# ID: svediakorp-gov1818
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 30,033
# sentences: 929
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Banko-Utskottets Betänkanden. 597
Froductiva Näringar, hvilka ej någonsin varit i
så bekymmersamt behof deraf som nu, men tilläfventyrs
genom sådane intrång kommo att gå
miste om sin beläningsfond; att Kyrkans behof
af Lån ej kunde anses af den angelägenhet att
många Medborgares fördelar där före borde uppoffras,
hälst den erbjudne säkerheten ej vore att
jämnföra med den man i annan väg kunde erhålla,
samt ändteligen att det varit mera välgörande
om denne och dylike andre Summor blifvit
anslagne till Fiskerierne i Bohus Län, hvil-»
ka på. många sätt hade återburit Interesse och.
capital genom en pröduction lika så nödvändig
för Staten sorn omöjlig att i minsta proportion
titgöras af Uddevalla Kyrka.
Banko-Utskottet bör visserligen erkänna, atti
det olyckliga öde, denna Stad undergått genom
den derstädes timade Eldsvåda, varit ett bevekande
skäl för Utskottet att tillstyrka i frågavarande
Låneunderstöd. Då Lån på Fastigheter
vanligen varit ett af Bankens biträden till det
Allmänna, tror Banko-Utskottet,, att, enär dermed
tillika kunde förenas ett understöd åt Medborgare,
som, af olyckor hemsökte, vöre deraf i stort
behof, sådant med skäl borde anses såsom ett
värdigt föremål för TiiksensStänders välvilja , hvarförutan,
enligt hvad en Ledamot af Hedervärda
Bonde-Ståndet ock ganska rigtigt anmärkt, detta
Lånbiträde ej eller på något sätt kap komma att
gravera de för Jordbruket Tedan bestämda fonder.'
Det må gerna medgifvas att Jordbruket och da
productiva Näringarne kunde vara i behof af
ytterligare Låne-tillgångar5 men så hafva dock
desse, enligt hvad af Stats- ochjBanko-Utskota
g§8 iSanko-Utsloitets Betäftkatiden.
fens Betänkande otn Allmänna PenningéröreLen
och Myntvärdets upprätthållande , samt Utskottens
sedermera deröfver afgifne förklaring oell
utveckling upplyses , fått Låne-Anslag för sig
anViste, hvilka troligen ej kiinnat fötökns om a'n
det i frågaVarande Låriebiträdef icke blifvit beviljadtj
Att den érbudne säkerheten för Länet ej
må vara att jämnföxä med den man i annan väg
kunde erhålla, vill Utskottet ej bestrida , rnén
enligt samma grund skulle ock en Egendom af
högre värde höra äga företräde till Fastighetslån
framför en af ringare* ehuru denne sednare
innébar full säkerhet för det sökte Lånebeloppet.
fia Utskottet vid pröfningen af deh efbudne
säkerheten funnit densamma tillräckelig
för återbetalningen till Capital och Interesse, sä
att Banken derigenom kari vara tryggad för ali
förlust, lärer Bankens rätt. i denna del såmedelst
vara behörigen iakttagen.
På desse anförde skal, och enär i öfrigt 3:né
IliksSlånd* Banko-Utskottets förénämnde Betänkande
bifallit, lärer någon förändring derutin*
nan i anledning af de gjorde Anmärknirig.arnö
ej böra komma i fråga.
Stockholm den a2 Maji 1818.
Jftct 50'.
KiksenS Högloft. Ständers Banko-Utskotis
Betänkande öfver gjorde Anmärkningar
i fråga om Läne-biträde från Banken
till uppbyggande af Lärohus i Calmar
och Skara.
JBanko-UtsinttetS Befdnkarideni 599
Vid Banko-Utskottets den 22 sistledne Aprll
afgifne Betänkande i fråga Om understöd
från Banken till uppbyggande af Lärohus uti
Städerne Calmar och Skara, hafva anmärkningar
inom Hedervärda Bonde Ståndet förekommit, i
grund hvaraf sammä Betänkande blifvit till Utskottets
förnyade handläggning återförvist; hvaremot
de öftige Respective Stånden , under den
27 sistledne April samt den 4 i denne månad,
kamma Betänkande bifallit*
Under yrkande ätt Bankens Lånebiträden
böra Vara förbehållne egenteligén till Understöd
åt Jordbruket och de productiva Närr.ingarne ,
hafva någre Riksdägs-Fullrnägtiga från Bohus
Län anmärkt, att någon serdeles nödvändighet
1 desse båda fall ej tycktes Vära för handen, enär
de tillgångar, hvilka i Betänkandet orntiämtias
såsom anslagne för deri riya Gymnasii- och
Schol&-byggnaden i Calmar, syntes kunna blifva-
af den betydlighet, att Bankens Fonder i sådant
afseende ej behöfde tillgripast och äfven
tillgångarne för Skara Stad Vore mer än tillräckliga
att i det gamla dervarande Lärohuset uppföra
behöflige Eldstäder. Varandes i öfrigt säkerheten
för Banken vid bägge dessa -Lån för
mycket vilkorlig , såsom till hufvudsaklig del
grundad på Inteckningsrält uti sådane Allmänna
Byggnader, hvilka ej Utan svårighet skulle
kunna användas i en köpares hand.
Banko-Utsköttet, sorn, enligt inhämtade upplysningar,
ej har anledning sätta i tvifvelsmål
behofvet af de sökta Låne-försträckningarne, och
Som, vid deras beviljande, ej kunnat lämna utur
sigte den fördelaktiga inflytelse på Ungdomens
6oo Baiiho-Ulsiottets Betänhanden.
bildning, som af Undervisnings - Verkens behöriga
vidmakthållande blifver en följd* samt i öfrigt
noga pröfvat och nöjaktig funnit den för
liånens återbetalning erbudna säkerhet; får, i.
anledning af de gjorda Anmärthingarne, endast
åberopa så val hvad Utskottets förra Betänkande
härom Innehåller, som hvad i fråga om Lineförsträckningen
till Uddevalla Stads Kyrka, i
anledning af samma värde Ledamöters dervid
gjorda anmärkningar, anfört blifvit; helst Betänkandet,
enligt hvad ofvan förmäles , är af 3:0®
Riks-Stånd bifallit, och någon ändring derutinnan
sålunda ej lärer kunna äga rum.
Stockholm den 22 Maji 1818.
N:o 5i.
Riksens Högloft. Ständers Banko- Uttkotts
Betänkande i anledning af erhållen
Remiss rörande Låue-biträde af Ban*
ken till uppbyggande af Trivial Schola *
huset i Landscrona.
Sedan Höglofl. Stats-Utskottet afslagit en af
Herr Handelsmannen L. Edelberg under närvajande
Riksdag inom den faststälde Motionstiden,
till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifven samt till
besagde Utskott remitterad Ansökning om ett
Xånebiträde af Tio Tusende Riksdaler Banko till
.Trivial Scholse-husets uppbyggande i Landscrona
Stad, så har, enligt derom gjord anhållan
©ch med *,od af 56 Riksdags-oidningen? Vallöf!»
Banko-Utskottets Betänkan deni 601
Borgare-Ståndet behagat detta Ärende tiU Banko-Utskottet
förvisa.
Om det å ena sidan ej utan grund skulle
kunna sägas, att genom medgifvandet af dylike.
understöd en anledning för framtiden är gifven
till mångfalldige för sådane behof förekommande
Ansökningar, hvilka svårligen kunna afslås ,
sedan vägen dertill en gång blifvit öppnad; förekommer
det likväl å en annan sida Banko-Utskottet
oemotsägeligt, att de allmänna Läroanstalterne
böra, i anseende till det vigtiga ändamål
sotn derigenom befrämjas , stå främst , vid
fråga om understöd ad jmblicos usus , i synnerhet,
enär tillika tillrackeiige anslag för näringarne
blifvit anviste; hvarförutan härvid ej bör
lemnäs obemäldt, att några vidare Ansökningar
i denna väg, troligen ej böra förväntas derest
det förslag till Scholte- och Gymnasii-Husens vidmagthållande,
som af Uppfostrings-Coramitéen
blifvit upprättadt, kommer att antagas. BankoUtskottet
har, vid betragtande af omförmälde omständigheter,
funnit skälig anledning hos Rikets
Höglofl. Ständer tillstyrka att ett Lånebiträde af
Banken må för Trivial-Scholse husets uppbyggande
i Landskrona anslås, till belopp af Tiotusende
B:d mot vilkor af den för Bankens Fastig-,
hets-Lån föreskrifn,e inbetalning till Sex för
Hundrade å primitiva Capitalet årligen , hvaraf
4 Procent Ränta beräknas och det öfrige afföres
på Capital-Skulden; samt att, till säkerhet för
fullgörande häraf, icke allenast Stadens Borgerskap
bör åtaga sig gemensamt ansvar, en för alla
och alla för en; utan ock sjelfva Huset för BanBi
hang till Ri^t-St, Prat. l$i7—1818 6:te Sami, N:r 77, 7S
6o2 Banko-Utskottets Be tank anden.
kens räkning behörigen inteckna*. Hvilket underställas
Riksens Höglofb Ständers upplysta arnpröfning.
Stockholm den 2 2 Maji 1818-
N:r 52,
Riksens Högloft* Ständers Banko - Utskotts
förnyade Betänkande i anledning af
gjorde Anmärkningar, i frågan om
inrättande af en ny Fond för Sillfiskare.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Vällofl.
Borgare-Ståndet samt Hedervärda Bonde Ståndet
hafva under den 4 innevarande* samt den 27
och 30 sistledne månad* behagat, på grund af
forekomne anmärkningar, till Banko Utskottet återremittera
dess Betänkande af den 32 April
uti den Väckte frågan om inrättande af en ny
fond för Sillfiskare,
Hos förenämnde 3tne Stånd hafva i allmänhet
framställningar blifvit gjorde angående
den förmånliga inflytelse på Stats - Intraderne,
handelsvågen och Coursförhäl landet , samt deri
flerfaldiga nytta för Landet , som af Sillfiskets
uppkomst och förkofran vöre att förvänta; jemte
anförande, att denna Närningsgren nu, i anse-*
ende till den stagnation som deruti under de senare
åren ägt rum, och hvarunder Fiskeri-lnrättningar
och Redskaper blifvit förstörde, icke skall
kunna åter uppbjelpas utan nödigt förlag till
desses iståndsättande, så mycket mera angeläget,
»om anledningar skola gifvas till den förhopp
-
Ranlio-Utshottets Belän&anden» 603
ning att Sillen, till mahanda lika stor mängd
som fordom, återkommer till Svenska Kusterne,
Och i sadan lycklig händelse, en oberäknelig förlust
för Staters skulle tillvägabringas, derest förberedande
anstalter ti II Fiskeriernes och Redskapernes
iordningsättande icke kunde vidtagas i
brist af forlags-medel,
Inom Höglofi. Ridderskapet och Adeln äd
serskildt yrkadt, dels att oinskränkt bidrag härtill
horde anslås, och afseende endast göras på
den säkeihet sorn för Lårle-bifrädet kunde erbjudas;
emedan det vore omöjligt att bestämma huru
inycket Sill som skall ankomma, dels att ett
Creditiv af minst 200,000 R:d måtte ställas til!
Nongl. Majus disposition, för att i händelse af
behof kunna begagnas. Och hafva i öfrigt af åtSkillige
Ledamöter förslag blifvit uppgifne, så
•väl angående Lånebeloppet för hvarje Person ,
som tiden och sättet för Lånens utgifvande, begagnande
och återbetalning.
Banko'Utskottet, som, lika med de Respéctive
Ledamöter hvilka anmarkningatne gjort,
icke kail underlåta att erkänna dé fördelar som
blefve en följd af Sillfiskets framgång Vid Rikets
kuster, har aldrig haft för afsigt att, i den lyck-*
liga händelse denna Näring kunde återkomma till
Verksamhet, underdraga dess Idkare skälige biträden
i Låneväg; men anser deremot alldeleg
icke erforderligt att en serskild Sillfiskeri.Laneanstalt
eller Diskont, bör inrättas för att detta
ändamål befordra; helst en så beskaflad serskild
Inrättning, hvars verksamhet blefve alltför eventuel,
blott skulle öka de redan förut nog vidlyftig»
Administrations-grenar*
6o4 Bänto Utslötieis Bti'dnkdndin
Med den betydliga Diskont-rörelse, som, enligt
förslaget till Finance-Regleringen, kommer
att fortfarande äga rum, tror Utskottet, att hvad
vid serskilde tillfällen för Sillfiskeri-Idkare kan
skjäligen erfordras, ej heller bör komma att sak-'
nas; men att obegränsade biträden för denna Näringsgren
deremot vöre så mycket olämpligare,
Sorn densamma med inskränkta understöd af Allmänna
medel i fordna tider haft framgång och
förkofran. Banko-Utskottet får fördenskull vördsamt
tillstyrka, att, vid det Reglementariska af
livad som angår Diskont-förvaltningen, må förekomma
till pröfning och bestämmande, hurOledes,
vid de tillfällen då anledning till Sillfiske
förekommer, af Diskont-Fonden må lemnäs läm•pelige
biträden, att i vanlig Diskontväg komma
Lånebehöfvande i Bohus Län, som Sillfiske eller
Sillsaltning och Trankokeri idka, vederbörligen
och med minsta omgång tillhanda; utan att
någon viss och serskild anvist Lane-Fond, eller
för detta ändamål specielt formerad Låne-inrättIiing,
må härvid blifva af nöden.
Stockholm den sta Maji 1818.
N:r 53.
Riksens Häglof. Ständers Banko- Utskotts
Betänkande i anledning af väckt fråga
om Låne-understöd för Skeppsvarfs
ägare eller Skeppsbyggerier.
Från Högvördige Präste-Ståndet har, enligt
Utdrag af dess Protokoll under den 15 sistledne
April, till Banko-Utskottet blifvit remitteradt
Banko-Utsbottéts Betänkandenl
Höglofl. Stats-Utskottets förnyade Utlåtande, I
anledning af Herr J U Winbergs inom Vällofl.
Borgare-Siandet väckte Motion, om Lane-rättigJiet
i Manufactur-Diskonten för Skeppsvarfs-ägare
eller Skeppsbyggerier, för hvilket ändamål
Höglofl. Stats-Utskottet uti samma Betänkande
tillstyrkt Lane anslag till ett belopp af 100,000
B:d, dock utan att yttra sig om tillgångarne
dertill.
Banko Utskottet kan visserligen ej undgå'
erkännande att Skeppsbyggerierne bora räknas
bland de mäst nyttiga och naturliga Näringar för
Riket; men, då Bankens alla tillgångar, genom
redan gjorde dispositioner, befinnas så medtagne,
att något derutöfver ej lärer skäligen af Rikets
Höglofl. Ständer kunna bifallas; så anser
Utskottet sig ock för ingen del äga anledning
tillstyrka hvad i ofvanberörde måtto blifvit ifrågasatt,
utan lära Riksens Höglofl. Ständer sjelfve
vid repartitionen Näringarne emellan, af de
från Banken redan medgifne anslag täckas förordna
om, och i hvad mohn någon del deraf
må kunna denna handtering tilldelas.
Stockholm den 22 Maij 1818.
N:r 54.
Riksens Höglofl. Ständers Banko-Utskotts
Betänkande i fråga om understöd af
Banken till byggande af en Stenbro
i Carlscrona.
Med stöd af 56 §. Riksdagsordningen j hag
6o6 Banko-Ltskoltets Betänkanden.
Vällofl. Borgare-Ståndet till Banko-Utskottet behagat
remittera ett till Vällofl. Ståndet ingifvit
Memorial af Herr M. Thunell, hvaruti anhålles,
att, sedan Höglofl, Stats-Utskottet förklarat, det
ej någre Fonder af Statsmedlen finnas disponible
till understöd för en i Carlscrona Stad påbegynd
Stenbro-byggnad jemte den d.'fr befintelige
Skeppshamnens uppmuddring, och uppfyllande
af en sank plan inom Staden, ett Lån af
5.000 R:d årligen uti 6 års tid eller tillsammans
30.000 R:d måtte i sådant ändamål från Ril-sens
Ständers Bank meddelas, emot afgifvande förbindelse
af Stadens Borgerskap, hypothek uti dess
publika Byggnader, samt enahanda Ränte- och
Betalnings-vilkor, sorn för Bankens FastighetsLån
finnas stadgade.
Vid öfvervägande häraf, har Banko-Utskottet
funnit nog betänkeligt, om ock Bankens tillgångar
det skulle medgifva (hvilket likväl nu
icke är förhållandet,) att i närvarande tidepunkt
tillstyrka ett bidrag, hvarigenom åter ett nytt föremål
för beläning vöre öppriadt, och Riksens
Höglofl. Ständer utan tvifvel i en framtid blottställde
för en öfverhopande mängd ansökningar
om understöd tili dvlike företag. lalla fall kan
Banko-Utskottet ej anse syftet af den föreskrift,
att Bankens vinst ad publicus usus användas bör ,
vara i tillämpningen uppfyldt, genom disponerande
af dess medel till partiel förmån för en
enda Siad, utan någon deraf härflytande verkan
till en allrnänneligare gagnelighet. Herr Thunells
Memorial gifver dessutom vid handen, att Kongl.
Maj.’t redan beviljat visse förmåner till biträde
for utförandet af ifrågavarande Broanläggningj
Banko-Utskottets Betänkanden. 607
medelst rättighet dels att begagna det i Staden
förlaggde Arbetsmanskap, och dels att uppbära
Bropenningar; och Banko Utskottet vågar för siri
del ej gifva anledning till derutöfver sträckte
allmänna bidrag, alldraminst af Bankens medel,
redan så mycket ålitade till serskilde, för Banken
nog främmande ändamål.
Eli Ledamots serskilda tanka bifogas.
Stockholm den 22 Maji 1818.
Utdrag af Protokollet, hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Banko-Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 22
Maij 1818.
'Herr Borgmästaren Holm anförde:
Jag kan ej inse att Carlscrona Stad, sorn är
belägen på klippor uti hafvet i och för Kongl.
Skeppsvarfvet och Orlogsflottans Station, kan, i
anseende till de för detta ändamål långa och
kostsamma Brosträckor emellan Staden och fasta
Landet, komma i jemnförelse med Rikets öfrige
Städer, som fått mera beqvämliga lägen för handel
och borgerlig rörelse. Jag kan således ej
finna att om denna Låne-Ansökning beviljas sådant
kan blifva något skäl att meddela dylike
biträden åt andra orter. Christianstad är väl
den enda, sorn i anseende till långa ach kostsamma
broar kan någorlunda' komma i jernnförelse;
men desse underhållas ej af Stadens Innevånare
utan af visse Härader i Ijänet. Örn
Carlscronas Borgerskap ej af egne tillgångar förmå
underhålla de där befinfelige broar, mäste
val Staten, i och för cornmunication med Flottan
6o8 Banto-Utshottets Betänhandenl
och Skeppsvarfvet, få göra (Jet. Och, då nämnde
Borgerskap med det nu äskade Påne-biträde från
Banken, hvilket emot fullkomlig säkerhet i föreskrifver:
ordning återgår med dubbel Summa,
vilja uppoffra egne tillgångar och omtanka för
att anlagga och uppföra den återstående delen
af Stenbron, så att hela öfverfarten blifver säker
och varaktig för framtiden, finner jag för
min del skäligt tillstyrka bifall af ifrågavarande
JLäne-Summa, isynnerhet som dermed åsyftas flere
goda ändamål, nemligen en betydlig besparing
af skogseffeeter för dess framtida underhåll,
och sysloSättning för en mängd arbetsföre Personer,
inom Staden, hvilka nu, i brist af arbetsförtjenst,
skola söka sitt bröd på oloflig väg,
och således komma att föröka den redan nog (edrika
mängd af Police-arrestanter, och dess hustrur
och barn öka antalet t fattigvårds-Inrättningen,
Jag har mig dessutom bekant, att, oagtadt Borgerskapet
med särskild fond soutenerar dess egne
fattige, hafva de af Medborgerlige samhällskanslor
åtagit sig en permanent afgift med icke
mindre än i * Procent af dess Inkomster, som,
jemte Bevillningen, utgår och tili Allmänna Fat,
tig vården årligen allem nas med circa 5000 E:d
Banko, och, i den händelse de nu blifva lämnade
i saknad af det sökte liänebi trädet, lärer
ingert annan utväg för dem finnas öfrig i desse
fört jens t losa tider, än att undandraga fattig-inrättningen
der',na Summa för att dermed fortsätta
Brobyggnaden, hvilken ej lärer kunna inställas
så val för behof vet sorn den höga föreskrift
Kongl. Maj.t derföre i Nåder meddeil. Mati ver,
att Kongl. Majn före detta ansett nödigt att i
Hanbo- Utskottets JSetänbanden'. 609
Nåder understödja denna Fattig-Inrättniog med
3000 R:d af Stats-Medlen, och, i händelse dervarande
Borgerskap nu lemnäs i förlägenhet, att
ej kunna bestrida dess förenämnde ärliga bidrag,
lärer Kongl. Majtts ömma hjerta för den nödlidande
ej kunna undgå att äfven af StatsMedlen
låta anordna dea då blifvande bristen så framt
ej desse Statens vanlottade Uslingar skola förgås
i elände; isynnerhet som Kongl. Amiralitetet
derstädes ej lärer kunna meddela kraftigare
bidrag lill nämnde Inrättning än som hittills
skedt.
Jag anhåller att dessa mina tankar rna få
åtfölja Betänkandet till Riksens Höglofl. Ständer.
N:r 55.
Riksens Höglofl Ständers Banko - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, sä vali an
ledning af Riksens Ständers Revisorers
afgifne Berättelse, som den a f
Utskottet verkställde granskning, rörande
Banko-Verkets Styrelse och förvaltning
efter senaste Rikskag,
Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln och
H ögvördige P rest-Ståndet, i följd af gjorde anmärkningar,
behagat till Banko-Utskottet åter-remittera
dess Betänkande af den 6 sistledne April,
så väl i anledning af Riksens Ständers Revisorers
afgifne och till llanko-Utskotiet remitterade
Berättelse, som den af Bauko - Utskottet
610 Banko-Utskottets Betänkanden.
verkställde granskning, rörande Banko-Verkets
Styrelse och Förvaltning efter senaste Riksdag,
åligger det Banko-Utskottet att öfver de anmärkte
omständigheterne , härmedelst afgifva dess
vördsamma förklaring.
Inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln är
af en värd Ledamot: anmärkt, att, då Utskottet,
i fråga om Götheborgs och Götha Canals Diskont-Verks
förvaltning sedan sista Riksdag, åberopat
Riksens Ständers Rerrar Revisorers derom
afgifne Utlåtande, Utskottet likväl deraf upprepat
blott ‘en ringa del, men underlåtit att i
ett sammanhang och ordagrannt låta berörde yttrande
i Betänkandet inflyta.
Då detta blifvit af den varda Ledamoten
såsom ett misstag förklaradt, får Utskottet anmäla,
att Utskottet finner sig så mycket mindre
böra erkänna ett så beskaffadt förhållande, som
utaf Herrar, Revisorernes omförmälde yttrande
icke kunnaf åberopas något annat eller mera,
än hvari Utskottet funnit skäl att med Herra?
Revisorerne instämma.
Den del af samma Utlåtande, som ej i Utskottets
Betänkande influtit, innehåller: att någon
anledning icke förekommit till sä beskaffade erinringar
vid förvaltningen , att Bankens säkerhet
för återbetalningen af de till desse Verk i föreskrifvai
ordning lemnade försträckningar, kunde anses
vara underkastad något tvifvelsmål; samt att
Styrelserne af ifrågavarande Diskont-Inrättningar
äfven iakttagit hvad för fullgörandet af deras förbindelser
emot Allmänheten erfordrats. Om Utskottet
jemväl härutinnan förenat sig med Herrar
Revisorerne, hade det med skäl bordt såsom
JBanko-Utskottets Betänkanden, 611
en motsägelse anses, att i sammanhang med ett
dylikt yttrande,, förklara sitt ogillande af Götha
Carial-DiskontDirektionens lemnade försträckning
till Carial-Arbeiet, såsom en åtgärd hvarigenom
fordrings-egures rätt i betydlig män funnes förnärmad-,
att anse Direktionen icke hafva egt rättighet,
att, till förringande af Bankens säkerhet, pantsätta
Verket tillhörige. Reverser, som hypotek faldet
af Kongl. JSIajttt beviljade Ldne-bilPädesamt
att, såsom klandervärdt anmärka, det Direktionen,
korrt före senast iråkade obestånd, i stallet att upphöra
med sine betalningar, inlöst 3 procents Reverser
med ingifvande af Assignationer pa Banken,
utöfver der egande räkning. Enär sålunda finnes
ådagalagdt, att Utskottets instämmande uti Herrar
Bevisorers mening blifvit framställdt i öfverensstämmelse
med dess omdömen i öfrigt, lärer
något vidare svar å ofvanberörde anmärkning
ej kunna anses af nöden.
Beträffande härnäst nyssnämnde till Riksens
Höglofl, Ständers pröfning och bedömmande anmälde
omständigheter, och hvad först angar Utskottets
ogillade af Direktionens åtgärd i afseende
å de till Canal-arbetet, ifrån Götha-Canals •
Diskont, försträckte x,100,000 R:dr; så hafva vid
detta Utskottets omdöme ålskillige anmärkningar
af sinsemellan aldeles stridig natur, blifvit gjorde;
emedan någre värde Ledamöter ansett Utskottet
dertill ej hafva egt skäl, andre funnit
detsamma för lindrigt, och en del åter yrkat, att
förhållandet bordt till laga Domstols pröfning
hänvisas.
De i desse hänseenden yttrade olika meningar
torde, i Utskottets tanka, bäst bevisa, att
512 Banko-Utskottets Betankanden
Utskottet vi<l dess Utlåtande iakttagit en medelväg,
hvartill anledning ej saknats af de härutinnan
gällande föreskrifter och beslut, vid hvil.
kas verkställighet och tillämpning betydande svårigheter
visserligen förekommit. Då Utskottet
emedlertid deraf ansett otvifvelaktig^ att af Diskont-medlen
endast vinsten, sedan Aktie-egarne
undfått 5 procent, bordt till Canal-byggnaden
användas, och arbetet följakteligen, enligt den
stadgade Allmänna Planen besörjas af de vid
beräkningen öfver kostnaden gjorde anslag, utan
vidare ålitande af Diskonten , hvars redan egande
fordran hos Arbets-Kassan småningom och
efterhand skulle liqvideras; så lärer ock böra
medglfvas, att ett deremot stridande, och för
fordrings-egares rätt menligt förhållande, ej
bort af Utskott et lemnäs obemärkt. Att åter
hänvisa frågan till behörig undersökning vid
laga Domstol, hade ej af Utskottet kunnat bero;
Äfvensom Utskottet ej häruti funnit någon underlåtenhet
å Herrar Banko-Fullmägtiges sida,
hvilka i detta afseende ej haft några föreskrifter
sig gifne Den af en värd Ledamot inom
H ig lofl. Kidderskapet och Adeln serskildt väckte
motion om en dylik undersöknings anställande,
har af den anledning icke kunnat i sammanhang
med ofvanberörde anmälan besvaras, att
Utskottets Betänkande redan undergått slutlig
justering innan Remissen häraf till Utskottet
inkom ; Och, då' nämnde motion i öfrigt blifvit
remitterad till Stats- och Banko-Utskotten, der
ilen tili gemensam handläggning förekommer, lärer
något utlåtande deröfver af Banko-Utskottet
ensamt, nu icke eller kunna anses lämpligt. I
Banko- Utskottens Betänk and-en. 613
fråga åter om den af GöthaCanals Diskont-Direktioner
till Kongl. Majas och Kronans säkerhet
rneddeldtfe pantförskrifning af Diskont-Verket
tillhörige Hypotheker och Reverser, för det
understöd Kongl. Maja af allmänna medel i
Nåder beviljat; finner Utskottet sig ock böra vid
dess afgifne Utlåtande förblifva; helst Utskottet,
äfven med fästadt afseende å de tvingande omständigheter
som härtill gifvit anledning, ej ansett
sig kunna godkänna en åtgärd , som, enligt
Utskottets yttrade mening om ordaförståndet af
de till Kanken utfärdade förskrift]ingar, stödjer
sig på den princip, att penningar skulle kunna
uppnegocieras på redan pantförskrifne Hypotheker.
