# ID: svediakorp-gov1840
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 70,381
# sentences: 2,434
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


'Underdåniga Skrif valser.
Då med E. K. M:ts Nådiga Proposition jemväl
instämmer, att endast sådane förluster, sorn tillskyndats
Svenske unclersåter under en loflig handel
och sjöfart böra komma I fråga till ersättning,
så torde ett närmare bestämmande af livad
med oloflig handel förstås vara af nöden. Härvid
förekommer, att under den tid, hvarom nu
fråga är, Tractater och Afhandlingar blifvit emellan
Sverige och andre neutrale Magter upprättade
och kungjorde, hvari desse Staters Regeringar
öfverenskomma om ett ömsesidigt iakttagande
af visse vilkor och föreskrifter i afseende
på utöfningen af deras handel och sjöfart. Vid
tillämpningen af desse Tractater på de ifrågavarande
målen, samt vid jemförelse af hvad E. K.
M. uti Dess Nådiga Skrifvelse till Stats-Utskoftet
af den 11 sisth Junii i Nåder förklarat, i afseende
på utförsel af CoIonisR varor, torde alitsa
i allmänhet böra iakttagas, alt export af varor
ifrån Sverige icke anses i något fall oloflig
förr, än förbud mot sådan utförsel egt rum; Likasom
ej eller import af varor till främmande
länder anses otillåten, sa vida antingen slika varor
till destinations-oit«tn framkommit innan förbud
emot deras införande derstädes utkom, eller
desamma före ett sådant förbuds utfärdande redan
funnits der upplagde. Allt som häremot
strider hafva Riksens Ständer ansett böra betraktas
såsom oloflig handel och atr, i sådant fall, både
skepp och last må vara förlustige det skydd,
Svensk egendom i öfrigt varit berättigad att åtnjuta.
En lika påföljd häfva Riksens Ständer ansea
böra ega rum, då skeppare vid uppbringnin
-
930
Underdåniga Skrivelser.
gen, antingen icke varit försedd med sådane behörige
Skepps- och Last-documenter, som enligt
författningarne bordt vara om bord till den ort,
dit Skepp och Last varit destinerade, elier ock
om skepparen funnits innehafva dubbla eller
falska Skepps- oell Last-handlingar, sorn gjort
hans destination misstänkt, eller i öfrigt någre
sådane omständigheter inträffat, som kunna anses
innefatta otillåtne åtgärder eller försummelse
och vårdslöshet af den egenskap, att den uppbringade
sjelf blottställt sig för den förlust honom
genom uppbringningen drabbat.
Jemte det Riksens Ständer funnit, såsom en
ovilkorlig fordran, böra föreskrifvas, att hvarje
anmäld uppbringning, så vida ersättning för densamma
skall kunna beviljas, bör vara styrkt,
örn möjligt, med protest, men alltid med Gondemnations-dorn,
sjöförklaring eller annat giltigt
bevis , sorn autentikt styrker, att egendomeu
blifvit egaren med våld och emot dess vilja afhänd
och fråndömd; hafva Riksens Ständer funnit
äfven den omständighet böra ådagaläggas,
att den uppgifne förlusten drabbat svenske medborgare
och icke uilanske män; Ivqnnandes likväl,
då Svensk egendom varit inlastad i främmande
pations fartyg, och jemte det blifvit uppbragt
af sådan Nations kapare, hvars Régering
v*>rit i fiendskap med den Magt, hvarunder samma
fartyg lyder, för sidan egendom icke påräknas
ersättning af Svenska Staten, emedan Last
anses alltid böra åtfölja skepp.
I lika måtto och då fartyg elier deruti inlastadt
gods, ehuru Svensk egendom, blifvit med
list eller våld uttaget utur convoy af fartyg,
Underdåniga Skrif velser. a 31
tillhörige sådan Nation, som varit i krig och ovänskap
med den uppbringande delens Regering,
må egaren skylla sig sjelf för den förlust, som
sålunda kunnat honom tillfogas af fiender till
den Magt, under hvars beskydd han sig stalt.
H os Committerade har fråga uppstått, huru
en Reclament skulle betraktas, som, utrikes född,
inkommit och vunnit burskap i Sverige, samt •
derunder åtnjutit samma fri- och rättigheter för
sine uppbragte skepp, som andre svenske medborgare,
men sedermera och innan E. K. M:ts
Nådiga befallning, Om utredning af anmälde förluster
genom uppbringningar, utfärdades, återflyttat
ur Riket; och, ehuru, uppå Committerades
underdåniga förfrågan i denna del, E. K. M. uti
Nådig skrifvelse den 20 Martii 1822, förklarat
det Reclamenter af ofvan uppgifne beskaffenhet
icke kunde annorlunda betraktas, än såsom Svenske
medborgare och undersåter den tid up pbr ilig.
ningen skedde, hafva Riksens Stander likväl vågat
i underdånighet hysa en annan öfvertygelse
i detta fall, samt ansett att då pn person, sedan
förlusten timat, afflyttat ur Riket, han ock uppsagt
rättigheten till det särskildta skydd, (ian, såsom
härstädes domicilierad, haft rätt att fordra,
hvilket ock öfverensstämmer med hvad Riksens
Ständer, i afseende på Commerce-Rådet Sederholm*
i Finland boende arfvingars fordringsanspråk,
vid innevarande Riksdag, beslutit.
För att utröna, huruvida icke vederbörande
Reclamenter må kunna förut hafva blifvit för
deras förluster genom~assurance elier , på annat
sätt godtgjorde, hafva Committerade, enär Reclamenten
uppgifvit, att han ej å sin förlorade e.
Underdåniga Skrifvelser.
gendom tecknat assurance och icke eller pH annat
sätt erhållit ersättning, och Comrnitterade insett
omöjligheten, att ålägga anskaffande af något på.
lifligt skriftligt betyg i denne omständighet ,
samt den negativa'bevisning, sorn vittnens hörande
i detta fa il skulle innefatta, hvarken ansetts
lämplig, eller kunde leda till hufvudsaklig
upplysning, varit föranlåtne att vidtaga den enda
återstående utvägen, nemligen; att ålägga Rei
clamenterne, ätt med liflig ed inför domstol fästa,
att någon ersättning för förlusten hvarken
genom asäurance eller på annat sätt, till större
eller mindre del, kommit dem tillhanda. Och
då Riksens Ständer nu sned Comrnitterade i
denne del instämma, få Riksens Ständer i underdånighet
tillägga, dels att genom lika beskaffad
edgång äfven bor utredas om icke Reclamenten,
antingen derigenom att han emot föreskrift
seglat utan Cunvoy, eller annorledes förverkat sin
rättighet till assurance} dels ock att Riksens
Ständer icke kunna antaga den af Comrnitterade
vid åtskillig? tillfällen tillämpade priucipe, att
nemligen, då den erhållne Assurance-summan ej
uppgått till fulla beloppet af den verkliga förlusten
genom uppbritigningen, skillnaden blifvit till
ersättning anmäld; ty ehvad sådan skillnad uppkommit
derigenom att högre assurance, än den
erhållne, icke blifvit sökt, eller att en och annan,
assuradeur råkat på obestånd, och således icke
mägtat sin ingångne förbindelse uppfylla, så förekommer
i förra fallet, att, då assurance erhållits
för en del af skeppets eiler lastens värde,
sådant försigtighetsmått kunnat iakttagas i afseende
på det hela, och förlusten derigenom i möj
-
Underdåniga Skrifvelser.
£>33
ligaste måtto förekommas, samt i der senare
fallet aler att förlusten uppkommit i följd af
enskildte förhållanden emellan försäkringstagaren
och försäkringsgifvaren, och dtr Staten således
ej är pligtig att mellankomma.
En annan omständighet har äfven fästat
Riksens Ständers uppmärksamhet, den nemligen
att i flere uppbringningsmål Skepparen , utan
att vid vederbörlig Domstol utföra sin taian om
Skeppets och lastens frigifvande, i stället egcnxnägtigt
ingått accord med kaparen, och såmedelst
friköpt hvad han tilläfventyrs befarade, att icke
kunna i laglig väg återvinna. Då nu, efter hvad
ofvan föreskrifvet är, uppbringning bör vara styrkt
med sådane gällande handlingar, att deraf må
kunna utrönas de orsaker, sorn till densamma
föranledt samt huruvida det förlorade icke kun*
nät i laglig väg återfås, hvilket, der sådane accords-afhandlingar
mellankomma, icke låter sig
göra; så hafva Riksens Ständer ansett, ätt, vid sådane
händelser, uppbringningen bör betraktas
på lika sätt, som då den genom någon Skepparens
åtgärd blifvit vållad, och att således för densamma
icke kan påräknas ersättning af allmänna
medel.
Hos Riksens Ständer har äfven under särskildt
öfvervägande kommit, huru sådane mål
höra betraktas, der uppbringningen blifvit af
den uppbringande Magtens Domstolar ogillad samt
kaparen ålagd att ersälta den derigenom vållade
förlusten. A ena sidan har det val icke kunnat
undfalla Riksens Ständer, att i manga fall
svårigheter mott för utbekommande af en sadan
ersättning af kaparen. —- Men då å den andra
T/nderdäriiga SkriJvelter'.
otvifvelaktig! är att de ifrågavarande ersättningsanspråken
hnfvudsakeligen stödja sig derpå, att
Sven-k 4 Staten icke skall kunnat skydda sine
undersater' från våldsamheter af andre Magters
undersåter , eller för desamma skaffa egne medborgare
upprättelse emot desse sistnämnde; så
enär hagon Statens skyldighet till activt försvar
emot dylilte oförrätter icke rimligen kan begäras,
och Svensk man icke eller anses hafva saknat
skydd af sin Regering, då han fått njuta den
främmande Magtens lagar tillgodo, lärer det
förhållande, som derefter emellan honom och kaparen
uppstår, vara af alldeles enskild natur.
Vid bestämmande af ett uppbringadt skepps
värde hafva Committérade ansett det sista köpebrefvet
böra ligga till grund; Tilen då sådant icke
varit företedt har det i allmänhet vid Assurancen
antagne värde af 150 R:d per läst för ett ekfartyg
och joo R:d för ett furu-fartyg blifvit af
Gomtnitterade uppfördt. Men då ett i fullgodt
stånd inköpt fartyg, inom få år försämradt, kan
nedfalla långt, under inköps-summan , hvaremot
ett i sämre skick inköpt fartyg, genom derå använd
reparation, kan betydligt stiga i värde utöfver
hvad detsamma vid inköpet kostat, utan att
desse förhållanden af köpebrefven skönjas, så synes
denna handling icke vara någon tillförlitlig
norm för utrönande uf ett uppbringadt fartygs
värde. Då likväl någon viss måttstock för bestämmande
häraf bör fastställas, som vidalia hithörande
fall må kunna tillämpas, hafva Riksens
Ständer, med jemkning i de af Committerade antagne
värde-summor, fastställt, att för hvarje fartyg
i vanligt segelbart stånd ersättning, då dea
Underdåniga Skrifvelser. 235
annars tan beviljas, får utsattas för ek-fartyg till
80 R:d B:co per läst, och för furu-fartyg till 50
R:d B:co per läst; samt, alt, då ej uppgifvet är
eller styrkas kan om fartyget varit af ek eiler
furu, alltid sistnämnde värde-summa, 50 R:d B-co,
beräknas.
Rika med Committerade anse Riksens Ständer
reclamerad fragt icke böra ersättas efter det
öfverenskomna värdet, som Certepartiet innehåller,
och sådant af det skäl, att då fartyget, i
anseende till uppbringningen icke kunnat fullborda
sin resa, den i Certepartiet för hela resan
betingade fragten således icke kan anses vara
förtjent; Och då uti fragtbeloppet dessutom ingår
beräkning af en förmodad vinst, hvilken af Staten
ej bor godtgöras, så1 synes det vara billigt,
att i ersättningsväg fragt upptages till hälften
af den summa fragtslutet innehåller; samt, i de
fall att Redarne sjelfve varit befragtaré och något
fragtslut således icke upprättafltjxlikaledes till
hälften af det belopp, som bevisligen för andra
befragtningar af lika beskaffenhet vid den tiden
betingades; Men då så kallad Caplake, hvilken
af flere Reclamenter blifvit fordrad, hörer till
Skepparens aflöning, såsom en Discretion' efter
slutad resa, och följaktligen efter uppbringningen
icke blifvit af Rederiet till Skepparen ut^
betald, kan någon ersättning i detta afseend^ icke
upptagas. /
I fråga om uppbragte laddningar hafva,
i följd af ofvanantagne grundsats, att last i
alla händelser åtföljer skepp, Riksens Ständer,
då Skeppare eller Redare genom felaktige
eller otillåtne åtgärder, ansetts sjelfva vållande till
236
Underdånigt! Skrif velter.
fartygets upper;ngning och någon ersättning således
icke derföre eger runi, funnit enahanda förhållande
i afseende på (asten alltid böra iakttagas;
Isien då ersättning för last kan ega rum, bör
dess varde styrkas med Mäklare-bevis, eller, om
ead.int ej kan ske, med factura, som inför Domstol
hör beedigas, hvarjemte mannifest eller Connoissement
mn bifoga?; Skolandes jemväl laddningens
beskaffenhet och dess intagande i fartyget
styrkas med vederbörligt Tullbevis; Och komma
i öfrigt de mål, der fråga är om utlänska myntsorter,
desse att evalveras till Svenskt jBanco efter
det årets medel-cours, då förlusten genom
första Pris-Domer, blef gifven.
Såsom oundvikelige följder af uppbringningen,
hafva Committerade upptagit Skepparens
utgifter för skeppet ifrån den dag det blifvit af
kaparen uppbragt, Skepparens och Besättningens
månads- hyror och kosthållning, räknadt från samma
dag till den dag, dä första Pris-Domstolen»
Utslag föll, samt Rattegångs-umgälder och fullrnägtigs
arfvode vid de utlänske Pris-Domstolarr,
e; Varandes för desse kostnader äfven ersättning
af Committerade tillstyrkt. Men, ehuru härledande
sig från uppbringningen, hafva ofvanuppraknade
kostnader och utgifter, såsom icke
vållade af någon, genom sjelfva uppbringningsåtgärden,
tiflfogad skada, ej eller kurinat af Riksens
Ständer anses vara af sådan egenskap, att
ersättning derföre bör ega rum; äfvensom hvad
beträffar fordrade Räntor, beräknad vinst å laddiiingarne
samt ersättning sa väl för Redares eller
Gods egaies resor till och ifrån uppbringnings-orten,
sorn för hemförskaffande af Besatt
-
Underdåniga Skrifvelser.
2 37
tångarne ä uppbringade fartyg, Riksens Ständer,
lika med Committerade, funnit dylika fordringsposter
icke vara att betrakta såsom verklige förluster,
härledande sig ifrån upphringningen samt
att desamma således icke ma tiil ersättning upptagas.
Uti E. K. M :ts lill Sta 15-Ut skot i et aflafne
Nådiga Skrifvelse af den n sisth Junii omförmälas
följande till E. K. M. i detta ämne ingifne
ansökningar; nemligen af
r:o Handlanden i Calmar J. Fernander, att
komma i åtnjutande af ersättning för lians till
ett belopp af 23,332 Kld. losk. 8 rst. åren 180 g,
1810, 181» och 1812, genom uppbringningar
af Franske, Danske och Preussisk© kapare, Sidne
fötluster, ehuru de handlingar, sorn skulle
närmare styrka deras beskaffenhet och sorn år
1812 blifvit till Cabinettet för Utrikes brefvexlingen
inlemnade, icke kunnat tillrättafas;
2:0 Handlanderne i Norrköping J. i). Egge
och L. Fretsch, att ersattgning matte dem beviljas
för 2lne Fartyg, Concordia och Lyckan
kallade, uppbragte af Engelske kryssare i. Julii
månad 1S10.
3:0 Handlanderne i Calmar O. Hakansson
samt Kindberg och Jacobsson, örn ersättning för
ett dein tillhörigt Fartyg, Abraham kalladt, uppbragt
af Danske kapare den g Octobsr >813.
4:0 Handlanden i Calmare P. N. Gothilander,
om ersättning för Galeasen Enigheten, uppbragt
af Dansk kapare den 6 October 1813.
5:0 Commerce-Rådet N. Kjörnberg, om tillstånd
att få inkomma med felande handlingar,
till bestyrkande af hans förlust genom uppbring
-
238
Underdåniga Skrifvelser.
ning af en honom tillhörig laddning Hampa, hvilken
år 1811 i Köpenhamn condemnérades; och
6:0 Handelshuset i Gefle E. W. Hellström
Sc Son, angående ersättning för deras förluster
genom uppbringning af Fartygen Triton och
Neptunus,
Då de af Riksens Stämder stadgade nya grunder,
hvilka i flere afseenden skilja sig ifrån dem
CommiUerade följt, i alla fall komma att föranleda
till en förnyad granskning af detta mål
i hela dess vidd; så få Riksens Ständer, utan att
ingå i särskild pröfning huruvida någon ersättning
i de ofvan uppräknade målen kan ega rum
eller ej, nu endast förklara att desamma böra
undersökas på sätt, med de förra har skedt.
Sedan Riksens Ständer sålunda utmärkt hvilka
af de anmäldte Reclamations-målen böra blifva
föremål för den förnyade granskningen samt
tillika uppgjort de grunder, efter hvilka en sådan
granskning skall förrättas; så få för verkställigheten
deraf, den Riksens Ständer, i anseende till
Riksdagens nu för handen varande slut, icke äro
i tillfälle att sjelfve åstadkomma, Riksens Ständer
hös.E. K. M. i underdånighet anhålla, det täcktes,
i sådant afseende, E- K- M. i Nåder förordna
en Committée, med Nådig föreskrift för
Comrnitterade, att, med noggran tillämpning
af ofvan fastställde grunder, utreda och granska
de ifrågavarande Reclamations-målen samt föreslå
hvardera Reclamentens ersättnings-belopp. Och,
på det ett länge önskadt slut i delta för Ileclamenterne
af så mycken vigt varande mål desto
snarare må kunna ernås, våga Riksens Ständer
jemväl underdånigst hemställa, om ickeCommit:
Underdåniga Sktifveher. s 3 9
terade kunde föreläggas,, att inom 1824 års slut
till E. K. M. inkomma med fullständig utredning,
enligt de fastställde grunderne, samt att
derefter E. K. M. behagade, efter föregången
Nådig pröfning, i öfverensstämmelse med samma
grunder, slutligen bestämma det ersättningsbelopp,
som en hvar må tillkomma.
Riksens Ständer hade väl önskat , att i sammanhang
härmed kunna till E. K, M:ts disposition
anvisa härtill erforder!ige medel; mer. då någon
Fond för detta ändamål icke är att tillgå kunna
Riksén* Ständer för närvarande icke annorledes
uppfylla den af dem åtagne förbindelse, än medelst
af deras Riksgälds-Contoir ingifvande Obligationer.
Att, i' likhet med hvad sorn egde
rum vid 1812 års Riksdag, i afseende på Riqviden
af de så kallade Franske fordringarne,
ställa de nu ifrågavarande Obligationerna på Tio
år och med 5 procents fänta, hafva Riksens Ständer
icke funnit af omständigheterne medgifvas,
enär ej eller, till afbördande af dea årliga räntan,
någre särskilda tillgångar äro förhanden,
sedan Stats-Regleringen äg fulländat! och Bevillningsbeloppet
bestämdt. Riksens Ständer hafva
deremot trott sig böra utsätta en korrtare tid för
betalningen af Capitalet; Skolande Riksens Ständer,
i följd häraf, uppdraga åt deras Fullmägtige
i Riksgäids-Contoiret, att, uppå E. K. M:ts
Nådiga tillfcännagifvande, om den återstående
utredningens vunna fullbordan samt till hvad
belopp ersättningen för en hvar bland Reclamenterne
uppgår, utfärda Riksgälds Contoirets
obligationer, stälde till Sedelhafvaren och svarande
emot de fastställde särskildte ersättnings
-
24°
Underdåniga Skrifvelser.
summörne, hvaraf ena hälften betalas efter 51
ars forlopp och elen andra hälften efter det 6:ta
årets utgå ng, herlik nåd t frän obligationernas data,
dock utan ränta.
Hvad Riksens Ständer sålunda i hvarje omständighet,
uppå tillika anförde grunder, besluta,
finnes bär nedan i korrthet sammanfattadt,
uti följande Momenter;
»so Inga Reclarnalions~måI, som icke höra
till de 161 mål, hvilka redan blifvit hos Contin
i 11 e r a d e anmäldte, må till pröfning upptagas,
och bland desse sistnämnde endast sadane,
sorn äro af vederbörande bevakade inom den
derföre stadgade senaste prsescriptionstid, den 1
Martti 1822, så vida icke försuten tid redan
blifvit af Kongl, Maj:t återställd.
5:o Ersättning må ej tillstyrkas för andra
förluster, än dem, sorn blifvit Svenske medborgare
tillfogade af Magter, med hvilka Riket var
i fredligt förhållande; förlusterne ina i öfrigt hafva
timat på hvad tid som helst.
3:0 Epokerne af krig eller fred med Frank-'
rike och Preussen bestämmas i enlighet med
H ans Exellenc Herr Stats-Ministerns för Utrikes
Arenderne derom meddeldte Utlåtande, samt,
i afseende på England och Danmark, i enlighet
med hvad Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse innehåller.
4:0 Förluster å uppbringningar, timade un3
der idkande af oloflig handel, må ej till ersätt-'
ning anmälas.
5:0 Med oloflig handel förstås export härifrån
af sadane varor, som voro till utförsel förbjudne,
TJnderdaniga Skrifvelser. 241
bjudne J samt Import till Utrikes orter af varor,
mot hvilkas införsel derstädes förbud existerade,
dä varorne till Destinations-orten ankommit.
6:0 Da Skeppare vid uppbringningen antingen
icke varit försedd med sädane Skeppsoch
Last-Document, sorn, enligt författningarne,
bordt vara om bord till den ort, dit Skepp och
Last voro destinerade, eller om Skepparen befunnits
innehafva dubbla eller falska Skepps- och
Last-Document, eller i öfrigt genom otillätne åtgärder,
vårdslöshet eller försummelse sjelf vållat
uppbringningen, anses forlusten af sådant
fartyg ej ersättningsgild.
7:0 Uppbringningen bör vara styrkt, orri
möjligt, med Protest, men alltid med Condemnations-Dom,
sjöförklaring eller annat giltigt
bevis.
8:0 Såsom ett oeftergifiigt vilkor för ersättnings
undfående stadgas, att förlusten drabbat
Svenske och icke utländske män, i hvilket senare
fall således ersättning ej må tillstyrkas.
g:o Last åtföljer Skepp, så att Svensk egendom,
tagen från utländskt fartyg, tillhörigt en.
sådan Magt, med hvilken uppbringarens Regering
var i fiendskap, icke är ersättningsgild.
10:0 Då Svenskt Skepp och egendom tagits
utur Convoy af sådan Nations fartyg, som med
uppbringande delens Regering var i fiendskap,
eger ej ersättning rum.
11:0 Som Svensk man må den ej anses,
hvilken sedan förlusten timat aflyttat utur Riket.
12:0 Réclamenten åligge, att med Ed inför
Domstol betyga, så väl att någon ersättning för
Bihang till Riht-St, Prot. i$i), 10:de Sami, a M. 2 A, 16
a4 2 Underdåniga Skrifvelser,
hans genom uppbringningen timade förlust, hvarken
genom Assurance eller på annat sätt, honom
till större eller mindre del tillgodokommit, som
ock alt Reclamenten, hvarken derigenom att han
emot föreskrift seglat utan Convoy, eller annor,
ledes förverkat sin rättighet till Assurance.
13:0 Då Assurance blott är tagen för en
del af Skeppets eller Rastens värde eller då, i
anseende till Assuradeurens obestånd, fulla Assurance-summan
ej kan ulga, åtager sig Staten
ingen förbindelse, att ersätta differencen emellan
den bekomne Assurance-summan och anmäldte
förlusten.
14:0 Ersättning kan ej eller påräknas i de
fall, då Skepparen inlåtit sig i accord med kaparen
och såmedelst undandragit målet Domstols
pröfning.
15:0 I alla de mål, der ersättningsskyldigheten
blifvet genom Dom kaparen i vederbörlig
ordning ålagd, upphör allt anspråk på vidare ersättning
af Svenska Staten.
16:0 Då ersättning för fartyg eger rum,
beräknas densamma för Eke-fartyg med 80 R:dr
Banco per Läst samt för Furu-fartyg med 50
R:dr B:co per Läst.
17:0 Då ej är upplyst eller kan styrkas,
antingen fartyget varit af Ek eller Furu, anta
ges
den mindre värderings-summan.
x 8:0 Reclamerad och ersättningsgild fragt beräknas
till hälften af hvad Ceriepartiet innehåller,
samt* i de fall att Reclamenterne sjelfve varit
befragtare och fragtslut således icke upprättadt, likaledes
till hälften af hvad andre befragtningar
vid den tiden gälde.
Underdåniga Skrifvelse
243
19:0 För caplake får ej ersättning ega rum.
jolo Då Skeppare eller Redare anseus genom
felaktige och otillåtne åtgärder hafva vållat
uppbringningen af ett fartyg vare den derå
varande Laddningen icke eller ersättningsgild.
2i;o Värdet af ersättningsgild Last bör styrkas
med Mäklare-bevis, eller, örn sådant ej kan
ske, med factura, som inför Domstol bör beedigas;
hvarjemte Manifest eller Connoissement
må bifogas.
22:0 Laddningens beskaffenhet och dess intagande
i fartyget skall vara styrkt med vederbörligt
Tullbevis.
23:0 Utländske myntsorter evalueras till
Svenskt Banco efter det årets Medelcours, då
förlusten genom första Pris-Domen blef gifven.
24:0 Månadshyror och kosthållning för Skep.
pare och Besättning, Kostnader, som användts
under Rättegången, Fullmägtiges arfvode, räntor
och calculerad vinst samt uppgifna resekostnader,
äfvensom utgifter till Sjöfolkets hemförskaffande
upptagas ej till ersättning.
25:0 De i Kongl. Maj:ts Skrifvelse särskildt
omförmäldte Reclamations-mål böra undersökas
på sätt med de förra har skett.
26:0 Hos Kongl. Maj:t anhålla Riksens Ständer,
att K°ngl. Maj.t täcktes förordna en Cornmittée,
att, med tillämpning af föreslående grunder,
utreda och granska de ifrågavarande Reclamations-målen
samt föreslå hvardera Reclamentens
ersättningsbelopp.
27:0 Desse Committerade böra innan 1824
års slut till Kongl. Majit inkomma med fullständig
utredning, enligt nu fastställde grunder i det
-
Underdåniga Skrifvelserl
ta afseende, då Kongl. Maj:t lärer tackas; efter
föregången Nådig pröfning, i öfverensstämmelse
med samma grunder , bestämma det ersättningsbelopp,
som en hvar må tillkomma.
s.8io Uppå Kongl. Maj:ts tillkännägifvande
härom låta Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
utfärda Riksgalds-Contoirets obligationer,'
ställde till Sedelhafvaren, och svarande emot de
fastställde särskilde fordrings-summorne, hvaraf
ena hälften betalas efter 5 års förlopp och den
andra hälften efter det 6:te årets utgång, beräknadt
från obligationernes data, dock utan ränta.
Hvilket allt Riksens Ständer skolat hos E.
K. M. underdånigst anmäla, såsom svar å den i
förevarande ämne af E, K. M. till Riksens Ständer
aflåtne Nådiga Skrifvelse af den 11 sistlidne
Junii; äfvensom härvid underdånigst bifogas de
hos förra Comrnitterade förde Protocoll, hvilka,
såsom ledning för blifvande Committerades arbe-1
tej torde vara för dem af nöden.
Riksens Ständer framhärda etc
-
Underdåniga Skrifve! ser. 345
N:o 449.
Uppl. cn godk. hos samtl. Riks-St. d. ao Dec. 1823.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
en förnyad författning, rörande Bran vinsbränningen
och den derföre bestämda afgift
S.
A. K.
Bland de öfriga för Bevillningens utgörande ut-;
färdade författningar hafva Riksens Ständer äfven
låtit under öfvervägande komma den, hvarefter
Bränvins-brännings-afgiften bestämmes samt
utgår, och ehuru Riksens Ständer vid detta tillfälle
ansett desto betänkligare att föreslå någre
Betydligare ändringar och tillägg i den,,med anledning
af Riksens Ständers derom aflåtne Skrihvelser,
af Eder Kongl. Maj:t under den 5 September
1815 utfärdade Nådiga Kungörelse, som
densamma genom en flerårig efterlefnad hunnit
blifva allmänt känd, äfvensom den enskilda hushållningen
är i flere förhållanden derefter lernpad,
hafva de icke destomindre funnit sig af
omständigheterne nödsakade, att deruti införa
några mera bestämda föreskrifter,! eller ock utesluta
hvad med de nu antagne grundeme för
Bränvins-brännings-rättighetens utöfning icke instämdt.
I likhet med hvad äldre stadganden innehålla,
hafva Riksens Ständer lagt jorden till
grund för denna beskattning, som härleder sig
246
Underdåniga Skrifvelser.
fran rättigheten att förädla jordens alster; och
såsom en följd häraf är egande-rätt af jord, den
må för öfrigt lyda under Städerne, eller tillhöra
Lands-bygden, ansedd medföra rättighet till
utöfning af Bränvins-bränning; med hvilken
grundsatts, den för ^Städerne af deras personal
förr herntade rättighet till Bränvins-bränning
samt härledda skyldighet till afgift derföre, icke
stått att förena; och då denna princip försvunnit,
har detta förhållande påkallat^ dels uteslutande
af flere föreskrifter i 18 15 års Författning,
dels äfven flere rättelser och tillägg i den nu
antagne.
Efter värdet af den jord, som gifver rättighet
till idkande af Bränvins-bränning, hafva
Riksens Ständer funnit rymden af de dertill nytt.
jade pannor böra i allmänhet lämpas, dock ej utöfver
en viss och till förekommande af missbruk
bestämd gräns, men då Hemm an svärdet å Landet
kommer att genom den nu medgifne minskning
i den så kallade Mini'ini-Tabellen undergå
en betydlig förändring, hvilken skulle för flere
egare af Bränvins-pannor medföra ett tvång, att
låta dem med dryg kostnad omarbetas, hafva
Riksens Ständer trott sig förekomma denna olägenhet,
då de antagit 1822 års Taxerings-värde
och Mantalsskrifning, såsom dels den måttstock,
hvarefter pannerymden må, för så väl
Hemman och Lägenheter, som stadsjord beräknas,
dels cck den tid, hvarinom öfvermålige
pannor måst hafva varit förfärdigade och angifne,
för att få brukas.
Den till Staten af denna rättighet utgående
Bevillning har blifvit ålagd efter tvänne särskil
-
Underdåniga Skrifvelser,
= 47
da grunder, eller efter värdet af den jord, hvarföre
denna rättighet begagnas, och efter pannerymden.
Afgiften för den förra är oförändradt bibehållen.
I afseende åter på Beviilningen efter
den senare hafva Riksens Ständer till undanrödjande
af de i det förr gällande beräkningssättet
förekommande dryga och hastiga öfvergångar
i Summorna, genom den i 1815 års Nådiga
Kungörelse antagne progression, fastställt en Tariff,
som bestämmer beskattningen i en framskridande
förhöjning i samma mån, som ett ökadt
kannetal ger anledning till en ökad vinst af inrättningen.
Härvid hafva Riksens Ständer iakttagit,
att då de Bränvins-pannor, som finnas under,
eller till och med 35 Kannor, kunna med
skäl endast betragtas såsom tjenande till husbehofsbränning
och ej lemnande annan afkomst, än
den, som uppkommer genom förädlingen af egna
producter till eget behof och underhållande af de
för Landtbruket nödige kreatur, hafva de ej
eller fått någon förändring i afgiften vidkännas.
A Bränvins-pannor åter Öfver denna storlek är
afgiften jemkad i samma mån, som de begagnas
till afverkning i stort, och således närma sig
egenskapen af Fabrication samt kunna med skäl
förmodas lemna en större afkastning, likväl utan
att öfverskrida den summa, som efter nu varande
författning utgår för den största tillåtne
panna, eller den af Nittio kannor, antingen en
enda deraf nyttjas, eller ock tvänne i samma verk;
hvilket allt närmare utvises genom den till lättnad
och säkerhet för uppbörden utarbetade och
vid Författningen fogade Tariff.
848
Vnderdänigo Skrifvelsert
Men' sorn Riksens Ständer derjemte kommit,
i erfarenhet af att vid åtskilliga Ättike-Fabriquer
finnas, och med Eder Kongl. Majrts särskilda
Nådiga tillstånd begagnas pannor utöfver Nittio
Kannors rymd till Bränvins-bränning, alltså
hafva Rik sens Ständer beslutit, icke allenast att
dessa pannor äfven skola vara afgift Underkastade,
utan ock bestämt densamma.
I afseende på den särskilda Bränvins-minur
terings-afgift, som utgår af Gästgifveriet samt
Krogar och Näringsställen, äro äfven föreskrifterne
förtydligade.
Vidkommande sedermera angifningssättet till
denna rättighets begagnande och de derföre utgående
afgifter, hafva äfven Riksens Ständer
sökt i desse delar bereda mera fullständighet,
samt derjemte, med hänseende till af- och tillflyttningar
å hemman, jemte andra tillfälligheter,
hålla åt medborgare deras rätt öppen, att, ehuru
de ej vid mantalsskrifningen anmält sig till idkande
af Bränvins-bränning, likväl sedermera
ingå i utöfning deraf. X sammanhang härmed
äro äfven mera bestämda gränslinie? uppdragne
i afseende på vissa skyldigheter vid mantalsskrifningar,
ansvarighet för öfvermålige bränvins-pannor,
m. m., hvarom Riksens Ständer få
derjemte i underdånighet åberopa sin, angående
bränvins-pannors mätning och stämpling samt
ansvar för origtighet dervid, under denna dag
aflåtne underdåniga skrifvelse.
Hvad verkställigheten af denna, i enlighet
med ofvan omförmälda grunder, rättade och härhos
i underdånighet bilagde författning angår,
hafva Riksens Ständer funnit att den nu
Underdånigt! Skrifvelser.
gällande Nådiga kungörelsen må till kraft och
verkan fortfara till nästinstundande års slut, då
hvad Riksens Ständer nu stadgat, kommer att taga
sin början; likväl anse Riksens Ständer i underdånighet
ingen böra betagas rättigheten, alt
med beräkning af i§22 års Taxeringsvärde å sin
fastighet från och med den i October 1824 begagna
till bränvinstillverkning sådan förändrad
redskap, sorn denna författning tillåter.
Anhållande Piiksens Ständer slutligen i underdånighet,
det täcktes 15. K. M. icke allenast i
Nåder detta allt till verkställighet befordra, utan
ock att liusbehofs-bränvins-bränningens inskränka
ning icke må komma i fråga, så vida ej krig,
förenadt med missväxt, skulle inträffa och göra
denna åtgärd oundvikligen nödvändig.
Riksens Ständer framhärda etc.
Förslag till en förnyad Författning, angående
Bränvins-bränningen och, de derföre bestämda
afgifler.
1 §•
j Mom. En fri Bränvins-bränning af hvad
ämne eller växt, som tjenlig finnes, skall med
den pannerymd och mot de afgifler samt öfrige
vilkor, som denna Förordning föreskrifver, vara
tillåten hela året igenom, så vida icke högst vig
-
250
Förslag.
tiga omständigheter föranleda inställelse af den*
na tillverkning. v
Brännvins-distillering vare alltid tillåten för
den, sorn till Brännvins-bränning är berättigad.
i Mom. På Landet och i Städerna skall rättigheten
till Bränn vins-bränning'åtfölja Hemman
och Hernmans-delar med åsatt mantal efter Jorde
o
boken,
samt bebyggde, med särskild Abo försedde,
Utjordar och andre lägenheter, hvilka uti ordinarie
eller extra Boteringen deltaga eller Eote-frihets-afgift
erlägga och den jord, sorn finnes
inom Städernes område, äfvensom Torp-lägenheter,
hvilka icke äro roterade, men likväl med
särskild Ränta till Kongl. Maj:t och Kronan eller
Dess rätts-innehafvare belagde; dock stånde
innehafvare å Landet öppet, att upplåta samma rättighet
ostyckad å annan å hemmanets, hemmansdelens
eller lägenhetens egor boende person, så vida
denne sjelf icke är berättigad att Bränvins-bränning
idka ; och Stads-jords-innehafvare att öfverlåta meranärnnde
rättighet åt den, som sjelf är berättigad
till Bränvins-bränning i Staden eller å dess jord.
3 Mom. Den Bränvins-pannerymd, hvarmed
tillätes att bränna, skall beräknas efter hemmanets,
hemmansdelens, lägenhetens eller Stadsjordens
värde vid 1822 års Taxeringar, efter
hvilket värde Bränvins-pannerymden bestämmes
intill nästa Riksdag; och få pannor begagnas efter
uti nedannämnde Irenne Glassér gjord fördelning.
Första Classen till högst Femtio kannors
pannerymd.
För hemman, lägenhet eller Stads-jord, som
stiger i välde under samt till och med Femhun*
Förslag.
a 51
dra Riksdaler, får begagnas en panneryrnd af
Tjugu kannor.
Derifrån till och med Sjuhundrafemtio
Riksdaler, Tjugufem kannor. Ett 'lusen Riksdaler,
Trettio kannor. Två Tusen Riksdaler,
Trettiofem kannor. Tre Tusen Riksdaler, Fy
ratio
kannor. Fyra Tusen Riksdaler, Fyratiofem
kannor. Fem Tusen Riksdaler, Femtio
kannor.
Andra Classen till högst Sjuttiofem kannors
panneryrnd.
Till och med Sex Tusen Riksdaler, Femtiofem
kannor. . Sju Tusen Riksdaler, Sextio
o
*
kannor. Atta Tusen Riksdaler, Sextiofem kannor.
Nio Tusen Riksdaler, Sjuttio kannor. Tio
Tusen Riksdaler, Sjuttiofem kannor.
Tredje Classen till högst Nittio kannors panneryrnd_
Till och med Elfva Tusen Riksdaler,
Sjuttioåtta kannor. Tolf Tusen Riksdaler, At
tatioen
kannor. Tretton Tusen Riksdaler, At
o
tatiofyra
kannor. Fjorton Tusen Riksdaler, Attatiosju
kannor. Femton Tusen Riksdaler, Nittio
kannor.
Öfver denna panneryrnd af Nittio kannor
må ingen Bran vinspanna nyttjas; dock må vid
de egendomar, hvilkas värde öfverstiger Femton
Tusen Riksdaler äfven begagnas en annan till
storlek, enligt ofvanstående Tariff, i mån af det
öfverskjutande värdet. Ingenstädes i Stad eller
å Landet vare tillåtit att nyttja mera, än ivan
-
85*
Förslag
ne Nittio kannors pannor i ett verk l eller på
samma Bolstad till hvad värde egendomen än
uppgar; härifrån likväl undantagne sådane vid
Attike-fabriquer varande pannor, som med K.
M:ts särskildta Nådiga tillstånd begagnas till
Bränvins-bränning. «■
4 Morn. Den hittills direct medgifne utvidgning
af Eränvins-brännings-rättigheten, enligt
4 Mom. i §. Kongl, kungörelsen den 6 September
1815, skall i Städerne och i allmänhet å
Landet upphöra; likväl till undvikande af förnyad
kostnad, medelst omarbetning till den här
faststälde rymd af de tilläfventyrs större pannor,
hernmans-egare å Landet förut innehafva, må de,
hvilka år 1&22 vid Mantalsskrifningen emot högre
afgifter ingått i Bränvins-bränning nied större
pannor, enligt berörde moment, så vida de
begagna samma pannor, som då antecknades, till
godo njuta den rättighet, att de, hvilkas Bränvinsbrännings-rättighet,
efter Tariffen, i Första Classen
bestämmes till Tjugu kannors rymd och deröfver,
bibehållas i maximum för samma Class
och bruka till högst Femtio kannors pannerymd;
de som efter hemmansvärdet få begagna Femtio
kannors pannerymd och de öfrige i andra Classen
till godo beräkna maximum af berörde Glass,
eller högst Sjuttiofem kannors rymd; samt likaledes
de, hvilka efter hemmansvärdet få nyttja
Sjuttiofem kannors rymd, äfvensom de öfrige i
Tredje Classen uppgå ända till Maximum deraf,
eller högst Nittio kannors pannerymd: allt eniot
förbindelse af,den förhöjning i afgiften, sorn.
nedanföre stadgas; men denna utvidgning af
Btanvtns- bränningen må för ofvannämnde Jordj
Förslagi
2 53
brukare endast till godo njutas intill nästa Riksdag.
Vid bestämmande af den pannas storlek,
hvilken, jemte en Nittio kannors panna, får pä
en Femton Tusen Riksdalers värde öfverstigande
egendom nyttjas, följes endast hem mansvärdet,
utan att den här ofvan intill nästa Riksdag medgifna
förhöjning dervid ma ega ruin.
5 Mom. Egare eller Brukare af hemman,
lägenheter, utjordar och den inom Städernes område
befintelige jord, de der innehafva flere hemman,
hemmansdelar, lägenheter eller andelar i
Stadsjord, hvilka med deras både folk och dragare
drifvas ocji skjutas, och äro belägne inom
en mils afstånd från det stalie, der egaren eller
brukaren är vistande, boende eller Mantalsskrifven,
vare berättigade att blott på ett enda af dessa
ställen utöfva Bran vins-till verk ningen för alla
Hemmanen, Hemmansdel arne, Lägenheter
eller andelar i Stadsjord tillhopa, och det till
så stor pannerymd, som svarar emot hvad fur
desse egendomars sammanräknade värde är tillåtet
att begagna , under iakttagande för öfrigt af
hvad bär ofvan i 3 och 4 Mom. föreskrifves.
6 Mom. Pannerymden uppgifves vid Mantalsskrifningen
för följande året, enligt, af Justeraren
åsatt kannetal, med afdrag af 2 kannors
kokrum för alla pannor till och med fyratio kannor,
samt tre kannors kokrum för alia pannor
ofver fyratio kannors rymd , hvarefter debitering
sker, ehvad de äro inmurade eller lösa.
Ej vare Skattskyldig pligtig, att vid Mantalsskrifningen
uppvisa stamplings- eller mätpings-attest,
undantagande å Tackjerns-panuor,
254
Förslag•
som ej aro stämplade; och eger den skattskyldi
dige
rättighet, att hänvisa till förra årets uppgifne
pannprymd, likväl mot skyldighet att ansvara
för uppgiftens riktighet.
7 Morn. Den Skattskyldige vare utan ansvar,
derest pannan innehåller större rymd, än stämplingen
utvisar, utan drabbe påföljden Justeraren.
Skulle vid mätning af Bränvins-pannor stämpeln,
vara något nött eller sliten, pligte ej egaren derföre
, blott pannans rymd är enlig med uppgiften
vid Mantalsskrifningen,
8 Morn. Alla å en Tomt eller uti en Byggnad,
eller under samma tak, eller å samma Hemmans
eller Egendoms Bolstad varande pannor
skola väl till rymden särskildt uppgifvas, i anseende
till nödig Controlls vinnande; men vid
debiteringen skola deras kannerymd ovilkorligen
sammanslås, och afgiften derföre utgå efter den
i a §• ä Mom. upprättade Tariff.
9 Mom. Vid redogörelsen i afseende på
p:nnerymden , så väl från Taxerings-Committéerne,
som från Konungens Befallningshafvande
till Kongl. Kammar-Collegium, äfvensom nämnde
Kongl. Collegii redogörelse till Stats-Werket
skall alltid den grund följas, att för BränneriWerk,
som ega flere pannor, böra pannornas
rymd sammanslås; hvarvid beräkningen ej får
öfverstiga Etthundra-åttio kannor, deröfver ingen
sarri manslagen pannerymd finnas må, äfvensom
ingen panna får öfverstiga utom kokrummet Nittio
kannor.
10 Mom. Den, som är berättigad, att utöfva
Bran vins-bränning och sig dertill vid Mantalsskrifning
icke uppgifvit, men sedermera åstun:
Förslag.
255
dar, att af en sådan rätt sig begagna, bor derom
5 La ndet göra anmälan bos Konungens Befallningshafvande,
men i Städerne hos Magistraten,
hvilka ega att hono.in det sökta tillståndet meddela,
sedan dessförinnan likväl den belöpande
panneryrnds-afgiften, beräknad för den tid af året,
hvarunder han anmäler sig vilja Brän vinsbränningen
utöfva, hos vederbörande Kronouppbördsman
i Städerne eller å Landet blifvit
erlagd. Hvarvid iakttages att afgiften för den
salunda uppgifne tiden till Bränvins-brännings
utöfvande fördelas, enligt 3 §. 1 Morn., så att
för två månader betalas en fjerdedel af hela årets
skatt, och så vidare.
Berättigad till Bränvins-bränning, sorn ej
vill betjena sig af den i 5 Mom. bestämda rättighet
till så stor pannerymd, Tariffgn efter egendoms
värdet medgifver, betalar panne-afgift
endast i mån af den pannerymd han nyttjar.
it Morn. Vill någon inom ett Werk i flere
smärre Bränvins-pannor, ehvad de nyttjas till
drankning eller klarning, fördela den tillåtne
pannerymden, vare det ej förvägradt; dock må
sådant ej förändra den faststälda afgiftens belopp
efter pannornas sammanräknade rymd.
Distillér-pannor om högst sex kannor må
utan särskild afgift och beräkning nyttjas.
12 Morn, Vid mätning af pannor, som till
Bränvins-bränning begagnas, hvilka då alltid
böra vara försedde med fast eller löst bröst och
dertill hörande hatt eller stängsel-skifva med rör,
utrönes rymden af en panna med vanlig batt ifrån
botten till halsen, samt af en panna med conisk eller
cylindrisk hatt från botten upp till och med
Förslag'.
halsenj hvarföre ingen panna får stämplas till
högre än 93 kannor; och kommer aldrig Stamplaren
att befatta sig med afdrag af kokrummet ;
han ansvarar blott för pannans riktiga innehåll.
Mäsk värmare, såsom nu mera tillåtne, 1 hvad
form som helst, få begagnas utan atc undergå
någon mätning. Hvad som öfverstiger fulla
kanne-talet, men icke uppgår till full kanna, får
icke beräknas.
13 Morn. Hvad denna Förordning förmår
om så väl pannerymd som afgifter, m. tn. galle
lika för jerngrytor och jernpannor, hvilka till
Bränvins-bränning nyttjas, sorn för koppar-pannor.
14 Mom. Så vida Krono-Brännerierne i
Stockholm, Götheborg och Carlscrona upphöra,
komma desse Städer efter enahanda grund, som
alla öfrige, att Bränvins-bränningen idka.
2 §•
1 Mom. Bevillnings-afgifterne för Bränvinsbränningen
äro fastställde att utgå på landet af
pannerytnden och Hemmansvärdet, samt i Städerne
af pannerytnden och värdet af Städemes
Jord-egendomar.
2 Mom. Afgift för pannerymd beräknas å
Bandet och i Städerne enligt den särskildt upprättade
och härhos fogade Tariffen; men för alla
vid Fabriquer varande pannor öfver 90 kannors
rymd, hvilka med Kongl. Maj:ts särskilta
Nådiga tillstånd begagnas till Bränvins-bränning,
utgår afgtften efter fyra skillingar för hvarje
kanna
Förslag
257
kanna, beräknad för hvarje månad pannan under
året till Bränvins-bränriing nyttjas; hvaremellan
så Bränvins-pannor sota redskap böra ordentligen
förseglas.
3, Morn. Den, som å Landet, enligt hvad
i §. 4 Mom. medgifver, vilh betjena sig af större
pannerymd, an för honom efter Hemmansvärdet
belöper,, skall, på sätt Tariffen utmärker,
erlägga den för en sådan panna, i mån af dess
storlek, bestämde afgiften, samt dessutom, för
hvad pannan 1 rymd öfverstiger den honom efter
Hemmansvärdet tillåtne, Femtio procents förhöjning
derå; men den, som vill begagna större
patina, än för nästa Ett tusen Riksdalers egendoms-värde
är utsatt, skall erlägga dubbelt, eller
Ett hundra procent för det öfverskjutande kanne-talet;
kommandes likväl endast Eetntio procents
förhöjning att L detta fall ega rum för pannor
under till och med Tretio fem kannors rymd.
4 Mom. Afgiften efter cgendoms-värdet skall
sålunda i Städerne och på Landet utgå, att åtta
skillingar erläggas för hvarje Ett. Tusen Riksdaler
af värdet å den egendom, för hvilken tillverkning
är tillåten; dock må denna afgift aldrig
understiga fyra skillingar.
5 Mom. Uti de orter af Dalarne, hvarest
en utslräcktfHemmans-klyfning är tillåten, må,
i stället för den minsta Hejnmansskatten, denna
Bevillning utgöras efter Rotarnes delnings-värde.
6 Mom. Gästgifverien komma att för salu
af Bränvin, utom den Allmänna Bevillningen, erlägga
Tre, Fem, Tio, Femton, Tjugu, Tjugu fern,
till Trettio Riksdaler, samt Krögare och Närings
Uiktag
tili Rikl-St, Prat. Iji3. loide Sami, i B, a 4- *7
%
\
52 5 8 * Förslag.
idkare, som icke äro Borgare, där de tillåtas J
Tio, Femton, Tjugu, Tjugu fern till och med
Trettio Riksdaler efter deras mer eller mindre
förmånliga läge, enligt pröfning af Taxeringsmännen,
hvilke det äfven vare öppet att derutöfver
en högre afgift bestämma, i händelse afsättnings-tillfället
dertill skulle föranleda. Men
de Gästgifverier, hvilka endast anse* såsom skjutsombytnings-ställen
och af sådan anledning äro
från Bevillning efter 2 Art. 3 §. 7 Morn. frie,
erlägga ej eller denna afgift.
§'. 8-
1 Marn. Afgifterne efter Egendoms- värde
på Bandet äfvensom i Städerne skola vara beständige.
2 Mom. I de fall, då för längre eller.kortare
tid Kongl. Maj:t skulle finna i Nåder nödigt
påbjuda Branvins-bränningens inställande,
skall afgiften för pannerymden till en åttondedel
förminskas för hvarje månad ett sådant förbud
varar; dock må Junii, Julii, Augusti och
September månader icke uti sådan beräkning ingå.
,3 Mom. Med Transport och försäljning af
Bränvin kommer att förhållas, enligt hvad i
särskild Författning, så väl derom, sorn angående
hvad vidare iakttagas bör, Kongl. Maj:t redan
förordnat eller finner för godt i Nåder framdeles
stadga.
4 Mom. En procent af den summa, som
genom denna Bevillning inflyter, skall innehållas
och till Kongl. Mits och Rikets Stats-Con.
toir ingå, för att, enligt hvad af Kongl. Majit, ef
-
Tariff öfver Pannerymds
-
Fanne*
Afgift.
Panne-
Afgift.
rymd.
R:d.
sk.
rymd.
R:d.
sk.
6.
12.
5>«
11.
—.
7.
14.
52.
12.
—
8.
16.
53-
13-
— 1
9-
18.
54-
14.
— 1
10.
20.
5 5*
15.
—
ii.
22.
56.
16.
—
12.
24.
57*
17-
—
15.
26.
58.
18.
—-
14.
28.
59-
19.
—
* 5-
30-
60.
20.
16.
32.
Bi.
22.
—»
17.
1.
20.
62.
24.
18.
1.
24.
63.
,6.
—
*9-
1.
28.
64.
28.
20.
1.
32-
65-
3o.
21.
1 .
3$-
66.
32.
22.
1.
40.
67.
34.
23.
1.
44.
68.
38.
...
24.
2.
—•
69.
38.
——
25.
2.
4.
70.
40.
-
26.
3-
12.
71.
42.
24.
27.
3-
18.
72.
45.
28.
3-
34.
73-
47.
24.
29.
3.
3o.
74-
50.
3o.
3-
36.
75.
52.
24.
3 H
3-
42.
76.
55-
32.
4.
6.
77-
57.
24.
33.
4-
78.
60.
34.
4-
12*
79.
62.
24.
35.
4.
18.
80.
85.
36.
4.
36.
81.
67.
2 4.
37.
5.
6.
82.
7o.
3 8.
5.
24.
83.
72.
24.
39.
5.
42-
84.
75.
4o.
6.
12-
85.
77.
24.
4i.
6.
30.
86.
80.
42.
7.
—
87.
82.
24.
43-
7.
18.
88.
85.
44-
7.
36.
89.
87.
24.
45-
8.
6.
90.
90.
46.
8.
24-
9i.
90.
32-
47-
8.
42.
92.
91.
16.
48.
9.
12.
93-
92.
49
9.
5o.
94-
92.
32.
50.
10.
— j
95-
93.
16.
Inhäftas emellan pag. och 279 af Bihang ti
Förslag.
259
ter underdåniga förslag af Pröfnings-Committéerne,
för hvarje Län fasfställes, användas till ersättning
för det ökade besvär och de kostnader,
som med debiteringen och redovisandet af den.
na bevillning äro förenade.
N:o 450.
Uppl. o. godk. hos Saratl. Riks-St. d. aa Dec. 1823I
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
en Författning mot Lurendrägerioch
Tullförsnillning.
S. A. K.
Ifrån Eder Kongl. Maj:t hafva Riksens Ständer
fatt, genom Nådig Skrifvelse af dbn 10 sistlidne
April, sig meddelad Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Författning af den 12 Februarii 1820 till förekommande
af Lurendrägeri- och Tullförsnillning,
för att jemlikt det vid utfärdandet deraf redan
fattade beslut, i afseende på de deri stadgade
straff och ansvar, undergå de ytterligare jemkningar,
som kunna erfordras, och derefter blifva
gällande såsom en af Eder Kongl- Maj:t och Riksens
Ständer gillad och antagen allmän Lag, hvarförutan
i flere särskilde motioner är yrkadt, än
att öfverträdelser af TulUörfattningarne endast
böra beläggas med penninge-böter, beräknade
ZJnderdäniga. Skrifvelser'
efter varans värde, så att straffet ej utsattes strfngare,
än med mensklighet och rättskänsla är förenligt;
än att det strider emot 16 §. i Regeringsformen
att på bekostnad af husfred samt det fö
troende, som emellan husbonde och tjenare råda
bör, söka brottens upptäckande; än att ifrågavarande
Författning sträckt sig nog långt till för-'
fång för en fri sjöfart; än att om sådane utländske
tillverkningar, som icke kanna här åstadkom.'
mas, skola vara till införsel förbudne, böra de
äfven förbjudas till bruk och nyttjande; och ari
åter att de förra Författningar måga bibehållas
samt ansvaret för öfverträdelser deraf utsättas, ej
allenast uti penninge-böter, utan ock 1 sådane straffbestämmelser,
som betaga de verkliga lagbrytärne
utvägen, att, mot betalning, förmå andra
personer att åtaga sig sjelfva brotten.
Jemte ofvanomförmälde Nådiga proposition
hafva Riksens Ständer äfven fått emottaga de
från General-Tull-Direction samt Eder Kongl,
Majus och Rikets Commerce-Collegium äfvensom
högsta Domstolen i detta ämne infordrade underdåniga
Utlåtanden; men da Riksens Ständer
deri funnit yttrade åtskilliga sins emellan skilj-’
aktige åsigter, och då llere rättelser och tillägg i
den till Riksens Ständers granskning Öfverlemnade
Författningen blifva nödvändiga följder af så
■väl det friare handels-system, Riksens Ständer
icke allenast önskat, utan jemväl sjelfva beredt
genom antagande af en ny Tariff för Tull-Bevillningens
utgörande, med hvad mera dermed
gemenskap eger, som ock af de under Författningens
verkställande yppade brister och otydligheter
, hafva Riksens Ständer insett nödvän
-
Underdåniga Skiifvelser. a 6 b
cljgheten deraf, att densamma undergår en fullkomlig
omarbetning; och ehuru Riksens Ständer
äfven i detta fall varit betänkte, att sätta denna
sin afsigt i verket, har likväl derunder förekommit,
dels att det vid förbudslagarne motineller
utförsel af vissa producter häftade ansvar i
hufvudsaklig måtto beror på det afseende, Eder
Kongl. Maj:t täckes i Nåder fästa å den framställning,
Riksens Ständer i underdånighet gjort
om frihet i Utländska handeln, så vidt sådant
instämmer med förhållandet till främmande Magier
samt Fäderneslandets sanna fördel, dels att
straffbestämmelserne i dessa reconomiska Stadganden
ställas i det närmaste samband och den noggrannaste
jemvigt med de öfriga Erottmålslagarne,
så framt ej de förre skola yttra ett meri-;
ligt inflytande på Nationens moralitet och medföra
en rättskänslan sårande förvirring i begrep-;
pen om brott och straff; dels att ds för utarbetandet
af denna strafflag nödige egenskaperne af
en saker och tillförlitlig öfversigt af Landets äldre
och nyare Lagstiftning, en utbredd menniskokännedom
samt klara begrepp i rättsläran kunna
med skäl förutsättas hos den Committée, sorn
för det närvarande är sysselsatt med uppgörande
af nya förslag till Strafflagar; dels ock att enhet
och sammanhang emellan, de särskilda grenarne
af Lagstiftningen endast synes stå att vinna genom
en gemensam handläggning, som undanrödJer
alla rättskänslan stötande missförhållanden emellan
de brott, som äro föremål för de egentliga
Straffiagarne och för öfverträdelser af Statens
hushålls-författningar, samt befordrande likstämmighet
och samband emellan dessa Lagstift
-
8 6a Underdåniga Skrif velter'.
ningens grenar, hafva Riksens Ständer i underdånighet
ansett dessa afsigter skola säkrast vinnas
genom öfverlemnande af detta uppdrag åt
den till Lagarnes öfverseende i allmänhet förordnade
Commiitée, såsom egande både tillräckligt
rådrum och erfarenhet att kunna med behörig
noggranhet utarbeta den nödig ansedda Författningen
i dessa ämnen.
I anledning häraf få Riksens Ständer hos
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla.
ilo Att den nu gällande Förordningen af
den 12 Februavii 1820 till förekommande af Lurendrägeri-
och Tullförsnillning varder till efterlefnad
bibehållen intill den 1 Januarii 1 825 ,
då den nu fastställda Tariffen för 'Tull-Bevillningens
utgörande kommer att taga sin början,
likväl med de förändringar, dels att skyldigheten
för förbrytare, att vid vissa tillfällen med allmänt
arbete aftjena dem ålagde böter alldeles upplrörer
och att med böternas beräkning och förvandling
förfares efter Utsöknings-Falken, dels
ock att de hufvudsakligaste förändringar i denna
Förordning, hvilka af erfarenheten funnits
vara högst nödvändiga, måtte ju förr dess helre
i Nåder vidtagas; och således bland annat förordnas,
ej mindre att beslagarens arfvode icke må,
till förekommande af Statens förlust, genom skyldigheten
att godtgöra beslagare deras andelar, i
något fall beräknas högre, än till netto behållningen
af den Confiscefade och försålda varans
värde, än ock att Inrikes Tullförpassnings-Werket
bör, till förekommande äf minskade Tull-intrader,
återställas på sin förra fot, och sådane
Controller vidtagas, som afböja da missbruk, hvil
-
Underdåniga Skrifvelser.
263
ta varit en följd af Eder Kongl. Maj:ts och Rikets
Commerce- Collegii Kungörelse af den 14.
Junii 1822, hvarigenom stadgas, att inga andra
Utländska varor, än Caffe, Socker, Arrac och
Tobaksblad skola vara under inrikes transporter
med Sjö-Tull-kanimares förpassning försedde.
2:0 Att Eder Kongl. Maj;t må i Nåder anJ
befalla Dess tillförordnade Lag-Committée, att i
förening med andre Committerade, hvilka i dessa
ämnen ega (heoretisk och practisk sakkännedom,
utarbeta en ny Författning mot Lurendrägeri
eller Tullförsnillning, samt med detta sitt
Förslag så tidigt inkomma, att en allmän Förordning
må inom ofvannätnnde tid kunna utfärdas
och till efterlefnad intill nästa Riksdag påbjudas
5 och
3:0 Att denna Författning ml, jemte dertill
hörande rhotiver, vid påföljande Riksdag
öfverlemnas till Riksens Ständers granskning, för
att vinna den laga kraft, Eder Kongl. Maj.-ts
och Riksens Ständers gemensamma beslut i dessa
ämnen medföra.
