, af följande lydelse:
”Böter för Lurendräjeri eller Tullförsnillning
under 50 R:drs värde, iler de efter denna
Stadga ega ruin, förvandlas enligt den i Kongl.
Förklaringen den 23 Martii 1 807 stadgade grum!;
Böter från 50 till 400 R:dr förvandlas vid bristande
tillgång i Fängelse sålunda, att från rich
med 50 till roo R:dr svara Tre månader; från
och med 100 till 200 Fem månader; från och
730 Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning.
med 200 till 300 Sex månader; frän och med 300
till 400 Sju månader. Den Fängelsetid, för
hvars bestämmandet värdet af förbrutne dömde
varor till 400 R:drs belopp och deröfver tjenar
till grund, beräknas salunda, att mot ett varuvärde
af 400 R:dr och deröfver till 500, svara
Atta månader; från och med 500 till 600, Nio
månader; från och med 600 till 700 R:dr, Tio
månader, och så vidare med tillökning, af en
månad för hvarje loo R:dr, så att ett år svarar
emot ett varuvärde från och med 800 till goo
R:dr; Två år mot ett värde från och med 2000
till 2100, samt Tre år mot ett varuvärde från
och med 3,200 R:dr till 3,300 R:dr och derutöfver,
och må ej någon, ehuru varuvärdet öfverstiger
sistnämnde Summa, längre än tre Ar
hållas i Fängelse. —
6:0, Då beskaffenheten och inrättningen
af nuvarande Corrections- och Arbetshusen är
sådan, att de till Fängelse dömde personers insättande
derstädes , innefattar en hårdare bestraffning
, än ändamålet kräfver, och dessutom
äro allt för otillräcklige att emottaga
dem, hvilka, enligt redan gällande Författningar
böra derstädes förvaras, så att en del af dem,
måste å Fästnirigarne insättas, hemställde Högste
Domstolen, att Fängelse som enligt denna Stadga
eger rum, må i likhet med det som till följd
af Utsokriings-Balken eller 1807 års Förklaring
ådömes, undergås antingen i Corrections-Huset
eller i Länshäktet, i den Provins, der den brottslige
gerningen föröfvat.
7:0. t momentet, som afhandlar förnyade
Jjurendräjeribrott under 50 Rtdrs värde finnes
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 731
icke stadgadt, huru ansvaret skall bestämmas för
mera än andra gången, hvarföre tillstyrktes ett
tillägg, som utmärker detta sålunda:
”Beträdes någon andra gången eller oftare
med enahanda missbruk” etc.
8:0. I följe af den likhet, som i Förordningen
antagits emellan Lurendräjeri- och Tullförsniilningsbrott
, skulle Summan der urbotaansvaret
äfven för sistnämnde förbrytelse vidtog,
i händelse af bifall till Högste Domstolens ofvanberörde
hemställan, ökas till 400 R:dr, och de
öfrige i Förordningen förekommande Stadgan -  den som derå hafva afseende, i enlighet dermed
förändras.
g:o. Men i öfverensstämmelse med den af
Cominitterade Iagde grund, att Tullförsnillning
och Lurendräjeri ansetts utgöra lika svåra förbrytelser,
ansåg Högste Domstolen desto mindre
en skillnad böra göras, hvarigenom Tullförsnillning
af varor under 50 R;drs värde belädes med
böter, hvilka icke egde rum för Lurendräjeri
af samma belopp, som det icke syntes troligt,
att egenteliga Importeurer eller handlande skulle
finna någon uträkning, att uppsåteligen undansnilla
deri ringa afgilt, som å ett sådant varuvärde
kunde belöpa, utan lärer sådant oftast komma
att härröra antingen af glömska eller andra
tillfälliga orsaker, i anseende hvartill och för att
bibehålla den redan lagde principen, tillstyrktes
en sådan förändring af det momentet, som härom
handlar.
’’För förbudna eller tullförsr.illade varor,
som anhållas under 50 R;dts värde erläggas ej
732 Proposition örn Lurendr. o. Tullförsnillnings
böter; men varan förverkas pä sätt redan är
sagdt. Beträdes någon andra gängen eller oftare
med enahanda missbruk bote derjemte i sådant
fall den' förbrutna varans värde; hvilket sednare
äfven skall iagttagas vid de tillfällen då
den förbudna eller tullförsnillade varan utgör i
värde från och med 50 till 400 R:dr.”
Och den nästföljande meningen: För tullförsnillade
etc. till öfver eller under 50 R:dr
skulle i sådant fäll utgå.
10:0. Då, enligt hvad Högste Domstolen
erfarit, Domstolarne stundom fattat det begrepp
om stadgandet, att borgen skulle för böterne ställas
eller ock den brottslige genast träda i häckte,
att en i enlighet dermed inrättad hänvisning
till besvärs anförande borde meddelas, så att deri
i 1807 års Förordning lemnade frihet, att förete
fattigdomsbevis eller ställa personlig borgen icke
skulle ega rum; men afsiglen med detta stadgande
endast synes vara, att bestämma huru förhållas
bör under Rättegången och innan Utslag
i målet blifvit meddeldt, heldst föreskrifterna om
hvad vid besvärs anförande är att iagttaga, finnas
på ett annat ställe meddelade, hemställes alt
till förtydligande af meningen, den samma må
undfå en sålunda förändrad redaction :
”Den som anträffas med lurendräjadt eller
tullförsnilladt gods, må, der han ej kan ställa
vederhäftig borgen för de böter honora kunna
ådörnas, hållas under tjenlig bevakning till dess
Domstolen sammanträdt och pröfvat huruvida
han efter Lag och Sakens beskaffenhet-bör träda
i Häkte eller må vara på fri fot, mot eller utau
borgen för sin person”.
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 733
11:0. För tydlighetens skull torde böra
utmärkas, att böter för hvilka borgen blifvit
ställd ej må förvandlas, utan skola med penningar
godtgöras, sä vida tillgäng hos den sahfallde
eller Löftesmännen finnes.
12:0. Uti 1799 års Förordning stadgades,
att hvad uti böter hos den brottslige saknades
skulle i annat straff förvandlas, hvaraf följde,
att fråga derom icke kunde uppstå, förr än det
visat sig till livad belopp böterne kunde gäldas.
Detta stadgande synes lämpeligen kunna bibehållas,
i synnerhet som en utväg derigenom beredes
Beslagaren, att utbekomma åtminstone någon
del af den, såsom belöning och uppmuntran,
honom anslagne andel. Af sist anförde
skäl syntes det äfven billigt, att af sådane medel
Beslagaren, meri förmånsrätt framför Kronan,
åtnjuter sin andel, heldst Kronan såsom någon
egenteligen besparad direct vinst icke lärer
påräkna någon andel i bötesbeloppet. Således
tillstyrkes, att sista momentet må förändras på
följande sätt:
”Böter, för hvilka Borgen blifvit ställd
kunna sedermera ej förvandlas, utan skola med
penningar godtgöras, så 'vida tillgång hos den
sakfällde eller Ijöftesmännen finnas' men hvad
som sedermera brister förvandlas på sätt förut
är stadgadt; Dock åtnjute Beslagaren före Kronan
sin andel fullt ut af hvad som kan med
penningar utgå.”
13:0. Ansvaret för Fabriks-Idkare, som beträdes
med oloflig införsel eller försäljning af
Manufactur- och Slöjdevaror synes kunna minskas,
så alt han för första resan sådan förbry
-
734 Proposition om Lurenär. o. Tullförsnillning,
telse bor straffas såsom för andra gången föröfvadt
I.urendräjeri, och för andra gången såsom för
tredje; hvarvid likväl torde böra utmärkas, att
detta högre ansvar endast eger rum, da han låter
komma varor från Utrikes ort af sådant slag,
som han sjelf tillverkar. Äfvensom handtverkare,
hvilken beträdes med oloflig införsel eller
försäljning af sådant gods som tillhörer hans egen
handtering, synes böra vara underkastad enahanda
straff.
14:0. För tydlighetens skull torde i fråga
om Ämbetsmäns ansvarighet för Lurendräjeri
eller Tullförsnillningsbrott, böra utmärkas, att
tjenstens förlust eger rum, först då värdet öfverstiger
400 R:dr äfvensom, i afseende på delagtigheten
uttryckas, att den skall vara af sådan
gröfre art, för hvilken, enligt denna stadga, ansvaret
är enahanda, sorn för sjelfva brottet. Grunden
för det förra af dessa tillstyrkanden är, att
en förbrytelse af den ringare beskaffenhet, att
varuvärdet ej uppgår till 400 Rtdr icke synes
böra beläggas med ett så ojemnförligt högt ansvar,
och för det sednare, att den mindre drägtighet,
som eljest kan tilläfventyrs med penningeböter
försonas, och som någon gång består
i underlåtenheten att upptäcka ett begånget Lurendräjeribrott,
icke skäligen synes böra bestraffas
på enahanda sätt, som den, då en Ämbetsman
leger, råder eller hjelper till gerningen, så
att den derigenom sker.
Momentet skulle i anledning häraf erhålla
följande lydelse:
”Finnas någon annan Ämbets- eller Tjensteman,
högre, eller lägre, begå Lurend/äjeri eller
Proposition om Lurendr, 0. Tullförsnillning. 735
Tullförsnillning af varor till ett värde af 400
R.dr eller derutöfver, eller kan han öfvertygas om
sådan de/gtighet deri, sorn 1 §. 61 Cap. Missgernings-Balken
omtalar, miste tjtnsien etc.
1 Art. 4 §.
15:0. Af orden: Utländskt förbudet gods kunde
dragas den mening, som här vore blott fråga
om det, hvilket är till införsel förbudet, och
ej tillika om det som är tillåtet men ostämplad t
och således tullförsnilladt, ehuru sakens natur
tyckes fordra, att med det sednare slags godset
bör förhållas på samma sätt; hvarföre börj;.n af
denna §. kunde förändras sålunda: Utländskt
förbudet eller ostämpladi gods, nytt och obrukadiT etc.
Denna anmärkning gäller äfven om flere
andra ställen, der ordet förbudet gods nyttjas i
den mening, att dermed betecknas så väl det
som är till införsel förbudet som ostäm pladt; och
vid sluteliga redactionen af Förordningen torde
derföre blifva nödigt iakttaga, att på de ställen
der den bar afseende äfven på detta sednare,
sådant tydligen utmärkes.
3 Art. 1 §.
16:0. Vid värderingar böra besigtningsmännen
jemväl, under enahanda förbindelse som
för rigtigheten af sjelfva värdteringen, yttra sig
om varorne äro'af utländsk tillverkning, i händelse
fråga derom uppstår; Äfvensom och då
den tilltalade, med värderingen misst ö.d, ofta
begärt en förnyad, och Domaren i saknad af bestämd
föreskrift, stadpat i villrådighet, huru vi
-
736 Proposition om LurenJr. o. Tullförsnillning
i!a sådant, på grund af Partens begäran, ovill,
korligen borde beviljas eller ej, att stadgande
derom vid slutet af denna §. kunde tilläggas sålunda:
Värderingsinännen
böra jemväl under enahanda
förbindelse yttra sig om godset är af utländsk
tillverkning eller ej. Då sådan värdering
i föreskrifven ordning och af behörige personer
skedt, ina ej ny värdering tillåtas, derest ej
Do maren finner sådane omständigheter, att den
nödvändigt erfordras.
3 Art. 4 §.
17:0. Den felagtigliet, som enligt denna
§. kan af handelsagent begås, består dels i meddelande
af falska betyg, dels i underlåtenheten
att till Cornmerce-Collegium insända de häruti
föreskrifne underrättelserne. För begge desse
händelser synes ansvaret icke böra vara enahanda
och underlåtenheten af underrättelsernes tidiga
meddelande kunna såsom andra Arnbetsfel
af lika beskaffenhet med penningeböter försonas.
I öfverensstämmelse härmed tillstyrktes följande
förändrade redactiou : — — ”eller annat miss
bruk
. pä lioad sätt som lieldst föröfvas, hvarom
Handels-Agenten åligger att ofördröjeligtn gifva
Commerce- Collegium besked, skall köparen af godset”
etc. och sedermera — -—- ”hvarjemte den
Handels-Agent, som i dessa hänseenden meddelar
betyg eller underrättelser, sorn med verkeliga förhållandet
ej öfverensstämma, skull skiljas från tjensten,
och dessutom beläggas med det ansvar, hvartill
-
Proposition om Lurendr. 0. Tullförsnillning. 737
till han efter sistnämnde artikel ian pröfvas skyldig.
Underlåter han att så fort ske kunnat till
Commerce- Collegium insända dessa underrättelser ,
plikte från 50 till 200 R:dr efter omständigheterna.
' ’
4 Art. 2 §.
18:0 För att tydligare utmärka meningen
med stadgandet i första momentet af-denna §,
torde det kunna förändras sålunda: — — ”håfve
f örbr ut it samma vara med hvad deraf blifvit
såldt och kunnat anhållas och bote fulla värdet”
tg:o I öfrigt torde redactionen af sista momentet.
af denna §• jemkas sålunda: ”Samma Lag
vare för den köpare af ostämplade sådane varor,
hvilken är berättigad dermed drifva handel heldst
derigenom tydeligen utmärkes, att ingen annan,
som till enskildt behof kan köpa sådan vara, böc
ansvara.
4 Art. 3 §,
20:0 Första momentet af denna §. lärer böra
här utgå och i den man det instämmer med
principen i y art. 5 §. derstädes inflyttas. Dock
torde genom något stadgande ett undantag kunna
göras för sådane varor, sorn från en på landet
anlagd Fabrik införas till närmaste stad eller
forslas för att stämplas.
4 Art. 4 §.
21:0 Enär det brott, hvilket här omforma-'
les, redan är upptagit i 8- Cap. 1. MissgerningsBalken,
tillstyrkes, att med ändring af den föreBihang
till Rikt-St, Prol,\\sta Sami, iSi}. '*7
7 33 Proposition om JLurendr. o. Tullförsnillning.
slagne bestraffningen, den må bestämmas i likstämmighet
med nyssnämnde Lagens rum; såsom
det ock i 1799 års förordning varit iakttaget.
4 Art. 7 §•
22:0 Sista momentet af denna §. om Bätter
Domstol i de deruti nämnde mål, torde böra
flyttas till 2 §. 6 Art. på det att hvad Författningen
i detta ämne innehåller, må finnas på ett
ställe.
5 Art. 2 §•
23:0 Orden: ”Eller med särsiildte förordnad
de försedde under-betjente vid Tullverket: synas
icke vara tillräckeligen bestämde, dels deruti: att
icke stadgadt finnes, af hvem sådana förordnanden
få meddelas: endast af Tull-Directionen eller
af hvar och en styresman för Tullslaten I
sin ort; Dels ock huruvida sådana förordnaden.
böra för hvarje särskildt tillfälle och förrättning
utfärdas, eller kunna bevilljas för längre tid
eller alltid. Då lagligheten af ett beslag beror
derpå, att personen finnes vara behörigen qvalificerad,
lärer det vara nödigt , att sådant noga bestämmes.
24:0 T öfrigt och då uti författningen icke
finnes uttryckeligen bestämt: hurudan påföljden
rnå blifva af ett beslag, som göres vid husvisitation,
antingen af en obehörig person , sorn
efter origtigt erhållen handräckning eller derförutan
det'samma verkställer, eller ock af en
behörig person, sorn felar mot hvad honom för
Proposition om Lurendr. 0. Tullförsnillning. 739
undersökningens anställande alägat iakttaga; hem.
stahle Högste Domstolen, att genom ett särskildt
moment i denna §. sådant må på följande sätt
bestämmas:
”Om antingen den som är till undersöknings
anställande obehörig med vederbörandes
origtigt iemnade handräckning eller derförutan,
anställer visitation, eller ork den sorn ' eljest är
behörig vid sådan förrättning unde; låter iakttagande
af hvad honom efter denna stadga åligger
att iakttaga, vare väl det anhållne godset,
då det uppgår till det belopp här ofvan ornförmäles,
förbrutet; Men den som undersökningen
förrattat åtnjute icke Beslagare-andel hvarken i
godset eller Böterne , hvilken i sadan händelse
tillfaller Kronan: Men örn sådant gods, utan
undersökning i öppna bodar eller försäljningsställen
upptäckes, eger hvem som heldst det samma
anhålla och i Beslag taga samt Beslagareandel
deraf åtnjuta.
5 Art. 3 §.
25:0. De i denna §. stadgade Böter för
den, som icke funnit otillåtne varor vid »let beslag,
synas böra förvandlas efter den i Kongl.
Förklaringen den 23 Martii 1807 lagda grund.
26:0. Befrielsen från åtal för egare af otillätet
gods för mindre än 100 Ruirs värde synes
icke böra ega rum i det fall, att godset hållits
till försäljning; utan bor det dä, ehvad det
stiger till större eller mindre belopp, vara underkastadt
confi-cation och egarens ansvar. I anledning
deraf lil Ist yrkes tillagg i denria §. al ett
moment så lydande :
74<> Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillningl
”Det gods som å kamrar eller andra hemliga
försälj ni ngs-stäl len till salu hålles, vare förbrutet
efter Första Artikeln af denna förordning.”
5 Art. 5 §.
i
27:0. Det i denna §. omtalta Fängelse synes
jemväl höra bestämmas efter den i 1807 års
Förklaring lagde grund.
28=0. I denna §. lärer böra tilläggas: ”eller
Svenskt stämpelbart men ostämpladt”i meningen
Men finnes åter det anhållna gods icke vara förr
budet eller tullförsnilladt etc.
29:0. I första raden af denna §. anträffas
någon å vägar med etc. lärer böra tilläggas —•
■— eller gator.
5 Art. 11 §.'
30:0. För åtnjutande af det skydd, som genom
denna §. försäkras dem, som visitationer anställa,
lärer böra erfordras, att de uppvisa deras
förordnande, att de medhafva vittnen och ej företaga
förrättningen nattetid, hvilket också bör
utmärkas.
6 Art. 1 §.
31:0» I anseende till hvad i allmänhet
blifvit anmärkt ofvanföre i afseende på förvandlingen
af Böter i vissa fall, till Fängelse vid
vatten och bröd, hemställde Högste Domstolen,
att der i författningen sådant Fängelse blifvit
föreslaget, det samma i stället må bestämmas till
Fängelse efter den i 1807 års Förordning lag
-
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 741
de grund, äfvensom Högste Domstolen ansåg
mindre lämpeligt, att i detta fall hänvisning
meddelas till Seglations-Ordnirigen , utan torde
föreskrifterne i hvardera förordningen böra oberoende
af hvarandra utsättas.
6 Art. 2 §.
32:0 Enahanda anmärkning mot seglations-ordningens
åberopande gäller äfven här ,
hvarförutan torde böra iakttagas, alt föreskriften
om hvad vid besvärs anförande är att iakttaga,
lärer höra inrättas i enlighet med den Kongl.
Förklaringen den 23 Martii 1807 meddelar.
6 Art. 3 §.
33:0 På det något tvifvelsmål icke må uppstå
om tiden hvarifrån fatalierne må för actor
beräknas, tillstyrkes, att Protocollen och Utslaget
må på sätt och i den ordning föreslaget är,
aflemnas till actor, som inom åtta dagar derefter
insänder dem till Tull-Directionen , som emot
bevis tecknadt å utslaget tillställer Advocat Fiscalen
dessa handlingar; och beräknas för honom
besvärstiden från deri dag han af Utslaget sålunda
erhållit del.
In fidem Protocolli
Utur Original-Protocollet rätteligen utdraget
intygar:
M. M. Rosbeck.
742 Proposition om Lurenilr. o. Tullförsnillning.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, med öfverlemnande af
Förordningen den 12 Februarii 1820,
emot Lurendräjeri och Tullförsnillning,
uti hvad angar de derstädes stadgade
sträf och ansvar; Gi fven Stockholms
Slott den 10 April 1823.
Sedan hus Kongl. Majit Rikets Stander i underdånighet
anmält angelägenheten af kraftiga
anstalter och i vissa fall skärpta Strafflagar, till
förekommande af Lurendräjeri- och Tullförsnillning;
Och Kongl. Majit äfven insett, att de Förordnanden,
sorn förr varit vidtagne icke nag tillräckligen
tjenat att afvärja desse för den allmänna
och enskilda välfärden lörderflige missbruk;,
så har Kongl. Majit under den 1 rite FebruarU
1820, funnit godt, att, med upphäfvande af de
uti ämnet ditintills utkornne Författningar, låta
utfärda en förnyad Förordning; hvarvid Kongl.
Majit likväl, på sätt densamma utvisar, förbehållit
Sig Sin höga rätt, att vid nästa Riksdag
derefter lemna Rikets Ständer del af Förordningen,
för att, uti hvad sorn rörer de stadgade
straffen och ansvaien, undergå sädane ytterligare
jemkningar, sorn kunde erfoidras, samt derefter
blifva gällande, såsom em af Kongl. Majit
och Rikets Ständer gillad och antagen Allmän
Lag; Och då emellan meranämnde Författnings
utfärdande samt det derefter först inträffade Riksmötes
början en tid af nära. 'Frenne, år framflutit;
har Kongl, Majit funnit lämpligt, att till
vinnande af fullständig upplysning i ämnet
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 7 t ?
från Kongl. Majsts.. och Rikets Commerce-Collegium
samt General-Tull - Directionen infordra
underdåniga Utlåtanden, om den påföljd] och verkan,
som de till kraftigare upptäckande och bestraffning
af ofvannärnnde förbrytelser uti igro
års Förordning stadgade straff och ansvar befunnits
i tillämpningen medföra, samt angående
hvad i. öfrigt dervid förekommit.
De från nyssberörde Allmänna Ämbetsverk
till följd häraf inkomne underdåniga Utlåtanden
har Kongl. Majit , sedan Högste Domstolen
blifvit hörd, låtit, Sig föredragas uti den
för behandling af Lagfrågor fastställa Ordning
och vill Kongl. Majit nu, till verkställighet at
hvad redan vid Förordningens utfärdande blifvit
beslutadt , till Rikets Ständer i förut omförmälde
ändamål öfverlemna hvad Densamma innehåller,
angående straff och ansvar, hvilken del
utaf Författningen lämpeligast, bör skiljas ifrån de
e.genteligen oeconomiske stadganderne, som äro
underkastade mera föränderlighet genom inträffande
tillfällig© omständigheter..
De uti Stats-Rådet och, Högste Domstolen
förde Protocoller, så vät vid öfverläggningarne
angående Förordningen den 11 Februarii 1820,
sorn vid närvarande tillfälle, bifogas; Varandes
i öfrigt befallning gifven, att så snart målet blifvit
af Rikets Ständer till vederbörligt Utskott
ramitteradt, Commerce - Collegii och GeneralTull-Direcii
unens ofvanberörde underdåniga utlåtanden
skola dit aflemnas.
7 14 Proposition om Lurendr. och Tullförsnillningi
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer tued
all Kongl. Nåd och ynnest välbevågen.
CARL JOHAN.
M.. M. Rosheck.
Protoeoll, hullet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rädet å Stockholms Slott
den 17 Januarii 1820,
Närvarande:
Deras Excellenser Herr Justitia» Stats-Mid
nistern Grefve Gyllenborg och Herr StatsML
nistern
för Utrikes Aiender Grefve von Engsström.
Stats Raden H. E. Herr Grefve Fleming.
H. E. H:r Grefve Lagerbring. Hof-Cancelleren
H. E. Grefve af Wetterstedt.
Stats-Råden Herr Grefve Cederström.
Herr Grefve Skjöldebrand.
Herr Grefve Mörner.
Stats- Secre t eraren Klintberg.
Sedan Kongl. Maut, under den 6 sistl. December,
i Nåder förklarat, att Kongl, förordningen
emot lurendräjeri och tullförsnillning af d.
3 Februarii för!, år, hvilken, enligt Kongl. Kungörelsen
den 13 derpåföljande Maji, ej bort
tjena till efterlefnad förr än tued detta års bor
-
Proposition om Lurendr. och Tullförsnillning 745
jan, skulle än vidare till dess kraft och verka11
hvila till den 1 nästkommande Martii, hade Kongl*
Majrt i Nåder ansett nödigt, att nämnde författning
borde företagas till förnyad granskning, för
att undergå de ändringar och rättelser, som Kongl*
JVfaj.-t, med afseende på förekomne ytterligare
anledningar och behof af eftertryckliga anstalter
till berörde missbruks hämmande kunde i Nåder
finna lämplige.
Till följt! af erhållen särskild Nådig befallning
hade Sfats-Rådet i detta ändamål samman,
trädt, hvarefter förenämnde ärende nu företogs.
Vid 1 Ari. fann Kongl. Majit förekomma,
att det der stadgade ansvar för den, som första
eller andra gången dömmes för lurendräjeri eller
tullförsnillning, ej var i nog lämpeligt förhållande
afpassadt efter brottets beskaffenhet, i det att
straffet blefve enahanda, då den förbrutna varan
uppginge i värde från och med 30 ända till 400
Ilidr, deruti Kongl. Majit ansåg den rättelse nödig,
att utom den i atla händelser af berörde
brott fasistälde påföljd utaf varans förlust, den
brottslige borde första gången böta godsets värde,
då det stege till 50 R:dr eller deröfver, men
ej till 200 R:dr och dubbla värdet, om det ginge
till 200 R:dr eller deröfver, men ej till 400
Rtdr, samt att den, som andra gängen dermed
beträddes, skulle i förra fallet plikta varans dubbla
och i det sednare dess tredubbla värde 3
hvarjemte Kongl. Majit, såsom en följd häraf,
ansåg urbota straff, beiäknadt efter varans dubbla
värde böra ega rum för den, sorn, efter att
hafva sine gångor blifvit dömd för lurendräjeri
eller tullförsnillning till större eller ringare belopp.
74 6 Proposition om Lurtndr. ock Tullförsnillning,,
3:dje gången eller oftare dermed beträddes, ehuru
varans värde då ej uppgingo till 400 Rrd.
Hvad urbota straffet angick fann Kongl, Majtt
den arbetstid, till hvars bestämmande värdet af
förbrutne dömde varor till 400 Riksdalers belopp
eller deröfver skulle tjena till grund, böra sålunda
beräknas, att emot ett varuvärde af 400 R:dr
och deröfver till 500 R:dr, svarade 1 år, från
och med 500 till 600 R:dr x år och arne månader,
från och med 600 till 700 R:dr 1 år och
4 månader och såvidare med tillökning af *:ne
månader för hvarje 100 R:dr, så att ett år och
6 månader svarade emot ett varuvärde från och,
med 700 till 800 R:d, 2 år mot ett värde från
och med 1,000 till 1,100, och 3 år emot ett
varu-värde från och med 1,700 R:d och derutöfver;
likväl linge ingen hållas till allmänt arbete
längre än 3 år, om ock den förbrutna varan i
värde uppskattades till mera än det emot sådan
arbetstid svarande högsta belopp.
