# ID: svediakorp-gov1836
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,790
# sentences: 1,485
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


XJndtrdåniga Skrifr el ser.
*95
ring, att vid Högstberörde Förordning något anmärka
, enär densamma endast deri skiljer sig
från Förslaget, att vid 2. i afseende på en i
Sverige varande medbrottsling» skyldighet att
inställa sig vid den Domstol i Norrige, der hufvudbrottslingen
är under tilltal, stadgandet, att
sådant borde ske, efter stämning, blifvit tillsatt:
och att 6. som i Förslaget innehöll, att en
förbrytare, hvilken, viii det hans utlefverering
äskas, redan vore under tilltal , skulle före ullefvereringen
dömtnas, men straffet ej gå i verkställighet,
utan sluteligen bestämmas för alla förbrytelserne
al det Rikes Domstol, hvarest det
grofsta brotlet vöre begånget , är vorden uti
Förordningen sålunda förändrad, att vederbörande
Landshöfding i nämnde händelse skall vara
berättigad, att uppskjuta med utlefvereringen,
intill dess E. K. M. föreskrifvit om och när den
borde ega rum.
Och som de af E. K. M. uti förrberörde
måtto vidtagne ändringar x det af Riksens Ständer
före detta gillade Förslag synas icke göra
någon hufvudsakelig rubbning i de grunder,
hvarpå samma Förslag var bygdt, men deremot
hafva vaxit nödvändige, till befordrande af enhet
i Lagstiftningen, och gemensam förmån för
Sveriges och Norriges Innevånare ; hafva Riksens
Ständer alltså velat gilla och godkänna ifrågavarande
Förordning, såsom Ständig Lag ;
Hvilket hos' E. K. M< Riksens Ständer få härmed
i underdånighet anmäla; och Riksens Ständer
framhärda etc.
Underdåniga Skrif v ther>
N:o 117.
Uppl. o. godt. hos Ridd. o. Ad. d. ag. Julii 1823;
Aterremitt. af Preste-Ståndet den 1. Aug. —
Godkänd hös Borgare-Ståndet deri 11. Aug. —•
Bonde-Ståndet den 11.
—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
närmare bestämmande, i hvad
fall Provincial-Medici-besigtningar äro nod■vändige
vid uppkommande tvifvelsmål, huruvida
död person vådeligen omkommit,
eller icke.
S. A. K.
Som hos Riksens Stander i öfvervägande kommit,
att stadgandet i 28. Gap. 6 §. MissgerningsBalken:
”Ther tvifvelaktigt är, om den döde af
sot eller handavetkan död fått, late Domaren eller
Konungens Befallningshafvande den dödes
kropp syna, innan den begrafven varder.” väl
förutsätter, att tvifvelsmålet om dödssättet skall
varda utröndt och anmäldt, men icke bestämmer,
hvilken denna föregående åtgärd rätteligen åligga
bör; alltså och på det i berörde fall villrådighet
o<?h ett ofta onödigt uppehåll med den dö.
des begrafning måtte förekommas, få hos E. K.
M. Rik sens Ständer nu härmed i underdånighet
föreslå, det, genom utfärdande allmän Författning
kunde i Nåder stadgas: Att enär , utan veterligen
föregången sjukdom, någon finnes ligga död,
närmaste Krono-Betjent skall .vaxa pligtig, att
Underdåniga Skrif velter'.
*97
genast vid erhållen kunskap härom , och i närvaro
af tvenne tillkallade trovärdige män , undersöka,
om den döde af egen eller andras handaverkan
omkommit, samt, då minsta anledning
dertill finnes, förhållandet skyndsammeligen inberätta
till Konungens Befallnings-hafvande eller
Domaren, som, efter omständigheterna, eger
förordna, huruvida besigtning af Provincial-Medicus
och undersökning vid Domstol ma finnas
nödig, eller icke, innan den döde får begrafva*.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 118.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 29. Julii 1823
Preste-Ståndet den 1. Aug. —
Borgare-Ståndet den 1. —• —
Bonde-Ståndet den <5. _ —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
förändring af straffet för Hållkarl,
sorn fordrar drickspenningar.
S. A. K.
Hdturu, så val med afseende deri , att Hållkarl
är en för Resandes biträde tillsatt person, som
å svårigheten för Resande, att, serdeles å främmande
ort, kunna i Hållkarls möjligen otillbörliga
förhållande åstadkomma sådan rättelse, att
resan icke derigenom uppehälles, Riksens Ständer
funnit de förgripelser, hvartill Hållkarl exoot
Resande kan göra sig skyldig, i allmänhet
Underdånigti Skrifvelser.
böra beläggas med strängare ansvar, än det enabanda
förseelser vid andra omständigheter ådraga,
har likväl, i anledning af vackt fråga, om
upphäfvande af det uti l4. af Kongl. Förklaringen
den 11. December 1766 stadgade
Kroppsstraff med sex par Spö, för Hållkarl, hvilken
af den Resande påyrkar, såsom en rättighet,
eller annars olämpeligen fordrar drickspenningar,
den öfvenygelse blifvit Riksens Ständer bibringad,
att berörde straff är alltför strängt, då förseelsen,
för aig sjelf betraktad, ej är af egenteligen
brottslig beskaffenhet och någon olägenhet
deraf för den Resande desto mindre synes kunna
uppstå, som serskildt ansvar uti 1734 års
Gästgifveri-Ordning och Högstberörde Kongl. Förklaring
är bestämdt för de fall, då Hållkarl, efter
behag, långsamt uppehåller eller med ovett
ofredar den Resande; Och som hvarje Dag
måste vara byggd på rättsenliga grunder, få hos
E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet föreslå,
att det för ifrågavarande förseelse utsatte
straff af Sex par Spö mätte afskaffas, och i stället
derföre stadgas böter till belopp af 6 R:dr ,
såsom, efter laglig förvandlingsgrund, svarande
emot nyssnämnde Spö-Straff, och hvilka böter ,
vid bristande tillgång hos den sakfällde, kunde
till fängelse vid vatten och bröd förvandlasRiksens
Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif? el ser. *gg
N:o lig.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Åd. d. 2g. Julli 1823.
Preste..Ståndet. d. 1. Aug. —
Borgare-Ståndet. d. 1.
.—.
Bonde-Ståndet, d. 2, _ —.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
tillägg uti FÖrfattningärne om Utmätnings-Auctioner
å fast Egendom.
S. A. K.
H os E. K. M. få Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, alt, till förekommande af misstag,
som hos Allmänheten möjligen kunna ega rum,
i afseende på hvad uti Kongl.' Förordningarne
den 17 Februarii 1748 och den 4. Mars 1752,
rörande fast Egendoms utmätning och försäljning,
är stadgadt om Utmätnirigs-Auctions å sådan
Egendom förrättande i upp- och afslag, E. IC.
M . täck tes uti detta ämne ytterligare i Nåder förordna:
Att, enär, vid Utmätnings-Auction å
Fastighet, Uppslags-Summan, i brist af flera öfverbud,
blifvit fastställd , ber Afslags-Summari
tilläggs, och sammantagna beloppet derefter afslagsvis
utropas, till dess någon bjuder inut, eller
summan nedgått till hvad först i uppslag
fastställdes; Äfvensom att. i det fall, då så väl
Gäldenär, sorn samtlige Borgenärer och alla de,
hvilkas rätt kan vara i fråga, enhälligt öfverenskomma,
att utmätt fastighet endast i uppslag
300
Underdåniga Skrifvelser.'
må försäljas, sådant då, utan hinder af hvad ^
allmänhet är stadgadt, må vara tillåtet.
.Riksens Ständer framhärda etc.
N:o iso.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Åd. d. stgi Julii 1823?
Preste-Ståndet d. 1. A^ug. —
Borgare-Ståndet, d. 1. — —
Bonde-Ståndet, d. 2^ —* ——
Riksens Si cinders unclerddniga Skrifvelse, rörande
Oeconomiska besiktningar å KyrkoHerde-Bostallen.
S. A. K.
Med afseende derå, att, ehuru redan uti 24
Cap. 19 §. Kyrko-Lagen är föreskrifvet , det
Oeconomiska besigtningar å Kyrko-Herde-bohl
skola af vederbörande Prostar förrättas, i närvaro
af Socknemän och någon Krono-Betjent,
som Landshöfdingen dertill förordnar , så att
samma bohl varda till hus, åker och äng vederbörligen
skötte, likväl icke hitintills blifvit stadgadt,
huru ofta sådana bisigtningar böra ega
rum, få Riksens Ständer, Sorn för öfrigt af åtskilliga
hos Dem i ämnet väcfeta frågor, trott sig
finna, det ofvannämnde föreskrift icke på alla
ställen lika noggrant är vorden till efterlefnad
iagttagen , härigenom underdånigst anhålla, der
15. K. M. täcktes i Nåder förordna, att Oeconomiska
besigtningar å Kyrko-Herde-bohl ma, i
Underdåniga Skrif velter'. 30!
likhet med hvad stadgadt är i afseende på tiden
för dylika besigtningar å andra boställen , hvart
tredje år vederbörligen förrättas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o lai.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad. d. 29. Juli! 1823I
Preste-Ståndet d. 1. Aug. —■
Borgare-Ståndet, d. 1. —• —
Aterremitt af Bonde-Ståndet d. [2. — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
lindring uti Krono-Bref-bdringsskyldigheten.
S. A. K.
I anledning af anförde klagomål öfver de flerd
olägenheter, hvarigenom skyldigheten att, utan
ersättning, fortskaffa Krono-Bref, blifver serdeles
betungande för innelljfvarne af dertill anslagne
Hemman, få Riksens Ständer, med åberopande
af Deras, vid 1815 samt 1817 och 1818
årens Riksdagar, i detta ämne framställde underd.
önskningar, nu hos E. K. M. i underd.
anhålla, att, till allmän efterrättelse kunde L
Nåder stadgas: att Krono-Bref-bäringen icke
må oftare, än högst 2:ne gånger i veckan, utgöras,
på dagar, som E. K. Mits Befallningshafvande
utsätter: att ingen, hvilken Krono-Brefbäring
åligger, rnå kunna förpliktas att, på andra
dagar än de således bestämda, fortskaffa Kronobref,
så vid icke ärendets vigt det oundgängligen
Underdåniga Skrlfvelserl
kräfverj såsom vid durchmarcher J krono; eller
kungsskjufser , skallgångar, skogseldar m. m., i
hvilka fall, till förekommande af missbruk, brefvets
innehåll borde i korthet och uti allmänna
ordalag på detsamma antecknas: att de personer,
som ega rätt att K rono-Bref-bäring begagna, varda
ålagde att hålla noggranna och ordentliga
förteckningar på brefvens antal och innehåll,
samt öfver tiden, då de blifvit aflemnade,
hvilka förteckningar borde qvartaliter ingifva»
till E. K. M:ts Befallnings-hafvande, för att i
Eands-Cantzliet undergå behörig granskning;
samt sluteligen, att sådane, om Auctiongr och
Bouppteckningar, utgående kungörelser, sorn
Krono-Lan.smännen äro skyldige att påteckna,
jemväl må, uppå de bestämde Bref-bärings-dagarne,
till Brefbärarne aflemnas. Och lärer E.
K. M. täckas i Nåder förständiga Dess Befallningshafvande
att, hvar uti sitt Län , i öfverensstämmelse
med nu föreslagne grunder, uppgöra
regleringar om Krono-Bref-bäringen, samt
att för öfrigt iakttaga, dels att detta åliggande
från ett till annat Hemman varder öfverflyttade,
ej allenast, då Tjenstemäns flyttning eller nya
Embetsmäns och Embets-Verks stationerande i en
ort dertill gifva anledning , utan ock, då ett
Hemman någon längre tid besörjt bref bäring,
samt antingen ny skjuts-reglering inträffar, eller
ock Bref-bärings-besväret finnes hafva varit
serdeles betungande, samt en sådan flyttning af
samma besvär , utan omgång eller uppehåll i
Bref-bäringen, låter sig verkställa; dels ock, att
tour för Brefvens förskaffande emellan den ordinarie
Krono-Betjeningen , nemligen Krono»
Underdåniga Skrifvelser.
303
Fogdar, Krono-Länsmän och Krono-Fjerdingsxnän,
bör upprättas, men andre Tjenstemän icke
tillätas begagna Bref-bäringen annorlunda , än
att de, antingen till nämnde Kronobetjening
eller ä Bref-bärings-Hernmanen , aflemna sina
bref, till förskaffande med den ordinarie brefposten.
I sammanhang härmed, och på det KronoBref-bärings-besväret
än ytterligare måtte lindras,
hemställa Riksens Ständer i underd., , om
icke Krono-Länsmännen, af hvilka manga äro
boende utmed allmänna postvägarne, kunde erhålla
Fribrefsrältighet, för deras Bref till E. K.
M:ts Befallnings-hafvande och till vederbörande
Krono-Fogdar.
Riksens Ständer framhärda etc.
goi
Underdåniga Skrifvelserl
N:o 12 2.'
Uppl. o. godk. hos. Ridd. o. Ad. d. 29. Julli 1823*
Preste-Ståndet den 1. Aug.—
Borgare-Ståndet den 1. — —
Bonde-Ståndet den 2. — —1
Riksens Ständers underdåniga Skrif velse ,, i
anledning af vackt fråga om tillåtelse för
de uti så kallade Finnskogar ne, pd gränsen
emellan Sverige och Norrige, bosatte
Finnar, att få upprätta serskilde Kyrkor
och Församlingar.
s. a. k:
Riksens Sländer* uppmärksamhet har genom
väckt motion blifvit fästad å en Skrift, författad
i de Finska nybyggares namn, som bo uti
de så kallade Finnskogame, på gränsen emellan
Sverige och Norrige, ifrån Hällsjön i Norr
till Sjön Varaiden i Söder, samt i Öster och i
Vester emellan Klar-Elfven och Glommen, hvilken
Skrift innefattar ett tillkännagifvande, hurusom
desse nybyggare ämnade hos E. K. M. i
underdånighet söka tillåtelse, att få skilja sig
från de i3:dels Svenska oell dels Norrska, Församlingar,
på hvilka de, till ett antal af 8000
personer, hittills varit fördelade , samt deremot
upprätta serskilda Kyrkor och Församlingar, der
de på Finska språket skulle undervisas i Religionen,
samt förrätta sin Gudstjenst; Och hafva
-
XJnderdäniga Skrifvelser.
Va Ibland de förmenta skälen för bifall till en
sadan ansökning i synnerhet 5!ne ansens böra i
öfvervägande komma, att nemligen: de Finska
nybyggarne, i 3nseen<le till den Iocala beskaffenheten
af den Skogs- och Bergstrakt, sorn af derrt
bebos, ofta mäste sakna en sorgfällig Christelig
själavård, samt att hos mängden af denna Finska
Colonie ännu råder okunnighet i Svenska
och Norrska Språken,
Då denna fråga rörer en af Samhäl!s-inrättningens
dyrbaraste förmåner , till hvilken
alla böra anses lika berättigade, antingen de
härkomma ifrån folkstammar, hvilka ursprungligen
tillhört Samhället, eller sådapa, som sednare
blifvit med detsamma iuförlifvade, utan att de
genotn olikhet i Språk eller iocala hinder böra
derifrån i mer eller mindre man utestängas; alltså
och ehuru ofvan uppgifna omständigheter icke
äro så behörigen styrkta, att något bestämdt bifall
derpå skulle kunna grundas; få Riksens
Ständer likväl med anmälan af förhållandet hos
E. K. M. i underdånighet begära, att E. K. M.
täcktes, så fort ske kan, anbefalla en noggrann
undersökning deröfver, att på stället förrättas'af
cjäfvige , samt uti både Finska och SvenskaSpråken
kunnige personer, hvarefter, och om de
anförde uppgifterne skulle till större eller mindre
del finnas med verkligheten öfverensstämmande,
nödiga åtgärder, tili beredande af en
fullständig Ileligions-undervisning och oafbruten
själavård för pmförrnälde Finska Colonister, tor.
de i Nåder vidtagas, vare sig genom dem meddelad
tillåtelse att utgöra egna Församlingar,
pikang till Atht-St, Prat, lo:de Sami, xgrå, 20
$o6 tlnderdånlgä Skrif velter'.
genom anställande af Prester, kunnige i Finska
Språket, genom Capellers uppbyggande, eller
genom hv.ilken annan utväg E. K. M., efter
omständigheternes föranledande, kan i Nåder
lämpligast finna.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 123: 1
Uppl. o. godk-hos. Ridd. o. Ad. d. 29. Julii 1823!
Preste-Ståndet. d. a. Aug. —
Borgare-Ståndet, d. 1, —• —:
Bonde-Ståndet, d. 2. — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
ändring i Kongl. Kungörelsen den 41 Maji
1778., angående Wadstena Krigsmanshus-afgifternes
erläggande.
S. A: k.
Ho. Rikséns Ständer har fråga uppstått om
olämpligheten af det stadgande, Kongl, Maj:ts
förnyade Nådiga Kungörelse den 4 hlaji 1778,
angående Wadstena Krigsmanshus-afgifternes erläggande
vid Rusthålls af- och tillträdande, uti
7. §, innehåller, att nemligen tillträdare af Rusthåll,
hvilken försummar inom 3 månader, till
30 dagar hvardera , räknadt från Rusthållets
lagliga tillträdande eller i orten vanlig fardag ,
erlägga till vederbörande Regements- eller Mönsterskrifvare
de uti samma Kungörelse bestämda
Underdåniga Skrifvelse.
307
af- och tillträdes-afgifter, bör för en sådan försummelse
böta Fem R:dr Specie, Krigsmanshus
sets ensak.
Vid öfvervägande af denna fråga, hafva Riksens
Ständer ansett några serskildta eller andra
band, än i allmänhet äro föreskrifna för fullgörandet
af Rusthållarens ifrågavarande förbindelser,
destornindre för Krigsmanshusets säkerhet
erfordras, som ej allenast E. K. M:ts Befallningshafvande
blifvit, uti Kongl. Reglementet den
23 Maij 1805 serskildt förständigade, att lemna
Krigsrnanshuset all den skyndsamma handräckning,
hvilken för dess medels indrifvande är af
nöden, men det också, enligt Högstberörde Kongl.
Kungörels3, vid vite åligger Regements- och
Mönsterskrifvarne att tillse, det icke någon
handel med Rusthåll i orterne anställes, utan
att Krlgsmanshus-afgifterne derför varda betaide;
X följd hvaraf, och då ali nödig uppmärksamhet
å Krigsmanshusets bästa synes vara iakttagen
derigenom, att Rusthållets tillträdare är förpligtad,
att Inom 3:ne månader erlägga de bestämde
aF- och tillträdes-afgifterne, vid påföljd
af genast, efter nämnde tids förlopp, skeende utmätning
, Riksens Ständer få hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, att det, uti ofvanberörde
måtto, kungjorde stadgande om böter för underlåtenheten,
att, inom utsatt tid, betala rneranämn
de afgifter, matie i Nåder upphäfvas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Vndtrdånlga Skrifvtltirl
N:o 124:
Uppl. o. godkänd hos Huld. o. Ad. d. 29 Julli 1823,
Preste-Ståndet d. 1 -A.ug.—
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 2 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i
anledning af föreslagne medel till befordrande
af Gymnastiske Öfningar,
S. A. K.
X anledning af vacht fråga om angelägenheten
af Gymnastikens befrämjande vid de offentliga
JLäro ver ken, hafva LtikSens Ständer inhemfaf,
att, ehuru vid några af Statens allmänna Läroverk
Gymnastik er i verksamhet , likväl flera
bland dem sakna bådj Lärare och inrätt
ningar,
för utöfningérs af denna konst; hvadan
och med afseende å den väsendtliga
nytta, som af Gymnastiken för Samhället beredes,
serdeles genom en systematisk utveckling af
det uppvexande slägtets kroppsförmögenheter ,
Riksens Ständer alltså i underdånighet anhålla,
att vederbörande matte i Nåder anbefallas, alt
uppgifva om och hvilka medel, till anställande af
Gymnastiske öfningar, kunna vid Läroverken fö
refinnas, samt att öfver användandet deraf inkomma
med underdåniga förslag, hvilka, derest
de för ändamålet tjenlige finnas, E. K. M.
lärer täckas till verkställighet befordra.
Riksens Ständer framhärda etc.
TExpeditiont-Vcskottets Memorial, 309
N;o 1S5*
Expedit ions-Ulskot tels Memorial med hemstäl~
lan om aflöning för 2\ne Extr a-Ordinarie
Cantzlister m. m.
"Uppå Expeditions-Utskottefs vördsamma hemställan
(inder den 5 sistförflutne Februarji, täck*
tes Riksens Höglofl. Sländer bifalla, att, utom
den vid Utskottet, enligt 24 §. af Riksdags--
Ordningen antagne Betjening, en Cantzlist finge
tillsättas; och sorn, i början af Riksdagen, göromålen
inom Utskottet icke varit trägnare, än att
den salunda faststälda Cantzlipersonalen medhunnit
att dem förrätta, så har hos RiksensHöglofl.
Ständer Utskottet härförinnan icke väckt någon
fråga om ytterligare förstärkande af dess Betjening;
Men sedan arbetet nu mera, i progressivt
förhållande, dägeligen förökats, hvarföre också
Utskottet sett sig nödsakadt, att antaga anie Extra.
Ordinarie Cantzlister, sorn redan länge i Utskottet
uppvaktat, och genom prof af flit, med skicklighet
förenad , rättvi«at Utskottets förtroende,
så får hos Riksens Högloft. Ständer Urskottet
härigenom vördsamt föreslå, att ett tractamente,
af 1 R:dr 24 sk Banko om dagen, må hvardera
af dessa ?:ne Extra-Ordinarie Cantzlister varda
besiådt, att räknas och utgå ifrån den 1 innevarande
Julii; Och Utskottet vågar hoppas, att dess
Förslag läier desto heldre af Riksens HögloH.
Ständer bifallas, som det är af högsta behofvet
påkalladt, och den föresUgna aflöningen så lågt
310 Expeditioni-Uts&ottets Memorial.
tilltagen, att den obetydligt öfverstiger ett vaktmäst
are-1 r acta men te.
För öfrigt och i öfverensstämmelse med
det i Herr Landt-Marskalkens och Herrar Talmäns
saint Utskottens Herrar Oidförandes under
den 2. Mars detta år till Riksens HögloflStänder
afiåtne Förslag till aflöning vid denna
Riksdag för Riks-Ständens och deras Utskotts
Secreterare, Cantzlier och vaktbetjening, gjorda
serskildta förbehåll, utbeder sig Uiskottet, att,
derest göromålen blifva mot slutet af Riksdagen
så öfverhopande, att Utskottets Cantzli-Betjening
kommer af biträde vid renskrifningen i behof,
det må vara Utskottet tillåtet , att de utgifter ,
hvartill ett sådant biträde föranleder, framdeles
få till ersättning anmäla.
Stockholm den 17 Julii iS2 3«
Prctocolls-Utdrug fran Högloft. RiddersLapet
och Adeln, den 5 Augusti 1823.
S. D Föredrogs å nyo och bifölls Expeditions-Utskottets
den 17 sistlidne Julii afiåtne,
samt den 29 derpåföljde, e. m. på bordet lagde
Memorial, innefattande hemställan oin aflöning
för tvenne Extra-Oidinarie Cantzlister m. tn.
Prolocolls-Utdrag frän Tlögvördiga Preste—
ätandet, den 29 Julii 1823.
S. D. Föredrogs Expeditions-Utskottets under
den 17 innevarande månad afgifne Memorial,
med hemställan om aflöning för s;ne Extra-;
Protocoll&-Utdrag* 31*
Ordinarie Cantzlister m. m. och. fann PresteStåndet
skäligt, att, efter Utskottets Förslag, bifalla,
att ett traktamente af i R:dr 24 sk. Banco
om dagen må hvardera af Utskottets 2:ne
Extra-Ordinarie Cantzlister varda bestådt, att
räknas och utgå från den i:sta innevarande
Julli.
Beträffande åter Utskottets begäran, att, derest
göromålen blifva mot slutet af Riksdagen
så öfverhopande, att Utskottets Cantzli-Betjening
kommer af biträde vid renskrifningen i behof,
det må vara Utskottet tillåtet, att de utgifter,
hvartill ett sådant biträde föranleder, framdeles
få till ersättning anmäla; ansåg Preste-Ståndet,
att i händelse vid ifrågavarande Utskotts Cantzli
mot Riksdagens slut skulle behöfvas än vidare
förstärkning, densamma då måtte tagas ifrån
Cantzlierne vid de Riksens Ständers Utskott,
som antingen slutat sina befattningar eller ock,
hvilkas göromål blifvit så minskade, att någon
del af det Skrifvarebiträde , som vid dem varit
anstäldt, kan förminskas.
Protocolls-Utdrcig från Vällojl. Borgare-Stan
det,
den 29 Julii 1823.
S. D. Till Expeditions-Utskottets, uti nu
föredraget Memorial af den 17 i denria Månad,
gjorda hemställan om thoning för tvenne Extra-Ordinarie
Cantzlister, lernnade Borgare-Ståndet
sitt bifall; Men då Expeditions - Utskottet
kommer i tillfälle, att af Cantzli-Betjeningen uti
de öfrige Utskottgn , i den man deras göromål
Protoeolls-Utdrag'.
minskas, påräkna ökadt biträde, fann Ståndet Ut»
skottets i sednare delen af Memorialet gjorda
förbehåll ej kunna godkännas.]
Protocolis-Utdrag fran Hedervärda Bonde
St
ande t, den 29. Julli 1823.
S. D. Vid föredragning fann Bonde-Ståndet
skäligt bifalla Expeditions-Utskottets i Memorial
af den 17 dennes gjorda hemställning
om antagande af ytterligare tvenne Extra-Ordinarie
Cantzlister med 1. K:dr 24 sk. Banco
Tracfamente örn dagen för hvardera, räknadt
från den i af innevarande Julii, och att i händelse
göromålen mot Riksdagens slut skulle blifva
så öfverhopatide, att Utskottets Cantzli-Betjening
kornme i behof af biträde vid renskrifningen
, det då må vara Utskottet tillåtet, att de
utgifter, hvartill ett sådant biträde föranleder»
framdeles få till ersättning anmäla.
Underdånigt! Skrifvtlstr?
3*3
N:o 126.
Uppl. o. godkänd lios Ridd. o. Ad. d. '6 Aug. 1 823.
Preste-Si åndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — -—■
Bonde-Ståndet d. t4 -—1 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. l\]aj:ts Rådiga Proposition,
rörande förändring af den Andrarunis
Alun-Verk tillagde rättighet till
uppköp af Skogs-ejfecter, m, rn.
S. A. K.
I anledning af väclct fråga, att egaren till Aliinhrnitet
Andrarum, emot afstående fran den
af honom, jemlikt åtskilliga Kongl. Resolutioner,
hitintills begagnade uteslutande rättighet
att uppköpa alla skogs—effecter, som innehafvarne
af de inom 2 mil från samma Bruk belägne
Krono- och Krono-Skatte-Hemman ville afyttra,
måtte för framtiden till Brukets understöd erhålla
fri dispositionsrätt af de Kronan tillhörige
delar utaf 5:ne inom Brukslinien liggande Kronoparken
vid namn M aglehems-Ohra, Sönnarslöfs-Ohra
och de Dödas Lött, hvilka Bruksegaren
linder den förflutna tiden fått, utan serskild afgift
till Staten, begagna, har E. K. Rl., som funnit
Sig, emot 77 §. i Reger!ngsformen, icke kunna,
utan Riksens Ständers bifall, om någon upplåtelse
af berörde Kronoparker förordna, genom
itfådig Proposition af den iStde sistlidne Janu»
3U
Unilerdaniga Skrifvelger.
arii, till Riksens Ständers Stafs-Utskott öfverlemna!,
att till deras profning föreslå; huruvida,
och med hvad vilkor, Riksens Ständer skulle
finna skäligt bevilja en sadan upplåtelse af Krofioparkerne
emot det att Alunbrukets omförrnälde
uteslutande rättighet till uppköp af Skogseffecter
komme att upphöra; hvarförutan E. K.
M. på grund af derjemte, till närmare upplysning,
meddelade Handlingar uti Målet, i Nåder
gifvit tillkänna: att, sedan Fullmägtige vid 1809
års Riksdag, för Allmogen i Jerrestads- Ingelstads
- Gjerds - Albo , - och Villands Härad
af Christianstads Län, på anförde skäl, hos £.
K. M. i underdånighet anhållit, att med upphörande
af Alun-Brukets merberörde uteslutande
rättighet, vederbörande Skogsegare måtte tilllåtas,
att till hvem som heldst, inom eller utom
det nu varande Eruks-districtet, aflåta sina urribärliga
Skogs-efTecter af lofgifne slag, och de af
Allmogen, hvilka behöfde sådane effecter sig
förskaffa, såmedelst befrias från de olägenheter,
sorn skyIdigheten, att bevisa sin åtkomst utom
Bruks-districtet, för dem ditintills medfört; så
hade, efter inhemtad kännedom derom, att enligt
flere till förmån för Andrarums Alun-Bruks
drift, tid efter annan, till en del jemväl i följd
af Riksens Ständers Beslut, utfärdade Kongl.
Resolutioner, och egenteiigen de af den 5 Maji
löyf), den 14 Maji 1707, den 21 Februarii
1724 och den 27 Junii 1732, Skogarne, inom
2;ne mil på alla sidor om Bruket fran dess medelpunkt,
blifvit, med fölbud mot allt Pottaskebrännande
saint onöd gt och skadligt Skogshygge,
ställde under Bergsbetjeningens tillsyn och an
-
Underdåniga Skrifvelser. 315
sedde icke böra (ill andra behof, än Alunbrukets
nytta, användas, så att ingen finge understå
sig köpa eller sälja någon Brännved eller annat
Trädvirke inom en sådan omkrets, utan all
den ved, som Allmogen derstädes efter erhållen
vederbörlig utsyning, hvad den så kallade Högskogen
anginge, kunde utöfver eget behof hafva
att föryttra, borde, likväl utan någon Allmogens
ovilkorliga förbindelse till en sådan försäljning,
endast och allenast till Bruket föras emot skälig
betalning, äfvensom att Brukets sålunda erhållna
förmåner jern val föranledt till flera af Bruksbetjeningen
utöfvade missbruk vid utsyningar åt
Allmogen å dess Skogar, och till rättegångar rörande
åtkomst af Skogs-effecter och deras transporterande
inom Bruks-distrietet, E. K. M. dels
i Nåder anbefallt en ordentlig undersökning på
stället, till utrönande af så väl Brukets till verkningsbelopp
nu oeh i förra tider, som ork huru
mycken Skog för närvarande vore till Brukets
drift oundgängeligen nödig och hvarest den
kur.de
betydliga besparing, Alunskiffer kunde vid bränningen
nyttjas, och derjemte åt undersökningsmännen
fippdragit, att i afseende på Allmogens
yrkade friare begagnande af sine inom Bruks—
districtet belägne Skogar, söka befordra någon
vänlig och billig öfverenskommelse derom med
Bruksegaren, dels ock emedlertid förordnat,, alf
årliga markegångspriset borde anses såsom skälig
betalning fur deri ved, Allmogen förde ii II Bruket,
och att, i händelse Bruksegaren icke ville
för delta pris veden emottaga, Allmogen egde
öppet, att den samina efter godtfinnande föryttra;
316
Underdåniga Sirifvelsérl
äfvensom E. K. M., för att i öfrigt uti möjliga
ste
måtto förekomma det af Allmogen öfverklagade
missbruk af Alunbrukets ifrågavarande rättighet,
i Nåder meddelat åtskilliga stadgandea
och föreskrifter, sorn å ömse sidor iakttagas borde:
att genom den i följd häraf å serskilde tider,
i alla vederborandes närvaro, verkställde undersökning,
hufvudsakligen vore upplyst, att vid
Andrarums Bruk, sorn från början eller ar 1637
varit privilegieradt för Alun-tiilverkning med
endast s:ne pannor, men hvarest tillverkningen
från och med år 1773 uppdrifvits derhän, att
20 enkla eller 10 så kallade dubbla pannor varit
i gång intill år 1783, då endast 7 pannor
begagnades, ej allenast sedan år 1 793 antalet af
pannor blifvit åt erst ä 1 d t till primitiva beloppet,
utan ock i sednare tider genom en förbättrad
till verknings - method mera Alun erhållits af
hvarje parina än förrut, och ved-åtgången deremot,
genom bruket af torf, blifvit minskad: att
vidare någon besparing af Skog och torf icke
stöde att vinna genom bruk af Alun-skiffer, såsom
icke varande af den goda beskaffenhet att
den kunde vid Alun-kokningen begagnas; att,
for tillverkningens fortsättande med de 2 dubbla
pannor, som nu endast vid Braket nyttjades
och hvarutöfver Bruket ansetts icke kunna för
den allmänna Siogsbristen i Orten, utan både
Bruksegarens och Ortens verkliga skada, drifvas,
hvarje år 850 dubbel - famnar ved voro erfor—
deri ge, deraf delar likväl kunde ersättas af
torf; och då härtill beräknades hvad Bruksegaren
sjelf, med sine underlydande arbetare och
Hömmans-åboer dessutom oumgängeligen behof-;
TJnderdaniga Skrifvelserl
317
de eller, efter uppgift, 1638$ dubbel-famnar,'
»kulle således hela ved-åtgancen för Bruket och
dertill hörande personal tillhopa utgöra 2488 J
sådane fatnnar årligen: att, enär deremot hvarken
Bruksegarens egne Skogar och torfmåssar
eller ofvannämnde inom Brukslinien belägne
Kronoparker lemnat sammanlågdt större vedtillgång
är) 3 2 5 T8j famnar, en brist i förenämnde
års behof af inalles 2163 famnar uppkommet
att Allmogen, sorn icke vore ovilkorligen
förbunden till vedförsäljning från sina Skogar
åt Bruket, ej eller på flere år till det samma
afyttrat någon ved, hvadan Bruket mast
drifva» med egne Skogs tillgångar, och att någon
vänlig förening emellan Bruks-och Skogsegarne
uti förevarande fråga icke kunnat åstadkommas,
men de sednare yttrat den önskan, att
merberörde Kronoparker kunde blifva helt och
hållet lill Bruksegaren upplåtne, emot det att
han eftergåfve sin köperätt till Krono- och Kronoskatte
- Hemmanens Skogs effecter ; samt att,
hvad ändteligen ifrågavarande Kronoparker serskildt
angick, äfven hufvudsakligen blifvit utröndt,
att Maglehems-Ohra, belägen 1 £ mil nära
Alun-Bruket och utgörande en Kronan tillhörig
rymd af 1673 Tunneland 11/3 kappeland,
varit till Skogsfång för Bruket Legagnad, och
att deraf, for närvarande, under Bruket disponeras
omkring 1000 Tunneland, som, efte.r en i
äldre tider skedd förbrukning af Skogen, blifvit
å nyo genom Bruksegarens försorg under de
sednast fprflutne 80 åren, försedd med flere betydlige
planteringar, men att å den Öfriga, nästan
alldeles obeväxta och öppna samt af »andig jord
-
3if) Underdåniga Skrifvelseri
man bestående, delen af Kronoparken, tid efter
annan flere omkringboende Hemmansegare och
andre enskilde personer, på grund af E. K. M:t$
Befallningshafvandes och Krono - Beijeningens
städjobref, fått nyttja större och mindre trakter
och inhägnader, om hvilkas återställande och utläggande
till Kronoparken, äfvensom om skatteköp
å några af dem, samt i öfrigt om rätta
gränsorne för Kronoparkens område, flera frågor
och rättegångar uppstått , hvilka till en
del ännu vöre oafgjorde: att deremot SönnarslöfsOhra,
Ziestående af 513 Tunneland med en bättre
jordmån och belägen 1 ~ mil från Bruket,
icke varit af det samma i mannaminne tillitad,
sedan Skogen derå för längre tid tillbaka för
skoglöse Hemmansegares behof till Saltpeterkokning,
nästan helt och hållet skall blifvit uthuggen
och derefter icke kunnat vinna någon serdeles
återväxt, emedan åtskilliga Hemman i orten
derå begagnade betesrätt, hvilken, vid desse
Hemmans Rusthålls - Indelning , blifvit såsom
Augment beräknad: att slutligen den tredje Kronoparken,
de .Dödas Lott kallad, belägen 1 mil
från Bruket och innehållande 44o Tunneland,
deraf 09 Tunneland 23 Kappeland Torfmåssar,
11 Tunneland 13 Kappeland Ungskog, och det
öfriga betesmark, samt några af enskilde personer,
utan visadt lagligt tillstånd, nyttjade inhägnader,
icke eller varit af Bruket annorlunda disponerad
, än att torf derifrån lill nästgränsande
Hemmansegare föryttrats, emot betalning,
hvarmed instängningen kring Parken skulle underhållas
och plantering derå verkställas; samt
att i öfrigt dispositionsrätten öfver dessa irenne
Underdåniga Skrifvelser'.
Kronoparker icke befunnits vara Alunbrukets
egare genom någon serskild Handling bestämdt
upplåten, utan bade Parkerne i följd af deras
läge, inom Alun-Brukets fastställde Skogs-district,
ansetts vara för Brukets skogsbehof ansi
ag n e, samt ställde under Bergs-Collegii och
Bergsbetjeningens inseende, äfvensom någon serskild
afgift till Staten, för deras begagnande, icke
egt rum; Och hade E. K. M:ts och Rikets
Kammar- och Bergs-Collegier uti deras underdåniga
Utlåtande i ämnet på uppgifne grunder
tillstyrkt, dels att Alun-Brukets ifrågavarande u.
teslutande rätttighet till uppköp af Skogs-efiecter
måtte upphöra, dels att ofta- berörde 3:ne
Kronoparker kunde varda till Alunbrukets understöd
upplåtne, till sä stor del, sorn af Kronan
kunde disponeras, dock utan inskränkning
af den rätt till muhlbete, hvilken kunde angränsande
Hemmansegare lagligen tillkomma;
hvarjemte Kammar-Collegium serskildt i underdånighet
föreslagit, att Bruksegaren för den mark,
som till honom blefve upplåten, borde erlägga
ränta efter skeende skattläggning.
Vid öfvervägande af detta ärende hafva väl
Riksens Ständer å ena sidan .insett, att de inom
den så kallade Ilrukslinien belägne Krono- och
Krono-Skatte-Hemman äro underkastade ett obilligt
tvång och kännbart lidande, så länge de
författningar till kraft och verkan äro gällande,
sorn förmena Hemmansegarne, att till andre än
disponenten af Andrarums Al.u.nverk afyttra sina
Skogs-effecter; Men å den andra har också
Riksens Ständer förekommit, att, i händelse desse
författningar upphäfdes, Bruksegaren komrne
330
T/riderdåniga Skrif v ther!
att salena en honom lagligen försäkrad rättighet,'
att fran nära angränsande Skogar, kunna, genom
köp, påräkna tillgång på bränsle för Brukets bedrifvande,
och billigheten synes alltså fordra ej
mindre, att vederbörande så vidt ske kan befrias
från olägenheter, som • de i ofvanberörde
måtto få vidkännas, än att Bruksegaren äfven
hålles skadeslös för den förlust, honom genom
upphörandet af denna köperätt nöjligen kan
drabba. Det har icke undfallit Riksens Ständers
uppmärksamhet, att numera och då, i följd af
B. K. Mös Nådiga förordnande, årliga markegångspriset
bör anses såsom skalig betalning för
den ved, som Allmogen till Bruket aflemnar,
samt Hemmansinnehafvarne inom Brukslinien icke
ovilkorligen äro forbundne att något bränsle till
Bruket försälja, Bruksegaren icke kan hafva någon
betydlig fördel af ifrågavarande köperätt;
men att fortfarandet af denna rättighet likväl icke
torde för honom sakna allt värde, helst, efter hvad
upplyst är, de hittills af Bruket begagnade 3:ne
Kronoparkerne jemte Biuksegames egne Skogar
icke lemna större ved-tillgång, än att, enligt
den å stället hållna undersökning, 2163*1 famnar
ytterligare erfordras för att fylla Brukets
samt Bruksegaren^ thed underlydande arbetares
oell Hemmans-ahoers årliga behof. Enär åter
hvarken Sönnarslöfs-Ohra i mannaminne blifvit
af Bruksegaren tillitad, eller Innehafvarne af
Hemmanen inom Brukslinien på mångå år till
Bruket försålt någon ved, men Aluut il I verk ni ngen,
det oagiadt, fortgått med minst det antal
pannor, hvarföre Bruket från början varit pri—
vi
-
Underdåniga Skrif v ther. 3*1
vilegieradt, anse jemväl Riksens Ständer det salunda
vara fullkomligen ådagalagdt, att Bruksegaren,
derest han använder ved-tillgången af
egna skogar och torfmåasar, jemte Kronoparkerne
Maglehems-Ohra och de Dödas Lott, samt om
anskaffningen af det dessutom nödiga bränsle
träffar frivillig öfverenskommelse med närboende
Hemmansegare, icke skall sakna utväg, att Bruket
behörigen bedrifva.
På grund häraf och på sätt Kammar - och.
Bergs-Collegierne tillstyrkt, hafva Riksens Ständer
alltså bifallit, ej allenast att ders Innehafvarne
af de inom 2 mil.från Andrarums Bruk belägne
Krono- och Krono-Skatte-Hemman hittills å—
liggande skyldighet, att hålla Bruksegaren tillhanda
hvad de af sine Skogar, utöfver eget behof,
hafva att afyttra, må från nästa års början
upphöra, utan ock att de andelar af Kronoparkerne
Maglehems-Ohra och de Dödas Lott, hvilka,
efter Rågångs-tvisterries slut, och sedan dr,
om dispositionsrätten af derå verkställde odlingar
och intagor, anhängige frågor blifvit afgjorde,
kunna af E. K. M. och Kronan disponeras, må
åt Bruksegaren, såsom ersättning för saknaden af
nämnde köperätt, samt till nödigt understöd för
Bruksrörelsen, upplåtas, dock med villkor, att
Bruksegaren för detta, i anseende till ofvananförde
orsaker, nu först ordentligen rnedgifne begagnande
af Maglehems-Ohra och de Dödas .Lott,
skall erlägga en skälig recognitions-afgift, derest
han icke heldre skulle åstunda, att, genom
Skatteköp, uppå de för orten i allmänhet * gällande
grunder, egande-rätten dertill sig för—
£lk*r}£ till IZtki-Jjt. JV«/» 1^23. ^ i
33*
Underdåniga Skrifvelse.
värfva, samt med förbindelse i bägge fallen, atl
alltid underhålla Alunverket i dess närvarande
skick, så att Stats-Verket må kunna i Tionde
deraf påräkna minst 3o Tunnor årligen; och få
hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att de åtgärder, som böra föregå omförraälde
öfverlåtelse, kunde i möjligaste måtto fortskyndas.
Beträffande åter Sönnarslöfs-Ohra, anse Riksens
Ständer densamma böra till E. K. M:ts och
Kronans disposition återfalla, i den mån sådant
med kringliggande Hemmans - åboers rätt till
Muhl bete derå står att förena, i hvilket afseende
Riksens Ständer få i underdånighet förklara,
att med denna Kronolägenhet bör förhållas,
i likhet med hvad om användandet af öfriga
dylika lägenheter kommer att beslutas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underilaniga Skrifvelser. 323
N:o 127.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6 Aug. 1823.
Preste-Slåndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 14 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i an.
ledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propo.
sition, rörande Stats-Verkels tillstånd och
behof, i hvad den afser Riks-Statens (j:de
Hufvud-Titel.
S. A. K.
Så väl af E, K. M:ts Nådiga Proposition , rörande
Stats-Verkets tillstånd och behof, som af
E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoirs vid samma
Proposition fogade BerätteJse hafva Riksens
Ständer inhemtat: att den, under g:de HufvudTiteln,
till E. K. M:ts Nådiga disposition , för
Åkerbrukets, Handelns och Näringarnes befrämjande
anslagna summa, 100,000 R:dr, hvilken,
vid sistlidne Riksdag, förminskades med 29,600
R:dr, genom öfverflyttning af följande förrut på
g:de Hufvud-Titeln uppförde Summor, nemligen:
till Manufacturernes befrämjande, 12,000 R:dr;
till Enskiftes-Verkets befordrande i Skåne och
i Skaraborgs-Län, 16,000 R:dr; till Skogs-afviitrings-kostnaden
i Vesterbottens-Län, 600. R:dr,
samt till Ref- och Skattlaggnings-kostnaden i
sistnämnde och uti Vester-I^orrlands-Rän , looo
R.dr, blifvit till största delen för öfrigt graverad
3*4
Underdåniga Skrifvelseri
med de derå , uti öfverensstämmelse med Riksens
Ständers i underdånighet anmäldte beslut,
af E. IC. M. i Nåder anvisade årliga bidrag till
godtgörande af utgifterne för Söder-Telje Canaloch
Hjelmare- Sluss-Verks-byggnader samt, till
jord-ersättningar i och för Götha-Canal-anläggning:
alt, i afseende på ändamålet och beskaffenheten
af utgifterne utaf g:de Hufvud-Titelns
anslag, E. K. M. t Nåder förordnat , att
hvad af tillgångarne kan vara för ett år odisponeradt,
bör till det påföljande året öfverföras ,
för att emot behörig redovisning kunna användas
till förefallande behof inom Hufvud-Titelns
bestämmelse, samt att, enligt Stats-Contoilets
uppgift, de till Skogs-afvittrings-Ref- och
Skattläggnings-kostnaderne i Vester-Norrlands- och
Vesterbottens-Län, uppförde 1,600 R:dr, årligen,
de sednare åren icke varit tillräcklige , men att
till sådane kostnader åtgått omkring 3000 R:dr
om året; i följd hvaraf Stats-Contoiret hemställt,
det en sådan arbetsplan för de Skiftes-förrättningar
i Riket, hvilka af Stats-medlen bekostas ,
kunde varda upprättad, sorn svarade emot den
dertill beräknade tillgången af allmänna medel,
samt stöde i förhållande till den för arbetets behöriga
utförande antagne personal.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; Och alldenstund de i och för Skogsafvittrings-
Ref- och Skattläggnings-förrättningarne
uti Vester-Norrlands- och Vesterbottens-Län
erforderliga kostnader, såsom tillhörande föremålen
för g:de Hufvud-Titelns anslags-Summa.-blifvit i sådan
egenskap dit hänförde,ochdetalltså beror afE. K.
Mus Nådiga bepröfvande, till hvad belopp desamma,
Underdåniga Skrifve!serl
årligen böra utgå, hafva Riksens Ständer fördenskuld
ansett någre Speciela Titlar eller anslag
icke behöfva bibehållas, eller lägga hinder för
dispositionen af Hufv ud-Titelns tillgångar i den
ordning, som derföre finnes antagen , men att
på E. K. M. ankommer, att, i afseende på berörde
kostnaders bestridande, i Nåder låta vidtaga
den åtgärd, som pröfvas nödig och lämpelig;
hvarförutan, i anledning af hvad E, K. M. i
Nåder yttrat, Riksens Ständer , med afseende
derå, att de till denna Titel hörande utgifter äro
obestämde och underkastade förändring, efter
behofven det ena året emot det andra, jemväl
bifallit, att hvad af Titelns hela tillgång för ett
år kan finnas odisponeradt, må till det påföljande
året öfverföras, för att, mot redovisning, användas
till förefallande utgifter, sorn med Titelns
bestämmelse äro förenligej Och förmoda Riksens
Ständer i öfrigt, att anslags-summan hädanefter ,
då de större bidragen för Canal-anläggningarne
komma att upphöra, skall lemna mera tillräcklig
tillgång för de samfäldte ändamålen: Jordbrukets,
Handelns och Näringarnes understödjande och.
befordran; Hvilket, till svar å E. K. M:ts Nådiga
Proposition i detta ämne, Riksens Ständec
fä i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
326
Underdåniga Skrifvelser.
N:0 18 8»
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6 Aug. iSsji
Preste-Ståndet d. il — —
Borgare-Ståndet d. n — —
Bonde-Ståndet d. 14 —■ • —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af deras Revisorers Berättelser
ofver Stats-Verkets Förvaltning och Räkenskaper
åren 1817 och x8i8.
S. A. K.
Efter pröfning af så väl åtskillige anmärkningar,
framställde uti Riksens Ständers till StatsBanco-
och Riksgälds-Verkens öfverseende år j 820
församlade Revisorers Berättelse, om förrättad
granskning af Stats-Verkets Förvaltning och Räkenskaper,
åren 1817 och 1818, som af hvad E. K.
M:ts och Rikets Stats-Contoir, ? uti deröfver till
E. K. M. afgifvet underdånigt utlåtande anfört,
få Riksens Ständer nu i underdånighet öfverlemna
följande af dem i nedannämnde omständigheter
vidtagne beslut:
i:mo. Ehuru uti hvad Riksens Ständer, under
den 10 April 1810, i afseende på den då
verkställde Stats-reglering , hvilken till sine
grunder ännu är gällande, ovillkorligen stadgat,
att nemligen de på Allmänna Indragnings-Staten
uppförde löner, arfvoden eller pensioner skulle
vid J>nehafvarnes afgång indragas och besparas
till Stats-Verket, sedermera någon ändring icke
egt rum 1817 och 1818, hafva likväl, på sätt Rik
-
Underdåniga Skrifvelser'. 327
sens Ständers Revisorer anmärkt och Stats-Contoiret
jemväl närmare upplyst, under åren 1817
och 1818, Generalen m. m. Friherre af Kleriers,
Landshöfdingen Uanbergs, General-Majoren af
Klerkers samt Stats-Secreteraren Kökeritz's efterlemnade
Enkor blifvit å Indragnings-Staten upptagne
för årlig Pension, till en del af de å
samma Stat deras aflidne Män i lifstiden tillagde
löne-belopp, och Vice-Presidenten Fahnehjelms
Enka erhållit Nådig försäkran att, utan
afkortning, årligen få åtnjuta å meranämnde Stat
l«o R:dr, som hennes Man likaledes i lifstiden
innehaft; Och alldenstund, så val under RiksStatens
7:de Hufvud-Titel, en summa af 36,000
R:dr är af Riksens Ständer vorden anslagen till
Pensioner för Embets- och Tjenstemäns i fattigdom
efterlemnade Enkor och Barn, som äfven
tinder 8:de Hufvud-Titeln 100,000 R:dr blifvit
beviljade för att, efter E. K. Mits Eget Nådiga
godtfinnande, användas till förefallande utgifter,
hvilka under Riks-Statens öfriga Titlar ej kunna
hänföras, fördenskuld och enär, emot hvad
både vid 1810 Ars Stats-reglering och vid sednare
Riksdagar, rörande Allmänna IndragningsStaten
blifvit förordnadt, ofvan anmärkte dispositioner
å sistberörde Stat icke bordt vidtagas,
men öfverfiyttningen af ifrågavarande Pensioner
till behörig Titel skulle åstadkomma alltför
mycken rubbning i deri redan skedde anvisningar,
få hos E. K. M. Riksens Ständer nu i
underdånighet förnya deras, i anledning af enahanda
anmärkningar, uti Skrifvelse den 13 Junii
1 8 • B framförda underdåniga anhållan, det sådaue
Pensioner och Gratiftcalioner hädanefter in
-
3* g Underdåniga Skrifvelseri
galunda mitte I andra, än dertill bestämdt an—
slagne, medel anvisas.
2:0. Efter erhållen upplysning , att dest
vid sista Urtima Riksdag tagna beslut, att Riesens
Ständers Revisorers Berättelser om så väl
Stats— och Riksgälds-Verken, sorn öfrige Verk
och Inrättningar^ hvilka af dem granskas, skola,
efter hvarje Revisions slut, genom Eevisoiernes
föranstaltande , till trycket befordras, icke blifvit,
hvad Berättelserne om Revisionen af Statsverket,
Allmänna Magazins-Inrättningen och de
nnder Commerce-Cotfegii förvaltning stående
fonder beträffar, hos E. K. M. i underdånighet
anmäldt 5 få Riksens Ständer med filik ann »gifvande
af hvad sålunda är vordet förordnadt, förena
den underdåniga önskan, att Revisorernes
afgifvande Berättelser alltid matte, i afseende på
deri förekommande outredde frågor, communicelas
vederbörande Förvaltande Verk så tidigt, at£
dessas utlåtande, på en gång med sjelfva Berat»
telserne, kunna Riksens Ständer eller deras Utskott
föreläggas.
Riksens Ständer framhärda etc.
'Underdåniga Skrif velter'.
329
N:o 129.’
Uppl. o. roclk nd bos Ridd. o. Ad. d. 6 Aug. 1823.
Preste-Ståndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —•
Bonde-Ständet d. 14 —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
öfverseende af 1720 års Incjvarterings-Ordning.
S. A. K;
Som erfarenheten visat, att 1720 års Inqvarterings-CHdning,
uti tillämpningen, icke öfverensstämmer
med de förändrade förhållanden ,
hvilka i sednare tider inträffat, och att, af sådan
anledning, Inqvartering*-förmånen, å den ena,
och Inqvarterings-skyldigheten, å den andra sidan,
blifver ganska skiljaktigt beräknad, samt
ständige tvister de Inqvarterings-gifvande och
Inqvarterings-tagande emellan uppkomma; Alltså
få, till undanrödjande af dessa olägenheter,
Rik sens Ständer nu i underdånighet anhålla ,
att E. K. M. täcktes i Mäder låta öfverse ofvanberörde
Inqvarterings-Ordning, och vid nästa
Riksdag deruti föreslå de ändringar, som E.
K. M. i Nåder finner med billighet och när.
varande omständigheter förenlige.
Riksens Ständer framhärda etc.
330
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 130.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d.' 6 Aug. 1823.
Preste-Ståndet d. 11 -— •—
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. x,j. — —
Riksens S<änclers underdåniga Skrifvelse, angående
inköp, för Statens räkning, af Geographiska
Inrättningens Cilartce- Verk.
S. A. K.
Sedan framlidne Bergs-Rådet och Riddaren af
E- K. M:ts Nordstjerne-Orden, Friherre liermelin
i lifstiden, till beredande af en länge saknad
fullständig kännedom om Sveriges Geographiska
och Statistiska förhållanden, låtit öfver Rikets
alla Landskap upprätta och samla särskilde
Chartor, samt jemväl besörjt om utgifvandet af
en del, till dess Friherren, som på detta och
andra Patriotiska företag uppoffrat sin förmögenhet,
fann sig ej vidare i tillfälle, att af egna
medel bestrida den för ChartaB-Verkets fortsättning
erforderliga kostnad, hvarefter samma
Chartse-Verk blifvit cf Friherren foryttradt och
sluteligen kommit att inköpas af ett Bolag, benämndt:
Geographiska Inrättningen, och grundadt
på 170 Aotier ä 100 R:dr hvardera, genom
hvilket Bolags försorg, i sednare tider, åtskilliga
Chartor äro utgifne, samt nödiga förändringar
verkställde uti Charta;- Verkets In ventarier, Instrument
m. rn.; så har hos Riksens Ständer fråga
blifvit väckt om meranäaindo Chartts-Verks in
-
TJntlerdaniga Skrif pelser.
lösande för Kronans räkning och öfverlemnande
till General-Landtmäteri-Contoiret; i hvilket afseende
Riksens Ständer jemväl fått emottaga ett
af Geographiska Inrättningens Aetie-egare gjordt
anbud, att till Staten öfverlåta Chartse-Verket i
det skick, det, enligt äfgifven förteckning, nu befinnes,
emot en Summa af is>,ooo R:dr Banco,
som antingen på en gång eller under 4 år, med
en fjerdedel om året, skulle liquideras, eller
ock emot försäkran om 4 procent årlig ränta
per actie, belöpande till 680 R:dr årligen, samt
i bägge fallen med förbehåll, att Chartae-Verket
varder fortsatt.
Riksens Ständer, som inhemtat, att det Geographiska
Inrättningen tillhöriga Charta3-Verk,
vid anställd besigtning, funnits så beskaffadt,
som uti den företedda förteckningen deröfver
uppgifvits, hafva ansett Verkets fortsättning vara
för Fäderneslandet vigtig och angelägen ; men
då det, i Riksens Ständers tanka, med billighet
icke öfverensstämrner, att ett sådant företag varder
genom enskildes ytterligare uppoffringar’ bedrifvet,
kunna Riksens Ständer ej eller undgå
medgifva Statens förbindelse att öfvertaga Chartse-Verkets
fortsättning, hvilken med minsta kostnad
synes kunna åstadkommas, om, på sätt föreslaget
blifvit, befattningen dermed varder åt General
-Landtmäteri-Contoiret uppdragen.
På dessa grunder och med den öfvertygelse,
att det för Staten blifver mera fördelaktigt,
att på en gang inlösa Geographiska Inrättningens
tillhörigheter, än att ikläda sig förbindelsen,
att genom årligt Stats-bidrag godtgöra
Actie-egarne räntan till uppgifvet belopp, få Rik
-
33*
ZJnJerdaniga Skrifvelser.
sens Ständer alitsa i underdånighet anhålla, att
E. K M. täcktes i Nåder låta erbjuda bemäldte
Bolag, att, emot en nedsatt löseskilling af 8,500
R:dr Banco, hvartill Riksens Ständer förmoda
tillgång under nästa år uppkomma på Riks-Statens
Nionde Hufvud-Titel, öfverlåta till Kronan
ifrågavarande Chartas-Verk, sådant det, enligt
åberopad förteckning, för närvarande befinnes;
Och lärer, i fall berörde lösen varder antagen,
samma Chartas-Verk derefter få öfverlemnas
till General-Uandtmäteri-Contoiret, med
Nådig befallning, att fortsätta utgifningen deraf,
i den mån Contoirefs öfriga göromål medr
gifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 13 C
Uppl. o godk. hos. Ridd. o. Ad. den 6. Aug. 1823.
Preste-Siåndet d. j 1 —
Borgare-Ståndet d. 11 —. .
Bonde-Ståndet d. 14 — —.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af deras Revisorers Berättelser
angående Riksgäids-Verket m. m,
S. A. K.
Med anledning af hvad Riksens Ständers, till
Statj.fianco- oell Riksgälds-Verkens öfverseende
åren 1830. och 1822, församlade Revisorer, uti
Un t! erda ni ga Sk ri fv elser'.
