# ID: svediakorp-gov1839
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,880
# sentences: 1,845
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
tili
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll y
vid Lagtima. Riksdagen istockholm
år 1823.
Tionde Samlingen i
Innehållande Riksens Ständers Expeditions-Utskotts
Memorial, med Riks-Ståndens deröfver
fattade Beslut, och Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Maj:t,
jemte Riksdags-BesluteU
Andra Bandets Andra Afdelningi
STOCKHOLM, 182'i,
Elmi» och Grambergs Tryckeri*
/■ ") -.V
'
* H * >* -:C *r<'»•
- ■,/ * . •'/' V ■ -
■ Å-- fc-{V4»r^“
■ , ^ , ' •, - ‘ ’
i X / ; 3* :f.A ■ ■*- h
N ö 41> i.
tfppi. o. god k. bos Ridd. o. Ad. dj 15 ReC. i 8 i 3 *
Breste-Ståndet d. 15 — —-
Borgare-Ståndet d. 15 — —•
Bonde-Ståndet d. 16 — —•
Riksens Ständers underd. Skrifvelse> angående
forändringar och tillägg uti den In.
striiction, sorn, tinder den 10 Junii i8iö>
finnes utfärdad får Riksens Ständers Revisorer
öfver Banco- och Riksgälds-JP^erken.
S. A» K.
Sedan Riksens Ständer, thed fästadt äfseénde dels
å deras, under nu varande Riksdag, Fattade beslut,
ätt Publicitet oj Banco- tVerkets lula Stallning kominer
att tga rum Vid de emellan Riksdagarna infallande
Revisions förrättningar, och dels å Rika
Sebs Ständers, vid 1818 års Riksdag, giFne föreskrift
örn beräkningen af Revisorernes respenningar
och dagtraciamehteny funnit någre Redafctiöns-förändringar,
jemte tillägg i vissa delar, erforderlige
vid de §. §. uti Riksens Ständers fastställde
och af li- K, M. i Nåder kungjorde tnstructiou
af den 10 Juna i8ii, hvilka i ett
«* 4
Underdåniga Skrif velter.
sammanhang innefatta grunderne för Revisorernes
åtgärder, i afseende på Banco- och Riksgalds-Werken;
derom föreskrifterne vidtaga från
och med 7 §. af samma Instruction; så anhålla
Riksens Ständer, på grund häraf, i underd. det
JE. K- M. i Nåder täcktes, genom Allmän Kungörelse,
till vederbörandes efterrättelse, låta utlärda
den Instruction, Riksens Ständer, med iakttagande
af sålunda nödige befunne tillägg och förändringar,
stadfästat, att vid Revisionerne öfver
Banco- och Riksgälds-Werten hädanefter och
tills vidare gälla och tillämpas, så lydande:
De tillförordnade Banco-och Riksgälds-Verks
Revisorers förrättning kommer egenteligen att
deruti bestå* att, sedan de, vid deras första sammanträde
i Banquen, lifligen aflagt den för Riksens
Ständers Deputerade till Banco-Werkets öfverseende
vanliga Eden och densamma underskrifvit,
taga en noga och behörig kunskap om Werleets
Styrelse och förvaltning sedan sista Stats- och
Banco-Utskotts eller tillförordnade Banco- och Riksgälds
Revisorerssammanvaro;att låta göra sig redo
och besked, hvad Banco-Werket angår, så af
Banco-Fullmägtige, som af Banquens Commissarier
och Betjening, och, i anseende till RiksgäldsWerket,
af Riksgälds-Contoirets Fullmägtige samt
der varande Commissarier och Betjening, för allt
hvad som dem, antingen
varit; att, uti ett sådant redofordrande, följa till
grund och rättesnöre Banco-Ordningen samt de
l.-sta Funden.-
till vård och besörjande,
Underdåniga Skrifvelstr.
5
In»truct inner, Reglementen och särskilda Resolutioner,
Hvilka redan äro utfärdade, eller framdeles
kunna af Riksens Ständer eller deras Statseller
Banco-Utskott' utfärdas; och att, om något
större eller mindre skulle uti Banco- eller Riksgälds-
Werkens förvaltning vara forsummadt eller
efterlåtet, eller kommit i olag, detsamma med ali
sorgfällighet rätta, och behörigt skick och ordning
återbringa, saint, uti vigtigare mål och händelser,
hvaröfver Banquens eller Riksgälds-Contoirets
Eullmägtige sig hos de förordnade Banco- och
Riksgälds-Werkens Revisorer förfråga kunde, gå
dem med råd och underrättelser tillhanda, dock
alltid på ett sätt, som är jemlikt och Öfverensstämmande
med de i Författningarne utstakade
grunder; varandes det Banco- och RiksgäldsEullmägtiges
skyldighet, att hvad Revisorerne, i
stöd af Rikets Ständers eller deras behöriga Utskotts
utfärdade Instructioner, och med noga iakttagande
af 70 §, i Riksdags-Ordningen, föreskrifva,
sig till efterrättelse ställa, såsom vore det
Riksens Ständers egen föreskrift
Vid
förrättningens t*ut, late de tillförordnade
Revisorer författa särskild Berättelse om lian*
co-Werke! och särskild om 1 Riksgäids-Werket,
för tillkommande Riksens Ständer.
Af dessa Berättelser utskrifvas Trenne (3:ne>
Exemplar, hvilka af Revisorerne undertecknas.
Det ena Exemplaret af hvardera Berättelsen aflemnas
försegladt till Riddarhus-Archi vet; det an-'
dra, likaledes försegladt, förvaras vid det Werk,
som Revisionen angar, nemligen i Banquen det,
som rörer Eanco-Werket, och uti Riksgäids-Contoiret
det, sorn lörer Riksgäids-Werket; och det
6
Underdåniga Skrif velter.
3:dje Exemplaret af hvardera Berättelsen korné
mer, genast efter Revisions-förrätttiingens slut,
att, genom Revisorerne*. föranstaltande,till trycket
befordras, för att åtfölja Post? och Inrikes-:
Tidningen.
Banco-Revisorerne, hvilka, lill följe af Rik?
sens Ständers gifne förordnande, ega att uti nyss?
nämnde Berättelse, angående Banco-Werket, in?
taga fullständig© och på Räkenskapepne grundade
uppgifter, rörande detta Werks befunne tillstånd
och ställning i alla delar, undantagande endast
hvad sorn rörer enskilde personers förhållanden
till Banquen, anmäle deremot, uti särskild Be?:
rättelse till Banco?UtsltatteB endast såriane ho?
riem förehafde mindre betydantle frågor , rörande
Inre Oeconomien, Tjenstgöringen ejler Raken??
skapetne, hvaröfver Utlåtanden, på förekommer!
anledning, blifvit Banco-Styrelseti meddelade.
s dra Puncien.
Sorn de tillkommande Banco-och Riksgäld??
"Werks Revisorers förrättning således, efter livad
ofvan anfördt är, egentligen består pti "VVerkens
öfverseende och att befordra Författningarne till
en jemn och orubbad verkställighet, så måga icke
desse Revisorer befatta sig med något slags
disposition af Båncjtlens eller Riksgälds-ContoiretS'
medel linder hvatt Titel och till hvad behof det
pck vara må. Icke eller måga Revisorerne sig
befatta med befordringsmål och tillökning i Sysslor,
Löner e|ler Pensioner, men yäl, på inkomne
besvär, efterse och rätta, om någon af Betjeningen
skulle vara \ dess befor drings-rätt för nära
Underdåniga Skrifvelser.
7
skett, såsom ett deras förrättning tillhörande åliggande;
upprättelsen likväl aldrig sådan, att den
till Sysslan befordrade kan af Revisorerne derifrån
removeras.
3.d/e Puncten.
Om vid Revisorernes undersökning befinnas
skulle, a:t någon af Banquens eller RiksgäldsContoirets
Etnbets- eller '1’jenstemän hade sig utmärkt
för särdeles drift, flit och skicklighet i sine
Sysslan åtföljande förrättningar, jå, ehuru Re-1
visorerne ej kunna sjelfve ingå uti något slags
Penninge-belöning, måga de likväl, efter nogaete
bepröfvgnde kunna anmäla ett sådant ärende
hos nästföljande Stats- eller Banco-Utskott, såsom
ett medel, att uppmuntra förtjensten vid en ansvarig,
trägen och ofta mödosam tjenstgöring.
4:de Puncten.
Revisorerne ma äfven ega rättighet, att sjelf-'
ve hos vederbörande anmäla de förseelser, som
de under deras förrättning funnit sig befogade,
att emot Fullmägtige eller någon af Werkets Embetsman
och Betjening anmärka, oell anse af sadan
beskaffenhet, att de skyndsammeligen böra
Särskildt åtalas.
5,-te Puncten.
Hvad Riksdagsordningen i 3o:de, 68:de
6g:de, och 7o:de §. rörande Stats- Banco- och
RiksgäldWerks Revisor.erne föreskrifva, samt
8
Underdåniga Skrif v elser.
hvad i särskildt utfärdade Ansvarighets-Lagar stadgas
ega bemälde Revisorer, att bokstafligen följa
och åtlyda,
6flt Punden,
I det öfriga tillförse sig Riksens Ständer deras
tillförordnade Revisorers nitfulla bemödande,
att, i allt hvad Banco* och Riksgnids-Wer&en
angå kan, befrämja deras bästa, bestånd och
säkerhet, på sätt, som skall svara emot det förtroende
de vunnit, samt göra dem förtjente till
Riksens Ständers erkänsla och tacksamhet,
7sde Punden.
Jemte det Revisorerne bestås skjuts efter Fy*
ja hastar till och ifrån Stockholm, komma samtlige
Revisorerne att uppbära Tractamente af Tre
Rulr Banco om dagen; hvilket Tractamente utgår,
så väl under den för Revisions-förrättningen bestämda
tid^ som under resan tiri och ifrån Stockholm,
då Atta mil beräknas för dagen; börande
desse Revisionn-kostnader, efter hvad förut varit
vanligt, till ena hälften godtgöras af Ban.
quen, och den andra hälften utgå från Riksgälds.-  (Jontoirer.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdflniga Skrifvtlttri
9
|N:o 402*
Uppl. o. gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 15 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 15 — —
liorgare-Ståndet d. J 5 ■— —
Bonde-Ståndet d. 16 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
anordning uppå Ranquen af det
Creditiv, Riksens Ständer beviljat till Spannernåls-uppkop
vid inträffande svårare
missväxt.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, genom förut fattadt och
hos E. K. M. i underd. anmäldt beslut, afgjort,
det ett Creditiv af Allmänna medel komme att
• nslås (ill E. IC. Mits Nådiga disposition, för att
bereda utvägar till anskaffande af säd för nödlidandes
undetstöd, 1 den olyckliga händelse, att
en strängare missväxt skulle inträffa, och enskilda
bemödanden blifva otillräcklige, att fylla°behofven;
så hafva Biktens Ständer särskildt be»
slutit, att anordna detta Creditiv till utbetalning
ifrån Biktens Ständers Banque, dit, så väl de medel,
som vid Allmänna Magazins-Directionens
utredning erhållas, sorn de, hvilka af det anslagne
Creditivet återbetalas, i den mån de inflyta,
böra ingå; hvilket Riksens Ständer ansett sig
böra hos E. K. M. i underdånighet anmäla; låtandes
Riksens Ständer nu, genom Banco-Utskottet,
meddela Eullmägtige uti Banquea de, i af
-
10
Underdåniga Skrifvelstr»
seende på utbetalningen af förenämnde Creditiv,
nödige föreskrifter.
Riksens Ständer framhärda etc,
N:o 403,
Uppl, o. godk. hos Kidd. o. Ad, d. 15 Dec.l8l3*
Preste-Ståndet d. 15 — —«■
Borgare-Ståndet d. 15 —■ —
Bonde-Ståndet d. 16, — —3
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
yrkad frihet till svedjande a Skattehemmans
egor.
S. A, K.
Sorn inom Riket finnas sådane skogrika, bergiga
och för odling i allmänhet otjenliga orter, der
svedjande utan skadligt ekogsödande kan verk
ställas,
och der detsamma ingår uti en klok hushållnings
beräkningar; alltså få, med anledning
af väckte motioner om frihet till svedjande å
Skattehemmans-egor, Riksens Ständer i underd,
anhålla, det E, K. M. täcktes i hfåder låta undersöka,
om icke inom Riket orter finnas, der
en vidsträcktare rätt till svedjande, än den 1805
års Skogs^Otdning rnedgifver, kan vara nödig,
' TJniterdäniga Skrifyelser.
samt ätt K. K. M. sedermera täcktes, efter ornsfändiglieterne,
i Nåder härom fölordna,
Riksens Stander framhärda etc.
N:o 404.
Uppl? o, goclk. hos Ridd, o. Ad, cl. 35 Dep. 1843,
Preste-Standet d. 15 — —
Borgare-Ståndet d. r 5 — —
BoitderSlåndet d, 16 —- —^
Riksens St cinders underdåniga Skrifvelse, an-n
gående Fabriques-Gescillersi ställande under
Tjeris t ehjons-Sl a elg a n.
S. A. K,
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
å de betydliga olägenheter, spm FabriquesIdkare
få vidkännas, i följd af den uti 6 Art. 5
§, af K. M:is förnyade Hall-Ordning den 2 April
1770 medgifne rättighet för Fabriques-Gesaller,
att, då viss arbetstid ej är betingad, få, sedan,
er) månad efter uppsägning förflutit, från
Pabriquen afflytta, och hvilka olägenheter blifva
ytterligare ökade, enär i brist af arbetare? de
dyrare rudimatei ier, som vid Fabriquerns en
fordras, äro underkastade förskämning.
13
XJndtrdaniga Skrifvelser
-
Få sådan grund och i likhet med hvad Riksens
Ständer uti deras underd. Skrifvelse, angående
Närings-friheten, den 12 innevarande månad,
tillstyrkt, i afseende på Handtverks-Gesällers
ställande under Tjenstehjonä-Stadgan, få Riksens
Ständer nu ytterligare i underd. föreslå, att,
med ändring af förrberörde §■ uti Hall-Ordningen,
måtte, genom Allmän Författning i Nåder
stadgass att med alla Fabriques-Gesällers och Arbetares
antagande, afflyttning, förbindelser emot Idkarne,
motsvarande rättigheter och ansvarighet,
derest de icke förse sig med laga försvar och
sysselsättning!, skall, så vidt icke genom särskildte
Contract, hvilka i sådant fall lända till efterrättelse,
varder annorlunda aftaldt, förhållas efter
Tjeustehjons-Stadgan, likväl med de undantag:
att de må städsla* på halft år; att uppsagd
ningstiden å ömse sidor bestämmes till 2’.ne månader
före flyttningstiden; och att de ej i Rensten
användas till annat arbete, äa hvartill de
blifvit antagnei
Med deta nu föreslagne inskränkning i Fabriques-arbetares
uppsägning»- och afflyttnings-rättighet
kunna Riksens Ständer dock ingalunda
förena det vilkor, som ofvan åberopade §. i HallOrdningen
i afseende på Gesälls skyldighet, att
före afflyttningen afarbeta ain skuld till Mästaren,
föreskrifver. Berörde §. visar tydligt, att
den Gesällerne lemnade rättighet, alt hvarje månad
kunna afflytta, varit motvägd af deras skyldighet,
att först afarbeta sin skuld; men då denna rättighet
blifver dem betagen, synes förenämnde
skyldighet icke kunna skäligen bibehållas; äfvensom
Och enär öfrige (örhållanden emellan
Underdåniga Skrifvelser* 13
Fabriques-Idkare och arbetare varda bestämde
efter Tjenstehjons-Stadgan, Riksens Stander anse,
det Idkarne icke böra hädanefter, vid utbekommande
af deras fordringar hos arbetarne, tillgodonjuta
någon särskild fördel; ochj Riksens
Ständer hafva alltså trott sig äfven böra till E.1
K, M:ta Nådiga pröfning i underd. öfverlemna,'
om icke ifrågavarande stadgande för framtiden
må upphöra.
Riksens Stander framhärda etc.
N:o 405^
Uppl. o. godk. hoa Ridd. o. Ad. d. 15 Dec. 181?31
Preste Ståndet d. 15] — —
Borgare-Ståndet d. 15 ■—• —
Bonde-Ståndet d, 16 — —-
Riksens Stanclers underd. Skrifvelse, angående
Privilegia Exclusiva får nya i Riket för
ut okända Slöjde-lnrättningar m. m.
S. A. K.
I anledning af hos Riksens Ständer gjord framställning
om vidtagande af åtskillige förändringar
uti E. K. M: Nådiga Förordning den 28 April
1819, angående hvad iakttagas bör vid förekommande
frågor om Privilegia Exclusiva för
*4
Underdåniga Skrifvelser.
•nya, förut i Riket okände Slöjde-Inrättningäfj
konster elier väsendtliga könstförbäitri ngar, få
Riksens Siänder hös E. K. M. anmäla ilén underd.
önskan, att högstberörde förordning kunde
varda på följande Sätt ändrad otih förbättrad, nemligen:
1:0
Enär Opinionen lätteligen kunde missledas
genom det mindre fördelaktiga begrepp den
under en längre tid vant sig, att fästa vid benämningen
af Privilegia Extliliivä, föreslå Riksens
Ständer i underd., att Förordningens rubrique
hädanefter måtte blifva: Kongl. Maj.tts
Nådiga Förordning, angående höäd iakltågas bör
yid förekommande frågor om Patenter elier Frihets-år
för nyä i Riket förut okände Slöjde-lnrältti
Olgar t konster eller väsendtliga könstförbätiringar,
samt att äfven i ritat i Författningen benämningert
Privilegia ExdUsiva må utbytas emot ordet: Pa*
tent, såsörn varande mera lämpligt och äfven i
Sverige tillräckligen kändt;
2:0 Etet i 1 §. af ofvanberörde fNTå'diga förordning
förekommande Stadgande af vederbörande*
hörande torde böra utgå, helst, enligt hVad
Riksens Ständer hafva sig bekant, frågans afgörande
understundom blifvit fördröjdt i flere ars
tid, emedan vederbörande ej kunnat förmås, att,
tned sina förklaringar dessförinnan inkomma, genom
hvilket dröjsmål uppfinningen ofta kan gå
helt Och hållet forlorad eller åtminstone betydlig
förlust tillskyndas uppfinnaren; hvadan Riksens
Ständer i underd, hemställa, om icke É.
K. Mits oell Rikets Corrimerce-Collegium äfvenledes
bör åläggas, att, inom en månad efter det
an»
Underdåniga Shrifvelser»
1 5
änsökningen blifvit elit ingifven, underd. Utlåtande
deröfver afgifva; oell dl samma §. jemväl
föreskrifver, att Privilegii Innehafvaren bör frenne
gånger i Stockholms Post- och I nrikes-Tid-’
ning kungöra innehillet af sitt undfångna Privilegium,
hvarvid den, »örn anser sig Vara genom
samma Privilegium förnärtnad, har öppet,
att inom treöne månader ifrån sista kungörandet,
sådant skriftligen anmäla hos Gofnmerce-Collegium,
som det tillkommer, att anmärkningen
pröfva och deröfver meddela Utlåtande; så är, i
Biksens Ständer» tanka, andre uppfinnare» rätt
härigenom tillräckligen bevarad; I öfrigt få
Riksens Ständer, i sammanhang härmed, ytterligare
i underdånighet anhålla om den ändring
af meranätnnde §., att ded Commerce-Collegium
eller vederbörande Etnbets-Werk tillkommande
rätt att pröfva, huruvida Collegium anser
det Privilegium, som söke», lämpligt, må likaledes
försvinna, enär Collegium hufvudsakligen synes
böra tillkomma, att yttra sig öfver, huruvida
den uppgifna Slöjde-Inrättningen, konsten eller
konstförbättringen är, Collegiutil veterligt, i Riket
kärtd och utöfvar!;
3:0 Sluteligen hemställa Riksens Ständer
i underdånighet, att den i 3:dje §:n gifna föreskrift,
att, vid utfärdandet af uteslutande Privilegium,
Innehafvaren deraf skall föreläggas en
Viss,, efter Omständigheterne lämpad tid, inom
hvilken han, vid förlust af den honom förunnade
rättighet* bör finnas i full' utöfning a£
sin r,ya Slöjd konst eller konstförbättring , må på
sådant sätt förändras: att Patent-Innehafvaren ej
tnå kunna förklaras förlustig sin ofvannämnde
i6
Underdåniga Skri fvet seri
rättighet, ia vida han, inom 3:ne Sr IfrSn Patentets
datum, befinnes t full utöfning af sin
uppfinning, samt att dervid på Kongl. Majus
Nådiga pröfning må bero, att, efter vederbörande
Embete-Werks hörande, bestämma, huruvida, vid
särskildte sig företeende omständigheter, samma
prsescriptionslid kunde i någon mån förlängas.
Genom ett sådant förändradt stadgande hafva
Riksens Ständes trott, det Patent-Innehafvarens
skäliga rätt, att, vid inträffande hinder, bibehål^
las vid utöfningen af sin uppfinning, skulle blif-J
va bevarad, så vidt densamma står att förena med
Samhällets billiga anspråk, att ej,genom ett allt
för långt uppskof med uppfinningens verkstäU
lighet, en längre tid gå miste om fördelar, som,
genom någon annan persons enahanda upptäckt,
kunnat detsamma i annat fall på samma väg
beredas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Uiulerdaniga Skrifve!*!!'.
N:o 4 of?,
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 15 Dec. 1833,
Pre«te Ståndet d. t>j — —
Borgare-Ståndet d. 15 —- —
Bonde-Ståndet d. t G
—
Riksens Ständers underdanigci Skrif velse, angående
upphof vande af Landsbofdin garnes
domsrätt i Enskiftes-mal,
S. A. K.
Sedan, i anledning af Riksens Ständers anderdr
Skrifvelse till E. K. M. vid 1818 års Rikadagj
med underd. Förslag, alt Eand.höfdingarnes doms-'
rätt uti Enskiftes-mål matte upphöra, och så val
Enskiftes- som Storskiftes-Författningarne sammanfogas
uti en Författning till fullkomlig en.’
het och likstämmighet, samt alla Skiftes-Ärender
öfverlämnäs till behandling af Egodelnings-Rätter,
någon åtgärd icke foljt, hafva dessa ämnen, i anledning
af väckt motion, åter blifvit föremål för
Riksens Ständers öfverläggning.
Med hufvudsäkligt godkännande af de grunder,
hvilka uti 18 »B års Ständers underd. Skrifvelse
blifvit framställde, hafva Riksens Ständer
icke underlåtit, att med hvarandra jemföra de oJ
lägenheter och fördelar, som å båda sidor sig vi^
sa om domsrätten i Enskiftes-mål skulle skiljas
ifrån E. K. M:ts Befallningshafvande, och till
Bihang till Rjh-St, Prut, J82}> I9:dc Strr.L t B, a Af i, %
i8
TfnderdSniga Skrifvelser.
Egodelnings-Rätten öfverlémr.as; roen dB Riksens
Ständer hysa den grundsatts, att egande-rättens
helgd bör, såsom ett af samhälls-fördragets huf*
vudsakligaste vilkor, i första rummet afses, och
att derefter fördelen af den Oeconomiska anstalten
först får komma i beräkning, hafva Riksens
Stander funnit, att Enskiftes-mål, der aamma egande-räte
hvarje ögonbiick måste komma i fråga,
i anseende till sin natur, af sig sjelfva classificera
sig under Rubriquen af rätts-frågor, och att de
således bora af Domaren handläggas och pröfvas.
Hvarje sammanblandning af den Judiciela
och den Administrativa Siagten.ocb af de Arender,
som dit höra, bör, enligt Riksens Ständers omdöme,
så mycket, som möjligt i en väl organ!*'
serad Stat undvikas, helst då gränsorne äro så
tydeligen bestämde, som 1 förevarande fall; och
afsbiljandet af .desse olikartade ärender, harder^
före älven utgjort en väsendtlig förberedande
åtgärd vid utarbetandet af de förslag, som blifvit
afgifne till Styrelse-Werkens förbättrade organisation.
Desse vigtiga skäl hade redan varit
tillräckliga, att bestämma Riksens Ständers öfvertygelse,
rörande ifrågavarande omständighet;
men äfven härförutan tillkommer, att E. K.
M: Befallningshafvande, i anseende till si
ne
inånga och flerfalldiga göromål, ofta äro hindrade,
att sjelfve bivista de syner, hvilka understundom
äro alldeles oundviklige för en säker
pröfning af Enskiftes-förrättningarne, och hvarvid
omkostnaderne, om ock Landshöfdingarnes
öfrige göromål tilläto deras närvaro, skulle, syn
-
Underdåniga Skrifv elstri
19
herligen i händelse af Enskiftets aflägsenhet från
Landshöfdinge-Residencet, blifva ganska betydlige.
Riksens Ständer, som, uppl desse ytterligare
grunder trott sig böra förblifva vid 1818 ars
Ständers förslag, att Enskiftes-Arenders behandling
bör åt särskildt tillförordnade Egodelnings*
Rätter uppdragas, anse jemväl frågor angående
Storskifte och allt hvad dermed eger gemenskap,
hädanefter destoheldre böra till Egodelnings-Rätters
upptagande och afgörande öfverlemnäs,
sorn derigenom skulle vinnas enhet i
behandlingen af dylika frågor och ett närmande
till den, i Riksens Ständers tanka, nyttiga Författning,
att Stadgarne om Enskifte och Storskifte
sammanfördes till en enda allmän SkiftesFörordning.
Uti Skiftes-frågor, hvilka till sin natur äro
af delad Oeconomisk och Juridisk beskaffenhet,
fordras hos Domaren ej mindre Qeconomiska, än
Juridiska insigter. De förstnämnde äro onekligen
de hufvudsakligaste, och vid sådant förhållande
syhas de .Ledamöter, som skola anses e~
gentligen besitta de Oeconotniska insigterne i
ämnet, bora ega åtminstone lika rösträttighet, som
Ordföranden, hvilken vakar deröfver, att Juridiska
former ej blifva åsidosatte; Och sorn detta
tillika står i öfverensstämmelse med den princip,
Born fordrar, att Oeconomiakt sakkunnige män och
ej ensamt Jurister böra vara Domare iden Rätt, sorn
behandlar egodelnings-tvister, hafva Rikseps Sfän*
deransett Egodelningc-RättensLedamöter böra hvar
för sig ega lika röst-rättighet med Ordföranden,
Underdåniga Skrivelser.
Om Dom haf vanden i Härads-Räft derjemte
blifver Ordförande i Egodelnings-Rätt, upphörer
dermed den fruktan, man hyst, att, i brist på nödige
Löne-anslag, nämnde Ordförande-beställningar
ej skulle kunna med värdige personer
besättas.
På desse skäl, och då Riksens Ständer icke
torde behöfva vitsorda nyttan deraf, att Egodelnings-Rättens
Ledamöter blifva valde af innevånarne
i den ort* hvarest de skola utöfva deras
kall, ej eller att besvär öfver Egodelnings-Rätts
Beslut anföras omedelbarligen hos E. K. M.,
med flere Reglementarisk» Stadganden, *om här
nedan skola upptagas, få Riksens Ständer till E.
K, M. framföra ilen underd. anhållan, att i den
Landtmäteri1 Förordning, hvilken, enligt E. K.
åSftfs, vid Riksdagens början, till Riksens Ständer
afgifne Nådiga Berättelse, är under utarbetning,
matte, i afseende på de Domstolar, »om
med Skiftes-arenderne komma att sig befäst», stadgas
följande:
1:0 alla frågor om delning af jord, så i Enskifte
som Storskifte, med alia dermed gemenskap
egande ämnen, såsom angående planläggningen,
delnings-grunden, egornes Taxering, utflyttning,
ersättning för afstådde uppodlade egor,
stängsel skiftestagarne emellan, och vatten-afledningar
från sådana trakter, hvilka såsom odlingsbar
jord blifvit utdeldte, skola upptagas utaf Egodelnings-Rätt
såsom förste Domstol.
2:0 Domhafvanden i Härads-Rätt är Ordförande
i Egodelnings-Rällen.
Underdåniga &hrifvtlstr.
i
S 1
5:0 Till. Ledarrtöfer väljas Inom hvarje Härad
»Mer Tingslag, Inför Härads-Rätten, genom
Sorl;ne- Deputerade, utan afseende pa Stånd, Sex
I lAndthuahillningen kunnige och inom Härads
borste män, hvarvid rösterne efter hemman*
talet beräknas; dock vare Rätten domför, da,
utom Ordföranden, Tr* i Rätten sitta, och må ej
flere, än sistnämnde antal tillkallas, då syri på
stället ske skall.
4:0 Vid besluten ega hvarje af Ledamöterite
lika röst med Ordföranden, dock blifver .haut
mening, i händelse af lika röster, gällande.
5:0 Egodel ni ngs-Rätten sammanträder en
girig vid hvarje Ordinarie Härads-Ting , 3 den
dag, Domhafvande!! msättér, för att handlägga
och afgöra alla på dess åtgärd beroende mål, hviilea
utan Syn på stället kunna afgöras.
6:0 Ar Syn af nöden, förord ne Rätten deri
om genast, och hålle den ofördröjligen efter slutadt
Ting, eller si fort årstiden det medgifver.
Askar någon Egodelnings-Rättens sammanträde
emellan de Ordinarie Tingen, må aådant ej vägras,
utan varde sammanträdet, genom . Ordförandens
försorg, ofördröjligen utsatt.
7:0 I afseende på måls anhängiggörande och
behandling vid Egodelnings-Rätt, galle samma
ordning, som för Enskiftes-ärendemes behandling
hos K. M;ts Befallningshafvande hittills
varit stadgadt* Besvär öfver Rättens beslut an*,
förås hos Kongl. Majit t Dess Justitiae-EevisiönsExpedition,
och Besvär öfver invändningar L
Rättegången må ej annorianda, ätt med hufvud»aken
fullföljas.
Underdåniga Shrifvelser.
8:0 För sadane sammanträden, hvilka hallas
vid de Ordinarie Tingen, njuta Egodelnings.
Bältens Ordförande och Ledamöter ingen ersätt*
ning af Parterne; men då syn på stället måste
gite, hafva Ordförande och Ledamöter rätt, att,
så »om vid Härads Syne*Bätt, uppbära dagtraetamente
och ersättning för resekostnad, och vid
de Urtima sammanträden, hvarom här ofvan i
6:te puncten är nämndi, galle hvad om resekost*
nåd och dagtractamente vid Urtima Härads-Ting
sägdt är,
9:0 För Protocoll och Utslag ega Ordföran->
den uppbära lösen till lika belopp, som för Ha*
rads Rätt finnes stadgadt,
lolo Egodelnings-Rättens Ordförande och
Ledamöter stånds för Tjenstefel till ansvar in-*,
för Hof-Rätc, dit äfven Egodelnings-*Rättens
Dombok bör, inom den tid och vid det ansvar
Härads*Rätts Dombok stadgadt finnes, insäft™
da».
Riksens ötander framhärda etc.
Underdåniga Skrif velger,
23
N:o 407.
Uppl, o, god k. bos Ridd. o. Ad, d, 15 Dec. 182$.
Preste-Siåndet d. ib — —
Borgare-Ståndet d. 15 -— •—
Bonde-Siandet d. 16 — —
Riksens Ständers underd. Skrif velse, i anledning
af Kongl. Majds Rådiga Proposition,
om ändring i nu gällande föreskrifter
för j4rrende-*Spannemålens utgörande
af Kungsgårdar och derunder lydande lär
genheter,
S. A. K,
T-Jti Nådig Proposition af den 18 sistlidne
Jånuarii, har E. K. M. täckts meddela Riksens
Ständer, huruledes, i anledning af de flere ansökningar,
hvarmed Arrendatorer af Kungsgår-1
dar, under de senare åren, i underd. inkommit,
att, emot hvad för hvarje år blifvit dem föreskrifvit,
få deras Arrende-Spannemål, dels med
penningar utgöra, dels in natura lefverera, E.
K. Mits Nådiga uppmärksamhet blifvit fästad
derå, att den rättighet, som i de utfärdade Contracterne
om dessa egendomar blifvit Kronan,
på grund af Författuingarne, förbehållen, att
nemligen för hvarje år utfordra det bestämde
Spannemåls-Arrendet in natura, eller med penningar
efter markegång, hvilketdera Kronan helst
8 4
Undtrdåniga. Skrifvtlttr.
ville, icke synts vira med billighet och en nö*
dig omtanka för Arrendatorernes bestånd förenlig,
hvadan E. K. M. till Riksens Ständer i Noder
öfverlemna!, om icke, med bibehållande i öfrigt
af Kronans rätt, alt Arrende-Spannemålen
af Kungsgårdar med dertill hörande hemman och
lägenheter, in natura eller med penningar utfordra,
nu varande och blifvande Arrendatorer deraf
måtte, enär de, före Thornae-messotiden hvarje
år, hos E. K. M:ts vederbörande Befallningshafvande
sig derom anmäla, lega rättighet, att sitt
Spannemåls-Arrende in natura erlägga , derest
sådant inom den för intägten deraf, å Kronans
sida, föreskrifne tid, utaf dem fullgöresj och borde,
i slikt fall, en dylik rättighet uti hädanefter
tutfärdande Arrende-Contraci Arrendatorerne förbehållas.
Härvid har hos Riksens Ständer i betraktande
kommit, att, enligt så väl aldre sorn senäte
Författningar, det alltid varit Räntegifvare
tillåtit, att nied jordens alkastning utgöra den
del af sine utlagor, hvilken de för jordens begagnande
skola erlägga,, samt att alltså det, på
grund af Kongl. Kungörelsen den 17 December
1799, uti Arrende-Contract om Kongsgardar in*
xyckte förbehåll örn options-rätt å E. K. Mits
och Kronans sida i afseende på Arrende-Spannemålens
utfordrande in natura eller efter markegång,
utgör ett undantag från ilen allmänna
föreskriften i förevarande fall, och hvilket un.
dantag, enligt hvad E. K. M:ts Nådiga Proposition
jemväl innehåller, synes hafva tillkommit
och blifvit bibehållet, endast för att bereda K ra|
Underdåniga Skrif velger.
*5
iian tillfälle, att, utan omgång, få Arrendet till
penningar förvandladt, då Staten ej béböfver Span.
nemålen in natura, men ingalunda i afsigt attnågon
särskildt vinst derigenom skulle tillskyndas
Stats-Cassan på Arrendatorernes bekostnad;
och som detta speciella stadgande för Kungsgårds-Arrenden
haft den påföljd, att vederbörande,
som härvid ålegat, atr E. K. M:ts och Kronans
rätt bevaka, sällan infordrat Arrende-Spannemålen
in natura; hvilket i samina mån Spannernåls-productionen
inom Riket tilltagit, ökat
Arrendatorernes förlägenhet, att anskaffa Conranta
medel till Arrendets liqviderande, och särdeles i
senare åren, då, jemte en försvårad afsättning
af alla Landtmanna-varor, markegången å Spannemålen
icke obetydligt öfverstigit de gällande
prisen, till den grad verkat ofördelaktigt pä Arrendatorerne,
att många af dem råkat i obestånd,
och andra åter, till undvikande af ett lika öde,
måst söka nedsättning i sine åtagne Arrenden,
hafva Riksens Stander, uppå desse med flere ntl
E. K. Mits Nådiga Proposition utvecklade skäl,
insett billigheten deraf, att Arrendatorer af Kungsgårdar,
i likhet med hvad öfrige Räntegifvare
blitvit förbehållet, uti de för dem hädanefter utfärdandc\Arreride-Contract,
försäkras om rättighet,
att in natura erlägga sitt Spannemåls-Arrende,
enär de, före Thornse-dag hvarje år, hos E.
K. Mits vederbörande Befallningshafvande sig
derom anmäla, och lefvereringqn fullgöra, inom
den för intägten af annan Ränte-Spannemål foreskrifne
tid ; E. K. M. och Kronan likväl obetaget,
att då sådan anmälan icke eger rum, Ar
-
36
Undtrdclniga Skrif velser.
rende-Spannemålen antingen in natura eller mert
penningar utfordra,- men att ifrågavarande förmän,
pä sätt E. K.. M. tillika i Häder framställt, äfven
skulle utsträckas till nu varande Arrendatorer af
Kungsgårdar, hafva Riksens Ständer funnit destomera
betänkligt medgifva, som derigenom kunde
uppstå ett vådligt prosjudicat för framtiden i
fråga otn bedömandet af verkan utaf lagligen ingångne
Gontract; dock hafva Riksens Ständer, med
afseende å de för desse Arrendatorer förekommande
omständigheter, trott sig böra i underd.
hemställa, att vederbörande kunde anbefallas, att
vid Arrendets utkräfvande af dem tillvägagå med
ali möjlig varsamhet, på det sjelfva fältet för
Arrendets utgörande icke ma blifva särskildt
betungande för denna nyttiga clas* af medbor,
gare.
Riksens Ständer framhärda etc.
XJnderdaniga Skrifvelter.
27
N:o 408,
Upp!, o, godk, hos Bidd. o. Ad. d. 15 Dec, 1823.
Preste-Ståndet d. j6
—.
Borgare-Ståndet d. 1 fi — —
Bonde-Ståndet d.»7 — • —
Riksens S(Unders underdåniga Skrifvelse, an'
gående utvidgad Handelsfrihet,
S. A. K,
Frågan Otn Handelsfrihetens utvidgande har, i
anseende till dess stora inflytelse på allmän och
enskild välmåga, utgjort ett af de vigtigaste ämnen
för Riksens Ständers öfverläggningar.
Rik sens Ständer hafva härvid i betraktande
tagit, så val de för denria frihet andragne
skäl, som de, hvarigenom deraf förmodade vådor
och menliga följder skolat bevisas.
Främst bland grunöerne för Handelsfrihetens
utvidgande har denfferfarenhetssatts blifvit
framställd, att det nu rådande Prohibiti v-Systémet
i Handeln icke mtd ört den åsyftade nyti
tan. De, i afsigt att uppmuntra inhemska Productionen,
utfärdade förbud emot Utländska varor
omförmälas hafva, i förening med öfvertygelsen
om främmande tillverkningars bättre beskaffenhet,
snarare hindrat den Allmänna rörelsen
och ledt till försämring i Nationens Caracter
genom vanan, att meden viss lättsinnighet
anse och behandla de Lagar, som ligga i strid
med begäret efter Luxe och det allmänna Interessets
tillfredsställande. Äfven Statens pennin
-
Underdåniga Skrif ve! ser.
ge-Werk uppgifves detta Systé.me hafva, skada?’,
genom sa val undandragne Tijil-afgtfter, sorn de
frir handhafvandet af Förbads-Förfat(ningarne
frugtlöst förspillde kostnader. Pä desse skal, och
-under åberopande deraf, att friheten ar handelns
sanna lif, är vordet yrkade att allt borde vara
till in- eller utförsel tillåtit, och således alla utländske
varor till bruk och nyttjande lofgifne,
men allt hvaraf införseln i Riket ej vore tillåten
skalle också, utan undantag, till bruk och
nyttjande förbjudas; dock att inga sådane Art‘"
klar härvid kontina i fråga, vid hvilkas nyttjande
missbruk kunde ega rum, äfvensom att, vid
utfärdande Förfat t ni ugar i desse ämnen, skulle också
noga afses deras möjliga och sältra verkställbarhet;
att, vid införsel tullens stadgande, afseende måste
fästas vid möjligheten för Svenska fabriquer, att
täfla med Utiändningen; att, till vinnande af de
från en fri handel hädly tande fördelarne, börda
hos E. K. M. i underd. anhållas, det behagade
E. K. M. förunna en fri handel åt de främmande
Nationerne, som erbjuda Sverige reciproque
förmåner, och i samband dermed undersökas, huruvida
det så kallade Product-Placatet samt öfrige
tid efter annan utfärdade Forfattningar, i afseende
på egne och främmande fartygs beskaffenhet,
storlek och rättigheter att, med eller utan
laddningar, i Svenska hamnar ut-och inlöpa, tarf»
vade förändring eller rättelse; att sådane utländske
tillverkningar, som ej kunna här förfärdigas,
måtte antingen till bruk och nyttjande förbjudas
eller ock mot en lindrig Tull-afgijt få införas;
att på »1 et Svenska tillverkare ej matte, genom
brådstörtande anstaiter, förstöra», borda dem för
-
Underdåniga Skrifvtlttr.
29
unnas, för att såmedelst kunna håna pris med
Utländningen, att tullfritt införskrifva enskilde
rudimaterier; att en Cornmittée matte nedsättas, for
att, efter af Kramhandels- samt Fabriques Societeterne
infordrade yttranden, bestämma hvilka
varor böra fa införas, och att, sedan man nu,
efter roo irs erfarenhet, kommit i tillfälle, att
bedöma hvilka Fabriquer och Näringar här kunna
kallas naturliga, såsom Jern- Ylle. och Linfahtiquer,
bora dessa befrämjas; men sådane
deremot, hvilkas tillverkningar ej uthärda en
främmande medtäflan, ehuru skyddade med en
Tull af 15 Procent, provision oberäknad, ej underlijelpas
af Staten, då sålunda afgjordt är, att
de ej kunna hjelpa sig sjelfva.
Deremot hafva dessa åsigter blifvit ogillade
af åtskillige motionairer, som, antagand# rigtigheten
»t dea grundsatts, att den fördel ett
Dand hemtar af handeln icke består i en undeflättad
införsel af främmande varor, utan i ert,
genom den inhemska Productionens uppmuntran,
tilltagande export, yrkat alt nu gällande Förbudsförfattningar,
i afseende på importen af främmande
varor, icke mitte till pina hufvudsakiiga
grunder undergå någon förändring, helst Landet
skulle, i händelse desse upph*fdes, öfversvämnias
af främmande fabricater, Nationens böjelse för
luxe och öfverflöd erhålla en ny näring, den unga,
men lofvande inhemska konstfliten förtrampas, oVerksamhet
och elände inträda i de öfvergifva fabriquernes
verkstäder, Coursen lid», och omsider
fittancernas, slädernes, beiolliningens och i följd
deraf äfven jordbrukets samt slutligen hela landets
förfall och undergång derigenom bejredasj
3°
Underdåniga Skrifveher.
hvarjemte anilraget blifvit, ej allenast alt, om
än genom be,viljad införsel af främmande Varof
mot lag Tull, Lurendräjeriet föfekommes, så yp*
pas derigenom ett annat ondt, nemligen Tull»
försnillning, hvilken är större och vådligare, då
den är svårare att motverka, utan ock att de Lå*
nebiträden, Staten lemnat fabriquerne, icke äro
bortkastade, då de alltid blifvit med ränta åter»
betalde, att den klandrade kustbevakningen glf—
ver tillfälle till en nyttig öfning för Flottans befäl
och manskap, och således midt under fredslugnet
underhåller den practtska skickligheten i
tjensten, och att slutligen ofta ändrade eller
.omkastade Stats-Oeconomiska Systémer medföra
kännbara skakningar och, förluster, så för Nationen
i allmänhet, som för de Corporationer 1
synnerhet, hvilka blifvit föremål för en misslyc*
kad speculations utflygter; i sammanhang hvarmed
äfven blifvit hemställdt, såsom med billig»
heten öfverensstämmande, att Fabfiques-Idkarne,
som af i 815 och 1818 årens Ständer inbjödoä
och uppmuntrades att öka och uppdrifva sini
tillverkningar, borde i händelse en fri handel,’
hvarmed Fabriquernes undergång vore oundvik»
ligen förknippad, skulle antagas, på något sätt
hållas skadeslöse för gjorde uppoffringar och
nedlagde Capital, hvaremot nödigt vore, att, t
den händelse den inhemska konstfliten skulle
uppmuntras och skyddas,, dels stadga billiga Lagar
för att befordra de fabricationers införsel, hvil»
ka ej kunna här åstadkommas, och förebygga de«*
ras, som här i landet kunna tillverkas, dels ock
att den Författning, som skulle i detta afseende
Underdåniga Skrifve!ser'.
utgifvas, borde oåterkalleligen faststställas för en
tidrymd af minst 25 å 30 år.
Da Handeln och den derigenom uppkommande
gemenskap emellan Nationerne, hvilken
ingar bland vilkoren för Sarahällt-Inrättningens
möjlighet och ändamål, bl ifver i samma man vigtig
och nödvändig, som en Nations anslag och
Förmögenheter sättas i verksamhet och utbildas,
och då detta i synnerhet eger ruta hos de folk,
som genom friare Stats-Författningac vinna ett
tillräckligt utryrmde för sin verksamhet, finna Riksens
Ständer sig så mycket heldre böra tillstyrka en
mera utvidgad handelsfrihet, som ej blott motsatsen
häraf, eller tvångslagar, hejda Nationens
utbildning, gifva dee enskilda Interesse! ett tillfälle,
att, under utseende af nit för det Allmänna,
bereda sig förbud och monopolier af alla
slag, utan detta Systéme äfven blifvit inom fäderneslandet
antaget under en tid, då detsamma,
utarmadt af ett långvarigt krig, sökte i den inhemska
produetionens förkofran och möjligheten
att af en egen Skeppsfart vinna den öfvervigt i
handeln, hvarigenom ersättning bereddes för lid-'
ne förluster, utan att dervid alltid togs i betraktande,
att desse anstalter, så goda till sitt syftemål,
innebära likväl sjelfve frön till de skadliga
verkningar, som utvecklat sig under deras fortgång,
då man pS samma gång sökte bade befordra
en liflig afsättning af de nyskapade fabriquernes
produeter, och äfven uppmuntra sjöfarten
och Rederiemé, men dervid förbisåg ett bland
de förnämsta vilkoren för en liflig handelsrörelse,
eiler ett underlättade utbyte af ömsesidiga öf«
3 a
Uniltrdånign Skrifvelser.
verfliitlS' och förnödenhets-varor. Utom den Nävigstions-Act,
sorn under deri i o November i 7 2$
utfärdades, känd under benämning at ProductPlacatet,
hafva tid efter annan en mängd Författningar
än till införsel förbudet flerfalldiga utländska
varor, än åter med betydligen högre um-'
gälder och Tull-afgifter besväTat utländska fartyg,
så vid varors in- som utförselj allt i den omisskännaliga
afsigt att befordra den activa handeln,
och, med användande af det så kallad©
mercantila Systemet, njuta handelns fördelar, utan
att medgifva vilkoten för densamma och
genom tvång skörda de frugter, som endast skänkas,
genom ett friare utbyte af Nationernes producter.
Också äro vid de tvänne föregående
Riksdagarne hernställningar gjorde om <1 et så kallade
Product Placafets. upphafvande eller hvilande,
och en lika frihet äskad för utländske som
inhemske fartyg, att till Riket införa utländske
och derifrån utföra Svenske producter; såsom
skäl hvarföre är anfördr, att Riket befunnit sig
i en tryckande urtderbalance, sorn endast kan,
genom ett utvidgande af inhemska producterne
och en fri afsättning af Landets tillverkningar,
skyndsamt undanrödjas; att flere städer i Riket
icke drifva någon activ sjöfart, och att, om utlandningar
förunnas, att från sjöstäderne utföra
inhemska producter, såsom Stångjern och Skogseffecter,
måste Landtmannen derigenom tillskyndas
en vida högre betalning, än om städernes
Handlande få åt sig öfverleronadt, att utstaka priset
å dessa varor.
På
Underdåniga Sfoifveher,
33
På dessa skäl, hvaitill äfven kommer, dels
att under krafiernes otvungna utveckling skola
de tillfällen, landets läge, climat och andra lokala
förhållanden medgifva, sjelfmant erbjuda
sig och begagnas till utbildningen af en fri och.
sjelfständig Caracter, då tvärtom tvångslagar, till*
komna antingen af enskilda interessen eller af
ett enskildt nit, alltid aflägsna Medborgare från de
naturliga utvägar, som erbjudas, och nödsaka dem att
tillgripa sådane näringsfång, som motverkas af landets
läge och Nationens lynne, samt aldrig kunna
till sjelfständighet utarbeta sig ur sin vanmagt, ehvad
konstlade ansträngningar och uppmuntringar
derpå användas; dels att detta tvångs-systéme årligen
medtager en betydlig del af Tull-inkomster-j
ne, som frugtlöst utgå för Tullbevakningen oell
tillsynen af Författningens efterlefnad, särdeles i
ett land med så öppna kuster, sorn Sverige, och
som dessutom gränsar till Norrige, hvarest andra
grundsatser för handeln äro rådande; dels ock,
att Nationen lider en oberäknelig förlust på kraft
och sedlighet, genom det från vanan, att med
lättsinnighet betrakta de mot Lurendrägeri utfärdade
Lagar, småningom på andra Författningar
öfverflyttade lagförakt, hvilket ofta fortgår hela
generationer igenom, äfven sedan dess orsaker
upphört; anse Riksens Ständer, utan att likväl
tillstyrka en absolut fri handel, enär den inhem*;
eka produetionen, långt ifrån att handlöst lemnäs
åt sitt öde, förtjenar ett billigt afseende, hvilket
iakttages genom afpassade Tull-afgifter å samma
produeters införsel utifrån, så alt den inhemska
tillverkaren kan tafla med utländningen, si mycBihgng
till Rih-St. fröt. igaj* loide Sami, z B, 1 A, 3
34
T/nderdåniga Skrifvelser
-
lcet mera vigtigt, att tvånget af nu gällande Förbud,
såsom medförande menliga följder, upphörers
att Nationen sätte3 1 en mera obehindrad
utöfning af sin verksamhets förmåga; att allmän
billighet iakttages i grunderne för dess HandelsFörfattning;
och' att enskilde interessen icke afses
och befordras på hvarandras och det allmännas
bekostnad, utan ställas i öfverensstämmelse
med syftningen på det helas väl.
Men då Riksens Ständer ej äro i tillfälle^
hvarken att med fullkomlig noggrannhet känna
dén ställning, hvari handeln sig för det närvarande
befinner, eller förutse de förändringar, sorn
kunna deri för framtiden föranleda», samt då
dertill kommer, att utsträckningen af en sådan
Handels-frihet i flere hänseenden beror af särskilda
öfve ren skonarn el ser med främmande Magter,
hvilket allt E. K. M. bäst förmår pröfva och
öfverskåda; alltså få Riksens Ständer härmed i
underdånighet frambära den önskan, att de nu
gällande allmänna förbud af införsel, emot Tull,
af mångfalldiga utländska varor, antingen måtte
upphäfvas, med afseende å af utländske Magter
medgifven reciprocitet, eller ock inskränkas till
minst möjliga antal af Articlar, vid sådane tillfällen,
då E. K. M. finner detta förbud af allmänt
väl nödvändigt påkallas; äfvensom Riksens
Ständer derjemte i underdånighet anhålla, att
E.' K. M. i Nåder täcktes låta undersöka, huruvida
Product-Placatet och öfrige Författningar,
angående mer eller mindre fri seglation, heleller
half-frihet, Skeppsumgälder med hvad mera
dertill hörer, må till landets sanna väl undergå för^
Underdåniga Skrifvelser. 33
ändring i jemförels med de mera gynnande Författningar,
sorn främmande Magter torde medgifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
Nto 409.
Uppl. O. jjodk. hos Ridd. o. Ad. d. isDec. i8s3.
Preste-Ståndet d. 16 _ —
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 17 —> —
Riksens Ständers under cl. Skrifvelse, angående
Arbets- och Corrections-Inrättningen
i Wadstena.
S. A. K.
(jenom åtskilliga vid detta Riksmöte gjorda
framställningar, har Riksens Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att den uti Wadstena
vararande Arbets-och Corrections-Inrättning, efter
hvad erfarenheten visat, icke är ett säkert
förvaringsitälle for brottslingar, hvilka ej sällan,
flere eller färre, skola fått tillfälle, att rymma
derifrån, samt att det rned ändamålet af en förbättrings-anstalt
ej vöre förenligt, att derstädes,
på sätt, som vid Corrections Inrättningen i Wadstena
varit brukligt, intagas förhärdade hofvar,
hvilka deremot borde 3 Rikets Fästningar förvaras,
'3 6 Underdåniga Skrifvtlsirl
emedan på andra ställen deras afhlllande från rymning
är nästan omöjligt. Riksens Ständer, som
insett behofvet af en förändrad organisation af
'Wadstena Corrections-Inrättning, hafva fördenskull
trott sig böra hos E. K,. M. i underdånighet
anhålla, att sådane åtgärder och förbättringar
i afseende på nämnde Corrections Inrättning kunde
varda vidtagne, hvarigenom densamma på ett
mera tillfredsställande sätt kan uppfylla det der-j
med åsyftade ändamål, hvilket, enligt Riksens
Ständers tanka, säkrast skulle uppnås, om dervid
till föresyn tagas de i andra Länder, särdeles i
Norra America, varande Inrättningar af samma
slag.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
37
N:o 410.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 15 Dec. 1823
Preste-Ståndet d. 16 — —-
Borgare-Ståndet d. 16 — —•
Bonde-Ståndet d, 17 — •—
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Bref, rörande
jemkning af Extra Roteringen i
Riket.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer’, genom underd. Skrifvelser
af den 10 Augusti 1812 och den 8 Augusti
1815, fästat E. K. Mits Nådiga uppmärksamhet
på den olikhet, sorn, vid verkställighet af
Riksens Ständers, vid 1809 och 1810 arens Riksdag,
fattade Beslut, angående all dittills oroterad
jords indelande till utgörande af Extra Rotering
under krig, inträffat i fördelningen af detta onus
emellan de dertill skyldige hemman, samt
på sådan grund i underd. anhållit, att, genom
E. K. Mits Nådiga föranstaltande, denna nya
Rotering måtte undergå en billig jemkning, för
hvilken Riksens Ständer jemväl i den senare
underd. Skrifvelsen uppgifvit vissa grunder; och
E. K. M. derefter i samma ämne infordrat Dess
och Rikets Krigs- och Kammar-Collegiers underd.
Utlåtande; så har E. K. M,, uti Nådigt Bref
af den 20 sisth Martii, täckts gifva Riksens, Ständer
tillkänna, att, sorn beinäldle Collegier varit af
38
Underdåniga Skrifvelstr'.
olika tankar om lämpligaste sättet för verkställigheten
af ifrågavarande Roterings-jemkning, och
E. K. M. äfven funnit de för densamma af Riksens
Ständer utstakade grunder icke vara med
fullkomlig tydlighet bestämde, E. K. M. Fördenskull
pröfvat bäst, att till Riksens Ständers nu
inträffade sammanträde uppskjuta afgörandet af
detta ärende; i hvilket afseende E. K. M. till
Riksens Ständer behagat öfverlemna aila détsamma
rörande handlingar, med Nådigt förklarande,
att, efter det Riksens Ständer sig deröfver i underd.
utlåtit,E- K. M. ville fatta Sitt NådigaBeslut i
ämnet och låta utfärda nödiga föreskrifter för meranämnde
Rolerings-jeinkningsdefinitiva fullbordan.