Och skulle, sedan allmän arbets-inrättning
nu mera blifvit verkstäld i Vadstena, uttryckligen
förklaras, att bestraffningen af allmäut arbete
borde af den brottslige uthållas, antingen vid
nämde Inrättning eller vid den i Carlskrona.
I anseende till brottets svårare egenskap, då
det antingen flere gånger föröfvades ^eller äfven
första gången borde umgällas med urbota straff,
fann Kongl. Majtt rättvist, att i alla de fall då
sistnämde ansvar, egde rum, förbrytarens namn
och straff borde komma till allmänhetens kunskap
och i sådant afseende kungörelse derom införas
uti Inrikes Tidningarne samt på enahanda
satt förfaras, då någon 2:dra gången blefve
Proposition om Lurendr• o. Tullförsnillning. 747
dömd för lurendräjeri eller tullförsnillning ,
hvarvid varans värde uppginge till 50 Rrd eller
deröfver.
Ifrån stadgandet i 5:te Mom. af förenämn.
de Art:s 1 §, rörande ansvar för delagtighet i
lurendräjeri- och tullförsnillnirigs-brott , skulle
följande mening, såsom öfverflödig, uteslutas ,
nemi, ’’Är någon eljest till gerningen mindre
vållande eller har han vetat förut, att den var
å färde och det ej uppenbarat, plikte med fängelse
eller penningar efter omständigheterna.”
Deremot borde i denna artikel tilläggas, att
Fiscal eller Kronobetjent, sorn antingen sjelf begår
lurendräjeri eller tullförsnillning , eller
dertill lemnar biträde, eller med hvars vetskap
och samtycke slike brott af andra föröfvas,
borde anses lika med den, sorn a:dra gången
blifvit om lurendräjeri och tullförsnillnings-brott
förvunnen, och dessutom mista tjensten, om ock
den förbrinna varans värde ej uppginge till 50
R:d; äfvensom i en derefter påföljande §. borde
utsättas, att Ämbets- eller Tjenstemän vid lulleller
lots-verket, som öfvertyga* om någon af
sistnämnde förbrytelser, borde vara förfallen till
det uti 5:te puncten af &:de Momentet stadgade
ansvar.
Uti nyssnämnde 8:de Morn., angående skärpning
i vissa fall uti de i allmänhet stadgade straff,
fann Kongl. Majtt följande ändringar och tillägg
ningar
nödige, nemligen:
1:0 Att utländsk man, som ej erhållit Svensk
medborgarerätt, och förvunnes till lurendräjeri
eller tullförsnillning, skulle, då det förbrutna
74 5 Proposition om Lurendr. o, Tullförsnillning.
godsets värde uppginge till 400 R:d eller deröfver,
forvisas Riket på 3 år, samt om han återkom—
ine och derefter beträddes med nämnde brott, för
alltid landförvisas, ehvad godsets värde uppginge
till större eller mindre belopp.
2:0 Att den af judiska Nationen , sorn ej
vunnit Svensk borgare-rätt, skulle, antingen han
var i Sverige född eller hit inflyttat, för alltid
förvisas Riket, icke allenast då han blefve förvunnen
om lurendrcäjeri eller tullförsnillningsbrott
och den förbrutna varan stege i värde tilL
400 R:d eller deröfver, utan ock om han, en gång
dömd för lurendräjeri eller tullförsnillning af
varor under 400 R:d, 3 nyo med sådant brott
beträddes och varuvärdet då uppginge till eller
öfver 50 R:d.
3:0 Att det i sistnämnde'Morn. utsatte ansvar
för den, som icke vunnit burskap på handel
och beträdes med lurendräjeri eller tull
försnillning
af varor till eller öfver 400 R:d,
borde jemväl, i anseende till honom tillämpas,
om han, efter att hafva en gång varit dömd
för lurendräjeri eller tullförsnillning af varor
under nyssnämnde belopp, blefve s:dragån.-  gen om någon af desse förbrytelser förvunnen
och godset då i värde stege till 50 R:d eller
deröfver.
4:0 Att någon skärpning i straffet ej borde
utsättas för fabriksidkare eller handtverkare,'
som öfveitygas att hafva oiofligen infört eller
försålt sådant gods , sorn icke hör till hans egen
tillverkning, samt att stadgandet der0rn så-;
ledcs borde uteslutas.
Proposition om Lurendr, 0. Tullförsnillning. 749
5:0 Att i de händelser, då enligt hvad ofvan
anfört är, förbrytarens namn och straff borde
komma till allmänhetens kunskap, äfven annan
Ämbets- eller Tjensteman, än Fiscal eller Kronobetjent
samt Ämbets- eller tjensteman vid Tulleller
Lotsverket skulle hafva förverkat sin tjenst
och extra Betjent all rätt att till Ordinarie tjenst befordras,
jemte det han borde skiljas från det verk der
han var antagen: och skulle den brottslige för öfrigt,
om han ej redan blifvit ansedd ovärdig att deltaga i
val eller komma under omröstning till sådace
publike förrättningar, sorn bero af medborgerligt
förtroende, förklaras dertill obehörig jemväl
i de händelser, då slik påföljd, likmätigt hvad i
denna artikel var redan stadgadt, ej egde rum ;
f>:o Att om beslag göres af någon annan än
Fiscal eller Kronobetjent eller Ämbets- och Tjensteman
vid Tull- eller Lotsverket , beslagaren ,
otn han sedermera förtiger den brottslige eller undanhåller
eller förbyter något af godset, skulle pliktat
10O R:d, hälften till angifvaien och hälften
till närmaste Lazarett eller Barnhus, och ersätta
hvad af samma gods blifvit undanhållet, eller
förbytt samt derjemte till angifvaien hafva för.
verkat sin beslagare andel, hvarförutan, om beslagaren
är Ämbets- och Tjensteman elier Extra
Betjent, förbrytelsen borde umgällas på sätt förut
blifvit stadgadt.
710 Att Fiscal eller Kronobetjent, sorn
begår en slik förbrytelse, vore underkastad samma
lag, utom hvad angick böterne, sorn borde af
honom gäldas till dubbelt belopp;
8:0 Att, om af Ämbets- och Tjensteman
yid Tull-eller Lots-verket det i beslag tagne god
-
750 Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning
set undanhålles eller förbytes, äfven han borde
wista så väl beslagare-andelen samt, jemte ersättning
af det undanhållna eller förbytta godset,
dertill straffas med 6 eller flere månaders allmänt
arbete efter omständigheterna; hvarjemte,
om han aldeles förtiger beslaget, han skulle anses
med det i 5:te puncten af förevarande Moment,
stadgade ansvar, och
9:0 att hvad detta Moment innehöll angående
skärpning i straffet för Courierer, sorn öfvertygas
-om .Lurendräjeri eller Tullförsnillning
borde utur författningen uteslutas.
På det att resande, som från utrikes orter
till Riket ankomma, ej måtte emot författningens
ändamål, blottställas för ansvar eller olägenheter,
i fall de af okunnighet om dess innehåll
medförde förbudna varor; utan afsigt att dermed
drifva handel, fann Kongl. Maj:t lämpligt I
Nåder förordna, att om en sådan resande, som
ej var fremmande magts sändebud, och hvarmed
dessutom ej finge förstås skeppare och besättning
på fartyg, ej heller befraktare , vid ankomsten
till Riket medhade annat gods än sådane beklädnads-
och nödvändighets-persedlar, för hvilka, efter
förra vanligheten, något tilltal ej egde rum ,
berörde gods, i fall det var till införsel förbudet,
borde vid första Tullkammare upptecknas, både
med Tullkammarens och den resandes sigill
förseglas samt hos Tullkammaren förvaras, för
att antingen vid afresan från Riket åter medtagas,
eller ock dessförinnan utföras till den fremmande
ort, sorn af den resande uppgåfves. För
att njuta denna rätt tillgodo, borde han genast
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 75*
och innan visitation skett, efter erhållen anmaning
derom, för Tullkammaren uppgifva hvad
han medfört, vid äfventyr att i annat fall , om
förbudet gods funnes, ansvara såsom för lurendräjeri.
Dock finge under denna tillåtelse icke
inbegripas gods eller persedlar, som påtagligen i
handels-afsigt medfördes. Vid de tillfällen då
varor i nämnde ändamål hos Tullkammaren nedsattes,
borde berättelse derom af bemälde Tullkammare
insändas till General-Tull-Directionen,
som egde att efter omständigheterna förordna om
den tillsyn, hvilken vid varornes Utförsel skulle
iakttagas; och komrne i öfrigt, om de nedsatte
varorne vöre till större eller mindre del förskämning
underkastade, den af sådan anledning
under liggetiden möjligen inträffande förlust att
stanna för den resandes egen räkning. Om utländsk
resande underläte, oaktadt föregången anmaning,
att uppgifva sådant medbragt till införsel
lofgifvet gods, hvarföre Tull borde erläggas ,
vöre han underkastad ansvar såsom för Tullförsnillning
i allmänhet.
2 och 3 Art.
Såsom bidragande till större controll emot
missbruk, fann Kongl. Maj:t den anstalt nödig ,
att sådane förbrutne dömde varor, som voro till
införsel förbudne, hädanefter, i stället för att här
i Riket föryttras under vilkor af export , borde
genom Tuil-Directionens föranstaltande på Kronans
risico utskeppas till någon utrikes ort, der
Svensk Consul, Agent eller Commissarie vöre
förordnad, för att genom bemälde Tjenstemans för
-
752 Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning
sorg derstädes försäljas; Och pä det att genord
denna anstalt, hvilken troligen medförde den
verkan, att behållningen af försäljnings-beloppet
blefve ringare än om godset här föryttrades, beslagaren
ej skulle komma att sakna nödig och
billig uppmuntran, ville Kongl. Maj:t hafva i
Nåder förordnat, att beslagare-andelen, i allmänhet
bestämd till hälften af det förbrutna godsets
värde, skulle i detta fall förhöjas med 25 procent
derutöfver, och genast efter det Utslaget
vunnit laga kraft af Tullmedlen utbetalas; hvarförutan,
i fall vid slutlig liquid efter varans försäljning
på utrikes ort det skulle befinnas , att
försäljningsbeloppet öfverstege berörde utbekomne
beslagare-andel samt de å godset använde
kostnader, beslagaren äfven skulle erhålla hälfter»
af det behållna öfverskotta; Och kornme, i händelse
försäljningssumman ej uppginge till det
belopp; att hälften af det behållne öfverskottet
funnes svara emot den andel som beslagaren redan
erhållit, bristen att stanna för Kronans räkning.
Kongl. Maj:t täcktes vidare i Nåder förordna,
att, då beslag göres å varor, i värde uppgående
till eller öfver 400 R:dr, uti hvilket fall
straffet vore urbota, beslagsren skulle ega, att,
jemte den honom tillkommande andel af varans
värde, likaledes af Tullmedlen utbekomma 75
procent af det värde, hvartill samma gods blifvit
upps&attadt , äfvensom att, då fråga vore otn
gods under 50 R:dr dervid böter ej egde rum ,
beslagaren skulle ega att undfå hela beloppet
af godsets värde, jemväl förhöjdt med *5 procent
-
Proposition om Lurendr. oqfi Tullförsnillning. 753
cent, om det vore till införsel förbudet, men
för varor af annan beskaffenhet njuta hela behållningen
af auctionsbeloppet.
Då Kongl. Majit härigenom ville hafva Edagalagdt
Dess Nådiga afsigt, att medelst tjenliga
uppmuntringar befordra den verksamma tillsyn
emot''ifråga varande förbrytelser, som öfverensstämde
med denna Författnings ändamål, ansåg
Kongl. Maj:t det äfven vara ett värdigt föremål
för Dess Nådiga uppmärksamhet, att 1
sammanhang dermed söka undanrödja anledningar
till försåtliga och med sedolärans grundsatser
samt enskild säkerhet ej förenliga angifvelser
af personer, med hvilka den som skulle angifvas
vore i ett förhållande, som lemnade detn
allt för öppna tillfällen, att granska hans gerningar
och företag. I sådant afseende pröfvade
Kongl. Majit godt förordna, att förbrytelser emot
förevarande Författning icke finge angifvas af
föräldrar och barn eller af syskon emot hvarannan;
ej heller af annan skyldeman emot den ,
hos hvilken han njuter kost eller underhåll, eller
af fosterbarn emot fosterföräldrar eller af
tjenstehjon emot husbondefolk, under den tid de
äro i tjensten; Och om likväl så skedde, så skulle
på angifvelsen ej göras afseende.
Hvad för öfrigt angick den åt general-TulIDirectionen
nu uppdragne export af i beslag taget
till införsel förbudet gods, så fann Kongl. Majit
något hinder icke förekomma deremot, att ju denna
export efter omständigheternas föranledande
finge verkställas, icke allenast från Stockholm och
Bihang till Bikt-Stj Prat, 1 '.sta Sami, 1823. 4 8
754 Proposition om Lurentlr. och Tullförsnillning'
Götheborg,' utan -äfven från hvilken annan Svensk
hamn som heldst.
Bland de i 2:dra §• af 2:dra Art. omnämnde
beslagare, ansåg Kongl. Maj:t icke kunna räknas
skeppare eller styrmän som i dess ställe är.
Som Kongl. Maj:t fann rättvist och billigt,
alt vid anhållne varors uppskattande, den anklagade
borde ega att påräkna den största möjeliga
säkerhet emot våld eller misstag, särdeles sorn
måttet af hans ansvarighet ofta kunde komma att
bero af den större eller mindre grannlagenhet
och urskillning, hvarmed sådane värderingar förrättades;
så täcktes Kongl. Maj:t i Nåder stadga,
att det gods, som , under beslag anhålles och
hvilket genast borde vid vederbörlig domstol noga
upptecknas, i närvaro af så väl beslagaren
som godsegaren, om dessa voro tillstädes, skulle
derefter värderas af 3:ne om varornas beskaffenhet
kunnige personer, utsedde en af Domstolen
och en af hvardera parten, äfvensom att, i likhet
med hvad 1819 års författning innehöll, sådane
förrättningar skulle verkställas under edspligt
samt edeligt intygande af värderingsmännen
ej vägras då det å ena eller andra sidan äskades;
men att likväl, om sådant ej skedde, under
det att saken handterades vid första Domstol,
värderingen .icke desto mindre borde sedan
vara gild; samt, då den blifvit af behörige personer
verkstäld, ny värdering ej tillåtas.
4 Art.
I sammanhang med hvad i denna Ärt. förekom,
om stämpling af inhemske tillverkningar,
Proposition om Lurenår. o. Tullförsnillning. 755
föredrog Stats-Secreteraren i tind. CommerceCollegii,
under den 3 Nov. förlidet år afgifne
och detta Protocoll bilagde underd, utlåtande, rörande
frågan om verkställigheten af bemäldte
Collegii d. 31 nästförutgående Maji utfärdade Kungörelse,
angående stämpling af husväfnader, i
hvilket mål äfven de fleste Kongl. Majus Befallningshafvande
afgifvit underd. yttranden, som tillika
an maldes.
Stats-Secreteraren utbad sig härvid få i un.
derdånighet upplysa, att enligt hvad CommerceCollegium
äfven anfört, de i berörde Kungörelse
stadgade föreskrifter hvarken innefattade någon
positif befallningsm stämpling af busväfnader,
eller sträckte sig till andre väfnader af denna
beskaffenhet, än sådane sorn till sammansättning
och utseende så nära liknade utländska fabriks-tillverkningar,
att de med dessa sistnämn.
de kunde förblandas och tvifvelsmål således uppstå,
huruvida de voro i enskiidte hus förfärdigade
samt att jemnväl i detta sistnämnde fall föreskriften
om stämplingen endast vore en tillverkaren
medgifven utväg, att freda varan från möjliga
confiscations-anspråk, af hvilken utväg han
efter eget godtfinnande, egde att sig begagna eller
icke. Stats-Secreteraren hemställde derföre i
underd., om icke berörde författning, som, för
öfrigt i anseende till forma!iteterne dervid hufvudsakligen
instämde med de föreskrifter otn
premii-lärfters stämpling, hvilka under en tid af
mera än 50 år blifvit enligt Kongl. Förordningen,
den 2a Februarii följde, utan att med
föra
några olägenheter uti den landsort, der densamma
tjente till efterrättelse, måtte äfven hä
-
756 Proposition cm Lurendr. 0. Tullförsnillning
darrefter bibehållas, men dervid likväl, till undan"
rödjande af det missförstånd, som uppstått angående
Författningens syftning, en sidan förklarings
som Commerce-Collegium i underd.föreslagit, få utfärdas.
hvarigenom allmänheten underrättades, att
transport och försäljning af husväfnader förblefve
på enahanda sätt, som förut, fri och obehindrad,
och att afsigten med ifrågavarande stämpling
endast vore att derigenom bereda säkerhet
för dem, som tillverkade sådane väfnader, hvilka
till utseende, godhet och prydlighet liknade
utländska, till införsel förbudna, fabriksvaror, att
de vid skeende visitationer ej måtte blottställas
för uppehåll och lidande genom de beslagsanspråk,
hvartill anledning af tillverkningens beskaffenhet
kunde hemtas, men att det likväl berodde
af tillverkarens egen urskillning, huruvida
han af ett sådant säkerhetsmått ville sig begagna,
samt slutligen, att det blefve åklagarens
skyldighet att» vid skeende confiscations-anspråk,
sin talan, om godsets egenskap af utländskt ock
till införsel förbudet i laga ordning styrka.
I anledning af den härvid tillika förekomne
fråga rörande 3 §. uti 4 Art. af Författningen
mot Lurendrejeri- och Tullförsnillning som
handlade om hvad iakttagas borde, i anseende till
afskurne stycken af lofgifne tillverkningar, som
för enskildt behof medföras eller från en till annan
ort försändas, anmälde Stgts-Secreteraren 1
underd., att berörde stadgande, som åsyftade å
ena sidan en angelägen controll emot utländske
förbudne tillverkningars kringspridande, under
namn af Svenske, och å den andra, att bereda
innehafVaren. af en lofgifven vara erforderlig
Proposition om Lurendr. 0. Tullförsnillning. 757
säkerhet emot oskäliga confiscations-anspråk, hit.
tilis i längre tid, enligt äldre Författningar, tjenat
till efterlefnad, utan att hafva föranledt till
sådane olägenheter som syntes medföra giltiga
skäl till dess upphäfvande, hvilket, efter ÖtatsSecreterarens
tanka, skulle kunna lemna tillfällen
till missbruk, stridande mot Författningens
ändamål.
Kongl. Majit behagade i Nåder förklara, att
då det vore af stor angelägenhet, att till den inhemska
näringsflitens underhållande och tillväxt,
med sorgfällighet undanrödja allt sådant tvång,
hvarigenom allmänhetens håg för en nyttig Industrie
möjligen skulle kunna försvagas, Kongl.
Majit fann godt förordna, att så kallade husväfnader,
som å landet eller i Städerne åstadkommas,
borde vara från stämpling irikallade samt
Commerce-Collegii i detta ämne utfärdade Kungörelse
således till dess kraft och verkan förfalla;
hvarjemte Kongl. Majit, då det å ena sidan
instämde med allmänna ändamålet, att en
sträng tillsyn handhades emot förbudne varors
försäljning, fann det å den andra billigt, att den
sorn lofligen tillhandlat sig någon sådan del af
ett större stycke, hvarå stämpel ej kunde följa ,
borde kunna varan med sig föra eller från en
till annan ort försända, utan att dervid vara bunden
vid föreskrifter, genom hvilkas underlåtande
han blottställdes för olägenheter och äfven,
tyr; i följd hvaraf Kongl. Majit ansåg lämpli.
gast, att stadgandet härom uti ofvannämnde §. borj
de uteslutas.
Under tillämpning af hvad emot lurendrejeri
och tullförsnillning blifvit stadgadt, fann Kongl.
758 Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning'.
Maj t böter, i afseende pä försäljning af inländske
sninpelbare roen med stämpel ej försedde
Fabrikstillverkningar, ehuru enligt Hall ordningen
utan undantag stadgade, ehvad varan i värde
utgjotde mer eller mindre, ej böra i andra
fall ega rum, än då varuvärdet uppgår till 50
Rid eller deröfver, hvarefter 2 §. af 18 Art. så.
lunda skulle rättas; äfvensom Kongl. Maj:t hvad
4 §. angick, ansåg det göra tillfyllest, att b Cap.
j §. 3 Mom. Missgernings-Kalken åberopades,
utan att de der stadgade straff behöfde särskildt utsättas.
5 Art.
Vid stadgandet uti 2 §• angående ansvar för
den, som, till undersöknings anställande obehö.
rig, företager visitation, elter ehuru dertill behörig
underlåter, att fullgöra de dervid enligt
förevarande författning honom föreskrefne åligganden,
fann Kongl. Maj:t böra tilläggas, att Ämbets-
eiler Tjensteman borde i detta fall äfven
hafva förverkat tjernsten och Extra Betjent ali
rätt att till ordinarie tjenst befordras, jemte det
han borde skiljas från det verk der han var antagen,
äfvensom Kongl. Majit i anledning af hvad
i samma §. förekom angående förbud emot visitationers
anställande nattetid eller sedan morkt
blifvit, ansåg nödigt, alt uti en särskild §. närmare
och mera bestämda föreskrifter i denna del
lemnades, så väl om beskaffenheten af de visitationer,
hvarå detta stadgande hade afseende,
som om tiden på dygnet, då, efter årstidernes olikhet,
slike visitationer fingo företagas, i hvil
-
Praposition om Lurendr, 0. Tull försnillning. 759
ket ändamål Kongl. Majit i nåder förklarade, att
med undantag endast af de händelser, då varor
anträffas antingen vid ankomst till Stad der tullbevakning
hålles eller på hviloställen under forsling
eller , på vägar, eller å gata i Stad; i hvilka
fall desamma kunde vid hvad tid som heldst på
dygnet uppå skäliga anledningar anhållas, visitationer
efter lurendrejadt eller tullförsnilladt gods
ej finge företagas på annan tid af dygnet än efter
kl g om morgonen och till kl. 3 på eftermiddagen
under November, December, Januarii
och Februarii månader, efter kl. 8 om morgonen
till kl. 5 e, m. under Martii, April, September
och October månader; samt efter kl. 6 om morgonen
till kl. 8 om aftonen under de öfrige månaderna
af året.
Hvad vid slutet af sistnämnde §. stadgades,
angående rättighet för hvem som heldst att anhålla
förbudet eller tullförsnilladt gods, som utan undersökning
upptäckes i öppna bodar elier försäljningsställen,
fann Kongl. Majit, såsom möjligen
ledande till oordningar och missbruk , böra uteslutas,
likasom äfven slutmeningen i 3 §. angående
upptäckt af gods i ruta, som äro bebodde ,
hvaremot, uti sistnämnde §■ borde tilläggas , att ,
då forbudne eller Tullförsnillade varor till salu
hållas å kamrar eller andra försäljningsställen ,
dermed borde, så väl i afseende ' på varan som
böteme, förfaras efter 1 Art: ehvad godset uppginge
till större eller mindre värde.
Med uteslutande af hvad 3 Morn. 4 §.' innehöll,
angående skyldighet för Stats- och Landsfiscalerne,
alt till Justitiss-Cancelleren inberätta
760 Proposition om Lurenilr. o. Tullförsnillning
hvad de funnit kunna bidraga till förekommande
af Turendrejeri och Tullförsnillning samt att
uppgifva huruvida i Rikets Städer lagstridige
försök emot ifrågavarande författning egde rum»
skulle till bemälde Tjenstemäns efterrättelse förordnas,
del dem ålåge, att årligen vid hvarje
qvartals början hos Justitiae-Cancelleren anmäla
de beslag, sorn under de näst föregående 3:110
månaderrie blifvit af dem verkstälde, och hvilka»
berättelser Justitiae-Cancelleren egde att, efter deraf
tagen kunskap, till Tull-Directionen aflemna.
Till följd af hvad Kongl. Majit förut i
Nåder förordnar, angående frågan om så val
inhemska tillverkningar^, som transporter af sådane
afskurne stycken af lofgifne varor, hvarå:
stämpel ej kunde medfölja, skulle 5 §. i så måtto
rättas, att inhemska vid privilegierade Fabriker
förfärdigade och Hallstampling underkastade varor,
så väl hela stycken af Al tregods, sora andra:
tillverkningar » icke Stigo, utan att vara föräedde
med vederbörliga stämplar ecb märken, transporteras
från en ort till annan , samt för öfrigt i
författningen tilläggas, att dylika tillverkningar,
om de vid ankomst till stad der Tullbevakning
hålles, atiträfi'ade3 ostämplade, skulle utan afseende
på deras högre eller lägre värde, vara förverkade
och på enahanda sätt förfaras, om de anhölles
antingen på hviloställen under forsling
eller pä vägar, eller å gata i städ, så framt de
varor af ena eller andra slaget, som i dessa senare
fall anträffades, utgjorde ett sammanräknadt värde
af 100 R:dr eller deröfver. Hvarjemte
Kongl. Majit i Nåder förordnade , att , då varor
på hviloställen anhöllos, sådant borde ske i när
-
Proposition öm Luréndr• o. Tullförsnillningi 761
Varö af vittnen sorn voro i orten kände och
mot hvilka något laga jäf ej förekom , samt att
då beslag gjordes på hviloställen eller på vägar
eller å gata i Stad, egaren eller den från hvilket
godset blifvit anhållet skulle åligga, att på
anfordran, gjord af beslagaren i vittnens närvaro
, ovägerligen på dennes ansvar vid varans
transporterande till besigtningsstället åtfölja, så
framt han ej kunde anskaffa vederhäftig borgen,
der det anhållna godset ansåges påtagligen vara
af så ringa värde, att förbrytaren ej var underkastad
urbota ansvar; i likhet med hvilket stadgande
4 '.de Mom: af 1 §. il Art. följaktligen
äfven skulle rättas.
Det särskildta stadgande, som vid slutet af
g. Mom. 7 §. tilläde vederbörande Tjenstemän
rättighet, att så väl i General-Assistance-Contoiret
som Auctions-kamrar anställa visitation
efter förbudet eller Tullförsnilladt gods i de
magaziner eller förvaringsrum, der panterne eller
försäljningsgodset voro upplagde, fann Kongl.
