# ID: svediakorp-gov1837
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 71,683
# sentences: 1,411
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Underdåniga Skrifvelser.
593
till nästa Riksdag: att, efter vunnen upplysning,
att vid merberörde Inrättning, som uti dess provisionella
skick öppnades i Februarii 1821, Sjuketallen
befunnits otillräcklige för de sjuka djur,
som der till vard anmäldes, E. K. M., den 9
derpåföljde Martil, bifallit att den större, först
för framtiden projecterade, Sjukstalls.byggnaden
genast finge uppföras och kostnaden dertill, 1 5,000
R:dr, i öfverensstämmelse med Riksens Ständers
pfvanberörde Skrifvelse, utgå af Medicinal-Fondens
besparingar: att, beträffande den i Skara,
genom enskild frikostighet, anlagda VeterinaireInrättning,
hvarvid 16 Elever vanligen hvarje
år njutit undervisning, af hvilka, enligt Stiftarens
förordnande,'? underhållas på Inrättningens
bekostnad, E. K. M., under den 3 Maji
sistlidet år, i Nåder beslutit, att Öfver-JDirecteuren
Norlings, invid nämnde Stad belägne, egor,
borde för Inrättningens behof inköpas, emot en
summa af 7,883 R:dr 16 sk., sota skulle betalas
af g:de Hufvud-Titelns anslag för innevarande
år: att E. K. M. dessutom, till befordrande
af Veterinaire-konsten i allmänhet, samt
för att bereda deras utkomst, som välja densamma
till sitt egentliga yrke, i Nåder godtfunnit,
så väl att, genom Nådig Skrifvelse den 5 Febr.
1822, förständiga vederbörande Chefer för Cavallerie-Regementer
och Corpser, att hädanefter
några Häst-Läkare eller Hofslagare icke få antagas,
hvilka ej kunna förete bevis, att de, efter
undergången Examen vid Veterinaire-Inrättningen
i Stockholm, blifvit godkände, som äfven,
under den 9 Maji sistlidet år, bevilja åtskilliga
Bihang till Rikt-St, Prat. loide Sami. iSij. 38
594
Underdåniga Skrif v el ser.
förmorser för Hofslagare-Gesäll eller Eleve, som
blifvit från sistnämnde Inrättning utexaminerad,
.samt att den till styrelse af Veterinaire-Inrättningarne
tillsatte Committée, uti infordradt underd.
Utlåtande, om hvad sorn annu kunde återstå,
för att bringa Veterinaire-anstalterne i Riket
till behörig fullkomlighet samt om beloppet
af de i sådant afseende erforderliga medel, dels
anmält, att Veterinaire-Scholan i Skara, för framtiden
vore försatt uti en af vidare tillskott utaf
allmänna medel oberoende ställning, dels ock i
afseende på Veterinaire-Inrättningen i Stockholm
upplyst, att den till dess anläggande anvista
Summa, efter det kostnaderne blifvit bestridde
för uppförande af nödige byggnader och.
till verkställande af de arbeten, som erfordrades,
för att sätta Inrättningen i stånd, att till
vård och skötsel emottaga sjuka husdjur af alla
slag och alt biträda med skoning af hästar, icke
lemnat i behållning mera, än hvad som åtgått
till företagande af några reparationer å en gammal,
för Inrättningen provisionel inredd, trädhus-byggnad
och till planering af en obetydlig
del utaf tomten; förmenande Committéen att, jemte
en Auditorii-byggnad, hvartill, med E. K.
Mrts Nådiga samtycke, grunden redan blifvit
lagd och kostnaden dervid af Committéens under
händer hafde medel förskottsvis bestridd, äfven
Anatomie-Sal, JBibliothek och Samlings-rum, Apothek,
bonings-rum för Lärare och Elever samt
nödiga Uthus borde, i enlighet med deröfver
af Committéen upprättade ritningar och kostnadsförslag,
hvilka E. K. M. redan gillat och fastställt,
å den till Inrättningen upplåtne loeal
Underdåniga Skrifvelser.
595
uppföras. Af sadan anledning och då, efter omförmäldte
kostnads-förslag, till verkställande af
alla ofvannämnde nybyggnader äfvensom till
hela tomtens planering samt förseende med behörig
stängsel, en summa af 69,440 R:dr 44
sk. B:co skulle erfordras, har E. K. M. i Nåder
öfverlemnat till Riksens Ständer, att till detta
behof anslå medel, till nu uppgifvet belopp, att
på tre års tid, med en tredjedel årligen, utgå,
hvaraf likväl den för innevarande år belöpande
tredjedel borde af Committéen få lyftas så tidigt,
att ett helt byggnads-år till Inrättningens fullkomnande
ej måtte ga förloradt. Widare och
på grund af ett utaf förrbemälde Committée afgifvet
underd. Project lill årlig Stat för Veterinaire-Inrättningen
uti dess framtida fullkomnande
skick, enligt hvilket Project, Inrättningens
årliga utgifter blifvit beräknade till ett belopp
af 8563 R.dr 16 sk., har E. K. M., som
funnit det i Projectet upptagna antal af 24 Fri.
Elever böra tills vidare kunna nedsättas till 16,
föreslagit, det en Summa af 7,603 R:dr 16 sk.
B:co, till Veterinaire-Inrättningeris i Stockholm
understöd, måtte årligen utbetalas ifrån och med
nästkommande år och intill nästa Riksdag, hvarefter
E. K. M. ansett anledning vara att förmoda
, det berörde Utgifts-Summa borde för
framtiden kunna förminskas.
I sammanhang härmed, har E. K. M. i Nåder
förklarat, att, ehuru E. K. M., med afseende
derå, att, genom Veterinaire-Läroanstalternes utvidgning,
såsom följd af det äskade anslagets beviljande,
tillfälle komme att beredas för flere
Ynglingars kostnadsfria undervisning i Veteri
-
jg6 Underdåniga Skrifvelser»
naire-Vetenskapenj funnit några allmänna medel
ej böra användas till Djur-Läkares aflönande uti
de Provincer, hvilka icke redan, medelst bidrag
från Hushålls-Sällskapen i Länen eller begagnande
af andra tillgångar, blifvit med sådane
Läkare försedde; likväl och då Norrbottens Läns
vidsträckthet samt derstädes ofta inträffande smittosamma
boskaps-sjukdomar syntes fordra, att
en vid Stockholms Veterinaire-Schola utbildad
Dj ur-Läkare borde i samma Län anställas; men
för denne Läkares underhåll tillräcklige medel
inom Länet skola saknas, fastän Torneå Socken,
der han torde böra stationeras, erbjudit sig, att
med en årlig afgift dertill bidraga, E. K. M.
alltså ville i Nåder fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
på fcödvändigheten, att för ifrågavarande
Djur-Läkare låta å Stat uppföra en lärn-*
pelig lön; Och har E. K. M., som, å ena sidan,
ansett, att då de uti Landsorterne anställde
Djurläkare, hvilka vid Veterinaire-Scholorna i
Stockholm och Skara, på Statens bekostnad blifvit
undervisade, skäligen kunde åläggas, att biträda,
när de af E. K. M:ts Befallningshafvande
eller andra Authoriteter uti allmänna angelägenheter
påkallas, samt å andra sidan, äfven funnit
billigt, att desse Djurläkare borde för deras
kostnader vid sådana förrättningar åtnjuta en
lämplig ersättning, efter den Taxa, som E. K.
M. framdeles, sedan Riksens Ständer anslagit de
uti ofvanberörde afseenden nödige medel, ville
i Nåder låta utfärda, till Riksens Ständer föröfrigt
i Nåder framställt, att till kostnads-ersätt-j
ningar för Veterinaire-Läkares ifrågavarande re
-
Underdåniga Skrivelser.
597
sor mi m.T en årlig Summa af 500 H:dr matie
anslås.
Riksens Ständer, som uti högstberörde Proposition
erkänna ett förnyadt bevis på E. K.
Mtts Nådiga omsorg, att bereda det allmännas
väl och uppfylla Riksens Ständers underd. önskningar,
hafva väl, vid öfvervägande af ämnet,
funnit, att de byggnader, som af VeterinaireInrättningen
i Stockholm för närvarande begagnas,
icke äro fullt svarande emot Inrättningens
mera omfattande plan och mot det utrymme,
sora localen erbjuder, ehuru det angelägnaste
behofvet redan är afhulpet, genom uppförandet
af en tjenlig Stallbyggnad samt medelst reparation
och inredning af de, på den åt Inrättningen
upplåtna tomt, förut befintliga byggnader;
men Riksens Ständer hysa äfven den förhoppning,
att ändamålet skall kunna vinnas med mera
inskränkta bidrag af Staten, än dem E. K.
M., på grund af särskilde Committerades uppgjorda
Förslag, äskat och utan större uppoffringar
af det Allmänna, än sorn kunna åstadkommas
i närvarande tid punct, då behofven ökas,
men de skattdragandes förmåga, att dem fylla,
deremot aftagerj Och att en sådan inskränkning
i Stats-anslaget skall, utan menlig verkan på
hufrudplanen, Veterinaire-kunskapens tillväxt,
kunna ega rum, anse Riksens Ständer destomera
troligt, sorn, uti Riksens Ständers tanka, Veter
i naire-In rättningen i Skara, uti dess nu varande
skick, lemnar ett icke obetydligt bidrag
till kunskapens spridande.
På grund häraf hafva Riksens Ständer icke
kunnat bevilja den Summa af 69,440 Rtdr 44
593
Underdåniga Skrifvelser.
sk., hvars uppförande a Stat, til! uppgifne ändamål,
E. K. M. i Ffäder föreslagit; Och anse
Biksens Ständer, att med denna utgift bör uppskjutas
till en annan tid, då nödiga medel dertill
kunna blifva att tillgå; men att emedlertid,
derest icke något annat Kronans hus skulle kunna
anvisas för Veterinaire-Inrättningens behof,
Inrättningen må, med begagnande af de åt densamma
redan upplåtne lägenheter, fortsättas.
Den årliga Aflönings- och Underhålls-Staten
hafva Riksens Ständer reglerat sålunda:
För Inrättningens Föreståndare uppföres, i
öfverensstämmelse med Committerades förslag,
årlig Fän - — - - - 2000 R:dr —*
och för en Theoretices-Professor,
likaledes ----- 1000 — —-
Och anse Biksens Ständer,
det Lärarne böra åläggas,
att ej endast meddela undervisning
i Häst-Läkare-Wetenskapen,
utan äfven att, såsom hufvud-föremål
för deras föreläsningar,
afhandla Boskaps-Medicinen
i allmänhet.
För en Pensionair uppföres,
enligt Committerades förslag, i
årlig Lön 333 i6. —
För en Smed, som biträder
vid undervisningen i Hofslageriet,
likaledes - - - - - 300 — —■
hvaremot alla medel, som inflyta
för Hästars skoning, med
flere på honom ankommande biträden,
skola i behörig ordning
Underdåniga Skrifvelser.
redovisas, äfvensom särskild Controll,
till förekommande af missbruk,
vid en sådan redovisning
föreskrifvas bör. '
För arne Stalldrängar bescås
den af Committerade föreslagne
Lön, 150 R;dr till hvardera — 300
Till underhåll för 16 Eléver,
hvilka, efter fulländad cours,
komma att anställas i särskilda
orter, der Djurläkare kunna erfordras,
utföres, efter 10 R:dr
i månaden, för hvardera ett årligt
anslag af ----- 1920
Dock kommer detta anslag
för 8 Eléver, eller till hälften,
att endast intill nästa Riksdag
utgå.
Till hyra för en hage, som
skall användas dels till bete för
sjuka Hästar och dels till plantering
af åtskilliga Medicinalväxter,
uppföres, enligt Förslaget
- - - - - - - - 350
Till extra utgifter, såsom Rockers
och Instrumenters inköp,
underhållande af Inventarier,
vagnar, selar, tömmar m. rn.,
upphandling af ved, ljus, skrifmaterialier,
hästar för undervisningen
, medicamenter till
försöks anställande, foder för hästar,
arbets-hästars anskaffande,
bestridande al de Inrättningen
6oo Underdåniga Skrifvelser,
årligen åliggande onera samt
arfvode för Protocolls och Räkenskapers
förande m. m., bestås,
i ett för allt, årligen - looe — —•
och hafva Riksens Ständer
endast intill nästa Riksdag beviljat
sistnämnde tvänne Summor,
i den förmodan, att, när
Inrättningen vunnit stadga, inkomsterne
dervid skola blifva
tillräcklige till bestridande af dylika
utgifter.
För vidmagthållande af den i
Hufvudstaden anlagde Veterinaire
- Inrättning , låta Riksens
Ständer alltså på Medicinal-Staten
under Riks-Statens 2laHufvudTitel,
uppföra ett belopp af - 7,103 R:dr 16»
Och hafva Riksens Ständer dervid velat fästa
det vilkor, att för Inrättningens alla inkomster
och utgifter ina upprättas särskild och
speciel redovisning, som, lika med räkenskapen
öfver Stats-Werkets öfriga medel, bör af Riksens
Ständer och deras Revisorer granskas.
Beträffande åter det af E. K. M. i Nåder
äskade särskilda löne-anslag för en Djurläkare i
Norrbottens Län, så, emedan Djurläkare, genom
Länens Hushållnings-Sällskaps försorg, redan
blifvit i flere orter anställde och det dessutom
synes böra ankomma på Provincernes Invånare
sjelfve, att, genom bidrag, hvad Torneå Socken,
på sätt E. K. M. i Nåder tiilkännagifvit, jemväl
erbjudit, sådant Läkare-biträde sig förskaffa,
Underdåniga Skrifveltef. 601
hafva Riksens Ständer funnit desto mindre skäl,'
att ifrågavarande anslag bevilja, som Invånarne
i andra orter skulle deraf kunna hemta anledning,
att yrka enahanda förmån och Staten sålunda
finge vidkännas en betydlig utgift, hvartill
dess inskränkta tillgångar icke borde medtagas.
Slutligen få, i afseende på E. K. M:ts Nådiga
framställning om uppförande af 500 R:dr,
till kostnads-ersättningar för Veterinaire-Eärare,
då deras biträde af Publike Authoriteter påkallas,
Biksens Ständer i underdånighet tillkännagifva,
att Riksens Ständer, vid bestämmandet af
den på Medicinal-Staten uppförde Summa af
6000 R:dr, till utgifter för Farsoters och srrsittosamma
sjukdomars botande m. m., beräknat, det
Veterinaire-Läkares rese-kostnader äfven skulle
af nämnde anslag godtgöras, hvadan några medel
till detta behof nu icke kunna af Riksens
Ständer särskildt anvisas.
Detta allt få Riksens Ständer, till svar å
E. K. M:ts Nådiga Proposition, i underdånighet
meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
6oa
Underdåniga Skrifveler.
N:o aai.
Uppl. o. godk.hos Ridd. o. Ad. d. 9 Oct. 1823.
Preste-Ståndet d. 11 — •—
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 15 — ■—■
jRiksens Ständers underdåniga Skrifvelse, med
anhållan, om tillåtelse för Norrländska
Allmogen, att i bodar vid allmänna ställen
inom Stockholm försälja väfnader, nu
m.} som denna Allmoge dit inför er.
S. A. K.
\^id öfvervägande af en hos Riksens Ständer
gjord framställning, rörande de olägenheter, som
skola tillskyndas Norrländska Allmogen derigenom,
att denna Allmoge är ålagd, att i Hufvudstaden,
å Öppet Torg, utbjuda och försälja dit
införde varor, såsom Lin, Wäfnader, Fogel,
Renkött m. m., hvilka varor ofta förskämmas
uti en oblid väderlek, hafva Riksens Ständer
inhemtat, att förrberörde inskränkning uti Norrländska
Allmogens Handels-rättighet tillkommit,
genom E. K. Mus och Rikets Commerce-Collegii
Kungörelse den 31 Maji 1790 och Kongl.
Öfver-Ståthållare-Embetets Kungörelse den ag
December 1812, hvilka stadganden åter grunda
sig, dels på Victualie - Handels - Societetens i
Stockholm klagan öfver intrång i Societetens rättigheter,
och dels på Stockholms Stads Magistrats
anmälan, att Staden skall hafva förlorat uti in
-
Underdåniga Skrifvelstr. 603
komster j genom det öfverhand tagande oskick,’
att Landtmannen icke förde sina varor till torget;
Och som, i Riksens Ständers tanka, Victualie-Handels-Societeten
af den omständighet,
att Landtmannen säljer sina varor uti en vid
Torget för tillfället uppförd bod, ej kan lida
större förfång, än om samma varor på Torget,
under bär himmel, föryttras, samt genom ett sådant
försäljnings-sätt, någon minskning uti Stadens
Inkomster ej eller synes vara att befara, enär
Controllen på vågpenningarnes erläggande
sålunda icke i ringaste måtto försvåras, helst
Landtmannen, ehvad hans varor säljas i bod eller
öppet på Torget, måste, till egen säkerhet,
förse sig med vågsedel eller bevis att afgiften
för desamma till Staden blifvit erlagdj alltså och
då härtill kommer, att Norrländska Städernes
Handlande äro berättigade, att i bodar försälja
hvad de af Victualie-varor till Stockholm införa,
samt enahanda förmån icke lärer kunna Allmogen
skäligen förvägras, få Riksens Ständer i
underdånighet anhålla, att E. K. M. täcktes, med
upphäfvande af ofvannämnda Författningar, i
Nåder tillåta Norrländska Allmogen, att, i bodar
vid allmänna ställen inom Stockholm, få, till lika
små partier, som på Torgen, försälja de af
dem införde väfnader, Fogel, Wildt och andra
Victualie-varor.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
N:o asia.
Uppl. o, godkänd ho$ Ridd. o. Ad. d. g Oct. 1823.
Preste-Slåndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. n •— —
Bonde-Ståndet d. 15 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förändring i tiden f ör mönstringars
förr ättande.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
å de föidelar, som, i händelse CavallerieRegementernes
Mönstringar, hvilka hittills örn
Hösten vanligen egt rum, blefvo förrättade unr
der Regementernes årliga möten, skulle icke allenast
beredas åt Staten, i så måtto, att några
Rese-omkostnader i och för sjelfva mönstringen
icke behöfde särskildt godtgöras Mönsterherren
och dess Adjutanter, hvilka i allt fall skola öfvervara
nämnde Möten, utan äfven tillskyndas
Rusthållarne, dels derigenom att de befriades
från Hästens och Karlens underhåll under de
dagar, som i och för samma mönstringar skulle
åtgå, dels ock emedan de längre marcherne till
Esquadrons-samlings-platserne undvekos, helst
den vid mönstringarne anbefallde besigtning å
Hästarne, till utrönande huru de blifvit utfodrade
under sommaren, torde äfven kunna höstetiden
inom hvarje Corporalskap verkställas.
Och ehuru Riksens Ständer fullkomligt erkänna
den E. K. M. uti 15 §. Regerings-Eor
-
Underdånigt Skrifvelserl 605
Sén medgifne liöga rätt, att, i mål af ifrågavarande
beskaffenhet, ensamt besluta, hafva Riksens
Ständer likväl, på grund af hvad sålunda
anfördt blifvit, trott sig böra hos E. K. M. i
underdånighet hemställa, att mönstringar hädanefter
må förrättas under Regementernes öfningsmöten,
vid alla sådane tillfällen, då ej särskilda
omständigheter och förhållanden, i vissa fall och.
på olika orter, lägga deremot hinder i vägen.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 223.
Ufpl.oigodk. hos Ridd. o. Ad. d. g Oct. 1823*
Preste-Ståndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 15 — —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, med
öfverlemnande af ett Förslag , angående
inrättande af Förliknings-Nämnder.
S. A. K.
Riksens Ständer, som erkänna de vigtiga fördeIarne
af Municipal - Inrättningar i allmänhet,
hvarigenom Folket sjelft kommer i tillfälle, att
närmare deltaga i afgörandet af egna angelägenheter,
hafva funnit ett till dem af CancellieRådet
och Riddaren af E. K. M:ts Nordstjerneorden
m. m. A. von Hartmansdorff ingifvet Me
-
606 Underdåniga Skrifvelser.
memal, med förslag till inrättande af Förliknings-Nämnder,
förtjena mycken uppmärksamhet;
och då öfver hvad der,uti framstäldt blifvit,
något bestämdt utlåtande, i sakens närvarande
skick och innan frågan om förändring i Dom—
stols-organisationen till pröfning förekommit, icke
kan af Riksens Ständer afgifvas, få hos E. K.
M. Riksens Ständer i underdånighet anhålla, att
förenämnde Memorial, hvilket härhos underdånigst
öfverlemnas, måtte i Nåder meddelas LagCommittéen,
som icke lärer underlåta att å Förslaget
fästa det afseende, som detsamma må kunna
förtjena.
Riksens Ständer framhärda etc.
Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln, genom
bifall till Lag-Utskottets Betänkande, angående
Förliknings-Domstolars inrättande, afslagit
Motionairernes åstundan, att närvarande Lag-Utskott
måtte utarbeta ett fullständigt förslag till
dessa myndigheters organisation, anhåller jag att,
i afseende å deras införande längre fram, och
deras sammansättning, i sådan händelse, få, med
stöd af 56 §. Riksdags-Ordningen, väcka en ny
motion. »
Jag känner nogsamt, hvad Lag-Utskottet åberopat,
att nemligen vår närvarande Lagstiftning
ålägger Domare, att, med vissa undantag,
äfven vara förlikare mellan parter. Men jag
tror det ej vara så alldeles rigtigt, att den Embetsman,
som, efter Lagens allmänna grundsatser
och gifna föreskrifter, skall skaffa hvar man
Förslag.
607
ratt, befattar sig med, att, i afseende på tillfälliga
omständigheter och bevekelse grunder, mäkla
förlikning mellan de tvistande. Farliga missbruk
af Domarens inflytande, följder af hans på förhand
yttrade mening om målen, samt brist på
sträng enhet i Lagskipningen, kunna derigenom
föranledas. Försöket att i godo bilägga tvister,
hvilket städse bör föregå deras slitande med rättvisans
svärd, synes mig derföre med rätta böra
afsöndras till en från Domstolen skiljd, icke dömande,
utan endast bemedlande, myndighet, eller
till Förliknings-Nämnder. Att företaga införandet
af dylika, förr än i sammanhang med hela
Domstols-organisationens förändring, anser
jag visserligen vara för tidigt; rnen då synes
rigtigheten af grundsatsen, att göra det, desto
mera böra komma I fråga. Dag Committéen har
väl i 3a Cap. af förslaget till ny RättegångsBalk,
till antagande uppgifvit Skiljesmanna-Rätter,
men låtit det på öfverenskommelse mellan de
tvistande bero, om de vilja begagna sig af detta
afgörings-sätt. I begreppet af Förliknings-Nämnder
ligger deremot, att de ej fä förbigås, i mål,
der förlikning må ega rum, emedan tvisters biläggande
i godo alltid törst bör försökas, innan
de vid Domstol upptagas. Skiljesmanna-Rätter
äro således något helt annat, än FörlikningsNämnder.
Till bevis på huru nyttiga de senare
varit i Norrige, torde Höglofl. Ridderskapet
och Adeln tillåta mig, att ur en officiel artikel
i Norrska Riks-Tidningen N:o a, för innevarande
år, uppläsa sutnman af de mål, som
ifrån och med 1815 till och med lgai blifvit
6o8
Förslag.
▼id Förliknings-
företagna,
förlikta el-
och till Dom-
Commissionerna
ler hafna,
stol instämda:
år 1815
i 5.799
8,Sis-
1,141.
- 1816
20,50a
la,013.
1>413*
- 1817
26,582
15,867.
1,714.
- 1818
36,582
22,610.
2,054-
- 1819
36,1 35
23,og2.
2,151.
- 18 to
38.534
24,4*4*
2,270.
- 1821.
35.594
21,979-
2,256.
De öfriga
af dem, som icke blifvit
förlikta, haf-
va, till ett
antal från
600 till 1000 om årer,
blifvit upptkjutne} eller hafva parterna, ehuru
deras tvister varit till Domstol hänvista, likväl
sedermera funnic för godt, att icke vidare fullfölja
dem. Hos oss torde det vara förgäfves, att
söka införa Förliknings-Nämnder, så länge aflöningen
för Domrarne af i:a instantien hufvudsakligen
är ställd på pappers-löseri, och så
länge deras dagliga bergning och fördel följagtligen
strider mot tvisters förminskande. Man
bör hoppas, att äfven denna vigtiga omständighet
kommer i öfvervägande vid Domstolarnes
nya, förändrade inrättning} och då det, vid alla
organisations-förslag, är magtpåliggande, att de
af den verkställande magten eller Regeringen
godkännas och gynnas, så tager jag mig frihe-,
ten vördsamt föreslå:
Att Riksens Högloft. Ständer ville, genom
en underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t uttrycka
deras önska, att, vid den nya Domstolsorganisationen,
särdeles afseende matte fästas vid
förliknings-åtgärdernas skiljande från Domstolarne,
och uppdragande 2t särskilda Nämnder}
samt
Underdåniga Skrifvelseri
609
samt att, om K. M. skulle med Riksens Ständer
instämma uti en Ilka åsigt af saken, åt LagCommittéen
måtte uppdragas, att, i enlighet dermed,
uppgöra nödiga förslag.
Stockholm dan 25 Junii 1823.
Aug. v. Hartmansdorff.
N:o 224.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 9 Oct. 1823.
Preste-Ståndet d. 1 r —* .—•
Borgare-Ståndet d. 11 —• —
Bonde-Ståndet d. 15 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
anvisande af medel till Extra Löner
inom de 4 Stats -Expeditionerne af
Kongl. Cancelliet.
S. A. K.
Riksens Stknders uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att, i senare tider, göromålen inom
de 4 Stats-Expeditionerne af E. K. M:ts Cancellie
blifvit uti ganska betydlig man ökade
och numera äro af den mängd, att de icke möjligen
hinna bestridas af den med Löner försedda
personalen, men dessutom sysselsätta fieBihang
till Riks-St. Prat. ic.dt Sami, 1813. 39
6io
Underdåniga Skrifveher!
ra personer, hvilka blifvit befordrade till Ordinarie
tjenst, utan motsvarande Löne-inkomst.
Och som Staten icke skäligen kan fordra;
att de Allmänna ärenderne skola med drift
handhafvas af Tjenstemän, hvilka, i brist af Löner
för de It dem inom Kongl. Cancelliet anförtrodde
tjenster, finna sig föranlåtne, att, genom
tjenstgöring vid andra Werk, bereda sin
utkomst; lå Riksens Ständer alltså till E. K. M.
i underdånighet öfverlemna, att, efter pröfning
af behofvet, låta, intill nästa Riksdag, å besparingarne
uppå Andra Hufvud-Titeln i Nåder
anvisa Extra Löner för en Cancellist och en
Copist inom hvardera af de 4 Stats-Expeditionerne.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 225.
Expeditions- Utskottets Memorial till Högloft,
Ridderskapet och Adeln, i anledning af
åtskilliga anmärkningar vid ExpeditionsUtskottets
förslag till Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse, Nio 170.
Vid Expeditions-Utskottets, under den 1 innevarande
månad, afgifne förslag till Riksens Höglofl.
Ständers underdåniga Skrifvelse till Kongl.
Maj:t, i anledning af Dess Nådiga Proposition,
angående Riksens Ständers gransknings-rätt af
Tullverkets Räkenskaper m. m., hafva åtskilliga
anmärkningar hos Höglofl. Ridderskapet och A
-
Expedltions-Utshottets Memorial. 6ii
deln blifvit gjorde, i anledning hvaraf detta förslag
blifvit till Utskottet återremitteradt.
Någre Ledamöter hafva, under medgifvande,
att Expeditions-Utskottet ordagrant följt Höglofl.
Stats-Utskottets i ämnet meddelta utlåtande, anmärkt,
det Stats-Utskottet origtigt nyttjat uttrycket
sanction, i stället för ordet bekräftelse, hvilket,
i Riksens Ständers, tinder den 15 Junii 1818,
aflåtne och af Utskottet åberopade Skrifvelse förekommer;
hvaremot en af de anmärkande föreslagit,
att meningen: ”lemna Dess Nådiga sanction
åt ifrågavarande underdåniga anmälan,”
måtte förändras till ”anbefalla vederbörande Ernbets-Werk,
att, vid inträffande revision af StatsWerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning, jemväl
framlägga Passevolance-Cassans samt Hospitals-
och Lazaretts-fondernes redogörelse till
granskning af Riksens Ständers Revisorer”, en
annan åter ansett att, i stället för: berörde Cassör,
borde i Expeditionen inflyta: ”Alla Cassör,
som begagna Stats-anslag”, oell en tredje vidare
yrkat, att dessa Cassör borde bestämdt uppgifvas.
Under den härefter förefallna discussion,
har man dels yttrat, att, ordet sanction borde utbytas
mot: bifall, dels ock hehiställt, att den
klandrade meningen i Expeditions-Utskottets förslag
måtte lemna rum för denna: ’’gifva nödig
verksamhet Et beslutet.”
I följd af omförmälda anmärkningar, som
hufvudsakligen blifvit grundade på Riksens Ständers
förmenta rättighet, att uti en till deras
granskning öfverlemnad expedition förbättra och
ändra felaktiga eller mindre lämpliga uttryck,
när förbättringen eller ändringen vore öfver
-
6i2 Expeditions-Utskottets Memorial'.
ensstammände med beslutet och gifve en saknad
tydlighet deråt, hvilken rättighet man för
öfrigt ansett böra isynnerhet begagnas, då, såsom
här vore fallet, ett ärende, hvaröfver Riksens
Ständer egde besluta, behandlades, såsom
önsknings - mål, är ytterligare vordet erinradt,
att den uti Expeditions-Utskottets förslag
förekommande period, som börjas med orden:
”Och hysa Riksens Ständer den underdåniga
förhoppning’’ och slutas så: ’’medels anvisande
för Statens behof,” borde, såsom endast innefattande
Stats-Utskottets egen åsigt, uteslutas ur
förslaget; Och har ändtligen en Ledamot, med
understödjande af en sådan erinran, framställt det
sistberörde period vore tillkommen genom en
advertence från Expeditions-Utskottets sida.
Expeditions-Utskottet, hvars i Grundlagen
bestämda åliggande, att föreslå Redactionen af
Riksens Ständers beslut, icke rnedgifver någon
särskild pröfnings-rätt af det mer eller mindre
lämpeliga uti ett sådant beslut eller af motiven,
som dertill föranledt, tror sig icke eller hafva
vid expedierandet af nu ifrågastälde förslag,
brustit i uppmärksamhet åt detta åliggande.
Stats-Utskottets utlåtande, i anledning af
Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga Proposition,
var, sedan Riksens Ständer detsamma, utan undantag
eller tillägg, bifallit, förvandladt till Riksens
Ständers beslut, och borde således omsättas
i form af Skrifvelse, utan vidare förändring, än
med afskiljande af ordställningar, som tillhörde
egenskapen af ett utlåtande.
Expeditions-Utskottet kan följaktligen icke
inse huru, på sätt anmärkt blifvit, en af Stats:
'Expeditions-Utskottets Memorial. 613
Utskottet yttrad öfvertygelse ej tillika blifvit
Riksens Ständers, när ingen deremot stridande
åsigt gjort sig gällande; Och att Stats-Utskottet
äfven åsyftat, det den mening, hvars uteslutande
ur förslaget är vordet yrkadt, borde inflyta
deruti, upplyses ej blott af orden: ”underdå
niga
förhoppning”, hvilka samma Utskott begagnat
i fråga om verkställighet af Riksens Ständers
beslut, utan också deraf att Stats-Utskottet, uti
dess, under den 21 sisth Julii, i afseende på åtskilliga
anmärkningar vid det förra utlåtandet,
afgifna yttrande anfört: att ”Utskottets mening så
mycket mindre varit, att icke detta Riksens
Ständers beslut skulle till verkställighet i underdånighet
hos Kongl. Majit anmälas, sorn, i
Utskottets utlåtande, uttryckligen anvistes de särskilda
anledningar, Utskottet, för sin del, funnit
förekomma till den öfvertygelse, att Kongl. M:t
dertill säkerligen lemnar Dess Nådiga bifall.”
Expeditions-Utskottet anser sig således hafva
ådagalagt, det några skäl till anmärkning emot
detta Utskott icke varit för handen, och får
tillika anmäla, att oftanämnde förslag redan blifvit
af de öfrige Riks-Stånden bifallet. Hvilket,
till svar å Höglofl. Ridderskapets och Adelns återremiss,
Expeditions-Utskottet bordt vördsammeligen
meddela. — Stockholm d. 10 Oct. 1823.
Protocolls-Utdrag frän Hoglofl. Ridderskap et
och Adeln den 23 October 1823.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets,
den 10 dennes, aflåine, samt,
den 11 derpåföljde e. in., på bordet lagde Met
614 Expeditlor.s-TJtskottets Memorial.
morial, i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj:t, N:o 170, angående
Riksens Ständers gransknings-rätt af Tullverkets
räkenskaper m. m., fann Ridderskapet
och Adeln för godt att, enär berörde förslag redan
blifvit af de öfrige Trenne Riks-Stånden
godkändt, för Dess del, dervid låta bero.
r
N:o 826.
Expeditions- Utskottets Memorial till Vallojl.
Borgare-Ståndet, mut. inut. Till det Hedervärda
Bonde-Ståndet, med svar på.
dess äterremiss af 5 jjj. i förslaget till
Riksdags- Beslutet.
Vu justering inom det Vällofl. Borgare-Standet,
den 4 i denne månad, af Expeditions-Utskottets
förslag till 4, 5, 6, 7 och 8:de §. §. i
Riksdags-Beslutet, har 5 §. deraf, rörande ersättning
af kostnaderne i och för H. K. H. Kronprinsens
förmälning och utrikes resa, blifvit
till Utskottets åtgärd återremitterad, på grund af
anmärkning, att tilläggas borde den af Riksens
Ständer, genom deras underdåniga Skrifvelse i
detta ämne, hos Kongl. Maj:t gjorde anhållan, att,
då Norriges Stor-Thing icke lärer undandraga
sig, att uti det i §:n omnämnde anslag deltaga,
den summa, hvilken Konunga-Riket Norrige kan
j delta hänseende komma att bevilja, må, genom
Expeditions-Utsiottets Memorial. 615
Kongl. Majlts Nådiga fursorg, varda till Svenska
Stats-Werket öfverlemnad; Om hvilken återremiss
det Hedervärda Bonde-Ståndet, under
den 7 dennes, sig förenat.
Utskottet får härvid anföra, att Utskottet icke
fann lämpligt, att ordagrant i en §. af ett Riks.
dags-Beslut låta inflyta en till Kongl. Maj:t
stäld underdånig anhållan, sorn, å ena sidan och
efter sakens natur, ej innebar något vilkor för
anslaget af den faststälde och disponerade summan,
och å den andra, emotsåg, å Norrska StorThingets
sida, ett resultat, som ännu endast var
föremål för hoppet om någon lättnad i Svenska
Stats-Werkets utgifter. Och när härtill kommer,
att Utskottet icke uraktlåtit, att i orden ”på
”sätt Vår till Kongl. Maj.t, under den 19 Julii,
”afiåtne underdåniga Skrifvelse närmare innehåller”,
meddela hänsvisning åt hvar och en, sorn
sökte kännedom af detaillerne i ämnet, har Utskottet
vågat hysa den tanka, att nödig fullständighet
icke lärer saknas i den återremitterade
§., som af Högloft. Ridderskapet och Adeln, under
den 30 sistlidne September, samt af det
Högvördiga Preste-Ståndet, under den 3 i denna
månad, blifvit gillad och godkänd.
Stockholm den 10 October 1823.
Protocolls-Utdrcig fran Vallofl. Borgare Ståndet
den i5 October 1823.
S. D. Med bifall till Expeditions-Utskottets,
under den 10 dennes, afgifna Memorial, innefattande
svar på Borgare-Ståndets återremiss
6i6
Underdåniga Skrifvelse*.
af Förslaget till s:te §:n i Riksdags-Beslutetj;
blef detta förslag äf Borgare-Ståndet godkändt.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet den 17 October
1825.
S. D. Vid föredragning af ExpeditionsUtskottets
Memorial, med svar å Bonde-Ståndets
återremiss af 5 §. i förslaget till Riksdags-Beslutet,
fann Bonde-Ståndet för godt berörde förslag
gilla, hvadan Memorialet lades ad acta.
N:o 227.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St. d. i5 Oct. 1823!
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
nytt val af Deras Justitioe-Ombudsman
och dess Suppleant.
s. a. k:
Sedan, på sätt Riksens Ständer, uti Skrifvelse
af den 11 sistlidne Augusti, gifvit i underdånighet
tillkänna, Deras Electorer utsett Tillförordnade
Landshöfdingen, Förste Expeditions-Secreteraren
m. m. Casper Ehrenborg, att vara
Riksens Ständers Justinaa - Ombudsman , samt
Förste Expeditions - Secreteraren , Häradshöfdingen
Johan Gabriel Richert, att vara JustitiasOmbudsmannens
Suppleant; men det un
-
Underdåniga Skrifvelserl
617
ider tiden inträffat, att den förre med döden aflidit,
och att den senare förklarat sig icke böra
emottaga den kallelse, han af Riksens Ständers
Fullmägtige öfver Banquen och Riksgälds.
Contoiret erhållit, att Justitiae-Ombudsmans-Embetet
tillträda; så hafva, vid ett sådant förhållande,
Riksens Ständers Electorer, genom val i
behörig ordning, den 7 1 denna månad, utsett
Hof-Rätts-Rådet, Häradshöfdingen Carl Peter
Törnebladh, att vara Riksens Ständers Justitia^ Ombudsman,
samt Lagmannen, Häradshöfdingen och
Borgmästaren Nils Callerholm, att Justitise-Otnbudsmannen
efterträda, i fall han, innan nästföljande
Riksdag, skulle med döden afgå.
Detta hafva hos E. K. M. Riksens Ständer
ekolat i underdånighet anmäla; Och Riksens
Ständer framhärda etc.
N.o 228.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St, d, 15 Oct, 1833!
Förordnande får Hof-R'dtts-Rådet, Häradshöfdingen
Carl Peter Törnebladh, att
vara Riksens Ständers Justilius-Ombudsman.
Vi efterskrifne Sveriges Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge,
som härstädes å Allmän Lagtima Riksdag äro
Förordnande.
församlade, gore veterligt: att, sedan I jemnlikt
hvad g6 och g7 §. §. Regerings-Formen samt
63 §. Riksdags-Ordningen stadga och förmå,
Vare utsedde Electorer sammanträdt till väljande
af Vår Justitias-Ombudsman, och dertill i laglig
ordning blifvit vald Hof-Rätts-Rådet, Häradshöfdingen
Carl Peter Törnebladh; så vilje Vi,
i kraft häraf, hafva förordnat honom Carl Peter
Törnebladh, att vara Vår Justitias-Ombudsman;
hvarvid honom åligger, att ställa sig till efterrättelse
Rikets Grundlag och Laga Stadg3r jemte
den af Oss, under den 27 Februarii 1810, särskildt
utfärdade Instruction, med de deruti gjorda
tillägg; och kommer han att åtnjuta de Lönings-vilkor
och öfriga förmåner, som Vi för
detta Embete anslagit. Till yttermera visso, näfve
Vi detta underskrifva och med Väre Insegel
bekräftat, sora skedde i Stockholm den 15
October 1823.
N:o 229.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St. d. 15 Oct. 1823,
Förordnande f ör Lagmannen, Häradshöfdingen
och Borgmästaren Nils Callerholm,
att vara Riksens Ständers JustiticeO
inb näsmans Suppleant.
"Vi efterskrifne Sveriges Rikes Ständer-, Grefvar,
Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel,
Förordnande.]
6i9
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge,
som härstädes I Allmän Lagtima Riksdag äro
församlade, gore veterligt: att, sedan, vid det, enligt
98 §. Rege rings-Formen, och 63 §. Riksdags-Ordningen,
anställda val, Vare Electorer utsett
Lagmannen, Häradshöfdingen och Borgmästaren
Nils Callerholm, att efterträda Vår Justitias-Ombudsman,
i händelse han, inom nästkommande
Riksdag, skulle genom döden afgå, eller,
genom något i Lag stadgadt förfall, hindras, att
sitt Embete sjelf utöfva; så vilje Vi, i kraft
häraf, hafva förordnat honom, Nils Callerholm,
att, i dessa fall, Justitia- Ombudsmans-Ernbetec
tillträda; och har han emedlertid, att ställa sig
till efterrättelse hvad Vår, den 27 Februarii
1810, för Justitise-Ombudsmannen utfärdade Instruction
i 25 §. stadgar och förmår. Till yttermera
visso, håfve Vi detta underskrifvit och
med Väre Insegel bekräftat, som skedde i Stockholm
den 15 October 1823.
Underdåniga Skrifvelter'.
N:o 230.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 15 Oct. 1823!
Preste-Ståndet d. 17 *—- —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — -—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
uppå Lieutenanten B. Berghmarks underdåniga
anhållan om förlängning å Arrendet
af Klabböhle Krono-Lax-Fiske.
S. A. K.
TT i 11 Riksens Ständers Stats-Utskott har E. K,’
M., under den 27 sistlidne Martii, i Nåder öfverlemna!
Ueutenanten vid E. K. M:ts Westerbottens
Regemente, B. Berghmarks underdåniga
anhållan om förlängning på Femton års tid, räknad
ifrån 1826 års början, å dess innehafvande
Arrende af -Klabböhle Krono-Lax-Fiske i Westerbotten;
till stöd för hvilken anhållan, Sökanden
i underdånighet åberopat, att han, som
af Committerade öfver Strömrensningarne i Riket
haft sig uppdragen tillsynen öfver Ström—
rensnings-arbetet i Umeå och Windel-Elfvarne,
så skadat sitt ena knä, att han derigenom skall
blifvit oförmögen, ej allenast till vidare krigstjenst,
utan äfven att fortsätta Landtmäteriet,'
hvilket varit hans förra yrke, och sålunda för
närvarande skall sakna alla utvägar, att försörja
sig med hustru och 7 barn; Och hafva ofvau
-
Underdåniga Skrifvelser.
bemälde Committerade, som, med intygande af
Berglimarks uppgifter och vitsordande af dess oförtrutna
omtanka och nir, att, med ali möjlig
både skyndsamhet och hushållning, bedrifva det
under hans speciella ledning stälda förenämnda
arbete, tillstyrkt Nådigt bifall å dess underdåniga
anhållan, derjemte förmält, att, i fall densamma
icke beviljades, Committerade funne sig
föranlåtne, att i underdånighet föreslå, det en
lämpelig summa, hvarå räntan svarade emot den
Pension, sorn kunde Berghmark i Nåder tilläggas,
matte til! honom varda af StrömrensningsFonden
anslagen, och han komma i åtnjutande
af enahanda förmån, som redan vederfarits dem
ibland manskapet, hvilka blifvit af olyckshändelser
under arbetet skadade.
Riksens Ständer, sorn, vid öfvervägande af
detta ämne, inhemtat, att Lieutenanten Berghmark
i årligt Arrende för ifrågavarande KronoLax-Fiske
erlägger endast 18 Tunnor 2 £8i saltad
Lax, mea att, enligt en till Riksens Ständers
Stats-Utskott inlemnad skrift, 40 Tunnor årligen
för Lax-Fisket erbjudits, hysa den öfvertygelse,
att detsamma hädanefter skall lemna Statsverket
en vida större inkomst, än hittills; och
som Riksens Ständer dessutom anse Sökandens
nit, vid utförandet af dess befattning med Strömrensnings-arbeter
i Westerbotten, kunna på ett
lämpeligare sätt, än genom en Krono-Lägenhets
upplåtelse på Arrende, belönas, hafva Riksens
Ständer funnit sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, sedan Berghmarks Arrende
af Klabböhle Lax-Fiske tilländagått, detsamma
på ny Auction får utbjudas, samt derjemte till
Underdåniga Skrifve!seri
E. K. M:ts Nådiga bepröfvande i underdånighet
öfverlemna, huruvida Berghmark må, för
dess välförhållande, anses berättigad till någon
Pension, hvilken, i sådant fall, bör å Allmänna
Indragnings-Staten uppföras.
Riksens Ständer framhärda etc.’
N:o 231.
Uppl. o. godt. hos Ridd. o. Ad. d. 15 Öct. 182$!
Preste-Ståndet d. 17 ■—• —
Borgare-Ståndet d. 17 •—• —
Bonde-Ståndet d. 17 — —•
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Deras Revisorers, år 1822,framstälde
anmärkning, rörande oredoviste
Spannemdls-upphandlings-niedel i Wermlands
Län.
S. A. K.
Riksens Ständers, år 1822, församlade Revisorer
hafva anmält, att 4081 R:dr 27 sk. B:co skola,
för flera år tillbaka, finnas oredoviste utaf de
medel, sorn, till Spannemåls-upphandling uti
Wermland, blifvit af Kongl. Allmänna Magarins-Directionen
anslagne, samt att Infordrade
förklaringar ej kunnat erhållas öfver de af Kongl.
Directionens Revisions-Contoir gjorde anmärkningar
vid Carlstads Bänteri- och MagazinsRäkenskaper,
oaktadt flere och ökade vitén, för
Z^nderdåniga Skrifvelser.
6*3
uragtlåten förklarings-skyldighet, blifvit af Kongl.
D irectionen utsatte i Skrifvelser till E. K. M:ts
Befallningshafvande öfver Wermlands Län;
Hvarförutan Riksens Ständers Revisorer, såsom
olämpligt, anmärkt, att upphandlings-medlen blifvit
åt Lands-Secreterarens enskilda vård anförtrodde,
da desamma, enligt Revisorernes tanka,
bordt under Lands.Contoirets controll och dervid
föreskrifven säkerhet uti Länets Ränteri inlemnas
och redovisas.
Riksens Ständer hafva detta ärende i öfvervägande
tagit; och emedan de infordrade förklaringarne
ännu ej blifvit afgifne, oansedt flere
påminnelser derom till E. K. M:ts Befallningshafvande,
tid efter annan, från Kongl. Directionen
afgått, ty anse Riksens Ständer nödvändigheten
fordra, att, medelst alfvarligare mått
och steg, fullgörandet af E. K. M:ts Befallningshafvande*
åliggande i denna del påskyndas, så
att en säker utredning af rälta förhållandet med
de uti Wermlands Län för Allmänna MagazinsInrättningens
räkning utestående och balancerade
medel rnåtte kunna åstadkommas; Hvarföre och
då Riksens Ständer dela Deras Revisorers öfvertygelse
om olämpligheten af det enskilda förtroende,
E. K. M:ts Befallningshafvande åt
Lands-Secreteraren lemnat, afl emottaga och förvara
upphandlings-medlen, hvilken afvikelse från
Författningarnen tydeliga föreskrift måste leda
till ersättnings-kraf, i fall någon brist å ifrågavarande
medel skulle, vid skeende utredning och
slutlig liqvid, sig yppa, Riksens Ständer af nu
omförmälde behandlings-åtgärder finna sig föranlåtne,
att, med stöd af 30 §, Riksdags-Qrdnin
-
624 Underdåniga Skrifvelserl
gen, förhållandet hos E. K. M. i underdånighet
anmäla, och derjemte yrka ansvar i laglig ordning
å E. K. M:ts Befallningshafvande i Wermlands
Län, för det bemälde Befallningshafvande;
såsom redovisande af Statens medel, åsidosatt
hvad gällande Författningar bjuda och förmå.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 8 32J
Uppl. o. godk. hos Kiddi o. Ad. d. 15 Oct, 1823*
Preste-Ståndet d, 17 — -—•
Borgare-Ståndet d. 17 — 1—
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Rii-sens Ständers underd. Skrifvelse, i anleda
ning af Kongl. May.ts Nådiga Proposition
om Pension ät framlidne Riks-Rddet,
Herr Grefve Lilj ener ant z’ s Dotter,
Friherrinnan Tornerhjelm.
S. A. K.
tJti en till Riksens Ständers Stats-Utskott, under
den 25 sistlidne Januarii, afiåten Proposition
har E. K. M. gifvit i Nåder tillkänna; att,
sedan hos E. K. M. Friherrinnan Maria Charlotta
Tornerhjelm, Dotter af framlidne f. d. RiksRådet,
Presidenten m. m. Herr Grefve Johan
Liljencrantz, i underdånighet anhållit, att, såsom
obe
-
Underdåniga Skrifvelse/.
635
obemedlad, varda i Nåder förhulpen lill en lifstids-Pension,
E. K. M. ej funnit skäl, att, emot
Pensions - Författningarna, bevilja Friherrinnan,1
som vore gift, någon större eller mindre årlig
Pension, eller ätt vid hennes underdåniga anhållan
fästa annat omedelbart afseende, än det
henne, för hvartdera af de sistförflutne åren, vederfarits,
genom Nådigt anslag af en oafkortad
Gratification af 250 R:dr på extra utgifts-fonden ■
men som E. K. M. funnit Sig, af förekomne bevekande
omständigheter, uppmanad, att ej låta
ensamt härvid bero; på h&r E. K- M., icke allenast
velat i Nåder vända Riksens Ständers uppmärksamhet
derå, ?tt f. d- Riks-Rådet m. m.'
Herr Grefve Liljencrantz, genom ovanliga egenskaper
och det förtroende, sorn dessa tillvnnno
honom, mägtigt influtit på sin samtids Stats-OeJ
conomiska åsigter och förhållanden, samt att han
i hvarje förvaltningsgren röjt sällsynt skicklig,
het och oegennytta, förenade med det varmaste
patriotiska nit, utan E. K. M. har också, under
yttrad Nådig öfvertygelse, att Fadrens förtjenster
skulle säkrast understödja Dottreng bön, i
Nåder föreslagit Riksens Ständer, att St Friherrinnan
Tornerhjelm, född Liljencrantz, anvisa en
årlig Pension till någon- mildring af hennes
bergn i ngs-bekymmer.
Riksens Ständer, som erkänna f, cl. RiksRådet
tn. m. Herr Grefve Liljencrantz’s förtjenster
och den förbindelse, Staten eger, att icke
lemna Dess Dotter bloltstäld för behofven, hafva
altså beslutit, att, ehuru Friherrinnan Tornerhjelm,
såsom varande gift, icke kan anses ega
Bihang till Riks-St. Prot. 10:de Sami. i3i5.
6a6
Underdåniga Skrifvelser'.
någon bestämd rättighet till Pension J bemaldd
Friherrinna likväl må, i anseende till dess Faders
förtjenster, undfå en årlig Pension af a 50
F:dr, hvilken kommer, att å Allmänna Indragnings-Staten
uppföras och; räknad från nästa års
början, till henne anordnas och utgå, så länge
hon befinnes deraf i behof»
Detta få, till svar å E. K. M:ts Nådiga Proposition,
Riksens Ständer i underdånighet med'-  dela; och JRiksens Ständer framhärda etc.
N:o 233:
[Uppl, oi godk. hos Ridd, o. Ad. di ijj Oct.1 1823J
Preste-Ståndet d. 17 — —•
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
beviljad Pension för Directeuren J. D.
hofving.
S. A.T K.
Riksens Ständer har anmäldt blifvit, att Directeuren
Johan Daniel Löfving, hvilken icke
allenast tillvägabragt väsendtliga förbättringar i
jerngjuteri-konsten och förnämligast i gjutningen
af Ammunitions-persedlar, utan också uppfunnit
af jern-malm-sorter en blandning, hvarigenom
jernet erhåller den seghet, som fö| dess
XJnderdlnlgä Skrifvelser.’ 627
användande till lätta Fält-Artillerie-piecer erfordras,
numera och vid 65 års ålder skall sakna
utvägar för sin bergning; Och som Löfving
med sine kunskaper och sin verksamhet betydligen
gagnat Fäderneslandet och, genom ett oegennyttigt
meddelande af sine uppfinningar, gjort
sig förtjent af Nationens erkänsla, hafva Riksens
Ständer alltså, med afseende dessutom på
den mindre förmonliga oeconomiska ställning,
hvaruti han nu vid en högre ålder sig befinner,
funnit skäligt bevilja honom en årlig Pen^
sion af 333! R:dr B:co, som kommer, att på All
männa
Indragnings-Staten uppföras och, att räknad
från nästa års början, till honom, under dess
öfriga lifstid, anordnas och utbetalas.
Detta beslut hafva hos E. K. M. Riksens
Ständer skolat i underdånighet anmäla; Och
Riksens Ständer framhärda etc.
628 Underdåniga. Skrifvelse/.
N:o 234.
.Uppl. b. godt. hos Ridd. o.' Ad. di 1 £ Oct. i 823^
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet ■ d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, med
hemställan om nedsättning i terminen f ör
Civile Embets- och Tjenstemäns rätt, att
taga afsked med bibehållande af deras
LÖne-förmån er.
v S. A. K.
H os Riksens Ständer har motion blifvit vackt
om angelägenheten deraf, att Civile Embets- och
Tjenstemän berättigas, att, vid en lägre ålder, än
den Författningarne nu bestämma, taga afsked
ur Rikets tjenst med Löne-vilkorens oafkortade
■bibehållande, på det de, förr än den ålderdom
och svaghet inträffa, då i allmänhet de blifva, ej
allenast otjenlige att verka, utan också ofta skad»
lige, genom förment arbets-förmåga, må, efter
'värf, fulländade med heder, komma i åtnjutande
af ett välförtjent lugn; Och som Riksens
Ständer godkänna de grunder, på hvilka förenämnde
motion blifvit bygd; så få hos E. K.
]M. Riksens Ständer i underdånighet hemställa,
att terminen för Civile Embets- och Tjenstemäns
rätt, att taga afsked, med bibehållande af
sine Löne-förmåner oafkortade, måtte nedsättas
från 70 till 65 åra ålder, då, efter vid pass 40
Undérddniga Skrifvelser. 629
års tjenstgöring, deras sjuklighet eller försvaga*
de
styrkes; hörandes de sålunda afskedstagande Em«
bets- och Tjenstemännens Löner, såsom Pensioner,
å Allmänna Indragnings-Staten uppföras.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 235 .
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 15 Oct. 182 3f
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 —-' —
Bonde-Ståndet d. 17 —■ —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upphäfvandet af Stadgandet uti
3 mom. 46 §. af Kongl. Förordningen om
Skogar ne i Riket den 1 Augusti i8o5.
S. A- K;
Vm öfverläggning, i anledning af väckt fråga
om ett förtydligande af 3 mom. uti 46 §. af E.
K. M:ts Nådiga Förordning om Skogarne i Riket
den 1 Augusti 1805, hvarigenom stadgas
böter och ansvar för den, som idkar handel med
täljda eller klufna bräder eller sådana till Staden
införer, hafva Riksens Ständer, ehuru de
väl insett, att detta stadgande haft för afsigt, att,
till Skogarnes ya^d, fotekoigiaa £et ett stoije
Under ddnlgU Skrifvelser.
antal stockat1 skulle sagas, än det, som vid skattlagda
Sågverk varit påräknadt, likväl funnit detsamma
icke vara förenligt med de af Riksens
Ständer antagne grundsatser för en loflig Industries
friare utveckling och rättigheten för hvar
och en, att, utan tvångsband och på sätt han
för sig lämpligast finner, använda sin välfångna
egendom; Och få Riksens Ständer fördenskull
hos E. K. M. destoheldre underdånigst anhålla^
det E. K. M. täcktes, med upphäfvande af det
åberopade momentet i högstberörde Förordning,
i Nåder stadga och kungöra, att äfven täljda
eller klufna bräder skola hädanefter få till afsalu
i Städerne införas, som Riksens Ständer
anse införsel af eller handel med en, i öfrigt
tillåten, vara icke kunna, genom varans olika
tillverknings-sätt, blifva en straffvärd handling
eller böra föranleda till ett förbud, som i allt
fall ganska ofullständigt uppfyller den dermed
åsyftade controll.
fUksens Ständer framhärda etc»
Underdåniga Skrif v elser.
631
N:o 236.
Uppl. 0. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 17 Oct. 1823.
Preste-Ståndet d. ao — —
Borgare-Ståndet d. ao —■ —
Bonde-Ståndet d. 8 3 — —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Proposition
om Stats- JKerkets tillstånd och behof,
i hvad densamma ror er Riks-Statens
Andra Hufvud- Titel.
S. A. K.
. *
Riksens Ständer hafva; b! väl i anledning af
hvad uti E. K. Mits till deras Stats-Utskott i
Nåder aflåtne Proposition om Stats-Werkets tillstånd
och behof, samt i E. K. M:ts och Rikets
Stats-Contoirs vid denna Nådiga Proposition fogade
underdåniga Berättelse uti ämnet är vordet
framstäldt, i afseende på Riks-Statens Andra
Hufvud-Titel, hvarunder Civile och Eandt-Staterne
förekomma, sorn Sfven efter öfvervägande
af frågor, rörande samma Hufvud-Titel, och
hvilka, dels genom E. K. M:ts särskilda Nådiga
remisser, dels ock, på grund af framställningar
inom Riks-Stånden, blifvit öfverlemnade till
Stats-Uiskottets handläggning, vidtagit följande
Beslut, som Riksens Ständer härmed få hos E.
K. M. t underdånighet anmäla:
i:ol Sedan E. K. M., uti Nådigt Bref till
Stats-Contoiret af den 37 October 1820, förord
-
032
Underdåniga Skrifvelser.
nät: att, elen 4 Julii följande året, en nv HofBätt
öfver Skåne och Blekinge skulle i Christianstad
inrättas* hvilken lomme, att bestå af en
President, 2:ne Hof-Rätts-Råd samt 4 Asses»*
sorer, och hvarvid, till nödig Betjening, en Secreterare,
en Advocat-Fiscal, aine Fiscaler, 3ine
Notarier, 1 Actuarie, 3:ne Cancellister, » Waktmästare
och s:ne Hof-Rätts-Poster borde anställas;
att till desse Embets- och Tjenstemän
samt Betjente enahanda löne-belopp, som deras
vederlikar vid E. K. M:ts och Rikets Götha
Hof-Rätt uppbära, skulle utbetalas, likväl med
de undantag, att Actuariens lön komme, att fastställas
till lika numeraire, med hvad en sådan
Tjensteman uti E. K. M:ts och Rikets Svea
Hof-Rätt bestås, och Eiscalerne åter borde hvardera
aflönas, i likhet med Notarierne i Götha
Hof-Rätt, men de a:ne yngste Notarierne i den
nya Hof-Rätten åtnjuta de för Hof-Rätts-Fiscaler
förrut anslagne löne-vilkor; och att Tjus-,
penningar, i öfverensstämmelse med hvad Författningarna
stadgaskulle Hof-Rättens X>edamöter
och Betjening tilldelas, samt Expensmedel
för Hof-Rätten, efter behof, utgå; så har
E. K. M. i Nåder föreslagit, alt de för HofRätten
öfver Skåne och Blekinge erforderlige
utgifter, som, enligt upprättad och af E- K* M.
i Nåder fastställd Stat, årligen uppgå till 11,389
R:dr 44 sk, 10 rist., derunder begripne 1254
Tunnor Spannemål samt 333 Ridr 16 sk. Hushyremedel,
och hvilka, jemte hvad sorn erfordrats
till Skrifmaterxaliers uppköp och till expenser,
hittills, jemnlikt föreskriften uti E. K.. M--ts Nådiga
Bref den g H9v§ffk§£, 1820, blifvit be
-
IJrulerdäniga Skrif veisel;. 633
stridde af Andra Hiifvud-Titelns besparingar,
matie hädanefter pä Ordinarie Stat uppföras}
Och som Riksens Ständer funnit skäligt hevi >j»
det af E. K.. M. i förrberörde matto äskade anslag
til! aflöning för den nya Hof-Rättens Embets-
Tjenstemanna- och Waktbetjente-Personal,
samt till 11 yres-ersättningar och öfrige med HofRätlens
organisation förenade utgifter; sä kominer
sädant vid den blifvande Stats-regleringen
att iagttaget varda.
2:0. I anledning af E. K. Mits Nådiga
framställning, att nödiga medel å Nedre Justitite-Revisions-Expeditionens
Stat måtte anvisas,
till nya Löner för 2tne Protocolls-Secreterare,
a:ne Cancellister och en Secreterare hos Justitiae-Cancelleren,
hvilka Löner Riksens Ständer,
enligt deras underdåniga Skrifvelse den 13 Junii
1818, angående Riks-Statens Andra Hufvud-Titels
reglering, ansett böra af samma Hufvud-Titels
först blifvande besparings-medel utbetalas,
hafva Riksens Ständer, som inhemtat,
att den på deras pröfning nu beroende reglering
af de administrativa Werken icke föranleder
till minskning i göromålen och personalen
inom Justitias-Eördelningen af E, K. M:ts Cancellie,
desto hellre velat bifalla uppförande på
Stat af förenämnde 2:ne Protocolls-Secreterare
och 2:ne Cancellist-Löner, uppgående tillsammans
lill 1785 R:dr 16 sk., derunder inbegripne
198 Tunnor Spannernål, som en sådan tillökning
i Justitiae-Revisionens Tjenstemanna-per—
sonal, redan vid 1817 och 1818 årens Urtima
Riksdag, blifvit af Riksens Ständer, efter pröfning
af beliofvet, medgifyen; roen hvad angar
^34
Underdåniga Skrifvelser.
det yrkade löne-anslaget för en Secreterare vid
Justinaa - Cancellers-Embetet, så anse Riksens
Ständer detsamma icke vara af lika nödvändighet,
helst Justitiae-Cancelleren, ända intill sisth
R iksdag, ej anmält behof af annat biträde, än
den Cancellist, som till tjenstgöring hos honom
är anställd, Och ifrågavarande Secreterare-tjenst,
ehuru sedermera tillsatt, nu åter en längre tid
varit vacant; Och lärer E. K. M. täckas, derest
Secreterare-beställningen vid Justitias-Cancellers-'
Embetet icke anses kunna indragas, i Nåder
anvisa aflöningen, att utgå af Andra Hufvud.
Titelns besparingar.