^Riksens Ständer framhärda etc.
s6 4
Underdåniga Skrif velsera
N:o 451.
Uppl. o. gotik, bos Ridd. o. Ad. d. jo Deci 1823.'
Preste-Ståndet d. 20 — —-
Borgare-Ståndet d. 20 •—- ■—-
BondeStåndet d. 21 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
öfverseende af 1821 års Taxa d
Expeditions-Losen rn. m.
S. A. K.
"V id profning af åtskillige under denna Riksdag
ifrågaställde ändringar och rättelser uti nu
gällande Taxa för Expeditions - lösen, hafva
Riksens Ständer fästat uppmärksamhet vid det
öfverklagade missbruk, att, oaktadt en köpare,
som burjat lagfara med en inköpt Fastighet, åter
säljer densamma, efter det han erhållit ett
eller annat uppbud, mäste han likväl fullfölja
Eagfarten och utlösa Fastebref. Riksens Ständer
hafva väl funnit, att, då säljaren har sig ålagdt
att styrka sin åtkomst till den Fastighet
lian föryttrarj bör för sådant ändamål Eagfarten
för honom fortgå och han å Egendomen taga
3:ne uppbud, hvilket ock Riksens Ständer ansett
instämma med rätta meningen af 5 Cap. 1 §«.
Jorda-Balken; men enär någon vidare åtgärd i
detta hänseende icke lärer erfordras, hafva Riksens
Ständer derjemte ansett det vara öfverflödigt
och endast ledande till onödig kostnad, att fcj?
I
tJnderdäniga Shrifvelstr'. 365
shljaren utfärda Fastebref; äfvensom, efter Riksens
Ständers omdöme, och i likhet med hvad
för Härads-Rätterne blifvit stadgadt, Parter vid
alla Domstolar och hos Exsecutorer böra undgå
skyldighet, att lösa Protocolls-Utdrag öfvermål,
som förfalla, så att någon Domstolens eller Exsecutorens
åtgärd dervid ej erfordras, samt, enär
flere Parter föra gemensam talan, allenast ett exemplar
af Dom eller Utslag för dem utskrifvas.
Till förekommande af Tösens obehöriga stegrande
genom dragen stil, hafva Riksens Ständer
ansett, såsom tillägg till hvad härom förut'är
vordet stadgadt, ett visst antal stafvelser å hvarje
råd kunna bestämmas; i hvilket afseende Riksens
Ständer i underdånighet föreslå, att uti expeditioner,
som emot lösen utlemnas, böra minst
sju stafvelser beräknas för hvarje rad.
I anledning af väckt fråga, att KämnärsRätterne
måtte tilläggas lika lösen med HäradsRätterne
och förhöjning beviljas uti Magistraternes
och Sjö-Tulls-Rätternes lösen, samt uti lösen
för Fastebref vid Rådstufvu-Rätterne, hafva Riksens
Ständer, vid betraktande deraf, att den genom
1821 års Expeditions-Taxa beviljade tillökning
i lösen hufvudsakligast åsyf.tar förbättring i
Häradshöfdingarnes inkomster, trott sig böra, i sanH
manhang med ofvannämnde Förslag, hos E. K.'
M. i underdånighet anhålla om Öfverseende af
berörde Expeditions-Taxa, dervid E. K. M. täcktes
i Nåder låta tillse, om och i hvad mån det
emellan Härads-Rätterne och Öfrige Domstolar
samt Embets-Werk förut varande förhållande, i
afseende på Expeditions-lösen bör, genom jemkning
i grunderne för samma lösens utgörande.
a6ö
Underdåniga Skrifvelser.
varda aterstäldt, och hvarvid Nådig uppmärksamhet
äfven torde fästas derå, att den nu stadgade
losen för Gravations-bevis i Städerne uti
vissa fall är för hög, och lämpligast synes böra,
på sätt för Landet redan är stadgadt, gradueras
efter de graverade Lägenheternes olika beskaffenhet.
För öfrigt få Riksens Ständer hos E. K. M.
i underdånighet hemställa, att, i händelse en
ny Expeditions-Taxa varder utfärdad, beräkningsgrunden
för lösen af alla Fullmagter å Embeten
och Tjenster måtte bestämmas och, jemte lösen
för alla från E. K. M:ts Stals-Expeditianer utgående
handlingar, i Expeditions-Taxan införas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
267
N:o 452.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad.d. ao Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —-
Bonde-Ståndet d. 21 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Banquens utlåning på Guld och
Silfver-panter.
S. A. K.
R-iksens Ständer hafva beslutit , att oinskränkt
rättighet till beläning af de i Banquen hittills
lånbara Guld- och Silfver-panter må fortfara att
vara gällande; och i afseende på samma utlåning
funnit endast den förändring böra vidtagas, att,
i stället för det uti E. K. M:ts Nådiga Kungörelse
af den 29 Sept. 1818 utsatte beläningsvärde
af Fyratib Skillingar å ett Lod arbetadt controlleradt
Silfver , samma belänings-belopp från
och med år 1824 förhöjes till 48 skillingar eller
En Riksdaler i Banco-Sedlar.
Särskildt hafva Riksens Ständer gifvit deras
Eullmägtige i Banquen den föreskrift, att egare
af derstädes beländt Guld och Silfver, hvarå
Lånen förfalla, sådant oaktadt, skola hafva sig
öppet lemnadt att , under en tid af Sex rpånader
efter förfallotiden, genom liqviderande af
Banquens fordran med derå till betalningsdagen
upplupen ränta, sine pantsatte persedlar återlö.
a68
Underdåniga Skrif velter'.
sa eller de derå utgifne Lån omsatta^ och sådant
vid .Lösnings-rättighetens förlust; hvilken
förändrade ordning kommer att vidtaga och beräknas
från och med den dag, då E. K. M:ts
Nådiga Kungörelse i detta ämne till vederbörandes
underrättelse utfärdas, och Kongl. Kungö-'
reisen af d. 29 Sept. 1818 följaktligen uti denna
del till sin verkan upphör.
Hvad Riksens Ständer sålunda i ena och.
andra afseendet stadgat varder härigenom hos
E. K. M. i underdånighet anmäldt; och lärer
E- K. M. i Nåder täckas , till nödig upplysning
för Allmänheten, om desse blifvande förändringar
ju förr desto helre låta nådig Kungörelse
utgå.
Riksens Ständer framhäfva etc,
fJnderddniga Skrifvelser*
N:o 453.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. <1. 20 Dec. 18a 3*
Preste-Ståndet d. su — —•
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 21 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
förändring i allmänna skjutsnings-in-,
rättningen m. m.
S. A. K.
H os Riksens Ständer hafva,’ vid innevarande
Riksdag, frågor blifvit väckte', dels om sådane
förändringar uti allmänna skjutsnings-anstalterne,
hvarigenom skjutsnings-skyldigheten kunde
inskränkas och det deraf uppkornbiande besväret
göras mindre betungande, dels ock om en särskild
Inrättning af Post- och Forvagnar.
Riksens Ständer, som härvid ansett något
bestämdt fritagande för skjutsnings-skyldige lägenheter
ifrån denna skyldighets utgörande, lika
litet, som någon bestämd inskränkning i rättigheten
för Resande, att af skjuts sig begagna,
kunna komma i fråga, hafva deremot fästat deras
uppmärksamhet på sådane åtgärder) hvarigenom
ifrågavarande inrättning må kunna, till skjutsandes
och resandes ömsesidiga fördel, eller åtminstone
utan någonderas förfång, förbättras och full-'
komnas.
I sådant afseende förekommer först entreprenad
a( skjutsningen, hvarom Kongl. Majit, re
-
87o
Underdåniga Skrifvelserl
dan under den i5 Augusti 1810, aflåtit Nådigt
Circulair till samtlige Dess Befallningshafvande,
och hvarmed försök, med mer och mindre
framgång, blifvit gjorde i alla Län- och ehuru,
på de fleste ställen, dessa försök fruktlöst
aflupit, hvilket dock synes hufvudsakligen hafva
härrört, dels af farhågan för sådane företag,
hvilka till deras större eller mindre fördelaktighet
icke kunna på grund af någon erfarenhet bedömas,
dels deraf att de skjutsande, som mindre
beräknat de moraliska och oeconomiska olägenheterne
af skjutsningen, än, å ena sidan, den
tillfälliga vinsten, och, å den andra, den utgift
de skulle få vidkännas, genom antagandet af de
utaf Entrepreneuren yrkade vilkor, sällan kunnat
sig derom förena, helst samma vilkor, då
någon täflan af Speculanter icke kunnat vid företagets
början inträffa, och de fleste försöken i
denna väg gjordes före skjutslegans förhöjning,
blifvit högt uppstegrade af da personer, som till
entreprenadens besörjande sig anmält 5 har dock
skjutsningens ställande på entreprenad blifvit
mera allmänt vidtaget utiea Län, der erfarenheten
afven visat, att anstalten kunnat bära sig med
vinst för entrepreneurerne. I följd häraf och
då all anledning företer sig till förmodan, både
att entreprenad-vilkoren, då de nu öfverenskomne
terminerne för entreprenaden löpa till ända, skola
till skjuts-lagens förmån kunna nedsättas och att
andre skjutslag skola finnas hugade för enahanda
öfverenskommelser, hafva Riksens Ständer
trott sig böra i underdånighet anhålla, att E. K.
M. täcktes i Nåder låta vidtaga ytterligare åtgärder
till sådane entreprenaders befrämjande, samt
Underdåniga Skrifvelserl
571
att, i sådant afseende, E. K. M:ts Befallningshafvande
i de Län, der skjuts-entreprenader, eller
andre till samma ändamål ledande regleringar,
hvarmed de skjuisskyldige finna sig belåtne,
icke redan egt rum, kunde varda i Nåder
förständigade, att, helst districtvis och icke i
massa, höra samtlige Skjuts-lagen vid de Gästgifverier,
dit Hållskjuts är anslagen, och äfven
de öfrige på de ställen,, der skjutsnings-skyldiglieten
anses betungande, angående skjutsens upplåtande
på entreprenad, efter de uti högstberörde
Kongl. Circulaire-Bref fastställde grunder,
och med detsamma lemna hugade enirepreneurer
tillfälle, att göra sine anbud, hvarvid intet
annat tvång på ena elfer andra sidan borde ega
rum, än att, der någon skulle vilja för blotti
skjutslegan åtaga sig skjutsningen, ett sådant anbud
borde ovilkorligen antagas, samt att, i fråga
om andra anbud plurajiteten af skjutslaget egde
bestämma antagandeL eller förkastandet deraf;
Och förmoda Riksens Ständer, att en sådan entreprenad
skulle betydligen underlättas, om, enligt
Riksens Ständers, uti.underdånig Skrifvelse
den 1a sistlidne Maji, yttrade önskan, Kronans
manskap och effecter blelve sjöledes fortskaffade
vid alla de tillfällen, då lägenhet dertill gåfves,
genom hvilken anstalt Krono-skjutsen kunde så
minskas, att alne hästar af hvarje helt Hemman
blefve tillräcklige för dess utgörande, hvarefter
Hemmansegarne, då de tillika befriades från Gäst»
gifveri-skjutsen, kunde blifva i tillfälle, att hålla
mindre antal hästar och desto större antal bo-,
skap; om vidare entrepreneurerne erhöllo tillåtelse,
att, då den resande icke nyttjar eget åk
-
273
tinderdäniga Skrifvelseri
don, sjelfve eller genom sine förmän, verkstäf»
la körningen, under ansvarighet likväl, att den
resande fortskaffades inom den i Författningarne
för^skrefne tid ; om, då öfverenskommelserne
härom hunnit blifva mera allmänna, den på olika
skjutsnings-ställen till olika belopp utgående
entreprenad-afgiften sammanräknades och fördelades
lika på alla skjutsskyldige Hemman inom
hvarje Härad, likväl icke annorlunda, än efter
den öfverenskommelse, Häradsboerne, under E.
K. M:ts Befallningshafvandes bemedling, derom
kunna träffa; och ändtligen om, vid sådane skjuts-'
nings-slällen, der locala omständigheter, såsom
långa skjutshåll och sammanstötandet af flere väjJ
gar , särdeles då desse utgöra défiléer, i samma
män försvåra entreprenaden, som de skjutsskyL
dige Hemmanens aflägsna läge, gör det för innehafvarne
betungande, att sjelfve fullgöra skjutsningen,
skjutslegan blefve, ehuru sparsamt, icke
utan synnerliga skäl och endast efter JK. K. Mits
Nådiga pröfning, förhöjd till sådant belopp, att
entreprenad, utan de skjutsskyldiges alltför stora
betungande, kunde för sig gå, helst derest entrepienad
för en längre tid såmedelst skulle kunna
ernås.
Som det likväl skulle kunna inträffa, att
uti ett eller annat Län en allmän entreprenad
icke kan åstadkommas, få, för sådant fall, Riksens
Ständer i underdånighet hemställa, det, vid
sådane gästgifveriet, der de närmast belägne hemman
, hvilka vanligen utgöra reserveskjutsen,
skulle magta, att, utan för mycket betungande,'
derjemte utgöra hallskjutsen, E. K. Mits Befall
pingsj
-
Underdåniga Skrifvtlser. 373
hingsh af vande malte ega, att emellan Reserver
oc!i Hållskjuts-Iagen bemedla sådan öfverenskommelse,
att det förra öfvertoge jemväl det seri
ares skjutsnings-skyldigher, emot viss betingad
ersättning, så vida ej. sjelfva skjutslegan skulle
anses göra tillfyllest; äfvensom att det uti 12 §.
af 1734 års Gästgifveri-Ordning stadgade förbud
för Gästgifvare, att åtaga sig skjutsen för någon
annan, kunde sålunda förändras, att slike öfverenskommelser
emellan en och annan skjutsskyldig
och Gästgifvare klefve tillätne, då de med
öfrige skjutslagets begifvande ingingos, helst
rättigheten för hela Hållskjutslaget, att med Gästgifvare,
eller annan Entrepreneur särskildt öfverenskomma
om Hållskjutsens utgörande, i de
fall, då reserve-laget icke vill ingå i entreprenad
eller någon Entrepreneur ej är 'hugad
dess skjutsnings-skyldighet öfvertaga, synes böra
vara Hållskjuts-laget, oberoende af Reserve-laget,
obetaget.
Vidare och i betraktande deraF, att de till
Hållskjuts indeldte hemman, sorn äro på längre
afstånd från Gästgifvaregården belägne, få af
skjutsningen vidkännas en större tunga, än de
närmare belägne, hafva Riksens Ständer velat
till E. K. M. framföra den underdåniga önskan,
att, i de orter, der, oaktadt ofvan föreslagne åtgärder,
någon entreprenad af Hållskjutsen ej
kan tillvägabringa*, den jemkning, vid framdeles
skeende regleringar, kunde varda beredd, att de
Hållskjutsskyldige, som bo på längre afstånd från
Bihang till Riki^St. Prat. JS2J, 10.di Saal. 2 B, 2, A, 18
374
Underdåniga Skrifvelser.
skjutsningsstället, erhålla afkortning i skjutsning*}
besväret, i man af den längre väg, som de skjutsande,
i oell för berörde afstånd, mäste, utan betalning,
färdas. I anledning af gjord erinran
dervid, att Courirer vanligen resa med större
skyndsamhet, få R'ksens Ständer jemväl i underdånighet
utbedja sig E. K. M:ts Nådiga förordnande,
att så väl vederbörande Embetsverk^
från hvilka Courirer affardas, böra, i förhållande
till ärendernes större eller mindre angelägenhet,
föreskrifva huru skyndsamt de skola färdas, sorn
äfven att i de fall, då hästar, genom Courirers
förvållande störta eller fördärfvas, E. K. Mita
IBefallninshafvande må ega vidtaga de på dem
ankommande åtgärder för de skjutsandes skyndsamma
förhjelpande till ersättning.
I öfrigt hafva Riksens Ständer, med fästad
■Uppmärksamhet derå, att den, genom Kongl, förordningen
den 26 Januarii 1779 bestämde lega
för begagnandet af Gästgifvares eller den skjutsandes
fordon, hvilken, i anseende till den sedermera
inträffade myntförsämringen, numera är
alltför otillräcklig, och att besväret af skjutsnings-skyldigheten
sålunda okas, ansett sig böra
i underdånighet föreslå, att samma lega måtte
varda förhöjd till dubbelt emot hvad förut varit
stadgadt, eller till 1 sk. 4 rst. för vagn samt 8 rst.
för sadel, kärra eller släda, allt för en mil beräknadt;
hvaremot likväl de vagnar och kärror,
som begagnas, borde vara, efter af Eandshöfdingarne
särskildt meddelande föreskrifter, så ber
skaffade, att de af resande, utan för mycken obeqväralighet,
matte kunna begagnas.
Underdåniga Skrifvélser.
Slutligen och hvad särskildt beträffar inrättningen
af Post- eller Forvagnar, hvarigenom
skulle beredas, ej allenast tillfälle för flere resan,
de, att fortskaffas efter ett mindre antal hästar,
utan ock utväg att få med säkerhet och skyndsamhet
fortstälde sådane större paqueter, som icke,
efter postens närvarande inrättning, kunna med
densamma afsändas; så hafva Riksens Ständer
funnit, att en Forvagns-inrättning i sammanhang
med allmänna posten icke skulle kunna förena
nödig beqvämlighet för resande med erforderlig
skyndsamhet i postgången; men då den likväl,
i sådant skick kunde uppfylla ändamålet af paqueters
fortställande och sådane resandes förskaffande,
som för en skyndsam och mindre dyr
fortkomst underkastade sig olägenheten, att färdas
både natt och dag, samt en efter resandes
beqvämlighet mera lämpad Forvagns-inrättning
kunde af enskilde dessutom besörjas, få Riksens
Ständer, i afseende på nyttan af dylika inrättningar,
hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
dels att E. K. M. täcktes i sammanhang med
den af Riksens Ständer uti underdånig skrifvelse
den 12 innevarande månad särskildt begärde
undersökning, rörande posternes förskaffande med
Gästgifvareskjuts, i Nåder låta utröna, om icke
posterne ifrån Stockholm till Städene Götheborg,
Carlscrona, Gefle och Ystad samt till Post-'
Stationen Grisselhamn, äfvensom från Götheborg
till Helsingborg kunde framgent, alltid beledsagade
af Postiljoner, afgå i dertill inrättade vagnar,
bespände med minst 2, högst 4 frastar, allt
efter väglaget och tyngden af pålastningen, på
hvilka vagnar två resande, emot en betalning,
276
Underdåniga Shrifvolser.
som något understege hvad hvarje resande be-!
talar, då han ensam begagnar skjuts efter en
häst, kunde erhålla rum, och derjemte, emot en
likaledes under beräkningen af vanlig postporto
modererad betalning, skulle kunna inrymmas paqueter;
dels ock att E. it". M:ts Befallningshafvande
måtte i Nåder förständigas, att, hvar i
sin ort och i samråd med hvarandra, söka, i
synnerhet E de vägar, der vanligen många resande
sammanträffa, tillvägabringa enskilde Forvagns-inrättningar,
hvartill Speculanter i orter--  ne, efter Riksens Ständers tanka, skulle uppmun-'
tras, om, jemte rättighet, att, genom' E. K. M:is
Befallningshafvandes föranstaltande, få det för
Forvagnen nödige antal hastar å bestämde da-!
gar och Stationer tillhandahållet, dem leranades,1
antingen Lån till det för företaget nödige förlag,
eller kanske helst uteslutande privilegium
derå under någon viss tid.
Riksens Ständer framhärda eter
XJnderddniga Skrifvelseri
*77'
N:o 454.
JJppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. ao Dec. i8j5.
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
.Bonde-Ståndet d. si — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
grunderne för de från Riksens
Ständers Banque utgående Odlings-Län.
S. A. K.
Riksens Ständer hafva beslutit, att den Fond,
hvilken af Banquens medel^ blifvit anslagen och
använd för utlåning till odlingar, skall efter hand
nedsättas till en Circulations-surnma af Trehundra
Tusen Riksdaler, på det sätt, att blott hälften
af alla från och med år 1824 ingående ca—
pital-afbetalningar å nu varande Odiings-Lån, intilldess
Summan blifvit (ill ofvannämnde belopp
nedsatt, utgifves i dylik Låneväg, och att utlåningarne
af denne Fond från och med år 1824
komma att ske efter förändrade grunder, till befrämjande
och understöd i synnerhet för sådane
Större Odlings-företag, som äro gemensamma för
samhälligheter på .Landet, samt öfverstiga den
enskilda förmågan, äfvensom för de kostnader,
'hvilka vid Enskiftes och Storskiftes förrättningar
pröfvas nödige; så att Lån till vanliga förefallande
mindre Odlingar ej förr, än i sista rummet,
kotnma att beviljas och utgå.
978 Underdåniga Skrifvelter.
Det särskildta Reglemente, som Riksens Ständer,
i afseende på allt hvad med berörde utlåning
eger gemenskap, upprättat och faststält, fa
Riksens Ständer härigenom i underdånighet till
E. K. M. öfverlemna, nied den underdåniga anhållan,
att E. K. M. i Nåder täcktes, genom ali.
män författning, låta detsamma till vederbörandes
efterrättelse kungöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
Reglemente och Författning, angående Odlings-
Lån.
I Artikeln.
Om ordningen att söka och erhålla Odlings-Lån.
Rättighet, att söka och kunna erhålla Od«
lings-lå», ega icke allenast jord egare, utan ock
med städje-bref försedde åboer å Krono-jord, same
Arrendatorer af Kungs-ladugårdar och Boställen,
enär desse förete Arrende-Contracter, som upplysa,
att den erforderlige tiden för Lånets begagnande
och återbetalning verkeligen på arrende-åren
återstår, jemte vederbörligt bevis att arrende-vilkoren
blifvit i allo uppfyide intill den
tid Lånet sökes; hvaremot Lån till Odling å en
-
Reglemente.
fl 79
skilde personers jord ej får till Arrendator eller
Landtbonde utgifvas, utan med jordegarens dertill
lemnade bifall.
Bbställs-Innehafvare och deras Arrendatorer
vare äfven ifrån Låne-rättigheten uteslutne,
cå framt de icke i vederbörlig ordningå Odlings
lägenheten
erhållit visse frihetsår, hvaraf så manga
återstå, som motsvara tiden för lånets begagnande
och återbetalning, eller Bostället hardell
en samhällighet, deraf någon Odling ej kan ske,
med mindre Boställs-Innehafvare tillätes deltaga
i det gemensamma Odlings-lånet.
Sökande af Odlings-lån anmäla sig derom
hos Länets Landthushållnings-Sällskap, I de Län
åter, der sådane Sällskap ej finnas, eller, af Kongl.
Majhs Befallningshafvande herde, afsäga sig befattningen
med slike lån, ingifvas Låne-handlingarne
hos Konungens Befallningshafvande.
' 2 §.
Vid fråga om Lån till större Odlings-föreJ
tag, böra följande handlingar ansökningarne bifogas:
1:0
En af Landtmätare gjord affallning af
Odlings-fältet med beskrifning öfver dess läge,
Areal och beskaffenhet, 'samt afvägning af vattendrag.
2:0 Plan till Odlingen eller uppgift af tiden
till dess fortsättning och fullbordande, jemte ett
af tvänne Landtmätare, i Landtbruket kunnige
och ojäfvige män, upprättadl kostnads-förslag.
Reglemente,
3 §•
Dä äler Då ne-un der stud till befrämjande af
utflyttningar vid enskiften och storskiften sökas,
bör tillika irigifvas vederbörliga Domstolars bevis,
att desse förrättningar blifvit behörigen,
stadfästade, samt Utdrag af de vid förrättningen
förde Protocoll, hvilka böra upptaga, ej mindre
sämtelige jordegares namn, a'n de för utfiyttj
Bingarne upprättade kostnads-förslag, och den utö
flyttningshjelp, som af Staten bestås^
4 §•
Hvad angar försträckningar till mindre enskildte
Odlings-företag, bör hvarje sökande, efter
af hushållnings-sällskaperne (Konungens Befallningshafvande)
hegardt och erhållet förordnande
för tvänne i Uandthushållningen kunnige och ojäfvige
män, att syna och beskrifva den lägen-!
het, som skall odlas, för dessa uppgifva ciden,
inom hvilken, samt sättet huru han ämnar Od-]
lingen verkställa, hvarefter Besigtnings-Instrumentet,
innehållande Syne-männens yttrande i
ämnet, samt kostnadsförslag å Odlingen, bör i
allmän Socknestämrna uppläsas, och hos Pastor
förvaras, med rättighet för den, sorn sådant åstundar,
att förslaget genomse och göra anmärkningar,
inom fjorton dagar; burandes, så vida
den sökande ej sjelf skulle vilja besörja afsändningen,
handlingarne genast, genom Krono-betjeningen
eller genom Sockne-hushållnings-Sällskapen,
dsr de linnas inrättade, öfverlennäs till
Reglemente.
Fandthushållnings-Sällskapet (Konungens Befallningshafvande).
Skulle den insände Beskrifningen då ej
linnas innefatta tillförlitlige upplysningar om
Odlings-lägenhetens beskaffenhet, bör ny undersökning
förordnas.
Omkostnaderna vid syne-förrättningen ersätte
den lånsökande.
Förestående handlingar böra till vederbörande
hushållnings-sällskap (Konungens Befallningshafvande)
vara ingifne, senast inom den i
September hvarje år. De handlingar, som efter
denna dag inkomma, hvila till följande året.’
6 §.
Hushållriings-Sällskaperne (Konungens Befallningshafvande)
åligge derefter, att pröfva nyttan
af de uppgifne Odlings-föietagen, likasom
behofvet och gagneligheten af skeende utflyttningar,
samt derpå grunda deras » afgifvande yttranden
om det enas företräde framför det andras,
inom hvarje dass af de medgifne utlåningarnej
hvarförutan de ega bestämma i huru inånga Terminer
hvart och ett Låne-understöd, efter företagens
vidd och beskaffenhet, må fördqlas och utgå,
samt deröfver uppsätta sammandrag, som bö-'
ra åtfölja Båne-handlingarne.
Reglemente.
7 §•
Sedan alla till beläning antaglige och corn*
plette handlingar salunda blifvit classificerade,
böra de af Landthushållnings-Sällskaperne, (Konungens
Befallningshafvande) inom den 15 Gctober
hvarje år, till Banco-fullmägtige insändas.
8 §. '
Banco-fullmägtige, som jemväl inom sistnämnde
dag hafva att ifrån Banquens Commissariat
undfå uppgift å den summa, som för följande
året är att till nya Odlings-lån disponera,
uppgöre, efter de inom hvarje Län författade listor,
hvarå Låne-ansöknirigarne blifvit classificerade,
ett generelt Repariitions-förslag, som i mån
af den befintelige tillgången upptager, för hvardera
utlånirigs-Classen särskildt, i hvad ordning
och till hvad belopp Lånen för nämnde år komma
att utgå, så tidigt, att Hushållnings-Sällskapeine
(Konungens Befallningshafvande) senast
inom löpande årets slut må underrättas om de
i hvarje Län för det kommande året till erhållande
af understöd antagne och uppförde Od—
lings-företag, dervid alla special-handlingar återsändas,
att hos JHushållnings-Sällskapet (Konungens
Befallningshafvande) till nödig controll Vara
att tillgå, men sammandragen förblifva hos
Banco-fullmägtige.
Sedan Landthushallnings-Sällskaperne (Konungens
Befallningshafvande) erhållit omformälde
Repaititions-lista, gifve de hvarje Låntagare,
Reglemente.
283
pom ansetts berättigad till understöd, del af denna
lista, så vidt densamma honom rörer, och åligger
det en sådan Låntagare, att med görligaste
första dess skuldebref i behörigt skick författa,
och, med nödige säkerheter forsed t, till
Banco-Styrelsen insända, med skyldighet, att,
inom den 1 påföljande Junii, hafva uttagit den
del af det beviljade Lånet, som å Repartitionslistan
blifvit upptagen, vid förlust af denna rättighets
begagnande för det löpande året. Låntagare,
sora vill lyfta ytterligare andel af ett beviljadt
OJlings-lån, skall hos Banquen förete
Landthushållnings - Sällskapets (Konungens Befallningshafvandes)
bevis, att så mycket af Odlingen
blifvit fullgjordt, som, efter de vid Lånets
beviljande följde grunder, motsvarar hvad
deraf redan utgått.
9 §•
Då Lån till jemngoda Odlingar komma i
fråga, och lånefonden icke medgifver, att alla
kunna utgå, ege då de företrädesrätt, hvilka blifvit
anmäldte från de Län, till hvilka de minsta
låne-summor äro förut beviljade.
Handlingar, som befunnits behörige, men å
hvilka lån, i brist af tillgång, icke blifvit för å'
ret beviljade, kunna nästpåföljande år åter till
Banco-Fullmagtige insändas, för att i stadgad ordning
komma under jemförelse och pröfning;
men skulle ej Lån på desse handlingar inom
loppet af 5 år utgå, måste ny besigtning anställas,
och instrumentet deröfver på föreskrifvet
Sätt inlemnas.
284
Reglemente.
II Artikeln.
Om priif nlngs-grnnderne vid Låne-handlingars gransk*
ning celi länens bestämmande.
i $.
Hufvudgrunden för pröfning i allmänhet
af sökt. understöd utaf Odlings-lanefonden vare
icke allenast företagets vidd för sig, utan jernföringen
emellan erforderlig kostnad och beräknad
nytta; så att företräde lemnäs det, sorn anses
gifva den högsta prodnelion, med den minsta
kostnad och arbets-kraft.
5- 2.
De egenteliga Odlings-lanen beviljas en~
dast till odlande af kärr, måssar, sanka och vattensjuka
ängar, samt stenbunden och skogbeväxt
eller annan oländig mark, äfvensom till
sjöars aftappning; och må i kostnads-förslagen endast
upptagas rothuggning, stenbrytning, dikning,
samt jordens vändning med plog, hacka eller
spade.
3 §•
I öfverensstämmelse med hvad Riksens Ständer
beslutit, komma lån till större odlings-företag,
att först utgå af den faststälde odlings-fonden;
derefter de lån, som (jena till befordran af
Reglemente.
28 5
utflyttningar vid enskiften och storskiften och
sist lån till mindre odlingar. ,
4 §•,
Under namn af större odling förstås en
rymd a£ minst 40 Tunneland.
5 §•
Ifrån ao till 50 Riksdaler å Tunnelandet
må såsom Lån till, så väl större , som mindre
odlings-företag utgifvas, i mån af de mer eller
mindre betydliga svårigheter, sorn vid utförandet
möta; men öfver 50 R:d får, i intet fall, beviljas.
6 §.
Till enskild person får, såsom årligt biträde
till större Odlings-företag, ej utgå högre summa
än 2000 R:dr; och hela Lånesumman ej öfverstiga
6000 R:dr. Då lägenheter, hvarå sådane företag
kommit i fråga, tillhöra flera hemman eller
Ryår, kan den årliga summan ökas till 4000 R:dr,
men öfver 12000 R:dr i ett för allt må ej till
pågot företag utlånas.
Högsta Låne-summan, som af en person till
mindre odling får begagnas, bestämmes till 100a
R:dr.
a 86
Reglemente.
Blifver någon, som förut häftar för Odlingslån,
genom köp eller annat laga fång, innehafvare
af en egendom, till hvars uppodlande förre
egaren upptagit Lån af Banquen, må det dock
vara honom tillåtet, att, utan hinder af den fast.
stälde maxirni-summan, få sådant Lån på sitt
namn öfverflyttad! när han derföre ställer nöj.
aktig säkerhet och så vida han ej, enligt IV"
Art. 3 §. eller V Art. 3 §. gjort sig förlustig
af denna förmåni
7 §•
Med omkostningar för utflyttningar, hvilka
vid Enskiftes och Storskiftes förrättningar blifva
jord-egareu ålagde, förstås, ej allenast de uppodlingar,
sorn för de utflyttandes hemman pröfvas
nödige, för hvilka Lån må sökas, på samma sätt
och efter samma grunder, som för mindre Odlings-lån
finnes stadgadt, dock med företrädesrätt,
utan äfven gamla bostäders flyttning, och.
uppförande af nyn, så vida odling tillika förekommer,
hvarvid väl afseende må hafvas på det
i förrättnings-protocollet upptagne kostnadsförslag;
dock må ej större summa kunna beviljas,
än 300 Rtdr för | mantal och derunder; 4 5oR:dr
ifrån £ till och med | mantal; samt 666 R:dr
32 sk. från § till och med ett helt mantal. Uti
de Landsorter, hvarest mantals-beräkning ej eger
rum, bör låne-understödet bestämmas, efter andra
antagne och mantal motsvarande grunder.
För Odling och Byggnad sammantagne må för
hvarje utflyttande Låne-understödet ej öfverstiga
1000 JLdr.
Reglemente!
*87
8 §.
Jord-egare, jemte dess Landbo eller Arrendator
af dess jord, enär desse sistnämnde dertill
fått Jord-egarens bifall, måga? samfält icke erhålla
större Odlings-lån, än hvad i föreslående 6
och 7 §§. blifvit medgifvet.
5 §•
Låne-rättigheten må ej utsträckas till redan
verkstälde odlingar, så framt de ej äro företagne
efter den tid, då i grund af skedd anmälan, pa
sätt äfven är nämndt, besigtning å Odlings-lägenheten
blifvit anstäld, samt beskrifning deröfver
till vederbörande aflemnad.
lil Artikeln.
Om betalningsvilkoren och hvad för Banquens sä~
kerliet derutinnan är att iakttaga.
1 §•
För de Lån, hvilka i ofvanberörde måtto
j o
beviljas, erläggas a procents årlig ränta. Återbetalningen
af Capitalet täger sin början, för Lån
till de större Odlings-företagen, efter 5 års förlopp
från första Låne-summans uttagande, och
för Låne-försträckningar lill befordran af utflyttningar,
som vid Enskiften och Storskiften prof
-
283
Reglementéi
vas nödige, äfvensom till mindre Odlings-före»
tåg, efter 5 ars förlopp, sä att Sjette årsdagen,'
från utlemnandet af första Låne-andelen, blifver
förfallodag för första femtedelens inbetalning å
de större Lånen, och fjerde årsdagen för de
mindre; hvarigenom förstnämnde Lån, jemte
ränta, inom Tio år, och de senare inom åtta år
blifva till fullo Iiquiderade.
3 §.
Till säkerhet för Läne-summan utgifves
skuldebref, försedt med, borgen, såsom för egen
skuld, af tvänne personer, som, en för bägge och
bägge för en, ikläda sig denna ansvarighet, hvilken
för hvarje Capital-afbetalning kommer att
fortfara Tolf månader, från den dag, då en sådan
afbetalning, enligt den i föregående §. antagne
grund, bordt erläggas.
Desse Löftesmäns vederhäftighet bestyrkes
af Konungens Befallningshafvande, eller Domaren
i Orten, hvarjemte så väl Gäldenärens, som
Borgesmännens egenhändiga underskrifter, så
framt de ej tecknas inför Konungens Befallningshafvande
eller Domaren i Orten, böra bevittnas
af Pastor i församlingen eller närmaste Kronobetjent,
jemte ett annat, på en gång närvarande,
ojäfvigt vittne. Berörde borgen förnyas hvarje
år, och om Löftesman dör, eller kommer på obestånd,
vare Låntagaren skyldig ny borgen genast
anskaffa.
Löftesman, som tillika är Låntagare i Odlings-låne-fonden,
får icke häfta för högre summa
i
-
Reglemente.
289
ma, Xn 6000 R:dr, i ett för allt, bade såsom Låntagare
och Löftesman; icke eller må någon, som
står i ansvar för större till samhällighet beviljadt
Lån, kunna ingå någon vidare betalnings-förbindelse
till Odlings-Låne-fonden. Men häftar
han förut för ett mindre eget Odlings-lån, må
det ej hindra honom, att jemte de öfriga hemmans-egarne,
eller Byamännen, underteckna förskrifningen
för samfäldt Lån.
3 §.
Det må 1 öfrigt vara Lånsökande tillåtet,
att, i stället för borgen, låta för Låne-summan
intekna sin fasta egendom, så framt icke den
samma förut häftar för inteknad skuld till det
belopp, att, då Odlings-lånet dermed sammanräknas,
liela inteknings-summan öfverstiger hälften
af 1823 års Taxeringsvärde; kunnandes äfven
annan af någon bland ofvannämnde Auctoriteter
godkänd säkerhet, efter Banco-Styrelsens bepröfvande,
antagas.
4 §•
Då Lånesökande, i stället för borgen; låter
intekna sin fastighet, bör samma bevis företes,
som i afseende på Fastighets-lån är föreskrifvet.
5 §•
Vill något Hushållnings-sällskap åtaga sig*
att, emot stäld nöjaktig säkerhet, uppbära de beBikaag
till Rikt-St, Pr»t, loida Sami, I8ij. i B, t A, 19
Regletfieniet
viljade Lånen för hela Länet ( bch dem enligt
Bepartition utdela, stånde det fritt, och åtnjute
då af Konungens Befallningshafvande och öfrige
Embetsman vid Lånens bevakande den laga
handräckning, som för Banco-lån är föreskiifven.
6 §, '
EnSr delegare i samhStligheÉ upptaga LånJ
böra de samfäldt skuldebref till Banquen utgifva,
hvaruti de, en för alla och alla för en, ansvara
för Lånets återgäldande; men deremot vare de
från borgens ställande frie, derest desse Låntagares
gemensamma vederhäftighet af Konungens
Befallningshafvande eller Domaren i Orten fullständigt
vitsordas; dock vare de förbundne, att
ett förnyadt vederhäflighetsbetyg, inom hvarje
3rs förlopp, anskaffa och till Banco-Styrelserj insända»
IV
Artikeln'.
Om 'BancOyStyrehens befattning och ' åliggande i
afseende pä Odlings-länt
* §.•
Banco-fullmSgtige åligger, att inom den
October hvarje år från Banquens Commissariat
infordra uppgift, huru stor summa för det påföljande
året äj att disponera till pya Odlings-lån*
Reglkmenté,.
Hvarvid beräkningarne dock ej må sträckås läng.’
re, än till de medel, som vid September månads
utgång, fonden verkeligen tillflutit,
2 §.
I den mån Lane-handliogarne coröpletté till
Banquen inkomma, bör den bifogade säkerheten
af Commissarierne pröfvas, och, i fall den godkännes.
Lånen, i enlighet med den af Bancofullmägtige
uppgjorde Repartitions.lista, utassig■neras.
Skulle anmärkning göras i afseende på sä«$
kerheten, åligge Commissariatet, att, under Lånesökandens
uppgifne adress, genast återsända Lånelinndlingame,
tillika med de dervid gjorde anmärkningar;
med antydan, att Lånesökanden deröfver
bör inkomma med förklaring, så tidigt, att,’
i fall den godkännes, penningsmo må vara lyf«
tade före den i September samma år.
3 §•
Sorn Riksens Ständer Stadgat,' ätfj då Lån*
tagare vill i Banquen lyfta ett beviljadt Odlings-lån,
honom åligger, att jemte sin skuldförbindelses
afgifvande, skrifteligen förklara, huruvida
han sjelf eller genom ombud vill uttaga
penningarne directe i Banquen eller ock önskarj
att de för hans räkning öfversändas till Landthushållnings-sällskapet,
till Kongl, Maj:ts Befallningshafvande
i Orten, elfer till hvilken enskild
Reglemente.
person, som, i sådant fall, jemte dess adresse, dervid
uppgifves, och att, sedan penningarne, på
grund af ett sådant dess förklarande, antingen
blifvit i Banquen emot behörigt qvitto lyftade,
eller ock afsändningen från Banquen, under Recommendation,
enligt här varande Kongl. PostContoirs
bevis, blifvit verkstäld, Låntagaren skall,
i hvad fall som helst, vara Banquen ansvarig
för Lånesumman; hvarom en lämpelig mening
till vederbörandes underrättelse bör uti de från
Banquen meddelade skuld-sedel-formulairen innefattas;
alltså eger Banco-Styrelsen, att denna
föreskrift vederbörligen iakttaga.
4 §•
Skulle Låntagare uteblifva med Ränte- och
Capital-afbetalning fyra månader öfver året, eller
försumma att inom nämnde tid insända behörigen
förnyad borgen, som af Banco-Styrelsen godlännes,
bör han genast lagsökas för Lånet, som
då kommer att till fulla beloppet indrifvas med
6 procents ränta ifrån den dag, det till utsökning
var förfallit, och tilldess betalning följer,
dock skall Låntagaren innan lagsökning får anställas,
vara efter förfallodagen bevisligen erinrad
om fullgörandet af sitt åliggande. Samma
stadgande galle i afseende på delegare i samhällighet,
som underlåta, att nytt vederhäftighetsbC;
tyg årligen insända.
5 §.
Då annan person visar sig vara innehafvare
af en Odlingslägenhet, med samina disposi
-
[ Reglemente.
293
tlons- eller egande-rätt, sorn första Låntagaren
vid Lånets ingifvande innehaft, och vill ikläda
sig dess ingångne förbindelser samt företer antaglig
säkerhet, må transport af Odlings-lånet på.
dess namn få ega rum, och sådant utan hinder
af förre gäldenärens till äfventyrs ådagalagde
försumlighet uti sina. skyldigheters fullgörande.
V Artikeln.
Om inseende öfver Odlingars fortgäng och fullbordan.
x §.
Hvarje år afgifve den, som Odlings lån erhållit
till Landthushållnings-Sällskapet (Konungens
Befallningshafvande) en korrt beskrifning om
arbetets fortgång, besannad af de förra besigtningsmännen
eller andra närboende, välkände
och besutne män.
Af Hushållnings-Sallskapet (Konungens Befallningshafvande)
beror det att pröfva om * och
huru ofta (dock ej mer än en gång om året) sådan
uppgift, genom särskild besigtning bör controllera».
X detta fall ankommer jemväl på hushallnings-Sällskapet
(Konungens Befallningshafvande)
att begära besigtningsmannens yttrande, huru
stor afkastning af Odlings-lägenheten synes
kunna påräknas under loppet af vissa år, dock
ej öfver 5 från det att Odlings-företagqt anses
fullbordadt.
Utghmttite.
Ali cohtroll 1 afseende pl Odllngs-LShaei
medels behöriga användande stadne i Orten, och
varg fästad vid Hushållningssällskapets (Knnun*
gena BefaUningshaJvandes^ särskildta ansvar.
a 5*
Läöens Hushållnings-Sällskap (Konungens
Befallningshafvande) böra till Riksens Ständers
Banco-Utskott, vid Riksdagarne, och till Riksens
Ständers Revisorer öfver Banco-Werket deremellan
inlemna en korrt beskrifning öfver fortgången
af alla Qdlings-företag, sora med Lån
från Banquen blifvit understödde.
3 §■
Skulle det befinna9, att ett till odling utlånt
Capital icke blifvit till dess bestämda ändamål
användt, bör Landihushållnings-Sallskapet
(Konungens Befallningshafvande) sådant hos Ban*
co-Styrelsen anmäla, då hela Lånet, jemte åtta
procents ränta från utgifningédagen, genast utsöktes,
och tillfaller af den öfver Qrdinarie-interesset
ingående Straffränta, elen ena hälften Landtb
liushållnings-Sällskapefs Cassa, samt Läns-Lazarettet
i de Län, der Lsndthusbiållnings-Sällskaper
antingen ej finnas, eller befattningen med Odlings-Iån
sig afsäga, och dea andra hälften aagifvfren.
Reglemente.
»95
En sådan Låntagare må ej vidare éga rätt,’
ätt af denna Låne-anstalt sig begagna.
Hvad här ofven är vordet stadgadt, så i afseende
på tiden för anmaningars och Lagsökningars
anställande, som Kanco-Styrelsens pröfnings^
rätt vid säkerhets-handlingarnes antagande galle
för både äldre och nyare Odlings-lån; men för
öfrigt komma, i anseende till de förut utgifne
Odlings-lånen, Kongl. Kungörelserna af den 07
September 1815 och den 3 November 18x9*
jemte de öfver dem meddelde förklaringar, att
tjena till efterrättelse.
Stockholm d. ei Dec. 1833.
2g6 JExpeJitions-Utskottets Memorial,
N:o 455.
Expeditions - Utskottets Memorial till Riksens
Högloft. Ständer, med Utlåtande Öfver
Herr L. Hammarskölds och B. Rosenblads
Memorial, innefattande förslag till förändrade
åtgärder vid tryckningen af Bihanget
till Riksens Ständers Proiocoll.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln hafva till
Expeditions-Utskottet blifvit remitterade; under d.
12 sisth Martii ett. Memorial af Herr Hammarsköld,
Lorenzo, och d. 2 9 October ett anförande af Herr
Rosenblad, Bernhard, bida innehållande så väl åtskilliga
anmärkningar vid närvarande redactionssätt
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll,
sorn Förslag till förändrade åtgärder för framtiden
vid tryckningen af samma Bihang m. m.
Bland de tio Samlingar, af hvilka Bihanget
för det närvarande består, skulle, enligt Herr
Hammarskölds tanka,5 den fytdra innehållande:
Riksens Ständers Revisorers, Justitia Ombudsmannens
med feres Berättelser, samt de Riks-Ständens
Protocolls-Utdrag, hvilka innefatta Remisser, lämpligen
. kunna indragas, emedan den dels icke innefattar
annat, än hvad som redan förut blifvit
tryckt, samt bland Riks-Ståndens Ledamöter utdeladt,
och hvaraf en ytterligare tryckning således
förorsakar dubbel kostnad, dels ock sådant,
som för Läsaren medför hvarken gagn eller
nöje.
Vidare har, i afseende på den inre anordningen
af Bihangets särskilda delar, bemalde Mo
-
JExpeditions-Utskottets Memorial. 297
tionair föreslagit, att, då i något Utskotts Betänkande
en Kongl. Proposition är in extenso införd,
endast rubriquen måtte i samlingen af detta
Utskotts Betänkanden upptagas, och att till
den särskilda samling, der samma Proposition är
förut aftryckt, kunde hänvisas med orden: ”Se
Usta Samlingen,” hvarpå omedelbart borde följa
Utskottets yttrande öfver frågan.
Slutligen har Herr Hammarsköld ansett, att
Bihangets g:de Samling af Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag,
som innefatta Beslut, skulle till
arktalet betydligen minskas, om den författning
Liefve vidtagen, att då flere Riks-Stånd öfver ett
förekommande mål stannat i samma Beslut, Protocolls-Utdraget
derom från det Riks-Stånd, aom
först afgjort frågan, måtte uti Samlingen in extenso
anföras, men dervid i afseende på de frenne
öfriga Stånden blott tilläggas en anmärkning,
att de öfver ämnet fattat lika Beslut.
Herr Rosenblad åter yrkar, att Bihanget, såsom
hittills, måtte fortfara att indelas i tio samlingar,
med bibehållande af för närvarande brukliga
Titlar, men beträffande lia samlingen, sorn
skulle meddela Kongl. Maj.-ts Nådiga Propositioner
ock Skrifvelser till Riksens Ständer eller
deras Utskott, äfvensom på Kongl. Maj.-ts Nådiga
befallning aflemnade Betänkanden m. m., så, enär
den vigtigaste och äfven till arktalet betydligaste
delen af dessa Nådiga Propositioner och Handlingar
öfverlemnas tryckt till utdelning bland
Riks-Ståndens Ledamöter, kunde kostnaden för
dubbel sättning undvikas, om Riksens Ständer
hos Konol. Majit utverkade det Nådiga Förordnande,
a t den person, åt hvilken tryckningen af
2g8 ExpeditionsiUtsiotteif Memorial.
de till utdelande ämnade Handlingarne å’r uppdragen
, Lorde uti en numerföljd ombesörja
tryckningen af alla till denna samling hörande
Handlingar, och låta afdraga, utom de exemplar,
som skola utdelas, det för Bi hangen bestämda
antalet, hvilket genast skulle Öfverlemnas till
Expeditions-Utskottets disposition. I afseende
ater på a:dra Samlingen: Riksens Ständers Revin
sorers med fleres Berättelser, instämmer Herr Ro*
senblad med den förre Motionairen i den mening,
att Riks-Slåndens Protocolls-Utdrag, innefattande
Remisser, må ur samlingen utlernnas; men hvad
öfrige för denna samling bestämde Handlingar
vidkommer, och hvilka först vid 1818 Sta Riks-,
dag i Bihanget influtit, anser han desamma fordras
för fullständighetens skull. Då likväl åtminstone
större delen redan före Riksdagens bör-^
jan, genom publik Stgärd, af trycket blifvit utgifven
och utdelad, så tror Motionairen att det»'
dubbla tryckningskostnaden kunde besparas, om
Riksens Ständer uppdrogo åt samma Auctoritet,
som ombesörjer ofvannätrinde tryckning att äfven
föt Bihanget till nästkommande Riksdags Protocoll,
låta afdraga ett tillräckligt antal. Exemplar,
och skulle i hans tanka prenumeration å denna
samling redan före Riksdagens början kunna öppr
nas, då å prrenumerations-sedlarne öppet rum lem—
nades för Riksdagens årtal, och Samlingens Titelblad
utdelades, sedan Riksdagen börjat.
Vidare föreslås, att alla Samlingarne af Bihanget,
måtte, på sätt i Expeditians-Utskottets
under den 2 Februari i 1818 afgifne och af samtlige
Riks-Ståndeu bifallne Memorial är föreslaget,
till trycket befordras, med de tillägg: j ;o att,
Expiditions-ZJttiÅoitets Memorial. 399
<13 sådane Betänkanden förekomma, hvaraf tryckta
exemplar böra bland samtlige Riks-Ståndens
Ledamöter utdelas, Expeditions-Utskottet ålage,
efter tillkännagifvande från Utskotten, att ombesörja
afdragningen utaf ett tillräckligt antal exemplar;
s:o att, då flere Utskott afgifva ett gemensamt
Betänkande, borde detta införas i den
samling, dit det första i ordning varande Utskottets
Betänk anden höra; 3:0 att, i händelse ett eller
flere särskildta Utskott skulle af Riksens
Ständer tillsättas, desse Utskotts Betänkanden skuli
le upptagas i särskilda samlingar; och 4:0 att
alla Bihanget åtföljande Tabeller ovillkorligen
borde förses med Öfverskrift, anvisande till hvilken
samling och sida de höra.
Derjemte har Herr Rosenblad föreslagit åtgärders
vidtagande redan innan en Riksdags
början, till anskaffande af nödig tillgång på tryckerier
i och för den skyndsamma tryckning af
Bihanget, som för uppfyllandet af de i Expeditions-Uisknttets
ofvannämnde, af Riks-Ständen bifallna,
Memorial af den 2 Februaiii. 1818 åsyftade
ändamål, anses erforderlig.
Slutligen har samma M.otipnair tillstyrkt bibehållandet
af enahanda prrenumerationspris, som
hittills, eller 1 sk. B:co arket, äfvensom uppgifvit
arne alternativa Förslag till upplagans storlek,
det ena bestämmande den till 500 exemplar,
det andra till 1200, detta senare, i händelse
Riksens Ständer skulle för godt finna, att besluta,
det' Bihanget må bland Riks-Ståndens Ledamöter
utdelas, hvilket Beslut Motionairen ansett
i betydlig man befrämja det åsyftade ändamålet.
300 Expeditions-UtsÅbttets Memorial.
För alt genom fortsatt tryckning och lifgifvande
af det Bihang för innevarande Riksdag,
som ålegat Expeditions-Utskottet ombesörja, vinna
näimare erfarenhet af egentliga förhållandet
nied denna fråga, har Utskottet så mycket mera
ansett sig böra dröja med dess Utlåtande öfver
förenämnde Motioner, som ämnets beskaffenhet
kräfver en noggrann uppmärksamhet, om Motionairernes
med dem åsyftade fördelar, genom bestämda
föreskrifter, skola erhållas. Utskottet har
ej för sig döljt, att utarbetningen af detta ämne
egentligen bordt tillhöra den tid af Riksdagen,
da göromålens mängd ej betager Expeditions Utskottet
möjligheten af frågans fullständiga undersökning.
Men då det blifvit Utskottets pligt,
att, oansedt denna betänklighet, likväl uppgifva
ett Förslag i följd af den erhållna Remissen, går
Utskottet nu härmed att densamma uppfylla.
Till ledning för detta Förslag, har Utskottet
trott sig hufvudsakligen böra följa 59 §:s i
Riksdag6-Ordningen föreskrift, med fästadt afseende
på den förändrade uppställning, nämnde
§. erhåller, om det Förslag af Riksens Höglofl.
Ständer antages, som, för detta ändamål, af dessas
Constitutions-Utskott på denna Riksdag är af—
lemnadt.
Senare delen af förenämnde §. lyder: *’De
handlingar, hvilka till samtlige Riks-Stånden aflemnas,
såsom Konungens Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden och förklaringar
samt de Protocolls - Utdrag, hvarigenom
Stånden meddela hvarandra sine beslut, skola icke
i Protocoilen intagas, utan endast till sitt inne
-
Expeditions-Utskottets Memorial. 301
häll korteligen der införas. Dessa handlingar
tryckas särskildt såsom ett Bihang till Samtlige
Riks-Ståndens Protocoll, och utgifvas under Expeditions-Utskottets
uppsigt”.
Då denna §. sålunda stadgar, att de handlingar,
som till Samtlige Riks-Stånden aflemnas,
skola i Bihanget införas; då från detta stadgan,
de intet undantag finnes gjordt; då sammanbindningen
med ordet såsom framför de särskildt uppräknade
handlingar synes visa, att dessa handlingar
endast exempelvis, och ej såsom enda beståndsdelen
af Bihanget, blifvit anförde; och då
slutligen 2:dra Mom. i den föreslagna förändrade
uppställningen af nämnde §. lyder: ”Sådane
handlingar, hvilka till Samtlige Riks-Stånden
inlemnas eller fran depi utgå, skola icke i Protocollen
intagas, utan endast till sine rnbriquer
anföras. De böra, såsom ett Bihang till Samtlige
Riks-Ståndens Protocoll, särskildt och på Statens
bekostnad från trycket utgifvas; Konungens Propositioner,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
samt Riksdags-Beslutet, till hela deras vidd;
men de öfrige handlingarne allt efter Riksens
Ständers förordnande, antingen in extenso eller
ock i sammandrag’’; så finner Utskottet i detta
stadgande utstakadt, hvad som i Bihanget bör
finnas, på det denna Samling må innehålla ett
fullständigt Archiv för de handlingar, sorn under
loppet af en Riksdag till Riks-Stånden in.
gått.
I grund af dessa nu åberopade föreskrifter
och med afseende på Motionairernes åsyftning,
får Expeditions-Utskottet vördsamt föreslå:
3<>2 Expeditions-TJiskottbts Memoriat.
lro Bihanget kommer att utgöra följande
Samlingar, nemligen: i:a Sami. Konungens Nådiga
Skrifvelser och Propositioner m. jl. a:a Sami.
Revisorernes, Justilia. Ombudsmannens med feres
berättelser. 3:t,j° Sami, Constitutions- Utskottets
Jielänkandcn. 4:<le Sami. Stats- Utskottets d:o,
jtte Sami. Bevillnings-Utskottets d.o. 6;te Sami.
Ranco-Utskottets d.-o. 7:de Sami. Lag-Utskottets
d.o. 8tde Sami. Allmänna Besvärs- och Oeconomi^
Utskottets d.o. gide Sami. Le Pratocolls-Utdrag,
genom hvilka Riks-Stånden meddelat hvarandra si~
na Beslut; oell loide Sami. De i Expediiions-Ut+
skottet uppsatte Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser,
samt slutligen, enär Särskildt Utskott är
nedsatt, en ytterligare Samling för dess Betän5
leanden.
sido Alla Konungens Nådiga Propositioner
och Skrifvelser böra införas i usta Samlingen!
och ej, som nu, en del åtfölja de Retänkanden,
som de motiverat, till andra Samlingar, hvarigen-j
om i:sta Sami. blifver ofullständig och ej sva-j
rande mot sin Titel.
3:0 Protocolls-Utdragen, soia innehålla Riks-’
Standens Remisser, och hittills varit införde i
2!dra Sami. kunna alldeles uteslutas, emellan desse
Protocolls-Utdrag finnas tryckta i Ståndens
Protocoll,
4:0 De särskilde Motioner, som blifvit gjorde,
må ej eller i någon af Bihangets samlingar
intagas, emedan äfven de finnas tryckte i Ståndens
Protocoll.
5:0 På hvarje Betänkande,’ som varit föranledt
af en Konungens Pfopositioix eller Skrif
-
Expeditlons-Uishoitets Memorialr. 303
velse, bcir utsättas på hvilken sula i irsta Sami.
denna Proposition eller Skrifvelse finnes. Pil
samma sätt hänvises pa tle Betänkande?1, som af
särskilda Motioner blifvit föranledde, hvar desse
Motioner i Protocollen finnas.
6:0 Utdelning till Standen af de under
Riksdagen i Utskotten författade Betänkanden,
jemte sådane handlingar, Bihanget tillhörige, som
ej särskildt inom Ständen tryckte utdelas, skall
af Expeditions-Utskoltet skyndsamt besörjas, och
Bör antalet af desse handlingar vid hvarje Riksdag,
på Expeditions-Utskottets förslag, af Riksens
Ständer bestämma#,
7:0 För att vinna all möjlig skyndsamhet
1 förenämnde utdelning, bör Rxpeditions-Utskottet
i de Contract, som "uppgöras med Boktryckare
vid hvarje Riksdags början, iakttaga,
att minst 30 ark i veckan må af dem lemnäs
tryckte.
8:0 Då vid Riksdagens början de för Bihangets
tryckning i requisition satte Tryckerier,
ej kunna med utkommande Betänkanden sysselsättas,
bör 2:dra Samlingen först tryckas; dervid
•iakttages likväl, att intet hinder sker för Betan*
Icandernes skyndsamma tryckning.
g;o För att lätta afsättningen på Bihanget,'
genom försäljning och dymedelst bereda en inkomst,
som förminskar kostnaderne, använde på
dess tryckning, bör prenumeration tillåtas på
hvarje Samling särskildt.
10:0 Fullmägtige i Biksgälds-Contoiret, som
<Ui förvarande emottaga de efter Rikjdagarne
304 Expeditiöns-Utskotteis Memorial,
öfverblifvande Bihang, torde af Riksens Höglofl.
Ständer böra anmodas, att vid Riksdagens början
till hvarje Utskotts-Ledamot utdela ett complett
exemplar af Bihanget, med undantag af den aldra
Samlingen, så framt ej Stånden eller Utskotten
sjelfve deraf göra requisition. Bemälde Fullmägtige
torde äfven böra tillsägas, att i RiksgäldsContoiret
afsätta minst 50 exemplar af hvarje
Samling, för att utgöra ett tillgängligt Archiv af
desse Handlingar. Dessa näst förestående föreskrifter
böra äfven lända till iakttagande vid
praenumerationers meddelande.
11:0 Med hänsigt till nästföregående stadganden,
torde exemplaren på i:sta, 3ldje, 4:de,
5:te, 6:te, 7:de, 8:de och lotde Samlingarne böra
bestämmas till 800 band af hvarje numer, men
den 2:dra endast bestå af 200, såsom redan genom
trycket utgifven, ochdengtde af 400, emedan
den är af minsta interesse och af ringare nödvändighet
för upplysningars ernående öfver frågornes
behandling,
12:0 De Tabeller, som tillhöra Betänkanden,
böra häftas i slutet af hvarje band, der Betänkandet
är. På detta Betänkande bör utsättas
att Tabellen N.o tillhör det, och Tabellen
numereras.
Någon vidare inskränkning i afseende på
de handlingar, sorn synas tillhöra Bihanget, än
hvad nu blifvit föreslaget, tror Utskottet sig ej
böra föreslå, helst detta kunde leda till oordning
och ofullständighet i dessa för allmänna upplysningen
om Riksdagsärender, nödvändiga Historiska
-
Expeditiöns-Utskottets Memorial. 305
riska Samlingar, äfvensom Utskottet icke eller
kan inse, att någon egentlig förmån kunde vinnas,
om accord med Boktryckare för Bihangets
tryckning uppgjordes före Riksdagens början, då
en längre tid åtgår sedan Riksdagen börjat, innan
Boktryckerierne kunna med Bihangets handlingar
fullkomligen sysselsattas. För öfrigt är
detta accord lätt, att uppgöra af Expedit iöns Utskottet,
emedan nödigt antal Boktryckerier, af
Hof-Cancelleren före hvarje Riksdags början sättes
i requisition, för att begagnas till Riksdagsliandlingarnes
tryckning.