Majit böra utgå, såsom innefattadt uti hvad vid
början af samma moment i detta ämne var i allmänhet
förordnad^ dock skulle förbudet mot slika
undersökningars företagande påannau tid ändå
•vederbörande ej vore vid dessa inrättningar sysselsatte,
med panters emottagande eller utlemnande
eller med Auctions-godsets försäljning, äfven häefter
komma att bibehållas.
Då Kongl. Majit väl fann angelägenheten
fordra, att tillfällen lernnades till verksam tillsyn
i Rikets Skärgårdar emot olaga handel, äfvensom
emot upplag af Lurendrejadt och Tull
-
7 6s Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning•
försnilladt nytt och obrukad*; gods, samt att derföre,
hvad i detta afseende stadgades uti lo §.,
borde äfven hädanefter tjena till efterrättelse, arisåg
Kongl. Majit likväl nödigt, att till afböjande
af olagliga försök vid verkställigheten af en sådan
tillsyn, i Nåder förklara, att de böter, sorn
borde ega rutn i de fall då vid skedd undersökning
å dessa ställen något Lurendrejat eller Tullförsnilladt
gods ej anträffades, skulle förhöjas i.
från 25 ä 100 R:d till 50 ä 200 R:d.
Till det i 14 §. stadgade ansvar för den beslagare,
sorn i tjensteutöfningar gör våld eller o.
rätt, ville Kongl. Majit hafva tillagdt att samma
beslagare, om han var Tjensteman, äfven skulle
mista sin syssla.
I afseende på befälhafvare för den af Kongl.
Majit tillförordnade militaira kustbevakning, befallte
Kongl. Majit, att det stadgande skulle i den
nya Författningen inflyta, det nämnde befälhafvare
ålåge, att från Rikets kuster söka afvärja
hemlig införsel af utländskt förbudet gods, att
tillse det nederlags-friheten af sådant gods,' der
den var tilläten, icke missbrukades, och att jemväl
sträcka tillsynen till upptäckande och förekommande
af Tullförsnillnings-brott; hvarjemte
Kongl. Majit, för hvad som erfordrades till utöfningen
af denna befälhafvarnes befattning, ville
hafva dem försäkrade om lika rättigheter, äfven
som de egde samma skyldigheter som Tullverkets
Ämbets- och Tjenstemän, med de undantag, hvilka
föreskrefvos uti särskilde af Kongl. Majit eller
i Dess höga Namn af vederbörande utfärdade
Instructioner.
Proposition om Lurendri 0. Tullförsnillning. 7f>3
Vidkommande sluteligen 6 Art., ansåg
Kongl. Majit för det närvarande någre andre ändringar
eller tilläggningar dervid ej erfordras än
att, i stället för de uti 3 §. på «:ne ställen utsatte
böter för Under-Domstol , som underlåter
att inom förelagde terminer insända Utslag, undersöknings-protocoller
och berättelser, rörande der
anhängige gjorda beslags-mål, den påföljd borde
i desse fall ega rum, sorn för uraktlåtenhet med
domböckers insändande var i 2 Cap. 6 §. af Rättegångs-Balken
stadgad, samt att Under-Domstolarne
borde, vid enahanda ansvar, åligga att, äfven
då inga Lurendrejeri- eller Tullförsnillningsmål
hos dem varit anhängige, sådant aine gånger
om året tilli Comm. Coll. inberätta. För öfrigt
skulle den tilläggning i 3 göras, att i de
fall, då enligt hvad här ofvan blifvit anfördt,
kungörelse i anledning af förekomne Lurendrejeri-
och Tullförsnillnings-mål borde i Inrikes Tidningarne
införas, sådant borde genast verkställas
så snart det i målet gifne Utslag vunnit laga
krafti hvaremot senare delen af 3 Mom. i berörde
§. skulle utur Författningen uteslutas.
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder befalla Stats-Secreteraren
att under tillämpning af desse nu i Nåder
fastställde allmänna grunder och öfrige föreskrifter
författa förslag till en förnyad förordning i förevarade
ämne, för att Kongl. Majits vidare Nådiga
pröfning underställas.
In fidem Protocolli
J. J. Falu'teus.
Utur Original-Protocollet rätteligen utskrifvet
intygar:
M. M. Rosbeck.
764 Proposition om Lurendr. och Tullförsnillning
Transumt utur Protocollet, öfver Handelsoch
Finance-Ärender, hållet inför Hans
Maj:i Konungen i Stats-Rädet å Stockholms
Slott d. 12 Februarii 1823.
Närvarande:
Deras Excellencer, Herr Justitia» Sta(s(-Mi«
nistern Grefve Gyllenborg och Herr Ståts-Ministern
för Utrikes Arenderna Grefve von Engeström
Stats-Råden : H. E. Herr Grefve Rosenblad•
H. E, Herr Grefve Fleming
H. E. Herr Grefve Lagerbring
Hof-Cancelferen H. E. Herr
Grefve af Wetterstedt.
Stats-Rnden: Herrr Grefve Cederström
Herr Grefve Skjöldebrand
Herr Grefve Mörner
Stats-Secreteraren Klintberg.
Sedan Stats-Radet, till följe af erhållen särskild
nådig befallning nu sammanträdt, upplästes
till Justering det förslag till förnyad Nådig förordning
emot Eurendrejeri och Tullförsnillning,
som Stats-Secreteraren Klintberg , i enlighet med
de af Kongl. Majit under den 17 nästlidne Januarii
fastställde allmänna grunder, författat, och
af hvilket Förslag, sedan det af Stats-Rådets
samtelige ledamöter blifvit granskadt Kongl. Majit
äfven täckts vidtaga särskild kännedom.
Kongl. Majit, som fann godt att detta förslag
i Nåder gilla och bifalla behagade dervid
förklara, det berörde förordning väl borde från
och med den 14 April innevarande år tjena till
underdånig efterlefnad , men likväl under förbehåll
af Kongl. Maj:ts höga rätt, att vid nästa
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 765
Riksdag lemna Riksens Ständer del af densamma,
för att uti hvad som rörer de der stadgade ansvar
och straff undergå de jemnkningar som kunde
erfordras, och derefter blifva gällande såsom
en af Kongl. Majit och Rikets Ständer gillad och
antagen allmän Lag: hvilken Kongl. Majus Nådiga
afsigt borde uti den utgående författningen
tillkännagifvas.
Stats-Secreteraren utbad sig i anledning
deraf få i underdånighet anföra, att nämnde
författning vore i flera väsendtlige delar instämmande
dels med de i detta ämne förut vidtagne
ännu gällande förordnanden dels med de
framställningar som blifvit gjorde af Riksens Ständer,
i följd af 89 §• i Regeringsformen, enligt
hvars uttryckliga innehåll Riksens Ständer egd®
att, i frågor om förändring, förklaring och upp.
häfvande af Lagar och Författningar, sorn röra Rikets
allmänna hushållning, hos Kongl. Majit anmäla
deras föreställningar och önskningar till det
afseende som Kongl. Majit kunde finna för Riket
nyttigt. <
Stats-Secreteraren tviflade ej att Riksens
Ständer, öfvertygade om de inhemske näringarnes
vigt och nytta för Staten, skulle lika med Kongl.
Majit inse, att dessas upprätthållande hufvudsakligen
berodde af sådane alfvarsamma och med
eftertryck handhafda författningar, hvilkas föremål
vore att hämma hemlig införsel af utländske
förbudne varor samt att förekomma kringspridandet
och en för lurendrejaren uppmuntrande
afsättning af hvad som olofligen infördes, och
att derföre Riksens Ständer, i fall frågan härom
dfverlemnades till deras pröfning och åtgärd, skuj
-
766 Proposition om Lurerulr. o. TuUförnillning.
]e med nöje medverka till dess af Kongl. Maj:t
åsyftade ändamål, hvars befrämjande vore af så
stor vigt, särdeles i en tid då Rikets ställning
oundvikligen påkallade en klok och sparsam hushållning
och i sammanhang dermed, kraftiga anstalter
till våra egna slöjders förkofran och tillväxt,
såsom ett ibland de mäst verkande medel
till indragning af våra utgifter till andre nationer.
Då likväl en fullkomlig säkerhet i författningarne
och vissheten att ej blottställas för de
äfventyr och förluster som vore oskiljagtige följder
af vacklande och föränderliga oeconomiske
systemer, utgjorde nödvändiga vilkor för framgången
af alla närings-företag och i synnerhet af
sådane som fordrade betydliga capitaler till deras
bedrifvande, trodde Stats-Secreteraren det vara
af stor angelägenhet att med sorgfällighet undanrödja
alla anledningar till farhåga för varaktigheten
och beståndet af en hushållslag, af sådan
beskaffenhet som denna, hvars välgörande
verkan skulle tvärt emot Kongl. Majus Nådiga
afsigt, ofelbart försvagas, om den lemnade rum
till tvifvelsmål, hvarigenom håglöshet skulle åstadkommas
hos den idoge näringsidkaren och förmögne
personer afskräckas, att våga sina pennin-'
gar uti handteringar der de så lätt kunde äfventyras.
Om Stats-Secreteraren, för sin del, ansåg sig
ega anledning till den förmodan, att Riksens Ständers
deltagande i detta ärende ej skulle medföra
någon rubbning af det systeme, hvarå förertärnnda
förordning var grundad, eller föranleda
till lmfvudsakliga förändringar i de stadganden
som densamma innehöll, borde det likväl, efter
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 767
Stats-Secreterarens tanka, ej förekomma oförväntadt
om en mängd trefne och omtänksamme näringsidkare,
hvilka, i förlitande på helgden af
redan gifne författningar, nedlagt möda och kostnad
på gagneliga inrättningar, skulle med bekymmer
afvakta resultatet af Riksens Ständers
medverkan, till slutliga afgörandet, af ett oeconomiskt
ärende af det stora och allmänna interesse,
som detta, hvilket naturligen måste alltid
vara underkastadt skiljaktiga omdömen och stridiga
meningar.
Af desse skäl vågade Stats-Secreteraren underdånigst
hemställa, om icke Kongl. Majit skul.'
le täckas i Nåder finna godt, att Dess nu yttrade
Nådiga föresats angående denna frågas öfverlemnande
till Riksens Ständers granskning
och pröfning, måtte åtminstone ej meddelas allmän-*
heten, särdeles som offentliga tillkännagifvandet af
ett sådant redan i förhand fattadt Nådigt beslut k u nde
anses förutsätta, sora skulle denna hushållslag,
emot Regeringsformens esprit och uttryckliga
innehåll, vara i behof af någon annan-sanction,
än densamma, såsom af Kongl. Maj:t i Nåder
gillad, redan egde, hvilket begrepp ej syntes
kunna förenas med värdigheten af ett påbud,
som, af Kongl. Majtt vidtaget i Dess höga Namn
utfärdas, för att tjena till allmän underdånig efterrättelse.
Kongl. Maj;t täcktes i Nåder förklara, att
det väl ej undfallit Dess nådiga uppmärksamhet
att, enligt regeringsformens föreskrift, det berodde
af Kongl. Majit allena att i ämnen, rörande
Rikets allmänna hushållning, vidtaga sådana
lagar och författningar, som Kongl. Majit funne
7^8 Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillningi
påkallade af omständigheterna och öfverensstämmande
med Rikets nytta, hvarföre ock KongL
Majit nu fattat Dess nådiga beslut om ifrågavade
påbuds utfärdande, till allmän underdånig efterlefnad,
men att tillika det särskilta förhållande
härvid inträffade att om ändamålet med en
författning emot Lurendrejeri och Tullförsnillning
möjligen skulle kunna vinnas, det oundvikligen
fordrade, att förbrytelser emot densamma belädes
med särdeles stränga och alfvarsamma ansvar,
hvarigenom nämnde förordnande, ehuru det egentligen
vore ett stadgande af oeconomisk beskaffenhet,
likväl kunde med skäl betraktas såsom en
criminal-lag, till hvars antagande efter bestämde
och för framtiden orubbligen gällande grunder
Kongl. Maj:t så mycket hellre påräknade Riksens
Ständers medverkan, som Kongl. Maj:t var
förvissad, att nationens Representanter, delande
Kongl. Maj:ts Nådiga omsorger, i ett ämne af
denna stora vigt och omfattning, ej skulle underlåta
att vid ärendets pröfning fatta sådane beslut,
sorn kunde finnas närmast bidragande till
det allmännas sannskyldiga bästa.
Kongl. Maj:t behagade derföre i Nåder bifalla
att förenämnde tilläggning skulle i den utgående
förordningen inflyta.
In fidem Protocolli
J. F, Fåhraus,
Utur Original-Protocollet rätteligen transum*
tneradt intygar
M. M. Rosbeck.
Proto
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning, yCfj
Protocoll öfver justitie-Ärender, hållet uti
Kongl. Maj.-ts Högsta Domstol, Thors*
dagen den G Martii 1823.
Närvarande»
»Justilite-Råderme Poppius,
Blom,
Friherre Kurk, ’
Noreus,
Peterson,
Grefve Strömfelt,
Mannerstam»
Fortsattes den si stihl ne Fördag, den t i denfiä
månad, påbörjade läsning af handlingarne, hö»
Vande till Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss af den
7 sistlidne Februarii, hvarigenom Justitis-RevisHns-Expeditionen
blifvit anbefalld, att t vän- -  re af Commerce-Collegium och General-Tuli-Directionen
afgifite underdånige yttranden, i hvad
de rörde tillämpningen af de uti förordningen till
förekommande af I/uréfidreje-ri och Tullförsnillning
stadgade straff och ansvar, uti den för behandling
af Lagfrågor faststälde ordning, infot
Kongl. Majit i underdånighet föredraga.
Läsningfen af handlingarne slutades, hvarefc
ter Högste Domstolens ledamöter förenade sig i
följande yttrande ;
Vid granskningen af förslaget till nii gällande
förordning, till förekommande af Löreudrejeri
och Tullförsnillning, utfärdad under en
ftihang lill Rikt-St. Pfot, mia Sami, iSaj, 49
770 Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillningt
tiri, da Styrelsen trodde för Riket nyttigt, att genom
alia uti administrationens och lagstiftningens
magt liggande medel hämma införsel af förbjudne
varor och missbruken af Tull-inkomstemes
undansnillande, ansåg sig Högste .Domstolen desto
heldre höra inskränka sitt yttrande till jgrnk»
ningar uti denna författnings speciella stadganden
och till dessas försättande uti öfverensstämmelse
sins emellan, utan att ingå i pröfningen
af grunderne för denna lagstiftning, sorn den endast
borde intill påföljande Riksdag blifva gällande;
samt erfarenheten af straffens skärpande
kunde dessförinnan närmare upplysa följderne af
denna författning, i oeconomiskt afseende, och verkan
af de deruti stadgade straffbestämmelser.
Då fråga nu åter är, att fastställa en för
framtiden bestående lag i detta afseende, anser
Högste Domstolen sig böra ingå uti en noggrannare
undersökning af de grunder^ på hvilka den ,
enligt Högsta Domstolens tanka bör hvila. Ibland
de grundsatser, som i allmänhet gälla för
strafflagars stiftande äro, att förbrytelserna bestraffas
i mån af den större eller mindre våda, sorn
de för Samhällets allmänna och dess medborgares
enskilda säkerhet medföra , med afseende
tillika på förbrytelsernes stridighet emot de allmänna
rättsbegreppen; Att straffens stränghet afpassas
efter den grad af sedlighet och bildning
sorn finnes hos det folk, för hvilket de stiftas;
och att straffiagarne sins emellan äro öfverensstämmande,
så att förbrytelser af lika art icke
ådraga olika ansvar; samt ännu mindre att lindrigare
brott beläggas med hårdare straff, än de
sorn till sin beskaffenhet äro svårare.
Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning. 771
Öfverträdelser af oeconomiska Lagar kunna
1 allmänhet icke hänföras till förbrytelser, vid
hvilkas bestraffande de allmänna ratisgrunderne
för strafflagar kunna tillämpas. Endast för Statens
högre ändamål och för en stor allmän nytta
äro lagbud i detta fall stadgade; men dessa
högre ändamål och denna allmänna nytta böra
då vara så bestämdt utredde och så klart ådagalagd
e, att den allmänna öfvertygelse/; om vigren
deraf är stadgad. Lagafne måste i detta, som i
alla andra fall, ifcke motsäga detina öfvertygelse
och än mindre den naturliga rättskänslan, inplantad
i hvarje bröst; de skola, i annat fäll , föga
eller intet uträtta: de blifva döda Och utan kraft.
Vid tillämpning af dessa allmänna grunder
på den nu i frågavarande förfall ningen emöt Luiendrejeri-
och Tullförsnillning, och vid bestämmande
af påföljden för öfverträdelse!! af deruti
stadgade förbud, kan det icke undfalla uppmärksamheten,
att desse i författningen lika ansedde
förseelser till sin grund och art äro olika. Lurend
rejaren införer i Riket varor, hvilka lagstiftaren
förbjudit, dels till hämmande af ett gåsön»
Skadligt ansedt öfverflöd, dels till förekommande
af täflan emellan utländske och inhemske naturoch
konst-alster, för att såmedelst uppmuntra inländska
productionen.
Om det ock kunde antagas, ätt lagstiftaren
bör, i förra fället, tillvälla sig förmynderskap öfver
enskildes fria användande af sin förmögenhet,
och i det sednare; att ioibudsiagar leda (ill
ett för Staten allmänt nyttigt ändamål; har likväl
i vårt land erfarenheten ojäfaktig! ådagalagt;
att utländska öfverflöds artiklar, hvarvid nationen
77s Proposition om Lurendr. o. Tullförsnillning
eller vissa classer deraf genom ett allmännare
bruk vant sig, oagtadt de strängaste förbud, inkomma,
sa länge de till förbrukning äro begärlige,
och att då jemväl förbrukning blifvit otillåten,
lagarne deremot blifvit öfverträdde.
■ X7
Den nytta i oeconomiskt afsEende, som möj-.
ligen genom sådane lagar kunde åstadkommas,-  öfverväges således af det skadliga inflytande , som.
misstroende till lagarnes rättvisa, ökade öfverträdelser
deraf, samt förvillade begrepp om förbrytelser
och straff måste otvifvelaktigt medföra på
nationens sedlighet och laglydnad. Om derföre
lagbud, mer eller mindre oförenliga med de grunder
den allmänna rättskänslan godkänner, icke
kunna eller böra undvikas, hvarom det icke egentligen
tillhörer Högste Domstolen att ingå i närmare
undersökning, så måste åtminstone yttersta
uppmärksamhet vid straffens bestämmande användas,
så att deras stränghet ej må öka anledningar
till ovilja emot sjelfva lagen.
Då endast en oeconomisk förlust anses blifva
Staten tillskyndad, bör straffet medföra en
lika beskaffad olägenhet för lagbrytaren, och sa
val urbota straff, sorn förlust af medborgerliga
rättigheter, afskaffas, samt kroppsstraff följakteligen
endast ega rum, då tillgång till böter saknas,
och dessa efter allmän lag förvandlas.
Försnillning af Tull lärer åter kunna anses
såsom en förbrytelse emot Statens medlemmars
allmänna skyldighet, att till upprätthållande
deraf bidraga , för hvilken förbrytelse grund
Proposition om Lurendrl o. Tullförsnillning. 773
till bestraffning närmare kan från rättsbegrepp ledas.
Då nemligen tull-inkomsterne utgöra en
betydlig tillgång för allmänna Statsbidragen, ifrån
hvilka icke någon är berättigad att sig undanhålla,
är en försnillning deraf likasom af all annan
Stats-inkomst otvifvelaktigt brottslig; men äfven
i detta fall kan den nu gällande lagstiftningen
anses hafva öfverskrida gränsen af det förhållande,
som emellan hrott och straff samt emellan
straffbestämmelser för lika beskaffade brott bör ega
rum. Följden häraf har varit och skall alltid blifva,
i detta fall likasom i fråga om Ltirendrejerier, att då
genom en hög Tullafgift, vinningslystnaden eger
samma retelse, som af verkliga förbud, deni
begge fallen utfinner medel att göra Lagen overksam.
Högste Domstolen tillstyrker i följd häraf, att,
om ovilkorliga införsel-förbud komma att i flere
eller färre fall fortfara, öfverträdelser deraf beläggas
endast med varans förlust, och att, må
hända, vid förnyade öfverträdelser, andra gången
tillägges böter till varans halfva värde och
för tredje gången hela värdet deraf.
För Tullförsnillning torde likaså varans
förlust alltid böra utsättas samt dessutom första
gången dubbel Tull, andra gången tredubbel ,
tredje gången fyradubbel Tull erläggas o. s. v.
In fidem Protocolli.
P. D. Stenius.
Transumt utur Protocollet öfver JustiticeÄrendcr,
hållet pä Stockholms Slutt cl.
774 Proposition örn Luren dr-, o■ Tullförsnillning.
10 April 1823, in för Hans Majit Ko-,
nungen i Stats-Rädet.
I närvaro af:
Hans Excellens, Justitise-Stats-Ministern nj.
m. Herr Grefve Gyllenborg.
Hans Excellens, S.tats-Mioistern för Utrikes
ärendeme 111. ro. Herr Grefve von Engeström._
Hans Excellens, Siats? Rådet ni. rn. Herr
Grefve Rosenblad,
Hans Excellens, Stats-Rådet m. m, Herr
Giefve Fleming.
Hans Excellens, Stats-Rådet; m, rn. Herr
Grefve Cederström.
Hans Excellens, Stats-Rädet m, 1 fl. Herr
Grefve Skjöldebrand.
H ?,ns Excellera Stats-Rädet lin ©■. Herr
Grefve Mörner.
Hans Excellens, Hsff-Cancelleren m. m.
Herr Grefve af TVetterstedt.
Stats-Rädrt rn. rn. Grefve Lövenhjelm.
Justitia?-Råderne Blom.
Grefve Hamilton„
Till för ordnade Justin ce-Cance-äleren , RevG.
sions-Secret,e?ateU Bergenschöld.
Sedan Kongl. Majtt, vid utfärdande af förordningen
till förekommande af Lurendrejeri och
Tullförsnillning, den 12 Febrnarii 1820, i Kader
förklarat sig vilja, vid först derefter blifvande
Riksdag, lemna Rikets Ständer del deraf; för
att, uti hvad s.orn rörd? der stadgade straff och
ansvar, undergå de ytterligare jemnkningar, sorn
Proposition om Lurendr. 0. Tullförsnillning. 775
kunde erfordras och derefter blifva gällande, sä
som en af Kongl. Majtt och Rikets Ständer gillad
och antagen lag, samt Kongl. Maj:t efter det
Commerce-Collegii och General-Tull-Htrectronens
underdåniga utlåtanden i ärendet blifvit infordrade
och afgifne, behagat öfverlemna nämnde
utlåtanJen till Justitia Revisions-Expeditionen,
för att 1 den för behandling af lagfrågor, fastställde
ordning Inför Kongl, Majtt i underdånighet
föredragas; så täcktes Kongl. Majtt, sorn, vid
skedd underdånig föredragning den 31 nästlidne
Martii, förordnat, att ärendet borde uppskjutas,
nu i Nåder befalla, att detsamma skulle å
nyo i underdånighet anmälas.
Föredraganden A&sessoren Rosbeck föredrog
alltså i underdånighet Commerce-Collegii och TullDireetionens
ofvanberörde underdåniga utlåtanden,
hvaraf inhemtades, att Commerce-Collegium,
på anförde grunder, ansett nödigt, att det urbota ansvar,
som förordningen den ra Februarii 1820,
i vissa delar stadgar för Lurendrejeri och Tullförsnillnings-brott
borde fortfara, att framgent ega
rum; likväl hade sex af bemäldte Collegii Ledamöter
varit härifrån skdjaktige och i underdånighet
hemstält, att, sedan en noga öfversigt blifvit
anstäldderom, huiuvida någre, ock, i slikt fall,
hvilka af de för det närvarande till införsel forbudne
fabricater barde, genom vanan af deras
förbrukning nu meta i det närmaste kunna anses
utgöra ett af nödvändigheten påkalladt behof,
samt huruvida lika beskaffade fabricater till
ett emot nämnde behof svarande belopp och till
■ • - , , Inom Riket tillverkas.
?76 Proposition om Lur enär. o. Tullförsnillning
bestraffningen bade för lurendrej.ande af de va-?
ror, sorn efter en sadan granskning, bestämmas
yara till införsel i Riket otillatne och äfven för
Tullförsnillning af tillåtet utländskt»gods, måtte
stadgas till förlust af det anhållne godset, sam;
penningeböter ^fter den berak ni ngs-grunö som i
1799 års Förordning och Kungörelsen den 5
Augusti 1812 varit antagen, eller ock böiesbeloppet
någo.1 förhöjas, då Durendrejeri och Tullförsnillning
företogs med större varumängd, men
att urbota straff deremot icke måtte ega ru.m, förr.
än förbrytaren med brottets utöfning 3:clje resan,
beträdes; Och hade General-Tull-Divectionen af-,
ven för ftin del fåretlagit att. ljsta och s:dra re-,
san Uurendrejeri samt Tullförsnillning, matte bestraffas
med ansvar af penningeböter, lämpade efter
varu-värden och brottens olika grader, och.
■usbota bestraffningen endast bibehållas när någon,
person 3ulje gången eller oftare gör sig skyldig.tillforfciythirén,
hvarigenom i)'rec!ionen förmodat att
(isynnerhet om försäljning af de förbrutne dörn--  de varorne fick ske inom Riket, under exportvillkor)
den betydliga uppoffring af allmänna inedel
skulle besparas, sora nu användes till beslagare-andelar,
äfvensom Directionen ansett en
lämpelig uppmuntran och belöning för beslagagaren
blifva beredd, örn han finge 75 procent a£
bötesne och lika mycket af varornes oafkortad©
föisäljnings-värde, hvaremot de återstående a5,
procenten borde blifva Kronan förhehållne, såsom
någon ersättning för de kostnader, hvilka utan
att falla beslagaren till last, lomme att på be-?
slags-varorne an vändal och af Kronan bestridas.,
Skrifvelse ang. H. K. H. Kronprinsens utnäm- 777
Högste Domstolen har, angående detta ämne,
i underdånighet yttrat följande (se Dess häri
vid bilagde Protocöll.)