Riksens Ständer, som i följd häraf till pröfning
förehaft detta mål, hafva med jemväl hermad anledning
af åtskillige inom Riks-Stånden gjorde framställningar,
ansett det tillkomma sig att öfver frågan
i hela dess vidd, eller uti allt hvad sorn angår
Extra Rotering, sig utlåta; och enär hos
Riksens Ständer 1 öfvervägande kommit, att
den indelning till Extra Rotering, som, med
stöd af Riksens Ständers ofvan åberopade Beslut,
och i enlighet med E. K. M:ts den 5 Febru.
arii 1811 för Extra Roterings-Commissionerne utfärdade
Nådiga Icstructioner, under loppet af
samma år, blifvit förrättad, endast provisionel t
egt rum, hafva Riksens Ständer tillika funnit något
hinder icke kunna möta för vidtagandet af
de förändringar uti berörde Rotering, hvilka finnas
erforderlige och utan rubbning af hufvudgrunderne
for densarnmaiäta verkställa sig,
Hvad således först beträffar frågan om grunden
för fördelningen af Extra Roterings-skyldigheten,
så hafva, vid granskning af Krigs- och
Underdåniga Siri/velser'.
39
K.annmar-Col!egiernes förberörde underd. Utlåtande,
Riksens Ständer, enrot antagandet af KiigsCollegii
Förslag, att fördela Roterings-skyldighe^
ten, i förhållande till viss behållen inkomst af
jord egendom, funnit möta den oöfvervinnerliga
svårigheten, att med visshet bestämma denna inkomst,
äfven om allmänna grunder för sättet, att
beräkna densamma i Rikets, till bördighet, producters
beskaffenhet, afsättnings-tillfällen, lindrigare
och drygare arbets- och brukningskostnader, allmänna
skyldigheter m. m, så betydligt olika
Provincer, kunde uppgöra*. Att efter berörde
grund fördela en till nutnerairen bestämd Dotering
Inora en viss Province, der sådane olik-,
heter icke förete sig och en jemförelse af hemmanens
afkastning, utan synnerliga misstag, låter
göra sig, kan, såsom Karnmar-Collegium, för dess
del, rätteligen anmärkt, väl blifva lämpligt, men
att fastställa samma Roterings-grund för hela Riket,
utan att antalet af Rotar, som i hvarje Province
skola indelas, förut blifvit bestämdt, skulle,
i Riksens Ständer tanka, ganska säkert leda
till Provincernes olika betungande. Det torde
härvid blott behöfva erindras, att i den ena
Provincen är egendomens afkastning reel, eller
grundad på afytterlige natur-producter, då deremot
i en annan, absolut behållning af jordbruk
icke finnes och fördel af egendoms besittning
endast kan gifvas, i mån af tillgång på
ämnen för en verksam industrie eller i orten
befintligt tillfälle til} inkomst, genom körslor och
andre tjenstbarheter. Denna tillgång och detta
illfälle verka äfv^n på prisen å hemman, men
asotn lemnande en mindre säker och mera tillällig
vinst, skulle vid en uppskattning till in
-
40
Tinder darli gä Skrifvelstr.
komst, desamma otvifvelaktigt blifva mindre afsedde,
än de förtjenade, och behållningen af
jordbruk åter, i samma mån den vore mera i.
ögonen fallande och lättare calculerad, högt beläknas.
Att, på sätt Kammar-Collegium föreslagit;
antaga den roterade jordens Bevillnings-värde
å hvarje ort till jemförelse-grund vid bestämmande
af den Roterings-skyldighet, som den
Extra Rotering underkastade jorden bör vidkännas,
synes åter icke medföra någon säkerhet.
Om opålitligheten af Bevillnings-värdet,
såsom beskattnings-grund, hafva Riksens Ständer
vid flere tillfallen hunnit öfvertyga sig; och det
har dessutom ej undfallit deras uppmärksamhet,
att, då icke alla till Extra Rotering förfallne lägenheter
äro till särskildt Bevillnings-värde upptagne,
en annan Roteringsgrund för sådane lägenheter
måste användas, och den förra således
skulle upphöra att vara allmänt gällande.
I afseende på den af Riksens Ständer, vid
JI815 års Riksdag, uppgifne utväg till vinnande
af likhet i Extra Roteringsbördan, nemligen att
hemmanens deltagande deruti borde lämpas efter
myckenheten och godheten af de dertill hörande
egor samt andre herrligheter, och att i sådant
ändamål föreskrifvas skulle, huru mycken åkerj
äng och andre egor borde beräknas emot skyL-5
digheten, att hålla en Extra Roterings-Soldat,
hafva Riksens Ständer trott sig böra fullkomligt
instämma i förra delen af den yttrade meningen;
men hvad den senare angår, kunna Riksens
Ständer ej annat, än gilla de skäl, som af
Kamipar-Collegiugi blifvit emot möjligheten af
Underdåniga Sirifveher;
dess användbarhet framställde; hvarjemte Riksens
Ständer i underdånighet åberopa, hvad de
ofvanföre, rörande det af Krigs-Collegium afgifne
förslag, anfört.
Det af Riksens Ständers allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskott, den 10 April 1810, afgifne
Betänkande, hvilket af då församlade Riksens
Ständer är vordet bifallet och, såsom innefattande
deras beslut, till E. K. M. i underdånighet
öfverlemnadt, innefattar den föreskrift,
att Extra Roteringen borde verkställas efter den
method och de grunder, som, med den förut i
hvarje Province redan verkställde Ordinaira Regleringen,
och den oroterade jordens kända förhållande
till den roterade, närmast stöde att för.'
ena. Häraf visar sig tydligt, att Ordinarie Roteringen
väl borde tjena till mönster för Extra
Boteringen, men att jemförelsen dem emellan
likväl icke borde stödja sig på hemmantalet, utan
på beräkningen af likhet i godhet och förmåner,
emedan det eljest varit öfverflödigt, att
stadga, att det ömsesidiga förhållandet af bägge
slagen af jord borde utrönas. — Af sådan anledning,
anse Riksens Ständer, att Extra Roteringen
, vid skeende öfversigt och jemkning
deraf i hvarje Province, bör bibehållas till likhet
med gamla Roteringen, men att härvid lik.'
väl icke må till iakttagande komma i fråga,
hvad 1811 års Kongl. Instruction stadgar, angående
det högsta hemmantal, som på en Rote
borde bestas; utan skulle, i Riksens Ständers
tanka, de Commissioner, som få sig Rotejemkningen
uppdragen, endast ega, att, vid indelningen
till hvarje Extra Rotering, tillse, att
42 Underdåniga Skrifvtlser
-
till hvarje Extra Rote anslås hemman af jemförlig
godhet och likhet i förmåner med dem,
hvaraf hel Rote i Ordinarie Roteringen i allmänhet
inom Provincen utgöres; börande afseende
jemväl fästas på det särskildta bidrag af
Staten, som å ett och annat ställe blifvit sistnämnde
Rotering till understöd beviljadt. Detta
förutsätter, att Commissionerne böra icke blott
noga underrätta sig om förhållandet med de i
den gamla Roteringen ingångne hemman, utan
ock sorgfälligt undersöka beskaffenheten af de
hemman, som skola Extra-roteras; för hvilket
ändamål Commissionerne böra förskaffa sig tillgång
till, och uppmärksamt granska så väl gamla
Roteringen och 18x1 års Extra Roterings-längder,
som Jorde-böcker, Skattläggnings-Instrumenter,
Chartor och Chartsebeskrifningar, Jordrefnings-Protocoll,
Enskiftes- och Storskiftes-handlingar
samt Bevillnings-Taxerings-längder, och
jemföra de häraf vanne upplysningar med dem,
som af lord-egarne sjelfve och deras grannar
samt Commissionernes egne Ledamöter i otten
kunna meddelas, äfvensom med dem, hvilka äro
att hemta, af de öfver förra Roteringsförrättningarne
hos E. K. M. i underdånighet ani'
förde besvä'r, hvilka E. K. M. alltså lärer täckas
till Commissionerne i Nåder låta öfverlemna,
för att komma under noggrant öfvervägande,
och, derest de icke genom Roterings-jemkningen
förfalla, efter dess slut, till E. K. M.
åter insändas, att till särskild Nådig pröfning
upptagas. Uti beräkningen af ett hemmans eller
annan Extra RoteringS'skyldig Lägenhets förmåner
synas böra ingå dertill hörande egor -af alla
Underdåniga Skrifvelstri
43
slag, skog, fiske samt alla andra herrligheter
och inrättningar, utan undantag, hvilka antingen
i hemmanets skattläggning äro inbegripne, eller
efter ortens skattläggnings-method, böra vid ordentlig
skattläggning afses. Widkommande den
allmänna stiftelser, efter donationer eller eljest*
tillhörige jord, som ej med hemmantal blifvit
försedd, äfvensom den Släderne tillydande jord,
hvilken med Extra Rotering kommer att beläggas
, bör äfven derom noga undersökning ske och
efter skattläggnings-method utrönas, till huru stor
del densamma bör i den nya Roteringen deltaga,
hvarvid, hvad Städernes jord angar, grunden
bör heintas från anstäld jemförelse, med den
förut roterade jorden, och i afseende på den öfriga
jorden , till efterrättelse iakttagas hvad of-,
vanföre i allmänhet blifvit bestämdt.
I frågan om hvilken jord bör uti Extra
Roteringen ingå och hvilken derifrån synes böra
befrias, hafva Riksens Ständer funnit, att,
enär, genom Riksens Ständers Beslut af år 1810,
blifvit stadgadt, det all oroterad jord i Riket,
med undantag af Boställen, som af i tjenst varande
Militaire personer innehades, borde med
Extra Rotering beläggas, någon befrielse derifrån
för de inom Jemtland belägne hemman,
hvilka icke äro af lika natur med dem, som draga
ständig Rotering och om hvilka senare Riksens
Ständer nedanföre vilja i allmänhet yttra
»ig, således icke kan, enligt Krigs-Collegii tillstyrkande,
ega rum, utan böra alla inoni nämnde
Province varande pri.viiigierade hemman, lika
med de inom Tabergs Bergslag i Jönköpings
Län belägne så beskaffade hemman, hvilka, ef«
'44
Underdåniga Skrifvelseri
ter hvad Kammar-Collegium tipplysti hittills
undgått Extra Botering, hädanefter med en sådan
beläggas, till jemförlighet med i orten
förut varande Ordenarie Botering; dock synes
hvad Jemtland angår, med Extra Boteringens
införande oell fördelning böra anstå till dess den
tillämnade Regleringen af gamla Roteringen derstädes
hunnit för sig gå och Rotarnes storlek sålunda
blifvit bestämd.
Beträffande derefter f. d. Öfverslens vid
Adelsfane Regementet Boställen, hvilka, enligt
E. K. Mus Nådiga Förordnande, nu mera äro
Presidenten i Krigs-Collegium på Lön anslagne
och derföre af bemäldte Collegium ansetts böra
från deltagande i Extra Rotering befrias j så, och
enär jemlikt Riksens Ständers Beslut vid 1809
och 1810 årens Riksdag, alla, förenämnde Regemente
tillhörande Boställen borde, vid inneliafvarens
afgång, indragas, och Riksens Ständer:
således icke haft för afsigt, att något bland de
samma skulle från Extra Rotering undantagas,
samt det derjemte lärer böra i betraktande komma
, att Krigs-Collegii President besitter ifrågavarande
Boställen, icke i och för dess innehafvande
Militaire-grad, utan 1 egenskap af Chef
för ett Riks-Collegium, hafva Riksens Ständer
beslutit, att, utan afseende på det ändamål, hvartill
f. d. Öfverstens vid Adelsfane Regementet
Boställen nu äro disponerade, Extra Botering bör
dem påföras.
Hvad ytterligare angar de på Melitien i
allmänhet indeldte Boställen, så och enär i i8n
års Kongl. Instruction ovillkorlig befrielse från
Extra Rotering blifvit medgifven sådane JBostäl;
Underdåniga Skrifvel serl
45
len| från och med Capitainers jemte deras vederlikars
och derunder, samt de af andre Majorer
innehafvande Capitaines-Boställen, äfvensom de
Capitaines-Boställen , hvilka af Regements-Officerare,
i stället förStabs-säten, kunna innehafvas,ansa
Riksens Ständer desto helre böra härvid förblifva,
som berörde befrielse är grundad i Riksens
Ständer eget Beslut; men som i afseende
på Regements-Officerare, hvilka, jemte Stabs-säte,
besitta ett Capitens-Boställe, E. K. M:t i samma
Instruction förordnat, att bägge desse boställen
borde till deras beskaffenhet och förmåga, att
draga Rotering noga undersökas och förhållandet
dermed hos E. K. M:t i underdånighet anmälas
för den vidare åtgärd med dem E. K. M.
funne nödigt besluta, samt E, K. M. härmed
synes hafva tillkännagifva Dess Nådiga afsigt
vara, att sådane Boställen, i anseende tili
deras förmonligare beskaffenhet och den större
inkomst, de åt sine innehafvare lämna, icke borde
från Extra Roterings besväret helt och hållet
undantagas, få Riksens Ständer E. K. M:ts Nådiga
godtfinnande i underdånighet underställa,
huruvida icke alla Militias-Boställen, som innehafvas
af Officerare utöfver Capitaines-graden,
böra till Extra Rotering indelas.
Då någon Extra Rotering inom Provincen
Herjedalen hittills icke föregått och i anseende
till denna Rands-orts synnerliga svaga beskaffenhet
också svårligen lärer kunna derstädes utgöras,
bifalla Riksens Ständer, för sin del, att
samma Province må från deltagande i Extra Roteringen
tills vidare befrias.
Af de flere skäl, som förete sig till förunnande
af en lika befrielse åt Comministrars,
46
TJndirdåniga Skrifvelteri
klockares och ringare Kyrkobetjenters samt Länsmäns
och Fjerdings-mäns merändels obetydliga
Boställen, finna Riksens Ständer sig äfven föranlåtne,
att, under förnyande af deras i detta
afseende, år 1815, gjorde underdåniga anhållan,
utbedja sig E. K. M:ts Nådiga bifall till desse Boställens,
äfvensom de åt Lotsar till besittning
upplåtne Krono-hemmans fullkomliga frikallande
från Extra Roterings-skyldigheten; hvaremot, enär
fråga nu är om indragning af Jägeri-betjeningens
Boställen, RiksensStänder frångå den af dem förrut
yttrade underdåniga önskan, att ifrågavarande
befrielse äfven måtte sträcka sig till ringare Jägeri-Betjentes
Boställshemman.
I händelse det nu gällande Postförings-sättet
skulle komma att framgent bibehållas, äro
Riksens Ständer af den underdåniga tanka, att
Post-hemman af annan, än Krono» Skatte* eller
Erälse-natur, böra, så vida sådane finnas, genom
åtta mils postföring i hvarje vecka, vara befriade
från Extra Roterings-skyldigher, derest de ej
i godhet och förmåner öfverstiga, hvad som, efter
den blifvande Roterings-grunden, anses belöpa
på en h^l Rote, i hvilket fall, de för den
överskjutande delen, äfvensom derest Postföringsbesväret
för dem är mindre, för bristen deruti
komma att draga en sådan skyldighets men om
åter, på sätt, i anledning af väckt fråga, blifvit
föreslaget, postförseln hädanefter skulle komma
att antingen bestridas genom Gästgifvare-skjuts,
eller besörjas genom Forvagns-inrättningar och
de till postens fortskaffande anslagrte hemman
derifrån således endtledigas, synas desamma, då
Underdåniga Skrifvelse?.
47
i3e icke äro af ofvannåmnde natur, böra till Extra
Rotering helt och hållet upptagas.
Vidare och i betraktande deraf, att, efter
hvad genom Riksens Ständers, år 1810, fattade
Beslut, varit Ssyftadt, Extra Roteringen endast
borde träffa så kallad priviligierad jord, samt atti.
derifrån således äfven böra skiljas alla hemman
och lägenheter af krono-skatte- och Frälse-natur,
hvilka enligt Författningarne äro underkastade
ständig Rotering, anse Riksens Ständer att vid
de blifvande jemknings-forrättningarne böra från
upptagande i Extra Roteringen uteslutas:
1:0. Alla vid 1811 års Extra Rotering
antecknade hemman af förenämnde beskaffenhet,
i afseende på hvilka särskild undersökning blifver
nödig, om icke å ett och annat ställe delar
af ett förut roteradt hemman kommit att i Extra
Roteringen ingå, blott derföre att hemmanet
i gamla Roteringen funnits upptaget till mindre
hemman.tal, än hvaraf det, efter jorde-boken, består
och utan afseende derpå, att sådant skett
för hemmanets svaghets skull eller andre gällande
orsaker.
2:0. De i Jemtland varande Nyhemman,
hvaraf gamla Roteringen inom Provincen, på
sätt Riksens Ständer i deras underdåniga Skrifvelse
den 27 Maji 1818 föreslagit, kommer att
njuta det understöd, som E, K. M:t, gemensamt
med Riksens Ständer, framdeles kan täckas bevilja.
3:0. De inom Tabergs bergslag till äfventyrs
varande oprivilegierade heraman och lägenheter,
så vida de icke förut undergått Rotering,
Underdåniga Sirifvelseri
4:0. Posthemman af krono- skatte- och
Frälse-natur, derest de från Postförseln komma
att skiljas, samt vid fortfarandet af denna befattning,
till den del, som antingen Postföringsbesväret
för dem är mindre, än sorn, enligt
hvad ofvanföre är bestämdt, bör svara mot en
hel Kote, eller de i hemmantal öfverskjuta, hvad
som efter ortens Roterings-grund fordras till utgörande
af en Rote.
5:o. Alla utjordar och sådane torp, sorn
icke äro under andre hemmans räntor begiipne
samt odlingar å Recognitions-Skogar, Krono-parker
och andre Allmänningar.
Hvad särskildt angår de i Vesterbottens och
Norrbottens Län varande Nyhemman, få Riksens
Ständer i afseende derå åberopa den underdåniga
Skrifvelse, Riksens Ständer under den
6:te innevarande månad, aflåtit, rörande' desse
Nyhemmans anslående till understöd för Ordinarie
Roteringen vid Vesterbottens Regemente.
Riksens Ständer, som anse den blifvande
Roterings-jemkningen böra ovilkorligen öfver
hela Riket företagas, hafva destomindre funnit
något undantag häruti, i anseende till de inom
Provincen Skåne belägne, år 1811, Extra-roterade
hemman, hvilka i den sedermera tillkomne
Ordinarie Roteringen derstädes icke ingått,
böra ega rum, som, ehuru den nämnde
hemman påförde Extra Rotering redan är vorden
jemkad, likväl härvid helt andra grunder
följde blifvit, än som i öfverensstämmelse med
Riksens Ständers Beslut af år 1810., nu af Riksens
Ständer antagits; hvarjemte Riksens Ständer
-
XJtider dåni ga Skrifveher.
49
Ser anse, att, äfven derest ett helt Län skulle
förklara sig med den förra Extra Roteringen
belåtet, sådant icke bör hindra jemkningens företagande
jemväl inom samma Län, emedan afsigten
dermed är, att undanrödja alla skiljaktigheter,
som i en framtid kunde gifva anledning
till klagomål öfver denna beskattnings ojemna
fördelning, och Statens interesse äfven kan vara
beroende under jemkningens företagande, derest
å något ställe Rotarne blifvit tillslaget mora,
an dem tillkomma bör.
Redan i underdåniga Skrifvelsen af den 8
Augusti 1815 yttrade Riksens Stander den öfvertygelse,
att afsigten med Extra Roteringens
åtagande varit, att densamma skulle, allenast under
krig, utgöras och då borde endast i manskap
utgå. Då Riksens Ständer nu återkommit till
detta ämne, hafva Riksens Ständer icke blott bibehållit
denna öfvertygelse, utan äfven funnit
Extra Roteringsskyldighetens förvandling från
åliggandet, att uppsätta manskap till utgörandet
af andre praestationer, samt desse senares fortfarande
äfven under fredstider vara stridande emot
uttryckeliga innehållet af Riksens Ständers
ofta åberopade Beslut om denna Rotering. Såsom
ett hufvudvilkor för atagandet i detta fall,
innefattar berörde beslut, att Extra Roteringsskyldigheten
endast under krig skulle komma i
fråga; och då derigenom tillika blifvit stadgadt,
att det manskap, som af de Extra Roteringsskyldige
skulle utgöras, borde utgå, innan någon
del af National-armerir.gen fick uttagas, hafva
Riksens Ständer ansett, att Extra RoteringsBihang
till Riks-St. Fröt. 18*3. 10',de Semi. 2 B, 2 A, 4
50 Underdåniga Skrifvelser.
pligtens fullgörande genom annat, än manskap J
jemväl skulle till intetgöra det vilkor, som blifvit
lagdt till grund för Stagandet af Nationalarmeringen.
Att rubba ett högtidligen fattadt beslut
af sidan vigt, som det ifrågavarande, hafva
Riksens Ständer funnit vara af ömtålig beskaffenhet,
och Riksens Ständer anse beslutets
helgd böra försäkras, äfven med uppoffring af
de fördelar, som en förändring deruti skulle
kunna medföra. I betraktande af detta allt hafva
Riksens Ständer alltså beslutit, att Extra Roteringeu,
vid påkommande behof deraf, bör endast
i manskap utgå, samt att alla emellan E.
K. M. och Kronan samt Extra Rotehållare afsliitade
Contract, som afse förändring deruti, och
hvilka, utan Riksens Ständers bifall och samtyck
ke, icke kunna ega bestånd, böra till all verkan
förfalla j hvarjemte Riksens Ständer velat förklara
sig likaledes anse de Contract, hvarigenom
Extra Rotehållare förbundit sig, att, emot befrielse
från manskaps hållande, äfven under fredstider,
erlägga visse bidrag till Staten, böra till
sin kraft upphöra, och lärer E. K. M. således
täckas om ifrågavarande Contracts upphäfvande i
Nåder föranstalta.
Jemkningen af Extra Roteringen anse RikBens
Ständer böra, lika med 1811 års Extra Roterings-förrättningar,
Länsvis företagas och Commissionerne,
som skola densamma verkställa, bestå
af enahanda sammansättning, som de förra
Extra Roterings-Commissionerne, blott med den
skillnad, att Förste Landtmätaren i Länet, eller
annan Ordinarie Landtmätare synes böra jemväl
såsom Ledamot deruti intagas, helst för Corn
-
Underdåniga Skrifvelser.
5i
missionerne nödigt blifver, att, vid granskning
af Chartor och Landtmäteri-Förrättningar,
ega tillgäng till en sidan Embetsmans biträde
och vägledning. Och derest i något Härad Ledamöter
af något Riks-Stånd skulle antingen alldeles
saknas, eller icke finnas till det föreskrifne
antalet, må Landshöfdingen ega rättighet, att
välja sådåne från närmaste derintill belägne Härad
eller Stad inom Länet.
Då, ehuru ombyte af Riks-Stånds Ledamöter
Häradsvis kommer att ske och hvar deras
närvaro vid Commissionerne således icke kan
upptaga särdeles lång tid, det likväl ej med skäl
synes kunna fordras, att kostnaderne till resor
och uppehälle, i och för arbetet vid Commissionerne,
skola af bemälde Ledamöter, utan ersättning,
bestridas; alltså och enär med billighet icke
eller kan förenas, att Lands-Kammereraren
och den tillkallade Landtmätaren för ifrågavarande
Extra-Ordinaira biträde skola på enahanda
sätt vidkännas de derigenom för dera i berörde
afseende uppkommande utgifter; få Riksens
Ständer hos E. K, M. i underdånighet anhålla,
att rese-kostnad och dagtractamcnte för
bivistandet af Rotenngs-jemknings-Commissionerne
måtte de förre, eller Riks-Stånds-Ledamöterne,
efter den beräkning, sorn följes i ersättning
till Lédamöter i' Pröfnings-Cornmittéerne, godt—
göras, samt att Lands-Kammereraren och landtmätaren,
äfvensom den vid Commissioneri biträdande
Notarien kunde erhålla vedergällning
för sine utgifter, enligt 1807 års Kongl. ReseReglemente.
52
Underdåniga Skrif v elser.
Slutligen få Riksens Ständer i underdånighet
yttra sig angående tiden, inom hvilken
Riksens Ständer ansett, dels underrättelse från
predikstolarne böra lemnäs vederbörande Extra
Rotehållare om de förestående Extra RoteringsEörrattningarne,
dels anmäldt missnöje emot desse
böra hos E. Kv M. i underdånighet fullföljas»
Den skyndsamhet, som för i ordning-bringandet
af Extra Roteringen, år 1811, fanns nödig och
föranledde till utsättande, i förra fallet, af endast
fjorton dagar, och i det senare af blott trenne
veckor, är under Rikets nu egande fredslugn
vid Roterings-jemkningarne icke af behofvet påkallad;
och Riksens Ständer föreslå derföre i un.
derdånighet, att de kungörelser, hvarigenom E.
3C. M:ts Befallningshafvande, efter RoteringsCommitterades
hörande, bestämma tiden för Extra
Roterings-jemknings-forrättningarnes företagande
, må, minst en månad förut, samt å en och
samma dag, uppläsas i alla Länets kyrkor, der
Gudstjenst för den dagen hålles; hvarförinnan
E. K. M. likväl lärer täckas, genom allmän Nådig
kungörelse, utfärda föreskrift om berörde förrättningars
verkställande, samt att tiden till underdåniga
besvärs anförande öfver samma förrättningar
må räknas till fyra månader från den
dag, Jemknings Commissionerne, efter förutgånget
kungörande, eller å annat sätt Extra Rotehållare
derom meddelad underrättelse, sine Beslut
.»kunnat, och torde besvären böra, likasom
förut varit stadgadt, ingifvas till E. IC. M:ts Befallningshafvande
, som eger attdes3mma, åtföljde
af Commissionens utlåtande, till E. K, M. i
underdånighet insända.
Underdåniga Sirifvelser.
53
Uti allt, hvaruti Riksens Ständer ej funnit
förändringar nödige, anse Riksens Ständer tle
föreskrifter, sorn j8ii års Kongl» Instructio^
innefattar, kunna bibehållas och gälla till efterrättelse;
och få Riksens Ständer sist i underdånighet
anhålla, att Jemknings-förrättningarné mätte,
sedan alla förberedande åtgärder blifvit vidtagne,'
nästkommande år 1824, varda öfver hela Riket
påbörjade och sedermera få i oafbruten ordning
fortgå; hvarefter desamma torde böra till E. K.
M. i underdånighet insändas, för att, sedan de
deremot anförde underdåniga besvär hunnit pröfvas,
af E. K. M. i Nåder fastställde varda.
Hvilket allt Riksens Ständer, till svar å E. K.
M:ts högstberörde Nådiga Skrifvelse, få i tinder^
dånighet meddela; och Riksens Ständer framhärda
etc,
54
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 411.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 15 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 16 — -—
Borgare-Ståndet d. 16 —■ —
Eonde-S.åndet d. 17 — -—
Riksens Stunders underd. Skrifvelse, rörande
Consistoriernes skyldighet, att, vid inträffande
ledighet till Consistoriella Pastorat,
söka upprätta föreningar om P rest-rättig—
heterne.
S. A. K.
I anledning af en hos Riksens Ständer, vid nu
påstående Riksdag, gjord framställning om nödvändigheten
deraf, att lätnpelige åtgärder vidtagas,
till förekommande af de missbruk, sorn vid
val till Consistoriella Pastorat någon gång skola
inträffa, i så måtto, att Prester, hvilka varit
uppförde å Förslag till dylika Pastorat, före
valet ingått afhandling med Församlingen om
förminskade inkomster, men sedermera icke uppfyllt
denna öfverenskommelse, hafva Riksens
Ständer, med jemväl fästadt afseende derå, att
en Pastor ofta icke kan undgå, att komma i ett
obehagligt förhållande till sin Församling, då
han sjelf skall bevaka sin rätt vid bestämmandet
af egna Prest-rättigheter, så framt han icke
vill öfverlemna sine egne och efterträdares fördelar
at godtycket, trott sig böra hos E. K. M.
Underdåniga Skrifvelstr.
55
I underdånighet hemställa, om icke E. K. M.
täcktes i Nåder förklara, att, så snart ett Consistorielt
Pastorat varder ledigt, Consistorium
genast, och derest möjligt är, före valet bör, å
den blifvande Pastorns vägnar, söka upprätta
förening om Prest-rättigheterne, hvilken i föreskrifven
ordning fullföljas skall, samt att vid
dessa föreningar Församlingen bör uttryckligen
underrättas, att ingen annan grund kommer att
gälla för rättigheiernes utgörande, än den förening
eller öfverenskommelse, som E. K. M. i
Nåder, efter redan stadgad ordning, på 25 eller
50 år, i detta hänseende fastställer.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 41st.
Uppl. o. godk. hos samtl. Riks-St, d. 22 Dec. 1823.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
öfverseende och förbättringar i Rikets
Politie-Furfattningar m. m.
S. A. K.
I anledning af åtskilige, vid innevarande Riksdag,
väckte frågor, dels rörande angelägenheten
deraf, att Rikets Politie-Författningar varda behörigen
öfversedde och förbättrade , dels om upp
-
56
ZJnderdSniga Skrif vtlser.
hafvande, så väl af Kongl. Förordningen deri 7
December 1787, angående lifsstraff för obehörige
omdömen öfver de af K. M. vidtagne Författningar,
som af andre uppgifne stadgande» samt af
det, under den 00 November 18ao, utfärdade förbud
emot bildandet af Talare-sällskap; dels i afseende
på Tull-Rätternes afskaffande, dels huruvida
Revisorer uti E. K. M:ts oell! Rikets
Kammar-Rätt borde vara berättigade, att fullfölja
anmärkningar, ej mindre emot högre, än lägre
redogörare af allmänna medel; dels ock angående
E, K. M;ts Befallningshafvandes rätt, att utfärda
vites-förbud, i sådane mål, som röra ordningens
bibehållande inom Länen, få Riksens
Ständer, som uti ett sammanhang öfvervägt de
i dessa ämnen gjorda framställningar, nu hos
E. K. M. underdånigst anmäla hvad, under öfverläggningarne
derom, hos Riksens Ständer förekommit.
Beträffande först frågan om öfverseende och
förbättringar i Politie-Författningarne; så, enär
dessa Författningar, så vidt Riksens Ständer ega
sig bekant, icke undergått någon sådan granskning,
som i afseende på allmänna Lagen och
de Oeconomiske Författningarne, genom dertill
förordnade Committerade, blifvit i Nåder anbefald,
hafva Riksens Ständer trott sig böra hos
E. K. M. i underdånighet anhålla :■ att, i betraktande
af den väsendtliga nytta, som skulle
virinas derigenom, att förstrtämnde Författningar
blefve i behörig ordning öfversedde, E. K. M.
täcktes i Nåder vidtaga den härtilt erforderliga
åtgärd , samt att dervid måtte i Nåder afses, att
Politie-För fatt tångarne bringas i närmast möjli
-
Underdåniga Skrifvelser.
57
ga öfverensstämmelse med Grundlagens och gällande
Criminal-Lagars anda; att de för förseelser
emot förstberörde författningar stadgade varierande
och urbota straff matte, såsom i ordnings-mal
icke lämplige och ofta ledande till en
skadlig förblandning af Police-väsendet med Cri—
minal-Lagens bestämmelser och tillämpning, så
■vidt möjligt är, undvikas; samt att alla i PoliceFörfattningar
uttsatte böter kunde, vid skeende
förvandling, komma att anses lika med vitesböter.
Hvad dernäst angår de särskilde Författningar,
hvilkas upphäfvande blifvit yrkadt; så
hafva Riksens Ständer funnit desamma, antingen
till större delen röra Police-förbrytelser, eller vara
af sådan beskaffenhet, att de påkalla en snar
förändring ; och då Riksens Ständer, med antagande
af de grundsatser, att hvarje strafflag, likasom
all annan Lag, icke bör på något sätt stå i strid
med opinionen eller med tidens oell en högre
upplysnings fordringar, samt att straffet bör lämpas
efter brottets storlek och vigten af det samhällsfördrag,
som blifvit öfvertradt, anse, det
Kongl. Förordningen den 7 December 1787, angående
lifsstraff för obehörige omdömen öfver
de af K. M. vidtagne Författningar, icke till sina
grunder och innehåll är öfverensstämmande
med Rikets nu gällande grundlagar, och följakteligen
bör' betraktas såsom genom Grutuilagarne
upphäfven, ^få hos E. K. M. Riksens Stander
framföra den underdåniga anhållan, att till ali -  niänj kännedom och efterrättelse mätte i Nåder
kungjordt vaida),] att denna Författning ej vida
-
58
Underdåniga Skrifvelser.
re får tillämpas; lärandes ktingörelseme om ansvar
med halsjern för sopors utkastande och
sandhemtning å otillåtne ställen, samt derom,
att den sorn vid färdande, emot förbud, å svag
is drunknat, ej må i kyrkogård begrafvas, hvilka
kungörelser äro i flera hänseenden stridande
emot ofvannämnde allmänna grunder, jemväl
böra upphäfvas, och-, i deras ställe, andre med
rätts-principer närmare öfverensstämmande stadganden
blifva påbudne för de fall, de pröfva*
nödige och lagligen kunna ega rum.
Vidkommande sedermera förbudet af den
3o November 1820 emot bildandet af Talare
sällskap;
så enär, enligt ordalydelsen uti 86 §.
Begerings-Formen: ”hvarje svensk mati eger rättighet,
att, utan några af den offenteliga magten
i förväg lagde hinder, skrifteligen meddela sina
tankar, att sedermera endast inför Laglig domstol
kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i
annat fall derföre kunna straffas, än om detta innehall
strider emot tydlig Lag, gifven att bevara
allmänt lugn, utan all återhålla allmän upplysning,"
finna Riksens Ständer, det rättigheten för svensk
man, att, under enahanda vilkor, muntligen.
yttra sina tankar så nära öfverensstämmer med
grundlagens anda uti nämnde §., att något förbud
deremot icke bör ega rum, Det har icke eller
undfallit Riksens Ständers uppmärksamhet, att
ett Talare-sällskap kan medföra väsendteliga fördelar,
genom meddelande af ömsesidiga upplysningar,
genom bildandet af denna sarnfunds-anda,
sorn på en gång utgår ifrån ett varmt nit
för fäderneslandets sanna bästa, och utgör grund
-
Underdåniga Skrifvelser.
59
valen för dess bestånd, genom en utvecklad färdighet,
att sannt och bestämdt uttrycka tankar
samt sluteligen genom offenteligheten, sorn
borttager all farhåga för olofliga afsigter och hemliga
stämplingar. På desse grunder, få hos E.
K. M. Riksens Ständer i underdånighet hemställa,
att högstberörde förbud, så vida detsamma
skulle kunna anses innefatta hinder emot bildandet
af ifrågavarande Talare-sällskap, matte i Nåder
upphäfvas.
Vid. fiågan åter om Tull-Rätternes afskaffande»
har hos Riksens Ständer i öfvervägande
kommit, hurusom desse Rätter utgöras af personer,
hvilka, efter hvad understundom inträffar,
ega föga eller ingen Lagkunskap och hvarken
kunna bedöma förekommande mål, som ofta äro
af ganska invecklad beskaffenhet, eller hafva urskiljning,
att dervid rättvist tillämpa de flerfaldiga
Författningar, som röra Tullväsendet, de
många tillfällen att förtiga, då, vid närvarande
förhållande, Ledamöternes redlighet, genom egen
fördel, sättes på prof; oell emedan Tull-Rätternes
närvarande organisation icke synes svara emot
de fordringar, som skäligen böra kunna göras af
en Domstol, der medborgares egendom och välfärd
uti så betydlig mån sättas i fråga, hafva
Riksens Ständer alltså velat hos E. K. M. underdånigst
anhålla, det, Tull-Rätterne måtte upphäfvas,
samt de mål, som hittills blifvit af dem
handl agde, hädanefter, så vida Gränse Tullarne
komma att fortfara, varda till pröfning och afgörande
upptagne, antingen af Rådstufvu-Rätt i
Städerne, eller af närmaste Härads-Rätt på Landet,
allt efter som E. K. M- torde finna för
6o
Underdåniga Skrifvelseri
godt att härom, efter sig företeende localä omständigheter,
förordna.
Hvad vidare angår det yrlcande, att Kärn-!
mar-Rättens Revisorer borde ega rättighet, att
fullfölja anmärkningar, så väl emot högre, som
lägre redogörare af allmänna medel; så hafva
Riksens Ständer inhemtat, att, enligt stadgad
ordning i afseende på sådane anmärkningar, sorn
angå något E. K. M:ts och Rikets Collegiam,
eller annat publikt Verk, med lika värdighetj
eller någon deras Ledamot, eller ock sådan högre
Embetsman, som för sin befattning är endast
K. M. redo skyldig, Kammar-Rättens åtgärd är
inskränkt dertill, att, sedan vederbörande fått
del af anmärkningen och deröfver sig yttrat samt
för öfrigt nödiga upplysningar blifvit inhemtade,'
till E. K. M. i underdånighet insända handlin-!
garne, jemte eget utlåtande i målet; och alldenstund,
i Riksens Ständers tanka, både allmän och
enskild säkerhet bäst skulle iakttagas, om uti dy-J
lika fall, handlingarne och Kammar-Rättens utlåtande
blefve öfverlemnade till Högsta Domstolens
pröfning, få Riksens Ständer fördenskull
hos E. K. M. i underdånighet hemställa, att en
sådan handläggning af ifrågavarande anmärkningar
måtte för framtiden varda i Nåder anbefald.
Widkommande sluteligen E. K. M:ts Be-,
fallningshafvandes ifrågasatte rättighet, att utfärda
vites-förbud i sådane mål, som röra ordningens
bibehållande inom Länen; så och enär, efter
hvad till Riksens Ständers kunskap kommit, denna
rättighet blifvit, med mer och mindre bestämd
anledning af Lag och Författningar, nog
vidsträckt och, utan sammanstäinmelse emellan
Underdåniga Skrifve]ter.
särskildta Läns-styreleer, begagnad, hafva Riksens
Ständer ansett en närmare bestämning derom
vara desto mera nödvändig, som, då Lagstiftande
magten tillkommer Konung och Ständer
gemensamt, en obestämd och godtycklig rätt
till utfärdandet af författningar och vissa förhud
ej eller, utan Konungens och Riksens Ständers
gemensamma Beslut, bör ega rumj hvadan Riksens
Ständer hos E. K. M» våga frambära den.
underdåniga önskan, det E. K. M:ts samtelig©
Befallningshafvande måtte varda i Nåder förständigade,
att till E. K. M. i underdånighet insända
alla hittills utfärdade vites-förbud, som
icke varit föranledde af någon särskild persons
eller menighets tredska, eller tillkommit enligt
Städer* och Socknars inför Magistraten eller vid
Socknestämmor fattade Beslut, utan äro allmänt
gällande för hela Länet, samt att E. K, M. derefter
täcktes i Nåder låta granska vites-förbuden
och tillse, om och till hvad del de böra fortfara
eller upphäfva*, samt, i förstnämnde .fall, deri befordra
möjligaste likstärrjmighet, och helst, derest
local-omständigheter ej annorlunda föranleda, låta
dem i allmänna Författningar sammanföras;
hvarförutan E. K. Mus Befallningshafvande, i
de fall, då de framdeles funné allmänna vitesförbud
nödige till ordnings och sedlighets bibehållande,
torde böra derom göra underdånig an-j
malan hos E. K. M. och afvakta Dess Nådiga
yttrande, så framt ej angelägenheten skulle fordra
en hastig åtgärd, i hvilken händelse, E. K,
Mits Befallningshafvande borde ega genast utfärda
vites-förbudet, sorn skulle blifva gällande
intill dess E. K. M. sig i Nåder yttrat, i anled
-
62
Underdåniga Skrifvelser.
ning af den anmälan, Dess Befallningshafvande^
vid vitets bestämmande, egde derom i underdånighet
göra; förmodande Riksens Ständer, att, enär
således den nu ifrågavarande lagstiftande
magten hufvudsakligen stannar i Konungens hand,
icke allenast den åsyftade enheten uti påbuden
skall vinnas, utan ock missbruk i möjligaste måtto
förekomma*. Hvad i öfrigt särskildt beträffar
de af E. K. Mits Befallningshafvande utfärdade
förbud emot så kallade lekstugor; så, ehuru allmogen
icke synes böra betagas de tillfällen till
oskyldiga nöjen, som för densamma kunna yppas,
tro Riksens Ständer likväl, att, jemlikt de
uti K. M:ts Nådiga Förordning, angående Socknestämmor
och Kyrkoråd, af den 26 Februarii
1817 stadgade grunder för ordningen inom Församlingarne,
Fäder och Husbönder inöm hvarje
Socken, hvilka uppsigten Öfver deras barn och
tjenare närmast tillhörer, äfven böra vara befogade,
att om lekstugors inrättande meddela de
föreskrifter, som de kunna finna lämpligast, helst
det beror af E. K. M:ts Befallningshafvande, att
fastställa eller icke det i sådant fall stadgade
vites-förbud; men om likväl någre förbud emot
lekstugor för det närvarande skulle förefinnas,
hvilka icke genom Sock nes tamm o-beslut tillkom,
mit, anse Riksens Ständer desamma böra upphöra;
och lärer E. K. M. täckas 33ess Nådiga
förordnande härutinnan, till vederbörandes efterr
rättelse, meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
63
N:o 413.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 16 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 1 f> — —
Borgare-Ståndet d. 16 — ■—-
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
arfvoden till de inom vissa Utskott
antagne Extra Ordinarie Cancellister.
S. A. K.
Sedan hos Riksens Ständers Bevillnings- LagAllmänna
Besvärs, och Oeconomie- saint Expeditions-Utskott
göromålen, under Riksdagens
lopp, så betydligen ökats, att den vid samma Utskottantagne
Ordinarie Cancellie-Betjening ej hunnit
dem förrätta, och af sådan anledning Extra
Ordinarie Cancellister blifvit till erforderligt biträde
använde; så hafva Riksens Ständer funnit
för godt, att, till vedergällning för dessa personer,
bevilja följande arfvoden, nemligen:
Uti Bevillnings-Utskottet :
Ett Cancellist-tractamente af Två R:dr 34
sk. om dagen, räknadt från den 1 sisth Maji.
Uti Lag-Utskottet:
Ett dylikt tractamente, till enahanda belopp,
att rakna från den 1 sisth April.
64
Underdåniga Skrifvelser.
Uti Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotteti
Likaledes ett Traclamente af samma numeraire,
att räkna från den 28 sistl. April; kommandes
berörde Tractamenten att, enligt uppgjordt
förslag, emellan Extra Ordinarie CancelH
sterne fördelas; samt
Uti Expeditions-Utskottet:
För hvardera af arne Extra Ordinarie Cancellister
ett Dag-tractamente af En R:dr 24 sk. att
rakna från den 1 sisth Julii.
Och få Riksens Ständer hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att vederbörande, som besörjer
Riksdags-utgifteme, måtte varda förståndig
gad, att af de dertill anslagne medel ifrågavarande
Tractamenten, uppå tillgörande behörig
requisition, utbetala.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o
Underdåniga Sirifvtlser.
65
N:o 4T4.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad d. 16 Dec. 1823,
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. t 6 -1— —
Bonde-Ståndet d. 17 •— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
fortfarande anslag för St romrensningar
m. m.
S. A. K.
Som erfarenheten visat; att de ändamål, som å-1
syftades med de af Riksens Ständer, vid senaste
Riksdag, anslagne 100,000 R:dr Banco årligen
till befrämjande af Strömrensningar och lättade
transporter med hvad mera, som kan leda till
uppmuntran af en ökad production, hufvudsakligen
vunnits, till fördel så väl för de
Provlncer, hvarest arbeten blifvit genom detta
anslag verkställde, sorn för Hufvudstaden och
jemväl för hela Riket; alltså och under öfvertygelse,
att, i ett ^L-and, så genomskäret af Sjöar,
Strömar och Aar, som Sverige och uti hvars
aflägse Skogar och andra bygder finnas »tora ri.
kedomar, nu otillgängliga genom naturhinder,
hvilka dock genom konstens åtgärd kunna höfvas
, få ämnen äro vigtigare och mera förtjena Statens
uppmärksamhet och medverkan, än undanrödjandet
af desse hinder, helst en lättad träns;
Biban" tili Riki~St. Prat. i82j, 10:4t Sani. 2 B. % A, S
66
Underdåniga Skrifvtlter.
port och deraf följande lifligare afsättning säkrast
uppmuntra odlingen och Näringsfliten i alla grenar
samt derigenom bidraga till ökad tillgång på
åtskilliga sådane förnödenhets-varor, hvilka kunna
inom landet till erforderlig mängd produceras,
derest de, genom öppnade farleder, kunna
framkallas dit de behöfvas, hafva Riksens Ständer
anslagit, för ifrågavarande föremål, enahanda
belopp som hittills, eller 100,000 R:dr Banco
årligen intill nästa Riksdag, att, efter E. K. Mits
Nådiga disposition, från Riksgälds-Contoiret utbetalas
af de medel, sorn vid denna Riksdagtill
allmänna arbeten och företag blifvit anviste.
Ehuru Riksens Stander vid beviljandet af
detta anslag ansett nödigt fästa det uttryckliga
vilkor och förbehåll, att detsamma, med nedan
uppgifne undantag, icke får användas till annat,
än strömrensningars befrämjande och lättade Sjötransporters
Öppnande, synnerligen i Rikets Norra
Provincer, samt i öfrigt öfverlemna till E.
K. Mits Nådiga omsorg, alt de anviste medlen
"varda för sådane ändamål till det allmännas största
båtnad använde, och att det må på E, K. M.'
allena7 ankomma, att efter Committerades för
Strömrensningame afgifne underdåniga förslag,
samt efter inhemtade upplysningar, genom Localundersökningar,
i Nåder pröfva och förordna
hvilka arbeten böra först företagas; hafva likväl
Riksens Ständer bordt anmäla den underdåniga
önskan, att de med Strömrensnings-fondens tillgångar
redan påbörjade arbeten uti den så kallade
Wäddö Carialen emellan Ortala och Bagghus-viharne
uti Roslagen, desto heldre ma företrädesvis
fortsättas och fullbordas, sorn derige
-
Underdåniga Skrifvelser.
67
norn inomskärs öppnas en i alla hänseenden säkrare
och tjenligare farled för de Norra Provincerne
ända fran Oregrund innanför Björkön,
Wätön och Rådmansön till Furusund och Stockholm;
hvarjemte Riksens Ständer anse, att Elfverne
Norr om Stockholm i allmänhet böra, så
vidt möjligt är, göras segel- eller flottbara i
samma män, sorn de leda till trakter, hvarest en
större mängd af producter finnes och hvarifrån
följaktligen en större qvantitet af nödvändighetsvaror
är att till transport förvänta ; Committerade
för Stroxnrensningarne likväl obetaget att, om
uti något annat af Rikets landskap, Stramrensningsarbeten
befinnas vara af särdeles vigt och.
betydligt fördelaktiga följder för det allmänna,
låta sådane arbeten för under händer hafvande
medel verkställa, sedan vederbörlig arbets-plan
och erforderligt kostnadsförslag blifvit till E.
K. M. i underdånighet insände och vunnit E.
K. M:ts Nådiga bifall.
I sammanhang härmed och i anledning af
förd klagan deröfver, att Strömar och Aar på
åtskilliga ställen obehörigen tillstängas, till förfång
för kringliggande grannar, uti deras naturliga
rätt att fritt begagna vattudragea till transporterande
af natur-alster och förädlade producter,
hafva Riksens Ständer, ehuru d« funnit
denna klagan, såsom tillhörande Lagskipande Magten,
att i laga ordning afhjelpa, icke kunna af
Riksens Ständer till hufvudsaklig pröfning upptagas,
likväl, i betraktande af ämnet» vigtig» inflytande
på Näringarne i allmänhet, skolat hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, att på alla
ställen, der klagan anmäles rörande olagligt
68
Underdåniga Skrifvelstr.
stängd Kungsådra, undersökning af vederbörande
AuctoriteCer må, på de klagandes förskjutande
kostnad, anställas och utföras, till utrönande huruvida
Kungsådrorne, enligt Allmänna Lagens
stadgande uti 17 Cap. 4 §• och 20 Cap. a och 3
§§. Byggniga-Balken samt flere härom utkomne
Författningar, finnas alla tider på åiet behörigen
öppna, samt att, i händelse af missbruk härvid,
desamma genast undanrödjas, och den klagande,
utan omgång, till sin rätt förhjelpes; hvarförutan
Riksens Ständer funnit sig böra inför E. K.
M. frambära den underdåniga önskan, att, om;
genom dessa nu föreslagne åtgärder, sådane innehafvare
af fisken eller ^Vattenverk, som, på
grund af undfångne Privilegier eller Laga kraft
vunne Domar, kunna finnas hafva vidsträcktare
rättigheter, bevisligen blifva lidande, Strömrens-;
nings-fondens tillgångar kupde få användas i ersattningsväg
för slike förluster, dock likväl blott
på en gång och icke genom årligt anslag, samt
endast i de fall, då fråga är om allmänna flott*
eller farleders öppnande.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velger.
N:o 415.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 16 Dec. 182.'?.
Preste-Ståridet d. 16
—
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
Rustnings-skyldighetens utgörande i krigstid.
S. A. K.
”Vid innevarande Riksdag har fråga blifvit väckt
om Rustnings-skyldighetens under krigstid förändrande
på det sätt, att alla timande förluster
och omkostnader för rustningen matte af Statsmedlen
bestridas, emot det att Rusthållarne,'
jemte åliggande att, vid krigets utbrott, uppsätta
tjenstbara karlar och hästar, för hvarje år,
som kriget varar utöfver det första, betalte en
viss tumma, hvilken förslagsvis blifvit upptagen
till 50 Uulrj och ehuru Riksens Ständer härvid
funnit, att Staten, som, allt sedan Rusttjenstens
införande, genom Contract, varit från en slik
skyldighet befriad, icke kan sig densamma ikläda,
vid de tillfällen, då utgifterne derföre omedelbarligen
drabba Stats-Cassan, och hvilket, om
ofvanberörde förslag antoges, skulle inträffa, i
händelse, underförstå krigs-året, förlust af hästar
och monderingar uppkomme, emedan en ny uppsättning,
som äfven kunde ersättningslöst förloras,
skulle falla Staten till last; likväl och då
7°
Underdåniga Shrifveiser.
ett betydligen skiljaktigt förhållande sig företer,
om kriget föres utom eller inom Riksgränsen,
enär i förra fallet det hendt liga Landets tillgångar
vanligen användas till anskaffande af hä.
star och Monderings-persédlar, då deremot, i senare
händelsen, några utskrifningar utan betalning
icke ega rum; få Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes, med afseende
a ej mindre de skiljaktigheter i Rustnings-skyldigheten,
till hvilka localen och andre
omständigheter kunna föranleda, än ock å de
olika förhållanden, sorn ett krig inom eller utom
Riksgränsen i denna del medförer, i Nåder låta
utarbeta och vid nästa Riksdag för Riksens Ständer
framlägga ett Förslag till den förändring i
nämnde prestation under krigstid, som E. K. M.
i Nåder finner förenlig med Stats-Cassans bästa,
samt med de Rustnings-sky Idiges skydd för oberäkneliga
och möjligen förstörande lidanden och
uppoffringar.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelitr.
7l
N:o 416.
Uppl. o. godk, hos Ridd. o. Ad. d. 16 Dec. 1823-
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 •—■ —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om förräntande af
den lill Kongl. Maj:ts Nådiga Disposition
ofverlemnade Saltpeter-Fonden.
S. A. K.
Sedan, uti underdånig Skrifvelse af den 14
nästlidne Augusti, Riksens Ständer, dels förklarat
sig hafva antagit E. K. Mits Nådiga Proposition
af den 10 forutgångne Maji, om Saltpetergärdens
nedsättande till hälften af dess förra
belopp, eller till £ &£ Saltpeter af hvarje mantal,
emot vilkor, att den af Kronan hittills bestadde
betalning af 1 R:dr 8 sk. £É£:det för sådan
Saltpeter skulle upphöra, dels ock, i betraktande
deraf att af Saltpeter-Fonden en summa af
5oo,ooo R:dr Banco blifvit af Riksens Ständer
till andre behof afsatt, till E. K. M. i underdånighet
öfverlemnat, att, med Fondens, efter berörde
afdrag, förslagsvis beräknade behållning 473,102
R;dr 10 sk. låta besörja de erforderliga utgifterne
för Saltpeter-gärdens uppbörd och transport
samt Saltpeter-tillverkningens bibehållande och
befordran-, så har hos Riksens Ständer framställning
blifvit gjord oin angelägenheten deraf, att
Vndtrdaniga Skrifvelser.
ofta berörde Font}, hvars ändamål eger ett sS
väsendtligt inflytande på hela Riketsi Saltpeternäring,
varder förvaltad, på ett sätt, som mest
instämmer med Statens fördel, och Fondens fram»
tida bestånd, samt att Saltpeter-medlen således
bordé, genom utlåning, hvad de öfver behofvet
disponible medel beträffar, göras frugtbare; ettorn
hvilken åtgärd, Capital-behållningen, genom
de Fonden åliggande utgifter, komme att alltför
mycket medtagas.
Riksens Ständer hafva uti den, i ofvanbexörde
måtto, gjorde framställning, funnit sig desto
heldre böra instämma, som de Saltpeter.
Fonden åliggande utgifter, enligt uppgjord beräkning,
uppgå till 56,250 Rldr årligen, och
Fondens ofvanupptagne återstod 473,102 R;dr
lo sk», såsom till en del bestående uti värdet
•af Saltpeter-pannof, utlemnade till enskilde emot
successif betalning samt utlåningar pa längre tid
m. m., icke är till dess hela belopp disponibel;
och Riksens Ständer få alltså hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, det E- K. M. täcktes i
Fläder låta på ett, med Saltpeter-F^ondens fram-'
tida bestånd och med dess ändamål förenligt
sätt, mot Sex Procent, förränta den del derutaf,
som, utöfver hvad för Saltpeter-näringens vidmagthållande
erfordras, må vara att disponera.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser,
73
4 l 7.
Uppl, o', godk. hos Ridd. o. Ad. d. 16 Dec. 1823
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. r6 •—
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
en Dykeri- Commissarien West be c k tillagd
Pension m. m.
S. A. K.
Genom en vid innevarande Riksdag väckt motion
om understöd af allmänna medel åt Dyke»
ri-Commissarien, Ofver-Commissarien Westhed,
har Riksens Ständers uppmärksamhet blifvit fästad
å de uppfinningar, Westhed gjort, dels af förut
okände Bergnings-Instrumenter, dels af en
ny method att använda de hittills bruklige vid
bergningar å djupet. Oell då desse uppfinningars
redbarhet och nytta blifvit vitsordade, så väl af
E. K. Mits Förvaltning af Sjö-ärenderne, som
utaf Directionen öfver Dykeri- och BergningsCompagniet,
samt, under frågans behandling,
derjemte blifvit upplyst: att Westbeck, ledd af nit
för saken och, med åsidosättande af alla egennyttiga
afsigter, på god tro allmän gjort sine
upptäckterj att han lärer vara den ende, sorn
kan undervisa och inöfva yngre personer uti
Dykeri-redskapens rätta bruk och användande,
saint att Westbeck, efter en åt Vetenskapliga
7*
Underdånigt! Shrifvelsert
forskningar och allmänt nyttiga företag egnad
lefnad, nu vid hög ålder och försvagad helsa,
befinner sig uti bekymmersamma omständigheter,
hafva Riksens Ständer, med afseende å hvad
Salunda förekommit, beviljat Westbeck en årlig
pension af 600 Rddr Banco, att, från och med
nästkommande år 1824* utgå af besparingarne å
Allmänna Indragnings-Staten, dock under vilkor
att Westbeck, icke allenast årligen skall undervisa
och tilldana fyra Elever uti konsten,att
verkställa Letgningar å djupet, utan ock till
trycket befordra en fullständig beskrifning å berörde
konst med alla dertill hörande ritningar;
kommandes dock tryckningskostnaden att af alij
männa medel ersättas.
