# ID: svediakorp-gov1838
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 109,052
# sentences: 2,310
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll j
vid Lagtima Riksdagen istockholm
år 1825.
Ti onds Samlingen,
Innehållande Riksens Ständers Expeditions-Utskotts
Memorial med Riks-Ståndens deröfver
fattade Beslut, och Riksens Ständers underdåniga
Skrivelser till Kongl. Maj:t,
Jemte Riksdags-Beslutet.
hindra Bandet,
STOCK HO L M,
Elméns och Granbergs Tryckeri, tSri.
.Nro 301.
Uppl* godkänd bos Kidd. o. Ad. d. 10 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. la — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. May.t, i anledning af vackt fråga,
om Statens ansvarighet för Enskildes af
Publike Ämbets- och Tjenstemän f örskingrade
medel.
S. A. K.
I anledning af bos Riksens Ständer förekommen
fråga, om osäkerheten för enskilde, i afseende
på sådane medel, sorn Kronofogde, eller
annan Publik Ämbets- eller Tjensteman, i följd
af ämbetsmannaplsgt eller verkstälde utmätningar,
får -om händer, men förskingrar, hafva
Riksens Ständer val funnit, att, äfven, enligt
nu gällande Författningar, den enskilde är försäkrad
om ersättning för den förlust, han kan
komma att lida, genom en, af åsidosatt uppmärksamhet
och eontroll, föranledd förskingring
af dess medel, såvida han sjelf iakttager , hvad
på honom ankommer; men till fullkomligt betryggande
mot så beskaffade förluster , anse lik
-
4 Underdåniga Skrifvtlseri
•viii Riksens Ständer åtskilliga stådgandeti vart
af nöden.
De fall, då enskilde, enligt gällande Lagar*’
skola anförtro sine medel i Ämbets- och Tjensternäns
händer , äro egentligen tvänne , nemligen
då, till fullgörande af Dom, eller eljest,’
medel kunna deponeras, eller, såsom Lagen säger,
i taka hander sättas , och då Utslag, hvarigenom
enskild fordran blifvit faststäld, till verkställighet
öfverlemnas åt Under - JExeculorer f
Kronofogde och Magistrat.
Hvad angar det förra af dessa fall , så äro
enskilde redan berättigade, att, genom deposition
uti Statens Gassa fullgöra dessa sina åligganden;
och sådane depositioner skola äfven, för att vara
gällande , verkställas i den ordning och under
den controll Författningarne föreskrifva, till säkerhet
för Staten, att desse medel verkligen blifvit
uti dess Cassa , eller Kongl. Ränte-Kammaren
och Landt-Ränterierne , nedsatte: i följd
hvaraf det synes rättvist, att Staten ansvarar enskilde
för hvad i denna Cassa får, enligt Lag,
finnas, samt ersätter dea förlust, som genom de
för vården deraf anstälde Ämbets- och Tjenstemäns
förvållande kan uppkomma; och Riksens
Ständer anse alltså ett allmänt stadgande böra
meddelas, såväl om Statens skyldighet i detta
afseende , sorn rörande hvad enskilde för til 1—
godonjuäaride af denna säkerhet böra iakttaga;
hvarförutan Riksens Ständer anse dessa depositioner
i Statens Cassa böra utsträckas derhän,
alt Under-Executorer hvilka af E. K. M:s Befallningshafvande,
såsom Qfver-Executorer, åläggas
att medel utmätningsvis uttaga och till hoj
Underdåniga Sbifvelser'.
ahni insända^ blefve tillförbundne, att desse medel
uti Landt-Ränterierne nedsätta och, på enahanda
sätt som vid Kronouppbörd , E. K. M:ts
Befallningshafvande derom underrätta, hvarefter
medlen borde, på lika sätt , ifrån Landt-Ränteriet
med omgående post till vederbörande öfversändas,
jemte det E. K. M:s Befallningshafvande
derom meddelade underrättelse.
Beträffande åter de medel, som i executiv
Väg kunna för enskildes räkning af Under-Executorer
uppbäras, i följd af Allmänna Lagen
och särskilde Författningar; så är det väl Landshöfdingen
, genom u §. i Kongl. Förordningen
den 2b Junii 1798, ålagdt, att tillse, det desse
fullgöra sin skyldighet; men då sådant ej kan
inhemtas tidigare eller oftare, än hvar tredje
månad, då ett Diarium bör insändas, hvaremot
verkställigheten af Utslag bör följa inom fjorton
dagar i Stad och tre månader på Landet, hafva
Riksens Ständer trott, i afseende härpå, det stadgande
vara lämpligt, att Magistrat och Kronofogde
ovilkorligen böra, genast vid Utslags emottagande
till verkställighet, deröfver utan betalning
afgifva bevis till fordringsegare; att den
borgen, uppbördsman, vid tjenstens tillträdande,
skall ställa, bör gifva säkerhet för de enskildte
medel, som i tjensteväg uppbäras, närmast efter
de allmänna medel, Uppbördsman om händer får;
samt att till ersättning för sådane, enligt tjenstpligt
uppburne, men derefter förskingrade enskildte
medel, vederbörande jemväl skola, närmast
efter Staten, i fall af allmänna medels förskingring,
ega förmånsrätt till uppbördsinans tillgångar
framför andra fordringsegare»
6
Underdåniga Skrifvelser.
Hvad Riksens Ständer sålunda föreslagit, fa
Riksens Ständer till E. K» M. i underdånighet
öfverlemna , med underdånig anhållan, det täcktes
E. K. M., i händelse förslagen bifallas, i
Nåder låta utfärda allmän Författning i ämnet».
.Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 302»
Uppl. o godkänd hos Ridd» o. Ad. d. 10 Nov. 1823»
Preste-Ståndet d. 13 — —
Borgare-Ståndet d. 1 a —- -—
Bonde-Ståndet d.17 — —
Riksejis Ständers underdånige Skrifvelse till'
Kongl. Maj:ly angående Tull- uppbördens
inlefver ering till Riksgälds- Contoir et m. nio.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, i afseende på grunderne
för Stora Sjötullens erläggande och uppbörden
deraf, förordnat att all Tull af inkommande
varor skall erläggas med vissa procent af det
värde, samma varor ega om bord i Svensk hamn,
och utgående varor deremot förtullas, efter deras
i Svensk Stapelstad egande försäljningspris;
i följd hvaraf den hittills gällande föreskrift, om
en del Tullurngälders liqviderande uti Hamburger
Banco, kommer att upphöra; så har , i anledning
af väckte frågor, hos Riksens Ständer
Underdåniga Skrifvelserl y
lörekomrnit, dels att alla Bevillningsmedel, hvaribland
afven Tull-uppbörden inbegråpes , böra
ingå till ett och samma förvaltande Verk , dels
ock att befattningen med inköp af vexlar för
Statens räkning varit åt Riksens Ständers Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret uppdragen och af
dem kunnat utan svårighet fullgöras, på en tid,
då Riket fanns behäftadt med en betydlig utländsk
skuld och vexelbehofven följaktligen voro
vida större, än nu. Riksens Ständer hafva alltså
funnit för godt besluta, det alla inflytande
Tullmedel hädanefter böra aflemnas till Riksgälds-Contoiret,
som eger att hålla Statsverket
tillhanda den under sådan Titel i Riks-Staten
upptagne summa; hvarjemte Riksens Ständer ansett
lämpligt, att uppdraga åt deras Fullrnägtige
uti Riksgälds-Contoiret, att upphandla och
uppå skeende behörig requisition för Stats-Verkets
räkning utbetala det bland Sjö-Tullsmedlen
beräknade belopp x utländska myntsorter, hvilket
för påkommande behof varder anvisadt.
Hos E. K. M. få Riksens Ständer härigenom
i underdånighet anmäla detta beslutJ och
Riksens Ständer framhärda etc.
§ Underdåniga Skrifvelser»
N:o 303.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 17 Nov. l &Z J*.
Preste-Ståndet d. jg — —
Borgare-Ståndet d. 20 — ■—
Aterremitt. af Bonde-Ståndet d. 20 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse tilt
Kongl. Maj:t, i anledning af vackt frågat
om en vidsträcktare tillämpning af stadgandet
i sj Cap. g /. Rätte gångs- Balk en*
rörande lagvaddct sakers lottning emellan.
Hof-Rätts Ledamöter..
S. A. K.
Hos Riksens Ständer har fråga förekommit om
användande af den, i afseende på målens fördelning
emellan Hof-Rätts Ledamöter, föreskrifne
lottnings - principen, äfven för adjungerade
Ledamöter; och sorn Riksens Ständer, i anledning
deraf, inhemtat, att stadgandet i 27 Capi
q Rättegångs-Balken , om lagvadda sakers lottning
emellan Hof-Rätts Ledamöter, icke vinner
tillämpning i de fall , då adjungerad Ledamot
i Hof-Rätt inträder, så vida han, utan
lottning, får till föredragning öfvertaga målen
i succession efter den, hvars plats han intager,
hafva Riksens Ständer ansett sig böra, med anmälan
af denna fråga, i underdånighet begära ,
det täcktes E. K. M. å berörde förhållande, i afseende
hvarpå Riksens Ständer icke funnit sig
Underdåniga Skri fv el serl
9
böra omedelbarligen föreslå något stadgande, son»
möjligen kunde, genom försvårande af antagne
arbets-methoder, leda till hinder för målens
skyndsamma föredragning och handläggning, i
Nåder fästa uppmärksamhet, samt åt ämnet lernna
den Nådiga åtgärd , hvarigenom den åsyftade
rättelsen lättast och säkrast åstadkommas kan.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 304.'
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 10 Nov. 1823!
Preste-Ståndec d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 •—■
Bonde-Ståndet d. 17 •—■ —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, rörande ändring af 4 /. i
xo Cap. Giftermåls-Balken.
S. A. K.
3Vled afseende på den allt mer och mer tilltagande
lättsinnighet, hvilken i synnerhet sig visar,
da oenige eller med hvarannan inbördes
mindre väl belåtne ägta makar siris emellan i
hemlighet öfverenskomma, att den ene af dem ,
under förbenall af Giftorättens bibehållande uti
gemensamma boet, bortrymmer eller kanske allenast
på nog nära afstånd undangömmer sig, för
att, sedan efterlysning skett och Skiljobref, på
10
Underdåniga Skrivelser.
%
grund af Domarens Utslag, blifvit utfärdadt, få
hvar för sig efter behag träda i annat gifte;
hafva Riksens Ständer, till förekommande af
sådane missbruk , trott sig böra hos E. K. M. L
underdånighet föreslå, det 4 §. i 13 Cap. Gifj
termåls-Balken måtte erhålla följande lydelse:
”Öfvergifvet och förlöper Mannen af ond’’sko
och motvilja sin Hustru och far utrikes i
’’thet uppsåt , att ej mera blifva och bo med
”henne, håfve ingen rätt sin lott i boet eller
”fasta gods sitt att råda. Vill Hustrun från ho”nom
skiljas, tage thå stämning hos Domaren,
’’Vet man ej, hvar Mannen sig uppehåller,
”förelägge Domaren honom Natt och Ar, att
”sig inställa , och varde detta föreläggande, gemiona
Konungens Befallningshafvandes försorg,
”öfver hela Riket kungjördt medelst allmän lysning,
sorn jemväl bör innehålla föreskrift till
”Krono- och Stadsbetjente, att uppgifva hvar
”han finnes. Kommer han ej inom föresattan
”tid, elier får man ej inom samma tid om bans
”vistande underrättelse, på grund hvaraf hand”räckning
till hans inställande hos den öfver”gilna
kan meddelas, dörne thå Domaren till
”skilnad, och håfve Mannen förverkat hela sin
”lott i boet. Samma Lag vare, ther Hustru
”förlöper Man.”
I händelse E. K. M. härtill täckes lemna
Nådigt bifall, torde det sålunda föreslagna stadgandet
varda, genom allmän Författning, till
efterrättelse i Nåder kungjördt.
Riksens Ständer framhärda ete.
Under dåniga Skrifvelser.
31
N:o 305,
Uppl. O; godk. Hos Ridd, o. Ad. d. lo Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 12 —• —
Borgare-Ståndet d. ia — —•
Bonde-Ståndet d, 17 —• —
Riksens Ständers- underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit, angående ordningen får
stadfästelse d, samt för ändrings sökande
uti stängsel-delningar, verkstälde af
Landtmätare,
S. A K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att hvarken allmänna Lagen eller
Författningarne om Storskiftes-delningar och Enskiften
bestämdt föreskrifva stället , tiden och
ordningen till erhållande af stadfästelse å , samt
för ändrings sökande uti af Landtmätare verkstälde
delningar af gardesgårdar inom by eller
emellan särskilda byar, hvilka delningar ofta
skola ega rum, utan att Storskiften eller Enskiften
pa egome äro i fråga; och ehuru stadgandet
uti bl §. af Kongl. Maj,ts Nådiga Förordning
om Landtmäteriet i Riket den 12 Augusti 178 3,
10 §. i Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, orri
Enskifien den 2 Februarii 1807 , samt Kongl.
Förordningen den g Februarii 1802, synas anvisa
den Rättegångs-ordning, sorn uti ofvanuppgifne
fall följas bör; likväl och då ett förtydligande
af berörde stadgande torde bereda en
jl2
Underdåniga Skrifvelserl
större säkerhet fö'r parter, hvilkas rätt af stäng»
sel-delningar beror, hafva Riksens Ständer ansett
sig böra hos E. K. M. i underdånighet föreslå,:
att, genom Nådig förklaring, i detta hänseende
måtte bestämmas, att då antingen fastställelse sö»
kes å af .Landtmätare förrättade stängsel-delningar
inom by eller inom särskilda byar, eller tvist
derom uppkommer, en sådan fråga bör af Härads-Rätt
i orten upptagas och pröfvas i den ordning,
som för dylika frågor är bestämd; skolande,
i händelse af missnöje, målet på samma sätt,
som andra af Härads-Rätt afdömde, genom vad
till Lagmans-Rätt och Hof-Rätt, samt derefter,
genom underdånigt ändringssökande, hos Kongl.,
Majit fullfölj as.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif'vtiar' i 3
N;o 306.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 10 Nov. 1823-
Preste-Ståndet d. »3 — —
Borgare-Ståndet d, 13 —• —
Bonde-Ståndet d. 17 —
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelse lill
Kongl. Maj:t, i anledning af Dess Nådiga
Proposition, angående upph eif vande
af 8 §. i 1. Cap. Ut söknings- Balken samt
ändring af 2 §. i 45 Cap. MissgerningsBalken
samt af öfver skrif ten till sislberörde
Cap, och Balk.
S. A. K.
^Genom Nådig Proposition under den 14 sistlJulii
aflåten till Riksens Ständer, har E. K. M.
förklarat, att sedan den till Lagarnes öfverseende
i Nåder tillförordnade Committé dels anmärkt
olämpligheten 1 flere delar af de straffbestämmelser,
sorn i 45 Cap. 2 §. Missgernings—
Balken blifvit utstakade for Uppbördsman, hvilka
förskingra allmänna medel, dels o-ck framställt,
att, då 8 §. 1. Cap. Utsölcnings-Balken
endast stadgar ett mindre ansvar för de fall, när
den, som utsökning bjuder eller i verket ställa
bör, siar under sig någon del af det som utmätt
är, men andre Ämbets- och Tjenstemän äfven
kunna, i och för deras Ämbeten och Tjänster,
vara berättigade eiler pligtige, att emottaga
eller vårda allmänna eller enskilde tillhörige me5
Underdåniga Skrifvelter'.
del, hvarföre ansvaras bör, det alltså vöre nödige
att desse brister i Allmänna Lagen måtte afhjelpas
genom nya stadganden, hvartill bemälde
Committé jemnväl afgifvit underdånigt förslag, E.
K. M., vid öfvervägande häraf, likaledes funnit
förrberörde Lagrum fordra rättelse; samt att ,
alldenstund Ämbets- och Tjenstemäns tillgrepp
och förskingring af medel , satte under deras
vård, otvifvelaktig! borde hänföras till antalet
af förbrytelser , sorn icke endast yttra de mest
menliga verkningar, utan äfven till deras natur
innefatta de grofsta missbruk, samt förbrytelsens
beskaffenhet icke förändrades , antingen den brottslige
vöre Uppbördsman eller icke, antingen medlen
tillhört Kronan eller enskilde, E. K. M. fördenskuld
ansåg sådane förordnanden i ämnet böra
meddelas, som, å ena sidan, genom alfvarlig och
skyndsam bestraffning , bidraga till betryggande
af allmän och enskild säkerhet, men, å den andra,
lämpa straffet efter sig företeende större eller
mindre grad af brottslighet; och har E. K,
M. med anledning af 87 §• uti Regeringsformen
i Nåder föreslagit,- så väl att 8 §. i 1 Gap. Utsöknings-Balken
måtte upphäfvas, som att 45
Cap. Missgernings-Balken kunde till dess öfverskrift
och 2 §. erhålla följande förändrade lydelser
Missgernings-Balken.
XLV Cap,
”Om den som svikeiigen drager till sig Kronans
ingald; sä ock om Uppbördsman eller annan
Ämbets- och Tjensteman förskingrar medel, som
han i och för Ämbete eller Tjenst emottagit.”
Underdåniga Skrifvclser'.
15
2. §.
”Griper någor till medel, vare sig Kronans,
Städers, Menigheters eller Enskildes , dem han,
i eller för Ämbete eller Tjenst, till förvarande,
förvaltning eller redovisning emottagit, och dem
förskingrar, miste Ämbete eller tjenst , förklares
ovärdig att i Rikets tjenst vidare nyttjas och
straffes med fängelse och tjeriligt arbete, i ett
till två ar, då det tillgripna är under eller till
ett tusende daler; med arbete å fästning i två
till fem år, då tillgreppet är öfver ett tusende
eller till tre tusende daler; i fem till åtta år,
om det går öfver tre tusende eller till sex tusende
daler; i åtta till elfva år, om det går öfver
sex tusende eller till aderton tusende daler;
i elfva till fjorton år, om det går öfver aderton
tusende eller till sextio tusende daler; i fjorton
till sexton år, om det går öfver sextio tusende
eller till ett hundrade åttatio tusende daler."”
”Rymmer någon med uppbörd eller andre
sådane medel, som förr sagde äro, straffes han,
då han ertappas, med fern års arbete å fästning,
utöfver hvad ofvan sagdt är.”
”Vid fängelse- eller fästningsstraffs bestämmande
i de fall, då kortare eller längre tid derföre
satt är, pröfve Domaren, om tillgreppet af
slöseri eller vårdslöshet föranledt varit, eller ej;
så ock om andre omständigheter till strafftidens
förkortande eller förlängande inom de stadgade
gränsorne verka kunna.”
”Hvad tillgripet är, skall återgäldas med sex
af hundrade i ränta. Yppas brist deri, ege den,
från hvilken tillgreppet skett, sedan den brottslige
straffet undergått, samma rätt till hans per
-
Underdåniga Skrifvelserl
son, som Lagen i allmänhet tillägger fordringi»
egare, i anseende till deras gäldenärer.’’
Efter öfvervägande af hvad så väl Högst-l
berörde Kongl. Proposition som dervid fogade
handlingar innehålla, hafva Riksens Ständer äfven
insett nödvändigheten ej mindre af förändrade
straff-bestämmelser för Uppbördsman, i och
flir förskingring af allmänna medel, än också af
en lag, deruti hvarje förskingrande af medel ,
uppburne i och för tjensten, belägges med enahanda
ansvar, antingen den brottslige är Upp-’
hördsman eller icke. Riksens Ständer, som fun- .
nit de af E. 1C M. föreslagne bestraffningsgrader
för ifrågavarande brott vara lämpade efter
brottets beskaffenhet, vilja alltså för sin del bifalla,
att det Lagförslag, E. K. M., uti ofvan
omförmälde
måtto, till dem afiemnat, må, såsom
ständig Lag, antagas; dock hafva Riksens Ständer
ansett sig böra fasta E. K. M:s Nådiga upp»
märksamhet derå, att vid slutmeningen i a §. 45
Cap. Missgernings-Balken , lydande sålunda: ”i
14 till 16 jt örn det går öfver 60,000 eller till
180,000 daler” måtte för fullständighetens skuld
tillsättas orden: och derutöfver, heldst detta stadgande
eljest skulle kunna tydas derhän, att tillgrepp
utöfver sistnämnde belopp antingen icke
kunde ske eller ej bestraffades. Hvilket Riksens
Ständer, till svar å E. K. M.s Nådiga Proposition
, få i underdånighet anmäla; och Riksens
Ständer framhärda etc.
Underdåniga Sirifveher'.
N:o 307.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 10 NoV. 1823*
Preste-Ståndet d. 14 — —
Borgare-Siandet d. 13 —• —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Stcinclers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit, angående Församlingars befrielse
i vissa fall från skyldigheten, att
bygga eller underhålla Tionde- Lada m. rn.
S. A. K.
T ill förekommande af olika begrepp och tydningar,
i fråga om Församlingars skyldighet, att
bygga och underhålla så kallad Tionde-Lada,under
den lid Gontract om Pastoralier utgörande gälla,
fä Riksens Ständer nu härmed i undeidänighet
anhålla, att E. K. M. täcktes, genom utfärdande
Kungörelse i Nåder förklara, att uti de Församlingar,
der öfverenskommelse!- om Presträttigheternes
utgörande redan ega rum, och ingen
del af Tionden levereras i skaftet, samt något
om Tionde lada icke blifvit bestämdt, äfvensom
på de ställen, hvarest siriane öfverenskommelse!
framdeles kunna afslutas, må Församlingsboerne,
under den tid, conventionen räcker,
njuta befrielse från skyldigheten, att bygga eller
underhålla Tionde-lada, samt vara berättigade,
att ladan efter godtfinnande disponera.
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Rlit-St, Prau >89;. lo it Sani. t B. %
18
Under Jani ga Skrif velter»
* N:o 308.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 10 Nov. 1823.'
Preste-Siandet d- 12 — —
JBorgare-Ståndet d. 1 a — —
Bonde-Ståndet d. 17 •—• —■
Riksens Si cinders underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj-1, i anledning af vackt fråga,
om litvidgacl frihet till vdder-mjdlqvarnars
uppbyggande, med rättighet alt derå mala
för tull.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har framställning derom
blifvit gjord, att, som det någon gång inträffar»
att, genom hvarjehanda omständigheter, vattentillgången
för med vattendrift inrättade mindre
mjölqvarnar, antingen i betydlig mån minskas ,
eller alldeles upphör, så att qvarnens drifvande
icke kan fortsättas, det måtte, vid sådant förhållande,
lemnäs qvarn-egaren öppet, att, efter
föregången behörig undersökning, få, i stället för
den för honom onyttig blifne vattenqvarn, uppbygga
en väderqvarn, och derå vinna skattläggning.
Vid öfvervägande af denna fråga, häfva
Riksens Ständer funnit, att den sålunda yrkade
rättigheten icke, i likhet med hvad vid nya Tullqvarnars
anläggande, efter nu gällande Författningar,
eger ruin, kan anses bero af andra qvarnegares
lagligen försäkrade rätt, att betjena eo
Underdåniga Skrifvelser.
19
viss ort med förmälning af spannemål; och som
för öfrigt, genom medgifvande af meranämnde
rättighet, fördelar skulle beredas,' så val qvarnegaren
och den kringliggande orten, som Staten,
hvilken kommer att åter erhålla den ränta, som
af en till begagnande instäld vattenqvarn icke
billigen synes kunna utgå; anse alltså Riksens
Ständer sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anmäla den önskan, att, genom urfärdande afen
allmän Författning, det måtte i Nåder tillåtas
egare af en sådan vatten-mjölqvarn, hvars drift,
genom minskad eller alldeles försvunnen vattentillgång
, blifvit instäld, att, i stallet få inom
samma ort uppföra väder-mjölqvarn, och dervid
begagna sin förra rätt (ill idkande afspatinemåls
förmälning emot tulltägt; dock att anmälan derom
torde förut böra göras hos E- K. M:tg Befallningshafvande
i Länet, som, derest den för
qvarnens uppbyggande utsedde plats icke vöre
mindre, än J50 alnar, från allmän väg helägen,
derom genom Kronobetjeningen borde undersökas,
skulle ega att behörig lillstånds-ResoIution
meddela, utan hinder »f andra qvarnegares jäf
emot den äskade förändringen , och utan andra
vilkor, än att den ränta, sorn tilläfventyrs varit
den gamla qvarnen åsatt, blefve på den nya öfverflyttad
, och att storleken af qvamstenarne uti
tiya qvarnen förblefve enahanda med den, som
Uti den gamla varit lagligen begagnad,
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelltft
N:o 309.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. io Nov. 1823*
Preste-Ståndet d, 12 — —
Borgare-Ståndet d, 13 — •—•
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit, i anledning af väckt fråga,
om Goihlands Hemmansegares skyldighet,
att underhålla lastage-bryggor vid de pd
ön varande landlhamnar m.'m.
S. A. K.
Riksdags-Fullmägtige af Bonde - Stlndet från
Gothlands Län, hafva hos Riksens Ständer väckt
fråga derom, alt, sedan den fria rättighet till utförsel,
nied egne farkoster, af egne producter ,
äfven till utiikes orter, hvilken fordom tillhört
Gothlands Hemmansegare, numera är (lern betagen,
de malte befrias från den, efter deras förmenande,
på berörde rättighet grundade skyldigheten,
att bygga och underhålla sjöbroar och
lastage-bryggor vid de omkring ön spridde landthamnar
och inloppsslällen, samt att Wisby Stads
Handlande, som vid desse landlhamnar idka handel,
måtte blifva ålagde, att ifrågavarande byggnads-
och underhållsskyldighet ensamt besörja;
men om icke en fullkomlig befrielse i detta hänseende
skulle för Gothlands Hemmansegare kunna
ega rum, har den utväg blifvit föreslagen ,
att dea afgift, sorn erlägge» utaf fartyg, hvilka
Underdåniga Sirifvelser.
besöka ifrågavarande landlhamnar och der ineller
utlasta varor, kunde i stället att, såsom nu
skall ske, ingå i Wisby Stads-Cassa och förstadens
enskildta behof disponeras, framdeles få användas
till lastage-bryggornes underhåll, och un*
derhålls-skyldiglieten Hemmansegarne åläggas,
endast för så stor del, som icke på detta sätt
kunde bestridas; och har i sammanhang härmed
jemnväl blifvit yrkad befrielse för Gothlands Hemmansegare
från skyldigheten , alt uppbygga och
underhålla Strandridare-boställen, hvilkas inrättande
förmodas halva egt gemenskap med den
fordna JLandiulIs-uppbörden , men hvilka nu endast
af de för Sjötulls-bevakningen förordnada
Uppsyningsman begagnas.
Vid öfvervägande af detta ämne hafva Riksens
Ständer inhemtat, att Gothlands allmoges lika
beskaffade begäran, i afseende på harnnbryggornes
vidmakthållande, blifvit ej mindre af Kongl,
Majtt, uti 45 §. af Resolutionen på Allmogens
Besvär den g December 1766, än äfven al Riksens
Ständer år 1815, afslagen på den grund,
alt Wisby Stads rättighet, att, för Stadens enskildta
behof, uppbära och använda de medel, som
erläggas af fartyg, hvilka besöka landthamnarne
på Gothland, vore, likasåväl som Gothlands Hemmansegares
skyldighet, att bygga och underhåll*
liamnbryggorrie, stadgad i äldre och sednare
Kongl. Resolutioner och Privilegier; och dådet
salunda annu är outredt, dels huruvida 1766 års
Kongl. Resolution verkligen är öfverensstämmande
med de för Wisby utfärdade Privilegier,
dels ock huruvida Gothlands Allmoge lagligen
kan vara löfbunden, att underhålla laatage-bryg
-
99
Underdåniga Siri [veiner.
gorne och Strandridare-bosfällen vid Landthamnarrte,
anse sig Riksens Strinder höra i underdånighet
anhålla, det måtte undersökning i Nåder
varda anbefald , om anledningen till och
verkligheten af Allmogens på gothland ifrågavarande
förmenta åliggande, på utgången af hvilken
undersökning det derefter torde få ankomma,
huruvida någon befrielse eller lindring uti
det öfverk!agade besväret må kunna Hemmansegarne
beviljas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o |10,
Uppl. o. godt. hos Ridd. o. A.d. d, 10 Nov. 1823.
Preste-Siåndet d. 12 — .—,
Borgare-Ståndet d, 12 —* *—
Bonde Ståndet d. 17' -— —.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majt, rörande utsträckning i den
Blekingska Allmogen förunnade Seglationsfrihet.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har bli/vit
fästad derpå, att, då E. K. M., under den 31
JVlartii 1819» med afseende på Riksens Ständers
vid flere Riksdagar gjorde underdåniga framställningar,
täckts i Nåder bifalla, att Blekingsk*
Underdåniga Skrifvelttr, *3
Allmogen finge, under nämnde år och intilldess
annorlunda förordnades, ifrån alla hamnar
och lastnings-platser inom Provincen, föra ved
samt byggnads- och redskaps-ämnen af alla trädslag,
utom Ek, till alia inrikesorter, E. K. M,
tillika meddelade den föreskrift, att, utan skyldighet,
att å skogs-producterne taga Tullkammar-förpassni
ng, de Controller skulle noggrant
handhafvas, sorn Kongl. Brefvet af den 26 October
1804, uti dess 4, 5, 6, 8, 11 och 12
puncter, stadgar i afseende på den derigenom
medgifne utförsel af trädvaror från Pukavikshamn
i Blekinge till Ingelstads- och JerrestadsHärader
i Christianstads Län, af hvilka anförde
puncter den 4:de innehåller, att, till transporten
sjöledes af ved och redskaps-virke från
Blekingska sidan, farkoster af större drägtighet,
än till 12 famnar ved,'icke få nyttjas, hvilket
äfven bur iakttagas, om afhemtningen verkställes
af innevånarne från Skånska sidan; och då, enligt
Riksens Ständers tanka, det är af mycken
vigt, att den ena Provincens alster ma kunna
fritt och obehindradt öfverlåtas till en annans
behof, (en grundsats, desto mera erkänd, som Staten,
för befrämjandet af en sådan öfverlåtelse, bekostar
betydliga summor) samt dertill äfven skulle bidraga
rättigheten, att begagna »torre fartyg, enär en lindrigare
fraktkostnad medförde en större vinst
vid skogs-eflecternes föryttrande; anse Riksens
Ständer sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det måtte ifrågavarande stadgande, om
inskränkning i afseende på farkosterne3 storlek,
varda i Nåder upphäfvet, så att Blekingska Allmogen
berättigas, att »hätta sina skogsproductej
Underdåniga Skrifvtlstr.
till »lia inrikes orter, med egna fartygj utan afseende
på dessas större eller mindre drägtighet;
dock torde, till förekommande af missbruk, det
■vilkor böra härmed förenas, att, vid fartygs
clarering, den Krono-betjent eller Uppsyningsman,
som utfärdar fraktsedel, må deraf aflemna
ett duplett exemplar till Tullkammaren i Di—
strictet, för att derifrån ofördröjligen afsändas
till fartygets destinationsort.
Riksens Stander framhärda etc.
N:o 311.
Uppl, o» gcdk. hos Ridd. o. Ad. d, 16 Nov. 1823*
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d» 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit, rörande åtskilliga stadganden
i afseende på Husbehofs-bränvins**
bränningen m. m,
S. A. K.
i anledning af flere vid detta Riknmöte väckta
frågor, rörande husbehofs-bränvins-brännirigens
utöfning och dermed gemenskap egande ämnen,
häfva Riksens Ständer tagit detta ärende i öfvervägande
och ansett åtskilliga förändringar i
de derom gällande författningar böra ega tum.
Underdåniga Skrifve! seri
*5
Beträffande först sjelfva rättigheten att tillverka
bränvin; så förekommer dervid, att, enligt
hvad allmänt är erkändf, bränvins-bränning
är en för Jordbruket oundgängelig handtering,
äfvensom att ilen, endast i förening med
jordbruk, kan bereda förmån åt det allmänna;
Och som häraf foijer, att .Städerne endast i den
man, sorn ega jord, böra vara berättigade att
i denna handterings utöfvande deltaga, hvadan
jemväl deras rättighet icke bör beräknas efter
innevånarnes personal, utan efter värdet af den
jord, de innehafva, så fa Riksens Ständer hos
33. Jx. M. i underdånighet anhålla, att, med
upphäfvande af 1 Mom. i 2 §. af Kongl. Kungörelsen
den b September 1815, angående husbehofs-bränvins-bränningen,
rättigheten att tillverka
bränvin endast måtte tillerkännas de Städernes
innevånare, söm tillika innehafva jord,
efter den för landet stadgade grund, eller det
vid Taxeringen jorden åsane värde; dock sorn
Städernes jord vanligen ar i så små lotter sönderdelad,
att i allmänhet ingen annan, än minsta
pannerymden skulle få begagnas, så vida
trän vins-bränningen skulle särskildt af hvarje
Jord-egare i Stad utöfvas, hafva Riksens Ständer
funnit det böra Städernes innevånare tillåtas,
att gemensamt en sådan tillverkning utöfva
för sammanräknadt värde af fleres egor, likväl
med vilk,or, att icke flere, än Två Nittio kannors
pannor, må finnas i ett bränneri, och att
för den större pannerymden erlägges den progressiva
afgift, sorn i allmänhet blifvit stadgad.
På samma grund, som här ofvan blifvit
sberopad, ellet; bränvins-brär.aiogeus oskiljaktig.
Underdåniga Skrifv$lsert,
het fran jordbruk, anse Riksens Ständer Krono
brännerierne
bora upphöra och Brauvinsfillverkning
i de Städer, der Krono-Brännerier nu
finnas anlagbe, icke annorlunda utofvas", an
som för Siä<ler i allmänhet blifvit förslaget ,
heldst de, för Statens räkning bedrifne, medföra
förlust och så väl i sådant skick, som
utarrenderade till enskilde, lända X.andtmannerx
till förfång; och torde, i händelse af Nådigt bifall
till denna underdåniga framställning, 3 Mom,
i 2 §. af högstberörde Kongl. Kungörelse korn-»
ma att utgå.
Då nu i allmänhet Torpares egor ära inberäknade
i hemmansvärdet, anse väl Riksens
Ständer icke någon allmän rättighet till bränvins-bränuing
böra Torp-i nnefiafvare tilläggas:
men enär sådane lägenheter finnas, som, utan
att vara till hemmantal uppskattade eller för
närvarande roterade, likväl äro med särskild ränta
belagde och dessa således icke kunna inbegripas
under de uti rnerberörde Kongl. Kungörelses l.
§. 2 mom. uppräknade lägenheter, få Riksens
Ständer i underdånighet hemställa, det, genom
tillägg till nyssnämnde lagrum, bran vinsbrännings-rättighet
måtte i Nåder tillerkännas alla
Torp-lägenheter, som äro med särskild ränta till
E. K. M. och Kronan belagde , ehvad de äro
roterade eller icke.
Hvad angar beräkningen af hemmansvärde,
såsom grund for pannerymden; så , enär detta
värde är, i anseende till I.andtrnanna-producternes
fallna pris, underkastadt förändring, men
en deraf härflytande föränderlighet af den til 1 atus
pannerymden gaåste vara högst menlig för
Underdåniga Skrifvelser1
•7
tillverkarens beräkningar, äfvensom föranledande
till redskapens omarbetning, anse Riksens Ständer
en mera bestämd norm vara nödig, och få
i sådant afseende underdånigst föreslå, att Hemmanens
för år 1822 åsatte uppskattningsvärda
måtte intill nasta Riksdag tagas till grund för
pannerymden, på sätt Författningen i öfrigt stadgar,
med härefter lämpad förändring af dess 1 §.
6 morn.; hvarjemte, enär den uti oftanämnde
Författnings x §, 4 mom. Hemmansegare lem.
nade tillåtelse att emot en ökad afgift få begagna
högsta pannerymden för den class, hvarinom
Hemmanets rätta pannerymd hörer, ehuru
åsyftande förekommandet af kostnader för större
pannors omarbetning, likväl är stridande emot
deri allmänna grunden för pannerymdens bestämmande,
och kan till många missbruk föranleda,
Riksens Ständer finna den genom berörde
tillåtelse uppkomna directa rättighet böra upp.
höra; af hvilken anledning Riksens Ständer i
underdånighet anhålla örn Författningens förändrande
i öfverensstämmelse härmed; men på
det icke någon obillig förlust mätte drabba deni,
som, med förtroende till Forfattningens oföränderlighet,
förskalfat sig större hränvinspannor,
hemställa Riksens Ständer underdånigst , det
ifrågavarande förmån , såsom ett af omständig*
heterne påkalladt undantag, kunde få imil nästa
Riksdag tillgodonjutas af de jordegare, hvilka
redan vid Mantalsskrifningarne låtit anteckna sig
till brär.vinsbränning med pannor om större
rymd, än hvartill de efter tariffen äro berättigade;
och torde i öfrigt E. K. M. täckas , till förekommande
af de olägenheter, sorn understund
-
Underdåniga Skrifvelse?!
om uppkomma deraf, alt, vid pannors uppmätning
och stämpling, bråk lagas i beräkning, i
Kader förklara, alt afseende ej må göras på öfverskottet
af en gifven tillåtlig pannerymd , så
vida delta ej uppgår till fullt en kannas belopp.
Det för närvarande gällande stadgande, att
man blott till hälften af den tillåtna pannerymden
får begagna de så kallade Skottska brånvins-pannorne,
eller i allmän het sådané, hvilkas
höjd understiger en tredjedel af deras diameter,
synes Riksens Ständer motverka en loflig industri,
sorn går ut på besparing af bränsle, tid och
arbetskostnad; och Riksens Ständer hnna sig alltså
föraniåtne, art hos £. K. M, i underdånighet
hemställa, det bränvinspannor och dertill hörande
redskap, af hvad forin sorn helds!, måne tillåta-,
med lika vilkor for alla , att pannerymdeti
endast bestämmes efrer hemrnansvärdet och att
således lo morn. af l uti Författningen, otn
lrusbehofs bränningen, mätte uteslutas.
I afseende på rättigheten att försälja bränvin,
finna val Riksens Ständer, det uti Kongl»
Förordningen, den ao December 1815 utsatte
minimum af en kanna, hvarunder de, sorn icke
hafva rriinu'eri 1 gs-ratt, icke fa bränvin försälja,
böra i allmänhet bibehållas; men alldenstund
undantag härutinnan torde i vissa fall bora ega
ruin, få Riksens Ständer fördenskull i underdånighet
hemställa, att E. K. M. täcktes ej allenast
i Nåder tillåta jordbrukare, att till underhafvande
och såtlane personer, som hos dem förrätta
aibete, försälja mindre qvantum, men icke
under j^dels kanna, utan. äfven upphäfva stadgandet
i sistnämnde Kongl. Förordning, att de;
Underdåniga Skrifvelser'. 29
Born till branvins-minutering äro béräftigade
icke få till andre, än vägfarande, i minut försälja
eller utlemna bränvin, i annat fall, än då
desse der taga sin måltid, h«Idst berörde s aJganden
sällan efterlefves och iagttagandet deraf
nästan omöjligen controllerås kan.
Slutligen har Riksens Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad på den tvätydighet i meningen,
sorn uppkommer derigenom , att uti Kongl.
Kungörelsen den ao December 18 '5, i fråga
om bränvins-minutering äro nyttjade följande
uttryck, nemligen: uti * Art. 1 §.: ”ilen som I
minut försäljer eller utlemnar bränvin,” samt
uti 4 och 5 §§. af samma Art.: ”försäljer eller
utdelar”; och som Författningens syftemål snåste
vara att förhindra oloflig bränvins-minutering
emot betalning eller ersättning, men icke att förbjuda
denna varas utdelning såsom gåfva, anse
Riksens Ständer de anmärkte orden , såsmoöfverflödige,
böra uteslutas; hvilket Riksens Stander
få lill E. K. Mus Nådiga godtfinnande i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Stander framhärda etc.
3o Underdåniga Skrifvelser.
N:o 3IS.
Uppl. o. god k. lins Ridd. o. A <1. d. 16 Nov. 1823J
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens , Stein ders underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, rörande Rikets PenningeP
iis ende och de med detsamma gemenskap
egande ämnen.
S. A. K.
Sedan E. TC. M. funnit det vara af erfarenheten
ådagalagdt, att följden af de vid Riksdagert
åren 1817 och 1818, till beredande af en mera
verksam och förmånlig Penninge-rörelse, af
Piksens Ständer beslutne åtgärder icke svarat emot
E. K. Mas förmodan, och E. K. M. af sådan
anledning och Under Dess oafbrutna omsorger,
så val för Näringames och Handelns förkofran,
Som för den enskildes bästa, i Naclér
uppdragit åt en tillförordnad Committé, att utarbeta
och till E. K. M. ingifva Betänkande och
Förslag, som kunde tjena till ledning för Piksens
Ständers öfverläggningar om Penninge-Verkets
reglering 5 så liar E. K. M., genom Pernisa
under deri 19 sistlidne Februarii, låtit tillställa
Riksens Ständers Stats-Utskott Committéen* arbeten
i förenämnde afseende, samt uti Skrifvelse
af samma dag, med öfverlemnande åt Rik»
»ens Ständer, att besluta i ett mål, gom tå uä
-
Vnderiåniga Skrifvelse'. 31
ra rörer Nationens välfärd, förklarat Dess Nådiga
önskan, att Riksens Ständer måtte finna tjen.
liga utvägar, att på en gång befästa den allmänna
förmögenheten och det enskildta förtroendet,
att bereda större liflighet i Penninge rörelsen
och att afhjelpa den förlägenhet, hvari särskilde
Medborgare-Classer råkat, genom äldtö finartci—
ella anstalter, eller andra tillfälliga orsaker; och
hafva Riksens Ständer, som i öfvervägande ta.
git innehållet af ofvan åberopade Betänkande
och Förslag, jemte de flere i sammanhang härmed
inom Riks-Stånden väckte motioner, efter
nogaste pröfning, fattat öfver Rikets Penningeväsende,
och de med detsamma gemenskap egande
ämnen, följande Beslut:
1:0 Utvexling af verkligt Mynt, till inlösen
af Rikets Ständers Banks Sedlar, må icke
nu företagas.
2:0 Af Bankens behållna vinst bör en
Summa af 266,666 R:dr 32 sk. Banco Transport-Sedlar
årligen afsättas och anslås, att för
Bankens räkning inköpa Metaller af Guld och
Silfver, efter den Instruction, som för BancoFullmägtiges
förfarande i denna del, särskildt
är fastsiäld.
3.0 Det skall vara hvar och en tillåtet,
att uti Banken, emot Myntbara Metaller, tillvexla
sig Banco-Sedlar, beräknade till det förhållande
som Banco-Fullmägtige särskildt för
hvarje år, vid det föregåendes slut, bestämma,
efter föranledande af Vexefcoursens medelbelopp
det sistforflutna året, jemnfördt med det inom
.Landet gångbara piiset på Silfver, som genom
behörige betyg från Auctious-kamrarne utiönei
Vnåfrdaniga Sbrifv elstri
dock likväl icke under Ho sk; och Icke 6fvet
128 sk. för 1 R:dr Specie.
4:0 Hvad som vid denna Silfver.invexling
i öfrigt bör iagttagas, bestämmes genom särskild
Instruction för Kanco-Fu 1 i mägti ge ; men det, år
181b, till Kongl. Maj:ts Nåiliga disposition intill
nästa Riksdag anvisade Credit!v, för inköp
af Myntbara Metaller, kommer nu att upphöra.
5:0 Från och med nästkommande års början
intill nästa Riksdag, upphörer all ränteberäkning
å Stats-Verkets skuld till Banken; mea
å Capitalet afbetalas årligen intill nästa Riksdag
150,000 R:dr Banco.
6:0 T enlighet med 63 §■ uti RegeringsFojonen,
kominer, afven for denna gång, det så
kallade Stora Cieditivet, att till utgående frän
Banken anvisas.
7:0 För inlösen af Riksens Ständers Riksgälds
Contoirs Credit-Sedlar öppnas, från och
med böljan af nästkommande år 1H14 , en egen
räkning uti Vexel Kanken, i hvilken de till inlösen
uppföra* efter det belopp, hvartill de vid
samma tid äro utelöpande.
8:0 All Riksgälds Contoirets skuld till Banken
bibebälles, såsom hittills, i Bankens Räkenskaper,
Riksgälds-Contoiret till last. Men all
Ränteberäkning å samma skuld upphörer intill
nästa Riksdag. Den del af det för detta år beräknade
behof af Discont-bit rade från Banken,
hvilken innan årets slut icke blifvit af Riksgälds-Contoiret
begagnad till inlösen af då förfallne,
men ouppvisade obligationer, bör dock,
vid slutliqvid detta år, beräknas såsom begagnad,
samt
Underdåniga Skrifvelser.
3 i
samt öfverflyttas på Riksgälds-Contoirets nya
räkning med Banquen öfver i vanlig ordning insatte
och utassignerande medel, så att deraf, i
mån af behofven, må kunna fullgöras ofvannämnde,
endast uppskjutne, utbetalningar.
9:0 Från och med början af nästa år upphörer
Riksgälds-Contoirets hittils varande obegränsade
Creditiv-rätt till assignering på Banquen,
men, på det att Riksgälds-Contoiret ej måtte
för ögonblicket sakna tillgång att fullgöra de af
Rikets Ständer föreskrifne utbetalningar, må
Riksgälds-Contoiret ega, att uppå Banquen assignera
i den mån behofvet för dagen ej skulle,',
genom dess egna för handen varande tillgångar,
kunna fyllas. För de Banquens medel, hvilka
sålunda af Riksgälds-Contoiret för en tid begagnas,
erlägges ingen ränta, men deremot böra
de, så snart tillgångar inflyta, ovilkorligen genast
återbetalas.
10:0 Hvad som af Banquens behållna vinst
för hvarje år återstår, sedan dess förvaltningskostnader
blifvit bestridde, och afdrag skett för
den till inköp af Myntbara Metaller anslagne
Summa bör, jemte den t ii | Banquen inflytande
årliga Capital-afbetalningen 150,000 R:dr å Statsverkets
skuld, vid ett påföljande års början,
uppföras å Riksgälds-Contoirets räkning med.
Banquen, såsom till Riksgälds-Contoirets disposition
, genom assignering, aflemnadtj och kommer
Riksgälds-Contoiret, att dermed bestrida de
utbetalningar och anslags som Rikets Ständer
vid denna Riksdag föreskrifva» Öfverskotten uppå
Statens Ordinarie- och Extra-Ordinarie in0ikan$
t'tU Riks-St. Prat, xggj. iq-Jc Sond, 3 B, $
S4
Underdåniga Skrif velter
-
komster användas till de utbetalningar, sorn möj*
ligen kunna komma att äskas å det mindre Creditivet,
hvilket till utgående från Riksgälds-Con»
toiret blifvit anvisadt.
11:0 För så stor summa, som desse af Rikets
Ständer till utbetalning från Riksgälds*
Contoiret faststälde anslag, kunna komma att öfverstiga
den tillgång, hvilken öfverskottet af
Banquens inkomster lemnar , äfvensom för hvad,
uti betalnings-tillgångar hos Riksgälds-Contoiret
kan brista, då Kongl. Majit äskar att lyfta medel
af det så kallade mindre Creditivet, må Riksgälds-Contoiret
ega, att upptaga lån emot Obligationer
till Sedelhafvaren , uppå valeurer af
500, 250 och 125 R:dr Banco, stälde att af
Riksgälds-Contoiret inlösas vid anfordran, jemte
ränta å 3 procent om året med förbehållen rättighet
för Riksgälds-Contoiret, att, genom Allmän
Kungörelse, uppsäga Obligationerne till betalning
å viss tlag, tre månader derefter, ifrån
hvilken tids förlopp ränte-beräkningen upphörer.
12:0 I öfverensstämmelse med de föreskrif»
ter för Sedel-utgifning från Banquen, hvilka Rikets
Ständer vid denna Riksdag meddela, kominer
det representativa myntet, att, i likhet med
hvad det, enligt 1821 års Räkenskaper funnits
Vara, då Banquens och Riksgälds-Contoirets Sedlar,
desse sednare valverade till Banco-mynt , sammanräknas,
till sitt jemnast utevarande belopp
utgöra Trettio (30) Millioner R:dr Banco.
13:0 Utöfver detta belopp må dock sedelstocken
ökas emot inlemnad valuta i Guld och
Silfver, äfvensom genom lån på Läne-JBancoCapiialer
samt å exporlable effecter,
Underdåniga Skrifvelser.
14:0 I närmaste likhet roed det af Rikets
Ständer vid sista Riksdag faststäldte förhållande,
bestämmes nu äfven en summa af åtta och en
half (8§) millioner R:dr af Banquens Fonder, att
användas till fortsättning af Banco-Discontens
utlåningar, efter de hittills vanliga grunder, eller
med iakttagande af de förändringar deruti,
hvilka vid denna Riksdag föreskrifvas. Af dessa
8i Millioner få 500,000 R:dr Banco användas
för beläning af publika papper,
l j:o Räntan vid desse utlåningar från
Banco-Disconten bör , från och med början af
nästa år, beräknas endast efter fem för hundradet
om året.
- 16:0 Räntan för den tid ett Discont-Lån
efter förfallodagen förblifver obetaldt, eller den
så kallade Öfverräntan, bestämmes deremot att
utgå efter 8 procent för ett helt år, eHer -|:dels
procent i månaden.
17:0 Särskilde afdelningar af Banco-Disconten
komma, att inrättas i Staden Götheborg,
samt någon af Rikets Södra Städer , hvilka särskildta
Discont-Contoir komma, att förvaltas efter
samma grunder, som , för Banco-Discontens
lånerörelse i öfrigt, äro eller blifva föreskrifne ,
samt de särskildta Reglementen, hvilka vid denna
Riksdag ytterligare komma alt fastställas.
18:0 Oinskränkt rättighet till beläning af
Guld- och Silfverpant samt af I.äne-Banco-Capitaler,
må fortfara att vara gällande ; dock med
de ändringar deruti, hvilka, rörande ej mindre
beläningssättet, än belånings värdet å Guld och
Silfver, framdeles vid denna Riksdag kunna bestämmas.
36 Underdåniga Skrifvelser;
ig:o A. exportable effecter af de slag, sorn
hittills kunnat belänas , niå Banco-Styrelsen äfven
vara berättigad att utgifva lån efter samma
grunder, sorn derföre förrut varit gällande, eller
med iakttagande af de deruti vid denna Riksdag
fastställande förändringar.
20:0 Med emottagande af erforderlige medel
till relaxation af i Banquen belänte exportable
effecter, komma äfven de särskildte Discont-’
Contoiren i Landsorterne att taga befattning.
21:0 Odlings-Lånefonden bör , från dess
nu varande belopp, förminskas till 300,000 R:dc
Banco, på det sätt, att hälften af de Capital-afbetalningar,
hvilka å Odlings-lån från och med
nästkommande års början inflyta, bör användas
till utlåning mot pant af Fastigheter på Landet,
under samma vilkor, som fastställas för de Fa-,
stighets-lån, hvilka i öfrigt komma att från Ban»
quen utgifvas, till dess att Fonden icke utgör
mera, än berörde belopp, hvaremot den andra
hälften af de ingående Capital-afbetalningarne
bör bibehållas och utgå i enahanda låneväg, som
hiltils, dock efter förändrade grunder, hvilka
särskildt komma att bestämmas, till befrämjande
och understöd i synnerhet för sådane större odlings-företag,
som äro gemensamma för samfällig-'
heter på Landet, samt öfverstiga den enskilda
förmågan; äfvensom för de kostnader till utflytta
ningar , hvilka vid Enskiftes- och Storskiftesförrättningar
pröfvas nödvändiga.
22:0 Så väl de Capital-afbetalningar, hvilka
från och med nästa års början ingå å Banquens
särskilda, emot Fastighets-pant utlånte, Fonder,
som den del af Capital-afbetalningarne |
Underdäniga Skrif velser'.
37
Odlings lån, hvilka, enligt föregående punkt, icke
1 samma låneväg åter utgå, böra till ny utlåning,
emot pant af Fastigheter, utgifvas; hvar-’
förutan 1,200,000 R:dr Banco-Transport-Sedlar
komma att, fördelade på 5 år, tilläggas förenämnde
tillgångar för nya Faslighets-Iån. De
lån, hvilka af denna samfälda tillgång utgå , få
hädanefter likväl icke beviljas uppå andra vilkor,
hvad Ränte- och Capital-betalningen beträffar,
än att 2 procent af det uti Sedlar utgif-j
na lånets primitiva belopp årligen till Banquen erläggas
uti Svenskt Silfvermynt, Riksdaler för
Riksdaler, eller uti deremot svarande lodtal myntbart
Silfver, på sätt, att, genom ett dylikt, under
3 3-| år fortsatt, årligt inlemnande af Silfver uti
Banquen, lånebeloppen anses till fullo liqviderade.
23:0 De Creditiv-anslag från Banquen, hvilka
vid sistlidne Riksdag af Rikets Ständer be-;
stämdes för Jern-Contoiret och den under Kongl.
Commerce-Collegii disposition stående Manufactur-Disconten,
komma att, under enahanda vilkor,
som för desamma då faststäldes, fortfara.
24;o Egare af Alun-Verk må, i mån af
deras tillverkning, äfven kunna erhålla Lån af
det till Manufactur-Disconten anslngne Creditiv,
sedan dock Kongl. Maj:t, efter inhemtande af
dertill nödige upplysningar, så vidt tillgång finnes,
bestämt den lånerätt, som i öfverensstämmelse
med de i öfrigt för Manufaciur-Biscontens
utlåning gällande Stadgar och i likhet med
öfrige lill Lån derifrån berättigade Närings-Idiare,
skäligen kan anses böra dem tillkomma.
Underdåniga Skrifvelser.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit, hafva
de hos E. K. M. skolat härigenom i underdånighet
anmäla; äfvensom Riksens Ständer fä
härvid i underdånighet åberopa hvad deras, antingen
redan afgångne, eller hädanefter afgående
underdåniga Skrifvelser i frågor, som röra
penninge-regleringen, innehålla; med tillkänna,
gifvande derjemte, att, till närmare bestämman.
de af föreskrifterne för dispositionen af ofvanupptagne
särskildta anslag , Reglementariska Stadganden
varda, till efterrättelse för Fullmägtige i
Banquen och i Riksgälds-Contoirét, utfärdade.
N;o 313.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 16 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 17 —• —.
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit, i anledning af Dess Nådiga
Proposition, angående lune-understöd
för Städerne Norrköping och Boras.
S. A. K.
XJti Nådig Proposition af den 5 Mars detta år,
har E. K. M. gifvit Riksens Ständer tillkänna,
hurusom vid första underrättelserne om de, Städerne
Norrköping och Borås , under loppet af
Underdåniga Skrifvelser.
39
forlidne år, öfvergångne eldsvådor, E. K. M.,
så väl af enskilde tillgångar, som af Statsmedel ,
i Nåder anslagit särskildte understöd för desse
Städers brandskadade innevånare, hvilka derigenom
hemtat mod och krafter till lidna förlusters
godtgörande; hvarjemte £• K-. M. till Riksens
Ständers bifall i Nåder öfverlemna! de för Städerne
Norrköping och Borås hos E. K. M. särskildt
gjorde underdåniga ansökningar, att, af
allmänna medel, Iåne-biträden till de nedbrända
husens återuppbyggande måtte, på lindriga betalningsvilkor,
beviljas, Norrköping till ett belopp
af 300,000 R:dr och Borås till 1 50,000 R:dr,
för hvilka låne-understöd, £. K. M, i Nåder
föreslagit vilkoren.
Fullkomligen erkännande vigten af de skäl,
som föranlåtit E. K. M., att till Riksens Ständers
behjertande framställa nödvändigheten , att
åt de brandskadade innevånarne i Norrköping
och Borås meddela allmänt understöd, hafva Riksens
Ständer äfven funnit sig böra bifalla, att
ett sådant understöd, medelst lån , må af de för
dylika utomordentliga anslag bestämde tillgångar
komma att utgå till de belopp, sorn Riksens Ständer,
efter inhemtade upplysningar, förmoda kunna
vara för de nödvändigaste behofven tillräcklige,
eller 200,000 R:dr för Norrköping och
100,000 R:dr för Borås; och hafva Riksens Ständer,
i afseende på sättet för dessa låns utgifvande
och vilkoren dervid, stadgat:
1:0 Att berörde lånesummor komma att, i
mon af behofven, under åren 1824 eller 1825
successive blifva tillgänglige efter här nedan
jtadgade grunder:
4o
Underdåniga Skrifvelser.‘
2:o Att af den för Norrköping anslagne
lånesumma, 30,000 R:dr skola afsättas, att under
loppet af år 1824. successive utgå, för återuppbyggande
af Stadens afbrända publika byggnader}
för hvilket belopp, hvarå ränta och afbetalningsvilkoren
komma att blifva lika, som för de öfrige
lånen, Borgerskapets Äldste, å Borgerskapets
vägnar, med ansvarighet af en för alla och
alla för en, böra afgifva särskild förbindelse;
äfvensom för enahanda ändamål och under lika
vilkor och sätt för utlemnandet , som nu i afseende
på Norrköping blifvit föreskrifne, en summa
af 10,000 Rtdr kommer att afsättas utaf den
för Borås anslagne lånesumma.
3:0 Att befattningen med den öfrige låneiillgångens
uttagande och fördelande , på sätt
nedan bestämmes, må tillhöra, för Norrköping
en i detta ändamål förordnad Committé, bestående,
under Landshöfdingens i .Länet Ordförande,
af en Statlens Borgmästare, 4 Rådman, 2
Adelsmän, 2 ofrälse Ståndspersoner och 4 af
Borgerskapets Äldste, alla i staden boende, samt
för Borås likaledes en Committé, utsedd af Star
dens invånare, på sätt dem lämpligast synes och
ställd under Landshöfdingens i Länet Ordförande;
hvarförutan det bör vara Riksens Ständers
Eullmägtige i Riksgälds-Contoiret, hvilka komma,
att anslagen till de Iånesökande utgifva ,
förbehållet, att när som helst låta, på sätt dem
tjenligast synes, undersöka, huruvida de för
desse låns beviljande af Riksens Ständer före—
skrifna vilkor, ej mindre af de lånefördelande
Committéerne sjelfve, än af dem , som erhålla
lånen, valda iakttagne, samt meddela nödiga fö-r
Underdåniga Skri fv elser.
41
xeskrifter till skyndsam rättelse af de missbruk,
som vid en sådan undersökning möjligen kunna
röjås.
4:0 Att, vid fördelningen af Låne-summorne,
det må åligga nämnde Committéer, att
särdeles afse , förutan den nödiga säkerheten ,
jemväl att Låne - understöden företrädesvis utlemnas
till dem, som deraf i synnerhet kunna
vara i behof, samt att inga andra, än egare af
afbrände tomter, må blifva af Låne-förmånen
delaktige, och att de, som sålunda erhålla Lån,
tillförbindas, så väl att å deras tomter uppföra
boningshus, verkstäder, eller andra byggnader i
öfverensstämmelse med den af E. K. M. för
hvardera Staden faststälda plan och byggnadsordning,
som äfven att, sednast inom fem år
från Lånens första utgifvande, eller före 1828
års slut hafva fullbordat och brandförsäkrat den
byggnad, för hvilken Lån blifvit försträckt, vid
äfventyr, att lånet i annat fall måste genast inbetalas.
5:0 Att den Lånesökande bör, såsom vilkor
för lånets erhållande, aflemna alla de documen—
ter, vederbörligen afxattade, hvilka erfordras till
säkerhet af första inteckningen uti den afbrända
tomten, med den åbyggnad, som derå uppföres,
i mån af dennas fullbordande.
6:0 Att, förutan den sålunda beredde säkerheten
för fullgörande af nedannämnde betalningar
, äfven Committéerne böra vara derföre
särskildt ansvarige; och kommer för öfrigt, i
afseende på lånens utgifvande samt nyssnämnde
ansvarighets fortfarande, följande att iakttagas:
42
Underdåniga Skrifvelser.
Den til! Unens fördelande inom hvarje Stad
utsedde Committé emottager ansökningar om Iåns
erhållande af de personer, som dertill anse sig
berättigade, och uppgör derefter fö delningen af
låne.tillgångarne samt bestämmer den säkerhet ,
hvar och en Låntagare bör förete. Sedan detta
blifvit verkstäldt och i den man, som denna sä.]
kerhet ställes, samt de i sådant ändamål ingifne
Handlingar blifva af Commiuéen godkände, insänder
Committéen till Riksens Ständers Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret förteckning på de
låne-biträden, som i följd deraf böra utgå jemte
anteckning af den stälde säkerheten , äfvensom
Committéens ansvars-förbindelse för den för tillfället
begärda lånesumman. Finnas de gifna
föreskrifterne för utdelningen vederbörligen iakttagne
, öfversändes denna summa genast af
Fullmägtige till Committéen, hvilken sedermera
ombesörjer utdelningen till Låntagarne , hvarefter
Fullmägtige ega, att, om så nödigt profvas,
låta tillse, det utdelningen i vederbörlig
ordning blifvit verkstäld och att Handlingarne
hos Committéen finnas i vederbörlig ordning.
Efter det nybyggnaden blifvit utförd å de tomter,
hvarpå lån erhållits, samt denna åbyggnad
blifvit brandförsäkrad, böra sedermera Intecknings-Handlingarne
af Committéerne bringas i
fullständigt skick, samt till Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
insändas, hvarefter, ifall desse
handlingar af Fullmägtige befinnas enlige med
hvad, som i desse afseenden finnes föreskrifvet,
och sålunda af Fullmäktige godkännas, Cominittéernes
ansvars-förbindelser återställas och deras
befattning upphör; och bör det sedermera åligga
Underdåniga Skrifvelser.
Magistraterne i desse Städer, att, efter upprättande
Förteckningar, opåmint, på samma sätt och
under enahanda ansvar, som för uppbörd af andre
allmänna medel är stadgadt, uppbära , redovisa
och vid slutet af hvarje månad till Riksgälds-Contoiret
insända de på särskilda tider förfallande
ränte- och- capital-afbetalningar å lånen.
7:0 Att 3 procents årlig ränta å hvarje
lånesumma må genast från utgifvandet beräknas
och erläggas, men ingen afbetalning å Capitalet
under fem år från och med år 1824 ega rum.
8:0 Att, efter fem års förlopp, af alla dem,
som ej uppföra stenhus, sex procent af hvarje
primitivt Låne-Capital må ovägerligen hvarje år
erläggaSj hvarutaf först afräknas tre procent såsom
ränta å den för hvarje gång återstående
låne-summan, och resten anses såsom å Capitalet
afbetald, intill dess detta blifvit till fullo inbetaldt;
men utaf den åter, som uppfört stenhus,
må det erhållna lånebiträdet i tio års tid
få begagnas, innan den här nu stadgade Capital,
af betalningsskyldighet en vidtager.
Detta få Riksens Ständer, till svar å E. K.
M:ts Nådiga Proposition, i underdånighet meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
44
Underdåniga Skrifvelserl
N:o 314.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 16 Nov. 1823!
Preste-Ståndet d. 17 — —
.Borgare-Ståndet d. 1 7 —— —
Bonde-Ståndet d. 19 •— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse tili
Kongl. 31aj:t, rörande Dykeri- Verket.
S. A. K.
H os Riksens Ständer hafva åtskilliga Förslag
blifvit gjorde till en förändrad organisation af
Dykeri-Inrättningen , hvilken ansetts, i ness
närvarande skick, mindre uppfylla ändamålet,
såsom undsättnlngs-anstait för skeppsbrutne , än
afse det Bolags riktande, åt hvilket Dykeriet äx
upplåtet.
Riksens Ständer hafva dervid inhemtat, att
Dykeri-Inrättningen i Sverige, ifrån dess första
upprinnelse, varit åt enskilde personer eller bolag
upplåten och ända till för nära Etthundrade
Er tillbaka inskränkt inom rättigheten, att, ge--  norn dykande och uppfiskande, upptaga och ber--  ga förolyckade fartyg och god st att vid den tiden
första grunden lades till den vidsträcktare
bergnings-rätt, som nu eger rum, samt att då
jemväl tvänne ordentliga Bolag, under namn
af Norra och Södra Dykeri- och Bergnings-i
Comp3gnierne, inrättades och af Regeringen
med Privilegier på vissa år försågos, hvarefter
och sedan desse Privilegier blifvit tid efter ant
nan förnyade, Kongl. Maj:t, under den 10 Ju-«
Underdåniga Skrifvtlser»
45
nil 1801, beslutade, att, efter den då gällande
Octroyens slut, bägge Compagn erne skulle sammanslås
till ett enda, bestående af 9 Lottegare,
för hvilket Compagnie ny octroy beviljades på
25 år ifrån 1803 års början; och blef för det
samma Nådigt Reglemente dtn 23 December
1802 utfärdadt, hvilket, med några få, sedermera
tillkomne, ändringar ocl tillägg, innefattar
de nu gällande förskrifterre om Dykeri- och
Bergnings-Compagniets rättigheter och skyldigheter.
Af detta Reglemente, jemte öfrige rörande
ämnet utkomne författningar, befinnes hufvudsakligen,
att Dykeri-Inrätningen, sorn förvaltas
af en utaf Lottegarne utsedd Direction
och i orterne ombesörjes af ea eller flere Dykeri-Commissarier
inom hvarje Sjö-Tullskammares
District, är stäld under »enerelt inseende
af Förvaltningen af Sjö-Arend?rne samt speciel
tillsyn af E. K. M:ts General Adjutant för Flottorna:
att Dykeri-Compagniet tar sig ålagdt, att
vid alja timande strandningstilfällen, utan uppehåll,
lemna verksam handräckning, och för sådant
ändamål, å alla vederböliga ställen, vara
försedt med tillräcklige duglije Dykeri-instrument
och redskap samt i konsen inöfvade och
skicklige betjente: att skeppar! väl är tillåtet,
att så länge han förmår, mer eget skeppsfolk
berga skepp och gods och äfen dertill gagna
främmande hjelp under 60 tinars tid, räknadt
ifrån den, då en sådan hjelp ankommit; men
att, derest inom en sadan lid: förlopp, skeppet
icke hunnit befrias från grunt eller isgång, eller
något af lasten med främmnde biträde blifvit
lossadt, honom åligger, at genast begifva
46
Underdåniga Skrif velter.
sig under Dykeriet, hvars befattning med bergningen
då vidtager, och som eger rått att beräkna
sig bergare-lön af så väl det lossade, som
olossade godset, hvilket ock gäller om det gods,
som af eget skeppsfolk före Dykeriets ankomst blifvit
bergadt, då Dykeriet vid bergningens fortsättning
lagger hani: att från förbindelsen, att,
vid timande strandningstillfällen, höra under
Dykeriet, äro befriade, dels sådane fartyg, som
i Städernes hamnar och lossningsorter råka på
grund, dels sådanr, som tillhöra Malmö Stads
Innevånare, dels )ck Norrländska och Weslerbottniska
Städernes på Inrikes orter seglande
fartyg: att från rittigheten, att med legd hjelp
besörja bergningar, då ej något af lasten behofver
lossas, äro tteslutne alla utländske fartyg,
hvilka, enär de itke med eget skeppsfolk kunna
befria sig från grind eller isgång, ovillkorligen
böra anlita Dykffiets biträde: att Dykeriet i
bergarelön , hvilkin alltid utgår af skeppets och
laddningens värde, eger rättighet beräkna 6 Procent,
då ej något if lasten lossas, 8 Procent, då
antingen någon dd eller hela laddningen ur fartyget
uttages, 15 Procent, då ett strandadt fartyg
innehar last f ringare värde, i hvilket fall
ock särskild ersätning för bergningskostnaden
bestås, och ao Trocent, då godset ur vatten
bergås eller med tostbara machiner från botten
uppfiskas, hvilken bergarelön, med undantag af
den händelse, d den utgår med 15 Procent,
af utländska, i S'erige ej assecurerade, fartyg,
utgöres med ett i hvarje fall förhöjdt belopp;
Samt att deremot, vid bergning af Kronans skepp
Underdåniga Skrifveher'.
och laddningar, endast en billig ersättning för
förefallne bevisliga kostnader eger rum.
Riksens Ständer hafva, vid öfvervägande
af frågan om Dykeri-Inrättningens nödvändighet
och öfverensstämmelse ined rättsgrund, funnit
det vara Statens både pligt och rättighet, att,
genom vidtagande anstalter, vaka deröfyer, att,
vid inträffande skeppsbrott, de sjönödlidande
icke må plundras eller misshandlas, samt att
frånvarande Godsegares och Assuradeurers rätt
icke förnärmas, äfvensom att otillåtet eller oförtulladt
gods icke i landet inpracticeras, hvilka
anstalter å det allmännas sida här äro så mycket
nödvändigare, som Sveriges vidsträckta och glest
bebodda kuster lemna föga utväg till enskildes
biträde vid skeppsbrott, och Riksens Ständer hafva
fördenskuld ansett Dykeri-Inrättningen, såsom
nyttig och nödvändig, böra bibehållas; äfvensom
och då, hvad Inrättningens öfvertaganda
och bedrifvande af Staten beträffar, de omständigheter
förekomma, att Staten dervid, efter all
sannolikhet, skulle mera förlora, än vinna, och
att någon ersättning i nu gällande bergnings.
afgifters belopp, åtminstone till en början, icke
kunde ega rum, hvarförutan Staten icke skulle
kunna undgå, att i flerfaldiga tvister med enskilde
blifva invecklad, Riksens Ständer funnit
sig böra bestämdt förklara, det Dykeri-Inrättningen
icke må för Statens räkning öfvertagas,
utan bör ifrån och med år 1828, då nu varande
Octroy upphörer, till enskild association å
nyo upplåtas.
Likväl anse Riksens Ständer ett billigt afseende
böra fästas å den klagan, sorn allmänt
48
Underdåniga Skrifvelsir:
blifvit yttrad öfver de betungande villkor,' sonf
för sjonödiidande finnas föreskrifne uti nu gällande
Dykeri-Reglemente, och uti hvilka villkor
lindring torde rättast och ändamåls-enligast kunna
beredas, om ett vidsträcktare tillfälle lemnäs
den sjöfarande, att genom egen omtanka hjelpa
sig ur iråkad olycka. Riksens Ständer få alltså
i underd. föreslå följande hufvudgrunder för Reglementets
förändring, nemligen:
1.0 Att en viss tid af minst 60 timmar,
räknad från den, då främmande hjelp ankommit,
måtte bestämmas, under hvilken det må
vara Skeppare samt Skepps, eller Gods-egare tillåtet,
att, så väl med eget, som med biträde af
främmande folk, till beredandet af bergning,
verkställa lossning af lasten, utan att derföre
vara förfallen under Dykeriet.
2:0 Att, om genom en sådan lossning J
skeppet förmår att resan fortsätta, Skepparen må
vara obehindrad, att godset åter inlasta, samt,
sedan behörige afgifter blifvit erlagde, afsegla.
3:0 Att, om åter, efter den bestämmande
tidens förlopp, skepp och gods icke hunnit bergås
, detsamma väl må komma under Dykeriets
befattning, men Dykeriet likväl ingen bergare-j
lön tillfalla af det, sorn redan blifvit lossadt,
antingen med eget eller legdt folk; samt
4:0 Att, då skepp i Lotsmans farvatten,"
af Kronolots, blifvit satt på grund, ingen befatt*
ning med bergningen af sådant skepp eller dess
last må af Dykeriet vidtagas, derest dess hjelp
ej påkallas;
Hvar-;
XJnderdåniga Skrifvelier'.
49
Hvarjemte Riksens Ständer hos E. K. MV
i underd. anhålla, det E. K. M. täcktes i Nåder
låta öfverse och, i enlighet med ofvanupptagne
grunder, ändra 180a års Reglemente för Dykeri-Inrättningen,
hvarefter det sålunda förändrade
Reglementet torde böra tjena till grund vid
Inrättningens ånyo upplåtande till Privat Bo-,
lag, efter den nu gällande Octroyens slut.
Slutligen få Riksens Ständer i underd. fram--  föra den önskan, det E. K. M. täcktes anbefalla
vederbörande, att så tidigt låta kungöra den
au gällande Octroyens slut och Verkets ånyo
tLpplåtande ifrån och med den 1 Januari 1828,
att tillfälle må beredas för den enskilde speculanten,
att öfverväga oell uppgifva villkoren för
Inrättningens öfvertagande, samt att, bland de
skeende anbuden, det må företrädesvis antagas,
som för Dykeri-Verkets vidmagthållande samt
ett noggrant uppfyllande af det blifvande Reglementets
föreskrifter, utsätter de billigaste vill»
iqren och de minsta afgifterna.
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Riki-St, Pro t, IS 2 J. io:Jt Sani. 2 B. ‘i
5°
Underdåniga Skrif velter.
N:o 315.
Uppl. o, godk. hos Ridd. o. Ad- d. 16 Nov. 1823*
Preste-Slåndet d. 17 —• —■
Borgare Ståndet d. 17 — “*
Bonde-Ståndet d. 1,7 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i ani
ledning af vackt fråga, rörande rättigheten
till grustägt å andras egor.
S. A. K.
Hos Riksens Ständer har fråga förekommit derom,
att, sedan, genom E. K. M:ts Nådiga Bref
den 25 November 1822, väghållares rättighet,
att å andras in-egor hemta väglagnings-ämnen
af sand och grus, blifvit inskränkt, väghållare
skola blifvit, i anseende till jordegares bestridande
samt af dem utverkade Vites-Förbud emot
grushemtning, så frånstängde all tillgång dertill,
att de, för att undvika ansvar för försummad
väglagning, mast, genom köp, förskaffa sig
de dertill nödige materialier, äfvensom alt, i de
orter, der endast vid sjöstranden tjenligt väg—
fyllnings-ämne är att tillgå, hinder för begagnandet
deraf skall möta af tillgränsande jordegares
bestridande, grundadt derpå, att någon
vag till stranden icke skall finnas; till afhjelpande
af hvilka olägenheter åtskilliga Förslag
blifvit framstäldte.
Underdåniga Skrif veiter.
5»
Vid öfvervägande af detta ärende, hafva
Riksens Ständer funnit, att, om , genom olvanDämnde
Kongl. Bref, jordegare blifvit skyddade
mot intrång i deras eganderätt, hafva, å den andra
sidan, de väghållningsskyldige blifvit derigenom
underkastade mera omgång, kostnad och
besvär, än någon skäligen kan anses höra vidkännas
i de fall, då icke någon enskild fördel
eller oeconomisk förkofran , utan endast utväg
för fullgörande af ett allmänt onus är i fråga
att beredas; och då det synes tillhöra samma
Lagstiftande magt, som ålägger ett sådant onus,
att, i det fall, då möjligheten af dess fullgörande
icke kan anses vara på förhand gifven, dertill
bereda utväg på ett sätt, som undanrödier
behofvet för medborgare, att, i och för en allmän
sak, sig emellan enskildt tvista, hvilket här,
likasom i fråga om flere andra Oeconomie- och
Police-ärender, torde kunna, genom allmänna
regleringar, åstadkommas, få Riksens Ständer hos
E. K. M- i underdånighet föreslå: att, i de orter
och vid de tillfällen E. K. Mus Befallningshafvande,
antingen efter enskild väglolts-egares
begäran, hvilken icke må kunna vägras, eller
ock i och för väglagningens besörjande i allmänhet,
finner sådant nödigt, Kronobetjeningen
blefve anbefalld, att inom det district, der behofvet
förefinnes, och icke oftare än hvart femte
år, upprätta ett allmänt Förslag, upptagande, å
ena sidan, alla inom districtet befintlige Lands~
Härads- och öfrige allmänna, eller årlig Syn underkastade
vägar, med utsättande af hvarje Hemmans
särskilda lott deraf, och , å den andra, de
grushemtnings-ställen, hvarifrån tjenlig vägfyll
-
52
Underdåniga Skrifvthefi
nåd till hvarje sadan lott skulle tagast att sådant
Förslag, sedan det om hösten blifvit upp11
rättadt, borde, före årets slut, kungöras i alla
kyrkor inom det ifrågavarande districtet, med kallelse
till så väl jordegare, som väghållare, hvilkas
rätt kunde derunder bero, att, vid nästpå-»
följande Vinter-Ting, deröfver höras; att Här
rads-Rätten vid berörde Ting egde draga försorg
om ett sådant hörande, samt att , efter
anställd undersökning om förhållandet, bestämma
så väl rättigheten till grustägt för hvarje väghållare,
som den ersättning, hvilken borde jordegaren
tillkomma i de fall, då antingen sjelfva
grustägten eller vägs begagnande till dess afhemtning
kunde förorsaka honom någon afsakr
nåd eller olägenhet: att missnöje med HäradsRätts
beslut i sådane mål finge i vanlig Domstolsväg
fullföljas, men likväl tvenne Domsto-j
lars sammanstämmande beslut derom gå i verk*
Btällighet: att befattningen med desse regleringar
borde af Krono-Betjeningen, utan betalning^
bestridas, äfvensom Domstolarnes åtgärd i sådane
mål kostnadsfritt meddelas: att stadgandet
härom borde sträckas till grustägten, så väl å inegor,
som utmark, hvarvid icke markens benämning
och primitiva egenskap, utan desä nuvarande
beskaffenhet och nytta eller umbärlighet
för egaren borde afses: att, efter samma grunder,
som nu blifvit för Landet föreslagne, jord»*
egares och väghållares inom Städerne ömsesidig
ga rättigheter och åligganden borde af Rådstufvu-Rätten
utredas och bestämmas, samt frågor,
derom i Hof-Rätten fullföljas; samt att sluteligen,
då något district på Landet begagnat grus;
Underdåniga Skrifvelser.
53
tägt å Stadsjord, eller någon Stad åtnjutit sådan
förmån på Landet, sådant borde komma i beräkning,
i förra fallet vid regleringen i Staden ,
och i det sednare vid regleringen på Landet,
samt vederbörande kallas, att i detta afseende
bevaka sin rätt, eller, om slik kallelse underlåtes,
ega öppen talan angående samma rätt, äfven
i det fall, att densamma vid regleringen icke
blefve behörigen iagttagen,
I händelse E. K. M. täcktes lemna Dess
Nådiga bifall till hvad Riksens Ständer sålunda
föreslagit, torde allmän Författning i ämnet varda
i Nåder utfärdad.
Riksens Ständer framhärda etq.
N:o 316,'
JTpjpt. 61 gödk. hos Ridd. o.’ Äd. d.' 16 Nov. 1823?
Preste-Ståndet d. 17 — ■—
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d, 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
jemnkning af roteringen i Skåne
in. m.
S. A. K.
Sedan Riksens sednast församlade Stä'nder, i anledning
af väckt fråga om ändring och rättelse
uti den åren och .1815 verkställde rote-t
54
Underdåniga Skrifvelser.
ring i Skane, ull underdånig Skrifvelse af den
22 Junii 1818, anhällit, att E. K. M. täcktes,
efter det vederbörande Eandshöfdingar blifvit
hörde, samt E. K. M:ts och Rikets Krigs- och
Kammar-Collegier med underdånigt utlåtande
inkommit , i Nåder utfärda ny Instruction för
Roteringens verkställande i Skånska Länen, och
derefter ej allenast anbefalla en ny undersökning
och rotering derstädes, hvarvid de Roteringsskyldige,
som vid förra förrättningen icke
varit tillstädes, följakteligen äfven Boställshafvare,
borde kallas och höras, utan äfven lita vidtaga
andra åtgärder, sorn kunde bereda jemnkning
och rättelse i de delar, der den ene roterings-skyldige
funnes lidande och mer betungad,
än den andre; så har, vid denna Riksdag, Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad dels
derå, att omförmälde undersökning och nya rotering
icke gått i verkställighet, dels ock å den
»anständighet, att, ehuru, efter hvad redan vid
eednaste Riksmöte uppgafs, K. M. i Nåder anslagit
sex tunnor spannemål utaf hvardera af
de i Skåne tillkomne öfverlopps-rotar till de ordinarie
rotarnes understöd, räknadt från och med
år 1816, likväl hittils ingen lindring deraf skall
de roterade vederfarits; varande alltså yrkadt ,
att förnyad underdånig framställning måtte göras
ej mindre om nödvändigheten af den föreslagne
roterings-undersökningen , än äfven derom,
att ofvanberörde anslag måtte för uppgifven
tid varda infordradt.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit
, hafva Riksens Ständer in hem tat, att
roieringen i Skåne arén 1814 och 1815 verk*
Underdaniga Skrifvelser*
55
ställdes, hufvudsakligen på de grunder, att 2000
Rote-nummer, hvaraf 400 fingo i 50 år vara vacante,
emot årlig afgift af 6 tunnor spannemål,
skulle af de förutvarande 2572 Extra Rotarne indelas,
och alltså en förminskning af något mer,
än f:del i hela Provinsens roteringsskyIdighet
ega rum, men hvilken endast borde tillgodokomma
dem, som ingingo i ständiga knecktehillet,
och sådant i den mån, hvardera, vid den i
förening härmed stående jemnkning af 1811 års
rotering, funnes dertill berättigad: att denna roterings-förrättning
sålunda utföll, att permanente
eller ordinarie rotar uppkomma till ett belopp
af 1,985
hvaremot i extra-roteringen qvarstadnade
- - - - 126
tillsammans 2,111 rotar;
samt att, då alltså roteringen på det hela lern—
nade ett öfverskott af 111 rote-nummer, utöfver
hvad som vid ett allmänt ingående på ständige
roteringen var påräknadt, K. M., efter pröfning
af roterings-verket och de flere i afseende på
verkställigheten deraf anförde underdåniga besvär,
genom Nådigt Bref lill Krigs- och Kammar-Collegierne
samt särskild Resolution af den
Si October 1817, bland annat, förordnat, att för
omförmälde lil öfverlopps-rotar, hvilka, med
iakttagande af enahanda eller ^idels förminskning,
utgjorde 86, skulle ersättning eller lindring
tillgodokomma det indeldta ständiga knecktehållet,
sålunda, att, sedan utröndt blifvit, hvad
utaf afgiften för de vacante rotarne, borde, efter
särskildt bestämda grunder , utgå till ersättning
åt de roterade Hemmansegare, som bestrida
5&
Underdåniga Skrifvelser.
postföring, och för hvilken utgift Stats-Verkc*
först borde godtgöras af öfverlopps-rotarnes prestation,
skulle återstoden, efter beräkning af sex
tunnor spannemål, hälften råg och hälften korn,
årligen per rote, ifrån och med 1816, användas
till understöd för ständiga knecktehållet, på det
salt , att utaf afgiften formerades en gemensam
fond, hvilken, i enlighet med hvad rotehållarne
sjelfve kunde öfverenskomma , med proportioJierliga
bidrag efter hvars och ens roteringsbesvär,
antingen till Soldat-beklädnadens underhåll,
eller till recruterings-kostnadens bestridande,
komme att i det ena eller andra minska deras
utgifter.
För öfrigt är det val' af Stats-Verkets räkenskaper
upplyst, att vacance-afgift blifvit påräknad
och ingått för de 385 ordinarie rotar
som, då 1600 man effectivt äro uppsatte, återstå
af ständige knecktehållet; men huruvida någoa
■vacance-afgift erlägges för de öfrige 1-5 rotar,
som ansetts erforderlige lill utgörande af Provinsens
hela roteringsskyldighet för 3000 nummer,
visar sig icke af dessa räkenskaper; äfven.;
som beträffande hvad för ofvannämnde 85 öfverlopps-rotar
skulle, efter anförde beräkningsgrund,
belöpa, eller 516 tunnor spannemål, det icke
kunnat utrönas, hvad åtgärd och reglering, sorn
i denna del kan hafva blifvit vidtagen.
Då nu, i föJjd af hvad i ofvanberörde
måtto stadgadt blifvit, de Ordinarie Rotehållarne
synas vara berättigade, att, från och med år 18 1 &
räknadt, få tillgodonjuta den i och för öfverlopps-rotarne
belöpande spannetnåls-afgiften, med
afdrag för Stats-Verkets ersättning af dess utgift
Underdåniga Skrifvelser- 57
till postförings-kostnaden , få Riksens Ständer
alltså hos E. K. M. i underdånighet anhålla ,
det vederbörande Verk och Embetsmän måtte
varda anbefallde, att, i afseende härå, vidtaga de
åtgärder, som kunna finnas nödige till befordrande
af skyndsam verkställighet af de fattade besluten
och Rotehållarnes förhjelpande till deras
lillständiga rätt, med iakttagande tillika af Stals
[Verkets.
<
Hvad åter angår den nu begärda ytterligare
undersökning och jemnkning uti ifrågavarande rotering;
så ehuru, enligt Riksens Ständer meddelad
upplysning, E. K. M., på grund af hvad
tillförordnade Ofver-Slåthållaren, Landshöfdingen
och Commendören m. m. Friherre Edelcreutz,
samt Kammar-Rådet Fägersten, uti infoxdradt underdånigt
Utlåtande i ämnet , anfört, i Nåder
förklarat, att för en sådan jemnare fördelning af
Toterings-besväret, hvilken E. K. M. jemväl önskat
låta förrätta, hinder mött uti det af Rotehållarne
i Skåne vid ständiga roteringens åtagande
gjorda förbehåll , att ingen måtte blifva
högre, än förrut, roterad; likväl och då genom
begagnande af det uppkomna öfverskottet af 8.6
rotar, någon vidare jemnkning och nedsättning uti
roterlngen synes kunna till vägabringas, derest
Rotehållarne i allmänhet skulle heldre önska,
att för framtiden erhålla förminskning i sjelfva
roterings-beräkningen, än, såsom nu är stadgadt,
åtnjuta lindring i beklädnads- och recruteringskostnaderne,
för hvad af öfverlopps-rotarnes afgift
kan belöpa, sedan Stats-Verkets ersättning
afgått, hafva Riksens Ständer, så väl häraf, som
af E. K. Mus yttrade Nådiga önskan, att låta den
58
Underdåniga Skrifvelser.
föreslagna jemnkningen i Skånska roleringen förrätta,
hemtat anledning att , med förnyande af
deras, vid sistförflutne Riksdag, gjorde anhållan,
till E. K. M:ts Nådiga pröfning i underdånighet
hemställa, om icke ändamålet, så på Statens
som Rotehållarnes sida, skulle genom en sådan
ytterligare reglering kunna vinnas; i hvilket fall
de erfotderlige åtgärderne till närmare utrönande,
huru densamma i verkställigheten kan utfalla,
torde blifva i Nåder vidtagne, men emedlertid
den verkställde roteringen i dess nu varande
skick förblifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o J17.
Uppl. o. godk.lios Ridd. o. Ad. d. 16 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 17 — -—
Borgare-Ståndet d. 17 — •—
Bonde Ståndet d. 17 — —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
de enligt 63 /. uti Regerings-,
Formen afsatte summor.
s. A. k:
I öfverensstämmelse med stadgandet uti C3 §.
af Regerings-Formen, att tvänne särskilda tillräckliga
summor, vid hvarje Riksdag, skola för
oförutsedda händelses afsätta! och anslås, till
Underdäniga Skrifvelser.
59
E. K. Mits Höga disposition, hafva Riksens
Ständer beslutat, att den ena, eller det så kal.
lade större Creditivet, hvilket, jemlikt innehållet
af ofvanåberopade Grundlags-rum, skall lyftas
i Banquen, må utgå till enahanda belopp, som
vid sistlidne Riksdag bestämdes, eller till Två
millioner Riksdaler, och anvisat den andra, eller
det mindre Creditivet, att utgå på sätt Riksens
Ständer, i sammanhang med den vid innevarande
Riksdag vidtagne Finance-reglering ,
förordnat, och till en summa af 1,500,000 Rulr,
tillgänglige, då E. K. M., efter inhemtandet af
hela Stats-Rådets tankar , finner lyftning oundvikligen
nödig, hvarvid iakttages, att två tredjedelar,
eller 1 million R:dr disponeras, då Rikets
försvar påkallar utomordentliga anstalter, och den
öfriga tredjedelen eller 500,000 Rulr anlitas för
andra högst vigtiga och angelägna utgifter; dock.
hafva Riksens Ständer funnit sig böra fästa det
vilkor vid begagnandet af sistnämnde Creditiv ,
att de utomordentliga behof och föremål, i och
för hvilka de summor, som deraf uttagas, ansetts
erforderliga, skola fullständigt uppgifvas, och en
summarisk redovisning deröfver upprättas, på det
Riksens Ständer eller deras Revisorer ml jemväl
kunna deraf erhålla en ledning, till vinnande
af nödig speciell kännedom om desse medels
användande i hvarje särskildt fall.
Riksens Ständer framhärda etc.
6o
Underdåniga Skrifvelse^.
N:o 318.
Uppl. o, god k. hos Ridd, o. Ad. å. 16 Nov. 1823I
Preste-Ståndet d. 17 — —.
Borgare-Ståndet d. 17 -r-, —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers iinderdaniga Skrifvelse, i anledning
af ett gjordt Förslag till beredande
af Geometriska Chartors större användbarhet.
.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har det Förslag tili be^
redande af Geometriska Chartors större användbarhet
blifvit framstäldt, att, vid sådane Chartors.
förfärdigande, den list , sorn med dubbla linier
vanligan drages omkring en Charta, indelades i
grader, af hvilka hvardera, efter Chartans scala,
borde upptaga på den perpendiculaira linien, a 5
alnar, samt på den paralella 17§ alnar* Då i-J
från dessa grader med blyerts utdragne linier
korssade hvarandra, komme kappland , att formeras;
och enär från hvarje 4sde grad på den
perpendiculaira linien och från hvarje 8:de grad
på den paralella, gröfre eller med annan färg
tecknade linier utdrogos och korssade hvarandra,
blefve tunnlands-rymden gifven. Denna gra»
dering skulle ej allenast medföra den fördel,
att rymden på Chartan i tunnland och kappland
blefve känd, till så stor eller liten del, sora
åstunda?, utan äfven tjena till ledning Iför helg
Underdåniga Skrif v elser.
61
Chartte-beskrifningen, på det sätt, att perpenditulaira
kapplands-graderingen betecknades med
a. 1, a. 2, O. s. v., samt tunnlands-graden med
stor bokstaf och Romersk ziffra, såsom B. I,
B. II, B. III, O- s. v., äfvensom den paralella
linien utan bokstäfver skulle numereras likaledes
med i, 2, 3, 4, etc., för kapplanden, samt med
I, II, III, etc. för tunnlanden; och, vid Chartasbeskrifningens
genomläsande, behöfde man blott
sammanbinda motsvarande der åberopade numror,
hvilka genom korssningen, utan vidare sökande,
gifva tillkänna både stället på Chartan , och
rymden.
Riksens Ständer, söm anse, ätt, genom verkställigheten
af ifrågavarande Förslag , en mera
redig och hastig öfversigt af hvarje jordrymds
storlek skulle befordras, samt Geometriska Chartors
nytta och användbarhet i betydlig mån varda
ökad, få, af sadan anledning, Förslaget'tili
E. K. M. i underdånighet öfverlemna} lärandes
E. K. M. täckas, efter det vederbörande hörde
blifvit, å oftanämnde Förslag göra det Nådiga
afseende, som detsamma kan finnas förtjena*
^Riksens Ständer framhärda SCc.
6*
Underdåniga Skrif velter'.
N:o 319;
Uppl. o. godlc. hos Samtl. Riks-St. d. 17 Nov. 18a3^
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref om
beviljande af ett länebiträde till Upsala
Universitet, i och för fullbordandet af en
ny Bibliotheques-byggnad.
S. A. K.
Sedan H. K. H. Kronprinsen, i egenskap af
Upsala Academise-Car.tzler, hos E. K. M. i underdånighet
anmält och med Dess tillstyrkande
understödt en af Consistorium Academicum derstädes
gjord underdånig ansökning, att, då Acatlemien
saknar tillgång för bestridande af den
kostnad, som till fullbordande af den år 1817
började nya Bibliotneques- och Academie-byggnad
erfordras, men, å ena sidan, ett afbrott i nämnde
byggnad skulle medföra oberäkneliga förluster,
samt, å den andra, förlägenheten i afseende
på utrymme för Rikets dyrbaraste Bokförråd,
hvilket för närvarande måste uti enskildas hus
förvaras, årligen tilltager genom försvårad tillgänglighet
och ökad våda vid vården deraf, Nådig
framställning måtte göras till Riksens Ständer,
att ett räntefriit Lån till ett mot den återstående
byggnadskostnaden svarande belopp af
50,000 R:dr, på uppgifne vilkor, kunde varda
beviljadt; så har E. K. M., som redan af egne
medel till inredningen af merberörde byggnad
Underdåniga Skrifvelser'.
anslagit en summa af 30,000 R:dr, yti Nådig
Skrifvelse af den 4 sistlidne Junii, föreslagit,
det Riksens Ständer, för ofvanomförmäldte ändamål,
ville til Upsala Academie låta anordna ett
Banco-Lån af 50,000 R:dr, mot 5 procent årlig
ränta samt 3 procent årlig afbetalning å Capitalet.