Vidare, och enär de, rörande Assignerir.g
på Banken tid efter annan utkomne författningar,
ickn allenast förbjuda, utan äfven utsätta
ansvar för den som utöfver ägande behållning
på Kanken assignerar; tror Kanko-Utskottet sig,
med färtad uppmärksamhet så väl å desse, som
de för Gäldenärer i allmänhet utfärdade författningars
innehåll, hvarvid något undantag för
Disconterne ej finnes medgifvit, icke heller
hafva bordt underlåta, att om förhållandet med
Gotha Canal-Discont, i sådant afseende anmälan
göra. Hvad härvid blifvit af Utskottet erinradt
tror Utskottet för sin del ieke sakna behörig
grund , då Discontens Assignations-rätt aldrig
bordt öfverskrida Creditivet, eller dess räkning
i Banken.
Vid Banko-Utskottets yttrande, angående
den decharge, som af den å Bankens vägnar
år 1816 utsedde Revisor Herr Landshöfdingen
in. m. Friherre Cederström, efter verkställd
614 Banko-Utskottets Setähkandenl
Revision öfver Malmö Diskont-Verk, oaktadt
då anmärkte felaktigheter i förvaltningen, blifvit
'Direktionen medgifven, och hvilken decharge
Utskottet af den anledning kallat vilkorlig, att
ett vilkor dervid blifvit bifogadt medelst åberopande
af en till Revisions * Protocollet intagett
reservation i Bankens vägnar, att ej kunna deltaga
tili möjliga förluster å sådane Lån, hvilka
öfverstegö det i Reglementet utstakade maximum;
har den anmärkning blifvit gjord, att BankoUtskottet
i detta ämne bort inskränka sitt omdöme
till Herrar Banko-FuIImägtiges åtgärder i
anledning af samma Revision, och icke ingå i
pröfning af Herr Friherrens förhållande såsom
deras Ombud.
Utskottet får härvid erinra, att, då Herratf
Revisorernes till Banco-Utskottets Utlåtande remitterade
Berättelse innefattar en framställning,
ej mindre af hvad vid Revisionen år 1816 föregått,
än af Herrar Fullroägtiges vidtagné och
derpå grundade åtgärder, dem det serskildt ålegat
Utskottet att, enligt Fullmägtiges Protocoller,
inhämta och bedomina, har det ock, i stöd af
Remissen, ostridigt tillhört Utskottet, att vid de
ämnen, som i ofvannämnde Berättelse förekommit,
fästa behörig uppmärksamhet; Och hvarvid
Utskottet, i enlighet med dess öfvertygelse om
förhållandet vid ifrågavarande Rnvision, ansett
sig betra detsamma anmärka. Utskottets gransknings-rätt
i allmänhet, har emellertid, enligt
hvad ock i Betänkandet förmäles, ej kunnat sträcka
sig längre tillbaka än till de åtgärder som efter
senaste Riksdag blifvit vidtagne; och har
således något omdöme öfver de föregående arens
Banko-Utskottets Betänkanden.
Be visioner af Malmö Discont-Verk icke eller,
enligt en värd Ledamots gjorde erinran, bordt
komina i fråga.
I afledning af den hemställan, hvartill UtskotUt
i sammanhang med frågan örn Banco-DiskontVerkets
organisation och Styrelse, funnk anledning,
att nemligen den |:dels afbetalning, som
vid omsättningar af Banco Discont-Lån erläggas,
må, ifrån och med år 1820 efter förändrad grund
beräknas Och Utgå, på sätt att lånen inom aj
års förlopp må blifva liqvideradei liar af en
värd Ledamot inom Högloft. Ridderskapet och.
Adeln blifvit anmärkt, det sådant skulle medföra
den följd, att den Summa, sorn circulerar i
en oproductiv Liqvidations-rörelse emellan Banco-Disconten
och private, årligen skulle ökas,
och Rorelse-Capitalet allt mer och mer concentreras
i oell omkring hufvudstaden.
Med den öfvertygelse, Banco-Utskottet hyser,
att i samma mån ett Discont-Verks Låueförsträckningar
genom omsättning förvandlas ifrån
temporaira till stående, sådant i sig sjelf
innefattar ett missbruk och en afvikelse från dylika
Inrättningars egenteliga föremål och Natur;
tror Utskottet sig ej äga skäl att frångå en tillstyrkan,
sorn åsyftar att, med iagttagande af nödig
varsamhet, åtminstone till någon del införa
en förbättrad ordning i detta hänseende; hvarigenom
äfven en tillräckeligare Låne-tillgång, och
en ökad säkerhet för Discont-Verket beredes.
Helst denna fråga dessutom ingår uti det Allmänna
.Finance-Betänkande, hvilket nu är undeikastadt
Riksens Högloft. Ständers pröfning.
Beträffande slutligen de inom Högvördig®
6i6 Banko-Utskottets Belänkandeu'.
Preste-Ståndet af flere värde Ledamöter framställde
anmärkningar, 1 anledning af Utskottets
yttrade tankar rörande behandlingen af en hoä
Riksens Ständers Herrar Revisorer före häfd fråga
om rättighet att genast till tryckning kunna
utbekomma de vid Revisionen förde Protocollér,
som angingo Malmö Disconts-Verks förvaltning!
så bör härvid ej lemnäs obemäldt, att Utskottet
lör ingen del betraktat frågan utur den synpunkt,
som skulle det tillhöra Utskottets befattning att
i någon måtto anklaga Riksens Ständers Revisorer
för deras Beslut och åtgärder; men, då Utskottet,
uppå erhållen Remiss af Herrar Revisorers
Berättelse, hvaruti äfven berörde omständighet
blifvit anmäld, ansett sig förpligtadt, att
taga ämnet i. öfvervägande, och derom sig utlåta,
har Utskottet, enligt dess öfvertygelse, ej
kunnat instämma uti den mening som hos Herrar
Revisorer legat till grund för Pluralitetens
beslut. Såsom stöd för Utskottets i denne delen
yttrade tanka, åberopas 2 §:n 4 Morn. uti Kongl.
Maj:ts och Riksens Ständers den 16 Juli 1812
fastställde Tryckfiihets-Förordning, som, i fråga
om Protocollér angående Revision af Bancooch
Riksgälds-Verken, undantager endast dem
hvilka röra desse Verks hendina Ärenden, såsom
de der icke kunna till tryckning fordras, eller
utan Vederbörandes tillstånd utbekoiumas. X>å
sålunda den begärde tryckningen, så vidt BancoUtskottet
kunnat inse, ej fick af Herrar Revisorer
väg ras, hvilket i sjelfva verket icke heller
ägt rum, synes ock, enligt hvad samma §.
yidare innehåller, någon laglig grund för upp
,
*J°fi
Hanlö-Utskottets Betänkanderit 617
skof med utleronandet, ej hafva varit för handen;
ehuru Utskottet visserligen medgifver, att
uti den för Herrar .Revisorer fastställde Instruction
af den 10 Juni 1812 sädane Stadgande»
innefattas, sorn till någon tvekan i desse hänseenden
bordt gifva skälig anledning.
På dessa vördsamt anförda grunder laar
Banco-Utskottet ej kunnat underlåta att vid dess
afgifne Betänkande, utan förändring, ytterligare
förblifva. Hvarvid tvenne Ledamöter af Utskottet
i lika måtto åberopat de vid samma Be-'
tänkande bifogade serskildta anföranden. Stockholm
den 28 Maji 1818.
N:r 5 G.
Vördsamt Memorial!
Till Riksens Höglofl. Ständers kännedom!
får Banco Utskottet härigenom vördsamt öfverlemna
det Yttrande, Bankens utsedde Revisor
vid nyligen förrättad Revision öfver Götha Canal-Verk,
i stöd af serskildt anställd undersökning
enligt derom erhållit uppdrag, till Herrar
Bunko-Fullmägtige afgifvit, såsom grund och
vägledning för bedömmande af den fråga: Huruvida
det återstående Arbetet vid berörde Verk, kari
utföras med de Medel, som dertill blifvit beräknadeSlockholm
den 28 Maji 1818*
(Bilagan uteslntes liär sSsora. serskildt tryckt osli kringspridd.)
N:r 57.
Riksens Håglöf., Ständers Banko- Utskotts
Utlåtande öfver de inom Högvördige
Bihang till Riks-Sr. P/et, 1817—l$l8* 6 ut Styrt k A':* "$>, 8».
618 Banlo-Utskottets Betänkanden
-
Preste-Ständet gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om Arbetsfördelningen
emellan Riksens Ständers
Revisorer,, samt tryckning af deras Berättelse
m. 777.
Banko-Utskottets den 10 sistledne Mars afgifne
och under den 19 och 24 i samma månad
af 3:ne Respective Stånd bifallne Betankande,
i anledning af väckt fråga om fördelning af göroinålen
emellan Rikstens Ständers Herrar Revisorer
öfver Stats- Banko- och Riksgälds-Verken,
samt tryckning af de Berättelser rörande BankoVerkets
befunne tillstånd, och granskade Förvaltning,
som till följe af 7 §. uti den för Herxar
Revisorer gällande Jnstruction böra till Riksens
Höglofl. Ständer öfverlemnas, har, enligt
Utdrag af Högvördige Preste-Ståndets Protocoll
under den 21 dennes, i anledning af en värd
Ledamots gjorde Anmärkningar , hvad sistberörde
omständighet beträffar, blifvit till Utskottet
återremitteradt.
Mot Utskottets tillstyrkan i detta afseende,
har blifvit anmärkt, att vid Förvaltningen af så
stora Pennmge-Verk, som Banken, Riksgäldskontoret
och Siats-Verket, mångfalldiga händelser
kunde inträffa, hvarigenom Collision uppkorame
emellan föreskrefne Lagar och Rikets
sanna nytta; händelser, hvilka ofta försatte vederbörande
Styresmän öfver dessa Verk i den
brydsammaste belägenhet, odi der en afvikelse
från gifne föreskrifter blefve nödvändig, om Rikets
välstånd skulle upprätthållas. Revisorer, suni
funne en sådan afvikelse vara skedd, kunde ej
Hanko-UtsAotlets Betaidanden'. 6ig
annat än derom lemna underrättelse till blifvande
Ständer, hvilka ock egenfeligen vore i tillfälle
bedömma så väl nödvändigheten af ett sådant
afsteg, som huruvida förhållandet dermed borde
komma till allmän kännedom^hvaremot, om desse
berätlelser genast allmängjordes genom trye»
ket, den missnöjde tadlaren eller den egennyttige
speculanten skulle ined fägnad emottaga, och
till sine afsigter begagna dy like underrättelser,
saint allmänna omdömet, innan ännu Riksens
Ständer hunnit samlas, tilläfventyrs blifva miss»
led t till den grad, att man snart finge orsak ångra
ett förhastadt steg: hälst det vore Riksens
Ständer, organiserade enligt Grundlagens föreskrift,
men icke hvar och en sjelfkär granskare
eller vinningslysten speculant bland Allmänheten,
som ägde rätt att vaka öfver förvaltningen
Rikets Penninge-Verk.
I anledning af hvad sålunda anfördt blifvit,'
får Banko-Utskottet vördsamt erindra, att, om,
såsom ej förväntas bör, men emedlertid icke lärer
kunna anses omöjligt, sådane omständigheter,
vid granskningen af Banko-Verkets styrelse och
förvaltning, skulle hos Revisorerne förekomma,
hvilkas tidigare uppdagande vöre för Verket
eller det AHmSnna skadeligt, torde med skäl
böra förmodas, det Herrar Revisorerne i sådant
fall vidtaga den utväg, att, jemte hvad som egenteligen
rörer Bankens hemliga Ärenden, samt
dess inre administration, anmäla ett dylikt ämne
endast uti den serskilde Berättelse, som efter
vanligheten vid hvarje Revisions slut aflemnas till
nä tbli vande Banko-Utskott; då det på sistnämnde
Utskott ankommer, att i sinom tid och i be-!
6so Ennko-Vtshottets JBetän&andenl
horig ordning derom meddela Riksens Häglof!.'
Ständer fullständige underrättelser och upplys-^
nitigar. Enär således, efter Utskottets öfvertygelse,
några menliga följder ej kunna befaras, men
deremot en önskad tillfredsställelse troligen be-[
redes, genom Riksens Höglofl. Ständers medgif-*
vande, att genast efter fulländad Revision, till
allmänhetens kännedom må öfverlemnas en Berättelse,
som i alla fall vid inträffande Riksdag,’
bör tryckas bland Riks-Ståndens Protocoller; fin«
ner Banko-Utskottet sig ej äga skäl att frångå
dess i detta ämne afgifna Betänkande, hvilket,
af Sjrte Respective Stånd gilladt, härigenom underkastas
Högvördige' Präste-Ståndets nannarp
jipplysta ompröfning och bedummande.
Stockholm den a g Maji i8r3.
N:r 58.
Riksens Höglofl. Ständers Banko-Utskotts
Memorial, angående fulländad Revision
af Banko- och Riks-Diskont-Ver*
fcets Förvaltning och Räkenskaper för
är 1817•
Sedan Banko-Utskottet, till följe af Riksens
Höglofl. Ständers Beslut, genom visse utsedde
[Ledamöter, företagit och fulländat Revisionen
öfver Riksens Ständers Banko-Diskont - Verks
förvaltning och Räkenskaper för nästledit år 1817
och serskilt inom sig utbett fyra Deputerade,
en af hvarje Riks-Stånd, att, gemensamt med
tvanne, å de private Delägarnes vägnar valde
BanÄö-Utskoitets Betänianfynl 641!
Revisorer, i vanlig ordning genomgå och gran*
ska Riks-Diskont-Verkets Räkenskaper föf samma
ttd, jemte hvad till nämnde Verks utredning
hörer; har Utskottet, af de häröfver inkomne
Berättelser, fått erfara, huruledes Direktionerna
ofver dessa båda Verk med yttersta sorgfällighet
iakttagit och följt de Reglementen och föreskrifter,
sorn blifvit gifne, samt med nit och
omtanka besörjt den dem anförtrodde förvaltning;
äfvensom Räkenskaperne funnits i allo
pålitlige och fullständige, samt behörig ordning
i Lån-Handlingarnes vård iakttagen. Och lian
i följd häraf behörig decharge för det granskade
årets förvaltning blifvit hvardera Directionen
meddeld: jemte det Revisorerne öfver Tjenstemännens
och Betjeningen® ådagalaggde nit,
skicklighet och välförhållande tillika funnit anledning
förklara deras välbehag och tillfreds-*
ställelse.
De grunder, som för organisationen af Banko
Diskont Verkets Styrelse, samt för dea inre
förvaltningen, och göromålens fördelning finnas
utstakade, hafva blifvit behörigen pröfvade och
funnits för ändamålet lämplige, atc äfven hädanefter
tjena till efterrättelse.
Hvad Riks-Diskont-Verket serskildt beträf-’
far, bor Banko-Utskottet vid detta tillfälle inför
Riksens Höglofl. Ständer uppgifva samman tagne
beloppet af de förluster, sorn ifrån Verkets början
intill närvarande tid sig yppat, bestående
dels uti fordringar, för hvilkas sluteliga utbe-,
kommande, efter det alla lagliga steg blifvit vidtagne,
någon utsigt sig ej företedt, dels ock uti
återstoder af sådane Lån, för hvilka det funnits
6a* Banko-Utskottets Betlinkanden'.
med Diskont-Verkets fördel förenligt, att, till
undvikande af Rättegångs- och Lagsökningskostnader,
antaga gjorde accords anbud; oell hvarom
i båda falllen, den nogaste pröfning vid de årliga
Revisionerne, enligt skedd anmälan fron
Directionens sida, föregått. Bevisorérne hatva
emedlertid ej vid något tillfälle medgifvit dylika
Lans fullkomliga afskrifning, utan endast
stadgat, att sådane osäkra fordringar, afskiljde
från deri egenteliga tillgängen, finge på serskilt
blad i Balance-Extractet upptagas, för att framdeles
hos Riksens Höglofl. Ständer till afskrifning
anmälas.
I sådan egenskap, hafva ifrån Verkets Inrättning
år igor, tid eftdr annan blifvit alförde;
Vid Revisionen Ar 1807. - 2,283. 16. —
1813- - 18,364- 1 5- io18
t l- - 4,3-17- i- »i
181
ä- - 15,489. ii. 10,
18 tö. - 7,348. 17. 10.
Rtd 47,832- ‘5- 5>
Och i enahanda måtto vid
den ku fulländade Revisionen
----- 33,364.24. 8.
Summa R:d 81,196.40. 1.
Revisorerne hafva, under sorgfällig granskning
af Ombudsmännens Redogörelser, på det
nogaste gjort sig förvissade, det någon utväg
för indrifvande af bemälte förr''ingar, till större
eller mindre del, sig ej företer. Och får J?anko-Utskottet.
på sådan grund, till Riksens Höglofl.
Ständers bifall vördsamt hemställa, att i
-
Banko- Utskottens Betunkatiden'. G 2 3
frågavarande summa må uti Riks-Diskont-Vet^
kets Räkenskaper afskrifvas.
Sedan den i Verkets rörelse begagnade extra-biträdes
summa, med derå löpande Ränta, före
detta till Banken ingått, och äfven primitiva
Actie-Capitalet R:d 600,000 med -|delar till Banken
och *del till Private Actie-Ägare, blifvit återbetaldt,
är en ytterligare utdelning af 10 procent
efter enahanda grund derutöfver verkställd;
kommandes en lika beskaffad utdelning af 12
procent att äfven nu för sig gå. Återstoden af
Verkets mer och mindre säkra fordringar utgör
härefter en sammanlaggd Summa af R'.d 359.170
5 sk. 2 r:st., hvilka efter möjligheten, och så fort
sig göra låter, komma att indrifvas, men hvarvid
likväl blifver nödigt, det den Directionen
redan lämnade rättighet, att i vissa fall bevilja
anstånd med betalningar, än vidare må kunna
begagnas.
Tiden för Verkets sluteliga upplösning torde,
efter förmodan, vid nästa års Revision med
tillförlitlighet kunna bestämmas: Hvadan Revisorerne
nu ansett sig böra till hästblifvande Revisorer
öfverlämna, att vidtaga de författningar,
som, i sammanhang dermed, må finnas af nöden.
Stockholm den 5:dje Junii 1818.
N:r 5g.
Riksens Högloft. Ständers Banko-Ut skotts
Memorial angående prägling af en
Medaille till åminnelse af vigtiga händelser
under närvarande Riksmöte.
624 Banko-Utskottets Betönkandenl
Den tiderymö, som från närvarande Fiks-’
motes början förflutit, liar varit utmärkt af ömsom
sorgeliga och glada skiften, oförgätelige för
samtiden och värdige att i Efterkommandes minne
bevaras. Svenska folkets representanter, sorn
vid dera? ankomst emottogos af en vördad seli
åldrig Konungs milda hälsning, hafva korrt derefter
sedt dess graf öppnas och med honom utslocknad
deri Konutiga-Stam, som i Århundraden
fräjdat och lyckliggjort detta Rike; men det har
ock varit samma Ständer förbehållit att högtidligen
besegla förbundet med den ädle Förste, som
Nationens enhälliga Val kallat, att intaga dess
arftelrga Thron, och för Fäderneslandet öppna,
ett nytt Tidehvarf af Sällhet och Ära, förebådadt
af utmärkta egenskaper och lysande bedrifter.
A-tankan al sa vigtiga händelser har föranledt
Banko Utskottet att härigenom hoS Riksens
GHöglofl. ötander vördsamt föreslå, det en SkådePenning
af förr vanlig storlek må genom Banlto-FulIrnägtiges
försorg på Bankens bekostnad
blifva präglad, hvarigenom, medelst någon lärnpelig
sinnebild, ätankan af Högst - Salig Hans
!Maj:t Konung Carl Xlilide, såsom den sista
manliga attelagg af Vasarnes Stam, förbindes
med uttrycket af Svenska Nationens förhoppningar
vid Spirans öfverlämnande åt en af Hans
-Maj-• t Konung Carl XIV Jolian grundlaggd ny
Konunga Att; samt i och med detsamma minnet
at efterkommande förvaras af den nära förening
och inbördes tillgifvenhet, som Skyldskapens
osli Vänskapens band emellan Högstbemälde
Kongl, Personer stiftat.
Stockholm den 10 Juni i8r8.
Stats- och Banio-Utskottens Betanianden. 625
N:o 60,
Rikets Högloft. Ständers Stats- samt Banko-Utskotts
Utlåtande öfver Q.:ne hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln ingif ■
ne Memorial, det ena af Herr Friherre
Corfits Ludvig Stael von Hollstein,
och det andr a af Herr Friherre Carl Henric
Anckarsvärd, angående yrkad undersökning
och Götha Canal-Diskont-Di- ,
rections förhållande, i af seende pä den
till Canal arbetets fortsättande gjorde
försträckning af 1,100,000 R:d m. m.
ii os Huglofl. Ridderskapet och Adeln äro
ingifne och derifrån genom Protocolls Utdrag"
af den 4'nästledne April tilt Stafs- och BmlcoUtskotten
remitterade alne Memorial, angående
yrkad undersökning om Götha Cana -JDiskontDirecttons
förhållande, i afseende på den till
Canal arbetets fortsättande gjorde försträckning
af 1,100,000 R:d m. m., det ena af Herr FriCorfits
Ludvig Stael von Holstein, sa lydande :
”Herr Grefve v. Platen har i ett af de förära
Plena spkt visa, det Götha Cauals Diskont
”varit skyldig att biträda med Lån åt Canal-Di”rectionen,
som ägt rättighet att sådant äska,
”samt härledt denna rättighet från sådar.e slutsatser,
som gifvfit mig anledning deremot göra
”anmärkning. Herr Grefve Platen åberopar Riksens
Ständers beslut vid sisla Riksdag, som ä”lägger
Directionenf att hafva årligen verkställt
”så mycket Canal-arhete, sotn Dtrectionen , en”ligt
plan, åtagit sig, vid påföljd , i lall sådant
626 Stats- och Banfto-Utskottens Betänhandenl
■''blifvit underlåtit, att Banken då icke skulle utjemna
något af bidraget intill dess det åtagna
”arbetet vore fullbordadt. Af detta beslut dragés
”nu den slutsatsen, att, då fulla arbetet med
”tillgången af medlen icke kunnat verkställas ,
”har det blifvit icke allenarl en nödvändighet
”för JDirectionen, utan äfven skyldighet, att sö”ka
genom lån kunna bestrida utgifterne , för
”att få det bestämda, arbetet fullbordadt; förmenande
Grefve Platen, att Directionen i annat
”fall ådragit sig så väl Bolagets, som Riksens
”Ständers förebråelse, att hafva underlåtit nödig
”omtanka för Verkets bästa; åberopandes dessutom
såsom skäl, att dylik lane Operation före
”sista Riksdag äfven varit bruklig , och då af
”Ständerna utan anmärkning lemnad. För att
”rätt bedömma detta förhållande är nödigt
”att känna de omständigheter, sorn föranledde
”Riksens Ständer till de beslut som togos rörande
Canal-Verket vid sista Riksdag. Detta
”företag, som, ehvad nytta det framdeles kan
”tillskynda Staten, onekligen för det närvarande
”är hufvud-orsaken till peuninge-förlägenheten,
”till myntvärdets förfall och de olyckor, som
”drabba en mängd af Rikets innevånare, hvil”ka
, ehuru sjelfva mer eller mindre vållande
”till sin olycka, väl böra, men icke kunna räd”das
från undergång, utan att antingen Fagar”ne
skola våldföras 'eller folket åläggas tillökning
”i skatter, redan så dryga att de näppeligen
”dermed uthärda, eller ock Banken genom ut”gifvande
af en ökad Sedelmassa ytterligare försämra
sin Credit och derigenom bereda ett nytt
”hinder för mynt värdets stadgande, oell deri der
-
Stats- och Banfro-Utskottens Betäntanden. 627
”på beroende allmänna säkerheten i pennlnge”transactioner.
Detta företag, säges nu, sedan
”utsigterne icke svara emot hvad som väntades
”då det föreslogs , Våra af Rikets Ständer till
”Konungen framstäldt, Det är sannt, om man
”utan någon eritisk granskning håller sig vid
”det som står tryckt på papper, så förhåller det
”sig så; men om man nogare betraktar att alla
”de, som väckt frågan, äro antingen emplojerade
’ vid Verket och erhållit lucrativa befattningar,
”eller ock Åctie-ägare, sorni det ögonblicket ic”ke
tviflade om de förmoner denna Canal skul”le
tillskynda Bolaget utan fastmera voro öfver”tygade
att denna Inrättning skulle medföra In.
”teressenter samma vinning, som Tull-Arrendet,
”de andre Diskonterne samt flere dylike Corpo
”rationer
det vill säga minst 12 ä 15 proc.
?’för Capitalet; vidare att, då man sökte motverka
Förslaget såsom kostande Staten i en stund
”då alla resourser behöfdes till det sorn angeläg”nare
var, svarades att det skulle kosta Staten ingret
det vore ett enskildt Bolag som beko
”stade
alltsammans; så synes häraf att planen
”förut var uppgjord, Bolaget till det mästa rekan
sammansatt, och hade säkerligen upphofs”mannen
härtill, i fall lyckan krönt företaget,
”trädt frarn för att skjörda hedern derföre, idet
”ställe att Riksens Ständer nu, sedan det miss”lyckats,
skola tiena till en skärm, bakom hvil”ken
deri, som gjort projectet, kan dölja sig.
”Man kan häraf alltså nied tämmelig säkerhet
”finna, med hvad skal det kan påstås, att liiksens
”Ständer hafva såsom högsta upphofvet härtill
”förbindelser att. appfylla emot Actie ägare, som
6 2 8 Stats- och Eanla-Utskottens Betänk an den.
”endast af Patriotisrne pä Ständernas uppfordran
”Jeunna hafva insatt siria Capitaler i detta Verk.
”Efter denna lilla digression, som dock är i.