3:0. Efter det E. K. M., dels genom Nådigt
Bref af den 3 Augusti i8>g, på anförde
skäl, förordnat, att Norra och Södra Helsingelands
Domsagor skulle, efter den delning, vederbörande
föreslagit, utgöra 3tne Domsagor, under
namn af Norra, Wästra och Södra Helsingelands
Domsagor, samt att den blifvande Hä«
xadshöfdingen i Helsingelands Wästra Domsaga
borde åtnjuta en extra Lön af 75 R:dr i Contant
och 10 R:dr i Bostallspenningar årligen,
men deremot det dittills bestådda arfvode för
en särskild Brottmåls-Domare i Helsingeland
indragas, dels ock, under den 1 Maji samma år,
beslutit, att Wästerbottens Domsaga skulle klyfvas
i arne, samt vidare, uti Nådigt Bref af den
31 påföljde December, stadgat: att 2:ne extra Lö.
ner af 75 R:dr hvardera, borde disponeras till
Häradshöfdingarne i dessa arne Domsagor; alt
förre Innehafvaren af Wästerbottens Domsaga,
Häradshöfdingen Furtenbach, under sin återstående
tjenstetid, skulle, wied bibehållande af Ha:
Underdänlga Skrifvelser. f>35
radshöfdinge-Lönen och Boställspenningarnej ut*
öfva Domare-Embetet _öfver Arfvidsjaurs, Arjeploug*,
Lycksele och Åsele Lappmarker , saint
att, da bemälde Häradshöfding från tjensten afgår,
den af honom innehafde Lön komme att
till Stats-Werket indragas; så har E. K. M. nu
äskat uppförande på Stat af Löner och Boställspenningar
för ofvanomförmälde nya Häradshöfdinge-tjenster;
Och som E. K. M. i Nåder funnit
en klyfning af ifrågavarande Domsagor vara nödvändig,
samt föga ökade kostnader derigenom
tillskyndas Staten, enar deremot eljest oundvikeliga
utgifter till Brottmåls-Domare nu kunna
besparas; alltså och då den ifrågaställde aflöningen
öfverensstämmer med hvad som i allmän-"
het bestås Tjenstemän af denna egenskap, hafva
Riksens Ständer godtfunnit, att på ordinarie
Stat, under 2:dra Hufvud-Titeln, utöfver hvad
derå förrut är upptaget, anslå, för en Häradshöfding
i Helsingeland 75 R:dr i lön och 10
E;dr i Boställspenningar, samt enahanda belopp
för en Häradshöfding i Wästerbotten, hvarförutan
på allmänna Indragnings-Staten kommer
att uppföras Lön och Boställspenningar för en
Häradshöfding med 85 R:dr, att, vid Härads-^
höfdingen Furtcnbachs afgång, indragas.
4:0. E. K. M. har jemväl i Nåder yrkat?
alt de till Hof-Cancellers-Embetets disposition
hittills af aldra Hufvud-Titelns besparingar utbetaldte
årliga arfvoden till personer, som, efter
särskilde Nådiga Förordnanden och i följd af
Kongl. Brefvet den 2a Maji 1819, blifvit antagne,
att, i egenskap af Hof-Cancellers-Embebetets
Ombud vid Boktryckerierne uti Lands
-
636
Underdåniga Skrifvelser.
orterne, vaka Öfver Tryckfrihets-Förordningens
efterlefnad, och hland hvilka i sådant afseende
23 uppburit 50 R:dr och 3:ne åter 66 R:dr 32
sk. hvardera, eller tillsammans 1350 R:dr, hädanefter
måtte på ordinarie Stat upptagas; Och
som desse arfvoden äro föränderlige, hafva Riksens
Ständer ansett mindre lämpligt, att något
ordinarie Stats-anslag dertill bevilja; hvaremot
Riksens Ständer låta nödige medel i berörde ändamål
på Allmänna Indragnings-Staten anvisa.
5:0. Uti E. K. M:ts högstberörde Nådiga
Proposition, har den framställning blifvit gjord,
att anslags-summan på Kongl. Sundhets-Collegii
Stat måtte ökas med 1112 R:dr årligen, till underhållskostnad
för 12 Barnmorske - .Lärlingar;
hvarjemte i Stats-Contoirets ofvanåberopade önderdåniga
Berättelse är vordet anmäldt, att nämnde
Stat skulle fordra reglering, i följd af Kongl.
Brefvet den 8 December 1821, samt att, enligt
hvad E. K. M:ts förnyade Nådiga Instruction
för Provincial-Läkare i Riket af den 13 Junii
3822 innehåller, anslaget till döde kroppars besigtning,
borde, från 8:de Hufvud-Titeln, till den
atdra öfverllyttas, och i mån af behofvet förhöjas.
Hvad angår det af E. K. M. i Nåder äskade
anslag af 1112 R:dr för 12 BarnmorskeLärlingars
underhåll; så hafva Riksens Ständer,
med afseende på nyttan af Barnförlossnings-kunskapens
spridande samt på angelägenheten deraf,
att verkligt skickliga Barnmorskor blifva i
Landsorterne att tillgå, funnit skäligt bifalla, att
detta anslag må på Medicinal-Sta ten uppföras,
likväl med vilkor, att, vid Lärlingars antagande,
TJnderddniga Skrifvelser.
637
synnerligt afseende måtte göras på dem, som af
menigheter på Landet blifva Läro-Inrättningen
tillsända, emedan det är att förmoda, att dessa
skola, efter återkomsten till sin hemort, snarare
och med mera tillförsigt tillitas, än andra för
orten främmande personer, ehuru möjligen egande
fullkomlig skicklighet.
I afseende åter på regleringen af SundhetsCollegii
Stat, hafva Riksens Ständer inhemtat, att
denna Stat, sedan E. K. M,, i anledning af hema
Ide Collegii underdåniga hemställan, uti Nådigt
Bref af den 8 December 1821, förordnat,
att tvenne Assessors-Löner skulle, vid inträffande
ledighet, indragas och användas till förbättring
af å t sk i 11 i ge Collegii Tjenstemäns och Betjentes
Lönevikor, icke blifvit, till dess totala
belopp, hvarken ökad eller minskad, men så vida
förändrad, att, i stället för 6, endast 4 AssessorsLöner
hädanefter bestås, och att deremot följande
erhålla tillökning i deras förra Löner, nemligen
Ombudsmannen med 100 R:dr, derunder
inbegripne 55 Tunnor Spannemål, Actuarien
med 74 R:dr 38 sk. 5 rtst., med 8 T:r Spannemål,
och Waktbetjeningen tillsammans med 206
Rvdr 3a sk. med 28 T:r Spannemål; hvarjemte
en ny Cancellist-Lön tillkommit, utgörande 226
B:dr 32 sk., derunder begripne 25 T:r Spannemål;
Och vilja Riksens Ständer medgifva, att,'
hvad E. K. M. sålunda i Nåder beslutit må vid
Stats-regleringen iagttagas.
Beträffande för öfrigt det för döda kroppars
besigtning bestämda anslags öfverflyttning från
8:de till 2:dra Hufvud-Tiieln, så hafva Riksens
Ständer, med Rifall härtill, jemväl ansett detta
638 Underdåniga Skrifvelser.
anslags belopp, 300 R:dr, vara för ändamålet alldeles
otillräckligt; Och låta Riksens Ständer allt»
sä, för nämnde behof, pä Stat anvisa 3000 R:dr.
6:0. Af förekomne anledningar, hafva Riksens
Ständer dessutom funnit för godt, att, rörande
Mediclnal-Staten, förordna på sätt, som
följer, nemligen:
a) Det vid 1809 och l8ro årens Riksdag
beviljade anslag, 5000 R:dr, till Stipendier för sådane
ynglingar, som ämnade blifva Prester, men
tillika ville förskaffa sig nödige insigter uti Läicare-Wetenskapen
och Chirurgien, kommer att
hädanefter minskas till socio R:dr.
b) Då tillfälle till Läkare-biträde nu mera
icke torde böra saknas, sedan Bataillons-Läkare
vid alla Regementen blifvit anställde, och, enligt
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse af
deri fl7 sisth Augusti, Löne-anslag beviljats för
ytterligare Provincial-Läkare uti flere Län, hafva
Riksens Ständer funnit, att de åt 8 Medhjelpare
för Provincial-Medici, vid hvarjehanda
tillfälliga förrättningar, hittills bestådde Löner,
tillsammans utgörande 62a R:dr 10 sk. 8 rest.,
med derunder beräknade 64 Tunnor Spannemal,
desto heldre böra indragas, som, i Riksens Ständers
tanka, de för Medicinal-VVerket i öfrigt anslagne
medel äfven böra lemna tillgång för den
mindre betydliga utgift, som kan komma i fråga
vid de tillfällen, då en Provincial-Läkare behof,
ver biträde vid Läkarevården.
c) Beträffande de på Medicinal-Staten förslagsvis
och emot redovisning uppförde 8000
R:dr, till kostnader vid farsoters och smittosamma
sjukdomars hämmande samt till frie Medi
-
Underdåniga, Skrifve!ser' 639
Eamcntef för fattige sjuke, hvarunder tillika begripas
nödige utgifter till Curhuset i Wadstena
samt hvad förrut särskildt varit bestådt till Ambulatoriske
Curhus i Provinserne; sa, emedan
Wadstena Curhus bör kunna underhållas af den
i Östergöthlands Län inflytande Curhus-afgiften,
och hvad i lika afseende inflyter i de öfriga Länen
jemväl torde förslå, till fyllande af behofven
vid de Ambulatoriske Curhusen, hafva Riksens
Ständer ansett detta Stats-anslag böra med
2000 R:dr förminskas och således hädanefter utr
gå med endast 6000 R:dr.
d) Sedan särskildt anslag numera är vordet
beviljadt för Veterinaire-Inrättningen och
Medicinal-Staten erhållit en efter närvarande
förhållanden lämpad reglering, hafva Riksens
Ständer äfvenledes beslutit, att af de, enligt deras
underdåniga Skrifvelse den 14 April 1810,
för Medicinal-Werket anslagne och till E. K.'
M:ts Nådiga disposition ställde 10,000 K:dr böra
indragas, ej allenast de 339* R:dr 13 sk. 4 r:st.,
som af berörde medel finnas odisponerade, ulan
äfven de på samma anslag anviste 266 R:dr 3a
sk., hvilka, jemnlikt E. K. M:ts Nådiga Bref
den si October 1818, blifvit Assessoren i Kgl.
Sundhets-Collegium, Doctor Carlander tillagde,’
såsom Löne-fyllnad, så langö Assessoren Doctor
Hartman innehar ordinarie Assessors-Lön, efter
gamla Staten, till enahanda belopp; i följd hvaraf
återstående Stats-anBlaget blifver 6411 R:dr
2 sk. 8 r:st. Deremot bör Assessoren Hartman
af Allmänna Indragnings-Staten uppbära dess
innehafvande a66 R:dr 32 sk., och Asses
-
640
Underdåniga Skrivelser.
sorén Carlander sålunda komma i åtnjutande a£
hela ordinarie Assessors-Lönen.
7:0. Hvad angår den af E. K. M. i Nåder
föreslagna ersättning till åtskillige Tjenstemän
i Norrbottens Län, för, genom sista Fredsslutet
med Ryssland förlorade Hemmans-räntor, sorn
under deras indelde Löner varit inbegripne,
anse Riksens Ständer någon särskild åtgärd härvid
icke vara af nöden, emedan berörde Indelningar
äro till fulla beloppet af deras Kronovärde
förut uppförde på Stat och den erfor—
derlige ersättningen utgår af Kronans odisponerade
Hemmans-räntor i orteu; hvilket förhållande)
ehuru ej observeradt vid Förslagets Upprättande
öfver Inkomst-Titlarne, likväl, i anseende
till ersättningens obetydlighet, ej har något
väsendtligt inflytande på den förslagsvis gjorda
inkomst-beräkningeD.
8:0. För Landshöfdingen i Christianstads
Län, har E. K. M. i Nåder äskat Lönefyllnad,
eller skillnaden emellan 2350 R:dr och hvarje
års Markegångs-pris å 500 Tunnor Spannemål.
Riksens Ständer, som härvid inhemtat, att, uti
öfverensstämmelse med deras, vid 1815 års Riksdag,
vidtagne Beslut, att Landshöfdingen i Christianstads
Län skulle försättas i lika Lönevilkor
med dem Landshöfdingen i Blekinge Län innehade,
E. K. M., uti Nådigt Bref af den 19 Julii
1815, förordnat, att berörde Spannemåls-belopp,
hälften Råg och hälften Korn, skulle tills vidare
i penningar utgå, efter Länets Markegång, hafva
för detta ändamål, med iagttagande af en motsvarande
minskning uti Inkomst-beräkningen ,
be
-
XJnderddnlga Siri/v elstri
teslutit, att ifrågavarande 500 T:r Spannemål
hädanefter skola under den anordnade Kronationden
inbegripas; och som något särskildt anslag
härtill icke erfordras, komma alltså förrbe-'
rörde 2250 R:dr att indragas.
g:o. Det af E. K. M. i Nåder omförmälde
behof af Lönefyllnad för Landt-Räntmästaren i
Götheborgs och Bohus Län, hvilken, enligt Stat,
i Lön åtnjuter 80 Tunnor Spannemål, som hittills
icke varit indelde, utan från Magazins-In-'
rättningens förråd utgått, emot ersättning af
Stats-Werket, har jemväl blifvit för framtiden
afhulpit derigenom att, vid förslagets upprättande
öfver Inkomst-Titlarne, nödig tillgång är
vorden afsatt af Stats-Werkets behållna Spannemål.
10:0. Som Riksens Ständer, på satt deras,
under den 25 sisth Martti , aflåtne underd.
Skrifvelse närmare omförmäler, beslutit, att den
Provisoriska Läns - Styrelsen .på Oland skall
med 1824 års utgång upphöra, så följer häraf,
att det uti E. K. M:ts Nådiga Proposition yrkade
löne-anslag för samma Läns-Styrelse icke
erfordras; och böra de 458 T:r Spannemål, som
utgöra berörde Lans-Styrelses aflöning för nästa
år, godtgoras af blifvande öfverskott å StatsWerkets
inkomster.
lisö. Jemte det E. JC. M. i Nåder äskat
Lönefyllnad för Krono-Länsmannen i Degerforss
Socken af Wästerbottens Län, har StatsContoiret,
uti dess underd. Berättelse, anmält, att,
i följd af E. K. Mits, tid efter annan, gifne Nådiga
Förordnanden, flere mindre betydliga förfil
Aa/ig till Riks-St, Prat, lo:äe Sami. 1823. 4 1
642
Underdåniga Skrifveher.
ändringar i afseende på en del Lands-Statef
blifvit vidtagne, dels i så måtto att några Kronooch
Wakt-betjente ytterligare tillkommit-, dels ock
derigenom att andre erhållit Löntillökning, men
att deremot, sedan Residencehus blifvit inköpte
för en del Landshöfdingar, Hushyre-anslag nu
mera besparas, som lemna motsvarande tillgång.
Riksns Ständer hafva i detta ämne inhemtat,
att, sedan, genom Kongl. Brefvet den 18
April 1812, blifvit förordnadt, att de KronoLänsmän,
som ej voro försedde med Boställen,
skulle undfå 40 R:dt, i stället för den mindre
Lön de åtnjutit, och att Länsmännen i Wästerbottens
Län, hvilkas Löner, efter förvandling,
endast uppgingo till 29 R:dr 34 sk., borde försättas
i enahanda Lönevilkor med deras vederlikar,
K. M., under den 17 Januarii 1815, i
Nåder förklarat, så väl att, intill dess lämplige
Boställen för Länsmännen i sistnämnde Län
kunde föreslås, samma Tjenstemän, hvilka hade
indelde Hernrnansräntor i Lön, borde, vid hvarje
års slut, uppbära skilnaden emellan 40 R:dr
i Contant och hvad den indelda Lönen, med
förvandling efter årliga Markegången , utgjort,
hvilken Lönefyllnad skulle anordnas och utbetalas
af besparingarne på Riks-Statens Andra
Hufvud-Titel, som äfven att den uti Degerforss
Socken anställde Länsman, hvilken dittills tjent
utan Lön, borde af samma Hufvud-Titels Besparingar
få, såsom Lön, uppbära 40 R:dr årligen;
hvarefter E- K. M., uti Nådigt Bref af
den 22 September 1818, föreskrifvit, att bemälde
Länsman skulle, från sistnämnde års början,
af 2:dra Hufvud-Titelns besparingar tillgodo
-
Underdåniga Skrifvelser'.
643
njuta enahanda Lön-tillökning, som vid 1815
års Riksdag blifvit de öfrige Länsmännen tillagd}
i öfverensstämmelse med hvilken Nådiga
föreskrift, han äfven sedermera åtnjutit 70
R:dr årligen, ined derunder beräknade 7 T:r
Spannemål.
Vid detta förhållande och enär en dylik
aflöning, som till sin egenskap är beständig, bör
tillhöra ordinarie Staten och icke af tillfälliga
Besparingar bero, hafva Riksens Ständer velat
bifalla uppförande på Andra Hufvud-Titelns
Stat af Lön för en Länsman i Degerforss med
70 R:dr contant och derunder begripne 7 Tunnor
Spannemål, samt af den Lönefyllnad, som
i förrberörde måtto blifvit de öfrige 7' Länsmännen
i Wästerbottens Län beviljad, utgörande
tillsammans 353 R:dr 16 sk. 2 r:st., hvilket
senare anslag likväl kommer att förminskas
och besparas i den mon Boställen kunna
blifva dem tilldelade.
För Öfrigt hafva Riksens Ständer,-_efter
granskning af samtlige Lands-Staterne, öfver åtskilliga
utgifter, hvilka hittills varit bestridde
af 2:dra Hufvud-Titelns besparingar, beslutil i
följande ordning, nemligen:
a) Sedan E. K. M., enligt Nådigt Bref af
den 21 November 1821, bifallit Dess Befallningsliafvandes
i Kronobergs Län underd. hemställan,
att Lön för en Waktknekt vid Slottshäktet
i nämnde Län finge utbetalas, till lika
belopp med hvad Fångknektar i allmänhet bestås,
samt, under den 21 Maji sistl. år, i Nåder
tillåtit, att, vid Linköpings Länshäkte ätne
Waktknektar ytterligare kunde få antagas, emot
644
Underdåniga SkrifvelseK
ett arfvode af 5 R:dr 16 sk. i månaden för
hvardera; så låta Riksens Ständer å Ordinarie
Stat upptaga Löner för en Waktknekt vid
Slottshäktet i Kronobergs och för 2:ne Wakt--  knektar vid det uti Östergöthlands Län, till enahanda
belopp, som de vid samma häkten förut
varande Waktkarlar åtnjuta, eller 58 R:dr
16 sk., nied derunder begripne 6 Tunnor Spannemål
för hvardera.
b) Enligt E. K. M:ts Nådiga Bref af den'
5 Augusti 1817 och den 24 November 1818,
hafva i Walla Tingslag af Wadsbo Härad samt
i Barne, Gudhems och Kinne Härader, alla belägne
uti Skaraborgs Län, Krono-Länsmän blifvit
anställde, hvilka, i brist a£ Boställen, hittills uppburit
en årlig Lön af 40 R:dr; äfvensom, i följd
af E» K. M:ts Nådiga Förordnande den 30 November
1819, ett särskildt Länsmans-District är
vordet inrättadt för Östersunds Stad samt Brunflo
och Marieby Socknar uti Jemtlands Län,
med en Extra Lön till nyssberörde belopp; och
komma dessa 5 Länsmans-Löner äfvenledes att
för framtiden å Stat uppföras.
c) Som E. K. M., under den 10 Juri ii
1817, i Nåder förklarat, att uti Jönköpings Län,
efter aflidne Lands-Gevaldigern Ahlström, som,
på Länets Indragnings-Stat, i lifstiden årligen
åtnjutit 50 R:dr indeld Lön och 10 R:dr contant,
en Enspännare, utom den i samma Län
förut tjenstgörande, ytterligare skulle få anta-'
gas, hvilken komme att uppbära lika Lön med
hvad för den sistnämnde och Cancellie-Wakt»
mästaren blifvit anslaget, eller 70 R:dr, med
derunder begripna 7 Tunnor Spannemål; så
Underdåniga Skrifvelsert
hafva Riksens Ständer för denna Lön beviljat
anslag på ordinarie Stat.
d) Så väl af den anledning, att E. K. M.’,
uppå särskild underd. anmälan, uti Nådigt Bref
af den si November 1821, bifallit, att en lön
af 16 R:dr om året för en Skarprättare uti Kronobergs
Län finge bestås, som äfven med afseende
derå, att, enär, i de 8 Län, der någon
Skarprättare icke är anställd, en sådan person,
vid förefallande exsecutioner, mast från andra
Län requireras, ej allenast Stats-Werket fått vidkännas
dryg kostnad till skjuts och tractamente,
ofta öfverstigande nämnde lönebelopp, utan äfven
uppehåll i exsecutionen förorsakats, hafva
Riksens Ständer funnit skäligt anslå en Skarprättare-Lön
ä 16 R:dr för hvarje Län, der Skarprättare
saknas, eller inalles 8 sådane Lonér, med
en summa af 128 R:drj hvarjemte, och på det
en billig likhet i denna aflöning måtte vinnas,
Riksens Ständer velat till enahanda belopp förhöja
Skarprättare-Lönerne uti de öfrige Länen,
med undantag af Gefleborgs Län, hvarest 12
R:dr indeld Lön bestås; Och sorn till denna
Lönförhöjning erfordras 57 R:dr, kammer alltså
hela det tillökta anslaget att utgöra 185 R:dr.
e) Slutligen hafva Riksens Ständer anvisat
nödige medel å Stat, till godtgörande dels af
j 3 3 R:dr 16 sk., hvarmed, enligt Kongl. Brefvet
den 28 Julii 1813, den, till Hushyra för
Landshöfdi nge-Embetets i Kronobergs Län Embetsrum,
förrut å Stat uppförde Summa, 1Ö6
B:dr 32 sk., blifvit tillökt, och dels af 25 B,dr,
som E. K. M.. under den x6 Januarii »822, utöfver
redan å Stat bestådde 25 R:dr till hyra
646
Underdåniga Skrifvelser>
för de till Provins- Landtmäteri-Contoiret uti
Stora Kopparbergs Län upplåtne rum, i Nåder
beviljat fur samma ändamål.
Deremot komma följande på Staten uppförde
utgifter, som nu mera icke ega rum, att
.derifrån uteslutas, nemligen:
a) De för en Färjekarl vid Elf-Karleby
bestådde a Tunnor Krono-Tionde-Spannemål ,
hvilka, sedan bro blifvit öfver Alfven uppförd,
enligt E. K. M-.ts Nådiga Bref den 33 April
182a, skola indragas.
b) Hushyres-anslag, som icke vidare erfordras,
sedan Landshöfdinge Residencehus blifvit
inköpte.
i Gottlands Län ----- 333: 16. —.
Blekinge Län ----- 383: 16. —•
Christianstads Län - - - - 166: 32. —
Wermlands Län - - - - 470: — —<■
Westerbottens Län - - - 200: — —
samt uti Södermanlands Län - 250: — —•
Och få Biksens Ständer, i afseende på sistnämnde
anslag, i underdånighet upplysa, att, ehuru
Kongl: Maj:t, under den 6 Julii 1815, i
Nåder förordnat, att detta belopp årligen skulle
samlas till fond för reparationers bestridande å
det till Landshöfdinge-Residence inköpte hus i
Nyköping, Riksens Ständer likväl ansett indragningen
böra ega rum, enär, enligt Författningarne,
de, sorn bebo Kronans Hus, hafva den
skyldighet sig ålagd, att' bekosta smärre reparationer,
samt dessutom på Biks-Siatens 8:de Hufvud-Titel
medel äro anviste till underhåll af
Kronans hus och byggnader i Landsorterne,
Underdåniga Skrifvelser. 647
c) Det, enligt 7£ongl. Brefvet den 19 Au.
gusti 1818, till Hushyra för .Landtmäteri Contoiret
i Calmar, bestådde anslag af 60 R:dr, hvil-i
ket numera icke erfordras, sedan uti Fortifications-huset
i nämnde Stad nödige rum för detta
Contoir blifvit inredde; och
d) Slutligen de 500 R:dr, som varit anslagne
för en öfver Sillfisket i Götheborgs och
Bohus Län tillförordnad Intendent, hvars befattning,
såsom numera öfverflödig, enligt E. K.
M:ts Nådiga Förordnande den 23 Maji 1821,
kommer att indragas, äfvensom de 28 sk., hvilka
varit åboerne å Krono-Hemmanet Hagatillagde
för liden skada af. vattuflöde.
Beträffande åter 3 Planterings-Hag-Waktare-Löner,
uppförde på Olands Läns-Stat, med
tillsammans 250 R;dr, så, emedan de tjenster,
hvarför dessa Löner blifvit anslagne, numera,
efter verkställd delning af Olands utmarker, äro
öfverflödige, låta Riksens Ständer öfverflytta samma
Löner från Andra Hufvud-Titeln till Allmänna
Indragnings-Staten, för att, vid nuvarande
innehafvares afgång, indragas.
12:0. I afseende på den, uti E. K. M:fs
Nådiga Proposition omförmälde tillökning i
Post-Werkets Lönings Stat, hafva Riksens Ständer
inhemtat, att, sedan vid sista Riksdag, och
uppå erhållen Nådig Remiss af åtskilliga Handlingar,
rörande samma ämne, Riksens Ständer, i
underdånig Skrifvelse af den 2g Maji 1818,
med förklarande, att, sorn Stats-regleringen, före
Remissens ankomst, var fulländad och den Summa
uppgifven, hvilken, i följd deraf, för StatsWerkets
behof, skulle af Allmänna Bevillnin
-
648 Underdånigt! Skrifvelset\
gen utgå, Riksens Ständer alltså ej kunde å
Stat uppföra den begärde tillökningen i Post-.
Werkets I,Öne-anslag, till £. K. M:ts Nådiga åtgärd
öfverlemnat, att af besparingar under Andra
Hufvud-Titeln eller Allmänna IndragningsStaten
låta bestrida den ökade utgift som härtill
erfordrades, intilldess densamma, vid påföljande
Riksdag, kunde blifva å Stat appförd; Så
har, af denna anledning, E. K. M., enligt Nådigt
Bref af den 23 Januarii 181g, dels beslutit
följande förändringar och tillökningar uti
Post-Staten, nemligen:
Vid Stockkolms Post-Contoir:
Tönförhöjning för en Waktmästare vid Post»
Kammar-Contoiret, från 60 till 105 R:dr, med
derunder belöpande 11 Tunnor Spannemål; för
4 Brefdragare, från 33 Rulr 16 sk. till 58 R:dr
16 sk., med derunder beräknade 6 Tunnor Span»
uemål hvardera; och för en Fribrefs-Skrifvare
66 R:dr 33 sk., utan Spannemåls-beräkning,
Hvetlanda Post-Contoir}
iiönförbättring för Postmästaren, från 50
R:dr till 77 R:dr 37 sk. 4 rst., med derunder
gripne 8 T:r Spannemål; oberäknadt 6 R:dr i
Contoirs-Expenser.
Hernösands Post-Contoir:
Förhöjning i den åt Post-Inspectoren bestådda
Skrifvare-hjelp, från 13 Rulr 36 sk., tili
31 R:dr 5 sk. 4 rst., med derunder belöpande
3 T:r Spannemål. ’
Vrider dåni ga Skrifvelser.
6.19
Fahlu Post-Contoir:
Nytt anslag af Skrifvare-hjelp för Post-Inspectoren,
till enahanda belopp, sorn för den
sistnämnde, eller 31 R:dr 5 sk, 4 rst., med derunder
beräknade 3 Tunnor Spannemål.
Haparanda Post-Contoir.■
Hushyra 13 R:dr 16 sk.
Postillonerne.-
Lönförhöjning för en, fran 34 R:dr till 79
R:dr 16 sk., med derunder begripne 8 T:r
Spannemål;
för 2 från 30 R:dr till 70 R:dr med 7 Tunnor
- 1 •— 28 16 •— 66: 5. 4 —• 7 d:o.
-1 — 25'—■ —■ 58:16 — 6 d:o.
- 13 —• 24 •— •—-56: —• 6 d:o.
- 1 —■ 22 ■—• — 51:16 — 5 d:o.
- 6 — 14-3* — 34:10.8 — 3 d:o.
- 1 •— 12 — —'28: —• — 3 d:°.
-9 — 9 — — 21: ■—• —■ 2 d:o.
dels, enär åtskillige Post-Werkets utgifter, såä
som de för Tyska Correspondencen öfver Danmark,
med flere, bestriddes utom Stat, medelst
afskrifning å Intraderne, samt endast inom Colutnnen
i Staten vore observerade, i Nåder förordnat,
att med ofvanberörde Löntillökningar,
intill den blifvande Stats-regleringen, skulle på
lika sätt förhållas; Likväl borde förhöjningen ä
den Post-Inspectoren i Hernösand med 13 R;dr
16 sk. å Allmänna Indragnings-Staten beslådde
Skrifvare-hjelp uppföras a samma Stat, äfvensom
650
Underdåniga Skrifvtlser.
de till indragning stälde 150 R:dr, hvilka Postförvaltaren
i Götheborg, Ofverste-JLieutenanten
Cederfeldt, enligt Kongl. Brefvet den 30 April
1817, eger, att för sin tjenstetid behålla, skulle
å Staten qvarstå, till bestridande, medelst afdrag
å Post-intraderne, intilldess detta belopp, kunde
blifva på Allmänna Indragnings-Staten uppfördt,
dels ock i Nåder bifallit, att i stället förde 426
R:dr, 32 sk., med derunder begripne 47 Tunnor
Spännemål, som varit anslagne till Ofver-PostDirecteurens
Skrifvare-hjeip och emellan en
Cancellist och en Copist vid hans Cancellie fördelats,
2tne löner, till lika belopp med hvad
Kammar-Skrifvare bestås, eller hvardera 226
R:dr 32 sk.} med derunder beräknade 25 Tunnor
Spannemål, skulle för 2tne Personer vid
Öfver-Post-Directeurens Cancellie, som borde benämnas
Cancellister, på Stat uppföras, hvarigenom
uppkomme en tillökning af 26 Rjdr 32 sk.,
med 3 Ttr Spannemål.
Och som E. K. M., efter vederbörandes
hörande, i Nåder funnit ofvanomförmälde förändringar
och tillökningar uti Post-Werkets aflöning
vara af behofvet påkallade, hafva Riksens
Ständer alltså velat medgifva, att desamma
må på Stat upptagne varda.
13:0. E. K. M. har, till Riksens Ständers
afgörande, i Nåder öfverlemnat Dess och Rikets
Kammar-Rätts underdåniga framställning om billigheten
deraf, att de Karnmar-Rätts-Råd, hvilka
icke innehafva Råds-Löner på Stat, måtte, på
anförde grunder, af Lönförhöjning, till enahan-i
da belopp, komma i åtnjutande.
Under Janiga Skrif reiser
-
Riksens Ständer, som, vid sistförflutne Riksdag,
i anledning af E. K. M:ts Nådiga Remiss
uppå Presidentens i Kammar-Rätten underdåniga
hemställan, att 3:ne Assrssors-Loner måtte varda
förhöjde till Kammar-Rätts-Råds-Löner och i
sådan egenskap uti Staten uppföras, underdånigst
förklarade, att de, under afbidan af der. önskade
allmänna reglering af Embeten och Tjenster, icke
kunnat å denna ansökning göra afseende, enar
detta Werk, vid 1815 års Riksmöte, åtnjutit
lika Lönförhöjning med andra Civil-Statens penninge-löntagande
Embets- och Tjenstemän, finna
sig af enahanda skäl, ej heller nu kunna bifalla
ifrågaställde partiella Lönreglering, helst StatsWerkets
tillgångar dessutom icke medgifva den
ökade utgift, som i sådant ändamål skulle erfordras.
14:0. Likaledes har E. IC. M. i Nåder lemnat
Riksens Ständer del af Dess Befallningshafvandes
uti Jemtlands Län underdåniga anhållan
om Löntillökning för Lands-Secreteraren
och Lands-Kamereraren i berörde Län, af hvilka
för närvarande den förre eger i årlig Lön
233 R:dr 16 sk. och den senare 266 R;dr
32 sk.
Och som Lands-Secreterarens och LandsKamererarens
i Jemtlands Län aflöningssätt är
grundadt på den af Riksens Ständer, vid 18 to
års Urtima Riksdag, godkände reglering af-LänsStaten,
uti hvilken reglering någon rubbning ej
synes böra ega rum, hafva Riksens Ständer alltså,
i öfverensstämmelse med deras, vid senaste
Riksmöte, afgifne yttrande öfver ett då uti samina
ämne framslälldt förslag, icke funnit skäl,
Underdåniga Skrifvelsefl
att någon förändring eller tillökning i bemälde
Tjensteraäns Lönevilkor bifalla.
15:0. Uti E. K. Mits Nådiga Proposition
har blifvit föreslaget, att Actuarien, Cancellisterne
och Waktbetjeningen i E. K. M:ts och
Rikets Götha Hof-Rätt, hvilka vid 1815 års
Lönereglering, skola blifvit af misstag förbigångne,
måtte ej allenast undfå Löntillökning till enahanda
belopp, med hvad deras vederlikar bestås,
utan äfven ersättning för den minskning £
Inkomster, hvilken de, under den förflutna ti-;
den, fått vidkännas.
Riksens Ständer hafva af liandlingarne 2
detta ämne inhemtat, att, vid reglerandet af den
interims-Löneförbättring för bäggé Hof-Rätterne,
jemte några andra Embets-Werk, hvartill
Riksens Ständer, vid 1812 års Riksdag, anslogo
medel, K. M., uti Nådiga Dref af den 3 December
samma år och den 24 Februarii 1813*
förordnat, att den ökade Personal, sorn för Gö-j
tlia Hof-Rätts fördelning på tre Divisioner er-j
fordrades, skulle förses med ordinarie Löner,1
hvilka jemte de förut på Hof-Rättens Stat uppförde,
borde, till lika belopp med Lönerne för
motsvarande tjenster i Svea Hof-Rätt, utgå; på
grund hvaraf samma, dels nya, dels förhöjde,
Löner, under åren 1813, 1814 och 1815, äfven
blefvo utbetalde'} hvarefter K. M., under den
11 October sistnämnde år, meddelat den Nådiga
föreskrift, att aflöningen för deri vid Götha
Hof-Rätt då tillökte Personal skulle, till enahanda
belopp , sorn för ordinarie vederlikar bestods
och i stagdad ordning, utgå, men att för
den, vid nästiörlidne Riksdag, beviljade Löne»
Underdanlga Sbrifvelser1
653
förbättring åt Embets- och Tjenstemanna-Staterne
i allmänhet, ifrån igiG års början, borde,
med inberäknande af den, vid j 8 12 års Riksmöte,
för vissa Werk anslagne tillökning, 1811
års Stat tagas till grund; Oell hafva, af sådan
orsak, Lönerne för Götha Hof-Rätts Cancellie
och Waktbetjening, för år 1816 och sedermera,
icke blifvit upptägne och utbetalde ti i I högre belopp,
än i förhållande till hvad de på Staten
för år 1811 utgjorde, hvarigenom åter omförmälde
difference i Lönerne för Actuarien, Carli
cellisterne och Waktbetjeningen uppkommit.
Och som K. M., genom högstberörde Nådiga
Bref af den 3 December 1813 och den 24
Uebruarii 1813, förklarat ifrågavarande personer
böra åtnjuta lika Löner med hvad för enahanda
grader i Svea Hof-Rätt bestods: hafva,Riksens
O J
Ständer alltså funnit skäligt bifalla uppförande
pä Stat, af en sådan Lönförhöjning, utgörande,
för Actuarien, 74 R:dr 38 sk. 5 rst., derunder
begripne 8 Tunnor Spannemål, för hvardera af
5 Cancellister, 36 R:dr 12 sk. 10 rst., med deiå
belöpande 4 T:r Spannemål, för Waktmästaren,
35 R.dr, med deruti beräknade 4 T:r Spannemål,
samt för hvardera af 3 Hof-Rätts-Poster,
32 R:dr 32 sk., med derunder begripne tillsammans
12 T:r Spannemål, eller inalles 38g R:dr
6 sk. 7 rst., med deruti beräknade 44 T:r Spannemal;
dock anse Riksens Ständer någon ersättning
för denna Lönskillnad, under den förflutna
tiden, icke böra ega rum, enär en Riksdag
förflutit sedan Löneförhöjningen beviljades, utan
att anmälan örn förhållandet blifvit gjord.
654
Underdåniga Skrifveler'.
16:0. I anledning af E. K. M:ts Nådiga
framställning om förhöjning uti de för en Secreterare
och en Cancellist vid Ofver-Intendenls-F.
mbetet bestådde Löner, hvilka ansetts
understiga hvad desse Tjenstemäns vederlikar
vid andra Werk åtnjuta, hafva Riksens Ständer
icke funnit skäl, att någre medel till ett sådant
ändamål anvisa.
17:0. E. K. M. har, uti Dess Nådiga Proposition,
vidare äskat tillökning uti de, på Andra
Hufvud-Titeln, uppförde Förslags-summor,
10,000 R:dr till Rese- och Tractaments-Penningar
vid Extra Förrättningar i Civile Ärender,
samt 42,340 Rfdr till Wed, Ljus och Skrifmaterialier
för Civile Embefs-Werken, hvilka
summor, enligt särskild af Stats-Contoiret uppgjord
utredning, icke skola varit tillräcklige för
behofven.
Riksens Ständer hafva, så val af berörde
utredning, hvilken blifvit Stats-Contoirets underdåniga
Berättelse om Stats-Werkets tillstånd och.
förvaltning bifogad, som äfven, af Stats-Contoirets
räkenskaper, gjort sig om förhållandet underrättade;
Och hvad först beträffar anslaget till
Rese- och Tractaments-penningar vid Extra Förrättningar
i Civile Arender; så har väl, de senare
åren, uti berörde anslag uppstått en brist,
som per medium utgjort 3500 R:dr om året,
men hvilken, ehuru den till någon del kan anses
härröra från förhöjd Skjutslega, likväl hufvudsakligen
uppkommit af betydligare utgifter,
i och för sådane tillfälliga förrättningar, såsom
Balance-Utredningar och gränse-regleringar, hvilka
ej vidare torde böra komma i fråga; hvadan
Underdåniga Skrifvelseri 655
Riksens Ständer, i den förmodan, att anslaget
hädanefter skall blifva för ändamålet tillräckligt,
ansett detsamma böra, till sitt förra belopp oförändradt
bibehållas. —■ Vidkommande åter de
för Ljus, Wed, samt Skrifmaterialier bestådde
4a,340 K:dr, så, emedan denna summa icke funnits
svarande emot behofvet, men bristen deruti
för de g:ne sista åren per medium uppgått
till 12,373 R:dr 40 sk., hafva Riksens Ständer,
vid sådant förhållande, hvartill högre pris, särdeles
å Wed, egentligen föranledt, velat förhöja
sistnämnde anslag till 50,000 R:dr.
18:0. Slutligen har E. K. M., uti Dess
Nådiga Proposition, med tillkännagifvaridc, att
den för Minister - Staten anslagna summa af
go,ooo R:dr Hamb. Banco varit för ändamålet
otillräcklig, ehuru E. K. M. dertill användt det bidrag,
som Konunga-Riket Norrige till CabinettsCassan
lemnar, samt att, till fyllnad af bristen,
äfvensom till Courir-kostnader samt flere Extra
och hemliga Ministeriella utgifter, årligen omkring
40,000 Rjdr i samma mynt måst anvisas
på extra Utgifts-fonden, som dessutom blifvit belastad
med Resepénningar och Presenter af Diplomatisk
beskaffenhet, föreslagit, att allt hvad i
förenämnde afseende erfordrades måtte till Andra
Hufvud-Titeln öfverflyttas uti Hamburger
Banco, och att Riksens Ständer, såsom tillgång
för extra och hemliga Ministeriella utgifter, ville
anslå 50,000 R:dr Hamb. Banco, med vilkor,
att alla extra Ministeriella kostnader af hvad
namn som helst, borde, emot underdånig redovisning
inför E. K, M., af berörde tillgång bestridas,
samt att deremot extra utgifts-fonden
656
TJnlerdaniga. Skrifve!serl
blefve minskad till 50,000 Rtdr; Hvarjemte’
och i enlighet med hvad E. K. Mits Nådiga
Proposition innehåller, '■ett generelt Förslag ä
erforderlige Minister-aflöningar pä utrikes ort
blifvit till Stats - Utskottet öfverlemnadt, efter
hvilket Förslag, desse aflöningar uppgå till en
summa af 125,000 R:dr, utom beräkning af de
för extra utgifter eller hemliga behof nödige
medel; varande, till samma ändamål, på det hela,
i Förslaget, äfven från Norrige påräknadt ett
årligt bidrag af 15,000 R.-dr, allt Hamb. Banco.!
I sammanhang härmed, hafva Riksens Ständer
till pröfning förehaft en hos dem framställd
fråga, om indragning af de fleste Minister-Posterne
och om de Diplomatiske Ärendernes
förvaltande genom Charge» d’Affaires
eller Consuler; Och ehuru Riksens Ständer funnit
det allena bero af E. K. M., att pröfva och
förordna, hvilka Beskickningar vid Utrikes Hof
kunna erfordras, för iagttagandet af Rikets politiska
förhållanden, samt huruvida någon indragning
af hittills vanlige Ministerielle poster, genom
de Diplomatiske Arendernes besörjande af Cliargés
d’Affaires, skulle kunna ega rum; hafva
Rik sens Ständer likväl trott sig böra framföra
den underdåniga önskan, att E. K. M. täcktes,
uti desse kostnader göra den inskränkning, som
Rikets dryga beskattning synes högt påkalla, äfvensom
Riksens Ständer ansett den i Nåder äskade
förhöjningen å Stats-anslaget härtill endast
kunna i så måtto beviljas, att en summa af
aoo,ooo R:dr Hamb. Banco, utaf Svenska Statsverket,
i ett för allt, bestås till Missionernes aflö
nan
-
'Underdåniga Skrifvelseri 657
nahde och till bestridande af alla dermed förknippade
diplomatiske kostnader; hvaremot Cabinetts-Cassans
behof för Courir-resor, hemliga
eller extra utgifter m. rn., i den man besparingar
å berörde anslag icke kunna dertill lemna
tillgäng, kommer att, hädanefter som hittills,
fyllas af de, till E. K. M;ts Nådiga disposition,'
för extra utgifter, förut under Rifcs-Statens 8tde
Hufvud-Titel uppförde 100,000 R:dr Svenskt
Banco; förmodande Riksena Ständer, alt desse
anslags-summor skola blifva för ändamålen till-*
väck l i ge.
Riksens Ständer hafva jemväl, med hemtad
anledning af deras till Stats- Banco- och Riksgälds-Werkens
öfverseende valde Revisorers erinran
vid de, under loppet af åren 1819 och'
1820, utöfver Minister-anslaget gjorde utbetalningar
i vexlar å Utländskt mynt, velat vid
sådane aföetalningar för framtiden fästa det förbehåll,
att hvad E. K. M., utöfver ofvanberörde
anslag för Minister-Staten, kan behöfva i
vexlar disponera, varder, efter den Cours, sorn,!
på sätt uti Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
den 20 sistlidne Augusti är "uppgifvet^
bestämmas bör, den Titel , dit utgiften hörer,
påfördt, och sålunda minskar Titelns tillgång
med det belopp, hvartill de använde vexlarne
uti Svenskt Banco, efter samma Gours-beräkning,
uppgå.
Vid handläggningen af detta ämne, hafva
Riksens Ständer för Öfrigt inhemtat, huruledes
E. K. M., i Nådig Skrifvelse den ao November
1816, förordnat, att de, för Mlnister-aflö
Bikang
till RiklrSt. Vret, loide Sami. 1825.
658
Underdåniga Skrifvelse?!
ningen då bestädde 90,000 R:dr HamGurget
Banco, borde af Stats-Contoiret, qvartaliter, med
22,500 R:dr, till E. K. Mits Stats-Minister för
Utrikes Arenderne, emot qvitto, anordnas, och
att denne Embetsman egde, att, under behörig
redovisnings-skyldighet, samt, med iagttagande
af vanliga afdrag, till vederbörande, i föreskrifven
ordning, utbetala de dem anslagne tractamenten
och pensioner; Och ehuru dispositionen
af Minister-Stats-anslaget, enligt hvad derom, vid
1809 och 1810 årens Stats-reglering, är vordet
bestämdt, bör till E. K. M. helt och hållet öfverlemnas,
hafva likväl Riksens Ständer, enär
kostnaderne utgöra en allmän Stats-utgift, funnit
med denne egenskap närmast öfverensstämmande,
att den specielle utbetalningen af hvarje traS
ctamente och utgifts-post, i likhet med alla an-^
dra af Statsmedlen bestridde aflöningar, omedelbart
besörjes af Stats-Contoiref, hvars åtgärd sådant
egentligen tillhör, och hvilket EmbetsWerk
bäst vore i tillfälle, att, såsom tillförene,
med ordning och noggranhet skett, i ett sammanhang
med förvaltningen och redovisningen
af Stats-Werkets tillgångar 1 både Svenskt och
Utländskt mynt, hafva befattningen dermed;
Och få, af denna anledning, Riksens Ständer i
underdånighet anhålla, det E. K. M. i Nåder
täcktes sålunda, enligt den, före år 1816, vanliga
ordning, disponera och låta utbetala ifrågavarande
Stats-anslag.
19:0. Genom Nådig Remiss af den 21 sisth
Martii, har E. K. M. till Stats-Utskottet öfverlemnat
Götha Hof-Rätts, i underdånig Skrifvelse
af den ist förutgångne Februarii, gjorde hem
-
Z/nderdänigc Skrifvel ser.
ställan, att, då en längre tid, på Svea Hof.Rätts
Stat, 2:ne Hof-Rätts-Råds-Löner för hvarje af
Hof-Rättens Divisioner varit anslagne, samt, vid
den, i senare tider, inrättade Hof-Rätt öfver
Skåne och Blekinge, ehuru blott utgörande en
Division, jemväl 2:ne sådane Löner bestås, fyra
nya Hof-Rätts-Råds-Löner för Götha Hof-Rätt
måtte varda på Stat uppförde, och således de,
endast med Assessors-Löner försedde, fyra HofRätts-Råd
erhålla skillnaden, efter fastställande
årlig Stat, emellan Hof-Rätts Råds- och Assessors-Lön.
Och som all möjlig sparsamhet med
Statens medel är af omsländigheterne högt påkallad
, hafva Riksens Ständer å Götha Hof-Rätts
förrberörde framställning desto mindre kunnat
afseende fästa, sorn, i händelse densamma bifölles,
andra Innehafvare af högre grad, än den,
för hvilken de njuta Lön, skulle sålunda berättigas,
att af enahanda förmån få sig begagna.
2o:o. I anledning af E K. M:ts Nådiga
Remiss å en, af Lands-Secreteraren uti Götheborgs
och Bohus Län, i underdånighet gjord
ansökning om förbättring uti dess ordinarie Lönevilkor,
som till en del utgå i contant, hafva
Riksens Ständer inhemtat, att jemväl uti åtskillige
andre Län Lands-Secreterarne njuta oindeld
eller contant aflöning; Och emedan någon
jemnkning till närmare öfverensstämmelse härutinnan
eller påökning för en Land-Stats-Tjensteman
icke bör ega rum annorlunda, än i ett
sammanhang på det hela, samt en allmän reglering
af Styreise-Werket i alla dess grenar förestår,
kunna Riksens Ständer emedlertid icke bifalla
någon förändring af nuvarande Lönings-sättet
6Go 'UnäerdShigå Skrifvelser,
för Lands«Secreteraren i Götheborgs och Bohus
Län.
arto. Likaledes har E.K. M., under densi
nasti. Martil, till Stats-Utskottet i Nåder remitterat
Häradsskrifvarnes i Westerås Län underd. ansökning,
att hvar och en af dem måtte, till
Skrifvares underhållande, uppbära, i Länets större
Fögderier 300 R:dr , och i de mindre 150
R:dr årligen, och att derjemte för de år, då, enligt
uträkning, särskildt för hvarje Fögderi, Häxadsskrifvare-Lönen
icke uppgår till 600 R:dr
jBanco, bristen kunde varda utbetald af LandtRänteriet,
samt en sådan reglering, med nästa
års början, vidtaga; äfvensom särskild Nådig Re-i
miss, den 30 sistlidne April, är vorden meddeld
å en af Krono-Fogden L. G■ Hollstén och
Häradsskrifvaren G. S. Pahl, i Strömsholms Fögderi
af berörde Län, ingifven underdånig ansök.;
ning, att de belopp, hvarmed deras på Stat anslagne
Löner understiga hvad öfrige KronoFogdar
och Häradsskrifvare åtnjuta, måtte dem,’
i uppgifven ordning, för den förflutna tiden,
godtgöras, men att, för innevarande år och framgent,
Hemmansräntor, i motsvarigt förhållande
till dessa Lönebrister, kunde Sökanderne i Nåder
tillagde varda.
På de i nästföregående punct anförde skäl,
hafva Riksens Ständer, till hvad uti omförmälde
måtto sökt blifvit desto mindre kunnat lemna
bifall, s,om, hvad angår Krono-Fogden Hollstén
och Häradsskrifvaren Pahl, de tiliträdt tjensterne,
med kännedom om de dermed åföljande och
alltsedan år 1719 oförändrade, indelde Lönebelopp,
samt desse Tjenstemän, jemte de öfrige
Underdåniga Skrifvelser. 661
Haradsskrifvarne i Westerås Län, åtnjuta både
Lön och resepenningar indeldt, samt dessutom
innehafva Boställen; hvilka förmåner, jemte de
Sökanderne i senare tider tillagde Provisioner
och Procent, synas ej allenast böra förslå för
en skälig utkomst, utan jemväl sätta dem i fördelaktigare
ställning, än deras vederlikar i andra
orter.
2alo. Slutligen härj genom en hos Riksens,
Ständer gjord framställning, om behofvet
af en allmän reglering utaf Lönerne för de vid
Läns-fängelserne tjenstgörande Fång-Predikanter,
Riksens Ständers uppmärksamhet blifvit fästad,
dels derå att å de fleste Läns-Staterne arfvoden
för Fång-Predikanterne väl finnas uppförde,
men i allmänhet till ringa belopp, emedan
någon tillökning å samma arfvoden, vid de, i
senare tider, beviljade Lönförbättringarne icke
kommit i fråga, dels ock å den omständighet, att
omförmälde arfvoden utgå till ganska olika belopp
och icke eller äro lämpade till det större
eller mindre antalet af Arrestanter i hvarje Län,
hvaraf likväl tjenstgöringens mer eller mindre
trägenhet beror; Och som Riksens Ständer, å ena
sidan, ansett Får.g-Predikanterne böra så^aflönas,
att af dem må kunna väntas det nit och
den omsorg, deras befattningar fordra, om ändamålet
dermed skall i någon mårt vinnas, meri,
å den andra, äfven förekommer, att Fång-Predikanterne,
likmätigt Kongl. Brefvet den 6 Maji
1800, ega beräkna dubbla Tjensteår, samt att
deras befattningar icke äro att anse som ständige
tjenster , utan egentligen såsom bisysslor eller
steg till vidare be|prdran, hafva Riksens
66a Underdåniga Skrifvelser.
Ständer alltså, med afseende för öfrigt på Länens
större eller mindre Fotkrikhet samt Fån.
garnes deraf beroende antal, funnit för godt, att
fastställa en allmän reglering af merberörde arfvoden,
till följande belopp, nemligen:
Skaraborgs Län.
Tillökning å förut bestådde arfvodet 4 R:dr
8 sk., till 75 R:dr, eller med - - - 70. 40.
Hallands Län.
Nytt arfvode för Fång-Predikanten
vid Halmstads Slottshäkte - - - — 33: 16.
Jönköpings Län.
35-
jning i förra arfvodet 15
R:dr till 50 R:dr, eller med - - -
Östergöthlands Län.
Likaledes, från 5 R:dr till 50 R:dr,
eller med -
Södermanlands Län.
4 5-
Förhöjning från 8 R:dr 16 sk.,
till 50 R:dr, eller med - - - - 41. 33.
Elfsborgs Län.
Tillökning från 4 R:dr 8 sk., till
66 R:dr 3* sk., eller med - - - - 6?. 24.
Calmar Län.
Likaledes, från 20 R:dr till 66 R:dr
32 sk., eller med - - - - % - 46. 32.
Underdåniga Skrifvelser. 663
Stora Kopparbergs Län,
Förhöjning från 15 R:dr till 33
R:dr 16 sk., eller med - « z - 18. 16.
Wermlands Län.
Nytt anslag ------- 50. —
Wester-Norrlands Län.
Arfvoden för Fång - Predikanten
vid Hernösands Läns-Fängelse - - - 33. 16.
och likaledes vid det uti Sundsvall - 33. 16.
Westerbottens Län.
Nytt arfvode - - - - - - r 33. 16.
Gottlands Län.
Tillökning å förra anslaget, 3 R:dr
a6 sk., till 33 R:dr 16 sk., med - - 3o. —
Göteborgs och Bohus Län.
Nytt arfvode ------- 50. —
Norrbottens Länl
Likaledes - - - - - - - - 33. 16*
Gefleborgs Län.
Likaså - -- -- -- -- 50. —
Kronobergs Län.
Förhöjning å förra anslaget 8 R:dr
till 50 R:dr med ------- 4*. —
Christianstads Län.
Nytt anslag s 3 s r> ■ r. * 5°- —
664 Underdåniga Skrifvelser'.
Hvarförutan och då, enligt hvad Riksens
Ständer inhemtat, E. K. M., under
den i3 Februarii sisth år, funnit för godt
i Nåder indraga de till aflöning för FångPredikanterne
i Malmö förut bestådde 36
Tunnor, nij kappar behaglig tids förlänings-Spannemål,
med Nådigt förklarande,
att arfvode i contant deremot komme att
anslås, Riksens Ständer för denna befattning,
i afseende på både Fästnings- ofih
Läns-arrestanternes själavård, funnit skäligt
bevilja ett arfvode af > - - / iooi •—<
Tillsammans R:dr 858, 5>SU
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
665
N:o 237.
Uppl. o. godt. lios Kidd. o. Ad. d. 17 Öct. 1825.
Preste-Ståndet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 —■ —
Bonde-Ståndet d. 23 — —•
Riksens Stan ders under d. Skrifvelse, i anledledning
af Kongl. Maf.ts Nädiga Proposition,
angående Stats-TKerkets tillstånd
och behof, i hvad den rör er Riks-Stateris
8:de Hufvud-Titel.
S. a; K.'
I afseende på anslagens reglerande under RiksStatens
8:de Hufvud-Titel, har E. K. M., i
Dess Nådiga Proposition om Stats-Werkets tillstånd
och behof, till Riksens Ständer öfverlemr
nät en af E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoir
författad utredning, sorn visar, huru utgifterne,
de senast förflutne åren, sig förhållit, uppå de
särskilde, förslags-vis beräknade, anslagen å den-:
na Hufvud-Titel; Hvarjemte och då af samma
■utredning upplystes, att dessa anslag, med få
undantag, varit för ändamålet otillräcklige, så
att E. K. M., sedan de mindre betydlige besparingar,
som å ett eller annat anslag uppkommit,
blifvit för bristerne på det hela använde,
sett Sig föranlåten, att anvisa det derutöfver
erforderlige beloppet på Inkomst-Titlarnes öf~
fverskottsrnedel, E. K. M. i Nåder äskat å Anslags
;Suoamorne den tillökning, sorn för den
666 Underdåniga Skrifvtlserl
kommande tiden kan, till undvikande af Öfver-*
skottsmedlens tillitande, finnas nödvändig.
De speciella Utgifts-Titlar, hvarvid förän-]
dring kommit i fråga, äro följande:
1:0. Lyshållning m. m. för Kronans hus i
Hufvudstaden, hvartill, vid senaste Riksdag,
uppfördes 3,419 R:dr 45 sk. xx rst.
Efter inhemtad upplysning, att utgifterne
härtill, de senast förflutne åren, utgjort 700 till
1200 R:dr mera, än berörde anslags belopp, samt
att de hit hörande utgifterne, bestående uti betalning
för lycktors hållande, gators och allmänna
platsers renhållning, sotning i publika
husen, jemte åtskillige afgifter för en del derutaf,
bero af föränderlige Contract och prisberäkningar,
hafva Riksens Ständer funnit skäligt
förhöja nämnde Anslags-Summa med 580
R:dr ss sk. 1 rst., så att den kommer att utgöra
4000 R:dr.
2:0. Det Anslag af 10,000 R:dr, hvilket
till Accords-ersättning för Militaire-beställningar,
som kunna blifva indragne, hittills varit
uppfördt, och hvarå besparingar, de förre åren,
egt rum, hafva Riksens Ständer funnit, af denna
anledning, böra till 6000 R:dr nedsättas.
3:0. Fångars skjuts och underhålls-kostnad,
med flere hit hörande utgifter.
För detta behof voro, till och med år 1818,
anslagne 40,000 R:dr; men efter skedd utredning
af förskotten i Landsorterne, har verkliga utgiften
utgjort, åren 1816, 1817 och 1818, ett medel-belopp
af 104,266 R:dr 2 sk. 2 rst.; Hvarföre
ock, vid senaste Riksdagen, anslaget ökades
till 55,000 Rldr, med beräkning derjemte af de
Underdåniga Skrifvelser.
667
till den föreslägne nya Fångforslings- och be—
vaknings-anstalten erforderliga högre kostnader.
Likväl hafva, enligt hvad ofvanberörde, af Kgl.
Stats-Contoiret författade, utredning visar, ifrågavarande
utgifter, sedan den nya Fång-transport-Inrättningen,
vid medlet af år 181g, sattes
i verkställighet, uppgått, för år 1820, till en
summa af 169,55g R:dr 17 sk. 4 rst.
Vid undersökning om orsakerne till den så
betydliga tillökningen i dessa utgifter, hafva Riksens
Ständer funnit, att, oberäknad aflöningen åt
Fång-Gevaldigerne, densamma egentligen uppkommit
å de, till transporter och extra bevakningar
uppgående kostnader, som, vid jemnförelse
med förhållandet de föregående åren, stigit
till 36,591 R:dr 3 sk, 5 rst. högre belopp,
äfvensom Underhålls - utgifterne i Fängelserne
ökat sig med 14,644. R:dr 20 sk. 8 rst. Tillökningen
i och för skjuts och extra bevakningsanstalterne
har befunnits till väsendtlig del härleda
sig derifrån, att den ordinarie Fång-föringen
numera besörjes med Gästgifveri-skjuts,
så att skjutslegan, från 8 sk., blifvit förhöjd till
a6 sk.; att forslingen i allmänhet nu fordrar
större antal hästar, i anseende dertill att FångGevaldiger
åtföljer transporten och vid återfärden
begagnar särskild skjuts, om icke Fångföring
då förefaller; samt att, i anseende till ordinarie
Fång-Gevaldigernes otillräcklighet för
bevakningens bestridande vid andre transporter,
än dem, som ske å allmänna vägarne, det blifvit
förordnadt, att när inom Länen Fångar måste
föras till ransakning eller straffs undergående,
eller ock personer gripas i särskilde delar
668
Underdåniga Skrifvelserl
af Länet, sådane Arrestanter skola bevakas af
Länsman, Fjerdingsman eller annan af E. K.
M:ts Befallningshafvande utsedd, pålitlig person,
som åtnjuter, utom skjuts fram och åter,
32 sk. om dagen i tractamente ; Och hvad den
jemväl ökade kostnaden för Fångarmes underhåll
i Läns-fängelserne och å Fastningarne beträfr
far, synes den hufvudsakligen hafva tillkommit,
dels derigenom att, enligt E. K. M:ts Nådiga
Förordnande och till beredande af arrestanternes
bättre vård, E. K. M:ts Befallningshafvande
låta efter behof anskaffa, så väl sängkläder
och nödige klädes-persedlar åt Fångarne,'
som andra till Fängelsernes förbättring hörande
förnödenheter, dels ock att, i följd af den
nya Fång-transport-inrättningen, vissa nattlägersställen
bordt bestämmas, der häkten finnas eller
blifvit anlagde, och hvartill fordrats åtskilliga
Inventarie-persedlar, såsom sängkläder m. m.j
samt att å itme Stationer, hvarest Fångarne måst
längre, än öfver natten, qvarstanna, för att sedermera
åtfölja ordinarie Fångtransporten, sär-i
skilde Fångvaktmästare, med Löner och öfrige
deras vederlikar bestådde förmåner, tillsatte
blifvit.
Vid desse förhållanden och då, i Öfverensstämmelse
med hvad E. K. M. yttrat i Dess
Nådiga Proposition, Riksens Ständer' icke anse
någon förändring böra ega rum vid en Fång—
förings-anstalt, som på en gång bereder lättnad
för Allmogen, större säkerhet vid Fångars vård
och mera skyndsamhet vid transporterne, hafva
Riksens Ständer funnit tillökning å nuvarande
Statsanslagen härtill vara nödvändig; Men e
-
Underdåniga Skrifvelser?
669
narj utom de af sjelfva regleringen oundvikligen
föranledde större kostnader, utgifterne i
vissa orter synas hafva, genom en i verkställigheten
för vida sträckt beräkning, uppgått till högre
belopp, än vid en noggrannare tillämpning
af föreskrifterne kunnat erfordras, samt Riksens
Ständer, med anledning af förhållandet för år
a821, då, enligt inhemtad förslags-uppgift, desse
kostnader endast utgjort omkring 150,000 R:dr>
förmoda, att en ännu betydligare minskning deraf
må kunna till vägabringas, sedan den förbättrade
forslings- och bevaknings-anstalten kommit
i fullkomlig ordning, derigenom tillfällen
till rymningar blifvit förekornne och antalet af
de Arrestanter, som skola föras till ransakning
och bestraffning, inskränkes, så hafva Riksens
Ständer ansett en tillökning af 45,000 R:dr böra
blifva tillräklig, och alltså beslutit, att ifrågavarande
Anslags-Summa må, ifrån 55,000, till
100,000 R:dr, varda förhöjd; och få hos E. K.
