# ID: svediakorp-gov1835
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1823
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,099
# sentences: 1,662
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
tili
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar.
samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
1843.
Tionde Samlingen,
Riks-Ståndens Underdåniga Skrifvelser m. m.
STOCKHOL M,
Tryckt hos Elmén och Granberg, J.P. Lindks Enka,
F. B. Nestius, Z. Haeggström, A. E. Ortman,
samt ä Ecksteinsha och Marauardska
Boktryckerierne, 1823 och 1824.
BIHANG
till
Samtlige Riks-Ståndens
Protocoll,
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
år
Tionde Samlingen
Innehållande Riksens Ständers Expeditions-Ut-^
skotts Memorial, med Riks-Ståndens deröfver
fattade Beslut, och Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Maj:t,
jemte Riksdags-Beslutet.
STOCKHOLM,
Elméns och Granbergs Tryckeri, i8a3.
N:o i.
Expeditions- Ut skottets Memorial med hemställan,
att ytterligare en Cantzlist matte
vid Utskottet antagas.
I öfverensstämmelse med 24 §. af Riksdags-Ordningen,
liar Expeditions-Utskottet antagit, utom
Secreteraren, en Cantzlist; men da, enligt hvad
erfarenheten bestyrkt, denna Betjening är, för
arbetets gång inom Utskottet, otillräcklig, får,
under åberopande af slutmeningen i 1 Mom. af
förenämnde §., Utskottet till Riksens Ständer
vördsamligen hemställa, att nu, såsom vid föregående
Riksdagar, ytterligare en Cantzlist kunde
få af Utskottet tillsättas, och, i sådant fall, det
honom tillkommande arfvode eller Tractamente
från antagningsdagen beräknas. Stockholm d. 5
Febr, 1823.
PS Höglo:!. Ridderskapet» och PS Högr. Preste-StSndet»
Adelns Ledamöters vägnar: Ledamöters vägnar:
C. G. HSrdl C. F. af Wingärd.
PS Vällofl. Borgare-Ståndets PS Hederr. Bonde-Stundeti
Ledamöters ragnar: Ledamöters rägnar:
C. U. Egge. Carl Fredtik Berg.
P. Roos.
4
Prou Utdrag d. 12 Fehr. 1823*
Protocolls-Utdrag fran Ho glo fl. Ridderskapet
och Adelil, den 12 Februari 1823.
>S« D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
den 5 dennes aflåtne och följande
dagen på bordet Jagde Memorial, innefattande
hemställan, att Utskottet måtte tillåtas, utöfver
den i 24 §. Biksdags-Ordningen stadgade
Cantzli-Betjening, få antaga en Cantzlist, samt
att det honom tillkommande arfvode eller tractamente
må från antagnings-dagen beräknas, blef
samma Memorial af Ridderskapet och Adeln bifallet.
Från Hogvard. Preste-Stdndet den 6 Februari
1823.
S. D. Föredrogs och bifölls ExpeditionsUtskottets
hemställan, att utom det i Riksdagsordningen
bestämda Cantzli, få tillsätta en Cantzlist,
med aflöning ifrån antagningsdagen.
Från Vallöf,. B or gare-Ståndet den 10 Februari
1820.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Expe^
ditions-Utskottets Memorial af den 5 dennes, örn.
ytterligare en Cantzlists antagande.
Frän Hedervärda Bonde-Ståndet den 6 Fabr
aari a823.
S. D. Uppå föredragning och gjord pro-,
position, fann Bonde-Ståndet för godt. lempa bi
-
Underd. Skrifvelser'.
fall till Expeditions-Utskottets i Memorial af
förlidne gårdag gjorde hemställan, om antagande
af enCantzIist utöfver den i Riksdags-Ordningen
för Utskottet bestämda Betjening, under vilkor att
dess arfvode beräknas från antagningsdagen.
N:o a.
Uppläst och godkänd hos samtlige Riks-Stånden.
den 6 Februari 1833.
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, angående
tryckningskostnaden f år Propositionen
om Siats-Verkets tillstånd och behof.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständers Stats-Utskott fått emottaga
E. K. M:s nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, samt låtit till trycket
särskildt befordra densamma, för att till RiksStånden
utdelas; si få Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att vederbörande, som besörjer
Riksdagg-utgifterne, må anbefallas att den belöpande
tryckningskostnaden i vanlig ordning utbetala.
Riksens Ständer framhärda med djup vördnad,
nit och trohet etc.
N:o 3.
Riksens Ständers anderd. Addrcss till Kongl.
Maj:t, med lyckönskning ofver II. K. H.
Kronprinsens förestående förmälning med
6
XJnderd. Skrifvelser.
II. K. H. Prinsessan Josephina af
Leuchtenberg.
S. A. K.
Med de känslor af undersåtlig vördnad och
tacksamhet, Riksens Ständer alltid för E. K. M.
upprigtigt tolkat, förena sig i dag de af den
lifligaste glädje.
En önskan, länge hyst af hvarje Fäderneslandets
van, närmad till verkställighet, då E. K.
M. med egen saknad tillät Sin Herr Son att
besöka främmande länder, har vunnit sin fullbordan;
och E. K. M. har i nåder behagat tillkännagifva
för Folkets vid Riksmötet samlade Ombud,
att vår älskade Kronprins är trolofvad med
en Prinsessa, värd sin höga bestämmelse.
Segersäll, beundrad, lycklig genom den Sonliga
kärleken och Skandinaviens tillgifvenhet,
har E. K. M. delat Sig emellan dessa tvänne
älskade föremål. Det tillhörde fullständigheten
af E. K. M:ts visa omsorg, att H. K. H. Kronprinsens
manliga dygder skulle belönas af ömheten
och den husliga lyckan, och E. K. M., i
kretsen af en uppvexande Att, njuta, efter mödorne,
mellanstunder, icke endast af ärofulla
rninnen, men ock af ljufva förhoppningar. Svea
Folk, hvars kärlek följt hvarje E. K. Mas välgerning,
och som uti hvarje hydda med jubel
återsvarar budskapet från Thronen, lyckönskar
okonstladt E. K. M. till en förening, så hugnelig
för E. K. M:ts fadershjerta , som tillfredsställande
för Nationen, hvilken deruti skådar
Underd. Skrifvelser.:
7
ett nytt stöd för sin förhoppning, att äfven dess
efterkommande, uti en aflägsen framtid, skola
»tyras af Förstår utaf E. K. M:ts Att. Med
minnet af E. K. M:ts bedrifter och af allt hvad
E. K. M. för Fäderneslandets sjelfständighet, ära
och välfärd utfört, skola dessa Förstår ärfva den
heliga förbindelsen, att med egna dygder och
förtjenster upplifva detta minne, och värdigt uppfylla
det höga kall, Försynens skickelse Dem åJagt.
Följande Sin Store Stamfaders efterdömen,
skola De, likasom Han, till syftemål alltid ega
Folkets vät, upprätthållandet af dess lagbundna
frihet, och till belöning vinna Folkets oskrymtade
kärlek och tillgifvenhet.
Riksens Ständer, åkallande den Allsmäktige*
milda hägn och välsignelser öfver E. K.
M., Dess Kongl. Hus och Regering, anhålla i
underdånighet, att uti E. K. M:ts ynnest och
nådiga bevågenhet städse få vara inneslutne.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 4.
Riksens Ständers underd. Adress till II. K. H.
Kronprinsenf med lyckönskning ofver //.
K. lis förestående förmälning med H.
K. H. Prinsessan Josephina af Leuchtenberg.
Högborne Förste!
Hvarje gång Riksens Ständer inför E. K. H.
i underdånighet framträdt, har en ny förtjenst
6
TJnderd. Skrifvelseu
till vördnad framkallat kärlekens bevisning emot
den älskade Försten. Skön var anblicken af
den lofvande Ynglingen, som, var sällbets underpant,
till oss fördes af den moderliga handen.’
Snabba voro de framsteg hvarmed den själfulle
ringe Mannen gjorde eröfringar på kunskaperries
bana. Andaktsrik , ur minnet outplånlig var
den stund, då den mognade Christne i Helgedormen
besvor lydnaden mot den Högste och fastare
knöt förbindelsen med Samhället. Utrustad
med vettets värden, stadgad i dygd, profvad
äfven af det lidande, som hotade ett dyrbart lif
och försänkte Konung och Folk i tårar, gick E.
K. H. att j främmande länder, till fulländning
af Sm bildning, vidga Sin menniskokännedom,
och gjorde Sina höga egenskaper värderade äfven
af dem, som icke egt vår lycka att följa
deras hastiga utveckling. Ett högre, för hela
lefnaden afgörande, ändamål var med denna resa
förenadt, och H. M. Konungen hade, såsom återgard
för de uppfyllda Sonliga pligterna, gifvit
det största bevis af på en gång faderlig ömhet
och förtroende, då till E. K. H. Sjelf blef öfveriåiet
valet af en Maka. E. K. H. har, såsom
alltid, afven nu rättvisat Sin Konungslige Faders
och Dess tillgifna Folks väntan, och med
Sig förenat en Prinsessa, som, jemte ärorika slägtförbindelse^
eger i dubbelt arf de mest upphöjda
egenskaper.
Tillåt, H. F., ett Folk, som aldrig utom
sitt hjerta hämtat de uttryck, det till E. K. H.
framburit, tolka sin förtjusning öfver den belöning,
E. K. H:ts dygder är beredd. Måtte E.
K. H:ts sällhet med intet annat kunna jemföras,
Prat'. Utdrag d. lo Febr. 18 53-
an med var kärlek, och E. K. H. skall icke ega
något öfrigt för Sina önskningar! Måtte Försynens
rikaste välsignelser gjuta sig öfver E. K,
H. och dess trolofvade Brud! och slägten efter
oss skola njuta den lycka vi i arf åt dem
öfverlern ne.
Riksens Ständer framhärda med djup vördnad etc.
Prolocolls- Utdrag fran Högloft. Ridderskapet
och Adeln den 10 Februari 1825.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
den 6 dennes på bordet lagde
förslag till Riksens Ständers underdåniga Adresser
till H. M. Konungen och H. K. H.
Kronprinsen, med lyckönskning öfver H. K.
Hus förestående förmälning med II. K. H. Prinsessan
Josephina af Leuchtén berg, fann Ridderskapet
och Adelti för godt, att berörde förslag, i
anledning af de dervid af åt sk i 11 i ge Ledamöter
gjorde anmärkningar, till Utskottet återremittera ;
hvarvid Riddeiskapet och Adeln likväl trodde
sig böra förklara, att de af Friherre Lagerbjelke,
Gustaf, författade förslag till underdåniga lyckönsknings
- adresser fullkomligen uttryckte de
känslor och tänkesätt, hvilka Ridderskapet och
Adeln för Dess del enhälligt arisåg och önskade
böra vid ifrågavarande tillfälle i underdånighet
tolkas.
Från Flögvård. Preste-Ståndet den 6 Februari
1820.
S. D. Upplästes till justering och godkändes
Expeditions-Utskottets förslag till Riksens
jo Prof. Utdrag d. 6 Febr. 1823.
Ständers underdåniga Lyckönsknings-Adresser till
Kongl. Maj:t och H. K. H. Kronprinsen, 1 anledning
af H. K. H:ts föreslående förmälning
med H. K. H. Prinsessan Josephina af Leuchtenberg.
Frän Fulloft. Borgare-Ståndet den 6 Februari
1825.
S. D. Godkändes Expeditions-Utskottes förslag
till Biksens Ständers underdåniga Lyckönsknings-Adresser
öfver H. K.. H. Kronprinsens
förestående förmälning*
Frän Hedervärda Bonde-Ständet den 6 Februari
1823,
S. D. Expeditions«Utskottets ankomne förslag
till Biksens Ständers underdåniga Lyckönsknings-Adresser
till H. M. Konungen och
H. K. H. Kronprinsen, i anledning af ratificationerne
af H. K. H:ts Förmälning* - Gontract
med H. K. H. Prinsessan Josephina af Leuchtenberg,
föredrogs och uppå gjord proposition
godkändes.
Frän Hogvord. Preste-Ståndet den 12 Februari
1823.
S. D. Vid föredragning af Höglofl. Bidderskapet
och Adelns Protocolls-Utdrag af den
10 dennes, angående återremiss af ExpeditionsUtskottets
förslag till Biksens Ständers underdåniga
Adresser till H. M. Konungen
Prof. Utdrag d. 15 Febr. 1833. 11
och H. K. H. Kronprinsen, med lyckönskning
öfver H. K. H:ts förestående förmälning
med H. K. H. Prinsessan Josephina af
Leuchtenberg, jemte hvilket Protocolls-Utdrag
äfven följde arne af Friherre Lagerbjelke, Gustaf,
författade förslag till underdåniga Lyckönsknings-Adresser,
fann Preste-Ståndet, som redan
under den 6 innevarande Februari justerat oell
godkänt ofvanberörde af Expeditions-Utskottet
föreslagne Lyckönsknings-Adresser, icke skäl att
frångå dess förut härom fattade beslut.
Fran Vallo fl. B or gare-Ståndet den i5 Februari
1823.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Häglof!.
Bidderskapet och Adelns Protocolls-Utdrag den
10 dennes, angående återremissen af Expeditions-Utskottets
förslag till underdåniga Lyckönsknings-Adresser,
i afseende på H. K. H.
Kronprinsens förestående förmälning; vid hvilket
Protocolls-Utdrag Friherre G. Lagerbjelkes
af Bidderskapet och Adeln antagna förslag till
sådane Adresser blifvit bifogade j fann BorgareStåndet,
som redan den 6 dennes godkänt de
från Expeditions-Utskottet inkomna förslagen,
för godt att dervid förblifva.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet den i5 Fe
-
S. D. Efter det Bonde-Ståndet erhållit underrättelse,
att Vällofl. Borgare-Ståndet i dag,
likasom Högvörd. Preste-Ståndet redan den
bruari 1825.
12 Expeditions- Utskottets Memorial,
dennes yttrat sig förblifva vid godkännandet af
Expeditions-Utskottets förslag till underdåniga
Eyckönsknings-Adresser, i afseende på H. K.
H. Kronprinsens förestående förmälning, fana
Bonde-Ståndet, ehuru medgifvande värdet af de
ordalag, (ivari Friherre Lagerbjelkes Project till
underdåniga Adresser äro uppstälde , likväl för
godt att för sin del också förblifva vid sitt redan
tagne beslut, derigenom Utskottets förslag
vunnit Ståndets bifall.
N:o 5.
Expeditions- Utskottets Memorial till Höglo fl,
Ridderskapet och Adeln, med utlåtande
öfver åt er-remissen af Utskottets Förslag
till Lyckönsknings-Adresserne.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln har ExpeditionsUtskottet
emottagit en under den 10
i denna månad aftåfen återremiss af Utskottets
Förslag till Riksens Ständers underdåniga adres»
ser till Hans Majit Konungen och till H. K,
H, Kronprinsen, med lyckönskningar öfver H.
K. H. förestående förmälning med H. K. H.
Prinsessan Josephina af Leuchtenberg; i samman^
hang med hvilken återremiss, föranledd af åtskilige
inom Ridderskapet och Adeln gjorde
anmärkningar, är vordet förklarad!, att 2:ne af
Hr. Friherre Lagerbjelke, Gustaf, författade och
vid mera nämnde återremiss fogade förslag till
underdåniga lyckönsknings-adresser fullkomligen
Expeditions-Utsiottets Memorial' 13
Uttryckte de känslor och tankesätt , hvilka Rid-l
derskapet och Adeln, för dess del. enhälligt ansåg
och önskade böra vid ifrågavarande tillfälle
i underdånighet tolkas.
I anledning häraf får Utskottet gifva Höglofl.
Ridderskapet och Adeln vördsamt tillkänna, att
de af Utskottet upprättade och Riksens Höglofl.
Ständers pröfning understälde förslag till underdåniga
lyckönsknings-adresser blifvit, på sätt till
Utskottet ingångne Protocolls-Utdrag innehålla,
under den 6 i denna månad, hos det hÖgV. Presteståndet,
det vallöf!. Borgareståndet och det
hederv. Bondeståndet justerade och godkände;
vid hvilket förhållande och då i öfverensstämmelse
med Riksdags-Ordningens 49 genom
återförvisning från ett Stånd, de öfriges Beslut
icke kan betagas kraft och verkan tili Expedition,
i mål, der 3:ne Stånds röst utgör Riksens
Ständers, Utskottet för sig icke anser någon annan
åtgärd i denna fråga öfrig, än den, att samma
adresser till underskrifter i vanlig ordning
låta utfärda. Stockholm den 14 Pehr. 18^3.
Protocolls-Utdrag den 24 Februari 18 25.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions
Utskottets den 14 dennes afgifne samt den
17 derpå.öljde eftermiddagen på bordet lagde
Utlåtande öfver Ridderskapets och Adelns återremiss
af Utskottets förslag till underdåniga
^Lyckönsknings-Adresser, fann Ridderskapet och
Adeln, att samma Utlåtande endast borde läggas
till handlingarne.
Expeditions-Utskottets Memorial.
N:o 6.
Expeditions-Utskottets Memorial till Höglofl,
Ridderskapet och Adeln, med utlåtande
ofver remissen af Herr Brummers, C. M,
Memorial, angående en förändrad Re~
daclion af Bihanget till Riks-Stdndens
Protocoll.
Med anledning af Höglofl. Ridderskapet och
Adelns under den 3 i denna månad till Expeditions-Utskottet
aflåtne remiss å den af Hr. Brummer,
C. M. uti ett till Höglofl. Ridderskapet och
Adeln ingifvet Memorial, gjorde hemställan, att
det till Redaction af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll af honom vid sidetlidne Riksdag upp^
rättade, men af då varande Expeditions-Utskott,
i Hr. Brummers tanke, icke rätt fattade Förslag ,
måtte af det nuvarande Expeditions-Utskottet till
närmare pröfning upptagas, har Utskottet skolat
härigenom vördsamt gifva Höglofl. Ridderskapet
och Adeln tillkänna, det samtlige Riks-Stånden
redan förordnat att, vid tryckningen af Bihanget
till Riks- Ståndens Protocoll för innevarande
Riksdag, den redaction skall iakttagas, som, enligt
Expeditions-Utskottets, i Memorial af den 5
Jan. 1818 uppgifne och af Riksens-Ständer god.
kände Förslag, vid sistförflutne Riksdag är följd
vorden; vid hvilket förhållande Utskottet anser
Herr Brummers i ofvanberörde måtto gjorda hemställan
icke kunna blifva ett föremål för Utskottets
öfverläggningar. Stockholm d. 27 Febr. 1823*
Prof. Utdrag d. 6 Ålars i8a3- 15
Protocolls-Utdrag den 6 Mars 1823.
Fran Höglo fl. Ridder skap et och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
den 27 sistl. Februari afgifne
samt den 1 dennes förmiddagen på bordet lagde
Memorial, innefattande Utlåtande öfver Herr
Brummers, Carl Ålagnus, motion, angående en
förändrad redaction af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll, blef samma Memorial af Ridderskapet
och Adeln bifallet.
N:o 7.
Uppläst och godkänd hos samtlige Riks-Stånden
den 28 Februari 2823.
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse med
uppgift af utsedde Ledamöter i Hemliga
Utskottet.
S. A. K.
Sedan E. K. M., genom Skrifvelse den 14 innevarande
månad , uti öfverensstämmelse med 54
§. Regerings-Formen och 28 §• Riksdags-Ordningen
, i Nåder äskat af Riksens Ständer, att de utvalde
det Hemliga Utskott, om hvars sammankallande
E. K. M. uti Nådigt Tal, vid Riksdagens
öppnande, behagat gifva Sin afsigt Riksens Ständer
tillkänna; så få Riksens Ständer nu härmed
i underdånighet anmäla, att, genom val inom
hvarje Riks-Stånd, till Ledamöter i detta Utskott
blifvit utsedde:
Underdåniga Skrifvelserl
Af Ridderskapet och Adelns
En af Rikets Herrar, Riks-Marskalken j rnJ m;
Herr Grefve Hans Henric von Essen ,
Öfversten m. m. Friherre Gustaf Fredrik Aker~
hjelm af Margretelund, och
I. d, Siats-Rådet m. m. Herr Friherre Gustaf
Lagerbjelke.
Af Preste-Ståndet:
Vice-Talemannen, Biskopen, Friherre, Doctor
i. Miirner,
Contracts-Prosten m. m. Doctor M. Stenhammar;
och Dom-Prosten m. m. Doctor S. Wijkman.
Af Borgare-Ståndet:
Grosshandlaren i Stockholm \ Thomas Anders
Aspelin,
Grosshandlaren i Gefle, Hans Vilhelm Eckhoff, oell
Borgmästaren i Sundsvall, Lagmannen och J. U.
D:r Jonas Ullberg; samt
Af Bonde-Ståndet:
Johan Longberg, från Gefleborgs Län,
Hils Mänsson, från Malmöhus Län, och
Anders Joachimsson från Östergöthlands Länt'
Riksens Stander framhärda etc»
Underdåniga Skrifvelserl
17
N:o 8.
Uppläst och godkänd hos samtliga Riks-Stånden*
den 28 Febr. 1823.
Riksens Ständers underd. skrifvelse^ rörande
anslag till bestridande af Riksdags- Utgifter
ne.
S. A. K.
■Riksens Ständer, sorn ansett en summa af Sjutton
Tusende R:dr Bico i månaden böra finnas att
tillgå, för betäckande af sådane utgifter , som
för innevarande Riksdag komma att anordnas
af allmänna medel, samt fördenskull uppdragit
åt Fullinägtige i Riksgälds-Contoiret att denria
summa, uppå tillgörande och efter behofvet
lämpad reqvisition, till E. K. M:ts och Rikets
Slats-Contoir affölja låta , få med anmälan af
detta beslut förena den underdåniga anhållan,
att E. K. M. i Nåder täcktes deTaf gifva StatsContoiret
del, med förständigande att, efter det
medlen hos Fullmägtige reqvirerade blifvit
ifrågavarande Riksdags-Utgifter i vanlig ordning
besörja.
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Rikt-St. Prat, lo'.de Sami. lg23.
2
i 8 Expeditions-Utslottets Memorial.
N:o 9.
Expeditions- Utskottets Memorial lill Riksens
Ständer, med anhållan, att Utskotten
måtte anmodas att af deras Memorial
m. m. låta utskrifva och tillställa Expeditions-Utskottet
2 :ne Exemplar.
Sorn Riksens Höglofl. Ständer för redactionen
af Bihanget till samtliga Riks-Ståndens Protocoll,
innevarande Riksdag, fastställt den form, som följ.
des vid Riksdagen 1817 och 1818, samt tillika
förordnat, att Utskottens Memorial, Betänkanden
och Förklaringar böra i tryckta exemplar till
Biks-Stånden ingifvas; så får Expeditions-Utskottet,
sorn anser sin pligt vara att, så skyndsamt
som möjligt är, bringa detta förordnande i
verkställighet, hos Riksens Höglofl. Ständer vördsamt
anhålla, att, i öfverensstämmelse med Expedit
iöns-Ut skottets, den 2 Febr. 1818, uppgifna
och af Riksens Ständer godkända Förslag, vederbörande
Utskott må varda anmodade, att af deras
Memorial, Betänkanden och Förklaringar låta
utskrifva och Expeditions-Utskottet tillställa 2:ne
exemplar, det ena, att såsom original hos Utskottet
förvaras, och det andra att begagnas för
tryckningen. Stockholm d. 27 Febr. 1823.
Protocolls- Utdrag från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 11 Mars 1823.
S. D. Föredrogs ånyo Expeditions-Utskottets,
den 27 sistledne Februarii, aflåtne, samt den
Protocolls-Utdrag.
19
l dennes förmiddagen på bordet lagde Memorial,
med anhållan, alt vederbörande Utskott måtte
anmodas att af deras Betänkanden m. m. låta
utskrifva , och Expeditions-Utskottet tillställa
tvenne Exemplar; i sammanhang hvarmed äfven,
upplästes Vällofl. Borgare-Ståndets den 28 sist—
led ne Februarii e. m. meddeldte Protocolls-Utdrag,
rörande samma ämne; och fann Ridderskapet
och Adeln för godt instämma i BorgareStåndets
beslut, att ånyo påminna samtliga Utskotten,
att ställa sig till efterrättelse hvad Riksens
Ständer, i afseende på de ifrån Utskotten
till Expeditions-Utskottet afgående handlingar,
redan tillförne förordnat.
Från Hogv. Preste-Ståndet, den 528 Februarii
1823.
S. D. Till Expeditions-Utskottets hemställan,
om erhållande af line Exemplar af samtliga
Utskottens Memorial och Betänkanden, lemnade
Preste-Ståndet sitt bifall.
Från Vällojl. Borgare-Ståndet, den 28 Februarii
1823.
S. D. Vid föredragning af ExpeditionsUtskottets
Memorial, d. 27 dennes, hvaruti anbålles,
att vederbörande Utskott måtte anmodas
låta af sina Memorial, Betänkanden och Förklaringar
utskrifva och tillställa Expeditions-Utskottet
aine Exemplar, till begagnande vid tryckning
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll, fann
Borgare-Ståndet, som redan genom Protocolls
-
20
Protocolls-Uidrdg'
Utdrag, den 22 sistl. Januari!, icke allenast underrättat
Riksens Ständers samtliga Utskott om
Ståndets då fattade Beslut, angående redaction
och tryckning af Bi hanget samt expeditions-sättet
af Utskottens Handlingar, och hvad mera i
sammanhang dermed hör af Utskotten iakttagas,
utan ock låtit komma till Expeditions-Utskottets
kännedom, att en sådan underrättelse blifvit de
öfrige Utskotten meddelad, någon annan åtgärd
följaktligen nu icke erfordras, än att, sedan jemväl
Med-Stånden i Borgare-Ståndets Beslut in«;
stämt, genom detta Protocolls-Utdrag å nyo på-;
minna samtliga Utskotten, att ställa sig till efterrättelse
allt hvad Riksens Ständer sålunda
förordnat.
Frän Hedervärda Bonde-Ståndet, den 528 Februarii
1823.
S. D. Uti ankommet Memorial af d. 27 i
denna månad, har Expeditions-Utskottet tillkännagifvit,
att, som Riksens Ständer för redactionen
af Bihanget till samtliga Riks-Ståndens Protocoll
vid innevarande Riksdag fastställt den
form, som följdes vid Riksdagen 1817 och 1818,
samt tillika förordnat, att Utskottens Memorial,
Betänkanden och Förklaringar böra i tryckta exemplar
till Riks-Stånden ingifvas; så finge Expeditions-Utskottet,
som ansett sin pligt vara att,
så skyndsamt som möjligt är, bringa detta förordnande
i verkställighet, hos Riksens Ständer
anhålla, att, i öfverensstämmelse med Utskottets,
d. 5 Januarii 1818, uppgifna och af Rikets Ständer
godkända, förslag, vederbörande Utskott ma
Underdåniga Skrifv elsen
?lj
varda anmodade, att af deras Memorial, Betänkanden
och Förklaringar låta utskrifva och Expeditions-Utskottet
tillställa 2:ne Exemplar, det
ena, alt såsom original hos Utskottet förvaras,'
och det andra att begagnas förtryckningen; Vid.
föredragning hvaraf Bonde-Ståndet fann skäligt,
Expeditions-Utskottets berörde Memorial bifalla,
N:o 10.
Riksens Ständers underduniga Adr esse- till II.
M. Konungen.
mut. inut.
till H. K. II. Kron-Prinscn, i anledning af
smädeskrifter, sorn blifvit afsända till åtskilliga
Kongl. Mås Befallningshafvande.
S. A. K.
Så väl genom Öfver-Ståthållare-Ämbetets ifrån
Predikostolame i Hufvudstadens Kyrkor upplästa
och i allmänna Tidningame införda Kungörelse,
som ock af Uandt-Marskalkens och Talemännens,
med E. K. M:ts Nådiga tillåtelse, inom RiksStånden
gjorda tillkännagifvanden, hafva Riksens
Ständer inhämtat, huruledes af den lömska
illviljan Skrifter nyligen blifvit författade och
kringspridde, hvilka ej haft mindre afskyvärdt
ändamål, än att slita de heliga band , som förena
Sveriges Konung med Sveriges Folk.
Inför E. K, M. och inför verlden få Riksens
Ständer härmed på det högtidligaste förkla-'
22
Underdåniga Skrifvelser.
ra, att så stor som vår förvåning är, så gränslöst
är vårt föragt och vår afsky för dessa nidingsgerningar,
hvilka äro af den grofva brotts»
lighet i uppsåt och syftning, att hvarje redlig
medborgare och undersåte borde kunna anse demi
såsom omöjliga. Att i skrifter hota och smäda
Konungen, Thronföljaren och det Kongl. Husett
att hota öfverändakasta Statsförfattning och Regering:
att nyttja dervid uttiyck af den låga
och vansinniga art, att de hvarken böra eller
kunna upprepas; och att, genom falskt bruk af
en Ämbetsmans namn, vilja förleda Auctoriteter
till dessa skrifters kungörande, är en sammanläggning
af ilskefulla syftemål, ränker och brott»
mot hvilka Nationens rättskänsla och redlighetssitine
uppreser sig i hela sin styrka, och af hvilka
dess ära och rykte äro på det högsta förolämpade;
ty hvad har Nationen för ära, som ej
tillika omgifver dess Konung? och hvad har
dess Konung för ära, som ej tillika bestrålar
Nationen ?
Vår pligt, vår tillgifvenhet för E. K. M.
och Dess Kgl. Hus, för Fäderneslandet , för
friheten, för Regeringssättet, det varma nit för
dessa dyrbara föremål, hvilket utmärker hvarje
rättsinnig Svensk man, hafva ålagt oss, att inför
Thronen skyndsamt och enhälligt tolka dessa
känslor utaf harm och förtrytelse öfver nidingars
lika djerfva som vanmägtiga försök mot
Nationens heder, Lagarnes helgd och den allmänna
säkerheten. Om någon gång skiljaktiga
meningar kunnat uppstå under öfverläggningarne
ibland oss, rörande medlen till befrämjande af
allmänt välj om tankarne kunnat vara delade i
Underdåniga Skrifvelser.
*3
frågor om säkraste sättet att hinna detta mai;
så råder dock hos oss fullkomlig enighet och
öfverensstämmelse, då vi för E. K. M. nedlägga
förklaringen af vår undersåtliga vördnad, karlek,
tillgifvenhet och erkänsla; och erhålla Enropas
öfriga Nationer tidningen om de brottsliga tilltag,
som i förrberörde måtto egt rum, skola de
tillika få en förnyad och kraftig öfvertygelse, att
vi Svenskar finna vår största och redbaraste
lycka i upprätthållandet af vår Regering, vår
frihet, och i det närmaste sambandet med den
Furste, vi enhälligt kallat till högste vårdaren
af vår ära och vårt sjelfbestånd: en Furste,
som, genom sin outtrötteliga omsorg för båda,
förvärfvat nya anspråk på vår tacksamhet och
kärlek, och till hvars försvar hvarje Svensk arin
är beredd att väpna sig.
Sedan Riksens Ständer haft Nåden att i
underdånighet frambära uttrycken af dessa deras
vördnadsfull tänkesätt, våga Riksens Ständer
jemväl i underdånighet anhålla, att E. K.
M. täcktes i Nåder vidtaga alla de medel Eagarne
lagt i Eders Kgl. Maj:ts händer till upptäckande
af illgerningens upphof; på det straffet
och vanäran må drabba den brottslige, ingen
misstänka sväfva öfver redlighetens boningar, och
ingen fläck sättas på svenska namnet eller på
Svenskarnes från urminnes tider vitsordade trohet
och tillgifvenhet för de Regenter, hvilka,
i likhet med E. K. M., omsorgsfullt vakat för
Sveriges ära och väl, och hvilka velat i tacksamma
undersålares kärlek hämta sin största
belöning.
34
Protocolls-Utdrag.
Riksens Ständer anhålla, att t E. K. M:ts
ynnest och Nådiga' benägenhet städse få vara
inneslutne.
Riksens Ständer framhärda etc.
Protocolls-Utdrag från Iloglvfl. Ridderslcapei
och Adeln, den 12 Mars 1825.
S. D. Upplästes till justering ExpeditionsUtskottets
förslag till Riksens Ständers underdåniga
Adresse till H. M. Konungen samt H. K.
H. Kronprinsen; och fann Ridderskapet och Adeln
för godt att berörde förslag gilla, likväl med
den förändring, att, i stället för den period i samma
förslag, som börjas med orden: ”Om någon
gäng skiljaktiga meningar kunnat uppsta”, och slutas
med orden: ”tillgifvenhet och erkänsla”, skulle
införas en så lydande mening: Det är sä
,
ledes vid detta tillfälle hos Riksens Ständer endast
en gemensamt radande känsla, den att inför JE. K.
M. nedlägga förklaringen af deras undersätliga
vördnad, kärlek, tillgifvenhet och erkänsla.
Från Idog cord. Preste-Ståndet den i3 Mars
1820.
S. D. Expeditions-Utskottets förslag till
Riksens Ständers den 1 1 dennes belsutna underdåniga
Adresse till H. M. Konungen och H.
K. H. Kronprinsen upplästes och blef af PresteStåndet
gilladt, med de deruti af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt Hedervärda Bundet
Ståndet gjorda ändringar och tillägg.
Protocolls-Utdragl
*S
Från Vällofl. Borgare-Ståndet den i3 Mars
1823.
S. D. Upplästes Expeditions-Utskottets förslag
till Riksens Ständers den 11 dennes beslut-'
na underdåniga Adresse till H. M. Konungen
tuch H. K. H. Kronprinsen; hvilket förslag med
de deruti af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hederv. Bonde-Ståndet fgjorda ändringar
och tillägg gillades,
Fran Hedervärda Bonde-Ståndet den 12
Mars 1823.
S. D. Godkändes Expeditions - Utskottets
förslag till Riksens Ständers underdåniga Adresse
till H- M. Konungen samt H. K. H. Kronprinsen,
angående de till visse landsorter sände
afskyvärde skrifvelser, m. m., dock med den rättelse,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln i dag
beslutat och å förslaget finnes tecknad, samt med
den tillsats, att näst efter orden: "förvärfvät nya
anspråk på vår tacksamhet”, införes följande: och
Hvars älskaile Son, Fäderneslandets hopp, har sa
utmärkt rätt till Nationens innerliga kärlek och
tillgifvenhet.
Protocolls-Utdrag den 17 Mars 1823.
Från Ilögvord. Preste-Ståndet.
S. D. Företedde Herr Arke-Biskoppen och
Talmannen en af H. E. Hof-Cantzleren m. m.
Herr Grefve G. af Wetterstedt till honom af
-
86
Kongl. Maj.-ts Svar.
lemnad Svensk öfversättning af Kongl. M:ts Svar
till Riksens Ständers Stora Deputation den 15
innevarande manad, i anledning af de brottsliga
skrifvelser, som till flere Eäns-Styrelser blifvit
afskickade; och beslöts, det skulle ExpeditionsXJtskottet
anmodas besörja, att detta Nådiga svar
blifver i Bihanget infördt, näst efter Riksens
Ständers underdåniga Adresse i ämnet.
Afskrift.
Kongl. Maj.Is Svar till Riksens Ständers Stora
Deputation d. i5 Mars 1820.
Den afsky, som Rikets Ständer och hvarje
Class af Medborgare enhälligt yttrat, vid första
underrättelsen om de anslag, som illviljan och
skadebegäret sökte att bereda emot Mig, och Mitt
Hus, lemnar mig en rik vedergällning för det
intryck, Jag deraf erfarit.
Med rörelse ser jag Ombuden för ett ädelt
och troget Folk täfla att sluta sig till Mig, ej
derföre att Jag tror Mig kunna vara blottställd
för någon fara, på hvars verklighet Jag ej vill
fästa någon tro; men emedan denna allmänna
känsla hos Eder, ett sannt kännetecken på allt
livad kärleken för Fäderneslandet innebär mäst
högtidligt och vördnadsbjudande, skall i de främmande
Folkslagens ögon anses som ett Insegel
på helgden af Edra rättigheter, på orubbligheten
af Eder Stats-Författning och på det fria
och enstämmiga val, som följde på den.
Frihetens bestånd krafvel' en förening af
Vår vilja och en fortsättning af Vår kraft. De
Kongl. Maj:ts Svar. 27
nationer vinna sällan någon förkofran, der icke
Regenten och Folket äro genom inbördes öfvertygelse
och interesse förenade. Regentens
ära återsträlar på Nationen, likasom Nationens
sällhet blir en delaktighet af Hans. Jag har redan
bevisat Eder, att Min lycka utgöres af Eder;
att Jag endast andas och lefver för Folket;
och Jag eger visshet att göra det sjelfständigt
och aktadt utom Oss, då hvarje Medborgare vill
det med Mig.
Alla de undersökningar, Lagarne medgifva,
fortsättas oafbrutet, och ännu äger Jag det hopp,
att det afskyvärda anslag man velat stifta, icke
haft sin upprinnelse i ett Svenskt hjerta.
Jag förblifver Rikets Ständer med all Kongl.
Nåd och ynnest städse välbevågen.
N:o ii.
Uppl. 0. godkänd hos Ridd. o. Åd. d. 19 Mars 1833I
Preste-Ståridet d. 25 — —1
Borgare-Ståndet d. 2 5 •—• •—
Bonde-Ståndet d. 25 •— ■—
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, angående
kostnaden får tryckning af RiksjStåndens
Protocoll, jemte dertill hårande
Bihang.
I följd af stadgandet uti Riksdags-Ordningens
5g §, skola de hos Riks-Stånden hällne Protocoll
och det till samma Protocoll hörande Bihang
genom trycket utgifvas; och Riksens Stän
-
28
"Underdåniga Skrifvelser'.
derj som bestämt upplagans storlek, under nuvarande
Riksdag, till 500 exemplar af Ridderskapet
och Adelns Protocoll, 300 af Preste- och
Borgare-Ståndens, samt 250 af Bonde-Ståndets,
äfvensom till 500 exemplar af Bihanget, hafva
beslutit, att den för tryckningen erforderliga kostnad
må bestridas af de till Riksdags-utgifternes
betäckande anslagne medel, likväl sålunda, att
hvad genom prenumeration eller försäljning, till
ett faststäldt pris af En Sk. B:co för hvarje tryckt
ark, kan inflyta, varder i behörig ordning Statsverket
godtgjordt; hvarjemte och då, enligt tillika
meddeldt förordnande, Preste-, Borgare- och Bonde-Ståndens
Protocoll för Urtima Riksdagen, area
1817 och 1818, böra utdelas bland desse Stånds
nuvarande Ledamöter, men härvid förekommer,
att Preste-Ståndets nyssberörde Protocoll blifvit
tryckte, genom Ståndets Secreterares försorg och
på hans eget förlag, Riksens Ständer bifallit, att
så många exemplar af dessa Protocoll, som till
utdelning bland Ståndets Ledamöter erfordras,
äfven må utaf omförmäldte Statsanslag varda
inlöste.
Med anmälan af detta beslut, få Riksens
Ständer nu hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att E. K. Mus och Rikets Stats-Contoir
kunde undfå Nådig befallning, att nödiga medel
till ifrågavarande tryckningskostnad, och till ersättning
för det till utdelning bland Präste-Ståndets
Ledamöter bestämda antal af samma Stånds
■vid sisth Riksdag tryckta Protocoll, utaf den till
Biksdags-utgifterne anvista summa förskottsvis
anordna och utbetala, efter räkningar, bestyrkte
af Ståndens Secreterare, som erhållit uppdrag att
Underdåniga Skrifvelserl
*9
besörja Protöcollens tryckning^ och, hvad Bi»
bånget beträffar, af Expeditions-Utskottets Secreterare,
samt emot redovisning så väl för hvad,
genom prenumeration eller försäljning af exemplaren
utaf Riks-Ståndens Protocoll och Bihanget,
under tryckningens fortgång, kan inflyta, som
för de öfverblifvande exemplaren, hvilka, efter
Riksdagens slut, komma att af Riksgälds-Contairet,
under redovisnings-skyldighet, emottaga»,'
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 12.
Uppl, o. gödkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 g Mars 1823.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 2 5 — —
Bonde-Ståndet d. 25 —
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maf.ts Nådiga Proposition,
om den för Öland inrättade provisoriska
Läns-Styrelses fortfarande intill
nästa Riksdag.
S. A. K.
Genom Nådig Proposition af d. 18 sistl. Jan.'
har E. K. M. gifvit Riksens Ständer tillkänna,
att, i följd af det, redan år i 813, utaf E. K.
M:ts Högtsalig Herr Fader, Konung Cari. XIII
vidtagne beslut, att den på Ön Öland varande
Krono-Park af 122,000 Tunneland, hvilken, en
-
3°
Underdåniga Skrif v el ser'.
ligt Kongl. Brefvet, den 16 Mars 1802,’ såsom
en öppen utmark, åt hemmansegarne derstädes,
till bete för deras kreatur varit upplåten, skulle
emellan dessa hemmans-egare, i mån af behofvet,
fördelas, och den efter en sådan delning
blifvande öfverloppsmark till anläggning af nya
Hemman och Lägenheter användas, vissa Comiterade
blifvit i Nåder förordnade att bringa denna
anstalt lill verkställighet, äfvensom Comiténs
Ordförande erhållit särskildt uppdrag att, i sammanhang
med delningen af berörde utmark, uii
E. K. Mits Befallningshafvandes ställe, handlägga
alla enskiftesärenden och de deraf hemmans-egame
emellan uppkommande oeconomiska
frågor: att, sedan, genom förenämnde Comiterades
försorg, icke allenast hela utmarks-delningen
år 1819 j blifvit fullbordad, hvarefter densamma
vunnit E. K. M:(s Nådiga fastställelse,
och från hvilken tid Staten erhållit, jemte ränta
af anlagde nyhemman, 12J Mantal, en årlig inkomst
af 1018 Tunnor Spanmål, utan äfven flere
Hemman äro vordna i enskifte utbrutne, samt
åtskillige kärr och rnåssar uttorkade och odlade,
E. K. M. funnit för godt att upplösa Comitén,
och att, under d. 30 Junii 1819, för Öland inrätta
en provisorisk Läns Styrelse, hvilken, fullkomligt
oafhängig af fasta landets, egde att fortsätta
och afsluta de flere af Comiterade vidtagne
åtgärder, uti omförmäldte ärenden, hvilka
alla, i anseende till Öns från fasta landet afskilda
läge, ej kunde af E. K. Mits Befallningshafvande
uti Calmare Län följas med jemn
och odelad uppmärksamhet: att kostnaden lör denna
inrättning, enligt faststäld Stat, så länge Sty
-
Underdåniga Skrifvelser.
31
reisen var anförtrodd åt Landshöfdingen och
It. N. O. Axel Adlersparre, hvilken för sin ämbets-förvaltning
afsade sig allt arfvode, endast
uppgått till izoo Tunnor Spanmål, men, efter det
bemälde Landshöfding, uppå egen underdånig
anhållan, d. 18 Dec. 1821, blifvit fran Styrelsebefattningen
i Nåder entledigad, ökats med det
för en annan tillförordnad Vice-Landshöfding
till 250 tunnor Spanmål årligen bestämda arfvode,
och således, från och med sisth ar, utgjort
450 tunnor Spanmål, som blifvit anviste att utgå
af den genom utmarks-delningen Kronan tillfallna
ränte-Spanmål, emot hvilket anslag E. K.
M. ansett desto mindre betänklighet böra uppkomma,
som detsamma icke utgått af några, vid
sednaste Stats-reglering, till andra behof påräknade
inkomster, och dessutom en icke obetydlig
vinst, genom utmarks-delningen och den i sammanhang
dermed verkstälde skattläggning af nya
Hemman och Lägenheter samt Kronoparkernes
försäljning, dels redan kommit och dels än vidare
skulle komma Statsverket till godo; samt
att, ehuru den på Oland Inrättade provisoriska
Läns-Styrelse redan, i betydlig mån , uppfyllt
sin bestämmelse, E. I£. M. likväl ansåg angeläget
att samma Styrelse ytterligare några år måtte
oafbrutet fortfara, på det den återstående regleringen
af öns oeconomiska förhållanden kunde
vinna den hastiga och säkra fulländning, hvilken
med styrelsens organisation varit åsyftad, och
hvarefter en sådan inrättning blefve för framtiden
öfverflödig. Vid detta förhållande har E.
K. M. alltså till Riksén* Ständers bifall föreslagit,
att oftanämnde särskilda Läns-Styrelse,
Underdåniga Skrifvelserl
stäld på Indragnings-Stat,' med de af E. K, M."
anordnade löne-anslag af 450 tunnor Spanmål,'
hälften råg och korn, årligen, måtte intill nästa
Riksdag bibehållas.
Till Riksens Ständers Stats-Utskott j hvars
utlåtande öfver denna E. K. Mits Nådiga Proposition
blifvit infordradt, har Bonde-Ståndet
tillika öfverlemnat ett af Riksdagsfullmägtige från
Öland, Samuel Jansson och Samuel Jönsson, i äm:
net afgifvet och af åtskillige bland Ståndets Ledamöter
understödt anförande, att inrättningen
af en särskild Styrelse för nämnde Ö väl för in«
vånarne medfört stor och väsendtlig nytta, men
ej längre vore af nöden , då både utmarksdelningen
och de fleste Hemmans utbrytning uti
enskifte , i och för hvilka sune föremål nämnde
Styrelse egentligen organiserades, numera för
sig gått, och de delningar, sorn än återstå, skulle,
i Riksdagsfullrnägtiges tanka, utan olägenhet kunna
öfverlemnas till E. K. Mits Befallningshafvandes
i Calmare Län pröfning och afgörande.
På sådan grund och då den, i ofvanberörde
måtto, anviste aflöning till den provisoriska
Läns-Styrelsens Ämbets- och Tjenstemän, utan
att vara för dessas bergning tillräcklig, endast
förorsakade en af behofvet icke påkallad minskning
i Statens inkomster , hvilken framdeles
kunde blifva än större, då Ämbetsmännen tilläfventyrs
med fog begärde lön-fprhöjning, trodde
sig Riksdagsfullmägtige böra, bland annat,
hemställa, att Öns särkilda Styrelse måtte med
första upphöra, och endast någon viss tillräcklig
tid bestämmas för afslutandet af de ärenden,
sorn
Underdåniga Skrifvelstri
33
som hos Styrelsen redan vore eller under loppet
af innevarande år kunde blifva anhängige,
samt att Öland hädanefter, sorn tillförene, borde
ställas under E. K. M:ts Befallningshafvandes
i Calrnare Län inseende.
Vid öfvervägande af detta mål, hafva Riksens
Ständer funnit, huruledes, genom de af den
provisoriska Läns-Styreisen på Öland vidtagne
åtgärder till fortskyndande af enskiften demandes,
landets odling gjort betydliga framsteg och
Stats-inkomsterna i rnotsvarigt förhållande blifvit
ökta. Meri af så väl E. K. M:ts högstberörde
Nådiga Proposition, som af hvad Riksdagsfullmägtige
från Öland anfört, är äfven upplyst,
att delningen af dé till hemmansegarne upplåtne
utmarker är fulländad samt enskiftes-förrättningarne
nära deras slut; Och då således egentliga
ändamålet med den särskilda Läns-Styrelsens
organisation synes vara vunnet, hålla Riksens
Ständer före, att för denna Styrelses fortfarande
en kortare tid, än den E. K, M. i Nåder
föreslagit, desto heldre bör bestämmas, som göromålen
numera mästedels inskränka sig till
afgörande af de från enskiftes-förrättningarne
härflytande frågor och till befordrande af sådane
odlingar, som hädanefter varda företagne; hvilka
åtgärder af E. K. M:ts Befallningshafvande i
Calrnare Län kunna besörjas.
Riksens Ständer, som anse ifrågavarande
provisoriska Läns Styrelse med nästkommande
års slut kunna upphöra , hafva fördenskuld åt
Stats-Utskottet uppdragit att vid den blifvande
Stats-regleringen iagttaga, det de 450 Tunnor
Binär,% till Riks-St. Prat, 10',it Sami. Iä23> O
34
Underdåniga Skrifvelserl
Spanmål, hvilka för år 1824 till de vid samma
Styrelse förordnade Ämbets- och Tjenstemäns
aflöning erfordras, varda i Stat uppförde, hvarjemte
Riksens Ständer finna lämpeligt, att en
praescriptionstid af innevarande års slut må fastställas
, inom hvilken förekommande ärenden
skola hos den särskilda Läns-Styrelsen göras anhängige;
och torde i sådant fall de mål, som ej
blifvit af oftanämnde Styrelse, före 1824 års utgång,
afgjorde, komma att till E. K. M:ts Befallningshafvandes
i Calmare .Län handläggning öfverlemna*.
Hvilket Riksens Ständer nu få hos
E. K. M. i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 13.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 9 Mar* 1823.
Preste-Ståndet d. 25 — —
Borgare-Ståndet d. 2 5 — —
Bonde-Ståndet d. 2 5 — —
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss
uppå en af de fleste Landskamererare i
Riket gjord underdånig ansökning om lönförhöjning
rn. m.
S. A. K.
E* K. M. har, genom remiss af den’18 sisth
Januarii, till Riksens Ständers Statsutskott i
Underdåniga Skrijvelser.
35
Nåder Öfverlemnat en af Landskamererarne
uti Riket, med undantag af dem i Götheborgs
och Bohus , Blekinge , Jemtlands och Norrbottens
Län , ingifven underdånig skrift, uti
hvilken desse Tjenstemän hufvudsakligen sökt
fästa E. K. M:ts Nådiga uppmärksamhet derå:
att, då alla Rikets Styrelse-Verk, som vårda
allmänna hushållningen, uppbördsverket och
den oeconomiska detaillen af Krigs-ärenderna ,
äro hvar för sig lörsedde med en hel Corps af
Ämbets- och Tjenstemän, emellan hvilka göromålen
och ansvaren äro delade, vore deremot
Landskamererame skyldige att, under Landshöfdingarnes
styrelse, ensamme förrätta nästan
hela mängden af de Lands-Conloiren tillhörande
flerfaldiga och ansvarsfulla göromål, men
finge, i stället för nödigt biträde af KammarContoirs-skrifvare
på stat med eget ansvar, åtnöja
sig endast med ett anslag till skrifvarehjelp
af omkring 100 R:d. Banco: att Landskamererarne,
hvilka, ehuru äfven ansvarige för LänsBokhållarens
åtgärder, likväl icke af denne Tjensteman
erhålla hufvudsakligt biträde , ej voro
betjente med mindre antal Skrifvare, än 3:ne i
de större och a:ne i de mindre Länen, samt
till hvardera af dessa Skrifvare, under de sistförflutne
åren, utbetalt minst 200 R:d. B:co årligen;
och att Landskamererame dessutom af
sin lön, som för flere i sednare åren endast utgjort
omkring 700 R:d. B:co, nödgats använda
betydliga summor för anskaffande af skrifmaterialier,
ljus och ved, trycknings-kostnad m. m.;
anhållande förenämnde Tjenstemän, att ej allenast
Contoirs-skrifvare-löner måile i Nåder re
-
36 Underdåniga Skrifvelser*
glerasj efter den vägledning, 1816 års Riksmarkegång
innefattar, till ena hälften i penningar
och till den andra uti Spanmål , beräknad
enligt nämnde markegångspris, utan ock att till
uppköp af nödiga skrifmaterialier, ljus och ved,
rn. m., Lands-Contoiren i allmänhet kunde undfå
en tillökning, utöfver anslagen på Läns-staterne,
af ao till 30 Tunnor Spanmål, efter Riksmarkegång,
samt att för öfrigt de Landskamererare,
hvilkas Expensemedel och resepenningar
hitintills icke blifvit till fullo indeldte, måtte
af en sådan förmån komma i åtnjutande, eller,
derest hinder för en slik reglering någorstädes
skulle möta, få dessa articlar till Spanmål förvandlade,
efter jordebokspris.
Detta, med hvad E. K. M:ts och Rikets
Kammar-Collegium samt Stats-Contoir, uti afgifvet
och Stats-Utskoltet jemväl meddeldt utlåtande
öfver förrberörde ansökning, i underdånighet
anfört, hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; Och ehuru Riksens Ständer
medgifva, att, enligt hvad Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret äfven vitsordat, Landskamererarnes
tjenstbefattning är ansvarsfull och trägen,
samt att, i följd af göromålens tillökning i
sednare tider, större arbetsbiträde numera erfors
dräs; likväl och då, på sätt bemäldte Ämbetsverk
jemväl yttrat, de fleste af Sökanderne innehafva
indelda löner, hvilka åtfölja varuvärdet
och af olika myntförhållanden äro oberoende,
samt alla Landskamererare få beräkna särskilde
procent för vissa extra uppbörder, och i sednare
tider kommit i åtnjutande af en förhöjd
Expeditions-lösen, samt dessutom uppbära ex
-
Underdåniga Skrifvelser.
37
penser och resepenningar, som uti en del Län
äro indelde, men i andra ater håde indelde och
oindelde, eller ock till hela beloppet utgå i contant,
och hvarförutan Staten består lön för en
Lands-Contoirs-skrifvare; anse Riksens Ständer,
det Landskamererarnes löningsvilkor fullt motsvara
hvad deras vederlikar åtnjuta och jemväl
höra till innehafvarnes bergning förslå, helst i
de Län, der löne-lnkoinsten är mindre, behofvet
af arbets-bitrade också synes vara i lika förhållande
inskränkt. På dessa grunder och i anseende
tilli Statsverkets knappa tillgångar, kunna
alltså Riksens Ständer icke bifalla den af
Landskamererarne sökta förbättring i deras
lönevilltor.
Hvad åter beträffar det af Sökanderne uppgifna
förhållande, som likväl icke kunnat med
tillförlitlighet utrönas, att, nemi., i några Län
ved till eldning uti ämbetsrummen ej skall från
K ronans parker och allmänningar erhållas, utan
måste af Landskamererarne anskaffas; så få Riksens
Ständer till E. K. M:ts Nådiga godtfinnande
öfverlemna, hvilka åtgärder må vidtagas,
derigenom de Landskamererare, som till äfventyrs
hitintills kunna hafva för egna medel besörjt
eldningen i ämbetsrummen, varda från en
dylik utgift för framtiden befriade.
Riksens Ständer framhärda etc.
'3*
Underdåniga Skrivelser.
N:o 14-
Uppl. o.godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 9 Mars 1823.
Preste-Ståndet d. 35 —• —■
Borgare-Ståndet d. 25 —■ —
Bonde-Ståndet d. 25 — —
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Kådiga remiss,
rörande Handlanden A. R. Lorents underdåniga
ansökning, att få till skatte
inlösa några lågenheter under Elfsborgs
Kungs Ladugård.
S. A. K.
Sedan Handlanden i Götheborg A. R. Lorent,
hvilken, tid efter annan, blifvit, genom upplåtelse-bref,
innehafvare af åtskillige under den
^Landshöfdingen i Götheborgs och Bohus Län
på lön anslagna Elfsborgs Kungs Ladugård och
bredvid Götha Elf belägne tomter, utgörande
enligt en år 1814 af Johan Vessberg upprättad
och af vederbörande godkänd Charta, ett sammanräknade
areal-innehåll af 8 Tunne- och 5||
kappe-land, eller 114,485 quadrat-alnar, derifrån
57^ mans-dagsverken till Indelningshafvaren
årligen utgöras, hos E. K. M. i underdånighet
anhållit, att, till vinnande af en tryggad besittningsrätt
å dessa tomter, hvarå sökanden, efter
använda betydeliga kostnader till planering å
stället, som bestått af kärraktig och bergig mark,
anlagt dyrbara inrättningar af Sockerbruk och
Underdåniga Skrifvelseri
19
Porter-bryggeri , samt uppfört flere byggnader
till verkstäder och till boningshus för erforderlige
arbetare, få samma tomter, med tillhörande
strand, till skatte inlösa emot en köpeskilling af
10 års grundlega, beräknad efter 1817 års markegångspris
å dagsverken, eller en summa af 33$
R:dr 16 sk. Banco, och under förbindelse, att
derefter, till Kungs Ladugårdens Innehafvare,
i stället för ofvannämnde 57^ rnans-dagsverken,
80 sådane, antingen in natura, eller i penningar,
efter markegångspris, årligen utgöra; så har
E. K. M„ uti en till Riksens Ständers Statsutskott
under den 18 sistiidne Januarii aflåten.