Hvilket dock, tillika med en Ledamots sär-’
skilda mening, Riksens Höglofl. Ständers pröfning
vördsamt underställes.
Stockholm den 20 December 1823.
Bihang till Riki-St. Prot. rS2j. lö'.de- Sami, 2 B. 1 A. 20
3o6
Prntoeolls-Utdragl
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens Höglo
fl. Ständers .Expeditions- Utskott den 2 o
December 1825.
S. D. Herr Rosenblad anförde: ”Med
Högiofl. Utskottet kan jag icke instämma i den
vidsträckta tolkning, Betänkandet gifvit 59 §.
Riksdagsordningen, i afseende på Bihangets innehåll.
För min del anser jag, att Bihanget
grundlagsenlig! han oell bör inskränkas till de
särskildt i nämnde §. uppräknade Handlingar,
frångående hvad jag i min Motion, i afseende på
utgifvandetaf lia och anira Samlingarne föreslagit,
hvilket jag, efter, vunnen noggrannare sakkännedom,
finner underkastadt många hinder vid
verkställigheten, och kunna umbäras” Ut Supra.
Ex Protocollo
P. Roos.
Protocoils- Utdrag.
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln.
Den 21 December 1823.
S. t). Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
den 20 dennes afgifne Memorial,
angående Redaction af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll, fann Ridderskapet och Adeln
för godt samma Memorial bifalla.
Pritocolls- Utdrag.
Den 521 December 1823,
Från IlÖgv. Preste-Stdnclet.
S. D. Vid"föredragningaf Expeditions-Utskottets,
den 20 dennes afgifne Memorial , angående
Redactionen af Bihanget lill Riks-Ståndens.Pro-'
tocoll, fann Preste-Ståndet för godt samma Me^
xnorial bifalla.
Från Vallo fl. Borgare-Ståndet.
Den 22 December 1823.
S. D. A nyo föredrogs Expeditions-Utskottets,
nästlidne dag på bordet lagde Utlåtande,
i frågan om förändrade åtgärder vid tryckningen
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll; Och emedan
Borgare-Ståndet ansåg det tillhöra Riksens
Ständer, att vid hvarje Riksdag förordna
om ifrågavarande tryckning, samt ExpeditionsUtskottets
Memorial bland annat innefattade sådane
Förslag, som anginge ändringar i GrundLagen;
fann StånJet sig icke kunna vid nämnde
Memorial vidtaga någon annan åtgärd, än att
lägga detsamma till handlingarne.
3o8
Prötocofts+Urfrag:
Fran Hederv. Bonde-Stundetl
Den ax Décember x8a5.
S- D. Vid föredragning af ExpeditiongUtskotcets
Memorial, den 20 dennes, angående
Bedaction af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll,
i anledning af Herran Hammarskölds och
Rosenblads Motioner, fann Bonde-Ståndet för
gqdt samma Memorial bifalla.
Undirdaniga Skrif velter. 5og
N:o 456.'
Uppl, 0; godk. hos Ridd. o. Ad. d. 8i Dec. 1833.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 — —
Bonde-Ståndet d. 53 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse; angående
grunderne får de från Riksens
Ständers Banque utgående län mot Inteckning
i fast Egendom,
S, A’ K
TT
lil utlåning från Banquen, emot pant af fast
egendom, hafva Riksens Ständer vid denna Riksdag
anslagit:
1:0 Alla från och med 1824 års början ingående
Capilal-afbetalningar på Banquens vjd
Ultimo Decembris 1823 utestående fordran mot
Inteckning i fasta Egendomar, så väl för 5, som
4 procents ränta, hvaribland äfven inbegripas
Capital-afbetalningarne för ett till Gagnefs Socken
i Dalarne särskildt utgifvet lån.
a:o Hälften af alla ifrån och med år 1824
ingående Capital-afbetalningar på Banquens fordran
för utgifne Odlings-lån.
3:0 En Summa af En Million Tvåhundra
Tusen Riksdaler Banco Transport-Sedlar, hvilken,
fördelad på Fern (5) år, ifrån och med
1824 till och med 1828, skall användas till förökning
af ofvannämnde tillgångar.
3lo Underdåniga St rifve! Ser,
Riksens Ständer hafva beslutif, att denna
samfällda Fond må fördelas och tillhandahållas
lånsökande på sätt och under vilkor, som här nedanföre
stadgas; och kommer utlåningen deraf
att taga sin början nästa år 1824, allt i denman
lånhandlingarne blifva till Banquen ingifne ochcomplette
befundne; dock med det särskildta förbehåll,
att egarne af de, år 18 20, intecknade Skuldsedlar
och derefter till Banquen ingifne ännu
qvarliggande låne-ansökningar, blifva utaf den
nya Fastighets-Låne-Fonden först hulpne, så framt
ordentelige låne-document, inrättade i enlighet
med de för desse nya Fastighets-lån gällande
föreskrifter, af bemälde sökander till Banquens
Commissariat aflemnas, inom en tid af Sex månader
, från den dag, då Eders Kongl. Majus
Nådiga Kungörelse, rörande den nya belåningen,
blifvit utfärdad.
§. l.
1 Mom. Hvar och en i Sverige bosatt och
under Svenska Lagarne lydande medborgare anses
berättigad, att af Fastighets-Håne-Fonden kunna
erhålla delaktighet, då den erbudne panten
finnes med Författningarne enlig och innebär
den för Banquen nödiga säkerhet.
2 Mom. JLånetillgångame fördelas efter enaharida
grund, som, vid 1815 ars Riksdag, stadgades,
nemligen så: att för Landt- och Bruksegendomar
afsättas |:delar eller 80 procent, för
Stockholms Stad 5^ Idel eller 4 procent, och för
Underdåniga Skrifvelser'. 311
de öfrige Städerne ^tdelar eller 16 procent af
Totala beloppet.
3 Alein. Såsom pant antagas
På Landet:
Säterier och Frälse-Gods, Krono-Skatte-Rust:
håll och Krono-Skatte-Hemn\an, Frälse-och Skatte-Jernbruk;
samt, enligt Riksens Ständers, under
nu varande Riksdag, meddeldte tillåtelse, desåkallade
hyttor i Bergslagen, ehuru ej upptagne
under vanligt Hemmantal; likväl endast så vidt
desse ega tillydande jord, hvars betydlighet och
värde blifver enda grunden för deras låne-rättighet.
I Stockholms Stad.
Brandförsäkrade Stenhus; samt
I Rikets öfrige Städer
Hus och Byggnader i allmänhet, för hvilka,
efter tagen Assurance i allmänna Brandförsäkrings-Werlet,
afgiften finnes för alla åren inbetald;
och likaledes Tomter, Arf och egne Äkrar,
Ängar och Vretar uti och invid Städerne.
5- a
1
Mom. På Landt-egendomar, saint den Städerne,
utom Stockholm, tillhörande jord, må
såsom lån utgifvas J-:del af 1833 års Taxerings-värde,
sorn, genom af Kongl. Majtts Befallningshafvande
bevittnade Utdrag utur PröfningsCommittéens
Taxerings?längder, bör besannas.
Underdåniga Skrifvelseri
a Moni. På Frälse- och Skatte-Jernbruk,’
som hafva egen Skog och andra Till-egor af
den tillräcklighet, att åtminstone hälften af det
tillåtna smidet kan tillverkas med kol af egne
eller Eecognitior.s-Skogar, får såsom lån utgifvas
Tvåhundra Femtio R:dr för hvarje Etthundrade
vid Bruket, emot Hammarskatt, beviljadt smide;
men på de Bruk, som drifvas med köpe-kol,
ma ej högre lån tillåtas, än Etthundra Femtio
jRtdr för Etthundra SQ priviligeradt smide. Och
äro alla sådane Jernbruk, som icke äro anlagde
på egen Frälse- eller Skaltegrund, och hvilka
särskildt icke ega några Bruket till styrka un.
derlagde Frälse- och Skatte-Hemman, från lanerättighet
uteslutne.
Hemman i allmänhet, sorn till Bruk Utgöra
kol, dagsverken och kjörslör, få icke särskildt
för sig belänas, utan anses såsom hörande under
Brukets värde och den derå utgående låne-sum*
man.
3 Mom. På Brandförsäkrade stenhus i Stockholm
utlånas hälften af den Summa, hvartill de
i Brandförsäkrings-Contoiret äro till Brandskade
O
-»
ersättning antagne.
4 Morn. Hus och Byggnader i Städerne utom
Stockholm, enär de i allmänna Brandförsäkrings-Werket
äro för brandskada försäkrade
samt afgiften för alla åren blifvit inbetald, få
högst belänas med -|:del af 18*3 års Taxeringsvärde,
enligt vederbörligen styrkt utdrag af Pröfnings-Comiltéens
Taxerings-Längder; hvaremot
ä de hus, som under perioden intill nästa .Riksdag
skulie kunna blifva uppbyggde, och för hvilka,
således denna uppgifne grund ej är tillämpe
-
Underdåniga Skrif v el ser.
3i5
lig, beläning får ega rum till ftdel af deiå se*
nast åsatte Taxeringsvärde; men i båda fallen
under iakttagande, att lånet aldrig kan få öfverstiga
Tredjedelen af den Summa, hvartill Fastigheten
finnes brandförsäkrad.
5 Mom. 1 anseende till Philipstads särskilda
Privilegier, enligt hvilka Fastigheter derstädes
ej få till en hvar föryttras, iakttages vid
låns beviljande, mot sådan pant, det vid sista
Riksdag gifne stadgande, att, utom vanlig Taga
inteckning, äskås en af Magistraten, eller Landshöfdingen
i orten, godkänd borgen utaf 2:ne vederhäftige
män, som, En för båda och båda föc
En, ansvara för skulden till Capital och Ränta;
hvilken borgen hvart Femte år , så länge något
af lånet innestår, skall genom Låntagarens för-;
sorg förnyas.
6 Mom. Hvad här nedanföre särskildt finnes
stadgadt, rörande högsta Lånebeloppet för en
person, skall alltid vid Lånesummornes bestämmande
tjena till nogaste efterrättelse.
§• 3*
l Mom. Ej må något lån af denna fond
öfverstiga Tvåtusen Riksdaler Banco ; icke
eller får utöfver detta belopp .utgå till en
och samma person uti särskilde lån, eller mot
pant af flere fastigheter; hvadan ock den Lånsökande,
som häftar för Lån af den förra Fonden,
ej kan erhålla mera, än fyllnaden i berörde
Summa.
3 i-l Underdåniga Skrifvelser.
, *
3 Morn; Sökes lån af Corporatiorffer ellef
Bolagsmän samfällt, galle det vid i 8 i 8 ars Riksdag
gifne stadgande, så att dea Bolagsman, som
först enskildt häftat för lån till ringare belopp,
än 2000 R:d., kan, för sin Part i Bolaget, erhålla
så mycket, som fordras till fyllnad i denna summa;
eller om han först iklädt sig andel i det samfällda
Bolags-JLånet, dock ega sin enskilda Lånerätt öppen
för hvad på hans anpart deraf brister i 2ooo
R:d., samt för öfrigt i de fall, då interessenter
antingen redan häfta för fullä Lånebeloppet, icke
kunna styrka sig vara frie från Förmynderskap
och Uppbörd m. m. eller på annat sätt
brista i erforderlige Prestanda, alltid ial<ttages,
att afdrag sker på desses andelar, utan förfång
för de öfriges* rätt.
3 Mom. Den hittills medgifne rättigheten,
att transportera skeende öfverbetalningar å Ban.
co-Lån från en pant till en annan, fortfar än
vidare, med det uttryckellga vilkor, att deraf
till en person ej får beviljas mera, än inalles
6ooo R:d. antingen de transporterade medieh utgå
'särskildt af gamla eller nya Fonden, eller ock,
mot olika Panter, lill en del af hvardera. Omsättning
af lån på den persons namn, 'sorn genom
laga fång efteråt blifvit egare af en beländ
fastighets-pant, vare deremot, tilt det belopp,
sorn i samma pant får qvarstå, lika som förr,
tilläten, utan hinder af den skuld, hvarföre denna
person lill gamla eller nya Fonden finnes
häfta.
Underdåniga Skrifvelser.
§.•4.
1 Moirif På hvart och ett af de ifrån nya
Låne-Fonden utgående ‘ Fastighetslån skall ovä
gerligen
erläggas årlig afbetalning uti Svenskt
Silfvermynt eller deremot svarande lodta! myntbarl
Silfver, reduceradt till Riksdaler efter nu
varande Skrot och korn, med ett belopp af 2
för hundrade i ett för allt om året, heräknadt
efter den summa, hvilken i Eancosedlar såsom
Lån utgått.
2 Mom. Efter 33^:dels års sålunda verkställd
inbetalning, anses Lånet liqvideradt; Låntagaren
obetaget att, om han så för godt finner,
öka eller påskynda afbetainingen, och derigenom
tidigare sin skuld afbörda; dock efter samma beräkning,
så atnBanquen må för hvarje i Sedlar
utgifvet lån af denna Fond kunna påräkna en
återbetalning af 66* Procent i Silfver.
' 3 Mom. Vid panters försäljning för bri
stande
betalning, eller annars med Banco-Styreltsens
lemnade tillstånd, skall följaktligen ingå
bland-köpevilkoren, att lånet, efter ofvan uppgifne
beräkningsgrund, antingen contant liqvideras
eller lill det belopp, sorn får qvarstå, af köpaien
öfvertages.
4 Mom. I betraktande deraf, att någon bestämd
Ränteljeräkning på dagen, vid inbétalningarne
å desse lån, ej såsom vid Banquens förra
fastighetslån blifver erforderlig, ut^n hvarje afbetalningfrpost
oafkortad, efter Silfvervärde kommer
att afräknas å Capitalskulden, häfva Riksens
Ständer i s| måtto medgifvit en lindring i be
-
316 Underdåniga Skrifve]seri
talningssättef för Läntagare i Landsorterné,' att
dem må vara tillåtet i Ränterierne, för Banquens
räkning insätta antingen Svenskt Silfvermynt eller
controlleradt verksilfver, det senare efter beräkning
af ao Skillingar i Specie för hvarje lod,
saint llänteriets derå afgifvande bevis till Banquen
aflemna, rned uppgift å den Låne-Numer,
hvartill inbetalningen hörer, då Banquen eger
att å hvarje lån, i särskild Column, anteckna dylike
lefvereringar, till upplysning om de Låntagare
, hvilka salunda afbetalnings-skyldigheten
verkställt; hvaremot egentliga afföringen å Lånet
ej må ega rum förr, än Silfret verkligen till
Banquen ingått, då Ränteri-bevisen deremot återsändas,
Börande dylike Silfver-Remisser från
Ränterierne till Banquen ske minst tvänne gånger
om året, med vanliga Ränteri-Posten samt
Reversaler tillika åtfölja, hvilka särskildt upptaga
hvarje Silfver-Lefverans, och det derå utgifne
Bevisets Numer.
§• 5-
Hvad förut och särskildt vid denna Riksdag
är stadgadt, i afseende på huru förhållas bör med
den Gäldenär, som öfver året försummar, att verkställa
föreskrifven inbetalning, må äfven för dessa
nya lån gälla och iakttagas; äfvensom i hvad angår
Lånehandlingarnes beskaffenhet och pröfning,
Anrnaningar, Lagfarter och Panternas försäljning
antingen i orten eller å Banquens egen Auction,
allt efter Banco-Styrelsens godtfinnande och sig
JJnderdänigä Skrifvelser’ 317
företeende omständigheter, Riksens Stander ansett
någon förändring uti hittills gällande Stadgar
icke vara erforderlig.
De af Riksens Ständer sålunda uppgjorde
och fastställde grunder öfverlemnas till Eders
Kongl. Majit, med den underdåniga anhållan, att
desamma må, genom Nådig Kungörelse, blifva
till vederbörandes efterrättelse och iakttagande
utfärdade.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 457.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. ol Dec. 1833.
Preste-Ståndet d. 21 — —
Borgare-Ståndet d. 21 -- —
Bonde-Ståndet d, 22 — ——
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
inrättandet af Beklädnads-Directioner
för det indelta Ca v aller iet, m. m,
6. A. K.
Genom åtskillige vid detta Riksmöte förekomne
frågor om behofvet af anstalters vidtagande till bei^gnde
af lindring uti Rustnings-besväret vid
318
Underdåniga Skrifvelser.
de indelta Cavallen- och till Infanteri förändrade
Cavalleri-Regementerne, här Riksens Ständers
uppmärksamhet blifvit fästad dera, att, å ena sidan,
Statens billiga anspråk på froupens tjenstbarhet,
skola vårdas, och, å den andra, Rusthållaren
varda tryggad emot'vådan af godtycklig
behandling, om vid berörde Regfementen en lika
inrättning komme att- ega rum, som genom
E* K- M:ts Förordning af den 30 December
1819, och Instruction för Beklädnads-Dire
ctionerne
vid de irtdelte Infanteri-Regementer»e
af den 11 Junii 1824, är, i afseende på sistnämnde
Regementen, i Nåder anbefald; och
Riksens Ständer få, på sådan grund, inför E. K.
M. i underdånighet framlägga följande förslag:
iso Vid hvarje Indeldt Ca valleri-Regemente,
eller såsom särskild Corps organiserad del deri
af, äfven som vid de, efter träffade öfverenskominelser,
nu såsom fotfolk tjenstgörande, f. d. Rytterier
må tillsättas en Beklädnads- och Bevärings
Direetion.
2:0 Denna Direetion bör bestå af Landshöfdingen
i det Län, inom hvilket större delen af
Regementet är förlagt, Regements-Chef en eller Befälhafvaren,
asne Ryttmästare, eller Capitainer efter
öfverenskommelse inom Regementet, samt 3
Rusthållare, hvilka af alla Rusthållarne inom Regementet
väljas efter Hemmandel enligt Inskrifj
nii gsrullan.
3:0 Af desse således valde 3:ne ombud för
Rusthållarne utgår årligen en, första gången efter
lottning och sedermera i den ordning, han i
Directionen inkommit, nemligen så att den först
invalde blir den fdrst utgående] ankommande
Umlerdanlga Skrifvelserl
3*9
det sedermera på Rusthåll arnes förtroende, huru*
vida den afgående Eter må blifva invald.
4:0 Vid val till Ledamöter i Directionen
böra Rusthållarne inställa sig efter föregången
pålysning, om hvars utfärdande .Directionen tidigt
fogar anstalt å det närmast médelpuncten af
Regementet belägne Tingsställe, hvarest Dumhafvanden,
efter en af Regements-Skrifvaren honom
meddeld och förut af de väljande godkänd
lista, förrättar valet, då de frånvarande få åtnöja
sig med de närvarandes beslut. Den, sorn erhåller
de fleste rösterne, erhåller deröfver behörigt
Protocolls-Utdrag, och bora dessa val vara
så tidigt förrättade, att de i Directionen inträdande
kunna genast ersätta de afgåendes ställen, eller
annorledes yppade ledigheter med möjligaste
första fyllas*
5:0 Alla sammanträden hållas i Landshöfdinge-Residenset,
så vida icke omsfändigheterne
kräfva Directionens sammanträde utom det samina.
6:0 D irectionen sammanträder 2:ne gånger
om året, eller före Exercitie-tnånadernes början
och efter slutade möten, så framt sådane egt rum,
tåen, i annat fall, i October månad. Skulle ut.
omordentliga fall fordra Directionehs sammankallande,
draga E. K. Mas Befallningshafvande derom
försorg, utom vid General- eller andre mön.
stringar å Éeklädnads-bevärings- med flere per.
sedlar, dii Directionens medlemmar ega, att, utan
särskild kallelse, sig å mönstringsstället infinna.
y;o Vid Directionens sammanträden bör E«
K. M:ts Befallningshafvande föra ordet.
a jo
Underdåniga Skrifvelserl
8:0 Inom Directionen må icke något be!
slut fattas, derest ej alla 3 Rusthållarnes ombud
äro tillstädes, men, i händelse någon af dem skuR
le vara frånvarande, må Landshöfdingen, i han3
ställe, för tillfället tillkalla en annan nära derintill
boende Rusthållare; yppas olika meningar
och finnas rösterna lika delade, galle då den mening,
Ordföranden biträder. Alla anvisningar j
expeditioner eller Contracter underteknas af Ordföranden
och alla Ledamöterne. Sker ej detta
vare beslutet ogildt.
yto Utan särskildt arfvode bör Regements-!
Auditeuren biträda Directionen med protocollets
förande, uppsättning och expedition af Directionena
beslut, hvilka af honom contrasigneras. Regements-skrifvaren
eger att besörja uppbörden af
beklädnadsmedlen under Uppbördsmanna-ansvar,
samt föra Directionens räkenskaper och undertekna
alla anvisningar å medel. RegementsQvartermäsearen
bör det åligga, att vid alla Directionens
sammanträden vara tillstädes för att
meddela nödige upplysningar.
10:0 Regements-Chefen; som är E. K. M.
ansvarig för Troupens tjenstbarhet, må ega
rättighet, att i tid gifva Directionen tillkänna
hvad för detta ändamål finnes af nöden, meddela
ankomne befallningar om nya munderingsrned
flere persedlars anskaffande eller de gamles
förändrande, och ensam tillse, det Directionens
beslut, rörande så väl nya persedlars förfärdigande,
som gamlas iståndsattande skyndsamt verk-f
ställas.
11:0
Underdåniga Skrifvelser,
11:6 I afseende på inköp af persedlarne
eller material dertill, Contractens afslutande, effecternes
emottagning och besigtning, deras nyttjande,
så hemma i Landet som under möten och
fälttjenst, deras iståndsättande och cassation, med»
lens uppbörd, anordning, redovisning, granskning
och decharge, må till efterrättelse lända Je i detta
ämne gifne Kongl. Resolutioner, och de delg
allmänna, dels för särskilda Corpser utfärdade Beklädnads-Reglementer,
jemförde med Kongl. InStructionen
den 16 November 1819 för de Generalspersoner,
hvilka i Nåder förordnas, att förlätta
General-mönstringar med Indeldta Cavalleri-Regementerne
samt med det till Infanteri
förvandlade Cavallerier, och hvad som för ifrågavarande
fall kan tillämpas af Kongl- Förordningen
den 30 December 181g, angående Indeldta
Infanteriets beklädnad samt Instructionen
den 11 Junii iSaa för Beklädnads-Directionec
vid Indeldte Infanteri-Regementerne.
Beträffande frågan om medels anskaffande
till bestridande af kostnaderne för Karl- och
Häst-munderingen, sa hafva Riksens Ständer, till
ledning för deras omdöme om hvad dertill kan
erfordras, inhemtat uppgift och uträkning på kostnader,
för ett år, vid hvarje Indeldt CavalleriCorps
eller från Cavallen afsutet Infanteri-Regemente,
till Karl- och Häst-mundering med remtyg
och beväring, efter gällande pris med antagen
dubbel slitningstid för persedlarne emot
hvad Staten för Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Hussar-Regemente består, då troupen är
Cavallen, samt emot E. K. Mus Eget värfvade
Bihang lill Bikf-St. Prot. tgiä, 10\dc Sdml. 1 B, 2 A. St
322 Underdåniga Skrif velsera
Regemente, då troupen är Infantari, samt med
tillökning af 20 procent å årliga kostnadsbeloppet
för persedlarnes underhåll och ersättning af
tillfällige förluster'; och som kostnaden, sålunda
beräknad, icke kan vara underkastad annan förändring,
än den mindre betydliga, som af olika
pris ett år emot ett annat kan uppkomma, hafva
Riksens Ständer ansett det vara lämpeligast om
en viss årlig Passevolance-afgift bestämdes för
hela Karl- och Häst-munderingens anskaffande
och underhåll, genom, hvilken åtgärd i Sammanhang
med den förut föreslagne inrättningen af
Reklädnads-Direetioner, skulle beredas för de
Rustande säkerhet i beräkningen af deras utgifter
och en jemn fördelning af Rustnings-besvälet,
enär de erforderlige kostnaderne utginge af
den gemensamma fonden.
Riksens Ständer få, af sådan anledning, i
underdånighet föreslå afslutande af Passevolance^
Contract för Karl-och Häst-munderingen samt beväring
vid indeldte Cavalleriet, äfvensom för
Karl-munderingen och beväringen vid de från
Cavalleri till Infanteri förändrade trouper; och
torde E- K. M. täckas i Nåder låta, genom Hess
Befallningshafvanden, hora vederbörande Rusthållare,
huruvida de åstunda att i Passevolance
ingå eller icke, i hvilket senare fall frågan kommer
att förfalla; börande för Contractens afslutande
följande grunder i Nåder bestämmas:
1:0 Att den Passevolance-afgift, sorn de Rustande
skulle komma att årligen erlägga för anskaffandet
och underhållandet af alla till Karloch
Häst-munderingen hörande persedlar, remtyg
och beväring, äfvensom Hästbeslag under möten
Underdåniga Skrifvelse
323
och marcher, beräknas efter det å hvarje persedel
utsatte värde i förhållande till den för persedeln
fastställde brukningstid, jemte ao procents
förhöjning för dess underhållande.
ato Att värdet å hvarje persedel årli
gen
bestämmes efter Markegångs-Taxorne för
de Län, der ifrågavarande trouper äro indelde,
men underställes E. K» Mits och Rikets
Krigs- och Kammar-Collegiers pröfning, så att det
hvarken må blifva högre upptaget, än det pris,
Krigs-Collegium för samme persedlar vid sine
upphandlingar betalar, eller så lågt att persedlar,
ne icke derföre kunna anskaffas.
3:0 Att brukningstiden för hvarje perse
del
bestämmes till dubbelt, för Gavalleri-Regemente
eller Corps, emot hvad som för H. K.’
H. Kron-Prinsens Hussar-Regemente är stadgadt,
och till Infanteri förändradt Cavalleri-Rögemente
emot hvad för E. K. M:ts Eget värfvade
Regemente gäller.
4*.o Att Passevolancemedlen för sitt förbe
rörde
ändamål förvaltas af de Beklädpads-Directioner,
hvarom här ofvan är förmäldt.
5:0 Att Contracten om ifrågavarande Pas
sevolance
upprättas på 13 år, räknadt från den l
Januarii 1834.
6:0 Att Regementets Karl- och Hästmun
dering,
vid aflemnandet till Beklädnads-Directio-’
nen, bör vara ny, emot det att, när Passevolan-’
cetiden är tilländalupen, den, i händelse Contractet
icke förnyas, äfven ny af Directionen till
de Rustande återlemnas.
35.J f 'Underilan!ga Skrifvelse!*
Vid de Regementen återj der munderingen
icke ar ny, skulle de Rustande ega att antingen
uppskjuta med Passevolancens antagande, tilldess
Munderingen blifvit casserad, eller ock antaga
Passevolancen genast och aflemna persedlarne sådane
de befinnas, dl, medelst en för ändamålet tillförordnad
General-Mönstrings-förrättning, skulle
utrönas och bestämmas, huru lång tid den ifrågavarande
persedeln ännu skulle kunna brukas^
och denna tid afräknas från den i Passevolance-Contractet
för persedeln bestämda hela slit—
ningstid, då skilnaden borde af Rusthållaren till
Reklädnads Directionen erläggas; hvaremot enahanda
förhållande skulle ega rum till de Rustandes
förmån, då Passevolancetiden vore förfluten
och Contractet icke förnyades.
7:0 Att Passevolance-afgiften förhöjes med
50 Procent, när Regementerne äro i och för
krig utcommenderade} men att, om åter i fredstid
Regementernes hela styrka eller någon del deraf är
samlad öfver 2 månader, Regementet, för så stor
del, som varit commenderad, af E. K. M. och
Kronan undfår en lämplig Slitnings-ersättning i
förhållande till den tid, som commenderingen
räckt utöfver 2 månader.
8:0 Att Karl- och Hästmunderingen m. m.'
hädanefter, lika som hittills, å Rusthållet förvaras,
om ej Rusthållarne Esquadronsvis öfverenskomma
om Trossbodars uppförande till persedlarnes
förvarande.
I sammanhang härmed hafva Riksens Stan?
der ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet
hemställa, att, till Rusthållarnes betryggande
Underdåniga Skrifvelserl 325
imot möjligen obehörige Cassationer af hästar,'
den föreskrift måtte varda i Nåder meddelad,
att, till granskning af de obestämde yttranden,
som mindre kunnige och till Underbefälet räknade
Hofslagare, kunna vid frågor om hästars
tjenstbarhet afgifva, en edsvuren Hästläkare
bör från närmaste Yeterinair-Inrättning tillkallas,
för att på Embetsed utgifva betyg, för att
vid yppade frågor lända till efterrättelse, eller
att, i brist af edsvuren Hästläkare, äfven en
ifrån Yeterinair-Inrättning utgången Eleve må i
sådant afseende begagnas, enär han behörigen
documenterat sig ega de dertill erforderlige kunskaper
och insigter; Och torde de härtill åtgående
kostnader kunna af Beklädnads-Cassan förskjutas
och sedermera fördelas på samtelige Rusthållare
inora Regementet.
Slutligen få Riksens Ständer, till beredande
af möjlig lindring för så väl Rust- som Rote-'
hållare 1 allmänhet, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla:
1:0 Att Cassations-mönstringar, som fordom
hållits blott hvart tredje år, men i senare tider arli.
gen, måtte inskränkas till förstnämnde tid, samt
Cassationer af större persedlar icke under mellantiden
ega rum, äfvensom att mindre persedlars
Cassation måtte ovilkorligen verkställas af
Esquadrons- eller Compagnie.Chefen i närvaro
af a:ne Rust- eller Rotehållare vid samina Esquadron
eller Compagnie.
a:o Att vid så väl Cavalleriets som Infanteriets
beklädnad helst Valmar eller sådant kläde,
som inom Provinsen blifvit tillverkadt, måtta
326 Underdåniga Skrifvelser.
fl användas, äfvensom att den. i Kongl. Förordningen
den lo September i8i(>, gifne föreskrift:
att Båtsmäns beklädnad bör ske med blått Kalmar,
måtte så vida förändras, att vederbörande lemnäs
tillåtelse, att dervid begagna, om icke till de
mindre persedlarne, åtminstone till kappa, grått
Valmar, såsom lika dugligt, men mindre kost-:
samt att anskaffa; och
3:0 Att förändring af Munderingspersed*
Jar måtte så sparsamt som möjligt inträffa,
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 458.
Uppl, o, godk. hos Samtl, Riks-St, d. 22 Dec, 1833«
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Reglering af Rikets Styrelse-Kerk,
S. A, K,
Sedan, med anledning af Riksens Ständers un*
derdåniga Skrifvelse den a Julii 1818, E. K,
Underdåniga Skrifvelser.
3*7
M. behagat föranstalta, att visse utsedde Commifterade
utarbetat Förslag till ny Reglering af
Rikets Embeten och Tjenster, så har E. K. M,,
med öfverlemnande af desse Förslag, jemte UagComitéens,
samt de för Styrelse-Verkens reglering
och för de Oeconomiska Författningarnes
öfverseende i Nåder förordnade Committerades
underdåniga Betänkande, rörande Rättsfrågors skiljande
från de administrerande Verken, såsom
Dess Nådiga Skrifvelse till Riksens Ständer den
4 sistlidne Martii utvisar, velat härutinnan i Nåder
inhemta Riksens Ständers underd. tanka och
yttranden.
Riksens Ständer, inseende vigten af detta
ärende, hvilket redan vid 1809 och 1810 årens
Riksdag blifvit ifrågastäldt, hafva uppdragit åt
ett särskildt, endast för sådant ändamål tillsatt,
Utskott, att granska de gjorda Förslagen. Och
har delta Utskott, under den 25 sistlidne Augusti,
inkommit med Betänkande, angående så väl
Rättsfrågors afsöndrande från Förvaltnings-Verken.
och öfverflyttande till Domstois-behandling, sorn
de Förvaltande Verkens nya organisation.
Af denna anledning få Riksens Ständer,’
med öfverlemnande af nämnde Betänkande och med.
åberopande af deri anförda hufvudgrunder, hos E.
X. M. i underd. anhålla, det E. I{. M. må täckas
till verkställighet befordra de delar af samma Förslag,
E. K. M. finner leda till Styrelsens förenkling
och till, inskränkning i Embeismännens antal; hvarförutan,
och då i detta Förslag förekomma några
i högst åberopade Nådiga Skrifvelse omförmälda
ändringar i Rikets Grundlagar, äfvensom i AU
-
318 Underdåniga
manna Lagens Stadganden, få Riksens Ständer i
underdånighet tillkännagifva, att de förra, enligt
Grund-Lagens föreskrift blifvit behandlade, och
att, hvad de senare eller Lagförändringarne angår,
Riksens Ständer, för deras del, beslutit, att
nedannäinnde Lagrum borde erhålla sådan lydelse:
27
Cap. 9 §.• Byggninga.Balken:
' Nu nöjes man ej åt Härads-Rättens slut I
desse mål, fullfölje hos Domaren sin klagan, som
i Rättegångs-Balken om Laga Vad sägs”:
35 Cap. 8 §. samma Bälk i
*
”Menar någon, att vid förrättad Vägdelning
honom för när skedt; söke då ändring deri genom
instämning till behörig Domstol, som i JEtät^
tegångs-Balken sagdt är.”
10 Cap. 16 §. Riittegangs-Balktn:
'”Tvista Kronohemman, ett eller-flerai ära
jord eller Bya-skiilnad; lagge dem Härads-Rätt e»
mellan. Gränsar till desse Allmänning, vare Lag
samma; och förordne Konungens Befallningshafvande
någon, som, å Embetets vägnar, när är, då
Kronan del i saken häfver. Döme ock HäradsRätt
om åverkan a krono-jord.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser,
339
N:o 459.'
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 31 Deci 1823.
Preste-Ståndet d. ai — —.
Borgare-Ståndet d. 31 — —
Bonde-Ståndet d. 33 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ny organisation af Tull-Verket.
3; Ai Ki
Då flere Motioner hös Riksens Ständer blifvit
väckte, angående ny organisation af Tull-Verket,
hafva Riksens Ständer deraf fått anledning, att,
närmare skärskåda sammansättningen af detta
Verks nu varande Styrelse, och att deröfver i
underd. framställa sina tankar och önskningar
till Eder Kongl. Maj:ts Kådiga, pröfning.
Riksens Ständer hafva funnit sammansatt-,
ningen af nu varande General-Tull-Direction
vara mindre svarande mot ändamålet, emedan den
hvarken synes medföra den controll å vederbö-i
rande, som erfordras, eller medgifva, att densamma
sjelf varder behörigen controllerad. A£ de
handlande, mot hvilka Tullförfattningarne skola
tillämpas, finnas i Directionen tvänne medlemmar,
och för öfrigt består den af en Ledamot från
Stats-Contoiret, som skall controllera lefvereringen
af Tullverkets uppbörd; a£ Presidenten i
Kammar .-Ratten, der Räkenskaperna skola gram;
33«>
Underdåniga Skrifvelser.
skås; af Stats-Secreteraren för Finance-Ärender,'
hvilken skall föredraga Directionens framställnin.
gar hos Kongl. Maj:t och till henne utfärda Dess
befallningar, samt af en Konungens Rådgifvare,
som skall deltaga i öfverläggningarne om Tullmål,
dem han, äfvensom Stats-Secreteraren, förut
öfvervari t, eller sedan kommer att öfvervara
i Tull-Directionen. Dessutom tro Riksens Ständer,
att Central-Styrelsen af Tullverket är för
talrik} ty ehuru Kronan återträdt i omedelbar
förvaltning deraf, qvarstår likväl, sedan General
Tull-Arrende-Societeien upphört, ännu en särskild
Öfver-Directeur under Tull-Directionen.
Enär den förra meddelar Tull-betjeningen föreskrifter
och emottager dess framställningar, coinmunicerar
Directionen med aila andra Embetsverk
och med Kongl. Maj:t, hvarigenom denna
Central-Styrelse inom sig är fördubblad, samt
tvåfalldiga Cancellier för Directionen och för
Ofver-Directeuren behöfliga med flere eljest förmodligen
urabärlige tjenstemän.
På dessa grunder få Riksens Ständer i underd.
hemställa, om icke General Tull- Directionen
må upplösas} och hafva Riksens Ständer icke ansett
lämpligt, att meddela något särskildt yttrande
om pensioner för Directionens afgående Ledamöter,
derest detta Förslag skulle vinna Eder
Kongl. Majus Nådiga bifall, helst samma regel
lärer böra iakttagas för löneersättning åt dessa,
sorn åt andra tjenstemän vid Tull-staten, eller vid
öfrige grenar af Siats-förvaltningen, hvilkas förbättrade
inrättning äfven blifvit ifrågaställd.
Vidkommande Tullstyrelsens nya organisation;
så och när denna Styrelses befattning med
Underdåniga Skrifvelser.
331
handhafvandet af Förfatiningarne om seglationen,
om hindrandet af vissa varors ut- och införsel,
samt uppbörden, lefvereringen och redovisningen
af de genom Tullverket ingående medel, blott
innebegriper verkställighets-åtgärder, hvartill någon
Collegial-Styrelse icke lärer vara behöflig;
få Riksens Ständer i underd. föreslå: Att fullverkets
Styrelse och inseendet öfver seglationen måtte
uppdragas ät en General.Directeur, biträdd af
Secreteraren vid Tullverket och Kamereraren vid
Boksluts-Contoiret, den ena för Cancelliet och den
andra för Contoirs-göromålen, efter samma grunder
och inbördes förhållandent som ega rum mellan
Landshöfding, Lands-Secfeterare och Lands-Kamererare
i Läns-styrelserne.
Ehuru Tullverkets tjenstemän, enligt de underd.
framställningar, som Riksens Ständer redan
under loppet af detta Riksmöte, hos E. K. M,
ingifvit, blifvit ansedde icke böra ega Domarebefattning
i Tull-ärender, så skulle likväl, likasom
Öfver-Directeuren hittills, äfven GeneralJJirecteuren
hädanefter, vid uppkommande frågor
om Tull- och Skepps-umgälders rigtiga beräkning,
enligt Förfatiningarne, ega deröfver meddela ordentlig
uträkning till vederbörand^s efterrättelse, så
vida ändring deruti ej i vederbörlig ordning begäres.
Till vinnande af möjligaste reda och enkelhet
i dessa afseenden, samt till förminskning
i göromål och personal, skulle i Riksens Ständers
underd. tanka, bidraga, om Tilli-Uppbördstitlarne
sammanslogos och bringades till ett i möjligaste
matto inskränkt antal-, hvadan ock Riksens Ständer
härom hos E. K, M. i underdånighet anhålla.
33*
Underdåniga Skrifvelser'.
Viii en sidan organisation af Tullverket^
Riksens Ständer ansett lämpelig, lärer det ej blif-va
beböfligt, att några resande General-Inspecteurer
tillsättas. Om pålitlige Tullkammare förei
ståndare icke varda anställde; så skola de stundom
ankommande Inspecteurernes besök utan
tvifvel blifva otillräcklige, att ersätta en städse
vaksam och ärlig tillsyn. Föranstaltar man deremot,
genom tillsättande af goda Tullkammar-föreståndare,
att gn sådan finnes, så blifva de resande
Oppsyningsmännen desto mera umbärlig©,'
som genom den föreslagne nya inrättningen af
Tullverkets Centralstyrelse, General-Directeuren
kommer i tillfälle, att, under det Secreterare
och Kamererare gemensamt förestå de löpande
förrättningarne, sjelf företaga resor i orterna, likasom
en Landshöfding inom sitt Län, Genom
denna personliga, ömsom rättande och Uppmun-'
trande, tillsyn af den högsta förmannen, tro Riksens
Ständer större båtnad uppkomma, än af andra
utskickades besök, hvilka ofta hafva den me,
ra förhatliga, än gagnande egenskapen af fiscaliska
visitationer. Likväl anse Riksens Ständer
förmäns tillsyn öfver Tullkamrarne i Landaor-;
terna, i sitt närvarande skick, icke vara tillräcklig,
och att den ej eller behörigen lärer kunna
vinnas förmedelst Tull-Districts-Chefer, hvilka;
antingen genom höga, ifrån Tullverket väsendtligen
skilda, embeten, hindras att nedstiga i dess
detailer, eller genom föregående alldeles olika
befattningar, äro främmande i Tullväsendet, och
följaktligen sakna den sakkännedom, som erfordras,
för att hålla uppsigt öfver underordnade,
hurti de fullgöra sina skyldigheter; hvarföre Rikj
tJnderdåmga Skrifvelse/.
555
sens Ständer jemväl 1 underdånighet tillstyrka,
att nuvarande Tull-Districts-Chefer må indragas.
För att, utan ökad kostnad för Staten, i
stallet åstadkomma den tillsyn, sorn fattas; anse
Riksens Ständer, i likhet med den inrättning,
Eder Kongl. Maj:t nyligen i Rrödra-riket lärer
hafva vidtagit, ett Hafskusten hör indelas i vissa
Tull-District, öfver hvilka Tullförvaltaren på Imfvudorten
i hvardera skulle hafva uppsigt, och för
bevakningen inom detsamma vara General Tull-Diretteuren
närmast ansvarig.
Genom en sådan anstalt tro Riksens Ständer,
att en sakkunnig och tillfredsställande uppsigt
skulle vinnas äfven i de smärre och aflägsnare
orter, dit den nu svårligen kan sträckas;
ty det synes säkrare, att finna färre pålitliga märi
till District-Chefer, än att, såsom nu, hålla sig
directe till alla Tullförvaltare. Central-styrelsens
göromål skulle ock förminskas, om den, rörande
hvarjehanda tjenste-förhållanden, ej längre
behöfde omedelbart brefväxla med hvarje
särskild Tullkammare.
Hvad District-indelningen beträffar, som egenteligen
hörer till detailerna, hafva Riksens
Ständer allenast ansett sig böra i underdånighet
yttra, att de större Tullkamrarne naturligtvis
måste, i anseende till mängden af der förekommande
göromål och svårigheten för Tullförvaltaren,
att derutöfver sträcka sin tillsyn, utgöra
särskilda Inspections-district för sig.
Vidare anse Riksens Ständer, att den beväpnade
Kustbevakningen genom flottans fartyg borde
upphöra, och ersättas genom en bättre organiserad
egentelig Tullbevakning, emedan blott je« viss kust,
334
Underdåniga Skrifvelser
eller vissa delar af hela sträckningen kunna) genom
fartygen, en viss tid om året bevakas; hvaremot
en rigtigt fördelad Tull-personals närvaro
och biträde alltid och allestädes kan påräknas.
Svårigheten, att controllera Tull-uppbörden,
emedan inkomsterna äro tillfälliga och Tullförsnillning
måste inför Domstol bevisas, innan den
kan antagas hafva egt rum’, synes göra det mera
än eljest nödvändigt, att löna Tultbetjeningen
så, att den eger sin utkomst af den lön, Kronan
består. I annat fall kan det befaras, att
Tull-inkomsten blifver så mycket mindre, hvarföre
jemväl den otillräckeliga aflöning, hvarmed
Tullpersonalen är försedd, redan hos oss torde
hafva verkat till skada, både för de näringar,
som af Tullbevakningen skola skyddas, och för
Stats-Werket, som af Tullen skall hemta en af
sina betydligaste inkomster; af hvilken grund
och för att på det närmaste förena Tullbetjening
gens förmån med Stats-Werkets, Riksens Ständer
i underdånighet föreslå, att, i likhet med
hvad fordom egt rum här i Riket, och med hvad
Eder Kongl. Maj:t förordnat i Norrige, Tullpersonalen,
utom en viss ständig lön pä Stat, hvarå
ef drag för möjligen minskade Tullinträder ej borde
ega rum, mätte erhålla bättre och sin hufvudsakeliga
aflöning genom vissa procent af uppbörden,
färre, der den vore stor, ock tvärtom i motsatt händelse,
sä att beloppet allestädes blefve ungefär lika,
samt att en proportionerad andel af sådane procent
jemväl mätte tillkomma den lägre Tullbetjeningen,
på hvars vaksamhet i första hand uppbördens
belopp ej ringa beror.
Underdåniga Skrifvel ser. 335
I afseende på tillsättandet af Tjenstemän och
Betjente vid Tullverket synes lampel igast, att sådant
endast efter vederbörandes förslag af 3.ne
personer mä ega rum, och att de högre beställningarns
af Eder Kongl, Maj.-t i Nåder tillsättas, likväl
utan att Riksens Ständer tro sig böra utmärka
gränsen för de beställningar, som under
rubriquen högre lätteligen böra innefattas.
Hvad de lägre beträffar, som hittills af General-Tull-Directionen
blifvit tillsatte, så anse
Riksens Ständer vederbörandes utnämnande Hertill
böra ske af General-Tull-Direttionen. Rediga
tjensters kungörande i Tidningarne lärer vara en
reglementarisk föreskrift, sorn, utan särskildt omförmälande,
synes böra följa af stadgandet om
förslags upprättande å flere personer. Riksens
Ständer tro ej eller särskilda stadganden vara
lämpeliga derom, att Tullverkets tjenstemän, högre
och lägre, skola baft vårdad uppfostran, ega
betyg öfver oklanderlig lefnad och undergångna
examina i Theologie, Moral, Geografi rn. 111., emedan
det förstås af sig sjelft, att embetsman, i
hvilken väg som helst, skola hafva en oförvitlig
vandel och ega de till tjensten erforderliga kunskaper.
—■ Om ej Styrelsen vakar öfver bägge
délarne, så skola föreskrift*-rna derom ändock
blifva fruktlösa; och i alla fall hörer frågan om
Tullbetjeningens examina till det, Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning umlerställdte, Särskildta
Utskottets betänkande , angående Styrelseverkens
organisation i allmänhet, der frågan om embetsmanna-bildningen
äfven blifvit afhandlad.
Att ingen af Konungen förordnad TullOfficiant
borde kunna från sin innehafvande be
-
536
Underdåniga Skrifvelseri
ställning förflyttas af nlgon annan,’ än af Ko2
nungen Sjelf, anse Biksens Ständer naturligen
böra följa af det erhållna Kongl. Förordnandets
äfvensom Biksens Ständer hnna förslaget, att ingen
tjensteman vid Tullverket skulle kunna skiljas
från sin tjenstgöring utan ransakning och dom,’
icke vara lämpeligt, emedan Tulltjenstemännen
icke en gång kunna jemföras med andra uppbördsman,
hvilkas intägt förut är till beloppet
känd, och hvilka ändock merändels tjena på blotta
förordnanden; hvarföre Biksens Ständer, ian.
seende till de ifrågavarande, anse den utväg,
Tullstyrelsen hittills egt, att, utan omgång, kunna
skilja sig vid en mindre ordentelig och påli—
telig förvaltare, åtminstone tillsvidare, eller intilldess
säkrare Controller kunna vinnas, icke
böra Styrelsen betagas.
Biksens Ständer framhärda etc.
N:o
Underdåniga Skrif velter. 337
N:o 4 6 o.
Uppl.o.godk. hos Ridd. o. Ad. d. al Dec. 1823.’
Preste-Ståndet d. a* —• —
Borgare-Ståndet d. al — —
Bonde-Ståndet d. 8 2 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifyelse, angående
den tid, inom hvilken betalnings-skyldigheten
af anmärkte Bevillnings-medel
upphorer.
S. A. K.
Sorn,’ med anledning af hvad 1 IV Art. 4 §.
af den till efterlefnad nu gillade och fastställ,
de Bevillnings-stadgan förekommer, angående uppbörd
och redogörelse af denna beskattning, Riksens
Ständer beslutit, att det uttryckliga vilkor
skulle vid Bevillningens åtagande fästas, att, i
händelse af anmärkningar öfver debitering af sådane
medel, som genom Bevillning utgå, ingen
betalningsskyldighet må efter en tid af Fern år
ega rum} så få Riksens Ständer hos .Eder Kongl.
Majtt i underdånighet anhålla, det täcktes Eder
Kongl. Maj:t till Bess och Rikets Kammar-Rätt
låta härom utfärda Nådig befallning.
Riksens Ständer framhärda etc.
Bikt»t till Bikt. St. freu 182)1 t»: te 31 ml. a B. 1, A. 89
3 3»
Underdåniga Skrif veisel'.
N:o 461.
Uppl. o. godk. hos samtl. Riks-St. d. aj Dec. 1823»
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af K. M-.ts Nådiga Remiss d LandtRäntmästaren
P. J. Rönstråms underdåniga
ansökning om återfående af
försäten tid till betalning för 2:ne f. d
Malmo Discont- RPerks Obligationer.
S. A. K.
Grenom Nådig Remiss af den i sisth Februari!,1
har E. K. M. till Riksens Ständer öfverlemnat
en af Landt.Räntmäsiaren i Elekinge Län P. T.
Rönström, uti underdånig skrift af den 4 förutgångne
Januarii, gjord anhållan, att, på andragne
förmente skäl, återfå försuten tid till åtnjutande
af betalning för s.ne st. utaf Malmö f. d.
Discont-Werk, emot 3 procents ränta, utgifne obligationer,
den ena å 250 och den andra å loo
Rtdr Banco; och fa Riksens Ständer, i anledning
häraf, hos E. K. M:t i underdånighet anmäla, att
sorn under innevarande Riksmöte Riksens Ständer
vidtagit det beslut, att ali tätt tilLbetalning
för f. di Filial-Disconternes samtlige ännu utelöpande
Skuldförbindelser är såsom försuten att
anses, så har något afseende icke eller kunnat
af Riksens Ständer å forrberörde anhållan fästas.
Riksens Ständer framhärda etc.
XJnderduniga Skrifvelstr. 339
N:o 46*.
Uppl, o- godk. hos Samil. Riks-St. d. 22 Dec. 18 23.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af K. Mits Rådiga Remiss uppå. öfverste-Lieulenanieri
G. Hjertås underdåniga
ansökning om återfående af försäten
tid till betalning för åtskilliga Gotha-Canal-Bolags
samt Götheborgs f. d: DistontVerks
Assignationer.
S. A. K.
Sedan E. K. M., genom Nådig Remiss af den
1 sist!. Februarii, behagat till Riksens Ständer öfverlemna
en af Öfverste-Lieutenanten och Riddaren
af E. K. M:ts Svärds-Orden Gustaf Hjerta,
å dess Moders, Hedvig Charlotta Hjertås vägnar,
till E. K. M. ingifven underdånig ansöfc•
ning otn återvinnande af försuten tid till betalnings-rätt
för åtskillige af Götha-Canal-Bolags
samt Götheborgs f. d. Discont-Werks på Riksens
Ständers Banque ställde Assignationer, till en
sammanräknad summa af 4,4^8 R:dr 16 sk. B:co;
eå få Riksens Ständer, i anledning häraf, hos E.
K. M. i underdånighet anmäla, att Riksens Ständer,
under innevarande Riksmöte, i anledning af
särskilde derom väckte frågor, vidtagit det beslut,
att ali rätt till betalning för f. d. Filial'
Disconternes ännu utelöpande Skuld-förbindelse-t
är såsom försuten att anses* hvadan Riksens
340
Underdåniga Skrivelser.
Ständer icke eller kunnat fästa något afseende å
hvad OFvetste-Lieutenanten Hjerta i förrberörd®
måtto anhållit.
Riksens Ständer framhärda etc,
N:o 463,
Uppl. o, godk. hos Saratl, Riks.St. d, ä2 Dec, 1823,
Förordnande för de till Fry cl:frihet ens vård
utsedde Committerade, i afseende pa
Grundlagarnes och Riksdags-Beslutens fel-»
fria tryckning,
"Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Presterskap,
Borgerskap och Menige Allmoge, som
härstädes å Allmän Lagtima Riksdag församlade
äro, göre vetterligt: Det håfve Vi härmed åt de
af Oss, under denna Riksdag, till Tryckfrihetens
vård förordnade Committerade velat uppdraga,
att tillse det, så väl Samtlige Grundlagarne, som
ock Vårt förafskedade Riksdagsbeslut må varda
till felfri tryckning befordrade.
Underdåniga Skrifvelser.
341
N:o 464*
Uppl- o. godk. hos Samtl. Riks-St, d. 23 Dec, 1823.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, med
anhållan om undersökning i en fråga om
ersättning får uppburne Trycknings-medel,
S. A. K,
TJnder öfverläggningarne i en vid denna Riksdag
väckt fråga, att Ridderskapets och Adelns
Protocoll för sistlidne Riksmöte mätte bland detta
Riks-Stånds nu närvarande Ledamöter utdelas,
har det förhållande yppats, att, oansedt 5,248 R:d.
36 sk. Banco blifvit af f. d. Expeditions-Secreteraren
C, F. Rothlieb lyftade, för tryckningen af
dessa Protocoll, Boktryckarne Gadelii och Grans
för denna tryckning ingifne räkningar, till ett
sammanlagdt belopp af 881 R:d. 12 sk. B:co, icke
destomindre befinnas vara obetalde; och som förstnämnde
summa, hvaraf allenast en del utgått till
ifrågavarande tryckning, hade för dess fullbordande
oförryckt bordt begagnas; alltså och på
det, å ena sidan, behörig redovisning både för
trycknings-kostnads-medlen och Protocolls-Exemplaren
må tillvägabringas, och, å den andra, enskildes
rätt till utbekommande af en i contract
grundad fordran icke längre varda uppehållen, få
hos E. K. M. Riksens Ständer härigenom i underdånighet
begära, att E. K. M. i Nåder täcktes,
f
34S Undxrdäniga S&rifvelser*
icke allenast anbefalla skyndsam undersökning,
till utrönande hvilken kan finnas skyldig, att de
från Riksdagskostnads-Summan utgifne, men icke
till behörigt ändamål använde medel ersätta, utan
också derefter Nåc!ig$t föranstalta, att ersättningen
varder infordrad och Riddarhus-Direc t torten till»
stahl.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 465.’
Uppbo. godk. hos Saratl. Riks-St. d. 22 Dec. i8?3.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
Tractamente för 2 :ne Vaktmästare.
S. A. K.
Uppå väckta frågor om behofvet af förstärkning
i Vaktbetjeningens personal vid Constitutionsoch
Bevillnings-Utskotten, hafva Riksens Ständer
funnit skäligt, att, till förstnämnde Utskotts disposition,
y tterligare bevilja ett Vaktmästare tra-’
ctamente, eller En Riksdaler, Sexton skillingär
Banco om dagen, räknadt från och med
den 1 Februarii till oell med den 30 Junii
innevarande år, samt att till aflöning för en
af sistnämnde Utskott och till uppvaktning på
Underdånige Sirifvelser,'
343
en särskild afdelning deraf antagen person, likaledes
anslå ett tractamente af En Riksdaler, Sexton
Skillingar Banco om dagen, räknadt från den
6 sistlidne Martii intill den dag, då hans tjenst-*
göring upphörde; Och få hos E. K. M. Riksens
Stander nu härigenom i underdånighet anhålla,
att vederbörande, som besörjer Riksdags-utgifterne,
måtte varda förständigad, att, utaf Riksdagskostnads-summan,
förenämnde Tractamenten, uppå
tillgörande behörig Reqvisition, anordna och
utbetala.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 466.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
tiden fur de sd kallade Summariska
Räkningarnes af slutande, och insändandet
deraf till Riksgälds-Ccntoiret.
S. A. K.
I anseende dertill att erforderlig likstämmighet
emellan de så kallade Summariska Räkningarna
öfver Riksgälds-Gontoirets Fonder och EandsContoirees
Hufvud-Räkenskaper icke torde kunna
vinnas annorledes, än medelst enhet i tiden för
dessa Räkenskapers afslutande, hafva Riksens
Ständer ansett nödigt, att afslutningstiden för
de Summarisks Räkningarne framflyttas från den
344 Underdåniga Skrifvelser.
sista April till Augusti månads slut, eller sam*
ma tid, sorn för afslutandet af Hufvud-Räkenskaperne
är stadgad, samt att, då förstnämnde Räkenskapef
således komma att grunda sig på de
till Augusti månads slut till Lands-Contoiren inkommande
Special-Räkningar, tiden för insändandet
af Summariska Räkningarne till RiksgäldsContoiret,
hvilken förut, när Räkenskaperne afslutades
med April månad, varit utsatt till tvänne
månader derefter, eller den i Julii, nu mera
bestämmes likaledes till tvänne månader efter
afslutningsdagen eller den ltsta November.
Och har i sammanhang härmed jemväl 'förekommit,
att af de till Riksgälds-Contoiret ingående
Räkenskaper icke kan utrönas, huruvida
Krono-Fogdar och Magistraternes Uppbördsman
i rätter tid aflefverera de Bevillnings-medel, som
vid Uppbörds-stämmorne till dem inbetalas j men
då, enligt Uppbörds-Reglementet af ar 1739 §. 2,
det åligger Härads-Skrifvarne, att, efter hvarje
Uppbörds-stämma, till Eands-Contoiret inrapportera
den influtne Summans belopp, samt Krono*
Fogdarne, att månatligen afgifva Extracter öfver
Uppbörden, äfvensom Städernes Uppbördsman
böra författa dylika Uppbörds-Extracter, hvilka
af Magistraten verificeras och till Lands-Contoiren
insändas; så hafva Riksens Ständer ansett
den upplysning, som i nyssnämnde måtto saknas,
kunna, utan serdeles besvär för Lands-Contoiren,
derifrån meddelas, och Uands-Contoiren i detta
afseende åläggas, att, i enlighet med ofvanberörde
dit inkommande uppgifter, uppgöra, och då
Summariska Räkningen till Riksgälds-Contoiret
in -*
Underdåniga Skrifvelse
InsSnäesj alltid dervid bifoga en sådan Förteckning,
som utvisar Terminerne för Ordinarieoch
Rest-stammorne i hvarje Stad och Fögderi,
samt huru stort belopp i penningar, som vid
hvardera af dessa Stämmor hos hvarje Uppbördsman
influtit. Hvaremot och då de så kallade
Restantie-Förslagen, hvilka, enligt nu gällande
stadganden, skola vid Lands-Contoiren författas
och årligen till Riksgälds-Contoiret inskickas, innefatta
enahanda Summor, som Summariska Räkningarne,
och blott tjena att utvisa Restantiernes
belopp vid hvarje års slut, hvarom upplysning
både säkrare och skyndsammare vinnes genom,
den Commissarierne i 'Riksgälds-Contoiret till
författande ålagde uppgift Öfver Restantierne, s§-  dane de befinnas, enligt Summariska Räkningarne,
samt med afdrag af hvad som, efter samm»
Räkningars afslutande intill årets slut derpå, influtit,
och hvilken uppgift vid hvarje års slut
till Riksens Ständers Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
af Commissarierne derstädes insändes;
så hafva Riksens Ständer funnit de förut bruklige
Restantie-Förslagen kunna, såsom ett onyt-l
tigt och Lands-Contoiren blott betungande arbete,
alldeles umbäras och afskaffas.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit få.
de hos E. K. Mit nu i underdånighet anmäla,
med underdånig anhållan derjemte, att, i afseende
på verkställigheten deraf, E. K. M:t täcktes
Hess Nådiga förordnande vederbörande meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
Stockholm den as. Dec. 1823.
Slut pä lo.de Samlingens sista Afdelning,
X
Uppläst och godkändt:
hos Ridderskapet och Adeln, den 37. Nov. d. i?;
15. 19. 3i, och 22. Dec, 1823.
— Preste-Ståndet, den 5o Sept. den 5 Oct.
den 29. Nov. den 12. x5. ig. 21. och
82. Dec. 1823.
— Borgare-Ståndet, den 3oi Sept. den 4.’
Oct. den 29 Nov. den 12. iö. 19. och
22. Dec. 1823.
— Bonde-Ståndet, den 3o. Sept. den 7. Oct.
den 1. x4. 16. 20. och 22. Dec. 1823.