Vid öfvervägande af detta ämne, hafva Riksens
Ständer i allmänhet ej kunnat undgå, att
fästa särdeles afseende å de flere skäl för nödvändigheten
af en oafbruten fortsättning utaf
denpåbegynda Bibliotheques-byggnaden i Upsala,
hvilka, på satt berördt är, föranledt H. K. H.
Kronprinsen , att med Dess Höga Förord iios
E. K. M. beledsaga den i förrberörde måtto af
Consistorium Academicum gjorda underdåniga
framställning; och hvaraf E. K. M. funnit Sig
Föranlåten, att, hos Riksens Ständer, beviljandet
af det sökta Lånebiträdet i Nåder föreslå, äfven,
som Riksens Ständer ansett en särskild uppmärksamhet
böra egnas åt den omständighet, att Upsala
Academie, med alla dertill hörande Läroinrättningar,
hvilka ifrån deras första grundläggande
så kraftigt bidragit till den vetenskapliga
odlingens och national-bildningens framsteg, likväl
hittills icke uppehållits genom något egentligt
anslag bland de directa Stats-bidragen, utan
hufvudsakligen genom de årliga inkomster, som
den enskilda välgörenheten af Rikets framfarne
.Största Konungar och andre utmärkte personer
dertill anslagit. I följd häraf och då hos Riksens
Ständer dessutom i betraktande kommit, så
väl, att Riksens Ständers Banque från längre tider,
emot nedsatt ränta, begagnat och ännu begagnar
64
Underdåniga Strifvelserl
ett betydligt belopp af deruti nedsatte Capital J
livaraf inkofnsterne, enligt särskilda Författningar,
äro för åtskillige till Upsala Academies inrättning
börande ändamål anslagne, som äfven ,
att någon osäkerhet för återbetalningen af detta
lån, i anseende till betydligbeten af den Upsala
Academie tillhörande egendom och af de inkomster,
hvilka derifrån årligen ingå, äfven
utan att Vara till vissa särskildta ändamål anvisade,
ej bör kunna befaras, hafva Riksens Stan-'
der funnit för godt bifalla , att Consistorium
AcademicUm uti Upsala, i mån af behofvet, må
för fortsättningen af ifrågavarande byggnad uppbära
5o,ooo R:dr, såsom lån af den uti Riksens
Ständers Riksgälds-Contoit till dylika föremål
anvista tillgång, likväl emot vilk-or , att ConsiStorii
Ledamöter uti äfgifVande förbindelse, en
för alla och alla för en, ansvara för årlig inbetalning
af 2 procent å primitiva Låne-Capitalet,
Samt erläggande af årlig ränta å 3 procent eller
enahanda belopp, sorn är vordet fastställdt för de
Statens upplåningar, hvarigenom tillgångar till
beviljade biträden blifva beredde; och bör för
öfrigt i de fastigheter , hvilka tillhöra Acadesnien,
antingen med full egande- eller endast å
särskilde Författningar grundad dispositions-rätt,
intekning uti behörig ordning tagas för så stor
andel, som för en emot LånesUmman svarande»
säkerhet erfordras.
Detta beslut få, till svar å E. K. Mits Nå-*
diga Skrifvelse, Riksens Ständer nu härmed i
underdånighet meddela; och Riksens Ständer
framhärda etc.
N;o
'pndtrdåniga Skrif velter'. 65
Nio 320;
Förslag till underdånig Skrifvelse, rörande betalningssättet
vid skeende försäljningar af
persedlar och effecter för Allmänna Magazins-lnrättningens
räkning,
Med anledning af Riksens Ständers år 1822
församlade Revisorers hemställan , hafva R. St.-  ansett det böra, till förekommande af osäkerhet
och tidsutdrägt, stadgas, att, vid försäljning af
spannmål eller andre persedlar och effecter, tillhöriga
Allmänna Magazins-Inrättningen , alltid
må fästas vilkoret af contant betalning , likväl
med det undantag, äfven för framtiden, att, för
undsättningsbehöfvande, som i nödens stund anlita
Allmänna Magazins - Inrättningens förråd ,
men för tillfället sakna alla utvägar till spannmålens
betalande, ett lämpligt anstånd må beviljas,
emot det att undsättningstagarne ställa säker
och vederhäftig, af vederbörande Auctoritet godkänd,
proprie-borgen för betalningsskyldighetens
ofelbara fullgörande; och få R. St. detta beslut
till E. K. Mits Nådiga bifall i underdånighet
anmäla, med anhållan, att vederbörande måtte
derom till efterrättelse i Nåder förständigasRiksens
Ständer framhärda etc.
SihtMg till Kill-St, Pett. igaj. lOtlt Samt- »IS, 5
66 Undtrdåniga Skrif v ii Ur'
N:o 321.
förslag till underdånig Skrifvelse , angående
räntas erläggande å förskjutne medel från
Allmänna Magazins-Inrättningens fond.
Med bifall till Riksens Ständers Revisorers
hemställan, hafva Riksens Ständer funnit laglig
jänta böra beräknas å alla sådane förskott, som,
efter ställd, attesterad borgen, till enskilda personer,
i följd af ingångne afhandlingar, utbetalas
af Allmänna Magazins-Inrättningens fond ;
hvarifrån dock undantag må ega rum ej allenast
•vid sådane tillfällen, då för Inrättningen kan
anses förmånligt, att, till befrämjande af lindrigare
vilkor samt täflan imellan speculanter 'vid
skeende entreprenad-auctioner, utlofva någon del
af betalningsbeloppet, fast alltid under förbehåll,
att godkänd borgensförbindelse aflemnäs, 'utan
ock då 'förskott till LanÖtränterierne afsändas
eller directe 'till Allmänna Magazins-Inrättningens
Redogörare utbetalas , till bestridandet af
oundgängliga behof och förefallande dagliga utgifter.
»
Hvad Riksens Ständer sålunda ‘beslutit, få,
i afseende på verkställigheten, Riksens Ständer i
underdånighet till E. K. Mus Nådiga bifall anmäla.
Riksén* Ständer framhärda etc.
Expeditions-Utskottet! Memorial. 67
N:o 32a.
Expeditions - Utskottets Memorial till Riksens
Ständer, med hemställan, huruvida deras
Beslut, i anledning af Stats- Utskottets Utlåtanden,
Nme 200 och 2o3 , md expedieras.
Sedan, på sätt från Riks-Stånden ankomne Protocolls-Utdrag
utvisa , de utlåtanden , Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott afgifvit, i anledning
af Riksens Ständers Revisorers hemstäläanden,
dels angående betalningssättet vid skeende
försäljningar af persedlar och effecter för
Allmänna Magazin6-Inrättningens räkning, dels
ock om räntas erläggande å medel, förskjutne
från samma Inrättnings fond, blifvit i behörig
ordning godkände; så får Expeditions-Utskottet,
med öfverlemnande af de utaf Utskottet i öfverensstämmelse
härmed uppsatte Förslag till Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelser i berörde
ämnen, tillika fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
derå, att då, till följd af hvad samtlige
Riks-Stånden numera beslutit, Allmänna Magazins-Inrättningen
kommer att upphöra, ofvanberörde
frågor alltså torde böra förfalla, och någon
expedition af underdåniga Skrifvelser derutinnan
icke erfordras; hvarom ExpeditionsUtskottet
afvaktar Riksens Höglofl. Ständers förordnande.
Stockholm den 14 November 1 b a 3*
es
Prototollt- Utdrag'.
Protocolls-Utdrag fran HÖglofl. Ridderskapet
och Adeln, den 20 November 1823.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Expeditions-Utskottets
den 14 dennes aflätne, samt den
37 derpåföljde e. m. på bordet lagde Memorial,
innefattande hemställan, huruvida ExpeditionsUtskottets
under N:ne 320 och 321 insände Förslag
till Riksens Ständers underdåniga Skrif—
velser till Kongl. Majit, rörande betalningssättet
■vid skeende försäljningar af persedlar och efiecter
för Allmänna Magazins-Inrättningens räkning,
samt angående räntas erläggande å förskjutne
medel från Allmänna Magazins-Inrättningens
fond må expedieras.
Fran Högvörd. Preste-Slåndet den 17 Novem-*
ber 1823.
S. D. Vid föredragning af ExpeditionsUtskottets
Memorial, med hemställan, huruvida
Riksens Ständers beslut, i anledning af StataUtskottets
Utlåtanden, Nine 200 och 203, må expedieras,
blef detsamma af Preste-Ståndet bifallet.
Fran Vallo fl. Borgare-Ståndet, den 19 Novemi
ber 1823.
S. D. Expeditions-Utskottets Memorial af
den 14 dennes, med hemställan huruvida Ständernes
Beslut, i anledning af Stats-Utskottets
Utlåtanden, Nine 200 och 203 må expedieras,
blef nu å nyo föredraget och bifallet.
Protocolls• Utdrag
69
Från Hedervärda Bonde-Ståndet den 19 November
1823.
S, D. Föredrogs och bifölls ExpeditionsUtskottets
den 14 dennes aflåtne Memorial, hvaruti
föreslås, att Expedition må inställas af Rik.
sens Ständers beslut, i anledning af Stats-Utskottets
Utlåtanden, Nine soo och 203, angående
särskilda med Allmänna Magazins-Inrättningen
gemenskap egande omständigheter.
N:o 32 3*
Uppl. ö. godk. hos Samtl. Riks-St. d, 17 Nov. 1823?
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
bestämdt stadgande för liquiden i
de fall, dd en d Banquens Auction försåld
Fastighet inropas af förre egaren.
H os Riksens Ständer har, vid innevarande Riksdag,
Deras Banco-Utskott anmält, hurusom olika
tydning, efter olika åsigter, blifvit gifven åt de
Författningar, hvilka angå liqvidationssättet i det
fall, då en å Banquens Auction försåld fastighet
af förre egaren inropas. A ena sidan har gäldenär
, som å Eanco-Auction inropat en honom
förut tillhörig egendom, ansetts förbunden , att
fullgöra allt hvad, angående köpeskillings betalning
samt uttagande af köpebref med mera, äldre
Författningar föreskrifva för köpare i allmänhtti
men, å andra, den rättighet blifvit yller*
70
Underdåniga Skrifvelser.
känd förre egaren af en å Banquens Auction
försåld fastighet, då han densamma sjelf inropat,
att vid Auctions-liqviden få an vända sine eganderättshandlingar,
sålunda nemligen, att de företes
hos E K. M:ts Befallningshafvande, att liqvida—
tions-rättigheten pröfva, på sätt i Kongl. Förordningen
den 19 Augusti 1789 är medgifvet
deri köpare, som förut varit innehafvare af inteckningar
i fastigheten; L anledning hvaraf Banco—
Utskottet önskat, att en bestämd Lag i dessa afseenden
måtte stadgas, och Banquen för framtiden
undvika, att olver sådane frågor invecklas
i äfventyriiga rättegångar»
Vid pröfning häraf hafva Riksens Ständer
funnit, att hvad berörde Kongl. Förordning der»
19 Augusti 1789 stadgar, till förmån förköpare,
sorn före auctionen sjelf eger intecknad fordran
uti den af honom inropade fasta egendomen ,
destoheldre bör få tillgodonjutas af förre fastig—
hets-egaren, enär han på Banco-Auctionen samma
fastighet inropat, som det både synes strida
emot billighet, och vara utan ändamål, att belasta
honom med anskaffande och nedsättning af
Auctions - skillingen , till större del , än emot
B anquens fordran och öfrige i egendomen-, befintlige
gravationer vore svarande, då han i alla
fall, efter det liqviden af E. K- M:ts Befallningshafvande
blifvit pröfvad , är berättigad åter,
lyfta öfverskottet af köpeskillingen. På grund
häraf och då något äfventyr för Banquen , i afseende
på dess ansvarighet för köpeskillings-öfvetskottet,
tills det hos E. K. M:ts Befallningshafvande
blifvit deponeradt , för att vederbörande
“tillställas, icke mer i detta fall, än da fastig
-
Z/nderdåniga Strifvelsen
71
m
-
heter if Inteckningshafvaren inropa9, kan
träffa, helst Auctions-liqviden, i begge händel-’
seme, kommer att af E. K. M:ts vederbörande
Befallningshafvande pröfvas, få hos. E. K. M2
Riksens Ständer l Underdånighet föreslå, att , genom.
utfärdande Nådig Författning, må stadgas,
det gäldenär, som å Banco-Auction, inropar en.
honom, förut tillhörig egendom,, må vara berättigad!,
att vid liqviden; använda, sine. eganderätls
handlingar, sålunda, att de. företes hos E. K. M:ts
Befallningshafvande, att liqvidationen pröfva och
verkställa ,, på, sätt Kongl; Förordningen den 19
Augusti 1789 medgifver för köpare, som förut
varit innehafvare af Inteckning i fastigheten; då
följaktligen, gäldenär, sedan han erlagt hvad, ej
mindre Banquen , än, öfrige Inteckningshafvare
tillkommer, sedermera, må, f ån nedsättning af det,
Öfriga af Auctionsskilfingen varda befriad.,
nttconc Ständer, framhärda etc.
7* XJndtrdäniga Skrifvtlstri
N:o 324.
Uppl. b. godk. bos Samtl. Riks-St: d. 17 Novii82 3?
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, med
Förslag till ytterligare f öreskrifter, i afseende
på försäljning af utmätt Fast Egendom.
S. A. K.
Grenom åtskilliga inom Riks-Stånden väckte frigör
om behofvet af mera bestämda föreskrifter i
afseende på Fast Egendoms utmätning och försäljning
, har Riksens Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att, ehuru Kongl. Förordningen
den 27 April 1 810 föreskrifver, att värdering
å fastighet skall vid sjelfva utmätningstillfället
verkställas af Förrättningsmannen, saknas
likväl stadgande derom, att Auction genast
och utan afseende på den nya värdering , sorn
Jean komma i fråga, utlysas bör; hvilken åtgärd,
utan förnärmande af gäldenärens rätt och med
besparing af tid, synes kunna ega rum , enär
Domaren på den uti Författningen bestämde tid
eger tillräckligt rådrum att värderingen så tidigt
verkställa, att Instrumentet deröfver kan före
Auctionen Gäldenären tillställas: att, oaktadt
hvarken 1734 års Lag eller någon sedermera utkommen
Författning lägger hinder i vägen för en
utmätt fastighets försäljning vid första Auctiouen,
äfven om det derå gjorde anbud icke uppgår
till värderings-summan, det likväl i de flesta
orter är ett antaget bruk, att försäljning unde?
XJnd.tria.niga
värderings-beloppet icke bör ega rum förr, än
egendomen minst å 2:ne Auctioner blifvit för
samma summa förgäfves utbjuden: att, å ena
sidan, uppskof med försäljningen i detta fall intill
tredje auctionen skulle förorsaka onödig tidsutdrägt
och oskäligt uppehåll af fordringsegarens
betalningsrätt, men, å den andra, en ovilkorlig
föreskrift om utmätc fastighets försäljning vid
första Auctions-tillfället, utan afseende å beloppet
af anbuden, icke billigt kunde förenäs med
en öfverklagad allmän förlägenhet och deraf uppkommen
brist på täflan emellan vederhäftige köpare,
hvadan en medelväg borde sökas, hvarigenom
de ömsesidiga anspråken varda förlikte: att,
sedan allmänheten genom Kungörelser till första
Auctionen blifvit underrättad derom, att egendomen
är under försäljning, samt speculanter
under tiden haft tillfälle, att både af värderingsinstrumentet
och genom andre utvägar förskaffa
sig nödig kännedom om egendomens beskaffenhet,
en vida kortare tid för andra Auctionens
förrättande kan utsättas, enär dermed endast bör
åsyftas nödigt rådrum för Auctions-dagens kungörande,
hvarom Författningarne ej eller innehålla
någon föreskrift; samt ändteligen, att ett
längre anstånd med köpeskillingens erläggande
skulle, särdeles under närvarande penningeförhållanden,
utan att rubba borgenärs rätt, mycket
underlätta speculanters täflan.
På grund häraf och till undanrödjande af
de olägenheter, hvartill ofvan uppgifne brister
uti hvad om Fast Egendoms utmätning och försäljning
är vordet förordnadt , skulle föranleda ,
få hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånig
-
74
Underdäniga Skrifvelstrl
hel föreslå, att genom allmän, Författning matte
i. Nåder stadgas
1:0 Enär Fast Egendom, blifvit utmätt och
i den ordning, Kongl. Förordningen den 27
April 1810 stadgar, af utmätningsmannen Inskrifven.
samt gätdenären-, yttrat; sig om försäljningsstället,
skall, uppå anmälan af, den Extcutions-betjent,
sorn förrättningen, verkstält, Kungörelse
till Auction genast i vanlig ordning af
Konungens- Befallningshafvande utfärdas , utan
hinder deraf, att gäldenären sökt ny värdering,
på sätt ofvanberörde- Kongl.. Förordning utstakar.,
a.o Domaren åligge, att, då ny värdering
af, honom äskas, företaga densamma så tidigt, att
gäldenären, vid Auctionen kan, vara försedd med
instrumentet deröfver. Ar- Domaren, af andra
Embetsrgöromål hindrad, att värderingen så skynd-.
samt verkställa, meddele han gäldenären genast;
sin derom till vederbörande Hof-Rätt ställde anmälan,
. på det gäldenären med bifogande deraf
må i samma Hof-Rätt om annor Domares förordnande
kunna göra ansökning..
3:0 Bjudes- å första Auctionerii värderings»-.
summan eller derutöfver, varde egendomen försåld,
utan afseende på det större aller mindre
antal närvarande speculanter. Sker å första Auctionen
ingen försäljning, skall ny auction hållas
sex veckor derefter, hvarom Auctions-förrät—
tarén genast bör på stället meddela underättelse,
äfvensom honom äligger, att om Kungörelser till
denna andra auction på ofvanförmäldte sätt föranstalta
så tidigt, att desamma kunna i Länets
kyrkor varda uppläste» minst 14 dagar före Auction*-dagen.
Blifva flere Auctioner nödige för
-
Untlerdäniga Skrifvelser.
75
hålles med tiden och deras kungörande på enahanda
sätt.
4:0 Vid andra Auctionen skall, med iakttagande
af föreskriften i 5 Cap. 4 §. UtsökningsBalken,
att upprop ej må ske då allenast få äro
tillstädes, Fastigheten ovilkorligen försäljas till
den mestbjudande, ehvad hans bud är till beloppet
större eller mindre, så vida ei gäldenären.
och samtlige fordringsegarne annorlunda åsämjas.
I afseende på tredje och följande Auction-,
er, vare lag samma.
5:0 Då Fast Egendom varder a excecutiv,/
Auction försåld, erhålle köparen en månadsanstånd
med betalningen.
I sammanhang härmed hafva- Riksens Stan»
der, på förekommen anledning, jemväl ansett sig
böra i underdånighet hemställa , att E. K. M.
täcktes i Nåder låta uti ofvam föreslagne Författning
inflyta det Stadgandet att Auction å utmätt
Lös Egendom ej må tidigare utsättas, än att
en Söndag, utom den, å hvilken Auctionen blifvit
i kyrkan kungjord, därförinnan kan förflyta.
Riksens Ständer framhärda etc.
75
Underdåniga Skrifv elstri T
N:o 525.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St. d. 17 Nov. 1823*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upphäfvande af Skol-Ordningens
stadgande uti 1 Sect. 5 Cap. 4 §. m. m.
s. a. k;
.Å-tskillige anmärkningar hafva inom Riks-Stån?
den blifvit framställde mot det stadgande uti 1
Sectionen 5 Cap. 4 §. af E. K. M. förnyade Nådiga
Skol-Ordning, den 16 December 1820, att
till Lärjunge ej må antagas den , som icke kan
för Läro-Verkets Rector styrka, att han, genom
egna tillgångar eller andras understöd , kan sig
vid Läro-Verket uppehålla. Det synes hvarken
billigt eller lämpligt, att inträde i Skola vägras
den obemedlade gosse, som, vid anställande prof,
kan befinnas skicklig, och genom hvars antagande
det vanliga antalet af Lärjungar i Classen
icke öfverskrides.
Enligt Riksens Ständers tanka skulle jemväl
det i förrberörde måtto lagde hinder för den
fattiga ungdomens förkofran i studier möjligen
leda derhän, att Staten komme att sakna många
dugliga ämnen; och dessutom förekommer härvid,
att de intyg, som borde styrka lärjungens
tillgångar till uppehälle, svårligen skulle kunna
anskaffas, till deras rigtighet controlleras , eller
för längre tid gifva säkerhet, samt att pröfningen
deraf tilläfventyrs torde föranleda till rådvilla
eller rent af väld, Pi dessa grunder, och
Underdåniga Skrifvelseri 77
då, genom väckt fråga , Riksens Ständers uppmärksamhet
tillika är vorden fästad å olämpligheten
deraf, att, enligt de, uti Skol-Ordningens
s:dra Seciion: om Cassör, meddelade föreskrifter,
den obemedlade äfven skall lemna bidrag till
Fattig-Cassan, få Riksens Ständer nu i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes, genom
Nådig Förklaring eller Skrifvelse till Consistorierne,
förordna, så väl att ofvannämnde §. skall
till sin kraft och verkan upphöra, sorn äfven a-tt
medellös ungdom, som blifvit i Läro-Verket intagen,
må från de uti Skol-Ordningens 2ulra Section
ålagde afgifter befrias.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:o 326.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St, d. 17 Nov. 1823.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
nytt val af deras Justities Ombudsmans
Suppleant.
S. A, K.
Sedan Lagmannen, Häradshöfdingen och Borgmästaren
Nils Callerholm, hvilken, enligt hvad
Riksens Ständer uti underdånig Skrifvelse af den
15 nästlidne October anmält, blifvit af deras
Electorer vald, att vara Riksens Ständers JustitiaeOmbudsmans
Suppleant, nu mera afsagt sig dea
78
Underdåniga Skrifvelser.
honom salunda uppdragne befattning; så hafval
af denna anledning, Riksens Ständers Eiectorer,
under den 6 innevarande manad , genom val i
behörig ordning utsett Lagmannen och Borgmästaren,
J. U. Doctorén Jonas Ullberg, att Justitieombudsmannen
efterträda, i fall han innan nästföljande
Riksdag skulle med döden afgå ; hvilket
hos E. K. M. Riksens Ständer bordt i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 327.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks St. d, 17 Nov. 18 23.'
Förordnande för Lagmannen m. m. Jonas
Ullberg, att vara Riksens Ständers Justitice-Ombudsmans
Suppleant.
V^"i efterslrifne Sveriges Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel,
Presterskap , Borgerskap och Mentge Allmoge,
som härstädes å allmän Lagtima Riksdag äro församlade,
gore vetterlig!: att, sedan, vid det en.
ligt 98 §• Regerings-Formen och 6 * §. Riksdags.
Ordningen anställdte val, Väre Eiectorer utsett
Lagmannen och Borgmästaren , Juris Utriusque
Doctorn, Jonas Ullberg, att efterträda vår Justitieombudsman,
i händelse han, inom nästkommande
Riksdag, skulle genom döden afgå , eller genom
något i Lag stadgadt förfall hindras, att
Underdåniga Skrifvelser.
79
'sitt Embete sjelf utöfva; så vilje Vi, i kraft
häraf, hafva förordnat honom, Jonas Ullberg, ätt, i
dessa fall Justitias-Ombudsmans-Embetet tillträda;
och har han emedlertid, att ställa sig till efterrättelse
hvad Vår den a7 Februarii 1810 för
Justitias-Omhudsmannen utfärdade Instruction i
B5 §■ stadgar och förmår. Till 'yttermera vissa
håfve Vi detta underskrifva och med Våra Insegel
bekräftat, som skedde i Stockholm den
jNm 328.
Expeditions - Utskottets Memorial till Riksens
Ständer, med Utlåtande uppå Remiss d
ett af Borgmästaren, Herr J. Hagander,
ingifvet Förslag.
"t^ti ett 'till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvet
Memorial har Borgmästaren, Herr J. Hagander,
på anfördeskäl, föreslagit, att Bihanget till RiksStåndens
Protocoll val må, såsom hittills, utgifvas,
ehuru till vida mindre antal exemplar, men
att derjemte särskildt skulle upprättas, tryckas
och utgifvas ett sammandrag af de vigtigaste
bland Konungens Propositioner och Riksens Ständers
Beslut, rörande Religions-vården, allmänna
Undervisnirgen, Stats-Oeconomien, Lagstiftningen,
korteligen allt hvad som är af större omfattning
i afseende på Samhället i det hela och
dess inre organisation, äfven som att allt hvad
gc» jExpediuons-UtBkottets Memorial1
anginge Statens utgifter, inkomster och penningeverk
borde i tabellarisk form meddelas.
Detta Memorial har Väilofl. Borgare-Ståndet
behagat, uti Remiss af den 3 i denna månad,
till Expeditions-Utskottet öfverlemna^; och
får Utskottet nu vördsammeligen anföra, att, hvad
frågan om inskränkningen i antalet af exemplar
utaf Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vidkommer,
Utskottet vill deröfver yttra sig i det
särskildta Utlåtande Utskottet är beredt att afgifva,
i anledning af 2tne inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln väckte och till Utskottet remitterade
motioner, rörande en förändrad redactiun af förenämnde
Bihang; och beträffande det föreslagne
sammandraget, i pröfningen af hvars vigt och
värde Utskottet icke anser sig böra ingå, har Utskottet
skolat förklara , att som, å ena sidan ,
Riksdags-Ordningens 36, 59 och 72 bestämdt
föreskrifva , hvaruti Expeditions-Utskottets åligganden
bestå, och å den andra, tiden icke möjligen
skulle medgifva Utskottet, att besörja något
arbete derutöfver, Utskottet alltså icke kan
med mera berörde sammandrag taga någon befattning.
Stockholm d. 15 November 1823.
Protocolls-Utdrag fran Ilo glo fl. Ridderskapet
och Adeln, den 20 November 1820.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Expeditions-Utskottets
den 15 dennes aflåtne, samt
den 19 derpåföljde e. m. på bordet lagde Memorial,
innefattande Utlåtande öfver ett af Borgmästaren
J. Hagander till Utskottet remittteradt
Förslag,
Protoeolls- Utdrag'.
81
Förslagi att Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
väl må såsom hittils utgifvas, ehuru till vida
mindre antal exemplar, men att derjemte
särskildt skulle upprättas, tryckas och utgifvas ett
sammandrag af de vigtigaste af Konungens Propositioner,
och Riksens Ständers beslut, rörande
Religionsvården, allmänna undervisningen, StatsOeconomien,
Lagstiftningen m. m.; äfvensom att
allt hvad anginge Statens utgifter , inkomster och
penningeverk, borde i Tabellarisk form meddelas.
Från Hogvard. Preste-Ståndet den 19 Novem «
ber 1823.
S. D. Expeditions-Utskottets Memorial;
med Utlåtande uppå Remiss å ett af Borgmästaren
Hagander xngifvet Förslag, blef vid föredragning
af Preste-Ståndet bifallet.
Fran Vallo fl. Borgare-Ståndet den 20 November
1823.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Expeditions-Utskottets
Memorial af den 15 dennes,’
öfver Herr Haganders Memorial, angående åtgärder,
att sprida en allmännare kännedom om'
de vid Riksdagarne förekommande Ärenden och
fattade Beslut.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet den 20 November
182 3.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls
Expeditions-Utskottets Utlåtande, i anledning af
Bihang till Riki-St, Prat, iS2J. iO.Ve Sami. 2 B. 6
Si
TJnderdäniga Skrif velter!
Borgmästaren Haganders Förslag om lifgifvande
af ett Sammandrag af de vigtigaste Propositioner
och Beslut under Riksdagarne, m. tn.
N:o 32 gs
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 19 Nov. 18*3*
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —-
Ronde Ståndet d. go — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om Stats-Ferkets tillstånd och behof,
i hvad den förer Riks-Slatens Tredje Hufvud-
Titel.
s. a. k:
I anledning af hvad, dels uti E. K. M:t»; deri 35
sistlidne Januarii, till Riksens Ständers Statsutskott
aflåtne Nådiga Proposition om StatsVerkets
tillstånd och behof, dels ock i E. K,
M:ts och Rikets Stats-Contoirs vid samma Nådiga
Proposition fogade underdåniga Berättelse
anfördt blifvit, samt så val åtskilliga, genom E.
K. M:ts Nådiga Remisser, öfverlemnade handlingar
, som särskilda inom Riks-Stånden gjorda
framställningar innehålla , rörande Riks-Statens
Tredje Hufvud-Titel, hvilken innefattar Mili—
taire-Staterne och Anslaget för Försvars-Verket
till lands och sjös , hafva Riksens Ständer vid.
tagit och få nu lios R. K. M. i underdånig
-
XJnderdäniga Skrif velter'. 8 3
het anmäla deras uti detta ämne, under följande
puncter, upptagne beslut:
1:0 E. K. M. har i Nåder tillkännagifvit,
det E. K. M., som insett nödvändigheten af
Fots- och Båk-väsendets ändamåls-enliga inrättning,
funnit för godt, efter det nödiga undersökningar
föregått och vederbörande Embefs-Verk
sig uti ämnet underdänigst yttrat, i Nåder verkställa
en hy reglering af Lots- och Båk-Inrättningen
i Riket, lämpad efter behofvet och lidens
förändrade skick, samt, under denar Junii 1820,
låtit utfärda, så väl Nådig Förordning derom,
med tillhörande Lots-Taxor, som Reglemente för
Styrelsen, oeconomien och tjenstgöringen vid
Lots-Verket samt Stat för Lots- och FyringsInrättningen;
hvarjemte E. K. M. i Nåder förordnat,
att Lots- och Båk-afgifterne tills vidare
skulle ingå till Stats-Verket, som, genom de
förhöjde Lots- och Båk-umgälderne samt tillkomne
Ringpenninge-afgiften, erhölle ersättning
för de i ech för Lotsväsendet nu mera erforderlige
större kostnader* i följd hvaraf Bak- och
Fyrings-Staten alltså tills vidare formerats äf de
på Tredje Hufvud-Titeln för Försvars-Verket i
allmänhet anslagna medel , men deremot de på
Lots-Staterne, genom förhöjd aflöning eller andra
tillkomne nya kostnader , tillökade utgifter
bestridis af den tillgång, som erhållits genom
förhöjningen af Lots- och Bak- samt nya Ringpenninge-afgiften,
hvarefter återstoden af dessa
Intrader bland Stats-Verkets Ordinarie Inkomster
influtit; men som erfarenheten redan skall ådagalagt,
att, genom ofvanberörde förhöjning, StatsVerkets
Inkomst af Lots- och Båk-afgifterne
uppgått till en betydlig Summa utöfver hvad vid
8 4 Underdåniga Skrifveluri
sista Riksdagen varit deraf påräknadt, och kostnaden
för Lofs- och Båk-Inrättningen icke borde
fortfara att minska anslags-Summan för Flottornes
underhäll, då full tillgång till ifrågavarande
utgifters bestridande skall kunna erhållas af de
medel, som af de sjöfarande erläggas, har E. K.
M. till Riksens Ständer ölverlemnat, att särskildt
på Tredje Hufvud-Titeln uppföra en summa till
de utgifter, Sorn årligen förefalla i och för underhållet
af Lots- och Båk-intälfningen och hvaraf
beloppet, efter behofvet, årligen borde bestämmas.
Riksens Ständer hafva , vid öfvervägande
häraf, funnit, att, då Lots- och Bak-medlen ,
hvilka, jemte Tull-afgifterne \ erläggas af alla
in- och ut-gående fartyg , samt vid Tull-Verket
uppbäras och redovisas, utgå, enligt E. K. Mas
derom utfärdade Nådiga Förordning af den ai
Junii i8äo, efter en förhöjd Taxa, hvarigenom
inkomsten blifvit så betydligt ökad, att den, vid
beräkningen af Stats-Verkets Inkomst-Titlar, kunnat
förhöjas ifrån 20,000 R:dr, dertill den hittills
varit upptagen, till 55,000 E:dr, så bör ock
den för Lotseri-Staterne tillökade utgift, bestående
uti förhöjd aflöning och andre tillkomne
nya kostnader, till belopp af 17,109 R.dr 40 sk.,
derunder beräknade tio tunnor spannemål, på
Utgifts-Staten uppföras, så att hela anslaget för
Lots- och Båk-Inrättningarne hädanefter kommer
att utgöra 20,856 R:dr, med derunder begripne
146 tunnor spannemål, hvaremot och då den
för Fyrings-Staten ifrågaställde tillökning uppgår
till mindre betydligt belopp , hvilket dessutom,
såsom grundadt på förslags-beräkning, är
föränderligt, Riksens Ständer anse densamma,
Underdåniga Skrifvelser.
85
jemte den dertill förut erforderliga utgift, böra,
på sätt som hittills skett,, utgå af hvad för Försvars-Verket
varder anvist; dock få Riksens Ständer
tillika hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att för Fyrings-Xnrättningens förbättrande,
medelst flere Fyrars, Båkars och Sjömärkens anläggande,
samt de redan befintligas försättande
i bättre tillstånd, mera tillräckiige medel, än hittills,
måtte användas af anslaget för Flottornas materiel.
2:0 X sammanhang härmed, har E. K- M.
i Nåder förmält, att då från äldre tider Lotsoch
Bak-Inrättningen, i anseende till dess närasamband
med Rikets Sjöförsvar, varit ställd under
Flottornas styrelse, med undantag af någre
åt enskilde under entreprenade nppiåtne Fyrar
och Bakar, hvaribland nu endast befinnas Landsorts
och Korsö Fyrbåkar, hvilka af enskilde, emot
uppbärande utaf vissa andelar af.Lots- Bak-'
och Last-penningarne, underhållas; meri ' E. K.
M:ts Nådiga uppmärksamhet icke kunnat undfalla,
å ena sidan, olämpligheten deraf, att Inrättningar
af så allmänt och stort inflytande på
handeln och sjöfarten stå tinder enskild förvaltning,
samt å den andra, huru det, både för Kronan
och det allmänna, vore af mycken vigt, att
ofvanberörde, genom Contract,åt enskilde under
entreprenade upplåtne Fyrbåkar blefve för Statens
räkning inlöste och satte under samma publike
tillsyn och styrelse, som de öfrige Bukarne
i Riket, E. K. M. föröenskuld i Nåder anbefallt
Förvaltningen af Sjö-Arenderne, att höra
egarne af ifrågavarande Fyrbåkar, huruvida och
till hvad pris de vore hugade , att dem till E.
K. M. och Kronan afstå, samt genom Öfver
-
86
Underdåniga Skrifvelser.
>
Intendents-Embetet låtit besigtiga och värdera
samma Båkar; hvarefter Förvaltningén af SjöÄrendérne
i ämnet afgifvit tvänne särskildta Utlåtanden
, deraf inhemtas, att egarrie af Landsorts
Fyrbåk förklarat sig vilja aflåta densammai
med Fyrvaktarehus och kolbodar samt alla Inventarier,
hvaribland ett större parti stenkol,
för 35,000 R:dr samt att egaren af Korsö Fyrbåk
likaledes vore hugad, att densamma, med
dertill hörande inrättningar, hus och inventarier,
till Kronans evärdeliga ego, för s8,000 R:dr försälja;
vid hvilket förhållande och enär E. K. M.
af ofvan anförde skäl, funnit merberörde Båkars
jnlösen för Statens räkning både lämplig och letland©
till allmänt gagn, samt den för Landsorts
Fyrbåk begärde köpeskilling, i förhållande till
den å inkomsterne dervid, enligt hvad utredt
blifvit, årligerf återstående behållning, icke synts
vara för dryg, E. K. M. i Nåder låtit handlingarne
i målet till Riksens Ständer öfverlemna,
i ändamål att de, för inlösningen erforderlige,
medel måtte an viste varda; men hvad åter angår
Korsö Fyrbåk, så och ehuru i anseende till
de, uti f, d. Amiralitets-Commissariatets, om denna
Fyrbåk» anläggande och vidrnagthållande, den
21 Maji 1754, upprättade Contract, gifne och på
Kongl. Majit» Nådiga beslut grundade stadganden,
rörande förhållandet med besittnings-^äiten
af samma Fyrbåk för framtiden , E. K. M. funnit
inköp af Fyrbåken för Kronans räkning icke
kunna ega rum för det nävvatande och intilldess
utröndt blefve, huruvida berörde stadganden
kunde lägga hinder i vägen för båkens egare, att
densamma tilt Kronan afstå, hafva likväl Hand
-
Underdåniga Skrifvelser.
87
lingärnej rörande denna Fyrbåk, blifvit Riksens
Ständer i Nåder meddelade , på det, i händelse
besittningsrätten af densamma kunde i laga ordning
på E. K. M. och Kronan varda öfverflyttad,
Riksens Ständer måtte komma i tillfälle, att
för sådant ändamål anslå nödige medel; och har
E. K. M. sedermera, under den 29 sistlidne
April, i Nåder låtit Stats-Utskottet tillställa bevittnad
afskrift af ett, genom E. K. M.ts Högsta
Domstol, den 12 förulgångne Mars, utfärdadt
Utslag, hvarigenom nu varande egaren af Korsö
Fyrbåk blifvit förklarad berättigad, att densamma
föryttra.
Riksens StSnder, som tagit noga kännedom
om detta ämne, hafva med erkännande, att, på
sätt E. K. M. i Nåder förklarat, I.ots- och BakInrättningen
icke bör stå under enskild förvaltning,
utan bör tillhöra Staten, funnit för' godt
bifalla, att Landsorts och Korsö Fyrbåkar, hvilka
äro de ende, som af private egare innehafva»,
må för Stats-Verkets räkning inlösas, såvida
köpeskillingen varder lämpad efter de fördelar ,
Staten af dessa Fyrbåkar kan med säkerhet påräkna;
i hvilket afseende Riksens Ständer få i
underdånighet anmäla, det anledning förekommit,
att uti den för Landsorts Fyrbåk begärde
köpesumma torde kunna vinnas en nedsättning
af minst 5000 R:dr; äfvensom en betydligare
minskning i den för Korsö Fyrbåk fordrade löseskilling,
hvilken, i jemförelse till inkomsten af
Fyrbåken, är alltför öfverdrifven, synes böra
blifva ett nödvändigt villkor för afslutandet. af
köpet derom; men emedan Stats-Verket» tillgångar
icke för närvarande lemna utväg till dessa
8S
Underdåniga Skrif velger.
köps afslutande , anse Riksens Ständer dermed
böra anslå intill nästa Riksdag, till hvilken tid
egarne kunna blifva ytterligare hörde, för att
uppgifva de lindrigaste villkor, på hvilka de vilja
dessa Råk-inrättningar afstå.
3'.o Vidare har E. K. M. i Nåder tillkännagifva,
att de, till arbete i Ankarsmedjan vid
Örlogs-Flottan för lifstiden dömde, fångar hittills
directe från Stats-Contoiret erhållit sin aflöning,
hvaremot kostnaden till anskaffandet af
deras beklädnad, sängkläder samt eldnings- och
lysnings-persedlar utgått från nämnde Flottas
Nybyggnads- och Underhålls-Fond, varandes
dessa fångars ordinarie contante aflöning för år
1823 beräknad till - - - 5)387= 6= 2»
Beklädnads-kostnaden - - *,275 — —
samt kostnaden i och för sängkläders
upphandling och underhållande,
jemte eldnings- och lysningspersedlar
till - 550 — —
Tillsammans 6,91a: 6: 2.
Att äfvenledes berörde Fond hittills varit
belastad med aflöningen samt kostnaden till beklädnad,
sängkläder, eldnings- och lysnings-persedlar
m. m. för allmänna arbetskarlarne i Carlscrona,
till följande belopp, nemligen:
Aflöning ----- 6,083: 161
Beklädnad • - - 2 3,613: —■
Sängkläder - - - ~ ' 500: —
Eldnings- och I.ysnings - persedlar,
Tractamente för Befälet, Skrifmaterialier
m. in. - - - - 2,030: —r
Tillsammans }*,as6: 16.
Underdåniga Skrifvelser.
89
samt att en lika summa erfordrats till aflöning
m. m. för de tvänne Compagnier allmänna arbetskarlar,
till lika styrka, eller inalles aoo man,
som blifvit organiserade på Fästningen Kungsholmen
vid Carlscrona, att derstädes vid samma
Fästnings iståndsättande, användas, och hvilken
summa utgått, dels af anslaget för berörde Fästnings
reparation och dels af allmänna Fångvårdsfonden;
hvarförutan på Riks-Statens 3tdje Hufvud-Titel,
till utgående af anslaget för FörsvarsVerket
på det hela, jemväl vöre upptagne årliga
kostnaderne för öfrige på Rikets Fästningar
varande fångars och allmänna arbetskarlars beklädnad,
sängkläder samt eldnings- och lysningspersedlar;
men då det allmänna egenteligen hade
fördel deraf, att sådane personer, som antingen
genom brottsliga tilltag redan förnärmat allmänna
säkerheten, eller genom bristande sysselsättning
och näringsfång, kunna till brottslighet hänföras,
varda haline till arbete och, om än genom
tvångsmedel, satte uti en nyttig verksamhet, har
E. K. M. funnit mindre lämpligt, att berörde
Hufvud-Titel och följakteligen anslagssumman
för Försvars-Verket, med dertill hörande F"lottornes
Nybyggnads- och Underhålls-Fond, vidare
belastas med Ifrågavarande kostnader, äfvensom
med aflöningen för allmänna arbetskarlarne i
Carlscrona, ifrån hvilket anslag E. K. M. ansett
endast böra utgå den extra eller tillöktä aflöning,
som nämnde fångar och allmänna arbetskarlar i
och för deras arbeten kunde förtjena; i följd
hvaraf E. K. M. i Nåder föreslagit, att ofvan
anförde kostnader kunde beräknas vid regleringen
af Åttonde Hufvud-Titelns anslag för fång
-
9°
Underdånigti Skrifvelstr.
vården i allmänhet, och att på Tredje HufvudTiteln
särskildt måtte uppföras medel till aflöningen
för allmänna arbetskarlarne i Carlscrona,
samt till beklädnad, sängkläder, eldnings- och
Jysnings-persedlar för dem och tångarne i ankarsmedjan,
äfvensom för arbetsfångarne på Rikets
Fästningar.
I betraktande af hvad E. K. M. sålunda i
Nåder framställt, hafva Riksens Ständer funnit,
att utgiften till beklädnad, sängkläder, eldning
rn. m. för de till arbete i ankarsmedjan dömde
fångar, hvilken för innevarande år blifvit beräknad
till 1.535 R:dr, icke bör belasta anslaget
för Försvars-Verket, utan bestridas af det, tili
fångars påkostnader, å Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel
uppförde anslag, derå Riksens Ständer
beviljat den tillökning, som omständigheterna
påkallat och tillgångarne medgifvit. Beträffande
åter den , hittils af Försvars-Verkets
Stats-anslag besörjde, kostnad, till allmänna arbetskarlarnes
i Carlscrona samt på fästningen Kungsholmen
aflöning, beklädnad m. m., hvilken kostnad
för alia fyra Compagnierne skulle utgöra
omkring 24,500 R:dr; så, enär detta manskap
verkställer arbeten, för hvilkas bestridande medel
blifvit änslagne, antingen till E. K.Mttsoch
Rikets Krigs-Collegii. eller Förvaltningens af
Sjö-Ärenderne disposition, och sålunda ingått i
beräkning vid bestämmandet ar anslaget för Försvars-Verket
på det hela, kunna Riksens Ständer
icke bifalla, att Åttonde Hufvud-Titelns anslag
för Fångvården må , belastas med ifrågavarande
utgifter, som deremot böra besörjas för allmänna
arbetskarlarne i Carlscrona, af Flottornes ,
Underdåniga Skrifvelstr.
9i
och för dem på Kungsholms Castell, af Landtarméens
Stats-anslag.
4:0 Af Stats-Contoirets ofvanberörde underdåniga
Berättelse hafva Riksens Ständer inhemtat,
hurusom E. K. M., enligt Nådigt Bref
af den 28 September 1821, uppdragit åt H. K.
H. Kronprinsen, att föra Befälet öfver Artilleriet,
i egenskap af General Falt-Tygmästare och
Chef för allt Artillerie, samt tillika i Nåder beslutit,
att H. K. H., för utöfningen af General
Fålt-Tygmästare-Embetet, borde under Sine Ordres
hafva en Officer af minst Ofve.rste-Lieutenants
grad, hvilken Officer, under benämning af
Fält-Tygmästaré, å H. K. H:(s vägnar, skulle
hafva säte och stämma i E. K. M:ts och Rikets
Krigs-Collegium och enligt de Instructioner,
han af H. K. H. erhölle, derstädes handlägga
de Artilleriet tillhörande Ärenden, emot åtnjutande
af Öfverste-Lieutenants lönen vid Götha
Artilleri-Regemente, intilldess Riksens Ständer
kunde korhma att för honom anslå särskild lön
på Stat, hvarefter E. K. M., under den 11 December
samma år, i Nåder förklarat, att denna
lön skulle såsom arfvode uppbäras af Fält-Tygmästaren
- börandes, enligt Stats-Contoirets förslag,
en ny lön för en Fält-Tygmästare vid Artilleriet
å Stat uppföras.
Då, i Riksens Ständers tanka, ifrågavarande
Fält-Tygmästare-tjenst är mera tillfällig, än beständig
, och vid förändrade förhållanden kan
komma att indragas, hafva Riksens Ständer, med
afseende jemväl på otillräckligheten af för händen
varande tillgångar, ansett sig icke kunna
för samma tjenst bevilja någon Lön. på Stati
9*
Underdåniga Skrifvelser.
och förmoda Riksens Ständer, det E. K. M. lärer
täckas i Nåder tillåta den tillförordnade FältTygmästaren,
att, så länge han i denna befattning
fortfar, få bibehålla den af honom hittills
åtnjutna Öfverste-Lieutnants-lönen vid Götha Artilleri-Regemente.
5:0 Likaledes har Stats-Contoiret uti dess
underdåniga Berättelse upplyst, att E. K. M.,
af förekomne anledningar, genom Nådigt Bref
af den 8 Maji 1821, förordnat, det Dess LifDrabants-Corps
skulle organiseras till Befäl vid
ett Bevärings-Regemente, som, bestående af Bevärings-Manskapet
i Stockholms Stad och Län ,
lomme att innehålla 2 Batailloner , hvardera af
4 Compagnier, med 1 Capitaine, 1 Lieutnant,
1 Fänrik och 3 Under-Officerare vid hvarje Compagnie,
så att hela Befälet skulle utgöras af a
Regements-Chef, 2 Bataillons-Chefer, 2 Adjutanter,
24 Compagnie-Officerare och ett lika antal
Under-Officerare, för hvilka E. K. M. i Nåder
låtit utfärda en Interims-Stat, uppgående till
15,005 R:dr i penningar med derunder beräknade
1,038 Tunnor Spannemål, samt 1725 R:dr
44 sk. Beklädnads-penningar; och liar i följd
häraf Stats-Contoiret föreslagit, att de , genom
det nya Regementets organisation, uppkomne
ökade kostnader, utöfver förra Stats-anslaget, måtte
på Stat upptagas, samt att de Löner, sora enligt
samma reglering, borde vid innehafvarnes afgång
indragas, kunde varda uppförde på Allmänna
Indragnings-Staten.
Ehuru denna förändring med Llf-DrabantCorpsen
till en början medför ökade utgifter
utöfver de för samma Corps vid sistlidne Riks
-
Underdåniga Skrifvelser1
93
dag anslagne 34,442 R:dr 14 sk.; likväl och då
i den mån Lif-Drabanter, antingen till tjenstgöring
på Lif-Bevärings-Regementet öfverflytta.*,
eller på annat sätt afgå från Corpsen, berörde
högre utgifter efterhand försvinna, och deremot
besparing med tiden uppkommer, i anseende
dertill, att Lif-Bevärings-Regernentets Stat erfordrar
mindre anslag, än förra Lif-DrabantCorpsen,
hafva Riksens Ständer funnit några
medel till ett sådant behof nu icke böra anvisas;
och låta Riksens Ständer alltså det förLifDrabant-Corpsen
för detta beviljade Stats-anslag,
intill nästa Riksdag * förblifva oförändradt, helst
hvad som ytterligare kan erfordras till Lif-Bevärings-Regernentets
aflöning lämpeligen synes
böra tagas af de 80,000 R:dr, som till kostnadernes
bestridande vid Bevärings - Manskapets
sammandragande och vaperöfningar äro beräknade,
att u»gå af den för Försvars-Werket på
det hela anviste summa.
6:0 Sedan E. K. M. under den 30 April
sistlidet år, med uppskjutande af Dess Nådiga
Beslut, rörande föreslagae förändringar i organisationen
af den på Carlberg inrättade Krigs—
Academie, i Nåder låtit verkställa en interimsreglering
af detta Läro-Werk, samt till bestridande
af den sålunda ökade underhålls-kostnaden
för samma år anvisat 12,000 R:dr af de på
3:dje Hufvud-Titeln i och för Försvars-Werket
uppförde medel, hvilket tillökte anslag tillförordnade
Gouverneuren egde att så fördela, att
detsamma för Academiens utgifter under året
blefve tillräckligt; så har Stats-Contoiret anmält,
att, i fall berörde reglering af Krigs-Academiens
94 Underdåniga Skrifv el siri
Stat komme att ega bestånd, en motsvarande tillökning
i Stats-anslaget för Academien erfordrades.
Enligt de underrättelser , Riksens Ständer
erhållit, har den ökade utgiften utöfver hvad
vid sistlidne Riksdag för Krigs-Acaderriien beviljades,
nemligen 29,200 R:dr 6 sk* 3 rst. och
derunder inbegripne 260 Tunnor Spannemål i
4I R:dr, samt 886 Tunnor å 6 R:dr , dels härrört
af sådana orsaker, som förefunnos redan då
detta anslag bestämdes, och dels varit en följd
af ofvan omförmälde interims-reglering , hvarigenom
två Lärare blifvit flyttade på tjenstfri Stat,
med bibehållande af innehafde Löner, samt underhålls
kostnaden kommit att uppgå till högre
belopp, än förut; dock har den för nästh år tillökte
anslags-summa icke hel och hållen blifvit
använd, utan till en del bespard.
Då Riksens Ständer, på sätt deras , under
den 4 sisth October, aflåtne underdåniga Skrifvelse
innehåller, hos E. K. M. begärt, det en
undersökning måtte anställas, till utrönande huruvida
Krigs-Academien bör upphöra eller undergå
en förändrad organisation, hafva Riksens
Ständer, som, vid sådant förhållande, anse sig
icke böra bevilja någon tillökning i det vid sednaste
Riksdag faststälde Stats-anslaget, beslutit,
att nödige medel för samma ändamål äfven hädanefter
må till enahanda belopp å Stat uppföras;
och få Riksens Ständer derjemte i underdånighet
anhålla , att, om brist i detta anslag
skulle uppstå, hvilken likväl under en klok administration
torde blifva mindre betydlig, helst
en del af de utgifter, som sednast förorsakat den
Underdåniga Skrifve!seri
95
högre kostnaden, varit tillFällige och af den beskaffenhet,
att de icke hvarje år inträffa, E- K. M.
täcktes i Nåder anvisa hvad till fyllnaden erfordras
på de besparingar, som på Riks Statens
3:dje Hufvud-Titel uppkomma.
7:0 Jemte anmälan, att vid den af E K.
M. i Nåder vidtagne förbättrade organisation
utaf Artilleriet, 7 nya tjenster å Tyg-Staten
blifvit inrättade, har Stats-Contoiret hemstält,att
de vid dessa tjenster bestådde Löner och ArfVoden
måtte å Stat upptagas; och som E. K. M.
i Nåder pröfvat berörde tjenster vara behöfliga,
hafva Riksens Ständer jemväl bifallit, att aflönings-beloppet,
hvilket hittills utgått af Tredje
Hufvud-Titelns besparingar, må på Stat uppföras
med 1500 R:dr, derunder begripne 84 Tunnor
Spannemäl.
8.0 Beträffande åter Stats-Contoir.efs Förslag
om öfverflyttning å Stat af det arfvode,
50 R:dr i månaden, som, enligt E. K. M:ts Nådiga
Bref den 23 Junii 1820, blifvit tillagdt
Chefen för Stockholms Bscadre af Arméens Flotta,
under den tid nu mera aflidne General-Amiralen,
Friherre von Stedingk uppburit Chefs Lön
vid nämnde Escadre, så och i händelse denna
utgift kommer att fortfara, anse Riksens Ständer
densamma, såsom varande af temporaire beskaffenhet,
böra utgå af de medel, som för oförutsedde
militaire utgifter varda i Nåder anslagne; hvaremot
och enär de, vid Arroeens Flottas Stockholms
och Götheborgs Escadre, anstälde Tygmästare,
hvilka innehafva ständiga och sysselsättande
.befMtningar, hittills saknat Löne-anslag
på Stat, Riksén* Ständer funnit för godt sam
-
9^
Underdåniga Skrifve!sert
tycka, att, pä sätt Stats-Contoiret tillstyrkt, § Sta?
må uppföras de arfvoden, som E. K. M., uti
Nådigt 15ref af den 15 December 1819, beviljat
nämnde Embetsman med 250 R:dr hvardera.
9:0 I anledning af den uti Stats-Contoirets
underdåniga berättelse framställde fråga, att
ett arfvode fcr Commendanten i Götheborg kunde
varda å Stat upptaget, hafva Riksens Ständer
inhemtat, att detta Commendants-Embete tillförene
varit förvaltadt af en Officer vid Götha
Artilleri-Regemente, hvilken icke dervid njutit
särskild Lön eller arfvode, men att då nuva-’
rande Commendanten erhöll afsked från ÖfversteLieutenants-beställningen
vid nämnde Regemente;
E. K. M.. genom Nådigt Bref af den 13 Martii
1819, tillagt honom ett årligt arfvode af 600
R:dr.
Riksens Ständer, som icke funnit skal,’ att
såsom ständig lön uppföra detta arfvode på Stat;
hafva likväl bifallit, att detsamma må på Allmänna
Indragnings-Staten öfverflyttas, för att vid
innehafvarens afgång försvinna; hvarjemte Riksens
Ständer få i underdånighet anhålla, att E.
K. M. täcktes hädanefter, som förut, låta denna
Commendants-befattning vara förenad med någon
af Regements-Officerare-beställningarne vid Götha.
Artilleri-Regemente.
10:0 Den summa af 3? R:dr , som E. K.’
M., enligt Nådigt Bref af den 26 Junii 1820,
anslagit till Expenser för Amiralitets-Consistorium
I Carlscrona, hafva Riksens Ständer, med
bifall till Stats-Contoirets hemställan, äfven låtit
å Stat uppföra.
lito
Underdånign Skrif velter: 97
11:0 Hvad Stats-Contoiret uti dess underdåniga
berättelse för öfrigt framstält, att nemligen,
af anförde skäl, de utaf Tredje HufvudTitelns
besparingar utgående personelle Löneanslag,
Arfvoden , Underhåll, Tractamenten eller
Ersättningar borde antingen på denna Titels Stat
eller på Allmänna Indragnings-Staten uppföras,
hafva Riksens Ständer icke kunnat bifalla, emedan
dessa dispositioner äro af den föränderliga
egenskap, att de ett år kunna ega rum, men ett
annat år upphöra; och lärer E. K. M. täckas till
bestridande af berörde utgifter i Nåder använda
de medel, som för sådant ändamål kunna vara
att tillgå.
ij.o Sluteligen har Stats-Contoiret uti dess
oftanämnde underd. berättelse anfört, att af de på
Förslag under Tredje Hufvud-Titeln uppförde
summor, så val de tilt ved och ljus i Fästningsoch
Garnizons-ortec beräknade 14,000 R:dr,som
de till Rese- och Tractaments-penningar för extra
förrättningar i Militaire Ärenden anslagne
20,000 R:dr, Je senare åren, varit otillräcklige och
alltså skulle påkalla en närmare reglering. Riksens
Ständer hafva likväl icke funnit skäl , att
bevilja någon tillökning uti dessa förslagsvis
upptagne summor, hvilka fördenskull komma att
vid lika belopp, som hittills , oförändrade förblifva.
23:0 Hos E. K. M. hafva Committerade
för Andra Lifgardets Cassern-byggnad i underdånighet
anmält, att denna Cassern-byggnad,
hvartill Riksens Ständer vid sistlidna Riksdag
anslogo 15,000 R:dr årligen, blifvit, enligt de uti
Bihang till Rtks-St. Prat. IS23. iQ.di Sami. 2 B, 7
98
Underdåniga Skrifvelser.
E. K. M:ts Nådiga Skrifvelse den 14 Martil 1821'
bestämde grunder, i den mån verkställd att ett
Cassernhus är fullfärdigt och att, utom medel till
fyllnad i köpeskillingen för Cassern-tomten samt
till köks-inrättningar för manskapets matkokning,
omkring 4000 R:dr af detta års Stats-anslag voro
att påräkna till bidrag för nästifrågakommande
Cassernhus, hvarjemte bernälde Committerada
underdånigst anhållit, att E. K. M. täcktes i Nåder
gifva Riksens Ständer tillkänna, hurusom,'
till vinnande af det afsedde ändamålet, nödigt
vore, att förberörde anslags-summa blefve å Stat
bibehållen och framgent firge användas för Casern
- byggnaden intilldess samma nybyggnad»
arbete hunne fullbordas, på sätt E. K. M. i Nåder
förordnat.
I afseende på detta ärende, hvilket, genomi
E. K. M:ts Nådiga Remiss den 90 sistl. Martil,
är vordet till Stats-Utskottet öfverlemnadt, hafva
Riksens Ständer inhemtat, att, enär deras uti underdånig
Skrifvelse af den 23 Maji 1818 uppgifne
Förslag, att, till undvikande af den större
kostnad, som nybyggnad skulle medföra, något
tjenligt hus till Cassern för då benämnde Andra
Gardes-Regetnentet måtte varda inköpt, icke kunnat
verkställas, E. K. M. i Nåder anbefallt inköp
af en tomt på Ladugårdslandet, samt vidare
förordnat, det flere mindre hus , hvartdera för
a:ne Compagniers inrymmande, borde derstädes
uppföras och byggnaden verkställas, genom entreprenader
att 32,000 R:dr blifvit använde till
inköp af berörde tomt; samt att, efter omförmälde
plan, ett hus numera vore färdigt med inredning,
hvilket kostat omkring 28,000 R:di och
Underdåniga Skrifvelser.
99
hvarförutan ytterligare fyra dylika hus skulle
uppbyggas.
Ehuru således kostnaderne för Andra LifGardets
Cassern-byggnad uppgå till ett vida högre
belopp, än som vid anslagets beviljande varit
påräknadt, hafva likväl Riksens Ständer, med
erkännande af en lika rättighet för detta , som
de öfrige Gardes-Regementerne, att varda med
Cassern försedt, velat bifalla, att det hittills för
sådant behof bestådde årliga anslag, 1 5,000 R:dr,
må till nästa Riksdag fortfara; dock få Riksens
Ständer tillika framföra den underdåniga anhållan,
det E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla den
möjligaste hushållning vid byggnadens fortsättning,
så att nytta och varaktighet, men ej pragt,
måtte dervid afses, samt sådane anstalter varda
vidtagne, hvarigenom Regementet i och med
användandet af nu anviste medel, må intill nästa
Riksdag förses med tillräcklige Casserner, hvilket
ändamål Riksens Ständer förmoda skulle säkrast
vinnas, genom uppförande af större byggnader ,
deruti flere Compagnier kunde inrymmas.
14:0 Uti Nådig Skrifvelse af den 19 sistl.
Februarii, har E. K. M. tillkännagifvit, hurusom
Chefen för 2:dra Lif-Grenadier-Regementet,
Öfversten och Riddaren Hallencreutz, under åberopande
af E. K. M:is vid Arméens förändrade
organisation, den 23 Martii 1816, gifne Nådiga
Förordnande, att, då Indelde Öfverste-Lönerne
efterhand anvisades till Divisions- och BrigadeBefälets
aflöning, samt Öfverste - Lieutenants *
Indelningarne förändrades till Regements ChefsLöner,
dervid borde tiilses, att, i händelse någon
sådan Indelning icke lemuade den inkomst,
10O
Uhderådniga Skrif v ther.
som för en Regemenls-Chef pröfvades tillrå‘ckl
lig, en derefter lämpad tillökning i samma inkomst
skulle meddelas, i underdånighet anhållit,'
alt E. K. M. täcktes, med afseende derå, att Öf-i
verstens Lön, beslående uti Herresäters boställe
med Indelnings-räntor, efter 1807 års Stat, hvilket
förut varit en Major vid f. d. Östgötha Cai
valleri-Regemente på Lön anslaget, icke i någon
måtto skall kunna jemföras med Öfverste-Lieutenants-boställen
i allmänhet eller det Chefen för
Första Lif-Grenadier-Regementet innehar, samt
att under sökandens indelning jemväl skall saknas
Capitaines-boställe, i Nåder tillägga honom
en lämpelig lönförbättring, antingen på det sätt,
att någotdera af de från Regementet indragne
f. d. Ryttmästare-boställen Bleckenstad eller Stora
Lund blefve åt honom upplåtet, eller ock genom
contant tillökning af 500 R:dr årligen; och har
E. K. M-, sedan Krigs- och Kammar Collegierne
samt Stats-Conotiret öfver denna underdåniga an.
sökning hörde blifvit, vid handlingarnes öfverg
lemnande till Stats-Utskottet, i Nåder fästat Uti
skottets uppmärksamhet på de skäl, som för den
af Öfversten Hallencreutz sålunda sökte förbättring
i dess lönevilkor förekommo.
Efter öfvervägande af hvad i detta ämne
anfordt blifvit, hafva Riksens Ständer, hvarken
kunnat bifalla den af Öfversten Hallencreutz yttrade
önskan, att ettdera af f. d. Rytimästare-bosläll
lena Bleckenstad eller Stora Lund måtte honom
tilldelas, helst Riksens Ständer anse det afkastningen
af samma boställen bör till Stats-Verket
ingå och att en sådan disposition alltså skulle
åstadkomma en minskning i Staten? påräknade
Underdåniga Skrifvelsir'.
101
inkomster,' eller funnit skäl, att bevilja något
särskildt anslag å Stat till förbättring i Lör.en
för Chefen vid adra Lif-Grenadier*Regementet.
15:0 Genom Remiss af den 6 Maji innevarande
år, har E. K. M. till Stats-Utskottet i
Nåder öfverlemnat handlingarne, rörande Chefens
för Flottornes Constructions-Corps underdåniga
ansökning,att alldenstund K. M., vid den,
år 1800, med Constructions-Corpsen verkstälde
reglering i Nåder förordnat, det Officerarne vid
denna Corps skulle åtnjuta enahanda Löner och
förplägnings-penningar med Fortifications-Staten,
men sådant vid den sista Regleringen, år 1815,
icke blifvit iakttaget, rneranämnde Corps fördenskull
måtte komma i åtnjutande af Löneförbättring,
i likhet med hvad deras vederlikar vid
Ingenieur-Corpien innehade, hvartill skulle erfordras
a 500 R:dr, med derunder inbegripne 280
Tunnor Spannemål; i anledning af hvilken underdåniga
ansökning, E. K. M., uti Nådigt Bref
af den 15 December 1818 , förklarat Sig hafva
funnit billigt, att Embets- och Tjenstemännen
vid ifrågavarande Constructions-Corps erhölle
enahanda Lönings-förrnåner, som deras vederlikar
vid Ingenieur-Corpsen.
Riksens Ständer, som erkännaj att för ut-'
öfningen af Constructions-Corpsens tjenstebefattningar
erfordras en icke mindre vetenskaplig
bildning och trägen sysselsättning, än vid Ingenieur-Corpsens
tjenste-åligganden, och att billigheten
således kräfver, det förstnämnde Corp»
försättes i enahanda aflönings-vilkor med den senare,
hafva derföre bifallit, att den i sådant af.
seende erforderlige summa , 2500 R:dr Banco ,
los
Underdåniga Skrivelser.
derunder inbegripne 280 Tunnor Spannemål, må
på Constructions-Corpsens Siat uppföras»
16:0 I anledning af åtskillige inom RiksStånden
väckte frågor, dels örn otillräckligheten
af de Wermlands Fält-Jägare-Regementes Befäl
och Gemenskap til 1 agde Löne-vilkor, dels ock
derom att, af anförde skäl, samma Regemente
måtte upplösas eller erhålla en förändrad organisation
eller varda i Garnizon på Fästningarne
förlagdt , har hos Riksens Ständer förekommit ,
att, sedan E. K. M. till Riksens, åren 1817 och
1818, församlade Ständer aflåtit Nådig Remiss
uppå vederbörande Chefers underd. hemställanden
om tillökning i aflöningen för Corporaler,
Trumslagare och Fält jägare vid ofvannämnda
Regemente, Riksens Ständer, uti underdånig Skrifvelse
den 23 Maji 1818, med förklarande, att
Regementet, som, efter deras tanka, i jemförelse
med hvad Värfvade Troupperne i allmänhet bestås,
njöt en ringa aflöning, afven syntes böra
erhålla emot tidens varupris närmare svarande
lönevilkor, i underdånighet tillstyrkt, att Corporaler,
Trumslagare och Manskap derstädes, utgörande
600 man, som aflönades med en summa
af 373a R:dr om året, måtte unfå en tillökning
i aflöningen till 33^- procent med en summa af
1244 R:dr.
Då ifrågavarande trouppe endast under mötes-tiderna
är sammanhållen, men den öfriga tiden
af året permitterad, samt hvarje karl hittiils,
vid anvärfningen, erhållit 15 R:dr, och i öfrigt,
äfven nyssberörde tillökning inberäknad, åtnjutit
endast 8 R:dr om året till lön och underhåll
vid mötet samt svårigheter alltså måste uppstå.
Underdåniga Skrifvtlser.
att emellan exercitie-tiderne vidmagthålla ordning
bland trouppen, hafva Riksens Ständer här.
af hemtat anledning, att hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att Wermlands Fält-Jägare-Regemente,
i fall det ej lämpeligen skulle kunna
upplösas, måtte förläggas på någon fästning , såsom
exempelvis Wanäs, samt att de om värfning
nu gällande föreskrifter blifva noggrannt
iakttagne. Skulle likväl ingendera af ofvan föreslagne
åtgärder kunna vidtagas , anse Riksens
Ständer förbättring i Corporalernes, Spelets och
Fält-Jägarnes knappa löne vilkor böra beviljas ,
på det sätt, att, utom de hittills, såsom värfningspenningar
, bestådde 15 R:dr, en lika summa,
såsom Inqvarterings-penningar, må anslås och ,
under första året efter karlens antagande, till honom
utbetalas, så snart han behörigen styrkt sig
vara försedd med stadigt hemvist eller ständigt
arbete, samt att dessutom den årliga Lönen förökas
från 8 till 10 R:dr; och hafva Riksens
Ständer ailtså beslutit, att till detta behof ytterligare
9700 R:dr årligen må på Regememets förra
Stat upptagas.
17:0 Enär af de föregående årens Räkenskaper
befunnits, att det på Tredje Hufvud Titeln
för de Administrativa Militaire-Werken,till
skrifmaterialier, ved och ljus m. m., bestådde anslag
af 10,000 R:dr årligen icke varit till hela
beloppet för dessa ändamål erforderligt, hafva Riksens
Ständer funnit för godt, att detsamma med
3000 R:dr förminska, så att endast 7000 R:dr
komma att utgå för detta behof; äfvensom och
emedan Spannemåls-prisen betydligen fallit, sedan
sistförflutne Riksdag, då för den Spannemål, som
I04 Underdåniga Skrif v tlstr.
a denna Hufvud-Titel är anslagen under penninge-lönerne,
beräknades ett maximi-pris af 8
R:dr 24 sk. per Tunna och tillgång anvisades
för skilnaden deremellan och Statspriset, 6 R:dr,
Riksens Ständer ansett det för behofvet göra
tillfyllest, att beräkna spaunemålen till 7 R:dr
Tunnan, hvarföre tillgång alitsa blifver utsedd,
som vid Stats-regleringen kommer att iakttagas.
18:0 Utom hvad sålunda förekommit till
speciel reglering af Uönings-Staterne och anslagen
för vissa behof under denna Hufvud-Titel,
har E. K. M, i Nåder framställt, huruledes <le
vid senaste Riksmöte, till Försvars - Werkets
generelle föremål eller Arméens och Flottornes
utrednings- och underhålls-kostnader 6atnt dertill
hörande förråds förstärkning jemte Fästningsoch
Skepps-byggnaders besörjande, till E. IC. Mits
Nådiga disposition uppförde Stats-anslag, en million
Riksdaler och derförutan öfverlemnade tillgångar,
bestående i anvisning af 233,333 R:dr
16 sk. på öfverskotteu å Stats-Inkomsterne samt
66,666 R:dr 3a sk., utgörande Convoy-Commissariatets
anslag af Sjö-Tulls-Intraderne, funnitsotillräcklige
för behofvens fyllande, hvadan E.
K. M. måst, icke allenast tillåta Krigs-Collegium
och Förvaltningen af Sjö-Ärenderne, att lämpa
betalnings-terminerne för en del anskaffningar
»ålunda att de först inträffat det påföljande året
sedan lefveranserne skett, utan ock enär den
politiska ställningen i Europa fordrat särskilde
anstalter, till hvilkas utförande medel ej annorlunda
kunnat erhållas, anlita det uti RiksgäldsContoiret
afsatte mindre Creditivet; hvarjemte
och då ofvanomförmält!© tellof, äfvensom den
! Undtrdäniga Skrifvelse.
105
vid Wanås påbörjade Fästnings-byggnaden samt
de för Orlogs-Flottans säkerhet nödige arbeten ,
till förstärkande af Försvars-Werken vid Carlscrona,
fordrade tillökning af Hufvud-Titelns
ifrågavarande anslag, E. K. M. uti särskild Nådig
Proposition föreslagit, att den nu utgående
Saltpeter-skatten kunde till hälften nedsättas,
hvarigenom en summa af 58,000 R:dr, som hittills
utaf förenämnde Stats-anslag utgått till betalning
för lefvererad Gärd-Saltpeter, skulle blifva
disponible för andre Miliiaire utgifter, äfvensom
i denna beskattning å jordbruket uppkomme
en förminskning af 104,544 R:dr 16 sk. årligen,
som i stället kunde medgifva , att motsvarande
summa under Tredje Hufvud-Titeln uppfördes ;
och har E. K. M. vidare, genom Nådig Proposition,
äskat att de, utaf Sjö-Tullsmedlen, Convoy-Commisjarialet,
i och för dess utgifter vid
bibehållandet af Freds-Werket med BarbareskStaterne,
jemte Handels - Sjöfartens säkerhet i
allmänhet, anslagne 66,666 R:dr 32 sk., måtte
begagnas för Tredje Hufvud-Titelns föremål,
emot det Riksens Ständer nu, likasom förra Riksdagen,
för Commissariatets möjligen inträffande
behof, ställde ett årligt Creditiv å denna summa
på Riksgälds-Contoiret; varandes ändteligen, uti
E. K. M:ts Nådiga Skrifvelse till Stats-Utskottet
af den 12 sistlidne Augusti, förklaradt, att,
som E. K. M. uti förberörde måtto begärt, dels
att Tredje Hufvud-Titeln icke skulle belastas
med utgifterne till aflöning och beklädnad m. m.
för allmänna arbetskarlarne i Carlscrona och å
Castellet Kungsholmen, samt till beklädnad m. m.
för de å Rikets Fästningar befintlige fångar s
io6 Underdåniga Skrifvelstr.
tillsammans 35,456 R:dr, dels att dej genom
Saltpeter-skattens nedsättning besparade 58,000
B:dr måtte komma denna Hufvud-Titel till godo,
dels ock sluteligen att anslaget derå skulle
förstärkas med 104,544 R:dr, svarande emot värdet
af nedsättningen i Saltpeter-gärden, men, enligt
hvad E. K. M. i Nåder inhemtat, Riksens
Ständers Stats-Utskott i dess uti ämnet afgifne
utlåtande tillstyrkt endast förenämnde 58,000 R:ds
upförande å Hufvud-Titelns Stat , så uppstode
likväl i det af E. K. M., såsom för FörsvarsWerket
oundgängligt, uppgifne belopp, en brist
af 140,000 R:dr, desto angelägnare att fylla, som
ett den Nådiga Skrifvelsen bifogadt, af E. K. M:ts
General-Adjutant för Arméen aflåtet , underd.
Memorial ådagalade, att, sedan alla utgifter för
Försvars-Werket till lands blifvit i det yttersta
nedsatte, skulle ännu (kostnaden för Fästningsbyggnaden
vid Carlscrona inberäknad) återstå ett
deficit af 150,000 R:dr emot hvad Stats-Utskottet
tillstyrkt, och således 10,000 R:dr mera, än
hvad E. K. M. förut äskat , nemligen 140,000
R:dr, hvilken summa således vore minimi-beloppet,
hvarmed Försvars-Werket skulle kunna
upprätthållas i ett för Rikets säkerhet, sjelfständighet
och ära erforderligt skick,
Riksens Ständer, som, enligt den 14 sisth
Augusti aflåten underd. Skrifvelse, bifallit, att
de utaf anslags-surnman för Försvars-Werket
hittills utgångne 58,000 R:dr till betalning för
lefvererad Gärds-Saltpeter, må hädanefter för ifrågavarande
behof komma Tredje Hufvud-Titeln
tillgodo, hafva destomindre trott sig böra ifrågaställa
någon förminikning uti de summor, sorn
Underdåniga Skrifveiser.
107
vid senaste Riksdagen, till E. K. M:ts Nådiga
disposition för dessa ändamål blefvo anslagne,
som E- K. M., på sätt ofvan är anfördt, i Nåder
äskat tillökning deruti; och Riksens Ständer få
alltså till E. K. M. i underdånighet öfverlemna,
att af de å Stats-Werkets ordinarie och extraordinarie
inkomster uppkommande öfverskott, utöfver
deras vid denna Riksdag beräknade belopp,
årligen intill nästa Riksdag disponera en summa
af 23^3,333 R:dr 16 sk., äfvensom att använda
de 66,666 R:dr J8 sk., som af Sjötulls-intrader*
ne äro Convoy-Commissariatet anslagne och för
hvilken sistnämnde summa, som nu kommer att
särskildt å Tredje Hufvud-Titeln uppföras , ett
motsvarande Creditiv skall ställas å UiksgäldsContoiret,
att, efter föregången pröfning och E.
K. Mus Nådiga beslut, begagnas, i mån af behofvet
och emot Commissariatets förbindelse ;
hvarefter vid nästa Riksdag kommer att förordnas,
huru de medel, som, på grund deraf, kunna
för Stats-Verkets räkning varda utbetalde, böra
ersättas. Beträffande åter det af E. K. M:t 1
Nåder uppgifne behof af förhöjdt anslag för denna
Hufvud-Titel, så enär detta behof är utredt
uti ett af General-Adjutanten för Arméen i underd.
afgifvet Memorial jemte en dervid fogad
specification öfver Titelns alla behof, hafva Rik.
sens Ständer derigenom kommit i tillfälle, att i
detail granska behofvens förhållande till anslaget,
utan förnärmande af den dispositions-rätt af
hela anslaget, hvilken blifvit E. K. M. öfverlåten;
och Som Riksens Ständer dervid icke kunnat
lemna ur sigte Nationens behof af lindring
i den tryckande Be vinningen, har kännedomen
io8
Underdåniga Skrifvelsir.
om E. K. M:ts fasta föresats,' att inskränka 11G
gifterne till det för Ilandets säkerhet och sjelfständighet
mest nödvändiga, ledt Riksens Ständer
till den öfvertygelse, att dessa behof skulle
kunna fyllas med tillgångar, motsvarande hvad.
under de fem sistförflutna åren per medium erfordrats,
helst varuprisen nu icke äro högre, än
under nämnde tid, och någre utomordentliga förhållanden
icke blifvit uppgifne, som föranleda till
ökade utgifter.
Vid den jemförelse, som , af denna anledning,
blifvit anställd emellan åtgången för Arméens
behof under de sista fem åren, sådant det
af Räkenskapeme sig visar, och den af E. K. M:ts
General-Adjutant för Arméen upprättade specification,
hvilken åter grundar sig på de ifrån
KrigsCollegiurn erhåll ne Stats-Requisitions-Förslag,
hafva Riksens Ständer ansett följande inskränkningar
i de uppgifne behofven kunna utan
äfventyr göras, nemligen:
Krigs-Collegii Utrednings-Departements specifikt
uppgifne behof skulle för året utgöra tillsammans
405,000 R:dr, hvaremot dertill, under
de sistförflutne fem åren, endast åtgått 1,785,381
R:dr 16 sk. 5 rst.; dervid likväl bör observeras,’
att den för år 1818 upptagne beklädnaden för
Artillerie-Regementerne kostat 158,766 R:dr 38
sk. 3 rst., hvaraf de på åren 1819 och 1820 belöpande
tvåtredjedelar utgöra 105,844 Hulr 25
sk. 6 rst. och att enahanda förhållande inträffar
med Konungens Eget Värfvade Regemente, hvars
hela beklädnad kostat 42,317 R:dr 13 sk. l rst.
och två tredjedelar deraf 28,211 R:dr 24 sk. 8 rst,
Medium af dessa 5 års kostnader för bemäldte
Underdåniga Skrifvelser:
Departement blifver således 383,887 R:dr22 sk.'
10 rst. och utvisar etf, emot General-Adjutantens
reqvisition, rninskadt behof af 21,112:25: 2>
Krigs-Collegii Art i lie rie- Departements
behof, uppgifne till
iC9>8 3o R:dr 31 sk. 2 rst., hafva
under nämnde tid utgjort för året
j79j437 R:dr 9 sk. 11 rst.
Till Eandt-Ränteriernes ersättande
för år 1818 och föregående
årens förskott till fragter, åren
1815, 1816, 1817 och 1818, äro
fordrade 7,169 R:dr 16 sk. 10 rst.;
men som af dessa förskotts hela
belopp 28,677 R:dr 19 sk. 4 rst.,
en fjerdedel innevarande år blifvit
till liqvid anvist, så utgöra de
återstående 21,508 R:dr 2 sk. 6 rst.,
fördelade på 5 år, för året endast
4,301 R:dr 2g sk. 4 rst., hvaremot
Artillerie-Departementets hela behof
blifver förminskadt emot General-Adjutantens
förslag med - 23,261: 8: 9?
Till Beväringsmanskapets exercice
äro på anslaget för FörsVars-Werket
anviste årligen 80,000
R:dr; men sorn Riksens Ständer
funnit, att kostnaderne härtill, under
de sista fem åren, endast uppgått
i medeltal till 65,110 R:dr 3
sk. 3 rst., liar följakteligen uppkommit
ett öfverskott, som synes
föranleda till förminskning i beräkningen
med - 14,889: 14: 9i
ilo
Underdåniga Sk rifve! seri
Enär vid den speciella regleringen
af Tredje Hufvud-Titeln,
Riksens Ständer funnit sig icke
kunna bifalla något tillökt anslag
till ved och ljus för Fästningsoch
Garnizons-orterne, och Riksens
Ständer förmoda, att det förut
varande anslaget skall blifva emot
bohofvet svarande, om större hushållning
dervid befrämjas , skulle
den för detta ändamål af General-Adjutanten
upptagne ytterligare
tillökning af - - «
kunna undvaras.
Till aflöning för dem af Generalitetet,
som innehafva penninge-löner,
äro upförde 14,500
R:dr äfvensom 3,500 R:dr, till
fyllande af en brist i Eif-Bevä.
rings-Regementets Stat, emot hvad
f. d. Lif-Drabant-Corpsens Statsanslag
dertill lemnar. Dessa utgifter
hafva hittills utgått af Hufvud-Titelns
besparingar, och enär
dessa besparingar, enligt hvad de
förflutna årens räkenskaper utvisa,
lemnat betydelig tillgång, hvilket
förhållande med säkerhet bör äfven
hädanefter inträffa, anse Riksens
Ständer berörde utgifter kunna
fortfarande bestridas af besparingarne,
och det antydde behofvet
således minskas med dessa bägge
summor, utgörande tillsammans 1
8,000:
8,000:
Underdåniga Skrifvelseri
lii
Och sedan, enligt Riksens
Ständers tanka, härigenom är åda*
galagdt, att de ifrågavarande ut
gifterne
desto heldre kunna min-_  L
skås med .... 85,463:30: 8.
som, uti den beräknade kostnaden
för de å Kungsholms Fästning vid
Carlscrona tillkomne arbetsfångar ,
uppkommer en minskning af 4,113
R:dr4 5 sk., utgörande underhållsbeloppet
för dessa fångar, och hvilka
utgå af de för fångars kostnad
i allmänhet under 8:de HufvudTiteln
uppförde medel , derå tillökning
vid denna Riksdag beviljats,
återstå .... 64,736:17: 4.
af den summa E.' K. Mus General-Adjutant
uppgifvit såsom erforderlig.
Riksens Ständer, som, vid det framsällda
förhållandet, icke kunnat lemna ouppfyldt hvad
E. K. M. i Nåder förklarat vara oundgängligt
till Försvars-Werkets bibehållande och förstärkning,
hafva alltså funnit »ig föranlåtne att med
en jemn summa af 65,000 R:dr öka det förut
varande ansjaget; och få Riksens Ständer derjemte
hos E. K. M. i underd. anmäla den önskan,
att de nu anvisade tillgångarne måtte blifva
till ändamålen använde på det sätt, som, med
afseende på Nationens ställning och knappa tillgångar,
i Nåder pröfvas tjenligt och ledande
till Försvars-anstalternes upprätthållande och förstärkning
samt möjligaste inskränkning i kostnaderne,
och att E. K. M. täcktes för hvad i
en eller annan del af den militaira omfattningen
112
U nderdäniga Skrif v elstri
i öfrigt Jean finnas nödigt vid utförandet af För
svars-Werken
till lands och sjös, söka tillgång
inom de redan varande anslagen för desamma.
Sluteligen och då det, efter Riksens Ständers
tanka, vöre i flera afseenden nyttigt, om Arméens
och Flottornes utgifts-summor blefve i
Riks-Staten åtskiljde, så att de medel, hvilka för
livartdera vapnets föremål bestämmas, så väl till
ordinarie Löningi-Staterne och särskilde årliga
behof, som ock till E. K. M:ts Nådiga disposition
för de öfrige, kunde ovilkorligen påräknas
för hvardera grenen af Försvars-Werket, hafva
Riksens Ständer nu fastställt en sådan fördel--  ning af Tredje Hufvud-Titelns anslags-summor,
dervid, utom hvad sona påtagligen hörer till
hvardera detaillen, blifvit iakttaget det förhållande
i fördelningen af den egentliga tillgången
för Försvars-Werket, eller underhålls- och byggnads-kostnader
samt materiella behof, hvilket under
de föregående åren finnes hafva egt rum.
uti E. K. M:ts Nådiga dispositioner: varande,'
enligt hvad sjelfva Riks-Staten och Riksens Ständers
särskilda anderd. Skrifvelse, angående Statsregleringen
i allmänhet, närmare upplysa, dessa
summor uppförde å särskilde Hufvud-Titlar, nemligen
Landt-Arméens anslags-summa å nuvarande
Tredje Hufvud-Titeln och Flottornes å en
ny Hufvud-TItel, som blifver den Tionde, på
det medlen icke måtte dragas från det ena af
dessa ändamål till det andra; men deremot de
tillgångar, som, genom hushållning och besparing
i anskaffningar och uppköp inom hvardera
Titeln kunna uppkomma, vara att påräkna för
det
Underdåniga Skrifvelser.
det vapens räkning och utgifts-behof, hvartill
medlen anslagne blifvit.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 330^
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 17 Nov. 1823»
Preste-Ståndet d. 19 — ■—
Borgare-Ståndet d. 19 —• —
Bonde Ståndet d. ao — —
f
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Stats-regleringen i allmänhet, och
med 'öfverlemnande af Riks-Staten förär
1824 och följande åren, intill nästa Riksdag.
S. A. K.
Riksens Ständer, som nu mera pröfvat och afgjort
alla de frågor, hvilka, antingen i följd af
E. K. M:ts Nådiga Propositioner, Skrifvelser och
Remisser, eller genom särskilda motioner inom
Riks-Stånden, under detta Riksmöte, förekommit,
i afseende på Stats-regleringen, få, med anmälan,
i ett sammanhang, af de förändringar, som
dervid egt rum, nu till E. K. M. i underd. öfverlemna
den af Riksens Ständer upprättade
Riks-Stat för år 1824 och följande åren, intill
cästa Riksdag,
Bihanf till Rikt-St. Prof, 182j. IOSdt Sam!, t B. 8
114 Underdåniga Skrifvelserl
\
Stats-Werkets Inkomster hafva
räknade och upptagne, på sätt, som
Ordinarie Inkomster till
Penningar . 1,273,284: 32» —
hvartill kommer;
Indraget Ränte-hö och
Ränte-halm, som förut gått
till Kongl. Hof-Stallet, utgörande
9,757 Rdr, som är
vordet utfördt till jemn summa
- — - 10,000:
Numer-Lotteri-medel:
Behållen
inkomst - 60,000;
Tillgång
till Werkets
Stat - - 53,560: . -
——n?’*6o: 125,56o;
Indelde Räntor i Kronovärde 755,435: 41:11.
då dessa minskas med Kronovärdet
å ofvanstående Räntehö
och Ränte-halm - - 568: 3S- 9.
Återstå 855,067: 3. 2.
hvaraf utgå i Skåne, Blekinge- och Bohus-Län,
utanoMarkegångs-lörvandling - 94,040: 24. 10,
Återstoden 261,016: 26. 4,
som är årliga Markegångar underkastad,
har, till vinnande
af någorlunda likhet med det
blifvande verkeliga beloppet,
utförts, på förslag 5 gånger
tagen, med - I)3°5,IJ2:35. 8,
Spannemål;
lndeldt - T:r 89,765.2Iy
hvarifrån afgå
de för färjekarlen
i ElfCarleby
indragna
- - 2:
och likaledes
för Comministrarne
i
Malmö - - 36; 2IL 38.' 21'
då återstoden blifyer 89,727; y
blifvit beföljer
:
1,396,844-' 32:
1,399,'73-1 w. <
Underdåniga Skrivelser. 115
tom i Kronovärde å 36 sk. Tunnan utgöra
67,295 R;dr ii sk. 2 rst. och iro utförde å
63 R:<Jr till ----- - 47S.544: 1. 4.
Oindeldt, 81,632 T;r, som blifvit utförde å
5j RIdr till - - - - - - 435,370: 3l. —
Summa Ordinarie Inkomster 3,709,932: 29, to.
De Extra-Ordinarie eller såsom Bevillning ingående
Inkomsterne:
äro i Riks-Staten upptagne till - 3,757,925: — •—
utgörande således Stats - Werkets hela inkomst
- - - - - - - - 6,467,857: 29. 10.
hvarigenom Stats-Intraderne utöfver deras beräkning,
vid sista Stats-regleringen, till - 3808,395: 10. 7.
på det hela blifvit ökade med - 2,659,462: 19. 3.
bestående af:
1:0 Skillnaden emellan de, vid sista Stats-regleringen, efter
Kronovärde upptagne Indelningar i Hemmans-räntor och KronoTionde
samt de nu, efter försJags-Markegång,
utförde ------- 1,536,450: 43. 2.
2:0 Skillnaden emellan det hittills utförde
pris S Stats-Werkets behållne Spannemål:
77,695 T:r 7 k;rå4‘ R:dr 349,628:23.3.
2,48S — 25 - - — 2i,i48; 29. 9.
37c>777: 5 —
och å samma 8°,185 T:r 9j k;e,
nu upptagne å f j R:dr - - 427,644: 10. 8. 56,367: 5. 8.
3:0 Tillgång till Contante utgifter af Statsmedlen,
som förut, enligt anordningar, utom
Stat utgått - 620,989: 3. g.
hvartill kommer Numer-Lotteriets
Stat - 33,560:
S:a 674,549: 3. 8.’
men hvarifrån aigar det till Spinnhus-
och Corrections-Inrättnin*
gen i Stockholm hittills directe
af Tull-medlen meddeldte, men
nu indragne bidrag - - 20,611:32.- ^ ^
4:0 Cours - förhöjning å de under Sjö—
Tulls-medlen beräknade 130,000 R:dr Ham
fcurger-Banco
------ 223,000: — -»
116 Underdåniga Skrifvelser<
75,ooo: — -*
IO.OOO: —
103,206: 46 9.
Summa H:dr 8,659,462: 19. 3.
Hvad åter angår Stats-Werkets Utgifter; så
enär nu, likasom vid sistl. Riksdag, Stats-Werkets
behållne Spannemåls-Intrad anvisas, att fylla
penninge-Löntagarnes, till en del, uti Spannemålsvärde
bestämde Löner, har, för den brist, som
för en sådan Löne-fyllnad uppkommer, särskildt
blifvit uppfördt ett penninge-belopp , tillräckligt,
att, vid ett Riks-Markegångs-pris af till och med
7 R:dr Tunnan, å Lönings-Spannemålen, godtgöra
samma Spannemål jemte den i penningar
bestämde delen af Lönerne, och genom hvilket
anslag bestämd tillgång erhållits för ifrågavarande
utgifter; äfvensom och då, i anledning af
hvad £■ K. M. i Nåder föreslagit, Riksens Ständer
beslutit, att Riks-Markegångs-priset å den under
penninge-Lonerne belöpand^Spannemål val
bör hädanefter uträknas till hvad Stats-Werkets
Inkomst i Säd utgör, men de Civile Staterne
likväl alltid ega, att åtnjuta ett, till 6 R:dr per
Tunna, faststäldt minimi-pris å derap .Löningg
-
5;o Den af Sjö-Tnlls-medlen till Riksgälds-C«ntoiret
förut ingångne ersättning för
Ordinarie Licenten samt Bevillning för Socker
och Alun - - - -
6;o Värdet å det, före detta, till Kongl.
Hof-Stallet lefrererade, men nu indragne, Räntehö
och Ränte-halmen, som till lika summa
under i:sta Hafvud-Titeln, såsom utgift i penningar,
uppföres - - -
7:0 Verkeligen ökad tillfång
för Riks-Staten _ - 21,595: 14, 9.
hvartill kommer Numer -'Lotteri-msdel
- - 60,000:
samt det för Spinnhuset
indragne anslaget
- 20,611: 22.
Underdåniga Skrifvelser.
117
Spannemål, tillgång blifvit anvisad för skillnaden
deremellan och det för Inkomsten beräknade pris
å 5 R:d. 16 sk. Tunnan.
A Utgifts-Titlarne hafva föröfrigt följande
tillökningar och förändringar egt rum:
Första Ilufvud-Titeln,
innefattandé Hof- och Slotis-Staterne ■
Kongl. Maj‘.ts Hofhållnings-Sunama , förut bestämd
till 320,000 R:dr, har
blifvit tillökt med % zoo,ooo: — —
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Hofhållnings - Summa
förhöjd från 100,000 R:dr till
350,000 R:dr, eller med . . 50,000: *— —
Äfvensom till Handpenningar
för Hennes Kongl. Höghet
Kron-Prinsessan .... 20,000: — —
Tillökning uti anslaget till
anskaffande af nya Meubler och
reparation af gamla för alla
Kongl. Slotten .... 3,000: •— —•
Dito för Kongl. Hof-Stallet,
som får penningar 28,848: 40. 5.,
men haft förut i
penningar . . 17,091: 1.3.
Skillnaden utgör 11,757: 3g. 2.;
hvaremot under Inkomsterne
blifvit debeteradt, såsom motsvarande
i Markegång, af HofStallet
förut emottagne, men nu
Underdåniga Skrif velsera
indragne Ränte-hö och Räntehalm
jo,ooo R:dr, sä att verkliga
förhöjningen utgör endast a,7571 39. 2-
samt tillökning i Stats-ar.slaget
för Haga Kongl» Lust-Slott . 1,000: — —
S:* J75»757: 39? «•
hvartill kommer:
Markegångs-tillökning pä Förslag
å Gripsholtus-Slotts Indel
nings-Räntor
. _J33: 16.-—
förhöjdt värde å
StrörnsholmsStats
Spannemäl in na-;
tura . . 55: 40.—
Tillökning i
minimi-priset å
Spannemålen un.
derLiönerne, S96
T:r å i| R:dr . 403: 24.—
ofvanstående ersättning
för Ränte-höec
och Rän
te-halmen
. . 10,000: i0f59*: 32. —
Summa R:dr 186,350: 83» 2.
Hvaremot denna Hufvud-Titel
blifvit minskad med hvad
som varit å Stat uppfördt för
Högstsalig H. M. Enke-Drottningen
, Hedvig Elisabeth
Charlotta, och hittils utgått,
dels till pensioner för H, M-ts
Underdåniga Skrifvelser.