M. Riksens Ständer i underd. anhålla, att sådane
åtgärder må vidtagas, som med den största möjliga
inskränkning i utgifterne kunna förena
befrämjandet af ändamålet; — Ankommande det,
efter Riksens Ständers tanka, hufvudsakligen på
E. K. Mits Befallningshafvande, att, med iagttagande
häraf, uppgifva och föreslå de utvägar,
som kunna leda till kostnadernes minskning,
samt att, vid verkställigheten tillse, det föreskrifterne
efterlefvas; i hvilket hänseende uppmärksamhet
i synnerhet torde böra fästas vid följande
omständigheter:
Att till den ordinarie Eångföringen icke
må, utom i särskilde oundviklige fall, begagnas
670 Underdåniga Skrifvélsefi
andrei än de med ärlig Lön eller arfvode för*
sedde Gevaldiger, hvilka följaktligen icke ega
undfå särskildt tractamente, samt att, då det å«
ter finnes nödvändigt, att annan person till bevakningen
beordras, tractamente ej må utbetalas
till andre, än dem, som sakna Lön -utaf Staten,
och alltså icke, såsom i vissa Län hittills egt
rum, till Slottsvaktmästare och Waktkarlar:
Att Gevaldigeme anbefallas, att, så ofta sig
göra låter, färdas på samma åkdon, som Arrestanterne,
och således icke i räkning uppföra
särskild skjutskostnad:
Att, för de händelser, då Gevaldiger måste
ridande åtfölja transporten, sadel anskaffas till
fortfarande bruk, så att lega derföre, vid hvarje
sådan resa, icke må kunna efter miltalet fordras,
samt att ved och lysnings-ämnen å Nattlägersställen
varda, till undvikande af drygare kostnader,
på en gång för vintertiden, och icke särskildt
för hvarje transport-resa, anskaffade:
Att, vid forslingar inom Länen af personer,
som häktas för begångne förbrytelser och
skola undergå ransakning, eller ock, såsom Närings-
och Pass-löse, eller till undergående af
Fängelse-straff, i brist af tillgång för ådömde
böter, insändas till Lands-Fängelset, det må ankomma
på E. K. M:ts Befallningshafvande, att
förordna, huruvida särskild bevakning är nödig:
Att, enär Dagtractamente af 32 sk. för extra
bevaknings-karlar, hvilket jemväl synes i de
fleste fall kunna nedsättas, blifvit bestämdt e—
gentligen för de tillfällen , då sådan bevakning
finnes nödig, såsom då grofva brottslingar eller
för större vanart kände Arreslanter skola träns
-
Underdåniga Skrifvelser'.
671
porteras, detta tractamente Icke må i andre fall
beräknas, än dl extra Fång-Gevaldiger eller särskild
bevakningskarl beordras, att, utom den
skjutsande, medfölja:
Att sålunda extra Flngforslingen i allmänhet
besörjes efter sig i desse delar företeende
särskilda förhållanden med Arrestanterne, på
ett sätt, som uppfyller ändamålet, utan att medföra
de dryga utgifter, hvilka vid oinförmälde
beräkning af särskild skjutskostnad och dagtractamente
uppkomma, men icke varit afsedde vid
den för Allmogens lättnad och allmänna säkerheten
reglerade nya Flngförings- och Bevaknings-anstalten;
samt,
Att, till närmare upplysning för Riksens
Ständer eller deras Revisorer, kostnaderne för
ordinarie och extra Fångforslingen särskildt, så
vidt ske kan, i de deröfver afgifvande räkningarne
upptagas; Hvarförutan, vid de utgifter,
som i Läns-fängelserne förefalla, till Fångarnes
vård och med densamma förenade kostnader, en
noggrannare hushållning och controll i allmänhet
torde böra och kunna iakttagas.
I sammanhang härmed, få Riksens Ständer
jemväl i underdånighet tillkännagifva, att, sedan
det, till kostnaderne för döda kroppars öpnande
och besigtning, förut på denna Titel uppförde
anslag nu blifvit öfverflyttadt till Medicinal-Werkets
Stat, å r Andra Hufvud-Titeln,
Riksens Ständer ansett de, till döda kroppars
borrtförande och nedgräfning, i visse händelser förefallande
mindre betydliga utgifter hädanefter
böra utgå af de, (ill Fångars skjuts- och underliålls-kostnad
rn. m., nu anslagne medel.
Underdåniga Skrif vet ser1.
4:0.' Remisslaget å medel, som från LandtRänterierne
och Regements-Skrifvarne till Kongl;
Räntekammaren insändas.
Sedan Riksens Ständer, i anledning af E.
K. M:ts särskilde Nådiga Proposition , föreslagit
en ny reglering af detta lage, hvarigenom utgiften
under denna Titel blifver förminskad till
3500 R:dr, så erfordras följaktligen icke den i»
frågaställde förhöjningen å nu varande anslaget,'
som kommer, att, ifrån 9000^ till 3500R:dr nedsättas.
5:o. Anmärknings - Procent, hvartill för
närvarande bestås 4000 R:dr å Stat. Som utbetalningarne
å denna Titel, de senare iren, betydligen
öfverstigit detta anslag, och Stats-Werkets
inkomst af anmärknings-medlen jemväl ö^
kas i samma förhållande som behofvet af Procentens
utbetalning, hvilken ej eger rum förr,
än de anmärkta medlen influtit i Statens Cassa,
så hafva Riksens Ständer beslutit, att detta anslag
må till 6000 R:dr förhöjas.
6:0. Anslaget till restitutioner af origtigt
debiterade och uppburne medel, hvilket för närvarande
utgör 6000 R:dr, har, de föregående åren,
lemnat sådan besparing, att Riksens Ständer
funnit beloppet böra till 4000 R:dr nedsättas.
7:0. Anslaget till byggnader och reparationer
å Kongl. Slottet och publika husen i Hufvudstaden,
utgörande 25,000 R:dr för det förra,
och en lika Summa för de senare, eller tillsam^
mans 50,000 R:dr.
I afseende härpå, har E. K. M. i dess Nådiga
Proposition gifvit tillkänna, att en betydlig
ut
-
TJndcrdäniga Skrifvelser'.
utgift skaile förest! i och för den vid Kongl*'
Slottet varande så kallade Lejonbacken, hvars
murar, uppförde af otjenlig sten, skola finnas tilf
större delen af tidens åverkningar mer eller;
mindre skadade, och derföre fordra ombyggnadj
Hvadan E. K. M., sorn ansett denna del af Slot-*
tet böra, i likhet med den ombyggda Logårds—
muren å Slottets östra sida, uppföras af huggen
gråsten, för att derigenom erhålla enahanda
prydlighet och varaktighet, i Nåder föreslagit, att
den, enligt uppgjorde kostnads-förslag, härtill
erforderlige Summa af omkring 130,000 R:dr
.Banco måtte till detta arbetes utförande på ett
sätt, sorn med skyndsamhet förenade minskning
i kostnaden, antingen anvisas utöfver hvad af
nu varande byggnads-anslag för Slottet och de öf-<
rige publika busen i Stockholm samt i Landsn
orterne, kan årligen dertill användas, eller ock:
alt en för detta ändamål lämplig Summa kunde
upptagas genom Lån, hvarå Kante- och Capitalafbetalningar
skulle af byggnads-anslagen bestridas.
Riksens Ständer hafva, med anledning häraf,'
funnit för godt, att i underdånighet till E. K. M.
öfverlemna, att, på föreslaget sätt, eller såsom t
Nåder linnes lämpligast, till förestående ombyggna-’
den af Lejonbacken använda de besparingar, hvil-;
ka sedan Kongl.' Slottet nyligen till större delen
undergått en fullständigare reparation, lära uppkomma
å det härtill beräknade anslaget af 525,000
B:dr ärligen; och beträffande E. K. Mits, i sam-}
manhang härmed, gjorda Nådiga1 framställning ont'
användande till taktäckning å Kongl. Slottet
Bihang till JRtfs-St. Prat. loide Sami, 1823, 43
674 Underdäniga Skrifvelset.
och H. K. H. Prinsessans Palais, af 6a 8
£Éfe koppar, af Magazins-Inrättningens äldre förråd,
emot hvilken disposition, utan särskild et*
sättning till nämnde Inrättning, E. K. M. förmodat
att Riksens Ständer ej skulle finna något
att erinra, få Riksens Ständer åberopa deras un*
derdåniga Skrifvelse af den a g sistl. Julli, i anledning
af Riksens Ständers Revisorers vid den-*
na disposition gjorda anmärkning.
Vidare har, i afseende på denna HufvudTitel,
E. K. M. i Nåder yttrat, att, då för de,
i senare tider, i följd af Riksens Ständers beslut,
till Residence-hus i åtskilliga Län, inköpte
enskilda Egendomar, fastställde Stats-afgifter böra
af Kronan utgöras, för så stor del af samma
Egendomar, som icke af Boställs-Innehafvarne
för deras enskilda räkning begagnas, det alltså
nödigt vore, att medel härtill blefve å denna
Hufvud-Titel uppförde; Men som någre sådane
afgifter för de Slott och Residence-huS,
hvilka af ålder tillhört Staten, icke erläggas
samt icke eller skäligen kunna ega rum för de,
i senare åren, till Residence-hus i någre Läa
inköpte Egendomar, enär desamma, genom detta
inköp, förvandlats till publika hus, för hvilka
alltså böra åtnjutas de friheter och förmåner, sådane
i allmänhet åtfölja, alltså finna Riksena
Ständer något anslag å Stat för så beskaffade afgifter
icke kunna beviljas.
Slutligen förekommer hvad, uti den E. KJ
Mfts Nådiga Proposition bifogade berättelsen,
af Kongl. Stats-Contoiret hemstäldt blifvit, att
nemligen någon reglering måtte verkställa» med
de personelle arfvoden och ersättningar, hvilka
Underdåniga Skrifvelser'.
675
blifvit anvisade, att utgå af denna Hufvud-Titéis
besparingar, enär densamma på det hela utfaller
med brist.
Riksens Ständer hafva i anledning häraf
ir.hémtat, ätt desse utgifter äfo följande:
ilo; Årfvodén m. m., somj i följd af E. K.
Mits Nådiga Bref af den ia junii 1816, utgå
till de i Ståckholm och Götheborg förordnadé
fcöntrdllöurer af Wexel-Noteringen, tillsammans
S606 lR:dr årligen.
2:0. Hushyra samt ersättning för viii Beli
ljus till Cöhiré-Åmiralen tr. af Klint, för dess
Contoir i och föt fortsättningen af Sjö-ChartasWerket,
likmätigt Kongl. Brefven den 22 Jaiiuärii
l8ii. den 18 Junii 1818 och den 9
Lebr. 1819 i hvilkert utgift förändrar sig ef ter
Markegåhgert å berörde Artiklar, men för år
182 i utgjort 202 R:dr 16 sk; samt
3:0; Ersättning till Trädgårdsmästaren vid
f. d. Kongl. Trädgården Nils Fogelström, för, å
Lön åtnjutné 12 Famnar Wed, å 5 R:dr; tiliéarrlmänS
6d ftjdr örn året, i följd af Kongl:
Brefvet den 22 Sept. 1813, hvarförutan E; K.
M.; genom särskilde Nådige Skrifvelser anvisat
å Titelns besparingar fett årligen beviljadt arfvode
åt den Tjensteman i Kongl. Kammär-Colifeglurrij
hvilken haft sig uppdraget, att, på Ådvocat-FiscäisiEmbetets
vägnar, handlägga frågorna
örn Kronans Recognitions-Skogar;
I öfverensstämmelse med hvad Riksens
Ständer; i anledning af deras senast församlade
ttevisbférs anmälan öm anvisningen af bestämda
årliga utgifter på denne Hufvud-Titéls förmodade
besparingar* yttrat, i underdånig Skrifvelse:
6^6 Underdåniga Skrifvelse^.
af den 14 sisth Augusti^ hafva Rikséhg Stande?
funnit den föreslagne regleringen eller öfver—
flyttningen böra ega rum i afseende på de bland
dessa utgifter, hvilka äro af den beskaffenhet, ati
de fortfarande skola utgå, enär några besparingar
icke böra eller kunna påräknas å Titeln; utan
anslagen, såsom endast till större delen förslags-^
,vis beräknade, måste, för möjligen större utgift-*
er det ena året, än det andra, reserveras; Och
Riksens Ständer hafva alltså bifallit, att ofvanberörde
Contre-Amiralen af Klint samt Träd-’
gårdsmästaren Fogelström, personelt för deras
befattningar, tillagde ersättnings-belopp må, så-’
som bestämda årliga utgifter, uppföras å Allmänna
Indragnings-Staten, att utgå, så länge
Innebafvarne äro till sådan ersättning berätti-'
gade; Men hvad åter angår arfvodena i och föE
Controllen vid Wexel-Noteiingen i Stockholm
och Götheborg samt för Recognitions-skogs-må—
lens handläggning i Kongl. Kammar-Collegium^1
så, emedan desse uppdrag äro temporaire, kunna
Riksens Ständer destomindre bifalla någon anvisning
af medel för desse Afvodens utbetalning,
som, derest nyssnämnde uppdrag i Nåder;
pröfvas böra än vidare fortfara, det af E. K. M«
beror, att anordna de dertill erforderliga kosina-]
derne utaf den, å ifrågavarande Hufvud-TiteJj’
till E. Kl M:ts Nådiga disposition i och för e§>»
tra utgifter, uppförde årliga anslagssumma,
Riksén? Ständer framhärda etc;
Underdåniga Skrifvelserl
677
N:o 938.
Uppl. o. godk. hos Samtl. Riks-St.' d. 23 Oct. 1823,
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nädiga Proposition
örn Stats- TKerkets tillstånd och behof,
i hvad den rår er Allmänna Indragnings-Staten.
S. A. K.
Riksens Ständer hafva,' så väl i anledning ä£
hvad E. K. Mits, under den 25 sistl. Januarii,
aflåtne Nådiga Proposition, om Stats-Werkets
tillstånd och behof, jemte den af E. K. M:tsoch
Rikets Stats-Contoir i samma ämne afgifne underdåniga
berättelse innehålla, i afseende på regleringen
af utgifterne under Allmänna Indragnings-Staten,
som äfven, efter särskild granskning
af berörde utgifter, vidtagit följande beslut,
sorn Riksens Ständer nu få hos E. K. M.
i underdånighet anmäla:
ilo, Sedan det åt Lag - Committéen uppdragna
arbete nu mera hunnit den fullbordan,'
att Eedamöternes antal lärer kunna inskränkas
samt kostnaderne för öfrigt undergå minskning,
i följd hvaraf, enligt Riksens Ständers Statsutskott
meddelad authentique uppgift, en nedsatt-,
ning af 2000 R:dr kan ega rum uti det till aflöning
för bemälde Committées arbetande Ledamöter,
jemte nödiga utgifter till Lag-förslagens
tryckning in. m. hittills uppförde belopp; ga liaf
-
§7§ Jfnderdånigä Skrifvelse?.
Ya Riksens Ständer godtfqnmt, att för detta ändamål
endast ansia 6000 R:dr, sorn likväl höra
besparas, i den man Commitiéens arheten hinna
fullföljas och fullbordas.
q:o. Det för en Committée till öfverseen-=
dg af Rikets Qepqnomiska författningar bevilja-:
dg anslag af 3Qpo R:dr, hvilket, vid senaste
Riksdag, äfven anvisades till ufgifterne vid uti
arbetandet af ett förslag, i afseende på Civile
Styrelse-Werkens, reglering, hafva Riksens Ständer,
enär dessa arbeten numera blifvit till nn
del verkställde, jemväl ansett i man deraf kunpta
förminskas; Och komma alltså endast 22001
R-dr, att å Staten qvarstå, att till ifrågavarandet
behof utgå, på sätt Riksens Ständer derom för—
prdnat; dock med vilkor, att hvad som af arpi
ghiget icke erfordras till utgifter, i och för ont—
förmälde' arbetens fullföljande, ofelbart bör |f
Stats-Werket besparas.
3:0. Då, efter hvad Riksens Ständer in-,
bemtat, de senare åren, omkring 8,00 R:dr varit
odisponerade a de till pensioner för Wesser
jade Officerare och Under-Officerare anslagne.
5,500. R:dr, samt några nya Pensionairer å denpa
fond, under fortfarande freds-tillstånd och,
vid dp nu yarandes afgång, ej torde tillko,mma,
hafva Riksens Ständer alltså velat förminska detta
anslag till 5000 R:dr årligen.
4:0- Sedan Riksens Ständer, genom underdånig
Skrifvelse den 5 Juni; 1818, medgifvit
pppförandte på denna Stat af den till Högstsalig
fl. M. Konung Carl XIII:s Hof-Stat hörande
yprso.nal, har E. K. M., vid reglerandet af Pep-,
gionerne för densamma-, likmätigt Rådiga. Bref
Underdåniga Skrifvelser.
679
af Jen 27 Martil och 5 Maji 1819, förklarat, att,'
»ned tillämpning af de uti Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse den 16 October i8rolagde
grunder för Löners oah Pensioners åtnjutande
på Allmänna Xndragnings-Staten, samt i anseende
till förekomne särskilde skäl och bevekande
omständigheter, följande personer, sorn antingen
på denna Stat njutit Pension, eller också
i och för andra sysslor, på Rikets ordinarie Stat
innehafva Löner, borde jemväl, intill nästa Riksdag,
bibehålla hvad de vid Kongl. Hof-Staten
fått, såsom Pension eller understöd, uppbära,
till nedannämnde belopp, nämligen:
Kammartjenaren JRemy
R:dr
133:
16.
—
Stall-Bokhållaren, Secretera-
ren J- Lind - - — — —
—
a 00:
—
—
Concertmästaren C. F, Miiller
—
»50:
—
—
Premier Violinisten G. Adam
—
133:
—
—-
Violloncellisten C. Megelin
—
»33:
—
—
Hof-Stallmästaren Grefve D.
Frölich —
—i
600:
—
—
Acteuren , Hof - Secreteraren
L- Hjortsberg - - - -
—
205:
26.
8.
Capitainen Odelstjernas barn
—
40:
—■
—
Enkan L- Hohenhausen, född
Nachrey ------
—
36:
—
—
Jungfrun Juliana v. Gerdten
—
8:
—■
—
— — A. B. Roos
—
12:
—
—
Tillsammans R:dr
1750:
42.
8.
äfvensom E. K. M., genom särskilda Nådiga
Bref af den 10 Maji 1820, uppå Qfverste-LieuJ
tenanten och Riddaren J. M. Nordencrantz's
samt Krigs-Rade t och Riddaren O. Ahlströms
68o Underdåniga Skrifve]serl
underdåniga ansökningar, tillåtit dem, att likaledes
till nästa Riksdag, tillgodonjuta de Pensioner
af 166 K:dr 32 sk., som för hvardera af
dessa Embetsman, i egenskap af f. d. Konung
Gustaf Adolphs Lärare, varit först å Högstsalig
Konung Gustaf III:s enskilda PensionsStat
och sedermera på Kongl. Kof-Staten upptagne;
Och sorn Riksens Ständer, vid sistförflutne
Riksdag, till E. K. M:ts Nådiga pröfning
och. åtgärd öfverlemnat, att reglera berörde HofStats
Pensioner, samt förenämnde personer, hvilka
E. K. M., dels till belöning för trogne tjenster,
och dels med behjertande af deras behof,
tillagt ifrågavarande Pensions-belopp, och sorn
ansett sig derom för lifstiden försäkrade, icke
elleE billigen skulle kunna ifrån Pensionerne
skiljas, enär enahanda skäl och bevekande omständigheter
ännu fortfara, och vid Pensionar—
jernes tilltagande ålder förtjena ökadt afseende,
vilja Riksens Ständer alltså bifalla, att dessa
Pensionairer må, vid omförrnäide understöd bibehållas.
5:0. Hvad angår de Generalen m. m. Friherre
af Klerkeri , Vice Presidenten rn. m. Fahnehjelms,
Landshöfdingen m, m. Wanbergs och. StatsSecreteraren
rm m. Kökeritz’s Enkor af E. K. M.
i Nåder tillagde Pensioner, utgörande uti de flesta
fall någon del af de Löne-belopp, deras Män
i lifstiden på denna Stat innehaft, och uppgående
till en summa af ig66 R:dr 32 sk.; så åberopa
Riksens Ständer de af dera uti underdånig
ga Skrifvelser den 14 och 20 sisth Augusti anmälde
beslut, att dessa Pensioner jemväl hädanefter
må på Allmänna Indragnings-Staten åtnjutas.
Underddniga Skrifvelserl
6:o« Frami. Landshöfdingen Jägerhorns dotter,
Florentina Jägerhorn, som, enligt Kongl.'
Brefven den 18 Maji 1782, och den 20 Augusti
1804, är berättigad till den hennes afl. Moder
i lifstiden tillagde Pension af 200 R:dr,
hvaraf 100 R:dr redan äro å denna Stat uppförde,
har, enligt hvad Stats-Contoirets Proto-,
coll den 2 Martii 1819 utvisar, efter sin Systers
död, kommit i åtnjutande af återstoden, på
det sätt, att 50 Ridr fått af henne tillträdas på
Allmänna Pensions-Staten samt öfriga 50 B:dr
ansetts böra på Indragnings-Statens besparingar
utgå; och låta Riksens Ständer, i följd häraf, sist-j
berörde 50 R:dr uti behörig ordning å Staten
upptaga.
7:0. E. K. M. har, genom Nådigt Bref af
den 18 December 18x8, förordnat, att en då i
Nåder beviljad tillökning af 350 R:dr i hyran
för de af Kongl. Öfver-Ståthållare-Embetets Cancellie
begagnade rum borde af Allmänna Indragnings-Statens
besparingar godtgöras ; Och som.
det oförhöjda hyres-beloppet är å denna Stat
uppfördt att indragas, när rum i Kronans hus
för nämnde Cancellie kunna blifva att tillgå,
hafva Riksens Ständer alltså ansett omförinälde
tillökning jemväl böra å Staten uppföras; dock
få Riksens Ständer i underdånighet anhålla, att,’
så vida några tjenliga rum i Kronans hus nu
skulle vara att tillgå eller snart blifva att disi
ponera, desamma måtte för ifrågavarande behof
varda upplåtne och meranämnde hyra således,
enligt hvad E. K. Mits högstberörde Nådiga Bref
afven föranleder, Itunna besparas.
682
Under Jani ga Skrifvelser,
8:0. Vidare har E, K. M., uti Nådigt Rref
elen 14 Martii 1820, beviljat Capitainexi L. O.
Ehrenstolpe, i och för honom uppdragen tjenstgöring,
såsom Place-Major å Carlstens Fästning,
100 R:drs tillökning å dess på Finska Expectance»
Staten innehafvande Lön, samt likaledes, ge»
nom Nådig Skrifvelse den 18 December 1821,
tillagt Majoren Charles Emil Brunow, sorn, vid
nämnde Expectance-Stats reglerande, icke er,*
hållit enahanda Lön med dess vederlikar, en
ersättning af 92 R.-dr årligen; hvarförutan Öf»
verste-Lieutenanten Ulfsparre, hvilken, så länge
han innehade tjenst med Lön på Rikets Stat,
Varit skild från den honom i egenskap af Karn»
mar-Junkare, genom Kongl. Brefvet den 14
Februari! 1786, tillagde Pension af 200 R:dr,
är vorden, enligt E. K. M:ts Nådiga Förord-»
rande den 29 Augusti 182a, återställd till åt»
njutande af denna Pension, sedan han ifrån
Öfverste-Lieutenants-beställningen undfått Nå»
digt afsked; Och vilja Riksens Ständer, i anse-»
ende till beskaffenheten af de Capitaioen Ehrenstolpe
och Majoren Brunow Uti otnförmälde måt»
to beviljade Lön-förbättringar, samt då, i följd
af Riksens Ständers ofvan åberopade underdåniga
Skrifvelse, Öfverste-Lieutenanten Ulfsparres
Pension bordt, på sätt sorn skett, restitueras, godt»
funnit samtycka, att ifrågavarande anslag må på
Indragnings-Staten upptagne varda,
9:0. Beträffande åter den, genom Kongl,
Brefvet af den 26 October 1814, Betjeningen
vid Kongl. Wedgården i Stockholm tillagde
Lönförhöjning af 113 R;dr 16 sk.; så, enär,
till bestridande af kostnaderne för Kongl, Hot
-
JJnderdåniga Skrifvelseri
683
Vens Weil- och Kol-upphandling, ett särskildt
Statsanslag linder Första Hufyud-Titelp är uppförda
af hvilket ifrågaställde utgift synes höra
bestridas, kunna Riksens Ständer icke bevilja
förrberprde Summas uppförande å denna Stat.
»o:p. E. K, M, har i Nåder äskat, att, i sa
beskaffade fall, sorn med de ofvan uti gue punkten
emförmälde Enkor inträffat, nemligen: da
genom Pensions - innehafvares frånfälle, qvar-*
lefvande Enkor och harn betagas allt understöd,
samt enär gällande skäl i öfrigt förekomma, E.
1C. M. matte ega, atf, å hvad som på Staten hvarje
år bespares, anslå Nådegåfyor åt Enkor eller
iparn, efter sådane personer, hvilkas Lejner elle?
Pensioner varit upptagne på denna Stat; fqrippdande
E. K, M,, att sålunda ändamålet af
Statens successiva förminskning icke dess mindre
skulle ernås, helst, då Nådegåfyorna årligen
bestämdes och utdelades, något ständigt anspråk
derå icke skulle kunna uppkomma, på deras sida,
sorn med sådant understöd b|efvo, hugnade,'
Då, efter Riksens S,tänders, öfvertygelse,
Allmänna indragnings - Statens egenskap icke
medgifver, att hyad sorn vid en derå uppförd
Löntagares eller Pensio.eairs afgång varder bespardt
må, fö,r ett annat ändamål, till större eller
mindre del, användas, men ett sådant belopp
ovilkorligen indragas bör, för att komma
Stats-Werket till godo, hafva Riksens Ständer
till hyad E, K, M, uti berörde afseende föreslagit
desto, mindre kunnat lemna bifall, som
Riksens Ständer anse, det E, K. M„ i de händelser,
då på denna Stat uppförde Em bets- eller
tjenstemän efterlgmnat En^or ögh barn? hyilk|
Undenläniga Skrif v el ser'.
vore uti behof af understöd, men ej skulle finnas
berättigade, att detsamman åtnjuta å dertill
bestämda anslag under Sjunde Hufvud-Titeln,
icke saknar utväg att, såsom hittills skett, efter
Nådig pröfning, bevilja dylika understöd af de
till E. K.. M:ts Nådiga disposition anslagne Extra
utgifts-medel, hvarefter fråga om annan eller
särskild tillgång för sädane Pensioner kan vid
en kommande Riksdag framställas, då omständigheterne
föranleda dertill.
11:0. Slutligen har E. K. M. i Nåder föreslagit,
att, då för ordinarie Landtmätare uti
hvarje Län 2:ne högst 3:ne Löner på Stat bestås,
men de med E. K. M:ts Nådiga Fullmagter
försedde Commissions-Landtrnätare hvarken
åtnjuta Lön eller annan inkomst, än hvad tili
dem i och för deras förrättningar af enskilde
jordegare erlägges, och följaktligen de fleste af
dem, vid tilltagande ålder, då deras arbetsförmåga
upphört, icke kunna komma i åtnjutande
af den Statens öfrige Tjenstemän förunnade
förmån, nemligen, att, sedan de, vid uppnådd
bestämd ålder, tagit afsked , få, såsom Pension,
bibehålla innehafvande Lön, Riksens Ständer, i
betraktande af billigheten deraf, att CommissionsLandtmätarne
ej mätte på sin ålderdom sakna
nödtorftig bergning, ville förklara dem berättigade
att, efter behörig tjenstgöring och sedan de
uppnått den för Civile Tjenstemän i allmänhet,
såsom vilkor för Pensions erhållande, bestämde
ålder, åtnjuta, på Allmänna Indragnings-Staten,
Pension till. det belopp, som Andre Landtmätare
Jaestås;
Underdåniga Skrifve.lsen
685
Med afseende å de af E. K. M. salunda
i Nåder uppgifne omständigheter och då, genom
beviljande af den för Comrnissions-Landtmätarne
nu ifrågasatte förmån, Indragnings-Staten ic->
ke eller synes komma att i tidens längd belastas,
enär Landtmätare i allmänhet äro upptagne
bland delegarne uti den blifvande Pensions-inrättningen
för Civile Staten, hafva Riksens Ständer
funnit för godt medgifva, att de Commissions-Landtmätare,
som, vid afskedstagandet, uppnått
den ålder, Författningarne utstaka, må på
Allmänna Indragnings-Staten uppföras till åtnjutande
af Pension , svarande emot den å
Lands-Staterne för Ordinarie Andre Landtmä-f
tare bestådde Lön, 264 E:dr 21 sk. 4 rst., med
tillökning för derunder begripne 29 Tunnor
Spannemål.
Riksens Ständer framhärda etc,
1 '
685
Under tl fini gä Skrifvelse f.
N:ö 239.
Uppl. öi gödk; hös Ridd. ö. Ad. d; 20 Öct; i82^1
Préste-Ståndet d; 23 — —
Börgare-Ståndét d. 23 •—- ■—•
Bortdé-Ståndét d. 23 ■—■ —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse ani
gående verkställigheten ttf Riks-Hufi>UdBuken
nii nii
S* A. Kl
Sedan, i anledning äf Riksens Ständers, uti
underdånig Skrifvelse den 25 Junii 1818, gjor-a
da hemställan, 2:he efter hvardera af uppgifné
särskilde methoder uppgjorda Bokslut blifvit
granskade af Riksens Ständers till öfverseende
äf Stats- Banco- öch Riksgälds-Werken* år 1820*
samlade Revisorer* hvilka uti deras berättelse
öfver verkställd granskning af Stats-Werkets
Räkenskapér och Rorvalthihg* dels anmält* att
de* efter jemriförelse af hvartdérä Bokslutets beskaffenhet*
på anförde skäl, funnit det, söm blifvit
af É* K. Rids oell Rikets Stats-Coritoir föreslaget
och utfördt, égä företräde* samt i följd
deraf, tillstyrkt antagande af den till detta Bokslut
uppfattade plan* såsom grund för arbetets
fullföljande, dels ock i åtskilliga delar af Rikets
Uppbörds- och Rédögörelse-Werk föreslagit
ändringar, åsyftande ért större fullständighet i
Riks-Bokslutet; hvarfter och på grund af É. K;
M:ts öeh Rikets Kammar-Collegii öch Kammat*
TJtiderddnlga Skrifvelser'.
C87
Rätts 1 ämnet äfgifne underdåniga Utlåtanden,
derutinnan det, genom Stats-Contöirets försorg,
författade boksluts företräden äro närmare utredde
och en ytterligare förändring uti Redogörelse-sättet
uppgifven, f£. K. Ml( under den
12 December 1821 1 Nåder fötordnat, att LandtRäkenskapeme
Uti öfverensstämmelse med RiksHufvud-Boken
borde regleras efter de af vissa
Committerade Upprättade Eormulair och förslag*
Samt att, på sätt Riksens Ständers Revisorer äfvensom
Kammar-Coliegium och Kammar-Rätter!
föreslagit, alla in natura ingående intrader skulle
redovisas i penningar, med förvandling efter
markegång, och äldre balander från Eäkenska—
perne uteslutas { så hafva Riksens Ständers* år
1822, församlade Revisdrer, uti deras, den 14
December samma år, aflåtne berättelse, nied instämmande
i förre Revisorernes framställningar
och tillstyrkanden, så väl om antagande af deri
Utaf Stats-Cöntoiret Uppgifna Boksluts-méthod,
med den deråt, genom ofvänbérötde tillägg och
rättelser i detail-Räkenskaparne , gifné större
omfattning, som ock angående ytterligare regleringar
af Uppbörds- och Redogörelse-Werket,
dessutom uppgifvit hvad, under årets lopp, vid
Boksluts-arbetet blifvit tillgjordt, hvarjemte Eevisörerne,
som ansett det någon beräkning af
Värdet å obestämda Stats-bidrag, såsom afgifterne
till Clereciet, ludelda Arméens Manskaps
Underhåll, med flere allmänna skyldigheter, icke
kunde i Riks-Hufvud-Boken ingå, likväl fästat
Riksens Ständers Uppmärksamhet å den VäseUdtliga
nytta af alla dessa Uppgifter, samt i öfrigt
del? föreslagit ett tillägg uti Riks-Hufvud-Bo
-
688'
Underdåniga Skrifvelsen
kenj och dels hemställt att det för uppgörandet
af ett Riks-Bokslut, efter den af framlidne Stats.
Commissarien Widegren uppgifne method, inrättade
särskildta Contoir måtte varda indragetj
Och har ändteligen samt efter det E. K. M.,
uti Dess Nådiga Proposition, rörande Stats-Werkets
tillstånd och behof, af den 25 sistlidne Januarii,
tillkännagifvit, att en Riks-H ufvud-Bok
för år 1821, behörigen afslutad, kommer att, un-'
der påstående Riksmöte, till Riksens Ständer ofverlemnas,
Riksens Ständers Stats-Utskott berörde
Riks-Hufvud-Bok emottagit samt yttrande
deröfver till Riksens Ständer afgifvit.
Efter öfvervägande af allt hvad sålunda i
ämnet förekommit, hafva Riksens Ständer funnit:
att det, redan vid 180g och 1810 arens
Riksdag, i sammanhang med då stadgade grunder
och nya ordning för Stats-Werkets förvaltning,
nödigt ansedde Riks-Bokslut blifvit, af
Kongl. Stats-Contoiret uppgjordt på ett sätt, sorn.
icke allenast uppfyller det från början ^åsyftade
ändamålet, eller en sammandragen Räkenskap
öfver Stats-Werkets medel, utan också lemnar
en lika grundlig öfversigt af Statens hela penninge-uppbörd,
i och för Styrelsens särskilda
grenar; att Riks-Hufvud-Boken, vid en sådan
omfattning af Nationens hela penninge-skatt, tillika
innebär en förut saknad Statistisk upplysning,
så väl i afseende på beskattnings-Werket
och de beräkningar, hvarpå detsamma bör stödjas,
som huru medlen äro påräknade, att för behofven
användas, att stjörre säkerhet samt mycken
lättnad och skyndsamhet i arbetet vunnits
der^
TJnderdäniga Skrifve!seri
689
äérxgenömj att Bokslutet blifvit grundad! på Länens
Special-Räkenskaper, af hvilka ett exemplar
till Stats-Contoiret insändes; att, genom ofvanomförmälde
regleringar af detail-Räkenskaperne,
den förut bestämda ordning i Räkenskaps^
och Redogörelse-Werket, hvilken af, i senare tider,
tillkomne skatter eller andre inträffade för-*
ändringar var rubbad och försvårad, blifvit
terställd på ett efter sådane ändrade förhållan-*
den lärnpadt sätt, som medförer närmare Controll
å medlens förvaltning och disposition; att
uppbörden och lefvereringen af Stats-Werkets
inkomster, korrt efter den, vid uppbörds-årets
slut, den 30 April, för det förflutna året ske-’
ende Summariska redovisningen, eller på sätt
för åren 1821 och 1822 egt rum, uti påföljande
Juiri månad, kan, genom sammandrag öfver de
inkommande Landt-Räkenskaperne, utrönas i
Stats-Contoiret, som vidare är i tillfälle, att följa
gången häraf; att, då Riks-Hufvud-Boken, så
snart Special-Räkenskaperne, enligt hvad nu föxeskrifvet
är, till October månad inkommit, kati:
företagas till afslutning för det föregående året,
Stats-WerketS tillstånd följaktligen, i likhet med
hvad i början af nästlidne Julii månad skett,
må kunna för Riksens Ständer eller deras Revisorer
framläggas under det nästföljande årets
Jepp, samt Riks-Hufvud-Böcker för åren 1822;
och 1823 varda vid Riksens Ständers Reviso^
xers nästa sammanträde till dem aflemnade; och
att ifrågavarande Riks-Hufvud-Bok, som visar
Stats-Werkets ställning vid trenne särskilda terminer
af året, nemligen dels vid Calender-åiets
Bihang till Riks~St. Pro t.
6go
Underdåniga Skrifvelser.
utgång, dels vid uppbörds-årets slutj den 30 Ä»
piil, och dels vid Räkenskaps-tidens förlopp, den
31 Augusti, är lätt fattlig, klar och tydlig, samt
sålunda i alla hänseenden väl ordnad.
Då Riksens Ständer, lika med deras Revisorer
samt de Embets-Werk, hvilka granskat de
efter skiljaktiga methoder utförda Bokslut, anse
ett uteslutande företräde i alla delar ostridigt
tillkomma den af Stats-Contoiret Upprättade RiksHufvud-Bok
för år 1821, hafva Riksens Ständer
alltså velat godkänna och antaga det härvid använda
redogörelse-sätt, att tjena till efterrättelse
i fortsättningen af ifrågavarande Räkenskap*
Och få Riksens Ständer, med anledning af hvad
deras Revisorer i ämnet hemställt, hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, att de penningeförvaltande
Werk eller Inrättningar, hvilkas Räkenskaper
jemväl skola tjena till grund för RiksHufvud-Bokens
uppgörande, måtte varda i Nåder
anbefallde, att så tidigt hafva deras Huf»
vud-Böcker afslutade, att något hinder icke må
uppstå för Riks-Bokslutels företagande i October
månads början näst efter skatte-året; samt att i
Riks-Hufvud-Boken kunde tilläggas, dels ett
särskildt registreradt Cassa-Conto, hvarigenom än
mera utförlighet i Räkenskapen vunnes, dels
ock en Förteckning öfver de förskott, som E. K.
M. af Stats-medlen i Nåder beviljat, antingen
till framdeles redovisning på obestämd tid, eller
till essättning under vissa föreskrifna vilkor;
Hvilken Förteckning skulle innefatta de redan
utgångrie förskotten, sedan vederbörande Auctoritet
uppgifvit förhållandet dermed, och i tvänne
afdelningar upptaga hvad mot ersättning och
Underdåniga Skrifvelser.
hvad till redovisning blifvit förskjutetj samt såsom
bihang åtfölja Riks-Hufvud Boken, och från
det ena året till det andra utballancera förskotten,
tills återbetalning skett, eller de föreskrifne
vilkoren blifvit uppfyllde, då sådant i Förteckningen
anmärkas borde, till upplysning för Riksens
Ständer eller deras Revisorer.
Beträffande åter de obestämda bidrag, hvil*'
ka utgöras till Clereciet, Indelda Arméens manskap,
skjutsning, väghållning med flere allmänna
skyldigheter; så och ehuru, i Riksens Ständers
tanka, dessa onera icke kunna eller böra till
deras värde beräknas eller upptagas i Riks-Hufvud-Boken
, med hvars föremål, såsom Räkenskap,
sådant icke eller synes instämma, hafva
Riksens Ständer, med afseende på gagneligheten
af en allmän beräkning öfver hvad i förenämnde
måtto utgår, hos E. K. M. velat i underdånighet
hemställa, att den utväg, som för än.
damåiet kan finnas lämpelig, måtte vidtagen
varda.
Vidare och enär efter hvad redan förordnadt
är, Riks-Hufvud-Boken framgent kommer
att uppgöras i Stats-Contoiret, som genom detta
arbete jemväl är i tillfälle att noggrant följa
Uppbörds- och Redogörelse-Werkets gång, anse
Riksens Ständer, det alla öfver Kronans Intrader
förda Räkenskaper, hvilka hittills till Karnmar-Collegium
ingått, hädanefter böra insändas
till Stats-Contoiret, samt deremot den åt Kammar-Collegium
uppdragne Controll öfver Kronans
Intrader och redovisningen för allmänna
medel upphöra; hvarjemte Riksens Ständer
trott, att, genom Riks-Hufvud-Bokens aflemnan
-
69a Underdåniga Skrifvelsefl
de lill Kammar-Rätten; nödig Controll skall vinnas
vid derstädes skeende granskning af Stats-»
Werkets Räkenskaper; Och som det, enligt Kongl!
Brefvet den 13 Februarii 1811, inrättade, och
under Kongl. Stats-Contoirets styrelse ställda
Boksluts-Contoir, med en Personal lämpad efter
den före detta uppgjorda mera inskränkta plan.
för Riks-Bokslutet, icke möjligen kan medhinna
de ökade göromälen vid detta Bokslut, få Riksens
Ständer i underdånighet öfverlemna till E.
K. M., att, uti personalen inom Stats-Contoiret,
i Nåder förordna den tillökning, sorn, för utförandet
af Riks-Hufvud-Boks-arbatet kan, vid des-}
sa förhållanden, pröfvas nödig; samt af öfver-,
skott å Stats-Werkets Intrader låta anordna, så
väl lämpeliga arfvoden för de vid författandet af
1821 års Hufvud-Bok begagnade Tjenstemän,'
till hvilka arfvoden Riksens Ständer anse en
Summa af 1-200 R:dr böra disponeras, som ock
den för omförmälde tillökte Personal belöpande
aflöningen, intilldess densamma framdeles kan
komma att å Stat uppföras; men hvaremot en
del af Tjenstemännen i det under Kammar-Col-,
legium lydande Afräknings-Contoiret torde kun-*
na indragas; börande jemväl, pd sätt Riksens
Ständers Revisorer hemställt, det för uppgörandet
af en Riks-Hufvud-Bok, efter den af fram-;
lidne Stats-Commissarien Widegren uppgifne me-}
thod, inrättade Contoir, hvars på obestämd tid
constituerade Personal åtnjuter Arfvoden af öfverskott
på Stats-Inkomsterne, upphöra med innevarande
år.
Hvad sedermera angar de af Revisorerna
föreslagne förändringar vid Uppbörds- och Re
-
Underdåniga Skrifvelser- 693
ilogörelse-Werket, i sammanhang med Riks-Bokslutet;
så hafva Riksens Ständer, med instämmande
uti Revisorernes förslag, ansett sig böra
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det en
sådan reglering härutinnan, som kan finnas lämpelig
och ledande till ändamålet, måtte blifva
vidtagen i följande delar:
1:0. Att, utom de Bevillnings-medeJ, sorn;
efter Riksens Ständers vidtagne eller vidtagande
beslut, böra inflyta till Riksens Ständers Riksgälds-Corttoir,
jemväl all Krono-Uppbörd, skatt
eller afgift, under hvad namn det' vara må,
borde, till vinnande af enhet i Förvaltningssystemet
samt ordning och enkelhet i Räkenskaperne,
ingå till Stats-Werkets Cassör, för att
sedan, med bibehållande af benämningar och till
bestämde belopp, disponeras af Stats-Contoiret,
dels till Stats-Werkets directa utgifter och dels
till de förvaltande Werkens förmån, sadan den
dem hittills tillgodo kommit; Hvilket allt uti
Riks-Hufvud-Boken skulle upptagas och redovisas,
och hvarigenom dispositions- och gransknings-sättet
öfver alla dessa medel, hvilket på
E. K. M. och Riksens Ständer ankommer, icke
rubbas.
2:0. Att alla Kronans Intrader, med undantag
endast af effective Militiae-Indelningshafvares
Löner, må uppbäras och redovisas af
de Uppbördsman, hvilka hafva executiv rättighet,
samt de influtne contante medlen till Ränterierne
genast lefvareras tiil Stats-Contoirets
disposition; börandes Regements-Skrifvarne likväl
äfven till Kongl. Stats-Contoiret afgifva specificerad
räkning öfver ofvannämnde af dem
694
Underdåniga Skri/veteer.
•uppburne Indelde Löner, uti hvilken räkning
Lönerne till deras belopp efter markegång upptagas.
3:0. Att som Uppbördsmännen i Riket hafva
uppbörd för flere ändamål och afgifva speciella
redovisningar till särskilde af hvarandra
oberoende Werk, ofta på olika terminer, samt
således kunna vara i tillfälle, att med medel,
hörande till en uppbörd, betacka brister på en
annan, och äfven längre tid dölja verkliga balancer,
det måtte stadgas, att all i penningar inflytande
Krono-Uppbörd, af hvad namn den vara
må, bör indrifvas endast vid de för Allmänna
Bevillningens uppbärande bestämde s:ne
Uppbörds- och Rest-stämmorne; och
4:0. Att genast, efter fullbordad årlig Uppbörds-befattning,
redovisningen på en och samma
tid för alla särskilda slags medel må verkställas.
I sammanhang härmed få Riksens Ständer,,
med anledning af deras Revisorers anmälan, att
Stats - Contoirets Alemorial - Böcker äfvensom
Kongl. Räntekammarens Hufvud-Bok kunna, enligt
meddelad uppgift, Vara afslutade den 1
November hvarje år för det nästförutgångne året,
i underdånighet utbedja sig E. K. M:ts Nådiga
Förordnande, att berörde Räkenskaper i
Stats- Contoiret skola, vid hädanefter infallande
Revisioner, vara afslutade den 1 November för
det nästforflutna året och för Revisorerne tillgänglige;
och lärer E. K. M. täckas, med afseende
derå, att den särskilda Bokföring öfver
Stats-Contoirets anordningar af utgifterne, hvilken
hittills uti Kammar - Collega Afräknings*
Underdåniga Skrif v elser,
695
Contoir, till Controll inot meranämnde Räkenskaper,
varit anbefalld, icke vidare erfordras eller
eger något ändamål, sedan Riks-HufvudBoken
blifvit vidtagen, i Nåder pröfva, vid dea
skeende regleringen, att Afräknings-Contoirets
befattning äfven i denna del må upphöra.
X öfrigt få Riksens Ständer i underdånighet
tillkännagifva, att de, med fästad uppmärksamhet
på den allmänna vigten och nyttan af
en Riks-Hufvud-Bok, funnit skäligt, att, såsom
belöning för Kamereraren i Stats-Contoiret Westerstrarids,
vid upprättandet af 1831 års Bokslut,
ådagalagde förtjenst, nit och skicklighet,
tillägga honom en Gratification af 3000 R:dc
Banco.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelserl
N:o 1340»
(Uppl. o. godk. hos Ridd» o. Ad. d. 20 Oct. 1823J
Freste-Slåndet d. 23 —•
Borgare-Ståndet d. 23 — —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Beräkningsgrunden för Riks-Mar»
kegångs-priset d den, under Rikets Embete-
och Tfenstemanna-Stater, med Penninge-Löner
uppf örde Spannemäh
S. A. K»
^Jti Propositionen om Stats-Werkets tillstånd
och behof, under den 25 nästlidne Januarii, i
Nåder adalen, har E. K. M., med anledning a£T
Dess och Rikets Stats-Contoirs, i underdånig Berättelse,
rörande Stats-Werkets förvaltning, af
den .16 förutgångne December, gjorde anmälan-,,
i afseende på en närmare reglering af anslagen
för den under Penninge-löntagande Embets-och
Tjenstemäns Eoner uppförde Spännemål, funnit
för godt, att, med förklarande af Nådigt bifall
till hvad Stats-Contoiret anfört om förhållandet
med Riks-Markegångs-priset, fästa Riksens Ständers
uppmärksamhet på nyttan och redigheten
deraf, att ett oföränderligt medelvärde emellan
hvarje Riksdag fastställdes å deri under Penning
ge-jLönerne inbegripne Spannemål.
I anledning häraf hafva Riksens Ständer
inhemtat, hurusom, då, vid 1815 års Urtima
Underdåniga Skrifvelser.
697
Riksdag i förhöjning beviljades i Penninge-Löntagares
vilkor, de grunder för Civile-Siaterne bestämdes,
att Lönbeloppen, med tilläggning af
den beviljade Pro-Centen i penningar, skulle
till ena hälften reduceras till Tunnor Spannemål,
efter det för Kronans inkomst i Säd antagne
Statspris, 4J R:dr Tunnan, samt sedermera
jemte den andra hälften i penningar utgå
och betalas efter medelpriset å Råg och Korn i
samtlig Länen, för det föregående året; Men att,
hvad beträffade Militaire-Staterne, det till E. K*
mits håga åtgärd öfverlemnades, att med anvisade
medel låta tilldela Militaire Embets- och
Tjenstemännen enahanda Lönförbättring, hvilken
jemväl, under den 11 December 1815, i
Nåder beviljades, att påföljande året vidtaga;
Dock blefvo härvid Lönings-vilkoren hufvudsakligen
i penningar bestämde, och den under
Liineme i ett mindre förhållande, än för Civile
Staterne, uppförde Spannemål beräknad ä 6 U:dr
Tunnan, hvarå lika beskaffad förhöjning, sorn
för de sistnämnda, var stadgad , nemligen hvad
Riksmarkegångs-priset derutöfver kunde utgöra,
skulle få åtnjutas; Hvaremot, vid Stats-regleringen
senaste Riksdag, Riksens Ständer funno
lämpligt, att för den under Civile Staternes Löner
inbegripne Spannemål, 47,633 Tunnor 16
k:pr, uppföra motsvarande Tunnetal af Kronans
behållne inkomst i Säd, som ansågs utgöra tillgång
för den i penningar utgående LöningsSpannemålen;
Och för de under Militaire Sta.
ternes Löner beräknade 42,615 T:r, hvartill
den odisponerade Spannemåls-intraden ej tillika
var tillräcklig, anslogos ater nödige medel för
6g8
Underdåniga Skrifvelser.
ett Riksmarkegångs-pris af till och med 8§ Rtdr»
Stats-Contoiret har uti ofvanberörde underdåniga
Berättelse anmält, att, då den behållna Säden
godtgöres Stats-Werket i penningar efter hvarje
Läns Markegång och till största delen ingår
från de sädesrikare Provinserne, der följaktligen
priset är lågt, hvaremot den under Civile-Stater»
nes Loner uppförde Spannemålen utgår och betalas
efter det Riksmarkegångs.pris, som uppkommer
af ett taget medium af samtlige Länens
Markegångar, utan beräkning deraf, att Kronan
i de Norra Orterne, der Spannemåls-priset alltid
är högre, har mindre behållning i Säd; så
har, under de senast förflutne åren, genom desse
olika beräknings-sätt, uppstått emellan StatsWerkets
inkomst och utgift, i och för den behållna
Spannemålen, en difference som fordrade,
att antingen grunderne för Riks-Markegångsprisets
bestämmande sålunda förändrades, att icke
allenast hvarje Läns Markegångs-pris, utan ock
Tunnetalet inom hvarje Län tages i beräkning,
eller ock någon sådan reglering i denna del af
Penninge- Lönernes beräknande tillvägabragtes,
sorn fastställde ett oföränderligt medelvärde emellan
hvarje Riksdag; hvilket senare StatsContoiret
ansett medföra lättnad vid verkställigheten
och mycken förmån vid beräkningen, då
deremot Utgifts-Staterne nu äro föränderlige för
hvarje år och icke kunna utfärdas förr, än Markegångarne
frampå året hunnit blifva fastställde
samt Riks-Markegångs-priset derifrån utdraget.
Den beräkning, som i anledning häraf blifvit
anställd, har så utfallit, att medelpriset efter
Riks-Markegången på Lönings-Spannemålen,
Underdånige Skrifvelser, 699
från och med år 1819 till och med innevarande
ar, utgjort 7 R:dr 33 sk. g| rst., men medelpriset
å Stats-Werkets behållne Spanriemål under
en lika tid, eller från och med år 1818 till
och med 1822, endast 7 R:dr 16 sk. 7! rst.,
så att medelvärdet af Lönings-Spannemålen i
utgiften för de senaste fem åren uppgått till 17
sk. 2§ rst. per Tunna högre, än inkomsten på
de under Civile-Statens Löner uppförde 47,633
Tunnor 16 k:pr, hvilken högre utgift, eller brist
i anslaget, måst fyllas af öfverskott på StatsWerkets
inkomster i allmänhet, men hvaremot
den på anslaget af Mililaire-Staternes Spannemål,
de 3:ne sista åren, uppkomne besparing, som, år
3822, då 6 R:dr var Riks-Markegångs-priset, utgjorde
hela den beräknade förhöjningen af 2g
R:dr per Tunna å 42,615 Tunnor, eller ett belopp
af 106,737 Rtdr 24 sk., ingått bland sådane
öfverskott å Stats-Intraderne.
"Vid det sålunda yppade förhållande af brist
i tillgång för utbetalningen af Civile-Staternes
Lönförhöjning, efter det hittills gällande sättet
för Riks-Markegångs-uträkningen, hafva Riksens
Ständer ansett nödigt, att en reglering härutinnan
nu vidtages, som hädanefter kan förekomma
sådan brist, med bibehållande likväl af de fastställde
gmnderne för denna Lönförbättring, så
att vissa Tunnor Spannemål under Lönerne, enligt
nu gällande Special-Stater, ä 43 R=dr per
Turnia, qvarstå; Men enär, på sätt E. K. M. i
Nåder föreslagit och Stats-Contoiret i underdånighet
tillstyrkt, bestämmandet af ett oföränderligt
medelvärde, intill nästa Riksdag, å LöningsSpannemålen
skulle lemna det, vid Lönernes
Underdåniga Skrifvelser!
reglerande till hälften i Spannemål, afsedde ändamålet
ouppfylldt, att nemligen Lönbeloppen
såmedelst skulle komma att rätta sig efter Varu-r
prisen och myntvä‘rdet i allmänhet, hafva Riksens
Ständer funnit, till beredande af öfverensstämmelse
emellan Statens inkomst af dess behållne
Spannemål samt utgiften till PenningeLöntagarne,
det vara, för den derutaf under deras
aflöning uppförde delen, lämpligare och äf-j
ven med Stats-Werkets fördel instämmande, att,'
till rättelse vid uppgörandet af nästa Riks-Mar-;
kegång och framgent, stadga den ordning, att,
icke, såsom hittills, Länens sammanlagde Markegångs-pris
å i Tunna Spannemål, hälften Råg
och hälften Korn, divideras med Länens antal;
utan att hädanefter Tunnetalet af Kronans be—
haline Spannemål inom hvarje Län må, först
efter Länets Markegång förvandlas i penningar,
och sedermera hela det penninge - belopp, som^
genom de på sådant sätt för alla Länen blifvande
Summornas sammanläggning, uppkommer,’
delas med Tunnetalet af Kronans liela intrad af
behållen Säd; Kommande denna Riks-Markegång
att tillämpas både på Civile och Mililaire
Staternes penninge-löntagande JSmbeis- och Tjenstemän.
Då likväl, vid tillämpning af denna beräknings-grund
för Riks-Markegången, de Civile
Löntagarne, i anseende till det antagna priset
af 4§ R:dr per Tunna å deras Spannemål, vid
en allt lägre fallande Markegång, få vidkännas
en derefter minskad betalning för LöningsSpannemålen
och, i händelse priset folie ända
till 4 g U;dr, skulle komma att helt och hållet
Underdåniga Skrifvelserl 701
sakna ali förmån af den, med afseende på behofvet,
vid 1815 års Riksdag, dem, medelst Spannemåls
uppförande under Lönerne, tillagde Lönförbättring
; hvaremot åter M.ilitaire Staterne, uti
det för dem å Spannemålen satte minimi-pris
af 6 R:dr per Tunna, ega en försäkran att icke
till mindre, än detta belopp, blifva för Löningssäden
godtgjorde; Så hafva, med öfvertygelse
för öfrigt om angelägenheten deraf, att Civile
Statens Penninge-Löntagare ock må varda försäkrade,
att få åtnjuta en för deras utkomst nödig
aflöning, Riksens Ständer funnit för godt,
att fastställa ett minimum af 6 R:dr per Tunna
Lönings-Spannemål för Civile Statens Embetsoch
Tjenstemän, så att de, i händelse RiksMarkegångs-prisef,
efter nu föreslagne beräknings-grund,
faller derunder, icke dess mindre
må utbekomma Spannemålens värde till sådant
belopp, eller skilnaden emellan 6 Rtdr och 4-  R:dr å nu uppförde Tunnetal under hvarje Lön;
Och kommer, vid Stats-regleringen, det i följd
häraf erforderliga anslaget af skillnaden emellan
det pris, hvartill Stats-Werkets Spannemåls-inkomst
blifver förslagsvis beräknad, och det projecterade
minimi-priset af 6 R:dr, att, å RiksStaten,
för Civile Penninge-Löntagare uppföras.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit, få.
hos E. K. M. Riksens Ständer härigenom i underdånighet
tillkännagifva; och Riksens Ständer
framhärda etc
-
702 Underdåniga Skrifvelserl
N:o 241.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 20 Öct. 1823»
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — —
BondeStåndet d. 23 —• —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, om användande
af Djekne-penningarne i Hernosands
Stift.
S, A. K.
Sedan hos Riksens Ständer Fråga blifvit väckt
om den olikhet, som, i afseende på användandet
af den matlags-afgift, hvilken erlägges under
namn af Djeknepenningar, eger rum inom
He rnösands Stift, i så måtto, att omkring 74
R:dr deraf årligen ingå till E. K. Mits och Rikets
Stats-Contoir, hvaremot hela denna afgift af
Rikets öfrige Dom-Capitel sjelfve disponeras;
hafva Riksens Ständer rörande detta ämne inhemtat,
att Djeknepenningarne, likmätigt Riksdags-Beslutet
och Bi-afskedet den 7 April 1624,
äro anslagne, dels till fattige Scholas-piltars hjelp,
dels ock till Scholte-Lärares understöd och att,
ehuru desse medel i allmänhet äro ställde till
vederbörande Dom - Capitels disposition för
nämnde ändamål, samt likmätigt Kongl. Brefvet
den 24 April 1788, böra till redovisning upptagas
jemte Läro-Werkens i Stiften öfrige inkomster,
likväl, från längre tid tillbaka, en del
af Djeknepenningarne i Wester-Norrlands samt
Westerbottens och Norrbottens Län blifvit lef
-
TJnderdäniga Skrifvelser.
703
Vererad till Stats-Werket,-ibland hvars ordinarie
inkomster den ock vid Slats-regleringarne blifvit
till 75 R:dr årligen upptagen.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; Och sorn billigheten fordrar, det Hernösands
Stift icke må uti ifrågavarande afseende
sakna en inkomst, sorn andre Stift uteslutande
kunna påräkna, samt, med afseende å hvad StatsContoiret,
uti dess vid E. K. M:ts Nådiga Proposition
om Stats-Werkets tillstånd och behof
fogade berättelse, härutinnan i underdånighet ti Ilstyrkt,
hafva Riksens Ständer beslutit, att den
obetydliga inkomst, sorn hittills varit påräknad
af Djeknepenningar i Wester-Norrlands, Westerbottens
och Norrbottens Län må från RiksStaten
uteslutas och i stället upplåtas Dom-Capitlet
i Hernösand, till användande i den ordning,
som, för dispositionen af öfrige inom Stiftet
inflytande dylike medel, finnes föreskrifven;
Hvilket beslut Riksens Ständer få i underdånighet
hos E. K. M. anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelserl
N:o 242.
Uppl. oi godk. hos Ridd. o. Ad. d. 20 Octi 1823J
Preste-Ståndet d. 23 — —
BorgareStåndet d, 23 — —■*
Bonde-Ståndet d. 23 — ■—*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
lindring uti Inqvarterings-besväret
får Stciderne i allmänhst samt särskildt
för Mainu), Warberg och Wadstena.
S. A K.
Då, 1 anledning af flere förekomne frågor, Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å den
olika tunga, Inqvarterings-besväret för vissa
Städer med förer, äfvensom å behofvet af lindring
derutinnan för Städerne i allmänhet, hafva
Riksens Ständer fört sig till minnes, ur hvad
synpunct detta ämne, vid föregående Riksdagarj
blifvit ansedt och behandtladt, samt dervid inhemtat:
att, uppå väckt fråga, vid 1809 och 1810
årens Riksdag, om medel till afhjelpande af Inqvarterings-besväret
för de Städer, der Troupper
äro 1 ständig Garnizon förlagde, Riksens
Ständer, i underdånig Skrifvelse till E. K. M.,
yttrade, det Riksens Ständer, i betraktande deraf,
att med rättvisa och en jemn fördelning af
skyldigheter Medborgare emellan vore öfverensstämmande,
att Innebyggarne i de Städer,
livarest Garnizoner aro förlagde, icke ensamme
bor
-
Underdånigq Sirifvtlstr;
JOS
borda vidkännas kostnaden af en anstalt, toni,
med afseende pä Statens och alla dess Medlem»
mars säkerhet, vore vidtagen, Riksens Ständer
ansägo Inqvarterings-besväret bäst kunna afhjelpas
derigenom, att i de Städer, hvarest ständig
Garnizon vore förlagd, lämpelige och för ändamålet
tillräcklige Cassern-byggnader blefve, pä
Statens bekostnad, så vidt och så fort dess tillgångar
medgåfve , anlagde och underhållnej
Hvarjemte och på det någon lättnad snart måtte
vinnas i de onera och utskylder, som göra Inqvarteringen
af Cavallerie mera besvärlig, än den
af Infanterie, Riksens Ständer i underdånighet
anhöllo, att, 1 de Städer, hvarest Cavallerietrouper
vore i Garnizon eller Ståndqvarter förlagde,
Stall och andre, till Magazin och förvaringsrum
för fourage m. m., erforderlige hus genast
måtte, på Statens bekostnad, varda anskaffade;
att, vid 181 a års Riksdag, då Staden Malmö,
genom dess Riksdags-Fullrnägtige, begärde
ett Lån af Stats-medlen till uppbyggandet af
Stall och Cassern för de i Staden förlagde Esqvadroner
af nu mera benämnde Kron-Prinsena
Hussar-Regemente, denna begäran jemväl blef,
på Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande,
af E. K. M. i Nåder bifallen, så att ett Lån af
50,000 R:dr B:co i förenämnde afseende, Staden
beviljades, emot skyldighet, att derföre erlägga
4 procents årlig ränta, och att, efter 4 åls förlopp
sedan Summan blifvit lyftad, jemte räntan,
årligen afbetala 9 procent på primitiva Capita—
let; samt att sluteligen, vid senaste Riksdag,
Riksens Ständer, med afseende på den, genom
Siktng till Rikl-St, Prat. 10\dt Simi, 132], 45
70.6 Underdåniga Skrifveher,
indragningen af Malmö Discont, i handel ocB
rörelse förorsakade stagnation, hvilken, särdeles
för Malmo Stad, ansetts hafva haft menliga följder,
beviljat anstånd på Tre års tid med erläggandet
af de 2 procent, hvilka skulle årligen på
Capitalet afbetalas, så att denna afbetalning först
med den 3 December 1821 tagit sin början,
hvarigenom alltså Capital-skulden nu mera är
minskad till 48,000 R:dr.