Nådig Remiss behagat förklara, att, med kännedom
af de betydlige uppoffringar sökanden användt
på anläggningen af ofvannämnde allmänt
gagneliga verk och Inrättningar, hvilkas bibehållande
och drift i framtiden, till hufvudsakelig
del, berodde på en säker och orubbad egande-
och besittningsrätt lill den jordrymd, å hvilken
de finnas anlagde, och hvaraf upplåtelsen
hvarken skulle lända till någon afsaknad för
Kungs Ladugården, eller kunde inbringa högre
skattelösen och ränta, än sökanden erbudit sig
att utgöra, E. K. M. väl funnit allt skäl vara
för handen, att Lorents underd. ansökning i Nåder
bifalla; men då samma ansökning innefattade
fråga om skatteköp af en Kronan tillhörig
lägenhet, hvilken, jemlikt Regeringsformens 77
§. icke får, utan Riksens Ständers samtycke, afhändas,
så har E. K. M. till deras bifall i nåder
framställt, att i fråga varande till Lorent
upplåtne tomter må, under Skattemanna-rätt, till
honom eller rätts innehafvare försäljas, emot er
-
4»
XJnierd&niga Skrif velter.
läggande af den utaf honom erbudne köpeskilling,
333 B:dr 16 sk. och förbindelse att derefter
årligen till Kungs Ladugården utgöra 8»
mans-dagsverken in natura, eller efter ärligt
inarkegångspris, hvilket dera för hvarje år Indelningshafvaren
fordrar.
Detta, med hvad handlingarne i målet för
Öfrigt innehålla, hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit, samt dervid inhämtat, att E. K.
M:ts och Rikets Kammar-Collegium , äfven som
E. K. M:ts Befallningshafvande i Götheborgs
och Bohus Län, uti underdåniga utlåtanden tillstyrkt
den af Handlanden Lorent sökta skattelösen
af ofvanberorde lägenheter, såsom för E.
K. M. och Kronan förmånlig, i afseende på den
erbudna skatte-köpeskillingen , 333 R:dr 16 sk.
E:co, jemte den högre ränta af 80 i stället för
57^ dagsverken om året, hvilka till Kungs Ladugården
komma att utgöras; och då en sådan
upplåtelse af dessa tomter, hvilka för Kungs
Ladugården icke äro behöfliga, otvifvelaktigt
skall för framtiden stadga och befordra den allmänna
nytta af ökade närings-utvägar, varu-afsättning
och arbetsförtjenst vid de af Lorent anlagde
Inrättningar, hvilken de samma redan
medföra; så finna Riksens Ständer skäligt , att
den af E. K. M., på ofvan upptagne grunder ,
föreslagna skatteförsäljning af i fråga varande
lägenheter bifalla.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelufi
N:o 15.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 19 Mars 1823.
Preste-Ståndet d.25 —• —
Borgare-Ståndet d. 2 5 — —
Bonde-Ståndet d.25 —1 —
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga remiss
uppå Dess Befallningshaf vandes i Skaraborgs
Län underdåniga hemställan om
Vakt vid Lands - Cantzliet och LandsContoiret.
S. A. K.
T-Jti Rem iss af den 18 sisth Januari! har E. K,
M. behagat gifva Riksens Ständers Stats-Utskott
i nåder tillkänna, att E. K. M:ts Befallningshafvande
i Skaraborgs .Län hos E. K. M. i underd.
hemställt, örn icke, till beredande af säkerhet
för både contanta medel och angelägna handlingar,
som 1 Länets Lands Cantzli och LandsContoir
förvaras, antingen den åtgärd finge, genom
Befälhafvaren för de i Länet förlagde Regementen,
vidtagas, att militairisk vakt om nätterna,
eller den mörka tiden af dygnet alla tider
af året, blefve vid förenämnde Ämbetsrum att
tillgå, eller ock ett årligt arfvode af 133 R:dr
16 sk. mitte anslaget varda för vaktgöring, som,
genom någon eller några dertill utsedde personer,
efter E. K. M:ts Befallningshafvandes för-5
anstaltande, kunde bestridas; och som E. K. M.
Underdåniga Skrifve!ser.
i nåder ansett det afskilda läget äf de Byggnader
, tom innefatta Skaraborgs Lane-Styrelses
Ämbetsrum, påkalla behofvet af deri vakthållning,
hvarom E. K. M:ts Befallningshafvande i
ofvanberörde måtto hemställan gjort; så har E.
K. M., som, för sistlidet år, af Extra Utgiftsmedlen
i nåder beviljat den af E. K. Mits Befallningshafvande
till meranämnde föremål i underdånighet
begärda summa af 133 R:dr 16 sk.,
till Riksens Ständers ompröfvande öfverlemnat,
huruvida ett sådant anslag må fortfara och å
Stat varda uppfördt.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; och alldenstund E. K. Mits och
Rikets Kammar-Collegium och Stats-Contoir uti
häröfver afgifvet yttrande sig utlåtit, att vid
Skaraborgs Landshöfdinge-Residence finnas Ränteri-hvalf
och Cassa-kista: att, om de till Ränteriet
hörande rum äro försedde med luckor för
fenstren, och hafva dörrar med bomar och läs,
samt någon af vaktbetjeningen, som bor uti Ambetshuset,
har öfver rummen tillsyn och vård,
är redan säkerheten enahanda vid detta, sorn
vid de öfrige Landshöfdinge-Säten , der icke
Fästnings- eller Garnizons-orter lemna tillfälle
för någon ytterligare bevakning, men hvilken
dock icke, om den på stället nyttjas, medför någon
särskild utgift för Kongl. Maijt och Kronan;
vid hvilket förhållande Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret ansett sig icke kunna
styrka till bifall å E. K. Mits Befallningshafvandes
underd. hemställan; fördenskuld och sorn
Riksens Ständer funnit, på grund af hvad Kammar-Collegiurn
och Stats-Contoiret sålunda au
-
Underdåniga Skrif velter.
43
fört, det vara tillräckligen ådagalagdt, alt osäkerheten
för contanta medel och handlingar icke
är större vid LandshÖfdinge-Ämbetet i Skaraborgs
Län, än i de öfriga Länen och således
icke eller påfordrar andra försigtighets-mått, än
sådane, som böra vidtagas å alla andra ställen,
der publique medel och handlingar skola vårdas,
samt att bevakningen kan och bör besörjas af
den vid Landshöfdinge-Ämbetet anstälda vakt»
betjening; alltså finna Riksens Ständer icke skäl,
att något särskildt anslag å Stat, för i fråga ställda
vakthållning, bevilja.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 16.
Uppl, o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 19 Mars 1 852 3;
Preste-Ståndet d. 25 — ■—•
Borgare-Ståndet d.25 •— —
Bonde-Ståndet d. 25 — •—•
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj-.ts Nådiga remiss
uppå Landshöfdingen m. m. Grefve von
Ros ens underdåniga ansökning om befrielse
frän ansvars-skyldighet i aflidne
Kronofogden J. Grönvalls Ballance.
S. A. K.
Cjenom Nådig Remiss af den 1 sistlidne Februarii
har E. K. M. till Riksens Ständers
4 i
Underdåniga Skrif velter.
Stats-Ulskott öfverlemnat Landshöfdingen i Götheborgs
och Bohus Län, m. m. Grefve Axel
von Rosens underd. ansökning, att sedan, genom
E. K. M:ts Utslag den 4 Maji l8ai, angående
den af förre Kronofogden i nyssnämnde Län,
Jacob Grönvall, åsamkade Ballance, Grefven,
som åsidosatt den honom åliggande tillsyn å
Kronans säkerhet hos Grönvalls Cautionister,
blifvit dömd, att halla Kronan skadeslös för
hvad samma cautionister ej kunde gälda af de
1,500 Rtdr, för hvilka de borgat, E. K. M.,
med nådigt afseende derå, att Grönvall varit antagen
Kronofogde inom Götheborgs och Bohus
Län, före den tid då Grefven förordnades att
derstädes vara Landshöfding, och att, såsom
Grönvalls Cautionister, blifvit af dennes broder,
X^andskamereraren Johan Grönvall, uppgifne arne
personer , hvilkas vederhäftighet var allmänt
känd, i nåder täcktes befria Sökanden från den
honom i ofvanberörde måtto ådömde ansvarsskyldighet,
hvilken skulle föranleda dertill, att
han komme att betala hela summan , sedan nu
mera utredt vore, att de sålunda uppgifne personer
icke varit Kronofogden Grönvalls Löftesmän,
men att, innan Grönvall erhållit afsked, de
verkelige Cautionisterne aflidit, och efter dem
någre tillgångar icke funnits.
Detta hafva Riksens Ständer 1 öfvervägande
tagit; och som E. K. M:ts och R. Karnmar-Collegii
(ill Kongl. Majits samtelige Befallningshafvande
aflåtne Circulair af den 18
Mars 1686, den 15 October 1688, den 19
October 1710, och den 16 April 1805, ålägga
Landshöfdingarne vgka deröfver , att de
Underdåniga S/trifvelser.
45
medel, som blifva Kronans Uppbördsman anförtrodde,
ej må af dem obehörigen förskingrade
varda, men Landshöfdingen Grefve von Rosens
bristande tillsyn å Kronans säkerhet, hos Kronofogden
Grönvalls Cautionister , hvarken kan
rättfärdigas af Grefvens enskiidta förtroende till
Landskarnererarens uppgifter om deras vederhäftighet,
eller af den omständighet , att Grönvall
varit antagen till Kronofogde inom Götheborgs
och Bohus Län, före den lid da Grefven förordnades
att derstädes vara Landshöfding, helst,
enligt åberopade Cireulair, vid Lands-Contoiret
böra förvaras copior af alla derunder hörande
Cautions-skrifter, och Grefven deraf kunnat göra
sig om rätta förhållandet säker; alltså hafva Riksens
Ständer desto mindre funnit anledning, att
den af Grefven från i fråga varande ansvarsskyldighet
sökta befrielse bifalla, sorn derigenom
skulle uppstå ett prsejudicat, verkande till minskning
i Statsverkets tillgångar.
Riksens Ständer framhärda etc.
46
Underdåniga Skrifv el ser.
N:o 17.
Uppl. 0. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 19 Mars 1823.’
Preste-Ståndet d. 25 — —•
Borgare-Ståndel d. 2 5 — —
Bonde-Ståndet d. 25 — —•
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, i
anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga remiss
uppå Minister-Residenten A. Hjorts
underdåniga ansökning, att utbekomma afl.
Abbé Koglers pension.
S. A. K.
Sedan E. K. M:ts Minister-Resident i Francfurt,
A. Hjort, som i underd. anmält det upp.
drag han af Storhertiglige Hessiske Ministern
vid Tyska Förbundet, von H ar nier , erhållit att
utsöka och remittera återstoden af den Pension,
som, jemlikt contract af den 10 October 1787,
blifvit tillagd Abbé Vogler, i egenskap af Hans
Kongl. Svenska Majus Capellmästare, och på
grund af hvilket uppdrag Minister-Residenten,
genom Directionen för Kongl. Spectaclerne, upp.
burit och Abbé Voglers arfvingar tillställa låtit
1000 R:dr, utgörande innestående Pensionsbeloppet
ifrån 1808 årg början till 180g års
slut, hos E. K. M. i underdånighet anhållit,
att, för den öfriga tiden och intill dess Abbé
Voglers död inträffade, eller ifrån 18 to års’början
till och med Maji månad år 1814 , utbekomma
i E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoir
den innehållna Pensionen, belöpande, för 4 år
Underdåniga Skrifvelser.
47
och 5 månader, å 500 R:dr om året , till en
sammanräknad summa af 3208 R:dr 16 sk. B:co;
så har E. K. M.f uti nådig Remiss af den 25
sisth Jan. behagat till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemna handlingarne i detta mål,
med nådigt förklarande, att ehuru E. K. M. ej
funnit skäl, att, med undantag, från de uti Kongl.
Förordningen den 9 December 1812 meddelade
föreskrifter, tillåta utbetalningen af en fordran,
hvartill Abbé Vogler eller hans arfvingar för—
•utit laglig rätt, E. K. M. likväl velat till Riksens
Ständers pröfning hänskjuta, huruvida något
särskildt anslag för godtgörande af i fråga
varande innestlende Pension må varda beviljadt.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; och alldenstund förre Capellmästaren Abbé
Vo gier, som vid den under 1809 och 1810
årens Riksdag af Riksens Ständer verkställda
och af E. K. M. i nåder gillade Stats-reglering
uppfördes på Rikets Allmänna Indragnings-Stat,
till åtnjutande af 500 R:dr B:co årligen, hvilka
han, enligt ingånget Contract med förra TheatreDirectionen,
egde rättighet, att, till fulla beloppet
och för sin lifstid, uppbära, utan afseende
på vistelse-ort, uraktlåtit, att ställa sig till efterrättelse
innehållet af Kongl. Kungörelsen den
9 December 1812, i följd hvaraf honom eller
rätts-innehafvare ålegat , att till utbekommande
af meranämnde 500 R:dr hos E. K. M:ts och
Rikets Stats-Contoir sig anmäla , sednast inom
den 1 Julii årligen för det näst föregående året,
vid påföljd att fordringen ansåges förfalla,
intill dess Riksens Ständer sammankommit, och
efter tagen kännedom om fordringens beskafien
-
Underdåniga Skrif velter i
het, pröfvat, huruvida, till godtgörande deraf,'
särskilde medel kunde beviljas; fördenskuld och
sorn ändamålet med ofvanberörde Kungörelse,
att, nemligen, Statsverkets utgifter måtte kunna
inom viss tid beräknas, skulle förfelas, derest
en utan laga förfall begången försummelse, attyinom
den föreskrifna tiden, till utbekommande
af en gifven och känd fordran, sig anmäla, icke
medförde annan påföljd än den , att Riksens
Ständers nästinfallande sammankomst borde afvaktas,
och i öfrigt några skäl icke förekommit,
att aflidne Abbé Vogler i lifstiden, eller sedermera
hans arfvingar, mott verkeliga hinder för
Pensionens uttagande i rättan tid; hafva Riksens
Ständer desto mindre kunnat bifalla , att
Abbé Voglers arfvingar må för den innehållna
och redan, jemte öfrige besparingar, på UtgiftsTitlarne
disponerade Pensionen njuta ersättning,
som Statsverkets inskränkta tillgångar icke med;
gifva något särskildt anslag härtill.
Riksens Ständer framhärda etc.
N.»
Underdåniga Skrifvelstr. 49
Nio ig.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. <1. 7Äpr.i8s3?
Preste-Ståndet d. 4 •— —•
Borgare-Ståndet d. 11 — —
Bonde-Ståndet d. 11 — —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
H. K. II. Kronprinsen Joseph
Frans Oscars utnämnande, att, i vissa
fall, föra ordet i Regeringen.
S. A. K.
■Efter profning af livad E. K. Mits Nådiga
Skrifvelse, aflåten till Rilc sens Ständer den 13
sistlidne Februarii, innehåller, hafva Riksens
Ständer bifallit, att, vid de tillfällen, då Konungen
antingen går i Fält, eller till aflägsnare inrikes
orter, eller till Konungariket Norrige reser,
H. K. H. Kronprinsen Joseph Frans Oscar
ml kunna af Konungen, när H. M. så nödigt
pröfvar, förordnas till Ordförande uti den Regering,
som i mål, hvilka Konungen föreskrifver,
och, i öfverensstämmelse med Regeringsformens
43 §., då af H. M. utnämnes, samt att
H. K. H. dervid skall äga 2:ne röster, och
jemte de öfrige Fedamöterne i samma Regering,
underteckna de beslut, som i Konungens namn
utfärdas; kunnandes för H. K. H., i förenämnde
egenskap, någon ansvarighet inför Riksens
Ständer ej äga rum.
Bihang till Rikt-St. Prot, io'.Je Sami. 182J. 4
50
Underdåniga Skrifvelser.
Med anmälan af detta beslut, som Riksens
Ständer fattat af vördnad för H. K. H:ts dyra
person, och med afseende pä Dess utmärkta höga
egenskaper, få Riksens Ständer förena deras
underdåniga anhållan, att i E. K. M:ts Nådiga
ynnest och bevågenhet städse få vara inneslutne.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o ig.
Uppl. o. gödkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 Apr. 1823-  Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 ■— —
Bonde-Ståndet d. 17 — —*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition
om inrättande af ett nytt Fögderi
uti Carlstads Län.
S. A. K.
Uti Nådig Proposition, till Riksens Ständers
Stats-Utskott, den 18 sisth Januarii, aflåten, har
E. K. M-, i anledning af Dess Befallningshafvandes
uti Carlstads Län underdåniga hemställan,
om inrättande af ett nytt Fögderi i Länet, under
namn af Norrsysslets Fögderi, förklarat,
hurusom E. K. M., af anförde skäl och omständigheter,
samt med afseende å angelägenheten,
så väl för styrelsen som för innevånarne, af en
efter göromålen och localen i möjligaste måtto
Underdåniga Skrif velser.
afpassad fördelning af Districten för Kronobetjeningens
verksamhet, funne nödigt, att Mellan
och Vester-Sysslets Fögderier i berörde Län,
på uppgifvet sätt, vidare fördeltes, så att af
dem ett tredje Fögderi uppkomme; hvarjemte
JE. K. M. till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemnat,
att hos Riksens Ständer föreslå, det de
tjenstemän, som för det blifvande Fögderiet erfordras,
nemligen: en Kronofogde, en Häradsskrifvare,
a:ne fogde-tjenare och 2:ne Länsmän,
kunde varda med nödiga "löner försedde samt
dessutom erhålla tjenliga boställen, derest sådane,
utan alltför stor kostnad för E. K. M. och
Kronan, kunde anskaffas.
Af Handlingarne i detta mål är vordet upplyst:
att det nuvarande Mellansysslets Fögderi
innehåller 410g Hemman, med en folkmängd,
enligt 1820 års mantalslängd, af 30,064 personer:
att Vestersysslets Fögderi består af 32 41-  Hemman, med 36,426 personer: att det föreslagna
nya Fögderiet, under benämning af Norrsysslets,
komme att innefatta 148y*5 Hemman,
med 18,560 personer; samt att, efter E. K. M:ts
Befallningshafvandes förslag, de nya tjenstemännen
skulle icke allenast erhålla indelde löner af
Kronans behållne räntor i orten, till ett belopp
af 160 R:dr 5 rst., uppgående, efter markegångsförvandling,
till 1042 R:dr 46 sk. 9 rst., utan
äfven, dels genom utbyte af en Kronan tillhörig
skogstrakt mot ett Uddeholms Bruks-Bolag
tillhörande Hemman, Rådan, och dels af Kronans
mark, komma i åtnjutande af boställen: att,
enligt hvad E- K. M:ts och Rikets Kammar-Collegium
och Stats-Contoir, uti underdånigt utlå
-
5?
Underilaniga Skrifvelseri
tande häröfver upplyst, de år J796, uli Vermland
varande 3:ne Fögderier, nemligen Oster-,
Vester-, och Mellansysslet, blifvit genom de
a:ne sistnämndes fördelning tillökte med det
4:de eller Södersysslets Fögderi: att Vester-och
Mellansysslets Fögderier , om än , i anseende
till deras vidsträckta läge , Kronobetjeningens
tjenstgöring derstädes vore besvärlig, likväl icke,
hvad göromålen anginge, kunde anses bland de
större, då i andra Län funnos Fögderier, med
flere Hemman och större folkmängd; samt att
för öfrigt någon tillgång för den projecterade
nya aflöningen icke finnes utan rubbning- i den
'reglerade Staten , emedan de i sådant afseende
af E. K. M:ts Befallningshafvande uppgifna odisponerade
Hemrnans-räntor , ehuru icke för
visst behof i Stat anslagne likväl äro uti RiksStaten
påräknade bland Statsverkets ordinarie
inkomster, hvarmed bestämde Stats-utgifter måste
bestridas och hvaruti all disposition till nya och
främmande föremål medförde en brist , hvilken
genom andra Stats-Contoiret veterliga utvägar
icke på något sätt kunde fyllas.
Vid öfvervägande häraf, hafva väl Riksens
Ständer, å ena sidan, funnit, att, då Mellansysslets
Fögderi, hvars storlek egentligen ansetts
fordra ifrågavarande fördelning, sträcker sig ifrån
Carlstad till Riksgränsen emot Norrige och
sålunda utgör i längd omkring 30 mil, måste
af sådan orsak Kronofogdens och Härads-skrifvarens
resor vid deras tjensters utöfning, äfvensom
den öfriga Kronobetjeningens förrättningar
vara förenade med större besvär och kostnad
samt upptaga mera tid och omgång, än för be»
Underdåniga Skri/velsen
53
stridandet af samma tjenstbefattningar i Länets
öfriga Fögderier erfordras; men, å andra sidan,
har det ej eller undfallit Riksens Ständers uppmärksamhet,
att förrberörde Fögderi eger en obetydlig
bredd , och att, då det samma, i afseende
på Hemmantal och befolkning, jemföres
med Vestersysslets Fögderi, skillnaden är så
iinga, att den , i Riksens Ständers tanka, icke
kan anses innefatta någon nödvändighet af den
föreslagna nya Fögderi-Inrättningen oell tillökning
af tjenstemanna-personal. Deremot och enär
för icke längre tid sedan, än vid pass 25
år, ett nytt Fögderi, med dertill hörande Krono-betjening,
tillkommit genom klyfning af de
ifrågavarande 2:ne, anse Riksens Ständer en ny
reglering af Fögderierne till gränsor och storlek
vara en utväg, att dels lätta ofvan omförmälte
af Mellansysslets> oformliga läge härflytande
olägenheter för Krönobetjeningen, och dels emellan
Kronofogdars och Härads-skrifvares nu
olika omfattning och besvär vid tjenstgöringen
åstadkomma en jemkning, som lika verksamt befordrar
det åsyftade ändamålet, men icke klafver
tillökning af tjenstemanna-personalen och
Statens belastande med dess aflöning.
Då likväl en sådan reglering af Fögderierne
innefattar en fråga af administrativ beskaffenhet,
och det således icke på Riksens Ständer
ankommer att densamma föreslå, samt ärendet
icke eller är i detta hänseende utveckladt och
beredt, eller något utlåtande, i hvad Fögderifördelningen
kan röra Ecclesiastique-Staten, blifvit
från Consistorium i Carlstads Stift infordradt,
hafva Riksens Ständer hvarken bordt eller
54
Underdåniga Skrifvelser.
kunnat ingå i någon närmare undersökning om
sättet för regleringens verkställande; men på
grund af förhållandet i anförde delar och enär
Kaminar-Collegium samt Stats-Contoiret, på uppgifna
skal, jemväl ansett den föreslagne nya Fögderi-inrättningen
ej vara af behofvet påkallad,
kunna Riksens Ständer af de projecterade löner
och boställen för ifrågakomne nya tjenstemän
desto mindre några anslag bevilja, som Statens
knappa tillgångar fordra all den inskränkning i
utgifterne, hvilken, utan hinder i ärendernas
behöriga gång, kan iakttagas.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:o 2o.
Uppl. o.godkänd hos Ridd. o. Ad. d. i 4 Apr. 182 3.
Preste-Ståndet d. 17 — —
.Borgare-Ståndet d. 17 ■—- —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. McijAs Nådiga Proposition,
angående upphörande af vissa dagsverken,
hittills af Allmogen uti åtskilliga
Socknar och Härader af Malmöhus Län
utgjorde till Flyinge och Dahlby Kungsgårdar.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, under den 17 April
1818, hos E. K. M. i underdånighet anhållit,
Underdåniga Skrifvelse.r.
55
att E. K. M. i Nåder täcktes anbefalla en fullständig
undersökning om beskaffenheten af de
dagsverken, som till Flyinge och Dahlby Kungsgårdar
i Malmöhus Län blifvit utgjorde, och
huruvida Allmogen uti åtskilliga Socknar och
Härader af nämnde Län lagligen borde ifrån
dessa dagsverken vinna befrielse, samt att, i sådant
fall, samma Allmoge, utan hinder af dess
år 1813 lemnade endast villkorliga begifvande
att, under en tid af 30 år, för dagsverks-skyldigheten
utgöra viss penninge-ersättning, kunde
få njuta befrielsen till godo; så har E. K. M.,
uti Nådig skrifvelse af den 18 sisth Januarii,
gifvit Riksens Ständer tillkänna, hurusom genom
de ifrån E. K. M:ts och Rikets Kammar-Collegium
samt E. K. Mus Befallningshafvande infordrade
Handlingar och i öfrigt meddelda upp.
lysningar blifvit utredt, att ifrågavarande dagsverken
varit af u:ne slag, dels sådane, som under
namn af hofveri blifvit utaf de närmast intill
förrberörde Kungsgårdar belägna Dahlby och
Sandby Socknar utgjorde, emot afkortning af
Hemmans- och halfva Termins-skatlen, dels ock
sådane, som endast, mot vedergällning af förtäring,
årligen utgjorts af den längre borre boende
Krono- och Kronoskatte-Allmogen i Torna,
Bara, Harjagers, Rönnebergs, Onsjö, Frosta
och härs Härader, samt bestått ej mindre i bergnings-arbete
å den största ängen till F'Jyinge,
Stuns-ängen eller Räften benämnd, än i gärdesgårdarnes
vidmakthållande omkring samma äng:
att förstnämnde, emot afkortning på skatten utgjorde,
dagsverken grunda sig på ordentliga arbets-Contract,
som åren 1688 och 1689 blifvit
Underdåniga Skrif veiner.
upprättade med vissa i ofvanberörde Dahlby oell
Sandby Socknar dertill utsedde Krono- och Kronoskatte-Hemrnans
Aboer, hvilka dagsverken,indelde
i 32 st. så kallade hofverier, likväl enligt
den numera, med E. K. M:ts Nådiga bifall,
förändrade oeconomie vid Stuteriet a Kungsgärdarne,
utgå till ena hälften i penningar, efter
ärlig markegång, och till andra hälften in natura
till Arrendatorn af Flyinge Kungsgårdsegor,
emot det han erlägger den derå, efter
Markegång, belöpande årliga betalning i penningar:
att hvad åter beträffar de sednare mot
vedergällning af förtäring utgjorde dagsverken
af Allmogen i ofvannämnde 7 Härader, det väl
ieke kunnat utrönas, när och huru desse dagsverken
tillkommit, såsom från äldre tider utgjorde,
men att dels Krono- och Kronoskatte-bönderne
i Torna, Eara, Harjagers, Frosta och Färs
Härader den 8 December 1732, då Dahlby och
Flyinge Kungsgårdar bortarrenderades för Kronans
räkning, blefvo förklarade skyldige att,
likasom förut hade skett, emot vedergällning af
vanlig förtäring afberga ängen Räften, dels ock
att samma Allmoge i Onsjö och Rönnebergs
Härader, efter del denna äng sedermera eri tid
varit särskildt, utan rättighet till något arbete
derå af denna Allmoge, bortarrenderad, genom
en Kongl. Resolution af den 18 December 1760,
ansetts böra fortsätta det från äldre tid förrättade
bergnings-arbete, desto mera af behofvet pakalladt,
sorn ifrågavarande äng åtet blifvit lagd under
Kungsgårdens bruk: att E. K. M. jemväl
genom 2:ne andra Resolutioner af samma dag, i
allmänhet förklarat, det Piasbende- och Hospi
-
Underdåniga Skrifvelser'.
57
tals-Hemman, men icke Boställs- och Militiaseller
Domkyrko- Annexe- och Mensal-, Scholreoch
Predikostols-Hemman inom merberörde Härader,
kunde, utan särskilde befrielse-Resolutioner,
frän deras vanliga Sommar-arbeten vid
Kungsgårdarne undantagas; och att, vid ett af
E. K. M:ts Befallningshafvande, i alla vederborandes
närvaro, den 16 Mars 1780, hållet sammanträde,
en Öfverenskommelse blifvit af den
således arbetsskyldige Allmogen trälfad i afseende
på åtskillige omständigheters iakttagande vid
verkställigheten af höstnaden å ängen Räften;
varandes denna dagsverksskyldighet sedermera
pä sådant sätt utgjord, till dess, i följd af Kongl,
brefvet den 7 December 1813, ett Contract med
samma Allmoge om detta slags arbete blifvit
upprättadt, i likhet med hvad den, vid ett sammanträde
sistnämnde år, sig åtagit, nemligen
att, i stället för desse dagsverken , som utgått i
Erosta Härad till 3*, i Torna, Bara och Harjagers
Härader till 4, i Färs och Onsjö till 5,
samt i Rönnebergs Härad till 6 af hvarje mantal,
utgöra betalning efter markegång samt efter
den grund och beräkning, enligt hvilken höbergningen
af hvarje Hemman dittills blifvit
bestridd; dock med vilkor: 1:0 att förbindelsen
till utgörande af dessa dagsverken ej sträckte sig
längre, än uti 30 år, och om, efter den tiden,
Allmogen ej funne sig nöjd att densamma prolongera,
eller annan öfverenskommelse ej kunde
träffas, utan arbetsskyldigheten vidare skulle in
natura komma i fråga, Allmogen då ej blefve
ålagd någon större, än den hittills utgjorde:
2:0 att, under nämnde tid af 30 år, något arbe
-
58
Underdåniga Skrifvelger i
te in natura vid Kungsgårdarne icke finge af
Allmogen fordras, enär afgiften behörigen erlades,
och 3:0 att ett sådant åtagande ej borde ligga
Allmogen i vägen, så vida skäl framdeles
kunde finnas till befrielse från detta arbetsbesvär,
utan motsvarande ersättning; Och hade
denna sålunda frivilligt åtagr.e afgift, som föc
år 1817 utgjorde tillsammans 1216 R:dr g sk.
4 rst., likmätigt högstberörde 1813 års Kongl.
Bref, blifvit, till vidmakthållande af Stuteri-inrättningen
vid Flyinge Kungsgård, påräknad och
anslagen, att på samma tid som Kronans öfrige
inkomster, till Stuteri-inrättningen ingå; i anseende
hvartill E. K. M. också sedermera, genom
Nådig Resolution af d. 26 September 1815 afslagit
den af en del utaf denna Allmoges Fullmägtige
vid samma års Riksdag ingifna under,
dåniga ansökning, att Allmogen från dagsverksskyldighetens
utgörande både i penningar och
in natura måtte varda befriad.
E. K. M. har nu tillika i Nåder förklarat,
att, efter inhändigande af dessa upplysningar i
ämnet och vid Nådig pröfning af hvad Riksens
Ständer uti deras ofvanomförmälte underdåniga
skrifvelse vidare framställt, E. K. M. ansett något
tvifvelsmål om behörigheten af de till Dahlby
och Flyinge Kungsgårdar af vissa Kronooch
Kronoskatte-Hernman i Dahlby och SandbySocknar,
dels in natura och dels i penningar,
mot afkortning på Hemmans- och Termins-skatten,
utgående så kallade hofverier icke kunna
ega rum; men vidkommande åter det andra slags
arbete, som af Allmogen i oftanämnde Sju Härader
blifvit utgjordt, i Nåder funnit det icke
Underddniga Skrifvelser.
59
hafva med säkerhet kunnat utredas, att detsamma
genom frivilligt åtagande å Allmogens sida
tillkommit, och att icke eller i öfrigt för närvarande
några sådane skäl till befrielse derifrån,
utan motsvarande ersättning, sig företett, hvilka
3:dje puncten af 1813 ars med Allmogen afslutade
Contract förutsätter, derest, utan hinder deraf,
Allmogen, under tiden, skulle denna befrielse
tillgodonjuta; hvadan E. K. M. ansett Sig ej eller
kunna vidtaga någon ändring i hvad härutinnan
förut blifvit stadgadt; dock att det, enligt
berörde Contracts 3:dje punct, vore Allmogen
obetaget, att, så vida den framdeles kunde styrka
sin rätt till befrielse från sistnämnde arbetsskyldighet,
i vederbörlig ordning sina förmenta
anspråk gällande göra.
I sammanhang med detta ärende har hos
Eik sens Ständer förekommit ett af Riksdags-fullmägtigen
från Malmöhuslän, Nils Mänsson, afgifvet
samt af Riksdagsfullmäktige från samma
Län Jöns Pehrsson och Anders Nilsson jemväl
biträdt anförande, med begäran, att Riksens Ständer,
i kraft af deras beslutande rätt uti allt,
som angår Flyinge, och Dahlby Kungsgårdars
jemte det dervid inrättade Stuteriets inkomster,
samt med afseende derå, att de dagsverken, Allmogen
uti ifrågavarande Härader till dessa Kungsgårdar,
emot vedergällning af förtäring, hitintills
utgjort , hvarken äro inberäknade i Hemmanens
räntor eller genom ordentliga Contract
tillkommit, ville förordna att en sådan Allmogens
dagsverksskyldighet borde för framtiden
upphöra: till stöd för hvilket anförande Nils
Mänsson åberopat och dervid, uti bestyrkt af
-
6o
Underdåniga Skrifvelser.
skrift , fogat Kammar-Collegli uti ämnet med~
deldta underd. utlåtande , hufvudsakligen innehållande,
att dagsverksskyldigheten, efter ali sannolikhet,
härleder sig från frivilligt åtagande af
Allmogen , i en tid , då så kallade hjelpedagsverken
nästan ofver hela Riket till Kungsgårdarne
utgjordes 5 hvadan, och på för öfrigt upp.
gifna grunder, Kammar-Collegium hemställt, dels
om icke Allmogen kunde från dess åliggande
att utgöra dagsverkspenningar i Nåder befrias,
dels ock att, på sätt en af Rikets Herrar, RiksMarskalken
etc. Herr Grefve von Essen, uti dess,
å Stuteri-Öfver-Styrelsens vägnar, afgifna underdåniga
yttrande, jemväl tillstyrkt, JS. K. M. täcktes
till Stuteriets vidmagthållande nödiga medel,
till ett mot Dagsverks-penningarne svarande belopp,
i Nåder bevilja.
Detta allt , med hvad mera handlingarne
innehålla, hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit5 -Och som, uppå Riksens Ständers, vid
sine föregående Riksdagar framburna, underd. anhållan,
vederbörliga undersökningar, om beskaffenheten
af de lill Flyinge-och Dahlby Kungsgårdar
utgjorde dagsverken samt om Allmogens
yrkade ratt till befrielse från denna dagsverksskyldighet,
numera blifvit verkstälde, hvilka
undersökningar, såsom grundade på alla i orten
och uti Kammar-Archivet tillgängliga upplysningar,
synas innefatta ali den utveckling af målet,
hvilken möjligen står att vinna , hafva Riksens
Ständer alitsa icke funnit några hinder möta för
en slutlig pröfning häraf.
Hvad således beträffar Krono- samt Kronoskatte-Allmogens
i Torna, Bara Harjagers, Rön
-
Underdåniga Skrifvelserl
hebergs , Onsjö, Frosta och Färs Härader skyldighet
att till förenämde Kungsgårdar utgöra
vissa dagsverken; så och då detina arbetsskyldighet
genom ofvan åberopade författningar är
vorden bestämd, på grund af enahanda behof för
Kungsgårdarne, hvilket ifrån början till densammas
utgörande föranledt, samt dagsverkena,
endast med den förändring, att de få lösas med
penningar efter markegång, blifvit uti Staten,
för det å Flyinge varande Stuteri påräknade
för Stuteriets underhåll, hafva väl Riksens Ständer
ansett, att, på sätt E. K. M. äfven i Nåder
förklarat, lösen för dessa dagsverken , hvilka i
berörde Stat äro upptagne till ett antal af 4752
2j~:dels ä 16 sk., icke kan, utan motsvarande ersättning,
upphöra. Men alldenstund, efter hvad
Kammar-Collegium utredt, ifrågavarande dagsverken
måste, då annat förhållande ej utrönas
kunnat, anses hafva genom frivilligt åtagande tillkommit,
samt alltså, i likhet med de så kallade
lvjelpedagsverken , om hvilkas afskaffande, när
Arrende-Contracten om de Lägenheter, hvartill
de blifvit anslagne, upphöra, E. K. M. redan
under den 3 December 1812 förordnat, icke
grunda sig på någon Allmogen ovilkorligt åliggande
skyldighet, fördenskuld och enär af inbyggarne
i Skåne endast de uti omförmäldte 7
Härader vidkännas en dylik arbetsskyldighet,
samt det följakteligen förekommer obilligt, att
desse Häradsboer skola roed den till Kungsgårdarne
anslagne dagsverks-ersättning betungas, hvadan
ock Kammar-Collegium ansett dem böra derifrån
befrias, emot det att Stuteriet af Statens medel
erhölle ersättning till lika belopp; alltså hafva.
6a
TJnderddniga Skrifvelser.
Riksens Ständer beslutit att den för dessa dagsverken
faststälda losen, utgörande, efter omförmälde
beräkningsgrund, 1584 R:dr 8 sk. Banco,
skall, vid den blifvande Stats-regleringen, bland
Statsverkets årliga utgifter uppföras, och Allmogen
sålunda från betalningen deraf hädanefter
njuta befrielse. Hvilket beslut Biksens Ständer
nu härmed få hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o ai.
Uppl. 0.godkänd hos Bidd.o. Ad. d. 14 April 1823.’
Preste-Ståndet d. 17 — —■
Borgare-Ståndet d. 17 — •—
Bonde-Ståndet d. 17
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
den af Ccdmare Stads Kyrko-Råd
gjorde anhållan om medel till verkställande
af en å der varande Domkyrka erforderlig
reparation.
S. A. K.
Sedan hos E. K. M. Calmare Stads JCyrko-Råd,
i underd. Skrifvelse, anmält behofvet af understöd,
för att kunna å Domkyrkan derstädes
verkställa en reparation, hvilken vore af högsta
nödvändighet, men föranledde en kostnad af
10,623 R:dr 46 sk. B:co, som hvarken af Dom
-
Underdåniga Skrifvelsir.
63
kyrkans egna tillgångar eller genom bidrag af
Stadens innevånare skall kunna betäckas, liar
E. K, M. som funnit något allmänt anslag för
Calmare Domkyrkas iståndsättande hittills icke
hafva varit att påräkna, genom Nådig Remiss af
den 25 sisth Januarii till Riksens Ständers Statsutskott
Kyrko-Rådets ofvanberörde underdåniga
Skrifvelse i Nåder öfverlemnat, på det Utskottet,
med anledning deraf, måtte, i mon af blifvande
Stats-tillgångar, hos Riksens Ständer föreslå
de till ifrågavarande reparation erforderliga
medel.
Efter erhållen del af denna Nådiga Remiss,
har hos Riksens Ständer förekommit, att
då, vid 1815 års Urtima Riksdag, Riksdagsfullmägtigen
från Calmare Stad anmälde huruledes
Domkyrkan derstädes fordrade reparation, hvilken,
enligt Förslag, skulle uppgå till en kostnad
af 16,093 R:dr 46 sk-» till hvars bestridande Stadens
innevånare saknade förmåga och Kyrkans
egna tillgångar funnos otillräcklige, helst af de till
dess underhåll anslagne 98 tunnor Kronotionde,
blott 44 tunnor voro i behåll, efter afdrag utaf
Kyrkobetjeningens aflöning, och Kyrkans Capital
endast utgjorde 1,409 R:dr 46 sk. B.co;
hvarföre Riksdagsfullmägtigen anhöll uppå anförde
skäl , att till denna reparation mätte af
allmänna medel beviljas understöd till ofvan
uppgifne erforderliga summa, Riksens Ständer,
ehuru de medgåfvo, att Riksdagsfullmägtigen
väl egt anledning till denna anhållan, likväl ej
kunde, i anseende till Statsverkets mångfaldiga
behof, samma anhållan bifalla, emedan, till Domkyrkans
underhåll och behof, pa Stat redan vo
-
64
Underdåniga Skrifvelseri
ro anslagne 98 tunnor Kronotionde årligen, hvilket
bidrag utgjorde ett af de betydligaste, som i
sådant hänseende funnos bestådde, samt utvägar
till de nödvändigaste förbätiringarne dessutom
syntes kunna beredas, så väl af de 44 tunnor
hvilka af nyssnämnde bidrag återstodo, sedan
Kyrkobetjeningens aflöning afgått, som af Kyrkans
Capital och de tillskott Stadens innevånare,
hvilka begagna Kyrkan, syntes i och för reparationen
deraf böra vidkännas.
Under enahanda Isigter af ämnet och enär
Statsverkets tillgångar icke mindre nu, än åt
1815 påkalla sparsamhet, hafva Riksens Stander
icke funnit skäligt bifalla, att Staten med något
bidrag till Calmare Stads Domkyrkas reparation
varder belastad, utan anse R. S:r deremot Kyrko-Bådet
böra hos E. K. M. i underd. söka Nådig
tillåtelse att, på sätt vid dylika tillfällen
vanligen sker , förskaffa sig den till ifrågavarande
reparation nödige tillgång; och hvilken
utväg i förening med de medel Kyrkan förut
eger, R. S:r förmoda desto heldre skola befordra
ändamålet, som, vid jemförelsen emellan de år
a 815 afgifne och det derefter upprättade samt
E. K. M:ts Nådiga Remiss följaktige Förslag,
det visat sig, att, utan något allmänt bidrag,
Kyrkans bristfälligheter, ifrån sistberörde år, blifvit
så vida bättrade, att reparations-kostnaden
numera är vorden uppgifven till ett belopp af
5,470 R:dr B:co mindre, än hvartill densamma
i Förslaget år 1815 uppfördes.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o
Underdåniga Skrif velseri
65
N:o 212.'
Uppl.o.godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 April 1823.'
Preste-Ståndet d. 17 -—- —
Borgarp-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 —* —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
tryckning före hvarje Riksdags början
af Kongl. Maj is Rådiga Proposition,
angående Statsverkets tillstånd och behof.
S. A. K.
T?.
-»•»■iksens Ständer hafva i öfvervägande tagit ett
af Riksdagsfullmägtigen från Gefleborgs I.än,
Johnn Longberg uppgifvet Förslag, att dea Nådiga
Proposition Kongl. Maj:t låter tillställa Riksens
Ständer vid början af hvarje Riksdag,
angående Statsverkets tillstånd och behof, måtte
hädanefter, före Riksdagens början, till trycket
befordras, så att, när den till Riksens Stän
der
öfverlämnäs, hvarje Riksdagsman må kunna
deraf undfå ett exemplar; och sorn Riksens
Ständer anse det blifva af väsendtelig nytta för
Riksdags-ärendernes behandling, om för Riksens
Ständer, vid Riksdagens början, gifves tillfälle
att taga en närmare kännedom om de ämnen,
hvilka E. K. M. uti förrberörde Nådiga Proposition
till deras öfverläggning och afgörande kan
täckas framställa, än som möjeligen nu står att
inhemta, då endast ett exemplar derutaf hvarje
Riks-Stånd meddelas; alltså få hos E. K. M.
Bihang till Riks-St. Fröt. z.o\de Sami, 1823. 9
66
Underdånigt! Skrif velter.
Riksens Ständer härigenom i underdånighet anhålla,
att E. K. M. behagade hädanefter och
sedan Dess Nådiga Proposition ang:de Statsverkets
tillstånd och behof blifvit i Stats-Rådet
besluten, anbefalla vederbörande besörja, att
denna handling varder från trycket så tidigt
utgifven, att hvarje Ledamot af Riks-Stånden
må deraf kunna erhålla ett exemplar , på samma
gång som E. K. M. täckes meranämnde
Nådiga Proposition till Riksens Ständer eller
deras Stats - Utskott aflåta; samt att den till
tryckningen erforderliga kostnad må af Statsverket
förskjutas, emot ersättning utgående af de
medel Riksens Ständer sedermera, till Riksdags»
kostnadernas betäckande, anvisa.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 231
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d 14 Apr. I823.
Preste-Ståndet d. 14 — •—■
Borgare-Ståndet d. 17 — —•
Bonde-Ståndet d. 17 — ■—■
Riksens Ständers under då niga Skrifvelse, angående
Riksdagens förlängande på en
månad.
S. A. K.
Som de ännu återstående mångå och vigtiga
Riksdagsgöromåle n icke möjligen kunna hinna
afslutas inom den uti Grund lagen för Riksdagen
Underdåniga Skrifvetser, 67
bestämda tid af 3:tie månader ifrån den dag,
då E. K. Mits Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof blifvit Riksens Ständers
Stats-Utskott tillstäld; altsa få Riksens Ständer,
x öfverensstämmelse med den uti 10g §. Regeringsformen
och 80 §. Riksdags-Ördningen gifna
föreskrift, hos E- K. M, i underdånighet anhålla,
att Riksdagen må varda förlängd på En månad,
räknad ifrån den 1 nästkommande Maji,
Riksens Ständer framhärda etc.
N:ö 24.
Uppl. ö* godkänd hos Ridd- 0. Ad. d. 14 Apr. 18 J 3.’
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 — —.
Bonde-Ståndet d. 17 — •—
Riksens Stanners underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Mafts Kådiga Proposition,
rörande de Uti Hallands Lån belägne
sä kallade Schlegelska Kape- Godsen.
S. A. K.
Sedan Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse
af den 2 Julix 1818, hos E. K. M. anhållit,
ej allenast att vederbörande matte i Nåder
förständigas ätt skyndsamt afgifva de fullständiga
upplysningar, hvilka, t anledning af
Riksens Ständers redan under den-27 Mars 1810
gjorda Underdåniga framställning, blifvit i Nå
-
68'
Underdåniga Skrifvelseri
der infordrade, rörande de uti Hallands Län belägne
sä kallade Schlegelska köpegodsen , utan
äfven att, om, efter Nådig pröfning, inlösen af
dessa gods till Kronan skulle finnas fördelagtig,
E. K. M. täcktes om en sådan inlösen med tillika
af Riksens Ständer anviste medel i Nåder
föranstalta; så har E. K. M., genom Nådig Proposition
den 18 sisth Januarii, lemnat Riksens
Ständer del af de uti detta mål inkomne handlingar,
hvaraf, i afseende på naturen af berörde
gods, inhemtas: att Högstsalig Hennes Maj:t
Drottning Christina, uti Öppet Salubref af den
2t7 October 1652 , till betalning af dåvarande
Kammar- och Oeconomie-Rådet i Pommern Daniel
Schlegels fordran hos Svenska Kronan, försålt
, emot en å 3 procent uträknad köpesumma
stor 100,000 R:dr 36 öre a* p:gr Silfvermynt;
till bemalde Schlegel åtskillige i Halland belägna
Skatte- Krono- och Kloster-Hemman, som tillsamman
utgjorde 211 Mantal med 4500 Daler 1
öre 2 p:gr godt gängse Silfvermynts-ränta, och
hvilka, enligt Salubrefvets lydelse, Schlegel, hans
hustru och arfvingar egde nyttja, bruka och
behålla till evärdelig ägo, såsom allodialt och oconditioneradt
frälse, alldeles såsom andre sine
arf- och aflinge-gods, samt flere af Ridderskapet
och Adeln uti Halland deras välfångna egendom
och frälsegods innehade; dock med vilkor,
att Hennes Maj:t och efterkommande Konungar
samt Sveriges Krona skulle ega makt att, när
lägligt vore, åter inlösa berörde gods, emot restitution
till Schlegel, hans hustru och arfvingar
af förenämnde 100,000 R:dr 36 öre a-f p:gr Silfvermynt.
Samma handlingar upplysa vidare,
XJnder Hani ga Skrif v elstri
ätt, af ofvannämnde Hemman dels, år 1687, 23
mantal med 588 Daler 24 öre 12 prgrs ränta blifvit
af ,Reductions-Commissionen till Kronan åter
indragne för så kallade oköpte räntor, sorn
icke funnits vara vid köpet beräknade och för
hvilka Kronan således icke åtnjutit någon betalning,
dels år 1703 , med samma Commissions
tillåtelse, 9| mantal, af Schlegels arfvingar äro
vordne till en Grefvinna De la Gardie afstådde
emot vederlag af mantal gammalt frälse och
1 mantal Kronoskatte, dels ock 27 mantal, tid
efter annan, på hvarjehanda anledningar, hvaraf
de fleste icke med visshet kunnat uppgifvas, från
6chlegelska arfvingarne blifvit till enskilde personer
afträdde och sedermera återgått' till Kronans
disposition, samt derföre numera i Jordeböckerne
antingen såsom Krono- eller" såsom
Skatte-Hemman uppföras: att således af de till
Schlegel försålde Hemman återstå, utom de af
Grefvinnan De la Gardie i vederlag lemnade
gj mantal, endast 151! mantal, hvilka sammanlagde
i6o|:dels oförmedlade frälse- och skattefrälsehemman
för närvarande égas icke vetterligen
af någon Schlegels arfvinge, utan dels af
Allmoge, dels af Adels- och andre Ståndspersoner,
som alla äro Svenske män och hvaribland
någre innehafva Hemmanen under faststälde fidei-corn
misser, och de öfrige på lagligen utlyste
ulmätnings-auctioner eller genom andre köp,
sorn med lagfart och fasta blifvit försäkrade, deraf
kommit i besittning; samt att egarne till de
Hemman, som vid öfverlåtelsen till Schlegel år
2652 varit Krono, disponera dem med lika fullkomlig
rätt och frihet som andra frälsehemman,
70
Underdåniga Sirifvelser,
hvadan också besittningsrätten å några bli f v it
till annan person afstådd och Hemmanen på sådant
sätt till skatte-frälse förvandlade, Beträffande
slutligen frågan om beloppet af elen löseskilling,
sorn för tle Schlegelska godsen , i hän,
delse af deras inlösen till Kronan kumle komma
att erläggas, och hvarpå förmånen af samma
inlösen uti hufvudsaklig måtto beror ; så är af
Kammar-Collegiurn upplyst, att löseskillingen, beräknad
i samma mynt, sorn för köpesumman i
265? års Salubref är utsatt, eller B:dc Silfvermynt,
med 48 öre eljer 6 mark Silfvermynt på
R :drn, enligt Kongl, förordningen arn myntet af
den 14 April 1653, då R:drn hade enahanda
skrot och korn sam nu, skulle för ofvannämnda
igxi mantal, hvilkas Jordeboksräntor utgöra
3629 Raler 29 öre 2 p:gr Strut, efter enahanda
grund som köpeskillingen, eller efter 3 ProCtt,
uppgå till 8o,887Tg R;dr Ricin, och att de årliga
ränto.rne af samma Hemman, förvandlade
efter ett medium af lo års tnarkegångspris, från
1806 till 1815, utgjorde 4500 R:dr 3b sk. 8 r:st-,
eller nära 6 procent på nämnde köpeskilling,
hvarförutan genom skatteköp af sådane Hemman,
sorn vid försäljningen till Schlegel voiq
K rönö, skulle, då to års räntor dervid togos,
till grund, åtminstone en summa af omkring
11,900 R:dr kunna erhållas; att, om åter egarne
af xnerberörde 15)3 mantal, på grund af köpeskillingens
benämning i salubrefvet med R:dr
8:mt, yrkade att Hemmanen borde af Kronan
till uppgifvet belopp inlösas i silfver-Rulr eller
efter deras förvandling till R:dr Baucosediar,
komrne denna löseskilling att vid nuvarande
Uriderdaniga Skrifvelser.
71
Curs bestiga utöfver 200,000 R:dr B.co-sedlar,
hvaremot räntorne ej skulle gifva mera, än *
procent; samt att ett lika förhållande inträffade,
i omförmäldta fall, med löseskillingen för de öfriga
från Grefvinnan De la Gardie till bytte
mantal, i den mån räntorne utaf de 8l mantal
deraf, som varit gammalt frälse, kunde genom
behörig skattläggning varda bestämde.
E. K. M. har val, å ena sidan, funnit Kronans
rätt till återlösen af 160- mantal utaf de
år 1652 till Kammar- och Oeconomie-Rådet
Schlegel föryttrade Hemman i Halland vara ostridig;
men det har, å den andra, äfven E. K.
M. förekommit, att då, under en förfluten längre
tid, berörde i6o| mantal kommit ur Schlegelska
arfvingarnes händer och gått i köp andra
personer emellan, hvilka på Hernriianenä förbättring
användt moda och kostnader, samt Kronan
allt hitintills icke gjort sin lösningsrätt gällande,
syntes alisa billigheten fordra, att nu varande
egare af samma Hemman böra i sin besittning
deraf förblifva tryggade , och Kronan
desto mindre söka denna besittningsrätt rubba,
sorn, utom det att ett sådant förfarande skulle åstadkomma
oro samt en mängd långvariga och kostsamma
rättegångar i hemulsväg, alla egarne, efter
hvad upplyst blifvit, äro Svenske män; Och
då jemväl ovisst är, om, genom ifrågavarande
Hemmans inlösen, någon förmån skulle Kronan
tillfalla, enär dels löseskillingen syntes bora utgå
i samma myntsort, som köpesumman, hvilken
bestått i silfver, dels ock Kronan icke, pa sätt
Riksens Ständer ansett, öfver de af desse Hemman,
svin år 1652 varit Krono, kunde, emot
72
Underdånigt Skrif velser'.
sedrfare författningar och hvad uti en dylik fråga
rörande de Trippiska godsen blifvit förklaradt,
numera tillkomma annan dispositionsrätt,
än öfver vanliga Krono-Hemman, samt salunda
utom räntan endast för dem erhålla en mindre
betydlig skatte-köpeskilling , äfvensom för alla
Hemmanen ordinarie Båtsmans-rotering, i stället
för den nuvarande extra-rotering, hvilka
fördelar icke på långt när kunde svara emot
räntan af den köpesumma, som till deras inlösen
skulle erfordras; så har E. K. M. ansett
Sig icke, i anledning af Riksens Ständers uti
ofvanberörde underd. skrifvelse gjorda anhållan,
kunna uti några anstalter för ifrågakomne Hemmans
inlösen ingå. Jemte meddelande af detta
beslut har E. K. M. till Riksens Ständer i Nåder
framstält, om icke af ofvan anförde skäl ali
fråga om inlösen utaf dessa Hemman, på grund
af Kronans rätt dertill, må nu och i framtiden
förfalla.
Detta ärende med hvad deröfver dels hos
Ridderskapet och Adeln och dels inom BondeStåndet,
uti särskilda motioner, blifvit yttradt,
hafva Riksens SÄnder uti noga öfvervägande
tagit; Och sorn det är vordet utredt , att löseskillingen
för de i Halland belägna så kallade
Schlegelsha köpegodsen, utgörande 16o| mantal
oförmedlade frälse- och skätte-frälse-Hemman,
hvilka alla nu innehafves af Svenske män, skulle
uppgå til! det belopp, att om den finge erläggas
i Banco-sedlar till samma numerair , som
den år 1655 för Kammar- och Oeconomie-Rådet
Schlegel utsattes, de årliga ränlorne af samma
Hemman, förvandlade efter medium af 10
Underdåniga Skrif v el seri
73
års markegångspris, skulle uppgå till nära 6 procent,
men deremot om, på grund af köpeskillingens
benämning i Salubrefvet med R:dr S:mt,
Iöseskillingen, efter pröfning af Domaren, skulle
fastställas till samma belopp i silfver-R:dr, och
hvilket sednare betalningsvilkor troligen komme
att bestämmas, icke skulle gifva mera än omkring
2 procent, och följakteligen begagnandet
af denna lösningsrätt ej kunde tillskynda Staten
någon verklig fördel, men deremot för många
enskilda medföra kostnader och olägenheter genom
uppkommande rättegångar och osäkerhet
samt rubbning i deras egande- och besittningsrätt,
hafva Riksens Ständer, vid sådant förhållande
och uppå de uti E. K. M;ts Nåd. Proposition
ytterligare anförde skäl, ansett all fråga
om inlösen af oftaberörde Hemman, på grund
af Kronans rätt dertill , böra nu och för alltid
förfalla, samt innehafvarne deraf åtnjuta i sin egande-
och besittningsrätt lika trygghet, som
på all annan jord i Riket. Hvilket beslut Riksens
Ständer härmed få hos E. K. M. i under-'
dånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc,
74
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 25.
Uppl. o, godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 Apr. 1823.’
Preste-Ståndet d. 17 — —
Eorgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —^
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majlis Kådiga Remiss,
angående understöd får uppmuddring af
Landscrona hamn.