Sveriges Rikes Ständers Beslut, gjordt, samtyckt
och joraf skedadt pd allmänna Lagtima
Riksdagen i Stockholm, som slutades den
22. December 1823.
i efterskrifne Sveriges Rikes Ständer,
Grefvar, Friherrar, Biskopar, Ridderskap
och Adel, Presterskap, Borgerskap
och Menige Allmoge, som lör Oss
sjelfve, eller af hemmavarande Medbroder
lagligen valde och befullinägtigade, ,å allmänt
nu till ända skridet Lagtima Riksmöte
i Stockholm församlade varit, gore
veterligt: att, sedan, uti 46. §. af Beslutet
vid sednaste Urtima Riksdag, de, hvilka, yid
nästföljande Lagtima Riksmöte, i grund af deras
lagliga rätt, eller efter föregånget ordenteligt
val borde i rådslagen och besluten deltaga,
blifvit, i öfverensstämmelse med 4 g. §. af Re
-
gerings-Formen, kallade, att, i Hufvudstaden,
den 1.5. Jantiarii innevarande år, sammankomma,
och hvarom Yår Allernådigste Konung,
Hans Kongl. Majt, Konung CARL JOHAN,
uti Öppet Bref af den 28. sistlidne November-,
behagat Oss i Nåder påminna, håfve Yi förstnämnde
dag i Stockholm Oss infunnit. Den
HÖgstes välsignelse åkallade Vi öfver Våra företag;
och efter det vi den 23. sistlidne Januarii
erhållit Kongl. Majus Nådiga Berättelse, om
hvad i Rikets Styrelse, sedan sista Riksdag,
sig tilldragit, samt Kongl. Majds Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkets tillstånd och
behof, blifvit den 5i. i nyssnämnde månad till
Vårt Stats-Utskott, i Nåder allåten, bafve Vi,
efter föregångne öfverläggningar om de vigtiga
frågor, hvilka dels genom Nådiga Propositioner
till Oss blifvit öfverlemnade, och dels inom
Riks-Slånden i laglig ordning väckte, stadnat
uti följande Beslut:
5- i.
I Nådig Skrifvelse af den 1. Februarii
täcktes Hans Kongl. Majit meddela Oss underrättelse
om den, emelian Kongl. Maj;ts Kärälskelige
Herr Son, Hans Kongl. Höghet Kronprinsen,
Joseph Frans Oscar, och Hennes
Kongl. Höghet, Prinsessan, Josephina Maximiliana
EuciEJSTA af Leuchtenberg och Eichstädt,
afslutade Giftermåls-afhandling. Lifligt
rörde af detta nya föremål för glädje och hopp,
skyndade Vi att i underdånighet lyckönska
Hans Kongl. Maju och Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen; och sedan, vid det högtidliga
3
tillfälle, då Hennes Kongl. Höghet, beledsagad
af vår länge saknade Drottning, beträdde för
första gången den Svenska jorden, Yi hemburit
så väl till Hennes Majtt, som till Hennes Kongl.
Höghet Våra vördnadsfull lyckönskningar, håfve
Vi, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga kallelse, bivistat
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens och
Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsessans Förmälning
i Hufvudstadens Storkyrka, den ig
Junii. I trogna böner håfve Vi anropat deri
AUsmägtiges skydd öfver de Höga Personernes
förening; och genom en präglad skådepenning
Velat förvara minnet deraf,
§. n.
Efter inhemtad underrättelse, att skrifter
^blifvit författade och kringspridde, hvilka ej
haft mindre afskyvärdt ändaniål, än att slita de
heliga band, Som förena Sveriges Konung med
Sveriges Folk, håfve Vi enhälligt inför Hans
Kongl. Maj:t och Hans Kongl. Höghet KronjPrinsen
tolkat Våra känslor af harm och förtrytelse
öfver hvarje försök, sorn kunde vägas
inot Nationens heder, Lagarnes helgd och den
allmänna säkerheten. Vi håfve för ett älskadt
Konungahus nedlagt förklaringen af Vår undersåteliga
vördnad, tillgifvenhet och erkänsla;
hvarjemte hos Kongl. Maj:t Vi underdånigst
anhållit, att alla de medel, Lagarne lagt i
Kongl. Maj:ts hand, måtte, till upptäckande af
illgerningens upphof, vidtagne varda.
§. 3.
Med anledning af Kongl. Majus Nådiga
Skrifvelse, till Oss afiåteu den i5, sistlidne Fe
-
bruarii, samt till betygande åf Vår vördnad för
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens, Joseph
Frans Oscars, dyra Person och utmärkta
höga egenskaper, håfve Vi bifallit, att, vid de
tillfällen, då Hans Kongl. Majit antingen går i
fält, eller till aflägsnare inrikes Orter, eller till
Konunga-Riket Norrige reser, Högbemälde Hans
Kongl. Höghet, Joseph Frans Oscar, må
kunna af Hans Kongl. Majit, när Hans
Majit så nödigt pröfvar, förordnas lill Ordförande
uti den Regering, sorn i Mål, hvilka
Kongl. Majit föreskrifver, och i öfverensstämmelse
med Regerings-Formens 43. §., då af
Hans Majit utnämnes; samt att klans Kongl.
Höghet dervid skall ega aine röster, och, jemte
de öfriga Ledamöterne i samma Regering,
underteckna de Beslut, som i Kongl. Majits
namn utfärdas; kunnande för Hans Kongl. Höghet,
i förenämnde egenskap, någon ansvarighet
inför Riksens Ständer ej ega rum.
§. 4.
Vi håfve pröfvat alla, ifrån 1817 och
1818 årens Urtima Riksdag hvilande, lagligen
beredde Förslag lill förändringar i Grund-Lagarne,
samt, under den 11. sistlidne Junii, till
Kongl. Majit öfverlemnat sådane, som Vi. enhälligt
gillat och antagit; och komma följande,
af Kongl. Maj:t, under den 4. September, i
Nåder stadfästade nya Redactioner af GrundXiagarnes
stadganden, medelst hvilka de förra
äro, i dessa delar, till all kraft och verkan
upphäfne, att hädanefter gälla såsom GrundLag:
-
5
Regerings-Formen.
61. §. Alla afgifter, sorn Riksens Ständer;
under de i föregående §. nämnde Titlar, beviljat,
skola utgöras intill slutet af det år, under,
hvars lopp den nya bevillningen af Riksens
Ständer faststäld blifver.
97. §. Denne Riksens Ständers JustitiaeOmbudsman
väljes af Riksens Ständer, genom
Tolf af hvarje Stånd särskildt för tillfället
nämnde Electorer, hvilka, till detta vals förrättande,
sammanträda samma dag, då de af Stånden
blifvit utsedde, och skiljas ej åt, förr än
valet fulländadt är. Desse Electorer skola,
samfäldt och icke efter Stånd, först medelst
slutna sedlar, hvar för sig, uppgifva den man,
som de finna böra komma under omröstning.
Falla dervid rösterne, till mer än hälften af de
röstande Electorernes antal, på En Man, vare
han behörigen vald. Äro åter rösterne så delade
emellan flere, att en sådan full pluralitet
för någon icke eger rum, anst alles, med iakttagande
af hvad 69. jjj., om lika rosters förekommande,
stadgar, ny votering, med slutna
sedlar, till antagande af den, som de fleste rösterne
erhållit, eller, om han icke antages, af den,
som, näst honom, blifvit af de fleste Electorerne
kallad, och så vidare. Inträffar den händelsen etc.
Riksdags-Ordningen.
i3. §. 2:dra Mom. Universiteten i Upsala
och Lund ege att till Riksdagsmän, i PresteStåndet,
utse hvartdera Tvänne Professorer,
6
från de verldslige Faculteterné. Likaledes må af
Vetenskaps-Academien Tvänne Ofrälse Civile
Ledamöter väljas till Fullmägtige, i nämnde
Stånd, dock utan rätt till Riksdagsmanna-underhåll.
' *
i4. §. 3, och 4. Mom. eller 6., 7., g.* 9.,,och
10. puncterue. - - - Valen skola ske inför Magistraten,
efter det å hvarje ort hittills öfliga
valsätt, deruti likväl ändring kan ega ruin,
enär antingen någon Stads samtelige valberättigade
Innevånare, eller ock en eller flere
Classer bland dem, hos Konungen anhålla om
fastställande af en ny valordning för Staden,
och Konungen, efter vederborandes hörande*,
finner skäl att härtill samtycka. Da valen
förrättas af Borgerskapet samfäldt och icke af
Electorer, beräknes rösterne, efter hvad hvar
och en af de väljande till Staden skattar* samt
för Fahlu Bergslag, efter Fjerdeparts Grufvedelarne.
Annorlunda, än genom ordentlig omröstning
med slutne sedlar, af Borgerskapet eller
af dess utsedde Electorer, må. Riksdags,-  Fullmägtig icke kallas.
Götheborg ege rätt, att sända Tre, Städerne
af Forsta och Andra Classerne hvardera
Två, samt alla öfriga Städer, äfvensom Fahlu
Bergslag, hvardera En Fullmägtig. Alla Städer
af de Tvänne Högsta Classerne vare förbundne,
att sända minst En Fullmägtig, men af de öfrige
kunna Två högst Tre förena sig om en
Person, hvilken dock måste vara till Rikdagsman
vald för en af desse Städer, der han sjelf
Magistrats-person eller Borgane är.
38. §. Alla omröstningar i Ut skottan skola
ske per Capita, mellan Utskottets sämtelige
Ledamöter, utan afseende på Stånd. Då votering
med slutna sedlar anstalles, må alltid
en sedel uttagas och förseglas, hvilken Öppnas
endast i det fall, alt ros te me, vid uppsummerandet,
skulle befinnas lika delade. År, pluralitet
redan vunnen, bör den aflagde sedeln
genast förstöras. Inom Banco-Utskottet skola,
i de mål, der Utskottet, med Riksens Siänders
rätt, besluter, två tredjedelar af hvarje Stånds
D.edamöter vara närvarande.
44. 5. 5. puncten. - - - Vill Utskott
återlemna något, från ett eller flere Riks-Ståod
remitteradt mål, såsom till dess befattning ej
hörande, åligge Utskottet att, sist inom åtta
dagar, afgifva sitt utlåtande, med deruti anförde
skäl, till sämtelige Riks-Stånden, hvilka derefter
böra skyndsamt yttra sig, under hvilket
Utskott de anse målet höra. Äro de fleste etc.
61. §. Då val till Konung eller Thronföljare
skall förrättas, ege Riksens Ständer att i
deras särskildta Plena, genom allmän omröstning,
välja, till en Nämnd - - - Ledamöter af
Nämnden må ej uteslutas från utöfningen af
deras Riksdagsmanna-rätt i Stånden, men träde
tillsamman dagen efter den, då valet i Stånden
förrättadt är, och skiljes ej åt förr, än de flesta
rösterne orri en person sig förenat. Omröstningen
ibland Nämnden skall ske per Capita och
med slutna sedlar. Hvar och en af Nämnden
uppgifve, ibland dein af Stånden föreslagne,
den han anser böra utköras. Falla dervid röaterae,
tili mer än hälften af de röstande? anil
8
tal, på En Man, vare han behörigen vald. Äro
åter rösterne så delade, att en sådan full pluralitet
icke eger rum, anställes, enligt det i 55.
§. beskrifna votering,s-sätt, ny omröstning, till
antagande af den, som fleste rösterne erhållit,
och, om han ej antages, af den, om hvilken,
näst efter honom, de fleste af Nämnden sig förenat.
Inträffar den händelse etc.
62. Skola Riksens Ständer tillsätta Förmyndare
för en omyndig Konung, sammanträde
de, sist dagen efter den, då Riksdagen å
Riks-Salen öppnad blifvit, och utvälje, genom
allmän omröstning, i deras särskildta Plena,
till en Nämnd, Sexton personer för hvarje Stånd,
hvilka röste per Capita och icke Ståndsvis, ora
de af Plena till antalet bestämda förmyndare,
som skola vara antingen En, Tre eller Fem.
Hvarje Ledamot af Nämnden uppteckne å en
sluten Val-Lista de Män, dem han anser förtroendet
värdige, och så många, att de med en
person öfverstiga det af Ständerne utsatte antal,
Af dem, som dervid kommit i åtanka, ställes
pd sätt i 55. §. stadgas, först den, sora fleste
rösterne erhållit, under ny omröstning, då Nämn-»
dens pluralitet gifve Utslaget. På samma sätt
förfares m. m.
63. §. I 5. puncten. - - - Denne Riksens
Ständers Justitise-Ombudsman - - - och
skiljes ej åt förr, än valet fulländadt är. Desse
' Dlectorer skola, samfäldt och icke efter Stånd,
först medelst slutna sedlar, hvar för sig, uppgifva
den man, som de anse böra komma under
omröstning. Falla dervid rösterne, till mer
än hälben af de röstande Electorernes antal, på
9
En Man, vare han behörigen vald. Äro röslerne
så delade emellan flere, att en sådan full
pluralitet för någon icke eger rum, anställes,
med iakttagande af hvad 53. §. om lika rosters
förekommande stadgar, ny votering med slutna
sedlar, till antagande af den, som de fleste
rösterne erhållit etc.
65. §. I 2. puncten. Till Tryckfrihetens
vård skola Riksens Ständer, vid hvarje Riksdag,
förordna Sex för kunskaper och lärdom kände
Män, jemte Justitise-Ombudsmarmen, som bland
dem före Ordet. Desse Committerade, af hvilka
Två, utom Justitise-Ombudsmannen, skola
vara lagfarne, väljes al Riksens Ständer, genom
Sex af hvarje Stånd dertill utsedde Electorer,
hvilka enligt det i 6i. 62. och 63. §. §. föreskrifne
sätt, röste samfäldt och icke Ståndsvis.
Afgår mellan Riksdagarne någon etc.
Varande dessutom af Oss besluten och af
Kongl. Majit sanctionerad nedanstående fördelning,
i numererade Moment, af följande §. §. i
Riksdags-Ordningen.
11. §. 1:0. Med de i 2. - -
för Bon
de-Ståndet.
3:0. Om tiden för de - - - Hof-Rätterne
underrätta.
14. §. 1:0. Hufvudstaden Stockholm - - - årliga
utskyld er.
2:0 De öfriga Rikets
brukande Bergsmän.
3:0. Valen skola ske
icke kallas.
4:0. Götheborg ege rätt - - - eller Borgare är.
5:0. Ingen må för Städerne - - från annan.
Stad.
17. §. 1:0. Uti Rikdagsmanna-valen - - - sjelf
föra Protocollet.
2:0. Vid alla Riksdagsmanna-val -. - - uppbäras
och redovisas.
20- §. i:o. Samma dag då - - - sina Talmän.
2 to Landtmarskalk och Talmän - - - till lif
och själ!
5:o. De i denna Ed - -- - Talmansställen
företräda.
24.. §, 1:0. Uti hvart Stånd - - - derom förord
ne.
a:o. Bonde-Ståndets, Secreterare - - - till lif
och själ!
27. §, 1:0. Propositionen, angående - - - å
Rikssalen hållas.
2:0., Propositioner, rörande - - - till- eller
afstyrkande,
2g. §. 1:0. Constitntions-Utskottet, som utgöres.
- - - enligt Tryckfrihets-Lagen, ansvara.
2:0. Constitutions-Utskottet åligger - - -  pröfning underställas,
5:o. Då hos Riks-Stånden - - - i deras ställe,
derom besluta.
5o. $. 1:0 Stats-Utskottet, som skall böra
fyllas,
2:0. Detta Utskott bör utgöras.
5:o. I händelse kunna förrättas.
31. §. 1:0. Bevillnings-Utskottet - - - Plena
underställas.
2:0 Yppar sig den - ; - ofvan föreskrifvet är.
53. §.. i;o. Lag-Utskottet - - j? utom Krigs-^
Staten.
2:o. Justitise-Ombudsmannens - - - denna berättelse
förvises.
34. §. 1:0. Allmänna Besvärs - - - är stadgadt
u:o Vilja Riksens Ständer - - - böra afgöras..
36. §. 1:0. Utom förenämnda - - - Konungens,
yttranden.
2:0. Stånden kunna.
besvär och angelägenheter.
3:o. Skulle Riksens, Ständer
* Constitn-*
tions-Utskottet.
4:0. Blifva göromålen - - - förfalla frågan.,
37. §. 1:0. Alla Riksens. Ständers - - - till
Ståndens Plena inkomma.
2:0. Intet Utskott - - - omedelbarligen ö£-  \rerlemnas*
■44. §. 1:0* Konungens. Propositioner - - Be-;
tänkandens afgifvande.
2:0. Hvarje Riksstånd
härom meddelas..
3:o. Vill Utskott
frågan bör förvisas.
’4g. §. 1:0. Hvar och en allmän fråga - - -  ovägerligen fattas*
2:0., Då saken - - - Acter och Handlingar.
3:o. Återlörvises - —- till expedition betagas,
$7. §. 1:0.. De allmänna beslut uppehållas..
2:0.. Af Protacolls,-Utdragen
högt upp
läsas.
63. §. 1:0.. Till följe af Regorings-Formens •
behörigen fullgöras.
2:0. Denne Riksens, (Ständers, - - •» dertill
åter väljas.
3.;o. Justitia-1Ombudsmannen
Justitiae
Cantzler.
.
4:0. Electorerne böra = 3 - skulle §enorri
döden afgå.
13
70. $. i:0. Till Fullmägtige - - - skyndsamt
föranstalta.
2:0. Fullmägtige och Revisorer - - - Riksdagsmän
tillägga,
5. 5.
Delande med Svenska Folket Dess hjerteliga
glädje öfver den så efterlängtade och i Helt
gedomen stadfästade föreningen, emellan Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen och Dess Höga
Gemål, håfve Vi, på sätt Vår till Kongl. Maj:t,
under den 19. Julli aflåtne underdåniga Skrifvelse
närmare innehåller, faststält och anvisat
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsens räkning, en summa
af 600,000 R-.d. Banco, till godtgörande ej
mindre af nödige utgifter, i och för berörde
Förmälning, än af de med Hans Kongl. Höghels
förlidet år verkstälde utrikes resa förenade
kostnader.
§. 6;
Ud den Nådiga Propositionen, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, hade Kongl.
Maj:t till Oss öfverlemnat, att reglera Hans
Kongl. Maj:ts och Hans Kongl, Höghet KronPrinsens
Hofhållnings-summor, på ett sätt, som
öfverensstämde med Rikets värdighet och svarade
mot de nya utgifter, hvartill Kongl. Majit
ansåg förekommande omständigheter leda; Och
sorn Vi, å ena sidan, insett otillräckligheten af
de hittills för så väl hans Majit Konungens,
sorn Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Idof
-
i 3 '
hållning anslagne summor, samt, å den andra,
med välvilja omfattat tillfället, att ådagalägga
Yår underdåniga vördnad och tillgifvenhet för
ett älskadt Konungahus; så håfve Vi
1:0. beslutit, att Kongl. Maj:ts Hofhåliningssumina
må, ifrån nästa års böran, förökas med
100,000 R:d. Banco, och sålunda sarnmanlagdt
komma att utgöra Fyrahundrade Tjugu Tusende
Riksdaler Svenskt Banco årligen, samt
2:0 erbjudit, uti den för Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen anslagna Holhållnings-summa, en
årlig tillökning af 5o,ooo Rid. Banco; hvarförutan
Vi anvisat, till handpénningar för Hennes
Kongl. Höghet Kronprinsessan, en särskild
summa af 20,000 Rid. årligen, så att hela anslaget
för Deras Kongl. Högheters Hofhållning
utgör Ett hundrade Sjutio Tusende R:d, Banco
årligen.
$• 7»
Sedan Riksens, åren 1817 och 1818, församlade
Ständer, i öfverensstämmelse med innehållet
af deras underdåniga Skrifvelse, den
3o April sistnämnde år, åt Hennes Kongl.
Maj:t Drottningen utsett Ulricsdahls Kongl.
Lust-Slott, att, i händelse Hennes Kongl. Maj:t
blefve i Enkestånd försatt, af Hennes Majit, för
lifstiden begagnas och disponeras, samt derefter,
enligt underdånig Skrifvelse af den 8. Junii
samma år, då Rosersbergs Kungsgård, hvilken
i följd af Riksens Sländers, vid 1809 och 1810
årens Riksdag, fattade beslut, tillhört Högstsalig
Konung CARL XIII. och Dess Gemål för
Deras lifstid, blifvit, genom Hennes Majit En
-
14
ke-Drcttningens frånfälle, ledig att till Stafett
återfalla, upplåtit till Hans Kongl. Maj:t Vår
nu Regerande Allernådigste Konung, för Dess
lifstid, dispositionen af nyssnämnde Kungsgård,
med hvad dertill hörde, och följakteligen äfven
eler, för byggnadernes underhåll, på Stat uppförde
belopp, 2000 Rid. om åretj men Hans
Kongl. Majst, uti Proposition den 19. sistlidne
Augusti, gifvit Oss i Nåder tillkänna, att Kongl.
Majit, med begagnande af Dess, uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse den 16. Julii
1812, medgifne rätt, anslagit Ulricsdahls Kongl.
Lust-Slott till en Invalid.Inrättning för ålderstigne
och blesserade Krigsmän, vid hvilket förhållande
berörde Lust-Slott ej mera kan an vän.'
das till Enkesäte för Hennes Kongl. Majit
Drottningen; så håfve, i likhet med hvad Kongl.
Majit i ofvanrtämnde Nådiga proposition föreslagit,
Vi åt Hennes Kongl. Majit Drottningen
i underdånighet erbjudit och öfverlåtit dispositionen
a£ Rosersbergs Kungsgård, på lika sätt
och villkor, sorn den till Hans Majit Konungen
blifvit Öfverlemnad, och att af Hennes Kongl.
Majit begagnas i det bedröfliga fall, det Gud
Nådeligen länge fördröje, att Hennes Kongl,
Majit i Enkestånd blefve försatt,
§. 8,
Efter inhemtad kännedom om åtskilliga af
Hans Kongl. Majit, under den 4 sistförllutne
Junii, Oss i Nåder meddelade Articlar uti det
den 8 November förlidet år, i Eichstädt, emellan
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen och
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan, Josephina
*5
'af Leuchténberg och Eichstädt, afslutade och
undertecknade Giftermåls-Contract, samt med
anledning af Kongl. Maj.-ts, på grund deraf,
gjorda Nådiga framställning, bafve Yi dels godtfunnit,
att för Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan,
i den sorgeliga händelse, att Hennes
Kongl. Höghet varder i Enkestånd försatt,
bevilja en lika underhålls-summa, sorn för Elen.
nes Kongl, Majit Drottningen i 5 §. af Riksdags.
Beslutet den 21. Julii 1818
eller 60,000 Rid. Banco, dels ock velat förkla.
ra och utfästa, att Tullgarns Kungsgård, hvil.
ken för närvarande innehafves af Hennes Kongl.
Höghet Prinsessan Sophia Abbertina, för
Dess lifstid, men, enligt Riksens Ständers, genorn
underdånig Skrifvelse den 2. Martii 1818 ,
tillkännagifne förordnande, kommer att Sedermera
af Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen,
likaledes i DeSs lifstid, begagnas, skall, med
alla till samma Kungsgård hörande Hemman,
Lägenheter och Inventarier, i förrberörde händelse,
tillträdas såsom Enke-säte af Hennes
Kongl. Höghet KroU-Prinsessan, samt uti Hennes
lifstid, under full nyttjande rätt, enligt
Kongl. Brefvet den 1. Junii 1807, rörande
Kungsgårdens nu gällande öfverlåtelse, åtnjutas»
§. 9-
Sedan Kongl. Maj:t funnit det vara af erfarenheten
ådagalagdt, att följden af de vid Riksdagen
åren 1817 och 1818, till beredande af
en mera verksam och förmånlig penningerörelse,
af då församlade Biksens Ständer beslutne
åtgärder icke svarat mot Kongl. Maj:ts förmo
-
i6
dan, och Kongl. Maj;t, af sådan anledning och
under Bess oafbrutna omsorger så val för Närin-J
garnes och Handelns förkofran, som för den
enskildes bästa, i Nåder uppdragit åt en tillför.'
ordnad Commitlc, att utarbeta och till Kongl.
Maj:t ingifva Betänkande och Förslag, som kunde
tjena till ledning för Riksens Ständers öfverläggningar
om Penninge-Verkets reglering} så
har Kongl. Maj:t, genom Nådig Remiss, under
den 19. sistlidne Februarii, låtit tillställa Vårt
Sats-Utskott Committéns arbeten i förenämnde
afseende, samt uti skrifvelse af samma dag, med
öfverlemnande åt Oss att besluta i ett mål,
som så nära rörer Nationens välfärd, förklarat
Dess Nådiga önskan, det Vi måtte finna tjenliga
utvägar, att på en gång belästa den allmänna
förmögenheten och det enskildta förtroendet,
att bereda större liflighet i penninge-rörelsen
och att afhjelpa den förlägenhet, hvari särskilde
Medborgare-Blasser råkat, genom äldre financiella
anstalter, eller andra tillfälliga orsaker;
Och håfve Vi, efter öfvervägande utaf innehållet
af ofvan åberopade Betänkande och Förslag,
jemte de flere i sammanhang härmed inom
Riks-Stånden väckte motioner, efter nogasta
pröfning, fattat, öfver Rikets Penninge-väsende
och de med detsamma gemenskap egande äm-r
nen, följande Beslut;
1:0 Utvexling af verkligt mynt, till inlösen
af Rikets Ständers Banques Sedlar, må icke nu
företagas.
2:0 Af Banquens behållna vinst bör en
simuna af 366,666 R:d. 53 sk. Banco Transport
-
t 9
jport-Sedlar årligen afsättas och anslås, att för
Banquens räkning inköpa myntbara metaller af
Gnid och Silfver, efter den Instruction, sorn, för
Banco-Fullmägtiges förfarande i denna del, sär?
skildt faststäld blifvit.
3:0 Det skall vara hvar och en tillåtet, att
tlti Banquen mot myntbara metaller tillvexla sig
Banco-sedlar, beräknade till det förhållande,
sorn Banco-Fullmägtige särskildt för hvarje år,
vid det föregåendes slut, bestämma, efter föranledande
af Vexel-Coursens medelbelopp det sistförffutna
året, jemfördt med det inom Landet
gångbara priset på Silfver, som genom behöri-’
ge betyg från Auctions-Kamrarne utrönes, dock
likväl icke under 120 sk. och icke öfver 128
sk. för 1 R:d. Specie.
4:0 Hvad som vid denna Silfver-invexling
i öfrigt bör iakttagas, bestämmes genom särskild
Instruction för Banco-Fullmägtige; men det år
ja 818 till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition intill
nästa Riksdag anvisade Creditiv, för inköp a£
myntbara metaller, kommer nu att upphöra.
5:0 Från och med nästkommande års början
intill nästa Riksdag upphörer all ränte-beräkning
å Stats-Verkets skuld till Banquen; men
å Capitalet afbetalas årligen intill nästa Riksdag
[150,000 R:d. Banco.
Cjo I enlighet med 63.' §. uti RegeringsFormen,
kommer, äfven för denna gång, det så
kallade stora Creditivet att till utgående från
Banquen anvisas.
7:0 För inlösen äf Riksens Ständers Riksgälds:Contoirs
CrediFSedlar öppnas, från och
2
i8
med början af nästkommande år 1824, en egeft
räkning uti Vexel-Banquen, i hvilken de till im
lösen uppföras efter det belopp, hvartill de vid
samma tid äro utelöpande.
8:0 All Riksgäds.Contoirets skuld till Banquen
bibehålies, såsom hittills, i Banquens Räkenskaper,
Riksgälds-Contoiret till last. Men ali
Ränte-beräkning å samma skuld upphörer intill
nästa Riksdag. Den del af det för detta år
beräknade behof af Discont-biträde från Banquen,
hvilken innnan årets slut icke blifvit af
Riksgälds-Contoiret begagnad till inlösen af då
förfallne, men ouppvisade Obligationer, bör
dock, vid slut-liquid detta år, beräknas såsom
begagnad, samt öfverflyttas på Riksgälds-Contoirels
nya räkning med Banquen öfver i vanlig
ordning insatte och utassignerande medel,, så att
deraf, i nion af behofven, må kunna fullgöras
ofvannämnde, endast uppskjutne, utbetalningar.
g: o Från och med början af nästa år upphörer
Riksgälds-Contoirets hittills varande obegränsade
Creditiv-rätt till Assignering på Banquen;
men på det att Riksgälds-Contoiret ej
måtte för Ögonblicket sakna tillgång att fullgöra
de af Oss föreskrifne utbetalningar, må
Riksgälds-Contoiret ega, att, uppå Banquen assignera,
i den mon behofvet för dagen ej skulle
genom dess egna För handen varande tillgångar
kunna fyllas. För de Banquens medel,
hvilka sålunda af Riksgälds-Contoiret för en tid
begagnas, erlägges ingen Ränta; men deremot
böra de, så snart tillgångar inflyta, ovillkorligen
genast återbetalas.
s9
io:o Hvad som af Banquens behållna vinst
För hvarje år återstår, sedan dess Förvaltningskostnader
blifvit bestridde, och afdrag skett för
den till inköp af myntbara metaller anslagne
Summa, bör, jemte den till Banquen inflytande
årliga Capital-afbetalniogen i5o,ooo R:d. å
Stats-Verkets skuld, vid ett påföljande års början
uppföras å Riksgälds-Contoirets räkning
med Banquen, såsom till Riksgälds-Contoirets
disposition genom Assignering aflemnadt; och
kommer Riksgälds-Contoiret, att dermed bestrida
de utbetalningar och anslag, sorn vid denna
Riksdag af Oss föreskrifne blifvit, Öfverskotten
uppå Statens Ordinarie och Extra Ordinarie inkomster
användas till de utbetalningar, som
möjligen kunna komma att äskås å det mindre
Creditivet, hvilket till utgående från RiksgäldsContoiret
anvises.
lilo För sä stor Summa, som desse af Oss
till utbetalning från Riksgälds-Contoiret fastställde
anslag, kunna komma att • öfverstiga den tillgång,
hvilken öfverskottet af Banquens inkomster
lemnar, äfvensom för hvad uti betalningstillgångar
hos Riksgälds-Contoiret kan brista, då
Kongl, Maj:t äskar att lyfta medel af det så
kallade mindre Creditivet, må Riksgälds-Contoiret
ega, att upptaga Lån emot Obligationer
till Sedelhafvaren, uppå Yaleurer af 5oo, 2 5o
och 125 R:d. Banco, ställde att af RiksgäldsContoiret
inlösas vid anfordran, jemte Ränta
a 3 Procent om året, med förbehållen rättighet
för Riksgälds-Contoiret, att genoril allmän Kungörelse
uppsäga Obligationerna till betalning å
20
viss dag, Tre månader derefter, ifrån hvilken
tida förlopp Piänte-beräkningen upphörer.
19:0 I öfverensstämmelse med de föreskrifter
för Sedel-utgifning från Banquen, Vi
under detta Riksmöte meddelat, kommer det
representativa myntet, att, i likhet med hvad
det, enligt 1821 års Räkenskaper, funnits vara,
då Banquens och Riksgälds-Contoirets Sedlar,
desse sednare valverade till Banco-mynt, sammanräknas
till sitt jemnast utevarande belopp,
utgöra Trettio (3o) Millioner Riksdaler Banco.
i3:o Utöfver detta belopp må dock Sedelstocken
ökas emot inlemnad Valuta i Guld och
Silfver, äfvensom genom Lån på Låne-Banco.
Capital, samt å exportable effecter.
i4:o I närmaste likhet med det af Riksens
Ständer vid sista Riksdag faststäjdtejförhållande,
bestämmes nu äfven en summa af Atta och En
half (8 |) Millioner R:d. af .Banquens Fonder,
att användas till fortsättning af Banco-Discon-j
tens utlåningar efter de hittills vanliga grunder,
eller med iakttagande af de förändringar
deruti, som vid denna Riksdag föreskrifne blifvit;
Af dessa Åtta och En half Millioner få
5oo,ooo R:d. Banco användas för beläning af
publique papper.
i5:o Räntan vid desse utlåningar från
Banco-Disconten, bör, från och . med början af
nästa år, beräknas endast efter Fem för Hundrade
om året.
36:0 Räntan för den tid ett Discont-lån ef-,
ter förfallo-dagen förblifver obetaldt, eller den
så kallade öfverräntan, bestämmes deremot at|
utgå efter Åtta Procent för ett helt år, eller
Två Tredjedels Procent i månaden.
17:0 Särskilde afdelningar af Banco-Discon-'
ten komma att inrättas i Städerne Götheborg
och Malmö, hvilka särskildta Discont-Contoir
skola förvaltas, efter samma grunder, som för
JJanco-Discontens Låne-rörelse i öfrigt ärö eller
blifva föreskrilne, samt efter särskildta vid
denna Riksdag faststäldta Reglementen.
18:0 Oinskränkt rättighet till beläning af
Guld- och Silfver-pant samt af Låne-BancoCapital
må fortfara att vara gällande; dock
med de ändringar deruti, hvilka, rörande ej
mindre belänings-sättet, än belänings-värdet å
Guld och Silfver, vid denna Riksdag blifvit bestämde.
o
19:0 A exportable Effecter af deslag, som
hittills kunnat belänas, må Banco-Styrelsen äfven
vara berättigad att utgifva Lån, efter samma
grunder, som derföre förut varit gällande,
eller med iakttagande af de deruti vid denna
Riksdag faststälde förändringar.
20:0 Med emottagande af erforderlige me-i
del till relaxation af i Banquen belänte exportable
effecter, komma äfven de särskildte Discont-Contoiren
i Landsorterne att taga befattning.
21:0 Odlings-Låne-Fonden bör, från dess
nu varande belopp, förminskas till 5oo,ooo R:d.
Banco, på det sätt, att hälften af de Capital-afbetalningar,
hvilka i Odlings-lån, från och med
nästkommande års början inflyta, bör användas
till utlåning mot pant af Fastigheter på Landet,
under samma villkor sorn gälla för de Fa-;
22
sfighets-lån, hvilka i öfrigt komma att från
Banquen utgifvas, till dess att Fonden icke utgör
mera, än berörde belopp; hvaremot den andra
hälften af de ingående Capital-afbetalningarne,
bör bibehållas och utgå i enahanda Låneväg
sorn hittills, dock efter förändrade grunder,
hvilka särskildt stadgade blifvit, till befrämjande
af och understöd för i synnerhet sådane
större Odlings-företag, som äro gemensamma
för Samfälligheter på Landet, samt öfverstiga
den enskilda förmågan; äfvensom för
de kostnader till utflyttningar, hvilka vid Enskiftes-
och St^rskiftes-Förrättningar pröfvas,
nödvändiga..
32:0 Så väl de Capital-afbetalningar, hvilka,
från och med nästa års början, ingå i Banquens
särskilda emot Fastighets-pant utlånte
Fonder, sorn den del af Capital-afbetalningarne
å Odlings-lån, hvilka, enligt föregående punkt,
icke i samma Låne-väg åter utgå, böra till ny
utlåning emot pant af Fastigheter utgifvasj
hvarförutan j,soo,ooo R:d. Banco TransportSedlar
komma att, fördelade på Fem år, tilläggas
förenämnde tillgångar för nya Fastighetslån.
De lån, hvilka af denna samfälda til'gång
utgå, få hädanefter likväl icke bevilljas uppå
andra villkor, hVad Ränte- och Capital-betalningen
beträffar, än att Två Procent af det
uti Sedlar utgifna lånets primitiva belopp, årligen
till Banquen erlägges uti Sve nskt Silfver—mynt,
Riksdaler för Riksdaler, eller uti
deremot svarande Lodtal myntbart Silfver, på
sätt, att, genom ett dylikt, under Trettiotre och
Ett Tredjedels år fortsatt, årligt inlemnande
23
af Silfver uti Banquen, Låne-beloppen anses
till fullo liquiderade.
23:0 De Creditiv-anslag från Banquen,
hvilka vid sisthdne Riksdag af Riksens Ständer
bestämdes för Jern-Contoiret och den under
Kongl. Commerce-Collegii disposition stående
Manufactur-Disconten, komma att, under enahanda
villkor, som för de samma då fastställdes,
fortfara.
24:0 Egare af Alun-Verk må, i mon af
deras tillverkning, äfven kunna erhålla Lån af
det till Manufactur-Disconten anslagne Creditiv,
sedan dock Kongl. Maj:t. efter inhemtande af
dertill nödige upplysningar, så vidt tillgång
finnes, bestämt den Låne-rätt, som i öfverensstämmelse
med de i öfrigt för Manufactur-Discontens
utlåning gällande Stadgar, och i likhet
med öfrige till Lån derifrån herättigade Näringsidkare,
skäligen kan anses böra dem tillkomma:
I öfrigt åberope Vi Oss icke allenast hvad
Väre till Kongl. Maj:t, under loppet af detta
Riksmöte, aflåtne underdåniga Skrivelser i ämnen,
som röra Penninge-regleringen, innehålla,
utan också de Reglementariska Stadganden, Yi
för verkställigheten af desse Våra Beslut utfärdat,
till efterrättelse lör Väre Fullmägtige i Banquen
och i Riksgälds-Contoiret.
§. xo.
Med utöfning af den rätt, 62. öch 64. §. §.
i Regerings-Formen Oss tillägga, bafve Vi, efter
pröfning af Stats-Verkets behof och efter
\idtagne
2 4
Stat blifvit förändrad, så reglerat Riks-Statens
utgifter, att nedanstående summor komma, att,
under följande Hufvud-Titlar., uppföras och
utgå:
Första JIufvud- Titeln,
Innehållande anslagen för Kongl. Hof-öch SlottsSlaterne,
upptager en summa
af . . ; ; : : 738,54o: 45.3»
Tillökning å denna
Titel uppgår
till ett belopp a£ , n5,o8i: 5s. &
och har uppkommit
genom förhöjda
Stats-Summor
till Hans Maj:t
Konungen och
Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen,
beviljade handpenningar
till Hennes
Kongl. Höghet
Kron-Prinsessan,
samt genom
anslag till
löne förbättringar
och åtskilliga ekonomiska
behof vid
Slotts och- StallStaterne.
25
Andra Hufvud- Titeln,
innehållande anslagen till Civile och Lands-Staternef
upptager : ; : . ; 1,810,808:46.9'
Den förhöjning af 1,008,910: 7. 4.
som i denna Huf- N
vud.Titel egt rum,
härflyter af de från
besparingarne och
hit öfverförde löner
för 2:ne Proiocolls-Secreterare
och a:ne Cantzlister
inom Ju-;
stitiae-Fördelningen
af Kongl.
Maj;ts Cantzli,
nya löner och
Boställspenningar
för en Häradshöfding
i Helsingeland
och en i Vesterbotten,
Lönetillökningå
Kongl.
Götha Ho£-Rätts
Stat, nytt anslag
till Stat för Kongl.
Hof-Rätten i Skåne
och Blekinge,'
tillökning i anslaget
för Kongl.'
Bibliotheket, ör
kadt anslag för
Minister-Staten,
tillökning å Medicial-Staten
samt
å alla Läns-Staterne,
tillökning
i anslaget för
skrif - material ier
och expenser samt
ved och ljus £öc
Kongl. Collegierne
och öfrige Publique
Verken;
från Åttonde Hufvud
- Titeln och
hit öfverflyttade
anslag till kostnader
för döda
kroppars besigtning
na. m. ; hvarförutan
å denna
Titel blifvit upptagne
: Lagnaansoch
Häradshöfdinge-
räntan till
Justitise-Staten under
Rikets 3:ne
Hof Rätter, PostChartae-Sigillatae-,
Controll-, Tulloch
Nurnmer-Lotterimedel,
samt
indelda räntor och
Spannemål, hvar
-
27
af värdet i penningar
blifvit högre
beräknadt, m. m.
Tredje Hufvud- Tilela,
Innehållande anslagen för Militaire-Staterne och
Försvarsverket till Lands;
Vid Regleringen
af denna Titel,
sorn hittills upptagit
anslagen för
samtlige Militair.
e-Staterne och
Försvars - verket,
så vät till Lands
som till Sjös, håfve
Vi beslutit, att
afskilja och under
särskild Titel
uppföra Flottornes
AflÖnings -  Stater samt den
del af anslaget '
för Försvarsverket
på det hela,
som för floltorne
erfordras, med iakttagande
af samma
proportion vid
fördelningen, som
de sednare åren
egt rum i Kongl*
28
Majds dispositioner,
efter hvilken
fördelning denna
Hulvud - Titel
upptager. 3,072,530; a5. S.
hvaruti inbegripas
vid denna Riksdag
beviljade: Husliyres
- medel till
Fortifications-Staten
i Christianstad:
Löner och Arfvoden
för 7 st. nya
Tygstats tjenster,
samt Jnquarterings
- penningar
och Löne-tillökning
till Gemenskapen
vid Vermlands
Fält-JägareRegemente.
Tionde Hufvud- Titeln j
innehållande anslagen Jör Klot torne <feh Sjöfors? a*
re t i allmänhet,
har blifvit efter
dess numerordning
intagen i
Riks-Staten, och
utgår, efter ofvanberörde
Fördel
nings-grund
med . i ; £ 1,03g,025: 38. 61
2Q
deruti inberäknade
döljande af Osa
faststäldte anslag:
till Expenser för
Amiralitets-Consistorium,
arfvoden
till VarfsCheferne
vid Arméens
Flottas Escadrer
i Stockholm
och Götheborg,
samt lönetillökning
förConstructions-Staten.
Vid 1818 års
Stats - Reglering
upptogos utgifterne
i och för Försvars-Verkettill
5,267,888: 22,. 7.
och hafva vid denna
Riksdag blif?*
vit, dels genom
nyss-nämnde beviljade
nya anslag
och dels genom
beräkning af högre
penningevärde
å Indelda räntor
och Spannmål, förhöjde
med tillsammans
. . 843,467: 4. 7,
utgörande Titlarnes
* sammanräknade
belopp . ? 4,111,356: 16. 3
oo
Fjerde Hufvud-Titeln,
innehållande anslaget för Clerecie- och LäroWerken,
upptager . 4o3,6i4: i4. 5.
Förhöjningen v 582,1:45: 21. 4.
har uppkommit
genom anslag af
Lön för en Skolmästare
åSundbyholms
Kungsgård:
öfverflyttning
dels från
5:dje HufvudTitelns
besparingar
och dels
från Ölverskotten
på StatsVerkets
inkom*
ster till denna
Titel af medel,
som utgått för
Gymnastiska
Central-Institutet:
anslag af
ny Lön för ytterligare
en Lärare
derstädes j
samt förnämli
gast derigenom,
att Räntor och
Spannmål, som
hittills gått ut
-
3i
om Stat, blifvit
å denna Titel
uppförde.
Femte Hufvud-Titeln,
innehållande anslagen för Fria Konst erne,
Upptaget •. . . 26,487; 24»
Förhöjningen å
denna Titel 6,46g: 24.-—
består uti; Löne-tillökningför
Secreteraren vid
Vitterhets- Historice-
och Anti
quitets - Äca -  demien: ny tt anslag
för Musicaliska
Acadeniien,
äfvensom
öfverflytta d e anslag,
från Exstra
Utgifts-medlen
och hit, lör
Riks-Musseum;
hvarjemte blifvit
dels uppför -  de Numer-Lotteri-medel,
tillförene
utgångne,
utom Stat,
till Musicaliska
Academien, och
■5a
dels beräknats
Cours - förhöjning
å de under
Academiens
för Fria
Konsterne Stat
upptagne medel
i Hamburger
Banco.
Sjette Hufvud- Titeln
innehållande anslagen för Milda Stiftelser,
uppgår till . . 115,751: 5o. 7,
Den förhöjning
af . 85,192: 20. 3.
som i dennaTitei,
efter 1818
års Stats - Reglering,
tillkom-’
mit, utgöres deraf
, att indelda
Räntor och
Spannmål, som
hittills gått utom
Stat, blifvit
å Titeln uppförde.
Sjunde Hufvud-Titeln,
innefattande anslagen för Pensions-Stät erne,
upptager , , 5i,ooo: -
och
och består förhöjningen
. . l5,ooo: — —
uti det af Oss
beviljade ytterligare
bidrag till
en Pensions -  Inrättning för
afskedstagande
civile Ambetsoch
Tjenstemän.
Åttonde Hufvud- Titeln,
innehållande antlagtn för Allmänna och Extra
utgifter,
upptager . . . . 417,872:26.3,
Tillökningen. * . 86,871: 12. n,
består uti af Oss
beviljade anslag
till Lyshållning,
med flere utgifter
för Kronans
publique
hus i Hufvudstaden,
till Fångars
skjuts och
underhåll efter
den vidtagne
nya Regleringen:
anslag för
anmärknings
-
34
och uppbördsprocent,
d:o för
förlorade dagsverken
vid Flyinge
Stuteri;
hvarförutan blifvit
från 6:te
Hufvud-Titeln
hitflyttadtettan.
6lag för Spinnhuset
i Stockholm,
äfven som
tillförene utom
Stat utgångne
Handtverkares
Gernings - ören
till Städerne,
Tullfrihets ersättning
till
Stockholms
Stad, Procent af
Brännvins - bevillnings-afgiftens
uppbörd,
samt indelda
räntor och Spannemål
blifvit å
Titeln uppförde.
Nionde Hufvud-Titeln,
innefattande anslagen för JordbruketsHandeln*
och Näringarnes befordrande,
upptager .... 113,089:13.11.
Förhöjningen . . 13,38g: 12. 11.
55
uppkommer derigenom,
att indelda
Räntor
och Spannmål,
som tillförene
gått utom Stat,
blifvit å denna
Titel uppförde.
Allmänna Indragnings-Staten
har befunnits
böra upptagas
^11 * . : : : 288,894:7.—
Riks-Statens
nu bestämda utgifter
för nästa
och påföljande
år, intill förstkommande
Riks
dag>
uPPga till ; : 8,080,724:3i. 4.
hvartill dock
kommer tillökning
efter Markegång,
då den
öfverstigeröRdr
Tunnan, förden
del af Spannmålen
under
penninge-lönerne,
60m öfverskjuter
beloppet
af Statsverkets
behåll
-
36
ne Spannmåls^
inkomst, och utgör
4o,652 Turn?
Jior 3i Kappar,
hvilken tillökning
blifvit utförd
i penningar
förslagsvis till
fa R:dr Tunnan
med : • S 3 * 4o,632i 46,6.
Börande den be--  sparing, som på
detta anslag kan
uppkomma, tilläggas
öfverskotten
på StatsjVerkets
inkomster.
Statens totala
Utgifts-Summa
utgör således S * i 8,121,357:2g. 10^
eller 2,646,510
R:dr 8 sk. 9
r:st. högre belopp
, än det,
som "vid 1818
års Stats - Reglering
faststäldes.
Och då från
berörde totala
Utgifts-Summa
afdragas
Stats t Verkets
37
Ordinarie Intrader,
beräknade
till . 3,709,932: 29.10.
samt dess Extra
Ordinarie,
eller såsom
Bevillning ingående
Inkomster,
beräknade
till 2,757,925:
Tillsammans 6,467,857; 29. ioj
uppkommer
en Statsbrist
af ,..*71;;; i,653,5oo: — •—•
till fyllande hvaraf en mot beloppet svarande
Bevillning erfordras.
För öfrigt åberope Vi Oss, i alla till Stats-:
Regleringen hörande delar eller eljest med Statsverket
gemenskap egande ämnen, som Vi till
behandling förehaft, Våre derom, tid efter annan
under Riksdagens lopp, till Kongl. Maj:t
aflåtne följande underdåniga Skrifvelser, såsom
vöre desamma i detta Riksdags-Beslut intagne:
1:0 Den 6 Februarii, angående Tryckningskostnaden
för Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof.
2:0 Den 28 - - - rörande anslag till
bestridande af Riksdags-utgifterne.
3:o Den 25 Mars, angående kostnaden för
Tryckning af Riks-Ståndens Protocoll med dertill
hörande Bihang.
4:o - - - i anledning af Kongl. Maj.-ts
Nådiga Proposition, om den för Öland inrätta
-
38
de provisoriska Läns-Styrelses fortfarande intill
nästa Riksdag.
5:o Den 25 Mars, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå en af de fleste LandsKammererare
i Riket gjord underdånig ansökning
om Löne-tillökning m. m.
6:0 - - i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Dess Befallningshafvandes
i Skaraborgs Län underdåniga hemställan om
yakt vid Lands-Cantzliet och Lands-Contoiret.
7:0 - - i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Landshöfdingen m. m. Grefve
Axel von Rosens underdåniga ansökning om
befrielse från ansvars skyldighet i aflidne Krono-Fogden
Jacob Grönvalls bal ance.
8:0 - - i anledning af Kongl. Majda
Nådiga Remiss uppå Minister-Residenten A.
Hjorts underdåniga ansökning, att utbekomma
Abbé Foglérs Pension.
9:0 Den 17 April, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition örn inrättande af ett
nytt Fögderi uti Carlstads Län.
10:0 - - angående den af Cal
mar
Stads Kyrko-Råd gjorde anhållan om medel
till verkställande af en å dervarande Domkyrka
erforderlig reparation.
11:0 - - - rörande tryckning, före
hvarje Riksdags början, af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof.
12:0 - - - i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, rörande de uti Hallands Län
belägne el kallade Schlegelska Köpegodsen.
3g
i3:o - - - i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående understöd för upp*
muddring af Landscrona hamn.
i4:o Den 17 April j i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, rörande Löne-förhöjning
för Rataillons-Läkare, efter 8 års tjenstgöring.
10:0 - - - i anledning af Kongl. Maj;ts
Nådiga Remiss, om fortfarande till nästa Riks
dag
af ett årligt Stats-anslag för Fattigvårdsinrättningen
i Carlscrona.
16:0 - - - angående medel till be
stridande
af kostnaden för tryckning utaf vissa
Committerades Förslag till en förändrad organisation
af Rikets Styrelse-Verk; m. m.
17:0 Den 12 Maj; i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition, angående inlösen af
de uti Hallands Län belägne så kallade Trippiske
Godsen.
18:0 - - - angående beviljadt bidrag
af Statsmedlen, till bestridande af kostnaden för
fångvården i Götheborg.
19:0 - - - angående Landt- och Sjö—
Trouppers transporterande sjöledes.
20:0 Den 87 — " — angående ersätt
ning
af Landtmarskalkens och de öfrige Talmännens
representations-kostnad.
21:0 - - - angående aflöning för Riks
ståndens
och deras Utskotts Secreterare, Cantzlier
och Vaktbetjening.
22:0 Den 11 Junii; i anledning afKongl.
Majus Nådiga Remiss, uppå General-Lieutenanten
L. A. von Rosenheims underdåniga ansökning
om utbekommande af innestående Lön.
4o
23:o Den 11 Junii; angående MagistratsPersoner
och Borgerskap tillagd rättighet, att,
vid Publique Förrättningar utom Städernas område,
åtnjuta Skjuts och Tractamente, efter Rese-Regleraentet.
24:o - - - i anledning af Kgl. Maj.ts
Nådiga Remiss af Kronofogden, Assessoren
jHellbergs underdåniga ansökning om ersättning
för liden färlust å en contraherad lefverans af
Artillerie-hästar.
2Ö:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss af Capitainen Schough’s underdåniga
ansökning om eftergift af Kronan tilldömd
immissions-rätt i hans extra Lön.
26:0 Den 12 Julii; i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse, om anslag af medel
till fyllande utaf brist i tillgångarne, för räntans
godtgörande å köpeskillingen för det till
Gevärs-Factori inköpte Carl Gustafs Stads Bruk.
27:0 - - - i anledning af Kgl. Maj;t&
Nådiga Remiss å Öfversten m. m. Reuterskölds.
underdåniga ansökning att utbekomma innestående
Expectance-arfvode.
28:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Riksdags-Fullmägtigen från
Hallands-Län Pehr Bengtssons underdåniga ansökning
om upphörande af den så kallade Tullr
veds-intraden i Staden Halmstad.
29:0 - - - i anledning af väckt fråga
om användande af Kronans Tionde-Koppar för
Flottornes behof.
5o:o - - - angående Skatte-lösen af
2tne i och vid Gefle varande Krono-Laxfisken,
4 i
31:0 Den 12 Julli; rörande Stats-Verkets
tillstånd och behof under Riks-Statens Första
Hufvud-Titel.
32:0 Den 29 - - - rörande en fö
reslagen
Segelled genom Sundet vid Södra
Stäket.
35:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Disponenternes af Loverts
Alun-Bruk underdåniga ansökning 0111 befrielse
från Tiondes utgörande, på 10 års tid, för Alun-tillverkningen.
54:o - - - angående den af Geijerska
Arfvingarne sökta fria dispositions-rätt af Lägenheten
Rörstrand.
55:o - - - rörande reglering till för
bättring
i lönevilkoren för Befälet vid Indelda
Arméen.
56;o - - - i anledning af Kgl. Maj;ts
Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, i hvad den rörer Riks-Statens
Sjunde Hufvud-Titel.
07:0 Den 2 Augusti; i anledning af Kgl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om reglering af Remiss-laget
för Kongl. Räntmästarne och LandtRäntmästarne.
58:o - - - i anledning af Kgl. Majtts
Nådiga Bref, rörande verkstäld undersökning om
Kronans förpantade Hemman och Lägenheter.
59:0 - - - i anledning af väckt fråga
om upplysningars infordrande, hvilka och huru
många byggnader Kronan eger, m. m.
4o:o Den i4 - - - i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, rörande för
-
42
ändring af den, Andrarums Alun-Verk tillagde,
rättighet till uppköp af Skogs-effecter m. m.
41:0 D. 14 Augusti; i anledning af Kgl.
Maj;ts Nådiga Proposition, rörande Stats-Verkets
tillstånd och behof, i hvad den rörer Riks»
Statens Nionde Hufvud-Titel.
42:0 - - - i anledning af Vare Re
visorers
Berättelse öfver Stats-Verkets Förvaltning
och Räkenskaper, åren 18x7 och 1818.
45:o - - - rörande öfverseende af 1720
års Inqvarterings-Ordning.
44:0 - - - angående inköp, för Sta
tens
räkning, af Geographiska Inrättningens
Chartoe-Verk.
45:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående Saltpeter-gärdens
nedsättning m. m.
46:o - - - i anledning af Kongl. Mits
Nådiga Remiss uppå Lands - Kammereraren,
Kammar-Piätts-Rådet A. Ekelunds ansökning,
angående dess Pensions-rätt vid afskedstagandet.
47:0 Den 20 - - - angående förre
Häradsskrifvaren Johan Santessons Pension.
48 _ _ _ rörande rättighet för Bergs
män,
att med penningar lösa Kronans Persedeloch
Tionde-Tackjern m. m.
4g:o - - - rörande Stats-Verkets För
valtning
och Räkenskaper åren 1819 och 1820.
5o:o - - - rörande anslag å Stat för
Läkare-biträde vid förefallande besigtningar å
Fångarne i Blekinge Läns-PIäkte.
51:0 Den 22 - - - i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse om uppförande
43
på Indragnings-Stat af 3:ne Lärare-Löner, vid
Skeppsgosse-Scholan i Carlskrona.
52:o Deri 22 Aug.; i anledning af Kgl.
M :ts Nådiga Proposition om anslag af Lön å Stat
för en särskild Provincial-Läkare i Herjeådalen.
55:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, rörande utbyte af arne Indelningar
vid Kongl. Lif-Regeinentet.
54:o - - - i anledning af Yåre Deputerades
Berättelse om Krigs-Redogörelse- och
Revisions-verket.
55;o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Proposition, om, Pensions-anslag för
framlidne Stats-Commissarien Widegrens oförsörjda
Döttrar.
66:o Den 22 - - - i anledning af
vackt fråga om förändrad beräkning af åtskilliga
Stats-Verkets ordinarie Intrader.
57:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, rörande Löne - förhöjning för
Kronofogdarne och Häradsskrifvarne i Götheborgs-
och Bohus Län.
58:o Den 2 September; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Chefens för
Skånska Dragon-Regementet underdåniga anmälan
om Expectance-lön för Cornetten Friherre
Casimir Sparre.
5g:o Den 11 - - - i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss i fråga 0111 Häradshöfdingars
Pensionsrätt.
60:0 - - - i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, rörande Landsliöfdingars
Pensionsrätt.
44
6i:o Den n September; i anledning af
väckt fråga om anslag å Stat, till Ved för
Lands-Cantzlierne ©eh Landt-Ränterieme.
62:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående Löne-tillökning fÖF
Fjerdingsman i Vester-Norrlands Län.
63:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående Räntornes utgörande
för någre åt Thorshälla Stad upplåtne Kronohemman.
64:0 Den i3 - - - i anledning af
väckt fråga om närmare brstämmande af Strand
egares
rätt till fiske.
65:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Chefens för Tredje Cavalleri-Brigaden
underdåniga Memorial, om utbekommande
af Adjutants-arfvode m. m.
66:0 - - - i anledning af väckt fråga
om förlängning af arrende-tiden å Strömmingsfisken.
67:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Bref, angående ersättning till Innevånarne
i Ilertigdömena Schleswig och Holstein,,
för gjorde lefverantser m. m. till Svenska Ar—
meen efter Freden i Kiel,
68:0 Den 18 - - - i anledning af
Kongl. Majds Nådiga Bref, angående Riksens
Ständers förmenta granskningsrätt af Tull-Verkets
Räkenskaper in. m.
6g:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Bref, rörande Justitiae-Rådet m. m. J.
R. Bloms Pension vid afskedstagande^
45
'70:0 Den 18 September; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, i fråga om ersättning
för en brist i Kongl. Hof-Stallets utfodring.
71:0 ~ - - i anledning af Kgi. Majus
Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, i hvad den rörer Riks-Statens Fjerde
Hufvud-Titel.
72:0 - - - i anledning af Kgl. Majrts
Nådiga Proposition, om Pension för Enkefru
Grefvinnan Adlercreutz.
70:0 - - - angående förrättad granska
ning af Post-Verkets Räkenskaper.
74:0 - - - rörande verkstäld gransk
ning
af Redogörelsen för Chartae - Sigillalaemedlen.
75:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, i fråga om ersättning af de förluster,
åtskillige Jordegare lidit, genom Trollhätte
Slussverks uppdämning.
76:0 Den 22 - - - rörande verkstäld
granskning af Tullverkets Räkenskaper.
77:0 Den 3o - - - rörande anslag
till inköp af Instrumenter för Astronomiska Observatorium
i Stockholm.
78:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, rörande nedsättning i Arrendet
för Högsta och Lunda Hemman.
79:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Häradsskrifvaren Rydings
underdåniga ansökning, om utbekommande af
innehållen Mantals-skrifnings-Provision.
80:0 Den 4 October; i anledning af Kgl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Öfversten m. m. C.
Silf ver skjölds ansökning om accords-ersättning.
46
81:0 Den 9 October; rörande verkstald
granskning af redogörelsen för de till Veneriska
smittans hämmande anslagne medel.
82:0 - - - i anledning af Kgl. Majds
Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, i hvad den rörer Riks-Statens Femte
Hufvud-Titel.
80:0 - - - i anledning af Kgl. Majda
Nådiga Remiss uppå Kronofogden E'. Lindbergs
underdåniga ansökning, angående Löneanslag
för en Expeditions-Fogde m. m.
84:o Den i5 - - - i anledning af
Kongl. Majds Nådiga Proposition, angående den
i Hufvudstaden anlagde Veterinair - Inrättning
m. m.
85:o - - - om anvisande af medel
till Extra löner inom de Fyra Stats-Expeditionerne
af Kongl. Cantzliet.
86:0 Den 17 - - - i anledning af
Kongl. Majds Nådiga Remiss uppå Lieutenanten
B. Berghmarhs underdåniga ansökning, om
förlängning å Arrendet af Klabböhle KronoLaxfiske.
87:0 - - - i anledning af Kgl. Majds
Nådiga Proposition, om Pension för framlidne
Riks-Rådet m. m. Herr Herr Grefve Liljencrantz’s
Dotter, Friherrinnan Tornerhjelm.
88:0 - - - rörande beviljad Pension
för Directeuren J. D. Lofving.
89:0 Den s3 - - - i anledning af
Kongl. Majds Nådiga Proposition, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, i hvad den
rörer Riks-Statens Andra Hufvud-TiteL
47
go:o Den 25 October; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, i hvad den
ti ' _
rörer Riks-Statens Åttonde Hurvud-Titel.
g i:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Proposition, om Stats-Verkets tillstånd
och behof, i hvad den rörer Allmänna Indragnings-Staten,
92:0 - - - angående Riks-Hufvud
Boken,
m. m.
g3:o - - - angående beraknings-grun
den
för Riks-Markegångs-priset å den, under
Rikets Ämbets- och Tjenstemanna-Stater med
Penningelöner, uppförde Spannmål.
g4:o - - - om användandet af Dje
knepenningar
i Hernösands-Stift.
g5:o - - - angående lindring uti In.
qvarterings-besväret för Städerne i allmänhet,
samt särskildt för Malmö, Warberg och Wadstena.