Hvad nu angår Inqvarterings-besväret i allmänhet
för Garnizoner och de i en del Städer
förlagde trouper; så anse väl Riksens Ständer
det vara ådagalagdt, att detta Städernes Innevånares
åliggande är ganska ojemnl fördeladt
och för några Städer tryckande, samt att billigheten
således påkallar en reglering, hvarigenom
detta besvär kunde blifva i ett rättvist förhållande
fördeladt; Men Riksens Ständer anse sig
hvarken kunna eller böra härtill uppgifva något
Förslag, enär ärendet icke blifvit i administrativ
väg behörigen förberedt, utan anhålla endast i
underdånighet, det E. K. M. täcktes i Nåder,
dels låta undersöka förhållandet med Tnqvarterings-besväret
till sina grunder och huru det
hittills blifvit utgiordt, samt dels anbefalla utarbetande
af ett Förslag till dess jemnare fördelning,
hvilket kunde vid nästa Riksdag föreläggas
Riksens Ständer, till ledning för ett beslut,
hvarigenom den grundade klagan, en del
Städer nu föra öfver ganska märkelig skiljaktighet
i Inqvarterings-besväret, må kunna för framtiden
förekommas; Att emedlertid, af de till
Försvars-Werket i allmänhet hörande medel,
lämpelige och tillräcklige Cassern - byggnader
Underdåniga Skrifvelser. 707
måtte blifva anlagde och underhållne i de Städer,
hvarest ständig Garnizon finnes, så vidt
och så fort E. K. M. dertill finner tillgångar;
samt att, i de Städer, der Cavallerie-troupe är
förlagd, Stall, Magazin och förvaringsrum för
fourage m. m., i mån af lillgångarne, må, på allman
bekostnad, varda anskaffade, så att 1809 och
1810 årens Riksdags-Beslut i denna del, så fort
möjligen ske kan, måtte vinna verkställighet.
Beträffande särskildt Inqvarteririgs-besväreC
för Staden Malmö, till lindring hvaruti bidrag
af det allmänna blifvit begärdt, så finnes det
vara upplyst, att Inqvarteringen derstädes, i förhållande
till Stadens folkmängd, är mera betungande,
än på flere andra ställen och att den blifvit
det i annu högre grad derigenom, att ytterligare
en Esqvadron af Kron-Prinsens HussarRegemente
blifvit från Cimbritshamn dit förlagd;
Men då Troupers förläggande likväl är
föränderligt och beroende af de dispositioner,
E. K. M. i Nåder behagar vidtaga, så har något
annat afseende icke kunnat fästas vid ifrågavarande
begäran, ån att Riksens Ständer bifallit,
att Malmö Stad, intilldess andre utvägar,
till lindring i Inqvarterings-besväret varda vidtagne,
må, ifrån och med innevarande år 1823
och intill nästa Riksdag, befrias från den stadgade
arliga 2 Procents-afbetalningen på dess, till
Cassern- och Stall-byggnadens uppförande, från
Riksgälds-Contoiret erhållne Lån 50,000 R:dr
B:co, samt, ifrån och med 1824 års början, intill
nästa Riksdag, njuta befrielse från räntebetalningen
å samma Lån, med förbehåll, att,
om E. K. M. i Nåder skulle täckas, inom nästa
Underdåniga $krifvelserl
Riksdag, mildra Stadens Inqvarterings-tunga ;
genem förflyttande af minst en Esqvadron utaf
de derstädes förlagde, Trouper till annan orr,
räntebetalnings-skyldigheten för Staden di vidi
täger.
I afseende pa den klagan, som blifvit ford
öfver det Wadstena Stad pålagde onus, att bekosta
Inqvarteringen för de några och Tretio
man, hvilka dit blifvit förlagde till nödig bevakning
vid det derstädes inrättade CorrectionSbuset,
hafva Riksens Ständer funnit förhållandet
med detta onus icke vara detsamma, som med
Inqvarterings - besväret i allmänhet, enär det
här tillkommit endast i och lör nämnde Corrections-Inrättning,
hvaraf Staden derförutan lärer
hafva olägenhet; Och Riksens Ständer hafva af
sådan anledning beslutit, att Wadstena Stad må,
ifrån den tid, då det öfverklagade Inqvarteringsbesväret
i och för den derstädes anlagde Corrections-Inrättning
vidtagit, och allt framgent,
si länge detta besvär för samma ändamål fortfar,
af anslaget för berörde Inrättnings underhåll,
tillgodonjuta 200 R:dr B:co årligen till ersättning
för Inqvarteringen; äfvensom Riksens
Ständer funnit för godt bifalla, att Staden Warberg,
som utgör servicen till det i Warbergs
Fästning förlagde Befäl och Manskap, må, ifrån
och med 1824 års början och så länge Staden
får vidkännas nämnde onus, derföre njuta utaf
Stats-medlen 200 R:dr B:co i årlig ersättning.
Sluteligen och som det kommit till Riksens
Ständers kännedom, att E. K. M., uti Nådig
Skrifvelse till Dess och Rikets Krigs-Collegium
af dep 20 November näetlidet år, förklarat Sig
Underd&nigå Skriffel terl Jo g
intaga Staden Cimbrishamns anbud j ätt J för
3,33T3 R:dr a6 sk. fiico, tillhandla sig Kronans,
genom den till Malmö flyttade Esqvadron, ledigblifne
hus, med vilkor, att den i nästkommande
Maji afbetala räntefritt 333 R:dr 16 sk.
och en lika Summa vid samma tid årligen , till
dess köpeskillingen är till fullo erlagd, samt til'
lika i Nåder förordnat, att medlen skola till
Krigs-Collegium lefvereras, få Riksens Ständer
alltså i underdånighet anhålla, att, då E. K. M.
pröfvar nödigt och lämpeligt, att ifrån en Stad
till en annan förlägga Garnizonerande Trouper,
de Kronans byggnader, som derigenom varda
lifverflödige, må försäljas och de inflytande med'
len användas till Stall- och Cassern-byggnader,
förnämligast i de Städer, hvilka, genom sådan
flyttning, få vidkännas ökad tyngd af Inqvarter/ngs-besväret.
Riksens Ständer framhärda etc.
?10
Underdåniga. Skrifvelseri
N:o 243.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. ao Oct. 1823.
Preste-Siåndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 —- —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rorande
Spannemdls-anslag till Rone-fyllnad
f ör Stockholms Scholce-Lärare.
S. A. K.
tios Riksens Ständer har blifvit anmäldt, hurusom,
efter den med Stockholms UndervisningsWerk
nyligen vidtagne totala förändring, så alt,
i stället för en Stor-Schola och sju Kyrko-Scho—
lor, blifvit inrättade 1 Gymnasium, 2 Trivial-,
6 Kyrko- och 5 nya allmänna Barn-Scholor, det,
utan tillökning, fortfarande Stats-bidraget af 940
T:r Spannemål blifvit otillräckligt, egenteligen
derigenom att 375 T:r måst användas till Löner
för de Lärare, sorn, vid den nya organisa»
tionen, antingen ej erhållit någon beställning,
eller, i anseende till ålderdom och sjuklighet,
sökt och erhållit afsked; Oell då häraf skall uppkommit
den följd, att flere af de nu antagne
Lärare måste tjena med vida mindre Löner, än
som för deras befattningar finnas bestämde i
Stat, har det förslag blifvit gjordt, att nämnde
qvantum, 375 T:r Spannemål måtte af indragen
behaglig tids förläning» - spannemål anslås för
Läro-Werken i Stockholm, för alt tilldelas de
Underdåniga Skrifvelser.
7 ii
-
yngre Lärare, som nu äro i mistning af full
Lön, samt att detta anslag kunde i Fem år eller
på behaglig tid få fortfara.
I anledning af E. K. M:ts Nådiga Proposition
om anslående af nödige medel till förbättring
i de allmänna Undervisnings-Werken,
blefvo af Riksens Ständer, vid senaste Riksdag,
enligt underd. Skrifvelse af den 23 Maji 1818,
anvisade till betäckande af den brist, som, genom
Läro-Werkens förändrade organisation ock
nya reglering, skulle uppkomma, icke allenast
3139 T:r 23 k:pr Spannemål, utan också de indragne
och disponible 153 T:r af F.örläningsSpannemålen;
men som likväl den i Hufvudstaden
vidtagne förändring och utvidgning af
Läro-anstalterne, enligt hvad här ofvan blifvit
förmäldt , medfört en minskning af 375 T:r
Spannemål uti de förut disponible tillgångarne,
samt, vid den allmänna regleringen med Undervisnings-
Werken i Riket, de i Stockholm befintlige
ej erhöllo något tillökadt anslag; alltså och
enär den Spannemål, som, genom behaglig tids
förläningens indragning intill sista Riksdag,
Kronan tillflutit, blifvit af Riksens Ständer anslagen
till Schols- oell Undervisnings-Werkens
fullkomliga iordningbringande, hafva Riksens
Ständer bifallit, att ett belopp, svarande emot
den behaglig tids förlänings-spannemål, som efter
senaste Riksdag blifvit indragen och, enligt
erhållne uppgifter från E. K. M:ts och Rikets
Kammar-Collegiurn, endast utgör ifio|' T:r, må
utaf öfverskoiten på Stats-Werkets Inkomster,
efter Riks-Markegångs-pris beräknadt, utgå till
Läro Werken i Stockholm intill nästa Riksdag,
71*
XJndtrd&niga Sirtfvittir'.
för att användas till Lönförbättring för de Lfrare,
som, genom afgångne Lärares pensionerande,
icke kommit i åtnjutande af fulla Löner,
dock med vilkor, att denna Interims-anvisning,
i mån af de tjenstfries afgång eller befordran
samt den af dem innehafde Spannemålens återgående
till sitt egenteliga föremål, må upphöraj
Men något ytterligare anslag till fyllande af
bristen uti meranämnde 375 Ttr kunna Riksens
Ständer icke bevilja, enär i nästan alla öf*
riga Tjenstemanna-Corpser olikhet sig företer
uti Lönbeloppen, och de yngre Lärarne således
synas böra till en början med de mindre Lch
nerne åtnöjas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o a44*
Uppl. e. godk. hos Ridd. o. Ad. d. ao Oct. i8*3l
Preste-Ståndet d. 33 — —
Borgare-Ståndet d. 33 —• —
Bonde-Ståndet d. 33 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af vackt frågd om biträde af
Stats-lerket till Måss-odlingar i Skaraborgs
Län.
S. A. K.
Hos Riksens Ständer har anmäldt blifvit, att,
med anledning af E. K. Mus uti Nådigt Citeu
-
Underdåniga Skrifvetter. 713
lair6 af den 1 September 1818, till Desa samtlige
Befallningshafvande, meddelade föreskrifter I
afseende på undersökningars anställande om så*
dane odlings-lägenheter, hvilka, genom vattenledningar
eller andra, den enskilda förmågan öfverstigande
företag, kunde göras fruktbare, E.
K. Mits Befallningshafvande i Skaraborgs Län
låtit afväga de i södra delen af Länet befintliga
Sjögerås, Hobergs och Mönarps Måssarne »arnt
Måssen Ryttaren, hvarvid skall befunnits, att
desamma, till en areal af 14,903 Tunneland 1
lappi-, hafva sådant läge, att de, genom aftappning,
hvartill kostnaden skulle uppgå till omkring
30,000 B:dr B.co, skulle kunna försättas
i odlingsbart skick; Och som odlingen af ifrågavarande
Måssar skall vara af en allmän nytta,
»nen overkställbar utom biträde af Staten, så att,
medelst deras aftappning och hufvuddikning,
Delegarne sattes i tillfälle, att uppodla sina Lotter
af Måssarne, så har Riksens Ständers synnerliga
uppmärksamhet blifvit vänd, så väl å vigten
af företaget, som å behofvet af medlen föt
utförandet deraf.
Riksens Ständer, som vid öfverläggning härom,
ansett sig först böra betrakta ämnet i allmänhet,
hafva erindrat sig, att senast församlade
Ständer, sedan de funnit det den vid »815 års
Riksdag inrättade odlings-fond förfelat sitt ändamål,
i afseende på befordrande utaf odlingar
af en större allmän nytta och omfattning, anhöllo
i underdånighet, att E. K. M. i Nadec
täcktes låta anstalta undersökningar i Provinseme,
rörande sådane localer, hvilka, genom vatten-afledning
eller andke större företagr sorn öf
-
714
Underdåniga Skrif velger.
vérstiga den enskilda förmågan, kunde göras
fruktbara; Hvarefter E. K. M., genom högstberörde
Circulaire, i Nåder förordnat om slike undersökningars
verkställande, med särskildt förständigande,
att beslcrifningar öfver så beskaffade
odlings-lägenheter, jemte förslag å kostnaden
till deras bringande i odlingsbart skick, borde
upprättas; Och har, genom de sålunda uppgjorde
beskrifningar och förslag, blifvit upplyst, att inom
Riket finnas flere Hundra Tusen Tunneland
till odling tjenlig jord, som, för en i jemnförelse
mot nyttan mindre betydlig kostnad, kan
förhjelpas ur dess närvarande vattendränkta tillstånd
och såmedelst sättas i belägenhet att odlas.
Då det nu är antaget, att de förut beviljade
understöd icke verkat till förmån för mera betydliga
odlings-företag, anse Riksens Ständer en
förändrad ordning böra för bidrag, å det allmännas
sida, till beredandet af sådane företag,
fastställas i öfverensstämmelse med de grundsattser,
att Staten icke må till odlingar anslå medel,
utan rättighet att dem återfordra, samt att
publikt understöd endast bör ega rum i den
händelse, då en odling finnes' förtjent af den
dertill åtgående kostnad; Och Riksens Ständer
hafva af sådan anledning beslutit, att da en
Måsse, Myra elier annan af vatten fördränkt
odlingsbar mark, vid håilen undersökning, befunnits
vara af god beskaffenhet och i aftappnings
kostnad icke fordra ett ' större belopp, an
sorn motsvarar den för Delegaren påräknade fördel
af odlingen, saint-E. K. M., efter profning
äf det upprättade kostnads*förslaget tillika med
åtföljande arbets plan,|hvilka afititl böra hos E.
Underdåniga Skrifvelser.
K. M. till fastställelse uppvisas, i Nåder behagat
desamma gilla och Delegarne i jorden derefter
aflemnat fullgod säkerhet för återgäldande
af den till aftappningen erforderlige kostnad, arbetet
eller sjelfva aftappningen sedermera, i
man af den tillgång, som Nionde Hufvud-Titeln
för Jordbrukets och Näringarnes upphjelpande
och befrämjande dertill kan lemna, må
med allmänna medel och under publik tillsyn
samt af Kronans manskap verkställas; hvarefter
.Delegarne med tredje årets slut ifrån det, då
aftappnings-arbetet blifvit fullbordadt, skola börja
återbetalningen af kostnaden derföre på det
sätt, att en åttondedel af primitiva Summan
hvarje år erlägges, hvarigenom hela beloppet
vid slutet af tionde året efter aftappningen varder
godtgjordt; börandes Delegarne dock från
all förbindelse af räntas erläggande å Capitalet
vara befriade.
Efter framställning af dessa allmänna grunder,
gå Riksens Ständer, att sig utlåta rörande
frågan om aftappningen af de så kallade Sjögerås
och Hobergs samt Mönarps Mässar jemte
Måssen Ryttaren i Skaraborgs Län; Och sorn,
uti en af E. .K. M;ts Befallningshafvande i
nämnde Län, den 14 April 1821, till E. K. M.
afgifven underdånig Berättelse, angående ,de i
Länet varande af vatten fördränkta, men till odling
tjenlige Lägenheter, jemte dervid fogade
vetenskapliga undersökningar samt Chärtor och
Beskrifningar öfver samma Lägenheter, tillika
med behörigen upprättadt kosthads-förslag öfver
de 3:ne förstnämnde Måssarnes aftappning, det
funnits vitsordadt, hvad i afseende på densam
-
Underdåniga Sirifrelter.
ma hh'r ofvan blifvit förmäldt; sä ochenfr, upprättandet
af arbetsplan undantaget, de af Riksens
Ständer nu fastställde öfrige vilkor för åtnjutandet
af understöd till vatten-aftappning från större
odlingsbare trakter finnas uppfyllde, anse
Riksens Ständer Delegarne i dessa Massar vara
berättigade, att, sedan arbetsplan för aftappningen
blifvit författad och, jemte kostnads-förslaget,
af E. K. M. godkänd, samt tillika nödig säkerhet
för kostnadens godtgörande anskaffad, få
aftappningen, på förut stadgadt sätt, utaf »1U
manna medel samt i man af tillgångaine, veikStälld.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 845.
Uppl. O. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 20 Oct. 1823}
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 —« —<'
Bonde-Ståndet d. 23 —• —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
påskyndande af Lag-Committéens arbete
och granskning deraf.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har blifvit föreslaget, att
sorn nära Fjorton år förflutit, sedan I.ag-Commucéea
brgapisetades, meg något förslag till
Under dani gä Slrifvelltri $17
Brottmåls-Lagar icke ännu är Vordet af Corn*
mittéen upprättadt och afgifvet, underdånig framställning
måtte till E. K. M. från Riksens Ständer
ingå örn påskyndande af Lag-Commi(téens
återstående arbete samt granskning deraf i E.
K. M:ts Högste Domstol; och som Riksens Ständer
funnit behofvet af en förbättrad Lagstiftning
ytterligare vitsordas af de mångfaldiga motioner,
hvilka under nu varande Riksmöte blifvit
inom Riks-Stånden väckta, angående dels ändringar,
dels upphäfvande af nu gällande Författningar,
och af hvilka motioner åtskilliga funnit#
af den beskaffenhet, alt, fastän deras ändamål
synts af förändrade omständigheter påkallas,
de likväl, i anseende till deras samband med
grund-principerne för nu gällande Lag, icke böra
blifva ämnen föt Riksens Ständers yttranden,
förr än hela det nya Lag-Förslaget kan i ett
sammanhang komma under Riksens Ständers
pröfning, så hafva Riksens Ständer, af sådana
anledningar och då Förslaget till BrottmålsLagstiftningen
ännu återstår, hos E. K. M. skolat
i underdånighet anhålla, det E. X. M. täcktes
vidtaga nödiga mått och steg till påskyndande
af Lag-Committéens arbete, så att hela Förslaget
till ny Civil- och Criminal-Lag Ba tidigt
måtte fullbordas, från trycket utgifvas och allmängöras,
att detsamma, i den ordning 27 §.
Riksdagsordningen och 87 §• Regerings-Formen
bestämma, må, så vida möjligheten det medgifver,
kunna i ett sammanhang komma undet
Riksens Ständer pröfning vid nästa Riksdag,
Riksens Ständer framhärda etc
-
Underdåniga Skrivelser.
N:o 246.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 20 Öct.
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 — ——
Bonde-Ståndet d. 23 —• ' ——
Riksens Stcinders underd. Skrifvelse, angående
granskning och omarbetning af de till efterrättelse
nu gällande Eds-Formulair.
S. A. K.
Vid Öfvervägande af en hos Riksens Ständer
•vackt motion, angående ändring och rättelse uti
de, så väl genom Allmänna Civil-Criminal-och
Kyrko-Lagen, som genom Rikets Oeconomiska
Författningar i öfrigt, till iakttagande vid Edgångar,
föreskrifne Formulair, hafva Riksens
Ständer, som funnit dem ega mångfaldiga felaktigheter
och brister, hvilka, genom förändrade
tider och omständigheter, blifvit än mera märkbara,
väl ansett ett skyndsamt afhjelpande deraf
vara nödvändigt; men då för de i detta afseende
vidtagande förändringar erfordras, dels tillgång
på en fullständig samling af nu gällande EdsFormulair,
hvaraf en del finnas upptagne uti
särskilde locala, inom Länen utfärdade, Författningar,
och således icke kunna erhållas, utan genom
vederbörande Authoriteters biträde, dels
ock en noggrann jemnförelse af dessa Formulair,
så väl sins emellan, som med Rikets GrundLagar
och öfrige Författningar, få Riksens Ständer
nw till E. K. M. i underd. framföra den
Underdåniga Skrif veisel. 719
*' >
finskan, alt E. K. M., efter inhemtade nödiga
upplysningar i ämnet, täcktes i Nåder föranstalta
om en sorgfällig granskning och omarbetning
af ifrågavarande Eds-Formulair samt förständiga
de vederbörande, som till verkställighet deraf
varda utsedde, att iakttaga: Det Eds-For
mulairen
måtte blifva öfverensstämmande med
Grung-Lagens och gällande Författningars anda;
att i Formulairen ej något må föreskrifvas, som
ligger utom gränsen af den Tjenslemans befattning,
hvilken skall Eden aflägga; samt slutligen
att deruti icke må stadgas andra åligganden,
än sådane, som skäligen kunna alfordras
hvar och en, som skall Eden gå, och till hvilka
denne, med fast föresats, att noggrant iakttaga
sina skyldigheter, kan förplikta sig, utan farhåga
att, med afvikelse från föréskrifter, till sin natur
omöjliga att uppfylla, nödgas bryta ingångne
förbindelser, hvaraf helgden endast kan genom
fordringarnes lämplighet bibehållas orubbad.
Riksens Ständer framhärda etc.
•ja# IJnderdJnigä Skrifvelse?'.
N:o 847-
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. ao Oct. m 8 33•
Preste-Ståndet d. 33 — —-
Borgare-Ståndet d. 23 —- —
Bonde-Ståndet d. 23 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
ett tillägg uti nu gällande Stor-SkiftesFörfattningar.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
vid de olägenheter, som skola uppstå deraf,
att, enär förnämligast uti de Norra orterna af
Riket, åtskilliga från hvarandra spridda, så kallade
uppodlingar eller vattensjuka ängar finnas,
som, i anseende till deras sämre beskaffenhet,
icke kunna, i händelse af Storskifte, tilldelas, efter
vanlig gradering, en jordegare, utan miste
så styckas, att vissa lotter falla på hvarje granne
inom byn, det således understundom inträffar,
att någon inom byalaget, vid delningen, erhåller
flere skift, än Féirfattningarne tillåta, och
att fastställelse å densamma vägras af Domaren,
på grund af den uti Knngl. Brefvet den 14 April
1791 gifne föreskrift, att, då Storskiftes-förxättningar
uppvisas hos Härads - Bätterne, skola
desse noga efterse, huruvida Skiftenas antal med
Dandtmäteri-Författningarne instämma, samt i
annat fall och derest deras innehåll i denna del
icke finnas yara rätteligen iakttaget, ingen fast
Häl'-
-
Underdåniga Skrifvelser'.
73?
ställelse dera, änskönt tvist ej yppats,' meddela,’
så att den verkställde delningen endast kommer
att tjena vederbörande till efterrättelse, så länge
de dermed åtnöjas.
Efter öfvervägande häraf och till förekommande
af ofvanberörde olägenheter samt de förluster,
som, i följd af ifrågavarande stadgande,1
kunna drabba enskilde jordegare, hafva Riksens
Ständer nödigt ansett, att hvad, uti -2 Mom. 4 §.
samt 3 Mom. 5 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning
om Enskiften af den 2 Febr. 1807 är
stadgadt, angående delning af så beskaffad mark,
som den ofvan omförmälda, äfven lämpas till
Storskiften, så att dervid först bör urskiljas, hvilka
egor i samfälligheten af åker, äng, ut- och
betes-marker äro af den odlingsbara beskaffenhet,
att de, såsom till åker och äng eller så
kalladt Circulations-bruk tjenlige, kunna i Storskiftes-delningen
intagas, och hvilka deremot befinnas
i det ofrugtbara tillstånd, att de, oaktadt
vederlag, icke böra emot in-egor beräknas eller
utdelas, såsom bergig och mycket stenbunden
mark, sträf och mager sandmo, måssar, kärr och
sidländta mad-ängar, för hvilka affall felas, med
flera sådana ofrugtbara ställen, dock att dessa
sålunda afskiljde sämre egor, hvilka icke böra
tilltagas större, än nödvändigheten fordrar, och
så afrösas, att ingen st ridi gliet om grär.some
framdeles må uppkomma, skola särskildt så fördelas,
att hvarje hemmans andel deraf, om möjligt
är, förenäs med dess erhållne lott, eller lägges
så nära derintill, som omständigheterne medgifva;
Och få Riksens Ständer härigenom hos
Bihang till Riht-St. Brot, tcr.Jc Sami, lSaJ- ' 4®
7a»
Underdåniga Skrif velser.
E. K. M. underdånigst anhålla, att, i öfverensstämmelse
härmed, ett tillägg uti Storskiftes För*
fattningarne måtte af E. K. M. varda i Nåder
utfärdadt.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 248.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 20 Oct. 1823»
Preste-Ståndet d, 23 — —
Borgare-Ståndet d. 23 •—- —
Bonde-Ståndet d. 23 —- —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj-.ts Nådiga Proposition
om undsättning för sådane jordbrukare,
hvilkas växande gröda skadas af
frost eller hagel.
S. A. K.
Med anledning af hvad E, K. M.j uti Nådig
Proposition den 25 sistl. Januarii, behagat till
Riksens Ständer i Nåder framställa, angående
nyttan och nödvändigheten deraf, att för sådane
jordbrukare, hvilkas växande gröda kan af hagel,
frost, vattuflöde eller andre oförutsedde och
ej afvärjbara olyckshändelser, komma att skadas
och förderfvas, utvägar till understöd varda beredde,
genom inrättningar, grundade på frivilliga
bidrag och organiserade helst särskildt inom
c
Underilaniga Skrifvelserl JU3
hvarje Län, fa Riksens Ständer,' som J lika med
E. K. M., funnit Författningarne medgifva de
af förenämnde olyckshändelser träffade jordbrukare
föga båtande förmåner, nu härmed hos EJ
K. M. i underdånighet anhålla, det samtlige E.
K. M:ts Befallningshafvande måtte i Nåder varda
förständigade, att, hvar och en i sitt Län,
uppmana Allmänheten -till anläggande af dylika
inrättningar på det sätt, som för hvarje Landsort
kan tjenligast pröfvas; Hvarjemte Riksens
Ständer våga i underdånighet frambära den önskan,
att, i händelse en hel eller flere Provinser
skulle af ofvanberörde olyckor hemsökas, E<
K. M. täcktes, till undsättning och lindring för
de lidande, i Nåder antingen påbjuda Collecter
eller utfärda Stamböcker, eller ock vidtaga andra
åtgärder, hvarigenom det åsyftade ändamålet
bast må kunna uppfyllas.
Riksens Ständer framhärda etc.
72 4'
Underdåniga Skrifvelserl
N:ö 249.’
Uppl. oi godk. hos Ridd. o. Ad. d. 23 Oct. 1823!
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d, 24 — •—■
Bonde-Ståndet d. 24 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, med
anhållan, att deras beslut, angående Capitations-fyllnads-
och of verflods-afgifteriie,
måtte genast kungöras.
S. A K.
Va fastställandet af grunderne för utgörandet
af den blifvande bevillningen, hafva Riksens
Ständer beslutlt;
1:0. Att Capitations-afgiften ej skall erläggas
af dem, som ännu icke fyllt 17 år samt
upphöra för alla dem, hvilka, från och med fylda
60 års ålder, icke njuta af egendom, tjenst
eller rörelse en inkomst af 50 R:dr eller efter
2:dra Art. icke utgöra Bevillning af Lön, egendom
eller rörelse:
2:0. Att fyllnads-afgiften, eller den beskattning,
hvilken tillförene särskildt utgått, såsom
Landt-tulls-ersättning, hädanefter kommer
att upphöra; samt
3:0. Att någon Eevillnings-afgift för bruket
och nyttjandet af vissa öfverflöds-vaior hädanefter
ej får ega rum.
Detta hafva Riksens Ständer skolat i underdånighet
anmäla; hvarjemte och som hos Rik
-
Underdåniga Skrifvelser. 725
sens Sländer uti öfvervägande kommit; att den
nya Bevillnings-Förordningen icke hinner, att
före Mantals-skrifningarne för nästkommande åc
blifva behörigen känd; alltså få Riksens Ständer,
till förekommande, ej mindre af tidspillan
för Förrättningsmännen, än också af oreda och
ovisshet för den skattskyldige, i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes i Nåder förständiga
samtlige Dess Befallningshafvande, att hvar och
en uti det honom anförtrodde Eän, till vederbörandes
upplysning och rättelse, ofvanberörde
Beslut genast kungöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 250.’
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d* 23 Oct.^182 3?
Preste-Stlndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. —• —
Bonde-Ståndet d. 24 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om en ärlig Pension tillf. d. Landshöfdingen
m. m. Hans Järta.
S. A, K.
"Uti en till Riksens Ständers Stats-Utskott, under
den 25 sisllidne Januarii, aflåten Proposition,
har E* K. M. gifylt i Nåder tillkänna, att,
726 Underdåniga Skrifvelscri
da E. K. M., uppå gjord underdånig ansökning,
beviljade Landshöfdingen i Stora Kopparbergs
Län och Commendeuren af E. K. M-ts NordStjerne-Orden,
Hans Järta, Nådigt afsked från
dess innehafvande Landshöfdinge-Embete, E.
K. M. funnit godt, att försäkra honom en årlig
Pension af 2000 R:dr, sorn komme att utgå, till
en början, för nästlidne års 3:dje och 4:de Qvartal,
och af extra utgifts-medlen anordnas; hvarjemte
E. K. M. i Nåder förklarat, att, i anseende
till f. d. Landshöfdingen m. m. Järtas sällsynta
Statsmanna-egenskaper samt hans nitiska,
trogna och redliga förvaltning af de honom tid
efter annan förtrodde beställningar, E. K. M.
gjorde Sig förvissad, det Riksens Ständer gärna
skulle, genom särskildt anslag för framtiden, bekräfta
en Pensions-utgift, den E. K. M. i Nåder
beviljat, såsom rättvis belöning för de tjenster,
f. d. Landshöfdingen , vid flere vigtige tillfällen,
egnat sitt Fädernesland,
Vid öfvervägande häraf, hafva Riksens Ständer
väl funnit, att f. d. Landshöfdingen Järta
uppnått hvarken den ålder eller de tjenste-år,
Författningarne bestämma såsom vilkor för rättigheten,
att, vid afskedstagandet, i Pension åtnjuta
större eller mindre del utaf Länen; Men
Biksens Ständer hafva ansett ett undantag i detta
afseende böra ega rum för f, d. Landshöfdingen
Järta, hvars patriotiska åtgärder och utmärkta
Embetsmanna-förtjenster både blifvit af
E. K, M. vitsordade och af Riksens Ständer erkännas;
Hvadan alltså Riksens Ständer bifallit
ifrågavarande Pension, 2000 R:dr Banco om året,
sålunda, att den nu må uppföras på AU
-
Underdåniga Skrifvelser,
7*7
manna Indragnings-Staten, intill nSsta Riksdag,'
och af f. d. Landshöfdingen åtnjutas, men att i
det fall han skulle derförinnan varda af E. K.
M. i Nåder utnämnd till något Embete i Staten,
med motsvarande Lönevilkor, samma Pension
kommer alt besparas och indragas; Hvilket,
till svar å E. K. M:ts Nådiga Proposition, Riksens
Ständer få i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 251,
Uppl. O. god k. hos Ridd, o. Ad. d. 23 Oct. 1883.'
Preste-Ståndet d- 23 — —
Borgare-Ståndet d. 24 •—• •—-
Bonde-Ståndet d, 24 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl, Maj.ts Nådiga Remiss
uppå Riksdags- Fullrnägtigens för Hernosands
Stad underdåniga ansökning, angående
Landshöf dinge-Residence-huset derstädes,
S. A. K.
Sedan Riksdags-Fullmägtigen för hernösands
Stad, Commerce-Rådet M. Lindström, å Borgerskapets
derstädes vägnar, hos E. K. M. i underdånighet
anhållit, att, efter det nämnde Stad,
50m år 178a förbundit sig, att åt E. K. Mits
728 Underdåniga Skrifvelseri
Befallningshafvande uti Wester-Norrlands Län
bygga ett Residence-hus, med tjenlige rum för
Landshöfdingen, Lands-Contoiret, Lands-Cancetliet,
Landt-Ränteriet och Landtmäteri-Contoiret,
med skyldighet, å Stadens sida, att samma Embetsrum
tillbörligen underhålla, emot åtnjutande
af 200 R:dr Banco i årlig hushyra, skall ifrån
ar 1782 till 1786 fått, i åtskilliga terminer, räntefritt
uppbära förskott på 40 års hushyres-me«
del, med ett sammanräknadt belopp af 8000 R:dr,
E. K. M. täcktes, enär nu, efter berörde tids
förlopp, den anslagna hushyran skulle åter komma
Staden till godo, af anförde skäl, i Nåder
bifalla, att antingen meranämnde hushyra måtte,
lämpad efter den öfver allt i Riket nu gångbara
för begagnandet af ett sådant boställe, utgå med
C50 R:dr, eller ock att Borgerskapet finge till
E. K. M. och Kronan aflåta Residence-huset för
en summa af 20,000 R:dr i köpeskilling; i anledning
hvaraf E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoir,
uti dess, på Nådig befallning, i ämnet meddelde
utlåtande, förklarat sig, på uppgifne grun-;
der, ej kunna tillstyrka bifall å hvad Hernösands
Borgerskap, uti omförmälde afseenden, be-<
gärt, men deremot och då för den bestämda hushyran
något anslag icke vore uppfördt å Stat,
samt de 40 åren, för hvilka förskotten erhållits,
med innevarande år löpa till ända, i underdånighet
hemställt, att ärendet, så vidt det rörde
Hernösands Stads rättighet, att ifrån nästa år uppbära
hushyran, måtte till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemnas; så har E. K. M., genom
Nådig Remiss af den 11 nasti. Junii, med till-;
kannagifvande, att E. K. M. i Nåder gillat hvad
Underdåniga Shrifvelséri
729
af Stats-Contoiret i detta mål anfördt blifvit,
meddelat Stats-Utskottet handlingarne, att, i afseende
på ofta berörde hushyra, vid Stats-regler
ringen iagttagas.
Detta, med hvad Stats*Utskottet häröfver
yttrat och handlingarne i öfrigt innehålla, hafva
Riksens Ständer uti Öfvervägande tagit} Och
alldenstund, enligt hvad upplyst är, Kronan icke
eger i Hernösand något hus, som för Lands-'
höfdingens i Wester-Norrlands Län boningsoch
Embetsrum kan begagnas, utan Staden, dels
på egen bekostnad och dels med erhållet bidrag
af Stats-Werket, uppfört ett för sådarit ändamål
tjenligt och hittills användt hus, emot den betingade
rättigheten, att i hyra af Staten njuta 200
R:dr årligen; fördenskull och enär denna rättighet
grundar sig på ömsesidig öfverenskommelse
emellan Staten och Hernösands Stad, men något
anslag icke finnes å Stat för utgiften, hvilken,
blifvit anticipationsvis bestridd, hafva Riksens
Ständer funnit skäligt bifalla, att å Andra Hufvud-Titeln
må uppföras 200 R:dr, att ifrån nästa
års början, såsom hushyra för ifrågavarande
Landshöfdinge-Residence - hus, till Hernösands
Stad årligen utgå} Hvilket Riksens Ständer fa
hos E. K. M. i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
730
Underdåniga Skrifvelseri
N:o 252.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 23 Oct. 1823.
Preste-Ståndet d. 23 — —■
Borgare-Ståndet" d. 34 —
Bonde-Ståndet d, 24 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Rådiga Remiss
uppå Befälhafvarens för Konungens Lifoch
Hus-Trouper underdåniga Memorial,
rörande anslag till reparations-kostnad å
Kongl. Svea Lif-Gardets Cassern,
S. A. K.
Till Riksens Ständers Stats-Utskott har E. K.
3VL, genom Remiss af den 20 sistlidne Martii, i
Nåder öfverlemna! Befälhafvarens för Lif— och
H us-Trouperne underdåniga Memorial, deruti
tillstyrkes Nådigt bifall å en af Secund-Chefen
för L. K. M:ts Svea Lif-Garde gjord underdånig
anhållan, alt som, i följd af de förändringar.
Regementets styrka undergått och de stegringar
i prisen å arbeten, lysnings-ämnen och ved,
hvilka inträflat, sedan Regementet emottog Fre»
dricshofs Slott till Cassern, emot förbindelse, att
detsamma underhålla, kostnaderne dervid ufverstigit
den influtne Inqvarteringen så betydligt,
att Compagnie-Cheferne måst göra årliga tillskott,
utan att ens någon enda oundvik elig större reparation
kunnat verkställas, nödige medel alltså
måtte af Staten varda, till förenämnde Cas-r
Underddniga Skrifvelsrr. 73i
sems reparation och utvidgande, besfådde; uppgående,
enligt Förslag, den erforderliga kostnaden
till reparation, så val af Slottet och Flyglarne,
som af öfrige till Regementets disposition
öfverlåtne hus och Lägenheter, sammanlagd) till
25,228 R:dr 43 sk., hvilken Summa skall konna,
genom Entreprenad-Auction, till 20,000 R:ilr
nedsättas..
Vid handläggning af detta ärende, hafva
Biksens Ständer inhemtat, att, enligt Kongl.
Majus Nådiga Bref af den 3 November 1802,
Fredricshofs Slott med tillhörande byggnader, i
då befinteligt skick, öfverlemnades till E. K.
M :ts Svea I/tf-Garde, för att till Cassern begagnas,
emot af Regementet åtagen skyldighet, att,
ej allenast vidkännas den kostnad, som till byggnadernes
apterande för ändamålet kunde erfordras,
men äfven att hålla dem framgent viel
magt, utan någon Stats-Werkets gravatiun; Och
som obestridligt är, att det åligger Svea Lif—
Gardet besörja merberörde Cassern-byggnaders
underhåll med de Inqvarterings-penningar, som
till Regementet af Stockholms Stad årligen ingå
och utgöra för Corporaler , Spel och Manskap
omkring 4200 å 4300 R:dr B;co, deruti
tillökning är att förvänta, hafva Riksens Ständer
alltså icke funnit Stats-Werket böra vidkärnas
några kostnader tjll reparation å ifrågavarande
Cassern, hvarföre ock det begärde anslaget
icke kan af Riksens Ständer beviljas.
Detta få, till svar å E. K. Mus Nådiga
Remiss, Riksens Ständer i underdånighet meddela;
Och Riksens Ständer framhärda etc.
73*
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 253.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 23 OctJ 1823!
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 ■— —*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, *
anledning af verkställd granskning af
IVadstena Krigmanhus - Cassas Räkenskaper.
S. A. K.
Vid den Revision, som, med anledning af E.
K. M:ts, den 28 sistlidne Februarii, till Riksens
Ständer aflåtna Nådiga Skrifvelse, blifvit, uti
Riksens Ständers Stats-Utskott, verkställd utaf
Wadstena Krigsmanshus-Cassas Räkenskaper för,
åren 1818, 1819 och 1820, har Riksens Ständers
uppmärksamhet blifvit fästad vid åtskilliga
omständigheter, hvarom hos E. K. M. Riksens
Ständer nu få i underd. göra anmälan.
Genom E. K. M:ts Nådiga Bref den 24'
April 1820, har blifvit förordnadt, att den Summa
af 3000 Dl. Strut eller 500 R:dr Blco, sorn^
enligt Råds-Protocollet den 21 December 1763,
fått af Krigsmanshus-medlen användas till nödlidande
Officerares understöd, skulle Ökas till 700
R:dr, samt 500 R:dr om året ytterligare afsättas
till Nådegåfvor för E. K. M:ts Egen höga disposition
, utöfver de xooo R:dr årligen, sorn, pa
grund af Kongl. Brefvet den 22 Oct. l8lf>, tili
sådant ändamål anslagne blifvit.
Underdåniga Skrifvelse?!
733
Riksens Ständer hafva väl häraf inhemtat,’
huruledes Krigsmanshus-Cassan, till följd af
liögstberörde Nådiga Förordnanden, får årligen
vidkännas betydliga utgifter, hvilka, enär Cassans
egenteliga föremål är, att med underhåll
förse gemenskapen af Arméen, icke synas hafva
bordt å berörde Cassa anvisas; men då likväl
medlen alltid komma sådane personer till
godo, som för Krigsmanshus-Inrättningen icke
kunna fiämmmande anses, hafva Riksens Ständer
endast funnit sig böra hos E. K. M. i underd.
anhålla, att, utom de redan gjorda, några
andra dispositioner å Krigsmanshus-Fonden hädanefter
icke måtte ega rum, så att den oförryckt
användes för de behof, till hvilkas afhjel
pande
den ifrån början var ämnad.
Uti 1818 års Cassa-Bok finnes bland be
hållningen
till följande året 1819. uppförd Cassans
fordran hos M il i tiae— Boställs- och Passevolance-Cassorne,
tillsammans 26,000 B:dr; äfvensom
Krigsmanshus-Cassan, uti det vid 1820 års
Hufvud-Bok fogade sammandrag öfver Krigsmanshusets
skulder, är antecknad såsom fordringsegare
för en Summa af 11,829 R:dr 25
sk. 2 rst., hvilken åter, uti sistnämnde års Cassaräkning,
balanceras till år 1821, med:
Skuld till M ilitias-Boställs-Cassan 1 i,800: •—•
Utelöpande Attester - - - - 29: 25. 2.
Summa 11,829: 25. 2.
Och som förstnämnde 26,000 R:dr icke bordt
bland Cassans contante behållning upptagas, utan,
jemte Cassans öfrige utlånte medel, under sådan
Titel, uppföras, samt hvad beträffar de ofvan
-
734
Underdåniga Skrifvelser.
förmälde 11,800 R:dr, desamma, likasom' i Cassara
k ningen, bordt uti Hufvud-Boken utföras såsom
en skuld till Militite-Boställs-Cassan, hemställd
Riksens Ständer i underdånighet, att vederbörande
matte härom till framdeles iakttagande
vid Bokföringen i Nåder förständigade varda.
Vidare har till Riksens Ständers kännedom
kommit, att, vid flere tillfallen, Lån på bestämd
korrt tid blifvit ur Krigsmanshus-Cassan beviljade
andra under E. K. M:ts och Rikets Krigs—
Collegii förvaltning ställde Cassör, men någon
gång först flere månader efter förfallotiden återbetalde;
Af hvilken anledning E. K. M. torde
i Nåder täckas anbefalla Krigs-Collegium tillse,
att, i fall Krigsmanshus-Cassan hädanefter för
så beskaffade Låne-biträden skulle behöfva anlitas
och Cassans tillgångar dem medgifva, utan
uppehåll af dess egna utgifters bestridande, medlen
alltid varda före det löpande årets utgång
liqviderade, på det Cassans räkningar icke vidare
måtte med några balancer i detta hänseende
graveras.
För öfrigt och då, enligt balance-utredningen
vid 1820 års Hufvud-Bok, KrigmanshusCassan,
dels hos E. K. M. och Kronan, dels ock
efter åtskillige aflidne Uppbördsman , nied flere,
eger icke obetydliga utestående fordringar, fa
hos E. K. M. Riksens Ständer i underd. anhålla,
att sådane åtgärder må vidtagas, hvarigenom
desse, till en del öfver 100 år gamle, balancer
blifva, så fort ske kan, till liqvid eller afskrifning
befordrade»
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifve!ser.
735
Njd 554.
Uppl» o» godk. hos Ridd. o. Ad. d. 93 Oct. 182 -j.
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. 24 — —•
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af den vid innevarande Riksdag
verkställde granskning af Allmänna Magasins-Inrättningens
Förvaltning.
S. A. K.
Via en uti fortsättning af i822 års Revision,
innevarande Riksdag, hos Riksens Ständers SiatsUtskott
verkställd granskning af Allmänna Magazins-Inrättningens
Förvaltning, under de Tre
sista månaderne af nämnde år, hafva Riksens
Ständer inhetntat, att, enligt Protocollens föranledande,
Kongl Allmänna Magazins-Di rectionen,
i följd af pluralitetens beslut den 31 October
nästlidet år, låtit utbetala, i förskott å köpeskillingen
för den så kallade Eldqvarnen, 3000 R;dr
B:cO samt till tomtens friköp särskildt 812 R:dr
18 sk. 10 rst., den förstnämnde Summan emot
Tre procents ränta, intilldess liqvid komme att
uppgöras, men den senare utan vilkor af räntas
erläggandej Och alldenstund E. K. M:ts, den 13
förutgångne September, till Allmänna MagazinsDirectionen
aflåtne Nådiga Bref, rörande vilkoren
för Eldqvarns-köpet, innehåller, det Directionen
borde utfärda förbindelser, att, sist inom
•j36 Underdåniga Skrifvelser.
två år, räntefrltt betala de, efter afdrag af fram»
lidne Presidenten m. m. Friherre Edelcrantzs i
E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoir på Nionde
Hufvud-Titeln erhållne Lån af 12,000 R:dr, a.
Köpeskillingen återstående 28,000 R:dr, derest
denna Summa icke förut kunde gäldas med hvad,
genom försäljning af Inrättningens öfverflödige
Magazins-hus och lägenheter, under tiden kunde
inflyta och genast borde till afbetalning å
Köpeskillingen användas, men någre dylike för-:
säljnings-medel icke varit att tillgå, då de ofvannämnde
förskotten beviljades, samt dessutom
vederbörlig af- och tillträdes-syn å Qvarnen då
annu icke blifvit verkställd; fördenskull anse
Riksens Ständer, det Allmänna Magazins-Directionen
härutinnan handlat, ej allenast emot E.
K. M :ts, till efterföljd, meddelade Nådiga föreskrifter,
utan ock emot Inrättningens bästa, under
dess iråkade penninge-brist och knappa tillgång
på erforderliga medel till bestridande af
Inrättningens öfrige oundgänglige behof. Riksens
Ständer finna sig alltså föranlåtne, att, med
stöd af 30 §. Riksdags-Ordnrngen, hos E. K. M.
i underd. anmäla de anledningar, som sålunda
förekommit, att, emot vederbörande Ledamöter
af Directionen, hvilke beslutit ifrågavarande förskotts
utbetalning, yrka ansvar i laglig ordning.
Riksens Ständer hafva jemväl erfarit, att
Allmänna Magazins - Inrättningens SpannemålsLager,
förnämligast här i Hufvudstaden, blifvit
mer och mindre skadade af sädes-masH samt att,
till svar å Allmänna Magazins-Directionens förfrågan
om medel deremot, Kongl, Landts-Eruks
Aca
-
XJnåeråaniga Skrif velséri
Äcademien uppgifvit, att anställde t-ön i jetta
hänseende icke lemnat fullt tillfredsställande
upplysningar; hvadan Riksens Ständer ansett
elg bura på detta förhållande fästa E. K. M:ts
Nådiga uppmärksamhet, på det vederbörande Kro«
no-Magazins-Förvaltare måtte blifva i Nåder
förständigade, att, med all möjlig sorgfällighet
vid Spannemålens emottagning och vård utj
Kronans Magazin, deras åligganden fullgöra.
Riksens Ständer framhärda etc,'
N:o
Uppl. ötgodki hos Ridd. o. Ad. d. 94 Oct. 1823J
Preste-Ståndet d. 24 __ —
Borgare-Ståndet d. 24 — —
Bonde-Ståndet d. a/ — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anleda
ning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss,
uppå ConsistQrii i Calmar underd. anmälan,
rörande det, vid senaste Riksdag, beviljade
Ldne-biträde får uppbyggande af
ett Gymnasii- och Schöl-hus derstädes
m, m,
s. a: K.
lM[edelst Remiss af den a 6 sistlidne Martti, har
E. K. M. till Riksens Ständers Siats-Utskott i
Bihang till Riki-St, Prat. lolie Sami, iSij. 47
738
Z/nderdaniga Skrifvelser.
Nåder öfverlemnat en af Consistorium i Calmar
i underdånighet afgifven skrifvelse, deruti anmäles,
att, till bestridande af de, för uppbyggandet
af ett Gymnasii- och Schol-hus i Calmar,
erforderlige kostnader, uppgående, enligt af E.
K. M. gillad plan och ritning, till 30,000 R:dr
Banco, någon annan tillgång ej skall finnas, än
det af Riksens Ständer, år 1818, beviljade BancoXan
af 35,000 R:dr, enär den nu varande Byggnads-Cassan,
såsom utgörande blott 5102 R.dr
26 sk. 10 rst., skulle behöfva till andra föremål
användas; äfvensom att för räntornes betalning
å förenämnde Banco-Lån inga säkra utvägar
kunde uppgifvas, då Byggnads-Cassans inkomster
nästan alla äro tillfällige och, om de på sådant
sätt medtogos, hvarken för detta eller andra
nödvändiga behof skulle blifva tillräck lige J
af hvilken orsak Consistorium icke eller skolat
kunna förbinda sig, att, enligt Banco-Fullmägtiges
fordran, såsom för proprie skuld, ansvara
för nämnde räntas ordentliga betalande; Hvarjemte
Consistorium i underdånighet anhållit, det
E. K. M. täcktes i Nåder afhjelpa hindren för
verkställigheten af ifrågavarande byggnad, som
icke på lång tid skulle kunna företagas, derest
icke ett ytterligare Låne-understöd, stort 5000
R:dr, beviljades, samt hela Låne-Summan finge
läntefritt begagnas för åtminstone 5 å 6 år.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; Och enär någon särskild tillgång, såsom
säkerhet för det begärda tillökade Låne-anslaget,
icke blifvit uppgifven, samt de till ByggnadsCassan
för Läro-husen i Stiften , enligt så väl
Allmänna Författningar, som E. K. M:ts sär
-
Underdåniga Skrifvelser. 739
file ilda Nådiga tillåtelser, inflytande inkomster,
liv i 1 ka vid sistl, Riksdag anmäldes till pantförskrifning
för det då, såsom tillräckligt antagne,
Lånets återbetalning, nu mera, efter meddelad
upplysning, icke ens lemna tillgång till räntebetalning
de första åren, hafva alltså Riksens
Ständer icke funnit skäl, att bifalla förökandet af
det Calmar Consistorium beviljade Låne-anslag.
Beträffande åter frågan om räntefritt begagnande
af Låne-summan i 5 å 6 år; så enär härvid
förekommer, att, vid sistl. Riksdag, Riksens
Ständer, med oförändradt antagande af de, genom
Calmar Stifts Fullmägtige, föreslagne vilkor,
beslutit, att afbetalningar å det då beviljade
iiånet skulle få verkställas med 2 pro.
cent af Capitalet årligen, jemte 4 procents ränta,
kunna Riksens Ständer icke anse en eftergift
af den betingade räntan annorlunda, än såsom
oförenlig med Banquens egenskap och tillständiga
rätt Samt stridande mot ändamålet med
utlåningar af dylik beskaffenhet; och hafva Riksens
Ständer alltså ej funnit skäl, att Consistorii
ansökning i denna del bifalla.
Hvad sedermera angår ett af berörde Stifts
Fullmägtige, vid denne Riksdag, framställdt yrkande
om förändring uti det af Banco-Styreisen
upprättade Formulaire för den afgifvande
skuld-förbindelsen, enligt hvilket Consistorii nU
varande och blifvande Ledamöter skulle, en för
alla och alla för en, iklädas ansvarighet för de
utfäste inbetalningarnes fullgörande, såsom för
proprie skuld; så har det icke Undgått Riksens
Ständers uppmärksamhet, att, utom ByggnadsCassans
ofvanberörde behållning, de i öfrigt, så
-
7 4 o
^Underdåniga Skrifvehér'.
som säkerhet för de ärliga betalningarnes fulP
görande, uppgifne och påräknade tillgångar äro
i högsta måtto eventuella och till beloppet obestämda;
Och ehuru Riksens Ständer finna, det
Consistorii Ledamöter, vid sådant förhållande,
ega skälig anledning, att söka undandraga sig den
ifrågavarande personliga ansvarigheten, hvars älskande
af dem äfven i och för sig sjelft synes
mindre billigt, likväl och då Banquens hufvudsakligaste
och, snart sagdt, enda säkerhet ligger
uti bibehållandet af Consistorii Ledamöters sa
beskaffade ansvarighet och, om denna skulle försvinna,
Banquen komme att uti de uppgifne till—
gångarne ega säkerhet för endast en så obetydlig
del af Låne-summan, att, i slikt fall, dea
medgifne Lånerättigheten icke kan eller bör få
begagnas, hafva Riksens Ständer beslutit, att
det må ankomma på Consistorii Ledamöter sjelfva,
att, i förhållande till de utvägar, som för
inbetalningarnes fullgörande efter hand kunna
sig förete, afgöra och bedöma, om och till hvad
större eller mindre del berörde till 25,000 R:dr
fastställde Lånebiträde må i Banquen lyftas, hvartill
rättigheten, jemnlikt de, vid sista Riksdag,
gifne stadganden, skall än vidare hållas öppen^
sålunda att, innan något af Låne-summan uppbäres,
Calmare Consistorium, i likhet med hvad
Consistorium i Skara, Landskrona Stads Magistrat
samt Kyrko-Rådet i Uddevalla före detta fullgjort,
afgifver en sådan skuld-förbindelse, hvar-»
igenom Consistorii Ledamöter, en för alla och
alla för en, förbinda sig, och efter dem blifvande
Ledamöter i Consistorium, till ansvar för
Lånet, att betalas på det sätt, Riksens Ständer
Underdåniga Skrif velsera
förordnat, och derjemte pantförskrifva de uppgifne
tillgångarne, med särskildt förbehållen Intecknings-rätt
för Banquen i det nya Gymnasii,
och Schol-huset, som, då det blifvit uppfördt, äfven
bör emot brandskada vederbörligen försäkras.
Detta få Riksens Ständer, till svar å E. K,
Mits Nådiga Remiss, i underdånighet meddela.
^Riksens Ständer framhärda etc.
N:d 256.
Pppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. ä. 24 Octi 1823'i
Preste-Ståndet d. 24 — —
Borgare-Ståndet d. 24 — —■
Bonde-Ståndet d, .27 —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
uppå f. d. Handlanden P. JK. Bergs
gjorde ansökning, i afseende på liqviderandet
af dess skuld till Götha Canal
Bolags f. d. Discont-Werk.
s. a: k.
Sedan en af f. d. Handlanden P. W. Berg hös
Riksens Ständers Fullmägtige Öfver Riksgälds—
Contoiret gjord ansökning, att den skuld, för
hvilken han hos Götha Canal-Bolags f. d. Di
scont-Werk
häftade och som skall utgöra x återstående
Capital 32,545 R.dr x sk. 9 rst., samt i
74 3 Underdäniga Skrifvelser,
upplupne räntor 25,318 Rulr, allt Banco, finge
pä det sätt liqvideras, att ofverräntorne skulla
eftergifvas och arfvodet till Massans Curatorer
af Creditorerne samfäldt bestås, blifvit af beni
ål de Fullmägtige afslagen i öfverensstämmelse
med innehållet af deras Protocoll för den 10
October nästlidne år, och Berg derefter, uti en
till E. K. M. ingifven skrift, den han i under*
dånighet anhållit, att E. K. M. täcktes till Riksens
nu församlade Ständer hänvisa, förnyat sin
ansökning om eftergift af ofverräntorne å Discont-
Werkets fordran, emot det Berg förbundit
sig, att, af de hans Hustru tillfallne boskilnadsmedel,
betala hela Capitalet jemte Sex för Hundrade
deta i ränta, från SkuIdelnefveris förfallodag,
tilldess peuningar erlades; så har E- K. M.,
uti Remiss af den 33 sistlidne April, förklarat
Sig icke böra vägra, att samma ansökning till
Riksens Ständers Stats-Utskott i Nader öfverlemna.
Riksens Ständer hafva härvid inhemta!, huruledes,
utom det, att, i följd af underlätet bestridande
vid bevakningen i Bergs Concours,
denne vunnit emot Discont-Werket förmånen,
att ej ansvara med hvad han kan framdeles ärfva
och förvärfva, det jemväl, genom E. K. M:ts
och Rikets Götha Hof-Rätts af E, K. M. i Nåder
fastställde Dom, blifvit förklaradt, att de Borgenärer,
hvilke yrkat, att med förmånsrätt utbekomma
bevakade fordringar, men tillika icke
bestridt boskillnad för Hustru Berg, vore att anse
såsom de der bifallit hennes ansökning derom;
att ehuru Discont-Werket, som för en del
af sin fordran innehar pant af 16 st. Actier i
Underdåniga Skrifvelser.
743
Lisebergs Sockerbruk , blifvit uti alla Instantier
berättigad!, att njuta betalning ur de pantsatte
Actierne, så långt de räckte, Curatorerne i Concoursen
likväl, med anledning af den Hustru
Berg i ofvanberörde måtto tillerkände boskillnad,
förmenat henne vara berättigad till sådan förmån
för allt hvad, äfven de förmånsrätts-egande
Borgenärer, som Boskillnaden icke bestridt, kunde
komma att på sina fordringar uppbära, samt
derföre och då något sådant bestridande, å Discont-Werkets
sida, icke blifvit gjordt, till Hustru
Berg utbetalt hälften af de hos Disconten
pantsatte och till 20,000 R:dr B:co försålde Actier
i Lisebergs Sockerbruk, men vägrat, att till
Discont-Werket utgifva mera, än andra hälften,
10,000 K:dr, samt att Fullrnägtige, som ansett
Boskillnadsrätten icke böra emot Discont-Werket
gälla för mera, än hvad som af Discont-Werkets
fordran återstode, sedan den Disconten tillerkände
företrädesrätt till betalning ur panten
kommit Discont-Werket till godo, anbefallt
Werkets Ombudsman, att, genom anställande
rättegång, söka desse obehörigen utgifne 10,000
B:dr af vederbörande återvinna; Vid sådant förhållande
och alldenstund Ombudsmannen nu
mera gifvit vid handen, att, om än, i följd af
berörde rättegång, företrädesrätt till de ifrågavarande
10,000 R:dr icke skulle Discont-Werket
tillerkännas, utan detsamma således komma att,
så väl för desse 10,000 R;dr, som för öfrige återstående
fordringen, dela mark om mark med
oprioriterade Borgenärer, det i alla fall är att
förmoda, det Massan har tillgång för DiscontWerkets
godtgörande; Fördenskull hafva liik
-
744
Underdåniga Skrifvelse?',
sens Ständer desto mindre funnit anledning, att
nu eftergifva någon del af den uti E. K. Mjta
Nådiga Dom till 12 procent fastställde räntan
§ Bergs skuld, som, igenom en sådan eftergift,
skulle säkert förorsakas en minskning i DiscontiWerkets
inkomster af mera än »s.ooo R:dr B:ca.
Detta få, i anledning af E. K. M:ts Nådiga
Remiss, Riksens Ständer i underdånighet med»
dela; och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 257.
.Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 24 Oct. 1823!
Preste-Ståndet d. 24 — —•
Borgare-Ståndet d, 24 —- —-
Bonde-Ståndet d. 27 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ls Nådiga Remiss,
angående Grefliga Gyllen st jerns ka
Familjens förmente fordran hos Slaten.
S. A. K.
Genom Remiss af den 30 sistlidne Julii, har
E. K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott i
Nåder öfverlemnat en, af åtskillige Slägtingar efter
framlidne Herr Riks-Rådet Grefve Nils Joransson
Gyllenstjerna till Björkesund; ingifven
underdånig ansökning om liqvid för en förment
fordran hos Staten af 436,729 R:dr 4 Timfj
Underdåniga Skrifvelser. 745
Preussisk Courant’, hvilken fordran, enligt hvad
Sökanderne förmält och med ingifne handlingar
velat styrka, skall hafva tillkommit salunda: att,
sedan förre Konungen Carl Knutsons hos Staden
Danzig, enligt samma Stads, är 1447, till
Högbemäkle Konung utställde Obligation, egande
fordran, stor 15,000 mark Preussiske, af sä
godt mynt, att 7 sådane mark svarade emot en
lödig mark Silfver, uttagits, genom militairisk
exsecution, och till Svenska Krigs-Cassan influtit
med 55,457 R:dr 3 Timf. Preussisk Courant,'
utom 67,000 R:dr så kallade Straffpenningar
och 13,400 R:dr, såsom Kronans gewinst af
Cours-differencen emellan Riksdaler Courant och
Riksdaler Specie, hvarefter medlen, i följd af
Högstsalig Konung Carl XII:s anordning uti
Nådig Skrifvelse, daterad Heilsberg den 28 Maji
1704, tills vidare blifvit använde i och för Statens
då varande krigsbehof, under högtidlig förr
säkran om framtida återbetalning och refunderande
af GyllenStjernska familjens fordran på annat
satt; så har, på Nådig befallning, dåvarande
General-Majoren Grefve Magnus Stenbock, under
den 6 derpåföljande Junit, i General -KrigsCommissariatet,
till dåvarande Ofverste-Lieutenanten
Friherre Nils Jöransson Gyllenstjerna ut-j
gifvit qvitto å Original-Fordrings-beviset.
Vid handläggning af detta ärende, hafva
Riksens Ständer inhemtat, hurusom de angående
äldre Krono-Fordringars liqviderande utfärdade
och ännu gällande Författningar stadga, det an-<
malan om sådane fordringar skall göras hos EK.