”sammanhang med egentliga ämnet, får jag visa
”anledningarne till Pikets Ständers beslut vid
”sista Riksdag. Sedan Grefve Platen förklarat
”.Bolagets oförmögenhet att fullborda Verket,
”utan understöd af Staten, samt såsom skäl der”till
anfört, dels det lidande, Bolaget måst vidkännas
derigenom, att arbets-kommenderingen
”näst gå i Fält, hvarföre påstods ersättning af
”Staten, dels emedan den första planen varit, fel”agtig,
hvilket skylldes på Majoren Bagge, sora
”redan var död, samt anteligen att sådane hinder
mott vid verkställigheten, som icke kunnat
”föiutses emedan de voro dålda i- jorden.
”Det var just af dessa anförda omständigheter
”man sokt bevisa det oförsigtig! fullföljandet
”af detta Verk, emedan man lika så litet framdeles
sorn tillförene kundé se hvilka impedi--  ”menta i jorden skulle kunna hindra framgången,
samt osäkerheten i Direktionens intyg örn
”Capaciteten hos de personer, som skulle uppgöda
planen till Arbetet, då Direktionen nu för”klarade
Majoren Bagge för ignorant ehuru han
”förut varit af densamme erkänd såsom egande
”full. orolig insigt i detta ämne. Mern inga skal
”kunde hindra fortfarandet af ett företag, som i
”närvarande stund, snart sagdt, allmänneligen med”gifvits
vara ett olyckligt påfund, och som endast
dör den förmenta Rikets heder böra utan afse”seende
på hvilken uppoffring som helst fullföljas;
det blir först framtiden som kommet» att
”bedöma huru ett sådant Nationelt misstag bör
Stats- och Banko-Utskotiens Betänkanden. 6ag
”anses. Riksens Ständer biföllo således Verkets
”fullföljande och a ris logo dertill såsom bidrag af
”Staten årligen 300,000 R:dr, hvilka, jemte vis”sa
procents årlig inbetalning af Äctie-Capitalet
"samt vinsten på Diskonten, ansågs vara hehöf”liga
till utförandet af det årliga arbete, sorn ef”ter
förmodeligen Grefve Flåtens egen för Stats”Utskottet
framlagde plan borde verkställas ärli—
”gen, med förbehåll, att Banken icke af nästkom”mande
årets bidrag skulle utbetala något förr ,
”än förra årets arbete vore fullgjordt. Enär nu
”Grefve Platen uppgifver, att arbetet med de an”slagne
medel icke kunnat verkställas, så måste
”dertill vara vållande antingen felaktighet i Föreslaget,
och då synes att man i den delen icke
”kommit till större fullkomlighet än förut, elier
”ock genom misshushållning, då man finnér af
”JBolagsstämrno-Protocollen att För ett ar omkring
”70,000 R:dr blifvit afskrifne för bortskämd proviant
med flere onödige och opåräknade utgifter;
så tyckes en undersökning påkallas för att
5’få veta om någon ersättnings-,fråga Iean ega
tum. Emedlertid anser Grefve Platen sig ic-'
>’ke hafva handlat lagstridigt då han, för att döl-'.
’’ja rätta fölhållandet samt icke blifva i saknad
”af bidraget, gör penninge-lån i Diskonten utan
”borgen, hvilket i Diskontens Reglemente dock
”är förbudit, samt efter Ständernas förnyade föreskrift,
att, om afsteg från Reglementet gjordes,
borde Banko-Fullmägtige sådant hos Kon’’ungen
anmäla, samt Diskonterings-rättigheten
”upphöra. Herr Grefve Platen lärer således haf”va
svårt att rättfärdiga sitt förhållande dermed,
”att förre Ständer utan anmärkning lemnat att
630 Stats- och Banko-Utskottens Betänkandenl
”dylike Lån varit gjorde förut. Derigenom haf’’va
icke Standerne authoricerat att dylika miss”bruk
finge fortfara; Motsatsen kan slutas der”af,
att utaf det årliga byggnads-bidraget en viss
”Summa blifvit disponerad till afbetalning å den
”förut gjorde skulden, sorn således skulle försvin”na,
men icke ytterligare förökas; den motsatta
”åtgärd är således ett missbruk af Ständernas öfverseende
godhet, som sett genom fingren med
3,en olaglighet. Det blifver derföre ett skäl för
”nuvarande Ständer att låta lagligen beifra sådan
”sjelftagen myndighet, hvarigenom man ansett
”sig berättigad att disponera Diskontens tillgångar
efter behag, samt befordra Diskont-JJirek”tionen
till ansvar och ersättning derföre, att
”den mot Reglementets föreskrift användt med”len
till stående Lån och det till Canal-Ver”ket,
hvarifrån de icke kunna återfås, utan kom”iner
Creditorernes förlust att härigenom förökas.
”fåfängt lärer kunna påstås, att ansvarig”heten
derigenom upphört, att Decharge erhåi”lits
af Revisorer och af Actie-egare; detta gälde
”icke med Malmö, de hade icke allenast Dechar”ger
af Bolaget och Bankens Revisorer utan äf”ven
Konungens godkännande i anledning af
”Justitie Cancellerens hemställan, att ingen andledning
till åtal emot dem fans; efter senare
”bättre upplysning kunde hvarken Konungens
•'»Beslut än mindre Actie-egares frikännelse lik-,
”väl hjelpa dem.
”Sednaste Riksens Ständers Revisorers vits”ord
om nit och skicklighet har också blifvit så”som
skäl anfördt och nu i en dessa dagar ut”kummen
skrift af Commerce-Rådet Santesson
Stats- och Banko-Utskottens Bctänkanden 651
’äfven åberopadt. Såsom en af dessa Revisorer
får jag förklara detsamma, jag en gång förut
gjort, att, ehuru Riksens Ständers Revisorer i
grund af Instruktion egt granska förhållandet,
ansågo de den otillräckliga tiden för deras aö
5
j * O. '
romål böra på andra föremål användas, då intet
tvifvelsmål hos dem uppstod att ju Herrar
Banko - Fullmägtiges Berättelse, såsom jemväl
grundad på de enskildte Revisorernes decharge,
var tillförlitelig, så mycket mera sorn de
”framlaggde inånadteliga rapporter från 'Diskon,
”ten visade ett betydligt öfverskott till Diskontens
faveur utan att likväl specifiquet upptaga
J’att en fordran af 1,000,000 egdes i Canal-Ver”ket
utan Borgen, samt att ibland Hypötheker”ne
funnos för 5 ä 600,000 R:d Verkets egna
”Adier, som äro af ringa värde. Man kan här’finna
att detta vitsord icke kan bemantla någon
”fördold olaglighet. — I anledning af detta yr”kar
j3g laglig undersökning härutinnan, uti hvil”ken
begäran jag förmodar Grefve Platen understöder
mig oaktadt att vi i ämnet äro af olika
”tankar, tror jag likväl han liar den öfvertygel”sen
att han har rätten på sin sida och kan lag.
”ligen försvara så väl sina egna som Diskontens
”göromål, såsom ock att, då tydligenär tillkän”nagifvet,
det misstankar om Diskontens Förvaltning
ega rum, han, lika med hvarje redlig,
”hvars ifrigaste önskan det är att fä sanningen
”uppdagad, och därmed påkastade skuggor skin”grade,
väljer en Laglig undersökning af sina
”Handlingar och icke, med åberopande af fri”kännelser
eller försummade formaliteter i Rättegångsordning,
söker undandraga sig Lagern
63i Stats■ och Banko-Utskottens Betankanden.
”kraf, hvilket endast nyttjas af sådane, hvilkas
”inre medvetande bär vittne emot dem.”
Och det andra af Herr Friherre Carl Henric
Anckarsvärd, lydande som följer:
”.Da jag uti Plenum den 17 dennes hade
’’äran afgifva några anmärkningar emot Utskottens
Betänkande rörande Diskont-Regleringen;
fant jag den omständigheten, att Utskotten, flir
'Götha-Canal-Diskonts utredning, ej kunnat såsom
tillgång beräkna, det till Canal-Byggnaden
lemnade förskott, af 1,100,000 R:d vara af så
3 betänklig natur, att den borde påkalla en for”melig
undersökning, huruvida Cötha-Canal Di”skonts-Direction
varit berättigad, lemna ett så”dant
Lånebiträde utan den, säkerhet, som Diskont-Reglementets
1a §• föreskrifter, och på
'längre tid eller andra villkor, an där utstakas;
"jag äskade derföre, att en Laglig undersökning
”matte föranstalltas till befrämjande af upplysning
för den del af allmänheten, hvilken, liwka
med mig, ej känner andre grunder för Förvaltningen
af ifrågavarande Verk , än dem»
”tryckta Diskont-Reglementen och Bolags-regloC
”lemna.
”Jag har likväl ali anledning' förmoda, att
‘’fö'ga, afseende lärer fästats vid den af mig 1
”sådant ändamål väckte motion, då den , som en
”följd af Utskottens betänkande, innefattades uti
”mine anmärkningar deremot; jag anser mig således
å nyo böra upplifva min ödmjuka anhållan,
det en laglig undersökning måtte blifva
”förordnad till utrönande af den rättighet, Di”skont-Direktionen
egt, att till Canal-arbetet försträcka
-
Stats- och Banko* Utskottens Betänk anden. G 33'
”sträcka en sådan Summa, som nu skedt; och
”att derföre pantförskrifva Canalen, sorn i min
”tanka redan för Bankens säkerhet var enda tilI-;
”gång; jag finner mig ingalunda tillfredsställd,
”af den uti Herr Santessons ytterligare upplys”ningar
åberopade 7. §. 3 et 4 rnqment uti Göstha
Canal Bcdags-Biskont-Reglemente; hvaraf
”han tyckes vilja bevisa, att detta Diskont-Verk
”egt en verklig Reglementarisk föreskrift, att å”stadkomma
den belägenhet, hvaruti Verkets For”dringsegare
sig befinna, då deras insatte penningar
till någon del blifvit använde till Ca”nal-arbetet,
och ej i vanlig Diskont väg åter
”utlånte: jag tviflar också, att någon verkligt o*
”väldig, som behagar taga kännedom om Diskont
- Reglementet och Bolags-reglorne , kan
”godkänna den bevisning Herr Santesson i sådant
afseende framställer; Den, som läser Diskont-Reglementet,
finner utaf 2 §., att förr ari
”Kanalen blifvit fullbordad må vinsten af denna.'
”Diskont ej till annat behof användas än till'
”Canal-arbetets drift etc. etc.
”Utaf n §., att det blifver Bolaget tillåtit
”att emot lindrig ränta af allmänna Kassor oell
”enskildta personer upptaga lån till Diskont-röreU
,}sens oafbrutna underhållande, och 'derföre utgif”va
löpande förskrifningar.
”13. §. visar huru det åligger Direktörer-'
”ne, att med redlighet och yttersta noggranhet
”styra och förvalta Diskont-Verket, till det All„
”mannas, Riksens Ständers Banks och Bolagets
derå beroende förman och säkerhet, att al”la
anvisningar, eller förskrifningar, sorn tili
Bihang jill Riki-Si. Prat, Ig 17-— 13r 3■ 6:1c Sami. N',r Sr, gj.
€34 StatS- och Bänko-Utsköttens Betänkunden.
”Diskontering inlemna*, böta af Directeutetné
”pröfvas, om de med behörige Caulionét forsed”de
äro; och att alle sådane förbindelser ej fä
”vafa ställde på längre tid än G månader.
”Af dessa §. §. visat sig för mig åtminstone,
”att Diskont-vintuti varit det Capital, som enligt
”den af Herr Santesson åberopade 7 bordt Ca”nal-Byggnaden
tillhanda Milas; att de Lån, sorö
”af enskildte mö't lindrig ränta fått upptagas,
”haft till föremål att oafbrutet Underhålla Diskont-Rörelsen,
och derigenom åstadkomma en
”större Diskont-vinst till förmon för Arbets-Casa
”san; öm detta §:ens bokstafveliga innehåll blif.
”Vit iagttagit genom försträckning af 1,100,000
”R:dr till Canal-arbetet, må Domaren Utlåta sig,
”äfvensom huruvida Reglementets föreskrift om
”Caution och 6, högst 12 månaders, som läng*
”sta tid för all utlåning, vid denna försträckning
”varit iakttagen. 9. Artikeln Bolags-Reglorne sä”ga
äfven, att årliga vinsten af Disconten tillfal”ler
urider Byggnads-åren Bolagets allmänna CaS»
”sa; men på intet ställe finnes, att de af Allmän*
”heten insatte penningar eller Créditiverne å
”Banken skulle till Canal-arbetet få tillgripas,
”och sUnda förnuftet tyckes äfven motsäga möjligheten
af en sådan tanke; jag förstår således
”ej huru Herr Santesson kunnat så tyda meningen
af 7 §. 1 Diskont-Reglementet, att Diskon”ten
skulle till obestämdt belopp, och utan afseende
på varande Diskont-Vinst ellet ej, af ont
”handen hafvande medel försträcka Canal-Arbe*'tet
med penningar: Jag tror icke, att det bör lå”ta
göra sig att längre förvilla Allmänheten med
”ett ensidigt hänvisande till en enda §. i Diskont*
Stats, och Banko-Utskottens Bet'ärik an den. 635
,
Reglementet, eller till den 7. §:n, sorn i min
”tanka ej kan hafva afseende pä annat, än Diskont-
Directionéns skyldighet, att, i den molin
”någre medel utaf Diskont-vi osten vore att tillaga,
dem Canal-arbetet tillhandahålla. —Då Bo»
”laget icke å några andra medel agde anspråk,
”är det svårt att på så sätt förstå "Reglementet,
”att Bankeris och Enskildtes mot 3 Procent in”satte
penningar skulle få till arbetet användas,
”il. §., sorn bestämdt uttrycker Diskont-rörelsens
”oafbrutrta underhållande, sorn enda föremål för
”upptagandet af Dån utaf Énskildte, och af Pu”blike
Cassör, måtte väl Uti Reglementet äga ett
'Dica betydande tUm, söm den 7 §:n, och torde
”lemna någon anledning att fråga på hvad grund
”den kunnat lämnas utan afseende, vid de till»
”fällen då Canal-Directionens penninge-reqvisitio*5ner
öfverstiga beloppet af Diskont- vinsten el-j
”ler in betalte Actie-Capitaler.” •
”Jag har visst hort fötétéS, att Rikséhs Stan»
’’der vid 18I5 års Riksdag lemnat oanmärkt den
”då redan existerande Canal - Verkets skuld till
”Diskonten, men jag kan derföre icke tro, att de
s>godkänt Förvaltnings grunderne, hvarigenom den
”uppkommit, och detta så mycket mindre, sorn
”samma Ständer ålagt Bolaget, att minska denina
sin skuld till Diskonten med en aotdedel
3}årligen. —
”Da detta nu ej allenast icke skedt, utan
”Skulden i det stället blifvit ökad, så anser jag
”Riksens Ständers föreskrifter vara öfverskridne;
”och, sedan Riksens Ständer uti sin underdåniga
”skrifvelse till Kongl. Maj;t år 1815 anhöllo, att
”Kongl. Maj;t täcktes skilja Bolaget ifrån sin Di
-
636 Stats- och Bank o-Utskottens Betänkanden1
”scont-rattighet, vid händelse af yppad öfverträdelse
utaf Reglementen eller föreskrifter, så troi
”jag, att då varande Ständer åtminstone i den delen
”bevarat sine efterträdare en rättighet, att frånkänna
Götha Canal-Bolag siri Diskont, utan att genom
”ett sådant steg skaka grundvalarne för ali frihet.”
’’Jag hemställer vördsamt till Ridderskapet
”och Adelns pröfning, om det ej skulle vara
”lämpeligast, att Riksens Ständer anbefalte Sin
”Justitias-Ombudsman, att till verkställighet befordra
en Daga undersökning öfver Götha Canal“Diskonts
Förvaltning; och huruvida den till
“Canal-arbetet gjorda försträckning af 1,100,000
“R:dr kan vara enlig med Bolags - Reglors och
‘‘Reglementens föreskrift.  “
“Jag anhåller att detta mitt Anförande i sågdam
afseende med de öfrige Stånden må blifva
.“communjceradt.  “
Vid öfverläggningen härom, hafva 2:neskiljaktiga
meningar inom Förenade Utskotten blifvit
yttrade, då en del ledamöter ansett beskaffenheten
af de uti Memorialen uppgifna och utredda
anmärkningar böra föranleda till ett tillstyrkande,
att Götha Canal Diskont - Directions förhål-'
lande öfverlemnas till laglig undersökning; men.
andre åter varit af den tanke, att då 3:ne af de
Respective Riks-Stånden, nemligen Högvördige
Preste-Ståndet, Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet redan godkänt BankoUtskottets
under den G sistledne April afgifne
Betänkande, som endast fäster ett ogillande vid
dispositionen af ifrågavarande till Canal-arbetet
försträckte 1,100,000 R:dr, det härvid skulle bero;
och således någon laglig undersökning icka
Stats-och Banko-Utskottens Betånkanden. 637,
bora ega rum. — I anledning hvaraf Votering
blifvit anställd öfver följande
Proposition:
Ben, som bifaller Finance-Beredningens Utlåtande,
som innehåller, 'att, vid öfvervägande af de
uti Memorialen uppgifne och utredde omständigheter,
Finance-Beredningen funnit anledning tillstyrka,
att Götha Canal Biskont-Birections förhållande öfverlämnäs
ttll laglig undersökning skrifver Ja.  ,
Ben det ej vill  skrifver Nej — Vinner Nej —
anses någon laglig undersökning ej böra ega rum-.
Hvilken omröstning så utfallit, att Två Stånd
stannat emot Två Stånd; Hvadan dessa båda alternativa
meningar Rikets Höglofl. Ständers pröfning
och afgörande vördsamligen underställas.
Flere Uedamöters serskilda tankar bifogasi
Stockholm den xo Junii 1818.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Rikets
Höglofl. Ständers sammansatta Statsoch
Banko-Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 10 f 11 nii 1818.
Vid justering af Höglofl. Stats- och Banko*
"Utskottens Utlåtande öfver Herr Friherre C. L.
Stael von Holsteins och Herr Friherre C. Fl.
Anckarswärds till Förenade Utskotten remitterade
serskildte Memorial, hvaruti yrkas laglig undersökning
om Götha Canal Diskont - Directions
förhållande, i afseende på de till Canal - arbetet
försträckte 1,100,000 R:dr, uppläste Herr Ofverste^
jLieutenänten Påhlman, och till Protokollet af~
lemnade, följande skrifteliga yttrande :
”Då inom Höglofl- förenade Stats- och Banko
-
638 Stats-och Banko-Utskottens Belänkantlen.
”Utskotten tvänne Riks - Stånds ledamöter varit
”af skiljaktig mening med de 2;ne öfrige, huruvida
Riksens Höglofl. Ständer borde tillstyrkas
”att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
”om laglig undersökning öfver Götha Canal DR
”scont - Pirections förvaltning, eller att låta be5,
ro vid blotta ogillandet af öfyannämnde Pirec”tions
afvikelse från Reglemente och föreskrifter,
och altså båda dessa meningar komma atf
”Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande under”ställas;
sa anhåller jag vördsamt, att, i enlighet
”med min härom löfut gjorda anmälan, få med
Höglofl. Utskottens framställning bilägga min i
”detta ämne förut iponi Högloff. TJtskotten yt»
”träde tanka.”
”Då jag omöjligen kan frånträda den öfvertygelse,
att Riksens Höglofl. Ständers åliggande
”icke inskränker sig till att endast bifalla de bi”drag
och anslag at allmänna Medel, som i ena
”pller andra fallet yrkas och begäres, utan tvärt”qm
anser det äfyensåyäl åligga Riksens Ständer
”att bereda nödig controll och säkerhet , att de
”beviljade medlen användas, enligt de föreskrifter
Rikets Ständer funnit nödigt att stadga; så
”finnér jag, hred åberopande af hvad Friherrarne
”Stael von Holstein qch Anckarsvärd anfört, sd
”mycket större skäl att tillstyrka en laglig un”dersökning
öfver Götha Canal Piskont-Pireclions
”förhållande, som, oagtadt hvad Höglofl- Bankö”Utskottet
anmärkt, Directionens Ordförande of”fenteligen
förklarat, det några afsteg från Re-t
”glementet icke skedt, och att ehvad anmärkning
emot Pirection eller ogillande af dess förhållande
Riksens Ständer skulle besluta, lian
Stats- och Banlo-Utskottehs BettinJtandeit. 639
”icke dessmindre amadé förhålla sig hädanefter
”på enahanda sätt som hittills. När härtill kora”mer,
att Rikets Hoglofl. Ständer icke kunna el-'
”ler böra uti Domare befattning ingå; finnér jag
”så mycket rättvisare, att frågorna härom öfver-,
”lemnäs till den lagliga behandling, och det an”svar,
hvartill gällande Lag och Författningar
”kunna föranleda.”
Herr Professor Agardh anförde skrifteligen:
”Då uti det nu upplästa Betänkandet, jag
”icke finner alla de skäl upptagne, som uti ifrågavarande
ämne hos mig isynnerhet väckt betänkligheter
emot Götha Canal Diskont-Direc”lions
ställande under laga ansvar, anhåller jag
”vördsamt om tillåtelse, att nu å nyo få yttra
”dem, i den förhoppning att de kunde få åtfölja
”Betänkandet.”
”Vid flera tillfällen, hafva Riksens Ständer,"1
”isynnerhet på deras Revisorers, samt Banko-;
”och Stats-Utshottens föranledande, lemnat ett o”gillande
omdöme öfver åtgärder, som stridt emot
”de af dem utfärdade Reglementen, Men de
”hafva nästan alltid stadnat vid blotta omdömet,'
”öfvertygade, att detta vöre för personer, hvilka
”gjort sig förtjente till Deras förtroende, och
”för öfrigt kända för Män af Ära, den hårdaste
”af alla rättelser. Endast i det fall, då anled”ningar
till oredlighet eller egennytta förevarit,
”har ett hänskjutande till Laga Ransakning och
”Dom blifvit nödvändigt, hvaraf Vi äfven nyli”gen
haft ett varnande exempel. Jag är för min
”del öfvertygad, att denna varsamhet är välbetänkt,
och värdig den moderation, som ägnar den
’’från Administrationen skiljda Högsta Lagstiftan*
640 Stats- och Banko-Utskottens Betankanden'.
”de Magten. Till en Taga undersökning skulle
jag aldraminst vilja tillstyrka, sedan Riksens.
”Ständer afgjort och decreterat , att en öfverträdelse
blifvit begången, emedan, om sarn”ma
åtgärd underkastades Domstolens pröfning,
”vöre det en möjtighet, att denna kunde se saken
”pa annat sätt än Riksens Ständer, och förkhya
”att De haft orätt Uti ogillandet. Men Lagstiftande
Magten är till sin natur mera infaillible
”än den Lagskipande; Att sätta Lagstiftningens
”omdöme under Lagskipningens är då enligt mitt
”begrepp en alldeles förvänd ordning*
”För att nu från desse allmänna grunder
”öfvergå till det enskifta här ifrågavarande fal”Jet,
eller den åtgärd, hvarigenom 1,100,000 R;r
”blifvit utur Diskont-Cassan anticiperade till Ca”nalens
fortsättande, så finner jag först, att det
”är, isynnerhet genom Canal - Diskontens tillfälliga
och af andra orsaker beroende fall, sorn
’’denna anticipaii&n blifvit för det Allmänna kann»
’’bar, och att, om Diskontens rörelse kunnat än%u
några år fortfara, hade, genom de senare å”rens
afbetalningar, det kommit tillbaka i sitt jern”11a
skick, utan förlust för enskilta, men med
”gagn för det allmänna, genom Canalens fort”skyndande,
och deraf härledd minskning i kostnaden.
Man hade då ansett som en förtjenst,
”hvad man nu anser för ett fel. Det är således,
”följderna, som gifva denna åtgärd stämpeln af
”fel, och följderna få icke ingå uti den lugna
”pröfningea om rätt och orätt.
Jag finner vi
ndare
, att, oagtadt den öfverklagade antieipalio”nen
är ett afsteg från Reglementet, hade likväl
”ett motsatt förhållande varit ett afsteg ifrån det
Stats- oi h Banio-ZJtsiottens Bettini anden. 641
’’af Ständerne fastställda Byggnads Förslaget. Di”rectionen
var således satt i nödvändighet att be”gå
en af desse afvilcelser. Om den i denna
”nödvändighet valde den genom qförutsedda och
”tillfällige följder för det Allmänna skadligaste ,
’’men för Canalens fortskyndande nyttigaste , så
”skall ingen hillig misskänna, att det var nit och
”kärlek för Verket, som kom Den att göra det”ta,
val , och mången Svensk skall måhända härleda
det ifrån den grund, att Svensken heldre
”väljer att gå framåt, än blifva tillbakas. Man
”må icke inblanda sitt enskildta begrep om Verbets
skadlighet uti bedömmandet af medlen.
”Afven jag har ansett de uppoffringar, den ko”stat
.Riket , för stora. Men Directionen iåran”se
Canalen hvarken skadlig eller nyttig; Direc”tionen
åligger blott att fullända den.' Rik»
”sens Ständer deremot , satta i den höga stånd”punklen
att öfverskåda det hela, att väga det
”ena allmänna ändamålet mot det andra , kunna
”domina annorlunda, kunna se ett fel, der Di”rectionen
såg en förtjenst, och måste i detta fall
”förklara det; men de måste icke fordra Direc”tionen
till ansvar för olyckor, som den ej kunnat
förutse , och sorn Den vållat blott derigenom’,
att Den ingick i en kedja , der den föregående
länken verkat med. nödvändighet på
”den efterföljande.”
”Helt annat vore förhållandet, om någon
”anledning hade varit till en oredlig eller egennyttig
förvaltning, eller till Medlens användande
lör något annat ändamål än Canalen. Jag
”skulle då varit den första alf yrka undersökning
”och ansvar.
Men ingen har kastat skuggan
642 Stats', och Banho-Utsiottens Bettinlanden.
”åt detta båll; den mest nagelfarande granskning
”har ovedersägligen visat, att Verket drifvits med
”möjligaste hushållning, samt med ett Nit, som
”kunde tjena till eftersyn för andra uppdrag;
”Och det är allmänt bekant, att den person, sorn
”sjelf iklädt sig hela ansvaret för Verkets drif”vande
, skördat blott egne bekymmer, och män»
”ga samtidas klander. — Att lefva för en idde ,
”och uppoffra sig för den, skall alltid för mig
”blifva i hög grad aktningsvärdt. äfven om jag,
”ifrån min lägre ståndpunkt, och inom min tran”gare
synkrets, ej skulle fullt kunna fatta den,”
F. d. Vice Talmannen Jon Jonsson förenade
sig med Herr Professoren Agardh
Herr
Biskopen m- m. Doctor v, Rosenstein
förbehöll att få till Protokollet antecknad dess
reservation emot det Alternativ uti Höglof], Utt
skottens berörde Utlåtande, som tillstyrker Dag-'
lig undersökning om Götha Canal Diskont - DU
rectioras förnållande,
Herr Majoren Friherre Hjerta åberopade
hvad han förut under öfverläggningarne i detta
ämne yttrat, nemligen att, enär Herr Friherren,
såsom Ledamot af Banko - Utskottet, deltagit uti
samma Utskotts Beslut, hvarigenom Directionens
öfverklagade åtgärd, val blifvit ogillad, men utan
tillstyrkan äf Laga undersökning, ansåg Herr
Friherren för sin del det vid Banko - Utskottet*
förenämnde Betänkande böra få bero.