S. A. K.
H os E- K. M. har Riksdagsfullmagtigen för
Landskrona Stad, vid sisth Riksdag, L. L. Edelberg,
i underdånighet anhållit, att, sedan Rik«
sens då församlade Ständers Stats-Utskott ansett
den af honom föreslagne anstalt till förbättrande
och underhållande af Stadens hamn på Kronans
bekostnad , böra, såsom ett företag af allmännare
nytta, hänföras till de föremål, för hvilka en
årlig summa under gule Hufvud-Titeln blifvit
af Riksens Ständer anslagen, E. K. M, täcktes
de uti sådant ändamål erforderliga medel i Nåder
bevilja; i anledning hvaraf E. K. IVL, genom
Nådig remiss å de uti ämnet inkomne handlingar,
den 25 sisth Januarii, ined tillkännagifvamle,
att E. K, M. väl ansett Landskrona Stads
hamn vara af mycken vigt , både i militairiskt
och mercantilt hänseende, men tillika funnit, att
kostnaden för densammas uppmuddring och vidroagthåhande,
hvarken borde af Kronan ensamt
bestridas , eller hittills kunnat af ofvanberörde
Underdåniga Skrifvelser.
75
anslag förskjutas, öfverlemnat till det nu förordnade
Stats-Utskottet , att föreslå det allmänna
bidrag, som till ifrågavarande behof skulle kunna
användas.
Riksens Ständer, som från Stats-Utskottet
erhållit del af denna E, K. M;ts Nådiga remiss,
hafva tillika tagit uti öfvervägande hvad Landskrona
Stads Riksdagsfullrnägtig vid denna Riksdag,
Commerce-Rådet Cronius, i samma ämne, anfört
och hemstält; Och ehuru Rikens Ständer anse
uppmuddringen af Landskrona hamn vara af
den allmänna angelägenhet, ätt något bidrag
dertill, å Statens sida, skäligen bör komma i fråga;
likväl och då, på sätt E. K, M|. äfven i Nåder
förklarat , Statsverket ej ensamt bör vidkännas
kostnaden i och för denna anstalt , men det ej
är vordet utredt, till hvad belopp Stadens invånare
vilja uti samma kostnad deltaga, samt emot
2sne bland handlingarne befindtliga kostnads-förslag
förekommer, att uppmuddrings-kostnaden är
för högt beräknad; att förslagen sakna nödig
fullständighet , och att den uti det ena projeCterade
fördelning af arbetet på g år skulle försvåra
utförandet och motverka ändamålet, hafva
Riksens Ständer alltså, för närvarande och i det
skick frågan nu befinnes, icke kunnat anslå några
medel till detta företag, som Riksens Ständer
dessutom förmoda icke vara af nödvändigheten
så högt påkalladt, enär, enligt erhållen underrättelse,
hamnen i Landskrona ännu år 1814 skall
baft det djup, att Linie-Skepp der kunnat inlöpa.
Hos E, K, M. få Riksens Ständer fördervskuld
i underdånighet anhålla, att vederbörande
måtte anbefallas upprätta ett nytt fullständigt
76
Underdåniga Skrifvelserl
förslag å de kostnader, som till merberörde upp*
muddrings-arbetes utförande pä ändamålsenligt
sätt kunna vara erforderlige, samt att E. K. M.'
i öfrigt täcktes i Nåder vidtaga de åtgärder,
hvarigenon med säkerhet varder utrönt, hvad
bidrag af Landskrona Stad till sådana utgifter
kan lemnäs, på det Riksens Ständer derefter
mätte, på tillförlitliga grunder, kunna besluta
om det- anslag, Staten kan finnas härtill böra
bestå.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 2 6.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 Apr. 1 82-ji
Preste-Ståndet d. 1 7 -—• •—-
Borgare-Ståndet d. 17 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. lVlaj:ts Nådiga Remiss
uppå Pr o vindal-Medicus Doctor K jellin
aris besvär ofver Kammar-Collegil Utslag
i en fråga om en Testaments-bevilluing.
S. A. K.
Sedan hos E. K. M. Provincial-Medicus i Carlstads
Län, Medicins-Doctorn C. J. Kjellman
deröfver i underdånighet sig besvärat, att, efter det
han, genom Landshöfdinge-Ernbelets i nämnde
ZJnderdäniga Skrif velsera
77
T/ån Utslag, den 8 Januarii 1821 j blifvit, på
anförde grunder, befriad ifrån erläggande af en
honom påförd bevillnings-afgift för 4000 R:dr
B:co, utgörande beloppet af Kjellrnans skuld hos
numera aflidne Handlanden i Philipstad, P.
Norder, hvilken skuld uti Norders Testamente
af den 5 Julii 1819 är vorden efterskänkt, E.
K. M:ts och Rikets Kammar-Collegiurn , i anledning
af Collegii Advocat-Fiscals-Embetes öfver
detta Utslag förde klagan, under den 18
Maji förstnämnde år, förklarat, att, som Norders
omförmäldte testamentariska förordnande utgjorde
en verklig gåfva, derå, enligt 1818 års Bevillnings-förordning
, bevillning borde erläggas ,
Kjellman altså vore skyldig, att en sådan afgift,
beräknad efter 6 för hundrade, med 240 R:dr
Banco utgöra, anhållande Kjellman på uppgifne
förmente bevekande skäl, att från den honom sålunda
ådömda bevillnings-afgift varda förskonad;
så har E. K. M. i betraktande af sökandens olyckliga
belägenhet, uti remiss af den 25 sisth
Januarii, detta mål till Riksens Ständers bepröfvande
i Nåder hänskjutit.
Och som Riksens Ständer härvid inhämtat,
det Provincial-Medicus Kjellman, i flere år under
en tryckande fattigdom, ej förmått underhålla sig
jemte hustru och barn, utan att dels genom belomne
contante försträckningar och dels genom
borgade varor åsamka sig den skuld, som, på
sätt berördt är, sedermera blifvit af fordringsegaren
efterskänkt: att Kjellman , genom förlusten
af sin syn, blifvit aldeles urståndsatt att
till egen och de sinas bergning bidraga , samt
behofvet af andras understöd i samma mån ö
-
78
Underdåniga Skrifvelser.
kadt: att, då ifrågavarande skuld efterskänktes,
Kjellman icke fått uppbära några medel , hvaraf
bevillnings-afglften kunnat innehållas; och att,
örn en sådan afgift nu skulle utgöras, den komme
att utgå af Kjellmans förrut nog knappa tillgångar;
altså och med afseende å dessa ömmande
omständigheter, hafva Riksens Ständer godtfun—
nit bifalla, att de, uti ofvan omförmäldte måtto,
Kjellman påförde 240 R:dr Banco må honom
eftergifne varda. —
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 27.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 14 Apr. 1823»
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 17 —- —•
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. MajUs Nådiga Proposition,
rörande Lönö-förhöjning för Bataillons-Läkare
efter 8 års tjenstetid>
S. A. Kh
TJu Proposition, allåten tili Riksens Sländers
Stats-Utskott den ty sisth Februarii, har E. K*
M. i Nåder behagat fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
derå, att, sedan E, K. M, under den
16 September 1817, i afseende på militaire Läkarevården,
bland annat, i Nåder förordnat, att
Underdåniga Skrifvelser.
79
Bataillons-Läkarne vid indelda Arméen skulle,
efter 8 ars tjenstgöring i sadan egenskap, undfå
50 procents tillökning å lön, samt att till dessa
tjenstemäns ordinarie aflöning, och till nämnde
behof borde, jemte det årliga bidrag, som af
Regements-Läkame erlades, användas ett belopp,
uppkommet genom besparda Stats-anslag för Eäkarevården,
och hvilket, tillika med derå ytterligare
skeende besparingar, skulle uti Riksens
Ständers Riksgälds-Contoir, såsom en särskild
fond för omförmäldte ändamål, förräntas. Riksens
Ständer, på sätt deras underd. skrifvelse
den 23 Maji 1818, rörande regleringen af 3:dje
Hufvud-Titelns Stater innehåller, ansett lämpligare
att till Bataillons-Läkarnes aflöning derå
uppfördes erforderlige medel, till så stor del den
samma påräknades att utgå af förrberörde fond,
hvilken deremot, till beviljade utgifter blifvit
disponerad, utan att Riksens Ständer låtit i dess
ställe någon annan tillgång för meranämnde lönförhöjning
särskildt anvisa, hvadan altså E. K.
M. funnit för godt, att denna angelägenhet till
Riksens Ständers åtgärd i Nåder öfverlemna,
Denna Nådiga Proposition, hvaröfver StatsUtskottet
yttrande afgifvir, hafva Riksens Ständer
i öfvervägande tagit; Och alldenstund, efter
inhämtad närmare upplysning, att E. K. Mas
Nådiga bref af den 16 September 1817, angående
50 procents lön-förhöjning för Bataillor.SRäkare,
efter 8 års tjenstgöring, innehåller, att,
i anledning af vederbörande Regements-Chefs
anmälan och sedan Sundhets-Collegium deröfver
i underdånighet sig utlåtit, E- K. M. hvarje
gång ville i Nåder besluta, huruvida E. K. M.
So
Underdåniga Skrif v elfer'.
funne skäl att tillägga den anmälde BataillonsJ/äkaren
en sadan lön-förbättring, hvilken således
icke borde betraktas såsom en Batailloris-'
Eäkare-tjensten åtföljande rättighet, utan endast
såsom ett särskildt vedermäle af E. IC. M:ts Nådiga
afseende på en längre och berömlig tjenst*
göring, Riksens Ständer funnit något Stats-anslag
såsom eit bestämdt årligt utgifts-belopp desto
mindre kunna beräknas eller ega rum, som,
efter hvad Riksens Ständer förmoda, meranämnde
X,äkare i allmänhet icke torde stanna vid
denna lägre tjenstegrad, samt de fall, uti hvilka
lön-tillökningen skulle ifrågakomma, följakteligen
synas blifva ganska få, och beloppet dessutom,
enär Bataillons-Räkare-lönerne äro bestämde till
250 R:dr med tillökning för derunder begripna
30 Tunnor Spannemål* ä 6 R:dr p- T:a, ej eller
kan blifva betydligt, fördenskuld hafva Riksens
Ständer, med den öfvertygelse för öfrigt, att en
så beskaffad särskild förmån icke är förenlig med
principen för aflöningen vid Embets- och Tjenstemanna-Staterne
i allmänhet , ansett sig icke
kunna bevilja något Stats-anslag för ifrågavarande
belfof. Deremot få Riksens Ständer i underdånighet
hemställa, om icke E. K. M. täck
o
'
tes finna lämpligt, att, när extra ordinarie lönförhöjning
af 50 procent varder tillagd en Bataillons-Eäkare,
som tjent i 8 år, beloppet såsom
en personel förmån, upphörande med innehafvarens
afgång eller befordran, kunde anvisas att
på allmänna Indragnings-Staten utgå.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:q
Underdåniga Skrif velter1 81
N:o 28.
Uppl. o. godkänd hes Ridd. o. Ad. d. l4Apr. 1823.
Preste-Ståndet d. 17 — —•
Borgare-Ståndet d. 17 — .—
Bonde-Ståndet d. 17 — —
JRiksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i an
ledning
af Kongl. MajUs Nådiga Remiss
om fortfarande till nästa Riksdag af ett
årligt anslag för Fattigv år ds-Inrättningen
i Carlskrona.
S. A. K.
•Riksens Ständer hafva från deras Stats-Utskott
erhållit del af E. K. M:s Nådiga remiss af dea
13 sist!. Februarii rörande Dess Befallningshafvandes
i Blekinge Län underdåniga hemställan
om förord hos Riksens Ständer till utverkande
deraf att det, år 1815, för Fattigvårds- och
Arbetshus-inrättningen i Carlskrona, beviljade
årliga anslag af 3000 R:dr Banco, hvilket, i
följd af det beslut, Riksens Ständer, uti deras
underdåniga skrifvelse den 2 Februarii 1818»
meddelat, äfven intill innevarande Riksdag fortfarit
att å Staten årligen utgå, kunde än vidare
och åtminstone till nästkommande Riksdag få
påräknas, helst, enligt hvad jemväl med utdrag
af räkenskaperne blifvit visadt , de öfriga till
nämnde behof disponible tillgångarne äro otillräckliga
för den talrika faltig-personalens vård
och underhåll; hvarjemte hos Riksens Ständer
Bikung tili Riki-St. Prat. iotdt Sami. s£ij. 6
8*
Underdåniga Skrifvelscrl
är af Rifesdags-Fullmägtigen för Carlskrona Stad,
Zacharias Danielsson vordel anmäldt, att genom
ofvanberörde fattigförsörjnings-anstalt, som skall
medföra en kostnad af 13,800 R:dr Banco, 721
personer njuta contant understöd och 84 erhålla
lius, kläder och föda, bland hvilka alla fattighjon
endast 179 tillhöra Stads- och Tyska försatnlingarne,
nien de öfriga 026 Amirälitets-församlingen,
samt att Stadens invånare ej ville
uti vården af sistnämnde församlings fattiga hädanefter
deltaga, så framt icke det af Statsmedlen
hähill bestådde anslag blefve Ökadt med ytterligare
aooo R:dr Banco.
Vid pröfningen af detta mål, har det, å
ena sidan, ej undfallit Riksens Ständers uppmärksamhet,
att Carlskrona Stads Borgerskap lern»
nät ett kraftigt biträde till vården och underhållet
af den till Amiralitets-församlingen hörande
talrika mängd fattiga, samt att Stadens fattigvårdsoch
arbets-i nrättning med dess nuvarande utsträck.
ning medför större kostnad för Borgerskapet, än
om den endast inskränkte sig till Stads- och Tyska
församlirigarne ; men, å den andra, hafva
Riksens Sänder ansett det äfven böra i betraktande
tagas, att af Amiralitetets vistande i Carlskrona
en icke obetydlig fördel Borgerskapet tillskyndas,
medelst den liflighet, som derigenom
sprides till handel och näringar; hvadan och
då härtill kommer, alt uti de af E. K. M:ts
Befallningshafvande i Länet insände handlingar
någon tillökning å det tillförene bestämda anslaget
icke blifvit ifrågasatt, men endast anhållan
gjord om anslagets fortfarande, Riksens Ständer,
med afseende för öfrigt på Statsverkets knappa
Underdåniga Skrifvtlseri
83
tillgångar, ej kunnat bevilja det af Stadens Riksdags.
Fullmagtig till omförmäldte ändamål begärda
ytterligare bidrag från Statsverket. Deremot
hafva Riksens Ständer nu, likasom vid sistforflutne
Riksdag, funnit samma skäl ännu vara
för handen, som år 1815 föranledde till upp.
förande å Riks-Staten af 3000 R:dr för ifrågavarande
fattigvårds-inrältning; och Riksens titan,
der hafva alltså beslutit, att detta belopp må än
vidare intill nästa Riksdag få till inrättningen
utgå, och sådant vid den blifvande Statsregleringen
iagttagas.
Riksén* Ständer framhärda etc.
No 29.
Uppl. o. godkänd hos Ridd.o. Ad. d. 17 April 1833.
Preste-Ståndet d. 17 — —
Borgare-Ståndet d. 29 — —-
Bonde-Siandet d. 92 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ett beviljadt förskott d den summa,
som till godtgörande af kostnaderne
vid H. K. H. Kronprinsens utrikes resa
m. m. framdeles kommer att bestämmas.
S. A. K.
Riksens Ständer, ian insett nödvändigheten
deraf, att, i afräkning på den summa, Riksens
Ständer framdeles vilja bestämma, till godtgörande
ej mindre af kostnaderne vid H. K. H
Kronprinsens sistl. år verkstälde utrikes resa, än
81
TJnderdåniga Shrifvelser,
af nödiga utgifter i och för H. K. H:ts förestående
förmälning, Tre Hundrade Tusen R:dr
Banco må finnas att genast anlita, hafva fördenskuld
beslutit, att sådane 300,000 R:dr skola af
Riksgälds-Contoiret förskottsvis utbetalas, för att
af E. K. M. till H. K. H. Kronprinsen, för
ofvanberörde ändamål, i Nåder disponerade varda
; med tillkännagivande af hvilket beslut
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 30!
Uppl. O, godkänd hos Ridd.o. Ad.d. 17. April 1823.'
Preste-Ståndet d. 17. — ■—■
Borgare-Ståndet d. 22* — —
Bonde-Ståndet d. 22. — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
medel till bestridande af kostnaden
för tryckning utaf visse Committerades
förslag till en förändrad organisation
af åtskilliga Rikets Styrelse-Verk m. rn.
s. a. k:
Sorn Riksens Ständer beslutit," att de af visse
Committerade uppgifna förslag till en förändrad
organisation af åtskilliga Rikets Styrelse-verk,
m. m. bura, genom Särskildta Utskottets försorg,
till trycket befordras, och att den för tryckningen
erforderliga kostnad må varda bestridd af de
till Riksdagsutgifterne anslagna medel; så få
Underdåniga Skrifvelsef'.
»5
Riksens Ständer nu härmed i underdånighet anhålla,
att E. K. M. täcktes låta till vederbörande,
som äger att liqvidera Riksdagskostnaderne,
afgå Nådig befallning, att ofvanberörde utgift,
efter behörig redovisning, godtgöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 31.
Uppl. o- godkänd hos Ridd. o. Ad. d, 5 Maji l8s?.
Preste-Ståndet d. 7 — —•
Borgare-Ståndet d. 7 —• —
Bonde-Ståndet d. 1? — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Bonde-Ståndets rättighet att utse
Ståndets Notarier vid Riksdagarna.
S. A. K.
Sedan hos Riksens Stander, vid 1817 och 1818
årens Urtima Riksdag, då varande ConstitutionsUtsköttet,
i afgifvet betänkande, understöd! den
af Utskottets ^Ledamöter utaf Bonde-Ståndet yttrade
önskan, att detta Riks-Stånd, såsom berättigad
t, enligt 24 §• Riksdags-Ordningen, att, roed
undantag af Secreteraren, hvilken af Konungen
utnämnes, efter eget val tillsätta Ståndets Canzlibetjening
vid Riksdagarne, matte , genom Riksens
Ständers samfällda bemedling, förhjelpas till
ett obehindradt utöfvande i framtiden af en sådan
rättighet ; men nämnde betänkande endast
blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden bifallet,
86
Underdåniga Skrifvelger.
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt PresteSiandet
ansett ärnnet icke fordra någon åtgärd;
sä och efter det E. K. M. godt funnit äfven för
innevarande Riksdag i nåder utnämna BondeSiåiulets
Notarier, har samma fråga åter blifvit
f temål för Riksens nu församlade Ständers öfverläggninga
r.
Riksens Ständer, som funnit Bonde-Ståndets
rättighet, att, med undantag af Secreteraren,
hvilken af Konungen utnämnes, efter eget val
tillsätta Ståndets Canzli-betjening vid Riksdagarne,
vara uti 34 §. Riksdags-Ordningen uttryckligen
medgifven, få fördenskuld hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, att, vid framdeles blifvande
Riksdagar, meranärande Riks-Stånd matte
af denna rättighet komina i obehindrad utöfning,
och således ega att hädanefter äfven sina
Notarier utse.
Riksens Ständer framhärda etc.
N;o ja.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Maji 1823.
Preste-Siåndet d. 7 — —
Borgare Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — ■—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i an*
ledning af Kongl. Maj:ts Kådiga Proposition,
angående framtida dispositionen af
Vendt holms Hofstall- äng.
S. A. K.
Gfenom Nådig Proposition af den 18 sistl. Januarii
har E. K. M. gifvit Riksens Ständers
Underdåniga Skrif v(lser.
»7
Siats-Utskott tillkänna: att, sedan; vid 181a ars
Riksdag, Riksens Ständer, i afseende på framtidadispositionen
af åtskilliga utarrenderade Kungs,
angar, derå arrende-tiden , enligt då gällande
contract, med år 1816. vöre lupen till ända, biand
annat, förordnat, att de till samma ängars afbergning
ditintills anslagne dagsverken borde upphöra; men.
att arrende-afgiften icke desto mindre skulle uti de
blifvande Contracten bestämmas till lika qvantum
hö in natura, aom af då varande Arendatorer
årligen erlades, Vendtholms Hof-stall-äng,
belägen i Hillersjö Socken, Färentuna Harad
peli Stockholms Län, efter det, vid antsälld arrende-auetion,
. den 30 Maji 1815, högsta anbudet
uppgått till 4333 hö, hvilket anbud E.
K. M. i Nåder antagit,, blifvit till en person ,
vid namn Sven Jansson Engblom öfverlåten på
arrende i 30 år, räknade från midfastan 1817;
att, efter Engblom» sedermera timade död, och
i anledning af hans enkas, i början af år 1820,
hos E, K. M:ts och Rikets Kamrnar-Collegiurn.
gjorda anhållan, att ifrån delta arrende varda skiljd,
såsom oförmögen att dermed vidare fortfara, sedan,
enligt hvad hon tillika förmält, ali hennes
egendom till betalning af 1819 års afgift inedtagits,
hemäldte Collegium, då Engbloms löftesmän
äfven förklarat sig ej vilja samma arrende öfvertaga,
låtit å auetioner den 6 Junii och den
5 Julii 1820 utbjuda förrberörde äng under nytt
arrende på återstående 27 år, vid hvilka auetioner
högsta anbuden, nemligen, vid den första
2500 och vid den sednare 2600 hö, betydeligen
understigit ej blott det af Engblom åtagne
arrende, utan äfven den qvantitet af 324
88
Underdåniga Skrifvelser.
iom (ill och med Sr 1816 varit i lika ändamål
erlagd, och hvilken Riksens Ständer bestämt
såsom den blifvande arrende-afgiftens minimum;
samt att, då dessa anbud icke kunnat
godkännas, i följd af E. K. M:ts Nådiga förordnande
den 19 Julii 1820, ytterligare arrendeauctioner
å meranämnde lägenheter blifvit verkstälda,
dels den 10 derpå följandeOctoberochdels deri
3 April 1 821, då något anbud icke skett, dels i September
sistnämnde år, vid hvilken auction ett
enda anbud af 500 £££ hö utan borgen blifvit
gjordt, och hvarefter en annan person, utom auction,
med borgen erbjudit 1000 £££, dels ock
slutligen den 26 Mars sisth år, då blott 1500
Élfc utan borgen erbjudits , snen hvilka anbud
32. K. M. ansett lika litet, som de föregående ,,
kunna antagas.
Vid detta förhållande och enär, genom serskildt
infordrade upplysningar, om beskaffenheten
och afkastningen af Vendtholms Hofstalläng,
under den tid densamma varit bergad för
Kronans räkning, blifvit ådagalagdt , att , sedan
de ängen tillslagne dagsverken upphört, icke allenast
det arrende, hvaruti afl. Engblom år 181 &
ingått, utan älven det arrende-belopp, Riksens
Ständer, såsom det minsta föreskrifva, äro för höga
och vida öfverstiga hvad med en arrendators
bestånd kan utgöras, men E. K. M. funnit Sig
icke kunna, emot Riksens Ständers ofvanberörde
föreskrift, bevilja den nedsättning af arrendet,
hvilken efter hvad vid de flere auctionerne sig
visar» lämpligen kunde äga rum, har E. K. Malltså
till Stats-Utskottet i Nåder öfverlemna!,
Underdåniga Skri/velsen
89
att hos Riksens Ständer föreslå, antingen om
icke ett mindre arrende, som vid en ytterligare
auction å ifrågavarande Hof-stall*äng kunde
erbjudas, måtte varda antaget, så framt det funnes
motsvarande hvad af ängen skäligen kunde påräknas,
eller ock huruledes i annat fall samma äng
dilponeras borde.
Af handlingarne i målet hafva Riksens
Ständer för öfrigt inhämtat, huru som under
den tid Vendtholms Hof-stall-äng, af anförde
orsaker, icke varit utarrenderad, utan blifvit
bergad för Statens räkning, afkastningen i hö
uppgått år 1821 till 4525 dtt, men år 1822 till
endast 1500 68j; och som, på sätt E. K. M. i Nåder
tillkännagifvit, vid de år 1820 och följande
åren hällne arrende-auctioner, några antaglige
anbud ej blifvit gjorde, samt det sednast anbud-’
lia arrendet för denna äng, i jemförelse till 1821
års afkastning, synes vida understiga hvad af
ängen skäligen bör kunna erhållas, hafva Riksens
Ständer alltså beslutit, att oftanämnde Hof-stalläng,
enligt de uti Kongl. Förordningarne af d.
17 December 1799 och 3 December 1810 stadgade
allmänna grunder för Kungsgårds-arrenden
må, mot en årlig afgift i spanmål, utarrenderas ,
med rättighet för den blifvande arrendatorn att
begagna ängen till åker, så vidt densamma finnes
tjenlig dertill; börande ängen utbjudas i serskilde
lotter af 6 till 10 tunneland, hvaruti den
redan är fördelad.
Beträffande åter det qvantum af 4333
hö, som finnes i Kongl. Hofstallets utfodringsstat
anslaget, att från Vendtholms äng lefvererasj
så låta Riksens Ständer vid Statsregleringen upp
-
9-0- XJndtrdåniga Shrifvdstr.
fiira ett deremot svarande belopp i penningar ,
beräknadt lika med det öfriga i Staten contant
upptagna utfodrings-hö å 16 sk. Banco £äj:det.
Hvilket beslut Biksens Ständer, till svar å E.
K. Mas Nådiga Proposition, nu få i underdånig?
bet anmäla.
Biksens Ständer framhärda el c.
N:o 33,
Uppl. o. godkänd; hos Ridd. o. Ad. d. 5. Maji 1812 3».
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — 1—1
Riksens Stunders ‘underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kungl. Maj:ts Nådiga Remiss,
angående de utaf aflidne Commerce-Råde
t J. Sederholms uti Finland bosatte arfvingar
yrkade förmente ersättnings-anspråk.
S. A. K..
Grenom Nådig Remiss af den 25. sisth Janu*
arii, har E. K. M. till Riksens Ständers pröfning
öfverlemna? de af framlidne CornmerceRådet
J. Sederholms uti Finland bosatte arfvingar
yrkade anspråk, att, för bemälde Commerce-
Rails erkända fordran hos Kongl. Franska
Regeringen, dem malte af Svenska Statsverket
tillerkännas enahanda ersättning, som, vid 1815
års Riksdag, blifvit beviljad sådane deras medaifvingar,
hvilka äro Svenska undersåtare.
Underdåniga Skrifvelser'. gi
At handlingarne i detta mai hafva Riksens
Ständer inhämtat att, efter det år 1815* uppå afl.
Commerce Rådet Setlerholms arfvingars då gjorde
underd. anhållan och E. K. M:ts derjemte i
ämnet aflåtna Nådiga Proposition, Riksens Ständer
förordnat, att förrberörde fordran,, sedan den,
efter föregången utredning, blifvit af E.. K. M.
lill ersättning i Nåder godkänd, samt de andelar
deraf likaledes bestämde, hvilka tillkommo.
de uti Sverige boende arfvingarne, borde, uti
öfverensstämmelse med de vid 18 x« års Riksdag
för dylika ersättningar faststälde grunder,
godtgöras sistnämnde arfvingar, sålunda: att för
^rdelar af de stadgade ersättnings-beloppen i
Svenskt mynt, efter Curs af 8 sk* för en Livré
Tourriois, arfvingarne skulle erhålla Riksgäld*-;
Contoirets Obligationer, utfärdade den 1 Januari!
1813 , på 10 år och med 5 procents ränta,
*amt deremot aflämna qvittencer, innefattande
fullkomlig och ovillkorlig öfverlåtelse på Svenika
Staten af hela fordringen; så hade den för
utredande af Svenske mäns fordringar hos Franeka
Regeringen i Nåder tillförordnade Comité,
efter erhållet uppdrag att granska Sederholmska
arfvingarnes fordran , hos E. K. M. i underdårnighet
hemställt, att på grund af ett den. 3
Mars 1815 utaf E. K. M:ts dåvarande chargé d’
affaires vid Kongl. Franska Hofvet E. Signeul
Utgifvet och hos Comitén in Originali företedt
betyg, att J. Sederholms fordran för Skeppet Rivolta
blifvit af Franska Regeringen erkänd och
fixerad till 83,288 Francs , E. K. M. täcktes i
Nåder tillåta att samma fordran finge liqvideras,
på sätt och med de vilkor, Riksens Stan
-
9*
Underdåniga Skrifvelse?'.
dsr anmält, samt i sådant fall, efter Stads-rätt,
till uppgifna belopp, arfvingarne emellan fördelas
uti 7 Hufvudlotter, hvaraf en skulle vidare-.
skiftas i 4 delar: att E. K. M., uti Nådig
Skrifvelse af den 19 Februarii 1817, med
bifall till denna hemställan , förständigat fullmägtige
uti Riksgälds-Contoiret att , enligt Riksens
Ständers föreskrift, uppgöra liqvid om ifrågavarande
fordringsbelopp med Sederholms i Sverige
boende arfvingar; hvarefter en af dessa,
Protocolls-Secreteraren H. F. Sederholm, å egna
vägnar och såsom befullmägtigadt ombud för
dess öfriga medarfvingar , under den 9 derpå-i
följde Maji, i Riksgälds-Contoiret uttagit de för
honom och dem derstädes utfärdade Obligationer,
samt uti meddeldt qvitto förklarat, att för
den andel, som då blifvit utbetald , utgörande
||:delar af hela fordrings-summan , de afsade
sig allt anspråk, af hvad beskaffenhet som helst,
på deras fordran , hvilken på Svenska Staten
öfverläts med ali den rätt, de densamma innehaft
; samt att, beträffande serskildt den af Sederholms
i Finland bosatte arfvingar yrkade ersättning,
Ryska Stats-Rådet d'Oubril, uti derom aflåten och
i ministeriel väg meddeld Skrifvélse, yttrat, att
denna ersättning borde, i hans tanka, desto heldre
beviljas, som vägrandet deraf endast vöre
grundadt på den omständighet, att Sökanderne
icke äro Svenske undersåtare, hvarifrån tillräckligt
skäl icke skulle kunna hämtas, för att undandraga
dem hvad dem , i egenskap af erkända
arfvingar, efter lag, tillkomme , samt dessutom
hela fordringen visats vara af Franska Regeringen
erkänd 3 och , efter hvad Stats:Rådet äfven
Underdåniga Skrifvelser
-
90
förmenat, Svenska Regeringen under fortsatt
vägran att godtgöra de Finska arfvingarnes
andel, likväl icke skall underlåtit att affordra
Franska Regeringen fulla ersättnings-beloppet.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; Och hvad angar Ryska Stats-Rådet
d'Oubrils uppgift, att afl. Corr.merce-Rådet Sederholms
ifrågavarande fordran hos Kongl. Franska
Regeringen skall vara af den Svenska, till
fulla beloppet, reclamerad; så, enär på sätt berördt
är, det af Protocolls-Secreteraren H. F.
Sederholm , å egna och dess öfrige i Sverige
bosatte medarfvingars vägnar, rneddeldta qvitto
å §|:delar af ersättnings-beloppet, som genom
Riksgälds-Contoirets Obligationer blifvit godtgjorde,
uttryckligen innehåller, att dessa arfvingar
afsade sig allt anspråk af hvad beskaffenhet
som helst på deras fordran och densamma
på Svenska Staten öfverläto , med all deri
rätt de innehaft, hvarutöfver någon öfverlåtelse
af dem icke eller lagligen ägt rum ; samt Riksens
Ständer sakna all kännedom, huruvida de återstående
29ä;delar, hvilka belöpa på de uti Finland boende
arfvingar , blifvit ä Svenska Staten öfverlåtne,
än mindre om, i följd deraf, några anspråk
å desamma kunnat af Svenska Regeringen
hos den Franska göras gällande , dertill ej eller
E. K. M:ts Nådiga Remiss gifver minsta anled.
ning; synes, vid sådant förhållande, den för
giltigheten af de Finska arfvingarnes anspråk
åberopade rättsgrund förfalla.
I öfrigt och då Riksens Ständer vid 1815
års Urtima Riksdag icke åtagit sig att för större
belopp af Commerce*Rådet Cederholms oftankmnda
Underdåniga Skrifvelse^.
fordran ansvara, än som kunde belöpa på dem
af bans arfvingar, som i Sverige vistas och äro
Svenska undersåtare; i öfverensstämmelse hvarmed
de arfvingar, sorn äro Ryska undersåtare,
också blifvit , genom E. K, M:ts högstberörde
Nådiga Skrifvelse, den 19 Februarii 1817»
från delagtighet i ersättnings-beloppet uteslutne;
anse Riksens Ständer skäl ej vara för handen
att bevilja den begärda ersättningen för de andelar
af samma fordran, hvilka, såsom af Svenska
Staten icke öfvertagna eller derå öfverlåtne,
ännu lära innehafvas af Sederlwlms i Finland
bosatte arfvingar»
Riksens Ständer framhärda etc.
Nso 34.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Åd. d. 5 .Maji. 1823.'
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d„ 7 ■— ■—
Bonde-Ståndet d. 13 — —
Riksens Ständers underdåniga, Skrifvelse, angående
afskrifning af ätskillige i Götheborgs-
och Bohus-Läns Rantens1 räkenskaper
balancerade Bevillnings-medel.
S. A. K.
Till Riksens Ständers pröfning har E. K. M.
medelst Nådig Remiss af den 25 sisth Januarii
öfverleronat åtskilliga handlingar, rörande en hos
E. K. M. af Dess Befallningshafvande uti Götheborgs-
och Bohus-Län gjord underdånig hem
-
Underdåniga Skrifvelser'.
95
ställan, att bevillningsmedel, resterande hos Capitainen
von Utfall och Fältväbeln Norrlander, för
arén 1799, 1800, 1801, 1802 och 1804, till ett
sammanräknadt belopp af 40 R:d Banco , måtte
få uti Landt-ränteriets räkenskaper -afskrifva».
Dessa handlingar innehålla: att sedan ej
mindre Fältväbeln Norrlander, än nu mera ali.
Capitainen von Utfalls arfvingar, vid anstäldt
kraf, vägrat erläggandet af ifrågavarande beviilnings-rnede
1, samt E. K. M:ts och R.ikefs KrigsCollegium
förmält sig icke kunna bifalla E. K„
M :ts Befallningshaf'vandes hos Collegium gjorde
hemställan om medlens afskrifning; så har
förre Regements-Skrifvaren, Fält - -Kamereraren
Bruhn, i anledning af vederbörandes påstående,
att han för samma medel ansvara borde, förklarat,
det nämnde afgifter verkeligen blifvit ho»
de restskyldige af Krono-betjeningen uttagne och
redan åren 1805, 1806 och 1807, hos E. K. M:ts
Befallningshafvande redoviste af dåvarande Kronofogden
uti Norrvikens Fögderi J. Wettersten;
till styrka för hvilken uppgift Brulin åberopat
och uti bevittnad afskrift företett en utaf Wettersten
den 15 April 1811 upprättad liqvid, som,
jemte öfriga handlingar, efter Bruhns förmenande,
skulle utvisa, att better sten, hvilken blifvit
beordrad uttaga innestående Regements-medel
hos von Utfall och Norrlander, med flere , skall
derföre aflemnat redogörelse: att enär likväl hvarken
af berörde liqvid eller af Diarierne upplystes,
eller, då Post-chartor och Post-böcker för
den äldre tiden icke vidare voro i behåll, på annat
sätt, utredas kunnat, huruvida ifrågavarande medel
från Kronofogden till E- Mits llef-de inkom
-
g 6 Tinder il ani ga Skrift/elser1
mit och derifrån afgift eller icke, eller hvilkendera
embetsmannen ansvaret i sednare fallet
bordt drabba, E. K. M:ts Befide, med tilikännagifvande
af desse omständigheter, samt att Wettersten
och Bruhn i gäldbundet tillstånd aili dit 9
förre Chefen för Bohus Läns Regemente, General-Majoren
Belfrage och förre Landshöfdingen
i Länet General-Lieutenanten Friherre Carpelan
äfven med döden afgått, samt de Lands-Secreterare
och den Lanas-Kamererare, som ända
intill ar 1808 voro tjenstgörande, blifvit från
sina tjenster entledigade, ytterligare hos KrigsCollegiurn
hemstält, om icke det anmärkte beloppet
finge ur räkenskaperne afföra*; hvarefter och
då bemäldte Collegium, med åberopande af sitt
förra yttrande i ämnet, förklarat det icke tillhö-j
ra sig att något vidare utlåtande härutinnan meddela,
E. K. M:ts Befallningshafvande i underdånighet
anmält förhållandet, med begäran om
Nådig föreskrift, huru med detta mål förfaras
borde, samt att, uppå Fullrnägtiges i RiksgäldsContoiret
underdåniga tillstyrkande, E. K. MV
från Dess och Rikets Kammar-Rätt infordrat de
uti saken nödiga upplysningar; i följd hvaraf
Kammar-Rätten anfört, dels att 2:dra RevisionsContoiret,
efter genomseende af Götheborgs och
Bohus-Läns räkenskaper, ej allenast för de år, då
medlen af Bruhn uppgifvits vara redoviste, utan
också, med anledning af Wettersten omförmälde
liqvid, för år 181» och följande år till oell med
1819, hvarken kunnat igenfinna en sådan liqvid
eller någon annan redovisning för ifrågavarande
medel, samt ehuru i sistnämnde års Landsbok
-
Underdåniga Skrifvelsér.
97
bok bevillningsmedel för Bohus Läns Regemente,
under åren 1799, *3oo, 1801, 1803 och
1804, blifvit balancerade, till ett sammanräknade
belopp, af 78 R:dr »5 sk., likväl, i brist
af restlängden deruti posterna specificerades, ej
eller varit i tillfälle att utröna, huruvida von
Utfalls och Norrländers utskylder voro bland
samma poster inbegripne, dels ock att Kammar
- Rättens Advocat - Fiscal val af hamllingarne,
angående den före Wettersten tjenstgörande
Kronofogden A. M. Greiffes baiance samt
den i sammanhang dermed emellan honom och
Wettersten yppade tvist om indrifnings- och ansvarsskyldighet
för rest- och handräcknings-rnedel,
inhämtat, att restlängder å Bohus Läns Regementes
medel skola af Greiffe blifvit öfverlemnade
till Wettersten, men hvarken i de bland
dessa handlingar befintlige rest- och pantlängder
eller handracknings-förtecknirigar kunnat varseblifva
namnen: von Utfall och Norrlander, eller
eljest bana sig väg till någon upplysning, huruvida
eller i hvad mån ifrågavarande 40 R:dr
tilläfventyrs ingått uti de af Wettersten till in«
drifning emottagne rester.
Vid sådant förhållande och då i detta mål
någon tillförlitlig upplysning numera icke står
att vinna, sedan alla de Embeis- och Tjenstemän,
hvilka med indrifningen, redovisningen
och uppbörden af oftaberörde bevillningsmedel
haft befattning, äro redan dels med döden afgångne
och dels för längre tid tillbaka förafskedade,
samt, efter hvad Kammar-Rätten förmält,
några handlingar, af hvilka verkliga förBikao£
till ililti-St, Prat. laid* Sami. Igzj, 7
98
Vnderdåniga Skrifvelser.’
hållandet upplyse», icke eller nu meri» å'ro att
tillgå, hafva Riksens Ständer funnit för godt
samtycka, att de uti Götheborg» och Bohus
Rans Ränteri-räkenskaper balancerade Bevillningsmedel,
4o R:dr Banco, må uti samma Räkenskaper
afskrifne varda. Hvilket Riksens
Ständer nu härmed få i underdånighet ahmala.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 35-
Uppl. o. godkändjhos Ridd-o. Åd. d- 5 Maji. 18,23*
jPreste-Siåndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 —• —
Bonde-Ståndet d. 12 *— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Majit» Kådiga Proposition,
angående inlösen af de uti Hallands
Län belägne sd kallade Trippiska
godsen.
S. A. K.
Sedan hos E. K. M. Riksén» Ständer, uti skrifvelse
af den 24 Mars 1810, på anförde skäl, i
underdånighet hemställt, att åboerne å de uti
Hallands Län belägne så kallade Trippiska godsen
snåtte, på sätt de sjelfva, begärt genom vederbörande
Riksdagsfullmägtig af Bonde-Ståndet
vid då påslående Riksdag, erhålla, jemte
vissa tillika betingade förmåner, Nådig tillåtelse
att# af egna medel, hvar och en sitt åboende
Underdåniga Skrif veiner.
99
hemman inlösa; sa har E. K. M., efter det vederbörande
uti detta amne hörde blifvit, genom
Nådig Proposition, aflåten till Riksens Ständer
den 18 sistl. Januarit förklarat, att då, enligt
hvad handiingarne upptysa, åboerne å de x 5 g2
oförmedlade mantal , som Högstsalig Hennes
Maj:t Drottning Christina till Holländske
Handlanden Daniel Tripp försållt, och hvilka af
dennes utrikes vistande arfvingar ännu innehafva*,
anmält sig sakna förmåga att nämnde
hemman inlösa och derföre lösningsrättigheten
6ig afsagt, under yttrad önskan att Kronan om
hemmanens inlösen måtte besörja, E. K. M.
funnit Riksens Ständers uti ofvanberörde måtto
gjorda underd. hemställan böra förfalla ; hvarjemte
och enär, å ena sidan, utredt blifvit att
åtskilliga f. d. Trippiske hemman, utgörande 39
|| Mantal, genom arf blifvit öfverlåtne åt Svenske
undersåtar och numera med enahanda rätt,
som vanliga Frälsehemman, tillhöra dels åboerne
sjelfve och dels andre Frälsegodsegare i Halland,
samt, å den andra, Trippiske arfvingarne,
uti afgifven förklaring ej bestridt Svenska Kronans
rätt att för egen räkning inlösa de hemman,
som af dem disponeras, men, bland annat,
deremot förbehållit sig att för en serskild förment
fordran hos Kronan tillika undfå betalning,
E. K. M. till Riksens Ständers pröfning
öfverlemna!, dels om icke, enär Trippiske hemman
innehafvas af Svenske Män, desse borda
förblifva i orubbad besittning deraf, och frågan
om inlösen af samma hemman , på grund af
Kronans rätt dertill, för j* nu och i framtiden
förfalla, dels ock huruvida, Riksens Ständer vil
-
100
Underdåniga Skrifvelser.
Je anvisa nödiga medel till inlösen af de öfrigt
Trippiska godsen, som befinnas i utländske mäns
ego, och i sådant fall uppdraga åt E. K. M.,
att om en sådan inlösen, sedan summan blifvit
bestämd, i behörig ordning låta föranstalta, samt
derefter med hemmanen till Kronans möjligen
största fördel vidtaga de åtgärder, som med författningarne
kunde instämma.
Riksens Ständer hafva detta mål uii öfvervägande
tagit; och hvad angår de Trippiske
hemman, 39f-§ Mantal, hvilka genom arfsrätt
kommit i Svenske mäns ego och sedermera gått
flera händer emellan; så anse Riksens Ständer
innehafvarne af dessa hemman böra vid deras
egande- och besittningsrätt framgent bibehållas,
sarnt allt lösnings-anspråk å desamma, från Kronans
sida, upphöra.
Beträffande åter de öfriga Trippiske hemmanen,
hafva väl Riksens Ständer funnit Kronans
lösningsrätt till desamma vara ostridig;
men då begagnandet af denna lösningsrätt synes
böra bero af löseskillingeng belopp och af den
fördel Staten genom sistnämnde hemmans inlösen
kan tillskyndas, få Riksens Ständer alltså
nu härmed hos E. K. Af. i underdånighet anhålla,
att E. K. M. täcktes så väl genom veder»
börande låta höra Trippiske arfvingarne, huruvida
de äro hugade att emot en nedsatt löseskilling
afstå deras eganderätt till godsen, under
det tillika vid en sådan liqvid fästade uttryckliga
förbehåll, att de ovillkorligen afsäga
sig allt vidare anspråk å deras förmenta fordran
hos Kronan, som äfven derefter i Nåder förordna,
att alla nu varande Trippiske frälse-städje
-
Underdåniga Skrif reiser. 101
hemman varda ordentligen skattevärderade, på
det utrönas måtte, huru stor ersättning för loseskillingen
kan påräknas; och lärer E. K. M.,
sedan dessa åtgärder blifvit vidtagne, i Nåder
finna för godt att vid nästa Riksdag handlingarne
till Riksens Ständer öfverlemna, hvarigenom
R. S. komma i tillfälle att uti ämnet fatta
ett med Statens fördel öfverensstämmande beslut.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 36.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Maji 18a 3-
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet di 13 —- —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ersättning af de utaf Interessenterne
i Husby Klosters Krutbruk åren
1814 och 1815 erlagde Bevillnings-medel
för Krut.
S. A. K.
Sedan hos E. K. M. Interesscnterne uti Husby
Klosters Krutbruk i tinderd:t anhållit, att,
efter det, den 39 Mars 1809, emellan E. K.
M:ts och Rikets Krigs-Gollegium, å Kronans vägnar
, saint då varande egaren af Krutbruket ,
Bruks-Patronen Anders Fredric Rosenborg, ett
Gonfract blifvit upprättade, hvars jäe punct in
-
3 02
Underdäniga Skrifvelar.
riebär ej allenast det stadgande, att en bevillnirigsafgift
af 6 sk. B;co, för hvarje Centner å samina
Bruk tiilverkadt krut, skulle inbeiäknas uti
den tillika fastställde betalningen för tillverkningskostnaden,
utan äfven Bruksegarens i sammanhang
dermed gjorda förbehåll att undslippa
hvad högre afgift för krut-tillverkningen, sorn
åläggas kunde, men Sökanderne icke desto mindre,
åren 18 J 4 och 1815, mäst utgöra den i
1812 års jBevillnings-förordning förhöjde bevillning
af 16 sk. för Krut-Centnern, K. K. M.
alltså täcktes tillägga dem ersättning för de bevillfiings-medel,
hvilka sålunda, tili uppgifvet
belopp, blifvit utbetalde; så har E. K. M., uti
Nådig Skrifvelse af den 19 sisth Februarii, gifvit
Biktens Sländers Stats-Utskoit tillkänna, hurusom
hos E. K. M. förekommit, att bevillningen
för krut-tillverkning från det i 1812 års
förordning bestämda belopp blifvit uti sednare
författningar åter minskad till 6 sk. för Centnern,
och att förenämnde Conlract, ehuru innefattande
det åberopade förbehållet, likväl icke
stadgar, att Statsverket borde ersatta Krutbruksegaren
den högre afgift, som utöfver 6 sk. per
Centner kunde komma att utgå; vid hvilket förhållande,
och då Kronan, å sin sida, icke rubbat
Contractet, samt det icke på E. K. M. anil
o trune att ifrån en af Riksens Ständer ålagd
b.evillnings-afgift befria Sökanderne, men resti—
tutionen af omförrnälde bevillningsmedel desto
heldre på Riksens Ständers åtgärd berodde, som
Statsverket for ett sådant ändamål ej eger något
anslag, E. K. M. funnit Sig icke kunna i
Nåder bifalla den, uti ofvanberörde /måtto, af
Underdåniga Skrifvelser.
103
Interessehterne i Klosters Krutbruk gjorda underd.
ansökning, utan velat densamma till SiatsUtskottet
öfverlemna.
Detta mål, ined hvad Stats-Utskottet räti afgifvet
utlåtande deröfver anfört, och handlingarne
för öfrigt innehålla, hafva Riksens Ständer
i öfvervägande tagit; Och som, enligt hvad upplyst
blifvit, egaren af Husby Klosters Krutbruk,
uti behörigen afslutadt Contract, samt i afseende
på den uti ersättningen af kostnaderne för
krut-tillverkningen äfven inberäknade bevillning
af 6 sk. B;co för Centnern, förbehållit sig att
framdeles undslippa hvad högre afgift, sorn i
och för krut-tillverkningen .kunde åläggas, och
hvarigenom tillverknings-kostnaden lomme att
okas utöfver det i Contractet utstakade belopp;
så, enär Sökanderne, genom erläggandet af den
förhöjda bevillning, 16 sk. B:co per Centner,
hvilken uti 181a års Bevillnings-förordning är
vorden bestämd, icke fått i denna del njuta Contractet
till godo, hafva Riksens Ständer ansett
dem vara till ifrågakomne ersättning berättigade;
i följd hvaraf Riksens Ständer beslutit, att det
Eevillnings-belopp, sorn med vederbörande Uppbördsmans
qvittencer kan visas vara, åren 1814
och 1815, utöfver den i Contractet faststälde
Bevillnings-afgift utbetaldt för krut, hvilket,
under samma tid, vid Husby Klosters Krull).,-v
blifvit tillverkadt och, efter föregången approbation,
till Kronans Magasin inlefvereradt, må
till dåvarande egare af Bruket, eller hans rätts
innehafvare, återställas. Hvilket beslut Riksens
Ständer få ho» E. K, M. i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
104
Underdåniga Skrifv el seri
N:o 37.
Uppl. o-godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Maji 1823.
Preste-Siandet d. 7 — —-
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 13 —• —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
«/ Kongl. Maf.ts Kådiga Remiss,
angående serskildt anslag af Bevillningsmedlen
till ar frodén åt Tjenstemän, som
vid JJ evillnings-iaxer ingar ne i Norrbottens
Län biirädt.
S. A. K.
Sedan E. E. M:ts Befallningshafvande uti Norrbottens
Län hos E. K. M. i underdånighet hemstält,
att, efter det likmätigt 5 Art. 5 §. 11 mom.
af 1818 års Bevillnings-förordning, En procent
af berörde Läns Be v i 11 n i n gs- s u m ma för år 1820,
blifvit till bestridande af nödiga kostnader i och
för Bevillnirigs-taxeringarne samt till arfvoden
åt vederbörande tjenstemän , som biträdt viti
samma taxeringar, innehallen, men, af anförde
orsaker, beloppet funnits hafva, på 41 sk. 10
rst. nära, åtgått till skjuts- och tractaments-penningar
för Pröfnings-Comitens Ledamöter, och
således ej lemnat någon behållning, hvaraf förenämnde
tjenstemän för deras arbete kunnat erhålla
den vedergällning, sorn Riksens Ständer
deta ämnat, £. K. M. täcktes i Nåder tillåta,
att förlusten af ifrågavarande arfvoden för år
1810 och följande år, så länge 1818 års JBe~
Underdåniga Skrifvelser. 105
villnings-Stadga vöre' gällande, måtte, enligt
Pröfnings-Comiténs förslag, varda vederbörande
ersatt med 2ao R:dr årligen; så har E. K. M.
genom Nådig remiss, aflåten till Riksens Sländers
Stats-Utskott den 25 sisth Januarii, denna
fråga jemte vederbörandes deröfver afgifne underd.
utlåtanden, till Riksens Ständers pröfning
Öfverlemnat; Och som Riksens Ständer härvid,
inhämtat: att, år 1820, Bevillnings-summan för
Norrbottens Län, utgörande 25,100 R:dr, väl
öfverstiga hvad under de förra åren i lika afseende
influtit, men att den af nämnde summa
till Taxerings-kostnader och arfvoden anslagne
procent, 251 R:dr, varit för behofvet i så måtto
otillräcklig, att, sedan Pröfnings-Comiténs Ledamöter,
enligt företedde räkningar, uppburit det
för dem bestämda dagtractamente, jemte ersättning
för deras genom skjutslegans förhöjning
ökade rese-utgifter, tillsammans 250 R:dr 6 sk.
2 rst., ej något öfverblifvit till vedergällning af
de tjenstemän? moda, hvilka vid Bevillningstaxeringen
varit tjenstgörande; alltså och då billigheten
fordrar, att ifrågavarande tjenstemän må
njuta någon ersättning så väl för deras ofta långväga
resor till taxerings-stället, som ock för deras
biträde vid taxerings-arbetet, till hvilken ersättning
den uti Bevillnings-förordningen beräknade
1 procent af Liänets Bevillnings-summa icke
lemnat någon tillgång, då deremot i andra
Län, der Bevillniogs-beloppet stigit mångdubbelt
högre, än i Norrbottens, ett betydligt öfverskott
för Tjenstemännens aflöning varit att påräkna,
hafva Riksens Ständer, med bifall till hvad af
E. K. M:ts Befallningshafvande, uti förenämnde
io 6 Underdåniga Sirifvelser.
måtto, hemstäldt blifvit, beslutit, att det föreslagna
ersättnings-beloppet af aao R:dr skall,
till fördelning emellan de personer, hvilka vid
1820 års Pröfnings-Comité uti merberörde Län
varit tjenstgörande, utgå af de i Landt-Ränteriet
influtne eller inflytande Bevillnings-rnedel,
samt att för år 1821 och följande år, så länge
de uti 181S års Beviilnings-förotdning för utgörande
af Taxerings-kostnaderne faststälde grunder
äro gällande, ett lika belopp af Bevillningsmedlen
må i gamma ändamål disponeras. Hvilket
beslut Riksens Ständer få hos E. K. M. i
underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc..
Nio 38-
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. j Maji 1823I
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Stånd ;t d. 7 — •—-
Ronde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
beviljadt bidrag af Stats-medlen^
till bestridande af kostnaden för Fångvården
i Götheborg.
S. A. K.
H os Riksens Ständer hafva Riksdags-fullmägtige
för Götheborgs Stad vid innevarande Riksdag
anfört, att, sedan hos E, K. M. Riksens
Ständer, under den 27 April 1813, dels i un
-
Underdåniga Skrifvelszr. loj
derd:t hemställt, huruvida Police-inrättningen i
Götheborg, hvilken, genom Kongl. Förordningen
den 19 Augusti 1807, blifvit utvidgad till åtskilliga
Lägenheter i Stadens granskap, kunde
till sjelfva Stadens område åter inskränkas, dels
ock anmält, att, om den föreslagne förändringen
i Nåder pröfvades vara otjenlig, Riksens Ständer
funno i sådant fall billigheten kräfva, att,
till bestridande af den betydliga utgift, som
Staden mäste vidkännas för ett större antal fångars
underhåll, Statsverket borde lemna ett bidrag
af 1500 R:dr, att årligen utgå, antingen af
de på Riks-Statens 8:de Hufvud-Titel till extra
utgifter anslagne medel, eller ock af den summa,
hvilken till fångars skjuts och underhåll i
allmänhet blifvit uppförd på Stat; så har E. K.
M., uti Nådig Skrifvelse till Dess Befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus Län, den 23
Januari! i8i9> förklarat Sig hafva ansett för allmänna
säkerheten menligt att inskränka den
omfattning, som blifvit Police-inrättningen i
Götheborg tillagd; hvarjemte E. K. M. Sig utlåtit,
att, enär Riksens Ständer icke anslagit någon
serskild fond för de beviljade 1500 R:dr»
och desse icke eller varit på ofvannämnde anslags-summor
att tillgå, E. K. M. å hvad Rikeens
Ständer i detta ämne hemställt, ej kunde
fästa annat afseende, än att förständiga, Dess Befallningshafvande
att, så vidt rummet tillät, i
K ronans häkte emottaga och på Kronans bekostnad
låta underhålla de Arrestanter, hvilka från
den utom Götheborgs Stad» område belägna andel
af Police-inrättningens district kunde inbringas;
anhållande Riksdags-fullmägtige hos Rik
-
Underdåniga Skrifvelse^
sens Släntler, att nödige medel, ej mindre till
ersättning för de af Staden bestridde utgifter
under deh tid, sorn efter sista Riksdagen förflu.
tit, än äfven till betäckande af hädanefter erforderlige
kostnader i enahanda ändamål, måtte beviljade
varda.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; Och alldenstund, enligt hvad E- K.
M., uti högstberörde Nådiga Skrifvelse, af den
53 Januarii 18 »9, förklarat, Police-inrättningen
i Götheborg vid den år 1807 deråt gifna vidsträcktare
omfattning kommer att bibehållas, samt
de orsaker således fortfara, hvilka hos Riksens
Ständer vid sistlidne Riksdag beredde ofvertygelsen,
att ett understöd af allmänna medel för
nämnde Stad till fångvårdens bestridande vore af
billigheten och bebofvet påkalladt, hafva fördenskuld
Riksens Ständer bifallit, att Statsverket
må bestå ett årligt bidrag till de härvid erforderliga
kostnader, hvilket likväl icke får öfverstiga
den vid sista Riksdagen faststälde summa
af 1 500 R:dr B:co, sorn alltså komma att å Staten
uppföras; och få Riksens Ständer tillika hos
E. K. M. i underdånighet anhålla, att E. K. M.
täcktes i Nåder förordna, dels att Dess Befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus Eän bör
noga tillse att Stadens fängelse för personer, sorn
i häkte inmanas från det Police-inrättningen underlagde
utom Stadens område belägna districf,
icke förr varder begagnadt, än Eäns- och Slottsarresterne
ej vidare lemna utrymme, dels att
utgifter för vården och underhållet af sådane
fångar må noga afskiljas från hvad Staden åligger
bekosta för axrestanter, gripne å des3 eget
Underdåniga Sftrifvelser’. 109
område; dels ock alt E. K. M:ts Befallningshafvande
eger vid hvarje års slut från Staden infordra
och, jemte den öfriga redogörelsen för
kostnader i och för fångvården, insända en behörigen
styrkt räkning öfver de utgifter, Staden,
tinder årets lopp, uti berörde afseende, fädt vidkännas;
på grund af hvilken räkning Staden må
för ifrågavarande utgifter njuta ersättning, dock
ej till högre belopp, än det ofvan bestämda af
1500 R:dr ari,; börande eti sådan ersättning, i
händelse Götheborgs Police-inrättning varder åter
inskränkt till sjelfva Stadens område, genast
upphöra.