Hof-Stät, hvilka nu mera blifvit
flyttade till Allmänna Indragnings
- Staten , dels ingått
bland öfverskotten å Stats-Werkets
Inkomster,
utgörande . . 70,900: — —
dertill bör läggas
Krono-värdit
å Ränte-halmen
och Ränte-höet
till Kongl. Hof
StaHet
- . : 368: 38- 9- 71.268: 28. 0.
I följd hvaraf denna HufvudTitel
på det hela blifvit ökad
med .
115,081: 32. 5.
så att, då Första Hufvud-Titeln
i 1818 års Riks-Stat var . . 623,468: 12. 10.
utgör den nu .... 738.54g: 45. 3.
Andra Hufvud-Titeln,
innehållande ' Civile och Lands-S:aterne .■
Härunder uppföras förut på besparingarne
anviste Löner för 2:ne Protocolls-Secreterare och
2:ne Cancellister inom Kongl. Justitiae-Revisions
Expedition
2,082: 16. •—•
Nya Löner och Boställs-penningar
för en Häradshöfding i
Helsingland och en i Westerbotten
170: —
120 Underdäniga Skrifvelser.
Beviljad Lön-tillökning å Kgl.
Götha Hof-Rätts Stat för en del
af dess Betjening .... 455? 6. 7I
Nytt anslag till Stat för Kongl.
Hof - Ratten öfver Skåne och.
Blekinge 13,370: 44. 10;
Tillökning 1 anslaget för Kgl.
Bibliotheket under Staten för
Kongl. Maj:ts Cancellie . . 2,000: — -—
Förhöjning uti anslaget för Minister-Staten
med 10,000 R:dr
Hamburger Banco, som utföres
å 120 ek:s Cours till . . . 25,000: — ——
Sedan, enligt Riksens Ständers,
vid denna Riksdag, fattade beslut,
å Medicinal-Staten, ett nytt anslag
blifvit anvist för VeterinaireInrättningen
i Hufvudstaden, för
någre Provincial - Läkare och
Barnmorske-Lärlingar, men deremot
indragning skett af Provincial
- Medici - medhjelpare- arfvoden,
och en del af anslagen till
Medico - Theologiska Stipendier
samt till farsoters hämmande och
Medicinal-Werkets upphjelpande;
så har berörde Stat erhållit
en total tillökning af . . ; 3,672: i.
Likaledes hafva Läns-Staterne,
i följd af särskilde regleringar
med Landt-Räntmästarnes
aflöning och Remiss-lage, aflö
-
Underdaniga Skrifvelser. 12\
ningen för Fång-Predikanter samt
Skarprättare, o. s. v. vunnit följande
tillökningar:
Upsala Läns Stat.
Landt - Räntmästaren
tillökning
. . • 300.
Skarprättaren
dit0 • * * 3- 3o3;
Stockholms dito.
Landt - Räntmästaren
tillökning
. . . 250.
Skarprättaren
ny Lön . . .16. 2q0.
Södermanlands dito
Landt-Räntmästaren
tillökning
. . 400: •—•
Fång-Predikanten
dito 41: 32.
Skarprättaren
dito . . 4: ~ 415:32;
Östergöthlands
dito
LandhRänt.
133 Underdåniga. Skrifvelser.
mästaren tillökning
. . 400: —
Fång-Predikanten
dito 45: —
2lne Vakt.
knektar nya
Löner . . 134: 33.
Skarprättaren
dito . 16: -
595: 32-
Gottlands Läns
Stat.
Landt-Räntmämästaren
Löntillökning
. .650:
Fäng - Predikanten
dito . 30.
Skarprättaren
dito . . .  4^ 684- —
Cal ma re
dito.
Landt-Räntmästaren
tillökning
* . 400. —
Fång-Predikanten
dito 46= 32- 446.32
Blekinge dito.
Landt-Räntmästaren
tillökning 200»
Underdåniga Skrivelser.
Skarprättaren
ny Lön . . 16.
Jönköpings Länsstat.
Landt-Räntmästaren
tillökning
. . 650. •—
Enspännaren
ny Lön 80: 24.
Fång-Predikanten
tillökning
. . 35. —
Skarprättaren
dito . 4. —
Kronobergsdito.
Hushyretillökning
för
Landshöfdinge
- Embetsiummen
. 133:1!
Landt-RänN
mästaren till;
ökning 'i . 400. -
Fång-Predikanten
dito 42. -  1 Waktknekt
ny lön 67:1!
216.
769: 2 4*
Underdåniga Skrifvelseri
i Skarprättare
ny lön a6. —
Christianstad»
Läns-Stat.
Landt-Räntma?
staren tillökning 400.
Fång-Predikanten
ny Lön . 50.
Skarprättaren
tillökning . . 4.
Malmöhus dito.
Landt - Räntmästaren
tillökning
. . . 850.
1 Fång-Predikant
ny Lön . 100.
Skarprättaren
tillökning ; ; 4.
Halland* dito.
Landt-Räntmästaren
tillökning
. . 650. —■
1 Fång-Prer
dikant ny lön 33. 16.
1 Skarprättare
tillökning
. . 6. —
658: 3?.
454.
554-; —
689. iG.
Underdåniga Skrifvelser«
1*5
Götheborgs LänsStat,
Landt - Räntmästaren
tillökning
. . . 550.
i Fäng-Predikant
ny Lön . 50.
1 Skarprättare
tillökning . . 4. 6aJ
Elfsborgs dito
Landt-Räntmästaren
tillökning
. . 650. —-
1 Fång-Pre
dikant
. . 62: 24^
1 Skarprättare
dito 4. •— 71g.
Skaraborgs
dito.
Landt-Räntmästaren
tillökning
. - 600. —•
4 Länsmän
nya Löner . 160. —
Fång-Predikanten
till»
ökning . . 70:40,
1 Skarprättare
dito . 4- — 834:40.
120 Underdåniga Skrifvelseri
Nerikes Länsstat.
Landt - Ränt
mästaren
tillök
ning
. . . 550.’
Skarprättaren
dito ■ • • 4* .. j
2- 554* —
Wermlands dito.
Landt - Räntmästaren
tillökning
. . . 55°"
1 Fång-Predikant
dito . . 50-
1 Skarprättare
dito . • . *6. 616. •—
Westmanlands
dito.
Landt - Räntmästaren
tillökning
. . . 450.
1 Skarprättare
d‘to • • •*
Kopparbergs
dito.
Tillökning
i hushyran
för pro vince
-
Underdåniga Skrifvtlser»
LandtmäteriContoirets
rum 25. —
Landt-Räntmästaren
lönetillökning
650. —
1 Fång-Predikant
dito . 18: 16.
1 Skarprät»
tare dito • 4* —•
Gefleborgs Läns}
Stat.
Landt - Räntmästaren
tillökning
. . .550.
Fång-Predikanten
ny Lön 50.
WesterNorr}
lands dito
Landt-Räntmästaren
tillökning
. . 4ooi
Hushyra för
X.andshöfdinge-Recidencet
. . . 200. —
2 Fång-Predikanter
nya
Löner . . 66:32.
/ "
697: 16.
600. —
Underdåniga Skrifvelse?}
3 Skarprättare
ny lön . 16.
Jemtlands Länsstat.
Landt-Ränt-’
mästarentillökning
. 300.—■
1 Länsman
ny lön. . 40.—
1 Skarprättare
dito . 16.
Westerbottens
dito.
LandtRäntmä.
staren tillökning
450.
1 Länsman
ny
Lön . 80: 24. —
7 dito
tillökning 53:16. 2.
1 Fäng.
Predi —
kant ny
Lön . 33: 36. —>
1 Skarp
-
682: 33*
356.
rattare
Underdåniga Skrif velter.
'129
rättare,
tillökning 4. gJi; g. *2
Norrbotten* Läna:
Staf.
LandtKäntmast
a
ren
tillok- • _
ning . • 300. —.
t FångPredikant
,
ny lön • SS’
3 Skarprättare
djto^6^__^34 g. ,g; i
Af hvilka 13,768: 16. S.
afgår hitfiyttadt Be
miss-lage
. . 5,500.
Återstå 8,268: 16. 2,
Tillökning t anslaget till skrif,
tnaterialier och Expenser samt
Ved och Ljus för Kongl. Collegierne
och öfrige publike Werken
» . . . 7,6 fio. — —
Tillsammans 62,578: 36. 8.
hvartill komma:
de, i följd af denna reglering,
från fi:de Hufvud-Titeln hit»
flyttade anslag till kostnader
för döda kroppars - _
besigtning . , . jool — -—
och Remiss.Lage 5,hool — — ^ »
brad utom Stat förut utgStt;
nemligen:
£<4«of till MHi-St. Pr»t. tjaj. ivM Sent t B. 9
130 Underdåniga Skrifvelser.
Lagmans- och Häradshöfdinge-Räntan
till JustiticEStaten
under Kongl. Svea
HofRätt 7,000:
Götha
d;o 9,000!
Skåne
och Bie
kinged;o3ooo:
lg ooo. ;
Postmedel . 140,000: —
Charta-Sigil
latm-medel
. 20,000:  —
Controll -medel
... • 2,000:
Tull-medel . 388,38S^6* —
Numer - Lotteri-medel
* 83,560: — "
Indelde
Räntor, efter
Krono-värdet
2,036 R:dr 3
sk. . - , 1,015:31. 3-
d:o Spanne
mål
47 l'-1'
a 5^ R:dr 250: 52. 62^.214:5i: 5:
förhöjning i Mini-'
mi-prisetå den förut
under penninge-lönerne
berak»
nade Spannemål
'43,6083 T:r å i|
R:dr . . • 65,414: 361—■
förhöjdt varde S
förut med Kronovärdi
upförde in—
delde Räntor - 153,946: 14'. 4-
Dito å den till
Kronovärdi uppförde
Spannemllen j5io6s: |il 1.
Underdåniga Skrif velsera 131
Coufs-difference
S de under Mini»
Bier - Staten förut
uppförde 90,000
Rtdr Hamb. B:co 135,000. — —-  Tillökning i PostWerkets
Stat, enligt
Kongl. Brefvet
d. 23 Jan. 1819 fi. — r
1,
001,447: 14. 8.
Summa Rjdr 1,064,046: 3. ,j
hvaremot afgå indragne hushyror:
I Södermanlands Län 450. —
Gottlands dito . , 333: 16.
Calmare dito . . 60. —
Blekinge dito . . 383:16.
Christianstads dito . 166:32.
Vermlands dito . 470: —
Westerbottens dito 200. —
1,863: 16.
Penninge-Lön för
Landshöfdingen i Christianstad,
sedan indeld
Spannemål nu blifvit
dertill anslagen . * 2,250: —
de till Allmänna Indragnings
- Staten öfverflyttade
5:ne Planterings
- Hag-vaktareLöner
pa Öland . . 250. -—
det arfvode, som varit
anslaget för en Intendent
öfver Sillfisket i
Götheborgs- och Bor
13J Underdåniga Skrifvelse}-.
hus-LänJ hvilken be^
fattning nu upphört 500. —
det nu upphörde anslag
för Färjekarlen
■vid Elfkarleby 2 T:r
Spannemål efter Kronovärdi
.... 1: 24.’
indragen vattenskadei
ersättning till Hemmanet
-Haga i Götheb
borgs- och Bohus-Län 28*
de på denna HufvudTitelns
anslag odisponerade
• 250: 24;
5.H 55 44-
Återstå R:dr 1,058,910: 7. 4.
Dertill lägges Hufvud-Titelns
Summa vid 1818 års Stats-re
glering
754.893= 39. 5*
Sta vid denna Stats-reglering 1,813,808: 46. 9.
Tredje Hufvud- Titeln,
hvilken innefattar Militaire-Siaterne och Anslagen
för Försvars- {Verket till Lands.
Vid regleringen af denna Titel, som hittills
upptagit anslagen för samtelige MilitaireStaterne
samt Försvars-Werket, så väl till Lands,
som Sjöss, hafva Riksens Ständer beslutit, att
härifrån afskilja och under särskild Titel uppföra
Flottornes Aflönings-Stater, samt den del
af anslaget för Försvars-Werket på det hela,
hvilken för Flottorne erfordras, med iakttagande
af samma proportion vid fördelningen, som, de
senare åren, egt rum i E. K. M:s dispositioner,
dervid 3 :dje Hufyud-Titeln erhåller af an vis*
Underdåniga Skrifvelser.
»55
hingen på öfverskotten 5 Stats-Werkels Inkomster
153,335 R:dr 11» sk.
Efter denna fördelning och med tillägg af
de 65,000 R:dr för Försvars-Werket till Lands,
jemte några andra mindre summor, som Riksens
Ständer vid denna Riksdag ytterligare anslagit,
kommer Tredje Hufvud-Titeln att utgöras af
Lönings-Staterne;
Penningar : 2 1>038,9^0; 22.9.
Hvaruti inbegripas vid denna
Riksdag beviljade;
Hushyra för det af Fortifications-Staten
i Christianstad,! till
Hof-Rätten derstädes
upplåtne hus . i 533:16,
Löner och srfvoden
för 7 nya Tyg-StatsTjenster
.... 1,500. —
Inqvarterings - penningar
och Lön-tillökning
till Gemenskapen
vid Wermlands Fältjägare-Regemente
. 2,700: —•
S:a 4,753: 16.
Indelde Räntor, efter Kronovärdi,
ayj,o:o: 5i, 9. förvandlade till 973,902; 6. 5,
Spannemål :j
al,j66 T:r 75 k:r indeld med
Kronovärdi till 16,02-*:
3 a. 9. förvandlade
i.i4
Underdåniga Sårifvelser.
Till Försvars-Wérket i all'*
mänhet
Spannemåls-upphandling och
Bageri-kostnader ....
Ved och Ljus för Fästnings-*
och Garnizons-Orterne
oindeld . 14,000. -
Indelde Räntor,
som förut utgått
utom Stat 47: 8. 8.
förvandlade efter
Markegång till , 2S5-43-4*
Skrif Materialier och Expenser
samt Ved och Ljus för Kgl,
Krigs-Collegium ....
Värfnings- och liecapitulations-penningar
. . • *
Durchrrarche-kostnader .
Rese- och Tractamentspenningar
för Militaire Embetsoch
Tjenstemän vid Arméen
Cassern-byggnadfor 2;dra LifGardet
.... i ,
Nybyggnad af ett GarnizonsSjukhus
Lifmundering för Indelda Infanteriet
.
^46,932: 3-a.
35,000,— ^
14.235.' 43* 4-
4,500.
1,000.
5o,ooo. •
6,656: 32.
15,000: — -  20,000:
95,000:
Summa på denna Titel 5,o7a,53o: 2 5. 8:
Tionde Hufvud- Titeln,
som upp'ager Anslagen förFlottorne och Sjöförsvaret
i allmänhet.
(Anmäles här närmast efter 5:dje HufvudTiteln,
»Isom tillkommen genom frånskiljande
Underdåniga Skrifvelser.
135
441,486: 3a. 3.
86,705: 38. 3.
528,192: 22- 6*
från nämnde Hufvud-Titel af en del utaf dess
förra anslag, men intages uti Riks-Staten , efter
dess numer-ordning.)
Denna Hufvud - Titel utgöres af följande
anslag:
Lönings-Staterne:
Penningar .....
Indelde Räntor i Kronovärdi,
14,783 R:dr 7 rst. förvandlade
till .... 35,777: 38. 3.
Spannemål oindeld
9,-549 T:r å
5f R:dr . . 50,918:
Hvarunder begripas de vid
denna Riksdag beviljade Expenser
för Aroiralitets-Consi
storium
....
Arfvoden till VarfsCheferne
vid Arméens
Flottas Escadre i Stockholm
och Götheborg
Lön tillökning för Constructions-Corpseu
.
S;a 3,o52.
Till Sjö-försvaret i allmänhet
utom 100,000 R:dr af de 233,335:
16, sorn för Försvars-Werket i
allmänhet äro anviste på öfverskotten
å StatsVerkets Inkomster.
Spannemåls-upphandling och
Bageri-kostnader .
Skrif - Materialier , Expenser
samt Ved och Ljus .
3 a.
500.
2,500.
485,000.
20,000.
a,500.
io6
Underdåniga Skrifve!ser.
Rese- och Tractaments-Penningar
til! Militnire Embets- och
Tjenstemän vid Flottorne . . 3,533: 16. —
Då denna TitelsSumma blifver 1,039,025: 58. 6.
Härefter bör likväl anmärkas, att utaf det
förut å Tredje Hufvud-Titeln befintlige anslag
30,000 R:dr till Skrif-Materialier, Ved och Ljus
för Militaire Etnbets-Werken , äro 5ooo R:dr
indragne, äfvensom de 4oo R:dr, som utgatt till
Inqvarteringe-Penningar för Arméens Flottas
Stockholms Escadre.
Vid 1818 års Stats-Reglering utgjorde Trej
dje Hufvud-Titelns Anslags-;
Summa . . 3,267,888:22.7.
genom det vid
denna Stats-reglering
antagne
beräknings-sätt
och beviljade
tillökningar äro
Militaire anslagen
{förhöjde
med . . . 843,467: 41. 7;
Tillsammans 4,111,356:16-.$-  hvaraf Tredje Hufvud - Titeln
erhållit . . 3,072,500:25.8.
och den Tionde 1,03.9,025; 58. 6.
Summa 4,111,556:16.2.
Fjerde filif\vuil-1 'liebl,
upptagande Clerecie- och Jjäro—JVtrken.
Till Lön för en Scholrnästare vid den å
Sundbyholms Kungsgård i Nyköpings-Län ia»
Underdåniga Skrifvelser.
137
rättade Scliola, äro beviljade 71- Tunnor Spannemål,
hvilka, utgående in natura, uppföras, efter
det för Inkomst-beräkningen, antagne pris,
5j R:dr Tunnan 380.
De för Gymnastiska Central-Institutet
bestådde, dels af Tredje Hufvud-Titelns
besparingar, dels af öfverskotten på StatsWerkets
Inkomster anviste . . 800.
samt ny Lön för ytterligare en Under-Lärare
vid Inrättningen . . aoo. 1>00(J
Summa 1,380.
hvartill komma:
Utom Stat förut utgångne:
Indelde Räntor efter^Kronovärj»
di 95,141: a8. 3-,
förhöjde till . iiot,6go: 47. n.
Dito Spannemål
47,192 T:r
i6| k.r å 5j R:dr 251,693: 91. —•
förhöjning i Mi- 353,584:20. nnimi-pnset
a den
under penningeLönerne
beräknade
Spannemål
7 T;rai§ R:dr 10: 54. —
Skillnaden emellan
Kronovärdi:
och det
nu förslagsvis
utförde Markegångs-värde
å de
förut å denna
Titel upptagne
13^ Underdåniga Skrifve!ser.
incleMa
Räntor 1346: 16.
d:ospan
nemSl
*3.868: 5;. 8-  Dito emellan
förra Stats-priset
och nu förslagsvis
utförda MarJtegångs
- värde
på denna Titels
oindelda Spannemal
-
35.215.- 3* 8.
2.743: 44. 9-
Summa R:dr
hvaremot anslaget å denna Hufvud-Titel
blifvit minskadt med
de Comministrarne i Malmö för
Själa-vården om Tångarne bestådde,
men nu indragne 56 T:r
sif k:r Spannemål, efter Kronovärdi
.... 27: 24.
Den, likmätigt Kgl.
Brefvet den 27 Aug.
1817, indragne, förut
Consistorii - Notarien i
Götheborg bestådde hushyra
6. ■—
samt Scholae-Staternes i
Wadstena och Calmar
penninge-Löner, nu
förvandlade till indeld
Spannemål och utgörande
• • * . • 255: -
58i,553: 45. 4.
382,733: 45. 4.
288: 24.
Återstå 382,445: 21. 4.
Underdåniga Skrifvelser. lSg
Då Summan å denna HufvudTitel
uti 1818 års Riks-Stat utgjorde
...... 21,168: 41. 1.
Ellfver den nu , . , . 405,614: 14. 5.
Femte Hufr 'ud~ Titeln,
för
de fria Kansterne,
Lön-tillökning för Secreteraren vid Vitterhets-
Historias- och AntiqvitetsAcademien
..... *69:24.—
Nytt anslag för Musicaliska A«
cademien 1,500;
Dito för Riks-Museum, dertill
goo R:d förut utgått af Extra
Utgifts-medlen , , . , i,5oo: —• —>
S:a 5,26g: 24. —
Härtill komma:
Utom Stat, till Musicaliska A-'*
cademien förut utgångne Numer-
Lotteri - medel 2oo:
Cours förhöjningå
de under fria kon.
sternes AcademieStat
upptagne 2000
R;d Hamb. Banco 3,000: —-—■ 3,300- .
Summa R:dr 6,469:24.—
1818 års 5:10 Hufvud-Titels
Summa 20,018: — —
Summa vid denna Stats-reglering 26,487:24.—
l i0 Underdåniga Skrivelser. ■
Sjette Hufvud- Titeln,
för
milda Stiftelser.
Utgöres af;
Förhöjning i Minimi-priset å den under penni
nge-Iönerne beräknade Spannemål 51 T:rai*
IRdr. .
76: »4: -—
Utom Stat förut utgangne indelde
räntor i Kronovärdi 5055
E:dr. 55.6. . 14,795:09.10.
D:o Spannemål
»2,ioo T:r iéj
^!Pr- • • • 6 4»5 3 5; ^9 79,35i: 5o. io«
Skillnaden emellan Kronovär.
dit och det nu förslagsvis utförde
Markegångs-värde å de förut å
denna Titel upptagne indelde
Räntor . . 13,370: 6. 8.
Dito Spannemål 765; 4a. 4. ,4 ,JL_
[Summa g3,5**a: 7. 10.
Härifrån afgå:
Under Invalid-Hospitalet» Stat
förut orätt upptagne Adelsfane-|
Indelningar, hvilka redan före
år 1813 varit indragne, utgörande
i Kronovärde 34q: 35- 7-  Till 8:de HufvudTiteln
öfverflyttade
anslag för Spinnhu
jet
i Slockholm . 8,000= g349: J5<
■4—' ■
gersta 85,19*1 ao. j,
Underdåniga Skrifve!serl 141
Vid i8»8 ars Stats-Reglering
utgjorde denna Hufvud-Titels
Summa ...... 3°>559= »o. 4*
Summa vid denna Stats-Reglering 115,751= 5o. 7.
Ehuru den i sjelfva verket undergått förminskning
med ofvanstående 8349 IUdr 35 sk.
7 rst.
Sjunde Hufvud - Titeln,
innehållande
Pensions-Staterne.
Till denna Htifvud-Titels Stats-summa vid
1818 års Stats-Reglering . . 36,000
Kommer det beviljade ytterligare
bidraget till en PensionsInrättning
för afskedstagande Civile
Embets- och Tjenstemän . 15,000:
Summa vid denna Stats-Reglering 51,000: ——-
Åttonde Hufvud-Tileln,
utgörande
'Anslagen för allmänna och. Extra
utgifter.
På denna Hufvud-Titel hafva följande tilÖk«
nilngar blifvit beviljade, nemligen:
Uti anslaget till lyshållning med flere utgifter
för Kronans publike hus i
Hufvudstaden ..... 580: 3. »t
Dito till fångars skjuts och underhåll.
- efter den vidtagne ny«
Regleringen 45,000: — —
14a Underduniga Skrifvelser.
Varandes det, vid sista Riksdagen,
beviljade anslsg för ett
Correciions-hus, af 20,000 R:dr,
sammanfördt med anslaget till
fångars skjuts och underhåll.
Dito å anslaget för Anmärk*
nings. och TJppbÖrds-procent . a,oool
Hvarjemte till ersättning för
förlorade Dagsverken vid Flyinge
Stuteri äro anviste * . ; 1,584: 8: —
S:a 49,164: 10. 1.
Dertill komma:
Frän Sjette Hufvud-Titeln hitflyttadt
Anslag för Spinnhuset i Stockholm
8,000 — —.
Utom Stat törut utgängné
Handtrerlcare - Gernings - Oren
till Städerne . 700. — —
Tullfrihets ersättning
till Stock -  holms Stad . 9,000; _ —
Procent af Bränvins
- Bevillningsafgiftenä
uppbörd,
hvilken Summa med
anslaget för Observations
- och
Uppbörds- proeenten
nu är sammanförd
. . . 4,000: — —
Indelde Räntor
iKronovärde 5711
Rldr 2 rst., förvandlade
till 17,443: 28-10»
Dito Spannemål
68 T:r kpr st
51 R:dr: . : . jGj: 21. —
i , ?: — 40*o?: i. »t;
Summa 98,671: 11, ji;
Underdåniga Skrifvelser. 143
Hvarifrån afgå:
Indragning å anslagen
för accords-ersättningar
. 4,000:
Restitutioner - 2,000: g 000
Öfverflytlning till
2:dra Hufvud-Titeln
af anslagen för Remiss-lage
. 5,500:
Döda kroppars
besigt
ninS
* * 3oo: 5>8oo.„ .
— 21  11.800
Återstå 86,871:12-11.
Då 1818 års 8;de Hufvud-Titels
Summa utgjorde . . . 331,001:13. 4.
Blifver Titelns Summa vid -  denna Stats-Reglering . . . 417,872: 26. 3.
Nionde Hufvud-Titeln.
för
Jordbrukets, Handelns och Naringarnes
befordran.
Å! denna Hufvud-Titels vid
föregående Stats-Regleringar till 100,000:
utförde Anslags-Summa hafva
någre anvisningar icke blifvit
gjorde, som äro af beskaffenhet,
att årligen böra utgå; beroende de
tillfällige på £. K. Mits Nådiga
>»
144
Underdåniga Skrif reiser'.
pröfning; men härjemte komma,
i följd af Riksens Ständers be»
slut, rörande de utom Stat utgående
medels upptagande, så val
bland inkomsterne, som utgifterne,
att under denna Titel uppföras
följande utom Stat förut af ålder
utgångne;
Indelde Räntor, uti Kronovärdi
. . . s,5a8: 32. 7.
hvilka förvandlade
utgöra . . 11,640: lä. 11.
D:o Spannemål
S27 Tr. 1 i^kpr.
å j-j Rldr . • 1,7^5:42. _
10,089: 12. 11*
Då Hufvud-Titelns Summa
vid denna Stata-Reglering blifver 113,089:19.11;
Allmänna Indragnings-Staten.
Uppå denna Stat hafva Riksens Ständer anvi-*
tat följande utgifter, nemligen;
Lön och Boslälls-penningarför
Häradshöfdingen Furtenback . 85: — -v
Arfvoden till Hof Cancellerens
Ombud vid Boktryckerieme . 1,050: — —
Till pensioner för Commis»
sions-Landtmätare, då de taga afsked,
förslagsvis * ... a,000: — —
Lön
XJnderdanica Skrifvelse^
Lön till nu varande Gommen»
danten i Götheborg ; . . 600;
Löner för 3:ne indragne Lärare
vid Skepps-Gosse-Scholan i Carlscrona
650: — —
Ersättning för Remiss-Lage
lill nu varande Landt-Räntmästare
och Regements-Skrifvare . 5,000: — —
Till Lön-understöd för Stocky
holms Schol-Lärare iCoT;r Span>;
mål å 5| R.dr. , . i 855: 24.—
Tionde m. m. tili Presterskapet
i Solna för deCarlbergs Kungsgård
underlydande Hemman . 125:
Assessoren Doctor Hartmans
Lön, hitflyttad från Medicinai
Staten
266:32.—
Pension för aflidne Riks-Rådet
Grefve Liljencrantz’s dotter,
Friherrinnan Tornerhjelm . . .250: — —
Dito till Landshöfdingen m.
rn. Hans Jana 2,000: — __
Dito till framlidne Stals-Cornsnissarien
JVtdegrens 3--ne Döttrar 300: — •—
Dito till Directeur Löfving . 333; 16.—
samt följande hittills af denna
Stats - besparingar utgifne Pensions-belopp:
Till
framlidne Generalen, Friherre
af Klockers Enka . . 666: 02.—•
Bihang tili Rihi-St. Prct, 1S25. lOide Sami. 2 B. XO
146 Underdåniga Skrifvelserl
Vice Presidenten Fahnehjelms
Enka
500:
„ .«—«
Stats - Secreteraren Kökeritz's
Enka .......
300:
■
Landshöfdingen WanbergsEnka
500:
. —
Fröken Jägerhorn
50:
—
Krigs-Rådet 0. Åhlström
166:
32. ~
Öfverste-Lieutenanten Norden-
creutz
166:
3a.—
Öfverste - Lieutenanten Ulf-
sparre .......
166:
3?
Majoren Brunow
9*:
Majoren Ehrenstolpe .
hvarförutan den hittills af bespa-
100:
—
ringarne titgifne tillökning i hy.
rån för de af Öfver-Ståthållare-  Embetets Cancellie begagnade ruin
uppföres med
35°:
*
Utgörande desse anslag tillsam
-
mans ....... 16,871: 8.'—•
Utom hvad som erfordras dels till Högstsalig H.
M. Enke-Drottningen Hedvig Elisabeth Charlottas
Hof-Stats Pensionerande, hvilket behof
hädanefter kommer att af allmänna IndragningsStatens
anslags-summa utgöras, och dels till Pensioner
för dem,n som förut njutit understöd af
den sa kallade Abo-Academie-fond, sedan Riksens
Ständer beslutit, att denna fond bör till
Riksgälds-Contoiret aflefvereras; hvaremot denna
Stat blifvit minskad med följande belopp:
Det till aflöning för Lag-Committéens Ledamöter,
jemte nödige utgilter till Lag-Försla
-
TJnderdåniga Skrifvelser.
gens tryckning m. m. uppförde belopp 8,000 R:dr
årligen, är minskadt med . . 2,000: — —
Anslaget för en Commiftée till
öfverseende af Rikets Oeconomiska
Författningar, hittills utgörande
5,ooo R:dr har blifvit nedsatt med 800: —■ —
Äfvensom å anslaget 5,500 R:dr
till Pensioner för blesserade Officerare
och Under-Officerare äro indragne
....... 500: — *—
Tillsammans 3,300:
och ehuru Allmänna Indragnings-Staten kommer
att i betydligare mån anlitas, i följd af det
vid denna Riksdag fattade beslut, att Civile
Embets- och Tjenstemän äga rättighet, att, vid
uppnådde 65 års ålder, taga afsked med Pensions
åtnjutande på denna Stat , till lika belopp
med innehafvande Lön, förmoda likväl Riksens
4t
Ständer, att den förut uppgifne Förslags-Summa
af 5270,000 R:dr, utgörande:
Penningar . . 5265,5152: 6. 11.
Indelde Räntor
, efter Kronovärdi
. . 3(568: 35* 6.
D:o Spannemål
€6 T:r25k:par 49: 29. 7.
Spannemål in
natura 171 T:r
å 4§ R:dr . . 769: 24. 270.000:
med den ytterligare tillökning derå, hvartill
vid Stats-Regleringens fulländande funnits tillgång,
eller i penningar 4,987 R:dr 6 sk. 7 rst.,
skall blifva för ändamålet tillräcklig. Ä denna
^48 Underdåniga Skrif vilsen
Stat,' sorn] i jemförelse emot dess vid 1818 irS
Stats-Reglering till 28g,844 B;dr 26 sk. 6 rst.
bestämda belopp, undergått en minskning a£
34,857 R:dr 19 sk. 11 rst-, blifva således upptagne:
Penningar
lii! 270,599: i3. 6
Indelde Räntor, efter Markegång,
på Förslag . , . 17,o3o: 1’ 6
D ito Spannemål, dito . ; 352: 4o. —
Spannemål in natura 171 T:r
å 5| R:dr
9x2:
Summa 288,8g4: 7. —
Riks-Statens nu bestämde utgifter komma i följd
häraf att för nästa och påföljande år intill förstr
kommande Riksdag utgöra följande summor:
Första Hufvud-Titeln
Andra dito
Tredje dito .
Fjerde dito .
Femte dito .
Sjette dito*
Sjunde dito .
Åttonde dito
Nionde dito .
Tionde dito .
Allmänna IndragningsStaten
......
S:a 8,080,724;
hvartill kommer tillökning
efter Markegång, 6 R:dr T:n,
för den under Penninge-Lönerne
beräknade Spannemål,
sorn öfverskjuter beloppet af
708,549: 45. 5.
1,815,808: 46. g.
3,072,530: 25. 8.
4o3,6i4: i4‘. 5.
26,487: 24. —
n5,75i; 5o. 7.
5 i,6oo; — —
417,872: 26. 5.
113,38g: 12. 11.
i,o5g,025: 38. 6.
288,8g4: 7. —
01. 4
Underdåniga Skrifvelserl *49
Stats-Werkets behållne Spannemåls.
inkomst, och utgör 40,632
T:r 31 klpar, hvilken tillökning
Utföres i penningar förslagsvis
till 1 R:dr Tunnan med . . 40,632:46. 6.
Börande den besparing, sorn
på detta anslag kan uppkomma,
tilläggas öfverskotten på StatsjWerkets
inkomster.
Riks-Statens Utgifs-Summa 8,121,357:29. 10.
Enligt den af Riksens Ständer
vid 1818 års Riksdag fastställde
Riks-Staf, utgjorde Stats-Werkels
utgifter 5,474,847: 22. 1.
hvilka sålunda
vid denna
Stats Reglering
vunnit
en tillökning
i beräkningen
af i 2,646,510: 8. 9»
Då Inkomsterne
deremot
äro upptagne
till , 6,467,857: 29,10.
Blifver den
Summa, som
af Allmänna
Bevillningen
nu erfordras
till fyllande
afStats-Wer
kets
behof .1,653,5004 - aQ. lQ.
Underdånigti Skrifvelser'.
Dessutom hafva, under Riksdagens lopp,'
Riksens Ständer, under de vilkor och på de sätt,
deras derom i underdånighet aflåtne Skrifvelser
närmare bestämma, beviljat och anslagit följan-;
de utgifter för en gång nemligen:
Till Läns-Styrelsens på Öland aflöning år 18a4:
458 Tunnor Spannemål, som ä 5 R:dr 16 sk. T:n
erfordrar ett Contant anslag af
Ersättning till Götheborgs Stad
för de 1,500 R:dr årligen, som,
vid sista Riksdag, beviljades för
fångvården derstädes , .
Beviljad Restitution till någre
Regementer af orätt erlagde Stof
ferings-penningar
Till Wadstena Kloster-Kyrkas
iståndsättande m. m
Till inköp af Astronomiske
Instrumenter för Observatorium
i Stockholm
Fördelt på 3:ne år med | hvartdera
åiet; samt Belöning till
Kamereraren Westerstrand för det
verkstäldte Rikshufvud - Bok
-
hvilka R:dr 27,176: 40. —■
Riksens Ständer anvisat! att utgå af öfverskotten
å Stats-Werkets inkomster för år 1822 och följande
åren, livilke öfverskott, efter afdrag så
väl af denna Summa, sorn af hvad till E. K.
M:ts Nådiga disposition för Försvars-Werket är
anslaget med a33,553 Rldr 16 sk. komma Riksgälds^Contoiret
lill godo; hvaremot bemäldte Con-,
2,442: 33. —
7,5oo:
4,234: 8. —
5,ooo: —■ —.
5,000:
JJnderdaniga Skrifvelser'.
toir bör hålla Stats-Werket tillhanda hvad som
för denna sistnämnde anvisning å öfverskotten
möjligen kan sakna tillgång.
För öfrigt och efter det Riksens Ständers
Revisorer, vid deras sammanträden sedan sista
Riksdag åren 1820 och 1822, enligt hvad deras
afgifne Berättelser vid handen gifva, genomgått
och granskat Stats-Werkets Räkenskaper och
Förvaltning till och med för år 1820J har till
Stats-Utskottets enahanda åtgärd blifvit öfverlemnad
den för år 1821, enligt af Riksens Ständer
nu mera gillad methode, upprättade Eikshufvud-Bok,
tillika med öfrige till årets redovisning
hörande Böcker och handlingar; varande
förhållandet med Statens Inkomster och Utgifter
för samma år äfvensom Förvaltningen deraf
uppgifvet och ådagalagdt uti den af E. K.
M:ts och Rikets Stals-Contoir aflåtne underdåniga
Berättelse, som finnes fogad vid E. K. M:ts
Nådiga Proposition om Stats-Werkets tillstånd
och behof.
Sedan E. K. M., under den 11 April 1821,
i frågan om tryckning af upprättade Tabeller öfver
Stats-Werkets afkortade och anordnade Rån.
tor, i Nåder bifallit Stais-Contoirets underdåniga
hemställan, att med tryckning af desse Tabeller
finge uppskjutas tills vidare, helst det fullbordade
Rikshufvud-Boks-arbetet, som gifver en
större omfattning, torde finnas medföra en fullständigare
öfversigt i Statistiskt hänseende, änifrågavarande
Tabeller, och i sinom tid tryckte
Extract af berörde Bokslut i lika ändamål kunna
komma till allmänhetens kännedom, hafva af
*- •—i-..:.
152 Underdåniga Skrif velsera
Rikshufvud-Bokens Capital-Bakning för år 1821
med någre dertill hörande nödige Bilagor, såsomj
pa ett upplysande sätt, meddelande det förhållande,
som med de förr vanliga Tabellerne velat
ådagaläggas, må genom Trycket allmängöras och
sådant efter hvarje Revisions*förrättnings slut äfven
framdeles iagttagas.
I Stats-Contoirets förenämnde Berättelse jemte
dermed följagtige Bilagor upptagas de uti 1822
års Biks-Stat utförde förskotts-utgifter, till ersättning
eller afskrifning, nemligen:
De af 1815 års öfverskott bestridde samt uti
3817 års Rika-Stat och Stats-Contoirets underdåniga
Berättelse till sista Urtima Riksdagen specificerade
utbetalningar tili framdeles afskrifning,
utgörande  293^354: 58. 5.
Under loppet af
År 1818 . . i . 29,950: 6. 5.
— 1819  73,56g: 38. g.
— 1820 41,499: 12. 8.
och — 1821 72,247: 57. 6.
Tillsammans R:dr 5io,6oi : 57. g,
Ibland desse Summor förekomma tvänne,
hvaraf Riksens Ständer ansett sig icke kunna
medgifva afskrifning i Räkenskaperne:
Den ena består af utgifne 6,000 R:dr, hvilka,
jemte en serskild anvisning på den under
E. K. M:ts och Rikets Commerce-Collegii förvaltning
ställde Arbetshus-fond, utgjort betalningen
för ett till Boställe för Riskoppen i Götheborg
inköpt hus. Anledningen till E. K. Mus
Nådiga befallning om detta inköp har uppgifvits
Vara, att vid första inrättningen af Götheborgs
Underdåniga Skrifvelseri 153
Stift i Bostalls-hus för Biskoppen blifvit af Kronan
anslagit, hvilket år 1 669 afbrunnit,' hvarefter
ett annat Boställe, Säteriet Sannegården, åt .
honom är vordet inköpt, men enär detta sedermera
annorlunda disponerades, blef Biskopps-hus
i Götheborg åter af Kronan bekostadt och till dess
underhållande anslogos alla besparda Pastoralier
i Stiftet, hvilka, sedan detta lius vid eldsvådan
i Götheborg år j 802 äfven afbrunnit, skulle till
Commerce-Collegii disposition, för Arbetshus^
fondens räkning, lefvereras; att, efter det nu
mera aflidne Biskoppen Doctor Wingård, hvilken,
såsom tillika Domprost i Götheborg, då ägde
att begagna det honom, i sistnämnde egenskap,
tillhörande Boställe, äfven förlorat detsamma
vid den, år 1804, berörde Stad öfvergångne
eldsvåda , K. M., genom Nådigt Bref den
19 Junii 1806, förklarat, det Biskoppen i Götheborg
vore berättigad antingen till Boställshus
eller hushyra samt att, intill dess billigare
inköpspris på ett passande hus kunde erhållas,
Biskoppen skulle i hushyra årligen uppbära 700
R;dr Banco af den behållning utaf besparda
Pastoralier och Assecurancen för det afbrände
Biskopps-buset, som i Götheborgs Landt-Ränteri
blifvit insatt, tillika med hvad som influtit
för den då försålde Tomten efter gamla Eiskoppshuset
jemte den ytterligare besparing af
Pastoralier, som kunde väntas; samt att, sedan
Riksens Ständer, först vid 1815 års Riksdag, genom
underdånig Skrifvelse den 8 Augusti samr
ma år, anhållit, att berörde hushyra måtte uppföras
å Allmänna Indragnings-Staten, saint derefter,
vid lä 18 f s Riksmöte, i underdånighet
*54 Under Janiga Skrifveler'.
anmält sig anse denna hushyra böra upphöra J
efler Biskoppen Wingärds död, E. K. M., under
den 3 Februarii och 30 December 1819 samt
1 Martil 1820, på den grund att rättigheten till
Boställe för Biskoppen i Götheborg, såsom ofvanberördt
är, från äldre tider vore bestämd, i
Nåder bifallit inköp af ett dertill föreslaget hus
och anvist köpeskillingen, dels å Stats-Werkets
öfverskotts-medel, dels ock å Arbetshus-fonden
med förklarande derjemte , att Tomten efter förra
Biskopps-huset skulle försäljas, enär conjuncturen
lemnade dertill tillfälle och alt den derföre
inflytande köpeskillingen jemte den tillgång,
som framdeles kunde erhållas af Säteriet Sannegården,
då framlidne Biskoppen Lambergs arfvingars
besittnings-iätt upphör, borde Stats-Werket
tillgodo komma. Och som E. K. M. sålunda
i Nåder bestämt, huruledes berörde af öfverskottsmedlen
förskjutne 6000 R:dr skola varda StatsWerket
ersatte, så bör beloppet emedlertid och
intill dess en sådan ersättning inflyter, balanceras
uti Räkenskapen, såsom Förskott emot er-;
sättning.
Den andra af Riksens Ständer ifrågasatte
summa utgöres af 10,88a H:dr 16 sk. 8 rst.,
hvilka, i följd af Kongl. Brefvet den 23 Maji
1821, blifvit till bestridande af kostnaderne för
en Stallbyggnads uppförande vid den i Hufvudstaden
anlagde Veterinaire-inrättning, förskottsvis
anvisade å Stats-Werkets öfverskotts-medel,
emot ersättning, genom de af Medicinal-Fonden
förskjutne 5,985 R:dr 47 sk. G rst. till Curanstalterne
i Länen och 7,000 R:dr till NyköpingsLäns
Curbus, så fort Läns-Lazare t tens tillgån
-
Underdäniga Skrifvelser.
>55
gar sådant medgåfve; och få Riksens Ständer,
som finna denna summa böra, såsom förskott,
emot ersättning uti Räkenskaperne balanceras,
i underdånighet utbedja sig E. K. M:ts Nådiga
befallning till Stats-Contoiret, att tillse, det berörde
medel varda ofördröjligen återbetalde.
Beträffande de öfrige anvisningarne, uppgående
till ett sammanräknadt belopp af 493,719
R;dr 21 sk. 1 rst., så, emedan de bestå af sådane
utgifter, hvilka dels varit af Riksens Ständer
anviste, att af öfverskotten på Stats-Werkets
Inkomster utgå, dels härrört från uppkommen
brist uti åtskilliga förslagsvis gjorde anslags-beräkningar,
hafva Riksens Ständer icke ansett
dem fordra annan åtgärd, än att de i Riks-Stalen
afskrifvas: Likväl och då Riksens Ständer
inhemtat, att tili berörde summa äro inbegripne
åtskilliga utbetalningar, som, i följd af E. K.
Mits Nådiga Förordnanden, egt rum, men icke
egenteligen synas hafva bordt belasta öfverskotten,
såsom arfvode till Under-Läraren vid Gymnastiska
Central-Institutet, Löner till Häradshöfdingarne
i de nya Dornsagorne inom Helsingland
och Westerbotten, samt hvad utöfver
Stats-anslaget erfordrats till Skrifmaterialier, ved
och ljus för de publike Einbets-Verken , helst
till dessa utgifter först bordt användas de besparingar,
som varit att tillgå på de Hufvud-Titlar,
hvartill utgifterne kunnat hänföras; få Riksens
Ständer alltså bos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det dylika dispositioner på öfverskotten
hädanefter icke måtte ega rum, samt i
allmänhet dessa medel icke ålitas för andra utbetalningar,
än dem Riksens Ständer derå an
-
3 5 C 'Underdåniga Skrifvelse?'.
•vist, eller förr än Riksens Ständers begifvande
dertill erhållits; hvarjemte Riksens Ständer lämpeligt
pröfvat, att de Högstsalig H. M. EnkeDiotmingen
Hedvig Elisabeth Charlotta i
lifstiden tillhörige Actier i Götha Canal-Bolag,
tecknade för ett Capital af 35,000 R;dr och hvarå
inbetalningen, efter H. M;ts död, blifvit fortsatt,
medelst anvisning å Öfverskotts-medlen , skola
till Riksgälds-Contoiret öfverlemnas.
Hvad för öfrigt angår dispositionen af Stats^
medlen för år l8ai samt redovisningen för de
samma; så har, vid granskningen häraf, Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å följande
omständigheter J
1:0 Enligt E. K. M:ts Stats-Contoiret meddelade
serskilde Nådiga befallningar, har StatsRådet
m. m. Herr Grefve Cederström uppburit
åtskillige summor, emot skeende redovisning,
men hvilken sedermera icke annorlunda, än sum-j
mariskt och utan ail verification, blifvit verkställd:
och som ett sådant förfarande icke in-i
stämmer med ett ordentligt och fullständigt re-j
dogörelse-satt, hvilket utgör vilkoret för an«
vändandet af Statens medel, hafva Riksens Ständer
alltså velat hos E. K. M. frambära den underdåniga
anhållan, ätt vederbörande, som a£
Stats-medlen uppbära förskott, emot redovisning,
måtte i Nåder anbefallas att derföre afgifva specifike
och verificerade räkningar, hvaröfver det
Werk , som medlen utbetalar , bör hafva tillsyn.
alo I följd af E. K. M:ts, tid efter annan,
meddeldte Nådiga Förordnanden, hafva de Militaire
Eedamoterne uti E. IC. M:t$ och Rikets
Krigs-Hof-rRatt bestådde Tiaciamenten utgått af
'Underdåniga Skrifvelserl 157
4
änslagét på Riks-Statens 2ldra Hufvud-Titel, till
Rese- och Tractaments-Penningar vid Civile förrättningar.
Hå likväl denna utgift, såsom nödvändig
för den del af Militaire-Systemet, som
afser upprätthållandet af ordning och disciplin,
icke egenteligen tillhör berörde anslag, utan rätteligen
bordt anvisas på 3fdje Hufvud-Titelns
tillgångar, få Riksens Ständer äfven härutinnan
underdånigst begära rättelse för framtiden.
3:0 Uti Nådigt Rref af den 13 Februarii
1821, har E. K. M. förordnat, att den Pensions»
afgift af 7)5oo R:dr om året, som dittills åden
så kallade Barthelemy-fonden varit anvist för
underhållet af de vid Krigs-Academien befintlige
Fri-Cadetter af de 3:ne Ofrälse Riks-Stånden,
men hvartill samma fond då saknade all tillgång,
skulle, från 1821 års början och så länge
fonden icke vore i tillstånd att bestrida denna
utgift, förskjutas af de tili oförutsedde MilitaireUtgifter
på 5;dje Hufvud-Titeln afsatte medel,
emot framdeles ersättning af meranämnde fond.
Desse utbetalningar, hvilka, enär Riksens Ständer
dertill icke beviljat någre medel, ej blifvit
annorlunda, än förskottsvis, emot ersätt ning, hestridde
af 3ldje Hufvud-Titelns anslags-summa,
böra uti Räkenskaperne balanceras bland förskott,
emot ersättning, den R. K. M. lärer täckas i Nåder
låta komma berörde Hufvud-Titel till godo,
så fort tillgång dertill gifves.
4:0 Riksens Ständer hafva vidare af E. K.
Maj:ts Nådiga Bref till Stats-Contoiret den 23
Maji 1821, inhemtat, att, sedan Förste Expeditions-Secreteraren
Skogman, under denjayide
Martii samma år, blifvit i Nåder förordnad, att
158
Underdåniga Skrifvelsen
tills vidare förvalta Stats-Secreterare-Embetet för
Handels- och Finance-ärenderne, med tillåtelse
att från och med a:dra Qvartalet berörde år, såsom
arfvode, uppbära den ledige Stats-SecreterareLönen,
emot det att han, från samma tid, lemnade
dess vid Handels- och Finance-Expeditionen
innehafde Protocolls Secreterare-Lön och öfrige
förmoner, E. K, M. i Nåder förklarat, att
nämnde Protocolls-Secreterare-Lön skulle tills
vidare anordnas till Tillförordnade Stats-Secreterarens
disposition , för att af honom fördelas,
på det sätt, att de personer, hvilka inom Expeditionen
voro i tour till samma Lön, såsom
arfvodeu deraf erbölle skillnaden emellan deras
innehafvande Löner och de nya Löner, sora
de, i händelse förberörde Protocolls-SecreterareLön,
i vanlig ordning, blifvit ledig, hade egt
att i successionen tillträda.
Detta dispositions-sätt af Löner, som äro
på Ordinarie Stat uppförde, hafva Riksens Ständer
ansett icke vara instämmande med de i afseende
på ordningen vid Tjensters och Löners
tillträdande utfärdade författningar, men deremot,
i fall det mera allmänt användes, kunna
föranleda till minskning uti Statens af befordringar
påräknade inkomster och besparingar; och
Riksens Ständer få derföre i underdånighet anhålla,
det E. K. M. täcktes, vid bortgifvande af
de på Ordinarie Stat uppförde Löner alltid nämna
den person , sorn deraf skall komma i åtnjutande.
I anledning af väckt fråga om hvad, sedan
sista Riksdag, är vordet tillgjordt för de medel
, som af anslaget för en Committée till öfver
-
Underdåniga Skrifvelser.
*59
seende af Rikets Oeconomiska Författningar samt
Utarbetande af Förslag, i afseende på ny organisation
af Civile Styrelse-Werken, blifvit till
Ofver-Directeuren Rönbeck utbetaldte, har lill
Riksens Ständers kännedom kommit, att bemälde
Öfver-D irecteur, sedan sista Riksdag, utarbetat
Historiska underrättelser örn Kammar-Collegium,
Stats - Contoiret, Comrnerce-Collegium ,
Bergs-Collegium och Kammar-Rätten , samt Projecter
dels till grunder för Reglering af de publike
Werkens göromål och dels till dessa Werks
inre Organisation och arbetsordning, hvilka arbeten,
tid efter annan, blifvit till Commitierade
för Styrelse-Werkens organisation afleranade, för
att af dem begagnas, och sedermera åtföljt Committerades
till särskildta Utskottet vid denna
Riksdag afgifne Förslag; att det sista af nämnde
arbeten, efter medlet af år 1821, blifvit färdigt,
samt Ofver-Directeuren Rönbecks och dess
biträdes arfvode, enligt Kongl. Brefvet den i6:de
October samma år, med 3tdje Qvartalet upphört;
att, sedan Öfver-Directeuren , under den 6 Julii
1821, erhållit Nådigt uppdrag, icke allenast
att granska de af en särskild Comittée utarbetade
Project till nya Redogörelse-methoder vid ÖrlogsFlottan
och till förändring i Personalen vid Flottans
Oeconomiska Administration , utan äfven
att vara Ledamot i den Comittée, som äger att
granska det af Kammar-Räus-Rådet Ekholm afgifne
Proiect till ett nytt Fältförvaltnings.Reglemente,
E. K. M., den 28 derpåföljde December,
i Nåder tillåtit, att de arfvoden , så väl Rönbeck
sjelf, som dess biträde förut uppburit , skulle fortfara,
alt af samma Fond, som dittills, utbetalas,
Underdåniga Skrifvelse?!
från och med Fjerde Qvartalet meranamnde år
och så länge han roed omförmälde befattningar
blefve sysselsatt: samt att Öfver-Directeuren Rön*
heck nu mera till E. K. M:ts Krigs-Expedition
inlemnat underdånigt utlåtande öfver förrberörde
project till nya Redogörelse-methoder vid Örlogs-Flottan,
men ännu hade att granska det
vidlöftiga Projectet till Falt-Förvaltnings-Reglemente,
före fulländandet af hvilken granskning^
ifrågavarande arfvoden icke kunde indragas.
Vid detta förhållande, anse Riksens Ständer
sig endast böra hos £. K. M. i underdånighet
anhålla, att de arfvoden, Öfver-Directeuren
Rönbeck och dess biträde af det på Allmänna
Indr3gnings-Staten uppförde anslag till kostnadernes
bestridande för en Comittée till Öfverseende
af Rikets Oeconorniska Författningar m. in.
-ager att uppbära, måtte indragas och besparas, så
snart det Öfver-Directeuren uppdragne arbete
att granska projectet till Fältförvaltnings-Regle-;
mente, hinner fullbordas.
Slutligen få Riksens Ständer i underdånighet
anmäla, att förvaltningen af Stats-medlen
funnits med noggranhet och i öfverensstämmelse
med de för densamma stadgade grunder, af StatsContoiret
verkställd samt Räkenskaperne likaledes
med ordning och redighet upprättade och.
tidigt afslutade; hvadan alltså i dessa omständigheter
icke något förekommit att erindra.
I öfrigt åberopa Riksens Ständer alla af dem
redan i underdånighet aflåtne serskilde Skrifvelse^
angående så väl Stats-Regleringen under
behörige Hufvud-Titlar, som åtskillige dit hörande
-
Underdåniga Skrifveiser.
rande och nu i ett sammanhang summariskt anförde
mindre utgifter och anslag; och Riksén*
Ständer framhärda etc.
N:o 331.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 1 9 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —•
Bonde Ståndet d. go — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af forekommen fråga om rättig-»
heten, att utfärda Invisningar, ställde pd
enskild man m. m.
S. A. K.
Riksens Ständer, som, med afseende på vigren
af en rigtigt ordnad enskild Credit-rörelse , fästat
deras uppmärksamhet vid den inskränkning,
som nu eger rum, uti rättigheten för enskilda
personer, att utgifva Invisningar, ställde på andre
enskilde personer, i det sådane Invisningar
icke få innehålla mindre summa än 100 R:d B:o,
hafva, vid öfvervägande af detta ämne, funnit
rättigheten för hvar och en, att på tredje man
genom anvisning öfverlåta den fordran, han hos
annan kan ega, vara lika naturligen grundad,
sorn den, ait, genom egne förbindelsers utgifvaoBihang
till Rikt-St. Prat. 182}, lode Sami, 2 B, lä
1 f) 2
Underdåniga Skrifvelserl
de under en eller annan form, begagna den
Credit, som andre kunna för honom hysa; Äfvensom
att sadane Invisningars gångbarhet kan
medföra en allmän förmån, i det en efter behof*
vet jemkad tillökning i Rörelse-Capitalet derigenom
åstadkommes och nödvändigheten, att 1
detta hänseende använda allmänna Credit-anstalter,
förminskas; Men då likväl Invisningars
utgifvande på mindre summor, som bland den
arbetande Classen kunna blifva gångbare, skulle
kunna för densamma åstadkomma förluster, hafva
Riksens Ständer ansett en summa af 20 R:d
Banco vara den minsta, hvarå Invisning bör få
utgifvas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
och till förekommande deraf, att icke ett obetänksamt
eller svekfullt begagnande af den ifrågaställde
rättigheten m» kunna bereda förluster
för ett större antal mindre bemedlade personer,
hafva Riksens Ständer ansett det vara nödigt,
att i detta afseende föreskrifter varda meddelade;
Och Riksens Ständer få, i sådant ändamål,
till E. K, M. i( underdånighet öfverlemna följande
Förslag
till
Stadga om Invisningar, som emellan enskilde
personer eller Bolag inom Riket utställas.
l $>
Gifver någon till annan Invisning, att bära
upp penningar eller annat hos tredje man,
ställe sådan Invisning, att betalas vid anfordran,
å v-iss dag efter uppvisandet, eller å bestämd tid.
Underdåniga Skrifvelser.
163
2 §.
Invisning må ställas till viss man, viss man
eller dess Ordres, eller Invisningens Innehafvare,
och bör densamma vara af Utgifvaren egenhändigt
undertecknad och försedd med dess
brukliga Sigill, antagen stämpel eller tvänne
vittnens intygande, att utgifvaren sitt namn derunder
tecknat. Utgifvarens rätta Adress och
hemvist vare ock å Invisningen utsatt,
3 §•
Till innehållet bör Invisning vara skrifven
eller aftryckt utaf i metall eller sten graverad
stämpel.
4 §•
Invisning, ställd till viss man eller Ordres,'
eller ock till innehafvaren, att betalas uti penningar,
må ej lyda å mindre summa, än ao R:dr
uti Rikets Ständers Banques Transport-sedlar.
5 §■
Ofverlåtes Invisning från en till annan,
vare öfverlåtaren skyldig svara för Invisningens
rigtighet; men ej for utgifvarens eller godkännarens
vederhäftighet, der han sig ej dertill förbundit,
eller vetat, att endera eller bägge varit
på obestånd, då öfverlåtelsen skedde.
6 §.
Hvar, som fått Invisning, ställd till betal;
iG4
Underdåniga Skrifvelserl
ning pi viss tid från utgifvandet eller uppvisandet,
vare skyldig, att för densamma vid förfallotiden
betalning fordra.
7 §•
Vägrar den, som Invisningen lyder å, att
den ovilkorlig! godkänna eller erhålles icke betalning,
enligt Invisningens ordalydelse, bör innehafvaren
derom fordra den förres skrifteliga
intyg å Invisningen; Kan sådant ej erhållas, eller
träffas han ej i sitt hemvist, då Invisning till
betalning förfallen är, tage deröfver innehafvaren,
inom trenne dagar, laga bevis, underrätte
utgifvaren om förhållandet innan nästa dag t i 11-  Sndagår, om han vistas i samma stad, eller i annor
händelse, nästa Postdag derefter, och njute
af honom genast betalning.
8 §.
Häfver någon godkänt Invisning, men betalar
icke å rätt tid, stånde till honom, som Invisningen
fått, hvad han heldre vill, hålla sig
till Utgifvaren, eller betalning af den andra söka.
Vare dock pligtig inom 30 dagar kraf i laga
ordning mot endera anställa.
9 §■
Får ej Invisnings-Innehafvare betalning å
rätter tid, njute sedan ränta med En för, Hundrade
i månaden samt ersättning för alla till
betalnings-ut^ökande erforderlige utgifter.
Underdåniga Skrif reiser. i65
10 §.
Den, sorn betalning för Invisning, ställd
till innehafvaren eller tili viss man eller Ordres,
och så beskaffad, som denna stadga föreskrifver,
utsöka vill, ege att anmäla sig, i Stockholm
hos Öfver-Ståthållaren, och i orterne hos
Konungens Befallningshafvande , och ingifve i
hufvudskrift Invisningen, jemte betyg öfver vägradt
godkännande eller ej erhållen betalning ,
och njute, så framt något jäf emot krafvel ej
göres, om Invisningen är utgifven, att vid uppvisandet
infrias, utmätning hos Utgifvaren, och
i fall den är godkänd till inlösen på viss tid ,
en lika rätt antingen hos honom eller godkännaren,
eller, der tillgång hos den ene brister,
hos den andre, samt i bägge fallen rättighet
till bysättning å Gäldenärens person. Göres
vid utmätning jäf emot skulden, åligge det Gäldenären,
att, inom den för .Lagsökning i allmänhet
föreskrifne tid, och vid lika äfventyr,
sig förklara; dock gånge utmätning icke desto
mindre för sig, och varde godset satt i taka
händer eller under utmätningsmännens vård ,
d«r den fordrande det äskar. Finnes fordringspåståendet
af Öfver-Ståthållaren eller Konungens
Befallningshafvande vara af tvistig beskaffenhet,
förvises det till laga utförande vid vederbörlig
Domstol,' dock fortfare säkerheten uti det utmätte
godset, intilldess tvisten, genom Dom, som
vunnit laga kraft, afgjord är.
11 §.
Sker ej utmätning inom fjorton dagar sedan
166
Underdåniga Sirifvelser.
Utmätningsmannen Exsecutorialet bevisligen emottagit,
vare han för betalningen ansvarig.
ii §•
Ej må någon vara skyldig, att Invisning
såsom god betalning emottaga, utan må sådant
på eraottagarens godtfinnande bero.
15 §.
Försummar innehafvare af Invisning,att iagtJ
taga något af hvad här ofvanföre stadgadt blifvit,
håfve till betalning derföre ej större rätt, än såsom
för annan skuldfordran; och ankomme det ithy fall
på Domaren, att, när genom innehafvarens försummelse,
betalning uteblifvit, pröfva, om i följd
deraf, utgifvaren bör från större eller mindre
betalnings-ansvar för Invisningen befrias.
Skulle E. K. M. täckas i Nåder gilla detta
Riksens Ständers underdåniga Förslag, torde, i
öfverensstämmelse dermed, en allmän författning
varda i Nåder utfärdad.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 167
N:o 332.'
Uppl. o, godk. hös Ridd. o. Ad. d. 17 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. ig — —
Bonde-Ståndet d. 20 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om förmäns-räitt
för Banquen hos dess TJppbÖrdsmän och
Betjente.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har deias Banco-Utskott
framställt, hurusom, för så väl Banquens, som
allmänhetens betryggande mot vådor och äfventyr,
det vore nödigt, att, genom förklaring öfver
17 Cap. 8 §. Handels-Balken, det bestämda
stadgande blefve meddeladt: att Banquen egde
tillgodonjuta enahanda förmåns-rätt hos sine Uppbördsman
och Betjente, som genom nyssberörde
§. är Kronan tillerkänd.
Riksens Ständer, som, vid pröfning af detta
ärende, ansett samma skäl, hvilka verkat, att
en sådan rätt blifvit Kronan och Frälseman för
Uppbörd tillagd, äfven gälla i afseende på Banquen,
såsom ett Staten tillhörande Werk, få, af
sådan anledning och då någon bestämd föteskrift
härom icke finnes, hös E. K. M. i underd. föreslå,
att, genom allmän författning, det stadgande
måtte meddelas ”Riksens Ständers Banque eger,
”i afseende på dem af sine Embets- och Tjen
-
Unilerdaniga SkrifvelseYi
"stemSn, »om Banquens tnedel under Uppbörd
'hafva, att, vid inträffande Uppbörds-brisr, för
'densamma njuta uti UppbörJsmannens tillgångar
®nahanda förmåns-rätl, sorn Kronan i a! 1-  ''mänhet hos dess Uppbördsman är eller kan
'blifva tillagd.”
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 333i
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 17 Nov, J 823!
Preste-Ståndet d. ig — —
Borgare-Ståndet d. ig — •—•
Bonde-Ståndet d. 20 — —
Riksens Stiinclers underdåniga Skrifvelse angående
utfärdandet af en särskild Författning
i afseende på hvad vid Borgenärers
kallande af Concours-Dornare iagttagas
bår.
S. A. K.
I sammanhang med öfrige frågor om beredandet
af största möjliga säkerhet för Banco-Werkets
hos enskilde egande fordringar, har hos Riksens
Ständer jemväl förekommit, att, då, på hittills
brukligt sätt, någon Gäidenärs Creditorer
varda sammankallade, det icke sällan händer, genom
det täta ombytet af egare till Banquens
panter och likheten emellan flere Låntagares
Underdåniga Skrifkeiser.
namn, serdeles bland allmogen, antingen att
gäldenären i Banco-Werkets böcker icke igenfinnes,
eller ock att vederbörande stanna i villrådighet,
hvilken af de derstädes antecknade Låntagare,
med samma namn, är den i kallelsen omnämnde
Cessionanten, hvarigenom fatalie-tiden
för bevakandet af Werkets fordran lätteligen kan
gå förlorad, helst de kallelser, hvilka Banquen
vid Cessions-tillfällen erhåller, vsällan innefatta
annat, än att sammi Werk blifvit såsom fordrings-egare
uppgifvet.
Vid betraktande, så väl häraf, som af nödvändigheten,
att kallelserne måtte, till undvikande
af de olägenheter, som ett sentida delfående
medförer, varda från Domstolarne, så tidigt afsände,
att de kunna komma Banquen tillhanda
inom erforderlig tid för bevakningen af dess fordran,
hafva Riksens Ständer ansett sig böra i
underd. föreslå, att det, till Banco-iverkets betryggande
för förluster, måtte, utom hvad i allmänhet
finnes föreskrifvet uti 5 Cap. 11 §. af
Concours-Lagen den 13 Julii 1818, serskildt
varda stadgadt, att de kallelser, hvilka böra af
Concours-Domaren å Borgenärer utfärdas, skola,
1 händelse Banquen uti den afstådda egendomen
innehar inteckning, jemte uppgift om
densammas primitiva belopp, innehålla underrättelse
om den intecknade fastighetens namn, Länet,
Häradet och Socken, der densamma är belägen,
samt vid alla Cessions-tillfällen så tidigt
utfärdas, att, minst en månad före inställelsedagen,
samtlige Borgenärer må deraf kunna fa
del; Och få Riksens Ständer fördenskull hos
E. K.. M. i underd. anhålla, att, i händelse hvad
170
Underdåniga Skrifvelser.
sålunda är vordet föreslaget 1 Nåder bifalles, E.
K. M. täcktes, uti öfverensstämmelse dermed, låta
till vederbörande Domares efterrättelse, en
särskild Författning utfärda.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 334.
Uppl. o. godk. bos Ridd. o. Ad. d. 17 Nov. 1823*
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 20 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om Sjö- och Stapel-St
cider nes rättighet, att uppbära afgifter
för Fartyg, sorn besöka Köpingar
och Lcindthamnar, samt der intaga laster•
S. A. K.
H os Riksens Ständer har fråga derom blifvit
väckt, att de afgifter, under benämning af Winterliggnings
penningar samt Bro- Hamn- Mudder-
och Duc d’Albe-afgifter, hvilka Allmogen
nödgas erlägga, då den, för begagnandet af rättigheten,
att från Köpingar och Randt-hamnar
utföra egne .producter, derå i närmaste Stad begär
förpassning, måtte upphöra, när Stadens
hamn icke behöfver under resan aniöpas, helst
egarne till fartygen icke skall lillgoda kom
-
ZJnderdåniga Skrifvelser. 171
mä någon af de fördelar, hvarföre berörde afgifter
blifvit stadgade.
Wid Öfvervägande af detta ämne, hafva Riksens
Ständer ansett Städernes ifrågavarande rättighet,
att af fartyg, som afgå ifrån eller ankom,
ma till de inom deras Tullkammar-District belägne
Köpingar och Landthamnar uppbära vissa
afgifter, dels vara grundad på Privilegier, meddelade
antingen vid Städernes fundation eller
under en påföljande tid, dels ock hafva tillkommit
pa samma gång, som Allmogen i vissa orter,
jemte de i Köpingarne bosatte personer, vunnit
Seglations-frihet; i förra fallet såsom ett bidrag
till underhållandet af Städernes hamnar och
broar, samt i det senare såsom en ersättning
för den Städerne tillskyndade minskning i inkomster,
genom den åt Allmogen och Köpingarnes
invånare förunnade Seglations-rätt.
Riksens Ständer, som vid ett sådant förhållande,
funnit Städerne, der'deras rättighet i detta
afseende är grundad på Privilegier eller särskilda
Resolutioner, böra oqvaldt dervid bibehållas,
hafva likväl ansett en allmän undersökning
vara af nöden, rörande de särskilde afgifternes
uppkomst, beskaffenhet och belopp; och få, af
denna anledning, hos E. K. M. Riksens Ständer
i underdånighet anhålla, det en sådan undersökning
måtte varda i Nåder anbefalld , med hänsigt,
icke allenast till Städerne vid Rikets hafskuster,
utan också till de Städer, sorn vid de
större segelbare insjöarne äro belägne; hvarefter
E. K. M. torde täckas låta till allmän efterrättelse
i Nåder kungöra, hvilka afgifter hvar
17*
Underdåniga Skrivelser.
och en Stad ma eg» uppbära; fran hvilka stallen
de till hvarje serskild Stad böra utgå, saint slutligen
till hvad belopp de bora utgöras.
Eiksens Ständer framhärda etc.
N:o 335.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad. d. 17 Nov. 1823,
Preste-Ståndet d. 19 — •—•
Borgare-Ståndet d. ig —- —.
Bonde-Ståndet d. ao —• —
Riksens Ständers underd• Skrifvelse, angående
förklaring af 11 §. i Kongl. Förordningen
den iä Julii 1818, o/n Inteckning i fast
egendom.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
å de olägenheter, som uppkomma derigenom,
att det uti 12 §, af E. K.. Mtts Nådiga
förordning dea 13 Julii 1818, angående inteckning
uti fast egendom, innehållne stadgande, att
inteckning icke må beviljas i hus, annan byggnad
och vattenverk, hvarmed ständig rätt till
grunden icke är förenad, af Stats-Domstolarne
och serdeles af Stockholms Rådstufvu-Rätt, tillämpas
äfven då inteckning sökes i sådarte Stadsegendomar,
som befinnas å sä kallad ofri grund.
Wid handläggning af detta ärende, hafva
Underdåniga Skrifvelserl
173
Riksens Ständer inhemta!, att, ej allenast Riksens
Ständers Lag-Utskott, uti dess vid sistförflutna
Riksdag afgifna Betänkande, rörande förslag
till ny Intecknings-Lag, uttryckligen förklarat,
att af innehållet i den föreslagne i2§.,den
tankan icke borde kunna föranledas, att hus å
ofria tomter i Städerne ej borde såsom fast gods
anses, då skyldigheten, att erlägga en årlig Tomtöre-afgift,
för egarne medför en så ständig rätt
till grunden, att de ej annorledes kunna ifrån
den skiljas, än att lösen för husen till dem betalas,
utan att jemväl Riksens Ständer, uti deras,
rörande detta ämne, aflåtne underd. skrifvelse,
framställt enahanda mening} men enär ett sådant
förklarande icke kommit att inflyta uti den
af Riksens Ständer föreslagne och af E. K. M.,
i ofvanberörde Nådiga förordning, bibehållne redaction
af 12 §. samt erfarenheten visat, att Författningens
otydlighet föranledt en emot verkeliga
meningen stridande tillämpning, få Riksens
Ständer i underd. föreslå en sådan förklaring af
1 Morn. i iä §. af samma förordning, att det
uti nyssnämnde Mom. meddelade förbud emot
inteckning i hus, annan byggnad eller vattenverk,
hvarmed ständig rätt till grunden ej är
förenad, icke må lämpas på sådane, å ofri grund,
i Städerne belägne hus och byggnader, hvars
innehafvare för besittningen af tomten erlägga
en viss årlig Tomtöre-afgift, och, på grund deraf,
icke kunna derifrån skiljas, med mindre, att
lösen för husen till dem betalas; hvarjemte Riksens
Ständer hos E. K. M. i underd. anhålla,
att E. K. M. täcktes den sålunda föreslagne för
-
1^4 Underdåniga Skrif reiser".
klaringen af ifrågavarande lagrum i Nåder utfärda.
Riksens Ständer framhärda etc.
: N:o 336.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 17 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 30 —- —
Riksens Ständers un der d. Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om åtgärders vidtagande,
till befrämjande af oägta barns vård inom
Hufvudstaden.
S. A. K:
H os Riksens Ständer har fråga förekommit om
åtgärders vidtagande, till beredande af utväg för
oägta barns bättre vård inom hufvudstaden ; i
hvilket afseende Riksens Ständer funnit sig böra
i underdånighet föreslå: att ogift moder i
Stockholm må för alltid få till Allmänna Barnhuset
derstädes aflemna sitt barn, emot skyldighet,
att, antingen ett års tid der förblifva såsom
Amma, i händelse Barnhuset finner sig
dermed belåtet, eller ock, emot ställd och af
Barnhus -Directionen godkänd säkerhet, under
50 veckors tid, erlägga 1 R:d 16 sk. Banco i
veckan, hvilken afgift för Barnhusets räkning
Underdåniga Skrifvelser.
175
skulle i Stockholms Spar-Banque insättas; öfverlemnandes
dock Riksens Ständer till E. K. Mus
Egen Nådiga pröfning, att, sedan Directionen
af Barnhuset öfver berörde förslag blifvit hörd,
i Nåder afgöra, huruvida verkställigheten deraf
kan med Inrättningens fördel, bestånd och tillgångar
förenas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 337.
Uppl. o. godk. bos Ridd. o. Ad. d. ig Nov. i8st5.
Preste-Ståndet d. ly. — —
Borgare-Ståndet d. iy. — —
Bonde-Ståndet d. 30. — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
förändring i förf attningarne om Afradsoch
Kronotionde-Spannemålens samt andre
indelde räntors utgörande.
S. A. K.
Hos Riksens Ständer har till öfverläggning förekommit
fråga om ändring uti författninga mes
föreskrift, rörande såväl Afrads- och Krono-tionde-Spänne
målens, som öfrige indelde räntors utgörande,
i hvilket afseende åtskillige förslag blifvit
framställde, åsyftande i allmänhet lättnad
för Räntegifvarne, samt ett närmare bestämman
-
176
Underdåniga Skrifvelser.
de af, »aral deras, som Räntetagarnes ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter.
Vid öfvervägande af detta ämne, hafva Riksens
Ständer väl funnit, att de härom gällande
författningar afsett en viss jemnlikhet i Räntetagare»
och Räntegifvare» rättigheter, enär dem lemnats enahanda
rättoch vitsord,att få uppsäga Spannemalen
eller räntepersedlarne i allmänhet till utgående in
natura, och de, i brist af en sådan uppsägning,
å någondera sidan, blifvit lika underkastade den
norm, sorn, genom årliga markegångs-sättningen,
bestämmes; Men den sålunda af författningarne
åsyftade jemnlikhet har likväl, enligt hvad erfarenheten
visat, ofta blifvit i verkställigheten
rubbad, till läntegifvarnes skada, i det uppsägning,
a Räntetagarens sida, vanligen kommer i
fråga, då räntepersedlarnes utgörande in natura
är, genom tillfällige orsaker, försvåradt och Räntegifvaren
altså kan sättas i nödvändighet, att, genom
en högre betalning, derifrån befria sig, hvaremot
en uppsägning, å Räntegifvarens sida, vid
inträffande motsatt förhållande, icke kan för
Räntetagaren medföra någon förlust, genom lefverering
in natura, utan högst en minskning i
den vinst, som af Räntans lösande med penningar
kunnat påräknas. Då den häraf uppkommande
olägenheten för Räntegifvare, att vara underkastade
stegring i lösnings-priset, synes böra
motvägas af någon förmån å deras sida, hafva
Riksens Ständer ansett sig böra, i sådant afseende,
i underdånighet föreslå, att, vid utgörandet,
icke blott af Afrads- och Krono-tionde-Spannernål,
utan af alla öfrige indelde räntor, med
undan
-
Underdäniga Skrif v elser.
177
lindantag likväl af dem, som icke kunna in tiaJ
tura utgå, Räntegifvaren måtte lemnäs optionsrätt,
att, före Thomte dag hvarje år, hos Räntetagaren.
eller, i de fall, som a §. af Kongl.
Förordningen den 22 Julii i8o5 bestämmer,
hos vederbörande Tjenstemän tillsäga hvilketdera
Räntegifvaren vill utgöra prsestationen in
natura eller med penningar efter markegång;
hvaremot Räntetagaren skulle ega enahanda options-rätt,
att, derest sådan tillsägelse före Thomae
dag af Räntegifvaren icke skedde, utfordra
Räntan, antingen in natura, eller i penningar,
hvilketdera honom godf syntes; hvarjemte det
torde böra stadgas, dels att hvarken Räntegifvare
eller Räntetagare må begagna options-rätten I
afseende på blott någon viss del af Räntan 5 dels
ock att, om Räntegifvaren utöfvar options-rätten,'
han må vara förbunden, att, inom Januarii månads
utgång det påföljande året, derest Räntetagaren
sådant äskar, afbörda Räntan, men deremot,
om options-rätten af Räntetagaren begagnas,
ega rådrum dermed, enligt nu gällande författningars
föreskrift, till den 25 Februarii, hvarigenom,
i förra fallet, Räntetagaren kommer i tillfälle,
att, efter behof och beqvämlighet, förvandla
Spannemalen i penningar eller tvärtom, hvilken
förmån bör utan skada för Räntegifvaren
kunna medgifvas, då lian sjelf bestämmer sättet
för Räntans utgörande; Och som, enligt hvad
här ofvan blifvit föreslaget, Räntegifvaren befrias
ifrån forsel-skyldigheten i andre fall, än
då han sjelf finner för sig förmonligt, att RänteSpannemål
in natura lefverera, anse Riksens
flihang tili Rikl-St. Prtt, 1S2;. 10ide Sn^l. 2 B. 1*
Underdåniga Skrifvelseri
Ständer det vara billigt, att, till förmin för Räntetagaren,
den hittills stadgade forlönen, 16 sk.
Banco för Tunnan af Båg och Korn samt
sk. för Hafre, blifver till dubbelt förhöjd.
Beträffande åter den E. K. M. och Kronan
immediate behållna Spannemålen, så enär E. K.
M., i afseende derpå, i Nåder behagat tillse, att
Räntegifvarnes beqvämlighet vid denna Spänne^
måls lefverering blifvit, så vidt möjligt varit,
efter omständigheterne iagttagen, hafva väl Riksens
Ständer funnit, det samma olägenheter dervid
icke kunna ega rum, som i afseende på den
indelde Ränte-Spannemålen blifvit omförmälde;
Men då det ostridigt skulle medföra lättnad för
Räntegifvarne, om de äfven här egde rättighet,
att välja emellan sådan Ränte-Spannemåls lefvexerande
in natura eller lösande med penningar
efter Riksmarkegång, få Riksens Ständer till E.
K. M:te Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna,
huruvida den här ofvan föreslagne options-rätten
för Räntegifvare skulle kunna utsträckas
och tillgodonjutas äfven vid utgörandet
af den Ränte-Spannemål, som är E- K. M. och
Kronan immediate förbehållen.
Med afseende på angelägenheten deraf, att;
vid Markegångs-sättningen, icke någotdera af Räntegifvares
eller Räntetagares stridiga interessen
må erhålla öfvervigt på det andras bekostnad, är
väl uti Kongl. Förordningen den 20 September
1815 föreskrifvet, att stadgandet i 5 §. af 17^4
års Kongl. Resolution på Allmogens Besvär, det
hälften af Deputerade vid Markegångs-sättningen
bör vara Räntegifvare och hälften Räntetagare,
må upplifvas och blifva verkstälhlt å alla stälr
Underdåniga Skrifvelser.
>79
len, der det, med iagttagande af de uti Kongl.
Kungörelsen den l October 1810 i öfrigt bestämde
grunder, sig göra låter; Men sorn, i anseende
till de, i sistnämnde Nådiga Kungörelse*
föreskrifne olika valsätt af de särskilde Ståndens
ledamöter, berörde stadgande endast tillfälligtvis
kan komma till verkställighet; få Riksens
Ständer, till ändamålets vinnande, i underdår
nighet föreslå den åtgärd, att, sedan Protocollen
öfver val till Deputerade vid Markegångs-sättningen
inkommit, hvilke Protocoll skulle innefatta
bestämd och tillförlitlig uppgift, huruvida
de Deputerade äro Räntegifvare eller Räntetagare,
E. K. M;ts Befallningshafvande måtte undersöka,
om antalet af de förre och de senare
Sr lika, samt, der det skulle finnas, att flere ani
tingen Räntetagare eller Räntegifvare blifvit ini
valde, ega utse och tillkalla så månge nya Deputerade,
som erfordras, för att göra antalet af
Räntetagare och Räntegifvare lika; hvarefter, i
händelse af omröstning vid frågor om Markegångspriset»
bestämmande, sådan bör »ke, icke
såsom hittills varit föreskrifvet, Ståndsvis, tätan
per capita; Och lärer i följd häraf blifva nödigt,
att Bonde-Ståndet, som icke hädanefter bör, såsom
hittills, med ett större antal Deputerade i
Markegångs-sättningen deltaga, bestämmer ett, med
afseende härå, lämpligt sätt för val af sine Deputerade.
Vidare och med anledning af en, på anförde
skäl, sätskildt väckt fråga, få Riksens Ständer
i underdånighet hemställa, att, utom hvad här
ofvan blifvit i allmänhet föreslaget, den förmån
kunde varda Räntegifvare i Wester-Norrland i
Rinder dan'ga Skrifvelserl
Nåder förötmad; att för lefvereringen af deras
länte-persedlar, Lax och Bräder, icke en , utan
flera dagar i Februarii månad bestämmas.
Slutligen och i händelse E. K. M. i Nåder
bifaller litad Riksens Ständer nu föreslagit, få
Riksens Ständer i underdånighet anhålla, att allmän
författning, i öfverensstämmelse dermed, kunde
.varda i Nåder utfärdad; hvarförutan Riksens
Ständer i underdånighet hemställa, det E. K. M.
måtte täckas i Kader förständiga Dess Befallningshafvande,
att årligen, vid Markegångs-taxans
utfärdande, genom en dervid fogad Kungörelse,
såsom i afseende på Mantalsskrifningarne sker,
meddela vederbörande nödig upplysning och föreskrift,
om allt hvad som rörer Spannemålens
uppsägning, så väl i afseende pa tiden, som öfrige
omständigheter.
Riksens Ständer framhärda etc.
IJnderdåniga Skrifv d serl j 8 \
N:o 338.
Uppl,! Ölgödk, hos Ridd. o. Ad. d. 19 Novil8»Sl
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. ao — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
åtskilliga förändringar i Brottrnuls-hagarne,
6. A. K.
Då hos Riksens Ständer åtskilliga förslag; med
hänsigt till den tilltagande mängden och grof
heten
af brott, särdeles emot egande-rätten, blifvit
framställde, till förändring af nu gällande
Brottmåls-Lagar, i hvad de röra, så väl straffbestämmelserne,
som rättegångs-sättet och former-1
ne för bevisningen, hafva Riksens Ständer, i
hvilkas tanka detta öfverklagade onda bör härledas,
dels från senare tiders Oeconomiska förhål-!
landen och beskaffenheten af LandetsPolice-Lagar,
dels från bristen på tjenliga uppfostringsanstalten
för den lägre och fattigare folkclassen,’
dels ock från Strafflagens egen natur och fän—
gelsernes felagtiga inrättning, väl funnit, att den
förändring i dessa hänseenden, hvars vigt och
nödvändighet Riksens Ständer insett, bör sträcka
sig till det hela af Brottmåls-Lagen och icke blott
till vissa afskilda delar deraf; men Riksens Ständer
hafva tillika öfvervägat, att öfvergången till
ett annat Systéme för bestraffningen, hvilket, då
Underdåniga Skrifvelser.
Straffens skärpning, efter Riksens Ständers tanka,
icke skulle motsvara ändamålet, tvärtom skulle
gå ut på mildring af straffbéstämmelserne,
icke för närvarande torde kunna verkställas i an.
seende till de hinder, som af fängelsernes och
de allmänna Arbets- och Tukthusens beskaffenhet
möta för tillämpningen af en i sådant afseende
förändrad Straff-Lag, Likväl hafva följande
omständigheter förekommit, hvaruti Riksens
Ständer ansett förändring kunna beredas, utan
rubbning af sjelfva grunderne för Brottmåls-Lagstiftningen
och utan skada för den reform af det
hela, sorn framdeles kan komma i fråga.
i;o Enär det ostridigt är Statens rätt, att
ifrån Samhället utesluta dem, hviIka, genom grofva
eller förnyade brott, stört allmän frid och
säkerhet, och såmedelst förverkat rättigheten, att
tillgodonjuta Samhällets fördelar, men det allmännas
säkerhet icke alltid kan anses betryggad
derigenom, att sådane brottslingar från Samhället
Vitskjutas eller landsförvisas, utan understundom
är nödigt, att de sättas i omöjlighet, att återkomma,
anse Riksens Ständer det böra genom Lag
stadgas, att deportation, eller en brottslings Öfverlemnande
till annan Magts vård, är ett i
Svensk lag godiändt straff, och att dertill må
dömas hvar och en, sorn för brott, med undan,
tag af de så kallade politiska, dömeä till lifstidsarbete
å fästning; dock såj att båda straffen alltid
skola i Lomen utsättas och på Högsta exsecutiva
Magten bero, hvilketdera kommer att gå
i verkställighet; Och torde, i händelse E. K. M.
i Hader bifaller detta förslag, E, K. M. täckas,
genom underhandling med någon främmande
Underdåniga Skrifvelsen
185
Magt, bereda utväg för så beskaffade deportationer,
med förbehåll om den skonsamma behandling
emot de brottslige, som menskligheten kräfver.
2:0 Till beredande af mera utrymme i Länsfängelserne
och såmedelst af möjligheten, att hålla
fångarne afskiljde, anse Riksens Ständer det
stadgande böra vidtagas, att, i alla de fall, der
brott, efter nu gällande Lagar, kan genom A ltes-
eller Penninge-böter försonas, och den pliktfällde
saknar tillgång, desamma må med arbete
för allmän eller enskild räkning aftjenas, på sätt
och efter de grunder, Kongl. Förklaringen den
a3 Mardi 1807 och Kongl. Förordningen den
24 Augustii 18‘3 utstaka.
3.0 Enär föremålet för all Lag bör vara,
atl skydda eller förbättra, men, i händelse en
för stöld straffad person finge antaga tjenst hos
en annan för samma, eller ännu gröfre brott,
bestraffad, större hinder, i förra afseendet, skulle
uppstå, genom flere vanartade personers sammansättning,
och, i det senare, ändamålet åtminstone
icke torde vinnas för den tjenare, som,
sjelf böjd till otrohet, i sin husbonde deraf egde
ett efterdöme; så och med afseende på de vådliga
följder, erfarenheten i detta afseende ådagalagt,
få Riksens Ständer i underdånighet föreslå
det stadgande, att en lagförd och straffad
tjuf ej måtte få antaga tjenst hos en sådan eller
gröfre brottsling.
4:0 Då fångar, lika med andra Medlemmar
i Samhället,måste vara underkastade disciplin och
följagtligen äfven ansvar, då den brytes, för att
kunna afhållas från förbrytelser, hvartill de af
elak böjelse kunna frästas, i medvetandet deraf,
Underdåniga Skrifveiserd
att det straff, hvartill de redan gjort sig enligt
Lag skyldige, icke kan forsvaras, anse Riksens
Ständer det kunna lämpeligen åt Domare och
E. K. M:ts Befallningshafvande uppdragas , att
extrajudicialiter bestraffa uppstudsige och vanarlige
fångar, helst en sådan bestraffnings-rätt
skulle kunna gora användandet af svårare fängsel
umbärligt, för att hålla en ostyrig fånge i
ordning, hvarvid likväl, till förekommande af
missbruk, är nödigt, att hvarken Vaktbetjening
få, på eget bevåg, en sadan bestraffningsrätt utöfva,
eller att densamma får i enrum användas;
Och Riksens Ständer få, med anledning af dessa
grunder, i underdånighet föreslå, art, i öfverensstämmelse
med det a£ Qfver-Ståthållare-Embetet,
d. i Oct. 1803, med E. K. M:ts Nådiga
tillstånd, utfärdade Reglemente för Smedjegårdshäktet
samt Kongl. Girculaire-Brefven den 13
Febr. 1808 och den 22 Febr. 1821, det måtte,
genom allmänt gällande lag, stadgas:
”Att då för brott häktad person, i fängelse,
inför Domstol, eller K. M:ts Befallningshafvande,
visar uppstudsighet och af varningar ej låter
sig rätta, må han af Domstolen, Konungens
Befallningshafvande, Commendanten, eller, i fall
ej någon af dessa Auctoriteter är på stället att
tillgå, af närmaste Kronobetjent förklaras skyldig
till lämpelig husaga; hvilket beslut genast
må gå i verkställighet; dock höra dervid alltid
tvänne ojäfvige personer vara, såsom vittnen, tillstädes;
och koinmer den, som bestraffningen ådömt
eller verkställa låtit, att stå i ansvar, o nr
densamma i oträngdt mål blifvit tillämpad, pller
ined onödig stränghet verkställd.
Underdåniga Skirfvelser, 185
5:0 Riksens Ständer anse det icke stridan*
de, hvarken emot billighet eller gällande författningar,
att den kostnad, sorn tillskyndas Staten,
genom fångars forslande från en ort till en
annan, i de fall, då sådant föranledes af deras
osanna uppgifter om diktade brott, varder dem
till ersättning ådömd, och beloppet, vid bristande
tillgång, till arbete förvandladt efter de grunder,
som här ofvan blifvit åberopade, så vida icke medellös
brottsling thyförutan är dömd till tvångsarbete
för lifstiden, då frågan om ersättningens
förvandling af sig sjelf förfaller; Och få Riksens
Ständer, på sådan grund, i underdånighet anhålla,
att allmän författning härom matte varda i
Nåder utfärdad.
6:0 Hvad som sålunda blifvit föreslaget
torde väl kunna anses i någon mån utgöra
correctiv emot de olägenheter, som uppkomma
af stadgandet om särskilda ransakningars anställande,
der brott blifvit å flere orter begångne,
såvida derigenom uppgifter om diktade brott
kunna förekommas; Men då detsamma icke äE
verkande i afseende på de gröfre brottslingar, a£
hvilka Samhället har mest att frukta, och hvilka
i hoppet, att, under forslingen, få tillfälle, att
rymma, ega en uppmuntran, att på sig dikta brott,
samt icke allenast detta stadgande, äfven då verkliga
brott blifvit å särskilde orter föröfvade, utan
också föreskriften, att brottsling skall slutligen
dömas af den Domstol, inom hvars domvärjo
han grofsta brottet föröfvat, i alla fall medför;
olägenhet ^medelst flerfaldige forslingar, anse Riksens
Ständer, till förminskapde derutaf, böra stadgas,
sora följer;
186
Underdåniga Skrifvtlstr.
’’Yppar sig, antingen genom egen bekännelse
eller annorlunda, att person, som, för mord l
rån, stöld eller annat groft brott, blifvit å fästning
eller allmän arbets-inrättning, på längre eller
kortare tid, insatt, innan han dömd blef, begått
annat brott, för hvilket han ännu ej undergått
ransakning, må han ej till sådan ransaknings
undergående utlemnas i annor händelse,'
än såvida, efter i vanlig ordning inhemtad un-;
derrättelse om brottets verklighet, målseganden
det fordrar, eller ock det befinnes, att den brottsliges
fällande för samma brott skulle för honom
medföra förliöjdt ansvar, eller troligt är, att ranJ
sakningen skulle medföra upptäckt af andre i
brottet möjligen invecklade personer, hvilket allt ,
med undantag af den händelse, då målseganden
fordrar ransakning och då den följagteligen ovilkorligen
bör ega rum, må bero på bepröfvande
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i den ort,
der brottet är begånget.”
”Ar någon af Domstol till högsta kroppsplikt
saker ansedd, och yppar sig under ransakningen,
att han utom Domsagan eller Länet begått
annat brott, hvarföre han ännu ej undergått
tilltal, skola upplysningar om brottets verklighet
och beskaffenhet, jemte målsegandens yttrande
i vanlig ordning infordras, och åligger det
Domaren,-sorn senast dömt, att derefter bestämma,
huruvida vidare ransakning må företagas,
eller om den brottslige bör till det straff, hvartill
lian redan blifvit dömd, genast befordras. Ej
må ransakning om det yppade brottet företagas,
utan så är, att målseganden det fordrar , eller
högre ansvar derå skulle följa, än det, hvartill
Underdåniga Sttrifvelser.
187
redan dömdt blifvit, eller annan Domstol yrkar
den brottsliges inställande, eller ock anledning
är, att med-brottslingar finnas, som, genom rån—
sakningen, kunna upptäckas. Ofver förnekad ransakning
tnå ej den brottslige sjelf anföra besvär.”
’’Den, som för olika brott vid flere domstolar
undergått ransakning, må slutligen dömas af
den Rätt, der han sist lagföres, utan afseende på
brottens mer eller mindre grofva beskaffenhet.’’
7:0 I afseende på den allmänna kyrkoplikten
hafva Riksens Ständer ansett Kongl, förklaringen
den a5 Martii 1807 böra upphäfvas, i
hvad den rörer bestämmande af viss ort för kyrkopliktens
undergående, tiden dertill för fästningsfånge
och sättet, att behandla en vid slikt
tillfälle motsträfvig, och deremot hvad g Cap.
Kyrkolagen derom bjuder i stället böra till full
kraft och verkan Eter upplifvas; hvarigenom det
dels lemnades öppet för själasörjaren, inom hvilkens
församling brottslingen vistas, att bereda
honom till den allmänna Skriftens undergående,
dels skulle undvikas fångars onödiga forslande
och qvarhållande i häktet efter utstånden bestraffning;
dels ock förekommas, att ingen derutöfver,
genom ytterligare kroppsligt lidande, tvingades,
att betyga botfärdighet och göra afbön utan
mening, eller retas, att, till allmän förargelse i
församlingen, yttra motsatsen.