Herr Grosshandlaren XVideherg yttrade:
’ Sedan 3 Stånd låtit bero vid Banko-Utskot”tets
Betänkande i ämnet , anser jag Förenade Ut»
”skotten icke hafva bort företaga frågan till nytt
”afgörande.’’
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden, 643
Herr Grosshandlaren Arfvidsson anförde skriffel
Igen :
”Den handläggning, detta ärende bör få,'
”tror jag att det redan erhållit genom Högloft.
”Banko-Utskottets derom lemnade Betänkande,
”hvarvid Ståndens Pluralite låtit bero; Och jag
”anser således öfverflödigt att yttra mig så val
”öfver Högloft. Sammansatta Utskottens sätt att
”behandla sorn att bedöma det; hvarvid jag Iik”väl
ödmjukast anhåller lå fästa min Reservation,
”sorn torde få åtfölja Betänkandet till Respeetive
’ 'Ståpden,
N;r 61,
Riksens Högloft. Ständers Banko-Utskotts
Memorial till jämkning a f de Respective
Ståndens Beslut i fråga om Regleringen
rörande de frän Banken utgående
Odlings-Lån.
Sedan de Respeetive Stånden, i anledning
af Banko - Utskottets den 15 April och 22 Maji
afgifne Betänkanden i fråga om förbättrad reglering
rörande de från Banken utgående Bån till
understöd för nyttige Odlingar, uti vissa delar
stadnat i skiljaktiga Beslut, åligger Banko - Utskottet,
till följe af Riksdags-Ordningens 73 §.,
att angående sammanjämnkning af de olika meningarne
, dess förslag till Riksens Högloft. Stan.
der afgifva.
I sjelfva hufvudsaken, eller den afUtskottet
gjorde anmälan, om nödvändigheten af en.
förbättrad reglering för ifrågavarande Utlåning,
C44 Banko-Utsiottets Betän&anden!
är bestämd pluralité gifven, enär Höglofl. Sidderskapet
oeh Adeln, Högvördige Präste-Ståndet
och Vällofl. Borgare - Ståndet gemensamt denna
nödvändighet erkänt; hvaremot blott Hedervärda
Bonde-Ståndet förklarat de år 1815 stadgade
grunder böra oförändradt bibehållas.
Beträffande åter de, tillvinnande af framtid
da controll oell säkerhet, föreslagne Stadganden^
så har Höglofl-. Ridderskapet och Adeln samt
Vällofl. Borgare Ståndet gillat Utskottets Betänkanden,
med antagande icke allenast af det framställde
alternativ, att Odlings-Ansökningar böra
från Landthushållnings Sällskaperne, samt i upp-'
gifne fall från jLandshofdingarne, directe till Banko-Styrelsen
öfverlemnas, jemte det i öfverensstämmelse
härmed upprättade Förslag till ändringar
och tillägg i Kongl. Författningen af den 37
September 1815 om Banko - Lån till understöd
för nyttige uppodlingar, utan ock det vid Utskottets
Betänkande bilagde serskilde Förslag till
ändringar och tillägg uti nyssnämnde Kongl. Författning'så
vidt den rörer större och vidsträcktare
Odlings-företag. Högvördige Präste-Ståndet
har äfven för dess del godkänt hvad Utskottet i
ämnet hemställt och tillstyrkt, men endast med
den ändring, att Landthushållnings - Sällskapen
eller, der sådane icke finnas, Konungens Befallningshafvande,
må insända Uåne-liandlingarne till
Landtbruks-Akademien, hvilken, i händelse den
skulle åtaga sig denna pröfnings-skyldigket, dermed
borde vidtaga den åtgärd, som Presidente»
Friherre Wirsén uti dess vid Utskottets första
Bet änkande bilagde Förslag i denria del tillstyrkt.
Banko-Utslottets Bettini;anden. 645
I anledning häraf j och då 2:ne Riks-Stånd
enhälligt antagit alternativet rörande Handlingarnas
insändande directe till Banko-Styrelsen ; får
Utskottet hemställa om icke, med Högvördig© Preste-Ståndets
bifall, detsamma må tjena till grund
för de blifvande föreskrifterne i detta afseende;
Men, iden händelse åter att Kögvördige PresteStåndet
vid dess yttrade mening anser sig böra förr
blifva, så, och enär det Beslut, Hedervärda Bonde-Ståndet,
jemte afslag å Betänkandet, fattat, om
fortfarande af den hittills iagttagne Ordningen j
närmare instämmer med det af 2:ne Riks - Stånd
gillade, än med det af Högvördige Preste-Ståndet
ensamt antagne förslag , torde Hedervärda
Bonde-Ståndet, sedan sjelfva hufvudfrågan är genom
pluraliteten afgjord, ej finna något hinder
att för det förstnämnde alternativet bestämdt sig
förklara.
Hvad sluteligen angår den uti Utskottets Betänkande
intagne hemställan, huruvida, sedan Odlings
Lånefonden vunnit tillväxt, smärre Förlags-Lån
af denna fond kunde få utgå till befrämjande
af Binäringar bland Allmogen, genom
förädling af Svenska Landtmanna-Producter; har
jVällofl. Borgare Ståndet ansett dylika bidrag icke
tillhöra regleringen af Odlings-Lån för Jordbruket,
och på sådan grund ej funnit skäl att bifalla
hvad Banko - Utskottet härutinnan förslagsvis
hemstält. '
Då Hedervärda Bonde-Ståndet i allo afslagit
Utskottets Betänkande, men Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördige Preste-Ståndet,
äfven hvad denna hemställan beträffar, detsamma
gillat, hafva således i frågan härom arna Stånd
646 Banko-Utsiotiets Betänkamlen.
stadna» emot tvähne, hvadan ock, tued stöd äf 75.
§. Biksdags-Öfdningen, Utskottets Förslag iden
na del kommer att förfalla»
De vid Utskottets Betänkanden bifogade Särskilde
Förslag o&h Anföranden, hafva i sammanhang
härmed ytterligare blifvit åberopade»
Stockholm den 15 Junii 1818»
N.-r 62.
Rikets Högloft. Ständers Banko * Utskotts Utlåtande,
öfver Stats-Utskottets Förslag,
angående Fond i Banken till in*
lösande af de så kallade Schlegelskd
godsen i Hallands Län,
Enligt Protocolls - Utdrag af den 27ide öch
29:de sistlidne Maji har från de Bespective RiksStånden
blifvit till Bartko * Utskottets utlåtande
rernitteradt Högloft. Stats-Utskottets Betänkande,
angående vackt motion om inlösande af de såkallade
Schlegelska godsen i Hallands Eäfi, hväfuti,
jemte lemnad upplysning om hvad detta ämne
angår, och de åtgärder, som, i afseende på deri
Kongl. Majit och Kronan vid försäljnjngerl föfbehållne
lösningsrätt af ifrågavarande Egendomar,
blifvit vidtagne, Stats-Utskottet ibland annat tillstyrkt,
att, derest Schlegelska godsens inlösen
skulle, efter Nådig pröfning af de härom i Nåder
infordrade upplysningar, finnas fördelaktigt
för Kronan, nödig fond för detta ändamål må af
Banko-Utskottet utses och anvisas} i hvilket afseende
ock samtlige Bespective Riks-Stånden be
-
Banio-Vtskottets Betäniatiden.
hagat till Banko-Utskottets utlåtande Sfäts-Utskottets
berörde Betänkande förvisa. Utskottet anset
val ifrågavarande ämne vara titan egentligt
sammanhang med Bankens föremål ; Men tror
likväl, att, då inlösen af desse gods till Staten,
blifvit såsom serdeles förmonlig uppgifven, Bankens
medverkan att ändamålet befrämja, icke bör
Undandragas, enär den med Bankens säkerhet tillika
förbindés.
I följd häraf hemställer Ut'kottet om icke
så beskaffad föreskrift nu må Herrar Banko FulU
xnägtige meddelas, att, derest genom den af Kongl.
Maj.t i Nåder beslutne, men ännu icke fullbor-'
dadé, Undersökningen om förhållandet uti visse
Omständigheter desse gods rörande, blifver upplyst
, ej mindre aft Statens rätt till återköpet är
gifven, än att verkelig förmon dermed finnes
förknippad , samt antingen en Rättegång till återVinnande
af Statens rätt i detta afseende skulle
Vidtaga, ellet afträdande! godvilligt utaf nu varande
InnehafVarne medgifvas, och deposition af
Uöse-skillingen sålunda förekomma, Banko-Fulltnägtige
må äga, att, uppå Kongl. Maj:ts Nådiga
Reqvisition, denna Summa på serskild Depositions-räkning
ställa, till det belopp sorn bestämdt
blifver, och Depositions-bevis deröfver utfärda ;
samt vidare, att, enär Statens rätt till erhållande
af Egendomarne derefter Varder på ena eller andra
sättet lagligen fastställd , den deponerade Löse-sumrnan
skall af Kanken utbetalas, emot det att
Banken erhåller motsvarande inteckning uti FaStigheterne
, till säkerhet för en sådan försträckning
; intill dess att Riksens Ständer, vid deras
tiäst-derpå följande sammankomst, blifva i tillfsi?
648 Banko - Utskottets Betänkandenl
le ntt förordna , huruledes med ersättning till
Banken för detta förskott kommer att förhållas.
Hvad Utskottet i ofvanberörde måtto tillstyrkt
underställes de Respective Riks-Ståndens
närmare pröfning.
Stockholm den 15 Junii 1818.
N:r 65.
Rikets Högloft. Ständers Banko■ Utskotts Utlåtande
öfver den i följd af Kongl.
Maj;ts Nådiga Proposition till förnyad
handläggning remitterade fråga,
om beviljande af ett Lån-biträde från
Banken till Götheborgs Stad.
Enligt Banko-Utskottet tillhandakomne Protocolls-Utdrag
af den 23 och 25 i förlidne Månad,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Högvördige Preste-Ståndet till Banco-Utskottet,
men Vällofl. Borgare- samt Hedervärda BondeStånden
till Stats- och Banko-Utskotten remitterat
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition af den 21
Maji detta år, angående beviljande af ett Lån•biträde
af 200,000 R:dr Banko Transport-Sedlar
till understöd för Götheborgs Stad; i sammanhang
hvarmed ock de 3:ne förstnämnde Riks-Stånden
till förnyad handläggning behagat återförvisa
Banko-Utskottets den 22 sistl. April afgifne Betänkande,
i fråga om hegardt Lane-biträde af
Banken till Götheborgs Stad, hvilket Betänkande
deremot blifvit af Hedervärde Bonde-Ståndet
bifallit.
Kongl
JBanko-T tskottéts Betänk anden' 649
Kongl. Majtts Högsberörde Nådiga Proposi-'
tion innehåller: att, sedan Kongl. Maj:t, i anledning
af de från Dess Befallningshafvande uti Götheborgs
och Bolins Lån inkomne Embets Berättelser,
rörande tillståndet i Götheborgs Stad och
Orten deromkring, samt den allmänna nöd, sora
derstädes sig yppat, den 21 sistlidne April behagat
uppdraga åt Ledamoten i Rikets Allmänna
Arenders Beredning, Kammarherren rn. m. von
Brinkman och Expeditions-Sekreteraren Skogman,
att på stället göra sig om förhållandet underrättade;
och desse Committerade, efter ali hafva inhämtat'
vederbörandes underdåniga utlåtanden, till
Kongl. Majit inkommit med deras underdåniga
Berättelse härom, hvaruti de ibland annat understödt
Stadens Äldstes och Magistratens underdåniga
anhållan att, till räddning från den upplösning,
hvarmed Stadén, såsom ett Samhälle5
hotades, genom utsökning af den Skuld, hvarföre
Stads -Cassari häftade, Staden måtte bevil jas
ett Lån af 200,000 R:dr Banko af Allmänna medel
emot Inteckning uti Stadens Fastigheter och
Lägenheter; att de fyra första åren Räntefritt begagnas,
och derefter löpa. med 4. Procents Ränta
och 2 Procents årlig afbetalning på Capitalet; så
hade Kongl. Majit, sorn sålunda blifvit förvissad
om den bekymmersamma ställning, hvaruti Götheborgs
Stad blifvit, genom flere dertill bidragande
omständigheter, försatt ifrån det tillstånd
af vähriagt, som för några år tillbaka utmärkte denna
Stad , till Riksens Högloft. Ständer i Nåder framställt
nödvändigheten af det Lån-biträde, som
Staden Götheborg sålunda påkallar.
Bihang till Biks-S(, Prat, 1S17— 1 SlS Sami, Na 8-p
65P JBanko-Utslottets JBettinkandert'.
Banko - Utskottet, sorn enskildt till förnyad
profning detra mai förehaft, anser sig i hufvudsaken
sa mycket heldre nödgas förblifva vid sitt
förra anförande, sorn Sedel-Capitalet genom redan
gjorde dispositioner blifvit nog tillitadt ock
Riksens Ständer för öfrigt under tiden, vid reglerandet
af grunderne för Finance-planen, fastställt
Stats- och B’nko-Utskottens Betänkande om
Rörelse-Capitalets belopp; hvaraf blifver en följd,
att någon serskild eller ny försträckning af Banken
till ifrågavarande ändamål icke kan komma
att äga rum: Och den Utskottet alltså äfven afstyrker.
Med skyldigt afseende på hvad Kongl, Majit
behagat i Nåder framställa, finner Banko-Utskottet
sig likväl böra tillägga, att, sorn det af Rikets
Höglofh Ständers egen pröfning helt och hållit
beror, om biträdet tili Götheborgs Stad intager
sådant företräde i angelägenhet, att andre utgifter
utaf än disponible tillgångar borde stå tillbaka:
i hvilket fal , och sedan Stats- och BankoUtskottens
Förslag till Penninge-väsendets reglering
, inom de Respective Riks-Stånden undergått
serdeles väsendteliga förändringar , såsomen
följd hvaraf skulle kunna anses , att af de till
Stlfver-inköp, enligt Utskottens Förslag ämnade
Fonder, ännu återstå 1 50,000 R:dr , sedan Amor.
tissements-Fonden till Banken blifvit med 250,0.00
R:dr årligen minskad ; äfvensom ock af de 700,000
R:dr, sorn till Diskont - Assignationernes inlösen
blifvit beräknade, något öfverskott torde uppkomma
, sedan en del sådatie Assignationer under
loppet af tiden influtit i liqvid om Diskont skuld,
hvilket öfverskott Utskottet eljest trott böra i i>i;
Banko-Utskottets Betänkanden. 1 651
skontväg åter utlånas; men som, sedan Kongl.
Maj:', på ofvananfördt sätt, i Nåder framställt
nödvändigheten af ifrågavarande understöd, till.
äfventyra torde af Rikets Höglofl. Ständer anses
lämpligare kunna dertill anvisas ; <\Itså ankommer
det ock på Rikets Högloft. Ständers eget afgörande
huru härmed bör förhållas , utan att det för
Banko-Utskottet, Sorn trott sig tillhöra att härvid
cgenteligast upplysa förhållandet med Bankens
tillgångar, är möjligt, någon derutöfver sträckt
tillstyrkan för Lånets beviljande, att lemna.
Banko-Utskottet är emedlertid af den tanka,
att, derest Rikets Höglofl. Ständer skulle finna
skäl att af förenämnde, ännu icke af samtelige
RiksStånden disponerade tillgångar , bevilja ifra.
gavarande Lån af 200,000 R:dr till .Götheborgs
Stad, samma understöd ej bör anses såsom vanligt
Fastighets-Lån, utan såsom en serskild extra-ordinarie
försträckning meddelas, emot Fem
Procents årlig Ränta, och säkerhet, ej mindre medelst
Inteckning Uti Stadens ägande alla Fastigheter
och Lägenheter, än äfven genomMagistratens
och Borgerskapets ansvars-skyldighet en för
alla och alla för en att försträckningen återgälda,
på sätt nästkommande Rikets Ständer finna godt
föreskrifva, dock ej utöfver /^-oleide af Cäpitalet
hvlrje år; Hvaremedlertid någon Capital-afbetalriing
intill nästa Riksdag, i sådant fall, icke bör
fordras: hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl, Ständers bepröfvande.
I anledning af de inkomne Remisserne, varder
detta utlåtande serskildt med Höglofl. SiatsUtskottet
comnauniceradt.
652 Banko-T/tslioitiits Betänkanden5
En Ledamots Reservation bifogas.
Stockholm den 15 Junii 1813-
Utdrag af Protokollet, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Banko - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 15
jfunii 1818.
Herr Grosshandlaren Wideberg anförde :
”Sedan Götheborgs Stads nöd och förlägenhet
stigit till den höjd , att de väckt Konungens
Nådiga uppmärksamhet, och Kongl. Majit, efter
att hafva förvissat sig om tillståndet, funnit
hjelpen af den vigt, alt Nådig Proposition derom
blifvit till Rikets Höglofl. Ständer afgifven
och till Utskottet remitterad, hade jag icke kunnat
föreställa mig, att Utskottets förnyade Betantande
skulle blifva så undvikande och författadt
i de ordalag det innehåller. Exempel gifvas
då man, äfven under denna Riksdag, icke så noga
sett på tillgångarne och icke frugtat sig för
vida större tillökningar i Sedelstocken än den ,
för det hela obetydliga, men för Staden vigtiga
Summa, gom här är i fråga. Erfarenheten har
öfvertygat mig, att det egOnteligen kommer an
på en god vilja för saken och den vågar jag
hoppas icke skall saknas hos Rikets Höglofl, Ständer.
— Men om jag, lika med Höglofl. Utskottet,
antager att andra tillgångar nu icke gifvas för
Lånet till Götheborgs Stad, än Öfverskottet så
väl af de till Silfverköp anslagne, som af de till
Eilial-Diskonternes Assignationers inlösen påräknade
Summor, samt således hos Rikets Hoglofl.
Ständer vördsammast och ödmjukast anhåller, att
Banko-TIisfiottets Betäniandenv 653
detta Rån måtte, i anseende till Stadens trängande
nöd och Konungens Nådiga Proposition ,
af dfesse öfverskotts-medel beviljas} rnåste jag likväl
skilja mig från Utskottets tanka i afseende
på villkoren, dem det åtminstone berott på Utskottens
välvilja att föreslå i likhet med Konungens
Nådiga framställning. Fem Procents ränta
är i Stadens närvarande förlägenhet för hög, och
återbetalnings-tiden alltför oviss då den af kommande
Ständer skall bestämmas. Villkoret äf
Magistratens och Borgerskapets borgen en för alla
och alla för en, är, med sådane ovisse afbetalnings-tider
afskräckande, och. om Rikets-Högloft.
Ständer icke skulle täckas, att, jemte beviljandet
af Dånet, lämpa vilkoren för Ränta och
återbetalnings-sättet efter Kongl. Maj.-ts Nådiga
Förslag, inser jag alldeles icke, att det af Staden
kan begagnas, och då lärer ingen räddning
gifvas för dess fullkomliga undergång. Hvad andra
Orter skola erfara såsom följd af detta olyckliga
Samhälles upplösning borde efter min tanka
icke glömmas i beräkningen, och den tid torde
komma då man skall finna det af ett allmänt
interesse, att upprätthålla denna Stad, men då
det är för s’ent.
Denna min Reservation anhåller jag måtte få
åtfölja Betänkandet till Respeetive Riks-Stånden.
N:r C4.
Riksens Högloft. Stunders Banko - Utskotts
Betänkande, i anledning af StatsUtskottets
Förslag, rörande Förskott
654 Banko- Utskottets Betänkandenl
frän Banken till inlösen af KrigsCommittéens
Invisningar.
Från Högloft. Ridderskapet och Adeln, Hög-vördige
Preste-Står)det samt Hedervärde BondeStåndet
liar, under den 3:dje och 5:te innevaran*
de Månad, blifvit till Banco - Utskottet remitteradt,
Högloft. Stats - Utskottets den sfi sistlidne
Maji afgifne Utlåtande, angående Krigs-Fonden
samt serskildte Corntnitterades förvaltning af AUmanna
Medlen, med anmodan , att inkomma
med yttrande öfver Stats-Utskottets deruti framställde
Förslag, att Banken må, till infriande af
de den 1 nästkommande Julii till betalning förfallne
Krigs Committéens Invisningar, förskottsvis
betala ofvanberörde Fonds hos Götila CanalBolags
och Malmö Diskonter ägande fordringar
till ett belopp af 596,400 R:dr, hvilken Summa,
sedermera, i den mohn medel vid Filial-JDtsconternes
utredande återvunnes, borde af RiksgäldsContoiret
godtgöras.
Utskottet, sorn tagit detta i behörigt öfvervägande,
och, lika med Högloft. Stais-Utskottet,
ansett det vara af angelägenhet att erforderlige
.Medel icke må saknas till inlösande, vid deras
förfallotid, af förenämnde Invisningar, har äfven
för siri del funnit sig böra hos Rikets Högloft.
Ständer tillstyrka , att Credit för Riksgälds.
Contoiret till ofvanskrifne belopp må på Filial-Diskont-Utrednings-Räkningen
öpnas; hvilket Förskott
sedermera varder successive liqvideradt, j
den mohn afbetalning på Statens ofvannämnda
fordran , efter Diskont-Uttredningsplarien , arli.
gen inflyter. Och torde på Utskottet få aniom
-
I
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 655
ma att för verkställigheten meddela Banko-Styrelsen
de närmare föreskrifter, sorn tilläfventyrs
kunna blifva af nöden.
Stockholm den 15 Junii 1818.
N:o 65.
Rikets Högloft. Ständers Stats- samt Banko-Utskotts
Förslag till sammanjämkning
a f några skiljaktigheter uti RiksStåndens
Beslut, angående Allmänna
Fenninge * rörelsen och Myntvärdets
upprätthållande.
Sedan samtlige Bespective Riks-Stånden meddelt
förenade Stats- orh Banko-Utskotten deras
fattade Beslut, i anledning af Utskottens serskildte
Betänkanden, rörande Allmänna Penninge-rörelsen
och Myntvärdets upprätthållande , hafva förenade
Utskotten, med anledning af 73 §. i Riksdags-ordningen
, ansett sig böra vördsainligen anmäla
, i hvilka delar de Bespective Riks - Ståndens
Beslut äro skiljaktige , och tillika föreslå den
sammanjämkning, som , till vinnande af helhet i
Besluten , blir nödvändig.
Vid 2‘.dra Punkten, angående inställande af
Silfver-utvexling från Banken, förekommer, att
denne punkt är gillad af Högvördige PresteStåndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet och äfven
blifvit antagen af Högloft. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-'Ståndet, men af
desse s:ne sistnämnde Stånd med den förändrade
Redaktion, att, i afseende på Bapkens utväxling
af Silfver, kommer att förblifva vid hvad Pik
-
C 5 6 Slatsoch Banko-XJiskottens Bettini an den.
sens Ständer redan derom förordftat och Kongl.
Kungörelsen i delta ämne föreskrifter. Oell, då denna
redaction instämmer med Utskottens mening,
torde samtlige Respective Riks-Stånden förena
sig deruti, att lista och 2:dra punkterne sammanslås
till ea enda punkt, och att densamma kominer
att lyda sålunda:
Närvarande omständigheter medgifva icke vidtagbnde
af något >sädant Riksens Ständers Beslut,
sorn skulle lemna till resultat etc bestämt förklarande
af Sedelmyntets Silfvervärde, hvadan, i afseende
j>å utvexling af silfver frän Banken, kommer att
förblifva vid hvad Riksens Ständer redan derom
förordnat och Kongl. Kungörelsen af den i'i:de
Jdfars innevarande är i detta ämne föreskrifter.
S-'dje punkten är också af Respective RiksStånden
gillad , men med skiljagtiga ordalag uti
ett och annat Stånd, hvarföre Utskotten , till likhets
vinnande, skolat föreslå följande redaktion:
Bet Representativa Mynt-capitalet skall till det
belopp, sorn bestämmes af den vid innevarande Riksdag
skedde Reglering af Rikets Penningeväseride ,
oförändradt intill nästa Riksdag qvarblifva i rörelsen
cirkulerande, så att det permanent hvarken ökas eller
minskas under tiden.
^'■de punkten är i allt öfrigt , utom hvad angår
frågan om Allmänna Uåne-rörelsen , dels af
samtlige Respective Riks-iStånden , och dels genom
3me Stånds sammanstämmande beslut gillad ,
och är det endast , i afseende på Creditivet till JernContoiret
af (300,000 R:dr , som någon skiljaktighet
förekommer emellan Köglofl. Ridderslcapet
och Adelns samt Högvördige Preste-Slåndets och
[Vallöf!. .Borgare-Ståndets beslut, i så måtto, att
Stats- och Banko-Utskottens Betdnkanden. 657
Häglof!. Ridderskapet och Adeln vid sitt bifall
fastat det förbehåll , att af berörde (Tredin v-Sumxna
skulle afsättas 200,oöo R:dr , för att, i händelse
någon annan utväg dertill framdeles ej
skulle finnas , såsom ett creditif till Kongl. Maj:ts
Nådiga disposition öfverlemnas till understöd för
Sillfiskerierne i Riket, hvilken summa, derest
Sillfiske ej skulle inträffa, borde till Metall-Lå«
nefonderne återgå.
Förenade Utskotten torde, i anledning häraf,
få vördsamligen hemställa , om icke, i den händelse
Sillfiske inträffar, Rikets Höglofl. Ständer,
för att icke under något vilkor förrycka den till
Creditif åt Jern - Contoiret beräknade summa af
Coc,ooo R:ur , skulle täckas lemna anvisning på
Ranken , att i Diskont låneväg bispringa vederbörande
med högst Tvåhundra Tusende Riksd:r
till Sillfiske, med vilkor, att de Summor, hvilka
utaf desse 200,000 R:dr utlånas, varda återbetalde,
utan omsättning.
%:de Punkten , angående allmänna Fåne-rörelsen
, hvilken står i nära sammanhang med 4:de
Punkten.
Vid sistnämnde punkt har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln yttrat, att Diskont-Lånefonderne
erhålla icke, något nytt anslag till utlåning ,
men bibehålla de gamla Creditivertia och undfå
till inlösen af Filial - Diskonternas assignationer
700,000 R:dr, på sätt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln vid 7:de och 8:de punkterne, yttrat.
Genom utlåtadet vid 8:de Punkten , har
Höglofl. Ridderskapet och Adeln gillat samma
punkt, blott med det tillägg , att hvad, sorn inflyter
uppå Filial-Diskonter nes creditiver, jemte
658 Stats- cch Banio-TJtskottens Betankanden'.
den Summa, som till inlösen af desse Diskonters
Assignationer skall contant “utgå, bör. genom Banko-Diskonten
, utlånas till de orter, der FilialDiskonter
varit inrättade.