96:0 - - - angående Spannmåls-anslag
till lönefyllnad för Stockholms Scholas-Lärare.
97:0 Den 24 - - - i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om en årlig
Pension till f. d. Landshöfdingen m. in. Hans
Järta.
98:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Riksdags-Fullmägtigens för
Hernösands Stad underdåniga ansökning, angående
Landshöfdinge-Residencehuset derstädes.
99:0 Den a4 October; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Befälhafvarens
för Konungens Lif- och Hus-Troupper
underdåniga Memorial, rörande anslag till re
-
48
parätions- kostnad å Kongl. Svea Lif-Gardes
Casern.
100:0 Den 24 October; i anledning af
verkstäld granskning af Wadstena Krigsmans-j
lius-Cassas Räkenskaper.
101:0 Den 27 - - - i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss uppå Consistorii
i Calmar underdåniga anmälan, rörande det vid
sednaste Riksdag beviljade Lane-biträde för uppbyggande
af ett Gymnasii- och Scholae-hus
derstädes m. m.
102:0 - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående Grefliga Gyllenstjerna
ska Famillens förmenta fordran hos Staten.
io3:o Den 3 Novemberj om ökadt anslag
å Stat för Kongl. Bibliothequet.
io4:o - - - i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, rörande yrkad begrafnings-hjelp
efter aflidne Capitainen C. A. Sabelfeldt.
io5:o - - - i anledning af verkstäld
granskning af redogörelsen för 1817 och 1818
årens Riksdags-kostnader.
106:0 - - rörande utarbetande af
Förslag till förenkling af Hemmans-räntornes
debitering och utgörande.
107:0 Den 6 - : - i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, i fråga om utgörande
af Statens Ordinarie Räntor uti Skåne,
Blekinge, samt Götheborgs- och Bohus-Län.
108:0 - - - rörande Förvaltningen af
de fill Strömrensningar anslagne Medel.
loy.Q
4g
7og:o Den 7 November; i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om anslag af medel
tili Myntverkets iståndsättande.
xio:o - - - i anledning af Kongl.
Maj;ts Nådiga Remiss uppå Oiof Soderborgs underdåniga
ansökning om nedsättning uti Arrendet
för Betesmarken Ribbelberga-Broar.
111:0 - - - rörande Häst- Vacance
afgiftens
utgörande vid Smålands Regementes
Infanterie-Bataillon.
112:0 - - - rörande de så kallade
Medico-Theologiska Stipendierne m. m.
ii5:o - - i anledning a£ Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, rörande Krono-Utskyldernes
debiterande och qvitterande.
1 i4:o - - - i anledning af vackt fråga
om ersättning för förlorade ängar m. m. vid
gränsregleringen mot Ryssland.
115:o - - - i anledning af Kongl.
Majds Nådiga Remiss, rörande Lånebiträde af
Allmänna medel till Trollhätte Canal- och SIussJVerks-Bolag,
m. m.
116:0 - - - i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Lieutenanten O. M.
von Fiecindts underdåniga ansökning om ersättning
för liden förlust å dess Boställe Fullstad.
117:0 Den 10 - - - i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, rörande Lånerätt
i Riksens Ständers Banque för Allmänna
Brandförsäkrings-Verket.
118:0 Den 12 - - - angående förökadt
Anslag till Riksdags-kostnadernes bestridande
m. m.
4
5o
*119:0 Den 20 November; i anledning af
Kongl. Majus Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof, i hvad den rörer Riks;'
Statens Tredje Hufvud-Titel.
120:0 - - - angående Stats-Reglerin
gen
i allmänhet, och med öfverlemnande af
Riks-Staten för år 1824 och följande åren, intill
nästa Riksdag.
121:0 - - - i anledning af förekom
men
fråga om rättigheten, att utfärda Invisningar,
ställde på enskild man m. in.
122:0 Den 22 - - - i anledning af
verkställd granskning utaf Militiae-Boställs-Cassans
Räkenskaper.'
i25:o Den 29 - - - rörande Garni
zons-Sjukhus-Byggnaden
i Stockholm.
i24:o - - - rörande meddelande af ar
betsplaner
m. m. i afseende på Allmänna Byggnaders
uppförande.
i2Ö:o - - - angående inrättandet äf
enskilda Banquer eller Disconter.
126:0 - - - i anledning af verkställd
granskning af Kongl. Nummer-Lotteriets Räkenskaper
för år 1821.
127:0 Den 1 December; angående Sjöfartens
skyddande emot Spanska Kaperier.
128.0 - - - i anledning af Kongl.
Majda Nådiga Bref, rörande inrättningen af ett
Handels-Låne-Contoir i Götheborg m. m.
129:0 - om anläggandet af en
.Vattenledning till Carlscrona.
i5o:o - i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref, angående ett, Höganäs Stenkols-Verk
beyiljadt, understöd af Stats-medlen,
i3i:o Den 3 December; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, angående begärd
ersättning af Allmänna Medel för Kostnaderne
vid tryckning af Landshöfdingarnes ErabetsKungörelser.
i5a:o - - - i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss å framlidne Landshöfdingen
af Vibelius Enkas ansökning, att lå bibehålla
hälften af den Pension hennes Man, å
Allmänna Indragnings-Staten, innehaft.
i33:o - - angående förändring uti
nu gällande föreskrift om Allmänna lndragningsStatens
utgifvande af trycket.
i34:o - angående Gratifxcation
till Stats-Commissarien Tunelius,
i55;o Den io - - - angående ytter
ligare
understöd för Nybyggare i de Norra Provincerne.
i56:o Den i5 - - - om anordning uppå
Banquen af det Creditiv, Vi beviljat till
Spannmåls uppköp yid inträdande svårare missväxt.
157:0 Den 17 - - - angående fort
farande
anslag för Strömrensningar m. m.
108:0 - - - i anledning af väckt frå
ga
om förräntande af den till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition öfverleinnade Saltpeter-Fonden.
i3g:o - - - rörande en, Dykeri-Com
missarien
TFestbeck tillagd, Pension m. m.
i4o:o - - - angående utbetalande af
ett för Öfver-Commissarien D. Ek faststäldt arfvode.
i41:0 Den 20 - - - angående bevil
jade
arfvoden för 2:ne vid Stats-Utskottet sär
-
5a
skildt antagne Secreterare, Hemliga Utskottets
Secreterare och Canzlist m. m. samt
i42;o Den 22 - - - med anhållan om
undersökning i en fråga om oredovista trycknings-medel,
uppburne vid sisllidne Riksdag.
§. il.
Efter erhållen kännedom af den Stats-brist,
hvarom nästföregående §. förmäler, och efter beräkning
af de på Riksgälds-Contoiret ställde anvisningar,
håfve Yi, till fyllande af behofven,
åtagit Oss en årlig Allmän Bevillning, till ett
belopp af Två Millioner Etthundrade Sjuttio
Tusende Riksdaler, att ifrån och med år i8a4
intill nästa Riksdag utgöras; varande dessutom,,
under nedanstående särskilda Bevillnings-artiklar,
följande Poster förslagsvis upptagne, såsom
tillflytande Stats-Verket, nemligen:
uti Tull-Bevillning - - - 1,720,000.
- Salu-Accis - - - - 11,925.
_ Post-medel - - - - 520,000.
- Charta*- Sigillatce-medel - 277,000,
samt uti Brännviris-brännings
a.
fgtft ~ ~ _ _ _ “ “ 429,000;
utgörande berörde Poster, tillsammans
med ofvannämnda
Allmänna Bevillning, eller - 2,170,000.
en Summa af 4,927,925 R:d.
Hvad nu först Allmänna Bevillningen angår;
så håfve Yi funnit den så kallade fyllnads-afgiften,
äfven som den för vissa öfverflöds-varor
eriagde afgift, böra lörsyinna. I öfrigt hafvs
53
Vi, för denna Bevillnings fördelning och utgörande,
hufvudsakligen följt de grunder, hvarpå
sednare Bevillnings-Förordningar hvila 5 åberopande
Oss härutinnan ej mindre Vår, under den
18 i denna månad, till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga
Skrifvelse, än den af Oss upprättade
Bevillnings-Stadga, i hvilken dessutom, äfven
nu, blifvit upptagne både den särskildt utgåen-;
de Qvarn-Tullen och Salu-Accisen.
Hvad derefter lull-Bevillningen vidkommer;
så håfve Vi, med antagande af den grundsats,
att en allmän frihet må ega rum, att, emot
afpassad Tull, införa alla utländska varor,
gillat och fastställt en Tariff för utgörandet a£
ifrågavarande Bevillning. Vi håfve dock, på
förekomne skäl, dels funnit nödvändigheten fordra,
att denna Tariff icke förr, än den 1 Januarii
1825, må tillämpas, och nu gällande Tull/
taxa emellertid tjena till rättelse, dels ock hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att, i händelse
Kongl. Maj.t funne, vid utfärdandet af
Tariffen, i Nåder för godt, att göra några undantag
från den allmänua införsel-friheten, Kgl.
Maj:t då täcktes, genom en särskild Nådig Författning,
låta samma undantag allmänt kungöra;
på sätt Vår underdåniga Skrifvelse, af den 18
i denna månad, angående Bevillningen af Stora
Sjö-Tullen, samt andre dermed gemenskap egande
ärenden, närmare upplyser.
Post-Taxorne för Inrikes Brefvexlingen
håfve vi funnit böra oförändrade bibehållas;
men som Post-afgifterne äro bestämda, icke i
förhållande till längden a£ den väg, brefven föras,
utan till antalet af PostrContoir, sorn de
54
passera, så håfve Vi hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit, att Förslag till Taxor, hvarigenom
Postporto jemkades i enlighet med en,
från afståndet, särskilde Orter emellan, hemtad
billighetsgrund, måtte, genom Ofver-Post-Directeurens
försorg, varda upprättade, för att pröfvas
af nästkommande Ständer. Vi håfve icke
eller lämpeligt ansett, att förhöja af giften för
Utrikes gående eller derifrån kommande bref;
men till Kongl. Maj;t håfve Vi öfverlemnat, att,
efter omständigheterne, öka eller nedsätta densamma,
allt i öfverensstämmelse med yår underdåniga
Skrifvelse af den 12 i denna månad.
Grunderne för utgörandet af Stämplade
Pappers-afgiften, håfve Vi, uti åtskillige och
hufvudsakliga delar, förändrat, i synnerhet hvad
Stämpeln ä Fullmagter och Constitutorial till
tjenster, samt afsked derifrån, äfvensom å Lysnings-sedlar,
beträffar. Vi håfve sorgfälligt sökt
gifva tydlighet åt föreskrifternas både innehåll
och ordnande; Åberopande Oss i öfrigt Vår,
under den 18 i denna månad, till Kongl. Maj:t
aflåtna underdåniga Skrifvelse, med den dervid
fogade nya Förordning om Stämplade Pappersafgiften.
Uti den af Kongl. Maj:t, under den 6 September
1815, med anledning af då församlade
Riksens Ständers underdåniga anhållan, utfärdade
Nådiga Kungörelse, angående Brännvins--  brännings-afgiften, håfve Vi funnit några betydlige
förändringar eller tillägg vara desto betänkligare,
som Högstberörde Kungörelse hunnit
blifva allmänneligen känd, och den enskilda
hushållningen är, i flera afseenden, derefter lärn
-
55
pad. Vi håfve dock nödigt ansett, att i Kungörelsen
infördes några mera bestämda föreskrifter,
eller ock derifrån uteslötos stadgandcn, som
med de af Oss antagne grunder för Brännvinsbrännings-rättighetens
utöfning icke funnos förenliga;
och det är till vinnande af dessa båda
ändamål, som Vi, under den 18 i denna månad,
aöålit till Kongl. Maj:t en underdånig Skrifvelse,
hvars innehåll Vi härutinnan åberope.
Vidare och som Vi lunnit, å ena sidan,
nödvändigheten att kraftigt motverka Veneriska
smittans utbredande, samt, å den andra, inhemtat,
att de medel, som i detta afseende kunnat
inbringas, ej varit tillräcklige för ändamålet; så
håfve Vi beslutit, att, till Veneriska smittans
hämmande och utrotande, skall intill nästkommande
Riksdag utgöras, af hvarje Mantalsskrifven
Person, en årlig afgift af minst 1 sk., och
högst 5 sk., på sätt och i öfverensstämmelse med
de grunder och villkor, Vår underdåniga Skrifvelse,
af den 18 i denna månad, innefattar.
Slutligen håfve Vi, uti andre med Bevillnings-medlen
gemenskap egande ämnen, allåtit
till Kongl. Maj:t, under loppet af detta Riksmöte,
följande underdåniga Skrifvelser, hvilkas
innehåll Vi jemväl här åberope.
ilo Den 2 September; i anledning af väckt
fråga om en vidsträcktare Fribrefs-rättighet för
Slädernes Magistrater.
2:0 Den 2 1 October; med underdånig anhållan,
att Vårt Beslut, angående CapitationsFyllnads-
och Öfverflöds-afgifterne, måtte genast
kungöras.
5:o Den 3 November; angående nedsättning
56
af stadgade böter för uteblifvande från Mantalsskrifning
m. m.
4:o Den 20 November; angående restitution
af erlagd Bevillnings- afgift för Svenska Spelkort,
som exporteras.
5:o Den 1 i denna månad; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående upp-j
hörande af Extra-Grufvehjelpen i Stora Kopparbergs-Län.
6:0 - - - angående Post-Inrättningen
och de deraf till Stats-Verket inflytande inkom-'
ster.
7:0 Den 17 - - - om Landt-Tulls-i
bevakningen och Gränse-tullarne mot Norrige.
8:0 Den 20 - - - angående Bränn
vins-pannors
mätning och stämpling, samt ansvar
för oriktigheten dervid.
9:0 - - - angående åtskilliga förändrin
gar
i Seglations-Ordningen.
10:0 - - - angående en Författning
mot Lurendrägeri och Tullförsnillning; samt
11:0 Förliden gårdag; angående den tid,
inom hvilken betalnings-skyldigheten af anmärkte
Bevillnings-medel upphörer.
$• 12.
Särskildt har Preste-Ståndet beslutifc, att
den af Ståndet vid 1810 års Riksdag frivilligt
åfagne och vid sistforflutne 2tne Riksdagar förnyade
förbindelse, att, intill näst inträffande
Riksmöte, till Wadstena Krigsmanshus-Cassa eller
ock till Amiralitets-Krigsmans-Cassan erläg-j
ga Tre procent af den Bevillning, hvartill Ec-'
57
clesiastique Embets- och Tjenstemän, för deras
löne-inkomster, blifva årligen taxerade, kommer
att till nästa Riksdag fortfara.
§• i5.
I öfverensstämmelse med stadgandet uti 63
§. af Regerings-Formen, alt tvänne särskilda
tillräckliga summor, vid hvarje Riksdag, skola
för oförutsedda händelser afsättas och anslås till
Kongl. Maj;ts Höga disposition, håfve vi beslutit,
att den ena, eller det så kallade större Creditivet,
hvilket, jemlikt innehållet af ofvanåberopade
Grundlags-rum, skall lyftas i Banquen,
må utgå till enahanda belopp, som vid sistlidne
Riksdag bestämdes, eller till Två Millioner Riksdaler,
och anvisat den andra, eller det mindre
Creditivet, att utgå på sätt, Vi, uti sammanhang
med den vid innevarande Riksdag vidtagne
Finance-reglering, förordnat, och till en summa
af i,5oo,ooo R:d, tillgänglige då Kongl. Maj.-t,
efter inhemtandet af hela Stats-Rådets tankar,
finner lyftning oundvikligen nödig; hvarvid iakttages,
att tvåtredjedelar, eller en Million Riksdaler,
disponeras, då Rikets försvar påkallar utomordentliga
anstalter, och den öfriga tredjedelen,
eller 5oo,ooo R:d., anlitas för andra högst
vigtiga och angelägna utgifter. Vid begagnandet
af sistnämnde Creditiv, bafve Vi funnit Oss böra,
på sätt Vår underdåniga Skrifvelse af den
17 sistlidne November innehåller, fästa det villkor,
att de utomordentliga behof och föremål,
i och för hvilka de summor, som deraf uttagas,
ansetts erforderlige, skola fullständigtupp
-
68
gifvas, och en summarisk redovisning deröfver
upprättas, på det Vi, eller väre Revisorer, må
jemväl kunna deraf erhålla en ledning, till vinnande
af nödig-specjell kännedom om dessa medels
användande i hvarje särskildt fäll; Men
sorn Kongl. Majit, uti till Oss aflåtet svar, under-
den 'Jt i denna månad, i Nåder förklarat,
att Kongl. Majit, i afseende på Creditivens begagnande
och redogörelsen derföre, vill noga
iakttaga hvad 63 och 64 §. §. Regerings-Formen,
samt 5o och 68 §. §. Riksdags-Ordningen
i detta afseende föreskrifva, utan medgifvande:
af sådane villkor och föreskrifter, som deremot
kunna vara stridande; så bafve Vi, genom Vårt
Stats-Utskott, vid dess slutliga Skrifvelse till
Väre Fulimägtige i Riksgälds-Contoiret, låtit
detta Nådiga förklarande till rättelse lända»
§. i4.
I anledning af Kongl. Majits Nådiga Pro-i
position, af den 27 Februarii detta år, angående
dels ytterligare anslag för fullbordandet a£
Götha-Canal, och dels åtskillige andre GöthaCanal-Bolags
angelägenheter, hafva, utöfver de
af Rikets Ständer år 1818 i Byggnads-låne-biträde,
för innevarande år 1823, bevilljade 3oo,ooo
R:d., ytterligare 100,000 Riksdaler, sorn, enligt
arbetsplanen för året erfordrades, af Oss blifvit
anvisade, alt af Banquen förskjutas; Hvarjemte
Vi, med bifall till hvad Kongl. Maj;t i Nåder
föreslagit, rörande byggnads-biträdet för de påföljande
åren, beslutit, att, i sådant ändamål,
följande summor komma att utgå, nemligen:
59
för år i8a4
; R:d. 4oo,ooo,
- 1825
- 1826
- 1827
— 4oo,ooo,
— 55o,ooo,
— 5oo,ooo,
samt för år 1828 . : . . . — 200,000;
hvilka summor, till den del, som af Banqueus
behållna vinst icke kan erhållas , komma att af
Vårt Riksgälds Contoir anskaffas och upptagas
uti Lån, emot Obligationer, ställde att, vid anfordran
, inlösas med 5 Procent ränta om året.
Hvad sålunda är vordet bevilljadt skall dock
såsom Låne-anslag anses och blifva det yttersta,
som Staten, till Canal-byggnadens fortsättande,
består, så att något tillskott derutöfver framdeles
ej må af Bolaget påräknas. Derjemte håfve
Vi funnit Oss böra bilalla Bolagets anhållan om
anstånd, till nästa års slut, med inbetalning af
de sista 10 procent å dess primitiva Actie-teckning.
När Vi deremot icke kunnat godkänna
det af Actie-egarne föreslagne sätt, att få godtgöra
sig den i Bolagets Privilegii 23 Bolaget
af dess egna medel tillagde ränte-godtgöring af
årliga 5 procent, de 4 sista Byggnads-åren, från
och med 1825 till och med 1828, medelst qvittning
emot en till lika belopp uppgående insättning
af 20 procent utöfver deras första teckning;
håfve Vi dock icke allenast förklarat Actie-egarne
berättigade, att, ifrån och med år 1825 till'
och med år 1828, såsom utdelning, åtnjuta hvad
West-Götha-Linien af Canalen möjligen kan inbringa
efter dess färdigbyggande, och sedan underhållandet
deraf blifvit bestridt och uppbördskostnaderne
afgått, dock så att ibland inkomsterne
ej få beräknas de afgifter, hvilka, vid
6o
Transporter af Bolagets EfFecter, Arbetsmanskap
m. m. erläggas, utan ock, att Inkomsten af den
färdigblifvande Öst-Götha-Canal-Linien äfven
må af Bolaget tillgodonjutas och begagnas. I
öfverensstämmelse med det villkor Riksens Stan-*
der, år 1818, fästade vid afskrifningen af Bolagets
skuld, 1,080,877 R:d. 38 sk. 2 rst. till Götha-Canal-Discont,
håfve Vi oek funnit Oss bö-^
ra med de nu bevilljade Låne-anslagen förena
det bestämda förklarande, att någon skyldighet^
å Statens sida, ej erkännes, att ersätta Actieegare
ränta efter byggnads-åren; och hvad slutligen
angår en af Bolaget väckt fråga om belänings-rätt
för Aetierne uti Statens PenningeVerk,
så håfve Vi, på sätt Reglementet om Publique
pappers belänande uti Banco-Discontea
innehåller, afsatt nödig Fond härtill, och bestämt
de villkor, hvarunder Vi funnit Oss kunna ea
sådan belänings-rätt medgifva. .
Genom Remiss, af den 20 FebruarK innevarande
år, har Kongl. Majtt i Nåder meddelat
Oss en af Södertelje-Canal-Bolag, genom des3
Direction och Revisorer, ingifven skrift, innefattande
dels framställning af Canal-Verkets tillstånd
i början af detta år, och dels Bolagets anhållan,
att antingen, emot ersättning, få öfverlemna
Canalen och Sluss-Verket till Staten, eller
ock att hugnas med sådant understöd, att
Canalen må kunna i en framtid underhållas, och
Bolaget njuta billig ränta å sine i och för Canal-arbetet
utgifne penningar.
6i
Ehuru Vi nu ansett någon inlösen och fortsatt
förvaltning, för allmän räkning, af Söder -  telje-Canal, ej kunna komma i fråga; håfve Vi
dock funnit, del Bolags-Interessenterne, som ej allenast
uppfyllt alla de skyldigheter de sig åtagit,
utan ock, genom betydliga bidrag derutöfver,
ådagalagt ett särdeles berömvärdt patriotiskt nit,
till Canal-arbetets utförande, hafva gjort sig
förtjente att med ytterligare allmänt understöd
biträdas uti deras företag; och som, vid bestäm -  mandet af detta understöd, förekommit, att Bolaget,
efter det dess sednare Lån till Banquen
med innevarande år blifvit till fullo inbetaldt,
likväl fortfar att vara i skuld hos Banquen för
den, vid 1815 års Riksdag, Bolaget beviljade
summa 100,000 R;d., hvarå, i fastställd ordning,
3 procent ränta och 4 procent af primitiva Capitalet
borde årligen inbetalas; så håfve Vi funnit
det lämpligaste understöd, som nu kan och
bör Bolaget förunnas, vara det, att intill nästa
Riksdag icke någon Ränta eller Capital-afbetalning
å Bolagets berörde skuld till Banquen
100,000 R:d. kommer att fordras. Hvarjemte
och under öfvertygelse, å ena sidan, om vigten
af detta Canal-Verks behöriga fullkomnande och
underhåll, samt med fästadt särdeles afseende, å
den andra, vid de stora uppoffringar' Bolaget
gjort, Vi bevilljat ett årligt anslag, för Södertelje-Canal-Bolag,
af 15,ooo Riksdaler Banco,
att från och med år 1824 till och med år 1828,
utgå, på sätt Vi särskildt förordnat, och emot skyl.
dighet, å Bolagets sida, att, till sistnämnde års slut,
hafva bragt Canalen i fullkomligen färdigt skick.
6a
Likaledes, och på Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, af den 12 Mars innevarande år,
angående Hjelmare-Canal- och Sluss-Verks ombyggnad,
håfve Vi bevilljat, för verkställandet
af de till detta års arbets-plan hörande delar
af samma byggnad , ett bidrag af 4o,ooo R;d.
Banco, som till Canal-Bolagets Direction blifvit
från Banquen utbetalde; hvarjemte Vi
1:0 Beslutit, att det, enligt Riksens Ständers
Förordnande år 1818, Bolaget meddelade
Låne-biträde, 200,000 Riksdaler, kommer, med
inställelse af den derå hittills från Stats-Verket
årligen godtgjorda Ränte-betalning, likväl allt
framgent att anses såsom en Bolagets skuld till
Banquen, för hvilken skuld, så länge Canal- och
Sluss-Verks-byggnaden fortfar, någon Ränta eller
Capital-afbetalning icke utgöres, men för
hvilken, efter byggnadens slut, Ränta bör af
Bolagets inkomster erläggas; Kommande Capital-afbetalningen,
att uppå Riksens Ständers vidare
föreskrifter bero; och
2:0 Anslagit, såsom årliga byggnads-biträden
till Hjelmare-Canal- och Sluss-Verks
ombyggnad,
och för år 1828 ..... — 70,000.
Dock håfve Vi velat fästa det villkor vid utbetalningen
af dessa anslag, att Bolagets nu utlånta
medel först skola indrifvas och användas:
att behörig Revision varder, enligt Reglementets
föreskrift och på sätt, som hittills skett,
för år 1824
- 1825
R:d. 120,000,
— 120,000,
— 90,000,
— 90,000,
1826
1827
63
Wied deltagande af Publikt Ombud, årligen förrättad,
och att års-anslaget ej får utbetalas, innan,
genom Revisions-förrättningen, är vordet
intygadt, att det föregående årets arbete blifvit,
i öfverensstämmelse med vederbörliga stadganden,
verkställdt, samt Reglementets innehåll jemväl
i öfrigt efterföljdt och iakttaget; börande
Staten för evardliga tider fritagas från alla vidare
anspråk, i och för denna Canal-byggnad,
äfvensom till dess underhåll och framtida iståndsättande.
3:o Till beredande af ersättning åt Staten
för hvad som sålunda kommer att utgifvas,
skall anmälning till deltagande uti HjelmareCanal-
och Slussverks Bolag med alla, uti de
för Bolaget den 3i Julii 1818 utfärdade Privilegier
och i Bolags-Reglorne den 24 Augusti
1820, medgifne rättigheter, ytterligare under
närmast härefter följande 5 år förblifva öppen,
på det sätt, att den, som åstundar en sådan delaktighet,
bör hos det Rikets Penninge-Verk,
hvilket med utgifvandet af anslagen till allmänna
arbeten får befattning, tillkännagifva, för
huru Stort belopp han önskar blifva Actie-egare,
hvarefter honom åligger, att, till samma Verk,
af det tecknade beloppet inbetala en femtedel
för hvarje år, räknadt ifrån och med nästkommande
år till och med år 1828, så att vid
Actie-teckningen erlägges hvad som, efter denna
grund, för de förflutna åren tillika med det,
hvarå teckningen sker, belöper, och sedermera
en femtedel hvarje påföljande år; dock utan att
de sålunda tillkomne nya Actie-egare må berättigas,
att af Staten erhålla Ränta under bygg
-
64
nads-åren. Skulle, efter 1828 års slut, befinnas,
det en dylik anmälan till ökad delaktighet
uti Hjelmare-Canal- och Sluss - Verks - Bolag,
samt ofvan föreskrifne inbetalning, uti sådant ändamål,
icke egt rum för sammanräknade 100,000
Riksdalers Capital, förbehålla sig Riksens Ständer
ersättning för de nu beviljade anslagen, på
det sätt, att dertill ovägerligen bör användas allt,
hvad af Canal- och Sluss-Verkets behållna inkomst
kan blifva öfrigt, sedan ränta till Tre
procent å det från Banquen förut meddelade
Låne-biträdet först blifvit erlagd, samt Actieegarne
derefter åtnjutit 5 procent ränte-utdebj
ning å deras insatte Capital.
§• i5.
Sedan Vi vunnit den öfvertygelse, att Allmänna
Magazins-Inrättningen förfelat de med
densamma egentligen åsyftade ändamål, och följden
blifvit den, att icke allenast Statens uppoffringar
beredt Jordbrukaren ringa eller ingen
båtnad, utan också att Inrättningens handelsoperationer
haft ett skadligt inflytande på den
enskilda rörelsen; så håfve Vi funnit Oss föranlåtne
besluta, att ej vidare med några bidrag
eller Creditiv söka upprätthålla Allmänna Magazins-Inrättningen,
samt, med anmälan hos
Kongl. Maj:t af Vår underdåniga önskan om
Inrättningens upphäfvande, uti Skrifvelse af den
10 i denna månad, till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning öfYerlemnat följande stadganden:
KO,
65
i:o Allmänna Magazins-Inrättningens befattning
med Kronans Ordinarie Spannmåls-Intrader
och deras användande för Arméens samt
Flottans och Staternes behof skall upphöra; och
komma dessa Spannmåls-intrader för innevarande
år och framgent, likasom före år 1793, att
emottagas och utdelas i Läns-Magazinen af Kro-}
nans tillförordnade Uppbördsman, under tillsyn
och vanlig controll af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
och disposition af Kongl. Mapts och
Rikets Stats-Contoir,
2:0 För Statens räkning må ej någon Spannmålshandel
hädanefter bedrifvas, utan bör denna
handelsgren oberoende öfyerlemnas åt den
enskilda speculationens omsorger.
3:o Till afvärjande af brist och nöd, i fall
missväxt eller andra olyckshändelser skulle inträffa,
kommer anläggandet af District-Magazim
i Orterne, särdeles i de Norra, att för en eller
flere Socknar, ett eller flere Härad af hvarje
Län, allt efter Innevånarnes önskan och fria val,
pa det kraftigaste uppmuntras och understödjas.
För att lätta verkställigheten af sådane Magazins
anläggning, skall af Allmänna Magazins-,
Inrättningens egande behållningar, då Verket
ställes under indragning, äfsättas ett i förhållande
till Länens folkmängd och läge lämpadt
Låne-anslag för Gefleborgs- Wester-NorrlandsJemtlands-
Westerbottens- och Norrbottenstillika
med Stora Kopparbergs- och VermelandsLän,
af sammanlagde 60,000 Tunnor, antingen
Råg, Korn eller Ilafra, allt efter Länens proportion
af olika sädesslag.
5
66
%:o Ett Creditiv af En Million Riksdaler
Banco anslås till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition,
för att bereda utvägar till anskaffande a£
Säd för nödlidandes understöd, i den olyckliga
händelse, att en svårare missväxt skulle inträffa,
och enskildte bemödanden då blifva otillräck-}
lige, att fylla behofven; hvilket Creditiv kommer,
att ifrån Banquen anordnas och utbetalas.
5:o Alla de hus och lagenheter, som af ålder
tillhört Staten och endast varit åt Allmänna
Magazins-Inrättningen upplåtne , för emottagande!
af Kronans Spannmåls-intrader, böra till
Stats-Verket, vid Inrättningens upplösande, återlemnas;
men sådane byggnader, som Inrättningen
enskildt sig förvärfva!, eller hvilka från förra
regale Bränneri-tiderne blifvit på Inrättningen
öfverlåtne, böra , så fort som på förmånligaste
villkor ske kan, afyttras tillika med Inrättningens
persedel-behållningar, inventarier och
materialier, af hvad namn och beskaffenhet som
helst, sedan likväl ofvanomförmälde, till Låneunderstöd
för vissa Län, anslagne 60,000 Tunnor
Spannmål först undantagits. Försäljningen
af Allmänna Magazins-Inrättningens fasta Egendomar
må likväl icke ombesörjas förr, än utröndt
blifvit, om och huruvida Stats-Verket eller andre
Publique Verk kunna vara i hehof, att dessa
Egendomar, vare sig en eller flere, till nyttiga
ändamål för det Allmännas räkning öfvertaga;
i hvilket fall husen ej komma att försäljas,
utan, till vederbörande Verks disposition,
emot skälig ersättning, upplåtas.
6:0 Allmänna Magazins-Direetionens befattning
med Verkets angelägenheter skall upphöra,
6?
eå snart frågan om Inrättningens npphäfvande
blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder pröfvad och afgjord.
Liqviderandet af Allmänna Magazins-Inrättningens
skulder, samt indrifningen och realiserandet
af Verkets utestående fordringar och behållningar,
besörjas genom ett särskildt Utrednings-Contoir,
hvilket kommer att ställas under
tillsyn och styrelse af Stats-Contoiret. Denna
Styrelses handläggning vid de ärenden, som med
Allmänna Magazins-Inrättningen egt gemenskap,
vidtager på samma gång, nu varande Direction
slutar sin förvaltning 5 och tillhör det Styrelsen,
att noga bevaka och tillse, det Allmänna Magazins-Inrättningens
samtelige öfverblifne behållningar
varda indrifne och realiserade, så att
Banquen ju förr dess heldre må förhjelpas till
ersältning för de Fonder, hvilka blifvit berörde
Inrättning, tid efter annan, förskjutne; börande
I sådant ändamål alla, genom realisationen af
Inrättningens tillgångar inflytande, medel till Banquen
af Styrelsen inlefvereras.
7:0 De Löner, som Allmänna Magazins-Directionens
nu varande Embets- och Tjenstemän
samt Betjente, utaf Inrättningens fond, hittills
åtnjutit, komma att, efter olika förhållanden,
undergå reglering, hvars grunder Vi underställt
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning; och huruvida de
Allmänna Magazins-Inrättningens Embets- och
Tjenstemän, hvilka, till följd af vårt särskildta
beslut, blifvit hos Kongl. Maj:t anmälde till ansvar
för åtskillige af dem vidtagne åtgärder, må
tillgodonjuta deras Löner å Expectance-Stat,
68
blifver af den begärda undersökningens utgång
beroende.
Slutligen bafve Vi ansett, att den, enligt
upprättade Contract, af Allmänna Magazins-Directionen
på enskilde Personer öfverlåtna Brännvins-brännings-
och Distillerings-rättighet för
Städerne: Stockholm, Götheborg och Carlscrona,
må förblifva orubbad, så länge Contractstiden
varar.
I öfrigt åberope Vi Oss innehållet af följande
underdåniga Skrifvelser:
1:0 Den 29 Julii; rörande utlemnad Koppar
från Magazins-Inrältningens Förråd, till taktäckning
å Kongl. Slottet och å Hennes Kongl.
Höghet Prinsessans Palais i Hufvudstaden.
2:0 - - - i anledning af Våre Revi
sorers
gjorde hemställan, rörande Undsättningsspannmåls
återlefvererande till samma Krono»
IVJagazin, der den uttagits.
Sto Den 2 September; rörande uppmätning
och anteckning af Cubik-rymden å hvarje loft
eller botten i Kronans Magazin.
<i;o Den 17 October; i anledning af Våre
Revisorers år 1822 framställde anmärkning, rörande
oredoviste Spannmåls-upphandlingsmedel
i Wermelands-Län.
S:o Den 24 - - - i anledning af den
vid nu öfverståndne Riksdag verkställda Revi.
sion af Allmänna Magazins-Inrättningens förvaltning.
6:0 Den 5 November; i anledning af Kgl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om afskrifning för ett
qvantum Råg, användt till brödbakning åt Hufvudstadens
fattige m. m.
69
7:0 Den 6 November; i anledning af åtskilliga
anmärkningar rörande Allmänna MagazinsInrättningens
förvaltning.
8:0 Den 22 - i - rörande anstånd med
betalningens erläggande för erhållen undsättningssäd
från Allmänna Magazins-Inrättningens förråd;
samt
g:o Den 20 i denna månad; om Kronofogdarnes
skyldighet, att afgifva Redogörelse för
utestående Undsättnings-spannmålsmedel.
§. 16.
Med anledning af flera inom Riks-Stånden
väckta motioner om en ny organisation af Tullverket,
håfve Vi, efter vunnen öfvertygelse, att
sammansättningen af nu varande General-TullDirection
är mindre svarande mot ändamålet,
hos Kongl. Maj-.t i underdånighet dels anhållit,
att nyssnämnde Direction må upplösas, och dels
föreslagit, att Tull-Verkets Styrelse samt inse:
endet öfver Seglationen må uppdragas åt en General-Directeur,
biträdd af Secreteraren vid TullVerket
och Kammereraren vid Boksluts-Contoiret,
den ene för Canzli- och den åndre för Contoirs-göromålen,
efter samma grunder och inbördes
förhållanden, som ega rum emellan Lands-'
höfding, Lands-Secreterare och Lands-Kammererare
i Läne-Styrelserne; åberopande Vi Oss i
öfrigt, hvad den af Oss sålunda föreslagna organisation
i det speciela beträffar, Vår underdåniga
Skrifvelse af den 20 i denna månad.
§. 17.
Sedan Vi, med afseende på grunderna för
Stora Sjö-Tullens utgörande och uppbörden der
-
70
af, förordnat, att ali Tull af inkommande varor
skall erläggas med vissa procent af det värde,
samma varor ega om bord i Svensk Hamn, och
utgående varor deremot förtullas, efter deras i
Svensk Stapelstad egande försäljningspris, i följd
hvaraf den hittills gällande föreskrift, om endel
Tullumgälders liqviderande uti Hamburger Banco,
kommer att,upphöra; så och i bétraklande deraf,
dels att alla Bevillnings-medel, hvaribland äfven
Tulluppbörden inbegripes, böra ingå tiil ett och
samma Förvaltande Verk, dels ock att befattningen
4med inköp af Vexlar för Statens räkning
varit åt Våre Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
pppdragen, och af dem kunnat uian svårighet
fullgöras, på en tid, då Riket fanns behäftadt
med en betydlig utländsk skuld, och Vexel-be«
hofven följakteligen voro vida större än nu, håfve
Vi funnit för godt besluta, det alla inflytande
Tullmedel hädanefter böra aflemnas till Riksgälds-Contoiret,
som eger att hålla Sfats-Verket
tillhanda den, under sådan Titel, i Riks-Slaten
upptagna Summa; hvarjemte Vi ansett lämpeligt
uppdraga åt Våre Fullmägtige uti RiksgäldsContoiret,
att upphandla och, uppå skeende be-j
horig Reqvisition, för Stats-Verkets räkning, utbetala
det bland Sjötulls-medlen beräknade belopp
i utländska myntsorter, hvilket till förefallande
behof varder anvisadt, allt i öfverensstämmelse
med innehållet af Vår underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t, af den 17 sistlidne November;
Men sorn Kongl. Maj:t, uti till Oss aflåtet
Svar, under den 4 i denna månad, Nådigst
förklarat, ‘att Kongl. Maj.t icke medgifver Tullmedlens
aflefverering till Riksgälds-Contoiret»
71
såsom en i Kongl. Maj:ts administrerande myndighet
ingripande och för öfrigt till en onödig
omgång ledande åtgärd, i följd hvaraf RiksgäldsContoirets
uppköp af Vexlar för Stats Contoirets
behof skulle förfalla; så håfve Vi, genom Vårt
Stats-Utskott, underrättat Väre Fulhnägtigei Riks-!
gälds Contoiret, om de förändringar i det för
dem till efterrättelse utfärdade Reglemente, hvil;
ka af Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga Förklarande
kunna blifva en följd.
18,
I sammanhang och i öfverensstämmelse med
så väl de allmänna förfoganden, Vi, angående
Rikets Penninge-väsende vidtagit, och hvilka uti
9 §. af detta Riksdags-Beslut innefattas, som hvad
i öfrigt hos Oss förekommit eller anmäldt blifvit,
håfve Vi, genom Vårt Banco-Utskott, låtit,
till iakttagande och efterrättelse för Ranco.-Styrelsen,
meddela särskilde regleinentariska föreskrifter
öfver följande ämnen:
A. Rörande dispositionen pd Banquens redbara
Fond;
i:o Om utvexling af Speciemynt emot lika
numerair i Banco-Sedlar, dels för de Höga Kgl.
Personernes enskildte behof, då Deras egenhän.
digt undertecknade Reqvisitioner till Banco-Styrelsen
aflemnas, och dels, (till sammantaget belopp,
högst 2,24o R:d årligen,) för vissa Academier,
Kongl. Collegier och Allmänna Inrättningar
inom Hufvudstadcn.
2:0 Om prägling och utdelande af en Skådepenning
utaf i^de Storleken, till glad åmia:
72
nelse af Hans Kongl. Höghet, Kron-Prinsen Joseph
Frans Oscars Höga Förmälning med
Hennes Kongl. Höghet, Prinsessan Josephina
Maximiliana Eugenia af Leuchtenberg och
Eichstädt.
5;o Om prägling, genom Banco-Styrelsens
försorg, af ett tillräckligt antal så kallade JubelRiksdaler,
i anledning deraf, att, år 1821, det
S;dje århundradet förflutit, sedan Högstsalig Hans
Majit, Konung GUSTAF den 1. lade grunden så
■Väl till Sveriges befrielse från utländskt förtryck^
sorn till den i Riket införda Reformation i Re^
ligionen; åberopande Vi Oss, i afseende på sistnämnda
prägling, Vår underdåniga Skrifvelse a£
den 22 Augusti; samt
4:o Om Banquens lefvereringar och förskott
i Silfver till Kongl. Myntet.
B. J afseende pd Förstärkning af Banquens;
redbara Fond:
1:0 Om in vexling tili Banqnen af myntbara
metaller emot Banco-Sedlar, efter beräkning från
120 till 128 sk. för 1 R:dr Specie i Silfver.
2:0 Om inköp af Silfver eller Guld för en
summa af 266,666 R:dr 32 sk. af Banquens årliga
Revenuer, från och med 1824.
5:o Om återförskaffande af Silfver för dea
summa af 307,128 R;dr 29 sk. 8 rst. Svenskt
Silfver-Specie, som emot deponerad säkerhet i
Banco-Sedlar blifvit till Kongl. Maj;t öfverlåten;
för hvilket ändamål ett anslag al 66,666 R:dr
32 sk. årligen är åt Banquen anvisadt, allt i
den man något af den innestående depositionsBuraman
702,557 R;dr 5 sk. 6 rst. i BancorSed
-
7^
lar blifver till Kongl. Maj;t förskottsvis utlemnadt;
och
4:o Qrn Liqviden för det år 1818 till Kgl.
Maj:ts Nådiga disposition upplåtne och genom
Allmänna Magazins-Inrättningen använde Creditiv
lör inköp af rnyntbara Metaller; hvilket Creditiv
nu kommer att upphöra.
C. I afseende pd Kopp ar-skiljemynt et:
1:0 Om prägling af nya runstycken med
166 R:dr 52 sk. af Ett Skeppund koppar; enligt
Vår till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga Skrifvelse
af den 1 i denna månad; och
2:0 Om grunden för Liqvid med Stats-Verket,
angående lefvererade Kopparmynt-sorter
från Avestad.
D. I gemenskap med Banquens Sedelutgifning:
1:0
Om de uppgjorde beräkningarne, i afseende
på det representativa Sedel-myntets jemnast
utevarande belopp af 5o Millioner Riksdaler;
hvarutöfver Sedelstocken dock får ökas, så
väl emot inlemnad Valuta i Guld och Silfver,
sorn i följd af riiedgifven oinskränkt beläning af
Guld- och Silfver-panter, Läne-Banco-Sedlar och
lånbara exportabla effecter, enligt de för hvardera
beläningen stadgade grunder.
2:0 Om inskränkning i det förut tillåtna
lifgifvande! af Banco-Sedlar på skillingar och
runstycken, till blott i5 R;dr 16 sk., 16 R.dr
32 sk., 33 R:dr 16 sk. och 66 R:dr 32 sk.;
dock att dessa valeurer äfven kunna sammanslås
med jemna 5oz iooz och 1000-tal,
y4
3:o Om några nödiga förklaringar, i afseende
på hvad Allmänheten har att iakttaga, vid
insättningar i Banquens Cassör; i hvilket ämne
Vi uppdragit åt Väre Banco-Fullmägtige, att hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla om utfärdande
af Nådig Kungörelse.
4:o Om vidtagne anstalter till underlättande
af förnötta Sedlars utbyte och invexling i Landsorterna;
samt
5:o Om grunderna för granskning af förslitne
och bristfällige Sedlar från 3 R;dr till 8
sk valeur.
E. I afseende pd Banquens förhållande
till Staten, och vissa allmänna Verk och Inrättningar,
samt dispositionen af Banquens blifvande
Revenuer:
i:o Om det i Regerings-Forinens 63 §. oraförmäldte
större Creditivet.
2:0 Örn den beslutade minskningen å StatsVerkets
Capital-skuld, genom inbetalning tili
Banquen af i5o,ooo R.‘dr årligen.
5:o Om anstalter till successiv ersättning
för Banquens Förskott till Allmänna MagazinsInrättningen;
och om Relaxation af Banquens
egande Inteckningar för 5oo,ooo R:dr.
4:o Om ett Creditiv af en Million Riksdag
ler, till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för
nödlidandes" understöd, i händelse af miss-;
Växt &c.
5;o Om oförändradt fortfarande af Creditiven
till Manufactur-Disconten , Jern-Contoiret
och Stockholms Sfads Brandförsäkrings - Contoir.
7 5
6:0 Om räkningar och liqvider med Vårt
Riksgälds-Contoir, samt om aflemnande, till dess
disposition, så val af Banquens öfverblifvande
årliga revenuer, som af de för Stats-Verkets
skuld ingående i5o,ooo R:dr, från och med år
1824; och
7:0 Om Banco-Styrelsens åligganden, med
afseende på Controll och Inspection vid GöthaCanal-Verk,
i fråga om utbekommande och användande
af anslagne årliga byggnads-låne-biträden.
F. I sammanhang med Banquens egenteliga
Låne-Rörelse, mot Pant, Ilypotheh eller
särskilda Förbindelser;
1:0 Om oinskränkt rättighet till beläning af
de hittills lånbara Guld- och Silfver-panter, med
förhöjning från 4o sk. till 1 R:dr Banco-Sedlar
i belänings-beloppet för ett lod Controlleradt
Verk-Silfver, samt medgifven tillåtelse, att,
inom Sex månader från förfallodagen, igenlösa
förfallne panter; jemnlikt Vår, under förliden
gårdag, ailåtna underdåniga Skrifvelse.
2:0 Om oinskränkt rättighet, att, på förr
vanligt sätt, beläna Läne-Banco-Sedlar till Nittio
Nio Procent af Capital-beloppet.
3:o Om beläning af Jern och andre hittills
lånbare exportable effecter, enligt förut stadgade
grunder; med den förändring, alt utlåning,
hela året igenom, får ega rum, och skall besörjas,
ej allenast vid Banquen i Stockholm, utan
äfven vid det blifvande Låne-Contoiret i Götheborg,
enligt derom meddeldta särskildta Stadganden.
76
4:o Om liqvidations-grunderna lör de lånebiträden,
hvilka, enligt Våra vid föregående Riksmöten
tagna beslut, blifvit från Banquen medgifne
och anordnade till åtskilliga Städer och
Orter, lör anmäldta särskildta locala behof.
5:o Om grunderna och villkoren för Banquens
utlåning på Fasta Egendomar; för hvilken
utlåning, utom inbetalningar å Fastighets- och
Odlings-Lån, ett nytt anslag af 1,200,000 R:dr
för fem år kommer, att användas; enligt Vår i
detta ämne allåtna underdåniga Skrifvelse af
denna dag.
6:0 Om grunderna och villkoren för Banquens
utlåning till odlingar m, m., dertill en
Circulations-Summa af 5oo,ooo R:dr är bestämd,
sedan Summan af nu varande Odlings-Lån efter
hand blifvit till nyssnämnde belopp nedsatt;,
jemnlikt hvad Vår underdåniga Skrifvelse af förliden
gårdag härom innefattar; samt
7:0 Om den till utlåning i Discontväg, mot
fem procent ränta, anslagne Fond af Atta Millioner
Fern Hundrade Tusende Riksdaler, hvaraf
Atta Millioner äro anvisade att utlånas på
Namn och Reverser, dels genom Banco-DiscontVerket,
dels vid de blifvande Låne-Contoiren i
Götheborg och Malmö, på sätt de för hvartdera
upprättade och af Oss fastställde Reglemenlariska
Föreskrifter innehålla, samt Fem Hun-i
drade Tusende Riksdaler blifva att tillgå för lån
på godkände Actier och publique Papper, deribland,
lika med före detta utgifne Stats»Förbindelser,
äfven sådane komma att, såsom Hypothek
antagas, hvilka under Statens garantie
utfärdas till ersättning för Enskildes förluster
77
genom uppbringningar af Svenska Fartyg; hvarförutan
Götha- och Södertelje-Canal-BolagsActier
fått lånerättighet af denna Fond, på särskilda
grunder, sig tillerkänd.
G. 1 sammanhang med Banquens Oeconomiska
ärenden;
1:0 Om sättet och ordningen för fullföljande
af påbyggnaden å Banco-Archivi-Huset, och
den dermed förenade Nybyggnaden å Kuselska
Tomten m. m.
2:0 Om någre af Banco-Utskoftet hos Oss
* anmälde Arfvodes-förhöjningar, Gratificationer,
eftergifter och anslag af Fullmägtiges Dispositions-Medel.
3:o Om anstalter till utarbetande af en förkorrtad
Historia rörande Banco-Verket.
4:o Om Banco-Statens Pensions-rättighet j
och
5:o Om en ny Commissarie-tjenst på Ordinarie
Stat.
H. I afseende pä Revisionerne af BctncoR
arket och Banco- Discont en:
1:0 Om Våra Revisorers öfver Banco- och
Riksgälds-Verken till den i5 September 1825
utsatte sammanträde, och om några tillägg i den
för bemälde Revisorer utfärdade Instruction af
den 10 Junii 1812; på sätt Vår underdåniga
Skrifvelse af den 16 i denna månad innehåller.
2:0 Om Revisionernes förrättande vid Banco-Discont-Verket,
genom Banco-Utskoltet under
Riksdagarne, men dess emellan af särskilda
Revisorer, som, för lrvartdera af RiksrStånden,
78
uppå Banco-Fullmägtiges anmälan hos Kongl.
Maj;t> blifva kallade; samt
3:o Om åtskilliga, i afseende på sistnämnde
Revisioner, erforderliga iagttaganden vid
pröfning af utsedde Ledamöters behörighet.
För öfrigt bafve Vi, under loppet af detta
Riksmöte, låtit, till upplysning vid våra öfverläggningar
om Penninge-Väsendet, genom Vårt
Banco-Utskott, upprätta och till Oss ingifva Tabeller
i sammandrag, utur Räkenskaperne, öfver
Banco-Verkets hela ställning, från och ined år
1776 till och med år 1822, samt fogat nödige
anstalter om dessa Tabellers tryckning och utspridande;
äfvensom Vi förordnat, att uppgifter
rörande Banco-Verkets tillstånd i alla delar,
med undantag af hvad som rörer Enskildes förhållanden
till detta Verk, skola hädanefter , ej
allenast vid Riksdagarne, utan ock dessemellan
genom Väre Revisorer, till allmän kännedom öf~
verlemnas.
§. 19:
Vi håfve jämväl öfversett Riksgälds-Verk.
ets och det derunder stående General-Assistance-Contoirets
ställning, Våra Förordnanden
om Riksgälds-Verkets styrelse meddelat, samt
uti dermed gemenskap egande ämnen följande
underdåniga Skrifvelser aflåtit, nemligen;
r:o Den 17 April;*,i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Provincial-Medicus,
Doctor Kjellmam besvär öfver Kammar-Collegii
Utslag, i fråga om en Testaments-Bevillning.
79
2:o DeD 12 Maj; i anledning af Kongl.'
Maj:ts Nådiga Remiss, angående de utaf aflidne
Commerce-Rådet J. Sederholms uti Finland
bosatte arfvingar yrkade förmenta ersättningsanspråk.
3:o - - - angående afskrifning af åt
skilliga
i Götheborgs- och Bohus-Läns Ränteris
Räkenskaper balancerade Bevillnings-Medel.
4:o - - - angående ersättning af de
Utaf Interessenterne i Husby-Klosters Krutbruk,
åren i8i4 och i8i5( erlagde Bevillnings-medel
för Krut.
5:o - - - i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående särskildt anslag af Bevillnings-Medlen,
till arfvoden åt Tjenstemän,
sorn vid Bevillnings-TaXeringarne i Norrbottens
Län bi träd t.
6:o Den i4 Augusti; i anledning af Yåre
Revisorers Berättelser, angående Riksgälds-Verket
m. m.
7:0 Den i3 September; i anledning af Kgl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå f. d. Ryttmästaren
Fr. Rappes underdåniga ansökning om betalning
för en, till framlidne Hof-Rådet Eckerdt utlärdad,
obligation å 5ooo R:dr Hamburger Banco.
8:o - =. - om öfverlemnande till Riks
gälds-Contoiret
af Lotteri-Fondens behållning.
g;o Den 27 October; i anledning af Kongl.’
Maj:ts Nådiga Remiss uppå f. d. Handlanden P.
W~. Bergs gjorda ansökning, i afseende på liqviderandet
af dess skuld till Götha-Canal-Bolags
f. d. Discont-Verk.
10:0 Den 3 November; rörande ett af Fa
-
8o
hriksidkaren Fresk innehafvande Lån uti Marnifactur-Discont-Fonden.
11:0 3 November; rörande nedsättning af
den så kallade öfverräntan för Lån uti samma
Fond. ,
12:0 - - - i anledning af Våra, åren
1820 och 1822, församlade Revisorers Berättelser
om Förvaltningen af de under CommerceCollegii
vård ställde Fonder och Medel.
iö:o Den 29 - - - angående fortfaran
de
af General-Assistance-Contoiret till nästa
Riksdag.
i4:o Den 1 i denna månad; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, i afseende på
fortfarandet af det Convoi-Commissariatet beviljade
Creditiv.
15:o Denna dag; i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss å Landt-Räntemästaren P. J; Rönströms
underdåniga ansökning om återfående a£
försuten tid till betalning för tvänne f. d. Malmö-Discont-Verks
Obligationer; samt
16:0 - - - i anledning af Kgl. Maj.-ts
Nådiga Remiss uppå Öfverste-Lieutenanten G.
Hjertås underdåniga ansökning om återfående
af försuten tid till betalning lör åtskillige Götha-Canal-Bolags-
samt Götheborgs- f. d. Discont-Verks
Assignationer.
20;
Sedan, hos Kongl. Maj:t, Riksens, åren 1817
öch 1818, församlade Ständer, med öfverlemnande
af ett till dem afgifvet Förslag, angående
fört;
8i
försäljning till Skatte af Kungs-Gårdar och Officers-Boställen,
tillika framställt den underdåniga
önskan, yatt från vederbörande måtte infordras
alla nödiga upplysningar, hvarigenom Riksens
Sländer, vid nästa sammanträde, kunde komma
i tillfälle, att berörde Förslag till närmare
öfvervägande upptaga; så har Kongl. Maj:t, under
detta Riksmöte, i Nåder meddelat Oss Krigsoch
Karnmar-CoHegiernes underdåniga utlåtande
i ämnet, samt förklarat, det Kongl. Majit, af
anförde skäl, icke kunde den ifrågasatta försäljningen
af om forma 1-de Lägenheter bifalla; och
på grund af hvad nu mera i denna fråga är
vordet upplyst, håfve Vi, äfven för Yår del,
funnit någon vidare åtgärd dervid för närvarande
icke kunna ega rum; på sätt Vår underdåniga
Skrifvelse af den 3o September närmare
upplyser.-
I öfrigt och med anledning af Kongl. Majds
Nådiga Propositioner eller Remisser, håfve Vi,
beträffande nedannämnde Kungs-Gårdar och Lägenheter,
aflåtit följande underdåniga Skrifvelse^
som nu åberopas, nemligen:
1:0 Den 2 5 Mars; rörande Handlanden AR.
Lorents underdåniga ansökning, att få till
Skatte inlösa några Lägenheter under Elfsborgs
Kungs-Ladugård.
2:0 Den 17 April; om upphörande af dagsverken,
hittills af Allmogen uti vissa Socknar
och Härad af Malmöhus-Län, utgjorda till Flyinge
och Dahlby Kungs-Gårdar.
0:0 Den 12 Maji; angående framtida dispositionen
af Wendlholms Hof-Stall-äng.
6
8 2
4:o Den 29 Julii; angående Grosshandla*
ren H. Weners underdåniga anhållan om nedsättning
af Arrendet för Svartsjö Kungs-Gård.
5:o Den 27 Augusti; angående upplåtelse
af den under Gripsholms Kungs-Ladugård lydande
Lägenheten, Tegelhagen kallad.
6:0 - ■ - angående Ola Jonssons un
derdåniga
ansökning, om eftergift af skillnaden
i Arrende-Summan för Lotten N;o 3 under
Dahlby Kungs-Gård.
7:0 Den 11 September; rörande befrielse
för Riksdags-Fulimägtigen Pehr Pehrsson och
dess tnedlöftesmän, från betalning af bristande
Arrende för Wendtholms Hof-Stall-äng.
8:0 Den 19 - - - angående söndring
från Bisp-Motala Kungs-Gård af erforderlig egorymd,
för anläggning af en Köping vid Motala
; samt
9:0 - - - rörande Förvaltningen af
Strömsholms och KuugsÖhrs Kungs-Gårdar och
Stuteri-Inrättning.
Hvarjemte, till Kongl. Maj:t, Vi aflåtit en
underdånig Skrifvelse af den 16 i denna månad,
rörande ändring i nu gällande föreskrifter
för Arrende-Spannmålens utgörande i allmänhet
af Kungs-Gårdar och derunder lydande Lägenheter.
§. 21.
Efter det Vi emottagit Kongl. Maj:ts Nådiga
framställning om förhållandet med de inom
Riket varande både Recognitions- och KronoSkogar,
samt dessutom fått del af vederbörandes,
efter verkställde undersökningar, afgifneBe
-
85
länkanden och Förslag till beredande af en bättre
vård om Rikets Ekeskogar, bafve Vi, efter
föregången pröfning, beslutit: i afseende p a Recognitions-Skogome,
att. de trakter deraf, som
Bruksegarne förklarats berättigade för smidet
bibehålla, må, utan afseende å det vid sednaste
Riksdag, såsom villkor iör lösnings-rätten till
dessa Skogar, stadgade iakttagande af viss praescriptions-tid,
enligt de grunder och särskildta
Förordnanden, hvilka i Vår, till Kongl. Maj:t,
den i5 innevarande December, aflåtna underdåniga
Skrifvelse finnas upptagne, genom vederbörande
Collegiers försorg, så fort sig göra låter,
till Hemman indelas och skattläggas, samt
derefter af Bruksegarne till Skatte köpas: beträffande
Krono-Skogarne, att desamma böra, på
sätt Vår underdåniga Skrifvelse den 20 i denna
månad innehåller, afvittras och till Enskilde
upplåtas; samt angående Eke-Skogar ne, att fri
disposition deraf må, i öfverensstämmelse nied
Vår underdåniga Skrifvelse deri 1 äfven af innevarande
månad, kunna, genom Lösen, af Skattejords-egare
förvärfvas; och hvad slutligen angår
användandet af de medel, som, genom Lösen
eller Upplåtelse-afgifter för någotdera af ifrågavarande
slag Skogar, tillflyta Staten; så bafve
Vi jemväl derom särskildt förordnat uti Våra
oinförmälde underdåniga Skrifvelse!', dem Vi
för öfrigt, till hela deras innehåll, i dessa ämnen
Oss åberone.
§. 22.
Sedan, genom Kongl. Maj:ts, med Dess
Högsta Domstol, under den 19 December 1820,
84
meddelade Nådiga Utslag, innehafvaren af Löfås
Silfver-Verk, Bergsfogdea Forsslind förklarats
icke kunna, efter Lag, anses hafva förverkat
de tili Silfver-Verkets drift upplåtne förläningar
och förmåner, håfve Vi, på sätt Vår underdåniga
Skrifvelse af den 29 sistlidne Julii
innehåller, funnit, att den vid flere Riksdagar
och jemväl vid sednaste Riksmöte förehafda fråga
om indragning af de, genom Arrende-Contractet
å Löfås Silfver-Verk, Forsslind, i ofvanberörde
måtto, förunnade förlämngar och
friheter, för närvarande förfaller; åberopande Vi
Oss för öfrigt, hvad nyssnämnde Vår underdåniga
Skrifvelse i detta ämne upptager och förmäler.