Kongl. Majit täcktes uppå Stats-Rådets Eedamöters
enhälliga underdåniga tillstyrkande , i
Nåder befalla, det skulle Nådig Skrifvelse till
Rikets Ständer i ämnet afgå, af sådan ordalydelse,
som det vid detta Protocoll bilagde exemplar
deraf utvisar.
Ex Protocollo
Cor! Sutthoff.
N:o 34.
protocoll, hullet inför Hans Majli Kontin*
gen i Stats-Rädet ä Stockholms Slott
den 23 April 1S23.
Närvarandes
Deras Excellencer, Justitiae-Stats-MInistern^
Herr Grefve Gyllenborg, och Stats-Ministern för
Utrikes ärenderne Herr Grefve von Engeström,
Stats-Råden;
H. E. Herr Grefve Rosenblad ,
H. E- Herr Grefve Fleming..
Undertecknad Kof-Canceller,
Siats-Råden:
H. E. Herr Grefve Cederström.
H. E. Herr Grefve Sköldebrand.
H. E. Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådet, Grefve Löwenhielm.
778, nande att föra Ordet i K. M:ts tillf. Regering.
Sedan undertecknad Hof-Gänceller uppläst en j
på Nådig befallning författad Skrifvelse till Riksens
Ständer, i anledning af Deras svar å Kongl.
Majits, under den 13 sistl. Februarii, aflåtne Nådiga
skrifvelse, angående Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens utnämnande, att i vissa fall föra
Ordet i den, under Kongl. Majits frånvaro till.
förordnade Regering , täcktes Kongl. Maj:f, på
Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan, nämnde
Skrifvelse, sådan den vid detta Protocoll finnes
bilagd; i Nåder gilla, hvarjemte Kongl. Majit
be fa 1 Lie, att densamma, af undertecknad HofCaneeiler
contraslgnerad, skulle till Rikets Ständer på
vanligt sätt, öfverlemnas. Ut Supra.
In Fidem
G. af Wetterstedt..
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer, i anledning ef deras underdåniga
svar å Kongl. Maf ts, under
den 13 sistlidne Februarii, aflåtne Skrifvelse,
angående Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens utnämnande att, i vissa
fall föra Ordet i Regeringen; Gifven
Stockholms Slott den 23 April 1823.
Kongl. Majit har med tillfredsställsej inhemtat af
det svar, Rikets Ständer under den 11 sisth April
till Kongl. Majit i underdånighet afgifvit,
att de instämt i de förslag Kongl. Mains
Nådiga Skrifvelse af den 13 sistlidne Februarii,
»nehäl ler, angående Kongl. Majits kärälskelige
Skrifvelse ang. H. K• H. Kronprinsens ittnäm- 779
Herr Sons, Hans Kongl. Höghet Kronprinsen ,
Joseph Frans Oscars utnämnande att, i vissa
fall föra Ordet i den under Kongl. Majits frånvaro
tillförordnade Regering.
Då nu detta Rikets Ständers, beslut föran
ledt
af och öfverensstämmande med Kongl. Majits
afgifr.e Nådiga förslag, dymedelst vunnit all laglig
och förbindande kraft, vill Kongl. Majit, jemte
tillkännagifvande deraf, för Rikets Ständer äfven
förklara, att detta beslut, nemligen: ”Att vid
”de tillfällen då Kongl. Majit antingen går i falt,
”eller till aflägsnare inrikes, orter, eller till Konungariket
Norrige reser, Hans Kongl. Höghet
”Kronprinsen Joseph Frans Oscar, må kunna
”af Konungen, när Hans Majit så nödigt pröf”var,
förordnas till Ordförande uti den Regering,
”sorn i mål, hvilka Konungen föreskrifver, och.
’i öfverensstämmelse med Regeringsformens 4 3
’§. då af Hans Majit utnämnas, samt. att Hans
”Kongl. Höghet dervid skall ega sine röster,
”och jemte de öfrige Ledamöterne i samma Regering,
; u.nderiekna, de beslut, som i Konungens
namn utfärdas; kunnandes för Hans Kongl..
”Höghet, i förenämnde egenskap, någon ansvarighet
inför Rikets Ständer ej ega rum,” må.
uti Riksdagsbeslutet intagas.
Kongl.. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen..
CARL JOHAN.
G• af Wetterstedt.,
780 Skrifvelse om Riksdagens förlängande,
N:o 55.'
Kongl. Maj:ts Nådiga Svar uppå Riksens
Ständers skrifvelse, angående Riksdagens
förlängande till den z nästkommande
Junii; Gifven Stockholms Slott
den 23 April 1823.
M
ed afseende å de ännu återstående många
och vigtiga mål, som icke möjeligen hinna afslutas
inom den i Grundlagen för Riksdagen bestämda
tid af Trenne månader, ifrån den dag då
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition om Stats-Vevkets
tillstånd och behof blifvit StaJs-Utskottet tillställd,
hafva Rikets Ständer, genom underdånig
skrifvelse af den 17 i denna månad: Iros
Kongl. Maja anhållit om Riksdagens förlängning
på en månad från den 1 Maji räknad.
Kongl. Maj:t har, med stöd af hvad 109 §.
Regeringsformen stadgar, till denna Rikets Ständers
anhållan härmedelst velat Sitt Nådiga bifall
lemna, kommande således Riksdagen att till den.
2 nästkommande Junii varda förlängd.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med
all Kongl., Nåd och ynnest städse välbevågen*.
Datum ut supra»
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt*
Proposition om offent!, vid St. iifverläggnirigar. 781
N:o 56
Proiocoll, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet o Stockholms Slott
den 16 Maji 1823»
Närvarande :
Hans Excellens Justitia Stats-Ministern.
Herr Giefve Gyllenborg.
Hans Excellens Stats - Ministern för Utrikes
Arenderne Herr Grefve von Engeström,
Stats-Råden t
H. E. Herr Grefve Rosenblad.
H. E. Herr Grefve Fleming.
Undertecknad Hof-Canceller.
Stäts-Råden :
H. E. Herr Grefve Sköldebrand,
H. E, Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådet Grefve Lövenhjelm,
Undertecknad Hof-Canceller uppiäsle ett på
Nådigste befallning författadt förslag till Nådig
Skrifvelse från Kongl. Majd till Rikets Ständer,
angående offentlighet vid Ståndens Öfveriäggningat.
Hans Excellens Stats-Rådet Her Grefve
Mörner anhöll i underdånighet, att för sin del
få anmäla: att ehuru väl frågan om offentelighet
vid Ståndens öfverläggningar finge ett vida fördelaktigare
skick, då igenom Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse den blefve allmän för alla Stånd,
samt blefve omgifven af de garantier, hvilka £
782 Proposition om offentl. vid St, öfverläggningar.
genom en formelig X.ag helgade, skulle, så vidt
möjligt vöre, gifva trygghet åt enskilda och bevara
lugnet af Ståndens öfverläggningar, kunde
Mörner likväl icke för sin del frånträda den mening
han redan offentligt yttrat, att efter hans
underdåniga tanka det vöre uti Protocollernes
tryckning, som den säkraste och egenteligaste
offentligheten är till finnandes, och att den andra,
ehuru sällan, likväl någon gång kunde medföra
vådeliga missbruk. Af dessa skäl kunde
Mörner för sin underdåniga del icke tillstyrka
den Nådiga Skrifvelsens äfsändande.
Stats-Rådet Grefve Lövenhjelm åberopande
den tanka han i detta amne redan vid Ridder*
Skapet och Adelns öfverläggningar yttrat, förenade
sig hufvudsakligen med Hans Excellens
Herr Grefve Mörner.
Stats-Rådets öfriga ledamöter tillstyrkte 1
underdånighet antagandet af det upplästa förslaget,
sorn på sätt det vid detta Protocoll finnes
bilagdt, af kongl. Majit i Nåder gillades, och
skulle af undertecknad Hof-Canceller contrasigné*
rädt, på vanligt sätt till Rikets Ständer öfver*
lemnäs. Ut Supra.
In fidem ,
G. af Wetterstedt:
Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer, angående offentlighet vid
Ståndens öfverläggningar', Gi fven Stockholms
Slott den 16 Maji 1823.
Kongl. Majit har med synnerlig uppmärksamhet följt
behandlingen och utgången af den fråga, soiil
Proposition om of enti. vid St. öfverläggningar. 783
med anledning af enskilde Motioner , blifvit
vackt, om åhörares inträde att öfvervara RiksStåndens
öfverläggningar.
Bidderskapet och Adeln, samt Bonde-Stånden
hafva afslagit de framställda förslagen i förevarande
ämne; Preste-Ståndet icke Upptagit
sjelfva frågan, och Borgare-Ståndet bifallit den.
Under förutsättning , att den rörde Ståndet
allena, har Borgare-Ståndet, i Underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majit, endast anmält det
fattade beslutet , om offentlighet vid Ståndets
sammanträden, utan att derå begära Kongl-. Maj:t
bifall och samtycke.
I det svar Kongl. Majtt låtit till Borgare*
Ståndet afgifva, har Kongl. Majtt på flere anförde
skäl , under frågans närvarande skick , och
med afseende så väl på Kongl. Majtts, som på
de öfrige Riks Ståndens , i Stats-författningen
grundade , rätt , icke ansett sig kunna tillåta
verkställigheten af detta Borgare-Ståndets särkiIdta
beslut.
Van att handla i Öfverensstämmelse ined
hvad Landets väl kräfver, och innerligen öfvertygad,
att det är allmänna rösten , som, lika med
efterverldens omdöme, stämplar Regentens äfvensom
Lagstiftarens och medborgarens förhållande,
då fråga är om allmänna åtgärder, har Kongl.
Maj-.t aldrig kunnat misskänna värdet af den
granskning, sorn offentligheten af Ståndens öfverläggningar
skulle medföra. Men Kongl. Majit har,
Vid Grundlagens antagande till orubblig efterlefnad,
funnit sättet för utöfnitigen af allmänhetens
profnings-rätt, redan bestämdt genom stadgandet
om tryckning af Riks Ståndens Protocol
-
783 Proposition om ojfentl, vid St. ofverl äggning ari
ler, och hittills icke trott sig böra föreslå nå*
gon ytterligare utsträckning i detta afseende.
Men om Rikets Ständer skulle yttra den ön-,
skan, att, genom åhörares Inlåtande, gifva ali*
mänlieten en närmare del af deras öfverläggning
gar, vill Kongl. Maj:t härmed i Nåder förklara*
att Kongl- Maj:t emot sjelfva saken har intet att
invända, och skall med nöje dertill lemna sitt
bifall, då vid grundsatsens tillämpning, hvarje
talares rätt och frihet, samt öfverläggningarnes
lugn och ostörda fortgång blifva genom reglementariska
föreskrifter tillbörligen försäkrade.
I händelse Rikets Ständer om detta beslut
öfverenskomma, önskar Kongl. Majit att de, i
förening dermed, äfven må uppgöra, och Kongl.
Majits pröfning och bifall Underställa ett fullständigt
förslag till den lag, som ovilkorligen
bör upprättas för ordningens bibehållande bland
de fremmande åhörare, som i mån af hvarje
Stånds localt och efter ett visst, emot dess per*
sonal, afpassadt förhållande, kunna komma att
öfverläggningarne bevista, samt till bestämmandet
af det ansvar, hvarmed öfverträdelser deraf
böra beläggas, äfvensom till de reglementariska
föreskrifter, som med denna vigtiga fråga kunna
hafva sammanhang, och med lagstiftningen i ali*
mänhet, samt hvarje medborgares rätt vara töfverensstäm
mande.
Kongl. Maj:t vill, med anledning häraf, fä*
sta Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, att da
Riksdagen nu redan är långt framliden, och då
offentligheten af öfverläggningarne skulle hos
Ridderskapet och Adeln oundvikligen, medföra
en
Proposition om offentl. vid St. vfverläggningar. 785
en förändring i Riddarhus-Ordningen, hvilken
icke förr än vid nästa Riksdag kunde blifva gällande;
anser Kongl. Majit, att det är först vid
nästa Riksdag, som det beslut, sorn fattas , kan
komma till verkställighet, och att då detsamma
med öfverläggning's-sättet inom Riks - Stånden
står uti det närmaste och en nästan daglig beröring,
den likhet grundlagen, vid alla andra
tillfällen för Riks-Ståndens rättigheter och dessas
utöfning föreskrifvit äfven vid detta bör iagttagas.
Kongl, Majit förblifver Riksens Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt.
Utdrag af Protocollet öfver Hattdels- och
Finance-Årettden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet den 25
jfanuarii 1823.
Närvarande
Deras Excellenser, Justitias-Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg, Stat^-Miuistern för Utrikes
Arenderne Herr Grefve von Engeström,
Stats-Raden :
Hans Excellens Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellens Herr Grefve Fleming.
Bihang till Riki-S:. fröt, titta Sami, lSzj. OO
786 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
Hang .Excellens Heir Grefve Cederström.
Hans Excellens Herr Srefve Skjöldebrand.
Hans Excellens Herr Grefve Mörner.
Grefve Löwenhjelm.
Hof-Cancellerem Elans Excellens Herr Grefve
af Wetterstedt.
Tillförordnade Stats-Secreteraren, F’Örste
Expedit ons-Secretera ren Skogman.
Tillförordnade Stars-Secreteraren föredrog i
■underdånighet Stats-Contoirets, den 16 Decem»
ber förlidet år, afgifne underdåniga Berättelse,
om Stats-verkets förvaltning till dess inkomster
och utgifter) hvarefter tillförordnade Stats-Secreteraren,
med Kongl. Majus Nådiga tillåtelse, till
justering i underdånighet uppläste det förslag till
Kongl. Majtts Nådiga Proposition till Riket»
Ständers Stats-Utskott, angående Statsverkets tillstånd
och behof, som han i anledning af nämnde
berättelse samt till följd af Kongl. Maj:ts
dels genom Handels-och Finance-Expeditionen,
dels genom Krigs-, Kammar- och Eccle#iastique«
Expeditionerna, uti särskildta bil hörande ämnen
förut vidtagna Nådiga beslut, författat. fiyj
Kongl. Majit, som, uppi Stats-Rådets enhälliga
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gillade
berörde underdåniga Förslag, sådant det vid Protocollet
finnes btlagdt, befallte, att Dess Nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof
skulle, i enlighet dermed utfärdas och, jemte
Stats-Contoirets omförmäldte Berättelse med dertill
hörande Bilagor^ till Rikets Ständers StatsUtskott
expedieras. Ex Protocollo
J. A. Afzelius.
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 7^7
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständers Stats-Utskott, angående
Siats-Verkets tillstånd och behof; Gifven
Stockholms Slott den 25 jFanuarii
1823.
Likmätigt Regeringsformens 58 §. bör Stats-verkets
tillstånd, i alla dess delar; uppvisas .för Rikets
nu församlade Ständers Stats-Utskott: Och
den berättelse, som, på Kongl. Afaj;ts Nådiga
befallning, Dess och Rikets Stats-Contoir afgifvit,
och hvilken, med dertill hörande bilagor,
Kongl- Majit härjemts till Siafs-lJtskottet öfverlemnar,
uppfattar i sammandrag erforderliga upplysningarom
Stats-Verkets inkomster och utgifter
sedan sista Riksdag samt om dess närvarande
förhållande. Kongl. Majit vill tillika för
tats-Utskottet framställa de jemnkning3r och til.
läggningar i nu gällande Stais.reglering, dera
Kongl. Majit anser af omstäruligheterue påkallas.
Siats-Verkets Ordinarie och Exfra-Ordinavie
inkomster hafva, sarmnanlagde, under den sedan
sista Riksdag förflutne tiden, lemnat betydligt öfverskott
utöfver Statsberäkningen, ehuru särskilde
inkomst-titlar utfallit med brist. Flere
ibland dem upphöjdes i berhknings-summa vid
sista Riksdag; och Kongl- Majit är öfvertygad ,
att hvad Stats-Contoiret i underdånighet yttrat ,
om så val beräkningen af Stats-verkets inkomster,
som förändringarne med någre af de små
Ordinarie inkomst-titlarne, skall finnas väl grundadt.
Kongl. Majit vill särskildt fästa Stats-Utskottets
uppmärksamhet ders, att en under benärn
-
788 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof i
ning af dödsfalls- och avanccments-besparmgsmedel
uppförd inkomst-t itel är i »in natur helt
och håliet tillfälligt, såsom beroende af Kongl.
JVJaj':ts dispositioner på besparingärne inom de af
Riks-Statens utgifts-titlar, hvilka innefatta lönings-anslag.
Beräkningen af inkomst-titeln: ^lrrendemedcl
fbrtjenar äfven särskildt noggrant öf«
vervagandej enligt hvad Stats-Contoiret derom i
underdånighet anfört. Kongl. Maj:t föreslår dess»
utom, att afseende dervid må göras å de förändringar
med åtskillige Krono-laxfisken i J.junga
Elf, som uppkommit genom de i samma Elf verkställde
ränsningar, för hvilka fisken, i följd af
träffade öfverenskommelser med nu varande Arrendatorer,
belönande Arrende-afgilter hittills' ut_gått
af Btrörnrensnings-fonden , på sätt Kongl.
Majtts Nådiga skrifvelse till Kamtnar-Collegiunl
och Stats-Contoiret af den 27 Januarii 1820 närmare
utvisar.
Ibland inkomst-titfarne upptagas äfven 400
R:dr, såsom hyra för en på Skeppsholmen belägen
Cassern, begagnad för Stockholms Escadres
Sjö-Artillerie-Hegemente; Och sorn denua byggnad
är för nämnde behof nödvändig, så anser
Kongl. Maj:t lämpligt, att densamma utan hyra
till Regementet upplåtes, emot det att de nu
bestådde inqvarterings-penningar indragas.
I afseende på Stats-verkets utgifter hade
Kongl. Majtts Nådiga önskan varit, att deras nuvarande
belopp skulle kunnat, om också ej minskas,
åtminstone utan tillökning bibehållas. Flere
tilL bestämde behof calculationsvis uppförde
summor hafva likväl funnits så otillräckeilge ,
och åtskillige nya utgifter af så nödvändig be?
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 789
skaffenhet förekomma, att Kongl. Majtt ser sig
nödsakad, att 1 vissa fall äska tillökte anslag, hvilkas
inskränkning till hvad Kongl. Majtts och Rikets
tjenst oundgängeligen kräfver Kongl. Majit
gerna påyrkar; och Kongl. Majit eger för öfrigt
det hopp, att Rikets Ständer skola vid TUnancepianens
bestämmande finna, att tillökningarne
kunna till en del motvägas af besparingar på andra
håll och äfven förenas med minskning i na.
tionens beskattning. Kongl. Majtt anser lämpligast,
att särskildt för hvar och en af Riks Statens
Hufv.udtitilar framställa förhållandet med
deras närvarande anslag och de nya , som erfordras.
Första Hufvud-Titteln: Hof- och Slotts Staterna.
Kongl. Majit öfverletnnar i Nåder till Risens
Ständer att reglera Kongl. Majus och H.
K. H. Kronprinsens Kofhåilnings-summor, på ett
sätt, som öfverensstammer med Rikets värdighet
och med de nya utgifter, hvartill förekommande
omständigheter föranleda.
Den till anskaffande af nya meubler och
reparation af gamla, för alla Kongl. Slotten nu
anslagna Summa af 5000 Rid årligen, har funnits
alldeles otillräckelig. Kongl. Majits Riks—
Marskalks-Ämbete har föreslagit, att den måtte
ökas till 12,000 R:dr; och Kongl. Maj:t öfverletnnar
till Stats-Utskottet, att vid Stats-régleringen
uppgifva ett emot bthofvet i denna del svarande
förhöjdt anslag.-
Genom de af Riksens Ständer, vid sista Riks.
dag bestämda anslag för Drottningholms och Ulriksdals
jLust-Slott, och sedan alla för det när
-
7go Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
varande möjliga indragningar och besparingar
vid Löningä- och Utgifls-Staterne derstädes blifvit
vidtagne, samt i öfrigt en bättre hushållning
och säkrare controll öfver medlens användande
anbefalld, har möjlighet uppkommit att småningom
kur?fTs behörigen i ständsätta dessa .Lustslott
och sedermera underhålla dem; Men ehuru enahandn
åtgärder äro i afseende pa Haga, Strömsholms
och Gripsholms Slott vidtagne, hafva likväl
de nu anviste underhålls-summorne för sistnämnde
Slott, särdeles den för Haga, uppgående
endast till sooo R.dr, befunnits allt mer och
mer otillräckliga, så alf blott en del af nudvandige
reparationer å byggnaderne kunnat hvarje
år utföras, hvilket, da alla bristfällighete* ej i
tid blifvit botade, hastigt ökat dem, och förorsakar
större kostnad för deras förbättrande. Behörige
uppgifter sa val om kostnaderne till nödige
reparationer å dessa Slott, som i hvad mån desamma
kunnat besörjas, äfvensom öfver det ärliga
användandet i Öfrigt af anslagssummorna, skola
till Stats-Utskottet öfverlemna»; och dä deraf
finnes, att all möjlig hushållning m«d de auslagne
medlen varit iakttagen, samt att tillökning
för framtiden, af behofvet påkallas; så forrnodar
Kongl. Maj:t, att Riksens Ständei icke undandraga
sig att anslå hvad för dessa vackra Lustslotts
vidmagthål landa erfordras.
Andra Hufvud-Tiiteln: Civile- ochLands-Staterne.
Sedan sista Riksdag hafva åtskillig© nya utgifter,
hörande till denna Hufvud-titiel, blifvit
dels af Kongl. Maja besiutne, dels af vederbörande
i underdånighet föresiagne.
I
Proposition om Statsverkets tillst&hd och behof. 791
Till de förra höra;
Aflöning och Expenser för en ny Hofrätt
öfver Skåne och Blekinge, likmätigt Kongl. Brefvet
den 2 November 1819
Tvänne Protocolls-Secreterare- och tvänne
Cancelliat-löner vid Kongl. Majtts Justidae-Revision3-Expedition,
samt Lön för Secreteraren vid
Justitia- Canceliers-Ambetet.
Lön för en Häradshöfding i Helsinglands
Domsaga, samt nya Löner för tvenne Häradshöfdingar
i Westerbotten, enligt Kongl. Brefven
den 3 Augusti och 3 December 1819*
Arfvoden till Hof-Canceller*-Ämbetets Ombud
vid Boktrvckerierne i Riket, efter särskild*
Nådiga förordnanden och Kongl. Brefvet af den
a a Maji i8»9-
Anslag på Sundhets-Collegii Stat af 112
R:d årligen, till underhålls - kostnad för tolf
Barnmorske-lär ling ar.
Sportel-ersättnit.gtr för åtskilliga tjenstemän
inom Kongl. Maj.-ts Cancelli.
Ersättning till åtskillig^ tjenstemän i Norrbottens
Län för förlorade Lönings-räntor genom
sisla Fredsslutet med Ryssland.
Lönefylinad för Landshöfdingen i Christianstads
Län, eller skillnaden emellan 2,-250 R:d
och hvarje års markegångs-pris å 500 tunnor
spannemål.
Lönefylinad för Landträntemästaren i Götheborgs-
och Bohus-Län, sorn, enligt Stat, har
80 tunnor spannemål på lön, men utan att de
äro indelte; hörande likväl denna utgift komma
under särskild pröfning, i sammanhang med den
allmänna reglering af landt-ränteriernes löninggj
792 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof•
vilkor, som Kongl. Maj:t till Stats-Utskottet öfverlemnar.
Aflöning för Provisoriska Läns-styrelsen på
Öland, hittills bestridd af den genom utmarksdelningen
derstädes tillkomna spannernåls-skatt.
Lönefyllnad för Krono-Länsmannen i Degerforss
af Vesterbottens Län; samt
Tillökning i Postverkets Lönings-Stat, i följd
af den reglering derom, som blifvit fastställd genom
Kongl. Erefvet af den 23 Januarii 1819.
De nya Löner och löQ-tillökningar, hvarom
vederbörande hos Kongl. Maj:t i underdånighet
väckt fråga, äro följande:
Kongl. Majus och Dikets Kammar-Rätt har
i underdånighet framställt billigheten deraf, att,
då endast tvänne Råds-löner på dess Stat bestås,
Lönerne för de öfrige fem Ledamöterne derstädes
malte till enahanda belopp förhöjas, enär äfven
de innehafva Fulimagler såsom Kam m arran
s-Räd. och af sadan anledning, äfvensom i
följd af deras befattningar, närmast kunna jenxföras
med Kongl. Maj:ts och Rikets KammarCollegittm,
hvars alla Ledamöter åtnjuta lika
löner.
Landshöfdingen i Jemtlands Län har hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, om Löntillökning
för Lands-Secreteraren och Lands-Kamereraren
i nämnde Län, hvilka för det narva,
ruride ega i årlig lön, den förra 266 Il:d 32 sk,
och den sednare 233 R:d 16 sk.
För Auctuarien, Canceilisterne och Vaktbetjeningen
i Kongl. Majus och Rikets Götha
Hof..Rätt , hvilka vid 1815 års löne-reglering
blifvit genom misstag förbigångne, är löne
-
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, 793
tillökning till enahanda belopp med deras vederlikar
föreslagen, äfvensom en af rättvisan påkallad
ersättning för den minskning i inkomster,
de under den förflutne tiden lått vidkännas.
Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien
har hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält
behofvet af Lön-tillökning för Akademiens
Secreterare, som för det närvarande åtnjuter
300 Rid årligen.
Ofver-Intendenten har jemväl i underdånighet
begärt löne-tillökning för dess Secreterare
och Cancelliet; hvilkas löner, enlig! nuvarande
Stat, äro mindre än deras vederlikars vid andra
verk, och utgöra för Secreteraren endast
340 Rid med 37 tunnor spannetrsål, och för Cancelisten
105 Rid med 11 tunnor spannemål.
Nya löner och löne tillökningar för Vakt-,
Fång- och Executiorss-JBetjening i åtskilliga Län,
hafva blifvit hos Kongl. Majit i underdånighet
föreslagne.
De på andra hufvudtitteln uppförde Förslags-summor
10,000 R.-d till rese- och tracta—
ments-penningar vid extra förrättningar i civile
ärender, samt 42,340 R:d till ved, ljus och skrifmaterialier
.för Civile Amhets-Verken, hafva icke
varit för behofven ti 11 räck I i ge, enligt serskild
derom af Stats-Contoiret uppgjord utredning.