Hvad särskildt beträffar Westbecks uppfinning
af en så kallad Watten-lyckta, hvilken vid berg—
ningar å djupet förmodas blifva af vida större
nytta, än de hittills vid sådane tillfällen begagnade
klockor, kikare m. fl. redskap; så enär
fullbordandet af detta företag och kostnaden till
försöks anställande lärer öfverstiga Wtstbecks en«
skilda tillgångar, anse Riksens Ständer sig böra,
genom anvisandet af nödige medel, söka befrämja
en nyttig upptäckt, som i annat fall, möjligen
skulle uteblifva. Riksens Ständer hafva
likväl, såsom vilkor för ett sådant bidrags meddelande,
trott sig böra stadga: att Westbeck till
förvaltningen af Sjö-ärenderne först skall ingifva
fullständig ritning och beskrifning öfver ifrågastallde
Watten-lyckta, dess sammansättning,
huru den skall användas, samt den dermed åsyftade
nytta och fördel framför andra lill samma
ändamål hittills brukliga Instrumenter, hvar
-
Underdåniga Skrifvelser.
75
efter och derest Förvaltningen tillstyrker försöks
anställande med rneranämnde lyckta, den
dertill erforderliga kostnaden , nu uppgifven till
800 R:dr Banco, nlå af Stats-Werkels medel utgå
; och torde E. K. M. täckas, uti sådant fall, i
Nåder anvisa denna utgift å gide Hufvud-Titeln,
I sammanhang härmed få Riksens Ständer,
med åberopande af hvad uti deras underdåniga
Skrifvelse af den 27 April 1818, i afseende på
användandet af så kallade Lifräddnings-batar,
framställdt blifvit, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, intill nästa Riksdag, 2:ne Lifräddnings-båtar
måtte, på Statens bekostnad, varda
byggde; hvarjemte Riksens Ständer till E.
K. M.-ts Nådiga bepröfvande öfverlemna, hvarest
dessa båtar böra stationeras och om de skola
ställas under någon publik Auctoritets inseende
eller om icke snarare de må öfverlåtas till Dixectionens
af Dykeri-Inrätt ningen disposition i
så vida nämnde Styrelse förklarar sig villig att
desamma emottaga och underhålla.
Widkommande slutligen den' för desse båtars
byggnad erforderliga kostnad, som, enligt
uppgift skall utgöra omkring 700 R:dr Banco för
hvardera; hafva Riksens Ständer velat hos E.
K.. M. i underdånighet hemställa, att densamma
kunde af g:de Hufvud-Titelns blifvande tillgångar
varda bestridd.
Riksens Ständer framhärda etc.
76
Underdånigta Skrifvelstri
N:o 41I,
Uppl. o. gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 16 Dec. 1823,
Preste-Ståndet d. 16 •— •—
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
utbetalande af ett för Öfver-Commissarien
D. Ek, till 5oo R:dr faststäldt
arfvode.
S. A. K.
1 ill vedergällning för Över-Commissarien JD.
Ek, hvilken under innevarande, likasom undec
flere föregående Riksdagar, inom Bevillningsutskottet
biträde med upplysningar, författande
af Caiculer, Tabeller oell Formulair m. m.; hafva
Riksens Ständer anslagit en summa af 500
R:dr Banco, att utgå af de till Riksdags-utgifter-*
nes bestridande anviste medel; och få Riksens
Ständer fördenskull hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att vederbörande, som desse utgifter
besörjer, måtte varda förständigad, att förenämnde
Femhundra Rtdc Banco i behörig ord-t
ning anordna och utbetala.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velter'. 77
N:o 419.
Uppl. o. god k. hos Ridd. o. Ad. d. 16 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. lfi — —-
Borgare-Ståndet d. 16 — —
Bonde-Ståndet d. j 7 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
Randi- Tull- be rakningen och Gränse-Tullarne
mot Norrige.
S. A. K.
Inom Rits-Stånden äro, under loppet af denna
Riksdag, frågor yppade om upphäfvandet af, ej
mindre den ännu på flera ställen inom landet
bibehållna Randt-TuIl-bevakningen, än äfven
af Gränse-Tull-bevakningen mot Norrige. X
förra hänseendet har, med erinran, att denna
bevaknings-anstalt , som årligen medtager
betydliga summor, icke medför någon nytta, utan
endast tjenar, att till hinder och tunga för Allmogen
samt andre resande, omgärda och skydda
åtskilige Fabriques- Inrättningar, blifvit yrkadt,
dc-t ytterligare åtgärder måtte vidtagas, i afseenpå
Riksens Ständers, vid sista Riksdag, uti detta
ämne fattade beslut; i det senare ater är anmärkt,
att, till underhåll af den mot Norrige
posterade Tull-betjeningen, erfordras årligen
50,486^ Rtdr, och att denna bevakning i högsta
grad försvårar en friare Handels-rörelse med
Norrige, hvars Innevånare deremot å sin sida
icke äro med dylika band beturgade, samt för
öfrigt leder till Innevånarnes i Gränse-orterne
78
lindér dani ga Skrifvelse
titarmande och försämring i sedlighet, genom en
vana vid Lagbrott, då införseln af varor från
meranämnde Rike icke kan derigenom förliitiel
ras.
Hvad först angår den Inrikes Tull-bevakningen,
så och, enär ej allenast genom den antagna
Tariffen för Tull-Bevillnings utgörande
samt den i förening dermed uppställda grund,
sattsen af en friare handel, utan äfven, derest
E. K. M. täcktes i Nåder förordna om en ny
organisation af Tull-Styrelsen , bevakningen samt
förpassningars ordentliga utfärdande vid varors
afsändande emellan Rikets Städer, ali anledning
är att förmoda, det Tullförsnillning vid införsel
i Rikets hamnar i möjligaste måtto skall förelommas,
få hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att Inrikes Tullbevakningen
måtte upphöra, helst densamma, i Riksens Ständers
(anka, skulle blifva af så ringa nytta, att
förmånen af dess bibehållande icke kan komma
i jemförelse med den derigenom Staten tillskyndade
betydliga kostnad af 40,585 Rtdr 32 sk.
Beträffande åter Gränse-TulI-bevakningen
mot Norrige: så hafva väl Riksens Ständer, vid
pröfningen af denna fråga, kommit i erfarenhet
deraf, att samma anstalt hitintills förnämligast
åsyftat prohibitif-författningarnes vidmagthållande,
samt i så måtto varit af behofvet påkallad,
som de Svenska Tull-stadgarne befinnas
vara från de i Norrige gällande skiljaktige, mea
ehuru Riksens Ständer anse att desse bägge Länders
författningar skola, genom de nu, rörande
Tullväsendet, fattade beslut, komma uti en närmare
öfverensstämmelse, likväl och emedan , i dea
Underdånigti Skrif v elser. 7g
• y y
händelse att Ifrågavarande Tullar Indrogos, en
mängd oförtullade artiklar skulle , sa lange ej
Sveriges och Norriges Tull-inkomster gemensamt
uppbäras och proportionaliter fördelas, varda
förstnämnde Bike påförde från det senare,
altså och då jemväl hör i betraktande tagas, ej
mindre att kostnaden till den vid Gränse-tul—
larne anställda Betjeningens underhill lärer, sedan
hitintills såsom förbudne, men genom Lurendrägeri
från Norrige inpractiserade Artiklar
få emot Tull införas, kunna med mindre förlust
än tillförene verkställas, än ock att den lindring,
som härigenom åsyftas, skulle ofelbart ske på
bekostnad af en betydlig del af Statens påräknade
inkomster, hafva Riksens Stander trott sig
böra hos E. K. M. i underdånighet hemställa,
det meranämnde Gränse-Tullbevakning måtte
bibehållas, så länge båda Staternas Tulluppbörd
icke sker för gemensam räkning, eller ock intilldess
bägge Nationemes Tull-författningar ställas
i så fullkomlig jemlikhet, att ingendera kan erhålla
någon vinst på den andras bekostnad; dock
vilja Riksens Ständer till E. K. M;ts Nådiga
pröfning i underdånighet öfverlemna, om icke
personalen vid oftanämnde Tullar må, sedan
Prohibitif-Författningarne undergått förändring,
minskas till lika antal, sorn innan föreningen roed
Norrige var tjenstgörande.
Riksens Ständer framhärda etc.
8o
T/nderdäniga Skrifvther
N:o 420;
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 17 Dec, 1823.
Presie-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Siandet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
en årligen intill nästa Riksdag utgående
afgift till Veneriska smittans hämmande.
S. A. K.
Sedan E. K. M., uti Nådig Proposition af deri
17 sistlidne Januarii, framställt nödvändigheten
deraf, att den vid sista Riksdag beslutna så kallade
Treskillings-afgiften till Veneriska smittans
hämmande skulle ytterligare fortfara, och flere
frågor i följd deraf yppats, angående så väl
denna afgifts belopp, ändamål, förvaltning och
redovisning, som dess upphörande eller nedsättning,
hafva Riksens Ständer, som funnit, å ena
sidan, vigten och nödvändigheten deraf, att med
kraftige och för ändamålet tillräcklige anstalter,
ej mindre i dess upphof, än vidare utspridande,
motverka den Veneriska smittan, hvilken, för
menskligheten och Fäderneslandet lika förfärliga
sjukdom, af en olycklig erfarenhet visas vara
långt ifrån utrotad, utan till ock med utbredd i
de orter, man förmodat vara från denna farsot
befriade, och å den andra, att de härtill af frivilliga
sammanskott eller andre tillfäll ige inkomster
-
Vndtrdånigu Skrifrthtr.
komster härflytande medel äro långt ifrån liff—
räcklige till ofvan omförmäldte andarnåls vinnande,
beslutit:
lso Att en årlig afgift skall till nätta Riksdag
utgöras af hvarje mantalsskrifven person ,
för att, genom Curhusens bibehållande bidraga
till den Veneriska smittans hämmande och utrotande.
2:o Att denna afgift skall utgå, användas
och redovisas inom hvarje Län särskildt, samt
alldeles skiljas från Hospitalernes och Lazaretternes
andra äldre fonder, med det förbehåll likväl,
att de härigenom inflytande metkel icke begagnas
till andra ändamål, än Curhus-anstalterne,
efter behof eller öfverenskommelse inrättade
på ett eller flera ställen inom Länen, med
mindre, än att nämnde medel å något ställe icke
skulle i och för Veneriska smittans hämmande,
till fulla beloppet åtgå, då öfverskottet får under
de här nedan omförmälde Läns-Directionernes
inseende användas för öfriga helsovården
inora Länen, särdeles vid påkommande farsoter;
samt med undantag af hvad för Norrbottens län
särskildt stadgadt finnes.
3:0 Att afgiften bestämmes med ett Minimum,
hvarunder den ej får gå, samt ett Maximum,
hvaröfver den ej får utsträckas; komminde
densamma att deremellan inom hvarje Län
årligen fastställas efter förut erhållen underrättelse,
på sätt här nedan omförmäles, om beloppet
af det anslag, som från Kongl. SeraphimerOrdens-Gillei
är att påräkna.
Bibänk till Rikt-St, Prot. IglJ. io:<<< S*ml, 2 B, B 4, 6
8*
Underdåniga Skrifve!ser»
4:0 Att minsta afgiften blifver en Skilling
Banco årligen för hyarje rpantalsskrifven person.
5:0 Att vid högst trängande omständigheter
må Maximi-afgiften för hvarje mantalskrifven
person årligen utgöras med fem Sk i II i riga r Banco.
6:0 Att inom Länen bör, genom Socken*
PuUmägtige, en Deputerad väljas från hvarie
Hä råd, hviike Deputerade sammanträda på den
tid och det ställe, Landshöfdingen utsätter, för
att, under dess ordförande, sjelfve öfverlägga och,
i händelse af olika meningar, genom Votering per
capita, deruti Landshöfdingen eger deltaga,
besluta huru den Comrnittée hör sammansättas,
sorn skall årligen intill nästa Riksdag stadga
den för följande året nödiga afgiften, samt äfven
sättet att utse arliga Revisorer till Räkenskapernas
granskning; Häruti deltaga äfvenledes
FullrnägtigC från hvarje af de Städer, sorn begagna
gemensamma Curtius med landet; men
Stockholm och Götheborg anses i detta hänseende
såsom särskildta Län.
7:0 Att denna från Hospitals-fonden inom
hvarje Län skiljda afgift, må af en tillförordnad
Direction användas och årligen tedovisas inför
antingen Länets Pröfnings-Committée, eller ock
en annan af innevånarne dertill vald Comrnittée,
hvilken, i de om dess sammanträden utfärdade
allmänna kungörelser, förut erinrad om detta dess
särskildta åliggande, efter skedd granskning af föregående
årets räkenskaper, och undersökning om
behofvet för det påföljande året, samt, genom Directionens
försorg, vunnen underrättelse om beloppet
af det anslag, som från Kongl. Seraphimer
Ordens Gillet är att påräkna, bör bestämma
Underdåniga Skrif velter*
83
den I första puncten otnförmälda afgift, lämpad
efter behofvet och inskränkt inom «let stadgade
beloppet; Börandes ej allenast berättelsen om
nämnde Revision årligen tryckas, och ett exemplar
deraf till hvarje kyrka sändas, att från pre»
dikstolarne kungöras; äfvensom E. M:ts Seraphimer-Ordens
Gille och Sundhets-Collegium
»arnt Riksens Ständers Riksgälds-Contoir deraf
undfå hvar sitt exemplar, det sistnämnde för att
Riksens Ständers Revisorer och Bevillnings-Utskott
vid en blifvande Riksdag tillhandahålla,
Utan ock i dessa tryckta berättelser äfven utsättas
till hvad belopp, Pröfnings - Committéen
funnit afgiften skola för det följande året utgå,
hvarefer Debitering och uppbörd af oftanämnde
afgift kommer att på förr vanligt sätt, tillika nied
de Öfrige Kronoutskylderne, verkställas.
8:0 Att förvaltningen af oftaberörde afgift
skall besörjas af en Direction, förordnad i enlighet
ined Kongl. Majits Nådiga Instruction af
den 17 December 1817 för Directiorierne öfver
Curhus-anstalterne till Veneriska smittan» häm:
mande.
9:0 Att Norrbottens Län, hvarest inga Guchu»
hitintills varit af nöden, må, om ett lika förhållande
intill nästa Riksdag fortfar, till andra
Oeconomiska behof an vända denna hädanefter utgående
afgift, likväl under uttryckligt förbehåll,
att, om den Veneriska smittan skulle derstädes
yppa sig, skall afgiften användas till dess härn.
mande, och den nu samlade fonden förblifva intill
nästa Riksdag orubbad, så vida den ej erfordras
till inrättande af Curhus; och iakttage*
för öfrigt hvad i 6 punkten föreskrifves».
84
UniUrdSniga Skrifvilser,
lolo Att det bidrag till Läns-Lazaretterne,'
sorn af E. K. M.-ts Seraphimei-orden» Gille
kommer att meddelas, till antingen ett bestämdt
eller i mån af Hospitals- och Barnhus-fondens
tillgångar föränderligt belopp, må emellan namn»'
de Eazaretter fördelas, i förhållande till Sjuk-antalet
inom hvarje Län under det näst föregående
året; och
11:0 Alt den af Riksens Ständer, vid senaste
Riksdagen, åt deras till Stats- Banco- och
Riksgälds verkens öfverseende valde Revisorer
förbehållna granskning af Seraphimer-OrdensGillets
Räkenskaper må utsträckas äfven till redogörelsen
öfver Ordens Lillats egentliga fonder,
samt Hospitals- och Barnhus-fondens räkenskaper,
helst genom tillgång till dessa räkenskaper
endast kan utrönas den behållning, lorn årligen
varit att påräkna till Lazaretternes understöd.
Eör öfrigt få Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, det täcktes E. K. M. i Nåder an-r
befalla Dess Seraphirner-Orden* Gille, att, i öfverensstämmelse
med dess den a3 sisth Septerna
ber gjorde underdåniga hemställan, vid början
af hvarje år ingifva ett, på grund af senast fastställde
Markegångs-Taxor, upprättadt förilag å det
belopp af Hospitals- och Barnhus-fonden , sorn
kan anvisas till Läns-Lazaretternes understödjande,
samt att den summa, sorn, efter föregången
pröfning, lärer af E. K. M. i Nåder bestämmas,
må fördelas efter d» grunder, Riksens Ständer
i underd. upgifvit, hvarjemte Riksens Ständor
lika underdåtiigt förmoda , att om Spänne
-
ZlntUrdiniga Skrifvtlstr, 85
mais prisen skulle någon gång falla under hvad
de voro, ilä Seraphimer-Ordens-Gillet, i December
månad förlidit år, afgaf dess underdåniga berättelse,
och derpå grundade den föreslagna nedsättningen
af meranämnde bidrag till JLäns-Lazaretlerne
från 19,400 R:d till 8,400 Rtdr, dessa
priser ofta skola stiga derutöfver, och HospitalsFonden
sålunda icke komma i förlägenhet för
tillgång till sistberörde summa, som Gillet uti
dess ofvan åberopade berättelse uppgifvit Hospitals-fonden
kunna årligen lemna, såsom bidrag
till Läns-Lazaretterne.
Riksens Ständer framhärda etc.
86
Undtrdänlga Skrifvehf.
N:o 4ai,
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad d. 17 Dec. 1823,
Preste-Standet d. 17 — —-
Borgare-Ståndet <!. 17 — —«•
Bonde-Ståndet d, 18 — —-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
cirid ring och tillagg uti Kongl, Förordnin—
ilin geré' d. s 6 Féhruarii 1817, angående
Sockenstämmor och Kyrko- Råd,
S. A. K,
T
anledning af väckt fråga om behofvet af ändring
uti E. K. M:ts Nådiga Förordning den
®6 Febr. 1817, angående Sockenstämmor och Kyrko-Råd,
har i hvad den rörer Socknemännens
rösträttighet samt Pastors befattning, Riksens Sländeis
n ppmärksatnliet lili f v i t fästad, dels derå att
de, som bruka enskilde personers jord, blifvit,
genom ifrågavarande förordning, förklarade vid
Sockenstämmor icke ega någon rösträttighet, dels
ock å det förhållande, att Pastor, efter eger godtfinnande,
kan verkställa justeringen af det vid
Sockenstämmao förda Ptotocoll, antingen genast
efter ilensammas slut, eller ock framdeles, samt
att, då någon med ett vidtaget Socken stäm rno-beslutt
icke ätnöjes, utan vill deruti suka ändring,
kan det ofta, i synnerhet bland den mindre upplysta
delen af allmogen, inträffa, att den missnöjde,
i okunnighet ont hvad Författningen i dylika
fall stadgar, angående £rnis*nöjes anmälande,
Underdåniga Skrifvelstr.
87
sadant försummar, hvarigenom beslutet emot horoit!
* i nr; er laga kraft och han bl ifver sin talan
förlustig.
. Riksens Ständer hafva, vid öfvervägande häraf,
för nödigt ansett, ej mindre att, då vid Socken
sta ro nior öfver lägg ni riga me icke angå några
slågs onera eller pra?siationer, utan , endast hvad
för ordningen och sedligheten inom församlingen
iakttagas bör, rösträttighet matte få utöfvas
af alia dero, som ega en sådan rättighet vid Prestval
sig förbehållen, utan att de, hvilka bruka
andras jord, skola derifrån undantagas, än ock
att, till befrämjande af liv^r och en Socknemans
rätt, att bevaka och fullfölja sin' talan, det bör
åligga Pastor, att vid slutet af hvarje Sockenstämma
tillkännagifva, när det dervid hallna Protocoll
kommer att justeras; Äfvensom Riksens
Ständer i afseende på tiden till besvärs anförande
olver, så väl Sockenstämmo- som Kyrko-Råds
beslöt, funnit följande böra iakttagas, nemligen:
att, då Utdrag af Suckenstammo-Protocoll enskild
person tillställes, eller Kyrko-Råds beslut
för enskild äfkunnas, bör bésvärs-anvisningen, i
förra fallet tecknas å Protocolls-Utdraget, och i
det senäte muntligen meddelas; att deremot
Sockenstämmo. eller Kyrkoråds beslut, de der angå
en hel menighet, böra från Predikstolen afkunnas,
jemte tiilkännagifvande för den missnöjde,
att, sist inom 14 dagar derefter, vid talans
förlust, hos Pastor begära anvisning till besvärens
anförande hos E. K. Mits Befallningshafvande
elier Consistorierne, att besvärs-tiden der.
efter må räknas frän den dag, då anvisningen
för desammas anförande meddelades, samt att i
SS
Underdåniga tSkrifvtlttr.
Öfrigt någon annan, anmälan om missnöje icke
må vara af noden, utan besvärandens talan an'aes
bevarad, enär den fullföljes uti ofvan föreslagna
ordning. Och få bos E. K. M, Riksén»
Ständer fördenskull underdånig*! anhålla, att de, i
öfverensstämmelse härmed, nödiga ändringar och
tillägg uti ofvanberörda förordning må i Wäder
Utfärdade varda.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 429-
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 17 Dee. 18*3.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 1 g — —-
Bonde-Ståndet d. ig —- —
Riksens Ständers rinderd. Skrifvelse, med en
förnyad Forordning om Stämplade Pap
pers-af
gifhin,
S. A. K.
Till E. K. M. få Riksens Ständer i underdånighet
härjemte öfverlemna den förnyade Chartte-
Si gillat se-förordning, Riksens Ständer, med anledning
af 61 §. i Regeringsformen, gillat och
fastställt.
Vid den granskning. Riksens Ständer låtit
.Vid detta tillfälle den äldre författningen under
-
Underdåniga Skrif velter'.
89
gå, har det **j undfallit Riksens Ständers uppmärksamhet,
hurusom densamma befunnits, genom
de till aldre stadganden i detta ämne efterhand
fogade ändringar oell tillägg, mindre redig och
lättfattlig, då allmänna föreskrifter måst sökas
under särskildta och till vissa förhållanden bestämda
stadganden, och ämnen funnits hopblandade,
hvilka med hvarandra icke ega någon egentlig
gemenskap. För att förekomma de häraf,
så för Embetsman, som för enskilde vid författningens
iakttagande, härflytande svårigheter, är
i denna senare ett försök gjordt, att, under mera
bestämda Titlar, sammanföra de spridda föreskrifterne
och uppfinna allmänna stadganden, i
stället för flere sins emellan ej sammanhängande
bud och befallningar.
Vidkommande åter grunderne för denna Bevillnings
utgörande, äro t vänne hufvudsakliga
förändringar vidtagne, genom de af Riksens Ständer
nu beslutade nya sätt för beloppets utsättande
af det stämplade papper, hvarmed fullmagter
och Constitutorialer till tjenster samt afsked derifrån,
äfvensom Lysnings-sedlar, böra förses. I
förra hänseendet hafva Riksens Ständer funnit
de mest olika och äfven felaktiga grunder rådande,
då den, sorn erhållit en tjenst med penninge-lön,
måst vidkännas stämplade Pappers-afgiften
i drygare mån, än den, som blifvit befordrad till
en beställning med indeld lön eller boställe, och
den, hvars lön bestått i Spannemåls-räntor, varit
skonad framför den, som haft sig förvandlade
jordeboks-räntor an viste; i det senare åter har
författningen funnits utgå från så många oell sins
emellan så skiljaktiga lynpuncter, att någon en
-
9o
Undtrdäaiga Skrif vtlstr.
het alldeles icke kunnat deri uppdagas. En säkrare
utväg tro Riksens Ständer sig hafva i hägge
desse hänseenden träffat, dä rian efter a Art.
i nu fastställde Bevillnings-förordning för det föregående
året utgående Bevillning är antagen såsom
den måttstock, hvarefter Charta-Sigillata å
så väl fullmagter och Constitutorialer, den hittills
särskildt utgående Chaitte-SigillattE-recognition
deri inbegripen, som Lysnings-sediar må
rättas; i samband hvarmed åtskillige för verk.
Btällbarheten af denna förändring nödige mått
och steg jemväl finnas föregkrifne.
1 stället för den särskilda Provision, som
blifvit utöfver Stämpelns värde af Köpare erlagd
åt Chartse-Sigillatas-Försäljningsmannen, hafva
Riksens Ständer, då denna afgift lätteligen kunnat
föranleda underslef och ovillkorligen verkat
misstroende hos mindre upplyste köpare afskaffat
densamma, och tillåtit nämnde försäljningsman,
att af de inflytande medlen , genom innehällning
af vissa Procent, godtgöra sig för besvär och
inöda.
För öfrigt hafva Riksens Ständer, dels ansett
de i få fall bruklige Två-s-killings Chartor.
ne böra så mycket hel re upphöra, som desamma,
sedan kostnaderne tili Papper, Stämpling och
Fhagt m, m. afdrogo», lemna föga eller ingen behållning;
dels föreskrifvit mera bestämda försigtighetsmått
i afseende på värdets utrönande å de
Chartor, som begagnas till handlingars beläggande;
dels sammanfört alla de på olika stallen i
gamla författningen spridda stadganden om Chartering
af offentliga handlingar, hvarvid någon
inskränkning är gjord i afseende på skyldigheten
UmltrJSnlga Skrifviher* 91
alt ined Stämpladt Papper förse Testamenten,
jIS de för Domstolarne uppvisas; äfvensom åtskillige
tillagg neli rättelser i förr gifne föreskrifter
äro meddelade för att undanrödja yppade
tvifvelsmål och befarade misstag,’ och dels, i
sammanhang med jtsk. Chartornas upphörande,
närmare stadgat orri den lindring, allmogen samt
gemenskapen af Arméen och flottorne skola vid
flere tillfallen åtnjuta ; dels från Charta Sigillata
fritagit både hälftenbruks-contracter med egne arbetare
samt skuldsedlar under Tjugufem Rtdr;
dels närmare och efter verkliga värdet jemkat
Stämpeln å Vexlar, hvarvid de i förra författningen
förekommande å Pesos Duros ställde, i
hvilka, efter hvad upplyst ar, någon växel-handel
icke blifvit på längre tid afslutad, äro förbi,
gangne; dels funnit det enskilde personer, för
eftersatte skylldigheter i afseende på denna författning,
alagde ansvar, böra, utom i särskildt
bestämde fall, upphöra, så vida Statens Embetsoch
Tjenstemän egentligen äro förpligtade tillse
att det allmännas rätt icke åsidosattes; dels meddelat
mera bestämde anvisningar i afseende på
den vissa handelshus i Nåder förunnade rättighet,
att få stämpla egna växelbianquetier; dels mera
bestämdt stadgat huru med inventeringar hos
Chartas-Sigiilataj-försäljningsmän förhållas bör och
när sådane ega ruin; dels bestämt under hvad
vilkor Chartor måge åt Ordinarie eller Extra Domare
utborgas; dels ock bifallit att de Chartor
hvarmed visse till Banquen eller offentliga Cassör
ställde Skuld-sedlar finnas belagde, må, så
snart Lån ej derå erhålles, utbytas.
9*
Undtrddniga S&rifvtlttr,
Utom dessa förändringar hafva Riksens Ständer
i allmänhet oförändrade bibehåll it, smärre rättelser
i redactionen oafsedde, hvad den sist utfärdade
författningen i allmänhet föreskrifver om
värdet å stämpladt papper, vissa allmänt gällande
föreskrifter vid bruket deraf, rättegångshandlingars
Chnrtering, så väl särskild som allmän
tillsyn å denna författning, laga Domstol för
upptagande af brott mot densamma, ansvar derföre,
de dervid fallande böters fördelning, samt
anskaffning, kringsändning'och försäljning af det
stämplade Papperet jemte uppbörd och redovisning
af de derföre erhållne medel.
Uti denna författnings gtdeoch i3:de §§. äro
jemväl, enligt Riksens Ständers .Beslut, influtne
de, med anledning af gjord framställning om allmän
Postfrihet för Tidningar samt i sammanhang
dermed yppad fråga om deras stämpling,
vid denna Riksdag, gifne särskilde föreskrifter i
detta senare ämne. Emot denna sålunda »tadgade
skyldighet, att, vid utsatt ansvar, förse alla
utkommande Tidningar, jemte åtföljande bihang,
offentlige Bulletiner likväl undantagne, me<å en
särskild dertill inrättad röd stämpel, har en allmän
Postfrihet blifvit dense skrifter förunnad,
6å att alla Dagblad kunna, oberoende af i förväg
lagda hinder, portofritt kringsändas till Landsorterne,
utan all annan förhöjning för Läsare
derstädes, än det Postförvaltarne tillkommande
arfvode.
Härvid hafva Riksens Ständer, för hvilka
den förmodan blifvit framställd att afgifton af
de i hufvudstaden utkommande Tidningar skulle,
beräknad efter nuvarande antalet deraf uppt
UndträUnlga Skrifvtlt*r<
93
gS till omkring 4,700 R:dr, uppdrsgil verkställigheten
af denna stämpling inom Hufvudstaden
åt Riksens Ständers Riksgalds-Contoir, meri ansett
denna omsorg böra i Landsorterne anförtros
Lands-Contoiren eller Magistraterne, emöt särskildt
bestämdt arfvode; äfvensom ansvar är utstakadt
för, ej mindre Tidnings-Utgifvare oell
Boktryckare, som underlåta hvad härom stadgadt
är, än ock för Bokhandlare samt Postförvaltare,
då de utdela eller kringsända ostämplade Tidningsblad,
hvaröfver vederbörande, som med tillsyn
öfver Chartse Sigillatas-förordningen i allmänhet
ega befattning, jemväl böra hålla hand.
Anhållande Riksens Ständer, att E. M,
täcktes i Nåder, så väl låta den ofvanberörde
Chartse-Sigillatas-förordningen offentligen till efterlefnad
kungöra, som äfven hvad Riksens
S änder, i sammanhang dermed, beslutit vederbörande
till efterrättelse förständiga.
Riksens Ständer framhärda etc.
94
Underdäniga Skrif vtlscr.
N:o 423.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 17 Dec. 1823.
Freste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d, 1 8 —- —*
Bonde-Ståndet d. 18 —1 —-
Riksena Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Bevillningarne i allmänhet, samt
med Förordning ont allmänna Bevillning
(... gen för år 1824 och de påföljande åren,
intill nästa Riksdag.
S. A. Jt.
Sedan Riksens Ständer kommit i erfarenhet af
de behof, som i afseende på, ej mindre den till
E. K. M. i underdånighet, under den go »istl.
November, Öfverlemnade Stats-Regleringen, än
ock de på Riksens Ständers Riksgälds-Contoir
etällde anvisningar, måste genom en utgående
Bevillning fyllas, hafva Riksens Ständer beslutit,
det må i denna egenskap en årlig beskattning,
från och med år 18-24 intill nästa Riksdag,
under de särskilde Bevillnings-Articlarne årligen
utgå till ett belopp af Fyra Millioner Nio Hundra
Tjugusju Tusen Nio Hundra Tjugufem
Riksdaler; hvilken Summa Riksens Ständer funnit
böra fyllas, genom:
Allmänna Bevillningen, som kommer att utgå
efter Bevillnings-Författningen, och blifvit
calculerad till 2,209,550 R:dr,
hvaraf, sedan omkostnader och afskrifningar
afgått, återsaden upp
-
Underdåniga Skrifvelse^.
95
tages till .......
Tull-Bevillningenf . . . . .
Salu-Accis ......
Post-medel
Chartas-Sigillats-medel ....
Bränvi ns-brännings-äfgiften efter, så
■val hemmantalet, som pannerymden
Tillsammans
Af desse medel ingär:
Till Riksgälds-Contoiret:
förstnämnde Summa . . ,
Till Stats-Werket directel
Tull.Bevillningen . . . 1,720,000.
Postmedlen ..... 320,000.
Charfffi-Sigillatä-medlerl . 277,000.
Bran vins-brännings-afgif
ten
........ 4 2 g,000,
Qvarntullen, som
förut blifvit beräknad
af Stockholm,
Götheborg ocbCarlscrona
till 15,000;
Salu Accisaf deöfriga
Städerne 1 5,000;
Men enligt StatsTJtskotteis
förslag
ulföres salunda :
Qvarntull i Stockholm
.... 7,500.
Salu-Accis i de öfrige
Städerne . 4,425.
11,92 si
Tillsammans
2,1 70,000.
1,720,000.
1 »,925.
320.000.
277.000.
4 2 9,000.
4 »9 2 7*9* 5*
2,1 70,000.
g»757.9«5>
4,9*7»925-
Under dii ni ga Skrifveiser.
Och har Hen till Rlksgälds-Contoiret särskildt
inflytande Stämpelafgiften å Tidningar ej
blifvit i denna calcul intagen ; emedan den är
hufvudsakligen beräknad såsom ersättning till
rostporto för de Tidningars kringsändande , hvilka
ej åtnjutit porto-frihet.
Härefter, och i afseende först på de inkomJ
ster, sorn hemtas från den å inkommande och ut*
gående varor lagda Tull - Bevillningen, samt
Transito-afgiften, Post-inrättningen , Stämplade
Pappers-afgiften och Bränvins-brännings-medlen,'
få Riksens Ständer i underdånighet åberopa de,
rörande desse ämnen, aflåtne underdåniga Skrivelser.
Vidkommande åter den Allmänna Bevill»
ningen, aflemna Riksens Ständer härjemte lika
underdånigt den af dem gjorde och samtyckte
författning om Bevillningens utgörande för år
1824 och de påföljande åren intill slutet af ar
1828, så vida ej inom denna tid Urtima Riks»
dag infäller; i hvilken stadga äfven nu finnes
omförmäld den särskildt utgående Qvam-Tullen
och Salu-Accisen.
Hvad denna Bevillning vidare angår, hafva
Riksens Ständer i allmänhet bibehållit de grunder,
hvarpå de senare Bevillnings-Förordningarne,
och i synnerhet den eista af den 15 Julii
1818, hvila. Endast den så kallade Fyllnad*»
afgilten, samt den för vissa öfverfiödsvaror utgående
Bevillningen äro afskaffade. Med begagJ
nande af den dertill beredda utväg, hafva Rik-^
sens Ständer minskat, ej mindre personella Bevillningen,
än den § Fastigheter, hvilka Riksens
Stan
-
Underdäiriga, Skrif velter. 97
Ständer trott vara deraf synnerligast i behof.
Emot den sist bestämda Revilinings-surnman fö?
reter sig en minskning af 410,000 B:dr, och da
ett ytterligare tillfälle till lindring erbjudit sig,
genom Bevillnings-Summans tillväxt utöfver det
calculerade beloppet, liar det derigenom blifvit
Biksens Ständer möjligt, att vid fördelningen
nedsätta nämnde eftergift ända till 467,557 Rjdr
40 sk. och 3 r:st, hvaraf
Capitations-afgiften är lindrad till 44 sk,
för hvarje mantalskrifven Mansperson, och till
2 2 sk. för hvarjeQvinsperson,
tillsammans . 120,31g: 10, —
Afgiften å
Brandförsäkrade
hus i Sta
derne
med . 4,367: 3. 4,
Beskattning å
hemman pålandet
.... 66,137: 3. 6.
Lägenheter . 408: 45. 1.
Bergverken . 34. 3.
Bevillningen
af martufactu
rerne
med . 1,362; 31. 1,
af Arrendatorer
. , . . 2,142: 15. 3.
*99,978: 46- 0.
hvartill äfven
kommer den nu
upphörda Bevillningen
för
Bihang till Riks~St, Prat. Io Ut Sami, 1323, I B, 1 ri, 7
98
Underdåniga Sirifvalser.
Öfverflöds-va -
rörs bruk . . 146,06g: 24. •—
samt fyllnads
afgiften
. . 110,707: 14. 2.
256,776: 38. 2,
Äfvensom en förmodad minskning
i afgiften för sådane innevånare
i Städerne, sorn ej ega
burskap ... . . ... 602: 3. 7,
4 57.357 : 4°- 3J
hvartill ytterligare kommer afgiften
på Socker och Alun , hvilken
blifvit directe lagd till StatsWerkets
inkomster ..... 4o,8oo; — —■
Tillsammans 498,157: 40. 3.
X och med denna uppgift hafva Riksens
Ständer jemväl redovisat de betydligaste andringarne
i Revillnings-Förordningen, smärre tillägg
och rättelser i Redactionen', endast åsyftande föreskrifternes
förtydligande, att förbigå. Meri
utom dessa hafva Riksens Ständer, dertill föranledde,
än af särskilde motioner, än åter af
förekomne erinringar under den förra författningens
granskning, hufvudsakligen beslutit: att
en viss minimi-afgift skall erläggas af hvarje
Svår läst i fartyg öfver Fem lästers drägtighet;
att Renhållnings och Lyittändnings-Entrepreneurer,
Gästgifvare i Städerne, Sy-jungfrur och
Fruntimmer, som, biträdde af en eller flere rnedhjelperskor,
sysselsätta sig med klädsöm, äro 1
Författningen intagne och Bevillning alagde; att
de, särdeles i Norra Provincerne på Sockne-allmänningarnes
utmark upptagne Torp, som hit
-
Underdåniga Skrifvel ser'.
99
tills varit i Författningen förbigångne,- bota värderas
och till Bevillning taxeras; att deri af
glas, porcellaines och smides-förSäljare utgående
beskattning är lämpad i enlighet med de om
desse personers vilkor senast utfärdade författningar
t att alla Cassör, som af sina utestående
taedel åtnjuta Sex för hundrade, och således äfven
»ådane, sorn äro till Fattig-försörjningar
samt fattige barns undervisning anslagne, skola
ofelbart medgifva IJevillnirtgs-afdr3g, Spar.Bans
quer och Disconter derifrån undantagne; att vid
kungörelsers utfärdande rörande inantalsskrifningar
å Bandet bör utsättas i hvad ordning de
samma hvarje dag på för elter eftermiddagen
fortgå, samt att den, hvilken ej inom tredje
timmanj då förrättningen enligt kurtgörelsert är
bestämd att börjas, sig inställer, är förfallen till
En Rtdrs böter, dock med öppen rätt att i före-*
Skrifven ordning sine besvär, i fall hart ej åt
Utslaget nöjes, fullfölja; att de i orten gångbara
pris icke må vid Taxering af Egendomar å landet
(jena till grund, utan blott till en vägledning
och jemförelse vid värdets bestämmande;
att den faststälde minimi-tabellen blifvit i allmänhet
minskad med 10 procent; att Taxeringen
af Bruk och Bergverk är närmare bestämd j
äfvensom afgiften deraf minskad; att ett formulaire
till Debet-Sedlarnes mera fullständiga upprättande
blifvit, enligt åberopade Författningar,
meddelat; att Ofver-Ståthållaren i Stockholm fått
sig uppdraget, att sjelf utse den, som, i hans ställe
, förer i Pröfnings-Committderne ordet; att
närmare är bestämdt huruledes brandförsäkrade
Egendomar i Städerné skola vid uppskattning
100
Underdåniga Shrifveher.
anses; att de besvär, som anföras Öfver PröfningsCommittéernes
åtgärder, skola fullföljas i Eder
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt; att stadgandet
otn bötes*ansvar för dem, sora förfallolöst
uteblifva från uppbördsstämmor, är uteslutet; och
att eftergift eller lindring i Bevillningen blifvit,
utom hvad förra författningen innehaller, förunnad
Krono-Nybyggare, Torpare, sorn hafva fle3
ra barn, innevånarne i åtskillige Härader och
Socknar i Kopparbergs Län, inbyggare af Elfdalens
och Eryxdalens Finnskog i Carlstads, de
inhyseshjon inom Kronobergs Län, som utgöra
dagsverken till Landshöfdinge-bostäliet, brandskadade
innevånare i Norrköping och Borås,
samt. slutligen Skeppsredare, då fartyget legat
under andra året ofrugtbart i hamn.
Slutligen och då särskilde åtgärder äro nödige
i och för denna författnings sättande i verket,
anhålla Riksens Ständer i underdånighet,
det täcktes E. K. M. 1 Nåder vidtaga de anstalter,
som i sådant afseende tarfva» för dels den
från Eders Kongl. Majrts och Rikets KammarCollegium
till Eders Kongl. Majrts och Rikets
Kammar-Rätt öfverflyttade pröfnings-rätten a£
de öfver Pröfnings-Committéernes beslut anförde
Besvär, dels en, utan ali, eller ock för minsta
möjliga, kostnad, skeende uppmätning af de
till den inre skepps-farten gagnade skepp af fem
svåra lästers drägtighet och derutöfver, hvilke
förut ej varit denna skyldighet underkastade;
dels Debet-Sedlarnes upprättande och utfärdande,
i enlighet med det derföre författade formulaire,
dels vederbörande Exsecutorers skyldighet,
att, i uppgifné fall, låta utkräfva de efter denna
Underdåniga Sbrifvelser.
101
författning utgående böter, samt de för missnöjes
anförande i t! yl i k e fall meddelade föreskrifter,
dels ock den Öfver-Stathållaren \ Stockholm,
uppdragne rättighet, att, i händelse af förhinder,
utse någon annan att i sitt ställe föra ordet.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 424.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 19 Dec. 1823*
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Siåndet d. 20 — •—
Riksens St anders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Blaj:ts Nådiga Propo -  sition om inrättandet af ett Correctionshus
i Hufvudstaden, i stället för det 1
Wadstena varande m. m.
S. A. K.
Sedan en särskildt i Nåder tillförordnad Corn -  mittée, efter föregången granskning af nu mera
aflidne Revisions-Secreteraren af Risells^s un
derdåniga
berättelse öfver deri Embets-resa, han,
I följd af Nådigt uppdrag, ä Justilite-CancellersJSmbetets
vägnar, verkstält, till inhemtande af
102
Underdäniga Skrifvelser,
närmare kännedom, ej mindre om förhållandet
med de å Rikets Fästningar varande fångar, än
ock om Arbets Inrättningarne i Carlscrona och
Wadstena, med underdånigt betänkande till EK,
M. inkommit; så har, jemte öfverlemnande
af de uti Siats-Rådet i detta ärende förde Pro-,
tocoll samt Committerades underdåniga BeiättT
tande, E. K. M., uti Nådig Proposition af den
51 sistlidne Julii, dels förklarat, att E. K, M,,
yppa flere i Nåder anförde skäl, ansett det vara
af mycken nytta, om, på sätt Committerade fö-*
rrslagit, ett Corrections.hus i Hufvudstaden, i
stället för det i Wadstena varande, blefve in*
sättadt och hvartill lägenheten Barnängen kunde
inköpas, men att E, K, M,, enär verkställighet
ten samt underhållet af denna inrättning fordrade
en större Summa, än den, som för ett dyr
likt ändamål vore att tillgå af de på Stat anslag-!
ne medel, derjemte ville i Nåder hafva till lii k*
sens Ständer öfverlemnadt, att tillse, om pch
hvilka tillgångar kunde för ifrågavarande kostnad
anslagne varda, dels ock i Nåder gifvit
Riksens Ständer tillkänna, att E. IL ÄR, lika
med Committerade, funnit Län s-fängelserna i
Linköping och Hernösand vara i behof af ett ör
kadt antal vaktbetjente, och dessutom, i betrak-!
tande deraf att fångars moraliska förbättring uti
icke ringa mån beror på den undervisning i
Cliristendomen och om deras pligter, hvilken,
genom en skickelig Prestman, kan dem bibringas,
i Nåder pröfvat det vara af bebofvet påkaliadt
samt med billighet öfverensstämmande hvad,
sorn i detta afseende blifvit af Committerade
hpnistäldt^ att nemligen, med åtnjutande af- de.
Underdånige Skrifvelter.
103
Löne-viikor, Commitrefade, uti deras underdåniga
Betänkande, föreslaiiii, Fäng-predikanter måga
antagas, ej mindre vid fästningarne, än vid
gila de Länshäkten, hvilka icke äro inom fästningarne
belägne; hvadan E- K. M. jemväl i
Fläder föreslagit Riksens Ständer, att utse nödige
medel, så väl tiil detta sistnämnde behof,
sorn till aflöning för deri vaktbetjening, som vid
Länshäktena i Linköping och Hernösand kan
pröfvas ytterligare vara af nöden.
Vid öfvervägande af så väl denna E. K.
Mtts Nådiga Proposition, som af hvad de Nådigst
rneddehe Handlingarne i ärnnet innehålla,
hafva Riksens Ständer, hvad först angår frågan
orri inrättandet af ett allmänt Arbets- och Corrections-hus
i Hufvudstaden, väl nogsamt insett,
ej mindre hristerne vid den i Wadstena
varande Correccions-Inrättning, än ock nödvändigheten
af en på bättre grunder organiserad dylik
anstalt har i Staden, men då, enligt ett, genom
Riksens Ständers Stats- och Oeconomie-Utskott,
ombesörjdt provisionel! förslag öfver den
dertill erforderliga kostnad, befunnits att den
samma skulle upgä till en Summa af 121,041
R;dr, och någon tillgång härtill icke finnes, sedan
så betydliga Stats-anslag redan blifvit beviljade
och faststähla, kunna Riksens Ständer ej
eller för närvarande några medel till detta ändamål
anslå, hvaremot och då, af de inför E. K.
M. i Stats-Rådet forde Protocoll, inhemtats, det
E. K. M.f med fästad synnerlig uppmärksamhet
å detta ärende, vore för framtiden betänkt på
ytterligare åtgärder derutinnan; så hafva Riksens
Ständer, som for deras underdåniga del,
Underdåniga Skrifvelse/.
såsom väsendtligast och mest ändamålsenligt ansett
förslaget om inrättandet af ett sällskap, hville
et skulle åtaga sig uppsigten öfver fångars behandling
i allmänhet, jemväl trott sig böra sa
vidt möjligt är, gå E. K. M:ts Nådiga afsigter
härutinnan till mötes; och hafva fördenskull,
med afseende derå att Tanto Bränneri, genom
dess belägenhet nära intill Krono-Spinnhuset,
möjligen kunde i framtiden medgifva en förmånlig
förening emellan nyssnämnde och deri
blifvande Corrections-Inrättningen, samt på sådant
sätt både med större fördel och mindre kost-'
nåd, än lägenheten Barnängen till Correctionslius
användas , velat, med uppskjutande af den.’
tna frågas hufvudsakliga afgörande intill nästa
Riksdag, förordna det berörde bränneri dessförinnan
icke bör föryttras, på det att då blifvande
Ständer, i händelse de så för godt finna, och
medel i öfrigt blifva att tillgå, må ega tillfälle
att till E. K. M. öfverlåta denna lägenhet, för
att till det föreslagna ändamålet begagnas; Beträffande
åter härefter frågan om anslag af Eoner
till Fång-predikanter å hvarje Fästning och
i en del Länshäkten samt till nödigt antal vaktbetjening
vid X-iänsfängelserna 1 Linköping och
.Hernösand; så enär arfvoden för samtliga FångFredikanterne,
utom för den i Linköping, redan
blifvit bestämde, och likasom Lönerne för vaktbetjeningen
vid Linköpings Länshäkte å RiksStatens
Andra Hufvud-Titel uppförde, så anse
Riksens Ständer något ytterligare härvid icke
■vara att tillgöra; men hafva deremot velat förordna,
att Fång-predikanten i Landskrona, hvilken,
i likhet med andra sådaue Tjensteman,
Underdåniga Skrifveher'.
eger att beräkna dobbla tjensteår, må undfå 50
R:dr Bxo i årligt arfvode, samt att löner må
anslås för en vaktmästare och en vaktkarl vid
Hernösands Länshäkte, för den förre till 116
R:dr 32 sk., med tillökning för 12 tunnorspannemål
samt för den senare lill 58 R:dr 16 sk.
E:co, likaledes med förhöjning för 6 Tunnor
spannemål, hvilka löner och arfvoden, enär
Stats-Regleringen nu redan är fullbordad, dock
icke kunna vid denna Riksdag å Stat uppföras,
hvarföre Riksens Ständer få till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna, att intill nästa Riksdag
låta beloppet häraf, utgörande tillsammans 225
R:dr, utom den för spannemålen belöpande förhöjning,
utgå af öfverskotten å Stats-Werkets
Intrader. Och hafva Riksens Ständer sluteligen
skolat till E. K. M. framföra den underdan 1 ga
önskan, det täcktes E. K. M. i Nåder låta till
trycket befordra förenämnde Comuntterades underdåniga
Betänkande, på det att allmänheten
måtte deraf erhålla kännedom.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdäniga Skrifvelstr.
N:o 425,
Uppl, q. godk. hos Ridd. o. Ad d, ig Dec, 1823,
Preste-Siandet d. 19 — -—
Iiorgnre-Siändet d. t g — —
Konde-Ståndet d. 20 — —
Riksens. Ständers underdåniga Skrifvelse, örn
Krono-Fogdar nes skyldighet, att afgifva
Redogörelse för utestående undsättnings
Spänne måls-medel.
S. A. K,
(jenom föreskriften i Kongl. Allmänna Maga-*
zins Directionens Circulaire af den 27 April 1819,
angående Resilängders biläggande vid Räkenskapen
till virification för balancerade Undsåttningsspannemåls-medel,
har den fördel i synnerhet
vunnits, att uppbörden af desse medel blifvit
förflyttad ifrån Magazins-Contoiren lill JåandtRänterien,
hvarest penningarne nu mera emottagas
under JLands-Conloirecs controll, lika med
annan Kronouppbörd, genom insättningar af
JCrono-Fogdarne , då deremot de inbetalningar, som
tillförene, stundom af IJndsäunings-tagarne sjelfve
gjordes directe till Magazins-Cassorne, omöjligen
kunde controlleras; och dä MagazinsRedogörarne
sålunda blifvit skäljde från uppbörden
af Undsättningsmedien, så fordrar väl Kronans
säkerhet i denna del ej något fornyadt stadgande,
utan allenast ett sådant tillägg uti det re
-
tfnJerdon!gli Skrifvelser,
dan gifna, hvarigenom afvikelser derifrån må
kunna förekommas. Erfarenheten har visat, att
livat! Rest lii ngt! eine upptaga såsom i landet ute-;
stående på Säng! nar icke svarar emot det belopp,
tom, enligt Räkenskaperne, borde utestå, och Mai
gazins-Förvaltarne, som emottaga Rästlängderpe
af Krono-Fogdarne, äro icke i tillfälle alt utreda,
hvarifrån skiljagtigheterne sig härleda. Dessa
skiljagtigheter uppkomma dock hufvudsakeligen
derutaf, att sedan Krono-Fogdarne, i början afåi
ret, förrättat Restantie-Uppbörds-stämmorne, samt
dervid äfven uppburit Undsättnings spannemåUi
medel, så upprättas af dem Resllängderne efter
del förhållande, sorn visar sig vid RestantieStämmornes
slut, då följagteligen skillnad måste
förekomma i Restbeloppet efter desse Längder
och Magazins-räkningarne, hvilka senare afslutas
med den 5i December det föregångne året, och
emedlertid förfelades ändamålet af Allmänna Mai
gazins-Directionens förr omnämnde Circulaire, da
Inrättningen saknade redovisning från Fögderien
för sine utestående fordringar, hvilka, af
Krono-Fogdarne uppburne, möjligtvis på längre
eller körnare tid skulle till främmande behof
kunna använda3.
Med anledning häraf och till undanrödjan-i
de af den osäkerhet, som hittills egt rum vid redovisningen
af Allmänna Magazins-Inrättningens
utestående fordringar, hafva Riksens Ständer, efter
inhemtade närmare upplysningar i ämnet,
trott sig hos K. K. M. i underdånighet böra föresia,
det vederbörande Krono-Fogdar matte åläggas,
att för alla i Fögderierne oindrifne Uodsättnings-spannemålsmedel
afgifva ordentlig Re-j
io8
Underdåniga Skrif velter.
dogörelse, och hafva Riksens Ständer afven till
ledning för en slik Redovisning, den Riksens
Ständer ansett, till vinnande af en tillförlitligare
controll, böra utsträckas till Martil månads slut
det påföljande året, med åtskiliige mindre tillägg
och fötändringar, antagit de af i års Re-'
visorer projtcterade, harhos i underdånighet bifogade
formulair Litt. A. 8C E, af hvilka Formulairet
Litt. A. innefattar en Summarisk redovisning
från och med år 1818, då stadgandet om
Rest längders upprättande vidtog till och med
Martii månads slut år i8at , och det senare
Formulairet Litt. B. utvisar redovisningssättet
för senare åren, i fortgående ifrån den 1 April
det ena till samma tid det påföljande året. Om
desse räkningar derjemte, enligt hvad forrnulairen
innehålla, verificeras med bifogade Rostlängder
å de balancerade medlen, och föreskrifterne i
Allmänna Magazins-Directionens Circulaire af
den 27 April 1819 i öfrigt varda iakttagne,
skall, efter Riksens Ständers tanka, all nödig säkerhet
och controll å Allmänna Magazins-Inrättningens
i landet innestående fordrdringar bere;
das och ernås.
Riksens Ständer framhärda etc.
Räkning för den Undsättnings-SpannemåJ, som till Innevånarne nti N,. N. Fögderi af N. N. Län blifvit utborgad från N. N, Krono-Magazin,
och för hvilken betalningen efter förfallotiden icke influtet till slutet af Martil månad år isai.
Spannemål,
T:r
§9
32
00
1 32
128
kap:r
Debet.
N. N. Krcmo-3fagazi ris-Contoir påförer, enligt behörigen bestyrkte
förteckningar öfver utlemnaä Undsättnings-Spanneniäl, mini.
För år ISIS.
Oriad Råg ä rot —• •— T:ii , , , . . t , ,
Korn å g: 16. — d:o , .......
iGIIafia å 5: —- — d;o
890: — —
266: 32. —
502,: 24. —
Ar i8rg,
— —.jRiad Råg ä 12: 16 —-- T:n .
1628:
— Korn
a 8: 32, —•_ d:o , . . , , , , . 1109: 16.
Ar 1830,
48 —
i5
Råg k lo: 33. — T;n : . .512:
Korn k 9: 16, — d:o . ; , , , , . , . tky:
(Och så vidare efter olika titfdsättnings-pris för det påföljande året 182:
till och med Martii månads slut.)
Ränta k 1 rst, i månaden för hvarje Riksdaler.
För år 1818,
[ifrån förfallotiden den
till Martii månads slat 1821 ,
ifrån den
För år 1819,
till den —• -
♦ ♦ ♦
. 110;
io5:
till Martii månads slut 1821.
Denria Tabell itilia flas emellan pag, 107 och 108 af Bihang till Riks-St, Prot. 1S2Ö, loida Sami, 2 B, 2'Afd,
Banco,
Spannen) ?d.
K: dr
sk.
r.
T;r
Kapir
t.659
8
—
2.737
tC
—
1
<5)9
—
—
. '
80
76
20
to
215
—
5,27°
■<4
* Credit.
N. N- Läns Landt-Ränteri påförd dit lefvererade Undsättrungs-Spanncmåls-Medel.
D. 10 April 18I9
4 Nov, ,
6 Febr. i82ö
D, 12 Dccemb 1819
30 April i82o
D.- 3o Deccmb, s. å*
För år IS18.
, « * * . 3oo
. . • . 700
..... 5oo
För Er 18J9.
.... leo; 8. —
, , ... 5oo: ' * —
För år xS2o,
600: 8.