Högvördige Prestö-Siandet , som icke serskildt
yttrat sig om 4:de Punkten, har, i afseende
på 8:de Punkten, stannat x följande beslut,
att, ”utom de redan af Banko.Diskonten den 31
December 1817 utlånte 6,724,000 R:dr, skall,
vid utredningen af Filial - Diskonterne, en summa
af 2,100,000 E:dr i Diskont-rörelsen qvarblifva
att, i den mån, den verkeligen ingått,
åter utgå, och hvars fördelning till serskildta orter
hlifver ett föremål för det reglementariska.
Sedan Vällofl. Borgare-Ståndet vid 4:de punkten
först förklarat , att Banko-Diskonten bibehåller
i cireulation ett Dåne-belopp af Sex och en
half Millioner, enligt hvad Utskotten föreslagit,
så har Ståndet, utan förändring ellér tillägg, antagit
8:de Punkten.
Hedervärda Bonde-Ståndet liar, i afseende
på 4:de punkten, till alla delar instämt med Höglofl.
Ridderskapet och Adeln , och derefter, i anledning
af 8;de punkten , yttrat: att de allmänna
Dnne-operationerne tillvägabringas och fortfara, i
enlighet mntl de grunder, som i q.-de punkten
äro bestämde; och uprepas vidare samina ord ,
som sjelfva punkten innehåller; Dock åberopar
Ståndet tillika dess , i frågan om Filial-Diskonternes
utredning , redan tagne beslut, så vidt detsamma
med ifrågavarande allmänna Dåne-operationer
äger gemenskap.
Således hafva Höglofl. Bidder.skapet och AdeLn
samt Hedervärda Bonde-Ståndet uttryckeligen
Stats- och Banko ‘Utskottens Betdnkanden. 659
förklarat, att Diskont-Låne-fonderne icke erhålla
något nytt anslag; uti hvilken mening Vallöf!.
Borgare - Ståndet i så måtto instämt, att
Ståndet först förklarat, att Banko-Diskonten skulle
i circulation bibehålla Sex och en half Million
R:dr och sedermera antagit 8ule punkten; hvadan,
efter 3:ne Stånds beslut , i Diskont låneväg
större summa , än som nu är utlånt, icke får af
Bankens medel användas, blott med tillägg af de
700.000 R:dr , hvilka till inlösen af Filial-Diskonternes
Assignationer äro beräknade ; så att, utom
Banko Diskont Fonden , förskottet till Assignationerne
och hvad utaf Creditiven genom FilialDiskonterne
är utlånt, utgörande tillsammans
2.100.000 R:dr, i Diskont-rörelsen komina att förblifva
; Och torde , för tydlighetens skull , detta
böra förklaras, såsom Riksens Ständers j ämnet
fattade beslut,
louie Punkten rörande nytt skiljemynt af Silfver.
Hdglofl. Ridderskapet och Adeln har ansett
frågan härom böra hvila intill nästa Riksdag; Äfvensom
punkten icke blifvit antagen af Högvör*
dige Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet;
vid hvilket förhållande punkten torde komma att
anses, såsom vid denna Riksdag afslagen.
i2:te Puncten , angående Bankens medverkan
till myntvärdets upprätthållande, och den frihet,
som skulle lemnäs Banken, att, nar Silfver icke
kan inköpas, Vexel-fonden i förenämnde ändamål
åter utgifva.
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Högvördige
Preste-Ståndet hafva ansett denna fraga
böira förfalla, hvaremot punkten blifvit antagen af
660 Stais-och BanborUtshottens B etan} and enl
Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde--
Ståndet.
Då den, i afseende på inköp af Silfver, af
.Rikets Höglefl. Ständer nu mera vidtagne Författning
gör en hufvudsaklig förändring uti Utskottens
ifrågavarande förslag, hafva Förenade
Utskotten ansett sig böra tillstyrka, att ia:le Punkten
må förfalla.
Sluteligen och hvad angår Sjö-Tulls-afgifternes
erläggande i Silfver eller Vexlar, hvaröfver
2:ne Stånd meddelt yttrande; så, enär Vexlare
emottagande i Banken kommer att förfalla
och densamma , såsom rörande Beskattningen, dessutom
tillhörer Bevillnings-Utskottets åtgärd, torde
någoä: Rikets Höglofl. Ständers beslut härom,
i sammanhang med förevarande ämne icke blifva
behöflig t- Detta allt underställes vördsamligenr
Rikets Höglofl. Ständers bepröfvände.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 66.
Riksens Högloft. Ständers Banko]- Utskotts
Memorial jemte Förslag till Instruktion
för Banko - Utskottet vid nästinfallande
Riksmöte.
Till följe af Riksens Höglofl. Sländers meddeldte
bifall å danko-Utskottets under den 2o:de
December 1817 och den 31 Januarii innevarande
år afgifne Betänkanden (N.-rs 1 Sc 6), får Utskottet
härjemte till Riksens Höglofl. Ständers
pröfning och fastställande vördsamt öfverlemna
Förslag till Instruction för blifvande Banko-Utsftöt
-
Banko-Utskattets Betänkandenl 661
tet vid nästinfali ande Riksdag att iakttagas och gal»
Ja intilldess Riksens Höglofl. Ständer, efter samma
Utskotts hörande, skulle finna skäl att deruti
ändring göra.
Stockholm den 23 Junii lSiS.
Förslag till Instruction för Riksens Ständers
vid nä stin}allande Riksdag blifvande
Banko-Utskott.
1. §.
Jemte den allmänna Undersökningen öfver
Banko - Verkers närvarande tillstånd, och huru
detsamma sedan sista Riksdag styrdt och fördt
blifvit, åligger det Banko-Utskottet att vid Dess
öfverläggningar så väl angående ändring i'redan
gjorde Författningar, som uti nya Författningars
föreslående, i det nogaste följa Banko-Inrättningens
hufvudgrunder, hvilka oinständeligen äro
utstakade uti Riksens Ständers Beslut och Förordning
om .Banken af den 22 September 1668;
Och hvilket Riksens Ständers Beslut bör anses
och gälla såsom en oryggelig Uag uti alla de
punkter, som angå Banko-Verkets natur och egenskap,
så vali anseende till sjelfva Grunderna af
dess Inrättning som till Banko - Operationernes
Styrelse och ändamål: hälst Riksens Ständers säkerhet
för deras garanti och Banko-Verkets bestånd
och förkofran, i den molm förvaras och
vinnes, som detta Verk återföres till dess primitiva
Inrättning och skick. I synnerhet bör icke
Banko-Utskottet omedelbarligen till öfvetläggr. ing
upptaga något som syftar till rubbning och förändring
uti Banku-Inxättnjagens i förrberörde Rik
-
662 Banko-Utskottets Betckiiandert
sens Ständers Beslut beskrifnls Natur och Egen}
skap; Men deremot vare det Banko- Utskottet Ilagdt,
alt uti meddelande föreskrifter i afseende
på Bankens eller derunder lydande Verks Styrelse
och förvaltning iakttaga fullkomlig öfverensstämmelse
med de allmänna Beslut, Riksens
Ständer derom sjelfve fatta och Banko-Utskottet
meddela.
2. §.
Alla Författningar om Banko-Rån eller om
afbetalningar uppå redan gjorde Banko-Lån på
fastigheter, hvarutinnan Banko - Utskottet kunde
finna nödigt att göra någon förändring; likaledes
sådane Ekonomiska ärender, hvilka ick^_å'ro af
den egenskap att de för Verkets bästa och tjenst
böra hemliga hållas, har Banko-Utskottet att an.'
draga hos Riksens Ständers Plena, hvilka, i
anledning af Banko - Utskottets derom tillgifvande
Betänkande, om sådane Ärender öfverlägga
och Deras Beslut deröfver till efterrättelse
meddela.
3- §•
Banko -Utskottets förnämsta afsigt ogIi föremål
bör vara derhän stäldt. att Bankens säkerhet
och Credit må varda styrkt och befrämjad ; I
hvilket afseende Banko - Utskottet har att öfverlägga
och förordna på hvad sätt Bankens operationer
kunna så inrättas och föras , samt dess redan
ägande och framdeles erhållande fonder jå
disponeras, att en jämn och oafbruten förkofran
ina äga rum, till befordrande af Sedlarnes inlösen
med metalliskt mynt; I den händelse åter,
att någre andre utvägar och medel, än sorn uti
Verkets nu ägande eller framdeles inflytande fon
-
BanJio-Utsfiottets Betänlanden'. 6G3
der aro att tillgå , till befordrande af förenämde
ändamål , behöfde sökas och vidtagas har BankoUtskottet
att dem föreslå och till Riksens Ständers
Plenorum godtfinnande och bifall att anmäla.
4- §•
Som Riksens Ständer uti Banko-Ordningens
74. §. sig förbehållit, att sjelfve få disponera öfver
Banko - Verkets vinst, på sätt som det med
Hans Kongl. Maj.-ts och Fäderneslandets heder och
nytta, till Ptiblicos usus', bäst Iean användas ,
må icke Banko-Utskottet utan Ptenorum uttryckeliga
bifall och Förordnande ingå uti någre af—
skrifningar och eftergifter af Bankens ägande fordringar
, ännu mindre uti någon sla‘gs penriingeutgift
, annan än den , som uti 6. §. här nedan-'
före namnes.
5- §•
Utan Riksens Ständers Plenorum bifall oeh
samtycke må icke eller någon ny Sta.t eller Lön
vid Banko-Verket inrättas. Banko-Utskottet befattar
sig ej eller med tjensters förgifvande uti
Banken , utan bör sådant besörjas af Fullmägtige,
under vederbörligt ansvar inför Riksens Ständers
Banko-Utskott, hvilket uppå inkommandn besvär
äger att pröfva huruvida någon i dess tillständiga
befordran , kunde' vara för när skjedt , samt
den som lidande befinnes till rättelse förhjelpa.
6. §.
Banko-Utskottet har väl rättighet att efter-eget
bestämmande ihogkomma dess , i och för Riksdags
- göromålen antagne Betjening med vanligt
arfvode för dess tjenstgöring; hvilket eftér arbetstiden
och göromålens beskaffenhet bör afpassa*:
Men alla andra gratificationer, af hvad be
-
664 Sanka-Utskottets Setänkan den!
skaffenhet de ock vara må, söker Banko-Utskottet
att undvika, samt, derest någon gratificatioh
skulle för oundgänglig anses , bör densamma till
Riksens Ständers Plenorum bifall anmälas.
7. §.
Skulle Banko-Utskottet emot förmodan 'tfiljä
företaga något , som ernat föreskrefne punkter strider
, äger hvarje dess Ledamot den rättigheten'
att utan afseende på den i Banko-Utskottet aflagde
Tysthets-Eden , sådant i sitt Stånd anmäla ;
Och den Ledamot, som något häremot stridande
proponerar , eller befordra söker , bör vara Dess
Stånds förtroende , samt dess Säte och Stämma i
Banko-Utskottet, förlustig.
Då Kongl. Maj:t i Nåder för-godt finner att
Banko Utskottet någon Proposition meddela, rörande
sådane mål som hemliga hållas böra , och
Utskottet ej skulle finna sig förut genom denna
Instruktion berättigad att den med Riksens Stänj
ders rätt afgöra, åligge det Utskottet, att, sedan
Banko-Fullmägtige blifvit hörde , i allmänna ordalag
, och utan hemlighetens uppdagande, Riksens
Ständer om den erhållne Propositionen un2
derrätta, för att vid hvart och ett sådant fall serskildt
begära Riksens Ständers tillstånd , att med
deras rätt förordna om de ämnen som , i Kongl.
Maj:ts Propositioner innefattas.
9- §•
Till vinnande af fullkomlig^fverensstämmelse
emellan de föreskrifter sorn gemensamt böra gälla
för Riksens Ständers Banko- och Riksgälds[Verk,
skola sådane föreskrifter, innan de till
Full
-
y —i
Banko-Utskottets 'Betunkantlen. 665
Fullmagtiges efterrättelse utfärdas, serskildt inför
Riksens Ständers Stats- och Banko-Utskott undergå
justering , sålunda: Att, enär sammanträde
af Båda Utskotten ej lämpligen kan äga rum, ettdera
af Utskotten föreslår redactionen af det Stadgande,
som skall tjena till efterrättelse för Styrelseme
af båda Verken, hvilket Förslag, försedt
med justering3-påsknft af Ordföranden i samma
Utskott, communiceras det andra Utskottet, då, i
händelse Förslaget jemväl derstädes godkännes*^
ett lika lydande exemplar , påfecknadt afr Dess
Ordförande, aflemnas till det Utskott der Förslaget
blifvit uppsatt. Skulle åter anmärkning vid.
ett communiceradr Förslag äga rum , hör juste»
ring deraf vid sammanträde emellan båda Utskotten
företagas.
10 §.
Banko-Utskottet åligger att, före Riksdagens
slut, i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer
angående Banko-Verket vidtagne Författnincar
, hos Riksens Höglofl. Ständer föreslå Instruktion
för Banko-Utskottet vid påföljande Riksdag;
hvilken Instruction, sedan den af Riksens Ständer
blifvit pröfvad och fastställd , skall ligga till
grund och tjena till efterrättelse intill dess Riksens
Ständer linna anledning , att , efter Utskottets
hörande, deruti ändring göta.
N.r 67.
Riksens Högloft. Ständers Banko - Utskotts
Memorial, angående val af Deputera
bihang
till Rih-St. Pror. 1817—181S- e-.u Stml. N;r 85, 86.
666 Banko- Utskottets Betänkanderil
de för Riks-St änden, till förrättande
af de ärliga Revisioner ne öfver Riksens
Ständers Banko-Discont-Verk.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer , under den
7. 9 och 17. sistledne Februarii, med bifall till
Banko-Utskottets gjorde hemställan om nödvändigheten
af tillökt antal ^Ledamöter för den revision
af Banko-Diskont-Verkets Förvaltning och
\ Räkenskaper, som årligen vid Mart ii månads början
infaller, beslutat, att ifrån och med år 1819»
Atta Revisorer, 2:ne af hvardera Riks-Ståndet,
böra till denna förrättning utses; har, vid upprättande
af de reglementariska föreskrifterne för
Banko-Styrelsen, sättet och Ordningen för desse
•Revisorers väljande ej bort undfalla Banko-Ut•
skottets- uppmärksamhet. Utskottet har härvid inhämtat
, att uti Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente
för Banko-Diskont-Verket af den 7 Februarii
1816 finnes stadgadt, det jRevisorerne , hvilkas
antal där bestämmes till Fyra, En af hvardera
Riks-Ståndet, borde utses på sätt som vid RiksJDiskont-Verket
varit iagttagit. För detta Verk
åter hade Kongl. Majit, uppå Banko-Ftillmägtiges
underdåniga hemställan under den 528 October
1802 i Nåder förklarat, att, som Riksens Ständer
ej rneddelt någon föreskrift angående Revisorerpes
utväljande , dervid bomme att förhållas i likhet
med hvad angående de årliga Revisionerne
af det förra Riksgälds Diskont Verket blifvit stadgadt
; i följd hvaraf Riddarhus-Directionen för
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, samt för de
öfrige Respective Stånden det Stift, den Stad och
det Län, sorn hvarje gång dertill fanns vara i
JRanko.TJtslottets Betänkandert. 667'
tourén J skulle äga! att hvar sin Revisor utse:
Och har i enahanda ordning oafbrutit fortgått till
och med nästledit år 1817, di., jemte Revisionen
af Riks-Diskont.Verket , Ett halft års Förvaltning
och Räkenskaper vid Banko ^Diskonten
undergick Revisorernes granskning, hvarefter Ett
årsj Revision vid .hvardera Vecket blifvit under
nu påstående Riksdag af Banko-Utskottet besörjd
med afvikelse från den förut stadgade ordningen.
I anledning häraf, och då ofvanförmälde tillökning
uti Ledamöter nes antal synes böra föranleda
till en motsvarande '"jämkning af giÄndeme
för deras utväljande, får Banko - UtskojP^t hos
Riksens Ständer anhålla , att inom hvardera RiksStåndet
må bestämmas huru härmed för framtiden
tillgå bör , på det stadgande derom må kunna
inflyta uti den Nådiga förklaring öfver 16 §.
af Banko-Diskont-Verkets Reglemente, rörande
dé årliga Revisionerne, som Kongl. Majit, i följd
af Riksens Ständers Beslut, uppå Banko-Fullmägtiges
underdåniga anhållan , lärer täckas
meddela.
Sluteligen, och i sammanhang härmed, torde
Riksens Högloll. Stäuder finna lämpeligt stadga,
att , sedan Riks-Diskont-Verkets Octroy före detta
tilländalupit och endast utredning af samma
Verk nu mera återstån., Revisionen deröfver,
som, enligt Reglementet, skulle laga sin början
En månad tidigare än Banko - Diskont - Verkets ,
må hädanefter besörjas under samma tid genom
Deputerade af de för sistnämnde förrättning utsedde
Ledamöter, gemensamt med s:ne Reviso*
668 JBanXo-UisÅottets Betänkanden■
rer, som af de Private delägare, enligt förra vanligheten,
utväljas.
Det ena och andra underställes vördsamt dé
Pespective Ståndens närmare upplysta ompröfning.
^
Stockholm den 23 Junii 1818.
N:r 68.
Rikets Högloft. Ständers sammansatta Statsoch
Banko - Utskotts Utlåtande öfver
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af
den 12 funii, rörande behofvet af serskilde
Penninge-Tillgängar till upphandling
af Spanmål.
Från samtlige Respective Riks-Standen har
till sammansatta Stats- och Banko-Utskotten blifyit
remitterad följande:
(Här följer Kongl, Maj:ts åberopade Nåd, Proposition
, hvilken, förut tryckt under N:r 28 i ltste
Sand, sid. 339, på detta ställe uteslutes).
Förenade Utskotten hafva med all den uppmärksamhet
, som ämnets vigt fordrar, granskat
de af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne medel och
utvägar till afvärjande af en befarad Spannmålsbrist.
Vid så olyckliga utsigter, att Landets egne
tillgångar på Spanmål icke kunna förslå till de
vanliga behofven , påkallar en nödig försigtighet,
att framför allt, genom en i möjligaste måtto inskränkt
förbrukning , sparsamt hushålla med det
förråd af Spanmål, sorn redan finnes och genom
Stats- och Banko-Utskottens B dankan Hen. 669
Ilandets egen production ma kunna ytterligare erhållas.
Men, så länge menigheten tror sig ega
oinskränkta anspråk på undsättning af Staten, lärer
icke kunna förväntas, det föreställningen om
en förestående nöd och brist skall gifva någon
kraftig väckelse åt enskilda omtankan, att, genom
eget bemödande , afböja deras rysliga följder.
Förenade Utskotten hafva derföre ansett det
icke vara olämpligt tillstyrka Rikets Högloft. Ständer
, att härpå fästa Kongl. Maj:ts serskilda uppl
märksamhet, då , uppå en sådan af Rikets Högloft.
Ständer gifven anledning, Kongl. Maj:t i
Nåder torde pröfva nyttigt, att genom serskild
K ungörelse låta tillkännagifva, det någon alldeles
obegränsad undsättning af Staten icke är att
påräkna , enär det biträde, Staten blir i tillfälle
att meddela, måste förbehållas åt de mest nödställde,
hvilka saknat utvägar, att sjelfve sörja
för sine behof af iSpanrnål.
Er annan positiv anstallt till förminskning
af Spänmåls-Consunrtionen anse förenade Utskotten
tillika nödvändig, den nemligen , att ali
bränvinsbränning af Spanrnål , åtminstone uti
de orter, som anmält sig till erhållande af Span-i
måls-understöd, genast förbjudes och inställes ,
så länge Kongl. Maj t i Nåder pröfvar omständigheterne
det fordra.
Imedlertid, och då dessa hos förenade Ut-j
skotten ifråga komne anstalter, ehuru, visserligen
nödvändige, att i någon mån förmildra föijderne
af den missväxt, hvarmed de fleste Rikets
Provinser hotas, icke kunna vara tillräcklige,
att alldeles afhjelpa en föreslående brist, som
genom införskrifning af Utländsk Spanrnål skal!
670 Stats- och Banio-Utskottens BetänJtatidcnl
fyllas, anse Utskotten sig böra, i afseende på
anskaffningen af denria Spanmål, äfven framställa
sina åsigter.
Förenade Utskotten hysa den öfvertygelse j
att hvilka utsträckta allmänna anstalter, sorn helst
vidtagas till Landets behöfvande Inbyggares .undsättning
med Spantnål, afsigten härmed skall endast
ofullkornligen vinnas , sä framt dessa anstalter
erhålla en sådan riktning, som hämmar
och tillbakahåller enskilda speculationer.
En uppmuntran till införskrifning af utländsk
Spanmål är redan gifven genom den beviljade
Tullfriheten: och, derest enskilde spt?cylanter
ytterligare uppmuntras , göra Utskotten sig
förvissade , att Regeringens omsorger, att förse
Landet med erforderlig Spanmål, skola i betydligaste
matto lättas; hvarvid den omständighet
äfven bör komma i betraktande, att enskilde Peroners
införskrifning af Spanmål skall på vårt
penninge-väsende alltid ega ett mindre menligt
inflytande , än om samma qvantum Spanmål inkommer
för allmän räkning, enär enskilde handlande
, genom begagnande af deras Crfdit och.
andra utvägar, äro uti tillfälle, att efter hand
kunna liqvidera den köpta Spanmålen.
Att Landets förseende med erforderlig Spanmål
skulle helt och hållet göras beroende af
Enskildes Speculationer,; kan likväl icke vara Utskottens
(anka. Förenade Utskotten inse nogsamt
nödvändighetep af Statens medverkan , icke blott
för att fylla beli-'vet och förekomma Spanmålens
oskäliga stegring , utan ock för att, efter möjligheten,
underhålla sådane pris, sorn icke förnärma
, hvarken Säljares eller Köpares billiga _an
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 671
språk; men till <Iessa föremål synas Statens åtgärder
också böra vara inskränkte.
När man nu utgår ifrån den punkt, att utländsk
Spanmål skall anskaffas, men dennaSnanmål,
ehvad den inkommer för allmän eller enskild
räkning , förr eller sednare nied Ilandets
redbarheter skall betalas , så blir angeläget, att
tillse , huru betalningen ina kunna åstadkommas
på ett sätt, som för Riket blir minst betungande.
Den mest naturliga utvägen härtill synes
vara den, att provenuet af våra exporterade producter,
som i vanliga tider till en betydlig del
användes till utbyte mot utländska väl'efnadsoch
öfverllödsvaror, besparas till betalning af Spanmål,
så att skulldsättning hos utländningen'i möjligaste
måtto må kunna undvikas. Det är också,
i följd häraf, som Förenade Utskotten trott sig
böra tillstyrka Rikets Högloft. Ständer, att bos
Kongl. .Majit i underdånighet anhålla, att alla
sådana Utländska varor, hvilka icke äro alldeles
oumbärlige, måtte allvarligen förbjudas 1 till införsel
och nyttjande , så länge Kongl. Maja i
Nåder pröfvar nyttigt , att låta ett sådant förbud
fortfara.
Då nu likväl verkningen af nyssnämnde anstalt
, i fall den af Kongl. Majit i Nåder skulle
bifallas, icke kan' vara underkastad någon beräkning
, i anseende till den tillgång på Utrikes
mynt, som härigenom kan vinnas, blir nödvändigt,
att andra medel och utvägar tillika påtänkas
och anvisas; och ibland desse förekommer
således alldraförst det af Kongl. Majit i Nåder
föreslagne Lån af Två Millioner Riksdaler i Silf
-
672 Stats- och Banko-Utskottens Belänkanden.
ver, hvilket skulle komma att upplagas inom och
utom. Riket.
Huruvida eller till hvad belopp ett sådant
Hån skulle kunna erhållas ; derom våga Förenade
Utskotten icke något yttrande; Emedlertid anse
Utskotten sig böra tillstyrka, att det ina i underdånighet
öfverlemnas åt Kongl. Maj:t, att,
uppå Riksgälds-Contoirets gärantie och dess Obligationer,
inom och utom Riket upptaga Ett Lån
. i Silfver till ett belopp af Två Miliqner Riksdaler
emot Sex procents ränta, att efter 5310 års
förlopp afbetalas med En femtedel af Capitalet
årligen men med rättighet för Riksgälds-Contoixet,
att dess förinnan samma Lån efter Sex månaders
uppsägning infria; samt att säkerhet må
Xångifvarne anvisas, för Capitalet, uti Ktlngs■g^rdarne
och de Kronans enskildt tillhörende
Skogar och Parker, samt för Räntan uti den inflytande
Tull-Uppbörden.
Beträffande anira punkten af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, att, derest uti Låne-Sutriman
af Två Millioner i Silfver brist skulle yppls ,
Her rar Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret skulle
Vara berättigade, att, om Kongl. Mart så nödigt
finner , få emot D skont-vi kor och 3 procents
ränta i Banken disponera ett deremot svarande
belopp i Silfver, dock c j öfverstigande
En Million Riksdaler , så få Förenade Utskotten
härvid andfdgi , att , då den fastställde och för
Realisa unens vidmakthållande nödige proportion
emellan Bankens réela fond och utelöpande Sedelstock
af kända orsaker , redan blifvit så rubbad
, att inställande tills vidare af Bankens förbindelse
, att , vid anfordran , med Silfver mlö
-
Stats- och Banio-Utskottens Betänkanden. 673
sa sina Sedlar deraf blifvit en följd, lärer, efter
ett sådant steg , någon annan grund ej kunna
sökas för det Representativa myntets Credit,
än den Öfvertygelse hos allmänheten , att Bankens
nu egande réela fond icke aFlenast förblifver
oförminskad, utan jemväl efter hand förökas
, för att derigenom, i förening med öfrige
till samma vigtiga mål ledande åtgärder, åtmindstone
i en framtid kunna upprätthålla Sedelmyntets
värde genom dess oafbrutna inlösen. Ej
mindre Kongl. Maj:tuti Dess Nådiga Proposition
om allmänna Penninge-rörelsen och myntvärdets
upprätthållande , än ock Rikets Höglofl. Ständer
uti deras , i anledning häraf, fattade Beslut, hafva
hufvudsakligen haft till ögnamärke, att Bankens
Silfver-Fond , långt ifrån att förmindskas,
måtte intill nästa Riksdag vinna en årlig tillökning.
Vid så lant förhållande , och enär nu tillika,
enligt Förenade Utskottens sednare Betänkande
i anledning af Kongl. Maj:s Hugstberärde Nådidiga
Proposiiion om allmänna Penninge-rörelsen
och myntvärdets upprätthållande, hvilket Betänkande
af Rikets Höglofl. Ständer är godkändt,
Sedelstocken i jemförelse med dess belopp vid
sista Riksdag blifvit betydligen ökad , och för
närvarande är större, än den någonsin varit,
blifver ock, efter Förenade Utskottens öfvertygelse
, en varsam behandling i nämnde alseende
oundgänglig, så vida någon ordning uti Rönninge
väsendet skali kunna förväntas; hvadan Utskotten
anse högst, äfventyrligt tillstyrka, att, un- .
der dylika omständigheter, en så betydlig dei
af Bankens réela fond, som föreslagen blifvit,
671 Stats- och Banko-Utsloitens Betbnkanderu
skulle fran dess egentliga föremål kunna afvändas,
helst ett sådant medgifvande, oman aldrig
i verkställigheten begagnadt, otvifvelaktigt skulle
hafva dét menligaste inflytande på Opinionen om
Banko-Sedlarnes värde.