Hvad Riksens Ständer sålunda föreslagit,
öfveriemnas i underdånighet till E. K. M:ts Nådiga
fastställelse, med lika underd.anhållan, att, i händelse
densamma meddelas, E. K. M. täcktes i Nåder
låta i dessa ämnen utfärda allmän författning
Riksens
Ständer framhärda etc.
18 8 Underdåniga Skrifvelser.
Ifto 53g.
Uppl. oigodk, hos Ridd.’o. Ad. d. igNov. 18a3^
Presie-Ståndet d. 30 —• —
Borgare Ståndet d. ao -**> •—-
Bonde-Ståndet d. aa —» —-
'Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anti
ledning af verkställd granskning utaf Mi—
litine-Boställs- Cassans Räkenskapert
s. Å; k,’
Sedan E. K, M., enligt Dess, under deri a8
sistlidne Februarii,, till Riksens Ständer aflåtne
Nådiga Skrifvelse, förordnat, det Militiae-BoställsCassans
Räkenskaper skulle för Riksens Ständer
och deras Revisorer framläggas; så har vid nu
mera, genom Riksens Ständers Stats-Utskott, verkstäLd
granskning af redogörelsen för nämnde
Cassas förvaltning åren 1S18 och 18 1 g, förekommit,
att åtskillige ganska betydlige summor hos
en del redogörare äro balancerade; Och få, af så-,
dan anledning, Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla
vederbörande, att desse balancer skyndsamt
utreda samt derefter besörja, att desamma i vanlig
ordning varda till liqvid befordrade eller aft
skrifne.
Riksens Ständer framhärda etc,
Underdåniga Skrif velser* ^89
N:o 34<m
Uppl. oi godk. hos Ridd. o. Ad. d. 1 9 Nov. i823-
Preste-Ståndet d. 20 —• •—
Borgare-Ståndet d. 20 —• —-
Bonde-Ståndet d. sa —• —•
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelse, angående
restitution af erlagd Bevillningsafgift
för Svenska spelkort, sorn exporteras.
S. A. K.
Med afseende på nyttan deraf, att exporten äf
SvenskaFabriques-tillverkningar varder uppmuntrad,
hafva Riksens Ständer bifallit, att den Fabrikant,
som exporterar i Sverige tillverkade
spelkort, och, med Svensk Handels-Agents eller
annat af E. K. M:ts och Rikets CommerceCollegium
godkändt bevis, kan styrka, att desamma,
försedde ej allenast med vanlig Hallstämpel,
utan ock med Svensk Bevillnings-Stäm-*
pel, blifvit å utrikes ort till försäljning upplagde,
må vara berättigad, att erhålla restituton af
den utbetalde Bevillnings-afgiften 3 Hvilket beslut
Riksens Ständer få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla, med anhållan, att detsamma
måtte till verkställighet befordras.
Riksens Ständer framhärda etc.
190
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 34»•
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d.ig Nov. 1 82 3»
Preste-Siåndet d. ao — —~
Borgare-Ståndet d. ao ■—
Bonde-Ståndet d. aa — —
Riksens Stcinders underd. Skrifvelse, angående
tiden f ör nasta Revision af Stats- Banco-
och Riksgälds-TFerkens Räkenskaper.
S. A. K.
Då Riksens Ständer, likmätigt 6g §. oti Riksclags-Ordningen
af den 10 Februarii 1810, böra
utsätta tiden förden näst efter innevarande Riksdag
påföljande Revision af Stats- Banco- och
Riksgälds-Werkens Räkenskaper och förvaltning,
till hvilken Revisions förrättande de af Riksens
Ständer utsedde Revisorer böra af E. K. M. kallas;
få Riksens Ständer i underdånighet gifva
E. K. M. tillkänna, att tiden för nästa sammanträde
af Riksens Ständers, till granskning af
nämnde Werks tillstånd, styrelse och förvaltning,
utsedde Revisorer är vorden bestämd till
den 15 September 1825, då tvänne års afslutade
Räkenskaper blifva att tillgå.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 342!
Uppl. o, godk. hos Ridd. o. Ad. di 19 Nov. 1823.’
Preste-Ståndet d. 20 — •—•
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
anstånd med betalningens erläggande
för erhållen undsättnings-säd ifrån Allmänna
Magazins-Inrättningens förråd.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga derom, att all exsecutiv
åtgärd med indrifvandet af Allmänna Magazins-lnrättningen»
utestående fordringar för utlemnad
Undsättnings-Spannemål måtte inställas
och en längre betalningstid medgifvas de restskyldige;
hafva Riksens Ständer funnit skäligt
bifalla, det alla restskyldige, som ännu icke för-j
mått godtgöra deras skuld för den undsättningssäd,
de från Allmänna Magazins-Inrättningens
förråd utbekommit, må med betalningens erläggande
njuta anstånd till andra Uppbördsstäm»
man för 1825 års Krono-utskylders indrifvande,
Sorn, enligt Författningarfle, infräffar nnder de
första månaderne af nästkommande år.
Detta Beslut få Riksens Ständer hos E. K.
M. i underd. anmäla, med anhållan, att nödig
åtgärd för verkställigheten måtte vidtagen varda}
och Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelserl
N:o 3434
Uppl. oi godk. hos Ridd. o. Ad; d. Ig Novi i8a5'
Preste-Ståndet d. 20* — —-
Borgare-Ståndet d. 20. —- —-
Bonde-Ståndet d. 22. — -=»
Riksens Stanclers underdåniga Skrifvelse f r'å~
rande anläggningen af en Köping i Fryksände
Socken af Wermland,
s. a; k.
Fullmäktige af Bonde-Ståndet från Wermlands
Län hafva hos Riksens Ständer föreslagit anläggandet
af en Köping vid Sjön Fryken uti Fryksände
Socken, af samma Län, under åberopande
af de fördelar, som derigenom skulle beredas
Elfvedahls- och Fryksdahls Härader; Och sorn
Riksens Ständer inhemtat, att en del af desse
Häraders Invånare, boende på ett afstånd a.f 16,
20 å 24 Mil ifrån Carlstad, Christinehamn och.
Philipstad, måste derifrån hemta sina nödvändighetsvaror
] men ej kunna dit transportera sådane
efiecter, hvilka de ega i hemorten till afsaluJ
hvadan de också nödsakas, att mot underpris föryttra
dem, till anskaffande af erforderliga medel
för Skatters utgörande och förnödenheters inköp;
alltså och då, i betraktande af den i fråga ställde
anläggningens fördelaktiga local, i granskapet äf
Norrige och inom en vidsträckt Skogstrakt, med
lofvande utvägar för näringsflitenf samt utmed
Underdåniga Skrifvelser.
en betydlig sjö och andra vattendrag j hvarifrån
comrnunication, Utan särdeles svårigheter, synes
kunna ledas till sjön Wenern och de vid dess
stränder befintliga Städer, Riksens Ständer vunnit
den öfvertygelse, att verkställigheten af ofvanberörde
Förslag skall sprida lif och rörelse i
en föga befolkad och uppodlad ort utaf Landet,
få hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att, sedan undersökning i behörig
ordning föregått och vederbörande hörds blifvit,
E. K. M. täcktes i Nåder tillåta anläggandet a£
en Köping å något lämpligt ställe vid Norra ändan
af sjön Fryken, med åtnjutande af samma
förmåner, som, genom E. K. M:s Nådiga Bref
af den 27 Fehruarii 1811, Arvika Köping i
Wermland förunnade blifvit; Rock att Judar
varda ifrån rättigheten, att i den föreslagne Köpingen
bosätta sig, uteslutne.
Riksens Ständer framhärda etc.
Sikan* till Rikt-St. Prut, IS2J. iO.‘rf« Sami. a B. 13
Undtrdäniga Skri ff elser.
N:o 344.
Uppl. o.' godk. hos Enid. o. Ad. d. 37 Nov. 1823»
Preste-Ståndet d. 37 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
Garnizons - Sjukhus - byggnaden i
Stockholm.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga om användandet af
de, ifrån början af år 1812, med 20,000 R:dr
årligen anslagne medel, så väl för inrättandet
af ett Institut till sådane ynglingars undervisande
i Läkare-Vetenskapen, hvilka sakna råd och
lägenhet till begagnande af den Academiska undervisningen,
som till uppbyggandet af ett Garnizons-Sjukhus
eller Lazarett i Hufvudstaden ,
hafva Riksens Ständer på stället tagit kännedom
om sjelfva byggnads-arbetets fortgång och beskaffenhet,
samt dessutom af infordrade Räkenskaper
jemte öfriga upplysningar inhemtat, att,
oberäknadt 96,518 R:dr lisk. 3 rst., som åtgått,
dels till inköp af den Egendom , hvarest det så
kallade Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet
finnes inrättadt, och dels till reparationer å dervarande
byggnader samt Institutets underhåll,
en summa af 112,068 R:dr 46 sk. 4 rst. blifvit å
Garnizons-Sjukhus-byggnaden använd, roen att
likväl byggnads-arbetet icke kan anses vara me
-
Underdåniga Skrifvelser,
*95
ra, än till hälften verkstäldt, emedan, enligt en
provisionelt uppgjord beräkning för arbetets,
fulländande och byggnadens inredning, ytterligare
erfoidras omkring 150,000 R:dr, så vida
byggnaden skall Utföras efter samma plan, den
blifvit börjad, i hvilket fall denna Sjukhusbyggnad
komme på det hela att kosta vid pass
262,000 Hulr, eller, med tillägg af utgifterne för
Fält- Läkare-Institutet, 3 58,5 1 8 R:dr 11 sk. 3 rst.;
Uppgående således, efter beräkning af 6 Procents
fänta å sistnämnde summa, Hyreskostnaden för
de 300 Sjuke, som å Garnizons-Sjukhuset skola
inrymmas och der njuta Läkare-vård, till
15,720 R:d.
Vid öfvervägande häraf, har det icke undgått
Riksens Ständers uppmärksamhet, att en
betydlig del af kostnaden kunnat undvika3, om
mindre afseende blifvit lemnadt åt Byggnadens
yttre pragt och vidlyftiga omfång, samt att ytterligare
besparing bordt kunna förväntas, om
arbetet blifvit på entreprenade verkstäldt, hvilket
likväl, enligt hvad upplyst blifvit, icke egt
rum, af den anledning, att något antagligt anbud
i sådant afseende icke blifvit gjordt.
I följd af hvad sålunda förekommit, få
Riksens Ständer nu i underdånighet anhålla, det
E. K. M» i Nåder täcktes inskränka planen för
ifrågavarande byggnad och på sådant sätt reglera
Utgifterne dervid, att arbetet med det å Stat uppförda
anslag af 20,000 R:dr om året, i ytterligare
5 års tid, må kunna tullbordas,
I öfrigt hafva Riksens Ständer ansett sig
höra hos E- K. M. 1 underdånighet hemställa ,
att de, öfver användandet af merberötde anslag
Underdåniga Skrif reher.
till Gärnlzons-Sjukhus-byggnaden, förde Räkenskaper,
hvilka hittills undergått granskning af dertill
utaf E. K. M. i Nåder särskildt förordnade
Revisorer, måtte, i likhet med Redogörelserne
för andre Stats-medel, öfverlemnas till Revision
uti E. K, M:ts och Rikets Kammar-Rätt.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o '345;
Uppl; o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 27 Nov. 1823.'
Preste-Ståndet d. 27 •— —•
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 29 —- —
Riksens Ständers underd, Skrifvelse, rörande
meddelande af arbetsplaner rn. m, i afseende
pcLAllmäjina Byggnaders uppförande«
S. A. K.
Riksens Ständer, som af förekomne omständigheter
funnit, att förnämsta orsaken till de betydliga,
ofta öfverflödiga kostnader, Stats-Werket,
i senare tider, fått vidkännas, vid Allmänna
Byggnaders uppförande, varit den, att Riksens
Ständer, vid medlens anvisande, sällan varit i
tillfälle, att bedöma arbetets vidd, planen för
dess utförande och utgifterne vid fullbordandet,
anse sig böra framföra den underdåniga önskan,
att E. K. M;t täcktes, ej allenast i de fall, då
Underdhiiga Skrif reiser.
197
medel till Allmänna Byggnader i Nåder Sskas,
meddela Riksens Ständer en af vederbörande
uppgjord ritning och noggrann beskrifning öfver
det tillämnade arbetetjemte ordentlige förslag
öfver dertill åtgående tid och kostnader,
utan äfven, i händelse fortsatte anslag skulle
komma i fråga, i Nåder låta meddela behörige
redogörelser för de medel, som redan blifvit
uppburne, tillika med förnyadt kostnads-förslag
i afseende på det återstående arbetet; Gch få
Riksens Ständer tillika yttra den öfvertygelse,
att det skulle leda till, så väl ökad Controli å
vederbörande, som till mera drift och hushållning
vid Byggnads-arbetens verkställande, om
härvid jemväl blefve föreskrifva, att Utgiftsredogörelserne
för hvarje år alltid borde vara
afslutade, inom Februarii månads utgång det påföljande
året, samt att, vid årets början en fullständig
arbetsplan jemte utförlig berättelse om
hvad under det förflutne året blifvit verkställdt,
till E. K. M:ts Nådiga godkännande, i underdånighet
ingåfves.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelsen,
N:o 346,
Uppl. o, gotik, hos Ridd, o. Ad, d. 27 Nov, 1823*
Preste-Stårulet d, 27 — —•
Borgare-Ståndet d. 27 — ——
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
inrättandet af enskilda Banquer
eller Disconter.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
derpå, hurusom den öfverklagade förlägenheten
i allmänna rörelsen skulle kunna minskas,
genom upprättandet af enskilde Bolag, till bedrifvande
af en sammansatt upplånings- och utlånings-rörelse,
hvilka, oberoende af Riksens Ständers
Fenninge-Werk, skulle förena de Capitalegandes
och Capital-behöfvandes interessen oell
småningom göra den vidsträkta Credit-rörelse
umbärlig, som hittills måst för allmänn räkning
hedrifvas, Sådane private Associationer hafva
afven förut i Sverige egt rum; Och då, vid
1815 års Riksdag, Riksens Ständer förordnade,
att, efter upphörandet af Octroyen för Riks Disconten,
deruti jemväl enskilde voro Delegare,
hela dess Låue-rörelse skulle af en, endast för
Banqueus räkning, drifven Discont-rörelse öfyertagas
, lärer orsaken dertill hafva varit behofvet,
att använda den betydliga vinsten, till
åtskilige af Ranquen gjorde anslag; äfvensom
Underdåniga Skrif reher- 199
beslutet vid 1818 års Riksdag, att all Discont^
rörelse i Riket, med undantag af den för f. d.
F i 1 i a 1 — D isconternes Utredning nödige, skulle ensamt
genom Banko- Disconten besörjas, var föranledt,
såväl af den nyligen vunna erfarenheten
af inträffade missbruk vid förvaltningen af
ett bland de enskilda Discont-Werken, som af
öfvertygelsen, att dylika enskilda större Upplånings-
och Uilånings-anstalter skulle komma att
sakna förtroende. Denna anledning synes likväl
numera hafva upphört, di man inser nödvändigheten,
att återställa både det allmänna och
enskilda förtroendet, och synes öfvertygad derom,
att möjligheten deraf mera beror på enskildes
föresattser och företag, än på Styrelsens
beslut; Och Riksens Ständer, sorn anse Discontrörelsen,
såsom egentligen grundad på personlig
Credit, hvilken af Långifvarens opinion bedömes,
fordra en omtänksamhet och uppmärksamhet,
som endast det enskilda interesset kan
åstadkomma, hafva alltså trott en sådan Lånerörelse
heldre böra öfverlemnas åt enskilda industrien,
än utgöra föremal för Statsförvaltningens
omsorg.
Enär, efter nu gällande Lagar, enskilde
äro berättigade, att ingå Bolag, hvilkas rättigheter
och skyldigheter blifva desamma, sorn enskildes'1,
erfordras icke någon särskild Lag för upprättandet
af sådane Bolag, sorn nu blifvit ifragaställde;
Hen för att befrämja sådane sammansättningar,
måste dermed förenas utsigten till någon större
vinst, än som, genom utlåning 1 allmänhet, kan
påräknas, och en sådan vinst kan icke annorlunda
erhållas, $n genom någon större förmån
2 00
Underdåniga Skrifve!iler.
i afseende på räntana beräkning, än som Laget,
i allmänhet rnedgifver; Och riå rättigheten, att
begagna en sadan särskild förmån, måste för
hvarje fall bestämmas, anse Riksens Ständer det
böra af E. K. Möts Nådiga pröfning bero, att
bifalla eller afslå de ansökningar, som L detta
afseende kunna göras.
Riksens Ständer hafva för öfrigt icke ansett
någre grunder för det reglementariska af
enskilde Discont-Inrättningar, böra i förhand bestämmas,
utan trott det kunna åt den enskilda
omtankan öfverlemna* , att öfverenskomma om
sådan® Bolagsreglor, som, å ena sidan, befordra
deltagandet uti inrättningen och, å den andra,
befrämja LSnetillgångarnes begagnande; Hvarföre
Riksens Ständer endast få till E. K. M:s Nådiga
godtfinnande hemställa, att, genom utfärdande
allmän Förordning, följande Stadganden
matte 1 Nåder varda meddelade:
1:0 Att Bolag, hvilka hafva till föremål, att
till enskilde personer utlåna penningar , måga,
då sådant af E. K. M. i Nåder tillätes, egaatt,
vid penninge-försträckningars meddelande, den
högsta lagliga ränta afdraga , dock icke för längre
tid, än högst ett år; äfvensom att, efter förfallotiden
, uppbära samma öfverränta, som för
Ranco-Disconten är stadgad; hvarvid dock, vid
äfventyr af den meddelade tillåtelsens upphörande,
Bolaget förpliktas, att, i enlighet med
hvad i afseende på Banco-Discontens Administration
är föreskrifvet, föranstalta, det Lagsökning,
till fordringarnes skyndsamma indrifvande
, så snart två månader elter förfallotiden förlupit,
valder anställd och, utan sådane uppskof,
Underdåniga Skrifvelser.
20l
sorn i dylika inål endast af den sökande bero,
med all drift fortsatt.
2:0 Att sådane Inrättningar må, till sine
fordringars utsökande och ind rifvande, njuta enahanda
handräckning, sorn Banco-Disconten.
3:0 Att de personer, som önska, att i ofvannämnde
ändamål upprätta Bolag, mä ega, att
sig hos E. K. M. i underdånighet anmäla samt
sine Bolagsreglor och Utlånings-Reglemente förete
; hvarefter E. K. M. lärer täckas, derest dessa
finnas af den beskaffenhet och Bolagets fond
af den betydlighet, att det åsyftade ändamålet,
lättade länetillgångar af enskilde medel, tillförlag
för handel, näringar och jordbruk, derigenom
vinnes, i Nåder förunna Bolaget rättighet,
att begagna ofvannämnde förmåner, dock under
en Octroy-tid af högst Tio år, vid hvilken tids
förlopp Bolaget om nytt tillstånd må sig anmäla.
4:0 För öfrigt skall allt hvad för HandelsBolag
stadgadt är eller blifver, rörande vederbörligt
anmälande, intagande uti Rättens Intecknings
- Protocoll, och kungörande i allmänna
Tidningarne om Bolagets ingående, ändamål
och dermed skeende förändringar samt Bolagsmännens
ansvarighet, en för alla och alla för
en, tillika med hvad, som serskildt varder, i
afseende på Invisningars utställande af enskilde
eller Bolag föreskrifvet, äfven för Discont-Bolagen
lända till efterrättelse.
Likväl anse Riksens Ständer, vid hvarje
särskildt tillstånd till inrättande af Private Disconter,
den uttryckliga förklaring böra fogas,
att samma Inrättningar, hvarken nu eller någonsin
framdeles, skola kunna påräkna något uq*
*02
Underdåniga Skrifvelser.
derstöd af allmänna medel, samt att, under ingen
förevändning, Staten må kunna blifva, mera
i deras, än i andra enskilda foretag, inblandad
elier på något sätt komma att bidraga till
deras upprätthållande eller utredning.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 347.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad.d. 27 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 27 — —
Borgare-Ståndet d. 27 —• —•
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
General-Assistance-Contoir et m. m.
S. A. K.
Då, vid senaste Riksdag, hos Riksens Ständer
fråga förevar om indragning af det för Riksens
Ständers Riksgälds-Contoirs räkning bedrifne General
- Assistance-Contoiret här i Hufvudstaden,
ansågo Riksens Ständer något heslut derom icke
då böra fattas, utan fast mera åigärderne rigtas
derhän, dels att, genom en förändrad reglering
al utlåningen, med hvad dertill hörer, söka vinna
en jemnvigt emellan utgifter och inkomster,
dels ock att bereda och grundlägga Inrättningens
framtida upplösning, på ett sätt, som för Staten
blefve minst betungande.
Underdåniga Skrifvelser.
203
Samma ärende har äfven vid detta Riksmöte
utgjort ett föremål för Riksens Ständers
öfverläggning; Och ehuru Riksens Ständer funnit,
det, jemväl under de senare åren, GeneralAssistance-Contoirets
Lane-rörelse bedrifvits med
nog betydelig förlust för det Allmänna; likväl
och då denna Låoe-anstalt är den enda af de
allmänna , som af den mindre bemedlade FolkClassen
kan begagnas, och förlusten torde för
framtiden kunna minskas genom åtskillige af Riksens
Ständer beslutne förändringar i afseende
på utlåningen m. m., hafva Riksens Ständer ansett
Inrättningen böra för Statens räkning fortfara
till och med det år, då nästa Riksdag infaller,
och emedlertid försök böra göras, för att
befordra Inrättningens öfvertagande af Stockholms
Stad eller enskilde Bolagsmän.
Af sådan anledning, få Riksens Ständer i
underdånighet anhålla, det E. K. M. täcktes i
Nå der låta utfärda kungörelse derom, att Lombard
- Lånerörelsen i fl ufvudstaden, från och
med det år, som inträffar efter nästkommande
Riksdags slut, kan få ofvertagas af Stockholms
Stad eller enskilde Bolagsmän, emot de vilkor,
dels att de Riksgälds-Contoiret tillhörige hus
och Inventarier, som förut varit åt GeneralAssistance-Contoiret
upplåtne, må, i Tio års
tid, få hyresfritt begagnas af den Inrättning, som
skulle komma att träda i General-AssittanceContoirets
ställe, endast med skyldighet för vederbörande,
att ansvara för de Fastigheterne
åtföljande onera samt för husens och Inventa»
liernes tillbörliga vård och underhållande ; del*
204
Underdåniga Skrif velter.
ock att,' till den blifvande Lån-Inrättningen,
disposition, i Riksgalds-Contoiret afsättes ett
Creditiv å i5o,ooo R:dr Råneo, med rättighet
för Bolaget, att deraf lyfta större eller mindre
del, men emot åliggande tillika, att för det disponerade
beloppet erlägga ranta, efter 2 för ioo:de
räknad, samt att derföre ställa sådan borgen,
sorn af Riksens Ständers Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
kan pröfvas nöjaktig 5 Hvarförutan, i
händelse hvad sålunda blifvit framstäldt vinner
Nådigt afseende, E. K. M. torde täckas, ej allenast
i sammanhang dermed i Nåder föreskrifva,
hvad i öfrigt må kunna blifva, att iagttaga föc
den eller dem, sorn till anbudets antagande kunna
finnas beredvillige, samt i hvad ordning, anmälan
derom bör ske, utan ock i Nåder, vid
nästinfallande Riksdat» , lemna Riksens Ständer
del af de åtgärder, som i nämnde måtto kunna
blifvit vidtagne.
För öfrigt och som Riksens Ständer inhemtat,
att en särskild minskning i General-Assistance-Contoireta
inkomster af dess Auctions-ICammare
hittills egt rum, i så måtto, att en fjerdedel
af ärliga Ordinarie Auctions-Provisionen, enligt
ännu gällande Författningar, blifvit erlagd
till Stockholms Stad; Och då, vid närvarande
förhållande, det icke synes tillbörligt, att Stockholms
Stad, hvars Invånare nästan uteslutande
af ifrågavarande Inrättning draga förmån,
får, till Statens ytterligare betungande, uppbära
en sådan inkomst, tufva Riksens Ständer jemväl
trott sig böra i underdånighet anhålla, det
E. K. M. täcktes i Nåder tillse, om icke denna
Underdåniga Skrifvelser. 205
igift må kunna ifrån och med nästkommande
år upphöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 348.'
Uppbo. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 27 Nov. 18 2 3 å
Preste-Ståndet d. 27 —• —•
Borgare-Ståndet d. 27 —• —-
Bonde-Ståndet d. 2 g — ■—■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af verkställd granskning af Kongl.
Nurner-Lotteriets Räkenskaper för dr 1821,
S; A. Ki
Riksens Ständers Stats-Utskott har, efter granskning
af Kongl. Numer-Lotteriets Räkenskaper för
år 1821, dervid framställt åtskilliga anmärkningar,
på grund hvaraf Riksens Ständer få hos E.
K. M. följande omständigheter till rättelse i underdånighet
anmäla:
1:0 Uti Räkenskapen finnes, såsom skuld,
under titel: obetald köpeskilling för Huset, ballancerade
6,200 R:dr; i afséende hvarpå den
upplysning erhållits, att, efter E. K. M:ts Nådiga
förordnande, 4,300 R:dr till inköp af huset
blifvit använde, utaf den till Brudgåfvornes
utgifvande afsatte Fond, samt att, vid förnyad
Brandförsäkring af detta hus, år 1821, ett så
ao6 Underdåniga Skrifvelser.
kalladt Prsemie-L&n af Brandförsäkrings-Fonden
derå är vordet meddeladt , uppgående (iil 600
R:dr : Vid hvilket förhållande, Riksens Ständer
endast ansett, att desse särskilde Poster hädanefter
böra till deras rätta egenskap i Räkenskaperne
upptagas, såsom Lån af Brudgåfve-Fonden
och Brandförsäkrings-Werkef.
2:0 Enligt Hufvudboken, utgjorde Lotteriets
behållning i fordringar, vid 1821 års början,
136,500 R:dr, bestående i Riks-Gälds-ContoiretS
Obligationer med ränta; hvaremot de, Under lop«
pet af året, influtne ränte-medel endast uppgått
till 1,611 R:dr 34 sk. 10 rst. Härvid har väl
blifvit upplyst, att som ränte-medlen å berödre
Capital, på olika tider, förfallit, hafva de, i mått
deraf, till större eller mindre belopp, det ena
äret emot det andra, ingått och blifvet i Räken»
skaperne upptagne, Utan afseende på tiden, för
hvilken de upplupit; Men då ordningen synes
fordra, att räntor å fruktbara Capital blifva i
hvarje års Räkenskap debiterade såsom tillgång,
och hvad derutaf ingår crediteradt, samt det
öfrige såsom resterande fordran för året balanceradt;
Så hafva Riksens Ständer funnit sådant
böra för framtiden iakttagas Uti ifrågavarande
Räkenskap, så vida någon räntebärande behållning
af Lotterimedlen kommer att finnas.
3:0 Slutligen hafva Riksens Ständer inhetntat,
att, uppå Lotteri-Directionens underdåniga
hemställan, E. K. M., genom Nådigt bref af den
23 Januari 1819, i anseende till myntets fallna
värde, funnit för godt förordna, att de uti 20
Art. af detta Lotteris, år 1771, fastställde
plan, till belopp af 500 Daler Silfvermynt eller
Underdåniga Skrifvelser.
207
83 R:dr 16 sk., för hvarje dragning bestämde
brudgåfve-vinster, hvilka tillfalla fern af Allmogens
Döttrar och af dem få uppbäras, när de
träda i gifte, borde sålunda förhöjas, att j66
R:dr 32 sk. skulle, ifrån berörde års början, af
Lotteriets vinst, vid hvarje dragning afsättas
och Brudgåfvorne följakteligen ökas från 16 R:dr
32 sk. till 33 R:dr r6 sk.; Och ehuru, i betraktande
af ändamålet med desse Brudgåfvors beviljande,
då Lotteriet inrättades , att nemligen tjena
till uppmuntran och befordrande af giftermål
inom den obemedlade Folk - Classen, Riksens
Ständer funnit den i Nåder beviljade tillökningen
uti desse vinster föranledd af myntvärdets
förändring, sedan den tid, desamma först fastställdes,
hafva likväl Riksens Ständer, på den
grund, att Lotteriets afkastning utgör en StatsWerkels
ordinarie inkomst, som skulle minskas
i den mån, omförmälde derutaf anslagne utgift
blefve än vidare föihöjd, ansett sig böra hos E.
K. M. i underdånighet anhålla, att någon ytterligare
så beskaffad disposition af desse medel
icke måtte göras, med mindre Riksens Ständer
Jernnäs tillfälle, att sig deröfver först i underdånighet
yttra, i afseende på beräkningen af denna
Stats-intrad och den dermed gemenskap egande
ifrågaställde utgiftens belopp.
Riksens Ständer framhärda etc.
208 Underdåniga Skrifvelserl
N:o 349.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 27N0V. 1823-  Preste-Ståndet d, 27 —1 —
Borgare-Ståndet d, 27 —■ —-
Bonde-Ståndet d. 29 —• —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
verkställighet af Konungens Befallningshafvandes
Utslag i Skuldfordringsmål.
S. A: K.
Med afseende derå, att verkställighet af E. K.'
M:ts Befallningshafvandes Utslag i Utmätningsmål
redan, enligt Lag, eger rum, ej mindre i
de fall, då Gäldenär uteblifvit med förklaring
och tredskovis är vorden ålagd, att betala, än
äfven i alla frågor om Qvarstad å Gäldenärs
egendom, samt då fordringarne grunda sig på
löpande forskrifningar, fastän skyldigheten, att
ställa borgen, i förstnämnde fallet, för lyftningen
af det utmätta godset, samt, uti Qvarstadsfrågor,
för kostnad och skada, åligger Sökanden,
har hos Riksens Ständer förekommit, det en lika
verkställighet jemväl borde meddelas, då E.
K. M:ts Befallningshafvandes Utslag grundar
sig på Gäldenärs ovilkoriiga erkännande af Skulden.
Af sådan anledning, få hos F. K. M. Riksens
Siände i underdånighet före;lå,] att genom
ali
-
Expeditians-Utskoiuts Memorial. 809
allmän Författning; måtte i Nåder stadgas: Att
ther Gäldenär, utan allt jäf eller invändning,'
hos Konungens Befallningshafvande, skriftligen
eller muntligen, erkänt skulden, må den Sö'«
kande, ehvad Förklaranden vill anföra besvär
eller icke, genast å Konungens Befallningshafvandes
Utslag erhåll* utmätnings verkställighet
och vara berättigad, att det utmätta godset lyfta,
ernat af Konungens Befallningshafvande godkänd
horgen.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 350.
Expeditions - Utskottets Memorial till Riksens
Ständer, med anhållan om ersättning för
renskrifnings-kostnader.
Sedan Högloft. Ridderskapet och AdelnJ under
den 5 Augusti, Högvördige Preste-Ståndet, under
den 25 September, Vällofl. Borgare-Ståndet j
under den 27 September samt Hedervärda Bonde-Ståndet,
under den 29 Julii innevarande år,
bifallit Expeditions-Ulskottets, uti särskildta Memorial
af den 17 Julii och 43 September, gjorda
hemställan, att till ersättning få framdeles
anmäla de kostnader, hvilka kande föranledas
af sadant renskrifnings-bitrade, som af antagen
Cancellie-betjening ej medhunnes; så får hos
Riksens Höglofl. Ständer Expeditions-Utskottet
till Rikt-st. Trot. iSaj, lodt Stnl. z B. 14
910
Vnätrddniga Skrifvelser.
nu vördsameligen anhålla, att, till betäckande af
ifrågavarande kostnader, få, uppl reqvisition af
undertecknad Friherre och Ordförande, samt ainot
redovisning, förskottsvis hos vederbörande,
som besörjer Riksdags-utgifterne, uppbära en
Summa af 300 R:dr Banco, och torde, i händelse
*f Riksens Höglofl. Ständers bifall till denna
anhållan, underdånig Skrifvelse, hvartill Förslag
följer härhos, böra till Kongl. Maj:t expe*
dieras. Stockholm den 25 November^ 1823.
G. F. Åkerhjelm,
Bifallet enligt Protocolls-Utdrag från samtlige
Riks-Stånden d. 27 November 1823,
N:o 351.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 2g Nov, 1823*
Preste-Ståndet d. 2g __ —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
utbetalande af ett förskott till bestridande
af renskrifnings-kostnader inom Expedit
tions- Utskottet.
S. A. K.
Riksens Ständer! som i sammanhang med deras
underdåniga anmälan, uti Skrivfelse den 27
Underddmga Skrifvelser.
s 11
sistlidne Maji, af vidtagne beslut, angående aflöning
för Riks-Ständens och deras Utskotts Secreterare,
CanceUier och Vaktbetjening, gifvit i
underdånighet tillkänna, att, i händelse vid
något Utskott göromålen skulle blifva så ofverhopande
, att den antagne Cancellie-betjeningen
blefve af biträde vid renskrifningen i behof,
Riksens Ständer ville framdeles förordna om
godtgörande af den utgift, sorn häraf kunde blifva
en följd, få nu, med bifall till ExpeditionsUtskottets
hemställan , att, till betäckande af
renskrifnings-kostnader, få, uppå requisition a£
Ordföranden och emot redovisning, förskottsvis
Uppbära en Summa af 300 R:dr Banco, härigenom
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att vederbörande,
Som besörjer Riksdags-utgifterne,
kunna varda försländigad, att nyssnämnde belopp
i berörde ordning utbetala.
Riksens Ständer framhärda etc.
•UnderAdni^a Skrifvelser.
N:o 353.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. cl. 27 ISTov. 1823I
Preste-Ståndet d. 29 —- ■—•
Borgare-Ståndet d. 29 •— -—
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
Förklaring af Kongl. Förordningen den
10 Junii 1800, om städsel och lega af
jord pä landet.
S. A- K.
Riksens Ständer hafva; i anledning af väckt
fråga, inhemtat, att hvad Kongl. Förordningen
den 13 Junii 1800, om städsel och lega åfjord
på Landet, stadgar rörande inteckning af Arrende-Contract,
blifvit af en del Domare så
tillämpadt, att ett ingånget arrende-aftal ansetts
ovilkorligen böra intecknas, för att gälla emot
Jordegarens möjligen vidtagande försäljning af
en på arrende upplåten egendom; Och som en
sådan tillämpning icke öfverensstämmer med ifrågavarande
Förordnings rätta mening, få Riksens
Ständer , till förekommande för framtiden af all
misstydning, i underdånighet anhålla, det E.K.
M. täcktes till allmän efterrättelse i Nåder förklara:
Att den i nämnde Förordning föreskrifne
Intecknings-åtgärd endast afser Arrendators förhållande
till Jordegarens Borgenärer, och att föl.
iågteligen underlåtandet deraf i annat afseende
Underdänbga Skrif velter. 313
icke inverkar på aftalet imellan Arrendator och
Jordegare.
Riksens Ständer framhärda etc.
N.-o 3j3.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 27 Nov. 1823»
Preste-Ståndet d. 29 —• —
Borgare-Ståndet d. 29 — —:
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om förändring i sättet
för kolskrindors mätning och stämpling.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om åtskilliga förändringar uti nu gällande Författningar
om mätning och stämpling af kolskrindorj
i hvilket afseende är vordet föreslaget, dels
att en viss tid måtte bestämma3 för kol-skrindors
justering och kröning, dels att äfven okrönta
nya skrindor kunde, vid kols transporterande
till afsalu eller räntelefverering, få begagnas, intilldess
de samma hunnit blifva af Kolmätaren,
stämplade, dels ock att Kolmätares befattning
måtte alldeles upphöra och Allmogen erhålla tillåtelse,
att forsla sina kol uti ryjsar ellar skrin?
si4
Underduniga Skrifvelser.
elor af hvad beskaffenhet, de kunde finna nyttigast,
då det endast finge ankomma på Bruksegaren,
till hvilken varan försåldes, att låta nn-'
dersöka kolryssens innehåll.
Vid öfvervägande af desse olika förslag,
hafva Riksens Ständer ansett, det all osäkerhet
emellan köpare och säljare samt all anledning
till tvister dem emellan bäst vore förekommen
derigenom, att sjelfva skrindan, ryssen eller
•tigen, hvari kolen inrymmas, genast utvisar beloppet,
äfvensom att uppmätning med Tunna vid
Bruk eller Bergverk skulle medföra en betydlig
tidsutdrägt; På grund hvaraf Riksens Ständer
alltså funnit mätning och stämpling af kol-skrindor
och ryssar böra fortfara; Och då Riksens
Ständer dessutom inhemtat, att en ny Författning
om kolmåttet redan länge lärer varit under
utarbetning af Corn mittera de, åt hvilka E. K. M,
i Nåder uppdragit, att, efter jemnförelse af alla
gällande Författningar, uppgifva Förslag till rättelser
och förbättringar deruti, förmoda Riksens
Ständer, att detta ämne, i dess sammanhang med
Bergs- och Bruks-Handteringen i allmänhet,
icke lärer undfalla Committerade, hvilka äro i
tillfälle, att, med kännedom om alla olika förhållanden,
som härvid böra komma i betraktande,
det samma bedöma och till JB. K, M;ts Nådiga
pröfning hemställa.
Riksens Ständer hafva likväl trott sig böra
i underdånighet anmäla, att, efter deras tanka,
en lättnad skulle för Allmogen uppkomma om
det till E. K. M:ts Befallningshafvande öfverlemnades,
att, efter orternes olika beskaffenhet
i de Socknar och District, der kolhandel diifves,
Underdåniga Skrifvelser.
215
för kröning af kolskrindor, ryssar och stigar,
utsätta de mest lämpliga terminer och ställen
samt kungörelse derom utfärda, och om, i händelse
Kolmätaren och Uppsyningsmannen å utsatt
tid och ställe sig icke infinner, kröningen
finge verkställas af Fjerdingsman, hvilka, enär
E. K. Mus Befallningshalvande funne dem skicklige,
skulle vara berättigade, att äfven för öfrigt
Allmogen biträda med den handläggning, Författningerne
i detta hänseende bjuda; äfvensom det
torde böra Allmogen tillåtas, att, utan åtal, begagna
de skrindor, sorn af deni blifvit tillverkade,
på sådan tid eller ställe, der kröning ej
kunnat ega rum, intilldess stämplingen kan
blifva verkställd, så vida skrindorne innehålla
de erforderlige dimensionerne; Och få Riksens
Ständer slutligen i underdånighet anhålla , att
Allmogen måtte förunnas rättigheten, att, med
både Mätstång och Tunna, låta mäta och derefter
kröna kolskrindor, samt att, genom utfärdandeallmän
Författning, Knlmåttets och Mätstångens
beskaffenhet kunde i Nåder bestämmas,
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser,
N:0 354,
Uppl- o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 57 Nov. 1823»
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde.Ständet d. 1 Dec. —-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
en vidtagande ny reglering i afseende
på. Ekeskogarne i Riket,
S. A. K.
Sedan under innevarande Riksdag, genom åtskilige
inom Riks-Stånden gjorde framställningar,
blifvit yrkadt, dels att egare af Skattehemman
matte erhålla fri disposition ofver all &
deras mark växande Ekeskog, dels oek att den
till Skogarnes vård antagne Skogs- och Jägeribetjening
måtte indragas; så hafva Riksens Ständer
undfått del, ej mindre af den berättelse med
dervid fogade handlingar, som Öfversten af Borneman,
rörande den af honom, enligt Nådigt
uppdrag, verkställde besigtning öfver Ekeskogarne
i Riket i underdånighet afgifvit, än äfven
af Committerades till reglering af FlottornesArender
underdåniga Förslag till vidtagande af
nödiga anstalter, i afseende på vården och hushållningen
med nämnde Skogar; af hvilka Handlingar
Riksens Ständer inhemtat, alt, sedan, i anledning
af Rikets, åren 1812 och 1815, församlade
Ständers underdåniga anhållan om vidtagandet
af eni' allmän reglering af Ekeskogarne i
Riket, K, M,, under den 17 December 1816,
Underdåniga Skrifvelser. 217
med bifall till bemälde Committerades i underdånighet
gjorde hemställan, ej allenast i Nåder
förordnat då varande Öfverste-Lieutenanten Kihlgren,
nu mera Öfversten nf Borneman, samt nu
mera aflidne Major en fåhraus, att, efter erhållen
del af de flere Handlingar och Förslag, rörande
Ekeskogarne i Riket och deras vård, hvil-'
ka då voro att tillgå samt efter föregången gemensam
öfverläggning, till K. M. i underdånighet
inkomma iped ett på egen kännedom och erfarenhet
grundadt Utlåtande, utan jemväl anbefallt
vederbörande Landshöfdingar, att uti vissa
föreskrifne delar af detta ämne i underdånighet
afgifva fullständiga berättelser; så hafva, till följd
häraf, så väl Öfversten of Borneman och Majoren
Fåhreeus, under den 11 October 1817 med
Betänkande inkommit, som Landshöfdingarne
de från. dem infordrade Yttranden och Berättelser
aflåtit, hvilka samtelige Handlingar derefter blifvit
i Nåder öfverlemnade till förbemälde Committerade,
sorn dessutom fått emottaga de utaf Förvaltningen
af Sjö-Arenderneafgifne Utlåtanden öfver
åtskillige i sammanhang med ämnet uppstådde
frågor, och derefter, den 6 Februarii 1819, lill K.
M. inkommit med underdånigt Betänkande, deruti,
efter anförande af orsakerne till Ekeskogarnes
förfall samt under yttrad öfvertygelse, att
den nu gällande Skogs-Ordning af den 1 Aueusti
1805, såsom till sina hufvudgrunder ganska
lämplig, icke borde undergå någon egentlig
förändring, men endast erfordrade vissa smärre
jemkningar, Committerade, bland annat, i underdånighet
förejj^git förhöjning uti den så
kallade Stubbe-1ottén; förändrad grund för dess
2i8 Underdåniga Skrifvelseri
beräkning; prasmier för väl vårdade Ekar, deraf
Kronan skulle erhålla de rarare plecerne, såsom
költräd m. m,: betalning till visst belopp af värdet,
efter gångbara pris, då i en framtid för Kronans
räkning utsynas och fällas sådane Ekar,
som hädanefter på Skatte- och Krono-jord, inom
behörigen instängde planterhagar, af åboerne uppdragas
och vårdas; premier för inrättandet af
sådane planterhagar, då plantorne uppnått en
viss höjd och uppgå till ett föreskrifvet antal;
och skärpta strafflagar för olofligt tillgrep eller
förstöring af Ekeskog , samt att så väl Kronans
nu egande Ekeparker måtte inhägnas, fredlysas
och vårdas, sorn nya Ekeplanteringar för Kronans
räkning inrättas å dertill tjenlig, Kronan
tillhörig, mark ; och till hvilka planter^-hagar först
borde användas Krono-allmänningar och Parker
i allmänhet, jemte tjenliga lägenheter på Kungsgårdar,
Boställen och andra Krono-hemman, helst
tillräckliga områden inom sådane Krono-egor
förmodades kunna finnas; hvarjemte Committerade,
ej allenast på grund af Riksens Ständers,
vid 18J2 års Riksdag, gjorda underdåniga hemställan
om inköp af hemman och lägenheter för
Ekeplanter-hagars inrättande, samt då tillgång för
sådane inköp framdeles kunde beredas, genom
försäljning af, för Kronan umbärliga, oanvändbara
Krono-allmänningar och Parker, tillstyrkt,
att, i den mån Skogs-försäljnings-medel inflyta
och så vidt behofvet fordrade, till Ekeplanterhagar
måtte inköpas sådane hemman, sorn, i
anseende till deras belägenhet nära intill hvarf
eller hamn, erbjuda en fördelaktig local, förenad
med en för ändamålet synnerligen tjenlig jord
-
Underdåniga Skirfvelser.
219
rnon, utan äfven aäsett nödigt, att, till*vinnande
af säker och bestämd kännedom om Ekeskogarnes
närvarande skick i allmänhet och de tillfällen
, som, till planteringar af denna trädart,
ytterligare kunna erbjuda sig, en generel besigtning
af Ekeskogarne borde fötetagas i de Län,
der Eken bäst trifves och växer; hvilken besigtning
derefter blifvit i Nåder uppdragen åt
Öfversten af Borneman, samt af honom, efter
4 års förlopp, med begagnande af erforderligt
biträde, verkstäld i Blekinge, Christianstads,
Malmöhus, Calmare, Ölands, Kronobergs, Linköpings,
Jönköpings, Nyköpings, Westerås, och
Örebro Län; varandes uti Öfverstens ofvanberörde
underdåniga Berättelse härom, på anförde
grunder, föreslaget: att en fri och oberoende
dispositions-rätt af så väl den under tillväxt
varande friska, som den förvuxna eller skadade
Ekeskogen på Krono-Skattejord, må till
jordegaren öfverlåtas, emot erläggande af en billig
löse-penning , lämpad efter Skogens myckenhet
och beskaffenhet på hvarje hemman, dock
att dispositions-rätten öfver de goda användbara
Ekarne, som för närvarande finnas och hvilka
såsom sådane blifvit af Öfversten märkte, borde
Kronan i så matto förbehållas, att Kronan efter
behof kunde låta fälla, aptera och afföra Ekarne,
emot en, tid efter annan, bestämd och efter inhemska
Eke-werkets allmänna inköps-pris lärnp>d
taxa; att, då möjligen, vid den generella
Eke6kogs-undersökningen, eti och annan så beskaffad
god Ek kunde vara förbigången eller
icke uppvisad och således icke eller i det vid
förrättningen uppgjorde Register antecknad, Kro
-
2 20
u
Underdåniga Skrifvther.
nan matte förbehålla sig rättigheten, aff* emot
betalning, på förenämnde sätt, äfven använda en
sådan Ek; att betalningen till Jord-egaren icke
borde per stycke utgå för hvarje träd, utan i
förhållande till det verke i Cubik-fot, som kunde
deraf erhållas; att prsemier borde utdelas för
Ekeplanteringar, verkställde och behandlade efter
meddelad föreskrift, samt för utmärkt vård om
/edan uppvuxen ung Ekeskog, äfvensom gratificationer
anslås för utmärkt stora och rara Ekepiecers
öfverlemnande till Staten; att, då bland de
till Jord-egare upplåtne Ekar ganska många kunde
finnas, hvilka, ehuru i stammen skadade, hade
friska grenar, duglige till vackert mindre krum-«
verke, borde i vissa orter inrättas upplagsställen,
dit Jord-egaren finge, efter beqvämlighet, föra
sadane piecer, behuggne och qvalificerade efter
en i detta ämne författad korrt beskrifning samt,
till säkerhet emot förblandning , märkte med hvad
igenkännings-tecken som helst, och på hvilka
upplags-ställen, en gång om året, efter föregån-'
gen Kungörelse, från Flottornes Stationer utsände
personer skulle, i egarens närvaro, besigtiga
och emottaga det ditförda verket, och då sådant
blifvit godt befunnit, derföre aflemna emottag-,
pings-polett, med anvisning till betalning efter
bestämd taxa; att löse-penningen för de filtar,
sorn upplåtas till egaren af den jord, hvarå
de växa, borde helt och hållit användas till anläggning
af Eke-Parker, men icke på en gång
betalas; att emedan den af Öfversten uppgifna
försäljnings-plan icke kan lämpas lill Ekeskog å
Kronojord, hvartill innehafvaren icke har egand.
e-rätt, skulle, hvad beträffar oinlöste Krono
-
■j.
Underdåniga Skrifvelser.
hemman och de Boställen, sorn icke anslås tifl
planteringar, förhållas på sätt Committerade föreslagit,
i afseende på Ekeskogame i allmänhet,
likväl med deri ändring, att då Krono-hemman
hädanefter förvandlas till Skatte, borrie Skattemanna-rätt
till de å hemmanet växande Ekar
tillkomma innehafvaren, under vilkor, att han,
jemte den vanliga Skatte-lösen för jorden, särskildt
erlägger den för Ekeskogen belöpande lösen,
hvilken äfven, enligt Öfverstens tanka, ovilkorligen
borde i den för Flottornes Parker
afsatte planterings- och underhålls-fonden ingå;
att Ekeskogens taxering icke skulle sträcka sig
till hvarje träds särskildta värde, utan borde
Skogen, på uppgifvet sätt, i flere classer indelas
och hvarje dass till belopp i lösen värderas,
hvarefter, i tillika projecterad ordning, Skatteeller
Köpe-bref skulle till Köparnes säkerhet utfärdas;
att hvad angår anläggningen af Eke-planter-parker
för Kronans räkning, så borde, till
följd af de utaf Öfversten uppgjorde calculer,
vidden af ifrågavarande planter-parker bestämmas
till en areal af 30 i 32,000 Tunneland;
att en eller tvänne planter-parker, till 1 ä 6000
Tunnelands rymd, jemväl borde anläggas uti
de för Ekeväxten mest productiva Kustprovinserne;
samt att, sedan E. K. M. i Nåder
bestämt grunderne för uppgörandet af ett Förslag
till Ekeplanterings-parkers anläggande, flere
kunnige rnän måtte till ytterligare handläggning
af detta ämne varda förordnade.
Vid öfvervägande af allt detta, har det icke
undfallit Riksens Ständers uppmärksamhet):
att, fteaow nu gällande Skogs - Författningar»,
292
Underdåniga Skrifvelse?.
väckes hos deti skattskyldige ett billigt missnöje,
när han erinrar sig, att den Ek hans egen jord
frambringar tillhör icke honom, utan Staten,
hvilket missnöje öfvergår till motvilja för trädslaget,
helst det icke sällan inträffar, att da han
Önskar, genom arbetsamhet och odling, förbättra
sin egendom, motverkas denna lofvärda föresatt*
af förbudet, att undanrödja de Ekar, som
växa till hans förfång; att de utvägar, som finnas,
att afhjelpa dessa och flere dylika olägenheter,
icke äro eller kunna % ara annat, än förenade
med tidsutdrägt och kostnad, stundom öfverstigande
både Jord-egarens förmåga, att densamma
bestrida och den vinst, han af företaget
kunnat påräkna; samt att följden häraf måste
blifva, att Jord-egaren bemödar sig förekomma
Ekens fortplantning och att detta bemödande,
ehuru ledande till Statens skada, likväl i allmänna
omdömet anses mindre straffbart, än påkalladt
af omständigheterne. Vid detta förhållande,
som nogsamt vitsordas af Ekeskögarnes
nu varande ofördelaktiga tillstånd och af deras
markbara försämring sedan den tid, då ifrågavarande
Förbuds - Lagar utfärdade*, hafva Riksens
Ständer funnit i högsta målto angeläget ,
att sådane åtgärder varda vidtagne, som ej allenast
skydda den redan uppvuxne Eken, utan
äfven förekomma begäret eller behofvet för egare
af Skatte-jord, att för framtiden hindra detta
trädslags fortplantande; och ehuru Riksens Ständer
anse, att utdelandet af premier och gratificationer,
på sätt här nedan omförmäles, visserligen
skall i så måtto befrämja det åsyftade
ändamålet, att Jord-egarens uppmärksamhet der
-
T/nderdåntga Skrifvelser. *23
*
igenom kommer att närmare fästas på nyttan af
Ekeskogen* fortplantering ; likväl och då erfarenheten
visat, att Allmogen sällan vet begagna
aflägsna fördelar, utan framför dessa vanligen
väljer hvad för tillfället bereder den största vinst,
äfven om det skulle ske på efterkommandes bekostnad,
hafva Riksens Ständer alltså icke kunnat
instämma uti den af Committerade för Flottornes
Reglering yttrade mening, att en dylik
åtgärd är egenteliga grunden, hvarpå man
må§kunna uppföra ett förbättradt Systéme för hushållningen
med Ekeskogarne. Detta ändamål synes
ej eller kunna vinnas genom bibehållandet af de
gamla eller stadgandet af nya Förbuds-Lagar i
afseende på Ekeskogens användande; ty, om
äfven antoges, att en skärpt Lag, med nit af
vederbörande tillämpad, skulle afhålla Jord-egaren
ifrån ett olofligt nedhuggande och förstörande
af de redan befintlige fridlyste träden, skulle
det dock blifva omöjligt, att, genom Lagens band,
hindra honom, att upprycka, afhugga eller nedtrampa
den unga plantan, som han anser växa
till sitt förfång. Med den öfvertygelse, att Öfversten
af JBornemans Förslag, att en fri dispositions-rätt
af dessa slags Skogar borde till
Jord-egaren öfverlåtas, i alla afseenden eger företräde
framför det hittills följda prohibitiva Systéme,
hvars bibehållande, med smärre förbättringar,
Committerade tillstyrkt, hafva Riksens
Ständer, funnit både för ändamålet tjenligast och
med den antagne principen, att hvar och en
bör ega hvad han å sin egendom frambringar,
mest öfverensstämmande, att egare af KronoSkatte-jord
må tillåtas, emot redan uppgifne
224
Underdåniga Skrif velter.
vilkor! tillköpa 9ig en fri och oberoende dispositions-rätt
öfver alla å deras egor befintliga och
framdeles uppväxande Eketrad, med undantag
endast af dem, sorn bemälde Ofverste, under defi
honom uppdragne besigtning, utmärkt såsom goda
och för Flottorna andvändbare, o«h hvilka
Kronan bör förbehålla sig, att få i månafbehofvet
fälla och afföra , emot betalning efter bestämd
taxa, den E. K. M. torde i Nåder låta, tid efter annan,
upprätta i förhållande, dels till inhemskaEke■werkets
allmänna inköps-pris, dels till det qvantum
verke i Cubik-fot, som af hvarje träd erhålles.
Vidkommande åter Öfversten af Bornemans
underdåniga hemställan, att, i händelse,'
vid Ekeskogs-undersökningen, en och annan
så beskaffad Ek skulle vara förbigången och icke
i Registret öfver förrättningen antecknad,
Kronan borde vara berättigad, att, emot betalnings
erläggande på förenämnde sätt, äfven
använda en sådan Ek; så och emedan, genomett
dylikt vilkor, Jord-egarens genom köp förvärfvade
dispositions-rätt öfver Ekeskogen skulle
ansenligen förnärmas, hafva Riksens Ständer
desto mindre kunnat i samma hemställan sig förena,
som de af Öfversten förde anteckningar dessutom
funnits utmärka så mycken ordning och
noggranhet, att någon betydlig förlust å Statens
sida icke bör befaras, om eftergift i detta fall
får ega rum. Deremot anse Riksens Ständer,
lika med Öfversten af Borneman, att • ifrågavarande
fria dispositions-rätt öfver Ekeskogarne
icke kan innehafvare af Krono-hemman och Bostallen
tillerkännas, enär desse icke ega sjelfva
jorden
llnderdänigu Skrif v elser.
225
jorden och således icke eller böra kunna förvärfva
egande-rätt till den deiå växande Skog; Och
lärer alltså vict hvad i denna del om sådane
hemman och Boställen hittills varit stadgadt
böra förblifva, dock med den förändring, att
innehafvarne böra, så väl hvad angår betalningen
af det verke, hvilket för Kronans räkning hugges,
som i afseende på nedan omförmalde premier
och gratificationer, komma i åtnjutande af
enahanda förmåner, sorn egare af Skatte-jord beviljas,
samt att, då Krono—jord hädanefter inlöses
till Skatte, fri dispositions-rätt öfver den
•lera växande Ekeskog bör köparen tillerkännas
emot det han derföre, enligt samma grunder,
som för Skatte-Jord-egare komma att fastställas,
erlägger särskild lösen utöfver den vanliga Skatte-köpeskillingen
för sjelfva jorden. Beträffande
vidare den köpeskilling, som Krono-Skatte-Jordegare
böra betala för fri disposition öfver Ekeskogen
å deras egor; så, enär rättigheten till Ekar
å all Krono-Skatte-jord är Kronan förbehållen
och sådane träd i en framtid kunna uppväxa
å jord, der de för det närvarande icke fin.
nas, hafva Riksens Ständer trott det vara nödigt,
att, till förekommande af tvetydighet, köpeskillingen
bestämmes särskildt för den rättighet,'
Staten afstår till Jord-egaren och särskildt för
värdet af den redan befintlige Skogen. Riksens
Ständer hafva derföre funnit med billighet öf-i
verenssiämmande, att inom de Län, hvilkas Ekeskogar
Öfversten af Borneman redan besigtiga!,
och hvilka lära omfatta den del af Sveriges område,
hvarest Eketrädet i allmänhet trifves, HernBihaag
till Rikt-St. Brot, 1823. loide Sami.-2 B. 1 J
tJrulerdänign Skrifvelstr'
mans-egare skula för hvarje belt Krono-Skattehemman
oell i proportion för de mindre, deribland
inberäknade sådane Krono*Skatte-lägenheter,
som, ehuru till hemmantal icke uppskattade,
likväl kunna anses motsvarande erlägga
24 sk. Banco, såsom ersättning till Staten för
det den afstår dess nu gällande oinskränkta anspråk
på Ekeskog å Krona-Skatte-jord • och anse
Riksens Ständer en sådan afgift vara desto mera
lämplig, som den, å ena sidan, skall sammanräknad
bereda Staten en icke obetydlig inkomst
och, å den andra, är för den enskilde , i synnerhet
för egare af mindre hemmans-delar, så ringa
att den knappast blir märkbar, men åtminstone
icke uppgår emot den förmån och säkerhet, som
dermed för framtiden förvärfvas.
I frågan åter om lösen för redan befintelig
Ekeskog, så finna Riksens Ständer, lika med hvad
Öfversten af Borneman yttrat, det Skogens uppskattning
icke kan utsträckas till hvarje trads särskildta
värde, utan att Skogen bör indelas uti
flere särskilde Classer och derefter hvarje Class
till belopp i lösen värderas. Denna indelning
af Ekeskogen anse Riksens Ständer kunna med
säkerhet verkställas, efter den anvisning, sorn
Öfverstens Undersöknings-Journaler lemna, och
således, desto heldre böra ega rum, som en mera
detailerad beräkning och uppskattning, om
den möjligen kundejåstadkommas, vore förenad
med dryga kostnader och mycken tidsutdrägt.
Riksens Ständer, som alltså gillat det uti bifo.
gade Tabell upptagna förslag till Classificering
och derpå grundad beräkning af beloppet å ofvan
omförmälde lösen, få likväl dervid antnär*
Underdåniga Skrif velger.
837
kai att mindre Ekeplantor, hvaraf på längre tid
någon nytta icke kart förväntas och hvilka icke
äro uti förenämnde Journaler upptagne, ej eller
böra vid Classificeringen komma i beräkning,
men att afseende deremot bör göras ej allenast
å Hemmanens belägenhet och Eketrädets deraf
följande mer och mindre värde i orten, utan
jemväl å Skogens godhet och å antalet af de för
Kronans räkning antecknade Ekar, hvaraf Jordegaren
kan påräkna en betydlig inkomst, så att
hemman med dylika förmåner böra uppflyttas i
en högre Class än den, hvartill samma hemman,
i anseende till Ekarnes amal, eljest skulle höra.
Den ungefärliga beräkning, som måste läggas
till grund för ofvanberörde Classificering synes
väl icke bora åstadkomma ett synnerligt oriktigt
resultat, då hela Socknar med hvarandra
jemföra*, men torde deremot föranleda en ojemn
fördelning de särskilda hemmanen emellan; till
förebyggande hvaraf Riksens Ständer ansett det
nu uppgitne Förslaget böra sålunda verkställas,
att, sedan hvarje hemman blifvit, efter Undersöknings-Joprnalernes
innehåll, classificeradt, och
derigenom hela den summa utrönt, som hvarje
Socken kommer att betala, skall denna summa
förblifva oförändrad, hvaremot Socknernännen
skola ega, att sjelfve välja en Committée , som, efter
erhållen del af meranämnde Journaler , i hvad
desamma angå Socknen, bör , med tillämpning af
nu stadgade grunder samt med iakttagande derafy
att de för Socknen utsatte belopp hvatken ökas
eller minskas, bestämma den andei, som i lösen
bör för hvarje hemman eller lägenhet utgöras;
hörandes vid denna Committées sammanträden nå
-
228
Underdåniga Skrif {'elser.
gon, å E. K. M:(s och Kronans vägnar, alltid val
ra tillstädes och, i fall antingen denne eller någon
Socknebo skulle finna sig missnöjd med Comrnittéens
beslut, ändring derutinnan sökas bos E.
K. M:ts Befallningshafvande i den ordning och
inom den tid, E. K. M. kan täckas i Nåder föreskrifva;
men beslutets verkställighet så mycket
mindre derigenom uppehållas, som, i händelse
den sökte ändringen skulle vinna bifall, nödig
jemnkning derefter kan utan svårighet företagen
varda. I afseende åter på säkerheten vid ett,
enligt nu omförmälde grunder, afslutadt köp af
ifrågavarande dispositions-rätt bör iakttagas, att
Sockne-Committéens beslut, antingen det öfverkla-]
gas eller icke, alltid skall till E. K. M:ts Be<J
fallningshafvande insändas, och att Jord-egaren*
då han i Landt-Ränteriet nedsatt köpeskillingen,
må, emot vanlig lösen, såsom för ProtocollsTJtdrag,
erhålla E. K. M:ts Befallningshafvandes
bevis derom, att depositionen blifvit till fullt
belopp verkstäld och att Jord-egaren således dädanefter
för evärdeliga tider äger fri dispositionsrätt
så väl öfver den inlöste Ekeskogen, som de
Ekar, hvilka sedermera kunna å hans egor uppväxa;
och bor detta förhållande äfvenledes uti
Kronans Jordeböcker behörigen antecknas; hvarförutan
i samma ändamål, ej mindre E. K. M:ts
Befallningshafvande skall å bestämde tider till
E- K. Mus och Rikets Kammar-Collegium insända
uppgift på de hemman och lägenheter,
hvilkas Ekeskog på förberörde sätt blifvit försåld,
än äfven Jord-egaren åligger, att hos Häradsskrifvaren
uppvisa nyssberörde bevis, hvarå,
så väl denne senare, sorn Lands;Camoiret böra
Underdåniga Skrifvelser. 829
teckna: att annotation i Jordboken blifvit verkställd.
För öfrigt anse Riksens Ständer, att, i öf?
verensstämmelse med Öfversten af Bornemans
förslag, så väl premier böra utdelas för Ekeplanteringar,
verkställde och behandlade efter
meddelad föreskrift och för utmärkt vård om
redan uppvuxen ung Ekeskog, såsom ock gratificationer
beviljas dem, som till Kronan öfverlemna
utmärkt stora och rara Ekepiecer, äfvensom
att upplags-platser böra inrättas, hvarest
enskilde kunde med beqvämlighet få afyttra
så beskaffadt Krum-verke af Ek, som vore för
Flottornes behof användbart.
Med anmälan af hvad Riksens Ständer sålunda,
för deras del, i afseende på regleringen
af Ekeskogarne i Riket, funnit tjenligt att vidtagas,
få Riksens Ständer förena den underdåniga
anhållan, att E. K. M. täcktes, med Nådigt
bifall dertill, genast låta sätta en sådan rer'
glering i verkställighet inom alla de Län, der
besigtning å Ekeskogen redan blifvit fullbordad,
samt att i de öfrige, eller Stockholms, SkaraborgsElfsborgs,
Bohus, Hallands och Gottlands Län,1
undersökningen af Ekeskogarne måtte varda till
skyndsam verkställighet i Nåder anbefalld; och
enahanda reglering successift företagen, i den
mån undersökningen medhinnes; äfvensom och
i händelse inom de öfrige Länen, hvarest, i anseende
till Ekarnes fåtalighet, undersökning ansetts
öfverflödig, skulle finnas hemman och lägenheter,
der en och annan Ek växer, Riksens
Ständer hysa den underdåniga förhoppning, att
åtgärder forde blifva i Nåder vidtagne, hvari
-
Underdänlga Skrifvelser.
genom egarne ait sådana lägenheter och hem.
man må komma 5- åtnjutande af samma fiia dis.
positions-räct till Ekeskogen, som nu blifvit i
allmänhet föreslagen.
Ehuru Riksens Ständer dessutom , 1 fråga
om anläggandet af Ekeplanterings-parker, fullkomligen
instämma uti den utaf Öfversten aj Jior-*
neman yttrade tanka; att nemligen sådana anstalter
böra fogas, hvarigenom Staten sättes i
tillfälle, att fylla sitt framtida behof af Ekeverke,
oberoende af den enskilda hushållningen med
detta trädslag och att detta ändamål endast kan
ernås, genom anläggningar af sådane parker 5
likväl och då all grund saknas för bedömandet
af uppgjorde calculer ofver parkernes areal, samt
ämnet ej eller finnes vara så undersökt och utveckladi,
att något fullständigt yttrande, bygdt på
säkra grundsatser, möjligen kunde deröfver för
det närvarande meddelas, få hos E. K. M. Riksens
Ständer nu i underdånighet anhålla, att E.-  K. M. täcktes, med antagande af den grundsats",
att anläggningar af Kronans Eke-parker bora tillvägabringas
i möjligast största seala, såsom tjenligast
för Skogsväxten och minst kostsamt i anseende
till bevakningen , i Nåder förordna hvad
i detta afseende ytterligare kan pröfvas nödigt
samt snarast och säkrast leda till ändamålet. Enär
i följd häraf noggranna undersökningar torde
blifva i Nåder anbefallde till utrönande, hvilka
lägenheter till ifrågavarande planteringar hunna
vara ijenlige, och Riksens Ständer således
först vid näst instundande Riksdag komma i
tillfälle, att, med ledning af de då erhållande
upplysningat , pröfva och bestämma den kostnad,
Underdåniga Skrifvelser.
231
som kan erfordras till sådane lägenheters anskaffande,
antingen medelst köp eller byte; så anse
Riksens Ständer några medel till detta föremål
nu hvarken kunna eller behöfva afsättas; hvaremot
Riksens Ständer funnit lämpeligt, att allt
hvad som nu eller framdeles inflyter, såsom lösen
för Ekeskog å Krono-Skatte-jord, bör till
Riksgälds-Contoiret ingå samt derstädes samlas
och förvaras, för att utgöra en tillgång till bestridande
af kostnaderne för de nu föreslagne
Planterings-parkernes framtida underhållande.
Hvad sluteligen angår frågan om Skogsoch
Jägeri-betjeningena afskaffande, så, i händelse
Riksens Ständers ofvanberörde förslag varder
i Nåder bifallet, kommer väl, i följd deraf, desse
tjenstemäns tillsyn öfver sådane Ekeskogar, som
til Skatte-hemmans-egares fria disposition öfverlåtas
, derefter att upphöra j men aldenstund vården
om de Kronan förbehållna Ekar och om
de parker, sorn framdeles kunna för E. K. M:ts
och Kronans räkning varda anlagde, icke åsidosättas
bör, fördenskull anse Riksens Ständer,
att någon allmän indragning af nämnde Betjening
icke bör ega rum; dock hafva Riksens Ständer
trott sig böra framföra den underdåniga anhållan,
att E. K. M. läcktes, med afseende å Statens
knappa inkomster, i Nåder begagna de tillfällen
till besparingar, som, genom indragning af öfverflödig
Jägeri-Betjening, kunna sig förete.
Riksens Ständer framhärda etc.
TabeU.
Tabell
utvisande grunde,-ne för beräkningssättet nf Ekeskogens
indelning i Classer, med
inlösnings;,ris.
derå föreslaget
Class.
Ekarnes un.
efärliga antal.
irsta
1 å
5
aldra
6 å
15
3:dje
16 å
3°
4; de
51 ?
60
5:te
61 å
i5o
Otte
l5i å
3oo
7tde
301 a
6oo
8;de
601 a
800
egde
Sol a
looo
loide
Ioox a
2000
nite
2001 å
4000
larte'
4ooi och öfv*
Ekarnes
medeltal.
3
io
20
40.
3 00
200
400
700
900
1,500
3>°°o
G,ooq
Inlösnings
pris,
berakInadt
i jemn
I Summa.
1
2
4
9
15
25
35
40
5o
75
100
Tnlösnmgsbelopp
för
hvarje Ek ,
beraknadt
efter Ekarnes
medeltal.
jraPBorassaas
Inbetalnings
Terminernes
fördelning
-
sk.
16
5*
1 .
, 1 ar.
—
5
)
—
Ak
2 _
—
4i
3 —
—
3*
4 —
3
5 —
—
2r
6 _
2
7 -
»*
8 _
it
9 -j
I 1
10 -I
Underdåniga Skrifvelser. 333
N:o 355.
Uppl. o. godk. hos Bidd. o. Ad. d. 27N0V. 1823.
Preste-Ståndet d, 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 —■ —
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Mits Nådiga Proposition, angående
vidtagande af en ytterligare anstalt
till förekommande af Fångars flykt.
S. A. K.
"Uti Proposition af den 31 sistlidne Julii,' har
E. K. M.f med tillkännagifvande, att den i Nåder
tillförordnade Lag-Committée, i underdånigt
Betänkande, blandannat, hemstält, att den Vaktkarl
eller Fångförare, som har en fånge under
sin vård, må ega att skjuta å honom, i den
händelse han söker bereda sig tillfälle, att rymma
och, efter erhållen anmaning, icke afstår
ifrån försöket, i Nåder anföit, att, då erfarenheten
skall visat, det rymningar ofta blifvit
.verkställde, ej blott genom föröfvadt våld, utan
merendels sålunda, att då Fångar varit på arbete,
under bevakning af en man för tvänne, eller,
vid fångtransporter, en person fört 435
Fångar samt en af dem begifvit sig på flykten ,
bevakningen ej kunnat lemna tillsynen å de öfrige,
för att efterspana den flyende, och det vore
af särdeles vigt, att den, som har en Fånge
under sin vard, enär han är underkastad ett svårt
334
Undertlaniga Skrifvelser.
ansvar , om fången rymmer, också måtte försattas
i tillfälle, att i alla möjliga falt fullgöra sin
bevak n i ngs sky hl i gil et, E. K. M. ansett ilen föreslagne
utvägen så mycket heldre böra iakttagas,
sorn det alltid skaile bero af Fången, att
undvika oller blottställa sig för äfventyret , samt
Jjagens stadgande i 99 Cap, 1 §. M issgerningsEalken
syntes gifva anledning dertill , tom skulle
Lagstilt*rens mening hafva varit, alt den
rättighet flir Vaktkarl, hvarom nu är fråga,
vore honom medgifven, ehuru icke i Lagen
bestämdt uttryckt ; hvarförutan E- K. M. funnit,
att med en sådan rättighet för Vaktkarl skulle
kunna förenas en menskligate behandling i afseende
å Fångars fängslande , äfvensom att blotta
känned ornen derom skulle afhålla från ryraningsförsök;
men att, om genom rättighetens begagnande,
Fånge skulle förlora lifvet, den enskilda
säkerheten voro vida mindre derigenom blottstäld,
än om fredlige Medborgare försattes i oro
och bekymmer för den rymde Missgerningsmannens
öfverdåd och våldsamheter; om förekommande
hvaraf Lagstiftaren borde vara lika sorgfällig,
sorn att den bestraffa. Och har E. K, M.,
af dessa skäl, hos Riksens Ständer föreslagit, att
en förordning, måtte utfärdas, af följande lydelse:
”den Vaktkarl eller Fångförare, som har
en Fånge under sin vård, må ega att skjuta å
honom, derest han sig på flykten begifver och,
efter arne anrop, icke afstår från försöket; dock
bör Fången bevisligen förut vara om äfventyret
underrättad, och, så vidt ske kan, skottet rigtas
åt sådane delar af kroppen, att Fången icke
skadas tili lifvetj Men om sådant sker, skall un
-
Underddniga Skrifvelser.
335
dersökning om händelsen *f behörig Domstol
verkställas, samt dervid noga utredas alla omständigheter.
Finnes då Vaktkarl eller Fångförare
hafva i oträngd måtto skottet aflossat, kommer
harr att efter allmän Lag straffas ; hörandes
dptta stadgande äfven galla för Militaire-Poster,
hvilka aro satte, att inom eller utom Fängelser,
inom en viss krets, bevaka Fangen.”
Riksens Ständer, sorn noga öfvervägat det
af E, K. M. sålunda framställde Förslag, hafva
funnit åtskilliga betänkligheter möta vid antagandet
deraf. Om det, å ena sidan, synes svårt
att förekomma Fångars flykt, utan användande
af våldsamma medel, och den, sorn, genom Lagbrott,
förverkat personlig frihet, må anses böra
skylla sig sjelf för följderne, om han, genom försök
till flykt, gör sådane medels begagnande
nödvändigt, kan likväl, å andra sidan, endast
behofvet af sjelfförsv^r berättiga den , sorn har
sig Fångars vård uppdragen, att uppoffra Fånge*
lif , och ett sådant behof inträffar ej, då en
Fånge utan våld söker att undkomma. Dessutom
skulle, efter Biksens Ständers tanka, den
ifrågasatte rättigheten för Fångvaktare eller Fångförare,
att skjut* på Fånge, som söker rymma,
blifva ganska vådlig i tillämpningen, då ibland
dem, som hållas fångne, finnas icke blott * sådane,
tom äro för gröfre förbrytelser dömde,
Utan äfven sådane, som blott äro misstänkte, eller
såsom lösdrifvare häktade, och det icke kan
anses tillkomma Fångvårdaren, att urskilja, om
Lagen emot den ene eller andre borde tillämpas;
äfvensom det kunde befaras, att Fångvårda«
ie, i förlitande på ett sådant medel, att hindra
33&
Underdåniga Skrifvelser'.
Fånges flykt, kunde uraktlåta den vaksamhet J
hvarigenom flvkten i annat fall kunnat förekomrnas.
På grund af dessa omständigheter och då
Riksens Ständer förmoda, att, om Fångvården
handhafves i öfverensstämmelse med nu gällande
allmänna föreskrifter, och bevakningen lämpas
efter behofvet, samt Fångvaktare och Fångförare
försättas i tillfälle, att, i fall af vald eller
motvärn å Fånges sida, möta våld med våld,
någre andre utomordentliga anstalter till förekommande
af Fångars rymning icke skola erfordras,
hafva Riksens Ständer ansett sig icke
böra bifalla hvad E. K. M. i detta afseende i
Nåder föreslagit.
Detta få Riksens Ständer, till svar å E. K.
Mus högstberörde Nådiga Proposition, i underdånighet
meddela; Och Riksens Ständer framhärda
etc.
- ■
Underdåniga Skrif velser. 337
N.o 356.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 27 Nov. 1823.
Preste-Standet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 39 — —
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underddniga Skrifvelse, i anledning
af vackt fråga om skärpning af
straffet får Skogsåverkan.
S. A K.
H os Riksens Ständer har framställning blifvit
gjord om nödvändigheten, att, genom skärpning
af det i Eag- och Författningar bestämde straff
för Skogsåverkan, skydda egande-rätten mot dylikt
ingrep deruti.
Vid öfvervägande af detta ämne, hafva Riksens
Ständer funnit, att, i anseende så väl till
Skogens ökade värde, som svårigheten, att den
bevaka, detta slags egendom är, likasom all annan,
berättigad till skydd emot olofligt tillgrep,’
men att, emot bestämmandet af en lika bestraffning
för tillgrep af Skog, som för stöld i allmänhet,
förekommer, dels att, der tillgången är
öfverflödig, egarens mindre omsorg, att bevaka
Skogen och liknöjdhet, att emot åverkare anställa
åtal, likasom utmärker, att egande-rätten endast
i en mindre mån förnärmas, dels att, der behofvet,
i anseende till en ringare tillgång, förleder
till åverkan och således tillgrepet kunde anses
mera ursägtligt, skulle Skogens större värde medföra
ett högre ansvar, dels ock slutligen att o
-
338
Undsrdfiniga Sb-lfvelser.
pinionen icke vid ifrågavarande förbrytelse fastat
samma begrep om vanära, som vid annat
tillgrep eller stöld.
Da pl sådane grunder, Riksens Stander icke
anse sig böra tillstyrka en lika bestraffning
å Skogsåverkan, som Lagen utsatt för stöld, men
tillgrepet af skog, ehvad det föröfvas å Kronans
eller enskildes egor, är af enahanda egenskap
och således synes böra underkastas lika ansvar,
få Riksens Ständer i underdånighet föreslå
uti 65 §. af 1805 års Kongl, Skogs-Ordning
den ändring, att de, uti samma §. omförmälde,
särskilda slag af åverkan å allmänning
eller annans enskilda egor , hädanefter måtte
beläggas med lika böter, som 62 §. af högstberörde
Förordning utsätter för dylik åverkan å
Kronans parker, Gehäg och Djurgårdar; hvarjemte
Riksens Ständer, som befara, att Kronoskogarne
, i fall deras upplåtelse åt enskilde varder
besluten, kunna utsättas för sköfling under afvittringstiden,
till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna, att, der särskilda locala omständigheter
skulle sådant påfordra, i Nåder stadga,
utöfver det allmänna ansvaret, särskilde vitén
för åverkan å berörde Skogar under den tid afvittringen
påstår och intilldess densamma blifvit
behörigen stadfästad.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 339
N:o 357.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 27 Nov. i8?5.
Preste-Ståndet d. 29
—
Borgare-Ståndet d. 29 —
Bonde-Ståndet d. 1 Dec.—
Riksens Ständers underd. Skrif velse, angående
Trycknings-ko&tnaden fur någre Tabeller
ofver Banco- IVerkets ställning.
S. A. K.
Sedan , enligt Riksens Ständers beslut och genom
deras Banco-Utskotts föranstaltande, 3000
exemplar af 4 st, Tabeller, utvisande BancoWerkets
ställning, ifrån och med år 1776 till
och med sistlidet år, blifvit å trycket utgifne,
hvaraf hälften är vorden utdelad bland samtlige
Riks-Ståndens Ledamöter och Cancellier, samt
för Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll använd;
så hafva, på förekommen fråga om ersättning af
Trycknings - kostnaden, som Riksens Ständers
Banque förskjutit och hvilken, enligt inkomne
räkningar, uppgått till ett belopp af 265 R:dr,
Riksens Ständer beslutit , att hvad, som blifvit
utbetaldt för tryckningen af 1500 Exemplar samt
för formarnes första uppsättning, borde af de
för Riksdags-kostnaderue anslagne medel godtgöras
Banquen med tillsammans 176 R:dr 12 sk,
men Banquen deremot stadna för återstoden af
ofvannämnde fcostnads-summa eller 88 Rtdr 36
*k., likväl med rättighet, att tillgodojuta der, er
-
340 Underdåniga Skrifvelser.
sättning, som, genom försäljningen af de beli aline
Exemplaren, möjligen kan inflyta; Och fä hos
E. K.. M. Riksens Ständer nu härmed i underdånighet
anmäla detta beslut, jemte anhållan , att
vederbörande, som besörjer Riksdags-utgifterne,
mätte derom i Nåder varda förständigad.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 358.'
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad.d. 27 Novi 1823.
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
prägling af Runstycken.
S. A. K.
I anledning af vackt fråga, om utgifvande af
ett nytt smärre Runstycks-mynt, emedan, enligt
meddelad upplysning, den uti Riksens Ständers
Banque befintliga behållning i runstycken
af gamla prägeln icke vore tillräcklig för behofvet,
liar hos Riksens Ständer i betraktande kommit,
så väl att de fleste smärre liqvider uti Riksgäldsmynt,
i brist af så kallade koppar-poletter,
hvilka ej vidare blifva utgifne, icke kunna, utan
‘' ~ r~ ' m
Underdåniga Skrifvelser;
34»
hjelp af runstycken, verkställas, som att den
vanliga Cours-beräkriingen emellan Svenskt och
andra Ränders mynt ofta slutar sig på runstycken,
och att det således skulle medföra mänga
svårigheter för den mindre rörelsen samt oredor
i enskildes transactioner, Räkenskaper och
bokslut, om detta mynt, sorn ännu en längre
tid måste nominelt existera, icke skulle verkligen
finnas att tillgå; Och hafva Riksens Ständer,
på sådane grunder, funnit för godt besluta,
att runstycks-mynt äfven hädanefter bör präglas
och till det belopp, rörelsens behof oundgängeligen
kräfver, i Banquen hållas Allmänheten
tillhanda; likväl och för att dels minska den betydligare
förlust, som en utprägling af runstycken
till vanlig storlok, efter 100 R;dr per Stb,
skulle tillskynda Stats-Verket, dels ock förekomma
ali begärlighet efter runstycken för annat
ändamål, än såsom ett nödvändigt bytesmedel,
hafva Riksens Ständer, för sin del, beslutit, att
dessa nya runstycken böra i storlek och vigt
lämpas, efter senast utgifne hela, halfva och
fjerdedels skillingsstycken, så att Ett Hundra
Sextio-Sex och två tredjedels Riksdaler utpräglas
af hvarje Skeppund koppar.
H os E. K. M. få Riksens Ständer, med anmälan
af detta beslut, tillika i underdånighet
anhålla, att detsamma måtte till allmän elterrättelse
kungöras, och Riksens Ständer framhärda etc^
Bihang till Kils-St. Prat. 1823. lode Sant. 1 B.
342
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 359.
Uppl. o; godk. bos Ridd. o. Ad. d. 2g Nov. 1823.'
Preste-Ståndet d. 29
•—
Borgare-Ståndet d. 529 — —-
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. -—
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
Svenska Sjöfartens skyddande emot Spanska
kaperier.
S. A. K.
T_Jnder den 1 sistlidne October, bar E. K. M,
i Nåder låtit till Riksens Ständers Stats-Utskott
öfverlemna -2:ne från E. K. M:ts och Rikets
Commerce-Coliegium samt Kongl. Convoy-Commissariatet
aflåtne underdåniga Skrivelser, bägge
af den 15 sistlidne September, innehållande den
förra Gutlegii anmälan, rörande af Spanske kapare
i Medelhafvet verkställde uppbringningar
af Svenska fartyg, oell den senare ConvoyCommissariatets
uppgift, att Convoy-Cassans tillgångar
för närvarande icke medgifva afsändan.
de, på denna Cassas bekostnad, af en Fregatt
till Medelhafvet, samt att Convoy-Commissariatet
nu mera endast åligger, att genom uppfyllandet
af Fredsafhandlingarne med BarbaresqueStaterne
på Afrikanska kusten, upprätthålla detta
Fredsverk, och att, blott i händelse af kiig
med någon af desse Stater samt mot deraf uppkommande
vådor, skydda Svenska Sjöfarten, me
-
Underddniga Skrifvelser.
343
deist Convoyer; varandes a dessa handlingar
tecknad den påskrift: att E. K. M, som redan
i Nåder låtit göra framställningar mot de anmälta
våldsamheterne , ej funné 3lilje Hufvtid-Titelns
anslag lämna tillgång för utrustandet af OrlogsFartyg
till Svenska Sjöfartens skydd i dylika
händelser.
Dä den af E. K. M. Riksens Ständer i
förrberörde måtto meddelde underrättelse hvarken
varit beledsagad af någon begäran om anvisning
å medel eller uppgift på de utomordentliga
kostnader, som till Svenska Sjöfartens
skyddande mot våldsamheter kunde erfordras,
hafva Riksens Ständer, med afseende jemväl derå,
att, efter fulländad Stats-reglering , någre medel
till ytterligare anslag icke äro att tillgå, trott
sig ej kunna härvid tillgöra annat, än att inför
E. K. M. framställa deras underdåniga förhoppning,
att E. K. M. täcktes i Ministeriel
väg vidtaga kraftiga åtgärder till afböjande af dylika
våldsamheter emot Svenska handeln.
Riksens Ständer framhärda etc.
344
Underdåniga Shrifvelser.
N:o 360.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 59 Nov. 1823.'
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-StåndetJ d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angaenuteslutcinde
vid utskrifningen af det exemplar
af Under-Rätts Allmänna Sakprotocoll
och Dombok, som till vederbörande
Tiof-Rätt insändes, af undersökningar uti
edla Brottmål.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga, att fran det renskrifne
Exemplar af Under-Rätts Allmänna Sakprotocoll
och Dombok, som, enligt Allmänna Lagen,
bör till vederbörande Hof-Rätt insändas,
måtte utesluta alla andra mål, än de, sora angå
egande-rätt till fast egendom, eller ock egoskillnad,
eller delning af jord eller annan fastighet,
hafva Riksens Ständer, enär ändamålet
med renovation och insändande till Hof-Rätt af
Domböcker och Protocoll är, att de nödige
upplysningar, som finnas i Domstolarnes handlingar
ej må kunna, genom en enda olyckshändelse,
gå förlorade, utan, förvarade på tvänne
ställen, i händelse de på det ena förstöras, ofelbart
må vara på det andra att tillgå, hvilket ändamål
obestrideligen är af stor nytta, väl ansett
stadgandet örn renovation böra bibehållas i afse
-
Underduniga Shrifvelser.
345
ende på alla de Handlingar, hvilkas förvarande
kan i framtiden gifva en annars saknad nödig
upplysning; af hvilken beskaffenhet Utslag och
Protocoll äro uti Civila tvister i allmänhet,
emedan sjelfva ordalydelsen utaf aflagde vittnesmål
eller företedde Handlingar, hvilken Frotocollet
utvisar, ofta innehåller upplysningar af
framtida vigt för mångens egande-rätt, och hvilka
upplysningar blotta Utslaget icke angifver,
eller åtminstone ej med nödig utförlighet omtalar;
Men då deremot förhållandet är annorlunda
i Brottmål, der namnet på den tilltalade, brottet,
hvarföre han varit till ansvar ställd , uppgift
huruvida han blifvit friad eller fälld, samt,
i senare fallet, till hvad ansvar, äro de enda
upplysningar, som någonsin utur en ransakning
kunna behöfva inhemtas, och hvilka miste finnas
uti sjelfva Utslaget, i synnerhet om framföre
detsamma vid renoverandet tecknas en korrt
uppgift på Parternes namn och den förbrytelse,
hvarom fråga är, hafva Riksens Ständer, för deras
del, funnit ransakningarne i Brottmål kunna,
utan olägenhet, från de renoverade Exemplaren
af Domböckerne uteslutas, hvarigenom mycket
onödigt pappers-ödande skall undvikas, och de
massor af papper icke obetydligen minskas, som,
i egenskap af renoverade Domböcker, årligen
till Rikets Hof-Rätter ingå.
På dessa grunder föreslå Riksens Ständer i
underdånighet, att, genom allmän författning, må
stadgas: Att vid Utskrifningen af Under-Rätts
allmänna Sakprotocoll och Dombok, som, enligt
Allmänna Lagen, skall till vederbörande HofRätt
insändas, ma uteslutas, jemte ransakningar
346
Underdåniga Skrivelser.
och Utslag i underställdte mai, hvarom särskildt
är stadgadt, jemväl undersökningen uti alla andra
Brottmål; Dock böra Ut,lagen i dessa mål,
jemte en korrt Rubrique för hvarje, alltid ulsjtrifvas.
Riksens Ständer framhärda eic,
N:o 361,
Uppl. o. godk. hos Ridd. ou Ad. d. 29 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 29 — —
Borgare-Ståndet d. 29 —■ ■—•
Bonde-Ståndet d, a Dec. —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
tillägg uti Ansvarighets-Lagen för
Fullmägtige uti Riksgälds- Contoir et, med
afseende d utbetalningen af mindre Creditivet.
S. A. K.
Riksens Ständer, som funnit nödvändigheten
deraf, att, sedan utbetalningen af det mindre
Creditivet blifvit anvisad på Riksens Ständers
Riksgälds-Contoir, Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
ställas under ansvarighet i afseende på
utbetalningen deraf, i öfverensstämmelse med
t>3 §. Regeringsformen, samt att, hvad j f. 1
Jd om. af Ansvarighets-Lagen för Fullmägiige i
Ranquen i sådant afseende innehåller, jemväl
Underdåniga Skrifvelser.
347
bör blifva gällande för Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
så länge det mindre Creditivet på
Riksgälds-Contoiret äranvisadt, få a!lisa i underdånighet
föreslå, att, genom utfärdande Författning,
må, såsom tillägg i Ansvarighets-Lagen för Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, stadgas:
”Utbetala Fullmägtige den i 63 §. af Regeringsformen
omnämnde mindre Summa, antingen
hel och hållen, eller till större eller mindre
del, innan Konungen för dem förklarat, att
Han de äskade medel oundvikeligen har af nöden,
antingen till Rikets försvar, eller till andra
högst vigtiga och angelägna ändamål, samt
innan de derjemte undfått del af hela StatsRådets
deröfver inhemtade tankar, vare den eller
de, som till beslutet bidragit, förlustige, så
väl Riksens Ständers, som annat allmänt medborgerligt
förtroende.”
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrivelser.
Nio 36a.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. gg Nov. 1823.
Preste-Sinndet d. a g — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers nnderd. Skrifvelse, angående
åtskilliga föreslagna sätt, att tillvägabringa
en öfvergång af de mera bildade
folk-classerrte till de productiva.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
dera, att, enär de, sedan äldre tider, från
Statens sida, vidtagne åtgärder till ungdomens
uppmuntran, att egna sig åt Rikets tjenst, haft
den följd, att inom de bildade Samhälls-classerne
ett större antal ynglingar finnes, än som kan
i tjenstevägen användas', Staten alltså borde, genom
åtskillige föreslagne anstalter, söka bereda
dessa classers öfvergång till Samhällets productiva
yrken.
Af sådan anledning hafva Riksens Ständer
trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes i Nåder vidtaga
alla författningar, som för vinnandet af berörde
ändamål kunna nödige pröfvas, samt att, i sådant
afseende, ynglingars inträde uti Statens
tjenst måtte försvåras, genom dem ålagde högre
kunskaper och strängare Examina.
Vid öfvervägande af de flera inom RiksStånden
framställde förslag till den enskilda om
-
XJnderdånign Skrifve!ser. 349
tankans rigtande på närings-yrken, har jemväl
hos Riksens Ständer förekommit, hurusom ett
Techniskt och Mechaniskt Central-Institut för
practisk undervisning i hvad, som för Manufacturerne
och en del Handtverkerier erfordras,
hvilket, på sätt föreslaget blifvit, skulle istockholm
inrättas, länge varit önskadt och skulle,
om det väl organiserades, fylla sitt dubbla ändamål,
att, såsom rådförings-anstalt för sjelfva
Slöjde-idkaren, bidraga till handteringens fullkomnande,
och, såsom undervisnings-anstalt, dana
ungdom af alla classer till närings-idkare.
Enligt hvad Riksens Ständer inhemtat, förefinnes
en Mechanisk Schola, ställd under Kongl.
Landtbruks-Academiens inseende och hvilken
förestås af en Directeur, sorn] är lönlös, samt
af en .Lärare i Theorien, en för Practiquen,
med åliggande tillika, att förevisa Modellkammarens
tillbehör, och en Lärare i Machine-ritning,
hvardera med 100 Rldr lön. Vid samma Schola
användas till materialier och verktyg årligen 75
B:dr; och äro dessutom 6 Stipendier anslagne,
hvaraf aine, det ena af Co Ridr och det andra
af-joRidr, utdelas från Landtbruks-Academien,
aine åter utbetalas af E. K. Mits och Rikets
Commerce-Collegium, samt 2ine af Kongl. Bergscollegium,
å 133. Ridri6 sk. hvartdera; börande
innehafvarne af sistnämnde 4 Stipendier biträda
vid modellernas framvisande. Denna mechaniska
Schola, ehuru alltför inskränkt för ofvan
uppgifna ändamål, synes dock på lämpeligt sätt
kunna utvidgas eller ingå såsom bestånds-del uti
ett Technologiskt Institut, af den fullständigare
omfattning, som i förrberörde måtto ^är vorden
3 5° Underdåniga Skrifvelser.
projeclorad. Med öfverlemnande af en utaf Öfver-
Di recteuren Schwartz utförligen meddelad
plan till en prar.tisk undervisningr.-anstallt för
Slöjderne, eller Techr.ologisk Inrättning, fä
Riksens Ständer allisa i underdånighet hernstäl.
la, att E. K. M. täcktes, sedan vederbörande
deröfver blifvit hörde, i Nåder förordna hvad
för verkställigheten iakttagas hör; lärande de
uti sådant afseende erforderliga utgifter antingen
böra bestridas af Mariufaciur-Discontens vinst
och af hvad å den så kallade Arbetshus-Fonden
kan vara disponibelt, eller ock lämpetige
anslag härtill utgå af Landtbruks-Academiens
nanvände tillgångar.
Hvad deremot angår ett till Riksens Ständers
pröfning äfven öfverlemnadt project, att
Handels- och Navigations-Scholor måtte upprättas
eller, der de redan finnas, varda reorganiserade;
så hafva Riksens Ständer, öfvertygade, att
dylika Inrättningar tillhöra Handels- eller Skeppare-Societeternes
och Sjömans-husens omsorger ,
dels ansett det böra förväntas af enskilde personer,
som genom handel samlat förmögenhet, att
de, antingen, lika med Stiftaren af ElementarScholan
i Gefle, framlidne Commerce - Rådet
Brändström, skulle, hvar i sin ort, anlägga sådane
Handels-Scholor, eller också, efter den
beiömliga föresyn, Bruks-Societeten lemnat, förena
deras bemödanden till stiftande af ett Central-Handels-Institut',
hvartill uppmuntringar och
strödda förslag ofta blifvit gifne, dels äfven funnit
Sjöfarandes och Skeppsredares gemensamma
interesse fordra, det Na vigations-Scholor varda
inrattade och hällne vid magt. Likväl och på
Underdåniga Skrifve!ser.