333
aflåtne Berättelser, angående Riksgälds-Verket
hemställt, i afseende på åtskilliga uppgifna omständigheter,
få hos E. K. M. Riksens Ständer
i underdånighet anmäla följande beslut:
1:1110. Enar af den år J7S9,jerned en Summa
af 243,587 R:dr 3 sk. 3 rist, till RiksgäldsContoiret
öfverflyttade så kallade gamla Riksgälden,
endast 2,562 It:dr 3a sk. 2 r:st ifrån berörde
tid till den 1 Januarii 1822, blifvit, efter
behörig anmälan , liqvicjerade , men återstoden
241,024 R:dr 19 sk, 1 r:st, efter så lång tids
förlopp, ännu bland Riksgälds-Contoirets skulder
balanceras, hafva Riksens Ständer fastställt en
pra?scriptions-tid till <len 31 December 1824,
inom hvilken egarne af desse fordringar böra ,
•vid förlust af all iätt till betalning, deras innehafvande
fordri ngs-bevis till liqvid förete;
Och som ifrågavarande fordringar äro spridde på
flera händer, lå Riksens Ständer alltså i underdånighet
anhålla, att E. K. M. täcktes otn hvad
sålunda är vordet förordnad!, i Nåder låta utfärda
Allmän Kungörelse.
3'.o. Sedan i följd af Riksens Ständers, vid
Urtima Riksdagen i Orebro, meddeldte beslut,
att, till godtgörande af den i och för kostnaderne
till Svenska Hamnarnes stängning för Engelska
Krigs-och Handels-Fartyg m. m., från Riksgälds-Contoiret
förskottsvis utbetalde Summa ,
885,767* Rtdr 30 sk. 11 r:st, dels besparingarne
å det vid 1809 års Riksdag beräknade anslag
720,000 Rtdr årligen, såsom Ränte- och Capitalafbetalning
å.hvad Banquen till Krigs-utgiftec
förskjutit eller ytterligare komme att förskjuta,
och dels öfverskottea å Stats-Verkets inkomster
334
TJnderdaniga Skrifvelser'.
borde användas, 661,104 R:dr 42 sk. 1 r:st till
Riksgälds-Contoiret, i afräkning å berörde fordran,
influtit, trien det från Stats-Verket sålunda
anviste bidrag sedermera, enligt Riksens Ständers
förordnanden Er 181U, och vid efterföljande
Riksmöten, blifvit till andra ändamål disponerad!,
samt besparingarne å förenämnde årliga anslag
till Banquen alldeles försvunnit, efter det
Krigs-skulden är vorden bestämd och till bela
beloppet af Banquen liqviderad; vid hvilket
förhållande åter samt enär dessutom, vid sistförfluine
Riksdag, numerairen af Stats-Verkets årliga
afbetalningar till Banquen å Krigs-skulden
blifvit nedsatt, någon annan tillgång, för betalande
af Riksgälds-Contoirets återstående fordran,
224,662 R;dr 36 sk. 10 r:st., numera icke kan
beredas, än genom särskildt beräknadt anslag
vid Bevillnings-Summans, bestämmande, hafva
Riksens Ständer beslutit, att sistberörde belopp
ma så val utur Kongl. Stats-Contoirets, som
Riksgälds-Contoirets räkenskaper afskrifvas; Och
lärer E. K. M. täckas, till behörig efterrättelse,
Stats-Contoiret härom i Nåder förständiga.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
335
N:o 132.
Uppl. O. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 6. Aug. 1823.
Preste-Ständet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 —- -—.
Bonde-Ståndet d. 14 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj\ts Nådiga Proposition,
angående Saltpeter-gärdens ned
sättning
ni. ni.
S. A. K.
T_Jti Proposition, aflåten till Riksens Ständer,
den 10 nästlidne Mars, och med tillkännagifvande,
att E. K. M. ville till deras Stats-Utskott
öfverlemna de till Saltpeter-Arendernes förvaltning
i Nåder förordnade Comrnitterades underdåniga
berättelse, om Saltpeter-näringens närvarande
tillstånd och sedan ar 1817 gjoida framsteg,
hvilken berättelse visar, att denna näring,
på åtskilliga orter, der locala hjelpmedel varit
för handen, vunnit betydlig förkofran och i all
mänhet
befinner sig på en sådan utvecklingsgrad,
att Rikets behof af Saltpeter, efter all sannolikhet,
kan genom inhemsk tillverkning fyllas,
har E. K. M. i Nåder framställt, dels att den
hvarje Hemmansegare och innehafvare af Stadsjord
åliggande årliga Saltpetergärd må till hälften
af dess nu varande belopp, eller till Fem
marker Saltpeter af hvarje Mantal, nedsättas,
emot det att den af Kronan hittills erlagde be
-
38 6
Underdåniga Skrifvelse7;
tätning af En R:dr 8 sk. för lisspundet lefvéréråd
Gärd-Saltpeter skulle försvinna, dels att, i
följd af en sadan nedsättning utaf Saltpetergärden
för 66,o28. hemman, Landets och Stä—
dernes jord, utgörande å i R:dr 28 sk. per
hemman, efter nu gällande pris, inalles 104,544
Iltdr 16 sk. årligen, de till samma gärds inlösen,
rri. m. å Tredje Hufvud-Titeln årligen afsatte
58,000 R:dr. kunde blifva tillgänglige för
andra Förs vars-Verkets behof, men nu varande
Saltpeter-fond deremot reserveras till betalande
af löner åt de vid Saltpeter-Staten anstälde
Tjenstemän och Verkmästare, samt af öfriga för
Verket erforderlige kostnader , äfvensom till
inlösen af den öfverlopps-Saltpeter, hvilken af
jordegare kan lefvereras, utöfver det för hvarje
hemman faststä 11dte Gärd-belopp; dels ock, att
Riksens Ständer, med afseende å den uti omförmälde
måtto uppkommande lindring i de utgifter
Jordbruket, för Försvars-Verkets upprätthållande,
hittills ålegat, ville, vid den allmänna
Stats-regleringen, till Tredje Hufvud-Titelns
förstärkning anslå en Summa , svarande emot
det belopp , hvarmed Saltpeter-Fonden, genom
den föreslagna nedsättningen i Gärden, årligen
tumme att minskas.
Under öfverläggningar i detta ämne, har
hos Riksens Ständer förekommit, att den af
Saltpeter-gärden samlade särskilda fond, hvilken,
enligt räkenskaperne, blifvit förslagsvis upptagen
till 683,102 R:dr ro sk., sedan 300,000 R:dr
vid nu påstående Riksdag till andra utgifter äro
void
-
Underdåniga Skrifvelsérl 337
ne aF Riksens Ständer disponerade, eger en behållning
af - - - s — r 383,10*; 10.
sorn vidare ukas med
hvad af innevarande
års Saltpeter-gärd i
Contant, erlägges, samt
med den del af de
till betalning af lefvererad
Saltpeter å
Tredje Hufvud-Titeln
anslagne 58,000
R:dr, hvilken för än*
damålec icke erfordras,
uppgående till ett sammanlagdt
belopp a £
omkring - - - - - - <50,000:
eller tillsammans R:dr 473,102. 10 sk.
Och hvad angår E. K. M:ts Nådiga fram
ställning
om Saltpeter-gärdens nedsättande till
hälften aF dess nu varande belopp, eller till £
Idsspund Saltpeter af hvarje Mantal, emot vilkor,
att den af Kronan hittills bestådde betalning
af ii R:dr 8 sk. $£ för sådan Saltpeter skulle
upphöra; så hafva Riksens Ständer detta erbjudande
emottagit, med underdånigt erkännande
af E. IC. Mits sålunda yttrade Nådiga afsigt, att
bereda Jordbukaren lindring i dess utskylder;
hvarjemte Riksens Ständer få till E. K. M. öfverlemna,
att med den ofvan calculerade behållningen
af Saltpeter-Fondeu låta besörja de
erforderlige utgifterne t och för Gärdens uppbörd
och transport, samt Saltpeter^rillverknitigens bibe •
hållande och befordran, medelst inlösen, för
Biitnf till Rt-Sikt. Pre t, ia:At Semi, igiS. 2 2
'3SB
Underdåniga Skrifvelserl
Statens räkning, af hvad å,denna v^ia utöfver
skattskyldigheten kan produceras.
Beträffande åter det af E. K. M. tillika
framstäldte förslag, att en emot den ^edgifna
minskningen i Saltpeter-gärden syarande* Summa
måtte, vid Stats-regleringen,, till ,3:dje,HufvudTltelns
förstärkning uppföras, saknar denna fråga
egentligen hörer till hvad E> K. JVf. i Dess
generella Nådiga Proposition om „ Stats-Verkets
tillstånd och behof, äskat i tillökning för Arméens
öch Flottornes materiella utgifter, yilja Riksens
Ständer deröfver uti ett, sammatjhAng fram*
deles sig utlåta.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 133. 1
Uppl. o- godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6. Aug. 1823-  Preste-Ståndet den 11 ’— —
Borgare-Ståndet den 11i—‘ —
Bonde-Ståndet den 14 *— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. JUaj.ts Nådiga Remiss
uppå Lands-Kärner er ar en, Kammar-RättsRådet,
A. Ekelunds ansökning, angående
dess Pensions-rätt vid af skedstagandet.
S. A. K.
Till Riksens Ständers Stats-Utskott har E. K
M.f genom nådig Remiss, den 16 nästhdne
Underdåniga Skrifvelser. 339
Maji, öfverlemnat en af Lands-Kamereraren i
Vestmanlands-Län, Kammar-Rätts-Rådet och Riddaren
af E. K. M;ts Wasa-Orden, A. Ekelund
ingifven underdånig ansökning, at(, ehuru 1 följd af
Riksens Ständers, vid sistlidne Rikdag vidtagne,
samt af E. K. M. den 25. Junii 1818 i
Kader faststäldté beslut, rörande beräkningen af
de pensioner, sorn de med indelde Löner försedde
Civile Embets- och Tjenstemän samt Betjente,
efter erhållet afsked vid fyllda 70 år
borde åtnjuta, Sökanden, sorn snart uppnår en
ålder af 71» år, deraf 52 uti kronans tjenst vid
Lands-Staten, och nära 33 år vid Landskamererare-beställningen
i förrberörde Län använde
blifvit, skulle undfå Pension, endast svarande emot
den Lön Kamererare uti E. K. .Majus och Rikets
Kammar-Collegium åtnjuta, E. K. M. likväl täcktes,
uppå anförde skäl, i Nåder försäkra honom,
att, uti öfverensstämmelse med föreskriften uti
Kongl. Circulair-Brefvet, den 13 Mars 1770, vid
afskedstagandet, få för sin återstående lifstid tillgodonjuta
innehafvande indeld Lands.Kamerere
Lön; öfver hvilken ansökning E. K. Mus och
Rikets Stats-Contoir inkommit med underdånigt
utlåtande, som jemväl blifvit Stats-Utskottet i
Kåder meddeladt.
Vid öfvervägande aF detta mål, hafva Riksens
Ständer icke funnit sig af de allmänna
grunderna för den, rörande afskedade Civile Lön*
tagares Pensionerande , sednast utfärdade Författning,
vara hindrade att vid särskildte förhållanden,
och der ett billigt afseende pä en sann
förtjenst så fordrar, ifrån samma Författning
medgifva undantag; och då härvid förekommer,
34ö
Underdåniga Skrifvelse^
att Kammar-Rätts-Rådet Ekelund, vid den tid,'
då nu gällande Pensions-Författning utkom, var
nära 70 år gammal, och redan hade, oberäknad
tjenstgöringen i lägre grader, under 30 års tid
bestridt dess innehafvande Lands-KamererareSyssla,
samt städse med nit oell skicklighet sina
åligganden fullgjort, men Kammar-Rätts-Rådet,
som egt anledning hoppas att vid hela Lands—
Kamererare-Lönen för lifstiden blifva bibehållen,
nu i följd af tillkommen förändring i Pensions-Författningarne,
icke skulle vid dess upphinna
höga ålder och bebor, att efter en så nyttigt
använd tjenstetid, njuta en sorgfriare lefnad,
kunna lemna Sysslan, utan känbar saknad a£
medlen för sin utkomst; så finna Riksens Ständer
sig, af dessa särskilda omständigheter, föranlåtne,
att lill E. K. M:ts Nådiga godtfinnande
i underdånighet hemställa, att det undantag
från tillämpningen af 1819 års Författning kunde
för Kammar-Rätts-Rådet Ekelund ega rum, att
han, vid afskedstagande!, måtte få tillgodonjuta
hela dess å Stat innehafvande Lands-Kamererare-Lön,
såsom Pension för dess öfriga lifstid.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifve!sen 341
N:o 134.
Uppl! 51 godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Aug.1823.1
Preste-Ståndet d. 11 —. —-  Borgare-Ståndet d. 11 — —-
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
valet af Riksens Ständers Justities-}
Ombudsman och dess Suppleant.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständers Electorer, genom val
i behörig ordning, utsett Tillförordnade I.andsHöfdingen,
Förste Expeditions - Secreteraren,
Riddaren af E. K. Mus Nordstjerne-Orden,
Casper Ehrenborg , att vara Riksens Ständers
Justitise-Ombudsman, samt Förste ExpeditionsSecreteraren,
Häradshöfdingen Johan Gabriel
Richert, att vara Justitiae-Ombudsmannens Suppleant;
så hafva Riksens Ständer låtit för Ehrenborg
och Richert vederbörliga Förordnanden utfärda.
Detta få hos E. K. M. Riksens Ständer i
underdånighet anmäla; Och Riksens Ständer
framhärda etc.
34*
Förordnandei
JN-:o IJ5.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Åd. d. ii. Aug. 1823»
Preste-Ståndet. di 11. —1
Borgare-Ståndet.’ d. n. _ —-
Bonde-Ståndet, d. n. — —
förordnande för vice-Landshofdingenr Förste
Expeditions - Secreteraren m. m. Casper
Ehrenborg att vara Riksens Ständers Justi
tice-Omhudsman<
\
'
Vi efterskrifne Sveriges Rikes Ständer 8£. Sc.
sorn härstädes å Allmän Lagtima Riksdag äro församlade,
gore veterligt: att, sedan, jemnlikt hvad
96 och g7 §. §. Regerings-Formen samt 63 §.
Riksdags-Qrdningen stadga och förmå, vare utsedde
Electorer sammanträdt till väljande af vår
Justitise-Ombudsman, och dertill i laglig ordning
blifvit vald Tillförordnade Landshöfdingen, Förste
Expeditions-Secreteraren och Riddaren af
Kongl. Nordstjerne-Orden Casper Ehrenborgj
så vilje Vi, i kraft häraf, hafva förordnat honom,
Casper Ehrenborg, att vara vår Justitieombudsman,
hvarvid honom åligger, att ställa
sig ' till efterrättelse Rikets Grundlag och Laga
Stadgar, jemte den af Oss, under den 27
Februarii 18 to, särskildt utfärdade Instruction,
nied de deruti gjorda tillägg; och kommer han
att åtnjuta de löningsvilkor och öfriga förmåner,
som Vi för detta Embete anslagit. Till
yttermera visso håfve Vi detta underskrifva och
Förordnande'.
343
med Våta Insegel bekräftat, som skedde i Stockholm
deh 11 Augusti 1823.
N;o, 136.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d.' 11 Aug. 182 3.’
Preste-Ståndet d. 11 — —-
Borgare-Ståndet d. 11 —■ —
Bonde-Ståndet d. 11 — .—
Förordnande f ör Förste Expeditions-Secreteraren
och Häradshöfdingen J. G. Richert,
att vara Riksens Ständers Justities - Ombudsmans
Suppleant.
V
"Vi efterskrifne Sveriges Rikes Ständer 8c. 8c. 8cl
som härstädes å Allmän Lagtima Riksdag äro
församladé, gore ytterligt: att, sedan, vid det enligt
98 §• Regerings-Formen och 63 §. Riksdagsordningen
anstäldta val, våre Electorer utsett
Förste ExpeditionsSecreteraren och Häradshöfdingen
Johan GabriU Richert, *att efterträda Vår
Justitieombudsman, i händelse lian inom nästkommande
Riksdag skulle genom döden afgå,
eller geno‘m något i Lag stadgadt förfall hindras
att sitt Embete sjelf utöfva; så vilje Vi, i kraft
häraf, hafva förordnat honom,' Johan Gabriel Richert,
att i dessa fall Justitias-Ohibudsmans-Ernbetet
tillträda; och har han emedlertid att ställa
sig till efterrättelse hvad Vår den 27 Februarii
1810 för Justitia:-Ombudsmannen utfärdade Instruetion
i 25 §. stadgar och förmår. Till yt
-
344 Underdåniga Skrifvelslfl
termera visso håfve Vi detta underskrifva öcK
med Våra Insegel bekräftat, som skedde i Stockholm
den 11 Augusti 1823.
N:o. 1372
Uppl. 0. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. i4 Aug.'l823J
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — —
Bonde-Ståndet d. 30 — —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
förre Ilarads-Skrifvarén Johan
Santessons Pension.
s. ä. k;
I anledning af väckt fråga om utbetalning till
förre Härads-Skiifvaren i Ostra Härad af Jönköpings-Län,
Johan Santesson, af den honom, vid
afskedstagande!, tillagde Pension, från och med
4:de Qvartalet af år 1813 till 1816 års slut, under
hvilken tid samma Pension varit af E. Kl
M:ts och Rikets Stats-Contoir innehållen, hafva
Riksens Ständer inhemtat: att, sedan E. K. M:ts
och Rikets Kammar-Collegium, under den 15
September 1813, heviljat Härads-Skrifvaren Santesson
afsked ifrån dess innehafvande beställning;
samt förklarat honom, i följd af Kongl. Förordnandet
den 17 Augusti samma år, berättigad
att undfå Pension af den till sådane Tjenstemäns
Pensionerande, hvilka nödgas för sjuklig,
het taga afsked, innan de upplefvat 70 år, ge;
Underdåniga Skrifvelser.
345
nom Kongl. Kungörelsen den 29 Juna 1798,
anslagna summa af 10,000 R:dr årligen, hvilken
Pension, i man af Santessons ålder och tjenstetid,
skulle bestämmas till hälften af dess innehafde
Lön, jemte halfva Mantals-skrifnings Provisionen,
uträknad efter 9 års medium, Santesson
först den 22 April 1816 sig hos StatsContoiret
anmält, till uppbärande af Pensionsbeloppet,
från och med 4.:de Qvartalet år 1813,
men försummat tillika förete vederbörlig af
Lands-Gontoiret i Länet författad uträkning öfver
Mantals-skrifnings-Provisionen: att, på grund
af Santessons å nyo, den 18 Februarii 1818,'
ingifna ansökning om utbekommande af förenämnde
Pension, Stats-Contoret, som emedlertid
genom särskilda Skrifvelser af den 14 Maji och
den 16 Augusti 1816, ifrån E. K. Mits Befalla
ningshafvande i orten infordrat, dels omförmälde
uträkning och dels Santessons afskedsbref, jemte
quittencerne å de afgifter, han bordt erlägga,
under den 11 Augusti 1818, vid slutlig pröfning
af målet, ansett honom böra tillgodonjuta
Pensionen, endast från 1817 års början, med
ett belopp af 58 R:dr. 7 sk. 8 rist. om året,
hvilka Pensions-medel den 18 i samma månad
blifvit anordnade tili utbetalning; samt att, vid
sådant förhållande, Santesson, för 1813 års fjerde
Qvartal, samt till och med 1816 års slut,
eller för 31 år, kommit att sakna merberörde Pension,
under det uti Kongl. Förordningen den 9
December 18 ir, otn viss tid för fordringars uttagande
hos Stats-Verket, stadgade vilkor, nemligen
intilldess Riksens Ständer sammankommo,
och efter fordringens beskaffenhet pröfvade, hu
-
346
Underdåniga. Shrifvtlser,
ruvida särskildt anslag till godtgörande deraf
kunde beviljas.
Efter öfvervägande af dessa omständigheter,
hafva Riksens Ständer funnit, att, vid tillämpning
af högstberörde Prasscriptions-Författning,’
förre Härads-Skrifvaren Santesson försummat att
i behörig tid göra anmälan, om utfående af den
honom tillagde Pension för 4tde Quartalet af år
1813, saint hela året 18 14, men att han, enär dess
ansökning derom den 3st April 1816 inkom,
bör hafva sin rätt öppen till utbekommande af
Pensionen'för åren 1815 och 1816; Och alldenstund
den år 1798, til! så beskaffade Pensioner
åt Civil-Staterne, anslagna Summa af 10,000
R:dr, till den del, sorn icke utgår för året, reserveras
och afsättes till fond för den ifrågavarande
Allmänna Pensions-Inrättningen för
nämnde Stater, samt hvad som blifvit innehållet
af förre Härads-Skrifvaren Santessons Pension, utgörande
tillsammans 189 R:dr 11 rst. således
kommit berörde fond tillgodo, få Riksens Ständer,
sorn funnit något specielt eller nytt anslag
icke kunna beviljas, till godtgörande af hvad
Santesson af den innehållne Pensionen uppbära
bör, hos E- K. M. i underdånighet hemställa,
om icke, med afseende på Santessons sjuklighet
och medellösa tillstånd, det honom tillkommande
oliquiderade Pensions-beloppet må utaf mera—
nämnde fond utbetalas.
Riksens Ständer framhärda etc.
y Underdåniga Skrifvelser. " 347
N:o 138.
Uppl. 0. godk. hos Ridd. och Ad. d. 14. Aug. 1823.
Preste-Ståndet d. 18. — —
Borgare-Ståndet d. 18. —
Bonde-Ståndet d. 20. — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
tillägg till 25 Cap. 1 /. ByggningaBalken
m. m.
S. AVK.
I betraktande deraf, att underlättade Communi.
cationer äro kraftiga befordringsmedel för lif
och rörelse uti alla Näringar, samt att desse vigtiga
ändamål böra af Lagstiftaren omfattas och
genom tjenlige stadganden befrämjas, hafva Riksens
Ständer med anledning af hvad uti ämnet
blifvit framstäldt, väl, å ena sidan, funnit, dels
att, vid uppkommande frågor om anläggning af
vägar för Varu-transporter till och ifrån Magazin,
Hamnar och Lastage-platser, eller för SegelBåt.
och Flott-leders sammanbindande, enskilde
jordegares vägran att afstå den jord, som för
sådane väg-anläggningar kunde komma att behöfvas,
icke mera i sådane fall, än eljest, när
allmänna vägar pröfvas nödvändige, ensamt bör
blifva hinderlig!, dels ock att, utan afseende å
Strandegares bestridande, nya Lastage-platser
må kunna anläggas, samt Träl-vägar varda utstakade,
och Kappståndare upprättade uti Båtleder,
der strömdrag kräfva sådane åtgärder; Men, å
en annan sid3, hafva Riksens Ständer äfven an
-
348 Underdåniga Skrif v elser.
sett nödigt, så väl att dylika väg-anläggningar
icke vidtaaas eller förordnas förr, än deras behof
och allmänna nytta blifvit behörigen pröfvade
och erkände, sorn ock att, i denna händelse,
den enskilde jordegaren försäkras om ersättning
för de förluster, hvilka genom minskning
uti jordrymd eller annorledes kunna honom
tillskyndas.
På dessa grunder få Riksens Ständer till E.'
K. M:ts Nådiga bepröfvande i underdånighet föreslå,
ej mindre, att l §. uti 25 Cap. Byggninga-Balken
måtte erhålla följande tillägg: Samma
Lag galle äfven för väg till Hamn, Last-plats,
Varu-Nederlags-plats, samt emellan Segelleder, Båt•
leder och Flottleder, äfvensom för väg till alla sädane
ställen, der Vägar pröfvas vara för Varutransporter
af allmän nytta och nödvändighet, ätt
äfven att särskildt måtte förordnad! varda, att, i
frågor om dylika väg-anläggningar, Härads-Rätten
uti orten bör, i behörig ordning, uti alla
vederbörandes närvaro, undersökning anställa
och sig utlåta, så val om nyttan och behofvet
af väg-anläggningen, som ock huru densamma
må ega rum, samt huru och på hvad sätt enskilde
personers förlust af egor, hus eller andra
inrättningar, som till vägen åtgå eller genom
densamma skadas, bör ersättas; Hvarefter Härads-Räitens
Undersöknings-Protocoll och Utlåtande,
till E- K. M:ts Befallningsbafvandes vidare
pröfning torde böra insändas, och den med
E. K. M:ts Befallningsbafvandes Utslag missnöjde
skulle ega, att hos E. K. M. i underdånighet
sig besvära; och anse Riksens Ständer, i
sammanhang härmed, samt pi det farten uti Båt
-
Underdåniga Skrifvdser'.
349
ioch Segel-leder i öfrigt må blifva obehindrad,
ilet stadgande jemväl böra meddelas, att, vid
framdeles skeende ombyggnad eller reparation
af Broar öfver sådane farleder, äfvensom då ny
Bio anlägges, der sådan förrut ej funnits, lucka
ovillkorligen å Bron skall inrättas.
Jemte öfverlemnande af detta förslag, anhålla
Riksens Ständer i underdånighet, att E.
K. M. täcktes, i fall af Nådigt samtycke dertill,
författning i ämnet till allmän efterrättelse utfärda
låta.
Riksens Ständer framhärda etc;
N:o 139.'
jUppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 Åug. 1823’
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 9 Sept. —•
Bonde-Ståndet d.io __ —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
vissa föreskrifter i afseende pä
meddelande af Pass åt låsa Personer.
S. A. K.
(xenom åtskilliga framställningar har Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å de för
sedligheten och allmänna säkerheten vådliga följder,
som uppkomma deraf, att, enligt nu gäl
lande
Författningar, Pass meddelas åt arbets
-
350 Underdåniga Skrifvelter-'
före, men för tillfället sysslolöse personer, hvilka
af en eller annan orsak färdas till aflägsna
orter; i anledning hvaraf, och då, å ena sidan,
nödvändigheten fordrar, att missbruken af berörde
förpassnings-frihet motarbetas och tillfällen
dertill i möjligaste måtto förhindras, samt,
å den andra, det noga måste tillses, att icke deri
naturliga Näringsfriheten, som består i hvarje
medborgares orubbade rättighet, att, genom arbete
och industri söka sin bergning, enär och
livarhelst den erbjudes, må lida, Riksens Ständer,
som funnit, att någre Föreskrifter uti detta
ämne icke kunna till allmän och ovillkorlig efterlefnad
meddelas, men att sådant komme att
bero af locala förhållanden, hvilka i hvarje särskildt
fall urskiljas böra, hos E. K. M. nu härmed
velat i underdånighet anhålla, alt vederbörande
Embetsman och Auctoriteter måtte i
JNåder förständigas att, vid utfärdande af Pass
för ifrågavarande personer, iagttaga följande:
unio. Att, dels genom den Pass-Sökande
sjelf, och dels genom andre, som kunna känna
personen och dess omständigheter, så vidt möjligheten
medgifver, må utforskas, huruvida det
uppgifna ändamålet för Passets begagnande eger
verklig grund, eller icke.
2:0. Att, i fall den Sökande eger Hustru
och Barn, hvilka äro i behof af hans vård, något
Pass icke får meddelas förr, än han dels
uppgifvit de tillgångar hvarmed dessa, under
hans frånvaro, utan att falla Fattigvården till
last, skola försörjas, dels ock ställt någon slags
säkerhet derföre, att sådane tillgångar varda behörigen
använde.
Underdåniga, Skrif veller'. 351
3:0. Att, enär Qvinnor och Barn, särdeles
värfvade Soldaters och Båtsmäns, antingen tillika
med Mannen, eller särskildt, varda förpassade, i
hvilket sednare fall ali möjlig urskillning bör
användas, vederbörande åligger att tillse, om
dessa komma från någon ort, som är misstänkt
för Venerisk smitta, eller om andra omständigheter
kunna förevara, hvilka till sådan misstänka
gifva grundad anledning, och att, i sådane
händelser, icke utlemna Passet förr, än sundhets-bevis
blifvit af vederbörlig Läkare meddeladt,
i enlighet med hvad Kongl. Brefvet a£
den 10 Julii 1812, till förekommande af Veneriska
smittans utbredande, i allmänhet föreskrifver.
4:0. Att, om icke alla förrberörde vilkor
för erhållande af Pass blifvit utaf den Sökande
iakttagne, hvarom pröfningen tillhör den Embetsman,
hos hvilken Passet begäres, det sökta
Passet må förnekas eller dess meddelande uppskjutas,
intill dess nödig säkerhet blifvit vunnen,
om uppfyllandet af samma vilkor.
5:0. Att, Uti Pass, hvilka till längre bort
belägna prter meddelas, de allmänna ställen och
större Städer, som skola genomfaras, böra utsättas,
samt genaste vägen alltid bestämmas;
Och blifver Passets Innehafvare såsom Lösdrifvare
att anse, om han, utan mellankommen laglig
orsak, sig utom denna väg befunne.
I öfrigt och med fästadt afseende derå, att
det i nu gällande Lego-Stadga innehållne förbud
mot ett icke godkändt Tjenstehjons flyttning till
annat Län, ej allenast skulle betaga den felak.
tige alla lilltälleu att ådagalägga eli furbattradt
352
Underdåniga Skrifve!serl
uppförande, utan äfven förnärmar deni hvarje
medlem af Samhället tillkommande rättighet att
bereda sig loflig bergning hvar som hälst, få
hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
hemställa, att uti berörde Författning måtte med- 1
delas den förändring, att Pass ej må kunna förvägras
ett icke godkändt eller med fullständig
Orlofssedel ieke forsed t Tjenstehjon, som uti ett
annat Län funnit medel till erhållande af tjenst
eller andra för dess bergning tillräckliga utvägar,
och derpå kan uppte giltiga bevis.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 140.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 14 Aug. 1823^
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — ——
Bonde-Ståndet d. so — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rorande
rättighet får Bergsmän, att med
Penningar låsa Kronans Persedel-, och
Tionde-Tackjern m. m.
S. A. K.*
Till afhjelpande af flere uppgifne olägenheter,’
som skola vara förbundne med den Hemmanen
i Rikets Bergslager åliggande skyldighet, att in
natura lefverera den uti gru«d-skatten inbegripna
-
Underdåniga Skrifvelser.
353
na Persedel -Jerns»-räntan , äfvensom Kronans
Tionde-Tackjern, hafva lios Riksens Ständer åt*
skill!ga Förslag blifvit framstäldta, hufvudsak-'
ligen åsyftande, att skattgifvarne måtte tillåtas,
att med penningar erlägga hvad för denna rän-,
ta, och till lösen af Tionde-Jernet, efter stad»
gadt pris, belöpa kunde; i sammanhang hvarmed
B iksens Ständers uppmärksamhet jemväl blifvit
fästad å den omständighet, att Bergsmännen i
bestämmandet af värdet å deras Skattepersedlar
borde med Statens Embetsmän deltaga.
Af sådan® anledningar hafva Kiksens Ständer
i ämnet inhemtat: att det från Bergslagerne
in natura lefvererade Persedel- och TiondeTackjern
blifvér försåldt I Auctioner, som, efter
E. K. M:ts och Bikets Kammar- och BergsCollegiers
samt Stats-Contoirs föranstaltande, i
orterne förrättas, och vid hvilka det piis ut—
Sättes, hvarunder jernet vid första Auctionen
icke fory dräs må: att uti de, angående Jern—
verks-rörelsen, utfärdade Författningar, berörde
lefvererings-sky ldighet är vorden föreskrifven;
dels i ändamål att åt egarne af de på köpe-Tackjern
privilegierade Stångjerns- och ManufacturVerk
bereda tillfälle att förskaffa sig det för deras
tillverkning erforderliga Tackjern, dels ock
förnämligast för att befordra Stats-Verkets fördel
uti försäljningsprisets höjning genom varans
föryttrande på offentlig Auction, af hvilka
ändamål endast det sednare återstår, sedan en
Större frihet uti Tackjetns-handeln, genom E«
K. M:ts Nådiga Förordning den 30 Junii 1820
numera blifvit tillåten: att, likmätigt Kongl.
Bihang tilt itiks-St. Fröt, to Ut Samt. I81J. ^3
354
Underdåniga Skrifvelser.
Brefvet till Bergs-Collegium, elen 5 October
1774> Kronans Hammar-Skatts-Jern af Stångjerns-Bruken
får antingen lefvereras in natura
på Väg, eller ock lösas med penningar, efter
den. taxa, sorn af Kammar- och Bergs-Collegierne
samt Stats-Contoiret årligen utfärdas; äfvensom,
att egare af Bruk eller ManuTacturVerk,
enligt Kongl. Brefven den 27 October
1756, och den 14 Februarii 1759, likaledes äro
berättigade att lösa det vid deras Masugnar fallande
Tionde-Tackjern.
Vid detta förhållande, och som Kronans
möjligaste fördel uti omförmälde Taxe-sättning
å Siångjernet eller Hammar-Skatten finnes bevarad;
alltså samt med afseende för öfrigt derå,
att ifrågavarande Persedel- och Tionde-Jern genom
Lösen lättare och snarare skall kunna förvandlas
i penningar, samt medlen i Stats-Cassan
inflyta, hafva Riksens Ständer funnit skäligt bifalla,
ej allenast, att Persedel, och Tionde-Tackjernet
må, lika med Harnmar-Skatts-jernet, inom
den uti Författningarne för Ränte-persedlarnes
erläggande stadgade tid, i penningar utgöras,
med öppen rätt för Skattgifvarne, att, uti öfverensstämmelse
med före detta gifna föreskrifter,
in natura lefverera samma jern, utan ock att
priset, så väl å Persedel- och Tionde-Tackjernet,
som å Hammar-Skatts-Stångjernet, i likhet med
hvad, angående Kronans öfrige Ränte-persedlar,
är förordnadt, bör, vid de årliga markegångssättningarne,
bestämmas, oah i de utfärdande
markegångs-taxorne, till vederbörandes efterrättelse,
utsättas; Kammar- och Bergs-Collegierne
samt Stats-Contoiret likväl obetaget, att, på sätt,
Underdåniga Skrifvelser.
355
i afseende I andra rante-persedlar, KammarCollegium
ensamt är förbehållet, Kronans härunder
beroende rätt och bästa, i vanlig ordning,
ytterligare iagttaga och bevaka.
Hvilket beslut Riksens Ständer få till E.
K. Mus Nådiga pröfning oell afgörande i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 141»
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. den 14 Aug. 1823»
Preste-Ståndet den 18 — —
Borgare-Ståndet den 18 — -—•
Bonde-Ståndet den 20 —• —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Dlaj:ts Nådiga Proposition
om förändring i 7 $. af RegeringsFormen.
S. A. K.
I sammanhang med pröfningen af de till ändring
i Rikets Grundlagar framstäldte Förslag,
som vid Riksdagen åren 1817 och 1818. lagligen
beredde, varit, jemlikt 565. Regerings-Formen
hvilande, för att vid nu påstående Riksdag afgöras,
hafva Riksens Ständer i noga öfvervägande
tagit E. K. Mits Nåd. Proposition, aflåteu
till Riksens Ständer den 31 Mars 1818, och in
-
356 Underdåniga Sirifvelser.
nehållande en på uppgifna grunder föreslagen
ny redaction af 7 §. i Regrings-Formen; och som
Riksens Ständer funnit stadgandet i denna §.
ega tillräcklig tydlighet; så hafva Riksens Ständer
ansett dess nu varande lydelse höra oförändrad
bibehållas.
Med underdånigt tillkännagivande liäraf,
framhärda Riksens Ständer etc.
N:o 142!
Uppl. 0. godk; hos. Ridd. o. Ad. d. 14 Aug. 1823!
Preste-Ståndet d. 18
—
Rorgare-Ståndet d. 18 —■ —
Bonde-Ståndet d. 85 •—■ —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, .rörande
ändring af Kongl. Förordningen den
22 Julii i8o5, om Tionde- och Räntegifmres-
samt tagares ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter.
S. A- K.
<*
öfverläggning uti väckt fråga om åtskiili.1,
ga ändringar och tillägg i Kongl. Förordningen
den 32 Julii 1803, om Tionde- och Räntegifvares-
samt tagares ömsesidiga rättigheter^ och,
skyldigheter, har hos Riksens Ständer förekom-,
mit, dels att det uti högstberörde Förordnings
Underdåniga Skrifvelser. 357
2 §. nyttjade uttryck ”vid Thoma dag,” icke
bestämdt tillkännagifver, antingen tillsägelse orri
Tiondes Iefverering in natura bör ovilkorligen
ske före eller efter nämnde dag; dels ock att, i
samma någon viss tid icke är föreskrifven,
inom hvilken,' uti de fall, då Räntetagaren utom
Häradet bor, en sådan tillsägelse skall göras
hos Krotio-Fogden eller Regernents-Skrifvaren;
Och få Riksens Ständer alltså hos E, K. Rl. i
underdånighet föreslå, att förrberörde stadgande
fnåtte förändras sålunda: ”Tillsägelsen hos desse
Tjenstemän bör ske 14 dagar före Thoma-dag, pä
det de må kunna, före nämnde dag, Tiotide-iaguren
sådant kungöra, vid påföljd, att, i annat Jall, nä~
gon uppsägning icke, anses vara gjord.”
Riksens ötander^ framhärda ete.
N:o 143.
Expeditions- Utskottets Memorial, till Högloft.
Ridderskapet och Adeln, med svar uppå
dterremiss af Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 1.
F'rån Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Expeditions-Utskottet
emottagit en, under den 1?
sistlidne Julii, aflåten återremiss af Utskottets
Förslag till Riksens Ständers underdåniga.Skrifvelse
till Kongl. Maj:t, rörande medel för bestridande
af kostnaderne i och för Hans Kongl.
Höghet, Kronprinsens Förmälning och utrikes
358 Expeditions-Utskottet» Memorial.
resa; hvilken återremiss varit föranledd af anmärkning,
dels att frågan om sättet för dessa
.kostnaders utgörande vore föremål för behandling
af Nämnd, och således icke bordt expedieras,
och dels att, i stället för de termer som i
Förslaget förekomma: ”att någon sa. kallad Brolm
loppsgärd lill inbringande af desse medel ej må egd
rum” heldre måtte begagnas det Ordalag, StatsUtskottet
i sitt Betänkande nyttjat, att en sådan
Brölloppsgärd "nu icke behöfves
Utskottet får härvid vördsamt anföra, att^
hvad först beträffar anmärkningen att frågan bordt
behandlas af Nämnd, Utskottet ansett bedömmandet
af denna fråga ligga utom gränsen för det
uppdrag, Utskottet emottagir af Riksens Ständers
förtroende, och Utskottet förmodar, att någon afvikelse
från Riksdags-Ordningens föreskrifter icke
är begången, genom upprättandet af Förslag
till Expedition i ett mål af sådan beskaffenhet
som detta, och deruti Högvörd. Preste-Ståndet,
Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde - Ståndet slädnät i sammanstämmande
Beslut.
Vidkommande åter de anmärkte termerne:
ratt Brölloppsgärd ej må eg a rum," har Utskottet
skolat erinra, att Stats-Utskottet, i dess Betänkande
den 5 April 1823, väl meddelat Riksens
Ständer den upplysning, att någon särskild gärd
icke kan komma att erfordras; men sorn Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut uttryckligen lyder
derå, att Brölloppsgärd ej må ega rum, och dessa
termer, långt ifrån att vara i strid med Hög—
vörd. Preste-Ståndets och Vällofl. Borgare-;
Ståndets Beslut, snarare förtydliga det, så ansåg
Protocolls-Utdragl
359
Utskottet samma termer bera i Förslaget inflyta;
och för öfvertygelsen, att, i afseende på reuactionen
deraf, ej hafva misstagit sig, saknar Utskottet
desto mindre någon grund, som meranämnde
Förslag redan blifvit af Preste- och BorgareStånden
den isule, och af Bonde-Ståndet den
ig sistlidne Julii gilladt och godkändt. Stock-;
holm den 12 Augusti x8 a 3♦
Protocolls-Vtdrag den 1 Sept. 18*3, fran Högloft.
Ridderskapet och Adeln.
S* D. Då nu ånyo föredrogs Expeditions-Utskottets
den 12 sisth Augusti aflåtne, samt den
34 derpåföljde e. m. på bordet lagde Memorial,
innefattande svar på åtterremissen af Utskottets
Förslag till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Majit, N:o 91, rörande medel
för bestridandet af kostnaderne i och för H. K.
H, Kron-Prinsens förmälning och utrikes resa;
fann Ridderskapet och Adeln för godt, att, enär
berörde förslag redan blifvit af de öfrige frenne
Riks-Stånden gilladt, för dess del dervid låta
bero.
'g(jo LxpeditianS-Ut skottets Memorial.
N:o 144.
JExpeditions-Utskottets Memorial i anledning af
väckt fråga, örn en förändring i Utrkottets
Förslag till underdånig Skrifvelse,
2V:o isi.
”Vid justeringen, inom det Hedervärda BondeStåndet,
af Expeditions-Utskottets Förslag ! N:o
121. till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl, Majit, angående lindring i
K rono-Brefbärings-skyldigheten, har en Ledamot
anmärkt, att, som Riksens Ständer innevarande
Riksdag framburit deras underdåniga anhållan
om Allmogens befrielse hädanefter från
skyldigheten, att låta dess kungörelser om Boutredningar
och Auctioner m. rn. af Krono-Betjeningen
påtecknas, innan de finge i Kyrkorne
uppläsas, men berörde förslag innehåller en så
lydande mening: ”att siidane orri Bouppteckningar
celi Auctioner utgående. Kungörelser, sorn Krono'Länsmännen
äro skyldige att påteckna, jemväl nia,
uppå de bestämda Bref-bärings-dagarne, till Brefbärarne
aflemnasalltså borde i Förslaget göras
en förändring, hvarigenom det stäldes i öfverensstämmelse
med ofvanåberopade underdåniga anhållan
; och har Hedervärda Ståndet funnit
för godt, att, med föranledande af hvad sålunda
är anmärkt vordet, Förslaget till Utskottets åtgärd
\mder
Härvid får Utskottet vördsamt anföra, att
Förslagets innehåll är bygdt på lydelsen af AU
-
Expeditions-Uiskottets Memorial. 361
inanna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets 1 alla
fyra Riks-Stånden bifallna Utlåtande; Men
som, i den händelse Kongl. Maj.t i Nåder bifaller
Riksens Ständers anhållan om befrielse
för Allmogen fran skyldigheten, att låta dess
Kungörelser påtecknas af Krono-Betjeningen ,
de i förestående mening omnämnde kungörelser,
ej mera ega något sammanhang med den underdåniga
Skrifvelsens föremål, eller Bréfbäringsskyldigheten;
så har Utskottet trott sig böra
vördsamligen till Riksens Höglo!"!. Ständers bepröfvande
hemställa, huruvida ur samma Skrifvelse,
som af 3:ne Riks-Stånd är godkänd, den
anmärkta meningen må uteslutas. Stockholm
den 16 Augusti 1823.
Protocolls- Utdrag frän Haglojl. Ridderskapet
och Adeln den 1 September 1823.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls Expeditions-Utskottets,
den 16 sistlidne Augusti aflåtne,
samt den q2 derpåföljde, e. m. på bordet
lagda Memorial, i anledning af väckt fråga om
en förändring i Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 121.
Frän Hogvard. Preste-Slåndet den 25 Äng. 1823»
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls ExpeditionsUtskottets
Memorial, i anledning af väckt fråga
om en förändring i Utskottets Förslag till underd.
Skrifvelse N:o iaj,
Protocolls- Utdragl
Från Fulloft. Borgare-Ståndet, den 27 Aug.
1825.
S» D. Uti Memorial af den ifi:de dennes,’
som nu å nyo föredrogs, hade Expeditions-Utskottet
hemställt, huruvida en uppgifven förändring
borde ega rum uti dess Förslag till underdånig
Skrifvelse N:o 121, angående lindring i Kronobrefbärings-skyldigheten;
men Borgare-Ståndet,
som godkänt samma Förslag, fann godt, att dervid
förblifva.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet, den 27, Aug.
1825.
S* D. Vid förnyad föredragning biföll Bonde-Ståndet
Uxpeditions-Utskottets den 16 dennes
aflåtne Memorial, om förändring i Utskottets
Förslag till underdånig Skrifvelse N:o 121.,’
rörande Allmogens befrielse från skyldigheten
att låta dess Kungörelser om Bo-utredningar och
Auctioner m. m. af Krono-Betjening påtecknas,
innan de i Kyrkorna uppläsas.
ndträänign Skrifvclser.
563
N:o 145.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 Aug. 1823,
Preste-Siåndet d. 18 — —•
Borgare-Ståndet d. 18 — —
Bonde-Ståndet d. 20 — —
Riksens Stcinclers underdåniga Skrifvelse, rörande
Stats-Verkets Förvaltning och Räkenskaper,
åren 1819 och 1820.
S. A. K.
Efter pröfning af hvad Riksén* Ständers till
Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende
valde Revisorer, i åtskilliga omständigheter anmärkt
och hemställt, uti deras Berättelse örn
förrättad granskning af Stats-Verkets förvaltning
och räkenskaper, åren 1819 oeh 1820, hafva
Riksens Ständer deröfver fattat följande beslut,
sorn de hos E. K. M. nu härmed få i underdånighet
anmäla:
1:0 Enligt Revisorernes uppgift, hafva de
så kallade stofferings-penningarne, som äro in—
begripne uti de i Riks-Staterne till 7000 R:dr
örn året upptagne Beklädnads-medel, och varit i
Contant påräknade från Westmanlands- Dahl- Upplands-
och Första Lif-Grenadier-Regementerne,
ingått till fullt belopp, åren 1819 och 1820,
från de sistnämnde Regementen, men deremot,
under samma tid, alldeles uteblifvit från Westmanlands-
och, endast för år i8«g, blifvit från
Dahl-Regementet erlagde, utgörande bristen
bära, för bägge åren, tillsammans 3385 R:dr
J»3 sk. 4 x:st| Och sorn 2 §. uti E. K. Mus Na
-
564
Underdäniga Skrifvelser.
diga Förordning, den 30 December 1819, angående
Indelda Arméens Beklädnad, bland annat,
innehåller, att en sjettedel af en Soldat-Beklädnads
värde, uträknadt på sätt uti nästföregående
§• blifvit bestämdt, borde till vederbörande
Beklädnads-Direction årligen erläggas af de
Rotehållare, hvilka sådant sig åtagit , men att af
de Rotehållare äter, som ej velat eller af locala
och öfriga förhållanden ansett sig hindrade att utgöra
berörde afgift, utan önskade att vid KneckteContractens
ordalydelse förblifva, ej mindre hvad,
enligt samma Contract, i och för Beklädnaden borde
utgå, än äfven Stofferingspsnningarne, uti föreskrifven
ordning korame att betalas, alltså och
då upplyst blifvit, dels att RotehåUarne vid Dahl—
Westmanlands- och Upplands-Regementen förklarat
sig nöjde, att det föreskrifna bidraget till
underhållande af Soldatens beklädnad utgöra,
dels ock, att RotehåUarne vid Första Lif-Grenad
ier-Re gemen t et med deras Soldater öfverens^'
kommit, att desse emot en viss afgift, i Spanrtemål,
skola erlägga berörde bidrag, hafva Riksens
Ständer ansett billigheten kräfva, att de Stofferings-penningar,
RotehåUarne ,vid nämnde Rementen,
sedan den tid, det nya beklädnads-sätset
vidtog, eller från och med år 1819, utbetalt,’
må vederbörande restitueras, så vida de inom
1825 års utgång göra sin rätt dertill gällande*
och vilja Riksens Ständer ej allenast iakttaga
den sålunda uppkommande minskning uti inkomstberäkningen,
utan äfven, vid regleringen
af Stats-Verkets utgifter, anslå nödige medel till
ersättning åt dem, som de erlagde Stolferingspenningarne
böra återfå.
Underdåniga Skrifvelse!'.
<j:o Sedan Revisorerne anmält, det nedsättning
i beräkningen å Sjö-Tullsinkomsten inträffat,
dels derigenom att hvad i Hamburger
Eanco eller Växlar samt Silfver influtit endast
upptagits al pari med Svenskt Banco, eller å
48 sk. Riksdalern , emedan E. K. M. i Nådig
Skrifvelse den 24 November 1819, förklarat
Sig icke hafva funnit skäli gt bifalla Riksens Ständers,
under den 26. Junii 1818, gjorda underdåniga
hemställan, att Tulluppbörden i Hamburger
Banco måtte uti Räkenskaperne utföras i
Svenskt Banco, efter dagens Cours, då uppbörden
sker, dels ock, i ansende dertill, att Cours-förhöjningen
å inkomsten i förstnämnde myntsort,
utöfver det belopp, som , efter enahanda berak—
nings-grund, blifvit disponeradt för Stats-utgifter,
och alltså återstått att i Svenskt mynt förvandla,
icke; beräknats såsom inkomst af Tullen,
utan serskildt ingått bland Öfverskotten å intraderne
i allmänhet; så hafva Riksens Ständer,'
med erkännande att, på sätt E, K. M. uti högst-’
berörde Nådiga Skrifvelse, äfven yttrat den vid
sistlidne Riksdag föreslagne uträkning af hvar*j
je i Tull inkommande post, efter gångbar Cours,
skulle blifva alltför invecklad, funnit både den
sålunda åsyftade, uti statistiskt hänseende, ganska
vigtiga upplysning, om anslagens mer eller
mindre tillräcklighet och möjligaste redighet i
Räkenskaperne, kunna erhållas derigenom, att
Stats-Verkets alla så Inkomster, som Utgifter ,
uti Hamburger Banco, varda i Riks-Staterne
upptagne, efter en viss Cours, uti Banco-Sedlar,
hvilken vid hvarje Riksdag kommer att bestämmas,
samt Redogörelsen och Liqviden mellan
366
Underdåniga Skrifvelseir'.
Stats- och Riksgälds-Verken, angående den möjliga
differencen i Cours, årligen afslutas, på grund
af det genom Memorial-Böcker och Räkenskaper
■utredda verkliga förhållandet med Intradgrne
och Utbetalningarne för året; Och lärer E. K.
M. täckas i Nåder förständiga vederbörande, att
sådant ifrån nästa års början behörigen iakttaga.'
3:0 På sätt Revisorerne anmärkt, hafva de
vid Tullverket, genom en Finska Fartyg ålagd
afgift, till användande i och för Abo Academies
byggnader, influtne medel, i följd af Kongl.
Förordnandet den g October län, blifvit afsatte
till en extra Pensions-Fond för fattiga Enkor,
samt, utan att i Stats-Contoirets Räkenskaper upptagas,
förvaltats af Kongl. Ränte-Kammaren^
der åtskilliga Pensionstagare fått af den å samma
Fond upplupna Räntan årligen uppbära dem
beviljade gratificationer; Och ehuru, enligt grunderne
för Stats-regleringen vid 1809 och 1810
arens Riksdag, Stats-Verkets alla tillgångar, utan
undantag, böra till redovisning i dess Räkenskaper
upptagas, för att under de fastställde Hufvud-Titlarne
varda disponerade, samt några
serskilda Fonder af Stats-medlen icke få samlas,
likväl och på det nödiga medel ej måtte saknas,
i händelse, vid en skeende generel liqvid emellan
Svenska Kronan och Keyserliga Ryska Regeringen,
om deras ömsesidiga fordringar, från
Ryska sidan anspråk å förrberörde Fond blefve
väckt, hafva Riksens Ständer beslutit, att ifrågavarande
medel, som, vid 1820 åis slut, utgjorde
5750 Rldr i Capital, jemte 24 R:dr 33
sk. g r:st behållen ränta, må öfverlemnas till
Riksgälds-Contoiret och i dess Räkenskaper bal
-
Underdåniga Skrif v elstri
367
lanceras, tills utredt blifvit, om någon större eller
mindre del deraf kommer att Stats-Yerket
frångå, hvarefter de samma , lika med andra
Stats-medel, böra disponeras; Och låta Riksens
Ständer på allmänna Indragnings-Staten uppföra
de åmeranämnde Fond anviste Pensions-belopp,
för att, vid Innehafvarnes afgång, upphöra
och Staten besparas.
4:0 I anledning af Revisorernes anmälanj
att E. K. M. uti serskilda Nådiga Skrifvelser till
Stats-Contoiret, af den 14 Junii näsllidet år, dels
förordnat , att af den tredjedel utaf mindre
Creditivet, hvilken, vid utomordentliga till fäl—
fällen och behof, borde af Riksgälds-Contoiret
till E. K. M:ts Nådiga disposition utbetalas ,
Stats-Contoiret skulle uttaga 30,000 R:dr, hvilka,
efter E. K. M:ts Nådiga föreskrifter, komine att
användas, dels ock anbefallt bemäldte Verk, att
af denna Summa, till understöd för de brandskadade
innevånarne uti Norrköpings och Cimbritshamns
Städer, anordna tillsammans 14000 R:dr,
hafva Riksens Ständer funnit, att, så vida, i betraktande
af förekomne serskilde omständigheter,
något biträde i penningar från Statens sida skäligen
kunnat komma ifråga, såsom ett undantag
från det sätt, hvarpå afbrände Städer eller af andra
störte olyckor hemsökte orter eljest af det
allmänna understödjas, de uti förrberörde måtto
beviljade undsättnings-belopp heldre bordt utgå
af andra medel, såsom exempelvis af anslaget för
extra- Utgifter; Och få hos E. K. M. Riksens
Ständer i underd. anhålla, att, till understöd för
dem, som, vid möjligen inträffande dylika olyckshändelser,
blifva lidande, några andra Sta
-
3^8
Underdåniga Skrifvelserl
fens medel ej matte användas, än sadane,' som,
enligt de för Förvaltningen stadgade grunder,
lunna af E. K. M. dertill disponeras.
5:0 D3, vidkommande den Pension, hvartill
afskedade Sysslomannen från Nyköpings
Hospital, iLands-Kammereraren Daniel Myrén,
enligt E. K. M:ts Nådiga Förordnande den 23
Fehr* 1820, blifvit å den, under Riks-Statens
7:de Hufvud-Titel, till Pensioner för Civile Embets-
och Tjenstemän anslagne Summa uppförd,
Riksens Ständer anse Myrén , såsom icke tillhörande
den Tjenstemänna-personal , för hvilken
Allmänna Pensions-Staten är inrättad och beräknad,
desfomindre hafva bordt af Pension å
denna Stat i åtnjutande komma, som andre till
lika förmån berättigade skulle möjligen lida förfång
genom den brist i tillgångarne, hvilken af
en sådan anledning uppstå kunde ; alltså få hos
E. K. M. Riksens Ständer frambära den underd.
önskan, att Myrén måtte i Nåder förhjelpas till
Pension af Hospitals- och Ijazaretts-Inrättningarnes
fond, samt att det å Riks-Staten honom tillagde
Pensions-belopp deremot kunde återgå till
dess rätta ändamål.
6:0 På förekommen anledning och med
stöd af stadgandet uti 30 §. Riksdags-Ordningen,
att de af Riksens Ständer å Hufvud-Titlarne
anviste Summor icke må dragas till andra ändamål,
än dem, sorn under samma Titlar höra,
hafva Riksens Ständer funnit nödigt förklara,
att de å Utgifts-Titlarne uppkotmnande besparingar
hädanefter skola disponeras, endast för de
behof, som inom Hufvud-Titlarne kunna företal
-
tl/iiUrdafttga Skr ifve! siri
369
falla, samt atr, i händelse något återstår, sedan
älla sådatie utgifter blifvit bestridde, dermed bör
förhållas på lika sätt, som med öfverskotten å
Xnkomst-Ti liarne, och samma återstod följaktligen
lefvereras till Riksgälds-Contoiret, för att an—
yändas uti ilen af Riksens Ständer vid 1809 oell
18 10 arens Riksdag föreskrifne ordning; Och få, i
afseende på det af Revisorerne anmärkta förhållande,
att, åren 1 8 1 9 och 1820, atskillige utgifter,
hvilka E. K. M. anvisat å 8:de Hufvud-Ti(eins
besparingar, blifvit, vid bristande tillgång,
godtgjurde af öfverskotten å Inkomst-Titlarne,
Riksens Ständer tillika i underd. anhålla, att
E. K. M. täcktes hädanefter icke bevilja några
årliga utbetalningar å förmodade besparingar af
denna Hufvud-Titel, helst, då dess Anslags-Sum.
mor till större delen äro bestämde för endast
förslagsvis beräknade utgifter, några besparingar
derå följaktligen icke kunna med visshet förutses.
7:0 Likaledes och enär, efter hvad Riksens
Ständer inherntat, äfven de senara åren en del
af y:de Hufvud-Titelns Anslags-Summa, emot
egenteliga äudamålet med dess bestämmande,
blifvit använd till Lån åt enskilde, emot ränta,
saint följden häraf varit, att Kronan, om ock
befriad från förlust, genom vidtagne försigtighet!
mått vid utlåningen, likväl blifvit invecklad i
Concourser och dermed åtföljande långvarig*
Rättegångar, hvilket förhållande afviker från de
allmänna grunderna för Stads-medlens förvaltning
och disposition, anse Riksens Ständer sig
böra hos E. K. M. förnya deras , uti Skrifvelse
den 13 Junii 1818, framstälda underd • anBikang
till Riks-St. Pro t. lo '.ät Sani. I8aj. *4
37o
Uriderdäniga Skrifvelser'.
hållan, alt de på 'j:de Hufvud-Titelnför Jordbrukets,
Handelns och Näringarnes förkofran,
anviste medel malte disponeras till understöd
endast för sådane allmänna företag, som, öfver—
stigande dén enskilda förmågan, kräfva uppmuntran
eller bidrag af Slaten.
8:0 1 afseende på Re visorernes anmälan’
rörande de på Allmänna Indragnings^-Statens be»
sparingar gjorda dispositioner lill framlidne En
af Rikets Herrar, Generalen m. m. Herr Grefve
Adlercreutz’s Enkefru, född von Engeström, och
till Vice-Presidenten Vallens Enka A. C, Beckman,
åberopa Riksens Ständer hvad uti deras
underd. Skrifvelse den i4:de innevarande månad,
emot dylika åtgärder, vidtagne åren 1817
och iS»8, är vordet anmärkt och framstäldt,
9:0 Då, enligt hvad Revisorerne upplyst,
några genom E. K. M:ts Krigsexpedition till
Stats-Contoiret utfärdade Bref angående utbetalningar,
icke bestämdt innehållit Nådig föreskrift
å hvilken Stat och Titel erforderliga medel
borde utgå; så fa Riksens Ständer, Som vid
sistlidne Riksdag, hos E. K. M. i underd. anmälde
angelägenheten af en sådan fullständighet
i löreskrifterne, nu ytterligare i Underd. anhålla,
alt E. K. M. täcktes för hädanefter skeende
utbetalningar behörig Stat och Titel i Nåder anvisa,
10:0 bom deri, vederbörande Ernbets-Verk
åliggande, Speciella granskning af allmänna medels
förvaltning bör föregå den generella, hvarmed
Riksens Ständer och deras Revisorer skola
taga befattning; alltså hafva Riksens Ständer velat,
uti öfverensstämmelse med hvad i samma
ämne redan vid »8*5 års Riksdag blifvit fram
-
Underdän i ga Skrif veteer'.