Hvad sedermera angår Riksdags-fullmägtiges
yrkande, att den af Götheborgs Stad sedan
sista Riksdag bestridde kostnad, i och för den
Staden icke egentligen tillhörande fångvård, måtte
af Statsverket godtgöra-s; så, och då Riksens
Ständer uti anderd, skrifvelse af den a7 April
1818, erkänt behofvet af anslag för de ökade
utgifterne till denna fångvård, samt bestämt ett
sådant anslag till 1500 R:dr årligen, hvilka E.
K. M. likväl ansett icke kunna utgå, enär de
Titlar, hvarå anvisningen skett, dertill icke lernnade
tillgång, hafva Riksens Ständer godtfunnit
att den sålunda yrkade ersättningen bevilja och
de dertill erforderliga 7500 R:dr vid den blifvande
Statsregleringen uppföra låta.
Riksens Ständer framhärda etc»
no TJnderd&niga. Skrifvelser.
N.o 39.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Maji 1823,
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. ist — —
Riksens Siänders underdåniga Skrifvelse, angående
Landt- och Sjå-trouppers transporterande
sjöledes.
S. A. K.
Sedan, i anledning af Riksens Ständers, vid
sistlidne Riksdag, gjorda underdåniga framställning,
E. K. M. genom Skrifvelse till Dess och
Rikets Krigs-Collegium den i Junii lgao, hvilken
af Collegium uti Circulair den 10 Augusti
samma år till vederbörande» efterrättelse är
vorden meddelad, i Nåder förordnat, att transporter
af Kronans effecter skola veskställas sjöledes,
enär sådant later sig göra; så få hos E.
K. M. Riksens Ständer nu i underdånighet anhålla,
att, till beredande af ytterligare lindring
för Allmogen uti det tryckande skjutsnings-besväret,
vederbörande Embets-Verk måtte i Nåder
anbefallas, att för så väl Bandt- som Sjötrouppers
fortskaffning vidtaga enahanda åtgärd,
så ofta den åstadkommas kan och med Kronans
tjenst är förenlig.
Riksens Ständer framhärda etc.
TJriderdiiniga Skrif valser.
lil
N:o 40.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Maji 1823.
Preste-Ståndet d. 7 — —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Stcinders underdåniga Skrifvelse, angående
ändring uti 5 och 7 §. §. af >2 4
Cap. Rättegångs-Ealken, i hvad desamma
stadga böter fur Parters försummelse
att afhöra Utslag och Dom, eller att sådane
Expeditioner utlösa.
S. A. K.
Riksens Ständer hafva till profning förehaft en
hos dem väckt fråga om upphäfyande af hvad
Allmänna Lagen uti 24 Cap. 5 och 7 • §. §. Rättegångs-Balken
stadgar, angående böter för parter,
hvilka antingen förfallolöst uteblifva, då
Domar och Utslag vid Under- eller ÖfverDomstolar
afsägas eller utgifvas, eller ock försumma
ått, inom bestämd tid , lösa de för dem
utskrifne exemplar af sådana expeditioner.
Uti förstnämnde händelse, nemligen då en
rättsökande part, oaktadt erhållen kallelse eller
skedt anslag å Rättens dörr, är frånvarande å
den dag Utslag eller Dom afkunnas eller utgifves,
hafva Riksens Ständer funnit något serskildt
bötes-ansvar desto mindre kunna skäligen ega
rum, som det ensamt på partens egen mer eller
mindre omsorg alt vårda sin lagliga rätt sy
-
Underdåniga Skrifvelserl
nes böra ankomma, huruvida han vid det uppr
gifna tillfället ml vara tillstädes eller icke.
Hvad sedermera beträffar de stadgade böterne
för underlåtenhet att lösa Dom eller Utslag^
som en Domstol utfärdat, sl har hos Riksens
Ständer anmäldt blifvit, huruledes hvarken E.
K. M:ts och Rikets Svea Hof-Rätt eller de fleste
Under-Domstolar med böter belägga en så-;
dan uraktlåtenhet, men deremot anlita E. K.
Mas Befallningshafvandes och Under-Exsecutorernes
handräckning till indrifvande genom utmätning
af försummad Expeditions-lösen: ett
förfarande, hvarigenom, å ena sidan, vederbörande
Expeditionshafvandes rätt är bevarad och,
å den andra, den medellösa parten undgår att
antingen, såsom icke sällan handt, vid bristande
tillgång till böter, för det han icke mägtat
utlösa en Expedition, bringas i häkte, då Staten
får vidkännas kostnaden till fångskjuts och
tractamente, eller om han, innan böterna varda
utfordrade, flyttat hemvist, hvilket på förra vistelseorten
icke är kändt, blottställas, lika med
förbrytaren, för skymfen att allmänneligen i
Riket efterlysas.
På dessa grunder och med tillika fästad
uppmärksamhet på nödvändigheten af enhet uti
lagskipningen, få hos E. I£. M. Riksens Ständer
i underdånighet föreslå , att de uti 34 Cap. 5
och 7 §. §. Rättegångs-Balken utsatte böter för
Parter, hvilka vid Hof-Rätter och Under-Domstolar
icke inställa sig till Utslags eller Doms
afhörande eller emottagande, eller ock försumma
att sådane Expeditioner, ehvad de blifvit
be
-
Underdåniga Skrifvelser.
1x3
hegärde eller eljest uttagas bordt, i rätter tid utlösa,
hädanefter skola upphöra; och forde, i händelse
detta förslag jemväl af E. K, M. varder i
iNåder bifallet, en författning uti öfverensstämmelse
dermed böra till allmän efterrättelse utfärdas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 41.
Uppl. O'godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Maji 1823»
Prest^-Ståndet d. 7 — — .
Borgare-Ståndet d. 7 —~ —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers Underdåniga Skrif velse , angående
upphörande af Stadgandet uti 4
Cap. 2 §. Jorda-Balken, om handsircickning
vid fastighets-kop i Staden.
S. A. K.
'Vid pröfning af en hos Riksens Ständer väckt
fråga om upphäfvande af lagens föreskrift uti 4
Cap. 2 §. Jorda-Balken, att fastebref i Staden ej
må utgifvas, förr än säljaren sjelf, eller genom
fullmägtig, inför Rätten handsträckning gjort och
tillstått köpeskillingen betald vara, har hos Riksens
Ständer förekommit, dels att för verkställigheten
af lagens stadgande, att fasta å lagfaren
egendom alltid skall tagas, hinder ofta möter, då
säljarne äro boende på aflägsen ort och icke kunBihang
till Riks-St, Prat, loide Sami. 1824. 8
ii4
Underdåniga Skrifvelser.
na personligen infinna sig vid handsträckningen
samt försumma att för sig ställa fullmägtig, dels
att handsträckningen är en blott formalitet, utan
allt ändamål, och lika umbärlig i Städ som på
Landet, der densamma aldrig varit påbuden, dels
ock ätt både för Stad oell Land är förordnadt, att
köpeskillingen skall i kopebrefvet våra qvitterad-,
hvarigenom säkerhet vinnes, att deri blifvit betald,
innan köpet dömes fatst.
Riksens Ständer, sorn anse ofvanbérörde föreskrift
om händsträckning, när fasta å lagfaren
egendom i Staden gökes, Vära öfverflödig) emedaii
säljarens rätt och säkerhet, i afseende på den bestämda
köpeskillingen, genom gällände lag och
författningar nu mera finnes beVarad, få alltså j
på förenämnde grunder, hos E. K. M. nu i underdånighet
föreslå, att hvad sålunda i 4 Cap. 3
§. Jordä-Bälken blifvit stadgadt rörande handsträckning
bör hädanefter upphöra ; Hvarom, i
händelse detta förslag varder i Nåder bifallet, E;
K» M. lärer täckas allmän .författning utfärdå
låta
Riksens
Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelsefi 115
N:o 4a.
Uppi. o. godkänd hos Ridd. o. Äd. d. 5 Maji 1823.
IhesPe-Ståndet d. 7 — —-  Borgare Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Stundens underdåniga Skrifvelse, angående
upphörande af den anstalt, atti officiella
Tidningen införa kungörelser orri
■lediga Kyrkö vaktare- tjenst er-.
S. A. k.
Då hos Riksens Ständer i Öfvervägande kombi
i t, si val att, till återbesättand'é af lediga Kyrkovaktare-beställningar,
tjänlige sökande inora
Församlingarné sällan lära saknas* ehär dervid
varder iakttaget hvad författningarne till förmån,
för afskedade krigsmän i sådant afseende stadga,
som äfven att af de uti officiella Tidningen
införde kungötelser, iörande ledighet af berörde
tjfehster, hitintills högst få persöner utom deri
Församling, der ledigheten yppats, torde blifvit
förånledde att såsom Sökande sig anmäla , meri
att dessa kungörelser deremot borttaga rummet
för vida angelägnare och vigtigare ämnhn, hvilkas
allmängörände såltihda fördröjes; så få hös É.
K. M. Riksens Ständet nu i underdånighet hemställa,
om icke K. K; M. täcktes desto heldre
förordna, att införandet i officiella Tidningen af
ktingörelset om ledighet af kyrkoVaktare-beställinIngar
hädanefter tnå upphöra, sorn en dylik åt»
n6 Underdåniga Skrifveisel!
gärd vid tillsättandet af de fleste mindre tjen™
ster icke äger rum.
Riksens Ständer framhärda etc.'
N:o 43.
Uppl. o. godkändhos Preste-Standetd. laMaji 1823.
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
preestanda till Bruken af äboerne
å de Hemman, som Bruksidkare till Skatte
inlåst.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har en Ledamot af Bonde-Ståndet
framställt de olägenheter, söm skola
uppkommit derigenom att Bruksegare, hvilka
till Skatte inlöst Krono-Hemman, icke inskränkt
cina fordringar på tjenstbarhet endast till Hemmans-räntans
förvandling i dagsverken, utan, på
grund af ingångne Contract, ej mindre sökt utkräfva
arbetsskyldigheter vida utöfver de i jordéboken
bestämda, än äfven ansett åboerne å sådane
Hemman, lika med egna landtbönder vara underkastade
bade obestämda tjenstbarheter och uppsägning;
och ehuru Riksens Ständer, å ena sidan,
funnit de Contract, som tilläfventyrs redan
äro afslutade emellan Bruksegare och åboerne å
Underdåniga Srifvelser'.
117
deras till skatte löste Hemman, hvarken böra någon
rubbning undergå eller kunna komma under
Riksens Ständers granskning; likväl och då,
å den andra, anledning sig företer, att Kongl.
Brefvet till Kammar- och Bergs-Collegierne den
2,3 September 1747, angående prestanda till Bruken
af åboerne å de Hemman, som Bruksidkare
till skatte inlöst, nu mera kommit i förgätenhet,
få Riksens Ständer härmed anmäla den underdåniga
Önskan, att E. K. M. täcktes i Nåder
förordna, att, till Contrahenters ytterligare erinran,
högstberörde Kongl. Bref skall å predikostolarne
i alla orter, der Bruksrörelse finnes, arli-’
gen varda uppläst.
Riksens Ständer framhärda etc.
Protocolls- Utdrag fran Hoglojl. Ridder skap et
och Adeln den 5 Maji 1825.
S. D. Upplästes till justering ExpeditionsUtskottets,
under N:o 43, insända förslag till
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående prestanda till Bruken af
åboerne å de Hemman som Bruksidkare till Skatte
inlöst; och blef berörde förslag, i anledning
af Herr Hjertås, Gustaf, dervid gjorde anmärkning,
tiH Expeditions-Utskottet återremitteradt.
n8 Expeilitions-Ulsiottets Memorial.
N:o, 4 4,
Expeditions- Utskottets Memorial till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, med utlåtande
'öfver en dterre/niss af Utskottets Förslag
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
, N: o Lio.
”V"id det af Expeditions-Utskottet a.fgifna, Förslag
till Riksens Ständers underdåniga Skrif-,
velse, N:o 43, angående prestanda till Bruken
af fbperne å de Hemman, sorn Bruks-idkare till
Skatte inlöst, har Herr Hjerta, Gustaf, gjort den,
anmärkning, att Skrifvelsens. början; ”Hos Riksens;
Ständer liar en Ledamot af Ronde-Ständet,
framställt de olägenheter etp.”> vöre af en, särskild,
beskaffenhet, emedan en viss. Ledamot af BondeStåndet
säges hafva väckt den fråga, sorn utgör
Skrifvelsens föremål, då derempt, Herr Hjerta
vetterligen, någon afvikelse hittills, icke egt runa,
från det antagna bruk > att ett helt Ständ eller
Riksens Ständer uppgifvas hafva fästat uppmärksamhet
pä den och den saken, m. m.£ på grund af
hvilken anmärkning berörde Förslag blifvit, under
den 4 i denna månad , från Höglofl, Ridderskapet
och Adeln, till Utskottets åtgärd återremitteradt;
i sammanhang med hvilken återrerniss
Utskottet, under den 12 dennes, fått emottaga
ett af undertecknad Grefve o,eli, Ordförande,
sistnämnde dag, till Höglofl. Ridderskapet och
Adeln aflåtet Memorial , innehållande svar a
Herr Hjertås ofvanupptagne anmärkning.
Med anledning häraf får Utskottet vördsamt
anföra, att, hvad ifrågavarande anmärkning i huf
-
Eppeditjons-Ulskottets Memorial. 119
vudsaken beträffar, Utskottet för sin del åberopar
nyssnämnde Memorial , hvarvid Utskottet
har desto mindre något att tillägga, som Utskottet
anser deruti vara ådagalagdt att, i Förslagets
anmärkta begynnelse-ord , hvarken är
yordet feladt mot sanning, logik, språklära eller
praxis; och har Utskotiett för öfrigt skolat gifva
Hcglofl, Ridderskapet och Adeln tillkänna, att
merberörde Förslag blifvit af Högvördigä PresteStåndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet, under dea
12 i denna månad, samt af Hedervärda BondeStåndet
under den i5:de godkändt. Stockholm den
23 Maji 2823.
Protocolls Utdrag frän Högloft. Ridderskapet och
Adeln den 3 Junii 18,23.
S. I>,. Vid förnyad föredragning af Expeditions
Utskot tets, den 23 sistlidne Maji, aflåtne,
samt den 30 i samma månad e: m: på bordet
lagde, Memorial, innefattande Utlåtande öfver
Ridderskapets och Adelns, återreroisa af Utskottets
Förslag till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
N:o 43., angående'prestanda till Bruken
af å boer ne å de Hemman, sorn Bruks-idkare till
Skatte inlöst; fann Ridderskapet och. Adeln för
godt, att, enär berörde Förslag redan blifvit af
de öfrige Trenne Riks-Ständen godkändt, för
dess del. dervid låta bero..
ISO
Tjuder duniga Skrivelser'.
Nu 45.
Uppl. o, godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Majli»*#
Preste-Ståndet d. 7 —• —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonda-Ståndet d. 12 —- —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
skyldigheten för Postmästare att,
emot ersättning, hålla Postbok med Landtloer,
och för Postförare att medtaga
Landtb östnes låsväskor.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att en landtbo, hvilken icke är Embetsman
och hvars hemvist är flera mil aflägset
från det Post-Contoir , dar de honom tillhöriga
bref och paquet blifva einoltagne, måste i och
för brefvens och paquetensafsändning eller hämtande
i hvarje vecka f vidkännas kostnader och
förlust af dagsverken, enär hvarken vederbörande
Postmästare är skyldig att med honom upprätta
Postbok, eller Postförarne kunna åläggas
att medtaga någon lösväska; Och som förmånen,
af en lättad communication, hvilken genom Postinrättningen
är åsyftad , synes böra så mycket
sorn möjligt utsträckas till alla Rikets innevånare,
sorn deraf äro i behof, få alitsa Riksens Ständer
inför E. IC. M. frambära den underdåniga önskan
, att E. K. M. täcktes icke allenast i ZSTåder
förklara , att Postmästare , så väl i Städerne soro
pä Landet, hädanefter böra emot ersättning hålls
Underdåniga Skrifvelser. 12 1
Postbok med atla Landtböer Inom orten, hvilka
af en sådan anstalt vilja sig begagna, och att
Postförare jemväl skola emot betalning emottaga
och å bestämda ställen vid postvägen aflemna de
lösväskor, som kunna dem anförtros, utan äfven,
sedan Ofver-Post-Directeuren samt öfrige vederbörande
hörde blifvit, i Nåder bestämma de
grunder, hvarefter vedergällningen till Postmästare
eller Postförare för ifrågavarande särskildta
uppdrag utgöras bör.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 46.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5 Maji 1823»
Preste-Ståndet d» 7 •—■ —
Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af vackt fråga om en frimarknad
vid Svanesund.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har framställning blifvit
gjord, rörande de fördelar innevånarne i Orousts
Härader af Götheborgs- och Bohus Län skulle
vinna derigenom, att en årlig frimarknad finge
hållas å strandplatsen Svanesund, belägen i Östra
Häradet; uti hvilken framställning är vordet anfördt:
att Orousts Härader egenteligen utgöras
af en större och flera små öar, på olika afstånd
från fasta landet, hvarmed communicatiorien of-.
122
Underdåniga Skrifvelser.
ta blefve oförmodadt afbruten genom stormar,,
vattenflöden, isgång in. m. att dessa Häradsboer,
för afsättningen af sina varor, måste företaga resor,
antingen af vid pass 6 mil till Götheborg,
eller af 4 mil till Uddevalla, genom hvilka resor
mycken tid förspildes och angelägna hemsysslor
blefvo försummade; samt att inrättandet
af den föreslagna marknaden ej allenast syntes,
vata förenligt med billighet och den närings-frihet,
hvarje Svensk unders,åte borde åtnjuta, utan
äfven vore desto mera nödvändigt, som Landtrnannen
af den rådande penningebristen vanligtvis
funné sig föranlåten att utbyta sin vara emot
en annan för honom oumbärlig, hvilket varubyte
jemväl genom en sådan anstalt skulle betydligen
lättås j Och sorn, efter hvad Riksens Ständer
förmoda, genom en årlig marknad, anställd
inom Orousts Härader på dertill uppgifven plats,
de öfverklagade olägenheter, hvilka mota afsättningen
af ortens producter och anskaffandet af
dess förnödenheter, skola åtminstone till en del
varda afhulpne, få alltså Riksens Ständer,, med
afseende för öfrigt på ofvariberörde skäl och omständigheter
, hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att, sedan genom E. K.Mts Befallningsbafva.ndes,
i Götheborgs och Bohus Rä.n försorg, undersökning
på stället föregått, samt vederbörande blifvit
hörde, En K. M. täcktes i Nåder tillåta, att
en marknad matté årligen få hållas å strandplatsgsn
Svanesund , så framt ej några väsepdteliga,
Rinder skulle deremot förekomma.
Riksens Ständer framhärda otc.
Underdåniga Skrifvelser. 123
N:o 47.
Uppl. p. godkänd hos Ridd- o. Ad. d. 5 Maji 1823.
Pr^s,te-Ståndet d. 7 ■— —
Borgare-Ståndet d. 7 ■—■ —-
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående'
ersättning för hästar, sorn stupat
eller blifvit skadade under så kallade
Kungs-skjutser.
S. A. K.
Som det understundom inträffat, att hästar, be-,
gagnade under så kallade Kungsskjutser, antingen
stupat eller blifvit i större eller mindre
man skadade, men mycken omgång och tidsutdrägt
egt rum, innan ersättningen, efter brefvexling
emellan E. K- M:ts Befallningshafvande och Emhetsverken
i Stockholm, kommit vederbörande
tillhanda, få al^så hos E. K. M. Riksens Ständer
i underdånighet anhålla, att, till lindring i landtrnannens
lidande vid förrberörde händelser, hvilka,
efter hvad Riksens Ständer tillförse sig, skola
genom E. K. M;ts visa och Nådiga omvårdnad
så sällan sorn möjligt förefalla, E. K. M.
täcktes i Nåder förordna, alt egaren af det stupade
eller förderfyade hästkreätuiet må , efter
det förlusten eller skadan, genom E, Iv. M:ts
Befallningshafvandes. försorg, blifvit i behörig
ordning uppskattad, ofördröjligen få uti landtxänteriet
förskottsvis uppbära ersättnings belop
-
Z94
Underdärtiga Skrifvelser.
pet, hvilket derefter af É. K. Mits Befallningshafvande
bör å vederbörlig ort till godtgörande
anmälas.
Riksens Ständer framhärda ete.
N:o 48.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. cl. 5 Maji 1823I
Preste-Ståndet d. 7 —- —
Borgare-Ståndet d. 7 — •—
Bonde-Ståndet d. 12 -— —
Riksens St cinders underdåniga Skrifvelse, angående
utgörande af den Krono-tiondespcinnemål,
som genom Tionde-sättningar
hitintills icke blifvit till beloppet bestämd.
S. A. K.
"Vid öfvervägande af framställda anmärkningar
emot sättet att utgöra den Krono-tionde-spanneinål,
sorn icke hitintills genom Tionde-sättningar
blifvit till beloppet bestämd, hafva Riksens Ständer
funnit, att Tiondebeloppets årliga fastställande,
enligt äldre författningar, genom skylräkning
och proftröskning, föranleder till omgång och besvär
både för Tionde-tagare och Tionde-gifvare,,
samt jemväl, efter hvad erfarenheten visat, till
många och obehagliga tvister; och som, till förebyggande
af .nämnde olägenheter, ständiga Tiondesättningar
nu mera på de flesta ställen egt
rum, samt i öfverensstämmelse med sednare förordnanden
äfven den Tionde, hvilken till Pre
-
Unilerdäniga Skrifvelser.
H5
sterskapet utgöres, jemte öfriga Prästrättigheterne,
för längre tiel, till visst belopp är vorden
stadgad, fa alltså hos E. K. M. Riksens Ständer
nu i underdånighet anhålla, att E. K. M:ts Befallningshafvande
ide Län, der ständiga Tiondesättningar
ej för sig gått, matte i Nåder anbefallas,
att, derest, uppå skeende framställning, godvillig
öfverenskommelse om tiondens utgörande
till visst årligt belopp icke skulle kunna emellan
vederbörande beredas, låta, i den ordning,
Kongl. Brefven den 27 Augusti 1727 och den
xi November 1756, jemte flere författningar, rörande
Tionde-sättningarne föreskrifva,dertill upprätta
ett förslag, hvilket, tillika med vederbörandes
deröfver afgifne yttranden, borde till E. K.
M:ts Nådiga pröfning öfverlemnas, hvarefter, och
sedan, i man af de mer eller mindre säkra och
ostridiga grunder, sorn för samma Tiondes beräkning
i hvarje fall kunna sig förete, E. K. M.
godtfunnit fastställa förslaget antingen till everdelig
efterlefnad eller ock för någon viss
längre tid , merberörde Tionde, skulle till
det sålunda bestämda belopp årligen erläggas, på
sätt, sorn genom allmänna författningar, angående
afrads- och Krono-tionde-spannernålens utgörande,
forslande eller lösande, hitintills blifvit
eller hädanefter kan varda förordnadt.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 49.
Uppl. bi godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5. Maji 1823.
Preste-Ståndet den 7 — —
Éorgare-Ståndet den 7 —- —
iBonde-Ståndet den 12
Riksens Stänclérs 'underdåniga Skrifvelse, angågående
arrenden ä Kyrko^-Ilemman i Skäne.
S. A. K.
Sedan E. K. M. linder den 15 Mars 1820 1
afseende på de uti Hallands Län belägna Kyrkohemman,
i Nåder förordna! 5 att, vid ny utärréhdering
af sådane Hemmah, tiden för ärren,
det skall bestämmas till trettio år, samt den förrö
åboen, eller , i händelse han med döden afgift,
hans enka och arfvingar i rätt nedstigande led
ega options-fätt att öfvertaga det vid auctionén
gjorda högstå arirende-anbiid , då sådant inom en
månads tid efter ärrende-auctionen tillkännagifves;
så få, på förekommen anledning, hos E. JÉ.
M> Riksens Ständer nu i underdånighet anhållä,
att enahanda författning, rötande arrende ä
Kyrkohemman i de Skånska Länen, deätö häldre
mätte valda i Nåder vidtagen, sornderigemörtij
efter hvad Riksens Ständer förmoda, alla tvistet
vid berörde Hemtnans utarrendering skola fö£
framtiden förekommas
ftiksens
Ständet framhärda fete;
Underdåniga Skrivelser.
i 27
N:o .50.
Uppl. o. gödkänd hos Ridd. o. Ad. d. 21. Maji 1823.
Preste-Ståndet den 21 — —
Borgare-Ståndet deh 21 -— —
BondeStåndet deh 23— —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, an~
gående emottagandet af de Nvrrske Deputerade
sorn komma att bivista IL K. IL
Kronprinsens IormaInings-Act.
S. Ä K.
H os E. K. M. fä Riksens Ständer härigenom i
Underdånighet anhålla* det E. K. M. täcktes 1 Nåder
förordna, att Deputerade ftån Norrska Stör-Thinget,
hvilka hitkomma för att bivista H. IC. H.
Kronprinsens Höga Förmälningsact , värda, så
snart de till Svenska Riksgränsen anlända, emottagne,
och sedermera, tinder deras vistande här i
Riket bemötte, på lika sätt och med enahanda
Välvilja, söm vederfarits de Svenske Deputerade
år 1818 i Norrige; och torde vederbörande i
Uåd er fötständigas alt härtill erfortlErlige kostnader
äf de till Riksdagsutgifternes betäckande anslagne
medel utbetala.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelsefl
N:o 51:
Uppl. o. godkänd lios Ridd. o. Ad. *33, Maji 1823*
Freste-Ståndet den 23 — •—■
Borgare-Ståndet den 23— —
Bonde-Ståndet den 27 •—• —
Riksens Siänders underdåniga Skrifvelse, angående
ersättningen af Landt-Marskalkens
och de öfrige Talmännens representationskostnad.
S. A. K.
Sedan, i öfverensstämmelse med Riksens Ständers
tinder sistförflutne Riksdag fattade beslut,'
om godtgörande af kostnaden för Riks-Ståndens
klubbar samt af oundgänglige utgifter för den representation,
som af T-andtmarskalken och Ståndens
Talmän måste iakttagas, E. K. M- uti Nådig
Skrifvelse till Dess och Rikets Stats-Contoir
den 20 sisth Februarii, förordnat , att berörde
leostnader skulle uppå Eandt-Marskalkens och Talmännens
requisition eller enligt af dem godkände
räkningar, betalas af de till Riksdagsutgifters bestridande
förskottsvis anvista medel; så har hos
Riksens Ständer fråga blifvit väckt, om icke, till
vinnande af nödig säkerhet för utgifternes beräkning,
omförmälde representations-kostnad borde
till visst belopp bestämmas.
I anledning häraf hafva Riksens Ständer
under förutsättning , att för Landtmarskalkens
representation någon annan utgift icke lärer till
ersättning upptagas, än hvad de så kallade Landt
Mar
-
Underdåniga Sårifvdser'. ■ 159
jnarskalks-Soiréerne kosta, ansett de öfrige Talmannen
till godtgörande af deras representations-kostnad
böra erhålla en från Riksdagens början beräknad
månadtlig summa aF 600 R:dr Banco hvardera,
likväl med förbehåll, att någon kostnad derutöfver,
och sedan nödige utgifter för Ståndsklubbarne,
jemte hushyra för de af Bonde-Ståndets
Talman och Secreterare begagnade rum, blifvit
besörjde, icke må af Riksdags utgifts-medlen ersättas.
Med anmälan af detta beslut, få Riksens
Ständer hos E- K. M. nn i underdånighet anhålla,
att vederbörande ina derom , till sin rättelse,
i Nåder förständigad varda.
-Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 52.'
lippi, ö, godkänd hos Ridd. b. Ad. d-23 Maji ig 23.
Preste-Sfåndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 2 3 — —
Bonde-Ståndet d. —1-
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelse, angående
aflöning för Riks-Ståndens och de
ras Utskotts Secreterare, Cantzlier och
Vaktbet.jenin g,
S. A. K.
lifter pröfning af uppgifne grundet till vedergällning
för de, vid innevarande Ri ksdag , hos
Bihang till Riks-St, Prat, loi.tc Sami, lSaä’ 9
ijo Underdånigt Skrifvelser.
sam (el i ge Riks-Stlnden och nedannämnde Utskott
antagne Secreterare och Cantzli-betjente,'
samt Vaktmästare, hafva Riksens Ständer beslutit,
att, i likhet med hvad vid sistförflutne Riksmöte
till detta ändamål varit bestådt , arfvoden
och tractatr.enten, beräknade, de förra efter må
nad
och de sednare efter dag, skola utgå till följande
belopp, nemi.
hos Riddersltapet och Adeln
Arfvode
för Riddarhus-Secreteraren R:d 300
Tractamente för 3:ne äldste Cantzlister
eller Notarier, hvardera - » 4:
[Likaledes för 2 Ordinarie och 4
Extra-ordinarie Camzlister, hvardera 3:
samt för 4 Vaktmästare, hvardera - i; 16.
hos Preste-Ståndet.
Arfvode för Secreferaren - . 3002
Tractamente för i Notarie 4;
för 2 Ordinarie och
3 Extra-Ordinarie Cantzlister, hvardera 3: —•
samt för 4 Vaktmästare, hvardera - j: 16.
hos Borgare-Ständet,
Arfvode för Secreteraren - • 300: —•
Tractamente för 1 Notarie - - 4: 24.
för a Ordinarie och
3 Extra-Ordinarie Cantzlister, hvardera 3: —•
samt för 3 Vaktmästare, hvardera - i: 10.
hos Bonde-Slåndet.
Arfvode för Secrereraren - . 400: —
Tractamente för 2 Notarier, hvardera 5: —
för 4 Ordinarie oeh
Underdåniga Skrifvelser. 131
8 Extra-Ordinari 3
Cantzlisfer, hvardera 3 R:d
samt för 5 Vaktmästare, hvardera 1J 16 sk.
hos Constituiions-Utskottet.
Arfvode för Secreteraren - - 166: 32;
Tractarnerite för 3 Notarier, hvardera 3: 24.
och för 1 Vaktmästare - - 1: 16.
hos Stats- UtskottetArfvode
för Secreteraren I Statsverkets
ärenden - - - 200: —
Arfvode för Secreteraren i Riksgälds
Verkets
ärenden - - 166: 32.
för den i Stats-Utskottet biträd?nde
Kamereraren - 133: »6.
Tractamente för 2 Notarier, h vardera 4: —
för 5 Cantzlister, hvardera 3: —
och för 5 Vaktmästare, hvardera 1: 16.
hos Bevillnings-Utsiottet.
Arfvode för Secreteraren - - 166: 32.
Tractamente för 5 Notarier, hvardera 3! 24*
för 3 Cantalister, hvardera 2: 24.
och för 2 Vaktmästare, hvardera - it 16.
hos Lag-Utskottet.
Arfvode för Secreteraren - - 166: 32.
Tractamente för 1 Notarie - 3: 24-
för 1 Cantzlist - - 2: 24.
och för en Vaktmästare - - 1: 16.
hos Allmänna Besvärs, och Ekonomi-Utskottet»
Arfvode för Secreteraren - - 166: 32.
Tractamente för 3 Notarier, hvardera 3: 24-
Underdåniga Skrifvelser'.
för 4 Cantzlister, hvardera 2: 24*
och för 2 Vaktmästare, hvardera - lj 16.
samt hos Expeditions-Utskottet.
Arfvode för Secreterare!! - - 166: 32.'
Tractamente för en Notarie - 3: 24.
för en Cantzlist * 2: 24.
och För 2 vaktmästare, hvardera - l: 16*.
Riksens Ständer hafva tillika velat stadga,
att dessa arfvoden och tractamenten böra beräknas
för Riks-Ståndens Secreterare, Cantzlibetjening
och Vaktmästare ifrån och med 4tde da
gen
före Riksdagens utblåsning till och med
V.de dagen efter dess slut, samt för de tjenst-i
görande vid Utskotten ifrån antagningsdagen
till och med 8;de dagen efter Utskottets
upplösning: att utbetalningen skall verkställas i
enlighet med serskilde uppgifter på personalen ,
undertecknade, i afseende å Riks-Ståndéns betjening,
af hvarje Stånds Talman, och hvad Utskottens
angar, af hvarje Utskotts Ordförande:
att de arfvoden och tractamenten , som belöpa
sig till och med den 31 innevarande månad, må
nu genast, men återstoden ej förr än efter Riksdagens
slut, få af vederbörande uppbäras, samt
att utgifterne till skrif-materialier, äfvensom till
Ståndens meli Utskottens Cantzliers öfriga förnödenheter
må varda ersatte, efter räkningar, som
Sccreterarne undertecknat och Landt-Marskalken
och Talmännen samt Utskottens Ordförande genom
påskrift godkänt.
Deremot hafva Riksens Ständer ej funnit
skäl, att för någon af ofvannärnnde Secreterare
ellet öfrige Tjenstemän bevilja resepenningar
Underdåniga Skrif'v el serl 133
eller inqvartering; dock ankommer det pE E. K:
M:ts Nådiga pröfning, huruvida ersättning för
så beskaffade kostnader må Bonde-Ståndets Secreterare
tilldelas.
För öfrigt och i den händelse vid något
Utskott göromålen skulle blifva så öfverhopande ,
att den antagna Cantzlibetjeningen blifver af biträde
vid renskrifningen i behof, vilja Riksens
Ständer orri godtgörande af den utgift, som häraf
kunde blif%Ta en följd, framdeles förordna.
Jemte tillkännagifvandq af detta Beslut , få
hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, att vederbörande, Som besörjer Riksdags-'
utgifterne, varder i Nåder förständigad, att hvad
uti förrberörde måtto förordnadt blifvit, behörigen
iagttaga.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 53.
Uppl. ö. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 5. Maji t 823!
Preste-Ståndet den 7 -— —
Borgare-Ståndet den 7 — —
Bonde-Ståndet den 12 — •—
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, angående
förändrade grunder vid bestämmandet
af Itlarknads-tiderne.
S. A. K.
I anledning af åtskiliga hos Riksens Ständer
väckta frågor, rörande nödvändigheten af förän
-
134
Under Jani ga Skrifvelser.
drade grunder vid bestämmandet af tiden för de
årliga marknaderne i Riket, hafva Riksens Ständer
inhemtat: att, sedan hos E. K. M. Riksens
Ständer vid sisth Riksdag i underdånighet hemstält,
att den uti Kongl. Resolutionen på Presterskapets
besvär, den 12 Januarii 1757 §. 1 gifna
föreskrift, det ingen Marknad, semi endast ea
dag påstår, finge begynnas dagen före elier näst
efter någon Söndag eller Helgedag, måtte till
full kraft och verkan varda upplifvad, samt vederbörande,
som besörjer de årliga Allmanackornes
utgifvande, i Nåder anbefallas iakttaga hvad
sålunda stadgadt blifvit, E. K. M., genom Skrifvelse
af den 5 Maji 1819, i Nåder förordnat,
att, i den händelse , en marknad, som påslår endast
en dag, genom misstag blefve i Allmanaekorne
utsatt alt hållas dagen före eller efter en
Söndag eller Helgedag , E. K. M:ts Befallningshafvande
egde att, med afseende å öfiige Marknads-Terrniner
inom Länet cch uti nästgiänsande
Län bestämma en annan lärnpelig dag för samma
Marknad, likväl så nara den förra terminen sorn
möjligt, samt att ej allenast utfärda kungörelse derom,
sednast en månad förr än marknaden inträffar,
utan ock om de vidtagne åtgärder lemna E.
K. Mits och Rikets Commerce.Collegium underrättelse;
hvilket Nådiga förordnande blifvit af bemäldte
Collegium uti Cifculair-bref den 7 Junii
sistnämnde år E. K. Mus samtlige Befallningshafvande
meddeladt.
Vid öfvervägande af detta ämne har ho$
Riksens Ständer forekomrnit, dels, att det ändamål,
som med förbudet mot marknaders hållande
Underdåniga Skrifve!ser. 135
näst före eller näst efter Söndag eller Helgedag blifvit
Isyftadt, nemi, Sabbatens tillbörliga helgd, icke
varder i hufvudsaklig matto uppnådt, så länge detta
förbud är inskränkt endast till marknader, som räcka
en dag, men de flesta marknader, eller de som
påstå flere dagar, deremot utsättas i synnerhet
på Måndagar, dels ock, att en sådan olikhet
i stadganden , angående marknads-terminerne,
lätt föranleder till misstag och förvillelse
, så väl vid terminernes uppgifvande i
Almanackorna, som äfven då E. IC, Mas Befallningshafvande
måste i Stället för origtigt utsatte
terminer utlysa andra, hvilka åter ej blifva kände
af de från marknadsorten aflägse boende, som,
enär de infunnit sig på den i Allrnanackan bestämda
dagen, således blottställas för opåräknade
förluster genom saknad afsättning af deras varor
och tillverkningar. Riksens Ständer få alltså
hos E. K. M. i underd. anhålla, att, till före.
kommande af omförmälde olägenheter och på det
likstämmighet och enkelhet i föreskrifterna om
marknadstider matte vinnas, E. K. M. täcktes
i Nåder förordna, att ingen marknad, ehvad den
räcker en eller flera dagar, må utsättas att börja
på Måndag, elter näst efter Helgedag, samt att
den marknad, sorn påstår endast en dag, ej får
hållas på Lördag eller näst före Helgedag; Och
lärer, i händelse denna underdåniga anhållan i.
Nåder bifalles, Comrrierce-Cdllegium , sorn, till
följd a£ Kongl. Förordnandet den 11 Januarii
1788, eger marknadstidernas reglering sig uppdragen,
undfå Nådig befallning, att med nödig
skyndsamhet, efter nu uppgifna grunder, å nyo
reglera marknads-terminerae, och, sedan desam
-
Under dä nt g a Sår ifv else r
ina blifvit för Kongl. Wetenskaps-Acadeniiert
uppgifne, oaflåtligen tillse , att de hädanefter
med större noggrannhet, än hittills iakttagen blif-.
■vit, af vederbörande i Almanackorna utsättaa,
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 54.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 3 Junii
Preste-Ståndet d. 3 —.
Borgare-Standet d. 3
—
Bonde-St ån de t d, 3 — —-.
Riksens Ständers underdåniga Adress till II
K. II. Kronprinsessan, med lyckönskning
ofver II K■ II:ts ankomst till Sverige.
Uögborna Furstinna, Sveriges, och Norriges.
Kron-Pr in ses sa !
Inför E, K. H. skynda Sveriges Rikes ntt
församlade Ständer, att frambära deras vörd-nads^
fulla lyckönskningar, och att tolka den glädje)
som lifvar hvarje Svenskt bröst, i den efterlängtade
stund, då E, IC- H. för första gången be-,
träder den Svenska jorden,.
Var da» Högborna Furstinna! välkommen
till de urgamla bygder, sorn så ofia varit styrda
af hjeltar, hvilkas mod och bragder skönheten
belörtte! var välkommen, att tända nya förhoppningar
i Konungs.-Borgen, liksom i kojan ,
och att, vid sidan af den Furste, som utgörSkandinaviens
hopp, blifva ett medel i den alls
-
Underdåniga Skrifve!seri
jffiagtlges hand till framtida betryggandet af var
frihet, vårt sjelfbestånd och vår ära.
Tidigt skiljdes E. K. H. från Dess fosterbygd,
från de dyrbaraste föremålen för den för-,
sta åldrens ljufva minnen. Ögonblickets intryck
©kas af denna tanka, och Riksens Ständer nal-.
kas E. K- H. med djup rörelse, ty de ana Dess
egen, och veta, att hvarken Thronens glans eller
vördnadens gard kan utplåna saknaden ur
ett känslofullt hjerta; Men den skall mildras af
hoppet, och, vi våge tillägga, af vissheten, att E.
K. H. äfven skall finna sällheten i Dess nya Fädernesland.
Denna sällhet väntar E. K. H. i
uppfyllandet af Dess höga bestämmelse; den väntar
E. K. H. i Konungens och i Drottningens
ömhet, i en ädel Gemåls trofasta kärlek, och i
ett redligt folks aldrig svikande tillgifvenhet.
Uti E. K. H:ts ynnest och Nådiga benägenhet
anhålla Riksens Ständer i underdånighet
att städse få vara inneslutne; och Riksens Ständer
framhärda med djup vördnad etc.
N:o 55.
Expeditions- Utskottets Memorial ined utlåtande
ofver en Remiss af förslag till Controll
derå,, att Riksens Ständers Beslut må vid
hvarje Riksdag blifva till Kongl. Maj:t
expedierade.
Jb rån Högloft Ridderskapet och Adeln har E
peditions-Utskottet ernottagit, uti Remiss af d.
12 sisth Maji, ett af Herr von Hartmansdorff,
338 Expeditions-Utshottets Memorial.
August, till Högloft. Ridderskapet och Adeln aflåtet
Memorial, derutinnan, på grund af ett vid
1815 ars Riksdag inträffadt och nu uppdagadt
förhållande, att någon Expedition af Riksens
Ständers Beslut ora upplysningars infordrande ,
hvilka och huru många byggnader Kronan eger
m- m., icke afgått till Kongl. Maj:t, Herr von
Hartmansdorff, sorn, å ena sidan förmodar, att
Expeditionen blifvit glömd eller förlagd , under
den brådska och öfverhopande af arbete, som mot
Riksdagarnes slut vanligen inträffa i Expeditions-Utskottet,
och, å den andra, befarar, att äfven
hädanefter, under lika omständigheter, det
anmärkta underlåtandet kunde ega rum, Iros Högloft.
Ridderskapet och Adeln framstält sin öfvertygelse
om nödvändigheten af det Beslut . att
hvarje Utskott borde till Stånden ingifva en lista
på de mål, som af detsamma blifvit handlagde,
och fordra åtgärd genom Expeditions-Utskottet,
samt detta åter till Stånden inlämna motsvarande
listor, lika många, som Utskotten, på de
mål, som genom Expeditions-Utskottets åtgärd
blifvit expedierade; derigenom hvarje motionair
och hvarje Utskotts .Ledamot vore i tillfälle, att
göra jemnförelser, och att efterse de ärenden,
som han kände eller honom anginge; och i händelse
detta förslag af Riksens Högloft. Ständer
godkändes, har Herr von Hartmansdorff ansett
början roed ifrågavarande listors ingifvande kunna
genast vidtaga, och de samma för hvarje vecka
elier hand, till ömsesidig reda och efterrättelse,
fortsättas.
Härvid får Utskottet vördsammeligen anföra,
att, som, i Utskottets tanka, verkställigheten
Expeditions-Utskottets Memorial. 13g
af det af Herr von Hartmansdorff uppgifna förslag
skal!, under loppet af Riksdagarne, ibetydelig mån
medverka till ordning och säkerhet i Expeditionernes
gang, Utskottet alltså tror sig böra tillstyrka
antagandet deraf. Men sorn Utskottet likväl
icke genom dessa listor anser kunna lill vägabringas
en fullständig controll derå, att Rt k se n s
Ständers alla Beslut varda expedierade, emedan
många Beslut kunna vidtagas, som icke grunda
sig på något Utskotts betänkande; alltså har Utskottet
troit sig böra hemställa, om icke det hädanefter
må blifva Expeditions-Utskottets åliggande,
att, vid slutet af hvarje Riksdag, och sedan
Utskottet genomgått Diarierne öfver så val
Protocoils-Utdragen från Riks - Stånden, sorn inkomne
Memorial m. m. från Utskotten, och
jemnfört dessa diarier med förteckningen på de utgående
Expeditionerne, upprätta och i 4 exemplar,
hvaraf x till hvarje Riks-Slånd, ingifva en
lista på alla expedierade mål, hvilken lista derefter
kunde af hvilken Stånds-Eedamot som behagade,
ytterligare granskas och controlleras.
Stockholm den 2 Junii 1823.
Protocoils-utdrag fran ITöglofl. Ridderslcapet
och Adeln d. 14 Junit 1823.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Expeditions-Utskottets
den a dennes aflåtne och den
6 derpåföljande på bordet lagde Memorial , angående
förslag till controll derå, att Riksens Ständers
Beslut må vid hvarje Riksdag blifva till
Kongl. Maj;t expedierade.
Protocolls-UulrasJ.
O
Från Itogvordige Preste-Sldndet den n Jami
1823.
S. P. Bifölls vid förnyad föredragning
Expeditions-Utskottets Memorial af den 2 innevarande
månad med förslag till Gontroll derå, ate
Riksens Ständers beslut må vid hvarje Riksdag
blifva till Kongl. Maj:t expedierade.
Frän Vallo fl. Borgare-Ståndet den 1i- Junio
1823.
S. Dl Vid förnyad föredragning bifölls
Expeditions-Utskottets Memorial af den 2 dennes
om Gontroll derå, att Riksens Ständers Beslut
måga vid hvarje Riksdag blifva till Kongl.
Maj;t expedierade.
Frän Hedervärda. Boude-Slåndcl den 6 Junit
1825.
S. D. Expeditions-Utskottets Memorial af
den 2 dennes, med förslag att till Riks-Ståndea
aflemna listor eller förteckningar på alla expedit
erade mål, blef, vid föredragning, af Bonde-Ståndet.
hifalletr
Underduniga Skrifvélser.
N:o 56.
Uppl.o. godkänd hos Ridd.o. Ad. den 6 Juni! 1823.
Preste-Ståndet den u
-—-
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 .
.Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
godkände förslag till ändringar i
Rikets grundlagar.
S. A. K.
l\iksens Ständer, som efter profning enhälligt
gillat och antagit b il agde, vid sistförflutne Riksdag
lagligen beredda, och derefter hvilande Förslag
till förändringar i Rikets grundlagar, få hos
E. K. M. härigenom i underdånighet anhålla, att
samma förslag må af E. K. M. i Nåder bifallas
och, sedan de såmedelst vunnit full kraft utaf
Eag, i vanlig ordning kungjorde varda.
Riksens Ständer framhärda etc
-
141 Underdåniga Skrifve!ser.
N:o 57.
Uppl. o.’ godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6 Junii 1823?
Preste-Ståndet den 11 —- —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj.ts Kådiga Remiss
uppå General - Lieutenanten L. A von
Rosenheims underdåniga ansökning om
utbekommande af innestående Lem.
S. A. K.
Genom Nådig Remiss af den 19 sisth Februarii
har E. K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott
öfverlemnat General-Lieutenantens och Inspecteurens
uti Konungens öfver begge Sicilierna
tjenst, L. A. von Rosenheims underdåniga ansökning,
att, sedan E. K. Mets och Rikets StatsContoir
vägrat utbetala den årliga lön af 125
R:dr på Extra-Stat, hvilken under den 27 September
1791 af Högst Salig Hans Maj:t Konung
Gustaf III blifvit honom i Nåder tillagd , E.
K. M. täcktes, utan afseende derå, att sökanden,
såsom utrikes vistande , uraktlåtit de för denna
löns utbekommande föreskrifne formaliteter,
i Nåder förordna, att det innestående lönebeloppet
måtte af General-Lieutenanten få uppbäras
Af
handlingarne i målet hafva Riksens
Ständer inhämtat: att ifrågavarande extra -lön
blifvit af General-Lieutenanten von Rosenheim,
Underdåniga Skrivelser'.
i Stats-Contoiret, lyftad till och med för första
hälften af år 1805: att, då under den tid sorn
sedermera förflutit innehafvaren hvarken sjelf
eller genom ombud till lönens utbekommande
sig anmält, beloppet vid 180g och 1810 arens
Stats-reglering är vordet af Riksens Ständer uppfdrdt
å den då upprättade allmänna IndragningsStaten:
samt att, sedan genom Kongl. Kungörelsen
af den '9 December 1812 blifvit i Nåder
stadgadt, att hvar och en, som hos Stats-Verket
eger fordran af hvad beskaffenhet som hälst,
borde sig ovilkorligen till utbekommande deraf
anmäla inom Junii månads utgång för den föregående
tiden, vid påföljd, att fordringen eljest
ansåges förfalla, intilldess RiksensStänder pröfvat,
huruvida nytt anslag för utbetalningen, kunde
beviljas , men sökanden ytterligare uteblifva
med begäran om lyftning af oftanämnde extralön,
Riksens Ständer, vid Stats-regleringen år
1815, då mera, än 10 år, hade förflutit sedan
lönen sist anordnades, låtit densamma från Staten
utesluta; hvarefter beloppet ingått bland
besparingarne på allmänna Indragnings-Staten.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; Och som ändamålet med stadgandet uti
Kongl. Kungörelsen af den g December 18x2 ,
att nemligen Stats-%erkets utgiffer måtte kunna
inom viss tid beräknas , skulle blifva förfeladt ,
derest försummelsen, utan gilligt förfall, att inom
den föreskrifna tiden sig lill en gifven och känd
fordrans utbekommande anmäla, icke medförde
annan påföljd, än den, att Riksens Ständers första
sammankomst borde afvaktas ; alltså, och e
-
144'
Underdåniga Skrifvelse?'.
när ifrågavarande extra lön längesfedan blifvit
disponerad jemte öfriga besparingar på Ut-»
gifts-Titlarne, samt Stats-Verkets inskränkta tillgångar
icke medgifva något serskildt anslag der*
.till, hafva Riksens Ständer funnit desto mindre
skäl, att några medel till godtgörande af samma
extra-lön bevilja, som, utom det att stadgandet
■uti Kongl. Förordningen den 13 Junii 1800., att
alla fordringar hos det allmänna elier hos enskilde
personer skola, vid förlust af ali rätt dertill,
utkräfvas inom Tio år, blifvit af General-Lieulenanten
von Rosenheim åsidosatt, de af honom
såsom skäl för uraktlåten anmälan om lönens
utbekommande åberopade politiska förhållanden
icke varit sådane , att de under hela den tid,
som förflutit efter år 1805, utan endast under
korta mellantider, kunnat hindra honom från
communication med Sverige , eller sätta honom
utur tillfälle, hvarken att låta uttaga sin innestående
lön eller vinna kännedom om de författningar,
han uti ifrågavarande afseende egt att
iakttaga.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 58.
Underdåniga Skrifvelse!1.
N:o 58.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6. Jupii 1823.
Preste Ståndet den xx — —■
BorgareStåndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — _
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, an-,
gående Magistrats-personer och Borgerskap
tillagd rättighet att vid publique
förrättningar utom Städernes område åtnjuta
Skjuts och Tractamente, efter ReseReglementet.
S. A. K.
I anledning af väclct Ifråga, huruvida Städernes
Magistrats-personer och Borgerskap, för biträde
vid besigtningar, värderingar och inventeringar,
som för Kronans räkning förrättas, måtte få åtnjuta
serskild vedergällning, hafva Riksens Ständer
funnit, det Magistratens och Borgerskapets
skyldighet att i sådana förrättningar deltaga, e«
huru uti Författningarne anbefald, likväl icke
billigen borde för dessa förrättningsmän medföra
någon direct utgift ; på hvilken grund E. K. M:(s
och Rikets Krigs-Collegium jemväl, efter hvad
Riksens Ständer inhämtat, till Magistrats-personer
och Handtverkare, sorn vid förrättningar
utom Städerne biträdt, låtit utbetala skjuts- och
tractaments-penningar till det uti Kongl. ReseReglementet
den 27 October 1807 fastställdte
Bihang till Rikt-St. Brot. 10Mc Sani- 1823. 10
146 Underdåniga Skrifvelsérl
belopp; Och få hos E. K. .M. Riksens Ständer
i underdånighet anhålla, att, på det olikhet och
osäkerhet vid behandlingen af dylika frågor måtte
undvikas, E. K. M. täcktes till allmän efterrättelse
i Nåder förordna, det Magistrats-personer
och Borgerskap skola vara berättigade att i
och för deras biträde vid publique förrättningar
tillgodonjuta skjuts och tractamente, efter RescReglementet.
Riksens Ständer framhärda etc,
N:ö 59.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6. Junii 1833*
Preste-Ståndet dea 11
Borgare-Ståndet den 11 - —•
Bonde-Ståndet den 11— —
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj-.ts Nådiga Remiss
af Krono-Fogden, Assessoren Hellbergs
underdåniga ansökning om ersättning för
liden förlust å en contralierad lefverans
af Artillerie-Hästar.
S. A. K.
Cjfenom Nådig Skrifvelse, under den 19 sistlidne
Februarii aflåten till Riksens Ständers Statsutskott,
har E. K. M. till Riksens Ständers afgörande
öfverlemna Krono-Fogden uti Inlands
Fögderi af Götheborgs- och Bohus-Län, Assessoen
Hellbergs underdåniga ansökning, att, ehu^
Underdåniga Skrifvelser.
147
ru de af honom anförda besvär deröfver, att Högste
Befälhafvaren vid f. d. Vestra Arméen under
den 13 October 1808 fastställt General-KrigsCommissariatets
vid samma Armée af Hellber g b f.
verklagade Utslag, som frånkänt honom ersättning
för lidna förluster å en, efter anbud
vid anställd entreprenade-Åuction, gjord lefverans
af 60 st. Hästar för Götha Artilierie-Regementes
behof, blifvit genom Kongl. Resolutionen
den a4 April 1803 sfslagne, E. K. M. likväl
täcktes, med afseende å uppgifna serskilde
omständigheter, sorn berent Sökandens ofvannämnda
förluster, af Gunst och Nåd tillåta, att
den uti en af honom, på grund af företedde
qvittencer och skrifteliga betyg, upprättad och de
underdåniga besvären bifogad räkning , till ett
belopp af 2,267 R.d 3S sk. 8 rst. Banco utförda
ersättning för de kostnader, han, i följd af oinförmälda
upphandling, fått vidkännas, måtte honom
af allmänna medel tilldelas.
Af handlingarne, rörande denna ersättningsfråga,
hafva Riksens Ständer inhämtat, dels att
vid ofvanberörde entreprenade-auction till Artillerie-hästars
upphandlande, anstäld den 18 Mars
1808, af E. K. M:ts Befallningshafvande i Götheborgs-
och Bohus-Län kungjordt blifvit , det
anbuden skulle till General-Krigs-Commissariatets
pröfning och antagande hemställas, samt in—
roparne den 21 i samma månad å Lands-Cantzliet
erhålla underrättelse om beslutet ; dels
att, vid samma auctions-iillfälle, Assessoren Hellberg
, såsom ombud för 5 Bönder, erbjudit sig
alt lefverera so st. hästar emot betingad betalning,
och roed vilkor att dem inom 14 dagar
148 Underdåniga Skrifve!seri
successive få aflemna, samt sedermera öfvertagit
några Bönders inrop af ytterligare 10 st. hästar;
dels att ehuru E. K. Mits Befallningshafvande
genast efter auctionens slut hos General-KrigsCommissariatet
anmält förloppet och tillika begärt
Commissariatets yttrande när hästarne ofelbart
borde lefvereras, i händelse anbuden antogos,
något svar likväl icke inom den bestämda
tiden ifrån General-Krigs-Commissariatet blifvit
meddeldt: dels ock att Hellberg, då han, till beskeds
erhållande å Lands-Cantzliet sig infunnit,
undfått tillsägelse att afvakta General Krigs-Commissariatets
yttrande, men emedlertid vara beredd
att lefverera hästarne, om och när de påfordradesi
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; och som af hvad i ofvanberörde måtto
■upplyst blifvit synes följa, ej allenast, att Assessoren
Hellberg *icke varit ovilkorligen förbunden
att genast anskaffa hela antalet af hästar, och således
genom det af honom gjorda förbehåll, i afseende
på tiden, hvarinom de skulle få lefvereras,
satt sig i ett större oberoende af General-KrigsCommissariatets
beslut, än de fleste öfrige entrepreneurerne,
hvilka genast bordt hafva hästar
i beredskap och likväl icke fört klagan öfver någon
genom anbudens förkastande tillskyndad förlust,
utan äfven,tätt i det vid Auctionen kungjorda
förbehåll att anbudens antaglighet borde
af General-Krigs-Commissariatet pröfvas, en ostridig
rättighet för bemäldte Commissariat att
dem förkasta varit innefattad; så, och då Hellberg
sålunda varit satt i samma förhållande, som
hvarje annan entrepreneur, hvilken gör ett af
pröfning beroende anbud, att nemligen af före
-
Vmlerdaniga Skrif v elser'. a 4g
taget njuta antingen vinst eller förlust, och att
se sitt anbud antagas eller ogillas, på grund af
hvilket förhållande General-Krigs-Commissariatet,
General en Chef för Arméen och sluteligen E.