Andra Hufvud-tittelns speciele reglering,
kommer att i väsendtlig man bero af de beslut,
sorn kunna vidtagas i frågan om Styrelse-Verkens
förändrade organisation ; men Kongl- Majit
tror, att besparing i utgift genom en sådan förändring,
hvarken egenteligen bör åsyftas, elier
kan på ett ändamålsenligt sätt vinnas. De be:
y94 Proposition om Statsveriets tillstånd och behof.
T
ydligaste ibland ofvannämnde på denna Tåtel
af Kongl. Maj:t beslutne nya utgifter , bestående
förnämligast i tillökte kostnader för rattvisans
skyndsamma skipande, hafva hittills kunnat af
Tittelns besparingar bestridas; någre af särskild
beskaffenhet hafva blifvit på öfverskotterna af
Stats-Verkets inkomster anviste.
Det är att förmoda, att tillgång genom besparingar
och möjliga indragningar äfven för framtiden
ej skall saknas; men som alla dessa utgifter
äro årliga och ständigt fortfarande, så kräfver
ordningen, att de varda på Stat uppförde.
De öfrigt hithörande nya löner och löne-tillökningar,
om hvilka i förberörde målto underdåniga
framställningar blifvit gjorda , öfverlemnar
Kongl. Maj:t till det afseende vid Stats-regleringen,
som de, i jemnförelse med andre behof, finnas
förtjena- Rikets Ständer skola utan tvifvel
inse nödvändigheten deraf, att de nu på andra
Hufvud-Titleln uppförde förslags-surnmor till rese-
och traktaments-kostnader, samt för ved, ljus
och skrif-inaterialer, hvilka summor förut på Åttonde
Hufvud-Titteln voro anslagna, erhålla en
emot medelbeloppet af utgifterne till desse föremåi,
under de föregående åren, svarande förhöjning.
Den summa af 90,000 R:d HamburgerBanco,
som på Andra Hufvud-Titteln är för Minister-Staten
anslagen, har för är.darnålet varit
otillräcklig, ehuru Kongl. Maj:t dertill användt
det bidrag, sorn Konunga-Riket Norrige
till Cabinetts-Cassan lemnar. Till fyllnad af bristen,
äfvensom till Courier kostnader samt flera
extra och hemliga Miniateriella utgifter, hafva
årligen omkring 40,000 R:d Ilamb. Råneo måst
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 795
anvisas på Extra-Utgifts-for.den; som dessutom
blifvit belastad med resepenningar och presenter
af diplomatisk beskaffenhet. Kongl. Maj:t föreslår
derföre, att till Andra Hufvud-Titteln öfverflytta
allt uti Hamb. B:co, såsom tillgång för
extra och hemliga ministeriella utgifter anslå 50000
R:d Hamb.Bio, med villkor, att alla extra ministeriel
la kostnader, af hvad hamn som held st, borde, emot
underdånig redovisning inför Kongl. Majit,af berörde
tillgång bestridas; hvaremot Extra Utgiftsfonden
skulle minskas till 50,000 R:d Kongl. Majtt vill särskildt
låta meddela Stats-lJtskotlet en uppgift örn
Minister-Statens nuvarande Lönings-förliållanden.
Tredje Hufvud - Tilteln: Milifaire- och För
svars-Verken.
Då Kongl. Majit vid 1809 och xSlo årens
Riksdag äskade af Riksens Ständer En Million
Riksdaler lill försvars-verkets upprätthållande ,
var denna anslags-summa beräknad efter då gällande
myntvärde samt grundad på de oumbarligaste
b'e hofven för Krigstnagten till Lands och
Sjos. Riksens Ständer gingo Kongl. Maj;ts Eaderliga
afsigter till mötes, och beviljade den äskade
Millionen, hvaraf 600,000 R:d genast analogos
på Staf, och fyllnaden betäcktes efter särskildt
derom fattadt beslut, och vid 1812 års Riksdag
öfverlemnade Riksens Ständer, till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition, ölverskotten pä inkomsttittlarne,
hufvudsakligen i afseende pä den dä beslutade
inrättningen af Allmänna Bevärings-manskapet,
till hvars beklädning och utredning an.
dra medel icke funnos ; men vid r8 1 5 års Riksdag
inskränktes denna dispositions-rätt af berörde
öfverskott, till ett belopp af soo,ooo Rid. Di
7g6 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
Rikets Ständer samlades år 1817, fann Kong!.?
Majit Sig nödsakad, att äska, det ifrågavarande
Mill ion måtte från och med det påföljande året
utgå på det sätt, att den årligen förhöjdes med
etc belopp, svarande emot skillnaden emellan den
Cours i Hamburger Banco, som noterades , då
densamma af Kongl. Maj:t först begärdes , och
ett medium af den då gällande; men i händelse
Rikets Ständer ej skulle finna med Statens
tillgångar förenligt, att pårsådant sätt utgöra anslagen
för krigsmagtens behof,öfverlemnade Kongl.
Majit tilt Rikets Ständer, att, i likhet med hvad
vid 1812 års Riksdag skedde, i det stället till
förmån för Tredje Hufvud-Tittelns anvisa de öfverskott,
som efter afdragaf tionde Hufvud-Tittelns andel,
kunde yppas på Jnkomst-Tittlarne, med vilkor
lik väl, alt dessas då varande hufvudsakliga anslag
och grunderna för deras beräknande, utan förändring
och förhöjning bihehöflos, hvarigenom Kongl.
Majit hoppade*, att vidrnagthålla Krigsmagten i
det skick, sorn Rikets försvar och sjelfständighet
Icräfver, Rikets Ständer öfverlemnade då till
Kongl. Majus Nådiga disposition, för BeväringsInrättningens
kostnader och öfrige utgifter för
försvarsverket till lands och sjös, utaf de öfverskott,
som uppkomma på Statsverkets intrader
utöfver deras då beräknade belopp, en summa af
233)333 R;d £k-, deruti inberäknade de 200,000
Rid, som vid 1815 års Riksdag blifvit af samma
tillgångar anslagne; hvarförutan Rikets Ständer,
såsom ytterligare tillgång anvisade de 66,666
Rd 32 sk-, hvilka utaf Sjötulls-intraderne dä voro
anslagne Convoij-Gommissäriatet, såsom bidrag
för dess utgifter i och för Fredsverkets befor
-
Projosition örn Statsverkets tillstånd och behof. 69 7
drande med Barbariske Staterne, samt Handelssjöfartens
säkerhet i allmänhet,
Med de sålunda till Kongl. Majits disposition
öfverlemnade tillgångar, bär Kongl. Majit i
möjligaste måtto sökt att, under de förflutna åren ,
upprätthålla försvarsverket; men erfarenheten har
visat, att de dervid högst nödige utgifter icke
med detta anslag kunnat bestridas. Af de från
/ r
vederbörande administrerande verk afgifne underdåniga
Reqv isidous-För sia g, sorn Kongl. Majit
vill till Rikets Ständers Stats-Utskott låta öfverlemna,
kunna Rikets Ständers Stats-Utskott låta
Öfverlemna, kunna Riketä Ständer inhemta, att
Kongl. Majit med största sorgfällighet från de
årlige Staterne uteslutit alla de utgifter, som möjligen
vid hvarje tillfälle kunnat uppskjutas.
Kongl, Majit har haft den tillfredsställelsen, att
se Krigs-materialen, i hvari som tillhör Artilleri,
Beväring och Fartyg, vara betydligen tillökad
sedan Rikets Ständers sista sammankomst, ehuru
deremot de beklädnads-utrednings-och ekvirkesförråd,
som voro qvar sedan sista kriget , eller
.blifvit anskaffade de föregående åren vid större penninge-tillgångar,
blifvit minskade genom rffecter,
använde för Arméen?, behof eller till skeppsbyggnad,
och Kongl. Majit har måst tillåta KrigsCollegiuin
och Förvaltningen af Sjö-Ärenderne
att så ställa betalningsterminerfle för en del gjorde
anskaffningar, att de fforst inträffade det följande
året, sedan leverancerne blifvit verkställde.
Under samma tid h*r den Politiska ställningen
i Europa fordrat särskilde anstalter, hvartill
tcedel på annat sätt ej kunnat erhållas , än
att anlita mindre Creditivet i Rikets Stäuders
Riksgälds- Contoir,
69S Proposition om Statsvtrbets tillstånd och behof.
Af sednare tiders erfarenhet har Kongl. Majit
■vunnit ett ytterligare stöd för Sin i förväg upp»
fattade öfvertygelse, att Statens sjelfständighet
fordrade en central-punct för försvaret i det inre
af Riket, sorn alltid vore i beredskap att e—
mottaga vara Magaziner och Arsenaler, hvilka
för det närvarande äro inrättade på de yttersta
gräns-orterne, och Kongl. Majit har befalit , att
vid Vanäs skulle anläggas en fästning. Omsorgen
för Orlogsflottans säkerhet påkallar äfvenledes
betydliga arbeten till förstärkande af de vid
Carlskrona varande försvarsverk. Då Rikets
Ständer ansloge 1,300,000 Rid om äret för försvarsverket,
ingingo icke i beräkningdessefästningsbyggnader,
hvilkas upphörande eller inskränkande
kunde medföra våda för nationens sjelfständighet.
I följd af allt detta finner Kongl. Majit en
tillökning af Tredje Hufvud-Tittelns anslag oundgänglig,
och Kongl. Majit vill ofördröjligen
meddela Rikets Ständer de utvägar, hvilka af
Rikets Ständer kunna för detta ändamål begagnas,
utan att öka de allmänna bördorna.
Kongl. Maj;t, sorn insett nödvändigheten af
Lots-och båkväsendets afsigts-enliga inrättande, har,
efter det nödiga undersökningar till den ändan
föregått och vederbörande Ämbetsverk sig derom
i underdånighet utlåtit, verkställt en ny reglering
af Lots- och Bäk-inrättningen i Riket, lämpad
efter behofvets kraf och tidens förändrade
skick, samt under den 21 Junii 1820 låtit utfärda,
så väl sin Nådiga förordning derom , ined
tillhörande Lots-taxor som Reglemente för Styrelsen,
Ekonomie» och tjenshjöringen vid Lotsver
-
Proposition om Slatsverlets tillstånd och lehöf. 799
ket, samt Stat för Lots- och Fyrings-inrättningen.
Dervid har Kongl. Majit tillika i Nåder
förordnat, att Lots- och Båk-afgifteme tills vidare
skulle ingå till Statsverket, som uti de, genom
den ofvannämnde nya regleringen förhöjda Lotsoch
Båk-umgalderna samt tillkomna Ring-pen—
ninge-afgiften, erhåller ersättning för de i och
för Lots»väsendet till följd af samma reglering
uppkomne större kostnader; och har alltså Råk—
och Fyrings-Staten tills vidare formerats af de
på Tredje Hufvud-tittelrx för Försvars-verket i
allmänhet anslagne medel, men deremot de på
Lots- Staterne tillökade utgifter genom förhöjd aflöning
eller andra tillkomna nya kostnader, bestrldes
af dea tillgång, som vinnes genom förhöjningen
af Lots- och Bak-, samt nya Ring»
penuinge-afgiften, hvarefter återstoden af dessa
intrader bland Statsverkets Ordinarie inkomster
influtit, nren som erfarenheten redan ådagalagdt,
att, genom ofvanberörde förhöjning, Statsverkets
inkomster af Lots- och Båk'-afgifterne uppgått
till en betydlig summa utöfver hvad vid sista
Riksdagen deraf paräknadt varit, och kostnaderne
för Bak- och Lots-inrättningen icke böra
fortfara att minska anslags-summan för Flottornas
underhall, då, såsom ofvannämndt är , fulL
tillgång till deras bestridande erhålles af de medel,
som af de sjöfarande erläggas, har Kongl.
Majit velat till Rikets Ständer öfverlemna, att
särskilt på Tredje Hufvud-Titteln uppföra en
summa till de utgifter, sorn årligen förefalla i
och för underhållet af Lots- och Båk.inrättningen,
och efter beloppet hvaraf bebofvet arligeu
bör bestämmas.
8oO Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
I sammanhang’ härmed och då Lots- och
Båk-inrättningen, i anseende till dess nära samband
med Rikets sjö-försvar, från äldre tider va.
rit ställd under Flottornas styrelse, med undantag
af någre åt enskilda, under entreprenad, upplåt,
ne Fyrar och Kåkar, hvaribland nu endast äro
Landsort och Korsö Fyrbåkar, hvilka, emot vissa
andelars uppbärande af Lots-, Bak- och Lastpenni
ngarne af enskilde underhållas, har Kongl,
Majus Nådiga uppmärksamhet icke kunnat undJ
falla, å ena sidan olämpligheten deraf, att inrättningar
af så allmänt och stort inflytande på.
Handeln oell sjöfarten, stå under enskild Förvaltning,
och å den andra, huru det både för
Kronan och det allmänna ä'r af mycken vigt, att
ofvanberörde genom Contracter åt enskilde under
entreprenad upplåtne Fyrbåkar varda för Statens
räkning inlöste och satte under samma publika
tillsyn och styrelse, som de öfrige Bukarne i
Riket. Kongl. Maj:t bär derföre i Nåder anbefallt
Dess förvaltning af Sjö-ärenderne, att höra
egarne af ifrågavarande Fyrbåkar, huruvida
de voro hugade, att dera till Kongl. Maj:t och
Kronan afstå, och till hvad pris, samt genom
Dess Ofver-Intendents-Ämbete låtit i deras närij
varö besigtiga och värdera samma Bakar: Och
har Förvaltningen i ämnet afgifvit tvänne särskilda
underdåniga Utlåtanden, hvaraf inhern-'
tas, att egarne af Landsorts Fyrbåk förklarat, sig
vilja aflåta densamma med Fyrvaktarehus och
kohlbodar samt alla inventarier, hvaribland ett
större parti Engelska stenkohl, för 35,000 Rid;
samt egaren af Korsö Fyrbåk, att samma Fyr
1
4 1
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 801
båk med dertill hörande Inrättningar , Hus och
Inventarier till Kronans evärdeliga ego, för 18,000
R:dr försälja. Vid sådant förhållande och då
Kongl. Majit, af ofvan anförde skäl, finner aierberörde
Fyrbåkars inlösen för Statens räkning
både lämplig och ledande till allmänt gagn ,
samt den för Landsorts Fyrbåk begärda köpeskilling,
i förhållande till den å inkom3terne dervid,
enligt hvad utredt blifvit, årligen återstående
behållning, icke synes vara för dryg, bar Kongl.
Majit velat frågan härom, jemte de dertill hörande
handlingar, till Rikets Ständer öfverlemna,
för de till inlösningen erforderliga medlen»
anvisande. Hvad åter angår Korsö Fyrbåk, så
och i anseende till de uti f, d. Amiralitets-Commissariatets,
om denna Fyrbåks anläggande och
vidmakthållande, den 31 Maji 1754, upprättade
Contrakt, gifne och på Kongl. Majits Nådiga beslut
grundade stadgande, rörande förhållandet
med besittnings-rätten af samma Fyrbåk för framtiden,
anser Kongl. Majit inköp af Fyrbåken
för dess och Kronans räkning, väl icke kunna
ega rum för det närvarande, och intill dess t
vederbörlig ordning utrönt blifvit, huruvida berörde
stadganden kunna lägga hinder i vägerf
för Båkens egare, att densamma till Kongl.
Majtt och Kronan afstå; men Kongl. Majit vill
likväl härmed öfverlemna handlingarne, angående
denna Fyrbåk, lill Rikets Ständer, på det i
händelse besittnings-rätten af densamma, kan i
laga ordning på Kongl. Majit och Kronan varda
öfverflyttad, Riksens Ständer, ina vara i tillfälle,
att till Fyrbåkens inlösande nödige medel anican;
till Rik>-St. Prat, luta Sami. I$r3. 5 1
7 gä Proposition om Statsverkets till stanli och lehöf*
visa. De till arbete i Ankarsmedjan vid ÖrlogsFlottan
för lifstiden dömda fångar hafva, hittills,
directe från Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contoir
erhållit sin aflöning; hvaremot kostnaden
till anskaffandet af den beklädnad , sängkläder
samt eldnings- och lysnings-persedlar utgått från
nämnde Flottas Nybyggnads- och Underhållsfond'
varande desse Fångars ordinarie Contante
sflöning för 1823 beräknad till . 5,387: 6. a*
Beklädnads-kostnaden till . . . i,S75J
samt kostnaden i och för sängkläders upphandling
och underhåll, jemts eldnings- och lysnings*
persedlar till 250:
Tillsammans R:dr 6,912: 6. a.
Berörde fond har äfven hittills varit bela-;
stad med aflöningen samt kostnaden till beklädnad,
sängkläder, eldnings- och lysnings-persedlar
xn. ro. för allmänna Arbets-karlame i Carlskrona,
till följande belopp, nemi.:
Aflöning i . 5 , * 4 1 i 6,083: 16
Beklädnad ♦ i ; » » » » 3,613: —•
Sängkläder » ; i .; . j . » 500: —
Eldnings- och lysnings-persedlar, traktamente
för Befälet, Skrifmaterialier m, m. . 2,030: —<
Tillhopa R:dr 11,226: i6.
En lika summa har årligen erfordrats till
aflöning m. m. för de arne Compagnier allmänna
Arbets-karlar till lika styrka, eller inalles 200
man, hvilka blifvit organiserade på Fästningen
Kungsholmen vid Carlskrona, att derstädes vid
samma Fästnings iståndsäitande användas, och
har denna Saraena utgått, dels af anslaget för
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, 79 3
berörde Fästnings reparation, och dels af allmänna
Fångvårds-fonden.
Så äro äfven på Riks-Statens Tredje Hufvud-Tittel,
till utgående af Anslaget för FörsvarsVerket
på det hela, upptagne årliga kostnaderne
för öfrige på Rikets Fästningar varande Fångars
och allmänna Arbets-karlars beklädnad, sängkläder
samt eldnings- och lysnings-persedlar.
Emedlertid och då egentligen det allmänna
har fördel deraf, att sådane personer, som antingen
genom verkställde brottslige företag redan
förnärmat allmänna säkerheten, eller genom bristande
näringsfång och sysselsättning kunnat hänföras
dertill, hållas till arbete, och, om än genom
tvångsmedel, sättas i en nyttig verksamhet, samt
sålunda hindras från att skada Samhället, finner
Kongl. Maj:* mindre lämpligt, att berörde Hufvud-Tittel
och följaktligen Anslags Summan för
Försvars-Verket, med dertill hörande Flottornes
Nybyggnads- och Underhålls-Fond', vidare belastas
med ifrågavarande kostnader, äfvensom med
aflöningen för allmänna Arbets-karlarne i Carlskrona;
anseende Kongl. Maj:t derifrån endast
böra utgå den extra eiler tillökta aflöning, soia
nämnde Fångar och allmänna Arbets-karlar i
och för deras arbeten kunna förtjena.
Kongl. Maj:t vill alltså härmed i Nåder
föreslå Rik sens Ständer: att beräkna ofvananförde
o
kostnader viii regleringen af Åttonde Hufvud—
Tittelns anslag för Fångvården i allmänhet, och
deraf på Tredje Hufvud-Titteln särskildt, uppföra
medel till aflöningen för allmänna Arbets-karlarne
i Carlskrona, jemte beklädnad, sängkläder,
eldnings- och lysnings-persedlar för dem och
8 o4 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof t
Fångarne i Ankarsmedjan, samt Arbets-fångarne
på Rikets Fästningar.
Fjerde Hufvud-Titteln: Clereci- och Läro-Verken
Utom den, i Stats-Contoirets underdånig
Berättelse, oraförmälda Lönings-Spannmål för Gymnasii-Rectorn
i Götheborgs Stift, samt för Öchol—
Staterne i Calmar och Vadstena, förekommer på
denna Kufvud-Tittel en ny aflöning för Scholmästaren
vid den å Sundbyholms Kungsgård, i Nyköpings
Län, genom framlidne Riks-Amiralen
Friherre Carl Carlsoon Gyllenhjelms Testamente,
stiftade Schola. Enligt Testamentet skulle Läraren
derstädes aflönas sned Krono-Tionde af Sundbyholms
jemte Ribingelunds, Testator tillhörige
fastigheter med derunder lydande Hemman och
lägenheter: Och som Kongl. Maj:t af Handlin
garne
i detta ämne inhemtat, att Sundbyholms
Scholas fortfarande för framtiden blifvit, oaktadt
den förenämnde fastigheter öfvergångna reduction,
genom flere Kongl. Bref och förordnanden faststäldt,
samt att förra Arrendatorer af desse till
Kungsgårdar förvandlade egendomar, icke haft
sig skyldigheten ålagd, att utan afdrag på Arrén.
de-Summan, utgöra tionde till ifrågavarande Schola,
utan Kronan deremot åtagit sig att ersätta
beloppet; så har Kongl- Majit icke allenast i Nåder
gillat Dess och Rikets Kammar-Collegii åtgärd
att, vid afslutandet af sista Arrende-Contracterne
om Kungs-gårdarne, erbjuda enahanda
vilkor, utan ock sedermera i Nåder förordnat,
att Sundbyholms Schola skall bibehållas och Scholjnästaren
framgent åtnjuta de honom, i kraft af
Gyllenhjelmske testamentet, tillkoinmaade löoevil»
t
Proposition orri Statsverkets tillstånd och behof. 8oJ
korj som, efter sednare tiders beräkning, utgöra
tillsammans 71 tunnor 2 fjerdingar Spannmål,
samt att detta belopp bör af Kronan bestridas ,
på sätt Kongl. Maj:ts, genom Dess ScclesiastiqueExpedition,
ander den 29 September 1820 till
Kammar-CoIIegium och Stats-Contoiret härom
aflåtne Nådiga Skrifvelse närmare utvisar.
De, Föreståndaren för gymnastiska Centralinstitutet
, Ling nu dels på Tredje Hufvud-Titteln,
dels på Öfverckot'en å inhomsterne tillag.’
de Arfvoöen, tillsammans 800 R:dr, leanna, såsom
Stats-Coatoiret underdånigst hemstält, lämpligen
på Fjerde Kufvud-Tittein uppföras: Och Kongl,
Majit öfverlemnar särskildt i Nåder till Statsutskottet
en af Ling gjord underdånig ansökning,
att till Gymnastiska Central-Institutets upprätthållande
och fullkomnande, på anförde skäl,
undfå ett ytterligare anslag till aflöningar för
Underlärare vid inrättningen.
Vid Femte Hufvud-Titteln för de frie Konsterna,
öfverlemnar Kongl. Majit till Stats-Ueskottet
en af Musikaliska Akademien i underdånighet
gjord framställning, om behofvet af ett
årligt arrsiag af 2000 Ridr till vidmagthållande
af dess anstalter för Musikalisk undervisning.
Kongl. Majit föreslår för öfrigt: att pä denna
Hufvud-Tittel må uppföras det hittills på Extra
Utgiftsfcnden anvista anslag af 900 Ridr årligen
för ett Riks-Museum, som blifvit formeradt
af Hofmarskalken Friherre Paykulls, under
vissa vilkor, till Staten öfverlåtne NaturalieSarolingar.
79? Proposition orri Statsverkets tillstånd ocA behof•
För Sjette Hufvud-Titteln för milda Stiftelser,
fortfara förut bestämda förhållanden utan
förändring.
Sjunde IIufvud-Titeln: Pension3-Staterne.
Ehuru Riksens Ständer vid sista Riksdag
beviljade någon tillökning af Pensions-beloppet,
i de tre lägsta Classerna, å Pensions-Staterna för
Civile och Militaire Ämbets, och Tjenstemäns
Enkor och Barn, kan Kongl, Maj:t likväl icke
undgå att ånyo fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
på otillräckligheten i allmänhet af de på
dessa Stater bestämda pensioner, och Kongl. Majit
är öfvertygad, att Riksens Ständer skola taga i
särskildt behjertande denna del af Statens utgifter,
och, så vidt tillgångarne möjligen tillåta, anslå
den af behofvet deruti påkallade förhöjning.
Åttonde Hufvud-Titteln: Allmänna och Extra
Utgifter.
De på denna Hufvud-Tittel för flere bestämda
behof förslagsvis beräknade Summor hafva,
med få undantag, varit för ändamålet otillräcklige.
Kongl. Majit har derföre, i afseende
på nämnde Förslags-Summor, bestående af kostnader
för Fångars skjuts och underhåll, remis -  lage, procenter, Mantalsskrifnings-provision, med
tlere dylika utgifter, funnit sig ej kunna undgå
i Nader förordna; att de skola i vederbörlig
ordning bestridas, äfven sedan deras belopp öfverstigit
de "beräknade Stats-Anslagen, att hvad
derefter vid årets utgång befirines å något af
anslagen bespardt, bör först tiilgodoföras Tittelu
i afräkning pä det, som blifvit öfverbe'aldtJ men
Proposition öm Statsverkets tillstånd och behof. 797
att den Öfverbetalning eller brist, hvilken slutligen,
oaktadt pogaste hushållning, uppstår, skall
förskottsvis utgå och påföras öfverskotterna af
Stats-Verkets inkomster, för att hos Riksens
Ständer till afskrifning anmälas. En särskild
fullständig utredning öfver ifrågavarande utgift
ter, har blifvit af Stats-Contoiret uppgjord , och
finnes dess underdåniga berättelse bilagd. Den
största bristen har uppkommit på kostnads-beräkningen
för Fångars skjuts och underhåll; mea
Kongl. Majst gör sig förvissad, att Riksens
Ständer icke deraf skola hemta anledning till
inskränkning eller förändring af en Fångförings-anstalt,
aoro på en gång bereder lättnad
för Allmogen och större säkerhet vid Fångars
vård, då de måste förås från en oft till en annan,
äfvensom mera skyndsamhet vid sådana
transporter. Kongl. Majit får i följd häraf i
Nåder äska, att förhöjdt anslag så väl för Fångars
skjuts och underhåll, som för de Öfrige förslagsvis
beräknade utgifter, på hvilka brist, enligt
utredningen, uppkommit, varder af Riksens
Ständer beviljadt, hvaremot Kongl. Majit skall
låta på det noggrannaste handhafva medlens behöriga
användande.
De på denna Hufvud-Tittels Besparingar
särskildt anviste arfvoden och ersättningar, kunna,
såsom varande af tillfällig beskaffenhet, lämpeligast
på Allmänna Indragnings-Staten öfverflyttas.