Medelst Remiss af den 25, sistlidne October,
har Kongl. Maj;t till vårt Stats-Utskott låtit
öfverlemna en af Creditorerne uti nu mera
aflidne Öfver-Direcieuren Kihlstroms gäldbundna
bo ingifven underdånig ansökning, med
Förslag till biläggande af den rättegång, hvilken,
uppå Riksens, åren 1817 och 1818 församlade,
Ständers underdåniga begäran, blifvit emot Kihlstrom
i lifstiden anställd, angående det med
honom om Ädelforss Guld-Verk ingångne Arrende;
och håfve Vi, till underdånigt svar å
högstberörde Nådiga Remiss, uti Skrifvelse af
den 12 i denna månad framställt de skäl, på
grund hvaraf Vi ansett frågan om Arrendatorens
eller hans rätts innehafvares skiljande från
Arrendet å berörde Guld-Verk, med dertill hö
-
85
tande Lägenheter, böra i laglig ordning vidare
pröfvas och afgöras.
Efter öfvervägande af de anstalter, hvilka,
i anledning af Riksens Ständers vid sistförflutne
Riksdag, framställda underdåniga anhållan
om en ny reglering af Contractet, rörande Sala
Silfver-Verk, samt Grafve-driften derstädes, vidtagne
blifvit, och hvarom Kongl. Maj:t låtit i
Nåder meddela Vårt Stats-Utskott nödig underrättelse,
håfve vi funnit, det en förändrad Reglering
af Grufve-driften vid Silfver-Yerket bör
ega rum, så vida Staten skall erhålla en billig
ersättning för sina betydliga, uppoffringar till
Verkets fortsättande; hvadan Vi, uti Skrifvelse
af den 4 sistlidne October, hos Kongl. Majit i
underdånighet anhållit, att Kongl. Majit täcktes
låta utarbeta ett Förslag till en sådan i Oeconomien
vid Sala Siliver-Verk jemkad reglering,
som med Statens fördel instämmer, och af Bergslags-Interessenterne,
efter deras hörande, funnits
antaglig, samt derefter vid nästa Riksdag i
Nåder meddela Riksens Ständer resultatet, jemte
Nådig Proposition om de åtgärder, Kongl.
Majit, på grund af då befunnet förhållande, anéer
närmast ledande till ändamålet.
§. 25.
I öfverensstämmelse med den af Riksens
Ständer år 1818 gjorda underdåniga framställning,
föranledd af Wadstena Stads och S:t Pehrs
86
dermed förenade Landt-Församlingars anhållan’
att Wadstena aå kallade Klosterkyrka måtte till
dem öfverlåtas, håfve Vi, på sätt Vår i detta
ämne, under den 3o sistlidne September, ingångna
underdåniga Skrifvelse, den Vi här Oss åberope,
närmare förmäler, dels funnit nödigt, att
ordentligt Contract om Kyrkans öfverlåtelse bör
upprättas, innan det för samma Kyrkas reparation
äskade Stats-anslag, af omkring 5ooo Riksdaler
, må varda utbetaldt, dels ock till Kongl.
Maj:t öfverlemnat, att, sedan ett sådant Contract
blifvit upprättadt och af Kongl. Maj:t gil—
ladt, i Nåder anvisa berörde summa å den tillgång,
ö verskotten af Stats-Verkets inkomster
kunna medgifva.
§■
På grund af Regerings-Formens 80 §., håfve
Vi förehaft åtskilliga frågor om jemkningar
och rättelser uti Roteringarne inom flere Län*
samt till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnat,
att vidtaga för ändamålet nödige åtgärder,
på sätt följande Våra underdåniga Skrifvelser
innehålla; åberopande Vi Oss deras innehåll
till alla delar:
1:0 Den 10 November; i anledning af väckt
fråga om rättighet för Extra-Roterings-skyldige,
att för sine nummer anställa Värfning inom
Beväringen.
2:0 Den 17 - - - rörande jemnkning
af Roieringen i Skåne, m. m.
5:o Den 6 i denna månad; angående jemnkning
af Roteringen vid Westerbottens Regemente;
samt
87
4;o Den 17 i denna månad; i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, rörande jemnkning
af Extra-Roteringen i Riket.
I anledning af väckt fråga om RustningsBesvärets,
under krigstid, förändrande på det sätt,
att alla timade förlaster och ornkostningar för
Rustningen måtte af Stats-medlen bestridas , emot
det att Rusthållarne, skyldigheten oberäknad,
att, vid krigets uthrott, uppsätta tjenstbara
karlar och hästar, betalde för hvarje år, sorn
kriget varar utöfver det första, en viss summa,
hvilken förslagsvis blifvit till 5a R:dr upptagen;
håfve Yi, uti Skrifvelse af den 17 i denna månad,
hos Kongl. Maj:t underdånigst anhållit, att
Kongl. Maj;t med afseende å de skiljaktigheter
vid åtgörandet af Rustnings-Besväret, till hvilka
localen och andra omständigheter kunna föranleda,
täcktes i Nåder låta utarbeta och vid
nästa Riksdag för Riksens Ständer framlägga ett
Förslag till en sådan förändring i nämnde prestation
under krigstid, sorn Kongl. Maj:t i Nåder
finner förenlig med Stats-Cassans bästa, samt
med de Rustnings-skyldiges skydd för oberäkneliga
och möjligen förstörande lidanden och
uppoffringar.
§. 26.
Med anledning af åtskilliga väckta motioner
om nödvändigheten att anstalter måtte vidtagne
varda, till beredande af lindring uti Rust
-
88
nings-Besväret vid de indeldta CavaUeri- och
lill Infanteri förändrade f. d. Cavalleri-Regementeir.
e, bafve Vi hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit, att en Beklädnads- och Bevärings-Direction
må tillsättas vid hvarje Indeldt
Cavalleri-Regemente, eller såsom särskild
Corps organiserad del deraf, äfvensom vid de»
efter träffade öfverenskommelser, nu såsom Fotfolk
tjenstgörande f. d. Rytterier; Och åberope
Vi Oss den Skrifvelse Vi, under denna dag och
i förevarande ämne, till Kongl. Majit i underdånighet
allålit.
Vidare och sedan Riksens Ständer, uti underdånig
Skrifvelse den i3 Junii 1818, angående
föreslagne ändringar i Beklädnadssättet vid
de Indeldta Infanteri-Regementerne, anhållit, att
vid nästföljande Riksdag en fullständig Berättelse
om verkställigheten måtte meddelas, på
det Riksens Ständer kunde komma i tillfälle,
att utlåta sig, huruvida någre förändringar
i detta Beklädnadssätt vore af nöden, samt
Kongl. Majit, genom Nådig Remiss af den 5
sistlidne April, till Vårt Stats-Utskott öfverlem—
nät Krigs-Collegii Berättelse örn hvad i sådant
afseende blifvit tillgjordt m. m.; så och då Vi
deraf inhemtat, att det år 18x9 antagna nya
Beklädnadssättet vid Indeldta Infanteri-Regementerne
varit mot afsigten fullkomligt svarande,
håfve Vi ansett det samma böra än vidar©
bibehållas. I öfrigt bafve Vi om ifrågavarande
beklädnad förordnat, på sätt Vår underdåniga
Skrifvelse af den xg i denna månad innehåller.
89
$• 27*
Med den uti 87 och 88 §. $. RegeringsFormen
Oss förbehållne rätt, att, gemensamt
med Kongl. Maj:t, stifta Allmän Civil- och Criminal-
samt Kyrko-Lag, sådan förut stiftad Lag
förändra och förklaring deröfver gifva, håfve Vi
gillat och godkänt', såsom ständig Lag, följande
dels Lagförklaringar och dels ytterligare Stadganden
, hvilka Kongl. Maj;t, under den från
sednaste Riksdag förflutna tid och å nedannämnde
dagar, i Nåder meddelat och utfärdat, nemligen
:
1:0 Den 22 Januarii 1818; Bref till Bergscollegium
; genom hvilket Bref, uppå bemäldte
Collegii underdåniga förfrågan, huruvida böter
för försummadt upprop eller förfallolöst uteblifvande
från Bergs-Tings-Rätterne antingen borde,
på grund af Kongl. Brefvet den 10 November
1693, fastställas till lika belopp med hvad,
för försummadt upprop eller förfallolöst uteblifvande
från Lagmans-Rätterne, stadgas, eller, enligt
Lagens föreskrift uti 12 Cap. 2 §. Rättegångs-Balken,
till lika med hvad, för ifrågavarande
uraktlåtenhet å Parters sida vid HäradsRätterne,
bestämdt är, Kongl. Maj".t i Nåder
förklarat, att, som de Stadganden, hvilka enskildt
röra Berg-Verken i Riket, innefattade
ämnen, som icke finnas intagne i allmänna Lagen,
och Högstberörde Kongl. Bref af den 10
November 1693, angående beräkningen af böter
för Parters uteblifvande från Bergs-TingsRätter,
ej eller vore, genom något sednare förordnande,
ändradt eller upphälvet; samma Bref
9°
alltså borde tjena vederbörande till underdånig
efterrättelse.
2:0 Den 17 December 1818; Förklaring
af 10 Cap. i §. Jorda-Balken, o ra den, som annars
Jord, Hus och Tomt sälja,, skifta eller förpanta
kan; enligt hvilken Förklaring det med
Lagens grund och mening instämmer, att, enär
i stöd af ofvanåberopade klander anföres
deröfver, att annor mans Jord, Hus och Tomt
blifvit såld, skiftad eller förpantad, utan rätter
egares öppna Bref och Fullmagt dertill, det icke
är Domaren, om ock uppbud med laga stånd
mellankommit, i sådant fall eller af utfärdad
Fasta betaget, att, efter Lag och sig företeende
omständigheter, pröfva en dylik talan, då i öfrigt
den tid blifvit iakttagen, som i Lag och
Kongl. Förordningen den r± Maji i8o5 föreskrifven
är.
5:o Den 16 December 1819; CirculairBref
till Hof- och Ofver-Rätterne, angående
verkställighet af beslut i brottmål; uti hvilket
Circulair-Bref stadgas, att, när en tilltalad, efter
erhållen del af ett i afseende på honom gifvet
Utslag, dermed förklarat sig nöjd, och vid
ett sådant förklarande törblifver, samt fråga ej
eller eger rum om högre ansvar, än hvartill
dömdt blifvit, något hinder för verkställigheten
af samma Utslag icke bör möta i den omständighet,
att tiden till ändrings sökande ej förflutit,
men att,, om den tilltalade, innan besvärstiden
tilländagått, återkallar sitt förklarande, att
han med Utslaget är nöjd, det ådömde straftet,
icke kan, emot den sakfäldes vilja, verkställas
9i
förr, än tiden till Besvärs anförande gått til*
ända och laga kraft kommit å Utslaget.
4:o Den 21 Junii 1820; Bref till Hof-och
Öfver-Rätterne, angående Straffet för andra resan
föröfvadt inbrott; genom hvilket Bref stadgas,
att Kongl. Brefvet den 1 April 1773 och Förklaringen
deröfver den 3o i samma månad och
år, böra sålunda förstås, att den, som en gång
lidit straff för inbrott, men åter för andra gången,
i afsigt aft stjäla, med en sådan förbrytelse
beträdes, skall, utan afseende på värdet af
det tillgripna , vara, i och för sjelfva inbrottet,
förfallen till det i 1773 års Bref utsatte 2:ne
års arbete, Mannen å någon Kronans Fästning,
och Qvinnan å Tukthus.
ö:o Den 27 October 1820; Circulair-Bref
till Hof- och Öfver-Rätterne, angående åtskilliga
omständigheler i afseende å böters förvandling
i kroppstraff; uti hvilket Bref, under åberopande
af 20 Cap. 4 §., 52 Cap. 1 §. Rättegångs-Balken
och 1 Cap. 1 §. Straff-Balken,
samt Kongl. Brefven den 11 Junii 1740 och
den 5 Februarii 1768 förklaras:
1:0 Att den målseganden medgifne rättighet,
att efterskänka sin andel i böter, som för
bristande tillgång förvandlas, ej bör sträcka sig
till allmän åklagare; men då målsegande, som
sjelf angifver och utförer saken vid Domstol,
har rättighet att eftergifva, eller träffa öfverenskommelse
om sin Tredjedel af böterne, och
kroppsplikten i sådant fall inskränkes till Två
Tredjedelar af den , som svarar emot hela bötes-beloppet,
följer deraf, att, om målseganden
har större andel af böterne och eftergifver den,
92
bör kroppsstraffet minskas i samma förhållande,'
som är emellan målsegandens andel af böternq
och hela botes-beloppet.
2:0 Att en sådan minskning får ega ram,
oaktadt målsegandens bevis om dess andels godtgörande
eller eftergift , icke före böternes förvandling,
vid Domstolen, utan först, vid dea
sakfälldes införpassande till Läns-häcktet, företes
hos Kongl. Maj;ts Befallningshafvande, hvilken
då eger alt, i förhållande till målsegandens
andel i böterne, bestämma minskningen i kroppsplikten
och den till verkställighet befordra.
3:o Att vid Lagens stadgande om högsta
och lägsta kroppsplikt bör förblifva, utan hinder
af den ändring, sorn, genom målsegandens
eftergift, kan tillkomma; men att, när det genom
eftergift minskade straffet ej svarar emot
jemnt antal af dagar, bör, utan tillämpning af
det i 5 Cap. 4 §. SlrafF-Balken bestämda dag-:
tal, kroppsstraffet, i förhållande till målsegandens
eftergift, förminskas, samt, i händelse det
derefter icke skulle uppgå till jemnt antal af
dagar, beräknas efter den grund, som 5 Cap. 1
<jj. Straff-Balken, i afseende på förvandlingen af
spö- och ris-straff, gifver vid handen.
6:0 Den 16 December 1820; Bref till Svea
och Götha Idof-Ratter; hvarigenom, uppå Ju~
stitiae-Canzlers-Embetets hemställan, är vordet
erinradt, att som, utom vid de händelser, då a
Lag och Författningar särskildta Stadganden äro
meddeldte, Lagen i öfrigt icke medgifver något
annat tvångs-medel för gäldenär, hvilken saknar
tillgång att sin skuld betala, än bysättning,
vederbörande alltså borde iakttaga, att arbete
93
icke varder denne gäldenär ådömdt, i annat fall,
än då sådant, enligt 16 Cap. Handels-Balken ,
eger rum; samt
7:0 Den 5 December 18215 Kungörelse
angående hvad, genom Convention emellan Kgl.
Maj:t, samt Flans Maj:t Kejsaren af Ryssland,
den 17 Januarii samma år, blifvit öfverenskommet
om brottmålens behandling, å ömse sidor
om Riksgränsen.
§. 28.
I den ordning, Regerings-Fortnen foreskrifver,
håfve Yi, dels på grund af Kongl. Muj:ts
Nådiga Propositioner, och dels med Kongl. Maj-.ts
på Riks-Salen aflemnade Nådiga samtycke till
de af Oss i underdånighet ingifne Förslag, beslutit
följande förändringar, tillägg eller förklaringar
af Allmänna Lagens Stadganden:
Jorda-Balken.
4 Cap. 2 §. 4 Mom. innehållande den föreskrift,
att Fastebref ej må utgifvas i Staden
förr, än Säljaren sjelf, eller genom Fullmägtig,
inför Rätten, handsträckning gjort och tillstått
köpeskillingen betald vara, kommer att upphäfvas.
Byggningci-B cilken.
Vid 25 Cap. 1 §. tillägges: ”Samma Lag
”galle äfven för väg till Hamn, Lastplats, Varu”Nederlags-plats,
samt emellan Segelleder, Båt”ledcr
och Flottleder, äfvensom för väg till alla
g4
”sådana ställen, der vägar pröfvasvara, för Va”ru-transporter,
af allmän nytta och nödvändighet.
”
Missgerning,*;-Balken.
45 Cap. kommer att till dess öfverskrift och
2 §. förändras sålunda:
XLV Cap.
Om den, som svikeligen drager till sig Rro~
nans ingäld; Sa ock om Uppbördsman eller
annan Ernbets- och Tjensteman förskingrar
medel, som han i och för Embetet eller 1 jonsten
emottagit.
2 §. ^Griper någon till medel, vare sig
”Kronans, Städers, Menigheters, eller Enskildes,
’’dem han i eller lör Embete eller Tjenst, till
”förvarande, förvaltning eller redovisning emot”tagit,
och dem förskingrar, miste Embete eller
”Tjenst, förklares ovärdig, att i Rikets tjenst vi”dare
nyttjas, och strafles med fängelse och
”tjenligt arbete, i Ett till Två år, då det till—
”gripna är under eller till Ett Tusende daler;
’’med arbete å Fästning, i Två till Fem år, då
”tillgreppet är öfver Ett Tusende till Tre Tusende
daler; i Fem till Atta år, om det går
”öfver Tre Tusende eller till Sex Tusende da”ler;
i Atta till Ellofva år, om det går öfver
”Sex Tusende eller till Aderton Tusende daler;
”i Ellofva till Fjorton år, om det går öfver
”Aderton till Sextio Tusende daler; i Fjorton
”till Sexton ar, om det går öfver Sextio Tu
-
95
”sende eller till Etthundrade Åttatio Tusende
”daler, och derutöfver.”
”Rymmer någon med uppbörd eller andra
”sådane medel, som förr sagde äro, straffes han,
”då han ertappas, med Fem års arbete å Fästning,
utöfver hvad ofvan sagdt ar.”
”Vid Fängelse- eller Fästnings-siraffs bestämmande
i de fall, då korrtåre eller längre
”tid derföre satt är, pröfve Domaren om till”greppet
af slöseri eller vårdslöshet fÖranledt va”rit
eller ej; Så ock om andra omständigheter
”till strafftidens förkorrtande eller förlängande
”inom de stadgade gränsorne verka kunna.”
”Hvad tillgripet är skall återgäldas med Sex
”af Hundrade i ränta; Yppas brist deri, eger
”den, från hvilken tillgreppet skett, sedan den
”brottslige straffet undergått, samma rätt till
”hans person, som Lagen i allmänhet tillägger
”Fordrings-egare, i anseande till deras Gälde'”tiärer.
” r
Tits bkn ings-B cilken,
1. Cap. 8 §. upphäfves.
2. Cap. i och 2 §. §. skola erhålla följande
lydelse:
§. i. ”Hos Konungens Befallningshafvande
”må man föreställa sitt ärende mundteligen, ei”ler
genom en korrt skrift; och lägge Konungens
Befallningshafvande den, som sökes, viss
”dag före, att therå svara. Ej måge sedan fle”re
skrifter vexlas, ther Konungens Befallningshafvande
ej finner nödigt, att fordra vidare
”upplysning i Saken.”
96
§. 2. ”Staller ej den, som sökes, den för”drande
tillfreds, innan förelagd tid, eller mö”ter
med svar, njute den Sökande sin rätt, ef”ter
de skäl, han uppter. Är den, som uteblef,
”dermed missnöjd, och menar sig vara för när
”skedt, stånde honom fritt, sedan den, som vunnit,
honom Utslaget kungjort, att visa sine skäl
”i Hof-Rätten, inom den tid, sorn i 9 Cap. 1
säges, och der saken återvinna; dock gånge
”utmätningen ej dess mindre för sig, och varde
”godset i taka händer satt, det den fordrande,
"mot full borgen, lyfta må.”
. V.
Rättegångs-Balken.
1. Cap. 1 §. kommer att lyda sålunda:
”Förste Domstol å Landet är Härads-Rätt;
”der dömmer Häradshöfding med Tolf Bönder,
”sorn i Häradet bo, och dertill valde äro. De
”Tolf kallas Härads-Nämnd. Då ledigt rum i
”Nämnden fyllas skall, varde i den eller de Sock”nar,
för hvilka ledigheten inträffat, Val hållet
”af de derstädes bosatte Bönder, å dertill Fjor”ton
dagar förut utlyst Socken-Stämma. Ej må
”annan dertill väljas, än den, som är välfrägdad
”och 2Ö år gammal, och den, som de fleste rö”sterne
erhållit, vare såsom Nämndeman ansedd.
”Vid Valet ege hvar Bonde lika röst, ehvad han
”större eller mindre hemman häfver. Uppstår
”fråga om den valdes behörighet, eller om Va”let
rätteligen skett, gifve Härads Rätten Ut”slag
deröfver, och gånge det Utslag i verkställighet,
ändå att klagan i högre Rätt föres.
”Den,
97
”Den, som kallad varder, att i Rätten sitta, på
”sätt nu sagdt är, vare pligtig, att minst Två
”år den tjenst förrätta, der han ej från Orten
”flyttar, eller eljest gitter visa sådane hinder,
”att Rätten pröfvar skäligt honom dessförinnan
”entlediga. Ej skall dock den, som öfver 60 år
”gammal är, emot sin vilja till Nämndeman
”väljas; ej elier vare någon, som ur Nämnden
”afgått, skyldig alt låta sig åter inväljas förr,
”än ordningen ånyo till honom kommer, sedan
”de öfrige, som väljas kunna , för Socknen Nämndemän
varit.”
Samma Cap. 10 §. blifver af följande lydelse:
”Nu häfver Lagman eller Häradshöfding
”förfall, att han sitt Embete ej förrätta kan,
”kungöre det Hof-Rätten. Pröfvas det lagligt,
”förordne Hof-Rätten en skicklig man, som
”Embetet i hans ställe förestår. Samma Lag
”vare om Borgmästare, der Rådstufvu-Rätten,
”utan honom, ej Domför är. Häfver Nämndeman
förfall, och varder förthy Härads- eller
”Lagmans-Rätt ej Domför, eller saknas eljest
^'fulltalig Nämnd, i andre fall, än det, som i
”i5 Cap. 4 §. säges, kalle Häradshöfding eller
”Lagman, af de Bönder, sorn närmast bo. en
”eller flere, efter thy, som behofvet fordrar.”
Hos Kongl. Maj:t håfve Vi jemväl i underdånighet
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes,
vid utfärdandet af näst föregående Lagförändring,
i Nåder förordna, det Tings- och Härads-Rätterne
böra, sedan Tingslagets eller Häradets Innevånare
blifvit hörde, och nied afseende å hvad
af dera kan varda andraget, så reglera, att skyl
-
7
9«
digheten för vissa Socknar eller delar af Tings*
laget eller Häradet, att utse Nämndemän, varder
bestämd, dock utan ätt någon föreskrift
härom ‘kommer, att uti förenämnde LagfÖrändring
inflyta.
12 Cap. 2 2 Mom. får följande lydelse:
”Kominer hvarken Kärande eller Svarande
”å Landet, innan Tingets slut, eller i Stad in~
”nan Rättegängstimman ute är, bote hvarthera
”dubbelt.”
Med ändring af io Cap. 21 §. kommer att
genom Allmän Författning stadgas, som följer:
”Yppar sig antingen, genom egen bekännelse,
eller annorlunda, att person, som för mord,
rån, stöld, eller annat groft brott blifvit insatt
å Fästning eller å Allmän Arbets-Inrättning på
längre eller kortare tid, begått, innan han dömd
blef, annat brott, för hvilket han ännu ej undergått
ransakning, må han ej till sådan ransaknings
undergående utlemnas i annor händelse,
än så vida, efter i vanlig ordning inhemtad
underrättelse om brottets Verklighet, Målseganden
det fordrar, eller ock det befinnes, att
den brottsliges fällande för samma brott skulle
för honom medföra ökadt ansvar , eller troligt
är, att ransakningen skulle leda till upptäckt af
andre i brottet möjligen invecklade personer;
hvilket allt, med undantag af den händelse, då
Målseganden fordrar ransakning, och då den således
ovillkorligen bör ega rum, må bero på bepröfvande
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i den ort, der brottet är begånget.”
”Är någon af Domstol till högsta kroppsplikt
saker ansedd, och yppar sig, under ran-r
99
6akningefi, ått han utom Domsagan eller Länet
begått annat brott, hvarföre han ännu ej blifvit
ställd under tilltal, skola upplysningar om
brottets verklighet och beskaffenhet, jemte Målsegandens
yttrande, i vanlig ordning infordras;
och åligger det Domaren, som Sednast dömt, att
derefter bestämma, huruvida ytterligare ransakning
må företagas, eller om den brottslige bör
till det straff, hvartill han redan blifvit dömd,
genast befordras. Ej må ransakning om det yppade
brottet företagas, utan så är, att Målseganden
det fordrar, eller högre ansvar derå skulle
följa, än det, hvartill redan dömdt blifvit, eller
annan Domstol yrkar den brottsliges inställande,
eller ock anledning är, att medbrottslingar
finnas, som genom ransakningen kunna upptäckas.
Öfver förnekad ransakning må ej den brottslige
sjelf anföra besvär.”
De uti 24 Capitlet 5 och 7 §. §. utsatte
böter för Parter, hvilka vid Hof-Rätter och Under-Domstolar
icke inställa sig till Utslags eller
Doms afhörande eller emottagande, eller ock
försumma, att sådane Expeditioner, ehvad de
blifvit begärda eller eljest uttagas bordt, i rätter
tid utlösa, skola ej vidare ega rum.
Genom förklaring öfver 2 5 Cap. 5 §. Rättegångs-Balken
och 5 Cap. 4 §. MissgerningsBalken
blifver stadgadt, dels att mål, rörande
den förbrytelse, att någon kommer drucken i
Kyrka, eller gör der oljud oell förargelse, icke
böra Idof Rätts pröfning underställas, dels ock,
att, för dylika förbrytelser å Helgedag, skola,
utom det i Lag derföre stadgade ansvar, Sabbatsbrott
böter jämväl tillämpas.
lOO
Den, enligt a5 Gap. 5 §. Rättegångs-Dalken,
Under-Domstolarne hittills åliggande skyldighet,
att underställa deras Utslag, uti Fångspillnings-
och Hustjufnadsmål, Öfver-Domarens
pröfning, innan Utslagen få gå i fullbordan,
skall hädanefter upphöra.
a5 Cap, 9 §. kommer att blifva lydande, som
följer:
”1 de saker, som genom laga Vad gå till
Svea Hof-Rätt från Lagmans-Rätt i Uppland,
Södermanland, Westmanland, Kopparbergs-Län,
Nerike och Gestrikland, ingifve Käranden sin
inlaga, inom klockan Tolf, å den Fyrationde
dagen, den oräknad då Lagmans-Domen föll,
eller håfve sitt Wad förlorat., Från LagmansRätt
i Wermeland, Jemtland, Herjeådalen, Medelpad
och Ångermanland, på den Sextionde
dagen; från Lagmans-Rätt i Westerbotten och
å Gottland på den Nittionde dagen. I Götha
Hof-Rätt; från Lagmans-Rätt i Östergöthland,
Calmar Län, Småland, Skaraborgs och Elfsborgs
Län, på den Fyrationde dagen; från LagmansRätt
i Halland, Dahl och Bohus Län på Sextionde
dagen. I Hof-Rätten öfver Skåne och
Blekinge; från derunder lydande Lagmans-Rätter,
å Fyrationde dagen. I Wexel- och Sjö—
Rätts-Saker vare tid hälften korrtare, att fullfölja
Wad, från Härads-Rätt i hvarje Ort till
Hof-Rätten.”
3o Gap. g §. förändras sålunda:
”1 de saker, som i Svea FIof-Rätt dömde
äro, skola Parterne ställa sig hos Konungen in,
före klockan 12 Två månader derefter. Från
Götha Hof-Rätt samt Hof-Rätten öfver Skåne
lOl
och blekinge, Tre månader; hvarje månad till
3o dagar räknad och ej den dag då Domen föll.
Faller den tid å Helgedag, gånge derom sorn i
a5 Cap. 25 §. sagdt är. I Wexel och Sjö-RättsSaker
vare tid hälften korrtare.”
§• 29.
Sedan Kongl. Majit, helt och hållet eller
med vissa inskränkningar, i Nåder bifallit de af
Oss uti nedan oinförmäldte ämnen framsläldte
underdåniga Förslag; Så komma följande Allmänna
Författningar att utlärdas:
1:0 Om upphäfvande af de uti Kyrko-Lagen
eller särskilda Författningar gifne föreskrifter
mot kostsamma begrafningar.
2:0 Angående Häradshöfdingarnes åliggande,
att visa redo för Häradets andel af Saköresmedel.
3:o Om närmare bestämmande i hvad fall
Provincial Medici-besigtningar äro nödvändige,
vid uppkommande tvifvelsmål, huruvida död
person vådeligen omkommit eller icke.
4:0 Angående hvad ytterligare iakttagas
bör, då, på hittills påbjudet och brukligt sätt,
I utmätt Fast Egendom varder å Auction, genom
Upp- och Afslag, försåld.
5;o Om vidtagande af åtskilliga åtgärder,
till betryggande af Enskildes rätt i afseende på
sådane medel, som af Under-Executorer genom
utmätning uttagas.
tito Rörande ytterligare föreskrifter i afseende
på verkställigheten af Auctioner å utmätt
Fast Egendom, samt om tiden, inom hvilken Auction
å utmätt Lös Egendom utsättas bör.
102
7:0 Angående utmätnings verkställighet å
Utslag i mål, der Gäldenär, utan allt jäf eller
invändning hos Konungens Befallningshafvande
skriftligen eller mundtligen erkänt skulden.
8:0 Rörande den ändring uti 6$ §. af Kgl.
Förordningen den 1 Augusti i8o5, angående
Skogarne i Riket, att de uti samma §. omförniäldte
särskildte slag af åverkan å allmänning,
eller annans enskilda egor, hädanefter måtte beläggas
med lika böter, som 62 §. af högstberörde
Förordning utsätter, för dylik åverkan å Kronans
Parker, Gehäg och Djurgårdar; samt
9:0 Angående undersökningars i Brott-mål
uteslutande från det exemplar af Under-Rätts
Allmänna Sak-Protocoll och Dombok, hvilket
tili vederbörande Hof-Rätt renskrifvet insändes.
Äfvensom Kongl. Maj:t, med bifall till Vår
underdåniga hemställan, genom Kungörelse af
den 15 sistlidne Augusti i Nåder förordnat, att
den vanliga Kyrko-musiken i Kyrkorne inom
Riket kommer att hädanefter under Fastelagstiden
fortfara.
$. 5o.
Gemensamt med Kongl. Majit, håfve Vi
beslutit en sådan förklaring af 1 Mom. i 12 §.
af Kongl. Förordningen den i5 Julii 1818, angående
Inteckning uti Fast Egendom, att det
deruti meddeldte förbud emot Inteckning i Hus,
annan Byggnad eller Vatten-Verk , hvarmed
ständig rätt till grunden ej ar förenad, icke må
lämpas på sådane å ofri grund i Städerne belägne
Hus och Byggnader, hvilkas innehafvare
to5
för besittningen af tomten erlägga en viss årlig
Tomtöre-afgift, och i följd deraf icke kanna
från Lägenheten skiljas, med mindre att lösen
för Husen till dem betalas.
Äfven bafve Vi, lika med Kongl. Maj:t
funnit, att vid 24 §. af nyssnämnde Förordning,
följande måtte tilläggas; ”Köpare af Fastighet,
hvilken, antingen å Utmätnings-Auction eller
under Concours af Borgenärer, genom offentligt
utrop såld är, och hvaruti Inteckningar finnas,
till hvilkas gäldande köpesumman icke förslår,
ege att, så snart Auclions-förrättningen vunnit
laga kraft, eller, i händelse af klander, fastställd
blifvit, samt köpesumman är inbetald, derom a£
vederbörande Executor eller Syssloman erhålla
bevis. Köparen anmäle sig med detta, jemte
Gravations-bevis, hos Domstolens Ordförande i
den Ort, der Fastigheten är belägen, och Ordföranden
ege, att, genom anslag å Rättens dörr
och Kungörelse, hvilken, genom Köparens försorg,
bör 3:ne gånger införas i Allmänna Tidningarne,
, kalla och förelägga de Inteckningshafvare,
som antingen alldeles icke, eller endast
till någon del, fått sina inteckningar utur köpeskillingen
guldne, att i Stad, inom en månad
från den dag Kungörelsen i Tidningarne sista
gången finnes införd, och på Landet, vid det
Ting, som först infaller, sedan en månad från
sista Kungörelsedagen förflutit, hos Domstolen
anmäla, huruvida emot deras Inteckningars dödande
kan vara något att påminna; åliggande
io4
Domaren, ehvad Inteckningshafvarne då begagna
rättigheten att varda hörde eller icke , och
jemväl utan hinder deraf, att Original-Intecknings-handlingarne
icke uppvisas, angående Inteckningarnes
dödande, sig utlåta.
$. 5i.
I afseende på sättet för Liqvid i de fall,
då en å Banco-Auction försåld Egendom af förre
egaren inropas, håfve Vi, gemensamt med
Kongl. Majit, funnit skäligt att stadga, det Gäldenär,
som å Banco-Auction inropar en honom
förut tillhörig Egendom, må vara berättigad, att
vid liqviden använda sine Egande-rätts handling
gar, sålunda, att de företes hos Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, att Liqvidationen pröfva och.
verkställa, på sätt Förordningen den 19 Augusti
1789 medgifver för köpare, som förut varit
innehafvare af Inteckning i Egendomen; då följaktligen
Gäldenär, sedan han erlagt hvad ej
mindre Banquen, än öfrige Inteckningshafvare
tillkommer, må ifrån nedsättning utaf det öfriga
af Auctions-Skillingen varda befriad.
Likaledes har, med Kongl. Maj:ts Nådiga
bifall, och till förekommande af förluster för
Banquen, det Beslut af Oss blifvit vidtaget, att
Banquen må, i afseende på dem af sine egne
Embets- och Tjenstemän, som hafva Werkets
medel under uppbörd, ega att, vid inträffande
uppbörds-brist, för densamma njuta, uti upp
-
io5
bördsmannens tillgångar, lika formonsrätt med
den, som Kronan i allmänhet, hos Dess uppbördsman,
är eller kan blifva tillagd.
Uti enahanda ordning, är det Stadgande
af Oss beslutet, att de kallelser, hvilka böra af
Concours-Domaren i Gäldbundet Bo utfärdas,
skola, i händelse Banquen eger uti den afstådde
Fastigheten Inteckning, innehålla, jemte uppgift
om densammas primitiva belopp, underrättelse
om den intecknade Fastighetens namn, Länet,
Häradet och Socknen, der Fastigheten är belägen,
sarnt, vid alla Sessions-tillfällen, så tidigt
utfärdas, att, minst en månad före inställelsedagen,
vetterlige Borgenärer må deraf kunna
få del.
§. 02.
Det uti Kongl. Förordningen den 10 December
1741 faststäldta ansvar för utprångling
al efterapade eller förfalskade Banco-Sedlar, håfve
Vi, med Kongl. Maj:ts Nådiga samtycke, förklarat
äfven böra tillämpas å utprångling af
Riksgälds-Contöirets eftergjorda eller förfalskade
Sedlar.
§. 35.
Med Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, håfve Vi,
emot efterapning, förfalskning och utprångling
af de Assignationer på Banquen, hvilka afWe
-
io6
strå och Södra Låne-Contoiren komina att ut
gifvas,
stadgat det ansvar, att den, som efterapar
eller förfalskar dylik på Banquen utgifven
Assignation, eller till efterapning eller förfalskning
råder eller hjelper, eller ock beträdes med
utprångling af sådan Assignation, den han vet
falsk vara, bör straffas lika med hvad för efterapning,
förfalskning och utprångling af Bancooch
Riksgälds-Sedlar stadgadt är; äfvensom Vi
beslutit, att den, som upptäcker efterapare, förfalskare
eller utprånglare af Assignation, utgifven
på Banquen af Dess Vestra eller Södra Låne-Contoir,
eller i iner eller mindre tnån binder
den angifne till gerningen, må'njuta belöning
efter de grunder, hvilka, angående dylik
upptäckt, i afseende på Banco- och Riksgälds- ^
Sedlar, genom Kongl. Kungörelsen den 8 Julii
18x8, utstakade ära.
§. 34.
Det så kallade mindre Creditivet har blifvit
anvisadt att utgå från Riksgälds-Contoiretj
och håfve Vi, med Kongl. Majrls Nådiga samtycke,
i afseende på utbetalningen deraf, stadgat
för Fullmägtigé i Vårt Riksgälds-Contoir,
enahanda Ansvarighets-Lag, som 2 §. 1 Morn.
af Ansvarighets-Lagen för Fullmägtigé i Banquen
innehåller, att vara gällande, så länge utbetalningen
af detta Creditiv är uppå RiksgäldsContoiret
anvisad.
$. 35.
Efter det Riksens Ständer, under den 21
Junii 1818, antagit, såsom gällande Lag, ett af
107
Kongl. Maj:t, uti Nådig Proposition, den 21
förutgängne Maji, afgifvet Förslag till en för
Sverige och Norrige gemensam Lag, innefattande
föreskrifter, huru i afseende på sådane
Personer, hvilka, efter begånget brott i ett af
dessa Riken, begifvit sig till det andra, förhållas
borde; samt derefter, uti underdånig Skrifvelse,
den 18 Julii samma år, i anledning af
Kongl. Majtts Nådiga framställning, öfverlemnat
till Kongl. Maj:t, att, i händelse det i Norrige
då församlade Stor-Thing skulle, emot en eller
annan del af berörde Lag-Förslag, hafva något
att erinra, i Nåder meddela de rättelser, hvilka
funnos lämplige för ändamålet och ledande till
gemensam förmån för båda Rikenas Innevånare,
under vilkor likväl, att Författningen blefve,
vid nästa Riksdag, Riksens Ständer till ytterligare
granskning och fastställelse förelagd; så har
Kongl. Majit, under den x Junii 1819, i öfverensstämmelse
med den för Norrige den n September
1818 fastställde Lag, låtit Nådig Förordning
uti detta ämne här i Riket utfärda,
hvilken Förordning uti några omständigheter
afviker från det vid 1818 års Riksdag gillade
Förslag; hvarefter Kongl. Majit samma Förordning
Oss i Nåder behagat tillställa; och håfve
"Vi, efter anställd noga jemnförelse emellan det
vid senaste Riksmöte antagne Förslag och Högstberörde
Kongl. Förordning af den x Junii 1819,
samt, efter granskning af de derutinnan förekommande
skiljaktigheler emot Förslaget, icke funnit
anledning, att vid ifrågavarande Nådiga Författning
något anmärka; hvadan Vi alltså densamma,
såsom ständig ]Ljag, gillat och godkänt.
ioB
$. 56.
Sedan, i anledning af Riksens, år 1812 församlade
Ständers hos Kongl. Majit gjorda framställning,
om den väsendtliga nytta, som skulle
tillskyndas Landet, genom en Författning, hvilken
för egare af sådane Watten-Werk, de der
genom uppdämning satte under vatten odlingsbara
Lands-sträckor och såmedelst hindrade möjlig
förbättring derå, stadgade skyldigheten, att,
emot skälig ersättning, låta förändra eller utrifva
dylika Werk, Kongl.- Maj:t till Oss öfverlemnat
ett,, efter ämnets behöriga beredning, upp^-  rättadt Förslag till en sådan Författning; så bafve
Yi, med godkännande af de hufvudgrunder,
hvaruppå Förslaget sig stödjer, likväl, för Vår
del, beslutit åtskilliga ändringar oeh tillägg derutinnan,
hvilka Yi, uti omarbetadt Förslag till
ifrågavarande Författning, jemte Skrifvelse af dea
12 i denne månad, till Kongl. Majjts Nådiga
ompröfvande i underdånighet ingifvit.
§• 37.
Kongl. Majit har, vid innevarande Riksdag,
till Vår pröfning i Nåder aflåtit frågan om en
vidsträcktare Närings-friheL till följd hvaraf och
efter öfvervägande af åtskilliga i ämnet väckta
motioner, Vi deröfver fattat de beslut, som i
Vår underdåniga Skrifvelse den 12 innevarande
månad, samt uti dervid fogade Förslag till Förordning
om Handtverkerierne, till Författning
om Gerningsmäns antagande på Landet, och till
Handels-Ordning, finnas närmare upptagne.
iog
§. 58.
Efter erhållen del af Kongl. Majks, under
deli 5 Mars innevarande år, till Vårt Stats-Utskott
aflåtne Nådiga Remiss, å ett af vissa Committerade
utarbetadt Förslag till en allmän Pensions-Cassae-Inrättning
för Civile Embets- och
Tjenstemän, hvilken Inrättnings fond skulle, i
likhet med Årméens Pensions-Cassa, sam manbringas
genom bidrag både af Staten och af vederbörande
Löntagare, håfve Vi, med erkännande
af Statens förbindelse, att besörja sine Löntagares
underhåll, samt med öfvertygelse om
f-ördelarne af ifrågavarande Inrättning, funnit
skäligt, att, till befrämjande af ändamålet, bevilja
åtskilliga anslag, på sätt och med de villkor,
Våra underdåniga Skrifvelser af den 2 September
och 17 October närmare upplysa.
§•
Till Vår åtgärd har Kongl. Majit i Nåder
öfverlemnat den, redan vid 1812 års Urtima
Riksmöte väckta, och vid de följande Riksdagarne
under pröfning förehafda frågan, huru ersättning
måtte kunna beredas för sådane förluster,
sorn, under en loflig Handel och Sjöfart,
blifvit Svenske undersåter tillfogade af Magter,
med hvilka Riket varit i fredligt förhållande;
och håfve Vi, efter öfverläggning i detta grannlaga
ärende, deröfver beslutit, på sätt Vår till
Kongl. Majit aflåtna underdåniga Skrifvelse af
den 20 i denna månad omförmäler.
a 10
§. 4o.
Sedan större Eldsvådor, nästförflutet år, öfvergått
Städerne Norrköping och Borås, håfve
Vi bevilljat, till understöd för berörde Städers
brandskadade innevånare, följande Lånebelopp,
nemligen: för Norrköping, 200,000 R:dr, och
för Borås 100,000 R:dr; varande uti Vår underdåniga
Skrifvelse af den 17 sistlidne November
upptagne de föreskrifter, hvilka Vi, med afseende
å sältet och villkoren för utgifvandet af
desse Lån, funnit för godt att meddela.
§. 4i*
På sätt och med de villkor Vår underdåniga
Skrifvelse af sistnämnde dag innehåller,
håfve Vi bifallit, att Consistorium Academicum
i Upsala må, i mån af beliofvet, för fortsättningen
af den år 1817 derstädes började nya Bibliotheks-
och Academie-byggnaden , uppbära
5o,ooo R:dr, såsom lån af de uti Vårt Riksgälds-Contoir
till dylika ändamål anvisade Medel.
§. 42.
Uti Skrifvelse af den 17 sistlidne OctoberJ
har Kongl. Majit i Nåder underrättat Oss, huru
som, å f. d. Kongl. Famillens sida, är yrkadt
vordet, att icke allenast Dess enskilda förmögenhet
inom Sverige, hvilken, vid 1809 och 18to
årens Riksdag, beräknades i Fastigheter och
frugtbara Capital till ett yärde af 681,419 R:dr
lil
i5 sk. il rst, i Svenska Banco-Sedlar, utan
också f. d. Drottningens Morgongåfva och Brudskatt
4o,doo R:dr, måtte, efter ett Cours-förhållande
af 60 skillingar Svenskt för 1 R:dr
Hamburger Banco, med tillsammans 577,700
R:dr 20 sk. sistnämnde myntsort, antingen på
en gång, eller i 5:ne Terminer, inom Sex månader,
utbetalas, emot det att f. d. Kongl, Familjen
afsade Sig allt vidare åtnjutande af den
fastställda Lifräntebetalningen ; hvarjemte Kongl.
Majit, med öfverlemnande till Oss, att underdånigt
yttrande aflåta öfver antagligheten af de
föreslagne betalnings-vilkören, i Nåder uppgifvit,
på hvad sätt Kongl. Majit ansett ifrågavarande
liqvidation lämpligast kunna tillvägabringas.
Med underdånig tacksamhet bafve Vi emottagit
detta vedermäle af Kongl. Majits bemödanden,
att påskynda ett slut i liqviden med f.
d. Kongl. Famillen; och Vi bafve bifallit, att
hvad, som af Dess förmögenhet inom Riket ännu
återstår, må utbetaldt varda, i öfverensstämmelse
med innehållet af Vår till Kongl. Majit
den 12 i denna månad ingångna Skrifvelse, derutinnan
Vi tillika i underdånighet anhållit, att
Kongl. Majit täcktes i Nåder låta öppna underhandling
med den eller dem, som finnas behörigen
befullmägtigade, att denna angelägenhet
lagligen afsluta, på ett sätt, att Svenska Kronan,
för all framtid, må ifrån vidare pretentioner,
å f. d. Kongl. Famillens sida, befrias.
§. 43.
Vitnen till den sällhet, Hennes Majit Drottningens
återkomst inom Konungahuset fullkorn
-
112
nät, och lifligt erkännande de anspråk, Hennes
Maj:t eger på Vår underdåniga vördnad och tacksamhet,
håfve Vi, till betygande deraf, hos Kgl.
Maj:t i underdånighet anhållit, att Hennes Maj;ts
höga Kröning matte, efter uråldrigt bruk, för
sig gå; och Kongl. Maj.t har, med bifall till
Vår underdåniga anhållan, i Nåder förklarat Sig
vilja framdeles bestämma tiden för denna stora
högtidlighet»
§. 44,
I öfverensstämmelse med 89 §. RegeringsFormen
och 60 Riksdags-Ordningen, håfve
Vi, så väl uti förekomne frågor om Rikets Allmänna
hushållning samt dermed gemenskap egande
Inrättningar och Författningar, som ock
uti åtskilliga andra ämnen, hos Kongl. Maj:t
anmält Våra Hemställanden, Önskningar och Förslag,
genom följande underdåniga Skrifvelser:
1:0 Den 12 Maji; om upphörande af den
anstalt, att i officiella Tidningen införa Kungörelser
om lediga kyrkovaktare-tjenster.
2:0 - - - angående prestanda till Bru
ken
af åboerne å de hemman, somBruks-idkare
till Skatte inlöst.
5:o - - - angående skyldigheten för
Postmästare, att, emot ersättning, hålla Postbok
med Landtboer, och för Postförare, att medtaga
Landtboernes lösväskor.
4:o - - - i anledning af vackt fråga
örn en frimarknad vid Svanesund.
5:o
hi3
5:o Den 12 Maji; angående ersättning för
Hästar, som stupat eller blifvit skadade under
så kallad Kungsskjuts.
P:o - - - om utgörande af den Kro
no-Tionde-Spannmål,
sorn genom Tionde-sättningar
hitintills icke blifvit till beloppet bestämd.
7:0 t - - angående Arrenden å Kyr
ko-hemman
i Skåne.
8:0 Den il Junii; angående öiverklagade
olägenheter vid Krono-skjuts.
g:o - - - angående tillökte Frimark
nader
i Skenninge och Grenna Städer.
10:0 - - - rörande vackt fråga, om
närmare bestämmande af Fjerdingsinäns skyldigheter.
11:0 - - - angående transporter af
Undsättnings-Spannmål.
12:0 Den 2 Julii; angående förändrade grunder
vid bestämmandet af marknadstider.
i3:o Den 12 - - - angående Häradshöfdingarnes
skyldighet, att visa redo för Häradets
andel af Saköres-Medel.
14:0 - - - rörande Nämndemäns arf
vode
för biträde vid afvittrings- och skattläggnings-
förrättningar.
i5:o - - - om upprättande af en ny
Landtmäteri-Taxa.
16:0 - - - angående ordningen för kyrkovaktares
antagande.
17:0 - - rörande inskränkning af
Guld- och Silfver-broderier å Mililaire och Civile
Uniformer.
8
114
18:0 Den 12 Julii; angående fasställandet
af särskilda öfverenskommelse^ som uti någon
ort kunna träffas, i afseende på Rofdjurs utödande.
19:0 - - - i anledning af väckta frå
gor
om årliga Frimarknaders Sållande uti Wrigstad,
Rydaholm och å Strandplatsen Stenungesund,
samt om en Stads anläggning i Kronobergs-Län.
ao;o - - — angående väckt fråga om
fasställandet af en viss Byggnads-ordning för
Städerne, till förekommande al Eldsvådor.
21:0 - - - angående en förbättrad re
glering
af Postgången.
22:0 - - - angående ändring i före
skrifterne
om hvarjehanda Kungörelsers påtecknande
af Kronobetjent, innan de från Predikstolarne
uppläsas»
25:0 - - ^ om Upphäfvande af Kongl.
Gommerce-Collegii Kungörelse, angående husväfnaders
stämpling.
2^:0 - - - angående de så kallade
Planpenningars utgörande.
s5:o - - rörande Gårdfarihandel
upphörande.
26:0 - - - om upprättande af allmän
na
grunder för ett Statshushållnings-Systeme.
27:0 - - - med anhållan, att de Oe
conomiska
Författningar, som hädanefter blifva
utfärdade, först efter en viss tid måtte sättas i
verkställighet.
28:0 Den 29 - - - rörande en Fyr
båks
anläggning vid Söderarm.
115
529:0 Den ag Julii; angående upphäfvande
af Lumpsamlings-skyldigheten.
3o:o - - - angående indragning af
Lands-Fiscals-tjensterne i vissa Län.
51:0 Den 52 Augusti; rörande Oeconomiska
besigtningar å Kyrkoherde-Boställen.
32:0 - - - angående lindring uti Kro
no-brefbärings-skyldigheten,
35:o - - - i anledning af väckt fråga
om tillåtelse för de uti så kallade Finnskogarne,
på gränsen emellan Sverige och Norrige,
bosatte Finnar, att iå upprätta särskilde Kyrkor
och Församlingar.
3*:o - - - om ändring i Kongl. Kun
görelsen
den 4 Maji 1778, angående Wadstena
Krigsmanshus-afgifternes erläggande,
55:o - - - i anledning af föreslagne
hiedel till befordrande af Gymnastiska öfningar.
36:0 Den 22 - - - i anledning af
Väckta frågor, angående de i Riket vistande
Judar.
3y:o - - <- rörande förhöjning i betal
ningen
för tågande Trouppers underhåll m. m.
38:o Den 25 - - - rörande ändring
af Kongl. Förordningen den 22 Julii i8o3, om
Tionde- samt Ränte-gifvares och tagares ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter.
39:0 Den 27 Augusti; angående särskilde
Provincial-Läkares tillsättande i åtskillige Län.
4o:o Den 10 September; rörande vissa föreskrifter,
i afseende på meddelande af Pass åt
lösa Personer.
116
4i:o Den 22 September; angående BergsSexmans
befrielse ifrån deltagande i Skjutsningsbesväret.
42:0 - - - angående en förändrad ordning
i afseende på förseglade anbuds öppnande
vid Entreprenade-Auctioner.
43 :o Den 3 o - - - om åtskilliga nya
Post-Contoirs inrättande m. m.
44:o - - - rörande grunderne för organisationen
af Rikets Landt- och Sjö-Försvar.
45:o Den 4 October; angående Militaira
Undervisnings-V erket.
46:o Den i5 October; angående upphörandet
af det så kallade Klampare-laget i Götheborg.
4y;o - - - angående egares af Skatt
lagde
Husbehofs- eller Lego-Sågqvarnar sågnings-rätt.
48:o - - - med anhållan om tillåtel
se
för Norrländska Allmogen, att, i bodar vid
allmänna ställen inom Stockholm, försälja väfnader
m. m. sora denna Allmoge dit införer.
49:0 - - - angående förändring i ti
den
för Mönstringars förrättande.
5o:o - - - med öfverlemnande af ett
Förslag, i fråga om inrättande af FörlikningsNämnder.
51:0 Den 17 - - - angående upphäf
vandet
af Föreskriften uti 3 Mom. 46 §. af Kgl.
Förordningen den 1 Augusti i8o5, om Skogarne
i Riket.
5a:o Den a3 - - - angående biträde
af Stats-Medlen, till Måssodlingar i SkaraborgsLän,
>
ii7
53:o Den 23 October; angående granskning
och omarbetning af de till efterrättelse nu gällande
Eds-Formulair.
5i;0 - - - angående tillägg uti nu
gällande Stor-Skiftes-Författningar.
55:o - - - om undsättning försådane
Jordbrukare, hvilkas växande gröda skadas a£
frost eller hagel, m. m,
56:o Den 3 November; angående Husbeliofs-Mjöl-qvarnars
befrielse, i vissa fall, från
Skattläggning m. m.
57:0 Den 6 - - - rörande undersökning
i afseende på Mörums Krono-Laxliske.
58:o Den 10 - - - angående ClaraSjöns
upprensning eller igenfyllning m. tn.
5g:o - - - rörande åtgärder till be
främjande
af Enskiftesrförrättningars skyndsammare
verkställighet.
60:0 - - - angående åtgärders vidta
gande
i afseende på Finska handeln.
61:0 - - - i anledning af väckt fråga
om rättighet för egare af enstaka hemman, att,
under full egande rätt, upplåta en viss del af
hemmanets egorymd.
62:0 - - - rörande upphäfvande af
Påbudet om uteslutande bruk af Ekbark vid de
så kallade Engelska Läder-Garfverierne.
63:o Den 12 - - - i anledning af väckt
fråga, att Norrska Skepp måtte i Svenska hamnar
behandlas lika med Svenska Skepp.
64:o - - - om åtgärders vidtagande i
afseende på Barna-undervisningen i Landt-Församlingarne.
118
65:o Den 12 November; angående en friare
Tackjerns-handel,
66 o - - - rörande åtgärders vidta
gande
tili Sjön Wenerns bibehållande vid en viss
medelhöjd, och till förekommande af dess öfversvämningar
in. m. <
67:0 Den 17 - - - om en förändrad
Reglering af Hospitals-Inrättningarne i Riket.
68:0 - - angående ordningen för
stadfästelse å, samt lör ändrings sökande uti
stängelsel-delningar, verkställde af Landtmätare.
69:0 - - - om Församlingarnes be
frielse,
i vissa fall,, från skyldigheten,, att bygga
eller underhålla Tionde-lada, m. m.
70:0 - - - i anledning af väckt fråga
om utvidgad frihet till Wäder-Mjöl-Qvarnars
uppbyggande, med rättighet att derå mala för
Tull.
71:0 - - - angående Gottlands Hem
mansegares
skyldighet, att underhålla Lastagetryggor
vid de på Ön varande L.andthamnarÄ ’
111. m.
72:0 - - - rörande utsträckning i denft
Bleking, ka Allmogen förunnade, Seglations-frihet.
76:0 - - - om åtskilliga stadganden
i afseende på Husbehofs-brännvifls-bräaningen
m. rr.
7.0 - - - rörande Dykeri-Werket.
7.1:0 - - - i anledning af väckt fråga
rörande rättigheten till grustägt å andras egor,
760 - - - i anledning af ett gjordt
Förslag till beredande af Geometriska Chartona
större användbarhet.
1 *9
77:0 Den 17 November; om upphäfvande
af Skol-Ordningens stadgande uti 1 Sectionen,5
Cap. 4 §. m. m.
78:0 Den 20 — i anledning af väckt
fråga om Sjö- och Stapelstädernes rättighet, att
uppbära afgifter för fartyg, som besöka Köpingar
och Landthamnar samt der intaga laster.
79:0 — — rörande åtgärders vidtagan
de,
till befrämjande af oägta harns vård inom
Hufvudstaden,
8o;o — — angående förändring i För
fattningarne
om Afrads- och Kronotionde-spannmålens
samt andre indelde Räntors utgörande.
81 to Den 22 — rörande anläggning af
en Köping i Frycksände Socken af Wermeland.
82:0 Den 1 December; om förändring i
sättet för Kohlskrindors mätning och stämpling.
83:o
angående åtskilliga föreslag
na
sätt, att tillvägabringa en allmännare omfattning
af productiva yrken.
84;o Den 3 — i anledning af väokt fråga
om utbyte af Hjelprotar,
85:o Den 4 — i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående ny Författning
om Mått, Mål ochWigt,
86.0 Den 6
angående jemnare för
delning
af Postförings-skyldigheten.
87:0 Den 12 — om åtskilliga anstalters,
vidtagande, till öppnande af en communication
med Gellivare Jernmalmsberg m. m.
88:0 Den 16 — angående yrkad frihet
till Svedjanda å Skattehemmans-egor.
Spto — — angående Fabriques Gesällers
ställande under Tjenstehjons-Stadgan.
120
90:0 Den 16 December; angående Privilegia
Exclusiva för nya i Riket förrut okända
Slöjde-Inrättningar in. m.
9i;o
om upphäfvande afLands
böfdingarnes
domsrätt i Enskiftesmål.
92:0 Den 17 — angående utvidgad Han
delsfrihet.
g5:o •— — angående Arbets- och Cor-'
rections-Inrättningen i Wadstena.
91:0 — — rörande Consistoriernes skyl
dighet,
att, vid inträffande ledighet till Consistoriella
Pastorat, söka upprätta föreningar om
Presträttigheterne.
g5:o Den 18 —- om ändring och tillägg
uti Kongl. Förordningen den 26 Februarii 1817,
angående Socken-stämmor och Kyrko-Råd.
96:0 Den 20
om öfverseende och för
bättringar
af Rikets Politie-Författningar.
97:0 — — i anledning af Kgl. MaJ-.ts
Nådiga Proposition, om inrättandet af ett Correctionshus
i Hufvudstaden, i stället för det i
Wadstena varande m. m.
g8:0 —
om upphäfvandet af böter
och vitén för dem, som förfallolöst uteblifva
från Uppbörds-stämmor samt Aflönings-möten.
go:o — — i anledning af Kgl. Maj.ts
Nådiga Proposition, angående Förslag till allmän
Stadga för Fattigvården i Riket och Tiggeriers
hämmande.
100:0 —• — om Bergs-Tings-Rätternes
afskaffande.
101:0
angående vården och förr
valtningen af Kyrkornes fastigheter och medel 3
samt granskningen af redogörelsen derföre.
121
joa:o Den 20 December; i anledning af
Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition, med Förslag
till Författning om Fast Egendoms försäljning
å Lotteri.
io3:o — — rörande frågan om Her
jeådalens
återläggande under Gefleborgs Läns
Styrelse.
io4:o — — om Schäferiers anlägg
ning.
io5:o — — om utgifvande af en För
fattnings-Tidning.
106:0 — — i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om den nya Evangelii-Bokens
antagande.
107:0 •— — angående Lots- och Båk
afgifterne
för inomskärs seglande fartyg.
108:0 — — i anledning af väckt fråga
om nedsättning af Lots- och Båkafgilterne för
Ång-fartyg i allmänhet, samt andre, Inrikesorter
emellan, seglande, under sex fot djupgående
fartyg.
logioDen 21 — om öfverseende af 1821
års Taxa å Expeditions-lösen m. m. samt
110:0 — — rörande förändring i all
männa
Skjutsnings-Inrättningen m. m.
§. 45.
Sedan, med anledning af Riksens Ständers
underdåniga anhållan uti Skrifvelse den 2 Julii
1818, Kongl. Maj:t i Nåder behagat föranstalta,
att vissa Commitierade utarbetat Förslag till
ny reglering af Rikets Embeten och Tjenster;
så har Kongl. Maj;t, som i Nåder behagat till
-
133
ställa Oss dessa Förslag, jemte Lag-Committéns
samt de för Styrelsé-Werkens reglering och
för de oeconomiska Författningarnes öfverseende
förordnade Committerades underdåniga yttrande,
om rätts-frågors skiljande från de administrerande
Werken, uti Nådig Skrifvelse af den
4 sistlidne Mars, äskat Vårt underdåniga utlåtande.
Med afseende å ärendets vigt håfve Vi
uppdragit åt ett Särskildt Utskott, att granska
de framsläldta Förslagen; och sedan detta Utskott
till Oss inkommit med Betänkande, angående
så väl rätts-frågors afsöndrande från
Förvaltnings-Verken och öfverflyttande till Domstols
behandling, som de förvaltande Verkens
nya organisation, så håfve Vi, med öfverlemnande
af nämnde Betänkande, och under åberopande
af deri anförde hufvudgrunder, hos
Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att Kgl.
Maj:t i Nåder täcktes till verkställighet befordra
de delar af ofvanberörde Förslag, hvilka
Kongl. Maj:t kan i Nåder finna ledande till förenkling
af Styrelsen och till inskränkning i Embetsmännens
antal,
§. 46,
Efter det Vårt Constitutions-Utskott, i öfverensstämmelse
med jo5 §. Regerings-Formen,
äskat da uti Stats-Rådet förda Protocoll, och i
Grundlags-behörig ordning dem granskat, har,
på derunder förekomne och jemväl från Våra
Plena remitterade anledningar, Utskottet dels,
med tillämpning af 106 §. Regerings-Formen,
pröfvat skäligt att, i och för rådgifvande åt
-
ia3
garderna till mindre Creditivets lyftning och disposition,
ställa Föredraganden af Krigsärenderne,
Stats-Secreteraren och Riddaren af Kongl.