K. M. ogillat det väckta ersätlnings-anspråket,
utan att likväl i Riksens Ständers tanka Hellberg
härigenom ar hindrad att emot den eller dem,
som kunna till förlusten hafva varit vållande,
i laga ordning göra sin rätt gällande, om han
dertill finner fog, hafva Riksens Ständer desto
mindre funnit Statsverket böra vidkännas någon
utgift till ersättning af den förlust Hellberg pi
omförmäldta sätt skall drabbat, som andra, hvilka
genom misslyckade speculationer på lefveranser
till Kronan kunna blifva lidande, skulle af
bifallet till Hellbergs förevarande underdåniga
ansökning föranledas att väcka enahanda anspråk.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 60.
Uppl. o. godkänd hos Ridd-o. Ad. d. 6 Junii 1823.
Preste-Ståndet d. 11 — —-
Borgare-Ståndet d. 11 — •—
Bonde-Ståndet d. 11 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj-.ts Nådiga Remiss
af Capitairien Schough’s underdåniga ansökning
om eftergift af Kronan tilldömd
immisions-rätt i hans extra-l'ön.
S. A- K.
5 anledning af Capitainen G. 0. Schough's, genom
Riks-Marskalks-Embetet insända och med
tillstyrkande beledsagade, underdåniga ansökning,
att, sedan hälften af den extra-lön, 600 R:dr ,
som .Sökanden, efter en år 1812 verkställd indragning
af dess Inspector*- och Stuteri-mästare-tjenst
vid förra Stuteriet å Kungsöhr, erhållit,
såsom ersättning för innehafde lönings förmåner,
blifvit af E. K. M:ts oell Rikets StatsContoir
innehållen, till godtgörande af Kronans
fordran för bristen uti ett af Schough infånget
arrende för en Kungs-äng, samt någon del af
Kungsöhrs Södra Ladugård, E. K. M. täcktes på
uppgifna ömmande omständigheter, af Gunst och
Nåd ej mindre eftergifva betalningen af de 300
R:d, som af lönen årligen innehållas, än äfven
tillåta, att hvad redan å samma lön blifvit afdraget,
kunde varda Sökanden återstäldt, har E. K.
M., genom Nådig Remiss till Riksens Ständers StatsUtskott,
den 18 sisth Januarii i Nåder förklarat,
det E. K. M-, på anförde skäl, icke ansett Sig kunna
Underdåniga Skrifvelser.
151
i Nåder bifalla denna underdåniga ansökning, mea
deremot ville densamma, jemte tillhörande handlingar,
till Riksens Ständers afgörande öfverlemna.
Vid öfvervägande af detta mål hafva Riksens
Ständer ytterligare inhämtat, att E. K. M:ts
och Rikets Svea Hof-Rätt genom Dom af den
24 Majt j8i6, uti derstädes medelst vad anhängig
blifne tvisten emellan Capitainen Schough
och hans Borgenärer, tillerkänt Kronan förmånsrätt
ej allenast för ersättningen af den husröta ,
som vid anställande Syn kunde pröfvas hafva tillkommit,
under den tid, Capitainen enligt Contract
på 30 år, arrenderat en del af Kungsöhrs
Södra Ladugård, samt För hvad efter ny Ariende-auction,
å samina lägenhet kunde komma
att erhållas mindre under den återstående
arrende-tiden, än hvartill han sig förbundit, utan
ock för arrendet af Stuteri-ängen, Elg-Qvigoch
Apolli-hagen kallad: att det af Schough, enligt
Contract år 1812 åtagne arrende för |:delar
af Kungsöhrs Södra Ladugård, endast för åren
1812, 1813 och 1814 blifvit till fulla beloppet
med 136 tunnor 26* kappar Spannemål lefvereradt,
men vid den år 1816 efter hans inträffade
obestånd, hällne nya auction blifvit nedsatt till
76 tunnor, i följd hvaraf en brist af 60 lunnör
263 kappar årligen uppkommit, hvilken brist alltså,
likmätigt Hof-Rättens förrberörde Dorn, för de
återstående 25 arrende-åren, borde, jemte husröte-ersättningen,
godtgöras,samt att arrendet för ängslägenheterne,
under de fem första arrende-åren eller
lill och med 1816 ,blifvit tillfullo erlagdt, hvarefter
dessa Lägenheter bergats för Stuteriets egen räkning,
och förgäfves på ny arrende-auction varit utbjudne
TJnderdaniga Skrifvelser.'
Hvad nu först angar den af Capitainen
Schough sökta eftergift af skillnaden uti arréndebeloppet
för Kungsöhrs Ladugärd, emellan hvad
Capitainen enligt Contract utfäst sig att erlägga
och det arrende, som sedermera, efter förnyad
arrende-auction , derföre erhållits; så, emedan
kändt är, att alla år 1812 afslutade arrenden om
Strömsholms Stuteri - Inrättning underlydande
Lägenheter blefvo uppdrifne till den höjd, att
Arrendatorernes obestånd deraf var en oundviklig
följd, hvarföre E. K. M. jemväl efter pröfning
af förhållandet, genom Nådigt Bref den 8
December 1820 nedsatt arrende-afgiften för åtskilliga
af dessa Lägenheter, men det icke synes
billigt, att Staten skall i tidens längd af en enskild
mans misslyckade speculation njuta fördelar,
hvarvid, i betydelig måttö, medtages den enda
tillgång harr för egen och en talrik familles
uppehälle påräknat; hafva Riksens Ständer beslutit,
att Capitainen Schough från en sådan ersättuings-skyldighet
hädanefter bör befrias, och af dess
extra-lön någon innehållning för bristande arrende
icke iakttagas längre, än till innevarande års slut.
Beträffande åter frågan om restitutionen af
hvad å Schough’s extra lön redan blifvit för Kronans
räkning innehållet, hafva Riksens Ständer
ej funnit skäl att en sådan restitution bevilja ,
äfvensom Riksens Ständer ansett någon eftergift
af ersättning för hus-röte-bristen desto mindre
kunna ega rum, som i berörde fall Stats-Verket
skulle belastas med en opåräknad utgift, hvilken
endast arrendatorn bordt vidkännas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga. Skrifve!ser.
1 53
N:o 6l.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6 Junii 18 2 3-
Preste-Ståndet d.11 — —
Borgare-Ståndet d. 11 •—• —
Bonde-Ståndet d. 11 — ■—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, örn
stadgande af lika ansvar får utprångling
af falska Sedlar, antingen de äro ställde
på Banquen eller Riksgälds-Contoir et.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
derå, att, ehuru genom Kongl. Kungörelsen
den 8 Julii 1818 belöningar för upptäckten
af efterapare och förfalskare af Banquens eller
Riksgälds-Contoirets Sedlar, eller af dem som utprånglat
de efterapade eller förfalskade Sedlarne
blifvit faststälde till lika belopp, skiljaktighet
likväl i bestraffningen af sjelfva förbrytelserne
ännu eger rum. Kongl, Förordningen af den
10 December 1741 §. 1 innehåller nemligen ,
dels att den, som utprånglar en förändrad eller
eftergjord Banco-Sedel, hvilken han vet vara
falsk, samt derföre emottager penningar eller varor,
skall vara ärelös, stå 2 timmar utanföre Bancohuset
vid en påle i halsjern, samt derefter
straffas med 40 par spö och sedan arbeta 3 eller
flere år vid någon Kronans Fästning eller Smedja,
dels ock , att den, som låter bruka sig att
utprångla en sådan Sedel, hvilken han vet vara
falsk, men bedrägeriet varder yppadt, innan nå
-
15 4 Underdåniga Sltrifvelseri
gon derigenom blifvit skadad, skall ändock va“
ra ärelös och stå i timme vid en påle i halsjern
utanför Banco-huset, samt sedan slita 30 par spö
tiller sitta 24 dagar i häkte vid vatten och bröd.
Ä. verkställd eller försökt utprångling af veterligen
falska Riksgälds-Sedlar, har åter, i brist af
serskild författning, rörande ansvaret för ett sådant
brott, 1 §. i 7 Cap. Missgernings-Balken
blifvit tillämpad} hvilken §: lyder sålunda: ”Prånglar
någon ut det mynt, han vet falskt vara, ändå
att han till myntningen ej ridt eller hulpit,
fylle skadan och plikte med fängelse vid vatten
och bröd, eller med spö eller ris, eftersom bedrägeriet
är till.”
Då, enligt Kongl: Förordningen den 5 Junii
1792 den, som eftergör eller förfalskar RiksgäldsContoiréts
sedlar, straffas lika med efterapare eller
förfalskare af Banquens, synes någon skillnad i straffet
för utprånglingen af dessa Verks eftergjorde eller
förfalskade Sedlar icke eller böra förefinnas. I
följd häraf och som bestämd Lag saknas i afseende:
på ansvaret för utprångling af falska Riksgälds-Sedlar,
få alltså tios JE. K. M. Riksens Ständer
i underdånighet föreslå, att enahanda ansvar,
som, uti Kongl. Förordningen den 10 December
1741, är faststäldt för utprångling af efterapade
eller förfalskade Banco-Sedlar, må, genom
allmän Författning, den E. K. M. i händelse
detta underdåniga förslag vinner Nådigt bifall,
lärer täckas låta utfärda, jemväl hädanefter
stadgas för utprångling af Riksgälds-Contoirets eftergjorde
eller förfalskade Sedlar.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
*55
N:o 6j.
Uppl. o. godkänd hos Ridd.o. Ad. den 6 Jun ii 1823.
Preste-Sfåndet den 11
—
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, om
upphäfvande af de Författningar, sorn afse
att förekomma kostsamma begrafningar.
S. A. K.
Sorn de uti Kyrko-Lagen eller serskilde författningar
gifne föreskrifter mot öfverflödiga och.
kostsamma begrafningar synas haft för ändamål ,
att förekomma enskilde personers misshushållning,
och således, ehuru för en förfluten tid lämpeliga,
likväl nu mera, både till deras grund, och
i afseende på den inskränkning de göra i hvarje
medborgares rättighet, att efter behag använda
välfången egendom, ej kunna, i Riksens Ständers
tanka, förenas med närvarande tids fordringar;
Alltså och då härtill kommer, att den allmännare
böjelse för öfverflöd och pragt vid begrafningar,
hvilken troligtvis föranledt berörde
stadganden, i sednare tider märkeiigen aftagit;
få, på sådane grunder, hos E. K. M. Riksens
Ständer i underdånighet föreslå utfärdandet af
én allmän Författning, sorn upphäfver hvad i
Kyrko-Lagen och dermed gemenskap ägande För*
l^g Underdåniga Skrif v elser".
ordningar emot kostsamma begrafningar finnes
stadgadt.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 63,
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6 Junii 1 823.
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den n •—• —
Bonde-Ståndet den 11 — •—•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angå■*
ende Förklaring af 12 Cap. 2 /. 'Rättegångs-Balken.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har framställning blifvit
gjord, att tydelig och bestämd föreskrift saknas, huruvida
Förordnandet uti 12 Cap.2 §. 2 Mom. Rätte»
gångs-Balken: *’Kommer hvarken Kärande eller
Svarande före Tingets slut, bote dubbelt,” äfven
må gälla för Part, som, vid Stads-Rätt, inom
Rättegångs-timmans förlopp sig icke inställer.
Då 2 mom. uti 2 §• af 12 Cap. Rättegångs»
Balken eger sammanhang med det föregående i
samma §• der både Randt- och Stads-Domstolar
äro uttryckeligen nämnde, hafva väl Riksens Ständer
funnit det Lagstiftaren, med stadgandet af dubbla
böter för Kärande eller Svarande, sorn ej kommer
tillstädes innan Tinget slutadt är, tillika afsett enahanda
tillökning i böter för den Part, hvilken vid
Stads-Rätt sig icke inställer före Rättegångs timmans
Underdåniga Skrifvelseri
’57
slut;"men sorn detta stadgande, i Riksens Ständers
tanka, icke innefattar den tydlighet och bestämdhet,
att ju olika tillämpning deraf vid StadsDomstolarne
kan ega rum; få alltså, med fästadt afseende
å nödvändigheten af enhet i Lagskipnin—
gen, hos E. K. M. Riksens Ständer i underdå-j
nighet föreslå, att genom förklaring öfver i?
Cap. 2 §• Rättegångs-Balken , utfärdad till allmän
efterrättelse, a momentet i nyssnämde §. må
erhålla följande lydelse; ’’ Kommer hvarken Kärande
eller Svarande å Landet innan Tingets slut, eller
i Stad, innan Rältegängs-timman ute dr, bote
hvarthera dubbelt
Riksens Ständer framhärda eter
N:o 64.
Uppl. o. godkänd hos Bädd. o. Ad. d.6 Juni! 1823.'
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11— —
Bonde-Ståndet den 11 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ofperklagade olägenheter vid Krono-skjutsningar.
S. A. K.
Grenom åtskilliga framställningar har Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å de hinder
och olägenheter, sorn vid Ivronoskjutsningar
skola uppkomma, dels i så måtto, att Kronoskjutsande,
hvilka anlundt till något orabytes-ställe,
TJnilerdaniga Skrifvelserl
der, genom försummelser vid’ uppbudning, brist
på hastar yppas, blifva nödgade fortsätta resan
till nästa ombyte, dels ock derigenom, att, enär
hitintills varit vanligt, att rnarche-routen för en
Krono.transport bestämmes, ända till transportens
destinations-ort, af E. K. Mits Befallningshafvande
i det Län , hvarifrån transporten
afgår, och att en sidan marche-route derefter ofördröjeligen
meddelas öfrige Landshöfdingar i
de Län, genom hvilka transporten kommer att
ga, men transporten, vid vägens början, af större
snöfall eller genom andra oförutsedde händelser
blifvit uppehållen, de skjutsskyldige, som
befinna sig på ett längre afstånd, icke kunna om
det inträffade uppehållet underrättas, utan å den
af E. K. Mits Befallningshafvande förrut bestämda
tid, måste förgäfves afbida transporten.
Riksens Ständer, som anse med billighet öfverensstämmande,
att dessa olägenheter af Kronoskjutsen
må uti möjligaste måtto förekommas,
få alltså hos E. K. M. i underdånighet anhålla
, det E. K. M:t täcktes i Nåder förordna:
att en Kronoskjutsande, efter framkomsten till
den station, dit han, enligt kallelse, bordt skjutsa,
icke må kunna tvingas att vidare fortskaffa
commenderingen eller Kronotransporten, men deremot,
då han en sådan ytterligare skjutsning sjelfvilligt
sig åtager, vara berättigad att njuta ersättning
af den Kronogskjuts-skyldige, hvilken
försummat kallelsen åtlyda: att E, K. M:ts Befallningshafvande
uti det Län, från hvilket en
trou ppe eller en transport afsändes med Kronoskjuts,
må endast upprätta marche-route för tåget genom
det honom anförtrodde Län, men tillika för Lands
-
Underdåniga SbifvelseF.
159
liöftlirigen i nästgränsande Län, hvarigenom laget
kommer att fortsättas, skyndsammeligen uppgifva
tiden, när Commenderingen eljer transporten
skall å första stationen inom sistnämnde Län
inträffa; samt att, under det öfriga taget intill bestämd.
ort, E, K. M:ts vederbörande Befallningshafvande
ega att vidtaga enahanda åtgärder.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 65.
Uppl. o. godkänd hos. Ridd. o. Ad. d. 6 Junii 1823
Preste-Standet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 —• —
Bonde-Ståndet den 11 —• —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, an
gående
tillökte frimarknader i Skenninge
och Grenna Städer.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har, på anförde grunder,
blifvit föreslaget, dels att Grenna Stad, der antalet
af årsmarknader, vid en omkring 20 år sedan,
företagen marknads-reglering, blifvit inskränkt
till 2Uie, den ena i Maji, och den andra i O.
ctober månad, måtte hos E. K. M. i underdånighet
anmälas till undfående af Nådig tillåtelse att
hålla en ytterligare frimarknad i medlet af Februarii
månad, dels ock att den genom Kongl.
Resolutionen den 5 October 1731» Skenninge
Stad tillagda, rnen i sednare tider indragna rät
-
XJnderdaniga Skrifvelserl
tighet att den 16 Februarii ärligen hålla éri marknad,
kunde, uti enahanda ordning, varda till
sistnämnda Stad återställd.
I en tid, då productionen af spannemål och
andra Landtmanna-varor i så betydlig mån blifvit
ökad, synes hvarje utväg att befrämja en förmånligare
varu-afsattning böra sorgfälligt uppsökas
och begagnas. Att marknader väsendtligen bidraga
till vinnande af detta ändamål kan, i Riksens
Ständers tanka, lika litet bestridas, som Riksens
Ständer anse otvifvclaktigt, att behofvet af
ett lättare varubyte och en lifligare handel i synnerhet
visar sig i de orter, der Landtmannen
nödgas på längre afstånd söka af siria producter
en afsättning, som ej kan i jemn ordning vinnas
i närmare belägne Städer, för hvilka åter, genom
befordradt utbyte och försäljning af köpmannens
och handtverkarens varor , marknader
äro att betrakta, såsom ett vigtigt medel till trefnad
och välstånd.
Då med Skenninge och Grenna Städer
samt den deromkring liggande sädesrika Landsbygden
ofvanomförmäldte förhållande inträffar,
få hos E. K. M. Riksens Ständer framställa den
underdåniga önskan, att i hvardera af berörde
Städer, utom de dem redan medgifne frimarknader,
en årlig marknad må, uti medlet af Februarii
månad, få hållas; Och lärer, i händelse
denna önskan varder i Nåder bifallen, E. K. M.
täckas derom förständiga vederbörande till rättelse
vid hädanefter skeende regleringar af marknads-terminerne.
Riksens Ständer framhärda etc.
K:o
i
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 66.1
Uppl. oi godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 6 Junii 1823.'
Preste-Ståndec d. ix —■ —
Borgare-Ståndet d. 11 — ■—•
Bonde-Ståndet d. 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
vackt fråga om närmare bestämmande
af Fjerdingsmäns skyldigheter.
S. A. K.
I anledning af en hos Riksens Ständer fratnstäld
anmärkning, att Fjerdingsman, i-saknad af
bestämde föreskrifter om deras skyldigheter, öfverhopas
med sådana göromål, sorn hvarken till
deras befattning rätteligen höra, eller af dem
kunna med pålitlighet förrättas, få hos E. K.
M. Riksens Ständer i underdånighet anhålla, att
E. K. M. täcktes f Nåder förständiga Dess samtlige
Befallningshafvande, att upprätta Förslag
till Instructioner för Fjerdingsman; hvilka InStructioner,
sedan hehörig pröfning deraf föregått,
till vinnande af den likstämmighet och enhet
dem emellan, som local-förhållanden kunna
medgifva, torde (ill vederbörandes efterrättelse
utfärdas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Rikt~St. Prat, lo:dc Sami. 18x3. H
Underdåniga Skri/velser.
N:o 67.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. den 6 Junii 1853.'
Preste-Standet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 — —
Bonde-Ståndet den 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrif velse, an~
gående transporter af undsaltnings-spannemål.
' S. A. IC.
i anledning af förd klagan deröfver, att hemmansegare,
ålagde att genom Kronoskjuts fortskaffa
undsättnings-spannemål, kommit att sä medelst
vidkännas ett ökadt besvär, hvirmssd andre jordegare
åter, i anseende till deras hemmans läge,
ej varit betungade, få hos E. K. M. Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, att, uti öfverensstämmelse
med hvad för transporter af Kronans
effecter blifvit stadgadt, E., K. M. täcktes
i Nåder förständiga vederbörande, det undsättnings-spanneroålen
skall sjöledes försändas till
den ort, för hvilken densamma är vorden reqvirerad;
hvarjemte Riksén* Ständer undexdånigst
hemställa, att, i fall dessa spannemåis-transporter
ej kunna sjövägen verkställas, und>ättni»gs-tagarr.
e måtte fl, genom egen försorg, epannemålen
afhämta, helst sådant för dem sannolikt skulle
medföra minsta kostnad, och att endast, då oundviklige
hinder eller större svårigheter kunde
möta härvid, ifrågavarande gpannemål borde medelst
kronoskjuts fortskaffas, samt i sistnämnde
händelse de skjutande erhålla full betalning, till
. Underdåniga Skrifvelser.
163
det för Gästgifvare-skjuts faststaldie belopp; och
torde E. K. M-ts vederbörande Befallningshafvande
undfå del af det Nådiga beslut, sorn uti
om förmäldte afseende varder fattadt.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o68.
Uppl. 6, godk. hos Ridd. o. Ad. den 11 Junii 1823.
Preste-Ståndet den 11 — —
Borgare-Ståndet den 11 •—
Bonde-Ståndet den 11 ■—• —
Riksens St cinders underdåniga Adresse till Hennes
Maj:t Drottningen, med lyckönskning
öfver Hennes Maf.ts återkomst till Sverige.
Stormägtjgs/a Aliernådigsta Drottning!
Då Sveriges Rikes nu församlade Ständer,' för
första gången, hafva Nåden, att inför Eder Kongl.
Maj:t hembära deras gärd af underdånig vördnad
och tillgifvenhet, äro deras bjertan £ör mycket
intagne af glädjen, för ätt lemna rum åt minnet af
den saknad, E. K. M:ts [frånvaro så länge väckt
och underhållit hos Skandinaviens Brödra-folk.
Riksens Ständer äro öfvertygäde, att E. K. M.
vände längtande åter, om icke till det kalla luftstreck,
sorn gjort E. K. M:ts långvariga aflägsnandé
från våra bygder för Dess hälsa nödvändigt,
likväl till den Hoge Gemål, 9om stadgat deras
ära och lycka, till enSon, sorn är deras hoppt
164 Underdamga Skrifvelser.
och till ett folk, som aldrig skall förgata hvad
det är skyldigt sitt Konungahus.
Var da välkommen, Hulda Drottning! Måtte
Försynen vaka öfver E. K. M:ts dagar!
Uti E, IC. M=ts ynnest och Nådiga benägenhet
anhålla Riksens Ständer, att städse få vara
inneslutna; och Riksens Ständer framhärda etc.
NSo 69.
Uppl. o- godkänd hos Ridd.o. Ad.den 11 Julii 1823.
Preste-Ståndet den 12 —• —•
Borgare-Ståndet den 12 — —
Bonde-Ståndet den 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Kådiga Bref
rörande anslag af medel, till uppfyllan->
de af brist i tillgdngarne för räntans godtgörande
d köpeskillingen för det, till GevärsFactori,
inköpte Carl Gustafs Stads Bruk.
S. A. K,
Sedan vid sistförflutne Riksdag, uppå E. K. M:ts
Nådiga framställning, att, efter det de så kallade
Rotskiften, tillhörande det vid Staden Söderhanm
förrut anlagde Gevärs-Factori, blifvit, enligt
Riksens Ständers beslut vid 1815 års urtima
Riksdag, öfverlåtne till nämnde Stads disposition,
en summa, svarande mot beloppet af de arrén
-
Underdåniga Skrifvelser.
165
Jen, som för samma Rotskiften till Stats-Verket
bordt erläggas och jemte andra inkomster
varit påräknade såsom tillgångar för utgörande
af en del utaf räntan å köpeskillingen för Carl
Gustafs Stads Bruk, måtte på Stat uppföras,
Riksens Ständer, under den 23 Maji x818, i
underdånighet anhållit, att denna utgift kunde
varda bestridd af de till Försyars-verkets oför-,
utsedda behof årligen afsatte medel; så har E.
K. M., genom en till Riksens Ständers Statsutskott
den 19 sistlidne Februarii aflåten Nådig
Skrifvelse, dels gifvit tillkänna, hurusom E.
K. M., enär, enligt erhållen upplysning, arrendet
för Carl Gustafs Stads Landtegendom och
qvarn, under åren 1814, $815, 1816 och 1817,
till uppgifvet belopp, influtit bland Statens intrader,
i Nåder förordnat, att till förrberörde
ränte-liqvid finge användas af beliållne öfverskott
å Stats-ipkomsterne hvad åren 1814 och
X815 i arrenden för nämnde lägenheter ingått,
samt af 1816, 1817, och l8>8 arens öfver
skotts-medel
hvad samma arrenden under sistnämnde
3:ne år titgjort, dels ock , med förklarande,
att utgifter af Sadan beskaffenhet som den
ifrågavarande, icke lämpligen kunde, på sätt Riksens
Ständer anhållit, af anslaget till Försvarsverket
i allmänhet bestridas, till Stats-Utskottet
öfverlemna!, att föreslå särskild tillgång för godtgörande
af den redan yppade eller framgent
uppkommande brist i räntan å de 60,000 SR:dr
Banco, hvilka, till inköp, för Kronans rakning,
för Carl Gustafs Stads Bru k och Landtegendom,
blifvit, såsom lån, ulbetalde af den tili PensionsCasste-inrätining
för Civil-Staten samlade fond
-
i86 Underdåniga 6krifvelser'.
Riksens Ständer hafva af deras Stats-UG
skotts utlåtande i detta ämne inhämtat: att skogen
Mjusen, hvilken, vid Gevärs-Factoriets flytt*
ning Från Söderhamn, ansågs böra såsom en Fa^
ptoriets tillhörighet, skattläggas till hemmantal
och årlig ränta, numera, efter uppkommen rättegång,
blifvit, genom vederbörande Härads-Bätts
Utslag, den 25 November sisth år, Kronan frändömd,
emöt lösen af 200 daler Silfvermynt: at£
de merberörde Factori tillhörande byggnader ,
gårdstomter, vattenfall och darnfästen, om hvilkas
föryttrande, för Statens räkning, E. K. M:ts
Och Rikets Xammar-Colleglum blifvit i Nåder
anbefaldt att besörja, ännu åcke, i anseende till
förekorone hinder och inträfFadt behof af ytterligare
upplysningar, kunnat försäljas: att således,
under den förflutna tiden, någon annan tillgång
för betalning af intresset & det från Civil-Stateus
Pens iöns-fond erhåline lån icke funnits,
an arrendet för Carl Gustafs Stads Landtegendom
och qvarn-, hvilket arrende, emedan den
del deraf, som utgår i spannemäl, betalas efter
länets markegångspris, utgjort hvarje år olika
belopp} samt att, sedan dessa arrende-medel blifvit
till ifrågavarande ränte-liqvid använde ocfl
bristen godtgjord fe-c åren 18 14 och 1815, af
Öfverskott på Stats-intraderne, äfvensom för 1816,
4817 och 1818 af besparingar på Biks-Statens
g:dje Hufvxid-titeij nu mera återstår att ersätta,
dels hvad för sisth 4 år i ränte-tillgången brustit,
utgörande, enligt uträkning, 3,993 R:dr 47
Sk- 3 rst., dels pek den skilnad, sorn för innevarande
år pcb framgent kan visa sig emellan
JåRlffeelpppef peli omföripälde arrende-medel
-
ZTntlerdaniga Skrifvetser,
16 f
Vid detta förhållande och da något bestämdt
anslag (ill fyllande af ofvan omförmälde
läntebrist för det löpande och följande år icke
kari å Stat uppföras, helst beloppet årligen är olika
och beror af Markegångs-priset å den arrende-spannetnål,
hvilken i beräkningen af tillgången
för räntan är inbegripen, hafva Riksens
Ständer alltså beslutit, att ej mindre den nu äskade
ersättningen för oftanämnde räntebrist, åren
1819, «6ao, i8ai och 18a*, tillsammans
3,993 R:dr 47 sk. 3 rst,, än också hvad för innevarande
år och framgent i lika ändamål kail’
erfordras, ina varda liqvideradt af öfverskott pa
Stats-Verkets inkomster; hvarjemte, och på det
en sådan ränte-liqvid i framtiden måtte undvikas,
Riksens Ständer ansett lämpeligt, att, sedan
de vid förra Gevärs-Factoriet i Söderhamn begagnade
gårds-tomter och byggnader med flera
lägenheter, så fort ske kan, blifvit försålda, och
de derför inflytande medlen använde till afbetalning
å Civila Pensions - Fondens Capitalfordran,
återstoden af detta lån äfven må afbördas
utaf öfverskottsmedlén på Stats-intraderne*
så snart sådana medel, hvilka eljest skulle tilt
Riksgälds-Contoiret aflefvereras, kunna blifva att
för behofvet disponera; och hvaremot arrendemedlen
för Carl Gustafs Stads Landtegendom
böra såsom Stats-Verkets inkomst anses och upptagas,
lika med dess öfriga intrader.
Detta få Riksens Ständer, till svar å E.( KV
M:ts ofyanberörde Nådiga Skrifvelse, i underdånighet
anmäla; och
Riksens Ständer framhärda etc.
i68
Underdåniga Skrif vejter'.
N:o 70.
Uppl. o. godkänd lios Ridd. o. Ad. d. 11 Julii 1823.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Nådig Remiss å Öfversten m.
m. Re uter skiö Ids underdåniga ansökning,
att utbekomma innestående Expectance-Arfvode.
S. A. K.
XJii Remiss af den 19 sistl. Februarii bar E.
K. M. till Riksens Ständers Stats-Utskott behagat
i Nåder öfverlemna handlingar, angående
Öfversten rn. m. Henr• Rab. Rentevskiölds underdåniga
ansökning, att det honom tillagdta Ex«
pectance-Arfvode af 300 R:dr årligen, till hvars
uttagande Öfversten, vid en år 181S verkstäld
utrikes resa, förordnat behörigt ombud , men
hvilket arfvode, för åren 1817 och lgig icke
kommit honom till godo, matte för sistnämnde
a:ne år af E. K. M:ts och Rikets Siats-Contoir
utbetaia9; i anledning af hvilken ansökning StatsConthiret
i underdånighet iiilkännagifvit, att ofvan
berörde ercpectance-arfvode, enligt Nådig föreskrift,
blifvit för åren 18s 5 och 1816 till Öfversten
anordnad!, samt att, enär Öfversten till
utbekommande deraf för den följande tiden sig
icke anmält förr, än den 16 Maji 1820, då han
genom behörigen befullmägtigadt ombud reqvi
-
Underduniga Skrifvelser.
rerade det innestående beloppet, från 1817 års
början till och med andra qvartalet år 1820,
Stats-Contoiret väl utassignerat arfvodet för he.
la året 181g och de arne första qvartalen 1820,
men ansett någon utbetalning för åren 1817 och
1818, emot Kongl. Kungörelsen d. 9 December
3819, rörande en viss prasscriptionstid för anmälande
af fordringar hos Stats-Verket, icke kunna
beviljas.
Detta hafva Riksens Ständer uti öfvervägande
tagit; Och som ändamålet med Kongl.
Kungörelsen af den g December 1 812, att StatsVerkets
utgifter måtte kunna inom viss bestämd
tid beräknas, skulle varda förfeladt, derest försummelsen,
utan giltigt förfall, att inom den
föreskrifna tiden sig till en gifven och känd
fordrans utbekommande anmäla, icke medförde
annan påföljd, än den, att Riksens Ständers nästa
sammankomst borde afvaktas; alltså och då
från den omständighet, att icke Sökanden sjelf,
utan dess ombud, försummat att ExpectanceArfvodet
i behörig tid reqvirera, något skäl till
bifall å ansökningen synes desto mindre kunna
hämtas, som, enligt Allmänna Lagens stadgande,
Fullmägtigs försummelse drabbar Hufvmlmannen,
hvilken eger att hos ombudet söka
skade-ersättning, hafva Riksens Ständer icke funnit
anledning vara för handen, att tillerkänna
Öfversten Reuterskiöld betalning för dess ifrågavarande
fordran.
Riksens Ständer framhärda etc.
170 Underdåniga Skrif velger,
N:o 71.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 1 1 Julli 1S23.
Preste-Ståndet d. 1 % — —
Borgare-Ståndet d. r<? —^ •—■
Bonde-Ståndet d, 13 _
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
uppå Riksdags-Fiillmägtigen från Hallands
Län Pehr Bengtssons underdåniga
ansökning om upphörande af den
sä kallade dull reds - intraden i Staden
Halmstad.
S. A. K;
T
Sedan vid sistförflutne urtima Riksdagj i anledning
af väckt fråga om upphörande af den.
så kallade Tullveds-intraden, sorn uti en del
Fästningar och Garniz^ons-orter in natura utgått,
då ved blifvit dit införd till försäljning , Riksens
Ständer beslutit, att berörde tullinkomst
skulle, emot ersättning af anslagne medel, till
lika belopp med hvad derigenom influtit, afskaffas
uti Calmar, Carlshamn, Jönköping, Malmö,
Landscrona, Carlscrona och Christianstad 4
men, hvad särskildt beträffade Tullveds-intägten
i Halmstad, förklarat sig, på anförde skäl, icke
kunna dermed taga någon befattning; så 'har
Riksdags-Pullmågtigen af Bonde-Ståndet från
Hallands Län, Pehr Bengtsson, inkommit, |
Allmogens i orten vägnar, till E. K. M■ med
Underdåniga Skrifvelser»
171
> underdånig ansökning, att meranämnde Tulltägt
för vedinförsel.n
dragen; hvilken underdånigt ansökning, ; jemte
vederbörandes deröfver afgifne underdåniga Utlåtanden,
E. K. M., genom Remiss af den 18
sist!. Januarii, till Riksens Ständers Stats-Utskott
i Nåder öfverlemnat.
Af handlingarne i detta mål hafva Riksens
Ständer inhämtat: att Tulltägten af den till
Halmstad inkommande ved skall vara af så urminnes
häfd, att ej någon Författning är känd,
hvaraf kunnat upplysas, när denna Tull-afgift
tillkommit: att Tull veden, sednast, genom K.
M.-ts Nådiga Bref till Dess och Rikets KaminarCoilegium
och Stats - Contoir den 8 October
1783, blifvit Staden försäkrad och uppbäres med
en stock af hvarje iass: att af samma ved, 3;ne
stockar, hvarje söcknedag under 7 månader årligen
, lefvereras till Kronohäktet på Halmstads
Slott: att hvad af merberordd ved blifvit, efter
afdraget till Länshäktets behof, öfrigt, är, såsom
en Stadens inkomst hvart 3'.dje år på offentlig
Auction till den mestbjudande vordet upplåtet,
och under närvarande arrende-tid leranat en behållning
för Staden af 55 R:dr Banco, hvilken,
enligt E. K. Mus Nåd. förordnande, disponeras
bland tillgångarne för Magistratens aflöning och
för Stadens publique byggnaders underhåll, samt
att, till uodanrödjande af hinder för Tullvedsintägtens
indragning, E. K. M:ts Befallningshafvande
uti Hallands Län blifvit i Nåder försländigad
tillse,'att denna intägt ej vidare b lefve
utarrenderad, när det då gällande Conlractet
derom upphörde. Och sorn Riksens Ständer,
172
Underdåniga Skrifvelser'.
■vid sista Riksmötet,, ansett den i åtskilliga fästnings-
och Garnizons-orter utgående Tullvedsintraden,
såsom en ojemn och besvärlig tunga
för Allmogen, böra upphöra, och i sådant ändamål,
samt för att bereda E. K. M. tillfälle att,
i öfverensstämmelse med hvad E. K, M., genom
Nådig Resolution uppå Bonde-Ståndets uti samma
ämne gjorda underdåniga ansökning , d. 9
Januari! 1816- förklarat, så fort sig göra lät,
upphäfva Tullveds-uppbörden i Jönköping, Christianstad,
Eandscrona, Carlscrona, Calmar, Carlshamn
och Malmö, ökat till faStsäldt belopp det
förrut på Stat uppfördta anslag till ved och ljus
för Fästnings- och Garnizons-orterne; Alltså och
då för Staden Halmstad, i afseende på Tulltägt
af dit inkommande ved, ett lika förhållande eger
rum, som för nämnde Städer, finna, Riksens
Ständer det ifrågavarande Tull-uppbörd äfven i
Halmstad må med nästa års början afskaffas;
hvaremot och enär en inkomst, som från urminnes
tider egt rum, och uti Kongl. Brefvet
den 8 October 1783 blifvit erkänd för en Stadens
'tillhörighet, icke synes, utan motsvarande
ersättning, kunna bil ligt vis Staden frånkännas,
Riksens Ständer beslutit att, vid regleringen af
Riks-Statens 8:de Hufvud-Titel, låta uppföra såsom
ersättning åt Staden Halmstad , en emot
den i sednare tider för Tullveds-uppbörden erlagde
arrende-afgift svarande summa, eller 55
R:dr årligen; Och vilja Riksens Ständer för öfrigt
vid anslaget för fångars underhåll och vård,
taga i beräkning den tillökta utgift, som i följd
af hvad sålunda blifvit förordnadt, hädanefter
Underdåniga Skrif v el ser".
173
kommer att erfordras till inköp af ved för Krono-häktet
i Halmstad.
Hetta beslut få hos E. K. M. Riksens Ständer
1 underdånighet anmäla, med anhållan, att
detsamma måtte i Nåder varda till verkställighet
befordradt.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 72.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julii 1823.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Sfåndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af väckt fråga om användande
af Kronans Tionde-koppar får Flottornes
behof.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har blifvit föreslaget, att
Elottornes Ofver-Styrelse måtte tillåtas årligen från
Bruken reqvirera de qvantiteter och sorter af
Kronans Tionde-koppar, hvilka för Flottorne
kunde erfordras; Och sorn vederbörande Räntegifvare
äro ovillkorligen förbundne, att Kronans
Afrads- och Tionde-koppar in natura utgöra,
samt försäljning af denna koppar för StatsVerkets
räkning måste ega rum till den del, som
ej för skiljernynts-präglingen anses nödvändig,
så hafva Riksens Ständer icke funnit något hinr
174
Underdåniga Skrijvdsef.
der möta," att hvad af meranämnde koppar årligen
kan för Flottornes behof erfordras, biifver
till deras Ofver-Sty reise upplåtet, emot betalning
efter allmänt gällande pris eller emot afskrifning,
till motsvarande belopp, å Flottornes
Anslagssumma på Riks-Statens Tredje HufvUdTitel
för året; börandes dock härvid, i Riksens
Ständers tanka, iakttagas, att, till förekommande
deraf, att Stats-Verkets koppar, under vederbörandes
ovisshet om det för Flottorne erforderliga
qvantum, en längre tid varder osåld, till
Stats-Verkets saknad af påräknade tillgångar för
sina contanta utgifter, behörige reqvisitioner å
ett sådant qvantum, vid hvarje års början , till
E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoir insändas,
för att till rättelse tjena vid de Auctioner å
Kronans Afrads- och Tionde-koppar, hvilka,
genom E. K. Mits och Rikets Kammar-CoUegii
och Stats-Contoirs försorg vanligen anställas.
Riksens Ständer få alltså i underdånighet
anhålla, att E. K. M. i Nåder täcktes låta den
1 ofvanberörde måtto föreslagr.e anstalt till verka
ställighet befordra; och R. S. framhärda etc.
4
Underdåniga Skrifvelse!',
175
N:o 73»
Uppl. o. godkänd lios Ridd. o. Ad. d. 11 Julii 1823.
Preste-Ståndet d. 12 — —-
Borgare-Ståndet d. 12 — -—•
Bonde-Ståndet d. 12 -— —.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Häradshöfdingars åläggande, att,
vid hvarje Tings slut, meddela vederbörande
Krono-Fogde Förteckning på dem,
sorn blifvit dömde eller under framtiden
ställde 1n. m.
S. A. K.
Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fästad
å nödvändigheten deraf, att vederbörande
Kyrkoherdar må, dels till rättelse vid utfärdandet
af Frägde-Betyg, och dels i hänseende
till den öfver sedligheten inom Församiingarne
Kyrkoherdarne i allmänhet åliggande vård , erhålla
tillförlitlig kännedom om de brott, för
hvilka deras åhörare vid Domstolarr.e tilltalas
och dömas; Och sorn detta ändamål, i Riksens
Ständers tanka, icke tillräckligen befordras
genom den uti Kongl. Kungörelsen den 28
Mars 1811, Krono-Betjente och Jjands-Fiscaler
gifrte föreskrift, att, vid hvarje Tings slut, lemna
Presterskapet behörig del af Härnds-Rättens
beslut, angående dem, hvilka för brott blifvit
dömde eller under framtiden stälde, helst, å ena
sidan, uppiysningarne i denna väg måste blifva
ofullständige, enär under Tingen brottmål före™
iy6 Underdåniga Skrif v el serl
komma, som utan Allmän Åklagares biträde af
Målseganderne sjelfve utföras, och om hvilka
brottmål Krono-betjente och Eands-Fiscaler således
ofta kunna sakna kännedom, samt, å den
andra, tillsynen, huruvida vederbörande fullgöra
deras åliggande härutinnan, försvåras derigenom,
att ett sådant åliggande är på flera personer fördeladt;
Alltså och då Riksens Ständer anse lika
angeläget, att, enär personer blifva för brott
dömde å annan ort, än der deras hemvist är
beläget, Presterskapet i den Församling, hvartill
de höra, må derom undfå behörig underrättelse,
hafva Riksens Ständer härmed velat hos
E. K. M. i underdånighet föreslå, att, E. K. M.
täcktes, med ändring af högstberördé Kungörelse,
till allmän efterrättelse i Nåder förordna: Att
det hädanefter skall åligga Domaren, att, vid
hvarje Tings slut, meddela Krono-Fogden fullständig
Förteckning på alla dem, hvilka, under
Tinget, blifvit för brott dömde eller under
framtiden ställde; hvarefter Krono-Fogden
skyndsammeligen bör tillställa vederbörande Kyrkoherdar
Utdrag af berörde Förteckning, och
särskildt, i afseende på dömde personer från
annan ort, insända dylika Utdrag till E. K. M:ts
Befallningshafvande, för att, genom dess försorg,
komma Presterskapet i de dömdes hemort
tillitanda; Och böra Under-Domstolarne i Städerne
äfven vara pligtige, att till E. K. M:ts
Befallningshafvande, uti enahanda ändamål, afgifva
Förteckningar öfver personer från annan
ort, hvilka vid samma Domstolar för brott dömde
eiler under framtiden stälde blifvit.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
177
N:o 74^
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julli 1823.’
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 —. —
Eonde-Standet den 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Häradshöfdingarnes skyldighet, att
visa redo för Häradets andel af SakÖres-medel.
S. A. K.
XJnder Innevarande Riksmöte har fråga blifvit
väckt, att Häradshöfdingarne borde vid verkande
vite åläggas, att till visse, af Innevånarne inom
hvarje Härad utsedde Revisorer, afgifva räkning
å Häradets andel i Saköres-medel, hvilken,
räkning derefter, åtföljd af Bevisorernes anmärkningar,
skulle till Lands-Contoiret inlemnas.
Det har väl icke undfallit Riksens Ständers
uppmärksamhet , hurusom, genom E. K. M.ts
Nådiga Förordning den 6 Julii 1720, 5 §, af
Landshöfdinge-Instructionen den 4 November
1734, samt E. K. M:ts särskilde Nådiga Skrifvelser
den 18 December 1752 och den 27 Maji
1801, är stadgadt, att Häradshöfdingarne böra
å Sommar-Tingen för Tings-Allmogen uppläsa
och derefter lill Landshöfdingen i Länet insända
räkning öfver Häradets andel i Saköres-medel
för föregående året: att vid denna räkning
bör fogas bevis, af dem som hafva sig uppdraget,
Bihang till RLki-St, Fröt, io’,4e Saini. l8aj. 12
i78
Underdåniga Skrifvelser'.
att till Härads-kistan förvara nycklarne,' om den
i samma kista varande behållning; samt att medlen,
efter skriftvexling med Landshöfdingen i
Länet och med dess tillåtelse, må till Häradets
enskilda nytta användas; Men då erfarenheten
visat, att desse föreskrifter icke i allmänhet blifvit
efterföljde, få Riksens. Ständer härmedelst i
underdånighet anhålla, att E. K. M:ts Befallningshafvande
måtte i Nåder förständigas , dels
ått noga tillse, det Häradshöfdingarne å utsatte
samt inom Häraderne behörigen kungjorde dagar,
under påstående Sommar-Ting, må för den
samlade menigheten uppläsa ordentligen förfatr
tad räkning öfver Häradets andel uti föregående
årets Sak-öres-medel, och densamma derefter ofördröjeligen
till vederbörande Lands-Contoirs
granskning insända, tillika med de förslag till
medlens användande för Häradets behof och nyt-'
ta, som Häradsbperne ega framställa, dels ock,
att ej allenast öfver sådane förslag meddela beslut,
utan ock tillhålla Lands-Contoiren, att vid
berörde granskning noggrant tillse, det icke några
andra utgifter, än de, som i nu föreskrifven
‘ordning beslutade blifvit, må af Häradets en;
skilda lott i Sakören godtgöras.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 17g
N:o 75.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julii 1823.
Preste-Ståndet d. 12 ■— —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. ia •— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
Nämndemäns Arfvode för biträde
vid Afvittrings- och Skattläggnings-Förrättningar.
S. A. K.
JCl[os Riksens Ständer har fråga blifvit väckt,
att Nämndemän, sorn, för biträde vid afvittrin—
gar och skattläggningar, hitintills fått åtnöjas endast
med ett tractamente af 8 sk. om dagen,
utan ersättning för skjuts, måtte hädanefter för
sådant biträde komma i åtnjutande af enahanda
resekostnads-ersättning och dag-tractamente, sorn
för andra förrättningar dem bestås; Och då Riksens
Ständer härvid dels inhemta!, att, enligt E.
K. M:ts Nådiga Inslruction för Afvittrings-Rätten
i Jemtlands Län, den 8 December 1820,
hvarje Ledamot af samma Rätt, under förrättningen,
åtnjuter En R:dr om dagen , resekostnaden
derunder inbegripen, hvilket tractamente
E. K. M:ts Befallningshafvande i berörde Län
af Allmänna medel till vederbörande anordnar,
dels ock förmodat, det enahanda aflöning blifver,
uti den förväntande Afvittrings-stadgan, i Nåder
fastställd för Afvittrings-Rätternes Ledamöter
uti Rikets öfrige Norra Provincer; Alltså och
igo
Underdåniga Skrifvelser.
då ofvanberörde arfvode af 8 sk. om dagen för
Nämndemäns biträde vid afvittringar och skattläggningar
icke synes utgöra en, i förhållande
till nu varande penningevärde och pris på dags-:
verben, svarande ersättning för Nämndemännens
tidsspillan och besvär vid dylika förrättningar,
få hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, att, genom en allmän Författning,’
Nämndemän kunde förklaras berättigade, att för
biträde vid afvittringar och skattläggningar , i
likhet med hvad dem vid alla private förrättningar
bestås, åtnjuta 24 sk. Banco i tractamente
orri dagen och skjuts efter en häst, samt att
E. K. M:ts Befallningshafvande må ega, att berörde
tractarnente och skjutspenningar, efter verificerade
räkningar, af allmänna medel anordna.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 76.’
Uppl, o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. x 1 Juliil 82
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d.12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — •—
Riksens Ståndets underdåniga Skrifvelse, angående
upprättande af en ny Landtmäteri-
Taxa.
S. A. K.
Itihuru Landtmäteri-Författningarne tillhöra antalet
af de Oeconomiska stadgandgn, hvilka van
-
Underdånigti Skrifvelser.
ligen, utan Riksens Ständers medverkan, blifvit
af E. K. M. i Nåder utfärdade, samt Riksens
Ständer jemväl äro fullkomligen förvissade, det
E. K. M. är i Nåder omtänkt, att i Landtmätexiet
rörande frågor inhemta upplysning af dem,
som deruti ega insigt och erfarenhet; likväl och
då E. K. M. städse funnits benägen, att gora
Nådigt afseende å hvad Riksens Ständer i ämnen
af så väsendtligt inflytande på inhemsk vältrefnad
och förkofran, i underdånighet framställt,
få Riksens Ständer, i anledning af väckt fråga,
hos E. X. M. nu i underdånighet anhålja, det
grunderne för Landtmätares vedergällning måtte
genom den Taxa, hvilken för dem torde komma
att utfärdas, varda så bestämde, att denna
vedergällning i möjligaste måtto göres beroende
af hvad Landtmätaren verkeligen förrättar och
fullgör, samt af det mer eller mindre vidsträckta
gagn, förrättningen medförer, och jordägaren i
samma man oberoende af den tid och det tjenstebiträde,
sorn i och för förrättningen användes;
hvarjemte Riksens Ständer i underdånighet
hemställa, om icke, derest utarbetandet af
Landtmäteri-Taxan och den Egodelninga-Författning,
sorn dermed lärer stå i sammanhang,
skulle under nu påstående Riksmöte hinna fulländas
, E. K. M. täcktes deröfver, i likhet med
hvad före pröfningen af Förslaget till Fattig-,
vårds-Författningen egt rum, inhemta Riksens
Ständers underdåniga yttrande, till det afseende,
E. K. M. sedermera kan finna för godt att i
Nåder fästa dervid.
Riksens Ständer framhärda etc.
TJnder da niga Skrif v elser.
N:o 77.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julli 1823.
Preste-Siåndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — •—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ordningen för Kyrkovaktares antagande.
S. A. K.
CJom, i afseende på ordningen och sättet för
Kyrkovaktares antagande, hvarken uti Kyrkohagen
eller i sednare utkomne Författningar
något finnes förordnadt, utan endast stadgadt är,
att ledigheten till sådane beställningar bör i Allmänna
Tidningarne kungöras, och, vid deras återbesättande,
äfskedade välfräjdade krigsmän framför
andra komma i åtanka; alltså få Riksens Ständer,
med anledning af härom väckt fråga, hos
jE. K. M. i underdånighet anhålla, att Ev K, M.
täcktes till allmän efterrättelse i Nåder förordna,
att, vid återbesättandet af Kyrkovaktare-tjenster,
som hädanefter blifva lediga, Kyrkoherden bör
af de Sökande uppföra y.ne på förslag, och Församlingen
derefte^ ensam ega ratt, att af de sålunda
föreslagne personer, eller, derest Sökandernes
antal icke är sa stort, af dem, som till
tjenstens erhållande sig anmält, välja den , om
hvilken Församlingen kan sig förena.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 183
N:o 78»
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d.' 11 Julli x 8 3 3^
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — •—
Bonde-Ståndet d. ig — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
inskränkning af Guld- och Silfver-broderier
ä Militaire och Civile Uniformer.
S. A. K.
Med åberopande af de skäl, som blifvit lagde
till grund för Riksens Ständers vid sistförflutne
Riksdag, uti underdånig Skrifvelse den 9 Maji
1818, yttrade önskan, det tillåtelsen att begagna
sådane civile Uniformer, som med guld- och
silfver-broderier förses, måtte , så mycket sorn
möjligt, inskränkas, få hos E. K. M. Riksens
Ständer nu härmed i underdånighet anhålla, att
ej mindre guld- och silfver-broderiernes rikhet,
än tillåtelsen att bära dermed försedde Uniformer,
måtte sa väl i afseende på militaire som
civile embets- och tjenstemän, undergå en förminskning
eller inskränkning, motsvarande den
tarflighet, som höfves i nuvarande tiders allmänna
förlägenhet.
Riksens Ständer framhärda etc.
l84 Underdåniga Skrifvelseri
No 7g.
Uppl. oi godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julli 1823.'
Preste-Ståndet d. 1? — —
Borgare-Ståndet d. 13 •—• —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
Skattelösen af 2:ne i och vid Gefle
varande Krono-Lax-Fisken.
S. A. Kt
Sedan E. K. M., genom Nådigt Bref den 12
September sistl. år, förklarat, att den af Staden
Gefles Äldste i underd. gjorda ansökning att få
inlösa, under Skattemanna-räit, a:ne Krono-laxfisken,
belägne, det ena uti den genom Staden
flytande ström, Gafvel-ån kallad, och det andra
på % mils afstånd derifrån , benämndt SätraStigs-
och Testebo-Fiske, icke kunde, emot 77 §•
af JRegerings-Formen och -Kongl. Brefvet den
21 Maji 1810, i Nåder bifallas; så hafva berörde
Stads Fullmägtige, vid innevarande Riksdag,
hos Riksens Ständer anmält: att vid förstnämnde
Fiske, som för närvarande under arrende,
emot en årlig afgift af 33 R:dr 16 sk.
B:co , är till Staden upplåtet, begagnas 2:ne notvarp,
hvaraf ett emellan Stadens arne strandgator
och torgbryggor, der, under laxfångsten,
i Maji och Junii månader, inga båtar eller farkoster
få lägga till, emedan sådant vöre hinder—
ligt för notdrägten, hvilken intager åns hela
bredd: att belägenheten af Stadens skeppsvarf ±
Underdåniga Skrifvelsen
185
nära det ställe, der noten tages i Iand, jemväl
kunde gifva anledning till hvarjehanda tvister
emellan Varfs-Intressenterne och en Arrendator
af samma Fiske, helst fråga redan uppstått,
om icke det ständiga bullret å Varfvet skadar
laxfångsten, och det dessutom beror af Arrendatorns
godtfinnande, att göra den förnämsta af
Varfvets kölhalningsbänkar obrukbar: att det
andra varpet åter, i anseende till dess belägenhet
längre ned i ån, midt emot Stadens stora
Sjötull, skall i betydlig mon hindra sjöfarten,
hvadan också Stadens Auctoriteter varit nödsakade,
att nedlägga detsammaj samt att Stadens
dispositions-rätt öfver Sätra-Stigs- och Testebokrono-fiske,
hvilket, för 50 R:dr i Contant och
l§ tunna saltad sik årligen, jemväl blifvit till
Staden Gefle utarrenderadt, skulle medföra mycken
nytta för Staden, som i Testebo Ström eger
en större skattlagd qvarn jemte flere betydliga
Vattenverk; och hafva, på grund af dessa
omständigheter, bemälde Riksdags-Fullmägtige
dels hemställt, om icke det sökta skatteköpet å
krono-fisket i Gafvelån kunde af Riksens Ständer
medgifvas, dels ock till det afseende, Stadens
nu uppgifne behof samt fördelen för Kronan
af en säker årlig inkomst ansågos förtjena,
öfverlemnat frågan om skattelösen för SätraStigs-
och Testebo-krono-fiske.
Riksens Ständer hafva af företedde Handr
lingar funnit de uti förrberörde måtto meddelade
uppgifter vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande,
samt tillika inhemtat, dels, att,
ehuru vederbörande, genom allmän kungörelse,
blifvit kallade, att hos Kronofogden i orten
186
Underdåniga Skrifvelser.
anmäla hvad de i afseende på Gefle Stads Äld«
stes omförmälde ansökning om skatteköp af ifrågavarande
ärne lax-fisken, kunde hafva att erinra,
någon pårninrielse deremot likväl icke egt
rum; dels att, vid den å samma fisken af Krono-Fogde
och Härads-Skrifvare, med biträde af
tvänne Nämndemän, efter behörigt förordnande,
anställde skattevärdering, fisket i Gafvelån ansetts
kunna tåla en årlig ränta af Tunna lax,
och Testebo-Fiske af lf Tunna Sik; dels ock,
att E. K. Mits och Rikets Kammar-Collegium,
uti underd. Skrifvelse af den 32 April 1818,
tillstyrkt, att meranämnde Fisken, hvilka Collegiiitn
funnit icke vara af den beskaffenhet , att
Statens fortfarande dispositions-rätt deröfver skulle
kunna medföra någon större fördel, mätte under
skattemannarätt till den mestbjudande försäljas.
Då alltså upplyst och styrkt blifvit, att det
uti Gefle varande Krono-lax-fiske, i anseende
^ill dess läge emellan Stadens Strandgator och
i granskapet af Skeppsvarfvet, uti betydlig mon,
både försvårar communicationen Stadsboerne emellari,
och är hinderligt för Stadens 2ine hufvudnäringar,
nemi. handeln och skeppsbyggeriet,
hafva Riksens Ständer beslutit, att detta Krono-Fiske,
till hvars inlösande någon annan nu
mera icke »ynes skäligen kunna åberopa bättre
rätt, bör ät Staden, under skattemannarätt, upplåtas,
med vilkor, att Staden i ränta derföre årligen
erlägger 1 Tunna Lax, som, efter nasti,
års markegång,' ungefärligen motsvarar det af
Staden utgjorde ärliga arrende, samt att 10 års
Underdåniga Skrifvelser.