371
atäldt, hos E. K. M. anmäla den underd. önskan,
att sl väl E. K. Mits och Rikets Kammar-Rätt
kunde 1 Nåder anbefallas företaga den
på detta Verk ankommande speciella Revisionen
af Stats-Verkets Räkenskaper så tidigt, att densamma
måtte vara verkstäld, innan Böckerna
till Riksens Ständers eiler deras Revisorers
granskning aflemnas, som äfven att öfrige vederbörande
måtte undfå Nådig befallning, att
hålla dessa Räkenskaper Kammar-Rätten tillhanj
da, inom den för verkställigheten häraf erforderliga
tid. /
u:o Beträffande den af Revisorerne uppgifne
omständighet, att E. K. M:t, tinder den
28 Mars 1821, i Nåder förordnat, det utgifterne
i och för reparationen af det uti Hufvudstaden
befintliga Posthus, uppgående, enligt om
samma reparation upprättadt Entreprenade-Contract,
och oberäknadt hvad pålningen för grunden
till huset komme att kosta, till 70,000 Ridr,
borde af Postmedlen utom Stat, eller genom afdrag
af den inflytande inkomsten, emot redovisning,
i vanlig ordning godtgöras; så hafva
Riksens Ständer, dels för att bereda den, vid
1809 och 1810 årens Stats-regiering, samt vidare
uti 30 §. af Riksdags-Grdningen föreskrifne
ordning och säkerhet uti förvaltningen af
Stats-Verkets tillgångar, dels ock till befordrande
af det lika vigtiga ändamål , att Stats-Verkets
alla utgifter under sina behöriga Titlar varda
synlige, trott sig böra hos E. K. M;t i underdånighet
hemställa, att de i Riks-Staten påräknade
inkomster icke mätte användas till främ
-
37*
Under Hani ga Skrifveiserl
mande ändamål, utan alla utgifter utgå på de
Hufvud-Titlar, dit de rätteligen höra.
12:0 På grund af erhållen upplysning, att
de vid 1820 års slut uti Finland innestående
Ballancer å Chartre-Sigillatse - uppbörden utgöra
icke mindre belopp, än 2 7}go8 R:dr 15 sk. 6 r:st,
få hos E. K. M. Riksens Ständer framföra den
underdåniga önskan , att dessa Rallance-medel
måtte i ministeriel väg varda infordrade, för att
Stats-Verket i behörig ordning tillgodokomma.
13:0 I afseende på särskilde Committerades
förvaltning af sådane medel, som, efter Tractater
med främmande magter , influtit , hafva Riksens
Ständer inhemtat, att, uti räkenskaperne öfver
denna fond, följande fordringar äro ballancerade,
nemligen: återstod på den af Kongl. Preussiska
Regeringen utfästa löseskilling för f. d. Svenska
Pommern 1,200,000 R:dr Preussiskt Courant, andel
i Krigs-Contributionerne under fälttåget i
Tyskland 1,193,389 Francs, 11 Centimes, samt
uraktlåten återbäring af lösen för Arméens donerade
Eomainer i Pommern, 8000 R:dr Svenskt
Råneo: att hvarjehanda förskott, bestående uti
700 R:d Svenskt Banco, 2,945 R:d 14 sk. Preussiskt
Courant, 4,028 R:d 10 sk. Hamburger Banco,
2,7 95 Fredr.d’ors, 552 Holländska Ducater,
7,200 Francs och 500 Pund Sterling, en längre
tid, utan redovisning, varit i räkenskaperne upptagne;
samt att åtskillige personer af sequestrerade
Varu-fonder förskottsvis uppburit tillsammans
10,653 R:dr 29 sk. 6 r:st Banco; och alldenstund
förrberörde fordringar och förskott desto
heldre torde böra till snar afskrifning eller
inbetalning befordras, som, hvad angår för-'
Underilaniga Skrifvelseri
373
skotten, svårigheten att dém utreda okas, ju
längre med utredningen uppskjutes, samt for.
dringarne åter, efter hvad jemväl upplyst blifvit,
längesedan bordt vara liqviderade, få Riksens
Ständer fördenskuld i underdånighet anhålla, att
23.'K. M:t täcktes vidtaga de lämpeliga åtgärder,
hvarigenom ett snart och fördelaktigt slut härutinnan
må kunna vinnas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 146.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 Aug. 1823.
Preste-Ståndet d. 13 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — —
Bonde-Ståndet d. 20 ■— —
'Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
anslag å Stat för Läkare- biträde
vid förefallande besigtningar ä fängarne
i Blekinge Läns häckte„
S. A. k:
Till afhjelpande af de olägenheter, sorn, en2
ligt hvad hos Riksens Ständer är vordet anmäldt,
skola uppkomma genom brist på Läkarebiträde
vid de ofta förefallande besigtningarné
å fångarne inom Läns-häcktet i Blekinge Län
hafva Riksens Ständer, i anledning af ett tillika
i ämnet framstäldt Förslag, beslutit, att af Stats^Verkets
medel 100 R:dr årligen må anslås, samt
tili E. K. M:ts Befallningshafvande* uti berörde
374 Underdåniga Skrifvelser.
Ziän disposition öfverlemnas, för att, efter som
bäst och tjenligast finnes , af honom varda använde,
till beredande af erforderligt Läkare-biträde
vid de å fångarne i Läns-häcktet inträffande
besigtnings-förrättningar. Hvilket beslut
Riksens Ständer fa hos E. K. M:t i underdånighet
anmäla ; och lärer E. K. M:t täckas derom
vederbörande i Nåder förständiga.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 147-
Uppl. O. godkänd hos Ridd. o. Ad. d, 14 Aug. 1823»
Preste-Ståndet d. 18 •— •—
Borgare-Ståndet d. 18 — —
/' Bonde-Ståndet d, ao — —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelseangående
Justitice - Cantzlerens åtgärd vid
behandlingen af frågor om Tidningars indragning.
S. A. K.
Efter hvad Riksens Ständers Constitutions-Ut»
skott tillkännagifvir, hafva de uti E. K. Mits
Stäts-Råd förde Protocoll öfver Kamtnar-Arenden
upplyst, att hitintills, enär ett Dagblad blifvit
indraget, den praxis egt rum , att JustititeCanzieren,
uppkallad i Stats-Radet , afgifvit till
Protocollet sitt utlåtande i frågan om Dagbladets
vidare fortsättning.
Då Grundlagen stadgar, att endast StatsBådets
Ledamöter Jtjanna yttra sig till dess Pro
-
Underdåniga Skrifvelser. 375
tocoll, samt att blott i det uti 26 §. Regeringsformen
uppgifne fall, eller, vid föredragnäng» af
Justitise-Arenden, Justitise- Cantzleren bör rådslagen
öfvervara med rådgifvare-ansvarighet ; alltså
och enär denne Embetsman öfver andra ämnen
eser att utlåta sig i enahanda ordning och form,
som pfrige Embetsverk och Embetsman åligger
att iakttaga, eller genom skriftligt besvarande af
erhållen remiss, få Riksens Ständer, i hvilkas
tanka Justitiae-Cantzleren ej kan såsom Eedamot
af Stats-Rådet, men blott såsom en detsamma
subordinerad auctoritet betraktas, bos E. K. M:t
i underdånighet anhålla, att, vid hädanefter förekommande
frågor om Tidningars indragning ,
merbemälde Embetsman endast må ega, att, sedan
Hof-Canzlerens berättelse om ett Dagblads
indragning, jemte skälen dertill , blifvit honom
communicerad, sitt underdåniga utlåtande i ämnet
skriftligen afgifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 1484
Uppl. O. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 18 Aug. 1823.
Preste-Standet d. 20 — -—
Borgare-Ståndet d. 20 —■ •—■
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrif velse, angående
prägling af sd kallade JubelRiksdaler.
S. A. K.
Efter inhemtad upplysning, att år 1721, af den
anledning att arne århundraden förflutit sedan
376 Undtrddniga Skrifvelser'.
Högstsalig H. M> Konung Gustaf X. lade grunden
så väl till Sveriges befrielse från utländskt
förtryck, som till den i Riket införda reformation
af Religionen, så kallade Jubel-Riksdaler,
genom dåvarande Banco-Sty relses försorg, blifvit
slagne, hafva Riksens Ständer, för första gången
samlade, efter det Tredje århundradets utgång
från samma minnesvärda tidepunkt , ansett sig
höra i underdånighet anhålla , det E. K. M:t
täcktes i Nåder tillåta , att , i likhet med hvad
nämnde år uti sådant hänseende blifvit iakttaget,
ett tillräckligt antal Jubel-Riksdaler, genom
Banpo-Fullmägtiges föranstaltande, måtte präglas,
till vanlig Riksdalers storlek, försedde med, å ena
sidan, E. K. Mits bröstbild och omskrift Carolus
XIV Johannes , Dei Gratia, Rex Svecia»
et Norvegias, samt underskrifts Anno Jubilsei
1821, och, å den andra, med Konungarne Gustaf
I:s, Gustaf II Adolphs och Fredrik Iso
bröstbilder i medaillons, och lika underskrift, som
3. de förre Jubel-Riksdalerne: In memariam vitij
dicatte Libertatis ac Religionis.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdamga Skrifvelger.
377
N:o 14g.
TJppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 8 Aug. 1823.'
Preste-Ståndet d. 20 — —*
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Riksens Sländers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maf.ts Kådiga Bref om
uppförande på Indragnings-Stat af 3:ne
Lärare-löner vid Skepps-gosse-Scholan i
Carlscrona.
S. A. K.
"Uti Skrifvelse, aflåten till Riksens Ständers
Slats-Utsfeott deri 19 sistlidne Februarii har E.
2C. M., med tillkännagifvande, alt, i följd af vidtagne
förändringar uti den vid Orlogsflottan inlättade
Skepps-Gosse-Scholas organisation, sedan
den Lancasterska undervisnings-methoden blifvit
derstädes införd, endast arne Lärare äro
upptagne å den i »fader faststälde Stat för Befäl
och Lärare vid ilen nya Inrättningen, samt
alt tili dessa Lärares aflönande full tillgång
finnes uti sammanslagna summan af de 5 Löner,
sorn för förra Lärare-personalen vid samma
Schola varit bestådde, i Nåder öfverlemna!
till Stats-Utskottet, att, vid skeende Stats-reglering,
Rectoren vid merberörde Schola P. O.
Hoffström, samt Lärarne Magister Gustaf Adolph
Hufva och Johan Wickbom, hvilka sålunda blifvit
tjenslledige, med deråt nu innehafvande Löne
-
37& Underdåniga Sk rifve! ser.
Förmåner, uppföra å' Allmänna IndragningsStaten.
Riksens Ständer hafva detta ärende, jemte
hvad deras Stats-Utskott deröfver anfört, i öfvervägande
tagit, och af den i Nåder meddelade
nya Staten för Befälet och Lärarne vid Örlogsflottans
Skepps-Gosse-Compagnie och Militair-Schola
inhemtat, att de arne bibehållne Lärarne
åtnjuta hvardera 400 R:dr i årlig Unn,
hvaremot 3:ne af de 5 förrut bestådde LärareLönerne,
och deribland aine ä 250 R:dr samt
en af 150 R:dr, komma att.upphöra.
Vid detta förhållande och då E. K. M. i
Nåder pröfvat den tillvägabragte förändringen af
Laro-sättet vid Örlogsflottans Skepps-Gosse-Schola
böra ega rum, samt de tjenstledige blifne Lärarne
äro ostridigt berättigade att bibehålla deras
Röner, tills de erhålla andra, eller annorledes
afgå, hafva Riksens Ständer bifallit, att, på
sätt E. K. M. i Nåder föreslagit, desse Lärare
må på Allmänna IndragningsStaten uppföras,
att, intill dess de med Tjenster och mot förra
Uönerne svarande Lönevilkor varda försedde,
åtnjuta, Rector Scholae P. O. Hojjstöm ?5o R:dr,
Läraren Magister Gustaf Adolph Dufva. 25oR;dr
och Johan. Wickbom 150 R:dr Banco årligen.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelse!'.
379
N:o 150.
Uppl. 0'. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 13 Aug. 1823.
Preste-Ständet d. 2o — —■
Borgare-Ståndet d. 20 — •—-
Bonde-Ståndet d. aa — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.is Nådiga Proposition
om anslag af Lön å Stat får en
särskild Provincial-Läk are i Herjeådalen.
S. A. K,
I anledning af E. K. Mits Befallningshafvande»
i Jemtlands Län underdåniga hemställan, att,
uti den del af Länet, som utgöres af Häradet
Herjeådalen, en särskild Läkare måtte förordnas,
med åtnjutande af Lönings-vilkor, tillräckliga
för hans bergning, hvilken hemställan Kongl.
Sundhefs-Collegium, uti deröfver underdånigst
afgifvet utlåtande, understödt, har E. K. M., genom
Proposition af den 17 sistlidne Januarii,
med tillkännagifvande, att i nämnde Härad, der
folknumern, enligt förlidet års Mantals.-längd,
uppgår till nära 5000 Personer, hvarken någon
Bataillons- eller annan Läkare är stationerad,
och att Länets enda Provincial-Läkare har sin
bostad i Östersund, på ett afstånd från Herjeådalen
af 20 till 25 mil, i Nåder öfverlemnat till
Riksens Ständer, att/, med afseende å angelägenheten
för Herjeådalens Innevånare af hittills
saknad Läkarevård, för en Provincial-Läkare 1
38»
Untlerdäniga Skrif velter.
orten ansia aflöning, till lika belopp med hvad
sldane Läkare vanligen å Stat åtnjuta.
Riksens Ständer, som genom de af E. K.
M. sålunda meddelade locala upplysningar anse
det vara utredt, att en särskild Provincial - Läkares
biträde, till hämmande af farsoter och
smittosamma sjukdomar, samt i och för hvarjehanda
förefallande Läkare-förrättningar uti Herjeådalens
Härad af Jemtlands Län oundgängeligen
erfordras, hafva alltså funnit skäligt, att, med
bifall till hvad E. K. M. uti ofvan omförmälde
måtto i Nåder föreslagit, låta vid regleringen af
Medicinal-Verkets Stat uppföra det för denne
Läkare belöpande Löne-anslag. Hvflket Riksens
Ständer, till svar å E. K. M;ts Högstberörde
Nådiga Proposition, få härmed i r.ndérdå-r
nighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdånigt! Skrifvelserl
381
N:0 151.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 18 Aug. 1823.
Preste-Stäridet d. 20 — —
Borgare-Ståndet d. 20 —• —
Bonde-Ståndet d. 22 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Muj:ts Nådiga Remiss
rörande utbyte af a:ne Indelningar vid
Kongl. Lif-Regementet.
S. A. K.
X_Jti Nådig Remiss af den 15 nästlidne Ar »ril,
har E. K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott
öfverlemnat tillförordnade Regements-Befälhafvarens
vid Kongl. Eif - Regements-Brigadens
Hussar-Corps, i underdånigt Memorial,
gjorda och af H. K. H. Kron-Prinsen , såsom
Befälhafvare för Konungens Eif- och Hustroupper,
samt af tillförordnade Chefen för 2:dra
Cavalleri-Brigaden , uti särskildta underdåniga
Memorial, understödda hemställan, att, Ryttmästare-Indelningen
vid Ostra Vestmanlands Compagnie
af Kongl. Lif-Regementet med Bostället
Tibble och dertill hörande Jemnsjön, hvilken
Indelning, efter Regementets förändring år 1792,
ställdes till indragning, vid dåvarande Innehafvarens,
Majoren JLindsfelis afgång, och numera
genom hans inträffade död blifvit ledig, måtte
få anslås till lön för Ryttmästaren vid Arboga
Esqvadron af Hussar-Corpsen, med LieutenantS'*
38 i Underdåniga Skrifvelserl
bostället Beijby och Zarbäcken, samt sistnämnde
boställe åter varda utbytt mot det af Lieutenanten
vid samma Esqvadron innehafvande Qvartermästare
- bostället Fenninge, hvilket således
komrne ali till Kronan indragas) anförande Regements-Befäl
ha fvaren, till stöd för det föreslagne
utbytet af förenämnde Indelningar, att
Byttmästaren och Lieutenanten vid Arboga Esqvadron
skola åtnjuta Lönevilkor, till betydlig
del svagare, än de öfrige Indelningshafvarnes af
lika grader vid Corpsen, hvilket förhållande
skall föranleda till täta ombyten af Befäl vid
berörde Esqvadron, med deraf följande olägenheter
för tjenstgöringen.
Vid öfvervägande af detta ärende hafva
Biksens Ständer inhemtat, att, sedan K. M j under
den l Maji 1794, i Nåder förordnat, att
den till Kronati indragne Hyttmästare-Indelningen
vid Kongsöhrs Compagnie af Kongl. LifRegementet
skulle anslås till Majors-Eön vid
nuvarande Hussar-Corpsen af samma Regemente,
med vilkor, att Lieutenants-Indelningen vid
Vestmanlands Compagnie deremot borde indragas,
Innehafvaren af sistnämnde Indelning, Majoren
Linds/eldt, genom Kongl. Brefvet den 8
September samma år, erhållit Nådig försäkran
att för sin lifstid varda bibehållen vid besittningen
af det Indelningen åtföljande Boställe;
Och emedan den projecterade dispositionen af
ifrågavarande, genom Majoren Lindsfelts timade
död, numera .lediga Indelning, skulle föranleda
till minskning i den deraf för Statsverket
påräknade inkomst till godtgörande af
anslaget till en ytterligare Majors-Lön vid Hus;
Underdaryga Skrifvelser'. 383
Sar-Corpsen, ty hafva Riksens Ständer, med afseende
å Statens behof af Dess intrader, icke
kunnat bifalla det uti omförmälde måtto framstäldte
Förslag till beredande af förbättrade Loner
för Ryttmästaren och Lieutenanten vid Arboga
Esqvadron.
Detta få, till svar å E. K. M:ts Nådiga Remiss,
Riksens Ständer i underdånighet anmäla;
Och Riksens framhärda etc.
N:o 152.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 8 Aug. 1823.
Preste-Ståndet d.^o — —
Borgare-Ståndet d. 20 —- —
Bonde-Ståndet d. 2 2 ■—• —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckta frågor, rörande de i
Riket vistande Judar.
S. A. K.
"V^id granskning af väckta frågor om inskränkning
i de Judarne här i Riket förunnade rättigheter,
har det icke undgått Riksens Ständers
uppmärksamhet, att, ehuru genom 1782 års Reglemente,
Judarne i allmänhet är förbjudet, dels
att bo och vista# annorstädes, än uti de för
deras etablering anviste 3:ne Städer, Stockholm,
Götheborg och Norrköping, hvarförutan seder
-
384 Underdåniga Skrif velter.
mera vissa Judar erhållit särskild Nådig tillåtelse,
att bosätta sig i Carlscrona, dels ock att å Landet
färdas vid andra tillfällen, än då de, med
■vederbörligt Pass försedde, äro stadde på resor
Pikets Städer emellan, samt det endast blifvit
dem medgifvet, att i ofvannämnde Städer förvärfva
fast egendom, i följd hvaraf någon rättighet
till egande och besittning af fastighet å
Landet destomindre synes Judarne tillkomma,
som jordbruk och bergsbruk icke åro i Reglementet
upptagne bland de för dem tillåtne
handteringar, likväl, hvarken i högstberörde Reglemente
eller uti senare utkomne särskilde Författningar
något bestämdt förbud emot upplåtandet
till Judar af en sådan égande-rätt är vordet
rneddeladt; vid hvilket förhållande vederbörande
lära ansett sig icke vara befogade, att
lägga hinder i vägen för lagfart af köp, som ut-]
af Judar blifvit afslutade om Jord. Bergsbruk,
Manufactur-Inrättningar och andra Lagenheter I
Landet; Och få, af denna anledning. Riksens
Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att, genom en allmän Författning, ilrågavarande
Fastighets-köp å Landet måtte bestämdt förbjudas,
samt Domare vid ansvar varda förständigade,
att hädanefter icke bevilja Uppbud och
Fasta å egendomar på Landet, försålde till Judar;
hvarjemte Riksens Ständer, sorn, beträffande
sådane fastigheter på Landet, hvilka redan innehafvas
af Judar, anse någon förändring i nu varande
egares eller deras arfvingars besittningsrätt
icke böra ega rum, så vida samma eganderätt
blifvit| lagligen bekräftad, velat i underdånig
-
'Underdåniga Skrifvelserl 585
nighet hemställa, att de personer af Judiska nationen,
som lata döpa oell i Christna läran uppfostra
sina barn, må komma i oinskränkt åtnjutande
af Svensk medborgare-rätt, och således äfven
undantagas från det allmänna förbudet mot
besittning af fast egendom på landet; dock endast
sa, att de till Christna kyrkan öfvergångne
barn af sådana Judar må i egaridet utaf fastighet
å landet få efterträda sina fäder.
För öfrigt och med afseende på den billiga
klagan, som blifvit förd deröfver, att Judarne
å landet under resor utprångla och kringsprida
luxe-articlar, hvarigenom allmänheten vänjes vid
ett skadligt öfverflöd, få Riksens Ständer inför
E. K. M. frambära den underdåniga önskan ,
att E. K. M:t täcktes i Nåder upplifva och förnya
det, efter utseende, nu mera i förgätenhet
komna stadgande L Jude-Reglementets 19 och
20 §§., att ingen Jude må på landsbygden kringfara
och derunder elier å olofliga resor emellan
Rikets Städer handel drifva; och torde vederbörande
strängeligen anbefallas att öfver efteriefnaden
af detta stadgande noga hålla hand»
Riksens -Ständer framhärda etc»
i
Bihang lill Riks-St, Prot, Sami, ij*j. 2 5
386
Underdåniga Skrifvelseri
N:o 153.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 18 Aug. 1823^
Preste-Ståndet d. aö — —
Borgare-Ståndet d, 20 — —
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
offentlighet vid Domstolar och vid
Policekamrar i Städerne.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga om införande af offentlighet
uti Rättegångs-sättet, hafva Riksens
Ständer med antagande af den grundsats, att
hvarje medborgare bör ega öppet tillfälle , att
sjelf inhemta kännedom om lagskipningens gång,
samt med afseende derå, att aktningen för Lagarne
och förtroendet till Domaremagten skola
sålunda okas och befästas, funnit en sådan offentlighet
vid Under-Domstolarne desto heldre
böra ega rum, som Rättegången derstädes, efter
urgammal sed , hittils hållits för öppna dörrar ,
samt då en Rättegång påkallar en större uppmärksamhet,
i samma mån och ju högre den fullföljes,
äfven böra tillåtas vid de högre Domstolarne,
så ofta parter och vittnen der mundteligen
höras; äfvenson Riksens Ständer icke ansett
något hinder möta för medgifvandet af offentlighet
vid Policekamrar i Städerne, enär sådane
mål förekomma, i hvilka Policekammaren
eger Domsrätt.
Underdåniga Skrifvelser'.
387
I följd häraf få hos E. JK. M. Riksens Ständer
i underdånighet föreslå , att till allmän efterrättelse
följande stadganden måtte i Nåder
meddelas:
’’Vid alla Under-Rätter samt vid Policekamrar
i Städerne, då sådane mål der förehafvas
, i hvilka Policekammaren utöfvar Domsrätt,
skall rättegång för öppna dörrar hållas, ther icke,
i afseende på vissa, anständigheten och sedligheten
stötande, mål, genom särskilde Författningar
annorlunda förordnadt är; och vare förthy ,
så länge det ske kan, utan trängsel för dem som
till Rätten höra , eller med sakerna hafva att
skaffa, ej någon förment att innevara, medan
Rätten sitter, der ej Rätten nödigt linner, att
öfverläggning till beslut inom lyckta dörrar hålla.
Så skola ock, vid andra Rätter, alla mundtliga
förhör med parter eller vittnen för öppna dörrar
hållas.’’
”Hvar, som Rättegång åhöra vill, skall sig
tyst och anständigt skicka. Gör någon annorlunda,
varde först varnad; rättar han sig ej deraf,
då må han af rummet afvisas ; plikte ock
för oljud och vanvördnad mot Rätten, efter
Xag.”
"”Den, sorn uti Rätten förer ordet,ege, till
ordningens bibehållande, nödige föreskrifter gifva,
utan att med de öfrige , som i Rätten sitta,
derom öfverlägga. Hvad han i thy fall bjuder,
varde genast åtlydt; och svare han sedan för
åtgärd sin, som för annan Embetsutöfning, om
deröfver klagas.”
Riksens Ständer framhärda etc.
388
Underdåniga Sirifvelttt*
N:o 154.
Uppl. o, godk. hos Ridd. o. Ad. d. 18 Aug. 185-f.
Preste-Ståndét d. 90 •— —
Borgare-Ståndet d. 20 — —
Bonde.Ståndet d. 2 a — —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse , i
anledning af väckte frågor om förhöjning
i betalningen för tågande truppers underhäll
rn. m .
S. A. K,
H os Riksens Stander hafva vid detta Riksmöte,
åtskilliga klagomål blifvit anförda deröfver,
att inqvarterings gifvare, hvilka, enligt
Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti 1816,
böra för lemnadt underhåll åt tågande trupper
åtnjuta full betalning, efter ett visst, vid de
årliga markegångssättningarne, bestämdt pris, fått
de sednare åren vidkännas ökade kostnader, dels
derigenom att, vid tillämpningen af högstberörde
författning, den för manskapets förplägning
faststälde betalning blifvit för mycket nedsatt
under gångbara priset å födoämnen, dels ock i.
så måtto, att vid Cavalieri-truppers durchmarcker
till och ifrån större öfnings-läger, utom
Regementernes stånd, inqvarteringsgifvartiu, ålagd
att anskaffa det för rastedagar eller natt»
läger bestämda fourage, nödgats, 1 brist af sådane
persedlar, betala för desamma vida mer,'
än hvad han sedermera af truppen i ersättning
tinderdäniga Skrifvelser'. 389
bekommit; hvarjemte förslag till förekommande
af inqvarteringsgifvarnes ytterligare förluster ,
uti omförmälde händelser, kommit under Riksens
Ständers pröfning.
Hvad först beträffar frågan örn beloppet af
betalningen för det utaf inqvarteringsgifvarne
vid durchmarcher åt manskapet lemnade underhåll
; så enär de , uti E. K. M;fs och Rikets
Kammar-Collegii Circulair-bref, den 1 Februarii
1819, stadgade grunder för bestämmande af
Hiarkegångspriset E bröd för tågande trupper , ej
synas vara lämpelige för sådan hembakning af
bröd, sorn af landtmannen i smått verkställes ,
utan torde fastmera Vara härledde ifrån beräkningar,
som endast vid större bagerier kunna
göras, der inrättningarne äro vida fullkomligare,
och der brödtill verkningen i stort alltid måste
gifva mera förmånliga resultat, få hos E, K. M.
Riksens Ständer i underdånighet hemställa , det
deputerade till Markegångs sättningen i Xvänen
måtte lemnäs öppet, att, oberoende af föreskrifterne
uti förrberörde Circulair-bref, antaga för
brödprisets utsättande sådane grunder, som med
allmänna förhållandet vid brödbakning i enskildfa
hushåll samt med de i orten gällande
pris kunna finnas öfverensstämmande; och hafva
Riksens Ständer tillika velat, med afseende
på det, redan vid sistlidne Riksdag, öfverklagade
förhållande, att Kammar -Collegium , vid
granskningen af de Markegångs-Taxor, som från
Eänen insändas, alltför mycket nedsatt det i samma
Taxor för dagportioner och ralioner fastStäldta
pris , i underdånighet förnya deras , uti
Skrifvelse den * Mars 1818 , framförda unders
3go Unilerdaniga Skrifvelser.
dåniga anhållan, att ersättningen för dag-portioner,
som i qvarter gifvas tågande trupper, hädanefter
måtte bestämmas, enligt de af Deputerade
för markegångssättningen i hvarje Län utsatte
pris, hvilka, i sådant fall,, oförändrade och
utan något slags jemkning torde få. tjena., tilli
lättelse.
Vidkommande åter den inqvarterings-gifvarne
ålagde skyldighet, att förse tågande Caval--  leri-troupper med nödigt fourage; så; och då
ifrågavarande duchmarcher ganska ofta inträffa;
om sommaren, vid hvilken årstid Landtman—
nens egna foder-tillgångar från förflutna året'
merendels äro rnedtagne och höbergningen ännu,
icke börjad, i följd hvaraf priset å fourage uppstegras
till den höjd,, att 1 nq.v arter i n gsgjfv.a ren,
som antingen sjelf måste anskaffa fourage! eller
ock ersätta Kronan hvad sorn derföre kan hafva.
blifvit betaldt, anse Riksens Ständer sig böra;
till E. K. M.ts Nådiga pröfning öfverlemna, om
icke Inqvarteringsgifvarne kunde från skyldigheten
att, i uppgifna fall, anskaffa fourage, i Nåder
befrias; och lärer E. K., M._ täckas att, med.
upplifvande af 22 §. <}:de Art., uti Tåg-Ordningen
af den 15 September 1791, hvilken icke
genom uttryckelig! förordnande blifvit upphäfven,
i Nåder förklara det tillhöra Dess Befallningshafvande,
att, på Kronans bekostnad, anskaffa
fourage för tågande trupper, på hvad sätt
sådant med Statens minsta betungande och mesta
fördel låter sig göra.
Vidare och då Inqvarterings-Ordningen af
den 6 Julii 1720 stadgar, att, vid durchmarcher
genom landet, Städerne böra, efter möjligheten,
Underdåniga Sirifvelser'K 3g i
förskonas från nattläger, helst af Cavalleriet, men
erfarenheten visat, att, i anseende till beqvämJigheten
för tagande trupper, att förläggas i Städerne,
der de kunna vara mera concentrerade ,
än på Landet, Städerne icke alltid fått tillgodonjuta
den uti högstberörde författning åsyftade
lindring i inqvarterings-besväret, hafva Riksens
Ständer trott sig böra hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det vederbörande kunde i Nåder
förständigas, att omförmälde förmån hädanefter
vid tåg- och durchmarcher må komma Städerne
till godo,
Slu.teligen och med fästad uppmärksamhet
derå. att de stadganden, som röra underhållsskyldigheten
för tågande trupper, innehållas
uti flera särskilda författningar, nemligen : Kongl.
Resolutionen på Städernes Besvär , af år 1678,
§. ro, Inqvarterings-Ordningen i Städerne, med
undantag af Stockholm, af den 6 Julii 1720,
Kongl, Tåg-Ordningen af den i 5 September 1,791,
Kongl. Brefvet till Krigs-Collegium af den 26
September 180g, Kongl, Kungörelsen den g
Mars 1813, om hvad i afseende på truppers
underhåll och inqvartering under tåg och marcher
iagttagas bör, och Kongl. Förordningen af
den 27 Augusti 1816, angående betalning för
det underhåll, sorn lemnäs tågande trupper,
samt att, enär dessa författningar antingen helt
och hållet eller till vissa delar ännu äro gällande,
oreda och osäkerhet, vid tillämpningen
deraf, måste uppkomma, få Riksens Ständer härmed
anmäla den underdåniga önskan, att E- K.
M;t täcktes, med upphäfvande af alla ofvannämnda
särskildta stadganden, i Nåder låta ut
-
39 5 Underdåniga. Skrif vetsén
färda en enda författning, hvilken, innehållande
alia gällande föreskrifter, i afseende på underhållet
för tagande trupper och dermed sammanhang
egande ämnen, tillika förenar den enhet
och tydlighet, sorn äro nödvändiga vilkor1 fc«
en god lagstiftning.
.Riksens Ständer framhärda etc.
Uppl. o. godk lins Ridd.0. Äd. d. 1-8 Au g. 1823;.
Preste-Ståndet d. 20- —
Borgare-Siandet d. 20 — —
Bonde-Ståndet d. 22 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i andledning
af deras Deputerades Berättelse•
om Krigs - Redogörelse - och Revisions~-  Verket,
S. A; K.
Riksens Ständer hafva af deras till deltagande
uti Ofver-Revisionen af Krigs-Räkenskapeme
förordnade Deputerades afgrfne Berättelse, angående
Krigs-Redogörelse- och Revisions-arbetets
fortgång, sedan sistförflutne Riksdag, inhemtat,
att, vid nästlidne års slut, åtskillige mål fordrade
fortsatt handläggning och utredning, samt
alt, af sådan anledning, E. K. M:ts> och Rikets
Kammar-Rätt, dels för nuvarande Krigs-Revisions-Betjening
reqvirerat vanlig aflöning , tili
och med nästlidne April månads slut, dels ock i
Underdåniga Skrif v elsen
393
Underdånighet hemställt , att E. K. M. täcktes,'
efter nämnde tids förlopp, låta till Kammar-Rättens
disposition utbetala en summa af ioqo R:dr,
hvarmed Kammar-Rätten förklarat sig vilja, ge-;
nora beting med särskilde personer, besörja, att
det återstående arbetet blefve fullbordadt; och
som ändamålet synes på föreslaget sätt säkrast
vinnas, hafva Riksens Ständer alltså bifallit, att
håde Revisions-Beijeningens till uppgifven tid
reqvirerade aflöning, och den äskade summan ,
för arbetets afslutande genom beting, må i behörig
ordning liqvideras, dock med vilkor, att
ifrågavarande aflöning skall , vid April månads
utgång, ofelbart upphöra, och det beviljade anslaget
af 1000 R:dr, till Kammar-Rättens disposition,
icke förr utbetalas, än merberörde arbete
blifvit fulländadt, och Kammar-Rätten med
underdånig anmälan derom till E. K, M. inkommit.
I öfrigt få Riksens Ständer , efter vunnen
upplysning, att Comiterade till öfverseende af
Orlogsflottans Realementariska föreskrifter om
hushållningen och redovisningen, numera till
E. K. M:ts Nådiga pröfning öfverlemnat underdåniga
Förslag till nya Reglementen och Forsnulair,
åsyftande ordning, säkerhet och enkelhet
uti Räkenskaperne, i underdånighet anhålla,
att E. K. M. täcktes i Nåder anbefalla antagandet
af den sålunda uppgifne förbättrade Räkenskaps-method,
sä fort berörde Förslag vunnit
E. K. Mits Nådiga fastställelse.
Sluteligen hafva Riksens Ständer velat i
^underdånighet tillkännagifva, att den åt deras
394 Underdåniga Skrifvelser.
Deputerade uppdragne befattning med Krigs».
Revisionen nu mera upphört.
Riksens Ständer framhärda etc.
• 'i".n,
N:o 156.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 8 2 Au g. 182 3°’.
Preste-Ståndet d. 25 — —•
BorgarerStåndet d. 25 — —■
Bonde-Ståndet d, 27 — —
Riksens Ständers underdåniga. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majlis Nådiga. Proposition
om Pensions-anslag för framlidne
Stats Commissarien Widegrens of örsörjda:,
döttrar.
S.. A. K.
"Uti Nådig Proposition till Riksens Ständers
Stats-Utskott, under dea 25 sistlidne Januarii
aflåten, har E. K. M, tillkännagifvit, att, sedan
Stats Commissarien JE. Widegrens i torftiga om»
ständigheter efterlemnade Enka, hvilken, efter
E. K. M:ts Nådiga förordnande, den 27 Mars
1819, skulle åtnjuta en årlig Gratification af
5oo R:dr på Extra Utgiftsfonden , till nästinfallande
Riksdag, korrt derefter med döden afgift,
E. K. M., den 5 Maji samma år, anslagit
denna Gratification, att, med enahanda vilkor,
uppbäras af Stats-Commissariens 3;ne oförsörjda
Underdåniga Skrifvelser
395
döttrar , Charlotta, Margaretha Catharina och Regina
Widegren; hvarjemte E. K. M. till Riksens
Ständer i Nåder öfverlemna!, att, med afseende
å: Stats-Commissarien Widegrens utmärkta för—
tjenster, anslå, åt hans bemälda döttrar en årlig
stående pension utöfver det ringa belopp, som
af dem på Ordinarie Pensions-Staten tillträdas.
boede.
Riksens Ständer, sorn, med erkännande af
den verksamhet, hvilken städse utmärkte framlidne
Stats-Commissarien Widegren-, såsom Embetsman,
, och hufvudsakligast af hans, förtjenst,
att hafva uppgifvit sättet till upprättande af en
Riks-HufvuA-Bok , uti hvilken Statens alla Inkomster
och Utgifter fullständigt och i ett sammanhang
äro upptagne, redan tillförene tilldelat
Stats-Commissarien belöning för sistnämnde arbete,
hafva af sådan anledning och enär upplyst
blifvit,, att bemälde Stats-Comrnissarie efterlemna!
Enka och Jlarn i yttersta behof, nu jemväl
godtfunnil bifalla,, att det hans Döttrar Charlotta,
Margaretha Catharina och Regina Widegren i Nåder
tillagda Pensio.ns-helopp må från nästa års
början å Allmänna Indragnings-Staten uppföras
och med 100 R:dr Banco till hvardera årligen
utgå, så länge de lefva oförsörjda. Hvilket beslut
Riksens Ständer få, till svar å E. K, M.ts
Nådiga Proposition, i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
390 Underdäitiga Skrifvelseri
N:o 157.
Ugf>l; o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Äng. 1823,
Preste-Ständet den 25 — —
Borgare-Ståndet den 25 — —•
Bonde-Ståndet den 27 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl, Maf.ts. Nådiga Proposition,
angående fastställande af årlig un*
derhålls- summa och Enkesäte för H. K,
II. Kron-Prinsessan, i händelse H. K. Hl
Liefve i Enkestånd, försatt.
S. A. Kv
T-Jti Nådig Proposition, aflaten lill Riksens Ständers
Stats-Utskott, den 4 sisth Junii, har E. K.
M., med öfverlemnande ataf afskrifter i öfversättning
af vissa Artklar uti det, den 8 November
förlidet år, i Eichstädt , emellan H. K»
H. K ron-Prinsen och H. K. H. Prinsessan Josefhina
af Jieuchtenberg och Eichstädt afslutade
och undertecknade Giftermåls-Contract, föreslagit
Riksens Ständer att, så väl till K. K. Hr
K ron-Pr inse ssans årliga underhåll, i det bedröfliga
fall, att H, K. H. klefve i Enke-stand försatt,
anslå medel tilt lika belopp , med hvad i
samma afseende , uti 5 §. af Riksdags-Beslutet*
den 2 1 Julii 1818, för H. M. Drottningen är
vordet bestämdt, som äfven utse det Enkesäte»
hvilket då komme att af H. K.. H. begagnas.
Underdånig a Skrifvelseri
397
Efter inhemtad ^kännedom om innehållet af
'de i Nåder meddelade Articlar af ofvanberörde
Gifterrnåk-Contract , och med anledning af E.
K. M:ts, på grund deraf, nu gjorda Nådiga framställning,
hafva Riksens Ständer dels godtfunnit,
att för H. K. H. Kron-Frin-sessan , i händelse
H. K. H. varder försatt i Enkestånd, bevilja
en lika underhålls-summa, sorn för H. K,
M. Drottningen, i 5 §. af Riksdags-Beslutet den
21 Julii i 818, blifvit bestämd, eller Sextio Tusende
R:dr Banco, dels ock velat förklara och
utfästa, att Tullgarns Kungsgård, hvilken för
närvarande innehafves af H. K. H. Prinsessan,
Sophia Aibértina, för Dess lifstid, men sedermera,
enligt Riksens Ständers, genom underdånig
Skrifvelse den 2 Mars i8r8, tillkärmagifne
Förordnande, kommer att utaf H. K. H- Kron—
Prinsen likaledes i Dess lifstid begagnas, skall,
med alla till samma Kungsgård hörande Hemman
och Lågenheter samt Inventarier, uti ifrågavarande
fall, som Försynen matte länge fördröja,
såsom Enkesäte af H. K. 31. Kroo-Prin?sessan
Josephina tillträdas, samt uti Hennes -lifs.
-tid-, under full nyttjande rätt, enligt Kongl.
-Brefvet den 1 Junii 1807, rörande Kungsgårdens
nu gällande öfverlåtelse , åtnjutas; och få
Riksens Ständer detta beslut, till svar å E. K,
M:ts Nådiga Proposition, i underdånighet meddela.
■Riksens Ständer framhärda ete.
398
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 158.
Uppl. o. godk. hos Kidd. och Ad. d. 23. Aug. I823-»*
Preste-Ståndet d. 25. — ——
Borgare-Ståndet d. 25. — ■—•
Boride--Ståndet d. 27. — —
Miksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga , angående Expeditions-
sättet af Kongl. IVLay.ts Nådiga
■Resolutioner i Besvär s-mål.
■S. A. K.
I anledning af förd klagan deröfver, att i följd
af antagen praxis inom E. K. M:ts Ecclesiastique
Expedition, någon gång skall hafva handt , att
vederbörande Consistoriel i afseende på E. K.
M:ts Nådiga Förordnande uti ett till samma Expedition
inkommet Besvärs-mål, sorn på dem berott
eller till verkställighet beror, icke erhållit
underrättelse förr, än part erne till utlösen af de
för dem särskildt inskrifne exemplar af deri Nådiga
Resolutionen sig anmält, hafva Riksens Ständer
inhemtat, att i Ecclesiastique Expeditionen
numera, likasom uti Justitia- och öfrige StatsExpeditionerne,
skall vara öfligt , att Consistorierne
och andra Auctoriteter ej allenast undfå
del af alla E. K. Mits beslut, som å deras sida
fordra något iakttagande, så framt ej genom beslutet
en förmån blifvit tillagd enskild part, utan
att sådant rörer 3:dje mans rätt , i hvilket fall
Resolutionen vanligen innehåller, att den stad
-
Underdåniga Skrifvelier.
399
'gade åtgärden bör vidtagas, på vederböraniles
anmälan , men också bekomma ett exemplar af
E. K. M:ts Nådiga Resolution uti hvarje mai ,
hvaröfver deras förklaring eller utlåtande varit
af E. K. M. i Nåder infordradt; Och få Riksens
Ständer, med afseende å angelägenheten deraf,
att vederbörande Embets-Verk om utgången af
ett utaf dem handlagdt men sedermera , genom
underdåniga besvär, till E. K. M:ts Nådiga pröfning
öfverlemnadt ärende Varda tidigt underrättade,
i underdånighet anhålla, att E. K. M.
täcktes genom Nådig Författning anbefalla Dess
Justitioe- och Stats-Expeditioner, att, vid utfärdandet
af besluten uti sådane mål , ovilkorligen
iakttaga det bruk, sorn, på sätt berördt är , nu
^följes i samma Expeditioner.
Riksens Ständer framhärda etc.
JJnderdaniga Skrifvefiefl
N:o 159.
Upp!, o. .gotik, hos Ridd, o. Äd. d. 32 Aug. 1833^
Preste-iitåndet. d. 25 __ —
Borgare-Ståndet, d. 25
—.
Bonde-Ståndet, d. 2.7 •— —
Miksens Ständers ■■underdåniga ‘Sh-if veise, i anledning
af Kongl. Majits Nådiga Proposition,
rörande tiden för bevakande af
mai, sorn i Hof-Rätten 'öfver Skåne och
.Blekinge göras anhängige, eller derifrån
till Kongl. Majit i underdånighet fullföljas,
S. A. K.'
"C_J[i Nådig Proposition af 22 sist!. Mars, har
E. K. M. gifvit Riksens Ständer tillkänna, att,
ehuru, då, af de anledningar, E. K. M:ts , den
27 October 1820, i Nåder utfärdade Kungörelse
upptager, en särskild Hof-Rätt för Skåne och
Blekinge uti Christianstad inrättades, det icke
undfallit E. K. Mtts uppmärksamhet, att den i
Allmänna Kagen föreskrifne tid, för fullföljande
uti E. K. Mtts och Rikets Götha Hof-Rätt af
vad och besvär emot de i förenämnde landskap
■varande Under-Domstolars beslut,, vore längre,
än som erfordrades , i afseende på sådane måls
bevakande uti én närmare stationerad ÖfverRätt,
E. K. M. likväl, enär en jemkning i denna
fatalie-tid skulle innefattat en lagförändring,1
hvarom E* K. M. ej, utan i samråd med Riksens
-
Underdåniga Skrifvelser, 401
sens Stander, egde att besluta, uti högstberörde
Kungörelse i Nåder föreskrifva, att, intilldess
annorlunda förordnades, den i Lag och Författningar
utsatte tiri för tnåls bevakande uti Götha
Hof-Rätt eller Handlingars insändande dit, afven
i anseende till Hof.Rätten i Christianstad komme
att iakttagas; och har E. K. M., som ansett tiden
för fullföljande af vad och besvär i HofBätten
efver Skåne och Blekinge böra bestämmas
lika med den, som uti samma ändamål är
•vorden stadgad för de Landsorter, hvilka äro
belägna närmast intill de förr varande Hof-Rätterne,
alltså hos Riksens Stander föreslagit, att
S5 Cap. g §. Kättegångs-Balken och i sammanhang
dermed Kongl. Förordningen den ig Julii
1815, måtte på det sätt förändras, att nyssnämnde
Lagens rum komme att erhålla följande
lydelse:
”1 de Saker, som, genom Laga vad, gå till
'Svea Hof-Rätt från Lagmans-Rätt i Uppland,
"Södermanland, Westmanland, Kopparbergs-Län,
"Nerike och Gestrikland, ingifve käranden sin In”laga,
inom kl. 12 å den 4o:de dagen, den oräknad
''då Lagmans-dorrsen föll , eller håfve sitt vad
''forlorat. Ifrån Lagmans - Rätt i Wermland,
”Jemtland, Herjeådalen, Medelpad och Anger'”manland;
på den Golde dagen ; från Lagmans"Rätt
i Westerbotten och å Gottland, på ilen
’’qo:de dagen. 1 Götha Hof-Rätt: från Läggnät)®-Rätt
i Östergöthland, Calrnare-Län, Små”land,
Skaraborgs- och Elfsborgs-Län , på den
’’4o:de dagen 5 från Lagmans-Rätt i Halland,
”Dahl- och Bohus-Län, på 6o:de dagen. 1 Hoffiikaaf
till Rikt-St, Prtt, io-Jt Sani, l|>3, i6
'402 Underdåniga Skrifveber.
”Rätten Öfver Skane och Blekinge, från deruni
’’der lydande Lagmans-Rätter„ å 4o:de dagen.
”X växel- och sjörätts sak vare tid hälften kortare,
att fullfölja vad från Härads-Rätt i hvarje
5’ort till Hof-Rätten.”
I fråga åter om bestämmande af tiden För
bevakande af mål, som från Hof-Rätten i Christianstad
hos K. M. fullföljas, har E. K. M. i
Nåder förklarat, att, då uti den tid af 3 månader,
hvilken för måls fullföljande från Götha
Hof-Rätt är bestämd, någon tillökning icke syntes
nödig, E. K. M. ansett den nya Hof-Rätten
endast böra nämnas uti g §. af 30 Cap. Rättegångs-Bal
kent hvilken §, skulle lyda sålunda:
”1 de saker, sorn i Svea Hof-Rätt dömde
},äro, skola parterne ställa sig hos Konungen in,
”före kl 12, två månader derefter. Från Götha
”Hof-Rätt samt Hof-Rätten öfver Skåne och
”Blekinge, tre månader, hvar månad till 30 da”gar
räknad, och ej den dag, då domen föll.
”Faller den tid å Helgedag, gånge derom , som
”1 2$ Cap. 23 §. sagdt är. I växel- och sjö”rätts-sak
vare tiden hälften kortare.”
Detta, jemte hvad de vid E. K. M:ts högst*
berörde Nådiga Proposition fogade Handlingar
i ämnet innehålla, hafva Riksens Ständer
uti öfvervägande tagit; och sorn Riksens Ständer,
dels funnit den föreslagne tiden för vädjade
och besvärs-måls bevakande uti Hof-Rätten
öfver Skåne och Blekinge öfverensstämma med
den grundsats, hvarifrån Lagenst stadgande, i
afseende på bevakningen af enahanda mål uti
Rikets öfrige Hof-Rätter, utgått , dels ock , lika
med E. K. M., ansett den för måls fullföljande
Underdåniga Skrifvelser.
från Götha Hof-Rätt hos K. M:t stadgade tid af
3 månader, jemväl i afseende på mål, hvilka
från Hof-Rätten i Christianstad dragas under
Konungens pröfning, vara tillräcklig, hafva Rik.
sens Ständer alltså, för sin del, bifallit, att de af
E. K. M. föreslagne förändringar uti 25 Cap.
9 §• Rä ttegångs-Balken och Kongl. Förordningen
den ig Julii 1815, samt uti 9 §. af 30 Cap.
nyssnämnde Balk må såsom ständig Eag intagas.
Riksens Ständer framhärda fiCc.
N:o 160.
Uppl. o. godkänd hos Ridd.o. Ad. d. sia Aug. 182}.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 25 — -—
Bonde-Ståndet d. 97 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om förändrad beräkning
af åtskillige Stats-Verkets Ordinarie
Intrader.
S. A- K.’
Vid beräkningen af Stats-Verkets Ordinarie inkomster,
hafva de så kallade Mantals-penningarne
samt Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan
, jemte Sterbltus-afgiften, hvilka uti sådan
egenskap äro i Riks;Staterne uppförde, ådragit
404 Underdåniga Shrifvtlsirl
sig Riksens Ständers uppmärksamhet, genom
följande särskildta förhållande:
Sedan Riksens Ständer, vid Riksdagen år
1625, till Pohlska krigets utförande, beviljat en
så kallad Qvarntull af äl! den säd eller Spannejnal,
som fördes till qvarn att malas, så blef,
i anseende till anmärkt underslef vid qvarntullens
utgörande, vid 1627 års Riksmöte, beslu-,
tadt, att Presterskapet och Allmogen skulle erlägga
en Mark Svensk för hvart lijon, som var
äldre än 12 år och hos dem vistades, samt dessutom
betala tullen för det mjöl, som maldes.
1635 års Räkenskaper utvisa, att Mantals qvarntulls-penningarne
då utgingo med 3 Mark; men
det har ej kunnat utrönas, när och genom hvil»
ten Författning en sådan tillökning skett; ty
3651 års Riksdags-beslut innehåller blott, det
qvarntullen, år 1634, för några yppade missbruks
skuld, blifvit till Kongl. Majus vidare
Förordnande suspenderad. Vid 1652 års Riksdag
stadgades, att Mantalspenningarne, efter deras
förra qvantitet, skulle utgöras och uppbäras
samt att i hvart landshöfdingedöme vissa Corn»
missarier borde förordnas, hvilka egde att anteckna
alla, både Mans- och Q vins-personer öfver
i5 och under 63 år, sorn derefter samma
afgift, efter förra och gamla ordningen, erlägga
borde. Mantalspenningarne hafva sedermera oafbrutet
fortfarit. Qvarntullen åter blef, enligt
g:de puncten i Kongl. Resolutionen uppå Stadernes
Besvär den 26 November 1660, afskaf—
fall i de mindre Siäderne, som deremot skulle
betala Mantalspenningar. På grund af Mantals-Commissarie-Instructionen,
den 30 Decera
-
XJnderdåniga Skrif velter.
405
Set 1693, erläggas Mantals-pennipgarne för närvarande
i allmänhet, med n sk. af hvarjg
mantalsskrifven person, men i vissa District och
Socknar af Götheborgs' och Bohus-, Nerikes-,
Vermlands-, Vestmanlands-, Stora Kopparbergs-,
Vester-Norrlands , Jemtlands-, Vesterbottens-, och
Norrbottens-Lan, med endast 8, 6 å 4 sk, personen;
och har meranamnde afgift, i Stora Kopparbergs
Län, utgått i Kohl, i.ntill år 18ro,
hvarefter den, äfven uti samma Län, enligt
Kongl. Brefvet den 1 Mars sistnämnde år, bilf-?
vit i penningar betald.
En sådan olikhet i Mantalspenningarnes
erläggande, hvilken utan tvifvel härled t sig från
otternes särskilda beskaffenhet eller olika cultur
samt innebyggarnes af omständigheterna beroende
ställning, som påkallat en derefter lämpad
lindring, synes likväl numera ecb då dessa förhållanden
upphört, hvarken instämma med billighet
eller med afgiftens egenskap af koppskatt,
grundad på hvarje persons arbetskraft, utan afseende
på förmögenhet; och sorn för öfrigt här-,
vid förekommer, att Ridderskapet och Adeln för
egne personer och sitt folk, samt Preste-Ståndet,
för dem af Ecclesiastique-Staten, hvilka
tillförene njöto befrielse från denna afgift, vid
l8og och rhio srens Riksdag, densamma sig åtagit,
hafva Riksens Ständer alltså funnit en
fullkomlig likhet i Mantals-penningarnes utgörande
öfver hela Riket böra desto heldre tillvägabringas,
som Stats-Verkets inkomst sålunda
äfven skulle vinns* en tillökning af 33,000 R;4
årligen.
Underdånigt! 9$rifve!ser.
Beträffande åter Lagmans- och Häradshöfdinge-räntan
jemte Sterbhus-afgiften, hafva Riksens
Ständer inhemtat, att nämnde ränta, som
i vissa orter kallas Lagmansrmarker och har sin
upprinnelse ifrån Allmogens skyldighet, i äldsta
tider, att underhålla Lagman och Häradshöfding
genom gärd, utgöres af hvarje matlag på Landel;
med de undantag, 1741 ars Kongl. Reglemente
samt andra särskildta förordnanden medrgifva,
och hvilka undantag hufvudsakligen afse
Ridderskapet och Adeln, för deras vid nämnde
tid ensamt egande Säterier, jemte Ecclesiastique
personer, m. fl. inberäknadt de så kallade Tingsgästnir.
gs-penningarne, hafva Lagmans-markerne
likmätigt Kongl. Brefven den 21 Julii 1752 och
den 2o Januarii 1753, bordt af Allmogen utgöras
med 24 öre eller 12 sk. af matlaget; men,
enligt Räkenskaperne, utgå desamma i så måtto
olika, att, uti de flesta Län, erläggas 12 sk.,
derunder inbegripne 3 sk. Tingsgästnings-penningar;
i Leke och Carlskoga Fögderier af Nerikes
Län deremot endast 10 sk., hvaraf 3 sk.
utgöra Tingsgästnings-penningar, samt i Vermlands
Län 8 sk-, deraf 2 sk. räknas för Tingsgästnings-penningar,
utom i Öster-Sysslets Fögderi
eller Philipstads-Bergslag, der dels 9, dels
ro|, och dels 12 sk. af matlaget betalas, hvaraf
6 sk. anses utgöra Lagmans-räntan. I Stora
Kopparbergs Län åter ingå ej några Tingsgästnings-penningar
till Stäts-Verket, utan erlägges
blott Lagmans-räntan med 3, 3|- till 4 sk.
Sterbhus-afgiften utgår med Procent af
behållna Summan i Adeliga-, Preste- och Eorgare-Sterbhus
i allmänhet, men eger ej runa
Underdåniga Skrif vdser.
407
hvarken för Ståndspersoners på Landet och Allmogens,
ej eller för Borgares och ofrälse Ståndspersoners
i Stockholm och Götheborg Sterbhus;
hvaremot, uti nyssnämnde a:ne Städer, hvarje
icke fattigt matlag eller hushåll, bland Borgare
och ofrälse Ståndspersoner, betalar 6 öre Silfverrnynt,
som, enligt E. K. M:ts och Rikets
K ammar-Collegii Circulaire, den 16 December
1777» efter 6 Daler på Ri ksdalern, utgöras med
sk. Denna afgift, hvilken, jemte den, uti
1752 års Kongl. Bref, Allmogen ålagda högre
J,agrnans-ränta , tillkommit vid nämnde års Riksdag,
såsom en bevillning till Hof-Rätternes aflönande,
har, genom Kongl. Brefvet den 5 Mars
1778, blifvit ställd under E. K M:ts och Rikets
Stats-Contoirs disposition, och är vidare,
uti Kongl. Brefvet, den 9 November 1785,
samt Kammar-Collegii och Stats-Contoirets derpå
grundade Circulaire-Bref, den ao Januarii 1786,
förklaradt, att Ståndspersoner på Landet, som ej
tillhöra Ridderskapet och Adeln, Preste- eller
Borgare-Stånden, icke eller mera, än Allmogen,
böra utgöra ifrågavarande Sterbhusafgift.
Då det alltså visar sig, å ena sidan, att
så vät Lagmans- och Häradshöfdinge-räntans, som
Sterbhus-afgiftens åtagande afsett ett och samma
ändamål, nemligen Justitiaj-Statens aflöning, men
åden andra, att dessa bidrag, hvart försig, dels
icke trafta alla, som behöfva ålita vederbörandes
Embetsbiträde, dels ock till olika belopp utgöras
af dem, som skola desamma erlägga, hvilka
skiljaktigheter möjligen haft en skälig anledning
uti fordna särskildta förhållanden, finna Riksens
Ständer en jemkning, så i ena som andra afse
-
4°8
Underdåniga Skrifvelser.
endet, vara af både billighet och rättvisa påkallad,
samt kunna, utan rubbning af de med egandet
af viss slags jord i öfrigt förenade förmåner,
lämpligast åstadkommas, på det sätt, att
emot indragning af den, såsom bevillning för
Hof-Rätternes aflönande anslagne, Sterbhus-Procenten,
samt af mailags-afgiften i Stockholm och
Götheborg, ej allenast Ridderskapet och Adeln
för sig och sine underhafvande, utan ock Ecr.lesiastique
Staten, med de flere å Landet boende
personer, som hittills icke erlagt Lagmans- och
H äradshöfdinge-räntan, sig densamma ntoge, samt
att merberörde ranta derefter, till lika belopp
öfver hela Riket, eller med i 2 sk. af hvarje
matlag på Landet, erlades; genom hvilken reglering
Riksens Ständer anse äfven större säkerhet
skola vinnas i heräkningen, uppbörden och
redovisningen af ifrågavarande Stats-inkomst.
Enär likväl den nu beslutna förändring med
så väl Mantalspeaningarnes som Lagmans- och
Häradshöfd!nge-räntans utgörande synes så väsendtligt
röra de Skaudragandes rätt, att samma
förändring icke bör vidtagas, utan föregången
undersökning om förhållandet i särskilde Landsorter,
särdeles till upplysnings vinnande, om
icke tilläfventyrs de orters innevånare, som uti
desse afgifter hittills njutit lindring, för närvarande
utgöra några deremot svarande tjenstbarheler,
få, af sådan anledning, Riksens Ständer i
underdånighet anhålla, att E. K. M. täcktes uti
omförmälde frågor i Nåder låta, före näst kommande
Riksdag, verkställa en närmare utredning,
hvarigenom tillfälle beredes Riksens Ständer, att
uti ämnet med behörig sakkännedom besluta.