Maj:ts Nordstjerne-Orden, Bernhard Christopher
Qviding, under tilltal af Justitise-Ombudsmannen
inför Riks-Rätt, dels, enligt 107 §. Regerings-Formen,
hos Oss tillkännagifva åtskilliga,
mot Stats-Rådets Ledamöter samtligen, och mot
Tre bland Stats-Secreterarne särskildt, gjorda
anmärkningar, dock ined förklarande, att Konungens
Rådgifvares handlingssätt och rådslag,
under den näst förflutne tiden, allmänneligen
och öfver hufvud bära stämpeln af redligt nit,
sorgfällig omtanka och oafbruten verksamhet,
dels ock ändtligen anmält några särskilda med
granskningen förbundna omständigheter, under
bestämdt yttrande, att ingen anmärkning dervid
kunnat eller bordt ega ruin.
Efter öfvervägande af dessa ämnen, håfve
Vi beslutit, att de, jemlikt 107 <jj RegeringsForinen,
framstälda anmärkningarne må förfalla,
samt öfriga anmälnings-puncter endast till
handlingarne läggas.
I följd häraf vilje Vi hafva förklarat, att,
med stöd af 76 §: Riksdags-Ordningen, StatsRådets
Ledamöters och Föredragandes ansvarighet
för deras rådslag och Embets-utöfning,
intill den dag, då detta nu öfverståndne Riksmöte
börjades, fullkomligen upphört; under hvilken
frikallelse Konungens Rådgifvare i Commandomål,
för så väl Arméen, som Flottan, inbegripas;
äfvensom för förstnämnde Stats-Secreterare
en lika frikallelse eger rum, med undantag
af hvad dess rådgifvande åtgärder tili
124
mindre Creditivets lyftning och disposition beträffar.
§• 47*
Den Nämnd, som Vi enligt io3 §. Regerings-Formen
och 64 §. Riksdags-Ordningen ,
utvalt, har genom omröstning förklarat Högste
Domstolens samtlige Ledamöter fört jente, att i
sina vigtiga kall bibehållas.
§. 48.
Genom val i den ordning, Grundlagen föreskriiver,
liade Våre Electorer, under den 4
Augusti innevarande år, utsett Vice-Landshöfdingen,
Förste Expeditions-Secreteraren, Riddaren
af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden, Casper
Ehrenborg, att vara Vår Justitias-Ombudsman
, samt Förste Expeditions-Secreteraren, Häradshöfdingen,
Johan G. Richert, att vara Justitise-Ombudsmannens
Suppleant; och sedan den
förre genom döden under den 16 September afgått,
blef den sednare dagen derefter genom
Protocolls-Utdrag, af Våre Fullmägtige öfver
Banco- och Riksgälds-Verken, kallad, att, i
följd af det för honom utfärdade Förordnande,
Justitioe-Ombudsmans-Embetet tillträda. Denna
kallelse har Richert förklarat sig icke kunna
emottaga; hvarefter Hof-Rätts-Rådet, Häradshöfdingen,
Carl Peter Törnebladh blifvit i behörig
ordning utsedd, att vara Vår JustitiaeOmbudsman,
samt Lagmannen, Häradshöfdingen
och Borgmästaren, Nils Callerholm, att va
-
-lif)
ra Justitiae-Ombudfimannens Suppleant. Slutligen
och efter det Callerholm aisagt sig sistnämnde
befattning, ar Lagmannen, Borgmästastaren,
Juris Utriusque Doctoren, Jonas Ullberg,
under den 6 November, vorden vald och
förordnad, att Justitiae-Oinbudsmannen efterträda,
i fall denne före nästföljande Riksdag skulle
aflida.
Likaledes bafve Vi, på grund af 108 §.
Regerings-Formen och 65 §. Riksdags-Ordningen,
utsett och förordnat de Sex Committerade,
hvilka, jemte Vår Justitiae-Ombudsman,
böra handhafva vården om Tryckfriheten.
§. *9.
Vi håfve äfven, jemlikt 66, 67 och 68 §.
J. Riksdags-Ordningen, valt Våre Fullmägtige
i Banquen och Riksgälds-Contoiret, utfärdat
för sistnämnde Werk ett allmänt Reglemente,
samt för Fullmägtige derstädes särskild Instruction,
i afseende på de Lånebiträden och Anslag,
hvilka från Riksgälds-Contoiret komma
att utgå till Canal- och andra Byggnader, samt
till större eller mindre del anskaffas genom upplåning
emot Contoirets Obligationer med 3 procent
årlig ränta; äfvensom Vi utsett och lörordnat
Revisorer, att, vid de i Grundlagen fastställde
tider, öfverse och granska Stats-Verkets,
Banquens och Riksgälds-Contoirets tillstånd,
styrelse och förvaltning. Med anledning
af Kongl. Maj:ts, uti Nådigt Bref af den 28
sistlidne Februarii, gjorda framställning om nödvändigheten
af mera bestämda föreskrifters med
-
136
delande, i afseende på Våre Revisorers befatta
ning med Stats-Werket, håfve Vi föf dem faststält
en ny Instruction, hvilken Vi, uti underdånig
Skrifvelse af den 10 sistlidne November,
till Kongl. Maj:t öfverlemnat, med underdånig
anhållan tillika, att Kongl. Maj:t täcktes densamma
till vederbörandes efterrättelse i Nåder
utfärda. Och har Kongl. Maj:t, uti svar under
den 4 i denna månad, behagat förklara:
*’Att Kongl. Maj:t, under närvarande för.
hållanden, icke medgifver Oss eller Våre Revisorer
någon granskningsratt öfver andra Cassör
och Räkenskaper, än liittils brukligt varit,
med tillägg af de i Kongl. Majas Nådiga Skrif,
velse af den 28 Februarii uppräknade TullVerkets,
Militiae-Boställs-, Krigsmanshus- och
Seraphimer-Gillets från allmänna bidrag härrörande
fonder och räkenskaper:”
”Att Kongl. Maj:t, med stöd af 68 §:s i
•Jdiksdags-Ordningen ordgranna lydelse, ej erkänner
omfånget för denna granskning lagligen
kunna utsträckas, vid hvarje Revision, utöfver
2sne års afslutade Räkenskaper:*’
”Att Kongl. Maj:t icke kan gilla och derföre
ej till vederbörandes efterrättelse utfärda
den af Oss, i merberörde underdåniga Skrifvelse
, föreslagna nya Instruction för Våre Revisorer
af Stats-Verket, men anser Instructionen
af den 10 Junii 1812 till sin kraft och verkan
gällande. Dock ville, med ändring af hvad 5
§. i i denna Instruction innehåller, att Revisorernes
Berättelse om Stats-Werket skall uti
Riddarhus-Canzliets Archiv förseglad förvaras till
nästa Riksdag, för att då till Oss varda aflem*.
137
liad, Kongl. Majit i så måtto bifalla Vårt Förslag,
i afseende på denna Berättelses tryckning
och allmängörande, att detta, genom Kongl.
Maj:ts Nådiga försorg, kommer att ega rum i
Förening med de Embets-Verks svar och förklaringar,
emot hvilka Revisorernes anmärkningar
blifvit rigtade.’”
§. 5o.
Med stöd af 8 t §, Regerings-Formen, håfve
Vi till Riksens Ständers afgörande, vid nästa
Riksdag, hänskjutit Kongl. Majits Nådiga
Propositioner:
lto Äf den 5 Augusti; om upphäfvandet
af Konungens två röster i Högsta Domstolen,
med bifogade Förslag till ändring af 5, 17, 19,
21, 23 och 88 §. §. Regerings-Formen; hvaröfver
Vårt Constitions-Utskott, i Memorial under
N:o 45, den 21 i samma månad, sig utlåtit.
2:0 Af den 16 öctober; om upphäfvandet
af io3 §. Regerings-Formen och 64 §• Riksdags-Ordningen,
samt jemkning i io4 $. af
förstnämnde Grundlag; deröfver ConstitutionsUtskottet,
i Memorial under N:o 70, den 4:de
November, äfgifvit sitt yttrande.
Likaledes håfve Vi, enligt 56 §. RegeringsFormen,
till nästkommande Riksens Ständer öfverlemnat
att besluta om följande, af Vårt Cönstitutions
Utskott uppgjorda och såsom Väre
utlåtanden hvilande, Förslag till Grundlags-ändringar,
genom tillägg, upphäfvande, rättelse
eller förklaring:
i 2 8
A. Hela och allmännare Förslag?
i;o I anledning af de, uti Särskildta Utskottets
betänkande om ny reglering af Styrelse-Verken,
förekommande Grundlags-frågor,
med ändrad redaction af 5, 6, 8, 9, 10, i5,
26, 27, 28, 34, 35, 42, 43, 99, 102, 106 och
107 §. §. Regerings-Formen , 29 och 4i §. §.
Riksdags-Ordningen, samt 4 mom. 2 §. Tryckfrihets-Förordningen,
enligt Memorial: N;o 72
den uste November, samt Njo 8i den 11, N:o
86 den i8:de och N.o 87 den ig:de December.
2:0 Till befordrande af Riksdags-ärendernas
skyndsamma gång, med ändring i 56 §. Regerings-Formen
, samt 24, 3i, 34, 4g, 52 och
57 §. Riksdags-Ordningen, jemlikt Memorial:
N:o 48 den 6:te September, N:o 60 den i5:de
October, N:o 71 den n:te November och N:o
83 den 11 December.
3:o Rörande de Tre ofrälse Riks-Ståndens
Representation, vid i3, i4, 15, 17, 19 och 22
§. Riksdags-Ordningen, på sätt Memorial:
N:o 55 den 5o:de Junii, N;ris 4i och 42 den
i8:de Julii, N:o 44 den ig:de Augusti, samt
N:ris 53 och 55, den 24:de September, utvisa.
4:o Till smärre redactions-jemkningar, föranledda
af det inom Utskotten införda omröstningssätt,
vid 56, 69, 97, io3 och 108 §.
Regerings-Formen, samt 62, 65, 64, 65 och 73
§. §. Riksdags-Ordningen, likmätigt Memorial
N:o 56 den 24:de September.
B. Partiella och af hvarandra oberoende
Förslag:
1:0
129
i:o Regerings-Forrnen.
Vid $. 37 enl. Mera. N:o
5o
af d.
21 Junii,
§. §. 66 och 81 •—
N:o
46
—
5 Septemb.
§.60 — —
N:o
16
—
9 Maji.
§.63 — —
N:o
5a
—
1 7 Septemb.
§.68 — —
N:o
54
—
5o Junii.
§. 98 a) - —
N;o
62
—
i5 October.
§. - b)
N:o
?5
—
i5 Novemb.
§. 102 •—- •—•
N:o
68
-—
16 October.
2:0 Riksdags-Ordningen.
Vid §. i5 enl. Mern. N:o
54 af d. 24 Septerab.
§. i4 mom. 4 0.
5 N:o
4o
—.
18 Julii.
§. 2 1
Nso
11
—
3 Maji.
§. 20 —
N:o
36
—
3o Junii.
§. §. 28 0. 79 N:is
660.
78
—■
i4 Oct. och
26 Novemb.
§• 29 — —
N:o 85
—
13 Decerab.
§. 33 — N:is §0 0.
65
—
6 Sept. och
i4 October.
§. 67 a) - N:is 47 0.
61
—
6 Sept. och
i3 October:
§. _ b) - —
N:o
i5
—
9 Maji.
§. §. 43 och 44 -
N:o 80
—.
5 Decemb.
*• 59 “ -
N:o
77
—
21 Novemb.
$. 63 a) - —
N:o
62
—
i3 October.
§. -b) - -
N:o
7^
—
i5 Novemb.
§.68 — —
N:q
8
-r-
29 April.
$.75 — —
N:o
27
—
3 Junii.
§•79 ^ ~
N:o
13
—
3 Maji.
9
i5o
3:o Tryckfrihets-Förordningen.
Vid Ingressen, enl. Mern. N:o 26 afd. 3 Junii.
§ 1 mom.
4
— —
N:0
9 —
2 Maji.
mom.
6
— —
N:o
37 —
8 Julii.
morn.
$. 2 mom.
7
och?
a) J
N:0
5i —■
17 Sept.
b) -
N:o
57 —
24 Sept.
§. 4 mom.
8
— —
N:0
10 —
2 Maji.
§. 5 mom.
7
och g —
N:o
17 —
10 Maji.
$. 5i.
Sålunda håfve vi fulländat de värf, hvilka
Oss, såsom Svenska Folkets Representanter, ålegat;
och med den i Grundlagarne Oss förbehållne
rätt, att uti detta Riksdags-Beslut bestämma
dagen , då Riksens Ständer åter skola
sammanträda, håfve Vi härmedelst velat kalla
dem, som vid nästkommande Lagtima Riksdag,
i grund af laglig rätt, eller efter föregånget ordentligt
val, böra i rådslagen och besluten deltaga,
att här i Hufvudstaden, den 4;de November
1828, sig infinna; åliggande vederbörande,
att ställa sig till noggrann efterrättelse, hvad
ji, 12, 10, i4, i5, 18, 22 och 77 $. §. Riksdags-Ordningen,
samting. Regerings-Formen,
i afseende på Riksdagsmanna-valen, Fullmagternes
behörighet och öfrige hit hörande omständigheter,
stadga och förmå.
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som
här förrut skrifver står, beslutit, förafskedat och
beviljat, håfve Vi, Sveriges Rikes samtelige Ständer,
velat, med Väre Namns och Insegels un-?
i3i
dersättande, sådant styrka och bekräfta, som
skedde i Stockholm den Tjugonde Andra dagen
i December månad, Året efter Christi börd
det Ett Tusende Åtta Hundrade och på det
Tjugonde Tredje.
På Ridderskapets och Adelns vägnar.
Carl De Geer.
h. t. Landtmarskalk.
L. S.
N:o i. M. Brahe. 5. J. Pontusson Dela Gardie.
L. s. l. s.
25. H. JFacht meister. 62. Glist. Taube.
L. S. L. S.
66. Eric Sparre. 69. P. E. Cronhjelm af Hakunge.
L. S. L. S.
73. Grefve Leyonstedt. 84. Grefve Lowén.
F:m. C. IF. Riben. F;m. Grefve Fredr.Bo
gisl.
v. Schwerin,
L. S.
85. A. P. v. Rosen. io5. Gust. af Ugglas.
L. S. L. S.
106. II. F. Strömfelt. ii5. Ax. Lagerbjelke.
L. S. . L. SÅ
i3i. Grefve Carl de Geer. i33. N. Snoilsky.
Fan Grefve Carl Ax. Löwenhjelm. L, S.
Stats-Råd»
L. S.
i36. G. af Wetterstedt. 48. Creutz.
L. S. F:m Frih. J. Cederström;
L. S.
69. Uggla: 123. C. Fr. Palmqvist,
F:m. Ludv. Heykenskjöld. L. S.
L. S.
i54. Wilh. Bennet. 177. B. v. Knorring,
L. S. L. S.
i84. C G. Koskull. 205. G. F. Åkerhjelm af
L, S. Margretelund.
L. S.
210. Frih. Ehrencrona. 232. Carl Åkerhjelm af
F:m C ari Sparre, Blombacka.
L. S. L. S.
236. Stjerneld. 246. Ludv. Manderström.
L. S. L. S.
24g. E. R• Adelsvärd. 25o. Fredr. Hjerta.
L. S. L. S.
257. Fr. Ph. Klingspor. 277. Z/. A. Mannerheim.
L. S. L, S.
282; A. Rudbeck. 296. Frih. Ruuth.
L. S. F:m. C. v. Wahrendorff,
L. S.
3o5. Frih. von Lingen. 3i3. Frih. von Platen'.
F:ra. G. W: Hamilton. F:m. C. H. Rålamb.
L, S. L. S.
3i4. Toll. Gust. Philip. 692. J. Adlerbeth. ,
h. s. L. S.
i35
354. Carl af Klercker: 535. von Döbeln.
L, S. F:m- B. Franc Sparre.
L. S.
558. Tersmeden. 543. Otto Nauckhoff.
F:rn. Tersmeden, P. R. L. S.
L. S.
562: Hay. 376. J. A. Kantzou.
F:m. Hjerta, J. G. L. S.
L. S.
4 Flemming, 13. C. Natt och Dag.
F;m. J. IF. Dalman. L. S.
L. S.
57. Rosenstråle. 49 Bratt.
F:m. F. O. Silfverstolpe. F:m. föns M. Roos
L, S. af Hjelmsäter
L. S.
70 Lars D. Kafle. 78. J. O. v. Fernstedt, af
L. S, Uthåål
L. S.
87. Nils JFilhelm Stråle, af Öknaholm.
L. S.
g5. C. Silfverhjelm, in. Jägerhorn, af Spurila
L. S. F:m. L. G. af Sillén.
L. S.
173. T. IF. Lode'. j86. Sabelhjerta.
L. S. F:m. II. Carlson Roos
189. Rääf af Småland. af Hjelmsäter.
F:tn. Arved Ribbing. s*
L. S.
1 34
3i3. Drakenberg. 473. C. F. Coyet.
F:rn. Sten Eric Gethe L. S.
L. S, ygi. A. Kahnberg.
478. A. Printzenskjöld. L. S.
L. S.
5o2. Stork enfelt. 55 g. /P. Pereswetoff Morath,
F;m. Car/ Coyet. L. S.'
L. S.
565. C. G. II. Wolffradt. 572. Rennerfelt,
L. S. F:m. P. Z?. Silfverskjöld.
L. S.
57 g. Ca/Z Fredrik Klöfversköld
L. S.
655. C. Z/7". J. Gyllenadler. 720 v. Mentzer.
L. S. F:m. Åkerhjelm, Abt\
af Margretelund.
764. Otto Taube. L. S,
L. S.
782. C. Belfrage. 789. Plaan.
L. S. F:m. Elgenstjerna, C. M.
L. S.
812. Herr Goes 814. Ij. Herm. Gyllenhaal.
F:m. Snoilsky, Fredr. L. S.
L. S.
818. J. A. Reenstjerna. 828. J. G. Nisbeth«
L S. L. S.
876. Ar. Hägerflycht. 897. J. Löwenström*
L. S. L. S.
i35
2095. K. af Wetterstedt. 987. C. Åkerhjelm.
L. S. L. S,
io55. CA. Wästfelt, io38. Bogeman.
L, S. Fm.^. W. Grundelstjerna.
L. S.
io3g. Georg Stjernhoff. io53. Hammarberg.
L, S. F:m. Fr. Th. von Platen.
.1092. G. A, Leyonmarck, L, S.
L. S.
1111. M. D. Solf verber g. 1112. Lagerberg
L. S. F;m. C. Printzensköld.
L. S.
Ul3. C. G. Treffenberg. 1115. Gyllenkook.
L. S. F:m. G. A. af Sillén.
L. S.
1117. P. G. Cederskjöld. 1142. Ankarstjerna.
L, S. F:m. Johan Lagerbjelke, Frih.
L. S.
ll4g. C. J. Hjärne. 1170. Stjernström.
L. S, F:rn. C. J. Blomstedt.
L. S.
1198. Joli. Ulric Cedercrona.
L. S.
i3o4. Eric Magnus Kuylenstjerna.
L. S.
1547. J. M. Stjernstolpe.
L. S.
1372. Thor Silf ver strähle.
L. S.
i417. Carl Chr. Ehrenhoff. 1479. Ulfhjelm.
L. S. Fan. Gust. Montgomery»
L. S.
i5ig. J. TU. von Döbeln.
L. S.
i5i>8. C. Ant. Gyllenram.
L. S.
1bij. Joli. Ludv. von Greiff.
L, S.
1566. L. U. Kröningsvärd.
L. S.
i586. A. A. Raab. 1692. J. JU. Lanner st jernok
L. S. L. S.
i5g4. Georg, von Heyne. 1606. Carl Flach.
L. S. L. S.
1618. J. Elgenstjerna. i656 A. Reuterskjöld.
L. S. L. S.
i65a. G. H. Kunckel. i655. J. A. Tornerhjelm.
L. S. L. S.
1678. Per Estenberg i685. Lostjerncr
s, F;m. M. von Wahrendorff.
L. S.
1696. Rudin. Bergenstråle. 1702. C. Törnebladh
L. S. L. S.
1709. C. Sandelhjelm. 1722. votz Wulfschmidt*
L, S, F:m. Ekenstjerna, Wilh.
L. S.
*37
1752. vora Olthoff. 1772.’ JS il/. Brummer.
F:m. Boye, Gust. L. S.
L. S.
1791. Lowenhjelm. i79‘i. B. von Hofsten.
F;ra. Carl G. Löwenhjelm. L. S.
L. S.
1798. G. A. Bruncrona.
* L. S,
»86i. Aug. von Hartmansdorff.
L. S.
1885. Lars Arnell. 1901- Olivecreutz.
L, S, F:m. Fredr. Boye, Frih.
L. S.
1907. Ulric Emanuel Mannerhjerta.
L. S.
1915. J. A. Pedilin. 1917. Berg von Linde.
Friherre von Löwenhach. F:m. Posse, Eric.
L, S. L. S.
1950. C. P. Wahlfelt, Öfv. Lieut.
F;m. A. Roos af Hjelmsäter, Kammar för v.
L, S.
ig33. Hr. Lagersvärd. ig45. E. J. Bergenschöld
F:m. Arvid Horn. L. S.
L. S.
1947. Carl Odencrantz 1949. von Kiörning.
L. S. F:rn. N. Bruncrona.
L. S.
i38
1988. C Adlersparre. 1991. Herr Sköldebrand
t- S. F;m. M. von Rosen;
L. S.
2000. Herr Adlerwald. 2007. Sköldarm.
F.m. Gust. af Uhr F:m. 31. S. Leyonmark.
L S. L, S.
2008. C. af Stenhoff. 2012. Hjort af Ornäs
L. s. F:ru. Stael von Hollstein, M. G.
L. S.
2013. Bernhard Rosenblad.
L. S.
2016. S. Hallencreutz. 2020. Conradi
L. s. F:m. Nils af Zellén
L. S.
2037. Wallenstråle. 2040. O. 31. Sanderskfåld.
F:m. A. Lannerstjerna. L, S,
L. S.
ao55. C. Rosén von Rosenstein.
F:m. J. D. Silfverstolpe.
L. S.
2067. 31. Crusenstolpe. 2078. C. Fl. Tolt.
L- s- L. S.
2085. v.Kholer, C. W. 2 097. Aug. v. Francken
L- S. L. S.
139
aiai. von Jacobsson. 2138. J' IL Rosenschutx.
F:ni. J. G. Silfverstolpe. L. S.
L. S.
2i5o, Michael von Hohenhausen.
L. S.
2159. Johan af Wingård.
L. S.
2160. E. Munk af Rosenschöld.
L, S.
2170. F. A. Lidströmer,
h. S.
2180. J. A. Ankar sparre. 2183, F. Gripensvärd.
L| S« Li S|
2186. A. von Wahrendorff,
h. S.
2189. H. G. af Melin. 2191. Edelcreutz.
L, S. F:m. Carl Trafvenfelt.
L. S.
3196. A. J. Wasastjerna. 3199. E. Bergstedt.
L. S, L, S,
2202. Möllerhjelm, Axel.
L. S.
22o4. P. Gahn af C:houn
L. S.
3210. Carl. M. af Lehnberg.
L, S.
■ V-; Q
-
140
2 218. C. E. v. Weigel. 2220, J. af Ekenstam;
L. S. L. S.
2227. D'Orchimont. 2232. J. J. Fredenstam
F:m. D. h. Silfverstolpe L. S.
L, S.
2236. G. L. af Schmidt, 2243. Dan. Hadorph :
L. S. L. S.;
2246. C. A. v. Hedenberg. 2246. S. v. St ahl i
L. S. L. S.
2249. B. C. Quiding. 2254. Abr. af Malmborg',
L. S. L. S.
2255. Magn. af Pontin:
L. S.
2 2 5g. Georg D. af Wählberg,
h. s.
2260. Ä. C. af Kullberg. 2262.C. B. Hegardt^
L. S. L. S»
2260. J. v. Lindecreutz.
L. S.
2264. Joli. Fr. v. Schincleh
L. S.
2265. Carl Magn. af Robson'.
L. S.
2267. 1. Edelcrona. 2281. Carl R. af Robsahm}
L. S, Lt S.
2282. A. R. v. Printzencreutz.
L, S.
^41
På Preste-Ståndets vägnar:
Carl von Rosenstein,
Talman.
L, S.
Marcus fallenberg.
Theol. Doft. Biskop i Linköping,
L. N. O.
L. S.
Carl F, af fingard
Theol. Doft. Biskop i Gölheld.
N. O.
L. S.
Joh. Olof fallin.
Theol. Docttor, Pastor
Primarius L. N. O.
L. S.
Nils Jac. Anjou.
Contr. Prost och Kyrkoherde
i Husby och
Skedrid.
l. s.
Olof II. Forsell.
Theol. Doft., Professor och
Kyrkoherde i Hudiksvall och
Idenor.
L. S.
TVilh. Faxe.
Theol. Doct, Biskop i
Lund , Corn. af K. N. O,
L. S.
E. A. Almqvist.
Theol. Doft. Espise.
Hernoes: L, N. O.
L. S.
Sven Lundblad.
Theol, Doft. och Professor rid
Upsala Academie samt Contr. Pr.
och Kyrkoh, i Hagby och Ramsta.
L. S.
Adolf Elfsberg
K. Hof-Pred.. Contr. Prost
och Kyrkoherde i Alsike
och Knifstad.
L. S.
Joh. Jak. Hedrén.
Th, Doft. , Konungens
Öfver Plof—Predikant,
Kyrkoherde i S. Jacobs
och Johannis Församl, i
Stockholm, L. N. O.
C. C. Lilljemvalld.
Th. Doft. f. d. Öfv. Hof-Pred. hos högstsalig H. K. JI,
Enke-Drottn, Sophia Magdalena, .Contr.
Frost, Kyrkoh, i MariaMagdalena, Drottningsholms
och Lofö hörsamlingar,
Capell, vid K. M. O.
L. S.
E. S. Flodin.
Comminister i
Stockholm och S:t
Clara Församling.
L. S.
Matthias Stenhammar.
Th, Doft. Ord, K, Hof-Pred,
Prost och Kyrkoh, uti Risinge,
mot al K. N. O.
L. S.
Cont,
Leda
-
Anders Wikblad.
Prost och Kyrkoherde
i Säby.
L. S.
Carl E. Hallstrom.
Prost och Kyrkoherde i
Ed och Eds Capell.
L. S.
Carl. Johan Knås.
Th, Doft. och Professor, Left.
vid Skara Gymnasium, Prost
och Kyrkoherde i Göthered*
L. S.
Jacob östberg.
Contr. Prost, och Kyrkoherde
i Mogeta
och Börum.
L, S,
Jacob. Hagberg.
Ord. Kongl. Hofpredikant,
Prost och Kyrko*
herde i Gamla Byen.
L. S.
Matthias Hasselroth.
Th. Cand. Prost och Kyrkoh,
1 Särestad, Bjärby, Flakeberg
Håle och Täng.
L. S.
Jonas Kjellander.
Eloqu. och Poes. Lector vid
Skara Gymnasium, Prost och
Kyrkoh, i Winköl och Marum.
L. S.
E. G. Almgren '.
Th. Licent. Prost och
Kyrkoh, i Fredsberg
L, S.
Pehr 1 hy selius.
Th. Doft., Professor,
Contr. Prost och Kyrkoherde
i Örebro.
L. S.
Frans M. Franzén.
Th. Doft. Professor, Contr,
Prost, och Kyrkoherde i
Kumla, L. N. O.
L. S.
Olof Flultin.
Th. Doft., Le&tor Contr.
Prost och Kyrkoherde i
ÖlVer-Selö.
L. S.
Hans Graffman.
Th. Doctor och Dom-,
prost i Strengnäs
L. S.
145
Sven Wijkman C:son. J. P. Fröberg.
Th. Doctor, Domprost i Professor. Leftor vid Kongl.
Westerås, L. N. O. Gymnasium i Westerås, Prost
L S och Kyrkoherde i Hubbo.
L. S.
Jacob Mich. Svedelius. 01. Chr. Leffler
:or, Co
iherde
L, S.
Th. Doftor, Contr. Prost och Th. Doftor, Contr.
Kyrkoherde i Köping. Prost, Kyrkoherde i
Folkärna
L. S.
Jon. Reinh. Fellenius.
Th. Doft., Lector vid Kongl.
Gymnasium i Westerås, Prost
och Kyrkoherde i Skerike.
L. S.
Magnus Lamér.
Th. Doftor, Domprost,
i Wexiö.
L. S.
5. J. Almquist.
Th. Doftor, K. Hof-Pred.,
Contr. Prost och Kyrkoh,
vid Grenna Stads och Lands
Församling,
L. S.
Wlagn. Er. Forssander.
Contr. Prost och Kyrkoherde
i Hvittaryd , Berga och Dorarp
Församlingar.
L. S.
Carl J. Rånbeck.
Th. Doft., Contr. Prost,
och Kyrkoh, vid Asums
och Skepparslöfs Församlingar,
L, N. O,
L. S.
Lars And. Palm.
Th, Doft., Centr. Prost och
Kyrkoh, i Norra Wrams och
Bjufs Församlingar.
L. N. O.
L. S.
C. A. Agardh.
Kyrkoherde vid S;t
Peders Kloster och
Nöbbelöf,
L. S.
Chr. Linderoth.
Contr. Prost och Kyrkoherde
i Quille, Fullm.
för Götheborgs Stift,
L. S,
2 44
C. J. Grevillius'.
Prost och Kyrkoh, i Kalfs
Mårdaklefs, Håksviks och
i Frölunda Församlingar.
L. S.
S. P. Bexell.
Professor, Kongl. Hof-Pred.
Contr. Prost, Kyrkoh, i Grimellhon
o. Rolfstorp, L. W, O,
L. S.
Anders Fornander. Carl Adolf Wahlbom.
Th. Doft., Kongl. HofPred.
, Prost, ooh Kyrkoh,
i Gärdslösa och Bredsättra,
L. S.
Th. Doå , Professor och Kyrkoherde
i Ljungby'och Hofsmo,
L. N. O.
L. S.
Jonas Fryckstedt,
Th. Doft., Contr. Projt
och Kyrkoh, i Sunne.
L. S.
P. Kölmark.
Th. Doct., Professor.
Contr. Prost, och Kyrkoherde
i Hammarön.
L. S,
Joli. Haggblad.
Lector vid Hernösands Kongl,
Gymnasium. Prost och Kyrkoherde
i Häggdånger, Th. Doct,
L. S,
Isac Grape.
Prost och Kyrkoh, *
Burträsk.
L, S.
Joli. 01. Arbman.
Prost och Kyrkoh, i
Offerdahl,
L. S.
Nils Johansson Herlitzi
Prost och Kyrkoh, i Sand».
L, S.
Georg Herlitz.
Prost och Kyrkoherde;
i Fohle.
L. S,
På
T45
På Borgare-Ståndets vägnar:
Schwan,
H. N.
b.
N:o i för Stockholm,
Johan Westin.
Vice Talman,
L. S.
för Stockholm.
Hils Limnelius.
L. S,
för Stockholm.
Th:s A. Aspelin.
L. S.
för Stockholm.
Abr. J. Hiessleiter.
L. S.
för Stockholm.
C. Huldt.
L. S.
N:o 2 för Upsala,
Eric Lagerstrand.
L. S.
N;o 4 för Götheborg,
B. H. Santesson.
L. S.
t, Talman,
L, S.
för Stockholm.
And. Fredin.
L. S.
för Stockholm,
L. J. Lundgren.
L. S.
för Stockholm,
Abrah. Rydberg
h. S.
för Stockholm,
Jac. Lindström'.
L. S,
för Stockholm,
P. Winbladh.
L. S.
N:o 3 för Norrköping.
M. L. Ekelund,
L. S.
för Götheborg.
G. R. Prytz.
L. S.
10
i46
ör Götheborg;
Eric 31. Leffler,
L. S.
för Malmö,
Jacob Moller.
L. S.
N:o 7 för Calmar.
J, fornander,
L. S.
N:o 9 för Nyköping.
Gust. Lenning.
L. S.
N:o ii för Gefle.
LI. W. Eckhoff.
L. S.
N;o xa för Wisby.
Joli. Ehinger.
L. S.
N:o l4 för Halmstad.
C. J. Hanunar.
L. S.
N:o |6 för Helsingborg.
A. P. Ståhle.
L. S.
N:o 18 för Engelholm.
A. P. Ståhle•
L. S.
N;o f för Malmö,
II. A. Falkman'.
L. S.
N:o 6 för Landskrona.’
J. Cronius.
L. S.
N;o 8 för Carlskrona.
Zach: Danielsson,
L. S,
N:o io för Westervik,
C. U. Egge.
L, S.
för Gefle,
’A. P. Goransson.
L. S.
N:o 13^ för Falu Bergslag.
Jean Norceus.
L. S.
N;o i5 för Christianstad,
J. Cronius.
L. S.
[N:o 17 för Carlshamn.
J. V. Winberg.
L. S.
N:o 19 för Ystad,
Jo ns P. Hemberg.
L. S.
»47
N:o 20 för Marstrand.
Johs Hegardt.
L. S.
N;o a2 för Westerås.
Fredr. Langenberg.
L. S.
N:o !?4 för Örebro.
G. A. Broms.
L. S.
N:o a6 för Linköping.
Clalts Fr. Lundman.
L. S.
N:o 28 för Strengnäs.
J. H. Ekstrand.
L. S.
N:o 3o för Wexiö.
J U. Winberg.
L. S.
N:o 32 för Söderköping.
S. M. T. Cederborg.
L. S.
N:o 34 för Mariestad.
G. A. Broms.
L. S.
N:o 37 för Thorshälla.
J. H. Ekstrand.
L. S.
N:o 2t för Warberg.
C. J. Hammar.
L. S.
N:o 23 för Arboga,
E. TE. 31ontan.
L. S.
N:o 25 för Jönköping,
P. Lindqvist.
L. S.
N;o 27 för Köping.
G. A. Broms.
L. S.
N;o 29 för Skara."
J. Hagander.
L. S.
N:o 31 för Lund.
J. U. Trinberg
L. S.
N:o 33 för Hudikswall.
J. TEallström.
L. S.
N:o 35" för Carlstad.
Christ. Beckman.
L. S.
N:o 38 för Eskilstuna,
Gust. Lennins.
L. S.
N:o 39 för Borås.
N:o 40 för Wennersborg,
P. Lindqvisti
garl Joh. Nauclér.
L. S-
L. S.
N:o 4i för Enköping.
N;o 43 för Sala.
E. TE. Montan.
E. TV. Montan.
L. S.
L. S.
N:o 43 för Sigtuna,
N;o 44 för Wadstena,
Å. Palm.
P. Ui Huldberg«
L. S.
L. S.
N:o 45 för Skennige^
N{o 46 för Lidköping,
S. M. T. Cederborg.
f. G. Arvidsson.
L. S.
L. S.
N:o 4f för Öregrund,
N:o 48 för Södertelje,
i Eric Bolin.
P. U. Huldberg.
L. S.
L. S.
N:o 49 för Norrtelje,
N:o 50 för Hedemora,
Eric Bolin.
Carl Fr. Norström
L. S.
L. S.
N:o 51 för Lindesberg,
N:o 52 för Nora,
iCarl Fr. Norström.
Carl Fr. Norström
L. S.
L. S.
N:o 53 för Ekesjö,
N;o 54 för Uddevalla
P. Lindqvist.
M. Bagge,
L. S,
L. S.
149
N:o 55 för Askersund,
P. U. Huldberg
L. S.
N:o 57 för Hjo.
C. G. Arvidsson'.
L. S.
N;o 59 för Christinehamn,
O. Nilsson.
L S,
N:o 6l för Söderhamn,
O. Hambreus.
L. S.
N:o 63 för Piteå.
Jonas Ullberg.
L. S.
N:o 65 för Mariefred.
J. H. Ekstrand.
L. S
N:o 67 för Falköping.
J. Hagander,
t.. S.
N:o 69 för Wimmerby.
S. M. T. Cederborg.
L. S.
N:o 72 för Laholm.
C. J. Hammar.
L. S.
N:o 56 för Ulricehamn,
A. Palm.
L, S.
M:o 58 för Sköfde,
J. Hagander.
L. S.
N:o 60 för Sundsvall.
Jonas Ullberg.
L. S.
N:o 62 för Umeå;
H. Bjur
L. S,
N:o 64 för Luleå,
II. Bjur.
L. S.
N:o 66 för Philipstad.
O. Nilsson.
L. S.
N:o 63 för Alingsås.
Carl J. Naudér.
L. S.
N:o 70 för Kongelf.
Joh:s Hegardt
L. S.
N:o 73 fer Trosa.
Gust. Lenning.
L, S.
15°
N;o 74 för Östhammar.
Eric Bolin.
L. S.
N:o 76 lör Åmal.
O. Nilsson.
L. S.
N:o 78 för Falkenberg,
J. P. Hemberg.
L. S.
N:o 7sr för Säther,
G. Hjertström.
L. S.
N:o 77 för Skanör.
Hemke
L. S.
J. P. Hemberg.
N:o 79 för Kungsbacka,
C. G. Arvidsson.
L. S.
N;o 80 för Cimbritshamn. N:o 81 för Strömstad.
J. Cronius.
L. S.
Joh:s Hegardt.
L. s.
N:o 82 för Grenna,
G. Hjertström.
L. S.
N :o 83 för Östersund,
Jonas Ullberg.
L. S.
På Bonde-Ståndets vägnar:
A. J:son Hyckert.
n. v. Talman,
L. S.
Jon Jonsson.
Vice Talman, Fullmägtig
för Bräkne och Medelstads
Härader af Blekinge Län.
L. S.
Gustaf Ersson.
Fullmägtig för Trögds, Åsunda
och Häbo Härader af Upsala
Län.
L. S.
i5i
'And. Hansson.
Fullmägtig för Lagunda,
Hagunda och Ulleråkers
Härader af Upsala Län,
L. S.
Eric Jansson'.
Fullmägtig för Rasbo,
Bälings och Waksala
Härader af UpsalaLän*
L. S,
Joli. Michaelsson.
Fullmägtig för Olands Härad
samt Dannemora och Löfstads
Tingslager af Upsala Län,
L. S,
Eric Ericsson i Ekeby.'
Fullmägtig för Sjuhundra och Lyhundra
Härader af Stockholms Län.
L. S.
A. Andersson'. E. Ericsson i Spillersboda."
Fullmägtig för Närdinghundra
Härad
af Stockholms Län,
L. S.
Fullmägtig för Frötuna och Länna
Skeppslager af Stockholms Län,
L. S.
Eric Hansson i Weda. Olof Pehrsson.
Fullmägtig för Weddö och
Häfverö Skeppslager af Stockholms
Län,
L. S.
Fullmägtig för Frösåkers,
Härad af Stockholms Län.
L. S.
Gustaf Pehrsson
Fullmägtig för Långhundra och
Seminghundra Härader af
Stockholms Län,
L. S.
Eric Mattsson.
Fullmägtig för Erlinghundra
Härad *f Stockholms
Län.
L. S.
Gustaf Larsson.
Fullmägtig för Wallentuna
och Sollentuna Härader samt
Danderyds Skeppslag af
Stockholms Län.
L. S.
Per Persson.
Fullmägtig för Färentuna,
Härad af Stockholms Län,
L.S.
i5a
Malts Ericsson.
Fullmägtig förSotholms,
Svartlösa och Oknebo Härader
af Stockholms Län.
L. S.
N. Insulin.
Fullmäst:g för Bro
och Wätö Skeppslager
af Stockholms
Län.
L. S.
Lars Andersson.
Fullmägtig för Wadsbo Härad
af Skaraborgs Län,
L. S.
Petter Jonsson
genom
Joh. Andersson:
enl. Fullmagt, Fullmägtig för
Wilske, Gudhems, Walle och
Kakins Härader af Skaraborgs
Län.
L. S.
Pehr Ericsson.
Fullmägtig för Sunnerbo
Härad| af Kronobergs,
Län.
L. S.
Magnus Jonsson.
Fullmägtig för Konga och Uppvidinge
Härader af Kronobergs
Län.
L. S.
Anders Olofsson.
Fullmägtig för Akers och Wermdö
Skeppslager af Stockholms Län.
L. S.
A. Andersson.
Fullmägtig för Barne, Wiste,
Ase och Kållands Härader
af Skaraborgs Län.
L. S.
A. Danielsson.
Fullmäktig för Skåning*,
Laske, Kinne och Kinne—
fjerdings Härader af Skaraborgs
Län*
L. S.
Joh. Andersson.
Fullmägtig för Wartofta och
Frökinds Härader af Skaraborgs
Län.
L. S.
N. Hakansson.
Fullmägtig för Albo, K i nine-,
-aids och Norrvidinge
Härader af Kronobergs Län.
L. S.
Carl Scensson.
genom
JV. Håkansson.
Fullmägtig för Tveta,
Wista oell illo Härader
af Jönköpings Län,
L. S.
i55
Anders Paulsson,
enligt Fullmngt,
Fullmägtig för Westra Härad
af Jönköpings Län,
L. S.
Johannes Larsson'.
Fullmägtig lör Norra och
Södra Wedbo Härader af
Jönköpings Län,
L. S.
A. Sandstén.
Fullmägtig för Ostra Härad
af Jönköpings Län.
L. S.
Johannes Svensson
Fullmägtig för Ösbo Härad
af Jönköpings Län,
L. S.
Anders Larsson.
Fullmägtig för Wessbo
Härad af Jönköpings
Län.
L. S,
Anders Andersson'.
Fullmägtig för Wassby Fögderi,
Torstuna, Simtuna och YtterTjurbo
Härader af Westerås Län,
L, S.
Lars Jansson.
Fullmägtig för Sahlberga
Fögderi, Wåla
och Ofver-Tjurbo Härader
af Westerås.
Län.
L. S.
Eric Larsson.
Fullmägtig för Åkerbo Härad
af Westerås Län.
L, S.
Lars Pehrsson.
Fullmägtig för Norbergs
och Skinnskattebergs Bergslager
samt Wagnsbro Härad
af Westerås Län.
L. S.
And. Jansson.
Fullmägtig för Norrbo Härad
af Westerås Län.
L. S.
Eric Andersson.
Fullmägtig för Tuhundra och
Siendo Härader af Westerås
Län.
L. S.
Olof Olofsson.
Fullmägtig för Snä/rmgs
Härad af Westerås Län,
L, 8.
i54
Jons Isaksson.
Fullmägtig för Lysings och
Dahls Härader af Östergöthlands
Län.
L. S.
Anders Joachimsson.
genom
Joh. Olson Longberg.
Fullmägtig för Aska och Göstrings
Härader af Östergöthlands Län,
L. S,
Lars Lidman.
genom
P. Persson.
enl. Fullmagt, Fullmägtig
för Östkinds, Björkekinds
och Lösings Härader
af Östergöthlands Län.
L. S.
Anders Nilsson*
genom
Olof Månsson'.
enl. Fullmagt, Fullmägtige
för Hammarkinds Härad
nied ^Stegeborgs Skärgård
af Östergöthlands Län.
L. S.
Olof Carlsson.
Fullmägtig för Brabo Härad
och Risinge Tingslag
af Östergöthlands Län.
L. S.
Olof Olofsson.
Fullmägtig för Hällestads
fordna Bergslag
och Socken af Hellestads
och Tjellmo
Tingslag i Östergöthlands
Län.
L. S.
Anders Petter Pehrsson. Anders Andersson.
genom Fullmägtig för Memmings,
Skärkinds, Åkerbo, Banke
Joh.
Ols. Longberg. hi lds och Hanekinds Hä
.
.. „ ,,, , „ i. räder af Östergöthl. Län
F.
ul?magtig för Gullbergs och Bobergs °
Härader samt Tjellmo och' Godegårds L. S,
Socknar af Hellestads och Tjellmo
Tingslag i Östergöthlands Län.
L. S.
i55
Måns Danielsson.
genom
Olof Olofsson.
enl. Fullmakt, Fullmägtig för
Wifolka _'cJi Walkebo Härader
af Östergöthland» Län.
L. S.
Gåran Pehrsson.
Fullmäktig för Kinds och
Ydre Härader af Östergöthlands
Län.
L. S.
G. Gustafsson. Erih Eriksson Broberg.
Fullmägtig för Jönåker»
Härad af Södermanlands
Län.
L. S.
Fullmägtig för Rönö och Hölebo
Härader af Södermanlands Län.
L. S.
Eric Larsson.
Fullmägtig för Willåttinge
och Oppunda Härader
af Södermanland»
Län.
L. S.
Olof Larsson.
Fullmägtig för Oster- och
Wester Rekarnes Härader
af Södermanlands Län.
L. S.
Pehr Andersson.
Fullmägtig för Daga, Akers
och Sälebo Härader af Södermanlands
Län.
L# S,
Olof Jonasson.
Fullmägtig för Nordahl»
Härad*.-»! Elfsborgs
Län,
L. S.
Erik Paulsson.
Fullmägtig för Sundals och
Wahlbo Härader af Elfsborgs.
Län.
L. S,
Johan Svensson.
Fullmägtig för Tossbo och
Wedbo Härader af Elfsborgs
Län.
L. S.
Eric Andersson Ahlgren.
Fullmäktig för Flundre, Ahle och Wättle Härader
al Elfsborgs Län,
L. S.
i56
Johan And:son Myrin.
Fullmägtig för Wäne och Bjärke
Härader af Elfsborgs Län.
L. S.
Anders Larsson'.
genom
Lars Olsson.'.
enl. Fullmagt, Fullmägtig
för Redevägs Härad af
Elfsborgs Län..
L. S.
A. Danielsson.
Fullmägtig för Åhs,
Kinds, Wpdens, Gä•eneds
ocl) Kullings
Härader af Elfsborgs
Län.
L. S.
Olof Håkansson '.
Fullmägtig för Bollebygds
och Marks Härader af Elfsborgs
Län.
L. S.
Anders Andersson.
genom
Petter Pehrsson
enl. Fullmagt, Fullmägtfg
för Norra och Södra Tjusts
Härader af Calmar Län,
L. S.
Petter Pehrsson.
Fulmägtig för Södra Möro
Härad al Calmar Län,
L. S.
Nils Nilsson.
Fullmägtig för Hörra
More, Stranda och Handbörds
Härader af Calmar
Län.
L. 5.
Samuel Jonsson.
Jon Jonsson.
Fullmägtig för Ölands
Norra Mot.
L. S.
Samuel Jansson '.
enl. Fullmagt,
Fullmägtig för Ölands
Södra Mot,
L. S,
Jonas Håkansson.
Fullmägtig tor. Tuna Läns
Sefvedes och Aspelands
Härader af Calmar Län,
L, S.
1Ö7
And. Henricksson.
genom
Johan Eriksson'.
etil. Fullmagt, Fullmägtig
lör Wester Bergslagen af
Stora Kopparbergs Län.
L. S.
Hans Hansson.
Fullmägtig lör Stora Kopparbergs
Fögderi af samma
Län,
L. S.
Eric Andersson'.
Fullmägtig lör Wester Dalarne
och Säters Läns Fögderi
af Stora Kopparbergs
Län.
L. S.
Frost Lars Andersson'.
Fullmägtig för Ofvan Siljans
Fögderi af Stora Kopparbergs
Län.
L. S.
J. Eriksson.
Fullmägtig för NäsgSrds
Läns Fögderi af Stora
Kopparbergs Län.
L. S.
Anders Olsson.
' Fullmägtig för Nedan Siljans
Fögderi af Stora Kopparbergs
Län.
L. S.
Jonas Jonsson'.
Fullmägtig för Carlskoga
Härad af Örebro Län*
L. S.
P. Pehrsson.
Fullmägtig för Nora och
Hjulsjö Bergslagers Härader
af Örebro Län,
L. S.
Eric Ericsson'.
genom
Moses Johansson;
enl. Fullmagt, Fullmägtig
för Nya Kopparbergs Bergslagers
Härad af Qrebro Län,
L, S.
Eric Nilsson Cederborg
genom
Gustaf Larsson.
enl, Fullmagt, Fullmägtig för
Lindes och Ramsberg.Härad
af Örebro Län,
L. S.
i58
Olof Åndersson.
Fullmägtig för Grythytta
och Hellefors Bergslagers
Härad af Orebro Län.
L. S.
And. Andersson,
Fullmägtig för Kumla, Hardemo,
Edsbergs, Grimstens,
Sandbo och Lekebergs Härader
af Örebro Län,
L. S.
Olof Olofsson.
Fullmägtig för Askers _ och
Sköllersta Härader af Orebro
Län,
L. S.
Jacob Ericsson.
Fullmägtig för Örebro Härad
af Örebro Län,
L. S,
Bengt Nilsson
Fullmägtig för Fellingsbro
och Glanshammars Härader
af Orebro Län,
L. S.
J. Gråberg.
Fullmägtig för Fryksdal
Härad af Carlstads
Län,
L. S
O. Olsson i Olebyn.
Fullmägtig för Kihls och Jösse
Härader af Carlstads Län.
L. S.
Jonas Nilsson.
Fullmägtig för Grums, Näs
och Gillberga Härader af
Carlstad» Län.
L. S.
Anders Nilsson.
Fullmägtig för Nordmarks
Härad af Carlstads Län,
L. S.
Carl Bengtsson.
Fullmägtig för Wisnums Härad
al Carlstads Län.
L. S.
Olof Nilsson.
Fullmägtig för Wäse
och Olmo Härader
af Carlstads Län.
JL. S
O. Olofsson i Slängserud,
Fullmägtig för Carlstads och Ny-Edg
Bergslagers Härad af Carlstads Län.
L. S.
i5g
Daniel Nordqvist. Eric Ericsson.
Fnllmägtig för Elfvedahls Fullmägtig för Fernebo Härad
Härad af Carlstads Län. af Carlstads Län.
L, S. L. S.
Joli. Olsson Longberg
Fullmägtig
för Gestrikland af Gefleborgs Län.
L, S#
Hans Michaelsson. Eric Pehrsson.
Fullmägtige för Norra Helsingland af Gefleborgs Län.
L. S. L. S.
Lars Eriksson. Hans Hanssoni
Fullmägtige för Södra Helsingland af Gefleborgs Län,
L. S. L. S.
Carl Elindrleksson Bergman.
Fullmägtig för Westra Helsingland af Gefleborgs Län.
L. S.
Johan Bengtsson i Alnö.
Fullmägtig för Norra Ångermanland
lat Wester Norrlands Län,
L. S.
N. Strindlund.
Fullmägtig för Södra Ångermanland,
Öfra Landet af
Wester Norrlands Län.
L. S.
Eric Bylund.
genom
N. Strindlund.
enl. Fullmagt, Fullmägtig
för Södra Ångermanland,
Nedra Landet af
Wester Norrlands Län.
L. S.
Eric Johansson.
genom
N. Insulin.
enl. Fullmagt, Fullmägtig för
Medelpad af Wester Norrland*
Län.
L. S.
Eric Ä. Bong
genom
Anders Mårtensson.
enl. Fullmagt, Fullmägtig
för Härjeådalen af Jemtlands
Läu.
L. S.
Anders Nilsson.
Fullmägtig för Norra Jemtland
af samma Län.
L. S.
Olof Pehrsson /Vihström.
Fullmägtig för Luleå och Råneå
(Tingslager af Norrbottens Län
L. S.
3, J. Rutberg.
Fullmägtig för Neder
Calix, Neder-Torneå
och Carl Gustafs Tings j J
lager af Norrbottens
Län.
L. S.
Eric Detlofsson.
Fullmägtig för Norra Häradet
af Göthlanda Län,
L. S.
Anders Mårtenssonr
Fullmägtig för Södra Jemtland
af samma Län,
L. S.
Moses Johansson.
Fullmägtig för Westerbottens
Län.
L. S.
Arid. Olsson Öberg'.
genom
Joli. Ols:n Longbergi
enl, Fullmagt, Fullmägtig för
Piteå Tingslag af Norrbottens
Län.
L. S.
Eric Mörtberg'.
Fullmägtig för Öfvertorneå
och Öfver-Calix
Tingslager af Norrbottens
Län.
L. S.
'Conrad Larssom
genom
Eric Detlofsson.
enl. Fullmagt, Fullmägtig för Södra
Häradet af Gothlauds Län.
L. S,
Anders
i6i
:Anders Nilsson i Tottarp. Nils Pehrsson'.
Fullmägtig för Torna, Bara roch Harjagers
Härader af Malmöhus Län,
L. S.
genom
Arid. Nilsson.
enl, Fullmagt, Fullmäktig
för Luggude
Härad al Malmöhus
Län,
L. S.
Jons Pehrssoni A. Nilsson i lilla Isige.
Fullmägtig för Onsjö och
Rönnebergs Härader af
Malmöhus Län.
L. S.
Fullmägtig för Wemmenehögs
Härad af Malmöhus Län,
L. S.
David Rasmusson.
Fullmägtig for Skylts Härad
af Malmöhus Län,
L. S.
Pehr Knutsson.
Fullmägtig för Oxie
Härad af Malmöhus
Län,
L. S.
Nils Månsson.
Fullmägtig för Frosta och Färs Härader
af Malmöhus Län. *
L. S.
Jöran Jönssont
Fullmägtig för Ljunits
och Herrestads Härader
af Malmöhus Län,
Fullmägtig för Jerrestads
och Ingelstads Härader af
Christianstads Län.
L. S.
11
102
Måns Mattisson.
Fullmägtig för Willands, Gärds
och Albo Härader af Christianstads
Län.
L. S.
Nils Håhansson]
Fullmagtig för Östra och
Westra Göinge Härader a£
Christianstads Län.
L. S.
Pehr Jönsson.
Fullmagtig för Bjäre samt
Södra och Norra Asbo Härader
af Christianstads Län.
L. S.
Olof Månsson.
Fullmagtig för Ostra Härad
af Blekinge Län.
L. S.
Pehr Pehrsson.
Fullmagtig för Listers Härad
al Blekinge Län,
L. S.
Pehr Bengtsson.
Fullmägtig för Halmstads^
Höks och Tönnersjö Härader
af Hallands Län*
L. S.
Petter Andersson.
Fullmägtig för Himble, Faurås 1
Och Ahrstads Härader af Hallands
Län,
L. S.
B. Börjesson1
Fullmägtig för Fjere och
Wisko Härader af Hallands
Län.
L. S.
'Lars Olsson.
Fullmägtig för Lane och
Inlands Fräkne Härader
af Götheborgs och Bohus
Län. R. W. O.
L. S.
C. F. Berg.
Fullmägtig för Inlands
Torpe, Westra Hisings
och SäfVedahls Härader
af Götheborgs och Bohus
Län,
L» S.
E. Svensson7
Fullmägtig för Sörbygdens,
Stångenäs, Sotenäs,
Tunge, Tjörns och
Inlands Nordre Härader
af Götheborgs och Bohus
Län.
L. S,
And. Mattessonl
Fullmägtig för Inlands Södre
Harad af Götheborgs och Bohus
Län,
L, S#
Anders Berntssoni
Fullmägtig för Orousts Ostra
och Westra Härader af Götheborgs
och Bohus Län,
L. S.
Nils Nilsson.
Fullmägtig för Askims
och Ostra Hisings Härader
af Götheborgs och
Bohus Län,
L. S,
Börje Pehrsson.
Fullmägtig för Tanums, Qville, Watte och
Bullarens Härader af Götheborgs och
Bohus Län,
L. S.
REGISTER
till
Tionde Samlingen
a i
Bihang till Riks-Ståndens
Protocoll 1823.
A.
Åddresse, Riksens Ständers underd. till Kongl. Maj.t
med Lyckönskan öfver H, K. II. Kron-Prinsens förestående
förmälning, I. s. G, 7. R. d. B, §, 1.
— — till II, K. H, Kron-Prinsen, med Lyck
önskan
Öfver II, K, H:s förestående förmälning. I, s,
7—9. R, d. B. §, 1.
Ridderskapet oeh Adelns utlåtande öfver Förslaget til[
dessa Addresser, I. s. g,
Preste-Ståndets D:o I, s. g—10, Borgare-Ståndets D;o
I,s. 10—n. Bonde-Ståndets D:o I. s, 10—11.
Memorial till R. o, A. med svar å dess återremiss af
Förslaget till Addresscrne. I. s. ja; i3.
Protocolls-Utdrag från R, o, A. i anledning deraf. I. s. i3.
— — — till II. Maj.t Konungen oeh H, K. II.
Kron-Prinsen, i anledning af Smadeskrifter afsände
till åtskillige Kongl. Majis Befallningshafvande, I, s,
ai—24, R. d. B: §. a.
R. o. A:s Utlåtande öfver Förslaget till Addressen.
I. s, 24. Preste-Ståndets D:o s. 2/f- Borgare-Ståndets
D:o s. 25. Bonde-Ståndets D:o s, 2?. Protocolls-Utdrag
från Högv, Preste-Ståndet, i anledning af Kongl.
Maj-.ts Nådiga svar å Addressen I. s. 25, Kongl. Maj;ts
Nådiga svar, I. s, 26—27.
— — —• till H. K, H. Kron-Prinsessan. I, s. 13 G,
1137. R. d. B. $. 1.
— D:o D:o med Lyckönskan öfver Hennes Maj:t
Drottningens återkomst till Sverige. I, s. i63, R, d_
B. 5. 1.
Adjutants-Arfvode, öfver Chefens för 3:dje Cavalleri-Brigaden
underd. Memorial, om utbekommande af. I. 1,
493—496,
4
Register.
Aflöning, för Riks-Ståndens och deras Utskotts Secreterare,
Cäncellier och Vaktbetjening; underd. Skrifvelse.
I. S.I29—133.
Aflöningsmöten, Se uppbördsstämmor,
Afrads- oc h Krono-Tionde-Spanneniålens, sng:de ändring i
författningarne om, samt andre indelade Räntors utgörande.
II. s, 176—180. R. d. B. §, 44,
Allmogen, om tillåtelse för Norrländska, att i bodar inom
Stockholm försälja väfnader rn. m., som denna
Allmoge dit inlörer. I. s, 6q2, 6o3. R. d. B. 44.
Allmänningarne, angående, i Riket, Se Kronoskogarne,
Andrarums Alunverk tillagde rättighet, om förändring
af den till uppköp af Skogseflecter, I. s; 3• 3—3-2.
Anslag, angående, särskildt, af bevillningsmedlen till arfyoden
åt tjenstemän, som vid Bevillnings-Taxeringarne
i Norrbottens Län biträdtj Underd» Skrifvelse. I»
s. I04—106. R. d. B. $. 19.
Ansvarighets-lag om en upprättad, för de blifvande Directionerne
vid Vestra och Södra Låne-Contoiren. II»
2. s. 142—145.
Arfvodcn, angående beviljade, för 2:ne vid Stats-Utskott«ts
särskildt antagno Secreterare, Hemliga Utskottets
Secreterare och Canzlist m, m. II. 2 s. 2J2--2,14.
Arrende-Spannemålens utgörande af Kungsgårdar, om
ändring i nu gällande föreskrifter om. II, 2 s, 23—
2.6. R. d. B. $. 20,
Assignationer, om ansvar för förfalskning af de, som af
Vestra och Södra Låne-Contoiren utfärdas, II, 2» s.
470, 471.11. d. B. §. 33.
Assistance-Contoiret, angående General- II s, 202—2o5»
B.
Banqnen, om förmånsrätt för, hos dess Uppbördsman och
Betjente, II, s. 167— iGg. R. d. B, §. 3i*
Register.
5
Banquen, om utlåning i, på Guld- och Silfver-Panter,
II. 2. s. 267, 268. R. ä, B. §. 18.
— om Oeconomiska styrelsen af. R. d. B. §, 1$.
Banquer, otn inrättandet af enskilde,
S, I 9§ 202,
Darna-undervisningen, om åtgärders vidtagande i afseende
på, i Laudsförsamlingarne. I, s, 887—-89m R* d.
b; §. 44.
Barns vård, om åtgärders vidtagande till befrämjande af
oägta, inom Hufvudstaden II. 174—175. Ii, d. B,
§* 44*
Balaillons-Läkare, om löne-förhöjning för, efter 8 ^rs
tjenstetid; Underdånig skrifvelse, I. s. 78—80.
Befallningshafvande, om Konungens, Domsrätt i mål rörande
fylleri, dryckenskap och oloflig brännvins-försäljning
å Landet, II, s. 315—'318.