200:
Ränté-Mcdel
För år 181S; d, 20 Nov, 1819 70; —
„ 1S19: d. 4 Dec. 1820 . . . . 40: '8,
(Och så vidare adla Lefvcreringar för påföljande året 1821, sorn blifvit
gjorde till Martii månads slut.)
¥. N, Krono- Mag xzins-Cofitoir nåjöres in natura lefvererad Spannemål,
sorn godt gores Låntagarna till § delar afUndsättning spri set.
För år 1819.
Riad Råg i 8: 10. 8 657: 37. 4.
Korn ä 5; 37, 4.
433: 16.
1,091: 5, 4,
För år i82o.
Råg h 7: 5. 4. , , . , . 142: T2, 8.
Korn a 6: lo. 8 62: lo. 8. 2o4; a3 4
(Och så vidare till Martii månads slut l§21, med iakttagande af olika
bestämde ersäituingsvilkor.)
B al ance den 1- April 182?), i FögdeHetinncstäénde, enligt hosgående,
behörigen verijicerade Rostlängder.
För år 18:8 159: 8. —
18 !9 . . • • . . , 1046: 2. 8.
1820
För Er 18x8. ♦
» x 9*
. . . . 254: 24. 8. J)459. 3-i 4(
Räntc-Medel.
. . . . 60:
. . . . 64 'iO. ~ I24; /JO, _
Summa Credit
Banco,
R;dr sk, r.
2,300
9°
I 290 28
1,584
i
27 4
24
i
■
. 1
- - ■' A
"
... ; r J 1
Formulaire Litt. B.
Räkning för den Undsättnings-Spannemål, som till Innevånarne uti N. N. Fögderi af N. N. Län blifvit från N. N. Krono-Magazin utborgad,
och för hvilken Spannemål betalningen efter förfallotiden icke influtit vid slutet af Martii månad år i82,a.
jSpatinernål.
i T;r
kap:r
Debet.
Balance frän Räkningen, som sträcker sig till (len 1 yl pr il 1821.
Undsättnings-Medel.
För år 1818
1819
» 1820
För år 1818
» 1819
i5g: 8. — '
i,o46: 2. 8.
254: 24. 8, r-4-0, 35> 4_
Räntc-Medel.
60:
64: 4o. —•
124: 40.
Uppbörd från den I April 182.1 till samma tid 1822.
N. N. Ki 'ono-Magazins-Contoir pä förer, enligt behörigen bestyrktej
förteckningar öfver utlemnad Undsättnings-Spannemål, nevil,
Råg å R:dr 9: T:n .
jÄrter å — g: —• — d;o ,
1001
5o
200, .Korn ä — 6:
d;o :
. goO: — —
. 460: —
, 1200: —
Banco,
R;dr
sk.
1 584
Ränta å 2 rst, i månaden på hvarje Riksdaler.
För år 1818 på 179: 8* 2:ne månader . . • j: 5, 6.'
„ 1819 24: 27. 4
1820
3: I. 2
Räntan beräknas till de terminer, då afbefalningar å Capitalen ske,
och böra desse terminer uti Räkningen utsättas.
Summa Uebel1
2,5 5 <
27
28
32
4,163 u 1 4
Spannemål,
T;r
Kap;r
Credit.
N. N. Läns Landt-Ränteri påföres dit lefvererade Undsättnings-Spannemåls-Medel.
U. 31 äVtaji 1821
D. 25 April i82I
14 Decemb.
D, 3"> April 182£
l4 Dec.
40
30
“
IO
——-
5
3o
20
100
För år 1818.
• • •
För år I8ig.
♦ * « •
För år 1820,
♦ • ♦ •
♦ • • *
\
För år i82t,
Banco.
R;dr
199: 47. 8.
3oo: — 4.
60: —• —
25: — —
I5’9: 8. —
500: — —
85:
500: — —
61: 7. 6.
7c:
I: —
D. IX Decemb, ,
Räntc-Medel
För år 1818: d. 3i Maj. 182I . . ,
„ 1819: d- 4 AuS- - . . .
„ 1820: d. 14 Dec. - .
N. N. Krono-Magazin på fores in natura lefvererad Spannemål, som
Låntagarné godtgöres till § delar af Undsättningspriset.
För år 1819.
Råg ä 8: 10. 8. ,
Korn ä 5: 37. 4. .
Råg ä^7: 5. 4. .
Korn ä 6; lo. g. .
Råg a 6 R:dr . .
Ärter å 6 - . .
Korn å 4 - . ,
t. • • •
För år i82o,
• ♦ • •
• • • •
För år 1821.
328:
42.
8-
173:
16.
*
502: io.
8.
71:
5.
4.
3i:
5.
4.
X02: 10.
8.
180;
—
—
! 20:
—
—
400:
—
—
700; —
—
1.244
IÖ2
sk. i
(Och så vidare allt efter olika bestämde ersättnihgsgrnnder.)
Balancc den 1 April1822, i Fögderie.t inncstående, enligt hosföljande,
behörigen verificcradc Rostlängder.
För år 1819 . . , , . , 43: 4o, —
„ 1820 ....... 67: i4. —
» 1821 , . . . ■ . . 1360: x,46is 6, -—
Räntc-Medel.
För år 181g
t7. 4-
,,
t. 2. 2I. jg^ g
Summa Credit
i.3o4
21
i.48a
47x63
a4
Denna Tabell inhäftas emellan pag. X07 och 108 af Bihang till Rits-St. Prot. ig23. tolde Sami, 2 B. X Afd.
ii
Underdåniga Skrifvelser.
109
N:o 426.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 19 Dec. 1823.
Pr,este-Ståndet d. ig — —
Borgare-Ståndet d. ig —* —•
Bon-d,e-Ståndet d. ao — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, om upphäfvande
af Böter och Vitén för dem,
som förfallolöst uteblifva från UppbÖrdsstämmor
samt afloningsmöten.
S. A. K.
Hos Riksens Ständer har, genom särskildt derJ
om gjorde framställningar, frågor uppstått om
upphörande #f ej mindre det, till följd af E. K.
M-.ts Nådiga Bref af den x5 Januarii 1806, under
den 18 derpiföljande Februarii, genom utfärdad
kungörelse af E. K. M:ts och Rikets Kammar-
Collegium, enligt äldre Uppbörds - Författningar
stadgade vite af Tolf skiilingar för dem
af allmogen samt den i Städerne boende ringare
och fattigare Folk-classen, hvilka, utan laga
förfall, från andra Uppbörds-stämrnan på de ut.
satte och kungjorde tider sig afhålla, eller underlåta,
att anmoda någon annan att dervid, å.
deras vägnar, svara, än ock det i 15 §. af Regements-Sk
rifva re-Instruct ionen den 15 Februarii
1733, jemförd med E. K. Mus och Rikets
Krigs*ColIegii kungörelse af den 5 Februarii
1807, till 5 daler Siifvermynt, eller En R:dr,
faststälde Bötes-belopp, förden Ränte-betalare,
I lö
Underdåniga Skrifvelser.
gom vid första aflöningsmötet icke liqvidera* och
betalt fulla räntan, samt vid det senare hvarken
sjelf eller genom fullmägtig sig inställer oell då
erlägger all rest, eller ock> siri oförmögenhet
dertill vederbörligen styrker.
Hvad angar förstnämnde för uteblifvandé
vid Uppbötds-stämmör faststälde vite, så oell enär'dessa
böter, genom siä fegen obetydlighet, föga
eller intet oroa den mera förmögne, men deremot
äro känbare för den fattige, .som, saknande
Utvägar att afbörda sig sina Krotio-utskylder,
rnåstfe antingen, för att tillkännagifva sin oförmögenhet,
försumma en för sin lifsbergning nödig
tid, eller ock underkasta sig detta ansvar,
hvilket ännu ytterligare medtager hans obetydliga
tillgångar; alltså anhålla Riksens Ständer 1
underdånighet, det måtte detta stadgande aldeles
upphöra och ur Uppbörds-Fötfattningarne ut*
gå> samt hvad uti É. K. M:ts och Rikets Kammar-Collegii
kungörelse af ilen 18 Februarii
1806 härom förekommer, till följd deraf, upphäfvaSi
Widkommande
åter det för Räntfe-betalafe,
génötö »733 års Regements-Skrifvare-Instruction
samt Krigs-Collegii ofvan omfnrmälde kuni
görelse, stadgade ansvar, linna Riksens Ständer
sig böra framföra den underdåniga önskan, att
förenämnde till En Il;dr bestämde vite för de
Räntegifvare, som vid det andra, eller så kallade
Rest-mötet, underlåta att hos Regements*
Skrifvaren till fullo afbörda sig sina Räntor,
måne, då detsamma till sin storlek hvarken är
för det dermed åsyftade ändamålet oundgängeligen
nödigt, eller alltid motsvarar beloppet af dfe
Underdåniga Skrif veisel'.
111
Sester, hvilkas underlåtna betalning medrör tillämpning
deraf, nedsättas till* Tolf skillingar;
hvarom i händelse af nådigt bifall härtill, vederbörande
torde, till underdånig efterrättelse,
Förständigade varda.
Riksens Ständer framhärda etc*
N:o 42 7*
Uppl* o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. ig Dec. 182J*
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — •—■
Bonde-Ståndet d. 20
—
Riksens Ständers Underd, Skrifvelse, angående
Bränvins-pannors mätning och slam',
pling Samt ansvar för oläglighet der vidi,
S. A. K*
Jjland de ämnen, sorn i samband med de, rörande
Bränvi ns-bränningen, utfärdade författningar,
påkallat en närmare granskning, äro äfven de,
i afseende på btänvins-pannots mätning och stämpling
samt ansvar för begångne origtigheter, gifne
föreskrifter. Dessa hafva Riksens Ständer
iche funnit till alla delar af den fullständighet
och bestämdhet, som tryggar det allmännas rätt,
med undan rödjande äf den enskilde medborga*
112
Underdåniga Shifvelsir. '”3$
rens lidande^ då hända kunnat, att bränvins—
pannor, som, sedan de blifvit ordentligen uppmätte
och stämplade, genom nötning eller eldens
verkan till rymden vidgats, utan att sådant
skett genom egarens uppsåtliga förvållande,
varit, såsom öfvermålige, beslag underkastade.
För att så i desse som andre fall kunna
med mera säkerhet utröna panne-egarens verkliga
brottslighet eller oskuld, hafva Riksens Ständer
ansett en mera noggrann beskrifning på pan-^
nans form i alla delar, vid dess uppmätning elv
ler stämpling, skola tjena; och, till följd deraf,1
aktat nödigt, att hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det måtte följande stadganden, till behörig
efterlefnad, i Nåder utfärdas.
1:0 De pannor, som till bränvlns-bränning
begagnas, skola vid mätning alltid vara försedde
med fast eller löst bröst och dertill hörande
hatt eller stängselskifva med rör, hvarefter, genom
vatten eller annat flytande ämne, rymden
utrönes, å en panna med vanlig hatt från botten
till halsen, och å en mejå Gönis k eller cylindrisk
hatt från botten till och med halsen; börande med
anledning af 1 §. 1 Mom. i den nu antagne
förnyade författningen, angående bränvins-bränningen
och de derföre bestämda afgifter, ingen
panna stämplas utöfver 90 kannors rymd, eller
något afdrag för kokrummet göras af Landtmätare
eller Justerare, hvilken det endast åligger
att ansvara för pannans rigtiga innehåll i öfverensstämmelse
med den åsatte stämpeln.
2:0 _ Maskvärmare, såsom nu mera tilIntne»
få utan föregången mätning begagnas; men ali
sådan bran vins-redskap, af hvilken form och be
skaf
-
\
Underdåniga Skrifvelser> n3
skaffenhet sorn helst , hvarunder e!d omedelbar*
ligen användes, skal!, såsom afgift efter pannei-ymden
underkastad, uppmätas och stämplas;
och kommer alltid vid dessa tillfällen det, som
öfverskjuler fulla kannetalet, men ej uppgår till
en hel kanna, ej att beräknas.
3‘o Jemte förut ålagd skyldighet, att så val
å sjelfva pannan som å dess lösa bröst med
stämplat utmärka Initial - bokstäfverne af deras
hamn, kannerymden af pannan och året, då uppmätningen
skett, äro Landtmätare eller Justerare,
vid bränvins-pannors mätning, pligtige, att noga
utröna pannans höjd från midten af botten
till öfversta öppningen , dess diameter vid öfra
och nedra kanten, förra och öfriga dimensioner;
öfver hvilket allt Landtmätaren eller Justeraren
bör, utan särskild betalning, ovilkorligen meddela
egaren skriftligt bevis.
4:0 Då kannerymden i en bränvinspanna
befinnes större, än uppgifvet är, men sådant kan
med skäl anses hafva tillkommit, genom pannans
nyttjande eller eldens verkan, är en sådan icke
beslag underkastad, utan bör, vid derom yppad
fråga, förhållandet endast, vid ansvar, hos veder*
hörande anmälas, och pannan i föieskrifven ordning
undergå ny stämpling och mätning, på sätt
derom vid bränvins-redskaps förändring och omarbetning
stadgadt är.
5:0 Finnes Justerare af uppsåt eller vårdslöshet
hafva orätt stämplat bränvinspanna, vare
han, utom det ansvar, som följer på ett i behörig
ordning verkstäldt beslag och egaren drab*
Bihang till Riki-Su Prat• l82|> io:dc Sami. % B. a 4, 8
114
Underdåniga Skrif veiner.
ba bordtj så framt denna finnes låtit med afsigt
förändra eller omgöra redan stämplad bränvinsxedskap,
antingen sin tjenst förlustig, eller ock
från utöfningen deraf på längre elter korrtare
tid skiljd, efter Domarens pröfning huruvida
förseelsen herrört af uppsåt eller mer och mindre
vårdslöshet.
6:0 Utom i de fall, då bränvins-redskap antingen
finnes ostämplad eller ock stämplad till
större innehåll, än hvartill egaren må densamma
bruka, då pannans utbrytning samt dess och
redskapens confiscation alltid eger i hittills vanlig
ordning rum, må, vid skeende beslag hos
någon till bränvins-bränning berättigad och hvilken
sig dertill i vederbörlig ordning anmält,
hvarken pannan utbrytas och jemte dertill hörande
redskap egaren fråntagas, eller rättigheten
till bränvins-tillverkning honom förmenas
förr, än, efter föregånget laga åtal, förste Domstol,
som målet upptagit, förklarat redskapen förbruten;
utan ege åklagare endast, vid af honom
verkställde beslag, att, till förekommande af förblandning
eller förbytning, märka så beskaffad
panna och öfrig redskap medelst påslående af
en tjenlig stämpel; dock åligge det beslagare,
att vid slika confiscationstillfällen låta, i ojäfviga
vittnens närvaro, verkställa pannans uppmätning
och beslags-stäinplingen af en till hränvinspannors
justering berättigad person, likväl icke af
den justerare, som pannan tillförene uppmätt och
stämplat.
TiU hvilke senare åsigter Kiksens Ständer
hemtat anledning deraf, dels att en mera tillför
-
Undcrdäniga Skrifvelseri
1*5
litlig grund är beredd Domaren vid pröfr.ingen,
huruvida upptäckte skiljaktigheterf|eme!lan innehållet
och den asatte stämpeln härröra af antingen
någon egarens med afsigt vidtagna åtgärd,
eller bruket och eldens verkan, serdeles som
hvar och en är öppet lemnadt, att genom anskaffande
af ofvan omförmälde bevis om pannans
dimensioner, trygga sig mot möjliga åtal, dels
att det i Kongl. Förordningen af den ao Maji
1759, angående Mått, Mål och Vigt åberopade
stängande af Allmän Lag och det i 8 Cap.
Handels-Balken bestämde ansvar icke kan i frågor
om bränvinspannor» stämpling anses lämp-r
ligt, såsom endast handlande om uppmätning af
allmänt nyttjade rymdemått, dels ock att de följder,
som möjligen kunna oskyldigtvis tillfogas
bränvins-tillverkare, genom en genast efter beslaget
verkställd utbrytning af panna och redskap
samt derigenom afstannad tillverkning, innan
ännu Domaren haft tillfälle, att yttra sig
öfver den rätt, hvarmed sådant skett, ofta medföra
en vida större förlust och skada, än att sådant
kan, genom de på ett origtigt beslag följande böter
och skadestånd, ersättas.
Öfverlemnande likväl slutligen Riksens Stärn;
der till E. K. M:ts Nådiga godtfinnande, huruvida
dessa Riksens Ständers åsigter skola antingen
genom en särskild kungörelse meddelas, eller ock
inflyta i den allmänna författning, som, i händelse
att den, under den 20 December i8i5, utfärdade
skulle undergå en närmare omarbetning,
lär komma att utgå; äfvensom Riksens Ständer
i underdånighet anhålla, att sistberörde författning
måtte sättas i öfverensstämmelse med de
Underdåniga Shrifvelser.
af Riksens Ständer, angående bränvins-bränningen,
nu i Öfrigt framlagde förslag.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 428.'
JJppl. 0. godk. hos Ridd. och Ad.di 19 Dec. 1803,
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. ao — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
åtskilliga förändringar i Seglations- Ordningen.
S, A. K.
Dertill påkallade af särskilda motioner,' hafva
Riksens Ständer låtit under närmare granskning
komma den, under den sa Bebruarii 1820, af
E. K. M. i Nåder utfärdade Seglations-Ordning,'
som Riksens Ständer, vid delta tillfälle, funnit
kräfva flere ändringar och rättelser, för att bringas
i öfverenstämmelse med ej mindre det, vid
detta Riksmöte, gillade och antagne friare Han-!
dels-system, och den derpå byggda Tull-tariff,
än den nya författning mot Lurendrägeri och
Tullförsnillning, hvilken Riksens Ständer ansett
böra i enlighet dermed utarbetas.
Underdåniga Skrifvelser.
117
Härvid hafva Riksens Ständer likväl, med
fästadt afseende å hvad dels finnes af främmande
inagter stadgadt, dels inom Norrige till efter;
lefnad gäller, deis ock blifvit af Grosshandelssamt
Coopvardie-Sfceppare-Societeterne i Stockholm
hos E. K. M. redan i underdånighet anfördt,
trott sig höra lika underdånigt vid den
nu gällande författningen framställa följande
önskningar och tillägg, för att vid detta ämnes
vidare handläggning komma under närmare öfvägande:
1:0
Att då de chicaner och det stränga ansvar,
hvari sjöfarande och (rafiquerande kunna
utan eget förvållande råka, da stormar, lugn
eller strömsättningar göra för dem omöjligt, att,
utan minsta afvikelse, följa de i 1 Art. jt §. 1
och a Mom. angifne inlopp, till der uppräknade
städer och hamnar, dessa föreskrifter må ur författningen
utgå, och i det stället stadgas, att
Skeppare, kommande från utrikesort ochernande
sig tili Svensk Stapelstad eller hamn, skall
vara pligtig, att, under behörigt iakttagande tillika
af hvad Quarantaines-Författniugarne innehålla,
nyttja lofliga oeh rätta farvatten, och ej
taga annat inlopp, än der Krono-lots Station eller
Tull-bevaknings-postering finnes; men om åter
fartyg, större eller mindre, nödsakas af sjöskada
eller storm att inlöpa i uthamnar eller skärgård
eller längs kusten, der Lotsar eller Tullbetjente
ej äro att tillgå, bör Skepparen sådant ofördröjligen
på närmaste Lots- eller Tullplats tillkännagifva,
och emedlertid, vid ansvar, som för
Tullförsnillning, hvarken gods eller effecter, af
hvad namn eller beskaffenhet som helst, från
ii8
Undtrdaniga Skrifvelter'.
fartyget transporteras eller i land föras förr, än
Lots- eller Tull-betjent sig om bord infunnit.
Sä snart äter Lots kommit om bord, åligger honom
bevakningsansvaret intill dess Tull-betjent
sig till behörig visitation inställt; i sammanhang
hvarmed äfven slutet af 2 $. 4 Mom. samt det
sist i samma §. förekommande stadgande om import
af nederlagsgods, Caffe, m. tn. torde finnas
öfverflödige och olämplige.
2:0 Att då föreskriften 12 , det bör
den, som med farkoster under 15 Lästers drägt
till eller ifrån utrikes ort utförer annat, än Rikets
producter, eller återhemtar andra varor, än
sådane, som produceras § den ort, der lossningen
egt rum, böta Fem Hundra Riksdaler, samt
mista fartyg m. m., synes så mycket mera olämplig,
som genom fartygets förverkande, egaren
dertill jemväl straffas för Skepparens brott, i
händelse denne icke tillika förenar desse bägge
egenskaper, bör till följd deraf den senare straffbestämmelsen
försvinna
3:0
Alf de i 3 §. 1 Mom. bestämde böter
af 500 R:dr, hvilke, vid bristande tillgång, skola
förvandlas till Fästningsarbete under Nio månaders
tid för den Skeppare, som, utan bevislig!
nödtvång, gagnar olaga inlopp, måga nedsättas
till 300 R:dr och, vid saknade utvägar
dertill, umgällas i enlighet med 4 Art. 5 §. 3
Morn.; äfvensom att det här förekommande uttrycket
”olaga uthamn” bör ändras till ”uthamn,
der ej Lots eller Tull-betjening finnes.”
4:0 Att då erfarenheten visat, att hårda
straff ofta motverka sitt ändamål och en fiscalisk
angifvelse af Redares eller gods-egares delaktig
-
Underdåniga Skrifvelser. lig
het i brottet är vilkoret för minskning i det
fästningsarbete, hvartill efter a Mom. den skeppare
är förfallen, hvilken lossar gods pä olofli—
ga ställen, tro Riksens Ständer detta stadgande
vara bygdt pä omoraliska grunder, och föreslå derföre
i underdånighet, att i stället må stadgas:
Tossas gods på sådane oloflige inloppsställen eller
i öppen sjö , vare godset förbrutet och Skepparen
straffas i män af godsets värde, enligt den emot
Tullförsnillning utkommande förordningen.
5:0 Att den i 6 §. sista Mom. Skeppare
ålagde skyldighet, att gälda de böter, som drabba
skeppsfolk eller passagerare, hvilke, innan
visitation för sig gått, begifva sig, utan Tullkammarens
tillstånd, ifrån eller till fartyg, i
händelse den brottslige antingen tager till flykten
eller ock ej mägtar gälda plikten, må, enär
detta stadgande synes Riksens Ständer mindre
rättvist * så vida skepparen är för ansvar fri, i
händelse förbrytelsen begås af en för böternes erläggande
vederhäftig person, hvaraf följer, att
det icke är i och för sjelfva förbrytelsen som
skepparen straffas, eller straffet på honom öfverflyttas,
utan derföre att den verkliga förbrytaren
antingen icke är att tillgå eller ock fattig, endast
må ega rum, derest skeppare brottet afvetateller
befordrat.
6:0 Att då J1 Art. 1 §. sista Mom. ålägger
Skeppare, att, vid 100 R:drs böter, återlemna
det pass, som han å den från svensk hamn sist
utförda last erhållit, men i flere utländske hamnar,
såsom i Ryska, Portugisiska, Spanska och
Italienska m. fl., sjö-tulls-passet alltid å lossningsplatsen
behålles, och deri gifna föreskriften
J‘20
Underdåniga Skrifvelser.
icke således kan efteikommas, bör följande vilkor
dervid fästas: att sådant later sig göra; men
i annat fal! bor vederbörande Consul* betyg å
den lossade lasten företes.
7:0 Att då 1 1 Art. 2 §. icke i dess nu
varande skick synes mot ändamålet fullkomligen
svarande, må den samma erhålla följande lydelse;
finnes i fartyg förtegat och från märkrullan uteslutet
gods, skall det såsom Tullförsnillning anses,
och skeppare derföre böta varans värde; dock må
godsegaren bibehållas vid sin egande-rätt, så
framt han ej ksn öfvertygas om delaktighet i
Tullförsnillningen, j hvilket fall förfares, som
derom i särskild förordning stadgas. Skulle dervid
förekomma, att den från märkrullan uteslutna
varan innan lossningens början och förr, än
den af Tull betjent blifvit anträffad, antingen af
skepparen å behörig ort anmäles, eller af godsegaren
till förtullning aftgifveg, eller kan skeppare
ådagalägga, att uteslutningen utan uppsåt
och endast af förseelse tillkommit, samt att
han ej egt kunskap om, elier delaktighet i
godsets inpractiserande i fartyget , bote för
vårdslöshet ifrån 20 till 50 B:dr; äfvensom vid
slutet af denna §. lärer böra tilläggas följande:
skulle deremot skeppare kunna i bevis leda, att
å mätkt ullan upg taget, men fdrkommet gods icke
blifvit å inlasiningsorten intaget, eller att det
kommit att genom missräkning å märkrullan an,
teknas, plikta soia i föregående moment stadgas,
8".o Att enär det sällan lärer vara möjligt,
att så lasta ett fartyg, att laddningen till stycke,
tal eller innehåll, skulle, utan föregången lossning,
kunna af Tulk betjeningen besigtigas, och
Underdåniga Skrifvelser.
lil
det 1 3 §■ 5 Moia. förekommande stadgande härom
salunda synes sakna allt ändamål, men väl
kunna föranleda lill chicaner och prejerier för
Redare och godsegare, bör särskildt föreskrifvas,
att om skeppare innehar varor, som till utländsk
ort och åter-utskeppning äro ernade, bör Tullbetjeningen
vid utloppsorten öfver sådan åter-utförsel
meddela betyg, för att vederbörande Tullkammares
utgående journal såsom verification biläggas,
och skola slike varor så inlastas, att betje.'
ningen vid utloppsorten må kunna de samma
till orubbad försegling besigtiga.
g:o Att till förekommande af möjliga missbruk
vid utöfningen af den Tull.betjeningen
tillerkända rättighet, att, på blotta anledningar
till misstankar om underslef, lossa, öppna och
besigtiga gods, som utföres, må vid sistnämnde
fits 6 Morn. det tillägg ega rum: att om vid en
sådan lossning något försnilladt gods icke finnes,
skall godsegaren, redaren eller befragtaren ega
att, på sätt 3 Art. 7 §. innehåller, af E. JC. M.
och Kronan åtnjuta ersättning för all den kostnad
och skada, sorn en slik lossning dem bevisligen
tillskyndat, samt Tullbetjent deremot
blifva E- K. M. och Kronan ansvarig för sin
åtgärd.
io:o Att de i 4 §. meddelade föreskrifter
rättas i enlighet med de vid Tull-tarifxen fogade
underrättelser.
11:0 Att för skeppares fällande till ansvar,
enligt 5 §. 5 Morn., för det han å lofgifven ort,
men i olaga ordning lossning företagit,? bör fästas
det förbehåll: att han sådan lossning emot
Tull-bevakningens förbud tillåtit; hvarjemte lian
-
12 2
Underdåniga Skrivelser.
visningen till 2 §. bör, i afseende pa beräknings»
sättet af godset, utgå.
12:0 Att i 10 §. 1 Mom. må benämningen
”lastportar” nyttjas i stället för ”styckeportar,”
och de i 2 Mom. nämnde böter minskas till 200
R:dr; äfvensom skeppare ej eller är ansvar underkastad,
så framt han ej lagligen styrka kan,
att han händelsen, ”sd snart den timål” hos Tullkammaren
genast anmält; och
13:0 Att sådane i författningen förekommande
uttryck: såsom ”till in eller utförsel tillåtne
varor ,” förbudet eller lofgifvet gods, ”.Lurendrägeri”
och mera dylikt, hvilka hafva afseende
å det hittills gällande prohibitif-systemet,
böra uteslutas eller utbytas mot andra, som stå
tillsamman med hvad Riksens Ständer förut i
desse ämnen antagit, eller E. K.' M:ts Rådiga
pröfning underställt.
För öfrigt få Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, det täckes E. K. M., tillförebyggande
af de missbruk, som genom skeppsdocumenters
obehöriga användande föröfvas, i Nåder åter
upplifva 11 §. af det, under den 12 Januarii
1730, i Nåder utfärdade Reglemente om Algieriska
Sjöpassen, likväl med de förändringar,
hvartill omständigheterne föranleda.
Riksens Ständer framhärda etc.
Unileräanlga Skrifvelstr.
N:o 42 C»
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 19 Dec. 1823.
Preste-Standet d. ao —■ —
Borgare-Ståndet d. ao -— —
Bonde-Ståndetj d. 20 —• —•
Riksens Stunders underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ls Kådiga Proposition^
angående ett underdånigt förslag till allmän
stadga för fattigvården i Riket och
för tiggeriers hämmande.
s. a; k.
Sedan E. K. M., 1 anledning af Riksens Ständers,
uti underdånige skrifvelser, den 24 November
1809, den 18 Januarii och den 54 April
1810, gjorda framställningar, under den 17
Junii sistnämnde år, i Nåder förordnat en Cominittée,
hvilken borde ofördröjligen undersöka alla
särskilda Fattig-inrättningar i Riket, ined fästad
uppmärksamhet derå, huruvida några enskilda
hushålls-anstalter hade tiggeriets ökande till
följd ; så har bemälde Committée, den 4|Junil
1831, till E. K. M. i underdånighet afgifvit sitt
Betänkande om Fattigvåiden i Riket jemte förslag
till en allmän stadga för denna vård och
för tiggeriers hämmande, hvilka handlingar E.
K. M., genom Nådig Proposition af den 29 sistlidne
Januatii, behagat öfverlemna till Riksens
J2 4 Underdåniga Skrifvelser.
Ständer, sorn egde att med underdånigt utlåtanw
de deröfver inkomma.
Vid öfvervägande af det uti denna Nådiga
framställning ornförrnäldte ärende, hafva Riksens
Ständer deröfver icke kunnat förena sina
tankar.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
hafva nemligen beslutit: att Riksens Ständer
borde hos E. K. M. i underdånighet tillkännagifva,
att, sedan E. K. M., genom öfverlemnande,
vid denna Riksdag, af Committerades Betänkande
och förslag till en förbättrad Fattigvård,
1 Nåder uppfyllt Riksens Ständers underdåniga
begäran härutinnan, och Riksens Ständer af
Committerades undersökning inbemtat, att Fattigvården
inom Riket, allt efter olika sedvanor,
local och tillgångar, på mångfalldigt olika sätt
besörjes, vid hvilket förhållande Riksens Ständer
funnit, att en allmän Fatligvårds-stadga för hela
Riket ovillkorligen skulle åstadkomma rubbning
i den nu rådande ordning och till någon
del ingripa i den rätt och pligt, allmänheten
hitintills haft, att sjelfve vårda och Iresörja sine
fattiges underhall, Riksens Ständer, på grund
häraf och med underdånig erkänsla för E. KM:ts
Nådiga omsorg, att, genom den föregångne
undersökningen, sätta Riksens Ständer i tillfälle,
att med sakkännedom bedöma ett ärende,
der misstag äro af så vådliga följder, ansett några
andre författningar, angående den allmänna
Fattigvården, än de nu gällande, för närvarande
icke böra utfärdas.
Preste- och Bonde-Stånden hafva deremot
varit af den mening: att Riksens Ständer borde,
Underdåniga Skrif pelser. 125
med förklarande af en lika underdånig erkänsla
för E. K. M:ts Nådiga omsorg, i underdånighet
tillstyrka den föreslagna författningens utfärdande,
med de förändringar och tillägg, sorn,
vid deraf uti vederbörande utskott förehafd
granskning, ansetts nödiga och i afseende hvarpå
Preste-Stlndfltt föreslagit en uti vissa omständigheter
skiljaktig redaction.
Då, enligt 75 §. i Riksdags-Ordningen;
hvarje mål, deruti atne Stånd stannat emot arne,
förfaller, och, uti hvad på Riksens Ständer ankommer,
skall förblifva i sitt förut egande skick?
så hafva Riksens Ständer bordt detta förhållande
underdånigst anmäla; och Riksens Ständer
framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 430.
Uppl, o. godk. hos R!dd. o. Ad. d. 19 Dec. 1833.
Preste-8tåndet d. ao — —
Borgare-Ståndet d. ao —■ —•
Bonde-Ståndet d. ao — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Bergs-Tings-Rätternes afskaj/ande.
S. A. K.
Då Bergs-Tings-Rätterne, i följd af deras organisation,
icke kunna uppfylla parters billiga anspråki
att skyndsamt och utan betungande kostnader
få förekommande arender afgjorde, helst
dessa domstolar endast en gång om året sammanträda,
och omfatta vidsträckta districter, ifrån
hvars aflägsnare orter parter måste göra långa
resor till Tingsstället, samt derjemte förekommer,
att de fleste af de till Bergs-Tings-Rätter«i
nes upptagande hörande mål äro af enahanda
beskaffenhet med dem, sorn af Härad9-Bätterne
behandlas, och att i frågor, der vetenskaplig
upplysning erfordras för beslutets fattande, sådan,
ej mindre af Härads-Rätterne, än på sätt
nu sker i lika beskaffade mål, som af högre Instantier
pröfvas, må genom vederbörandes undersökning
och utlåtande inhemtas, då HäradsBätterne,
likaså väl i desse som andre dem tillhörande
ämnen, hvilkas bedömande grunder sig
på vetenskaplige unde ökningar, böra anses
Underdåniga Skrifvelstr.
127
lika behörige, att fatta rättmätige domslut, som
högsta Domstolen, den der i sista Instantien för
närvarande pröfvar frågor, anhängige vid BergsTings-Rätt,
och genom hvilken förändring den
förmån, bland andra, skulle vinnas, att de många
tvister om domstols behörighet * som emellan
Bergs-Tings-Rätter och andre domstolar förekomma,
och ofta fullföljas till Öfver-Rätterne, kommo
att undvika*; så och t händelse E. K. M.,
med afseende å hvad Särskilta Utskottet i Betänkandet,
angående Regleringen af Rikets Emheten
och Tjenstér, tillstyrkt, samt det yttrande
Riksens Ständer deröfver meddelat, i Nåder
skulle finna för godt att på Hof-Rätterne öfverflytta
Bergs-Uollegil Doms-rätt, hafva Riksens
Ständer ansett Hergs-Tings-Rätterne böra i sammanhang
dermed indragas, och deras Domarebefattning
på Härads-Rätterne öfverföra*; i följd
hvaraf Riksens Ständer, för sin del, åt E. K. M.
i underdånighet öfverlemna, att, i nämnde fall,
en sådan förändring vidtaga, samt alt, efter locala
förhållanden och i öfrigt förekommande omständigheter,
emellan vederbörande Härads Rätter
Bergslagerne indela.
Riksens Ständer framhärda etc.
128
Underdåniga Skrif pelser.
Nio 431.
Uppl. o. godt. hos Ridd. o. Ad. d. 13 Deci 103$»
Preste-Ståndet d. ao — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —■-
Bonde-Ståndet 4. 20 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse , an~
gående ändring uti 2 5 Cap. 8 /. 27 Capi
9 /. Byggninga-Balken samt 10 Cap, 16
/. Rättegångs-Balken,
S. A. K,.
Då i händelse alla rättsfrågor hädanefter , på
sätt Riksens Ständers Särskilta Utskott tillstyrkt*
komma att från de administrativa Werken skiljas*
Riksens Ständer ansett deraf blifva en nödvändig
följd, att den hittills stadgade Rättegångsordningen
i desse frågor förändras; få Riksens
Ständer i underdånighet föreslå, att följande Lag-;
rum må erhålla en sådan lydelse:
27 Capi g §4 Byggninga-Balken»
”Nu nöjes man ej åt Härads-Rätteris slut
1 dessa mål, fullfölje hos Domaren sin klagan,
sorn i Rättegångs-Balken om laga vad sägs<”
*5
Underdåniga Skrifvelser'. 129
25 Cap, 8 §. samma Balk,
Detta tillägg: ”Menar någon, att vid för
rättad
vägdelning honom för när skett; söke då
öndring deri genom instämning till'behörig domstol,
sorn i Rät tegån gs-Balken sagdt är.”
10 Cap, 6 §. Rättegångs-Balken,
”Qvista Krono hemman j ett eller flere, om
Byaskillnad, lagge dem Härads-Rätt emellan.
Gränsar till dessa Allmänning , vara Lag samma;
och förordne Konungens Befallningshafvande
någon , sora, å Embetets vägnar, när är ,
då Kronan del i saken häfver. Döme ock Här
rads*Kätt om åverkan å Kronojord.”
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Riks~St, Prot. 1813, 10‘.dt Sami, 1 B. a A. Q
130
Underdåniga Skrif velger.
N:o 433.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 19 Dec. 1823.
Preste-Standet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —•
Eonde?Ståndet d. 20 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
vården och förvaltningen af Kyrkornas
fastigheter och medel, samt granskningen
af redogörelsen derf öre.
S. A. K.
I anledning af vackt fråga om upphörande af
den särskilta tillsyn öfver Kyrko-räkenskaperne
inom Skåne, Halland , Blekinge , Götheborgs och
Bohus Län, sorn, genom E. K. Mits Nådiga Instruction
af den 12 April 1815, är påbuden, att
nemligen årlig räkning öfver Kyrkans medel, af
iPastor och Kyrkovärdar underskrifven, skal 1 till
Härads-Prosten aflemna*, och derefter af honom
till Lands-Contoiret insändas, för att sedan åtfölja
Lands-Boken till Kammar Collegium, allt
i ändamål att å hvardera stället granskas och
skärskådas, hafva Riksens Ständer ansett, att, ehuru
betydeliga kyrkans tillhörigheter inom förberörde
Provincer än må vara, Revisionen och
Controllen deraf dock bör ensamt anförtros åt
församlingarne sjelfve, i likhet méd hvad församlingarne
inom öfriga delar af Riket tillkommer,
då härigenom för allmänna Embetsverk
Underdåniga Skrifvtlsér.
Vifines minskning af göromål, hvilkas ordentéliga
bestridande är församlingens egen nytta, och
således åt dess egen omsorg säkrast synes kunna
öfverleffinas; men för att vinna en stadgad ordhing
med Kyrko-räkenskapernes granskning, ej
mihdre inom oFvånnämude Landskap, än Rikets
öfriga delar, få Riksens Ständer, såsom tillägg till
den underdåniga Framställning, angående visse
Stadganden i Kongl, förordningen af den 26 Februarii
181^7, om Sockenstämmor och Kyrkoråd,
hvarmed Riksens Ständer redan till JE. K. M.
inkömmit, i Underdånighet föreslå, att församlingarne
i Riket böra vid allmän Sbckenstämma
hvarje år Utvälja 2, högst 4 Ledamöter, hvilka*
i egenskap af Revisorer, skola granska de af Pastor
och Kyrkpvärdarne Uppgjorde räkenskaper
för kyrkans medel och öfrige tillhörigheter; och,
x händelse detta förslag vinner E. K. Mits Nå*
diga bifall, få Rikséns Ständer jemväl i Underdånighet
anhålla om Upphäfvande af hvad E. Ki
M:ts Nådiga InstrUction af den 12 April 1815,
angående ofvanförmälte Särskilta Revision af
Kyrko-räkenslcaperne, stadgar.
Riksens Ständer framhärda etc.
i3*
Underdåniga Skrifve!serl
N:° 43 3-
jUppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. lgDec. i8s3.
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — •—
Bonde-Ståndet d. 20 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maf.ts Nådiga Proposition
med förslag till författning om fast
egendoms försäljning d Lotteri.
S. A. K.
Uu nådig proposition af den i4 Julli innevarande
år, har E. K. M. behagat gifva Riksens
Ständer tillkänna, att, i anledning af åtskillige
underdånige ansökningar af enskilde personer,'
om nådigt tillstånd, att å Lotteri försälja dem tillhörige
fastigheter, E. K. M. inhemtat att inrättande
af Lotterier till enskilde personers förmån
äro, genom flere för längre tid tillbaka utkomne
och ännu ej upphäfne författningar, förbudne*
samt att E. K. M., sorn i betraktande tagit att
fast egendoms försäljning å Lotteri skulle moje»
ligen kunna bereda egare af en fastighet lätthet,
att, utan förlust, afhända sig densamma, samt
derigenom sålunda förekom mas hvad, som i se-j
nare åren inträffat, att en fastighets-egare, som
varit nödsakad försälja sin egendom, haft svårt
att finna köpare, och måst låta egendomen bortgå
till underpris, väl å ena sidan ansett de för
-
Underdåniga Skrifvelser. ' i 33
fattningar, hvilka för närvarande förbjuda omförmälda
försäljningssätt, kunna af E. K. M. i
oeconomisk väg förändras eller upphäfvas; men å
andra sidan åter funnit , att en tillåtelse till fast
egendoms föryttrande å Lotteri i verkställigheten
innefattade omständigheter, som föranledde
till förklaring eller förändring af allmänna lagens
stadgande om sättet och vilkoren för dylik
egendoms öfverlåtande, och deribland förnämligast
angående köpesummans bestämmande och
uppkommande frågor om Börds- och Lösningsrätt;
hvadan E. K. M., sorn ansett sig, vid^ett
sådant förhållande, icke böra bifalla förutnämnde
ansökningar, velat till Riksens Ständer öfverlemna
det i den Nådiga Propositionen intagne förslag
till författning, innefattande föreskrifter och vilkor,
under iakttagande hvaraf egare af en fastighet
må vara tillåtet, att densamma å Lotteri försälja.
Riksens Ständer, som tagit i öfvervägande
hvad E. K. M:ts Nådiga Proposition och de dermed
foljaktige handlingar innehållit, hafva ansett
2:rie frågor härvid framställa sig till besvarande,
nemligen: bör det föreslagne försäljningssättet af
fast egendom godkännas? och hvilka stadganden
böra i och för ett sådant försäljningssätt vidtagas?
I förra hänseendet har, såsom bevekande
skäl för Lagens antagande, blifvit anförd den
lättare utväg till afyttrande af fast egendom,
som derigenom skulle yppas, och hvilken af nu
\arande
påkallad.
Riksens Ständer kunna ickefdela denna åsigt
af saken. Riksens Ständer medgifva väl,
3 34 Underdåniga Skrifveisel
a,it under forsta nyheten af lagera tillvarelse,
allmänheten möjeligen !;an blifva lockad, att del-?
taga i spelet om de fastigheter, som först till
detta försäljningssätt upplåta?,, och att följakteligen
deras egare kunna komma att röna någon,
fördel af lagen; men Riksens Ständer äro deremot
fullt öWertygade, att denna lättade utväg
till afsättning icke kan hafva bestånd, och trot
således det icke vara skäl, att, för beredandet af
en endast temporair förmån för en del af den
skuldsatte allmänheten, rubba den ordning, som
för köp och försäljning af fast egendom hittills,
egt rum,- och dymedelst, visserligen till föga
båtnad för det allmänna, jemväl rubba den bos
allmänheten nu inplanlade, till ordning, flit och
arbetsamhet ledande tanke, att en fast och var-,
aklig timlig lycka, endast genom dessa egenskaper,
kap, förvärfvas.
Skulle åter så hända, att detta försäljnings^
sätt mera allmänt k om me alt begagnas, vöre en,
gvår (Bconosnisk olägenhet deraf att befara i thyr,
att nationens en gång väckta och ständigt underhållna
ling för deltagande i Lotterispel å fastighet
ovilkorligen försvårade, och slutligen alldeles
komme att utestänga allt annat försäljningssätt
af fast egendom, hvaraf de menligaste följder
för jordbruket, odlings-företag o^h allmänt
•Välstånd skulle uppstå, enär det lärer kunna för
säkert antagas, att fastigheterne merändels blefve
vanvårdade ifrån den stund, de å Lotterispel utbjudas
och intilldess de afträddes åt den vinnande,
hvilken ej sällan, utan medel att bruka
den egendom, slumpen gifvit honom, tord.et
ites få bortspela densamma.
Underdåniga Skrifvelser. 135
Tillåtelsen alt genom Lotteri afhända och förvärfva
sig fast egendom komme äfven, efter
Riksens Ständers tanka, att menligt inverka på
folkets moralitet , då speculationen att utan möda
hastigt rigta sig, allt mer och mer fdrtoge
hogen , att, genom egen omtanka och näringsflit,
långsamt, men säkert, bereda förkofran, och leornad
e rum för sysslolöshet, begifvenhet på spel
och vingierier.
Riksens Ständer, som, på sätt de nu sökt
utreda, sålunda befara betydelige olägenheter af
den föreslagne lagen, både i oaconomiskt och
moraliskt hänseende, få derföre, med anmälan af
de betänkligheter, som emot antagande af E. K.
M:ts Nådiga Proposition förekommit, i underdånighet
anhålla, att den föreslagne lagen icke
matte blifva utfärdad.
Men då E. K. M. förklarat, att de författningar,
hvilka förbjuda omformälte försäljningSsätt,
kunna af E. K. M- i ceconomisk väg förändras
eller upphäfvas, och E. K. M. således,
utan afseende derå att den Nådiga Propositionen
icke kunnat af Riksens Ständer antagas,
kan i detta ämne efter godtycke besluta, hafva
Riksens Ständer funnit nödigt, att söka förekomma
de oredor, som ovilkorligen skulle uppstå,
om tillstånd till fast egendoms försäljande å Lotteri
af E. K. M. meddelades, utan att allmänna
lagen derjemte underginge nödig förändring i afseende
på bestämmande af det belopp, hvilket
såsom Bördeskilling bör anses, då fråga uppstår
om böld af fastighet, försåld genom Lotteri-anstalt.
Detta är den enda omständighet, uti hvilken
antagandet af den nya Lagen påfordrau en
136
Underdåniga Skrifv elser.
lagförändring; Och som en sådan icke, ulan Riksens
Ständers medverkan, lärer af E. K. M. kunna
vidtagas, få Riksens Ständer af den orsak,
som här ofvan blifvit anförd, och då värderingssummans
antagande såsom bördeskilling, enligt
Riksens Ständers tanka, icke förnärmar tredje mans
rätt och är på billige grunder bestämd, yttra,
att Riksens Ständer, för den händelse E. K. 3VI.
skulle utf rila den ifrågavarande lagen, till E.
lC. M. öfverlemna, att, genom den författning,
gom i ämnet komrne att utfärdas, göra den förändring
af allmänna lagens stadgande oro bördeskilling,
att nemligen för fast egendom, försåld
genom Lotteri, må såsom köpe- och börde-skilling
anses den summa , hvartill egendomen vid den
i forfattningen omnämnde värdering blifvit uppskattad.
\
Riksens Ständer framhärda ••gtc».
Underdåniga Skrif'velikrl
*37
N:o 454.
Uppl. o. gotik, lios Ridd. o. Ad. d. 19 Dec. 1853.
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 —- —
Bonde-Standet d. 20 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
haga Domstol för åtal emot Ledamöter
i Rikets Idof- Räller, Collegier
Allmänna Beredningen och Allmänna Magazins-Direction.
S. A. K.
Riksens Stander hafva fästat uppmärksamheten
dervid, att något bestämdt stadgande ej finnes
vid hvad domstol, Ledamöter utaf Rikets 'HofRätter
och Collegier, Allmänna Ärendernes Beredning-och
Allmänna Magazins - Directionen
kunna för fel i tjensten till ansvar ställas.
Denna brist i lagstiftningen hafva Riksens
Ständer funnit böra afhjelpas, och få derföre i
underdånighet föreslå, att genom lag må stadgas,
att åtal för embetsfel emot Ledamot i HofRätt,
någon af Rikets Collegier och Allmänna
Beredningen böra uti högsta domstolen, såsom
laga domstol, upptagas och pröfvas; men ait, då
Allmänna Magazins-Directionen icke lärer kunna
anses för ett verk af lika värdighet med Rikets
Collegier, samt dess befattning i öfrigt sträcker
sig, ej blott till uppbörd och redovisning,
138
Underdåniga Skrifveiser.
Ufan ock till andra Ernbets-åtgärder, hvilka ej
med uppbörden stå uti omedelbart sammanhang,
'Revisionen af nämnde Directions räkenskaper,
och pröfningen af de deraf uppkommande an-»
märkningar må tillhora Kammar-Rätten, men åter
de tjenstefel, hvilka uti Directionens öfriga
Embetsförvaltning kunna inträffa, höra tillhöra
tiof-Rails upptagande och pröfning.
Riksens Ständer framhärda etc,
N;o 435,
XJppl- o, godk, hos Ridd. o. Ad. d, 19 Dec, Igajj
Rreste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 2o — —
Bonde-Ståndet d. 2o — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
frågan örn Härjeådalens dterläggande
under Gefleborgs Läns* Styrelse.
S. A. K,
X anledning af inom ett Riks-Stånd väckt fråga
om Herjeådalens återläggande under Gefleborgs
liäns-Slyrelse, hafva Riksens Ständer fästat uppmärksamhet
på det med denna Provins inträffande
förhållande; att nemligen dess inbyggare äro
nödsakade, att, flere gånger om året, besöka de i
Gefleborgs Lan befintlige Städer och inträffande
Underdåniga Sirifvelser,
marknader , dels för afyttrandet af sine egne
producier, dels för inköpet af erforderlige lifsförnödenheter,
och att det sålunda för Herjeåda->
lens inbyggare vöre en väsentlig fördel, om, på,
§atnm.a ort, dit de för sine oeconomiske förhållanden
aros nödsakade att sig begifva, de tillika egde
tillfälle, att anmäla och bevaka sine rätts-angelägenheter,
( stallet för att, som nu, behöfva
vända sig till den, i motsatt rigtning, aflägset
belägne Jemtlands Läns-Styrelse.
Men, då för afgörandet af en så vigtig
fråga, suna huruvida en Provins må skiljas från
en Läns-Styrelse, för att underläggas en annan,
en åtgärd, hvarpå ortens föikofran eller aftagande
till väsentlig del beror, det är af högsta vigt,
att tillförliteligen kinna inbyggarnes allmänna
önskan, den påföljd en sådan rubbning kan
medföra ej mindre för den Läns-Styrelse, hvar»
verksamhet sålunda inskränkes, än för den, hvars
omvårdnad skall ytterligare utsträckas, m. fl. nödige
upplysningar, dem Riksens Ständer saknat och icke
kunnat med erforderlig visshet erhålla, så anhålla
Riksén* Ständer i underdånighet, det E. IL MU
täcktes öfver den af Herjeådalen* fullinäglige vid
innevarande Riksdag gjorde framställning om Herjeådalen*
återläggande under Gefleborgs Län låta
höra, ej mindre detta Landskaps invånare, än äfven
Läns-Styrelserne i Östersund och Gefle, samt
att E. K. M. derefter, med nådigt afseende ä
Inbyggarnes yttrade önskan, måtte vidtaga det
beslut, E. K. M. i Nåder kan pröfva bäst och
nyttigast.
Riksens Ständer framhärda et«.
J<10
Underdåniga Skrif reiser.
N:o 436.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 19 Dec. 18
Preste-Ståridet* d. 50 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Standet d. 20 — —
Riksens S/änders underdåniga Skrifvelse, om
Schäferiers anläggning.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har motion blifvit gjord,
att prasmier och visse understöd måga utsättas
så väl för anläggande af Schäferier i Niketa nordliga
delar, på det Fabriquernas behof af den grof.
va ullen må fyllas, som äfven för förbättring
och utvidgande af Schäferierne i de öfriga Landskaperne.
Ofvertygade om nyttan och angelägenheten
deraf att får-afveln inom fäderneslandet befordras
på ett ändamålsenligt sätt, hvilket säkrast
sker om productionen af grofulliga får i synnerhet
uppmuntras, emedan det egentligen är desse
får-arter, som trifvas och fortplanta sig i det
nordiska kallare Climatet, anse Riksens Ständer
de föresi agne anstalterne förtjena all uppmärksamhet,
men som det är nogsamt kändt huruledes
E. K. M. långt för detta egnat en särdeles
nådig omsorg för den grofulliga fårafvelns befordran,
genom 5 anlagde Schäferier i Jemtland,
och för den finulliga, genom Schäferiet i Skåne
hafva Riksens Ständer funnit någon vidare åt
Under dara lia Skrif'reiser.
gärd i afseende på den gjorde motionen icke vara
behöflig, än att Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, det E. K. M., för att bereda den
arbetande Landtmannen i de öfrige norra Provinserne
utväg till en rigtande sysselsättning
under vinter-månaderne, täckes i Nåder föranstalta,
det Schäferier af grofulliga får måtte på
enahanda sätt, som i Jemtland redan blifvit verkJ
stäldt, inrättas i Wester-Norrlands, Wester- och.
Norrbottens Län; hvarjemte Riksens Ständer underdånigst
hemställa, att de af E. K. M. vidtagne
anstalter för den finulliga fårafvelns be-’
fordran i Rikets södra delar må, Utan förändring,
få fortfara.
Riksens Ständer framhärdar etc.
tJniierdanlga SkrifvblSer.
N:o 437.
lippi, o. godk. hos Ridd. o. Åd. d. ig Dfee. iBj^i
Presfe-Ståndet d. ao -— «=»
"Bofgare Ståndet d, 20 — —
Bonde-Ståndet d; 30 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse> angående
en upprättad Ansvarighets - Lag
för de blifvande DireCtionerne vid bLestra
och Södra Lane-Contoir en.
S. A. K.
I öfverensstämmelse med de grunder, sorn äf
Riksens Ständer blifvit antagne i afseende på
Styrélsernes sammansättning och verksamhet vid
de särskildte Lån-Contoir, hvilka i Götheborg och
Malmö, såsom utgreningar äf Banco-Disconteti
komma att inrättas, enligt hvilka dessa Styrelser
ej blifva underkastade något egentligt beroende
af Riksens Ständers Bullmägtige vid BancoVerket,
utan sjelfve, i egenskap af Riksens Ständers
utsedde Ombud, komma att éga full ansvars- och
redovisnings-skyldighet föy sine göromål och be.
fattningar, hafva Riksens Ständer ansett af vigt,
ätt en ansvarighets-lag för desse Styrelser måtte
blifva vid närvarande Riksdag upprättad och
fastställd; Och sorn de ansVarighets-Lagar, hvilka
under den 1 Maji 1810 finnas utfärdade
för Riksens Ständers Fullrnägtige vid Banco-och
Riksgälds-Verken, uti flere delar ej funnits til®
Underdåniga Skirfvetser.
lämplige för Directeurerrre vid de ifrågavarande
Låne-Contoiren, så hafva Riksens Ständer, sedan
deras Banco- och Lag-Utskott i detta afseende
med förslag inkommit, för deras del, godkänt och
antagit efterföljande Lag-sfadganden, hvilka Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, att E. K».
M. täcktes, efter deråt gifven Kådig sanctiort ,
låta till vederbörlig efterrättelse i Nåder kungöra
och utfärda ; så lydande:
'‘Ansvarighetslag för de af Riksens Shändef
förordnade Directeurer vid Discont-Contoiren l
Götheborg och Malmö*
l.
Finnes någon eller flere af de utaf Riksgtts
Ständer förordnade Directeurer vid Discont-Contoiren
i Götheborg eller Malmö hafva af försummelse
underlåtit, öfverskrida ellet afvikit
från de föreskrifter, hvilka, dels det vid denna
Riksdag upprättade Reglemente för nämnde Discont-Contoir
innehåller, dels ock Riksens Stän~
ders Fullmägtige i Banquen, på sätt samma
Reglemente i vissa fall medgifver, ega att meddela,
eller Riksens Ständers till öfverseende och
granskning af samma Contoirs förvaltning och
räkenskaper utsedde Revisoter finna nödigt att
stadga, vare en sådan eller sådane af Directeurerne
från denne befattning skiljde, och gälde
dessutom all derigenom timad skada och förlust,
§. 2.