"Underdåniga Shifvelser,,
I sammanhang härmed har hos Riksens
Ständer jemväl förekommit, att egaren af Dylta
Svafvel-Bruk", enligt Kongl. Brefvet till Kamtnar-Collegium,
den 5 - Februarii 179.^, är berättigad
att med penningar losa Tionde-afgiftert
till Staten af Brukets tillverkningar, efter ett i
samma Kongl. Bref laststäldt pris, nemligen:
.För 1 S# Svafvel - - - 3 R:d 36 sk.
— 1 Tunna Rödfärg 1 — 1 fi —
— 1 Sl£ Victriol - - a — — —•
samt att, genom Kongl. Brefvet till Kammar—
Coltegium och Stats Conto!ret, den 21 September
1 81 3, ett betalning af 91 R:d för hvatt Sttj
Svafvel ä det qvantum af 156^- som, för
Kronans behof, ärligen hör lefvereras, är samma
Bruksegare tillagd,
Riksens Stander, som anse, att, derest icke
Tionden af Dylta Svafvelbruks tillverkningar
kan för Statens rakning in natura utfordras, u—
tan Bruksegareos rätt att densamma losa finnes
vara genom orubbliga Privilegier eller Cornrad
bestämd, Bruksegaren bor erlägga berörde losen
till lika pris med hvad for det till Kronan levererade
Svaivel beraknas, fä alitsa i underdånighet
anhålla, att uti sådant afseende den åtgärd
matte i Nåder vidtagas, sorn E. K. M. för
ändamålet kan pröfva erforderlig.
Sluteligen hafva Riksens Stander trott sig
höra frambära den underdåniga önskan, att, till
beredande af Stats-Verkets fördel, E. K. M,
täcktes i Nåder förordna, det Kronans Tionde
af Koppar, Jern och Alun samt andre till vet kningar,
jemte Hainrnar-Sk attsjern, sorn in namia
utgöras, ms, inom ett ar efter Jefvereringen,
4io
Underdåniga Skrifvelstr'.
varda föryttrad, och icke, på satt hittills skett,
i förväntan af högre betalning, än vid första
Auctionen bjudes, fran ett år lill annat, lemnäs
oförsåld, äfvensom att lösen för Hammar-Skattsjeruet
hädanefter alltid må i det gångbara myntet
erläggas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 161*
Uppbo. godk. hos Ridd. o. Ad, den 22 Åug. 1823.
Preste Ståndet den 25
—
BorgarenStåndet den 20 — —
Bonde Ståndet deri 27 — —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
särskilde Provincial-Läkares tillsättande
i dtskillige Län.
S. A. K.
"Vid öfvervägande af framstälda Förslag att t
Sunnerbo Härad af Kronobergs Län, uti Norra
Halland, i vestra delen af Vester-Norrlands
Län, innefattande Ramsele, Resele, Sollefteå,
Boteå och Torsåkers Församlingar, uti Löfångers,
Burträsks och Skellefteå Socknar, jemte Arvidsjaurs
och Arjeplogs Lappmarks Församlingar
af Vesterbottens Län samt i öfra delen af
Norrbottens Län, särskilde Provincial - Läkare
måtte antagas och med Lön på Stat förses, hafva
Underdåniga Skrifvelser.
Riksens Ständer, å ena sidan, funnit det vara
obestridligt, att de Ordinarie Provincial-Läkarne
i berörde 5 I.än, i anseende lill vidlyftigheten
af de dem anviste Distriet, icke möjligen
kunna medhinna att åt de aflngsnare delarne
deraf sträcka någon egentlig vard, samt, å den
andra, och hvad de I.än beträffar, der Militaire-Läkare
äro anstälde, ansen, att, örn utväg
bereddes till deras stationerande å sådane aflägsnare
ställen, en jemn tillgång till Läkare-hjelp
likväl icke skulle kunna vinnas, enär dels dessa
Xjäkare icke äro att påräkna under Regementernes
årliga mötestider samt deremellan inträffande
Commenderingar och Embetsresor, dels svårighet
möter för anläggandet af Apothek i de orter,
hvarest ingen ständigt bosatt Läkare finnes;
och liar Riksens Ständers uppmärksamhet dessutom
blifvit fästad derå, att ifrågavarande Län,
lika med andra orter, ofta äro blottstälde flir
Farsoter och smittosamma sjukdomar, hvilkas
utbredande endast genom ett skyndsamt Läkarebiträde,
vid deras utbrott, kan förekom mas: att,
när besigtning och obduction af död kropp skall
förrättas, en lika skyndsamhet, särdeles under
den varmare årstiden, är af nöden, så vida icke
Domaren skall se sig i saknad af erforderlig
upplysning och Lagarnes kraf blifva ouppfyldt;
samt att hitintills, i oell för Provincial-Lakares,
under Embets-Förrättriirigar, företagna resor af 30
mil och derutöfver, Staten lått vidkännas betydliga
utgifter till rese- och tractaments-penningar.
På grund af desse omständigheter och då
alla Rikets Invånare deltaga i bestridandet af
4*t
Underdåniga Skrifvelsefl
de för hälsovårdens befordran nödige kostnader»
samt följaktligen äfven synas böra ega lika rätt
till delaktighet uti de förmåner,, hvilka med
denna Statsrutgift äro åsyftade, få bos E. K. M.
Riksens Ständer i underdånighet anhålla , att »
Utom nuvarande Provincial - Läkare i Kronobergs-,
Hallands-, Wester Norrlands-, Westerbottens-
och Norrhottens-Lärr, en sådan Läkare
mätte tillsättas i hvartdera af nämnde Län»
samt att E. K. M, täcktes, efter det vederbörande
hörde blifvit, i Nåder bestämma Stationerne
för dessa Läkare inom ofvan uppgifne
Districts i hvilket afseende Rikseps Stander nu
låta a Medicinal-Verkets Stat uppföra erforder*-  liga medel.
Riksens Ständer framhärda etc»
N:o 16 i.
Uppl. o, godk. bos Ridd. o. Ad. d. 21 Aug. 1 8 2
Fleste Ståndet d. 25 — —
Borgaie-.Ständet d. 25 — —
Bonde-Ståndet d, 27 — —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse , i
anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Remiss,
rörande Löneförhöjning för KronoFogdarne
och Hura ds-Skrifvärne i Götheborgs-
och Bolms-Lam
S. A. IC.
11/. K. M. har, genom Nådig Remiss den ^
nästiidne Junii, till Riksens Ständer» StaU-Uy
Underdåniga Skrif v then 413
skött öFverlemnat en af Krono Fogdarne och Härads-
Skrifvarne uti Inlands, Oroust och Tjörns
sam* Sunnervikens och Norrvikens Fögderier af
Götheborgs- och Bohus-Lm , underdånig'! ingifven.
satnt af Riksdags-Fullmägtigé inom Bonde?
Ståndet frän berörde Fögderier, lili särskild uti -  derdånig Skrift, understödd ansökning, att, då
de löner, sorn for K 1 onohetjeni n gen uti merberdrde
Fögderier, vid Indelnings-verkets tipp»
rättande i Bohus-Län, fäststäldes, uti Jdrdeh .ksoch
Hemma ris-räntor , till lika belopp 1 zifFran
med hvad Krono Fogdar och Harads Skrifvare
i gamla Sverige då tillädes, och hvilka intill
närvarande tid endast fått uppbäras i contanta
penningar, enar deremot sistnämnde K rono»Betjening
är berättigad, att ntfordia rantorne i persedlar
eller meri förvandling i penningar efter
ärlig markegång, numera, sedan Jordeboks-persed
lar nes värde mångdubbelt hojt sig öfver de
vid Indelritogs-tiden Skatte pris, utgå till emi
samma förhållande nc-rlsatt nutnerair, under de
lone-förmåner Krono-Betjeningen i gamla Sverige
åtnjuter, E. K. M. täcktes, med afseende
derå, att forrberorde Löner destomindre kunna
till Srikatulerties bergning forsla, sorn af desamma
äfven förefallande kostnader vid 3t§killigé
förrättningar i tjensterr samt nödige utgifter till
skrif-material ier och till Skrifvares aflöning måste
bestridas, i Nåder Infalla, att Sokandernes
löner kunde, i likhet med Krono- Betjéningens
i gamla Sverige nu varande lönings-vilkor, varda
förhöjde.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagitj och ehuru Riksens Stander, på.
414 Underdåniga Skrif velsera
grund af deras uti underdånig Skrifvelse af den
23 Julii 1815, angående i allmänhet förhöjde
löner för Rikets penningelöntagande Arr.betsoch
Tjenstemän, rrieddeldie beslut, att löne tillökning
ej finge åtnjutas af den, som vid sin
tjenst innehade större eller mindre andel af lö»
nen indeld, eller ock dervid njöt fördelar af
Boställen, Bohemman eller jord m, in., ansett
sig icke kunna bevilja den af Krono Betjeningen
i Bohus-Län sökte löne-til[ökning; likväl och
då erkandt är, att Krono-Betjeningen i vissa
orter af Riket innehar löne-inkomster, som icke
svara emot denna Tjenstemanna-corps’s trägna
sysselsättning, eller lemna densamma en skälig
utkomst, fa Riksens Ständer, af sådan anledning,
hos E. K. M. i underdånighet anhålla , att ett
generelt Förslag till K rono - Betjeningens och
Lands-Stats-Tjenstemännens jemnare samt, i
förhållande till tjensiernes beskaffenhet, mera af.
passad aflöning, måtte, efter föregången undersökning
orri löne-vilkoren i allmänhet , varda
upprättadt, samt vid nästa Riksdag förelagdi Riksens
Ständer, som då torde blifva i tillfälle, att
det öfverklagade lidandet afhjelpa.
Riksens Ständer framhärda etc»
Underdåniga Skrif velter. 415
N:o 163.
Uppl. o. godk. hos Riehl. o. Ad. d. 22 Aug. 1823,
Preste-.Ståndet. d. 25
—
Borgare-Ståndet. d. 25
.—
Bonde-Ståndet, d. 27 — —
Kiksens Ständers underdåniga Skrif reise, i anledning
af Kongl. Maj is Nådiga t Proposition
, om upplåtelse af den under Gripsholms
Kungs-Ladugård lydande Lägenheten,
Tegelhagen kallad.
S. A. K.
U,i Nådig Proposition , aflåten till Riksens
Ständers Stats-Utskott , den 9 sistlidne April,
har E. K. M. tillkäunagifvit, hurusom Interessenterne
uti de vid Gripsholm anlagde Technisk-Chetniska
Fabriker, ilels i underdånighet
anhållit, att älla Gripsholms f. d. Krono-bränneri
förut tillhörige byggnader och lägenheter samt
jord, sorn nu af sokanderne på arrende inne.
hafvas, och för ornförtnalde Fabriker begagnas,
måtte varda till dem upplåtne, emot en erbjuden
köpeskilling af 13,000 R.ilr Banco, och dels,
sedan, genom anstäld undersökning, blifvit utröndt,
att den jorderymd, sorn omgifver förenämnde
byggnader, jemte sjelfva Tornteplatserne, tillförene
utgjort en del af Gripsholms Kungsladugård,
samt således vore en E. K. M:ts och
Kronans tillhörighet, ytterligare i underdånighet
begärt, att E. K. M, täcktes, i händelse ifråga-;
TJnderd3.nl
varande köp fånge med Allmänna Magasinsln—
ränningen afslntas, i Nåder medgifva sä stort
afdrag af köpeskillingen, sorn svarade emot vårdet
af forberörde jordryrnd, upptagen till g tunland,
t8| kappland, samt i afseende derå, att
detta utrymme för fabri ks-rörelsen vore för mycket
inskränkt , till Riksens Ständer göra Nådig
framställning om tillåtelse för sökanderne, att få
inköpa liela den så kallade Tegelhagen, inom
hvars område Gripsholms f. d. K rono-bränneri
med ala dess tillhörigheter skall vära beläget;
i anledning hvaraf E K. Af., sorn tills vidare
uppskjutit, att i frågan om mera nämnde byggnaders
försäljning meddela Dess Nådiga yttrande,
nu i Nåder föreslagit Riksens Ständer, att, emot
de vilkor, som de kunde finna skäligt bestämma,
i enlighet med hvad i dylika fall varit vänligt,
bevilja söndring från G ripsholms ' K Ungs-Ladugård
och försäljning till sökanderne af liela den
jordryrnd , sorn desse funnit för ifrågavarande
Fabriker behöflig, och hvars öfverlåtelse E. K. M.
ansett skola betrygga en nyttig inrättnings fram.
tida bestånd, utan någon olägenhet for Kungsladugården.
Riksens Ständer hafva utaf de Stats - Utskottet
i Nåder meddelade Handlingar inhemta!,
att de g tunneland, tb^ kappland af Gripsholms
Kungs Ladugårds egor, hvilka tillförene
ansetts tillhora Gripsholms f d. Kiono-bränöeri,
jemte Uran tic-i iets alla byggnader, med undantag
af ett Af agasinshus och dertill hörande Tomtplats,
som för JE. K. Aids och Kronans räkning begagnas,
för närvarande under arrende innehafvas
af
Underdåniga Skri/velser.
417
hf Interessenterne uti Gripsholms Technisk-Chemiska
Fabriker, emot en årlig afgift af/joiKidr,
12 sk. 6 r:st.; att, viden å desse under arrendet
inbegripne lägenheter anstäld besigtning och.
Värdering, jorden blifvit uppskattad
till - — - — 339: 22 6.
©ch byggnaderne till » 15,848: 6 4.
Tills. 16,187: 28 lO;
Ifrån hvilken summa Fabriks-In*
teressenterne påstått afdrag för
åtskillige dem tillhörande öfverbyggnader
och inrättningar till
ett belopp af - - - 2,486: 29 7|>
då återstående värdet af nämnde
jord och byggnader skulle utgöra 13,700: 47 a|;
samt att Allmänna Magasins-Directionen, i ämnet
hörd, i underdånighet tillstyrkt antagandet
af Fabriks-lnteressenternes anbud af 13,000 E:dr
för samma jord och byggnader , dock med föl*
jande förbehåll, nemligen: att planen framför
ömförmälde föt Magasins-rörelsen undantagne
magasins-hus komme att blifva orubbad} att ett
Utrymme af 4 1 5 famnars bredd omkring Magasinets
öfriga sidor blefve undantaget till ma*
serialiers förvarande och ställningars uppförande,’
då reparation å magasinet erfordras; att fri och
Öppen väg ifrån allmänna landsvägen till magasins-huset
och derifrån till sjö- ellet lastbryggan
alltid skulle finnas; att denna brygga, emot gemensam
underhållsskyldighet, af Magasitis-Inrättningen
finge fritt och obehindradt begagnas*
att de fartyg, sorn för E. K. M:ts och Kronans
räkning ut- eller inlasta, skulle tillåtas, ej alle*
Bihang till Rihs-St, Pitt, Ic(Ji Sami, iQif, 2?
418 ' UnderdanigA Skrifvelsert
nast lägga intill berörde brygga, utan äfven ankrå
i sjö-viken utanför, hvarheldst sådant kan finnas
lämpligast, samt slutligen, att köparne skulle
tillförbindas erlägga 6 procent ränta å den del
af köpeskillingen, som på terminer kunde komma
att erläggas; och är af handlingarne i öfrigt
upplyst, att den så kallade Tegelhagen, inberäknadt
Gripsholms f. d. Krono-bränneris ofvanberörde
område af 9 tunneland 183 kappland ,
innefattar:
Tomtplatser, gårdar och vägar vid och omkring
f. d. bränneri- byggnaderne 5 tunni. 2 3|kph
backar, bergige och stenbundne
samt beväxte med ekskog - - 19 — 3
mer och mindre stenbundne backar
, utan skog . - - - 4 — — —
sank mark utmed Mälaren - 1 — 8 6 —
jemn mark, dels odlad, dels ock
till odling tjenlig - - - 11 q£ —
Tillsammans 41 tunni. 23 kpl.
Varande» Tegelhagen, enligt ett bilagdt Utdrag,
af 1815 års Special-jordebok, för 4:de Fögderiet
i Södermanlands Län, särskildt skattlagd
till 35 sk. 11 rst:s ränta.
Hvad nu först angår försäljningen af ifrågavarande
byggnader, hvilka en längre tid va
rit
och ännu äro för Allmänna Magasins-Xnrättningen
umbärlige, anse Xiiksens Ständer, äfven
för sin del, något hinder dervid icke möta, i
händelse Fabriks-Interessenterne äro hugade, att
för samma byggnader erlägga en, efter derå sist—
haline besigtning och värdering, lämpad köpeskilling
af minst 13,000 B:dr Banco; och torde
Underdåniga Skrifvelser'.
419
denna försäljning destoheldre bora ega rum, som
räntan å berörde köpeskilling uppgår till vida'
högre belopp, än det årliga arrende, hvilket,
enligt Contract, af Fabriks-Interessenterne betalas
för begagnandet af omförmälde byggnader ,
jemte g tunneland, l8~ kappl.-s jord.
Vidkommande dernäst upplåtelsen till Fabriks-Interessenterne
af den under Gripsholms
Kungs-Ladugård lydande Tegelhagen, inom hvars
område Gripsholms f. d. Krono-bräcneri , med
alla dess tillhörigheter, finnes beläget; så, ehuru
Riksens Ständer, i saknad af närmare kännedom
både om localens och Fabriks-inrättningens beskaffenhet,
ej kunnat bedöma, huruvida hela
denna lägenhet vore För Inrättningens behöriga
bedrifvande erforderlig; likväl och enär någon
anledning icke förefinnes , att betvifla FabriksInteressenternes
uppgift i denna omständighet,
samt härvid förekommer, å ena sidan, att eganderätten
till detta nödiga utrymme otvifvelaktigt
skall stadga och bidraga till ytterligare utvidgning
af ifrågavarande Inrättning, hvilken, ej
mindre i anseende till dess större omfattning,
än för det tillfälle densamma lemnar ortens innevånare
till varU-afsättningoch arbetsvinst, för»
tjenar Uppmuntran och understöd, samt, å den
andra, att Tegelhagen, hvaraf en del hittills
begagnats under Gripsholms f. d. Kronobränneri,
och den öfriga delen, på sätt Fabriks-Interessenterne
i underdånighet uppgifvit, enligt med
Arrendatorn af Gripsholms Kungs-ladugård träf.‘
fad öfverenskommelse, af dem innehafves , kan ,
utan någon olägenhet, afskiljas från samma Kungsladugård,
hafva Riksens Ständer funnit för godt
Underdåniga Skrif v el seri
"bifalla, ätt Tegelhagen, så vidt det med nu gal^
lande Arrende-Contract om Kungs-Ladugården
står att förena, må till Fabriks-Interessenterne,'
under skattemanna-rätt, upplåtas, sedan Interessen
terne förruf, genom ordentelig afhandling, blifvit
egare af de byggnader, uti hvilka Fabriker^
ne äro anlagde.
Hvad i öfrigt vilkoren för Tegelhagene
upplåtelse beträffar; så hafva väl Riksens Ständer
funnit, att ett af Fabriks Interessenterne hos
Stats-Utskottet skrifteligen gjordt anbud , att för
denna lägenhet erlägga såsom löseskilling 800
B:dr B:co, jemte 80 R:dr årlig ränta, tydeligen
öfverstiger hvad för lägenheten kunde erhållasj
i händelse, att vanliga grunderne för skatteköp
af Krono Hemman härvid skulle tillämpas, menj
i betraktande af Tegelhagens natur och dess förmånliga
belägenhet, beslutit att den erbjudna
Jöseskiliingen bör förhöjas till xooo R:dr och
arliga räntan i samma förhållande till 100 R:dr,
äfvensom att denna ränta skall utgå i spannemål,
hälften råg och hälften korn, samt beloppet, som,
efter nästlidne års Markegång i Södermanlands
Fän, blifver 17 tunnor, ag?97 kpr, jemnt till
18 tunnor utsättas; och vilja Riksens Ständer,'
vid skatteköpets meddelande å denna lägenhet,
förutan de af Allmänna Magasins-Directionen i
ofvan be rörd? måtto gjorde förbehåll, äfven häfd
va fästat det vilkor, att Gripsholms Slott bibe-*
hålles vid dess inom Tegelhagens område anlagde
iskällare, derest icke köparne heldre skulls
åstunda, att å annan lika beqväm och tjenlig
plats, på egen bekostnad , för Slottets räkning t
en ny och lika god iskällare uppföra.
Underdåniga Skrifvelse?} ’ '4511
Detta fä , till svar å E,' K. Mits Nådiga
Proposition, Riksens Ständer i underdånighet an<»
mäla, och Biksens Ständer framhärda etc.
N:o 164.
Uppl. o’, gödkänd hos Ridd. o. Ad. d. 55 Aug. 1823.*
Preste-StSndet den 25 — —
Borgare-Ståndet den 25 — —
Bonde*Stindet den 27 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Remiss
d Ola Jonssons underdåniga ansökning
om eftergift af skillnaden i arrende-summor
för Lotten N:o 3 under Dahlby Kungsh
gård m. m.
s: A-’ Kl
TJnder deri i nästlidne Julilj har E. K. M. genom
Nådig Remiss till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemnat en af Ola Jönsson i Dahlby,
ä egna och Lars Håkanssons derstädes vägnar,
i underdånighet gjord ansökning, att, sedan, i
anledning af vederbörandes påstående, sÖkanderne,
dels såsom arrendatorer på 30 års tid af den
till Flyinge. Stuteri-Inrättning hörande Lotten
N:o 3 af Dahlby Kungsgård, medelst E. K. Mas
gefallgingghalVandes i Malmöhus Län samt Kongli
48*
Underdåniga Skrivelser'.
Hof*Rättens öfver Skåne och Blekinge sammanstämmande
beslut, blifvit ålagde , att med 396
R:dr 17 sk. 6 rst. Riksgälds-Sedlar ersätta en,
år 1820, uppkommen arrende-brist, eiler, i fall
betalning uteblefve, undergå bysättning å Malmö
citadell, dels ock, efter det berörde lägenhet är
vorden å ny Auction utarrenderad, genom E.'
K. M:ts förrbemälds Befallningshafvandes Utslag,'
den 1 October nasti, år, förklarats skyldige, att,
under återstående arrende-år, från och med 182*
till'1844, efter hvarje års markegångs-pris, till
undvikande af utmätning, godtgöra Stuteri-Inrättningen
den förlust, Inrättningen blfvit tillskyndad
derigenom, att ifrågavarande arrend^
vid omförmälde Auction nedgått under hvad
sökanderne, enligt Contractet, borde betala, E. K.
M. täcktes af Gunst och Nåd eftergifva deras
ersättnings-skyldighet samt dem från bysättningshäkte
förskona.
Af de, jemte denna underdåniga ansökning’
Stats-Utskottet meddelade Handlingar, hvilka utvisa,
att, så väl Stuteri-Öfver-Styrelsen „ sona
E. K. Mits och Rikets Kammar-Gollegium , uti
särskildt afgifne underdåniga Utlåtanden, afstyrkt
Nådigt bifall till hvad sålunda sökt blifvit, inhemtas
för öfrigt, att det af Ola Jönsson och Lars
Håkansson, genom Contract af den 14 Maji 1814»
ingångna arrende för Lotten N:o 3 under Dahlby
Kungsgård, var bestämdt till 34 tunnor hafra
och agsi £££ hö; att samma lägenhet nu mera,
på grund af ett, den 14 Mars nästlidne år, afslutadt
Contract, innehafves af andra personer,
emot en arrende-afgift af 36 tunnor hafra och
1800 £$ hö, samt at| sökanderne äfvenledes, ge
-
Underdåniga Skrifvelser.
hom Kongl. Maj:ts Dom, den 23 sistlidne April,1
blifvit förpliktade, att, vid äfventyr af bysättning,
betala 1820 års arrende-brist.
Vid detta förhållande och då sökanderne?
efter de fem första arrende-årens förlopp , sjelf—
villigt afsagt sig arrende-rätten och icke kunnat
förmås, att aflemna förnyad borgen för arrendeskyldigheternas
fullgörande, hafva Riksens Ständer
ansett någon eftergift af sökandernes i laga
ordning profvade och fastställde ersättningsskyldighet
desto mindre kunna beviljas, som , enligt
hvad Stuteri-Öfver-Styrelsen jemväl upplyst,
fulla arrende-beloppet är för Stuteriets underhåll
påräknadt, och hvad som derå eftergåfves således
skulle påfordra Stats-anslag till fyllnad af
den uppkommande bristen j dock få Riksens Stan-'
der, med afseende derå, att Flyinge Kungsgård,
jemte dess tillhörigheter, är öfverlåten till E. K.
Mus Nådiga disposition, 1 och för Stuteri-Inrättningens
upprätthållande , samt att någon Inkomst
för Stats-Verket af samma Kungsgård icke
är påräknad, till E. K. M:ts Nådiga godtfinnande
i underdånighet öfverlemna, att , i händelse
det skulle befinnas, att Stuteri-Inrättriingen? utan
ersättning, kan undvara det qvantum hö , sorn
utgör minskningen i arrendet, och Stats-Verket
icke behöfver annorlunda, än hittills, till samma
Inrättning bidraga, af Nåd efterskänka den ifrågavarande
arrende-skillnaden för dep kommande
tiden.
Riksens Ständer framhärda etc.
424 Expeditions-XJtskQttets Memorial.
N:o 165,’
% 3
Expeditions-Utskottets Memorial, till Ilogvördiga
Presle-Ståndet, i anledning af anmärkningar
mot Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse ]$:a 117;
Ener uppläsandet, inom Högvordiga Preste»
Ståndet, af Expeditions-Utskottets Förslag, N:a
117, till underdånig Skrifvelse till Kongl. Majit,
angående, närmare bestämmande i livad fall Provincial-Medici
besiktningar äro nödvändiga vidi
uppkommande tvifvelsmål, huruvida död person
yådeligen omkommit eller icke, har, med anled»
ning af anmärkning dels mot ofvanstående ru»
brik, deruti ordet vädeligen varit uteglömdt, och
dels mot följande uttryck i Contexten: ,’att tvif*
velsmåltt om dödssättet skall vara utröndt,” Högvördiga
Ståndet, under der 1 i denna månadj
samma Förslag till Utskottets åtgärd återremitterat.
Vidkommande anmärkningen mot rubriken,
bar Utskottet skolat upplysa, att ett skriffel blifvit
begånget; och hvad de anmärkta orden i
Contexten beträffar, får Utskottet vördsamt an»
föra, att slutledningen i Lag-Utskottets af alla
Ftiks-Stånden bifallna tillstyrkande 1 målet är
bygd på en enda premiss. Enär nu Utskottet^
sorn måste anse ett till Kongl. Maj:t framburet
Lagförändrings-Förslag böra vara motiverait, i
sådant afseende följt den ordalydelse, sorn i LagUtskottets
Betänkande förekommer, kan Utskottet
icke tillstyrka någon förändring i redactionea
af Förslaget, Qville t dessutom af Höglofl. Bid
-
j&xpéditions-Utskotuts Memoria!. 425
lderska'pet och Adeln den 29 sistlidne Julli, samt
af Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
den 11 i denna månad, är vordet gil~
Jadt och antaget, Stockholm den 16 Augusti
11833.
Prolocolls - Utdrag fran Hogvordiga Preste
Ståndet,
den 22 Aug. 1823,
S. D. Föredrogs å nyo och lades till hand-j
Jingarne: Expeditions-Utskottets Memorial, i anledning
af anmärkningar emot .dess Förslag tili
underdånig Skrifvelse N:o 117.
N;o 166J
Expeditions- Utskottets Memorial med hemställan,
att Riksens Ständers heslut of ver Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Utlåtande N;o n5 ej må expedieras.
__ •
J-Viksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs*
och Oeconomie-Ufskott har i Utlåtande under d.
io Junii detta år, i fråga rörande skyldigheten
att in natura lefverera hö och halm till Kongl,
Hof-Stallet i Hufvudstaden, tillstyrkt, att de räntegifvare
i Stockholms Län, som utgöra sinaspannemåls-räntor
till Slotts- och Förråds-Magasinet
i Stockholm väl må fortfara att till Kongl. HofStallet
lefverera höet och halmen , men att de
aflägse boende räntegifvare åter, hvilkas spannei
4a6 Expeditions-Utskottets Memorial.
mål är anslagen till Krono-Magasinet i NorrTelje,
matte tillåtas, att lösa dessa strå-persedlar
efter markegång och således befrias från skyldigheten,
att dem in natura i Stockholm utgöra,
i andra fall, än då Hof-Stallets behof af dessa
persedlar sådant ovägerligen påkallar; och som
berörde Utlåtande blifvit af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet, under den 28 sistlidne
Junii, bifallet y vore det Expeditions-Utskottets
åliggande, att till R. H. S. inkomma med Förslag
till underdånig Skrifvelse i ämnet; mea
alldenstund Högvärdige Freste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet under den s, Samt Högloft.
Ridderskapet och Adeln , äfvensom Vällofl,
Borgare-Ståndet under den 5 sistlidne Julii, hafva,
i sammanhang med den till Kongl, Maj:t
redan ingångne regleringen af Riks-Statens Första
Hufvudtitel, beslutit, att de räntegifvare i
Upsala, Stockholms, Södermanlands och Westmanlands
Län, hvilka hittills in natura lefvererat
de deras Hemman ålagde hö- och halm-räntor,
antingen till Kongl. Maj:ts Hof-Stall i Hufvudstaden,
eller för Hof-Stallets räkning, på a.nviste
ställen, skola hädanefter derifrån befrias
och derföre erlägga lösen efter markegångspris;
vid hvilket förhållande Högvördige Preste-Stån—
det, under den 3 Julii innevarande år och efter
pröfning af förstnämnde Utskotts ofvanherörde
Utlåtande, funnit frågan om skyldigheten att ia
natura lefverera hö och halm till Kongl. Hofstallet
i Hufvudstaden böra förfalla; fördenskuld
har Expeditions-Utskottet skolat vördsamt hemställa
till R. H. S., om icke nu igera ali vi™
Protocolls- Utdrag.
437
clare expedition i samma fråga må anses vara
öfverflödig. Stockholm den 16 Augusti 1823.
Protocolls-Utdrag fran Högloft. Ridderskapet
och Adeln, den 1 Sept. 18:23.
S. D, Vid förnyad föredragning bifölls Ex-'
peditions - Utskottets den 16 sistlidne Augusti
aflåtne, samt den 22 derpå följde på bordet lagde
Memorial, med hemställan, att Riksens Ständers
Beslut öfver Allmänna Besvärs- och Oeconomi*-  Utskottets Utlåtande N:o 115 ej må expedieras.
Protocolls - Utdrag frän Hogvördiga Presteg
Ståndet, den 2 5 Äng. »82 5.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Expeditions-Utskottets
Memorial , med hemställan ,
att Riksens Ständers Be»lut öfver OeconomieUtskottets
Utlåtande N;o 1X5 ej må expedieras,
Protocolls-Utdrag frånVällofl. Borgare-Ståndet,
den 27 Äng. 1825,
S. D. Bifölls Expeditions-Utskottets nu å
hyo foredragne Memorial af den 16 dennes, med
hemställan, att Riksens Ständers Beslut öfver
Oeconomie-Utskottets Utlåtande N;a 115, i frågan
om skyldigheten att in natura lefverera hö
och halm till Kongl. Hof-Stallet i Hufvudsta-!
den, ej må expedieras.
Protocolls - Utdrag från Hedervärda Bondeståndet,
den 27 Äng. 1820.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls
Expeditions.-Utskottets den 25 dennes på bordet
4«8
Underdåniga Skrifvelseri
lagde Memorial , med hemställan; att Riksens
Ständers Beslut öfver Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets Utlåtande N:o H5,i fråga
om skyldigheten, att in natura lefverera hö och
halm till Kongl. Hof-Stallet i Hufvudstaden, ej
ml expedieras.
N:o 167.
Uppl. o, godk. hos Ridd. o. Ad. d. 1 Sept. 1823«
Preste-Ståndet d. a — —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. q — —
Riksens, Stdnclers underdåniga Skrifvelse , rorande
uppmätning och anteckning af Culik-rymden
ä hvarje loft eller lotten i
Kronans Magasin,
S. A. K.
Riksens Ständer,' sorn af deras Revisorers jB©2
rättelse, om den, år 1822» verkstälde granskning
af Allmänna Magasins-Jnrättningens förvaltning
och Räkenskaper, bland annat inhemtat, att den
uti 5 §. af 1812 års Kongl. Afskrifnings-Reglemente
anbefalde uppmätning och anteckning af
Cubik-utrymmet å hvarje botten eller loft i Kro^
nans Magasin ej blifvit tillbörligen fullgjord, få
hos E. K. M., jemte anmälan häraf, i unders
dånighet anhålla, att, med afseende å nödvändigheten
deraf, att hvad i förrberörde måtto blifvit
stadgadt, vid alla Kronans Magasin straygl
Underdåniga Skrifvelse?, 439
éfterlefves, pä det att verkliga Magtsins-behåll*;
Bingarne, utan för mycken möda och kostnad ;
Bia, vid skeende inventeringar, kunna utrönas,'
E. K. M. täcktes i Nåder vidtaga nödige åtgärder
till vinnande af den rättelse , som Kronans
säkerhet påkallar.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 168.
Pppl. o. godk. hos Ridd. och Ad. d. 1 Sept. 1823,"
Preste-Ståndet d. 1 — —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 2 —* —
Riksens Stdnclers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af vackt fråga om en vidsträcktare
Fribref s-rättighet för St cider nes Magistrater.
S, A. K.
.På den grund, att ehuru E. K. M.,’ under
den 30 December 1819, i Nåder beviljat den
af Riksens Ständer, vid sistlidne Riksdag , begärde
Porto-frihet för Städerne vid afsändande
af, så val Kronans Uppbörds-medel, sam Brotttnåls-ransakningar,
Städerne likväl ännu skola få
vidkännas Post-umgälder för mångfaldig Brefväxling,
äfven uti mål, som icke röra dem sjelfva,
har hos Riksens Ständer , vid innevarande
Riksmöte, det förslag blifvit framstäldt, att, antingen
Magistraternes skyldighet, att indrifva
430^ Underdåniga Skrifvélseri
böter af dertill fällde personer samt ingifva Corn»
munications-bevis vid Lagsökningar , måtte inskränkas
till de i Städerna boende personer, eller
ock Porto-frihet i så beskaffade ärenden jemväl
Städerna förunnas.
Vid pröfningen af detta ämne, har väl, å
ena sidan, förekommit, att en ytterligare utsträckt
Porto-frihet för Städerne måste uti en icke obetydlig
mån bidraga till minskning i de från
Postverket påräknade inkomster till Stats-behofvens
fyllande; men sorn, å den andra , Riksens
Ständer ej kunnat undgå, att fästa afseende, dels
derå, att rättvisa och billighet fordra , det alla
Rikets Innevånäre komma i åtnjutande af lika
friheter och den ena Medborgaren icke betunga*
med en afgift , derifrån den andra är fritagen
hvilket ‘förhållande skulle inträffa, om Städerne
nödgades än vidare betala Postporto för Embetsbref,
heldst en sådan Post-afgift olika drabbar
de större Städerne , särdeles Läne-Residencen ,
och de mindre samt på längre afstånd derifrån
belägne, dels ock å svårigheten, att förebygga
missbruk eller deremot tillvägabringa en säker
Controll, då ifrågavarande frihet är Städernes
Magistrater i vissa Embets-ärenden medgifven }
få alltså Riksens Ständer, som bifallit , det Stä—
dernes Magistrater må hädanefter för Embetsbref
i allmänhet njuta Portofrihet , i underdånighet
anhålla , att E. K. M. täcktes i Nåder
vidtaga den åtgärd, som för verkställigheten här;
af erfordras.
Riksens Ständer framhärda etc.
UnderdHhiga Skrifvel ser. 431
N:o 169.'
Uppl» o»godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 1 — —-
Borgare-Ståndet d. 1 — —-
Bonde-Ståndet d. 2 *— —
förordnanden mut. mut., för Prosten m< rn.
Grefve von S c Ti werin, Öfversten m. m.
Friherre Åkerhjelm> Canzli-Rådet m. m.
af Tannström, Öfver-PLof-Predikanten
711. m. Doctor Hedrén, Lagmannen m. m.
Schöne och Krigs-Jusiiliarien Livijn,
att vara Ledamöter i Committéen för
Tryckfrihetens vård.
Vi efterskrlfne Sveriges Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Presterskap,
Borgerskap och Menige Allmoge, som
härstädes å allmän Lagtima Riksdag äro församlade,
göre veterligt: att, sedan, enligt 108 §.
Regerings-Formen och 65 §. Riksdags-Ordningen,
Vi, genom utsedde Electorer valt de Män,
som, jemte Vår Justitite-Ombudsman, böra vårda
Tryckfriheten, och dertill i laglig ordning blifvit
kallad N. N., så vilje Vi, i kraft häraf,
hafva förordnat honom, N. N., att vara Ledamot
i Committéen till Tryckfrihetens vård , och
eger han, att. i utöfningen af denna befattning,
ställa sig Tryckfrihets-Lagen till efterrättelse
samt för öfrigt noga iakttaga hvad , i öfverensstämmelse
med Grundlagens afsigt, befrämjar all
-
43 a
Underdåniga Skrify elser1.
män upplysning,' under bevarande af allmänt
lugn.
Till yttermera visso håfve Vi detta För*
ordnande underskrifva och beseglat!
Stockholm den
N:o 170<
Uppl, O, godk. hos Preste-Ståndét d. 12 Sept. 1833?
Borgare-Ståndet d, 16 — —-
Bonde-Ståndet d. 18
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i titt*
ledning af KongL May.ts Nådiga Bref,
angående Riksens Ständers gransknings*
rätt af Tull-Verkets Räkenskaper, m. m>
S. A. K,
TJti Nådig Skrifvelse af den 28 nastlidrie Fe^
bruarii har E. K, M., dels gifvit Riksens Ständer
tillkänna, att E. K. M., sorn före dett?, på
anförde grunder , vägrat bifalla Riksens Stän—
ders, vid sednaste Riksdag, uti särskilda Under-»
dåniga Skrifvelser af den 15 Junii och den 3
Julii 1818, anmälde beslut, att, så väl Tull»
Verkets räkenskaper och förvaltning, som redogörelserne
för de af E. K. M:ts och Rikets
Krigs-CoUegium förvaltade Cassör, skulle, lika
med Stats;Verkets öfrige räkenskaper och på
samma
Underdåniga Skrifve!ser.
433
lamma gångj af Riksens Ständer eller Deras
Revisorer granskas, samt tillika i Nåder förklarat
Sig vilja, vid följande Riksdagar, upplysningsvis
lemna Riksens Ständers Stats-Utskott
del af Tull-Verkets redogörelser för den sedan
nästföregående Riksmöte förflutne tid , numera ,
i öfverensstämmelse med Riksens Ständers åsigt
af de uti 30 och 68 §§. Riksdags-Ordningen gifne
stadganden, angående granskningen af StatsVerkets
tillstånd, styrelse och förvaltning , samt
med fästade afseende på den grundsats, att all
tvetydighet i Grundlagens bokstaf, nu och för
framtiden, borde genom en bestämd föreskrift
undanrödjas, velat i Nåder samtycka, att Riksens
Ständer må ega, att, Sjelfve eller genom Deras
Revisorer, granska Tull-Verkets samt de under
Krigs-Collegii inseende ställde Militiae-Boställsoch
Krigsrnanshus-Cassornes räkenskaper, äfvensom
redogörelsen för den del af SeraphimerOrdens-Giilets
fonder, hvilken af allmänna medel
utgöres, men beträffande åter de antingen af
^Testamentariska dispositioner eller frivilliga sam»
tnanskott härflytande medel, som under Regeringens
särskilda vård och förvaltning ställde
blifvit, funnit granskningen af räkensfcaperne
för sådane medel tillhöra endast de af E. K. M.
dertill utsedde personer, dels, enär Riksens Ständers
Revisorer, oaktadt bokstafliga stadgandet i
den af E. K. M. för dem under den 10 Junii
1812 utfärdade Instruction samt uti 68 §. Riksdags-Ordningen,
att hvarje Revision endast borde
omfatta 2:ne års afslutade räkenskaper, likväl
icke sällan skola utsträckt sine anmärkningar och
ftihang till Rihs-51, Fröt, lotie Sami, j8?3» 2 3
434
Underdåniga Skrif v elser'.
omdömen till förvaltnings-åtgärder, vidtaghe under
en påföljande tidpunkt, samt stundom ingått
i tillstyrkanden och förslag , som , enligt hvad
någre bland Eedamnterne vid sista Revision
sjelfve skola funnit, icke rätteligen bordt utgöra
föremål för deras befattning , äskat af Riksens
Ständer, att mera bestämda föreskrifter , än hittills,
matte Revisorerne meddelas, och således 18 12
års Instruction i laglig ordning erhålla en ytterligare
utveckling, dels ock fästat'Nådig uppmärksamhet
dervid, att den af Riksens Ständer vid
sista Riksdag beslutne förändring uti högstberörde
Instruction för Revisorerne icke blifvit hos
E. K. M. till utfärdande anmäld.
Riksens Ständer hafva , i sammanhang med
denna E. K. M:ts Nådiga Skrifvelse , jemväl i
öfvervägande tagit åtskillige inom Riks-Stånden
gjorde framställningar, rörande Riksens Ständers
och Deras Revisorers gransk ningsrätt, så val af
ofvannämnde med flere uppgifne Cassör, sorn a£
Stats-Verket till alla dess delar; och sorn E. K.
M., på sätt här ofvan förmäldt är , redan i Nåder
samtyckt, att Tull-Verkets räkenskaper, jemte
räkenskaperne, så väl för de under Krigs-Colle 4
gium ställde Militias-Boställs- och KrigsmanshusCassorne,
sorn för den del af Seraphimer-Gillets
fonder, hviken af allmänna medel utgöres, hädanefter
måga utaf Riksens Ständer eller Deras
Revisorer undergå granskning, återstår endast för
Riksens Ständer att Sig utlåta, huruvida enahanda
Revision i afseende på öfrige Statsmedel
bör Riksens Ständer eller Deras Revisorer tillkomma.
Underdåniga Skrifvelserl
Da frågan vid sednaste Riksdag förevar om
granskning af Mötes-Passevolance-Cassan, funno
Riksens Ständer, att, som denna Cassa tillkommit
genom en afgift, hvilken Rust- och Rotehållare
åtagit sig erlägga till E. K. M. och Kronan,
emot befrielse från hästars och manskaps
underhållande vid möten samt under marcherne
till och ifrån mötes-platserne, kunde densamma
icke annorlunda anses, än såsom en del af Statsverket
på det hela, så väl i betraktande af dess
tillkomst och intrader, sorn ock på grund af dess
publique föremål; vid hvilket förhållande och,
enär den Revision af Passevolance-Cassans räkenskaper,
som i Kammar-Rätten, hufvudsakligen
till ziffran, verkställes, icke syntes böra utesluta
den öfversigt af förvaltningen häraf, sora.
Riksens Ständer, enligt 68 §. i Riksdags-Ordningen,
tillkommer öfver Stats-Verkets alla tillgångar
och öfrige räkenskaper, hvilka likaledes
af Kammar-Rätten revideras, Riksens Ständer
beslöto, att Deras och Revisorernes åtgärd i nämnde
hänseende äfven skulle utsträckas till berörde
Cassa, derom underdånig Skrifvelse till E. K. M.
expedierades] äfvensom Riksens Ständer, i afseende
på Lazaretts- och Hospitals-fondeme, under
den 15 Junii 1818, i underdånighet förklarade,
det De funnit, att Hospitals-Inrättningarne
väl ifrån början tillkommit genom förläningar
af framfarne Konungar och enskildes donationer,
men att likväl fonderne hufvudsakligen
utgjordes af Hemmans-räntor samt Krono-tiondeoch
Afrads-spannemål, jemte ett förräntadt Capital
af 159,812 R:dr 18 sk. 2 rst., som, genom
besparing af någre Hospitals öfverskotts-medel,
43^
Underdåniga Skrif vet tiri
uppkommit, samt dessutom någre mirulre Capital;
och som dessa Hemmans-räntor, Kronotionde-
och Afrads-spannemål samt deraf samlade
Capital vore att anse såsom af Staten bestådde ,
ehuru desamma till ifrågavarande särskildte än*;
damål blifvit af framfarne Regenter upplåtne,'
så och på de flere enahanda skäl, som för beslutet
om Passevolance-Cassans granskning här
ofvan upptagne finnas, anhöllo Riksens Ständer
i underdånighet om E. K. M:ts Nådiga sanctioh
deruppå, att räkenskaperna och förvaltningen öfver,
så väl desse, som öfrige till Hospitals-In->
rättningarne hörande medel, matte öfverses och’
granskas af Riksens Ständer eller Deras Revisorer,
vid samma tillfälle som Suts-Verket i det
hela revision undergår.
Med hvad sålunda blifvit yttradt instäm*
mer äfven Rikets nu församlade Ständers öfvertygelse
i ämnet, likväl med den inskränkning;
beträffande Hospitals- och Lazaretts-fonderne, att
hvad private personer deraf sammanskjutit ochT
enligt Donationsbrefvens innehåll, bestämdt öfverlernnat
till särskild förvaltning af Ofver-Sty-;
reisen för Hospitalen och Lazaretten, icke är
underkastadt Riksens Ständers eller Deras Revi-!
sorers granskning, hvilken deremot bör ega rum,’
i händelse sådant förbehåll å Gifvarnes sida icke
blifvit gjordt, i hvilket fall desses bidrag iklädt
sig enahanda egenskap, som alla andra allmänna
medel, hvilka äro ställde under E. K. M:ts och
Riksens Ständers gemensamma vård och inseende
; och få Riksens Ständer, till stöd för ifrågavarande
åsigteirs öfverensstämmelse med GrundjLagarnes
både anda och ordalydelse, åberopa de*
Underdåniga Skrifvelser.
437
ras innehåll, och det sammanhang, de derutinnan
på olika ställen förekommande stadganden, sins
emellan, ega i detta afseende.
Enligt 57 §. af Regerings-Formen eger Svenska
folket, att sig sjelft beskatta. Den häruppå
nästföljande 58 §. innehåller, att Konungen, vid
hvarje Riksdag, låter uppvisa Stats-Verkeis tillstånd
i alla dess delar till inkomster och utgifter,
fordringar och skulder, för det Stats-TJtskott,
som Riksens Ständer utvälja. Med alldeles samma
ordalag utmärkes Stats-Utskottets verkningskrets
uti 30 §. af Riksdags-Ordningen, enligt
hvilken Stats-Utskottet jemväl åligger tillse, huruvida
Stats-Verkets medel blifvit dragne till an-i
dre ändamål, än hvartill de finnas anviste; och
slutligen är uti 68 §. af Riksdags-Ordningen
Riksens Ständer förbehållet, att, emellan Riksdagarne,
genom utsedde Revisorer, granska Stats-;
Verkets tillstånd, styrelse och förvaltning.
Då det nu är gifvet, att med Sfats-Verket
icke kan förstås annat, än den allmänna fond,
dit Medborgares gemensamma bidrag, till bestridande
af Statens utgifter, ingå, och Riksens
Ständer icke äro i tillfälle, att behörigen utöfva
Deras rätt, att bestämma beloppet af nämnde bidrag,
utan kännedom, huruvida förut gjorde anslag
kommit Staten till godo för det behof, hvars
fyllande dermed varit åsyftadt, hvilket åter ensamt
af räkenskaperne kan inhemtas; så blir häraf
en lika naturlig, som uti Grundlagarne be^
stämdt. uttryckt följd, att granskningen af Statsverket
samt alla, genom allmänna bidrag, samlade
Cassör^ af livad namn och beskaffenhet som
438
Underdåniga Skrifvelser?
helst, icke kan Riksens Ständer eller Deras Revisorer
förvägras.
På sådan grund få Riksens Ständer, jemte
åberopande af hvad Deras vid sista Riksdag aflåtne
underdåniga Skrifvelser innehålla, angående
Revision af Passevolance-Cassan samt Hospitals,
och Laaaretts-fonderne, dock med ofvan anmärkta
inskränkning, hvad desse sistnämnde angår, i
underdånighet anmäla Deras beslut, att jemväl
alla andra medel och Cassör, utan undantag,
hvilka genom allmänna bidrag tillkommit, hädanefter
skola af Riksens Ständer eller Deras Revisorer
granskas, i den uti Grundlagarne föreskrifne
ordning; och hysa Riksens Ständer den
underdåniga förhoppning, att E. K. M., som redan
i Nåder medgifvit revision af Tullräkenskaperne
och redogörelsen för de under KrigsCollegium
ställde Militise-Boställs- och Krigsmanshus-Cassorne,
samt derigenom, enligt Dess Nådiga
tillkännagifvande, i förhand instämt uti Riksens
Ständers uppfattade åsigt af de uti 30 och
68 §§. af Riksdags-Ordningen åberopade allmänna
stadganden, äfven lärer täckas, af samma anledning,
lemna Dess Nådiga sanction åt ifrågavarande
underdåniga anmälan, helst, genom ett
sådant Nådigt erkännande af Riksens Ständers
och Deras Revisorers oinskränkta granskningsrätt
öfver Statens alla tillgångar, det förtroende
ytterligare skall stadgas, som utgör hufvudsakliga
vilkoret för de skattdragandes fortfarande
beredvillighet, att anstränga sin förmåga till medels
anskaffande för Statens behof.
Beträffande frågan, huruvida Riksens Ständers
Revisorer, i de uti g. K. M:ts Nådiga Bref
Underdåniga Skrif velser.
439
anmärkte omständigheter, öfverskridit den utstakade
gränsen för deras befattning, så, enär 68 §•
Riksdags-Ordningen innehåller, det Revisorerne
skola sammanträda så ofta, att hvarje revision
må kunna omfatta 2:ne års afslutade räkenskaper
, är dermed endast afsedd skyldigheten för
dem, att granska a års afslutade räkenskaper,
utan att rättigheten för dem , att till Siats-Verkets
förvaltning i allmänhet utsträcka granskningen,
så vidt tiden det medgifver, kan, såsom enlig
med sjelfva förrättningens ändamål, betviflas.
Denna rättighet är också ovilkorligen medgifven
i E. K. Mas under den 10 Junii 18 ta
utfärdade Nådiga Kungörelse, angående Riksens
Ständers för Deras Revisorer fastställde Instructions
9 hvaruti föreskrifves, att Revisorerne
skola, ej allenast ega tillgång till alla Räkenskaper,
Protocoll och Handlingar för de år, till
hvilka revisionen sträcker sig, utan ock ega rätt
att af vederbörande undfå de upplysningar och
handlingar, sorn de för öfrigt nödige finna; oéh
härmed instämmer äfven 3 §., som bjuder, att,
om Revisorerne finna något af Riksens Ständer
faststäldt anslag vara öfverskridet, eller något L
öfrigt vid förvaltningen att erinra, Revisorerne
böra sådant uti deras till Riksens Ständer afgifvande
Berättelse anmärka och sitt utlåtande deröfver
meddela} dock ega Revisorerne icke rättighet,
att lemna någre föreskrifter eller besluta
några förändringar, hvad Stats-Verket angår.
Vid sådant förhållande och då 1820 och
1822 arens Revisorer, om hvilka här nu är fråga,
uti sine utlåtanden till ledning för Riksens
Ständers omdöme, endast anvist hvilka åtgärder
440 Underdåniga Si rifve Iser.
i vissa fall kunde finnas befordra mera ordning
och säkerhet i Stats-VerksTförvaltningen, och det
alltså icke kan Revisorerne till last läggas, att ^
emot stadgandet i ofvannämnde 3 , hafva beJ
slutit förändringar eller något förordnat till fram-’
gen efterrättelse, kunna Riksens Ständer icke
finna, att Revisorerne i dessa omständigheter
origtigt förfarit, utan anse dera härutinnan hafva
handlat i fullkomlig öfverensstämmelse med
gifne föreskrifter.
För öfrigt och då, på satt E. K. M. i Nåder
tillkännagifvit, Rikets år 1818 församlade
Ständer underlåtit, att hos E. K. M. i underdånighet
anmäla den af Dem då beslutade förändring
uti 1812 års Instruction för Riksens
Ständers till Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende valde Revisorer, hafva Riksens
Ständer beslutit, att sådant nu skall blifva iakttaget,
likväl forst sedan Riksens Ständer förordna!,
huruvida ifrågavarande Instruction, äfven
i andra delar, någon förändring bör undergå.
"
Detta få, till svar å E. K. M:ts Nådiga
Skrifvelse, Riksens Ständer i underdånighet
meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
Protocolls-Utclrag fran Högloft. Ridderslapet
och Adeln, den 2 September 1825.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets,
under N:o 170 insände, Förslag
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Majit, i anledning af Dess Nådiga
Underdåniga Skrifvelser.
441.
Bref, angående granskning af Tull-Verkets Räkenskaper
m. m. blef samma Förslag, på grund
af dervid gjorde anmärkningar, åsyftande att den
uti Förslaget förekommande mening, som börjas
med orden "och hysa Riksens Ständer den underdåniga
förhoppningsamt slutas med orden:
medels anskaffande får Statens behof,” hvaruti
fråga om Kongl. Maj:ts Nådiga Sanction å
Riksens Ständers beslut i detta ämne blifvit
framstäld, men hvilken mening å det ställe, der
elen i Stats-Utskottets Betänkande upptages, snarare
synes innefatta Utskottets enskilda öfvertygelse,
än någon del af det beslut 1 ämnet, StatsUtskottet
tillstyrkt, måtte jemkas och förtydligas,'
till Expeditions-Utskottet återremitteradt.
N:o 171.
Uppl. o, godk. hos Ridd. o. Ad. den 1 Sept. 1823.'
Preste-Ståndet den 2 _ —
Borgare-Ståndet den 2 — —
Bonde-Ståndet den 2 —* —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
bidrag af Stats-Verket till en föreslagen
Pensions- Cassce-lnr ätt ning för Civile.
Ämbets- och Tjenstemän.
S. A. K.
Sedan; i följd af E. K. M:ts uti Nådig Skrifvelse
den 10 Februarii 1S19, meddeldte För
-
44»
Underdåniga Skrif v el ser'.
ordnande om skyndsam verkställighet af det åt
■vissa Cornmitterade före detta gifna uppdrag,
att utarbeta en plan till en Allmän PensionsCassas-In
rätt ning för Rikets Civile Ämbets- och
Tjenstemän, bemälde Cornmitterade, under den
22 sistlidrie Januarii, till E.. K.. M. inkommit
med underdånigt Förslag till en sådan Pensions-Inrättning,
hvars fond, i likhet med Arméens
Pensions-Cassa, skulle samrr.anbringas. genom
bidrag bade af Staten och af vederbörande
Löntagare, så har E. K. M., genom Remiss af
den 5 sistlidpe Mars, detta Förslag, i afseende
på de deruti för berörde Stiftelse påräknade bidrag
af Stats-Verket, till Riksens Ständers Statsutskott
i Nåder öfverlemna!; varande Förslaget
hufvudsakligen bygdt på följande puncter:
i:o. Ätt i allmänhet de på Rikets Stat
uppförde Ämbets- och Tjenstemän, efter ordinarie
Lönegrader, skulle vara berättigade, att
uti omförrnälde Pensions-anstalt deltaga; dock
borde Tull- och Allmänna Magazins-Verkens,
med flere utom Riks-Staten varande Inrättningars
Personal, efter erhållen del af hvad rörande
Inrättningen blifvit föreslaget, ega öppet,
att dervid göra de erinringar, som kunde nödige
anses.
2:0. Att deltagandet i Cassan skulle, såsom
en skyldighet, åläggas hvar och en, som
hädanefter inträder i Rikets tjenst, men bero af
deras fria vilja, som redan innehafva ordinarie
beställning, och hvilka, intill dess Pensions-Inrättningen
vunnit stadga och samtlige till delaktighet
berättigade deruti ingått, borde tillgodo
njuta den genom Fprfattningarne dem tillagde
Underdåniga Skrifvelseri
-143
rättighet, atti efter erhållet afsked vid 70 års ålder,
få på Allmänna Indragnings-Staten bibehålla
deras Löner.
3:0. Att delegarne skulle uppföras i 7
Classer, af hvilka den högsta blefve bestämd
för Ämbetsmän, som, efter Grund-Lagen, icke
utan ransakning och Dom lcunna skiljas från
deras innehafvande Ämbeten; dock borde högre
och med förtroende-sysslor beklädde Ämbetsmän
äfven anses tillhöra Pensions-Inrättningen,
enär de successive innehaft lägre civile beställningar,
samt behörige afgifter till Cassan under
tiden af dem erlagde blifvit; Och komme alltså
Pensions-Classerne att utgöras:
den Första af Collegiernes äldste Ledamöter
och sådane Ämbetsmän, som, efter Värdighet
och Löner, äro deras vederlikar;
den Andra af de Tromän, som, i anseende
till Lönförhållanden, icke kunnat förås till
den Första Classen, samt Hof-Rätternes och Collegiernes
Ledamöter, hvilka icke ega Tromans
Värdighet, äfvensom deras vederlikar3
den Tredje af sådane med Kongl, Fullmagter
hugnade Tjenstemän, som äro Contoirseller
Cantzli-Chefer, eller innehafva Förmansposter,
eller bestrida med egen ansvarighet jemförligen
vigtigare befattningar;
den Fjerde af Tjenstemän, som, dels i sednare
tider erhållit Kongl. Fullmagter, dels ock
hafva Hof-Rätternes och Collegiernes Fullmagter
i högsta graden, samt deras vederlikar;
den Femte af dem, som äro försedde med
Hof-Rätternes och Collegiernes Fullmagter i
andra graden^ samt deras vederlikar;
444 Underdåniga Skrifvelse^.
den Sjette af Tjenstemän, som hafva Ilands»
höfdingarnes och andra Myndigheters Fullmagter
eller Constitutorial, och deras vederlikar
samt
den Sjunde Classen af all Vaktbeljening.
4:0. Att, enligt upprättade Taheller» del»
egunea antal förmodades blifva
i rista Classen — —• — — lool
- 2:dra — — — —■ •—• 108.
- 3:dje —• —• —• —■ — 298!
- 4:de •—• — — —. — 414»
- 5:le — — — — — 373-
- 6:te — — — — — 482*
och i 7:de — — — — — 330I
Tillsammans 2,1051
5:0. Att Pensions-beloppet kotnme att un-'
gefärligen svara mot hälften af hvarje delegat
res Löneinkomst, samt alitsa bestämmas
i i:sta Classen till —• — 800
- 2tdra — — 1—• — 600
- 3 :dje — — — — 500
- 4:de — ■—• —■ — 300
- 5:te — — — — 150
- 6:te —• —• -— — 60
och i 7lde ■— —• — — 50 R:dri
6:0. Att delegarnes årliga bidrag till Pers.—
sions-Cassan, hvilka ovillkorligen borde vidtaga
med tillträdet af Ordinarie Lön, skulle fastställas
till 4 Procent af Pensions-beloppet i de 5
Första Classerne, men endast till 3 Procent af
Pensionerne i den 6:te och 7:de; och skulle sålunda,
efter förslagsvis uppgjord beräkning Öfver
delegarnes förmodade antal, en summa af
Underdåniga Skrif v el seri
'445
'aoj32o Rldr 36 sk. 10 rist. årligen inbringas till
Inrättningen.