35l
det en allmännare uppmärksamhet måtte fästas
vid dessa ämnen, samt likformighet beredas åt
de inrättningar, som i orterne kunna blifva organiserade
, hafva Riksens Ständer velat framföra
den underdåniga önskan , att E. K. M. täcktes
i Nåder låta af sakkunnige män utarbeta förslag
till Central - Handels- och Navigations-Institut
, samt så väl ofver dessa förslag, som i
afseende pa tillgangarne för verkställigheten deraf,
höra vederbörande Societeter; hvrrefter och
i händelse för hand varande medel icke funnes
vara för ändamålet till racki i ge, Riksens Ständer
torde, vid nästa Riksdag, få af E. K. M. emottaga
Nådig framställning af ämnet i hela dess
vidd, samt om det biträde af Staten,- hvilket i
och för ifrågavarande inrättningar kan anses erforderligt.
Riksens Ständer framhärda etc.
Förslag till en
för Slöjderna, eller 'lechnologisk inrättning.
I.
1:0 Föremålet för denna Inrättning är, att,
genom undervisnings och upplysningars meddelande
åt Slöjde-Idkare, bidraga till förkofran af
Fäderneslandets Näringar. Den bör först och
främst vara en Slöjde-Schola för ynglingar, som
ämna ingå i Närings-Ståndet, och för det andra
utgöra en practisk rådförings-austalt för sjelfva
Slöjd-Idkaren.
35a
Underdånigti Skrifvelser.
a:o Ynglingen skulle i Slöjde-Scholan, på
de vanliga så kallade Schol-fridagar, Onsdag och
Lördag, genom egen handläggning, inöfvas i
sådane Slöjde-förrättningar, hvilka kunna anses
såsom de allmännaste eller mest förefallande,
och icke allenast egna sig till en underhållande
sysselsättning vid hans ålder, utan ock förmå
gifva hans arbetsförmåga en rigtning af ändamåls-enlighet,
noggranhet och smak; omständigheter,
hvilka vid den vanliga utöfningen af
Slöjder i synnerhet vanvårdas. Dernäst skulle
honom, efter ålder och fallenhet, genom Modellers
företeende, genom besök i Verkstäder,
och genom besigtning af de förnämsta i bruk
varande Machiner, beredas en allmän eller mindre
ensidig kunskap om de vigtigaste förrättningar,
som i Slöjderna förefalla ; en kunskap, sorn
icke allenast är väsendtlig vid Näringars idkande,
utan ock, under andra förhållanden af lifvet,
högst gagnande, ehuru den, ty värr, ällmänt
saknas.
3:0 I anseende till Slöjd-Idkaren sjelf, skulle
han, vid förefallande behof, kunna vid denna
Inrättning inhemta råd och upplysningar,
samt practisk undervisning och vägledning i enskildta
ämnen, äfvensom det i allmänhet borde
Inrättningen åligga, att, genom uppmärksamhetens
fästande på de vigtigare framstegen i Slöjderna,
gifva anledning till nyttiga förbättringar
och nya företag , så vidt allt detta af Inrättnini
gens verknings-förmåga billigt kan fordras.
II.
Till eri sådan Inrättning fordras;
Underdåniga Skrifvelser'.
353
1:0 En man, som med Vetenskaplig underbyggnad
och närmare kännedom om Slöjdernas
tillstånd och behof, förenar practisk fallenhet
och håg, att egna sig till deras förkofran.
2:0 Biträden för honom af en person till
Mechaniska ritningars uppgörande och till renskrifning,
och af en annan vid undersökningars
och försöks anställande i Laboratorium; samt af
tvänne arbetare, en i träd, och en i metall, till
hvarjehanda redskaps och kärls förfärdigande,
och för att göra modeller; hvilka personer tillika
skulle vara Underlärare i Scholan.
3. Tillgång af de förnämsta Utrikes och i
Fäderneslandet utkommande skrifter, sorn omedelbart
angå Slöjder och hushållning , deras tillstånd
och utöfning, framstegen i dem och tillämpningar,
som till deras nytta af Vetenskaperna
kunna göras.
Utväg lill försöks anställande, för att i smärre
Scala pröfva allahanda nyttiga utgifter, innan
de till efterföljd föreslås, för att vid förefallande
behof utfinna förenklade, förbättrade eller nya
methoder och tillverkningssätt, och sådane, som,
ehuru på andra ställen verkställde, icke här i
lliket äro kände, och för att upplysa och vägleda
Närings-Idkarne.
Tillfälle, att, så vidt möjligt är, på stället
låta göra den erforderliga försöks-redskapen , ändra
och reparera den, äfven som att förfärdiga
modeller, föreställande icke allenast sådane väsendtliga
delar, som ingå i redskap och machiner
i allmänhet, och vid valet och verkställigheten
af hvilka man som mest felar, utan ock isynnerhet
nya uppfinningar och förbättringar, som lät
-
354
Underdåniga Skrif feiser.
tare och säkrare i modell kunna fattas oeh bedömas.
III.
Omkostnaderne för en sådan Inrättning efter
den minsta Scala, den kan verkställas, för
att i någon inan blifva gagnelig, och icke stanna
vid ett vanmägtigt företag, utan båtnad för
det allmänna, men blott förstörande för den person
, som sig dess utförande med nit åtager, äro
af tie slag: för localen , för inredningen och för
Inrättningens bedrifvande.
1:0 Inrättningen bör förses med en egen
local, der utrymme finnes, icke allenast för ett
lärosal, for Verkstäder, Laboratorium, förvaringsrum
for böcker, modeller och en samling af
Slöjde-producter, ulan ock till bonings-rurn för
de nödvändigaste vid Inrättningen anställde personer.
2:0 Med afseende på Inrättningens bestämmelse,
att tillika vara en Schola för ynglingar
och en rådförings-anstalt för sjelfva Näringsidkaren
, fordras ock för hvartdera af dessa bägge
föremål en särskild tillställning.
Till första uppsättningen af en slöjde-Scho*
la för mellan 5o och loo ynglingar fordras till
diverse redskap och verktyg (hvaraf flera af samma
slag måste göras) samt till ruinmens inred,
ning, en summa af minst 2000 R--dr.
Till en practisk rådförings-anstalt för sjelfva
Närings-ldkaren fordras deremot ett Bibliolheque,
af helt annan art, än de för vanliga lardomsyrken;
V erkstäder och Laboratorii-apparater, lika
-
XJnderdåniga Skrif velter. 35b
ledes af särskild beskaffenhet, och ändtligen en
samling af modeller, Techniska preparat och
producter; utan hvilket allt ingen ting kan företagas.
Omkostnaderne derföre äro vida större, än
de föregående, och kunna icke i'hast beräknas.
Med undantag af hvad som är enskilde personers
tillhörighet, eger Staten ännu ingen ting
annat, som skulle kunna dertill användas, än
de på Kongl. Modell-kammaren uppställde till
större delen föråldrade modeller.
3:0 Den årliga omkostnaden för Inrättningens
drifvande blefve:
För en föreståndare med famille, hvilken
helt och hållet öfverlemnar sig åt ifrågavarande
Inrättning och således icke kan hafva några andra
tjenster eller befattningar, hvilket är ovillkorligen
nödvändigt, lön . . . 2000: — —•
För ofvanbemälde a:ne personer,
Föreståndaren till biträde,
och för de (vänne Arbetarne, ett
arfvode af 250 R:dr till hvardera 1000: — —
Till inköp af de under II.
Artikeln 3 Mom. hörande Böcker,
redskap och materialier för försöken
; Verktyg och Materialier för
Verkstaden och Scholan, samt andra
tillfälliga omkostnader ett årligt
anslag, som, derest föreståndaren,
likt vanliga Embetsman,
skall kunna använda sin lön endast
till sin bergning, och så framt
han verkligen skall vara i stånd, att
35*>
Underdåniga Skrif veis*?'.
uträtta något, icke kan upptagas
till mindre, än . 3000: —
Summa B:co JR:dr 6000 : — —•
Ehuru denna summa af enskilda individer
icke sällan fortares, skall den måhända likväl i
allmänna omdömet synas öfverdrifven, da fråga
är att använda den för ett ändamål, som, i anseende
till dess vigt, ar i sjelfva den Medborgare-class,
hvars nytta dermed omedelbart åsyftas,
endast af några få upplyste medlemmar insedt.
Det bör åligga föreståndaren vid ifrågavarande
Technologiska Inrättning, att vid Kongl.
Landtbruks-Academiens sammanträde, på dess
årliga högtidsdag, uppläsa en berättelse om de
åtgärder, hvarmed denna Inrättning det förflutna
året sökt verka för dess ändamål; och torde
denna Berättelse i det påföljande häftet af Kongl.
Acadetniens Annaler böra intagas.
Underdåniga Skrifveiser.
357
N:o 363.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 29 Nov. i8?5.
Preste-Ståndet d. 29
—
Borgare-Ståndet d. 2g -— —
Bonde-Ståndet d. 1 Dec. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majds Nådiga Bref, angående
upphörande af extra Gruf v eli jolpen
i Stora Kopparbergs Län.
S. A. K.
XJti Nådig Skrifvelse af den 25 nasti. Januarii,
har E. K. M. gifvit Riksens Ständer tillkänna,
hurusom, i sammanhang med en hos E. K. M.
afgjord fråga, om Dal-Allmogens frikallande från
Mantals-penningarnes utgörande, genom kol-Ie£-  verering till Kopparbergs-Iaget , jemväl förekommit
ett, i E. K. M:ts och Rikets Kammar-Collegii
Underdåniga Utlåtande öfver ämnet, framstäldt
samt af Landshöfdinge-Embetets i Stora Kopparbergs
Eän uppgifter föranledt, underdånigt
förslag, att den så kallade extra Grufvehjelpen
kunde alldeles upphöra, och deremot full Bevillning
påföras den Grufvehjelp-skyldige Allmogen;
men att E. K. M. funnit detta förslag innefatta
ett ärende af den beskaffenhet, att det
borde hvila intill näst blifvande Riksdag; Och
har, på sådan grund, E. K. M. i Nåder öfverlemna!
åt Rikets nu församlade Ständer, att i
Bihang till Rikt-Sl, Prot. 182}. loide Saini. 2 li. 17
358
Underdåniga' Skrifvelter.
ämnet vidtaga det med Statens nytta och allmänna
beskattningsgrunder närmast instämmande
beslut.
Riksens Ständer hafva af de vid den Nådiga
Skrifyelsen fogade handlingar inhemtat: att
den ifrågavarande, så kallade extra Grufvehjelpen,
i äldre tider tillkommen, såsom ett frivilligt
åtagande af Allmogen till Stora Kopparbergs
Grufva, då den för timade olyckor behofde repareras
och förbyggas, bestått i utgörandet 2f åtskilige
slags stockar, jemte vissa dagsverken efter
hemmantal i de Sockmr, der den eger ruin,
nemligen: uti Svärdsjö, Wika, Thorsångs, Sundborns,
Tuna-Ofvanbrons, Gagnefs, Mora, Orsa,
Elfdalens, Vänjans, Leksands, Rättviks, Ore ,
Ahl och Bjursås Socknar, samt efter åsatt Kronovärde
bestiger till 510 R:dr 36 sk. 2 rst.; att
Allmogen deremot åtnjutit frihet från andre gärder
och betalningar samt, likmätigt Kongl. Resolutionen
af deri 18 December 1765, äfven
borde vara befriad från utgörande af helaRiksdags-Bevillningen
och extra-ordinarie utskylder,
så länge och intill dess framdeles sådana författningar
blefve vidtagne, hvarigenom Allmogen
kunde Grufvehjelp-lasten undgå, då denna
Allmoge, lika med den öfrige Allmogen i Riket,
skulle de förefallande Bevillningar och extraordinarie
utskylder underkastad vara; att vid
1789 års Riksdag berörde frihet inskränktes till
hälften af hvad annan Rikets Allmoge skulle i
Bevillning erlägga 5 att eri sådan lindring oförändrad
fortfarit till 1815 års Riksdag, då i Bev
i lini ngs-Förordn ingen infördes, att Allmogen
finge åtnjuta enahanda lindring, ej blott för Gruf
-
Underdäniga Skrifvetser.
vehjelpen, utan ock för Mantals-kolen; och sluteligen
att extra Grufvehjelpen, jemte en det
andre förläningar till Kopparbergs-laget, blifvit,
genom Kongl. Brefvet till E. K. Mits och Rikets
Kammar- och Bergs-Collegier samt StatsContoir
af den 5 Martil 1803, indragen till
Staten, hvarefter denne Grufvehjelp, förvandlad
i penningar efter årlig Markegång , ingått till
Stats-Werket.
Då således Upplyst är, att extra Grufvé
hjelpen
icke utgör någon ständig ränta och nu
mera icke eller för Kopparbergs-laget erfordras,
samt ofvanberörde Kongl, Resolution af den 18
December 1765 innehåller, att denne utskyld
framdeles skulle upphöra och den dertill skyldige
Allmogen i stället utgöra Bevillning och extra,
ordinarie utskylder, lika med den öfrige Allmogen
, hafva Riksens Ständer ansett sig desto heldre
höra bifalla, att extra Grufvehjelpen må upp.
höra, som Stats-Werkets inkomst deraf icke motsvarar
den minskning i Bevillning, som uppkommit
af den, t och för densamma, Allmogen
hittills medgifne lindring, hvilken alltså Icke
kommer att framdeles ega rum; Och låta Riksens
Ständer för öfrigt i den utfärdande Bevillning:,
- Förordningen upptaga de förändringar,
sorn, dels af extra Grufvehjelpen* upphörande,
och dels af andra, i afseende på Dal-Allmogens
prasstationer, förekomneomständigheter, kunna föranledas.
Detta beslut fä Riksens Ständer, till svar å
E. K. Mas Nådiga Skrifvelse, i underdånighet
Anmäla; och Riksens Ständer framhärda etc.
3&o Underdåniga Skrif veter.
N:o 364.
Uppl. o. godk. hos samtl. Riks-St. d. 29 Nov. 1823.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, med anhållan
, att Hennes Majit Drottningens
Hoga Kroning måtte för sig gå.
S. A. K.
Fridsamma oell lugna år hafva varit Sveriges
lott, sedan E. K. M. emottog de Kronor, till
hvilka arfs-rättens anspråk, grundade på Folkens
fria val, gåfvo E. K. M. en dubbel rätt.
Minnet af den Krönings-act, som, under
senast förflutne Riksmöte, högtidligen beseglade
Förenings-bandet mellan E. K. M. och Dess
undersåtare , gläder deras lijertan och pryder deras
häfder. Men om denna tidpunct , genom
händelsernas högre ledning sålunda utmärkes;
om den alstrat det lyckligare tillstånd, vi ega,
att se upplysningens framsteg, hvarken qväfvas
af magtens tvång, eller öfverdrifvas af sjelfsvåldets
utbrott, så framter äfven den närvarande
tiden förnyade anledningar tili glädje och tillfredsställelse
för Nordens förenade Riken.
Ränge hade en försvagad helsa tvingat E,'
K. Mits hoga Gemål, att under mildare luftstreck
söka förbättring, ett vilkor för E. K. M:ts sällhet.
Detta ändamål ernåddes, och H. M. skyndade
åter till en saknad Gemål och Son. Ehnes
M:ts anträde på Svenska jorden var en allmän
glädje-fest; och Rikets nu församlade Ständer,
vittnen till den sällhet, Htnes M:ts närva
-
Unilerdnniga Skrif veiner'.
ro inom Konungahuset fullkomnat,’ och öfvttr-'
tygade, att goda Regenters enskilda frid oell
förnöjsamhet stå i närmaste förening med Folkens,
känna lifligen den underdåniga tacksamhet,
de äro H:nes M:t skyldig!.
Intagne af detta tänkesätt, anhålla Riksens
Ständer hos E. K. M. i underdånighet, att såsom
en ny gärd af deras underdåniga vördnad
och tillgifvenhet för H:nes M. Drottningen, Dess
höga Kröning må, efter uråldrigt bruk, för sig
gå; och Riksens Ständer anse sig derjemte böra
förena den underdåniga önskan, att E. K. M.
Sjelf täcktes Nådigst pröfva och bestämma, när
tiden dertill må. vara lämpligast.
Riksens Ständer anhålla, att i E. K. M:ts
ynnest och Nådiga benägenhet städse få vara inneslutne;
Och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 365:
Uppl. o. godk. hos samtl. Riks-Sf. d. 1 Dec. 1823.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majlis Rådiga Bref, rörande
inrättningen af ett Handels-LånéContoir
i Götheborg m. m.
S. A. K.
"Uti Nådig Skrifvelse af den ig sislidne Februarii,
har E. K, M. till Riksens Ständer öf
-
Underdåniga Skrifvelser,
verlemnat, alt utfinna tjenllga mede! till afhjelpande
af förlägenheten 1 Götheborgs Stads handel
och att i sådant afseende öfverväga, antingen
huruvida ett Handels-Läne-Contoir i berörde
Stad, på de vilkor, E. K.. M:ts Befallningshafvande
uti Götheborgs-» och Bohus Län föreslagit,
måtte inrättas, eller om en särskild ut.
grening af de allmänna Låne-anstalterne i Riksens
Ständers Banque kunde varda till Götheborg
förflyttad.
Riksens Ständer, sorn, uti deras underdåniga
Skrifvelse af den 17 sistlidne November,
rörande Rikets Penninge-väsende, n>, m. anmält
det beslut, att en särskild afdelning af BancoD
isconleu må inrättas i Götheborg, förmoda att,
genom en sådan anstalt, det af E. K. M., på sätt
ofvan berördt är, åsyftade ändamål fullkomligen
skall kunna vinnas.
Hvilket Riksens Ständer, till svar å E. K.
Ma* högstberörde Nådiga Skrifvelse, få i underdånighet
meddela; och Riksens Ständer framhärda
etc,
Underdåniga Skrifvelser.
363
N:o 366.
Uppl. o. godk. hos samtl. Riks-St. d. 1 Ber. 18-23.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
anläggandet af en vattenledning till
Carlscrona.
S. A. K.
Uti Nådig Skrifvelse «f den ig sistlidne Februarii,
aflåten till Riksens Ständers Stats-Utskott,
har E. K. M. behagat gifva tillkänn*, att, tedan
i anledning af Borgerskapets i Carlscrona,
genom dess Fullmägtig, vid 1815 ars Riksdag,
gjorda underdåniga ansökning om understöd at
allmänna medel till anläggande af en, redan år
1798, utaf nu mera aflidne Directeuren Schweder
föreslagen vattuledning från Lyckeby-källa
' till nämnde Stad, E. K. M., med förklarande
af De ss Nådiga benägenhet, att, i mån af tillgår»
garne , understödja detta företag, i Nåder förständiga!
Befälhafvande Amiralen vid ÖrlogsFlottan
och E. K. Mits Befallningshafvande uti.
Blekinge Län, att om undersökning, i afseende
på förslagets verkställighet och kostnaderne dervid,
gemensamt föranstalta, samt inkomma med
underdånig berättelse i ämnet, jemte kostnadsförslag
och uppgift på del bidrag, som af Stadens
innevånare för Inrättningen blefve att påräkna,
samt Befälhaivande Amiralen och Fl. K.
Mus Befallningshafvande, i följd häraf, underdånigst
anmält, dels att, på erhållen underrättelse,
alt lika friskt och godt vatten, som det från
364
Underdåniga Skrifvelser.
Lyckeby-kSlIa, kunde med mera fördel ledas
från de så kallade Stamp-källorne, belägne vid
Lyckeby-å och på Augerums egor, Directeur
JVlechanicus George Stephens besigtigat sistnämnde
local och meddelat, sa väl betänkande om
vattenledningens utförande derifrån , som särskildta
förslag öfver kostnaderne, om trä-rör eller
gjutne jern-rör användas; dels att CommissionsLandtmätaren
D. Ahelin å Geometrisk Charta affattat
den af Stephens uppgifne plan för vattenledningen,
tillika , uti afgifven berättelse, upplyst
, att, på omkring 500 alnars afstånd norr-ut
från Stamp-källorne funnos st:ne käll-språng med
rensmakande godt vatten, belägne uti den så kallade
Muggehagen å Augerums egor och omgifite
af en med källsprång uppfylld sidländ äng,
hvilken vattentillgång kunde, medelst en långs
Augerums-å uppförd stark förmur eller Bassin,
förenas med Stamp-källorne, och att på den af
Stephens företrädesvis anviste linea för vattenledningen
betydliga höjder skola möta, hvadan
fedrörens nedgräfuing komma att medföra större
kostnader, än om vattnet leddes öfver en annan
på Chartap utmärkt längre sträckning öfver en
mera sidländ jordyta, samt dessutom föreslagit,
att rör af moget och i rätt tid hugget furuträd,
förvarade på uppgifvet sätt, måtte, till besparing
i kostnaderne, heldre, än gjutne jern-rör, till vattenledningen
begagnas, äfvensom att en särskild
ledning af åvatten från strömfallet vid Pappersbruket
Marieforss kunde varda inrättad; dels att,
efter undersökning å de inom Carlscrona befintelige
brunnar, Stephens gifvit tillkänna, att betydligt
valtenförråd kunde erhållas, genom utvid?
Underdåniga Skriffel ser'.
365
gande och förbättring af 4 St. bland dem, hvaröfver
särskildt kostnads-förslag äfven är vordet
upprättadt; dels ock slutligen, att Carlscrona
Stads innevånare, vid allmänt sammanträde, förklarat
sig vilja med 1,500 R;dr årligen bidraga
till vidmagthållande af vattenledningen , om den
på Kronans bekostnad blefve fullbordad, E. K.
M. ej allenast funnit för godt, att i Nåder förordna,
det en vattenledning till Carlscrona från
de uppå Augerums egor belägna källor borde anläggas
och gjutna jern-rör, såsom mest varaktiga
dertill begagnas, samt att nämnde källor äf- '
ven skulle, genom en Bassin, sammanbindas med
de uti den så kallade Muggehagen befintliga
källsprång; utan äfven, med uppskjutande af dess
Nådiga beslut i frågorne om vattenledningens
förande på en ]ängre linea, än den af JDirecteuren
Stephens företrädesvis föreslagna, och om inrättandet
af en särskild ledning af åvatten, anbefallt
Befälhafvande Amiralen och Landshöfdingen
i Länet, att låta upprätta och insända underdåniga
förslag, så väl öfver kosnaderne till
uppförandet af ofvanförmäldte Bassin i och för
den föreslagne tillökningen uti vattenledningen,
samt i öfrigt åt Landshöfdingen uppdragit, att,
i föreskrifven ordning, besörja anläggningen af
den projecterade vatten-reservoiren inom Carlscrona
, samt, i afseende på vtlkoren ej mindre
för Kronans dispositions-rätt öfver de för vattenledningen
påräknade källor och vattendrag å Augerums
egor, än för vattenledningens obehindrade
anläggning i hela dess sträck ning , inhemta vederbörande
Hemmans- och Jord-egares yttranden, äfvensom,
å £• K. M;ts och Kronans vägnar, med
366
Protocolls- Utdrag'.
Stadens innevånare träffa slutlig öfverenskommelse
om erläggandet af del utaf deni erbud n* årliga bidrag
lill vattenledningens och vatten-reservoirernes
underhållande, öfver hvilka sistnämnde jemväl full
dispositions-ratt borde K on?n förbehållas ; hvarefter
merbemälde Embetsman med de infordrade
kostnads-,förslagen inkommit, äfvensom behöriga
Protocolls-Utdrag blifvit ingifne , ut visande, dels
alt både egarne af Augerums hemman och öfrige
Jord-egare, öfver hvilkas egor vattenledningen
kunde komma att gå, enhälligt medgifvit
densammas obehindrade verkställighet, blott med
förbehåll, att den skada, 6orn sålunda kunde dem
tillskyndas, måtte varda ersatt, och att de hvarje
år skulle om arbets-linien erhålla kunskap,
för att derefter rätta egornes häfd, dels ock att
Stadens innevånare bekräftat sin öfverenskom.
melse om erläggande af 1,500 R:dr .Banco årligen
till vattenledningens underhåll och öfverlemnat
densamma jemte de brunnar, som inom
Staden varda inrättade, till Kronans fulla disposition;
Och har E, K. M., med framställning
af angelägenheten och fördelarne af ifrågavarande
vattenledning, yttrat den Nådiga önskan, att
Riksens Ständer ville anslå de för ändamålet
nödige medel, att fördelas å 5 på hvarandra följande
år, efter hvilken tills förlopp Inrättningen
borde vara fulländad.
Af åtskilliga jemte denna Nådiga Skrifvelse
till Stats-Utskottet öfverlemnade handlingar och
Chartor hafv3 Riksens Stander funnit det vara
utröndt: att Carlscrona Stad saknar tillgång på
1 ris k t valten och mäste afhemta denna förnödenhet
på ett afstånd af ^ mil ifrån bladén; att till
vattens transporterande för Orlogs-Eioitans be
-
XJtider dani ga Skrivelser. 367
hof hittills minst 5000 R:dr af Flottans Statsanslag
årligen blifvit använde; att vid inträffande
krigstillfällen , isynnerhet vårtiden, under
islossningen, då Flottan skall insamla friskt vatten
, denna kostnad komine att fördubblas och
sjukdomar dessutom genom bristen på godt vatten
föranledas; men alt ifrågavarande behof likväl
kan afhjelpas medelst anläggande af en vattenledning
irån de på hemmanet Augerums egor
belägna källor; äfvensom Riksens Ständer
inherntat, att kostnaden i och för verkställigheten
af denna vattenledning skulle, enligt af Directeuren
Stephens deröfver upprättade förslag,
om vattenledningen inrättas med furu-stockar,
uppgå till 50,107 R:dr; men, om gjutne jern-rör
dertill begagnas, komma att bestiga till 125,891'
R:dr Banco.
Då denna angelägenhet, hvilken med skäl
synes hafva påkallat den uppmärksamhet, E. K,
M. deråt behagat i Nåder lemna, eger ett oskiljaktigt
sammanhang med Rikets Sjö-försvar, hafva
Riksens Ständer alltså ansett det egenteligen
böra blifva Statens åliggande, att bestå de medel,
som till utförande af ofvanberörde företag erfqrdras
; hvarförutan , i Riksens Ständers tanka,
Orlogs-Flottan, som af företaget hufvudsakligen
skulle komma att njuta fördel, bör till bestridandet
af kostnaderne dervid bidraga. På sådan
grund och då Riksens Ständer icke äro i tillfälle,
att med visshet afgöra, hvilketdera af de
för ifrågavarande vattenlednings anläggande uppgifne
särskildte sätt bör företrädesvis antagas, eller
huruvida den högre kostnad, sorn skulle åtgå
till anyändandet af jern-rör, heldre än trä
-
368
Underdåniga Skrifvelser.
rör, ersattes af jern-rorens längre varaktighet';
få Riksens Ständer till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna, att efter hvilkendera af dessa
planer, som E. K. M. kan i Nåder firma tjenligast,
låta vattenledningen fullborda; och hafva
Riksens Ständer för detta ändamål anslagit 16,666
R:dr 3* sk. Banco årligen under 5 år eller intill
nästa Riksdag, hvilken Summa, enär StatsWerkets
inkomster för andra oundvikliga och
angelägna behof redan blifvit använde och således
för denna utgift icke lemna någon tillgång,
skall af Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, genom
Stats-obligationer, anskaffas och i förhållande till
behofvet för det sätt, sorn för utförandet kommer
att af E. K. M. antagas, till förvaltningen
af Sjö-ärenderne utbetalas, emot särskild och
speciel redovisning för användandet, hvilken bör
underställas Riksens Ständers och deras Revisorers
granskning. I öfrigt hafva Riksens Ständer
heslutit; att detta anslag endast skall användas
till materialiers anskaffande, och sjelfva arbetet»
utan ersättning, genom Örlogs-FIottans försorg,
verkställas; att vattenledningens framtida underhållande
bör af Flottan besörjas; samt att deremot
de 1,500 R:dr, som Carlscrona Stads innevånare
erbjudit sig, att fot denna underhållskostnad
årligen utgifva, och för hvilkas erläggande
särskild förbindelse bör affordras Staden,
skola till Riksgäld*-Contoiret ingå.
Hvilket allt Riksens Ständer få, till svar
å E. K. M:ts högstberörde Nådiga Skrifvelse, i
undånighet anmäla; Och Riksens Ständer framhärda
etc.
Underdåniga Skrifvclser
-
N:o 367.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-Sl. d. 1 Dec. 1823,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref,
angående ett Höganäs Stenkols - TVerk
beviljadt understöd af Stats-rnedlen.
S. A K.
T-Jti Nådig Skrifvelse, afiåten till Riksens Standers
Stats-Utskott den 25 si stlid ne Januarii, har
E. K. M. dels tillkännagifva, att, sedan, uppå
delegarnes i Höganäs Stenkols-Werk underdåniga
ansökningar, E. K. M., genom Nådiga Resolutioner
af den 27 Martil och den 22 Maji
1819, tillåtit, att det, vid senaste Riksdag, af
Riksens Ständer, till arbetets bedrifvande å en
ny sänkning af det så kallade Ryds-Schakt, beviljade
understöd af 15,000 R:dr årligen, eller
för en tid af 5 år tillsammans 75,000 R:dr, finge,
ernot de af Riksens Ständer bestämde vilkor,
men på uppgifven kortare tid, förskottsvis uppbäras,
samt i följd deraf 51,000 R;dr blifvit till
Stenkols-W erkels delegare utbetalde, GeneralLieutenanten
m. m. Herr Grefve De la Gardie,
å egne och öfrige delegares i berörde StenkolsWerk
vägnar, hos E. K.. M., jemte anmälan,
det åtskillige hinder uppstått emot fortsättningen
af arbetet i ofvannämnde nya Schakt-sänkning,
samt, på anförde skäl , i underdånighet anhållit,
ej mindre om befrielse från skyldigheten, att
med de a omförmaldte anslag återstående 24,000
37o
UnderJantga Skrifvelser.
Rdr drifva ett sådant arbete, än äfven om Nå*
dig tillåtelse, att samma belopp matte, vid »lutlig
liqvid, anses såsom förskott 5 de, vid i H * 5
års Riksdag, delegarne tillagde, men sedermera
indragne, utförsel-prsemier; hvarefter E. K. M.,
under den 11 April 1821, i Nåder förklarat, att
denna underdåniga ansökning ej kunde bifallas,
samt efter det Stenkols-Werkets Interessenter,
hörde öfver E. K. M:ts och Rikets Bergs-Collegii
underdåniga hemställan, huruvida undersökning
borde ega rum till utrönande om lntelessenterne
uppfyllt deras åtaganden i och för
det dem tilldeldta understödet, underdånigst anmält,
att samma orsak, som år 1820 vållat arbetets
upphörande i det nya Schaktet, äfven allt
framgent hindrat dess fortsättande, den 5 September
sistlidet år, i Nåder yttrat, det den ifrågasatte
undersökningen icke vore nödvändig, utan
borde ärendet vid nästföljande Riksdag till
Riksens Ständers pröfning hänskjutas, dels ock
till Stats-Utskottet öfverlernnat handlingarrie i
målet, för en fullständigare ledning vid bedömandet
och föreslåendet af de åtgärder, hvartill
förekomne omständigheter kunde föranleda.
I sammanhang härmed har hos Riksens
Ständer förekommit en af General-Lieufenanien
tn. m. Herr Grefve JJe la Garilte gjord motion ,
deruti Herr Grefven, med framställning af Höganäs
Stenkols-Weiks, vid flera tillfällen, ådagalagde
och erkända nytta för Riket samt förlusten
vid Werkets möjliga upphörande, derest
ej Staten meddelar Stenkols-Grufve-Bolaget ytterligare
understöd, å ^Bolagets vägnar, föresiagir,
alt antingen Werket måtte, på uppgifne vilkor,
Underdåniga Skrifvelser. 371
inköpas af Staten, eller ock att, så val afskrifning
af de till arbetet å Ryds-Schakt använde
51,000 Rtdr, sorn andra tillika yrkade förmåner
kunde Bolaget beviljas; Och hafva Riksens Ständer
af Eer-gs-Rådet G. Brolings och Directeuren
C. D. af Uhrs, den 30 Junii 1820, i anledning
af då verkstäld undersökning å StenkolsWerket,
afgifne Utlåtande inhemta!: bland an.
nät, att Ryds-Schaktets sänkning till den undre
kolflötsen icke kunnat fullföljas, så framt ej åtskillige
ytterligare kostnader först blefvo använde
lill Angmachinens flyttande och uppsättning
för vatten-uppfordring, genom hvilka anstalter
all farhoga för framtida hinder i arbetets fortsättning
till berörde del förmodades skola undanrödjas;
stt, ehuru gamla Grufvorne i flere
år torde kunna begagnas med någon inskränkning
af arbetarnes antal och minskad kolbrytning,
skulle likväl, om det nya Grutve-fältet
öfvergåfves och de förberedande åtgärderne för
framtida koltägt blefvo uraktlåtne, den tid snart
inträffa, då, under en bristande tillgång inom
Landet, utländska Stenkol åter måste införas,
hvilkas utträngande skulle medtaga en längre
tid;'att i Sienkols-lagret äfven funnes en nästan
outtömlig tillgång af eldfast lera, i synnerhet
användbar för anläggning af Glasbruk, Porcelaines-Fabriquer,
Gjuterier, och alla sådane
inrättningar, der en lätt tillgång på bränsle underlättade
till verkningarne och hafvets nära granskap
tillika gynnade afsatt ningen; samt att för
öfrige, genom anställde borrningar och Schaktarbeten,
vore titröndt, att Stenkol träffas på en
sträcka af flera inil omkring Höganäs.
372
Underdåniga Skrifvetser.
Detta allt hafva Riksens Ständer tagit i rioga
öfvervägande; Och hvad först angar det af
General-Liutenanten m. m, Herr Grefve De la
Gardie, å delegarnes i Höganäs Stenkols-Werk
vägnar, alternativ framstäldte Förslag, att detta
Werk måtte för Statens räkning inköpas ; så hafva
Riksens Ständer icke funnit skäl, att samina
Förslag antaga, enär, utom det att Stafs-Werkets
tillgångar ej medgifva sådant, otvifvelagtigt är,
att ifrågavarande Inrättning bäst drifves och förvaltas
af enskilde delegare. Beträffande åter Vågan,
huruvida Stenkols.Werket läinpeligast må
kunna af Staten understödjas, hafva Riksens
Ständer, med afseende å hvad i ofvanberörde
måtto upplyst och utredt blifvit, nu velat besluta,
att den fordran, Stats-Werket för beviljade
lån iocb för Stenkols-Grufve-driften eger hos framlidne
Hans Excellence Herr Grefve Ruuths Sterbhus
innestående, till ett belopp af 199,560 R:dr
Banco, med derå löpande ränta, må afskrifvas
oell öfverlåtas på Interessenterne uti Stenkols-;
Werket, under följande vilkor:
1:0 Att Höganäs Stenkols-Grufve-Bolag bör
ombesörja teckning och uppbörd af en Fond, stor
200,000 Rldr Banco, hvilken Fond ovilkorligen
skall användas för nedsänkningen af Ryds-Schakt,
för arbetets bedrifvande på nedre Flötsen, och
för inrättandet af sådane Fabricationer, hvartill
i synnerhet den ymniga tillgången af eldfast lera
erbjuder rudimaterier.
2:0 Detta nya Bolag, som inom s:ne år
efter kungörandet af Riksens Ständers nu fattade
-
Underdåniga Skrif vetter,
uti
ide beslut, bör vara upprättadt, skall, genom ordentliga
Räkenskaper, hvilka granskas a£ Riksens
Ständers Revisorer, redovisa, pa hvad sätt
och till hvad belopp den tecknade summan blifvit
använd»
3:0 Till säkerhet för Staten, alt denna summa
till förenämnde ändamål användes, bör af.
betalningen å framlidne Hans Excellence, Herr
Grefve Ruuths Sterbbus’s skuld till Staten, tills
vidare och på vanligt sätt, erläggas till Riksens
Ständers Riksgälds-Contoir; men något å Actiebeloppét
icke af Bolaget lyftas förr, än, genom
Räkenskaperne, blifvit styrkt, att hela den tecknade
summan är för ändamålet vorden använd.
Derefter skall Bolaget vara berättigad!, ej mindre
att uttaga hvad, sorn till Riksgälds-Contoiret
influtit, så Vä! uti Capital-afbetalningar, Born de,.
ifrån den dag Riksens Ständers beslut i detta
ämne blifvit fattadt, upplupne räntor, än äfven
att i den mån, Fänet, enligt de afgifne Skuldebrefven,
utgår, detsamma, lill hela det återstående
beloppet, så väl i hufvudstol sorn ränta,
uppbära; kommandes ifrån samma lid Bolaget att
frikallas från den i 2:dra puncten föreskrifna
speciella granskning af Werkets Räkenskaper.
4:0 Sedan den nya Actie-teckningen skett,
bör Bolaget afgifva sin förbindelse, att, enär
Sienkols-Werket lemnar en vinst af 8 procent,
erlägga till Staten 1 procent, och således behålla
y procent; då denna vinst uppgår till 10 procent,
likaledes utgifva 3 procent; och vid 12
procent betala till Staten 3 procent, hvilken rän
Bihang
till Riki-St. Prat, 1823, t ode Sami, z B, a 8
Underdåniga Skrifvelser.
ta ät den högsta, som af Bolaget någonsin korn*
mer att för Capitalet erläggas.
5:0 Hvad som, vid 1823 års slut, af Bolagets
särskilda skuld till Stats-Werket, stot
51,000 R:dr, kan återstå, efter afqvittning emot
till verknings-prsemierne , Stenkols - qvantiteter,
föryttrade under den ifrån och med år 1 8 19 förflutne
tid, hvilka prsemier vid 1815 års Riksdag
bestämdes till 6 sk. för hvarje Tunna Stenkol
, må, i händelse nya Bolaget kommer i verksamhet,
afskrifvas; kommande dessa prsemier att
upphöra med innevarande års slut, ehvad de
af Riksens Ständer Bolaget nu erbjudne vilkor
antagas eller icke.
Med anmälan af detta beslut, få Riksens
Ständer hos E. K. M, tillika i underdånighet
anhålla, det E. K. M. läcktes å Stenkols-Werket
fästa Dess Nådiga uppmärksamhet, samt låta
hvad af Riksens Ständer sålunda är vordet
beslutet komma till verkställighet på ett sätt, att,
icke allenast det dermed åsyftade ändamål, utan
ock Statens samt Bolagets fördel må i möjligar
ste måtto befordras.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
375
N:e 368.
Uppl. o. godk. hos samel. Riks- St. d. t Dec. 1823.
Riksens Ständers underdåniga. Skrifvelse, i anledning
af Kungl. i}Jaj:ts Kådiga Proposition,
i afseende på fortfarandet af det
Convoy-Cummissariatet beviljade Creditiv.
S. A. K.
Sedan, enligt Riksens Ständers beslut, vid sistlidne
Riksdag, Convoy-Commissariatets Ordinarie
Fond, 66,6f)G R:dr 32 sk. Banco, om året,
blifvit indragen och till 3ldje Hufvud-Titelns
förstärkande använd, men deremot ett. årligt
Creditiv, till enahanda belopp, anvisadt på Riksgälds-Contoiret
, att af Cornmissariatet begagnas,
i händelse utgiften öfverstege inkomsten ; så har
E. K. M., genom Nådig Proposition af den 25
sist lid ne Januarii, till försäkrande af ConvoyInrättningens
framtida bestånd, af Riksens Ständer
i Nader äskat, att Convoy-Commissariatet,
så vida den i förenämnde matto vidtagne disposition
af dess Ordinarie Fond komme att fortfara,
måtte än ytterligare vid omförmäldte Creditiv
bibehållet varcPa.
I anledning af hvad E. K. M. sålunda i
Nåder framställt, få Riksens Ständer nu i underdånighet
åberopa deras, under den 20 sistlidne
November, aflåtne underdåniga Sk rifvelse,
rörande Riks-Statens ^idje Hufvud -Titel, i hvad
denna Skrifvelse innehaller Riksens Ständers be
-
Underdåniga Skrifreiser.
slut; sa väl om särskildt uppförande å nämnde
Hufvud-Titel af det å Sjö-Tulls-Intraderne, för
Convoy-Commissariatets behof anslagne belopp,
66,666 R:dr 32 sk., som i afseende på dispositionen
af ett å Riksgälds-Contoiret stäldt motsvarande
Cieditiv.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 36g.’
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 3 Rec. 1823*
Preste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Ståndet d. 4 — —
Bonde-Ståndet d. 4 — —
Riksens Sländers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majlis Kådiga Proposition,
angående ny Författning om Mätt, Mål
och Vigt.
S. A. K.
.T betraktande af de flere olägenheterj som till*
skyndas handeln och allmänna rörelsen , förtne*
deist de inom Riket bruklige Mått , Mål och
Vigter af särskildte slag, har E. K. M., uti till
Riksens Ständer aflåten Nådig Skrifvelse af den
25 Januarii innevarande år, äskat deras medverkan
för antagandet af en allmän Författning
i detta hänseende, om hvilkens utgifvande Riksens
Ständer, under den 2 2 Martil och den 13
Underdåniga Skrifvelseri
377
April 1810 samt den 14 Martii 1818, framburit
sine underdånige önskningar. Handlingarne, som
E. K. M. L Nåder låtit tillställa de Utskott,
hvartill frågan varit remitterad, bestå hufvudsakligen
af:
i;o Förslag till öfverseende af Författningarne
rörande Sveriges Mått, Mål och Vigt samt
deras reduction till enhet, utarbetad af en dertill
i Nåder utsedd Commission , till K. M. underdånigst
ingifvet under den 12 Maji 1789.
2:0 Någre Fullmägtiges af Bonde-Ståndet i
vid Riksdagarne åren 1810 och 1812, ä deras hemmavarande
Committenters vägnar, gjorde underdåniga
framställningar om tillåtelse, att i Bergslagerne
få nyttja Pyndare , och att det Cubiska.
Tunnemålet måtte utvidgas till innehållande äfven
af öfvermalskapparne, jemte General-Landtmäteri-Contoirets,
i förra hänseendet, till E. K.
Mus och Rikets Kamtnar-Collegium, under den 2 8
Eebruarii 1812, på begäran, afgifne Utlåtande.
3:0 E. K. M.-ts och Rikets Kammar- Bergsc
eli Commerce-Collegiers underdåniga Utlåtande af
d. 7 December 1819 öfver desse framställningar ;
samt sluteligen
410 Kongl. Vetenskaps-Academiens, på Nådigste
befallning, under den 23 November sistlidet
år, underdånigst afgifne Betänkande, innehållande
ett, efter noga skärskådande af alla i ämnet
afgifne upplysningar och anföranden , utarbetadt
Förslag till grunderna för en ny allmän
Författning, rörande Mått, Mål och Vigt, hvilket
underdåniga Betänkande, på E. K. Mits Nådiga
befallning, blifvit af Trycket utgifvet och
378
Underdåniga Skrif pelser.
uti erforderligt antal Exemplar till Riks-Stånderts
Reda-möter utdeldt.
Af alla dessa Nådigst öfverlemnade Handlingar,
hvilka med all omsorg blifvit granskade
och sinsemellan jemförde, hafva Riksens Ständer
i underdånighet inhemtat, ej mindre de visa och
fullständiga åtgärder, som E. K. M. i Nåder
vidtagit till utredande af detta för Kronans uppbörd
samt all handel, Rikets Innevånare emellan,
så vigtiga ärende; utan äfven*alla de upplysningar,
sorn funnits för Riksens Ständer nödige,
för att härutinnan stadga sin öfvertygelse,
samt inför E. K. M. i ett sammanhang framlägga
sine tillförene, vid flere Riksdagar, yttrade underdåniga
önskningar om vidtagandet af en ny,
pä vetenskapliga grunder utarbetad och till enhet
red ucerad, författning i detta hänseende, från
längst aflägsna tider påkallad, och som troligen
i framtiden skall bereda välgörande verkningar.
Riksens Ständer anse något tvifvelsmål icke
kunna ega rum om nödvändigheten , att afskaffa
mångfald och tvetydighet uti måttet för sådane beräkningar
, hvaraf allmänna säkerheten i alla handels-transactioner
och uti liqvider om Kronans
uppbörd beror; Och alldenstund Kongl. Vetenskaps-Academiens
förslag synes, i Riksens Ständers
tanka, hafva ett afgjordt företräde framför
de hittills uppgifne, derigenom: att den önskade
förbättringen kari vinnas med minsta uppoffring
af tnöda och vanor för närvarande generation*;
att Embetsmannen, som först vid tillämpning
af den nya ordningen möter besvärligheter
, skall finna dem, under loppet af kommande
år, rikeligen ersatte uti enklare Arbets
-
Underdåniga Skrif pelser.
meth ode, redighet och besparad tid, samt sitt för
Allmänheten destomindre några svårigheter är©
att befara, som de gamle måtten aro med de
nya commensurable och benämningarne å båda
kunna, man och man emellan, tills vidare bibehållas;
fördenskull få Riksens Ständer i underdånighet
tillstyrka antagandet af ofvanberörde
Eörslag, på sätt här nedanföre i hvarje särskildt
f»ll i underdånighet framställe*. Med den stora
fördelen, att icke utesluta de gamla måttens
bruk, förenar detta Förslag tvänne andra icke
mindre nödvändiga egenskaper: att icke två olika
Mått, Mål eller Vigter bärn samma namn och att
ingen förut nyttjad allmänt känd term betecknar nå.
gon annan storhet , än hvad den hitintills betecknat.
Der, hvarest högsta nödvändigheten påkallat
något nytt Mått, har det ock alltid fått ett nytt
namn, som med någon annan förut känd qvantitet
ej kan förblandas.
X likhet med Kongl. Academien , anse Riksens
Ständer följande åsigler kunna antagas såsom
grund för den blifvande förbättringen.
1:0 Bestämmandet af enheten i Mätt, Mål
och Vigt, på ett sådant sätt att den , äfven efter
Rikslikares möjliga förlust, kan restitueras, genom
jemförelse med en oföränderlig storhet , och så ,
att, om en af dessa enheter är gifven, d• andra
kunna derifrån beräknas.
2:0 Fördelningen eif Mätt, Mål och Vigt på
ett sådant sätt, att den för det allmänna användandet
oell i Räkenskaper medför den största beqväm■
lig het, samt
Underdåniga Skrifve! ser.
5:o Af skuff andel af allt, som ian föranleda
vreda och den mindre kunnices förvillelse.
1*0 I afseende på första puneten föreslås,
att en undersökning verkslälles, sorn hur till föremal
att, i Svenska dtcimal-tnm bestämma lang*
den af den Pendel, som pä någon bestämd Svensk
orts Latitud fullbordar hvarje slag pä en Secund,
vid Hafvets yta och i lufttomt rum, samt att se*
dan utröna vigten af en bestämd Cub vätter, i decimal-delar
af vigtens enhet. Riksens Ständer an.
se denna methode för enhetens bestämning vara
den rätta. Men dåj E. K. M. i Nåder lillkärr,
nagifvit det åt Vetenskaps-Academien redan anbefalldta
uppdrag , att föranstalta den projecterade
undersökningen af Pendel längden och Vigten
af en i samma mått bestämd Cub vattenj
så finna Riksens] Ständer i detta hänseende in-,
tet mera återstå, än att hos E. K. M. underdå.
nigst frambära deras undersåtliga erkänsla för
E. K, M:ts. visa försorg , och tillstyrka antagandet
af detta enhetens absoluta mått, enär det
med mathematisk noggrannhet hinner blifva bestämdt.
Räryid anse Riksens Ständer angeläget,
gtt, vid bestämningen af Pendelns längd, Sven.
ska Foten bibehålies, utan ali slags förändring,
vid sin nu egande saint af ålder innehafde storlek;
och om, efter skedda uppgifter, någon olikhet
förefinnes emellan de hos olika Auctoriteter
förvarade Rikslikare, den, sorn finnes uti Kongl,
I.andtmäteri-Contoiret , da må blifva basis, emedan
på densamma refuingen af hela Svenska
jorden grundar sig samt alla beräkningar vid,
köp af fast egendom efter denna norm ärq
uppgjorda och afslu(adp.
Underdåniga Skirfvelser.
381
Sedan absoluta enheten således blifvit bestämd,
tiilstyrkes antagandet af de föreslagne
relativa enheter, nemligen:
För Längdemåttet: Foten. För Rymdemått
tet: Kannan och för Vigten; Mari (VictualieSkålpund).
2:0 Derefter framstår i ordningen enheternas
fördelning på sådant sätt, att den för det
allmänna användandet och i Räkenskaper medför
den största beqvämlighet. Kongl. Vetenskaps-Academien
föreslår härtill, utur mångsidigt
uppgifne skäl, decimal-fördelningen. De
oberäkneliga förmonerne af detta räknesätt, grundat
i loitals, serien af vår allmänna räkning,
äro så gifna och i alla cultiverade Länder så
erkända, samt, hvar tillfället medgifvit, begagnade,
att dess företräde af ingen lärer betviflas.
Riksens Ständer anse således dess antagande satt
utom all fråga och vill endast fästa E. K. Mits
Nådiga uppmärksamhet på lättheten vid dess införande
i Sverige, hvarest Allmogen nästan i
alla räkningar nytja hälfter, fjerdedelar, åttondedelar
o, s. v., hvilka lätt förvandlas oell, med
den minsta vana, för ögat göras tydliga, genom
Centecimal-bråken 50, 23, i2| o. s, v. Under
allt detta förblifva de gamla qvantiteterna och
narnnen orubbade samt kunna obehindradt af
Allmänheten brukas, t. ex. 1 Famn lika med 6
Fot, en Aln med 2 Fot, x Stop med 50 Cubuk-tum,
ett Skeppund med 4 Centner o. s. v.
Med antagandet af Decimal-Systémet, tiilstyrkes
derföre i underdånighet följande fördelning
af Svenska Statens Mått, Mål och Vigt;
3!i2 Underdåniga Skrifve!ser.
1:0 Lcmgdemåttet:
En Fot fördelas i 10 tum.
JEti Turn i 10 Linier.
2:0 Rymdemattet:
En Cuhik-fut , kallad Foting, innehåller 10
Kannor.
En Kanna innehåller 100 Cubik-tum, kallade
Tumming, hvarefter sedermera kannans afdelningar
beräknas.
All annan mätning af torra varor, än med
strukna kärl, försvinner, och alla slags tunnor,
ehvad vara som helst dermed mates, reduceras
till det allmänna måttet; räntor, tull och alla
umgälder beräknas derefter.
3:0 Vigt en :
En Centner fördelas uti 100 Marker.
En Mark uti 100 Ort.
En Ort uti 100 Korn; genom hvilken sistnämnde
fördelning, mindre behöflig i handel och
vandel med tyngre varor, en vigt erbålles för
de ädlare Metallerna, utan att en särskild myntvigt
torde komma att behöfvas.
Till den nu föreslagne vigten, reduceras
alla andra hitintills brukliga vigtsorter, hvilka
således utur allmänna trausactioner alldeles försvinna,
med undantag af Medicinal-Vigten, som,
endast nytjad på Läkares Recept, måste förblifva
inom Apotheken, och blott användas vid försäljning
efter Läkares förordnanden.
Några Decimal-multipler af Fot för Längdemåttet,
Foting lör Torrva ru-måttet, Kanna för
v målet af flytande varor och Centner för vigten,
anse Riksens Ständer uti sjelfva beräkningen icke
vara af nöden. famn, Aln, Ankare, Oxhufvud.
Underdåniga Skrif reiser. 383
Tunna, Åm, Skeppund m. m. må efter hvarje
enskilds behag och vana beräknas, men utan
att ingå eller få nyttjas uti allmänna Statsmåttet.
Packtunnan, med dess hittills brukelige underdelningar
och multipler, t. ex. Arn, Oxhufvud,
Ankare, o. s. v., kunna anses och nyttjas såsom
förvai ings-kärl, men böra icke i gemenskap af
rnålkärl antagas.
Denna ofvan föreslagne fördelning få Riksens
Ständer underdånigst anmäla till E. K. Mits
Nådiga fastställelse samt i lika underdånighet
anhålla, att den måtte införas och ensamt nyttjas
uti alla Statens Räkenskaper samt vid alla
de tillfällen, der allmänna Auctoriteters åtgärder
fordras, såsom vid uppbörd, vid angifning
till ut- och ingående Tull, vid afslutande af
köp, genom Mäklare, vid Auctioner, förrättade
genom Staten» ombud eller i kraft af domfäste
Utslag, i Räkningar öfver lefveranser till K. M.
och Kronan; med ett ord, allestädes der Staten
på något sätt deltager i transactionerna. Deremot
måga enskilde, sig emellan, och då de derom
äro öfverens, använda gamla Mått, Mål och
Vigter af hvad slag som helst.
De särskilde fördelar, som medfölja hvarje
föreslagen afdelning 'aro af Kongl. VetenskapsAcademien
»å ornständeligen anförde, att Riksens
Ständer med deras upprepande icke våga
upptaga E. K. Mits dyrbara tid, utan få i underdånighet
detta Utlåtande åberopa. Likväl och
då Tunnemålet hitintills på så mångfalldigt sätt
ingått uti allmänna hushållningen, och Kongl.
Academien, endast såsom ett alternativ, vid torrvarumått
upptagit det nya måttet af foting
584 Underdåniga Skrifvelger.
celi Kanna* i stället för den förut brtikadeTun^
nan och Kappen ; anse Riksens Ständer sig böra
i korthet anföra de orsaker, hvarföre den nya
fördelningen blifvit till E. K. M.-ts Nådiga fastställelse
bestämdt föreslagen.
Oberäkneliga fördelar härflyta af detta mätningssätt,
hvaribland följande Mål hufvudsakligen
anföras:
ilo Enheten för detta mai blifver Cuben af
Längd-måttets enhet, nemligen Foten, som vid
Cubiska Måikärls justering, hvilken följakteli
gen
nästan af en hvar kan controlleras, ger en
Stor lättnad.
2:0 Utgöra torr- och vårvaru-målet härigenom
ett sammanhängande systéme , med inbördes,
till sina minsta bråk, commensurabla delar,
hvilken stora fördel annars går förlorad.
5:o Kan vid de små afdelningar af Kappen,'
hvartill Gärdgifvare, enligt Jordeböckerna, debiteras,
närmare och intill de minsta delar mätas
med det nya målet,
4.0 Är reduetionen till detta mål vida lättare,
då den lår ske uti Kannor och dess afdelningar,
hvarmed folket förut redan är vandt,
och det är allmänt kändt, att en laglig Tunna är
lika med 63 Kannor.
5:0 Sex Cubikfot inträffa emellan en struken
och rågad Tunna samt utgöra derföre en
lagom mansbörda.
6;o Kan uppmätningen ske med ett ringare
antal ifyllningar och ihällningar, än tillförene.
Så många fördelar synas visserligen förtjena
all uppmärksamhet. Kongl. Academien har
itfven föreslagit detta mätningssält i andra tuin
-
tTndtrdäniga Skrifvelse. 3 8 5
niet, ej för det att Academien icke sjelf ansett
det framför alla andra böra antagas, utan derföre
att Academien befarat, det för många nya
namn och nya mått , ehuru af väl kände cjvantiteter,
möjligen kunde medföra någon ting motbjudande
hos dem, som icke närmare eftertänkt
detta ämne. Men då fördelarne äro så obestridliga,
att de falla en hvar i ögonen, hafva Riksens
Ständer icke tvekat, att framställa detta mätningssätt
till E. K. M:ts Höga pröfning och Nådiga
bifall.
För dem, som i början anse svårt eller förvillande,
att betjena sig af Fotings-målet, tillstyrka
Riksens Ständer Nådig tillåtelse, att betjena
sig af Tunnan med dess vanliga underafdelningar
af 5, jf, f, dock på ett sådant sätt,
att dessas innehåll beräknas efter Kannor och
icke efter Kappar. I detta hänseende bör å Debet-Sedlarne
för all sådan gärd, under de första
5 åren, Skatte-sädens belopp u tföras både uti nya
och gamla målet, men, efter denna tids förlopp,
endast uti det nya. Då åter Spannemål ur Kro.
nans Magasinet emottages, synes det alltid böra
ske efter Foting och Kanna.
Grunden för den tillåtelse, att vid Skattesäds
lefverering, under de första åren af Förordningens
gällande kraft, använda Tunnan med dess
vanliga bråk, hafva Riksens Ständer hemtat af
den förmodan, att mången ibland Allmogen kanske
skulle befara, det honom ej vederfores rätt,
om han genast skulle åläggas Skattens lefverering
efter Rymde-målets nya fördelning. Att
åter borrtlägga Kappen och välja Kannan till
Tunnans minsta delar, har den stora fördelen,
386
Underdåniga Skrifvelser.
att det gamla och nya målet får samma enhet
till grund, hvarigenom öfvergången deni emellan
så betydligen underlättas. Kannans förhållande
till Kappen är dessutom af Allmogen så
väl kändt, att ingen gärdskyldig finnes, sorn,
sedan han afmätt den honom ålagde Skattesäd i
hel, half, fjerdedels eller åttondedels Tunna,
icke kan i minnet beräkna beloppet i Kannor af
det antal hela eller halfva Kappar, han derutöfver
bör erlägga, och således förstår att controllera
Uppbördsmannens uträkning. Utan skada å
någondera sidan, kan man antaga kappen till
jemnt 2:ne Kannor, emedan, då j£:dels Tunna
är det högsta, sorn med Kappmål mates, missräkningen
utgör endast omkring ^;deIs Kanna,
hvilket åter är en mindre qvantitet, än som af
Spannemål någonsin uppmätes. Skulle det tillåtas,
att beräkna de smärre delarne af Tunnan
efter Kappe, så lära fördelarne af tio-kannmålet
sent eller aldrig inses och dess allmänna antagande
betydligen försvåras.
Vid detta moment böra Riksens Ständer
sluteligen icke lemna obemäld en anmärkning,
ehuru af mindre vigt. Då de föreslagne orden :
Tamming och Hoting äro nya och alldeles okända,
synas de uti en blifvande stadga, till förekommande
af misstag, alltid böra förklaras genom
tillagde Cuhiktum och Cubikfot.
3:0 lieträffande afskaffande af allt det, sorn
i våra hittills brukliga Mått, Mål och Vigter
gifvit anledning till förvillelse och oreda, så
hafva Riksens Ständer vid hvarje särskildt afdelning
haft den Nåden hufvudsakligen upptaga,
hvad i detta afseende synes vara att antnär
-
Underdåniga Skrifvel&r.
387
ka, men hvad sättet och medlen för de nya beräkningarnes
införande beträffar, få Riksens Ständer
till E. K. M:ts Nådiga beslut underdånigst
hemställa följande hufvud-moment:
?:o En ny Författning om Mått, Mål och
Vigt blifver i Nåder utfärdad, sorn, med upphäfvande
af alla föregående , upptager allt hvad
här ofvanföre är i underdånighet föreslaget, i
händelse E. K. M, finner för godt, att detsamma
i Nåder gilla och antaga. Tiden för denna Författnings
gällande kraft, anhålla Riksens Ständer
i lika underdånighet, måtte utsättas till den 1
Januarii. år 1826; men att E. K. M. så tidigt
täcktes i detta ämne fatta sitt Nådiga beslut, att
Författningen derom kan vara utfärdad och första
gången allmänneligen kungjord under loppet
af år 1824, samt å nyo uppläst i December månad
år 1825. Härigenom vinnes., under detta
och påföljande året, ali nödig tid, att blifva bekant
med det nya, och för dem, som så åstunda
eller behöfva, att anskaffa de nya fördelningarne
af Ryrndemåttet och Vigten.
2:0 Så snart E. K. M:ts Nådiga Förordning
blifvit utfärdad, författas en korrt och lätt fattlig
beskrifning om den nya fördelningens bruk
och fördelar, åtföljd af Reductions-Tabeller; så
construerade, att ali slags reductron kan derefter,
utan särskild räkning, uppgöras. Deraf bör
så tillräckligt antal Exemplar aftryckas, att en
hvar lätteligen och för lindrigaste pris kan ett
sådant erhålla; hvarjemte E. K. M. torde i Nåder
finna för godt, att ett Exemplar jemte Förordningen
till hvarje Kyrka låta utdela. Om E.
E. Mits Vetenskaps-Academie tillika i Nåder an
-
388
Underdåniga Skrifvelser.
befallesj att uti de små Almahachorna för åt
1825, sorn under sista fjerderlelen af år 1K24 ,
böra enligt Författningarne lill salu hållas, meddela
tydliga och korrta Tabeller för den gamla
fördelningens reduction till den nya och den
nyas till den gamla, jemte några underrättelser
om Decimal-räkningen, hvilket allt bör å nyo
införas uti 1826 års Almanacha; så kan Allmogen
på detta satt, utan särskild kostnad, erhålla uti
dessa delar all nödig underrättelse.
3:0 De nya beräkningarnes införande Uti
Statens Räkenskaper börjas icke förr, än uppbörds-året
1826, för att derigenom lemna tid
och tillfälle till nödige reductioners verkställande
uti alle bit hörande uträkningar.
4:0 Till förekommande af de gamla måttens
bibehållande i framtiden, böra, såsom ett helsösamt,
ehuru långsamt verkande, tvångsmedel till
de nyas begagnande, Justerare icke tillåtas, att,
efter Stats-måieis och Stats-vigtens antagande tilt
allmänt bruk, kröna andra Mått, Mål och Vig.
ter, än dem, som deruti inbegripas. Sålunda: af
Längdcmåttet endast Folén och Alnen, fördelad uti
Decimaltum på ena sidan , hvarest alltid Krö-'
nings-stämpeln påslås} af Rymdemättet, Fotingen
samt alla deraf handterliga multipler; Kannan
samt alla multipler, sorn deraf önskas , och af
dess underdelningar 50, 25, lo, 5, 3, 2 och 1
Cubikturn; af Vigierna Rödjor af 1 Centner och
dess efter behof och önskan åstundade multipler,’
samt af dess fördelningar 50, 25, 10, 5, 3, 2
och 1 Mark; af Orter ett lika antal, som af Marken;
och af Korn ett lika antal som af Orten.
Om
Underdåniga Skrifvelser.
989
Om E. K. M. täcktes i Nåder bifalla hvad Riksens
Ständer ofvan föreslagit, om tillåtelse för
dem, som sådant önska, att vid Skatte-sädens aflefvererande
till Kronans Magaziner, de första 5
åren efter Förordningens införande, begagna Tunnan
med dess underdelningar af 5, 4 och | ;
så blifver deraf en följd, att dessa måtts Kröning
under samma tid äfven får verkställas.
5:0 Dikaremått, Mål och Vigter förskaffas
efter hand till alla Län och ställas under Landshöfdinge-Embetets
vård.
6.0 Till undvikande af misstag, böra vidi
publike Auclioner, under de första Fem åren
efter Förordningens införande, Mått, Mål och
Vigter utsättas, både efter det gamla och nyår
delningssättet.
7:0 Bruket af Pyndare blifver tillåtet föc
eådane varors vägning, som nu vägas med Betan
man, samt i Bergslagen för Malm, Tackjern och
Gjutgods, likasom allestädes vid torg och hamnar
till uppvägande af hö och halm, med det
förbehåll, att Modellen till de hädanefter tillåtne
Pyndare blir af Låndtmäteri-Contoiret föreskrifven.
Då sådane någorstädes äro inrättade,'
till större qvantiteters uppvägning, bör alltid en
satts af allmänna Vigter vara till hands, för att
dermed, när så äskas, kunna controllera Pyndarens
vigt. Likväl synes all vägning med dessa
Pyndare böra lemnäs åt säljares och köpares frivilliga
öfverenskommelse, endast att tillfälle dertill,
emot lämpelig afgift, på alla Öppna saluplatser,
efter möjligheten, finnes; samt att, i likhet
med hvad Kongl. Kamtnar-Collegium tillstyrkt,
\ Bihang till Rikt-St, Prot, 1823. IO Ide Sami. 2 B. 19
igo
Underdåniga Skrifvelser,
ingen ändring göres uti redan afslufade Arrén»
de-Contracter för ängar, som liqvideras med Parmar
hö, men hvilka Contract hädanefter icke
måga ställas på Farmar, utan på Pund»
Slutligen få Riksens Ständer förena sig med
Kongl. Vetenskaps-Academien derutinnan, att
justeringen af Mått, Mål och Vigt, förhållandet
med Packtunnors kröning i Westerbottniska hamnarne
och flere särskilde frågor, sorn, genom åtskillige
personers underdåniga ansökningar, bl i f-vit
väckte samt öfver hvilka Collegiernas underdåniga
utlåtande medföljer den af E. K. M. Nådigst
remitterade Acten, utgöra alla sådane föremål,
hvilkas afdömande fordrar ett föregående
beslut, rörande de här föredragne ämnen. Riksens
Ständer få derföre till E. K. M:ts Nådiga
reglering underdånigst öfverlemna dessa ärenden,
för att, i ett sammanhang med E. IC. M:ts Höga
beslut öfver nu gjorde allmänna framställningar,
i Nåder upptagas och bestämmas.
Ytterst, och under erinran af den urgamla
samt i erfarenheten grundade klagan öfver mätningssättets
obestämdhet, samt de tillfällen derigenom
Öppnas för missbruk och underslef, ej
mindre i allmän handel och vandel, än uti Kronans
uppbörd, få Riksens Ständer till E. K,'
Mits Höga kännedom framställa ett uppgifvet sätt,
att motverka öfverfradelsen och hindra de öfverklagade
olägenheter. Detta sätt angifves vara
ett väl inrättadt, öfver Målkärlet liggande,
flyttbart galler af träd, som verkar att Kärlet,
oberoende af Mätarens godtyckliga handlag, alltid
intager lika qvantitet af Spannemål. KrigsRådet
Ehrenstam, som uti enskild motion gjort
Underdåniga Skrifvelser. 291'
denna uppgift, anmäler tillika, att han, under
förväntan på en framtida bättre Construction t
redan uttänkt huru ett sådant galler kunde sammansättas,
så att det vore svarande mot sitt ändamål
; och erbjuder sig, att biträda med detta
Verktyg till den jemna Spannemåls-mätningen,
enär Förslaget kommer under någon bestämd AuCtoritets
pröfning.
Riksens Ständer anse sig derföre böra i underdånighet
tillstyrka , att E. K. M. täcktes låta
äf vederbörlig Auctoritet undersöka det uppgifna
gallrets beskaffenhet och, om det finnes förrnonligt
samt användbart, i Nåder anbefalla dess anskaffande
och bruk på alla Allmänna Magaziner,
Uti älla öppna Salubodar, samt vid all lefvere-,
ting af publike räntor. Vid samma undersökning
kunde äfven tjenligen utrönas, huruvida
några andra anstalter, till förekommande af ofvannämnde
missbruk, i afseende på sädens olika
packning, kunna uppfinnas, hvaribland må
nämnas en öfver Målkärlet anbragt strut ellen
huf af bestämd rymd. Denna strut fylles på ea
gång och öppnas sedan i botten, för att låta sädén
med jemn fart nedfalla; Dock synes angeläget,
att, ehvad slags anstalt, sorn fyärtill nyttjas,
den ej omedelbart mi vidröra Målkärlet,
hvarigenom Uti detsamma lätteligen kan uppkomma
olika skakning, hvilken nied ett alltid
lika mått icke låter sig förena.
Riksens Ständer framhärda etc.
Vgi? Underdåniga. Skrifvelse?7.
‘t '
-* N:o 3 t o.
Uppl. o. godk. hos Satntl. Riks-St. d. 3 Dec. i8a5.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majis Nådiga Remiss,
angående begärd ersättning af allmänna
medel för kostnaderne vid tryckning af
Lanshöjdingarnes Embets-Kungörelser,
*
S. A. K.
Sedan ; så val vid sistlidne \ som vid innevarande
Riksdag, fråga blifvit vackt, om ersättning
till Krono-Betjeningen för den kostnad,
som i och för tryckningen af Landshöfdingarnes
Embets-Kungörelser kunde åtgå samt Riksens
Ständers Stats-Utskott, uti deröfver afgifvet Utlåtande,
förklarat, att Utskottet, som ansåg denna
kostnad för Krono-Betjeningen medföra en
kännbar utgift, hvarifrån befrielse skäligen kunde
önskas, likväl hvarken vore i tillfälle, att be-;
räkna det härtill erforderliga belopp af Statens
medel, eller funne frågan kunna lämpligen i
annan ordning handläggas, an efter Landshöfdingarnes
underdåniga anmälan derom hos Ei
K. M.; genom hvilken anmälan, förhållandet i
samtliga Länen blefve utredt och etL generelt
förslag upprättadt till grund för ärendets närmare
bedömande; så hafva de fleste Landshöfdingarne
i Riket numera, uti en till E. K. M«
aflåten skrift, med åberopande af hvad Stats-Utskottet
i förrberörde måtto yttrat, underdånigst
Underdåniga Skrifvelserl
ingifvit, ej mindre särskilde calculér öfver ifrågavarande
kostnad för hvarje Län, under loppet
af de 5 sistförflutne åren, än ock ett derpå
grundadt förslag öfver årliga tryckning9-utgifterne
för så väl hvarje Län särskildt, sorn för alla Länen
tillsammans, hvilken skrift med dervid fogade
handlingar E. K. M., genom Nådig Remiss af den
ga sisth October, till Stats-TJtskottet öfverlemnat.
Vid granskning af förrberörde handlingar,
har I103 Riksens Ständer förekommit, att de uppgifne
kostnaderne till tryckning af Landshöfdingarnes
Kungörelser, i en del Län blifvit beräknade
efter medium af utgifterne dertill, under,
de sistförflutne fem årenj men i andra åter efter
förevarande förhållande 8amt att desse uppgifter
för åtskillige Län icke på något sätt äro
bestyrkte, utan innefatta endast en förslags-beräkning,
upprättad af dem, hvilkas fördel är deraf
beroende, och sorn destomindre kan läggas
till grund för ett Stats-anslag, som uti densamma
äfven synes vara upptagen kostnaden för sådane
Kungörelser, hvilke för enskildes räkning
utfärdas och af dem böra bekostas.
Enär således från dessa uppgifter någon tillförlitlig
grund icke kan hemtas för bestämmandet
af ett anslag till bestridande af de årliga
kostnaderne i och för tryckningen af Landshöfdingarnes
Embets-Kungörelser samt, efter det
Stats-regleringen numera är vorden uppgjord,
tillgång för ett sådant anslag saknas, hafva Riksens
Ständer ej eller kunnat, i frågans nu varande
skick, några Statens medel till omför maldte
behof bevilja. Hvilket Riksens Ständer få,
till svar å E. K. M;ts Nådiga Remiss, i under,
2 94 Underdåniga Skrif ve! ser.
fånighet anmäla; och Riksens Ständer framhår»
da etc.
N:o 371,
Uppl. o. godk. hos samtl. Riks-St. d, 3 Pec, 1823.
Riksens Stclnclers underdåniga Skrif velse, i an-*
ledning af Kongl. Maj.ts Nådiga Remiss
ä framlidne Landshöfdingen af IVib elis
Enkas ansökning> att få bibehålla hälften
af den Pension, hennes man å Allmänna,
Indragnings-Staten innehaft,
§. A, K*
(jenom Remiss af den 23 sistlidne OctQberJ
har E, K, M. till Riksens Ständers Stats-Utskott
i Nåder öfverlemnat en af framlidne Landshöfdingen
och Commendeuren af Wibelis efterlem»
uade Enka, Louise af Wibell , född Eskolin, i
underdånighet ingifven ansökning, att i Nåder
■varda bibehållen vid hälften af den Pension»
1000 R:dr årligen, som på Allmänna Indragnings-Staten
blifvit hennes man tillagd, vid det
tillfälle, då, i anseende till hans ålder och sjuk*
lighet, afsked från Randshöfdinge-Embetet *
Wermlands Län, honom i Nåder beviljades; Och
hafva Riksens Ständer , med afseende å framlid»
$e Landshöfdingen t?0! Fädernesland
Underdåniga Skrifvelser.
*95
det gjorde uppoffringar och allmänt vitsordade
förtjenster, velat förrberörde af hans efteriemnade
Enka gjorde ansökning i så måtto bifalla,
att, derest efter inhemtad kännedom om boets
verkliga tillgång, hvarom, i saknad af Bouppteckning,
Riksens Ständer ej kunnat erhålla tillförlitlig
upplysning, E, K. M. skulle i Nåder
pröfva någon Pension för hennes sorgfria utkomst
erforderlig,; Sökanden då må å Allmänna
Indragnings-Staten ett sådant understöd till belopp
af 500 R:dr Banco årligen åtnjuta, sa länge
hon deraf kan finnas i behof. Hvilket, till
svar å E. K. M:ts Nådiga Remiss, Riksens Ständer
få i underdånighet anmäla; Och Riksens
Ständer framhärda etc.
N:o 373.’
Uppl. o^godk. hos sarntl. Riks-St. d. 3 Dec. 1823*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förändring uti nu gällande föreskrift
om Allmänna Indragnings-Statens
ut gifvande af Trycket.
S, A.’ k;
Som Riksens Ständer funnit denj uti ^deras
underdåniga Skrifvelse den 8|Augusti 1815, föxeslagne
och,, genom Rong!, Brffvet den % G i
396 UnJerdän!ga Skrifvelser«
samma månad , anbefallde tryckning dch utdelning
af Allmänna Indragmngs-Staten, hvartannat
8r, i sammanhang med ti yckningen af Riksens
Ständers Revisorers Berättelser och Tabeller
öfver Stats-Werkets tillstånd , lämpeligen kunna,
med bibehållande af det åsyftade ändamålet,
men till förminskning i omkostnaderne, sålunda
förändras och inskränkas, att berörde Stat,
endast vid hvarje Riksdag, till hela dess innehåll
8 trycket utgifves samt att, vid de emellan Riksalasarne
inträffande Revisioner af Stats-Werket,
uti deröfver utfärdande Tabeller upptagas och
allmängöra» de förändringar, som sedermera förefallit
och hvarigenom denna Stat blifvit ökad
eller förminskad ; alltså och i öfverensstämmelse
med hvad uti Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse den 20 nästlidne November, angående
Stats-regleringen i allmänhet, blifvit förordrsadt
om utgifvande från trycket af Extract utaf
Riks-Hufvud-Bokens Capital-Räkning och der-'
lill hörande Bilagor, hafva Riksens Ständer nu
ibeslutit, att Indragnings-Staten för innevarande
är 1823 skall till trycket befordras, samt på ena.
Banda satt, som publika Författningar, utgifvas
till allmän kännedom, jemte nyssnämnde Extract
af Riks-Hufvud-Boken, hvilka dessutom böra
med Post- och Inrikes-Tidningarne utdelas; och
iå med anmälan af detta beslut Riksens Ständer
förena den underdåniga anhållan, att vederböJ
rande må derom, i afseende på verkställigheten,;
förständigade varda.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underddniga Skrifvelser• .2 97
Nm 373.
Uppl, o. godk. hos »amtl. Riks St. d. 3 Dec. lSaJl
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om utbyte af Iijelprotar,
S. A. K.
H os Riksens Ständer har klagan blifvit förd
deröfver, att å de orter, der Hjelp-roCarne äro
på längre afstånd skiljde från Stam-rotarne, ej
allenast egare af Hjelp-rotar blottställas för tidsspillan
och kostnader, då de antingen »kola bivista
öfverläggningac å Stam-roten eller inställa
sig till utgörande af arbete vid Kneckte- och
Båismans-torpet, utan äfven vid de tillfällen, då
Soldaten eller Båtsmannen kommer i behof af hastigt
understöd, eller smärre brister åtorpet fordra
afbjelpande, innehafvaren af Stam-roten skall,
i anseende till omvägarne, att vinna med-interessenternes
deltagande deruti , komma att ensam
vidkännas kostnaden eller besväret, men
deremot få påräkna ingen eller endast ringa er-s
sättning.
Riksens Ständer, som hafva sig bekant, att
utbyte af Hjelp-rotar, till ömsesidig beqvämlighet,'
redan är i Författningarne medgifvet, samt att
det är åt E. K. M:ts och Rikets Kammar-Colle-t
gium uppdraget, att ansökningar derom upptaga,;
hafva likväl funnit denna utväg icke vara för
andamålet tillräcklig, enär dervid förekommert
Underdåniga Skrif velter.
å ena sidan, att omgång och kostnader äro fran
begagnandet- oskiljakt iga, samt, å den andra, att
den Auctoritet, som öfver sådane ämnen skall
döma, är afstängd från nödig ~ local-kännedom
och bekantskap med de speciella förhållanden,
sorn dervid kunna förtjena afseende.
Af sådan anledning hafva Riksens Ständer
ansett sig böra hos E, K. M. i underdånighet
anhålla, att, sedan underrättelser örn förhållandet
vid hvarje Regemente i detta fall blifvit infordrade,
E- K. M. täcktes, genom tillförordnade
Commissioner, af enahanda sammansättning, som
de, åt hvilka Riksens Ständer anse jemkningen
af extra Roteringen i Riket böra uppdragas, i
Nåder lita vid hvarje Regemente, der behof af
förändring katr förefinnas, i vederbörande Rotehållares
närvaro, allmänt undersöka, huruvida
och i hvad mån utbyte af från Stam-rotarne af.
lägsne Hjelp-rotar och deras sammandragande till
närmaste Stam-rotar må kunna ega rum; hvarefter
desse Commissioner torde böra upprätta samt
E. K. M:ts Nådiga pröfning och stadfästelse underställa
förslag till ett sådant utbyte; med ovilkorligt
iakttagande likväl, att Indelnings-Werkets
hufvudgrunder på intet sätt blifva rubbade,
samt att hvarken någon tillökning får beredas i
de Rotehållare förut åliggande skyldigheter, eller
någon minskning åstadkommas i det hemmantal,
hvaraf hvarje Rote, efter Indelnings-Werket,
består.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velter.
299
Nm 374.
Uppl. o, godk, hos sam t T, Riks-St, d. 3 Dec. i8r3.
flik sens Ständers underd. Skrifvelse, angående
Gratification till Stats- Co/nniissarien C, Tuli
elius,
S, A, K.
I följd af E. K. M:ts Nådiga förordnande, har
Stats-Cornmissarien Carl Timelius, icke allenast
gatt Riksens Ständers Stats-Utskott med erforderliga
upplysningar till handa, utan också, ge-,
jior» verksamt biträde vid utarbetandet af de innom
Utskottet förekomne mångfaldiga ärenden,
befordrat dem till ett skyndsammare slut; Och
sorn Riksens Ständer funnit skäligt, att, till bevis
af deras erkänsla för Siats-Commissarien Tunelli
möda, tilldela honom en summa af Ett Tusen
Fern Hundra Riksdaler Banco; få alltså hos E.
K,. M. Riksens Ständer, med anmälan häraf, förena
deras underdåniga anhållan, det E. K, M. täck.
tes förständiga vederbörande, att af RiksdagsJtpstnads-medien
förenämnde i,5oo R:dr till Stats.
Commissarien anordna och utbetala.
Riksens Ständer framhärda etc.
3«o Underdåniga Skrifvelser'.
N:o 375.
Uppi. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 4 Dec. 1823^
Preste-Ståndet d. 4 — ■—
Borgare-Ståndet d, 4 — —
Bonde-Slåndet d. 6 — —
Riksens St anders underd. Skrifvelse, angående
jemkning af Roteringen vid Vesterbottens
Regemente,
S. A. K,
X anledning af väckt fråga om en jemnare fördelning
af roterings-besväret vid Westerbottens
Regemente, hafva Riksens Ständer inhemtat, hurusom,
uppå deras, uti underd. Sk rifvelse den 17
April 1818, framförde anhållan, dels att, då de
10 Socknar inom Westerbottens och Norrbottens
Län, hvilka åtagit sig, att utgöra manskapet vid
Westerbottens Regemente, ingått en 6adan förbindelse
gemensamt, och icke Socknevis, hvaraf
åter följde , att hvarje hemman borde i möjligaste
måtto deltaga lika uti Roterings-skyldigheten,
men behörigt afseende härå ej blifvit fä-i
stadt vid den, år 1765, verkställde Rote-jemknirig,'
emedan den samma särskildt inom hvarje Socken
företagits och stora olikheter i hemmanens del-j
tagande uti roteringen blifvit bibehållne; hvarförutan
åtskillige olägenheter uppkommo deraf,
att rotarne voro spridde till 15 ä 20 mils afstånd
från hvarandra, E K. M. täcktes, efter
infordrade Utlåtanden från Dess och Rikets Krigsoch
Kammar-Collegier om allt hvad sorn anginge
Roteringen och förut skedd Rote-jemkning vid
Underdåniga Skrif Veber.
3oT
förenämnde Regemente, i Nåder utse och förordna
vissa Committerade , hvilka, enligt den
Nådiga Instruction , E. K. M. torde för dem utfärda
, borde i orten noggrant undersöka RoteringsWerket,
samt för Regementet i underdå;
nighet föreslå och till E. K. M.ts Nådiga pröfning
öfverlemna en ny Roterings-jemkning,
med afseende på alla hemman inom Regementets
hela stånd eller läge, utan beräkning af
Socknarne hvar för sig annorlunda, än till hemmantalet
samt hemmanen* mer eller mindre föri
monlighet; dels ock att, i öfverensstämmelse med
åberopade Författningar, de inom Socknarne belägne
skattlagde Nyhemman måtte i det redan
varande ordinarie Knecktehållet indelas, och således
från extra Roteringen, hvaruti de ingått,’
befrias, E. K. M. sedan Krigs- och KammarCollegierne
öfver, denna underdåniga anhållan
sig yttrat, genom Nådigt Bref till Collegierne
af den 30 November 18x9, tillkännagifvit, att
E. K. M., redan under dea 16 April 1818, i
Nåder förklarat: att, innan de i senare tider
upptagne Nybyggen och odlingar undergått skatt-*
läggning, det icke kunde med säkerhet bestämmas,
i hvad större elier mindre man, den, tili
understöd i ordinarie Roteringen, sökte befrielse
från extra Roteringen, måtte ega rum; att
enär, hvad Westerbotten anginge, det, redan den
2 October 1806, varit forordnadt, att alla rotar,
som ansågo sig berättigade till hjelp i den
ständiga Roteringen, borde, inom utgången af år
1807, derom anmäla sig hos Landshöfdingen i
Länet, hvilken egde att befordra dessa ansök-,
ning till skyndsamt slut, men sådant icke hun»
302
Underdåniga Skrifvelstr.
nit till verkställighet innan extra Roteringefi
förrättades, E. K. M. tillika i Nåder anbefallt
Landsbo di ngarne i Wester- och Norrbottens Nan,
att icke allenast i vederbörandes närvaro under*
söka hvad hjelp i ordinarie Roteringen, Starn-rotarne
vid Regementet skäligen kunde fordra
af Nyh emman och lägenheter, samt huruvida
desse, enligt Författningarne, voro berättigade
till befrielse från extra Röterings-besväret, utan
ock tillse, det Skattläggningarne å alla då ännu
oskattlagde torp och lägenheter fullbordades,
samt derefter insända Undersöknings-Instrumentet,
med tillhörande handlingar och egne Utlåtanden,
till Krigs- och Kammar-Collegierne,
som egde*, att E. K. M:ts Nådiga ompröfvande
underställa, huruvida någon jemkning i LänenS
Extra Rotering blefve nödig} samt att, alldenstund
E. K. AI. sålunda redan föreskrifvit de
förberedande åtgärder, hvilka borde föregå en
allmän Rote-jemkning i IVester- och Norrbottens
Län, E. K. M. fördenskull funna någon
annan eller ytterligare åtgärd härvid, innan berörde
Nådiga förordnande blefve fullgjordt, icke
vara att vidtaga.
Riksens Ständer hafva häraf funnit, det E.
K. M. väl icke afslagit deras begäran om jemkning
af Roteringen vid Westerbottens Regemente,
men likväl vid denna förrättning fästat ett
vilkor, som till en aflägsen framtid måste fördröja
dess verkställighet, och 1 öfrigt ansett gamla
Roteringen endast till en del böra njuta understöd
af de, sedan ljöfc års jemkning, upptagne
Nyhemman.
Underdåniga Skrifvelstr.
3o3
Deremot har hos Riksens Ständer förekommit,
att, om, såsom i Riksens Ständers ofvanbetörde
underdåniga skrifvelse, blifvit på goda
skäl antaget, Rotehållarne vid Westerbottens
Regemente varit och äro lidande, genom Roteringsbördans
ojemna fördelning och saknaden af
det biträde från de 1 senare tider skattlagde lägenheter,
hvilket för mer, än ett halft århundrade
sedan, blifvit dem lofvadt, fordra också billighet
och rättvisa, att detta lidande icke måtte
ännu mera föröka#, genom aflägsnande af tiden
för den hjelp, som af en allmän jemkning i
roteringen kan väntas och genom inskränkning i
det understöd från Nyhemman, hvarom Rotehållarne
jemväl erhållit Nådig försäkran; Och
då så väl 4:de puncten af det för ineranätnnde
Regemente, den 30 Martii 1767, stadfästade Roterings-Werk
, som Kongl. Resolutionen den g
September 1801, tydligen innehålla, att icke
någon viss del af de, sedan år I7G5, upptagne och
skatllagde Nybyggen, men alla sådane Lägenheter,
utan undantag, borde till ordinarie Roteringens
förstärkning användas, hvaraf, enligt Riksens
Ständers tanka, följer, det all undersökning
om Rotehållarnes större eller mindre behof af
understöd från Nyhemmanen är öfverflödig, samt
desto mindre skäl synes vara för handen, att
göra den äskade jemkningen beroende af en
framdeles skeende skattläggning å oskattlagde lägenheter,
som Riksens Ständers afsigt vid jemkningens
begärande icke kunnat vara annan, än
att dervid endast de Nyhemman borde till ett
sådant understöd anslås, hvilkas frihetsår dåredan
gått till ända och hvilkas skattläggning re;
3°4 Underdåniga Skrif velser.
dan egt rum; SS finna Riksens Ständer n3got
•verkligt hinder af ofvan omförmälde omständigheter
icke kunna möta för ifrågavarande jemkning*
företagande eller anledning eljest sig vi«
sa till längre uppskof dermed.
Vid sådant förhållande och i följd afjhvad
nu blifvit anfördt , anse Riksens Ständer sig böra
bos E. K. M. i underdånighet anhålla, det E.
K. M. täcktes om oftanämnde Rote-jemknings
skyndsamma företagande i Nåder låta besörja, på
sätt och enligt de grunder, som i Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse den 17 April 1818
äro föreslagne, samt med iakttagande tillika; att
de gamla hemmanens deltagande i Roteringen
måtte bestämmas, icke efter skattetalet, eller 1
förhållande till den ränta, som derifrån utgår j
helst, enär densamma icke grundar sig på någon
jordens allmänna refning och skattläggning, någon
säker anledning deraf icke hemtas kan, u—
tan i mån af hvarje hemmans, genom behörig
■undersökning, utrönte godhet och förmåner; atc
de i senare tider upptagne Nyhemman och läJ
genheter, hvilkas frihetsår annu icke gatt till
ända, äfven måtte vid jemknings-förrättningen
antecknas och provisoriskt på gamla Roteringen
fördelas, för att, i den mån de, efter frihetsårens
slut, varda skattlagde, ingå i nämnde Rotering,
samt slutligen, att den blifvande Rote4
rings-Commissionen måtte erhålla enahanda sammansättning,
som de Commissioner, hvilka, enligt
Riksens Ständers särskildta beslut, angående
jemkning af extra Roteringen i Riket, böra
densamma förrätta.
Riksens Ständer framhärda etc.
N :ö
Underdåniga Skirfvelser.
3°5
N.o 376.
Uppbo. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 4 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 4 — —
BondeStåndet d. ^6 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
en jenmare fördelning af postförings-skyldigheten.
S. A. K.
Cjenom S. t sk il 1 i ge inom Riks Stånden gjorde
framställningar, har Riksens Ständers uppmärksamhet
blifvit fästad, dels derå att, ehuru de
hemman, som ifrån äldre tider tillbaka blifvit
till postföring anslagne, tid efter aman, eihållit
hvarjehanda friheter och förmåner, hvilka,
genom Kongl. Kungörelsen den 17 Augusti
1801, äro vordne till beskaffenheten närmare bestämde,
postföringen likväl å vissa orter, och
särdeles i de Norra Provincerne, är förenad med
olägenheter, vida öfvervägande fördelarne och
mera betungande för sådane hemman, som tillika
utgöra roterings- eller rustnings-skyidighet,
dels å otillräckligheten af den lega, sorn för postskjutsen
bestås, dels ock å det på andra orter
inträffande särskildta förhållande, att berörde
skyldighet, vid jemförelse af förmänerne mot
den mera sällan förefallande forslingen af posterne,
nästan må betraktas såsom en verklig för.'
Bihang till Bikt-St, Brot, 1823. lode Sami, 2 B, 2i)
jo6
TJnderdaniga Skrif velsir.
mån; varamles 'i förstnämnde afseende föreslaget^
antingen att posthetamanen matte befrias från
åliggandet att fortskaffa posten, hvilket ansetts
kunna genom hållskjutsen bestridas, emot det att
sådane hemman åtoge sig lika onera med annan
skattskyldig jord, eller ock att den posthenrmanen,
lika med andra lägenheter, åtföljande snöplognings-skyldighet
kunde upphöra och på öfrige
hemmans-egare fördelad varda. Då ofvanberörde
olikhet i fördelningen af postföringen
hvarken med billighet eller Statens sanna fördel
öfverensstämmer, samt nödvändigheten otvifvelaktigt
kräfver en allmän jemkning af denna
skyldighet, men Riksens Ständer derjemte inse,
att en dylik reglering, om den fullständigt skall
till vägabringas och afse de skiljaktiga fordringar,
hvilka i förbemälte måttoframstälde blifvit, måste
grunda sig på upplysningar, som åter förutsätta
ännu icke verkställde noggranna undersökningar.
Riksens Ständer hafva sålunda ansett
för ändamålet erfordras:
1:0 Tillförlitlig kännedom af de med posthemman
i olika Provincer varande olika förhållanden,
i afseende på beviljade friheter, miltalet
af den hvarje hemman åliggande postföring, de
iner eller mindre ofta inträffande postgångame,
hemmanens afstånd från allmänna landsvägen,
o. s. v.
2:0 Undersökning, om och i hvad mån postförings-besväret,
i anseende till de posthemmanen
derföre bestådde förmåner, kan vara jemförligt
med-de onera, som andra hemman af
Krono- eller Skatte-natur draga.
Underdåniga Skrifvelser.
3<>7
3:0 Kännedom af den gravation för StatsWerket,
hvilken skulle uppkomma genom en
högre skjuts-lega för postföringen; samt
'.4:0 Undersökning, dels huruvida den föreslagne
förändringen af postens forslande med'
gästgifvare-skjuts är verkställbar, utan fara för
postens säkerhet och utan menligt inflytande i
öfrigt på sjelfva postgången eller det reglementariska
af Post-Werket, dels ock huruvida den
kostnad, som en dylik förändring för Staten skulle
medföra, må kunna ersättas, genom indragning
af^de friheter och förmåner, Postheinmanen hittills
åtnjutit, eller genom den rotering eller rotefrihets-afgift,
sorn desse hemman i stallet kunde
komma att utgöra; och få Riksens Ständer
nu härmed hos E. K. M. i underd. anhålla, att
samtelige Landshöfdingarne i Riket måtte i Nåder
anbefallas, att hvar i sitt Län verkställa
undersökningar i öfvannämnde jemte alla öfriga
omständigheter, hvilka med frågan om postföxings-väsendet
kunna ega sammanhang; hvarefter
E. K. M. lärer täckas i Nåder låta Landshöfdingarnes
berättelser i ämnet, vid nästa Riksdag,
föreläggas Riksens Ständer, som då blifva i
tillfälle, att hufvudsakligen pröfv» ärendet. Likväl
och då inom Riks-Stånden.nog allmänt yttrats
den önskan , att den, genom Postskjutsningsbesväver,
nu öfver höfvan betungande Posthemxnans-åboen
måtte, så fort sig göra låter och utan
afvaktan af Riksens Ständers nästa sammankomst,
Vinna lindring deruti, få Riksens Ständer, som,
å ena sidan, nogsamt insett de med en partiel
reglering förenade svårigheter, men, å den andra,
icke eller kunna undgå, att erkänna billig
-
3o8
Underdåniga Skrifvelser.
heten af en sådan önskan, i underdånighet öfverlemna
till E. K. M., att, sedan ofvan föreslagne
undersökningar för sig gått och berättelserne
derom jemte öfrige erforderliga upplysningar
inkommit, i Nåder vidtaga den provisionella
reglering med postförings-skyldigheten, som, på
grund af de i särskilde orter sig företeende omständigheter,
kan finDas nödig och hvarigenom
den öfverklagade olikheten må i möjligaste måtr
to varda afhjelpt. Dä, i Riksens Ständers tanka,
vid en sadan provisionel reglerings uppgörande,'
det ej bör eller kan blifva fråga om befrielse
från skyldigheten, att posten fortskaffa, utan jemkningen
hufvudsakligen k om me att bestå uti. en,
efter särskilde förhållanden lämpad, högre eller
lägre postskjuts-lega, hafva Riksens Ständer trott
sig böra, såsom en grund för bestämmandet häraf,
hemställa, om icke den nu gällande betalning
af 8 sk. Banco för dubbla posten samt 6
sk. för enkla, må anses för det minimum, hvilr
ket, efter milen räknadt, bör tillkomma Postfö-'
rarne i Riket; men att denna lega, i den mån
ett ökadt Postförings-besvär eller inskränktare åt.’
njutande af de posthemman i allmänhet förunnade
friheter kan i vissa delar af Riket påkalla
någon tillökning, må classevis förhöjas emellan
8 och-högst 16 sk. Banco för dubbla samt emellan
6 och högst jj sk. för enkla posten, allt
efter som E. K. M., i hvarje särskildt fall, på
sig företeende omständigheter, kan i Nåder pröfva
skäligt förordna; lärandes den tillökte utgift,
som härigenom kan uppkomma, lika med öfrige
omkostnader för Post-Werkets yidmagthållande,
böra af Postmedlen utgå.