Mits och Rikets Kammar-Collegium, som e«
ger, att utreda och pröfva ej mindre fordringar
-
746 Underdåniga Sirifvelser.
nes beskaffenhet, än ock huruvida falalietiden
till deras utsökande blifvit behörigen iagttagen,
hvarefter frågorne böra underställas K, M:ts
Nådiga skärskådande och beslut, innan någon betalning
kan ega rum ; att, i följd häraf, Arfvingarne
efter Riks-Rådet Grefve Gyllenstjerna, under:
den 18 Februarii 1731, hos Kammar-Collegiurn
äfven gjort anmälan, om liqvid för hvad
han skall hafva haft att fordra af Staten; att, då
någon sådan liqvid ej kunde erhållas, innan K.
M. i Nåder behagade restituera de fatalier, som
till slike Kronofordringars utsökande blifvit förelagde,
bemälde Arfvingar derom , den l Julii
1740, ingifvit underdånig ansökning, hvilken,
sedan Kammar-Collegium, uti infordradt under»
dånigt utlåtande, på anförde skal, densamma afstyrka,
vid föredragning i Råd-Kammaren, den
14 April 1741, blef afslagen • att, efter det Gyllenstjernske
Arfvingarne, först vid 1762 och vidare
vid 1766 års Riksdag, begärt liqvid, genom
Riksens Ständers åtgärd, för detta fordringsbelopp,
Secreta Utskottet, den 15 October 1766,
förklarat, att fordringen vore af den beskaffenhet,
att densamma borde anmälas hos K. M., att
varda med Arfvingarne liqviderad, Rikets och
deras rätt dervid förbehållen; att, efter hvad
Kanmiai-Collegium, uti sedermera den 25 October
1779, afgifvet underdånigt yttrande öfver
G yllen st jern* k* Arfvingarnes förnyade ansökning
derom, upplyst, något Riksens Ständers beslut, i
anledning af Secreta Utskottets berörde förklarande,
icke blifvit, rörande merbemälde Arfvingars
fordran expedieradt, och än mindre af K.
M, till verkställighet anbefallt; hvadan Kain
-
Underdåniga Skrifveiser.
7-17
mar-ColIegium ansett sig icke kunna då mera,
än förut, understödja deras yrkande; att då målet
derefter, år 1786, förevarit i Rådkammaren,
Herrar Riksens Råd gemensamt funnit fatalierne
förlorade, men pluraliteten likväl i underdånighet
hemställt, om icke den i frågan derjemte
sökte resning kunde bifallas, dock blef vid samma
tillfälle något K. M:ts Nådiga beslut i ämnet
icke meddeladt; att en af Arfvingarne, unden
17 Januarii och 4 Martti 1788, till K. M.
ytterligare inkommit med underdåniga ansökningar
om slutlig åtgärd, hvaröfver KammarCollegium
ånyo afgaf underdånigt utlåtande, och
vid föredragning hvaraf K. M., den 26 April
1803, funnit frågan, huruvida fatalierne vore
förlorade, såsom genom Rådets förutnämnde beslut
i en Rättegångs-sak afgjord, icke kunna andras,
eller i sådant afseende komma under öfverläggning;
samt att, hvad åter angick resnings-ansökningen,
hvaröfver den emedlertid
inrättade Högste Domstolen borde sig yttra, så och
efter det dess Ledamöter enhälligt tillstyrkt, att
denna ansökning måtte afslås, har K. M., enligt
Stats-Rådets Protocoll den ao Julii 1809, i Nåder
bifallit ett sådant Högste Domstolens tillstyrkande.
Då, enligt hvad berördt är, förevarande fordrings-fråga
blifvit behandlad på sätt, ej mindre
aldre Iförfattningar, rörande liqvider om Kronofordringar
stadga, än ock Riksens Ständer sedermera,
till efterrättelse i dylika ämnen, förordnat,
uti det för Deras Riksgälds-Contoir utfärdade
Reglemente, sorn, uti 7 Art. 2 i afseende på
sådan liqvid, fäster det vilkor, att fordringen
748
Underååniga Skrifvel seri
siall vara i laglig ordning och inom föreskrifven
tid bevakad, på sådan grund laglig prdfvad
och af K. M., efter det Riksgälds-Contoirets
'lrullmägtige hörde blifvit, i Nåder fastställd; så^
och enär deremot, på grund af Kammar-Collegii
afgifne underdåniga utlåtanden, K. M., genom
särskilde beslut, äfven sedan nu varande Grundlag
stiftades och antogs, i Nåder förklarat Gref-j
veliga Gyllenstjernske Arfvingarnes ifrågaställde
fordran vara af den beskaffenhet, att någon liqvid
deraf icke eger rum, i följd hvaraf åter
den, med liemtad anledning af Riksens Stan*}
ders Secreta Utskotts, år 1766, meddelade yttran-i
de derom, nu gjorde ytterligare ansökning, de-!
sto mindre, emot hvad sålunda i utstakad ord-j
ning är utredt och lagligt pröfvadt, kan till något
afseende föranleda, som Secreta Utskottets
berörde yttrande, hvilket ock förbehåller Staten
dess härunder beroende rätt, icke af Riksens
Ständer såsom deras beslut är vordet godkändt
eller hos K. M. i underdånighet anmäldt, hafva
Riksens Ständer funnit sig icke kunna, i anledning
af den underdåniga ansökningen, vidtaga
någon åtgärd; Hviket, till svar å E. K. M:ts Nådiga
Remiss, Riksens Ständer få i underdånigt
het anmäla.
Riksens Ständer framhärda etCj
Underdåniga S\rifvelseft 749
N:o 358.'
Uppl, o. gödk. hos Ridd. o. Adi d. 29 Oct. 1823!
Preste-Ståndet d. 31 —• .—•
Borgare-Ståndet d. 31 — •—•
Bonde-Ståndet d. 3 Novi —-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
nedsättning af stadgade böter för uteblif
vande fran Mantalsskrifning, m. m.
S. A. K.
Sorn Riksens Ständer, i anledning af vackt fraJ
ga, beslutit, att de uti Kongl. Förordningen den
30 September 1812, angående Mantals- och
Skattskrifningen i Riket samt uti nu gällande
Bevillnings-stadga bestämde böter af a R:dr för
förfallolöst uteblifvande från Mantalsskrifning,
böra för framtiden till hälften, eller 1 Rtdr, förminskas;
alltså få hos E, K. M. Riksens Ständer
underdånigst anhålla, att högstberörde Förordning,
så vidt den angår ifrågavarande böter,'
måtte, i öfverensstämmelse med detta beslut, varda
ändrad.
I sammanhang härmed och då hos Riksens
Ständer förekommit, att bestämd föreskrift saknas,
i afseende på sättet, huru besvär må anföras
öfver E. K. M:ts Befalln i ngshaf vandes Utslag,
hvarigenom böter, i följd af 1812 års
Kongl. Förordning, ådömas, hafva Riksens Ständer,
som anse mål af denna beskaffenhet lämpligast
kunna hänföras till de E. K. M:ts och
Rikets fvammar-Collegium i allmänhet uppdrag
-
j $ o Underdåniga Skrif veisel*.
ne ärenden, velat 1 underdånighet föreslå, att
E. K. M. täcktes, till allmän efterrättelse, i Nåder
förordna: ’‘att den, som ej nöjes åt Kori un a
gens Befallningshafvandes Utslag, hvarigenom
han till böter i något af de uti Kongl. Förordningen
den 30 September 1812, angående Mantals-
och Skattskrifningeu i Riket, uppräknade
fall, blifvit fälld> må ega, att besvära sig uti
Kongl. Kammaf-Collegium, inom eller sist ä Fyrationdefemte
dagen, efter af Konungens Befallningshafvandes
Utslag erhållen del, Commun!*
cations-dagetl ofäknad, med iagttagande i öfrigt
af hvad, angående böternes nedsättning vid än*
drings sökande i allmänhet, är föreskrifvet.’!
Riksens Ständer framhärda etc«
N:o 25g
Uppl.
o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 2g Oct. 1R3 3*
Preste-Ståndet d, 31 — —
Borgare-Ståndet d. 31 — —
Bonde-Ståndet d, 3 NoV* *—*
Riksens Ständers undetd. Skrifvelse, cni okadt
anslag ä Stat för Kongl. Billiot heket.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga om tillökning uti de
å Stat för Kongl. Bibliothekets behof anslagne
medel, hafva Riksens Ständer inhemtat, att detta
anslag icke är tillräckligt till bestridande af de
Underdåniga Skrifvelserl
751
kostnader, som erfordras, dels till inbindning af
Bibliothekets exemplar utaf alla inom Sverige
utkommande skrifter, dels till inköp af Utländska
Vetenskapliga Werk, dels ock till utgifvande
af de gamla Landskaps-Lagarne m. m.; Och
som ej blott del allmännas väl, utan äfven Nationens
värdighet kräfva, att nödig tillgång för
omförmälde behof varder anvisad, vilja Riksens
Ständer bifalla, att, Utom de för Kongl. Bibliotheket
redan å Stat uppförde 1000 R:dr, ytterligare
2000 R:dr må. i samma ändamål bestås,
och således hela årliga anslags-summan för Bibliotheket
varda fastställd till 3000 R:dr; Hvilket
beslut Riksens Ständer få hos E. K. M. i
underdånighet anmäla, och Riksens Ständer framhärda
etc.
N:o 260.
Uppbo. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 29 Oct. 1823?
Breste-Ståndet d. 31 —- —
Borgare-Ståndet d. 31 — —
Bonde-Ståndet d. 3 Nov. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, (ingående
uppgörande aj Förslag till en förbättrad
Kyrko-Lag) m. m.
S. A. K.
H os Riksens Ständer hafva, under nu påstående
Riksmöte, åtskilliga frågor blifvit väckta,
752
TJnderdanigä Skrif velsera
dels om Öfverseende och förbättring, så vkl af
3686 års Kyrko-Lag och sedermera utfärdade
Ecelesiastique-Författningar, som af Kongl. Förordningen
den n Februani 1687, angående rättegångs-ordningen
vid Dom-Capitlen, dels om
upphörande af Consistoriernes Domsrätt och om
vissa administrativa göromåla öfverlemnande till
Biskoparnes enskilda åtgärd, dels ock derom att
den offentliga Gudstjensten öfver hela Riket
måtte, alla tider på året, vid en och samma timme
taga sin början; Och hvad först angår Kyrkolagen
samt Rättegångs-ordningen vid Dom-Ca—
pitlen, hafva Riksens Ständer väl, å ena sidan i
fannie nödvändigheten deraf, att denna Lag äfvensom
de, tid efter annan, utkomne Författningar,
hvilka densamma i vissa delar ändra och.
förklara, varda behörigen Öfversedde, men, å
den andra, ansett partiella förändringar härutinnan
icke förr, än förslaget till den Allmänna
Lagen hunnit blifva utarbetadt och antaget, böra
ega rum, helst ali Lagstiftning syne* böra
'utgå från lika grunder; Och få alltså hos E.
K.. M. Riksens Ständer framställa den underd.
anhållan, det E. K. M. täcktes, i sammanhang
med granskningen af Allmänna Lagen eller sedan
densamma blifvit af Lag-Committéen full-i
ändad, i Nåder förordna om uppgörande af förslag
till en förbättrad Kyrko-Lag samt till en
derefter lämpad Rättegångs-ordning vid DomCapitlen,
på det ej mindre desse förslag jemte
de till Civil- och Criminal-Lagarne, än äfven
frågorne, huruvida all Domsrätt bör Consistorierjte
fråntagas, och om vissa ärenden, såsom blott
ada
Underdåniga Skrifvelsefl
75a
administrativa böra St Biskopens enskilda afgörande
öfverlemnas, ml uti ett sammanhang komma
under Riksens Ständers pröfning.
Beträffande åter tiden för Gudstjenstens ut--  öfning, så hafva Riksens Ständer velat i under-;
dånighet hemställa, att E. K. M. täcktes, i anseende,
dels till de emellan Stads- och Landsförsamlingarne
förefallande duplicationer, dels ock
fill olika local-förhållanden inom Randsförsamlingarne,
i Nåder tillåta, att, utan hinder af
hvad Kyrko-Lagen och särskilda Författningar i
detta ämne föreskrifva, Församlingarne må ega
med deras Kyrkoherdar öfverenskomma om den
tid för Gudstjenstens början, som för hvarje ort
kan finnas mest lämplig; hvarvid likväl torde
böra iagttagas, att sådane öfverenskommeker icke
förr, än de af vederbörande Consistorier blif-'
vit pröfvade och fastställda, må till efterrättelse
gälla; äfvensom att, i händelse stridigheter inom1
Församlingarne uti dylika frågor sig yppa, de^
samina då till Consistoriernes afgörande skola öf*
verlein nas. *
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Rilt-St, Prol. Jp)de Sami. igip
4.8
754
Undenliiniga Skrifveler
N:o 361.
Uppl. o. god k. hos Ridd* o. Ad. d* 2g Ocf* 1823“
Preste-Stindet d. 31 —■
Borgare-Ståndet d. 31 — —
Bonde-Ståndet d. 3 Nov. —
Elisens Stanclers underd. Skrif veise, angående
Husbehofs-Mfölqvctrnars befrielse, i viss it
fall, frän skattläggning m. nt.
S. A. K*
Riksens Ständer hafva, vid öfvervägande af eri
hos dem, innevarande Riksdag, väckt fråga, om
Husbehofs-Mjölqvarnars befrielse från skattlägga
ning, inbemtat, att, sedan hos E* K. M. Riksens
Ständer, vid 1817 och 1818 årens Riksmöte,
i underdånighet anhållit, att i Kader måtte
förordnas, det fiågort skattläggning å omförmälde
Qvarnar icke vidare finge ega rttm, samt
att egare af så beskaffade Qvarnar, å hvilka vid
skedde skattläggningar, årlig ränta redan blifvit
lagd, kunde från en sådan tunga varda befriade,
så länge Qvarnarne endast lill förmälning af egarens
Spannemål begagnades, E, K* M., efter
pröfning, så väl häraf, som af dåvarande Riksdags
- Fullmägtigen Pehr Johnsons, å Allmogens
i Konga och tlpvidinge Härader af Kronobergs
Eän vägnar, gjorda underdåniga ansökning
om befrielse från afgift eller ränta för
Husbehofs-malning och lego sågning, genom Nådigt
Bref den 17 November 1818, förklarat, det
Underdåniga Skrifvelser.
755
.E. K. Mi, med gillande af de skal, Dess och.
Rikets Kammär-Collegium, i underdånigt utlåtande
uti ämnet, änföit, desto mindre kunde till
hvad Riksens Ständer i Underdånighet anhållit
lemna bifall, som Riksens Ständet, vid uttryckande
af eu önskan, hvars beviljande skulle i
betydlig mån förringa Statens påräknade inkomst,
icke anvisat några medel, till godtgörande af den
brist, sorn i sådan! afseende skulle uppkomma,
samt att, i följd häraf, Pe/ir Johnsons öfvande*’
rörde underdåniga ansökning äfven kornme att
förfalla.
Då de skäl, hvarå Kammar-Collegii Underdåniga
utlåtande i denna fråga stödjer sig, hufvudsakligen
ärö hemtäde från Riksdags-Beslutet
deri 3 2 April 1635, söm, i Collegii tanka, innefattade
ett allmänt åtagande af ränta till K.
Mi och Kronan för ålla slags Qvarnar, och bland
dem äfven fcr hahdijvärrtar i husen, med hvilket
Riksdags-Beslut Kongl. Qvarntulls-Ördningen
den 29 Martii 1629 och 8 §• i 1688 års
Härads - Fogde - instruction ansetts instämma,
hvilka Författningar åter skola blifvit lagde till
grund för åtskilliga senare af K. M. meddelde
föreskrifter örn Husbehofs-QvarnarS skattläggningar
på Öland Och Rottland; så hafva Riksens
Ständer, af sådan anledning, tagit en närmare
kännedom af dessa Författningars innehåll samt
dervid trott sig finna, att förenämnde RiksdagsBeslut
endast handlar om en af Riksens Ständer,
i anseende till då varande behof i och för
Större krigs-rUstningar, åtagen tillfällig bevillning,
hvilken skiille utgöras, genom Tull tili
Kronan af all den säd eller Spannemål, sorrt
7&G
Underdåniga Skrifvelser'.
fördes till Qvarn att malas, och hvilken Tull
sedermera bestämdes, icke till någon viss andel
af vanliga Qvarntullen, utan till vissa öre af
hvarje tunna säd, samt borde erläggas, icke af
Qvarnegaren, utan af de mäldsökande; Och har,
genom vidare forskning, blifvit utredt, att, elter
det Riksens Ständer, dels, pa sätt 4 puncten uti
Kiksdags-Beslutet den 15 Januarii 16127 utvisar,
i anledning af den klagan, som försports öfver
inritade oordningar vid denna Qvarntulls utgörande,
hemställt till K. M., huru sådana oordningar
måtte förekommas, dels ock sedermera,
enligt 4 §. af Riksdags-Beslutet den 24 December
samma år, i anseende till svårigheten, att
förebygga det missbruk, som genom handqvarnars
begagnande uppkommit, hos K. M. anhål-'
lif, att Presterskapet och Allmogen måtte, på ett
Ers tid, behålla handqvarnarne, mot erläggande
af en mark för hvarje hjon, som fyllt 12 år,
men att för den säd, som vid Odal-Qvarnarne
förmaldes, vanliga Tullen dessutom skulle erläggas,
K, M., på det samma Tull desto rigti-»
gare skulle utgå, låtit författa en ordning, hvarefter
vid Tullens utgifvande och uppbärande
hvar och en sig förhålla skulle, hvilken Qvarntulls-ordning,
innehållande åtskilliga Reglementariska
föreskrifter i nyssnämnde afseende, under
den 22 December 1627 utkommit; att uti
en, den 29 Martii 1629 utfärdad ny Qvarntulls-ordning,
bland annat, är stadgadt, att Sqvalteqvarnar,
såsom ledande till den påbudne Qvarntullens
undansnillande, skulle i allmänhet nedrifväs
och förstöras, men att de, som, i anseenj
de till aflägsenheten från Odalqvaruarne ound
tinder danigå Skrifvelser'. 757
gangeligen behöfde bibehållas, skulle afrads-läggas
af Arrendatorerne eller andra dertill förordnade
gode Män; att, sedan Riksens Ständer,
vid flere påföljande Riksdagar, förnyat sitt åtagande
af QvarntuIIen, det sluteligen, genom 3
§. af 1652 års Riksdags-Beslut, är vordet förordnadt,
alt, då denna Tull icke haft sin fulla
framgång, Riksens Ständer på åi g tagit Mantalspenningarne,
hvilka, efter deras förra qvantitet,
derefter skulle utgöras och uppbäras; samt att då
Mantalspenningarne uti de mera folkrika Städerne
funnits i alltför ringa mån svarande esnot
QvarntuIIen, i hvilkens ställe de tillkommit,
oftaberörde Tull val, genom 12 §. af 1653 års
Riksdags-Beslut, å nyo blifvit i sådana Städer,
under vissa vilkor och betinganden, införd, men
äfven derstädes, och blott med undantag af
Stockholm och Götheborg, sedermera upphört eller
återgått till förvandlingen i Mantalspenningar.
Det har således Riksens Ständer förekommit, att
den, vid 1625 års Riksdag, åtagne så kallade
Qvarntull, hvarå 1627 och 1629 årens QvarntulIs-ordningar
endest haft afseende, desto mindre
innefattat egenskap af någon, Mjölqvarnar i
allmänhet, ålagd ytterligare ränta, som denna
Tull i sjelfva verket icke varit annat, än en å-;
tagen tillfällig bevillning, hvilken icke utgjorts
af Qvarnegarne, utan af de mäldsökande, genom
en viss fastställd afgift för hvarje Tunna förmald
säd, och således rätteligen bordt anses såsom
en Consumtions-skatt å all den säd, sorn i
Riket till brödföda användes, samt att, efter det
denna Consumtions-afgift för längre tjd tillbaka
upphört och blifvit förvandlad till personel be
-
758
Underdåniga Skrifvelser,
villjiing, genom de sedermera åtagne Mantall?
penningarne, nu mera ali verkan af de, genprq
1627 och 1629 årena Qvarntulls-ordningar, rneddelde
Reglementariska föreskrifter försvunnit;
Och Riksens Ständer hafva, vid sådant förhåll
laude, icke kunnat finna, huru af högstberörde
Författningar någon gällande grund varit atf
hemta för de i senare tider yidtagne Förord*
nanden om viss årlig rantas uppförande, efter
hvarje orts olika Skattläggnings-rnethpd, å sådane
Jdusbehofs-qyarnar, hvilka icke förut V‘d hem?
mans-skattens bestämmande tagits i beräkning}
hvaremot Riksens Ständer ansett en så beskaffad
skattläggning desto mera obillig och olämpejig,
som Husbehofs-qvarnar torde kunna hänföras (ilf
de smärre förbättringar, af hvilka Staten hvarken
bör åtnjuta särskild beskattning ejler kan
påräkna någon ständig inkomst, enär Qvarnarhes
nedläggande och förstörande, lika mycket som
deras uppbyggande och begagnande endast på ggarens
godtfinnande beror.
På dessa grunder och då Riksens Ständer,
dels förmoda, att den i följd af Hpsbehqfsqvarnarnes
befrielse från skattläggning uppkommande
minskning uti Stats-Werkets inkomster
skall blifva mindre betydlig, dels ock anse, att
någon olägenhet häraf icke kan uppstå, enär å
Riksgälds- Contoiret nödige medel äro, anviste
till betäckande af hvad uti beräknade Stats-inkomster
möjligen skulle komma att brista, hafva
Riksens Ständer fördenskull, med den afgörande
Tätt, dem, enligt 57 §. Ilegerings-Formen, uti
frågor om beskattning tillkommer, beslutit, att
ali den skatt, som kan hafva blifvit åsatt Hus-r
Underdåniga Skrifvelser.
759
behofs-Mjölqvarnar annorlunda, än vid skattläggning
å Hemman och Lägenheter, hvartill de
böra, i enlighet med hvarje orts skattläggningsmethod,
bör försvinna samt särskild skatt eller
skattläggning å sädana Qvarnar hädanefter icke
ega runi; hvarjemte och med afseende dera, att
Kongl, Majus, under den 4 April 1789, meddelde
Nådiga försäkran på Allmogens fri-- och
rättigheter, bland annat, innehåller, att de å
Hemmanen en gång gjorde och i laga ordning
fastställde skattläggningar och Tionde sättningar
skola i eyärdeliga tider ega bestånd och aldrig
någon ändring eller rubbning deri tillåtas,
Riksens Ständer vilja tillika förordna, att ifrågavarande
Qvarnars befrielse från skattläggning må
ifrån nämnde dag få af vederbörande tillgodonjutas.
I sammanhang härmed har hos Riksens
Ständer äfven blifvit yrkadt, att hvar och en
borde ega rättighet, att, obehindradt samt utan
föregången Härads-syn på stället, få anlägga, så
val Husbebofs- Mjöl- och Säg-Qvarnar, som
andra mindre Watten-Werk; Och emedan , enligt
Riksens Ständers tanka, det helt och hållet
bör få ankomma på den, som dylika Wattenverk
bygga vill, att af sin egande-rätt till vattnet göra
det bruk, han för sig nyttigast finner, utan
att grannarnes hörande bor komma i fråga, så
vida desse icke kunna visa sig derigenom vara
i någon måtto förnärmade; alltså och då för anläggning
af Husbehofs-qvarnar och dylika mindre
Wattenverk något annat hinder icke synes
böra i betraktande tagas, än den skada, som genoin
vatten-uppdämning möjligen komme att till
-
XJn<ler$Laniga Skrifvelser'.
skyndas ändras egor, hvilken skada aler icke kan
varda tillförlitligen insedd neli bedömd förr, a'n
Wattenverket är fullbordadt, få hos E. K. RL
Riksens Ständer i underdånighet anhålla, det E.
K. M. täcktes till allmän efterrättelse i Nåder
Stadga: att hvad 520 Cap. 4 §. Byggninga-Balken
föreskrifver, angående syn af Häradshöfding oell
Nämnd å den Lägenhet, der Wattenverk anläggas
vill, icke hör tillämpas, då fråga endast är
om Husbehofs-qvamar och mindre Wattenverksinrättningar,
hvilkas anläggning må vara hvar
och en egare eller Innehafvare af jord obetagef,
utan annat vilkor dervid, än att annans egor,
som ofvan eller nedan ligga, eller äldre Wattenverk,
som lagligen bygdt är, icke af uppdämning
mehn lida} i hvilket fall Wattenverksegaren
är underkastad den påföljd, 2 §. i Sto
Cap. Byggninga-Balken utsätter.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
761
N:o 262.
Uppl. oi godk. hos Ridd. o. Ad. d. 29 Oct. 1B23.
Preste-Ståndet d. 31 — —
Borgare-Ståndet d. 31 —
Bonde-Ståndet d. 3 Nuv. —
jRiksens Ständers linderd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Remiss, rörande
yrkad begrafnings-hjelp efter aflidne
Capitainen C. Å. Sabeifeldt.
S. A. K.
G enom Remiss af den 26 sistlidne Augusti,
har E. K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott
i Nåder öfverlemnat f. d. Capitainen Z. J. Salelfeldts
underd. ansökning, att, sedan Chefen
för Kongl. Wermlands Fält-Jägare-Regemente
försummat, att i behörig tid reqvirera den efter
Sökandens aflidne broder, Capitainen vid nämnde
Regemente Carl Åke Sabelfeldt, hvilken stupat
i bataillen vid Leipzig den ig October 1813,
belöpande begrafnings-hjelp, Sökanden måtte, efter
det den försutne prasscriptions-tiden blifvit
återställd, nu komma i åtnjutande af hvad i sådant
afseende, enligt Författningarne, bestås.
I anledning häraf hafva Riksens Ständer
inhemtaf, att, uppå Chefens för Wermlands FältJägare-Regemente,
under den 29 Julii 1815,
gjorde reqvisition å ifrågavarande begrafningshjelp,
E. K. Mils och Rikets Stats-Contoir väl,
und.er den 1 derpå följde Augusti, vägiat dea
-
Underdåniga Skrif velger
-
samma utbetala, på ilen grund, att, vid reqvire^
randef, elen, i Kungl, Kungörelsen den g December
1812, stadgade prasscriptions-tid för anmälan
nf fordringar hos Stats-Werket, icke blifvit iagttagen,
prien att det reqvirerade beloppet, (>6 R:dr
32 sk., sedan E, K. M., med afseende på de af
Chefs-Embetet uppgifna orsaker (ill dröjsmålet
med reqvisitionen, genom Nådigt Bref den ss5
Augusti 1818, bifallit utbetalningen deraf, är
vordet af E. K. Befallningshafvande uti
Carlstads Län, den 6 October samma år, förskottsvis
anotdnadt å Landt-Ränteriets medel
och till Auditeureq yid Regementet J. G, Ifarsson
utbetaldt samt derefter i vanlig ordning af
Stats^Contoiiet ersatt; Och då pmförmälde be-*
grafnjngshjelp sålunda redan ät af Stats--Werket
vederbörande godtgjord, hafva Riksens Ständer
ansett den nu väckte fråga derom böra förfalla;
Hvilket Riksens Ständer få, till svar å E. K,
Mas högstberörde Remiss, i underdånighet arv-*
mäla.
Riksens Ständer framhärda etc,
Undeidarv gq Skrif velsera
Jf;q 263.
Lppl, p. goilk. lids Ridd. o. Ad. d- 29 Opt. 1823.
Preste-Siandet d. 31 — —
Bofgare-Ståndet d» 3 r — —
Bonde-Ståndet d, 3 Noy. •—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
ytterligare understöd för Nybyggare
i de Norra Provinserne,
S, A K.
Jr5os Riksens Ständer har fråga förekoinmit om
Otillräckligheten af de hittills vidtagne anstalter
till befordrande af odling och folkökning tili Rikets
Norra Provinser; i anledning hvaraf åtskilliga
Förslag till befrämjande . af detta ändamål
blifvit framställde,
Vid handläggning af detta ärende, hafva
Riksens Ständer inhemtat, att Nybyggare a Kronans
jord i allmänhet, jemte det de tillgodonjuta
så kallade frihets-ar, få de två första åren
af Kronan uppbära Två Tunnor god och strid
Råg samt äro i 15 års tid befriade från alla utskylder
och besvär, af hvad namn de vara må,
så till Kronan, sorn till Presterskapet och andre,
likväl med undantag af den allmänna Beyillningen;
att dessutom den Nybyggare, som
eger flere, än 4 barn, alla under 15 års ålder,
undfår för hvartdera utöfver nämnda antal, en
half Tunna strid säd, tilldess det yngsta uppnått
6 års ålder; samt att hvar och en, som i
Wester- och Norrbottens Län åslundar, att å
Underdåniga Skrifvelser.
Kronans jord upptaga Nybyggen, bar att påräkna,
jemte omförmälde förmåner, i stället för 4
T:r Råg, 6 Tunnor Korn, hvilka på en tid af
högst tre år utdelas, med 2 T:r årligen.
Ehuru det häraf skulle synas, som, genom
de vid odlings-företag i de Norra Provinserna
fästade större förmåner, vore behörigen sörjdt för
denna vigtiga angelägenhet, hafva likväl Riksens
Ständer insett, att ändamålet icke på sådant
sätt kan vinnas, enär ej allenast Climatets hårdhet
och det deraf uppkommande äfventyret af
täta missväxter afskräcka från dylika odlingsföretag
och göra framgången deraf osäker, utan
äfven Nybyggarens utskylder, hvilka bestämmas
efter samma grunder, som i andra af Naturen
mera gynnande orter, måste för honom blifva
mera betungande; Och erfarenheten har äfven
visat, att, då ett Nybygge ej blifvit öfvergifvet,
Nybyggaren likväl saknat förmåga, att förbättra
detsamma; hvilket förhållande jemväl vitsordas
af de Eem-års-berättelser, E. K. M:ts Befallj1
ningshafvande i Westerbottens och WesterNorrlands
Län senast afgifvit, och hvarutinnan
förmäles, att ”Nybyggena draga med möda deras
skatt och skola förr eller senare bringas i
ödesmål.’’
På grund af dessa omständigheter och då
det icke betviflas kan, att Norrlands Skogar och.
ödemarker, der för närvarande en gles befolkning
och ett hardt climat försvåra den första odlingen,
skulle kunna, medelst tjenliga åtgärder,
i en icke aflägsen framtid, försättas i bättre skick,
hvaraf åter betydliga förmåner skulle tillflyta
Statenj hafva Riksens Ständer alltså ansett Ny
-
Under Jurugn Skrif velger.
byggarne i dessa orter Förtjena en större uppmuntran
till deras företag.
För att således undanrödja det hinder för
odlingens framgång, som uppstår af en olämplig
beskattning och för dryga utskylder, hafva Riksens
Ständer, dels beslutit, att Krono-Nybyggare
uti Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Westerbottens,
"Wester-Norrlands, Norrbottens och Jemtlands
Xän skola, utom öfriga förmåner, njuta befrielse
från skyldigheten, alt använda (Charta Sigillata
till ansökningar och Resolutioner, rörande Nybyggen
på Krono-Skogar och derjemte, under de
15. första frihets-åren, vara befriade, för sig sjelfve,
Hustrur och hemmavarande barn, från all
bevillning efter 1 och 2 Art. i Bevillnings-Förordningen;
dels ock velat i underdånighet anhålla,
det E. K. M. täcktes, i afseende på methoden
för Skattläggningen af Norra Orternas
Nybyggen, ej allenast i Nåder föreskrifva sådane
förändrade grunder, som för ändamålets befrämjande
kunna finnas lämplige, utan äfven tillåta,
att den, genom Kongl. Resolutionen den 6
Martil 1810, Nybyggare i Westerbottens Län til—
lagde förmån, att, vid Nybyggens upptagande, er-'
hålla 30 till 35 frihets-år, hvilken tid, om
Nybyggaren fullgör sina skyldigheter, kan för-t
längas ända till 50 år, måtte utsträckas till Nybyggare
i alla de Norra Proviqserna; Hvarjemte
Nyhemmans åboer torde böra förunnas, att, emot
erläggande af 6 års sammanräknad ränta, efter
skattläggnings-beloppet, få lösa deras Nybyggen
till skatte och således förvärfva fullkomlig
egande-rätt dertill.
•766 Utjdercläriiga Skrifveisefi
Beträffande Understödet i Spannemål, änsé
Riksens Ständer det skola bidraga till lättnad
för Nybyggaren orri det belopp af 6 Tunnor
Korn, som han, enligt Brefvet den 13 Maji
1817, får tillgodonjuta, blefve ökadt till 8 Tunnor,
ätt uppbäras Under Tre år, med Tre Tunnor
under hvardera af dé två första åren och
Två T:r det sista året, hvarvid likväl E- K. Mj
lärer täckas i Nåder förordna, alf, sedan Nybyggaren
i förut stadgad ordning, erhållit första årets
bidfag, Kronobetjeningeh måtte noga tillse,
det Nybyggaren fullgjort sirie byggnads- och
odlings-skyldigheter, innan något ytterligare sådant
understöd till honom Utlemnas.
Sluteligen få Riksens Ständer till É. K.
M:ts Nådiga godtfinnande hemställa, att de förmåner,
hvilka ofvannämndé Kongl. Bref den 6
Maji 18I7 tillägger Nybyggare i Wester- Och
Norrbottens Län, jemte hvad E; K. M. kart täckas,
i anledning af Riksens Ständers hu gjorda
framställning, vidare fastställa, måtte förunnas
alla Nybyggare uti de Norra Otterne i allmänhet,
under hvilken benämning Riksens Ständef
anse Rikets alla Provinser på Norra sidan om
Dal-Elfven böra innefattäs<
Riksens Ständer framhärda etm
Underdåniga Skrifvelser*
767
N:o 264^
Uppi. öi godt. hos Ridd. o. Ad. d. 29 Öct. 182-j.
Preste-Ståndet d. 3! — —
Borgare-Ståndet d. 31 — —
Bonde-Ståndet d. 3 Nov, —-
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelse, angående
Förklaring af 10 Cap. g /. Ilandels-Balken,
S. A. K.
H os Riksens Stander har fråga blifvit väckt,
huruvida i det fall, da uti en skuldsedel, det
förbehåll å Låntagarens sida influtit, att Lånet
icke förr, än å viss termin efter erhållen uppsägning,
Vore till återbetalning förfallet, Löftesmannen
jemväl borde undfå särskild uppsägelse
och njuta den af Gäldenären betingade anståndstiden
tillgodo.
Vid öfvervägande häraf, har hos Riksens
Ständer fötekömmit: att, enligt 10 Cap. 9 §. Handels-Balken,
hvaruti de allmänna grUnderne för
Löftesmäns ansvarighet äro bestämde, Borgenär
får, efter eget godtfinnande, söka antingen Gäldenären
eller Löftesmannen för hela fordringsbeloppet;
att enär Gäldenär och Löftesman alltså
stå uti enahanda ansvarighet till Borgenär, hvilken
emot dem har lika rättighet, följer också
deraf, att denne emot dem bägge bör lika skyldighet
vidkännas, samt att, då vid utkräfvandet
af betalning för ett på uppsägnings-tid ställdt
skuldebref, Borgenär åligger, att derom bevisli
-
768
Underdåniga Skrifvelser
gen tillsäga Gäldenären och derefter afbida deri
uppsägningstid, som i Skuldebrefvet blifvit öfverenskommen,
Löftesmannen äfven mäste vara
berättigad, att, innan han till betalning kan
tvingas, erhålla särskild uppsägning och tillgodonjuta
lika betalningstid, som Gäldenär sig betingat,
helst Löftesmannens ansvarighet, i motsatt
fall blefve längre utsträckt än Gäldenärenä.
Riksens Ständer, som anse det icke kunna
med rättvisa förenäs och dessutom vara för allmänna
Credit-förhållandet menligt, att en Löftesman
blottställdes för öfverrumpling af Lag-i
sökning, hvilken händelse ofta kunde inträffa,1
då han ej erhållit kunskap om skuldens förfallotid,
hafva deremot funnit med Lagens mening
öfverensstämmande, att den, sora för ett på betalning
efter viss uppsägningstid ställdt Skuldebref
borgat, såsom för egen skuld , bör innan
Borgenärs fordrings-anspråk emot honom blifver
gällande, af denne erhålla särskild uppsägning
och derefter åtnjuta det anstånd, Gäldenär sig
betingat.
På sådan grund och emedan hvarken all-j
manna Lagen eller särskilde Författningar i berörde
afseende innehålla något så tydligt och bestämdt
stadgande, att ju olika meningar hos Domare
och Exsecutorer kunna i frågor af denna
beskaffenhet uppstå, ty få hos E. K. M. Riksens
Ständer i underdånighet föreslå,, att en Lag-förklaring,
uti öfverensstämmelse med hvad Riksens
Ständer i ornförmälde måtto yttrat, må i
Nåder utfärdas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Under <13 ni ga Skrifve! serl
N:o 265.'
Uppl. 0; gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 29 Oct. »823.
Preste-Ståndet d. 31 «_ —
Borgare-Siandet d. 31 .—• —
Bonde-Ståndet d. 3 Nov< -—
Riksens Stcinders underdåniga Skrifvelse, r'ål
rande eli af Fabriques-läkaren f Fresk
innehaf vande Lån ur Manuf actur-DiscontFonden.
S. A. K.
i anledning af väckt fråga, rörande inbetalningen
af det Lån, stort 22,?6b Rd. 32 sk. Banco,’
hvilket Fabriques-Idkaren och Riddaren af E.
K. M:ts Vasa Orden Lars Fresk, emot inteckning
uti dess vid hemmanet Elfvik å Lidingön
belägna Klädes-Fabrique, är vordet af Manufactur-
Discont-Fonden meddeladt, få Riksens
Ständer, som anse, att, sedan eldsvåda nu mera
öfvergått nämnde fabrique, den säkerhet, Mann
fact ur-Discont-Fonden hittills egt uti inteckningen,
sålunda blifvit förminskad, i underdånighet
inhålla, det E. K. M:ts och Rikets Commerce-Collegium
måtte undfå Nådig befallning,
att i afseende på ifrågavarande betydliga LåneSumma
iakttaga den särskilda och noggranna
uppmärksamhet, sorn omsorgen för Manufactur-,
Di scont-Fondens säkerhet kan påkalla.
Riksens Ständer framhärdar etc.
Silläng till Riki-St. Prat. 1 o:d« Sami, sSöl» 49
77»
Vndtrdäniga Skrifve!ser.
N:o a66.
Uppl. godk. hoä Ridd. o. Ad. d. 29 Ocf, 1823.
Preste-Stånhet d. 31 — -—
Borgare-Ståndet d» 31 — -—
Bonde-Ståndet d. 3 No v» —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
nedsättning af den så kallade öfver-räntan
för Lån utaf Manufactur-Discont-Londen.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, 1 sammanhang med
regleringen af Rikets Penninge-väsende, forordnat,
att den så kallade öfver-räntan för Rån
i Banco-Disconten, ifrån och med nästa Ers början,
kommer att nedsättas till 8 Procent, anse
Riksens Ständer det också vara billigt, att en
lika nedsättning af öfver-räntan för Lån af Manufactur-Discont-Fonden
får af denna Fonds
Gäldenärer tillgodonjutas.
Af sådan anledning hafva Riksens Ständer
velat hos E. K. M. i underdånighet anhålla, det
räntan för den tid, ett Lån af Manufactur-Discont-Fonden
efter Förfallodagen blifver obetaldt,
eller den så kallade öfverräntan,|måtte, ifrån och
med nästa års början, varda nedsatt till 8 Procent
ifrån 10, hvartill densamma för närvarande
beräknas.
Riksens Ständer framhärda etc
-
Undertid niga Skrifve! ser.
771
N:o 867.
Uppl. o. godk. hus Ridd. o. Ad. d. 29 Oct. 1832»
Preste-Ståndet di 31 — —
Borgare-Ståndet d. 31 — •—•
Bonde-Ståndet d. 5 Nov. —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af verkställd granskning af redogörelsen
för 1817 och 1818 årens Riks
dagskostnader.
S. A. K.
"V^id den hos Riksens Ständers Stats-Utskott
verkställde granskning af redogörelsen för uppburne
och utbetalde medel, till bestridande af
omkostnaderna för Riks-Stånden och Riksens
Ständers Utskott vid Riksdagen åren 1817 och
1818, har befunnits, att i denna redogörelse ibland
utgifterne blifvit upptagne 2,iOo Rd., hvaraf
Riddarhus-Secreteraren erhållit 300 Rd., Bonde-Ståndets
Secreterare 1,500 Rd. samt bemälde
Stånds Vice-Secreterare 300 Rd., utan att dessa
poster äro närmare verificerade; och ehuru Riksens
Ständer anse någon anmärkning för den
förflutne tiden icke ega rum, hafva likväl Riksens
Ständer trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det någre utgifter, å de till
Riksdagskostnader anvisande medel, hädanefter
icke måtte i Nåder anbefallas, utan att anledningen
och föremålet äro bestämdt uppgifne och
må kunna fullständigt verificeras.
77ä
Underdåniga Sirifvelser.
.Likaledes hafva Riksens Ständer inhemta?,’
dels att redogörelsen icke blifvit afslutad förr,
än den 30 Januarii innevarande år, och dels
att en på de från Riksens Ständers RiksgaldsContoir
uppburne medel uppkommen behållning
icke blifvit förr, än den 7 derpå följde Maj till
Riksgälds-Contoiret återlefvererad; och enär, enligt
hvad updlyst blifvit, anledningen härtill
varit den, att, under alla efter senaste Riksdag
förflutne åren, utgifter egt rum, som af de till
Riksdagskostnadernes bestridande anslagne medel
bordt liquideras, och det, efter hittills gällande
föreskrifter, ålegat Redogöraren, att liquidera
alla på Rifcsdagskostnadg-summan anviste
utgifter, utan inskränkning till någon viss tid ,
hvaraf följt, att räkningen måst hållas öppen, så
länge någon känd utgift återstått att betala, samt
att något öfverskott icke kunnat återlefvereras
förr, än utbetalningarne upphört, hafva Riksens
Ständer icke eller funnit någon erinran I detta
afseende kunna ega' rum; likväl och då, med
bibehållande af enahanda föreskrifter, som hittills,
den händelse ytterligare skulle kunna be»
faras, att nemligen ett större penningebelopp,
än som slutligen kunde finnas erforderligt, en
längre tid, måste för berörde ändamål tillhandahållas,
hvarigenom Riksgälds-Contoirets Cteditiv
på Eanquen kunde komma att i större mån ålitas,
an eljest vöre nödigt, hafva Riksens Ständer,
till förekommande häraf, velat stadga, att Redogörelsen
för Riksdagskostnads-medlen, så vid
denna, som följande Riksdagar, skall vara afslutad
inom Sex månader från Riksdagens slut,
samt att de utgifter i och för Riksdagen, sora
Underdåniga Skrifvelstr.
773
då möjligen återstå att liqvidera, och hvilka icke
kunna vara andra, än betalning för icke fulländad
tryckning af Riks Ståndens Protocoll och
Bihanget dertill, må af Fullmägtige i Riksgälds
Contoiret goätgöras; hvilket beslut Riksens Ständer
få hos E. K. M. i underdånighet anmäla,
Riksens Ständer framhärda etc.
Nto 268.
Uppl. o, godk. hos Ridd. o. Ad. d. 2Q Oct. 1823.
Preste-Standet d. 31 — -—-
Borgare-Ståndet d. 31 — . —•
Bonde Ståndet d. 3 Nov. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
utarbetande af f årslag till f örenkling af
Hemmans-Räntornes debitering och utgörande.
S. A. K.
I anledning af vackt fråga om afhjelpande af
de olägenheter, sorn vid Hemmans-Räntornes debitering
och utgörande uppkomma derigenom ,
att dessa räntor, enligt Jordeböckerna, utgå i
måogfalldiga persedlar, hvilkas värde efter hvarje
års Markegångs-pris uträknas, hafva Riksens
Ständer inliemtat, .att, redan år 1753, en, i afseende
på Hemmans-Räntornes sammanslående
jamt Jordebokens och Räkenskapernes förenkling,
11\
Underdåniga Skrifvelser,
förordnad Commission, på den grund, tillstyrkt
en sadan förändring, att ny jordrefning eller
skattläggning dervid icke erfordrades; att derefter
flere förslag i detta ämne blifvit gjorde, hvaröfver
E. K. M:ts och Rikets Kammar.Collegium
sig utlåtit; att , sedan Riksens Ständer, i under,
dånig Skrifvelse den 25 Oct. 1809, anhållit, att
de skattskyldige rnåtte blifva hörde, till utrönande
hvilka räntepersedlar de skulle kunna lättast
använda till sina utlagors afbördande, Karn.
rnar-Collegium, under den 16 Oct. 1810, afgifvit
ytterligare underdånigt Utlåtande, hvaruti
Cöllegium , med utvecklande af de svårigheter,
som för utförandet af en sådan omsättning
och reduction af Hemmans-Räntoine till ett mindre
antal, ansågos möta, tillika uppgifvit grunderna
och sättet dertill, med iakttagande, att
hvarken Kron an eller de skattskyldige skulle
blifva lidande, eller skattläggnings verket rubbadt;
hvarefter K. M. i Nåder låtit, genom Dess
^Befallningshafvande, höra Länens Inbebyggare,
hvilka i allmänhet yttrat den önskan, att blifva
bibehållna vid räntornas utgörande, sådane de
iiu finnas bestämde, hvaremot åtskillige hemmansegare
förklarat sig vill ja ingå uti förändringen
, så vida den, utan deras förnärmande, kunde
tillvägabringas; äfvensom de fleste af Kongl.
Majus Befallningshafvande förmält, att hinder skul.
le uppstå af brist på skicklige personer, som kunde
åtaga sig verkställigheten af ränlornes uträkning
och förvandling på föreslaget sätt; samt att, i
anledning häraf, Kongl. Majit, uti Nådig Förordning
af den 20 September 1815 §. 7,förkla»ä<;
att, som upplyst blifvit , icke allenast att
Underdåniga Skrifvilser.
775
elen bästa methoden för de mångahanda särskilda
persedlarnes sammanslående vore svår, att
utfinna, utan ock aft ett sådant sammanslående
i många orter skulle strida emot de skattskyldiges
egen vilja och önskan, samt att bibehållandet
af de flere smärre persedlarne skulle kunna bidraga
till både räntegifvares och räntetagares förmån
vid lösandet, enär markegångspriset å en
persedel kan ersätta hvad genom detsamma å en
annan möjligen skulle lända till förlust, Kongl,
Majtt alltså funne, det utgörandet af Jordeboksräntorne,
efter flerfalldige benämningar, borde åtminstone
tills vidare förblifva oförändradt.
Vid öfvervägande af detta ärende, har hos
Riksens Stander, å ena sidan , förekommit, att
rantepersedlarnes förminskning eller omsättning
till antal och beskaffenhet, ej allenast skulle
tillvägabringa större reda och enkelhet i Kronans
Räkenskaper samt lätthet för de skattskyldige,
att sjelfve beräkna sina utskylders belopp
efter markegångarne, utan äfven i betydlig mån
bidraga till befordrande af en önskad förminskning
i antalet af de Tjenstemän, hvilka nu för
Uppbörds- och Redogörelse-Werket erfordras,
men, å andra sidan, hafva Riksens Ständer jemväl
insett , att svårigheter möta vid verkställigheten
af en sådan förändring, dervid den noggrannhet
måste iakttagas, att, ej mindre Statens,
än de skattdragandes ömsesidiga rätt bevaras uti
de fordna skattläggnings-grundernes oförkränkta
bibehållande.
Då likväl, enligt hvad ej mindre den, år 1753,
tillförordnade Commission, än Kammar-Collegium,
i dess ofvanberörde Utlåtande, upplyst, dessa
77® Underdåniga Sirifoelser.
svårigheter möjligen sta att öfvervinna, samt
det 6ynes otvifvelaktig*, att endast farhågan för
en ökad tunga af beskattningen vållat, det räntegifvarne
i allmänhet önskat förblifva vid nu
gällande beräkningsgrunder, hafva Riksens Stan.'
der, med jemväl hemtad anledning af den omständighet
, att den ena räntepersedelns pris kan
ersätta hvad å en annan förloras, ansett någon
förändring härutinnan icke böra ega rum förr,
an, genom upprättade Förslag, blifvit ådagalagdt,
att, vid uträkning af både de, gamla och
blifvande nya eller färre räntepersedlarnes värde
efter markegångspris för tio år, någon skillnad
i skattens belopp ej uppstår; och alldenstund,
enligt Riksens Ständers öfvertygelse, en
sådan uträkning kan verkställas och äfven blifvit
försökt uti ett af trycket utkommet arbete, bejaämndt
Statistisk Calcul öfver Skaraborgs Län;
få Riksens Ständer fördenskull i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes låta, efter de af
■Karnrijai-Collegium i Utlåtandet af den 16 Octo»
ber »810, uppgifne grunder, utarbeta Förslag
till ifrågavarande förenkling och reduction af
hemmans räntorna för de Län, der desamma nu
linnas i en mängd persedlar utförde, samt derefter,
vid en kommande Riksdag, i Nåder meddela
sådane förslag till Riksens Ständers närmare
öfvervägande.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif v elser.
777
N:o sGq,
Uppl. o. gotik, hos Ridd. o. Ad. cl. 29 Oct. 1823.
Preste-Ståndet d. 31 -— .—
Borgare-Ståndet d. 31 —
Bonde-Ståndet d. 3 No v. ——
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af deras, åren 1820 och 1822, församlade
Revisorers Berättelser om förvaltningen
af de under Commerce-Colle gil
vård ställde Fonder och medel.
S. A. K.
Ejfter profning af hvad Riksens Ständers, till Stats-j
Banco- och Riksgälds-Werkens öfverseende, förordnade
Revisorer, utideras, under d. 14 Dec. 1820
och d. i5 Dec. 1822, afgifne Berättelser örn granskningen
af de under E. K. ,M:ts och Rikets Comrnerce-CoIlegii
vård ställde Fonders och medels
förvaltning och Räkenskaper för åren i8l7i 1818,
1819, 1820 och 1821, anmält och hemställt,
hafva Riksens Ständer, bland annat, i afseende
på ett räniefritt Lån, stort 4000 R:dr, som af
Manufactur-Discont-Fonden blifvit Kongl: Vetenskaps-
Academien meddelad t, till inlösande af
Svensk Botanik och Zoologle samt Oekonomisk Botanik,
inhemtat, hurusom, uppå Kammar-RättsRådet
och Riddaren af E- K. M:ts Nordstjerneorden
G. I. Billbergs underd. ansökning, E. K.
M., enligt Nådig Skrifvelse till Coramerce-Collegium
den 7 ^ebruarii sisth år, bifallit, det
778 Underdåniga. Skrivelser.
Kammar-Rätts-Rådet finge för privilegier, lager
af oförsålde exemplar och graverade kopparplåtar,
hörande till förenämnde af honom utgifne
arbeten njuta ersättning med 8,000 R:dr Banco,
på det sätt, att halfva summan skulle, såsom lån
till Academien, utbetalas räntefritt af ManufacturDisconten
, och den andra hälften ifrån anslagen
å 9tde Hufvud-Titeln utgå, emot framdeles ersättning,
i den mån, merberörde arbetens fortsatte
utgifvanue och försäljning af exemplar kunde
medgifva , sedan Manufactur-Discont-Fondens
fordran först hunnit blifva godtgjord; orri liqviderande
af hvilka ersättningsbelopp VetenskapsAcademien,
i följd af dess erhållne uppdrag, att
fullfölja ifrågavarande arbeten , borde draga försorg;
och som, enligt de af Riksens Ständer, uti
underdånig Skrifvelse den 14 Iulii 1818 , uppgifne
grunder för Manufactur-Discont-Fondens
förvaltning, hvarken stående Lån böra af berörde
Fond meddelas för andra ändamål, än anläggningar
af nya eller i Riket förut okände
uppfinningar och inrättningar uti Fabriques- och
Slöjdeväg, eller få af Fonden lemnäs räntefritt
eller på obestämd tid, samt den af E. K. M. i
Nåder anviste ersättning till Manufactur-Fonden
för hvad densamma till omförmäldte behof försträckt,
svårligen eller åtminstone icke på längre
tid torde vara att förvänta, hafva Riksens Ständer
alltså ansett sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att den hälft af inköps-suroman
för ifrågavarande Werk, hvilken af Manafsctur-Discont-Fonden
blifvit förskjuten, eller
4000 R:dr Banco, måtte, lika med andra hälften,
utgå af tjide Hufvud-Titelns anslag, och
Underdåniga Skrifvelser, 77q
att således ersättning derifrån kunde oftanamnde
Fond tillgodokoinma.
Vidare liar, så väl i anledning af Revisorernes
anmärkning emot användandet af den under
Commerce-Collegii förvaltning stående Allmänna
Arbetshus-Fonden, som genom de af bemäldte
Collegium samt af E. K. M:ts och Rikets
Stats-Contoir häröfver aflåtne yttranden, upplyst
blifvit, att, ehuru användandet af denna Fond
till det vid dess första inrättning åsyftade ändamål,
eller anläggning af Allmänna Arbetshus i orterne,
långt före detta upphört , någre föreskrifter likväl
icke blifvit meddelade om densammes begagnande
till något annat bestämdt och nyttigt
föremål, utan att Fonden, som för närvarande
icke har någre andre ständige utgifter, än tvänne
aflöningar, belöpande för år i8äa till 183
R:dr 8 sk. Banco, blifvit på särskilde tider anlitad
om medel för åtskillige tillfällige, för dess
primitiva ändamål mer och mindre främmande,
behof, och således tid efter annan minskats, så
att den, efter afdrag, dels af de till inköp af Biskopshus
i Götheborg åtgångne 7,500 R:dr, hvarå
väl fem Procents ränta erlägges, men hvilken
summa icke kan återfordras, dels af åtskillige osäkre
fordringar i Finnland, dels ock af någre
utaf E. K. M. före detta disponerade, men likväl
i Hufvudboken upptagne poster, nu mera
rätteligen utgör endast 11,694 R:dr 30 sk. y rst.
Då detta förhållande, i afseende på en, det
Allmänna tillhörig och Riksens Ständers granskning
underkastad Fond, icke vidare synes böra
fortfara, men det är af särdeles vigt och angelägenhet,
att bestämda föreskrifter om dispusitto
-
78o
Underdåniga Skrifvelse/-.
nen deraf meddelde varda, hafva Riksens Ständer
ansett samma Fond företrädesvis böra användas
till ett föremål, som vore närmast förenligt,
ej blott med Fondens primitiva bestämmelse, ritan
ock med dess närvarande egenskap, alt till
en betydlig del icke vara rörlig; och Riksens
Ständer få alltså hos E. K. M. framföra den underdåniga
önskan, att Allmänna Arbetshus-Fonden
måtte anslås till förmån för Krono-Spinnhusen
i Landsorterne, och för framtiden benämnas
Spinnhus-Fond, samt att Fondens Capital-tillgångar
hädanefter icke måtte, till större eller
mindre belopp, medtagas, men att årliga räntan
af denna Fond, hvilken, så vidt densamma icke
redan är i lånväg disponerad, bör, genom säkra
utlåningar, göras frugtbar, måtte, efter afdrag af
Fondens utgifter, användas såsom biträde till
beitridande af kostnaderne för omförmälde Krono-Spinnhus;
i följd hvaraf Allmänna Arbets-j
lrus-Fondens tillgångar skulle komma att hädanefter
upptagas och redovisas i Hufvud-boken öf«i
ver de under Commerce-Collegii förvaltning varande
Spinnhusmedel.
Beträffande slutligen Revisorernes hemstäR
Ian, angående Manufactur-medlens och de så kalla-j
de Eskilstuna Fristads-medels redovisande isärskil-i
da Räkningar } så, enär, i Riksens Ständers tanka,
dessa medels åtskiljande i Räkenskaperne otvifvelaktigt
bör bidraga till ordning och till en lättare öfversigt
vid blifvande revisioner, samt, enligt hvad
Commerce-Collegium anmält, något hinder häremot
icke möter, få Riksens Ständer hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, det bernälde Collegium
måtte varda anbefalldt, att hädanefter lå
-
Underdåniga Skri/velser.
781
ta i särskilda Räkningar redovisa Manufactur*
medlen och de sa kallade Eskilstuna Fristadsmedel.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 270.
Uppl, o. god k. hos Ridd. o. Ad. d. 29 Öct. 1823.
Preste-Standet d. 31 —- —
Rorgar,e-Ståndet d. 3i — *—
Bonde-Ståndet d. 3 Nov. •—
Riksens Sländers underd. Skrifvelse , i anledning
af Kongl. M.ts Nddiga Proposition om afskrifning
får ett qvantum Rdg, användt
till brödbakning ät Huf vudstadens fattige
772 . 772,
S. A. K.
Genom Nådig Proposition af den 25 sistl. Ja*
nuarii, har E. K. M. gifvit Riksens Ständer#
Stats-Utskott tillkänna, dels att, uppå Allmänna
Magazins-Directionens underdåniga hemställan
om ersättning af Magazins-Inrättningens förlust
å 6000 Tunnor, dels riad, dels oriad Råg, hvilka,
under loppet af år 1818, blifvit till Bagare»
Embetet i Stockholm utlernnade, i ändamål att
tillhandahålla invånarne groft Rågbröd, emot nedsatt
pris, E. K, M., under den 16 Martil 1821»
782
Vnd er dåni g a Skrifvetser.
i Nåder förordnat, att de af berörde qvantum
Båg för Maji och Junii månader år i8 18 utlefvererade
1000 Tunnor i hvardera månaden, tillika
med derå beräknad Magazins-afgång, skulle, enligt
Riksens Ständers, i underdånige Skrifvelser den <23
Maji och den 14 Julli sistnämndeår,anmälde beslut, t
Magazins-Directionens Räkenskaper afskrifvas ; att
deremot förlusten å de 1000 T:r Råg, som E.
K. M., enligt Nådig Proposition den 17 Dec.
1817, förklarat Sig vilja, på egen bekostnad,
låta anskaffa, och hvilka sedermera blifvit af
Allmänna Magazins-Inrättnigens förråd försträckte,
borde Inrättningen godtgöras af Barthelemiska
Fonden, när tillgång yppades, samt att, då
E K.. M., i berörde Nådiga Proposition, förmält
Sig icke kunna för framtiden fortfara, att en så
beskaffad utgift af enskilde medel bestrida och
ytterligare anvisning af 1000 T:r Råg i månaden,
under Eebruarii, Martii och April 1818, icke
hade egt rum , om Riksens Ständer förr besvarat
samma Proposition, förlusten å dessa återstående
3000 T:r kotnme att, vid näst infallande
Riksdag, anmälas till afskrifning och emedlertid
i Magazins-Directionens Räkenskaper
balanceras, dels ock att, med anledning af Magazins-Directionens,
enligt 1820 års Räkenskaper,
upprättade slutliqvid öfver kostnaden för den vid
Stockholms Krono-Bageri besörjde brödbakning
åt de nödlidande bland Stadens invånare, hvilken
liqvid utvisade en bestämd förlust, vid 1820 års slut,
af 4,520 Rd. 31 sk. 8 rst., hvartill komme den af
50 R:dr xb sk. 8 rst. å 500 mjuktbröd, utlem
nade under Januarii, Februarii och Martii månader
1821, E. K. M., under den 9 Januarii sisth
Underdåniga Skrifveteer. 783
år, beslutit, att de i förenämnde ändamål af Allmänna
Magazinslnrättningen förskjutne kostnader
skulle, till framdeles ersättning eller afskrifning,
balanceras i Räkenskaperne och förhållandet hos
först sammankommande Riksens Ständer anmälas;
Och har E. K. M. nu i Nåder öfverlemnat
detta ärende till Stats-Utskottet, för att hos Riksens
Ständer föreslå medlen och sättet för ofvanberörde
utgifters betäckande, genom afskrifning
eller särskildt anslag.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; och ehuru Riksens Ständer, vid sistförllutna
Riksdag, i underd. Skrifvelse den 8 Julii
1818, anmält, att de icke kunde bifalla E.
K. M:fs förnyade Nådiga Proposition om bidrag
från Allmänna Magazins-Inrättningens Fond,
till förekommande af stegring i priset å groft
bröd för Hufvudstadens obemedlade folkclasser;
likväl och då de anbefallde åtgärderne redan
långt före detta gått i verkställighet samt StatsWerkets
knappa tillgångar ej medgifva något
särskildt anslag till ersättning af de kostnader,
Allmänna Magazins-Inrättningen uti omförmäldte
måtto fått vidkännas, hafva Riksens Ständer
bifallit, att så väl den, genom utlefvereringen af
Råg till Bagare-Embetet i Hufvudstaden, år 1 8 18,
uppkomue förlust af 9,619 R:dr 35 sk. 6 rst.,
som äfven de 4,571 R:dr 4 rst., som Inrättningen
förlorat å den, samma år, till understöd för
Hufvudstadens nödlidande Invånare verkställda
brödförbakning, eller tillsammans 14,200 R:dr
55 sk. 10 rst. B:co, matte uti Räkenskaperne afskrifvas;
och få alltså Riksens Ständer detta boslut
i underdånighet tillkännagifva , med underd.
784 Underdåniga Skrivelser■
anhållan J att E. K. M. täcktes i Nåder förs tärtdiga
vederbörande om jtfsfcrifningens verkställande.