7:0. Att, hvad anginge proportionen mellan
antalet af delegare i hvarje Glass och dem,
sorn der stadna tills de blifva berättigade till
Pension, Committerade antagit, såsom ett Maximum,
hvilket först inom en tid af 40 år skulle
uppnås,
uti Usta Classen —■ 30 Pensionärer,
- 2ldra —— — —• 30 — —
- 3lJje — — — 60 — —
- 4:de — — — Co — —
- stte — —. w_ 30 — —
- 6:te — — #■— 50 — —
erch uti 7ide —- —• •—• 50 —- —
hvaremot, till en början, eller vid förloppet af
de första 5 Eren, ifrån det Pensioner började
utdelas, Pensionairernes antal blifvit calculeradt:
inom usta Classen till — — 15-
— 2idra —1 — — —- 10.
—■ 3dje •— — —- —• 4o.
— 4:de —• — •—■ — 40.
— 5ite — — •—■ —■ 10.
— 6:te —
—■ — 20.
och inom 7ide — •—• ■— — 3°*
8:0. Alt, efter en sådan beräkning, skulle,
vid de första 5 årens förlopp, en årlig utgift af
54,200 Rldr, samt, när åter antalet, ont 40 år,
nått maximum, 100,000 Ridr årligen till Pen
sionairernes
underhåll erfordras.
9:0. Att, enär, genom förräntade bespar
lingar å de 10,000 Rldr, som, i följd af Kongl,
Kungörelsen den 29 Junit i79^> dels till Pensioner
för sådane Ämbets- och Tjenstemän, hvil
-
'446 Underdåniga Skrifvelseri
ka, före 70 års ålder, af sjukdom nödgades lemna
tjensten, och dels till grundläggning af en
framtida Pensions-Inrättning, årligen blifvit å
Stat anslagne, numera en fond af 200,000 R:dr
funnes satnlad, skulle efter 5 års förlopp, hvarunder
delegarnes tillskott och ytterligare räntemedel
influtit, samt särskild tillgång, genom Testamentariska
dispositioner, förväntas, eller också
möjligen dessförinnan, Pensionerandet kunna
börjas, så framt Stats-Verket till Pensions-Inrättningen
lemnade följande bidrag, nemligen:
a) det år 1798 anslagne och sedermera på
Riks-Statens 7:de Hufvud-Titel uppförda belopp
af 10,000 R;dr, vid hvars öfverlemnande dock
borde fästas det vilkor, att Inrättningen skulle
pensionera dem, som af samma anslag dittills
njutit underhåll;
b) den Arméens Pensions-Cassa hittills tillgodokomne
andel, eller § delar så väl af Centonalen,
som af befordrings-afgiften å(alla Civile
Ämbets- och Tjenstemäns Röner;
c) inkomsten af vacante Löner å Civila
Staten, under Förslags- och ligge-tiden; samt
d) rättigheten att i de fall, då en Civil
Ämbets- eller Tjensteman erhåller afsked ur
Rikets tjenst, uppbära den af honom förut aftjenade
så kallade Begrafningshjelpen, hvilken
hittills blifvit för Stats-Verket bespard; hemställande
Committerade, i sammanhang härmed,
dels att enahanda rättighet till åtnjutande utaf
afskedade Militair-Personers Begrafnings - hjelp
måtte tilläggas Arméens Pensions-Ca6sa, såsom
ersättning för minskade inkomster, i händelse
ofvanberörde andel af Civil-Statens Centonal-ahj
TJnderdäniga Skrifvelserl
447
giFfer, på föreslaget sätt, komme att samma Statspension
s-Inrätt ning tillfalla, dels att särskilde avgifter
vid befordran, då mer än en grad på en
gång vunnes, samt vid flera uppglfne tillfällen,
måtte fastställas, dels att, så länge Staten bidrager
till Inrättningens understöd, redogörelsen
för densamma borde inför E. K. M. samt Riksens
Ständer alläggas, och Fonden sålunda stå
under allmän granskning , dels oelc, att, i den
mån ‘Cassan vunne förkofran, så att den med
mindre bidrag kunde bestå, Statens tillskott
skulle upphöra, förr än delägarnes, på det att
'desse slutligen måtte vinna en egen sjelfständig
Inrättning,
lolo. Att, i afseende på Pensions-räftigheten,
skulle förordnas: att en delegare, sorn fyllt
60 lefnadsår och tjenat Staten i 30 år, räknade
från och med inträdet i tjenst, utan afseende
derå, när Eön erhållits, borde vid afskedstagandet
komma i åtnjutande aF Pension: att dön, som får
afsked, efter uppnådd lefnadsålder af 55 år och
30 års tjenstetid, äfvenledes, emot vilkor, att
afgiften under följande 5 år erlägges, vore berättigad,
att vid fylda 60 lefnadsår tillträda pension:
att, om någon så sent inkommit i Statens
tjenst, att han vid den för en Pensionairs fullårighet
bestämde lefnadstid, icke räknar det föreskrifna
antalet tjenste-år, afgift för de bristande
åren då finge betalas; dock skulle, i hvad fall
sorn helst, 15 effective tjenste-år utgöra minimum,
för åtnjutandet af rättigheten till pension:
att den afskedade Ämbets- eller Tjenstemannen
borde hafva tillbragt minst 3:ne år i activ tjenstgöring,
inom den clas*, deruti pension erhålles,
448
Underdåniga Skrifvelserl
men eljest hänföras till (len lägre dass, han före
sednaste befordran tillhörde; samt att för dem,
som qvarblifva i Rikets tjenst intill fyllda 70
år, pensions-beloppet komme att ökas med 50
procent.
11:0 Att sådane Ämbets- och Tjenstemänj
hvilka före den, såsom vilkor för pensions-rättighetens
åtnjutande , föreslagne lefnads- och
tjenstetid, befinnas oförmögne att med tjenstgöring
fortfara, och sakna egna tillgångar att sig
försörja, jemväl skulle, vid afskedstagande , af
Pensions-inrättningen njuta underhåll, i öfverensstämmelse
med de reglementariska föreskrifter,
Comitterade äfven för detta ändamål uppgifvit
; och
12:0 Att, i fall Inrättningen framdeles äfven
utsträcktes till de Civile Ämbets- och Tjenstemäunens
Enkor och Bara, så väl det å RiksStatens
7tde Hufvud-Titel bestådde särskildta
anslag, som Eöntagames afgifter skulle till sådane
pensioner, i projecterad ordning, blifva att
påräkna.
Statens förbindelse, att besörja sina Löntagares
underhåll, enär desse ej vidare förmå
arbeta, erkändes af Riksens Ständer, redan vid
1756 års Riksdag, då, med deras begifvande,
vissa förmåner af Staten tillädes den följande
året stiftade Pensions-Cassa för Arméenj och,
med enahanda öfvertygelse, hafva Riksens Ständer,
ej mindre uti Skrifvelse af den 30 Januarii
1770, än äfven yid 1809 och 18x0, 1812
samt
Underdåniga Skrifveiser: 44g
samt 1815 arens Riksmöten, hos E. K. M. i
underdånighet anhållit, att en dylik PensionsInrättning
för Civile Embets- och Tjenstemän
måtte vidtagas. • X anledning af omförmäldte
Förslag, och efter noga öfvervägande af hvad.
deruti blifvit anfördt, rörande angelägenheten
och fördelarne, både för Staten och Löntagarne,'
af ifrågavarande Inrättning, hafva Riksens Ständer
nu jemväl ansett Stats-Verket böra till be-r
främjande af ändamålet bidraga.
Vidkommande således de från Staten på--  räknade tillgångar för Pensions-Inrättningen; sa,'
emedan det, genom Kongl. Kungörelsen den 29
Junit 179&, anslagne belopp af 10,000 R:dr år-'
ligen, vid sednare verkstälde Stats-Regleringar,'
blifvit af Riksens Ständer uppfördt, att fortfarande
utgå och disponeras, på sätt högstberörde
Kungörelse bestämmer, samt Riksens Ständer
jemväl, under den 52o Julii 1815, uttrryckligt
öfverlemnat samma belopp till den blifvande
Pensions-Cassan för Rikets Civila Stat, hafva
Riksens Ständer nu godtfunnit bifalla, att detta
Stats-anslag må, för den kommande tiden, till
enahanda ändamål användas, med iagttagande af
det utaf Committerade föreslagne vilkor, att de
afskedade Embets- och Tjenstemän, som , före
Pensions-Inrättningens början, från meranämnde
Summa njuta understöd eller dertill berättigade
finnas, varda på Inrättningens Stat öfverflyttade.
Hvad dernäst angår de till Arméens Pensions-Cassa
inflytande |:delar, så väl af Centor
nalén, 1 procent, som af Befordrings-eller vanligen
så kallade Wadstena Krigsmanshus-afgifBihang
till Riks-St, Fröt, lc'.Ht Strul, 1823. *9
4 50
Underdåniga Skrifvelser.
ten, 2 procent utaf Civile Embets- och Tjenste^
mäns löner; så hafva Riksens Ständer inhemtat,
det förstnämnde afgift, genom Kongl. Rescriptet
den 23 September 1690, och Befordrings-afgiften
åter, medelst Kongl. Påbudet den 31 December
1689 , anslogos tili det då inrättade
Krigsmanshuset för , ej mindre Officerares , än
gemenskapens af Landt-Arméen pensionerande
och understöd, men ifrån år 1757 5 i följd af
Förordnandet uti Reglementet den 10 Januarii.
samma år, §. 8* till ofvanberörde Gassa årligen
ingått, samt att, enligt hvad Committerade utredt,
årliga beloppet af omförmälde inkomster
utgjort 15,000 R:dr; och ehuru billigheten synes
fordra, att, då Civile-Staterne, i likhet med de
Militaire , skola, genom egne tillskott af deras
Löner, bidraga till en Pensions-Cassa af enahanda
egenskap, ifrågavarande afgifter borde komma
denna nya Inrättning till godo} likväl och
som Arrnéens Pensions-Cassa, både vid dess stiftelse,
och vidare genom K. M:ts förnyade Nådiga
Förordning och Reglemente af den 20 Maji
18>7, V. Art. 74 §. blifvit försäkrad om åtnjutandet
af denna intrad, hvilken fördenskuld icke
skäligen, utan motsvarande ersättning af Staten,
torde böra samma Cassa frångå ; alltså och enär
det äfven instämmer med afgifternes första ändamål
, att desamma, såsom en allmän gärd fortfarande
böra tillfalla de Inrättningar, af hvilka
de till det gemensamma Försvars-Verket hörande
personer skola, efter tjenstetidens slut, understödjas
, hafva Riksens Ständer ansett förhållandet
i denna del böra blifva orubbadt, men deremot
beslutit, att den Summa af 15,000 R-dr
Underdåniga Skrifvelser. 451
om året, hvartill |:delar af Centonalen och Krigsmanshus-afgiften
utaf Civile Embets- och Tjenstemäns
Löner uppgå, skall för deras PensionsInrättning
å Stat under 7:de Hufvud-Titeln
uppföras.
I anledning af Committerades Förslag, att
Civile Statens Pensions-Inrättning måtte få uppbära
inkomsten af vacante Löner, under Förslags-
och ligge-tiden, har hos Riksens Ständer
upplyst blifvit , att Arméens Pensions-Cassa, enligt
nu gällande Reglemente, vid alla ledigheter
i Militaire-beställningar, åtnjuter 4 vacancemånaders
Lön-besparing: att, vid Civile Staterne,
likmätigt Kongl. Förordningen den u7
Februarii 1739 och Kongl. Förklaringen deröfver
den g Maji samma år, innehålles för
Stats-Verket a-ne månaders Lön vid ledighet
efter Troman, och 3:ne månaders efter Tjenstemän
i allmänhet, den tid oräknad, som i vissa
händelser kan förflyta, innan Sysslorne tillsättas;
samt att sistnämnde Lönbesparing vanligen de
sednare åren uppgått till 5 å. 6000 R:dr om
året; och då den blifvande Pensions-Inrättningen
omfattar enahanda angelägna föremål , till
hvars befrämjande , omförmälde förmån blifwi^
Arméens Pensions-Cassa tillagd, hafva Riksens
Ständer velat samtycka, att hvad, under vacanceoch
ligge-månaderne, å Civile Embets-och Tjenstemäns
Löner varder bespardt , ina Inrättningen
tillfalla.
Beträffande åter Comitterades hemställan,
att den Lönbesparing för 6 Månader , hvilken,
vid tillträdet af bade Civile och Militaire beställningar,
enligt Författningarne, innehålles till
45* Underdåniga Skrifvelserl
Stats-Verket, i ändamål att Begrafnirigs-hjelp j
vid Löntagarens död, må kunna till dess Sterb**
hus utbetalas, måtte, då Embets- eller Tjenste-!
mannen tager afsked, i hvilket fall rättigheten]
till Begrafningshjelps utbekommande upphör, och!
Lönbesparingen alltså förvandlar sig till Stats-!
inkomst, få utgå till Pensions-Cassorne; så hafva
Riksens Ständer ansett denna besparing å
Civile Embets- och Tjenstemäns Löner böra delias
Pensions-Inrättning desto heldre tillgodo*
komma, som, vid en Pensionairs död, Begrafningshjelp
får af Sterbhuset uppbäras från Inrättningen
, hvilken alltså skäligen synes böra
påräkna hvad i sådant ändamål blifvit af Löner»
ne innehållet. Deremot och enär Arméens Pen^
sions-Cassa kommer, att bibehållas vid åtnju-j
tandet af ofvannämnde |:delar utaf Wadstena
Xrigsmanshus-afgifter, hvilka utgöra ett allmänt
Stats-bidrag, fullt motsvarande ifrågasatte Lön-*
besparing, samt härvid tillika förekommer, att
den berörde Gassa tillagde vacance-besparing unl
der 4 månader medför en större förmån, än den
innehållning af 5 i 3 månaders lediga Löner,
hvilken nu blifvit Civile Statens Eensions-Inrättning
medgifven, hafva Riksens Ständer icke
kunnat bifalla Committerades Förslag , att hvad
å Militaire Embets- och Tjenstemäns Löner blifvit
till Begrafningshjelp innehållet må, vid deras
afskedstagande , ingå till Arméens Pensions**
Gassa, helst anledning till detta Förslag , nemlH
gen att Centonalen och Befordrings-afgiften å
Civile Staternes Löner sålunda skulle ersättas;
numera upphört, samt förhållandet med bägge
Pensions-Inrättningarnes understödjande af Staten
Underdåniga Skrifve!ser, 453
Synes blifva jemnadt då Arméens Pensions^
Gassas särskilde och högre inkomster tagas i beräkning
mot de Stats-anslag, som för den Civila
Pensions-Inrättningen na blifvit beviljade.
I afseende på de af Committerade föreslag»
ne grunder för stiftandet af de Civila Embets»
och Tjenstemännens Pensions-Cassa, hafva BikJ
sens Ständer ansett redogörelsen för samma Cassas
Förvaltning böra inför Biksens Ständer och
deras Bevisorer, vid granskningen af Stats-VerIcets
räkenskaper uppvisas, äfvensom Biksens
Ständer funnit den förändring i io:de punctea
af Committerades Förslag nödig, att, i stället för
femton, tjugu effective tjensteår skola,' vid dea
utsatte lefnads-åldren, utgöra minimum för rättighet
till Pension; samt att, sedan E. K. M. I
Nåder faststält de vilkor, hvarmed Städernes
Embets- och Tjenstemän böra ega rätt, att blif-j
va delegare uti Pensions-Cassan , det endast på
deras hörande må ankomma, huruvida de åstan^
da i denna Inrättning deltaga.
Biksens Ständer, som i öfrigt funnit Committerades
Förslag, rörande den blifvande. Pensions-Inrättningens
omfattning, i alla delar val
grundadt, få hos E. K. M. nu i underdånighet
anhålla, att samma Förslag måtte till verkställighet
varda befordradt.
Biksens Ständer framhärda etc.
453
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 172.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 1 Sept. 182jj.
Preste-Ståndet d. a — —'
Borgare-Ståndet d. 2 .—■ —
Bonde-Ståndet d. 2 — —•
Riksens Stcinders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majds Nådiga Remiss
uppå Chefens för Skånska Dragon-Regementet
underdåniga anmälan om Expect
ance-Ion för Cor netten Friherre Casimir
Sparre.
S. A. K.
Till Riksens Ständers Stats-Utskott har E. Kl
M., under den 10‘nästlidne Junii, i Nåder öf—
verlemnat Gornetten vid Skånska Dragon-Regementet
Friherre Casimir Sparres, a£ Chefs-Embetet
vid samma Regemente ingifne, underdåniga
ansökning, att då han, som vid Pommerns »afträdande
till Konunga-Riket Preussen, år 1815,
var såsom Fändrik med lön vid dåvarande Drottningens
Lif-Regemente anstäld, och derefter, samt
i anledning af Kongl. Mapfs Nådiga tillåtelse
för Officerarne vid de aine Pommerska Regementerne,
att erhålla placering på Svenska Regementen,
blef, enligt egen åstundan , i Nåder
transporterad till Smålands Infanteri-Bataillon ,
samt sluteligen år 1820, i Nåder placerades på
Skånska Dragon-Regementet, der han, den 19
October samma år, erhöll estra lön, hvilken lik.
Underdåniga Skrif v elser'. 455’
väl icke kommit honom (ill godo förr, än med
September månad 1821, numera erhållit underrättelse
derom , att någre af Sökandens fordna
kamrater, hvilka varit i ungefär enahanda belägenhet
med honom, blifvit i Nåder hugnade med
Expectance-Löner, E. K. M. täcktes i Nåder tillåta,
att en sådan lön måtte Sökanden tilldelas
för de år, han varit i saknad af löne-inkomster.
Åf handli ngarne i detta mål hafva Riksens
Ständer inhemta!, att Friherre Sparre gjort
tjenst såsom Fändrik vid f. d. Drottningens LifRegemente
under sista Campagnen i Tyskland ,
men, vid Regementets återkomst till Stralsund,
erhållit Permission, att öfverresa till Sverige, och
blifvit placerad till tjenstgöring vid Upplands
Regemente, till Norrska fälttågets slut, hvarefter
han fått Kongl. Permission, att tills vidare qvarblifva
i Sverige; Samt att, vid Pommerns öfverlemnande
till Kongl. Preussiska Regeringen ,
Friherren, såsom frånvarande, icke är vorden,
upptagen å en vid samma tillfälle upprättad Förteckning
öfver det Befäl, som på stället anmälde
•sig att qvarstadna i Svensk tjenst, men deremot
directe hos sin dåvarande Chef, General-Majoren
von Norrman tillkännagifvit sin önskan, att i
Svensk tjenst qvatblifva och af honom erhållit
det svar, att Friherren af sådan anledning blifvit
afförd utur Regementets Rullor.
Vid sådant förhållande och ehuru Friherre
Sparre icke lemnat sin vid f. d. Drottningens
I.if-Regemente, enligt Nådig Resolution den 31
Januarii 1815, innehafde Stabs-Fändriks-beställning,
emot förbehåll eller försäkran om erhållande
härstädes af enahanda löne-vilkor, och så
-
456 Underdåniga Skrifvelse^
ledes icke eller derå egt göra anspråk, synes han
dock hafva kunnat påräkna ett Subaltern-Officers
Expectance-arfvode, om han genast anmält sig
dertill, vid entledigandet från tjensten i Pommern,
eller åtminstone då han den 15 April
1817 undfick Nådigt förordnande, att vara Fän^
drik vid Smålands Regementes Infanteri-Bataillon;
men då Friherren först nu, sedan han , ett och
ett halft år, varit i åtnjutande af lön på Stat,
vackt fråga om Expectance-lön för en längre tid
tillbaka, kunna Riksens Ständer destomindre be-1
vilja det sökta Expectance-arfvodets utbetalning
för den förflutna tiden, som den rätt, Sökanden
dertill möjligen kunnat ega, jemväl gått förlorad
genom hans försummelse, att, inom den, i Konglj
Kungörelsen den g December 1813, stadgade
prssscrjptions-tid, sina förmenta anspråk gällande
göra; hvilket, till svar å E. K. Mits Nådiga
Remiss, Riksens Ständer fa i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc
-
UnderjlS.niga Skrifvelser.
Ål7
N:o 173:
Uppl. o.godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 Sept. 1833J
Preste-Ståndet d. 2 — •—*
Borgare-Ståndet d. 2 — —-
Bonde-Ståndet d. 19 Dec. —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss,
rörande lndeldta Inf anter i-Regementer nes
beklädnad.
s. A. k;
Sedan Riksens Ständer, uti underdånig Skrifvelse
den 13 Junii 1818, angående föreslagna
ändringar i beklädnadssättet vid IndeldtalnfanieriBegementerne,
anhållit, att, vid nästföljande Riksdag,
en fullständig berättelse om verkställigheten
måtte meddelas, på det Riksens Ständer
lunde komma i tillfälle, att utlåta sig, huruvida
några förändringar i detta beklädnadssätt ansågos
nödige; så har JB. K. M., genom Nådig Remiss
den i5 nästlidne April, till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnat E. K, M:ts och Rikets
Krigs-Collegii berättelse om hvad i detta ämne
blifvit tillgjordt, jemte Chefens för Helsinge
Regemente särskilda underdåniga anmälan, rö-]
rande angelägenheten deraf, att Stats-Verkets år-J
liga bidrag till Soldat-beklädnadens anskaffande,
hvilket, under den förflutna tiden, i anseende
till Rotehållarnes vägran, att i utgörandet af
samma beklädnad deltaga, befunnits otillräckligt,
inåUe tills yidare utgå till^okadt belopp.
458 Underdåniga Skrif valser.
Da, efter hvad af denna Krigs-Collegii be»
rättelse upplyst blifvit, det år 1819 vidtagne
nya beklädnads-sättet vid Indeldta Infanteri-Regerpenterne
fullkomligt uppfyllt ändamålet, med
mindre tyngd för Rotehållaren, än efter förut
gällande grunder, så att, utom Helsinge Regemente,
alla öfrige, vid medlet af innevarande
år, vora försedde med 2:ne sådana Monderingar,
som böra finnas att tillgå, anse Riksens Ständer
detta sätt för Eeklädnadens utgörande böra bibehållas;
Och ehuru beloppet af de bidrag, tota
af Staten och Rotehållaren härtill utgå, skulle,
i betraktande af de, vid detta års början, hos
Beklädnads-Directionerne innestående icke obetydliga
behållningar, synas medgifva någon jemkning;
likväl och då, på sätt Krigs-Collegium äfven
omförmält, åtskilliga utgifter under inne—
varapde år förefalla, jemte den i Nåder föreskrifna
anskaffning af reserven utaf mindre
Monderings-persedlar, samt härvid för öfrigt förekommer,
att några års längre erfarenhet torde
fordras till utrönande, i hvad mon ifrågavarande
bidrag kunna, i jemförligt förhållande, så på Statens,
som Rotehållarnes sida, nedsättas, finna
Riksens Ständer någon förminskning i afgifterna
icke böra för närvarande ega rum.'
Hvad åter särskildt angår Helsinge Regementes
i ofvanberörde måtto anmäldte behof af
förbättrade bekiädnads-villkor, så hafva Riksens
Ständer inhemtat, att Rotehållarne vid nämnde
Regemente, i stället att, såsom i allmänhet skedt,
åtaga sig att, lika med Staten , erlägga § del af
en Soldat-beklädnads värde årligen, dels yrkat att
få förblifva vid Kneckte-Contractets lydelse, på
Underdäniga Skrifvclstr'.
459
sätt 2 §. titi E. K. M:ts Nådiga BeklädnadsFörordning
den 30 December 1819 äfven medgifvér,
under förutsättning likväl, att Rotehållarne,
i slikt fall, komme att utgöra värdet af de
släpkläder, hvartill Contractet dem förbinder, i
förhållande till myntvärdet, den tid, Contractet
upprättades, dels ock, då likmätigt Kongl. Förordningen,
angående Knektehållet i Helsingland
af den 17 Januarii i6f87, 5 släpklädernes utgörande
blifvit bestämdt under enahanda villkor,
som Soldatens underhåll med kost hos Rotehåliarne,
så att hän för bägge delarne vore
skyldig gå dem med dagligt arbete tillhanda, då
han ej vore hindrad af möte eller commendexing,
men Soldaten, efter Rotehållarnes förmodan,
ej lärer kunna nu för tiden finnas belåten
dermed, att för dagligt arbete endast åtnjuta de
till släpkläderne-hörande persedlar jemte kosten,
trott sig, på grund af ordalydelsen i sistberörde
Författning; berättigade, 'att i detta hänseende
undgå allt bidrag till beklädnaden.
’ Vid jemförelse af hvad Kneckte-Contracten
för Jemtlands och Westerbottens Regementen innehålla,
uti hvilka orter Roteringen är lika, om
ej strängare, visar sig, att Rotehållarne äro förbundne,
i Jemtland, att gifva Soldaten släpkläder,
utan att han deremot är skyldig hos dem
arbeta, samt i Westerbotten, att, likaledes, bestå
Soldaten slitkläder och dessutom, när han hoS
dem verkställer arbete, ej allenast kost, utan äfven
dagspsnning, samt att, i följd häraf, bägge
desse Regementers Rotehållare erlägga årligt bidrag
till Beklädnadens besörjande med öfver
4000 R.:dr, för hvardera Regementet; Och då
460 Underdåniga Skrifvelsefi
Helsinge Regementes Rotehållare i så val som
alla andra uti öfverensstämmelse med förut gäl.
lande Författningar i detta ämne, enligt hvilka
Soldaten skulle sjelf bekosta sin Mondering, fingo,
ehuru ieke omedelbart, likväl vidkännas betydligare
kostnad härtill, skulle väl alltså synas»
som desse Rotehållare icke skäligen kunde un-,
dandraga sig allt bidrag till Soldat-heklädnaden»
helst meranämnde 16S7 års stagande, genom tidens
förändrade skick, upphört att vara tillämpa
ligt i öfriga delar; Dock anse Riksens Ständer
det så mycket heldre bero af E. K. M:ts NådiJ
ga bepröfvande, hvad åtgärd i detta hänseende
må kunna ega rum, som, då Stats>ansläg.et på
det hela af 95,000 R:dr synes medgifva det ytterligare
erforderliga bidrag till Helsinge Regementes
beklädnad, något nytt eller särskildt anslag
härtill icke kan af Riksens Ständer bifallas;
Och få Riksens Ständer alltså i underd', öfverlemna
till E. K. M., att, såsom lämpligt kata
finnas, låta detta behof afhjelpa.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 461
N:o 174.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. g Sept. 1823.
Preste-Standet d. g — •—
Borgare-Ståndet d. ri —■ —
Bonde-Ståndet d. 11 ■—-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Kådiga Remiss,
i fråga om Häradshojdingars Pensionsrätt.
S. A. K.
Cjenotn Remiss af den 5:te sistlidne Mars, har
E. K. M. till Riksens Ständers Stats.Utskotts åtgärd,
uti sammanhang med frågan om en allmän
Pensions-Cassse-Inrättning för Rikets Civile
Embets- och Tjenstemän., i Nåder öfverlemnat
Häradshöfdingen, Lagmannen Johan Thorbjörnssons
underd. ansökning, att, sedan Riksens Ständer,
vid sistförflutrie Riksdag medgifvit, att deras
vid 1812 års Riksmöte vidtagna beslut, rörande
öfverflyttning på allmänna IndragningsStaten
af Civile Embets- och Tjenstemän, som,
efter fyllda 70 år och 30 års tjenstgöring, undfått
afsked med bibehållande af Lönen, äfven
finge för Lands-Staterne tillämpas, i så måtto,
att en Embets- eller Tjensteman med indeld
Lön, när han, efter att hafva uppnått ett lika
antal lefnads- och tjenste-år, tager afsked, likaledes
må på allmänna Indragnings-Staten uppbära
så stor Pension, som svarar emot hvad
Underdåniga Skrifvelser*
hans vederlike inom den penninge-löntagandé
civile personalen i Lön på Stat åtnjuter, E. K*
M. täcktes, så val i betraktande deraf, ' att Häradshcfdingars
löneinkomst är af den särskilda
beskaffenhet, att de hvarken till den löntagande
eller nied indelda löner försedde TjenstemannaClassen
kunna hänföras, som afven med särskildt
afseende å Sökandens ålder af 66 år och 44
års tjenstetid, i Nåder bestämma den grad, efter
hvilken Häradshöfdingar, som taga afsked, kunna
vara berättigade till Pension på allmänna Indragnings
- Staten. Och emedan Häradshöfdingar,
som, vid sisth Riksdag, i anseende till deras
löningssätt, icke upptogos bland de med indelde
löner försedde Embets- och Tjenstemän,
hvilkas Pensioner, vid afskedstagandet då bestämdes
till enahanda belopp med hvad deras
penningelöntagande vederlikar i Pension erhål.
la, numera uti det af särskilde Coinmitterade utarbetade
Förslag till en allmän Pensions CassteInrättning
för Civile-Staten, hvilket Förslag,
med de ändringar, som deruti ansett* nödige,
Riksens Ständer, under den a innevarande månad,
till E, K. M:ts Nådiga bifall i underd. anmält,
äro vordne uppförde, att, efter sin tjenstemanna-grad,
blifva delegare uti nämnde Pensions-Cassa
och erhålla enahanda Pension, som
deras vederlikar i 3:dje Classen, der Pensionsbeloppet
komme att utgöra 500 R:dr årligen,
alltså och då denna rättighet, med de villkor och
på det sätt, berörde Förslag innehåller, äfven
kommer sådane löntagare tillgodo, som redan
upphunnit en högre ålder, än den af 60 år,
vid hvilken, enligt Förslaget, pension får till
-
Underdåniga Skrifvelserl
463
trädas i samt HäradshöFdinga1-, som, vid erhållet
afsked före Pensions-Inrättningens början, finnas
berättigade, att behålla Lönen, emedlertid ega ,
att en sådan förmån , i öfverensstämmelse med
Författningarne , åtnjuta , artse Riksens Ständer
någon annan eller särskild Pensions rättighet, utöfver
jivad desse Tjenstemän hittills haft att på.
räkna, icke kunna medgifva?»
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 175.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. g Sept. 1823»
Preste-Ståndet d. g — —
Borgare-Ståndet d» 11 —— —-
Bonde-Ståndet d. 11 —• • —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Mafts Nådiga Remiss,
rörande Landsbofding ars Pensions-rätt vid
afskedstagandét,
S. A. K,
H os E. K. M. hafva åtskillige Landshöfdingar
i underdånighet anhållit, att E. K. M, täcktes,
på anförde skäl, hos Riksens Ständer i Nåder
föreslå, att Landshöfdingarnes Pensioner, vid
afskedstagande!, hädanefter måtte varda beräknade
på det sätt, att af desse Embetsman vid 60
års ålder, ^:del, och vid 65 år -|:delar utaf Lönerne,
samt vid 70 års ålder fulla Löne beloppet
Underdåniga Shrifvelser:
finge,' såsom årlig pension,' uppbäras, hvilken an*
sökning E. K. M. genom Nådig Remiss af deri
30 sistlidne April, till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemnat, till det afseende, som derå
kan fästas, i sammanhang med frågan om en allmän
Pensions-Cassse-inrättning för Rikets Civile
Embets- och Tjenstemän.
Vid öfverläggningarne i detta ämne har
hos Riksens Ständer förekommit: att den tili
Kongl. Förordningen af den 24 Januarii 1778
Embets- och Tjenstemän i allmänhet tillagde rättighet,
att, då de länge och väl tjent, få, vid
70 års ålder, taga afsked med hela Lönens bibehållande,
numera, i anledning af Riksens Ständers
vid sistlidne Riksdag i underdånighet an—
mäldte beslut, blifvit, genom E. K. M:ts Nådiga
Bref den 25 Junii 1818, i så måtto förändrad,
att J^andshöfdingar, som uppnått nämnde ålder
och tjent 30 år, ega vid afskedstagande undfå
Pension, svarande emot en Stats-Secreterares Lön,
eller 2,346 R:dr 32 sk. med tillökning, efter RiksMarkegångs-pris
för de under samma Lön begripne
260 tunnor spannemål; att, enligt det a£
vissa Committerade utarbetade och af Riksens
Ständer under den a innevarande månad i underdånighet
tillstyrkte förslag till inrättande af
en allmän Pensions-Cassa för Rikets Civile Embets-
och Tjenstemän, hafva väl Landshöfdingarne
och andra med högre eller förtroende sysslor
beklädde Embetsman icke blifvit uppförde
uti särskild Class inom berörde Cassa, men, enär
de successive innehaft lägre Civile beställningar
samt behörige afgifter till Cassan, under tiden af
deni
Underdåniga Skrifvel siri
465
3em erlagde blifvit, likväl ansetts tillhöra Pensions-Inrättningen
i den Class, hvaruti de förut
stadnat; samt att då sådane Embetsman antingen,
utan egen ansökning, från Embetet skiljas,
eller ock, i anseende till hög ålder , finna sig
icke vidare förmå det utöfva, men äro i behof
af allmänt nnderstöd, Staten borde, i Committerades
tanka, särskildt förse dem med det i hvarje
fall efter omständigheterna lämpliga underhåll ,
oberoende af deras I följd af egna afgifter förvärfvade
delaktighet i Perjsions-Cassan; och soni
Landshöfdingarnes fordna rättighet, att, efter er-'
hållet afsked, vid 70 års ålder, tillgodonjuta indelda
Lönerne, upphört, emot det att deras Pension
i sådant fall blifvit bestämd till enahanda
Belopp med hvad Stats-Secreterare i Lön uppbära,
alltså och dä den af Landshöfd ingar ne uti
omförmälde måtto sökte förmån skulle, om den
Beviljades dem, icke skäligen kunna vägras alla
andra med indelde Löner försedde Einbets- och.
Tjenstemän, men ändamålet med den ifrågavarande
Pensicns-Lnrättningen för de Civile Staterne
är., att, i stället för de lid efter annan.
glFne särskildta och olika stadganden om dessa
Staters Pensions-rätt, som blott tills vidare varit
medgifven, sådan den åtnjutits , omsider en ali-’
män Författning härom måtte på bestämda grun."
der vidtagas, samt den i detta hänseende åter
Landshöfdingar och öfrige högre Embetsman
tillkommande rättighet, efter deras olika förhållande
till Staten, varda särskildt fastställd, hafva
Riksens Ständer destominöre kunnat bifalla Landsf
höfdingarnes ofvanberörde ansökning , sorn derBihang
till Rikl^St. Prat, I0?äc Sami. 1323. 3®
466
Underdåniga Skrifvelseri
igenom en rubbning i föreskrifterrie om Pen®
sions-rättigheten skulle uppkomma , hvilken aflägsnade
ändamålet; likväl och då angeläget synes,
att den Pensions-rätt, som, enligt Commitr
terades Förslag, skulle dessa Embetsmän tillkomma,
utöfver och oberoende af hvad i följd af
deras förut egande delaktighet i den nya Cassan
kunde tilläggas dem, må varda närmare bestämd,
få Riksens Ständer nu i underdånighet öfverlemna
till E. K, M., att jemväl uti denna del
i Nåder låta utarbeta ett Förslag till allmänt
stadgande för framtiden, i sammanhang med Författningen
om Pensions-Inrättningen för Civila
Staten.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 176.
tJppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. § Sept.' 1833®
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 13 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, ani
gående förklaring af 2 5 Cap. 5 f. Rätteg
ångs-Balken, och 3 Cap, 4 Missger•
nings-Balken.
S. Ai K.
TJti Nådig Proposition af den 9 sistlidne Maji,'
har E. K. M. gifvit Riksens Ständer tillkänna ,
Underdåniga Skrifvelser'.
4^7
attj uppå vackt fråga, dels huruvida mål angående
ansvar för den, sorn kommer drucken i
kyrka eller der Gudstjenst hålles, eller eljest
gör derstädes oljud och förargelse, böra underställas
Hof-Rättens pröfning, dels ock huruvida,
jemte de i Lagen för omförmälde förbrytelser
utsatte böter af 25 Daler, särskild påföljd bör
Iläggas för Sabbatsbrott, enär förbrytelsen sker
I Sön- eller Helge-dag, E. K. M. funnit, att,
enär förbrytelsen icke är upptagen ibland de uti
25 Cap. 5 §. Rättegångs-Ralken uppräknade un.
derställnings-mål, borde följaktligen Under-Rätts
Dom i mål af förberörde beskaffenhet ej eller
underställas Hof-Rättens pröfning; men att deremot
hos E. K. M. i betraktande kommit , att
ett i Lag utsatt mindre ansvar ej kan anses inbegripet
i det större, utan i det fall att detta
större är det högsta, soln Lagen bestä,mmer: att
den, som begår brott å Helgedag, är, enligt Lag,
skyldig till särskildt ansvar för Sabbatsbrott: att
den, som är drucken å Söcknedag under Gudstjenst
, är förfallen ätt böta 25 Daler, och att, om
den, som beträdes med enahanda förbrytelse å
Helgedag, pliktade endast nyssnämnde summa,
skulle förbrytaren ej komma, att vidkännas något
ansvar för Sabbatens ohelgande; på hvilka
grunder £. K. M. jemväl i Nåder ansett med
en rätt tolkning af Lagen öfverensstämma, att
särskilda Sabbatsbrotts.böter böra förbrytaren åläggas;
äfvensom och då, i afseende på Lagens
tillämpning i omförmäldte fall , skiljaklige meningar
vid Domstolarne uppstått, E. K. M. i
Nåder föreslagit, att en förklaring öfver 5 §.
uti 85 Cap. Rättegångs-Balken, samt 4 §. uti 3
4^8
Underdåniga SkrifveJserl
Cap. Missgernings-Balken måtte, i enlighet mecf
ofvannämnde grunder, utfärdas.
Riksens Ständer, som ansett E. K. M:ts såJunda
yttrade mening om ifrågavarande Ijagrums
jätta förstånd och tillämpning vara ined Lagens
grund öfverensstämmande, hafva alltså, äfven för
deras del, velat bifalla, att, genom utfärdande^
Förklaring öfver 5 §. uti 25 Cap. RättegångsBalken
Bamt 4 §. uti 3 Cap. Missgernings-Balken,
må stadgas, dels att mål, rörande den för-5
brytelse, att någon kommer drucken i kyrkan el-]
ler gör der oljud och förargelse, icke böra HofRätts
pröfning underställas, dels ock ntt för dy-'
lika förbrytelser, begångna å Helgedag, skola,’
utom det i Lag derföre stadgade ansvar, Saba
batsbrotts-böter jemväl tillämpas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N;o 177;
Uppl. 0. godk. hos Ridd. °. Ad. d. 9 Sept. 1823}
Preste-Ståndet d. 9 —- —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, ro<*
rande Utmätnings-Auctioner d Fast E-,
gendom.
S. A. K.
T ill förekommande af misstag , som hos All-r
mänheten möjligen kunna ega rum, i afseende
Underdåniga Skrifvdser. 469
på. hvad uti Kongl. Förordningarne den 17 Februari!
1748 och den 4 Mars 175a, rörande Fast
Egendoms utmätning och försäljning, är stadgadt
om utmätnings auctioners å sådan egendom för-;
rättande i upp- och afslag, hafva Riksens Stan-;
der, uti en till E. K. M. under den 2 sistlidna
Augusti, aflåten Skrifvelse, i underdånighet före-’
slagit, det E. K. M. täcktes i Nåder förordna »
att, enär vid utmätnings-Auction å Fastighet ,
uppslags-summan, i brist af flera öfverbud, blifvit
fastställd, afslags-summan bör tilläggas och
sammantagna beloppet derefter afslagsvis utropas,’
till dess någon bjuder mitt, eller summan nedgått
till hvad först i uppslag fastställdes, äfvensom
att, i det fall, da, så väl gäldenär, som samt*
lige borgenärer och alla de, hvilkas rätt kan
vara i fråga, enhälligt öfverenskomma, att ut^
mätt Fastighet endast i uppslag må försäljas, så-f
dant då, utan hinder af hvad i allmänhet är
stadgadt, må vara tillåtet 5 men som Riksens Stan-’
ders uppmärksamhet dessutom blifvit fästad å
den händelse, som vid upp-' och afslags.auctioners
förrättande kan inträffa, att under utropen i
afslag, a:ne eller flere bjudare kunna på en
gång säga mitt, samt något allmänt stadgande
till rättelse huru i sådant fall förhållas bör, icke
finnes, alltså hafva Riksens Ständer i betraktande
föröfrigt af hvad 4. puncten i Kongl, Resolutionen
den 30 April 1689, särskildt i afseenJ
de på Banco-Auctioner, föreskrifver, funnit skäligt,
att uti ofvanåberopade Förslag göra följande
tillägg: ,JTher vid Fastighets Auction uti upp’’och
afslag hända skulle, att 2:ne eller flere bjufdare
på en gång ropa mitt} då bor Auctionen
470
Underdåniga Skrif v elser.
''derefter endast desse bjudare emellan i uppslag
fortsättas, och då blifvande högsta Budet
"med klubbslag fastställas.”
Detta hafva Riksens Ständer skolat i underd.
anmäla; och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 178.
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad. d. 9 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 9 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. n — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om Anslag ä Staty
till ved för Lands-Canzlierne och LandtRänterierne.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, uti underd. Skrifvelse
den 25 Mars innevarande år, till E. K. M:ts
Nådiga godtfinnande öfverlemnat, hvilka åtgärder
kunde vidtagas, derigenom de Landskammererare,
som tilläfventyrs kunna hafva för egna
medel hitintills besörjt eldningen i Embetsrummen,
skulle blifva från en dylik utgift för
framtiden befriade; så få Riksens Ständer, i anledning
af väckt fråga derom, att anslag af ved
för Lands-Canzlierne och Landt-Ränterierne vore
lika behöflist, som för JLands-Contoiren, hos
Underdåniga Skrifvelser. 47V
E. K. M. anmäla den underd. önskan, att
Lands-Secreterare och Landt-Räntmästare 1 de
Xiän, der hittills ved för Embetsruinmen från
Kronans Parker och Allmänningar, eller ock af
någon särskildt anslagen Ränteved erhållits, jemväl
hädanefter måtte bibehållas vid rättigheten
att begagna en sådan vedtillgång, samt att, hvad
åter angår de öfriga Lands-Canzlier och Landt»
Ränterier, hvilkas Einhetsrum icke blifva på liJ
ka sätt försedde med nödig ved, och som kunna
styrka sig hafva i detta afseende fått vidkännas
någon contant utgift, E. K. M. täcktes,
sedan vederbörande Landshöfdingar blifvit hörde
och uppgifvit det oundgängliga behofvet, i
Nåder bestämma det qvantum ved, som för samma
Embetsrum skall bestås, samt föreskrifva sättet
för anskaffning deraf; hvarjemte och då ifrågavarande
utgift af föregående undersökning och
pröfning beror, samt något särskildt Stats-anslag
dertill således icke kan bestämmas, Riksens Ständer
underdånigst hemställa, att den mindre betydliga
Summa, som för ändamålet erfordras,
måtte å redan varande anslag, hvartill utgiften
synes böra hänföras, af E. K. M. varda anvisad,
intilldess, vid nästkommande Riksdag, en behörig
reglering i detta hänseende företagas kan.
Riksens Ständer framhärda etc.
£7s JJnderd&niga Shrifveher.
N:o 179.
Uppl. o? godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 9 Sept. 182 3«
Preste-Siåndet d. g — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —•
Bonde-Ståndet d. n — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anleda
ning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss>
angående Låntillökning får Fjerdingsman
i Wester-Norrlands-Län.
s. A. k:
Grenom Remiss äf den 11 nasti. Junii, har Ei
JK. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott i Nå»
Vier öfverlemnat Riksdagsfullmägtigen för Norra
fA ngermanland Johan Bengtssons underd. ansök»
ning, att, sedan Riksens Ständer, vid 1815 års
Riksdag, beslutit, att Krono-Fjerdingsmänners
skulle, intilldess den allmänna lönregleringen,
hvartill förslag inom påföljande Riksdag utarbetas
borde, blifvit uppgjord, årligen undfå 10
R:dr B:co hvardera, inberäknade den ersättning,
som förut vore till någon sådan Tjensteman anslagen,
men E. IC. M:ts Befallningshafvande uti
Wester-Norrlands-Län, i anledning af Fjerdings-!
männens i samma Län hos honom, år 1818,
gjorde anhållan om utbekommande af ofvannämnda
Lpnebelopp, under den 12 Maji samma
år, förklarat, att, sorn, efter det Fjerdingsmännens
antal, till följd af E. K. M:ts och Rikets
Stats-Contoirs Skrifvelse den September 181 St
Underdåniga Skrif veisel.
473
blifvit uppgifvet, hvarken något vidare förordnande
om löner för dem ankommit, eller några
sådana löner blifvit på Länets Stat uppförde,
kunde alltså någon löntillökning för dem ej ega
rum, E. K. M. täcktes, med afseende jemväl
derå, att Krono-Fjerdingsmännens befattning, särdeles
i de Norra Länen, skall vara högst besvärlig,
i Nåder tillåta, att ofvannämnde lönebelopp,
så väl för den förflutna tiden eller ifrån och
med år 1815, som hädanefter, måtte varda till
Fjerdingsmännen inom meranämnde Län utbefaldt.
Detta, med hvad Stats-Contoiret, uti häröfver
afgifvet och Riksens Ständer jemväl i
Nåder meddeladt underd. Utlåtande, anfört,
hafva Riksens Ständer uti öfvervägande tagit;
och hvad först angår den af Krono-Fjerdingsjmännen
i Wester-Norrlands-Län yrkade ersättning
för saknad Lön under den förflutna tiden,
så och då Fierdingsmans-befattningen synes utgöra
ett medborgerligt onus, hvilket likväl 1 är
till någon del godtgjordt genom vissa innehaf;varén
tillagde fördelar, hafva Riksens Ständer
destomindre kunnat ifrågavarande ersättning bevilja,
som Fjerdingsmännen i Rikets öfriga Län
skulle häraf hemta anledning, att till erhållande
af enahanda förmon sig anmäla, i hvilket fall
Sjats-Verket finge vidkännas en högst betydlig
utgift, vida öfverstigande dess tillgångar. —
^Beträffande åter Fjerdingsmännens aflöning för
den kommande tiden, så vilja Riksens Ständer
deras beslut härutinnan, framdeles och sedan re*
471
Underdåniga Skrifvelser.
gleringen af Styrelseverket, uti alla dess grenar,
blifvit tillvägabragt, i umlerd. anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o j8o.
Uppl o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 9 Sept, 1823;.
Preste-Ståndet d. g — •—
Eorgare-Ståndet d. 11 —■ —
Bonde-Ståndet d. n —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Deras Justilios-Ornbuds/nans Em-*,
bets-Berättelser.
S. A. K.
Kiksens Ständer hafva, vid granskning af deras
förre Justidae-Ombudsmans, Commendeuren med
Stora Korset af E. K. M:ts Wasa-Orden, Juris
Doctorn, Friherre Lars August Mannerheims, dels
genom tryck utgångne Berättelser, rörande Förvaltningen
af det honom anförtrodde Embete,
Irén 1819, 1820 och 1821, dels ock under
den 14 sistlidne Januarii, afgifna enahanda
Ernbets-Berättelse, för år 1822, inhemtat, att E.
K. M. sorn, under dén 11 Junii 1819, utfärdat
Nådig Förordning, angående sättet, huru förfaras
skall med sådane personers anhållande och
tilltalande, hvilka begå förbrytelser uti ett af de
förenade Riken, Sverige och Norrige, samt der
-
L Underdåniga Skrifvelser.
475
efter afvika till det andra, hvilken Förordning
blifvit af E. K. M. särskildt till Riksens Ständer
öfverlemnad, och af dem, på sätt de, uti
underdånig Skrifvelse af den 2 nästlidne Augusti,
anmält, såsom ständig Lag antagen, dessutom,
under den ifrån sednaste Riksdag förflutne
tid och på nedannämnde dagar, i Nåder
meddelat och utfärdat följande Lag-Förklaringar
och Stadganden:
X. Den 22 Januarii 1818, Bref till E. K.
M:ts och Rikets Bergs-Collegiurn, hvarigenom,
uppå bemäldte Collegii underdåniga förfrågan,
huruvida böter för försummadt upprop eller förfallolöst
uteblifvanne från Bergs-Tingen borde,
på grund af Kongl. Brefvet den 10 November
1693, fastställas till lika belopp med 'hvad för
Lagmans-Rätterne vöre stadgadt, eller denna Författning
anses genom sednare föreskrifter ändrad,
och böter utsättas enligt Lagens stadgande uti
12 Cap. 2 §• Rättegångs-Balken, lika med hvad
för Härads - Rätterne blifvit bestämdt, Kongl;
Maj:t i Nåder förklarat, att, som de stadganden,
hvilka enskildt röra Bergverken i Riket, innefattade
ämnen, hvilka icke finnas intagne i Allmänna
Lagen, och högstberörde Kongl. Bref af
den 10 November 11693, angående beräkningen
af böter för Parters uteblifvande från BergsTings-Rätter,
ej eller vöre genom något sednare
Förordnande ändradt eller upphäfvet; altså borde
samina Bref tjena vederbörande till efterrättelse
;
2. Den 17 December 1818, Förklaring af
lo Cap. 1 §. Jorda-Balken, om den, som annars
jord, hus och tomt sälja, skifta eller förpanta
47& Underdåniga Skrifvelser’.
ian; enligt hvilken Förklaring det med tagens
grund och mening instämmer, att, enär, i stöd
af ofvanåberopade klander anföres deröfver,
att annor mans jord, hus och tomt blifvit såld,;
skiftad eller förpantad, utan rätter egares öpna
Bref och Fullmagt dertill, Domaren, om ock
uppbud med taga Ständ mellankommit, iGke är
i sädant fall eller af utfärdad Fasta betaget, att,
efter tag och sig företeende omständigheter prof»
va en dylik talan, dä i öfrigt den tid blifvit iakttagen,
som i tåg och Kongl, Förklaringens
den 14 Maji 1805 föreskrifves;
3. Den 16 December 1819, Circulair-Bref
till Hof- och OfveE-Rätterne, angående verk-;
ställ i gliet af beslut i brottmål* uti hvilket Circulair-Bref
stadgas: att, när en tilltalad, efter er-*
hållen del af det i afseende på honom -gifne
Utslag, förklarat sig med Utslaget nöjd och viå
ett sådant förklarande förblifver, samt fråga ej
.eller eger rum om högre ansvar, än hvartill
dörndt blifvit, något hinder för verkställigheten,
af samma Utslag icke bör möta i den omständighet,
att tiden till ändrings sökande ej för-’
flutit;'men att, om den tilltalade, innan Besvärstiden
tiliändagått, återkallar sitt förklarande, att
han med Utslaget är nöjd, det ådömde straffet,-  emot den sakfälldes vilja, icke verkställas kan,;
innan tiden till besvärs anförande gått till ända,
och laga kraft kommit å Utslaget;
4. Den 21 Junii 1830, Bref till Hof- och
Ofver-Rätterne, angående straffet för andra resan
föröfvadt inbrott; genom hvilket Bref stadgas,
att Kongl. Brefvet den 1 April 1773, och
Förklaringen deröfver den 30 April 1773^ bors
Underdåniga Skrif v elser'.
477.
förstas så, att den, som en gång Jidit straff för
inbrott, men åter för andra gången, i afsigt att
stjäla, med en sådan förbrytelse beträdes, skall,
utan afseende på värdet af det tillgripna, i oell
för sjelfva inbrottet, vara förfallen till de i 1773
"års Bref utsatte a:ne års arbete^ Mannen å någon
Kronans Fästning och Qvinnan å Tukthus;
5. Dm 27 October S820, Circulalr-Bref till
Hof- och Öfver-Rätterne, angående åtskilliga omständigheter
i afseende å böters förvandling i
leropps-straff; uti hvilket Bref, ander åberopande
af 20 Cap. 4 '§., 32 Dap. 1 §. Rättegångs-Balken
•och 1 Cap. 1 §. Straff-Balken, samt Kongl. Brefven
den 11 Junii 1740 och den 5 Februarii
1768, förklaras: 1:0 Att den målsägande medgifne
rättighet, att efterskänka sin andel i böter,
som för bristande tillgång förvandlas, ej bör
sträcka sig till allmän åklagare; men, då målsegande,
som sjelf angifver och utförer saker vid
Domstol, har rättighet att eftergifva eller träffa
■öfverenskommelse om sin Tredjedel af böterne,
och kroppsplikten i sådant fall inskränkes till
Två-Tredjedelar af den, som svarar emot hela
bötesbeloppet, följer deraf, att om mälseganden
liar större andel af böterne och eftergifver den^
bör kropps-straffet minskas i samma förhållande,
soto är emellan målsegandens andel af böterne
och hela bötes-beloppet; 2:0 Att en sådan minskning
får ega rum, oagtadt målsegandens bevis
om dess andels godtgörande eller eftergift, icke
före böternes förvandling, vid Domstolen, utan
först, vid den sakfälldes införpassande till Länshäcktet,
företes hos E. K. Mits Befall ni ngshafyande,
hvilken då eger att, i förhållande till
478
Underdåniga Skrifvelserl
målsegandens andel i böterne, bestämma minskningen
i kroppsplikten, och den till verkställighet
befordra; 3:0 Att vid X,agens stadgande om
högsta och lägsta kroppsplikt bör förblifva, utan
hinder af den ändring, som genom målsegandens
eftergift kan tillkomma, men att, när det genom
eftergift minskade straff ej svarar emot jemnt antal
af dagar, bör , utan tillämpning af det i 5
Cap. 4 §. Straff-Balken bestämda dagtal, kroppsstraffet,
i förhållande till målsegandens eftergift
förminskas, samt, i händelse det derefter icke
skulle uppgå till jemnt antal af dagar, beräknas,
efter den grund, som 5 Cap, 1 §. Straff-Balken,
i afseende på förvandlingen af Spö- och Ris-,
straff, gifver vid handen}
6. Den 16 December 1820, Bref till Svea
och Götha Hof-Rätter; hvarigenom, uppå Justiliae-CanzIers-Embetets
hemställan, är vordet erinradt,
att som, utom vid de händelser, då i
Lag och Författningar särskildte stadganden äro
meddeldte, Lagen i öfrigt icke medgifver något
annat tvångsmedel för Gäldenär, hvilken saknar
tillgång att sin skuld betala, än bysättning, vederbörande
altså borde iagttaga, att arbete icke
varder denne Gäldenär ådömdt, i annat fall, än
då sådant, enligt 16 Cap. Handels-Balken, eger
rum;
7. Den 5 September 1821, Kungörelse an^
gående hvad, genom Convention emellan E. K.
M. samt H, M. Kejsaren af Ryssland, den 17
Januarii samma år, blifvit öfverenskommet om
brottmålens behandling å ömse sider örn Riksgränsen.
Underdåniga Skrifvelscr.
479
Då åtskilliga hos Riksens Ständer gjorda
yrkanden i afseende på Gäldenärs förpliktande
att, vid saknad tillgång för betalning af sin
Skuld, aftjena den med arbete, ännu bero på ytterligare
pröfning, kunna, vid sådant förhållande,
R iksens Ständer icke för närvarande utlåta sig,
i anledning af den förklaring uti samma ämne,
hvilken E. K. M» genom högstberörde Skrifvelse
den 16 December 1820 i Nåder meddelat.
Beträffande åter de öfriga aE E. K. M., uti
förrberörde måtto, gifne Nådiga stadganden och
förklaringar, så, enär desamma funnits, dels vara
föranledde af utrönta olika begrepp om Lagens
och Författningarnes behöriga tydning och
tillämpning, dels ock hafva erfordrats, för att
bestämma hvad till fullkomnande af Lagens föreskrifter
iakttagas bör, samt följaktligen nödvändiga
till befrämjande af enhet i Lagskipningen,
hafva Riksens Ständer velat gilla och godkänna
desse stadganden och förklaringar, såsom
ständig Lag. Hvilket hos E. K. M. Riksens
Ständer få härmed i underdånighet anmäla; och
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifve!serl
N.o 181.
Uppl. o< godk. hos Ridd. o. Ad. d. 9 Sept. 18231
Preste-Ståndet d. 9 — —■
Borgare-Ståndet d. 11 —■ —
2}onde*Ståndet d. 11 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i an-,
ledning af Kongl. May.ts Nådiga Remiss '
angående räntornes utgörande för någre
åt Thorshälla Stad upplåtna Krono-Hemman.
S, A. k;
Riksens Stander hafva af åtskilige utaf E. Kl
M-, under den 29 sistlidne April, till deras
Stats-Utskott i Nåder öfverlemnade handlingar,
rörande räntornes beräkning för de till Thorshälla
Stad upplåtns Krono-Hemmanen Säby och
Söderby, inhemtat , att , sedan uti E. K. Mits
och Rikets Kammar-Rätts i;sta Revisions-Contoir,
under granskningen af 1813 års Lands-Bok för
Södermanlands Län, blifvit anmärkt, hurusom
berörde Hemmans-räntor, hvilka, efter Revisio-j
nens förmenande, bordt utgå efter årliga Markel
gångs-pris, blifvit af Staden endast efter Kronovärdi
redoviste, Kammar-Rättenvid sakens
pröfning, af anförde skäl ansett sig böra hos
E. K. M., jemte anmälan om' förhållandet, underdånigst
hemställa, att för framtiden i Nåder
mätte förordnas, det innehafvarne af samma Hemman
-
Untlerdäniga Skrifvelser.