De af Riksens Ständer vid sista Riksdag
beviljade tillökta anslag för Kongl. Slottet samt
de publika husen i Hufvudstaden, hafva ärligen
blifvit på det sorgfälligaste för ändamålet använ;
8o8 Proposition om Statsveriets tillstånd oth lehöf .
de, och ehuru i anseende till de betydliga reparationer,
som, sedan förra åren, genom försummad
•vård och förbättring å desse byggnader tillkommit,
äfvensom den betydliga reparation, som å
Kongl. Slottet varit nödig, Anslags-Summan vissa
år icke räckt till de nödvändigaste reparationerna,
hvilket äfven föranlåtit Kongl. Maj:t att fril
takens täckning , så val å Kongl. Slotten, sorn å
Hennes Kongl- Höghet Prinssesan3 Palats, använda
tillsammans 62 »Sto 8 \£ gammal koppar af
Allmänna Magazins-Inrättningens äldre förråd,
som för Inrättningens räkning icke kunnat begagnas,
mot disposition hvaraf, utan särskild ersättning
till Ivlagasins-fonden, Riksens Ständer
icke lära finna något vara att anmärka, då denna
koppar blifvit till ett allmänt och nyttigt behof
använd; så förmodar Kongl. Maj;t likväl, att, med
iakttagande af den noggranna hushållning och
controil, i afseende på medlens tillbörliga användande
, som hittills egt rum, och under vilkor ,
att hvad å byggnadsanslaget för de publika Husen
i Landsorterne något år kunde öfverblifva,
rhå härtill disponeras, berörde byggnads-anslag
skola för framtiden blifva åt de afsedde ändamålen
tillräckeligo. En betydlig utgift förestår
dock i afseende på den vid Kongl. Slottet varande
så kallade lejonbacken , hvars murar, i
anseende till den otjenliga sort sten, hvaraf- de
äro uppförde, till större delen äro af tidens åverkning
mer och mindre skadade och fordra ombyggnad.
Kongl. Maj:t som ansett, att denna
del af Slottet borde , i likhet med hvad sorn
skett med den förfallna Logårdsmuren, å Slottets
Östra sida, af huggen gråsten uppföras, för att
Proposition om Statsverket* tillstånd och lehöf. 8o9
derigenom erhålla enahanda prydlighet och varaktighet,
har anbefallt ett förslag öfver kostnaden
härtill, hvilket uppgår till en Summa af omkring
120,000 R:dr Banco; och Kongl. Maj:t föreslår
till Riksens Ständer, att till detta arbetes utförande
på ett sätt, som med skyndsamhet förenar
minskning i kostnad, antingen anvisa erforderliga
medel, utöfver hvad som af nu varande byggnads-anslag
för Slottet eller de öfrige publika
Husen i Stockholm eller Landsorterne årligen
kan dertill användas, eller ock medgifva, att
för berörde ändamål en lämplig Summa må upptagas
genom Lån , hvarå Ränte- och Capital-betalningar
skulle bestridas af besparingarne på
hyggnadsanslagen.
Då för de i sednare tider, följd af I Riksens
Ständers beslut, till Reeidenshus i åtskilliga
Län inköpte enskillde egendomar fastställde
Stads-afgifter böra, på sätt Kongl. Maj:t förklarat,
af Kronan utgöra för så stor del af samma hus,
som icke af Boställsinnehafvaren för dess enskilda
räkning begagnas; så lära i följd häraf Riksens
Ständer finna nödigt, att medel härtill varda
på Åttonde Hufvud-Titteln uppförde.
o
Nionde Hufvud-Tilteln: ttör Åkerbrukets, Handelns
och Näringarnas befrämjande.
Denna Hufvuö-Tittel, som förut utgjorde
100,000 R:dr årligen, och äfven nu till samma
belopp uti Riks-Staten upptages, blef i sjelfva
verket vid sista Riksdag förminskad med 29,600
Hulr, genom öfverflyttning dit af flere på Attonc
1 rv:.»„ir. frirnf nnnförde Summor, och
8oo Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
liga bidrag för Södertelje Canal- och HjelmareSlussverk
, äfvensom med ständiga ersättningar
för bortmistad jord genom Götha Canals anläggning,
hvilka utgifter Kongl: Majit, enligt Riksens
Ständers underdåniga hemställanden, tid efter
annan på Nionde Hufvud-Titceln anvisat.
Kongl. Maj:t, till hvars disposition för Åkerbrukets
, Handelns och Näringarnes befrämjande,
Nionde Hufvud-Tittelns medel äro af Riksens
Ständer anslagne, har föröfrigt funnit ändamålet
med denna Tittel och beskaffenheten af de derå
utgående utgifter fordra, att hvad af tillgångarne
så väl genom inbetalningar å beviljade Lånunderstöd,
som på den årliga Anslags-Summan,
kan för ett Sr vara odisponeradt, bör till det påföljande
året öfverflytta®, för att emot behörig
redovisning, kunna användas till förefallande
behof inom Hufvud-Tittelns^bestämmelse.
Allmänna Indragnings-Staten:
Utgiften på denna Stat, som vid 1809 och
3810 årens Riksdag beräknades till 489,774 R:dr
38 sk. 3 r:st, har, oaktadt flera sedermera derå
anviste nya pensioner, blifvit så förminskad, att
den vid sista Riksdag kunde bestämmas till
289,844 R:dr a6 sk. 6 r:st., uti hvilken Summa,
under den derefter förflutna tiden , en ytterligare
besparing af öfver 30,000 R:dr uppkommit
Hos Kongl. Majit hafva Enkor och oförsörjde
Barn efter män, som på Indragnings-Staten innehaft
pensioner, tid efter annan sökt att få
bibehålla större eller mindre del af hvad deras
aflidne Makar eller Fäder åtnjutit: Och Kongl.
Majit, som vid några få tillfällen, med afseende
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof . 801
å särskilde bevekande omständigheter, beviljat
en sådan förmån , och som i andra fall insett
allt del hårda deruti, att vid Pensions-innehafvarens
frånfälle allt understöd för qvarlefvande
enkor och barn på en gång upphört, vill af
Riksens Ständer i Nåder äska bestämdt medgifvande,
att Kongl. Majit ina, då talande skäl
dertill föranleda, kunna, på hvad å IndragningsStaten
hvarje år besparas, anslå årliga Nådegåfvor
åt enkor eller barn af sådane personer, som
på denna Stat varit uppförde. Härigenom skulle
ändamålet med Indragnings-Statens Successiva
förminskning icke destomindre ernås: Och
då Nådegåfvorna årligen bestämdes och utdelades,
kunde något ständigt anspråk deraf ej uppkomma
på deras sida, som med en sådan hjelp
blefve i nåder hugnade.
För hvarje Län äro tvanne eller högst
trenne Löner på Stat bestådde för Ordinarie
Landtmätare, men alla med Kongl. Majus Nådiga
fullmagter försedde så kallade CommissionsLandtmätare
tjena utan Lön eller annan inkomst,
än hvad de för sine förrättningar af jordegare
kunna förtjena. Häraf uppkommer den
följd, att de fleste af desse sednare Landtmätare
aldrig erhålla tjenster med Lön och således
icke heller, vid tilltagande ålder, då deras arbetsförmåga
upphört och med den, utvägen att
med deras arbete finna sin bärgning, kunnat
komma i åtnjutande af den förmån, andra Statens
Tjenstemän blifvit förunnad, att vid uppnådd
bestämd ålder få såsom pension bibehålla
innehafvande Lön. 1 betraktande af billigheten
deraf, att, enär de Landtmätare, som för Riket»
8x° Proposition om Statsverkets tillstånd och behof!
tjenst erfordras, icke alla lämpligen kunna med
Loner af Staten fdrses, de åtminstone böra på
sin ålderdom erhålla nödtorftig bärgning, i likhet
med hvad alla andra Statens Tjenstemän
vederfares, vill Kongl. Maj:t tili Riksens Ständer
föreslå, att Commissicns-Landtmätare, som
efter behörig tjenstgöring uppnatt den för Civile
Ämbetsmän i allmänhet till pensions erhållande
bestämde ålder, må förklaras berättigade
att å allmänna Indragnings-Staten åtnjuta penr
sion till det belopp, aom andra Landmätare bestås,
och hvarigenom någon betydlig utgift icke
skulle Staten tillskyndas, då, af de nu i Riket
varande Commiäsions-Landtmätare, endast fem,
efter de för pensions undfående nu gällande
grunder, kunde dertill komma i fråga.
Kongl. Majit, som i Nåder gillat hvad
Stats-Contoiret, angående förkållandet med RiksMarkegångs
priset i underdånighet anfört, vill
i Nåder fästa Riksens Ständers uppmärk sam het
på nyttan och redigheten deraf, ali ett oföränderligt
medelvärde emellan hvarje Riksdag bestämdes
på den Spannmål, som under penningelöner är
inbegripen.
Enligt Stats-Conioirets underdåniga Berättelse
bilagd förteckning hafva, sedan sista Riksdag,
flere utgifter blifvit af Ofverskotterna på
Stats-Verkets inkomster bestridde. En del af
dem grundar sig på Riksens Ständers egna dispositioner;
en annan på särskilde Kongl. Maj:ts
Nådiga förordnanden. Kongl. Majas till j StatsContoiret
i dessa ämnen allat ne Nådiga skrifve!^
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof- 813
ser, till hvilka Stats-Utskottet eger tillgång, in.
nefatta de skäl, som föranledt hvarje anvisning
på öfverskoiterne, och Kongl. Maj:t gör Sig förvissad,
att Riksens Ständer skola finna dessa anvisningar
öfverensstämmande med grunderne för
Stats-Verkets förvaltning och deta till afskrifning
upptaga.
Deribland förekommer den liquidhtion af
Högstsalig Hennea Maj:t En ke-Drott ningens,
Hedvig Elisabete Charlottas, Fidei-CommissCapital
och skulder, som Kongl. Majit funnit ingångna
förbindelser uppfyllandet kräfva. Redogörelsen
för de härtill använde medel skall till
Stats-Utskottet öfveriemnas.
En särskild opåräknad Summa af 36,904
R:dr 39 sk. 5 r:st, corn uppkommit genom influtne
Räntemedel på de af Kongl. Majit beviljade
lån-understod åt i. d. Malmö- och Götheborgs-Disconter
samt till Bruksegare i Wermland,
och hvilken ej varit ibland Stats-Werkets
Ordinarie eller Estra Ordinarie inkomster afsedd
eller upptagen, har Kongl. Majit funnit nödigt
att använda, för att, till Riksens Ständers sammankomst,
upprätthålla Theatrerne, enligt Kongl.
Majits särskildt derom fattade Nådiga beslutj
hvilken disposition Kongl. Majit härmed velat
Riksens Ständer tillkännagifva.
Genotn den Riks-Hufvud-Bok, som efter ett af
Stats-Contoiret uppgjordt förbättra dt lbrmulair bl ifver,
genom dess försorgafsiutad, skola Riksens Ständer
erhålla icke allenast en sådan fullständig och
klar öfversigt af alla Stats-Verkets utgifter och inkomster,
som både för anslagens beräkning och för
bedömandet af Fervaltningexis Resuitater är nöd
-
8 04 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
vändig, utan ock flera i Statistiskt hänseende
nyttiga och vigtiga upplysningar. I frågan Om
Riksens Ständers granskning af speciella Räkenskaperna
för de under Kongl. Maj:ts och Rikets
Krigs-Collegii förvaltning ställde Cassör och för
Tull-Uppbörden, vill Kongl. Maj:t till Riksens
Ständer göra en särskild Nådig framställning.
Kongl. Maj:t förblifver Riksens Ständers
Stats-Utskott med Kongl. Nåd och ynnest välbevågen.
Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. D. Skogmani
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I3å likmätigt 46 jjj. i Riksdags-Beslutet d. 21
Julii 1818, samt Eder Maj-.ts, i anledning deraf,
utfärdade öppna Nådiga Bref, den 28 i nästlidne
månad, Riksens Ständer äro kallade, att den
i 5 instundade Januarii till Lagtima Riksdag
sammankomma, och dervid enligt 58 och 59 §§.
Regeringsformen, samt 30 §. Riksdags-Oidningen,
Stats-Verkets tillstånd i alla dess delar, till inkomster
och utgifter, saint skulder och fordringar
bör uppvisas för det Stats-Utskott, som Riksens
Ständer utvälja, får Stats-Contoiret härmedelst
till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva;
den Berättelse , om Stats-Verket , sorn
lwr för afseende, au i sammandrag uppfatta hvad,
Proposition orri Statsverkets tillstånd och behof. 805
■vid granskningen och bedömandet af dess tillStånd
och förvaltning, förekomma kan.
Riksens Ständers Stats-Utskott,som vid sednaste
Riksdagen år 1818, granskade Stats-Verkets Räkenskaper
och Förvaltning till och med för år
1816, och togo tillika kännedom om Riks-Staten
för år 1817 till ledning för den Stats-Reglering
som, af Utskottet uppgjord, vid Riksdagen fastställdes,
och med det påföljande året 1819 geck i verkställighet.
Sedan den tiden äro fem års Special-Räkenskaper
afslutade, eller till och med för år 1821
Under samma tid hafva a:ns Revisioner af
Riksens Ständers Fullmägtige blifvit förrättade,
hvaraf den, som år 1820 sammanträdde, verkställde
granskningen af Stats-Verkets Räkenskaper
och Förvaltning för åren 1S17 och 1818;
och den, som förlidne gårdag tili slut bragtes,
likaledes för åren 2S19 och 1820.
Till hvardera af desse bägge Revisioner ,
har Stats-Contoiret afgifvit den, enligt 68 $. Riksdags-Ordningen,
föreskrifne Berättelsen, samt för
dem låtit uppvisa Räkenskaper, Protocoller och
Handlingar för ifrågavarande fyra år. Revisorerne
hafva deröfver fullbordat gransknings-arbetet,
samt till sine Principaler anmält utslaget
deraf, som alltså blifver föremål för Riksens
Ständers pröfning, i den ordning Grundlagarne
utstaka. Af denna anledning anser Stats-Contoiret
sig icke böra i denna Berättelse återupprepa,
hvad om desse fyra årens förvaltning blifvit
anfördt och utredt.
Stats-Verkets Räkenskaper och Förvaltning
för år 1821 kommer deremot nu till omedelbar
granskning af det blifvande Suts-Ulskottet, och
816 Proposition om Statsverkets tillstånd och lehöf.
Riks-Staten för innevarande år lemnar, i omedelbart
sammanhang med en sådan granskning
en fortsatt utredning om Stats-Verkets tillstånd,
allt intill den närvarande tidpuncten; deraf förhållandet
emellan den förra Stats-Beräkningen ,
och det utslag öfver den , som tiden utvecklat,
tjenar till upplysning vid den Stats-R.eglering ,
som det tillhör Stats-Utskottet att , efter Eder
Maj:ts Nådiga Propositioner samt förefinnande
beskaffenhet i öfrigt, till Riksens Ständers afgörande
föreslå.
Stats-Contoiret anser sig, vid detta tillfälle,’
böra ånyo erinra, hvad i flere Dess föregående
Berättelser äfven blifvit anmärkt, att den slutliga
utredningen emellan beräkningarne i Staten,'
så af Inkomster som Utgifter, och dessas Utslag
till Öfverskott eller Brist å de förra och till
Besparing å de sednare, intages uti det andra
året efter det år, för hvilket beräkningen skett;
eller alla udda år i nästpåföljande udda år, och
alla jemna år likaså. Efter denna erinran om
Stats-Slutets allmänna form och beskaffenhet,
går Stats-Contoiret nu att utreda de speciella
ämnen, som härvid förekomma, nemligen:
§. I.
Om Öfverskotterne från och med 1816 till och
med 1820.
Stats-Contoiret har först skolat i sammandrag
framlägga Utslaget af Stats-Beräkningarne
för åren 1Ö16, 1817, 1818 , 1819, och i8aoj,
hvil
-
Prnpnsition om Statsverkets tillstånd och behof. 817
hvilka ingått O ti Riks-Stateme för åren 1818,
1819, 1820, 1821 och »822, innefattande alltså
redovisningen för en liderymd af fulla fem år.
Bilagan Litt. A utvisar, specialiter för hvart år,
livad, antigen omedelbarligen, såsom öfverskott
på Stats Inkomst.Titlarne tillkommit, eller, i följd
af Riksens Ständers vid sednaste Riksdagen tagne
beslut, af andre tillgångar bordt bland sådane
Öfverskott uppföras. Men utslaget på det hela
är följande: totala Öfverskotts - Summan, för
nämnde fem år, utgör 3,324, *92 R:dr 11 sk. 7
r:st.: Af denna Summa här, enligt Riksens Ständeis
Beslut vid 1815 och 1818 årens Riksdagar,
till Försvars-Verket utgått 1,066,660: 32. —*
Vid den sednare af förenämnde
bagge Riksdagar,
disponerade Riksens Ständer
på samma Öfverskotter, dels
till Kongl. Kröningen och
de Kongl. Begrafningarne ,
dels till Accords-ersättningnr,
med flere, uti den då
upp g jorde Stats - Regleringen,
Upptagne utgifter - - - 931,300! 45, 7.
Till Tredje Hufvud-Titteln
har blifvit öfverföra,
Skillnaden i Löni ngs-Spannmälspris,
enligt Riks-markegången,
utöfver Riksens Standers
Forslats-beräkning - - 81,832! 4* —=
Till Åttonde HufvudT
iteln likaledes, hvad af Danska.
Fyringsmedlen för förre
Bihang till Rihs-St. Prat. v.sta Simi. lSij. ~
Si8 Proposition orri Statsverkets tillstånd och behof.
arén återstod, och enligt Riksens
Ständers Beslut, borde
användas till inköp elier större
reparationer af Residence-hus
för Landshöfdingar - - — 72,690: —• —-
Tillsamans 2,152,489: 30. 7.
som utgått i omedelbar följd
af Riksens Ständers Beslut och
Stats-Reglering.
Vidare hafva utgifter blifvit
förskjutne och i hvarje
års Riks-Stat, f. o. m. 1818
t. o. m. 1822, specialiter upptagne,
af den art, att de an- -  setts böra gravera Öfverskotten,
för att hos Riksens Ständer
anmälas till afskrifning eller
ersättning, till ett belopp af 256,2372 5; 7
En del utgifter på Andra
och Åttonde Hufvud-Titlarne,
hvilka endast i Förslag
kunnat beräknas och uppföras,
hafva i sjelfva verket
så öfver-stigit de beräknade
anslagen, att till betäckande
deraf, under loppet af 5 år,
f. o. m. 1816 t. o. m. 1820,
af Ofver-skotten utgått - - 403,618: 17. 7.
Tillsammans 659,855: 2 3« 2,
utgifter på Öfverskotten af
den beskaffenhet, att de tillhöra
Riksens Ständers vidare
pröfning.
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 819
Till Riksens Ständers Riks-’
sälds-Confoir hafva blifvit le—
D
vererade för åren 18 t 6, iöi7>
1818 och 1819 - - - - - 537.8ot: 3*- *o;
Dessa dispositioner utgöra
tillsammans ----- 3 35°;l4^: 37- 7*
och öfverstiga deri ofvan uppgifna tillgången
med 25,954 R:dr 26 sk.; utgörande differencen
den brist, som för år 1820 utfallit efter utredningen
af Öfverskotterne för samma år, emot der
å t. o. m. år 182a gifna anvisningar; och som
i sistnämnde års Riks-Stat närmare utredes, samt
i Balance, såsom Stats-Verkets fordran, öfverföres
till 1823 års Riks-Stat.
$. 2.
Om Besparingarne från och med 1816
till och med 1820.
Bilagan Litt B. utvisar, hvad sorn af Besparingarne
f. o. m., 1816 t. o. m. 1820 öfverblifva,
att till Tredje Hufvud-Titeln för Allmänna
Försvgrs-Verket öfverföras, sedan dispositioner
inom hvarje Titel blifvit gjorda; varande
detta belopp för alla fem åren 208,134: 15. 6.
5. 5.
Om Räkenskapen för 1821.
Afslutade och färdige, att till Stats-Utskottets
granskning öfverlemnas, äro, jemte RiksStaten,
Stats-Contoirets Memorial-Böcker, Kongl.
Rante-Kammarens Hufvud-Bok med sine Verificationer,
samt Rrotocoller och Handlingar till
820 Preposition om Statsverkets tillstånd och behof,
Utredande i öfrige delar af Stats-Verkets förvaltning
för år 1821. Det anmärkes lik v ii 1 harvid,
att sorn tiden för Ränte-Kammare HufvudBokens
afslutning först med innevarande år (i IIändalöper,
torde samma Räkenskap icke hinna
blifva i Kammar-Rätten granskad, innan Stats»
Utskottets verksamhet vidtager, ehuru densamma
den 14 i denna månad blifvit till Karnmar-ColJegium
afgifven.
Riks-Stateij för år 1821.
Riks-Staten innehåller till Debet, utom ingående
Ralaneen från förra året, bestående uti:
c) Tredje Hufvud-Titelns Reserverade tillgång
från förre åren - - 467,206: 25. 9.
b) Förskotts.ufgifter de
förra åren, att till afskrifning
eller ersättning anmälas - ~ 438,354: ■— 3?
9°5.56o: aö, —5
J3en vid sednaste Riksdagen
i förslag beräknade, och till
påföljande Riksdag oförändradt
bibehållne Inkomst-summa af 5,474»847: 2 2, x».
hvarefter tillkomma Utslagen
af särskilda liqvidationer oqh
beräkningar för samma år,grun
dadé,
dels på Riksens Ständers
förutgående Beslut, dels på
Kongl, Maj:ts under tiden
gjorda Nådiga Dispositioner,
nemi,:
1:0 Skilnaden emellan
Stats- och Riks-Markegångs
-
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 821
priset på den .för Civile-Staterne
anslagne Kronans Ränte-Spannemål
, intilldess vid
Räkenskaps-årets slut, dess
verkliga värde utrönes; eller
för 47,630 Tunnor 1 6 kappar,
ä 2 R:dr 35 sk. - - - - 129,991: 27. 6.
2:0 Af Öfverskott på 1821
års Stats - Intrader » afsatt för
försvars-Verket - - - - «3 3s3 3S: l6- —
3:0 Besparingar å föregående
arens Utgifts-Titlar , Tredje
Hufud-Titeln tillgodo - ~ 89,959: 19. 1.
4:o Ränte och Capital-af-»
betalningar för Nionde Hufvud-Titeln
_ _ - _ - 9,366: 10. 8.
462,650: 25. 3.
5:0 Krigsfonds-medel , för
indrifne JBaiancer och anmärkningar
efter 1808 och 1809
|rens krig _____ ij,c,gg; lii —-
6:0 Riksgälds - Contoiret,
Ränte- och Capital-afbetalning
å Stats - Verkets skuld till
Banquen, - - 500,000: - 3
än af mindre Creditivet,
enligt Riksens
Ständers Skrifvelse
d. x 5 Julii 1818, n:te
§. i Riksdags»Beslutet,
samt Kongl. Majus
Nådiga Bref dea
822 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof,
21 Februarii och 11
April 1821 t - 300,000:-—
800,000: —— .
7:o Liqvidation Öfver 1819
års öfverskotts-til Igångar, hvilka
uti 1821 års Riks-Stat
ingå, gifver en behållning af 630,170: 3. 4,
*>904,419: 39. 7,
8:0 Slutligen upptager denna
Riks-Stats Debet, hvad sf
disponible öfverskott och besparingar
från förre åren, till
Liqvidation för allmänna mi- *
litaire behof, återstå med - 502,755: 4 3, 9.
eller inalles Debet af 1821
års Riks-Stat - - - - 8,787,583: ?5- 5.
Credit af Riks-Staten, innehåller deremot
följande utgifter, nemligen; först Riksens Ständers
beräknade oföränderliga Utgifts-Summa, ef-,
ter Stals-Regleringen, förtjeld på Nio Hufvud--  Titlar och Allmänna Indragnings-Staten
----- 5,474,847: 22, 1,
hvarefter tillkommer, att till
sine särskilde Titlar och ändamål
afföras, de här förut i Debet
beskrifne LiqvidationsSummor,
nemligen:
1:0 Skilnaden emellan Statsoch
Riksmarkegångspriset för
Civil-Stater nes Löni ngs Spannmål
z39,9g 1: *7* 6«
ato Till Tredje
Hufvud ; Titeln;
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 823
först anvisningen å
öfverskotten - - 233,333:16,-
och vidare, Besparingen
å Statsutgifterne
- - 89,959: »9-
323,592: 35- 2*
3:0 Till Nionde HufvudTitelns
sammandrag och fond,
de influtne Ränte- och Gapitalafbetalningarne
- - - - 9,366: 10. 8.
462,650: 25. 5.
4:0 Till Krigs-Skulders afbördande,
så långt de varit
t i 11 räck lige, de genom anmärknings-åtgärd
influtne - 11,599: 11. —«
5: Från Råksgälds-Contoiret:
a) Till Riksens Ständers
Banque erlagd Ränte- och Capital-afbetalning
å dess fordran
hos Statsverket
- - 500,000:—- —
fc) Tredje
Hufvud -Titeln
undfått de äf
Riksgälds-Contoiret
utaf mindre
Creditivet
levererade, och
till fyllnad i
Stats » Verkets
behof detta år
anslagne - - 300,000; — •— 800,000: — —
2,274>249: 36- 5-
8.24 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
6:0 Förskott-utgifter bestående af:
a) den ingående Balancen frän
de förra arén - - ^38,3^ 1: 3'
b) för Sr 1821 - 5 U 1 4 7: 4 2 • 1 ’
tillsammans sadané
utgifter , söm hos
Riksens Ständer anmälas
till afskrifning
eller ersättning 492,501: 42* 4*
7:0 Af de i Debet
upptagne Ofverskotts-lillgångär
- 630,170: 3. 4*
hafva först blifvit
afsatte ofvannärnnde
Förskotts-utgifter
bestridde 1821 54,147:42.1*
da af återstoden- 576,022: 9-3'
vidare blifvit beraknadt hvad, en
ligt
särskild utredning, Åttonde
Hufvud-Titelns utgifter för 181g,
öfverstigit förslags - beräkningen,
nemligen med - - — -. - 104,45g 3**
hvarefter återstoden kommit Riks
gälds-Contoiret
till godo med - 471,562:25. 5.
1,068,524: 3. 7-
8:0 Till Tredje Hufvud-Titelns
sammandrag ingår den i
Debet upptagna balancen af - 467,206:25* 9*
9:0 Och sluteligen balanceras
till år 1822 den från samma
Huf
-
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 825
Hufvud-Tittel reserverade tillgång,
- 502,755= 43- q
Summa
Credit af 1821 års Riksstat
-------- - 8,787,583: 3 5 • 5*
Sist visar samma Riks-Stat, inom Column,
att Stats-Verkeis skuld till Banken, vid 1821 års
slut, utgjorde 6,010,661 Hulr 11 sk. 11 r:st.