Betrades en eller flere af DireCteUrerné, att
af egennytta eller väld ett slikt underlåtande,
144
Underdåniga Skrifvelseri
öfverskridande eller avvikande från Reglementet,
Fullrnägtiges i Fsnquen , eller Revisorernea
föreskrifter, sig tillätit, skall den eller de
sålunda brottslige, utom de i nästföregående §.
stadgade påföljder, förklaras förlustige, så väl Riksens
Ständers, som ock annat allmänt medborg
gerligt förtroende.
§• 3-
Reser Ordföranden eller någon annan af
Directeurerne borrt, utan behörigen skedd ant
malan, af den förre hos Directionen och af den
senare hos Ordföranden eller Directionen, och
derigenom försummar något ordinarie sammanträde,
eller annorledes afhåller sig från Di re—
ctionens sammanträden, utan uppgifvet förfall, vare
han för hvarje försummad sammankomst förfallen
till lo R:drs böter. Ar han under åtta dagars
tid eller deröfver frånvarande, bote ao R:d ,
hvilka böter afdragas arfvodet och tillfalla Stadens
fattige. Uteblifver han frenne veckor, utan
anmäldt laga förfall, skall han dessutom från
sin befattning såsom Directeur skiljas.
§. 4.
Fatta Directeurerne beslut, dervid iéke minst
irenne af dem, Fanco-Ombudet inberäknadt,
äro närvarande, eller hindrar pluraliteten någon
af dem, att få sin mening i Protocollet
antecknad, ege samma ansvar rum, som i 1 §»
föreskrifves, och varder i allmänhet stadgadt, att
den af Directeurerne, som vid förekommande
frågot
\
Underdåniga Skrifvelser.
145
frågor i Birection, sig icke tili Protocoilet sär'»
skildt yttrat, anses hafva instämt uti pluralitetens-
mening.
5-
Upptäckes af Fullmägtige i Bnnquen eller af
Revisorerne sådant underlåtande, öfverskridande,
eller afvikande från Reglementet och öfrige föreskrifter,
hvarå åtal följa bör, anmale de det
genast hos Riksens Ständers Justitiae- Ombudsman,
hvilken åligger, att ställa den eller de af
Directeurerne, örn hvilken eller hvilka en sådan
anmälan skett, under tilltal inför Svea HofRätt,
och afhålle sig denne eller desse af Pirer,
teurerne från utöfningen af B!recteurs-befattningen,
från det anmärkningen af Banco-Fullmägtige
eller Revisorerne skett, intilldess HofRätten
i frågan dömt.
§• 6
Öfver Hof-Sättens utslag i dessa mål kunna
väl underdånige Besvär hos Kongl. Maj;t anföras
; dock må den Birecteur, sorn genom HofRättens
Beslut blifvit förklarad förlustig Directeurs-befattningen
, ehvad Hof-Rättens Beslut
ändras eller icke, eller den 'klagande benådas,
icke i sin förenämnde befattning kunna insättas,
utom af Riksens Ständer.
§. 7.
Uti alla andra förekommande händelser
hvilka här ofvan icke äro nämnde, galle allmän
Lag till efterrättelse.”
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Riks-St, Prat, lo',de Sami, 1823, 1 B, i. J, 10
146
Underdåniga Skrifvelstr.
N:o 438.
Uppl. o. god k, hos Ridd. o. Ad. d. ig Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 20 — -—
Borgare-Ståndet d. 20 —- —
Bonde-Ståndet d. ao — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
ut gifvande af en Farjättnings-Tidning.
S. A. K.
1 lös Riksens Ständer har fråga blifvit Väckt
derom» att de författningar, som från trycket utgifvas,
må blifva för allmänheten mera tillgängelige,
än som nu sker genom det så kallade
årstrycket, hvilket vanligen intager en sådan
■vidd, att besväret och kostnaden för dess transport
till Landsorterne blifva nog känbare; hvartill
kommer, dels att man dervid nödgas betala
för vidlöftiga Ceremonialer och Kungörelser a£
Öfver-Ståthållare-Embetet i Stockholm, hvilka
ej kunna innefattas under benämning af författningar,
och för den utom hufvudstaden boende
saknar allt värde, dels ock att en Requirent
från Uandsorterne ej kan få årstrycket sig tillhanda
i den mån det utkommer, utan särskild
med kostnad förenad anstalt eller öfverenskommelse;
enär dertill behöfves ett ombud, som
vid sådane tillfällen befordrar författningarnes
öfversändande på posten.
Riksens Ständer, som ansett någon åtgärd
till förbättring i detta afseende böra vidtagas,
Underdåniga Skrifvelser. 147
hafva derjemte fästat uppmärksamhet på en annan
omständighet, som härmed eger ett oskiljaktigt
sammanhang, och hvaruti en af behofvet
påkallad förändring synes i ett sammanhang med
förenämnde fråga kunna vinnas
Denna är nemligen att många stadganden från
Kongl. Majit eller Collegierne utgått, som icke
blifvit genom trycket ailmätigjorde, och således
icke kunna finnas intagne i årstrycket. Detta är
förhållandet med flere, tid efter annan, dels i
administrativ dels i Judiciel väg, utfärdjde Circuiairer
och Resolutioner; men i synnerhet med
sådane Kongl, bref, hvilka, om de ej kunna anses
såsom egenteliga författningar, likväl intlefatta
väsenteliga föreskrifter och Regerings-åtgärder
inom den Oeconomiska Lagstiftningens område.
Tillräckeliga exempel härpå erbjuda sig uti de
särskildt utgifne, dels lagsamlingar, dels samlin,
gar af stadganden i visse grenar af den egenteliga
administrationen, hvilka ehuru de icke torde
vara fullständige för flere, än ganska få grenar,
befinna8 alldeles oumbärlige i anseende dertill,
att de innefatta rescriptér, som icke förut
eller annorstädes äro tryckte. Men mångå sådane
rescripter finnas dessutom, som icke på något
sätt blifvit bekantgjorde genom trycket.
JEtt godt ändamål skall derföre ostridigt vin.
nas, om någon anstalt vidtages, så att allmängö-;
landet af bref och författningar, sorn utfärdas,
blir mera fullständigt och sträcker sig till alla
sådane beslut, som innefatta sluteliga åtgärder,
med undantag af befordringsärender, samt afsadane
enskildta Ansöknings- Tviste- och Besvärsmål,
hvaröfver beslutet endast innehåller en rak
Underdåniga Skrifvelser.
tillämpning af gällande stadganden och föreskrifter
utan att .meddela någon förklaring eller
prsejudicat dervid.
Att E. K. M. redan långt för detta i Nåder
insett och erkänt behofvet. för allmänheten
af en närmare kännedom om allmänna Regelings-åtgärder
och vidtagne beslut, inhemtas af
JE. K. Mits Nådiga Skrifvelse den i Maji i8rö
till Herr Hof-Cancelleren, deri Ei K. M., med
bifall till Tlof-Cancellerens afgifne förslag, i
Nåder förordnat, att en Tidning eller Periodisk
Skrift, under Titel af Svenska Stats-Tidningen,
skulle under Hof-Cancellerens omedelbara uppsigt
ut gifvas , och dervid iakttagas: Jto att densamma
antingen ordagrant eller i sammandrag
upptöge Regeringens vidtagne åtgärder, efter E.
K, Mas Nådiga ompröfning vid hvarje slutad föredragning,
men för öfrigt blott rubriquer och korrta
xesultater af mera enskildta mai, med undantag
af underrättelser om befordringar, såsom ensamt
tillhörande Post- och In rikes-Tidningen; 2:0 att
vederbörande Chefer för afdelningarne af E. X.
Mtts Cancellie med Hof-Cancelleren borde öfverenskonmia
om'lämpeligaste sättet till meddelande
af förteckningar och uppgifter på de afgjorda
nial, hvilka, jemte fullständiga detailer, -artiklar
och bidrag skulle införas; 3:0'att alla publike
Embeten och Verk borde af Tidningen erhålla
fria exemplar, och densamma äfven tillerkännas
-postfrihet; 4:0 att, under förutsättning det förlagskostnaden
skulle, så snart Tidningen hunnit
blifva känd, utan Stats-Verkets betungande
genom en framdeles prenumeration kunna bestridas,
Stats-Verket endast borde komma att
Underdåniga Skrifvelser'.
149
■vidkännas ersättning till Redactionen för de fria
exemplar, som, till'ett antal af omkring 300, för
Allmänna Embeten och Verk kunde utgå, men
att forsta gången borde till dess lifgifvande
förskjutas den erforderliga förlagssumman , hvilken
för 50 Numror och en upplaga af 3,000
exemplar blifvit upptagen till 1,600 R:dr B:co.
Men som E. K. M., genom nådigt Bref
till Hof-Cancelleren af den 1 December samma
år, behagade förklara, att det med Stats-Tidriingen
åsyftade ändamål beqvarnare skulle vinnas genom
Post- och Inrikes-Tidningen, hvars Reda»
ctibn erbjudit sig, att hvarje vecka hålla tillräckligt
utrymme öppet för artiklar af ofvannämnda
innehåll, har denna. Stais-Tidning icke kommit
att utgifvas. , ,
Vid öfvervägande af hvad sålunda redan
förekommit rörande detta ämne, anse Riksens
Ständer ostridigt vara att författningar och Regeringens
vidtagne åtgärder lättast skola bjlifva för
allmänheten kände derigenom, att anstalt göres
till deras meddelande genom en dertill i q rättad
Tidning, men Riksens Ständer hafva derjemte
i betraktande tagit att med detta meddelande
2:ne olika ändamål böra afses och åsyftas. Det
ena är att bereda allmänheten en skyndsam kännedom
och tillförlitelig underrättelse om vigd ga re
Regeringsärenden. Detta ändamål synes iättast
kun,na vinnas, om enligt E- K. M:ts nådiga beslut
äf den 1 December 1816, artiklar af statistiskt
innehåll, på sätt som E- K. M., i det ofvan
åberopade nådiga Brefvet till Hof Cancelleren
af den 1 Maj sistnämnde år, behagat föreskrifva,
i Rost- och Inrikes-Tidningen finge in
-
Underdåniga Skrifvelter.
flyta* hvilket Riksens Ständer fördenskull under*
dånigst anhålla hädanefter matte iakttagas.
Det andra ändamålet deremot, som åsyftar
ett lättare allmängörande af sjelfva Författningarne
och Regeringens föreskrifter till deras bokStafveliga
innehåll, äfvensom att detta allmängörande
matte utsträckaa till alla utkommande författningar,
i hvad form som helst, fordrar, i Riksens
Ständers underdåniga tanka, en egen Tidning
nied särskilta föreskrifter i afseende på dess
form, utgifnings-sitt och flere andre omständigheter.
Riksens Ständer anhålla derföre i underdånighet,
att E. K. M. må täckas i Nåder föranstalta
om lifgifvande af en officiel Tidning,
som, under Titel af Förfatnings-Samling, Samling
af Författningar för N. N. år, eller hvilken
annars benämning, hvarigenom dess egenskap
och bestämmelse antydes, upptager alia Kongl,
Expeditioner, som innefatta sluteliga till efterrättelse
utfärdade Regerings-åtgärder och beslut,
vare sig i form af Förordning, Placat, Kungörelse,
Circulaire-Bref, Resolution, Dom, Utslag,
o. s. v., ord för ord, med mindre stilar, än i årserycket,
men endast med korrta Rubriquer, såsom
i Modées Verk är iakttagit; Äfvensom i samma
Tidning borde inflyta Collegiemes och andre
Anctoriteters kungörelser, Circuiairer, Universaler,
Bref o, s. v. då de ära af den egenskap att
de bora från trycket utgifvas; jemte det att, vid
hvarje års slut, ett fullständigt sak-register skulle
bifogas med anvisning uppå allt, som under
året i Tidningen influtit. Uti denna Tidning
borde deremot icke få införas något, som under
benämning af officiel artikel > Rapport, Af handr
Underdåniga Skrifvelger.
ling, eller bidrag, kan förekomma, då det saknar
egenskapen af offentelig åtgärd eller beslut. Der
skulle icke eller få upptagas underrättelser om
befordringar eller sådane enskifte ansökningar,
hvaröfver beslutet endast innefattar en rak tillämpning
af gällande föreskrifter, utan att med™
dela någon förklaring eller prsejudicat dervid.
Men för att befordra tidningens afsättelighet ,
och göra dess nytta ännu mera utsträckt kunde
med finare sammanträngde stilar, antingen pa sigta
sidan af författningsbladet eller ock på ett
särskildt medföljande, lika med hvad i Tillag till
den Norske Rigs Tidende sker, meddelas i korta
Rubriquer uppgift å afkunnade Domar, Utslag1 och
Resolutioner, till upplysning för vederbörande
Rättsökande, i synnerhet uti landsorterne. Tidningen
bör utgifvas i oafbruten Numerföljd och
ett numer utkomma, åtminstone hvar i4=de dag ,
men väl oftare, efter omständigheternas föranledande
, samt ofördröjeligen ^neddelas genom
Posten, så väl vederbörande Myndigheter i landsorterne,
som äfven de enskilde, hvilk^ å densamma
prenumerera!; skolandes prsenumerationsafgiften
bestämmas till lägsta möjligaste pris; men
Tidningen deremot tillerkännas postfrihet, och L
allmänhet befrielse från de utskylder, som äro andre
Tidningar och deras Redacteurer pålagde,
eller kunna påläggas.
Genom en sådan anstalt, i hufvudsaklig måtto
svarande mot dem, som i andra länder finnas
för Regerings-ärendernas lättare allmängöxande,
såsom t. ex. i Preussen Gesetz-Satnlung
fur die Königlichen Preussischen Staaten, hvilken
utgifves och kringsprides ark- och hiift-tals,
Underdåniga Skrifvelser.
samt i Frankrike Bulletin des Loix, skall först
och främst det ändamål vinnas, att utfärdade beslut
blifva för allmänheten bekante på ett både
fullständigare och beqvämare sätt, än hittills,
samt sedermera det icke mindre vigtiga ernås,
att man får på ett ställe fullständigt samlade
och tillgängeligf allt hvad, som i hvarje del
af Administrationen under arel blifvit tillgjordt,
förandradt elier stadgadt; äfvensom samlandet
och anordnandet af
ter för särskildte Werk och Styrelsegrenar ,
hvaraf behofvet länge varit insedt, och påkallat
anstalter med derjemte förenad kostnad och arbete,
skall härigenom i framtiden betydligen underhjelpas,
otn det ej kommer att befinnas aldeles
öfverflödigt.
Sedan Riksens Ständer sålunda anfört sin
mening om den nytta, som bör väntas af en
sådan Tidning, har hos Riksens Ständer i öfvervägande
kommit, burn en anstalt af denna beskaffenhet
skulle kunna verkliggöras, utan något
nytt betungande af Stats-Werket. Riksens
Ständer gå nu att framställa ett förslag i detta
afseende, hvarigenom, om det antages, Staten ej
allenast icke skulle vidkännas några nya anslag för
ändamålet, utan snarare vinna en nedsättning i
det belopp, sota årligen åtgår till puiika författningars
-tryckning, samt prenumerations - priset
blifva så lindrigt, sorn möjligen ske kan.
Detta förslag grundar sig pa några, måhända
i alla fall nödiga, förändringar i nu gällande
utdelningssätt af tryckta författningar till vederbörande
Atictoriteter; Men för att kunna framläg
-
Underdåniga Skrifvelser.
153
ga det i elt tydligt sammanhang, föranlåtas Riksens
Ständer att, rörande vilkoren enligt hvilka
sjelfva tryckningen 3f författningarne nu verkställes,
anföra följande: Efter ett öfverenskominet
pris mellan K. M:t och Kronan samt innehafvaren
af det så kallade Kongl. Tryckeriet
betalas nu åtta runstycken Ijanco för hvarje
tryckt ark, i ett för allt, således papperet äfven
inberaknadt, utom hvad sorn tryckes på Velinoch
Postpapper, hvilka papperssörter särskildt
godtgöras; Och ehuru, hvad visse författningar
beträffar, upplagornes storlek någon gång är olika,
lärer det vanliga vara att af författningar, hvaraf
så kallad full utdelning sker, uppläggas mellan
5 a 6000 Exemplar. För att kunna ungefärligen
beräkna hvartill tryckningskostnaden om
året bestiger sig, hafva Riksens Ständer låtit inhemta
en vederbörligen upprättad uppgift å gjorde
Tryckeri-lefveranser under loppet af 10 år,
eller ifrån den 1 April 1,811 till och med vden
31 Martti 1821. Det visar sig af denna uppgift
att kostnaden för samma tid uppgår lill ett
sammanräknad! belopp af 51,755 R:d 9 rst B:co
eller elt medelbelopp af 5,175 R:d 24 sk, för
hvarje år. Men då ifrågavarande uppgift endast
innéfattar sådane författningar, som allmänejorts
Sub Titulo Majestatis, och härtill lägges
hvad från Collegier och andre publika Verk och.
Myndigheter kan tryckas, så lärer med tillförr
litélighec' kunna antagas, att Statens kostnad för
tryckning af utkommande författningar uppgår till
ett medeltal af 6.000 R:d Ehco årligen. Orsa-,
ken till denna icke obetydeliga kostnad lärer dels
böra sökas i sjelfva sättet för betalningens be«
1 54
UnAerdS.niga Skrifvelser,
räkning, enär samma, i sig sjelft icke obilliga
pri» af 8 rst. arket gäller oförändradt och lika för
alla Exemplar af en författning, sorn tryckss, ratan
någon nedsättning eller Rabatt, ehvad ett tusen
eller femtusen Exemplar uppläggas; dels
ock deruti att de grofva pappersödande stilarne
och formen, hvari författningarne genom årstrycket
utgifva», upptaga mycket rum, så att, om författningen
är alldrig så korrt och innefattas i endast
få rader, utgår, begagnas och betalas aldrig
mindre, an i ark, hvaraf den ena fjerdedelen
upptager Titeln, och den andra sjelfva innehållet.
På detta sätt kostar en kungörelse ai några
få räder, t. ex. den af den 7 Febr- 1823,
angående påföljd för Svenske fartyg, som begagnas
till slaf handel, af hvilken 5,403 Exemplar
på halft ark blifvit tryckte, ehuru icke en sida
för innehållet är behöflig!, 57 B:d 25 sk, B:co.
Efter samma beräkning kostar tryckningen af en
författning på ett helt ark 75 R;d 2 ek-, då deremot
samma författning, tryckt med mindre stilar,
utan särskild öppning för den ampla Rubriquen,
samt i oafbruten följd med andre författningar
icke bör uppgå till hälften af denna summa.
Efter denna framställning af förhållandet och
vilkoren vid tryckningen af författningar, som
allmängöras, gå Riksens Ständer nu att uppgifva
sin mening om en förändring i sättet att
utdela dem, hvilken skulle lända Staten till en
betydlig besparing. Kongl. Cancellie-PresidentsEmbetets
kungörelse af den 26 Nov. 1807 föreskrifver
väl huru många exemplar, som af utkommande
författningar böra hvarje publikt Werk
eller ahnan myndighet tillkomma och rnedde
-
Underdåniga Skrifvelser.
155
las; men härvid Sr der, grund antagen, att en
Auctoritet alltid erhåller samma, en gång för alla,
bestämda antal förordnings-exemplar, följakteligen
icke flere af dem, hvilka tillhöra dess befattning
och'för utöfningen deraf erfordras, än
af dem, som ligga utom densamma. Detta synes
icke vara det . rälta. Häraf skall nödvändigt
inträffa den olägenhet, att på samma gång som
en Auctoritet har öfverflödigt antal Exemplar af
författningar, som den icke behöfver, kan den
hafva otillräckligt antal af dem, sorn äro nödige.
Till rättelse och förbättring i dessa afseende
n synes en beqväm utväg erbjuda sig, om, då
E. K. M. behagar föranstalta om utgifvande af
en officiel Tidning, deri alla författningar och
beslut upptagas, E, K. M. derjemte behagade föreskrifva,
att vederbörande Myndigheter, som erhålla
utdelning af förordningar, måtte bekomma
ett exemplar af denna Tidning, men icke, såsom
hittills, undfå exemplar från årstrycket af andre
förordningar, än dem, hvilka» ämnen ligga inom
området för samma Myndighets befattning och
verkningskrets; Hvaremot det å en annan sida
borde tillses, att de Myndigheter, sorn, enligt det
i förenämnde Presidents-Embetets kungörelse fast.
stälda utdelningssätt, tilläfventyrs erhålla ett oti 11-  räckeligt antal Exemplar af nödige, till dess befattning
hörande, förordningar, bekomma den
tillökning deri, som behofvet påkallar.
Det första» af sig sjelft att, ehvad förändring,
som, rörande författningarnea utdelning, kan företagas,
lärer föreskriften om den hvarje Tjensteman
åliggande skyldighet i afseende på vården
^f undfångne författningar icke behöfva undergå
Underdåniga Skrivelser.
någon förändring, utan kommer den att, oberoende
deraf, förblifva till sin kraft och verkan
gällande.
Genom nu föreslagne förändrade utdelningssätt
skall Statens kostnad för de författningar,
som å Kongl. Tryckeriet uppläggas, betydeligen
förminskas; först oell främst derigenom att ett
vida mindre belopp af exemplar behöfver tryckas,
sedermera i det afseendet att det så kallade
årstrycket vanligen innefatta» manga handlingar
af den beskaffenhet, att de, en gång tryckte i
Författnings-Tidningen, antingen icke behöfva
uppläggas å Kongl. Tryckeriet eller åtminstone
icke till något betydligt antal exemplar. Sådan©
äro t. ex. Handels- och Freds Tractater, Reglementen
och Instructioner m. m. Härtill kommer
sluteligert, att, jemte flere andre till besparing
ledande omständigheter, som kunna iakttagas, synes
deri förteckning på Kongl. Förordningar, af
hvilken 5a 6000 exemplar årligen tryckas förde
^Myndigheter, sora erhålla utdelning af sjelfva
författningarne, Jeunna upphöra, såsom öfverflödig,
då Föcfattnings-Tidningen hvarje år kommer
att meddela ett alfabetiskt register, sorn,
fullständigare både till planen och innehåilet, än
denna förteckning, upptager allt hvad, som under
året utfärdats; äfvensom förteckningen på ÖfverStåthållare-Embetets
kungörelser, af hvilken lika
många exemplar uppläggas, desto beke bör indragas,
sora dess meddelande, utan att sjelfva
kungörelserne erhållas, synes vara utan allt änv
datnål och endast förorsakar kostnad för tryckningen
och besvär vid öfversändandet på posten;
Underdåniga Skrifvelser,
»57
Riksens Ständer äro val icke i stånd att
kunna uppgifva det bestämda belopp, som härigenom
skulle kunna besparas, enär, så väl frågan
örn möjliga besparingar vid årstrycket, som
den om en förändring i utdelningssättet deraf,
äro ämnen, som, i afseende på dervid förekommande
omständigheter oell modificationer vid verkställigheten,
böra öfverlemnas till E. X- M:ts egen
nådiga pröfning och godtfinnande; men Riksens
Ständer tro »ig dock kunna tämmeligen säkert
beräkna, att en minskning till hälften af Statens
årliga kostnad för årstrycket skulle på detta
sätt kunna åstadkommas.
Af denna besparing, som, i följd af förenämnde
beräkningsgrund, bör upptagas till ungefär
3000 R:dr Rico om året, enär summan ena
året kan vara större, ett annat mindre, anse
Riksens Stander jförfattnings-Tidningen kunna
erhålla ett tjenligt bidrag, på det utgifvandet af
densamma må jemt oq.h ostördt fortgå, utan att
vara för mycket beroende af de prsnumerande.
Det faller af sig sjelft att densamtna, lika litet
som årstrycket, kan grunda sin tillvarelse och bestånd
endast på prsenuroerationsrnedel, enär det
ej är möjligt, att på förhand bestämma årgångens
arktal och kostnad, hvilket, såsom beroende
på mängden af Expeditioner, som tryckas, ejia
året kan vara större, ett annat mindre, ej
eller att derefter bestämma priset, utan detta måste
tagas på ett ungefär, och, örn möjligt, det ena
året lika med det andra, hvilket åter förutsätter,
att Tidningens förlag måste grunda sig på ett
annat gifvet bidrag, som tryggar Redactionen
mot obestånd. Detta är desto nödigare sorn Tid?
158 Underdåniga Skrifvelse?!
ningen skulle komma att ega en officiel egenskap,
och dess ändamål torde behöfva blifva ali*
männare kändt, innan den kan påräkna ett betydligare
biträde af enskilde prasnnmeranter. Ett
bidrag från Statens sida medför äfven den fotdelen
att pramumerations-afgiften för allmän—
beten bör blifva mindre, ärt örn Tidningen skulle
uppehålla sig endast af sådaoe medel»
Dernäst har hos Riksens Ständer i öfvervägande
kommet, huru eft sådant bidrag af Staten
bör utgå- Att detta skulle ske på samma sätt,
sorn Staten nu bestrider kostnaden för årstrycket,
blir, enligt Riksens Ständers underdåniga tanka,
för mycket kännbart, Jjämpeligare förmoda Rik -  sens Ständer det kunna bestämmas så medelst, att
Staten för sine Embetsverk och öfrige Myndigheter,
lika med deu enskilde, prsentimererar uppå
ett visst antal exemplar; hvarvid dock borde £-  akttagas, att då Staten prenumererat uppå 500
exemplar, bör den, i händelse flera behöfva*,
erhålla dem mot en ganska betydlig rabatt eller
nedsättning i prasnumerations-afgiften.
Vidare fa Riksens Ständer i underdånighet
hemställa, att utgifvandet af denna Tidning må
ställas under Hof-Caneellers-Embetets uppsigt
och inseende; äfvensom det torde bidraga till ytterligare
säkerhet och nytta, om Stats-Secreteraren
för Ecclesiastique-ärenderne Slägges en särskild
tillsyn och omsorg, i afseende på verkställ
ligheten och fortgången af detta företag.
Hvad sjelfva Redactionen angår, så är det
jäl Riksens Ständer bekant, att årstrycket till en
Under Janiga Skrif vt! ser.
159
del, eller hvad Kongl. Expeditioner beträffar,
redigeras af Actuarien i Riks-Archivet; men
som Redactionen af denna Tidning kommer att
upptaga vida mera arbete, och fordrar en ständig
ansträngnings medelst expedition af Tidningens
utdelning och afsändande till Eandsorterne,
samt en till äfventyra dagelig uppvaktning pä
alla de särskildta ställen, der Artiklar för Tidningen
kunna fäs, anhålla Riksens Ständer i underdånighet,
att E. K. M. dertill i Nåder täcktes
förordna en person inom JPess Cancellie, som
med erforderlig skicklighet och kännedom af desse
ämnen egnar sig åt en sådan befattning; börande
denne person, som med ordentelig Instruction
förses, erhålla tillträde till Diarier, Registraturer
och föredragningslistor i samtelige afdelningarne
af Kongl. Majjts Cancellie, för att
med denria vägledning sjelf besörja om Artiklar
för Tidningen, så framt icke E. K. M. skulle
finna lämpligare, att i Nåder föreskrifva det vederbörande
inom hvarje Cancellie-afdelning höra
meddela bestyrkte afskrifter af alla Expeditioner,
som i Tidningen skola inflyta.
Sluteligen anhålla Riksens Ständer i underdånighet,
att detta företag, sorn icke grundar sig
på några nya anslag af Stats-Werket, må ofördröjeligen
sättas i verkställighet, och, om möjligt
är, med denna Riksdagens slut taga sin början,
så att till och med Riksdagsbeslutet och de af
grundlagarne, som, till följe af nu beslutade förändringar,
å nyo uppläggas, kunna i Tidningen
inflyta; hvarigenom densamma, till en början
och på försök fortsatt till nästa Riksdag, skall
komma att innefatta ett fullständigt Helt af alla
i Oo Underdånign Skrifvelse!'. ■
Reger!ngs-åtgärder och offenteliga beslut j sorn under
denna mellantid utfärdas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 439.'
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad.d. 19 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 20 — —■
Rorgare-Ståndet d. 20 — —
Bcnde-Ståndet d. 20 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrif velse, i anledning
af Kongl. Mafts Kådiga Proposition
om den Nya Evangelii-bokens antagande.
1i
S. A. K.
T-Jti Nådig Skrifvelse af den 18 sisth September
har E. K. M. för Riksens Ständer behagat
tillkännagifva, att, sedan E. K. M. i Nåder bifallit
utgifvandet af förslag till en förbättrad Evangelii-bok,
hvilket ock den för detta ändamål
förordnade Committée utarbetat, och Preste-Ståndet,
efter deraf verkstäld granskning, i underdånighet
hemställt, otti icke E. K. M. skulle i Nåder
täckas lemna de öfrige Riks-Stånden vid denna
Riksdag tillfälle, att i detta vigtiga, hela Riket
rörån;
Underdåniga Sbifvelser.
röramle ämne, yttra sin underdåniga tanka, pä
det utrönas måtte, huruvida en förbättrad Evangeliebok
ännu af Svenska församlingen till bruk
vid den offenteliga Gudstjensten önskas; har E.
K. M- velat i Nlder inhemta Riks-Sråndens utlåtande
i förberörde afseende, för att derefter,
och sedan förenämnde förslag blifvit E. K. M.
understäldt, om dess gillande och antagande fatta
sitt Nådiga beslut.
Med underdånig erkänsla för E. K- Mits
Nåd, att lemna Riksens nu församlade Ständer
tillfälle till yttrandes angifvande uti ett så vigtigt
hänseende, hafva Riksens Ständer ansett sig
böra upptaga och skärskåda alla de omständigheter,
som ega ett tydeligt inflytande på sakens
allmänna förhållande och hvilkas inbördes jernförande
följaktligen utgöra grunden för det i
Nåder äskade utlåtandet. Men uti ett ämne af
denna art, som så mägtigt ingriper i enskilde
menniskors olika sätt att se och tänka, efter hvarjessärskilda
bildning, vanor och erhållna intryck,
blifver det alltid svårt att förklara hvad, sorn af
alla utan undantag önskas, samt att finna ögonblickets
rätta uttryck för den egenteligen så kallade
allmänna rösten. Riksens Ständer hafva
derpå erhållit ett förnyadi prof, då Stånden, efter
slutade öfverläggningar, stannat uti olika meningar.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet
hafva yttrat sin öfvertygelse, att den nya
Evaogelii-bokens antagande, sorn redan länge
varit påkalladt, icke kan annat än, såsom bidragande
till den allmänna Gudstjenstens förökade
värdighet och uppbygelse, samt den enda ännu
Bi hani till Rikl-St, Pr* t) lii}, loide Sani. 1 B. 2 A, 11
\ -  362 Z.Tnder<länign Skrif velter.
saknade Ibiand vära förbättrade andagtsböcker,
vara för ändamålet gagnande och önskansvärd!;
Men de hafva tillika ansett, att, ehuru inga betydeligare
hinder finnas motverka dess antagande,
detta likväl synes böra verkställas med det
gifna rådrum, ärnnet fordrar, och att således Riksens
Stander borde bos jE. K. M. underdånigst
anhålla, att den nya Eva^gcdii-boken icke måtte
till begagnande utfärdas förr, än efter nästa Riksdag,
och att förslaget dertill, sedan det blifvit
vederbörligen granskadt och fulläridadt bör vara
genom (rycket utgifvet mipst ett år derförut,
samt sluteligen, att, enär bokens antagande blifver
faststäldt, då i Nåder malte vidtagas samma
utvägar,- sorn vid den nya Psalm-bokens antagande,
att Evangelii-boken äfven hålles allmänheten
tillhanda för möjligast lindriga pris. Ridderskapet
och Adeln har dessutom förenat sig
med Preste-Ståndet uti den undeidåniga önskan,
att det nu aflemnade förslag, jemte dervid i Ståndet
gjorde anmärkningar, meddelas den af E. K.
M. i Nåder förordriade Cammittée, till ytterligare
rättelsers vinnande, samt för allmän granskning
blifva öppet till och med nästa års siar,’
på det ett arbete af så vigtigt innehåll måtte
erhålla ali den fullkomlighet,-som kan upphinnas
innan detsamma till £. K. Mits Nådiga pröfning
sluteligen hemställes. För öfrigt och då så mycken
•vigt blifvit lagd derpå, att den nya Bibel-öfversättningens
antagande bör föregå Evangelii-bokens,
hafva desse Stånd ansett Riksens Ständer
böra beledsaga den underdåniga Skrifvelsen med
en lika underdånig anhållan, att detta verk måtte
befordras till sin fulländning Inom möjligast
Underdåniga Skrifvtlser.
fcorrta tit!, som med ett så vigtigt arbetes nog.
grana utförande star att förena. Borgare- och
Bonde-Stånden åter hafva, utan att ingå uti någon
af de öfriga hit hörande‘omständigheter, ansett,
att en ny Bibel-öfversättning bör föregå
den nya Evangelii-bokens antagande.
Då således arne Stånd stannat emot a:ne, hafva
Riksens Ständer, till underdånigt besvarande
af E. K. Mits Nådiga Skrifvelse, endast bordt
ett sådant förhållande i underdånighet inberätta
till den verkan, i hvad på Riksens Ständers åtgärd
ankommer, sorn 75 §. uti Riksdags-Ord
ningen
anvisar.
Riksens Ständer framhärda etc.
Zlndtrdimiga Skrifvelser.
N:o 440.
jUppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 19 Deci 1823.'
Preste-Ståndet d. 20 — —-
Borgare-Ståndet d. 20 — ——
Bonde-Ståndet d. 20 — —•
"Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angå.-  ende den af Stora Sjö- Tullen utgående
Bevillning samt andre dermed gemenskap
egande är ender.
S. A. K.
Xiii E. K. M. få Rik sens Ständer härjemte i
underdånighet öfverlemna den, i förmågo af Co
och 61 §§. i Regeringsformen, gillade och fastställde
Tariff för den af Stora Sjö-Tullen inflytande
Bevillningéns utgörande , från och med
början af år 1825 intill slutet af år 1828,
så framt ej inom denna tid Urtima Riksdag infaller;
dock med underdånig anhållan, det täcktes
E. K. M., enligt de af Riksens Ständer här
nedan fastställde grunder, vidtaga den nedsättning
i densamma, hvartill omständigheterna kunna
föranleda.
Då Riksens Ständer skolat stadga en grund
för denna Bevillnings utgörande, i ändamål att
sedermera kunna verkställa dess fördelning, hafva
de vid en närmare granskning af Svenska
handelns ställning, hvarifrån denna inkomst egenteligen
härflyter, funnit densamma inskränkt
och besvärad afen mängd förbud,som någon gång
Underdåniga Skrif v el ser'.
lagga lika så betydliga hinder i vägen för dé
Medborgare, hvilka till eget och Fäderneslandets
gagn söka på detta sätt använda sin skicklig-j
het och sitt Capital, som för oredliga lagbrytare,;
hvilka eftertrakta en otillåten vinst på hederns
och Samhälls-ordningens bekostnad. Men enär
erfarenheten ådagalagt, att dessa, under en annan
och om handeln* sanna väsende mindre
upplyst tid, samt i förmodan om handelns gynnsamma
ledning, antagna grundsatser icke uträta
tat hvad de borde uträtta, under det att motsatser*!
deraf medfört helt andra följder, serdeles för
det land, som med Sverige delar den lyckan att
se sin Spira föras af samma hand, och hvars sista
samt af E. K. M. i Nåder gillade och stadfästade
författning, i afseende på Rikets inkomster
af Tullverket, bär stämpeln af den vishet,
som både inser frihetens värde och gynnar dess
inflytande på nationella välmågan; enär dernäst
de sänkilde stadganden, rörande beskaffenheten af
de fartyg, som äro tillåtne att till eller ifrån detta
land fragta varor, dessas productions- och tilla
verkningg-ort, beskaffenhet och mängd m. m., hvilket
allt har för afsigt att försäkra Svenska hand-;
lande och Skepps-Redare rättigheten, att ensamme
besörja både handeln och Fragtfarten, mäste,
så vidt de i någon mån förringa den af
Tullverket påräknade inkomst, utgöra ett ämne
för Riksens Ständers granskning; enär sedermera
de för Svenska Fabriquernes upphjelpande vidtagne
anstalter, utan att kunna bereda ändamålet,
eller oaktadt alla mer och mer skärpta straffbestämmelser,
freda dem från en skadlig inverkan
af Lurendrägeri och Tullförsnillningår
i66
Underdåniga Skrifvelter’.
hvaröfver allt ifrån fabriquernas första inrättning
jemna klagomal försports, likväl ländt Statens inkomster
till afsaknad; enär vidare, denna otUlåtne
handel, bland annat fritager Lurendrägaren
från de inskränkningar till vissa orter, vissa
varor och vissa iakttaganden, hvilka den redlige
köpmannen med ökade modor och kostnader,
samt följakteligen under stegrade varupriser
är Underkastad, samt då den förre kan genom
varubyte omsätta sitt lands^producter mot ett annat
lands, den senare deremot alltid måste, till
Coursens betydliga styrande, använda metalliskt
mvnt eller växlar; enär ytterligare i den förra
Tull-Taxan förbud af införsel funnits gifne och
utsträckte till sådane varor, hvilka dels hvarken
inom landet kunna alstras eller tillverkas, men
deremot allmänt finnas, säljas och nyttjas, ja till
och med äro i vissa fall till bruk anbefallde,
dels, ehuru till någon del här inom landet tillverkade,
ej motsvarande hvarken det verkliga
behofvet, eller den mängd här finnes och brukas,
dels ock visserligen kunna bär tili erforderlig
godhet, roen ej till erforderlig mängd förarbetas,
under det att flere både större och mindre
varu-artiklar, som til! införsel finnas tillåtne,
äro belagde med så dryga umgälder, att
TullfÖrsnillaren finner, oaktadt det äfventyr han
dervid löper, sin räkning vid deras inpractiserande,
understundom utan ali afgift och oftare
för en ringare Tull, än verkligen derföre bordt erläggas,
och enär ändtligen alla dessa förhållanden
bevisa, att Lurendrägerierne, de stränga straffen
till (rotts, ännu fortfara, att de genom modets
och vanans tilltagande välde måhända ökas,
Underdåniga Skrlfvelser.
till uppenbar skada för Staten och undergrhfvarule
afl <le ädlare begrepen om Laglydnad och
sedlighet inom Samhället,: och att till och med
vinningslystnaden gatt sä långt, att de personer,
hvilkas fordel det varit att motarbeta dessa brott,
»jelfve deri kunnat ega dei, hvilket, utom särskilde
exempel, lär tillräckligen bevisas genom
de i den gällapde författningen emot Lurendrägeri
och Tullförsnillning deremot förekommande
stadganden, sorn ådagalägga att Lagstiftarens
■uppmärksamhet blifvit väckt af slike förbrytelser,
hafva Riksens Ständer trott sig böra uppsöka
en annan grund till underlättande af den friare
handel, sorn skall lätta afsättning för Svenska
producter, jemka värdet å främmande förnödenhets-varor,
bereda Svenska fabriquerne, hvarJ
om fråga blifvit, väckt, möjlighet att till naturliga
pris upphandla sina behof, och framför allt
öka Tullintfäderne. Såsom eri följd häraf hafva
Riksens Ständer antagit! att en allmän frihet
må förunnas att, ernot afpassad Tull, införet
alla Utländska varor', dock anhålla Riksens S(än.j
der i underdånighet, att, i händelse E. K. M.
skulle, vid utfärdandet af oftanämnde» Tariff, linna
i Nåder för godt, att göra några undantag
från denna allmänna införsel-frihet, E. K. M.
då täcktes, genom en särskild Nådig författning,
låta samma undantag allmänt kunnige göras, och
äfven vidtaga en lika utväg hvarje gång behofvet
sådant kräfver.
I afseende åter på ledningen af Fäderneslandets
handel till ett för detsamma nyttigt mål,
så och, då Handelns framgång hufvudsakligen beror
af ett lyckligt förhållande med andra Mag
-
168 Underdåniga Skrif'v el ser'.
ler,’ hvilket endast gepom £. K. M:ts Nådiga
omsorg kan beredas, utan äfven dess sanna frihet
och flor egentligen består i rättigheten, att fritt
införa alla artiklar från de orter, der varan kostar
minst samt Svenska handeln är mest skyddad,
samt på E. K. M. ankommer, att, med begagnande
af sin höga rätt, vidtaga alla de mått
och steg, som £, K. M. finner nödiga i afseende
på Utländska Magters beredvillighet, att medgifva
en för Svenska Handeln förmånlig reciprocitet,
anhålla Riksens Ständer i underdånighet,
det täcktes E. K. M. allmänningen låta kungöra
de jemkningar och förändringar i den stadgade
Tull-Tariffen eller de införsel-förbud, hvartill
Utländska Magters bifall eller vägran, att ingå i
cn för Sverige nyttig reciprocitet, kan föranleda,
så viii i afseende på förhållandet med sjelfva
handeln , som äfven hvad angar hel- eller halffrihet
för utländska fartyg , samt bestämmande
af Skeppsumgälder, m. m., äfvensom, att E. K.
hl. täcktes, med iakttagande af samma medel ,
vårda Svenska Fabrjquernes och handelns förmån,
i händelse någon Regering eller Handelssammansättning
ville, igenom hvad medel sorn
helst, försöka att i landet i mangel införa sådane
varor, sorn här kunna tillverkas, eller ock
om dtn oförmodade händelsen skulle ^inträffa,
att någon främmande Magt aldeles förbjuder
införseln af en eller flore ibland Sveriges förnämsta
esport-producter.
I enlighet med ofvan omförrnälde grund ,
eller att handelns frihet är den allmänt gällande
regeln och act inskränkningar eller förhud
endast äro att betrakta såsom undantag derifrån.
Underdåniga Skrifvelser.
hafva äfven alla sädana varpr , hvarmed handel
iian i Sverige drifvas, blifvit i ofvanberörde Ta.
riff intagne, men vid fördelningen af den derå
utgående Beviliningen hafva Riksens ' Ständer, i
afseende på inkommande varor, antagit: Att landets
egna producter, hvilka alldeles icke- behöfva
utifrån införskrifvas, utan kunna i tillräcklig
rnängd och till erforderlig godhet här alstras
och frambringas, böra beläggas med så hög Tull,
att den Svenska producenten icke kan af utländska
medtäflare skadas; att sådana producter,
manufactur-varor och tillverkningar, hvilka inom
landet finnas, beredas och lemnäs till erforderlig
godhet, ehuru icke till erforderlig rnängd,
beläggas ined en sådan Tull, som uppmuntrar
inhemska producenten och tillverkaren tili täflan
med den utländska samt derjemte, å ena sidan,
skyddar honom för ett sådant varuprisets fallande,
hvarigenom han sättes ur stånd, att med
skälig förmån drifva sitt yrke; men, å den andra,
ej eller aldeles utestänger främmande täflan,
såsom nyttig att förmå här varande producenten
och manufacturisten till ansträngning,
och förhindrande honom att grunda en oskälig
vinst på andra Medborgares skada ; att de artiklar,
som väl i Sverige produceras, men antingen
icke till erforderlig mängd, eller också ej af erforderlig
godhet, vidkännas en mindre afgift,dock ej
så låg, att den aldeles utestänger inhemsk täflanmed
utländningen 5 och att utländska producter, colonial-varor,
råämnen och fabricater, som ej inom
landet alstras eller tillverkas, beläggas med den
lägsta afgiften, hvarvid likväl alla egentliga öf.
verflödsvaror få vidkännas den bevillning, erfa
-
TJnderilaniga Skrifve!ser.
renheten medgifvit kunna, utan derigenom föranledd
Tullförsnillning och underslef, åsättas»
Vidkommande aler utgående varor, är afgiften
a sådane, sorn hitlills endast utgjort, rekognition,
förhöjd till en procent af värdet, ä andra återigen
i det närmaste bibehållen, och någon gång
jemkad med hänsigt till den mer elier mindre
nytta eller skada, varans utförsel kan möjligen
tillskynda landet, men deremot förhöjd å sådane,
som förr varit till utförsel förbudrie, på det att
en så beskaffad export ina, då den kan ega rum,
tillskynda Staten en ökad fördel, vida öfver någon
enskilds deraf härflytande olägenhet; äfvensom
de utländska varor, sorn bevisligen dragit
införsel-Tull, men för hvilka någon afgift ej är
vid export bestämd, böra vid utskeppning erlägga
en procent af varans värde.
Wid forskningen åter efter en allmänt gällande
grund för beräkningen af denna bevillning,
hafva Riksens Ständer funnit flere skil jäktige utvägar
använde till närmande af detta inål. Således!'
har man, än antagit ett verkligt eller supponeradt
Tullvärde, hvarefter umgälderne blifvit
uträknade, oberoende af varans under tiden stigande
eller fallande pris, än åter förmodat Mått,
Mål och Vigt vara den säkraste måttstocken för
Tull-umgäldernas clarerande, än åter lämpat desamma
efter varornas verkliga och med otvifvelaktiga
bevis siyrkia värde. I stället för de
tvänne förstnämnde sätten, sorn finnas ömsom och
bredvid hvarandra använda i den nu gällande
Tull-Taxan, hafva Riksens Ständer funnit det sista,
eller Tull-bevillningens beräkning eber den
bevillning underkastade varans sanna värde, mest
Underdåniga Skrifvelger.
171
förenligt bade med den Skattskyldig! anspråk, att
ej betungas utöfver Lagstiftarens afsigt, och med
Statens gagn, då den sålunda af ett stigande pris,
å ena sidan, drager en billig vinst, under det
att den, å den andra, 1 motsatt fall medgifver en
skälig ersättning. 1 enlighet härmed är äfven
ofvan otnförmälde Tariff upprättad och till utrönande
af det värde, hvarefter Jäevillnings-procenten
skall beräknas, hafva Riksens Ständer
stadgat:
r:o För alla sådane inkommande varor,
hvilkas värden inom hvarje särskildt slag icke
kunna betydligen höjas eller sänkas, utan äro
af någorlunda likartad beskaffenhet, t. ex. Socker,
Hampa, o. d., som icke i Tariffen äro med V. signerade,
bör Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-
Collegium, eller det Embetsverk, som med
de till handeln hörande ärender får närmaste
befattning, hvarje qvartal, så väl af Svenska Consulerne
infordra Pris Couranter, som ock af Mäklare
i Stockholm och Götheborg, vid samma tid,
inhemta under edspligt lemnade uppgifter på
försäljningsprisen å partivis föryttrade utländska
Varor.
arn Af dessa hppgifter, jemte af Consulerne
insända, i Svenska Banco-Sedlar uträknade
Pris-Couranter, kommer sedermera af ofvannämnda
Styrelseverk att uträknas och fastställas ett
medelvärde till grund för den Tullprocent, som
under påföljande året bör erläggas för alla de
varor, för hvilka den kan på detta sätt bestämmas;
hvarförutan samma Embetsverk äfven bör
172
TJnderdaniga Skrifve!ser.,
af Consulerne och mäklarne fordra Classificatiori
å de varör, hvarå värdet kan sins emellan variera,
såsom Caffe af olika slag, Virginia samt Maiylands
Tobaksblader m- m.
3:0 Men å alla sådane varor, hvilka finnas
med bokstafven V. utmärkte, äfvensom de hvilka
icke finnas i Tull-Tariffen nämnde, skall hvar
och en, sorn sådane nngifver till förtullning, genast
til! Tullbevakning®» aflemna merkrulla ,
manifestet och derjemte specifique förtekning
med utsättande af det varde, varorne i Svensk
hamn eller a lossningsorten ega, hvarpå, i händelse
varorne med resande införas och da uppgå
till högst 500 Bldr Banco, Tullprocenten derefter
erläggas, så snart Tuil-betjeningen med det
åsatte värdet Itnöjes; egande de i annat fall
lösningsrätt till godset, emot det uppgifna värdet
med jo procents tillökning, jemte ersättning för
fragt, omkostnader och försäkringsafgift; skolande
varorna sedermera för Tull-betjeningens räkning,
efter föregången allmän kungörelse, å öp.
pen Auction försäljas, med skyldighet för köparen,
att efter Auctionsprisets belopp särskildt erlägga
Sjö-Tulls-afgifterne. *
4:0 Om varorna tillhöra Handlande och
deras betjening, eller ock om de, af resande medförde,
i värde Öfverstiga 500 R:dr Banco, bör
alltid värdering förrättas af en Magistrats-person
samt <j:ne Oode Män, hvilka anses äga kännedom
om tillverkningen af sådane varor, som de ifråt
gavarande.
5:0 Aligger det Städernes Taxerings-Committéer,
att hvarje år utvälja ett efter Stadens
storlek lämpadt tillräckligt antal värderingsman,
U nderdiniga Skrifvelser.
173
bland hvilka Magistjaten, vid hvarje tillfälle, till'
kallar tvänne, som till värderingen anses mest
skicklige; börande sa väl ofvanbemälde Magistrats-person,
»ten der vid förrättningen förer ordet,
som värderingsmännen af godsegaren åtnjuta
dagtractamente, enligt författningarne, och värderingen
ske i Tullbevakningens närvaro, utan att
det af egaren sjelf åsatte värde får understigas.
6:0 Skulle någondera parten ej åt värderingen
nöjas, afgöres frågan genom en af 4 personer
bestående Jurry , hvartill varuegaren utser
alne och Tull.bevakningen aine Ledamöter,
hvilka tillsamman utom sig utvälja, eller, om de
ej derom förenas, genom lottning, utse en ordförande,
som eger rösträttighet, då målet, efter
aflagd ed, sålunda afgöres: att Jurryn för hvarje
Artikel, öfver hvars värde klagan är förd, med
Ja eller Nej besvarar frågan om ' värderingens
vigtighet, hvarefter för alla de varor, å hvika Jurryn
godkänt värderingsmännens beslut, frågan
anses utan apell afgjord; men å de varor deremot,
hvarå det genom värderingsmännen åsatte
varde blifvit genom Jurryns nekande ogilladt,.
kommer offentlig Auction, genom Magistratens
försorg, genast att kungöras, »å val i den Stad,
der varorne äro införde, som äfven i Stockholms
och Götheborgs Tidningar, med bestämmande af
en viss Auctionsdag, till minst 14 dagars lid efter
kungörelsens sista införande; och böra varorne
under tiden uppläggas under egarens och
Tullbevakriingens gemensamma vård.
7:0 ”Vid Auctionen försäljas hela stycken,
Balar, Amar och Fat, eller alltid ett så kalladt
Calli eller Sand; och erlägges betalningen genast
Underdåniga Skrifvelser.
eller sist inom fjorton dagar, i hvilket falt deri
derföre ställda Borgen bor af Magistraten god*
kännås.
8:0 Efter Auctionspriset utgöres Tullen af
inroparen, men likväl aldrig under det af importetiren
sjelf asatte värde; och njuter den förre
äfven lika rätt i afseende på Credit-upplag,
då det således bestämda Tull värdet förut bör antecknas.
g‘.o Eabriquesidkare väre tillåtet, att sjelfve
tillstädes komma, eller ock i hvarje Städ utse
ett eller sine Ombud, med rättighet1 att, efter
erhållen kallelse från Tullbevakningen, vid värderingen
deras rätt bevaka, samt, så framt dessa
eller ock Fabriqueurerne sjelfve ej åt värdet nöjas ,
då på samma sätt sorn Tull-betjeningen klandra
värderingen och draga den under pröfning af
Jurr}\
loto Såsom uppmuntran att bevaka Statens
fördel, tillkommer Tullbetjeningen 25 procent af
den högre Tull, som efter Auctionspriset erhål»
les utöfver det af egaren och varderingsmännen
uppgifna värde
nto
A ali Spatinemål sker värdering efter
Biks-Markegången.
I afseende på utgående varor skola så val
Mäklarne i Stockholm och Götheborg sorn Handels-Societeterna
i Rikets Stapelstäder, under edspligt
quartaliteter uppgifva Pris-Couranter för
alla Svenska varor, som från hvarje Stad exporteras,
enligt Ii vilka Pris-Couranter Handels-Styrelsen
för det kommande året bestämmer det
värde, hvarefter Tullen å dylika varor skall
utgå.
TJnderdäniga Skrifvelser* 175
X fråga om uppbörden af denna Bevillnlngsafgift,
som hittills är de skattskyldige påförd i
Hamburger Banco, hafva Riksens Ständer ansett
all Tull, så för inkommande sorn för Utgående
Varor, desto helre böra i Svenska Banco*
Sedlar bestammas och erläggas, som det synes
instämma med en naturlig billighet, att Tullbevillningen,
hvilken • intager ett rum bland Bandets
utskylder, äfven utgår i Bandets mynt, hvarigenom
beredes, ej mindre säkerhet och lättnad
vid så uppbörd och redovisning sorn beräkning
af de häraf inflytande Statsbidrag, utan att någon
förlust derigenom tillskyndas det allmänna, da
varornas värde i Svenska Bancomynt och den
deraf utgående bevillning ökas af en stigande
cours, än ock den för de Skattskyldige väsendtliga
fördel att kunna förutse och beräkna sina
umgälder till Staten.
Men med inbetalningen af denna afgift hafva
Riksens Ständer beviljat, under vissa vilkor,
anstånd för sådane varor, hvarå ett så kalladt
Credit-upplag är medgifvet, eller rättighet för de
till handel å utrikes ort berättigade handlande,
att uti allmänna och enskilda tnagaziner, men
alltid under Tullbevakningens jemte egarens lås
och vård, få upplägga råätnnen och alla andra i
Tull-Tariffen tillåtne varor ifrån och öfver ett
visst i samma Tariff utsatt minsta belopp. Såsom
skäl till denna tillåtelse få Riksens Ständer
i underdånighet åberopa, så väl den ofta till Tullförsnillning
ledande svårighet att på en gång förtulla
en större laddning, sorn ock den vinst a£
en sålunda underlättad Transito-handel är att påräkna,
och hvilken redan tillfallit Dannemark
17G
Underdåniga Skrif velter.
och Norrige, samt förmatt England att innevarande
år införa samma anstalt. Likväl hafva
Biksens Ständer med afseende å de vidsträcktare
bevåkningsanstalter, som härvid tarfvas, inskränkt
denna rättighet till de Stapelstäder, hvarest Tulluppbörden,
enligt sista, eller 1821 års Bokslut,
uppgått till 14,000 R:dr, Lots- och Eåk-afgifterne
inberäknade, och således till Stockholm, Götheborg,
Gefle, Carlscrona, Carlshamn, Malmö,
Norrköping, Calmar, Wisby, Helsingborg, Westervik,
Ystad och Uddevalla, likväl under det
förbehåll, att denna rättighet åtföljer den här
nedan ornförmälde fria inforselrätten af åtskillige
hittills förbudne varor, och utan att någon förändring
i den nederlagsfrihet, E. 1C. M. i Nåder
förunnat en del Städer eljer framdeles torde
meddela andra, härigenom afses; äfvensom för
öfrigt dervid iakttages, att egare af dessa varor
få, emot utgörande af hela Tullen, om varan
försäljes inom landet, men endast emot Transito-’
Tull då den bevisligen åter utföres, uttaga större
och mindre partier, dock icke under hälften
af det minsta, som får uppläggas; att Credit-upplaget
alldrig får sträckas utöfver ett år från den
tid varan infördes, utan att densamma inom
nämnde tid antingen åter utföres eller till fullo
förtullas; och att alltid innan någre varor få på
Creditupplag emottagas, värdet förut bestämmes
och Tullen derefter vid deras uttagande erlägges,
utan afseende på de under tiden förefallne ändringar
i varupriset.