1 öfrigt och då, vid innevarande Riksdag,
med afseende på nedsättande af brödpriset’ i Hufvudstaden,
något särskildt anslag icke är vordet
beviljadt; hafva Riksens Ständer med förnyande
af deras, vid senaste Riksmöte, gjorde underd»
anhållan, att någre Statens medel icke vidare
matte varda för sådant ändamål anviste, velat i
underd. hemställa, att den Auctoritet, åt hvilken
E- K* M. i Nåder öfverlemna! förvaltningen
och redovisningen af Barthelemiska Fonden,
kunde undfå Nådig erinran, att till Allmänna
Magazins-Inrättningen utbetala de å sam-'
ma Fond anviste, men hittills oliqviderade 4,099
R:dr 5q sk. B:co, utgörande beloppet af den förlust
å 1000 Tunnor Råg, hvilken E. K. M., uti
Dess högstberörde Nådiga bref den 22 Martil
1821, förklarat Sig vilja af egna medel godtgöra»
Detta få Riksens Ständer, till svar å E. K.
Msts Nådiga Proposition, underdånigst anmäla
och Riksens Ständer framhärda etc.
Expeditions-Ur slottets Memorial. 7&1
N:o aytu
Expeditions- Utskottets Memorial till Riksens
Höglojl. Ständer} angående kallelse till
nästa Riksdag.
Sorn, i öfverensstämmelse meri Grundlagens fö*
reskriftj Riksdagsbeslutet bör innehålla kallelse
till nästa Riksdag, alltså får Rxpeditions-Utskotter
Vördsamt anhålla, att Riksens Höglofl. Stan*
der täcktes bestämma dagen, sota i kallelsen
införas bör, på det Utskottet, efter erhållen' del
af Riksens Högloft. Ständers förordnande härutinnan,
må komma i tillfälle, att Upprätta och till
Riksens Höglofl. Ständer -öfverlemna forslat* till
Riksdagsbeslutets sista §.
Stockholm den a8 Och »823,
Prolocolls- Utdrag från Hoglaft. Ridd. 0. Adeln
deri $ Dec. iSiSi
S. D. Vid förnyad föredragning af ExpeditionsUtskottets
den ä8 slstl. Och aflåtne samt följande
dagön på bordet lagde Memorial, angående
kallelse till nästa Riksdag, fann Ridd. o. Adeln
för godt, att bestämma den 4 Nov. 1828 till dea
dag, 8 hvilken nästkommande iagtima Riksdag
borde taga sin början,
Bihånf' till RikirSt. Pr»i. loUi Sami. igiji,
78*
ProtocoMs^Vitlrad.
O
Från Hogvard. Preste-Stdndet den 10 Hed.
1825.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets,
sedan den 2g sisth Och, pä bor
det hvilande Memorial, angående bestämmande af
dagen för Riksens Ständers nästa sammankomst,
fann Preste-Ståndet för godt, att, i likhet med
hvad Vällofl. Borgare-Ståndet härom beslutat,1
utsätta densamma till den 4 Nov. 1828.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet den 8 Ded.
*823.
S. D. Expeditions-Utskottets de 1128 sistI.
October afgifne och den 29 i samma månad på
hordet lagde Memorial, om dag till nasta Riksdags
början, föredrogs ånyo; hvarvid BorgareStåndet,
för sin del, beslöt, att dertill bestämma
den 4 Nov- 1828.
Från Hederv. Bonde-Ståndet den to Dea.
1823,
S. D, Efter föredragning af ExpeditionsUtskottets
den 29 October på bordet lagde Memorial,
rörande tiden för nästa Riksdag, fann Bonde-Ståndet
för godt dertill bestämma den 4
Nov. 1828.
Under däni ga Skrif v elser;
785
N:o 272.
lippi, öl godk. hos Ridd. o. Ad. d. 5j Oct. j 1823<
.Preste-Ståndet d. 5 Nov. —•
Borgare Siandet di 5 — —
Bonde-Ståndet d. 6 —• —
Riksens Ständers underdåniga Skrif velse, i an *
ledning af Kongl. Majås Nådiga Proposition,
angående bidrag till utfarande af
Hjelmare Canal- och Sluss-Ferks ombyggnad,
S. A. K.
XJti Proposition af den 12 Martil innevarande
ar, har E. K. M. i Nåder gifvit Riksens Ständer
tillkänna, att, sedan Riksens Ständer, vid
sisth Riksdag, med afseende a E. K. M:ts då
gjorda Nådiga framställning om anslag af Allmänna
medel, till utförande af Hjelmare Canalbch
Sluss-Verhs ombyggnad * beviljat ett lönebidrag
härtill af 50,000 R:dr årligen, ätt utgå i
4 år, med tillsammans 200,000 R:dr, samt tillika
yttrat, det fyllnaden å den för ändamålet erforderliga
kostnadssumma borde sökas, genom iemnadt
tillfälle till ny teckning för delagtighet uti det
i och för verkställigheten af berörde företag re.
dan stiftade Bolag, E. K. M., under den 22 December
1818, i Nåder förklarat, att, ehuru endast
én obetydlig tillökning uti Actie-anteckningen
blifvit vunnen och således brist i det för arbetet
påräknade kostnadsbelopp uppstått, likväl Sluss
-
784
T^nderdåtilga Skrifvelserl
Verkets ombyggnad, som ej tålde uppskof, sku!-'
le med redan för handen varande tillgångar företagas;
att, 1 följd häraf, arbetet blifvit ar 18*9
börjadt, och sedermera, efter en för hvarje lii
faststäld plan, fortsatt, med den framgång, att
egentliga Canal-arbeten, utöfver hvad arbetsplan
rerne upptagit, men med mindre kostnad, än i
samma planer varit utförd , kunnat under denna
tid verkställas; att deremot emellan det spöciela
kostnads-förslag öfver återstående arbeten
vid Canal-byggnadenj hvilket Bolagets Direction
låtit, efter noggranna undersökningar, upprätta,
och det år 1816 uppgjorda, som legat till grhnd
för de förra besluten om företagets verkställighet,
en ganska betydlig skiljaktighet visat sig*
i så måtto, att till fullbordande af meranämnde
Canal-byggnad, enligt förstnämnde förslag, skulle
erfordras en ytterligare kostnad af 634,267 R:dr|
att, enär, på sätt Directioneh uppgifvit, endast
106,000 R:dr funnos för behofvet att tillgå, bristen,
hvartill all tillgång saknas, således utgjorde 51 6,267
R:dr; samt att Direclionen, med anmälan, att
af förrberörde 106,000 R:dr blott 60,000 R:dr
vöre genast disponible, men att innevarande års
arbetskostnad uppginge till ett belopp af 100,000
R:dr, så väl anhållit om ett tillskott af 4o,ooo>
R;dr för detta år, som äfven anfört, att någon
anledning ej företedde sig dertill, att ytterligare
tillskott, genom Actie^teckningar, kunde beredas;
att följaktligen Statens biträde vöre ovilkorligen
nödvändigt, om det påbörjade arbetet skulle nå
sin fullbordan, men att Directionen för detta
biträde ej kunde erbjuda någon säkerhet, eller,
å Bolagets vägnar,^förbinda sig till återbetalnings--
Underdåniga Skrifvelser.
skyldighet af de summor, hvarmed byggnaden
kunde blifva understödd, eller ens att betala
ränta dera; Och har E. K. M., på anförde grunder,
t Nåder föreslagit, att Riksens Ständer måtte
bevilja de summor, sorn, efter granskning af
berak n ingar ne öfver återstående arbetskostnader,
i och för Hjelmare Canal- och Sluss-Verks full*
bordan, kunde anses nödiga för byggnadens skynd
samma och ändamålsenliga utförande.
Sa väl af de utaf E» K. M. till Riksens
Stqnders Stats- och Banco-Utskott i Nåder öfverlernnade
handlingar, Kostnads-förslag och
A-rbets-planer, sorn af andra äldre och nyare
handlingar, innehållande nödiga upplysningar
uti ämnet, hafva Riksens Ständer inheoitat, att
de tillgångar, som till ombyggnad af Hjelmare
Canal- oqh Sluss-Verk hittills varit att påräkna,
bestått af:
det vid sistljdne Riksdag beviljade låriebiträde
från Banquen R:dr Soo.aoo. -—
år 1816 subsgriberade medel 49,90». •—
1818 Dito 8,goo. —
samt de åren i8r5 och 1816 från
Stats Werket å g:de Hafvudtiteln
anviste, men till garni* Werkets
iståndsättande och upprätthållande
under byggnads-tiden egentligen
bestämde 50,000. —
Tillsammans R:dr 308.800.
förutan 11,300 R:dr, $om det Sidre Sluss-Werks*
Bolaget, innan d«t nya korn i verksamhet, användt
till sådane kostnader för det gamla Sluss"VVerkets
underhåll och förberedande af ombyggnaden-,
hvilka dejf nya Bolaget borde ersätta, mea
785
Up.derdaniga Skrifvelser.
hvarföre delegarne i förstnämnde Bolag förklarat
sig vilja, såsom Xnleressenter i det senare,
ingå; att af berörde tillgångar, under 4 arbetsår,
från och roed 1S 5 g till och med 182 2, blifyit aps
yände:
till egentliga arbetskostna
-
der R:dr 307,774: 26,
inköp af byggna»
der och fartyg,
äfvensom, gf inyentarier,
materialier
ochinstrumentalier
63,017; 44,
Köpeskillingen
för fasta egendomen
Wallby i
mantal rusthåll,
pch Oppeby a mantal
Skatte-Augment,
hyilken egendom
till uppgifne ändamål
blifvit af
Bolaget inköpt 35,000: -
Samt till åtskilliga
å sjelfva Canal-området
nedlagde
kostnader,
som ännu icke äro
ersatte 606: 24,
hvartill komma:
Bolagets contanta
behållning vid
§istl. ars slut B:dr 10,011: 19,
lfii
9- „ _ ,
—295,698: 47» 9?
Underdåniga Skrif vilser.
78 7
utestående fordringar,
med afdrag
af skulder 3 4» 2 3 * - M?
för förra åren utestående
Actieinhetal
rungar, sorn
likväl ickelillfulla
beloppet förmodas
kunna ingå 5,430;
samt Actie-inbetalningen
för inne
varande år, hvilken,
vid årets
slut, skall hafva
»nflutit. 10,000:  59 99 3: 53'; iö
Summa
355,692: 23, 7.
att skillnaden emellan detta sammanräknade be?
lopp och ofvan omförrnälde tillgång blifvit betäckt,
genom de Werket under tiden tillflutne tillfälliga
inkomster af räntor å utlånte medel, inköpte
fastigheters afkastning, afgifter vid gamla SlussWerket
m. m., samt att dylika inkomster äfven
för de påföljande åren beräknats, att ingå uti
den kostnads-surama för Werkets fullbordan,
hvartill, då någon annan tillgång ej kunnat påfinnas,
understöd af allmänna medel blifvit sökt
för tillsammans 530,000 R:dr, som, efter förslagsvis
uppgjord beräkning för innevarande och följande
5 år, skulle utgå; varande för öfrigt af
Directionen uppgifver, att, då den egentliga
hristeq uti ifrågavarande kostnadsbelopp ej bilf
-
U/ulenlilnigq Skrifveler.
Vit calculerad til! mera, än 5116,637 iVdr och
det begärda Stats-hidragef således öfverstege hvad,
<sfter sträng beräkning; til! u t gihernas bestridande
minst erfordrades. Di reel innen deremot ansäg,
ätt, om, emot förmodan, någon ytterligare kost^
nadsbrist uppkomme, densamma med säkerhet skulle,
utan vidare allmänt biträde kunna fyllas af de
behållningar ieffecter och byggnader, m. m., sorn,
efter Canalens fullbordan, böra vara att påräkna.
Vid öfvervägande af hvad uti lietta ånme
sålunda förekommit, hafva Riksens Ständer, å
enä sidan, ansett sig icke böra medgifva upphö-,
pandet af en från längre tider bestående Cana!-,
färt, till förening emellan betydliga afsättningsorter
och flere de vigtigaste af Rikets inre delar,
der bergshandtéringen och andra näringar egent-.
ligen genom dén lättade afsättningen och derpå
grundade beräkningar, gjort betydliga framsteg,
samt å den andra funnit det företedde Kostnads-?
förslaget vara grund-adt på en fullständig un»
dersökning af lucalen och det tinder sjelfva arbetat
utrönta tjeuligaste sätt för dess bedrifvande,
äfvensom för Canalens sträckning och byggnadens
beskaffenhet, samt dessutom uppgjordt ef-,
ter en riktig beräkning, enligt grunderhvilka
en på stället vunnen erfarenhet vitsordat. Riksens
Ständer hafva alltså uti omförnjäldre afseende
redan före detta, såsom bidrag till verkställande
af de till detta års arbets-plan hörande
delar af Hjelmare Canal- och Sluss-Werks ombyggnad,
låtit till Canal-Bolagets Direetion från
Hanquen utbetala den härtill äskade summa af
4b,Q po R:dr, samt nu hssJutit, på saft, sam föijer:
1;q Det Hjelmare Canal- och Sluss^Werks Bolags
enligt Riksens Ständers beslut år 1 b 18, med-»
linder danina SA rifve! ser'.
789
»lellie lane biträde, 900,000 R:dr, kommer, med
Inställelse »f den derå hittills från Stats-Werket
årligen godtgjorde räntebetalning, likväl allt framgent,
att anses såsom en Bolagets skuld till Banquen,
för hvilken skuld, så länge Canal- och
Sluss-Werks-rbyggnaden fortfar, någon ränta eljer
Capital-afhetajning icke utgöres, men hvarför,
efter byggnadens slut, ränta bör af Bolagets
Inkomster etläggas och Capital-afbetalmngen uppå
.Riksens Ständers vidare förordnande hero.
a:o Såsom årliga byggnads-biträden till Hjelmare
Canglr och Sluss-Werks ombyggnad, varda
af de medel Riksens Ständer bestämma för
dylika ändamål anslagne:
för ar 1824 . , . . R:dr 120,000
1825 , , , , 120,000
1826. . , . . 90,000
” 1827, , . . , 90,000
Och för år 1828 • . , , . 70,000
Dock hafva Riksens Ständer velat fästa det vilkor
vid utbetalningen af dessa anslag , att Bolagets rut
utlånte medel först skola indrifvas och användas,
samt att behörig revision varder, enligt Reglementets
föreskrift och på sätt, sorn hittills skett,
med deltagande af publikt ombud, årligen föryättad,
och att års-anslagen ej få utbetalas, innan
genom revisions-förrätfningen blifvit intygadt,
att det föregående årets arbete blifvit, i öfverensstämmelse
med vederbörliga föreskrifter, verkstäldt,
samt Reglementets innehåll jemväl i öfrigt efterföljdt
och iakttaget; hörande Staten för evärdelig*
tider fritagas från alla vidare anspråk j
och för denna Canal-byggnad, äfvensom till dest|
underhållande eller framtida iståndsättande.
sgo
Underdåniga Skrifvelseri
3:o Till beredande s£ ersättning åt Staten för
hvad sorn sålunda kommer att utgifvas, skal! anmälning
till deltagande uti Hjelmare Canal- och
Sluss Werks llolag med alla uti de för Bolaget,
den 31 Julii 18 t b, utfärdade Pri vi legiér och Bolags-Reglorne
den 24 Augusti 1820 medgifne
rättigheter, ytterligare under närmast härefter
följande 5 år förblifva öppen på det sätt, att den,
sorn åstundar en sådan delaktighet, bör hos det Rikets
Penninge-Werk, hvilket med utgifvande af
anslagen till allmänna arbeten får befattning,
tillkännagifva för huru stort belopp han önskar
blifva Actie-egare, hvarefter honom åligger, att
till samma Werk af det tecknade beloppet inbetala
| del för hvarje år, räknadt från och med
nästkommande år till och med år 1828, så att
■vid Actis-teckningen erlägges hvad som, efter
denna grund, för de förflutne åren tillika
med det, hvarå teckningen sker, belöper, och sedermera
§ del hvarje påföljande år; dock utan
att de sålunda tillkomne nya Actie-egare må
berättigas, att af Staten erhålla ränta under byggnads-åren.
Skulle efter 1828 års slut befinnas,
det en dylik anmälan till ökad delaktighet uti
Hjelmare Canal- och Sluss-Werks Bolag, samt
ofvan föreskrifne inbetalning uti sådant ändamål,
icke egt rum för sammanräknade 100,000 Jbdrs
Capital, förbehålla sig Riksens Ständer ersättning
för de nu beviljade anslagen, på det sätt, att
dertill ovagerligen bör användas allt hvad af
Canal- och Sluss-Werkets behållna inkomst kan
blifva öfrigt, sedan ränta till 5 Procent å det
från Banquen förut meddelade Lane-bifräde först
blifvit erlagd, samt Actie-egarne derefter åtnju-*
Underdåniga Skrifvelser.
791
tit 5 Procents ränte-utdelning å deras insatte
Capital.
Hvilket beslut Riksens Ständer, till svar %
E. K. Mus högstberörde Nådiga Proposition, få
härmed i underdånighet anmäla; och Riksén^
Ständer framhärda etc.
N:o 273.
Pppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 31 öcf? 1823.
Preste-Ståndet d. 3 Nov. —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 6 — —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
i fråga om utgörande af Statens ordinarie
räntor uti Skåne, Blekinge samt Götheborgs-
och Bohus Län.
S. A. K.
Sedan, vid sistlidne Riksdag, Riksens Ständer^
uppå erhållen Nådig Remiss af Chefens för då
benämnde Skånska Carabinier-, nu mera Skånska
Dragon-Regementet, Öfversten och Riddaren af E.
K. M:tS SvärdsOrden rri. m. Friherre D. Stjernfronns
underdåniga ansökning, att de till Befälets
vid samma Regemente aflöning anslagne
Eördels- och Häst-hemmans-räntor uti Skåne
måtte få. efter förvandling uppbäras, eller ock
792
Underdfinlga Skrif'vtlser.
särskilde medel varda. beviljade til! en nödig
förbättring i detta Befäls löner^ uti underd. Skrifvelse
af den i fr Maji iémH, anhållit, att, då frågan
icke funnits vara så utredd, att något Be~
slut deri kunde fattas, helst E. Mas oth
Rikets Krigs- och Kammar-Collegiers i ämnet
afgifna underd, Utlåtanden voro rakt stridande
emot hvarandra, E- K. M. alltså täcktes, i afseende
på de skiljaktiga rneningarrie, sorn synte»
bade kunna och böra af Räkenskaper och Handlingar
fullständigt utredas, i Nåder anbefalla en
undersökning, af hvars resultat Riksens Ständer
vid nästa Riksdag skulle undfå del, på det Riksens
Stander då matte sättas L tillfälle, att öfver
förrberörde fråga besluta; så och efter det, med
anledning af Karnmar-Collegii förslag, att Kronans
alla indelde och helrå 11 ne ordinarie räntor
uti Skåne, Blekinge och Bohus Län måtte utgå
i persedlar eller efter Markegångspris, E. K, M-ls
vederbörande Befallningshafvande» underd, yttranden
i Nåder infordrade blifvit, samt Krigsoch
Kannnar-Ccdlegierne ytterligare i underdånighet
sig utlåtit, har E. K. M., genom Nådig
Remiss af den 11 Februarii innevarande år, alla
handlingarne t målet till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnat.
Stats Utskottet, sota med utlåtande i detta
ämne till Riksens Ständer inkommit, har derutinnan
anfört: att, efter hvad, genom de verkstälde
utredningarne, vöre upplyst, Krono och Sfcatte-hemmansräntorne
uti Skåne, Blekinge och Bohus
Län, likasom i öfrige delar af Riket, utaf
ålder varit bestämde uti vissa persedlar och jemyäl
i sådana utgått, sedan nämnde provinser å
-
tjruterdåniga Skrifvelserl
795
térkörcuno under Sveriges, krona; att den secfertnera
vidtagne författning, att dessa räntor skulle
utgöras i penningar, egentligen grundade sig
derå, att da Varande myrttvätde ej blott motsvarade,
utan till och med öfversteg perSedlärhés
eller k ro no-värdet; att följaktligen de hemmansegare,
hvilka fa i penningar erlägga persedlarnes
krono-värde, icke så/medelst erhållit någon eftergift
af den jorden från äldre tider åtföljande
Skattskyldighet, utan endast; genom en tilläfventyrs
icke förutsedd myntförsämring, kommit i åtnjutande
af en sidan lindring i skatten; att, då
denna förmån icke sträcker sig till alla hemman,
men de åter, sorn i och för den dem åsätta räntan
mäste fullgöra rustnings eller roteringsiprasstationer,
äro deraf destömera betungade, som
de till deras Understöd från andra hemman anslagne
räutöf endast i det försämrade myntet få
uppbäras, Stäts-Utskottet ansåg ett så Skiljaktigt
förhållande med grundskatternes afbördaHde inom
Samma provinsér jemväl bevisa, att räntornes
erläggande i penningar icke kommit i beräkning
vid IndelningS-Werkens Upprättande, såsom en
framtida ovilkorlig rättighet, samt att ifrågavarande
räntor alltså syntes böra, lika med hvad, som
både Uti metanämnde provinser Och å ändra orter
eger turn, föt framtiden utgå efter defas värde
irt natura; men atc likväl afseende borde fästas
derå, att räotepersedlarnes utgörande i Skåne;
Blekinge och Bohus Län; på sätt nu skef,
iillköinmit i behörig ordning; och äf vordet fastst
lil dt vid de nya refningar och skattläggningar,
Sorn ( sedan dessa orter blifvit åtefvunne till
Sverige; föregingo de derstädes upprättade Indel;
794
Un d erda n ig a Sk rifve! ser'.
ningsverken; på li vilk a grunder och då hos StatåUtskottet
förekommit, dels att de hemmansegare,
hvilka nu i penningar utgöra räntorne, äro berättigade,
att blifva hörde, i afseende på en förändring
af så stort inflytande på deras beskattnings-skyldighet,
dels ock att för öfrigt undersökas
borde, i hvad mån den ständiga rotering*
som i senare tid blifvit verkställd i Skåne, medförde
ett särskildt åliggande för denna provins,*
utöfver hvad andfa orter ai deri allmänt åtagne
Extra Boteringens utgörande under krigstid vidkännas,
samt huruvida räntornes erläggande iri
natura borde föranleda till lindring i detta ro—
teringSbesvär, Stats-Utskottet hemställt, att Riksens
Ständer ville till E. K. M. framföra en underdånig
finskan, att omförmälde förberedande åtgärder,
till ärendets ytterligare utredning i hela
sin vidd, måtte vidtagas, sämt att E. Jf.M. täcktes,
i anledning deraf och med afseende å frågans
öfriga beskaffenhet, Riksens Ständer, vid
nästa Riksdag, Dess Nådiga Proposition med^
dela.
Efter pröfning af detta ärende, hafva Riksens
Ständer stannat uti skiljaktiga meningar* i
så måtto, att Stats-Ufskottets ofvanupptagne y ttrande
är vordet af Ridderskapet och Adeln samt
af Bonde-Ståndet förkastadt, men af Preste- och
Borgare-Stånden gi.liadt; vid hvilket förhållande
och i öfverensstämmelse med j5 §. af Riksdagsordningen
målet förfallit.
Detta få Riksens Ständer, till svar å Et
K. Mits Nådiga Remiss, i underdånighet anma-;
la; oell Riksens Ständer framhärda etc.
»• - te-*
, .... -
Underdåniga Skrifvelsef.
795
N:o 274.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. di 31 Ocf. 1823.
Preste-Ståndet d. 3 Nov. —
Borgare-Ståndet d, 3 —
Bonde-Ståndet d. 6 — -—-
Riksens Stcinclers underdåniga Skrifvelse , rörande
undersökning i af seende pd Mårums
Kron o-Laxfiske.
S. A. K.
I anledning af förekommen fråga om det intrång,
som åtskiiligé Strandboer och Fiskare i Listers
och Bräkne Härader af Blekinge Län skall tillskyndas,
genom de tid efter annan, till förm åa
för Mörums Krono-Laxfiske, utfärdade Prohtbitiva
Författningar, hafva Riksens Ständer inhemta!:
att, sedan åtskillige Hemmansegare, Strandboer
och Friskare i Listers Härad af förenämnde
Län till E. K. M. ingifvit underdånig ansökning
om bestämmande af en mera lämplig gräns för
Kronans rättighet till fiske efter Lax utanför
Mörums ströms utlopp i hafvet, öfver hvilken ansökning
E. K. M:ts och Rikets Kam mar-Coll egli.
samt E. K. Mits Befallningshafvandes i Blekinge
underdåniga Utlåtanden infordrade blifvit; så
har, till följd häraf, dels E, K. M:ts be mälda
Befallningshafvande i underdånighet tillkännagifvit,
att, ehuru några handlingar, rörande beskaffenheten
af Mörums Krono-Laxfiske och de
rättigheter detsamma tillkomma, af uppgifna or
-
Undet'däriiga Skri fv el ser.
saker, icke varit att tillgå, förmoda de likväl E»
K. M:ts Befallningshafvande, att de till förmåti
för K ono-Laxfisket utfärdade Erohibitiva Författningar
grundat sig på ågångtte laga kraft vunne
Dornar och åtgärder; att, beträffande särskildt
E. K. Mats Befailpingshafvandes K ungörelse äf
den iö April i 82othvarigenom ett vite af 35 R:dt
16 sk- blifvit stadgadt för hvem det vara måtte, söm*
utan skattlagd rättighet, ifrån den 5 Martii till deri
5 October årligen, i Mörums ström vid Ekeholm
samt i skärgården och fjöfden, inom linien ftinellan
Sternö-iidde oell Listers-hufvud, utsatte
och begagnade hvad slags redskap sorn helst,
hvarigenom Lax kunde fångas, samt Kronärts
fiskerättigheter i någon måtto förnärmades, ett sådant
förbud vore grundadt på flere uti Kungörelsen
åberopade aldre beslut, med förändring
endast af vites-beloppet, samt att för öfrigt frågan
angick icke blott Mörumä Krono-Laxfiske,
utan Också egarrie af enskilde Laxfisken helå
Mörutns å uppföre; dels Ock Kammar-CoIlegiUm
anmält, det erforderlige handlingar i ämnet ej
eller kunnat 1 Collegii Arcbiv påfinnas; hvarefter
E. K. M.> i Nådig Skrifvelse till bemäldtö
Collegium af den 25 October sisth år, förklarat,
det E. K. M., enär frågan syntes röra enskilde
ftskegares rätt, ansåg Sig icke böra med densaWina
taga omedelbar befattning.
Vid öfvervägande äf detta ärende hafva val
iUkséhs Ständer funnit detsamma vara af sådatl
beskaffenhet, att någon speciel pröfning derlf.ehuru
inskränkning blifvit sökt uti förmånernö
för en af Kronans odisponeradé lägenheter, om
hvil
-
Unden] ti niga Skrif v elser.
801
hvilkas förvaltning Riksens Ständer i 77 §, Re-'
geringsformen förbehållit sig alt förordna, icke
bör ega rum; men då den frihet, som genom 1,
6 och 10 §§. i 2 Cap. af Kongl. Maj:ts Allmänna
Stadga och Ordning för Rikets Hafs- SkärStröm-
och Insjö-fiske, afdenJ4 November 1766,
blifvit medgifven, att fritt utöfvas af hvar och
en i öppna hafvet, samt af straridegare t Skärgårdar,
synes vara förnärmad, genom det, till förmån
för M örums Krono-iLaxfiske, gällande förhud
emot fiskande efter Fax i Skärgården och
öppna sjön pä flere mils sträckning från Mörums
ströms utlopp i hafvet; alltså och enär, på sätt
ofvanberördt är, det icke kunnat uppgifvas, om
och genom hvad laglig åtgärd Kronans ifrågagavarande
fiskerättighet, till hinder för enskilde,
blifvit I så betydlig mån utsträckt, hafva Riksens
Ständer ansett sig böra, med åberopande derjemte
af deras, dea 13 sisth September, afiåtne underdåniga
Skrifvelse, om närmare bestämmande
af Strandegares rätt till fiske, hos E, K. M. i underdånighet
3 nhålla, det E, K. M. täcktes, lill utrönande,
huruvida Mörums Krono-jLaxfiske lagligen
må ega rätt, att utestänga ortens innevånare
från idkande af fiske inom linien emellan
Sternö-udde och Listers-Hufvud, förordna behörig
undersökning, att, i vederbörande KronoFulhnägtigs
samt deras närvaro, hvilka kunna
komma i fråga, att en slik fiskerätt begagna, vid
Härads-Rätten i orten, på de sistnämndes bekostnad,
företagas, dervid, i händelse frågan skulle
befinnas äfven röra öfrige egare af skattlaggde
Bihang till Riks-St.Prbt> jo '.de Sunil, 1825)
Underdåniga Skrif reiser.
I.axfisken i Mörums å, tillfälle torde elem beredas,
att, i laglig ordning hörde blifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 275.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 3 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 3 —- —
Borgare-Ståndet d. 3 —■ —
Bonde-Ständet d. 6 — —
Riksens St cinders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af åtskilliga anmärkningar, rörande
Allmänna IMagazius.Inrullningens förvaltning.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständers, till Stats- Banco- och
Riksgälds-Werkens öfverseende, förordnade Revisorer
till Riksens Ständer inkommit med Berättelser
Öfver den, åren 1820 och 1822, af Revisorerna
verkställde granskning utaf Allmänna
Magazins--Inrättningens förvaltning och Räkenskaper;
så har Riksens Ständers uppmärksamhet
derigenom blifvit fästad å följande omständigheter:
1:0
I afseende derå, att, enligt Ordförandens
i Allmänna Magazins-Directionen, Presidenten
Friherre Fucks, under den n No vem ber '1818,
Under tirri! ga Skrif Veteer.
803
enskildt gifne befallning, loo T:r Korn blifvit
finn Krono-Magasinet i Westerås utlemnade till
Riksens Ständers da varande Justitie Ombudsman»
Friherre Mannerheim, hafva Riksens St; tider funnit,
att, genom denna Spannemåls-försäljning Magasins
-Inrättningens åliggande, som innefattas
uti Kongl. Brefvet af den 7 November 18 ii,
att nemligen endast bispringa nödlidande jordbrukare,
är vorden utsträckt utöfver de för verkliga
undsättningsbehof meddelade föreskrifter; och
anse Riksens Ständer dessutom, att, sédäri en
slik försäljning blifvit medgifvén och ej kunde
återkallas» Directionen bordt låta sig angeläget
vara, att antingen infordra Contant betalning,
genast efter sädens afhemtning, eller ock beräkna
Allmänna Magazins-Inrättningen till godo
laglig ränta å beloppet ifrån den dag, då sädén
bief fråii Westerås Magazin Utlemnad, till den
10 Martil 1810, då betalningen först till Directionen6
Cassa erlades.
2:0 Rörande den af Presidenten Friherre
Fock, åren 1816 och 1817, från Allmänna Ma«
gazins-Directionens Cassa» till Spannemåls-upphandling
för Upsala Läns behof, uppburne summa
af 30*000 R:dr Banco, för hvilken, först under
den 21 Junii 1820, redogörelse blifvit till
Directionen inleinnad, har hos Riksens Ständer
förekommit, dels att då Friherre Fock, i egenskap
af Landshöfding öfver Upsala Län, för oraföimäldte
ändamål, i Allmänna Magazins-Directionens
Cassä lyftat, den 12 December 1816,
15,000 R:dr, och den 3 Martii följande året, en
lika summa, men icke förr, än år 1817 upphandlat
ett Spannernålspartie, soln i påfördt värde Öf
-
8o4
Underdåniga Skrifve!ser.
versteg det först uppburne förskottet endast med
2,162 R:dr 14 sk. 6 rst., sami, under loppet af
arén 1818 och 1819, verkställt den återstående
Spannemåls-upphandlingen och Spannemålen till
Upsala öfversändt, ville det alltså synas som stone
delen af det senare förskottet ej var af nöden,
då detsamma uttogs; hvadan, uti Riksens Ständers
tanka, Friherren borde tillförbindas, att ej
allenast årligen redovisa för de uppburne medlen,
utan äfven erlägga ränta för den summa,
som under mellantiden, utan att till sitt bestämda
ändamål användas, varit af honom begagnad;
dels att, ehuru Riksens Ständer öfver prisbexäkningen
för ifrågavarande Spannemål, icke kunde
bestämdt utlåta sig, emedan Allmänna Magazins-Inrättningens
Räkenskaper för år 1819,
bland hvilka Presidenten Friherre Focks ofvanberorde
redovisning äfven blifvit intagen, ännu icke
uti E. K. M:ts och Rikets Kammar-Rätt undergått
slutlig granskning, likväl uppenbart vore,
att det ålegat Friherren, med ordentliga InköpsochKostnads-räkningar,
verificera sin redogörelse,
och att Friherren, då lian, för alla tre arens
upphandlingar goötgjort sig enahanda pris, nemligen
10 R:dr 16 sk. för den riade Rågen, 10
R:dr 40 sk. för det oriade Kornet och 6 R:dr
24 sk. för Hafran, sålunda förfarit desto mera
origtigt, sora, enligt hvad utröndt blifvit, säden
på olika tider, både i Sverige och Finland, är
vorden uppköpt, samt, efter ali sannolikhet, någon
skillnad uti sädens pris, under loppet af
Irenne år, borde ega rum; dels ock att Presidenten
Friherre Focks redogörelse och de uppgifter,
han, jemte Allmänna Magazins-Directio»
lindert! ani ga Skrifvelser.
805
nen, uppå anmodan, uti tvenne till Riksens Ständers
Revisorer, ar 1820, aflatne Skrifvelser, meddelat,
äro skiijaktige i så måtto, att nemligen,
enligt så val redogörelsen, som ett dervid fogadt,
af M agan ins-För val tarén i Upsala Län, HofOvartermästaren
Grandinson, uthäntligadt qvittence
den 18 December 181g, den upphandlade
Snannernålen skall blifvit in natura fullt lefvererad
på Upsala Krono-Magazin och derifrån
nämnde år till undsättning åt behöfvande innevånare
i Länet utlemnad, då deremot, efter hvad,
uti Directionens första Skrifvelse tili Revisorerne
af den 27 November 18 20, Friherren uppgifvit,
större delen af samma Spannemål directe
till undsättningstagare från fartygen blifvit utdelad;
samt att Grandinsons nyssberörde qvittence
innehåller, att hela upphandlings partiet, redan.åren
1817 och 1818, var till Krono-Magazinet i
Upsala aflevereradt, men Friherren och Directionen,
uti senare Skrifvelsen till Revisorerna
af den 4 December 18ao, åter utredt, att en
del af den upphandlade Spannemålen, enligt
fragträkningar och utfärdade förpassningar, först
i Maji och Junii månader år 1819, till KronoMagazinet
inkommit.
5:o Hvad angår det vid 1820 års revision
anmärkte förhållande, att 875 R:dr 5 sk. 5 rst.
af Allmänna Magazins-Inrättningen blifvit utbetalde
i fragt-ersättningar (ill Skepparne A. Lundberg
och N. Liljedahl, hvilka år 1818, efter afslutade
fragt beting med Allmänna MagazinsDirectionen,
om Spannemåls transporterande från
Skåne till Stockholm, vid ankomsten till 1 ast—
ningsorterne funnit dels ett ringa partie, dels
8o6 JJ\idet/hilliga Skrifveiner.
qek alldeles ingen Spgnnemå! att afhemta, och sale,
des med oför rattade ärendet' ater
hos Riksens Ständer upplyst blifvit: att ej mindre
hemälde Direction, enltst Protucoli den t 3
April 1818, i Stockholm befragtat Stsk illiga farr
tyg för de uti Skånska Magnzinen befintlige behåll
ningars afsändande till andra orter i R i ket, än
gifven Landshöfdingen friherre Klinteberg-, vid samma
tid, tjll följd af Friherre F* eks honom enskildt
jneddeldte uppdrag, i Malmö vidtagit enahanda
anstalt; att Friherre Klinteberg, på sätt hans, under
den 23 i samma månad, till Directionen af-,
fåfne Skrifvelse utvisar, ethållit Friherre Ficis
handbref, rörande omförmäldte uppdrag, redan
jnnan ifrågavarande Fragtslut hos Directionen
afgjordes, samt att den, uti ofvanberörde måtto,
Allmänna Magazins-Inrcittningen tillskyndade
förlust alltså kunnat förekommas, derest Friherre
Fock, sotn förstnämnde dag, enligt anteckning i
Protokollet var vid Diiectionens sammanträde
tillstädes, gifvit Directionen del af den utaf honom
enskildt vidtagne åtgärd, i hvilken händelse
Directionen, medelst en härefter lämpad dispo-?
sition af Spannemåls-behällningarne i de Skånska
Afägaginen, bordt tillse, att ej större antal fartyg
i'Stockholm hefragtaries, art som, vid framkomsten
till anviste lastningsstälien, kunde påräkna
tyill last; Och hafva Riksens Ständer allt>å funp|(
anledning vara, au i laga ordning utsöka skadestånd
utaf den eiler dem, Sony till ifrågavarande,
Allmänna agaziqs-Inr ät m\nge n åbragte,
förlust vållande varit.
4:0 .Beträffande ett af Allmänna MagazinsPirectionen
beviljadt utbyte ai Spannémäl för de|
B, jC, Af. enskildt tillhörige Selets bruks behof,
Underduniga Skrifvelser
-
807
Lafva Riksens Ständer inherntat: att, i anledning
dels af >'resident en Friherre Focks muntliga
tilikännagifvande inför bemälcle Directions Pro»
tocoil den 14 September 1820, dels af förre Revisions
- Secreterare!! For el ii till Friherren, den
15 i samma månad, aflåtne Skrifvelse, dels ock
af Krigs-Rådet Ulrichs, den 18 derpåföljde, till
Directiorsens Protocoll gjorde muntliga anföran^
de, Directionen, uti Skrifvelser den 14, 18 och.
21 i meranämnde månad, anmodat E. IC. M:ts
Befallningshafvande öfver Norrbottens Län, att
från Luleå K.rönö-Magasin låta utlemna, för Selets
bruks behof, 100 T:r riad Råg och 700 T:r
oriadt Korn, hvaremot för Allmänna MagazinsInrattningens
räkning 200 T:r riad Råg och 600 Tlr
oriadt Korn borde till Christianstads Krono-Magvzi
n återlefvereras, hvilket Spänne målsutbyte också
blifvit verkställda samt att, då Krigs-Rådet
Ulrich, uti ett den 20 October 1820 till Directionen
ingifvet Memorial, begärt underrättelse,
huruvida några omkostnader för det verkställde
bytet skulle godtgöras; Directionen, utan att fordra
skälig ersättning för skillnaden emellan de
olika Spannemålspris, som nämnde år voro gällande
uti Norrbottens och Christianstads Län, endast
debiterat beloppet af vanlig UppbÖrdsrnanna-afskrifning
samt mätare- och bärare-penningar vid
Spannernålens utlefvererande i Luleå.
Riksens Ständer hafva härvid funnit anmärkrungsvärdt,
ej mindre att Allmänna Magazins-Directionen,
emot formen och tydliga ordalydelsen
al Re visions-Secreteraren Forelii till
Presidenten Friherre Fock aflåtne enskilda Skrifvelse,
ansett densamma såsom en E. K. Mits
8o8 Underdåniga Skrlfvelser,
Kådiga befallning och i sådan egenskap antagit
den till grund för sitt beslut; än äfven att Rirectionen,
oaktadt Krigs-Rådet Ulrichs anhållan
om uppgift på omkostnaderne, likväl icke fordrat
elen fulla ersättning, som vid denna byteshandel
bordt beräknas.
5:0 Sedan E. K. M., i anledning af Commerce-Rådet
och Commendeuren af E. K. M:ts
Wasa Orden Björnbergs underd. besvär, genom
Kådig Resolution den 3 Martil 1821, med upphäfvande
af Allmänna Magazins-Directionens, den
15 September 1817 och den 2 Marni 1818
jneddeidte beslut, rörande Commerce-Rådets skulder
till Allmänna Magazin s-Inrättningen, för obetalte
arrenden af den åt Commerce-Rådet uppJåtne
Erännvins-brännings- distillerings- och
försäljnings-rättighet uti Staden Götheborg samt
Götheborgs- och Eohus Rans Skärgård, förklarat
dessa skulder vara af tvistig egenskap, och fördenskull
försatt målen i samma skick, hvaruti de
befunnos, innan Directionens öfverklagade beslut
meddeldes, samt derjemte åt Eirectiouen 1
Kader öfverlemna!, att emot Commerce- Hariet
Björnberg i laga ordning anställa den talan, hvartill
Directionen kunde finna sig befogad; så har
Ditcctionen, med åsidosättande af denna föreskrift,
under den 17 September 1822, genom vänlig
öfverenskommelse, ej allenast fillerkändt Corn*
merce-Rädet Björnberg' en afskrifning å hans för
längre tid tillbaka i liqvid uppförde skulder till
ett belopp af 6,487 RuJr 14 sk. 11 rst., utan äfven
bifallit Commerce Rådets önskan, att ytterligare
få underställa E. K.. Mus Nådiga pröfning
Underdåniga Skrifvelser.
803
en omtvistad airendesumma, utgörande, med upplupen
ränta till sisth års slut, 5,255 Rldr 24 sk.
Bland de salunda afskrifne skulderne, hafva
väl åtskillige poster funnits vara af den beskaffenhet,
att Commerce-Rådet Björnberg kunnat
från ersättnings ansvarighet frikännas, men andre
deremot synts mindre säkert ledande till befrielse
från betalningsskyldigheten; Och Riksens
Ständer kunna således icke godkänna den förklaring,
Allmänna Magazins-Direetionen gifvit åt
E. K. M:ts högstberörde Nådiga Resolution, utan
anse Directionen, genom dess vidtagne åtgärder,
hafva handlat emot de föreskrifter, som,
med en rigtig tillämpning af samma Nådiga Resolution,
bordt af Directionen följas, hvadan och
då Commerce-Rådet dessutom hos Directionen
särskildt yrkat nedsättning uti Allmänna Magazins-Inrättningens
hos honom efter liqvid egande
fordran, samt, efter hvad nu förekomne anledningar
gifva vid handen, något slut i denna
mångåriga tvist ej, utan Domarens mellankomst,
lärer kunna vinnas, Riksens Ständer trott sig
böra, jemte anmälan af detta förhållande, hos
E. K. M. i underd. anhålla, att den af Allmänna
Magazins-Direetionen med Commerce-Rådet
Björnberg träffade öfverenskommelse,så vida Direclionen
lärer af E. K, M. i Nåder anses oberättigad,
att en slik afhandling ingå, måtte på sådan grund
i Nåder förklaras ogiltig, samt Allmänna Magazins-Inrättningens
samtlige fordringsanspråk hos
Commerce-Rådet Björnberg, utan tidsutdrägt, vid
vederbörlig Domstol göras gällande; Och torde
Directionen, i händelse någon förlust, i följd af
det med Couunerc-Eådet Björnberg på förenarna
-
TJnderdåniga Skrifve! scr.
c!e sätt ingångtie aftal, skulle drabba MagazinaInräitningen,
böra förpliktas, att för en sadan förlust
ansvara.
6m Vid det förskott af 4ooo R:<!r Banco,
sorn !irtgs-liådet Salomon, i egenskap af Redare
för det år 1820 af Allmänna Magaains-L/irectio--  nen för transporterande af en Last Hafra från
Ystad till Neapel, befragtade Skeppet Hopp t,
enligt Directionens .Beslut den >20 December
samma år, fick uppbära, på den grund att KrigsRådet
vederbörligen styrkte sig, i och för etr,
vid Norrska kusten, fartyget ågånget hafveri, hafva
fått vidkännas ganska betydliga utgifter, hvilka
äfven till någon del skulle drabba sjelfva lasten,
har af Revisorerne blifvit anmäikt: att
fragtförskott äro stridande mot vedertaget bruk
vid befragtningar; att hvarken Redare eller Skeppare
ega rätt till någon fragt förr, än fartyget anländt
till destinerad plats, och Lasten der blifvit
ordentligen aflemnad, så vida ej särskildte förbehåll
derifrån göra undantag, hvilket, enligt
Revisorernes tanka, uti ofvan uppgiina fall icke
inträffat; att det utgifne förskottet beredt Magazins-Inrh'ttningen
förlust, i så måtto, sorn detsamma
upder tiden ökat Inrättningens räntelöpande
skuld till Riksens. Ständers Banque; samt
slutligen att den af Kuigs-Rådet, genom hypotheque
af Sjoföraäkringsbrefvet å förenämnde fartyg,
ställde säkerhet for fragtfdrskotset, var otillräcklig,
emedan latt kunnat handa, att ytterligare
Sjöskada timat och Rodmeri-anspråk, i följd deraf,
med bättre lätt a fartyget, kunnat göras gällande,
i hvilket lall lörskoiisgilvarén uibjiigeti
haft ringa eller ingen ersättning att förvänta.
Underdånigt! Skrifveher. 8u
Riksens Ständer, som instämma i dessa
af Revisorer;!? framställde anmärkningar, hafva
dessutom ansett sitt, för Allmänna MagasinsInrättningens
räkni ris;, höra yrka räntas erläggande
ä ifrågavarande förskott», ifrån utbetalningsdagen
intill den dag, då Fartygs-Redaren, enligt
Cettepartiets lydeisfe, var berättigad, att lyfta
den betingade fragten,
7:0 .Efter granskning af de åtgärder, sorn
föregått elier ega gemenskap nied det af E, K.
M.t på grund af Allmänna Magazins-Directionens
underdåniga tillstyrkande, i Nåder anbefallde inköp,
för Allmänna Magazins-Inrättningens räkning,
af f. d. Santesonska Sockerbruket, hafva
Riksens Ständer, dels i afseende pä en uti Götheborg
belägen obebygd tomt, sorn Directionen, redan
år 1817, för 5000 R:dr B co tillhandlade sig
af Grosshandlaren Almfelt, och hvarå Maga ziri
skulle uppföras, velat erinra, att, då det sedermera,
genom anställde undersökningar, är vordet
styrkt, att depna tomt, i anseende till dess lösa
och osäkra grund, icke kan för en större Magasinsbyggnad
begagnas, Directionen alltså, före
köpets afslutande lärer blifvit missledd i siri öfvertygelse
ora tomtens tjenlighet för det åsyftade
ändamålet; dels ock, lika med Revisorerne, ansett
anmärkningsvärd!, så väl att någon laglig besigtning
till säkert bedömande af Santesonska Sockerbruks
egeodomens beskaffenhet , och huruvida
byggnaderne voro passande till Magazins-inredliing,
icke verkställdes förr, än sedan E, K.. M.,
Uppå Directionens underdåniga hemställan , lernnät
Nådigt bifall till kopets afslutande, sorn äfven
att, ehuru tvenne Magistrats-Ledamöter,
Rådmännen Nordqvist och Högfeldt, hvilka, jern
-
812
Underdiiiiiga Sirifvelser.
le andre utsedde personer, besigtiga berörde e.’
gendom, enligt särskildt yttrande, trott sig finna
flere origtiga uppgifter uti den af Majoren
Weinberg , på säljarnes anmodan, år i 8 1 y, uppgjorde
beskrifning, Directinnens Ordförande, Presidenten
Friherre Fock, sorn, under dess vistande
i Götheborg höstetiden år lfitl. från Birectionen,
emottog bernälde personers anmärkningar,
likväl ansett öfverflödigt, att låta anställa
någon ny undersökning, till utrönande, huruvida
anmärkningarne voro grundade eller ej; och
Riksens Ständer kunna desto mindre godkänna
Directionens eller dess Ordförandes förfarande i
dessa afseenden, som all egendomshandel för det
Allmännas räkning bör grundas på föregången, t
laga ordning, verkställd tillförlitelig besigtning
och värdering, samt Directionen, örn den ansett
sådant icke vara nödigt att iakttaga, åtminstone
bordt, af de skiljaktiga beskrifningar och omdömen,
som från olika håll blifvit meddelade, hemta
anledning, att, genom en ytterligare ojäfaktig
besigtning, söka utreda om egendomens verkliga
beskaffenhet till alla delar öfverensstämde med
den till grund för köpeafhandlingen ingtine beskrifning,
enligt hvars lydelse, säljarne jemväl
ined ansvars skyldighet sig förbundit, att egendomen
afträda. Orri en sådan undersökning, före
köpets afslutande, egt rum, skulle derigenom
utan tvifvel blifvit uppdagadt, att, såsom hos E.
Ii. M. Friherre Fock, uti dess från trycket ut.
gifne Berättelse, samt Allmänna Magazins-BU
rectionen, uti dess underdåniga Skrifvelse af d.
a8 October sistlidet ar, jemväl tilikärinagifvif, i«
frågararande egendom icke är för Bagerianlägg
-
Underdåniga Skrifvelser.
813
ning passande; och Direclionen hade da undvikit,
att, atti dess om köpet afgifne underdåniga
Utlåtande, framställa den öfvertygelse, det en
Bageri-Inrättning kunde uti ena flygeln afSantesonska
Socker-bruket anläggas, med vida mindre
kostnad, än den, som förslagsvis var beräknad,
att åtgå för en annan, såsom behöflig, tillr
ämnad Bageri-anläggning.
Då nu, enligt hvad sa val Presidenten Friherre
Fock, uti dess ofvan åberopade Berättelse,
som äfven Direclionen i dess underdåniga Utlåtande,
angåentle föreslaget egendomsbyte med
Cornmerce-Rådet Björnberg, vitsordat, icke mera,
än omkring 4,200 T:r Säd kunna inrymmas uti
en del af Sockerbruksbyggnaden , som för Magazins-Inredning
finnes tjenlig, samt den årliga
hyran för bonings-lägenheterne, efter Directionens
uppgift, skattas till 1000 Rtdr B:co, anse
Rik sens Ständer deraf följa, att den för oftaberörde
egendom erlagde köpeskilling, 56,000 R:dc
Xfanco, varit för dryg och i längden skall för
Allmänna Magazins-Inrättningen medföra kännbar
förlust, i synnerhet som Magazins-inredningen
ej utan betydlig kostnad kan aflöpa,
och Allmänna Magazins-Inrättningen, genom E.
K. Mtts Dom den 8 November förlidit år, blifvit
ålagd, att till Götheborgs stad betala Trettionde
penningen af köpeskillingen med 1,866 R:dr
32 sk., hvartill ytterligare kommer den ränteförlust,
som stigande 1 öper, intill dess egendomen'
blifvit satt i stånd, att till Spannemåls-upplag begagnas.
8:0 Vidkommande Revisorernes anmärkning*
att Allmänna Magazins-Directionen låtit, såsom
814
Un deni ani ga Skrifve! sen
lån, ifrån Ttronans lagerkällare, uflerntrsi tilt
Handelshuset Sterky et Cnrnp. 7,500, och till Grosshandlaren
Kruse 10,000 kanrtor .Brännvin, emot
förbindelse å desses sida, att köpa ett lika qvantum
Brännvin, samt det låntagne, inom vissa föresknfne
terminer, ovilkorligen återbetala; så, eliurn
denna åtgärd ligger utom gransen af Allmänna
Magaziris-Inrättningens egentliga bestämmelse,
hafva likväl Riksens Ständer, då någon
skada derigenom icke tillskyndats Inrättningen,
ansett frågan derom böra förfalla. Hvad åter
angar det af Revisoreme jemväl anmärkte förhållande,
att Directionen, uppå Låntagarriea anhållan,
beviljat prolongation uti aterlei vereringstermiuerna;
så finna Riksens Ständer, att Directionens
beslut i denna del tydligen varit stridande
emot den uppmärksamhet, hvarmed Inrättningens
fördel bordt vid alla tillfällen af Hi—
rectionen iakttagas) och synes detta Directionens
förfarande hafva varit desto mera felaktigt, som,
enligt hvad upplyst är, prolongationen å tiden
för godtgörandet af förrbeiörde lån blifvit Han*
delshuset Sterky et Camp. beviljad samma dag,
som Handelshusets rättighet till lånets återlefverering
upphörde och den nedsatte betalningen
i penningar ovilkorligen bordt Inrättningen tillfalla;
hvaremot Directionens bifall 1 ill sistnämnde
Låntagares önskan haft deri följd, alt 7,500
kannor Brännvin, till mehn för Inrättningen,
blifvit uti Lagerkällaren qvarliggande.
glo I anledning af Revisorernes anmärkning,
rörande den, under sommaien år 182 1, till
Italien Verkställde utskeppning af Spannerriål, hafV
a Riksens Ständer inhemtat: att, sedan Allmän
-
Underdåniga Skrifvelser.
8 i 5
na MagafcSns-Directionenj genom E., K. M-s Nådiga
Bref af dea -28 Eebruarii nyssnämnde ar,
erhållit befallning, att låta efterhöra, samt till E.
K. M. i underd. inberätta, hurö vida anledningar
sig visade till Spannemåls-försäljning å utrikes
örter, Directionen, i följd häraf, och efter döt
Handels-Expediten Fhischer, hvilken från Italien
hitkommit, ej allenast till Directionen inlemnat
proforrna-räkningar, grundade på de derstädes
gängse Spannemals-värden , utan ock inför
Directionens Protocoll muntligen meddelat ytterligare
Upplysningar, Uti anderd. Skrifvelse af
den 15 Maji samma år, hos E. K. M. hemställt,
om icke, då Directionen, efter Fleischers uppgifter,
funné det Spanneinai kunde til) Italien med
tärnlig fördel utskeppas, en sådan export utan
tidsutdrägt borrie ombesörjas; att E. K. M., med
Nådigt bifall härtill anbelallt Directionen, att,
under iakttagande af nödig försigtighet till Sädens
bevarande från förskämning, föranstalta,
det afsändningen med all möjlig skyndssmhet
blefve verkstäld; samt att derefter, under loppet
af påföljande sommaren, 36,426 T:r Korn samt
18,332 T:r Hafra blifvit utskeppade.
Efter kända anledningar har ofvanberörde
Spannemåls-utskeppning redan medfört en ganska
betydlig förlust för Allmänna Magazins-Inrättningen,
hviiken förlust väl för närvarande, uti
frågans outredda skick, icke kan närmare bestämmas,
men sannolikt, och derest ej någon synnerlig
händelse inträffar, torde komma att öfverstiga
200,000 Ridr B:co; och ehuru Riksens Sladder
medgifva, att Allmänna Magazins-Directio.
nen, vid tillstyrkandet af ifrågavarande försälj
-
816
Vntlerdariiga Skrifvelse?.
nings-åfgard, åsyftat en förmånligare afsättning
på Inrättningens öfverflödiga Spannemålslager, hai'
hos Riksens Ständer likväl förekommit, att ett så
vigtigt företag ej bordt helt och ballet stödjas på
Handels-Expediten Fleiséhers meddelade uppgifter,
samt att Directionen, när deri hos E. K.
M. i underdånighet yttrade sig uti ämnet, underlåtit
fästa E. K. M:ts Nådiga uppmärksamhet,
ej mindre på beloppet af de dryga Fragt- och
Assecurance-kostnader* med flere utgifter, som
för Spannemålens transporterande till hamnarne i
Medelhafvet nödvändigt skulle uppstå, än äfven
på vådan af sädens förskämning, under en så
lång och ofta besvärlig sjöfart, samt osäkerheten
att vinna någon afsättning på Korn i Italien,
der detta sädes-slag högst sällan efterfrågas.
Med anledning af allt hvad sålunda förekommit,
hafva Riksens Ständer funnit sig böra,
i öfverensstämmelse med 30 §. Riksdags-Ordnirigen,
emot vederbörande yrka ansvar uti laglig
ordning; hvilket beslut Riksens Ständer få hos
E. K. M. i underdånighet anmäla; Och Riksens
Ötander framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelse?. 815J
N:o 876.
« '
Uppl. 0, godk. hos Ridd. o. Ad, d. 3 Nov» i8 j3.'
Preste-Siåndet d, 3 —• —-
Borgare-Ståndet d, }. —» —-
Bonde-Ståndet d. 6 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, ro•
rande förvaltningen af de till Stromrensningar
m. m. anslagne medel.
S, A, K,
Af Riksens Ständers, till Stats- Banco-och Riksgälds-Werkens
öfverseende. Sr x82 3t församlade
Revisorers berättelse om verkställd granskning
af redogörelsen för förvaltningen af de till Strömrensningar
m. m. anslagne medel, hafva Riksens
Ständer inhemtat, att Revisorerne icke allenast
ansett några dispositioner a Strömrensnings.fonden
hafva egt rum för ändamål, hvilka hvarken
varit af Riksens Stander vid fondens anvisande
afsedde, eller kunnat hänföras till de HufvudTitlar,
hvilka E. K. M., enligt Nådigt Bref den
25 Januarii 1819, för repartitionen af medlen
bestämt, utan också funnit åtskilliga utgifter
hafva varit dels för Fonden främmande och
dels egnade åt handelsföretag, som synts böra af
fenskilde, men icke af Staten bedrifvasj varande,
af uppgifven anledning, Rikaens Ständers uppmärksamhet
fästad å följande anvisningar, nem
-
Bikanf till Riki-St. Prtt. lo.ät Semi, 1823*
5*
818
UndirdSniga Skrifvtlstr.
ligen: otgifterne lii! aftappning och inhägnad af
Skede Masse på Oland, till åfviurings-verket i
Jemtland, till ptmmier för Tork-inrättningars
byggande, till utbyte af »äd mot stroming samt
till JJue - understöd åt Ofverste-Ijieutenanten
Jir.yfit, för vid tua gtbs! landet och utvidgandet af
det uta* h/mom. viri dess egendom Gårdsby^ ania
-,de !Ä ii för 3 di i n gs- tn »tj t ut.
Detta, med hvad de af E. K. M, i Nador
föl ordnade Committé rade till förvaltning af Strömrensning*
fonden, uti häröfver afgifven och af
E. K. 63., genom Nådig Remiss den j5 sistledi
e April, till Riksén» StändeTs Stats-Utskott ofverletn.
nad förklaring, i, underdånighet anfort, hafva
Rik sens Ständer uti öfvervägande tagit; Och
soin under Rik »-.Statens g:de H ufvud-Titel, ert
särskild summa till Handelns, Jordbrukets och
Naringarnes upphjeljiande är anslagen, synas alltså
utgifter ne till Skede Masses aftappning och inhägnad
samttilj afvittringarnes befordrande i Jemtland
snarare hafva bordt anvisa? a nämnde summa,
än å Sirönjrensnings-fonded, hvilken, enligt
hvad Riksens Ständers underd. Skrifvelse
den tis Julii och 12 §.! i Riksdagsbeslutet
samma år; innehålla, egentligen haft till föremål,
att befrämja Strömrensningar och communicationers
öpnande inom Landet. Med afseende å
denna Strömrensnings-fondens primitiva bestämmelse,
hafva altså Riksens Ständer funnit, att
gamma fond icke eller bordt graveras, hvarken
med anvisningen till prtemier för Tork-inrättningars
byggande eller med några utgifter till utbyte
af Spannemål emot ströming, hvilket senare
företag Riksens Ständer jemväl anse vara
Underdåniga Skrifvelser.
819
af den beskaffenhet, att detsamma helt och hållet
bordt till enskilde bfverlemnas; Och, hvad
slutligen angår tiel Låneunderstöd af g,000 R:d,
Sorn Öfverste-Lieutenanten Rappe af ifrågavarande
fond åtnjutit för vidmagthållandet af Linförädlings-institutet
vid Gårdsby, har ntbetalningen
deraf förekommit Riksens Ständer destomera
främmande för Strömrensnings fonden, som
alla öfriga anslag för nämnde Inrättning utgått
af de å g:de Hufvud-Titeln uppförde medel.
Ehuru Riksens Ständer sålunda instämma
uti de af deras Revisorer i berörde afseenden
gjorda anmärkningar, hafva likväl Riksens Stander
funnit, att, på sätt förrbemäldö Commitfe-v
rade, i underd. förklaring, uti ämnet andragit,
de af Riksens Ständer, uti deras d. 1 1 Julii 1818
aflåtne undcrd. Skrifvelse, nyttjade ordalag! ”alt
nemligen Riksens Ständer till Strömrensningar och.
lättade transporters öpnande, med hvad mera, som
kan leda lill befrämjande och uppmuntran af en
ökad production och afsättning af så da ne Landtjnanna-varor,
sorn, till landets kännbara förlust, mäste
hemtas 'frän Finland och andre främmande orter,
anslagit en summa af 500,000 R;d m. m.’’,
kunnat lemna rum för den tydning, som skulle
nämnde fond äfven få användas för de utgifter,
hvilkas behörighet nu blifvit ifrågasatt. Riksens
Ständer, som, vid sådant förhållande, anse
något vidare icke vara att vid dessa dispositioner
erindra, hafva dock trott sig böra hos E. K.
M. i underdånighet anhålla, att Strömrensningsfondepi
hädanefter icke mätte för så beskaffade
främmande utgifter ålitas, samt att anvisningsbeloppen,
till den del, desamma, såsom förskott,
Underdåniga Skrif uther.
utgått, malte, sä fort ske kan, varda infordrade J
för att disponeras till föremål, som med fondens
bestämmelse hafva gemenskap och hvilka Riksens
Ständer framdeles skola särskildt och närmare
uppgifva; Och lärer E. K. M, täckas, i anledning
af hvad ofvan, i afseende på utbyte af
säd emot ströming, blifvit erindradt, jemväl i
Nåder förordna, att den Committerade för Strömrensningarne
uppdragne vedhandel, äfvensom
Committerades dermed gemenskap egande befattning,
att meddela Lån till byggande af fartyg, tjenliga
till ved-transporter, må för framtiden upphöra,
helst, i Riksens Ständers tanka, ändamålet,
eller Hufvudstadens förseende, från inrikes orter,
med dess vedbehof, snarare torde vinnas, om
enskilde till denna handels bedrifvande uppmuntras,
genom prasmier, som, i förhållande till varans
gångbara värde, årligen bestämmas bordel
För öfrigt och då Riksens Ständer af Räkenskaperne
inherntat, att Committerade lemnat
några redogörare så betydliga förskott, att hos
en af dem icke mindre, än 13,317 R:d 28 sk.
2 rst., vid i8ao års slut, funnits innestående, få,
pa sådan grund, Riksens Ständer i underd. hemställa,
det Committerade måtte, till förekommande
af proprie-balancer hos Redogörarne, undfå
Nådig befallning att tillse, det förskotts-utgifterr
ne hädanefter varda närmare lämpade efter de
behof, sorn under årets lopp kunna förefalla.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvtlser.