§■ *•
Riks-Staten för år 1822.
Den afslutade Riks-Staten för innevarande
år 1822 lemnar i sammandrag följande utslag;
Den innehåller till Debet, utom den ingående
Balancen från föregående året, bestående
uti:
a) Tredje Hufvud-Tittelns Reserverade tillgång
fran förra åren - - - 502,755: 43- 9*
b) Förskotts-utgifter för
förra åren, att till afskrifning
eller ersättning anmälas - - 492,501: 42.' 4.
9355257: 38. 1.
Den vid sednaste Riksdag
s Föhslag beräknade och till påföljande
Riksdag oförändradt
bibehåll ne Inkomst-Summa af: 5,*474,847: 52* 1*
hvarefter tillkomma Utslagen
af särskilda liqvidatiooer och
beräkningar för samma år,grun.
dadé, dels på Riksens Ständers
förutgående Beslut, dels på *
Bihang till Bikt-St. Fröt. v.sta Sami. tSiJ.
g 2 6 Proposition om Statsverkets tillstånd oell behof.
Kongl. Maj:ts under (iden
gjorda Nådiga Dispositioner»
nemi.:
1:0 Skillnaden emellan
Siats- och Riks Markegångspriset
på den för Civiie-Staterne
anslagne Kronans Rånte-Spannernål,
intill dess vid
Räkenskaps - årets slut, dess
verkliga vinde utrönes; eller
för 47,6303- Tunnor ä 1 R:dr
34 sk., utgörande - - -
2:0 Åf Öfverskott på 1822
års Stats-Intrader, afsättes för
Försvars-Verket - - — —
3:0 Besparingar a föregående
årens Utgifts-Titiar, Tredje
Hufud-Tittelu tillgodo - -
4:o Ränte- och Capital - afbetalningar
för Nionde Hufvud-Titteln
- - - - -
5:0 Krigsfonds-medel , för
indrifne Balancer och anmärkningar
efter 1808 och 1809
arens krig - - - - -
6:0 Riksgälds - Contoiret,
Ränte- och Capital afbetalning
å Stats - ^Verkets skuld till
Ranken. - - 500,000: - *
än af mindre Creditivet,
enligt Riksens
71,445: 36- —
233:3 33- 16. —
55.255: 9- B
8,
6x8: 10. 8.
368,652: 24. 4.
10,053: 20. 1#
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 827
Ständers Skrifvelse
d. 15 Julii 18 1 8,11 :te
§. i Riksdags-Beslutet,
samt Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 20
Martti 1822 100,000:
samt utaf deri
del af samma
Creditiv, som
är bestämd att
Utbetalas vid
utomordentliga
tillfällen
och behof,enligt
Kongl*
Majas Nådiga
Bref d. 1 4
funii 1822. 300!005s
{t3o,ooo:
k—  * 630,000: —- —
7:0 Liqvidation öfver 1820
års öfverskotts-tillgångar , som
uti 1822 års Riks-Stat ingå,
gaf en behållning af - - 188,647: 26. 3.’
197.353: 22- 8.
8:0 Vidare upptar detina
Riks-Stats Debet, hvad af disponible
öfverskott och besparingar
från förre åren, till Liqvidation
för Allmänna Militaire
behof återstå, med 408,724: 21. 7*
9:0 Samt slutligen beloppet
hvarmed de Öfverskolten på
-
828 Proposition om Statsverket* till ständ och behof.
forde utgifter Öfverstigit ofvanberäknade
tillgång, hvilket
utfdres såsom Balance, att i
? 82 3 års Riks-Stat komma i
beräkning ------ 25,954= »G- —-
eller inalles Debet af 1822
års Riks-Stat ----- 8,102,137: 34. 5.
Credit af denna Stat innehåller deremot följande
utgifter, nemligen:
Först Riksens Ständers beräknade oföränderliga
Utgifts-Summa , efter Stals-Regleringen,
fördelt på 9 Hufvud-Titlar och Allmänna Indragnings-Staten,
utgörande 5,474,847: 22: 1.
Hvarefter tillkommer, att till
sina särskilda Titlar och ändamål
afföra», de här förut i Debet
beskrifne LiqvidationsSummor,
nemligen:
i:o Skilnaden emellan Statsoch
Riksmarkegångs-priset af
Civil Staterne3 Lönings Spannmål
------- - 71,445: 36. --
2:0 Till Tredje
Hufvud-Titteln:
först anvisningen å
ofverskotten' ----- 233,333: 16, —7*
och vidare, Besparingen
å Stats-utgifterne - 55ig55= 9-
288,588: 25. 8-
3:0 Till Nionde HnfvudTittelns
sammandrag och fond,
de influtne Ränte- och Capitalafbetalningarne
med - - - 8,618: 10. 8.
368,652: 24- 4-
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 82g
4:0 Till Krigs-Skulders afbördanue,
så långt de varit
tillräcklige, de genom anmärknings-åtgärd
influtne - - - 10,053: 20
5: Från Riksgalds-Contoiret:
a) Till Riksens Ständers
Bank erlagd Ränte- och Capital-
afbetalning å dess fordran
hos Statsverket
- - 500,000:—-
b) Till Tredje
Hufvud-Titteln,
de utaf mindre
Creditivet levererade
och till fyllande
af Stats-V erkets
behof detta år anslagne
100,000:
c) Af de till utomordentliga
behof
levererade 300,000
R:dr hafva utgått,
till understöd för
de brandskadade i
Norrköping och
Cimbritshamn, till.
sammans
14,000: - -
odisponei
rade 16,000;--
30,000:
1 30,000: - -  630,000: - -
1,008,705: 44. 5.
830 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
6:0 Förkotts-utgifter bestående af;
c) elen ingående Balancen fran
de förra åren- - 4g2,5o«: 42. 4.
b) för år 1823 - 57>°9o: 1. S,
tillsammans sadane
utgifter , som hos
Riksens Ständer anmälas
till afskrifning
eller ersättning 549,591; 44,—»
7:0 Af de i Debet
upptagne Öfverskotts-tillgångar
- 188,647; 26. 3,
samt de älven der
balancerade utgifter,
Som öfverskjuta å-.
rets tillgång - 25,954: g6, —•
514,602: 4, 3,
hafva först blifvit
afsatte ofvannämnde
Förskotts-utgifter
- - - - 57,090: 1. 8,
då återstoden, enligt särskild utredning
öfver hvad Åttonde Hufvud-Tittelns
utgifter, förar 1 820,öfverstigit
Förslags - Beräkningen,
utgör 157,512; 2, 7’
8:0 Till Tredje Hufvud-Tittelns
sammandrag ingår den i
Debet upptagne balance af - 502,755:43, 9,
5:0 Och sluteligen balanceras
till år 1823 den från samma
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof831
Hufvud-Tittel reserverade tillgång
- 408,724:21. 7»
Summa Credit af 1822 års
Riks-Stat - 8,102,137:34. 5.
Sist visar samma Riks-Stat, inom Colutnn,
att Stats-Verkets skuld lill Banken, vid 1822
års slut utgjorde - 5,613,670:38.10.
§• 5-
Otn utslaget af 1821 års Stets-Inkomster,
Ehuru Räntekammarens Hufvudbok för år
1821 äfvensom Stat# Contoirets förvaltning för
samma år, kan blifva föremål för Stats-Utskoftets
speciella granskai ngs-åtgärd, är likväl förhållandet
ännu icke sådant med Rikets Räkenskaper
i allmänhet för Statens Inkomster och
Utgifter, heldst Uandsböckerne förar 1821 icke
afnlutas förr än med Junii månad 1823, och en
del Allmänna Verk, som redovisa Stats-Medel,
hafva 2^- års tid, efter redogörelse-årets utgång,
för bokslutet och räkenskapens afgifvapde till
Kammar-Rätten.
Stats-Contoiret, inseende vigten, ej mindre
i afseende på granskningen , än äfven och i synnerhet
för beräkningen till den följande tiden,
att tillståndet må kunna framläggas, så nära den
förhanden varande, som möjligt, har det oaktadt,
sökt att från Materialierne från den under
arbete varande Riks-Hufvudboken för år 1821
sammandraga Inkorusterne för samma ar, hvilka
upphemtas och redovisas af Uppbördsmännen
uti Special-Räkningar, som blifvit aflemnade lill
Lands-Contoireu i sistförlidne September må
-
835 P ropnsition om Statsverkets tillstånd och behof,
nåd, och hvaraf Stats-Contoiret vid samma tid
äfven erhållit elt exemplar, för att i Riks-HufVadboken
sammandragas.
Utslaget af denna utredning intages uti
1825 års Riks-Stat; och i en ännu mera fullständig
öfversigt kommer förhållandet, ej mindre
af Stats-Verkets, än af Rikets öfrige allmänna
inkomster och utgifter för nämnde år 2821, uti
samma års Riks-Hufvudbok att framläggas; men
emedlertid innehåller Bilagan Litt. C hvarje
Xnkomst-Tittels belopp för år 1821, och huru de
förhålla sig till den vid sednaste Riksdagen antagne
Stats-heräkiiing.
8. 6.
Om Inkomst-Tittlarne.
Då en allmän granskning af Stats-Verkets
Inkomster nu förestår, har Stats-Cuntoiret derom
bordt anföra följande:
1:0 Ordinarie Räntan, Krono-Tionden, Af.
raden och all annan intrad i Spannmål och Persedlar,
bestämmes till sitt värde i penningar genom
årlig Markegång. Hvad deraf angår Spannmålen
, så, emedan densamma tiil största delen
ar anslagen Tjenstemanna-Staterne på Lön, efter
medelpriset af samtlige Provincernes Markegångar,
veikar förhållandet ungefärligen lika
både i inkomst och utgift; ty blifver Mark‘egången
låg, så falla ock lönerne, samt tvärtom;
men äfven i denne del är det angeläget, att Riksens
Ständers Stats Utskott fäster uppmärksamhet
på de af Stats-Contoiret till de sednare årens RiksStater
gjorde utredningar, öfver skillnaden tneL
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 833
lan värdet af Statens behållne Spannmål efter
Markegångs-priset i de orter, der Staten vcrkeligen
har sin inkomst i Säd , som efter naturen
af saken rnåste inträffa mest i de seminantare
Provincer, der Markegångarne likväl vanligen
äro lägre, emot det värde på samma behållne
Tunnetal, som uppkommer vid fördelningen deraf
till Lönings-Staterne, efter ett medelpris af
alla Provincers Markegångs-Taxor, eller det så
kallade Riks-Markegångs.priset, som ofta förhöjes
af högre Spannmåls värde i en del Provincer
, särdeles de J^orra, der likväl Kronan
har liten eller ingen odisponerad behållning i
Säd, till andel i det totala belopp af sådan behållning,
som i Riks-Staten å ena sidan uppföres
såsom Inkomst, och å den andra, tunna
för tunna, afföres meri samma Stats-pris, såsom
anslagen till löner. Antingen måste alltså gru nderne
för Riks-Markegångs-prisets bestämmande
sålunda förändras, att icke allenast hvarje Läns
Markegångs-pris, utan ock tunntalet, inom hvarje
Län, af Kronans behållne Spannmål, tages
i beräkning, till bestämmande af Riks-Markegångs-priset;
eller ock någon sådan reglering i
denna del af Tjenstemanna-löncrnes beräknande
till vägabringas, sorn fastställer ett oföränderligt
medel-värde mellan hvarje Riksdag; hvilket skulle
blifva af en stor lättnad i verkställigheten oell.
mycken förmån för all beräkning; då deremot
Utgifts-Staterne nu äro föränderlige för hvart
enda år, och icke kunna beredas till utskrifning
förr än Markegångarne, sent på året, hunnit
blifva faststälde, och Riks - Markegångs-priset
derifrån utdraget. Gällande härvid dessutom dea
834 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
anmärkning, att Markegångarne sattas en tid på
året, då Spannmålens rätta värde ännu ingalunda
kan vara behörigen kändt, såsom en rigtig
norm för det påföljande årets derpå grundade
]öne belopp.
Hvad åter angår öfrige Kronans behållne
Räntepersedlars MarkegångS-värde, så verkar utslaget
deraf omedelbarligen till Öfverskott eller
brist å de coritante medlen. På Ordinarie Räntan
blef beräkningen upphöjd , vid sednaste Riksdagen,
med 94,653 R:dr, uttagen efter de 6 föregående
årens medeltal, men dervid gäller den
erinran, att under dessa 6 år, från och med
1811 till och med 1S16, förorsakade krig och
missväxt höga Markegångar; så att utslaget icke
blir detsamma för de 6 följande åren; och mycken
fråga kart vara, om Titteln må tåla nit bibehållas
vid det belopp, hvartill den nu uti
Riks-Staten finnes uppförd,
2:0 Med Arrenden af Kongsgårdar och Kronolägenheter,
har tiden utvecklat ett nog betänkligt
förhållande, sorn synes sträcka angelägenheten
af en närmare undersökning äfven (ill den
frågan, huruvida de nu gällande grunder för
bortärrenderandet af både desse Statens Egendomar
och Kostallen, äro de lämpligaste. Dessa
slags Arrenden uppdrefvos under de Conjuncturs-förhållanden,
då producterne voro i högt
pris; men flere af dem hafva ej kunnat i tidens
längd bibehållas, utan förstöring af Arrendatorer
och Löftesmäns välfärd , samt vidare på
bekostnad af den arrenderade Egendomens fram»
tida bestånd.
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 835
Då de ingångne arrenden icke vidare kunnat
utgöras, hafva Egendomarne gått på nya
Auctioner, sorn utfallit med betydlig nedsättning
i de förut contraherade, och till beräkning
i Riks Staten uppfmde Arrende-Summor;
någon gång lika mycket under det rätta värdet
sorn de förra varit derutöfver; och differencerne,
som skolat utsökas , hafva ledt till vidlyftiga
rättegångar.
Riksens Ständers Stats-Utskott lärer ej underlåta
att taga fullständig kännedom om desse
förhållanden ; och finner utan tvifvel anledning
a',t rätta inkomst-beräkningen efter utslaget af
Utskottets undersökning i denna del.
Genom Kongl. Klefvet den '20 November
innevarande år är förordnat , att hyrorne för
Källare under Kongl. Slottet , hvilka hittills
bland Arrende medlen ingått i Statens inkomster,
borde derifrån uteslutas, emedan Kongl.
Majit j Nåder pröfvade mindre lämpligt , att
desse lägenheter vidare uthyrdes.
3:0 Boskapspenningar och Åkerskatt af Stockholms
Stad äro egenteligen en Ordinarie Ränta,
som borde under denna Hufvud-Tittel kunna
intagas; likasom den för de öfriga Städerne i
Riket under samma Tittel inflyter.
4:o Stubbören i Vesterbotten hafva utfallit med
något öfverskott,
5:0 Tionde-Silfver, MyMare lön ojh Slagskatt
af Sala Silfver-Verk torde kunna påräknas fortfarande,
som hittills,
6;o Koppar-Ränta och Slagskatt. Kopparen
är uti inkomst-beräkningen upptagen till 100 R:dr
per S&. Allmänna priset på denna Metall har
836 Proposition om Stat sv eris et s tillstånd och behof
de föregående åren varit högre än nu , då den
lärer gälla omkring 110 R:dr S&. Ett högre
öfverskott har på denna Tittel särskildt tillkommit,
genom prägling af Skiljemynt. Någon försäljning
af Statens derutöfver behållne Koppar ,
lur under de sednare tvänne åren icke skett.
7:0 Avesta-Koppar och Manufactur-Tall lemnar
något öfverskott, som bör kunna anses fortfarande.
8:0 Tionde- och Hammarskatts-jern. Tackjernet
är upptaget i Riks-Stats-beräkningen till
4J R:dr Sé, och Stångjernet till 10 R:dr. Allmänna
prisen på dessa Metaller hafva begge serare
åren fallit under de förut gångbara; men
likväl icke så , att ej desse Titlar ännu lemna
betydligt öfverskott mot beräkningen. Genom
Kongl. Brefvet den 7 Junii 1820 har blifvit
stadgadt , att Hammarskatten skall lösas med
Silfver , då den ej in natura levereras ; och likaledes
att fölsäljning af hvad sålunda inflyter s
skall ske mot betalning i Silfver.
9:0 Alun-Tionde.
10:0 Dylta Svafvelhruks Tionde.
11:0 Kalkngns-afgift pä Göthlanda
Dessa 3:ne Titlar synas bibehålla sig vid
Förslags-heraknin gen.
12:0 Mantals-penningar ne. Denfta betydliga
Inkomsl-Tittel , särskildt vigtig i Statistiskt afseende
, har dermot de tvänne sednare åren utfallit
med någon brist emot förslags-beräkningen.
För en del har väl minskningen härrört genom
nedsatt Markegångs-pris på Kol , som i Stora
Kopparbergs T.än utgöres, i stället för Mantalspenningar
, i contant uti de öfrige Provincerne;
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof837
men likväl torde det böra blifva föremål för en
närmare undersökning , huruvida aftägande folkmängd
eller förmåga att utgöra Skatten , eller
brist i anteckningarnes fullständighet , må vara
den för öfrigt dertill verkande orsaken ; heldsc
man snarare bort kunna vänta en successiv tillökning
i denna inkomst: och kommer Riks-Hufvudboken
att specialiter utreda förhållandet med
denna Skatt.
13:0 Lagmans- och Häradshöf dinge-Ränt an
synes redan vara till det högsta i inkomst-beräkningen
upptagen.
14:0 Handtverkares Gernings-ören synes utfalla
med någon brist.
15:0 Djekne-penningarne, beräknade till 75
R:dr årligen. De utgöras af en mindre del utaf
den matlags-afgift, hvilken i Vesternorrlands
samt Vester- och Norrbottens Eäner erlägges;
men hvars öfrige del från desse Eän, är anslagen
till Hernösands Stifts Eäroverk; varande
de i alla andra Eän utgående Djekne-penningar,
hvilka uppkommit år 1G24, till den Studerande
fattiga ungdomens understöd , anviste
utom Stat, att directe af Dom-Cnpitlen disponeras
; och då antingen alla dessa medel, eller
också icke denria ringa del deraf, synes böra såsom
särskild Stats-intrad påräknas, torde sådant
blifva föremål för reglering.
16:0 Krono Sakören och Knsaks-Böter. Denna
Tittgl har utfallit tped något öfverskott.
17:0 Charia.-Sigillat<e-Repogmiion. Beräkningen
till denna Tittel synes äfven hädanefter
kunna bestå. Afgiften grundar sig på 1687 års
Cancelli-Ordning , samt Kongl. Cancelli Collegii
838 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
Taxa af den 26 Februarii 1778. Dén utgöres
nied 2 piocent af Löner vid befordringar, afsked
oell transporter in. m.; och eger alitsa lika
egenskap med den under Bevillning uppförde
Charlas Sigillatae-inkotnsten ; hvarföre den -ock under
den sednare lämpligen torde kunna upptagas,
och såsom särskild Inkomst-Tittel försvinna.
lb-o Dödsfalls - och Avancement s-bespcitigsmedel.
Denna, såsom inkomst beräknade tillgång,
utgör i sjelfva verket en bespari ng af utgift;
alltså alldeles beroende af Kongl. Majus
dispositioner inom de Tittlar hvarifrån desse besparingar
uppkomma.
19:0 Indragne och besparde Militie- boställs.
räntor m. m. utgöra c-genteligen behållen Ordinarie
Ränta, och lärer en gång komma att till
denna allmänna Tittel öfverföras, då Tredje
Hufvud-Tittelns indelta Stater blifva reglerade
efter Krigsrnagtens närvarande organisation: De
hafva hittills med Öfverskott utfallit och äro,
likasom Ordinarie Räntan , beroende af Markegångsprisen.
20:0 Cavalleri-Rcgementernes Häst - Hacance.
Spannmål.
2t:o Rote- Väcance-nfgift af Skånska Inf anteri-
Regernenterne. Dessa begge inkomster i Spannmål,
disponeras under lönerne till samma tunnetal,
som, de uti inkomst-beräkningen uppta,
gas, och gäller alltså om dem, hvad här ofvan
otn Spannmåln i allmänhet blifvit anfördt.
22:0 Rote-Vacance-afgift af JBergslagerne i
Nerike.
23:0 Knekte-Rotefrihets-medel.
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 839
Böra bägge undergå den förändring i inkomst-beräkning,
som blir en följd af sednare
derom vidtagne författningar.
24:0 Beklädnads-medel af Rotarne vid åtskillige
Infanteri-Regementer. En del af denna Tittels
inkomst utgöres af de så kallade beklädnads
Hernmans-räntorne vid Nerikes Regemente, som
rättare synas böra hänföras under den föregående
Titteln i 19 mom. Indragtte och besparde Mi—
litie-Lönings-räntor. En annan del har utgjorts
af Stofferings - penningar från Lfplands, i;sta
Lif-Grenadier , Vestmanlands - och Dahl-Regementerne.
Derest den vid sista Riksdagen vidlagne
reglering med beklädnaden för indeldte
Infanteriet, verkat till förändring med denna
Stats-Inkomst, lärer den derefter böra rättas.
25:0 Butsmnris-Vacatice-afgift. Denna Inkomst-Tittel
har, vid lägre Markegångar de sednare
åren, utfallit med någon brist, men synes
likväl vid beräkningen kunna förblifva.
26:0 Krut- och Saltpetter - försäljningsmedel
hafva utfallit med något öfveiskott utöfver beläkningen.
27:0 Conlrpll-Ståmpel-medel hafva uppgått till
beräkningen , äfven med något öfverskott.
q8m j Numer-Lotteri-medel hafva vanligen
med något öfverskott mot beräkningen utfallit.
29:0 Stll-uppköpare-afgif t i Götheborgs- och
Bohus Län, är en tillfällig inkomst, som de senarefåren
icke egt rum. Den torde böra från
inkomst-beräkningen försvinna, då hvad som
framdeles kunde inflyta, upptages bland Extra
medel och uppbörder.
840 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
*
30:0 Bak- och Lols-afgift. Denna inkomst
har blifvit betydligen ökad genom en förhöjd
Taxa, som från d. 1 October 1820 erhöll tilllämpning.
Deremot hafva Lotsen- och Fyrings;
utgifis-Staterne äfven blifvit tillökade , och denJ
lia kostnad öfver Stat bestridd af den tillkomne
Båk- och Lots-afgiften. I begge dessa omständigheter
bör alltså behörig reglering förekomma.
31:0 Danska FyrinQs-medel ingå tili oförandrådt
belopp i Hamburger Banco, efter hvad
Riks-Staten upptager.
32:0 Ersättning af Convoy-Commissariatetför
Turkiska beskickningens halfva aflöning. X man
af ett högre Cours-förliållande, har denna inkomst
utfallit med öfverskott. Om Titteln förändrades
till den generella benämningen: Ersättningar,
kunde derunder föras hvad Riksens
Ständers Bank erlägger till Fonden för FlofRätternas
aflöning, och hvad Militie-Boställsflassan,
Vadstena Krigsmanshus-Cassa, Lif-Regementets
Passevolance-Cassa, samt Upsala och
Runds Akademier nu erlägga under Tittei: Fond
till Kammar-Rättens aflöning; så vida icke lämpligare
skulle finnas, att dylika obetydliga bidrag
ifrån ett allmänt verk till ett annat, som de sistnämnde,
alldeles icke borde finna rum i beräkningen
af Rikets intrader.
33:0 Fond till Hof-Rätternes Aflöning. UJ
tom hvad förenämnde punct deraf innehåller,
utgöres denna Tittel af Bötesmedel: af Matlags-penningar
utaf Stockholms och Götheborgs
Städer, med ö öre silfvermynt för hvarje matlag,
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 841
Jag, i stället för 6 procent af behåiine Inventarie-summan
i Sterbhus tili Justitiae-Statens Aflöning:
samt af Sterbhus-procenten, beslående i
sistnämnde 3 procents afgift. Om den första af
dessa inkomster fördes under Tittel Krono-sakören,
dit den rätteligen hörer, och de begge senare
upptagas under sina bestämda Tittlar , sorn
Special-räkenskapen innehåller, så skulle denna
Tittel komma att alldeles utgå.
34:0 Fond till Kammar-Rättens aflöning. Uti
32:dra puncten är föreslaget, huru denna inkomst-tittel
skulle komma att alldeles utgå.
35:0 Kammar Rättens Observations-medel. Denna
inkomst-tittel synes kunna stadna vid beräkningen
, ehuru den haft tillfälligt öfverskott
1821.
36:0 Hyra för Cassern a Skeppsholmen utgår
nu med 400 R:dr årligen i stället för 266*
Rjdr; men synes kunna försvinna såsom särskild
Tittel, och beloppet upptagas bland Arrendemedel.
37:0 Interesse-medel utgå från RiksgäldsContoiret
på en del dit levererade Cassör af
Stats-medel. Denna särskilda liqvidation skulle
kunna undvikas , om Riksgäids-Contoiret behölls
Interesse - medlen, emedan Stats-btist-summan
i alla fall reglerar fyllnaden i Stats-Verkets
behof.
38:0 Sjö-Tulls-mcdel. Denna under Bevillning
hörande vigtiga Stats-intrad, beror af särskild
reglering, enligt de grunder, Jrvilka, dels
såsom beskattnings-ämnen , och dels med afseende
på handelns, sjöfartens och näringarnes tillBihgn^
till Riks-St, Prat. 1 Ista. Sami, 1S2|,
843 Preposition om Statsverkets tillstånd och behof.
stånd och behof, blifva antagne. I närvarande
förhållande synes den nu gällande beräkningen
kunna ega bestånd.
En del utgifter för särskilda ändamål, hafva
blifvit bestridde direrte af SjöTulls-medlen
, utan att på Riks-Staten. vara uppförde , såsom
för Spinnhuset i Stockholm, Höganäs Stenkohls-verk
och Kustbevaknings-expeditionei; hvilket
torde fordra rättelse, om utgifterne komma
att fortfara.
39:0 Eand-Tulls-ersättningen består af Mantals-penningar
från Stockholms, Götheborgs och
Carlskrona Städer, och af Salu-Accis utaf Stä—
derne i allmänhet,; och torde det vara mera enligt
ined förhållandet, att denna Tittel erhåller
sn deremot svarande rättelse.
40:0 Post medel.