187
sammanlagde räntor med 333 R:dr 16 sk. Rtco i
Skatte-Iöseskilling betalas.
Vidkommande åter Sätra? Stigs- och Testebo
Kronofiske; så, enär Gefle Stad, utan olägenhet
för dess handel och andra näringar, synes
kunna samma fiske umbära, hafva Riksens Ständer
icke funnit skäligt bifalla , att Staden, med
andras uteslutande från täflan, i förevarande
afseende, må öfver denna kronolägenhet erhålla
fri egande- och dispositionsrätt. Rikväl och
som enligt hvad Kammar-Collegium i ämnet
anfört, sistnämnde kronofiske är af föga
betydenhet och troligen icke med större fördel
för Staten kan disponeras, hafva Riksens Ständer
velat förordna, att detsamma må, efter nu gällande
arrendes utgång , på offentelig auction till
skatte försäljas ; hvarvid likväl och då årliga arrendet
för detta fiske nu utgör i£ Tunna sik ,
jemte 50 R:dr i Contant, hvilka, efter nästi, års
markegång motsvara 2§ Tunna Sik, R, S. anse
Skatteräntan för året bora bestämmas till fyra
tunnor Sik, inen löseskillingen deremot blifva
beroende af det högsta penningeanbud, som vid
skatteköps-Auctionen kan komma att ega rum.
Med anmälan af dessa beslut, få Riksens
St-änder i underd. anhålla, att E. K. M. täcktes
derom vederbörande, till underd. efterrättelse, i
Nåder förständiga.
Riksens Ständer framhärda etc.
i88
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 80,
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. H. Julli 1823*
Preste-Ståndet den 12 — •—
Borgare-Ståndet den 12 •—• —
Bonde-Ståndet den 13 — -—•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
invaxling i Landsorterne af gamla
och för slitne Sedlar emot nya.
S. A. K.
I anledning af Itskillige hos Riksens Ständer
framställdte förslag, till afbjelpande af de flerelianda
olägenheter, sorn skola uppkommit, genom
bristande tillgång i landsorterne till utbyte af
förslitne Banco- och Riksgälds-Sedlar emot nya,
hafva E. S. inhemta!: dels hurusom, uppå Ständernas,
vid sistförflutne Riksdag, gjorda underd.
anhållan om vidtagande af tjenlige anstalter till
förslitne smärre Banco-Sedlars invexling från
landsorterne, E. K. M. genom Nådig Skrifvelse af
den 22 Maji 1819, förordnat, att dess Befallningshafvande
borde noga tillse, ej allenast att
de skatiskyldiges betalningar i mer eller mindre
slitne småsedlar blefve af uppbördsmännen, utan
svårighet emottagne, utan äfven att, meddelst
successive med biträde af E. K. M:ts och Rikets
Stats.Contoir verkställd omväxling, Ett å Två Tusen
R:dr i nya Banco-eller Riksgälds-Sedlar måtte uti
Tands.Ränteriet ständigt hållas Allmänheten tillhanda,
att emot gamla och förslitna utbytas; deli
ock att, uti särskild väckt fråga, E. X. M., un;
Underdånigt Skrifvelserl
189
sfer den 2J Sept. samma år, förständiga!: Dess
Befallningshafvande i Götheborgs- och Bohuslan
, att, efter omständigheternas föranledande,
såsom lämpligast funnes, utsätta viss tid å en
eller aine dagar i veckan, då det skulle Räntmästaren,
såsom en tjenstepligt, åligga, att besörja
den af E. K. M. stadgade sedelväxling i LandtRänteriet;
hvarjemte Riksens Ständer gjort sig
underrättade , af hvilka Länstyrelser oell till
hvilket belopp nya Småsedlar, så väl uti Remisser
från Kongl. Räntekammaren, som genom förskott
från Riksens Ständers Banque, bekommits
till utväxiing.
Ehuru sålunda upplyst blifvit, att, både
från Stats-Verkets och Banquens sida, sådana åtgärder
före detta äro vidtague, sorn, derest de, i
mon af hvarje Landsorts behof, blifva af vederbörande
Lans-Styrelse:: begagnade, fullkomli
gen
kunna afhjelpa den öfverklagads svårigheten,
att i orterne få emot nya utbyta gamla och
förslitna sedlarJ Likväl och då, vid betraktande
af den verkan, dessa åtgärder medfört, det visat
sig, att Slyrelserne uti 8 Län, Stockholms oberäknadt,
alldeles icke , samt i åtskilliga andra
provincer, blott till ringa del, begagnat de utvägar,
som för ändamålets vinnande blifvit beredde,
hvarigenom innevånarne i dessa Län således
torde hafva saknat erforderligt biträde vid
rneiberörde sedelväxling , samt Allmogen i flere
delar af Riket tilläfventyrs ej eger kännedom
om sjelfva anstalten; Så, och enär föreskriften
om växlingsförrättande å vissa eller 2tne dagar
i veckan hittills blifvit endast Styrelsen uti Götheborgs-
och Bohus Län meddelad, få R. S. i un
-
Underdåniga Skrifvelser'.
derd. anhålla, att E. K. M. täcktes i Nåder förständiga
Dess samtlige Befallningshafvande, ej
mindre att, på sätt redan är vordet föreskrifvet,
ständigt hålla i å 2000 R:dr nya småsedlar i
beredskap å Ränterierne för utväxling emot
gamla och förslitne Sedlar, än äfven, att bestämma
samt till Allmänhetens underrättelse kungöra
vissa dagar, 1 eller 2:ne i veckan, på hvilka
ifrågavarande Sedelutbyte må af Randt-Räntmästar.
ne verkställas, utan något serskildt arfvode för
detta besvär, sorn efter hand måste minskas, då
nya småsedlar genom berörde anstalt hunnit
blifva i rörelsen utspridde.
Riksens Ständer framhärda etc.
!N:o 81 -
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11. Julii 1 S23.
Preste-Ståndet den 12 — —
BorgareStåndet den 12 •— —•
Bonde-Ståndet den 12 ■— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Bref,
om ändring i 5. Cay. 1. $. MissgerningsB
alken.
S. A. K.
Genom Skrifvelse af den 5. sist litine Mars har
E. K. M., med fästad uppmärksamhet på nödvändigheten,
att, vid bestämmandet af straff för
sådane brott, som i 5 Gap. 1 §. Missgernings
-
Underdåniga Skrif veiner.
191
Balken finnas upptagne, följa en mildare Lagstiftnings
åsigter, i Nåder tillkännagifvit Dess
önskan, att Riksens Ständer ville hos E. K. M.
i underdånighet föreslå en sådan förändring af
berörde Lagruna , hvarigenom för ifrågavarande
brott vissa bestraffningsgrader kunde varda faststälde,
och det nu stadgade dödsstraffet alldeles
upphäfvas.
Vid öfvervägande af detta ämne, hafva väl
Riksens Ständer , å ena sidan, funnit, att det
brott, som i 5. Cap. j. §. Missgernings-Batken
omförmäles , kan ega så olika gradationer, alt i
många fall stadgandet af dödsstraff vore i strid
med 1 öfrigt gällande Lagar, men, å den andra,
hafva Riksens Ständer äfven ansett upphäfvandet
af dödsstraff för de svåraste fall, eller sådane
förolämpanden, hvilka, under hot och bitterhet,
yttras inför sjelfva Majestätet , eller direct
angå detsamma och innefatta de uti ifrågavarande
lag-§. uppgifna egenskaper, icke öfverensstämma
med bibehållandet af andra i lagen utsatte
bestraffningar, enär nemligen, enligt 18. Cap.
8. §. Missgernings-Balken, minsta våld å Ämbetsman
i tjensten straffas med lifvets förlust,
samt ryktens utspridande i argt uppsåt med det
ansvar , som torde komma dödsstraffet närmast ,
eller landsflygt, hvilken sistnämnde bestraffning
jemväl, likmätigt tryckfrihets-förördningen, eger
rum för smädelser emot främmande öfverhet ,
framför hvilken likväl Landets egen synes böra
vara helgad af Lagen ; Och som detta förhållande
icke bör af Lagstiftaren förbises, samt
E. K. M:ts högstberörde Nådiga Skrifvelse, ehuru
åsyftande adationer i bestraffningen , lik
-
Underdåniga Skrifvelseri
val här dödsstraffets afskaffande till hufvudföremål,
finna Riksens Ständer sig, af de betänkligheter,
som möta för bifall till E. K. M:ts Nådiga
önskan i denna del, äfven vara hindrade ,
att i underdånighet föreslå en lindrigare bestraffning
af de mindre förbrytelser, som, enligt 5.
Cap. 1. §. Missgerningsbalken kunna åtalas;
hälst, i anseende till dessa, det correctif eger
rum, att E. K- M. dels har öppet att, på sätt
Kongl. Brefvet af den 25 September 1777. innehåller,
1 Nåder anbefalla åtalets inställande,
dels också är i tillfälle, att, genom mildring, af
Nåd ersätta Lagens ofullständighet. Riksens
Ständer hafva alltså ansett oftanämnde lag-§,
höra oförändrad bibehållas, till dess MissgerningsBalken
i hela dess vidd varder öfversedd och
förbättrad. Hvilket Riksens Ständer, till svar
å E. K. M:ts Nådiga Skrifvelse uti ämnet, få i
underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser, 193
N:o 82.
Uppl. o. godkänd hos Kidd. o. Ad. d. 11 Julli 1823
"Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — •—•
Bonde-Ståndet d.12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
fastställandet af serskilda 'öfverenskommelser,
'sorn uti någon ort kunna
träffas, i afseende på Rojdjurs utödande.
s. a. k:
Vm öfvervägande’ af ett inom Boade-Såndet
framstäldt Förslag till ändring i de uti 3. Art.'
af Kongl. Stadgan om Jagt— och Djurfång den
13 April 1808 meddelda föreskrifter i sätten
för Kofdjurs utödande, hafva Riksens Ständer i
på de flera skäl, som blifvit anförde uti Riksens
Ständers vid sistlidne Riksdag i ämnet gjorda
underdåniga hemställan, hufvudsakligen ansett,
att inrättandet af Duk-Jagttyg och uppförandet
af de hus, hvaruti dessa skola förvaras, för Länens
innevånare medföra kännbar kostnad: att
till Jagiplatsers uppbuggning, Jagttygens transporterande
och utläggning, bevakningen vict
Jagtplatsen under Jagningstiden och för skallens
förrättande, ett betydligt antal dagsverken årligen
åtgår och förspilles: att nyttan af skallen,
efter hvad erfarenheten visat, icke svarat emot
desse olägenheter; samt att i öfrigt hvar och
en jordegare eller åbo, som eger bpskap och ané
tilling till Riktat. Prot, Sdml, l3
394
Underdåniga Sknfvelser.
dra kreatur, lärer vara angelägen, att, till förekommande
af den skada och förlust, som af
Rofdjur kan tillskyndas, sjelfmant använd? tjenliga
åtgärder, hvaribland finnas åtskilliga mindre
kostsamma, än de uti ofvannämnde artikel
af Jagt-Stadgan föreskrifne. Hos E. K. M. få
alltså Riksens Ständer i underdånighet anhålla ,
att, enär uti någon ort, i afseende på andra anstalter
tili skadedjurs utödande, än de uti ifrå—
gavarande Författning päbudne, serskild öfverenskommelse
varder träffad, hvilken, i sådant fall
bör till E. K. M:ts Nådiga pröfning öfverlemnas
, E. K. M. täcktes, efter granskning af
de utaf vederbörande anmälde omständigheter,
och derest ändamålet anse* kunna fullkomligen
vinnas på ett för ortens innevånare mindre betungande
och kostsamt sätt, i Nåder tillåta , att,
utan hinder af hvad Jagt-Stadgan i allmänhet
föreskrifver, denna öfverenskommelse ma för den
Ortens innevånare sorn densamma ingått, till efterrättelse
i Nåder fastställas , och de uti JagtStadgan
bestämde skyldigheter deremot för dem
upphöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 195
N:o 83.
Uppl. o. gcdkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julli 1 SS3-
Preste-Ståndet d. 11, — *—•
Borgare-Siandet d. 12 —• •—•
Bonde-Ståndet d. 12 — •—
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelse , angående
ändring i Kongl. Förordningen
den 5o, Junii 17**7. samt Kongl. Förklaringen
deröfver den 24. Januarii 17 51,
rörande Flemmans-Klyfrän gar och besutenhet:
S.
A. K,
H os Riksens Ständer har den förändring uti
Kongl. Förordningen den 30.. Junii 1747 saH»t
Kongl. Förklaringen deröfver af den 24 Jan.
175,1 angående Hemmans-Klyfningar och besutenhet
blifvit yrkad, att frågor i berörde ämne
hädanefter kunde, lika med alla andra tvistemål,
Uti vanlig rättegångsväg , från Bagmans-Rätt få
uti Hof-R.ätt och vidare till E. K. M. fullföljas ;
Och emedan det är en för lagstiftningen godkänd
grundsats, att hvar Och en part må ega ,
att uti Under-Dorastalarnes Utslag och Domar,
i stadgad ordning, hos Öfver-Domaren söka ändring
och rättelse, samt jemväl hos K. M, sin
talan slutligen gällande göra; alltså och clå den,
sorn med .Lagmans-Rätts Dom i fråga om Kerumäns.
Klyfning å Skattejord finner sig missnöjd ,
synes frat» omförmälda rättegångsförmon desto»
Underdåniga Sirifvelseri
mindre böra uteslutas, som i hvarje fall , de*
Hagan öfver Lagmans-Rätta Dom eger rum, den
vinnande parten, genom den i Dag stadgade skyldighet
för den klagande, att ställa borgen för
kostnad och skada, är försäkrad, att komma i at«
njutande af den ersättning och upprättelse, hvarJ
till Ofver-Domaren kan pröfva honom berättigad,
för lidna förluster derigenom , atr saken obefogadt
blifvit fullföljd och oskäligen uppehållen,
fi hos E K. M. Riksens Stäader nu tänderdånigst
föreslå, att emot hvad Song!. Förklaringen den
24. Jan: 17S1 i detta afseende innehåller, matte
stadgas: att uti Eagmans-RäUs-Dom i mål,
angående Hemmans-Klyfning å skattejord, hädanefter
ändring må sökas på sätt och i den
ordning 7 och 10 §. §. uti 35 Cap; Rättegåogs-Balken
föreskrifva.
Rikgggs Standert framhärd* <ete.
tJnåefäaniga Skrifvelser. 197
N:o 84-
Uppl. 0. godkänd hos Kidd. o. Ad. d. 11 Julli 1823.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, i ani,
ledning af väckta frågor om årliga Frimarknaders
hållande uti Frigstad, Rydaholm
och å Strand-platsen Stenungesund,
samt om en Stads anläggning i Kronobergs-Län.
S. Ä. K.
Hos Riksén? Ständer hafva åtskilliga framställningar
blifvit gjorda, rörande de fördelar, som
för innevånarne uti nedannämnde landsorter
skulle beredas, dels genom åter-upplifvandet af den
tillförene uti Augusti månad hvarje år hällne
frimarknad i Vrigstad af Västra Härad och
Jönköpings-Län, dels derigenom, att en dylik
marknad å Strandplatsen Stenungesund, på Hemmanet
Stenunges ägor, uti Norums socken och
Inlands Nordre Härad .: Götheborgs- och Bohus-Län,
samt en oxmarknad vid den såkallade
Tju rbacken , i Rydaholms Socken, inom Jönköpings-Län,
kunde ärligen få hållas, dels ock derigenom,
att en Stad finge anläggas uti Sunnerbo
Härad af iCronobergs-Län, invid Berga Sockens
kyrka, på den plats, för hvilken Konung
IdAeBus Ladvl&.s redan år 1279 låtit utfärda
Underdåniga Skrivelser,
Stads-Pri vi legiér; Och ehuru Riksens Ständer
erkänna den utmärkta nyttan och angelägenheten
af sådane anstalter, hvarigenom så val en lifligare
rörelse och lättad communication för den
inhemska produetionens afsättning, som konstflitens
uppkomst och tillväxt befordras, likväl, och
dä Riksens Ständer icke äro i tillfälle, att inhemta
erforderlig kännedom om de flera locala
och öfriga speciella omständigheter , hvilka, vid
gn fullständig pröfning af ofvanberörde frågor,
böra komma i öfvervägande, fä till JEJ. K, M,
Riksens Ständer nu i underdånighet öfverlemna
att, efter vederbörandes hörande, pröfva om
och huruvida frimarknaders hållande uti Vrigstad
och Rydaholm inom Jönköpings- och å
S*randplatsen Stenungssund uti Götheborgs- och
Bohus-Län, samt anläggningen af en ny Stad
Uti Kronobergs-Län kunna bidraga' till de sälön*
da afsedde ändamål,
Riksens Ständer framhärda etc,
Underdåniga Skrif v el ser»
N:o 85.
Upp!, o, godkänd hos Ridd. o. Ad. den 11 Ju!ii 1823.
Preste-Ståndet den s 2 —- —•
Borgare-Siandet den 12 ■—- —.
Bonde-Ståndet den 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
väckt fråga om fastställandet af en
viss Byggnads-Ordning för Städe me, till
förekommande af Eldsvådor.
S. A. K.
Med anledning af ett hos Riksens Ständer
fram stal (t t förslag a 11 hindra större upplag i
Städerne af trädvaror, tjära, beck och andra
brännbara ämnen, få Riksens Ständer, sorn ansett
detta förslag vara håde angeläget och instämmande
med Styrelsens rättighet att vidtaga utvägar
till förekommande af uppenbara vådor, hos JE.
K.. M. t underdånighet anhålla, att i Nåder förordnas
matie , det förberorde artiklar, då de uti
Städerne samlas till större mängd , böra, så vidt
möjligt är, uppläggas antingen inom Staden å en
från bebygda ställen. tillräckligt aflägsen plats,
hvilken, för ändamålet, af Magistraten serskildt-,
nnvises, eller ock, enär omständigheterna ej sådant
medgifva, utom Staden på visst afstånd detiiiån.
I sammanhang härmed hafva Riksens Ständer
trott sig böra yttra den underdåniga önskan,
att E. K. M. täcktes, genom Dess Befallnings
-
20(5
Underdåniga Skrifvelter'.
hafvande, för Städernes innevånare i Nåder
framställa nödvändigheten oell fördelarne deraf,
att de förena sig om införande af sådarie Byggnads-
och Brand-Ordningar, hvarigenom, i möjligaste
måtto, eldsvådor hunna förekommas eller
vadeldens förstörande verkningar inskränkas,
och hvarvid följande omständigheter torde böra
iakttagas, nemligen: att, i de Städer, der tillfälle
gifves och en alltför betydlig skilnad i kostnaden
icke möter vid verkställigheten, hus och
byggnader uppföras af materialier, hvilka icke
äro blottställde för antändning: att, der uppsättandet
af trädhus, i anseende till det lindrigare
priset eller i saknad af bättre materialier, icke
Iean undvikas, bygnadssättet efter möjligheten
yarder inrättadt så, att vådor deraf icke må vara
att befara: att tak af halm , näfver och torf,
spån, bräder och andra lätt antänd bara ämnen ,
serdeles vid nybyggnader icke tillåtas, men
husen deremot täckas med tegel, skiffer eller plåtar:
att lador, till förvarande af större qvantiteter
utaf otröskad säd och foder, helst der Renligt
utrymme finnes, må uppbyggas utom Städerne,
samt att för inrättningar, hvilka hädanefter
anläggas och äro af den beskaffenhet, att de medföra
större våda för utbrott af eld, äfven anvises
plats utom Städerne, så vida läget är för
samma inrättningar lika fördelaktigt.
En vis Begerings Nådiga afsigter, tillkannagifne
för folket, hafva sällan förfelat sitt ändamål;
och Riksens Ständer äro således öfvertyg
gade, att en Nådig uppmaning till Städernes innevånare,
att öfverenskomma om upprättandet
af sådane Byggnads- och Brand-Ordningar, sorn
Underdåniga Skrifveiseri 301
Riksens Stander uti förberörde matto föreslagit,3
skall kraftigt befrämja denna vigtiga anstalt, i
synnerhet cm E. K. M. täcktes tillika i Nåder
förklara, att, i likhet med hvad i afseende på
Kyrkor, hvilka utan att vara brandforsäkrade afbrinna,
förordnad^ är, de Städer, der ifrågavarande
öfverenskommelser icke blifva ingångne, ej eller
må, efter lidna eldsvådor, ega att påräkna något
allmänt understöd.
Riksens Ständer framhärda etci
N:o 86.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julii 1823.
Preste-Ståndet d. 13 •— —
Rorgare-Ståndet d. 13 — —■
Bonde-Ståndet d. 13 •—• •—•
Riksens Ständers underddniga Skrifvelse, angående
en förbättrad reglering af Postgången.
s. a. k:
tio# Riksens Ständer har blifvit anmäldt, attj oaktadt
deras vid sisth Riksdag gjorda framställning
om behofvet utaf Postgångens i flera delar
af Riket förbättrade reglering, corresponderande
både i norra och södra landsorterne måst de förflutna
5 åren än ytterligare vidkännas hvarjehanda
olägenheter af posternes långsamma gång och
serdeles de utländska posternes öfverliggande ;
hvarjemte åtskilliga förslag, till afhjelpande af
Underdåniga Skrifve!ser.
dessa olägenheter och befordrande af en skyndsammare
Postgång, blifvit uppgift*®.
Riksens Ständer, som ej mindre af dessa
framställningar , än af egen erfarenhet funnit,
att de öfver postemes långsamma gång i åtskilliga
orter af Riket yttrade klagomål ej sakna
grund , hafva ej eller kunnat undgå att fästa
uppmärksamhet å de menliga verkningar, sorn
ert långsam och obestämd Postgång medförer på
handel och rörelse, icke allenast genom uppehåll
uti afslutande af ärenden, hvilka ofta kunna vara
så beskaffade, att dröjsmålet förorsakar känbara
förlaster eiler åtminstone vacker bekymmer, utan
ock derigenom, att både den inländska och utländska
alfairesrnannen afskräckes ifrån ytterligare
speculationer ; och få alltså hos E. K. M. Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, att ii. K.
M. täcktes, sedan Öfver-Post-Directeuren samt
öfrige vederbörande öfver lämpeiigaste sättet till
förekommande af nu ofverklagade olägenheter
hörde blifvit, i detta afseende vidtaga de åtgärder,
hvilka omständigbeterne kunna påkalla.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser.
N;o 87.
Uppl. o. godkä'n 1 hos Ridd.o. Ad. den » 1 Tuli! 1823.
Prest?-Ståndet den lss — —
Borgare-Ståndet den 13 — —•
Bonde-Ståndet den 12 — — ,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ändring af föreskrifter om hvarjehanda
Kungörelsers 'påtecknande af Krono-
Betjent, innan de från Predikostolarjie
uppläsas,
* S, A. K,
I~1 os Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om de olägenheter, som beredas Allmogen genom
stadgandet i E. K. M:ts Nådiga Circulair
den 12 Augusti 1812, til! samtlige Consistsrierne
och E. K. Mits Befallningshafvande, att ej
några Kungörelser om Auctioner m. rn., som
kunna leda till folksamlingar, få från PredikoStolarne
uppläsas, utan att vara försedde med vederbörande
Krono-Betjentes påskrifter; Och som,
vid öfvervägande häraf, hos Riksens Ständer
förekommit, att, då K ro no-Betjeningen är aflägse
boende, sådane påskrifter ej alltid erhållas i behörig
tid, och dessutom ett odrägligt besvär, ofta
utan ändamål, dervid tillskyndas de sökande,
få alltså hos E. K, M. Riksens Ständer i underd.
anhålla, att ofvanberörde Nådiga stadgande måtte
upphöra i afseende på Kungörelser om Auctioner,
osn uppbörds-stämmor i anledning af
*04
Underdåniga Skrifvelser.
Auctioner, samt om Bouppteckningar , föen för
öfrigt i afseende på alla Kungörelser af annan,
Sn förenämnde, beskaffenhet, i sin fulla kraft förblifva
gällande.
Riksens Ständer framhärda.
N:u 88-
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. den 11 Julli l8»J.
Preste-Ståndet den 12 — —
Borgare-Ståndet den 12 — «—
Bonde-Ståndet den 12 —
jRiksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upphäf vande af Kongl. CommerceCollegii
Kungörelse om husväfnaders
stämpling.
8. A. K.
^Riksens Ständer, som anse alla hinder böra
undanrödjas, hvilka kunna motverka den in
hemska
konstflitens uppkomst, och funnit det i
E. K. M:ts och Rikets Gotnmerce-Gollegii Kungörelse
den 51 Mars T819 innehållna stadgande
om stämpling af husväfnader , som till salu
utbjudas, ofta och i det hela icke vara verkställ
bart, men alltid medföra olägenheter eller
menliga följder, hafva väl inhemtat, hurusom, i
motsats emot berörde stadgande, E* K. M:ts förnyade
Nådiga Förordning till förekommande af
Luiemhejeri och Tullförsnillning den ia. Februarii
i8ro., uti 3. §, 4. Art. innehåller, att st
kallade husväfnader, sorp å Landet eller ifitädejr
-
Underdåniga Skrifvelser.
ne tillverkas , ej skola underkastas stämpling;
men då detta stadgande icke bestämdt hänvisar
till upphäfvandeaf CoHimerce-Collegii ofvanberörde
Kungörelse, hvaraf kunde blifva en följd;
att, i händelse E. K. M:ts Nådiga Förordning,
till förekommande af Xurendrejeri och Tullförsnillning,
återkallades , meranämnde CommerceCollegii
Kungörelse kunde anses till gällande
kraft återupplifvad, få alltså hos E. K. M. Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, det täcktes
E. K. M. i Nåder förklara all verkan af
samma Kungörelse nu och för framtiden uppliäfven.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 8g.
Uppl. oi godkänd hos Ridd. o. Ad. d. »i Julii 182 3?
jPr;8te-StSndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —
Riksens Ständers ^underdåniga Skrifvelse, angående
de sd kallade Planpenningars utgörande.
s. a: k;
anledning -så v 11 af väckt© frågor om de olika
onera, sorn skola träffa Stam-Roten vid de
indeldla Regementerne och Båtstnanshållen, emot
hved den såkallade fdjelp-Roten till Solda-'
hgnj ellfi; BltjnuhnSM underhåll ocfe försörj-:
Underduniga Skrifvelser.
t A
ning bidrager, som af framstaldta förslag till et
billigt jemrande af förhållandet härutinnan, baf*
va. Riksens Stander inhemta*;, att, sedan, t enlighet
med deraS vid 181 a års Riksdag yttrade
önskan, E. K. M., under den 13 Octöber samma
år, uppdragit åt Dess Befallningshafvande
uti de Län, der indeldte Infanteri-Regementen
äro förlagde, att söka befordra fri Vill ige öfverenskommelse!-
emellan Stam- och Hjelp-Rotarne, om
deltagande uti anskaffningen af Torp, Mulbete,
Vedbrand och Gärdslefång för inöeldta Manskapet,
sa att ersättningen till Stam-Roten matte utföras
i Spannemål och andre varor, med föreskrift
tillika, att, derest icke frivilliga öfverenskommelser
lunde träffas, E, K. M:ts Befallningshafvande
skulle ega, att, efter vid vederbörlig
Domstol föregången undersökning, sådan ersättning
Stam- och Hjelp-Rotar emellan fastställa
, men Riksén Ständer, uti till E. K.
M. deri 16 Maji 1815 afiaten underd. Skrifvelse
, i afseende på jordlegans förvandling
och ersättningens utgörande , funnit endast
Kneckte-Contracten och Indelnings-Vetket böra tjena
till grund, samt i enlighet dermed föreslagit
åtskillige närmare bestämmanden ; så hade, efter
det E. K. M.ts Befallningshafvande blifvit hörde,
samt E. K. M. och Rikets Krigs- och Kammat*
Collegier deras underd. utlåtande afgifvit, E. K. M.
detta ämne i hela dess vidd uti Nådigt öfvervägande
tagit, och Jarit Dess Nådiga beslut genom bemäldte
Collegiers Kungörelse den 14 Januarii 1818
meddela. Häraf är upplyst, dels att, vid de
fleste indeldte Infanteri-Regementen, öfverenskommelse!
redan blifvit träffade, vid hvilka E.
Underdiiniga SkrifvelSerl
K. M. i Nåder ansett bora förblifva, och dels
att, af hvarjehandi anledningar, någonersättning
till Starn-Roten, ined tillämpning af Riksens Ständers
yttrade grundsats, icke kumle ega rum eller
komma i fråga; hvaremot E. K. M. i Nåder
förordnat, i afseende på Vermelands och en
del af Nerikes inorn Verrnelands-Län förlagdte
Regemente, att, derest ej redan någon allmän
öfverenskommelse blifvit träffad och af E. K.
3Vl:is Befallningshafvande i Länet gillad, landshöfdingen
skulle sammankalla de Rothållare,
hvilkas Numer äro med Soldat-Torp och dertill
hörande jord försedde, för att höra dem om ett
framtida bestämmande af den ersättning, delegarne
i Roten borde utgöra till den, å hvars egor
Soldat-Torpet är »nlagdt, samt i afseende på Upplands-
Södermanlands- Jönköpings- Kronobergs
Calmar- och Första Lif Grenadier-Regemenlerne,
att Plan-penningar, i de händelser sådane enligt
Kneckte-Coritracten böra utgå, eller behörige öfverenskommelser
till ett annat förhållande icke
föranleda, skola af Hjelp- eller Ut-Rotarne samfäldt
och i mon af deras andel i Roten erläggas
med Tio och frdels kappar Säd, hälften Råg
och hälften Korn, eller med penningar efter
markegång, utom i Oster-Göthland, der ersättningen
endast med hälften eller 5 -|:dels kappar
Spannemål skulle utgöras; Och har E. K. M.
icke funnit lämpeligt meddela något Förordnande
rörande vederlags bestämmande åt Stam-Roten
för Gärdsle-fårrg, Vedbrand och Mulbete, enär
Riksens Ständers sednare framställning dertill
icke gafve anledning; äfvensom E. K. M. icke
ansett af nöden, att utfärda något ovilkorlig'
208 Underdåniga Skrifvelser.'
påbud om utläggande af den jord, Soldat-Torpen
utöfver Kneckte-Contracten innehafva.
Hos E. K, M. få alltså Riksens Ständer i
und. anhålla, det 3. K. M. täcktes låta i de
Län, der stridighet om Planpenningars utgörande
ännu kan uppstå, förständiga Dess Befallningshafvande,
att, I likhet med hvad under den
13. October 181g blifvit i Nåder föreskrifveti
söka befordra frivilliga överenskommelser emellan
Stam- och Ut-Rotarne om de ifrågaställde
förmonernes utgörande efter ortens förhållanden
och Contracten m. m., eller, der sådane överenskommelser
icke kunna träffas, i Nåder påbju»
da, att, vid Soldatens eller Båtsmannens afgång,
den jord, Torpet, utöfver Kneckte-Contractet,
innehafver, bör utläggas och till hemmansägarens
disposition återgå, då all fråga om Planpenningar
utöfver Kneckte-Contractet alldeles förfaller, utan
rubbning af de emellan Rote och Soldat elles
Båtsman möjligen träffade överenskommelser.
Riksens Ständer framhärda etc:
Ntå
Underdåniga Skrifvelser. 209
N:o 90.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Juli! 1823.
Borgare-Ståndet d. 12 —• —
Preste-Ståndet d. 12 —- —
Bonde-Ståndet d. 12 —1 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
Gårdfari-Handelns upphörande.
S. A. K.
liiksens Ständers uppmärksamhet har blifvit fä-'
stad på de landsförderfliga följderne af den så
kallade Gårdfari-handeln, hvilken ej allenast, i
•let den meddelar någre få medborgare uteslu»
tande handelsrättigheter , under hvilkas skydd
förbudna varor kring alla delar af Riket utspridas,
motverkar de åtgärder, sorn blifvit vidtagne
till förekommande af utländske fabrikaters och
öfverflöds-artiklars införande, utan ock bereder
en moralisk försämring hos den mest oförderfvade
och för luxens skadliga retelser annars otillgängliga
delen af Nationen.
Riksens Ständer, sorn väl hafva funnit, att
dessa skadliga verkningar äro följder af missbruk,
och erinra sig , att, till förekommande
deraf, E. K. M. under den 5 Junii nasti, år i
Nåder utfärdat en Författning, som synes lägga
starka hand på ifrågavarande Gårdfari-handel,
anse det dock vara genom en långlig erfarenhet
bestyrkt, att ändamålet icke kan genom nå-;
gre Författningar vinnas, och att jast de öfverg
Bihang till kikf-St, Prat, lottie Sami- l8sj. 14
2 10
Underduniga Skrifvelser.
klagade missbruken göra sjelfva handels-rättigheten
förmånlig, hvaraf den slutsats forde kunna
dragas, att, till upphäfvande af de skadliga följder
ne, något annat medel icke gifves, än att
upphäfva sjelfva rättigheten.
På desse skäl anhålla hos E. K. M. Riksens
Ständer i underdånighet, det måtte den ej
mindre Städerne Börås och U lucas hamn, än Allmogen
i Marks- Vedens- Bollebygds- As- Gekexteds-
Kinds- och Re de vägs-Härader af Elfsborgs
Län från längre tider tillbaka förunnade rättighet,
att utöfva Gårdfari-handel, helt och hållet
upphäfvas.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 91.
Uppl. o. godk. hos Preste-Ståndet d. 15 Julii 1 S2 3.
Borgare-Ståndet d. 15 — —
Bonde-Ståndet d. 19 — —-
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, rö
rande
anslag af medel till godtgörande
af kostnaderne, i och för H. K. H.
Kron - Prinsens Förmälning och utrikes
resa.
S. A. K.
■Riksens Ständer, som dela Svenska Folkets hjerteliga
glädje öfver den så efterlängtade och nyligen
i Helgedomen stadfästade Förening emel
-
Underdåniga Skrifvelser.
ill
lan H. K. H. Kronprinsen och Dess Höga Gemål,
och som värdera hvarje tillfälle, att ådagalägga
sin varma tillgifvenhet för ett älskadt Konungahus,
få härigenom gifva £■ K. M. underdånigst
tillkänna, att, sedan R. St. uti Skrifvelse
af den 2a sistlidne April hos E. K. M. i underd.
anmält deras beslut, att, i afräkning på
den summa, R. S{. framdeles^ ville bestämma, till
godtgörande ej mindre af nödiga utgifter i och
för berörde Förmälning, än af de med H. K. II.
Kronprinsens förlidet år verkstälda utrikes resa
förenade kostnader, Tre Hundrade Tusende R:dr
E:co borde finnas, att genast anlita, samt i följd
deraf förständiga! Riksgälds-Contoiret, att sådane
300.000 R:dr, uppå E. K. M:ts Nådiga reqvisition,
förskottsvis anordna och utbetala, R. St.
faststält den för ofvannämnde föremål erforderliga
summa till ett belopp af Sex Hundrade Tusende
R:dr B:co, hvilka 600,000 R:dr, med afdrag
af utgifna förskott, R. St. nu i underdånighet
erbjuda till E. K* M:ts Nådiga disposition,
för H. K. H. Kronprinsens räkning.
Vidkommande lättet, huru i fråga varande
600.000 R:dr böra utgöras; hafva R. St. funnit
för godt, att någon så kallad Bröllopsgärd, till
inbringande af dessa medel, ej må äga rum, men
att, af den anslagna summan, ena hälften, eller
de 300,000 R:dr, som blifvit anvisade att förskottsvis
utgå i Riksgälds-Contoiret, skall till den
del, som ej kan bestridas af redan befindtelig®
tillgångar, tagas, vid bestämmandet af den blifvande
Bevillningen, i beräkning, och den andra,
eller likaledes 300,000 R:dr, utgå af den
genom Saltpettergärden samlade fond, icke
212
Underdåniga Skrif feiser.
som förskott:, utan såsom en utgift, för hvilken,
någon ersättning icke fonden tillflyter.
Sluteligen och då d&n lyckliga händelse,’
sorn föranledt behefvet af i frågavarande anslag,
har ett väsendtligt inflytande på de båda förenade
Rikenas Framtida sällhet, och Riksens Ständer
hysa den säkra öfvertygelse, att Norriges
Stor-Thing icke lärer undandraga sig, att uti samina
anslag deltaga, få Riksens Ständer härigenom
hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att den
summa, hvilken Konungariket Norrige kan, i
detta hänseende, komma att bevilja, ina, genom
jE. K. Mets Nådiga försorg, varda till Svenska
Stats-Verket öfverlemnad.
Riksens Ständer framhärda etc.
Protocolls-Utdrag från Högloft. Ridderskapet
och Adeln den 12 julii 18 25.
S. B. Upplästes till justering ExpeditionsIJtskoftets
under N:o 91 insände Förslag lill
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit, rörande anslag af medel til! godtgörande
af kostnarferne i och för H. K. HV
Kronprinsens Förmälning och utrikes resa; och
hlef berörde Förslag, på grund af de utaf åtskilige
Ledamöter dervid gjorde anmärkningar,
till Expeditions-Utskottet återremitterad!.
Underdåniga Sftrifvelser>
N:o 92*
Uppl. o. godkänd hos Fadd. o. Ad. d. 11 Tulli 1823?
Preste-Stan det d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — —
Eonde-Ständet d. 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, an
gående
upprättande af allmänna grunder
för ett Stats-Ilushdllnitigs-Systéme.
S. A. K.
iAiksens Ständer bafra icke kunnat undgå, att
nied öfvertygelse, det Statshushållningens detniller,
i brist af ett för den samma uppstälIdt Systétne,
komma att bestämmas efter små, ensidiga
eller tillfälliga anledningar, hvarigenom partiella
förluster förorsakas,'fästa uppmärksamhet å den
allmänna nytta, som följakteligen för Riksens
Ständer och enskilde Medborgare af ett sådant
Syståme vore att förvänta.
Då verkställande magten eller Styrelsen
bäst ar i tillfälle att öfverskåda, sarala och ordna
alla spridda delar af Statshushållningen och
ur deras sammanhang framdraga grund erne för
förvaltningen af det hela; samt Riksens Ständer,
genom fastställandet af sådane grunder, skulle
erhålla en tillförlitlig ledning vid bearbetandet
af Stats-Oeconomiska mål, vare sig vid pröfningen
af nya frågor, eller upphäfvande eller förändring
af redan stadgade åtgärder, och således
enahanda grundsatser skulle kunna följas och
likstämöiiga slutföljder beredas, håde i de maj,
214
IJnderdaniga Skrif velter.
hvilka bero af Konungs och Ständers, gemensamma
beslut, och i sådane, som endast ankomma
på Ständernes åtgärder; Men Riksens Ständer
icke fega nog förtroende till egna insigter,
för att anse sig i stånd, att, utan svårighet, inför
E. K. M. önskningsvia uppgifva ett fullständigt
Systéme för Riket» Oeconomiska Styrelse;
få alltså Riksens Ständer nu i underd. anhålla,
att E. K. M. täcktes, vid nästkommande Riksmöte,
låta inför Riksens Ständer framlägga grunderne
rör det Statshushållnings-Systéme, som E.
K. M. i Nåder anser böra följas; och hoppas
Riksens Ständer, det E. K. M. j Nåder upptager
denna anhållan såsom ett bevis, ej mindre
af deras undersåtliga förtroende till E. K. M:ts
visa åtgärder, an af den öfvertygelse, de hysa,
att hvarje Riksens Ständers bemödande, att uppfylla
E. K. M:ts afsigter och Nationens fordringar,
skall förblifva fruktlöst eiler ofullkomligt,
så länge Regeringens åsigter af den inre förvaltningen
äro Riksens Ständer obekanta, och
således icke kunna gifva ledning åc Stäodernei
beslut och Nationens önskningar.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvtlser.
S15
N:o 93.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11 Julli 1823.
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 12 — —-
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, med
anhållan, att de Oeconomiska Författningar
, som hädanefter blifva\ utfärdade,
först efter en viss lid måtte sättas i verkställighet.
S. A. K.
Senare tiders erfarenhet har, genom flere exempel
inom Fäderneslandet, ådagalagt, huruledes
täta ombyten af Systéme i National-hushållningen
yttrat på handel och näringar ett skadligt
inflytande, hvaraf ytterligare förstörande följder
uppkommit, då verkställigheten af sådane ombyten
varit hastig och oförutsedd.
Vid öfvervägande af åtskilliga framställningar
i detta ämne, hafva Riksens Ständer antagit
såsom grundsats, att den oeconomiska lagstiftningens
förnämsta syftemål borde vara, att
för Närings-idkaren bereda lämpliga utvägar till
utöfvande af dess industrie, på det för Staten
och honom sjelf mest fördelaktiga sätt; Och Riksens
Ständer hafva således funnit nödvändigt,
att allt, som i något afseende kunde blifva hinderligt
för näringsflitens fria utveckling, uti
möjligaste måtto undanrödjes.
Underdåniga SkrifvelseT,
En ihärdig föresats, att bibehålia ett lands
Oeconoiniska Författningar oförändrade, är jemväl,
i Riksens Ständers tanisa, helt och hållet oförenlig
med det sträfvande till utbildning och fullkomlighet
uti industriella yrken, hvilket utmärker
hvarje hyfsad Nation; men då, i följd häraf,
förändringar uti nämnde Författningar ingalunda
kunna alldeles uteblifva, synes det likväl
Utgöra ett vigtigt föremål för Styrelsens omsorg,
att sådana förändringar aldrig böra vidtagas, utan
att vara påkallade af ett verkligt behof.
För öfrigt, och enär omständigheterne oundgängligen
fordra återkallelse eller förändring af något
oeconorniskt stadgande, anse Riksens Ständer
i synnerhet angeläget, att verkställigheten af en
sidan åtgärd må fördröjas intill en viss tid, efter
det den nya Författningen blifvit tili allmän
efterlefnad kungjord; ty de, som på beståndet af
den upphäfna eller ändrade Förordningen grundat
deras handels-specuiation, skola eljest, utan
eget förvållande, blottställas för oberäkneliga förluster,
samt afskräckas från alia företag af mera
■vidsträckt omfattning och för hvilkas utförande
längre tid erfordras. Ett skadligt aflynande uti
handel och rörelse samt i öfrige näringsgrenar,
som med hvarandra ega ett afgjordt, ehuru mer
eller mindre direct, samband, måste följaktligen
ofelbart inträffa.
Hos E. K. M., som lättast är i tillfälle, att
fästa en Nådig uppmärksamhet på alla de särskilda
omständigheter, sorn vid afgörandet af
ofvanberörde fråga böra komma i heräkning, få
alltså Riksens Ständer i underd. anhålla, att, då
oeconomiska .Författningar i allmänhet hädanefter
Underdåniga Skrif velter.
S17
utfärdas, E. K, M. täcktes i Nåder bestämma tiden
till verkställighet af hvarje sådan Författning,
så långt efter utfärdandet, att den handlande
eller näringsidkaren uti möjligaste måtto
undgår de förluster, sorn genom en alltför hastigt
vidtagande verkan deraf kunna honom
drabba.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 94.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. n Julii 1823.
Preste-Ståndec d. 12 —— —-
Borgare-Ståndet d. 12 •— •—•
BondeStåndet d.12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
Stats-Verkets tillstånd och behofj
under Riks-Stalens Första Hufvud-Tit el.
S. A. K.
11/. Tv. M. har i Dess Nådiga Proposition om
Stats-Verkets tillstånd och behof, jemte öfverlemnande
af E. K. M:ts och Rikets Stats-Contoirs
Berättelse om Stats-Verkets Förvaltning, till
Riksens Ständers öfverläggning och afgörande
framställt hvad som funnits fordra tilläggning
eller jemnkning i nuvarande Stats-anslag; Och
Riksens Ständer gå nu, att i underdånighet meddela
deras utlåtande öfver de ämnen, sorn röra
utgifterne under Första Hufvud-Titeln, innefattande
Kongl. Hof- och Slotts-Staterne,
Undtrtlåniga Skrifvelser.
De rvic! förekommer:
urno. Sedan E. K. M. i Nåder till Riksens
Ständer öfverlemna!, att reglera E. K. M:ts
och H, K. H. Kron-Prinsens Hofhållnings-summor,
på ett sätt, som öfverensstärnmer med Rikets
värdighet och med de nya utgifter, hvartill förekommande
omständigheter föranleda, har En
af Rikets Herrar Riksmarskalken m. m. Herr
Grefve von Essen anmält, alt det anslag, som till
detta ändamål varit bestämdt, funnits, oagtadt
all använd noggranhet, otillräckligt, så att en
brist af omkring 100,000 R:dr uppkommit; äfvensom
Riksdags-Fullmägtigen af Ronde-Ståndet,
Carl Fredric Berg, föreslagit en årlig tillökning
i E. K. M.ts Hofhållnings-surnma, med nyssnämnde
belopp.
Riksens Ständer, som ansett det af Herr
Grefven och Riksmarskalken uppgifna förhållande
vara en oundvikelig följd af Myntvärdets
undergångna försämring samt de ökade kostnader,
som uppkomma af den inom E. K. M:ts
Hof inträffade glädjefulla förändring, hafva med
välvilja omfattat detta tillfälle, att ådagalägga deras
underdåniga vördnad och tillgifvenhet för
en älskad Konung, och fördenskuld beslutit, att
E. K. M:ts Hofhällnings-summa må, från nästa
års början, förökas med ioo,ood R:dr, och sålunda
sammanlagdt komma, att utgöra 430,000 R:dr
Svenskt Råneo årligen,
2:0. Då nu H. K. H. Kron-Prinsen ingått
tn vigtig och glädjefull förening, som bereder
H. K. Hus sällhet och betryggar Svenska Folket*
framlida val, men den förändring, H. K.
Underdiintga Skrifvelser. a 19
H:(s Hofhållning derigenom kommit, att undergå,
måste medföra betydligt ökade kostnader, och
göra den, för H. K. H. anslagna Hofhållningssumma
otillräcklig, hafva Riksens Ständer be»Iutit,
att deruti erbjuda en årlig tillökning af
50.000 R:dr, äfvensom att till handpenningar för
H. K. H. K ron* Prinsessan anvisa en särskild
summa af »0,000 R:dr årligen, så att hela anslaget
för Deras Kongl. Högheters Hofhållning utgör
170.000 R:dr, hvilket högre Stats-anslag kommer,
att, från och med innevarande års aldra qvartal,
beräknas, och, till det belopp, som för detta år
erfordras, eller 52,500 R:dr, att utgå af det besparde
årliga anslaget till Högstsalig H:s Mits
Enke-Drott ningen Hedvig Elisabelh Charlott as
Hofhållning.
3:0. I anledning af E, K. M:ts Nådiga
tillkännagifvande, att den, till anskaffande af nya
Meubler och reparation af gamla, för alla Kongl.
Slotten förrut anslagna årliga summa af 5000
R:dr funnits alldeles otillräcklig, och att en tillökning
deruti till 14,000 R;dr blifvit af RiksMarskalks-
Embetet föreslagen; hafva Riksens
Ständer, som väl funnit förstnämnde anslag mindre
svarande mot ändamålet, i en tid, då varuprisen
så högt »ro uppstegrade, men tillika måste
j betraktabde taga, att Stats-Verkets tillgångar
icke äro tiliräcklige till fyllande af alla behof,
och ansett en ytterligare tillgång för detta ändamål
kunna vinnas genom försäljning af gamla
och öfverflödiga Meubler, beviljat en tillökning
i detta anslag med 3000 R:dr, så att det hädanefter
kommer, att utgöra 8000 R:dr årligen.
820
Underdåniga Skrifveiser.
4:0 Stats-Contoiret har i dess berättelse angifvit,
att till utfodring för j 5 .9 Hästar vid
E. K. M:ts Hof-Stall äro anslagne 2456 Tunnor
18® Kappar Hafre, 58,035 Hö sartit
31,800 éft Halm: att Hafran skolat in natura
lefvereras från allmänna Magazins-Inrättningen
emot liqvid med Stats-Verket, hvartill på Titeln
varit uppfördt, ä 3 R:dr för Tunnan, 8,188
R:dr 17 sk. 3 rst., hvilken ersättnings-sutnma icke
varit tillfyllestgörande, emedan denna utfodringshafra
blifvit Stats-Verket påförd till vida
högre värde: att, ehuru skilnaden mellan anslags-summan
och det påförda ersättnings-belopf
pet väl kunnat hittills utgå af en tillfällig besparing
på Titeln, anslaget likväl erfordrade för
framtiden någon tillökning: att en närmare reglering
syntes böra företagas om stråfourraget,
hvaraf Höet till en del lefvererats in natura
från utarrenderade Kungsängar, en del varit an.
vist på Kronans behållna Bäntehö i åtskilliga
Län, och, fyllnaden blifvit upphandlad på årlig
Auction i Stats-Contoiret, samt Halmen likaledes
varit anvist till större delen, att utgå in natura
utaf Räntegifvare, och återstoden upphandlats i
Stats-Contoiret: att, genom de med Kungsgårdarnes
arrenden, tid efter annan, inträffade förändringar,
brist i den beräknade Höqvantiteten uppkommit,
samt fråga blifvit af Räntegifvare väckt
om lindring i deras skyldighet, att utgöra dessa
persedlar in natura; till upptagande i sammanhang
hvarmed E. K. M., den 28 nasti. Maji,
i Nåder till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemnat
en underdånig Skrifvelse af E. K.
Mits Befallningshafvande i Upsala- Stockholms
-
Underdåniga Skrif velser.
35 1
Vestmanlands- och Södermanlands-Lärt, hvaruti,
på anförde skäl, blifvit hemställdt, att de Räntegifvare
i dessa Län som hittills för Kongl.
Hof-Stallets behof in natura lefvererat deras
Ränte-Hö och Halm, måtte tillåtas att framdeles^
efter faststäldt rparkegångspris, med någon lärn—
peiig förhöjning för forselfriheten, få lösa dessa
Strå-persedlar med penningar; Och hafva E. K.
M:ts och Rikets Karnmar-Collegium och StatsContoir
uppgifvit, att, till Hof-Stallets utfodring,
hittills påräknats af Kronans behållna Ränte-hö
från dessa Län 24,924. samt af Ränte-Halm
8,694. och att, för upphandling af bristen,
medel varit å Siat anslagne med 16 sk, för
hvarje éä Hö, samt 6 R:dr 32 sk. för hvarje
tjog Halm, beräknadt till 4o £8i. per tjog; hvarjemte
är vordet upplyst, att det från Nyköpingsoch
Vesterås Län utgående Ränte- hö och Halm,
som directe lefvererats till E. K. Mus Hofstall,
blifvit, genom dess försorg, dit transporteradt,
för kostnaden hvartill en rund summa af
looo. R:dr varit i Stat anslagen.
X gemenskap härmed har dessutom blifvit
upptagen en från Hedervärda Bonde-Ståndet
till Riksens Ständers Stats-Utskott remitterad
fråga, rörande Snäfringe Häradsboer, afVesteråsLän,
genom deras Riksdags-Fullmägtig, framställde
önskan, att få med penningar, efter markegång,
eller hälst med Säd, efter en jemnkad
proportion, grundad på 10 å 20 års erfarenhet,
afbörda sig skyldigheten, att lefverera deras Ränte-hö
vid Kungsöhr, eller åtminstone att, i likhet
med hvad ända lill 1812 skall ägt. rum, lefverera
detsamma vid Strömsholm.
222
Underdåniga Skrif velger.
Detta, med hvad mera ämnet rörer, hafva
Riksens Ständer i öfvervägande tagit, och dervid
val funnit, att Räntegifvarne icke äga n&gon
bestämd rättighet til! befrielse från Ränte Stråpersedlarnés
utgörande in natura; Meri som
en sadan skyldighet Sr ganska olika tryckande,
dels i förhållande till större och mindre fodertillgång,
dels och i synnerhet till de Räntegifvande
Hemmanens mer eller mindre aflägsenhet
från lefvereringsstallena, och Riksens Ständer
anse för en pligt, att I möjligaste måtto
jemna de skattdragandes bördor, hvilket i förevarande
fall kan åstadkommas, utan egenteliga
olägenheter och med ringa uppoffring å StatsVerkets
sida, hafva Riksens Ständer beslutit,
att de Räntegifvare i Upsala- Stockholms- Södermanlands-
och VestTiianlands-I>än, hvilka hittills
in natnra lefvererat de deras Hemman
ålagde Hö- och| Halm-räntor, antingen till E.
K. Mits Hof-Stall, i Hufvudstaden , eller för
Hof-Stallets räkning, på anviste ställen, skola
hädanefter derifrån befrias och derföre erlägga
lösen , efter rnarkegångspris; I sammanhang
hvarmed Riksens Ständer} i underdånighet anhålla,
att E. K. M., efter vederbörandes hörande,
i Nåder täcktes bestämma den försel ersättning
, som Räntegifvarne kunna finnas böra,
jemte lösen efter markegång, till Stats-Verket
erlägga; Och hafva Riksens Ständer, som jemväl
beslutit, att Kongl. Hof-Stallets förrut bestämde
behof af Hö och Halm, till den del,
som icke genom Arrende ingår, äfvensom Hafran,
hvilken hittills ifrån Kongl. Allmänna Magazim-Inrättningen,
till ett ganska högt pris,
Underdånigt! Skrifvtlser.
erhållits, må, genom E. K. M:ts Stats Contoirs
försorg, anskaffas, medelst upphandling på offentlig
Auction, alltså faststält följande reglering
med Hof-Stallets Utfodrings-Stat, till nästa
Riksdag, nemligen:
Till Kongl. Hofstallets utfodring erfordras
581035 fSfe Hö, hvaraf, efter afdrag för Sundby,
holms och Veridtholms Hof-Stall-ängar, derifrån
numera något Hö icke lefvereras, 25,301 ^utgöra
Arrendehö, som nu, likasom tilliöiene, uppföras
i Staten, ä sJ- sk. per éä till 2,811: 10. 8.
Fyllnaden i Hö-anslaget, som
numera skulle komma att årligen
upphandlas, utgör 3a,734 6ft, och
utföres förslagsvis, likasom hittills,
till 16 sk., med ----- - 10,911: 16. —
Till upphandling af Halmbehofvet
31,800 upptages nu,
likasom tillförene, ett Förslagspris
af b| R:dr tjoget, hvarje tjog till
40 éä räknadt, ----- 5,300: — —■
samt, till uppköp af 2456 Tunnor
l&f kappar Hafre, jemväl förslagsvis
till 4 R:dr per Tunna 9,826: 13. g.
Tillsammans 28,848: 40. 5.
Tillgång härtill finnes:
Uti förra anslaget till RänteHöets
och Halmens transporterande
------- - 1,000: — —
Det i Staten utförde värdet å
Arrende-Höet ----- 3,492: 3*. —
Anslaget till upphandling af Hö 559: —- •—
Dito, till upphandling af’ Halm 3,851: — —
224
Underdåniga Skrlfvelser.
Dito till uppköp af Hafra - - 8,188. 17^ 3I
samt värdet af RänteHöet och Halmen,
. som hittills lefvererats in
natura, men härefter kommer, att
lösas med penningar och öka inkomsten
af behållna Ordinarie
räntan, samt sålunda vid slutliga
Statsregleringen uppföras och beräknas
bland Stats-Verkets inkomster,
utgörande för 24,924 Hö
å 16 sk., ------- 8,308: — —*
8694 eller 217^ tjog Halm,
ä 6f R:dr - - - - - - - 1,449: — —
Tillhopa 26,848: l* 3-
Och blifver den uppkommande bristen 2000
B:dr 3Q sk. 2 r:st med nytt anslag betäckt.
Ehuru med detta Stats-anslag, efter Riksens
Ständers tanka, E. K. Mus Hof-Stalls utfodring
lärer kunna besörjas, hafva likväl Riksens
Ständer velat förordna, att hvad derutöfver
möjligen kan erfordras, må, till nästa Riksdag,
bestridas af Ofverskotts-medlen, dit den blifvande
EorsellÖnen deremot kommer att ingå,'
äfvensom att, då prisen på Hö, Halm oell Hafra
äro föränderliga, hvarigenom besparing det ena
året och brist ett annat uti anslaget troligen
skall uppkomma, de ett år skeende besparingar
på detta Förslagsanslag måga till ett annat år reserveras,
till betäckande af den brist, som deruti
kan äga rum.