Ibland medlen att, så vidt möjligt är, underlätta
Tullbevaknittgen samt förekomma Tullia
-
Underdåniga Skrifvelseri i 77
försnilning hafva Riksens Ständer ansett sig äfven
böra upptaga det stadgandet, att införsel af
alla hittills förbudna, men nu till införsel lofgifna
samt med bokstafven L. utmärkte varor,
hädanefter inskränkes till de ofvannämnde Stapelstäder,
hvarest Tulluppbörden, med Lots- och
IBåk-afgifterne inberäknade, vid berörde är« bok.
slut uppgått till en summa af 14000 R;dr, likväl
under förbehåll, & ena sidan, att om handeln
skulle i någon af samma Städer så minskas,
att nämnde afgifter ej under gtne fredsår uppginge
till meranäronde Summa, borde Staden förlora
denna sin inföfselrätt intilldess, att Stadens
Tulluppbörd åter inbragte denna summa, äfvensom
att, i händelse någon annan af Rikets Städer,
skulle så förkofra sin handel, att oftaherorde
umgälder upphinna det i detta fall stadgade beloppet,
densamma då må komma i åtnjutande a£
denna sålunda utvidgade införselrätt, hvarom
anmälan må till E. K. M. i underdånighet,
ihgifvas; men som denna fråga eger ett ome-j
delbart sammanhang med de öfrige för Tullbevakningen
vidtagande anstalter, få Riksens
Ständer densamma till E. K. Mas pröfning 1
underdånighet öfverlemna.
1 sammanhang härmed hafva Riksens Ständer'
närmare granskat de för TuRbevhlningensutgörande
och uppbörd, eller ock lindring deruti, med
hvad mera dertill hörer, gtfne föreskrifter, som finnas,
vid Tull-Taxorne, hvarefter Sjö-Tullen för
inkommande och utgående varor skall beräknas och
erläggas, särskildt fogade, under benämning af underrättelser
om hvad i öfrigt bör iakttagas. På lika
Bihang till Riks-Sc, Proc. JS23. iO',de Simi, 2 B, 2 1 2
178
Underdåniga Skrifvelseri
sätt, sorn Tullbevillnings-Tariffen upptager på ett
ställe, så val Bevillningen för inkommande och
utgående varor, som Transito-afgiften, äro äfven
nämnde stadganden sammanförde och i öfrigt
jemkade, enligt de isigter, Riksens Ständer i allmänhet
godkänt; dock varda desamma, utom
hvad i 6 §. om varors värdering förekommer,
och hvarom Riksens Ständer sig ofvan yttrat, till
E. K. M. i underdånighet öfverlemnade.
För öfrigt och som ingen allmänt kungjord
författning medgifver en Tullfri införsel af varor
från Norrige, men en dylik handel kan blifva
af nytta för så väl detta land, som Sverige,
hafva Riksens Ständer ansett Trädvaru-handeln
höra för framtiden blifva desse bägge länder e«
mellan fri från alla Tullumgälder.
Sluteligen hafva Riksens Ständer funnit
denna förändring i Tullväsendet samt Tullbevillnings-Tariffen
icke kunna taga sin början
förr, änden i Januarii år 1825; hvilket anstånd,
hvarunder den nu gällande Tull-Taxan kommer
att till efterlefnad fortfara, Riksens Ständer
trott lika nödigt till behörig kännedoms inhemtande
för de enskilde personer, hvars näring och
rörelse i mer eller mindre mån bero på utrikes
handel, som för de Embetsverk, Tjenstemän och
Betjente, hvilka erhålla uppdrag med verkställigheten,
controllen och tillsynen af de nu beslutne
och öfriga dermed sammanhang egande
författningar, om hvilkas kungörande och verkställande
Riksens Ständer i underdånighet anhålla.
Riksens Ständer framhärda etc.
T ariff
får Bevillningens utgörande ä inkommande och
utgående Varor, samt Transito-afgiften, fran
och med början af dr i825.
A.
a. 3
0 g
£ H 3
g ga
r 7- g
■D c!
3 HK
n c 5:°
CO -
£> 1 p-  • a>
Transito
Tull-
procent.
Agath oarbetad
v.
10.
— mer och mindre
arbetad L. V.
15.
_
Alabaster, oarbetad
V.
10.
-
— mer och mindre
arbetad L. V.
2 5,
-
Alkcrmes, se färgor.
Aloe, se Gummi,
Alun, Romersk.
■— alla andra slag.
— — Credit-upplag i5,ooo #
Ambra,
Angelica,
Anjovis,
Anis,
— — Credit-upplag 5oo
Antimonium,
Apelsiner
Apothek, rese, L. V.
Apotlickare-Materiajicr, eller enkla Medicinalämnen,
som ej äro inhemska och
j denna Tariff ej äro specificerade V. io.
— Credit-upplag för 5oo R:dr
2-5.
100.
10.
3o.
3o.
25.
10.
25.
5o.
4.
4.
1:
( 1. )
Enhäftas mellan pag. 178 och 179, af Hillänget till Riks-Ståhden*
Prot, 2 Bandets 2 Afdelning.
2 ——«
Apothekare-Materialier, inhemska,
men här ej specificerade
3o-
i.
Argentina Mussivum, sc Silfver,
Arrac
6o.
— — Credit-upplag 8o kannor
Arsenicum
10.
Asia. L. V.
10.
Aska, bly,
3o.
i.
— pott, raffinerad och Calcinerad
i5.
i.
— Credit-upplag ooo fe
— rå, vallad eller oraffinerad
5.
10,
— . Credit-upplag i.5,ooo fe
— Spis,
5.
5c.
— all annan af vegetabilier
5.
5o,
— Tenn,
3o.
i.
Askar af träd, alla slag L, V.
5o.
Assa foetida eller Dyfvelsträck
10.
Auriptigmentum
10.
Aurum Mussivum, se Guld,
Avanturin! L. V.
1$.
3.
B.
Balsam, Riga. 3o.
— Copaive, io.
— Mecca. 10.
— Peruviansk 10,
_ Tolu. 10,
Band,
arn- och halsband af vaxperlor,
se perlor,
Band.
— ylle och linne, alla slag. V. 5o.
— alla andra slag L, V. 20,
— Credit-upplag 5oo lid, I.
Bar^,
— Eke, malen och omalen, i5. 5.
— alla andra slag, a5. 5.
— af utländska trädslag, som ej växa
inom ltiket, ej specificerade, 10. 5,
Bark-Extract, 25, 1.
Barometrar och Thermometrar, L. 5o.
Bastebom, se väfnad af halfsiden,
Bast, i5. 5.
— icp, 25. 5.
Battist, se väfnad af linne.
Battens, se träd virke.
Bassin, se väfnad af Bomull,
Beck,
— i Tunnor, 5o. 3.
— i Barkar 5o. 3;
— Olja, 5o, 3.
Ben,
.— Elfenben, oarbetadt, 5,
— Credit-upplag 5oo Rd. t,
— mer och mindre arbetadt L, V, 20,
brändt, eller bensvart och bister, z5.
— Hvalfisk, oarbetade eller hörder i5. r.
— — arbetade V. 3o.
— alla andra slag, oarbetade, 10. 5.
— — arbetade, £. V. 5o. 1,
— (Spån, i5.
Bernsten, rå och oarbetad jo.
— — arbetad l, V. 15.
Bilder, gjutna eller huggna I» V. a5.
Bilder.
ska Konstnä
Bildhuggare-arbete,
tectoniskä a
ter,
Biscuit, se Porcelai
Bister, sej Ben.
Blod, Ox,
Blommor, artificiella, alla slag,
Blomster-lökar,
Blomster, torkade,'
Blonder,^se spetsar.
som kunna komma under namn af
konststycken, förfärdigade af Sven
rer,
V. Tullfrie.
i af träd, samt Archibeten
och ornamen
L,
V. a5,
ne,
alla slag,
\
5.
L.
V.
3o.
V.
2 5.
i
V.
to.
ilar,
5.
i.
SIS
L.
v.
2 5.
r.
5o.
i.
JO.
i5.
L.
5o.
i.
Sä
5o,
i;
— arbetadt, alla slag,
— Aska, se Aska.
Blyarts,
Blyglete eller Silfverglitt,
Blysocker,
Blår,
— Hamp,
— — Cr-edit-upplag
— Lin,
— — Credit-upplag io
Bleckpulver eller Substance. L. Y. 25.
Bokguld, äkta och oäkta, L. V. 25,
Boksilfver, äkta och oäkta, j L, V, 25.
Bokspån, se Spån.
Bokstäfver och stämplar för Bokbindare. L. Y.25.
— för Guldsmeder.L. V, 25,
Boksvärta, L. V. 5o.
Boktryck eller Stilar, Y. io.
Bolus, röd, 5.
i.
r,
i.
— 5 ~
Bolus.
— Armenisk,
Bombasin, se väfnad af ylle.
Bomull.
— —• Credit-upplag fao
Bomullslärft ocb Tyger, se väfnad.
Borax,
Borst,
Bouteiller, sc glas.
Bresilia, se färgor.
Brickor af alla naipn och slag,- L. V.
Broderier af Guld och Silfver, Silke,
Bomulls- oell Linnetråd på Karamaroch
Nettelduk, Kläde eller hvad annan
sort väfnad. L. V.
Bronz, se Metall, .
Brundier,
Brynstcnar, se Sten.
Bränvin,
'r— Sädes, Potatis och Frukt
distilleradt, L. V.
— •— odistijleradt, L. Y,
— Rumm, L. V.
— — Credit-upplag i5o kannor
— Spiritus Vini, eller så kallad Sprit,
sorn öfverstiger 9 grader, L. Y.
Bröd, alla slag, L, V.
Billdall, se Segelduk.
Bäfvergäll,
Bär, alla slag, L, Y.
Böcker,
•— oinbundne eller förloradt häftade
Musicalier, Not-/dler Ritböcker V.
— inbundne, Y,
1 - - -,V;
\
4.
10.
i5. r.
3o,
3o,
L9-
100. r.
100. 1.
6a
u
100. I,
100. i.
10.
5o, 1.
5. 1
i5.
Böcker.
— på främmande språk tryckta, o
-
inbundne eller förloradt häftade,
Tullfrie
— inbundne,
V.
10. I.
— på Svenska, tryckta,
L. V.
oo. frie.
— inbundna, rent papper,
L. V.
5o, i.
Bönor,
— Cacao,
25.
— •— Credit-upplag
100 #
— Caffe',
20,
— — Credit-upplag 5oo #
Bönor, hvita, eller så kallade Turkiska, L. Y
. 5o.
— alla andra slag.
L. V.
100. I.
c.
5o. r.
10.
15,
20,
25.
2 5.
i5.
sc väfnader.
Cacao
Caffe' i se BIinor*
Calmus,
Camelhår, se Hår,
Camelhårstyger, j
Camelotter,
Camphcrt,
—> oraffinerad,
— raffinerad,
Canel,
— — Credit-upplag 100 4£]
Canoner, se Jern och Metall,
Cantharidcs, se flugor,
Cantilhrr, V,
Capris,
Cardemuramor,
Cardoan, se läder.
Carotte, te tobak.
Cassia Fistula,
to.
— Lignea,
30.
— — Crcdit-upplag 100
&
Castagnier,
35.
Cattuner, se väfnad af Bomull.
Caviar,
35.
Ccmenttråd, se Tråd.
Chagrins-skinn, äkta,
— oberedt,
IO.
— bercdt,
V.
35.
— oäkta,
V.
30.
Cbartor, Land- och Sjö, häftade
eller
oinbundne,
Tullfr
— inbundne,
V.
25.
Cheniller,
L. V.
35.
China,
— Bark, omalen,
I.
— — malen,
20,
— Rot,
IQ.
Chocolad,
35.
Chrystaller, se Gla»,
Chrystalli Tartari,
10.
Cider,
L.
25.
Ciment,
V.
25. f.
Circlar och Kortpassare,
L. V,
2 5,
Citroner,
25.
Citron-saft,
IO.
— saft eller chrystalliscrad citronsyra,
io. r.
— skal, torra,
to. ,
— 8
Cobeber,
10.
Cobolt, se Metall.
Cochenille, se färgor.
Coeffurcr, af aila namn och slag,
L. V.
25.
Compasser,
L. V.
5o.
Confecturer af alla namn och slag,
L. V.
5o.
Corall er,
— äkta, oarbetade,
V.
10.
— — arbetade,
L. V.
i5.
Coriandor,
lo.
Corinter,
20,
— — Credit-upplag 200
#
Cremor Tartari, eiler raffinerad
Vinsten,
L. V.
25,
r.
i.
D.
Dadlar, 20,
Damast, se väfnad af Siden.
Decorationer, Ornamenter, Plattauer till
desertör, med hvad dertill höra kan,
L. V. 30. r,
Deglar af alla slag, V. 10. 1,
Dessan, 10.
DockoY, se Nörenberger-kram,
Doffel eller Calmuck, se väfnad af ylle.
Dosor, alla slag, L. V, z5. 1,
Drakblod, se färgor.
Dref. 5o. 1.
Drefmat, eller gammalt och i stycken af
högst 2 famnars längd sönderhuggit
tågvirke, 2 5, r,
— 9,
Dricka,
— Porter, L. V, 100. i.
— Öhl, L. V, ioo, X.
— alla andra slag, L, V. joo. i.
Drufvor, lo.
Dräll, se väfnad af linne.
Dun,
—r Eider eller ider, L. V. 5o,
-A alla andra slag, L. V. 5o, 5,
Dyfvelsträck, se Assa foetida.’
E.
Effsingar, och Drömmar, L. Y, Ao
Ekollon, se knapper-gall,
Ekvirke, se Träd varor.
Elfenben, se Ben.
Email i massa, L. V, xo.
Emaileradt arbete, L. Y. 25,
Enebär, se Bär.
Encstör, se trädvaror.
Euebärs-mos,
— olja, 5o. i.
Erdackcrn eller Erdmaus, Xo.
Essencc, se oljoi\
Estamper, se kopparstick.
Etuis med deras tillbehör af guld, silfver
och jnetall, L, V. 25,
F.
Fabriks, Handtverkeri- och andra Slöjdevaror
af alla namn och slag, cj Specificerade,
L. V. 5o. I.
Fartyg, Svenska, som blifva för utländsk
räkning köpte med deras tillbehör af
Tackel, Tåg, Segel, Ankrar och Bestyckning,
V, i.
— utländska, med tillbehör, L. V. a5. I.
—< Strandade och såsom Vrak försålde 10. I.!
Fayance, se Porcelaine.
Felber, se väfnad.
Fenkol, 25.
— — Credit-upplag 5oo
Fernissa, V. a5.
Fikon. 20.
Filtar, se väfnad af Ylle.
Filtrer-stenar, se stenar.
Finger
borrar af alla slag, L, V,
5o.
Fisk,
•—
B ressling, eller små Strömming,
5o.
1.
.—.
Butten, se torra Flundror.
—
Böckling,
ro.
I.
—
Cabeljo,
15.
I.
—
Flundror, torra,
TO.
I.
Gråsidor ellef Sej, saltade,
i5.
r.
—
— torkade,
10.
I.
—
— Credit-upplag 200 §£
—
Hvitling,
10.
i.
—•
Islands.
10.
—
Karp, lefvande,
5o.
i.
—
Lax, rökt,
5o.
r.
—
— salt,
20.
i.
11
— Nejon-ögon,
— Raf eller Röchling,
— Sill, saltad, som inkommer i ~ eller
xg tunnor.
— — All annan Sill,
— — Credit-upplag 5o Tunnor. I,
— Spårdcr,
—. Stockfisk och klockers fisk,
— Stör,
— Sunmagar,
— Torsk och Längor, salta och torra, 10.
— Ål, rökt eller torr,
— — Färsk eller salt,
— All annan i denna Tariff ej specificerad:
—
Färsk,
— Salt,
— T<
— liija
— Fiskben, se Ben.
— Fiskskinn, beredde, V.
— — oberedd e, V,
Fjäder, spritäd och ospritad,
Fjädrar, Urfjädrar, L. V.
alla andra slag, L. V.
Fjäll, hvalfisk,
Flaggduk, se väfnad af ylle.
Flaskfoder, oberaknadt våtvarorne, L, V. 5o.
Flintor, huggna, V. 5.
— Agath, V. 15.
Flintsten, oarbetad, V. IO.
Flor, se väfnader.
Florance, se väfnad af Siden.
Flugor, Spanska, io.
A
rarsn,
Salt, ^
Torr, >
In,lagd, )
5o,
i.
10.
i.
ao.
i.
5.
I.
10.
T.
IO.
I.
ao.
IO.
10.
I.
10.
I-
i5.
I.
5.
I.
10.
I.
a 5.
10.
2 5,
r.
r5.
r.
5o.
I.
10.
A
.12
Flädersaft, se Mos.
FläsIi- • So. i.
t.
Flätor till Hattar, L. Y. 25.
Fnöske, . 5o.
Fogel-Lim, se Lim,
Foglar, alla slag, V. 25. i*
Folier till Speglar, V. 25,
Till Guldsmeds och Jouvelerare
arbeten,
- V. a5,
Forman, Sockerformar, Krukor och
Pottor. V. 25
Formar, tryck, V. io.
Fransar, Knytningar och Snören,
— Camelhårs, L. V. 3o,
— Fioretta, L. V. 3o,
— Guld, äkta, L. V, 3o.
— — oäkta, L. V. 3o.
— Linne, L. V. 3o.
— Silfver, äkta, L. V, 3o.
— — oäkta, L. V. 3o.
' — Silkes, L. V. 3o.
— Ylle, L. Y. 3o.
Fris, se väfnad af Ylle.
Frisade eller Rathie, se väfnad af ylle,]
Frugt,
— inlagd i Bränvin eller Ät
ticka,
L. Y, 5o.
— insyltad, se Confiturer.
•— Jord, alla slag, ej specificerade,
L. V. ioo. r.
— Träd, D:o Bro^-^ L. Y. 5o. I,*
Frö,
— Canarie, r5. i.
— Hamp, i, i.
— 13 ~
' V’ -V . T- / ^ . v ■ •. ..
FrÖ.
r-\ ' ■ ' • ' %
!
Hö,
1.
Lin,
1.
Rof,
1,
“
Lopp, A / '
10.
Mask,
10.
Tobaks,
10.
Trädgårds,
10.
Fäller
och Pclsar af skinn, alla slag,
se bercdt Pecteri.
Färgor och Färgstofter,
—
Älkermes eller Kermes,
10.
' ♦
Bergblått,
i5.
.—
Berggrönt,
2 5,
.—■
Berlincr ■ eller Himmelsblått,
i5.
.—
Blausel, Smalls eller'Blåstärkelse,
5o.
—
Blygelb,
i5.
—.
Blyhvitt,
20.
-—
•—- Credit-upplag 1000 #
—
Bresilia, raspad eller malen,
25.
.—
Brun-åkra,
25.
—
Carinin,
i5.
i—
Cinober,
10.
__
Cochenillc,
5.
__
— Credit-upplag 20
»—
Drakblod, /
25.
.—
Farnbock, raspad eller malen,
2 5.
Fargo
r och Färgstofter.
Florentine!- Lack,
25,
Grains d’Avignon,
5.
Gummi Gutta,
i5.
Gurkmeja eller Curcuma,
10.
■
Indigo,
— Credit-upplag 100
2.
Krapp, Rothe eller Lisari,
10.
— 14 —
Färgor och Färgstofter,
—
Krita, hvit, slammad och oslammad,
25.
—
— röd och svart,
25.
—
Kugellack,
25.
—
Königs-Gelb och Napoli-Gelb,
25.
—
Maringlas, calsincradt,
25,
—
Musselfärgor i lådor, V.
25.
—
Mönja,
i5.
—
Ocker-gelb, Gul-ocker, Ljus-
ocker och Kyllerfärg,
25;
•—
Orleana,
10.
—
Orseille,
i5.
—
Pastell-kritor, V.
25.
—
Qvär-Citron,
25.
—
Rausch-Gelb,
10,
—■
Rödfärga,
I.
—
Safflor,
5.
—
Saftfärgor, alla slag,
2 5.
—
Sandel, malen,
10.
—
Sappar, malen,
IO.
—•
Sclnit-Gelb,
25.
—
Skifver-hvitt, j
2 5.
—
Spansk gröna,
*5.
—
Sumack,
i5.
•—■
Terra Persica,
25.
—
Terra Viridis eller Terra Verte,
2 5;
—
Todtenkopf,
2 5.
—
Tusch, V,
i5.
—
Ultra Marin,
i5.
—
Umbra,
10.
—
Vau eller Gaude,
ro.
—
Veide,
10.
—
Ängskära,
So, »,
— is —
—. Alla andra färgstofter, i denna
Tariff ej specificerade, V. 25. r.
Färggräs, Svenska, alla slag, ej specificerade,
1.
Färg-mossa, Svensk, alla slag, i.
Färgträd, oraspadt, alla slag, i. I.
Färgträds-spån, alla slag, a5. i.
G.
Galgo eller Galgart, 25.
Galengal, 3o.
Gallaplcn, i5.
Gallmeja, 5.
Gallencr,
— Guld, äkta och oäkta, L. V. s5.
— Silfver, äkta och oäkta, L. V, »5.
— Silfver och Guld, Silkesgal
loner,
L. V. a5.
.— Silkes, L. Y. 25.
— Halfsiden, L. V. 25.
Garn,
— Bomulls, livitt, per # under
och till 36,000 aln, eller till
och med N:o 3o efter Engelsk
beräkning, V. a5.
— Derifrån till och med N:o
4o, till och med 48,ooo, V, io. i.
— Derifrån till och med N:o
6o, till och med 72,000, V, 10, *.
Garn,
—• Öfver N:o 60 eller öfver 72,000
alnar, V. 5. 1.
— Rödt Turkiskt. V. j5.
— Allt annat färgadt, L. V, 25. r.
— Gamelgarn, ofargadt, otvinnadt
och odubbleradt, V. 5. r.
— Färgadt, tvinnadt och dubble
^
rädt, L. Y. 25. r.
— Corder och Seiler alla slag, L. V. 25. 1,
— .Kammulls eller Regarn, 0-  färgadt, otvinnadt! och odub
bjeradt,
L. 15. X,
— — färgadt, tvinnadt och
dubbleradt, L, V. 20. 1.
— *Klädmakare eller ull, L. V, 25. 1,
— Linne alla slag, L. Y. 25. 1.
— Segel och Bindgarn, L, V. 25. 1.
Gentian-rot 10. i.'
Gevär, alla slag eller deras delar, L. Y. 5o. 1,
Gingham, se väfnad af Bomull,
Gips, i5. 1;
Gipssten, 5.
Gipsarbeten, alla slag, L. Y. 5o, 1:
Gjutstenar, 1.
Glas, Bouteiller, tomma, alla slag, L. Y. 50. j,
— Då vin, bränvin och Likörer
inkomma på större och mindre
bouteiller, Y. 3o. 1,
— Chemiska, alla slag, V. 1. 1.
•— Chrystall-arbeten, alla slag, L. Y. 20. r.
— Flusser, slipade och oslipade, L. Y, 20. 1,
— 17
Glas.
Fenster, alla slag, skuret eller
oskuret, L. V, 5o, I,
— Glasögon ocli Lorgncttcr,
med eller utan foder, L. V. ?.5. I,
•— Ljuskron-glas, slipade, V, i5. I.
— Optiska, lösa och oinfattade,’ V. i5. i,
■— — Monterade, se In
-
strumenten
— Spegel,
•— — Rå och oslipade eller
så kallade glasämnen,
V.
20.
t.
— — Slipade, ofolierade,
alla
slag,
V.
3o.
i;
folierade, af alla slag.
V.
5o.
r.
—■ Timmglas,
L. V.
5o.
r.
Ur,
V.
25.
i.
— Vin och Dricksglas, at
alla
slag,
L. V.
5o.
r.
—- Krasglas eller glasskärf,
V.
i.
5.
— Glas och Glasarbeten,
alla
slag, cj specificerade,
L. V.
5o.
r.
Glasgalla,
10.
Glete eller silfverglitt, se Bly.
Glober,
V.
10.
Gorras, se väfnad af Bomull,
Graines d’Avignon, se färgon
Granatäplcn,
i5.
— Skal,
10,
Grifflar af Sten,
V.
3o.
Gryn,
&o.
— Hertz,
— Macron,
5o.
(
2- )
18 —
Gryn,
— Manna, So.
r— Nudeln, 5o.
— Perle, 5o.
— Sago, 35.
— — Credit-upplag ioo ö
— Ris, 35.
— — Credit-upplag 6’oo
— Tapiocki, 35.
— Vermicelli, 5o.
— Ägg, 5o,
— Andia slag, se Spanneraål.
Guld.
— oarbetadt, fritt för tull och
alla slags afgifter, men vigten
antecknas i Journalen,
— arbetadt af alla namn och
slag ej specif. L, V. a5. i
— Aurum Musivum, Unser eller
Pouder-Guld, L. V. 25,
—• Bok, se Litt. B.
— Guldspinn, se Guldtråd, Litt. T.
— Tyger, se Väfnader af Siden.
Gummi af alla namn och slag ej
specif.
5.
Gräs och Rötter alla slag,
V.
5. i,
Grönsaker,
V.
5o. i
Guitarre, se Instrumenter Musical,
Gäss, insyltade och rökta,
V.
5o. i,
H.
Ilackclse-machincr,
Hagel af jern,
V. 5o. i.
L. V. 5o.
— J9 —
Hagel,
— af bly, se bly arbetadt.
Half-Sidentyger, se väfnad af Siden.
Halm, V. 5o. i;
Hampa, Pass, L. 5o, i,
— — Credit-upplag lo S& t.
_ all annan, 5. i.
— — Credit-upplag 20 S&
Handskar, Mans och Qvins alla slag, L, V, yo, 1.
Handtverkeri, Fabriqucs och andra
slojdevaror, hel- eller half—
färdiga af alla namn och slag,
i denna Tariff-ej speciiiccrade, L. V, 5o. r„
Hartz, 5o, 1,
Hattar, Italienska strå, L. V. 25.
— alla andra slag, L. V. 5o. r.
Honung, 15. 1,
Horn.
— arbetadt mer eller mindre,
alla slag ej specificerade, L. V. 5o. 1.
— oarbetad! 10. 25.
— Hjort, raspadt och oraspadt V. 25. 1.
— Blys- och Lyckt, V. 10.
Hudar, som icke inbegripas under
Pels-verk, rå Och oberedde
alla slag, V. x, 20.
— beredde, se Läder,
Humla, 20. r.
— — Credit-upplag 5 Stöl 1.
Husbloss, se Lim,
Hummer, V, 5ö. x.
Husgeråds-saker alla slag, V» 5o. 1,
Hvalrath, io.
Hålhotb eller Atistoloehia, i«.
— 20 —
Hår.
— C mel- och Angoriskt Gethår,
— Har och Canin,
^— Häst eller Tagel,
— Mennisko,
— Bäfver eller Castor,
—• allt annat ej specificeradt,
Hårduk och Hårväfnad, se väfnad.
Hårnålar, se Nålar.
Hårtänger,
Häcktor, Hakar, Mäijor eller Ösk
jor
af alla namn och slag, L.
Hästar, se Kreatur,
lili,
Höns, se Foglar.
J
Jalappa-rot,
Jams, se Litt. Y,
Jern, alla slag, arbetadt och oarbetadt
— Cfedit-upplag 100 S#.
— Smidt, Ankar, Ankarflyn och
Draggar, Armboltar, Hamrar,
Rodderjern, Skeppsknän, och
Smedjestäd, större eller mindre,
—- Stångjern.
— •— Platt gröfre och fina
re,
rakt eller krökt f turn
i. t.
5, i.
,i5. i.
i5. i.
i. 5.
'. 15. I,
T, So. i,
r. So. i.
’. 5o. i.
io.
. 100,
100, I.
— 3; x —
Jern.
— Stångjern,
tjokt och deröfver af större
eller mindre bredd och längd,
fyrkant öfver f tum, längre
eller kortare,
— Bultjern, rundt eller kantigt
och särksmide af alla
slag,
—- knepp och fyrkant af f tum
och derunder, smidt, skuret
eller klippt, med eller utan
band,
— Band och Plattjern under f,
tums tjocklek, smidt, skuret
eller valsadt, i stänger
eller stycken med eller utan
band,
— Gallerjern och Salt-panneplåtar,
— IVjanufactur-Smide:
•— — Plåtaroförtente, enkla
och dubbla, tak och spjell—
plåtar, samt spik af alla slag,
•— — Tråd af jern och Stål
se Litt. T.
— Allt annat, som inbegripes
under jern och stål, svart,
slipadt, filadt och poleradt
eller förtent, gröfre eller finare,
— Gjutet.
— --— Bomber och kulor, stör
re
eller mindre, Canoner,
ioo. 4-  ioo. i,
ioo, i.
xoo. i.
ioo, i.
ioo. i.
ioo. i.
93 —*
Jeta.
— Gjutet,
Stycken, Nickhakar o. Mörssare,
Grytor oell Kjettlar af
ra kann rs rymd och deröfver,
Hällar af 11 tums tjocklek
och derunder, Kakelugnar
af alla slag, finare och
gröfre, Lavetter, Lod och
Lödjor till vigter, Stolpar till
-Gallerverk och Ledstänger
dertill, joo, 3»
— -— Canoner, Stycken, Nick
hakar
och Mörssare, ostämplade
och oborradc, samt Hällar
öfver rj tums tjocklek, ion, 5©t>
— ■— Gjutgods till Machine
ricr
och delar deraf, loo. 3,
—
Tack, Osimmds och Ballast,
ioo. 5<x
— — Allt annat gjutet arbe
te,
tillverkadt vid Reverber
eller andra Smältverk, än
vanliga Masugnar, roa. 3.
— — Gamla casserade Canoner
och Bomber , 5o-, 3o*
— — Skrot af gammalt gjutet
eller smidt jern och stål, loo. 3o.
— — Sluss-portar, gjutuo, V. a5. 3.
— Blecksaker af alla slag, L. V, 5o.
Jettonor eller Spclmarker, med eller
utan lådor, L, V. 5o. I*
Ingefära.
— Insyltad, 3o„
“ 93 ~
Ingefära.
— Torr, a5.
— — Credit-upplag 100 #. j
Insecter, se Naturalie-Samlingar,
Instrumcnter,
•— Fältskärs alla slag,
V.
3o.
I.
— Handtverks, se Verktyg,
— Matematiska, Optiska, Phy-
siska och Navigations, alla
slag, ej specificerade,
L. V.
5.
I.
— Musicaliska.
— — Valdhorn och Trum-
peter,
V.
5o.
r.
— Andra Blåsinstrumen-
ter,
V.
i5.
i.
•— — Alla andra ej speci-
ficerade,
V.
5o.
r.
Inventarier, Skepps,
V.
20.
t.
— Bergade frän föiolyckade Ut-
ländska Skepp, afAuctions-
hehållningen,
10.
I.
Jord.
—• Engelsk,
5.
— Cölnisk,
5.
— Poler jord,
5.
r;
— Frukter af alla slag, se frukter.
Ipecauanha,
10.
Isenfärga,
5o,
r.
Ister, Svin och Gås,
V.
5o,
r.
Jufter, se Läder.
Jouveler infattade alla slas*
L. V.
i5.
l.
— Oinfattade,
V.
2,
I.
— 24 —
K.
Kakel, alla slag,
l.
V.
5o.
I.
Kalk, osläckt,
L.
5 o.
4-
— släckt
L.
5o.
Kalk och Kritsten,
V.
i.
5.
Kalkoner,
V.
5o.
I.
Kammar.
— Elfenbens och Sköldpadda
t.
V,
9.0.
•— af Horn, \
h.
V.
5o.
I.
— Fruntimmers alla slag ej
specificerade,
L.
V.
5o,
I,
Kärdborrar eller Stråkavdor,
i.
Kard blad,
Y.
90,
Kardor, fina till Fabriqucrnas behof
öfver *o°5 alla slag,
V.
90.
— alla andra slag,
L.
Y.
5o.
J.
Karnis, se Snäckor,
Kjedjor till innanverk i Fickur,
5.
Kimrök,
L.
5o.
I.
Kypert, se väfnad af Bomull,
Kirsbär, torra ,
V.
5o,
I.
Kli, alla slag,
L,
V,
5o.
1,
Klinkert, alla slag, se Tegel.
Kläden, se väfnad af Ylle,
Kläder, gang linne och säng, nya
af alla namn och slag,
L.
V.
5a.
J.
— gamla eller brukade, som
sjöfarande och resande för e-
get behof kunna medföra
Tullfr;
Klöfvar,
V.
JO.
Knappergall och Ekollon, malen
eller omalcn,
20.
I.
— 25 —
Knappar af alla namn och slag,
L.
V.
20.
1.
Knappnålar,
V.
25.
1.
Knifvar- Rak-,
Y.
25.
i.
— alla andra slag ej specifice-
rade,
V.
5o.
1.
Knytningar, se fransar.
Kol, bränn,
V.
3o,
Koppar, rå och oarbetad alla slag:
— Råkoppar,
L.
V.
roq.
5o.
— Går,
L.
Y.
100.
4.
— Smidd,
— — Plåtar, myntade, och
så kallade Ungerska samt
Gjutkakor,
JOO.
3.
— Slantar, myntade, loo. förb,
— Ordinarie och Extra
Ord. arbete, smidt eller valsadt,
såsom bottnar, Bleck
af hvad Diameter och dimension
som helst, så kallade
Spanskgrönbottnar, uppdjupadt,
och flere icke fullfärdige
arbeten, så ock blindmynt.
gjuten koppar och Metall-spik,
äfvensom de så
kallade Negros eller Koppartråd,
samt granullerad
koppar, loo, 2.
— Helfärdigt arbete, större
eller mindre, smidt eller
gjutet, såsom Kittlar, Pannor,
Elaskor, Kökskäril och
Kök-redskap, samt finare arbete
af alla namn och slag
•-™» s6 —*
Koppar.
— Smidd.
dc må vara polerade, ciselerade,
lakerade, drifne, slipade,
bron2erade eller fernissade,
lOo, i,
•— Gammal, brakad och Skrotkoppar,
samt så kallad Koppar-aska,
ioo. 5o.
— Tråd, se Litt. T.
Koppar-rök, se Vidrist,
Kopparstick och Estamper alla slag.
— oinbundne
V.
5.
i.
■—• inbundne,
V.
15.
i.
— infattade med glas och ram,
L. V.
5o.
i.
— Svärta,
5.
Korgar af alla namn och slag,
L. V.
5o.
i.
Korgmak a re-arbete,
L. V.
5o.
t.
Korkar, skurne,
L. V.
10.
Kork-träd,
i*
Kort-Sjö, se Chartor.
— Spel,
L. V.
So.
i.
Kransögon, Räfkakor, Räfkryddor
eller nuccs Yomicae,
10.
Kratsar, se Verktyg.
Kreatur, lefvande, Hästar,
V.
25-
r.
— alla andra slag, ,
V.
25.
i.
Krita och Pastell-Kritor, se fargor.
Krokar alla slags, till fiske,
V.
So.
r.
Krukor, se käril.
Krukmakare-arbete af alla namn
och slag ej specificerade,
V.
5o.
i.
Krut (utförsel med särskildt Nå-
digt tillstånd),
L. V.
5o.
X.
37
Krutkorn,
V.
a5.
I.
Kummin,
L.
5o.
1.
— Credit-upplag 20 Tunnor.
Käppar alla slag,
L. V.
5o.
1.
Kål, sur och andra slag,
V,
5o.
1.
Käril af ler eller sten, alla slag,
L. V.
5o.
1.
Kött, af alla slag,
Y,
5o.
1,
l;
Lack, finare eller gröfre, L. V. a5. i.
Lackmus, io.
Lagerbär, l5.
Lagerbärsblad, 25.,
Lagerfat L. V. 5o. i.’
— ämnen dertill, på något sätt
tillarbetadc, Y. 20. 1.
Lakritz, i5.
— Rot eller Glycyrhiza, Io.
Lampor af alla slag, V. 5o. r.
Lampvekar, V. 3o, 1.
Lancetter och Snäppare, se Instrum.
Fältskärs.
Lane, oäkta, se Messing.
Laqueradt arbete, alla slag, L. V. 25. 1.
Lavetter med eller utan beslag, V. 50. X,
— af jern, se jern.
Leksaker, se Niirenbergcr-Kram,
Lera, alla slag, 1. 1.
Limm.
— Draglimm, 5o, x.
— a8 —
Limm.
— Fogel,
3o,
— Husbloss,
25.
Limoner friska,
5o.
— saltade,
V.
5o.
— Saft,
5o.
Lin, häckladt och ohäckladt, fina-
re och gröfre.
3o,
I.
— Credit-upplag 100
Linön, se väfnad af Linne.
Linsen,
5o.
1.
Liqueurcr på flaskor, L.
V.
00,
I.
Ljus,
— Talg, L
V.
5o«
I.
— — Credit-upplag 5oo #.
1.
— Vax, gula, L.
V;
5o.
1.
— — Credit-upplag 200 #.
i*
•— hvita eller af Spermaceti,
V.
3o.
1.
— — Credit-upplag 200 #.
u
Ljuskronor alla slag, L.
V.
5o.
I.
Ljusskärmar alla slag,
V.
25.
1.
Luktvatten alla slag och Ungerskt
vatten,
V.
25.
I.
Lumpor,
V.
I.
3o.
Luntor,
V.
25,
1.
Läder mer eller mindre beredt.
1
— Sål- och Blankläder, samt
barkade hudar och skinn, al-
la slag och från alla orter,
V.
25.
1.
— Carduans-skinn, L,
V.
3o.
1.
Chagrins d:o, se Litt C.
— Fisk-skinn, se Litt F.
— Fårskinn garfvadc elier så
kalladt Logar-läder L.
V.
2 5;:
r.
fftRmptras 1
29 —
Läder, mer eller mindre boredt.
—
Färgade ellergtryckte^skinn,
ailä slag, L,
V.
3o.
1.
—
Hvita skinn,
V.
25,
1.
—
Juftcr, alla slag,
V.
3o.
1.
—
Kalf och andra skinn till öf-
verläder, här ej nämnda,
V.
25.
>.
.—
Klippings-skinn, L.
v.
25.
1.
—
Mentadé hudar och” skinn,
v.
30.
1.
Saffiansskinn,
v.
3o.
r.
Smordt och Passerläder,
V.
3o.
1.
—
Sämskadc hudar och skinn, L,
V.
3o.
1.
—
Skjelskinti,
Y.
25.
1.
—.
Oberedt:
Hudar, se Litt. H.
—
Skinn, se Litt. S,
Lärfter oell Linnetyger, se väfnad af Linne.
Lök, alla slag, , V. 5o. 1.
—- Blomster, se Litt, B.
M.
Machinerier, V. 25. I,
Magnesia, 10.
Magnetsten, oinfattad, 10. i.
— infattad, V. 25. I.
Madrasser, stoppade med Tagel, V. 5o. 1.
— — med andra slag, V. 5o. 1,
Macrill, se Fisk.
Manchetter, med eller utan spetsar,
samt sydde eller broderade L, V, 20.
— 30 —
Malm eller Minera, alla slag,
v.
100,
Manchester, se väfnad af Bomull.
Mandel, alla slag,
3o,
— — Credit-upplag 5oo
— — Skal,
3o.
Mango,
L.
V.
5o.
Manna,
10.
— Gryn, se Gryn,
Manufactur, Handtverkeri och andra
slöjdevaror, hel- eller half—
färdige, af alla namn och slag,
ej specificerade,
L.
V.
So.
L
Marienglas, se färgor.
Markacit, se Metall.
Marmor.
— oarbetad i stycken eller block
V.
s,
t.
— — i skifvor slipade,
V.
»o,
i.
—• arbetad i bilder, se Litt. B,
— alla andra slag,
L.
V.
25.
i:
Maroquin, se Läder, Carduan?.
Maskfrö, se frö.
Masker,
L.
V.
3 5.
Mastix,
i5.
i.
Mattor, Bast,
10.
i.
— till garnering och embalage
uti inkommande fartyg,
Tullfri*
—• Turkiska, Golf,
L.
y.
25,
i.
— alla andra slag från utländska
orter,
L.
v.
3o.
i.
— Från inländska orter,
v.
».
Medaillcr af Guld och Silfver,
fria.
5.
— Af Tenn och annan oäkta
Metall,
L?
V.
15.
h
: 1•
lo * •
— 3* ~
Medicamcnter, alla slag, beredda och
sammansatte, ej specificerade L. V. 20. i,
— obcredde, se Apothcks-Matclialicr.
Meloner, 20. I,
Mercurius, Se Qvicksilfver,
Messing.
— Årco, valsad i Bleck, Latun,
Bottnar Bulle eller tråd, L. 100, I,
— — Tråd, Messings, an
dra
slag, se Litt. T.
— Lane, oäkta Guld
och Silfver, L. V. 20. I.
— Allt annat Messingsarbete,
gjutet eller smidt, ' L. T. loo. i,
— Gammal, brukad, J L. V. joo. 5o.
— all annan, arbetad eller oarbetad,
L, V. ioo, i.
Metall, arbetad,
— — Bilder, se Litt. B.
— — Bokguld, )
— — Boksilfver, ) se Litt. B.
— — Bronz eller Puder
guld,
L. V. 25. 3.
— all annan, oarbetad, ej specificerad,
L. V. 5o. 3.
— Platina, L, V. 2.
—• Composition af koppar och
andra Metaller.
— — arbetad, Bronzplecer, L, V, 3o. 3,
“ — — Canoner, Stycken,
Mörsare, L. V. 3o. 3,
— 3*
Metall, arbetadt.
a}lt annat gjutet Metall-arbete,
af alla namn och
slag, ej specificerade, L. Y,
55.
3.
— Förgyllda, L. V.
3o.
3.
— Flater, L. V.
25.
3.
oarbetad, såsom Towback,
Pimsback, Poj m. fl. L. V.
25.
5.
— Cobolt, L.
Ioo.
i.
— Marcasit,
15.
— Tutanego eller Spian-
ter och Zink,
5.
—• Vismuth,
i5.
— Malmstuffer till Mine-
ralsamlingar,
Frie.
Metkrokar, se Krokar.
Metspön,
L.
V.
25. r.
Metvurst,
L.
V.
5o. i.
Meubler, alla slag,
L.
V.
5o. t.
Microscoper,
L.
V.
3o. i.
Mineralier för Naturalie-samlingar,
Tullfrie,
Mineralvatten,
10.
Mjöd,
L.
5o. t.
Mjöl, alla slag.
— af vegetabilier, som ej kunna
begripas under Spannemål,
L.
V,
IOO. 1.
— af Spannemål, se Litt. S.
Mjölk, insyltad,
5o. i.
Mirabolani Cetrini,
10.
Modeller,
L.
V.
25. I.
— Men
— 53 —
t,
i.
Modeller.
— Men till allehanda inrättningar
och prof på utländsk
redskap, efter erhållet särskildt
tillstånd, T ullfrie.
Moll, se väfnad af Bomull.
Mosaic-arbcten, L. V. 25.
Mos eller saft, fläder, 2.5.
— — mullbärs, fio.
Mossa, Bergmossa, alla slag, io,
Muscus, 10,
Muffar, se Peltriskinn, hopsydde,
alla slag.
Multum, se väfnad af ylle.
Murklor, L, 5o. I,
Mursten, sc Tegel.
Musicalier, se Böcker,
Musicaliska Instrumenter, se Instrumenter.
Muskött, insyltade, 25.
— torra, i5.
Muskott-Bloinma, j 5.
Musslor, ätbara, alla slag, L. V. 5o. i,
Musslin, se väfnad af Bomull.
Mynt, af Guld och Silfver, fritt till
införsel utan Tull elier afgifter,
men dess quantum antecknas
i Journalen.
— Svenskt Silfver,
— Ducater af utländskt Guld,
Myrrlia,
Målningar med glas och ram, L. V,
— utan glas och ram, V.
fritt, förb*
Fritt,
5.
5o. i.
io. r.
(3 )
— 34 —
N.
Nankin eller Kittaij, se väfnad af Bomull.
Naturalier, alla slag,
Naturalic-Samlingar, prje<
Neglikor,
20,
Nettelduk, se väfnad af Bomull,
Nicht eller Tuttia,
10.
Nipper', alla slag,
L. V,
5o.
I.
Nopking, se väfnad af Bomull.
Noter, se Böcker.
Nurenberger-kram, alla slag,
L. V.
5o.
Nys eller Prustrot, (Hellcbony),
10.
Nålar, sy,
10,
I.
— alla andra slag,
L. V.
25.
i.
Näfver,
5.
15,
Näsdukar af Linne och Bomull,
L. V.
3o.
i.
Näsdukar af rått Silke,
L V.
i5.
I.
•— af annat Silke,
L. V.
25.
i.
Nät af alla namn och slag,
L. V.
5o.
i.
Nötter.
— Cocos,
5.
— Val, gröna och torra,
25.
X.
— alla andra slag,
V.
25.
I.
Oblater,
Oliver,
L. V. *5. t;
»5,
— 35 —
Anis,
»J.
Bergamotte,
15.
Bernstens,
15.
Björk eller Ryss,
^5.
Bomolja i fastagcr,
— Credit-upplag 5o kannor,
i Flaskor, Boutciller eller
15.
Krukor,
— Credit-upplag 3o kannor,
a5.
Cajeput,
10.
Canel,
10.
C edro,
»5.
Citron,
15.
Enebärs,
5o.
U
Eneträds,
5o.
l.
Hamp,
— Credit-upplag 5oo Kannor.
5.
Hjorthorns,
25.
Lager,
10.
Lavendel,
25.
f.
Lin och Rof,
20.
r.
Lukt-Olja i flaskor, V.
25.
i.
Medicinska, ej specificerade, V.
IO.
I.
Mandel,
10.
Muskott-nöt,
Napta eller Persisk Stenolja,
lo.
(Petroleum Persicum)
10,
Neglik,
10.
Neroli,
IO.
Nöt,
lo.
Olive,
i5.
Palm,
15.
Peppar,
10.
— 36 —
Olja.
— Ricini,
i5.
— Rosmarin,
10.
— Sassafras,
10.
— Spansk kummi]. (Oleum 0-
xiganti),
Io.
— Spermaceti,
i5.
— Spik,
20.
i.
— Sten, (Petroleum)
i5.
- Tegel,
25.
— Terpentin eller Spiritus,
j5.
i.
— Timjams,
10.
•— Victriol, se Litt, V.
— Alla andra slags Oljor och
Essencer,
L. V.
25.
I.
Oljc-kakor,
25.
i.
Oljestenar, se Sten.
Ollon, Ek, se Knappcrgall.
Ornamentcr och Prydnader, Archi*
techtoniska,
25.
I.
Ost, alla slag,
L. V.
5o. •
r.
Ostron, friska,
V.
5o.
i.
— saltade och insyltade,
Y.
5o.
i.
Oxtungor, saltade,
L. V.
00.
i.
Oxtungor, torra eller rökta,
L. V.
5cr.
i.
P.
Pailctlcr, oäkta,
L. V.
25,
I.
Papp, alla slags,
L. V.
2?.
i.
Papper.
— Blått och brunt,
L. V.
5o,
i.
— Sy —
Papper,
—■ Cardus,
L, V.
5o.
1.
— Carlier eller Franskt Kort-
papper,
V.
i5.
r.
— Concept eller Skrif,
L. V.
3o.
I.
— Grått och Maculatur,
L. V.
5o.
I.
— Imperial och Regal,
V.
15.
r.
— Median,
V.
ao.
1.
— Olifant,
L, V.
5o.
1.
— Post,
V.
3o.
1.
— Präss,
V.
*»
1.
■— Tobaks,
L. V.
50.
1,
— Tryck, olimraadt oell i
packor,
L. V.
30.
1.
— Velin,
V.
15-
1.
— Guld \ oc'* allt annat,
tryckt,
\ figurerad!, färgadt eller
. ’ 1 måladt, i denna
Tariff
Turkiskt, / cj specificeradt,
L, V.
5®.
1.
Pappdosor, alla slag, se Dosor.
Tapicr Magie,
L. V.
a5.
1,
Papegojor, se Foglar, lefvande
Paradis-korn,
10.
— Äplen,
10.
Tarapluier,
L. V.
ay.
r.
Parasollcr,
L. V.
25.
r.
Pastejer,
L. V.
5o,
*,
Pastell—kritor, »c Färgor.
Pelsar, se Fällar.
Pelteri eller Pelsverk.
— Beredt , mer eller mindre
kctadt:
— — Björnhud, 20. r.
— , — Bäfverskinn, to, 5,
£3
— 58 —
Pelteri eller Pelsverk»
— Beredt, mer eller mindre
betadt.
Får och Lammskinn, al-
la slag,
20.
—
—
— Grå och Krimska»
20.
*—
—-
Genott-skinn,
3o.
—
—-
Get och Bockskinn,
4°-
r:
—
Gråverk eller Ekorr-skinn,
20.
i.
—
Gräfsvins-skinn,
20.
t.
—
Harskinn,
20.
i»
Hermelin eller Lckatt-
skinn,
3a.
i.
—
•■ew
Hillerskinn,
3o.
Hundskinn,
20.
i.
Jerf eller Vieffras-skinn,
20.
i.
_
—
Canhiskinn,
20.
—
Kattskinn af tarna eller
vilda kattor,
3o.
r.
~
—
Lejonhud,
4o.
Leopardhud,
4o.
r.
—
Looskinn,
3o.
i.
—
—
Menecker eller Nertskinn,
3o.
—
Mårdsv,ansar»
3o.
i.
„
—-
Mårdsfeinn,
3o.
x.
—
Renskinn,
3o.
i.
__
Käfskinn, alla slag»
3o.
i.
—
Sjuppskinn,
3o,
u
—
—
Skjelskinn,
ay.
1.
—
Sobélskrnu,
25.
I»
—
Sobelsvansar»
3ö.
r.
—
Svanskinn»
3o.
i.
—-
—
Tigerhud,
4o.
r.
—
Uttcrskinn,
4o.
5g -
Pelteri eller Pelsverk.
•— Beredt, mer eller mindre betadt.
—
—
Vargskinn,
3o.
allt annat här ej speci-
ficcradt, L. V.
3o.
—
Hopsydde, alla slag, L, V.
3o.
--
Obercdt,
—
—
Björnhud,
10.
--
—
Bäfverskinn,
5.
—
-•
Får och Lamskinn.
—.
—
— Grå och Krimska,
lo.
.—.
— alla andra slag,
i5,
—
—
Gcnottskinn,
15.
—►
Get- och Bockskinn,
20.
—
Gråverk eller Ekorrskinn,
lo.
Gräfsvinsskinn,
10.
—
Harskinn,
10.
—
Hermelin eller Lekattskinn,
15.
—
—
Hillcrskinn,
i5.
.—.
—
Hundskinn,
10.
—
—
Jerf eller Yielfrasskinn,
10.
«—
.
Kaninskinn,
IO.
—
Kattskinn af tama eller
vilda kattor.
i5.
—
Lejonhud,
20.
—
—
Leopardhud,
20.
—
—
Looskinn,
15.
_
Meneckcr eller Nertskinn,
i5.
«MS9
—
Mårdsvansar,
i5.
—
_
Mård skin 11,
i5.
—v-
—
Renskinn,
i5.
——
Räfskinn, alla slag,
2 5.
—
—•
Sjuppskinn,
i5.
—
—
Skjclskinn,
i5.
—
Sobelskinn,
|5.
40 —
Pelteri eller Pelsverk,
•!•
—• — Sobelsvansar,
i5.
I.
— — Svanskinn,
i5.
I.
•— —■ Tigerhud,
20.
I.
— — Utterskinn,
20.
I.
— — Vargskinn,,
i5.
I.
— — Allt annat i stycketal
eller hopsydt.
V.
10.
1.
Penningar, se Mynt.
Pennor.
—£ Blyartsj.alla slag,
V.
20.
I.
— Skrif-
— — Oberedde,
V.
25.
5.
— •— Beredde,
V.
5o,
1.
Penslar, alla slag,
V.
3o.
1.
Peppar,
— Hvit- Svart- Krydd- och Lång-
peppar eller Pimcuto och Se-
rnea Amomi
20,
— — Credit-upplag 200 =!£.
— Kakor, L,
V.
5o,
1.
— Hot.
V.
5o.
1.
Percales, se väfnad af Bomull.
Pergamentskinn,
25.
1.
rerlemo, oarbetad,
V.
xo.
— arbetad L. V.
i5.
Feriegryn, Se Gryn,
Perlor,
— Äkta,
•— — oinfattade,
V.
20.
— —• infattade,
V.
15.
-t- Oäkta alla slag,
V.
20.
— Alla andra slag, L,
. v,
20.
Persicor, friska,
5o.
1.
— kärnor,
20.
f
— 41 —
Perukmakare-arbeten alla slag, L, V, 5o. 1,
Piastrar, Spanska, se Mynt,
Pimpsten, Io.
Piphufvud af sjöskum,
— Omonterade, V, i5. 1.
— Crcdit-upplag 100 R:drs värde, !•
— Alla andra slag, L. V. 3o, 1,
Tip-lera, se Lera.
Pipskaft, alla slag, L. V. 5o. 5.
Fiqué, se väfnad af Bomull.
Pistacicr, 3o.
Pistoler, se Gevär.
Plantor, se träd,
Plateaux, se Decorationer, '
Platina, se Metall.
Pläter, se Metall,
Plommon, Cathrin, 20.
— — Credit-upplag 3oo &. 1.
Plogar, V. 5o. I.
Plumef af Struts-fjädrar, V. 10.
— Alla andra slag, L. V, 25. 1.
Poler-jord, se Jord.
Pockholtz, se Trädvirke,
Pomada, L, V. 20, 1.
Pomeranser, 25. I.
Pomeranskiioppar och skal, torra, 10.
— — Crcdit-upplag 3oo #. !•
— Essance,|se Olja,
Porcelaine,
— Bescuit, L. V, 25. 1.
•— Äkta alla slag, L. V. a5. 1.
— Oäkta alla slag ej spccif. L, V. 5o. 1,
— Sten eller så kalladt Engelskt,
hvitt eller gulaktigt,
V
•y
41 —
malach eller oraåladt alla
slags piecer, L.
Porphyr, se sten,
Portefeuiller, alla slag, L.
Potatocs,
— Mjöl. L.
Pottaska, se aska.
Pozzolana eller Italienskt murbruk
Prustrot, sc nysrot.
Prober-sten, se sten.
Pryssing, se dricka.
Puder alla slag, L,
Puder-vippor,
Päron alla slag,]
Q
Qvarnstenar,
se stenar,
Qvarnar,
— Caffe',
— Hand,
— Snus,
Qvär-Citron, sc färgor.
— — Bark,
Qvicksilfver eller Mercurius
Qvitten, friska,
Qvinctte, se väfnad af ylle.
R.
Rakknifvar, sc knifvar.
Raquette!-,
Rask, se väfnad af ylle.
Ratin, se väfnad af ylle,
V. 3o, r.
V. 25, i.
V. 100, 1.
V. 100, 1.
V. 5o, 1.
V. 2 5. 1.
V. 5o, 1,
V. 25:. 1.
V. a5. 1,.
V. 25. 1.
20,
JO.