41:0 Charlee-Si gillatce-rnedel.
Dessa begge betydliga Stats-intrader, hafva
de förra åren ut allit ganska nära de gjorda beräkningame,
likväl vill det synas, som den senare
vore 1 aftagande, heldst den utfallit med
mera betydlig brist för år lSäi.
4a:o Brånvins brännings-afgiften har, oaktadt
den vid sednaste Riksdagar blifvit nedsatt, först
från 720,000 till 452,000 R=dr och vidare till
425,000, likväl utfallit med brist de förra åren;
men för 1821 har den lemnat öfverskott; och
torde möjligen kunna stanna vid beräkningen.
Detta är hvad Stats-Contoiret ansett sig böra
i korthet anföra, om Stats-Verkets beräknan
-
Proposiion om Sot ve kets tillstånd och behof. 843
de inkomster. Den nu gällande Stats-Regleringen
anvisar på deras öfverskott årligen 233,333^
R:dr, såsom bestämd utgift för Försvars-verket.
Af en närmare undersökning må det blifva beroende,
om Inkomsterne, i deras nu beräknade
skick, äfven hädanefter förmå att denna anvisning
bära.
T anledning af Riksens Ständers underdåniga
anhållan, samt likmätigt Eder Kongl. Majus
Nådiga Bref d. 11 April 1821, lära de upprättade
Tabeller öfver Stats-Verkets afkortade
och anordnade samt behållne räntor få , till upplysning
i denna del af Stats-Inkomsterne, tillställas
Riksens Ständers Stats-Utskott.
§• 7-
Om Utgifts-Tiltlarne.
Vid frågan om regleringen af Riks-Sfatens
Utgifts-Titlar, får Stats-Contoiret i underdånighet
anföra fr Ij inde:
Första Hufvud-Tilteln: Kongl. Hof- och
Slotts-Staterne.
1:0 Som Stats-Regleringen vid sista Riks- .
dagen var fullbordad då Hennes Majtt EnkeDrottningen
Hedvig Elisabeth Charlotta den 20
Junii 1818 afled, förklarade Riksens Ständer i
underdånig skrifvelse den 7 påföljande Julii, att
sedan utaf den för Hennes Majtt uppförda årliga
undershålls-summa, 70,900 Rtdr afgått det till
pensioner för hennes Maj;ts Hof-Stat anslagns
844 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof!
belopp 16,666? R:Jr , skulle återstoden från Sr
1819 och intill påföljande Riksdag ingå och beräknas
bland Stats-Verkets öfverskott, i följd
hvaraf hela anslags-surnman är qvarstående under
Hufvud-Titteln. Och då pensions-beloppet,
som för närvarande, efter den afgång bland pensionairerne,
som under tiden inträffat, utgör
14,598? R:dr, lärer å Allmänna IndragningsStaten
böra uppföras, hvartill ock den sedan sista
Riksdag intraffade afgång inom denna Stat
lemnar tillfälle; så blifver berörde 70,900 på
Hufvud-Titteln disponible till de föremål, som
under densamma för den följande tiden kunna
förekomma.
<3:0 Till Kongl. Majus Hof-Stall är, såsom
utfodring för 159 Hästar, anslaget 3,456 tunnor
18? k:pr Hafra, 58,035 itt Hö samt 31,800 I/£
Halm. Hafran bör in natura levereras från
Allmänna Magazins-Inrättningen mot liqvid med
Stats-Verket, hvartill på Tilieln är uppfördt å
3§ R:dr för tunnan 6,188: 17- 3., men denna
ersättnings-summa har icke varit tillfyllestgörande,
ty Allmänna Magazi ns-Inrättningen har påfört
Stats-Verket i liqvid för Hof-Stallet, ulfodrings-Hafra,
år 1817 * • 12,365: 24- —
1818 . * J2,35o: 17- 3*
1819 . • 1 4j434: 33- 5*
1820 . . 14,118: 33- 6-
hvad sålunda de förflutna Eren öfverskjuta anslags-summan,
har väl kunnat utgå af en tillfällig
besparing under Titteln; men då sådant
likväl icke kan påräknas för bestämda årliga ut*
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 845
gifter, torde Förslags-anslaget erfordra någon
tillökning.
Af Strå-Fouraget är Höet påräknadt till största
delen att levereras in natura från åtskiIIige
utarrenderade Kongsängar: en annan del an vist
på Kronans behållne Ränte-Hö i Stockholms,
Uplands, Vestmanlands och Södermanlands Län t
Fyllnaden upphandlas pa årlig Auction i StatsContoiret.
Halmen är likaledes anvist till större
delen att utgå in natura, utaf räntegifvare i förenämnde
Län, och återstoden upphandlar af
Stats-Contoiret. Genom de förändringaT, hvilka
tid efter annan inträffat med ivongsgårdatnes arrenden,
har brist i den beräknade Hö-avantiteten
för Hof-Stallet uppkommit; och så vä! i anseende
härå, som i följd af de frågor, hvilka
blifvit af räntegifvare väckte om lindring i deras
skyldighet att utgöra dessa persedlar in natura;
lärer en närmare reglering derom böra
företagas.
3:0 På denna Hufvud - Tittel finnes ock
Tvänne andre Special-Stater, nemligen till Slottets
Police, Lys- och Renhållning, m. rn. samt
till Ved- och Kol-upphandling för de Kongl.
Hofven, som erfordra särskild reglering. Skulle
alla dessa Trenne Förslags-omkostnader kunna
bestämmas til! sådant visst belopp i penningar,
sorn funnes lämpligt, att i ett för allt anvisas
och emottagas; så blefve deraf visserligen mycken
lättnad i verkställigheten; och ali detaii af
hvad, sorn hade gemenskap med oecortomien inom
Eder Kongl. Majds fiof, kornme då att ifrån
Staten skiljas; men det kan ej pa Stats-Contoiret
ankomma att härtill gifva annan anledning, än
846 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
medelst framställning om det förhållande, som
för närvarande eger rum, och de dermed förknippade
olägenheter. De sppciella utredningarne
häröfver skola blifva Stats-Utskottet öR
ver lemnande.
Andra I'ufvad-Ti fteln: Civile- och Lands
Staterne.
Följande af Eder Kongl. Majit sedan sista
Riksdagen beslutne utgifter, hafva sammanhang
med denna Hufvud-Tiitels reglering.
o
1:0 A Staten för de undec Sve3 Hof-Rätt
lydande Häradshöfdingar, Lön för en Häradshöfding
i Helsinglands Domsaga, med Boställspenningar,
i följd af Kongl. Brefvet den 3 Augusti
18 r9 » samt likaledes nya Löner för Tvänne
Häradshöfdingar i Vesterbotten, likmätigt
Kongl. Brefvet den 31 December samma år.
2:0 Löneförhöjning för Götha Hof-Rätts
Actuarie, Cancellister och Vaktbetjening , i öfverensstämmelse
med deras vederlikar, sedan
vid 1815 års reglering desse tjenster af misstag
blifvit förbigångne. Eder Majus Nådiga Bref
derom är gifvet den 18 December 1822.
3:0 En ny Hof-Rätt öfver Skåne och Blekinge
är inrättad, likmätigt Kongl, Brefvet den
2 November 18*9. Lönings-Staten jemte Hushyra,
Ved, Ljus, Skrifmaterialier m. m. för detta
nya Ämbets-Verk, bor regleras och på denna
Tittel uppföras.
4:0 Förhöjning a Post-Verkets LöningsStat,
fotekonuuer i följd af den reglering der;
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 847
om, som Kongl. Brefvet den 23 Januarii 1819
fastställer.
5.‘o Tvänne ProtocolIs-Secreterare. och Tvenne
Cancel list-löner, samt Lön för Secreferaren vid
Justilia? Cancellers-Ambetet, gå nu af denne Hufvud-Titte!s
besparingar; de förra nied vilkor,
att tillgång dertill finnes, den sednare bestämdt
anslagen. Fråga om desse Löners uppförande å Stat
lärer nu böra förekomma.
6:0 Arfvoden till Hof - Cancellers Ämbetets
Ombud vid Boktryckerierne i Riket, likmätigt
flere Nådiga förordnanden samt Kongl. Brefvet
den 22 Maji 1819.
7.0 Tillökt Sportel • ersättning åt Kongl,
Cancelli Expeditionens Tjenstemän, äfvensom en
del andre utgifter, hvilka gravera denna Hufvud-Tittels
besparingar, torde böra komma i
fråga att antingen på Tifteins Stat eller på Allmänna
Indragnings Staten förflyttas.
8.'o Ersättning tiil åtskilliga Tjenstemän i
Norrbottens Län, för förlorade Lönings-räntor
genom sista Fredsslutet med Ryssland , lärer antingen
böra indelas uti andra Kronan behållna
Hemman, sorn deremot från Inkomst-beräkn’ngeu
utgå, eller ock på denna Tittel komma art
uppföras.
g;o Sundhets-Collegii Stat fordrar reglering
i följd af Kongl. Brefvet den 8 December 1821,
och enligt hvad Kongl. Maj is förnyade Nådiga
Instruction för Provincial Räkarne i Riket, af
den 13 Junii innevarande år, innehåller, bör
anslaget under Åttonde Hufvud-Titteln till döda
Kroppars besigtning m. m., till denna Tit;el öfyerföras,
aamt erforderligen förhöjas.
848 Proposition cm Statsverkets tillstånd och bellof;
i0:0 A St3ten för Christianstads Län, finnas,
likmätigt Kongl, Brefvet den 19 Julli 18 1 5 ,
uppförde, till Lön för Landshöfdingen derstädes
500 tunnor Spannmål, sådan Krono-tionden
i Länet utgår, men utsatt i penningar efter då
gällande Markegång med 2,250 R;dr. Hvad
derutöfver de sednare åren erfordrats, har utgått
på Ofverskouen, emedan grunden för Löne-anslaget
icke var penningar utan Spannmål , och
lärer den förändring härmed böra ega rum, att
till Lönen anvises Spannmål in natura.
11:0 Landt-Räntmästaren i Götheborgs-och
Bohus-Län har, enligt Staten , 80 tunnor Spannmål
på lön; hvilka likväl ej finnas indelte, utan
utgå från Magazins-Inrättningens förråd, mot
ersättning af Stats-Verket, tili omvexlande, oftast
dyrare värde. Derest icke en allmän reglering
med Landt-Räntmästarnes Löner kommer
* att ega rum, i följd hvaraf detta Spaonmåls-anslag
skulle komma att indragas, torde det böra
anvisas och beräknas på Statens behållne Spannmål,
att in natura disede utgå.
12:0 Vid en drl Lands-Statér förekomma
mindre betydliga förändringar, bestående uti någre
tillkomne Krono och Vaktbetjeute, samt Löne-tillökning-för
en del andre, i följd af Eder
Kongl. Majus, tid efter annan derom gifna Nådiga
Förordnanden; men hvaremot sedan Residence-hus
blifvit inköpte för en del LandsIsöfdingar,
hushyre-anslag besparas, som lemna
motsvarande tillgång.
13:0 Den genom Utmarks-delningen på Oland
tillkomne Spannmåls-skatt, lärer böra upptagas
bland Inkomsterne, emot u^t att Afiönings^
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 849
Spannmålen för provisoriska Läne-Styrelsen derstädes,
som, directe anvist på denna tillgång,
nu utgår från Borgholms Krono-Magazin, istället
uppföres på Utgifts-Staten; så vida denna
Läne-Styrelse kommer att fortfara.
14:0 Utaf de på förslag, under denna Hufvud-Tittel,
uppförde summor, hafva de till Rese-
och Tractaments-penningar för extra förrättningar
i Civile ärender beråknadt 10,000 R:dr samt
de tiil f^ed, Ljus och Skrifmaterialier för Civile
Ämbetsverken artslagne 42,340 R.dr icke funnits
lillräcklige och påkalla alltså en närmare reglering.
Öfver de föregående årens brister är särskild
utredning upprättad.
Tredje Hufvud-Titteln: Forsvars-Verket till
Lands och Sjös.
Då Eder Kongl. Maj:t i Nåder lärer till
Riksens Ständers Stats-Utskott aflåta Proposition
i de särskildta ämnen, som röra Utgifts-Staterne
under denna Hufvud-Tittel, har Stats-Contoiret
bort inskränka sin åtgärd härvid, till uppgifvande
af sådane utgifter, som sedan sista
Riksdagen blifvit af Eder Kongl. Majit fastställde,
och derföre ifrågakomma att å Staten uppföras,
nemligen:
1:0 Lön för en Fält-Tygmästare, likmätigt
Kongl. Brefvet den 11 December 1821.
2:0 Hvad sorn, genom förändring af LifDrabant-Corpsen
till Lif-Bevärings Regemente,
likmätigt Kongl. Brefvet d. 8 Maji 1821 erfordras,
utöfver förra Stats-anslaget: hvarjemte
de, enligt denna reglering, till indragning vid
850 Proposition om Statsverkets tillstånd och lehöf.
innehafvarnes afgång, stahle löner lära a allmänna
Indragnings-Staten komma att uppföras.
3:0 Om Staten för Krigs. - Akademien på
Carlberg bör förblifva efter den regleiinj», sorn
Kongl. Brefvet ilen 30 April innevarande är interims
fastställer, fordras deremot svarande tillökt
anslag.
4:0 Vid Artilleriet äro tillkomne någre Löner
och Arfvdden, likmätigt särskildte derom
gifne Nådiga förordnanden: hvilka lära bora
ifrågakomma at! å Staten uppföras.
r,:o Likaledes vid Orlogs-Flottan samt Arméen*
Flottas bägge Escadrer.
De Kongl, rornrdnanden härom skola, jemte
speciella utredningar, Stats-Utskottet tillhandahållas.
6:0 Arfvode för Commendanten i Götheborg,
likmätigt Kongl. Brefvet den 13 Martil
j bry
7:0
Lotseri och Fyrings-Staterne fordra ock
särskild reglering, enligt hvad här ofvan vid
Bak- och Lors-inkomsten blifvit anmärkt.
b:o Utaf de på Förslag under denna Hufvud
T■:ttel uppförde Summor hafva de till Ved
och Ljus i Fästnings- och G arni zons-orter beräktimii'.
14.000 R.tlr, samt likaledes de till Rese- och
Troein:: enis- Penningar för extra förrättningar i
MUmin'~(ii,i nder anslagne 10,000 R:dr icke funnits
tili 1 acki ige , och påkalla alltså en närmare
reglering
Otver fiina årens brister är särskild utredning
uppr.ättåd.
y,At denna Hufvud-Tittels besparingar
utgå Un otrigt flere pertonella Löne-arislag,
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. ■ 85 1
Arfvoden, Underhåll, Tractamenten eller ersättningar,
hvilka synas böra antingen på Tit—
telns Stat eller på Allmänna Indragnings-Staten
uppföras; emedan ständige utgifter på föränderlige
och icke med visshet beräkneliga inkomster,
äro mindre förenlige med den säkra
ordning, som Siats-regleringen kräfver.
Fjerde Hufvud-Titleln: Clerecie-och Läroverk
en.
Vid denna Utgifts-Tittel förekommer till
reglering:
ilo Gymnasii-Rectorn i Götheborgs Stift
har på Lön sig anslagne, likmätigt Kongl. Brefvet
den 9 Augusti 1756, 70 Tunnor Korn, sorn
nu från Magazins-Inrättningens förråder utleverera?,
emot Liqvid med Stats- Verket , men
hvilken Spannmål bör uppföras på denna Tittels-Stat,
att in natura utgå.
2:0 Likaledes hafva Schol-Staterne i Calmar
och Vadstena, 45 Tunnor för den förra och 6
för den sednare, enligt Kongl. Brefven den 24
Maji 1757 och 10 December 1787 , sorn på samma
sätt utgå och bera på- Staten uppföras.
3:0 Presterskap^! i Solna Församling tillkommer
Presträttigheter för Carlbergs Kongsgårdshemtnan
, derutaf Arrende-inkomsten tillfaller
Stats-Verket ; men hvilka afgilter likväl,
vid nya Arrende-Contracters afslutande, böra af
Arrendatorerne utgöras, likmätigt Kongl Brefvet
den 23 Maji 1815- Utgiften bestrides nu
at Öfverskotterne på Inkomst-Tittlarne, såsom
852 Proposition om Statsverkets tillstånd och lehöf.
en följd deraf, att Arrende-medlen dit ingå;
men lärer likväl vid nu skeende Sfats-reglering
böra uppföras, antingen på denna Tittel eller
Allmänna Indragnings-Staten.
4:0 Föreståndaren för Gymnastiska Centralinstitutet
härstädes, Ling, njuter för sig och
sin medhjelpare, dels af Tredje Hufvud-Tittelns
besparingar, dels af Öfverskotten, inalles 700
R:dr jemte utfodting för en Voltigerings-Häst
100 Rtdr. Då ifrågavarande inrättning är af
vigt och har sammanhang med allmänna uppfostringsverket,
torde en reglering häraf böra
ega rum, och hvad som pröfvas lämpligt att anslås,
uppföras under denna Hufvud-Tittel.
Vid Femte. Hufvud-Titteln: JDe fria Kon~
sternas Stater och Sjette. Hufvud.Ti t teln.- Milda
Stiftelser, förekommer icke något att af StatsContoiret
i underdånighet anmälas
-
Sjunde Hufvud-Titteln: Pensions-Staterne.
Otillräckligheten af anslagen för Ambetsoclr
Tjenste-mäns Enkor och Barn ligger öppen
vid en granskning af hvad som för hvarje Ciass
bestås. Vid sista Riksdagen behagade Riksens
Ständer äfven, med afseende härå, öka pensionerne
i de 3:ne lägsta Classerne, sorn angelägnast
behöfde en sådan : huruvida samma förmån
nu kari tillkomma de öfrige Classerne, hetor af
tillgångarnes beskaffenhet och omständigheternes
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 853
pröfning. Da pensionerne faststäldes till det
belopp de nu utgöra, var myntvärdet helt annat,
än det nu gällande: Tjänstemännen hafva
äfven, med afseende derå, de sednare liderne
erhållit förmånligare löne-reglering; men för deras
i fattigdom efterlemnade Enkor och Barn,'
saknas den ännu.
Åttonde Hufvud-Titteln: Allmänna och
Extra Utgifter.
De h ärunder förekommande anslag utgöras
i allmänhet af Förslags-Summor, emedan behofven
icke kunna till ziffran bestämmas, eller med
fullkomlig säkerhet beräknas; hvarföre och Eder
Kongl. Maj:t genom Nådigt bref den 9 December
1818 funnit nödigt förordna, att, sedan de
besparingar, hvilka kunna uppkomma å en del
af Hufvud-Tittelns anslag, först blifvit använde
till fyllande af större utgift å en del andra ,
den brist, som icke dess mindre på det hela
uppkommer, må förskottsvis utgå och påföras
Öfverskotten å Stats-Inkoinsterne, för att hos .Riksens
Ständer anmälas till afskrifning.
Hvad som i följd häraf, under de förflutna
åren, blifvit af sådane medel användt, upplyses
af ej mindre ofvanberörde sammandrag *
än af vidfogade speciella utredningar Litt. D,
E &£ F, enligt hvilka den betydligaste bristen
uppkommit å Anslaget till fångars transponerande
och underhåll m. in. Och har Stats-Contoi
-
85^ Preposition om Statsverkets tillstånd och behof.
ret, i följd af Eder Kongl. Majus ^Nådiga befallning
i skrifvelse den 7 Martil sistlidet år,
till utrönande i hvad mån desse sednare ökade
utgifter kunna hafva härflutit från det nya
Fäogforslings-sattet, låtit upprätts äfven bilagde
Tabell, Lutt. G. utvisande hvarje slag af utgifter
för detta behof, så vidt sådant af hit inkotnne
Bäkenskaper stått att inhemta.
-På grund af detta utredda förhållande , lärer
ock Eder Kongl. Majit i Nåder täckas af
Riksens Ständer äska den tillökning, ej mindre
å detta anslag, än på de öfriga ‘inom Titteln,
derå brister visa sig, nemligen för Lyshållning
m. rn. vid publika husen i Stockholm, Remisslage,
Anmärknings procenter och Mantalsskrifnings-provisioner,
sorn i följd häraf finnes 0-  undvikeligen nödig.
På Åttonde Hufvud - Tittelns besparingar
hafva blifvit anviste personella arfvoden och
ersättningar, hvilka dess heldre torde fordra annan
reglering , som Titteln på det hela utfaller
med brist.
Nionde Hufvud-Titteln: Åkerbrukets, Handelns
och Näringarnes befrämjande.
o
Sedan Riksens Stander ar 18 lS fran Attonde
Hufvud-Titteln hit öfverflyttat följande^specielle
anslag, nemligen:
Till Manufacturernes
befrämjande - - - — — lj,ooo: - —
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 855
10,000: — -  6,000: — —
16,000: — —
600: - -
1000: - —
• i,6oo: - -
Tillsammans 29,600: - —
så återstod följaktligen till Eder Kongl. Majus
Nådiga disposition, i och för Tittelns föremål,
en Summa af 70,400 R:dr, hvarutaf de för Väganläggningen
å Vestra och Norra Gränsorne,
jemte räntebidraget till Södertelje och Hjelmare
Canal-Bolag och årliga anslaget till Storskiftsverket
i Dahlarne, samt ständiga ersättningarne
för Götha Canals Jord-liqvidationer, de sednare
åren till största delen medtagit den disponible
tillgången. Biträdet till Södertelje Canal lärer
likväl med nästinstundande år upphöra.
n
I afseende på omförmäldte, från Åttonde Hufvud-Titteln
öfverförde anslag för Afvittrings-,
Bef- och Skattläggnings-kostnaderne i Vesternorrland
och Vesterbotten af 1,600 R:dr årligen,
förekommer, att denna summa de sednare
åren icke varit tillräcklig till kostnadernes bestridande,
hvartill, enligt inkotnne Reqvisitionsförslag,
åtgått omkring 3000 R;dr årligen.
Ti' 1 Enskiftes-verkets
befordran i Skåne -  i Skarabargs Län -
samt till Skogsnfvittrings
kostnader i Vesterbotten
— — —
och till Ref och Skattläggnings-kostoader
ej
mindre derstädes än i
Vesternorrlands Län
856 Proposition om Statsverkets tillstånd och behof 1
Hvad sålunda utöfver anslaget dertill erfordrats,
lärer dess heldre, utan hinder deraf,'
att en viss Summa blifvit uppförd, under det
utgiften bestreds af Åttonde Titteln, böra utgå
af Nionde Tittelns tillgång, som desse, efter i
Författningarne stadgade grunder, belöpande kost-'
nader, i anseende till beskaffenheten, icke alltid
kunna lill bestämd Summa för året inskränkas;
men likväl torde en så beskaffad årlig arbeis-plan,
för skiftes-förrättningar i Riket, som
af Siats-medel bekostas, böra upprättas, som
svarar mot den dertill beräknade tillgången af
allmänna medel, samt i förhållande tlil skicklig
personal för arbetets behöriga utförande; då dervid
äfven det mera vigtiga erhåller företräde
för det som är af mindre betydenhet.
Allmänna Indragnitrgs-Stateni
Anslags-Summan för denna Stat ökades vid
sista Riksdagen med 20,000 R:dr i följd af Högstsalig
Hans Maj:t Konung Carl XIII:s HofStats
pensionerade; och blef Tittelns totala belopp
derigenom faststäldt till 289,844 R:dr 26
sk. 6 r:st.
Genom sedermera inträffad afgång,' bland
de vid nämnde Stats-reglering derå uppförde
personer, samt då Markegångs-priset å den Spannmål
och de indelta Räntor, hvilka begripas under
en del Röner, äfven fallit, har utgiften under
sistlidet och innevarande år blifvit minskad,
så att a förenämnde anslags-sutnma år att påräkna
-
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof. 85^
räkna en tillgång af omkring 30,000 Ridr. Härute
af kunna alltså utgå de pensioner åt Högstsalig
Hennes-Majit Enke-Drottning Hedvig Elisabeth
Charlottas Hof-Stat och Betjening, nu utgörande
ett belopp af 14,598 Ridr 16 sk. hvilka,
enligt Riksens Ständers underdåniga hemställan
i skrifvelse den 8 Julii 1818, de förflutne
åren blifvit utbetalte af till denne Stat
Öfverförde medel utaf den å Förste HufvudTitteln
för Hennes Majits Hofhållning anslagne
Summa, som följaktligen, på sätt ofvanberördt
är, må blifva helt och hållet besparad, men för
öfrigt utgå af Indragnings-Statens besparingar
åtskillige af Eder Kongl. Majit i Nåder anvisade
understöd åt särskilte personer, till en summa
af omkring 4,500 Ridr; och lärer denna Stat
komma att undergå sådan speciel reglering, som
af de timade förändringarne blifver en följd.
§. 8-'
Beträffande de utaf Öfverskotterne 5 StatsInkomsterne
förskjutne Utgifter, så, emedan
granskningen af dessa förskotter på Stats-Utskottet
ankommer, hvarefter de böra hos Riksens
Ständer till afskrifning anmälas, får Stals-Contoiret
på beloppet deraf, från och med år 1817
till och med för innevarande år, bifoga specifike
Förteckningar, som utvisa beskaffenheten af desea
Utgifter, samt åberopa de förordnanden, hvarpå
desamma sig grunda.
Bihang till Riki-St, Pmt. 11 Sta Sami. 181 ]. 54
858 Proportion om Statsveriets tillstånd och behof«
§. 9*
öm Rlks-Hufvud Bokslutet,’ och de forSpecial-Räkenskaperne
öfver Krono - Uppbörden af
Eder Kongl. Majit till efterrättelse faststälde
Formulairer, har Stats-Contoiret icke något att
tillägga hvad i Berättelserna till Riksens Stän-’
ders Revisorer derom anfördt blifvit; hvilket
alitsa vid detta tillfälle åberopas.
Stats-Contoiret framhärdar med djupaste vörd:’
®»d, nit och trohet,
T
Stojmägtigste Allernådigste Konung!
Eder Kongl. Maj:ts
onderdånigsta, tropligtigite
Tjenare och Underiåtare
G. F. Wirsén,
Jf. HaaS. Georg D. af Wahlberg. N, FrödeliutI
A. Söderholm, C. Tunelius.
li« Si lii C#
L. G. af Sillén1 Isr. Tauvon!
Stockholm den i6 December i8a*i
Till KongK Majit underdånigst: Berättelse anglenda
Stats-Verket* förvaltning och tillstånd.