481
haan borde, pä sätt yrkadt blifvit, räntorneefter
markegång utgöra; hvarefter E. K. Mits och RU
kets Kammar-Collegium uti underdånigt Utlåtande
i ämnet, så väl insändt Magistratens 1 Thorshälla
och E. K. Mits Befallningshafvandes uti
förenämnde Län, yttranden , deruti båda dessa
Aucioriteter, under åberopande af Kongl. Brefvet
den 14 Februarii 1713 och Kongl. Resolutionen
den 15 November 176g, förbehållit Staden
rättighet, att, såsom hittills, med penningar
utgöra ifrågavarande Hemrnans-räntor, som äfven
för egen del anförti att merberörde Hemman
blifvit, genom Hennes Majit, Högstsalig EnkeDrottningen
Heuvig Eleonoras Resolutioner
den 13 Maji 1709 och den 14 Februarii 1713,'
Staden Thorshälla till bruk aoch nyttjande upplåtne,
emot en årlig afgift af 118 Daler 13 öre
5§ Pgr Silfvermynt, sora Staden och Innevånartie
för hvart år voro förpligtade, att, på sätt
Borgmästare och Råds derom gifna Revers och
försäkran intygade, uti Februarii månad följande
året erlägga, att denna förmån fått af Staden
tillgodonjutas , intilldess Katnrnar-Collegium och
Stats-Contoiret, under den 30 October 1730, för.
klarade, att Thorshälla, jemte flere andra Städer,
för deras, under lika fundament , innehafvande
Hemman skulle, för år 1731 och framgent, betala
räntan efter hvarje års markegång! att, i anledning
af Stadens, genom dess Fullmägtig, vid
1731 års Riksdag, gjorda underdåniga ansökning,
att varda bibehållen vid rättigheten, att för orta
omförmäldte Hemman utgöra den fastställda arrende-summan,
någon Resolution icke erhållits,
Bihang till Riks-St, Prot, \o'.ic Sami, 18.13. 3 t
Underdåniga Skrifvelseri
men räntorne från sistnämnde års början till oell
med 1750, deremot blifvit i Stadens räkenskaper
balancerade, och att, efter det Balanee-Commissionen
år 1760 sig i underdånighet förfrågac J
huruvida denna ansökning vore afgiord , Kongl.
Maj:t, genom ofvanåberopade Nådiga Resolution
af den 15 November 1769, på det sätt Sig utlåtit,
att, ehuruväl det ålegat Staden, att ställa
sig till efterrättelse Kammar-Collegii och StatsContoirets
förberörde Skrifvelse af den 30 Octo»
ber 1730, angående räntans utgörande- af de Staden
upplåtne Krono-Hemman , och således ej
mindre från 1731 års början, än såsom sedermera
skett år 1751, erlägga dessa räntor in na»
tura eller efter de årliga markegångarne, dock
som Staden, redan år 1731, gjort underdånig
ansökning om fortfarandet af det uti 1713 års
Kongl. Bref, utsatte vissa årliga arrendet, satpt
följaktligen tillförsel! sig, att derå erhålla Nådig
Conffrmaliop, ehuru den dittills ej blifvit lemnad,
alltså och då det dessutom skulle blifva
alltför kännbart, om icke omöjligt, att från år
1731 kunna utbekomma den inne3tående räntan,
i synnnerhet som de till Hemmanen hörande
egor blifvit, sedan upplåtelse-tiden, bland annan
Stadens jord inblandade och af åtskillige
Borgare särskildt nyttjades, ville Kongl. Majit
i Nåder hafva beviljat Staden afskrifning afden
uti Räkenskaperne .balancerade differencen emellan
det år 1713 bestämda arrende-beloppet och
årliga märkegångs-priset; hemställande KammarCollegiurn
på grund häraf, att räntorne af ifrågavarande
Hemman hädanefter borda efter marKegår.
gs-pris erläggas.
UnderdHniga Skrifvelser.
487
Då sålunda är vordet upplyst, attJKammarCollegium
och Stats-Contoiret långt för detta
stadgat, att räntorne af Hemmanen Säby och Söderby
böra efter markegång utgå, och detta stadgande,
efter hvad af handlingarne kunnat utrönas,
icke blifvit ändradt eller upphäfvet, utan
fastmera måste anses bekräftadt genom 1769 års
högstberörde Kongl. Resolution, hvilken uttryckligen
förutsätter Thorshälla Stads förbindelse, att
ifrån 1731 års början, likasom det skett år 1751,
erlägga räntorne in natura eller efter markegång,
hafva Riksens Sländer funnit j att Staden icke
bor undgå, att föreskriften i denna del från och
med nästa år fullgöra. Hvilket ' beslut Riksens
Ständer härmed få i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
481
Underdåniga Skrifvelser]
N:o 182.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 9 Sept. 1823!
Preste-Ståndet d. 9 *—- —■
Borgare-Ståndet d. 11 ■— —
Bonde-Ståndet d, 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Remiss,
rörande befrielse för Riksdags-Fullrnägtigen
Pehr Pehrsson och dess medlöftesman
från betalning af bristande ai--  ronde för /Kendiholms Hof-stall-äng.
S. A. K.
Tni Riksens Ständers Stats-Utskott har E. K.’
M., genom Remiss af den 16 nästlidne Julii, i
INåder öfverlemnat Riksdags - Fullmägtigen för
Färentuna härad af Stockholms Län Pehr Pehrssons
underdåniga ansökning, det han, jemte 3:ne
andre löftesmän för det af numera aflidne Sven
Jansson Enblom i lifstiden ingångne Arrende af
Wendtholms Hof-stall-äng, måtte, på anförde skal,
i uppgifven ordning, befrias från utgörandet af
bristen uti arrende-beloppet för 1820 och 1821,
eller de år, då ängen blifvit för Kronans räkning
afbergad; öfver hvilken ansökning E. K.
M:ts och Rikets Kammar-Collegium i underdå»
nighet sig utlåtit, att, som ofvannämnde KronoLägenhet,
efter Arrendatorns död, blifvit åren
1820 och 3 82 1 , för Kronans räkning, disponerad
och afbergad, löftesmännen, hvilka icke förbundit
sig till ansvar äfven i den händelse, Ar-»
fjnderdäniga Skrifvelser.
485
rendatoren, under den i borgens-skriften bestämde
tid, skulle aflida, syntes vid sådant for-i
hållande, icke skäligen kunna förpligtas , att för
ifrågavarande tvänne års arrende ansvara.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; och ehuru, enär utredt är, att aflidne
Sven Jansson Engbloms löftesmän åtagit sig
ovilkorlig ansvarighet derföre, att det bestämda
arrendet för Wendtholms Hof stall äng skulle de
fem första arrende-åren ordentligen utgöras, Riksens
Ständer anse, det löftesmännens förbindelse
■var gällande för samma år och oberoende af
Engbloms lifstid, i följd af hvilken förbindelse,
dessa löftesmän jemväl blifvit af vederbörande
Domstol förpligtade, att godtgöra E. K. M. och
Kronan bristen uti den, på grund af ArrendeContractet,
från ängen påräknade inkomst; lik—
■väl och som, under åren 1820 och 1821, iherberörde
äng blifvit för Kronans räkning afber-'
gad och afkastningen deraf kommit Stats-Verket
tillgodo, samt vid flere Auctioner nögot högre
arrende för ängen, än 1000 f/t£ hö, emot borgen,
och 1500 utan sådan säkerhet, icke är
vordet erbudet, hvaraf åter synes följa, att det
af Engblom utfäste arrende varit vida högre, än
som för ängen kunnat utgöras; alltså och då , i
Riksens Ständers tanka, Staten icke bör, på enskildes
bekostnad, begagna en fördel, hvars fortsatta
utkräfvande möjligen kunde bringa flera
trefne jordbrukare på obestånd, hafva Riksens
Ständer af dessa omständigheter funnit sig föranledde,
att den af Engbloms löftesmän , uti of.
van berörde måtto, sökte eftergift utaf ifrågavarande
arrende-brist bevilja; hvilket beslut Rik?
4go Underdåniga Skrifvel ser.
sens Ständer få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 183.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. 0. Ad. d. il Sept. 1823^
Preste-Stlndet d. 13 — —
Borgare-Ståndet d. 13 •— —
Bonde-Ståndet d.13 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Remiss
uppå f. d. Rytimästaren Fr. Kappes
undefdåniga ansökning om betalning för
en till framlidne Idof-Rådet Eckerdt
utfärdad obligation d Sooo R:dr Hamburger
Banco.
S. A. K.
Genom Remiss ?.f deri 21 sistlidne Mars har
E. K. M, tifl Riksens Ständers Stats-Utskott £
Nåder öfverlemnat en af förre Ryttmäsiaren vid
Kongl. Smålands Cavalleri-Regemente, Fredrik
Rappe, i underdånighet ingifven Skrift, deruti,
med anledning af Riksens Ständers, år 1822,
församlade Revisorers hemställan om bestämmande
af en prasscripticns-tid, inom hvilken en af
Amiralitetet i Carlscrona, under den 31 October
1794 , tili Hof-Radet Eckerdt eller dess rätts
Underdåniga Skrifvelser. ' 487
Innehafvare utglfven och ifrån år ^1800 i Riksgälds-Contoirets
räkenskaper, såsom oinlöst, bokförd
Obligation å 3000 R:dr Hamburger Banco ,
med upplupen 4 procents årlig ränta, borde, vid
förlust af all betalnings-rätt, företes till erhållande
af liqvid , Ryttmästaren så väl anmält, att
för dess nu mera aflidne Svärfader, Hof-Kådet
Eckerdt i lifstiden, ett af de flere fordringsbevis,
som', för lefverancer af ekvirke, blifvit till honom
utfärdade, skall förkommit, hvilket vore
detsamma, sorn Riksens Ständers Revisorer uppgifvit
vara oliqvideradt, som äfven å sin hustrus
Elisa Echerdts vägnar och på grund utaf den af
f. d. Handlanden Johan Phil. Peterson, gift med
Efkerdts andra dotter, meddelde öfverlåtelse a£
samma fordrrn, i underdånighet anhållit, att E.
K. M. täcktes i Nåder tillåta, aU merberörde
fordran mitte honom och hans hustru godtgöra»,
såvida, efter i allmänna Tidningen kungjord
prsescriptions-tid af ett år, ej någon annan roed.
fordrings-beviset elior Original Obligationen uti
Riksgälds Contoiret sig anmälde.
Riksens Ständer hafva af en till deras-Fullmagtige
i Riksgälds-Gontniret , frän E. K. M:ts
och Rikets Stats-ConUair, den 28 sistlidne Maji
aflåten och af Fullmägtige meddelad Skrifvelse
inhemtat, att, sedan, till följd af Kongl. Majus
Nådiga Förordnande r.f den 6 Octobei 1794,
angående betalning af Idof-Rådet Eckerdts fordran
för lefvereradt ekvirke, Stor-Amirals-Embetet,
under den 31 October samma år, till Eckerdts
rätts innehafvare, Grosshandlaren Fabritius,
utfärdat 4 st. Obligationer, med 4 procents ränta,
beräknad fran den 16 fnrutgångne September,
488 Underdåniga Skrifvelstr.
Stats-Contoiret, enligt beslut den 34 November^
dels till inlösen af den genast förfallne Obligationen
N:o 1, stor 5ooo R:dr Hainb. Banco, eller
densamma, som nu är ifrågaställd , låtit till Fabritius
anordna den foreskrifna summan , jemte
1 månads, 28 dagars ränta, med tillhopa 3019
R:dr 16 sk. Hamb. Banco i Vexlar, dels ock
fogat anstalt, att nämnde belopp afskrefs å
Kongl. Orlogs-Flottans Skuldfordrirgs-Stat, efter
ig~ sk.s Cours och 22 procents agio, med 3798
R:dr 33 sk. 6 rst. Riksgäldssedlar , samt tillika
om denna utbetalning underrättat Stor-AmiralsJSmbetet,
med begäran, att sådant i Flottans räkenskaper
'behörigen iakttaga] och då sålunda
•utredt är, att ifrågavarande Obligation endast
genom misstag blifvit, såsom oinlöst, uppförd å
den uti Stats-Contoiret, under den 2 Januarii
1801, upprättade och till Riksgälds-Contoiret aflemnade
Förteckning å Stats-Verkets skulder,
hafva Riksens Ständer funnit Ryttmästaren Rappes
omförmälde underdåniga ansökning icke föranleda
till någon annan åtgärd , än att Obligationens
belopp får uti Riksgälds-Contoirets räkenskaper
afskrifvas. Hvilket förhållande Riksens
Ständer få hos C. K. M. i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
IUnderdåniga Skrifvelser. 489
N:o 184.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 11 Sept. 1823'’
Preste-Ståndet. d. 12 __ —
Borgare-Ståndet, d. 13
—
Bonde-Ståndet, d. 13 *— —
Riksens Stcinclers underdåniga Skrif reise, i anledning
af vackt fråga om närmare bestämmande
af Strand-egares rätt till fiske.
S. A K.
H os Riksens Ständer liar fråga uppstått om förekommande
af den skada och intrång , som med
förment stöd af Författningarne rörande så kallad
kungsådras bredd, skall af vissa Krono-fiskens
innehafvare tillfogas jord- och strandegare, I
begagnandet af rättigheten att på sidorne om
kungs ådran i strömmar och andra vatten idka
fiske; af hvilken anledning och på anförde skäl,
jemväl yrkadt blifvit , att en Författning .matte
vidtagas, hvarigenom, med mera afseende , än
hittills, på jordegares lagliga fiskerätt, gränsorne
för alla Kronofiske!! i Riket, tydligen bestämdes,
och de så kallade regale rättigheter blefve i någon
mån inskränkte; och ehuru Riksens Ständer
funnit, det Kongl. Stadgan om fiskerierne i
Riket af den 14 November 1766 , samt Kongl.
Förklaringen deröfver af den 24 Januarii 1771
i alla delar bestämma både Kronans och enskilde
jord- och strandegares rättigheter, i anseende
till gränsorne och sträckningen af ej mindre
jkungsådra, än stränder j, likväl och då den uti
49° Underdåniga Skrivelser.
ofvanberörde måtto väckta fråga icke blott rörer
tillämpningen af omförmähle allmänna Författningar
till locala förhållanden, utan äfven åsyftar
en förändring i sjelfva principen för fiske-'
riernes begagnande, såsom Statslmshållnings-anstalt,
hvilken förändring, innan något beslut deröfver
varder, fattade , synes'böra till sina följder
undersökas, med tillika fästad uppmärksamhet på
angelägenheten af kungsådras tillbörliga bibehållande,
såsom verkande på Heres rätt och sjelfva
näringens bestånd, alltså få lil! JE. K. Ivl:ts Nådiga
bepröfvande Riksens Ständer i underdånighet
Öfverlemna, om icke en sådah undersökning
kunde vidtagas, till utrönande, tinis huruvida
det vore mera förmånligt för Stuten , att någon
inskränkning uti de Kronan förhehållne rättighe/er,
i—afseende på ifrågavarande fisken, medgåfves,
och gränsorne för desamma närmare bestämdes
, än genom hög3tberörde Författningar
skett, dels ock, om, på sätt yrkadt blifvit, jordegaren
borde anses lagligen berättigad att en
större frihet, vid idkande af fiske, tillgodonjuta ;
i hvilket fall ärendet derefter torde erhålla den
hö-ndläggmog,-hvartill omständigheterne kunna
föranleda.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
491
N:o 185.
\
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. den 11 Sept. 1823.
Preste-Ståmlet den 12
—
Borgare-Ståndet den 13 — —
Bonde-Ståndet den 13 —* —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
ofverlemnaride till Riksgälds-Contoir et af
Lotteri-fondens behållning.
S. A. K.
Gfenom infordrade upplysningar från Nummerlotteri-Inrättningens
Boksluts-Contoir, har till
Riksens Ständers kännedom kommit, att, sedan
utöfver hvad af denna Inrättnings inkomster
blifvit Riks-Staten godtgjordt, ett betydligt öfverskott
uppkommit, som Directionen, i ändamål
att dermed beläcka möjligen inträffande förluster,
innehållit, Verkets af Directionen förvaltade
tillgångar, oberäknad^: Huset med tillhörande
Boktryckeri och Inventarier, samt med
undantag af den rå brllade Brudgåf ve-Fonden,
uppgående till 16,435 F.dr g4' sk. 7 r:st., utgjorde,
den 22 Februarii innevarande år:
I Riksgälds-Contoiret, dels mot 5 och dels
mot 6 procent förräntada rnedel 129,850 — —
Contanta tillgångar — —■ 58,407 6. loi
och Fordringar hos Finska
Strömrensnings- samt Helsingborgs
Hamnbyggnads - Directioner
— — •— — — 28,690 — —
tillsammans 817,007:, 6; io:
49* Underdåniga Skrifvelser'.
Och emedan denna behållning egenteligen är att
anse såsom ett öfverskott å den i Stat påräknade
Inkomst af Nummer-Lotteriet, men med de
vid 1810 års Stats-reglering faststälde grunder
icke öfverensstämmer, att någre fonder samlas
af Stats-Verkets medel, hafva Riksens Ständer
alltså beslutit, att förrberörde summa, i likhet
med öfverskotten å andra Stats-Intrader, skall
till Riksgälds-Contoiret öfverlemnas; hvaremot
Riksens Ständer åt Fullmägtige derstädes uppdragit,
att, uppå skeende behörig reqvisition,'
hålla Nummer-Loiteri-Inrättningen tillhanda allt
hvad, till förefallande utgifters bestridande, erfordras,
i den oförmodade händelse, att LotteriSpelet
ett eller annat år skulle med förlust utfalla.
Hos E- K. M. få Riksens Ständer, jemte
anmälan af detta beslut, i underdånighet anhålla,
att Directionen öfver Nummer-Lotteri-Inrättningen
mätte i Nåder anbefallas, att Lotteri-Fondens
ifrågavarande behållning, i vederbörlig ordning,
aflemna; och Riksens Ständer framhärda etc
-
Underdånige, Skrifv el ser.
493
N:o 186.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Äd. d. 1 x Sept. 1823.
Rresie-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — —•
Bonde-Ståndet d. 13 — —
sRiksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Remiss uppå.
Chefens för 5:dje Cavallen-Erig aden
underd. Memorial, om utbekommande af
Adjutants-arfvode m. m.
S. A. K.
E. K. M. har, genom Nådig Remiss under den
x 5 näsclidne April, till Riksens Ständers ' Statsutskott
öfverlemnat ett af tillförordnade Chefen
för 3telje Cavalleri-BrigadGn, General-Majoren m.
m. Friherre Thott i underdånighet ingifvet Memorial,
med hemställan, att sedan E> K. Mits
och Rikets Stats-Contoir vägrat utbetala det för
Fjerde Qvartalet af år 1821 belöpande arfvode
75 R:dr B:co för Adjutanten vid nämnde Brigad,
emedan detsamma blifvit, efter den för anmälandet
af fordringar hos Stats-Verket faststälde
tid, reqvireradt, E. K. M. täcktes i Nåder bifalla,
att detta arfvodes-belopp icke destomindre
finge tillgodonjutas, helst dröjsmålet med detsammas
reqvirerande skall härrört af ett vid Adjutanternes
ombyte uppkommet missförstånd af
hvad i ämnet blifvit uppgifvet; öfver hvilken
hemställan Stats-Contoiret inkommit med under
-
Underdåniga Skrifvelserl
fånigt utlåtande, som jemväl är högstberördé
Remiss bifogadt.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; och emedan E. K. M:ts, under den
g December 1812, utfärdade Nådiga Kungörelse
angående viss tid för reqvirérandet af fordringar
hos Stats-Verket, stadgar, att en hvar, som eger
sådan fordran, vare sig efter Stat, eller för lef.
veranser, resor, förrättningar \n. m., bör inom
den i Julii äret efter det, då fordringen tillkommit,
ofelbart till liqvid sig anmäla, vid påföljd
i annat fall, att all fråga om betalning anses
förfalla., intilldess Riksens Ständer sammankommit
och, efter inhemtad upplysning om fordringens
beskaffenhet, pröfvat, huruvida till dess
godtgörande särskildt anslag må beviljas; så och
enär i följd häraf ifrågavarande Adjutants arf-'*
vode, bordt inom den i Julii 182a retqvirerasj
men sådant, efter hvad Stats-Contoiret upplyst,
icke skett förrän den 18 Januarii innevarande
år, samt den i förrberörde måtto uppgifne orsak
till dröjsmålet hvarken kan antagas såsom gällande
hinder för iagttagandet af Prasscriptionstideri,
eller synes skäligen föranleda till särskildt
anslag för utgiftens bestridande, hafva Riksens
Ständer ej funnit skäl, att några medeL i berörde
afseende bevilja.
I sammanhang härmed och i anledning af
åtskillige så val vid föregående Riksdagar, som
vid denna, förekomne frågor om särskildte anslag
för fordringar hos Stats-Verket, hvilka, såsom
efter dén bestämda Prasscriptions tidens förlopp
reqvirerade, icke kunnat af Stats-Contoiret
utbetalas, hafva Riksens Ständer behörigen öf
-
Vnderdäniga Skrifvelsei\ 495
vervägat, huruvida någon jemkning uti ornförmälde
Prasscriptions-Författning må kunna och
böra vidtagas, så att förluster för fordrings-egarne
■varda undanröjde, utan Statens betungande, och
med bibehållande tillika af den ordning i StatsVerkets
Förvaltning, sorn med Författningen varit
åsyftad» >
Riksens Ständer hafva härvid erin,rat sig,
huruledes de vid 1812 års Urtima Riksdag, då
till E. K. M. öfverlemnades, att för Mililairebehof
fritt disponera alla öfverskott på StatsVerkets
inkomster, och besparingarne på samtelige
Utg:fts-Titlarne, genom underdånig Skrifvelse
den 29 Junii nämnde år, -anhöllo, att, till
vinnande af större lätthet vid öfverseende! af
Stats-Vérkets tillstånd, samt en säkrare och mera
skyndsam kännedom af besparingar eller brister,
E. K. M. läcktes, der ej oförutsedde gällande
hinder förekommo, i Nåder förordna, att alia, sorn
egde vätt uppbära Statsmedel, borde, vid deras
fordrans förlust, anmäla sig om utbekommandet
deraf, inom tredje Qvartalet året efter det, för
hvilket samma fordran uppkommit; hvarefter, på
sätt'högstberörde den 9 December samma år utfärdade
Kungörelse innehåller, E. K. M, dels i
stället för den föreslagne påföljden af fordringens
förlust, bestämde det vilkor, att Biksens
Ständer vid nästföljande Riksdag egde pröfva
huruvida fordringen vore af den beskaffenhet,
att nytt anslag dertill kunde beviljas, dels ock
inskränkte praescriptionstiden från föreslagne Nio,
till Sex månader, efter utgången af det år, hvarunder
fordringen uppkommit; Och som de förhållanden,
hvilka sålunda till ifrågavarande pras
-
496
Underdåniga SbifvelserJ
scriptions-författning foranledt, sedermera blifvit
genom'-Riksens Ständers åtgärder ändrade, i så
målto, att en bestämd summa af öfverskott och
besparingar anvises till E. K. Mits Nådiga disposition,
och anslagen under vissa Hufvud-Titlar
reserveras fran det ena året till ett påföljande;
alltså och dd samma Författning synes
fordra en med närvarande omständigheter öfverensstämmande
förändring, lämpad, dels efter fordringarnes
beskaffenhet, hvarpå ofta beror, huruvida
de kunna förr eller senare vara gifne och
utreqvireras, dels ock efter de grunder, som gälla
för räkenskapernes afslutande, få hos E. K.
M. Riksens Ständer nu härmed i underdånighet
anhålla, det 1812 års Prsescriptions-Författning,
i afseende på fordringar hos Stats* Verket
måtte varda öfversedd, och tiden för desse fordringars
utbekommande af de dertill under Hufvud-Titlarne
uppförde ordinarie Stats-anslagen,
efter numera ändrade förhållanden närmare lämpad,
och mera utsträckt, dock så att den icke öfverskrider
slutet af året efter det, hvarunder
fordringen uppkommit.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velger* 4 g f
N:o 187.
Uppl. o. godkänd hos Ridd.o. Ad. d. n Sept. 1823.’
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — ■—
Bonde-Ståndet d. 13 — —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om förlängning af
Arrende-tiden d Strömmings-Fisken.
S. A. K,
J^iksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att, ehuru Kongl. Brefvet, den 13
Augusti 1766, samt E. K. M:ts och Rikets Karnmar-Collegii,
under den 26 November samma
år och den 11 Februari! 1788, till vederbörande
aflåtne Skrifvelser innehålla, att alla Krono-Fisken,
som ej äro indeldte eller eljest disponerade,
böra lill den mestbjudande på 6 till och med 15
år förarrenderas, likväl i sednare åren, vid utlyste
Auctioner, utan afseende på dessa Fiskens
olika art och beskaffenhet, den kortaste terminen
alltid skall blifvit bestämd; hvilket förfarande
åter, i afseende på Arrenden af Strötnmings-Fisken,
ej sällan skall haft de menliga följder, att
Arrendatorerne, som med sine hushåll måst©
flytta till en för Fiskets begagnande upplåten aflägsen
uthamn, och der förse sig med boningsrum,
nödige uthus och salterier m. tn., samt äfven
esomoftast tned egne Capell, frånttädt deras
Bihang till Riks-St, Prat. loide Sami, 182J. 3 ^
Underdåniga Skrif veléer.
Arrenden, innan kostnaderne dervid ännu hunnit
blifva dem godtgjovde.
Riksens Ständer, som äfven insett, att genom
Arrende tidens förlängande ett vigtigt hinder
skulle undanrödjas för utvidgandet af Ström.
mings-Fisfcet, hvilket utgör en af Kust-invånarnes
i Norra Provincerne hufvudnäringar, fa alitsa
härmed i underdånighet anhålla, att E. K. M.
täcktes i Nåder förordna, det Strömmings-Fisken
hädanefter icke må utarrenderas på mindre , än
35 års tid, så vida icke vederbörande Embetsverk
skulle finna särskildte locala förhållanden
föranleda till undantag härifrån; i hvilket fall
likväl underdånig anmälan torde böra göras, och
E. K. M.ts Nådiga beslut i ämnet afvaktas, innan
någon åtgärd till ett så beskaffadt Strömmings*»
Fiskes utarrenderande vidtagen varder.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velter.
499
N:o 188.
Uppl. o. godk. Ijos Ridd. o. Ad. d. 11 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d, 13 —- —
Bonde-Ståndet d. 13 —• —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May ts Nådiga Bref,
angående ersättning till lnvånarne i Hertigdömena
Schleswig och Hollstein, för
gjorde lefveranser m. m. till Svenska Arméen,
efter Freden i Kiel.
S. A. K.
X-Jti Skrifvelse, under den 18 sistlidne Mars
aflåten till Riksens Ständers Srats-Utskott , har
E. K. M. i Nåder tillkännagifva , att, sedan,
med stöd af stadgandet uti 15 Artikeln af den
i Kiel den 14 Januarii afslutade Freds-Tractat ,
alla Contributioner , Penninge betalningar , Requisitioner*
och Eefveranser, af hvad beskaffenhet
de vara måtte, genast efter Freds-Tractatehs
underteknande skulle upphöra, samt att de Svenska
troupper, som qvarblefvo i Hollstein, till dess
slutliga utrymmande , borde , under denna tid ,
med reda penningar betala sitt underhåll, invånarne
i Hertigdömena Schlesvig och Hollstein
hos Kongl. Danska Regeringen anmält deras
fordringar för lefveranser till Svenska Arméen,
gjorde efter nämnde tidpunkt, hvilka fordringar
af högbemälde Regerings i sådant ändamål hit
-
Underdåniga Skrifvelseri
sände ombud, Gapitainen Hansen, blifvit uppgifna
till en summa af R:dr 116,439: 13. Hollsteinsk
Courant, utom särskild till obestämdt belopp
yrkad ersättning för de under samma tid
af landet besörjde talrika transporter för Svenska
Arméen; i anledning hvaraf och efter det
de till berörde fordringars styrkande företedde
documenter och bevis blifvit behörigen granskade,
och fordringarne , i följd af dervid gjorde
anmärkningar, till stor del antingen helt och.
hållet bestridde eller betydligt nedsatte, E. K.'vi.
uti en den 15 Junii 1821 afslutad öfverenskommelse
fastställt en summa af 40,000 R:dr Hamburger
Banco, såsom full ersättning för alla af
berörde Hertigdömens Inbyggare till Svenska
troupperne, efter freden i Kiel, gjorda lefveranser,
under hvad benämning som helst, utan
att i framtiden något ytterligare anspråk i sådant
afseende kunde ega rum; och har E. K. M.,
som, enär nämnde summa icke varit i någon af
de vanliga fonderne att tillgå, för betalningens
erläggande utsatt en tid af fem år, räkDad från
slutet af innevarande Riksmöte, öfverlemnat till
Stats-Utskottet, att hos Riksens Ständer föreslå
nödige utvägar för fullgörande af E. K, M:ts
omförmälde, å Svenska Kronans vägnar, åtagne
förbindelse.
Vid öfvervägande häraf, hafva Riksens Ständer
väl funnit, att den af Kongl. Danska Regeringen
uti förrberörde måtto fordrade ersättning
är grundad i ofvanåberopade Artikel af FredsTractaten
i Kiel, äfvensom att den summa af
40,000 R:dr Hamburger Banco, hvartill ersättnings-beloppet,
genom E. K. Mus Nådiga om»
ZJnderdäniga Skrifvelser. 501'
Borg, blifvit nedsatt, bör af Svenska Stats-Verket
godtgöraS; men Riksens Ständer anse något
särskildt Stats-anslag för detta ändamål icke erfordras,
enär Svenska Kronan ännu eger hos
Kongl. Preussiska Regeringen betydliga fordring?
ar, nemligen dels återstod på Löseskillingen för
Hertigdömet Pommern och dels andel uti KrigsContributionerne
under sista fälttåget i Tyskland,
hvilka fordringar äro till liquiderande förfallne;
och Riksens Ständer få alltså i underdånighet
anhålla, det E. K. M. täcktes i Nåder låta af
dessa tillgångar Danska Regeringens ifrågavarande
fordran godtgöra.
Riksena Ständer framhärda etc.
N:o 189.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 13 Sept, 18a3.
Preste-Ståndet d. 16 — ~>-
BorgareStåndet d, 16 — —■
Bonde-Ståndet d. 18 —- —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i ajiledning
af Kongl. May.ts Nådiga Proposition
om söndring frän Bisp-Motala Kungsgard
af erforderlig ego-rymd, till anläggning
af en Köping vid Motala
S. A. K.
U ti Nådig Proposition, under den g sistlidna
April y meddelad Riksens Ständers jätats:Utskott,
Underdåniga Skrifvelser.
har E. K. M. ti II kän n agi f vi t , att, sedan, i anledning
af väckt fråga om anläggande af en Stad
vid Motala, upplyst blifvit, att ilen i sådant ändamål
fbreslagne plats till en del tillhörde BispMotala
Kungsgård, Kammarherren , Friherre G.
M. Fleetwood, hörd, huruvida och emot hvilken
ersättning han ville från berörde af honom för
närvarande arrenderade Kungsgård afträda de
egolotter, sorn skulle komma att för Stads-anläggningen
upplåtas, förklarat sig villig, att dessa
egor afstå, emot följande vilkor, nemligen: 1:0
att för den tid, som återstår af Arrendet, eller
till Midfastän 1831, årliga Arrende.summan, så
väl i spannemål, som penningar, nedsattes i mårt
af den förlust, han kunde komma att vidkännas;
a;o att såsom ersättning för deri i och för Stadsanläggningen
erforderliga egorvmd, bestående af
halfva åkerjorden i Kungsgårdens, bästa gärde ,
contracts liden för det blifvande Arrendet å den
öfriga delen måtte förlängas på 20 år, räknade
från år 1831; och 3:0 att, sedan meranämnde
Kungsgård blifvit betydligen förminskad, både
till åker och dagsverks-hemman , det å densamma
förut ganska högt uppsatte Hemmantal måtte
nedsättas från 5! till 3 mantal, åtminstone i
utgörandet af allmänna skyldigheter , såsom extra
rotering, väg- och brohållning, kyrkobyggnad
m. m. hvarjemte bemälde Arrendator yttrat
den önskan, att, derest omförmäldte ersättningsanspråk
icke bi föl 1 os, få förblifva orubbad i dess
nu egande dispositions-rätt af Kungsgården; och
har E. K. M., som, vid pröfningen af detta ämne,
ansett inrättningen af en Handelsplats vid
Motala vara både lätnpelig och nyttig, och på
Underdåniga Skrifvelser, 503
sådan grund i Nåder bifallit, att en af Stad oberoende
Köping, till handels idkande på Inrikes
orter, må der anläggas, tillika i Nåder föreslagit
Riksens Ständer, att den Bisp-Motala Kungsgård
tillhöriga egorymd, sorn till byggnadsplatser för
den blifvande Köpingen erfordras, måtte få ifrån’
Kongsgården söndras, emot afpassad nedsättning
af Kungsgårdens Hemmantal och onera, samt
emot det att nuvarande Arrendatoren , genom
minskning i Arrende-summan eller förlängning
af arrendetiden, erhölle den ersättning, som efter
behörig undersökning kunde finnas skälig.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagh; och sorn ifrågavarande Köping icke på en
gång, utan småningom och efter hand lärer komma
att anläggas och bebyggas, samt den af Köpingen
påräknade nytta icke eller synes vara att
förvänta, förr än Götha Canal vunnit sin fullbordan,
så och då den jord, hvilken för ändamålet
ansetts böra frånskiljas Bisp-Motala Kungsgård,
ej lärer komma att erfordras förr , än Arrendetiden
för nuvarande Arrendator af denna Kungsgård
löper till ända, eller vid Midfastan »831,
vilja Riksens. Ständar medgifva, att denna jordrymd
må vid nämnde tid från Kungsgården afskiljas,
emot den nedsättning i Kungsgårdens
Hemmantal och onera , hvilken, efter behörig
pröfning, kan varda bestämd.
Skulle åter nu berörde tidpunkt ej kunna
afvaktas, anse Riksens Ständer ifrågasatte afsöndring
af Kungsgårdens jord böra gå i verkställighet,
efter Arrendatorens frivilliga begifvande,
emot minskning i det utfäste Arrendet, till det
belopp, som, efter behörig undersökning, kan fin
-
504
Underdåniga Skrifvelter
-
nas skäligt; dock att, i sådant fall, någon förlängning
af den förut bestämda Arrendetiden
icke nia ega runi. Hvilket Riksens Ständer, till
svar å £. K. M:ts Högstberörde Nådiga Proposition,
få i underdånighet meddela; Och Riksens
Ständer framhärda etc.
N:o 190.
Uppl. o. godk, hos Ridd. o. Ad. d. 13 Sept. 1825;
Preste-Ståndet d. 16 — —
Borgare-Ståndet d. 16 —■ —•
Bonde-Ståndet d- 18 — —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remisst
i fråga örn ersättning för en brist i Kongl.
Hof- Stallets utfodring.
s. A- k;
Under den 30 April innevarande år, har E.
K. M., genom Nådig Remiss, till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnat handlingar, rö.
zande en af Riks Marskalks-Embetet begärd ersättning
för en brist af 3811 hö uti den å
Stat för E. K. Mits Hof-Stall anslagne utfodring
för nasti, år, hvilken brist, jemlikt hvad
E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoir i underd.
Skrifvelse, den 11 i berörde månad, upplyst,
dels uppkommit på det satt, att Iran Wendt;
Underdåniga Skrifvtlser»
505
holms Hof-Stall-äng, som ej kunnat utarrenderas,
utan för Kronans räkning måst bergås, icke
mera, än 1500 68; af den, genom Arrendet för
samma äng, påräknade hö-qvantitet erhållits, och
dels härrört af en Arrendatorn utaf Eldgarns
äng beviljad afskrifning för 1170 hö, som,
efter Contract, bordt till Hof stallet in natura
lefverera»; och hafva Riksens Siänder, vid handläggningen
af detta ärende, vidare inhemtat, att
Xiandshöfdinge-Embetet i Stockholms Län, genom
Utslag den 19 Augusti sisth år, hvilket af
E. K. M:ts och Rikets Kammar-Collegium, uppå
Collegii Advocat-Fiscals deröfver förde klagan,
under den 25 Februarii innevarande år, faststäldt
blifvit, väl bifallit förenämnde afskrifning af
det hö, som från Eldgarns äng bör in natura
till Hof-Stallet årligen utgöras; meh att denna
afskrifnings-fråga, sedan Kammar-Collegii Advocat-Fiscals-Embete
öfver omförmäldte beslut i
underd. sig besvärat, nu mera beror på E. K.
M:ts Nådiga pröfning; äfvensom att , på sätt
Stats-Contoiret, i dess ofvanberörde underdåniga
Skrifvelse, anmärkt, Arrendatorn af Eldgarns äng
njuter den förmon, att hela ängen af Allmogen
albergas och att transporten af det hö , som lefvereras
till Hof-Stallet, besörjes af E* K. M:ts
Befallningshafvande, utan någon kostnad för Arrendatorn.
Af detta förhållande och då härvid i öfrigt
förekommer, att den, till stöd för afskrifningen,
åberopade 6 §. af det, under den 14 April 1788,
afslutade Contract om Arrende på 100 års tid af
Eldgarns äng, icke upptager, bland de till afskrifning
föranledande orsaker, missväxt, hvilken
500 TJnderdaniga Skrifvelserl
ej eller till de uti Contractet omförmälde tillfälligheter,
dem mensklig försigtighet icke förese
eller afvarja kan, synes böra hänföras, helst vid
upprättandet af ett så beskaffadt Arrende-Contract
nödvändigt mast förutsättas, att, under berörde
ovanligt långa Contracts-tid, missväxt skulle kunna
inträffa, och denna omständighet alltså, utan
tvifvel, ingått i beräkning vid Arrende-vilkorens
bestämmande, hafva Riksens Ständer hemtat anledning
till den förmodan, att E. K. M. , vid
prcfningen af denna afskrifnings-fråga, icke lärer
finna skäligt bifalla eftergift af det från Eldgarns
äng bristande hö-arrende, hvarutaf, enligt
hvad Utslagen och Besvärs-handlingarne innehålla,
det, som till E. K.. M:ts Hof-Stall bör in
natura iefvereras, utgör, icke som uppgifvet är,
1170, utan 1185^ fitt.
Beträffande åter den brist, som uppkommit
å den från Wendtholms Hof-Stall-äng påräknade
hö-qvantitet; så, enär detta hö-qvanlum är anslaget
i Hof-Stallets Stat, samt ifrågavarande brist,
som, efter hvad uti Riksens Ständers underd.
Skrifvelse den 12 sistl. Maji, rörande denna
Kronolägenhets framtida disposition, utredt är,
icke kunnat undvikas, alltså mäste fyllas af Statsverket,
få hos E. K. M. Riksens Ständer i underd.
anhålla, att samma brist måtte varda Hofstallet
godtgjord utaf den besparing å Första
Hufvud-Titelns anslag, hvilken för innevarande
år uppkommer, utöfver hvad Riksens Ständer
redan disponerat af de för högstsalig Hennes
Maj:t Enke-Drottningens Hof-hållning å Stat
uppförde jnedel.
Riksens Ständer framhärda etc.
(Jnderdåniga Skrifvelser.
5o7
N:o 191.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 13 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 16 — —-
Borgare-Ståndet d. 16 — —■
Bonde-Ståndet d. 18 •— —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anleda
ning af Kongl. May.ts Nådiga Proposition,
om Stats-Verkets tillstånd och behof
uti hvad som rårer Riks-Statens Fjerde
Hufvud -Titel.
S. A. K.
I anledning af E. K. M:ts till Riksens Ständers
Stats-Utskott under den 25 sistlidne Januarii aflåtne
Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets
tillstånd och behof, få Riksens Ständer, uti
hvad samma Proposition rörer åtskilliga anslags
uppförande på Riks-Statens Fjerde Hufvud-Titel,
nu i underdånighet meddela följande beslut:
1:0. Beträffande dels de 70 Tunnor Korn,
som, enligt Kongl. Brefvet af den g Augusti
1756, äro Rectorn vid Götheborgs Gymnasium
på Lön anslagne, och dels den , genom Kongl.
Brefven den 24 Maji 1757 och den 10 December
1787 till Skol-Staternes i Calmar och Wadstena
aflöning bestämda Spannemål, utgörande 45
Tunnor för den förra och 6 Tunnor för den
sednare, hvilka Spannemåls-anslag hittills från
Magazins-Inrättningens Förråd blifvit utlefverexade,
emot liqvid med Stats-Verket, men E. K.
1
508 Underdåniga Skrifvelser.
M. ansett böra uppföras på förenämnde HufvudTitels
Stat, alt in natura utgå; så och da, vid
regleringen-af Stats-Verkets Inkomst-Titlar, ett
emot ofvannämnde Spannemåls-behof svarande
belopp blifvit taget i beräkning, samt Kronans
behållna Spannemåls-inkomst med tqt Tunnor
minskad, hafva Riksens Ständer ansett något särskildt
anslag härtill icke erfordras, utan förhållandet
endast böra vid slutliga Stats-regleringen
iagttagas.
2:0. I anledning af E. K. M:ts Nådiga
framställning, att aflöningen för Läraren vidden,
genom framlidne Riks-Amiralen Friherre Carl
Carlsson Gyllenhjelms Testamente, å Sundbyholms
Kungsgård i Nyköpings Län stiftade Skola ,
måtte å Fjerde Hufvud-Titelns Stat uppföras,
till ett belopp af 71 Tunnor 2 Fjerdingar Spannemål,
hafva Riksens Ständer inhemta!, att denne
Skol-Lärare, enligt berörde Testamente, skulle
aflönas med Krono-Tionden af de Testator
tillhörige Fastigheterne, Sundbyholm och Ribbingelund,
med derunder lydande Hemman och
Lägenheter: att, sedan desse Fastigheter medelst
xeductionen blifvit förvandlade till Kungsgårdar;
Skol-Inrättningen å Sundbyholm likväl, genom
flera Kongl. Bref och Förordnanden, blifvit ytterligare
faststäld, och Skolmästaren bibehållen
vid de honom, uti Gyllenhjelmska Testamentet,
tillagde Löne-vilkor, som, efter sedare tiders
beräkning, uppgått till omförmäldte belopp; samt
att, enär från äldre tider Arrendatorerne af berörde
Kungsgårdar varit pligtige att, utan afdrag
på Arrende-summan, utgöra Tionden till
ifrågavarande Skola, hvilken Tionde deremot af
Underdåniga Strifvelsen
509
Kronan blifvit godtgjord, E. K. M:ts och Rikets
Kammar-Collegium äfven, vid afslutandet af
sista Arrende-Contracten, med E. K. M:ts Nådiga
bifall, sådant iagttagit.
Vid detta förhållande och sorn Arrendet af
Sundbyholms och Ribbingelunds Kungsgårdar oafkortadt
till Stats-Verket ingår, hafva Riksens
Ständer funnit för godt bifalla, att det för Läraren
vid ifrågavarande Skola faststäldte aflöningsbelopp,
71 Tunnor 2 Fjerdingar Spannemål, hälften
Råg och hälften korn, må å Stat anslås och
utgå efter Länets Markegångs-pris.
3:0. Sedan E. K. M. föreslagit, att de Fö.
reståndaren för Gymnastiska Central-Institutet,
Ling, och dess medhjelpare, dels å 3:dje Hufvud-Titelns
besparingar och dels å öfverskotten
på Stats-inkomsterne tillagde arfvoden, tillsammans
Soo R:dr, borde pi 4:de Hufvud-Titeln
öfverflyttas, samt till-Stats-Utskottet tillika i Nåder
öfverlemnat Lings underdåniga ansökning,
att, utom berörde 800 R:dr, till Inrättningens
upprätthållande och fullkomnande, ytterligare 1000
R:dr måtte anslås, deraf 200 R:dr skulle användas
till Lönförhöjning för Förste Under.Läraren
och det öfriga till arfvoden för 4 andre
Under-Lärare, med aoo R:dr lill hvardera; så
hafva Riksens Ständer i detta ämne erhållit de
närmare upplysningar: att, uppå Ling* underdåniga
ansökning, Kongl. Maj:t, genom Nådigt
Bref den 4 Maji 1813, så väl tillåtit, att i Hufä
vudstaden ett Institut, för undervisning uti
Gymnastik, finge af honom inrättas, som äfven
tillagt honom, till inköp af nödig attirail , 400
R:dr, och ett årligt arfvode af 500 Ridr jemte
5io
Underdåniga Skrifvelstr.
loo R:dr i hushyra tills vidare, att utgå af
v:dje Hufvud-Titelns besparingar: att, under den
11 September 1816, i Nåder blifvit forordnadt,
att en medhjelpare skulle få af Ling antagas,
med åtnjutande af aoo R:dr i årligt arfvode,
jemte fria boningsrum uti den emedlertid för
Inrättningen upplåtne Styckgjuteri-gårderi, äfvensom
att de Ling dittills i hushyra bestådde
100 R:dr finge af honom fortfarande uppbäras,
såsom ersättning för utfodring af en häst; samt
att, enligt Kongl. Brefvet den 16 April 1817,
sistnämnde arfvode borde utbetalas af öfverskott
å Stats-Intraderne; Och som E. K. M. i Nåder
ansett inrättandet af ett Central-Institut i Hufvudstaden
för Gymnastiska öfningar vara nödigt
och nyttigt , samt den allmänna fördelen
deraf blifvit af erfarenheten vitsordad, hafva
Riksens Ständer alltså funnit , det meranämnde
Inrättning, ej mindre i detta afseende än för
bildandet af skicklige Undervisare i Gymnastik
vid Lärosäten och andra uppfostrings-anstalter i -  Riket, jemväl bör af Staten åtnjuta det understöd,
som erfordras för Inrättningens framtida
bestånd, helst i annat fall den i nu gällande
Skol-Ordning gifne föreskrift, om ungdomens öfvande
i Gymnastik, icke skulle kunna verkställas,
i brist af personer, sorn vunnit erforderlig
skicklighet, att i sådane öfningar undervisa. Riksens
Ständer, som på grund häraf låtit å Stat
uppföra 1000 R:dr årligen, hvaraf 500 R:dr skola
utgöra arfvode för Gymnastiska Central-Institutets
Föreståndare, och 2:ne Med-Lärare vid Institutet
hvardera erhålla aoo R:dr, samt 100 R:dr
bestås Föreståndaren till utfodring för en volti
-
Underdånigt! Skrifvel ser. ' ju
gerings-häst , kunna 1 i k val icke något ytterligare
anslag för ifrågavarande Undervisningsanstalt
bevilja, emedan det egenteliga ändamålet
-äfven, utan en sådan större utsträckning , sorn
Ling föreslagit, torde kunna vinnas, och de afgifter,
hvilka erläggas för undervisningen, synas
böra, lill hufvudsaklig del, bidraga till Lärarnes
vedergällning.
4:0. Hvad slutligen angår det, uti Stats»
Contoirets vid E. K. M:ts Nådiga Proposition
fogade underdåniga Berättelse om Stats-Verkets
tillstånd och förvaltning, uppgifna förhållande,
att de Presterskapet i Solna Församling tillkommande
Presträttigheter för Carlbergs KungsgårdsHemman
, hvaraf Arrende-inkomsten tillfaller
Stats-Verket, hittills blifvit bestridde af öfverskotten
på Inkomst - Titlarne, men, likmätigt
Kongl. Brefvet den 23 Maji 1815, vid nya Arrende-Contracts
afslutande, komma att af Arrendatorerne
erläggas; så enär denna utgift, utgörande
125 R:dr, synes böra af Stats-Verket bestridas,
intill dess de Carlbergs Kungsgård tillhörande
Hemman varda genom nya Contract på
Arrende upplåtne, då det bör blifva Arrendatorernes
skyldighet att erlägga de af Hemmanen
utgående Presträttigheter-, och utgiften sålunda
efter hand kommer att för Stats-Verket upphöra,
hafva Riksens Ständer beslutit, att omförmälde
125 R:dr må på Allmänna Indragnings-Staten
uppföras.
Riksens Stånder framhärda etc.
ju
Underdånigt Skrifvtlstrl
N:o 19 a.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 16 Sept. 1823»
Preste-Ståndet d. 18 ■—■ —
Borgare-Ståndet d. 18 —• —
Bonde-St andet d. 18 — —
Riksens Ständers underddniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl, Maj. ts Kådiga Proposition
om Pension för Enkefru Grefvinnan
Adlercreutz.
* J V '
S. A. K.
\, ,
Uti Nådig Proposition, under den 25 sistlidne
Januarii, aflåten till Riksens Ständers Stats-Utskotl,
har E. K. M. föreslagit, att, sedan E, K.
M.t under den 23 Januarii 1819, i Nåder tillagt
framlidne En af Rikets Herrar, Generalen
xn. m. Herr Grefve Adlercreutz's efterlemnade
Enkefiu, född von Engeström, ett årligt underhåll
af 1500 R:dr Banco, att, ifrån och
med samma års början, samt intill dess frågan
om hennes Pensionerande kunde blifva öfverlemnad
till Riksens Ständer, utgå af Allmänna
Indragnings-Statens besparingar, Riksens
Ständer ville, så väl med afseende på Herr
Grefvens i lifstiden utmärkta förtjenster, som å.
de behöfvande omständigheter, hvaruti hans
Enkefru befunne sig, bevilja Fru Grefvinnan en
lämpelig Pension för dess återstående lifstid.
Vid
Underdåniga Skrifvelser'. 5 ly
Vid pröfning af delta ärende, hafva Riksens
Ständer erinrat sig, hurusom de hos K. M.,
uti underdånig Skrifvelse den 28 December
1S09, jemte uttryckande af Nationens erkänsla
och tacksamhet för dåvarande Geoerål-Lieutenanten
Adlercreutz's förtjenster emot Fäderneslandet,
samt under yttrande, att Riksens Ständer,
vid ett utblottade Stats-Verks bristande ti!l-j
gångar, icke kunde fullkomligt, efter önskan, belöna
Fäderneslandets försvarare, tillika anmälda
sitt beslut, att; såsom ersättning för hvad Genexal-Liehtenantén,
genom Finlands afträdande, af
sin enskilda egendom förlorat, till General-'
Lieutenanten', dess Fra och Arfvingar, uti förläning
öfverlemna Leckö Kungsgård, med derunder
lydande Lägenheter och förmåner, af
hvad namn och beskaffenhet de vara måtte, med
undantag af tillförene dertill anslagne Krono-,
och Hjelpe-dagsverken, under 50 år, räknade
från och med den id Mars 18 lo till samma tid
1860, utan allt slags Arrende eller afgift till
Kongl. Maj:t och Kronan, under berörde tid;
Och sorn Riksens Ständer, genom detta offentlig!
vedermäle af Nationens erkänsla emot sedermera
En af Rikets Herrar, Generalen m. m. Herr
Grefve Adlercreutz, äfven haft för afsigt, att, efter
Herr Grefvens död, bereda Enkan och Barnen
en säker och emot. deras stånd svarande utkomst,
helst Leckö Kungsgård med underlydande
Hemman är en ganska betydelig egendom; Altså
och då öfverlemnande! af nämnde Kungsgård
innefattade den gärd, Statens tillgångar medgåfvo
att erbjuda Herr Grefve Adlercreutz för dess
Bihang till Riks-St, Prat. lOlJe Sami, iSrj. % i
XJndtrdÄnig* SkrifvelseK
stora foitjenster emot Fäderneslandet jj lunna
jRlksens Ständer icke derutöfver bevilja Pension
St dess Enkefru Grefvinna. Hvilket beslut
Riksens Ständer fa , till svar å E. K. M:ti
högstberörde Nådiga Proposition, i underdånighet
meddela.
Biksens Ständer framhärda etc.
Nto 193.’
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 16 Sept. 1823?
Preste-Ståndet d. j8 — —*
Borgare-Ståndet d. 18 •*—
Bonde-Ståndet d. 18 —* —“
Riksens Stcinders underdåniga Skrifvelse, örtgående
förrättad granskning af Post»
Verkets räkenskaper.
S. A . K l
"Vid anstäld granskning af RäkenBkaperne bfret
Post-Verkets inkomster öfch utgifter, för åren
1830 och 1821, hafva Riksens Ständer inhemtat,
att till år 3 832 åtskillige betydlige fordrin-j
gar hos Postmästare i Sverige finnas utbalancerade;
och ehuru, efter hvad tillika upplyst är,
behörig åtgärd till inbringande af dessa fordringar
blifvit vidtagen, likväl och då någre sådane
balancer synas icke kunna å ifrågavarande uppbörd
ega rum, om Postmästarne tillhållas, att i
Underdåniga Skrif velter i 515
behörig tl«l lefverera uppburne medel» samt a?t
deras räkningar för ett förflutet år» inom 2:ne
månader derefter, afgifva; få alltså Riksens Ständer
hos E. IC. M. i underdånighet anhålla, att
vederbörande måtte i Nåder anbefallas, att de
Uti berörde afseende uppgifne åligganden för
framtiden iakttaga.
Hvad åter angår redovisnings-sättet för
rost-Verkets medel i allmänhet ellef methoden
för Bokslutet deröfver» hafva följande omständigheter
förekommit:
1:0» Att Dödsfalls- och Avancements-be-1
Sparingar, sorn» likmätigt FörfaUtningarne, innehållas,
äro under särskild Conto upptagne, och
deremot den, i följd af en Sadan innehållning,
Utgående Begrafnings-hjelp afförd; varande allt.
Sa skillnaden emellan innehållningen och utgifJ
ten balaneerad, ehuru i verkligheten någon CasSffi-behållning
deraf icke bordt uppkomma.
2I0. Att så väl förefallande utgifter, hvilka
öfverstiga den årliga Staten och sedermera
höra till afskrifning anmälas, som hvad, till vissa
i Stat bestämda ändamål, under löpande året
icke fullt utgått, likaledes blifvit särskildt balancerade;
och
3:0. Att General-Cassa-Häkningen icke pa
någon viss dag är afslutad, utan fortgått inpå
ett annat år, för hvilket medel influtit, som jelte
kommit till redovisning i det föregående ålets
räkning.
Och sora vid förvaltningen och redogörelsen
af Post-Verkets intrader den enkelhet och
ordning synes, kunna och böra iakttagas, att hela
inkomsten eller behållningen, sedan da be
-
515 'Underdåniga Skrifvelser!
stämda och i öfrigt förefallande utgifterhe af-*
gått, varder till lefverering och redovisning Upp»
tagen, samt att General-Cassa-Räkningen afslutas
den 31 December hvarje år, med behörig
verification för behållningen; så hafva Riksens
Ständer velat härmed hos JE. K. M. anmäla den
> underdåniga önskan, att formen för redogörel-i
sen af Post-Verkets medel måtte förändras, i
likhet med den, Tull-Verkets Räkenskaper redan
erhållit, samt ifrågavarande medel uti enahanda
ordning handhafvas och redovisas; Och
lärer E. K. M. täckas, med afseende för -öfrigt å
Riksens Ständers, uti Skrifvelse den ao sistlidne
Augusti, angående de af Post-intraderne directe
bestridde utgifter till Posthusets i Stockholm otn^
byggande, gjorda underdåniga hemställan, i Nåder
förordna, att hvad af denna kostnad ännu.
kan återstå, icke måtte, på sätt hittills skett, af*
förås, utan deremot, efter E. K. Mus Nådiga
föreskrift, i vanlig ordning af Stats-Contoiret anordnas
att utgå af Stats - Veikets öfverskott på
inkomsterne, samt således blifva synligt och afskrifyet
i Räkenskaperne, lika med andra dylika
Stats-utgifter.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif reiser'.
Ä»7
N:o 194.
Uppl. o. godk. hös Ridd. o. Ad. d. 16 Sept. 1825.
Preste-Ståndet d. 18 — -—
Borgare-Ståndet d. 18 — —■
Bonde-Ståndet d. 18 — —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, an~
gående verkstäld granskning af redogörelsen
för Chartce-Sigillatce-medlen.
S. A. K.
Genom den af Riksens Ständers Stats-Utskott,
i sammanhang med revisionen af Räkenskaperna
ofver Stats-Verkets tillgångar och utgifter, för
år 1821, verkstälda granskning utaf det under
E. K. Mits och Rikets ICsimmar-CoHegiuip lydande
Chartas-Sigillatse-Contoirs redogörelse för
Contoirets Förvaltning och uppbörd , har Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å föl.'
jande omständigheter:
1:0. Uti denna Räkenskap är behållningen
af oförsåldt stämpladt Papper, till år 1822, utbalancerad
med ett belopp af 1,604,182 Ridr 5
sk. i Stockholm, samt 805,025 Ridr 36 sk. I
Landsorterne, eller tillsammans 2,409,205 R:dr
41 sk,, hvilken behållning befunnits öfverstiga
den vid sednaste Riksdag befintliga, i Stockholm
med 735,420 Ridr 12 sk. 10 rist., och i Länen,
med 233,326 Ridr 45 sk., tillsammans 968,747
Ridr 9 sk. 10 rist.; Och sorn qvantiteten af
ttämpladt Papper i vissa Län, sedan sistlörflutne
5*8
JJhderdfinlga Skrifvelserl
Riksdag, blifvit nedsatt, samt ifrågavarande be*!
hållning synes kunna för framtiden minskas der»
igenom, att ej allenast stämpling och afsändning
till Landsorterne närmare lämpas efter åtgången,'
utan äfven den större mängd af mindre användbara
väleurer, hvilken kan vara i behåll , varder
åter indragen, och Papperet, så vidt ska
kan, begagnadt genom omstämpling till andra
tjenligare valeurer, få Riksens Ständer, af sadan
anledning och på det räkenskapen icke vidare
måtte belastas med slike, eljest år från år stigande,
balaneer, hos E, JC, M, i underdånighet
anhålla, att den åtgärd , som i berörde afseende
kan pr.öfvas nödig och lämpelig, mått© Vidtagen
varda.
2:0. Likaledes upptager Redogörelsen, under
Balance-Conto, Contante medel, nemligen
för Chartte-Sigillat®-Papper, utom Vexel-hlanquetter,
3,444 R:dr 31 sk. 6 r:st., och såsom proprie-skuld
12,567 R:dr 23 sk. 3 r:st., deraf endast
i Skaraborgs Län innestå 3,078 R:dr 35.
*k, 8 r:st., sorn till större delen eller 2,243
R.dr 17 sk. skola utgöra blott eri Persons Praprie.
balance; Och enär betalning för det stämplade
Papper, sorn ej kan visas vara i behåll,’
måste hafva genast influtit, samt någre Propriebalaneer
hos Redogörare och. Försäljningsman
alltså icke böra ega rum, hafva Riksens Stander
jemväl velat hos E. K. M. anmäla den underdåniga
önskan, att berörde Ralance-medel mått©
i behörig ordning indiifvas.
3:0. Då uti meranämnde Räkenskap beloppet
af maculeradt stämpladt Papper årligen blifvit
afskrifvet, men någon Cotitroll å behörighe
-
kJndtrdänigm Skrifvth«r. 519
ten af sådan afskrifning icke hittills Sr Tordén
stadgad; få Riksens Ständer i underdånighet
hemställa, att E. K. M, täcktes för detta ändamål
i Nåder förordna, att allt maculeradt stänvpladt
Papper för det förutgångna året skall, se-'
dan detsamma till Chartse-Sigillatas-Contoiret
blifvit återsfäldt, derstädes, i närvaro af en Le*
damot utaf Kammar-Collegiutn och en bland
Riksens Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Con«
toiret, uppräknas, samt derefter på en gång genom
en säker method förstöras.