Underdåniga Skrif velter.
Slutligen och i anledning af jemväl väckt
fråga om förändring i sjelfva grunderna för nu
gällande postföringssätt, få Riksens Ständer , som
härmed icke kunna omedelbarligen sig befatta,
till E. K. M. framföra den underdåniga önskan,
att, efter det alla erforderliga upplysningar blifvit
samlade, E. K. M. täcktes till kunnige män
uppdraga utarbetandet af ett förslag, huru postföringen,
på det för ändamålet mest tjenliga och
för landet minst betungande sätt, må kunna inrättas,
samt vid näslblifvande Riksdag till Riksens
Ständer öfverlemna denna fråga uti fullkomligen
utredt skick, beledsagad af ett sådant
förslag, på det Riksens Ständer dä måtte kunna
i ämnet fatta deras beslut.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 377.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 4 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 4 — —
Borgare-Ståndet d. 4 —- —
Bonde-Ståndet d. 6 — •—
Riksens Ständers underd. Skrif velse, nied för ■
slag till stadgande om skydd för Taxerings
märit
S. A. K.
-Emedan Ledamöter af Beredftings-Taxeringoch
Pröfnings-Committée rätteligen äro att anse
3io
Underdåniga Skrifvtlttf.
såsom Riksens Ständers Deputerade, hvilka egaj
icke endast att verkställa bestämde föreskrifter,
utan ock att med Riksens Ständers magt och
myndighet afgöra och besluta uti frågor, der
endast den enskilde kännedomen och öfvertygelsen
om medborgares olika ställning och förhållanden
mäste ligga till grund för pröfningen,
alltså och då häraf äfven följer, att Taxeringsman
i och för utöfningen af deras kall böra tillgodonjuta
enahanda skydd och säkerhet, sorn, uti
lil §. Regeringsformen och 77 §. Riksdags-Ordningen,
är åt Riksdagsmän försäkrad, få hos E.
K. M. Riksens Stäriderr i underd. föreslå, att
allmän Författning i öfverensstämmelse härmed
må utfärdas; och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 378.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 6 Dec. 1823»
Preste-Standet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 6 -— —
Bonde-Ståndet d. 8 —• —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, med svar
d ffongl. Maj:1s Rådiga Proposition, angående
förändring i 1 Cap. 1 och 10
Rättegångs-Balken.
S. A. K.
£« K. M. har, genom Nådig Proposition den
2i sisth Martil, gifvit Riksens Ständer tillkänna,
Underdåniga Skrif vetter.
hurusom hos E. K. M. i öfvervägande kommit;
att, då Allmänna Dagen uti 1 Cap. 1 §. Rätte2
gångs-Balken stadgar, att i Härads-Rätt dömer
Häradshöfding med Tolf Bönder, som i IJäradet
bo och dertill valde äro, något förordnande icke
finnes, huru denna Nämnd bör väljas eller huru
vidt den valdes skyldighet må sträcka sig,
att i Nämnden qvarblifva; hvilket, ehuru det
efter uråldrigt bruk berott af Häradshöfdingen
att sjelf utse och kalla dem, som i Nämnden
sitta, likväl någon gång gifvit anledning till olika
förhållanden i särskilde orter, isynnerhet
då, såsom på en del ställen inträffat. Allmogen
funnits beredvillig, att åtaga sig denna Domarebefattning,
hvaremot, å andra, svårighet ofta
yppats dervid.
E. K. M. har derföre ansett något bestämdt
stadgande härutinnan böra utfärdas, och af sådan
anledning inhemtat underrättelse om hvad
Lag-Committéen, uti dess Redaction till ny Rättegångs-Balk
i Tvistemål, härom föreslagit; men
som E- K. M. funnit vissa omständigheter och
det samband, som berörde Förslag eger med andra
nödiga förändringar, icke ännu medgifva
förslagets verkställande i hela dess vidd; så har E.
K. M. emedlertid velat till antagande hos Riksens
Ständer föreslå, att ofvannämnde Uapitel
och §. må erhålla följande lydelse:
”Förste Domstol å Landet är Härads-Rätt;
”der dömer Häradshöfding med Tolf Bönder,
”sorn i Häradet bo, och dertill valde äro. De
”Tolf kallas Härads-Näinnd. Då ledigt rum i
”Nämnden fyllas skall, varde i d.en eller de
”Socknar, för hvilka ledigheten inträffat, val
Underdåniga Skrifvelser.
”hållet af de derstädes bosatte Bönder, å dertill,
”fjorton dagar förut, utlyst Sockne-stämma. Ej
”må annan dertill väljas, än den, som är väl”frägdad
och s5 år gammal; och den, som de
”fleste rosterne erhållit, vare såsom Nämndeman
”ansedd. Wid valet ege hvar Bonde lika röst,
”ehvad han större eller mindre hemman hafser.
Uppstår fråga om den valdes behörighet,
”eller om valet rätteligen skett, gifve Härads—
”Hatten Utslag deröfver, och gånge det Utslag
”i verkställighet, ändå att klagan i högre Rätt
”före». Hen, sorn kallad varder, att i Rätten
''sitta, på sätt nu sagdt är, vare pligtig, att minst
’’a år den tjenst förrätta, der han ej från orten
”Hytter, eller eljest gitter visa sådane hinder,
”att Rätter, pröfvar skäligt honom dessförinnan
.”entlediga. Ej skall dock den, sorn öfver Sex.
”tio år gammal är, emot sin vilja, till Nämndeman
väljas; ej eller vare någon, sorn ur Nämn”den
afgitt, skyldig att låta sig åter inväljas
”förr, än ordningen å nyo till honom kommer,
”sedan de öfrige, som väljas kunna , för Socknen
”Nämndemän varit.”
I sammanhang härmed och på det den här
meddelade föreskrift om Nämndemansval ej må
hindra Domaren, att, utan omgång, tillkalla Extra
Nämndemän, då behof deraf ^inträffar, har
E. K. M* ansett rättigheten till sådan kallelse böra
bestämdt u'tiyckas samt ett allmänt stadgande
derom, i öfverensstämmelse med hvad 13 Cap.
4 Rättegångs-Balken för ett särskildt fall innehåller,
tjenligast kunna intagas i 10 §. 1 Cap.
samma Balk , hvilken §• alitsa skulle komma att
lyda som föijer:
Underdåniga Skrifvelser.
313
”Nu häfver Lagman eller Häradshöfding
”förfall, alt han sitt Embete ej förrätta kan , kun”göre
det Hof-Rätten. Pröfvas det lagligt, för”ordne
Hof-Rä(ten en skickelig man, som Etn”betet
i hans ställe föreslår. Samma Lag vare
’Vun Borgmästare, der Rådstufvu-Rätten utan
”honom ej domför är. Häfver Nämndeman för”fall,
och varder förthy Härads- eller Lagmans”Räit
ej domför, eller saknas eljest fulltalig Nämnd
”i andre fall, än det, sorn i 10 Cap. 4 §- sägs,
”kalle Härads-Höfding eller Lagman af de Bön”der,
som närmast bo, en eller flere efter thy,
”som behofvet fordrar.”
Riksens Ständer hafva ansett E. K. M.-ts
Nådiga Proposition i frågan om val af Nämndemän
vara stödd på den rättvisa grundsatts, att,
då Nämnden utgör Folkets del i Lagskipningen,
det äfven på dess fria val bör ankomma, att Nämndemän
tilsätta, utan att Härads-Rätten sig dermed
må befatta i andre, än de uti E, K. M:ts
Nådiga Proposition anmärkte fall, då antingen
fråga uppstår om den persons behörighet, som
blifvit vald, eller ock klagan föres, att vid valet
oordentligen tillgått. I öfrigt och då detta
val beror på personligt förtroende, anse Riksens
Ständer, i enlighet med hvad E. K. Mus
Nådiga Proposition äfven innehåller, personligheten
äfven böra blifva rätta grunden för rost
beräkningen
emellan de valbara.
Andra delen af E. K, M:ts Nådiga Proposition,
rörande Extra Nämndemäns tillkallande,
dä behof deraf inträffar , finna Riksens Ständer
jfernväl uppfylla ändamålet, att nemligen, vid
sådane tillfallen, undanrödja hinder och omgång.
311 Underddniga Skrifvelser.
Riksens Ständer hafva alltså för sin del aru
tagit det af E. K. M. i Nåder gjorde förslag
till en förbättrad lydelse af i och io §§. uti i
Cap. Rättegångs-Balken , att, såsom gällande Lag,
till framdeles efterrättelse, utfärdas; Hvarjemte
Riksens Ständer, i anledning af anmärkt nödvändighet,
att hvarje Härad borde i vissa Nämndemans-District
indelas, trott sig böra hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, att, i sammanhang
med påbjudandet af den nu föreslagne Lägförändringen
, E. K. M. äfven läcktes förordna , det
Tings- och Härads-Rätterne böra, sedan Tingslagets
eller Häradets Innevånare blifvit hörde,
och med afsseende på hvad af dem kan varda
andraget, så reglera, att skyldigheten för vissa
Socknar eller delar af Tingslaget eller Häradet,
att utse Nämndemän, blifver bestämd} dock utau
att någon föreskrift härom kommer att i sjelfva
Lagförslaget inflyta.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
3*5
N:o 379.
6 Nov. 18*3.
6 — —
6 — —•
8 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
ändring i Kongl. Förordningar ne dea
ai Augusti 1810 och den 20 Dec. 1815,
sd vidt de tillägga Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande
doms-rält uti mål, angående
fylleri och dryckenskap samt oloflig
brän vins-f år säljning d Landet m. m.
S. A. K.
T-Jnder innevarande Riksmöte, har fråga åter
blifvit väckt, att Doms-rätten uti mål, angående
fylleri och dryckenskap samt oloflig bränvinsförsäljning
å Landet, hvilken Dorns-rätt, genom
Kongl. Förordningarne den 24 Augusti 1813
och den 20 December 18 15 , blifvit Et E. K. Mus
Befallningshafvande uppdragen, måtte från dem
skiljas, och till de vanliga Domstolarne öfverlennes.
Anledningen, hvarföre Doms-rätten uti ifrågavarande
mål å Landet, hvilken, enligt förut
gällande Lag, tillhört Domarne, blifvit, genom
åberopade Författningar, öfverflyttad på
E. K. M:ts Befallningshafvande, tro Riksens
Ständer sig finna uti en, den tid då samma För
-
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d.
Preste-Ståndet d.
' BorgareStåndet d.
Bonde-Ståndet d.
3 i 6 Underdåniga Skrif 'velstri
fattningar u-tgåfvos, tilltagande feroglefnad och
deraf alstrad osedlighet, som ansetts lämpligast
kunna hammas, genom antagandet af ett förundrad
t Rättegangs-särt, hvarmedelst förbrytelserne
kunde mera skyndsamt åtalas och straffas; men
om det, å ena sidan, kan anses för gifvet, att
kroglefnadens tilltagande varit till en del föranledt
af de stränga Författningarne emot bränvins-hränning,
hvilka försatte Jordbrukaren, flere
månader om året, i saknad af, bränvin af eget
förlag för sig och sitt tjenstefolk, då mången,
som ej hade tillfälle, att köpa 2:ne kannor på en
gång, valde den för ögonblicket mindre dyra
utväg, att på Krog-ställen förskaffa sig hvad
han önskade och der han förtärde mera bränvin,
än om han i sitt hus haft egen tillgång derpå;
så lärer det deremot, å andra sidan, kunna medgifvas,
att kroglefnad och fylleribrolt i allmän-'
het aftagit, och att en af orsakerne dertill snarare
torde igenfinnas uti senare tids förändrade
Författningar i afseende på bränvins-tillverkning,
än uti det förändrade Rättegångs-sättet för de
ifrågavarande målenj och allmänna säkerheten
torde i alla fall icke äfventyra, genom ett några
månader fördröjdt åtal af dryrkenskaps- eller
bränvins-förs3ljning9-förbrytelser, så att desse
mål af sådane anledningar kunna fordra skyndsammare
behandling, än andra brottmål, sorn af
allmänna åklagare böra till .Lagtima Härads-Tingen
instämmas.
Emot bibehållandet af E. K. M. Befallningshafvandes
Doms-rätt i desse, om icke till sin
natur, dock, i anseende till Straff-bestämmelserne,
af brottmåls egenskap varande frågor, förer
Underdåniga Skrifvelse^
3l7
kommer vidare olägenheten af-de långväga resor,
som ofta äro förenade med den tilltalades inställelse
till Cancellie-förhör, och hvilka resor,
uti de vidsträcktare Länen , än mera betungande,
i betydlig mån öka hans straff.
På desse grunder och då en hvar uti brottmål
bör dömas af den Domstol, inom hvars Domvärjo
förbrytelsen är begången, hafva Riksens
Ständer, för sin del, beslutat och fä nu tili E.
K. Mits vidare Nådiga pröfning i underdånighet
föreslå, alt, med upphäfvande af 11 och
uti Kongl. Förordningen den 24 Aug. 1813
samt 12 §. uti 3 Art. af Kongl. Förordningen
d. 20 December 1815, må stadgas: Att mål rörande
Dryckenskap samt oloflig bränvius-tninutering,
i likhet nied andra brottmål å J.andet,
skola vid Härads-Rätterne upptagas ochpröfvas,
samt, i händelse _af missnöje, i vanlig besvärsväg
fullföljas i Ofver-Rätt; i likhet hvarmed äfven
13 §• i förstnämnde förordning lomme att
ändras; hvarjemte och, på det att längre uppskof
i behandlingen af fylleri- och bränvins-minuterings-mål
må förekommas, Riksens Ständer
ansett slika mål äfven böra vid inträffande Urtima
Ting åtalas och afdömas; dock att allmänne
Åklagaren, innan Stämning ägar, derom bör
hos Domaren göra anmälan
I
fråga huruvida Värjemåls-ed bör åläggas
uti dryckenskaps-mål hafva Riksens Ständer, i
betragtande deraf, att, enar straff endast bör ega
rum för den, hvars åtbörder och orediga sinnesförfattning
synbarligen utmärkt, att han varit
drucken, och den person, som med ed skulle
fria sig från tillmålet om ett så beskaifadt till.
3*8
Underdåniga Skrifvelser«
stånd, redan, innan Värjemåls-eden kan komma
i fråga, ar med halfva skäl förvunnen, att, vid
det åtalade tillfället, icke hafva egt den rediga
föreställning om sin belägenhet, att han derom,
med tillförlitlig visshet, bör kunna göra redo,
funnit sig böra i underdånighet föreslå det Stadgande:
Att enär uti dryckenskapsmål den tilltalade
icke med fulla skäl blifvit öfvertygad,
lian ej må till Värjemåls-ed dömas, utan förklaras
ickte kunna åt saken fällas.
För öfrigt och ehuru Stadgandet uti gide
puncten af Kongl. Förordningen den 23 Martil
1807, att, i alla de händelser, då Fägen föreskrifver
tillökning i Straff för den, som annan
eller flere gånger beträdes med brott och missgerningar,
den svårare bestraffning, sorn. bör
följa å förnyad brottslighet , ej kan ega rum,
innan det Straff blifvit till alla delar fullbordadt,
hvartill förbrytaren var dömd för den missgerning,
han förut utöfvat, tydeligen har afseende
på det högre ansvaret för iteration, hvaraf således
följer, att det enkla eller primitiva ansvaret
för oloflig bränvins-minutering bör, i de
fall, då iterations-ansvar icke kan ega rum, åläggas
förbrytaren särskildt för hvatje gång,
förbrytelse sker; Likväl och som olika Lagtolkning
härutinnan egt rum, få Riksens Ständer i
underdånighet föreslå, att en Lag-förklaring i
öfverensstämmelse härmed måtte i Nåder utfärdas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifv el sen 3>g
N:o 380.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad.d. 6 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 6 —• —
Bonde-Ståndet d. 8 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
ändring i 12 och i3 /. /. af Kungl. Förordningen
den i5 Julii 1818, om Inteckning
i fast Egendom samt i 17 Cap. 13
/. Handels-Balken.
S. A. K.
Såsom hufvudsakliga vilkoren för en Tntecknings-Lags
fullkomlighet, erfordras; att Inteck-'
nings-tagaren eller den, som Öfvertagit hans rätt,
vid beräkningen af sin säkerhet, endast behöfver
afse fordringens giltighet, den intecknade fastighetens
värde och beloppet af förut tagne Inteckningar;
att Lagen bör trygga honom mot förmånsrätt
i och för alla sådane gravationer, som
icke af ett, utaf Domstolen, rneddeladt Gravations-bevis
kunna inhemtas; samt att han hos
Domaren åter bör ega säkerhet derföre, att Inteckning
icke beviljas i annan fastighet,, än sadan,
sorn innehafvaren, på grund af full eganderätt,
eger pantförskrifva.
Genom stadgandet uti 13 §. af Kongl. Förordningen
den 15 Julii 1818, angående Inteckning
i fast Egendom, synas dessa ändamål icke
320
Underdåniga Skrif feiser'.
vara tillräckligen befrämjade, helst manga Inteckningar
kunna blifva utan kraft och verkan
derigenom, att den pantförskrifvande fastighetsegaren
korrt efter pantförskrifningen öfveilåter
egendomen åt någon annan, hvilken, så vida
han iakttager hvad Författningarne , rörande
Lagfart, föreskriiva, undandrager sig ansvarighet
för Gravationer, tillkomne utan hans begifvande,
sedan egande-rätten till egendomen öfvergå» till
honom. Nämnde §. förordnar endast angående
Intecknings-rätt för förre Egarens skulder, idet
fall, då nye egaren försummar, att i behörig tid
taga uppbud , men icke huruvida den Inteckning,
sorn för sådane skulder kan varda beviljad, emellan
den tid, då köpet skedt, och slutet af
praescriptions-tiden för Lag-farten, skall gälla
emot Egendomen i den nya egarens hand , hvaraf
motsatsen kan slutas af 17 Gap. 12 §. Handels-Balken,
som stadgar; ”ej gifver Inteckning
förmånsrätt utan i fast Egendom, den gäldenär
egde dä Inteckningen skeddeett stadgande, hvilket,
lika med hela berörde Capitel, lärer, enligt
16 §. af meranamnde förordning, få anses gällande
i alla de delar, der undantag derifrån ej
blifvit gjorde. Då likväl en i laglig ordning
sökt och beviljad Inteckning, på omförmäidte sätt,
skulle kunna förlora all kraft och verkan, utan
att hvarken Inteckningstagaren är i tillfälle sådant
förese och förekomma , eller Domaren annorlunda,
än på grund af ågångeri lagfart, kan,
till tryggande af den förres rätt, utöfva den uti
förordningens 12 §. medgifne pröfning, huruvi-f
da Gäldenär verkligen ar egare af den pantför
skrifne
-
Underdåniga Skrifrelter*.
32 1
skrifne fastigheten, men denna olägenhet för kö'-  paren kan förekommas , enär i de fleste fall det
ej är svårare för den, som förvärfva; egendom,'
att genast derefter anmäla sig till uppbuds erhållande,
än för Långifvare att söla inteckning^
och, om likväl hinder någon gång för köparen
i detta afseende skulle möta, honom då är obeä
taget, att innehålla köpeskillingen, intilldess uppbud,
inom i Lag föreskrifven tid, tages och.
Gravations-bevis vid samma tillfälle meddelas,
hafva, på sådane grunder, Riksens Ständer ansett
sig böra i underdånighet föreslå: Att då uti
egendom, hvilken blifvit förvärfvad genom
fång, derå Lagfart bör ske, förre egarens Borgenärer
i laga ordning söka och erhålla Inteckning,
innan nye egaren å egendomen sökt uppbud,
bör sådan Inteckning meddelas och gällaj
med öppen rättighet likväl för nye egaren, att
söka skadestånd af sin fångesman, eller att upphäfva
det fång, hvarigenom egendomen blifvit
förvärfvad, derest den sedermera beviljade Inteckningen
föranleder rubbning i vilkoren för
fånget.
I händelse detta förslag vinner E- K. M:tg
Nådiga bifall, torde 11 och 13 §. af 1818 års
Intecknings-Förordning och 12 §. i 17 Cap.
Handels-Balken böra undergå ändring och erhålla
följande lydelse:
Intecknings-Förordning.
i2:te §. ”Ej må Inteckning beviljas i hus,
annan byggnad och vatten-averk, hvarmed ständig
rätt till grunden ej är förenad; ej eller må InB
i ken g till Rikt,St. Prat, Ig!}. lOtfe Seni, % B. 'f, 1
322
Undtrilaniga Skrifvthtr.
teckning beviljas i annan egendom , än ilen Gä'ldenären
veterligen, genom laga fång, förvärfva!,
och deraf lian egare är, då Inteckning sökes,
utom i det fall, hvarom i 13 . §. sägs. Ar egendomen
kommen i Gäldenärens hand genom
fång, som lagfaras bör, varde ej Inteckning fastställd
förr, än uppbud skedt.”
13-.de
af den, 6oro förvärfvat egendomen genom fång,
derå lagfart ske bör, förre egarens Borgenär med
Skuldebref elier annan handling, derföre Inteckning
lagligen beviljas kan, håfve rätt att den
erhålla , och söke köparen för den intecknade
skuldens belopp skadestånd af sin fånges-man,
derest icke, i händelse, genom sålunda meddelad
Inteckning, vilkoren för fånget äro vordne
ändrade, köparen heldre vill fånget upphäfva
och egendomen till förre egaren afträda.”
17 Cap. 12 §. Handels-Balken.
’’Ej gifver Inteckning förmåns-rätt utan i
fast egendom, then Gäldenär egde, thå Inteckning
söktes, eller iherå ny egare ej sökt uppbud,
i händelse han förvärfvat egendomen genom
fång, sorn lagfaras bör; ej eller then Inteckning,
som sker sedan Gäldenär död, eller
dess fattigdom allmänt kunnig är.”
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifveher. jtj.
N:q 381.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. -6 Dec, 1823*
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 6 — ——
Bonde-Ståndet d. 8 —- *—
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
föreslagen ändring i 17 Cap. HandelsBalken
och 20 Cap. Årfda-Bulken.
S. A. K.
Den förmSns-rätt, tom uti i7:de Cap. 8 §.
Handell-Balken blifvit tilligd Kyrkors och Fattig-Inrättningars
fordringar hos derai Föreståndare,
samt Kronans och Räntetagare! hos deras
uppbördsman frafiför Inteckningar, beviljade sedan
Gäldenären blef Föreståndare eller Uppbördsman,
har, efter Riksens Ständers öfvertygelse,
utan att vara af behofvet eller nödig omtanka
för en fordrings-egares Fördel påkallad,
medfört misstroende till Inteckningar, oförenligt
så väl med begreppet om den säkerhet, hvilken
uti en pant bör vara Förvarad, sorn med
Inteckningens ändamål , och för öfrigt af en
märkbart skadlig inflytelse på Penninge-transactioner
i allmänhet, hvilka, så vidt ske kan, titan
förnärmande af Rätts-grunder, böra, synnerligen
under nu varande Mynt-förhållanden,
underlättas och befordras.
Uti den Lagstiftning, sorn bestämmer ordningen
emellan Borgenärer vid uppkommande
314
Underdåniga Skrifveher.
Concours-tillstlnd, har den grundsats alltid varit
erkänd, såsom ofelbart ligtig, att så kallade
tysta förmåns-rätter med yttersta sparsamhet, och
icke i andra fall, än då synnerliga omständigheter
gora undantag af nöden, böra utdelas.
Vid tillämpningen häraf på förevarande fråga
lärer nödvändigheten af ett sådant Undantag
för ofvannämnde slags fordringar icke med skäl
lunna yrkas, då hosén Kyrkoherde, som i hvarje
Församling förnämligast täger befattning med
styrelsen af Kyrkans och Fattig-Inrättningens
angelägenheter bos Församlingens Ledamöter,
hvilkas yttrande i hvarje särskildt fall äro för
honom, att inhemta, samt hos vederbörande Au?
ctoriteter, hvilka det åligger tillse* att en uppUppbördsman
praesterar nöjaktig säkerhet för sin
uppbörd, hvarken kan förutsättas den bristande
omtanka eller det behof af Statens förmynderskap,
att de böra gynnas med undantags-lagar ,
ledande, såsom flen, hvarom fråga nu är, till o*
teda medborgare emellan.
Det är icke tänkbart, att Kyrkoherden och
Församlingen, vid valet af de personer, åt hvilka
förestånderskapet för Kyrkan och Fattig-Inrättningen
anförtros, åsidosätta nödigt afseende
på de blifvande föreståndarnes vederhäftighet,
hvarom de, boende inom samma Församling, al.
drig böra vara i okunnighet; och det är ej eller
sannolikt att en ofördelaktig förändring i en Föreståndares
Oeconomiska ställning skulle för hans
grannar förblifva en hemlighet. Riksens Ständer
anse alltså Kyrkoherden och Församlingen städse
vara i tillfälle att, antingen genom ombyte
af Föreståndare, eller, om han bibehålies, genom
Underdåniga Skrif v elser.
325
Inteckning i hans fastighet, Borgen eller annan
gällande säkerhet, iakttaga Cassans bästa och afböja
förlue erne; äfvensom det allmännas rätt
vid antagande af en Uppbördsman synes kunna
genom Borgen, på sätt nu sker, eller genom Inteckning,
om han eger fastighet, så fullkomligt
betryggas, att förluster böra förekoramas. Det
har dessutom hittills icke utgjort något vilkor
för en Uppbördsmans tillsättande, att ograverad
fastighet skulle af honom innehafvas.
I betraktande af desse skäl, få Riksens
Ständer nu till E. K. Mits Nådiga pröfning i
underdånighet föreslå, att den, genom lyide Cap.
8 §. Handels-Balken, Kyrkors, Fattighusens, Kronans
eller Frälsemans fordringar hos föreståndare
och Uppbördsman tillagde förmåns-rätt framför
Inteckningar må hädanefterafskaffas; och skulle,
i händelse detta förslag vinner E. K. Mits Nådiga
bifall, följande Redaction af samma Capitel
ega rumi
8 §.
”Sedan tages Barna-arf ut hos Föräldrar eller
Förmyndare. Häfver någon Inteckning i deras
fasta gods, innan Barna-arf af Föräldrar emottogs,
eller Innan Förmyndare denna befattning
tillträdde, njute thå sin Inteckning till godo.”
Återstoden af nuvarande 8 §. komme att
emellan la och 13 f. §. i samma Capitel inflyta
uti en särskild §. af detta innehåll;
”Härefter utgå Kyrkors- och Fattighus-fordringar
bos theras föreståndare, så ock skuld tiil
3 Underdåniga SkrifveUer,
Kronan eller Frälseman för uppbörd. Hos Upp»
bördsman , sorn »edan blifvit Föreståndare, ege
Kronan eller Frälseman turman till thel, som i
uppbörden för alla åren brister. Var lian föreståndare
förr, än han Uppbördsman blef, hafva
Kyrkors och Fattighus-medel företräde.”
Hos Riksens Ständer bär, i sammanhang
härmed, kommit i öfvervägande den olägenhet,
som under nu varande förhållande vidlåder Inteckningar,
och med det samma försvårar Pen.
ninge-transactioner i så måtto, som en Lansökande,
hvilken till pant för begärd Penninge-försträdtning
erbjuder Inteckning i en ograverad
fastighet, icke kan åstadkomma bevil om ledighet
från Förmynderskap, hvilket, om det är äldre,
besvärar egendomen framför intecknad skuld.
Den brist uti Lagstiftningen, hvaraf denna
olägenhet är en följd, hafva Riksens Ständer
ansett kunna afbjelpas, om nemligen, såsom ett
tillägg till Lagens stadgande i afseende på Förmyndares
tillförordnande, jemväl varder före.
skrifvet, dels att, då egendomen tillfaller omyndigt
Barn, medan bägge Föräldrarne lefva, sådani
skulle hos Rätten anmälas, och anteckning
derom i Förmyndare-Protocollet ske, dels att,
då den, som till Förmyndare förordnas, ej är
boende inom den Rätts område, der förordnandet
meddeldt blifvit, han ej må tillträda Förmyndarskapet
förr, än det samma är vordet kungjordt
den Rätt, hvarunder han lyder och i Rättens
Protocoll tecknadt.
Genom det förra af dessa Stadganden, är
tillfälle beredt för Borgenären, att förskaffa sig
visshet om^den tysta gravation, hvarmed föräl
-
Underdibiiga Skrif v ther.
317
drars egendom kan vara besvärad , och genom
det ssuare vinnes åter säkerhet, att förinåns-rätlen
för omyndiges medel ej häftar vid någons
egendom, innan anteckning derom skett vidden
Domstol, hvarunder han lyder. Den lånsökande
kommer således i tillfälle, att lemna en ofelbar
upplysning, huruvida lian häftar for något Förmynderskap
eller icke. Har han oftare förändrat
hemvist, så blir väl efterforskningen i
samina mån besvärligare, men ändamålet kan
ändock vinnas. Om åter den lånsökande bott
endast på ett ställe, så är bevisningen derom
latt att åstadkomma, genom intyg, antingen från
vederbörande Presterskap, eller från Häradsskrifv
varén i Orten.
För att i öfrigt undanrödja all den tidsutdrägt
med Förmyndares tillträde af sin befattning,
som möjligen kunde uppkomma af föregående
anmälan hos Domstolen, hvarunder Förmyndaren
lyder, hafva Riksens Ständer ansett,
att denna anmälan borde få ske hos Domaren
äfven å de tider, då Domstolen icke är tillsammans.
På desse grunder föreslå Riksens Ständer L
underdånighet: att efter % §. i 20 Cap. ArfdaBalken
må tillkomma denna §.
"Faller egenco oen omyndigt Barn till, medan
föräldrar lefva, och skall Godset af dem förvaltas,
då må en sådan förvaltning af dem ej
förr tillträdas, än anmälan derom skett hos Domaren
eller den Rätt, hvarunder de lyda, och
varde sådant genast i Rättens Protocoll tecknadt;
har sådan anteckning skett af Rättens Ord
-
Vnderdaijiga Skrifvelter.
föranda, di Rätten icke varit tillsamman*, varde
det vid nästa sammanträde tillkännagifvet.”
Sarnt vid slutet af samma Cap. följande §.
tilläggas;
"Ar den, som till Förmyndare förordnas,
ej inom samma Rätts domsaga boende, da varde
Förmyndare-förordnandet , genom Ordförandens
i Rätten försorg, genast öfversändt till Do.
maren, under hvars Domvärjo den förordnade
lyder, för att i denna Rätts Protocoll tecknas,
på sätt i 2;dra §, sägs, ocn Förmyndaren derefter
tillställas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velter.
3*9
N:o 382.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d.
Preste-Ståndet d.
Borgare-Ståndet d.
Bonde-Ståndet d.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
Rådmäns och Kämnärers befrielse från
deltagande i ansvaret för försummelse,
att till Öfver-Domaren insända renoverade
Domböcker och Protocoll m. m.
s. a; k.
h os Riksens Ständer har 1 öfvervägande kommit
, att Radmans- och Kämnärs-beställningar i
i de mindre Städer, der en ringa aflöning vid
sådane tjenster bestås, icke alltid kunna besättas
med personer, soia egt tillfälle, att förvärfva
sig erforderlig Lagkunskap, utan vanligen
måste åtagas såsom en borgerlig skyldighet,
Vid sådant förhållande och då det ingalunda
synes vara med billighet förenligt, att, såsom
hittills, på grund af allmän praxis samt med tillämpning
af gällande Lag och 1777 års Kongl.
Förklaring, Rådman och Kämnärer i allmänhet,
enär Ordförande och Protocollist, der sådan finnes
antagen, försumma, att, inom föreskrifven
tid, till vederbörande Hof-Rätter insända renskrifva
exemplar af Rådstufvu- och KämnersRätters
Domböcker, samt förstnämnde Domsto
-
6 Dec. 1823.
6 — —
6 — —
8 — —
X
3 3o
Underdånigt! Skrifvefter.
lars Prolocoll, angående Lagfarter, Inteckningar,
Agir nskaps-förord och Förmyndare-mål, åläggas
alt uti ansvaret för en sådan försti tnmelse della*
ga, ehuru förstnämnde Tjenstemän hvarken ega
kunskap om försummelsen eller förmåga, att ilen
undanrödja, hafva Riksens Ständer trott sig böra
hos E. K. M. i underdånighet föreslå, alt, genom
allmän Författning, måtte i Nåder stadgas:
Att Rämnärer i allmänhet, och Rådmän i alla
de Städer, der ej stadgadt blifvit, att aine eller
flere skola vara I.itterate, befrias från allt deltagande
uti böter för försummelse att till vederbörande
Hof-Rätter, inom föreskrifne tider, insända
renskrifne Exemplar af Domböcker, samt
Lagfarts- Intecknings- Ägtenskaps - Förordsoch
Förmyndare-Protocoll, så vida desse Tjenstemän
icke deltaga i något beslut eller någon
sådan åtgärd, hvarigenom Ordföranden sättes utur
tillfälle eller hindras, att antingen sjelf eller
genom Rättens Betjente fullgöra hvad Rätten, i
afseende på Domböckernes och Prolocollens utskrifvande
och afsändande, åligger; börande Magistrats-Secreteraren
och Kärnners-Rätts-Notarien
, der sådane finnas, gemensamt med Borgmästaren
och Kärnners Prteses derföre ansvara. I
sammanhang härmed hafva Riksens Ständer fästat
uppmärksamhet på nödvändigheten deraf, att
beräkningen af de dagaböter, som Under-Domstolarne
i allmänhet för försummelse vid Lagfarts-Intecknings-Ägtenskaps-Förords-
och Förmyndare-ProtocolIs
insändande till Öfver-Domstolarne
kunna sig ådraga, varder till någon viss
tid inskränkt, på det icke sådane böter, genom
fordröjdt 4tal a* vederbörande Fiscaler, må upp
-
Underdtniga Skriffeiser.
331
gå till en öfverdrifven höjd. Riksens Ständer,
som anse tiden för ofvannämnde Protocolls insändande
från Under - Domstolarne lämpeligast
kunna fastställas till 3 månader , räknad från
den dag berörde försummelse inträffat , och, inom
hvilken tid den bör kunna hinna hos OfverDomstolen
till laga påföljd anmälas, få alltså till
E. K. Mits Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna
det förslag, att, lill allmän efterrättelse,
förordnas kunde, det beräkningen af dagaböter
för försumtnadl insändande af ifrågavarande
Protocoll må för framtiden upphöra, när tre månader
förflutit, från den dag. då Protocollen
sist bordt vara till Ofver-Domstolen insände,
ehvad försummelsen inom berörde tid blifvit till
ansvar anmäld eller icke; hvarefter den försumlige
bör, genom förelagd tid och vitén, eller andre
laglige utvägar, tillhållas, att sin pligt fullgöra
Riksens
Ständer framhärda etc.
33* Underdåniga Skrif velter.
N:o 583.
Uppl. c. godk. hos Ridd. och Ad. d. 6 Dec, i82{.
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 6 — —
Bonde-Ståndet d. 8 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
foreslagne ändringar uti Concours -Lagen
af den 18 Julii 1818.
s. a: k.
Efter öfvervägande af åtskilliga anmärkningar ,
rörande dels olämpligheten af vissa s'adganden
uti Concours-Lagen af den 18 Julii l8»8, dels
ock beliofvet af förklaringar och tillägg i samma
Författning, hafva Riksens Ständer, på redan
anförde grunder, trott sig böra till E. IC M.-ts
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna följande
förslag:
1:0 Ehuru det, i likhet med föreskriften i
16 §. 4 Mom. af 1798 års Concoursstadga, bibehållna
stadgandet i 4 Gap. 10 §. "Att den, som
tjensten i Gäldenärs ställe förrättar, bör njuta
halfva lönen, synes vara grundadt på en billig
fordran, å ena sidan, att vicarien, emot de förmåner,
han åtnjuter, skall med nit och drift
fullgöra de honom i tjensten tillhörande åligganden,
och, å den andra, att han skall deremot
ega nödig utkomst af hvad honom är anslaget,
med hvilket stadgande afven flere särskildte författningar,
hvaraf må nätnnas Kyrkohagen uti
Underdånige Skrif velter.
333
17 Capl 23 §., Kongl. Brefvet den io Januarii
173g och Kongl. Förordningen den 30 September
1756, öfverensstämma; likväl och emedan emot
en sådan fördelning af Gäidenärens lön förekommer,
att, då denria lön uppgår till betydligare
belopp, Vicarials-arfvodet skulle blifva för
högt, och, enär lönen åter vore ringa, underhållet
för Gäldenären och hans famille otillräck,
ligt, anse Riksens Ständer den modification uti
ifrågavarande ovilkorlig! föreskrift lämpligen kunna
ega rum, som innefattas uti följande stadgande,
hvilket Riksens Ständer föreslå måtte,
såsom tillägg till 10 §, i 4 Cap., antagast
"Dock ege vederbörande Auctoritet, sorn
Vicarien förordnar, att, uppå anmälan af Sysslomänen
, pröfva och bestämma, huruvida Vicarien
med mindre, än halfva lönen, kan vara belåten
, och till hvad belopp den, i sådant fall, af
honom uppbäras må. ’
2:0 Deri uti 10 §- af 5 Cap. bestämde tid
till Rätfegångstimans slut, klockan 7 eftermiddagen,
för Borgenärer, att å inställelse-dag vid Härads-Rätt
sist sig infinna, att sine fordringar anmäla
och bevaka, hafva Riksens Ständer funnit
mindre lämplig, enär på en och samma dag inträffa
kan, att Parter skola sig inställa uti flere
Concours-mål, och fastän Domaren icke är hindrad,
att målen tidigare på dagen företaga, likväl
af den Borgenärerne lemnade frihet, att dröja
med inställelsen intill den tid, då, enligt
Kongl. Brefvet den 77 Maji 1801 , Rättegångs,
timan vid Härads-Rätt bör vara slutad, den olägenhet
uppslår, att till målens slutliga beredning,
sorn ej förr, än efter sista uppropet, kan
334
TJndtrdånig!' Skrift t! ser^
företagas , möjligen erFordms rf fäng tid ^ att
Härads-Rättens Session inpå natten måste fort.
sättas; I anseende hvartill och alldenstund berörde,
så val för Domare, som för Parter, betyd#
liga olägenhet kan , med antagande af den vid
alla öfrige Domstolar bestämde fatalietiman, nemligen
klockan 13 på dagen, afhjelpas, Riksens
Ständer fördenskull föreslå följande förändrade Redaction
af ifrågavarande to §.
”Är saken hos Härads-Räft anhängig, då
skola Borgenärerne, genom anslag och Kungörelser,
så stämms3, som i 9 §. sägs, att sig inställa,
före klockan 1* på dagen, & andra Rättegångs-dagen
af det Ting, som näst efter Sex månader
infaller. Äska de fleste Borgenärerne Urtima
Ting, varde det utsatt, alt genast efter
Sex månaders förlopp hållas.’’
3:0 ”Sorn, vidden händelse, da hustru, enligt
7 Cap. 3 §. söker Boskillnad, énär mannens
egendom ej afträdd är, inträffa kart, att mannen,
för att uppehålla en vacklande Credit och und.
gå att afträda sin egendom, söker hindra Boets
uppteckning, eller neka uppteckningens beedigande,
alltså och då en sådan mannens motsträfvighet
skäligen må anses förutsätta hans öfvertygelse
om Boets obestånd, och bemödande att
detsamma dölja, samt lämpligaste påföljden då
synes blifva, att offentlig »lämning å Borgenärerne
utfärdas, hafva Riksens Ständer trott denna
påföljd böra bestämmas, genom följande Redaclion
af 3 §. uti 7 Cap.
"Soker endera makan Boskillnad, enär den
andra Makans Egendom ej afträdd är, höre då
Rätten, så väl sökanden och den andra Makan,
Uniherdäniga Shrifvtlttr.
335
Som vetteri ige och när vistande Borgenärer, och
förord tre , att Boets tillgångar och gäld å viss
dag upptecknas Sedan skall Bouppteckningen
af M annen och Hustrun, i Borgenärernes närvaro,
inför Rätten edeligen fästas. Finnes deraf,
att tillgångarne , der sökanden Boskillnad vinner,
ej förslå till gäldens betalning, eller vill Mannen,
då Hustru Boskillnad Sökt, Boets tillgångar
och gäld ej uppgifva, eller nekar han, att
uppteckningen med Ed fästa, varde offentlig
stämning till Mannens, Hustruns och samtlige
Borgenärernes inställande utfärdad, som i 5 Cap.
9 och 10 sägs; Och vare emedlertid Man
nen
för Lagsökning icke fri, derest han ej sin
egendom till Borgenärerne afträder.”
4:0 Det uti 8 Cap. 6 §. för Enkas befrielse
från ali under ägtenskapet tillkommen gäld
stadgade vilkor, att hon skall h»fva egendomen
rätteliga afträde, har, efter hvad lill Riksens
Ständers kunskap kommit, blifvit olika uttydt
och tillämpadt, i det en del a*sett det gemensamma
Boets afträdande göra tillfyllest; andre
förment, att den efterlefvandes enskilde egendom
jemväl borde afträda», och andre Ster, utan att
ingå i undersökning, huruvida egendomen varit
rätteliga afträdd, förklarat både Enka och
Hustru berättigad, att ej mindre för den egendom
hon begär från det gemensamma Boet undanskifta,
än äfven för den, hon, efter vunnen
Boskillnad, ärfver eller förvärfver, njuta befrielse,
icke allenast för Sterbhusets gemensamma
skulder, utan äfven för dem, hon genom underskrift
förbundit sig gemensamt med Mannen
betala.
536
Underdåniga Skrifether.
Riksens Ständer anse, att Enka, som icke
är arfvinge, oell således icke kan göra sig urarfva
eller afsåga sig en rättighet, som ej förut
henne tillhört, således icke kan afträda annat,
än sin egendom , eller den hon redan tillförene
egt, fastän hon ej deröfver varit fullt
rådande. Huru långt Enkas egendoms afträde
behöfver sträcka sig, måste åter mätas efter gränsen
af hennes ansvarighet för skulderne, hvilken
finnes i allmänna Lagen utstakad, och ej blifvit
förändrad, genom ifrågavarande $. i ConcoursLagen,
som blott innehåller en förklaring, att
Enka, sorn afträdt egendom rätteligen, det vill
säga: till så stor del, som Boets Borgenärer kunna
lagligen fordra af hvad hon då eger, skall
för framtiden vara fri för kraf; men då, i följd
af hvad ofvan berördt är, ett förtydligande af
Lagens stadgande i detta fall synes vara nödigt,
föreslå Riksens Ständer, att G §. i 8 Cap. må
erhålla följande förändrade lydelse:
”Efterlefvande Maka, som egendomen rät»
teligen afträdt, vare fri från ali gäld, hvarföre
den andre Makan ensam svara bordt. Har Enka
med enskild egendom och sin lott i Boet
guldit den del af gälden, som å henne belupit,
efter thy i n Cap. Giftermåls-Balken skiljs;
njute ock hon för framtiden befrielse ifrån all
gäld, som under ägtenskapet tillkommit, ändå
att hon och Mannen, en för bägge och bägge
för en, sig till gäldens betalning förskrifva hafva.
Har hon åsamkat sig gäld i och för köpenskap
eller annan Näring, den hon, efter särskildt
tillstånd, idkat, svare derföre.”
yo
Underdånigt Skriffel ser. 337
jpo Då af stadgandet uti 2:dra Cap. 1 §.
”Att Borgenärer, sorn till st arles kom in i t, skola genssr
inför Rätten utse, eller ock sig emellan
välja och för Rätten nämna arne eller flere gode
män”, Borgenärer ansett sig betaget, att val-’
ja endast en god man, när Boet varit af ringare
beskaffenhet, eller den valde personen ensam
egt nog förtroende, för att ombesörja förvaltningen;
men, enligt Riksens Ständers tanka, Borgenärer
i berörde afseende böra ega lika rätt,
sorn uti den nästföljande §. blifvit Rätten tillagd,
att, i de fall, som der bestämmas, utse
en eller flere, hafva Riksens Ständer alltså funnit
skäligt föreslå utfärdandet af den förklaring
öfver a Cap. 1 §. Conconrs-Lagen, att, der det
afträdda Boet är af ringa beskaffenhet, och Borgenärernesig
förena, att förvaltningen deraf blott
åt en god man anförtro, sådant må vara tillåtet.
I sammanhang härmed hafva Riksens Ständer
äfven fästat uppmärksamheten dervid, att det uti
nu gällande formulaire för Borgenärs-Eden upptagne
bestyrkande, att gäldenär fått tillgodonjuta
Bevillnings-afdrsg å räntan, icke är lämpligt,
i afseende på fordringar, för hvilka ränta hvarken
blifvit förskrifven , beräknad eller fordrad.
Hå likväl enda möjliga utvägen att vinna tillförlitlig
visshet derom, att gäldenär verkligen i
de fall, Författningarne bestämma, fått tillgodonjuta
detta afdrag, är att Borgenär sin uppgift
derom edeligen bekräftar, helst erfarenheten visat,
huruledes Gäldenärer, för att få behålla lån,
ofta qvitterat Bevillnings-afdraget, utan att detBihang
till Riki-St, Pret, i8jj, lodi Sami, i B, 8%
338
TJndtrddniga Skri/vilar.
samma i sjelfva verket elem till godo kommit ,
hafv3 Riksens Ständer väl funnit denna Edsförpligtelse
böra uti formuläiret bibehållas; Men
deremot ansett sig böra föreslå, att, genom allmän
Författning stadgas måtte: Att Borgenär,
som icke vill eller kan fullgöra ifrågavarande
Edsförpligtelse, må ega, att , vid RorgenärsEdens
afläggande, densamma utesluta, under påföljd
likväl, att, derest den anmälde fordran är
af den bt-kafienhet, att Bevilfnings-afdrag å rän.
tan bordt Gäldenär tillgodokomma, detsamma, ehvad
det af Gäldenär är qvitteradt eller icke ,
ovillkorligen skall, för bela den tid det borda
ega rum, Gäldenären eller Concurs-Msssan, vid
slutliga utdelningen af de be vakade och fastställde
fordringarne, godtgoras.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Sirifyeiier. )}f
Nm 38^.
tlppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 6 Dee. (St
Preste-StSndet d. 6 — -—
Borgare-Ståndet d. 6 —~ —-
Bonde-Ståndet d, 8 - •—*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
föreslagen ändring i 14 §. af Kongl,
förordningen den i3 Julii 1818, om Inteckning
i fast egendom.
8. A. K.
Riksens Ständer hafva fästat sin uppmärksam»
het dervid, att, ehuru ostridigt det är, att ea
köpare, som å utmätningS-auction eller vid offenteligt
utrop i Conconrs inropar fastighet,
ovilkorligen är berättigad, att, så fort han inbetalt
köpeskillingen, erhålla fastigheten Gravations-fri,
hvaraf följer, att hvarje i egendomen
varande Inteckning, sorn ej genom köpeskillingen
blifver betald, från samma stund förlorat ali
vidare Intecknings-rätt i egendomen, likväl af
det uti a-f. §. af Kongl. Förordningen den 13
Julii 1818» om Inteckning i fast egendom meddeldte
stadgande, att Inteckning ej får dödas förr,
Sn Intecknings-handlingen i original företes vid
Domstolen, uppkomma de olägenheter, att köparen
till en på ofvannämnde sätt försåld egendom
ej kan erhålla ett Gravatious-bevis, fritt
från de senare Inteckningarne, helst dessas innehafvare,
fastän de ingen laglig rätt till egen
-
34°
Umlerdfini gn Skrifve her'.
dörren mera ega, dock hafva deras rätt bibehållen
emot gäldenären till hans person, samt hans
Öfrige varande eller blifvande tillgångar, och således
hvarken kunna förpligtas, att fransig 1 errina
deras* innehafvande intecknade skuldsedlar,
eller äro skyldige att desamma för Inteckningens
dödande hos Domstolen uppvisa.
Vid öfverläggning om åtskillige till afhjelpande
af dessa olägenheter framstälda förslag,
hafva Piiksens' Ständer väl funnit, att stadgandet
om skuldsedels uppvisande i hufvudskrift
vid fråga om dödandet af Inteckning, bör i allmänhet
bibehållas, såsom nödigt till förekommande
af underslef; Men, med afseende a de
serskilte omständigheter, sorn uti nu uppgifna
fall förekomma, hafva Riksens Ständer trott sig
kunna, med afvikande från denna allmänna grundsats,
antaga, att sadane Inteckningar, som köparen
med behörigt Etnbetsmanna-betyg kan styrka hafva
förfallit derigenom, att auctions-summan understigit
beloppet af Inteckningarne, ma ,utan uppvisande
i hufvudskrift dödas, dock att, såsom ett
ytterligare försigtighetsmått emot bedrägeri, kungörelse
om hvad köparen yrkat måtte i tidningarne
varda införd; lärande pa detta sätt den
stora olägenheten for en köpare, att i vissa fall
ej kunna få bevis, att hans egendom är Gravations-fri,
ehuru den icke är med någon laglig
rätt medförande Inteckning besvärad, kunna afhjelpas,
utan att tredje man derigenom förnärmas.
På grund häraf, få Riksens Stä’nder i underdånighet
föreslå, att 84 §. af InteckningsLagen
må erhålla följande tillägg:
Un de:danilla Skrif reiser.
34 t
”Köpare till Fastighet, hvilken, antingen å
Utmätnings-auction eller under Concours, af Borgenärer,
genom offentligt utrop, sald är, och hvaruti
Inteckningar finnas, till hvilkas gäldande köpesumman
icke förslår, ega att, så snart Aactionsförrättningen
vunnit laga kraft, eller, i händelse
af klander, faststäld blifvit, samt köpesumman
är inbetald, att derom af vederbörande Exsecutor
eller Sysloman erhålla bevis. Köparen,
anmäle sig med detta, jemte Gravations-bevis, hos
Domstolens Ordförande i den ort, der Fastigheten
är belägen, och Ordföranden ege, att genom
anslag å Rättens dörr och Kungörelse, hvilken,
genom Köparens försorg, bör 3'.ne gånger införas i
Allmänna Tidningame, kalla och förelägga de -  Inteckr.ingshafvare, som antingen alldeles intet '
ellet endast till någon del fått sine Inteckningar
utur köpeskillingen guldne, alt, i Stad inom
en månad från den dag, kungörelsen i Tidningarne
sista gången finnes införd, och å Landet
vid det ting, som först infaller, sedan en månad
från sista Kungörelse-dagen förflutit, hos
Dornstoten anmäla, huruvida emot deras Inteckningars
dödande kan vara något att påminna;
åliggande Domaren, ehvad Inteckningshafvarne
då begagna rättigheten, att varda hörde eller
icke, och jemväl utan hinder deraf, att Original-Intéckoings-handlingarne
icke uppvisas, angående
Inteckningarnes dödande sig utlåta.
Riksens Ständer framhärda etc.
iil Unéiräåniga Skrif retur,
N:o 3 8 5.
Expeditions- Ut »kat tets Memorial till Riksens
Ständer, med öfverlemnande af nytt förslag
till underd, Skrifvelse, rörande ytterligare
understöd för Nybyggare i de Norra
Provincerne,
Sedan Expeditions-Utskottet, i öfveren«stammel»e
med Riksens Höglofl. Ständers Stats. Bevill.
nings- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie.
Utskotts, af 3tne Riks Stånd bifallne, Betänkande
N:o 443., angående ytterligare understöd för
Nybyggare i de Narra Provincerne, uppsatt
förslag till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
i ämnet, hvilket förslag jemväl blifvit
af samteltge Riks-Stånden gndkändt; så
har ett utaf förbemäldte 3;ne Utskott gemensamt
afgifvet Utlåtande N:o 576, uppå åtskilliga
mot deras Betänkande framstalde anmärkningar,
kommit Expeditions-Utskottet till.
handa; Och sorn detta utlåtande, hvilket numera
äfven är af samtlige Riks-Stånden gilladt, innehålla
2:ne, på grund af anmärkningarne, projecterade
tillägg och förändringar i redactionen
af Rik tens Ständers ifrågavarande underd. skrifvelse,
får Expeditions-Utskottet alltså, i enlighet
dermed, til! Riksens Höglofl. Ständer förnyadt förslag
till samm* Skrifvelse vördsameligeu öfverlemna.
Stockholm den ag November 1823-
UndtrJäniga Skir/velser.
N:o 3gf).
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d» 8 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 8 _ —
Borgare-Ståndet d. 8 — —
Bonde-Ståndet d.ro — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Ytterligare understöd för Nybyggen
i de Norra Provincerna.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har fråga förekommit om
otillräckligheten af de hittills vidtagne anstalter,
till befordrande af odling och folkökning uti
Rikets Norra Provincer; i anledning hvaraf åtskilliga
förslag, till befrämjande af detta ändamål,
blifvit framstalde.
Vid handläggning af detta ärende, hafva
Riksens Ständer inhemta!: att Nybyggare å Kronans
jord i allmänhet, jemte det de tillgodonjuta
så kallade frihets-år, få, de två första åren,
af Kronan uppbära två tunnor god och strid Råg,
samt äro, i 15 års tid, befriade från aila utskylder
och besvär, af hvad namn de vara må, så
till Kronan, som till Presterskapet och audre,
likväl med undantag af den Allmänna Bevill-,
ningen; att dessutom den Nybyggare, som eger
flere, än 4 barn, alla Under 15 års ålder, undfår
för hvartdera utöfver nämnde antal en half
tunna strid Säd, till dess det yngsta uppnått 6
ärs ålder; samt att hv .r och en, som i Vesterceh
Norrbotten» Län åslundar att å Kronans jord
Underdåniga Skrifvelseri
upptaga Nybyggen, ej allenast liar att påräkna,'
jemte omförmälde förmåner, i s'ället för 4 tunnor
Råg, 6 tunnor Korn, hvilka på en tid af
högst 3 år utdelas med a tun»ort årligen, utan
äfven efter fri hets-årens förlopp, utan erläggande
af någon lösen, genast erhålla Skatteköp å
Nybygget.
Ehuru det häraf skulle synas som, genom
de vid odlings-företag i de Norra Provincerne
fästade större förmåner, vöre behörigen sörjdt
för denna vigtiga angelägenhet, hafva likväl
Riksens Ständer insett, att ändemålet icke på så-»
dant sätt kan vinnas, enär ej allenast Climatets
hårdhet och det deraf uppkommande äfventyret
af täta missväxter afskräcka från dylika
odiings-företag och göra framgången deraf osäker,
utan äfven Nybyggarens uiskylder, hvilka
bestämmas efter samma grunder, som i andra af
Naturen mera gynnade orter, måste for honom
blifva mera betungande; Och erfarenheten
bär afven visat, att då ett Nybygge ej blifvit
öfvergifven Nybyggaren likväl saknat förmåga,
att förbättra detsamma, hvilket förhållande jemväl
vitsordas af de Fem-års-berättelser, £. K. Mus
Befallningshafvande i Vesterbottens och Vester»
Norrlands Eän senast afgifvit, och hvarutinnan
förmäies, att ”Nybyggena draga med moda
"deras skatt, och skola förr eller senare bringas
*'i ödesmål."
På grund af dessa omständigheter och då
det icke betvifla* kan, att Norrlands skogar och
ödemarker, der för närvarande en gles befolkning
och ett hardt Climaf försvåra den första
odlingen, skulle kunna, medelst tjenliga »tgär
-
Underdåniga Skrifvclser.
345
der, i en icke aflägsen framtid, försättas i bättre
skick, hvaraf åter betydliga förmåner skulle
tillflyta Staten; hafva Riksens Ständer altså ansett
Nybyggarne i dessa orter förtjena en större
uppmuntran till deras företag.
För att således undanrödja det hinder för
odlingens framgång, som uppstår af en olämplig
beskattning och för dryga utskylder, hafva Riksens
Ständer dels beslutit, att Krono-Nybyggare
uti Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Vesterbottens
Vester Norrlands, Norrbottens och Jemtlands Län
skola, utom öfrige förmåner, njuta befrielse från
skyldigheten, a 11 använda Charta Sigitlata till
ansökningar och Resolutioner, rörande Nybyggen
på Kronoskogar rich derjemte, under de
femton första frihets-åren, vara befriade för sig
sjelfve, Hustrur och hemmavarande barn frän all
bevillning, efter 1 och 3 Art. i BevillningsFöro>rdningen,
dels ock velat i underdånighet
anhålla, det E. K- M. täcktes i afseende på
methoden för Skattläggningen af Nybyggen i
Norra Orterne, ej allenast i Nåder föreskrifva
sådane förändrade grunder, som för ändamålets
befrämjande kunna finnas lämplige, utan äfven
tillåta att den, genom Kongl. Resolutionen den
6 Martii 1810, Nybyggare i Vesterbottens Län
tillagde förmån, alt viii Nybyggens upptagande
erhålla 30 till 35 frihets-år, hvilken lid, om Nybyggaren
fullgör sina skyldigheter, kan förlängas
ända till 50 år, mätte utsträckas till Nvbyggare
i alla de Norra Provincerne; hvarjemte
Nyhemmans-åhoer må förunnas att', emot erläggande
af 6 års sammanräknad ränta , efter
akattläggnings-beloppet få lösa deras Nybyggea
346 Uni t r då ni ga Skrif reiter.
till Skatte pcb således förvärfva fullkomlig egande-rätt
dertill, dock under det vilkor, att de, genom
sådane Skatteköp, förvärfvade Nyhemman
ma, i afseende på odlings- och Nybyggnads»
»kyldigheterne vara underkastade den föreskrift
och tillsyn, som i allmänhet äro stadgade uti
Författningarne.
Beträffande understödet 1 Spannemäl, anse
Riksens Ständer det skola bidraga till lättnad
för Nybyggaren, om det belopp af sex tunnor
korn, sorn han, enligt Kongl. Brefvet den 13
Maji 1817, får tillgodonjuta, blefve ökadt till
åtta tunnor, att uppbäras under 3 ir, med tre
tunnor under hvartdera af de a första åren och
två tunnor det sista året; hvarvid likväl E. K.
M. lärer täckas i Nåder förordna, att, sedan Nybyggaren
i förut stadgad ordning erhållit första
årets bidrag, Krono-betjeningen mitte noga tillso
det Nybyggaren fullgjort sine byggnads- och
odlings-skyldigheter, innan något ytterligare sådant
understöd till honom utlemna».
Slutligen få Riksens Ständer till E. K, M:ts
Nådiga godtfinnande hemställa, att, så val ofvanberörde
understöd i Spannemäl, som den, uti
Kongl. Brefvet den 13 Maji 1817, Nybyggare
i Vester- och Norrbottens Län beviljade rättighet,
att, utan lösen, erhålla Skatteköp å deras
Nyhemman måtte förunnas alla Nybyggare uti
de Norra Orterne i allmänhet, under hvilken
benämning Riksens Ständer anse Rikets alla
Provincer på Norra sidan om DrI Elfven böra
innefattas; och Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvilter.
347.
N:o 387,
Uppl. o, godk, hos Ridd. o. Ad. d. 8 Dec. 18aV
Preste-StåndPt
d. lo —
Borgare-Ståndet d. 10 —• —
BondeStåndet d. ju — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Allmänna Magazint-lnrät t ningen
och dess upplösning.
S. A. K.
I anledning så väl af i8ao och 181a årens Re.
visions-Berättelser, som af åtskilliga, under loppet
af denna Riksdag, väckte Motioner om förändring
eller upphäfvande af Allmänna Magazins-Inrättningen,
hafva Riksens Ständer tagit
en noggrann kännedom af detta vigtiga ämne i
hela dess vidd och dervid, för sin del, stannat i
de beslut, hvilka här nedan varda, till E. K.
Mits Nådiga pröfning och fastställelse, i underd.
anmälde.
Länge och ej utan giltige skäl har klagan
deröfver försports, att Allmänna Magazins-Inrättnirtgen,
genom sine handels- och undsättningsoperationer,
i mer eiler mindre mån förfelat de
ändamål, som med Inrättningens tillvarelse egentligen
afsågos. Knappt lärer finnas någon,
tom icke redan insett och erkänner, att orsaken
härtill, den mS då äfveij vara främjad af särskildte
förhållanden, likväl hufvudsakligen igen*
348
Underdåniga Skrifvelser.
finnes uti Inrättningens organisation, som hyser
fröet till sin egen upplösning. I vissa fall
har Inrättningen alldeles stridiga åligganden att
iakttaga, och det är, utan förlust, icke möjligt
att, å ena sidan, i upphandlingsväg kunna tillfredsställa
säljarens anspråk å en någorlunda skälig
betalning för sin vara, sa'mt, å andra sidan,
undsättningstagarens fordran, att, genom Statens
föranstaltande, bispringas på de förmånligaste vilkor,
i synnerhet da i betraktande tages, au drygare
omkostnader för aflöning och afskrifningar,
transporter och Magazins underhåll m- m. alltid
äro förenade med allmänna anstalter, när
deremot vid enskildes handels-företag en säkrare
beräkning af conjuncturen grundlägger skyndsammare
utvägar för afsättning och dermed förknippad
besparing i utgifterne, sä att varan med
matti i g vinst kan säljas för lindrigare pris. Det
inflytande, Allmänna Magazins-Inrättningens Spannemåls-handel
yttrat på dett enskilde rörelsen,
talar visserligen icke eller till Inrättningens fördel.
Att täfla med en Inrättning, sorn haft stora
fonder till sin disposition, och som, genom behofvet
att föryttra sine öfverflödige lager, måst,
om äfven till sin skada, begagna alla de afsättnings-tillfällen,
som erbudit sig, var ett vågsamt
företag. Också har den enskilde speculationen
hos Städernes Handlande, under de senare
åren, måst inskränkas endast till uppköp af
mindre Sädes-partier, hvilkas snara afsättning,
antingen i Staden eller kringliggande nejden ,
kunnat med visshet påräknas. Erfarenheten visar,
att alla band å den fria täflan, sorn råda bör ejneilan
säljare och köpare vid utbyten af varor
Underdåniga Skrifvtlser.
349
och deras vardén, blifva mer eller mindre skadliga
för det allmänna; och, skulle en oförmodad
större brist å en eller annan nödvändighets-artHcel
någon gång uppstå, blifver säkerligen Statens
mellankommande bistånd alldeles otillräckligt,
om alla enskilde handels-förbindelser äro
rubbade och satte i overksamhet. Upprätthållandet
af ett skäligt medelvärde å landets egen Spannemåls
afkastning vid ymnigare skördar har varit
ett bland föremålen för Allmänna MagazinsInrättningens
hufvudsakliga åtgärder, och blefvo
i sådant afseende ökade anslag, vid 1815 och
1818 årens Riksdagar, beviljade. Afsigten härmed
var otvifvelaktigt god och bör derföre icke
klandras; men utgången har ådagalagt, att ringa
eller ingen båtnad blifvit Jordbrukaren i det
hela beredd, emot de uppoffringar, Staten , genom
slika upphandlingars besörjande, fått vidkännas.
Väl uppköptes, åren 1818 och 181g
samt före skörden år 1820, utaf Allmänna Magazins-Direciionen
i de fleste Provincer inom
Riket ansenliga Spannemåls-qvantiteter efter höga
pris; men sedan Cassa-tillgångarne härigenom
voro medtagne och upphandiingarne i följd deraf
inställdes, folio åter prisen nästan till vanvärde,
emedan all enskild handel med Säd äfven
till det mesta var afstannad; och för en
ständigt forisatt Spannemåls upphandling, till prisens
bibehållande inom vissa gränsor, skulle, om
några goda eller blott medelmåttiga år påfölja
hvarandra, med förutsättande alt denna upphandling
rättvisligen borde uts-räckas till alla Landsorter,
der Jordbrukare egde något öfverskott att
sfläta, ingen fond blifva tillräcklig och icke el
-
350 Uudtrdånlga Slrifvtlter.
ler nödige Magazins-hus *ftl Sädens förvarande
kunna anskaffas. Sedan Allmänna MagazinsInrätmingen,
genom ifrågavarande Spantiemåls*
Upphandlingar, samlat ansenliga lager, hvilka in*
om landet icke kunde omsättas eller försälias,
och sädens förskämning dessutom var att befara,
i händelse af en längre liggetid i Magazines»,
alstrades häraf försöket > att utskeppa säd till
främmande, vidt aflägsne platser, hvilken ut*
skeppning åsamkat Inrättningen ganska känbar*
förluster. Det kan således nu mera sättas utom
all tvifvel, att desse upphandlingaatgärder till
sin verkan föT landet medfört ojemnförligt »torre
skada, än gagn. För behöfvande* undsättning
till utsäde och brödföda har Allmänna MagazinsInrättningen
från sine förråd utlerflnat betydlige
Sädes-partier; och denne anstalt haT, i anseende
till Landets läge samt tillförene ej sällan inträffade
missväxter, stundom varit nödvändig och i
flere fall välgörande; Men utom det att undsättnings-prisen,
af de orsakef, som förut i underdånighet
blifvit anförde, så vida Inrättningen
skulle kunna hållas någorlunda skadeslös, alltid
varit höga och lör den i behof stadde tryckan.
de, har genom ett för vida utsträckt understöd
tilläfventyrs stundom den mindre omtänksamme
Landtmannen kommit i tillfälle, att åsamka sig
»kulder, dem han ej så noga beräknat och se*
dermera ej förmitt betala. Lättheten att blifva
med Spatinemåls-lån biträdd har äfven lockat den
mindre behöfvande, alt anlita samma utvägar
och derhos tninskat hans, i annat fall, nödtvung*
m omtanka, att, genom arbete och sparsamhet,
kunna skuldfri betrygga sitt nödtorftiga uppehal
-
TJndttdäniga &trifv*lur> $5*
le. Att pålitlige uppgifter om otterne* verkliga
behof vid flere tillfällen saknats, och att
Allmänna Magazins-Diréctionen utaf de från E.
K. M:ts Befallningshafvande inkom ne reqvtsitio*
ner sett sig föranlåten, att anskaffa och tillhanda
hålla vida större undsättnings-förråd, än sorn i
Länen åtgått, upplyses af 182o års Revisions Be*
rättelse.
Om derföre, i synnerhet åtskillig» mindre
bördige Landskap det äfvtfn hädanefter blifver
nödigt, att utaf ymniga skördars öfverskott
spara tillgångar för möjligen kommande missväxtår;
så är det synnerligen magtpaliggande, altför
ett slikt ändamåls vinnande bereda enklare och
tillika »äkrate utvägar, än de, sorn hittills blifvit
vidtagne. När nu Allmänna Magazins-Inrättningen
derjemte, efter hvad Stats-Utskottet
hos Riksens Ständer anmält, utaf äldre och senare
tillgångar iråkat en högst betydlig brist,
och än ytterligare förluster, med hänseende till
Inrättningens närvarande ofördelaktiga ställning,
med visshet kunna förutses, hafva Riksens Ständer
funnit sig föranlåtne besluta, att ej vidare
med någre bidrag eller Creti i ti v söka Upprätthålla
Allmänna Magazins-Inrättningen , samt tillika
hos E. K. M. frambära sin underdåniga önskan
om Inrättningens upphäfvande, dervid Riksens
Ständer i underdånighet till E. K. Mas Nådiga
ompröfning äfven trott sig böra föreslå följande
stadganden:
1:0 Allmänna Magazins-Inrättningens befattning
med Kronans Ordinarie Spannemåls-In.
trader och deras användande för Arméens samt
Flottornes och Staternes behof upphör, och korn
-
353
Underdåniga Skrifvelstr,
, ma desse Spannemåls-intrader, för innevarande
år och framgent, likasom före 1793, au emot»
tagas och utdelas i Läns-Magazinen af Kronans
tillförordnade Uppbördsman, under tillsyn och
vanlig controll af E. K. Mits Befallningshafvande,
och disposition af E. K. M:ts och Rikets
Stats-Contoir, som å förvaltningen af Stats-Werkets
inkomster, i allmänhet eger öfverinseende;
och böra Uppbördsmännens redogörelser i föreskrifven
ordning ingifväs till Läns-Contoiren,
för att, efter föregången revision, intagas uti LandsEöckerne-samt
derefter undergå E. K. M:ts och
Rikets Kammar-Rätts granskning. Hvad särskildt
beträffar Slotts-Magazinet här i Hufvudstaden
och det Spannemåfs-upplag , som derstädes insamlas,
till bestridande af Garnizonens behof och
Stats-Werkets andre utgifter, så synes lämpligast,
att nämnde Magazin ställes under StatsContoirets
directa förordnande, ined iakttagande
•af nödig controll och redovisnings skyldighet inför
Kammar.Rätten’
3:0 För Statens räkning m5 ej någon Spannemalshandel
hädanefter bedrifvas, utan bör denna
handelsgren oberoende öfverlemnas till den
enskildta speculationens omsorger.
3:0 Till afvärjande af brist och nöd, i fall
missväxt eller andre olyckshändelser skulle inträffa,
föreklå Riksens Ständer, att anläggandet
af District-Magaziner i orterne, särdeles i de
Norra, der skörden ej sällan misslyckas, må för
en eller flere Söcknår, ett eller ' Hére Härader
af hvarjfe Län, allt efter innevanarnes önskan
och fria val, på det' kraftigaste uppmuntras och
un
-
Underdåniga Skrifveistr.
Understödjas. Om sådane Magazi ns-anläggningar
molas af Allmänhetens beredvillighet, hvilket
Riksens Ständer ej draga i tvifvelsmål , skall
obestridligen i nödens stund ett vida större och
till ersättningsvilkoren lindrigare understöd kunna
de behöfvande meddelas, än Allmänna Magazins-Inrättningen
någonsin förmått åstadkomma,
och ibland de flere vigtiga fördelar, sora af District
- Magazinens inrättande patagligen mäste
härflyta, bör äfven lemnäs afseende åt den hufvudsakliga,
att Spannemåls-tillgangar finnas samlade
i orten, der skyndsam undsättning pafordras,
utan att med största svårighet, tidspillan
och kostnad, under osäkerhet dessutom förhinder
af årstidernes och väglagets beskaffenhet, från.
aflägse Sjostäd«r eller hamnar behöfva anskaffas,
så att en märkelig besparing, genom förenämnde
Magazins-anläggningar i landet, skall vinnas
uti forslings-kostnaderne, som i vissa orter å Säden
fördubblat undsättnings-priset. För att lätta
verkställigheten af D i*t rict-M agazi ners anläggande,
fa Riksens Ständer i underdånighet föreslå,
ett, utaf Allmänna Magazins-Inrättningens egande
behållningar, då Werket ställes under indragning,
må afsättas *tt i förhållande till lianens
folkmängd och läge limpadt Låne-anslag för Gefleborgs,
Veater-NorrUnds, Jemtlands, Westerbottens
och Norrbottens tillika med Stora Kopparbergs-
och Wermlands Län, af sammanlagde
60,000 Tunnor, antingen Råg, Korn eller Häfla,
allt efter Länens production af olika sädesslag;
Och hafva Riksens Ständer, i sammanhang
iHaiig till lii±»*SL Pral, tSsJ. lo:^e l 3, *3
354
Undtrdanig* Skrif velstr.
härmed, ansett följande allmänna föreskrifter och
vilkor böra fästas vid nyssberörde Låne-anslag:
Rättigheten till åtnjutande af Låne-underStöd
bör stå öppen för aila, som elert i! äto hugade,
så val för sådane Socknar , sorn redan anlagt
egne Magazin och hvilkas delegare kunde
åstunda, att få dem ytterligare utvidgade, sorn
äfven fr de District, hvilka-val insett eller,
numera inse nyttan af slike Inrättningar, fastän
de hittills saknat medel och utvägar att derom
föranstalta; dock bör anmälan om Önskad delaktighet
i nämnde understöd hos E. K. -Mits .Befallningshafvande
i Länet göras, ju förr dess
helre, och sist inom den i October år 18.15.
Beträffande de fordringar, sorn Allmänna
Magazins-Inrättningen ännu eger utestående i
Jemtland samt de öfrige Norre Länen och hvilla
fordringar E. K. M. redan i Nåder xnedgif•vit
de skuldsatte, att lills vidare in natura återgälda,
dels med hela och dels med *:delar af
det låntagne Spannemals-beloppet, tillstyrka Riksens
Ständer i underdånighet, att S3mma rättighet
ma fortfara och den Säd, som varder återlefvererad,
till District-Magazinens bildande, användas,
hvilket för inånga bland de skuldsatte
skall lända till besparing i de dryga transportkostnader,
som nödvändigt skulle uppkomma,
om Säden måste återleninas vid samma Krono,
förråd, der den blifvit uttagen; Och som Stora
Kopparbergs samt "Wermlands Län i det närmaste
kunna anses ställde i samma predicament med
de Norra Länen, vore äfven billigt , att desse
tvanne Län för sine Spanneinåh-skulders godtgörande
få tillgodonjuta enahanda vilkor, soHij
Undtrditiiga
med särskildt undantag för Jemtland, blifvit tifli
öfrige Norra Länen förunnade, tivad derefter
angåc fördelningen it Förrberorde Låne-anslag
inom Länen och Districten , torde den ordning
dervid böra följas, att, sedan tiden, inom hvilken
anmälan om Lånens erhållande bör ske, tillÖndalupit,
E. K. Mits .Befallningshafvande, hvar
för sitt Län, får sig uppdraget, att hos E. K. M.
i underdånighet, ej allenast inkomma med uppgift
å det Spannemåls-belopp, som för hela Länet
erfordras, utan ock derjemte inberätta livad, som
till rättelse och iakttagande vid fördelningen i
en eller annan måtto kan bidraga, hvarafter E.
K. M., med fästadt Nådigt afseende, sa väl å
anslags-ti 1 Igångarne och ved#rbö'randes reqvisitioner,
som å öfrige förekommande omständigheter,
täcktes, till Lånsökaiidernes efterlefnad, Nådigt
förordnande meddela. . Någon ränta ellet
uppgäld beräknas »j å meranärnnde Spänne»
mais- Lån, och lemna* dessutom anstånd med å»
terbetalningen , hvilken »lock ovägerligen bör
fullgöras inom Tio års forlopp med en tiondedel
ärligen af primitiva lånet ; Låntagarne likväl
öppet , att på kortare tid , än nu blifvit be»tamd,
afbörda sig betalnings-skyldigheten, i dea
händelse de dertill finna sig benägne. Afbetalningen
får verkställas, antingen med penningar
till Lännels Ränteri, efter det löpande årets mar.
kegång, eller ock med Säd in natura till närmast
belägne K rono-Magazin , der Kronans heliäUue
Spannemals räntor etter för fattningarhe i.flefvere-,
ras, hvuvid anrnärkes, att af matningen i båda
desae fall bor ombesoijis i • ■ 'hv . < ; s slut,
så vida icke en härdare luusvixt olyckligtvii
5^6 17nJerJSniga Skrif velter.
skulle hemsöka ett eller annat District, i hvilken
händelse uppskof för det löpande årets inbetalning
må medgifvas till nästa termin; men
längre dröjsmål eller uppehåll med årliga inbe*
tal ningen får ej i något fall ega rum; börandes
till Statens säkerhet alla Magazins-delegarne
samfäldt ikläda sig ansvarighet för Låne-beloppets
och deta förfallne afbelainingars ovilIkorliga
fullgörande å här ofvan föreskrefne terminer.
Låne-anslagen till fond för de blifvande DistrictMagazirien
utlemnes af Allmänna Magazins-Inlättningens
qvarvarande behållningar uti fullgod
vara, och lara District-Magazinens delegare ej
underlåta att, genom omsättning och återlefverering
af egen sädes-production, alltid hålla lagret,
ej allenast oskadadt, utan ock användbart för
påkommande utsädes-behof. De medel, som inflyta
till Länens Eänterier, då spartnemåls-lånerx
godtgöras med penningar efter Markegången, böra
derifrån getiast öfversändas till d«n styrelse,
hvars åliggande blifver att besörja utredningen
af Allmänna Magazins-Inrättningens skulder och
fordringar, och eger äfven samma styrelse att på
förmånligaste sätt disponera om all den Lånesäd,
som till Krono-Magazinen in natura' återlemna*.
D istrict-Magazinens förvaltning ställes undertillsyn
af nödigt antal Deputerade, utaf delegarne
sins emellan valde, hvilka det tillkom mer att besluta
om allt hvad, som rörer uppbörden samt
Sädens vård och utlåning, äfvensom anskaffandet
af tjeniiga förrådshus, der sådane icke redan
finnas uppförde, och skall det åligga förenämnde
Deputerade, att hos E- K. Mits Befallningshafvande
föreslå visse reglementariske stadgan
-
U/lderdaniga Skrif v tlser.
157
flen till efterföljd vid Magazins-förvaltuingen,
och sadant med iakttagande af de skiljaktiga åtgärder,
som af ovanligare locai-förhållanden kunna
pakalias; hvarefter E. K. Mits Befall ningshatvande,
jemte underd. utlåtande i ämnet, öfverlemnar
desse project-reglementen till E. K.
Mits Nådiga fastställelse; beroende det på E. K.
MhsNådiga pröfning, huruvida ett och samma
Reglemente kan anses lämpligt för flere District,
eller om någre förändringar i särskildta fall kunna
anses vara af nöden. Arrendatorer af andras
egendomar må ej tillåtas, att deltaga nti
District - Magazinen , med mindre jordegaren
dertill lemnar sitt samtycke; hvilken föreskrift
har afseende derpå att alla rättigheter
och skyldigheter, rörande delaktigheten uti District-upplagen,
städse böra för ordnings och säkerhets
skull åtfölja egendomen, och ej någon
viss person.
Om Boställs-innehafvare, lika med Districtets
fastighets-egare , äfven bidraga till anlägg,
ning af sådane Magazin, hvarom nu fråga är,
och hvartill alla Boställs-innehafvare ega fritt
val, finna Riksens Ständer dem berättigade, att,
man ifrån man, af sine efterträdare åtnjuta skälig
ersättning för de kostnader, som, till bildande
af District-Magazinens fond, för Bostället åtgått,
hvilket förekommer så mycket billigare, som,
i annat fall, nuvarande boställs-innehafvare skulle,
utan ersättning, få vidkännas utgifter, af hvilka
vinsten först i efterträdarens tid utfaller.
Det vigtiga och välgörande ändamål, som
med District-Magazinen åsyftas, bör, efter Riksens
Ständers tanka, ej stanna inom en inskränk
-
3 5* Vndtrdårrlga Bitr rf utur.
tare heräknlngs-krets, utan, *3 vidt mojner Jr,
syfra till en vid“t räck t are omfattni ng, som för»
•a'krar|de'egarne, att af desse inrättningar i framtiden
kunna påräkna väsendtligare fördelar , i den
händelse större och oförutsedda behof någon gang
»kulle kräfva verksammare anstalter, till beredandet
af étt erforderligt understöd; hvadan ock
Riksens Ständer trott sig höra bestämma ett visst
tninimi-belopp, hvartill District-Magazinen efter
hand och i stigande böra förkofra*, nemligen till
en fjerdedel* tunna säd för hvarje mamalskrifven
person, och en tunna för hvarje förmedladt
hemmantal inom Districtet, hvarförinnati Magasinen
ej på annat sätt, än i låneväg, emot Räntas
erläggande, af tlelegarne få anlitas, och således
årliga sammanskott göras till bestridande af
de inbetalningar, som a första Låne-fonden blifva
förfallne; hvarjemte äfven till iakttagande torde
föreskrifva*, att icke mer, än hälften af Magazinslagret
får utlånas, så att, i behofvets stund åtminstone
tjenlig! utsäde till en början må uti
Magazinen altid finnas att tillgå. Men sedan
Magasinen uppnatt den höjd och utvidgning,
som bär ofvan är stadgad, må det ankomma på
Magazins - styrelsernes och tlelegarnes gemensamma
godtfinnande, alt använda öfverskotts-behållnirigarne
sig till nytta och allmänt gagrTeliga
föremål, hvaribland företrädesvis kunna räknas s
anslag till JJarna.undervisning, läkarevård och
Jordegutnmors underhall på Landsbygden , fattigförsörjning
och Kyrko-utgifter m, m., hvarvid
duck märkas bör, att örn särskilde Ca*sor försli,
ke behof inom församlingarne redan finnas sam.
»anikjutoe, någon »lutsats fr in yfvansimnde får
[fitderd&nigu Skrif'elser.
SS9
reskrifter ej får hemtas till förändring eller rubbning
af förr ingångne öfverenskommelser.
Något särskildt anslag af Säd till RistrictMagaziners
bildande i de öfrige Rikets Län, hvilka
ej blifvit inbegrigne till deltagande uti det
för Norra och en del af Vestra Länen afsatte
Låne-understöd af Go,ooo tunnor hafva Riksens
Ständer ej ansett behöflig!, emedan de från understödet
uteslutne Provincers lage bereder lättare
utvägar för Spannemåls anskaffande, och brist
derstädes icke bör befaras, sedan Spannemåls—
handeln återvinner sin frihet, och lifligare rörelse
enskilde emellan deraf ovedersägligen måsta
blifva en följd. Skulle dock, emot förmodan,
behof af understöd äfven yppa sig för dessa
Läns inbyggare; så saknas ej medel till sådana
behofs fyllande, genom det Creditiv i penningar,
hyarom nästföljande punct handlar.
4:0 Under öfverläggningen hos Riksén*
Ständer om de ämnen, som med Allmänna Magazin»-Inrättningen
egt gemenskap, hafva Riksén*
Ständer äfven fått emottaga E. K. Mits, den 13
tisth Augustii, aflåtne Nådiga skrifvelse, deri
”E. K. M. af omsorg för Rikets väl förklarat
*’sig uppmanad, att af Riksens Ständer äska det
”till upphandling af Spannemål för allmän rak—
”ning, i de fall, då, vid inträffande^ missväxt,
”brist och hungersnöd icke på annat sätt kunna
”förekomma*, serskilde penninge- tillgångar må af
''Riksens Ständer ställas till E. K. Mits disposition,
i likhet med hvad år 1818 beviljades.”
I följd häraf och för att gå E. K. M:t*
Landsfaderliga omsorger till mötes, hafva Rik ■
»en* Ständer beslutit, att utaf Allmänna medlen.
Underdåniga Skrifvelse.
anslå ett Crediliv pil En million Riksdaler Earw
to t i il E. K. Mits Nådiga disposition, för att genom
detta anslag bereda utvägar til! anskaffande
af Säd för nödlidandes understöd, i ilen olyckliga
händelse, att ert strängare missväxt skulle
inträffa och enskilde bemödanden då blifva otillräcklige
att fylla behofven,
Såsom vilkor för detta Greditivs anlitande
till S.ides-uppköp, hafva Riksens Ständer, i öfverensstämmelse
med hvad de förut yttrat otr»
en fri och obehindrad Spannernåls-handel, trott
sig böra hos E. It. M. i underdånighet
hemställa, att, sedan Länsstytelserne hos E,
K. M. i tid uppgifvit Spannemåls-behofven samt
till hvad pris och qvantitet desamma af ortens
invånare kunna anskaffas, sådant bör, genom anitonce
i Allmänna lidningarne, ti likännagifvss,
på det alt anbud af hugade specuianter må kunna
gbrgs om lefvgrering til! större eiler mindre
del af det erforderliga Spannemåls-beloppet, inom
•viss fdreskrifven tid, på bestämd plats och iorbtst
rundt pris, emot erhållande af dertill nödigt
förskott utaf Credit!v-fonden, om så nödvändigt
på lord ras, och fullgod säkerhet för återbetalningen
kan ställas; hvarefter I-efverantören, vid Sädens
aflemnande, utbekommer sin betalning, så
vida c-j anstånd blifvit på längre elter korrtare
tid betingad!; och må afhandlingarne ura slik©
Spannernals-lefveringar for nödstalde örter uppgöras
emellat! E. K- Mus Befallningshafvande
och vederbörande Lefverantörer, utan att desse
senare hafva att skaffa tued uthorgningen till
undsättningstagarne. Vid de tillfällen, då ifrågavarande
Creditiv kunde komina att begagnas,
Underdåniga Skrif vilter, 3^1
torde E. K. M. i Nätter finna den föreskrift nödig,
att upphandlingarne verkställas af Eandets
egne Sädes-behållningar, och endast i nödfall ulom
Riket, eller då verkliga behofven öfverstiga
tillgångarne inom landet; Och i sammanhang
härmed få Riksens Ständer äfven hos E. K. Mv
i underd; anhålla, att sådane band, som lägga
hinder i vägen för Sjötransporters fortkomst inrikes,
varda i möjligaste måtto undanröjde, och en
friare Cotmnunication Provir.cerne emellan derigenom
befordrad; äfvensom Riksens Ständer i
underdånighet hemställa, att Stats-Contoiret kunde
varda i Nader anbefaldt, att för Creditivet
afgifva årlig redovisning, till gransknings undergående
i Kamminar-Ratten , samt af Riksens
Ständer eller deras Revisorer,
5.0 Alla de hus och lägenheter, som af ;alder
tillhört Staten och endast varit åt Allmänna
Magazins-Inrättningen upplåtne för emonagander
af Kronans SpannemSls-intrader, böra till
Stats-Veiket, vid Inrättningens upplösande, aterlemnas;
men sådane byggnader och fastigheter
deremot, sorn Inrättningen enskildt sig förvärfvat,
eller från förre reg«!e Bränneri-tiderne fått
sig öfverlåtne, böra, så fort, sorn på förmånligaste
vilkor ske kan, afyttras, tillika med Inrättningens
persedel-behållningar, Inventarier och.
hlaterialier, af hvad namn och beskaffenhet sorn
helst, sedan likväl ofvan omförmäldte till''låneunderstöd
för vissa Kän anslagne 60,000 Tunnor
Spannemål först blifvit undantagne; och på
det något hinder vid fastighetemes försäljning ej
måtte uppstå, låta Riksens Ständer, genom Reia*
JBanco-Utskott, förståndig* Banco-styrelseq
Underaånitm Skrif velter.
derom, att Allmänna Magasins- Inrätt ningens hit*
och byggnader varda relaxerade fran de i desse fast
ighe t er, för Banqnens rä k ni ng, t agne Inteckningar
Försäljningen af Allmänna Magazins-Inrättningens
tillhörigheter. hvilken alltid lorrie bora ske i
vanlig ordning till den mestbjudande pä öppen
Auction, så vida ej särskilde omständigheter till
vidtagande af andra t j en li gare utvägar skulle
kunna föranleda, och E. K. M, efter gjord underd.
anmälan, dertill gifver Sitt Nådiga samtycke,
må likväl , hvad Inrättningens fasta egendomar
beträffar, icke ombesörjas förr, än utröndt
blifvit om och huruvida Slats-Verket eller andre
publike verk kunna vara i behof, att dessa
egendomar, vare sig en eller flere, till nyttiga
ändamål för det allmänna* räkning öfvertaga, i
hvilket fall husen ej komma att försälja*, utan
till vederbörande Verks disposition öfverlåta*, emor
skälig ersättning, hvilken, efter föregången
ordentlig och på lagligt sätt verkställd värdering,
bestämmas bör; och hemställa Riksens Ständer
derjemte i underdånighet, att försäljningen
af Allmänna Magazins-Inrättningens öfverblefne
behållningar i Spannernål och Bränvin hör med
varsamhet tillvägabringa*, så att den ej må medföra
menliga följder på de redan lågt fallne Spannemåls
prisen.
6:0 Allmänna Magasins- Directionens befattning
med Verkets angelägenheter anse Hilteus
Ständer kunna upphöra, så snart frågan om
Inrättningens nu i underdånighet foreslagne
upphäfvande blifvit af lä. K. 3VI. i Nåder
pvöfvad oell afgjord; lärandes, i Riksens Ständer*
tanka, aflemnaudet af Verkets handlingar och
tJudtrdönicc Skrifvelstr.
Räkenskaper, dera specifique förteckningar, böra
upprättas, samt vidtagandet af andra för
upplösning nödige åtgärder, kunna tillvägabringa*
inom den 1 April nästkommande år 1824,
efter hvilken dag någon aflöning inom Verket
ej vidare bestas.
Liquiderandet af Allmänna Magazins-Inrättningens
skulder, till hvilkas! säkra utrönande vanlig
års-proclama lärer komma att utfardas, samt indrifningen
och realiserandet af Verkets utestående
fordringar och behållningar, hafva Riksén*
Ständer förmodat häst kunna besörjas, genomett
särskildt 'Utreilnirigs-Contoir, hvilket lomme att
ställas under tillsyn och styrelse af Stats-Contoiret.
Denna styrelses handläggning vid de ärenden,
sorn med Allmänna Magazins-Inrättningen
egt gemenskap, vidtager på samma gång nu varande
Direction slutar siu förval t ni 11g, och tillhör
det styrelsen, att noga bevaka och tillse det
Allmänna Magazins-Inrättningens samtelige öfverblefue
beffallningar varda indrifne och realiserade,
så att Banquen ju förr dess helre må
förhjelpa* till ersättning för de fonder, hvilka
blifvit berörde Inrättning lid efter annan förskjutne;
hörandes i sådant ändamål, alla, genom realisationer
af Inrättningens tillgångar, inflytande
medel till Riksens Ständers Banque af styrelsen inä
lefvereras. Ett öfver Personalen vid förenämnde
Utredningss Contoir uppgjord t förslag fa Riksens
Ständer bårhus i underdånighet (under Litt.
A) bifoga och tillika vid handen gifva hvad
Riksens Ständer, i afseende på organisation af
samma Contoir, ansett hufvudsakligen böra iakt—
3Ö*
usta Mom. Till tjenstgöring i Utredning*;
Contoiret, täckfes E. K. M. i Nåder inta forordna
nödigt antal utaf de Tjenstemän «ch Betjente,
hvilka, enligt hvad i 7 puncten kommer att
anföras, Riksens Ständer funnit berättigade till
deras löners åtnjutande på Expeciance-Stat; emedan
Riksens Ständer icke äro i tillfälle, att anslå
några nya löner åt föreskrifne Tjenstemän och
Betjente.
2:dra Mom. Sa länge tjenstgöringen vid
Utredriings-Corjtoiret fortfar, ege desse personer
att beräkna enahanda löni ngs-förmåner, som de
uti Allmänna Magazins-Directionen nu innehafva.
3:dje Mom. På styrelsens pröfning ma det
ankomma, att, om så nödigt befinnes, öka Contoirets
personal, eller ock till besparing förminska
tjenstemännens antal, allt i förhållande till
göromålens mängd och beskaffenhet.
,j:de Mom. Utrednings-Contoirets functioner
taga sin början den 1 Januarii år 1824.
5ite Mom. Allmänna Magazins-Inrättniogens
Ernbetsrum begagnas under utrednings-tiden,
till undvikande af de olägenheter, sorn med
handlingars och räkenskapers flyttning äro förenade.
6;te Mom. Arbets-ordning för Contoiret
utfärdas af Styrelsen.
7;de Mom. Som det Verk, hvilket får sig
Utredningen af Allmänna Mägazins-ärenderne
anförtrodd, icke innehafver Domsrätt; så böra alla
balance- och anmärkningsmål, sedan de till
föredragning blifvit behörigen completterade, öfverlemnas
till Kammar-Rätte»» afgörande.
Underdånige Skrifvelseni.
Hide Mom. Under påstående utredning bör
ordentligt Bokslut för hvarje år uppgöras oell redogörelsen
inlemnastill Kammar-Ratten , för att derstädes,
äfvensom af Riksén* Stander eller deras
Revisorejr, undergå granskning,
7:de Puncten. .Löneregleringen för nu varande
Allmänna Magazins-Directions Embets*
och Tjer>*(eniän saint Betjente, hvilka utaf Inrättningens
fond hafva sig anslagne simma löräng1—lörmåner,
som Riket* Collegier, anse Riksens
Ständer böra efter olika förhållanden lärn.
pas, och underställa i anledning häraf E. K. M:t*
Kådiga pröfning!