.5:0. Någon särskild och ny reglering, hvartill
E. K. M:ts Stats-Contoir uti dess Berättelse
gif
-
Underdåniga Skrifvelserl ast 5
gifvit anledning, med de pa denna Hufvudtitel
befinteiig® tvänn® Stater, nemligen till Slottets
Polis- Ly?- och Renhållning m. m. samt
till Ved- och i\ohl-upphandling för de Kongl.
Hofven, kunna Riksens Ständer desto mindre
bifalla, som dessa Stater, vid 7.817 och 1818
arens Riksdag, undergingo den reglering, behof-j
vet påkallade.
6:0. ; i. K. M. har i Nåder tillkännagifva,'
att, ehuru alla för det närvarande möjliga indragningar
och besparingar vid Lönings- och
Utgifts-Staterne blifvit vidtagne, samt i öfrigt en
bättre hushållning och säkrare controll öfver
medlens användande anbefalld, de för Haga,
Strömsholms och Gripsholms Kongl. Lustslott
anviste Underhålls-surnmör, särdeles den, för
Haga, uppgående endast till 2000 Rldr, likväl
funnits allt iner och mer otillräckliga, så att blott
en del af nödvändiga reparationer å bygg'
naderne hvarje år kunnat utföras , hvilket,
då alla bristfälligheter ej i tid blifvit botade ,
hastigt ökat dem och förorsakar större kostnad
för deras förbättrande; hvarjemte E. K. M., som
i Nåder låtit till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemna
uppgifter, så väl om kostnaderne till
de å dessa Slott nödige reparationer, som i hvad
män desamma kunnat besörjas, äfvensom öfver
det årliga användandet i öfrigt af anslags-Sutnmorne,
tillika yttrat den förmodan, att Riksens
Ständer icke skulle undandraga sig, att anslå hvad
för detse vackra Lust-Slotts vidmaglhållande erfordras.
Siliang till Riks-St, Prof, ioSG Sami. lgij.
as6
Underdåniga Skrifvelseri
Hvad nu först angår Haga Kongl. Lust»
Slott, hafva Riksens Ständer inhemtat, att den,
vid 1810 års Riksdag, då Riksens Ständer, i
underdånig Skrifvelse, den 14 Mars, öfverlemnade
nyttjande-rätten af detta Lust-Slott, med
alla tillhörigheter, Lägenheten Frescati derunder
äfven inbegripen, till E. K. M., att efter
eget Nådigt godtfinnande begagna, anslagne summa
af 2000 R:dr årligen till Slottets underhållande
samt nödig Betjenings aflönande, jemte
arrendet af Frescati samt de tillfäll ige inkomster,
som af Trädgården kunnat inflyta, i det
närmaste motsvarat behofvet, intilldess, genom
anställd Landtmäteri-Förrättning, 100 Tunneland
4 Kappeland jord blifvit Lägenheten Frescati
frånskiljde samt återlagde till Kongl. Djurgården,
och Slotts-Styrelsen jemväl förlorat rättigheten
att, emot vanligt gage, af härvarande
arbetseommenderingar erhålla nödigt biträde, till
de i parken förefallande arbeten, hvaremot nu
icke allenast en tillökning med 1500 R:dr i det
årliga anslaget ansetts oundgängeligen nödig,
utan ock en summa af 12,124 R:dr 41 sk. 10
r.st. erfordras till ett fullkomligt iståndsattande
af alla byggnaderne.
Vid detta förhållande och då Haga Kongl.
Lust-Slotts vackra och beqväma läge bestämmer
dess företräde till det bidrag af allmänna medel,
som för dess behöriga underhållande oundgängeligen
erfordras och Stats-Verkets tillgångar
kunna medgifva, hafva Riksens Ständer beslutit,
att, intill nästa Riksdag, förhöja underhålls-sumBian
till 3000 R:dr om året, hvilken Riksens
Ständer anse böra blifva för ändamålet tillräck
-
Underdåniga SkrifvelseF.
lig; men öm någon mindre betydlig brist möjligen
skulle uppstå, förmoda i underdånighet Rik;
sens Ständer, att E. K. M. lärer täckas till dess
fyllande anslå nödige medel af andra tillgångar,
helst, genom de Haga frånskiljde 100 Tunneland
jord, en ökad inkomst tillflutit Kongl. Djurgården,
hvilken är till E. K, M:ts enskilda disposition
öfverlemnad. Deremot kunna Riksens
Ständer icke bifalla något särskildt anslag till reparations-kostnadernes
bestridande, utan anhålla
i underdånighet, att E. IC. M. täcktes, dels tillåta
Ståthållaren, att, hädanefter såsom tillförene,
begagna Kronans manskap, till gångarnes underhållande
i Parken, Höbergning tn. m., emot
vanlig aflöning, och dels låta den surftma, som
för Lust-Slottets reparation erfordras, af Extra
Utgifts-medlen förskjuta, emot successif ersättning
af den årliga anslags-summan, sorn dertill
torde lemna tillgång, helst en del af förefallande
utgifter, som genom det af Riksens Ständer föreslagna
satt skulle kunna förminskas, böra kunna
bestridas med inkomsten af Trädgården och den
del af Frescati, som ännu är Haga tillhörig.,
Beträffande dernäst Gripsholms Kongl. LustSlott,
så är det upplyst, att, sedan Riksens Ständer,
vid sist förflutne Riksdag, till Slotts- och
Djurgårds-betjeningens aflöning samt byggnadernes
underhåll, anslagit 1500 ll:dr, och derjemte
utan någon Speciel Stat, upplåtit Arrendet för
Djurgårds-Inspectors-bostället och Rudfisket, 15,
R:dr, arrendet för egorne 81 Tunnor Spannemål
samt erforderligt qvantum Ved å Kungsgårdens
Skog, att, efter E. K. M:ts Nådiga godtfinnande,
för behofven användas hvarvid; R. S.
Underdåniga Skrifvelse?!
i underd. hemställt, huruvida det skulle anses
lämpeligt, att Djurgården vid Gripsholm matte
upphöra och dervarande Rådjuren flyttas till den
vid Hufvudstaden belägne Djurgård, hvarmedelst
uti tillgångarne vid Gripsholm skulle uppkomma
en besparing, som kunde användas till
förökande af den för Slottets och öfrige byggnadernes
samt Meublers och Inventariers underhållande
beräknade summa ^03 R:dr 16 sk.; äfvensom
Riksens Ständer beviljat afskrifning af
de 4000 R:dr, som blifvit förskjutna till nödiga
förbättringar å Slottet; Så hafva väl betydeiige
reparationer blifvit å Slottet verkstälde, dels för
det särskildta anslag, hvaraf Riksens Ständer,
vid sista Riksdag, beviljade afskrifning, dels för
de medel, E. K. M. behagat dertill, antingen
af egne tillgångar eller af det årliga ?tats-anslaget,
anvisa, men delta sednare numera blifvit så
disponeradf, att endast en mindre andel deraf
till reparationer erhållits, hvarföre nu, efter uppgift,
erfordras en tillökning i Stats-anslaget af
500 R;dr årligen, samt derförutan för en gång
till reparations-kostnader 175,<5 Rsdr 40 sk. 4 rist.
Riksens Ständer hafva öfverväga! detta förhållande;
och enär Riksens itänder uppå tctala
anslaget, vid senaste Riksdag, anvlst 803 R:dr
16 sk. årligen, till Slottets reparation och underhåll,
hvarmed, enligt Ståthållarens uppgift,
behofvet skulle kunna afhjelpas, om dispositionen
.skedde, i öfverensstämmelse med anvisningen,
anse Riksens Ständer sig icke kunna bifalla
nago{ tillökt ärligt Stats-anslag härtill, utan
få hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att förenämnde
803 Ridt; 16 sk. måtte till de dermed
Vnderdäniga Skrifvelser.
afseddé ändamål disponeras, och derjemte förnya
deras vid sista Riksdag gjerde underdåniga
hemställan om Djurgårdens vid Gripsholm upphörande;
äfvensom Riksens Ständer icke eller
kunna bevilja något extra repärations-anslag för
en gång, då så väl ofvan anförde förhållande,
sorn Ståthållarens kända drift och kloka hushållning
gifva anledning till Jen förmodan, att erforderlig
tillgång derförutan skall kunna utfinnas;
Och få Riksens Ständer derjemte i underdånighet
till *2. K. M. hemställa, om icke ytterligare
tillgång till Gripsholms underhållande
skulle kunna beredas, dels derigenom, att nödige
Meubler blefvo ditflyttade utaf de för Kongl.
Slottet i Kufvudstaden icke behpflige, och dels
om fördelaktigare vilkor och större inkomster
skulle kunna för Kungsgården beredas, när de
nu gällande Contract om någre derunder lydande
Lägenheter löpa till ända.
För Strömsholms Kongl. Lust-Slotts underhåll
skulle, enligt de i Nåder meddelade handlingar,
erfordras dels tillökning i den årliga underhålls-suni
man, rned 4000 Rtdr, dels ett anslag
af 39,500 Rtdr, för en gång, att till reparationer
och nybyggnader användas, hvarvid belinnes,
att, till Befjeningens loner, Slotts-Trädgårdarnes
underhållande, byggnader och reparationer,
samt Ved till eldning för rummens och
Meublernes c.onservation, m. m., äro på Stat anslagne
årligen: 67 Tunnor Spannsmål och 1466
R:dr 18 sk. 8 r:st. i penningar, utom hvad af
Allmänna Indragnings-Staten till Löner och
1’ensioner utgår.
t J» Underdåniga Skrifvtlser.
Då således medel för de oundgängeligaste
kostnaderne till vidmagthållandet af Strömsholms
Kongl. Ijust-Siott och byggnader äro anslagne,
samt Statens tillgångar för det närvarande och i
anseende till de många och dryga behof, sorn
för öfrigt nu förekommit, icke medgifva det årliga
anslagets okände, kunna' Riksens Ständer
gägra medel dertill icke anvisa, utan anhålla, i
■underdånighet, det täcktes E. K. M. i Nåder
anbefalla de redan gifna tillgångarnes användande,
på étt sätt, som närmast uppfyller ändamålet.
I afseende på den föreslagna summan till
»verkställande af reparationer förekommer, att några
af dem äro oundvikeligen nödiga och böra skyndsamt
verkställas, emedan mångdubblad kostnad
skulle, om de uteblifva, inom kort tid, drabba
Stats-Verket; och komma dessa angelägnare reparationer
att medföra följande utgifter:
1:0 Till jordflyttning och planering vid Syd*
östra Strandmuren - - 306: 24. ■—
2:0 För isiåndsättandet af
Sydvästra Can stranden - - 560: — —•
3:0 Till nya fenster i Slottet,
med förutsättande, att de oskadade
rutorne samt beslagen användas
- - - - - - - 1,590: 28. 5
4:0 Då Gudstjenst hvar tredje
Söndag förrättas i Slottet och
Orgelverket för bristfällighet icke
kan begagnas, anses, för dess iståndsättande
böra bestås - - 200: — —•
5:0 Till inköp af några smärre
oundgängelige byggnader vid
Underdåniga Skrif veteer'. *31
Vaktmästare-bostället, samt till
reparationer derstädes - - - 44a: 43. 7.
Och hafva Riksens Ständer till dessa förbättringar,
uppgående till 3000 R:dr, beviljat an i
slag af beloppet, som kommer att vid den generella
Stats-regleringen beräknas 5 Men hvad i
öfrigt blifvit föreslaget, hörande till egenteliga
nybyggnader och embellissemeuter, såsom upp.
förande af en ny köksbyggnad, anläggning af
2:ne nya Promenad-broar, nybyggnad af ett
Spruthus och ett Orangeri, jemte Meublers inköp
och reparation, anse Riksens Ständer böra
till en annan tid dermed uppskjutas, och kunna för
närvarande desto mindre anvisa särskildta medel
dertill, som det ej är att förmoda, att nå.
got Hof kommer, att en längre tid vid Strömsholm
sig uppehålla, samt, i afseende på det uppgifne
behofvet för inköp och reparation af Meu«
bier, Riksens Ständer för detta behof i allmän,
het anvisat ett förhöjdt anslag, hvarigenom de
angelägnaste behof ven i detta hänseende böra
kunna fyllas.
Riksens Ständer framhärda etc»
A3«
Under (länl ga Skrifvelse?'.
N:o 95.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 11. Julii 1S23I
Preste Ståndet den 13 — ■—•
Borgare.Ståndet den 12
Bonde-Ståndet den 12 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upphåfvande af Fårbudet mot
Kyrko-Musiks begagnande under Fastelagsiiden.
S. A. K.
Kyrkolagen bjuder i 13. Cap.' §•, att ifrån
Fastelags Söndag intill Påskedagen må med all
Musik innehållas. Från Kyrlco-Musikens fordna
skick inom Fäderneslandet hemtades förmodligen
grunden för detta stadgande , och dess ändamål,
en mera stilla och rörande andakt, blef, måhända,
icke förfeladt. Men sedan Musik-Konsten, och
särdeles den andeliga , gjort äfven härstädes
betydeliga framsteg, skall saknaden af Orgornes
biträde vid Kyrkosången vara eri verklig förlust
för känslan, uppbyggeisen och andakten, och
denna förlust visar sig än större, då man känner
de intagande melodier , som tillhöra Svenska
Ky rkans flesta Passions-Psalmer. Vid den allmänna
Gudstjenstén borde således Orgel-Musiken
under Fastelagstiden ej mera inställas, isynnerhet
som, efter antagandet af liera nya och för allmänheten
hittills obekanta Choral-Melodier, denna
Musik är ännu mera nödi g för Kyrkosångens ledande.
'Underdåniga SkrifveJser'
*35
och alldraminst saknas för Palm-Söndagen och
Xång-Fredagen, då samlingen af åhörare är vanligen
talrik, framför allt i de Kyrkor, der ungdomen
på dessa dagar begår, för första gången,
Herrans Heliga Nattvard.
Under åberopande af dessa skäl , öfverlemnade,
af en Ledamot inom Preste-Ståndet , (ill
Riksens Ständers bedömmande, och af dem godkända
till alla delar, få Eiksens Ständer nu hos
E. K. M. i underd. föreslå, att, sned ändring af
Förordnandet i 13. Cap. 2. §. Kyrkolagen, genom
Allmän Författning må stadgas, att den vanliga
Kyrko-Musiken skall, äfven under Fastelagstiden,
fortfara.
Piksens Ständer framhärda etc.
N:o gö,
Uppl. o, godkänd hos Pudd. o. Ad. d. 22. Julli 1823!
Preste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 •—■ —
Bonde-Ståndet den 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
en föreslagen Segelled genom Sundet
vid Södra Stäket.
S. A. K.
"Under åberopande af den allmänna och enskilda
nytta, som skulle befordras, örn Sundet vid det
såkallade Södra Stäket uppmuddrades, och genom
en sålunda tillvägabragt segelled, den långa
omvägen förbi Vaxholm kunde för Sjöfarande
e mellan bufvudstadeu och Dalarön undvikas* 1
234 Underdåniga Skrifvelser.
har en af Ridderskapets och Adelns Ledamöter,;
Capitainen J. Gripensvärd, hos Riksens Ständer
anmält sig vara benägen, antingen att, på egen
bekostnad , låta verkställa uppmuddringen ,
mot rättighet, att få uppbära Bompenningar
efter Fartygens Läste-tal, i hvilket afseende Capitainen
jemväl erbudit sig, att, med penningar
eller Frälseränta, inlösa Kronans andel i nuvarande
uppbörden, utgörande, efter Capitainens
uppgift, endast 11. ä 12. R:dr Banco om året,
eller ock, derest utgifterne i och för öppnandet
af denna segelled kornme att bestridas af Allmänna
medel, att till Staten, utan serskild ersättning,
afstå sin andel i Bompenningarne.
Riksens Ständer, sorn anse det af Capitainen
Gripensvärd sålunda framställdte Förslag till inrättande
af en genare segelled emellan Stockholm
och Dalarön, förtjena närmare uppmärksamhet,
så vida densamma, utan äfventyr för Landets
och Hufvudstadens försvar , kan åstadkommas,
och för Sjöfarten medföra den fördel , som
blifvit uppgifven, utan att Stats-Verket med någon
kostnad i och för verkställigheten varder
betungadt, få alltså hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att, derest, efter föregången undersökning
och pröfning, Förslaget nyttigt befinnes,
E- K. M. täcktes i Nåder afhända Staten
den ringa inkomsten af Bompenningarne vid Södra
Stakel, emot den erbudnai ersättningen, samt
tillåta Capitainen Gripensvärd, att det dervarande
Sundet uppmuddra, och ensam ifrågavarande
Bompenningar uppbära.
Riksens Stander framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelser. 335
N:o 97.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Julii 1823.
Pteste-Ståndet den 22 — —
Borgare-Ståndet den 22 —■ —
Bonde-Standet den 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Remiss
uppå Grosshandlaren 11. We ner s underdåniga
ansökning om nedsättning af
Arrendet för Svartsjö Kungsgård.
S. A. K.
Uti en till E. K. M. ingifven skrift har Arrendatorn
af Svartsjö Kungsård, Grosshandlaren
Herman Wener, bland annat, i underdånighet
anhållit, att, sedan det af honom, om nämnde
Kungsgård, på 30 års tid ingångne Arrende,
utaf 600 Tunnor Spannemål årligen, redan under
tilländalupne 5 första arrende-åren, medtagit
hela hans enskilda förmögenhet, så att, efter det
dragare och andra kreatur jemväl blifvit för sisth
års bristande arrende utpantade, Sökanden för
närvarande sage sig uturståndsatt, att för fullgö.
randet af det löpande och påföljande årens arrende
anskaffa ny borgen, och således skulle äfventyra,
att från Arrende-rättigheten varda skiljd,
E. K. M. täcktes, på anförde ömmande skäl och
omständigheter, i Nåder bevilja honom nedsättning
uti samma Arrende, för nästlidne och påföljande
åren, till 450 Tunnor Spannemål arli
-
SjG Underdåniga Shrifvelser.
gen,' samt lata inställa så val ny arrende-Äuction
å Kungsgården, som försäljning af dé för
arrende-bristen hos honom utpantade kreatur;
med anledning af hvilken underdåniga anhållan
E. K. M-, under den 11 sistlidne Februarii, i
Nåder förklarat, att frågan om Sökandens skiljande
från merberörde Arrende skulle hvila,
intill dess E. K. M. derom vidare Sig utläte,
samt med försäljningen af de utpantade Gökanden
tillhörige kreatur äfvenledes anstå, så vida
.Löftesmän nen för Arrendet icke hade något att
deremot påminna; hvarefter och sedan, uti afgifne
underdåniga utlåtanden, E. K. M:ts Befallningshafvande
i Stockholms Län, under åberopande
af Arrendets dryghet och de af Wener
å Egendomen nedlagde kostnader, i allo
understödt hans ansökning, men E. K. M:ts och Rikets
Kammar-Collegium endast tillstyrkt, att nedsättning
af årliga arrendet till 450 Tunnor Spannemål
mätte honom på Tio års tid beviljas, 2. K. M.
genom Nådig Remiss af den 23 sisth Mars öfverlernnat
Handlingarne till Riksens Ständers Statsutskott,
på det Riksens Ständer måtte blifva i
■ tillfälle, att om ifrågavarande Arrendes nedsättning,
för nästlidet och följande åren, besluta.
Af dessa Handlingar är vordet upplyst:
att egorne till Svartsjö Kungsgård bestå af 313
Tunne- och 24 kappeland åker, samt af 293
Tunne- och ?, kappeland äng’,, inberäknade 24
Torp, som, enligt anteckning å en af vederbörande
Landtmätare upprättad Charta, böra hvardera
utgöra 2 dagsverken i veckan. Åntages
nu, att af åkerjordeh hälften eller *36 Tunne2b
kappeland, efter beräkning af | Tunna på
Un&erf.Sniga Skrifvelserl
237
Tunnelandet j årligen besås med 117! Tunnor
21. Kappar, så skulle, om medelafkastningen anses
belöpa tili. 6:te kornet , Kungsgårdens hela
Sprnnemåls^revenue blifva endast 775 Tunnor
ao. Kappar, hvilken, efter afdrag af utsädet och
det contraherade Arrendet ej tomme att lemna
större öfverskott, än 57 Tunnor 21 Kappar; Och
då med detta öfverskott jemte Ladugårdens afkastning,
sorn, enligt hvad handlingarne utvisa,
är af mindre betydenhet, helst de under Egendomen
lydande Djurgårdar blifvit fiån arrendet
undantageg, alla oner.-\, Förlags-Aflönings- och
öfrige för Egendomens skötsel nödige utgifter
skola bestridas, hvartill äfven kommer, att af ofvannämnde
2. Torp 3 utgöra endast 1 dagsverke-
i veckan i stället för 2., sorn varit beräknade,
att utgå, finna Riksens Ständer det vara satt
utom allt tvifvelsmål att Groshandlaren Wener,
lika med manga andra* missledd af lofvarple ut—
sigter för Landtmannen, iklädt sig ett arrende
för Svartsjö Kungsgård, hvilket både blottställer
honom Tor en oundvikelig årlig förlust, och öfverstiger
den inkomst, Staten af Egendomen, i
en annan Arrendators hand, skäligen kan förvänta.
Vid sakens så beskaffade skick och med tillika
fästadt afseende ej mindre å den , under
Grosshandlaren Weners Arrendetid, för Landtbruket
inträffade serdeles ofördelaktiga conjunctur,
än ock å Weners af E. K. M:ts Befallningshafvande
vitsordade omtanka, att, medelst odling,
upphjelpa Egendomens afkastning, hafva Riksens
Ständer funnit skäligt bifalla, det Grosshandlaren
Wener pu till en början ma» för Tio års tid,
Underdåniga Skrifvelseii
njuta nedsättning af Arrendet för Svartsjö Kungsgård,
till 450 Tunnor Spannemål, årligen, med
vilkor, att antagelig borgen derföre ställes; Och
få Riksens Ständer tillika i underdånighet anhålla,
att E. K. M. täcktes, genom vederbörande,
låta anställa en noggrann laga undersökning,
till utrönande af Kungsgårdens alla förmåner
och utgifter, samt vid nästa Riksdag lemna
Riksens Ständer del af det befunna förhållandet,
på det de i grund af sålunda vunna ytterligare
upplysningar i ämnet, må kunna pröfva
och sig utlåta, huruvida denna nedsättning, efter
nämnde Tio års förlopp, för Weners återstående
Arrendetid bör fortfarande ega rum, eller
Kungsgården på ny Arrende-Auction utbjudas.
Hvilket Riksens Ständer få till svar å E*
K. M:ts Nådiga Remiss i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
ZJnderdJniga SUrifveiserl 23g
N:o 98.
Uppl. o.godkänd hos Ridd. o. Ad. den 22 Julii 1823.
Preste-Ståndet den 22 — —•
Borgare-Ståndet den 22 — —.
Bonde-Ståndet den 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Bref}
fårande Löfås Silf ver-Verk.
S. A. K.
Sedan, under den 7. April 1818, i anledning
af Riksens Ständers uti underdånig Skrifvelse
den 2 Mars samma år gjorda anhållan, att deras
vid 1815 års Riksdag vidtagna och. hos E. K.
M. i underdånighet anrnäldta beslut om Löfås
Silfver-Verks nedläggande och de detsamma förunnade
förläningars, friheters och förmåners indragning
till Kronan, kunde till skyndsam verkställighet
bringas, E. K. M. i Nåder förklarat ,
det E. K. M., sorn. på, grund af uppgifne omständigheter,
funt:,t Rikens Ständers förrberörde
underdåniga anhållan icke kunna hafva afseende
på andra åtgärder, än sådane, som voro förenlige
med den uti Regerings-Formens 77. §. hvarje
Medborgare försäkrade förmån, att få njuta
sin lagliga rätt tillgodo, hvaraf följde, att innehafvaren
af Löfås Silfver-Verk, innan det
blifvit behörigen pröfvadt , huruvida han brustit
i sina ingångrie förbindelser, icke kunde
anses hafva gjort sig förlustig de Verkets
innehafvare försäkrade rättigheter och förmåner,
ZJnderdaniga Skrifvelserl
i Naclér öfverlemnat Handlingarne i detta amne
till Justitise-Canzlers-Ernbetet, som egde, att med
dess uppmärksamhet följa den af E. K. M:ts
och Rikets Bergs-Collegii Advocat-Eiscals-Embete
anstälde åtalan mot nuvarande innehafvaren
af Silfver- Verket, Bergs-Fogden Forslind, samt
tillse, stt denna åtalan och de åtgärder, som i
anledning deraf kunde och borde vidtagas, blefve
till slutlig handläggning befordrade; så har
E. K. M. uti Nådig Skrifvelse af den 18 sistl.
Januarii gifvit Riksens Ständer tillkänna, hurusom,
efter hvad Tillförordnade Justitias-Cantzleren
i underdånighet anmält, berörde Erabets-åtal,
uppå Bergs-Fogden Forslinds underdåniga Klagan
öfver Bergs-Collegii den 24 December 1818 i
målet gifne beslut, hvarmedelst Forslind förklarades
hafva förverkat de SilfversVerket upplåtne
Krono-Förläningar och förmåner, blifvit genom
K. Mets med Dess Högsta Domstol, under den
jij. December 1820 meddelade Nådiga Utslag,
slutligen afgjordt, uti hvilket Utslag K. M. Sig
yttrat, att, som Riksens Ständers beslut den 30,
Januarii 1770., hvilket den 5. April samma år
af K, M. i Nåder blef gilladt, innehåller^ det
Innehafvarne af Löfås Silfver-Verk skulle från
1769 års början få njuta dem beviljade förmåner
till godo, samt dervid allt framgent oqvalde
föiblifva, så länge de Verket behörigen och efter
de af Bergs-Colleglum bestämde föreskrifter
vidmakthöllo; alltså och emedan de af bernäldte
Collegium, s.å väl i afseende på nödiga försöknings-arbeten,
som malmbrytningen, meddelcla
föreskrifter blifvit vid. Silfver-Verket behörigen
verk
-
Underdåniga Skrifvelseri
verkställde, samt, ehuru, på sätt Bergscollegium
anmärkt, betydlig olikhet för flera år funnes e—
mellan beloppet af det Silfver , som , enligt i
Gesellvorner-relationerne gjorda anteckningar, förmenats
vara vid Löfås tillverkadt, och beloppet
af det till Myntet för samma år inlemnade, dessa
uppgifter likväl dels för vissa år endast voro
framstalda förslagsvis, i anseende dertill,
tillverkningen ännu icke varit afslutad, del? i
alla fall icke kunnat, emot Forslinds bestridande,
visas vara med rätta tillverkningen vid Löfås
öfverensstämmande, och hvarföre han ej ellef på
grund af den i målet då förekomne bevisning
, kunde, såsom Bergs-Collegium antagit j
anses vara öfvertygad att hafva tillverkat mera
Silfver, än hvad han till Myntet inlemnat, hvilken
omständighet icke eller varit föremålet för
Actors förde talan ; ty och. enär således icke vi—
gadt vore, att de af Bergs-Collegium , i afseende
å Grufdriften, gifna föreskrifter äro vordne eftersatte,
pröfvade K. M. rättvist, att, med ändring
af Bergs-Collegii öfverklagade Utslag, förklara,
det Forslind icke kunde anses, efter lag, de till
Silfver.Verkets drift upplåtne förläningar och
förmåner hafva förverkat.
Genom Högstberörde Nådiga Skrifvelse hafva
Riksens Ständer jemväl blifvit underrättade:
att E. K. M., vid slutlig pröfning af hvad
Riksens Ständer uti detta mål i underdånighet
framställt, funnit Sig icke kunna bifalla deras
underdåniga anhållan om de till Löfås Silfver—
Verks drift, förlänte förmåners och friheters indragning
till Kronan: att hvad Ri kienj Ständer
fihtng till Ritt-St, Prut, fJi Stml. 18*3. 16
Underdåniga Skrifvelser.
i sammanhang dermed i öfrigt yttrar, alitsa korn.
ine attj förfalla; men atf E. K. M. deremot i
Nåder förständigat Bergs- Collegiutn , att med
noggranhet hålla hand deröfver , att SilfverVerket
behörigen blefve vidmakthållet och i öfrigt,
uti hvad på Cqllegium kunde ankomma ,
tillse, att de vilkor och förbindelser uppfylldes
och iagttogos, som blifvit vid Verkets upplåtelse
fästade; Och borde 6a snart det befunnes,
att Silfver-Verkets Innehafvare i ett eller annat
afseende brusto i sina skyldigheter vid Verkets
drift, i behörig ordning pröfvas, om Innehafvarne
vid de Verket förunnade förmåner vidare finge?
bibehållas.
Efter de sålunda uti ämnet af E. K. M. i
Nåder meddelda upplysningar, finna Riksens Ständer,
det all fråga om indragning af de genorr?
A.rrende-Contractet å Löfås- Silfyer-Verk, BergsFogden
Forslind förunnade friheter och förläningar,
för närvarande förfaller; Deremot och somt
Riksens Ständer in peentat, huruledes den KrpnoTionde
Spannemå 1, Disponenten af Löfås lör Ver?
kets bedrifvande är berättigad lösa inom vissa Socknar
i Stora Kopparbergs-Län, blifvit med endast En
R:dc i Bancq Sedlar, per Tuana betald, ehuru vid
beviljandet af denna förmån, enligt Riksens Stäris
ders underdåniga skrifvelse den 30. Januarii 1770
och Kongl. Brefvet den 5 derpå följde April, varit
fästadt det på dåvarande Innehafvarens af Ver-?
ket, Rådmannen Lundströms eget medgifvande
grundade vilkor, att hvarje Tunna sådan Spapnemål
skulle lösas med en Specie-Riksdaler eller
2, L.qd Silfver, få alltså hos E. K, M. Riksén?
Ständer i underdånighet anhålla, det *ådape åR*
Underdåniga Skrifvelse, 345
gärder måtte vidtagas, att Stats-Verket i denna
del må af sin tillständiga ratt komma i åtnjutande;
hvarjemte .och på det Riksens Ständer alltid
måtte vara i tillfälle, att erfara Silfver-Verkets
ställning, samt huruvida någon större inkomst
deraf för framtiden kan vara att förvänta,
Riksens Ständer i underdånighet utbedja sig
E. K. M. Nåd. afseende å den underd. önskan ,
att Bergscollegium kunde undfå befallning, att
vid hvarje Riksdag meddela, ej allenast fullständig
uppgift om de föreskrifter, som för Verkets
bedrifvande blifvit lemnade, utan ock en, på
verkställde undersökningar å stället grundad, berättelse
, huruvida dessa föreskrifter blifvit af
disponenten behörigen iagttagne.
Hvilket till svar å E. K. M:ts Nådiga
Skrifvelse Riksens Ständer i underdånighet få
meddela.
Riksens Ständer framhärda etc:
Underdåniga Skrif valser.
N:o 99.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. s 9 Julii 1823;
Preste-Ståndet d. 23 — —
Borgare-Ståndet d. 2 a — •—
Bonde-Ståndet d.2g — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Kådiga Remiss
uppå Disponenten!ss af Loverts AlunBruk
underdåniga ansökning om befrielse
från Tiondes utgörande pä 10 års tid för
Alun-tillverkningen.
S. t\. k:
H os E. K. M. hafva Disponenteme af Loverts
Aiun-Verk, lil. J. Björnstjerna, C. G. Sahlstén
och J. P■ Rinnich, i underdånighet anhållit, att,
sedan, till afhemtande, inom anvista utmål på
Öland, af den för Aluntillverknirigen erforderliga
skiffer, Lastbryggor vid en Lastage-plats, Degerhamn
kallad, redan från Verkets första anläggning
varit uppförda, men, derigenom, att egarne
af ett i sednare tider på |:dels mils afstånd
söder från Degerhamn anlagadt Alun-Verk,
låtit till bortförande af de så kallade Kallsyrorne,
eller den Alun-skiffer, som undergått rostning
och lutning, de samma i Sjön utstjelpa, hamnen
vid berörde Lastageplats af detta ämne, som?
efter dess upplösning, dit i,ndrifvits af de Höst
XJnderdäniga Skrifve!ser. 345
och Vinter vanligen inträffande sydvestliga stormar,
skall blifvit i sä betydlig män uppfyld, att,
enligt en af vederbörande Lots-Fördelnings-Chef
upprättad Charta, med tillhörande beskrifning ,
för närvarande endast en liten ränna är öppen ,
genom hvilken 4 i 5 fot djupgåeende Fartyg
kunna framkomma till lastbryggan, Sökanderne
mätte frän utgörandet af Tionde pä 10 ars tid
för tillverkningen vid Lofverts Bruk destoheldre
vinna befrielse, sorn, pä sätt berördt ä‘r, förenämnde
hamn, utan deras förvållande, blifvit till större
delen gjord obrukbar, samt anledning vore
att befara, det inloppet skall, utan kraftiga anstalter,
än ytterligare försämras, då all'Skifferafhemtning
.blefve omöjlig, och Sökanderne kornine
i nödvändighet, att antingen nedlägga Verket,
eller med ganska kännbara kostnader återr
ställa hamnen uti dess förra skick.
Detta mål, som E. K. M., genom Nådig
Kemiss af den 16 sisth April, till Riksens Ständers
Si3ts-Utskott öfverlemnat , hafva Riksens
Ständer uti öfvervägande tagit ; Och ehuru hamnen
vid lastage-platsen Degerhamn synes fordra
ett skyndsamt och med betydliga kostnader förenadt
iståndsättande, för att med någon fördel
kunna a£ Eofverts Bruksägare för ändamålet begagnas,
samt JBruksdisponenterne alltså icko saknat
anledning till deras uti ofvanberörde måtto
gjorda underdåniga ansökning,' likväl och då det
i ansökningen åberopade bevis om hamnens be^
skaffenhet icke kan, uti förevarande fall, anses
gora tillfyllest, samt ej eller utredt är, huruvida
egarne till det i Foverts granskap varande nyarp
AUu>Verk kunna vara något ansvar under
-
346 Underdåniga Skrifvelser.
kastade för det de, enligt hvad uppgifvet blifvit
, genom Kallsyrornas utstjelpande i Sjön
vållat uppgrundni.ngen vid Degerhamn, hafva
Riksens Ständer, uti sakens så beskaffade skick ,
ej kunnat samma ansökning bifalla; och få hos
E. K. M. Riksens Stander i underdånighet anhålla,
att E. K, M. täcktes, genom skicklige och
oväldige personer, låta på stället undersöka förhållandet
i omförmälde omständigheter > samt
derefter, och sedan E. K. M:(s och Rikets Kammar-
och Bergs-Collegier fått tillfälle att öfver
ämnet afgifva deras utlåtande, i Nåder pröfva,
om och i hvad mån Loverts Bruksegare må af
de begärde frihetsåren, uti jemnforelse tili ofvanberörde
kostnader, i åtnjutande komma.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 100
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Julii 1823,
Presre-Ståndet d. 22 — —
Borgare-Ståndet d. 12 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
utlemnad Koppar till taktäckning å
Kongl. Slottet, och II. K. II. Prinsessans
Palais i Hufvudstaden.
S. A. K.
X anledning af hvad E. K. M., uti Dess till
Riksens Ständers Stats-Utskott, den 35 sistlidne
Urulerdäniga Skrifvelser.
*47
Januarii, aflåtne Proposition, angående Stats-Verkets
tillstånd och behof, i Nåder framställt, rörande
dispositionen af de 62. Skepp. 8 koppar*
sorn till följd af E. K. M:ts Nådiga förordnanden
den 27. Maji 1819 och den 1 l. Jannarii
1820., blifvit från Allmänna Magazins-Inrätt—
tiitigens Förråd ullefvererad till taktäckning å
Kongl. Slottet, och H. K. H. Prinsessans Palats
här i Hu fvudstaden, och hvilken koppar uti Inrättningens
Räkenskaper är upptagen till ett
Värde af 8320 R:dt B:co, hafva Riksens Ständer,
öfvertygade örn angelägenheten för berörde Inrättning,
att kunna, så vidt fillgångarne medgifva,
afbörda sine skuldförbindelser, så till Statsverket,
sorn till Banquen, beslutit, det ersättning
f<ir ortiförmälde Koppar må, utaf anslaget på JBiksStatens
8:de Hufvud.Tittel, komma Allmänna
Magazins-Inrättningen tillgodo; Och få alltså ho*
E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
att ersättningen för Allmänna MagazinsInrättningens
ifrågavarande fordran måtte, på
Uppgifvet sätt, i Nåder anvisas.
Riksens Ständer framhärda etc,
248 Underdåniga Skrifvejseri
N:o joi.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Julil 1823.
Preste-Ståndet d. 22 — —'
Borgare-Ståndet d. 22 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — —-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af deras Revisorers gjorde hemställan
rörande Undsättnings-Spannernåls
återlefvererande till samma Krono-Magctzin,
der densamma uttagits.
S. A. K.
K-iksens Ständer, som ansett den allmänna föreskrift
städse böra^följas, att Undsättnings-Spannemål,
vid sådane tillfällen, då Undsättningstagare
erhålla tillåtelse, att återlefverera säden
in natura, må vid samma Krono-Magazin, der
utlefvereringen skett , ovagerligen afiemnas, så
vida ej särskildte förhållanden göra en ändring
härutinnan både för Låntagaren och Långifvaren
gemensamt fördelaktig, få alltså hos E. K. M. i
underdånighet anhålla,, att ofvannämnda föreskrift
matte vederbörande, tili noggranti efterrättelse,
i Nåder meddelas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif velser.
*49
N:o 102.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. elen s i* Julii 1823.
Preste-Ståndet den 2 2 — —
Borgare-Ståndet den 22 — —
Bonde-Ståndet den 29 —• —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
den af Geyer ska Arfvingar ne
sakta fria dispositions-rätt af Lägenheten
Rörstrand. .
S. A. K.
Sedan hos E. IC. M aflidne Öfver-Direcfeuren
or,h Riddaren af E. K.jMtts Wasa-Orden, B. Rt
Geyers Arfvingar i anderd, anhållit,j att, då det
inom Stockholms Stads område belägna Rörstrands
Porcellaines-bruk jemte dertill hörande
jordegendom från äldre tid blifvit upplåten och
ännu af Sökandernfe innell afves, med det uttryckliga
villkor, alt Porcellaines-manufacturen derstädes
skall fortsättas, E. K. M. täcktes, af an-,
förde skäl, i Nåder upphäfva detta villkor, och
förklara Lägenheten Rörstrand kunna, utan hinder
deraf, behörigen intecknas; så har E. K.
M., sorn ansett Sig, under noga iakttagande af
hvad 77 §. i Regeringsformen innehåller, icke
kunna, utan Riksens Ständers samtycke, bevilja
hvad uti förberurde måtto sökdt blifvit, emedan
Kronans återstående, ehuru mindre betydliga,
egar.de-rält till Rörstrand sålunda skulleHenne
afhändas, uti Nådig Proposition af den 18 sisth
Jarmarii till Riksens Ständers Stats Utskott öf
-
2 50
Underdåniga Skri Fvel ser.
verlemnat, att till deras bifall föreslå, orri icke
det villkor af Porcellaines-verkets drift, hvarmed
meranärande Lägenhet blifvit upplåten, ma för*
klaras böra upphöra, och Lägenheten således,
under full egande-ratt, af dess innehafvare komina
att besittas, så att inteckning deruti, såsom i
ali annan lagfången fast egendom, kunde beviljas.
Af Vederbörandes i ämnet afgifna umlefdutlåtanden
samt inkomne öfrige handlingar
hafva Riksens Ständer inhemtat: att Högstsalig
K unung Cari, XII, genom Bref till ÖfverStåthållaten
och Magistraten i Stockholm d, 13
Maji i6g8. i Nåder yttrat: ”det Konungen af
”särdeles försorg och omvårdnad för inrikes mä”nular.
turers uppkomst och tillväxt, ville hafva
^Upplåtit Godset Rörstrand, straxt vid staden
”beläget, med alla dess hus samt Underliggande
”egor och appertinentier dersammastädes, att anlägga
och inrätta tjenliga manulactUrer; och
”borde Öfver-Ståthållaren med Magistraten ju
”förr, ju heldre öfverlägga hvad manufacturer
”derstädes kunde beqVämligast inrättas, samt se”dan
förena sig om sättet, huru desamma med
”största nytta måtte blifva anlagde, och med ett
”pertinent förslag deröfver till Konungen in*
komma:” att derefter, i följd af ett uti Kongl.
Brefvet d. 3 Julii 1700 rneddeldt förordnande,
att med manufactur - inrättningen å Hörstrand
borde till bättre tider anstå, denna Lägenhet,
genom Magistratens försorg, blifvit utarrenderad,
och sålunda begagnats intill år 173 L UPP®
föreståndarens för det korrt förrut derstädes anlagda
Porcellaines-manufactur-verk underd. an
-
Underdåniga Skrifvelser. 251
Sökning, att Rörstrand måtte till Infressenterne
i Verket upplåtas, Kongl, Maj:t, den i8:de Maji
sistnämnde år, i Nåder öfverlernnat till ÖfverSiåthållaren
och Magistraten, att derom emellan
då varande Arrendatorn och bernälde Intressenter
resolvera, på sätt sorn med Högstsalig Konung
Cari, XXIts Iristitutions-Bref, angående
denna Lägenhet, funnes förenligt: att, på sådan
grund, Ofver-Ståthållaren och Magistraten beslutit,
det Rörstrand, med dertill då hörande egor,
skulle till Porcellaines-manufactur-Societeten
Upplåtas, emot en skälig hyra till Staden, hvaröfver
behörigt Contract med Societeten, den 23
September 1731 af Stadens Handels-Collegium
blifvit utfärdadt i de ordalag: ”att Collegium
derigenom, å Stadens vägnar, till Porcellainesrnanufactur-Societetens
Ledamöter förhyrde Rörstrand,
med alla då för tiden derunder lydande
egor, emot 350 D:I Kopparmynt årlig hyra till
Staden, från Michelsmässan samma år och framdeles,
så länge Porcellaines-manufactur derstädes
drefs och fortsattes:” att, uppå Intressentetnes
vid 1756 års Riksdag gjorda underd. ansökning
om en specifik och ständig donations-rättighet å
Rörstrand, med hvad derunder innehades, KonglMaj:t,
genom Resolution d. 14 Febr. 1757 i
Nåder förklarat det böra förblifva vid Intressenternes
med Stockholm egande Contract; samt
att Porcellaines-verket med tillhörigheter sedan
denna tid gått i köp och salu, särskilde personer
emellan, och genom afhandling den 18
Dec. 1797, blifvit till aflidne Öfver-Directeuren
och Riddaren Geyer försåldt.
25*
Underdåniga Skrifvelser,
Beträffande särskildt den Stockholms Stad
tillagde nyttjande-rätt till Lägenheten Rörstrand,
hafva Stadens Magistrat och Drätsel-Cornmission,
hvar för sig, instämt i det utlåtande, att, ehuru
aflidne Ofver-Directeuren Geyer i lifstiden frivilligt
förbundit sig, att, i stället för elen vid
upplåtelsen af Rörstrand åt Porcellaines-manufactur-Societeten
år 1731, Staden förbehållne hyra
350 Dd kopparmynt, erlägga till Staden, under
sin och sin hustrus lifstid, 100 R.dr Btco årligen,
kunde likväl ifrån en sålunda af Staden
begagnad rättighet icke härledas någon Staden
enskildt tillkommande närmare eller fjermare
rätt till sjelfva grunden till Rörstrands-Gödset
och dervarande åbyggnader: att, vid sådant förhållande
och pä flere anförde skäl, Magistraten,
jemte Drätscl-Cominissionen, trott en af Geterska
arfvingarne väckt fråga om friköp af Rörstrand
icke kunna blifva föremål för någon slags dejudication
af Municipal-Styrelsen , och således i
anledning af Arfvingarnes före detta särskildt
gjorde ansökning, att, då Stockholms Stad icke
egde någon så beskaffad rätt, med stöd hvaraf
friköp af Rörstrand kunde dem-utaf Staden beviljas,
egendomen måtte förklaras vara en deras
lagliga tillhörighet, jemväl yttrat, att ärendet berodde
af E. K. M:ts Nådiga pröfning, samt att,
enär, enligt d. 30 Oct. 1731 upprättadt Inventarium
å Rörstrand, Staden derstädes då egt åtski
1 Ii ge åbyggnader, hvilkas iståndsättande uppgått
till 777 R:dr 29 sk. 4 r., och Staden derefter
uppburit en öfverenskummen årlig hyra af
ig Hulr 2i sk. 4 r. Btco, för de Staden dä tiII—
harige hus och jordegor, Magistraten och Drät
-
Underdåniga SkrifveJser. 55 3
sel-Commissionen funnit sig bora hemställa, att
den af Rörstrands innehafvare begärde friare besittningsrätt
till grunden och dess tillhörigheter,
icke måtte i Nåder beviljas på andra villkor,
än att Sökanderne årligen erlägga till Staden
berörde afgift, 10 R:dr 21 sk. 4 r. efter lika
grunder, som Riksens Ständer vid 180g, års
Riksdag, i afseende på Kungsgårds-arrenden antagit,
och i öfrigt förbinda sig att Porcellainesfabriken
drifva och vidmagthålla.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; och som det med andamålet af donationen
utaf Rörstrand till Manufacturs-anläggning
instämmer, att Innehafvarne sättas i tillfälle,
alt oafbrutet underhålla den till betydlig
nytta för Riket der uppdrifna inhemska tillverkning
af Porcellaine, och hvartill fordras den
fullständigare egande-rätt, att Intressenterne kunna
på egendomen upptaga förlagslån; alltså och
då denna Lägenhet, efter den derutaf skedde
förläning af nyttjande-iätten, icke mera, än all
annan, Städerne i allmänhet, i och för deras näringar,
donerad jord, synes kunna till Kronans
disposition återgå; samt härvid jemväl förekommer,
att. Stockholms Stad, efter hvad Magistraten
och Drätsel-Commissionen 1 otvanberörde
måtto sig yttrat, icke eger någon så beskaffad
rätt till Rörstrand, på grund af hvilken innehafvarne
kunna få egendomen af Staden friköpa,
hafva väl Riksens Ständer funnit något hinder
icke böra läggas för en laglikmätig upplåtelse af
Kronans ännu återstående egande-rätt till Rörstrand;
men då likväl, till undvikande af ett
skadligt prsejSdicat, Kronans jord icke må af
-
*54
Underdåniga Skrif velter.
händas utan losen och någon efter fördelen af
dess nyttjande lämpad afkastning, hafva Riksens
Ständer, efter vunnen upplysning af ett vid
handlingarne fogadt Utdrag af 1624 och 1625
årens Jordeböcker, att Rörstrand, nämnde år,
ännu var Skattehemman med 49 D:1 3 öre Si 1 f—
vertins ränta, ansett Författ ningarne om skatteköp
böra, i afseende på afgifteme för upplåtelsen,
till rättelse tjena, med den förändring, sorn
är en följd af egendomens donerande till omför,
inäldte ändamål, och hvarigenom den blifvit förlagd
under Stadens område och iklädt sig naturen
af Stadsegendom, derå således icke vidare
kan läggas den tillförene utgångne, men nu i
Jordeböckerne afkorrtade, Hemmansskatten; och
Riksens Ständer hafva tillika funnit de villkor
bora vid ifrågavarande upplåtelse fästas: att In»
nehafvarne af Rörstrand skola med Staden förr—
ut öfverenskomma om nyttjancle-rätten, så vidt
de deraf icke äro, genom ofvannärnnde 1731 års
Contract, uti fullständig besittning, och annat
lagligt hinder för en sådan afhandling icke ehler
möter; samt att, för öfrigt, i följd häraf, något
ersättnings-anspråk mot Kronan , nu och i
framtiden, icke må ega rum.
Enligt Kongl, Förordningame om Skatteköp
af d. 19 Sept. 1743 och d. a x Febr. 1789',
erlägges i allmänhet, såsom skattelöse-skilling,
10 års ränta i penningar, hvarförutan, vid ofvanberörde
förhållande rrn d Rörstrand, en summa
, hvarpå 6 procent årligt Interesse svarar
mot den å dess fordna hemmantal stadgade ränta
af 4g D:1 3 öre Silfverm:t, förvandlad efter
innevarande års markegång, bpr till Suts-Verket
Underdåniga Skrifvelser.
555
inbetalas; uppgående -efter dessa grunder, köpeskillingen
för denna egendom, sådan den nu befinnes,
enligt uträkning, till följande belopp,
nämligen:
Skatte-köpe-summan af 10 års ränta, jemte
Vadstena Krigsmansbus-afgilten, till 176: 35. 9.
Och det emot den årliga räntan
svarande Capitalet, till - - - 2,160: 15, 10,
Tillsammans R:dr 2,337: 3. 7.
Skulle åter Intressenterne i Röistrands Porcellgines-bruk
icke antaga nu fastställdte villkor
för upplåtelsen af Kronans egande-iält till ifrågavarande
.Lägenhet, anse Riksens Ständer det
böra förblifva vjd de örn dispositionen af Lägenheten
nu gällande Förordnanden,
Detta få Riksens Stander, lill svar å J5, R.
RLts Nådiga Proposition, i underd, anmäla; och
Riksens Ständer framhärd» etc.
N:« 103,
Uppl. p. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. *1 Julii 18 2 J*
Preste Ståndet d. 22 — —
Borgare-Ståndet d. 22 — —
Bqude-Ståndet d, 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
en Fyrbäks anläggning vid Söderarm.
S, A. K.
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
nödvändigheten af en Fyrbåks anläggning,
256 Underdåniga Skrifvelser.
till förekommande af de emellan Söderarrrien
och Svenska Högarne, vid inloppet lil! Alands
Haf, ofta inträffande Skeppsbrott; och sorn llik.
sens Ständer, af inhemtade upplysningar; funnit
behofvet af en Fyrbåk å den klippa, hvarå Söderarms
Kännings-båk är uppförd, vara vitsordad;
allfså få ho3 E. K. M. Riksens Ständer i underd.
anhålla, det matte, så fort tillgångarne sådant
medgifva, en Fyrbåk å berörde ställe anläggas,
samt den derstädes nu befintliga Kännings-b5k
varda längre ut i Refvet, vid Svenska
Stenarne, förflyttad, i händelse E. K. M.
skulle i Nåder finna, alf, genom en sådan flyttning,
någon fördel kan vinnas.
Riksens Ständer framhärda etc.
NtO I04.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Julli 1 8a3>
Preste-Siåndet d. 22 —4 —
Borgare-Ståndet d.23 — —
Bonde-Ståndet d. 29 — •—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, rörande
reglering till förbättring i lonevilkoren
för Befälet vid Indelda Arméen.
S. A. K.
H os Riksens Ständer har, på anförde grunder,
den önskan blifvit framstäld, att tillgång måtte
beredas till förbättring uti de för Befälet vid
In»
Underdåniga Skrifvelser. I 57
Indelda Arméen anslagne Löner, samt att Riksens
Ständer tillika ville hos E. K. M:t i underd.
anhålla, att en jemnare reglering med dessa
Löner måtte verkställas och ett minimum t
Lönebeloppet bestämmas för hvarje grad.
Vid öfvervägande af hvad i detta ämne förekommit,
hafva Riksens Ständer funnit, att Befälet
vid Indelda Arméen, och egentligen vid.
Infanteriet, är ganska olika lönadt, samt en del
försedd med Löner, som icke kunna anses t i 11 -  räcklige för skälig utkomst; Men ehuru detta
missförhållande i någon man kan härröra deraf,
att prisen på Lirrdtmanna-varor fallit, och andra
pris deremot blifvit stegrade, tro likväl Riksens
Ständer egentliga orsaken igenfinnas uti Arméens
i sednare tider förändrade Organisation, hvarigenom
Befälets personal blifvit betydligen ökad.
Riksens Ständer få alltså, med tillkännagifvande,
det Stats-Verket saknar tillgångar, att,
genom ytterligare anslag, åt ifrågavarande Befäl
bereda förbättrade Löne vilkor, hos E. K. M.
i underderdå nighet anhålla, att med Indelda
Arméens Befäl en sådan reglering måtte vidtagas,
att hvar och en må finna nödig utkomst
med hvad Staten för närvarande består, samt ate
aflöningen varder efter tjenstegraderne lämpad.
Rikseus Ständer framhärda etc.
Bihang eill Riki-St, Prti. to!Je Jfa»/. l8*{- *•?
Underdåniga Skrifvelse.
N:p 10 5.
Vppl o. tydkänd hos Ridd. o. Ad. d. 2 2. Julii 1823*
Preste-Ståndet d. 22 — —
Borgare-Ståndet d. 22 — —
Bonde-Ståndet d. 99 •—• —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Proposition
% angående Stats-Kerkets tillstånd
och behof, i hvad densamma rårer iliksStaiens
y.de Hufvud-Titel.
s. a. s;
Uti Nådig Proposition om Stats-Verkefs tillstånd
och behof, aflåten den 2,5. Januarii innevarande
år, har E. K. M. fästat Riksens Ständers
uppmärksamhet derå, att de under RiksStatens
Sjunde Hufvud-Titel bestämde Pensioner
för Enkor och Barn, sotn Civile och Militaire
Embets- och Tjenstemän uti fattigdom
efterlemnat, äro i allmänhet otillräcklige} hvarjemte
E. K. M. i Nåder yttrat dén öfvertygelse,
att Riksens Ständer, som, vid sist lid ne Riksdag,
beviljade någon tillökning af Pensions-beloppet
i de 3:ne lägsta Classerne å de för ändamålet
upprättade Stater, äfvenledes nu skola,
taga i serskildt behjertande detta föremål för Statens
utgifter, och, så vidt tillgångafrne möjligen
tillåta, anslå den deruti af behofvet påkallade
fö r hoj n ftig.
Underdåniga Skrifvelser.
*5<*
I anledning häraf hafva Riksens Ständer
inhemtat: att, sedan det anslag , sorn , likmätigt
Kongl. Kungörelsen, den 29. Junii 1798, disponerades
för ifrågavarande Pensioner, och hvilket,
till 1818 års slut, utgjorde 20,290 R:dr
årligen , samt utdelades bland Embets- och
Tjenstemäns Enkor och Barn, i g Classer, äfvensom
bland Under-Officerares och deras vederlikars
Enkor och Barn, uti 2:ne serskilda
Classer, blifvit, på sätt Riksens Ständer, uti
Skrifvelse af den 30. April sistberörde år, i underdånighet
gifvit tillkänna, förhöjdt till ett belopp
af 26,000 R:dr Banco, E. K M., genom
Nådigt Bref till Dess och Rikets Stats-Contoir,
den 3 December 1818., rörande en förnyad
reglering af Pensionerne, i nedannämnde Classer,
meddelat följande, uti Stats-Contoirets Kungörelse,
den aa i samma månad upptagne, stadganden
:
läno. Att G:te och 7:de Claserne i Staten
för Embets- och Tjenstemäns Enkor oell Barn
skulle sammanslås till en enda Class, med 15
nya eller inalles 300 Pensions-rum ä 36 R:dr.
eller lika med hvad i f. d, 6:te Classen varit
bestådt.
2:do. Att, 1 den 8:de eller derefter blifvande
7:de Classen, 10 nya eller tillsammans 1 30 Pensions-rum
skulle uppföras, med ett ökadt Pensions-belopp
af 24 Rulr.
3:0. Att, i den gide eller blifvande 8 de
Cl assen, Pensions-beloppet skulle förhöjas från 7
R:dr 24 sk. till 16 R:dr; samt
4:0. Att, beträffande Pensionerne för Underofficerares
och vederlikars Enkor och Barn, 23
X/nderdäniga Skrifvelse?'.
nya jemte förut varande loo Pensions-rum i
i:sta Classen skulle inrättas, med ett förhöjdt
Pensions-belopp af 20 Rtdr, samt s:dra Classens
70 Pensions-rum ökas med ett antal af 5 oell
Pensions-beloppet till 16 R.-dr ärligen.
Riksens Ständer inse nogsamt, att de Pensioner,
sorn best as Mil i t aire och Civile Embetsoch
Tjenstemäns i fattigdom efterlemnade Enkor
och Barn, arn, vid förändrade förhållanden,'
mindre t i11 räck ligt» nu, än de voro lygä, då
Pensions-Staten först inrättade?; Men enär härvid
förekommer, att Riksens Ständer, vid s i stil
i el n e Riksdag, uti dessa Pensioner, samt i afseende
på de lägsta och minst fördelaktigt lottade
Classerne, beviljst den förbättring sorn tillgångarne
då medgåfvo: Att deremot de högre Classernes
Pensions-beTopp lemna innehafvarne ett
mera verksamt bidrag lill lifsuppehälle, an de
lägres; samt ändteligen, att Stats-Veikets tillgångar
ej hinna for uppfyllandet af alla hellof, som
kräfva anslag, så vidi ej Stats-böt dorne skola
ytterligare ökas, kunna Riksens Ständer icke bi.
falla, att den till Pensioner for Enkor och Barn
på Stat uppförda summa af 26,000 Ktdr varder
än vidare förhöjd.