Hvad slutligen angår 3:dje punkten, att det
skulle ankomma på Kongl. Majus Nådiga godtfinnande
, att tillåta, det Magazins-Inrättningen.
må , emot Diskont - vilkor och 3 procents ränta ,
erhålla af Banken ett Lån af högst Två Millioner
Biksdtr i Banko Sedlar , att utgå, i afräkning
på dft Creditiv å En Million Riksdaler årligen
i fyra, år, som Rikets Högloft. Ständer till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition afsatt, för att, medelst
inköp af Silfver, användas till Myntvärdets uprätthållande
; Så förekommer härvid, att, då Utländsk
Spannmål icke omedelbarligen kan uppköpas
för Svenska Banko-Sedlar, någon egentlig ny
•och Ökad Fond till anskaffande af landets totala
behof af Utländsk Spannmål, härigenom icke
skulle kunna erhållas; Men, som angeläget är,
att Kongl. Maj:t icke saknar tillgång på nödige
medel, att till behöfvande orter sprida Spannmålstillgångar»
; Så tillstyrka Förenade Utskotten, att
den till Silfver-uppköp anslagne Million Riksdrr
årligen må för detta och nästa år begagnas till
Spannmåls-handeln och således Två Millioner
Riksdaler Banko Sedlar för detta behof kunna
disponeras , dock under förbehåll , att desse Två
Millioner ju för dess hellre återgå till deras
rätta och egentliga bestämmelse, hvadan den
Spanrimå!, som utborga?,'bör så fokt ske kan och
0111 möjligt är, inom nästkommande års utgång
vara betald, samt de så val härföre, som för
Stats- och Banko-Utskottens BetänkanJen. 675
kontant försåld Spannmål inflytande Banko-Sedlar
till Banken i behörig ordning från allmänna Magazins-Inrättningen
lefverera», för att till Silfver-uppköp
användas. Och, eja hos Förenade Utskotten
förekommit , att uti nu varande penriinge-ställning
en och annan , som får köpa Spannmål
af Kronans förråd, skulle finna >sig belåten,
att denna Spannmål med rnyntadt eller omyntadt
Silfver liqvidera , derest detsamma beräknades
till ett sådant värde i Banko-Sedlar, att Köparen
fann sin räkning , att företrädesvis, med
Silfver betala; Så hafva Utskotten, enär på detta
sätt Silfver för Banken skulle blifva tillgängligt
inom Landet, ansett sig böra tillstyrka,, att rnyntadt
och ornyntadt Silfver ma uti liqvider otn
köpt Spannmål af Allmänna Magazins-Inrättnin.
gens förråd emottagas till ett värde, som fullt
motsvarar hvad Silfver mot Banko-Sedlar å Liqvidations
dagen gäller. — Kommandes det Silfver,
hvilket sålunda inflyter, att till Banken, i
afräkning å hvad uppå ofvannärnnde Två Millioner
Riksdtr är disponerade, lefvereras, då uti
Liqviden härom Silfret beräknas i i:> riko-Sedlar,
efter samma värde, hvartill det af Magasins Inrättningen
blifvit emottagef.
Hvilket Rikets Höglofl. Ständers granskning
och bepröfvande vördsamt underställes.
Stockholm den 23 Junii 1818.
N:r 6g.
Riksens Höglofl. Ständers Banko-Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess Betänkande af den 15 Junii
676 Banko-Utskottets BetänkanihnJ
uti den till förnyad handläggning remitterade
fråga, om Lån från Banken
till Götheborgs Stad.
Banko-Utskottets under den 15 1 denne'Månad
afgifne Utlåtande ofver den , i följd af Kongl.
Maj;ts Nådiga Proposition till förnyad handläggning
remitterade fråga, örn beviljande af ett Lån-'
biträde tili Cötheborgs Stad, stort 300,000 R:dr,'
har, enligt Protocölls-Utdrag af den 18 och 20
innevarande , i grnud af gjorde Anmärkningar,
blifvit från Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Högvördige Preste- och Vallofl. Borgare-Stånden,
till Banco-Utskottet återremitteradt.
Då Kongl. Majit, efter en i Nåder anbefalld
behörig undersökning, beliofvet och .nödvändigheten
af ifrågavarande understöd till Riksens
Ständer framställt, torde, i anledning af de ser»
skilde meningar, som härom blifvit yttrade, något
utlåtande af Utskottet ej erfordras; utan får
Utskottet, med förnyande af det vördsamma förbehåll,
sorn af Bankens närvarande ställning och
Riksens Ständers redan rneddeldte Beslut, blifvit
en följd, att någon serskild eller ny försträckning
för detta ändamål ej måtte medgifvas, ytterligare
öfverlemna till Riksens Höglofl. Ständers
eget bedömmande, huruvida Rånet till Götheborgs
Stad, utaf de ännu återstående och uppglfne
disponible tillgångar, nemligen 150,000 R:dr
af de till förstärkande af Bankens réela fond för-’
ut föreslagne medel, jemte öfverskottet af de (ill
Dtskout-Assignationers inlösen påräknade 700,000
R:dr , ina företrädesvis beviljas och utgå.
Ej -mindre inom Högvördige Treste-Ståndet,’
Banko-Utskottets Betänkanden.
sorn för dess del bifallit sjelfva Lane - biträdet i
under förbehåll af Öppen talan i frågan om Låne»vilkoren,
än äfven inom Vällofl. Borgare Ståndet,
hafva flere värde Ledamöter yrkat, att den
af Utskottet föresiagne Räntan, måtte från still
4 procent nedsättas.
Då det uppgifne ändamålet med detta understöd
är , att derigenom bereda utväg till liqviderande
af åtskillige förfallne skulder, för hvilka
Stads-Cassan hos private personer, emot 6 Procents
ränta häftar, tror Utskottet, för dess del,'
helst om Riksens Ständer gilla hvad i afseende
på Kapital-skuldens återgäldande blifvit hemställt,
att en Ränte-betalning af 5 Procent ej kan anses
i den mo.in betungande, att den skulle öfverstiga
Stadens förmåga; Och med denna öfvertygelse
kan Utskottet så mycket mindre tillstyrka,
att Räntan å ett dylikt .Extraordinärt biträde
af Bankens medel , skulle nedsättas under nämnde
belopp , som sådana tillgångar härföre medtagas
, hvilka egenteligen varit bestämde till Bani
kens consoliderande.
Hvad ändteligen angår den säkerhet, Bankoi
Utskottet för LEne Surnman förbehållit, bestående
, jemte inteckning i Stadens alla Fastigheter
och lägenheter, uti Magistratens och Borgerskapets
Ansvarsskyldighet en för alla och alla för en,
att försträckningen återgälda; så har härvid blifvit
anmärkt, att det i dylikt fall kunde bero äfen
enda bland Stadens Borgare, hvilken en sådan,
ansvarighet sig undandrogs , att tillintetgöra verkan
af Riksens Ständers Beslut.
Utskottet får, i anledning häraf, vördsamt föreslå
den ändring uti redaktionen af nyssnämn
-
678 Banko-Utskottets Bet 'link an deni
de mening , att näst efter förbehållet om Inteck--  nings-säkerheten ina intagas: Borgerskapets, genom
Magistraten och Stadens Äldste åtagande skyldighet,
att Kapital och Kanta pä utsatta tider återgälda.
I allt öfrigt- förbli fver Utskottet vid dess
i ämnet afgifne Betänkande, som å nyo underställes
Riksens Höglofl. Ständers upplysta ompröfning
och decision.
Stockholm den 27 Junii 1818.
N:r 70.
Riksens Höglofl. Ständers Banko-Utskotts
Utlåtande, i anledning af en, inom
Vällofl. Borgare- Ståndet, vackt Motion
om Anslag från Banken till inköp
af Silfver.
Frän Vallöf!. Borgare - Ståndet har, under
den 8=de i denna Månad till Banko-Utskottet blifvit
remitteradt ett Memorial af Herr Örnberg ,
hvaruti föreslås, att en Summa af En Million
R:dr i Banko-Sedlar årligen i 4 års tid, måtte
af Banken utgifvas, i ändamål att derföre inköpa
Silfver till förstärkande af Bankens réela fond.
Enär, enligt till Banko - Utskottet inkomne
Protocolls-Utdrag, 3:ne Kiks-Stånd, nemligen
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Preste- samt H edervärda Bo nde-Stånden, under
den 6:te och g:de innevarande Månad, beslutat,
att en Summa af En Million Riksdaler årligen
intill nästa Riksdag skall af Banker ställas till
Kongl. Majus disposition, för att, på sätt Kongl,
Majit i Nåder linner läriipeligt, användas for in.
Banio- Utsioitets Betänkanden'.
679
köp af Silfver till förökning af Bankens réela
fond, samt för Myntvärdets upprätthållande; så
anser Banko-Utskottet någon dess vidare åtgärd
uti denna redan afgjorde fråga icke vara af nöden
; hvilket Utskottet endast skolat hos Riksens
Ständer vördsamt tillkännagifva.
Stockholm den 27-Junii 1818.
N.-r 71.
Riksens Högloft. Ständers Banko - Utskotts
Utlåtande, i anledning af en, inom
Vallöfi. Borgare - Ståndet, väckt Motion,
angående afbetalning i Silfver på
Bankens Fastighets-Län.
Vällofl. Borgare-Ståndet har, under den 8 i
denna Månad, till Banko - Utskottet behagat remittera
ett af Herr N. Setterwall ingifvit Memorial,
innehållande det Förslag, att någon viss
tid, efter 1820 Irs utgång, måtte afKikels Höglofl.
Stander bestämmas, från hvilken Innehafvar»
ne af Bankens Fastighets-Län blefve åUgdt, att
uti Silfver inbetala beloppet af förskrifne räntan
å 4 Procent och Capital - afbetalning 2 Procent
efter gällande Cours och Silfverpris, sotn, enligt
inhämtande nödige underrättelser, kunde för hvarje
Månad af Banko-Styrelsen utsättas.
Banko-Utskottet får i anledning häraf återföra
Biksens Ständers uppmäiksamhet på hvad i
detta ämne förut under närvarande Riksdag förevarit:
Uti Stats- och Banko Utskottens den 3:<dje
April afgifne Betänkanden , rörande Penninge,
68o Banko- Utskottets Eetänkandenl
■väsendets reglering, hade Utskotten, ibland annat
, alternativt föreslagit Räntans erläggande i
Silfver för de, arén lätg och 1820 samt derefter
vidare, genom inbetalning och omflyttning ,
till andre personer , utgående Fastighets - Lån ;
Men, sedan Utskotten , vid den ytterligare öfverläggning
i detta ämne, hvartill de inom RiksStånden
gjorde Anmärkningar föranledt, funnit
mindre lämpeligt att förslaget vidare yrka, enär
Utskotten icke tillika kunnat tillstyrka en sådan
betalning i Silfver på alla Fastighets - Lån utan
undantag; hafva Riksens Höglofl. Ständer ej allenast
bifallit, att i denna del borde få bero vid
hvad förut stadgadt och .utfäst blifvit, i följd
hvaraf betalnings-vilkoren för de redan utgångne
och till 1820 års slut utgående Fastighets-Lån,
skulle förblifva oförändrade såsom de vid 1815
års Riksdag utstakades, utan ock beslutat, att,
efter 1820 års utgång, några nya Fastighets-Lån
ej måga utgifvas. Och lärer således, emot Riksens
Höglofl. Ständers härom redan vidtagne Beslut
, något afseende ej kunna göras å hvad af
Herr Setterwall i ofvanberörde måtto blifvit yrlcadt.
Stockholm den 27 Junii 1818.
N:r 7 8*
Rikets Högloft. Ständers Banko - Utskotts
Utlåtande öfver den uti Kongl. Maj:ts
JSådiga Proposition angående allmänna
Penninge - Rörelsen och Myntvärdets
-
Banio-Utskottets Betdnkandert. (18i
dets upprätthållande framställde fråga
om successiv indragning af sådane Banko-Sedlar,
som äro äldre än Tio år.
Kongl. Majit har uti dess Nådiga Proposition
till Riksens Ständer ntn Allmänna Penn ingerörelsen
och Myntvärdets upprätthållande af den
lo December 1817 ibland annat täckis föreslå,
att alla Bankens Sedlar, af hvad valeur sorn hälst,
hvilka äro äldre än Tio år, borde inom Ett års
förlopp indragas, och de, sorn då ännu icke blifvit
invexlade, förlora all rätt till inlösen, och
upphöra att vara gångbare. Hvarförutan äfven
inom Respecfive Riks • Stånden fråga härom förevarit.
Hos Banko Utskottet har, vid öfvervägande
af detta ämne , förekommit hvad uti 8 §• af
Kongl. Majas Nådiga Kungörelse under den 29
Maji 1739, angående renovation af Läne-BankoAttester
och Banko Transport-Sedlar finnes stadgadt
, att nemligen : ”Eho som helst äger någre
5’Uäne-Banko-Atte3ter eller Vexel-Ranko-Trans”port
Sedlar , bör åtminstone en gång hvart Tioliad
e år , uti Banken framte de förre , och inom
”samma tid låta omsätta de senare, att räkna i”från
den dag de utur Banken utgått; dröjer han
”längre och hans Sedlar emedlertid blifva efterlyste,
saint andre nye i fleras ställe efter tlen”na
Förordning , af Banken gifne , åge ingen
”rättighet att fordra betalning af Banken , utan
”hålle sig til! den, soro de nye Sedlarne bekom”mit,
och skylle sin egen försummelse om han
^dervid kommer twit lida. I denna händelse skall
Bihang tili Riks^Si, Prot, 1817 — 1818. 6'. te Sami, N:r 87, 88.
682 B'anko- Utsh&ttels B elmlund enl
”ingen ursägt af laga förfall , okunhoghet eller
”hvad det helst vara må , för honom emot Ban”ten
gälla. Men om hans Sedlar icke hro efter-*
”lyste , då skall han hafva att njuta för dem sin
”fulla betalning ehuru lang tid de ock uteblifva
kunna.”
Allmänheten har sig således härigenom redan
ålagdt att, för egen säkerhet , hvarje Banko-’
Sedel inom Tio års förlopp, till omsättning eller
inlösen presentera; ehuru inlösnings-rättighetett
genom underlåtenhet deraf ej förvärkas i annat
fall , än om någon äldre innehafvare derå tilläfventyrs
begärt, och mot behörig säkerhet und--  fått renovation.
Till ledning för Banko-Utskottets omdöme?
huruvida nyssbemälde ännu gällande författning
Iean anses för det åsyftade ändamålet göra tillfyllest
, eller om dessförutan någon egentelig prsescriptionstid
må finnas af nöden, efter hvars för-’
lopp alla ej ingifne Sedlar borde anses förfallne
och deras inlösen af Banken ovilkorligen vägras,
har Banko-Utskottet utur Bankens räkenskaper
låtit upprätta sammandrag ifrån 1806 års början
till och med 1816 års slut så väl rörande Bankens
äldre små Sedlar af 36, 24, 12, ^ , och
6 Dalers valeur, hvilka till och med år 1776 utgåivos
, som angående de allt ifrån Bankens in«
rättning utgifne Transportsedlar af Fern R:ds Valeur
och derutöfver; hvaremot, hvad 3 och 2 B:ds
Sedlar samt nu brukelige Skillings-Sedlar beträffar
, någon tillförlitelig uppgift i detta afseende
*j stätt att erhålla, emedan de vid infriandet endast
efter stycketal och valeur men ej till åratal
hunsa bokföras och redovisas.
Banko- Zhskottets Betänkande
68 3
Af nämnde sammandrag upplyses att: Gamla
Kopparmynts-Sedlar af 36, 24, 12, 9, oclx 6
Dalers valeur vid ' slutet af år 1806 funnos
såsom utelöpande Bokförde till ett belopp
af B:d 83,566. — —
hvaraf under påföljande Tio
år till och med 1816 årsslut
till Banken ingått - 14,652. — —
Så att återstoden vid *816
års utgång endast utgjorde R:d 68,914.
—i
Inom hvilket belopp alla , hvilka såsom förkomne
skulle kunna anses , äfven innebegripas ; men,
som , för att döma efter det exempel, att iner än
14,000 Bni under nästfcirflutne Tio år , utaf dessa
mera an 40 år gamla Sedlar kunnat ingå, o«
tvifvelaktigt måste vara af föga betydenhet.
Med Transport-Sedlarne är åter det förhål4
lande, att vid 1816 års början sammantagne Summan
af utelöpande Sedlar öfver 5 R:ds valeur ut-'
gjorde - - R:d 52,7891588. —
Under år 1806 utgåfvos
nya Sedlar för R:d 9,074,971
Ii va ' af under loppet
af samma år
ater ingingo 6,795,326 —
samt dessutom inkommo
af gamla
Sedlar utgifjne till
och med år 1805 ; 1,787,710.
—
Alltså återsående
vid 1806
ars slut 2,279,645 —. 1,001,878. j
Under de Tio
CS4 Banko-Utskviuu Betänkande^,
påföljande åren.
till 1816 års sint
ingingo ytterligare:
Af
1806 års
utgifne Sedlar 2,545,972. —>
samt af gamla Sedlar
utgifne lill
oell med år 18°5 - B:d 901,814. — —
Så att hela Boksförda
återstoden
vid 1816 årsslut
utgjorde :
Af 1806 års
Transport Sedlar - Ä:d 33,673. _ —
Och af de före
samma tid ända
från Bankens första
inrättning ut
gifne
- * B:d 97 064. — —
Med fästadt afseende å hvad sålunda upplyst
blifvit, och då Summan af de Sedlar, sorn genom
olyckshändelser förkommit, i följd häraf ej lärer
kunna anses annat än på det hela ganska obetydlig
; men deremot onekeligt är, att medelst
en författning, hvarigenom Banko Sedlarne efter
en viss tid betoges all rättighet till inlösen, mycken
oro hos allmänheten skulle vackas, och mången
enfaldig blifva osky lldigt lidande, så väl
genom uturaktlåten uppmärksamhet vid Sedlars
emottagande, sorn genom förgätenhet eller bristande
tillfallen att dem i rättan tid presentera oell
till äfventyr* jemväl genom vinningslystnadens
Sanko- Utskotle ts Betänkdnden. 685
försök att häraf sig begagna till stadgande af någon
rabatt å äldre Sedlar mot nyare, serdeles i
aiiagsne Landsorter; anser Banko-Utskottet sig så
mycket häldre böra tillstyrka, att vid det uri ofvanåberopade
Nådiga Kungörelse intagne stadgande
framgent mä få bero, som, under närvarande
förhållande med Bankens Vexel-functiooer , det
synes af högsta vigt, att alla anstallfer må undvikas
, som kunde rubba krediten, verka misstroende
till Sedlarne eller föranleda till desses hastiga
återbringande från deras nuvarande otrdoppsorter
; hvilket vördsamt underställes Riksens Hoglofl.
Ständers nät mare upplysta oinprofning och
godtfinnande.
Stockholm den 30 Junii i&i8-
Nrr 73.
Rikets Högloft. Ständers Banko-Utskotts Betänkande,
i anledning af den uti Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om allmänna
Penninge- rörelsen och Myntvärdets
upprätthållande vi ckte fi\,ga,
om nedsättning af Öfver-Räntan 1
Banko-Diskont-Ver ket.
Kongl. Maj:t har uti Dess Nådiga Proposition
till Riksens Ständer af den to December
1817 om allmänna Pennrnge-rörelsen och myntvärdets
upprätthållande föreslagit, att, till beredande
efter hand af en mindskning uti Räntevilkoren
inom Banko-Diskont Verket, Öfver-Kantan
för de lyån, Sorn ej på dag inbetalas, måtte
»edsättas ifrån i? till 8 Procent; men att Lag
-
€66 'Banko-VtsloMts Betänkande
sökningarne deremot genast efter förfallotideti
borde aga rum ; och har äfven inom Respektiva
Stånden fråga , dels om öfverräntans nedsättning
dels om dess totala upphörande, blifvit väckt.
Desse frågo-t, såsom i sin tillämpning allena
tillhörande Banko Styrelsens åtgärd , hafva af
sådan anledning blifvit af Banko-Utskottet enskildt
behandlade.
Beträffande verkställigheten af Dagsökningar
genast efter förfallodagen, har Banko-Utskottet
, i anledning af remitterade motioner från
Riks-Stånden, före detta varit i tillfälle att sig
utlåta, på sätt Utskottets Betänkanden af den 31
Januarii och den 10 Martli detta år innefatta.
Närvarande förlägenhet uti allmänna Penningexörelsen,
har gjort det till en nödvändighet ;
att ej allenast tills vidare bibehålla deri tillåtelse,
som inom Banko-Disk ont-Verket för Låntagagare
i allmänhet blifvit stadgad , att inom en tid
af arne månader efter Lånens förfallotid få dem
omsätta, utan ock, alt nu för tillfället bevilja
ett ytterligare anstånd af 30 dagar Då den ordning,
som vid detta Verk blifvit införd medelst
en viss prasscriptronstid för omsättningärne, redan
visat den mäst förmånliga verkan uti Ofver-Ränte-Suminans
årliga förminskning, förmodar Ban.
ko-Utskottet, på goda skäl, att, när, enligt hvad
•Longi- Maj:t i Nåder åsyftat, omständigheterne
kunna medgifva att utan våda och kännbar skakning
genast efter förfallodagen utsöka Banko-Diskontens
fordringar, en nedsatt beräkning af Öfver-JRäntorne
äfven skall utan olägenhet kunna
införas. JSien ännu anser Banko-Utskottet den
nuvarande straff-räntan såsom ett vidflere tillfällen
Banio-Utsiottets Betänkandert. 687
nödvändigt feand pä sädane Låntagare, hvilka, en
gång vande -vid mindre noggranhet uti åtagne
förbindelsers fullgörande, endast genom farhåga
för kännbara förluster kunna bringas till en nödig
omtanka för bevakandet af deras egen, fördel;
och Utskottet befarar, med afseende härå, att den
föreslagne nedsättningen troligen skulle föranleda
till större efterlåtenhet hos Gäldenärerne,
utsökningsmälens betydliga förökande , en mängd
executfva försäljningar af lös och fast Egendom,1
och sådane förluster och olyckor , som , särdeles,
uti en tid af allmän peuningeföilägenket, häraf
blefvo oundvikelige följder.
På desse grunder kan Banko-Utskottet ej
undgå för dess del vördsamt tillstyrka , att öfverräntan
inom Banko-Diskont-Verket än vidare må
till det uti Diskont-Reglementet stadgade belopp
beräknas. Hvilket vördsamt underställes Rikets
Högloft. Ständers upplysta om pröfning och godt^
finnande.
Serskild Reservation af tvenne Ledamöter
bifogas. Stockholm den 30 Junii jl8i8.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Banko - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 30
ffunii 181S•
S. D. I frågan om nedsättning af OfverRäntan
i Banko-Diskont-Verket friin 12 till 75
Procent , åberopade Herr Presidenten Friherre
Wirsén den från pluraliteten-s beslut skiljaktiga
tanka, som Herr Friherren vid detta ämnets behandling
inom Utskottet yttrat; och'ansåg, att.
688 Banko-Utskottets Eetänkanden.
oaktadt Lagsökning icke vidtoge förr än Två
månader från Lånens förfallotid , Ofver-Räntan.
o
dock kunde till Atta Piocent nedsättas.
Uti enahanda Reservation förenade sig Herr
Protokolls-Secreteraren Hatnmarhjelm.
N:r 74.
Riksens• Högh Ständers Sammansatta Statsoch
Banko-Utskotts Förslag till Reglementariska
Föreskrifter uti visse ämnen
, hvilka tillhöra den af Rikets
Högloft. Ständer fastställde Reglering
af Fenninge • väsendet.
Sedan Rikets Höglofl. Ständer fattat deras
Beslut uti •• ämnen, hvilka, med anledning af
Kongl. Majits Kådiga Proposition den lo Decémber
1817, angående allmänna Penninge rörelsen
öC-h Myntvärdets upprätthållande , genom Förenade
Stats- och Banko Utskottens Betänkande af den
b April och Utlåtande af den 16 nästledne Maji
blifvit Rikets Höglofl. Ständer underställde, och
Uti Resumé af nyssnämnde Utlåtande finneskor.
teiigen anförde ; Så , enar någre af desse ämnen
icke förut, på lika sätt, sorn de öfrige, blifvit till
sine deta iller; genom serskilde Eetänkanden utvecklades
höfva Förenade Utskotten , efter en sådan urskiljning,
skojat, i afseende på de förstnämnde,
hos Rikets Höglofl. Ständer vördsammeligen föreslå
de Reglementariska föreskrifter, som till efterrättelse
odi iagttagande böra stadgas.
t. 3. och 3. Punkterne uti Resumén infö
-
Stats-och Banko-Utskottens Betänkanden'. 689
ras uti Banko - Reglementet med den redaktion,
sorn af Rikets Höglofl. Ständer är besluten.
4:de Punkten
Om Fastighets- Odlings- Metall- Manufaktur.
och Diskont-Låne -fonderne äro serskilde Betänkanden
afgifne , och likaså, angående årliga
Byggn ds-Lane-biträdet till Götha Canal, Lånebiträdet
till Hjelmare Slussverk och till SöderTelge
Canal; Och komma Riksens Höglofl. Ständers
i anledning af desse Betänkanden fattade Beslut,
att Banko-Styrelsen till efterrättelse meddelas.
I afseende på de till Strömrensningar m. m.
anslagne Ethundra Tusen Riksd.r årligen, såioreslås,
alt uti Reglementet för Banko - Styrelsen
måtte införas en så.lydande Föreskrift:
”Sorn Riksens Ständer till Kongl. Maj:ts disposition
anslagit en Summa af Ethundra Tusen
Riksd:r årliigen , att från och med 1819 till och
med det år, då nästa Riksdag infaller, från Banken
utgå, för att användas till Strömrensningar
och lättade transporters öppnande , med hvad mera
som kan leda till uppmuntran och befrämjande
af en ökad produktion och afsättning af sådane
Landtmanna-varor , som nu, till Landets
kännbara förlust , måste- hemtas från Finnland
och arrdre främmande Länder; Och Riksens Ständer
dervid tillika stadgat och föreskrifvit, att dispositionen
af detta anslag må ske , efter de för
Stats - Medlens förvaltning lagde grunder , samt
oförryckt till det afsedde ändamålet användas ,
deröfver Riksens Ständers Revisorer vid de vanliga
Revisionerne böra granskning anställa, äfvensom
vid hvarje Riksdag berättelse derom, af
690 Stats- och "Banko-TJtskoltens Betänkanderi'.
[Riksens Ständers Stats-Utskott till Riksens Stander
afgifves; Altså authoriseras Banko-F.uMtnägtige
att sådan© Ethundra Tusen (ioo,ooo) Riksd:s
på ofvanföreskrifvit sätt, efter Kongl. Maj:ts Nådiga
Reqvisitioner, anordna och utbetala låta J,
äfvensom Riksens Ständers Re vissn'er, hvilka tili
Stats Banko- och Riksgälds-Verkens öfverseende
förordnas, ega, att iakttaga hvad i afseende på
granskningen af Redogörelsen för ifrågavarande
Medel , föreskrifva blifvit.