1:0 Att någon Löne-ersattning icke katr
bestås Directionen* Ordförande, som tillika drager
Löne-inkomsterne utaf JLandshöfdinge-Em
betet
i Upsala Län.
2:0 att ike tvänne a förteckningen (under
Litt. B.) upptagne Ledamöter af Directionen,
hvilka vid andra publih» Verk uppbära Löner
till mindre belopp, é'n sorn åtfölja deras befattningar
i Directionen, må på Expectance-Stat tillgodonjuta
den befintliga Löneskillnaden, likväl
utan att någon förhöjning får beräknas för dea
å Lönerne anslagne Spannemål.
3:0 Att alla öfrige Dirrctionens Ledamöter,
Tjenstemän och Betjente, må på Expectance-Stat
uppföras till de Lönebelopp, som efter
deras olika tjenstegrader inom Directionen för
närvarande af Allmänna Magazins lnrättningen*
Fond utgå, dock utan någon förhöjning för Liine-rpannernåien,
i likhet med hvad förteckningen
(under Litt. C.) irinehålltr. Upplyst är väl att
samtlige uti Directionen biträdande Embet*- och
366 Underdånig» Sårtfeelstt.
Tjenstemän endast med Constiivitoria! Hro förgedde,
saint att Stskillige dessutom ega tjenstår
uti andre publike verk; roen då i betraktande
tages, att desse Tjenstemän hemtat uti Riksens
Ständers, vid Iliksdagarne åren 1815 och 1818»
rörande Allmänna Magstzins-Inrältningen, tagne
beslut skälig anledning, att anse Inrättningen såsom
ett permanent Verk och derpå grundat hoppet
örn framtida bergning, hvilken skulle dem o*
förskyldt frankarinas, i händelse de nu gingri miste
om en sådan säker påräknad inkomst, för värfvad
af de fleste, genom trägen och mångårig tjenstgöring;
så hafva Riksens Ständer, nied afseende
å desse och flere härvid förekomne omständigheter,
genom förestående hemställan, sökt uppfylla
allt hvad efter rätt och billighet möjligen fordras
kari; hvaremot det åligger desse Embf-tsoch
Tjenstemän samt Betjente, att, om och när
så påfordras, ingå till tjenstgöring uti det föreslagne
Utrednings Contoiret
4:0 Beträffande så väl de i Hufvudstaden,
som i landsoiterne stationerade och under Allmänna
iVljgazins- Directionen nu lydande Ordinarie
Uppbördsman, Magazins förvaltare och Bränneri
Betjente, kunna Riksens Ständer ej ingå i
något speciell bedömande, huruvida desse pl
Expectance Stat må bibehålla» eller ej vid sine
innehafvande Löner, då utan tvifvel de fleste
bland Uppbördsrnännen blifva af Stats Contoiiet
till fortsatt tjenstgöring i egenskap af Krono-Magazins-forvaltare
anstälde; Men om någre af nämnde
Tjenstemän och Betjente finnas of verflocfige,
och i följd deraf varda forafskedade, så galle för
dem samina vilkor] och grunder i afseende pi
Underdånig* Stir/vel><r
-
3fl7
Fxpecranrelörternes åtnjutande, som för Embetsoclt
Tjenstemännen i Directionen nu blifvit stadgade;
dock ina en slik förmån ej sträcka sig lill
den lägre Bränneri betjeningen eller sädane personer,
sorn till tjenstgöring för Månadspenning
blifvit antagne och således kunna, tiar som helst,
förafskeda».
5-o Särskildte förteckningar å de Expecfan
ce-löner
och pensioner, som efter äldre och senare
förordnanden utbetalas af Allmänna Magazins-
In rätt ningens fottil, och hvilkas fratngena
fortfarande icke kunnat sättas i fråga, varda äfven
(under Litt. D. och E.) härjemte dfver
lemnade.
6:0 Om en eller flere af förenämnde till
uppförande å Expectance-Star föreslagne personer,
genom befordran lill lediga tjenster i publika
verken, hvartill ifrågavarande Kmhets- och
Tjenstemän bora, lill besparing för Staten, ihågkommas,
då medsökandes rätt ej derigenom förnärmas,
skulle komma i besittning af en ökad
större eller mindre löne-inkomst, sa böra deras,
efter fot rbeskrefna grunder, innehafvande Expectance-Löner
i förhållande detefter minskas eller
helt och hållet indragas.
7:0 För de Embets- och Tjenstemän af
Kongl. Directionen, hvilka, till följd af Riksens
Ständers Beslut, blifvit hos E. K. M. i underdånighet
anmälde till ansvar för åtskillige af
dem vidtagne åtgärden, kommer Lxpeciance-Lönernes
fortsatte tillgodonjutande att bero på den
j begärde undersökningens utgång.
Slutligen och uppå gjord erinran af de Ut”
’ ’ ''öinUfcr unndraait att
368
Underdåniga Skrif velter.
bereda frågan rörande Allmänna Magnzins- Directionen
och dess upplösning, få Riksens Sfän»
der hos E. K.. M. härigenom i underdånighet
anhålla att den, enligt slutade Contract, af Di.
recfionen på enskilde personer öfverlåine Branvinsbrännings-
och Distillerings rättighet för Städeroe
Stockholm, Götheborg och Carlscrona ml
förblifva orubbad, så länge Contractt—tiden varar»
Riksens Ständer framhärda etc.
Förslag.
369
Litt. A.»
Porslag till ett Utrednings-Contoir, sorn, under
Styrelse af Kongl. Stats- Contoiret,
kommer alt besörja liquiderandet af Allmänna
Magaziris - Inrättningens Skulder
samt indrifningen och realiserandet af
nämnde JVerks fordringar och . behållningar.
fVakar öfver indrifningen a£
J utestående fordringar för äR
j Ombudsman. s 1 t <>
'dre och senare arén samt
Jiandlägger alla Juridiska mål.
Bestrider Frotocollsföring och
j expeditioner hos Styrelsen i
alla mål, som röra Allmänn*
JMagazins-Inrätt ningen.
["Biträder i Styrelsens Cancelj
lie samt Ombudsmannen med
1 utskrifning af förefallande exLpeditioner.
Afgifver Utlåtande i alla Oe*
| conomiska mål, som röra Ali,
manna Magazins-Inrättnin
1
Kammererare. <J gen och ej äro af Juridisk
| egenskap. Håller nödig Conj
troll öfver Inkomster och Utgifter
m. m.
"Utlåter sig i alla Räkenskaps
t
Revisions-Commi.sarleJ öch anmärkningsfrfgor , upp.1
j gör Uiqvider med diverse
[__Werk och Redogörare och
Bihang till Rikt-St. Prat. 1823-
1 Notarie.
S Cancelllst»
370
I Bokhållar*.
2 Revisorer,
3 Kammarskrifvare.
3 Kammardrängar.
Förslag'.
utreder gamla Balancer i Räkenskaperne.
^Afslutar Hufvud - Böckerne
(för sista åren.
(Granska alla inkommandeRåklningar
och Uppbördsmännens
(Redogörelser samt bestrida nöfdige
Räkenskaps - undersök»
(ningar.
(Biträda vid Revisions-görojmålen,
om så påfordras, samt
Idessutom med renskrifning af
Räkenskaper och Contoirs-expeditioner.
(Till Budskickningar och ären»
(ders uträttande.
Förledning'.
Litt. B.
förteckning d de Ledamöter af Kongl. Alitriänna
Magazins-Directiorien, hvilka, vid
JKerkets indragning, ansetts bora uppföras
pa Expectance-Stat till skillnaden etnellan
det Lönebelopp, de samma innehafva
uti andre publika JKerk och det,
sorn af dem nu atnjuies pa Allmänna Magazins-Directionens
Stat.
Tjenste-BefattningiKgl. 1 Tjeiiste-Befathiirig i an-  Directionen. | dra Werk.
| Löneskillnaden
| utgör i Banco.
Ledamoten, Kam-%
, Ledamot i Kongl.
älar-Rådct"UZ. Ze-(
) Kammar - Rättctl,
win. J
(nitid Assessors lön,
333
16
—
ÄdjungeVåde Leda-s
t Prot, Secret. i Ko-
motett» Ptot. Sécret.f
jnungens Cancellie,
/. C. Askelöf. 1
(med Copist-Lön»
5ga
3a
Summa
92b
—
Ä-
37*
Förteckning!
Litt. C. '
Förteckning d de Emhets- och Tjenstemän samt
Betjente af Kongl. Allmänna Magazins'Directicnen,
hvilka, vid JVerkels indragning,
komma att uppföras till sine innehafvande
LÖners åtnjutande pä Expectcmce-Stat.
m
Banco.
Ledamoten, Kammar-Badet P. G,
Welin. ......
1080
—
—
Dito, dito Ij.-Neijber.
1080
—
-
Secreteraren A. Elfving,
666
32
-
Advocat-Fiscalen P. G. Bondrie .
600
—
—
Kammereraren P. Klint .
666
32
—
Revisions - Commissarien L. Ost-
v
mark , , , a a * ■
660
3*
—
Kammar-FörYandten J. A. Törne-
man . . . . . .
426
3*
-
Revisoren, Commissarien G. P-
Sebell . . .
4 it 6
32
_
Dito, dito C. 11. von Sneidau
426
3*
—
Dito, J. C. JKidin . .
426
32
Casseuren J. U. Lunden . •
500
Bokhållaren J. Bille *
500
—
Öfver-Inspectoren, Krigs-Rådet
tS. G. Ehrenstam .
373
lf>
Proto-Notarien A, Hellichius
426
32
—
Registratoren G. Forssell . ,
426
32
t
Notarien G. Cremer . , >
340
Dito L. A, Arnoldsson
34°
—
—
Cancellisten p. <S. Sparre . '■
5226
32
Dito G. Myhrman , .
226
32
Förteckning,
Cancellisten C. J. Rezelius
226
Kammarskrifvaren J. U. Servais
226
Dito C. Sebell
226
Dito Ulr. Liedman , . • ..
226
Dito G. A. Wedman . . . .
226
Dito J. G. Nyström , > .
226
Vaktmästaren M. Almström
140
Kainmar-Drängen J. Carlstedt
105
Dito C. Strandberg . . , .
io5
Dito C. Forssberg i , l
105
Summa
11,641
Förteckning^
Litt. D,
Förteckning a de personer , sorn, efter äldre
Förordnanden, åtnjuta Expectnnce- Löner
af Allmänna Maga zins-Inrättningens Fond.
i Artig
Expic-
elfner Län i
tLnco.
Förre Revisoren, Kammereraren
G. of Sillén . ... ,
200
■
Dito Notarien, C. Elfstedt . ,
250.
Capitaine G. E. Lundstedt .
12 2
3*
Uppsyningsmannen J- Lundholm
33
i 6
Tunnbindaren A. Kempe
30
—...
Mältaren L. Schagerström
32
Förre Kammar-Drängen A. TPess,
-
berg • ......
112
—
Samina
7^6
_
Förteckning.
375
Litt. E.
Förteckning d de Pensioner, som för närvarande
utgå af Allmänna Magazins-Inrättnirigens
Fond.
milli.» *-«>•■
Årliga
Pen- |
sions- beloppet!
i Banco
I
Förre Ledamoten, Kammar-Rådet
-
1
F, Tidblom
1 000
—-
1
Dito, Lagmannen B. Redin .
100O
—
1
Dito, Kammar-Rådet L. Holmblad
711
5
n
Dito, Cancellie-Rådet J. F. Agrell
872
10
81
Förre Casseuren, Kammereraren
i
R. Z. Lindberg .
490
32
—i
Afskedade Magazins - Förvaltaren,
i
Öfver Inspectoren P. Borgh
166
38
—1
Dito G. Meurk . ... .
326
38
—1
Dito Littorin . ... .
166
32
—i
Enkan Sontag , .
66
38
—1
Dito Flodin ......
5°
—
—1
Dito Nordström . ... .
- 24
—
—1
Dito Enegren ,
66
32
—i
,Dito Wahlberg
5°
—
—i
Dito Alm ......
85
—
—1
Dito Jönsson . ... .
16
—
Dito Westerberg
16
—
—
Dito Runström . ... .
1 b
—
—
Dito lilomberg .
16
—
—
Dito Cederhvarjf . ... .
24
—
—
Dito Hellstrand
5ö
—
—
Afsk. Kammar-Drängen Lifgren .
56
12
—-
Enkan Erfass
85
Förteckning.
IBränmästaren Troselius . ,
Dranksaljaren Salthtniiis .
Bryggaren Fröling . , ,
.Bränneri-Drängen Skanberg ,
Enkan Stahlberg
Dito Lästbom ....
ID ilo Söderström , , . ,
Lagerkällare-Drängen Hudding
Enkan Frigelius .
Dito Strömberg , . ,
D
u Carlström ....
D
o Lind t • «
|d o Hultman «...
|Dito Lundström ....
'Dito Hedberg . .
!Dito Bergenzaun . . «
Dito Padenheim . . ,
Vaktmästaren Boström
Bränneri-Drängen Östergren ,
Enkan Flygare
Underdåniga Skrifvelser, 377
N:o 388.
Upp!, o. godk, lins Ridd. o. Åd. d. 10 Dec. 1823.
Breste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i an»
ledning af Kongl. Majits Kådiga Proposition
till Riksens Ständer, om antagande
af en Författning, angående vatten-verk.
S. A. K.
I anledning af Riksens Ständers, vid 1812 års
Urtima Riksdag, hos E. K. M:t i underdånighet
gjorde framställning om den väsendtliga nytta,
Landet skulle tillskyndas, genom en författning ,
som för egare af sådane vatten-verk, hvilka, genom
uppdämning, sätta odlingsbara Landsträckor
under vatten, och såmedelst hindra möjlig förbättring
dera, efter föreskrifne lämplige grunder,
stadgade skyldigheten att låta förändra eller utrifva
slike verk, emot skälig ersättning derföre,
har E. K. M., genom Nådig Proposition af den
18 Januarii detta år, till Riksens Ständer öfverlemnat
ett, efter ämnets behöriga beredning, upprättadt
Förslag till en sådan Författning.
Ledde af de åsigter , som föranledt Riksens
Ständers ofvannämnde underdåniga framställning,
hafva Riksens Ständer äfven nu , lika med E.
K. M., ansett de stora allmänt erkända hindren
för jordbrukets förkofran och utvidgande, sorni
378 Underdåniga Skrifvtlstr.
Sveriges ] (il! sa betydlig del af vatten genomskurna
Land, förmedelst uppdämning a odlingsbar
mark- fornr-akas, ovedersägligt påkalla vidtagandet
af en Författning, som för beredandet af
de stora fördelar i oeconom i skt afseende, hvilka
deraf äro att förvänta, afhjelper de-sa olägenheter
och sätter den idoge Jordbrukaren i tillfälle,
att, till enskilt och allmänt gagn, å sin jord använda
all den förbättring, som dera kan åstadkommas;
och då Riksens Ständer tillika funnit
de betänkligheter , sorn, hemtade antingen från
egande-rätten eller andre förhållanden, blifvit
emot den genom Författningen stadgade tvångsrätten
framställde, icke böra föranleda till ovillkorligt
afseende; hafva Riksens Ständer ock ansett
sig ega skäl, att godkänna de hufvudprinci
per,
hvarpå den föreslagne Författningen stödjer
sig.
Vid granskning åter af sjelfva Lagförslaget*
hafva Riksens Ständer väl funnit detsamma i allmänhet
vara bygdt på rigtiga grunder, i sina
föreskrifter bestämdt , i de stadgade säkerhets*
måtten emot missbruk ändamålsenligt, samt i öfrigt
syftande att försäkra vatten-verks-egare emot
alla förluster, genom begagnande å Jordegare»
sida af tvångsrätten; men då, efter Riksens Ständers
underdåniga tanka , denna tvångsrätt blifvit
i Författningen gi; ven en längre utsträckning,
än som kan förenas med det nödvändiga skydd,
andra Rikets hufvudnäringar böra brede vid jordbruket
ega, samt Riksens Ständer under fastadt
afseende på den ytterliga noggranhet, som i ett
så granlaga ämne måste iakttagas, jemväl ansett
sätskilte, i den föreslagne Författningen ej be
-
t/n derdåniga Skrifvelser.
379
märkte, omständigheter böra, vid tillämpningen
af tvångsrätten och hehandlingen af derom uppkommande
Rättegångar, observeras, så vida, å
ena sidan, denna tvångsrätt med någon billighet
skall kunna göras gällande , och, å den andra,
1'örfattningens nyttiga syftemål icke obehörigen
motverkas , hafva Riksens Ständer, för sin elei,
beslutit åtskiliige, uti här hos underdånigst bn
lagde omarbetade Förslag till ifrågavarande Författning
upptagne, ändringar och tillägg deruti,
dem Riksens Ständer nu till E. K- Mas Nådiga
ompröfvande öfverlemna, hvarvid Riksens Ständer
likväl icke böra underlåta, att för E. K. M.
i underdånighet redovisa de motiver , som stadgat
Riksens Ständers berörde beslut.
Beträffande således först det undantag från
tvångsrättens. tillämpning, som Riksens Ständer
ansett böra medgifvas, i afseende på större Bruk
och Bergverk, samt större Fabriques-aniäggningar;
så hafva Riksens Ständer trott, att, ehuru stor
fördel jordbruket ock kunde hemta af tvångsrättens
tillvaro, denna fördel likväl icke borde sökas
på bekostnad af andre för Riket äfven vigtige
näringar, hvilket emellertid ofta skulle komma
att inträffa , om icke, genom ett sådant undantag
, Bergs- och Fabriques handteriugarnes interessen
vore skyddade.
X)å Riksens Ständer vidare ansett något
bruk af tvångsrätten icke bora tillåtas vid de
tillfallen, då Jordegare, emot betingad ersättning,
förbundit sig att af vatten-verk tåla uppdämning
| sin jord, hafva Riksens Ständer föreställt sig,
att, enär det någou gång kunde hända, att anläggningen
af ett vatten-verk blifvit grundad
Underdåniga Skrivelser,
på ett så beskaffadt Contract med Jord-egaren ,
tvångs-rättens tillämpning i hela dess stränghet,
vid ett sådant fall, skulle innefatta en hård
obillighet, samt, att, derest icke någon modification
skedde, i afseende på sådane Contracter ,
som efter Författningens promulgerande och således
under kännedom om de derigenom stadgade
nya rättsförhållanden, blifvit ingångtie,
en med allmänna Lagens föreskrift örn verkan
af förord i andra händelser alldeles oförenlig
grundsats skulle för dylike frågor komma att
iakttagas; Och då Riksens Ständer tillika föreslagit
en viss gräns för ifrågavarande Contracters
fortvarande* hafva Riksens Ständer Sökt så
begå, att Författningens 'syftemål icke matte motverkas
, utan begagnandet af tvångsrätten blott
så länge uppehållas, som billigheten i detta fall
kräfver.
Om egande-rättens kränkning icke kan undgå
att medföra ett obehag för den , som nödgas
underkasta sig densamma, desto större i den mån
lian eger särskild affection för hvad man tvingar
honom att afträda, eller bringa i ett förändradt
skick, och om denna affection icke alltid
är en följd af nyck, utan stundom försvaras af
skäl, hvilkas giltighet man ej kan bestrida; så
mäste, i Riksens Ständers undernåniga tanka,
ett billigt afseende lemnäs åt detta obehag. Af
denna anledning, i förening med den insedda
nödvändigheten af så väl ett co-rectiv emot allt
otidigt och utan gällande -orsaker användt begagnande
at tvångsrätten, såsom ett medel alt
försäkra vattenvei ks-egare-n emot den förlust, som
genom en möjligen för låg värdering af valten
-
tin derdd nig a Skrif feiser.
381
verket, eller skadan af dess förändring eljest
skulle kunna uppkomma, är det, som Riksens
Ständer beslutif den förhöjning i ersättningen
åt vattenverks-egare , som i 3, 4, och 5 §• §• af
Författningen blifvit observerad , och hvilken,
enär enahanda skäl derföre förekommit , äfven
blifvit sträckt till den fråga, då, enligt J5 §., jord
till vattenlednings verkställande måste afträdas.
Väl hafva Riksens Ständer ansett, att något
tvång icke bör finnas för en jordegare till deltagande
i de kostnader, som kunna föranledas af
en annan jordegares väckte anspråk på rifning
eller förändring af ett skad!igtvatten-ve>'k; Men
som Riksens Ständer emellertid insett, att, genom
en och annan delegares i. en gemensam odlings-lägenhet
vägran äf ett slikt deltagande,
hinder ofta skulle kunna uppstå för nyttiggörandet
af större odlingsbara trakter, hafva
Riksens Stander tiil förekommande deraf antagit
och godkänt det särskilta stadgande, som
i detta afseende vid författningens 4 §. blifvit
tillagdt.
Vid föreskriften i 5 §. af det aflemnade
Nådiga Lagförslaget, ”att värdet af vatten-verk,
som utrifvas eller lösas skall, eller af den del,
som genom försämring bortgår, lika snm af den
jord, hvilken tillika med verket bör inlösas, skall
i penningar mätas efter hvad egendomar at
samma slag inom de sistförflutne Tjugu åren i
orten gullit , då de i högsta pris varit,1’ hafva
Riksens Ständer funnit sig ega skäl till den underdåniga
erinran, att berörde värderings-grund
ehuru syftande att stänga vägen för godtycket,
likväl icke kan blifva, hvarken alltid använd
-
Underdåniga Skrlfvelser.
bär, eller alltid rättvis, enar man besinnar , alt
det sällan torde vara möjligt, att inom en och
samma ort finna tvänne eller flere vattenverk
af fullkomlig likhet i godhet och förmåner; att
äfven, derest detta inträffar, tilläfventyrs icke nå*
got sådant Verk Varit under en tidrymd afTjugu
år i köp bortslutadt; att, i följd af de föräny
dringar, myntvärdet under en så lång tid kaa
vara underkastadt, jemförelsen emellan fastighets*
vardén under en förfluten och närvarande tid
kart utfalla med större eller mindre skiljaktighet
allt ef!er sorn den senare mer eller mindre afIägsnar
sig från den förra; samt att, särdeles
vid handel emellan anförvandter, köpeskillingen*
belopp icke alltid är rättad och bestämd efter deli
försålde egehdomens verkeliga värdei Af desse
förenade skäl hafva Riksens Ständer funnit sig
icke kunnat gilla den föreslagne värderingsgrtin*!
den, och den Riksens Ständer i dess ställe an*
tagit, förmoda oell anse Riksens Ständer skola åt
ifrågavarande värderingar gifva större säkerhet
och pålitligheti
Vid granskning af 6 §. i den föréskrifné
Nådiga Författningen, hafva Riksens Ständer, in*
Seende vigten af de undersökningar, som vid tillfälle
af frågor om tvungen rifning, ändring el*
ler flyttning af vattenverk eller ny vattenlednings
öpnande, böra föregå profningen af jordegarens
anspråk, fästat uppmärksamhet derpå, att,
då ej alla Landtmätare torde ega tillräcklig insigt
i sättet till vattendrags afvägning och hvad
i öfrigt till sådane undersökningar hörer, samt
icke elier hvarje årstid kan vara lämpelig föf
desse undersökningars förrättande, det torde Va«
Underdåniga Skrifvelser.
585
rä nödigt, att till förebyggande deraf, att dylika
förrättningar ej måga anförtros åt ovane eller oskicklige
Landtmätare, eller deras verkställande
utsättas å sådan tid, som utesluter möjligheten af
noggranhet i desse afseenden, till efterrättelse
stadga bestämda föreskrifter, dem Riksens Slän- '
der ock i denna §i intagit.
Vidare har förekommit Riksens Ständer, huruledes
de olägenheter och det lidande, som möjligen
kunde tillskyndas en lordrings*egare hvilken
gjnom inteckning vunnit pant-rätt i ett vattenverk,
i händelse detta, utan hans vetskap och
förut ställd säkerhet för hans fordran, finge förstöras
eller till minskning iMfess värde förändras,
syntes påkalla vidtagandet äf ett medel , hvarigenom
Inteckningshafvare matie emot dylika vådor
kunna försäkras. Af sådan anledning hafva
Riksens Ständer ock i 6 §. låtit inflyta ett stadgande,
sorn Riksens Ständer anse för ändamålet
lämpligt, enär intecknings-hafvare derigenom sättas
i tillfälle, att, vid frågor af förevarande beskaffenhet,
bevaka sin rätt och kunna för dess
förvarande vidtaga nödige åtgärder.
Under profningen af stadgandet i Lagförslagets
7 §., att Jordegare och Vatten verks-egare
ega välja hvardera tvänne Gode Män, att med
Landtmätaren deltaga i undersökningen, och afgifvandet
af utlåtande, rörande sättet och vilkoren
för bifall af en Jordega res väckta påstående om
rifning eller ändring af ett vattenverk, hafva Riksens
Ständer icke förbisett den stora fördel vid
afge irandet af enskiftes-tvister, som vinnes derigenom,
att den medlande magten är lemnad i
personers händer, hvilka af Parternes eget för
-
584
Underdåniga Sirifvelser»
troende dertill blifvit kallade; Men med särskilt
afseende på ämnets vigt och då Riksens Ständer
icke kunnat tillbaKahålla den farhåga, att, i följd
af bristande kännedom om de egenskaper, sorn
lios Gode Män, valde för ifrågavarande tillfällen,
böra finnas, detta förtroende ofta nog torde falla
på personer, saknande förmåga att uppfylla sitt kall,
i hvilken händelse antingen Landtmätaren skulle
kommaatt utöfvaett större inflytande,än sotn vederborde,
eller anledning gifvas till fortsatta stridigheter
, hafva Riksens Ständer trott ett medel böra upp-i
sökas, som, jemte bibehållande af jordegares oell
vattenverks-egares rätt att tillkalla Gode Män
till biträde vid undersökningen och. de derpå
följande åtgärder, kunde bereda nödig säkerhet
och noggranhet vid behandlingen af slike
frågor, hvari stundom tredje mans obevakade
rätt ingår; Och i sådant ändamål är det som
Riksens Ständer antagit det i början af 7 §., sådan
den i det bilagde underdåniga förslaget finnes
uttryckt, gjorde tillägg om åliggande för Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, att adjungera Pärternes
Gode Män, tvänne för skicklighet och pålitlighet
kände personer, valde företrädesvis bland
Ledamöterne i Länens Hushållnings-Sällskap.
Den föreskrift, sista Momentet i 7 §. al det
Nådiga Lagförslaget innefattar, rörande påföljden
af vatten-verks-egäres uteblifvande från utsatt
förrättning, hvartill han lagligen blifvit kallad,
hafva Riksens Ständer trott mindre öfverensstämmande
med hvad en billig omsorg om vattenverks-egarens
rätt synes fordra. Väl hafva Riksens
Ständer erinrat sig, att enahanda påföljd
for
v
-
Underdåniga Skrifvelser. 385
förut ar bestämd för delegare, som, oaktadt erhållen
kallelse, uteblifver från annan Landtmätare-förrättning;
men dä Riksens Ständer icke ettan
skäl ansett det slags förrättning, hvarom här
är fråga, vara af helt skiljaktig beskaffenhet, häfva
Riksens Ständer ock förment samma föreskrifter,
sorn i förra fallet äro gällande, icke till alla
delar kunna vara lämplige vid detta senare; under
hvilken öfvertygelse Riksens Ständer funnit
en sådan förändring i förevarande stadgande
nödig, som den omarbetade 7 §. innehåller.
Då Riksens Ständer, enligt hvad 8 §. i det
nya Lagförslaget visar, funnit angeläget, att en
viss tid måtte stadgas för fullföljd tilL Domstolen
af en, genom Landtmätare och Gode Män,
beredd fråga, i händelse antingen jordegaren eller
vattenverks-egaren förklarat sig med deras
utlåtande missnöjd, hafva Riksens Ständer förut
tagit i öfvervägande, hurusom, i det fall jordegaren
vore lämnad en till tiden obegränsad rättighet,
att emot vattenverks-egaren vid Domstolen
väcka och utföra talan, dén sistnämnde vid så-,
dan händelse skulle försättas i, en beständig osäkerhet
och hindras att gifva sitt verk de förbättringar,
som omtankan om egen fördel och
inträffade händelser kunde påkalla; Och från en
slik, alltid med obehag, och någon gång jemväl
med verklig förlust förbunden, ställning hafva
Riksens Ständer trott Lagen böra befria vattenverks-egaren.
Anledningen till det vid slutet af 8 §• gjorde
tillägg, åsyftande ett närmare bestämmande
af sättet för de efter, denna Författning förekom-*
Bihang, till Rilt-St, Prat, 18,23. ,o:* Sami, j B, 2 j
3Sfi Underdåniga Skrifvelse?.
mande frågor* behandling vid Lagmans-Rätt och'
fullföljd derifrån, hafva Riksens Ständer hemtat
från föreställningen derom, att nämnde Rätt,
oaktadt föreskriften i Kongl. Förordningen den
26 October 1743, skulle af det ovilkorliga stadgandet
cm slike frågors upptagande och afgörande
vid Härads-Syn kunna hemta skäl, att äfven
döma till syn på stället; hvaraf vidare, enligt
14 Cap. 3 §. Jorda-Balken och 25 Cap. 10 §.
Rättegårigs-Balken , lomme att följa, att till Parternes
kännbara tunga , desse mål i sista Instantien
skulle pröfva* vid Riddare-Syne-Rätt.
Sluteligen och i afseende på den tillsättning
af ordet rifning, som Riksens Ständer i den föreslagne
Författningens 12 §. funnit böra ega
rum, hafva Riksens Ständer ansett, att derigenom
än mera bestämdhet i uttrycket skulle åt
berörde §. beredas.
Med desse nu till deras motiver utredde
och i det omarbetade Förslaget närmare uttryckte
ändringar och tillägg, hafva Riksens Ständer
för sin del gillat och antagit den af E. K. M.,
genom Nådig Proposition af den i8:de sistlidne
Januarii, till Riksens Ständers granskning öfverlemnade
Författning, angående ändring eller utdömande
af vatten-verk, sorn genom uppdämning'
skada jord, eller hindra dess odling, att
hädanefter såsom allmän Lag gälla; anhållande
Riksens Ständer i underdånighet, det E. K. MJ
täcktes till förenämnde ändringar och tillägg lemna
Dess Nådiga bifall, och Författningen derefter
i sådant skick låta utfärda och allmänneligen
kungöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
Förslag.
3S7
Förslag lill Författning om ändring af vatten-verk,
som genom uppdagming skada jord eller
hindra dess odling.
§. 1.
Då vatten-verk, sorn lagligen tillkommit
och af laga beskaffenhet är, våller uppdämning,
hvaraf jord fördränkes eller odling af jord hindras,
håfve Jordegare rätt fordra, att, under vilkor
och på sätt här nedanföre stadgas, vattenverket
ändras, eller flyttes, eller ock vattenledning
göres, eller ock att verket alldeles utrifves.
Ej må dock en sådan rättighet sträcka sig till
vatten-verk, anlagde till bedrifvande af större
Bruk och Bergverk samt större Fabriques-Inrättningar.
I fråga om annat vatten-verk ma ej
eller, i det fall Jordegare, emot betingad ersättning,
förbundit sig att af det samma tåla uppdämning
å sin jord, påstående öm dess rifning, ändring
eller flyttning, eller öppnandet af ny vat.
lenledning derföre, kunna väckas under den tid,
som för den ingångne öfverenskommelsens bestånd
blifvit utsatt, eller, om .en sådan tid icke
finnes bestämd, så länge jorden, hvara uppdämningen
sker , är i den persons hand, »om öfverenskommelsen
med egaren af vatten-verket slutat.
Äro ater flere delegare i den genom uppdämning
lidande jorden, och hafva de ej alle
i öfverenskommelsen ingått, ege densamma ej
någon förbindande kraft, till hinder för den
Jordegare, i ofvannämnde måtto, tillsgde ratt.
588
Förslag'.
§. 3*
Kan uppdämningj hvartill vattenverksegarej
såsom i föregående §. sågs, lagligen berättigad
är, afhjelpas dermed, att verket ändras eller ilyttes,
eller att för vattnet ny ledning öppnas 5
och kan en sådan ändring, flyttning eller vattenledning,
utan verkets försämring för framtiden,
göras, då må vatten-verket ändras eller
flyttasi eller vattenledning anläggas. Kan åter
uppdämningen ej afhjelpas, utan att vatten-verket
alldeles utrifves, eller ock så ändras, att dess
värde för framtiden deraf minskas; och finnes
den skada, uppdämningen gör, så stor, att värdet
af den jord, som ej brukas'kan, eller af
den förbättring, jorden vinna kunde, om vättnet
aftappades, uppgår till dubbelt emot vattenverkets
fulla värde, om det skall alldeles utrifvas,
eller till dubbelt emot värdet af den del,
som genom försämring borrtgår, om det skall ändras;
då må ock den ändring, flyttning, eller
vattenledning, som för jordens bruk nödig finnes,
verkställas, eller verket alldeles utrifvas.
Finnas flere vatten-verk, som uppdämning vålla,
skall värdet af dem alla, eller af deras försämring
tagas i beräkning mot värdet af jorden
eller dess förbättring, efter hvad nu stadgadt är.
§• 3-
Jordegare, som i de fall §. 2 utsätter, sin
rätt begagna vill, vare skyldig, att till egare af
vatten-verk fullt gälda den förlust, denna lider,
Förslag.
3fi9
under det verket ej drifvas kan, om det skall
ändras eller flyttas, eller vattenledning göras,
så ock värdet af den del i vatten—verket , som
för framtiden borrtgår, med förhöjningi af hälften
derutöfver, om verket försämras. Åslundar
vatten-verks-egaren, att om verkets ändring
eller flyttning, eller om vattenledningen sjelf
bestyra, bör Jord-egaren vidkännas kostnaden,
efter som den maten varder. Men vill vattenverks-egaren
icke deruti ingå, vare Jord-egaren
pligtig,.att ändringen, flyttningen eller vattenledningen
verkställa. ICommer vatten-verk att
alldeles utrifvas, skall Jord-egaren betala fulla
värdet jemte hälften dertill, samt sjelf om rifningen
besörja* Vare dock i alla fall, der vatten-verk
tillhör något Boställe, ersättningen be:
stämd endast till motsvarighet af värdet.
§. 4.
Då vatten-verk ändras elier flyttes, eller
vattenledning göres, såsom i §. 2 sägs, och egaren
helre vill liela verket afstå, än taga den
ersättning, hvartill hän berättigad ar, vare Jordegaren
skyldig, att verket, efter den i §. 3 stadgade
beräkningsgrund, samt dess Inventarier
och hvad dertill i öfrigt hörer, efter fulla värdet,
losa. Finnes med sådant vatten-verk jord
förenad, derå serskild åbo ej är besutten; då
skall jemväl samma jord, efter förstnämnde grund,
inlösas. Lag samma vare, der jord finnes till
vattenverk, sorn alldeles utrifves, derest egaren
ej vill den jord behålla.
39°
JFörsIag.
Godtgörande! af hvad, enligt denna och 3
('. , kommer att vatten-verks-egare gäldas,
varde fördeladt å den jord samfäldt, sorn genotn
vatten-verks-rifning eller ändring tillskyndas
båtnad; och vare den Delegare, som i kostnaden
dertill icke vill deltaga, både berättigat! och.
skyldig, att för sin andel i jorden af öfrige Delegare
emottaga lösen, efter som den, med afseende
pä jordens värde i dess vattendränkta
tillstånd , af mätismän bestämd varder.
§• 5-
Värdet af vatten-verk, som utrifves eller
lösas skall, med dess Inventarier och tillhörigheter,
eller af den del, sorn genom försämring
bortgår, lika som af den jord, hvilken, enligt
föregående bör inlösas, skall, efter noggran,
undersökning orri verkets beskaffenhet, enliet
allmänt gällande grunder för värdering af fastigheter,
i penningar mätas och utsättas. Men
är vatten-verk af Fidei-Comiss natur, eller anslaget
till Boställe, då skall jemngodt vederlag,
i förra fallet med den tillökning, 3 bestämmer,
i annat verk af samma slag eller i jord
stalius, så framt ej Kongl. Majit finner skäl,
att orri sattet till vederlagets utgörande annorlunda
vid hvarje tillfälle särskildt i Nåder förordna.
§. 6.
Då Jord-egare åstundar att begagna den
rätt, som i $. 3 stadgad är, eger han hos Kongl.
Furtlag.
391
Majlis Befallningshafvande göra ansökning, att
Landtmätare , till undersöknings förrättande, förordnas
må. Kongl. Majus Befallningshafvande
åligge derefter, 3tt, utan afseende på hvem Jordegaren
dertill må hafva föreslagit, till förrättningens
företagande ofördröjellgen utfärda Remiss
till den af Länets Landtmätare, som för
skicklighet och erfarenhet i ett så granlaga ämne
gjort sig känd, hvilken Remiss, genom Kongl.
Maj.ts Befallningshafvande* försorg, skall Landtmätaren
tillställas. Rörer frågan något Boställe
eller Kronan eljest tillhörigt vattenverk, bör
Kongl. Majus Befallningshafvande förordna behörigt
ombud, att i förening med innehafvare!!
af vatten-verket, Kronans rätt utföra och bevaka;
och meddele Kongl. Majits Befallningshafvande
genast underrättelse derom , såväl till
Landtmätaren, som den Embets-myndighet, hvil.
ken, näst Konungen, deröfver har inseende,
och ege i öfrigt tillse, att intet till iakttagande
af Kronans rätt härvid underlåtes. Landtmätaren
tillhör det att skyndsammeligen utsätta dag
till förrättningens verkställande, lämpande den
samma så, att detta endast må ske, då marken
är bar och undersökning tillförlitligen later göra
sig, samt att derom skriftligen, emot bevis,
så väl sökanden, som vatten-verks-egaren, så
ock allmänt ombud, då det erfordras, tillkännagifva.
Sökanden vare sedermera skyldig, att,
efter det han , genom bevis frän Domaren i orten
erhållit upplysning om dem, som i vattenverket
kunna ega Inteckningar, desarnma om
Förrättningen underrätta, antingen genom särskilde
kungörelser, så vida deras vistande ar
Förslag]
kunnigteller genom tillkännagifvande i allmå'nna
Tldningarne, sorn tre gånger, och sista gången
minst en månad före förrättningen, införes,'
på det de, der sådant af dem nödigt anses, må
vid förrättningen kunna komma tillstädes och
sin rätt bevaka; skolande t berörde ändamål
kallelsen till förrättningen Parterne så långt förut
meddelas, att, jemte iakttagande af den tid;
rom i 11 Cap. Rättegångs-Balken om stämning
föreskrifven är, 6ökanden må ega tillräckligt rådrum,
att ofvannämnde föreskrift fullgöra och
bevis derom, till företeende vid förrättningen,
sig förskaffa. Late ack Landtmätaren å Predikstolen
i den eller de Socknar, der vatten-verket
är beläget, förrättningen kungöra, sist fjorj
ton dagar innan den företages.
§• 7‘
Till den utsatte dagen skola Jord-egare och
vatten-verks-egare hvardera välja tvänne Gode
Män, samt Kongl. Maj;ts Befallningshafvande
likaledes utse tvänne,-valde bland Ledamöter a£
Länets Hushålls-sällskap, eiler andre för skicklighet
och pålitlighet kände personer, med hvilka
Landtmätaren i Delegarnes ömsesidiga närvaro
skall sammanträda och först affatta samt
afväga vattendraget. Derefter böra han och Go^
de Männen undersöka, om icke nödigt aflopp, u.-  tan mehn för vatten-verket, göras kan, eller om
ändring, flyttning eller utrifning, eller ock vattenledning,
hvaraf Verket lider, nödig vara maj
och när sådant skett, skola de till värde uppskatta,
å ena sidan, jorden och dess förbättring
Förslag.
353
och, å den andra, Vattenverket eller dess försämring,
samt gifva sitt utlåtande, om vattnet aftappas
må, så ock om sättet och vilkoren derföre,
allt efter som för hvarje fall ofvan stadgadt
finnes. Landtmätare och Gode Män undersöka
äfvén härvid, om Jord eller verk , sorn nedan
ligger, vid vattnets aftappning, kunna genom
öfversvämning iida skada, och meddele i
sådant fall, till upplysning för vederbörande, sitt
utlåtande, huru sådant må kunna förekommas.
Uteblifver lagligen kallad Vatienverks-egsre
från denna förrättning och icke eller för sig
ställer ombud, varde h#n känd skyldig att ersätta
all härtill erforderlig kostnad , men förrättningen
emellertid uppskjuten till annan dag,
hvartill ny kallelse å Vattenverks-egaren bör utfärdas
och honom inom den tid, som i §. 6
sågs, tillställas. Pinnes han äfven då frånvarande,
må förrättningen, utan hinder deraf, i laglig
ordning fortgå. Komma ej eller någre af honom
utsedde Gode Män, då kalle Landtmätaren
tvänne ojäfvige män af Nämnden, att såsom Gode
Män, å hans vägnar, förrättningen öfvervara.
§. 8.
,1
Ätnöjas jord-egare och vatten-verks-egare
med Landtmätarens och Gode Männens utlåtande,
kommer dervid att bero, då fråga ej är
om boställe, eller Kronan eljest tillhörigt vattenverk,
i hvilken händelse Landtmätarens och Gode
Männens utlåtande bör, genom Kongl- Maj:ts
Befallningshafvande, åtföljdr af dess yttrande,
Kongl. Majus Nådiga pröfning underställas. Kun.
Förslagl
na jord-egare och vattenverks-egarö ej åsämjas J
har jord-egaren. alt saken till Domstolen instämma,
sist inom Fyra månader från den dag, Landtmätaren
och Gode Männen sitt utlåtande afgifva,
vid pålnljd, att den af jord-egaren då väckte
fråga eljest anses förfallen. Uti den pajordegarens
begäran sålunda å vatten-verks-egaren
utfärdade stämningen, skall Domaren utsätta saken
till syn på stället, och dertill kalla landtmätaren
och Gode Männen, som undersökningen
förrättat, annan Landtmätare, kunnig Byggmästare,
så ock allmänna Ombud, der deras hörande nödigt
finnes; och varde saken, otn( det så ske kan, å
stället afgjord.
Sträcker sig vattendrag, som synas skall,
längre, än genom en Domsaga, förordne HofBätten,
pa sökandens anmälan, serskild Domare ,
att med ' UthäradsNämnd sälten upptaga.
Ar saken genom vad kommen under Lagmans-flättens
pröfning , och finner Rätten nödigt,
att på stället inhemta närmare upplysning;
skall dervid, äfvensom i anseende till sakens
fullföljande från Lagmans-Rätten , förfaras på
sätt, som genom Kongl. Förordningen den 26
October 174.0 stadgadt är.
§. 9.
Hafva Landtmätare och Gode Män funnit,
att vatten-verk ändras, flyttas eller alldeles
uuifvas-må, eller att dess drift uppehållas
skall, medan vattenledningen göres; då vare Jordegaren
pligtig, att å den dag, som i stämningen
förelagd är, vid äfventyr, att saken i annat tall
icke då till pröfning upptages, hos Ratten nedsatta
de penningar, hvartill Landtmätaren och
/
Förslag.
395
Gode Männen skattat vatten-verket, der det utrifvas
eller lösas skall, eller dess försämring och
egarens förlust medan det ej drifves, om det
skall ändras eller flyttas, eller vattenledning göras;
och galle om lyftning af sådane penningar,
hvad om Bördeskilling i Lag är stadgadt. Varder
sedan verket, dess försämring, eller egarens
förlust högre skattadt, skall, Jord-egaren erlägga
öfverskottet, innan vattenverks-egare verket afträder,
eller något eljest till rubbning i dess gång
företages.
§. 10.
Varder sökandens påstående af Rätten till
torre eller mindre del gilladt, sätte Rätten viss
id ut, inom hvilken domen, sedan den Laga
;raft vunnit, fullgöras må. A verk, sorn'ut r i firas
eller lösas skall, åtnjute vatten-verks-egaren
aga fardag, sedan Jord-egarens rätt att verket
osa genom laga kraftvunnen Dom fastställd b 1 ifvir.
Ar vatten-verk efter Dom utrifvet, då må
$. II.
All kostnad, sorn till affattning, afvägning
och annan undersökning nödig är, skall Jordegaren
ensamt stånda; hvarförutan lian bör ersätta,
ändå att han saken vinner, de umgälder,
vatten-verks-egaren, då han undersökningen Ijjvistar,
så ock vid första Domstolen, måste vidkännas.
Förslag.
§• »2.
Vid vatten-afledningar eller vatten-verks rifning,
ändring eller flyttning bör noga tillses»
att jord eller verk, som nedan ligger, icke genom
öfversvämning lider skada. Sker annorleleues,
gifve ersättning den det vållar.
Jord-egare håfve äfven dervid lätt, att, såsom
om Strömrensningar i allmänhet stadgadt
är, till undanrödjande af alla hinder för vattnets
fullkomliga afledande, verkställa nödig renshing
af vattendraget, och ege jemväl, der så för
ändamålets vinnande nödigt är, fordra att vattendraget
utvidgas eller förändras, dl det, utan
bestämd olägenhet för egaren af jorden ske kan.
Vare likväl skyldig, att i dessa fall lemna denne
senare full ersättning i iord eller penningar,
alltsom Domaren, i brist af godvillig öfverenskommelse,
det skäligt pröfvar.
§■ i3,
Kongl. Majitr. Befallningshafvande eger tillse,
att ränta eller andra allmänna skyldigheter å
vattenverk, som »trifvas, eller å den del deraf,
som genom förstoring borrtgår, blifva, efter de
för skattläggningar i allmänhet stadgade grunder,
i vederbörlig ordning flyttade på den jord,
för hvars båtnad verket rifves eller försämras.
§• 24.
Om Jord-egare åslundar, att till beredande
af odlingsbar mark, sjö sänka eller uttappa, strom
Förslagi
"397
eller å afleda, ellef derifrån skyrdar eller ränilar
göra, och sådant, ulan förnärmande af annans
rätt, ske kan , skall han ändock vara pligtig,
att gifva det tillkänna hos Kongl. Maj;ts Befallningshafvande,
som bör låra undersöka om
anledning vara må, att något allmänt nyttigt ändamål
deraf skulle kunna förhindras, såsom att
flott eller farled, sorn inrättad är, skulle obrukbar
göras, eller tjenlig lägenhet till inrättande
deraf i framtiden borttagas. Finnes sådan anledning,
bör ärendet till Kongl. Majrts Nådiga
pröfning hemställas; i annat fall må Kongl. M:ts
Befallningshafvande till aftappningen eller vattenledningen
lemna tillstånd.
§. 15.
Vill Jord-egare, efter dertill, såsom i föregående
§. stadgas, å det allmännas sida erhållen
tillåtelse, sjö sänka eller aftappa eller vatten annorlunda
afleda, och kan detta ej ske utan att
vatten-verk ändras eiler flyttas, eller att för vattnet
ny ledning öpnas , eller att vatten-verket
alldeles utrifves, då skall den, som vatten-verk
eger, vara pligtig att låta sådant verkställas, på
sätt och under de vilkor, förut i denna författning
stadgade finnas; Och vare jemväl en hvar
skyldig, att den jord, sorn före ligger och nödig
är, å det ställe den medför minsta olägenhet för
egaren, afträda, mot ersättning, enlig §. 3, an„
tingen i jord eller penningar, efter som Domaren,
i brist af godvillig öfverenskommelse skäligt
pröfvar; godtgöre äfven pa enahanda sätt
den skada* sota i öfrigt kan finnas deraf uppstå.
398
Förslag.
Sedan ege Sökanden rätt att vattnet öfver jordegaren
egor afföra, med vilkor, som i x2 §. sägs.
5- 16.
Hvad om vatten-verk,’ som för odling af
jord äro hinderlige, här ofvanföre nu finnes
stadgadt, galle äfven i enahanda afseende om
fiske-verk eller annan byggnad, som lagligen tillkommit
eller af laga beskaffenhet är.
§• 17-
Genom denna Författning är ingen ändring
gjord i hvad Kongl. M:ts Nådiga Bref till Dess
och Rikets Kamtnar-Collegium af den 28 December
1822, samt Collega derpå grundade kungörelse,
rörande dispositionen af strömfall å Kronohemmans
eller annan Kronojords områden , innehåller.
Underdåniga Skrifvelser.
399
N:o 389-
Uppl o. godk. hos Kidd. o. Ad. d. 10 Dec. 1S23.
Prest e-Ståndet d. 10 — —
Borgare Ståndet d. Jo •—■ —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Sfänders underdåniga Skrifvelse, angående
frågan om Närings-friheten, samt
dermed gemenskap egande ämnen.
S. A. K.
Uti-Nådig Skrifvelse af den 19 sistl. Februarii,
har E. K. M:t förklarat, att, ehuru E. K.
M. funnit den för Rikets allmänna hushållning
vigtiga frågan, om en vidsträcktare frihet i utöfning
af handel och handtverk, vara af oecbnonvisk
beskaffenhet, och följaktligen beroende
endast af E. K M:ts Nådiga pröfning och afgörande;
E. K. M. Ii kval icke velat derom besluta,
utan’efter föregången öfverläggning med Riksens
Ständer; hvarföre ock E. K. M., med tillämpning
af Regeringsformens 89 §., i Nåder för
godt funnit till Riksens Ständer öfverlemna, att
fråsan om Närinss-fiiheten, i likhet med hvad
angående Lag-frågör är stadgadt, gemensamt med
E. K. M. afgöra; i hvilket afseende E. K. M.
till Riksens Ständers pröfning tillika hänskjutit
de afen i Nåder tillförordnad Cornmittée författade
underdåniga förslag till Handtverkeri- och
Handels-Reglementen, samt till en författning,
angående Gerningsmän å Landet.
400
Underdåniga Skrifvelseri
I sammanhang härmed, hafva Riksens Ständer
ansett sig böra upptaga de flerfaldige, rörån-*
de detta ätrine, inom Riks-Standen väckte motioner;
Och Riksens Ständer få nu, efter fulländad
pröfning af allt, hvad i frågan om Näringsfriheten
förekommit, för E. K. M, framlägga resultaten
af deras öfverläggningar.
De särskilt-e motionerne kunna anses utgå
från tvärtne väsendtligen olika synpuncter ; en del
nemligen från grundsatsen af den naturliga rätt»
som synes tillkomma en hvar medborgare, att,
till sin och de sinäs bergning och förkofran, använda
förvärfvad arbets-formåga och skicklighet,
hvilken, endast genom ett sådant fritt användande,
kan erhålla ett värde, jeinfurljgt med annan
egendom; en grundsats, som, gynnad af tidsandan,
anses hemta ytterligare 6tyrka från de beslut,
som vid den medborgerliga frihetens grundläggning
fattades, angående obehindradt tillträde
till borgerliga yrken, samt af erfarenheten , att
Skråtvånget mindre ofta varit ett stöd för dessa
yrken, än ett hinder för deras förkofran; en del
åter från åsigten af ett slags Contract med Staten,
eller emellan de särskilde samhälls-classer
som utgöra dess beståndsdelar, genom hvilket,
innefattadt i äldre författningar, och genom de
senare icke ovilkorligen eller i allo undanröjdt,
man ansett, ej allenast förhållandet emellan
Ijandt- och Statsmanna-naringar vara bestämdt,
till ömsesidigt biträde, men utan rättighet till
någondera sidans intrång, utan ock nu varande
Närings-idkare, emot de vilkor, de för inträdet
i näringarne och för burskapet till deras idkan
de
-
Underdåniga Skrifvtiser.
4.01
de sig underkastat, tryggade dervid, utan medtäflan
af andre, än dem , sorn enahanda vilkor
fullgjort eller fullgöra. Då de förre åberopa
de naturliga rättigheterna, stödja sig de senare
på den inskränkning deri, som samhälls-fördragen
skola medfört. Ragge utgå från grundsatsen af
ett fritt och oqualt begagnande af hvad man eger;
men de förre anse i sådan egenskap den
naturliga eller förvarfvade arbets-förmågan , de
senare åter det skyddsbref, som i Statens namn
blifvit gifvet å en i visst afseende uteslutande
rätt till en närings idkande.
Riksens Ständer, som af desse både till åsigter
och syftning stridiga framställningar hem*
tat ökade anledningar, att med all tillbörlig
grannlagenhet öfverväga frågan i hela dess vidd,
hafva dervid först sökt utreda för sitt omdöme
otn de såkallade Skrå-inrärtningarne äro, i egenskap
af något Borgare-Ståndets privilegium, bekräftade;
och hufvudsakligen, lika med hvad E.
3C. M. i Nåder funnit, hysa Riksens Ständer den.
öfvertygelse: att nu gällande handtverks- och
handels-reglementen icke utgjort eller utgöra något
Stånds privilegium; att de således icke under
något Stånds Concessioner kunnat anses inbegripne;
att de ioijakteligen ännu äro att anse
såsom bestående och oförändrade; och att, då de
icke utgöra Civil .Lag, utan oeconotniska författa
• ningar, deras upphäfvande eller förändring berott
af E. K. M., derest icke E. K. M, Sjelf i
nåder funnit för godt, alt låta Riksens Ständer i
afgörandet deraf deltaga.
Då det dernäst tillhör Riksens Ständer, alt
Bihang till Riki-St, Prot, l$23- io:di S a m2 B, 20 ^
Underdåniga Sirifvsiser,
yttra sig, huruvida de för sin del anse, att med
upphäfvande af Skråförfattningarne, en allmän
Handels- och Närings-frihet må ega rum, företer
sig frågan derom för Riksens Ständ-er under
irenne synpuncter, nemi. 1:0 om Handelsfriheten,
med hänsigt till utländska handeln, exporten
oell importen, samt det dermed sammanhängande
Tull-systemet; 2:0 om närings-friheten
inom Städerne, eller med hvad vilkor inträde i
Handel och Handtverk derstädes må vara tillåtet;
och 3:0 huruvida skillnaden emellan Landtmanna-
och Stadsmanna-näringar skall undanrödjas
och en lika frihet till Handel och Handtverks
idkande på Landet, som i Städerne ega rum.
Hen slags Handels- eller Närings-frihet ,
som afser öfvergången från de utländska Handeln
inskränkande prohibitiva författningar till
ett mera liberalt systéme, tillhör, i sammanhang
med denna fråga, icke Riksens Ständers pröfning,
så vidt den inskränker sig inom yttrande öfver
de i E. K. M:ts Nådiga Skrifvelse framstälde
ämnen.
Frågan om närings friheten inom Städerne,
eller huruvida nu varande Skrå-ordningar och Reglementen
skola upphäfvas eller förändras, utgör,
i följe af meranämnde nådiga Skrifvelse,
ett desto liufvudsakligare föremål för Riksens
Ständers handläggning; och Riksens Ständer anse,
-att den Skrå-Embelen hittills tillagde myndighet
kan umbäras, och, jemte deras nu varande
organisation, bör upphäfvas, samt att det ordnande
af Näringarne inom Städerne, som ändock
kan blifva behöfligt, bör innefattas i nya,
efter nu varande tids förhållanden lämpade, Handt
-
Underdåniga Skrifvilier.
var kerl- och Handels-Reglementen, utgående
från de hufvud-grunder, att stadgad ålder och
bepröfvad skicklighet utgöra egentliga vilkoren
för inträdet bland Städernes sjelfständigt Närings-idka
re, och att en utväg för slikt inträde
derföre bör öppnas äfven för dem, sorn icke genomgått
de hittills vanliga läro-graderne.
Hvad angår frågan, huruvida gränsorne emellan
Landt- och Stadsmsnna-näringsme böra uphora,
samt de sistnämnde, eiler Handel och Handtverk,
äfven på Landet vara til lat ne att idkas,
så har väl en dylik frihet i flere af de gjorde
motionerne, och jemväl vid föregående Riksdagar,
blifvit påyrkad; men Riksens Ständer tro,
att en fullkomlig frihet, att jemväl å landet,
oberoende af Städerne, idka alla de Näringar,
hvilka efter häfd och Författningar hittills varit
såsom Stadsmanna-näringar ansedde, icke kan
annorlunda, än i sammanhang med en nu icke
ifrågavarande förändring i grunderne för Borgare-Ståndets
representation samt för Städernes
Styrelse och dess aflöning, ega rum; dock utesluter
detta hvarken ett närmare bestämmande
af gränsen emellan Landt- och Stadsmanna-Näringen,
eller sådane modificationer i de derom
hittills gällande Författningar, som med Landels
och Städernes ömsesidiga fördel kunna bestå. Riksens
Ständer hafva nemligen funnit: att Landtman,
nen, allt ifrån äldre tider tillbaka, egt rättighet
att å landet få antagne sådane Handtverkare,
hvilkas biträde ofta är honom nödigt och stundom
behöfligt att skyndesamt erhålla; att vid bestämmande
af desse så kallade Gerningsmän? antal,
genom Kongl. Brefvet den 23 Junii 1&02 ,
4o4 Underdåniga Skrifveiser.
anledning blifvit gifven till tillökning deruti’ i!
ilen mån särskilde omständigheter dertill föranledde;
att allmänna Lagens stadgande i 4 Cap.
3 §. Handelsbaden innebär, det inhemska råämnen
skulle få i Handtverkshus å landet förarbetas;
att, genom den allmänna inskränkning i
Handtverkeriers förläggande på landet, som, sådant
oaktadt, egt rum, hinder yppats att i detta
afseende begagna de för vissa Handtverkerier
tjenliga lägenheter, som å landet funnits, men i
Städerne saknats; att om det å ena sidar» är af
nytta jemväl för landet, det äfven de mindre
Städerne bibehållas såsom förenings-puncter för
afsättning och 'uppköp, Städerne å andra sidan
icke skulle förlora dervid, om sådane Handtverk,
till hvilka tjenliga lägenheter eller hugade idkare
icke finnas inora deras område, blefvo drifne
på landet, såvida nemligen idkarne, genom utskylders
erläggande, bidrogo till upprätthållande
af Styrelsen och förvaltningen i närmaste Stad,
under hvilken de, såsom Borgare, ansigos höra ;
och ändtligen att, då syftningen till en fri utveckling
af krafter och verksamhet och till missnöje
med alla oeconomiska tvångsband länge i
verkställigheten föranledt till en fördragsamhet
med obehöriges intrång i Näringarne, genom hviU
ken Städerne och deras Näringsidkare varit blottstälde
för mycken medtäflan, utan att i samma
mån understödjas med några bidrag af utskylder,
det synes mest förenligt med Städernes fördel,
att detta oregelbundna förhållande, mot hvilket,
såsom af tidslynuet understödt. man förgäfves i
längden bjuder. Börfattningarnes värn, ordnas på
ett sättf sorn gör en hvar Näringsidkare, i måtj
Underdåniga Skrifvelser.
äf sin rörelse, lika skattskyldig, samt såmedelst
tillskyndar Städerne inkomster, och som, då det
således underlättar tillfällen för en hvar, att lagligen
förvärfva rättighet till näringars idkande,
undanrödjer all betänklighet, att från intrång deri
afhålla dem, hvilka icke begagnat ett sådant tillfälle,
utan genom näringarnes idkande, utan anmälan
eller tillstånd, förnärma både de skattskyldige
näringsidkarne och Staten.
Riksens Ständer, som, hvad Handeln angar,
ansett den redan lernnade tillåtelsen för Landtmannen
till fri Spannemåls- och Victualie-handel,
samt afsättning af egen och grannars afvel
och slöjder göra tillfyllest, helst örn dertill kommer
ett bestämdt förklarande, att under nämnde
frihet förstås alla Landtrnanna-producter och tillverkningar,
så att deras föryttring i Städer eller
på Marknader icke må af någre speciele deremot
stridande författningar hindras, samt, för sin
del, icke trott någon handel med köpmanna-varor
å landet vara behöfvelig eller nyttig, hafva,
hvad Handtverkeriérne angar, dels ansett etc
närmare bestämmande af Gerningsmän på landet
böra, på ofvannämnde' grunder, ega rum, för
att derefter utesluta behofvet af t i 11 fäll >ge tillökningar
eller undantag, dels ock, med bibehållen
skillnad emellan Landt- och Stadsmanna—
näringarne samt Borgarerätten, såsom vilkor för
de senares idkande, trott en utväg böra öppnas
att, under sådant vilkor, jemväl på landet få idka
dem, då ijenlige lägenheter sig dertill erbjuda,
dels änteiigen, sedan oj mindre inträdet i
näringarne blifvit umlerlättadt, än ett ökadt tillfälle
till deras idkande jemväl å Landet beredt
406
Underdåniga Skrivelser.
ansett en strafflag blifva nödig för elem , som ,
försummande att förskaffa sig sådane rättigheter,
ingripa i dem, hvilka andre lagligen förvärfva
t.
Då detta ämnes behandling, i likhet med
lagfrågor, Slagt Riksens Ständer fötbindelsen, att
i detail utarbeta de stadganden, för hvilka hufvudgrunderne
nu blifvit föreslagne, erkänna Riksens
Ständer med tacksamhet den ledning, som
dervid erhållits af de utaf E. K. M. natiigst förordnade
Comrnitterades Förslag,deraf, ej allenast
uppställningen, utan ock i manga fall åsigterne
och de deraf härledde föreskrifterne blifvit begagnade
i de Förslag till Förordning om Handtverkerierne,
till Författning om Gerningsmäns
antagande på Randel och till Handels-ordning,
sorn Riksens Ständer nu i underdånighet få till
E. K. Mus visa och nådiga pröfning härjemte öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda etc.
Förslag.
d°7
Förslag till Förordning, angående Handtverkerierne
i Riket.
I Artikeln.
Om Handtverks-Societeters inrättning och befattningar.
§. i.
»
I stället för de särskild tför hvarje handtverk
hittills varande Skrå-Embeten, skola hädanefter
i alla Städer Handtverks-Societeier inrättas, för
att yttra sig öfver deras skicklighet, som till inträde
i Handtverkerierne sig anmäla, samt i öfrigt
bevaka Handtverkeriernes rätt och söka befordra
hvad till deras förkofran kan bidraga. I
mindre Städer måga desse Societeter, efter Magistratens
förslag och Konungens Befallningshafvandes
godkännande, förenas med de HandelsSocieleter
, hvarom i Handels-Ordningen förinäles.
§. 2'.
t
Händtverks-Sociteten skall bestå, i mån af
Städernes eller Districtemes storlek och antalet
af deras näringsidkare, af minst 9 personer, hvilket
antal i öfrigt, af handtverkande Borgarne
sjelfve bestämmes. Societeten väljes af handtverkande
Borgerskapet inför Magistraten, bland
de mest' skicklige och ansedde, samt, så vida
ske kan, af alla, eller olikt» Handtverks classer.
Eika som vid val af Stadens Äldste, förrättas 0111-
408
Förslagi
rcstningen per Capita, så vidt ej Borgerskapet
om annat förhållande enhälligt åsämjes. Af
Societeten utgår årligen en tredjedel på det sätt,
att de, som första gången inträda deruti, sig eroellan
lotta om ordningen för afgåendet, hvarefter
härvid följes den tour, i hvilken hvar och
en inkommit. De lediga rummen fyllas genom
nytt val, som på lika sätt anställes; och vare det
de väljande obetaget, att dervid de afgående åler
invälja.
Lottningen och det deraf följande valet
verkställes inför Magistraten, äfvensom, vid detta
årliga val, tvänne eller flere Suppleanter böra
utses, för att intaga de rum, hvilka , under
loppet af året, genom Ledamö'ters frånfälle eller
eljest inträffande bortgång, kunna blifva ledige.
I de större städerne måga Societeterne för leia
sig på Divisioner, hvilkas Ledamöter ej må understiga
det i denna §. bestämde antal, samt utses
bland idkare af olika handtverk} och ankommer
på Magistraten, i samråd med HandtverksSocieteten,
att bestämma i hvilka delar Socie
tetens
befattning må på sådane Divisioner öfverlåtas.
§■ 3-
o
Alder öfver 60 år, eller ständig sjuklighet;
vare gällande förfall från emottagande af befattning
såsom Ledamot af Societeten. Den, som i
sex år efter hvarandra sådan befattning innehaft,
ege ock rätt sig densamma afsäga, derest han
genom ytterligare val skulle dertill kallas; Och
välja vederbörande annan i hans ställe.
Förslug.
409
§. 4.
Societeten välje, i början af hvarje år, med
slutna sedlar, en af sine Ledamöter, att vid årets
sammankomster föra ordet, äfvensom en vice
Ordförande. Ej måga de sålunda valde undandraga
sig detta förtroende. Aro <Je bägge hindrade
att någon sammankomst bivista, välje dä
Societeten särskild Ordförande förden sammankomsten.
§• 5-
I de ändamål IT, III och IV Art. omförmäla,
bör Societeten sammanträda, minst en gång
i hvarje månad; varandes Societeten dessutom ej
allenast berättigad, att dessemellan hålla sammankomster
till öfverläggning om ärender, hvilka antingen
till dess utlåtande blifvit af vederbörande
Embets-verk remitterade, eller eljest kunna,
till nytta för handt verkande iiorgerskapet eller
till förekommande af dess fölfång, genom Societetens
försorg, beredas; utan ock pligtig, att sädane
sammanträden, då de af Magistraten i desse
eller andre afseenden äskas, skyndesamt företaga;
och må Societeten vara omtänkt, så väl huruvida,
genom exposition, vid någon viss tid af
året och ä dertill utsedt tjenligt rum, af de yppersta
bland Stadens Handtverks-arbeten, derest
lägenhet dertill erbjuder sig, och enskild åtgärd
• icke i lika afseende vidtages, Stadens borgerskaps
konstflit rnä kunna göras känd och värderad,
samt afsättningen i män deraf befordras,
som att, der omstandigheterne sd medgifva, med
nämnde inrättning förena anstalt till försäljning
af arbeten och tillverkningar, de der antingen
blifvit, såsom Mästare-prot förfärdigade, eller eljest
i nämnde ändamål kunna till Societeten in
lermias.
§. 6.
Societetens Ordförande anmäle hvarje sammankomst
hos Stadens Borgmästare, hvilken ege
fritt tillträde till Societetens öfverläggningar, och
meddela förordnande åt den af Stadens Tjenstemän,
sorn Societeten dertill utser, att Protocoll
öfver allt hvad dervid förekommer föra.
Af detta Protocoll, eller Minnesbok, ina Utdrag
ej vägras någon, som sig derom anmäler, emot
losen, likasom för Magisuaternes Protocoll.
§. 7.
I de fall, då Societeterne kunna behöfva
upplysning eiler biträde af sådana Handverksidkare,
som bland dess Ledamöter icke finnas,
ege Societeterne att dem tillkalla, och vare de
pligtige, att på den kallelse, i sådant afseende ,
tillstädeskomma, och det äskade biträdet meddela.
II Artikeln.
i
Om Lärlingar.
§• »•
F.n hvar, infödd eller främmande, af livad
Stånd, härkomst eller Christelig, trosbekännel
-
Förslag.
411
se som helst, skall vara berättigad, att, då öfverenskommelse
derom med Vederbörande träffas, ingå
i Handtverk, och i den ordning, som uti denna
författning föreskrifves, vinna Burskap till
sin handterings idkande för egen räkning; egande
likväl vederbörande, att,enär, till följe häraf, frågor
om utländntngar förekomma, i öfrigt ställa sig till
efterrättelse de förordnanden, soni, rörande tillstånd
för främmande i allmänhet, att i Riket inkomma, redan
äro, eller framdeles kunna blifva vidtagne. Angående
Judar, gäller hvad om dem redan är eller
framdeles kan varda stadgadt.
§. 2.
Då Larling af Mästare antages, bör med
honom, ehler om han ar omyndig, med hans
laglige Målsman, upprättas Contract, sorn noggrant
upptager lärotid och öfrige vilkor. Mästaren,
sorn dock vare berättigad, att dessförinnan,
högst Tre månader, hafva Lärlingen pä prof,
vare pligtig, att, inom fjorton dagar efter Contractets
upprättande, till Ordföranden i Handtverks-Societeten
aflemna en styrkt afskrift af Gontractet,
vid Tre Riksdaler 16 sk. vite, och den
påföljd, att detsamma eljest anses såsom å Mästarens
sida brutet, och Lärlingen deraf icke vidare
förbunden; börande Ordföranden, vid Societetens
nast inträffande sammankomst, samma hand.
ling aflemna, att i Societetens förvar qvarblifva.
Förmenar sedermera Mästaren eller Lärlingen ,
att Contractet, å andra sidan, icke blifvit nöjaktigt
uppfyldt, pröive det Magistraten, och ege,
— 3st„nHas. snmi förutan lagligt skadestånd,
412
Förslag,
i öfrigt Mästare att blifva skild vid Lärling J
sorn ej uppfyllt hvad honom ålegat, samt Lärling,
att blifva endiledigad från Mästare, som icke
uppfyllt hvad på honom ankommit att fullgöra;
eiler ock, »in han vill qvarblifva, att erhålla behörig
tillsyn derå, att Mästaren sitt åliggande
fullgör. Upptager Mästare i lära fattige barn,
de der icke hafva Målsmän, som om tid och vilkor
kunna Contract upprätta, ege öfver dera föräldra-rätt,
till dess de uppnått myndige år, dock
med rättighet för den sålunda upptagne, att
vid 18 års ålder blifva för Gesäll förklarad, om
han visar sig ega erforderlig skicklighet. Ofver
Lärlingarne ege Mästaren lagligt Husbondevälde,
så vidt ej annorlunda är i Contracterne förbehållet
; dock att han icke, utom uttryckligt
medgifvande i samma Contracter, må begagna
dem till andre göromål, än de handtverket till-'
hörande.
§• 3-
Dör Mästare, medan Lärling i hans bröd
är, ege Lärlingen hålla sig till Enkan eller Sterbhuset
om fullgörande af hvad han sig af Mä.
staren betingat; likasom Enkan eller Sterbhuset,
å sin sida, är obetaget, att, under sådane vilkor,
samt med Lärlingens eller* dess Målsmans be
gifvande, å annor Mästare öfverlåta rättigheten
till Lärlingens biträde. Kommer Mästare eller
dess Sterbhus! på obestånd, så att förbindelsen å
deras sida ej kan fullgöras, vände sig Lärlingen
elier hans Målsman till Handtverks-Soc;eteteu,
som bör söka skalla honom inträde hos annan
FörslagI
4*3
Mästare; i det redan idkade, eller i brist deraf,
i annat handtverk.
§. 4-
Då den betingade Lärotiden löper till ända,
innan Lärlingen uppnått den ålder, vid hvilken
han, efter hvad i nästföljande Artikel sägs,
kan blifva till Gesäll antagen, vare honom obetaget,
att om Lärans fortsättande, under återstående
liden, med samma eller annor Mästare öfverenskomma
eller samma tid till inhemtande
af andra nyttiga kunskaper använda.
III Artikeln.
Om Gesäller.
§. 1.
En hvar välfräjdad person, som uppnått 18
ars ålder, och antingen genom lära hos Mästare,
på sätt nästföregående Art. omförmäler, eller
genom undervisning vid Handtverks- och
Slöjde-Schola, eller på annat sätt, vunnit den
skicklighet i något Handtverk, att han, vid deraf
inför vederbörande Handtverks-Societet afläggande
prof, visar sig ega, jemte goda anlag
för det yrke han valt, en vunnen färdighet vid
utöfningen deraf, varde för Gesäll förklarad, och
utfärde Societeten för honom Gesällbref; utan
annan kostnad, än stämplad1: papper och En Riksdaler
Banco i lösen. Eör den, som visar sig
414
Förslag,
ega synnefTiga anlag för nlgot visst yrke, och
derjemte gjort sig känd för stadga och pålitlighet
i uppförande, må, under fullgörande af ofva
n nä m tule vilkor, för öfrigt undantag ega ruin
från hvad har ofvan blifvit, i afseende på alliero,
stadgadt, så att han, vid fyllda 16 år, och
sa vida han till H. H. Nattvard blifvit admitterad,
må till Gesäll antagas.
§. a.
Vid de prof af skicklighet, hvilka, enligt
föregående §., och i öfrigt enligt denna Författning,
böra inför vederbörande Handt verks-Societet
afl.iggas> åligger Societeten, att icke låta bero
vid ett utaf Sökanden företedt arbete, utan
äfven affordra honom tillförlitelige bevis 'af
känd Mästare derom, att arbetet blifvit, under
dess tillsyn, af Sökanden förfärdigadt, samt derförutan
ej mindre genom fölhör i det yrke han
lärt, än genom den behandling af dervid förekommande
verktyg och rudiniaterier, som han
inför Societeten bör åstadkomma, göra sig förvissad
om hans insigt och händighet; hörandes
sådane prof och förhör ofTenteligen anställas ,
å tid och ställe, sorn förut på lärnpeligt sätt kungöres.
§• 3-
Vid Gesällers antagande, förbindelser emot
sine Mästare, motsvarande rättigheter, samt ansvarighet,
derest de icke förse sig med laga försvar
och sysselsättning, skall, så vida icke ati
-
Förslag.
4 1 i
norlunda förbehållesgenom särskildta Contracter,
de iler i sådant fall lända till efterrästelse, förhållas
efter Tjenstehjons-stadgan; dock tnrd de
undantag: att de måga städslas på halft år, atc
tiden till inträde i och aflyttning ur tjenst blifver
den 1 Januarii och den 1 Julli; att de ej måga
i tjensten användas till annat arbete, än det
handtverk, hvarå de Gesäll-bref erhållit; att någon
husaga å Gesäll ej må ega rum, utan påföljden
för hans felaktighet eller försummelse
bestämmas efter Handt verks-Socieretens bepröfvande,
genom förlust af större eller mindre del
af lönen, efter omständigheterne, eller, i händelse
af fortfarande vårdslöshet, genom hans skil.
jande ur tjensten, samt att uppsägningstiden a.
ömse sidor bestämmes till 2:ne månader före
flyltningstiden. Ej måga Contractcrne föranleda
till undantag från Gesälls skyldighet, att sig med
laga forsvar förse; men derest Gesäll, före aflytt.
ningen från innehafd tjenst, bevisligen icke förmått
sig annan tjenst torskälla, ege han dertill
en månads rådrum från ailly ttnings-dagen , samt
vare jemväl berättigad, att derunder resor företaga.
Medan Gesäll i Mästares tjenst stadd är,
vare det honom förbudet, att, utan dennes tillstånd,
för egen räkning förfärdiga arbete åt nå
-
gon annan.
4i6
Forslag.'
kJ
IV Artikeln,
Om Mästerskaps vinnande a. Handtverk, samt om
Handlverksidkares rättigheter vid ulöfningen
af deras handteringar.
För att vinna Mästerskap, eller erhålla tillstånd
att upprätta egen verkstad, fordras i allmänhet,
att den Sökande aflagt nöjaktigt prof af
kunskap och färdighet i Handtverket, eger behörigt
Prest-bevis om god Christendoms-kunskap,
samt tillika vid förhör, som anställes af Stadens
Handtverks-Societet, med biträde af vederbörande
Schollärare, om Societeten honom derom anmodar,
visar att han kan skrifva läslig stil, förstår
räkna Qvatuor Species i enkla tal, och för
öfrigt gjort sig känd för nykterhet och god fräjd;
hvarförutan han bör ställa borgen för de 6 första
Erens utskylder till Kronan och Staden. Hvar
och en Gesäll, emot hvars ansökning, i afseende
härå, något hinder ej möter, och som eger bevis
af de Mästare, hos hvilka han arbetat, att
han i Handtverket varit pali tel i g och oförtruten,
vare berättigad, att blifva för Mästare förklarad
vid fyllda 21 år, så framt han i orne år såsom
Gesäll på Mästares verkstad arbetat, samt utan
beräkning af längre eller kortare Gesälltid, enär
Sökanden uppnått en ålder af 24 år. De, som
söka Mästerskap, till idkande af Guldsmeds-handtverket,
äro i öfrigt förbundne, att på sätt Commerce-Collegii
kungörelse den 14 December 1762
före-*
Förslag.
417
föreskrifverj förut undergå sådan examen , som
ådagalägger deras kunskap i de ädla metallernas
handterande*
5. a:
Då, på sätt föregående §. omförmaler, god
fräjd samt nykterhet äfven utgöra vilkor för Mästerskaps
vinnande, må hvarken den, som blifvit
dömd förlustig rättigheten att väljas, eller
deltaga i val till förrättningar, som förutsätta
medborgerligt förtroende, kunna till Mästare antagas,
ej eller den, som begått lagligen fulltygadt
drycksnskapsbrott, inom ett år derefter Mä*
sterskap tilldelas.
§• 3-
Då utländsk Gesäll om Mästerskap sig anmäler,
skall dervid iakttagas hvad, i anseende
till frågor om Burskaps vinnande i allmänhet,
är uti 1 j>). af denna Art. föreskrifvet.
§. 4.'
Derest någon inländsk eller utländsk man,
utan att hafva på Mästares verkstad lärt, eller
såsom Gesäll arbetat, förvärfvat sig skicklighet
i något Handtverk, må det honom ej förmenas,
att, efter gjord ansökning, vinna Mästerskap, enär
han uppfyllt en ålder af minst 24 år, samt
aflagt godkändt prof af insigt och färdighet I
Bihang till Rikt-Si, Fröt, 18*3. I0',dt Sami, 2 B. 2 7
Förslag.
slöjden, och. för öfrigt kanj till följe af denna
Artis i pröfvas behörig, att upprätta egeu
verkstad.
§•5- 1
Alla ansökningar om Mästerskaps vinnande
skola ingifvas till Bandtveiks-Societaten, som,
derest i afseende på den sökandes behörighet, att
få ådagalägga sin färdighet i slöjden , något hinder
ej förekommer, eger att ej allenast förordna
om beskaffenheten af det Mästareprof, hvilket
sökanden bör aflägga, och den tillsyn, som
vid profvets verkställande skall hållas, utan ock
att det förfärdigade stycket granska och pröfva;
iakttagande dervid hvad lif Art. 2 j$. här ofvan
föreskrifver. Sökanden skall vara skyldig,
att det honom förelagda stycket på ojäfvig Mästares
verkstad förfärdiga; dock bör dertill den
verkstad utses, som Mästerskaps-Sökanden finner
för sig mest beqvämlig, så vidt han med dess
egare derom öfverenskommer. Ej må någon besväras
med att fullgöra svårare och kostsammare
Mästareprof, än sorn oundgängeligen behöfves
till utrönande af hans insigt och färdighet
i det Handtverk , till hvars idkande han sig
anmäler. Mästarebrefven, för hvilka, utomstämpladt
papper, erlägges en lösen af Två Riksdaler,
utfärdas af Societeterne, med Protocolls-förandens
contrasignation; och åligger nämnde Societeter,
så väl som Magistraterne, att hålla allvarsam
hand deröfver, att Sökande för Mästerskapets
vinnande ej måga, under hvad förevändning
Förslag.
419
som helst, med någon särskild utgift eller kostnad
betungas.
§, 6.
%
Sedan den Sökande sålunda blifvit för Mästare
erkänd, anmäle han sig hos Magistraten,
som, der lagliga lunder-ej möta, meddelar honom
Burskap, och låter honom aflägga Borgareed;
varandes honom derefter, men ej förr, tillåtet
att sin Handtering för egen räkning utöfva.
Den sorn Burskap sökt och vunnit, åligge
det ovilkorligen , och vid påföljd att i annat
fall hafva Burskaps-rattigheten förverkat, att inom
ett år från den dag Burskaps-Resolutionén
för honom blifvit utfärdad, fullgöra hvad honom
deruti blifvit förelagdt, eiler eljest, såsom en
följd af det vunne burskäpet, kan tillhöra att
iakttaga, samt tillika inträda i utöfningen af den
handtering, hvarå han burskap erhållit.
§. 7.
Astundar någon från utrikes ort inkommen
Mästare vinna Burskap till idkande af sin handtering,
bör en slik frihet honom ej vägras, enär
han, uti den ordning, som i denna författning
föreskrifves, ådagalägger sin skicklighet i
slöjden, och kan förete bevis om god fräjd.
§. 8.
Blifver Handtverkare dömd och straffad för
brott, som medför vanfräjd, eller undergår han
41
Förslag.
nesligt kroppsstraff, håfve han förverkat sitt Bur^
skap och vare från Borgerskapet utesluten, äfvensom
han icke vidare eger inträde i Handtverks-Societeten
, eller rätt att dertill välja ; dock
må honora ej förmenas, att med egna händer idka
handtverket, för att dermed söka sin försörjning,
emot skälige afgifter till Staden.
Mästare , som uppsagt sitt Burskap vare ö«
betaget, att detsamma åter tillträda, då han hos
Handtverks-Societeten och Magistraten sig derom
anmäler, och vanlige Burskaps-afgifter er;
lägger.
§. ioi ,
Den, som erhållit Burskap, på någon sådan
Handaslöjd, hvars föremål det är att deltaga i
tillverkningen af arbeten, hvilka, för att blifva
fullfärdiga, fordra andra Handtverkeri-idkares
handläggning, vare berättigad, att, enär han sig
derom hos Magistraten anmäler, få slika arbeten
under egen tillsyn och på egen bekostnad fullborda,
samt att, till ett sådant verks bedrifvande,
antaga och sig betjena af Gesäller, som i
dylika särskildte handteringar äro tillärdej dock
må honom, vid vite af 16 B:dr 3* sk., vara förbjudet,
att begagna sig af slike personers biträde
till andra, än de arbeten, som vid hans egen inrättning
förfärdigas, och hvilkas åstadkommande
till någon hufvudsakelig del beror af den
Forslas.
421
handtering, som|han, efter vunnet mästerskap,
sjelf utöfvar. Bryter han flere gånger emot detta
förbud, bote andra gången Tretiotre R:dr 16
sk. och tredje gången Femtio R;dr, samt sedermera
för hvarje gång dubbelt eller Etthundra
Rtdr. Idkare af sådane handtverk må äfven vara
fritt, att sig förena om en gemensam inrättning
för att dylika arbeten och tillverkningar
förfärdiga och fullkomna; egande de Gesäller,
hvilka vid slike inrättningar, under en idkares
enskilda elier flere Mästares gemensamma tillsyn,
i tjenst antagas, att tillgodonjuta enahanda rättigheter
med Gesäller i allmänhet, som å Mästares
verkstäder arbeta»
§•
Handtverk och Slöjder, som antingen ärr»
egenteligen grumlade på förädling af inhemska
xå-ämnen , eller fordra vidsträckt utrymme, beqväm
tillgång på vatten, betydliga förråd af ved
och brännkol, eller andra dylika förnödenheter,
måga på landet, äfven utom städernas grund
och område, få idkas. Rättigheten till handtverkeriers
idkande på landet skall likväl alltid
vara förenad ned burskap i närmaste stad ; och
må, i fall ej sökanden redan innehafver Mästerskap
å det handtverk, som han å landet vill utöfva,
en sådan frihet ej kunna förvärfvas annorlunda,
än i den ordning, som för Mästerskaps
vinnande i allmänhet är föreskrifven. Enär antingen
någon söker burskap i stad för att å lan
'i—
Us**«m hvilken I
Förslag.
stad redan vunnit Borgare-rätt, åstundar att till
landet flytta sin verkstad, bör ansökningen pröfvas
af Afagist raten, samt, i händelse af missnöje
med dess beslut, hus Kongl. Majrts Befallningshafvande,
och sluteligen genom underdånige
besvär Iros Kongl. Maj:t fullföljas.
En hvar å landet sålunda bosatt Mästare
vare förbunden , att, emot frihet till deltagande
i val och alla öfrige rättigheter, som Städernas
Borgerskap tillhöra och med Burskap i allmänhet
förenade äro, likväl med vilkor, att utan
särskild kallelse, sjelfmant vid dylika frågors förehafvande
sig inställa, i allo uppfylla de med
Burskap och Borgate-rätt åtföljande förbindelser
utan undantag; dock att, hvad personliga skyldigheter
angar, honom må vara öppet, att antingen
sjelf desamma fullgöra, eller ock, emot befrielse
derifrån, erlägga till Stadens Gassa en
viss contingent, efter af Borgerskapet uppgjord
taxa , som af Magistraten pröfvas. I öfrigt skall
honom vara tillåtet, att, med lika rättighet och
under enahanda vilkor, som i afseende på Mästare
och Borgare i allmänhet äro uti denna
författning stadgade, Lärlingar in- och utskrifva,
samt vid handtverkets bedrifvande sig begagna
af Gesäller och andre arbetare af bägge könen.
Det förordnande, som denna §, innehåller,
må ej kunna lämpas på de Socken-handtverkare
och Gerningsmän, sorn till landtmäns betjenande
få skyddas, och vid hvilkas antagande, den
uti detta ämne särskildt utfärdande författning
kouimer att tjena tili efterrättelse.
Förtlag'. 423
§• 12.
Enka efter Mästare ege frihet, att, så länge
hon i Enkestånd förblifver , fortsätta Mannens
handtering, antingen med biträde af Verkgesäll ,
eller ock under egen tillsyn , så framt hon, i
detta senare fall, kari, såsom i nästföljande 13
§. stadgas, visa prof af förvärfvad egen erfarenhet
i slöjden. Fortsattes verkstaden, genom antagen
Verkgesäll, vare henne tillåtit, att, på
sätt uti II och lil Art. förordnas, antaga lärogossar,
hvilka, sedan de, efter upphunnen behörig
ålder och visad skicklighet, blifvit för Gesäller
förklarade, ega att njuta samma rättigheter med
dem, som hos Mästare arbetat. Träder hon i
annat gifte, vare henne förbudet, att med hand:
teringens idkande vidare fortfara.
§• 1 3*
Enkor i allmänhet och sådana ogifta personer
af qvinnokönet, som uppnått en ålder af
30 år, skola vara berättigade att ingå i utöfning
af handtverk, enär den sökande, med vittnesbörd
om god fräjd, hos Handt verks-Societeten
och Magistraten sig anmäler och hos den förstnämnde
uppvisar försvarligt prof af insigt i den
handtering, som hon åstundar idka, hvilket profstycke
af Societeten pröfvas och vid hvars verkställande
annan tillsyn ej tarfvas, än att den ,
som dermed sig anmäler, kan tillförlitligen styrka,
att hon detsamma förfärdigat. Ar den sökande
ej Enka, åligger henne förete bevis, att
4 2£ Fur slagi
hon antingen är af Kongl. Maj:t i Nåder förklarad
för myndig, eller ock biträdd af Förmyndare
eller annan vederhäftig person, som åtager
sig ansvaret för de skyldigheter och förbindelser,
hvaruti hon i och för rörelsen sig inlåter.
Enka eller ogift qvinna, som undfått tillstånd
att för egen räkning idka någon handtering, ina,
derest hon i gifte träder , icke förvägras, att äfr
ven sedermera, med mannens samtycke och un-!
der deras gemensamma ansvarighet, samma näring
fortsätta, enär de en sådan sin föresatts
hos Handtverks-Societeten och Magistraten tillkännagifva:
dock må, utan att särskilde af Magistraten
pröfvade skäl dertill föranleda, en sådan
frihet ej ega rum, då fråga är om vägtenskap
sned någon, som i egenskap af idkare, betjent,
gesäll eller arbetare, i borgerlig näring
sjelf ingått. Hvar och en person af qvinnokönet,
som med behörigt tillstånd idkar något handtverk,
skall det vara medgifvet, att till biträde
dervid antaga och sig betjena af de arbetare utaf
nämnde kön, sorn hon till näringens bedrifvande
kan hafva af nöden.
§. 14.
Handfverksarbete, som inom Riket åstadkommes,
är i både tillverkarens och köpmannens
hand att anse som lolliga handelsvaror, med
hvilka köpenskap drifVas må; i följe hvaraf det
skall vara burskaps-egande handtverkare obetaget,
att utan hinder och omgång få i hvad stad
sorn helst inom Riket, så i som utom markna
-
Förslag1 4s5 '
\ *•
der, i öppna salubodar, eller vid hamnar och
på torg samt äfven vid marknader å Landet, i
partie och minut, likväl ej genom kringvandrande
personer, så framt de ej dertill vunnit särskildt
tillstånd, föryttra egne tillverkningar; äfvensom
handlande skola ega frihet, att slika inhemska
handtverks-arbeten uppköpa och dem
till salu hålla, utan afseende på den inrikesort,
hvarifrån de kommit; och må den idkare, som,
efter vunnet burskap i stad, drifver handtverk
på landet, vara berättigad, att 6ine egne tillverkningar
äfven på Stället försälja , utan att författningarne,
angående förbud emot landthandel, skola
dervid ligga i vägen.
§. 15-
Tillitas handtverkare, att i annan stad eller
ort, än der han är bosatt, verkställa sådana arbeten
, som måste förfärdigas eller fullkomnas
på det ställe, der de skola nyttjas och användas,
må honom ej vägras, att i hvad stad och på hvad
ort som helst inom Riket, genom egne arbetare,
slika tillverkningar företaga och fullborda.
§. 16.
För vinnande af Mästerskap, särskildt å Murmästare-
och särskildt å Tirnmermanshandtverket,
skall endast erfordras erfarenhet i det practiska
af Handtverket, så att den, hvilken, genom
nöjagtigt prof och yerkställande af någon
■Förslag.
väsendtlig byggnadsdel, visat sig ega kännedom
af hvad ettdera yrket tillhörer, må derå vinna
Mästerskap; men för Mästerskaps erhållande a
bägge desse förenade yrken, eller såsom Bygg.
mästare, hvilket ock skall vara tillåtet, fordras,
jemte berörde practiska händighet, nöjaktig och
bepröfvad skicklighet i ritningars och desseiners
upprättande, samt byggnaders uppförande derefter.
Architecter och Mechanici, såsom mera beroende
af insigt i vetenskaper och fria konster,
äro icke underkastade åliggandet, att söka Mästerskap
och Burskap, men, obetagne att det erhålla,
då de i föreskrifven ordning sig dertill
anmäla, och sin skicklighet och behörighet styrka.
§• 17-
För att erhålla tillstånd till idkande af Bryggeri-
Slagteri och Bakeri-Näringarne, må såsom
vilkor ej fordras, att hafva varit Lärling
och Gesäll, eller att aflägga Mästare-prof; dock
skall den, som med brygd, slagt eller bröd, såsom
Stadsbo, handel idkar, ovilkorligen i egenskap
af Bryggare, Slagtare eller Bakare, hos
Magistraten söka och erhålla Burskap; och kommer,
.i afseende på utöfningen af Bakeri-Näringen
i Stockholm, att förhålla3 i enlighet med
de förordnanden, som i detta ämne hittills varit^eller
hädanefter kunna blifva vidtagna.
Förslag'.
427
V. Artikeln.
Om Mästares och Idkares skyldigheter samt fredande
från obehörigt intrång. .
§. l.
Mästare och idkare ansvare för de arbeten
och tillverkningar, som å deras verkstäder förfärdigas
eller af dem till salu hållas.
§• «•'
Handtverks-arbeten och tillverkningar, som
äro af den beskaffenhet, att de utan skada eller
vanprydnad kunna stämplas, skola, vid Sex Riksdaler,
ja sk. böter, af tillverkaren förses med'
stämpel eller märke, sorn utvisar hans namn och
stället, der de blifvit förfärdigade, och skall det,
vid enahanda plikt, åligga den idkare, som i
Stad utöfvar sin handtering, att samma stämpel
eller marke uppgifva hos Handtverks-Societeten
och Magistraten derstädes, samt den Mästare,
hvars verkstad drifves å landet, att enahanda
uppgift aflemna, både hos nämnde Auctoriteter i
den Stad , under hvilken han såsom Borgare lyder,
och hos Kongl. Maj;ts Befallningshafvande
i Länet. De Mästare, som redan upprättat egna
verkstäder, ega, att, inom trenne månader efter
denna Författnings kungörande, förenämnde uppgifter
aflemna, och de, sorn derefter erhålla egen
arbetsfrihet, böra samma skyldighet fullgöra
‘4*8
Förslag.
genast, innan de ingå i utöfning af sina Handr
teringar.
§• 3*
Handtverkare^ som till salu utlemnar felaktigt
eller odugligt arbete, ersätte skadan och böte
Sex R:dr, 52 sk., hvilka böter förökas med ett
lika belopp hvarje gang han med sådan förseelse
å nyo beträdes. Förderfvar eller försämrar
han något, som till förarbetande eiler omlagning
honom ombetros, vare han förfallen tiil snahanda
bot, behålle ock det förskämda och lemne
den genom förskämningen lidande jemgod
vara i stället för den emoftagne, eller de3s fulla
värde i penningar, jemte ersättning för .esor
och tidsspillan. Dock må talan härå ej cga
rum, efter längre tids förlopp, än högst en må
nad
från den tillverkade varans aflemnande. Säljer,
förpantar eller bortgifver Handtverkare honom
ombetrodt gods, eller begår han fals och
flärd, straffes efter allmän Lag och vare Burskap
förlustig, endast med sådan rättighet till
Handtverkets fortfarande idkande, som IV Art.