Delta fa Riksens Ständer, till svar a E. K.
M ;ts Högst-berörde Nådiga Proposition, i underdånighet
meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvtlser*
N:o 106.
Uppl. o. godk. bos Ridd. o. Ad. d. 22. Julli 1823.
Freste-Ståndet d. 22. — —-
Borgare-Ståndet d. 22. — —
Bonde-Ståndet d. 2g. —*- —
Riksens S/äncIers underdåniga Skrifvelse, angående
närmare bestämmande af den lid
inom hvilken hinder för Lysning och Ägtenskap
böra anmälas och styrkas.
S. A. K.
I öfverensstämmelse med stadgandet uti Kongl.
Maj;ts Nådiga Bref af den 26 Ociober 1791.
”bör den, som Agtenskap bygga vill, men öfver
”hinderslöshet icke kan, enligt 15 Cap. ig. §.
”Kyrko-Lagen, uppte tillföiliteliga och säkra
”bevis, sitt förehafvande uti Inrikes-Tidningen
”kungöra, med anvisning hos hvilken Prest den
”eger att sig anmäla, sorn det tilltänkta Ägten”skapet
hindra vill, inom en tid af 3 till 6 munläder
för den, sorn icke utom P.iket vistats;”
och då, vid tillämpningen af detta stadgande,
villrådighet kan uppstå hos Bresten, huruvida
med Lysning oell Vigsel bör fördröjas 6 eller
endast 3 månader, räknade fran Kungörandet,
lamt annoncerrse i berörde afseende vanligen
endast innehålla, att den, sorn Ägtenskapet vill
hindra, bör anmäla sig inom den tid Författning
garne föreskrifva, vid hvilket förhållande Bresten
blottilälles för obehageliga .Rättegångar och der
-
Underdåniga. Skrifvelser.
af följande mer eller mindre ansvarighet, ehvad
han efter 3 månaders förlopp viger, och jäf emot
Agtenskapet sedermera anmäles ined påstående,
att 6:te månadens utgång bordt afvaktas,
eller han Vigsel vägrar innan 6 månader förflutit,
i hvilket sednare fall åtal kan göras derå,
att en rättighet, den Lagen medgifvit Sökanden,
är vorden honom förnekad; så har Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å nödvändigheten
deraf, att någon ovilkorligt bestämd
tid varder fastställd, inom hvilken hinder för
Lysning och Vigsel böra anmälas och styrkas,
på det hädanefter all tvekan vid Lagens rätta
tillämpning, i förevarande ämne, måtte upphöra.
Efter öfvervägande häraf hafva väl Riksens
Ständer funnit, att, enär ändamålet med den
uti Kongl. Brefvet den 26 October 1791 föreskrifne
tid af 3 till 6 månader, ofelbart afsett
den öfverlåtelse till Prestens egen pröfning, att,
vid förefallande frågor om Lysning till Agtenskap
för personer, hvilka icke förmå styrka deras
hinderslöshet i den ordning 15. Cap. 19. §.
Kyrko-Lagen föreskrifver, i mån af olika omständigheter
och aflägsenheten af den persons förra
vistelseort, hvars hinderslöshet skall utrönas, och
hvarom Presten då har tillfälle inhemta ti 11förIitelig
kännedom, lämpa och bestämma den tid
af minst a och högst 6 månader, inom hvilken,
efter kungörandet uti Inrikes-Tidningen, jäf
emot det tilltänkta Agtenskapet bör anmälas och
styrkas, Presten jemväl från ansvarighet måste
vara.■ frikalIad, då, efter förloppet af den längre
eller kortare Kungörelse-tid han pröfvat nödig,
utan att jäf under tiden blifvit anmäldt och
(JniUråånigG Skrif Velsera 263
(tyrkt, häri låter det tilltänkta Ägtenskapet genom
Lysning och Vigsel fullborda; Men då
Lagbud böra vara bestämde, på det olika begrepp
i tillämpningen och deraf härflytande Rättegångar
må förekommaS, samt Riksens Ständer tilli,
ka anse, att enär hinderslöshet till Ägtenskap
för person, som icke utom Riket vistats, kan
genom Kungörelse i Tidningen utrönas, 3:ne
månaders tid för jäfs anmälande från den dag
Kungörelsen första gången finnes införd, bör
vara tillräcklig, på hvilken ort inom Riket Sökanden
än må hafva förrut sig uppehållit; så få
hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, att, genom utfärdande Författning , den
rättelse uti Kongl, Brefvet den 26 October
1791 må förordnas, att Man eller Qvinna, som
Ägtenskap bygga vill och icke utom Riket vistats,
men ej, i enlighet med 15. Cap. ig.
Kyrko-L agen, förmår sin hinderslöshet styrka,
anses hafva ett sådant åliggande fullgjort, då
Sökanden uti Inrikes-Tidningen 3:ne gånger
kungjort sitt förehafvande, med uppgift af ämnet
rörande omständigheter, och anvisning hos hvilken
Prest den sig anmäla bör, som det tilltänkta
Ägtenskapet hindra vill , samt -gine månader,
hvilken tid uti Kungörelsen alltid bör bestämdt
uppgifvas, derefter föiflutit från den dag kungörandet
första gången blifvit i Tidningen infördt,
utan att jäf emot det tilltänkta Ägtenskapet
blifvit behörigen anmäldt.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelger*
N:o 107.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Juhi 1823’
t Preste Ståndet d. 22 — —
Borgare Ståndet d. 22 -— —
Bonde-Ståndet d. 29 — •—
Riksens S/änders underdåniga Skrifvelse, angående
Hildring uti 25. Cap. 5. §. Rätte
gångs-Balken.
S' A. K.
^Riksens Ständers uppmärksamhet har blifvit
fästad derå, hurusom Lagens stadgande i 25 Cap»
tj.§. Rättegangs-Balken , att Fångspillnings- och
Hustjufnad*-mål skola underställas Ölverdoinarens
profning, leder til! omgångar och onödigt
uppehåll; Och alldenstund, vid öfvervägande
häraf, det å ena sidan förekommit, att antalet
af ifrågavarande mål numera betydligen
stigit , hvarigenom fjenstgöringen blifvit mera
betungande, icke allenast för Under- Domrarne
genom Ransakningarnes afskrifvande och försändande
till Öfver- fiätterne, utan också för
desse, genom nödvändigheten, att till Ransakningarnes
granskning använda en tid, som synes odelad
behöfvas för handläggningen vid ökade Rättegångar
och undersöknings-Protocoll i Brottmål af
gröfre beskaffenhet, samt. å den andra, att sådane
»akfallde, hvilka kunna finna sig belåtne med det
af Under-Rätt deni adorn ne straff, få deruti vidkännas
en af Lagstiftaren; opåräknad tillökning,
ali de oftast, inemot 3:113 rnågader måste
'Underdåniga Skrifvelstrl 865
inneslutas i fängelse, derifrån rle under afbidan
på Öfver-Rätlens beslut, kunna få tillfälle att
undankomma; fördenskuld och då ej mindre i
afseende på Fångspillning, eller då, såsom orden
lyda, i ig. Cap. 3. §. Missgerning*-Balken :
”Vaktkarl af försummelse ellef vangömmo släpper
fånge lös,” än äfven, hvad Hust jufnader
angår, straffen dels äro i Lag och Författningar
tydligen bestämde, dels icke öfverstiga högsta
kroppsplikt, den Under-Domaren i flere andra
fall eger ådömrna, utan att behöfva underställa
sitt Utslag Öfver-Domarens vidare pröfning,
samt det i öfrigt är både Krono-Aklagnren och
den tilltalade öppet letnnadi, att, i händelse af
missnöje, i vanlig besvärsväg d raga förste Domstolens
Utslag under Ofver-Domarens vidare
skärskådande; få alltså hos Ii. K. M. Riksens
Ständer i underd. föreslå, alt, genom utfärdande
allmän Författning, den, enligt .25. Cap. 5. §.
Bättegångs-Bnlken, Under- Domslolarne hittills åliggande
skyldighet att underställa deras Utslag,
lili Fångspillnings- och Hustjufnads-rnål, ÖfverDomarens
profning, innan Utslagen få gå i fullbordan,
må förklaras hädanefter bora upphöra.
Riksens ötander framhärda etc.
366
Underdåniga Skrifvelser.
N:o 108.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Julli 1823.
Preste-Siåndet d. 22 1—■ —
Borgare-Ståndet d. 22 —1 •—•
Bpnde-Ståndet d. 29 ■— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
ändring uti 3. och 4. §. §. af 22.
Cap. Rätlegängs-Balken.
S. A. K.
Bland föremålen för Riksens Ständers öfverläggningar
har förekommit den hemställan, att
3 och 4 §, §. af 21. Cap. Rättegångs-Balken,
måtte desto heldre förändras, som parters rätt
der göres beroende af Domstolars misstag vid
den så kallade qvittningen af expencer, och tillämpningen
af berörde §. §. verkar der
hän
, att en part, hvilken orättvist hos en
Domstol förlorat , skall än ytterligare lida
för de misstag Domaren begått; Och som Riksens
Stander, med antagande af dén grund, på
hvilken ofvanberörde hemställan är byggd, funnit
förändring af nu gällande Lagrum om Rättegångs-kostnad
och skadestånd vara nödvändig,
samt derjemte hysa den öfvertygelse, att det
af Lag Committéen i dessa frågor upprättade
och på nyssnämnde grund hvilande förslag
skall i verkställigheten leda, icke allenast
till det rättvisa slut på Rättegångar i allmänhet,
att flen, som saken vinner och således inåste
anses hafva lidit förfång af sin vederpart, blif.
Underdåniga Skrifvelser.
*67
•ver skadeslös hallen, utan också (ill den förmån,
att hågen för Rättegångar i betydlig måtto varder för.
minskad, få alltså hos E. K. M. Riksens Ständer
nu i underdånighet föreslå , ätt Lag-Committéens
nyss åberopade förslag , med den af
Riksens Ständer nödig ansedda och nedan iagt—
tagna obetydliga förändring i redactionen, må
blifva såsom Lag gilladt och godkändt ; kommandes,
i händelse af E. K. M:ts Nådiga bifall
härtill, ax. Cap. Rättegångs-Balken, att hädanefter
lyda, sorn följer:
' §• 1.
Hvad den, som saken vinner, trängd varit
att å Rättegången kosta, skall den , som tappar ,
gälda honom åter. Ej må någon från den kostnadsersättning
befrias, utom i de fall , som i
2, 3 och 4 §• §• säges.
§. 2.
Har någon vunnit derigenom, att han värjemåls-
eller fyllnads-Ed gått; då vare vederparten
ej skyldig, att hans kostnad gälda. Samma
Lag vare, der någon vunnit befrielse, förthy
att ed honom ej anförtros kunnat, då han
eljest pligtig varit, att den aflägga.
§• 3-
Nu kunna Parterne ömsom vinna och
tappa: pröfvas vinst och förlust i det närmaste
jemnlik vara, stånde hvar sin kostnad: Vinner
den ene betydligen mer , än den andre, gånge
»68
Underdåniga Skrifvelseri
ersättning ut till honom, sorn mäst vunnit, dock
med minskning, efter sorn skäligt pröfv as, i man
af hvad lian i Saken förlorat.
§• 4-
Ha>- Svaranden, vid Ra'ttegangens början
eller sedan, rnedgifvit hvad Kärand en slnteligen
vunnit, och har denne ändock saken uppehållit;
dä skall han ej ersättning njuta för den kostnad,
som efteråt använd blifvit; utan vare han pligtig,
ait gnilla Svaranden den kost nåd åter, sorn, genom
Sakens uppehåll, den sednare ådragen är.
§• 5*
Ehvad Räkning ingifven är eller ej, prof—
ve Rätten till hvad belopp den kostnad skäligen
uppgått, som parten använda måst på resor och
hvad mera för Rättegångens utförande nödigt
varit.
§. 6.
Är Urtima Ting i saken hållet, vare dock
den, som saken tappar, ej skyldig att större
kostnad gälda, än sorn utgå skolat, om Saken vid
Lagtima Ting behandlad varit.
§• 7-
Einnes den ; som Hufvudsaken vinner ,
halva serskildt lidit, vare sig af det förfång
vederparten i sjelfva saken honom tillskyndat,
eller deraf, att denne hans rätt oskäligen uppe
-
Underdåniga Sirifvelsen
hållit, eller genom qvarstad eller förskingrings—
förbud, hvarmed Isans egendom heland varit,
eller desigersom, alt Dons i verkställighet gast,
innan den laga kraft Vunnit, eller pir annat dylikt
sätt, dä skall den, sorn lappar, dommas att
skadestånd gifva efier hvad gode tnärs bestämma.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o log.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 2 2 Julii 182 3.
Preste Ståndet d. 22 — —
Borgare-Ståndet d. 22 — —■
Bonde-Ståndet d.29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
upp/uijvande af L/unipsamlings—
skyldigheten hl. m.
S. A. K.
tChuru , med anledning af Riksens Ständers
viii sist 1 i<1 rse Riksdag framburna underdåniga önskan,
E. K. M. uti CJrculair af den 14 December
1819 i iNäder förständiga! Dess samtlige
Befallningsbafvande, att noga tillse, det Allmogen
icke besvarades med ett öfverflödigt antal
af Lumpsamlare, samt att ej lemna Pass lill
några andra, som anmäla sig i sådan egenskap,
jin dem, hvilka örn god frägd kunde förete Pre.
sterskapets j orten bevis; sä hafva likväl fortfa
-
*7?
Underdåniga Skrifvelser.
rande olägenheter af Lumpsamlares kringstrykande
blifvit inom Riks-Stånden nu öfverklagade,
och hemställan gjord, att den i Kongl. Förordningen
af den gr Januarii 1738. angående
Lumpors samlande för Pappers-bruken Allmogen
ålagde skyldighet, att lefverera Lumpor vid
faststäldt vite och mot ett den tiden stadgadt,
men sedermera oförändradt pris, måtte helt och
hållet upphöra.
Detta hafva Riksens Ständer 1 öfvervägande
tagit; och alldenstund Riksens Ständer anse
Lumpsarr.lings-skyldigheten medföra en för allmänheten
högst besvärlig tunga, och i flera afseenden
ingripa i dess egande-rätt och i friheten
att, på sätt den för sig förmånligast finner,
använda sin vara; fördenskuld få hos E'
K. M. Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
att högstberörde Kongl. Förordning, jemte
E. K. M:ts och Lhts Commerce-Collegii kungörelse
af den n Februarii 1757, angående upphörande
af de Pappersbruken förut tillagda District för
Immpsamlingen, må till kraft och verkan upphäfvas,
och allmänheten således från skyldigheten, att
samla Lumpor, varda i Nåder befriad. Men sorn
Riksens Ständer icke bordt eller kunnat förbise
angelägenheten deraf, alt Pappersbruken ega tillgång
på erforderliga rudimaterier, och hvilken
tillgång, långt ifrån att genom Lumpsamlingsskyldighetens
upphörande motverkas, skall, i
Riksens Ständers tanka, vida lättare beredas derigenom,
att allmänheten får sin vara tillräckligen
betald, än genom förpligtelsen, att för ett ganska
ringa pris, eller intet, hålla den vissa, till
besvär fallande, personer tillhanda; alltså hafva
Underdånigt! Siri/velser.
Riksens Ständer funnit för ifrågavarande ändamål
bäst vara, det Pappersbrtiks-egarne åläggas
att genom Kungörelse eller, på hvad annat sätt
de åstunda, uppgifva och bestämma det pris, för
hvilket de vilja köpa Lumpor, samt att, till
ömsesidig lättnad i Lumphandeln, så väl för säljare,
som för köpare, Lumpsamlare må antagas,
som kunna kringresa och afhemta de förråd af
Lumpor, hvilka till föryttring blifvit insamlade.
Likväl och på det sådane olägenheter, som hittills
blifvit öfverklagade, icke hädanefter må ega
rum, få hos E. K. M. Riksens Ständer i underdånighet
föreslå följande inskränkningar i afseende
på Lumpsamlares antagande och kringresande,
nemi:
i:mo. Att ingen Lumpsamlare må, i denria
egenskap, öfverträda gränsen af det Län, hvarinom
han är boende eller Pass erhållit.
2:o. Att egare af Pappersbruk bör inför Konungens
befallningshafvande i Länet bestämma,
huru många Lumpsamlare han för Verkets drift
och bestånd erforderliga anser, med serskild
uppgift, huru många af dem han inom hvarje
Län önskar antaga.
3:0. Att det bör åligga Pappersbruks-egare,
som antagit Lumpsamlare utom det Län der
bruket är beläget, att sjelf besörja transporten
af Lumpor, utom Längränsen insamlade.
4:0. Att till vinnande af nödig controll ,
att det för hvarje bruk bestämde antal Lumpsamlare
icke obehörigen öfverskrides, Brukets egare
bör, då han antager Lumpsamlare utom
Lä net, behörigen styrka, så väl det antal af
Lumpsamlare, han är berättigad antaga, som äf
-
g y§ Underdåniga Skrif (fliser!
ven huru många af dem redan i andre Län
blifvit nrifgne.
t,:o. Att ingen måtte erhålla Pass, att samla
Lumpor, hvilken icke kunnat förete bevis
från vederbörande Presterskap örn god frägd.
6:0. Att till Lumpsamlare böra företrädesvis
antagas mindre arbetsföre personer, och så—
dane sorn äro urståndsatte, att på annat sätt skaffa
sig uppehälle; och
7:0. Att det varder Lumpsamlare strängeligen
förbudet , att, i sådan egenskap , kringresa
med qvinnor och barn.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 110.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad, d. ti 2 Julii 1823.
Pt pste- Siandet d. 2 i — —
Borgare-Ståndet d. 2 2 • —• —
Bonde-Ståndet d. 2g —• —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, angående
indragning af Lands-Fiscalstjenslerne
i vissa Lån.
S. A. K.
T
-ä. ill Riksens Ständers bedömande har det förslag
blifvit hänskjutet, antingen att Lands-Fiscaler
mätte, i likhet med andra Tjenstemän,
icke annorlunda, än efter föregången ransakning
och genom Laga Dom, kunna från sina tjenster
skil
-
Underdåniga Skrif'velstri
273
skiljas, eller ock, att Lands-Fiscaistjensterne
kunde alldeles upphöra.
Detta hafva Riksens Ständer i öfvervägande
tagit; och hvad första alternativet af ofvanberörde
Förslag beträffar, hafva Riksens Ständer
icke funnit skäl vara, att dervid något afseende
fästa; raull vidkommande sednare delen deraf ,
eller frågan om Sjands-Fiscalstjensfernes upphörande
, hysa Riksens Ständer den öfvertygelse,
att, ehuru desse tjenster icke i allmänhet torde
kunna ställas under indragning, bibehållandet likväl
af Tjenstemän utan lön icke är väl beräknadt,
såsom ledande till prejningar och förtryck,
och få Riksens Ständer således nu härigenom i
underdånighet anhålla, att i de Län, der KronoBetjeningen
icke har vidsträcktare district, än att
den , utan försummelse i öfriga göromål, kan
medhinna utförandet af åtal på alla de förbrytelser
, kvilka det åligger allmän åklagare att
beifra , Lands-Fiscalstjensterne må, vid deras
nuvarande innehafvares afgång, indragas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Bihang till Riks-St, Pret.
t8
“74
Underdåniga Skrif velter.
N:o lil.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 22 Julii 1823.
Preste-Ståndet d. 22 — —•
Borgare^Ståndet d. 2a — —«•
Bonde-Ståndet d. 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
omröstning ofver Högste Domstolens
Ledamöter.
S. A. K.
Hos E. K. M. hafva Riksens Stander skolat
härigenom i underdånighet anmäla, att den, i öfverensstämmelse
med 103 §. Regeringsformen och
64 §, Riksdags-Ordningen, af Riksens Ständer utvalda
Nämnd förklarat, medelst omröstning,
Hö gsfe Domstolens samtlige Ledamöter vara
förijente, att i deras vigtiga kall bibehållas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdånig Skrifvelter'. 275
N:o si3.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 29 Julii 1 823?
Preste-Ståndet den 1 Aug. —
Borgare-Ståndet den 1 — —
Bonde-Ståndet den 2 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
örn reglering af Remiss-laget för
Kongl. Räntmästarne och Landt-Räntmästarrie,
S. A. K.
Riksens Ständer hafva från deras Stafs-Utskott
erhållit del af E. K. M:ts, den 25 sistlidne Januarii
aflåtne, Nådiga Proposition, derutinnan
E. K. M., jemte meddelande af uppgift om de
åtgärder, som, i anledning af Riksens Ständers
i underdånighet anmäldte beslut om tillökning
i Ränteri-Uppbördsmännens Löne-inkomster blifvit
vidtagne, till bemäldte Utskott öfverlemna!,
att hos Riksens Ständer föreslå de ytterligare
anstalter och iagttagelser för framtiden, hvilka
ändamålet och omständigheterne kunde påkalla;
Och hafva Riksens Ständer af de vid den Nådiga
Propositionen fogade handlingar inhemtat,
att Remiss laget, som ursprungligen varit bestadt,
med vilkor, att Landt Räntmästarne, på
egen bekostnad , skulle från Ränterierne till
Stockholm eiler andre orter fortskaffa de penninge-poster,
sorn för Kronans räkning disponerades,
tid efter annan undergått följande för
-
Underdåniga Skrifvelserl
ändringar: Vid 1743 års Riksdag blef Remiss»
Jaget indraget, emot det att penninge-transporten
skulle skje på Statens bekostnad, meri vid 1747
års Riksdag återstå 11dt, och genom reglering, ar
1765 bestämdt (ill lägre belopp, af den anledning,
att penningerörelsen i Landet till det mesta
verkstäldes med Banquens Sedlar; hvarefter
Remiss-laget å Stats medlen åter af. K. M , under
den 10 Maji 1781, reglerades, på sätt Kongl.
Kamrnar-Collegii och Stats-Contoirets Circulairebref,
den 13 Augusti samma år, innehåller, dervid
Laget, sorn tillförene utgjort ersättning för
de med penninge-remitteringen förbundna kostnader
och äfventyr, ansågs böra ingå i beräkningen
af Räntmästarnes löner, och således fastställdes
till olika belopp, efter serskildta förhållanden,
Länen emellan, ifrån jidels till och med
1 procent på hvad som till Stockholm remitterades;
dock som Stats-medlen i några Län till
Större delen disponerades för årliga utgifter i
orten, hade, för Landt-Räntrnästarne i sådane
Län, serskildte undantag från vilkoret af reinittering,
såsom beräkningsgrund för Laget, förr.
ut blifvit gjorde i så måtto, att Räntmästarne i
Blekinge-Län och på Gottland egde, likmätigt
Kongl. Brefvet den 5 Januarii 1747, uppbära
Lage för remisser till Amiralitetet och utbetalningar
till Artillerie- samt Garnizons-Manskap
j Länen; äfvensom Landt-Räntmästaren i Götheborgs-
och Bohus-Län, enligt Kongl. Brefven
den 19 Junii 1749 ofll deri 11 November
J756, samt Landt Räntmästaren uti MalmöhusLän,
på grund af Kongl. Brefvet den 10 Julii
1750, voro berättigade, att likaledes beräkna
Vnderddniga Skrif velsera
377
Remiss-lage ä de medel, sorn till GarnizonsRegementernes
och Fästnings-Staternes aflöning
och underhåll inom orten afsändes och utbetaldes;
vid hvilken rättighet desse Räntmästare äfven
efter 1781 års reglering blefvo bibehållne.
Hvad sålunda om Remiss-laget å de egentliga
Stats-medlen varit stadgadt, blef, under tidens
lopp, utsträckt äfven till sådane publique medel
och uppbörder, hvilka ansetts vara af enahanda
egenskap med Stats-medlen, ehuru tillhörande
andra Verks förvaltning och föremål, såsom Allmänna
Magasins-Inrättningens, Krigs-Collegii,
Seraphimer-Ordens Gillets, med flere. Remisslaget
på Bevillnings -medlen, som ingå till Riksgälds-
Contoiret, bestämdes åter af Riksens Stander
till lika belopp i alla Län, och ökades sed';
nast den 2 Augusti 1815 till § procent.
Under den 18 Mars 1818 täcktes väl E;
K. M. i Nåder bifalla Riksens Ständers uti
Skrifvelse af den 2 i samma månad i underdånighet
anmäldte beslut, att Landt-Räntmästarne
boide å hela uppbörden i Landt-Ränteriet, med
det undantag likväl, som L de fleste Län tillförene
egt rum, för de efter Stat till ständiga aflöningar
i orten utgående medel, få tillgodonjuta
det bestämda Remiss-laget, ehvad penningarne,
efter serskildte förordnanden, för inträffande tillfälliga
utgifter i otterne utlefvereras, eller till
afsändning annorstädes anordnas, eller, i vanlig
väg, till Embets-Verken i Stockholm remitteras;
Men sedan, vid tillämpningen af den med Remiss
laget sålunda inträffade förändring ti i 1 uppbörds-procent,
flere skiljaktiga beräkningar förekommit,
ledande derhän, att Landt-Rdntmästarne
27$
Vnderdåntga Skrifvelser.
i en del Län skulle erhålla betydlig förhöjning
af denna inkomst, och åter i andra Län förlora
eller erhålla ganska ringa tillökning, samt Statsverket
på det hela få vidkännas högre afgift,
än Rik sens Ständer möjligen sig föreställt, har
33. K. M. ansett nödigt, att, genom Nådigt Bref
af den 8 Junii 1821 förordna/ det Riksens Standers
ornförmälde åtgärd, i afseende på Remisslage-beräkningen
å Stats-rnedlen, från 1819 års
början, borde sålunda tillämpas, att detta Råge
skulle bestås å hela den i Lånet , genom Allmänna
Utskylder och Opera af de Skattskyldige,
jemte andra Stats-revenuer i orten, insående
uppbörd, med undantag för de, efter Länets Stat,
å atdra och 4.de .Hufvud-Titlarne till ständige
aflöningar, samt under 6:te och 8:de Hufvud»
Tullarne till Hospitalers underhåll och Tullfrihets-ersättningar
i orten utgående medel, hvarvid
dock La ndt-Rän-t mästar ne i Malmöhus-samt
Götheborgs- och Bohus-Län, hvilka Tjenstemän,
enligt uppgjorde Calculex, skulle genom denna
allmänna reglering lida minskning i det Remiss-läge,
de förrut åtnjutit, kornme att tills vidare
beräkna Laget efter förra grunder; i sammanhang
hvarmed och i anledning af Räntemästarnes
vid Kongl. Räntekammaren i Stockholm
underdåniga anhållan om förbättring i deras
Lönevilkor, JB. K. M. funnit skäligt, att, genom
Nådig Skrifvelse den 17 April 18?2 bifalla,
det Kongl. Räntmästarne tills vidare finge
uppbära |:dels procent af alla de medel, hvilka
från Kongl. Räntekammaren till Landt-RänteriCassornes
förstärkande, eller andre behof, remitteras,
Räknadt från samma tid den nya provi
-
Underdåniga Skrifvelser.
sionella Regleringen af Landt - Räntmästarnes
Remiss-Iage vidlog, och äfven, likasom denna,
intill påföljande Riksdag.
Efier öfvervägande af allt della, och, med
afseende på de, vid verkställigheten af den sista
Riksdag antagna beräkningsgrund för LandtRäntmästarnes
löne-vilkor, inträffade olägenheter,
hvilka, ehuru tillämpningen blifvit af E. K. M.
i Nåder närmare bestämd, likväl kunna fratndöles
föranleda till origtig beräkning och fyrfaldiga
missförhållanden , hafva Riksens Ständer
funnit en ny och fullständig reglering af berörde
löne-vilkor vara nödig och böra till vägabringas
efter de grunder, E. K. M:ts och Rikets
Kammar-Collegti och Stats-Contoirs underdåniga
Utlåtande af den 12 Maji 1819 innehåller, så
att Landt-Rantmästarne hvilkas aflöning för närvaranie
till större delen utgöres af Remiss-laget
eller uppbörds-procenten , hädanefter, i stället
för denna af förändring beroende inkomst, undfå
bestämda löner, svarande mot deras Tjensteman
na-sk yldi gheter, samt derjemte, såsom ersättning
för omkostnader, besvär och möjlige förluster
genom missräkning eller oriktiga Sedlar,
i och för penninge-remitteringen, få uppbära J
procent å de medel, hvilka från Landt-Ränterierne
till Kongl. Räntekammaren, eller andre
publique Verks Cassör, remitteras; och kommer
alltså den nu gällande beräkningen af serskild
och olika procent å Stats-medels-uppbörden att
upphöra, samt Remiss-laget å Bevillnings-medlen
nedsättas till berörde | procent, hvarförutan
iagttagas bör, att, da endast ä hvad sålunda blifver
lill Stockholm verkeligea remitieradt, Lag#
s8o
Underdåniga Skrifvelse!
får beräknas^ Landt-Räntmästarne i Götheborgsoch
Bobus- Christianstads- Malmöhus- Gottlands-
och Jönköpings-Län, hvarest Stats-medlen
antingen till nära deras hela belopp, eller till
betydligare del, behöfva användas i orten, för
iler förlagde Militaire- och Civile-Staters aflönande
och underhåll, samt Remiss-laget således
egentligen sträcker sig till Bevillnings-medlen,
skola i ersättning för det minskade Laget å Statsmedlen,
bekomma i samma mån tillökte löner;
dock sorn denna reglering alser förhållandet med
penninge-dispositioner för Statens räkning i vanlig
ordning under fredstid, må deremot i de
händelser, att extra ordinarie utgifter i orterne
kunna förefalla, såsom krigs-förskott eller andra
serskildt anbefallda utbetalningar för sådane ändamål,
som icke äro i Piks-Staten beräknade,
det allmänna undantag galla, att Landt-Räntmästarné
å desse utgifter fa beräkna sig enahanda
eller |:dels procents-lage, hvilket påföres
det Verk, för hvars räkning en sådan utbetalning
verkställes. I likstämmighet härmed och
hvad E. K. M., på sätt berördt är, i Nåder fastställt,
böra också Räntmäsiarne i Kongl. RänteKammaren
framgent få uppbära | procent Remisslage
å de medel, som derifrån afsändas med
Posten.
Då Lan dt-Ränt mästar ne , lika med öfrige
Tjenstemän vid Lands-Staterne, för närvarande
innehafva indelda Löner i allmänhet, och någon
förändring häruti, serskildt för desse Tjenstemän,
hvarken är lämplig eller nödig vid regleringen
af deras ersättning för det hittills åtnjutna
högre Remiss-laget eller Uppbörds-procenten,
Underdåniga Skrif v el ser".
2 B i
hafva Riksens Ständer ansett Lönerne å Stat
böra blifva orubbade, såilane de nu finnas anslagne
sned den tillökning i Contant, hvilken till godt.
görande af det minskade laget bör, efter ofvan
stadgade grunder, Landt-Räntmästarne tilläggas.
I sådant afseende hafva Riksens Ständer, efter
beräkning af de inkomster af serskildta slag,
Landt-Räntmästarne för närvarande ega, och med
anledning af hvad Kamrnar-Collegium och StatsContoiret
anfört i förrberörde utlåtande, beslutit,
att, under iagttagande så väl af de olika förhållanden
med Räntmästarnes göromål, hvilka äro
följder af Länens större eller mindre uppbörd,
jemte öfrige omständigheter vid tjenstgöringen,
sorn af angelägenheten, att desse Tjenstemän
varda tillbörligen aflönte, fördela Lönerne i 3'.ne
Glassér, till det belopp, att de samma kunna påräknas
utgöra omkring 1200, looo, och Boo
R:dr, utom förenämnde | procent Remiss-lage,
samt den Räntrnästarne, lika med Lands-Karnererarne,
serskildt å Chärtas-Sigillatse-uppbörden
bestådde provision, på sätt närmare upplyses af
bilagde Löne reglering, hvarå likväl Lönerne,
som bero af ärliga markegångarne och blifvit
beräknade efter den för år 1818, äfvensom Remiss-laget,
endast förslagsvis, på grund af föregående
årens resultat, kunnat upptagas.
I anseende till denna reglerings sammanhang
med Riksgäids-Contoirets utgifter, hafva
Riksens Ständer funnit den samma böra med
nästa års början sättas i verkställighet; Och som
nuvarande Landt-Räntmästare, för deras tjenstetid
böra tillgodonjuta innehafvande Löne-inkomster
tiil oförminskadt belopp, medgifva alltså
a Sa Underdåniga Skrif v el ser.
Riksens Ständer, att desse Tjenstemän ma! ega
att, å Allmänna Indragnings-Staten, uppbära hvad
de, efter skeende utredning, efter förhållandet
för 5 föregående år, finnas hafva njutit utöfver
de nu bestämde Lönevilkoren ; dock med förbehåll,
att denna ersättning beräkna* endast för
öfverskottet genom erhållet högre Remiss-lage å
de till Stats-Contoirets disposition hörande Statsmedlen
samt å Allmänna Bevillningen, hvilken
ingått till Riksgälds-Contoiret; Hvaremot Re—
miss-Iage-beräkningen å Allmänna Magazins-i
Inrättningens, Krigs-Collegii samt andre Verks
medel får, efter nu gällande sätt, fortfara, så
länge nu varande Landt-Räntmastarne äro vid
tjensterne, men blott | procent Remiss-lage å
desse medel, liksom på Stats- och Riksgäldsmesllen,
af eftertradarne uppbäras. I öfrigt hafva
Riksens Ständer, med anledning af framstälde
Förslag, i afseende på Riks-Hufvudboks-arbetet
och den i sammanhang dermed stående förändring
och närmare Controll af Räkenskapsoch
Redogörelse.Verket, funnit skäligt förordna,
alt Regements-Skrifvarne, hvilka hittills remitterat
deras Uppbörd af Statsmedel till E- K. M;ts
Räntekammare, och å sådan Uppbörd ega beräkna
Remiss-lage; men hädanefter skola aflefverera
desse medel till Landt-Ränterierne, må,
för deras tjenstetid, lika med Landt-Eäntmästarne,
å Allmänna Indragnings-Staten åtnjuta en
emot Remiss-laget svarande ersättning.
Enligt den i ofvanberörde måtto faststälde
reglering, erfordras till Löne -fyllnaden i contant
för Landt-Räntmastarne en
Summa af ----- - -
‘-N YJ
Lönereglering för Landt-Räntemästarne.
| Indeld Lön lOimlcld Lön
efter 1822 efter i8j3
Upsala Län
Stockholms d:o
Södermanlands
östergöthlands
Gottlands
Calmarc
Blekinge
Jönköpings
Kronobergs
Christianstads
Malmöhus
Hallands
Götheborgs & Bohus
Elfsborgs
Skaraborgs
Nerikes
Vermlands
Vestmanlands
Kopparbergs
Gefleborgs
Vestcr-Norrlands
Jemtlands
Vesterbottens
Norrbottens
Summa
ars
Mar
-
1 kegång.
683
33
2
73'
3
594
4°
8
597
29
10
*<}-
OO
43
i°|
5a8
44
8
596
34
73
807
22
7
673
16
374
1
390
35
10
445
n
477
2b
7
728
8
9
57,9
20
5\
466
18
612
20
ii!
356
11
5i
mi_ _
c
DOM
110,024
3
8.2
års RiksMarkegång.
327
615
327
027
488
488
2:574
Till
Ökning.
3oo
25o
4oo
400
65o
4oo
200
65 0
4co
4oo
85o
65o
55o
65o
600
55o
55o
45o
6> o
55o
4oo
3oo
45o
3oo
MMSrn
1 i,55o
Summa.
Remisslage
|:deJs procent.
983
33
2
275
i5
"3
981
3
316
11
lii
994
4o
8
366
3o
997
29
10
4io
42
7
977
43
70
5
5
984
10
222
47
32
y'
8i5
3i
164
10]
1178
44
8
249
27
ij
S96
34
7
43
9
1207
22
7
166
28
1177
9
369
25
1i|
977
9
200
3
I!"
1223
16
S 234
■3
b
1024
1
f 285
32
99°
35
IO
293
47
ii
995
298
*7
1027
2b
7
261
21
4|
ii73
8
9
265
38
I099
20
5
272
1016
18
2
321
3i
IO]
1012
20
11
160
39
788
37
59
.7
6
i
806
11
5
53
24
^788
ll
3i
18
7S
24,148
39
*8
5,651
1
"Ti
Provision å
Chart*-Si~ !
[giilatae-Med-jj
len.
Summa
Summarum.
83
21
O
11
3 1,342
22
4
99
8
*>'3
3
1 1,396
20
5
72
Oj
7
i,434
8
3
*82
I
34
10
j 1,590
26
3
20
S
1 1,068
1
2
96
44
1 i,3o4
39
7
70
4
i,o5o
i5
10
142
24
1,670
1
1
100
I 1,842
4
63
'9
8
6
1,437
21
7
167
4«
43
5
U7»4
1,223
3o
18
i
i45
i3
1,653
24
97
A
1,406
27
3
107
3o
1,392
17
5
80
1
1
U373
45
9
118
l1
8
1,407
*7
7
V
28
5
i,5io
27
2
52
23
ii
1,353
13' 8
49
32
1,887
34
55
17
1
1,228
867
29
i3
5
>9
■7
11
5
21
14
io!
881
2
8
20
39
5
84o;47
T978
43
4131,778' 6
ARI
1
Tillhör Tåg: 182.
I
Underdåniga Skrifvelser.
283
och utgör |-'dels procent Remiss
lage
å Stats-medlen, förslagsvis beräknad
för Randt-Ränttnästarne.
- - — - _ 5,000.
samt för Kongl. Ränt
mästarne
- — - - - 1,500.
■—
3,5°°. —
Summa R:dr 15,050. —
Hvarförutan kommer att på Allmänna Indragnings-Staten
utgå förrberörde ersättning, dels till
de nu i tjenst varande Landt-Räntmästarne, förslagsvis
beraknad till - - - - 4,000 R.dr.
dels ock till Regements-Skrifvarne,
likaledes till belopp af - - - 1,000 —
Hvilket till underdånigt svar å E. K. Mds
Nådiga Proposition Riksens Ständer få meddela,
med underdånig anhållan, att E. K. M. täcktes L
Nåder anbefalla de åtgärder, som för verkställigheten,
i afseende på Stats-Verket, kunna nödiga
finnas.
Riksens Ständer framhärda etc.
TJnderdäniga Skrifvelse!'.
N:o 113.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 99 Julli 1S23i
Preste-Ståndet d. 1 Aug. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bondé-Ståndet d. 2 —1 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Kådiga Bref,
rörande verkställd undersökning om Kronans
förpantade Hemman och Lägenheter.
S. A. K.
E. K. M. liar, uti Skrifvelse af den 18 sistl.
Januarii, i Nåder gifvit Riksens Ständer till
känna,
hurusom E. K. Mits och Rikets Kammar-Collegium,
till följd af erhållne serskilda
Nådiga befallningar, attmeddela den af Riksens
Ständer vid 1809 och 3810 årens Riksdag
äskade fullständiga underrättelse om förhållandet
med alla sådane förpantade Kronogods och Eägenheter
i Riket, till hvilkas återlösande Kronan
kunde vara berättigad, till E. K. M., tid
efter annan, och sist under den 14 December
1818, med underdåniga berättelser om förloppet
af de i detta ämne anställde serskilda undersökningar,
tillika med Collegii underdåniga Utlåtanden
i anledning deraf inkommit, genom
hvilka undersökningar utröndt blifvit, att uti
Stockholms- Södermanlands- Vestmanlands -  Nerikes- Vermlands - Stora Kopparbergs- Elfsborgs-
Gefleborgs- Vester - Norrlands - Gott
-
Underdåniga Skrifvelser.
lands- Götheborgs- och Bohus- Cal ma reMalmöhus-
Christianstads- och Blekinge - Läa
inga Kronan tillhöriga Hemman eller Lägenheter
finnas förpantade: att åtskilliga uti Upsala-
Jönköpings- Kronobergs- och Skaraborgs
Län belägne Krono Hemman och Lägenheter
dels i Kronans räkenskaper varit upptagne under
titel af förpantade Hemman och räntor, dels
ock ansetts vara till innehafvarne under förpant,
ningsrätt upplåtne, men efter nu mera vunne
upplysningar icke kunna till sådan egenskap
hänföras: att, i afseende på Hemmanen Vik
i;dels Manta] Skatte med 2 Rulr 12 sk. 3 r:st.
ränta och Hinstorp |:dels Mantal Krono med 4
R:dr 47 sk. x» r:st. ränta, i Tjelmo Socken;
Krono-utjorden Stamstorp med 6 r:tst. i Regna
Socken; Skatte-utjorden Göhtstorp med 2 r:st.
ränta, i Skedevids Socken ; och Sörby Krono-uljord
med 37 sk. 4 r:st. ränta i Ostra Eneby Socken,
alla belägne uti Östergöthlands Län, och hvilka
äfvenledes i Krono-räkenskaperna afskrifvits såsom
förpantade under Finspång, Kammar-Collegium,
sedan, i anledning af dess under den
6 December 172a , gifne förordnande om denna
förpantnings indragande med samma års ränta,
någon verkställighet icke följt, ytterligare
genom laga kraftvunnet Uäslag den 28 Junii
1814, stadgat, att räntan å berörde Hemman
och Utjordar borde med sistnämnde år och framgent
komma Kronan till godo: att i Hallands
Län, utorrt de så kallade Sclilrgelska och.Trip/iiska
godsen, åtski lii ge andra Hemman, i äldre tider,jemväl
varit till enskilde personer af Kronan förpantade,
men, tid efter annan, tili följd af särskildte
a86 Underdåniga Skrifvelserl
Nådiga Förordnaden, blifvit till Stats-Verfeet 8-  terlöste; sunt att, uti Jemtlands- Vesterbottensbch
Nonbottens Län, följande räntor blifvit af
Kronan till enskilde personer förpantade, hvilka
Directionen öfver Ecclesiastik-Verket i Lapp.
marken, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning se^
dennera inlöst, nemligen:
1:0. Räntor uti Ångermanland, till ett belopp
af 620 Dal. 29 ör. Silfverrnynt, öfverlåtne,
enligt Kongl- Brefvet den 13 Januarii 1742, emot
en pantskilling af 10,348 Dal. ig öre;
2:0. Af Torps Sockens i Medelpad KyrIcoherberge
70 Tunnor Tionde-Spannmål å 2 }
Rtdr, förpantade för 3150 Dal. Courant Silfvermynf,
fran hvilken Spannmål likväl, år 1741,
Pastor i Fölinge Socken uti Jemtlands Lappmark
erhållit 40 Tunnor till lön och underhåll,
samt öfrige 30 Tunnor blifvit till Kronan afstådde,
emot ett, enligt Kongl. Brefvet den 21
April 1749. till Vesterbottens 3:dje Fögderi
lemnadt vederlag af odisponerad Afrads- och
Tionde-Spannmål till lön för Kyrkoherden i
Gellivara Församling uti Lulea Lappmark; och
3:0. Lappmarks-räntan uti Vesterbottens
Län, hvilken ränta utgör 2,642 Dal. jg öre 8
p:gr, utan förvandling, blifvit förpantad år 1752'
emot 58,742 Dal. 19 öre SiIfvermynta-Capital,
samt nu innehafves för Interesse ä 4§ procent;
och hvarförutan af Kammar-Collegium är vordet
erinradt, att d-en Svenska Kronan tillhörige
Tyska Provincen, Herrskapet Wismar med Stallen
samt Amterna Peel och Neu-kloster-Districtet,
jehite alla inom berörde område befiudtliga
Slott, Köpingar, m. m. blifvit, genom en i
Underdåniga Skrivelser.
Malme* den 26 Junii 1803 sluten och den 26 derpå
följde Julii ratificerad Convention, upplåtne under
förpantning på 100 ar till Hertigen af Mecklenburg,
emot en pantskilling af 1,250,000 R:dr
H amberger Banco. Härjemte har E. K. M. t
Kader förklarat, att sålunda upplyst vöre, det
inom Riket, med undantag af de så kallade
Lappmarks-räntorne. några Kronans förpantade
Hemman och Lägenheter icke finnas, som aro
återlösen underkastade; Och ehuru, derest nämnde
räntor, pä sätt Riksens Ständer vid 1756 års
Riksdag, beslutit, kunde emot 3 procent inlösas,
Kronan skulle af en sådan inlösen, verkställd,
i enlighet med det af Kammar-Coilegiurn dertill
uppgifne förslag, hemta ganska betydlig fördel,
liar E. K. M. likväl ansett frågan derom så
mycket hellre böra förfalla, som samma räntor
blifvit, enligt hvad berördt är, för LappmarksEcclesiastik
- Verkets egande fond inlöste och
nu mera användas till Gudstjenslens och undervisningens
i denna ort upprätthållande och beford
rån.
Riksens Ständer, sorn uti underdåniga Skrifvelser
af den 17 April och den 12 Maji innevarande
år öfverlernnat deras beslut, i anledning
af E. K. Mits serskilde Nådiga Propositioner,
angående de uti Hallands Län belägne så
kallade Schlegelska och Trippiske godsen, få, i afseende
på hvad rörande samma gods nu förekommit,
i underdånighet åberopa omförmäldte
beslut.
Hvad åter angår de öfrige uti E. K. M:ts
Högstberörde Nådiga Bref upptagne Krono-Hemman
och Lägenheter; så hafva Riksens Ständer
a88 Underdåniga Skrifvelser*
funnit endast Hemmanen Vik £ Mantal Skatte»
med a R:dr 12 sk. 3 r:sf. ränta och Hinstorp £
Mantal Krono med 4 R:dr 47 sk, ix r:st. ränta,
Krono-utjordarne Stamstorp med 6 nst. ränta
och Sörby med 37 sk. 4 r:st. ränta, samt Skatte-Utjorden
Göthstorp med 2 r:st. ränta, alla belägna
i Östergöthlands Län, vara af den egenskap,
att förpantningen derå är indragning underkastad;
Likväl och då Kongl. Kammar-Collegium
icke lärer underlåta tillse, at Collegii sednast
genom Lagakraftvunnet Utslag den 28 Junii
1814 meddeldte Förordnande om en sådan
indragning varder till verkställighet befordradt,
finna Riksens Ständer någon vidare åtgärd i och
för detta ändamål icke erfordras.
Vidkommande sedermera det till Hertigen
af Mecklenburg förpantade Herrskapet Wismar
med Staden, samt Amterne Poel och Neu-kloster-Districtet,
jemte alla inom berörde område
befintlige Slott, Köpingar rn. m., anse Riksens
Ständer all fråga om dessa Lagenheters inlösan.
de för närvarande förfalla, enär tiden, hvarunder
de på förpantning innehafvas, först med år
1903 tillända löper.
Beträffande slutligen de så kallade Lappmarks
- räntorne uti Jemtlands- Vesterbottensoch
Norrbottens Län, har det väl icke undfallit
Riksens Ständers uppmärksamhet, att desamma,
jemnlikt Riksens Ständers år 1 756 fattade beslut,
bordt för Statens räkning inlösas, och att en sådan
inlösen vore för Staten ganska fördelaktig;
men enär dessa räntor nu mera icke innehafvas
af enskilde personer, utan med E. K. M:ts
Nå
-
TJnderdäniga Skrifvelserl
389
Nådiga tillåtelse disponeras af Directionen öfver
Ecclesiastik.Verket i Lappmarken, till Gudstjenstens
och undervisningens upprätthållande derstädes,
för hvilket vigtiga ändamål andra bidrag
blefve af nöden, i fall den vinst , som genom
jnerbeTÖrde räntors inlösen, nu af Directionen
påräknas , skulle gå förlorad , hafva Eiksens
Ständer alltså beslutit, det ifrågavarande räntor,
hädanefter såsom hittills, må af bemälde Direction
få användas. Hvilket Eiksens Ständer till
underdånigt svar å E. K. Mas Nådiga Skrifvelse
få härmed anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o. 114.
Uppl. 0, godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 29 Julii 1823.’
Preste-Ståndet d. 1 Aug. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —-
Bonde-Ståndet d. a — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, i
anledning af väckt fråga om upplysningars
infordrande, hvilka och huru mångå byggnader
Kronan eger m. m.
S. A. K.
Sedan Eiksens Ständer vid 1815 års Riksdag
inhemtat, hurusom, i anledning äf Deras, uti
underdånig Skrifvelse, den 17. Mars 1810., yttaröe
önskan , om infordrande från vederbörande
£i£en[ iiiks-St. Prat, 101823. J 9
ago Underdåniga Skrifvelstr'.
Embets-Verk och Auctoriteter af en omstände
lig
berättelse och uppgift, angående alla Kronans
publika hus och byggnader, så i Hufvudstaden
som I Landsorterne , på det utrönas måtte, huruvida
flera sådana hus och byggnader funnos ,
an sorn kunde anses för behofvet oumbärliga, E.
K.. M., efier det Dess och Rikets Krigs- och
K ammar-Collegier, uppå Nådig befallning», inkommit
roed de uti berörde ändamål , af vederbörande
meddelade, uppgifter, genom Nådig Skrifvelse,
den 19. Maji 1813., öfverlemnat de insände
handlingarne till Slotts-JByggnads-Directionen
, med Nådig Befallning , att vidtaga den
åtgärd, som på Directionen ankomma kunde; i
följd hvaraf bemälde Direction lärer gått i författning
om åtskillige ytterligare upplysningars
inhemtande; så beslöto, vid samma Riksdag och
på förekomne anledningar, Riksens' Ständer, att
hos E. K. M. i underdånighet förnya Deras
förrberörde underd. önskan och att tillika i
underdånighet föreslå, det E. K. M. täcktes
i Nåder förordna, att hvarken personer
eller corporationer, utan bestämd rättighet, finge
bebo eller begagna Kronans hus och byggnader,
samt att någre umbärlige byggnader icke vidare
matte bibehållas, men att vederbörande Collegier
och Verk eller E. K. M;ts Befallningshafvande
deremot egde å desamma låta anställa besigtning
och sådan värdering , sorn bör föregå
^Brandförsäkringar, hvarigenom rätta värdet skulle
utrönas: att dessa byggnader sedermera i behörig
ordning blefve ä Auction utbjudne och
försålde, eller, om sådant icke förmånligen kunde
låta sig göra, upplåtne till begagnande af
Underdåniga. Skrifvelser,~ 291
enskilde, emot hyra och skyldighet, att byggnaderne
lagligen underhålla; samt att vederbörande
om verkställigheten af hvad sålunda blifvit
föreslaget måtte i Nåder förständigas, med erinran,
att vid denna Statens angelägenhet fästa
synnerlig uppmärksamhet och tillsyn.
Enligt de tryckta Riksdags Handlingarne och
uppgift från Riddarhus-Archivet, har likväl hos
E. K. M. Eiksens Ständers meranämnde underdåniga
önskan icke blifvit genom någon Skrifvelse
framburen äfvensom vidare^ åtgärd härutinnan
i administrativ väg lärer afstadnat; Och få
Rik sens Ständer fördenskuld, samt med föranledande
af ämnets vigt, utbedja sig E, K. M:ts
Nådiga afseende å den underdåniga anhållan, att
de uti förrberörde måtto föreslagna åtgärder kunde
till verkställighet befordras, samt att ifrågavarande
uppgifter måtte varda Eiksens Ständers
nästkommande Eevisorer i Nåder meddelade, för att,
tillika med deras berättelse, angående Stats-Verkets
tillstånd och förvaltning, Riksens Ständer, vid
påföljande Riksdag, tillställas.
Riksens Ständer framhärda etc.
sgs
'€fnderdåutga Skrifvelsefe
N:o 115.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 29 Julli 1823’
Preste-Ståndet d. 1 Aug. —
Borgare-Ståndet d. 1 — —
Bonde-Ståndet d. 3 — »—
'Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse, angående
en Grosshandlaren Hambraeus beviljad
ersättning för trycknings-kostnad och
använd moda vid ett af honom forfattadt
Bevillnings-Förslag.
S. Å. K.
I^-iksens Ständers Bevillnings-Utskott liar af
Grosshandlaren Hambraus emottagit ett utaf honom
forfattadt och å trycket angifvet Förslag tili
bestämmande af de grunder, hvarefter fördelningen
af den allmänna Bevillningen skulle verkställas
; Och ehuru detta förslag icke funnits
vara af den beskaffenhet, att det kunnat antagas,
hafva Riksens Ständer likväl, dels i betraktande
deraf att samma förslag innehåller åtskilliga i
vissa omständigheter gagnande uppgifter, dels
ock för att uppmuntra andra kunniga medborgare,
att rigta sin uppmärksamhet på detta för det
allmänna vigtiga ämne och dervid använda sina
insigter, beslutit, det Grosshandlaren Hambraus
må, i ersättning för sin kostnad och möda, åtnjuta
300 R:dr B:co af de till Riksdagskostnadernes
bestridande anslagne medel.
Jemte anmälan af detta beslut, få hos E.
K. M. Riksens Stander i underdånighet anhålla,
Underdåniga Skrif veiner'.
*93
ätt vederbörande varder derom, till sin, rättelse*
i Nåder förständigad.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:o 116.
Uppl. o. godk. hos Ridd. o. Ad. den 29 Julii 1823.
Preste-Ståndet den 1 Aug. —
Borgare-Ståndet den 1 — •—
Bonde-Ståndet den 2 —• —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse, i anledning
af Kongl. May.ts Nådiga Bref,
med öfverlemnande af Kongl. Förordningen
den 1 Junii 181 g.
S. A. K.
Sedan det af E. K. M. uti Nådig Proposition
af den 2i Maji 1618. afgifna Förslag till en för
Sverige och Norrige gemensam Lag, innefattande
föreskrifter, huru förhållas borde med såda—
ne personer, hvilka, efter begånget brott i ett
af dessa Riken, begifva sig till det andra, blifvit
af Riksens Ständer, enligt Deras underdåniga
tillkännagivande den 26 derpå följde Junii, antaget,
att såsom gällande Lag till framdeles efterrättelse
utfärdas, samt Riksens Ständer derefter, i
anledning af E. K. Mus Nådiga framställning, att, i
händelse det i Norrige då församlade Stor-Thing
skulle uti någon del af samma Förslag finna ändring
och jemkning vara af nöden, men underrättelse
derom ej kunde hinna ankomma unde?
*94
Underdåniga Sirifvelseri
Biksens Ständers sammanvaro, och hinder således
möta för de Föreslagne modificationernes
pröfning och antagande, E. K. M. inåtte ega att,
efter erhålien del af Norrska Stor-Thingets svar,
vidtaga de jemkningar, E, K. M, kunde anse
nödiga, samt Författning i ämnet utfärda låta,
uti underdånig Skrifvelse af den 18 Julii samma
år, till E. K. M. öfverlemnat, att meddela
de rättelser, hvilka funnos lämpelige för ändamålet
och ledande till gemensam förmån för båda
Rikenas Innevånare, under vilkor, att Författningen
vid nästa Riksdag blefve Riksens
Ständer till ytterligare granskning och fastställande
förslagd; så har E. K. M., genom Skrifvelse
af den 27 sist!. Februarii, i Nåder gifvit Riksens
Ständer tillkänna, hurusom E. K, M., under
den 1. Junii 1819. låtit, i öfverensstämmelse
med den för Norrige den 11. September
1818 fastställde Lag, Nådig Förordning yti detta
ämne här i Riket utfärda, hvilken Förordning
uti några omständigheter vore afvikande
från det af Riksens Ständer vid 1818 års Riksdag
gillade Förslag; hvadan E, K. M. alltså
och med anledning af Riksens Ständers ofvanberörde
Skrifvelse ville samma förordning till Riksens
Ständer i Nåder öfverlemna.
Riksens Ständer hafva, vid företagen
noga jemnförelse, emellan det af dem vid
j 818 års Riksdag antagne Förslag, och den
af E. K- M., under den 1. Junii 1819 ,
utfärdade Nådiga Förordning, samt efter -granskning
af de uti denne sednare förekommande
skiljaktigheter emot Förslaget, icke funnit anled
-