I stället för den uti Sammansatta Utskottens
Utlåtande beräknade Summa, som af Banko^Styreisen
skulle disponeras till anskaffande af Metalliskt
mynt, för alt förstärka Bankens redbara fond
och befrämja Stadga uti Banko-sedlarnes varde,
hafva Riksens Ständer funnit lämpeligt, att Creditiv
pä Banken af En Million Riksd:r BankoSedlar
skall ställas till Kongl. Maj:ts Höga disposition
, för att befrämja Eanko-Sedlarnes bibehållande
i värde ; Och hvars belopp Kongl.
eger att lyfta tili uppköpande af myntbara Metaller
, dock bör en , efter Cours , motsvarande
deposition af sådane metaller i Banken göras,
förrän ytterligare disposition å följande årets Creditiv
får äga rum; Kommandes disposition af ifrägavarande
Creditiv att den förste (i) Augusti
detta år vidtaga samt derefter årligen beräknas
intill och med samma tid, det år, då nästa Riksdag
infäller.
Såsom tillägg i afseende på det Reglementarisk!
föreslås följande:
i. Kongl. Majit lärer i Nåder täckas utse
det Embets-Verk, eller de personer, hvilka, under
Eiiibetsmanna-ansvar, skola äga, att, efter
Stats- och Banko-Utskottens Betänk and en. 691
de föreskrifter, Kongl. Maj:t, i enlighet med de
allmänna grunder , Riksens Ständer för ofvannämnda
Anslag stadgat, i Nåder behagar utfärda
låta, medlen förvalta, och för dem behörig
Räkenskap afgifva.
2.• Så snart Kongl. Maj:t i Nåder täckes BanJfc*
Fullmägtige härom underrätta, och den foreskrifne
terminen ingått, då, enligt Riksens Ständers
Beslut, medlen årligen, i den mohn, som erfordras
, kunna lyftas, äga Banko - Fullmägtige , att
uppå behörig reqvisition anordning derå meddela.
3. Dispositionerne göras efter Kongl. Maj:ts,
uti Dess Stats-Råd fattade, Nådiga beslut, hvilka
vederbörande till underdånig efterrättelse meddeldle
, vidfogas Räkenskaperne.
4. Så snart någre myntbare Metaller blifvit
upphandlade , skola de till Banken allefvereras
, emot Banko - lTullmägtiges derå afgifvande
qvittence.
5. Så ofta Kongl. Maj:t i Nåder fö'r godt
finner , skall liqvid med Banken öfver uttagne
Banko-Sedlar och till Banken aflefvererade myntbara
Metaller göras; dock minst en gång om året,
äfven i den» händelse hela anslaget för det
året icke blifvit disponeradt.
6. Till grund för denna Liqvid lemnäs
Banko-Fullmägtige sådan del af Räkenskapen för
de upphandlade Metallerne, som verificera! Coursförhållandet
eller Upphandlings-kostnaden; Och
hvilken liqvid sålunda lander till efterrättelse,
i afseende på Kongl. Majus Höga rätt, att anslaget
för ett inträdande nytt år i Nåder disponera.
7. Speciella Redogörelsen för denna Förvaltning
afslutas sednast 'Frenne (sme) Månader
692 Stats-^oeh Banko-Ut sköttens Betänkanderil
efter hvarje års utgång; Vid hvilken Redogörelse
böra vara fogade behörige Courant-Räkningar och
andre Verificationer , hvilka upplysa, huru medlen
blifvit disponerade och villkoren, mot hvilka'
anskaffningen af myntbara Metaller kunnat
veikstallas.
Denna Redogörelse låter Kongl. Maj:t af
Dess och Rikets Kammar-Rätt, eller af serskildt
utnämnde Revisorer granska , hvarefter den samina
Riksens Ständer eller Deras Revisorer, idet
af Riksens Ständer fbreskrifne ändamål, tillhandahållas.
5. 6 och 7. Punkterne uti resumén införas uti
Banko-Reglementet sådane , som de i orden lyda,
8 '-de Punkten
i -fores uti Banko-Reglementet med den , enligt
Utskottens Förslag till sammanjämnkning antagne
tedacRon , och kommer att lyda sålunda:
’’Den inskränkning nti allmänna Lä ne-O pera
lione ine , som anses blifva en följd af FilialDiskonternes
successiva utredning, godtgöresoch
jämnäs, dels genom den af Myntvärdets stadga
befrämjade Stridernas öfverflyttning till Enskilte
, dels genom förstärkning af de serskilde Näringarnes
Låne-fonder , dels derigenom, alt i Diskont-väg
förblifver cireulerande Bankens andel
uti Filial-Diskonterue , bestående ej mindre utaf
hvad som blir behållet, af dess redan ägande fordran
för Creditiverne, än af hvad sorn till Assignationernes
inlösande vidare skulle Contant
utgå; hvaremot, i Diskont-Låne-väg, Större Summa,
än som nu är utland, icke får af Bankens
medel användas, blott med tillägg af de 700,000
Kalr, hvilka till inlösen af Filial-Diakonternes
Stats- och Banko-Utskottens BetänÅanden. 693
Assignationer äro beräknade, så att, utom Banko-
Diskont-fonden , förskottet till Assignationerne
och hvad utaf Creditiven genom Filial-Diskonterne
är utlånt, utgörande tillsamman Två Millioner
Ethundra Tusen Riksdtr, i Diskont rörelsen
komma att förblifva.
Banko-Full magt ige böra altså tillse, att hvad
Sorn från Riksgälds-Contoiret återbetalas uppå forskottet
till inlösen af Filial-Diskonternes Assignationer
, äfvensom uppå Bankens hos desse Diskonter
egande fordringar för Creditiven , må
kunna genom Banko-Diskonten utlånas mot nöjaktig
säkerhet och vanliga Diskont-vilkor , serde.
les till de orter, der Filial - Diskonterne varit
inrättade; öfver hvilken utlåning serskilde Räkenskaper
komma att föras. — Aliggandes det i
»ådant afseende Fullmägtige i Riksgälds Contoiret
att, vid hvarje års utgång, till Banken aflemna
den då varande Behållning af Filial - Diskonternes
medel, som består uti Banko- eller Riksgälds-Sedlar,
blott med afdrag af hvad till desse
Diskonters redan förfallne Skulders betalande måste
hållas i beredskap , samt till Aflöning och
andre Omkostnaders bestridande anses kunna erfordras.
Angående Utrednings-Contoiren i Götheborg
och Malmö, är föreskrift föreslagen uti Reglementet
för Fullmägtige uti Riksgälds-Contoiret
i afseende på Filial-Diskonlernes utredning,
y.de Punkten', i afseende på denna punkt ar
Reglementarisk Föreskrift föreslagen vid
Punkten.
io:de Punkten är afslagen,
694 Sia is- och Banko-Utskottens Betänkanderil
11. Punkten införes uti Reglemente^ så Iy«
dandé: Koppar-skiljemynt präglas och utgifves till
sådant intrinsekuet värde, att af Ett Skeppund
Koppar präglas Etthundra Sextiosex Riksdaler
Trettio-Två skillingar Banko-Sedlar: Banko-Fullmäptige
låta draga försorg derom , att utmynt-j
ningen af det salunda' fastställde Kopparskiljemyntet
till Hela, Halfva, och Fjerdedels Skillings-1
stycken genast sättes i verket.
Så snart tillräckligt qvantum af minst Trehundra
(300) Skeppund Koppar (utgörande Femtio
Tusen (50,000) Riksdaler Banko) hunnit att
präglas, anmäles sådant i underdånighet hos Kongl,
Majit, med anhållan att Kongl. Majit täckes låta
Nådig Kungörelse utgå om det nya skiljemyntets
gångbarhet i allmänna röselsen, med enahanda
vilkor, sorn Kongl. Kungörelsen af den 16 November
1802 innehåller i afseendé på högsta beloppet,
sorn någon är pligtig, att i betalning på
en gång emottaga, hvarefter Banken inställer all
utvexling af det nu gällande Koppar-skiljemyntet,
och låter endast utvexla det nya. Emedlertid, och
då detta sednare icke , utan efter hand, kan utJ
komma och utspridas till sådan myckenhet, sora.
för rörelsens behof öfver hela Landet erfordras,
så skall det nu gällande Koppar-skiljemyntet gå,
tillika med det nya, med oförändrad valeur; och
förbudet emot det förras utförande eller nedsmällning
vara i full kraft och verkan, intill dess derom
annorlunda förordnas.
13. Punkten införes uti Reglementet , sora
följer :
Stats-Verkets finance-väsende skall icke i
någon matto med Bankens vidare sammanbian
-
Stats- och Ba,nko-Ut skotten? Betankanden. €95
das; oell, som Riksens Stander beslutat, att Rånte-
och Capital - Afbetalningen å Stats-Verkets
skuld till Ranken för dess försträckningar , ej
mindre till Krigs-Ötnkosfnaderne åren 1808 och
1809, än för det år l8n lyftade mindre Creditivet,
sorn utgjort, —750,000: R;dr årligen, skall
från och med 1819 nedsättas til! Femhundra
Tusen R:dr årligen, utan att de, i afseende på
Ränte-beräkningen och öfrige vtlkoren , serskildt
gifne föreskrifter härigenom må rubbas; Altså
skola från och med år 1819 Ethundra-tjugufem.
Tusen Riksdaler, vid utgången af hvarje Qvartal
, till Ranken ovägerligen inbetalas, deraf Räntan
först liquideras , hvarefter återstoden afskrift
ves på Capitalet.
i4:de Punkten införes uti Reglementet så lyy
dande :
Rifcsgälds-Contolret äger att med Diskontvilkor
och mot Två Procents Ränta i Ranken begagna
en Summa af Två Millioner Riksdaler; Och,
derest till Credit-Sedlars inlösen ytterligare biträde
skulle tarfvas , bör det mot enahanda vilkor
af Banken meddelas, dock under förbehåll, att
dispositionen på Extra Diskont-biträdet icke sker
i annat förhållande, än att Credit Sedlar till ett
deremot svarande belopp infrias. Hvilket allt
Riksens Högloft Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes.
Stockholm den 30 Junii 1818.
N:r 75.
Riksens Högloft. Ständers Banko - Utskotts
Utlåtande, i fråga om antagande af
Gg6 Banko-Utskottets Betänkande,ni
Götha Canal-Bolags Aktier såsom Hy~
poth ek för Lån i Banko-Diskont-Verket
och vid omsättning af de i Götha
Canal-Diskont derå upptagne Län.
Uii ett till Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protokoll den 8-'de nästlidne Junii, ingifvit, och
till Banko-Utskottet remitteradt yttrande, har f.
d. Stats-Rådet m. m. Herr Grefve B. von Platen,
hemställt, om icke , i likhet med hvad som blif-|
vit stadgadt om Söder-Telge Canal-Aktier, och i
enlighet med hittills gällande föreskrifter, för
Götha Canal-Diskont, äfven hädanefter, Götha
Canal-Actier böra anses såsom gällande Hypothek,
så väl under utredningen af denna Diskont,
vid omsättningar , sorn sedan , till nya Låns
beviljande och Omsättning derå.
Banko - Diskont - Verkets Direction har, uti
häröfver infordp.idt Utlåtande, med åberopandeaf
ä- §• j <ief för Banko Diskont-Verket utfärdade
Reglemente , sorn stadgar, att till säkerhet vid
utlåning antingen bör ställas vederhäftig borgen
eller ock vid Skuldebrefvet bifogas så beskaffade
Documenter, Accepter , Obligationer eller Aktier
och goda Vexlar, sorn allmänt äro gällande eller
innefatta den för Verket erforderlige säkerheten,
ansett, att Aktier i Götha Canal-Bolag destomindre
kunna hänföras till handlingar af sistnämnde
egenskap, som Aktie-ägares rätt till delagtighet i'
Bolaget, heli och hållet beror på fortsatt inbetalning
af det tecknade Aktie-Capitalets återstod;
vid uraktlåtet fullgörande hvaraf, Aktierne hemfalla
till Bolaget , och i Långifvåtens hand blifva
-
BanhoUlsholtets Betäntanden. 697
Va utan allt Värde. Då, ined afseende härå, den
princip vid Diskont-utlåningen i allmänhet, hittills
finnes stadgad och följd, att Icke såsom säkerhet
antaga och godkänna Aktier, hvarå den
tecknade Summan ej blifvit till fullo insatt; samt,
äfven med förutsättande äf en sådan inbetalning,
ttpprnärksarnhgt dera mäste lästas, huruvida det
erbudne Hypöthékét är allmänt gällande safnt innefattar
fullkomlig säkerhet För Länet, så att det
samma , i händelse af uteblifven godvillig betalning,
må genom tantens försäljning ingå; hair
Direktionen fufinit med Banko Diskont-Verkets
Säkerhet oförenligt att tillstyrka någon Förändring
i den föreskrift, hvarigenom Lötha Canal-Bolags*
Aktier blifvit från Lane - rättighet i Banko - Diskont-
Verket undantägnö.
Med Södertelje Canal-Aktier, sorn tillföljd
af Riksens Ständers Beslut vid S B i 5 års Riksdag,
få belönas i Banko-Diskonter) till 75 Procent af
det tecknade primitiva Capitalet, dock med förbehåll
att afseende på Låntagarens enskilda vederhäftighet
dervid tillika fästes , har Direktionen
, jemförelsevis till Götha-Canal-Aktier , i så
måtto funnit förhållandet skiljaktigt, att de förre
titgöra en Inskränkt Summa, och att för hvarje
Aktie i Söder-Telgé Canal påtecknade rooRtdr,
blifvit insatte 248 Riksdaler 16 skilling.
Med glllahde af hvad Banko Diskont-VerketS
Direktion i ämnet sålunda anfort,, hafva
Herrar Banko - Fullmagtlge serskildt erindrat ,
dels, att, i händelse Götha-Canal - Aktier , såsom
hypothek för Lån i Banko-Diskonten emottogos,
Bihang till Rikt-St, Vrot, igl7—1818 (>'■“ Sani, Nr gg, go:.
6g8 Banko-Utskottets Betänkanthn.
och de påbudr.e inbetalningarne till Canal-Ver.'
bets fortsättning, derå tilläfventyrs uteblefve, Diskont
-Verket , som i öfrigt , till följe af 6. §:ri
uti Dess Reglemente , ej äger bevilja omsättningar
af de på Aktier och publike Papper utgifne
X/ån , troligen kunde blifva nödsakadt , att , till
bibehållande af hypothekets värde, samma inbetalningar
verkställa, och sålunda invecklas uti en
med dess bestämmelse föga förenlig delagtigheti
Götha-Canal Verk; dels, att Riksens Ständers
redan vidtagne beslut om Sedel - Capitalets bibehållande
vid oförändradt belopp intill nästa Riksdag
, skulle i betydlig mohn kunna rubbas, genom
den tillökning i Banko-Diskontens utlånings-'
Summa , som blefve en följd af den fcireslagne
rättigheten, enär Lån å Aktier och Publike papper
ej innebegripas under den Maximi - Summa
för nämnde Diskont-Verk, sorn till begagnande i
Banken blifvit fastställd.
Banko-Utskottet instämmer i fråga om Götha
Canal-Aktiers beläning i Banko-Diskonten, äfven
för dess del uti Diskont - Direktioftens och Herrar
Banko - Fullmagtiges omförrnälde yttranden :
Beträffande åter Liqvidationen af redan erhållne
Lån på sådane Aktier, uti Götha Canal-Diskont,
anser Banko-Utskottet, det, jemlikt Rikets Högl.
Ständer om denne Diskonts Utredning redan tagne
Beslut , vara en för Låntagarne gifven rätt, att
mot ordentlig afbetalning, på satt faststäldt blif-'
■vit, få göra; omsättning , med bibehållande af Canal
- Aktieme såsom hypothek , i förening med
nödig säkerhet hos Låntagaren , eller serskilde
Caution ister, efter vederbörlig pröfning på ena
-
Hdnio-Ut skottets Eetänianden• ^99
hamia sätt som den sednaste tiden i detta afse-:
ende tillgått.
Stockholm den 3 Julii 1818.
N:r 76.
Riksens Högloft. Ständers sarnmdnsatta Statsoch
Banko-Utskotts Utlåtande, öfver
Ånniärkningar vid Utskottens Betänkande
s i anledning af Kongl. May.ts
Nådiga Proposition af den 12 f nnii,
rörande be hofvet af ser skilde penningetillgängar
till upphandling af Spannemål.
Det af förenade Stats- ogIi Banko -Utskotten?
tlén 23 nästlidne Junii afgifne utlåtande öfvec
Kongl. Majrts Nådiga Proposition af den i2;te i
samma Månad , rörande behofvet af serskilde penninge-tillgångar
till upphandling af Spannemål t\
har, under den -27 näst derpå följde blifvit gillade
af Högvördige Preste ■ Ståndet oell Hedervärd»
Bonde-Ståndet, hvarvid sistnämnde Stånd likväl
yttrat sitt missnöje deröfver , att Förenade Utskotten
väckt fråga om inställande af Bränvins-]
hränning. — Men från Höglofl. Ridderskapet och.’
Adeln samt Vällofl. Borgare - Ståndet har, med
anledning af gjorde anmärkningar, ärendet blifvit
till Förenade Utskottens ytterligare be harull
ling återremitterad^.
Förenade Utskottens tillstyrkande , att Bränvins-hränning
af Spannemål skulle inställas , åtminstone
ide orter, från hvilka Spannemåls-und-’
7od Stats-och B anie o- Utskottens Betänkanienl
sättning är begärd, har blifvit klandradt, så val
hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln , som lios
Vällofl. Borgare-Ståndet.
Vid närmare öfvervägande äf de uti anmärkningarne
anförde skäl, vilja Utskotten medgifva,
att ett partiel t förbud emot Bränvins -bränning
kunde vara förenadt med olägenheter, men Utskotten
kunna derföre icke medgifva, det Förenade
Utskotten saknat anledning att väcka fråga
om inställande af Brånvins-bränning , enär Kongl.
Makt uti Dess Nådiga Proposition yrkat nödvändigheten
af utomordenteliga anstalter och sådane
ansträngningar , hvilka endast synas böra kunna
komma i fråga vid de tillfällen , då Dandet hotas
med hungersnöd.
Uti alla af Riksens Ständer, angående Bran»
vins-bränningen vidtagne Författningar, hafva
Riksens Ständer ansett dess inställande nödvändig
, att afvärja följderne af en svår missväxt
samt i underdånighet äfverlemnat åt Kongl.
Maj:t au härom i Dess vishet förordna. Bränvins-bränningens
inställande har dessutom icke
blifvit gjord till något vilkor för de af Förenade
Utskotten tillstyrkte Penn nge-anslag , utan blott
omnämndt uti Ingressen till Betänkandet såsom en
anstalt, på hvilken Förenade Utskotten trott sig
böra fästa Riksens Höglofl. Ständers serskilda uppmärksamhet,
och hvars vidtagande i alla fall beror
på Kongl. Majus Nådiga pröfning och godtfinnande.
Flere värde Ledamöter af Vällofl. Borgare»
Ståndet hafva fästat sig vid den omständighet,
att de penninge-summor, sam Kongl. Maj:t till
Spannemåls anskaffning i Nåder äskat, vida utz
Stats- och Banko-Utskottens JBetänJianden. 701
verstiga det belopp, Direktionen öfver Allmänna
Magasins Inrättningen uti Dess underdåniga Skrifvelse
, sorn uti Kongl. Majus Nådiga Proposition
är åberopad och. synes ligga tili grund för densamma
, ansett för detta behof erforderligt r hvilken
skiljaktighet desse värde Ledamöter begärt,
matté af Förenade Utskotten, utredas.
Då Förenade Utskotten endast erhållit del
af Kongl. Majus Nådiga, Proposition, kunna Förenade
Utskotten icke meddela annat Utlåtande
häröfver, ari att Kongl. Maj.-tsom varit i till.
fälle att taga en mera vidsträckt öfversigt af för.
hållandet,, i. Nåder lärer, funnit försigtigheten
och: en nödig omtanka fordra,, att- penninge - tillgångar
icke måtte saknas till anskaffande af ett
större qvantum Spannemål, hvarmed Landets Innebyggare,
L fall så omtränger , skulle kunna:
undsattas..
Flere värde Ledamöter af Väliofl, Borgare.
'Ståndet hafva, med åberopande >af ingångne tind
derrättelsör från serskildte Landsorter, yttrat dea
förmodan,, att den befarade Spannemåls-bristen
icke torde , i anseende' till en inträffad meia gynnande
väderlek, blifva större, än- att den gerom
enskilde Handlandes införskrifning; af Utländsk,
Spannemål skall kunna fyllas,, derest från,
Regeringens sida icke vidtagas sädane anstalter,,
som ifrån dylika Spekulationer afskräcka; äfvensom,
1 afseende på det af Kongl. Maj:t i Nåder
proponerade och af Förenade Utskotten tillstyrk»’-  ta Lån af Två Millioner Riksdtr i Silfver,, sora
inom och utom Landet skulle upptagas, blifvit
anmärkt , att , utom. det, ett sådant Lån icke torde
stå att erhålla , skulle Riket härigenom ådra
-
702 Stats- och Banko-Utskottens Betänkandtnl
ga sig en ss beskaffad skuld , sorn skulle aflägsna
förhoppningen, att en gång kunna vinna en
högst efterlängtad ordning och stadga i vårt penninge-väsende.
Förenade Utskotten , som icke kunnat undgå
att fästa serdeles afseende på dessa reflektioner
och anmärkningar, hysa äfven den öfvertygelse,
att, om Länet i Silfver skulle med tiden kunna
erhållas , häruti likväl icke kan påräknas någon
tillgång , att dermed betala sådan Utländsk SpanT
nernål, som detta år för allmän räkning införskrifves.
Det är också med anledning häraf, som
Förenade Utskotten tro sig böra tillstyrka, att de
af Förenade Utskotten föreslagne Två Millioner
JUdr Banko-Sedlar i anticipation på de till Silfver-
inköp anslagne årliga Summor, nu genast
och i forsta rummet må, med de vilkor förra Betänkandet
utsätter, hållas Kongl. Maj:t tillhanda
för uphandling , heldst inom Landet, af erforderlig
Spannemål, som genom Direktionens öfver
Allmänna Magasins- Inrättningen föranstaltande
skall spridas till behöfvande orter; och att sedermera,
i händelse Kongl. Maj:t, efter inhemtade
tillförlitelige underrättelser om innevarande års
skord , och de qvantiteter af Utländsk Spannemål,
hvilka för enskilde Handlandes räkning iniomtnit,
skplle pröfva en omedelbar införskrifning
af Utländsk Spannemål för Allmänna Magazins-Inrättningens
räkning nödvändig, till fyllande
af den brist, som härrörer ifrån jgi8 års
skörd , de uppå Silfver-Lånet influtne medel härtill
må anvärldas.
Stai$- och Banlo-TJtslottens Betänkandcn. 703
Men, i fall nyssnämnde Lånamedel till störj!
re eller mindre del icke skulle komma att begagnas
till en såbeskaftad införskrifning af Uti
ländsk Spannemål , hvartill de endast äro anslag-'
ne , bör det odisponerade beloppet, när det upgår
till minst 10 Procent af hela Lane Summan,
så fort ske kan, på Lånet afbetalas; hvadan förbehåll
om en sådan partiel återbetalning bör göras
uti Riksgälds - Contoirets Obligationer, mot
hvilka Länet kominer att upptagas.
Det är anmärkt , att någon serskild fond till
Ränte-betalnlngen icke är af Förenade Utskotten
anvisad; Och få Utskotten till svar härå eri txjra,
att, då Räntan å Silfver - Lånet skall godtgöras
af Allmänna Magazins - Inrättningen , för hvars
räkning Länet kommer att uptagas , blir det också
Direktionens öfver nämnde Inrättning åliggande,
att tillse, alt denna Ränta, likasom alla andra
omkostnader å den införskrifne Spannemålen ;
»ages i beräkning, vid bestämmandet af det pris,
hvartill samma Spannemål skall försäljas.
En värd Ledamot af Vällofl. Borgare-Stån-,
eket har anmärkt, att, då den Spannemål, som be.'
talas med Silfver-Lånet, skall försäljas mot Banko-Sedlar,
hvilka till Lånets återbetalande icke
kunna omedelbarligen användas, en häremot svarande
förminskning i Banko Sedelmassan skall uppkomma
; men hvilket åter icke är förenligt med
den skedde regleringen af Inrikes Mynt - Capita.-  lets storlek.
Förenade Utskotten medgifva, att denna anmärkning
icke saknar all grund; men, enär det argif
v it , att Silfver. Länet, så fort möjligen ske
704 Stats- och Banko-Utsiottens Betankanden.
Iean, bör återbetalas , och att. således erforderligt
Silfver skall på ett eller annat sätt anskaffas för
tle till Magazins - Inrättningen influme BankoSedlar,
skulle en temporaire förminskning i Banko
-Sedelstocken endast kunna komma i fråga.
Emot Förenade Utskottens Förslag, att myntadt
och ornyntadt Silfver skulle få emottaga# i
be.talning för Spannetnål , som köpes. af Allmänna
Magazins-Inrättningens förråd, samt beräknas
till ett värde , sorn fullt motsvarar hvad Silfver
mot Ranko^Sedlar å liqvidations-dagen gäller, är
anmärkt, dels, att något visst pris i Bankq-Sedlår
bör stadgas, och dels, att denna anstalt skulle,
i anseende till Uppbörden och Redogörelsen,
medföra flere betydliga olägenheter, samt det äfven
blifva omöjligt för Direktionen öfver Allmänna
Magasins-Inrättningen , att co.ntrollera, huruvida
vederbörande Magazins-förvaltare emottaga
Silfver eller Banko-Sedlar,
Hvad %ngår frågan om värdet i Banko-Sedlar,
hvartill S.ilfret skulle emotttngas, så anse
Förenade Utskotten sig böra föreslå och tillstyrka
* ätt Rikets Högloft Ständer i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj.t i Nåder täcktes låta genom
Direktionen öfver Allmänna Magazins-Inrättningen
kungöra det pris å Silfver mot BankoSedlar,
sorn för hvarje qvartal skall gälla.
Beträdande den senare omständigheten , så,’
enär man utgår Irån den synpunkt, att Allmänheten
, derest den vill begagna sig af tillåtelsen
att liqvidera Spannemål med Silfver, i stället för
Banko-Sedlar, måste underkasta sig de förbehåll,
som .härvid stadgas, torde, genom härefter lärn
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden, 705
pade föreskrifter, de anmärkte olägenheterne kunna
undanrödjas , och således något hinder icke
inöta vidtagandet af en anstalt, sorn kan medföra
nytta bade för Staten och de Medborgare, hvilka
häraf sig begagna.