821
N:o 877.
Uppl. o. godlc. hos Ridd. o. Ad d, 3 Nov. 182^,
Preste-Ståndet d. 3 — —
Borgare-Ståndet d. 3 —- —
Bonde-Ståndet d. 12 -— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af vackt fråga, att Norrska Skepp
mätte i Svenska hamnar behandlas lika
med Svenska' skepp.
S. A. K.
I betraktande deraf, att, enligt gällande författningar,
sorn, efter Sveriges och Norrigss förening,
i det senare Riket utkommit, Svenska
Skepp åtnjuta i Norrska hamnar alla de fri- och
rättigheter, som Norrska Skepp der ega, har hos
Riksens Ständer fråga blifvit vacht, att Norrska
Skepp jemväl måtte i Svenska hamnar behandlas
lika med Svenska Skepp, så länge desse sist.'
nämnde njuta motsvarande rätt i Norrska harn-’
nar.
Under öfverläggning härom, hafva Riksens
Ständer inhemtat, att, i anledning af Norrska
Regeringens hos E. K. M., uti enahanda afseende,
gjorda underd. hemställan, E. K. Mits och
Rikets Commerce-CoUegium, på Nådig befallning,
och sedan vedettbörande hörde blifvit, inkommit
med underdånigt utlåtande, hvaruti Collegium
anfort; del* att, i händelse Norrska Skepp erhölle
lika rättigheter med Svenika, sådant skulls
822
Underdåniga Skrif reher.
hafva ett menligt inflytande på'Svenska handeln,
sjöfarten och Skepps-Tederierna, i så måtto, att
ej allenast tillfällen till fragtförtjenst för Svenska
fartyg blefve förminskade, utan äfven Norrska
sjöfarten komme, hvad importen af främmande
prnducter beträffade, att mer, än någon annan
Nations, täfla nied den Svenska, dels att Kongl.
Förordningen af den io November 1724, eller
det så kallade Product-Placatet, enligt Kongl.
Maj;ts åt Sveriges Borgerskap gifna Nådiga För.
sakran den 23 Februarii 178g, blifvit bekräftadt,
under helgd af Privilegier, att tjena till efterrättelse,
då Piket af krig icke är oroadt eller andra
särskilda orsaker till Product-Placatets hvilande
ej föranleda, hvilka orsaker, i Collegii tanka,
icke skulle i afseende på Norrige inträffa;, dels ock
att, vid jemnförelse ej mindre af de Författningar,
som bestämma bägge Nationernas ömsesidiga
handela-förmåner, än äfven af mängden utaf
de varor, sorn i flere år blifvit från ena till andra
Riket in- och utförde,' något tvifvelsmål ej
borde uppstå, att de från Sveriges sida, tili fördel
för Norrige, redan medgifne modificationer
af Handels- Sjöfarts- och Tull-författningar äro
af vida större vigt för Norrska Sjöfarten, än de
förmåner, Svenska Nationen åtnjuter i Norrige;
och har Collegium, på dessa grunder ansett sig
icke kunna tillstyrka, att Norrska Regeringens
ofvanberörde underdåniga hemställan måtte i Nåder
bifallas.
Riksens Ständer, som tagit kännedom af da
uti Sverige och Norrige, tid efter annan, utfar*
dadé Författningar, rörande handel och sjöfart i
allmänhet samt hvad i afseende på dylika
Und«rdäniga. Siirifselster.
S13
förhållanden ®ti ena och audra B i i »t särskildt
förordnidt blifvit, hafs», vid Öfvervägande
af hvad i detta ämne förekommit, icke kunnat
dela den af Cornmerce-Collegium yttrade farhåga
för olägenheter, som skulle kunna uppkomma
deraf, att Norrska sjöfarten blefve lika gynnod
med den Svenska. Då ostridigt är, att fartyg
kunna i Sverige byggas, utrustas, bemannas
och underhållas, med mindre kostnad, S,n i Norrige,
och att dem Rikens lägen äro för handeln
lika fördelaktiga samt deras export-arti klar, oberäknade
Fiskvarox, till större delen likartade och
således likil begärlige å utrikes orter, synes det
äfven kunna med säkerhet antagas, att båda NatioStörnes
Skepps-Redare ega samma tillfällen och
utvägar, utn de fritt fa begagnas, att med fördel
besörja fragten af de varor, som utskeppas från
Sverige, och af dem, hvilka införa9 till bägge
Rikena från utrikes ört, samt att således Svenska
fragthandädn snarare borde draga vinst af ifrågavarande
reciprocité, d|/ tillåtelsen, att införa
främmande länders pr odu eter och tillverkningar
är i Norrige vida mera utsträckt, än i Sverige.
Om dergmot en friare sjöfart på Sverig® med
Norrska fmtyg skulle för Svenska Sepps redine
medför^ några tunder, så lärer orsaken dertill
böre aökas, antingen uti Sveriges och Norri ges oli&a
handelsförhållanden till främmande Nationer,
eller uti bristande omtanka hos Skepps-redarne
samt deras sjöfolks mindre skicklighet och
ordentlighet, hvilka brister säkrast afhjeipas genom
täflan, sorn, onär den kan underhållas med
tillräcklig® krafter och förmåga, 8 ömse sidor, således,
Högt Srån att vara menlig för någotdera
Underdåniga Sirifvel&tri
Riket, skall, genom industriers lefvande oell framgång,
medföra högst gagneliga följder för bägge.
Hvad åter angår det skäl, som från Product-Placatet
veiat henitäg emot beviljandet af
ifrågavarande forman för Norrska skepp; så vilja
Riksens Ständer, med anledning af särskild
fråga, framdeles söka utreda, huruvida, på sätt
yrkadt blifvit, Product-Placatet bör såsom Privilegium
betraktas, eller icke; hvarförutan och
enär K. M:ts Nådiga försäkran af den 23 Februari!
1789, hvarigenom berörde Författning är
vorden bekräftad, innehåller det uttryckliga förbehåll,
att Product-Placatet skulle blifva hvilande,
då Riket är af krig oroadt, eller andra särskilda
orsaker dertill föranleda, Riksens Ständer
anse, det några mera gällande orsaker till Product-PlacatetB
hvilan de, i afseende på Norrige,
icke kunna framställas, än detta Rikes införlifvande
med Sverige, under en Konungs regering,
i följd hvaraf dessa Rikens interessen böra hä-»
danefter vara oskiljaktiga.
Rik-sen* Ständer äro icke i tillfälle, att bedomina
huruvida, 6asom Commerce-Collegium
förment, de uti Sveriges Handels- Sjöfarts- och
Tull-Författningar, ensamt till fördel för Norrige,
redan gjorda ändringar äro af större vigt för
Norrska sjöfarten, än de förmåner, som den Svenska
åtnjuter i Norrige; men om detta förhållande
vöre grundadt, *å bevises endast deraf, att
Svenska Handels-Systemet är mera prohibitiv,
én det Norrska, och således fordrar betydligare
jemnkningar, derest likhet skall vinnas i Nationernes
ömsesidiga rättigheter, hvilken likhet, o~
$kudt de förmenta större uppoffringarne, å Sve;
Underdåniga Skirfvelser'. 825
iiges sida, ännu icke eger rum. Det torde dessutom
icke böra blifva fråga om en noggranne
afpassad qvittning af de furdelar, som de förenade
Rikena bereda hvarandra; men det synes
tvärtom nödvändigt, att, äfven med uppoffringar,
i synnerhet om de, såsom i detta fall, kunna
göras utan egen skada, söka Rikena emellan tillvägabringa
ett förhållande, som ådagalägger, att
deras förening är fullkomnad, och att BrödraFolken
lifvas af samma böjelse för gemensamt
välstånd och gemensam sjelfständighet.
Riksens Ständer tro sig således hafva vederlagt
de betänkligheter, som blifvit framställde
emot beviljandet af en friare handel och sjöfart
från Norrige på Sverige, samt tillika visat,
att sådant vöre förenligt med -Sveriges egen fördel;
och då det för öfrigt icke kan undgå, att
väcka uppmärksamhet, att, ehuru Sverige och
Norrige utgöra ett förenadt folk, hvars Fartyg
äro skyldige, att i aflägsnare farvatten nyttja samma
Flagga och Sjö-Documenter, Norrska fartyg
likväl icke ega rättighet, att till Sverige föra
produeter från de främmande länder, som af dem
besökas, hvilken rättighet synes vara af billighet
och rättvisa ovillkorligen påkallad, få hos E.
K. M. Riksens Ständer härmed i underd. anhålla,
att 1724 års Product-Placat måtte, i an.
seende till Norrige, i Nåder förklaras hvilanda,
samt Norrska fartyg och de i dem lastade varor,
från hvilken plats de än kumma måtte, blifva i
Svenska hamnar, i alla afseenden, behandlsde
lika med Svehska Fartyg och derå lastade varor,
så länge desse i Norrska hamnar njuta motsvasande
rätt} Och lärer jE. K. M. täckas, om Nå
-
8?6
Untlérilaniga Skrifvelser.
digt bifall härtill varder letnnadt, i Nåder föreskrifva,
hvad sora iakttagas bör, tili förekommande
deraf, att främmande Nationers Fartyg ej
må, genom diktade köp eller dylikt missbruk,
kunna begagna de Norrige förunnade rättigheterRiksens
Ständer framhärda etc.
N:o 378.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad. d. 3 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 6 — —
Bonde-Ståndet d. 7 •— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse t i anledning
af Kongl. Majda Nådiga Proposition
om anslag af medel till Mynt-JVerkets
istdndsättande.
£. A. K.
Sedan E. K. M., uppå underdånig anmälan om
Machineriets vid Kongl. Myntet förfallna tillstånd,
i Nåder uppdragit åt en särskild Committée,
att, efter fullständig Undersökning om förhållandet,
uppgöra planen till Mynt-Werkets iståndsättande
och förslag öfver kostnadan dervid, samt
bern alde Committée, i följd häraf, nu mera inkom^
mit med specifikt K ost na ds-Förslag, hvaref inhemtas:
att denna Inrättnings förseende med ett
Underdåniga Skrifvelser. 8«7
nytt Wals-Werk, äfvensom uppsättningen deraf,
jemte öfriga i och för detsamma nödiga ombyggnader
och Verktyg, skulle erfordra en utgift af
17,000 R:dr; att, efter fulländandet af dessa arbeten,
åtskilliga till antal och beskaffenhet uppgifne
Machiner borde anskaffas för ett sammanräknad
t belopp af 16,500 Rdr, samt att 3,500
R:dr borde Vara att påräkna, i och för Machinerne*
inriktning, och till bestridande af oförutsedde
utgifter, hvartill ytterligare korn me en
återstod af 3000 Rtdr å betalningen för en af
Manufacturisten Oven betingad Ang-Machin; anhållande
Committéen, att de uti berörde afseenden
erforderliga medel, tillsammans 36,500 R;dr, mätte
uti föreslagen ordning få uppbäras, samtatt dessutom
förrberörde 3,500 Rtdr finge utgå af besparingarne
å det årliga anslaget för Myntets underhåll;
så har E. K. M- uti Nådig Proposition! undér
den 7 nästlidne Maji, aflåten till Riksens Ständers
Stats-Utskott, med tillkännagifvande af hvad
sålunda förekommit samt af utgiftens nödvändighet,
öfverlemnat till Stats-Utskottet, att till återstående
kostnader för Myntets iståndsättande,
utse särskilde medel, derest icke Riksens Ständer
skulle finna lämpeligt, att desse kostnader,
äfvensom den för Myntets drift, hädanefter skola
af Banquen bestridas'.
Detta hafva Riksens Stander uti öfvervägande
tagit, och, enär enligt Grund-Lagen, rättigheten,
att slå Mynt är E. 3C. M. ensam för-,
behållen, hvaraf följer, att Mynt-Werket framgent,
såsom hittills, bör stå under E. K. M:ts
omedelbara vård och disposition; hafva Riksens
Ständer alltså funnit, att de för samma Werks
828
Underdåniga Skrifvelter'.
drift och underhåll nödige kostnader böra bestridas
allenast af de anslag, som dertill kunna af
Stats-medlen anordnas, men att Riksens Ständers
Banque deremot, hvarken med desse kostnader i
allmänhet eller med den nu ifrågavarande utgiFten
för Mynt-Werkets reparation belastas bör,
helst sådant skulle medföra rubbning af de dispositioner,
Riksens Stander, i afseende på Banquens
tillgångar och inkomster, redan vidtagir.
Riksens Ständer anse dessutom, att, då, i följd af
hvad nu mera är vordet beslutadt, någon utmyntning
af Specie-mynt för närvarande icke
kommer att ega rum, samt Mynt-Wetket således
lärer varda ganska litet begagnadt,* den föreslagna
reparationen och förändringen deraf
icke fordra skyndsam åtgärd, utan böra efterhand
verkställas; Och" Riksens Ständer kunna, vid
sådant förhållande, af Stats-Werkets redan medi}
tagne tillgångar, desto mindre bevilja något
särskildt anslag härtill, som Riksens Ständer förmoda,
att Mynt-Werket skall kunna derförutar»
småningom, ehuru på en längre tidrymd, iståndsättas,
medelst användande af de besparingar,
sorn uppkomma på den å Stat till Myntets drift
och underhåll bestådde anslags-summa af 7,5*0
R:dr, och hvilka under de sistförflutne Tio årejq
uppgått per medium tili 3,990 Rtdr oin året.
Detta få Riksens Ständer, till svar d E. K>
M:ts högstberörde'Nådiga Proposition, i linderd.1
anmäla; Och Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velseri
829
N:o 979.
Uppl. o. goilk. hos Ridd. o. Ad. d. 3 Nov. 1823I
Preste-Ståndet d. 6 —; —
Borgare-Ståndet d. 18 Dec. —
Bonde-Ståndet d. 19 •— —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Remiss
rörande Låner ätt i Riksens Ständers Banque
för Allmänna Brandförsäkrings- JVerket.
S. A. K.
Sedan hos E. K, M. Directionen af Allmänna
Brandförsäkrings-Werket, uti underd. Skrifvelse,
hemställt, att E. K. M- täcktes till Riksens Ständer
afgifva Kådig Proposition om rättighet för
Werket, att, i Riksens Ständers Banque, emot upp.
gifne vilkor och säkerheter, få åtnjuta ett understöd
af Creditiv.Lån till högst 300,000 R:drs belopp,
vid de tillfällen, då i framtiden större brandskador
kunna inträffa, till hvilkas skyndsamma ersättande,
i enlighet med Werket» förbindelse, Directionen
saknade ej allenast alla egna rörliga tillgångar vid
Werket, utan äfven alla utvägar till lånebiträden
af andra Allmänna Cassör eller enskilda personer,
under den tid, sorn för infordrandet af Werkets,
på längre uppsägningstider, utestående medel
kunde behöfvas; så har E. K. M., genom Remiss
af den 11 sistl. Junii, till Riksens Ständers
Stal»'Uiskott i Nåder öfverlemna! berörde under
-
830
Underdånigti Skrifvelser.
danig? Skrifvelse, jemte dervid fogade handlingar
till det afseende, som förekommande omständigheter
kunde finnas förtjena.
Uti häröfver afgifvet Utlåtande, hafva Riksens
Ständers förenade Stats- och Banco-Utskoit,
med instämmande uti den, enligt hvad handlingarne
utvisa, af åtskillige förbemälde Directions
ledamöter yttrade särskilda mening, förklarat,
det Utskotten icke ansågo någon Creditiv-lånerätt
för Allmänna Brandförsäkrings-Werket uti
Riksens Ständers Banque vara af behofvet påkallad;
samt att, på grund häraf, och då, i Utskottens
tania, en sådan Uånerätt skulle rubba eri
bland de af Utskotten antagne yttersta grundvalarne
för Penninge-Väsendets återbringande till
stadga och ordning, eller grundsatsen om bibehållandet
af Banco- och Riksgälds-Sedel-stocken
vid ett bestämdt Maximi-belopp, Utskotten icke
kunde tillstyrka bifall till den af Directionen yrkade
Låne-rättighet; och hafva, vid föredragning af
detta ärende, Ridderskapet och Adeln samt Preste-St>ndet
bifallit Stats, och Banco-Utskottens
förrberörde Utlåtande; men Borgare-Ståndet deremot,
med förkastande af Utlåtandet, beviljat
Allmänna Brandförsäkrings-Werket en CreditivLånerättighet
i Banquen till högst 150,000 R:drs
belopp, att, vid de tillfällen, då större brandskador
inträffa, och med de af Werkets Direction
föreslagne vilkor, begagna; hvilket beslut Bonde-Siåndet
till alla delar biträdt.
Då sålunda Två Stånd i Beslutet stannat
emot Två, har frågan, jemnlikt 75 §• af Riksdagsordningen,
förfallit; hvilket, till svar å E.
Undertläniga Skrifvelser. 831 ,
K. M:ts Nådiga Remiss, Riksens Sländer få i
underdånighet anmäla*
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o z8o.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 3 Nav. 1823
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 6 — —-
Bonde Ståndet d. 7 — -—
Riksens Ständers underdåniga Skrif veise, i anledning
af Kongl. Majlis Nådiga Remiss,
uppå Olof SÖderborgs underdåniga ansökning
om nedsättning uti Arrendet för Betesmarken
Rebbelberga Broar.
S. A. K.
Genom Remiss af den 19 sisth Augusti, har
E. K. JVI. till Riksens Ständers Stats-Utskott L
Nåder pfverlemnat Arrendatorns af Krono-Betesmarken
Rebbelberga Broar, Olof Söderbergs
underdåniga ansökning, att den, genom vederbörligen
utfärdadt Contract för samma Lägenhet, bestående
Arrende-afgift af 3 T;r 3i Kappar Spannemål,
matte, af anförde skäl, varda nedsatt till
i§ Tunlaa Spannemål; öfver hvilken underdåniga
ansökning, så yäl E. K. M:ts Befallningshaf
-
83* Underdåniga Skrifvelser.
vande I Christianstads I/Sn, de c. färe nämndö Betesmark
ä'r belägen, med infordradt underdånigt
yttrande inkommit, sorn E. K. M:ts och Rikets
Xamrnar-Collegium, med insändande af Collegii
Advocats-Fiscals-Embetes underdåniga förklaring,
sig i underd. utlåtit.
Riksens Ständer hafva af E. K. Mits Befallningshafvandes
förrberörde underd. yttrande
inhemtat; att, vid Arrende*Auctionen å ifrågava*
rande Krono-bete, den 31 Januarii 1821, Hussa*'
ren Thure Mauritz stadnat för högsta budet, 3 T:r
31 Kappar Spannemål, och, i enlighet dermed,
erhållit Kammar-Collegii Cofitract, hvilket, efter
sedermera träffad öfverenskommelse, blifvit, genom
bemäldte CoIIegii Resolution den 6 Augusti
1822, på Söderborg transporteradt; att Lägenhetens
areal endast utgör 1 T:ne, 5 Kappeland
mindre bördig jord, hvaraf i goda år knappt så
mycket säd skall kunna produceras, som till Arrende-afgiften
erfordras; samt att, då af Lägenheten
nu mera ingen annan inkomst, än jordens
afkastning vore alt påräkna, Arrende-afgiften syntes
så öfverdrifven, att densamma, ej utan Arrendatorns
betydliga förlust, kunde utgöras; va-,
randes, på dessa grunder och enär dertill kornmer,
att Söderborg å stället uppfört en vacker torpbyggnad,
den han troligen, om Arrende-afgiftea
skulle än vidare utgå till omförmäldte belopp,1
icke förmådde underhålla, af E. K. Mits Befallningshafvande
i underd.’ tillstyrkt, att ofianämn»
de Arrende måtte, på sätt hegardt blifvit, till 1*
Tunna Spannemål, hälften Råg och hälften Korn,
nedsättas, och emedan det salunda är vordet uppJ
Underdåniga Skrijvelser> 833
lyst, att det af Arrendatorn Söderborg för Rebbelberga
kronobete utfäste arrende är vida högre,
än att afkastningen af Betesmarken skulle kunna
lemna tillgång dertill och jemväl gifva Arrendatorn
någon ersättning för hans å lägenheten
nedlagde kostnad och arbete; alltså, och ehuru
JE. K, M:ts och Kronan» rätt till Arrertde-beloppets
oafkortade uttagande är ostridig, likväl och
enär begagnandet af denna rätt »tvifvelaktigt
skulle bereda Arrendatorns obestånd och föranleda
dertill, att Lägenheten mäste på Auction till
nytt Arrende utbjudas, då, efter nu förekomne
ar.ledningar, Kronans inkomst torde blifva mindre
och lämpad efter Lägenhetens beskaffenhet, hafva
Riksens Ständer ansett det mera instämma med
det Allmännas fördel, att medgifva någon nedsättning
i Arrende.afgifxen, än att, med begagnande
af strängaste rätt, af Arrendatorn utkräfva
dess små tillgångar; och vilja Riksens Ständer
fördenskull bifalla, att Arrende afgiften framdeles,
ifrån och med nästa års början, ina med
a Tunnor Spännemål, hälften Råg och hälften
Korn, årligen få utgöras.
Riksens Ständer framhärda etc.
Bikung till X.iks-St. Prtt. Tetile Stml. Ij*}.
53
834
Underdåniga Skrifreiser.
N:o *8i.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 3 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 6 — —-•
Borgare-Ståndet d. 6 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
jRiksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
Häst-väcance.afgiftens utgörande vid Smålands
Regementes Infanterie-Bataillun.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har Riksdags-Fullmägtigen
af Bonde-Ståndet för Ostra Härad af Jönköpings
Län Anders Sandsten framställt, att den afgift af
7 T:r Spannemål, hälften Råg och hälften Korn,
som Rusthållarne vid Infanterie-Bataillonen af
Kongl. Smålands Regemente åtagit sig, att, emot
befrielse i 3o års tid från underhållandet af hästar
och sadelmunderingar, för hvarje Numer årligen
erlägga, och hvilken, genom Kongl. Brefvet
den 2a April 1852, är vorden fastställd, att,
utan tillökning af Forsel-penningar, betalas i
Contant, efter årlig markegång, skall blifvit, för
år 1821, hos en del Rusthållare utfordrad med
penningar efter Markegångspris, men af andra
fått utgöras med Spannemål eller i Contant.
Riksens Ständer, som af företedde Räkenskaper
funnit bestyrkt, att ifrågavarande afgift
blifvit till en del i Contant erlagd, och till en
del in natura ingått, förmoda, det denna skiljaktighet
i lefvereringS;Sättet härleder sig ifrån
Underdänlga Skrifvelset.
det olika begrepp, som vederbörande Uppbördsman
fästat vid den t häggi berörde Köhgl. ^Bref
meddelde föreskrift om Häst-vacanre.rfgiftens ut*
görande i Contant; oell ehuru det icke tillkorn*
mer Riksens Ständer, att ingå i bedömande örn til.'
lämpningen af E- K. M.ts ifrågavarande Nådiga stad*
gande i ofvan uppgifne fall, likväl och dåen öfverens,
stämmelse härutinnan synes vara både billig och
rättvis, få, af sådan anledning, Riksens Ständer
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att E.
E. Mus Befallningshafvande i de Eän, der den
afsutne delen af Smålands Hussar-Regemente är
förlagd, måtte i Nåder undfå en sådan allmän
och med de, emellan E. K. M. och Kronan samt
Rusthållarne, afslutade Contract öfverensstämmande
föreskrift, i afseende på Häst-vacance-afgiftens
framgena utfordrande, att den nu öfverklagade
olikheten i denna afgift» utgörande icke vidare
må ega rum.
Riksens Ständer framhärda etc.
836 Undtrdåniga Skrif reiser.
N:o 282.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 5 Nov. 1S23,
Preste.Ståndet d. 6 — —-
"Borgare-Ståndet d. 6 •—- —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
. Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
de sd kallade Medico-2'hevlogiska
Stipendierna rn. m,
S. A. K.
I anledning af vackt fråga om indragning af det,
vid 1809 och 1810 arens Riksdag, beviljade anslag
af 5000 R:dr årligen till 50 Stipendier vid
Rikets Universitet för studerande Ynglingar, som
ämnade, att blifva Prester, men tillika ville inhemta
kunskap uti Läkarekonsten, har hos Riksens
Ständer förekommit, hurusom det med berörde
anslag åsyftade ändamål, enligt hvad erfarenheten
visat, icke egentligen vunnits, samt att dessutom
behofvet, att på detta sätt bereda tillfälle
till Lakare-biträde, numera uti betydlig man
minskats, i följd af de förändringar, Medicinal»
Werket, efter år i 8 1 o, undergått. Då det likväl
måste rnedgifvas, att Prästerskapet, vid hastigt påkommande
sjukdomstillfällen, ofta kan behöfva
anlitas, och genom inhemtade insigter i LäkareVetenskapen
blifva i tillfälle, att Jemna ett välgörande
liträde, hafva Riksens Ständer ansett den
Underdåniga Skrifvdser.
för Medico-Theologiske Stipendier anslagne summa
nu icke böra hel och hållen indragas, utan endast
förminskas, ifrån nästa års början, till 2000
R:dr, med dervid fästadt vilkor, att de af förra anslaget
bestämde arfvoden för Lärare och andra
biträden vid Upsala- och Lunds Academier må
upphöra, och hela den nu beviljade summan ensamt
till Stipendier varda använd. Riksens Ständer
få fördenskull i undeidånighet öfverlemna
till E. K. M., att, efter vederbörandes hörande,
i Nåder bestämma vilkoren för åtnjutandet af
dessa Stipendier, samt att emellan nämnde Academier
fördela anslaget, i den ungefärliga proportion,
som hittills varit följd; och lärer E. K.
M. täckas för öfrigt i Nåder anbefalla vederbörande,
att, i mån af afgång, inskränka dispositionen
af Stipendierne inom det anslag, som framdeles
kommer att bibehållas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Under danida Skrifreiser.
N:o 283 ,
Uppl, O, godk. hns Ridd, o. Ad. cl, 3 Nov, 1823»
Pieste-Ståndet <!• 6 >—• —
JBorgaie-Siåndet d. 7 — —-
Boude Ståndet d. 10 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i ari’-
ledning af Kongl Majds Kådiga Proposition»
om ytterligare anslag för all här
dandet
af Götha-Canal
S. A, K.
Genom Nådig Proposition, under den 27 Februarii
detta år, till Riksens Ständer aflåten, bär
E. K. M„ i anledning deraf, att Götha-CanalTRrection,
uti en, på Bolagets vägnar, i underdånighet
ingifven ansökning, dels anmält behofTet
af ytterligare bidrag till Canal.byggnadens
fullbordande/ och dels framställt åtskilige andra
Bolagets angelägenheter, till Riksens Ständer ofJ
verlemnat, att öfver de uti samma ansökning
förekommande ämnen hesluta, med afseende jemväl
å de Förslag, E, K. M. derjemte i nedan^
nämnde måtto funnit för godt, att, rörande åt*
sk i Ilig* af dessa ämnen. Riksens Ständer i Nåder
mudde!»,
Enligt den undersökning i afseende på det
återstående arbetet, hvilken Birectionen förmält
$jg hafva, till grund för kostnadsberäkningen, an»tällt,
uppgår hela kostnaden för Götha Canal till
7,911,5,47 R:dr, och då den redan färdiga delen
k,o*ret 5,023,34b Rd„ utgör den summa, sorn för
|t*Mtösåen erfordras, ett belopp af 2,28b, »99 Rtdr,
Underdåniga Skrifvclser.
839
hvaraf omkring 238,199 Ihdr skola vara att påräkna
af nu varande behållningar 1 förrådspersedlar
och Inventarier, så att, för Canal-arbetet, ifrån
och med detta år, till dess fullbordande, efter
nu uppgifne plan, ett anslag af tillsammans
2,050,000 R:dr vore nödigt. Directionen har
förklarat sig hafva ansett sin skyldighet fordra,
att, genom det nr upprättade förslaget, framlägga
en sådan plan för det återstående arbetet,
hvilken, med minsta kostnad, skulle leda till målet
på den möjligen kortaste tid, helst, enligt
hvad Directionen förmält, det skulle kunna med
säkra beräkningar styrkas, att, utan anslagne tillräcklige
tillgångar för näst påföljande Sex år, fieant
och med det innevarande, samt de årliga anslagens
afpassande efter arbetets, naturligtvis i början
större och emotslutet, mindre utsträckning, minst
två år derutöfver skulle fordras för Canalens fullbordande,
och kostnaden, genom sådan tidsutdrägt,
ytterligare ökas med minst 240,000 Rtdr,
till och med äfven om det hittills begagnade
byggnadsbiträde af 300,000 Rtdr årligen blefve
framdeles fortsatt; hvaremot om byggnadsbiträde
ej ens till detta belopp om året hädanefter
skulle erhållas, tiden skulle komma att än
vidare aflägsnas och arbetskostnaden méd detsamma
att stiga, ej blott i den mån, som summan
minskades, utan progressionsvis, Actie-egarnes
ränta under byggnadsåren i alla fall oberäknad;
med afseende på hvilka omständigheter, CanalDirectionen
alltså förutsatt och uti förslaget antagit,
det följande bidrag vöre att påräkna, nemligen:
för innevarande år 1823 R:dr 400,000 - -  1824 — 400,000 - -
Underdåniga Skrif reiser.
1835 400,000 - -
1826 -- 350,000 - -
1827 — 5oo,ooo - -
och 18 2S •— 200,000 - —
Tillsammans R:dr 2,050,000 - -
med rättighet, att, när behofvet något ar sä fordrade,
få uppbära högst 50,000 R:dr af det påföljande
årets anslag; och har E. K. M. vid öfvervägande
af detta vigtiga ämne, i det skick
Götha-Catial-byggnad nu befiunes, och med afseende
å den allmänna nytta, som hela planens
fullkomliga utförande säkrast skulle utveckla,
förklarat Sig ej kunna tveka, att bos Riksens
Ständer föreslå, att, efter pröfning af de öfver
återstående arbetet gjorde beräkningar, anvisa
erforderliga medel till detsarnmas fullbordande,
i en ordning, som jemförelsevis förenade minsta
kostnad med minsta tidsutdrägt; hvarvid E. K.
M- förklarat Sig anse rättvist och nyttigt, att j
derest Riksens Ständer skulle finna Statens tillgångar
för det närvarande icke medgifva årliga
anslag till fulla beloppet af de kostnader, som fullbordandet
af Götha-Canal och äf andra allmänna
anläggningar olaf enahanda beskaffenhet kunde
kräfva, desse kostnader i någon mån fördelades på
efterkommande Slägten, hvilka oftast hemta största
förmånerne af dylika anläggningar.
Directionen bär vidare uti en uppställd calcul
öfver Canal-Werkets förmodade inkomster
och utgifter under 6 år, föreslagit, att, i stället
för utbetalning af den Aetie-egarne under nämnde
tid tillkommande ränta, hvilken de hittills
åtnjutit, genom qvittning å deras, hvart annat ar.
Underdåniga Skrifvelser'.
84 1
gjorde inbetalningar, <le skulle, efter de 6 arens
förlopp, anses hafva -ytterligare insatt 20 Procent
utöfver det tecknade Gapitnlet, till hvilken ytterligare
insättning Directionen trott sig kunna
påräkna Actie-egarnes samtycke, så framt dem
beviljades, att all inbetalning af Actierne, hädanefter
såsom hittills, utginge endast hvart annat
år, och att, med afseende R den sisth år
skedde afbeialningen af 10 Procent, de nu återstående
io Procent af första teckningen således
ej utfordrades förr, än år 1824 och sedermera till
ett lika belopp hvartdera afåren 1826 och 1828,
med begagnande af qvittningsrätt emot förfallna
räntor; och har E. K. M., med anledning häraf,
Sig i Nåder utlåtit, att, genom bifall till Actie-egarnes
anhållan, ätt den i år föreskrifna
sista inbetalningen af 10 Procent å Actie-Capitalet
finge till nästa år uppskjutas, syntes en lättnad
för dem kunna beredas, utan någon olägenhet
för det Allmänna, hvarföre ock E. K. M. särskildt
i Nåder fästat Biksens Ständers uppmärksamhet
uppå en af Canal-Directionen jemväl
framställd begäran, att lyftningen af det för innevarande
år förut anslagne byggnads-biträdet,
till dess fulla belopp, måtte medgifvas, utan att
Directionen förut behöfde infordra den sista Actie-insättning,
som, enligt 1815 års Beslut, borde,
inom detta års utgång, verkställas.
D irectionen har slutligen, å Bolagets vägnar,
I underd. anhållit om E. K. M:ts Nådiga
förord hos Biksens Ständer, till vinnande af
den försäkran för Bolaget, att, sedan Canalen
blifvit färdig och så länge den ej kunde gifva
Actie:egarne en skälig afkastning, desse måtte
842
Underdåniga Skrifvelter.
få påräkna, att af Staten erhålla årlig ränta I llerås
Actier, såsom någon ersättning för den utaf
D iscont-I nrättningen ifrån början förväntade inkomst,
i hvilket afseende blifvit föreslaget, att,
så länge Canalens behållna inkomst ej gåfve minst
3 Procent åt Actie-egarne, dem måtte meddelas
försäkran, att få af Staten uppbära oafkortade Tre
Procent å deras insatte Capital; att, så snart Canalen
gåfve förenämnde afkastning, Statens årliga
ränte-tillskott skulle nedsättas till 2 Procent,
samt att allt sådant tillskott skulle upphöra, när
Canalen lemnade Actie-egarne minst 5 Procents afkastning;
hvarförutan Directionen väckt fråga otn
medgifvande af Actiernes beläning uti Riksens
Ständers Penninge-Werk; och har E. K. M. i
Nåder tili Riksens Ständers bepröfvande öfverlemnat
de af Canal-Directionen sålunda gjorda
framställningar, med tillagdt Nådigt yttrande,
att det visserligen, å ena sidan, vöre ostridigt,
att Actie-egarne frivilligt ingått i Bolaget och att de
för Canal-byggnaden erhållit allmänna bidrag, som,
vid företagets början, icke varit påräknade, men
att, på andra sidan, ock förekomme, det Actieteckningen
uppmuntrades, genom Konungs och
Ständers sammanstämmande beslut; att den af flere
orsaker vållade til lök ning i kostnaden, utöfver
första beräkningen, ej kunnat af Actie-egarne förutses,
samt at,t en särskild, i Privilegjerne dem
beviljad, förmån, genom tilifällige omständigheter,
liar gått förlorad.
Riksens Ständer, sorn noga granskat de af
Directionen till E. K. M. i underd. insände utredningar,
Kostnads-förslag, Chartor och öfrige
at E. lv. M, i Nåder till Riksens Ständers Stats
-
Thulcrddniga SkrifvelseK
843
och Banco Lr kott Öfverlemnade handlingar, gå
riu att öfver de särskildte framstalldte ämnena sig
l underd. utlåta.
Då Riksens Ständer ansett fullbordandet af
Götha-Carial-arbete, hvaraf nu mera en mindre
betydlig del återstår, icke böra, när de förut beviljade
anslagen af allmänna medel upphöra med
detta år, öfverlemnas atén osäker framtid, och således
afbrytas, innan, genom hela företagets utförande
och Canalens begagnande till alla derigenom
åsyftade fördelar, någon större förmån af
hvad redan, med så mycken nedlagd kostnad, ar
vordet tillvägabragdt, skulle kunna hemtas, hafva
Riksens Ständer funnit det vara med Rikets
sanna fördel öfverensstämmande och på visst sätt
äfven af nödvändigheten påkalladt, att, till Götha.
Ganal-arbetets oafbrutna fortsättning, anvisa penningebiträde;
Och hafva Riksens Ständer funnit
det af Directionen uppgjorda Kostnadsförslag i
allmänhet vara grundadt på de efter erfarenheten
upprättade Tariffer, så att ingen anledning är att
förmoda, det verkliga behofvet kan komma att
derutöfver uppgå, derest icke oförutsedde händelser,
såsom krig, missväxt, m. m. dylikt skulle
under tiden verka några hufvudsakliga förändringar
Uti åtskilige af de förhållanden, hvilka un.
der de senast förflutne arbetsåren varit vanlige
och såsom sådane blifvit lagde till grund för beräknlngarne;
äfvensom i afseende på t iden, inom
hvilken utförandet af Canal-byggnaden skulle
böra verkställas, Riksens Ständer funnit DireCtionens
förslag, att på 6 år fullborda Canal-arbetet,
förtjena all uppmärksamhet, enär det kan
bestämdt antagas, att, genom hvarje uppskuf, eu
8 |4
"Underdåniga Skrifvelser.
betydligen ökad kostnad skall drabba StatenJ éhuru
på de i Directionens underd. Berättelse
uppgifne beräkningar någon bestämd öfvertygelse
icke kunnat grundas, huruvida, genom arbetets
utdrägt, kostnaden skulle ökas till det uppgifna
beloppet af 120,000 R:dr för hvarje, den
nu uppgjorde planen öfverskjutande, år.
I öfverensstämmelse härmed och sedan af
de, i hela byggnads-anslaget inbegripne, för innevarande
år beräknade, 400,000 R:dr de af förre
Ständer anslagne 5oo,ooo R:dr blifvit, med
Riksens Ständers bifall, till användande, i enlighet
med den af E. K. M. i Nåder gillade och
fastställde arbetsplan för året, utaf Directionen
uppburne, samt de återstående 100,000 R:dr redan
af Riksens Ständer anvisade, att af Riksens
Ständers Banque förskjutas, hafva Riksens Ständer,
med bifall till hvad E. K. M. i Nåder föreslagit,
rörande byggnadsbiträdet för de påföljande åren,
beslutit, att de såsom nödige uppgifne byggnadsbidragen,
tillsammans 1,650,000 R:dr, komma att
utgå i enlighet med hvad planen förutsätter, eller
för år 1824 med 400,000 R:dr
— 1825 — 400,000 —
— 1826 — 350,000 —
_ 1827 — 300,000 ■—-
och 1828 — 200,000' —
för hvilka summor den tillgång blifvit af Riksens
Ständer, genom särskildt Beslut, beredd, att
livad sorn derutaf genom Banquens behåll ne
vinster|icke kan erhållas, kommer att anskaffas
af Riksgälds-Contoiret, igenom upptagande XjIii
emot obligationer, ställde, att inlösas vid anfor -  dran, med ränta i Tre Procent om året; neli få
Underdåniga Skrifvelser'.
Riksens Ständer derjemte i underd. förklara, att
hvad sålunda af dem blifvit beviljadt skall såsorn
Lårte-anslag anses, äfvensom att, da Riksens
Ständer nu, på grund af de beräkningar, som af
Bolagets Direction blifvit företedde, till fullo beviljat
de begärde anslagen. Riksens Ständer ansett
detta bidrag vara det yttersta, som afStatens
medel kan till Canal.byggnadens fortsättande beviljas,
så att något tillskott derutöfver framdeles
icke må af Bolaget påräknas.
Beträffande den af Canal-Directioneri gjorde
hemställan, att, till jemkning i arbete och kostnad, när
omständigheternesåkunna fordra, Directionen måtte
varda tillåtet, attfå lyfta högst 50,000 Rtdrutöfver
det belopp, som för hvarje år blefve bestämdt,
under vilkor, att motsvarande afdrag komrne att
ske å anslaget för det efterföljande året, så, enär
utgifvandet af en sådan summa, någre månader
förr eller senare, icke kan medföra någon särdeles
ökad förlust för Staten, men deremot ofta
kan åstadkomma betydlig förmän vid arbetets
gång och bedrifvande, i händelse oförutsedde
omständigheter skulle erfordra opåräknade kostnader
till arbeten, hörande till årets plan, eller
lemna tillfälle, att, på särdeles fördelaktigt sätt,
redan ett föregående år, verkställa förberedelser
för arbetet under det kommande, hafva Riksens
Ständer, på desse skäl ansett denna begäran icke
böra förnekas; och hafva Riksens Ständer jemväl,
med afseende på den tid af året, hvarunder förberedelser
till arbetet egentligen böra verkställas,
funnit sig böra, för uppbärandet af arbets-an.
slagen, bestämma samma ordning, som hittills egt
ruin, att nemligen 100,000 Rd. få lyftas i början af Ja
-
846 Underil-äniga Skrifvelser.
nuarii manad hvarje Ir, hvarefter återstoden forst
får utbekommas efter slutad Revisions förrättning
och derigenom vunnen säkerhet, det de förr leinnade
bidragen blifvit, enligt föreskrift, använde.
Den ändring, som Directionen begärt, i afseende
på den af 1815 års Ständer föreskrifne
tid för inbetalningen af de ännu återstående 10
Procenten å tecknade Actie.Capitalet, så att denna,
inbetalning skulle få till nästkommande år uppskjn—
tas, hafva Riksens Ständer funnit så mycket hel-,
dre böra bifallas, som denna inbetalning i alla
fall icke skulle före årets slut kunna infordras.
Hvad dernäst vidkommer del af Directionen
föreslagna sätt för liqviderande till Actieegarne
i Götha Canal.Bolag af ränta å deras insatte
Capital, under de ännu återstående byggnadsåren,
till och med 1828; att nemligen, i stället
för sådan räntas åtnjutande, en insättning skulle
anses vara af Actie-egarne verkställd till ao
Procent å hvarderas Actiebelopp, utöfver det ursprungligen
tecknade; så hafva Riksens Ständer
funnit den härom gjorda framställning icke vara
grundad på de rättigheter och förmåner, sorn
hitintills blifvit Actie-egarne förunnade. - a 3
af det för Canal-Eolaget utfärdade Privilegium
innehåller, att, under byggnadstiden, eller intill
dess Canalen blifvit till genomfart färdig, skola, af
Bolagets medel till Actie-egarne årligen utbetalas
Fem 'Procent för deras insatte Capital; och då Riksens
Ständer, vid 1815 års Riksdag, beviljade bidrag
af Statens medel till Canal.byggnaden, med
förklarande, att icke vilja deraf hemia någon
afkastning förr, än Actie-egarne erhållit 5 Procents
utdelning af Discont- och Canal-inkomsten,
Underdåniga Skrifvelser.
817
grundades detta beslut på ett kostnadsförslag, enligt
hvilket arbetet borde vara färdigt år 1824
samt Actie-egarnes inbetalningar jemväl då slutade;
hvarefter, i anledning af särskildt väckt Motion
vid 1818 års Riksdag, Riksens Ständer, i
afseende på räntan till Actie-egarne, icke annorledes
yttrade sig, än alt, vid afskrifning af Canalens
skuld till Discont-Verket, det vilkor
fogades, att Staten frikändes från ali skyldighet,
att till Actie-egarne betala ränta å deras insatte
medel efter byggnadsåren. Om det således icke
kan klandras, att Actie-egarne beräkna sig 5
Procents ränta till godo, så länge något af deras
Actie-Capital ännu är oinsatt , så måste det likväl
vara ostridigt, att sedermera någre Bolagets
medel icke finnas, hvarmed räntan kunde godtgöras,
och det framstäldte förslaget, att, under
fyra återstående byggnads-år, beräkna 5 Procent,
eller tillsammans 20 Procent, och att lägga desse
till Capitalet, som derefter skulle anses utgöra
120 Procent, således endast innefattade en
rättighet för Actie-egarne, att å det verkliga
Actie-Capitalet beräkna en högre ränta, än sotn
hittintills varit rnedgifven ; hvaremot möjligheten
för Banquen, att, sedan Canalen blifvit färdig,
deraf njuta afkomst, blefve desto mera aflägsnad.
På grund af hvilket allt, samt da ytterligare
bidrag af allmänna medel nu måst till
förslagets fullbordande anslås, Riksens Ständer
ansett sig icke böra eftergifva något af den fördel,
sorn tillförene blifvit Banquen förbehållen,
hvarföre alltså frågan härom förfaller.
Deremot hafva Riksens Ständer funnit, icke
allenast det Actie-egarne äro berättigade, att,
8*8
Underdåniga Skrifve!serl
ifrån och med Sr 1825 till och med ar 182 S, fason!
utdelning, åtnjuta hvad West-Götha linien
af Canalen möjligen kan inbringa efter dess färdigbyggande
och sedan underhållandet deraf blifvit
bestridt, och uppbördskostnaderne afgått; dock
så att ibland inkomsteme ej få beräknas de afgifter,
hvilka vid transporter af Bolagets effecter,
arbetsmanskap m. m. erläggas; utan ock att inkomsten
af den färdigblifvande Oslgötha-Canal-linienäfven
må af Bolaget tillgodonjutas och begagnas.
Enär slutligen Riksens Ständer, vid sista
Riksdag, enligt hvad deras underd. Skrifvelse af
den 2 Julii 1818 innehåller, fästat det vilkor
vid afskrifningen af f. d. Götha Canal-DiscontWerks
fordran hos G otha-Canal-Bolag, af 1,08 3,877
R:dr 32 sk. 2 rst. Banco, ”att någon skyIdighet, å
Statens sida, icke erkännes, att ersätta Actie-egarne
ränta efter byggnads-åren/’ hafva Riksens
Ständer, i afseende på den af E. K. M. till Riksens
Ständers bepröfvande öfverlemnade frågan,
huruvida Actieegarne må erhålla någon försäkran,
att, sedan Canalen hlifvit fullbordad, få, under
visse uppgifne vilkor, af allmänna medel åtnjuta
räntetillskott å Actierne, funnit sig böra
bestämdt fästa enahanda vilkor vid de anslag,
tom nu blitvit beviljade.
Hvad sålunda är vordet beslutadt, få, till
underdånigt svar å E. K. M:fs Nådiga Proposition,
Riksens Ständer härigenom meddela, med
underdånigt tillkännagivande derjemte, att den
i E. K. M:(s Nådiga Proposition äfvenledes ornförmälda
fråga om belänings-rätt för Actierne uti
Riksens Ständers Penninge-Werk, skall blifva
be
-
Undtrdäniga Skrifvelsefl 849
behandlad och afgjord i sammanhang med de
särskilde reglementariska föreskrifter^ som komma
att uppgöras, rörande administrationen af den,’’
för beläning af publika papper uti Riksens Ständers
JBanco-Discont, af Riksens Ständer vid innevarande
Riksdag anslagne fond.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 884.’
JJppl. o. godk. kos Ridd. o. Ad. d. 6 Nov. 1883.
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 5 — —.
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Riksens Ständers ifnderddniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majis Kådiga Remiss,
rörande Krono- Ut sky Idernes debiterande
och qvilterande m. m.
S. A. K.
Sedan, 1 anledning af en, vid 1815 ars Riksdag,
inom Bonde-Ståndet förekommen fråga om Krono-utlagornes
beräknande efter markegång, såsom
det rätta och begripligaste sättet för all debitering
och qvittering af samma Utskyhler, Riksens Ständers
då varande Stafs-Utskott, i afgifvet och af
Riksens Ständer godkändt Betänkande, upplyst
Bihang till Rikt-St, Prot, 10Ut Sami. iS2j. 64
850
Underdåniga Skrivelser,
hvad Författnlngarne i ämnet stadgade, och gen*
om behörig tillämpning hvaraf, enligt Utskottets
tanka, Bonde-Ståndets önskan uti berörde afseende
till alla delar uppfylldes; så har bemäldte
Biks-Siånd hos E. K. M. i underd. anhållit, att
E, K. M. täcktes i Nåder låta uti en Författning
samla och till Allmänhetens underrättelse kungöra
de gällande föreskrifterne härom; öfver hvil*
ken underd. ansökning E. K. M:ts och Rikets
Kammar-Collegium, på Nådig befallning, inkommit
med underd. Utlåtande, hvaruti anföres: att,
genom åtskilliga åberopade Författningar, och
efter det ett nytt Formulaire till Debet-Sedlarnes
inrättande blifvit E. K. M:ts samtelige Befallningshafvande,
i Kammar-Collegii och Stats-Contoirets
Circulaire-Bief den 16 December 1777,
meddeladt, Coliegium ansåge det vara tillräckligen
stadgadt, hvad så väl Krono-Fogdarne och
Härads-skrifvarne, som de Skattskyldige, hafva
vid Kronans ordinarie räntors debitering i All«
mogens Contributions-sedlar att iakttaga; att, då
för Kronan och de Skattskyldige vore likgiltigt,
på hvilken ränta eller afgift de skeende afbetalningarne
vid Uppbörds-Stämmorne verkställdes,
Coliegium alltså funne det göra för ändamålet
tillfyllest, att hvarje betalning af Krono-Fogden
qvitterades å Debet-Sedeln till dag och år, då
betalningen skett och derefter af Härads-Skrifvaren
vid samma tillfälle annoterades; att äfvenledes,
på det Allmogen måtte ega kännedom, huru
ränte-persedlarne utgå, nödigt vore, att E.
K. M:ts samtlige Befallningshafvande"', utom i
Malmö, Christianstads, Blekinge- och Jemtlands
Län, der penninge-räntor utgöras, borde från trye
-
Underdåniga Skrif velger. 851
ket utgifva och till Socknarne uti lämpligt format
utdela hvarje orts Jordboksundervisning om räntepersedlarnes
förvandling, för att i Sockne-stugorne
anslås och såmedelst vara för Allmogen
att tillgå; samt att hvad de Indelde räntorne
beträffade, Härads-Skrifvarne syntes ej böra med
uträkningen och debiteringen deraf uti räntegifvarnes
qvittence-böcker besväras, utan Indelnings»
hafvaren samt, för M ilitise-hetnman, Regements»
Skrifvaren åligga, att derom besörja; hvarefter E.
K, M:ts och Rikets Krigs-Collegium, uti infordradt
underd, yttrande, i afseende på det i sist—
berörde måtto föreslagne åläggande för Regements-Skrifvarne,
förmält sig, af anförde skäl, icke
kunna tillstyrka någon ändring uti de, genom
13 §. i 1733 års Regements-Skrifvare-Instruction,
nämnde Tjenstemän meddelde föreskrifter,
enligt hvilka dem ej ålåge, att debitera och qvittera
andre Statens räntor, än dem, som till Kronans
Cassa ingå; och har E. K- M., på grund af
hvad Kammar-Collegium anfördt, under den 5
Februarii innevarande år, i Nåder förklarat, det
vederbörande Uppbördsman skäligen borde befrias
från skyldigheten, att specielt qvittera Krono-utlagorne,
samt att hvarje betalning skulle af
Krono-Fogden qvitteras på Debet-Sedeln till
dag och år, då betalningen skett, och derefter af
Härads-Skrifvaren eller den hans ställe företräder,
vid samma tillfälle annoteras; dock alltid
med iakttagande deraf, att betalningar af de till
Riksens Ständers Riksgälds-Conioir ingående medel
särskildt upptagas och qvitteras; hvarjemte
E. K. M. i Nåder beslutit, att Rik»ens Ständers
.Stats Utskott, vid nu påstående Riksmöte, skulle
jjs Underdåniga Skrifvelser'.
af handlingarne i delta mål undfå del, för att
pröfva, hvad allmän reglering, som ]<unde anses
nödig och lämpelig, på det att, a ena sidan, en
genom de åberopade äldre Författningarne åsyftad
och af Bonde-Ståndet äskad Controll å Krono-räntornes
rigtiga debitering måtte vinnas, samt,
å den andra, Härads Skrifvarne varda béfriade
ifrån sådane åligganden i fråga om Utlagornes
specificalion, sorn af nödvändigheten ej påkallas,
eller, genom en enklare method, med bibehållande
af de betalnings-skyldiges säkerhet, kunna göras
umbärlige; varandes slutligen, genom E. K. M:ts
Premiss af den 21 sistlidne Martii, Krigs-Collegii
ofvan berörde underdåniga yttrande jemväl till
Stats-Utskottet i Nåder öfverlemnadt.
Efter öfvervägande af allt detta, hafva Riksens
Ständer, i öfverensstämmelse med hvad
Stats-Utskottet vid 1715 års Riksdag yttrat, nu
äfven funnit, alt de rörande Uppbörds-Werket
utfärdade, och uti Kammar-Collegii Utlåtande
uppgifne Författningar, i deras behöriga tillämpning
medföra, vid Krono-Utskyldernes debitering och
qvittering, all den ordning och säkerhet, som kan
åstadkommas; och då Bonde-Ståndets ifrågavarande
underd. ansökning endast åsyfta t, att de, tid
efter annan, utkomne och förnyade flerfalldige föreskrifter
1 ämnet måtte samlas och, i en Författning,
till allmänhetens underrättelse, kungöras,
så anse Riksens Ständer sig böra i underd.
till E. K. M. hemställa, att den Commitfée, som
blifvit förordnad, att samla de Oeconomiska Författningarne,
i afseende på deras öfverseende och
föienklande, jemväl kunde erhålla Nådigt uppdrag,
att härutinnan vidtaga den åtgärd, som med
)
Underdåniga Skriffel serl 853
ändamålet instämma kan; hvarvid den af Kammarkollegium
föreslagne oqhaf E. K. M. lätnpelig
fundrse förändring, att\icke hvarje ränteposr,
utan blott den skeende betalningen å Krono-utlagornes
hela belopp, särskildt för Stats- och
Riksgälds-Werken, qvitteras, torde böra . iakttag
gas, såsom ländande till lättnad för Uppbördsmän
och Redogörare, med bibehållande af lika säkerhet
för de skattskyldige.
Riksens Ständer anse deremot icke nödigt;
att, på sätt Kammar-Collegium tillika föreslagit,
Jordeboks-undervisningen öfver räntepersedlarnes
förvandling af trycket utgifves och i Socknestugorne
uppslås, enär Allmogen icke saknar
erforderlig kännedom härom, eller åtminsto--  ne tillfälle, att vinna den upplysning, som kan
äskås; i öfrigt och då förevarande ämne eger
gemenskap med den reglering af Uppbörds- och
Kedogörelse-Werket, hvilken med Riks-HufvudBokslutet
står i sammanhang, få Riksens Ständer
i underdånighet åberopa deras, under den 23
sistlidne October, aflåtne underdåniga Skrifvelse.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Sirifvelser.
N:o 285-
Uppl. o. godt. hos Ridd o Ad. d. 6 Nov. 1523.
Preste- Ståndet d. 6
—
Borgare-Ståndet d. 6 —
Bonde-Ståndet d. 7 •— —
Riksens Ständers under d. Skrifvelse, i anledning
af vcäkt fråga om ersättning för förlorade
ängar rn. m. vid Gräns-regleringen emot
Ryssland.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer» vid sistförflutne Riksdag,
på sätt deras den 17 Febr. 1818 aftåtne
underdåniga Skrifvelse innehåller, beviljat ett
understöd till belopp af 6000 R:dr, för NederTårneå
Församling, till uppförande af ny Kyrka
och Prästgård, i stället för dem, som likmätigt
senaste fredsslutet med Ryssland och
den derpå följde Grans-regleringen, fallit utom
Svenska Området och för hvilka endast sooo.
Rtdr, såsom ersättning från. Ryska sidan, kommit
Församlingen till godo; så har Riksdags-Fullmägtigen
för Norrbottens Fän Johan Jacob Rutberg,
i grund af erhållet uppdrag och uppå anförde
skäl, gjort hemställan derom, att Socknen
finge njuta någon ytterligare ersättning’ för den
förlorade Prästgården, och att ett till Prestgård
tjenligt Hemman, som skal! kunna för 1333,
Ridt 1 fl sk. B:co anskaffas, måtte i sådant ändamål
Underdåniga Skrif v el ser.
varda inlöst med allmänna medel; hvarförutan
och da, i Rikdags-Fullmägtigens tanka, de pt
andra sidan om den nya Riks-gränsen belägne
ängar, hvilka tillhört hemman i förutnämnde och
Carl Gustafs Socknar, men, enligt den med
Ryska Regeringen afslutade Convention, höra
till Ryska undersåter försaljas, ega ett högre
värde, än det ersättningspris, hvarefter Svenska
Kronan åtagit sig att hålla sina undersåter skadeslöse,
i händelse försäljningspriset skulle gå
derunder, Riksdags-Fullmägtigen, å merberörde
Socknars vägnar anhållit, att ersättningen, nu
bestämd till 83 R:dr 16 sk. för ett Tunneland
äng, måtte till dubbelt, eller 166. R:dr 32 sk.
varda förhöjd.
Wid handläggning af dessa ämnen, hafva
Riksens Ständer inhemtat, att E. K. M. i Nåder
förordnat, det Församlingens förra Comministersboställe
skulle förvandlas till boställe för Kyrkoherden
i Nedre Torneå; och ehuru, då detta
Capellansbol är försedt med de oundgängeligaste
byggnader, i detta afseende någon särdeles
tryckande utgift icke drabbar församlingen; så
enär likväl afkastningen af detta till beskaffenheten
svaga boställe, i förening med den inkomst,
Pastor af Församlingen kan påräkna, icke synes
lemna skälig utkomst, samt de mindre bemedlade
Hemmans-egarne skulle för mycket betungas,
om de, för att förbättra Pastors Liönevilkor,
nödgades sjelfve inköpa någon tjenlig lägenhet,
hafva Riksens Ständer, vid sådant , förhållande,
funnit skäligt bifalla, att det af ofvanbemälde
Riksdags-Fullmägtig uppgifne, eller något annat
tjenligt hemman, må till Pastors-hoställe inkör
856
Underdåniga Skrif v el seri
pas, för ett belopp, som icke öfverstiger 1333J
R:dr 16 r.k: B:co, hvilken summa ma af Statsmedlen
utanordnas till E. K. Mits Eefallningshafvandes
i Länet disposition, sorn öfver verkställigheten
af inköpet torde böra hålla hand.
Beträffande åter den ifrågasatte ersättningen
för de ängar, som tillhört Jord-egare i Sverige,
men genom Gräns-regleringen fallit utom Svenska
området samt icke få af förre egarne bibehållas,
utan måste hemmanen frånskiljas; sl
synes väl den, i 2 Art. af den, år 18a 1 den 17
Ja nuarii, om Gräns-regleringen imellan Sverige
och Ryssland afslutade Convention, bestämde
ersättning af 83 Hulr 16 sk. för ett Tunneland
äng, i den händelse utbyte med ömsesidig förmån
icke kunde ske, vara tillräcklig, särdeles i
en ort, der jorden icke kan uppskattas till lika
högt Penningevärde, som i de sydliga, mera
fruktbara orterne, men alldenstund det likväl
skulle kunna inträffa, att någre sådane särdeles
omständigheter förekomme, sorn kunde förorsaka,
att den stadgade ersättningen icke fullt godtgjor-t
de den tvungntf mistningen af en för något
hemman måhända oumbärlig jord-ega, och det
med billigheten instämmer, att Staten, i sådant
fall, håller den enskilda någorlunda skadeslös
för dess af Politiske förhållanden härrörande
oförskyldta lidande; fördenskull hafva Riksens
Ständer ansett sig böra hos Eder Kongl. Majtf.
i underdånighet anhålla, det E. K. M. täcktes
låta anställa undersökning på stället, hvilken'
lämpligast och med minsta kostnad torde kunna
verkställas af de vid Gräns-regleringen anställde
Landtmätare, samt, sedan, så väl Jord-egaine*
Underdåniga Skrifvelser. 857
som E. K. M:ts Befallningshafvande i Länet
blifvit uti ämnet hörde, i Nåder pröfva
och bestämma den ersättning, sort» till äfventyra
kan finnas böra Jord-egarne tilläggas, utöfver dgt
2 Gräns-reglerings-Conventionen utsatte beloppj
och låta densamma utaf Nionde Hufvud-Titelns
anslags-summa komma Jord-egarne tillgodo.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 286.
Uppl. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6 Nov. 1823J
Preste-Ståndet d. 6 — —
Borgare-Ståndet d. 7 —- —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Riksens Ständers underdåniga) Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Remiss,
förande Låne-biträde af Allmänna me-i
del till Trollhätte Canal- och Sluss- Werks
Bolag m. m.
S. A. K.
Genom Nådig Remiss af den 20 sisth Februarii,'
har E. K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott
öfverlemna! en af Trollhätte-Canal- och SlussWerks-Bolags-Uirection
ingifven underd. ansökning,
att E. K, M- täcktes, uti Nådig Proposition.
858 Underdåniga Skrifvelse^
lill Riksens Ständer, föreslå, dels »tt ett Lin af
Allmänna medel, till belopp af 120,000 li:dr
Banco måtte varda bemäldte Bolag meddeldt, mot
vilkor, att ingen eller låg ränta derå erlades, och
att Lånet, först efter Tio års förlopp, till en tiondedel
årligen skulle afbetalas, dels ock, att
Bolaget, för den kommande tiden, kunde få åtnjuta
befrielse från de afgifter, Bolaget, »å väl,
enligt 4 §. af dess Privilegier är förbundet, an.
erlägga för åtskiilige lägenheter vid Trollhättan,
som äfven, i följd af Kongl. Resolutionen den
22 December 1801, hittills i arrende för Lilla
Edets Sluss utgjort, och hvilka afgifter sisth år
för nämnde lägenheter med 500 och för Edets
Sluss med 300 Ridr Banco utgått.
Vid pröfning af detta ärende, hafva Riksens
Ständer inhemta!, att så val ombyggnaden af
Lilla Edets Sluss, på en motsatt sida af Götha
Elf, emit den, hvarest denna Sluss nu befinnes,
som reparationen af Kafle-Ströms-Dammen vid
Trollhättan, för hvilka arbetens verkställande Lån
nu blifvit hegardt, äro af högsta nödvändighet,
samt ej kunna uppskjutas; Och ehuru Riksens
Ständer, i betraktande deraf, att Bolagets .tillhörigheter
uppgå till ett ganska betydligt värde,
och att, genom Sluss-afgifter, de senare åren,
ansenliga inkomster tillfallit detsamma, anse något
allmänt understöd, genom befrielse från stadgade
afgifter, icke böra Bolaget beviljas; likväl
och då, under härvarande penninge-ställning,
oaktadt Bolagets kända vederhäftighet, svårighet
troligen kornrrie att möta för anskaffandet af den
erforderliga Låne-surnman, på de tider, då medlen
egentligen kunde behöfvas, och etaot sådane
TJnderddniga Skrifvelser.