Riksens Ständer framhärda ete.
N:o 195.
Cppls O. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 16 Sept. 18a jl
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 — —
Bonde-Ståndet d. 18 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nåd. Remiss, ifråga
om ersättning af de förluster, dtkillige
jord-egare lidit genom Trollhätte Slussverks
uppdämning.
S. A. Kl
Sedan E. K. M., under den 17 October nJsth
år, dels i Nåder anbefallt Dess och Rikets Karnjcar-Cellegium,
samt Stats-Contoir, att v|J
5 ao JJndtriäniga Skrif velter.
öfver de, vid anstäld undersökning, erhållna
upplysningar, angående närvarande beskaffenheten
af de inom Elfsborgs Län belägne Hemman,
hvilkas egare, på grund af Kongl. Brefvet
den 23 Mars 1768, njutit ersättning för litine
förluster genom Trollhätte Slussverks uppdämningar,
som, i anledning af hvad E. K. Mits
Befallningshafvande uti berörde oell i Skaraborgs
Eän för öfrigt yti detta ämne underdånigst anmält,
med underdånigt utlåtande inkomma, dels
ock i Nåder förklarat, att, uti öfverensstämmelse
med E. K. M:ts den 31 Januarii 1821 meddeldte
Nådiga Förordnande, emedlertid och tills
vidare, något förskott, till ersättning af ifråga-,
varande vattenskador, ifrån Elfsborgs Landtränteri
icke skulle utgifva»; sa hafva Kammar—
Collegium oell Stats-Contoiret, uti underdånigt
•yttrande af den ro April innevarande år, bland
annat, anfört; att, af den i ofvan omförmäldte ändamål
utaf E. K. M. i Nåder anbefallde och af
Andre Landtmätaren uti Elfsborgs Lån förrättade
undersökning, ingeri grund kunde hemtas
hvarken för bedömmandet, huruvida någon ytterligare
ersättning för ifrågavarande förluster
horde ega rum, eller till hvad belopp en sådan
ersättning skäligen bestämmas kunde, samt att,;
efter de i undersöknings-Instrumentet förekommande
anteckningar, få Hemman numera, vid
en, i alla vederbörandes närvaro anstäld laga undersökning
och uppskattning, torde finnas till ersättning
berättigade, enär dervid i betraktande
Jtomme, dels att K. M., uti Nådigt Bref af dera
39 April 1785, fösklarat i alllmänhet nyttigast
vara, det all liqvidation och ersättning för d®
ZJnderdäniga Skrifvelseri
sedan ar 1768 skedde upplandningar, ofversvämningar
och utskärningar upphörde; dels att, enligt
den af vederbörande örn meranämnde undersökning
afgifne Berättelse, en del af de såsom
vattenskadade ansedde Hemman skall haft all
sin jord i behåll och äfven i det mesta oskadad,
men andre -deremot vunnit större och mindre
tillandningar, samt, efter Götha elfs sättning,
återbekommit mer och mindre af den öfversväm.
made jorden, hvilken vid en del Hemman åter
skall blifvit helt och hållet fördränkt och förderfvad,
dels ock att då, på sätt LandshöfdingeEmbetet
i Elfsborgs Xiän äfven förmält, sjön
Wenerns medelhöjd de sednare åren varit betydligen
lägre , de försporde upplandningarne
jemväl i samma mån torde hafva tilltagit, och
de vattenskadade Hemmanen sålunda till äfventyrs
till större delen återvunnit den förlorade
marken; vid hvilket förhållande Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret ansett en närmare reglering
i detta afseende blifva desto angelägnare,
som, efter hvad tillika upplyst blifvit, åtskilliga
ersättnings-belopp, såsom grundade på den förlorade
jordens skattläggning, vina öfverstigit den
jverkeliga förlusten;
Detta mål, som, genom E. K. M:ts Nådiga
Remiss den 7 sistlidne Maji, blifvit till Riksens
Ständers Stats-Utskott öfverlemnadt, hafva Riksens
Ständer i öfvervägande tagit; och hvad beträffar
de, på sätt handlingarne utvisa, för åren
1811 till och med 1816, förskottsvis af LandcRänteri-medlen
, till ett belopp af 4491 R:dr
4 sk. 11 rst. utbetalde ersättningar för förlorad
jord genom uppdämning vid Trollhätte Sluss
-
Underdåniga Sblfvelser',
Werk,' sä anse Riksens Ständer det på E. K. M:t*
Nådiga pröfning allena bero, sedan vederbörande
Embets-Werk hörde blifvit, huruvidajordegarne
till en sådan ersättning varit berättigade, i hvil-;
ket fall, E. K. M. lärer täckas i Nåder lemna
Randt-Ränteriet ersättning af anslaget på RiksStatens
gide Hufvud-Titel; vidkommande åter
frågan, huruvida och till hvad belopp någon vi-;
dare årlig ersättning för oftanämnde vattenska-,
dor må af Staten meddelas, så få Riksens Ständer,
med stöd af hvad Kammar-Collegium och
Stats-Contoiret i ämnet yttrat, hos E. K. M. underdånigst
anhålla, det förordnas måtte , att en
ytterligare undersökning i sådant afseende! uti
alla vederbörandes närvaro, bör anställas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 196^
Uppl. 0. godk. hos Ridd. och Ad. d. 16 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 —• —
Bande-Ståndet d,i8 — —
Riksens Sländers underdåniga Skrifvelse, rörande
förvaltningen af Strömsholms och
RongsÖhrs Kungsgårdar och Stuteri-In*i
rättning.
S. A. Kl
Riksens Ständer hafva af åtskilligé dera med
deladf
och, så vidt ske kunnat, med Räkenskaps
-
Underdåniga Skrifveher.
extract verificerade uppgifter, rörande förvaltningen
af Strömsholms och Kongsöhrs Kungsgårdar
och Stuteri-Inrättning, under sistförflutne 13 år,
inhemtaf, att nämnde Kungsgårdar, om de varit
för Kronans räkning utarrenderade, kunnat lemna
en årlig afkastning af 4 >, 1 3 2 R:dr 41 sk..eller
för alla 13 åren tillsammans 538,627 R:dr
5 sk.: alt, under samma tid, utöfver 96,681 R:dr
ig sk. af Statens medel blifvit särskildt anordnade,
till hyggnader och reparationer, samt till
Committerade för hushållningens reglerande på
Strömsholm: att, efter en sådan beräkningsgrund,
Staten, för hvarje föl, som vid Stuteri-Inrättningen
under tiden fallit, fått vidkännas en kostnad af omkring
1280 R:dr, hvilken kostnad, om från antalet
af födde afgår antalet af startade hästar, för
hvilka ingen ersättning erhållits, än vidare skulle
för hvarje vid lif blifven häst okas till omkring
2480 R:drs att vid Stuteriet 20 uppköpte hästar
kostat nära 1 5,,000 R:dr, hvaremot försäljningen
af 296 hästar inbringat endast 35000 R:dr: att
denna försäljning ofta blifvit verkstäld , utom
Auction, till ganska lågt pris: att under 13 års
tid endast 314 hästar från Stuteriet utgått till
Nummer-hästar vid Caval leri-Regernen ter ne; samt
att hästafveln i Westmanland , eller orten omkring
Strömsholm, skall vara påtagligen sämre,
än i derifrån mera aflägsna orter; och som det
ej mindre vid denna, än sistlidne Riksdag, ådagalagde
ofördelaktiga resultat af Stuteriets förvaltning
icke lemnar rum för något tvifvel, det
ju hushållningen, sådan den hittils blifvit handhafd,
är olämpelig , ändamålet med Stuteri-Injattningen,
hast-afvelna upphjelpande i allmän
-
5*4
XJnderdäniga Skrifvelser;
het samt de Kongl. Hof-Stallens och Cavallen
Regementerne9
förseende, mjed hästar, förfeladt ,
och den betydeliga inkomst, Staten af Egendomarne
kunnat erhålla, om de ej för Stuteri-Inrättningen
blifvit använde, foljakteligen nästan,
helt och hållet förlorad, alltså och då en snar
och verksam rättelse härutinnan synes vara af
behofvet påkallad, få Riksens Ständer , med anmälan
af ofvanberörde förhållande och under
åberopande af hvad de uti underdåniga Skrifvelser
af den 5 Julii 181 a och den 5 Junii
1818 i ämnet anfört, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att en fullständig undersökning,
på sätt E. K. M. tjenligast finner, måtte varda
i Nåder anbefald, till utrönande af verkliga orsakerne
dertill, att så ringa inkomst af Stuteriet
erhållits, samt att E. K. M. täcktes, sedan berättelse
derom, jemte Förslag till nödiga förbätt-'
ringar, blifvit i underdånighet afgifven, i Nådes
låta vidtaga de förlndringar med Stuteriets förr
vältning, hvilka närmast och säkrast kunna upp*
fylla ändamålet.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velger.
5*5
N:o 197.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 16 Sept. 1S23-
Preste-Ståndet d. 18 — —
Borgare-Ståndet d. 18 *—• ■—
Bonde-Ståndet d. i5 •— —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majds Nådiga Bref, rörande
Justities-Rådet in. m. J. 21. Bloms
Pension vid af skedstagandet.
S. A. K.
T-Jti Skrifvelse af den 17 sistlidne Jalii, har
E. K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskotts åtgärd
i Nåder öfverlemnat Justitire-Rådet och Commendeuren
af E. K. M:ts Nordrtjerne-Orden J, R.
Bloms underdåniga ansökning, att, då Nådigt afsked
från Justitise-Råds-Embetet varder honom
beviljadt, jemväl, för dess återstående lifstid ,
hugnas med pension, till lika belopp med lönen,
jemte åtföljande Taffelpenningar; och hafva Riksens
Ständer af de vid högstberörde Skrifvelse
fogade handlingar funnit behörigen styrkt, att
Justitiae-Rådet Blom är nära 61 år gammal och
varit i det allmännas tjenst uti fulla 4o år, samt,
i följd af en fö-rsvagad syn, numera är till fortsatt
tjenstgöring oförmögen. ,
På grund häraf, och med tillika hemtadt
stöd från hvad, genom Kongl. Kungörelsen, den
29 Junii 1798, blifvit stadgadt, angående Pensioner
för sådane afskedstagande Civile Embets
-
Underdåniga SkrifvelserJ
och Tjenstemän, hvilka, Innan de uppnått 70 års
ålder, befinnas oförmögne att bestrida Kongl.
Maj:ts och Rikets tjenst, hafva Riksens Ständer*
sorn, med erkännande af Justitite-Rådet Bloms
Embetsmanna:förtjenster, jemväl erinrat sig hans
deltagande i utarbetandet af Sveriges Rikes nu
gällande flonstitution, och ett i 15 år af honom*
såsom granskande ledamot, lemnadt verksamt biträde
vid författandet af Förslaget till ny Civil*
och Criminal-Lag, icke tvekat att bifalla, det
Justitise-Rådet må, vid afskedstagandet, erhålla
Pension, svarande mot hela Lönen, med undantag
af Taffelpenningarne, att, under bans åter.
ståénde lifstid, från Allmänna Indragnings-Staten
utgå; dock, under det uttryckliga förbehåll,
att detta beslut icke må utgöra något prasjudicat
för framtiden.
Hvilket Riksens Ständer få, till svar § E.
K. M:ts Nådiga Skrifvelse, i underdånighet anmäla;
och Riksens Ständer framhärda etc.
JJndtrdåniga Skrifning
N:o 198*
Uppl. oi godk. hos Ridd. o. Ad. d. 18 Sept, 1823I
Preste-Ståndet d. ig •— —
Borgare-Ståndet d, 19 — —
Bonde-Ståndet d. aa — —-
Riksens Ständers anderd. Skrifvelse, rörande
verkstäld granskning af Tullverkets Räkenskaper.
S. A. it.
I anledning aF hvad Riksens Ständers Statsutskott,
efter verkstäld granskning af Tull-Verkets
Räkenskaper, för åren 1819, l8ao och 1821,
uti nedannämnde omständigheter upplyst, få hos
E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet anmäla
följande:
1:0. Då, enligt E. 3v. M:(s Nådiga Förordning,
öm Lurendrägeri och Tullförsnillning, af
den 12 Februarii 1820, confisquerade varor blifvit
till utrikes ort afförda och der föryttrade,’
men de bestådde dryga beslagare-andelar och de
med sådan Utförsel och försäljning å främmande
ort förenade kostnader, jemte ofta inträffade sjöskador
och låga försäljnings-pris, ej allenast medtagit
varornes hela värde, utan äfven tillskyndat
Staten utgifter derutöfver; altså och ehuru
berörde stadgande tydligen åsyftat att aflägsna
möjligheten af det till införsel förbudne ellet
förbrutne godsets qvarblifvande i Riket, samt
delta sätt, lill de inhemska näringatnes skyd
-
Underdåniga Skrifvelierl
dande visserligen synes böra bibehållas hafva
likväl Riksens Ständer trott sig böra till E. K.'
M:ts Nådiga pröfning öfverlemna, om icke ändamålet
lika säkert , men utan någon förlust för
Staten, skulle vinnas, om varorne försåldes inora
Riket, under vilkor ef deras exporterande, samt
med iagttagande af de Controller, som kunde u-«
tesluta allt missbruk i verkställigheten.
2:0. Sedan, uppå förekommen fråga om tilltik
t Stats-anslag för underhållandet af Spinnhusoch
Corrections-Inrättningen i Stockholm, Riksens
Ständer, under dea 9 Maji 1818, föreslagit,
att, i öfverensstämmelse med bestående Tractater
och Författningar, en viss mindre afgift,
till det belopp, E. K. M. täcktes i Nåder
fastställa, måtte påläggas Ved och Victualier,
som till Hufvudstaden infördes fran Finland,
och alt denna afgift kunde uppbäras jemte Tullintraderne,
och till Directionens öfver berörde
Inrättning disposition öfverlemna*; så har E. K.
M., uti Nådiga Skrifvelser till Tuil-Directionen
af den 18 Junii samma år och den 4 Augusti
*819, förklarat, att, som Tull-afgifterne, för ifrågavarande
Finska producter , redan blifvit bestämde,
och någon särskild ytterligare afgift å
desse articlar altså icke kunde ega rum, E. K.
M. funne den af Riksens Ständer föreslagne utr
väg till Spinnhus- och Corrections-Inrättningena
understödjande icke kunna annorlunda användas,
än att E. K. M., för att gå Riksens Ständers afsigt
till mötes, ville tillåta, det ett belopp af
20,611 R:dr 32 sk., såsom, enligt upprättadt
Förslag, erforderligt till fyllande af bristen uti
In
-
Underdåniga SkrifvelseK
529
Inrättningens tillgångar för underhållandet af
400 personer, finge af Tulluppbörden för meranämnde
Articlar årligen disponeras, intilldess
annan föreskrift blefve meddelad.
Då detta Nådiga Förordnande, på grund
hvaraf förrberörde summa, de sedermera förflutne
åren, af Tull-inkomsten är vorden directe utbetald
till Directionen öfver Spinnhus- och Corrections-Inrättningen,
innefattar en med Riksens
Ständers afsigt, vid anvisandet af ökad tillgång
för Inrättningen, icke förenlig förminskning af
Tull-intraderne, och således i verkställigheten.'
föranledt till ett direct ålitande af Stats-medlen,
ehuru ej under formen af Stats-ar.slag; så och
enär ett sådant anslag ej eller blifvit af Riksens
Ständer vid sistlidna Riksdag beviljadt, e.
medan behofvet var tillfälligt och beroende af
Corrections-Arrestanternes då varande större antal,
kunna Riksens Ständer desto mindre något
vidare bidrag af Statens medel, till oftanämnda
Inrättning, medgifva, som Inrättningen , enligt
Pi rectionens vid sed naste Riksdag meddelade uppgift
eger att påräkna andra inkomster till ett be*]
lopp af 25,276 R:dr årligen, hvilka numera,
sedan Arrestanternes antal blifvit minskadt, samt
i jemnförelse till det för 300 Arbetsfångar vid
Wadstena Correctionshus bestådde anslag af
20,000 R:dr, synas vara tillräcklige; Och hafva
Riksens Ständer i följd häraf beslutit, att den
af deras ofvanberörde begifvande vid sistlidne
Riksdag härledda utgift af Tullmedlen bör med
innevarande års utgång upphöra.
Bihang till Riht-St, Fröt,
53®
Underdåniga Skrifvelser'.
3:0. Riksens Ständer , som anse det af
Stats-Utskottet anmärkte förhållande, att Expectance-Staten
vid Tull-Werket, ifrån år 181g till
och med 1821, blifvit ökad ifrån 11,981 R:dr
2g sk. 4 r:st. till 18,482 R:dr 4 sk., härröra
deraf, att flere åldrige och nära utfjente personer
blifvit constituerade till Sysslor vid Gränse-TuIlbevakningen,
få altså hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, det sådane åtgärder måtte
vidtagas, sorn kunna finnas ledande till möjligaste
inskränkning i dessa expectance-aflöningar
för framtiden.
4:0. Då all utgift, som, ehuru anvisad att
utgå af Tullmedlen, likväl drabbar Stats-Verket
genom direct afdrag å dess inkomst, bör Vara
synlig i Stats-Contoirets Räkenskaper, och altså,
enar hela beloppet af Statens Tull-intrader i
dessa Räkenskaper upptages, utbetalningarne i
allmänhet samt deribland de, till Götheborgs
Hospitals understöd, och såsom ersättning för
hvad Hospitalet förlorat genom Sillfiskets upphörande,
anslagne 500 R:dr årligen, jemte bidraget
till Höganäs Stenkols-Verk, med fleTe dylika
utgifter, komma att afföra*, fåsom vid Tuil'Werket
hestridde; så hafva Riksens Ständer velat
hos E. -K- M. anmäla den underdåniga önskan,
att vederbörande måtte i Nåder anbefallas,
att sådant vid Tull-Räkenskaperne framdeles iakttaga.
5:0. Beträffande den till Kust-bevakningen,
i och för Controllen emot Lurendrägeri, använde
betydliga kostnad af 60 ä 70,000 R:dr
om året, hvilken hittills endast tili summan i
Tull-Rakenskaperne är afförd, såsom utgående.
Underdåniga Skrifvelseri
531
till Förvaltningens af Sjö-Ärenderne disposition;
anse Riksens Ständer denria kostnad böra, i
sammanhang med öfrige utgifter och omkostnader
för Tull*Werket, redovisas, medelst bifogande
af Räkningar och Veriftcatinner, helst en
sådan redovisning, enligt hvad Riksens Ständer
inhemtat, icke skall mot^i någon svårighet i verkställigheten,
men deremot lättare bereda en fullständig
öfversigt af hvad till Tullväsendet hörer;
Och sorn Riksens Ständers uppmärksamhet i
öfrigt blifvit fästad derå, att bland de åren 1819
och 18io i och för Kustbevakningen bestridde
utgifter flera poster blifvit upptagne, såsom månads-hyror
för dervid begagnade mindre fartyg
eller båtar, hvilken utbetalning synes Itunna
undvikas, så vida Kronan ej saknar tillgång å
dylika för ändamålet tjenliga farkoster, få Riksén^
Ständer altså hos £. K. M. i underdånighet
utbedja sig Dess Nådiga Förordnande,
dels att Kustbevaknings-kostnaderne, på sätt ofvan
berördt är, måtte redovisas, dels ock att båtars
förhyrande, så vidt det med ändamålet och
Statens fördel i öfrigt står att förena, kunde
varda inskränkt.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifve!sevi
N;o jgg.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 18 Sept.' 1823*
Preste-Ståndet d. 19 —• v —
Borgare-Ståndet d. 19 — —-
Bonde-Ståndet d. sa — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Bergs-Sexmäns befrielse frän deli
tagande i skjutsningsbesvär et.
S. A. K.
Riksens Ständer,’ som, på förekommen ianledning,
insett billigheten deraf, att Bergs-SexmänJ
hvilka i Bergslags-Orterne innehafva nästan enahanda
tjensle-befattning, som Nämndemän vid
Lagmans- och Härads-Rätter i andra orter, böra
i sin mån åtnjuta de Nämndemännen förunnade
friheter, få altså hos E. K. M. framföra den underdåniga
önskan, att Bergs-Sexmän, som icke
innehafva mera, än ^ mantal, hädanefter måtte^
så länge de äro i utöfning af deras tjenste-be—
fattning, befrias från Skjutsnings-skyldigheten,
hvilken, i händelse åter deras Hemmantal skulle
öfverskjuta nämnde belopp, borde för den
överskjutande Hemmansdelen i vanlig ordning
utgöras; Och lärer E. K. M. täcka® sådant till
behörig efterrättelse i Nåder kungöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 533
N:o 200.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 18 Sept. 1823-
Preste-Ståndet d. 19 — —
Borgare-Ståndet d. 19 — —
Bonde-Ståndet d. 22 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upphäfvande af Kongl. Brefvet
den 6 Maji 1767, samt ändring af 1 och
a /. /. uti 2 Cap. Utsoknings-Balken.
S. A. K.
Kiksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
å de olägenheter, 10m uppkommit deraf, att
det uti Kongl. Brefvet den 6 Maji 1767, i afseende
på Skuldfordringsmål, hvilka hos E. K.
M:ts Befallningshafvande göras anhängige, meddeldte
stadgande, att Sökande, da deras ansökningar
genom förening eller på annat sätt förfallit,
böra gifva sådant E, K. M:ts Befallningshafvande
tillkänna, på det målen måtte afskrifvas,
samt att E. K. M:ts Befallningshafvande, så
ofta nödigt finnes, eger att genom Publication,
vid vite, antyda vederbörande, att deras skyldighet
i berörde afseende fullgöra, skall lemnat
rum för den tillämpning, att 6 ibland E. K. Mus
Befallningshafvande, stundom vid hvarje halft
års förlopp, men merendels vid hvarje års utgång,
genom Allmän Kungörelse i Länet, antydt
dern, hvilkas ingifne ansökningar blifvit till communicatipn
med vederparten utställde, att, inom
534
Underdåniga Skrifvelser.
viss tid, vid ett efter E. K. M:ts Befallningshafvandes
godtfinnande lämpadt vite, anmäla, huruvida
ansökningarne skulle anses förfallne ,
hvarefter Sökande, som underlåtit göra en sådan
anmälan, blifvit fällde till det stadgade vitet och
deras mål afskrifna; Och alldenstund det med
högstberörde Kongl. Förordnande af&edda ändamål,
att E. K. Msts Befallningshafvande må komma
i tillfälle, att känna, hvilka hos dem anhängige
gjorde och till förklaring eller påminnelser
utstähle Kagsökningsraål, på ett eller annat sätt,
förfallit , och hvilka deremot fordra E. K. Mits
jBefallningshafvandes »lutliga handläggning, synes
lika fullkomligt kunna vinnas, utan Sökande
Parters blottställande för vites-ansvar, helst
målens afskrifning ej medför annan påföljd, än
att Lagsökningen för den gången förfaller* men
Sökanden deraf icke är hindrad, att sin talan genom
ny lagsökning fullfölja j få hos E. K. M. fördenskuld
Riksens Ständer i underdånighet föreslå,
att, med upphäfvande af 1767 års Kongl. Bref,
genom allmän författning stadgas måtte: att, ther
icke Sökande hos K. Mits Befallninghafvande inom
Sex Månader från den dag, hans ansökning
till vederpartens förklaring blifvit utstäld, fullföljer
målet eller hos K. Mits Befallningshafvande
anmäler och styrker laga förfall eller hinder
derför, skall målet anses såsom förfallet och
afskrifvas; K. Mits Befallningshafvande dock obetaget,
ätt, ther förfall af Sökanden i rätter tid
styrkes, ytterligare tid för målets fullföljd efter
omständigheterne förelägga
I
sammanhang härmed och på förekommen
fråga om olämpligheten deraf, att, på grund af
XJnderddniga Skrifvelter.
535
Kongl. Förordningen den 31 Julii 1815, förklarande
Parten uti ett hos E. K. M:ts Befallningshafvande
anhängigt skuldfordringsmål, bade
vid vite och talans förlust, förelägges att, inom
viss tid, nied förklaring inkomma, samt, orri denna
tid försummas, icke allenast blifver, pä de
skäl Sökanden företer, betalnings-skyldigheten
ålagd, utan äfven fälld till vitet, hafva Riksens
Ständer, sorn anse den för förklarande Parter, i
händelse de med förklaring inom förelagd tid
uteblifva, stadgade förlust af rättigheten att uti
målet vidare höras, innefatta ett nog kraftigt correctif
emot lagsökningars uppehåll genom Förklaranders
förvållande, samt det särskildta vitesansvaret
vara destomefa öfverflödigt, som, enligt
6 §. Kongl. Förordningen den 38 Junii 1798,
Hof-Rätterne, vid förklaringars infordrande uti
skuldfordringsmål, hvilka från E. K. Mits Befallningshafvande
dit inkomma, ega endast förelägga
förlust af rättigheten att vidare varda hörd, velat
hos E. K. M. framställa ett underd. Förslag,
att 1 och 3 §• §• uti a Cap. Utsöknings-Balken,
nemligen sednare §.:n, sådan densamma genom
Kongl. Förordningen den 31 Jul ii 1815 är vorden
ändrad, måtte erhålla följande lydelse:.
^0. 3..
Hos Konungen» Befallningshafvande md man
föreställa sitt ärende mundteliga eller genom en kort
skrift; Och lagge Konungens Befallningshafvande
den, som soles, vits dag före att thero, svara, Ej
mage sedan flere skrifter växlas, ther Konungens
Befallningshafvande ej funer nödigt att fordra vindare
upplysning i salen.
53®
Underdåniga Skrifvelger.
§* a.
Ställer ej den, som sökes, den fordrande tillm
freds, inom förelagd tid, eller möter med svar, njute
den Sökande sin rätt, efter de skäl han uppter.
Ar den, som uteblef, dermed missnöjd, och menar
sig vara för när skedt, siande honom fritt, sedan
den, som vunnit, honom Utslaget kungjort, att.visa
sina skäl i Hof-Rätten, inom den tid, som 2 9 Cap.
1 §. sägs, och der saken återvinna; dock gånge utmätningen
ej dess mindre för sig, och Varde godset
i taka händer satt, det den fordrande mot full
borgen lyfta må.
Och lärer E. K. M. täckas, i händelse detta
underdåniga Förslag vinner Nådigt bifall, låta,,
uti öfverensstämmelse dermed, allmän Författning
i Nåder utfärda.
Riksens Ständer framhärda etel
Underdåniga Skrifvelser- 537
N:o 201.
Uppl. o* godk. hos Ridd. o. Ad. den 18 Sept. 1823.
Preste-Ståndet den 19
—
Borgare-Ståndet den 19 — •—
Bonde-St|tidet den 22 —• —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
en förändrad ordning, i afseende på förseglade
anbuds Öpnande via Entreprenade-Auctioner.
S. A. K.
I anledning af väckt fråga om införandet af en
förändrad ordning för öpnandet af srrifteliga anbud,
som vid Auctioner, till vekställande af
upphandlingar för Kronans räkning, ingifvas under
försegling, hafva Riksens Ständer inhemtat,
att, vid sådane Auctioner, den ordning stundom
egt rum, att förseglade skrifteliga aabud först efter
Auctionens slut blifvit öpnade, och sålunda
den ytterligare täflan uteblifvit, hvilken kunnat
uppstå, i händelse de skrifteliga anbuden varit
af de närvarande Speculanterne till beskaffenheten
kände; Och som detta förfarande synes motverka
det med förrberörde upphandlings-sätt afsedda
ändamål, att genom prisens nedsättande
till möjligen lägsta belopp befordra Kronans fördel,
få hos E. K. M. Riksens Ständer i sådant
afseende underdånigst anhålla, att förordnas måtte,
det vid publika Upphandlings- och Entreprepade-Auctioner,
som hädanefter varda anstälde,
538
Underdåniga Skrif feiser.
rnundteliga inbud först skola emdttagas, och, sedan
desse upphört, förseglingen å de skrifteliga
anbuden upabrytas, samt innehållet meddelas tillstädesvarande
Speculanter; hvarefter, i händelse
något af sistnämnde anbud finnes understiga det
lägsta mundteliga, uppropet bör fortsättas och, så
vida ytterligare underbud inträffar, det minsta
af dem blifva gällande och med klubbslag bekräftas»
men, i annat fall, rättigheten till lefveransens
fullgörande tiilslås den, som förut mundteligen
eiler tkrifteligen, uppgifvit det lindrigaste
priset.
Riksens Ständer framhärda etc..
Jfto. 30,2».
Uppl. o. godkänd hos Ridd., o. Ad. d. 25 Sept. 1823..
Preste-Ståndet d. 27 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — -—
Bonde-Ståndet d. 30 — -—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
cnslag till inköp af Instrumenter
för Astionomiska Observatorium i Stocky
holm.
S. A. K.
Sorn, enligt meddelad uppgift, vid det under
Kongl. Wetenskaps-Academiens inseende stalde
Astronomiska Observatorium i Stockholm, ett
Underdåniga Skrifve!ser. 539
antal Instrumenter erfordras, sorn för närvarande
skola kunna erhållas till en förut okänd godhet,
men till hvilkas inköpande Academien saknar tillgång;
altså och med afseende å angelägenheten
deraf, att Astronomiska Wetenskapens förkofran
och framsteg i Fäderneslandet ej måtte hindras
af brist på de för samma Wetenskap hödiga. Instrumenter,
hafva Riksens Ständer funnit för
godt, att af Stats-medlen bevilja, till detta behof,
5000 R:dr Banco, att i Tre år, med en tredjedel
hvartdera året, utgå; hvilket beslut Riksens
Ständer få hos E. K. M. i underdånighet an*>
mäla; Och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 303*
Uppl» o» godk» hos Ridd. o. Ad. d» 35 Sept. 1823»
Preste-iStåndet. d. 27 «_ —
Borgare-Ståndet, d. 27 _ —
Bonde-Ståndet» d. 30 -— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Wadstena Klosterkyrkas Öfverlåtande
åt Stads- och Lands-Församlingarne
derstädes»
S. A K.
Sedan, i anledning af Wadstena Stads- och S:t
Pehrs dermed förenade Lands-Församlingars underdåniga
ansökning, att Wadstena så kallade
54°
Underdåniga Skrivelser.
Klosterkyrka måtte till dem öfverlåtassamt att
den Summa omkring 5000 R:dr Eanco, som, vid
en å samma Kyrka verkstäld reparation, öfverblifva
på de, genom försäljning af Kyrkans
fordna Koppartak, till Stats-Werket influtne medel,
kunde varda till bemälde Församlingar utbetald,
emot det att Församlingarne förbundo
sig oell efterkommande, att Kyrkan i fullkomligt
stånd sätta samt framgent sorgfälligt vårda och
underhålla, Riksens Ständer uti underdånig Skrifvelse
af den 9 Maji 1818 förklarat, det de väl
funnit, att Statens åliggande att, framdeles, så
väl som dittills, vårda och vidmagthåila Wadstena
Klosterkyrka, lämpeligen och med minsta
tunga för Stats-Werket kunde uppfyllas derigenom,
att, på sätt och med de vilkor K. M., genom
Nådig Resolution den 10 December 1817,
föreskrifvit, Kyrkan af ofvannämnde Församling
gar begagnades, samt Stats-Werket x ett för ålit
utbetalde den äskade summan, men tillika, på
anförde skäl, ansett ett ordentligt Contract, om
hvad Församlingarne i förrberörde måtto åtagit
sig, böra med dem upprättas, hvilket Contract
likväl skulle hafva vunnit E. K. M:ts Nådiga
stadfästelse, innan Riksens Ständer kunde någon
åtgärd i ämnet vidtaga; så har Riksdags-Fullmägtigen
för Wadstena Stad, -P. U. Huldberg, hos
Riksens Ständer, med åberopande af deras omförmäldte
beslut, framfört Wadstena Stads- och
Fands-Församlingars önskan, att ett Contract på
förut uppgifne vilkor nu måtte uppgöras, i följd
hvaraf Församlingarne, efter det Klosterkyrkan
blifvit till dem upplåten, ej allenast, såsom understöd
för Kyrkans reparation, finge af Staten
TJnderddni^a SkrifVe/ser.’
541
uppbara återstoden å försäljnings-summan för
etet fordna Koppartaket å Kyrkan, till ett belopp
af omkring 5000 R:dr, utan äfven, jemte åtnjutande
af särskilde i lika ändamål före detta beviljade
eller nu ytterligare förbehållné förmåner,
kunde få tillåtelse att vid oftanämnde Kyrka,
i stället för en ny Torn-byggnad, hvilken
skulle blifva altför kostsam, uppföra en Klockstapel»
Detta
hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; Och sorn Riksens Ständer vid sednaste
Riksdag i ämnet yttrat, att förr än ett ordentligt
Contract, hvarigenom Wadstena Stadsoch
Lands-Församlingar åtogo sig Klosterkyrkans
försättande i fullkomligt skick och framtida
underhållande, blifvit upprättadt och af K. M. I
Nåder gilladt, något Stats-anslag i sådant afseende
desto mindre kunde beviljas, som det på antagligheten
af Contracts-vilkoren berodde, huruvida
den äskade summan måtte anslås; Altså och då
Riksens Ständer icke ingått uti något bestämmande
af de vilkor, som för ändamålet kunde
finnas nödige, anse Riksens Ständer det på Församlingarne
ankomma, att ifrågavarande Contract,
i enlighet med Riksens Ständers beslut, föreslå,
samt i behörig ordning till E. K. M:ts Nådiga
pröfning och fastställelse öfverlemna; hvarjemte
och enär uti Kongl. Resolutionen om Klosterkyrkans
öfverlåtande till Församlingarne, af
den 10 December 1817, någon Tornbyggnad å
samma Kyrka icke är vorden bestämdt föreskrifven,
Riksens Ständer trott sig böra i underdånighet
tillstyrka Nådigt bifall till Församlingar
-
54*
Underdåniga Skrifvelser.
res anhållan att, i stället för Torn, en Klockstapel
matte få uppföras.
Beträffande åter den yrkade utbetalningen
af omkring 5000 Rrdr; så, emedan Kyrkan varit
och ännu är en Statens tillhörighet, hafva Riksens
Ständer väl funnit denna utbetalning icke
kunna fordras, på andra vilkor, än som i uppgifven
ordning utfästas och godkännas; Men, på
det något hinder för verkställigheten icke må
uppstå derföre, att medel ej blifvit anslagne, få
Riksens Ständer till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna, att, sedan ett sådant Contract, som
ofvan förmäldt är, blifvit upprättadt Och af E.
K. M. gilladt, i Nåder anvisa merberörde summa
å den tillgång, öfverskotten på Stats-Werkets
inkomster kunna medgifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 304.
Uppl. O. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 25 Sept. 1823.
Preste-Siåndet d- 27 —•
Borgare*Ståndet d. 27 — •—•
Bonde-Ståndet d, 30 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
åtskilliga nya Post-Contoirs inrättande
vi. m,
S. A. K.
H os Riksens Ständer hafva åtskilliga framställningar
blifvit gjorde om inrättande af nya Post
-
TJndérdäniga Skrif velter.
543
Contoir: vid Alltorps Gästgifvaregåid, belägen i
Norra Dahlsland af Elfsborgs Län: pä ostra kusten
af Öland: på Gottland, der någon Post*
Station, utom den i Wisby, för närvarande icke
finnes; samt i Fryksände Socken och vid Arvika
Köping i Carlstads Län; hvarjemte särskild
fråga är vorden väckt deron, att den Frimarknad,
sorn årligen hålles på den så kallade
Sågmoen, föga öfver mil från nirrmde Köping,
måtte till sjelfva Köpingen varda förflyttad, samt
att samma Köping kunde förklaras berättigad, att
hålla en ytterligare Frimarknad den i Februalii
hvarje år.
Med anmälan af hvad sålunda framstäldt
blifvit, få Riksens Ständer, sorn sakna den närmare
kännedom af alla locala omständigheter,,
hvilken erfordras för bedömandet af behofvet
och lämpeligaste sättet för inrättningen af Postgång
å förenämnde ställen, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, det en noggrann undersökning
måtte varda i Nåder anbefilld, till utrönande,
huruvida de uppgifna Post-Stationerne
äro för ändamålet tjenlige-, samt att E- K. M.
täcktes, sedan vederbörande uti ämnet hörde
blifvit, deröfver i Nåder meddela det beslut,
hvartill omstäodigheterne kunna föranleda.
Beträffande åter frågan om den vid Sågmoen
hittills haline marknads flyttning till Arvika
Köping; så hafva Riksens Ständer trott sig
böra i underdånighet tillstyrka vidtagandet af
en sådan åtgärd, såsom fördelaktig både för
Köpingens innevånare och för den omgif,vande
orten; hvaremot och i händelse E. K. M. skulle
finna för godt i Nåder tillåta, det en ytter
-
544 Underdåniga Skrifvelser)
ligare marknad ml i meranämnde Köping hållas,'
Riksens Ständer anse tiden dertill ej böra, på
sätt föresiagei blifvit, bestämmas i Februarii månad,
enär en större och mera långvarig marknad
i samma månad hålles uti Carlstad.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 5205.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 2 5 Sept. 1823!
Preste-Ståndet d. 27 — —
Borgare-Ståndet d. 27 —• —•
Bonde-Ståndet d. 30 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Remiss,
rörande nedsättning i Arrendet för Hogsta
och Lunda Hemman.
S. A. K.
n
v-senom Remiss af den ai sistl. Junii, har E;
K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott i Nåder
öfverlemna; f, d. Hof-Fouriren J. Karlbergs
och aflidne Lieutenanten Watz’s Enka, Maria
Watz’s, hvar fqr sig, gjorda underd. ansökningar
om nedsättning i de Arrenden, som af den förre
erlägges för Högsta och Norrby Krono-Hemxnan
i Eofö Socken och Färentuna Härad af
Stock
-
tfnderdåniga Skrifvelserl
545
Stockholms Läni samt af den sednare åter utgöres
för Krono-Hemtnanet Luqda, äfvenledes
beläget uti berörde Socken och Härad; öfver
hvilka ansökningar, sedan Krono-Fogden i orten
hörd blifvit, E. K. M:ts Befallningshafvande uti
förenämnde Eän samt E. K. M;ts och Rikets
Kammar-Collegium med underd. utlåtande inkommit.
Af handlingarne i målet hafva Riksens
Ständer inhemtat: att för Högsta och Larnbarud,
3 mantal, innehållande 40 Tunne- agf Kappland
areal åker till hvarje årgång, eller, efter
beräkning af § Tunna på Tunnlandet, 30 Tunnor,
22 kp:r årligt utsäde, erläggas, enligt Arreride-Contract
af den 26 September 1815, i
sammanräknade Arrende 139 T:r 17kp:r Spannemål,
samt i Dränge-Spannemål, Kronotionde,
Dagsverken och Kronoskjutser omkring 18 T:r
eller tillsammans 137 T:r i7-| kp:r, och således
öfver y.te kornet af utsädet, hvilket Arrende-belopp,
enär åkerjorden skall vara klen samt äng
och betesmark endast hjelpelige^ Krono-Fogden
ansett böra nedsättas till 3J korn af ofvan beräknade
utsäde eller till 107 T:r 13 kp:r årligen,
och således 32 T:r 4-| kp:r under hvad hittills
i sådant afseende blifvit betaldt: alt beträffande
deremot Krono-Hemmanet Fforrby, 1 •*
mantal, med 34 T:r g| kp:rs areal samt 25 T:r
2 3y| kp:rs årligt utsäde, Krono-Fogden förmält
sig icke kunna tillstyrka nedsättning i det årliga
Arrendet för samma Hemman, 8a Tunnor Spannemål,
emedan detta Arrende endast uppginge
till något öfver 3telje kornet af utsädét samt HemSihang
till Riks-St, Fröt. loide Sami. 1823. 3 5
546
JJndtrduniga Skrifvdseri
manets egor och jordmån vore af god beskaffenhet;
samt att Lunda Hemman, i mantal, för
hvilket, enligt Arrende-Contract af den 56 September
1815. 81 T:r 16 kp:r Spannemål, hälften
Råg och hälften korn, i årligt Arrende samt
dessutom Kronotionde, Dränge-Spannemål, Dags>i
verken och Kronoskjutser, svarande emot omkring
5 T:r, 25 kp:r, eller tillsammans 87 T:r g
k pr, betalas till Kronan, innefattar 19 Tunnkappland
åker, som årligen besådd med
14 T:r 35g kp:r, skulle, efter beräkning till 7:de
kornet, gifva i afkastning 103 T:r, 1 kp:r,
hvaraf, sedan förenämnde utgifter, jemte utsädet
för påföljande året, afgålt, en återstod af blott i§
Tunna blefve att använda till föda för folk och
dragare, tjenstefolks löner, bevillningar, Clereciets
rättigheter m. m., vid hvilket förhållande
och då Hemmanet, atom ganska ringa och klen
äng och betesmark, ej skall ega andra förmåner,
än en trädgård, Krono-Fogden föreslagit, att Arrendet,
i likhet med hvad private emellan vanligen
betalas, eller omkring andra kornet för
Skatte, och tredje kornet för Frälse och Säteri,
beräknadt till 35 korn af utsädet, måtte nedsättas
till 51 T:r, kp:r Spannemål.
Vid öfvervägande häraf samt af hvad handlingarne
i öfrigt innehålla, hafva Riksens Ständer
funnit det vara ådagalagdt, att det, år 1815,
för Hemmanen Högsta och Lambarud samt Lunda
utfäste Arrende är vida högre , än som med
Arrendatorernes bestånd möjligen kan utgöras j
och ehuru Kronan har en ostridig rätt, att detta
Arrende utfordra, likväl och då begagnandet
af en sådan rättighet ej allenast skulle störta tref
-
Underdåniga Skrifvelser. 547
ne och arbetssarnme Arrendatorer uti ett oundvikeligt
obestånd, utan äfven troligen föranleda
dertill, att Hemmanen måste på Auction utbjudas
till nytt Arrende, som betydligen understege
hvad nu kan erhållas, hafva Riksens Ständer
velat medgifva den föreslagne nedsättningen
i Arrendet för Hemmanen Högsta och Larn barud
med 32 T:r 4| kp:r, och för Lunda Hemman
med 30 T:r årligen, dock endast till nästa
Riksdag, då af sig företeende förhållanden närmare
torde utredas, huruvida ifrågavarande Arrende
till de i Contracten utfäste belopp utkräfvas
kan.
Detta beslut få Riksens Ständer, till svar å
E. K. M:ts Nådiga Remiss, i underd. meddela;
och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 206.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 25 Sept. 1823-
Preste-Ståndet d. 27 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 —• -—•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
grunderne för organisationen af
Rikets Landt- ech Sjöförsvar,
S. A. K.
I anledning af väckt fråga om nödvändigheten
deraf, att Rikets stridskrafter varda använde, på
543
Underdåniga Sfaifvelsert
det för Landet mest gagneliga och tillika minsf
betungande sätt, hafva Riksens Ständer, som anse
Rikets oeconomiska stallning icke medgifva
någon tillökning, utan fastheldre påkalla, under
freden, minskning uti Statsbidragnn , hos E. 3L
M. velat i underd. anhålla, att E. K. M. täcktes
sa organisera Rikets Landt- och Sjö-försvar, att
derigenom, under minsta möjliga uppoffring, från
Nationens sida, i fredstid, ett kraftfullt motstånd
måtte beredas, i händelse af ett fiendtligt anfall;
hvarjemte och då Sveriges trygghet'numera, dels
genom redan vidtagne försvars-anstalter och dels
genom föreningen med Norrige, blifvit väsendtligen
försäkrad, samt ett kraftigt understöd, i
händelse af krig, åt Riket beredf, Riksens Stän-<
der få yttra den underdåniga önskan, att, vid
Armééns organisation, E. K, M. måtte vara öf«
vertygad derom, alt Svenska Folket, för fattigt,
att täfla med rikare Nationer i underhållandet af
en stor stående Armée, vill och skall, genom en
allmän beväpning, bidraga till försvaret af sina
Landamären, samt att, vid Flottans organisation,'
E- K- M. täcktes taga i Nådigt betraktande de
fördelar, våra kuster erbjuda, så i afseende på
mindre fartygs hastiga uppbyggande, som på deras
bemannande med sjövandt Folk; Och Rik-j
sens Ständer hysa den öfvertygelse, att deras
underd. framställning i detta ämne skall med Nådigt
välbehag anses af en Konung, som Sjelf
bäst och säkrast kan bedöma medlen, att så ordna
Rikets stridskrafter, att de på en gång bidraga
till Landets försvar och Folkets trefnad.
Riksens Ständer framhärda etc.
TJnåerdaniga Skrifvelse?1
549
N:o s?07.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 25 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 27 —. —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 ■— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Mafts Nådiga Bref’ rörande
föreslagen försäljning till Skatte af
Kungsgårdar och Officers-boställen.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, under den 11 Junii
1818, med öfverlemnande af ett till dem afgifvet
Förslag, om försäljning, under Skattemannar
ratt, af Kungsgårdar och Officers-bostallen, hvil-'
ket Förslag Riksens Ständer ansågo förtjena synnerlig
uppmärksamhet, tillika framställt den underdåniga
önskan, att E. K. M. täcktes, till utrönande,
huruvida de fördelar, som genom en
sådan försäljning vöre att förvänta, möjligen
kunde uppvägas af någre dervid mötande betänkligheter,
från vederbörande i Nåder infordra
alla nödiga upplysningar, på det Riksens Ständer,
vid deras näst inträffande sammanträde,
måtte komma i tillfälle, att berörde Förslag till
närmare öfvervägande upptaga, så har E. K. M.,
uti Nådig Skrifvelse af den 18 nästlidne Januarii,
så väl meddelat, E. K. Mus och Rikets
Krigs- och Kammar-Collegiers underdåniga Utlåtande
i ämnet, sorn äfven tillkännagifva, dels
55°
Underdånigt! Skrifvelse*.
att E. K. M., för Dess del, ansett några förändrade
omständigheter och förhållanden , efter
1810 års Riksmöte, icke hafva inträffat, som kunde
föranleda till ändring uti det, enligt Kongl,
Brefvet den st Maji samma år, fattade Beslut,
att icke för alltid Kungs* och Kungs-Ladugårdar
från Kronan afsöndra, dels ock att E. K. M.,
med den rätt, 80 §. Regerings-Formen Konungen
tillägger, icke funne skäl att bifalla, det Of*
ficers*bostäI len jemväl skulle, på sätt föreslaget
blifvit, till Skatte försäljas.
Uti orriförrnäldte Utlåtande hafva Krigsoch
Kammar-Collegierne erinrat: att, om den
föreslagna Skatie-försäljningen af Kungsgårdar
och Officers-boställen ginge i verkställighet, bor.'
de på lika sätt förfaras, i afseende på det vida
större antalet af Academier, Domkyrkor och
Hospitalet jemte andra fromma Stiftelser för»
ländte gods, som äfvenledes af Arrendatorer 'på
vissa år innehafvas; men hvilket förfärande skulle
ej allenast rubba dessa Inrättningars på Arrende-inkorosterne
grundade bestånd, utan äfven
kränka deras, lika med hvarje Svensk medborgares,
i lag förvarade egande* och fria dispositions-rätt
af Hemmanen: att Kungsgårdarne från
början varit anslågne till Kongl. Hof-hållningens
behof och alltid ansetts böra förblifva under
Kronans fria disposition, emedan en, efter
tidernes förändrade skick, afpassad ränta af dem
kunde erhållas: att innehafvarne af Ofircers*bostalien
kunde af en sådan besittning, i jemnförelse
mot andra Löntagare, påräkna en säker
och varaktig inkomst, deraf de, i händelse boställena
försåldes till Skatte, skulle, förr eller
Underdåniga Skrivelser,
551
sednare, komma i saknad: att, om ifrågavarande
Hemman till någon del varit af Arrendatorer
eller Boställs-lnnehafvaré mindre väl brukade,
sådant likväl icke, efter hvad i förslaget vore
yrkadt, borde föranleda dertill, att Kronan skulle
afhända sig egande-rätten till jorden, enär
vanhäfd thy förutan kunde förekomraas: att bevis
saknades för den af förslagets författare framstälde
uppgift, dels att Kungsgårdar och boställen,
genom Arrendatorer förvaltade, skulle gifva
mindre afkastning, än som vöre att förvänta, i
fall de af Äboer under egande-rätt innehades,
dels ock att förra tiders Jordbrukare i allmänhet
genom sina Hemmans bättre skötsel , skulle
deraf hemtat bättre skördar och större Ladugårds-afkastning,
än som af sednare Innehafvare
kunnat åstadkommas: att tvertom, enligt erfarenhetens
bestyrkande, ehuru en säker och
ständig besittning uppmuntrar den idoge Jordbrukaren
att använda sin tid och sitt arbete på
Hemmanets förbättring, likväl, der Aboens behof
på annat sätt kunnat fyllas, nyttiga odlings»
företag ofta försummats, men deremot en sådan
omtanka i sednare tider hos flere Arrendatorer
skall blifvit förspord: att, emot hvad i förslaget
blifvit anmärkt, några för landets odling och
productionen menliga följder af Reductionen
och Indelnings-Verket icke kunnat uppkomma,
emedan Reductionen ej sträckte sig till Landets
Skatte- eller sjelfegande Hemmans-Äboer, utan
till dem, som, på den Skattdragande Allmogens
bekostnad, och under hvarjehanda, friheter,
olagligen åtkommit åtskilliga Kronans gods
och Hemman, samt genom Indelnings-Verket
'55J Underdåniga Skrifvtlstrl
åter Rikets Militaire-styrka, som förut beroddé
på Utskrifningar, blef stäld på en säker och min-,
dre tryckande fot; men att, oafsedt det förhållande,
att icke alla till Kronan indragne gods
eller på Militien indeldte Hemman under Kronans
egande- och diäpositions-rätr, ännu qvarstå,’
Krono-Hemrnans-Aboers besittningsrätt, genom
sednare tiders författningar är mera tryggad, än
den fordom var; samt att för öfrigt deo omständighet,
att utförsel af Spannémål och Victualievaror
på utrikes orter i äldre tider egt rum,
härrörde så väl deraf, att flere sädesrika Provin-i
ser genom freds-siutet i Nystad blifvit af Sverige
afträdde, som af en genom Brännvins-Con-f
sumtionen ökad åtgång af säd, hvilket allt oaktadt
.Landet likväl kunnat i ymnigare år icke
allenast fylla sine behof, med egen production,'
utan ock någon gång afsätta ett öfverskott på u£^
rikes ort; Och hafva Collegierne, som ansett sålunda
vara ådagalagdt, att Svenska Jordbruket
vunnit förkofran, förklarat sig desto mindre kurn}
' O *
na den föreslagna skatte-försäljningen af Kungsgårdar
och Officers-boställen i underdånighet
tillstyrka, som dermed ej annat skulle vinnas,
än att desse Egendomar komme i visse förmögnare
Personers händer, då deremot det i projectet
uppgifna ändamålet, jordens fördelning i
mindre lotter, helt och hållet blefve förfeladt.
Riksens Ständers åsigter af detta ämne instämma
fullkomligt med hvad Krigs- och Karnraar-Collegierne
uti ofvariberörde Utlåtande anfort;
Och som E. K. M., pi grund af samma Utlåtande
hvarken ansett några omständigheter och
förhållanden hafva inträffat, som kunde föranled^
Underdåniga Skrifvelserl
553
till ändring i beslutet af den 21 Maji 1810, att
Kungs- och Kungs-Ladugårdar icke för alltid
rni från Kronan afsöndras, eller pröfvat skäligt i
Nåder medgifva den tillika projecterade Skatte»
försäljningen af Officers-boställen; altså och enär
frågavarande förslag dessutom, i Riksens
Ständers tanka, är nästan overkställbar^ i en tid,
då allmänna penninge-förlägenheten nog kraftigt
motverkar all liflighet i mindre betydliga tränsactioner
enskilde personer emellan, hafva Riksens
Ständer, med jemväl hemtadt stöd af 80 §.
i Regerings-Formen, funnit någon ytterligare
åtgärd härutinnan, å deras sida, för närvarande
icke ega rum; Hvilket Riksens. Ständer, till
svar E E. K. M;ts Nådiga Skrifvelse i ämnet, få
underdånigst meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
554
Underdånigt! Skrif velter.
N:o 208-
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 25 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 27 — —
Borgare-Ståndet d. 27 — —
Bonde-Ståndet d. 30 —■ —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Kådiga Remiss
uppå. Här ads skrif varén Rydings underd.
ansökning om utbekommande a f innehållen
Mantalsskrifnings- Provision.
S. A. K.
Sadan, i anledning af Häradsskrlfvaren i Wäne-
Bjerke- Flundra- Ahle och Wädtle Häraders
Fögderi af Elfsborgs Fän, Joli. Fr. Rydings underdåniga
klagan deröfver, att icke allenast E.
K. Mus och Rikets Stats-Contoir, uppå Landshöfdinge-Embetets
i förenämnde Fän requisition
om användande af hvad å Mantals-skrifningsprovisionen,
från och med år 1810 till och med
1815, enligt Författningarne, blifvit innehållet,
uti Skrifvelse till Fandshöfdingen den 30 Junii
1819, utlåtit sig, det den återstående provisionen,
hvilken för Ryding belupit till 40 R:dr
43 sk. 6 x:st. Banco, icke kunde utbetalas på
den grund, att requisition derå ej inkommit inom
den i Kongl. Kungörelsen den 9 December
1812 bestämde prsescriptions-tid, utan äfven att
dt n likaledes innehållne provisionen för åren
ibi6 och 1817 till ett belopp af 29 R:dr 30
Underdåniga Skrifvelser.
5SS
sk! ar vorden i 1818 års Landsbok afförd, E. K,
M., efter det vederbörande hörde blifvit, genom
Nådig Resolution den 19 December 18-2», förklarat,
dels att Stats-Contoiret rätteligen förfarit,
i afseende på den innestående Mantals-skrifnings-provisionen
från och med år 1810 till och
med 1815, men att Ryding egde, att vid nästpåföljande
Riksdag med förnyad underd ansökning
i detta ämne inkomma, hvarefter E. K. M.
ville öfverlemna till Riksens Ständers pröfning,
huruvida, till godtgörande af sistnämnde Provisions-belopp,
något särskildt anslag beviljas
kunde, dels ock att E. K. M. funnit Rydings
yrkande att utbekomma återstående Mantals-skrifdings-provisionen,
för åren 18» 6 och 1817, icke
kunna till omedelbar Nådig pröfning upptagas-;
så har Ryding numera, uti ingifven skrift, i underdånighet
anhållit, att den, från och med åc
1810 till och med 1817, innestående Manlalsskrifnings-provision,
med ert summa af 70 R:dr
a5 sk. 6 r:st. måtte varda till honom utbetald;
hvilken underd. ansökning, jemte dervid fogade
handlingar E. K. M., genom Remiss af den 16
sisth April till Riksens St. Stats-Utskotts åtgärd
i Nåder öfverlemnat.
Under öfverläggningar i detta ämne, hafva
Riksens Ständer inhemtat, att, vid anordnandet
af den provision, som för Mantals-skrifningen, till
viss procent af den inflytande uppbörden bestås,
10 procent innehållas för möjligen skeende afkortningar
å denna uppbörd: att, sedan afkortningarne
blifvit till beloppet utredde, den innehållne
provisionen godtgöres Mantals-skrifvaren,
i den mån han dertill kan vara berättigad,
556
Underdåniga Skrifvelser.
efter behörig uträkning och requisition,' som bör
afgifvas, inora den i Kongl, Kungörelsen den 9
December 1812 stadgade prtescriptions-tid för anmälandet
af fordringar hos Stats-Werket, nemi.
den 1 Julii året efter det, då fordringen blifvit
bestämd: att uppbörden för ett Skatte-år skall
vara verkställd och resterne redovisade det påföljande
året i Augusti månad, samt räkenskapen
afslutad och till E. K. M:ts och Rikets
Karn mar-Collegium insänd, inora Junii månads
utgång det derpå följande året, vid hvilken sistnämnde
tid bör vara utredt, hvad af Mantalspenningarne
på det hela ingår, och till hvad
belopp den provisionella innehållningen tillkommer
Mantals-skrif varén; samt att för öfrigt,’
enligt högstberörde Kongl. Kungörelse, Häradsskrifvaren
åligger, att en sådan fordran, inom den
15 Maj året efter det, då densamma är vorden
bestämd, uppgifva och bestyrka hos Landshöfdingen,
hvilken, inom den j Julii samma årj
bör ford rings-beloppet hos Stats-Contoiret requirera]
Och som Harads-skrifva reti Ryding, efter
eget medgifvande, underlåtit att hos E. K. M:ts
Befallningshafvande årligen anmäla och styrka
hvad som af de innehållne lo procent å Mantal
s-skrifnings-pro visionen, för den ifrågavarande
tiden, kunnat honom vidare tillkomma; altså och
då det med Kongl. Kungörelsen den 9 December
1812 åsyftade ändamåj, att Stats-Verkets utgifter
måtte inom viss tid kunna beräknas, skulle
blifva förfeladt, derest ett utan giltiga skäl förs
u mm ad t iakttagande af praaseriptions-tiden icke
för den försumlige fordringsegaren medförde annan
påföljd, än den, att afvakta Riksens Stan
-
Underdåniga Skrifvelserl
ders sammankomst, hafva Riksens Ständer icke
funnit skäligt, att någre medel till Härads-skrif-^
varén Rydings godtgörande för den innehållne
Mantals-skrifnings-provisionen anvisa; Hvilket,
till svar å E. K. M:ts Nådiga Remiss, Riksens
Ständer få i underdånighet meddela; och
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 2ogi
tUppl. oi godk, hos Ridd. o. Ad. d. 25 Sept. 1823;
Preste-Ståndet d. 27 — ——
Borgare-Ståndet d. 27 —- —
Bonde-Ståndet d» 30 —■ —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upplåtande af Rosersbergs Kungsgård
till Enkesäte för H. M. Drottningen,
i händelse Hennes Majit klefve i Enkestånd
försatt.