Befälet, om förbättring för, vid iodeldta Arméen I, s. 256.
Begrafningar, om uppbäfvande af de Författningar, som
afse att förekomma för kostsamma; underd. Skrifvelse,
I. s. j55. R. d, B. §. 29.
Bergmarks, angående, Lieutenanten B., underd, anhållan
omj förlängning å arrendet af Klabböhle KronoLaxflske,
I. s. 620—Ö22,
Bergs, om liquiderandet af f. d. Handlanden P. W,
skuld till Götha Canal-Bolags Discontverk, I. s. 741—
744. R. d. B. §. 19,
Bergsmän, om rättighet för, att med penningar lösa Kronans
Tionde-Tackjern I. s, 372—333.
— Sexmans befrielse, om, från deltagande i skjutsningsbesväret,
I, s. 532, R. d. B, §. 44.
•— Tings-Rätterues afskafiande, angående, II. 2. s, 126,
127. 11. d. B. §, 27, R. d. B. §. 44.
Beslutet, Memorial till Riksens Ständer medi svar på
6
Register'.
ålerremiss af Förslag till I §, af Riksdags-, I, s. 585^--
587 •
Beslutet,' Memorial till Borgare- och Bonde-Stånden,
med svar å åtcrremiss af Förslag till 7 §. af Riksdags
I.
s, 6x4-—615>
Borgare-Ståndets svar. I. s. 615» Bonde-Ståudets D;o
I, s. 6l6.
Bevillnings- medel, om afskrifning af åtskillige i Götheborgs
Räntcris räkenskapar balanccrade; underd, Skrift
veise. I. s 94—98, R. d. B. §. 19,
— afgift, om restitution af erlagd, för Svenska Spelkort,
som exporteras. II. s, 189.
Bevillningarne i allmänhet angående, samt förordning
om allm, Bevillningen för år 1824 och de påföljande
åren till nästa Riksdag, II, 2. s. 94—rol.R. d.B. §. 11.
Bibliotheket, om ökadt anslag å Stat för Kongl, I. s,
75c, 75i.
om lånebiträde till Upsala Universitet i och för fullbordande
af en ny byggnad till, II. s, 62—64. R, d.
B. §. 4r.
Bihang till Riks-Ståndens Protocoll, Utlåtande i anledning,
öfver Remissen af II:r Brummers förslag till
förändrad redaction af I. s. 14.
R. o A:s svar på detta Mamorial. I, s, Iy.l
till D:o D:o om förändrade åtgärder vid tryckningen
af. II. 2. s. 296--305.
Bisp-Motala Kungsgård, örn söndring från, af erforderlig
egorymd till anläggning af en Köping vid.Motala,
I. s, 50I—704. R. d. B, §, 20.
Biträde, Memorial till Ilögv,, Preste- och Vallöf!. Borgare-Stånden
med hemställan om ersättning för Rcnskrifnings-
I. s. 583—584.
Preste och Borgare-Ståndets svar på Memorialet, I.
s. 58?-
*}
Register.
7
Bonde-Ståndets rättighet, att utse Ståndets Notarier vid
Riksdagarue; underd. Skrifvelse angående t. s. 85, 86.
Borgenärers kallande, om utfärdande af en särskild föpfattuing
i afseende på hvad vid, iakttagas bör. II. s.
168 —170.
Borås, angående låne-understöd för. II, s, 33—43 R,
d. B. §. 4 o.
Brandförsäkrings-Verket, om lånerätt i Riksens Ständel-s
Banque, för allmänna. I. s. 829—831.
Brottmlls-Lagarne, rörande åtskilige förändringar i.
II. s. 181—187 R- d. B. §. 27.
Brän vinsbränningen, rörande åtskilliga stådganden i afseende
på husbehofs. II. s, 24—29, R. d. B, §, 44.
— Om en förnyad Författning, rör:de, II. 2 s, 245—259.
;— Pannors mätning och stämpling, om, samt ansvar
för origtighet dervid. II. 2 s, 111—116,
Byggnader, om upplysningars infordrande hvilka och
huru många Kronan eger. I, s. 289—tgl,
— rörande meddelande af arbetsplaner, m. m, i afseende
på uppförande af allmänna, II. s. 196—197,
Byggnads-ordning, om fastställande af en viss för Städerne,
I. s, 199—201. II. d. B. §. 44.
Byggninga-Balken, rörande tillägg till 25 Cap. x §. I.
s* 347—349* R* d. B. §. 28.
— — angående ändring i 25 Cap. 8 §.'11. 2 s, 128 ',
129.
Böter för Parters försummelse, att afhöra Utslag och
Dom, om ändring i stadgandet af; underd. Skrifvelse,
I. s, lii —113, R. d. B, §, 28.
C.
Calmare Stads Kyrko-Råds ansökning om medel till der
varande Domkyrkas reparation; underd. Skrifvelse,
angående. I, s, 62—C4,
8
[Register'.
Calmare Consistorium, om det beviljade Linnebiträde för
uppbyggande af ett Gymnasii- oell Scholhus- I, g,
7X7-741.
Canal, om ytterligare anslag för fullbordandet af Götha-
I. s. 838 -849 R. d. B. §. 14.
Om lånebiträde af allmänna medel till Trollhätta
och, Slussverks Bolag.I, s, 877—860.
— Verk, rörande anslag af allmänna medel för Södertelje-
I. s. 8 70--S73* R- d- $• i4.
Cancellist, om ytterligare antagande af en , i ExpeditionsUtskottet;
Memorial. I s. 3. De Fyra Riks-Ståndens
Utlåtande deröfver. I. s, 4.
— om aflöning för arne Extra-Ordinarie. I, g. 3oa,
: 3lO
De
fyra Riks-Ståedens utlåtande öfver hemställan. I,
s. 310—312.
Cancellister, om arfvoden till de inom vissa Utskott
antagno Extra-Ordinarie. II. 2 s. 63, 64.
Cap.itations-fyllnads- och öfverflöds-afgifterne, anhållan,
att Riksens Ständers Beslut om, måtte genast kungöras.
T. s. 724, 727.
Carl Gustafs Stads-Bruk, om medel för räntans godtgörande
å köpeskillingen för det till Gevärsfactori inköpte
1. s. 164—167.
Cassern, rörande anslag till reparations-kostnad å Kongl.
Svea LifGardets. I. s. 73o. 731*
Cavalleriet, om inrättandet af Beklädnads-Directioner
för indehlta. II. 2's, 317.
Chartaä-Sigillatas-medlen, angående verkställd granskning
af redogörelsen för. I, s. 717—7I9.
Chartors, om beredandet af Geometriske, större auvändbarbet
II, s. 60—61. R. d. B. §. 44.
Clara-sjöns upprensning eller igenfyllning, om, I. s,
860—862, Ctfn
Register.
9
Commercc-Collegii varel, om förvaltningen af de under
, stälde fonder och medel, i anledning af de iren
18-20 oell 1822. församlade Revisorers Berättelse I. s.
777--78I.
Committéen till Tryckfrihetens vård* föl-ordnande för
Ledamöterhe i. I. s. 431.
fcöncoiirs-Lagen* angående ändring i* äf d, 18 Juli 1818,
II; s, 332—338»
Controll, förslag till, derå ätt Riksens Ständers Beslut
blifva till Kongl. Majit expedierade* Memorial med
Utlåtande öfver. I. s. 187— 139* *
Bifallet äf Ridderskapet och Adeln I» s. 139, äf PresteBorgaré-
och Bonde-Stånden, I. s. 140*
Correctiöns-hus, om inrättande af ett i hufvudstaden, i
st. f. det i Wadstena. II. 2. s, lot — ioy.R. d. B. J. 44.
Creditivet, angående tillägg uti änsvarighets-lagen fcft
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret med afseende p&
Utbetalningen af mindre. II. 346. 347, R. d. B. tj,
änglende det Convoy-Cdmmissariatet beviljade, II, 8.
375, 376, R. d. B. §. 19.
;— angående anordning på Banken äf, lili späahemllsUppköp
vid inträffande missväxt; II. ä, s, 9,
D,
Dahlby. Se Flyinge.
Deputerade, om emottagande af dé Norrske* som komma
att bevista H. K, H. Kron-Brinsens förmälningsactj
underd. Skrifvelse. I, s. 127,
— i anledning af Berättelsen * från Riksens Ständers*
om krigs-redogörelse- Och Revisions- Verket, I, *,
302-394.
a
Register]
Djékne-permingarne, om användande af, i Hernösand*
stift. I, s. 7O2, 7o3.
Disconter, om enskilde. Se Banquer.
Dombok, angående uteslutande vid utskrifningen af det
exemplar af Underrätts, som till Hof-Rätt insändes,
af undersökningar uti alla brottmål, II, s. 344—346.
R. d. B, §. 20.
Domstol, om laga, för åtal mot Ledamöter i Rikets HofRätter,
Collegier Allm, Beredningen och MagazinsDirection,
II. 2. s. 137, 138-
Domstolar, om offentlighet vid, och Polis-kamrar i Städerne.
I, s, 386, 38/.
Domstolens, högsta, Ledamöter, Se omröstning.
Drottningeus, anhållan att Hennes Map.ts, höga kröning
måtte för sig gå. II, 5. 300. 361. R. d. B, §. 7, R. d.
B. $. 43.
Dykeri-verket rörande. II. s. 44—49. R. d, B. §. 44,
E.
Eckerdt, om betalning för en till frami. Hof-Rldet, utfärdad
obligation. I. s. 486—-488. R, d. B. §‘. ig.
Eds-formulaire, angående granskning och omarbetning af
de till efterrättelse gällande. I, 8,718,719. R- d, B.
44•
Ek, om utbetalande af ett för Öfver-Commissarien faststaldt
arfvode, II. 2 s. 76.
Ekbark, rörande upphäfvande af stadgandet om uteslutande
användande af, vid de så kallade engelska Lädergarfverierne.
I. s. 88), 886. R. d. B. §. 44.
Ekeskogarne i Riket, om ny reglering i afseende på, II,
s. 216—-23*.
Registtr'.
il
Emkiftes forrättningars skyndsamma verkställighet om åtgärder
till befrämjande af. I, s. 877, 878- R. d. B. §. 44.
•— mål om upphäfvande af Landshöldingarnes Domsrätt
i. II. 2. s. 17—22. R. d. B, §. 44.
Entreprenade-Auctioner, om förändrad ordning i afseende
på förseglade anbuds öppnande vid. I. s, 537,
538. R. d. B. §. 44,
Evangelii-Bokens antagande, i anledning äfKongl. Majits
Nådiga Proposition om nya. II. a. s, t6o—163. R. d»
B. §. 44.
Expeditionslösen, angående öfverseende af 1821. år»
Taxa å. II, 2 s. R. d. B, §. 44.
Expeditions-sättet, angående, af Kongl. Majits Nådiga
Resolutioner i besvärsmål. I. s. 398. 399.
— Utskottets Memorial med hemställan huruvida Ständernas
Beslut, i anledning af Stats-Utskottets Utlåtandeei,
N:o 200 och 203, må expedieras, II. s, 67.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Ståndets
Utlåtande. II. s, 68. Bonde-Ståndets D:o II. s. 69.
—. — D:o med utlåtande öfver Borgmästaren Herr
J, Hagander iugifvet Förslag. II. s, 79, 8°.
Ridd. och Adelns Utlåtande. II. s. 80. Preste- Borgare-
och Bonde-Ståndens D:o II. s. 81.
„ — D:o med anhållan om ersättning för renskrifnings-Jtostnader.
II, s, 209, 2I0.
Underd, skrifvelse derom till Kongl. Majit II. *.
sio. att.
— — D:o med( hemställan huruvida Afskrift af IX
Art. i Instructionen för Riksens Ständers Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, ml, genom underd. Missiv, till
Kongl. Maj.t öfverlemnas, II. 2, s. 100.
Riks-Ståndcns utlåtande. II, 2. s. 190.
22
Register.
F.
fabfiqnes Gesällers , angående ställande, linder 'fjeqstehjons-Stadgan.
II. % s. II —l3. II. d. B. §, 44,
Familier], om liqvid med f, d. Kongl. II. s, 448. R. d,
B. §• 42,
Fastighet, angående bestämdt stadgande för liquiden i
dc fall då en å Bauqnens auction försåld, inropa af
förre egaren, II, s. 69 -71, R. d. B, ,
Förslag till ytterligare föreskrifter, i afseende på försälj-*
ning af utmätt, II. s. 72—75. R. d. JJ. 29.
Fattigvårds-Inrättningen i Carlskrona, om fortfarande till
nästa Riksdag af ett årligt anslag till; underdånig Skrife
ypise 1. s. Si — 83,
•—- Vården i Riket, angående ett underd. Förslag till allm.
Stadga för, och Tiggeriens hämmande, JI. %, a. 133.—125
B. d, B. § 44,
fieandts undrrd, ansökning, rörande Lieutenanten O. M.
om ersättning för |jden förhäst å dess Boställe. 1, 9.
874—877.
fjerdingsman angående,Lörietillökning för , i Yester-Norrlaqds
Län. I. s, 472—474*
Fjerdingsmans Skyldigheter, oin närmare bestämmande
af I, s, 1C1, R. d. B. §. 44.
finnar, 0111 tillåtelse för de i Finnskogarne hosatte atf
få upprätta särskilde Kyrkor, I. s. 304-—306 R, d.
% 44
flyinge upphörande af yissa dagsverken till; underd,
Skrifvelse, angående I. s. 54—62, R, d. B, § 2o.
fqlkrlasserne, angående föreslagne sätt att tillvägabringa
en öfvergång af de mera bildade^ till de productivaä
H 3. 348~35Ö.
Register.
Pond, om Disposition och förstärkning af Banquens redbara.
R. d. B. §. 18.
Fresk, angående ett af Fabriquesrldkare n , innehafvandc
Lin ur Manufactur-Discont-Forjden. I, s, 769, R, d.
R. §. 19.
pribrefs-Rättighet, om vidsträcktare, för Städernas
Magistrater. I. s. 429,430,
Frimarknader, Se Grpnna,
Fryksande, Se Köping
Pyrbåk, om anläggande af en, yid Söderarm, I, s. 25?,
256, R. d, B. §. 44,
Fångars flygt, om vidtagande af ytterligare anstalter till
förekommande af, II. s. 333—356,
Fångvården i Götheborg, om beviljadt bidrag af Statsmedlen,
till bistridande af* underd. Skrifvelse I, s,
lp6—109.
Pögderi , om inrättande af ptt nytt i Carlstads-Län;
underd. Skrifvelse. I. s. 5Q-—74*
Pörfattningar, anhållan a(t oeconomiska, hädanefter först
efter pn viss tid måtte sättas j verket, I, s, 2l5—217,
R. d. B. $. 44*
Pörfattnings-Tidning, om utgifvande af #n. II, 2. s,
14G—-160. R. d. B. §. 44,
Pörordningen af d. 1. Jun, 1819. i anledning af Kgl.
Mjt:s Nåd. Bref, med öfverlemnande af kgl. I, s293—297.
Pöislag, angående medel till bestridande af tryckningskostnaderna
lör visse Committerades, till en förändrad
Organisation af Rikets Styrelse-yerk; underd. Skrifvelse
I. s, 84, 87*
Pörsyar, angåeude grundérne för organisationen af Rikets
Landt- och Sjö-, I, s, 747, 543, R, d, B, §. 44,
Register.
G.
Garnizons-Sjukhus-Byggnader, rörande, i Slockholm. II,
s. 144—196.
Gellivare Jernmalmsberg, om öppnande af en Communication
nied. II s. 472—475. R, d. B. §. 44,
Geographiska Inrättningens C hartas-Verk, oin inköp för
Statens Rakning af, I. 330—-332.
Giftermåls-Balken , rörande ändring af, 4. §. 13 Cap,
II. s. g, 10.
Grenna, om tillökte frimarknader i; underd. Skrifvelse
I. s. iyg 160. R. d. B. §. 44.
Grufvehjelpen, om upphörande af extra, i St, Koparbergs
Län. II. s. 357—369.
Grundlagar, angående förslag till ändringar i Rikets;
underd, Skrifvelse. I. s. iiji, R* d. B. §, 4.
Grustägt, rörande rättigheten till, å andras egor. II. s,
yo—53. R. d. B. §. 44.
Guld- och Silfver-Broderier, om inskränkning af. 8 Militaire
och Civile uniformer. I. l83. R. d. B. fp 44*
Gyllenstjernska, angående, grefliga Familjens förmente
fodran hos Staten. I. s. 744—748*
Gymnastiska-öfningar, om medel till befordrande af. I. *•
308. R. d. B. §. 44.
Gårdfari-Handelns upphörande, om. I. s. 203. R, d. B,
§♦ 44*
Gäldenär, om tvångsmedel för R, d, B, §, 27,
H.
Hambrasus om en Grosshandlaren, beviljad ersättning
för kostnad och inöda, vid ett af honom författadt
Bevillnings-Förslag, I, s. 292.
Register.
15
Handeln, om åtgärders vidtagande i afseende pl finska,
I. s. 879—881. R. d. B. §. 4 j.
Handels-Balken, angående Förklaring af lo, Cap, 9. SJ.
I. s. 767, 768.
— — Om ändring i 17 Cap. II, s. 323—328.
•— LSne-Contoir, om inrättningen af ett, i Götheborg
ir. s, 361 362.
— Frihet, om en utvidgad II. 2, s. 27—37. R. d, R. §. 44.
Handsträckning, om, vid fastighets-Köp; underd. Skrifvelse.
I.s, 113, 114. R. d. B. §. 28.
Hellbergs. Assessor, ansökan om ersättning för liden förlust
8 eti contraherad leverans af Artillerihäster;
underd. Skrifvelse, angående. I, s. 146—-149,
Hemman, rörande verkstäld undersökning om kronans
förpantade, och Lägenheter. I. s. 284—289.
Hcmmansklyfningar, om ändring i Kgl. Förordningen
d. 3o. Jun. I747. samt Kgl. Förklaringen den 24,
Jan, 1751, rörande. I. s, I97, 196.
— Räntorna, om utarbetande af förslag till förenkling af
debitering och utgöran de. I. s. 773—776,
— Egare, om rättighet för enstaka, att under full ägande
rätt upplåta en viss del af hemmanets egorymd, I, a,
883, 884, R, d. B. $. 44,
— — Om skyldighet för Gottlands, att underhålla
lastagebryggor vid de på ön varande landtharnnar,
II, s. 20—22. R, d, B. $. 44.
Hjelmare-Canal- och Sluss-Verks-ombyggnad, angående
bidrag till utförande af. I, s. 783—791. R, d. B. § 14;
Hjelprotar, i anledning af väckt fråga om utbyte af. II,
s. 2qj, 298. R. d, B. §. 44.
Hjertås, G, i anledning af Öfverste Lieut,, underd, ansökan
om återfående af försuten tid till betalning för
Register.
åtskillig» Götha- Canal- Bolags samt Götheborgs f. d,
Discont-Verks Obligationer. II. 2. s. 70. R. d. B; §. 19;
IIof-Ratten öfver Skåne och Blekinge, rörande tidell
för bevakande af mål sorn i, göras anhängig». I. s; 4Ö0—■
403. R. d B.. tj, 28.
— Stallets utfodring, om ersättning föf en brist i Kongl*
f. s, 504—5o6*
Hospitais-Inrättningarne, rörande eli förändrad reglering
af* i Riket, T. s. 896—899.
Svar till Högloil, Ridderskapet och Adeiri å återréinisscn.
II. 2* s, I92.. R; d* B; §. 44.
Husby klosters Krutbrnk* örn ersättning för de af inféressenterne
i, åren 1814 & 1815 erlagde Bevillningsmedel
för krut; underd, Skrifvelse* 1* s* 101-—103*
R. d. B. J. I9*
*—; vafnaders stämpling* Om upphäfvande af Kongl*
Commerce-Collegii Kungörelse angående. R. d, B. 44;
Hållkarl, rörande förändring af straffet för* Sorn fordra!
drickspengar. I. s. 297* 298.
Häradshöfdingars skyldighet* öm* att vid hvarje Tings
élut, meddela förteckning på dem, sorn blifvit dömde
eller under framtiden stälde; I. s. 175* 176. R* d, B.
$• 29.
, : -i_* D;o om att visa redo för Häradets andel af
Sakoresmedel, I, s, 177, 178. R. d; B. J. 44.
Härjeådaiens* öm* återläggande under Gefleborgs länsstyrelse*
II. 2 s. 138, 139* R- d. B. J. 44,
Hästar, om ersättning för, som stupat eller blifvit skadade
under Kungsskjutsar. underd. Skrifvelse. I. s.
123. R. d. B. g. 44*
Hästvacance-afgiftens utgörande* om, vid Smålands Regementes
Infantcri-Bataillou L 8. 83^, 835*
Register'. 17
Höganäs Stenkolsverk, angående ett beviljadt understöd
af Statsmedlen för, II. s, 36g-—374.
Högsta, om nedsättning i arrendet för. I, s. 544—-547.
I.
Indelningar, rörande utbyte af 2tne, vid Lif-Regementet.
I. s. 381—383,
Infanteri-Regiinternes beklädnad, om indcldta, 2. I. s,
457—46o.
Inqvarterings-Besväret, om lindring i, för Städerne i
allmänhet m. m. I. s, 704—70g.
— ordning, om öfverseende af 1720 års. I, s. 3’g.
Instruction för Riksens Ständers Revisorer, i hvad sorn
rörer deras befattning med Stats-Verket. I,s, gG3—8 tig.
— för D:o D;o om tillägg i den, som utfärdats den io
Junii 1812. II, 2. s. 3—8.
.— med öfverlemnande af IX Art. uti, för Fullmäglige i
Riksgäld3-Contoiret. II, 2 s. 17g—189.
Instrumenter, om inköp af, åt astronomiska Observat,;-*
riam i Stockholm. I, s, 538. 53q.
Inteckning i fast egendom, angående förklaring af 12. §,
i Kongl. Förordningen, den i3 Julii 1818. II. s. 172, i~4
11. d. B. §. 30.
— — om ändring i 12 och 13 §§. Kongl. Förordningen d.
l3 Juli x818 samt i 17 Cap. 12 §, Handelsbalken, rörande,
II. s. 31g—'322.
— om ändring af 24 §, i Kongl. Förordningen. II. s.
339—341-. 1
Invisniugar, om rättigheten alt utlärda, stälde på enskild
man, II, s, 161—1G6. R, d, B, §. 44.
3
\
JReglsttri
]•
Jordbrukare, om undsättning för Rädane, hvilkas växande
gröda skadas af frost eller hagel, I. s. 72a> 7a3*
R. d. B. §. 44.
Jorda-Balken, 4 Cap, 2 $. Se Handsträckning.
— to Cap. 1 §. R. d. B. §. 27.
Jubel-Riksdalrar, om prägling af, I, s, 3754 377. R. d«
B. §, 18.
Judar, 0111 de i Riket vistande, I, s, 383—-385. R. d, B.
§. 44-
Justitia-Cancellerens åtgärd, angående, vid behandlingen
af frågor om Tidningars indragning, I, s. 374—375.
Jnstitiai-Ombudsman; om val af, och af dess suppleant
I. s. 341. R. d. B. §. 48,
— Förordnande för vice Landshöfdingen m. m. Ehrenborg
att vara. I. s. 342.
— D.o för Expeditions-Secreteraren m. m. J. G. Richert
att vara Suppleant åt Riksens Ständers. I. s. 34.3.
•— i anledning af hans berättelser, I, s. 374—479.
—■ angående nytt val af, och dess suppleant. I. s. 616,
619.
— Förordnande för Idof-Rätts-Rådet m. ni. C, P. Törnebladh
att vara, I. s, 617,] 617,
•—• — för Lagmannen m, m. N, Callerholm att vara
Suppleant åt Riksens Ständers. I, s. 618. 6Ig.
—- om nytt val af Suppleant till deras. II. s, 77, 78,
— Förordnande för Lagmannen J. Ullberg att vara
Suppleant åt Riksens Ständers. II. s, 78, 79.
K.
Kjellmans, Doctor, besvär öfver Kammar-Collegii Utslag.
i fråga om en Testamerits-bevillning} underd*
Skrifvelse. I. s, 76—78. R. d. B. §. 9,
Register'.
*9
Klampare-lagct, örn upphörande af det sä kallade, i Götheborg.
I, s, 587—-589- K. d. B. §. 44.
Kolskrindor, mätning och stämpliug, om förändring i
sättet för. II. s. 213—ai5. R. d. B. §, 44.
Roppar, angående utelemnad, till taktäckning af Kongl.
Slottet och Prinsessans palais. I. s. 346, 347,
Krono-brefbärings-skyldigheten, om lindring i. I,
361—-303. It. d. B. §. 44.
■— Fogdarnes skyldighet, om, alt afgifva redogörelse för
utstående undsättnings-spannemåls - medel, II. a, s,
106—108.
— Lax fisken om Skattelösen af ajne vid Gefle varande.
I, s. 184—187. R. d. B. §. 44.
— skjutsningar; angående öfverklagade olägenheter vid ;
underd. Skrivelse. I. s. 157—i5g.
-— tioade-spannemål, om utgörande af den, sorn genom
tionde-säitningar hitintills icke blifvit till beloppet
bestämd; nnderd, skrifvelse, I. s. 124, ny, R, d
B. §, 44.
— angående ändring af Forfattningarne om utgörande
af. se Afrads.
— Utskylderna* debiterande och qvitterande, rörande.
I. s. 84g—85 3,
Kron-Prinsen, IL K, H. Joseph Frans Oscar, utnämnande
att, i vissa fall föra Ordet i Regeringen; und.
Skrifvelse angående I, s. 49. yo.
— _ om förskott af den summa, som till godtgörande
af kostnaderna för den af, företagna utrikes resa
m. m, framdeles kommer att bestämmas; underd. Skrifvelse.
I. s. 83, 84.
— om anslag af medel till godtgörande af dessa kostnader,
I. a. 210, ax3, R. d. B. §. 5.
so
Regist-r»
Protocotls-Utdrag om Sterreiniss fr, Riddcrskapct och
Adelli. I. s, 2l3,
Kronprinsessan , om fastställande af årlig underhålls—
summa och af ett Enkesäte för H, K. H. I. s. 396,397 ,
R. d. B. §. 8.
•— Skogarno och Allmärkningarne i Riket, angående. II*
2 s. 440—489. R. d. B, §. 21. '
Kroppsplikt, om stadgande i afseende på. R. d B. §. 07,
Kungsgårdar och Officers-boställen, om föreslagen försäljning
till Skatte af. I. s, y 49—Sfa. R, d, B. §. 2»,
Kungsöhrs Kungsgård och Stuteri, Se Strömsholms,
Kungörelser, att införandet af, i officiella tidningen om
lediga Kyrkoväktare-fjenster må upphöra; underd.
Skrifvelse om. I. s. 1152 R. d. B, §• 4*.
— om deras påtecknande af Krono-Betjent innan de pi
Predikstolen uppläsas. I. s, 204. R. d. B. §, 44,
.— om upphäfvande af Kongl. Commerce-Coliegii, om
II usväfnaders stämpling. I. s, 2o4, 2o5,
Kyrkohemman, om arrenden å, i Skåne; und. Skrifvel
se.
I. s. 126. R. d. B. §. 44.
— Herde-boställen, rörande Oeconomiska Besigtningar
å. I. s. 500. R. d. B. §. 44.;
.— Lag) angående uppgörande af förslag till en förbättrad.
I. s. 7? (■—75f?.j
— Musiks begagnande under Fastelags-tiden, om uppliäfvande
af förbudet mot. I. s, 2j2. 2.33• ^*
§• 29-
*— Råd, angående ändring och tillägg i Kongl. Förordningen
d. 26 Febr, 1817 om> och Sockenstämmor. II.
2 s, 88 —88 R- d B. §. 44,
— Väktares antagande, om ordningen för. I. s, l82«
R, d. B. §. 44.
Kyrkornas fastigheter och medel, angående vården och
Register.
förvaltningen af, samt granskningen af redogörelsen
derför. II. 2. s. rjo, 1JI. R. d. B. §, 44.
Kämnärer. Se Rådmän.
Köping, om anläggande af en, i Fryxände Socken af
Wermland. II, s, 192, I93, R. d. B. §, 44.
L.
Lag-Committéens arbete om, påskyndande af 1,716, 717.
Landsfiscals-tjensterne, om indragning af, i visse Län,
I. s, 272, 273. R. d, B. §, 44.
— hofdinge Residence-huset i Hernösand, angående. I,
s. 727—729.
Landskamererare, af de fleste i Riket gjord ansökan om
löne-förhöjning, Kongl. Maj;ts Nådiga Remiss på en und.
Skrifvelse i anledning af. I, s. 34—^7,
Landskrona hamn, rörande uppmuddriug af; underd.
Skrifvelse. I. s. 74, 76.
Landtinäleri-Taxa, om upprättande af en ny, I. s. I80,
181. R. d, B. § 44,
Lega och städsel af jord på landet, rörande förklaring
af Kongl. Förordningen d. 13 Juni 1800, om. II, s.
312.
Leyerancer, om ersättning till invånarne, i Ilertigdömena
Schleisvig och Holstein för, gjorde till Svenske^ arméen
efter freden i Kiel. I, s. 499—401.
Lindbergs, angående Kronofogden E. nnderd, ansökan
om Löneanslag för en Exneditions-Fogde. I. s. 577—
580.
Lorents, Handlanden A. R. nnderd. ansökning, att få
till Skatte inlösa någre lägenheter un.der Elfsborgs
Kungs-Ladugård; underd. Skrifvelse om, I, 38'—4o.
R. d. B. §, 20.
S3
R«gi*ler
Lots- och BSk-afgiftcrne angående, lör inomskärs seglande
fartyg, II. s, 217—22I. R, d. B. §, 44.
— — — oin nedsättning af, för ek-fartyg, II, s, 217
216. 2. R. d, B. §. 43.
Lotteri, om fast egendoms-försäljning S, II, 2. s. 152—
j36. R. d. B. §. 44.
—. fondens behållning, om öfverlemnande af, till Riksgälds-Coutoiret.
I. s. 491. 492. R, d. B, §, 19.
—• Räkenskapcrne, om, i anledning af verkstäld granskning
af Numer-, för 1821. II. s. 205—207.
Lottning, rörande lagvadda sakers, emellan Hof-RättsLedamöter.
II. s. 8, 9-
Loverts Alunbruk, rörande disponenterne af, underd.
ansökan om befrielse från Tiondes utgörande på 10
års tid för Alun-tillverkningen. I. s. 244—346.
Lnmpsamlings-skyldigbcten m, m„ om upphäfvaudo af,
I. s. 269—272. R. d, B. §. 44.
Lunda. Se Högsta.
Lurendrägeri, Se Tullförsnillning.
Lysning, om närmare bestämmande af den tid, inom
hvilka hinder för, och Ägtenskap böra anmälas.| I, ••
261—263.
Lån, 0111 grunderne för do från Riksens Ständers Bank
utgående, mot inteckning i fast egendom, II. 2. s.
Lånerörelse, om Banquens egentliga. R. d. B. §. 18.
Lärare-löner, om uppförande af 3:ne på IndragningsStat
vid Skeppsgosse-Scholan i Carlskrona, I. s. 377,
378.
Löfås Silfververk, angående. I. s. 239—2q3. R* d. B. $, 22,
Lön, å Stat för en särskild Provincial-Läkare i Herjeådalen.
I. s. 379—380.
Löne-förhöjning, om, för Kronofogdarne och Hirads»krifvarne
i Götheborgs Län. I, a, 412—4I4,
Register.
25
I.öner, om anvisande af medel till Extra-, inom de 4
Stats-Expeditionerno af Kgl. Cancelliet. I. s. 609, 6lO
-
M.
Magazin, om uppmätning af Cubik-rymden & hvarje
loft eller botten i kronans. I, s. 428.
Magazins-Inrättningens Förvaltning, om den verkstäldo
granskning af, 1. s. 735—737.
— — — i anledning af åtskilliga anmärkningar rö
rande.
I. s, 802—816. R. d. B. §. ty.
■— — räkning rörande betalningssättet vid skeende för--
säljuingar af persedlar och eflecter för. II. s. 67.
•— — om räntas erläggande å förskutne medel för. II,
s. 66.
— —• angående, upplösning. II, s. 347—386.
Magistrats-Personer och Borgerskap tillagd rättighet att
vid publique förrättningar åtnjuta Skjuts och Tractamente;
underd. Skrifvelse angående den. I, s. 145, 146^
Malmö, om lindring i Inqvarterings-bsväret. Se Inqvar-;
terings-besväret.
Mantalsskrifning, om nedsättning af stadgade Böter för
utcbliTvande från. I. s, 749, 760.
Manufactur-Diskont-Fonden, om nedsättning af öfver-;
ranta för lån utaf I. s. 770. R, d. B. §. 19,
Marknadstiderne, om förändrade grunder vid bestämmandet
af; underd. Skrifvelse i, s. 133—136. R. d,
B. §. 44.
Medborgares, om ersättning för Svenske, lidne förluster
genom uppbringuingar. II. 2, s, 121—233, R, d, B. §, 39,
34
Registen
Militaire-Undcrvisnings- Verket, angående I, «, 569—573,
R. d. B. $. 44.
3VT ilitiBD—Boställs- Cassans Räkenskaper, om verkställd
granskning af, II. s, 188.
Missgernings-Balken, 0111 ändring i 5 Cap, 1, I. 8,
190—i42.
— --— om ändring i 45» Cap. 2. §. II. s. 13—-16. R. d,
B. §. 28.
Missodlingar, om biträde af Stats-Verket till, i Skaraborgs
Län. I. s. 712—716. R. d. B. §. 44.
Mått, Mål och Vigt, angående ny författning om. II, s.
376—391. R. d. B. J. 44.
Mönstringens förrättande, angående förändring i tiden för,
I. s. 604, 6o5. R. d, B, $. 44,
Norrköping, angående Låne-Understöd för. Se Borås,
Nybyggare, rörande ytterligare understöd för, i de Norra
Provincerne, I. s. 763—766.
— D:o D;o D;o, i l):o, Skrifvelse till Riksens Ständer
med öfverlemnande af nytt Förslag tili underd. Srifvelse
om. II. s. 342—346.
Nämdemäns arfvode, om, för biträde vid Afvittringsoch
Skattlägguings-Förrättuingar. I. s, 17g, 180. R, d.
B. 5- 44.
Nämnder, angående inrättande af Förliknings- I, s.
6oy—60g. R. d. B. J. 44.
Näringsfriheten, angående' frågan om, II, s, 399. R. d.
N
Odlings
-
Register'.
25
Qdlings-Iån, om Grunderne för de ur Riksens Ständers
Bank utgående, II. 2 s, 277.
Ofllcers-boställen, om försäljning till Skatte af. Se Kungsgårdar.
Omröstning, angående öfver Högsta Domstolens Ledamöter.
I, s, 274. II. d. B, §. 47.
P.
I
Pappers-afgiften, förnyad Förordning om stämplande,
II, 2, s. 88—93,
Pass, om vissa föreskrifter i afseende pS meddelande af,
å lösa personer, I, s. 249—352 R. d. B. §. 44,
Pastorat, rörande Consistoriernes skyldighet att vid inträffande
ledighet till consistoriella, söka upprätta föreningar
om Presträttigheter, II, 2. s, ^4 R, d, B. §.44»
Pehr Pehrsson , Riksdagsfullmägtigen, Se Vendtholms
Idof-Stalläng.
Fenninge-väsende, rörande Rikets. II. s. 30—38. R, d,
B. §. q.
Pensions-Casss-Inrätfning, om bidrag- af Staten till en
för Civile Ämbetsmän. I. s. 44I_4T3- B» d. B, §. 38.
Pensions-rätt, angående Lands-Kamereraren, KamttiarRätts-RSdet
A. Ekelunds. I. s. 338—340.
— Angående förre Härads-Skrifvaren J, Santesson*. I.
s, 343—34Ö.
— Om, för frami. Stats-Commissarien VVidegrens oförsörjda
Döttrar. I. s. 394» S<)5.
— Om Häradshöfdingars. I. s. 4GI—463,
Om Laudsiiöfdingars, 1,1, 453—466*
4
*6
Register.
Pension, Öm. för Enkefru Grefvinnan Adlercretstz, I, a,
512—5i4.
—■ Om, för Justitia-Ridel Blom, I. s, <25, ^26.
—• Om, för frami. Riks-Rådet H:r Gr, Liljencrantz4*
Dotter. Friherrinnan Tornérhjelm, L s. 624—-626.
•— om, för Directeuren J. D. Löfving. I, s. 626,j 627.
•— Om för Landshöfdingen m, m. Hana Härta, I,
725—727.
— om, för Landshöfdingen af Wibelis Enka, II. s. 2g4(
295.
— om, för Dykcri-Commissarlen Westbeck, II, i, t,
73—75.
Planpenningars utgörande, angående de så kallade. I, s,
205—208, R. d. B. §. 44.
Politie-Författningar, om öfverseende af Rikets. II, 2 i.
yy-62. •
Memorial med svar pl återremiss af Förslaget till tand,
Skrifvelse. II. s. R, d, B. $, 44.
Post-Contoir* inrättande, om åtskilliga nya, I, s. y4a—
144. R. d. B. § 44.
— Förings-skyldigheten, angående eö jemnare fördelning
af. II. s. 3o5—3og. R. d. B. §. 44.
gången, angående en förbättrad reglering af. f, s,
201, 202. R. d. B, §. 44,
— Inrättningen, angående, och de deraf till Statsverket
inflytande inkomster. II. 2. s. 476—47g.
— mästare, om skyldighet för, att hålla Postbok med
Landtboer; und. Skrifvelse, I. s, 120—I2I. R. d. B,
§. 44.
.— Verkets Räkenskaper, angående förrättad granskning
af. I. s. 514—5tö
-
Register.
* 7
Prajstanda, angående, till bruken af åboerne 8 tle Hemman,
som Bruks-idkare till Skatte inlöst; underd skrif-r
veise I. s. 116 117. R. d, B. §. 44.
Prof. Utdrag fr8n Ridderskapet och Adeln, om Skrifvelsens
återremitterande till Utskottet, I. 8,117.
Utskottets Memorial, i anledning deraf. I. s, 118, >19.
Prot, Utdrag från Ridderskapet och Adeln till svar i
detta Memorial. I. s, 119,
Privilegia Exclusiva, angående, för nya i Riket förut okände
Slöjde-Ifjrättningar, II, j, s, i3 —16, II, d. B.
$■ 44.
Proposition, Kongl. Maj;ts Nådiga, om Stats-Verkets
tillstånd och behof, om befallning att tryckningskostnaden
derför må utbetalas; Riksens Ständers underd.
Skrifvelse. I, s, 5,
— — — om tryckning af, före hvarje Riks
dags
början; underd. Skrifvelse, I, s, 6f, 66,
Prbvineial-Medici besigtningar äro nödvändäge, otn bestämmande
af i hvad fall, I, s. 296, 297,! R, d. B*
§• 29*
t— om tillsättande af särskilde, i åtskilliga Län. I. s>
410—412. R. d, B, §. 44,
O.
Qvarnars »ågnings-rätt, angående egares af Skattlagde
Husbehofs, Lego- Såg- I. s. 590. R. d, B. §. 44,
— angående Husbehofs- Mjöl-, befrielse i vissa fall
från Skattläggning. II. s. 18, 19. R. d. B. §. 44,
— om utvidgad frihet till väder- mjöl-, uppbyggande,
98
Register,
med rättighet att derå niala för Tull. II, s. 18, jo*
R, d. B. §. 44.
R,
Rappe, Ryttmäsfaren Fr. Se Eckerdt,
Regeringsformen, om förändring i 7 §, af, I. s. 355, 356*
R. d. B. $.46 — 50,
Reglemente för Fullmägtige i Banguen och RiksgäldaContoiret,
R. d. B, §, 4g,
Remisslaget, angående reglering af, för Kongl. Räntmästare
och Landt-Räntmästare. I. s. 275—283,
Rcvenuer, om disposition af Bankens blifvande. R. d*
B. §. 18.
Representations-kostnad 0111 ersättning af Landt-Marskalkens
och' de öfrige Talemänncns; underd. Skrifvelse,
I, s. 123, 12g,
Rcuterskiölds,angående Öfversten, uuderd, ansökning , att
utbekomma iuucstående Expectance-Arfvode. I, s. r68,
169.
Revision, angående tiden för nästa, af Stats-, Baneo och
Riksgälds-Verkens räkenskaper. II. s. igo.R. d, B. §, 18»
—• angående, af Råneo-Verket. R. d, B. §. 18,
Riksdag, angående kallelse till nästa, I, s, 781.
Protocolls-Utdrag fr. Rldderskapet och Adeln. I. s.
782.
D:o D:o från Preste- Borgare- och Bonde-Stånden,
I. s, 782.
Riksdags-Utgifterne, om anslag tili bestridande afj und»
Skrifvelse. I, s. 17,
Register^
39
Riksdags, om denna förlängande på en månad; Underd.
Skrifvelse. I. s. 66
— Kostnader, i anledning af verkstäld granskning af redogörelsen
för 1317 och 1818 årens. I. s. 771—773.
•— — om fdiökadt ansvar till bestridande af. I. s. 930—
902.
■— gälds-Verket, i anledning af Revisorernes berättelser
angående. I. s. 332—334. R. R. §. 19.
•— Hufvud-Boken, angående verkställigheten af, I. *,
6S6—695.
— Markegångs-priset, angående beräknings-grunden för,
å den under Ambetsmanna-Staterne med penningelöner
uppförda spannemål, I. s. 666—701,
Rofdjurs utödande, om fastställelse af särskilda öfvereuskommelser
sorn i någon ort kunna träffas i afseende
på. f. s. 193, I94. R. d. C, §. 44.
Rosenheims, General-Ljeut. von, ansökan om utbekommande
af innestående lön; underd. Skrifvelse, rörande,
I. s, 43—45.
Rosersbergs Kungsgård, om upplåtande af,’ till Enkesäte
för Hennes Maj-.t Drottningén i händelse Hennes Maj:t
blefve i Enkestånd försatt. I. s. 557—559:
Roteringen angående jemnkning af; i Skåne, II. s. y3—
58. R. d. B, §. 24.
—• D:o D:o af, vid Westerbottens Regemente, II. a,
3co—304. R. d, B. §. 24.
■— D;o D;o af extra, i Riket, II, s, 37—5:3. R, d, B,
§• 24
Roterings-skyldige, om rättighet för extra, att för sine
Numer anställa legning inom Bcvärings-åldern. I. s.
83*—882.
3°
Register J
Rnnstvcken, angående prägling af. II. «. 340, 341. R,
d. B. §. 44,
Rustnings-skyldighetens angående, utgörande i krigstider.
II. 2 s. 69, 70, R. d. B, 25 & 26.
Rydaholm, Se Vrigstad.
Rydiijgs, om, Häradsskrifvare!), underd. ansökan att utbekomma
innehålen Mantalsskrifuings provision, I. s,
554—157-
Rådmans och Kämnärers befrielse, angående, från deltagande
j ausvaret för försummelse, ett till ÖfverDomaren
insände renoverade Domböcker, II, s, 329—-
331.
Råg, om afskrifning för ett qvantum, anyändt till brödbakning
för Hufvudstadens fattige. I. s. 78)—784*
Räntor, om utgörande af Statens ordinarie, uti Skåne,
Blekinge samt Götheborgs- och Bohus Län. I, s,
791—vo2.
Rättegångs-Balkens 24 Cap, 7 & 7 Se böter.
•—■ — 12 Cap. 2 §. angående förklaring af; underd.
Skrifvelse. I, s. 136, IÖ7. B, d. B. §, 28.
•— — om ändring af 25 Cap, $ §, I. s, 264, 265,
R. d. B. §, 28.
— — om ändring af 2t Cap, 3, 5 §§. I, s, 26G—
269.
— — om förklaring af 25 Cap, 5 §. I, s. 466—468,
R, d, B. §. 28.;
—. — om vidsträcktare tillämpning af 27 Cap. 9
Se Lottning.
,  —. om ändring i 1 Cap, 1 & 10 §§. i. H, s. 3lo —
314. R. d. B, §, 28,
Register.
3»
Rättegångs-Balken, örn Södring i Io Gap, 16 Se
Byggninga-Balken 25 Gap. 8 §. R. d. B, §. 28.
Rönströms, angående Landt-Räntmaslaren, P, J, underd,
ansökning om återfående äf försuten tid till betalning
för 2:ne f, d. Malmö-Discont-Obligationer, II, 2. s.
R. d. B, §. i9.
Rörstrand, om fri Dispositionsrätt af, I, 8. 245—^255,
s.
Sabelfeldt, rörande yrkad begrafnings-hjelp efter aflidne
Capitainen C. Å, I, 761,
Sala Silfververk, angående, 1. 78Ö—583* R. d, B. §, 22,
Sakprotöcöll, Se Dombok,
Saltpetergärdens nedsättande, angående, I, S. 337—338.
fonden, om förrättande af den till Kgl, Maj:ts nåd.
Disposition öfverlemnade. II, s. 71, 72,
Schlegelske köpegodsen, rörande de såkallade} underd.
Skrifvelse, I. s. 67-—-73,
Scholaj-Lärare om Spannmålsanslag till Lonefyllnad för
Stockholms, I. s. 7iO-*~7l2*
— Ordningens stadgande i Sect, 5, Cap, 4 §, om upphäfvande
af. II, s. 76, 77. R, d. B, §. 44.
SchoUghs, Capitainen, ansökan om eftergift af kronan
tilldömd immissions-rätt i hans extra lön; underd.
Skrifvelse angående I. s. 150—152.
Schäferiers anläggning, om, II, 2. s. l4o, 141, R. d. B.
§• 44-
Sederhalms aflidne Commerce-Rådet, i Finnland bosatte
arfvingar yrkade förmente ersattnings-anspråk; underd.
Skrifvelse om, I. s. 90—94, R, d, B, §, t g,
JR r gist-r.
Sedlar om lika ansvar för utprångling af falska, antingen
de äro ställde på Ranquen eller Riksgälds-Contoiret;
uuderd. Skiifvelse I. s. 173, 154 R, d, BK, 32*
-— angående invexling af gamla oell förslitna, emot nya»
I. S, 188—190. R. d. B. §. 18.
Segelled, rörande en föreslagen, genomsundet vid södra
Stäket. I. s 233, 234.
Seglationsfrihet, om utsträckning i den blekinska Allmogen
förunnade, II. s. 22—24. R. d, B. §, 44,
— Ordningen angående åtskilliga förändringar. II, 2. *
1 16 — 122.
Silfverskjölds, rörande Öfversten C., ansökan om accordsersättning,
I. s. —-762.
Sjö- oell Stapel-Städernas rättighet, om, att uppbära afgifter
för Fartyg som besöka Köpingar och Landtliamnar,
II, 8. 170-—172. R. d. B. §. 44.
-— fartens, angående svenska, skyddande mot spanska
kaperier. II. s. 342, 343,
Skenninge. Se Grenna.
Skepp, om att norska, må i svenska Hanmar behandlas
lika med svenska, R. d. B. §. 44,
Skjutsnings-Inrättningen, rörande förändring i allmänna.
II, 2. s. 269—276. R. d, B, §. 44.
Skogarne i Riket angående upphäfvande af stadgandet i
3. Mom. 46. §, af Kgl. Förordningen af d. 1, Aug.
182?- om, I. s, 629, 630. R. d. B. §. 44.
— om Recognitions- Se Krono-skogarne.
Skogsåverkan, om skärpning af Straffet för II, s, 337,
338. R. d. B. $. sg.
Sknldfordringsmål, rörande verkställighet af Konungens
Befallningshafvande! utslag i II, s. 208, Äog,
Skäck-*
Register'.
53
Skådepenning, om prägling af en, till åminnelse af H.
K. 1J. Kronprinsens Förmälning, R. d. B. §. 18.
Sockenstämmor, om. Se Kyrko-Eåd.
Spannemåls-uppkandlings medel, angående oredoviste, i
Vermlands Län. I. s. 622-—624-
Sparre, om Expetance-Lön för Cornette» Friherre Casimir,
I. s, 474—47G.
Speciemynt, om utvexling af. R. d. B. $. 18,
Stadfästelse, angående ordningen för, å samt ändrings sökande
uti stängseldelningar verkstälde af Landtmätare.
II. s, 11, 13.
Stadsanläggande, omen, i Kronobergs Län. Se Vrigstad.
Stat, om anslag å, för Läkare-biträde vid förefallande
besigtningar å fångarne i Blekinge Läns häkte, I, s.
373» 374-
Staten, allmänna Indragnings-, I. s. 677—Ggy.
•— angående ändring i föreskriften om utgifvande från
Trycket af. II, s. 295, 296.
Statens, om hvad som rörer Rikes-, 7 Hufvud-Titel, I,
s, 258—260.
—< D:o D:o 9:de Hufvud-Titel, I. s. 323—325,
— D;o D;o Usta Hufvud-Titeln. I. s, 217—231. R.
d. B. $. é.
— D.o D:o 4:de Hufvud-Titcln, I, s, 507—511,
— Eko D.o 5:te EIufvud-Titeln, I, s, 572—077.
— D;o Djo 2:dra FIufvud-Titeln, I, s. G31—664,
■— D:o D:o 8:de llufvud-Titeln. I. s, 665—676,
■— D:o D;o 3;djc Hufvud-Titeln. II, s. 82—113. R,d,
B. §. 10.
Stats-Hushållnings-System, om allmänna grunder för ett,
I, S. SI4; SI3. R, d, B. §, 44.
?
34
Regis ter i
Stats-Rrgleringen i allmänhet, angående. II. s. U3—i6r.
— Verkets Förvaltning-oell Räkenskaper åren 1PI7 och
IS 18, i anledning af ltevisorernes Rcrättelser Öfver,
T. s. 326—328.
— D:o D;o åren 1819 och 1820. I. s. 363—373,
■— ondinaric Intrader, om förändrad beräkning af. I, s.
403 - 410.
Stenunge-Sund, Se Vrigstad.
Stipendierne om de så kallade medico-theolögiskä, I,
s. 836, 837.
Stor-Skiftes Författningar, om ett tillägg i nu gällande
I, s. 720—722. R. d. B. §. 44.
Strandegares rätt om, närmare bestämmande af till, fiske,
I. s. 489, 49°.
Strömmingsfisken, om förlängning af Arrende-tiden I,
I. s 497, 498.
Strömränsningar, om förvaltningen af de till, anslagna
medel, I, s, 817—820.
om förestående anslag till. II. 2, s. 67—68.
Strömsholms Kungsgård, om förvaltning af. I, S, 722—
724. R. d. B. §■ 20,
Styrelse-Verk, angående Reglering af Rikets, II. 2, S.
326—328. R. d. B. $. 45.
Svanesund, om en frimaiknad vid, underd, Skrifvelse I,
s. 121, 122, R. d, B. §. 44.
Summor, angående do enligt 63. $. uti Regerings-Formen
afsatte; II. s. 58> 59,
Summariska Räkningarne, angående tiden för deras afslutande
och insändandet deraf till Rgs.-Contoret II,
2. s.
Svar på återrcmiss af Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N;o 1, I. s, 377—459.
Regiser.
35
Protocolls-Utdrag från Ridderskapet och Adelil. I, s,
3^9.
~ i anledning af vackt fråga, om en ändring i Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse N;o 12I, I. s.
360, 361.
Frotocolls-Utdrag från Ridderskapet och Adela och
Preste-Ståndct, I. s. 36l,
D:o fr. Borgare- och Bonde-Stånden, I, s, 362.
Svedjande, angående yrkad frihet till, I Skattebemmansegor,
II. i. s, 10, R. d, B. §. 44*
Söderborgs, rörande H:r Olof ansökning om nedsättning
i arrendet för Betesmarken Ribbelberga broar.
J, s, 83i—S33,
T.
Tackjernsbandelu, om en friare. I. s, 891, B, d. B.
§• 44.
Taxeringsman, Förslag till stadgande om skydd för, II.
s. 309, 310.
Tegelhagen, om upplåtelse af den under Gripsholms
Kungs-Ladugård lydande Lägenheten, I. s. t^i5—42L
II. d. B. J. 20.
Thorshälla stad, om räntornas utgörande för någre It
upplåtne Krono-Hernman, I. s. 38o-483,
Tid, angående den, inom hvilken Betalnings-skjddigheten
af anmärkte Bevillningsmedel upphörer. II. 2, s.
Tiggeriers Hämmande, om. Se Fattigvården, allmänna i
Riket,
Tionde-Koppar, om användande af Kronans för Ilottornas
behof. T s, 173, 174.
Tiondcgifvare3 och tagares om ömsesidiga viktigheter och
skyldigheter. I. s, 356, 357 11. d. B, §. 44,
56
Register,
—- Lada, om Församlingars befrielse i vissa fall från
skyldigheter att hygga och underhålla, II, s. 17, R,
d. B. §. 44.
Transporter, angående, af undsättnings-spannemål, I, s.
162.
Trippiske godsen, om inlösen af de i Hallands Län belägna;
underd. Skrifvelse,' I. s, 98'—>ioi.
Trollhätte Slussverks uppdämning , om ersättning af de
förluster åtskilige Jordegare lidit genom II, s.. 5r9—
522,
Tronppers, angående Landt- och Sjö-, transporterande
sjöledesj anderd, Skrifvelse, I. s, ilo.
— underhåll, om förhöjning i betalningen för. I. s,
388-392 R. d. B. §. 44.
Tryckfrihetens vård. Förordnande för de till, utsedde
Committerade, i afseende på grundlagarnes och Riksdags-Beshitets
felfria tryckning, II. 2 s.
Tryckning af Riks-Ståndens Protocoll, med dertill börande
Bihang, angående kostnaden för; underd. skrifvelse,
s, 27—29. ,
— af någre Tabeller öfver Banco-verkets ställning, angående
kostnaden för. II, s, 339.
•—■ anhållan om undersökning i en fråga om ersättning
för uppbnrne medel till. II, 2 s.
—. af Landsböfdinge-Ämbetets kungörelser, örn begärd
ersättning af allm. medel för kostnaderna för, II, s*
292—294.
Tullen, angående den af Stora Sjö-, utgående bevillning^
II. 2 s, 164—178.
TnUbevakningen, om Landt-, emot Norrige, II, 2 s»
87-79.
V
Register.
37
Tullförsnillning, angående en Författning mot Lurendrägeri
ocb, II. 2 s.
Tuliuppbördens inleverering, angående’, till RiksgäldsContoirot.
II. s. 6, 7. R, d, B. §. 17,
Tullveds-Intraden, om upphörande af, i staden Halmstad.
I. s. 170—173-  •— Verkets Räkenskaper, angående Riksens Ständers
gransknings-rätt af. I. s, 432—'440.
Protocolls-Utdrag från Ridderskapet oell Adelil, I. s.
440, 441.
Memorial i anledning af detta Protocolls-Utdrag, I. s
61 o—G 13,
Ridderskapet och Adelns svar. I, s, 613.
— —■ angående verkstäld granskning af, I. s. 527—
531.
— — om en ny organisation af. II. 2. s. R. d. B $, 16.
Tunelius, angående Gratilication. till Stats-Commissari
en.
II, s, 299,
u.
Undsättnings-spannemål, angående återlevereraude af, till
samma Krono-Magazin, från hvilket den uttagits; I. s.
247. R. d. B. §. 44.
— angående anstånd med betalnings erläggande
för erhållen, från Allm. Magazius-Inrättningens förråd.
II. s. 191.
Uppbördsstämmor, om upphäfvande af Böter och Vitén
för dem, som förfallolöst uteblifva från, samt aflöningsmöten,
.1. s. I99—lii.
Utmätnings-auctioner, om, å fast egendom, I, s, 299—
468—470, d, B. §. 29,
3*
Register.
Utskotten mS anmodas att af deras Betänkanden ISta tillställa
Expeditions-Utskottet 2:ne Exemplar; Memorial.
I.s, 18. Riksens Ständers Utlåtande häröfver I. s, 18—2o,
Utskottet, hemliga, und. skrifvelse med uppgift af ut
sedde
Ledamöter i. I, s, 17, 16.
Utsöknings-Balken, ,om ändring af I och 2 §$, i 2 Cap.
I. s. 533—73ö, 11. d. B, §. 28.
— — om upphäfvaude af 8 §, I Cap, II, s, 13—16,
R. d, B. §. 28.
w*
Wadstena Krigsmanshus-afgifterncs erläggande om ändring
i Kongl. Kungörelsen d, 4 Maj 1778, angående,
I. s. 306, 307. R. d. 13. §. 44.
— —, Cassas räkenskaper, angående verkstäld granskning
af. I. s. 732—734. R* c1. R. 12*
•— Klosterkyrkas öfverlåtande, om, it Stats- och LandsFörsamlingarne
derstädes. I, s, 539—542.
— om lindring i Inqvarterings-besväret. Se inqvartering
besväret. v
.— om Arbets- och Corrections-Inrättningen i, II. 2. 8.
35, 36.R. d. B. §, 4 j.
Wakt vid Lands-Caneelliet och Lands-Contoiret. Kon,
Befallningshafvande i Skaraborgs Läns, underd. anhållan
om; underd. Skrifvelse rörande I, s. 4i—-43.
— mästare, angående tractamente för tvänne. II, 2. s. 212.
Warberg, om lindring i Inqvarterings-besväret, Se Inqvarterings-besväret.
Vattenledning, om anläggande af en. till Carlskrona, II
-
Register.
39
— Verk, om antagande äf en författning angående. II.
s. 377—398. R. d, B. §. 36.
Ved, om anslag å Stat till, för L«nds Cancellierne och
Landt Räntcrierne. I. s. 470 — 471.
Vendtholms Hof-Stalläng om framtida dispositioner ’ af,
Underd, Skrifvelse 1, s, 89—90. R. d. B. §, 20.
•—- — om befrielse för Riksdags-Fullmägtigen Pehr
Pehrsson, m. fl, från betalning af bristande arrende
för, I, s. 484—'486* R. d. B. 2o,
Veneriska smittans hämmande, om redogörelse för de
till, anslagne medel, I, s, 562—$68*
—. om fortfarande af afgiften för, till nästa Riks
dag.
II, 2 s. 80—85.
Venern, örn åtgärders vidtagande att bibehålla sjön, vid
en viss medelhöjd etc. I, s. 8g3—895, R. d. B. §.44.
Veners, angående Grosshandla:-, ansökan om nedsättning
af Arrendet för Svartsjö Kungsgård. I, s. s35—•
238. R. d. B. 2o,
Vcterinaire-Inrättning, om den i Hufvudstaden anlagde,
I. s, 591—60:.
Voglers, Abbé, Pension, Minister-Residenfen A. ITjorta
underd. ansökning att utbekomma; underd. Skrifvelse
i anledning af, I. s. 46.
Vrigstad, om årliga Frimarknaders hållande i, cfc, I, s,
197—168. R. d. B. §. 44.
Ä.
Ädelfors Guldverk, om arrendet af, R. d. B. 5. 22.
Agtcnskap. om anmälande af hinder för. Se Lysning.
Ämbets- och Tjenstemäns rätt, om nedsättning i ter
-
4o
Registerl
minen för civile, att taga afsked med bibehållande af
deras Löne-förmåner. I. s. 628.
—• — förskingring af Enskildes medel, om Statens
ansvarighet för publike. II. s, 3—-6. R. d. B. §, 29,
Ängar, om ersättning för förlorade, vid Grans-Regleringen
emot Ryssland, I. s. $54'—y5j.
Ärfda-Balken, om ändring af 2o Cap, Se Handels-Balken
17 Gap,
ö.
Öland, om den för, inrättade Provisoriska Länsstyrelsens
fortfarande, i anledning af Kongl, Maj:ts nådiga
Proposition^ underd. Skrifvelse, I. s. 29—34,
R ätt elser:
Bani. sid. 519 rad. 20. stårt åtkillige. las: åtskilliga.
— —
7°4 — 8. — allmänhst. _ allmänhet, i
II. B.xAfd. 124 — iS. — 554. — 954.
— 2 Af i, 249 — 18. — Förslag till
en förnyad
författning, — Förnyad författa
ning.
— — ljo—2J9. Co
lumnliteln.
— förslag.
författning,
Riksd. Best, gö — 16.
i4. — §. 24.
_ _ 119 _ 21. — raskt, _ väckt.