V. £0. 1.
25* I,
— 13 ~
Remmar, vagns af fiskskinn ,
L.
Y.
Io.
i.
— alla andra slagj-,
L.
V.
20.
i.
Rcuclter, se äplcn.
Rentungor,
V.
00.
t.
Rhabarbara-Rot,
lo.
— Pulver,
15.
Risgryn, sc Gryn,
Ritböckcr, sc Böcker.
Ritningar och Teckningar med pen-
nor eller kritor gjorde, lösa
eller oinbundne,
Tullfri
Rosenmarin,
10.
Russin, alla slag,
3o.
— — Credit-upplag 3oo
— Stjelkar,
3o.
Rosor, saltade,
V.
25.
i.
Rumm, se Bränvin,
Räfkakor, (Nuces Vomicae) eller
Räfkryddor, se kransögon.
Räknepenningar,
L.
Y.
5o.
I.
Rödfärga, se iargor.
Rör.
— till käppar eller Spanska,
10.
— andra slag och Rottingar,
5.
— Vass,
5.
Rothe, se Krapp under färgor.
Rötter.
— Sparris
V.
5o.
i.
— Bruklige i Apotheken, ej spec.
V.
j5.
i.
•— Chicorie,
5o.
i.
— Ätbara alla slag,
V.
5o.
i.
— Alla andra slag ej specificerade, V,
5o.
i.
Yams,
00.
I.
ie.
1.
— 41 ~
s.
Saccarum Saturni eli. Sal Saturn
se Blysakcr.
Sablar, se gevär.
Sabclklingor, se gevär.
Sadlar, L. V.
— Allt annat Sadelmakarcarbetq,
L. V.
Sadel-gjordar alla slag. L. V,
Saffian, se färgade skinn under läder.
Safflor, se färgor.
Saffran,
Sagogryn, se gryn.
— Mjöl, se mjöl af Vegetabilier,
som ej inbegripas under
Spannemål.
Salmiac,
Saltpetter, oraffinerad och raffinerad L. V.
Salt,
— Kok,
—• — Credit-upplag 3oo Tunnor.
— Bergsalt till raffinering,
— Liineburger raffineradt,
— Mefiicinska.
— — Naturliga,
— — Artificiella,
■— Sten eller Sleke,
Sammet, se Väfnad,
Sammetsband, se Band.
— Spetsar, se Spetsar.
Sand, fin eller Perlesand, V.
Sandriac,
Sandelträd, malct,
25-
5o.
5o,
10,
10.
100.
25.
i5.
3o.
lo.
25.
15.
5o.
55:
24-
Sassafras,
10.
— Rot,
10;
Saxar, ofverskärare, V.
9,5.
—<■ Alla andra slag, L, V.
5o.
Shavlar alla slag, se väfnad,
Schavletter, se välnad.
Schelack, se Gummi.
Segel.
— nya, L. Y.
5o.
— — Af utländsk tillverkning,
hvarmed Svenska fartyg varit
.nödsakade att i dc förlorades
ställe, sig förse, V.
10,
— Bärgade från / Utländska för-
olyckade fartyg, se inventarier.
Segelduk,
— Rafvenduk* L. V.
i5.
— Credit-upplag 2O00 alnar.
— Buldan och alla andra slag. L, V,
50.
— — Credit-upplag 2000 alnar.
Selar och seldon, se Sadclmakarc-arhete.
Senap, omalen,
— malen,
25.
5o.
Sennets-blader,
10.
Senor, Häst,
3o,
— Alla andra slag, Y.
3o.
Serpentin-sten, oarbetad,
1.
— — Arbetad alla slag, L V.
20.
Sidentyger, se väfnad.
Siktduk, alla slag, V.
2.5.
Siktar alla slag, V,
25.
Silfver,
— Qarbetadt,
Silfver.
-— Oarbetadt. a5.
— — Brukadt och gammalt Tullfritt,
men dess qvantum antcknas
i Journalen.
—• Arbetadt och Controllcradt.
— — Nytt) förgyldt eller oför
gyldt,
L. V. a5. i.
— — Hvitt, drifvet eller slätt, L. Y. 25. i.
— — Målare,
vum, Puder eller Ursen
Silfver,
L. V. a5. i.
— — Bok, se Litt. B,
—- — Glitt eller Glete, se Bly.
Silke.
— Ofargadt,
— — rätt, oberedt.
— — — Brussia, t,
— — •— Florette och Lacage
spunnet och ospunnet,
— — — Gretz,
— —. — Orgénsin,
— — — Tram eller inslags,
— Färgadt, tvinnadt eller o
tvinnadt,
af alla namn och
slag, L. V. iS. 1.
Sill, se Fisk.
Sirop.
— Capilaire, jo.
— Mullbärs, lo.
— Rosen och Viol, 10.
— Socker, Brun, Hvit, gröfre
och finare, L, V. 5o. i.
Sjökort, se Chartor.
“ 47 —
Skafgräs, 10, t.
Skedvatten, L. 5o. I.
Skepps-Inventarier, *e Inventarier.
— Provision, Tullfri,
Skepp, sc Fartyg.
Skilderier, se Målningar.
Sköldpadd, oarbetad, lo,
— arbetad, L. V, a5.
Skinn, som icke inbegripas under
Pelsverk,
— rå och oberedde, äfven de,
hvarå ullen är afklippt, t, ao,
— Beredde, se Läder.
Skinnto, se Ull.
Skirduk, se väfnad af Linne,
Skomakare-arbete, se Handtverksri-arbete.
Skoflar, af alla slag,
Skriftaflor af sten,
Skrubblar, grofva, till och med -J-f
alla slag,
— fina, öfver f£> alla slag,
Skälspäck, se Tran.
Slaglod,
Slipstenar, se Sten.
Slöjdc*-, Fabrik» och Handtverkeriarbeten,
se Handtverkevi-arbeten.
Smergel,
Smink,
— flor,
Smör,
Snus, Spanskt,
V.
5o.
r.
V.
25.
i.
L. V.
5 Q,
i.
V.
20.
i.
25.
i.
15.
L. V.
i5.
L. V.
i5.
5o.
i.
V.
i5.
i.
L. V.
5o,
h
— 48 —
Snickare-arbeten, se Handtverkeriarbetcn',
Snören, Hattmakare eller Faktsnö
ren,
L. V.
— Tarm till Ur, V.
— Alla andra slag, se Fransar.
Snäckor till Naturalie-Samlingar,
— till Sadelmajtare-arbeten eller
Kauris, V.
Alla andra slag, V.
Solfjädrar, L, V.
Solfjederspapper, L. V.
Souda,
Soija,
Spanncmål.
— Omalen.
— — Bohvete,
— — Hafra;,
— — Hvete,
— — Korn,
— — Credit-upplag 200 Tunnor.
— — Malt, >
— — Råg, )
■— — Arter,
— Tullen på ofvan uppräknade
omalne Spannemålssorter
kommer likväl att minskas
eller alldeles upphöra , på
sätt Kongl, Maj:t, vid inträffande
omständigheter, profvar
för Riket nödigt och nyttigt:
likasom och derest K. Maj:t
skulle linna godt, att inkom
-
i.
i.
3o.
Tull frie.
i.
i.
0.
20.
20;
1.
25,
loo. r.
ioo. r.
100, i.
r.
mande
Spannemål,'
— Omalcn,
mande Spannemål någon särskild
afgift påföra, bör den
ifrån hvad ort, som helst,
erläggas.
— Malen,
— — Gryn.
-— —• — Bohvete,
— — — Hafre,
— — — Hel,
— — — Korn,
— — Mjöh
— .— — Hafre
— —. — Hvete,
_ _ — Kori
— — — Råg,
— — — Ärt,
Spanska Flugor, se Flugor.
Spcat, se Tråd.
Speglar och Lampettcr, färdiga, L,
Spelkort, se Kort.
Spermaceti eller Wallrat,
— Olja, se Olja.
Spetsar, Uddar, Blonder samt Tyll
af Silke och Tråd, af alla
slag, L.
Spiantcr, se Metall.
Spiritus Vitrioli, se Litt. V.
Spiritus Vini, se Bränvin,
Spitsglas, se Antimonium.
Span, alla slag, L(
ifrc, n
^ete, I
irn, S
S> \
t, 3
L. loo, i.
L. Ioo. i,
V. 5o.
i5.
V. 25, i.
V, 5-0» 6,
(4)
.— 5o —•
Sten,
— Bryn, V, 3o. i,
— Eldfast, V. 5o,
— Filtrer, V, a5.
•—• Gips, se Litt. G.
•— Gjut, se Litt. G,
— Mergel-Schiffer, tjenlig till Li
tliograpliiska
stenar, -jo,
— Olje, V. 3o, I.
— Prober, V. 25. 1,
— Qvarn.
— — Hhenska, V. lo.
— — Alla andra slag, V, 25. j.
— Slip, V. 25. I.
— Alla andra slags, arbetad, tillhuggen
eller oarbetad, V. 25. 1.
Stenkol, 25. fritt.
Stilar, se Boktryck.
Stolar, alla slag, L. V,
5o.
1,
— Strump och Väf, se Handt-
verkeri-varor.
Storax eller Styrax,
10.
Strumpor, Mans och Qvins,] större
eller mindre,
— af Silke, > ,
i5.
r.
— af Bomull, /
25.
1.
— af Begära, > L, Y.
25.
r.
— af Linne, \
3o,
1.
— af Ull, ;
3o.
1.
Strutsfjädrar, se Plumer.
Stråkardor, se Kardborrar.
Strängar, Cantille eller Öfvcrspundna
Baser, V.
3o
r.
— Messings, Stål, Y,
3o,
1.
•— 5i —
Strängar.
— Tarm, V. Io. i.
Stål,
— Gjut’, \
4- Garf, S ioo. r,
— Alla andra slag, ;
— Arbeten af alla namn och
slag, L. V. So. I,
Spik och Nubb af alla namn och
slag, större och mindre, ioo. r.
Stämplar, se Bokstäfver.
Stärkelse, blå, V. 5o. i.
— hvit, L. V. ioo. i.
Substance, se Blcckpulvcr,
Succad, se Confiturer.
Svafvel, L. ioo. i.
— blomma, 5o. i.
Svampar, inlagda och matnyttiga, L. V. 5o. i.
torra, L, V. io. i.
Sviskon, 25. i,
— — Crediir-upplag 5oo #.
Svärta, Bok, se Litt. B.
— Kopparsticks, se Litt. K.
Synålar, se Nålar.
Syringar, alla slag, L, V. 5o. i.
Socker.
.— Candi, brunt eller hvitt, L. 5o. i.
— Confcct, L, 5o. i.
— Kålt.
— .— brunt eller så kalladt
Moscovad, io,
— — Credit-upplag iooo #.
— — Terry eller Tety, samt
hvitt rudcrsocker, ao,
— 5a —•
Socker.
— Rått,
— — Credit-upplag iooo #.
i.
.— — Krossadt Lump,
5o.
I.
.—• — Credit-upplag Iooo #.
5.
— Topp,
L.
5o.
I.
— — Credit-upplag iooo #.
C
Sågblad.
— Till finbladige Sågqvarnar,
samt Kran- och Stocksågar,
L. V.
3o.
I.
— Alla. andra slag,
L. V.
5o.
I.
Såpa,
L.
5o.
I.
Säckar, nya,
L. V.
5o,
I.
— som inkommer med Spanne-
•
1
mål och andra varor,
V.
5o.
i.
Sängkläder, se Kläder.
T.
Tackjern, se Jern.
Taflor af Sten, V. a5. I,
Tagel, se Hår.
Talg, i5. i.
Talgljus, se ljus.
Tallkottar, I.
Tallstrunt, i,
Tamarinde, , lo.
Tamis och Dames, se väfnad af ylle.
Tandpetare alla slag med och u
tan
foder L. V. a5. r.
~ 53 -
Tapeter Gobelins, L, V. 10.
— Alla andra slags L. V. a5. r,
Tapet-border, L. V. 25. r.
Tegel.
— af eldfasta ämnen för Rc
verbér-ugnar
och andra verk 5o. i.
•— Klinkert, alla slag, 3o.
— Mursten L, 100,
— Taksten.
— — oglaserad, L. 100,
Glaserad, 3o,
Tenlickor, alla slag, L. Y. 5o.
Tenn.
— oarbetadt i Block, stanger,
gammalt eller sönderbrutet,
— Arbetad t, aila slag,
— Aska, se Aska.
Terpentin, Venedisk.
— Ali annan,
Terra Sigillata, se Bollus.
Teste, Tullfritt.
The', alla slag, V. ao. i.
— Credit-upplag 5o i;
Thcriac, Boskaps, 15,
— Venedisk, 'v 15.
Thermometrar, se Barometrar.
Timmglas, se glas.
Tinea!, se Borax,
Tjära, 25. 4<
— — Credit-upplag 100 Tunnor.
Tjär-bärma eller Vraktjära, 2-5, 20.
Tobak.
— Blader, 35, 1,
*— — Credit-upplag 2oao #. 1,
L. V. 3o.
20.
35.
1.
1.
1.
1.
r.
1.
r.
4.
Tobak.
— KarvaJ,'
•— ■— i Carduser eller lös i fa
-
stager,
55.
— — Knaster,
5o.
i.
— — Credit-upplag 5oo #.
— Malen eller rifven, se Snus.
—J Spunnen, i stänger eller Carotter,
5o.
r.
—, Stjelkar i fat eller Packor,
4o.
».
— Fat eller Packor, hvari stjel-
kar inkomma, höra alltid
öppnas och störtas.
— Cigarrer,
5o.
i.
Tobakspipor af Lera.
L.
V.
5o.
i.
Toncabönor,
i5.
Tran och Späck, alla slag,
5.
].
Trapp,
10.
Trippel,
15.
Truffel,
L.
50.
Trummor J ,
Trumpeter, ) se Musicaliska Instrumenter.
Tråd.
— Af Guld och Silfver.
— — Akta, dragen eller spun-
nen ,
L.
V.
20.
T.
— —• Oäkta, eller GespiOt,
L.
V.
25.
I.
— Af Jern och Stål.
— — Fin till Kardor,
L.
V.
5o,
I.
Till strängar för Instrumcntcr,
se Strängar.
All annan Jern och Ståltråd,
L. V, ioo,
Af Koppar och Messing, fin
eller så kallad Svärdfäjare
-
— 55 —
Tråd af Koppar och Messing.
tråd, försilfrad eller oför
-
»ilfrad,
V.
5-0.
i.
■— All annan af Koppar och
Messing,
L. V.
100,
i.
— Bomulls.
•— — Hvit och Nystad,
V.
25.
i.
— — Färgad, alla slag,
L. V.
3o.
i.
— Kammtråd, fin,
V.
25.
i.
— Linne.
— — Oblekt, alla slag,
V.
3o.
i.
— — Hvit, alla slag, finare
och gröfre,
V.
3o.
i.
— —• Färgad, alla slag,
L. V.
5o.
i.
Trädfrugter, alla slag, seFrugter.
Träd, Buskär och Plantor, friska,
alla slag, V. i. i.
Trädvirkc.
— Oarbetadt, osågadt eller tillhugget
Mahogeny, io,
— — Credit-upplag 1000 Plattfot,
•— Alla andra bättre slag,’ 5.
— Sämre slag, såsom Bok, Björk,
Ek, m. fl. i.
— Vide eller Korgpil, I.
— Alla af bättre eller sämre slag
förfärdigade Konstnärs- Handtverks-
eller Slöjdevaror, L, V. 5o. i.
— Axelträd och Blancarder,
Hjullötar och Naf, af hvad
»lag, som helst, L, V. 5o. i,
— Bandstakar och Tunnband, i, 5,
— 56 —
ike.
Baltei is-bräden, fprtullas ef-  ter längd oell tjocklek, som
Bläder.
Bjelkar eller Balkar, af Furu
och Gran, alla slag, *
io. 5.
— af Alin,
5. 20.
•— af Ek,
5. 3o.
— af Bjäik, Bok,
10. IO.
— af andra slag,
io. 5.
Bräder och Plank, sågade.
— Furu, Grän och Björk,
alia slag,
io. 5.
Eneträd och Enestafrar,
O
d
Gevärs-stock-ämnen,
io. 5.
Handspakar,
lo. 5»
Handspaks-ämnen,
lo. 5.
Knän til! Skeppsbyggnad af
Furu och Gran,
IO.
Krumholtz och Kultar, af Fu-  ru och Gran,
io. 5.
Läcktcr, huggne eller täljde,
5. 3o.
— Sågade,
io. 5.
Master och större Bogspröt,
alia slag,
5. 5.
Pipenholtz,
io. 5.
Pumpträd.
Borrade,
io. 3,
Oborrade,
8. 5.
Sparrar af Furu eller Gran,
kanthuggnc på 4 sidor, längre
eiler kortare, frän 5 till Ö turn
tvärs öfver sidan,
io. 6,
— 57 —
Trädvirke.
— Spanar, Ribbor, alla slag af
mindre tjocklek än 5 tum, 5. 5o.
— Spiror, alla slag, ej under 5
tums diameter, 8 tum från
Storändan, 10. 3o.
— Runda träd af mindre tjocklek.
5. 5o.
— Splittboltz af Furu, io. 5.
— Staf oell Klapperholtz, io. 5.
— Stolträds-ämnen, io. 5.
■— Sågblockar, minst ii alnar i
längden oell 12 tums diameter
i lillandan, 5. ioo.
■— — derunder, 5. 200.
— Tak rännor, 5* 20»
— Timmer af Furu eller Gran,
som icke kan anses för
Bjelkar, Sparrar, Spiror eller
Sågblockar, otillliugget, 5. So.
— — tillhugget, 10.
•— Trädskor, 10. 3,
— Trädskedar, I.
— Tunnbottnar och Tunnstöfrar,
buggne eller klyfnc af
Ek eller Bok, L, So. 5,
— Tunnbottnar af Furu och
Gran, 5o. 5.
—• — Sågade,
r — — —^af Ek, 5o, 5.
— — — af Bok, So. 5.
— — af Furu och Gran, 5o. 5.
— Årträd eller ämnen till åror, 5, 3o.
- 58 -
Trädvirke.
•— arbetadt alia slag, ej speci
fieradt,
L, V.
Trädkol, se kol.
Tröjor. Mans och Qvins större eller
mindre, se kläder.
Tum- och Rojstockar L, V,
Tutanegs, se Metall.
Tutia, se Nicht.
Tvål, ordinär alla slag,
— Parfumerad eller Savonettcr, L. V.
Tyger, alla slag, se väfnader.
Tyll, se spetsar.
Tågvirke.
— nytt, L. V.
— — sådant, hvarmed Svenska
fartyg varit tvungue sig
förse på Utrikes orter, V.
— Brukbart af förolyckade främmande
fartyg, se Inventarier.
— Gammalt Sönderhugget, se
drefmat.
Täcken af Bomull och Siden , L, V.
— af alla andra namn och slag, L, V.
Täljsten, oarbetad V,
— arbetad, L. V,
Tusch, se färgor.
u.
Ull. ' '
— okammad och okardad, fin,
5o. i,
5o. i.
20. I.
5o. i.
5o, i,
10.
20. I,
5o. j.
5o. r.
5o, i.
— sa
-
ni.
Portugisisk, Spansk, Saxisk,
och all annan fin Ull, V. 15. i.
— — Credit-upplag 5oo
— okammad och okardad.
— Grof Islands, Jutlands,
Polsk oell all annan grof
Ull,
V.
a.
I.
— — Crcdit-upplag 5oo #.
— Kammad, L,
V.
25.
I.
— Skin nto,
Y.
5.
I.
Ur, alla slag och delar deraf.
— Fick, \
— Studsare,> L.
V.
3o.
1.
— Vägg, )
— Band af Metall och andra
slag.
25.
I.
— Glas, se glas,
•— Fjädrar, sc fjädrar,
— Kedjor, se kedjor.
Urtaflor, L,
V.
25.
I.
V.
Vanille, io,
Victriol.
— Blå, blåaktig, Cyprisk oeh
Saltzburger så kallad Galitzenstein,
3o, i;
— Hvit, Zink och Gosslay, eller
så kallad Koppar-rök, ao, i.
— 6o —
Victriol.
— al! annan, 100. i.
— Olja eller Spiritus, i5. i.
Victualier, alla slag ej specificerade,
V. 5o, i.
Viol-Sirop, se Sirop.
— Rot, Io.
Yisit-kort, L. Y. 5o, ii
w.
Wadd, Bomulls, L. V. 30. i.
—• Silkes, K. Y. 3o. 1.
Wagnar och Åkdon, alla slag, nya
mer eller mindre brukade, L. Y. 5o. 1.
— Rese, som den resande sjelf
brukar, V. 20.
— Kongl. Personers, Utländska
och Svenska Diplomaters Re
sevagnar,
Tullfric.
Wallrat, se Spermaceti.
Walnötter, se Nötter.
Wantar, Mans och Qvins, större eller
mindre,
— Silkes, L. V. i5.
— alla andra slag, L, V. 50, 1,
Wattcn,
— Mineral eller Helsö, på bou
teiller
och krus, större eller
mindre, ^ lo, fritt.
61 —
Watten;
— Skönhets,
V.
25.
1.
— Ungerskt och andre Lukt-
vatten, se Luktvatten.
Wax gult,
10.
5*
— Ilvitt,
25.
1.
— Färgadt alla slag,
L. V.
5o.
1.
— Bilder, alla slag,
L. V.
25.
r.
Waxduk af Siden,
L. V.
25.
1.
— alla andra slag,
L. V.
3o.
1.
Waxljus, se Ljus,
Wau, se färgor.
Wcd af alla slag med undantag}
5.
5o,
från Norrige, '
—/ från alla Rikets Landskap,)
Wcirauch eller Rökverk
20.
1,
Wekar, Lamp, se Lampvekar.
— Ljus alla slag,
L. V.
3o,
1.
Werktyg alla slag, ej spccifierade
L. V.
5o.
1.
Wicker.
100.
1.
Wide, se Trädvirke,
Wigter med Lödjor och Vigtskå-
I
lar alla slag,
L, V.
5o.
r.
■— Recepter för Apothekare,
V,
3o.
x.
Win.
— 1:0 Winsorter, hvilka icke
införas på bouteiller, och således
icke få förtullas boutcillevis.
a) Hvita Franska, Spanska,
Portugisiska och Italienska
sämre Winer, V. So, u
Det Tullvärde'sorn bestämmes,
får ej understiga 4o sk. Banco
kannan.
—• Credit-upplag 4 Amar.
b') Roda Franska, Spanska, Portugisiska
och Italienska sämre
Winer, V. 4°-
Det Tullvärde, som bestämmes,
får ej understiga i R:dr
12 sk, kannan,
— Credit-upplag 4 Amar,
2:0 Winsorter, hvilka på bouteiller
införas och förtullas.
— Champagne och Bourgogne, V, 25,
Minsta Tullvärdet är 2 R;d
bouteillen.
— Credit-upplag 100 Bouteiller,
— Cap och Tokayer, Y, 2.5.
Minsta Tullvärdct är 3 R:d
Bouteillen,
3:o Winsorter, som införas både
på Bouteiller och andra
käril:
— Ilvita och Röda Viner från
alla oller, förut ej specif, a5,
Tullvärdet bestämmes till
minst 4 R:dr kannan, antingen
Winet inkommer på käril
eller bouteiller, men i senare
— 65 —
Win.
händelsen förtullas bouteillea
särskildt, se Art. Glas.
— — Credit-uppiag 4 Amar. i
— — — på Boutciller 4°o* i
— Inhemskt alla slag, i.
Windrufvor, alla slag, V* 10, I.
Winsten, * io. i.
— Salt, io. i.
Wismuth, se Metall.
Wäfnader.
—• af Siden, alla släta, randiga,
enfärgade, Mauchehange
Shawlar, Shaw,letter o. Hals- *
dukar, Tafter, Sidensarser,
Levantine!- och Reps, L, V, 20. I.
— Alla halfsiden-varor af förenämnde
beskaffenhet, L. V. 20. 1,
— Alla Sidenvaror, broeherade,
faconerade, Brillantiner eller
andra Modetjger, samt
faconerade och broeherade
Shawlar och Shawletter, L. V. 20. r,
— Alla broeherade och faconerade
eller andra ovanlige Mode-tyger
af halfsiden, såsom
Madras m. fl., tre- och fyr
skäftade,
L. V. 2.0. 1,
— Felh 0 c lif Plys, L. V. 20. 1,
— Guld och Silfvertygcr.
— — Äkta, mer eller mindre
rika, alla slag, L. V. 20. 1.
— — Oäkta Guld och Silfver—
skir, L. V. 20, i.
— — Alla andra slag, L. V. 20. 1.
— 64 —
Wäfnader,
— Sammet, L. V. 15. i;
— Flor, Krus, Silkes, Marly oell
Gaze, atalia namn och slag, L, V. io. r„
■— Bomulls.
— — Lärfter, Ilvita, Rutiga,
Randiga och Enfärgade,
alla slag, L. V. 3o, i,
— — —- alla andra slag, bro
cherade,
bornerade
och faconerade,
•— — Cattuner,
— — Sticktyg m. m.
— — Cambrick, Nettelduk,
— — Baftas,
-- — Bassin,
— — Calicos,
-* — Cascos,
— — Corderoy,
— — Goldet,
— — Gingham,
— — Gorras,
— — Madras,
— — Manchester eller Sam
met,
alla slag,
— - Moll,
— — Muslin,
— — Nankin eller Kittaij, k
Oslindiskt, j
— — Nankin, andra slag,
— — Nockiny eller Kypert,
— — Parkum, alla slag,
— — Perkalls,
— — Fiqué',
— — Shawlar och Sha^letter,
alla slag,
L. V.
i5.
I.
L, V.
3o,
b
L. V.
io.
1.
■) L.
25.
I.
( L. V.
25.
X.
( L. V.
i5.
r.
J L. V.
25.
i.
) L. V.
25.
T.
L. V.
15.
I.
) L. V.
i5.
I.
{ L. V.
25.
I.
L. V.
23.
I.
i L. V.
i5.
I.
Y.
3o. r.
L. V.
3o. i.
L. V.
3o. i.
L. V.
10. 1.
L. V,
15. i.
L, V.
3o. r.
- I
— 65 —
Wäfnader.
— Bomulls.
~ — Hals- och Näsdukar, al
-
la slag,
L.
V.
3o.
i.
—'
1
Alla andra, hvita, färga-  de eller tryckte, ej spe-
__
—
cificerade,
L
V.
3o.
i.
—
—
Ylle.
—
—
Boy, alla slag,
L.
V.
3o.
i.
—
—
Filtar, alla slag,
L.
V.
25.
i.
—
—
Fris, alla slag,
L.
V.
3o.
i.
—
—
Calmuk eller Doffel,
L.
V.
io.
i.
—
—
Kläden,
L.
v.
3o.
25.
i.
I.
—
—
Wadmal,
L,
V.
3o,
D
—
—•
Stolfer, eller så kallade
Camelhårs-tyger.
—
—
Bombasin,
L.
V.
15,
—•
Oaffa,
L.
V.
i5.
—.
—
Camlott, alla slag,
L.
V.
15.
i.
—
—
Casimir, hvitt,
L.
V.
i5.
* *
—
—
— Alla andra slag,
L.
V.
20.
—
—
Chalons,
L.
V.
15.
I.
.—.
—
Etamin,
L.
V.
i5.
—
—
Felb eller Plys,
L.
V.
i5.
—
—
Flaggduk och Quinette,
L.
V.
3o.
.—
—
Flanell,
L.
v.
3o,
I *
—
—•
Merinos,
L.
Y.
i5.
I*
.—
.—
Multum,
L.
V.
3o.
r*
.—
—
Rask,
L.
V.
i5.
i•
—.
—
Rathie,
L.
Y.
3o.
i.
—
.—
Satiuir och Morenos,
L.
V.
i5.
i ♦
—
—
Schagg,
L.
V.
i5.
i»
—
—
Tames och Dames,
L.
V.
i5.
c
— 66
Väfnader.
— Ylle.
— — Shawlar och Sbawlctter, L. V,
— — Alia andra slags Ylleva
ror,
ej specif. L. V,
— Linne.
— — Blaggarn, L, V.
— — Bolstervar, L. V,
— >— Buldan och Rofvänduk,
se Segelduk,
— — Canifas alla slag, L. Y.
— — Tältduk, L. V.
— — — All annan gröfre, L. V,
— — Dräll och Damast, L. V.
— — Alla andra finare Lärfter,
så väl hvita som färgade,
randiga eller rutiga, L. V,
■— —• Kammarduk och Battist,
slät och tät, enligt Tahellen,
skir, randig, rutig,
hrocherad och faconcrad
, samt så kallad
Linons och Half-Linons, L, V.
— Hår.
— — Duk, L. V.
— — Flor, L. Y,
—• — All annan af hår eller
tagel,
Wärjor och Wärjklingor, se Gevär;
Y.
Yams,
— Rötter, se Rötter.
Ylletyger, se väfnad af Ylle,
Ympwax,
15. I.
3o. i.
3o. i.
3o. I.
5o. i.
3o. i,
3o, i,
3o. at
i5. *'»
20, i,
20. I.
ao. i;
£0, 5,
67 —
Z.
Zink, se Metall.
Zitferot eller Zedoaria, 10.
Zittra, se Musical, Instrumenter,
A.
ider och Koppjern, se Iustriimcnter,
il, se Fisk.
ingmachiuer, V, i5.
h:
Ägg» V. 5o; r.
Ängskär, se Färgor.'
Äplen och Rencttcr,
— Franska, j5t j
— Alla andra slag, V. 5o, i.
— Fnska, V. 5o. i.
—• Torra,
~ Granat-äplen, se Litt, G:
Kli>nor, V. io. i.
V. 50. I.
Ätticka. Cider, 5o<
~ Win, 5o> u
' ÖI> L. loo, 1.
ö.
öl, se Dricka.
Örhängen,
— af Vaxpcrlor, se Pedor,'
— alla andra slag, U Y, 20, 1,
Örter, V. 10. 1.
Örtsamlingar, Tullfrie,
Anmärkning: L. betyder sådane varor, som nu mera
äro till in- eller utförsel Lofgifne.
V, bemärker att varorne skola på föreskrifvit
sätt Värderas.
U/iderdäniga Skrifvelser> 179
N:o 441.
Uppl. o»godk. bos Ridd. o. Ad. d. 20 Dec. 182J.
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 — —■
Bonde-Ståndet d. 21 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, med
oj verlemnande af IX Art. uti Tnstructionen
jvr F'ullinaglige i Riksgälds-Contoir et.
%
S. A. K.
'Uti Skrifvelse den 17 sistlidne November, till
E. K. M. i underdånighet aflåten, hafva Riksens
Ständer jemte anmälan af deras, med anledning
af E. K. M:ts Nådiga Proposition, vidt3gne beslut,
att understödja de brandskadade inne vanare
i Städerne Norrköping och Borås, sålunda att
Eån komma att utgå, för Norrköping, med 200,000
samt för Borås med 100,000 R:dr, tillika i underdånighet
uppgifvit de faststälde hufvudgrunderne
och vilkoren för Lånens anlitande; men
som Riksens Ständer ansett deras underdåniga
skyldighet fordra, att låta till E. K. M:ts kännedom
komma de närmare och specielle föreskrif.
ter, hvilka Riksens Ständer funnit sig böra, I
sammanhang med den för deras Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret nu mera ordnade och utfärdade
Instruction i IX Art. meddela, rörande ifrågavarande
Låneanslag; så få till E. K.
Transsumt,
Riksens Ständer härigenom nyssnämnde Art. uts
afskrift underdånigst öfverlemna.
Biksens Ständer framhärda etc;
Transsumt af Riksens HÖgloflige Ständers Instruktion
f ör Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret.
IX Art.
Bör att lätta och befrämja återuppbyggandet
af de delar af Städerne Norrköping och Borås,
hvilka genom de desse Städer senast öfvergångne
eldsvådor blifvit förstörde och uppbrände;
hafva Riksens Ständer beviljat Staden Norrköping
ett lån, stort Två Hundra Tusen Riksdaler
Banco, och Staden Borås likaledes Ett Hundra
Tusen Riksdaler samma mynt, att successive
la utgå under loppet af åren 1824 eller 18*5,
samt härvid stadgat följande, nemligen:
Länet till Norrköpings Stad.
1 §.
Utaf hela Lånesummani 200,000 R:dr; äro
30,000 R;dr anslagne t.ill återuppförande af Sta
-
Transsumt. 181
ilens afbrande allmänna byggnader, och hvilka
böra vara fullbordade senast år 1828.
1 Mom. Sistnämnde Lånesumma ställes under
förvaltning^af Stadens äldste, på hvilkas requisitioner
eller fullmagter, penningarne alltså
komma att från Riksgälds - Contoiret utgifvas.
Kequisitioner eller fullmagter böra vara underskrifne
af minst 13 bland Stadens äldste, såframt
de såsom gällande skola kunna antagas.
•2 Mom. Hvad som utaf Lånebiträdet icke
ar lyftadt inom 1825 års slut får derefter icke
från Riksgälds-Contoiret utgifvas.
3 Mom. Innan någre penningar från Riksgälds-Contoiret
utbetalas, bör till Contoiret vara
aflemnad en af Stadens äldste undertecknad förskrifning
å Lånesumman, hvarigenom de, i Stadens
namn och 5 dess vägnar, förbinda sig, en
för alla och alla för en, att ansvara för Lånets
återbetalning, jemte Tre procents löpande årlig
ränta, på sätt nästföljande Moment närmare innehåller.
o l
4 Morn. A hvarje särskild post, sorn, 1
afräkning, uttages, beräknas räntan ifrån den
dag, under hvilken penningarne utassi'gneras i
Riksgälds-Contoiret; och kommer all sålunda
upplupen ränta, att på en gång liquideras Ett år
efter den dag, då lieb Lånesummanjblifvit lyftad.
De derefter förfallande räntor betalas inom hvarje
års slut, och kommer på enahanda sätt, som
nyssnämndt är, att förhållas med Capital-afbetalningar,
när tiden fot deras erläggande inträffar.
3 Morn. Under de första Tio åren, att räkna
från och med år 1824, göres icke någon afbetalning
på Capitalet, men, inom 1833 årsslut,
Transsumt.
och allt sedermera å samma tid de påföljande tiren,
inbetalas Sex procent, hvilka alltid beräknas
på liela Lånesumrnan; och sedan utaf nämnde
Sex procent först blifvit afräknad Tre procents
ränta på då varande lånebelopp, afskrifves öfverskottet
på Capitaiet.
6 Morn. Allt hvad, sora betalas bör, må
insändas omedelbarligen från Stadens äldste till
Commissarierde i Kiksgälds-Gontoiret.
2 §.
De utaf hela den beviljade Lånesumman
återstående 170,000 R;dr utlånas åt enskilde personer,
emot Tre procens ränta och sådane vilkor,
som längre fram omförmälas.
1 Mom. Alla, som vilja erhålla Lån utaf
den anslagne summan, böra ovilkorligen å de afbrände
tomterne uppföra sådane byggnader, som
uti Kongl. Majits för Staden i Nåder faststälde
plan och Byggnads-ordning äro fureskrifne.
2 Morn. Vid Lånemedlens fördelning böra
de tomtegare företrädesvis understödjas, hvilka
i synnerhet kunna vara i behof af Lånebiträde
af allmänna medel.
1 3 Alom. Landshöfdingen i Länet tillförordnar
en särskild Coroinittée, som, under hans
ordförande, emottager Lånemedlen, hesörjer deras
utdelning m. m.
Till medlemmar af denna Cornmittée utses:
En af Stadens tjenstgörande Borgmästare, Tvänne
Rådmän, Tvänne Adelsmän, Tvänne ofrälse
Ståndspersoner och Fyra bland Stadens äldste;
Transsumt'.
Och får någon annan, än den, som är bosatt i
Staden, icke utses till medlen af Committéen.
Committerade pröfva och bestämma storleken
af den Lånesumrba, en hvar Lånsökande
må tilldelas samt beloppet, sorn, i afräkning derå,
hvarje gång får lyftas.
På Committerades requisitioner eller fuII—
magter, hvilka alltid måste vara underskrifne af
minst Sju ibland dam, utlemnas penningarne
från Riksgälds-Contoiret; och i följd hvaraf Committerade
komma att för alla salunda lyftade
summor ansvara och redovisa, i den ordning närmare
Sunes stadgadt och föreskrifvet.
4 Mom. Då någon anmäler sig till erhållande
af Lån, bör vid ansökningen fogas ritning
och kostnadsförslag till den byggnad, som skall
uppföras; och innan något får lyftas i afräkning
å ett beviljadt Lån, skall till Committerade aflemnas
Låntagarens till Riksgälds-Contoiret ställde
förbindelse .å hela Lånesumrnan med löpande
Tre procents årlig ranta, försedd med första
inteckningen uti den afbrända tomten och den
byggnad, som dera kommer att uppföras.
5 Mom. Enär intecknade förbindelser blifvit
till Committerade afleronade från Lånsökande,
hvilkas af Committerade pröfvade och godkände
requisitioner uppgå till minst Två Tusen
Riksdaler och jemna »oo Riksdaler-tal, skola Committerade
ega, att de erforderlige penningarne
från Riksgälds-Contoiret utbekomma.
é Morn. iV hvarje af Committerade lyftad
summa beräknas och påföres Committerade Tre
procents ränta ifrån den dag, under hvilken
penningarne från Riksgälds-Contoiret utassignerasj
i8<t
Transsumt'.
och komma Läntagare* förbindelser att förblifva
onder Comfnitterades vård och redovisning, intilldess
ett beviljadt Lån till fulla beloppet är
utgifvet; men i den man detta eger rum och
byggnaden blifvit brandförsäkrad, inskickas förbi
ndetserne till Riksgälds-Contoiret; uti hvars
räkenskaper hvarje Låntagare då får sitt särskildta
Conto.
7 Mom. Nar sista afräknings-summan på ett
Lån uttages, bitr häraf innehållas och godtgöra»
samt å förbindelsen afskrifva*, så val den emellan
hvarje uttagning upplupne räntan, »om räntan
å hela Lånet, beräknad till d dn i Januarit
mäst påföljande året, så att å alla till RiksgäldsContoiret
inkommande förbindelser räntan ali-'
tid förfaller till betalning vid årets slut elles
den 31 December.
8 Morn. Skulle, af förekomne skäl och anledningar,
Coramitterade, vid något tillfälle, finna
»ig föranlåtne, att ihskränka den först beviljade
Lånesumman, och den intecknade förbin*-’
delsen i följd häraf komma att innehålla ett större,
än det verkliga Lånebeloppet, skall skillnaden
afskrifvas på förbindelsen, innan den till
lliksgälds-Contoiret inskickas.
9 Mom. Senast efter fem år» förlopp, att
räkna ifrån den 1 Januarii i8s4 , skall den
byggnad, till hvars uppförande Lån erhållits,
;vara uti så fullbordad! skick, atc försäkring derå
arti Allmänna Brandförsäkrings-Inrättningen, enligt
de för denna Inrättning gällande författningar,
må kunna vinnas, vid äfventyr att Länet i
annat fall varder genast, efter nämnde lids utgång,
infordradt.
Transsumt.
10 Morn'. Sa fört försäkring å en byggnad
kan erhållas, bör den, genom Låntagarens försorg
och på dess bekostnad, anskaffas för minst
Tre år, samt Brandförsäkringsbiefvet aflemnas
till Committerade, hvilka insända detsamma, jemte
Låntagarens förbindelse å Lånesumman, till
Kiksgälds-Contoirét.
11 Mom. Skulle en afbränd tomt, innan
den blifvit bebygd, ombyta egare, må den nya
egaren inträda uti förra egarens rättigheter och
skyldigheter.
12 Morn. Då byggnader af sten uppföras,
får Lånet innestå utan Cnpital-3fbefalning under
Tio års tid, att räkna ifrån den i Januarii i8*4,
men;-efter desse Tio årens förlopp, skola Sex
procent, beräknade på hela 'Lanesurnrnan, sådan
den var, innan Capitalet någon förminskning undergått,
inom hvarje års slut erläggas; och, sedan
utaf dessa Sex procent först blifvit beräknad
Tre procents ränta på den qvarstående Lånesutnman,
afskrifves öfverskottet på Capitalet, intilldess
detta blifvit till fullo beta 1 d t. Men
uppföras byggnader af träd, får Lånet icke innestå,
utan Capital-afbetalning, mera, än fem år;
att räkna ifrån den i Januarii 1824, efter hvilka
fem Irs förlopp,1 med inbetalningen kommer
att förhållas på‘enahanda sätt, sorn, i afseende på
de andra Lånen, stadgadt är.
13 Mom. Skulle å en och samma Tomt
uppföras särskilde byggnader af sten samt af träd,
böra, i anseende till Terminerne för afbetälningarné
å Lånen, särskilda härefter lämpade förbindelser
af Låntagaren utställas; och skall det
ankomma på Comrniuerades pröfning och urskil
-
186
Transsumt.
jamie, alt bestämma flen Lånesumma, sorn hvardera
förskrifningen skall innehålla,
14 Mom. Sedan hela den af Riksens Ständer
beviljade Lånesumman blifvit uttagen och
IiSntagarnes förbindelser å ett emot denna summa
svarande belopp till Riksgälds-Contoiret aflemnade,
samt alla Committerade påförde räntor
betalde, upprättas af Committprtrde ,en Generalliquidation
in dupplo; Och, derest en sådan liquitlation
varder af JFu Ilmägtige godkänd, tecknas
å det ena exemplaret Fullmägtiges decharge
för Committerade, i afseende på deras med uppbörden
hafde Infattning.
15 Morn. Med uppbörden af Capital-afbetalningarne
och sä,ntqrnd;iå d,§ till Riksgäjds-Contoiret
aflemnade Låntagares förbindelser förhålles
sålunda, att- hvarje §r, inom November månads
utgång, öfversändes från Riksgälds-Contoiret
till Konungens Befallningshafvande en fullständig
förteckning på hvad, sorn af hvarje Låntagare
skall erläggas; hvilken förteckning dereftet
från Konungens Befallningshafvande remitteras
till Magistraten, som det åligger, att, under
enahanda redovisningsansvar,, som för Krono-uppbörden,
medlen indrifva? och till Riksgälds-Contftiret
kostnadsfritt lefverera,
t6 Morn. Skulle antingen., förste Låntagaren,
eller ock den, sorn, genom köp, a rf eller
Testamente, kommer att inträda uti hans rättigheter
och skyldigheter, afstå sin egendom till
Borgenärers förnöjande, eller ock, i anledning
af års-proclama, fatalier skola bevakas, innan ännu
deri för Länet utgifna förbindelsen till Riksgälds-Contoiret
inkommit, böra Committerade or
TranssumtJ
187
påminde', vid ansvar, till FuIIrr.ägtige uppgifva
det uppå Lånet uttagne belopp, som skall bevakas.
17 Morn. Hvarje gång en för RiksgaldsContoirets
räkning intecknad tomt ombyter egare,
åligger det Magistraten, att till Commissarierne
i Riksgälds-Contoiret uppgifva namnet på den
nya egaren, på det anteckning härom må kunna
göras uti Riksgälds-Contoiret; äfvensom skeende
ombyten bland Stadens äldste och Committerade
likaledes Commissarierne tillkännagifvas.
Länet till Borås Stad.
1 §.
Utaf hela Lånesumman, 100,000 R:dr, äro
ao.ooo R:dr anslagne till uppbyggande af Stadens
afbrände allmänna byggnader, hvilka böra
vara fullbordade senast år 18*8*
1 Mom. Lånesumman ställes under förvaltning
af Stadens äldste, på hvilkas requisitioner
eller fulltnagter, penningarne alltså komma att
från Riksgälds-Contoiret utgtfvas. Requisitioner
eller fulltnagter böra vara underskrifne af minst
eu öfver halfva antalet af stadens äldste, så framt
de, såsom gällande, skola kunna antagas;
2 Mom■ Hvad, som utaf Lånebiträdet icke
är lyftadt inom 1825 års slut, får icke derefter
från Riksgälds-Contoiret utgifvas.
3 Mom. Innan några penningar från Riksgälds-Contoiret
utbetalas, bör till Contoiret vara
aflemnad en af Stadens äldste undertecknad förskrifning
å Lånesumman, hvarigenom de, i Sta
-
i88
Transsumt'.
dens namn och a dess vägnar, förbinda sig,' ert
för alla och alla för en , ansvara för Dånets återbetalning
jemte 3 procents löpande ärlig ränta,
på sätt nästföljande moment närmare inne-,
häller.
0
4 Mom. A hvarje särskild post, som i afräkning
uttages, beräknas räntan ifrån den dag,
urider hvilken penningarne utassigneras i Riks*
gälds Contoiret; och kommer all sålunda upplupen
ränta, alt på en gång liquideras, ett år efter
den dag, då hela Lånfesummän blifvit lyftad.
De derefter förfallande räntor betalas inom hvarje
års slut; och kommer på enahanda sätt, som
nyss nämdt är, att förhållas med Capital-afbetalningar,
när tiden för deras erläggande inträffar.
5 Mom. Under de första Tio åren, att räkna
ifrån och med år 1824, göres icke någon afbetalning
på Capitalet, men, inom 1833 årsslut,
och allt sedermera å samma tid de påföljande
åren, inbetalas Sex procent, hvilka alltid beräknas
på hela Lånesumman; och sedan häraf först
blifvit afräknad Tre procents ränta på då varande
Dånebeloppet, afskrifves öfverskottet på Capitalet.
6 Mom. Allt hvad, som betalas bör, må
insändas omedelbarligen från Stadens äldste till
Commissarierne i Riksgälds-Contoiret.
2
De utaf hela den beviljide Jjånesumman
återstående 90,000 R:dr utlånas åt enskilde personer,
emot Tre procents ränta och sådana vilkor,
som längre fram ernförmälas.
Transsumt.
1 Mom. Alla,' som vilja erhålla Lån af
den anslagne summan, böra ovillkorligen å ile
afbrände tomterne uppföra sådane byggnader,
som uti Kongl, Maj'.fs för Staden i Nåder fastställde
plan och Byggnads-Ordning äro föreskrifne.
2 Mom. Vid Lånemedlens fördelning, höra
de tomtegare företrädesvis understödjas, sora
i synnerhet kunna vara i behof utaf Lånebiträden
af allmänna medel.
3 Mom. I afseende på Lånemedlens för-’
vältning m. m. utses en Commitiée under Landshöfdingens
ordförande, på sätt Stadens invånare
finna lämpligast.
Committerade pröfva och bestämma storleken
af den Lånesumma, en hvar Lånsökande må
tilldelas, samt beloppet, som, i afräkning derå,
hvarje gång får lyftas.
Tå Committerades requisitioner eller fullmagter,
hvilka alltid måste vara underskrifne af
pluraliteten ibland dem, utlemnas pennlngarne
ifrån Biksgälds-Contoiret; och i följd hvaraf
Committerade komma att för alla sålunda lyftade
summor ansvara samt redovisa i den ordning,
som finnes stadgadt och föreskrifvet.
I allt öfrigt komma de, i afseende på Lånet
till enskilde personer i Norrköping, gifne
föreskrifter att tjepa till efterrättelse.
Vidi:
P. Roos.
l g o Expeditiohs-Utskottets Memorial,
N:o 44a.
Expeditions - Utskottets Memorial till Riksens
Ständer, med hemställan, huruvida afskrift
af IX Art. uti Riksens Ständers Instructiori
för deras Fullmäktige i Riksgälds- Contoiret
må, genom underdånigt missiv, till K.
M. öjverlemnas.
TJu Skrifvelse, den 17 slstlldne November, till
K. M. i underdånighet aflåten, hafva Riksens
Ständer, jemte anmälan af deras, med anledning
af K. M;tf Nådiga Proposition, vidtagna beslut,
att understödja de brandskadade invånarne
i Städerne Norrköping och Borås, sålunda att
Lån komma att utgå, för Norrköping med 900,000
R:dr samt för Borås med 100,000, tillika i underdånighet
uppgifvit de faststälde hufvudgrunderna
och vilkoren för Lånens anlitande} men sorn
Riksens Ständer torde anse lämpeligt vara, att
låta till K. M:ts kännedom komma de närmare
och speciella . föreskrifter, hvilka Riksens
Ständer funnit sig böra, i sammanhang med den
för deras Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret nu
mera ordnade och utfärdade Instuction, i IX Art.
meddela, rörande ifrågavarande Låneanslag, så
får, till Riksens Ständers pröfning, ExpeditionsUtskottet
härigenom vördsamt hemställa, örn icke
en afskrift af nyssnämnde Artikel må uti underdånigt
missiv till K. M. expedieras. Stockholm den
ig December i8a3:
ProlocollsAJtdrag.
Protocolls-Utdrag den 20 December 1825.
Fran HÖglöfl. Ridder skag et och Adeln.
S. D. Föredrogs ä nyo och biföl lo Expeditions-Utskottets,
den 19 dennes, afiåtree, och
samma dag pä bordet lagde Memorial, angående
öfverlemnande, genom underdånigt missiv, till
K- M. utaf en afskrift af IX Art. nti den för
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret utfärdade Instruction.
Från Högvördige Prest-Ståndet.
S. D. Bifölls Expeditions • Utskottets, uti
dess Memorial af nasti, gårdag, gjorde hemställan,
att en afskrift af IX Art. uti Riksens Ständers
Instruction för dera* Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
må, genom underdånigt missiv, till
K. M. öfverlemnas.
Från Wallojl. Borgare-Ståndet.
S. D. Upplästes och godkändes ExpeditionsUtskottets,
uti Memorial af den 19 dennes, gjorde
hemställan, det en afskrift af IX Art. uti Instructionen
för Fullmägtige uti Riksgälds-Contoiret
måtte, genom missiv, till K. M. i underdånighet
öfverlemnas.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Expeditions-Utskottets Memorial af
förlidne gårdag, med hemställan, att afskrift af
igst Expeditions-Utskottets Memorial.
IX Art. uti Riksens Ständers Instruction för clé^
ras fFulImägtige uti Riksgälds-Clontoiret må, genom
underdånigt missiv, till K. M. öfvérletnnas,’
föredrogs och bifölls.
N:o 443.'
Expeditions - Utskottets Memorial till Högloft.
Ridderskapet och Adeln, med spar d dt
er remiss af förslaget till underdånig Skrifveise
N:o 299.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Expeditions-Utskottet
fått emottaga en, under den 7
sistlidne November, aflåten återremiss af Utskottets
förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse Nto 299, angående en förändrad reglering
af Hospitals-inrättningarne i Riket, hvilken
återremiss varit föranledd af Herr Friherre
Ceder ströms, Jacob, anmärkning deröfver, att i
Skrifvelsen förekommer det uttryck, att Wisby
hospitals inkomster ej lemna något öfverskott; och
ehuru detta, efter Friherrens ord, vill säga när
de 1000 R.dr afräknas, som ifrän Seraphimergillet
afiemnas, likväl och då ”alltid ett öfverskott
ärligen afgår till gillet,” Har Herr Friherren anhållit,
att det anmärkta uttrycket, som möjligen
kunde leda till missförstånd och oreda, måtte var-»
da rättadt.
Expedltions-Vtslottets Memorial. 195
Utskottet får härvid vördsamt anföra, att
det uttryck, sorn i berörde måtto blifvit föremål
för Herr Friherre Cedersiröms anmärkning,
är hemtadt från Höglofl. Siats- samt Allmänna
Besvärs- och Qeconomie-Utskottens, under den
18 sistlidne Julii, afgifna och af alla Respective
Riks-Stånden bifallne utlåtande; vid hvilket förhållande,
fråga örn den af Herr Friherren nödige
ansedde rättelse förut kunnat väckas; emedlertid
hyser Expeditions Utskottet den öfvertygelse,
att hvarken missförstånd eller oreda skola
blifva följder af meranämnde uttryck; och när,
enligtuppgiftea i Seraphimer-Gilletsegenberättelge,
åberopad uti förenämnde utlåtande, Gillet utbetalt
till Lazarettets i Wisby underhåll 1000: — —
samt i uppfostringshjelp för fattiga
barn inom Gottlands Län bestått . 227: 8. —-
eller tillsammans 1-237: 8- —
men Spannemåls-lösen deremot, som
ifrån Gottland ingått i Gillets Gassa,
utgjort endast 1083:14. —
hvadan alltså Gillets utgifter öfver6kjutit
tnkornsteroe med .... 143:41. —
6a lärer Höglofl. Riddergkapet och, Adeln bena-'
get finna, att öfverskott ej kan säga» hafva årligen
afgätt till Gillet.
Sluteligen har Utskottet skolat upplysa, att
ifrågavarande förgjag blifvit, under den 10 eistlidne
November af Högvördige Prest-Ståndet,
den 14 af Wallof!. Borgare-Ståndet, samt den
17 af Hedervärda Bonde-Ståndet gilladt och godkändt.
Stockholm den 19 December 1823.
Bihang till Riks-St, Prat. loUe Sami, Ig2j, i B, i 4, ?3
Protocolls- Utdrag.
Protocolls-TJtdrag den 20 December 1823.
Från Håglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditiona-Ut6kotietB
den 19 dennes afiåtne och samma
dag pl bordet lagde Memorial, i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets förut, under
Nio 299, meddeldte förslag till Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse till »K. M., angående
,en förändrad reglering af Hospitals-Inrättningarne
i Riket; fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att, enär berörde förslag redan blivit af de
öfrige irenne Riks-Ståuden godkändt, för dess
del dervid låta bero.
N:o 444.
Uppl. o. godk. hos *amtl. Riks-St. d. 20 Dec. 1825."