I sådant afseende torde böra föreskrifvas,
att den, sorn vill använda Silfver till betalande af
Spanoemål, hör inlefverera Silfver till LandtRänterlet,
som deröfver utfärdar en på insättarens
nartin ställd attest, hvaruti utföres så val Silfver-qvantiteten
, sorn dess värde uti Banko-Sedlar;
hvilka Attester på lika sätt, sorn alla andra
Ränteri qvittencer , annoteras uti JLands-ContoiretSådane
Attester gälla i liqvider om Spannemål,
sorn , med vederbörligt tillstånd, får köpas uti
Kronans Magaziner, inom, men ieke utom Hållet,
lika med BankoSedlar till det beloppi dylika
Sedlar, hvarå de lyda. Till vinnande af nödig
kontroll , böra Kandt-Räntemäslaroe uti afgif.
vande förslag till Direktionen öfver Allmänna
Magazins-Iutättningen specificera alla af dem utfärdade
Attester öfver emottaget Silfver, med utsättande
af dagen , då Attesten är utfärdad , Silf—
ver-qvantiteten och värdet i Banko-Sedlar, samt
Insättarens namn. Detta allt underställes vördsammeligen
Riksens Högh Ständers hepröfvande.
Stockholm den Julii 1818.
N.r 77,
Rikets Högloft. Ständers sammansatta Statsoch
Banko - Utskotts Utlåtande öfver
Högloft, Ridderskapet och Adelns Re
-
706 Stats- och Banko-ZTtskottens Betänkanden.
miss af Herr Grefve Carl Gust.
Spens' s Memorial, rörande ett af
Herr Grefven och Herr Grefve von
Schwerin förut uppgifvet och besvaradt
Förslag, angående Provincial-Credit-Cassors
inrättande,
Sedan Högloft. Ridderskapet och Aneln un- '
der den gide nästlidne Junii afgjort alla de af
Förenade Stats- och Banko- Utskotten , med anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den
10 December 1817, angående Allmänna Penninge-rörrelsen
och Myntvärdets upprätthållande, genom
Betänkande af den 3 April och Utlåtande
öfver Anmärkningar af den 16 Maji till Rikets
Högloft. Ständers öfvervägande frarnstäldta ärpnen,
så har Herr Grefve Carl Gust. Spens uti
Memorial'af den n:te sistlidne Junii och således
2me dagar efter det Högloft. Ridderskapets
och Adelns Beslut fattades, såsom dess Reservation
upptagit till öfverläggning Förenade Utskottens
meddeldte yttrande öfver ett af Herr Grefven
och Herr Grefve von Schwerin serskildt ingifvet
Förslag om Provincial-Credit-Cassors inrättande
; Vid hvilket tillfälle Herr Friherre Henning
Wrangel, som funnit Herr Grefve Spens’s
Förslag sakna fullständighet och utveckling, uti
serskildt anförande sökt visa , att sjelfva systemet
med modifikationer vore antagligt, hvarförutan
Herr Michael Strussenfelt , som förmält sig
frukta, c^et man icke rättligen förstått Herr Grefve
Spens'# Förslag, äfven Sökt att närmare utveckla
det samma.
Desse anföranden , tillika med hvad någre
Stats- och Banko-Utshntens Belänhdriden. 797
andre Ledamöter, i anledning häraf, yttrat, har
Höglo!]. Ridderskapet och Adeln , genom Protokolls-Utdrag
af den n nästlidne Junii tili Förer
pade Utskotten remitterat.
Till besvarande af denna Remiss, fa Före-'
pade Utskotten andraga, att, dä Förenade Utskottens,
med anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition af den 10 December 1817, angående
Allmänna Penninge-rörelsen och Myntvärdets
iipprätthållande afgifne Betänkande, till
alla dess delar blifvit af Höglofl. Ridderskapet
oell Adeln, så val som af de 3;ne öfrige respektive
Riks-Standen hufvudsakligen pröfvadt och
afgjordt, innan de ifrågavarande Anföranden
hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln blifvit upläste
, anse Förenade Utskotten desse Anföranden,
såsom blott innefattande någre Ledamöters enskildta
tillägg uti Höglofl. Ridderskapets och Adelns
fattade Beslut , icke kunna , emot Riksdags-Ordningen
, till pröfning vid innevarande Riksmöte
•upptagas. Stockholm den 6 Julli 1818.
N:r 78.
Riksens Högl. Ständers Banko-Utskotts Memorial,
till sammanjämkning af RiksStåndens
Beslut rörande ett till Götheborgs
Stad beviljadt Läne-biträde.
Samtelige Respektive Stånden hafva, enligt
Utdrag af Deras Protokoll under d. 2 och 4:de
•uti innevarande Månad , bifallit det af Kongl.
Majit i Nåder proponerade Låne-biträde till Götheborgs
Stad af 200,000 R:dr, emot den säker*
8; Banko,- Utskottets, Betänkandeni
het och de Ränte-beräknings, och. återbetalnings*,
vilkor , som Banle-Utskottet tnl serskilde Betanhanden
af den 15 och 27:de sisth Junii föreslagit
, samt med antagande tillika af Utskottets vördsamma
förbehåll., att. något nytt eller serskildt
Anslag för ifrågavarande ändamål ej må äga turn,
ytan. samma Lån-biträde inheräknas uti de tillgångar,
hvilka af Stats^och Banko-Utskotten blifvit
uppgifne, att intill nästa Riksdag i det hög-|
Sta kunna disponera.?.
Deremot har skiljaktighet Riks-Stånden emellan
uppstått , vid fråga om bestämmandet af de
fonder, hvaraf Låne-biträdet borde anses utgå, i
så måtto,, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln
dertill anvist de medel, sorn i annat fall skolat i.
Diskont-väg utlemnas , och, Hedervärda BondeStåndet
de serskilda Medel, som blifvit anslagne
till Silfver-uppköp; hvaremot; Högvördige Presteoch
Vä 11oil.. Borgare-Stånden i likhet med Banko-Utskottets
afgifne Förslag beslutat , att 150,00»
R:dr , hvilka, såsom, en följd af sednare dispositioner,
kunna anses återstå, af de uti Stats- och
Banko-Utskottens upgjorde Calculer, till förstärkande
af Bankens, reela fond, beräknade 2,004,000,
R:dr, böra dervid begagnas, och återstoden meddelas
af det öfverskott, som uppkommer på de till
Assignationhrs inlösen påräknade 700,000 R:dr,
och hvilket eljest skulle i Diskont-väg utlånas.
Vid slikt förhållande får Banko - Utskottet
såsom jämkning vördsamt föseslå, att, på sätt, 2tne
Riks-Stånds sålunda meddelte Beslut innefattar,
Banko-Styrelsen må äga, att Lånet utgifva, enär
den erforderliga säkerheten derföre presteras, men
tillika underrättas, dels, att till följd af serskilde
Banko-Utskottets Bet'dnianä?n'. 70$
Anslag, dem Riksens Ständer ti!! anskaffande af
myn thara Metaller bestämt, Statk- och BankoUtskottens
föreslagfie dispositioner för refela Fondens
förstärkande härmed ‘komma att förfalla,
dels att en Summa qf 50,000 R:dr i öch för Lå.
ne-biträdet till Götheborgs Stad kömrtTér att afföras
på de öfverskott af iDiskont-Utrednings-Fonden,
hvilka eljest skolat i Diskont-Väg utlånas»
Stockholm den 10 Julli ibt8-
N:r 79.
Rikets Högloft. Ständers Banko - Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid dess Betänkande af d.
3 fnlii i fråga om antagande af Götha
Canal-Bolags Aktier såsom Hypothek
för Lån i Banko-Diskont-Verket,
Höglofl. Ridderskapet och Ådeln har , i anledning
af gjorde anmärkningar, till Banko - Utskottets
förnyade handläggning behagat återremittera
dess Betänkande af den 3 Julii i fråga om
antagande af Götha Canal-Bolags Aktier såsom
Hypothek för Lån i Banko-Diskont-Verket.
Med afseende å de anmärkningar, som i detta
ämne till Utskottet inkommit, och hvad först
angar det yttrande , att upphäfvande af en förut
stadgad rättighet blifvit af Utskottet föreslagen ,
får Utskottet, till undvikande af missförstånd,
vördsamt upplysa , att uti det vid 1815 års Riksdag
utfärdade Reglemente för Banko Förvaltningen
, uttryckligen finnes stadgadt, at Götha Gal
Jiö Bänto- XJt stöttets JBetänkandenl
nal-BolagS Aktier, för hvilka serskild Beläning?»
rättighet uti Bolagets Diskont blifvit Stadsråd, ej
finge uti Riks-Diskont-Verket eller det blifvande
Banko-Diskont - Verket belänas ; Oell Utskot»
tet har således af den remitterade motionen ej
fattat annan mening, än att densamma, hvad Banko
Diskont-Verket beträffar, mäste åsyfta erhåU
lande af ert förut saknad Beläningsräh, ej bibehållande
af en redan vunnen. Det är ock af sådan
anledning, som Utskottet härom infordrat
Banko-Diskont-Direktionens och Herrar BankoFulimägtiges
tillåtanden, hvilka tili Utskottets Be-'
tänkande blifvit intagne och åberopade.
Beträffande åter den säkerhet för DiskontVerket,
som med antagandet af Götha-Canai-Bolags
Aktier såsom Hypothek, jemförelsevis med
Aktier uti Södertelje Canal-Bolag vore förenad 5
Så , ehuru dét visserligen ej kan bestridas, att
Götha-Canal-Verk, en gång fullbordadt, otvifvelagtigt
måste anses äga i och för sig sjelf ett Vida
högre värde än Södertelje Canal, hindrar sådant
likväl ej att, då, hvad sistnämnde Verk beträffar
, en närmare utsigt för arbetets fullbordan
och en deraf påräknad revenue åynes vara för
handen , äfvens.om för hvarje Aktie a tecknade
100 Brdr en-mer än dubbel summa blifvit inbetald,
så att ytterligare tillskott tilläfventyrs ej erfordras,
desse Aktier möjeligen kunna hos Allmänheten
äga en större begärlighet än Götha-Canal
Aktier, med hvilka ett motsatt förhållande
inträffar. Det är på denna tillfälliga säkerhet,
som afseende vid ett Diskont-Verk egenteligen
måste fästas, då dess natur och beskaffenhet ej
medgtfver användandet af dess fonder annoriun
-
Banko-Utskottets Betänkande. 71 i
da l än att de på korta och bestämda tider åtet
ingå; Och Utskottet bör i öfrigt, med anledning
af Anmärkningarne, erindra, att det egenteligen
ar i följd af den ovisshet i hvad mohn inbetalningarne
å Götha-Canal-Aktierne komma att fort-'
gå, och huruvida icke sådan inbetalning till äfventyrs
just å en eller annan i Banko -Diskon»
ten heland Aktie kunde uteblifva, sorn Utskottet
funnit betänkeligt, att någon beläning deraf
tillstyrka.
Hvad sluteligen angår den fråga huruvida
Götha Canal Bolagets tillständiga rätt vid den af
Riksens Höglofh Ständer beslutne reglering angående
JFilial - Diskonterne blifvit efter Uag och
billighet i allt iagttagen , anser Utskottet sig ej
tillkomma att häröfver inlåta sig i någon pröfning.
X grund af hvad ofvan förmäles, hafva de
remitterade anmärkningarne , ej kunnat föranleda
till någon förändring uti Utskottets afgifne Betänkande;
Hvilket vidare underställes Riksens
Högloft. Ständers upplysta ompröfning.
Stockholm den 10 Julii 1818.
N:r 80.
Riksens Högloft. Ständers Banko-Vt skotts
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande
af d. 30 Junii, i fråga om föreslagen
nedsättning af Öfver-räntan i Banko-Diskont-Verket.
Inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
7n Banko-Uisbottets Betänkanden.
Herr' Lagmannen af Malmborg framställt åtskils
lige anmärkningar rörande lagstridigheten och olägenheterne
af den vid Diskont - inrättningar
vanligen beräknade Ofver - räntan; I anledning
hvaraf Bankö--Utskottets den 30 sisth junii afgifne
Betänkande rörande föreslagen nedsättning
af Ofver-räntah i Banko* Diskont-Verket blifvit
till Utskottet åter-remittetadt.
Banko * Utskottet anser det sä mycket mera
vara utan ändamål, att uppehålla sig vid den
värde Ledamotens anföranden om olämplighetert
af det undantag från allmänna Bagens föreskrifter
och de för Långifvare i allmänhet gällande
stadgar, som Uti Diskont-Inrättningars privilegier
vanligen innefattas , då Utskottet , Utan att i
någon måtto bestrida de menliga och förstörande
följder, som denna dryga räme-beräknihg för vissa
Individuer ken medföra, egentligen inskränkt
sig till utredande af den omständighet, huruvida
det ännu kan anses lampeligt, att förändra
eller upphäfva de i desse hänseenden från äldre
tider tillbaka gällande Författningar.
I denna delen får Utskottet åberopa dess redan
afgifne Betänkande och tillika vördsamt anmäla,
att detsamma under den ?:de innevarande
blifvit af 3tne Respective Stånd gilladt.
Stocholm den 10 Julii 1818.
N:r 8i.
Riksens Högloft. Ständers Banko - Utskotts
Betänkande i anledning af väckt Motion
-
Banko-Utskottets 13 tidrik anden. 713
tion om tryckning af det Historiska
Verk, som angående Bankens första inrättning
och dess sedermera ha fde öden
finnes utarbetadt.
Jemlikt ett till Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Protokoll den 30 sistl. Maji afgifvit och
berörde dag till Banko-Utskottet remitteradt anförande
, har Herr Grefve Spens, Cart Gustaf, 1
sammanhang med en hos Höglofl Ridderskapet
och Adeln dä förehafd fråga , rörande publicité af
Banko-Verkets tillstånd, yrkat att, då i Banken
vore förvarao en af Banko-Commissarien Fredrik
Silfverstolpe i lifstiden författad fullständig Historia
om Bankens Oden, hvilken, genom det
samband , som alltid varit emellan Bankens och
Rikets Financiella affairer, förmodades innehålla
en utförlig Financiel Statistik öfver Fäderneslandet
under olika perioder; och, enligt Herr
Grefvens åsigt, den hufvudsakeligaste orsaken att
yrka Bankens publicité vore behofvet för Sveriges
Representanter att äga Statistiska och Historisla
kunskaper, om de rätt skola bedomina de
allmänna ärenderne, samt nödvändigheten för
Sveriges Allmänhet att äga samma insigter för bedöm
mandet af Dess Representanters åtgärder,
nyssnämnde af framlidne Commissarien Fredrik
Silfverstolpe författade Historia måtte på Bankens
bekostnad tryckas ; anseende Herr Grefven att, om
ock ett ringa antal exemplar deraf blefve försålde
, utspridandet af Statistiska uppgifter om Landet
likväl skulle betala delina kostnad mer äiv
tillräckligt, samt att, enär detina Historia förmo*
Silning till Riki-St, Prat, 1817 — 1818. fett Sami, N:r gr.
714 Banko-Utskottets Betänk and. en)
deligen lomme att stadna flere år före rtarvaran»
de tid , någon våda för Bankens credit icke vöre
att befara, isynnerhet om man, der sådant funJ
nes nödigt, uteslöt hvad till röjande af den näri
varande Silfver-fondens belopp kunde gifva anledning.
Enär Herr Grefve Spens tillika begärt; att
bfvanberörde dess motion skulle med de öfrige
Eeépektive Riks-Stånden communiceras , har Utskottet,
under afvagtan af remiss derå äfven från
dem, låtit förevarandé ämne alltsedan den S:de
sisth Junii hvila oafgjordt; Men, då under denna
tid Utskottet' icke något vidare härom fått emottaga,
anser Utskottet sig, i anseende till Riksdagens
snart förestående slut , nu icke böra läng-i
re med svar å Motionerne uteblifva.
Omförmälde , af framlidne Commissarien Silfverstolpe
författade Historiska Verk , h vilket utgöres
af 7 Baud in Folio om tillhopa 7842 pagina
, innefattar , ehuru tillika underrättelser angående
Bankens första inrättning och dess sedermera
hafde Öden , likväl till större delen sådane
upplysningar, rörande den inre administration
nen, som endast för Verket, samt dess Embetsoch
Tjenstemän kunna
se. Enär nu tryckningen af hela detta arbete
skulle medföra en nog betydelig kostnad ; och
dessutom ett i möjeligaste måtto oinständeligt Sammandrag
deraf redan vid Riksdagen 1800 till
Riksens Högloft, Ständer, uti Berättelse från Banko-Utskottet
öfverlemnades , af hvilket, tryckte
exemplar till betydeligt antal ännu finnas att tillgå,
dem Banken, för bristande afsättning, af Förläggaren
sig tillöst; finnér Utskottet, i den öfve*-
SanÅo-Z/tsiottets 'Äeiunkandenl 715
tygelse att Banken utan någon motsvarande nytta
skulle genom ifrågavarande tryckning tillskyndas
en ej ringa förlust, sig icke äga skäl att å den
väckte Motionen tillstyrka bifall.
Stockholm den 10 Julii 1818*
På Högl. Ridd. och På Högv. Preste-Stån^
På Vallöf!. Borgare-Stårf På Hedervärda Bonde*»
delns Ledamöters
vägnar
Mag. Palmqvisti
dets Ledamöters
vägnar
M. A. Almqvist.
dets Ledamöters
vägnar
L. J. Lundgrenl
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jonas Andersson'.
G. Helsingiusl
F örtekning
pä Gite Samlingens innehall.
Banko-Utskottets Betänkanden och Förklaringar
angående:
jN.ri. Anmärkningar vid deri för Utskottet gällande
Instruktion - - - - Sid. 3.
N;r 2, Frå gau om Liqvid med Diskont-Verkens
egne Sedlar, för Lån och Omsättningar - l4.
N:r 3. Anmärkningar vid sistnämnda Betänkande - 27.
N:r 4. Skådepenning till åminnelse af deli 4:de
Juli 1817. - - - - - - 6g.
N:r 5, Autalet Ledamöter i de årliga Revisionerna
af Banko-Diskont-Verket - - 70.
N:r 6. Anmärkningar vid Betänkandet om ändringar
i Instruktion för Utskottet - 73.
N:r 7, Medel till Hjelmare Slussverks ombyggnad
och vidmakthållande <e - - 77.
N:r 8. Skådepenning till åminnelse af Reforraa
tions-Högtiden
1817 — 82.
N.r g. Väckt fråga om förlängning af Preskriptions-tidcn
för Låiis omsättning i BankoDiskont-Verket
_____ g3,
N:r 10. Lånerättigliet i Banko-Diskont-Verket för
Götheborgs- och Bohus Läns Invånare - g3.
N:r 11, Kungörande af inskränkningen i Specie
mynts
utvexling från Banken - — g7.
N:r 12. Fidei-Kommissers pantsättning i Banken - ioi.
N:r i3. Lånrättigliet i Banken för Fastigheter uti
Philipstad ______ 108.
N:r i4. Förhöjning i Arfvoden för Riksens Ständers
Revisorer - - - - 115.
N.r lö. Förändring i befordrings-gruriderne inom
Banko-Verket - — - = 11g.
717
N:r 16, Fördelning af arbetet emellan Revisorerne,
tryckning af deras Berättelser m. jn. Sid, 127.
N:r 17, Vidtagne åtgärder i frågan om en ny
Mynt-Ordning _____ 12g.
N:r 18. Väckt fråga om tillåtelse att emot Svenskt / t
» Speciemynt i Banken tillbyta sig omyu
tadt
Guld och Silfver - l35.
Stats- och Banko-Utskottens
N r ig. Om justering inför båda Utskotten af föreskrifter
för Rikets Ständers båda Penninge-Verk
_____ i35.
Banko-Utskottets angående:
N.r 20, Åter-Remiss i frågan om förlängning af
Preskriptions-tiden för Laus omsättning
1 Banko-Diskont-Verket - i42,
N;r 21. Väckt fråga 0111 tidigare föredragning och
lifgifvande af Bankens Fastighets-Lån - i4g.
N:r 22. Bolags och Korporationers Lånrättighet
i Banken å Fast Egendom - i53.
N:r 23, Vederhäftighetsbetyg vid Banko-DiskontVerket
och förökning i antalet af Verkets
Styresmän _____
N:r 24. Understöd för Södertelje Kanal - och
Sluss-Verks fullbordande - - 161.
N:r 25. Fråga om specificerade Förtekningar öfver
Assiguationer på Banken _ _ i63.
N:r 26. Frågan örn allmänt Kungörande af Banko
Sedelstockens
belopp hvarje år l6g.
Stats- och Banko-Utskottens angående:
N:r 27. Allmänna Penninge-Rörelsen och Myntvärdets
upprätthållande - _ _ j8jc
N:r 28. Göta Kanal-Arbetets fortgång och befrämjande
______ 2j3.
N:r 2g. Serskildt Förskott till nödvändiga Utgifter
för Kanal-Arbetet under Vinter-månaderne
______ 297.
718
Banko-Utskottets angående:
N;r 3o. Medel till Jern hand ter in gens oell Bergs
lags-rörelsens
understöd - - Sid, 3o*.
N:r 3i, Banko-Verkets Styrelse oell Förvaltning
efter senaste .Riksdag - - 3og.
Nir 32. Förbättrad Reglering örn Odlings-Länen - 356,
Stats- och Banko-Uttkottens:
N:r 33. Om Medel till Hjelmare Slussverks ombyggnad
och vidmakthållande - - 382,
Banko-Utskottets angående :
N:r 34. Föreslagne förändringar vid Sedel- utgif
ningen
fran Banken - 386.'
N:r 35. Lån-biträde till Uddevalla Stads Kyrka - 391.
N:r 36. Understöd till uppbyggande af Lärohus
i Calmar och Skara - - 394.
N:r 37. Lånbiträde till Götheborgs Stad - - 397.
N:r 38. Frågan o in en ny,Fond för Sillfiskare - 4oo,
Ntr 3g. Ett till Bankens Arkiv aflemnadt Geogra
liskt
arbete - — - - - 4o4.
N:r 4o, Anmärkningar vid Betänkandet om rättighet
att i Baukcn tillbyta sig Guld och
Silfver ______ 4o6.‘
N:r 4t. Återstoden af innevarande års Byggnads
biträde
för Götha Kanal-Arbetet - - 4o8,.
lT:r 42, Anmärkningar vid Betänkandet om specificerade
Förtekningar öfver Assignationer
på Banken - - - - 410;
N:r 43. Anmärkningar vid Betänkandet om ändring
i befordringsgrunderne inom Banko-Verket
- - - - - - 4i8.
Stats- och Banko-Utskottens
N:r 44. I anledning af anmärkningar vdd Betänkandet
om Allmänna Penninge-rörelsen
och Myntvärdets upprätthållande. - 424,
Banko-Utskottets
N;r 45.' Öfver Anmärkningar vid Betänkandet ont
Banko-sedelstockens* belopp - 53i,
7iQ
Stats- och Banko-Utskottens angående:
N:r 46. Ett Memorial om försäljning af Kongsgård
ar , Officers-Boställen m. tn, Sid, 534.
N:r 4j. Anmärkningar vid Betänkandet om Götha
Kanal-arbetets fortgång oell befrämjande 5$5.
Banko-Utskottets angående :
N;r 48, Anmärkningar vid Betänkandet om Od
lings-Lånen
_____ 585.
N;r 4g. Anmärkningar vid Betänkandet om Lån
till Uddevalla Stads Kyrka - - 5g6.
N;r 5o. Anmärkningar vid -Betänkandet om Lån
till Lärohus i Calmar och Skara - 598.
N:r 51. Lånbiträde till uppbyggande äf_ Trivial
Skolbnset
i Landskrona - 600.
N:r 52* Anmärkningar vid Betänkandet om en ny
Fond för Sillfiskare, - G02,
N:r 53. Fråga om Lån-understöd för Skeppsvarf;
- egare eller Skeppsbyggerier - 6o4.
N:r 54, Fråga om understöd til! uppbyggande af
en Stenbro i Carlskrona - 6o5.
N:r 55. Anmärkningar vid Betänkandet om Banko-Styrelsen
efter sed naste Riksdag - 609.
N:r 56, Bankens Revisors yttrande vid Revision
öfver Götha Kanal-Verket - 617.
N:r 5y. Anmärkningar vid Betänkandet om Arbets-fördelningen
emedan Riksens Ständers
Revisorer m. m. - - - _ G; 7,
Ntr 58. Revision af Banko- och Riks-Diskout
Verket
för år 1817 - - - - 620.
N:r 5g. Skådepenning till åminnelse af vigtiga
händelser under närvarande Riksmöte - 623.
Stats- oell Baako-Utskoltens
N:r Go. Om yrkad undersökning öfver Göta Kanal
Diskonts Direktions förhållande i Afseende
på en försträckning till Kanal-Arbetet 6a5.
Banko - Utskottets angående :
N;r 61, Jemkning af Riks-Ståndens Beslut i frågan
om Odlings- Lånen - - - G43,
720
N:r 62. Fond till Inlösande af Schlegelska godsen i Halland Sid. 646.
Nlr 65. Kongl. Maj:ts Proposition om Länbiträde till Götheborgs
Stad ------- 64g.
Nlr- 64. Förskott till inlösen af Krigs-Kommittéens Invisningar 655.
Stats- och Banko-Utskottens
N;r 6j. Sammanjemkning af Ståndens Beslut om Penninge
rörelsen
och Myntvärdets upprätthållande - - 655.
Banko-Utskottets angående;
N:r 66. Instruktion för Banko-Utskottet vid nästa Riksdag - 660.
N:r 67. Val af Deputerade till Revisionen öfver Banko-Di
skoat-Verket
------- 665.
Stats- och Banko-Utskotlens :
N:r 68. Om serskilde Penningetillgångar till upphandling
af Spanmål 668.
Banko-Utskottets angående;
N:r 6g. Anmärkningar vid Betänkandet om Lån till Götheborgs
Stad - - - - - - - 676.
N:r 70. Fråga om anslag till inköp af Silfver - - - 678.
N:r 71. Fråga om afbetalning i Silfver på Bankens Fastig
hets-Lån
- - - - - - - _ - 679.
Nr 72. Föreslagen indragning af Banko-Sedlar utöfver Tio
års ålder - - ~ ~ - - “ ~ hSO#
Nlr 73. Föreslagen nedsättning af Öfver Räntan i Banko-Di
skont-Verket
------- 6S0.
Stats- och Banko-Utskottens
Nr 74. Med Förslag till Reglementarisk? föreskrifter för
regleringen af Penninge-Väsendet - GS8
Banko-Utskottets
N:r 75. Om Götha Kanal-Bolags Aktiers hypotiserande i
Banko-Diskonten ------ 69.6,
Stats- och Banko-Utskottens angående:
N:r 76. Anmärkningar vid Betänkandet om Penningetillgån
gar
till upphandling af Spanmål - 699.
N:r 77. Pro vindal-Kredit-Kassors inrättande - 706,
, Banko-Utskottets angående:
N:r 78. Sammanjemkning af Besluten om Lånbiträde till
theborgs Stad ------- 707,
N:r 79. Anmärkningar vid Betänkandet om Götha Kanal
Bolags
Aktiers hypotiserande - 709.
N:r 80. Anmärkningar vid Betänkandet om nedsättning af
Öfver-Räntan i Banko-Diskonten - - - 711,
Nlr gi. Föreslagen tryckning af ett Historiskt Verk om Banken 712.