8 §. föreskrifver.
§. 4.
Ar å färdig handtverksvara, hvartill antingen
idkaren, eller den varan beställt, anskaffat
arbetsämnen, visst pris ej betingadt, och åsämjas
ej idkare och beställare om betalningen
derföre, ege Magistraten, efter deras och Handt
-
Förslag.
429
verks-Societetens hörande, att bestämma till hvad
belopp den skäligen må utgå.
§• 5*
Handtverkare vare ovilkorligen pligtig, att
arbeta för Kongl. Majtts och Kronans räkning
enär derom tillsäges, emot betalning efter de i
orten gångbara pris. Dock böra Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande och Magistraterne vid sådane
tillfällen tillse, det ett sådant arbetsåliggande
så fördelas emellan flere idkare, att icke någon
deraf öfver höfvan betungas.
§• 6;
Emot desse förbindelser vare Burskaps-egande
Handtverkare skyddad från allt ol>ehörigt intrång
i sitt handtverk. Den, som, utan att, enligt
denna Förordning och den i sammanhang
härmed nu utgående särskilda författningen , angående
Gerningsmän, dertill vara berättigad,
samt utan att i följe deraf behörige utskylder
erlägga, idkar handtverk, eller den, som öfverträder
den rätt till handtverks idkande, honom
enligt samma författningar tillkommer, bote första
gången Tio Riksdaler, hvilka böter sedermera
hvarje gång med ett lika belopp förökas; kommande
i alla dessa fall de tillverkade eller under
förarbetning befintelige varorne att jemväl
vara förbrutne; den händelse dock undantagen,
att desamma, eller arbetsämnet dertill, skulle
4^0
Förslag.
finnas annor man tillhörigej dä i stället deri
brottslige kommer att utgifva deras fulla värde.
Så väl Lands- och Stads-Fiscaler, som KronoBetjente
i allmänhet, hvilkas både rättighet och
pligt det är, att vaka öfver handhafvandet af
Handtverks-idkarnes och allmänhetens ömsesidiga
rättigheter, ega att å sådane tillverkningar
göra beslag, dock utan att husvisitation i slikt
ändamål må vara tillåten. Varder beslaget ogilladt,
bote beslagaren fulla värdet af den i beslag
tagne varan , som dessutom oskadd eller
jemgod bör kostnadsfritt återställas.
§• 7-
Tilltal emot Handtverkare för alla i denna
Art. omförmälde förseelser och försummelser
anställes bos städernes Magistrater, hvilka, jemte
parternes hörande, böra, i alla de fall, då
om varans eller tillverkningens beskaffenhet frå.
ga uppstår, inhemta vederbörande HandtverksSocietels
utlåtande, innan beslut fattas.
VI. Artikeln.
Om hvad för öfrigt i följe af denna färjattning
bör iakttagas, och angående sättet att söka
ändring i meddeldta Utslag.
§. i.
Oeconomie- och Politie-ärender J sorn rora
Idkare samt Gesäller, Lärlingar och andra under
0
Förslagl
431
handlverkerierne lydande arbetareäfvensom
alla mål, hvilka endast efter denna författning
skola pröfvas, med det i 9 |. bestämda
undantag, skola, i de fall då de icke efter här
ofvan upptagne stadganden handläggas af Handtverks-Societeterne,
tillhöra i första instantien,
men eljest i andra, Magistraternes, och, > händelse
af missnöje med deras beslut, Kongl. Majlis
Befallningshafvandes åtgärd; åliggandes alla dessa
Auctoriteter, att, i frågor så väl emellan Mästare
samt deras Gesäller och Lärlingar, som emellan
de förre och dem, som betingat arbete,
lemna så skyndesam handräckning, att ordningen
inom Handtverkerierne, till .så väl deras idkares
, som allmänhetens fordel, varder behörigen
handhafd.
§. a.
Tilltal för förbrytelser emot hvad i V Art.
6 §. stadgas, upptages vid den Domstol, vare
sig i stad eller å Landet, inom hvars jurisdiction
beslaget skett, eller den obehörige tillverkaren
blifvit med arbetet ertajytad.
§. 3.
Af de efter denna Författning utgående
böter tillfälle den ena hälften Åklagaren, eller
Målsegaren , och den andra en fond, som Handtverks-Societeten
eger samla och använda, del3 till
Societetens nödiga utgifter och dels till understöd
för gamle af sig komne Handtverkare och
433
Förslag'
Gesäller; samt för aflidne Handtverkares och!
G-esällers fattige Enkor och barn; vare dock So.'
cieteten skyldig, att för förvaltningen deraf, vid
hvarje ars början, inför Magistraten visa redo
och räkning,
§, 4-
Saknas tillgång till gäldande af de i denna
författning stadgade böter, varde de förvandlade
på sätt i allmänna Lagen och särskilde Författningar
nu är eiler hädanefter Jean varda, angående
vites-böter, förordnat. Ålagd skadeersättning
varde, i brist af tillgång, med arbete af-’
tjenad.
§• 5i
Besvär öfver Handtverks -Societets beslut
måga anföras hos vederbörande Magistrat, före
klockan Tolf å åttonde dagen efter delaktigheten,
hvilken Societeten vare skyldig, att, jemte
berörde hänvisning, emot losen skrifteligen lemna.
Öfver Magistratens beslut få besvär anföras
hos Konungens Befallningshafvande, före
klockan Tolf å fjortonde dagen efter delaktigheten.
Den med Konungens Befallningshafvandes
beslut missnöjde ege, att före kl. 12 å Fyratiofemte
dagen efter deraf erhållen del, anföra
underdåniga besvär hos Kongl, Maj:t i dess
Handels- och Finance-Expedition. Tvänne
Auctoriteters sammanstämmande beslut böra, så.
som
Förslag.
433
som vilkor för talans vidare fullföljd, fullgörasJ
så vidt klaganden ej visar sig vara dertill oförmögen.
-
I Stockholm utöfvas, i afseende på ofvannämnde
oeconomie- och politie-ärender, Magistratens
åtgärd af vederbörande under Magistraten
lydande Collegier, och Kongl. Maj;ts Befallningshafvandes
af Öfver-Ståthållaren.
I hvarje Utslag skall, utan behof af missnöjes
anmälan , tid och ort för besvärens anförande
utsättas.
Förslag till Förordning, om de Handtverk,
som utom Burskap fd a Landet idkas;
sa ock om den Landtmannen förunnade
Handels- och Slöjde-frihet.
§. 1.
Landtmän skall vara medgifvetj att antin1*
gen Sockne- eller Häradsvis, eller gemensamt
för flere Socknar inom ett och samma Härad ,
till Handtverkare eller Gerningsmän antaga Svarfvare,
Malare, Skräddare, Skomakare, Smeder,
Glasmästare, Murare, Trägårdsmästare, Sadelmakare,
Garfvare, Snickare, Hjulmakare , Tunnbindare,
Timmermästare, Kruk- och Kakelugnsmakare.
Bihang till Riks-St, Prot. 1823. lo,dt Sami, 2 B. 3 8
434"
Förslag'.
§. a.
Desse Handtverkare antagas af Socknemännen,
och blifva, nar Sockenstämmo-Protocoll
derom hos Konungens Befallningshafvande företes,
försedde med dess förordnande eller gerningsbref,
hvaruti äfven efter Socknemännens
pörslag samt förekommande omständigheter bör
bestämmas, om och till huru stort antal Gerningsman
behöfver och eger försvara tjenstehjon
till biträde i handtverket; dock vare Gerningsman
förbudet, au till slikt biträde betjena sig
af Gesäller och .Lärlingar, som i sådan egenskap
blifvit hos Handtverkande Borgare antagne.
§. 3.
Uppå anmälan antingen af Socknemännen
eller af Gerningsmannen, hvilken sistnämndes
dock bör vara förut anmäld vid Sockenstämma,
utfärdas för honom af Konungens Befallningshafvande
afsked; derest ej Contract emellan honom
och Socknemännen annorlunda föranleder.
§• 4.
Alla ofvannämnde Gerningsmän komma att
erlägga Gerningsören till det belopp, som nu är
eller framdeles kan varda stadgadt.
§• 5-
Gerningsman må ej idka sitt handtverk till
biträde åt någon utom den Socken eller district,
Förslag.
435
för hvilket han är antagen. Sker det, vare han
underkastad lika ansvar med dem, som idka
borgerlig Handtverks-näring, utan att deri hafva
vunnit behörigt inträde.
§. 6.
En hvar vare obetaget, att af tjenstefolk
eller underhafvande låta åt sig förfärdiga det
arbete, de förstå förrätta.
§; 7.
Till förekommande af allt tvifvelsmål om
gränsen och vilkoren för den allmogen af ålder
tillåtna och genom flera författningar bekräftade
egna Slöjde- oell afsättnings— frihet, förklaras härmed,
att under nämnde frihet skall begripas alla
sadane produeter och tillverkningar, sorn landtman
af egen jord eller ladugård, eller af egne
rå-ämnen kunna åstadkomma; varande dem obetaget,
att slika deras egna produeter och til I verkningar
till Städer införa samt i hamnar och å
Torg, vid alla så marknads som andre tillfällen,
till salu hålla, och jemväl vid marknader å landet
samt hemma i deras hus, och under väg till
och ifrån Städer och marknader föryttra; dock
att under berörde tillåtelse icke inbegtipes Guld,
Silfver och Tenn, vid hvilkas förarbetande särskilte
föreskrifter ega rum.
§. 8.
Angående vidsträcktare rätt till handel med
Spannemål och Victualier, i följe hvaraf älven
Förslag
uppköp och upplag' deraf i Städerne och å Landet
må ega ruin, samt ora Handtverkeri-Näringars
idkande å landet, under vilkor af Burskap
i städerne, är särskildt stadgadt.
jFörslag till förnyad Handeln-Ordning:
I Artikeln.
Om säl til att förvärfva Burskap på Handell
§. x.
En hvar infödd eller främmande af hva^
stind, härkomst eller christelig troslära som lielstj
skall vara berättigad, att ingå i handel och i
den ordning, som i denna författning föreskrif—
ves, derå vinna Burskap, hvarvid likväl, hvad
utländningar angår, vederbörande ega att i öfrigt
ställa sig till efterrättelse de särskilda förordnanden,
som rörande frågan om tillstånd för
främmande i allmänhet, att i Riket inkomma,'
redan äro eller framdeles kunna blifva vidtagna.
Den, som Burskap å handel erhållit, åligge det
ovilkorligen, och vid påföljd, att i annat fall
hafva Burskaps-rättigheten förverkat, att inora
ett år från den dag, Burskaps-Resolutionen för
honom blifvit utfärdad, fullgöra hvad honom deruti
blifvit förelagdt, eller eljest såsom en följd
af det vunne burskapet kan tillhöra att iakttaga
Förslag.
437
Vare han ock förbunden, att inom samma tid
och vid enahanda äfventyr sin handelsrörelse
påbörja.
§. 2.
För att erhålla Burskap å handel, erfordras
att hafva fyllt 25 års ålder; att ega tillförlitlige
vitsord om stadga samt god christendomskunskap
och fräjd; att ställa säker och godkänd borgen
för de sex första årens utskylder till Kronan
och Staden; och att vid förhör, som anställes
af Stadens Handels-Societet, med biträde af
vederbörande Schol-Lärare, om så äskas, visa
sig ega, jemte försvarlig insigt i Fäderneslandets
Historia och Statskunskap, grundelige insigter i
så väl de kunskapsgrenar, hvilka för han delsyrket
ligga till grund, sorni det practiska af dess
utöfning. Fordringarne i sistnämnde afseende
blifva, uppå vederbörandes förslag och efter sakkunniges
hörande, af Kongl. Maj:t i Nåder bestämde
genom utfärdande Reglementen, särskildt
för Stapelstäderne och särskildt för Uppstäderne.
X afseende på den, såsom vilkor för inträde
i handels-yrket, fnreskrifne åldern, må Magistraten,
efter Handels-Societetens hörande, bevilja
undantag, då utrnärkta insigter och synnerlig
bepröfvad stadga dertill föranleda; dock att ingen
må till Handlande antagas förr, au hau uppnått
myndige år.
§• 3-
Enkor äfvensom personer af qvinnokönet,
de derj. blifvit myndige förklarade och uppnått
438
flir sid g;
en ålder af 30 år, ege, under här ofvan stadga^
de vilkor, enahanda rättighet att vinna Burskap
å 'handel, som män.
Träder Enka, eller annan qvinna, som tilla
stånd till handels idkande vunnit, i gifte, ma
det henne ej vägras, att äfven sedermera, med
mannens samtycke och under deras gemensamma
ansvarighet, handeln fortsätta, enär de en sådan
sin föresalts hos Handels-Societeten och Magistraten
tillkännagifva; dock må, utan att särskilde
af Magistraten pröfvade skäl dertill föranleda,
en sådan frihet ej ega rum, då fråga är
orri ägtenskap med någon , sora i annan borger-:
lig näring sjelf ingått.
§• 4-
Utlänning, som här i Riket Burskap vunnit
och vill detsamma uppsäga, åligge, så vida
han ej dessförinnan i sex år Borgare varit och
borgerliga utskylder vidkänts, att med utgörandet
deraf för den återstående tiden fortfara.
§• 5-
För Källarmästare och Vinskänkar kommer
att gälla hvad i allmänhet för vinnande af Burskap
på Handel är stadgadt.
/
§. 6.
Föröde af Judiska Nationen, som hädanefter
vilja ingå i handel , galle ej mindre de i
Förslag
439
Henna Författning föreskrifna allmänna vilkor,
än hvad angående deras Handels-rättighets inskräkning
till vissa Städer, samt i öfrigt är eller
kan varda särskildt förordnadt.
§• 7-
Handlande, som uppsagt sitt burskap, vare
olretaget att detsamma åter tillträda, dä han ho»
Magistraten sig derom anmäler, och erlägger
vanlige Burskaps-afgifter.
§■ 8.
Blifver Handlande dömd och straffad för
brott, sora inedförer vanfräjd, eller undergår han
nesligt kroppsstraff, håfve han förverkat sitt Burskap
och vare från Borgerskapet utesluten.
§• 9-
Enka efter Handlande vare obetaget, att
handelsrörelsen fortsätta. Träder hon i gifte med
någon, som för egen del ej är berättigad, att
samma handel idka, vare hon förpligtad, att,
sex månader efter det hon vigd är, handeln
öfvergifva. Efter Handlandes eller Enkas död,
må Handelsrörelsen ett år för Sterbhus-delegares
räkning drifvas, och skall äfven nämnde tid,
med högst tvär.ne år, kunna ytterligare förlängas.
om Magistraten, sedan vederbörande blifvit
hörde, finner särskilda skäl dertill föranleda.
'forsing:
§. i O.
Vill någon med förlag deltaga i handel?
ege en sadan förläggare, då förhållandet med
behörigt contract styrkes, samt så vidt handeln
förestås af sådan person, som i anseende till insigte?
och i öfrigt vore behörig, att den för egen
räkning idka, att å handel erhålla Burskap
och detsamma bibehålla, så länge ' Förlags-Con—
trädet räcker och berörde vilkor fullgöres; och
vare denna rättighet ej eljer förment Embets»
och Tjenstemän; härifrån dock undantagne de,
sorn hafva uppbörd om händer, Tullbetjente i
allmänhet samt allmänna åklagare.
II Artikeln.
Gm Handelsrörelse, som utan rättighet och förbindelse
lill Burskap kan få utöfvas.
$• i
Som
det, enligt I Art. 2 och 3 §§. af
denna Handels-Ordning, hädanefter blifver en
hvar obetaget, att idka handel, enär han visar
sig ega deri i sådant afseende erforderliga skicklighet,
och utgör de för slik rörelse belöpande
utskylder; så förfaller ock hvad, angående Frälsemans
samt vissa Embets- och Tjenstemäns rät.
tighet lill Handels idkande, före detta varit stadgadt.
Så vare ock rättigheten, att reda i skeppi
och till in- eller utländsk ort inlasta och försälja
egne producter, hädanefter en hvar obela?
Förslå g.
gen, under vilkor, att, i sistnämnde fall, vid
behörig Tullkammare clarera, på sätt derom gällande
stadgar förmå, och att i öfrigt iakttaga
hvad Seglations-ordningen föreskrifver.
§. 2.
Enkor i allmänhet, och sådane ogifte personer
af qvinno-könet, som uppnått en alder af
30 år samt ega bevis om god fräjd , skall det
vara obetaget, att, efter anmälan derom hos vederbörande
Magistrat och dertill erhållet tillstånd,
på sätt V Art. 1 §. i denna stadga förmår, idka
försäljning af sådane varor, som af nämnde kön
åstadkommas, emot skälige afgifter derföre till
Staden; dock att, enär fråga är om ogift qvinna,
som icke af K. M. blifvit i Nåder förklarad för
myndig, ett sådant tillstånd icke må henne
meddelas, med mindre hon ej visar, att hon är
biträdd af förmyndare eller annan vederhäftig
person, som åtagit sig ansvaret för de skyldigheter
och förbindelser, hvaruti han i och för
rörelsen kan sig inlåta.j
III Artikeln.
Örn H andel s-Societ eter'.
§. ii
I hvarje Stad skola de handlande; antingen
TT ■,~I" eller utse
442
Förslag'.
visse af sine medlemmar, alt i sadan egenskap
ega den befattning, denne Handels-ordning Societeten
tillagger. I större Städer niaga, om vederbörande
så för godt finna, sådane Societeter
inrättas särskildt för hvarje dass af Handlande
Borgerskapet. I de mindre Städerne åter måga
de med Handtverks-Societeterne förenas till gemensamma
Borgare-Societeter, på sätt Handtverks-ordningen
föreskrifver. I de fall, då särskilt!
Handels-Societet inrättas, må antalet af dem,
som deri utgöra medlemmar, bero af de Handlandes
eget godtfinnande; men då gemensam
Borgare-Societet utses, skall, med iakttagande
af hvad Handtverks-ordningen om I>edamöternes
antal innehåller, lika många utses af Handlande,
som af Handtverkande Borgerskapet. Angående
val till Handels-Societeten och undantag
från skyldigheten att deruti ingå galle ock, så
villa Societeten genom val utses hvad i Handtverks-ordningen
i afseende på HantltverksSocieteterne
stadgas, äfvensom ovilkorligen hvad
densamma innehåller, angående Ordförande och.
Protocollsföring vid Socieletens sammanträden.
§. 2.
Handels-Societeten ege, jemte befattning
med granskning af deras skicklighet, som i Handels-yrket
vilja inträda, enligt denna Författnings
V Art., jemväl i öfrigt att iakttags och
bevaka hvad till Handelns förkofran och fordel
lända kan ; -åliggandes Handels-Societeten, att till
vederbörande Auctoriteter afgifva de yttranden,
Förslagi 443
som af densamma äskas, angående ämnen, sorn
angå Handeln.
-§• 3-
Handels-Societeten sammanträde i det ändamål
V Art. utvisar, minst en gång i qvartalet,
och dessemellan så ofta angelägenheteme det fordra.
Är Handels.Societeten med HandtverksSocietet
förenad, galle då, angående Societetens
sammanträden hvad i Handtverks - ordningen
säges.
§. 4.
Allmänna Handels-ordningen af deri 19
Dec. 1734 vare härigenom til! sin kraft och verkan
hel och hållen upphäfven, äfvensom de för
vissa Städer och Ilandels-Societeter utfärdade
Reglementen uti allt hvad, som strider emot denna
Författning och icke är genom särskildta Städers
Privilegier förbehållet. Lierest någon Handels-Societet
skulle åstunda, att, i afseende på
ordningen och oeconomien inom Societeten, blifva
försedd med särskildt Reglemente, må densamma
med förslag dertill inkomma till Magistraten,
uppå hvars skeende och af eget utlåtande
beledsagade anmälan, Konungens Befallningshafvande,
efter granskning al Reglementet, anmäler
detsamma till Kongl. Majit* Nådiga fastställelse.
Förslagi
IV Artikeln.
Om inskrifning i Handel, samt om Handlandes
och Handelsbetjenters ömsesidiga förhållanden.
§. l.
t>å Handlande vill nigori (ill biträde i sin
rörelse antaga, åligge det honom, att med en
sadan person, om han är myndig, eller i annat
fall med hans lagliga Alålsman , upprätta
skrifteligt contract, så val om tjenstetiden, som
öfrige vilkoren dem emellan. Detta contract
bör, sist inom fjorton dagar derefter, vid Tre
R:d 16 sk. vite, jemte den särskilta påföljd, att
den till biträde i handeln antagne, i annat fall,
anses deraf icke vidare förbunden, af Handlanden
i styrkt afskrift tillställas Handels-Societetens
Ordförande, hvilken åligge, att vid Societetens
nästinträffande sammankomst, den emot-’
tagne handlingen aflemna, för att i Societetens förvar
qvarblifva; varande i händelse contractet sedermera
af någondera Contrahenten brytes, deri
andra Contrahenten öppet, att låta detsamma vidare
fortfara eller ock alldeles förfalla.
- §• 2.
Handlanden åligger, att föregå sine Handelsbetjenter,
eller dem han till biträde i sin
tjenst antagit, med goda efterdömen af Gudsfruktan,
laglydnad och ordentlighet i seder och
uppförande samt dem uppmuntra, att sina pligter
i dessa afseenden ej åsidosätta.
Förslagi
44å
§. 3.
I lika måtto tillhör det Handels-betjenter,
eller de, som i tjenst å handel äro antagne,
att emot sine förmän iakttaga höflighet och anständighet,
med hörsamhet efterkomma deras befallningar,
samt i alla sina göromål visa flit och
ordentlighet.
V Artikeln1
Om sättet att söka rättighet till Handels idkande,
oell om Laga Domstol i förekommande mål,
med mera, som, till följe af denna Författning,
bör tjena till efterrättelse.
§. il
Då någon vill erhålla tillstånd till idkande
af sådan handel , som ej utan Burskap^ får
ega rum, anmäle han sig hos Handels-Societeten;
hvarefter, och sedan hans skicklighet blifvit,
i den ordning, I Art, föreskritver, utrönt
och styrkt, Burskaps-sökanden eger anmäla sig
hos Magistraten, som, derest icke något i öfrigt
emot hans behörighet förekommer, honom Burr
skap å handel meddelar. De personer af qvinno-könet,
sorn endast vilja idka handel med
samma köns tillverkningar, tillkännagifve sådant
hos Magistraten, samt erhålle genast dess tillstånd
dertill, så vida något sådant hinder, som
-lorfnre icke möter:
Förslag.
anmält! ock denna sin föresatts hos Handels-So
cieielen
vid dess nästa sammankomst.
Tvister, som kunna förekomma emellan
Handlande saint deras Lärlingar och Betjenter,
samt äro af den beskaffenhet, att de efter IV
Att. böra pröfvas, skola jemväl af Magistrat upptagas
och afgöras.
§. 2;
De mai och ärender, som, till följe af denna
författning, i allmänhet höra till Magistratens
åtgärd, skola i Stockholm af Handels.Collegium,
såsom första instantien, upptagas och pröfvas.
§■ 3-
Öfver Magistratens eller Haridels-Collegu
beslut få Besvär anföras, inom klockan Tolf å
fjortonde dagen efter delaktigheten, i Landsorten^
hos Landshöfdingarne, och i Stockholm
hos Öfver-Stathållaren. Den med Öfver Ståthållarens
eller Landshöfdingens Utslag missnöjde
ege, att före klockan Tolf å fyratiofemte
dagen, efter deraf erhållen del, underdåniga
besvär anföra hos K. M. i Dess Handels- och
Finance-Expedition; dock gånge tvänne sammanstämmande
Utslag i verkställighet; och bör
å hvarje Utslag, utan behof af missnöjes anmälan,
tecknas tid och ort för besvärs anförande.
§• 4.
Beträdes någon, att' till salu felaktig eller
förfalskad vara utbjuda, eller i sin näring på
Förslag'.
447
annat sätt lägst r i cl i g t sig förhåller, stånde han
det ansvar, som allmänna Lagen och särskilde
författningar föreskrifva, och ankomme målet på
vederbörlig Domstols pröfning.
§• 5-
Eho, som idkar sådan handel, som icke annorlunda,
än i förening med burskap ma eg a
rum, utan att hafva burskap i behörig ordning
sökt och vunnit, håfve förbrutit varan och bote
första gången Tretton Riksdaler 16 sk. Banco,
hvilka böter sedan för hvarje gång ökas med ett
lika belopp.
§• 6,
Af de, efter denna författning, utgående
böter, äfvensom de, enligt 5 §. förbrutne varors
värde, tillfälle ena hälften åklagaren, eller Måls.
egaren, och den andra en fond, som HandelsSocieteten
eger samla och använda till Societetens
nödige utgifter, samt understöd lör afsigkomne
Handlande oell Handelsbetjenter, eller
aflidne Handlandes och Handelsbetjenters Enkor
och barn. I brist af tillgång till böterne, förhålles
med deras förvandling i likhet med vitesböters;
vare dock Societeten skyldig, att för förvaltningen
deraf, vid hvarje års början, inför
Magistraten visa redo och räkning.
§• 7 •
Vederbörande Fiscaler åligger, att i hvad
på deras åtgärd ankommer, handhafva verkstäl
-
448
Förslag,
ligheten af »Ienna författning} varandes de berättigade
att, i de uti 5 §. omförmäldte fall, göra
beslag, så vidt likväl sådane kunna ske utan
behof af husvisi tationer. Varder beslaget ogilladt,
bote beslagaren fulla värdet af den i beslag tagne
varan, hvilken dessutom, oskadd eller jems
god, bör kostnadsfritt återställas,
N:o 390.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad d. 10 Dec. 1823,
Preste-Standet d. 10 —- —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majds Nådiga Bref, angående
betalning af f. d. Kongl. Famil5
lens i Riket befmdteliga förmögenhet.
S. A. K.
Sedan, i anledning af E. K. M:ts Nådiga till—
kännagifvande, att den f. d. Kongl. Famillen
inom Sverige enskildt tillhöriga förmögenhet*
som, vid 1809 och 1810 årens Riksdag, beräknades
i fastigheter och frugtbara Capital till ett
värde
Underdåniga Skrif vet ser»
/
449
värde af 681,419 Rldr, 13 sk. 11 rst. i Svenska
Banco sedlar, och hvarå räntå af Stats-Verket årligen
blifvit godtgjnrd, icke kunnat, enligt Riksens
Ständers, vid 1815 års Riksmöte, yttrada
önskan, liqvideras af den summa, Kongl. Preussiska
Regeringen förbundit sig, att såsom Lösen
för Hertigdömet Pommern och Furstendömet
Rugen, erlägga, Riksens Ständer, uti underdånig
skrifvelse af den 25 Junii 1818, förklarat sig bi-»
falla, att, på sätt E. K. M. jemväl i Nåder fö-'
reslagit, det å Allmänna Indragnings-Staten till
förra Kongl, Familiens underhåll, uppförde anslag
af 66,666 R:dr, 32 sk. finge oförändradt tilt
innevarande Riksdag fortfara, med rättighet för
E. K. M. att medlen disponera, i den mån, somr
liqvidationen på ett eller annat sätt blefve verkstäld3
så har E. K. M., genom Nådigt Bref till
Riksens Ständers Stats-Utskott af den 17 sistlirine
October, underrättat bemätdte Utskott dels om
förloppet af de flera underhandlingar, som föregått
en, under den 11 Junii detta år, med Kongl.
Preussiska Regeringen afslutad Liqvidatlons-akt,
hvarigenom, efter afdrag af åtskilliga till beloppet
uppgifna utbetalningar och till påföring i
Debet erkända poster, Svenska Kronans återstående
fordran blifvit nedsatt till en aversionssumma
af 3 25,000 R;dr Preussisk'Courant, sorn
Kongl. Preussiska Regeringen till godtgörande
anvist, dels huruledes E. K. M., på förekomne
skäl, under den 24 Julii 1818, besluiir, att af
jtdje Hufvud-Titelns från förra året reservera-,
de tillgångar afsätta 400,000 R:dr, som, sammanlagde
med förenämnde af Kongl. Preussiska Re-;
Bihtng till Rikt-St. Prat. 182®. I0trf« Seni. 1 B, 2 9
Underdåniga Skrif velter.
geringen nu mera anvisare summa och efter afdrag
af återstående omkostnader, utgöra krigsfondens
närvarande disponibla tillgång af om kring 900,000
R;d, hvaraf likväl Stats-verkets erkända skuld
till Kongl. Danska Regeringen, 40,000 R:d, jemte
hvad af Stats-medlen blifvit förskjutet tilt
slutelig inlösen af f. d. Kriga-Comrnittéens obligationer
skulle godlgöras, dels ock derom att, å
förra Kongl. Fatnillens sida, är vordet yrkadt,
att, så väl dess ofvan omförmälde Capital-fordran,
681,419 R:d. 13 sk. 11 ret., som f. d. Drottningens
morgongåfva och Brudskatt, 40,000 R:d,
måtte, efter ett Cours-förhållaude af 60 skillingar
Svenskt för 1 Rid Hamburger Banco, med tillsammans
577,135 R:d, 20 sk. sistnämnde myntsort,
antingen på en gång eller i 3tne terminer,
inom Sex månader betalas, emot det att f. d.
Kongl. Famillen afsade sig allt vidare åtnjutande
af den fastställda lifränte-betalningen; Hvarjemte
E. K. M., med öfverlemnande till Riksens
Ständer, att sig i underdånighet yttra öfver antagligheten
af de föreslagne betalnings-vilkoren,
i Nåder uppgifvit, på hvad sätt E. K. M. anser
ifrågavarande liqvidation lämpeligast kunna tillVägabringas.
Riksens Ständer, som med underdånig tacksamhet
erkänna E. K. Mits bemödanden, att påskynda
afslutandet af liqviden med f. d. Kongl.
Famillen om densammas i Riket qvarlernnade egendom,
hafva af hvad E. K. M. härom uti ofvan berörde
måtto framställ, jemväl insett, att verkställigheten
af denna liqvid fordrar förut icke förmodade
eller beräknade uppoffringar, hvilka dock, enär ändamålet,
dem förutan, icke plar att vinna, syne* de»
Underdåniga Skrifvelser.
45»
sto heldre böra medgifva* som derigenom besparingar
för Stats-verket med tiden varda beredde,
hvilka fullt ersätta hvad nu måste utgå. På sådan
grund hafva Riksens Ständer, i öfverensstämmelse
med deras vid förflutna Riksdagar vidtagne
beslut i ämnet, funnit för godt bifalla, att
hvad som ännu i Riket återstår af förra KonglFatnillens
förmögenhet må uibetaldt varda; Och'
lärer E. K. M. täckas i Nåder låta öppna underhandling
med den eiler dem, som finnas behörigen
befullmägtigade, att denna angelägenhet
lagligen afsluta, på ett sätt, att Svenska Kronaa
för all framtid må från vidare pretentioner, å
f. d, Kongl. Familjens sida, befrias.
Beträffande åter ifrågavarande fordringsbelopp,
som efter den vid fastställandet deraf
emellan Svenskt och Hamburger Banco gångbara
Cours, nu uppgår till 577,135 R:d, Jo sk.
i sistberörde mynt och hvartill, i anseende till
det sedermera förändrade Cours-förhållandet, erfordras
en, förra beräkningar vida öfverstigande
tillgång; så förekommer, a ena sidan, att uti
nämnde belopp inbegripas 32,000 R:d, Hamburger
Banco, utgörande ersättning för f. d. Drottningens
morgongåfva och Brudskatt, hvilka väl
icke kunna till betalning erkännas, på de af Riksens
Ständer, vid 1809 och 1810 årens Riksdag,
deremot anförde skäl, att nemligen, efter lag, f.
d. Konungen borde morgongåfvan af sin enskilda
lott i Boet gälda, och att Brudskatten icke eller
skäligen kunde belasta Stats-verket, dit hvarken
densamma eller morgongåfvo-medlen influtit,
men,å den andra sidan, syntes äfven böra i
betraktande komma; att, genom de föreslagne li
-
4 5* Underdåniga Skrif velger,
qvidationsvilkor, den så kallade lif-ränun file?
de af Riksens Ständer till fyllnad i förra Kongl.
Farnillens urtderhålls-summa anslagne 30,497
R:d, 45 sk. 6 rst. ärligen komma att upphöra. I
följd häraf få Riksens Ständer, som anse det när*
mare bestämmandet af betalnings-vilkoren, så -val
till fordringens af Cours-beräkning beroende belopp,
som till betainings-tid, böra blifva föremål
för ytterligare underhandlingar, i underdånighet
öfverlemna till E. K. M., att derom, så skyndsamt
ske kan, träffa <1 et aftal, som E. K. M. i
Nåder pröfvar antagligt.
Vidare och hvad angår sättet, att anskaffa
de för denna liqvidatictns verkställande erforderliga
medel, hafva väl Riksens Ständer, vid sist—
lidne 2:ne Riksdagar antagit, att Svenska Statsverkets
fordran hos Kongl. Preussiska Regeringen
uppå löseskillingen för f. d. Svenska Pommern
och Rugen skulle härtill lemna full tillgång;
men sedan, enligt hvad E. K. M. i Nåder
tilikännagifvit, samt de Stats Utskottet meddelade
tractater upplysa, den med Konglo Preussiska
Regeringen nu mera afslutade liqvid, hvil»
ben jemte dertill hörande räkenskaper torde föreläggas
Riksens Ständers Revisorer, att varda
granskad vid deras nästa sammanträde , utfallit
så ofördelaktigt för Sverige , att denna fordran
endast belöper till 325,000 R:d Preussisk Courant,
hvarifrån ytterligare afgå 40,000 R:d Harnb.
Banco till liqviderande af Svenska Kronans er*»
kända skuld till. Kongl. Danska Regeringen, kommer
återstoden, äfven vid tillägg af de utaf E.
K. M. å 3:dje Hnfvud-Titelns reserverade behållning
serskildt i Nåder anviste 400,000 R;d
Underdåniga Skrifveher.
Svenskt Banco, att bestiga sig till icke fullt
800,000 Rid i sistnämnde myntsort, hvilken summa
alltså, jemte hvad i utestående krigs-fordringgr,
eller på hvilket, sätt eom helst, kan inflyta
(ill krigs fonden, l»ör till ofvan omförmaldte än-'
danial hallas E. K. M. tillhanda. Dessutom hafva
Riksens Ständer, till fyllande af Gusten uti
den för iiqvidationen erforderliga fond, beslutit,
ej allenast att det uti f. d. Kongl. Familienä enskildt
förmögenhet inberäknade oclt f. d. Kronprinsen
Gustaf tillhöriga Capital 36,6g 6 R:d. 47
ik. G r*t., rom för närvarande är uti Kongl. Räntekammaren
insatt, må i sådant afseende använ.
das, utan äfven att E. K. M. må ega att härtill, i
mån af behofvet, i Nåder låta disponera de 732,557
JR:d. 5 sk- 6 rst., sorn af E. K. M. blifvit uti
Riksene Ständers Banque nedsatte för uttagne
Piastrar , och hvilket belopp må af Banquen,
emot ersättning, förskjutas.
Dä likväl denna samfälda tillgång, för så
vidt den består af Banco-sedlar, allenast efter
hand kan blifva omsatt till sådan myntsort, som
för liqvidationens verkställande kan komma att
erfordras, men denria deremot inom kortare tid,
än omsättningen utan skadlig verkan på Coursen
blifver möjlig, torde böra fullbordas, hafva Riksens
Ständer velat bifalla, att E. K. M., på de
förurånligaste vilkor, sorn kunua betingas, rnå låta
upptaga lån eller förskott uti metaliiskt mynt,
med utsattande af lämpliga betalnings-terminer ,
i mån af blifvande tillgång p,å vexlar eller metalliskt
valuta, genom förvandling af ofvannämnde
till Iiqvidationen anviste medel; kunnandes
äfven Stats-verkets disponibla tillgångar af ver;-
454
Underdåniga Skrifve!ser.
lar eller metaller för detta ändamål användas}
emot det att ersättning uti Banco-Sedlar af liqvidations-fonden,
efter gällande Cours, vid hvarje
.sådant tillfälle genast meddelas.
Såsom ersättning för det förskott Banquen
till meranämnde liqvid skulle komma att utgifva,
hafva Riksens Stander anvisat det på allmänna
Indragnings-staten till f. d. Kongl. Famillens
underhåll uppförde årliga anslag af
66,666 R:d. 32 sk. af E. Iv. M:ls och Rikets StnlsContoir
till Banquen lefvereras, så snart liqvida.
tionen kommit till fullbordan, och bör denna ersättning
ovilkorligen fortfara, intilldess full tillgång
derigenom blifvit beredd för Banco-Full.’
mägtige till inköp af det silfver, för hvilket förberörde
732,557 R:d, 5 sk. 6 rst. äro nedsatte.
Slutligen vilja Riksens Ständer vid ifrågaw
varande liqvidation hafva fästat det uttryckeliga
förbehåll, att det verk eller de personer, åt hvilka
befattningen dermed af E. K. M. varder i
Fläder uppdragen, skola för liqvidationens verkställighet
i laglig form samt för de dertill upp.
burne och använde medel aflägga behörig redogörelse,
som kommer att undergå den i grundlagen
föreskrifne granskning af Riksens Ständer
och deras Revisorer. Detta allt få Riksens Ständer,
till svar å E. K. Mits högstberörde Nådiga
Skrifvelse, i underdånighet anmäla; och Riksens
Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velse r. 455
Nio 3g 1.
Uppl.o. godk. hos Ridd, o. Ad.d. 10 Dec. 1823.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. ta -— —
Bonde-Ståndet d. Z2 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
verkstäld granskning af de i StatsRådei
f örda Protocoll.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständers Constitutions-Utskott, i
öfverensstämmelse med 105 §. Regeringsformen,
äskat de uti Stats-Rådet förda Protocoll, oell L
Grundlags-behörig ordning dem granskat, har,
på derunder iörekomne och jemväl från RiksStåndens
Plena remitterade anledningar, Utskottet
dels, med tillämpning af 106 §, Regeringsformen,
pröfvat skäligt att, i och för Rådgifvande
åtgärderna till Mindre Creditivets lyftning
och disposition, ställa föredraganden af krigs-ärendena,
Stats-Secreteraren och Riddaten af E. K.
M:ts Nordstjerne-Orden B. C. Quiding, under tilltal
af Justitia;-Ombudsmannen inför Riks-Rätt, dels,
enligt 107 §. Regerings-formen, hos Riksens Ständer
tillkännagifva åtskilliga, rnot Stats-Piådets
Eedarnöter samteligen, och mot Tre bland StatsSecreteratne
särskildt gjorda anmärkningar, dock
med förklarande att E. K. M;ts Rädgifvares handlingssätt
och rådslag, under den nästförflutne tiden,
allmäniigen och öfverhufvud bära stäm
-
45®
Underdåniga Skrifvdstr,
pein af redligt nit, sorgfällig omtaAa och oafbruten
verksamhet, dels ock ändtligen anmält
några särskilda med granskningen förbundna
omständigheter, under bestämdt yttrande, att ingen
ars märling dervid kunnat eller bonit ega
rum.
Efter öfvervägande al dessa ämnen, hafvs;
Riksens Ständer beslutit, att de, jemlikt 107 §,
Regerings-foruien, framstälda anmärkningarne må
förfalla, samt öfrige anma! nings-puncter endast
till handlingarne lägga?.
I följd häraf fä Riksens .Ständer i underd,
förklara, att, med stöd af 76 §. Riksdags ordnin-.
gen, Stats-Eadets Ledamöters och föredragandes
ansvarighet för deras rådslag och Embets-utöfnirig,
intill den dag, då detta snart öfverståndna
Riksmöte börjades, fullkomligen upphört; under
hvilken frikallelse E. K. Mets Rådgifvare i
Commando-naal ock inbegripas, äfvensom för förstnämnde
Stats-Secreterare en lika frikallelse eger
rum ; med undantag af hvad dess rådgifvande
åtgärder till Mindre Creditivets lyftning och di»
Sposition beträffar.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvel***»
N:o 3<U
-
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. loDec. 1823.
Freste-Standet d. is — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d, 12 — —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. ]\!aj:1s Nådiga Remiss
uppå Credit »vernes i aflidne Öfver-Direcleuren
K i hist roms gäldbudua ho underdåniga
ansökning, med förslag till förlikning
i Rättegången, angående det med
hemähle Öfver-Directeur ingångne arrende
om Adelf or ss Guldverk.
S. A. K.
Gfennm Nådig Remiss af den 23 sistlidne October,
har E. K. M. till Riksens Ständers Statsutskott
öfveriemnat en af Creditorerne uti framlidne
Öfver-Directeuren m. m. lindströms gäldbudne
bo ingifveri ansökning, derutinnan, till
biläggande af den Rättegång, som emellan E«
K. M. och Kronan, å ena, samt bernålde ÖfverDirecteur
i lifstiden, å andra sidan, uppstått, angående
arrendet af Adelforss Guldverk med dertill
hörande Hemman och Lägenheter, Sökanderne
underdånigst hemställt, att, emot afstående,
å deras sida, vid nästkommande fardag, af
arrendet, så väl å sjelfva Guldverket, som å A
m.
11 mlal.nvsrn.
4 5^ Underdåniga Skrif vt Iser.
Germynderyd N:o j, i mantal Skatte, dito Eb-«
bagard N:o 2, 5 mantal Augment, Skirö Kåragård
N:o 4, ^ Skatte-Krono Augment, Ufvanäs
Östragård N:o 2, ~ Skatte-Krono-Rusthåll, Slätåck.
ra Trulsagård, | frälse, Repparda Backagård N:o
a, •§ Frälse, Reppartla Gästgifvaregård, 5 mantal
Skatte Augment och | Frälse, Repparda KalagårdN;o
j, 1 mantal Skatte-Krono-Rusthåll, Repparda
Drakegård, 1 mantal Frälse, Gastorp N:o 1,
J mantal Frälse, Kopparp N:o x, i Frälse, tillsammans
utgörande 2^ mantal Skatte-Krono Rusthåll,
ig mantal Skatte Augment och 3 mantal
Frälse, Sökanderne dels förklarades berättigade,
att, till de återstående arrende-årens utgång eller
till den 1 October 183», disponera Pauliströms
jemväl under arrendet inbegripna jernbruk
med tillhörigheter, dels frikändes från skyldigheten,
att med massans tillgångar ansvara för
den inventarie- och arrendebrist, som Öfver-Directeurer»
i lifstiden kunde å förrberörde arrende
hafva sig åsamkat.
Af de Stais-Utskottet i Nåder till upplysning
uti ämnet meddelte handlingar hafva Riksens
Ständer inhemtat, att, i anledning af Advocat-Fiscals-Embetets
i E* K. Mits och Rikets
Kammar-Collegiutn hos Kammar- och Bergs-Col.
legierne väckte påstående, att Öfver-Directeuren
Kihlström, hvilken i egenskap af arrendator utaf
Ädelfors® Guldverk icke skulle hafva efterkommit
och uppfyll de vilkor och förbindelser, som, i
afseende å Guldverkets med dertill hörande lägenheters
drift och skötsel, honom ålegat, måtte
riomas arrende.rättigheten till Adelforss egendom
förlustig, och, i följd deraf, skyldig förkla
-
ZJnderdåntgn Skrif v elser, 4 59
ras, ej allenast att, enligt hvad b §. uti det öm
egendomen den 27 Martii igot upprättade Contract
förmår, densamma med 1111 lior i gheter af alla
slag, efter igot års tillträdes-i n ver.tering och
husesyn, i lika godt stånd eller till samma värde
återlemna, utan ock att, delta afträdande oaktadt,
enär gäldandet af deri utaf förre Arrendatorn,
Bruksegaren Hedberg åsamkade arrendeskuld
utgjort ett af de vilkor, under hvilka Öfver-Directeuren
arrende-rättigheten dittills, åtnjutit,
i Öfverensstämmelse med Kongl. Brefvet
den 23 October 1816, vidkännas inbetalningen
af hvad utaf Hedbergs berörde skuld ännu icke,
genom årlig lefverering, hunnit blifva godtgjordt,
Kammar- och Bergs-Collegierne, genom Utslag den
18 December 1821, uti hufvudsaken sig utlåtit, att,
emedan vid den ar 1818, af tillförordnade BergsDomhafvanden
, Geschwornern E. Rothoff, med
biträde af behörig Nämnd, i vederbörandes närvaro,
å Adelforss haline undersökning, utröndt
vore, att Adelforss egendom, med tillhörigheter,
i flere afseenden blifvit vanskött och missvårdad,
samt att i synnerhet Guldverks-rörelsen
derstädes, under de senare åren , långt ifrån att
pa ett med Arrende-contractets ändamål och innehåll
förenligt sätt underhållas och utvidgas,
deremot fått, dels genom en förminskad malm—
biytning och. vattenuppfordring, dels ock medelst
kokverkens inskränkning samt slamm- och amalgamations-Inrättningens
iråkade bristfälliga tillstånd,
i betydlig man aftaga och förfalla, hvarigenom
äfven det bestämda årliga arrende-belop
enligt
hvad under rattegången styrkt blif
•
stället
Underdåniga Skrifvelter,
åstadkommas, utan måst af arrendatorn, meddelst
inköp af annat guld, fyllas och ersattas; fördenskull
och då Arrende-contractet örn Adelforss af
den 27 Martii 1801 uti 3 ocii 14 uttryckligen
stadgade, att Arrendatorn vore pligtig afbörda
den bestämda Arrerrde-afgiften ined ducater,
singne af Guldtillverkningen vid Adelforss,
utan att särorna ducater få af andra inköpa, samt
att Arrendatorn, emot uppfyllande af detta med
flere uti contractet bestämde vilkor och förbehåll,
skulle oförkränkt under den stadgade tiden
få detsamma åtnjuta; hvaraf följde att, enär Arrendatorn,
på ofvanberörde sätt, funnits hafva åsidosatt
de skyldigheter, hvarmed arrende-rättigheten
varit förbunden, E. K. M. och Kronan ej
eller egde någon vidare förbindelse, att låta honom
vid arrendet längre bibehållas; Collegierne
funné, med stod af 16 Gap. 4 §. Jorda-Balken
och Kongl. Brefvet den 8 Augusti 1750, rättvist
förklara Öfver-Directeuren Kihlström för
framtiden förlustig Arrende-rättigheten lill A—
delfors Guldverk och egendom med underlydande
Lägenheter, samt skyldig, att, vid va.
rande Arrendeårs utgång, den 1 October 1822,
de arrenderade egendomarne till E. K. M:ts
och Kronans fria disposition afträda, med »liggande
för Öfver-Directeuren derjemte, ej allenast
att, enligt Arrende-Contractets 6 §., Guldverket
och Pauliströms Jernbruk med tillhörande lägenheter
och inventarier af alla slag, efter lSot års
Husesyn och Inventering, uti lika godt stand
eller till samma värde återlemna, utan ock, att,
före aftiädandet af egendomen, på Kongl. Myntet,
för Kongl. Rärue-Kamnurens räkning, lef
-
Un å( rå S n ig a Sk rifve! ser.
461
Verera både 1822 åra Arrende-afgift och hvad,
sorn af Bruks-idkaren Hedbergs åsamkade, af Of.
ver-Directeuren Kihlström öfvertagne, Arrendeskuld,
efter förut skedde afbealningar, da ännu
Sierstode oguldet; och har E. K. M.; vid underdånig
föredragning, genom Dess KammarExpedition
, af de Besvär Öfver-Directeuren
Kihlström öfver Kammar- e.tfk 1’etgs-Collegiernes
ofvan upptagne utslag i underdånighet anfört, i
Kåder förklarat, att samina besvär borde öfverlernnas
till Högsta Domstolers pröfning och afgörande,
hvarest målet alitsa för närvarande lärer
hvila oafgjord!.
Ehuru det icke tillkomner Riksens Ständer,
att ingå i pröfning af de skil, hvaruppå Kammar-
och Bergs-Collegiernes ofvanberörde utslag
är grundädt, anse Riksens Sänder sig bera yttra
den öfvertygelse, att satrma Skäl synas vara
of den beskaffenhet, att de hira för gällande antagas;
och då, vid sådant forhållande, Riksens
Ständer icke böra betvifla, at det ofverklagade
utslaget varder, efter pröfning *f de deremot
utaf Öfver-Directeuren Kihlirörri i lifstiden anförde
och af boets Borgenirer i underdånighet
fullföljde Besvär, i .Nåder glladt och faststäldt,
hafva Riksens Ständer funni desto mindre skäl
att antaga ofvanberörde, uta iiorgenärerne fiarnstäldte
förlikningsförslag, sor detsamma vore för
Staten ofördelaktigt, enär <en vid Rättegångens
slut bör kunna påräkna, aft junte tillträdet at Ädelforss
med tillhörigheter eke allenast komma
i besittning af Pauliströms Jernbtuk samt alla
derunder lydande hemmanoch lägenheter, utan
(■** bristande
46a
Underdåniga Skrifvelse.
arrende och Inventarium, hvilka förmåner skulle
på förlorade, om ilen etbudna förlikningen
godkändes; börandes alitsa, i Riksens Ständers
tanka, frågan om Ofver-Directeuren Kthlströrns
rätts-innehafvares skiljande från Arrende-Coniractet
om Adelforts med underlydande Hemman
och lägenheter i laga ordning prdfvas och
afgöras.
Iler
Detta få, lill svar å E. K. Mits Nådiga
iss, Riksens Stander i underdånighet anmäla;
Och Riksens Stander framhärda etc.
V:o 393.
Expeditions-Utskottets Memorial till Hoglofl.
Ridderskapet oih Adeln , samt Hedervärda
Ronde-St ändei, med svar pä ät er remiss
af Förslaget till underd. Skrifvelse B:o
5o5.
Från Högloft. Eidlerskapet och Adeln har Expeditions-Utskottet
ftt emottaga en, under den 17
•sistlidne November, flåten återremiss af Utskottets
Förslag till Riksens Sänders underdåniga Skrifvelse
No 303, i anlednin jaf väckt fråga om en vidsträcktare
tillämpning af sadgandet i 27 Cap, 9 §. Rättegångs-Balken
, rörnde lagvadda sakers Lottning
emellan Hof-Rits-Ledamöter; hvilken återremiss
varit föranldd utaf Herr af Ekenstams,
Israel, anmärkning, ;t det i förslaget förekom
-
Expeditions-Utskottets Memorial. 461
mande ordet: fråga, lämpeligare kunde utbytas
mot ordet: brist; samt att i stället för uttrycket :
åsyftade rättelsen, heldre borde nyttjas; allmänt
önskade rättelsen ; äfvensom det Hedervärda
Bonde-Ståndet behagat, under d. 20 i ofvannämnde
månad , till Utskottet återremittera
förrberörde Förslag, på grund af följande af
Riksdags-Fullmägtigen Anders Danielsson gjorde
anmärkningar:
1:0 Att, i stället för orden; med anmälan
af denna fråga, borde stå: med anmälan af denna
Lagbrist. 2:0 Att i stället för orden; den åsyftade
rättelsen, borde stå: den allmänt önskade rättelsen;
och 3:0 Att i stället för orden; säkras: ästadkornmas
kan, måtte inflyta: säkrast, med vidmagthållande
af Lottnings-principen, åstadkommas
kan; hvarförutan Riksdigs-Fullmägtigen Johan
Jacob Rutberg yttrat den tanka, att istället för det
af Anders Danielsson föreslagne ordet: vidmagt—
hållande, borde nyttjas ordet; bibehållande.
Till svar härå får Expeditions- Utskottet
vördsamt anföra, att Förslaget instämmer med innehållet
af den, genom 3:ne Stånds röster, besluä
tade anderd. Skrifvelse till Kongl. AIaj:t, nemligen
hos Hoglofl. Ridderskapet och Adeln, den
12 Julii, hos Vällofl. Borgare-Ståndet, den 29
October; samt hos Hedervärda Bonde-Ståndet, den
27 i samina månad; uti hvilken Skrifvelse Expeditions-UtskoUet
icke egt att göra några rättelser
eller tillägg. Utskottet får dessutom vördsamt
anmäla, att Förslaget blifvit, under den
19 sistlidne N> vernber af Högvördige PresteStåndet
samt af Vällofl. Borgare-Ståndet gillad
och godkänc t. S ockholm den 4 December 1823
4«4
Protocolls-Utdrag.
Protocolls-Utdrag den 15 December 182$.
Från Höglofl. Ridderslcapet och Adeln.
S. D. Dä nu å nyo föredrogs Expeditions—
TJtskottets den 4 dennes aflätne, samt den l st
derpå föl jde e. m. pä hordet lagde Memorial, innefattande
utlåtande öfver gjorde anmärkningar vid Ut“
»kottets, under N:o 303, förut afgifne förslag till
I?iksens Ständers underdäniga Skrifvelse till Kongl.
Maj:t, i anledning af väckt fråga om en vidsträcktare
tillämpning af stadgandet i 27 Cap.
g HattegangsBalken, rörande lagvadda Sakers
lottning emellan Hof - Rätts - Ledamöter ; fann
Ridderskapet och Adeln för godt, att Utskottets
berörde förslag nu mera godkänna.
Protocolls-Utdrag den 12 December lgap.
Frän Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Vid föredragning af ExpeditionsUtskottets
den 4 dennes afgifne Memorial, med
svar pä återremiss af forslaget till Riksens Ständers
underd. skrifvelse N:o 303, angående lagVadde
sakers lottning emellan Hof-Rätts-Ledamöter,
fann Bonde-Ståndet för godt, att vid Ut-,
skottets åtgärd låta bero.
Expeditions-Utskottets Memorial. 465
N:o 394.
Expeditions-TJlshottets Memorial till Högloft-,
Ridderskapet och Adeln, med svar pä äterremiss
af Förslaget till underd. Skrifvelse
N:o 566.
"Vid det af Expeditions-Utskottet afgifne förslag
till underdåniga Skrifvelsen Nto 366, rötande anläggandet
af en vattenledning till Carlscrona, har
Herr Nordenskjöld, 0. G. gjort den anmärkning,
att i den punct, som rörer anslaget af 16,565
K:d 32 sk. för 5 år, orden; till nästa Riksdag
måtte utelemnas, helst, enligt hvad Herr Nordenskjöld
erinrade sig, vid öfverläggningen inom
Stats-Utskottet i denna fråga, ett sådant utelernnande
blifvit beslutadt, på det anslaget ej skulle
upphöra, i händelse inom fem år Urtima Riksdag
inträffade; på grund af hvilken anmärkning
Förslaget blifvit af Höglofl; Ridderskapet och
Adeln, under den 1 i denna månad, tili Expeditions-Utskottet
åter rem i t terad t.
Härvid får Utskottet vördsamt upplysa, alt
berörde förslag, sorn, hvad beräkningen af tiden
för den beviljade summan angar, Öfverensstämrr.
er ordagrannt med Stats-Utskottets, under
N:o 552, afgifne och af alla de Respective RiksSiånden
bifallna Utlåtande, blifvit, under den x
sisllidne December, af de Öfriga Respective RiksStånden
godkändt; och Expeditions-Utskottet anser
de anmärkta orden i Förslaget desto mindre
kunna verka till inskränkning i anslags tiden,
Bihang lill Riks-St. Prot. l32ji 10 dt Sami. 2 B. 3-°
Protecolh' Utdrag.
äfven om Riksdag före 5 år inträffade, som Riksens
Ständer uti Instructionen för RiksgäldsContoirets
Fullmägtige och 7 Art., angående
Anslag för en vattenledning till Carlscrona Stad,
uttryckeligen yttrat, att den fastställda summan
lcomme att årligen under fem år, från och med
år 1824 till och med 1828, anordnas och utgå.
Stockholm den 4 December 1820.
Frotocolls-l/tdrag den i5 December 1823.
Från Högloft. Ridderslapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning afExpeditions-Utskottets
den 4 dennes aflåtne, samt den
12 derpå följande e. m. på bordet lagde Memorial,
i anledning af gjord anmärkning vid det
af Utskottet, under N:o 366, förut meddelde förslag
till Riksens Ständers underd. Skrifvelse till
Kongl. Majit, rörande anläggandet af en vattenledning
till Carlscrona; fann Eidderskapet och
Adeln för godt, att, enär berörde Förslag redan
blifvit af de öfrige 3:ne Riks-Stånden godkändt,
för dess del dervid låta bero.
Expeditions- Utskottets Memorial. 467
N:o 395.
Expeditions- Utskott et a Memorial till Fulloft. Borgare-Ståndet,
med svar på ålerremissaf Förslaget
till underdånig Skrifvelse A7:o 345.
justeringen inom det Vällofl. Borgare-Ståndet
af Expeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 345, rörande meddelande
af arbets-planer m. m. i afseende på allmänna
byggnaders uppförande, har Herr Santesson
anmärkt, att det i slutet af Förslaget förekommande
uttryck: ”att vid årets början en full”ständig
arbets plan, jemte utförlig berättelse om
”hvad under det förflutna året blifvit verkstäldt,
”till Kongl. Maj.-ts Nådiga godkännande i underdånighet
ingåfves,” borde i öfverensstämmelse
med Stats-Utskottets Utlåtande N:o 306,
hvarpå samma Förslag sig grundar, i stället erhålla
den lydelse: ”att en fullständig arbets
plan
i början af hvarje år till E. K. Mits Nå^
”diga Sanction i underdånighet ingåfves, jemte
”utförlig berättelse om det förflutna årets arbete.”
I följd af hvilken anmärkning Vällofl. BorgareStåndet
behagat, under den 27 sistlidne Nov.
till Expeditions-Utskottets åtgärd Förslaget återremittera.
I anledning häraf får Utskottet vördsamt
anföra att, som någon olikhet, verkande på sak, icke
förefinnes emellan ofvanstående tvänne Constructioner,
och utbytet af det främmande ordet: sanction
mot det Svenska ordet: godkännande icke eller
torde vara klandervärdr, Utskottet alltså finner
anmärkningen icke kunna leda till någor!
4r'S Expediiions-TJt skot tets Memorial'.
ändring i Förslaget; och om afsigten varit, atf,’
genom den äskade Redachonen, förekomma möjligheten
af den tydning, som skulle både arbets-planen
och års-berättelsen tili Kongl. Maj:ts
1'fälliga godkännande irigifvas; så ser Utskottet
sig stäidt i nödvändighet att erinra, det en sådan
tydning är i strid-med Svenska språklärans
grunder. Ordet : jemte äg icke en sammanbindande
partikel, det tillhör och ordnar sin mel—
lanmening, och derest flere handlingar, än arbets-planen,
varit i fråga, att till Kongb M:ts
Nådiga godkännande ingifvas, så hade det i Förslaget
nyttjade slut-verbet ingåfves^ bordt hafva
och skolat erhålla en annan ändelse.
I öfrigt får Utskottet vördsamt anmäla, att
Förslaget blifvit, under dea 47 sistlidne November
af Höglofl. Ridderskapet ‘ och Adeln,
samt af Högvördige Preste-ständet , och under
den 29 i samma månad af; Hedervärda Bonde»
Ståndet gilladt och godkändt. Stockholm den 4
December 1823-
Frotccolls-Utdrag den 12 December 1823,
Fran Vallo fl. Borgare-Ståndet.
S. D. Upplästes Expeditions-Utskottets Memorial
den 4 dennes, med svar på återremiss af
Förslaget till underd. Skrifvelse N:o 345, om
arbets-planer för Allmänna byggnader, och sedan
nämnde förslag nu mera blifvit af de öfrige
Ifiks-Stånden gilladt, fann Borgare-Ståndet ingen
annan åtgärd ega rum, än att låta dervid
bero, och lägga Memorialet till Handlingarne,
Underdåniga Skrifvelser.
469
N:o 396.
Uppbo. godk. hos Samtl. Riks-St. d. 12 Dec. i8i5‘
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Straff-lag för efterapning, förfalskning
och utprångling af Vestra och
Södra Låne- Contoir ens Assignationer pä
B a rupie n.
S. A. K.
born de Assignationer på Riksens Ständers
Banque, genom hvilka den hufvudsakligare Penninge-rörelsen
vid Vestra och Södra Låne-Contoiren,
enligt Riksens Ständers redan fattade beslut,
kommer att bestridas, skola utgifvas i vissa
fastställde valeurer och utan bestämd tid för
deras uppvisande till inlösen i Banquen, hvaraf
blifver en följd, att de, såsom andre Banquens
sedlar, komma att circulera i allmänna röielsen;
alltså hafva Riksens Ständer ansett det vara af
särdeles vigt, att allmänheten betryggas emot
den våda, sorn genom dessa Assignationers efterapning,
förfalskning och utprångling, kan uppkomma;
och Riksens Ständer föreslå således i underdånighet,
alt genom Allmän Lag måtte stadgas:
”Den,
som efterapar eller förfalskar en af
Banquens Vestra eller Södra Låne-Contoir på
Banquen utgifven Assignation, eller till efterapningen
eller förfalskningen råder eller hjelper,
47o
Underdånig Sirifi,elser.
eller ock beträdes med utprånglirtg af 6§dan Assignation,
deri han vet falsk vara, straffes lika
med hvad för efterapning, förfalskning och ut
prangling
af Banco- och Riksgälds-sedlar stadgadt
är.”
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 397.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St. d. 12 Dec. 1853»
Riksens Stänclers underdåniga Skrifvelse, angående
belåning f år upptäckt af efterapare
och förf alskare m. m. af Ldne-Cvntöirens
Assignationer.
S. A. K.
XJnder öfvertygelse om nödvändigheten deraf,
att allmänheten betryggas mot den våda, som
genotn efterapning och förfalskning af de Assignationer,
hvilka Banquens Vestra ellet Södra
Jjåne-Contoir komma att på Banquen ställa och
utgifva, eller genom utptångling af efterapade
och förfalskade Assignationer, kunde uppstå,
hafva Riksens Ständer, uti underdånig Skrifvelse
af denna dag, hos E. K. M. föreslagit en
.Lag, att å nyssnämnde förbrytelser tillämpas;
Underdåniga Sirifvelser.
47i
och som det utan tvifvel skall bidraga till deras
upptäckande om en belöning derföre utfästes,
få alltså Riksens Ständer, som beslutit, att
den, som upptäcker efterapare, förfalskare eller
utprånglare af Assignation, utgifven på Banquen,
af dess Vestra eller Södra Låne-Contoir, eller
i riter eller mindre raan binder den angifne tilL
gerningen, må njuta belöning efter de grunder,
hvilka angående dylik upptäckt i afseende på
Banco- och Riksgälds-sedlar, genom E, K. Mits
Nådiga Kungörelse den 8 Julii 1818, stadgade
aro, nu härigenom hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att E. K. M, i Nåder täcktes låta
detta heslut till Allmänhetens kännedom komma.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 399.
Uppl. o. godk. hos Samt!. Riks»St. å. l 2 Dec. 1823.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
åtskilliga anstalters vidtagande, till öppnande
af en c om munic allon med Gellivare
Jernmalnisberg m. m.
S. A. K.
\ id detta likasom vid senaste Riksmöte, har
Riksens Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å
de vigtiga fördelar, som Bergslags-riäringen t
Norrbottens Län skulle medföra både för orten,
och det Allmänna, om, genom Statens biträde,
anstalter vidtogos till öppnande af en Cornmunication
rned det uti Luleå Lappmark belägna
Gellivare Berg, hvilket bland flere uti Länet
varande vidsträckta Jernmalrns-fält ansetts, såsom
gifvande deri bästa »naim och beläget på minsta
afstånd från hafvet, ega företräde. I sådant af.
seende äro nu 2:ne Communications-leder från
Gellivare tili kusten föreslagne; den ena söderut
åt Luleå Elf och den andra ål öster till Calix
Elf, af hvilka den senare genom redan
.föregången undersökning är någorlunda känd och.
den förra äfven synes böra blifva till beskaffenheten
närmare utredd, helst yrkaut blifvit, att
densamma skulle vara mera farbar och i öfrigt
förete förmånligare lägenheter till nya anläggningar.
Riksens Ständer hafva alltså, i betrak
-
Un derå ån ig a Sk rij v el ser'.
473
tande deraf, att i allmänhet ceconomiske anstalter
af större omfattning fordra desto omständligare
förberedande åtgärder, som de icke förut
äro tillräckligen understödde och lättade af en
redan befintlig viss grad af cultur, eller grundade
på noggran local-kännedorn samt på en stadgad
och orubblig plan för deras utförande, funnit
nödigt, att en fullständig undersökning å den
södra Communications-linien måtte anställas af
några i hvarje till ämnet hörande vetenskapsgren
utmärkt kunnige personer, hvilken undersökning
borde hufvudsakligen omfatta följande
föremål:
1:0 Då ftamgången af ifrågavarande företag
väsendtligen beror deruppå, att en masugn
varder anlagd på en local, der både för den
omgifvande orten och i afseende på erforderlige
tillgångar eller fördelar, verkan kan kraftigast
kringspridas och ändemålet snarast vinnas, borde
Commiterade i förväg utse den tjenligaste plats
för en sådan anläggning saint föreslå den dervid
erforderlige kostnad, jemte vilkoren för masugnens
drift och bestånd.
2:0 Enär det kan tagas för afgjordt, att, till
malm-transportens befrämjande, de närmast till
Gellivare flytande vattendrag icke kunna göras
farbare eller åtminstone att deras upprensning, i
afseende på. kostnadens betydlighet, icke står uti
jemförligt förhållande till Landets nu varande
ringa befolkning och den blifvande Bergs-näringens
mindre utsträckning i sin början, är således
den enda och utan tvifvel mest naturliga
utväg öfrig, att nemligen om vintern forsla malmen
till förädlingsstället, eller den plats, Lån
374
Underddniga Skrifvtlstrl
"hvilken den sedan kan på vatten vidare framföras;
hvadan och med hänseende till belägenheten
af den ifrågavarande masugnen eller ock
andra, sorn i framtiden kunna påtänkas, de tjenligaste
riktningar för transport-vägarne borde utväljas
och utstakas samt sättet för transportens
förrättande antingen »tationsvis eller för hela vägens
längd bestämmas.
3:0 Ehuru det, å ena sidan, icke bör vara
tvifvelsmål underkastadt, att i samma mån,
som en redan grundlagd näringsgren fortgår i
sin utveckling, äfven Landets befolkning och
nya boställens uppkomst derjemte befrämjas, torde
det likväl kunna förutsättas, å den andra, att
tillväxt i culturen bör genom föregående oaconomiska
anstalter påskyndas; och då på den emellan
Gellivare och Luleå eif befintliga trakt,
genom hvilken malm-transporten konnie att ledas,
åtskilliga Nybyggare redan nedsatt sig, som
till en början kunde biträda vid denne transport,
men desse äro för få, i fall rörelsen varder
utvidgad, borde del äfven åligga Committerade,
att dels utsyna så många Nybyggen invid
transport-linien, som lägenheter möjligen kunna
gifvas, och dels föreslå, huru desamma må kunna
snarast bebyggas och med åboer förses.
4:0 Alldenstund de fleste skogar i desse
trakter ännu äro oafvittrade och odisponerade,
samt således kunna oberoende af enskild eganderätt
anslås till Jernhandteringens drifvande; fördenskull
erfordras en så fullständig kännedom
om deras vidd och beskaffenhet, som möjligen
står att inhemta.
UnderdånigtJ Skrifvelser.
475
3:0 Emetlam Hedensforss är det enda vattenfall
i Luleå Elf, hvilket afhcyter en fortsatt
båtfart från Edeforss till hafvet, på en sträcka
af 9 mil, men transporten af mahn och Tackjern
i stort icke låter länka sig, utan begagnande
af denne Elfs farbarhet, synes det alltså ytterst
angeläget, att, genom en hydroteknisk
undersökning bestämma sättet, huru båtfarten genom
eller förbi nämnde forss må kunna beqvämligast
inrättas.
I anledning af tillika, under öfverlaggningarne
uti detta ämne, väckt fråga om öppnande
af en dylik communicalion emellan hafvet och
det äfven i Luleå Lappmark vid Qwickjock samt
utmed lilla Luleå Elfven belägne Routivare
Jernmalmsberg, hafva Riksens Ständer jemväl
funnit härom enahanda undersökning, som ofvan
föreslagen blifvit, böra ega rum, med särskildt
afseende så väl på den korrta tid af året, då
Clirnatet medgifver båtfart, som på de locala
svårigheter, hvilka med vintertransporter äro
förenade.
Riksens Ständer, som anse de i och för omförmälde
undersökningar erforderliga utgifter
kunna, enär de successive utgå, bestridas af det
å aldra Hufvud-Titeln till Rese- och Tractamentspenningar
för Extra förrättningar i Civile
ärenden uppförda årliga anslag, få hos E. Jv.
M., med anmälan af hvad sålunda förekommit,
i underdånighet anhålla, att ofvanberörde åtgärder
kunde vidtagne varda, på det Riksens Ständer
derefter, och sedan en allmän plan för ifrågavarande
Jernverks-anläggningar blifvit uppgjord,
vid nästblifvande Riksdag jnatte komma i
476
Underdåniga Skrifvelse?t
tillfälle att besluta, om och hura stor fond af
Statsmedlen bör för verkställigheten anvisas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 399.
Uppl. o. godk. hos sanni. Riks-St, d. la Dec. 1823^
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Post-inrättningen och de deraf till
Stats-Perkel inflytande inkomster,
S. A. K.
Vid den, med anledning af 60 och 61 §§, i
Regerings-forir.en anställde granskning af de med.
Postverket gemenskap egande ärenden, hafva Riksens
ständer, hvad först angar den inkomst, som
af denna inrättning tillflyter Staten, väl funnit
de nu gällande Post-taxor för Inrikes brefvexlingen,
hvilka, vid senaste Riksdag, förhöjdes,
böra oförändrade bibehållas; men då'dessa taxor
förete åtskilliga ej sällan till orättvisa gränsande
olikheter, hvilka härröra deraf, att afgiften blifvit
bestämd, icke i förhållande till längden af
den väg ett bref föres, utan med afseende å antalet
af de post-contoir det passerar, få Riksens
Ständer, sorn härutinnan, i saknad af nödige upplysningar,
vid nu varande Riksmöte, icke kunnat
vidtaga några förändrade utvägar, hos E. K.
Underddniga Skrifvelser.
477
3tf. i uuderd. anhålla, att E. K. M. täcktes i Nåder
meddela nödig föreskrift för Ofver-Post-Directeuren,
att, innan nästa Riksdag, dels för uppgörande
af så beskaffade taxor för Rikets samtlige
Post-Contoir, hvarigenom Post-porto hvarken
höjes eller minskas, utan allenast jemkas i
enlighet med en från afståndet särskilda orter
emellan hemtad biilighets-grund, insamla nödiga
upplysningar, för att då föreläggas Riksens Ständer,
dels ock upprätta förslag till dylika Taxor,
Vidkuojmande åter afgiften för utrikes gående
eller derifrån kommande Bref, hafva Riksens
Ständer, på grund af de, i deras underd.
Skrifvelse af d«n 14 Julii 1818, anförde skäl,
icke funnit lämpligt att förhöja densamma, utan
anse sig äfven itu böra i underd. öfverlemna
regleringen för Pos?po?to af Utrikes bref till
E. K. M:ts Nådiga omsorg, att, efter »ig företeende
anledningar samt andea Magtera dermed vid.
tagne åtgärder, höja eller nedsätta berörde afgift,
på det att Svenska Post-inrättningen in», oberode
af främmande inflyteUe, erhåll» dess påräknade
inkomster.
Vid fästad uppmärksamhet å de i och för upp.
börden af Postmedlen, samt lindring och eftergift
deri, från äldre lider gällande föreskrifter,
hafva Riksens Ständer funnit, huruledes icke allenast
fattige rättsökande parter, likmätigt K. M:ts
Nådiga Resolution och förordning under dea 8
Januarii 1704 §. 13, angående ersättning fur den
i och för Allmogens rättegångs ärender utbetalde
Postporto, E. K. Mfts och Rikets CancellieCollegu
Specification af den 6 Maji 1719, uppå
dem, som ega fribrefs-rätt, och Kongl. Förord
-
478
Underdåniga Skrifvelttr.
ningen den 27 April »756, att förtiga flere särskilde
I vrn hels verks Circulair i samma ämne, böra
åtnjuta en dylik förmån, enär nf sådane parter
de vid Under-Domstolarne fäide och dem rörande
Utslag samt andra utfärdade handlingar öfverlemnas
till en högre Auctoritets pröfning, utan
äfven correspondenter i allmänhet, genom
Post-taxan af den 19 December 1692, Kongl.
Majus och Rikets Cancellie-Collegii Instruction
för samtlige Postförvaltarne af den 16 Febr.
1707 och Kongl. Kungörelsen den i3 Oetober
1785, erhållit tillstånd att för bref, som i vigt
uppgå ända till ett och ett fjertledels lod, en.
dast erlägga betalning för ett lod, samt för dem
af två och ett fjerdedels lods vigt endast betala
för två lod, o. s. v. Och då desse föreskrifter ,
hvilka möjligen kunnat, genom tidens längd, råkat
i förgätenhet, äfvenledes hädanefter synas
böra till efterrättelse lända, få Riksens Ständer
alltså framföra den underd. önskan, att stadgandet
om rätt till postfrihet för fattige och Allmogen
i rättegångs-ärender må åberopas uti ntx
gällande Författningar och för framliden tjena
lill efterföljd, samt att föreskrifterne om beräkningen
af Postporto för Bref, som i vigt ej hinna
till ett och ett fjerdedels lod, lika med ett
lod, samt om enahanda förhållande med hvarje
öfverskjutande lod af Brefvets v#gt, kunde genom
en ny författning; samma ämne upplifvas.
Riksens Ständer som anse den, vid sistlidne
Riksdag, till vinnande af en säkrare controll å de
från ett Post-Contoir till ett annat afgående bref,
meddelade föreskrift, om samma brefs förseende
med en särskild dertill inrättad Svartstämpel, bö
-
Underdåniga Skrifvelser.
479
ra ytterligare fortfara, hafva äfven funnit det
ledande till samma ändamål, att Postförvaltarne,
vid ansvar, böra åläggas, att, dagen efter det
hvarje post afgätt, till Allmänhetens åskådande
uthänga collationerade dupletter af Post-Chartorne
öfver de med den sist afgående Posten
expedierade Bref, hvilka Charlot*, sedan de sålunda
varit intill näst derpå följande Post åt
samma ort för en hvar tillgänglige, böra i städerne,
genom Magistraternes försorg, öfversändas
till Hufvud Post-Contoiret, och från de å landet
belägne Post-Contoir öfverlemnas åt KronoBetjeningen,
för att genom E. K. M:ts Refallningshafvandes
vidare föranstaltande till HufvudPost-Cortoiret
fortställas; lärandes E. K. M. täckas
behörig föreskrift uti detta ämne i Nåder
meddela.
Hos E. K. M. fa Riksens Ständer I öfrigt
underdånigst anhålla, den afgift, hvilken utom
Postporto erlägges, vid ej mindre inlemnandet
än uttagandet af sådane bref, som äro under så
kallad recommenxlation afsände,icke må hädanefter,
utan Riksens Ständers hörande, förhöjas; Och
hafva Riksens Ständer slutligen trott sig böra i
underdånighet anmäla, hurusom de funnit, att så
väl Riddarehus-Cancelliet, som de Öfriga RiksStåndens
Cancellie-Expeditioner böra vara befriade
från erläggande af lösen för de till dem ankommande
fribref.
480
Underdåniga Skrif pelser.
N:o 400.
Uppi. ovgndk. hos Ridd. o. Ad. d. 14 Deci 1823.
Preste-Ståndet d. 15 ■— —
Borgare-Ståndet d. i£ — —.
Bonde Ståndet d. 15 — —
Riksens Stunders underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Proposition,
rörande Recognitions- Skogar ne rn. m,
S. A. K.
T_Jti Nådig Proposition, under den 11 sistlidné
Februarii, aflåten till Riksens Ständer har E. K.’
M. förklarat, hurusom vid granskning af hvad
Riksens Ständer, enligt deras underdåniga Skrifvelse
af den it Julii 18*8, angående Recognitions-Skogarne
beslutit, E. K. M- funnit vigtiga
betänkligheter deremot i flere afseenden sig förete
och af sådan anledning sett Sig nödsakad
meddela Riksens Ständer Sine tankar i ämnet
samt med dem vidare öfverlägga, innan något
•ytterligare derutinnan hufvudsakligen blefve tillgjordt;
men att E. K. M. imedlertid i Nåder låtit
vidtaga nödige anstalter för en kraftig och
skyndsam behandling af Recognitions-Skogsmå—
len, så. vidt deri med Riksens Ständers ofvannämnde
beslut varit förenlig.
Då E. K. M. ansett det vara ostridigt, att
nyttjande-rätten till de Kronan tillhörige Beco
Sn‘-1
-
Underdåniga Skrifvelser. 481
gnitions-Skogarne blifvit, emot utgörande till Kronan
af derföre fastställd afgift, åt B Jrgverken
upplåten, så väl i kraft af det för dessas anläggning
oundgängeliga behof, som i stöd af flere,
både äldre och nyare Kongl. Författningar och
Riksens Ständers försäkringar, hvilket förhållande
jemväl är vordet af Riksens Ständer vid 1 809
års Riksdag ytterligare erkändt, enär de, under
yttrande, att Staten lika litet kunde ovilkorligen
disponera om dessa skogar, sorn desamma
kunde af Bergverken, utan förbehåll af Statens
egande-rätt, begagnas, högtidligen förklarat
Bergverken ovilkorligen berättigade, att behålla
så* stor del af desse skogar, sorn efter behörig
undersökning kunde finnas för verkens
drift och smidets underhållande vara nödig, har
E. K. M. alltså funnit det af Riksens Ständer
vid 1818 års Riksmöte vidtagne Beslut, att alla
de Recognitions Skogar, hvilka ej inom 1821 års
början vore Skatteköpte, skulle på Allmän auction
försäljas, desto mindre hafva bordt gå i
verkställighet, sorn' af bibehållandet af den
fcr Brukens drift nödige andel af RecognitionsSkogarne
icke varit förenadt med ovilkorlig skyl.
dighet för Bruksegarne, att sådan andel till Skatte
köpa, utan det, enligt hvad Riksens Ständer
ar 1809 beslutit, endast lemnats Bruksegarne öppet,
att, på sådant .sätt, inom en viss föreskrifven
tid, kunna förvärfva sig egande-rätten till
de af dern begagnade Recognitions-Skogar. E.
K. M. har äfvenledes, af 'flere anförde skäl, icke
ansett med rättvisa och billighet öfverensstämma,
att, på sätt Riksens Ständer jemväl' vid sisth RiksBiimg
till Riks-St. Prot. 1823. lo.Je Sami. 1 B,
Underdåniga Skrifvelserl
dag stadga!, de Bruks-egare, hvilka icke inom
den 4 Februarii 1817 hos E. K. M:ts och Rikets
Kammar- och Bergs-Collegier till Skatteköp
af deras Recognitions-Skogar sig anmält eller
fullgjort hvad på dem, för Skatte-köpens fullbordan,
ankommit, skulle förklaras förlustige rättigheten,
att, efter de vid 180g års Riksdag derföre
i allmänhet stadgade grunder, få till Skatte
lösa de till Brukens drift erforderlige skogar.
I anledning häraf har E. K. M. till Riksens
Ständer öfverlemna!, om icke deskulle finna
rättvist förordna, att, utan afseende derpå
om och när anmälan om Skatteköp af Recognitions-Skogarne,
å Bruks-egarues sida, skett, den
andel deraf, som de förklarats berättigade, att för
Smidet .bibehålla, borde, så fort ske kunde, till
Hemman indelas och skatteläggas samt af Bruksegarne
till Skatte köpas, i enlighet med de hufvudsakliga
grunder, som innefattas uti E. K.
den 4 Februarii 1811, utfärdade Nådiga kungörelse,
likväl med den jemkning i afseende på
dessa grunder, att om, i anseende till de betydlig!
lägre SkattläggniSgs-methoderne i åtskillige
Rikets Provincer, det skulle vid RecognitionsSkogarnes
Skattläggning någon gång inträffa, att
den af samma Skogar till Kronan ingående årliga
ränta, uträknad efter ett medium af de sist—
förflutne tio årens Markegångs-pris, skulle befinnas
utgöra mindre belopp, än hvad Kronan
af Skogarne de sistförflutne åren åtnjutit, räntan
å Recognitions-Skogs Hemman då borde till
ett sådant belopp förhöjas, och Hemmantalet derefter
rättas, helst i betraktande borde komma, ej
blott att Skattlaggnings-methodernes olikhet i sär*
Underdåniga Skrif v elser. 483
skilde Provincer icke borde verka f:!l förlust för
Kronan och till så betydlig skillnad i afgifterne
å Recognitions-Skogs-Hemman i olika Provincer,
hvilka afgifter äro bestämde efter enahanda at
Innehafvarne förunnade förmåner, an äiven det
Kronans rätt att förhöja ■ Recogniiiom-afgiften,
derest Skogarne på förra sättet för bli i v i f, varit ostridig;
hvarjemte och beträffande de öfverlopps-marker,
som af Recognitions-Skogarne uppkommit och
blifvit derifrån till Kronans disposition afskiljde,
E. K. M. i Nåder ansett, att med desamma borde hädanefter
förhållas på sätt,Riksens Ständer nu 1 unde
vidare om Krono-Skogarne i allmänhet stadga, i
anledning af E. K. Mits särskildt derom aflåtne
Nådiga proposition; Och skulle, i händelse hvad
E. K. M. sålunda i Nätter föreslagit äfven blefve
af Riksens Ständer antaget, Riksens Ständers
vid senaste Riksdag i detta ämne fattade beslut
komma att förfalla, med undantag af den
föreskrift, som tillika blifvit lemnaö om användande
till Försvars-verket och Arrnéens materiella
behof, af de genom Recognitions-Skogarnes
Skatte-försäljning inflytande medel, hvilken
föreskrift syntes böra för framtiden förbli iva gällande.
I sammanhang härmed har E. K. M. tillika
gifvit Riksens Ständer tillkänna: att bland de
Skogar, hvarå undersökning och behandling, i
grund af 1811 års Recognitions-forfattning, blifvit
ifrågasatt, jemväl förekommit någre Kror.oSkogar,
sorn till särskilde Jern-grufvor, för deras
behof, utan någon mera bestämd besittningsrätt
eller någre dermed förknippade motsvarande
skyldigheter, upplåtits och , med undantag af
484
Underdåniga Skrifvelser.
någre få, för hvilka Recognitions-ören utgöras^
varit i längre tid, enligt Kongl. Brefvet den 11
December 1696, utan afgift till Staten af Grufvorne
begagnade; att åtskilige Skogar finnas,
som på enahanda sätt innehafts af hela Bergslags-orter,
der, i anseende till upphörd Tackjerns-till
verk ning, Bergslags-naturen blifvit indragen,
såsom i Hellestads Bergslag skett, och.
af hvilka Skogar E. K. M. ansett vederbörande icke
längre kunna få vara i åtnjutande; samt att
någre Recognitions-Skogar till Kronan hemfallit
af den anledning, att Bruks-egaren helt och
hållet för framtiden desamma sig afsagt; Och har
hvad de förstnämnde eller de så kallade Grufve-Skogarne
angar, E. K. M. funnit dem icke
kunna bland Recognitions-Skogar hänföra*, utan
vara sådane Krono-Skogar, hvilkas disposition
på Riksens Ständers samtycke berodde; men då
E. K. JM., å ena sidan, insett angelägenheten deraf
att desse Skogar, hvilka, så vidt de voro behöflige
för de Grufvor, at hvilka de blifvit upplåtne,
icke torde kunna dem frånkännas, blefve
till Statens och Bergverkens ömsesidiga framtida
fö rroån och gagn använde, samt, å den andra,
funnit betänkligt, att, såsom om RecognitionsSkogarne
är föreskrifvet, äfven skilja GrufveSkogarne
från Kronan, och öfverlemna dem åt
den enskilda egande-rätten, helst i afseende på
samma Skogar, som hufvudsakligen voro ämnade,
att förse Grufvorne med Storverksträd för deras
behof, och dertill borde sparas, en helt annan
hushållning, än rned Recognitions Skogarne,
borde vidtagas, och hvilken icke af enskildt, utan
allmänt inseende derå, skulle kunna förvän
-
XJnderdåniga Skrifvelser.
485
tas; hvadan ock meranämnde Skogar hittills varit
under Bergs-Styrelsens uppsigt ställde och
icke, utan af denna Styrelse samt medgitven utsyning,
fått begagnas; alltså och enär dessutom
Grufve-Skogarne ansetts icke bora Slaten fränskiljas,
på den grund, ätt, enar den Grufva, åt
hvilken en sådan Skog varit upplåten, skulle
upphöra , Skogen måtte kunna till understöd ät
en annan Grufva öfveriemnas, har E. K. M. 1
Nåder föreslagit, att Riksens Ständer måtte stadga,
att oflaberörde Skogar för »le Grufvors behof
och nytta, åt hvilka de varit upplatne, »Kola
bibehållas och, på sätt sorn hittills, begagnas,
gå länge samma Grufvor varda bearbetade, och
vid deras upphörande upplåtas åt andra Grufvor,
som deraf kunna vara i bertol; dock att, pa
det Staten icke måtte sakna inkomst af dessa Skogar,
vanlig Recognitions-afgift, i likhet med hvad
jemväl för en del af dem redan eger rum, ma
desamma åsättas, att hädanefter till Staten årligen
utgöras. Vidkommande åter de Skogar, som
åt indragne Bergslager varit upplatne, äfvensom
de Recognitions-Skogar, hvilka genom Bruksegarnes
afsägelse under Kronans disposition återkommit,
har E. K. M. ansett, att, om deras användande
kunde ett lika stadgande vidtagas, sorn
uti ofvanberörde måtto blifvit i afseende pa Ofverlopps-markerne
af Recugnitions-Skogarne 1
Nåder föreslaget.
Detta allt hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; och ehuru Riksens Ständer inse,
att Stats-Verkets ställning fordrar all möjlig uppmärksamhet,
att begagna de utvägar, som till
godtgörande af förefallande utgifter kunna sig
486
Underdåniga Skrif velter'.
förete; Sro likväl Riksens Ständer af den tanka,
att ögonblickets större vinst härvid mindre bör
tagas i beräkning, än de fördelar, som, ehuru i
början ej särdeles betydlige, dock i tidens längd
kunna med säkerhet påräknas och derigenom blifva
fullt motsvarande.
På sådan grund och då hos Riksens Ständer
jemväl förekommit: att den vid sistlidne
Riksdag, i afseende på dispositionen afRecognitions
Skogarne, stadgade förändring icke står tillsammans
med Bruks-egarnes , på aldre författningar
samt Riksens Ständers vid 1809 och 1810
årens Riksdag lemnade och af E. K. M. i Nåder
sanctionerade medgifvande, grundade rätt till
begagnande af desse Skogar för sine bruksbehof;
att hvarken uti Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse den 16 December 1809, eller uti E.
K. M:ts på grund deraf, under den 4 Februarii
18 ii) utfärdade Nådiga kungörelse, det blifvit
Bruks-egarne såsom en skyldighet ålagdt, men
val såsom en rättighet medgifvet, att till Skatte
lösa nödige delar af Becognitions-Skogarnej af
hvilken omständighet ytterligare styrkes, att ändamålet
ingalunda varit, att betaga Brukä-egarne
deras förut innehafde ny ttjande-rätt till desse
Skogs-andelnr, utan tvärtom att bereda dem
en ökad förmån, genom möjligheten, att eganderätten
dertill sig förvärfva; att den sålunda emot
bestämda vilkor medgifne rättigheten till
Skatte-lösen, för hvilken Riksens Ständer sjelfve
ansett en tid af 6 år till en början böra bestämmas,
enligt högst åberopade till efterrättelse gällande
kungörelse, lemnats Bruks-egaren öppen till
näst påföljande Lagtima Riksdag, hvilken nu
Underdåniga Skrif velter:
487
först inträffat; och att då samma Kongl, kungörelse
icke innehåller den föreskrift, Riksens,
åren 1817 och 1818, församlade Ständer ansett
vara enda vilkoret, hvarunder Bruks-egarne kunde
få tillgodonjuta nämnde Lösnings-rätt, att
nemligen de hos vederbörande Collegiér bordt
sine Skatteköps-ansökningar anmäla, Bruks-egarne
således egt skälig anledning till den förmodan,
att de med desse ansökningar, likasom uti
andre Skatteköps-frågor, bordt vända sig till E.
K. Mus Befallningshafvande i Orten; hafva Riksens
Ständer, lika med E. K. M., funnit dessa
omständigheter föranleda vigtiga betänkligheter
emot verkställigheten af Riksens Ständers vid
sista Riksdag fattade ofvanberörde beslut, och
rättelse deruti alltså vara nödig; och alldenstund
Riksens Ständer fästat uppmärksamhet vid angelägenheten
deraf, att den genom Kongl, kungörelsen
den 4 Februarii 1811 införde förändrade
anstalt med Recognitions-Skogarne, att nemligen
bringa dem under enskild egande-rätt, varder
till allmän och enskild nytta utförd så skyndsamt,
som möjligt är, samt någon betänklighet
icke eller förekommer, att, i sammanhang med
Förordnandet om Skogarnes indelning till Hemman
och Skattläggning, föreskrifva deras Skatteköpande
af Bruks-egarne, helst desse utan tvifvel
skola finna sig belåtne, att, efter de numera
jemkade grunderne, Skatteköpen ingå; hvaremot,
i annat fall, Kronan skulle alldeles blifva
i mistning af Skatte-köpe-skiilingen, enär de af
Skogarne uppkommande Hemman, enligt högstberörde
kungörelse, icke kunna emot Bruks-egarnes
vilja Bruken frånskiljas; fördenskull och
4 S 8 Underdåniga Skrifvelser.
emedan vid detta förhållande, någon prtescriptions-tid
för anmälan till Skatte köpen icke synes
lämpielig eller böra ega runa, helst derigenom
endast beredes Bruks-egarne tillfälle, att
ytterligare fördröja Röse-skillingens inbetalning,
och utgörandet af de utskylder, sorn med Skogarnes
Skattläggning och indelning till Hemman
ärta förenade, enär skäligen kan emotses, att
Bruks-egarne icke förr, än vid prsescriptions-tidens
slut, skola göra sitt lösnings-anspråk gällande, för
att, så länge som möjligt, få, mot den lindriga Recognitions-afgiften,
Skogarne begagna; hafva Riksens
Stander, i enlighet med hvad E. K. M. jern väl
i Nåder föreslagit, funnit skäligt att, utan afseende
örn och när anmälan till Recognitions-Skogarnes
inlösen å Bruks-egarnes sida skett, den andel af
desse Skogar, som Bruks-egarne förklarats berättigade
för smidet bibehålla, bör, så fort sig göra
låter, genom vederbörande Collegiers försorg, till
Hemman indelas och skattläggas, samt derefter
af Bruks-egarne till Skatte köpas uppå Nådigst
föreslagne grunder; likväl och då Bruks-egarne
icke böra förvägras, att, örn de ej på nu stadgade
vilkor, skulle vilja Skogarne sig tillösa, utan
helre deras begagnande under Bruken sig afsäga;
anse Riksens Ständer, att, tillförekommande
af öfverflödige åtgärder och dermed förenade
onödiga kostnader, en så beskaffad afsägelse, inom
ett år, räknadt ifrån den dag E. K. M:ts Nådiga
Beslut i ämnet varder utfärdadt, bör verkställas
vid äfventyr för Bruks-egarne, att eljest ersätta
alla de omkostnader, som åtföljt Skogarnes beredande
till Skattläggning.
Hvad
Underdåniga Skrifvelseri 489
Hvad E- K. M. för öfrigt i Dess Nådiga
proposition föreslaget i afseende på användandet,
så väl af öfverlopps-markerne, sorn af Grufveskogarne,
jemte de Recognitions-Skogar, hvilka,
genom Bruks-egarnes afsägelse, till Kronan återfallit,
hafva Riksens Ständer äfven bifallit; Men
beträffande E. K. M:ts tillika i Nåder gjorde fram.
ställning, att Riksens Ständers, vid sista Riksdag,
lemnade föreskrift om de genom RecognitiönsSkogarnes
Skatte - försäljning inflytande medels
användande till Försvars-Verket och Arméens
materielle behof; så enär Riksens Ständer, på
sätt deras underdåniga skrifvelse af den 2o nästlidne
November utvisar, numera beviljat betydligen
ökade anslag för Försvars-Verket, hafva
Riksens Ständer funnit desse Skatte-köps-mede!,
böra till Riksens Ständers Riksgälds-Contoir aflemnas,
för att derstädes disponeras i samma ord.
ning, som i afseende på andra Skatte-löse-skillingar
är föreskrifven.
Detta få Riksens Ständer, till svar å E. K.
Mits Nådiga Froposition, i underdånighet meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
Slut på Andra J3andets Första Afdelning.