859
afbetalningsvilkor, som af Bolaget skulle kunna,
ulan »torre olägenhet, uppfyllas, hafva Riksens
Stander funnit för godt bifalla det sökta Lånebiträdet
af 120,000 R:dr Banco, att i den mån
Penningar till ombyggnad af Lilla Edets Sluss
blifva af nöden, till Trollhätte-Canal-Bolag utlemnas
af de medel, Riksens Ständer för dylika
anslag bestämt ; kommande härvid följande vilj
kor att iakttagas, nemligen:
ilo Att, innan någon del af det beviljade
Låne-anslaget får lyftas, Canal-Bolaget bör, till
Riksens Ständers Riksgälds-Contoir, som med Lå«
nets utgifvande får befattning, aflemna vederbörligen
inrättade förskrifningar och öfriga Document,
hvilka för Staten medföra, ej allenast full
säkerhet af Första Inteckningen uti TrollhätteCanal-
och Sluss-Werk, med alla dertill hörande
Hemman, Lägenheter, Verk och Inrättningar,
utan äfven lika fullständig rättighet, att af
Bolagets alla inkomster, af hvad namn de vara
må, utan omgång, bereda sig ofelbar verkställighet
af de stadgade Ränte- och Capital-afbetalningarne.
2:0 Att Bolaget, genast' från Lånets utgifvande,
kommer att erlägga 3 Procents ränta eller
lika med den, som för Statens upplåningar
gälLnde blifver; och
3:0 Att Capital-afbelalning, som icke förr,
än från år 1829 kommer att ega rum, sedermera
ovägerligen hvarje år skall utgå, de fyra första
åren med allenast 5, men derefter allt framgent,
till dess Lånet är till fullo liqvideradt,
med 10 Procent af primitiva Capitalet,
86o
Underdåniga Skrifvelserl
Detta Beslut få, till svar å E. K. M:ts Nådiga
Remiss, Riksens Ständer i underd, tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 287.
Uppl. o, godk. hos Ridd, oi Ad. d. 6 Novl 1823
Preste-Ståndet d. 7 — -—
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d, 10 —• —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om Clara-Sjöns upprensning
eller igenfyllning m. m.
S. A, K.
H os Riksens Ständer har, så väl vid 1815 års,
som 1817 och 18 J 8 årens Riksdagar, fråga förevarit
om nödvändigheten deraf, att de inom och.
invid Hufvudstaden befintlige träskartade Sjöar
och Vattendrag, nemligen Clara-Sjön samt Rörstrands-
och Carlbergs-Vikarne, varda upprensade
eller igenfyllde, samt att för verkställigheten
häraf ett bidrag af Allmänna medel måtte beviljas;
uti hvilket afseende Riksens Ständer, vid
förstnämnde Riksdag, till E. K. M. framfört deras
underd. önskan, om vidtagande af sådane
Underdåniga Skrifvelser.
861
malt och steg, genom hvilka sundhet uti Städerna
i allmänhet kunde befordras, och hvartill ,
beträffande särskildt Hufvudstader, nödige medel,
enligt erhällen underrättelse, icke saknades.
Dä samma ämne, vid nu påstående Riksmöte,
å nyo blifvit hos Riksens Ständer framstäldt,
hafva Riksens Ständer väl insett huru angeläget
vöre, att, genom tjenliga åtgärder, undanrödja
de anledningar till Farsoter och en
ökad mortalitet, hvilka, efter bestyrkta uppgifter,
från ornförmälde vattens osunda beskaffenhet leda
sitt upphof, men Riksens Ständer hafva ej
eller nu funnit Staten böra för detta ändamål,
såsom enskildt rörande Hufvudstaden, vidkännas
någon utgift; Och som det, å ena sidan, lärer
kunna antagas, att den tillåtelse, hvilken hittills
varit lemnail till orenlighets utkastande i ClaraSjön,
uti betydlig mån bidragit till ställets osundhet,
samt, å den andra, ett hufvudsakligt
skäl dertill, att jnga försök blifvit gjorde till
Sjöris igenfyllande med tjeniige .ämnen, synes
hafva varit, att de personer, som varit hugade,
att ingå i författning härom, icke erhållit försäkran
om kostnadsfri egande-rätt till de nya tomter,
hvilka sålunda kunde hafva tillkommit; få
alltså, med åberopande af Riksens Ständers, vid
1815 års Riksdag, i detta ämne aflåtne underdåniga
Skrifvelse, Riksens Ständer nu i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes, så vida
speciella förordnanden icke skulle anses tillhöra
Stockholms Stads enskilda styrelse och på dess
pröfning bero, i Nåder låta befordra utfärdandet
af de föreskrifter, som kunna finnas tjeniige,
för att bringa Glara-Sjön samt Rörstrands- och
86*
Underdåniga Skrifvelser'.
Carlbergs-Vikarne i ett för sundheten inom
Hufvudstaden oskadligt tillstånd , hvilket ändamål.
under förutsättning, att Clara-Sjön bör
igenfyllas till den del, som ej erfordras för bibehållandet
af en öppen farled, Riksens Ständer
anse, utan annan gravation för Hufvudstadens
Innevånare , än den kostnad, som kan erfordras
till denna farleds samt Rörstrands- orla Carlbergs-Vikarnes
uppmuddring, kunna ernås, derest
icke allenast, med förbehållen optionsrätt för
egarne af de intill Clara-Sjön angränsande tomter,
hvar och en, som åtoge sig att, inom viss
föreskrifven tid, med tjenliga ämnen igenfylla
någon del af Sjön, undfinge, utan lösen, fri egande-rätt
till platsen, men också bestämdt förbud,
ö‘ver hvars iakttagande borde hållas nogaste
tillsyn, blefve utfärdadt emot utkastande i
Sjön af orenlighet, för uppläggande hvaraf särskild,
tillräckligen aflägsen, plats anvisas borde.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
863
N;o <88.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad.d. 6 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 7 — —■
Borgare-Ståndet d. 7 — —•
Bonde-Ståndet d. 10 —• —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, med 'öfverlemnande
af förnyad Instruction för
Riksens Ständers Revisorer, i hvad so/n
rörer deras befattning med Stats-/Uerket.
S. A. K.
Med åberopande af hvad Riksens Ständer, uti
deras, den 18”sisth September, aflåtne underd.
Skrifvelse, yttrat, i anledning af E. K. M:ts, uti
Nådigt Bref den 28 förutgångne Februarii, rörande
granskningen af Tull-Werkets med flere
Räkenskaper, tillika gjorde framställning, om nödvändigheten
af mera bestämda föreskrifters meddelande,
i afseende på Riksens Ständers Revisorers
befattning med Stats-Werket, få Riksens Ständer
härhos i underd. öfverlemna en af dem fastställd
Instruction för deras Revisorer, i hvad som
rörer desses befattning med Stats-Werket; hvarjemte
Riksens Ständer i underd. anhålla, att E.
K. M. täcktes låta samma Instruction, till vederbörandes
efterrättelse, i Nåder utfärda.
Riksens Ständer framhärda etc.
864 Underdåniga Skrif velser.
Instruction för Riksens Stcinders Revisorer, i
hvad sam rörer deras befattning med Statsverket.
' i §•
Riksens Siänders Revisorers åliggande ärj
att, emellan Riksdagarne, enligt denna Inslructiön,
öfverse och granska Stats-Werkets, Banquens-
och Riksgälds-Contoireis tillstånd, Styrelse
och förvaltning, likväl, hvad Stats Werket angår,
utan rättighet, att meddela föreskrifter eller
förändringar besluta. De böra sammanträda så
ofta, att hvarje Revision må kunna omfatta 2:ne
års afslutade Räkenskaper, och tage derföre alltid
Revisions-Förrättningen sin början den 15 September;
börande afgående Revisorer, i likstämmighet
härmed utsätta tiden för Riksens Ständers
Revisorers nästa sammanträde, till hvilket Revisorerne
af Konungen kallas; och må ingen Revision
öfverskrida en tid af 3 månader. Med
Revisorernes röstberäkning förhålle* enligt de
i 66 §. af Riksdags-Ordningen utstakade grunder.
2 §.
För alla medel af hvad beskaffenhet, soth
helst , Ordinarie eller Extra Ordinarie, som
genom allmänna bidrag tillkommit, eller, genom
Tractater med främmande Magter, Riket
tillflutit, aflägges Räkenskap utaf vederbörande,
på hvilka sådant ankommer, inom föreskrifne tider
och vid det ansvar, Författningarne i thy fall
stadga; börandes öfver Stats-Werkets ställning
Underdåniga Skrif velser.
865
på det hela, årligen upprättas en Riks-Huf vtid-Bok,
hvars verificationer utgöras af de irån .Länen
inkommande Special Räkningar.
3 §•
Vid början af hvarje Revision öfver SlatsWerket,
täcktes Kongl. Majit til! Revisorerne låta
öfverlemna de, vid föregången lämplig tid, infordrade
och till Kongl. Majit ställde underd.
Berättelser om Stats-Werkets tillstånd, Styrelse
och Förvaltning, hvilka böra afgifvas förde 2:ne
år, för hvilka afslutade Räkenskaper skola företes,
nemligen:
Af Kongl. Stats Contoiret, öfver Stats-Werkets
Förvaltning på det hela;
Af Kongl. Krigs-Collegium, angående de till Arméens
behof erhållne medel och deras användande,
samt om tillståndet och förvaltningen af
alla under Kongl. Krigs-Collegii disposition ställde
särskilde Cassör;
Af Förvaltningen af Sjö-Årenderne, i afseende
på användandet af de för Flottorne gjorde anslag?
Af
Kongl. Commerce Collegium, öfver de till dess
disposition anviste Allmänna medel, samt angående
Control 1-Werket och de särskilde Cassör,
sorn hora till Kongl. Collegii förvaltning;
Af Allmänna Magazins-Directiönen, eller det
Werk, åt hvilket Directionens befattning hädanefter
kan komma att uppdragas, öfver anslagen
till Mngazins-Inrättningen.
Bihang till gikirfo Prp,, 10-M, §ml, tga3* 55
866
Underdåniga Siri/velter.
'Af Kongl. Kammar-Collegium, rörande förhållandet
nied Chartae-Sigillatag-medlen och anslagen
för Kongl. Myntets behof; samt
Af Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet, Kongl.
General-Tull-DIrectionen, Kongl. Convoy-Corn.
missaiiatet, Kongl. Ofver-Post-Directionen, Kongl.
Committéen för Saltpeter-Arenderne och Kongl.
Numer-Lotteri-Directionen, med flere, öfver tillståndet,
Styrelsen och Förvaltningen af de delar
utaf Stats-Werkef, som under hvarje af dessa
Auctoriteter lyda; gällandes detta äfven, i afseende
på sådane Cassör, som hädanefter, genom
allmänna bidrag, tillkomma.
4 §•
Kongl. Stats-Contoirets Berättelse verificeras
af Riks-Hufvud-Boken; de öfrige Kongl. Collegieis
och Publike Werks, med hvarderas Hufvud-Boli,
samt, der det nödigt pröfvas, derjemte
med särskildte, Berättelserne bifogade, Extracter af
Bäkenskaperne.
5 §•
Jemte Riks-Hufvud-Boken, sorn af Kongl.
Stats-Contoiret aflemnas, böra Revisorerne ega
tillgång till Kongl: Stats-Contoirets samtlige Räkenskaper,
Protocoll och Handlingar, intill den
dag då Revisorerne sammanträda.
Kongl. Maj:t förordnar i Nåderen af Kongl.
Stats-Contoirets Ledamöter, att, under förrätt
-
Underdånigti Skrif vet ser. 867
ningen, Revisorerne biträda, med rättighet och
pligt f<ir denne Embetsman, att till Revisorernes
Protocoll lemna tle upplysningar, sorn i en
eller annan måtto af honom kunna äskas och sorn
hafva sammanhang med Stats-Werkets tillstånd,
Styrelse och Förvaltning,
7 §•
De öfrige förvaltande Werkens Räkenskaper,
med tillhörande verificationer, skola jemväl vara
för Revisorerne att tillgå; och den af Kongl,
Maj:t till Revisorernes biträde Tillförordnade Ledamoten
af Kongl. Stats Contoiret må,: efter Revisorernes
begäran, kunna dem omedelbarligen
reqvirera; men finna Revisorerne sig derutöfver
behöfva af någon Konungens Embetsman, eller
af något Publikt Werk, inhemta muntliga eller
skriftliga upplysningar, begäre, genom deras OrdFörande,
hos Hof-Cancelleren Konungens Nådiga
befallning till vederbörande örn meddelandet
af de äskade underrättelserne.
8 $.
Räkenskaperne böra hafva undergått den
Speciella Revisionen uti Kongl. Kammar-Rätten,
innan de till Revisorernes handläggning förekomma;
dock må underlåtenheten häraf ej lägga
hinder i vägen för desse Räkenskapers aflemnan*
de, då anmälan derom göres,
9 §•
Till Protocollets förande och Expeditionernes
uppsättande vid Revisionen öfver Stats-Wer
-
868
Underdånigti Sirifvelseri
ket, bö‘r Secreteraren i Kongl. Stats-Contoiret Revisorerne
tillhandagå; äfvensom det ankommer
på Revisorerne, att antaga erforderligt Cameraloch
Capcellie-biträde, jemte Vaktbetjening, inom
Kongl. Stats-Contoiret, samt att lämpeliga arfvoden,
i man af hvarderas arbete och tjenst, bestämma.
10 §.
Finna Revisorerne något af Riksens Ständer
fastställdt anslag vara öfverskridet, eller något
i öfrigt vid förvaltningen att erinra, böra
Revisorerne sådant uti deras tili Riksens Ständer
afgifvande Berättelser anmärka och sitt Utlåtande
deröfver meddela, samt derjemte, med anledning
af 3o §. i Riksdags-Ordningen, desse anmärkningar
hos Kongl. Maj:t i underd. anmäla.
11 §•
Revisorerne böra icke allenast sträcka sin
åtgärd till efterseende, huruvida utgifterne med
Stat och Författningar instämma, utan äfven lemna
en noga uppmärksamhet deruppå: huruvida
Statens samtlige inkomster, på rätta tider och till
behörigt belopp, i Statens Cassör influtit och af
Uppbördsmännen blifvit lefvererade; huru veder
birande, på hvilka Controllen öfver KronoUppl
örtlen ankommer, sine i Författningarne
grun dadé åligganden fullgjort och, derest proprie
balancer inträffat, om nödige åtgärder, i sådant
fall, i rällan tid och på kraftigt sätt blifvit vidtagne,
tili bevakande af Statens derunder beroende
rätt.
t
Underdåniga Skrifvelse'. 86g
13 f:
Sedan Revisionen af Sfafs-Werket blifvit
fulländad, lata Revisorerne deröfver författa en
utförlig Berättelse, samt uppgöra sadane Jern—
Jföri ngs-Tabeller emellan de beräknade och in—
flutne tillgångarne, samt emellan de i Stat uppförde
anslagen och de verkliga utgifterne för året,
som utvisa öfverskottet eller bristen på hvar
Titel för sig, jemte beloppet af uppkomne besparingar;
Och bör denna Berättelse med tillhö-'
rande Tabeller, sedan ett Exemplar detaf blifvit
utskrifvet, och till Ridd arhus-Ca neel Hets Arch
i v allemnadt, för att der till nästa Riksdag förvaras,
genast, genom Eullm^gtiges i Riksgälds(lontoiret
försorg, till trycket befordras och jemte
Allmänna Tidningarne utdelas.
Underdåniga Skrif velter.
N:o 289.
Uppl. o. godk, hos Ridd. o. Ad d. 6 Nov. 1823,
Preste-Siandel d. 7 — —-
Borgare-Ståndet d. 7 •—• —
Bonde-Ståndet d. 10 — —-
Riksens Sliinders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Remiss,
rörande anslag af Allmänna medel för
Suder- Telje Canal-Werk.
S. A. K.
(jenom Remiss af den 20 Februarii innevarande
år, har E. K. M. i Nåder meddelat Riksens
Ständers Stats-Utskott, till det afseende,
som förekommande omständigheter kunde påkalla,
en af Söder Telje Canal-Bolag, genom dess
Direction och Revisorer, ingifven skrift, innefattande
dels framställning af Canal-Werkets tillstånd
i början af detta år, och dels Bolagets underdåniga
anhållan, att antingen få öfverlemna
Canalen och Sluss-Werket till Slaten, emot en
på öfverenskommelse beroende skälig ersättning
till Bolaget, som detta Werk grundlagt och utfört;
eller ock att hugnas med sådant understöd,
att Canalen må kunna i en framtid för sitt vigtiga
ändamål underhållas och Bolaget njuta bil.
lig ränta å sina i och för Canal-arbetet utgifna
penningar.
Vid anställd granskning af handlingarne i
detta mål, hafva Riksens Ständer inhemtat; att
Underdåniga S&rifvelser.
Söder-Telje Canal-Bolags-Interessenter ehuru
det frän början tecknade beloppet af deras Actier
icke uppgått till iner, än 120,000 R:dr, likväl till
Canal-företagets fullbordan bidragit med contant
insatte medel till ett belopp af 251,542 R:dr 2 1
sk. 4 rst.; hvarförutan de, till användande i och
för samma ändamål, upplåtit all den ränte-ersättning,
som från och med år 180G till och med
år 1819, varit dem tillagd, eller tillsammans
144,455 R:dr 11 sk. 8 rst.; att, så väl genom
desse bidrag, som genom de från Riksens Ständers
Banque meddelade Lån, hvarför 3 Procents
ränta likväl alltid blifvit erlagd, tillika med åtskillige
tillfällige inkomster och i värde beräknade
förmåner, anläggningskostnaden för Canalen,
ifrån Werkets början till Canal fartens öppnande
år 1819, blifvit bestridd med en summa
af 550,746 R:dr 16 sk. rst. Banco; att äfven
sedermera den till Canal-Bolaget anslagne årliga
ränte-ersättningen från Stats-Werket, utgörande
för åren 18‘2ö, 182 1 och 18 2 2, tillsammans 85,998
R:dr 16 sk. 3 rst., blifvit använd dels till fullbordande
af ännu återstående arbeten, dels till
afbetalning, ej mindre af annan skuld, än äfven
å Bolagets senare Lån från Banquen, så att, I
fullkomlig öfverensstämmelse med vilkoren för
beviljandet af detta Lån, detsamma, vid innevarande
års slut, blifver till fullo betaldt; att Canal-
och Sluss-inkomsten, ifrån Canal-fartens öpp.
milde till och med 1822 års slut, utgjort endast
2,502 R:dr, 16 sk, 4 rst., hvaraf sista året infiuJ
tit 2,403 R:dr, 8 rst. samt att sistnämnde summa
torde vara af Canal-Werket den ungefärliga inkomst,
som under flere år kan påräknas, innan
872
Underdåniga Skrif'v el serl
flerfalldiga omständigheter blifvit undanröjde, sora
ännu hindra denna Canal.anläggning, atr, ej mindre
för det Allmänna, an för de enskilde BolagsInteressenterne,
medföra påräknade fördelar.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; och ehuru af flere anledningar, någon
inlösen och fortsatt förvaltning för allmän rak»ing
af Söder-Telje Canal-Werk icke kan komma
i fråga, hafva Riksens Ständer likväl funnit
det Bolags-Interessenterne, sorn ej allenast fullständigt
uppfyllt alla de skyldigheter, de sig åtagit,
utan ock, genom betydliga bidrag derutöfver,
ådagalagdt ett särdeles berömvärdt patriotiskt
»it, till utförandet af det arbete, i afseende hvarpå
de sig förenat, utan att hittills af sine derpå
använde penningar hafva hem t åt den ringaste
afkomst, såmedelst gjort sig förtjente, att med
ytterligare allmänt understöd biträlas uti deras
företag, som ännu på långt när icke kan anses
fullbordadt; och som, vid bestämmandet af detta
understöd, förekommer, att Bolaget; efter det dess
senare Lån af Banquen, med innevarande år, blifyer
till fullo betaldt, likväl fortfar att vara i
skuld hos Banquen för den, vid 1815 års Riksdag,
Bolaget beviljade summa loo.ooo R:dr,
hvarå, enligt då lemnade föreskrifter, utom genast
löpande årlig 3 Procents ränta, 4 Procent
af primitiva Capitalet bör årligen inbetalas, så
snart Werket hinner så vida fullbordas, att någon
revenue kan deraf erhållas, intill dess hela
Lånet blifvit fullkomligen liqvideradt; så hafva
Riksens Ständer funnit det lämpligaste understöd,
som nu kan och bör Bolaget förunnas, vaja
det, att till nästa Riksdag icke någon Ränte- ef
-
Underdåniga Skrifvelser. 873
ier Capital-nfbetalning a. Bolagets berUrde skuld
till Banquen, 100,000 R.dr, kommer att fordras.
Beträffande åter de anslag af allmänna medel,
som nödigt blifver att nu, likasom vid förra
Riksdagen, bevilja till förman för detta Canal-Werk,
hvars behöriga fullkomnande och underhäll
Riksens Ständer anse vara af högsta vigt; så
hafva Riksens Ständer funnit ett sådant anslag
ingalunda böra, såsöm hittills, utgå under egenskap
af ränta till Actie-egarne å deras insatte Capital;
men, i betraktande deraf, att Söder-Telja
Canal ännu ej kan anses fullbordad , och med
särdeles afseende på de stora uppoffrjngar, Bolaget
gjort, hafva Riksens Ständer beviljat ett årligt
anslag, för Söder-Telje Canal-Bolag, af 15,000
R:dr Banco, att, ifrån och med 1814 till och
med ar 1728, utgå af tillgångar för dylika an-,
slag, på sätt Riksens Ständer särskildt förordnat,
och emot skyldighet å Bolagets sida, att till deni
ne tiden hafva bragt Canalen i fullkomligen fä redigt
skick.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit få,
till svar å E. K. M:ts Nådiga Remiss, Riksens
Ständer i underd. tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
871
Underdåniga Skrif pelser.
N:o 290.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 6 Nov. 1823*
Preste-Ständet d. 7 — —•
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 ■—- —‘
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kungl. Maj-.ts Nådiga Remiss
uppå IAeutenanten O. M. von Fieandts
underd. ansökning om ersättning för liden
förlust a dess Boställe Fullstad.
S. A. K.
Cjenom Nådig Remiss af den 13 sisth Maji, har
E. K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemnat
Lieutenanten vid Kongl. Westmanlands
Regemente 0. M. von Fieandts^ underdåniga
ansökning, att, sedan det af honom intill år
1821 innehafde f. d. Sergeants-Bostället Fullstad,
genom E. K. M:ts och Rikets Krigs- och
Mammar-Collegiers försorg, blifvit, på 30 års
tid, räknadt från Midfastan år 1812, upplåtet till
f. d. Fändriken A. Almén, emot ett arrende af
i5 Tunnor, 2 2 Kappar Spannemål, hälften Råg
och hälften Korn, samt 65 R:dr 32 sk. uti penningar,
men, efter det Alméns Löftesmän för arrendet,
år t 81 7, då de förste 5 arrende.åren voro
förflutne, uppsagt sin borgen, och Arrendatorn,
som förmält sig ej kunna ny borgen anskaffa,
vid laga Husesyn, den 3 Julii 1818, i anseende
Underdåniga Shrifvelser•
875
till Boställets vanhäfd och underlåtne byggnadsskyldigheter,
förklarats arrende-rättigheten förlustig,
ett sådant förhållande inträffat, att E. K.
M :ts Befallningshafvande, ehuru af Krigs- och
Kammar-Collegierne ålagd, att vidtaga de åtgärder,
hvaiigenorn Indelningsbafvaren9 och Boställets
rätt behörigen bevakades, likväl ej kunnat
förmå någon att år 1819 emottaga skjötseln
af Bostället, under andra vilkor, än att Brukaren
endast skulle ansvara för Boställets onera och för
ersättningen af en stängsel, som under tiden
måst för egornas hägnad besörjas, hvarefter meranämnde
Boställe, först Midfastan år 1820, blifvit
å ny Auction utarrenderadt och penninge-arrendet
nedsatt från 66 R:dr 32 sk. till endast l
R:dr årligen, hvilka omständigheter ater föranledt
dertill, att Eieutenanten, icke allenast för år
1819 varit i saknad af all inkomst, utgörande
för 13 T:r 22 Kappar Spannemål, efter då gällande
markegång, 164 R:dr 12 sk. jemte 66 Rd.
32 sk. penninge-afgift, utan äfven för år 1820,
genom arrendets nedsättning förlorat 65 R;dc
32 sk., eller tillsammans 2g6 R:dr 28 sk. Banco,
E. K. M„ sorn redan i Nåder förklarat, det E.
K. M. och Kronan ej kunde vidkännas någon
ersättning för Sökandens omförmälde förlust, men
att han uti sådant afseende egde, att i laga ordning
göra sitt anspråk gällande emot vederbörande,
täcktes vid sådant förhållande och då förre
Arrendatorn Almén, emot hvilken detta anspråk
borde vändas, afsiått sin egendom till Borgenärer
och skall vara alldeles oförmögen, att något
gälda, af Nåd tillåta, att Sökanden af ifrågavarande
ersättning måtte i åtnjutande komma.
876
Underdåniga Skrifvelser.
Vid öfvervägande häraf, hafva Riksens Stander
inhemtat, hurusom Kongl. Maj:t, af den anledning,
att Officerare, tid efter annan, till K. M«
inkommit med underd. ansökningar, att af K. M.
och Kronan undfå ersättning för förluster, som
de, vid bristande tillgångar hos Arrendatorerne
af deras Boställen, fatt vidkännas, uti Nådigt
Bref till Krigs- och Kammar-Coilegierne af den
17 December 1816, uttryckligen förklarat, att då
Indelningshafvare, i den för arrendet ställde
borgen ega säkerhet för arrendevilkorens uppfyllande,
och med den anbefallde utarrenderingen
af vissa MiiititE-Boställen åsyftas^ Xndelningshafvarens
största möjliga fördel, men ett visst'
arrende-belopp likväl icke är för honom ovilkorligen
utläst, K. M. desto mindre kunde bevilja
någon ersättning af allmänna medel för hvad
Indelningshafvare, vid tilläfventyrs bristande
tillgång hos Arrendatorer och Cautionister, kunde
komma att förlora, som Indelningarne blifvit
på vinst och förlust emottague, och förluster för
Jndelningshafvaren lika lätt kunnat inträffa, derest
Bostället, genom hans egen försorg på obestämd
tid varit utarrenderadt; och emedatj E.
K. M. på dessa skäl, hvilka Riksens Ständer,
äfven för deras del, anse fullt gällande, afslagit
JLieutenanten von Fieants i ofvanberörde måtto
gjorde underd. anhållan; ty hafva Riksens Slän<
der desto mindre kunnat bifalla den sökta ersättningen,
som ifrån bifallet skulle hemtas ett
ganska vådligt Prsejudicat.
Detta Beslut, få, till svar å E. K. M:ts
Nådiga Remiss, Riksens Ständer i underdånig
-
Underdåniga Skrifvelser. 877
het anmäla; Och Riksens Ständer framhärda
etc.
N;o 291.
Uppi. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 6 Nov. 1823J
Preste-Ståndet d. 7 ■—- —
Borgare-Siandet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 10 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
åtgärder lill befrämjande af Enskiftes för-,
rättningars skyndsammare verkställighet.
S. A. K.
Kiksens Ständers uppmärksamhet har blifvit
vänd på de menliga verkningar, sorn, ej mindre
för enskilda jordegare, än pek för jordbruket i
allmänhet, uppkomma derigenom att. verkställig^
het af Enskifies-förrätiningar icke sällan varder
fördröjd; och dä en ibland de väsendtligare anledningarna
lill ett sådant dröjsmål lärer vara
Förrättni ngsmännens försumlighet elle.r ensidighet
i åtgärder, hafva, till förekommande deraf,
Riksens Ständer anseit böra stadgas: att, då en
ansökning om Enskifte till E. K. Mits vederbörande
Befallningshafvande i behörig ordning inkommit,
E. K. Mits Befallningshafvande bör, sedan
dagen, då ansökningen ingafs, blifvit i Di-;
878
Underddrtiga Skrifveher.
arium antecknad, å densamma meddela skyndsam
Remiss till vederbörande Landtmätare, hvilken
det bör åligga, att den begärda Enskiftes-förrättningen
till verkställighet företaga, i den ordning,
han Remissen derom, enligt Diarium, e~
mottagit, så vida icke särskilde omständigheter
skulle möta dervid, såsom t- ex. att antingen
afseende borde fästas vid närbelägenheten af 2:ne
byars egor, å hvilka Enskifte äskas, och hvilket
icke, utan större omgång och olägenhet, skulle
kunna uppskjutas eller afbrytas, då sådant likväl
borde E. K. Mits Befallningshafvandes pröfning
underställas, eller ock att E. K. M:ts Befallningshafvande
skulle finna någon annan Enskiftes-delning
ovilkorligen fordra en skyndsammare handläggning;
hvaremot, om Landtmätaren, som Remiss
erhåller, icke skulle tilltro sig, att, inom
8 månader derefter, den begärda Enskifteaförrättningen
företaga, han bör sådant ofördröjligen
anmäla hos E. K. M:ts Befallningshafvande, som
då eger tillse, att någon annan skicklig förrättningsroan
blifver, i den förres ställe, förordnad,
att, så fort sig göra låter, det ifrågavarande Enskiftet
till verkställighet befordra.
Med hemställan häraf, till E. K. M:ts Nådiga
bepröfvande, få Riksens Ständer förena deras
underd. anhållan, det täcktes E. K. M., i
händelse, hvad sålunda föreslaget blifvit, bi fal—
les, låta i förevarande ämne utfärda Nådig Författning.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
879
N:o 292.
Uppl. o. gotik, hos Ridd. o. Ad. di 6 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 7 —• —
Borgare-Sråndet d. 7 —• —
Ronde-Siåndet d. 10 — •—
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
åtgärders vidtagande i afseende pd Finska
handeln.
S. A. K.
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt om
den Finska handelns skadliga inflytande på Rikets
välmåga, och ora medlen till förekommande
af denna handels menliga verkningar; vid öfvervägande
af hvilket ämne, Riksens Ständer delat den,
af Riksens Ständer vid senaste Riksdag, uti afläten
Skrifvelse den 2 Julii 1818» yttrade underd. öfvertygelse,
och således väl funnit berörde handel
vara för Svenska handelsvågen ganska betungande,
men likväl egentligen derigenom skadlig, att
trafiquerande inom de Rikets provinser, der samma
varor produceras, som nu från Finland importeras,
icke kunna vid deras föryttrande, täfla
med de Finska Importeurerne i pris, i anseende
dels till den lätthet, hvarmed Finland kan
förse, i synnerhet Hufvudstaden, med sådane
varor, dels till de directa förmåner, hvarmed
importen från Finland är gynnad.
Riksens Ständer, som anse ett bestämdt förbud
emot införseln af Landt inanna produc t er från
Sgo
Underdåniga Skrifvet serl
Finland för närvarande vara betänkligt, hafva
deremot, i den afgifvande Taxan för Stora SjöTullen,
afseit beredandet af ett för den inhemska
productionen förmånligare förhållande, genom
förhöjda Tull-afgifter å sådane varor; och
få derjemte, för samma ändamål, hos E. IC. 1VT.
i underd. anhålla, att, sedan med år 1826 den
emellan Sverige och Ryssland afslutade Tractat
upphör, E. K. M. i Nåder täcktes, vid bestämmandet
af handels-relationerne med Finland, iakttaga,
att dessa icke må kunna medföra men-'
lig verkan på Sveriges Landtmanna producters
afsättning, utan att småningom må beredas Landets
oberoende, af sådana nödvändighets-varora
tillförsel utifrån, som inom Riket kunna erhållas,
och hvilkas ökade produetion skulle, efter
liiksens Ständers tanka, mycket befrämjas, om
E. K. M. tillika täcktes i Nåder föranstalta, att
sådana åtgärder vidtagas, hvarigenom vissa orters
öfverskott af Landtmanna produeter kunde,
genom betjvämare afsättning»- och communicalions-utvägar,
ledas till Hufvudstaden och
andra orter, som af samma produeter äro i be^
hof.
Slutligen hafva Riksens Ständer ansett sig
böra hos E. K. M. i underdånighet anmäla följande
Förslag, till det afseende E. K, M. kan
täckas i Nåder fästa dervid, att nemligen någre
i fartygs byggande kunnige Bönder från
Aland och Finska Skärgården matte inbjudas,
att, emot vi,ssa förmåner, nedsätta sig i Norrland
å de kustorter, hvarifrån ved för Stockholm synnerligen
är att påräkna, för att till minsta möjliga
-
I
Underdåniga Skrifvelter, 88i
lig» pris bygga, och, om så fordras, undervisa i
■ältet att bygga sådane Ved-Galeaser, som van?
ligen från Finska Skärgården utlöpa.
Riksens Ständer framhärdar etc*
N:o 293.
Uppl. o. gddk. hos Ridd. o. Ad. d. 6Novii8s3
Preste-Ståndet d. 7 — . —
Bergare-Ståndef d. 7 —- —
Bonde-Ståndet d. io — —
Riksens Ständers underddniga Skrifvelse, i anledning
af vackt fråga om rättighet för
Extra Roterings-skyldige, att för sine Numer
anställa legning inom Bevärings-åldern.
S. A. K.
Ehuru , genom Kongl. Kungörelsen den 57 October
1812, angående utskrifnings-sättet och inrättningen
af Allmänna Bevärings-manskapet, är
stadgadt, att endast den stående Arméen, hvarr
under Extra-Röterings-Soldater icke kunna inbegripas,
får recruteras af manskap, som befinner
sig inom Bevärings-åldern; likväl och då, i anledning
af väckt fråga, hos Riksens Siänder fö
-
Biktnf till Rikj-St. Prat. Iq\4* Sami, Ijij.
56
88?
Underdåniga Skrifvtlserl
rekomrait, att Extra Rotehållare, i fall dem Ilott
tilläts, att lega personer mellan 25 och 36 ars ålder,
skulle komma att vidkännas största svårighet
vid recrutering för sine Numer och varda
blottställde för öfverdrifna anspråk på lega och
lön, samt således hårdare hetungas, än hemmansegare,
som utgöra Ordinarie Rotering, hvilket
förhållande, då Extra Roteringen af Riksens
Ständer alogs, icke varit afsedt eller kommit
i beräkning, anse Riksens Ständer billigheten
fordra, att den slående Arméen före detta
tillagde rättighet till legning af Eevärings-manskap
må jemväl Extra-Roteringen förunnas; och
Riksens Ständer få, af sådan anledning, i under-:
dånighet anhålla, att E. K. M. täcktes, såsom
tillägg till högstberörde Nådiga Kungörelse, i
Nåder låta utfärda en Allmän Författning, hvarigenom
Extra Rotehållare förklaras berättigade,
att lega Soldater af den ålder, hvarinom Bevärings-skyldigheten
infaller.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 883
N:o J94.
Uppl. oi gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 6 Nov. 1813.
Prest e-Ståndet d. 7 — ——
Borgare Ståndet »1. 7 — —•
Bonde-Ståndet d. 10 —- —
Riksens Stunders underd. Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om rättighet för egare
af enstaka hemman, att, under full egande-rätt,
upplåta en viss del af hemmanets
egoryrnd,
S. A. K.
Riksens Sländers uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att Näringarne» uppkomst och förkofran
skulle befrämjas, om åt mindre bemedlade
personer bereddes tillfälle, att med egande-iätf
förvärfva mindre Possessioner, ulan dellagande
i de onera och tjenstbarheter, som i allmänhet
åtfölja hemmantalet.
Riksens Ständer, som, vid öfvervägande af
detta ämne, funnit, att rättigheten till upplåtelse,
med full egande-rätt, af viss egorymd åt särskilde
personer skulle i väsendtlig mån bidraga
till jordbrukets förkofran och jordens bättre häfd,
hafva, af sådan anledning, ansett det stadgande
böra vidtagas, att egare af enstaka hemman, hvilkas
egorymd, genom sitt naturliga läge , befinnes
i ett sammanhang samt ifrån angränsande hemman
segor är lagligen afskiljd, må njuta samma
884 Underdåniga Skrif velsera
rätt, som, genom 15 §. uti Kongl. Förordningen
om Enskiften af den 2 Februarii 1807, är i allmänhet
tillagd innehafvare af enskiftade hemman,
att nemligen, då sådant finnes förmånligt,
af hemmanets ouppodlade jordrymd aflåta till och
med tionde-delen af hela dess egolott åt främmande
personer att bebygga, uppodla och roed
full egande-rätt besitta, under uppfyllande af öfrige
i samma §. föreskrifne vilkor; samt att dessutom,
om ett sådant hemman skulle hafva mera,
än vanlig egorymd och egaren anse en större andel
deraf, än tiondedelen, kunna med fördel afsöndras,
han då må ega att sådant anmäla h°s
E. K. M:ts Befallningshafvande, som deraf skulle
gifva E. K. M:ts och Rikets Kammar-Collegium
del; och borde Collegium derefter om afsöndringen
förordna, med iakttagande, å ena sidan,
att säkerheten för hemmans-räntans och öfrige
skyldigheters evärdeliga utgörande blifver
förvarad, och, å den andra, att jordegorncs uppodling
och förmånliga häfd befordras. Detta få, till
E. K. M:ts Nådiga bepröfvande, Riksens Ständer
i underd. hemställa, med underd. anhållan,
det E. K. M. täcktes låta, i öfverensstämmelse
roed ofvan upptagne grunder, Nådig Författning
i ämnet utfärda.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Sirifvelstr.
885
N:o 295.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 6 Nov. 1823*
Preste-Ståndet d. 7 _ —•
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d.10 —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
upphof vändle af stadgandet om uteslutan--  de användande af ekbark vid de så kallade
Engelskd Lädergarfverierne.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
deruppå, att den af E. K.. M:ts och Rikets
Commerce-Collegium, till följd af E. K. Mits
Nådiga Förordnande, uti Skritvelse den 20 Augusti
1817, utfärdade förklaring, enligt hvilken
Privilegii-Brefven på Engelska Läder-garfverier
skola så förstås, att den deri lemnade tillåtelsen,
att jemte ekbark nyttja andra till Läderberedning
tjenlige ämnen, endast har afseende
på sådane garfnings-ämnen , som icke under
namn af bark kunna hänföras, synes icke allenast
tillintetgöra de vilkor, hvarunder redan befintelige
garfveri-anläggningar tillkommit, utan
också i tillämpningen medföra desse anläggningars
undergång, enär ingen Läderberedning lärer
kunna med ekbark allena verkställas; Och
som Riksens Ständer härvid funnit, dels att någon
controll, huruvida ekbark eller annan bark
Underdåniga Skrifvelstrl
användes vid de efter Engelska sältet här i R?.
ket inrättade Läder-garfverier, svårligen kan 5
allmänhet ega rum; dels att de orter, der tillgång
finnes på ekbark, genom ifrågavarande stadgande,
varda emot billighet gynnade framför dem,
der sådan bark, antingen alldeles icke, eller ock
till ringa qvantitet och högt pris, kan erhållas;
så hafva Riksens Ständer, i öfverensstämmelse
dessutom med antagne grunder för en mera utvidgad
näringsfrihet, ansett sig böra hos E. K,
M. i underd. anhålla, att, med upphäfvande af
Kongl. Brefvet den 27 April 1774, Commerce.
Collega Circulaire den 5 Maji samma år, Kongl.
Brefvet den 23 Junii 1802, Kammar, oell Corn.
merce-Collegiernes Kungörelse den 14 derpåföljde
December, äfvensom af sistnämnde Collega
Kungörelse den 2a September 1817, E. K,
M. täcktes i Nåder förklara egare af de så kallade
Engelska Garfveri.Manufacturer berättigade,
att vid Läderberedningen hegagna hvad slaga
hark, de finna för godt.
Riksens Ständer framhärda etc»
Underdåniga Skrifvelser.
887
N:o 396.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad.d. 7 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d* 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. i$ — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
åtgärders vidtagande i afseende på. B arna-under
visningen i Landtförsamlingarne.
S. A. K.
Inom åtskilliga Riks-Stånd har klagan blifvit förd
sifver bristande Undervisnings-anstalter för bara
inom Liandtfnrsämlingame samt flere Förslag blifvit
framställde till afhjelpande af en sådan
brist. ct' rf
Riksens Ständer, som hysa den tillfredsställande
öfvertygelsen, att i allmänhet de äro få,
som vid mognade år sakna en nödig insigt i Salighetsläran,
hafva dock funnit, att, emedan icke
öfver allt Föräldrar ega skicklighet eller tillfälle,
att undervisa sina barn, samt värnlösa barn
någon gång kunna komma att sakna den första
undervisningen; hvarförutan ett lifligare begär
hos Allmogen efter en mera utbildad odling
brafver, utom Religionskunskap, äfven färdighet
i skrifning, räkning, och öfrige allmännare medborgerliga
kunskaper, den önskan alltså är billig, att
undervisnings-tillfällen i desse delar måtte mera
jemnt beredas; i hvilket afseende Riksens Ständer
förmoda, att dea på åtskilliga ställen redan
88 8 Underdåniga Skrif velter.
införda Växel-undervisningen skulle kunna mera
allmänt användas; men då icke öfver allt !ocalen
tillåter denna undervisnings begagnande,
genom inrättning af ständige Schöler, och för
Klockare, genom Kyrko-Ordningen jemte flere
Allmänna Författningar, den skyldighet är bestämd^
att bestrida Barna-undervisningen, hafva Riksens
Ständer ansett sig böra hos E. K. M. i underd,
anhålla, det Consistorieme måtte varda i Nåder
anbefallde, dels att hålla allvarsam hand deröfver,
att Klockare fullgöra detta sitt åliggande,
hvar helst de äro anständigt aflönte, dels att låta
sig angeläget vara, att på allt sätt befrämja Barna-undervisningen
på landet och synnerligast ett
allmännare antagande af Växel-undervisningen,
samt att anmana Kyrhoherdarne att, så väl vid upp.
rättandet af Förslag till Klockare-beställnigars tillsättande,
som enär de afgifva deras röster till
Klockare-val, göra synnerligt afseende på den
Sökande, som inhemtat kpnskap om Wäxel-undervisningen.
Då likväl på de fleste ställen undervisningen
endast kan verkställas på det sätt, att Läraren,
rotevis kringgående, tidtals erbjuder den åt
barnen, som från närmaste grahskap samlas, helst
de sistnämnde, under de årstider, då Landtmannen
kan undvara deras biträde, icke kunna i
vårt luftstreck gå längre väg till en ständig schola,
måste ock Läs-ordningen för sådane ambulatoriska
Schöler blifva på ett annat sätt inrättad,
än för de ständige. Landtseden, att Föräldrar
undervisa sina barn, kan ock mer ellpr mindre
vara gängse, och behofvet af Schol-uudervisning
således vara mindre eller större, hvarföre en för
Underdåniga Skrifvelter. 889
detta slag af undervisning 1 de minsta delar ingående
och för alla ställen likformig Schol-ordning
icke torde vara tjenlig, utan blott några få
allmänna föreskrifter böra meddelas, jemte an*
visningar för de olika fallen af ständig och rör»
lig Schola; och då Riksens Ständer inhemtat, att
E. K. M. i Nåder anhefallt Uppfostrings-Committéen,
att författa en ordning för undervisningen
i mindre Barn-scholor, som Riksens Ständer
förmoda äfven skulle omfatta sådana Scholor på
Landsbyggden, hemställa Riksens Ständer i underd.
, att Committéens afgifvande Förslag måtte
i Nåder öfverlemnas till Consistorierne, sorn, i
afseende på föreskrifternes lämplighet till olika
locala förhållanden, borde sig utlåta.
Beträffande medlen till befrämjande af en
allmännare Barna-undervisningen, anse väl Riksens
Ständer, det Staten endast åligger förbindelsen
att anvisa, men icke att bekosta densamma; men
som, på ett eller annat ställe, genom Kyrkors
sammanbyggande, någon Presttjenst kan indragas,
torde bostället och aflöningen kunna användas
till anställande af en Schol-Prest, som Barna-undervisningen
besörjer; hvarföre Riksens Ständer
anse sig böra till E. K. M. i underd. hemställandet
Consistorierne måtte erhålla Nådig befallning, att
låta undersöka , hvilka odisponerade medel för
Barna-undervisningen på Landsbyggden kunna
användas, samt att, der sammanbyggnad af Kyrkor
kan verkställas, sådant tillvägabringa, på det
vid såmedelst inträffande Prest-lägenheters ledigblifvande,
efter Församlingens hörande och med
dess begifvande, samt sedan E. K. JV1. dertill
Undtrdiiniga Skrifvelstr,
glfvit Dess Nådiga tillstånd, Schol-Prester måtte
varda anställde.
Sl utligen få RiksensStänder lios E. K. M. frami
fora den underd. önskan: afl, i likhet ined hvad sorn
skett i Stats-förvaltningens öfrige grenar, det måtte
undersökas och utredas, hvilka och huru stora tillgångar
finnas anslagne åt Läro-staten, synnerligen
Presterskapet i Sverige; huru de äro fördelade
och använde; hvilka och huru mångå ecclesiastike
personer finnas; hvad de hafva att göra;
hvilka förrättningar de böra åtaga sig eller befrias
ifrån; hvarefter borde uppgifvas och föreslås,
hvilka indragningar och besparingar, som
skulle kunna göras af personal och material; samt
slutligen, huruledes tillgången i båda delarne
måtte kunna så begagnas, att icke allenast Religions-
utan äfven den öfrige undervisningen i
Riket fullständigare och syfteseriligare, än hittills,,
yarder meddelad.
Riksens Ständer framhärda etc.
l/nderdåniga Skrifvelttr, 891
N:o 297,
Uppl, 0. godk. bos Ridd. o. Ad. d. 7 Nov. 1823.
Preste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 13 — —•
Riksens Ständerunderd. Skrifvelse, angående
en friare Tack jer nshandel.
S. A. K.
I anledning af vackt fråga, huruvida en mera
vidsträckt frihet i Tackjernshandeln, än uti E.
K. Mus Nådiga Förordning af den 30 Junii 1820
är tillåten, borde Jernbruks-egare beviljas, få
Riksens Ständer, som inhemtat, att E. K. M.,
under den 28 December sistl. år, i Nåder för
ordnat
vista Committerade, att, efter granskning
och jemförelse af nu gällande Bergs-författningar,
i underd. föreslå rättelser oell förbättringar i
desamma, hos E. K. M. nu härmed i underd,
anhålla, så väl att bemälde Committerade måtte
undfå Nådig föreskrift, att, i sammanhang med
förrberörde uppdrag, jemväl undersöka nyttan af
Tackjernshandelns utvidgande utöfver hvad högstberörde
Nådiga förordning medgifver, som äfven
att E. K. M. täcktes uti samma Författning i Nåder
besluta den ändring, hvartill Committerades
undersökning kan föranleda.
Riksens Ständer framhärda etc.
8 9 3 Underdåniga Skrif velter.
N:o 298.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 7 Nov. 1823
Preste-Ståndet d. 10 — —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
åtgärders vidtagande till Sjön Venerns
bibehållande vid en viss medelhöjd och till
f örekommande af dess öfversvämningar
m, m.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
på behofvet af åtgärders vidtagande till förekommande
af Sjön Venerns oregelbundna periodiska
stigande och fallande, hvarigenom betydliga
sträckor, dels redan odlad och dels till
odling tjenlig, jord understundom öfversvämma*,
till kännbar skada för enskilda jordegare; af hvilken
anledning Riksens Ständer tagit kännedom
af de undersökningar, rörande detta ämne, hvilka
Ofver Directeuren och Riddaren Hagström, i
följd af E. K. M;ts Nådiga Förordnande, under
loppet af åren 1818, 1819 och 1820, anställt,
och hvarom berättelse, under den 15 sistl. Martii,
blifvit till E. K. M. i underd. ingifven.
Häraf hafva Riksens Ständer inhemtat: att
skillnaden mellan Sjön Venerns, med säkerhet
observerade, lägsta och hogsta vattenyta utgör
Vndtrdäniga Skrifvelitr' 893
öfverö fot; att den betydliga variationen af Sjöns
vattenhöjd, såsom beroende af den kringliggande
traktens olika och brutna Jocal, jemte andra naturhändelser,
icke kan calculeras, men att utväg
gifven, att, utan skada för Segelfarten, bringa Sjön
till en jemn medelhöjd, ehuru nog betydlig kostnad
dermed var förenad, samt att rymden af den,
dels odlade, dels odlingsbara jord, sorn af ett sådant
företag skulle hafva förmån, torde kunna
beräknas till omkring 30,000 Tunneland.
Vid detta förhållande, finna väl Biksens
Ständer företagets verkställbarhet och nytta vara
gifven; men då det ännu icke är med full säkerhet
Utröndt, huruvida nyttan kan, i anseende
till vidden och beskaffenheten af den jord, sora
genom sänkningen blefve försatt uti ett mot öfversvämningar
tryggadt och odlingsbart skick,
fullkomligt svara emot den med företaget förenade
kostnad, och icke eller upplyst är, huruvida
Jord-egarne kunna vilja bestrida denna
kostnad, hvarmed Biksens Ständer anse Staten
icke vidare böra betungas, än att den, emot
framtida ersättning, förskjuter nödiga medel och
bekostar de förberedande anstalterne, samt slutligen
öfvertygelsen om företagets vidsträckta
nytta och verkställbarhet icke torde vara nog
allmän, hafva Biksens Ständer alltså trott sig
för nävarande endast böra hos E. K. M. i underdånighet
anmäla ifrågavarande företag, såsom,
efter Biksens Ständers tanka, af stort inflytande på
landets hushållning, och följakteligen värdi E.
K. M:ts Nådiga uppmärksamhet, samt derjemte
i underdånighet anhålla:.
894
Underdåniga Skrif veller.
ilo Att E. K- M. täcktes i Nåder låta pi
allmän bekostnad till trycket befordra alla af
Öfver-Directeuren Hagström inlemnade handlin»
gar, tabeller och chartor, af hvilka erforderlig
upplysning till ämnets fördomsfria bedömande
inhemtas samt gratis utdela två exemplar deraf
till hvarje Socken, som eger intill Venern angränsande
mark.
2:0 Att inom nästkommande Riksdag, genom
E. K. M:ts Befallningshafvandes i Elfsborgs-
Skaraborgs- och Carlstads Län försorg,
undersökningar måtte anställas, rörande qvanti-teten
och beskaffenheten af den jordrymd, sorn
af Sjöns bibehållande vid den i handlingar, såsom
lämpelig, utmärkte medelhöjd, kan hemta
förmån, och hvaröfver torde böra infordras så
fullständiga och approximativa beräkningar, som,
enligt sakens natur, möjligen kunna göras.
3:0 Att de Jord-egare, som bo in vid Venerns
strander, eller innehafva egor och mässar invid
de vattendrag, hvilka af Sjöns flöden bero, likaledes,
genom E. K. M:ts Befallningshafvande
och inom samma tid, kunde varda Sockrtevis hörde,
huruvida och till hvad belopp de, efter vid-;
den och godheten af deras innehafvande jordxymd,
skulle vilja utfästa sig, att ersätta den calculationsvis
beräknade kostnaden för Sjöns sänkning;
hvarvid likväl för dem torde böra förtydligas,
att en dylik ersättning ej skulle komma i
fråga förr, än säekningen vore verkställd och
säkerhet vunnen, att, oberäknadt den årliga mindre
variationen samt vindarnes tillfälliga verkan,
vattnet icke skulle stiga öfver den gifne medelhöjden,
äfvensom det vilkor synes böra tillag
-
Underdåniga Skrif velter.
895
gas j att ersättningen skulle utgå efter hand, på
•vissa år, samt, efter jordens olika godhet, indelas
'i olika Classer, förslagsvis emellan 2 och aa
R:dr för Tunnelandet; kommande alltså Jord-egaren
att till fyllande af den påräknade kostnaden
taxera sig, i förhållande til den förmån,
han anser sig af företaget kunna vänta och
hvarförutan det icke kan ega rum; samt
4:0 Att E. K. M. täcktes i Nåder utfärda
befallning om ytterligare undersökningars anställande,
i afseeude på Götha-EIf, huruvida dess
vattenhöjd står i något visst förhållande till
Venerns stigande och fallande, samt, i sådan
händelse, hvari förhållandet visar sig och om
det är underkastadt säker beräkning.
Efter inhemtande af dessa upplysningar
som E. K. M. torde täckas Riksens Ständer, vi
nästa Riksdag, i Nåder meddela, blifva Riksén
Ständer i tillfälle, att bedöma: huruvida ifråg
varande företag må i underdånighet tillstyrkas
hvilka hinder, som dervid kunna mota; samt i
hvad mån Staten, medelst nödiga åtgärder och
förskott, bör lill utförandet bidraga.
Riksens Ständer framhärda etc*
gg6 Underdåniga Skrifvelserl
N:o agg.
Uppl. O. gotik, hos Ridd. o. Ad. d. 7 Oct. 1833.’
Preste-Stlndet d. 10 -r- —
Borgare-Ståndet d. 10 — —
Bonde-Ståndet d. 17 Nov. —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
en förändrad reglering af Hospitals-Inrättningarne
i Riket.
S. A. K.
ri
'Jenom åtskilliga förslag till en förändrad organisation
af nuvarande Räns-Hospitalen, har
Riksens Ständers uppmärksamhet blifvit fästad
derå, att dessa Inrättningar hittills endast ofullkomligt
motsvarat det med dem åsyftade ändamål,
enär, enligt hvad Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet,
uti dess, under den 3 December
sisth år, aflåtne underd. Berättelse, angående
Läns-Lazaretten i Riket, m. m.t jemväl erkänt,
alltför få anstalter varit vidtagne till Hospitalshjonens
förbättring. På sådan grund och då
för närvarande, dels tillgång saknas lill samtlige
Läns-Hospitalens förbättring, dels ock dessa inrättningars
fullkomnande icke synes kunna ega
rum, med annat vilkor, än att, genom sammanförandet
af ett större antal dårar på ett ställe,
utväg beredes till inhemtande af den erfarenhet,
tom erfordras, för att använda de uti senare
1 tider
Underdåniga Skrifveltr.
897
lider bepröfvade medel lill svagsintes botande,
iiafva Riksens Ständer alltså ansell en fullständig
omskapning af de nu varande Läns-Hospital
len, med undantag af det på Gottland, hvarmed
ett särskildt förhållande inträffar, böra vidtagas,
på det sätt, att, genom dessas förening, åtskilliga
Central-Hospital hildas, för hvilkas fullkomligare
inrättning nödig tillgång kunde vinnas,
genom den sålunda uppkommande besparing
i utgifterne^ lärandes bestämmandet af dessa
Central- Hospitals antal och förläggandet deraf
på sådane ställen, der tjenlige byggnader redan
äro för handen, böra bero af en närmare undersökning
och pröfning af hit hörande omständigheter,
med hufvudsaklig hänsigt till förändringens
ändamål och dess utförande med förut befintliga
tillgångar. I den öfvertygelse, att, för
Hospitals-Inrättningarnes bibehållande uti ett
förbättradt skick, en närmast tillsyn dervid är
nödvändig och bör åt en på stället organiserad
styrelse öfverlemnas, hafva Riksens Ständer äfven
funnit nödigt, att de föreslagne CentralHospitalen
varda stälde under omedelbart inseende
och förvaltning af närmast varande Lazaretts-
och Curhus- Direction, i hvilken Stiftets
Biskop borde intagas såsom Vice Ordförande,
eller den Prestman, han * sitt ställe kan utse,
erhålla inträde såsom Ledamot, då Direction äfven
finge inom sig välja en annan Vice- Ordförande;
börandes af denna Direction bero, alt,
efter sorn det med Hospitalets förmån kan anses
förenligt, uppdraga Sysslomans-befattningen
åt Hospitalets Läkare eller Predikant elier ock
Riiang till Rikt-Stf Prtt, iq;M femi, (grj, f 7
8 g 3 Underdåniga Skrifvelser.
åt någon annan persön; Och skulle, I följd häraf,
Seraphimer-Ordens-Gillets directa befattning
ined Hospitals-Inrättningarne i Riket upphöra
och ingen annan åtgärd dermed tillkomma Ordens-Gillet,
än den, sorn, enligt Kongl. Instruciionen
den 17 December 1817, tillhör detsamma,
i anseende till Lasaretten i Riket.
I anledning af hvad sålunda blifvit föreslaget,
synes jemväl en bestämd reglering af
Läns-Hospitalgns fonder och tillgångar böra vid.
tagas samt hvarje Central-Hospital deraf erhål*,
la sin andel, som skulle emottagas af dess Dixeclion,
att förvaltas, på det sätt, som genom
liögstberörde Instruction är i afseende på Lazaretts-
och Curhus-medlen föreskrifvet; vid hvilken
reglering likväl lärer böra tillses, att de fonder,
som, genom private donationer, tillkommit, endast
tilläggas sådane Central-Hospital, hvari de Län,
lill hvilkas förmån donationerne blifvit gjorde,
komma alt ega del, samt att ändamålet med
donationerne alltid må i så måtto uppfyllas, att
från det Län, till hvilket desamma höra, ett
deremot svarande antal dårar får å Hospitalet
iijuta inrymme, utan minskning i den rätt, sorn
Länet eljest, i följd af delaktigheten uti dea
gemensamma inrättningen kan tillkomma.
I sammanhang härmed har hos Riksens
Ständer jemväl förekommit Riksdags-Fullmägtiges
af Bonde-Ståndet från Gottland, uti särskild
framställning, gjorde yrkande, att Hospitals-Inrattningeni
nämnde Län jemte Läns-Lazarettetmåtte
skiljas fran Seraphimer-Ordens-Gillets befattning,
och ställas under Lazaretts- och Carlius-Direc*
tionens inseende och förvaltning; Och sorn, em
-
TJmUrdåniga Skrifvelser.
ligt hvad Riksens Ständer inhemtatj Hospitalsintraderne
på Gottland icke lemna något öfverskott
åt Allmänna Hospitafs-fonden, hvilken
alltså icke kan, genom ifrågavarande förändring,
komma att vidkännas någon förlust, hafva Riksens
Ständer ansett sig böra i underdånighet un-'
derstödja Riksdags-Fullmägtiges sålunda yttrade
önskan om Läns-Hospitalets och de dertill anslagne
inkomsters ställande under Lazaretts- och Onelius*
irectionens i Visby uteslutande vård och
inseende, i öfverensstämelse med hvad här ofvan
rörande Central-Hospitalen är föreslaget, och emot
befrielse för Seraphimer-Qrdens-Gillet från alla
framtida utgifter till berörde Läns-Hpspital.
Hos E. K. M. få Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att, i händelse hvad Riksens
Ständer uti omförmälde måtte föreslagit vinner
Nådigt bifall, E. K. M täcktes i Nåder förordna
, om de åtgärder, som för verkställigheten
kunna erfordras.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelstr.
N:o 300.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 7 Nov. i8?3.
Preste-Sfåndet d. 10
—-
Borga re.-Ståndet d. 10 -—< —
Bonde-Ståndet d. 1a —■ —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
för ok ad t anslag till Riksdagskost•
undernes bestridande m. m,
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, på sätt, deras underdåniga
Skrifvelse af den 98 sisth Februarii närmare
innehåller, fastställt, till betäckande af de
utgifter, som för innevarande Riksdag kommo
att utgå af allmänna medel, en Summa af
37,000 R:dr B:co i månaden; men detta anslag
befunnits för ändamålet destomera otillräckligt,
sorn icke allenast påräknade besparingar uteblifva,
utan också oförutsedde utgifter tillkommit;
så hafva Riksens Ständer, i öfverensstämmelse
med förslagsvis uppgjorde och pröfvade uträkningar,
nu ytterligare funnit skäligt förordna,
alt till Riksdagskostnadernes bestridande en Summa
af 22,000 R:dr B:co, att räkna ifrån Riksdagens
början och med afdrag af det i förberörde
ändamål redan utassignerade beloppet, skall
af Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret månadtligen
til E. K. Mus och Rikets Stats-Contoir, uppå
tillgörande behörig retjuishion, utbetalas.
Underdåniga Skrifvtlserl
got
I sammanhang härmed och efter föregången
pröfning af uppgifne grunder för bestämmandet
af dé arfvoden och dag-tractamenten,
hvilka böra tillkomma nedannämnde Personal
vid de, efter regleringen af vederbörande Secreterares
samt Cancellle- och Wakt betjening*
aflöning, under innevarande Riksdag, organiserade
så väl sammansatta Stats- och Banco, som Serskildta
Utskotten, hafva Riksens Ständer anslagit:
Hos Stats- och Banco- Utskotten i
Månadtligt Arfvode för Secreteraren
- - * R-'d 166: 33 och
Hos Särskildta Utskottet:
Månadtligt arfvode för Secreteraren
- - R:d 166: 32;
Dagtractamente för en Cancellist 2: 24.
D:o D:o för en Vaktmästare 1: —
kommandes aflöningen för Secreteraren i förstnämnde
Utskott, dervid någon särskild Cancellie—
och Vakt-betjening icke varit begagnad, att, ifrån
antagnings-dagen intilldess Utskotten upplösas,
samt för Secreteraren, dancellisten och Vaktmästaren
vid det sistnämnde Utskottet, att, ifrån
början af April till slutet af nästlidne September
månad, beräknas och utgå.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit, få
de hos E. K. M. nu i underdånighet anmäla;
hvarjemte och som Riksens Ständer tillika bifallit,
att den fastställde aflöningen för Riks-Slån—
dens och Utskottens Cancellier och Vaktbetje
-
Sos
UnilerdSniga Skrif velter}
ning mE anordnas och utbetalas för till och
nied sistl. September manad, Riksens Ständer t
underd. anhålla, det vederbörande varder förständigad,
att alla förenämnde Riksdags-utgiftec
i vanlig ordning besörja.
Riksens Ständer framhärda etc.
I
Slut pä fänta Bandet;