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Krono-skogarne och Allmänningar ne
i Riket.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer vid sista Urtima Riksdag
till E. K. M. öfveriemnat underdånigt förslag,
alt, efter vissa föreskrifna allmänna grunder,
under skattemanna-rätt upplåta åtskillige Krono
-
Underdåniga Skrif veteer. 195
skogar och Allmänningar, och JE. K, M. derefter,
för att ratt kunna bedöma så väl den allmän»
na nyttan af en dylik förändrad hushållning med
dessa skogar, sorn ock i hvad mån den vöre verkställbar,
och de derföre af Riksens Ständer utstakade
grunder lämpelige, dels om förhållandet
i alla delar från vederbörande infordrat nödige
upplysningar, jemte deras yttranden i ämnet,
dels låtit göra försök med försäljningen af någre
sådane skogar, hvilka af Kronan kunnat utan
inskränkning disponeras; så har E. K. M.,
genom Nådig Proposition af den ig Februarii
innevarande år, jemte framställning af de orsaker,
hvarföre nu varande hushållning och förvaltning
med de för Kronans och Menighetens
räkning afsatte och bibehillne parker och Allmänningar
icke i allmänhet är lämplig och uppfyller
ändamålet, på sådan grund ansett en förändrad
hushållning tued desse skogar behöflig,
och dervid funnit, att någon lämpligare anstalt
icke kunde komma i fråga, än att, såsom Riksens
Ständer jemväl besluti t, med undantag af
de skogar, som för Statens räkning behöfde; bibehållas,
och till hvilkas vård och förbättring särskilde
kraftige anstalter, på sätt den Nådiga Propositionen
närmare bestämmer, barde ^vidtagas,
de öfrige efter hand, och der det låter sig göra,
skiljas från Kronans disposition och öfverlemnas
till den enskilda egande rätten; Men då de
af Riksens Ständer för verkställigheten häraf meddelte
föreskrifter voro både otillräckliga och jemväl
i vissa fall mindre lämpliga, har K. K.
till iakttagande, der berörde anstalt körnare ätt
för sig gå, framställt följande grunder:
Underdåniga Skrif veteer'.'
j:o De å ofvännämnde skogar varande Jaseri-boställen,
äfvensom de under beständig besittnings-rätt
upplatne lägenhetar, som redan äro
Mantals-satte, men sakna skog och betesmark , böra
i mån af behofvet tilldelas nödigt utrymme
till bete och skog, de senare emot särskild ränta
efter ortens methode. Ofhige Jägeri.boställen ,
äfvensom de enskilde lägenheter, hvilka, ehuru
icke mantalsatte, äro odlade och bebyggde, och
hvilkas inego-område till mantal kunde uppskattas,
de lägenheter, sorn förut äro under andre
hemman skattlagde och dermed förenade likväl
undantagne, borde på enahanda sätt undfå tillökning,
så att de tili förenämnde hemmantal kunde
skattläggas ; dock, hvad de enskilde lägenheterne
anginge, såvida innehafvarne gjelfve sådant
åstundade. Skulle å den mark , sorn. sålunda
lomme att dessa hemman och lägenheter tilldelas,
någon intägt finnas, hvarå innehafvaren i
sin lifstid erhållit besittnings-rätt, hör den i skogsutrymmets
meddelande deri beräknas, och, vid
innehafvaren# afgång hemmanet eller lägenheten
tillfalla. Alla öfrige under laglig besittnings^
rätt för framtiden upplåtne mindre intägter, som
ej kunde på förenämnde sätt till Mantal uppgå ,
bibehållas i deras nuvarande skick och utrymme;
men alla olaga intägter till den disponible
marken utläggas.
aio De af enskilde hemmans-egare och inr
nehafvare eller till boställen begagnade betes- och
skogsrättigheter, såsom enligt författningarne i
allmänhet endast af Gunst och Nåd gifn®,j försvinna
såvida de icke grunda sig på contracter
i hvilken händelse de må så länge contracterne
Dnderdåniga Skrifvelser.
*97
'gälla, fortfara, eller bestämdt och klart beräknas
vid hemmanens skattläggningar, eller till hemmanens
understöd, genom särskilde Kongl. Resolutioner,
som icke ansågo3 kunna rubbas, blifvit
tillerkände, då nödigt anslag af parker, lämpade
efter skogs- och mulbetes-rättigheten, hör åt
hemmanen under egande-rätt afsättas, och lärn.
pelig ränta i spannemål, i likhet med hvad nedanföre
är föreslaget, dem åläggas, när en sådan,
rättighet icke finnes förut I skattläggningen hafva
ingått; men då en hel menighet, eller något
enskildt hemman, utan att derföre kunna åberopa
ofvannämnde skt^l, från uråldriga tider begagnat
skog och bete å en närbelägen park, eller
äfven ä sjelfva parken vöre beläget „ och utan
verkligt lidande ej kunde derifrån skiljas,
må så stor del af parken, sorn de funnes onndgängeligen
behöfva, till dem upplåtas såsom en
oskiljaktig tillhörighet till hemmanen, då i sådan
händelse ränta i spannemål', efter hvad ofvanberördt
är, skulle hemmanet till framtida utgö.
rande åläggas, och skatte-köpeskillingen med sex;
års ränta utgöras. Kungsgårdar och boställen
borde likväl från denna ränta vara fria , och
Kronohemman ej få i skatteköpet af skogslotten
ingå, utan i sammanhang med hemmanets
skatteköpatule. Den utsyning, som för något allmänt
eller enskildt gemensamt behof å park tid
efter annan skett, kommer icke att beräknas.
3:0 Den del af parkerne, som härefter blefve
att disponera, jemte de derå belägne mindre
lägenheter, hvarå innehafvarne i deras lifstid
vunnit besittningsrätt, bör, indeld i lotter, försäljas,
hvarvid desse sistnämnde lägenheter skul
-
Underdåniga Skrifvelser.
le köparen, vid innehafvarens afgång, tillfalla;
och borde hvarje lott uppskattas från 15 till 40
Tunnland, allt efter markens mer och mindre
godhet; härifrån likväl undantagne så väl impedimerster,
hvarmed förstås sjöar, kala berg, och de
i deras närvarande skick oduglige kärr och mossar,
som sakna aflopp, och således icke kunna
odlas, sorn äfven sätlane kärr och mossar, som
äro till odling tjenlige, och hvilka särskildt till
den viddj som efter hvarje local kunde finnas
iämpelig måga lotterne åtfölja, samt för räntans
utgörande skälig frihetstid, der sådan finnes nödig,
dem meddelas. Den årliga räntan bör före
Auctionen å dessa lotter, efter markens godhet
och skogens beskaffenhet, bestämmas från f ti il
3 kappar spannemål för Tunnlandet, att i sådant
sädesslag, hvarmed Kronan! Tionde i orten erlägges,
utgöras. Sedermera skulle lotterne under
skatteinannäratt upplåtas åt den, sorn derföre
vid allmän Auction erbjöd den högsta skatteIcöpeskiHingent
och borde, under förbehåll, alt
anbudens antågande berodde på E. K. M:ts Nådiga
pröfning, med Auctionerne och skatte-köpeskillingens
utgörande förhållas, som Riksens
Ständer stadgat: att nendigsn Auctionerne ske,
på en och samsaa dag, i Kasnmar-Collegium och
Rands- Cancelliet t orten, samt å det närmast till
skogen belägne Tingsstället, sedan kungörelser
derom blifvit utfärdade inom Länet och angränsande
Räo, samt uti allmänna Tldningarne; att
vid Auctionen nöjaktig säkerhet ställes för skatte-köpeskillingens
rigtiga erläggande; att den må
få utbetalas på 9ex års tid; och att skathe-köpe
-
Underdåniga Skrifvélser.
199
skillingen borde till Riksgälds-Contoiret inga, att
till Flottornes behof användas.
4:0 Skulle vid verkställigheten häraf, något
särskildt förhållande i vissa fall, i ett eller
annat afseende, förekomma, så att de grunder
som nu lagde äro, icke utan enskildes verkliga
lidand# och ändamålets förfelande dervid kunde
tillämpas, utan att undantag eller jemkning i
hvad nu i allmänhet är föreslaget, vore behöflig,
borde det, i anledning af vederbörandes anmälan,
på E. K. Mits [Nådiga pröfning och afgörande
ankomma, att, i anledning deraf förordna,
som E. K; M. lämpligt och skäligt funne.
5:0 I grund af Landshöfdingarnes afgifvande
förslag, bestämmer E. K. M. hvilka parker
böra för Kronans räkning bibehålla». Der.
efter tillhör det Landshöfdingarne hvar i sitt
Län, att, sedan i grund af Chartor och handlingar
samt undersökning på stället, der den erfordras,
eller nödiga upplysningar, rörande förhållandet
med hvarje park i alla delar blifvit samlade,
och med utsatte samt frenne månader förut
från predikstolarne i ortens kyrkor tillkännagifne
sammanträden, vederbörande fått tillfälle
andraga hvad de för sin rätt aktat nödigt,
med biträde af Landtmätare, tvänne utsedde Gode
Märi och Nämnd, i ett tillförordnadt Kronoornbuds
närvaro, under tillämpning af de nu stadgade
grundeme, upprätta fullständigt förslag till
den reglering för hvarje ’ park särskildt, som i
följd häraf kan komma att vidtagas; hvarefter och
sedan Kronans ombud, likasom öfrige vederbörande,
vid med dem inför Landshöfdingen hållet
sammanträde och öfverläggning, häraf haft
200
Underdåniga Skrif velter'.
del och fatt gina anmärkningar dervid skriftelaget!
elier raunteligen till det x,rotocoll, gom dervid
förås bör, andraga, Landshöfdingen eger att
lrandlingarne till Kammar-Coiiegium insända, sorn,
jemte eget utlåtande, öfverlemnar saken till E.
K. Mus Nådiga pröfning och stadfästelse. Finner
Landshöfding vidare undersökning p^taltet
j en eller annan omständighet nödig, nia han
derom förordna, och .tillika vara skyldig, att sjelf
bivista desse undersökningar, örn sådant för ärendets
noggrana och ändamålsenliga afgörande
erfordras. Derest någon préliminaire fråga kun-;
de fordra, att förut afgöras, må han den, på förenämnde
sätt, E. K. M:ts Nådiga pröfning underställa,
så vida den icke finnes af sådan beskaffenhet,
att den tarfvade lagligt afgörande vid
Domstol, i hvilket fall derom må skyndsamt besörjas.
6:0 Skulle någon i laglig ordning vilja utföra
yrkad rätt till större eller mindre del af
park, bör han vid det sammanträde, sorn Landshöfdingen,
efter Tre månader förut skedd kungörelse,
enligt hvad förut är nämndt, med vederbörande
utsätter, derom, vid talans förlust, göra
anmälan; och bör Landshöfdingen då förelägga
honom, att inom Tre månader derefter, vid förlust
af all vidare talan, stämning å Kronan till
vederbörlig Domstol uttaga och vederbörande tillställa;
äfvensom Landshöfdingen i öfrigt eger
pröfva, om denna frågas utförande må hindra
nödige förberedande åtgärder för den nu ifrågavarande
Begleringens uppgörande; dock må
genom detta stadgande Kongl. Förklaringen den
8 November 1786, angående ändrings sökande i
Underdåniga Skrifvelsef. sol
Skogs-Com missionens Domar icke anses ändrad
eller upphäfven.
7:0 Kostnaderne för verksiälligheten af
denna Reglering bör af Kronan förskjutas; men
sedan emellan Kronan och innehafvaren af enskildte
hemman och lägenheter fördelas, i män
som andel af parkerne hvardera tillfaller.
8:0 Onder den tid denna Reglering föreliafves,
och intilldess den blifver fullkomligen
afslutad, bör endast sadan utsyning å' park tillåtas,
sora funnes för vederbörandes och andra behof
oundgängeligen nödig, eller hvartill enskilde
egde laglig rätt.
Med till Kronan hemfallne Bergslags- och
Recognitions-skogar, äfvensom öfverloppsmark å
de senare, undantagande likväl dem i de Norra
Provincerne, der en sadan anstalt icke kan ega
ruin, bör på enahanda sätt förfaras, som rörande
Kronoparkerne i Tredje puncten är föreslaget.
Beträffande Läns- och Härads-Allruänningar,
så skulle E. K. M. ega tillåta, att de till
Interessenternes egen disposition gemensamt, eller
delning dem emellan, upplåtas, när, efter
derom gjord underdånig ansökning, E. K. M.
fann sådant lämpligt och något laga hinder deremot
icke mötte.
För en sådan anstalt bestämme E. K. M.
vid hvarje särskildt tillfälle, efter vederbörandes
derom afgifvande förslag och sig /företeende omständigheter,
de grunder, som må finnas lämplige,
hvarefter sedan förslaget uppgöres, och till
E. K. Mits pröfning öfverlemnas. Dock borde
med de derå varande Skogvaktare-boställen, äfvensom
de åt enskilde under ständig besittnings
-
202
Under Janiga Skrifvelser.
rätt upplatne heraman och lägenheter, dervid
förhållas såsom om dylika hemman och lägenheter
å Krono-parkerne sagdt är; äfvensom af
hvai;je hemman, som i sådan Allmänning undfår
del, Kungsgårdar och Boställen likväl undantagne,
kommer, att för dess skogsandel årlig ränta
utgöras, efter markens sämre och bättre beskaffenhet,
med. jpdel till och med en kappe spannemåb
för hvarje Tunnland; men den mark, som
till mulbete tillfaller de hemman, som sådant, i
grund af urminnes häfd, skattläggningar eller
annat behörigt tillstånd, å Allmänningen begagnat,
bör efter örtens methode skattläggas, derest
af hemmanens skattläggning ej finnes, att hemmanen
för sådan mulbetes-rätt redan äro skattIagde.
I öfrigt böra, intill framdeles närmare bestämdt
blifvit, om någre Skogs- och Jägeri-betjente
för Jsgiväsendet och tillsyn öfver Eke-skögarne
skola bibehållas, aila de Skogs- och JägeriBetjente-sysslor,
som i nämnde ändamål, i följd
af denna Författning, vid parker eller Allmänningar
icke behöftle bibehållas, vid innehafvarnes
afgång tills vidare lemnäs obesatte, deras
löner ingå till Staten, och boställena utarrenderas
på fern år i sender för Kronans räkning.
De åter, hvilkas bibehållande oundgängeligen erfordrades,
borde endast tills vidare tillsättas, att
när sorn helst sedermera kunna endtledigas.
Riksens Ständer, som till pröfning förehaft
ej mindre ofvannämnde Nådiga Proposition, än
ock åtskillige i samma ämne hos Riksens Ständer
väckte Motioner, få nu i anledning häraf
sig yttra; och förekommer härvid först alt utre
-
Underdånigt! Skrifvelser.
da, huruvida nu varande hushållning och författning
med de för Kronans och menighetens räkning
afsatte parker och Allmänningar är af den
beskaffenhet, att den uppfyller ändamålet, elier
om en förändring deruti är af behofvet påkallad.
Rik sens Ständer tveka icke, att låta sitt omdöme
härutinnan bestämmas af föregående Sländers
beslut, af E. K. M:ts Nådiga yttrande i Propositionen,
och af de berättelser om aftagande skogstillgång
och vanvårdad skogshushållning, som flere
af de enskilda Motionerna innehålla , helst
då detta omdöme icke jäfvas, utan tvärtom vinner
styrka af Riksens Ständers egen kännedom
och erfarenhet.
Att, såsom E. K. Mits Nådiga Proposition
innehåller, anstalterne till desse skogars vård
och bevakning förnämligast motverkats af det
vanliga begäret, att tillegna sig hvad man anser
icke tillhöra någon, är lika ot.t idigt, som att detta
begär vunnit näring, och utvägarne till dess tillfredsställande
underlättats genom den sammanblandning
af Statens egande- och menigheternes
nyttjande-rätt, som hittills i afseende på de fleste
Kronans skogar egt rum; en sammanblandning,
som ej allenast i , Oeconomiskt hänseende
varit skadlig, då den försvårat för Staten bibehållandet
, och för menigheterne begagnandet
af dessa skogar, hvilka svårigheter blifvit känbarare
i samma mån, som dels skogstillgångarne
i allmänhet aftagit, dels Statens förmyndarevård
i hushålls-mål begynt anses umbärlig och
motbjudande, utan ock i moraliskt afseende verkat
må hända ännu menligare, då den lågt grunden
till en ständigt fortfarande strid emellan den
304 Underdåniga Sfrifvelserl
enskilda fördelen och det, 10m Staten ansett sig
böra vårda såsom föremål för allmän nytta.
Af denna strid har det blifvit en följd, att
åverkaren å Kronans eller allmänna skogar vanligen
ansett sig, och ansetts saklös inför opinionen,
äfven då han varit saker inför lagen, och
icke, såsom oftast skett, förmått gäcka dess påbud
och undgå ansvarig påföljd; och ett sådant
förhållande har icke kunnat verka förmånligt för
lagarnes helgd, för sambandet emellan énskilde
medborgare, och dem, sorn skolat vårda det allmännas
rätt, samt för sjelfva den ärlighet och
öppenhet, sorn eljest utgör ett så aktningsvärde
drag i folkets lynne. Det skall, efter Riksens
Ständers tanka, alltid blifva ett frugtiöst bemödande,
au, under fortfarande af en sådan sammanblandning,
eller med bibehållen omsorg för
Staten, att låta vårda och bevaka skog, i ändamål
att deraf nu och framgent förse innevånarue
med deras förnödenheter, genom skKrpta lagar
emot skogsåverkan, söka förekomma skogarnes
sköfling. Erfarenheten har visat, att sSdane
åtgärder icke förmått medföra åsyftad ver-,
kan; oell närvarande tid, då man så gärna
vill i hvarje lag se ett uttryck af deh allmänna
viljan, och i hvarje oeconomisk anstalt ett
vidgadt utrymme för den enskilda n ratankan och
näringsfliten, torde mindre än någon annan vara
lämplig för fortsättning och ytterligare grundläggning
af en strid emellan Lagarne och opinionen,
örn också dessa lagar skulle kunna liandliafyas
med mera framgång, än som är att förmoda,
då Krono-skogarne, flerestädes oppne och utan
stängsel, äro omgifne af och inblandade med en
-
Underdåniga Skrifveteer.
805
skilde egor till byar, hemman och intägter, bevakade
af fåtalige och otillräckligt lönte personer,
hvilkas pålitlighet sällan kunnat påräknas,
och nästan aldrig controlleras, samt dymedelst
blottställde för åverkningar och antändningar, nästan
i samma mån, sorn de angränsande finna
sig i behof af skogsförnödenbeter eller af ökad
betestillgång. Vid ett sådant förhållande och
ehuru Riksens Ständer skäligen tro sig kunna antaga,
att i de fleste orter, der krono-skogar finnas,
skogstil igången snarare understiger landets behof,
än lemnar något öfverskott, anse Riksens Ständer
likväl något skäl för Kronans fortfarande
vård om samma skogar så mycket mindre böra
hemtas af berörde förhållande, som erfarenheten
visat, att samma vård icke Rjägtat förekomma deras
aftagande, och öfvervägande skäl förete sig för
den tanka, att den jemväl hädanefter icke skulle
i bgrorde afseende göra tillfyllest.
Möjligheten att skoga mes upplåtande under
enskild ego skulle kunna verka till deras
förödelse kan väl icke bestridas, ehuru sannolikheten
deraf mycket beror af det sätt, på hvilket
upplåtelsen sker och de vilkor, som dervid
fästas; meri d| i alla fall frågan endast synes
vara, arn den tidigare förödelse, hvilken i sådan
händelse skulle ega rum, och den, som i
alla fall, om ock något senare, komme att inträffa,
derest nu varjndg hushållning med ICrono-skogarne
fortsattes; så ocb enar exempel icke
lära gifvas, att något land, der skog kari växa
och för innevånarnes behof erfordras, är, förme.
deist brist derå, obebodt och öfvergifven utan
det fast mera kan anses för afgjordt, att behof
-
ao6
Underdåniga Skrifvelserl
vet i alla länder, eler denna angelägenhet har varit
öfverlemnad åt den enskilda industrien, verkat i
äfvensom att den här i Landet, förr eller senare,
skall verka den omtanka om skogs uppfredande
och vårdande, sorn hittills å skoglöse orter
saknats, troligen till en del derföre, att en annan
utväg till erhållande af denna nödvändighets
artikel , nemligen genom Krono-skogarnes
tillitande, varit innevånarns öppen, linna Riksens
Ständer äfven sistnämnde betänklighet böra
vika för de vigtigare skäl, sorn, i Riksens
Ständers tanka, tala, för en afvittring emellan
Kronans och enskildes rättigheter i detta afseende,
samt i förening dermed för en upplåtelse
af de Krono-skogar, som Kronan låtit hittills
varda och bevaka, i det förfelade ändamålet, att
förvara tillgången deraf åt landet.
Riksens, Ständer anse likväl icke en så vidsträckt
upplåtelse af Krono-skogarne böra ske,
att Staten möjligen skulle komma att sakna tillgång
å det för Flottorne och andra allmänna
behof nödiga virke. Tvärtom äro Riksens Ständer
af den tanka, ej allenas att beroende af enskilda
skogstillgångar i dessa afseenden helst
bör af Staten undvikas, åtminstone intilldess
sig visat, med hvad framgång och ,förkofran enskilda
skogs-nushållningen blifvit idkad, utan
ock att de hittills nästan allmänt saknade efterdömen
af skogsvården, som af Staten, kunde gifvas
åt det färre antal parker, som för dess räkning
bibehållas, skola verka fördelaktigt äfven
genom efterföljd hos enskilde, nu varande eller
blifvande skogs-egare; men då Riksens Ständer,
på sätt ofvanberördt är, anse högst angeläget,
Underdåniga Skrifvelser. 207
att ali sammanblandning emellan Statens egandeoch
landets nyttjande-rätt undanrödjes, så vida
den förra skall vinna behörig' helgd, få Riksens
Ständer hemställa: att da, på sätt E. Jv. M:ts Nådiga
Proposition innehåller, några Krono-parker
eller sådane Krono-AUmänningar, tili hvilka
Kronans dispositions-rätt finnes vara enahanda,
som till Krono-parker, för Kronans behof undantagas,
all enskild mulbetes- eller utsyriingsrätt
derå varder behörigen afvittrad, så att de,
som egt en sådan rätt, erhålla i vederlag derföre
någon viss andel af parken eller Allmänningen;
att besittnings- och dea möjligtvis förvärfvade
skatte-rätten till de å sådane parker varande
Nyhemman och intägter, antingen för
Kronans räkning inköpas, eller ock samina lägenheter
medelst utbyte förläggas utom den del af
skogen, som Kronan sig förbehåller; och att å
samma skogsdel ingen slags utsyning dädanefter
får ega rum, utan hvad af vindfällen och annars
förtorkad skog kommer att finnas, men icke för
Kronans behof erfordras, å allmän Auction försäljes,
helst utom parkens område, hvarifrån alla
andra bosättningar, än bevakarnes boställen, böra
i möjligaste måtto afsk!Ijas, äfvensom alla enskilda
farter och communicationer, så vidt ske
kan, utestängas, så att desse skogar blifva i ordets
egenteliga bemärkelse fridlyste; och synes
det vara tjenlig;,, att de omgifvas med någon annan,
än vanlig hägnad.
Med sådane anstalter till förekommande af
ingrep i Kronans bibehållne egande-ratt till dessa
skogar, samt med förutsättande af ett tillräckligt
antal bevakare, för hvilka boställen kunde
30# Underdåniga Skrifvelser.
blifva att tillgå af de å samme skogar belägne
Nyhemman, om de, på sätt ofvanherördt är, för
Statens räkning inlösas, skall troligen den förbättrade
förvaltning medelst årshyggen och åter—
planteringar, som E. K. Mits Nådiga Proposition
omförmäler, uppfylla sitt ändamål, helst af E.
K. M:ts visa och Nådiga omvårdnad är att förvänta,
att utvägar beredas till inhemtande af nödig
kännedom i den å Utrikes Orter tämmeligen
allmänt införde, men här i Landet föga kände
Skogs-hushållningen eller forstväsendet; samt att
de, som förvärfva! sig en slik insigt, företrädesvis
komma i åtanka till de Embeten och tjenster,
hvilka i och för Skogsbevakningen kunna
komma att bibehållas.
Efter att sålunda hafva utlåtit sig, så val i
frågan om nyttan af Krono-skogarnes upplåtanden.
i allmänhet, som angående vården af och
hushållningen med dem bland desse skogar, som
komma att för Kronans räkning bibehållas, följer
i ordningen att sig yttra, angående de föreslagne
yilkoren för de öfriga, så väl Krono-parkernes,
som Allmänningarnes upplåtelse.
Riksens Ständer hafva härvid inhemtat, huruledes
uti E. K. M:ts Nådiga proposition, ej
allenast den olika egenskapen af d«ssa skogar
blifvit med en i öfverläggningarne och besluten
om detta ämne hittills saknad fullständighet, urskiljd
och utvecklad, samt derefter lämpade grunder
för upplåtelsen föreslagne, utan ock uppmärksamhet
fästad å utsynings- och mulbetesrättigheter,
som, enligt skattläggningar, Resolutioner
och Contracter på Krono-parkerne åtnjutas.
Underdåniga Skrif velter, aog
tas, å beståndet af de på dessa skogar belägne
nyhemman, intägter och boställs-lägenheter, och
§ försäljningens af öfverlopps-markea verkställande
pä ett sätt, som försäkrar Staten örn den årliga
räntans utbekommande, samt att sålunda,
jemte det Statens fördel af upplåtelsen hufvudsakligen
blifvit åsedd, äfven enskildes rättigheter
blifvit behörigen vårdade och iakttagné;
Dock tro Riksens Ständer sig ega anledning till
befarande, att, derest den hittills åtnjutne raulbetes-rätten
å Krono-parker, som icke grundas i
skattläggningar, contracter, eller särskilte Resolutioner,
skall, enligt E, K. Mits Nådiga proposition,
hädanefter försvinna, sådant kunde leda
till rubbning af många förhållanden, som på grund
af nämnde förmån tillkommit, så vida ej allenast
antalet sf underhållne kreatur å de på och invid
Kronoparkerne belägne hemman, utan äfven hemmans-klyfningen,
och i följd deraf folkmängden
å hemmanen rättas efter det nu varande förhållande,
om ock mera genom häfd och tillfälligt
medgifvande, än på grund af ursprunglig rättighet
tillkommit» Men då £• K. M. der-,
jemte, ej allenast i Nåder förklarat, att om någon
menighet eller enskildt hemman icke skulle kunna
undvara nämnde förmän, utan verkligt lidande,
de för densamma skulle godtgöras genom
upplåtelse a£ lämpelig andel utaf parken,'
utan ock i 4ide puncten gjort förbehåll om undantag
från de allmänna grunderne, i, de fall, då
de samma icke utan enskildes lidande och ändamålets
förielande skulle kunna tillämpas; så
anse Riksens Ständer, öfvertygade att sistnämn
Hikantz
lill Riks-St. Prat, 1823, 10:de Sami. 2 B. % A, 1 \
2io Underdåniga Skrifvelser.
de Nådiga förklarande!! komma att vinna tillämpning
på ofvanuppgirne förhållanden, sig nu
endast böra hemställa, att då större delen af en
Kronopark åtgår till ersättning för de hemman ,
som derå åtnjutit -mulbetes-rätt, den återstående
parken, enligt E. K. M:ts Nådiga proposition ,
fördelas i lotter, och på auction till den mestbjudande
upplåtes.
Uti E. K. M:ts Nådiga proposition har väl
blifvit föreslaget, att de medel, som för försålde
Kronoskogar inflyta, mätte för flottornes behof
användas; .Men /på de skäl Riksens Ständers afgifne
underdåniga Skrifvelse af den 15 i denna
månad, angående Recognitions-skogarne innehåller,
anse Riksens Ständer, att desse medel böra,
i likhet med skatte-löse-skillingarne för Recognitions.
skogarne, till Riksgälds-Contoiret aflemnas,
sedan deraf likväl blifvit afsatt nödig fond
för skogens vård och skogshushållnings-anstalters
vidtagande å de parker och planteringar, som
för Kronans räkning kunna blifva bibehållne.
Hvad åter angå Lands- och Härads-allmän;
ningarne samt de skogar, hvilka, ehuru benämnde
Krono-AUmänningar, likväl äro af enahanda
egenskap med de förra, hvilket sistnämnde
förhållande, på sätt E. K. M:t i Nåder inherntat,
och den Nådiga propositionen innehåller,
inträffar med en stor del af de i Westergöthland
belägne AUtnännings-skogar; så finna
val Riksens Ständer, å ena sidan, att någre så'
bestämde grunder, som rörande Krono-parkerne,
icke blifvit i merberörde Nådiga proposition för.
AUmänningarnes upplåtande uppgifne, men ock;
Underdåniga Skrifvelser. ali
så, å andra sidan, en ganska giltig anledning der»
till i den vidsträcktare rätt, som till dessa skogar
tillkommer orternes innevånare, hvilkas
önskan och förde! derföre i hufvndsakelig mån
måste bestämma det beslut, sorn derom fattas;
hvadan Riksens Ständer icke anse lämpligt före.
slå annat tillägg i hvad den Nådiga propositionen
härom innehåller, än att i de fall då E. K.
M., uppå vederbörlig anmälan , i den ordning
propositionen omförmäler» i Nåder beviljar sådane
Allrnänningars upplåtande, desamma borde
fördelas emelian de Socknar, som deruti anses
ega del; hvarefter frågan, huruvida Sockneboarne
skola bibehålla sine andelar i samhällighet,
eller utbryta och enskifta sine lotter, i Riksens
Ständers tanka, lämpligast torde kunna bestämmas
efter de grunder, som i afseende på Socken-Allmänningar,
uti S §• af Kongl. Förordningen
den i Augusti 1805 äro stadgade.
Vidkommande Jägeri, och Skogs-befjemngens
indragning, i mån af skogarnes upplåtande, samt
användandet af dessa tjenstemän* boställen, finna
Riksens Ständer vid hvad E. K. M:ts Nådiga
Proposition innehåller, icke något annat att
tillägga, än att, da boställen för Domare och Krono-betjente
på en och annan ort lära saknas, men
vara beliöflige, förstnämnde boställen, lämpligen
synas och böra dertill anslås, på de ställen, der
ett sådant förhållande inträffar.
Efter det Riksens Ständer sålunda yttrat sig
öfver E. K. M:ts Nådiga proposition, uti hvars
innehåll Riksens Ständer, med de få tilläggning3r
och modificationer, som här ofvan finnas
upptagne, för sin del, instämma, få Riksens Stan
-
2X3
Underdåniga. Skrifvelser'.
der sluteligen framföra den underdåniga önskarij
att E. K. M. täcktés i Nåder så reglera den ifragavarande
försäljningen af Krono - skogarne,
jemte vilkoren dervid, att Staten må erhålla den
Kogsta möjliga inkomst, och de blifvande au«
ctionerne ej så fortskyndas, att ju enskilde speculanter
kunna ega tillräckligt rådrum, att in-]
hemta erforderliga upplysningar, rörande skogens
beskaffenhet och öfrige omständigheter, som för;
anbud derå kunna finnas vara af nöden.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 445.
Uppl. oi godk. hos sanatl. Riks-St. d. 20 Deci 1823*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
beviljade arfvoden för arne vid
Stats-Utskottet särskildt antagne Secreterare,
Hemliga Utskottets Secreterare och
Cancellist m. m.
S. A. K.
Med godkännande utaf afgifvet förslag,' ej min-;
dre till arfvoden för de, innevarande Riksdag, vid
handläggningen af ärenden, rörande Magazinsa
Underdåniga Skrif v elser.
Inrättningen och Manufactur-Disconten, inora
Stats-Utskottet särskildt antagne Secreterare och
Vaktbetjening, samt till Secreteraren, Cancellisten
och Vaktmästaren vid Hemliga Utskottet»
än ock till ersättning, så väl för renskrifning
inom förstnämnde Utskott, som särskildt för Secreteraren
vid Expeditions-Utskottet i och för
dess besvär med besörjandet af den efter Riksdagens
slut återstående tryckning af Hillänget
till Riks-Ståndens Protocoll, hafva Riksens Ständer
för dessa utgifter fastställt följande belopp,
nemligen ••
Uti Stats-Utskottet.-
Till Secreteraren vid afdelningen
för Magazins-ärenden, arfvode . . 600 R:drl
Till Secreteraren för mål, rörande
Manufactur-Disconten, arfvode . . 250 •—
Magazins-Directionens Vaktbetjening,
för uppassning 60 —
Vaktbetjeningen uti Commerce-Col
legium,
för dito 30 —
Ersättning till Utskottets Cancellie,
för renskrifnings-kostnader . . , .350 —■
Uti Hemliga Utskottet:
Till Secreteraren, arfvode
— Én Cancellist, dito . , .
— En Vaktmästare, dito
Uti Expeditions- Utskottet
Till Secreteraren, för besörjande! af
den efter Riksdagens slut återstående
400 ■—
1 Ho —r
50, och
Underdåniga Sirifvelser.
tryckningen af Bihanget till RiksStåndetis
Protocoll och ordentligt Registers
upprättande deröfver samt Iiqvide
n för uppburne medel ock försålde
exemplar, äfvensom redovisningen för
de öfverblifvande 200 R:dr;
hvilken summa dock icke får lyftas förr, än han
efter fulländandet af berörde arbeten, hos Riksens
Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
aflemnat fullständig redogörelse för sin befattning
samt derföre erhållit decharge.
Och få Riksens Ständer hos E. K. M. i
■underdånighet anhålla, att vederbörande, sorn besörjer
Riksdags-utglfterne matte varda förständigad,
att, med iakttagande af hvad Riksens
Ständer sålunda förordnat, ofvannämnde belopp,
utaf de till Riksdags-utgifternes bestridande anslagne
medel, i vanlig ordning utbetala.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velter. a > 5
N:o 446.
Uppl. o. godk. hos sarntl. Riks-St. d. ao Dec. 1823»'
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Lots- och Bäk-afgifterne för inomskärs
seglande fartyg.
S. A. K.
I anledning af en under delta Riksmöte väckt
motion, hafva Riksens Ständer funnit, dels alt
Lots- och Bäfc-afgifternas erläggande för fartyg,
sorn segla till Stockholm genom Söder-Telje Canal,
är så mycket obilligare, som alla andra i
Mälarn gående fartyg äro från dylika afgifter
befriade, samt Bakar eller Fyrar ännu icke fin-]
nas å denna Sjö inrättade, dels ock, att Lotsoch
Båk-afgifterne äro för inomskärs seglande
Skeppare i allmänhet alltför tryckande samt för
inhemska handeln och communicationen emellan
Rikets olika Provincer hinderlige, enär, i anseende
till dessa höga afgifter, det ej är möjligt,
att härstädes försälja t. ex. spannemål från Skåne,
eller ved och skogsefFecter från Norra Orterna
till det pris, hvartill dylika varor från Finland
här afyttras; hvarförutan det tagits i betraktande,
ej mindre att en minskning i dessa afgifter
måste, i stället för förlust, medföra vinst för Staten,
genom den ökade industrie och större trafique
af seglare, sorn deraf uppkomma, än ock, att
Lots- och Båk-afgifterne i det hela, ehuru i StatsVerkets
inkomstberäkning upptagne till 55,000
Underdåniga Skrifvelserl
B:dr, hittills årligen lemnat öfverskott, samt fö?
sistlidet år utgjordt 59,834 R:dr 42 sk. 4 rst.»
hvilket belopp sannolikt för innevarande år skall
ökas, i följd af en med detta års början vidtagen
förändrad tillämpning af 1820 års Kongl.
Förordning om Lots- och Bak-Inrättningen;
hvadan alltså anledning ej är att befara, det ju
Lots- och Båk-afgifterne, äfven till hälften nedsatte
för inomskärs seglande fartyg, skola fylla de
påräknade behofven.
På sådane grunder hafva derföre Riksens
Ständer, för sin del, beslutit, det skola de nu gällande
Liots- och Båk-afgifter för fartyg^ som
segla i Mälarn, tills vidare och intilldess Fyrar
derstädes blifvit inrättade, alldeles upphöra, samt
för öfrige inomskärs seglande Svenske Skeppare
till hälften nedsättas; hvilket beslut Riksens
Ständer få hos IS. K. M. i underdånighet anmäla}
och Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
917
N:o 447.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St. d. 20 Dec. 1825.
Riksens Stcindevs underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om nedsättning af
Lots- och Råk-afgifterne för Äng-fartyg
i allmänhet, samt andre inrikes orter emellan
seglande, under sex fot djupgående
Fartyg.
S. A. K.
Uti en under innevarande Riksmöte väckt motion
har blifvit, yrkadt, dels alt de .Lots- och
Båk-afgifter, sorn Ångfartyg nu betala, matte under
vissa år nedsättas till en tiondedel af hvad
Kongl. Majtts Nådiga Förordning af den 20 Junii
1820 stadgar, dels ock att enahanda förmåner,
som, genom Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse
den 10 December 1822, tilläggas alla utrikes
seglande fartyg under sex fots djupgående, äfven
måtte till inrikes seglande utsträckas.
Beträffande första frågan om minskning af
Lots- och Båk-umgälderne för Ångfartyg; så enär
dessa fartyg, i anseende både till deras kostsamma
byggnad och inredning, och till det större
antal resor med dem kan göras, derigenom Statsverkets
inkomster blifva mångdubbelt större af
dessa, än af andra fartyg, synas berättigade till
någon lindring i de för fartyg i allmänhet bestämda
afgifter, få Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, att Lots; och Båk-afgifterne ma
Underdåniga Skrifvelser.
ifrån nästkommande ars början och tills vidare
för Svenska ångfartyg, ehvad de segla på in-eller
utrikes orter, nedsättas till hälften emot hvad
andre fårtyg af lika djupgående, enligt gällande
Författningar, erlägga.
I afseende på senare frågan, eller om enahanda
nedsättning i Lots- oell Båk-afgifterne för
på inrikes ort gående fartyg, sorn, genom Kongl.
Brefvet den 10 December 1822, blifvit utrikes
seglande samt främmande Nationers fartyg tillagd,
hafva Riksens Ständer inhemta?, att, sedan
Kongl. Danska beskickningen härstädes i Ministeriel
väg gjort framställning om den olikhet,
sorn i Sverige jemförelsevis med Danmark vore
rådahde vid beräkningen af afgifter för främmande
fartyg i förhållande mot inhemske, samt tillika
förmält Danska Regeringens önskan vara,
att öfverenskommelse måtte träffas om en sådan
afpassad och skälig minskning af berörde afgifter
i Sverige, hvarigenom ett handejs-förhållande
bägge Staterne emellan kunde uppkomma, ej
mera betungande för den ena, än den andra; så
har E. K. M, genom ofvannätnnde Dess Nådiga
Bref, förklarat, det E. K. M, icke fänri skäl bevilja
någon minskning i Lots- och Båk-afgifterne
särskildt för Danska fartyg; men då E. K.
M. förekommit, huruledes de minsta,fartyg, enligt
Taxan för ifrågavarande umgälder, voro betungade
med lika dryg afgift, som de sex fot djupgående,
har E. K. M., på det afgifterne , för
mindre fartyg matte komma i jemförligt förhållande
till de större, funnit för godt stadga en
sä beskaffad proportionerlig nedsättning i Lotsoch
Båk-afgifterne för alla under sex fot djup
-
Underdåniga. Skrifvelser.
2 19
gående, så väl Svenska och Norrska på utrikes
ort seglande, som främmande Nationers ankommande
och afgående fartyg och båtar, att desse,
då de gingo fem fot djupt, endast skulle erlägga
i Lots- och Bak-afgifter ?:delar, då de gingo fyra
fot djupt endast Jfdelar, 3 fot hälften, a fot
■?:de 1 oell en fot |:del af hvad 1820 års Taxor
utsätta för sex fot djupgående fartyg; om hvilket
E. K. Mits Nådiga förordnande Förvaltningen
af Sjö-ärenderne sedermera, den 20 December
sistlidit år, utfärdat allmän kungörelse.
Att uti den hos E. K. M. såmedelst föreliafde
fråga icke tillika ingått den om minskning
af Lots- och Bak-afgifterne för inrikes orter emellan
seglande fartyg under sex fots djupgående,
ehuru, med afseende både på billighet och
bibehållandet af den grund, sorn i Kongl. Lots-förordningen
den 20 Junii 1 8 20 finnes vara lagd för
Lots- och Båk-afgtfiernes relativa utgörande af
utrikes och inrikes gående fartyg, en sådan minskning
synes hafva bordt på samma gang tillkom,
ma, förmoda Riksens Ständer hafva häiledt sig
derifrån, att Förvaltningen af Sjö-ärenderne, som
före fattandet af E. K. Mits Nådiga beslut i ämnet,
deruti blifvit hörd, afstyrkt all nedsättning
i Lots- och Båk-afgifterne, och i följd deraf icke
kunnat fästa E. K. M:ts Nådiga uppmärksamhet
på behofvet af dessa afgifters minskning till förmån
för inrikes seglande fartyg, i händelse elen
medgåfves främmande Nationers samt Svenska och
Norrske på utrikes orter gående, fartyg j trien
då genom ofvannämnde beslut ett sådant förhållande
uppkommit, att änskönt Lols-förorduingen
förutsätter, att inrikes seglande fartyg
280
Underdåniga Skrifve!seri
i intet fall böra kunna vidkännas högre Lots~
och Båk-afgifter, än sorn erläggas af dem, hvilka
gä pä utrikes orter, de förre likväl nu
mera , enär de det ringaste öfverstiga fyra
fots djupgående, mäste erlägga dessa afgifter,
vid de tillfällen Lots icke begagnas, till en
sjettedels högre belopp, än sorn af de senare
vid fem fots djupgående utgöres; så anse Riksens
Ständer sig äfven ega skäl till den underdåniga
anhållan, att till återställande af den grund,
hvarpå beräkningen af samma afgifter är fotad,
inrikes orter emellan seglande fartyg, hvilka, då
de icke äro öfver fyra fot djupgående, för närvarande
åtnjuta fullkomlig befrielse från berörde
afgifter, mätte vid fem fots djupgående af E. K.
M. i Nåder tilläggas, efter enahanda proportion,
bestämd lindring i Lots- och Båk-umgälderne ,
sam, genom E. K. Mits Nådiga Bref den 10 December
1822 samt Förvaltningens af Sjö-ärenderne
kungörelse den 20 i samma månad, blifvit
fastställd för främmande Nationers samt
Svenske och Noirske på utrikes orter gående
fartyg.
Slutligen och då Riksens Ständer, under öfverläggningen
örn detta mål, inhetntat, att Kongl.
Danska Regeringen, utan afseende på den lindring
i Lots- och Båk-afgifterne, som i förenämnde
måtto blifvit främmande Nationers fartyg
i Sverige beviljad, nyligen låtit genom Dess
General-Tullkammare och Commerce-Coilegium
utgå ett stadgande, som i betydlig mån förökar
afgifterne för mindre Svenska fartyg, hvilka be •
söka Konungariket Danmark samt Öeriigdörnena
Slesvig och Holstein, föranlåtas Riksens Ständer
Underdåniga Skrifvelser,
jemväl hos E. K. M. i underdånighet begära, det
den genom Kongl. Brefvet den 10 December
3822, beviljade nedsättning i Lots- och Båk-umgälderne
icke matte tillgodokomma andra främmande
Nationers fartyg, än de, som i afseende
på afgifter af Svenska fartyg iakttaga fullkomlig
reciprocitet; och att åter, i anseende till de utländska
Magter, hvilka, såsom fallet nu är med
Danmark , handla efter motsatte grundsatser,
Kongl. Lots-förordningen den 20 Junii 1820
måtte, utan någon modification, blifva tillämpad.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:d 448.’
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 20 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 20 —
BorgareStåndet d. ao — —
Bonde-Ståndet d. 21 — —•
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, i fråga
om ersättning får Svenske medborgares
lidne förluster genom uppbringningar.
S. A. K.
Det mål, Riksens Ständer gå att inför E. K. M.
nu i underdånighet anmäla, angående ersättning
för Svenske medborgares lidne förluster, genom
uppbringningar af Magter, med hvilka Riket va
-
32 8 Underdåniga Skrifvelser,
rit i fredligt förhållande, har allt ifrån 1812 års
Urtima Riksdag vid alla påföljande Riksmöten
varit ett föremål för Riksens Ständers öfverläggningar.
Det leder sin upprinnelse vid förstnämnde
Riksdag från E. K. M:ts, den 3 Junil
1812, aflåtne Nådiga Proposition till Riksens
Ständer, rörande afskrifningen af Riksgälds-Contoirets
utländska skuld; i sammanhang hvarmed
E. K. M. behagade i Nåder föreslå Riksens
Ständer, att af de, genom afskrifningen på berörde
skuld, indragne summor skulle beredas
någon fond, hvarå ersättning måtte kunna anvisas
för sådane bevislige förluster, sorn, under
en loflig handel och sjöfart, blifvit Svenske undersåter
tillfogade af Magter, med hvilka Riket
varit i fredligt förhållande, och till afvärjande
hvaraf andre vanlige mått och steg, såsom assurance
och dylikt icke kunnat tillfyllestgöra. Uti
underdånigt svar, den 13 derpåföljde Juli i, på
denna E. K, Mats Nådiga framställning, yttrade,
uppå Hemliga Utskottets tillstyrkan, Riksens
Ständer, att emedan
fenheten och beloppet icke voro utredde och bestämde,
Riksens Ständer ansågo lämpligast, att
med frågan om ersättningen finge anslå intill
deras nästa sammankomst, hvarförinnan förlusterne
förmodades, genom E. K. M:ts försorg, kunna
hinna att granskas, utredas och bestämmas;
men då- så väl vid 1815 sorn 18*7 och 181S
årens Riksdagar, i anseende till en sådan ännu
felande utredning af förlusternes beskaffenhet oell
belopp, Riksens Ständer förklarat sig icke vara i
tillfälle, att med ämnet taga någon befattning,
samt Jiorgare-Ståndet, genuin dess Taleman vid
Underdäniga Skrifvelser.
sistnämnde Riksdag, hos E. K. M. i underdånighet
anhållit, det E. K. M. täcktes i Nader tillförordna
en Committee, åt hvilken kunde blifva
uppdraget, att noga och skyndsamt bestämma alla
de’förluster, Svenske medborgare mast vidkännas
genom uppbringningar = f de Mägter, med hvilka
Riket varit i fredligt Förhållande, helst innan
en så beskaffad utredning föregått, det ej vöre
möjligt, att för desse lidande medborgare vänta
någon medverkan åf Riksens Ständer till ersättnings
anslående eller utbekommande; så har E.
K. M., med Nådigt bifall till denna BorgareStåndets
ansökning, under den g April 18 18,
behagat i Nåder utse och förordna Commifterade,
hvilka erhöllo det uppdrag: ”att utreda samt till
beskaffenheten bestämma sådane bevislige förluster,
som blifvit svenske medborgare tillskyndade,
medelst uppbringningar åf Magier, med,hvilka
Riket varit i fredligt förhållande,” Och är
det i följd af detta E. K. M:ts Nådiga föranstaltande
och, sedan de tillförordnade Committerade,
efter fulländad granskning af de till deras
handläggning inkomne 161 särskildte Reclatnationsrnål
, (hvarvid af de till ett belopp af
3,642,972: 24: 6 anmälte Reclamationer, 322,822 :
16: 3 . blifvit af Committerade til 1 ersättning tillstyrkte),
jemte underdånig berättelse om förloppet
af denna granskning i allmänhet samt de af
dem dervid följde grunder, till E. K. M. i underdånighet
insändt de hos Committerade under
förrättningens lopp förde vidlyftige Protocoll,
samt E. K* M. desse handlingar, tillika med förnyad
Nådig skrifvelse i ämnet af ilen 11 sisclidne
Junii, till Rikets nu församlade Ständer i
Underdåniga Sirifvelser:
Nåder äfverlemnat, som Riksens Ständer omsider
kommit i tillfälle, att detta grannlaga ärende till
hufvudsaklig åtgärd företaga.
Härvid hafva Riksens Ständer erinradt sig,'
hurusom vid 1812 års Urtima Riksdag, i afseende
på de uti E. K. Mits då afgifne ofvan
åberopade Nådiga Proposition omförmälde Svenska
undersåters hos Franska Regeringen egande
fordringar, Riksens Ständer, efter tillika stadgade
grunder, beviljat vederbörande ersättning för desse
redan .då till beskaffenhet och belopp utredde
fordringar. Och då så väl 1812 års som 1815
samt 1817 och 1818 årens Riksens Ständer icke
föreskrifvit något annat vilkor för upptagande a£
de äfven nu ifrågavarande fordringsanspråken,
än en föregående, lika beskaffad utredning af desamma;
så enär, efter hvad ofvanberördt är, detta
vilkor nu blifvit uppfyldt, hafva Riksens
Ständer ansett det förhållande hafva inträdt då
ett bestämdt, hittills endast af förberörde orsak
fördröjdt, yttrande bör afgifvas, om ersättning för
de anmälte förlusterne skall beviljas, och, i sådant
fall, hvilka af dem må blifva af en sådan förmån
delaktige. Och få alltså Riksens Ständer, med
tillämpning af hvad Riksens Ständer, uti deras
den 18 Julii 1812 aflåtne underdåniga skrifvelse,
yttrat, förklara, att ersättning bör ega rum för
de förluster, hvilka, enligt sistbemälde Ständers
gifne löfte, kunna till betalning godkännas; hvarvid
dock Riksens Ständer, för att, så vidt på dem
kan ankomma, söka förebygga, att på grund a£
nu fattade beslutet om ersättnings tilldelande för
de ifrågavarande förlusterne, andra sådarie anspråk
-
Underdåniga Skrifvelser.
225
Språk icke må falla Staten tilt last, skolat tillägga,
att ett sådant medgifvande för denna gäng
icke ra! gälla såsom prjejudicat för andre dylika
ersättnings - påståenden, som hädanefter kunna
göras.
Men då Riksens Ständer sålunda, å ena rå.
dan, åtagit sig denna uppoffring, för att i någon
mån lindra de månge medborgares bekymmer,
hvilka, genom desse förlu3ter, blifvit lidande, hafva
Riksens Ständer, å den andra, bordt iakttaga
den möjligaste noggranhet vid uppgörandet af
de grunder, efter hvilka ersättnirigs-beloppert
böra pröfvas och bestämmas. Riksens Ständer hafva
härvid jemfört hvad de utaf E. K. M. tillförordnade
Comrniiterade uti deras afgifne underdåniga
Berättelse anfört, roed de framstäilningar
i detta hänseende, sora Ef K. Mus, vid innevarande
Riksdag, i ämnet till Stats-Utskouet
aflatne Nådiga Skrifvelse, i anledning af samma
Berättelse, innehåller; hvarunder Riksens Ständer
dels godkänt, dela med iakttagande af nödige
befundne förändringar antagit, dels ock för
egen del tillagt de stadgapden, hvilka synts Riksens
Sränder kunna stå tillsammans, så väl med
en skyldig omtanka för det allmänna, som med
Reclamentemes billiga anspråk.
Aldra först är angeläget, att bestämma antalet
af de Reclnmationer, hvilka högst böra kunna
vid pröfningen af detta ämne ifrågakomma;
Och hafva Riksens Ständer ansett det-ta antal
ovilkorligen böra inskränkas inom de 161 mai,
hvilka redan blifvit i sådant ändamål anmäldte;
Men då, efter det Comrniiterade, till följd af E.
Bihang till Riks-Si, Frei loUe Sami, 1823. I 3, 1 1 3
ss6
Undtrdilniga Skrifvelser.
\
K. M:ts Nådiga befallning, uti det för Committerade
utfärdade Nådiga Förordnande, låtit, under
den 2 Maji 1818, genom allmän kungörelse,
tillkännagifva att de, sorn af den anbefallde utredningen
ville sig begagna, borde inom den i
derpå följde September hos Committerade sig anmäla
och lill bestyrkande af deras anspråk ingifva
nödige, i kungörelsen tillikti uppräknade, handlingar,
Committerade uti yttetligare kungörelse
den 14 December 1821 förständiga! vederbörande
Reclamenter , att de, som åstundade inkomma
med flere handlingar och upplysningar, ålåge,
att sådant ovilkorligen fullgöra inom den 1 Martil
31822, så vida de af nämndfe förmån ville sig
begagna; så enär Reclamenterne således haft en
ganska rymlig tid af mera, än 3 ar, att sine
ersättnings-anspråk i behörig ordning styrka, böra
alla de mål, hvilka icke till Committerade inkommit
inora sistberörde praescriptioris-lid, från en
sådan pröfning uteslutas, utom i de fall, då E.
K, M., uppå särskilde ansökningar, redan pröfvat
skäligt, att försuten tid återställa; Äfvensom
då ej allenast E. K. Mits Proposition vid 1812 års
Urtima Riksdag, utan ock E. K. Mits för Commit-'
terade utfärdade Nådiga förordnade samt E. K.
M:ts senast vid denna Riksdag till Riksens Ständer
afiåtne Skrifvelse af den 11 Junii förutsätta, att
uppbringningen och förlusterne skola blifvit Svenske
undersåter tillfogade af Magter, med hvilka
Sverige på den tiden varit i fredligt förhållande,
sådant ock föreskrifves, såsom ett oeftergiflig!
vilkor, hvarförutan ersättning för skadan icke kan
ega rum.
Underdåniga Skrifvelser.
387
Då Epokerne af fiendiligheters ntofvande
emot Sverige, serdeles af Frankrike, Preussen ,
England och Danmark, icke alltid under se
nare
åren blifvit bestämdt utstakade och inskränkte
inom tiden af offentlig krigsförklaring och offentligt
fredslut, utan Rikets fredliga och ofredliga
förhållande nied främmande Magter ofta härje
börjat och upphört i följd af särskilde Di
plomatiske
Communicationer, hafva Committerade
hos E. K. M. anhållit om Nådig föreskrift
i afseende på tiden, nar Sveriges fredliga förhållande
till desse främmande Magter under senare
åren från och med 1807, må hafva existerat,
upphört eller ånyo vidtagit , för hvilken
tid de hos Oommitterade anmälde ersättningsanspråk,
med få undantag, blifvit gjorde; Och har
E. K. M. till Committeiades rättelse i denna del
aflemnat Herr Stats-Ministerns för Utrikes Ärenderne
i ämnet afgifne Utlåtande, hvilket Coramitterade
sålunda tillämpat att, med undantag
af hvad som rörer Frankrike, der gränslinien
emellan, freds- och krigs-tillstånd ansetts bestämd
genom Pommerns occupation i början af
år 1812, Committerade, i afseende på Preussen,
England och Danmark, funnit upphörandet af
de Politiske och Commercielle förhållanden samt
de ömtesidiga beskickningarnes återkallande utmärka
att krigs-tillstandet inträdt.
Sedan E. K. M. uti Dess of vanberörde Näi
diga Skrifvelse till Riksens Ständers Stats-Utskott
af den 11 sistl. Junii i Nåder gillat Cornmitterades
ssigter, så vidt desamma rörde Frankrike
och Preussen, men deremot förklarat liden
för beräkningen af freds tillståndets fortfarande
/
32 S Underdåniga Skrif v elser.
med England till dagen af t riggförklaringen, den
a 7 Nov. 1810, och med Danmark likaledes till
krigsföfklarings-dagen, denis Sept. 1813, så anse
ock Riksens Ständer, att hvad E. K. M. salunda
i dessa delar yttrat, bur vid pröfningen,
huruvida förlusterne egt rum under tillstånd af
lerig eller fred, lända till ofelbar efterrättelse.
Uti E. K. M:ts nyssberörde Skrifvelse äc
yemväl anmärkt, att E. IC. M;ts Nådiga Proposition
af d. 3 Junii 1812 haft afseende endast
på de genom uppbringningar under den då
förflutne tiden Svenske undersåter tillfogade förluster,
för hvilka ersättning föreslogs i sammanhang
med frågan om afskrifning af RiksgäldsContoirets
utlänska gäld, samt att således sedermera
inträffade förluster icke egentligen tillhörde
en utredning, som i följd af samm» Nådiga
Proposition blifvit anbefalld; Men då sistnämd•de
förluster äfven blifvit af Committerade granskade
och i öfrigt äro af lika beskaffenhet med
de förra, har E. K. M. behagat öfverlemna åt
Riksens Ständer, att upptaga dem, jemte de äldre
förlusterne, till den ersättning Riksens Ständer
funno skäligt bevilja. Och aase, med anledning
häraf, Riksens Ständer sig böra i underdånighet
förklara, att tiden, daen förlust timat. ehvad så-,
dant skett före eller efter den tid, då E. K. M.
afgaf Dess förrberörde Nådiga Proposition, icke
billigt vis må lägga hinder i vägen för målets
upptagande till pröfning, så vida detsamma finnes
vara bland de 161 Mål, som redan blifvit
till ersättning anmäldte, och i öfrigt af ersätts
ningsgild egenskap.