S. A. K.
Sedan Riksens Stander, under den 30 April
1818, åt Hennes Kongl. Majit Drottningen utsett
Ulricsdahls Kongl. Lustslott, att, i händelse
H. K. M. blefve i Enkestånd försatt, af H. M.
för lifstiden begagnas och disponeras, samt derefter,
enligt underd. Skrifvelse af den 8 Julii
samma år, då Rosersbergs Kungsgård, hvilken, i
5S8
Undérdånlga Skrifvelserl
följd af Riksens Ständers vid l8og och 1810
/årens Riksdag fattade beslut, tillhört Högstsalig
H. M. Konung Cari, XIII, och Dess Gemil,
för Deras lifstid, blifvit, genom H. M. Enkejf
Drottningens frånfälle, ledig, att till Staten återfalla,
upplåtit till E. K. M., för Dess lifstid,
dispositionen af nyssnämnde Kungsgård, med
hvad dertill hörde och följaktligen äfven det för
byggnadernes underhåll på Stat uppförda belopp,
2000 Ridr om året; så har E. K. M., uti Proposition,
aflåten till Riksens Ständers Stats-Utskott,
den 19 sistl. Augusti, med tillkännagifvande,
att Ulricsdahls Eustslott af E. K. M., i
stöd af Dess, uti Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse den 16 Julii 1812, medgifne rätt, är
vorden anslagen till en Invalid-Inrättning för
ålderstigne och blesserade Krigsmän, samt i följd
häraf ej mera kan uti ofvanberörde ändamål användas,
i Nåder föreslagit, det Riksens Ständer
ville åt H. K. M. Drottningen upplåta Kungsgården
Rosersberg, med hvad dertill hörer, att,
efter E. K. Mits dödliga frånfälle, af H. M. för
Dess återstående lifstid, såsom Enkesäte begagnas
och disponeras, under enahanda villkor, hvarmed
densamma blifvit till E. K. M., öfverlåten.
Och sorn hos Riksens Ständer, jemte det af
E. K. M. nu i Nåder uppgifne förhållande, tillika
i betraktande kommit, att Arrendet för de
Ulricsdahls Eustslott underlydande Hemman och
lägenheter till Stats-Werket ingår; hafva Riksens
Ständer alltså, uti öfverensstämmelse med
E. K, Mits Nådiga önskan, velat härmed i underd.
förklara och utfästa, att, uti det bedröfliga
fall, det Gud Nådeligen fördröje, att H. M.
Underdåniga Skrifvelser.
Drottningen blefve i Enkestånd försatt, Rosersbergs
Kungsgård må till H. M:ts begagnande
och disposition upplåtas, på lika sätt och villkor,
hvarunder den till E. K. M. blifvit öfverlemnad.
Hvilket Riksens Ständer få, till svar å E.
K. Mits högstberörde Nådiga Proposition, meddela;
och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 2io.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 30 Sept. 1823.
Preste-Ståndet d. 3 Oct. —
Borgare-Ståndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 4 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Remiss
uppå Öfversten C. Silfverskjolds ansökning
om Accords-ersättning.
S. A. K.
T,,,
Riksens Ständers Stats-lJtskott har E. K.
M., fnedelst Remiss af den 20 sisth Mars i Nåder
öfverlemnat Öfversten och Riddaren af E.
K. Mits Svärds-Orden, Carl Silfver skjölds underdåniga
ansökning, att, sedan Riksens Ständer,
under den 14 Mars 1818, i afseende på Öfverstens
hos dem gjorda framställning, att ersättning
måtte honom beviljas, så väl för det af
5 6ö
Underdåniga Skrifvelse?*
honom Sr 1806 erlagde accord af 7000 H:dr Pommerskt
Courant, vid tillträdet af en Compagnie-’
Chefs-beställning, vid f. d. von Enge.lbrechtenska
Regementet, som för de förluster, lian för öfrigt
fått vidkännas genom politiske händelser, beviljat
Öfversten lika rätt och förrnåner, sorn för f.
d. Finska Arméens Officerare blifvit be&tämde,
så att Öfversten skulle tillgodonjuta det honom
redan tillagde Expectance-arfvode af 400 R:dr
Banco, och för ofvannämnda accord, enligt 1793'
års Accords-Reglemente, utbekomma ersättning,
derest han afginge från Expectance-arfvodet, inom
10 år ifrån den dag, han detsamma erhållit,;
E. K. M. täcktes, på anförde skäl, hos Riksens
Ständer i Nåder föreslå, det Öfversten måtte
varda af Stats-Werket godtgjord för hvad han,
af uppgifne anledningar, i Rikets tjenst förlorat.
Genom ett af General-Lieutenanten m. m.
Friherre Gustaf Boje, hvilken år 1815 af E. Kl
M. i Nåd er uppdrogs att, å Dess höga vägnar,
till Kongl. Preussiska Kronan öfverlemna Pommern
och Rugen, utgifvet och Stats-Utskottet
meddeladt betyg, är vordet upplyst, att de Compagnie-Chefer,
som, efter Landets afträdande,
qvarstsadnade uti Preussisk tjenst, erhållit Regeringens
försäkran om full aCcords-ersättning
för innehafde beställningar, belöpande i Svenskt
Banco till omkring 450o R:dr , hvilken försäkran
jemväl sedermera gått i verkställighet, enligt
en af Kongl. Preussiska Regeringen den
26 Julii 1821 utfärdad samt i Svenska Post-och
Inrikes-Tidningen införd Kungörelse, som, jernte
uppgift på åtskillige Officerare al Pommerske
Re
-
Underdåniga Skrifvelser'. 561
Jiegimenterne, i hvilken uppgift Öfverstén Silfverskjölds
namn saknas, innehåller, att desse Officerare,
inom den 15 September samma år, egde
anmäla sig till utbekommande af accords-ersättning,
utgörande för en Cotnpagnie-Ciief 2419
Xttdr 15 sk. 3 r:st. Preussisk Courant; Och som,
uti den, vid Pommerns öfverlemnande till Preussiske
Kronan, afslutade Ccnvention, det förbehåll
blifvit gjordt, att de vid de a:ne Pommerske
värfvade Regementerne anstälde Officerare*
som i Pommern qvarstannade, skulle af Preussiska
Regeringen erhålla accords-ersättning, hvilken
således kan sägas hafva indirect graverat Löseskillingen
för Pommern, men hvaremot Öfversten
Silf ver skjöld, som redan då till Sverige öfvergått
och der qvarstadnat af en dylik förmån
ej kunde komma i åtnjutande; alltså och då det
icke synes med billighet öfverensstämma, att en
slik förlust skulle tillskyndas Öfversten, för det
iian uti Sverige qvarblef, i hopp att blifva använd
och än vidare kunna gagna sitt Fädernesland,
hafva Riksens Ständer, vid det numera, i
förrberötde måtto, utredde förhållande, funnit
för godt bifalla, att Öfversten Silfverskjöld, af de
utaf Pommerske Löseskillingen antingen redan
influtne eller framdeles inflytande medel, må erhålla
accords-ersättning till enahanda belopp, sorn
hans fordna Kamrater åtnjutit, eller 4500 R:dr
Svenskt Banco, utan att sådant må medföra någon
skyldighet för honom, att frånträda det Expectance-arfvode,
han, i brist af annan Lön, nu
innehar.
Bihang lill Riks-St, Prat. to;ife Sami. tgrj.
36
S6s
Undtrdåniga Skrifvthsri
Detta Beslut få Riksens StanderJ till svalt
5 E. K. M:ts Nådiga Remiss, i underdånighet
anmäla; och
Biksens Ständer framhärda etc.
N:q 211.
Uppl. o. godkänd hos Ridd.o. Ad. d. 30 Sept. 1823.’
Preste-Ståndet d. 3 Oct. *—-  Borgare-Ståndet d. 3 •—• —-
Bonde-Ståndet d. 9 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, rörande
verkstäld granskning af Redogörelsen f ör
de till Veneriska smittans hämmande anslagne
medel.
s. a. k:
Sedan Biksens Ständer vid deras, under sist»
lid ne Riksdag, fattade beslut, att, till bestridande
af nödige kostnader i och för Veneriska smit»
tans hämmande, Lazaretts anläggning och Curanstalters
utvidgande, hvarje mantalsskrifven
person borde, från 1819 års början, intill nästa
Riksmöte, årligen erlägga 3 sk. Banco, tillika fästat
det förbehåll, att deras till Stats- Banco-och.
Biksgälds-Werkens öfverseende valde Revisorer
skulle ega att granska Kongl. Seraphimer-OrdensGillets
räkenskaper, med tillhörande Verificationer,
i hvad de rörde Förvaltningen och Re»;
Underdåniga Skrifvelser.
äovisnirigen af de sålunda inflytande medel; så
hafva bemälde Revisorer, efter i följd häraf
verkstäld granskning af de från Länen till Seraphimer-Ordens-Gillet
insände redogörelser för
hvad ofvannämnde afgift, under åren 1819 och
1820, inbringat, uti deras till Riksens Ständer
aflåtne Berättelse om Stats-Werkefs Förvaltning
och Räkenskaper för samma år, tillkännagifvit
hvad Revisorerne vid berörde redogörelser
funnit att erindra; hvarefter och jemte
Utlåtande i ämnet Riksens Ständers Stats-Utskott,
som granskat ej- mindre de från Rikets
fleste Län aflemnade räkenskaper öfver 3-sk:s-afgiften
för år 1821, än äfven för area 1818,
1819, 1820, 1821 och 182a, uppgjorde repartitioner
af Allmänna Hospitals- och Barnhus-fondens
årliga bidrag till Läns-Lazaretten, hos Riksens
Ständer anmält åtskilliga vid denna granskning
förekomne omständigheter, på hvilka Utskottet
ansett sig böra påkalla Riksens Ständers
uppmärksamhet.
Hvad först angår räkenskaperne för de medel,
som genom den vid sednaste Riksdag hvarje
mantalsskrifven person ålagde afgift af 3 sk.
årligen influtit; så hafva Riksens Ständer inhemta!,
att desse räkenskaper, särdeles i afseende
på anvisningarne till Verificationerne, befunnits
i mindre fullständigt skick, och att underhålls-kostnaden
för vissa Lazaretts- och Curhus-Inrättningar
i betydlig mån öfverstiga hvad
dertill å andra stallen åtgått, men att, då räkningarne
blifvit till Kongl. Seraphimer-OrdensGillet
aflemnade, förhållandet likväl icke föranledt
till undersökning, hvaruti skillnaden bestått
564 Underdånigt! Skrifvelserl
och på hvad sätt den för framtiden möjligéri
kunnat undvikas; Och ehuru, hvad sjelfva Räkenskaps-formen
be'träffar, Riksens Ständer äro
öfvertygade, att de af Serapbimer-Ordens-Gillet
uppgjorde och Stats-Utskottet meddelade Formulair
till framtida Redogörelser vid Läns-Lazaretten
skola bidraga till öfverensstämmelse samt
mera redighet och säkerhet i redovisningen, haf--  va Riksens Ständer likväl, på grund af underdånigst
bilagde anmärkningar dervid, upprättat Förslag
till förnyadt Formulair, hvilket Riksens
Ständer få hos E. K. M. i underdånighet anmäla,
med anhållan, att detsamma måtte Seraphiraer-Ordens-Gillet
till vederbörandes förstän-*
digande meddelas.
Vidkommande åter det bidrag; som från
Allmänna Hospitals- och Barnhus-fonden blifvit
till Läns-Lazareften årligen aflemnadt, har hos
Riksén? Ständer förekommit, att, sedan E. K. M.j
genom Nådigt Bref den 8 Julii 1818, gifvit Seraphiiner-Ordens-Gillet
tillkänna de vilkor, hvar-;
under Riksens Ständer, enligt deras underdåniga
Skrifvelse, den 2 i samma månad, åtagit sig den
bestämde afgiften af 3 sk. på hvarje mantalsskrifven
person, och bland hvilka vilkor äfven,
innefattas det, ”att de från Kongl. Seraphirner”Ordens-Gillet
dittills utgångne bidrag till Läns”Lazaretten,
ytterligare skulle fortfara, beräknade
”efter de Sjukes antal inom hvarje Län”, Serapliimer-Ordens-Gillet
dels uraktlåtit att, i enligt
het härmed, reglera följande årens Läns-anslag,1
som deremot, efter hvad uppgjorde repartitioner
utvisa, för år 1819 fortfarande utgått, på sätt
dittills varit förordnadt, dels ock till E, K. M.
Underdåniga Skrifvelseri
565
t underdånighet ingifvif ett sedermera, under
den 14 Juna 1820, af E. K, M. i Nåder fast»
ställdt förslag till nämnde anslags förändrade
fördelning, hvilket än vidare aflägsnat sig från
den af Riksens Ständer, vid Tre-skillings-afgifteUs
åtagande, förbehållne fördelnings-grund, eller
Sjuk-antalet inom hvarje Län; hvarigenom åter
handt, att Södertelje Lazarett, med en Personal
af 76 Sjuke, för år 182a undfått ett understöd
af 800 R:dr och Carlstads Lazarett med 228
Sjuke, noo R:dr, då Mariestads Lazarett, som
samma år haft 303 Sjuke, erhållit endast 316
R:dr 32 sk. och Lazarettet i Elfsborgs Län, med
tillsammans 436 Sjuke, icke undfått mera, än
1333 R:dr 16 sk.; flere andra exempel af enahanda
beskaffenhet att förtiga; Och som billigheten
synes fordra, att de Läns-Lazarett, hvilka
genom ofvannämnde fördelning, enär bristen måst
fyllas med egne samlade medel, blifvit lidande,
måtte njuta ersättning, hafva Riksens Ständer
velat hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att
Seraphimer-Ordens-Gillet kunde erhålla Nådig
befallning, att ej allenast hädanefter noga lämpa
fördelningen af Hospitals- och Barnhus-fondens
bidrag till Läns-La*aretten efter det bestyrkta
Sjuk-antalet inom hvarje Län, så vida Tre-skillings-agiften
kommer att under samma vilkor i
denna del fortfara, utan ock tilldela vederbörande
den ersättning, sorn i förrberörde afseende
för den förflutna tiden till och med innevarande
år dem tillkommer; och anse Riksens
Ständer denna ersättning, med v^tdel årligen,
från nästa års början räknadt, böra utgå af
samtlige Läns-Lazarettens framdeles från Kongl.
566
Underdåniga Skrifvelser.
Seraphimer-Ordens-Gillets Fonder erhållande gemensamma
års-anslag, hvarefter återstoden i föreskrifven
ordning kommer att Lazaretten emellan
fördelas.
Med afseende på det af Revisorerne anmärkte
förhållande, att endast från några Län,
Berättelser inkommit, rörande den revision af
ifrågavarande räkenskaper, hvilken enligt Kongl.
Instructionen för Directionerne öfver Läns-Lazaretten
och Cur-ar.stalterne, dén 17 December
j 8 1 7, bör genom Länens Deputerade förrättas,
få Riksens Ständer i underdånighet hemställa,
att, på det Riksens Ständer eller deras Revisorer
måtte blifva i tillfälle att med större säkerhet
bedömma , huruvida medlen blifvit ändamålsenligt
använde, E. K. M. täcktes i Nåder förordna,
att omförmäldte berättelser bora jemte räkenskaperne
till Seraphimer-Ordens-Gillet, inom
viss bestämmande tid, insändas; hvarjemte Riksens
Ständer till E. K. M. framför^» den underdåniga
önskan, att 18m års ännu felande Redogörelser
för Tre-skillings-afgiften, från Westr
manlands, Östergöthlands, Elfsborgs, Ölands,
Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Westerbottens,
Gottlands, Hallands, Jemtlands och Norrbottens
Län, måtte ofördröjligen infordrade varda.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif veiner.
Sr*7
'Anmärkningar vid det af Kongl. SeraphimerOrdens-Gillet
upprättade Formulaire till
Räkning vid N. N. Lazarett.
Vid Debet
i Balancen från föregående året, saknas helt och
hållet:
Innestående odisponerade Contanta medel, i
Landt-Ränteriet,
dito hos Sysslomannen,
dito af Tre-skillings-afgiften hos Krouofogdarne,
i Städerne;
Restantier hos de Skattskyldige*
När summan af denna Balance utföres, bör
äfven tilläggas: ”oberäknadt fastighet, Inventarier,
Ved och Medicamenter.*’
Uti årets inkomster:
anmärkes, att Titeln: Ersatt underhåll bör förändras
till Underhålls-ersättning eller Eegosängsafgijt;
på det de förluster måtte undvikas, sorn,
i följd af en ännu större tvetydighet uti det
förra Formulairet drabbat Iiazaretterne, på sätt
af sednaste revision af räkenskaper för Mariestads
Läns-Lazarett är visadt.
i
I stället för Lefvereringar skrifves: Ars-anslag
af Allmänna Hospitals- och Barnhus-fonden.
Otn Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet sjelf
bestrider någon kostnad eller utgift, som t. ex.
568
TJnåerdåniga Skrif velter!
Brandförsäkrings-afgiften å Lazarelts-byggriaderxie
i orterne, så bör afven särskildt i Debet upptagas:
”Kongl. Seraphimer-Ordens-Giilet utbe
talt
för detta Lazarett.”
T id Credit
• « .
under Årskostnaden böra ej Reparationer och Inventariers
upphandling upptagas bland de öfrig®
utgifter; men desse Titlar jemte Brandförsäkring
sättas efteråt, sedan alla egentliga Lazaretts-kostnader
först upptagits och sammanräknade utförts
till särskild partie-summa.
Vid balance till nästföljande år, observeras
detsamma som vid ingående balancen.
Ehuru, uti en och samma räknings ingående
eller utgående balance, både behållning
hos Uppbördsman och öfverlefverering af honom,
ej kunna komma att balanceras, må dock i
Eormulairet alla Rubriker upptagas, sorn kunna
komma i fråga att användas , den ena gången
öfverlefverering, en annan gång åter Behåll-,
ning, o. s. v.
Efter dessa och några mindre rättelser eller
förtydliganden i ofvanberörde nu gälland©
Eormulaire, är följande nya upprättadt.
IVerific.
N, N. Lazarett.
Debet.
Balance från Sr ooo.
Innestående odisponerade Contante medel:
_ _ - - i Landt-Ränteriei ..... oo, oo.
- _ _ _ hos Syssloman , . .... oo, oo.
_ _ _ - af 3-skill. afgiften:
_ _ _ hos Krono-Fogdarne . oo. oo.
_ _ _ i Städerne .... oo. oo.
_ _ „ -ReatantierhoadeSkattskyldigeoo. oo,
—• 00. oo.
Utlånde medel, Capital 000• 0°.
upplupen obetald ränta , , 00. 00.
— 000. 00.
Obetalte underhålls-ersättningar
■ • • 00. 00.
Summa behållning oberäknad Fastighet, Inventarier, Ved och Medicamenter
*
Årets Inkomster.
Tre-skill.-afgiften °°00- °°- ~
Arrende-medel, Contant
• 00°. °0*
Hyres-medel . 00. 00.
Bötes-medel
°« °°-
Befordrings-afgifter
°°* °*
Collect-medel
00. o. C.
Frivilliga Gåfvor
o0‘ ’
Underhålls-ersättning eller Legosängs-afgift . , . 000.
Ränta å Lån  00. o. o,
Års anslag af Hospitals- och Barnhus-Fonden.
Från Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillets Cassa erhållit:
00O. Junii o .......... °°°. °. °*
— Äng. o 00. o. o.
000 o. o,
000. Mars o
°°°‘ — —
— April o . , .
— —
R:dr 0000. o. o.
Kongl, Seraphimer-Ordens-Gillet utbetalt för
detta Lazarett
°°.
Balance till 000,
Uppbördsmanneus öfverlefverering ■ » • •
S u m m a
OO
Oo
OO
OO
00
o
o
o
00
o
00
Oo
00
00
00
00
Oo
B ance.
0000
0000
OoOO
00 00
00
OOOO OO
<5
co
0*2
“ Si
p
Credit,
“ 0
CS *-
crq £[
Banco.
Balance från år ooö,
Uppbördsmannens öfverlefverering
.
0
00
00
Afskrifningar:
På 3-skill.-afgiften 00.
o*
—
0
Efterskänkte underhålls-ersättningar ....... 0.
00.
o#
0
Disponerad ränta å insatte Capital ....... 00.
0.
O*
0
00
0
Års-kostnaden;
Underhålls-kostnad ............ 000.
00,
_
00
—
00
Beklädnad oO,
00.
—
00
Aflöning
OO.
00*
—
00
—
Wed, Ljus och Olja ........... OO.
00.
—
00
Skrifmaterialier och Expencer samt Postporto ... 00.
o.
0♦
00
Diverse Extra Utgifter .
00,
00.
o*
00
Begrafnings-kostnader .... . • ..... Oo,
00.
0.
00
R:dr o,qoo.
00,
0.
Reparationer och Utgifter för Fastigheter 00, Oo. 0.
00
Inventariers upphandling , . . , 00.00.0,
00
—
- «...—. 00,
00*
0.
00
0000
00
Balance till år 000»
n
i
| Innestående odisponerade Contante medel:
u
- - - - i Landt-Ranteriet * . * , oo.
0.
—.
00
- — - hos Syssloman , • , , , oo.
0*
—
00
Af 3~skill.-afgiften:
bos Krono-Fogdarne oo* o.
00
i Städerne co. o.
00
Restantier hos de Skattskyldige oo, oo.
00
—*—
000.
0.
—
00
Utlånte medel, Capital . * * * * . . ooo. oo.
upplupen obetald ränta ... * oo. oo.
——-—-—— 000,
oo.
—.
0
Obetalte underhålls-ersättningar ♦ ♦ . Oo.
00.
—.
00
Summa Behållning, oberaknadt Fastighet, Inventarier, Wed och Me_
0
dicameuter
» «
0
0000
0
Sum
ui a
cooo
00
Benne Tabell inlteftas emellan pag. 56g och j6p> af Bihang till Rik,-St. Prot, so:de Sam!, tgaj. 1
XJnderdåniga Skrifvelser.
569
N:o 212.’
Uppl. o. godt. hos Ridd. o. Ad. cl. 30 Sept. 1823^
Preste-Ståndet d. 3 Oct. —•
Borgare-Ståndet d, 3 —• ■—
Bonde-Ståndet d. 4 —• —■
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, angående
Militaire-under visnings- JVer ket.
S, A. K;
Så viii med afseende på uppgifna brister uti
närvarande Militaire-Läro-Werk, som under förutsättning
af åtskilliga fördelar, hvilka skulle
vinnas genom en förändrad method för undervisningen
i Krigs-yrket, hafva hos Riksens Ständer
frågor blifvit väckta, dels derom, att undervisnings-anstalten
för Ingenieur-Corpsen och
den, på Kronans egendom Mariteberg inrättade,
för Artilleriet, måtte förenas till ett för dessa
Corpser gemensamt Institut, dels ock om upplösning
af Krigs-Academien på Carlberg och an-;
ställande af 3 Militaire-Professorer vid hvardera
af Rikets Universitet, samt en Militaire-Professor
vid hvart Gymnasium, rn. m.
Vid öfverläggningar i detta ämne, har hos
Riksens Ständer förekommit, att innan några för
ett särskildt yrke tillämpade Xärostycken meddelas,
bör undervisning i de med skäl kallade
humaniora vara gifven, hvilken, uti Riksens
Ständers tanka, säkrast vinnes å de offenteliga
Xäro-Werken, der en vid den enskilda underylsningen
och i Pensionsranstalie* saknad täflan
57°
Underdåniga Shrifvelser.
emellan ett större antal Lärjungar eger rum och
en jemnlikhet råder, som för ett gemensamt hö-'
gre syfte upphäft alla det yttre lifvets tillfälliga
skilnaden att, om, ifrån barndomen och innan
kallelsen är pröfvad, den blifvande Krigaren
lillvandes, sådant skulle vid dennes uppfostran
medföra en skadlig ensidighet, hvilken deremot
syntes blifva förebygd, derigenom, att ynglingarne,
före deras inträde uti Krigs-Ståndet,
inhämtade förberedande kunskaper, antingen i
Apologist- eller uti de lägre Lärdoms-Skolarne:
att den längre tid, som Lärjungen använder vid
genomgåendet af Läro-Werken, ersättes rikell—
gen af en fullständigare själs-odling och större
omfattning i kunskaper, samt, i värsta fallet, föranleder
till ett önskvärdt uppehåll uti en oberedd
ungdoms brådska, att ingå i Statens tjenst:
att anställandet af Militaire-Lärare vid Gyrnna—
sierne skulle förrycka det med dessa Läro-Werk,
såsom allmänna bildnings-anstalter, åsyftade ändamål,
och dessutom ådraga Gymnasierne förebråelsen
att öfver höfvan inleda ungdomen i
Krigs-yrket; men att deremot vid Universitetet,'
som i sin idée och sitt namn innebär åliggandet
att öppna alla bildnings-tillfällen, Militaire.
Studeranden borde af särskilde Lärare handledas
i hvad, som egenteligen rörer hans yrke.
Riksens Ständer tilltro sig icke att bedomina,
huruvida genom Militaire-undervisnings in-‘
förande vid Rikets båda Universitet, eller ensamt
vid Upsala Academie, Inrättningen på
Carlberg skulle blifva öfverflödig, äfven i det
fall, att den omformades till sin egentliga bestämmelse
af Krigs-Academie, eller högre och
Underdåniga Skrifvelser.
571
Äpplicative Militaire-Undervisnings-anstalt; om
Krigs-Academien med en Militaire-Undervisning
vid Universitetet borde tilis vidare fortfara
täflande, för att gifva Utslaget om enderas
företräde, samt huruvida det med stiftelsen a£
Carlbergs Krigs- Academie åsyftade välgörande
ändamål, att bereda kostnadsfri uppfostran åt medellösa
Föräldrars Barn, äfven kunde vinnas genom
Stipendier och andre förmoner för MilitaireStuderande
vid Universitetet. Dock anse Riksens
Ständer betänkligt, alt, innan visshet erhållits,
att Krigs-Academien kunde ersättas genom
något annat Läro-Verk, besluta upphörandet af
meranämnde Inrättning, hvilken, enligt sakkunniges
vitsord, i betydlig mån befordrat en större kunskapshog
och insigt bland Militairen, än som före
Inrättningens början egde rum. Hvad åter
angår den föreslagne föreningen af IngenieurCorpsens
och Artilleriets CJndervisnings-anstalter,
så hafva Riksens Ständer trott någon verkställighet
deraf nu icke böra komina i fråga, men en
Militaire-Undervisnings-Werkens Centralisering,
genom hvilken alla enskilda applicativa delar
förknippades i en högre enhet, heldre vidtagas,
På sådane grunder, få Riksens Ständer till
E. K. M. frambära den underdåniga anhållan,
att E. K. M, täcktes i Nåder uppdraga åt sakkunnige
män, att undersöka Miiitaire-Umlervisnings-Werket
i hela dess omfattning samt att
derefter sig yttra om beskaffenheten af den till
Militairens egenteliga yrke förberedande undervisningen,
lämpligheten af Militaire-Lärares anställande
vid Universiteten, behofvet af Applications-Skolor
för de Scientifika Corpserne, desse
572 Underdäniga Skrifvelser.
Eäro-Werks organisation såsom särskilda Skolor
eller en Central-Inrättning m. m.; Och lärer E.
K. M. täckas, sedan ett fullständigt Förslag härom
blifvit uppgjordt, med afseende på sakens beskaffenhet
såsom National-angelägenhet, samt den
förändring med Fonder och anslag, hvilken deraf
skulle kunna föranledas, vid nästa Riksdag»
inhämta Riksens Ständers tankar i ämnet,
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 213:
Uppl. o. godk. hos Ridd. och Ad. d. 3 Oct. 1823,
Preste-Ståndet d. 3 —■ —
Borgare-Ståndet d. 3 —- —-
Bonde-Ståndet d. 4 —
jRiksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Stats- JKerkels tillstånd och behof,
i hvad den ror er Riks-Statens Femte
Hufvud-Titel.
s. A. k:
I afseende på Ståts-Regleringen, under RiksStatens
5:te Hufvud-Titel, för de Fria Konsterna,
få hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
anmäla följande beslut: 1:0. E. K. M.
har, jemte Dess Nådiga Proposition af den 25
sisth Januarii, angående Stats-Werkets förvalt
-
Underdåniga Skrifvelsen
57 i
ning och behof, till Riksens Ständers Sfits-Utskott
öfverlemnat en af Musikaliska Akademien,'
uti Memorial den 24 Mars 1820, gjord underdånig
ansökning, att, sedan E. K. M., under loppet
af åren 1813 och 1814, i Nåder förärat Akademien
till underhållande af en Musikalisk
Läroanstallt, tillsammans 10,000 R:dr, hvaraf, enligt
föreskrift, 2,000 B:dr årligen blifvit till be--'
rörde ändamål använde, men hvilken gåfva vid
1819 års slut ej lemnade större behållning, än
att nödige utgifter för år 1820 och en del af
1821 kunde dermed bestridas, E. K. M. täcktes
af anförde skäl, i Nåder bifalla att Akademien,
för den tillkommande tiden, måtte få af allmänna
medel uppbära en årlig summa, lika med hvad
Akademien af ofvannämnde gåfva förut egt att
årligen disponera, eller till hvad belopp, E, K.
M. kunde i Nåder anse vara för ändamålet
lämpligt och blifva att tillgå; i anledning af
hvilken underdåniga ansökning, E. 3t. M., enligt
Nådigt bref till Dess och Rikets Stats-Contoir
af den 10 October 1821, tillagt Musikaliska
Akademien 1000 E:dr af Extra utgifts-medlen,
såsom understöd för år 1822.
Under öfverläggningar i detta ämne, har
hos Riksens Ständer förekommit, att Musikaliska
Akademien, ehuru den med afseende på desa
allmänna ändamål att utbreda Musikalisk kännedom
och smak, samt betraktad såsom en Läroanstalt,
der den medellöse, utan omkostnad, kan
vinna utveckling af naturliga anlag och hvarest
examen förrättas med dem, som skola förestå
Kyrko-sången, utan tvifvel eger samma an
språk
pa det allmännas uppmärksamhet, sorn öf
-
574
Underdåniga Skrifvelseh
rige dylika inrättningar i Riket, likväl hittills
af Staten icke åtnjutit annat biträde, än de å
Nummer-Lotteri-medlen, såsom ersättning för
Akademiens indragne Lotteri, anviste soo R:Jr
om året jemte förenämnde från extra utgiftsmedlen
erhållne iot)o Rtdr, samt att tillfället
till utvidgande af Akademiens verksamhet blifvit
beredt, genom E. K. Mits personliga frikostighet
och Ledamöternes enskilda uppoffringar,
hvilket sistnämnda bidrag dock ej kan allt framgent
påräknas; Och som billigheten synes fordra,
att Staten vidkännes den oundvikliga kostnaden
för en Undervisnings-anstalt, hvarifrån i
Choral-Musik utbildade Personer utgå till alla
Orter af Riket samt kännedom om Orgelbyggerikonsten
bör meddelas och spridas; alltså och då
någon inskränkning uti det af Akademien uppgifna
kostnads-belopp torde kunna tillvägabringas,
hafva Riksens Ständer godtfunnit, att för ifrågavarande
behof anslå å Stat 1700 Ridr, hvaremot
det hittills från Nummer-Lotteri-medlen
lemnade årliga bidrag af 200 R:dr kommer att
upphöra.
2:0. Sedan E. K. M., uti Nådigt bref till
Stats-Contoiret af den 8 December 1819, förordnat,
att, till bestridande af kostnaden för underhållandet
af de Naturalie-samlingar, hvilka
såsom början till ett Riks-Musasum blifvit af
Hof-Marskalken Friherre Paykull, under vissa
vilkor, till Staten aflemnade, och, enligt Nådig
föreskrift, uppställde uti dertill af Kongl. Wetenskaps-Akademien
uti dess hus tipplåtne rum,
från och med år 1820 och intill dess vid nästinfallande
Riksdag nödiga medel kunde blifva
Underdåniga Skrifvelserl 575
beviljade, följande anslag af extra utgifts-medlen,
barde till Wetenskaps-Academiens disposition
qvartaliter anordnas, nemligen:
Lön eller arfvode för en Intendent, åt
hvilken det närmare inseendet öfver Sarnlingarne
skulle anförtros ----- 300 B:dr.
Arfvode för en Waktmästare samt
för den person, hvars biträde fordrades
vid Djurs och Foglars uppstoppningar
- — — 200 —■
samt uppstäilnings-kostnad, ärligt
underhåll och medel till framdeles
skeönde uppköp ------ 400
Tillsammans 900 R:dr,
så har E. K. M. så väl, uti Högstberörde Nådiga
Proposition föreslagit, att berörde anslag
hädanefter måtte å Stat under 5:te Hufvud-Titeln
uppföras, som äfven till Stats-Utskottet i
Nåder öfverlemnat en af Wetenskaps-Akademi.
en särskildt gjord underdånig framställning, att,
till utvidgande och underhållande af omförraälée
samlingar, 4500 R:dr årligen kunde varda
anslagne.
Ofvertygade om angelägenheten och nyttan
deraf, att de, genom enskild frikostighet, till Wetenskeps-Akademien
öfverlåtne betydliga samlingar
uti Botanik, Zoologi och Mineralogi vårdas
och tillökas samt hållas tillgänglige för Wetenskaps-Idkaren,
hafva Riksens Ständer tillika funnit
de i sådant afseende erforderlige kostnader
böra af det Allmänna bestridas. Då likväl
hvarken behofvet synes påkalla en så vidsträckt
anstalt, som den Akademien föreslagit, eller Sta
-
'Underdåniga Skrifvelseri
tens tillgångar medgifva den begärda årlfgä underhålls-summan,
trien det hittills på extra utH
gifts-fonden anviste belopp af 900 B:dr årligen
är, i Riksens Ständers tanka, otillräckligt, låta
Riksens Ständer alltså på Wetenskaps-Akademiens
Stat uppföra, att hädanefter utgå:
Arfvode för en Intendent, åt hvilken af
Akademien inseendet och vården öfver samlingarne
uppdrages ------ 6G6. 33.
Arfvode för en Waktmästare och
den person, som biträder vid Djurs
och foglars uppstoppning - - - - 200. —■
samt till Samlingarnes uppställning,
underhåll, och vidare förökande - - 633. 16,
Tillsammans 1500 R;d.
3:o. I anledning af E. K. M:ts, uti Dess
Nådiga Proposition om Stats-Werkets tillstånd
och behof, framstäldta förslag, att Secreteraren
vid .Kongl. Witterhets- Historie- och Antiquitets-Akademien
måtte erhålla förhöjning å dess
Iiön, hafva Riksens Ständer inhemtat, att berörde
Lön, som redan å f. d. Canzlie-Collegii Stat
var uppförd till ett belopp af 300 R:dr, icke sedermera
är vorden förbättrad, vid de tillfällen
åren 1810, 1813 och 1815, då förbättring uti
Penningelönerne i allmänhet beviljades de med
sådane löner försedde Embets- och Tjenstemän»
men att deremot förbemälde Sekreterares göromål
och förbindelser, tid efter annan, blifvit ölcade,
i följd af dess tillika erhållne Förordnande,
dels att bestrida Riks-Antiquarii-sysslan, och
dels att hålla vård öfver Kongl. Mynt- och Me-,
daille—
i
Underdåniga Skrifvelser. 577
äaille-Cabinettet, för hvilka befattningar likväl
icke någon särskild förmån bestås; Och hafva
Riksens Ständer, med afseende å hvad sålunda
förekommit, velat bifalla, att ifrågavarande lön
ma, i enlighet med de för 1815 års lonetillöfcning
fastställde grunder, förhöjas tili 480 R:dr,
med derunder beraknade 53 Tunnor Span nema!,
och till sådant belopp å Witterhets- Historie-"
och Antiquitets-Akademiens Stat hädanefter upptagen
varda.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 214.’
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 3 Oct. l8i j.
Preste-Ståndet d. 3 — —
"BorgareStåndet d. 3 — —
Bonde-Ståndet d. 4 —
Riksens S/cinders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Remiss
uppå Krono-Fagden E. Lindh ergs underdåniga
ansökning,
för en Expeditions-Fogde m. m.
S. A K.
T^ill Riksens Ständers Stats-Utskott har E. K.
M., genom Remiss af den 28 sistlidne Maji, i
Nåder öfverletnnat Krono-Fogden E. Lindbergs
Bihang till Riht-St. Prat, ia:dt Sani, Igij. 37
57»
Underdåniga Skrifvtlser.
*f E. K. M:ts Befallningshafvande uti Wester^
bottens Län insände underdåniga ansökning, att,
sedan E. IC. M., uppå bemälde Dess Befallningshafvandes
hemställan, uti Nådigt Bref a£
den 31 Augusti 1820, tillåtit, att Krono-Länsjnannen
i Umeå Socken, P. J. Langström, finge
tills vidare biträda jLindberg vid de uti Första
Fögderiet af närande Län förefallande Expedition
s-göromål, emot de dem emellan öfver—
enskomna Löne-vilkor, E. K. M. täcktes så val
i Nåder bifalla, att en Expeditions-Fogde uti
berörde Fögderi måtte antagas, med åtnjutande
af 250 R:dr årlig Lön, räknad från innevarande
års början, som äfven tillägga Sökanden ersättning
för hvad han, under den förflutne tiden,
från och med år 1817 till och med 1822,
med roo Enir om året, utbetalt • såsom arfvode
för det af honom i omförmälde måtto begag-»
nade biträde; öfver hvilken ansökning, som, i
hvad den rörer anställandet af en ExpeditionsFogde
med Lön på Stat, blifvit af E. K. M:ts
Befallningshafvande med tillstyrkande understödd,
E. K. Mas och Rikets Kammar-Collegium
och Stats-Contoir inkommit med underdånigt
utlåtande, deruti anföres: huruledes det
från längre tider tillbaka varit tillåtet, att antaga
så kallade Expediiions-Fogdar, dock ej vid
andre tillfällen, än då Krono-Fogden sjelf, i
anseende till ålderdom eller sjuklighet, ej förmått
förrätta alla vid tjensten förefallande göromål
och expeditioner; men att dessa skal icke
alltid och ensamt till sådane extra Tjenstemän»
antagande föranledt, hvilket ville synas deraf,
att, i anledning af Bonde-Ståndets, vid 1769
Underdånigt! Skrif velter. 579
och 1786 arens Riksdagar, förde klagomål öfver
det i nästan alla Landsorter okade antalet af
Extra Krono-Betjente, K. M., genom Nådigt
Bref af den 30 October 1770, samt Resolutionen
på Allmogens Besvär af den ao November
1786 §. 4, förordnat, icke allenast att Landshöfdingarne
borde ställa sig Författningarne härutinnan
till ofelbar underdånig efterrättelse, utan
också att Kammar-Collegium skulle häröfver
hålla hand och tillsyn; Och hafva KammarCollegium
och Stats-Contoiret ansett sig desto
mindre kunna å den underdåniga ansökningen
om Lön på Stat för en Expeditions-Fogde tillstyrka
bifall, som Författningarne, äfven i de
fall, då antagande af en sådan Tjensteman är
tillåtet, icke medgifva någon aflöning för densamma
af Statens medel, eller på Kronans bekostnad,
och dessutom beviljandet af ifrågavarande
Lön skulle gifva Krono-Fogdårne i de
öfrige Länen anledning att, under förebärande
af göromålens mängd och Fögderiernes vidsträckthet,
söka enahanda förmån, dertill Statsintraderne,
för bestämde behof och utgifter af*
8edde, icke lemna någon tillgång.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervä^
gande tagit; Och hvad först angår frågan, om
uppförande af Lön på Stat för en ExpeditionsFogde
i första Fögderiet af Westerbottens Län;
så hafva Riksens Ständer, som anse göromålen i
detta Fögderi icke kunna vara mera trägna, an
uti flere andra dels lika vidlyftiga och dels mera
folkrike Fögderier i Riket, funnit, på de af
Kammar-Collegium och Stats-Contoiret ofvan
uppgifna grunder, hvarken ifrågavarande Lön*»
580 Underdåniga Skrif velger!
anslag eller någon ersättning för en Expeditions-Fogdes
aflöning under den förflutna tiden
böra ega rum. Beträffande åter en, efter hvad
handlingarne i öfrigt utvisa, tillika föreslagen
klyfning af nämnde Fögderi; så enär någon un.
dersökning om local-förhållandet och behofvet af
sådan klyfning icke föregått, eller Förslag till
dess verkställande blifvit uppgjordt, hafva Riksens
Ständer icke kunnat i någon pröfning derom
ingå. Hvilket till svar å E. K. Mus Nådiga
Remiss Riksens Ständer få i underdånighet meddela;
Och Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 21$1
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 3 0ctii8st3<
Preste-Ståndet d. 3 — ——
Borgare-Ståndet d. 3 — —•
Bonde-Ståndet d. 4 ■— —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anleda,
ning af Kongl. Maj. ts Nådiga Remiss, an~
gående Sala Silfver*Werk.
S. A. K#
I anledning af Riksens Ständers; vid sistförflut*;
ne Riksdag, framställde underdåniga anhållan^
ätt ej allenast Sala Bergslags Interessenter måtte
varda höide öfver den af E. K. Mits gefe
Jjnderdäniga Skrifvelserf 581
Rikets Bergs-Collegium föreslagna reglering af
Contractet otn Sala Silfververk och af Grufvedriften
dervid, utan ock att E. K, M. täcktes,
efter föranstaltande om sadane åtgärder, som med
Kronans fördel, utan Bergslags-Interessenternes
förnärmande, kunde förenas, vid påföljande Riksmöte
i Nåder meddela Riksens Ständer resultatet,
på det ett afgörande beslut i denna fråga då
måtte kunna fattas, har E. K. M. efter det Bergslags
- Interessenterne underdånigt utlåtande i
timnet afgifvit, och Bergs- Collegium med erindringar
dervid i underdånighet inkommit, genom
remiss af den 18 sisth Januarii, i Nåder öfverlemna!
samtlige Handlingarne till Riksens Stan;
ders Stats-Utskott, med Nådigt förklarande, att
E. K. M. emedlertid ansett någre åtgärder i målet
icke vara att vidtaga.
Uti förrberörde underdåniga utlåtande hafva
Bergslags-Interessenterne, på anförda grunder,
så. väl yrkat, att, emot 77 §. af RegeringsFormen,
någon rubbning uti de med Sala Bergslag
slutade Contract ej måtte ske, eller någon annan
ändring uti Silfververkets närvarande författning
föreskrifvas, än den, sorn med Interessenternes
egen önskan och medgifvande instämde,
Som äfven , under förklarande att BergsCollegii
ofvan omförrnäldte project till Grufvedriftens
reglering ej allenast vore byggdt på osäkra
beräkningar öfver malmtillgångar och upp.'
fordrings-kostnader, utan jemväl så beskaffadt,
att det icke kunde med Interessenternes bestånd
sättas i verkställighet och för öfrigt uti uppgifvet
afseende innebar en orättvisa, föreslagit, att
den förändring uti J743 års Arrende-Contract
5 8* Underdåniga Skrifve!ser.
kunde tills vidare vidtagas, att någon för Bergs*
laget dräglig Summa årligen afsattes till samlande
af en fond, som, enär den vunnit en viss
storlek, kunde med sin ränta motsvara hvad, enligt
berörde Contract, blifvit tillagdt Bergslaget
till Werkeis drift; hvarefter de arrenderade räntorne
skulle till Kronan återlemnas, med förbehåll
för öfrigt å Bergslagets sida, dels att detsamma,
under full egande rätt till Silfververket,
skulle bibehållas vid 1682 och 1741 årens träns,
porter samt derjemte komma i åtnjutande af åtskilliga
uti Bergs-Collegii förslag omrörde förmåner
, dels ock att Bergslags-Interessenterne
måtte tillåtas att, enligt ingifvande förslag, genom
en inom sig vald Direclion, förvalta Bolagets
allmänna och enskilda angelägenheter, på
sätt Bergslaget för sig kunde finna lämpligt samt
med allmän och enskild fördel öfverensstämmande.
Wid öfvervägande häraf samt af hvad Bergscollegium
i ämnet erinrat, hafva Riksens Ständer
nogsamt insett, att en förändrad reglering
af Grufvedriften vid Sala Silfververk bör ega
rum, så vida Staten skall erhålla en billig ersättning
för sina betydliga uppoffringar till Werkets
fortsättande; Men enär härvid förekommer,
att Bergslags-Interessenterne, under åberopande
af innehafvande Contract, bestridt all rubbning,
utan deras samtycke, af Silfver-Werkets närvarande
Författning, och att det medgifvande,
hvarpå Interessenterne, i ofvannämnde afseende,
numera ingått, i så väsendtlig mån skiljer sig
ifrån hvad Bergs-Collegium med dess förslag till
reglering härutinnan åsyftat, att någon jemnk
-
Underdåniga. Skrif velter'.
S8|
ning af dessa olika isigter icke kan af Riksens
Ständer företagas; altså och då i sakens närvarande
skick, verkan af det, emellan Staten och
Bergslaget, om Silfververket afslutade Contract
torde böra komma under pröfning, hvilken icke
tillhörer Lagstiftande magten, få hos E. K. M.
Riksens Ständer i underdånighet anhålla, det E.
K. M. täcktes i Nåder låta utarbeta ett Förslag
till en sådan af Oeconomien vid Sala Silfververk
jemnkad reglering, som med Statens fördel instämmer
och af Bergslags-Interessenterne, efter
deras hörande, funnits antaglig, samt derefter,
vid nästa Riksdag, i Nåder meddela Riksens
Ständer resultatet, jemte Nådig Proposition om
de åtgärder, E. K. M., på grund af då befunnet
förhållande, anser närmast ledande till ändamålet.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 216.
Expeditions- Utskottets Memorial till Hogvard.
Preste - och Vällofl. Borgare - Stånden,
med hemställan, örn ersättning för ren~
skrifnings biträde.
X_J t i Memorial af den 17 sisth Julii, hade hos
Riksens Höglofl. Ständer och på anförde sk^l,
Expeditions-Utskottet hemställt, aJLt ett tractamente
af 1 Rtdr 34 sk. Banco om dagen måtte
hvardera af s:ne vid Utskottet antagne Extra
'-'584 Expeditions-Utskottets Memorial'.
Ordinarie Cancellister bestå?, samt anhållit, atfj
derest göromålen blefve mot slutet af Riksdagen
så öfverhopande, att Utskottets CancellieBetjening
komme af biträde vid renskrifningen
i behof, få till ersättning framdeles anmäla de
utgifter, hvartill ett sådant biträde kunde föranleda.
Utskottets hemställan örn tractamentet för
Extra Ordinarie Cancellisterne vardt, under den
5 sistl. Augusti af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, samt under den 29 förutgångne Julii af
det Högvörd. Preste-Ståndet, det Vällofl. Borgare-Ståndet
samt det Hedervärda Bonde-Ståndet
bifallen; meri Utskottets anhållan, att få till ersättning
anmäla utgifterne för renskrifnings-biträdet,
vann endast Höglofl. Ridderskapets och.
Adelns samt det Hedervärda Bonde-Ståndets bifall
, hvaremot Högvörd. Preste-Ståndet och
Vällofl. Borgare-Ståndet ansett Expeditions - Utskottet
komma i tillfälle, att af Cancellie-betjeningen
uti de öfrige Utskotten, i den mån deras
göromål minskas, påräkna ökadt biträde.
Wiel detta förhållande och då i fråga örn
nyssnämnde ersättning något resultat ej är gifvet,
får, under åberopande af de skäl, Utskottet
i dess ofvanberörde Memorial andragit, samt under
försäkran, att någre utgifter, dem behofvet
icke gjort nödvändige, visserligen icke skola
komma att till ersättning anmälas, Utskottet härigenom
vördsammeligen hemställa, om icke de
Högvörd. Preste- och Wällöf!. Borgare-Stånden
täcktes accedera till Höglofl. Ridderskapets och
Adelns samt det Hederv. Bonde Ståndets beslut.
Stockholm den 23 September 1823*
Expeditions-Utskottets Memorial,
585
Protocolls-Utdrag från Hogo. Preste-Stdnclet
den 25 Sept. 1S20.
S. D. Wid föredragning af ExpeditionsUtskottets,
den 23 innevarande Månad, afgifne
Memorial, med hemställan om ersättning för
renskrifnings-biträde , fann Preste - Ståndet för
godt accedera till Höglofl. Ridderskapets och Adelns,
samt det Hederv. Bonde-Ståndets Beslut,
enligt hvilka det blifvit Utskottet medgifvet, att
ifrågavarande biträde begagna, samt till ersättning
framdeles anmäla de utgifter, hvartill detsamma
kan föranleda.
Frän Wällofl. B or gare-Ståndet den 27 September
1825.
S. D. Expeditions-Utskottets den 23 dennes
till Borgare-Ståndet afgifna Memorial, med
hemställan om ersättning för renskrifnings-biträde,
föredrogs ånyo och bifölls.
N:o 217.
Expeditions- Utskott et s Memorial till Riksens
Stander, med spar på återremiss af Utskottets
förslag till 1 <§. af Riksdags-Beslutet.
"V”id justering inom Höglofl. Ridderskapet och
Adeln af 1 §. i Expeditions-Utskottets förslag
till Riksens Ständers Beslut innevarande Riks
-
JUxpeditions-lftskoittts Memorial.
dag, är vordet hemstäUlt, att sam §. icke innefattade
något beslut, utan endast uppgifter, att
Riksens Ständer, efter åkallande af den Högstes
välsignelse, erhållit del af Kongl. Majus Nådiga
Berättelse om hvad i Rikets Styrelse, sedan sista
Riksdag sig tilldragit, samt att Kongl. Majus
Proposition, angående Stats- Werkels tillstånd oell
behof, blifvit lill Riksens Ständers Stats Utskott
i Nåder aflålen, hela §. måtte uti ingressen af
Riksdags Beslutet uppflyttas och intagas ; på grund
af hvilken hemställan, som med de öfrige 3tne
Riks-Stånden communicerades, ofvannämnde Förslag
blifvit från samlelige Stånden till Expeditions-Utskottets
åtgärd återremitterad.
Utskottet får, med anledning häraf, vördsamt
anföra, att Utskottet, som saknar alla föreskrifter
hvad det forrnela i Riksdags-Beslutet angår,
funnit lämpligast vara, att följa »len ledning,
Besluten vid föregående Riksdagar, i sådant
afseende, erbjuda; och då i dessa Beslut förenämnde
uppgifter erhållit rum i i §. blef vid
Förslagets upprättande enahanda ordning iakttagen.
Det har icke undfallit Utskottets uppmärksamhet,
att merberörde uppgifter endast utgöra
ett särskildt moment af i §. i 1818 års Riksdags-Keslut
; men Utskottet fann i detta förhållande
icke eller någon grund till förändrad form,
helst den 3 §. af nyssberörde Beslut lärer lika
litet innehålla något Beslut, som 1 §. af Utskottets
återremitterade förslag.
Med denna redogörelse för redactionen af
ifrågavarande §. får dock Utskottec förena förklaringen
af siri öfvertygelse, att den i ofvsnberörde
måtto ptoponerade förändringen i för
-
Expeditions- Utskottets Memorial. 58 7
men Sr grundad pa skäl, och Urskottet har fordenskuld,
i öfverensstämmelse dermed, upprättat
bilagde Förslag. Stockholm den 23 September
1823.
Lagdt till Handlingarne, enligt ProtocollsUtdrag
fran Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Högv. Preste Ståndet den 27 Sept. 1823,
och från Wallof], .Borgare-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet d. 30 i samma månad.
N:o 218.
Uppl, o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 9 Oct. 1823.
Preste-Ståndet d. 11 — —-
Borgare-Ståndet d, 11 —• —
Bonde-Ståndet d. 15 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upphörandet af det så kallade
Klamp ar e-laget i Götheborg.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att egare af plankor och bräder, som
införas till Götheborg eller derifrån varda utskeppade,
skola få vidkännas skada och förfång,
icke allenast i så måtto, att, vttl dessa trädvarors
lossning eller lastning, egame nödgas låta
besigtiga oeh vraka dem af personer, börande
tili ett uti berörde Stad inrättadt så kalladt
583 Underdåniga Skrif v elser'.
Klampare-lag, hvilka i betalning för éri sådan
förrättning fordra och erhålla dubbelt emot det
belopp, hvarmed livar och en annan i lika ändamål
begagnad skulle sig åtnöja, utan äfven
derigenom att större eller mindre del af lasten
oftast blifver af dessa Klampare förklarad för så
kallad stubbers, hvilket betalas med 50 procent
mindre, än det öfriga af samma last, som Klämparne
godkänt.
Wid handläggning af detta mål, hafva Riksens
Ständer inhemtat: att Klampare-laget i Götheborg
icke är grundadt, genom någon Kongl.
Resolution eller några af K. M. i Nåder meddeldta
Privilegier, utan sannolikt forde leda sitt
upphof ifrån stadgandet uti den, på Nådig befallning,
utfärdade Kungörelsen af den 23 Augusti
1744, hvilken, ehuru endast rörande vräk.'
ning af bräder i Stockholm , som ej innehöllo
föreskrifven längd, bredd och tjocklek, sedermera
lärer hafva ansetts böra gälla till efterlefnad äfven
uti Götheborg: att nämnde Författning, hvad
Stockholm angår, är vorden upphäfven, genom
stadgandet i Kongl. Brefvet till Öfver StåthållareEmbetet
den 2 April 1779, hvilket stadgande
derefter, enligt Kongl. Resolutionen den 30 September
1782, blifvit utsträckt äfven till andra
Städer, och ytterligare, genom Kongl. Brefven
den 12 September 1805 oell den 18 Augusti
1820, i afseende på Gefle, närmare bestämdtj
samt att i följd häraf omförmälde varor numera
icke kunna underkastas vräkning, i annat fall,
än om tvist emellan köpare och säljare uppstår
och någondera sådant äskar, då vräkare böra
vara att tillgå; Och har dessutom till Riksens
Underdåniga Skrifvelser.'
Ständers kunskap kommit, hurusom ej mindre
E. K. M:ts och Rikets Commerce-Collegium, uti
infordradt underdånigt utlåtande i enahanda fråga,
på anförde skäl, tillstyrkt, än äfven Handels-Societeten
uti Götheborg, hörd i ämnet, underdånigst
anhållit, att nieranämnde Klamparelag
måtte afskaffas.
Wid detta förhållande och då det , i Riksens
Ständers tanka, ej är med en billig näringsfrihet
öfverensstämmande, att de trafiquerande
skola vara förpligtade, att, emot en dryg vedergällning,
låta af en viss Corporation besörja brädvräkning,
hvilken för lindrigare betalning och
med samma pålitlighet kan af andra icke privilegierade
personer verkställas, få hos E. K. M.
Riksens Ständer framställa den underdåniga önskan,
att Klampare-lagets befattning, i afseende
på vräkning af trävaror , mätte hädanefter inskränkas
till de fall, då i handel om dylika varor
tvister emellan köpare och säljare uppkomma.
Riksens Ständer framhärda etc.
59°
Underdanlga Skrifvtlttri
N:o 2ig.
Uppl. o. godt. hos Ridd. o. Ad. d. g Oct. 1S33.
Preste-Ståndet d. 11 — r-r*
Borgare-Ståndet d. 11 —- —
Bonde-Ståndet d. 15 —- —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
egares af skattlagde Husbehofseller
Lego-såg-qvarnars sdgnings• rätt.
S. A. K.
I anledning af förd klagan deröfver^ att Sågqvarns-egare,
hvilken utöfver det qvantum timmer,
hvarföre qvarnen är skattlagd, äfven låtit
försäga hvad af lika qvantitet, under ett föregående
år, i anseende till menföre, vattenbrist
eller andra tillfälligheter, icke kunnat utforslas
från skogen eller vid qvarnen försågas, skall,
uppå vederbörandes anmärkning, af Domaren
blifvit fälld till de för öfversågning stadgade böter,
få Riksens Ständer, ehuru, i deras tanka,
Eörfattningarne icke innehåll* något förbud för
Sågqvarns-egare, att, på sätt berördt är, sin sågnings-rätt
begagna, likväl, till förekommande af
de i förrberörde måtto öfverklagade olägenheter,
hos E. K. M. i underdånighet hemställa,att
E. K. M. täcktes, genom en utfärdande Författning,
i Nåder förklara egare af skattlagde Husbehofs-
eller Lego-såg-qvarnar berättigade, att,
så vida de något år bevisligen icke till fullo
begagnat sin rätt till försågning af den qvantitet
timmer, för hvilken deras Såg-qvarnar blif
-
Underdåniga Skrifvelse?'. 591
vit skattlagde, fa, påföljande år, njuta densamma
tillgodo, oberäknad den sågnings-rätt, som dem
för det löpande året tillkommer.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 2«0i
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. d. 9 Oct. 1823.
Preste-Ståndet d. 11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 15 — —>
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Proposition,
Veterinaire-Inrättning, m. m.
S. A. K.
T_Jti Nådig Proposition af den 20 sistlidne Februarii,
har E. K. M. tillkännagifvit, att, sedan
Riksens Ständer icke allenast, vid 1809 och 1810
årens Riksdag, underdånigt anhållit, att tjenliga
mått och steg kunde vidtagas, till anskaffande
af pålitlige Läkare för Boskaps-sjukdomar, utan
äfven i underdånig Skrifvelse af den a 8 Julii
1818, på förekommen anledning, anmält deras
önskan, att, enär ibland de, vi d 1815 års Riksmöte,
pä Siat uppförde 10,000 R:dr årligen till
K. JMus disposition, i och för föremål, sorn tillhöra
Medicinal-Werket och Läkare-vården i
59*
Undtrd&niga Skrifvtlstr1
allmänhet, nära 5000 R:dr voro odisponeradej
E. K. M. täcktes 1 Nåder draga försorg om Veterinaire-vetenskapens
befrämjande, antingen genom
meddeladt undersiöd åt de personer, som
redan om denna vetenskap sig vinnlagt, eller genom
de nya anstalter, hvilka i sådant hänseende
kunde pröfvas mest tjenlige och berörde tillgång
af medel medgåfve, E. K. M., under den
24 Augusti 1819, i Nåder beslutit, att en Veterinaire-Inrättning
i Stockholm skulle anläggas,
samt, genom Nådigt Bref af den 18 December
samma år, förordnat, det öfra delen af en Krono-Bränneriet
å Ladugårdslandet tillhörig tomt,
hvilken tomtedel dittills varit begagnad till en,
efter vaccinationens införande, onödig koppympnings-anstalt,
borde till Veterinaire-Inrättningen
upplåtas, och ytterligare, under den 3° Mars
1820, meddelat Nådig tillåtelse, att jemväl nedra
delen af samma tomt, eller Bränneriets sjögård,
linge för nämnde ändamål tills vidare användas:
alt, enligt E K. M;ts Nådiga Skrifvelse
den 3 Maji sistnämnde år, en summa af 29,000
Ridr utaf särskilde till E. K. M:ts disposition
öfverlemnade medel blifvit för Veterinaire-Inxättriingens
behof anslagen; hvarefter E. K. M.,
den 16 i samma månad, med godkännande af
ett underdånigt project, till uppförande af de
vid Inrättningen erforderliga byggnader, i Nåder
anbefallt den för samma Inrättning tillförordnade
Commité, att genast gå i författning med
anläggandet af en provisionel Inrättning och att,
då denna blifvit fullbordad, med återstoden af
omiörmäldte anslag underhålla Inrättningen, intill
-
