# ID: svediakorp-gov1813
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 70,813
# sentences: 2,145
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till Riks-Ståndens Protokoll
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
181? och 1818.
5:te Samlingen
Innehallande Riksens Ständers Bevillningsutskotts
Betänkanden och Förklaringat»
STOCKHOLM,
Tryckt hos A. Gadelius, i8i8«
Vördsamt Memorial!
Mea anledning af Vallöf!. BorgareStåndets till
BevillningsUtskottet aflåtne Remiss under dea
8 i denna månad af Herrar Ekelund och G. Kjel•
lander med flere väckte frågor om Postfrihet för
Städemes Magistrater vid afsändande äf KronoUppbördsMedel
samt andre Städerne angående
offentliga Arender , har BevillningsUtskottet
detta ämne under öfverläggning förehaft och, då
derunder förekommit, att den för detta Utskott
bestämda verkningskrets endast inskränker sig
enligt RiksdagsOrdningens föreskrift uti 44 §.
inom uppgörandet af grunderne för Bevillningens
utgörande, hvarunder Postmedlen äfven
föras, och densammas fördelning , men detta mål
egentligen innefattar en åtgärd vid StalsRegleringen,
hvars förberedande handläggning bör
föregå BevillningsUtskottets beslut , så har Ut«
skottet ansett sig böra detta ärende till VällofL
r£ BeviUningsVtsk. Betänkanden.
BorgareStåndet vänligen återremittera,
holm den 16 December 1817.
Stock»
IPI Höglofl Ridderska»
pets och Adelns Beda
möters vägnar:
F. B■ Schwerin.
Bl Vallöf!. BorgareStåndets
.Ledamöters
vägnar:
1Sils Limnelius»
Bå Högvordige Breste»
Ståndets Ledamöters
vägnar:
J. Wijkman Caspersson.
Ba Hedervärda Bonde»
Ståndets Ledamöters
vägnar:
Jolu Magn. Wessi ng.
Clas Livijn.
N:r 2-
Vördsamt Memorial!
Då. Rikets Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
vid början af denria Riksdag antog den dervid
nödiga Betjening , ansåg det sig icke hafva anledning,
att hos Rikets Höglofl. Ständer anmäla,
det hade, dels i afseende på göromålens ännu
ej förökade mängd, dels för att ej genom
onödiga utgifter betunga Stats - Verket,
antalet af Cantzlisterne blifvit bestämdt , i enlighet
med hvad Riksdagsordningen härom föreskrifver,
men sedan ett s örre antal Remisser
från Respective Stånden ankommit och öfverläggningarne
, så väl derom , som om grunder»
JBeviUningsTJtxL Betänliandem g1
na och Redactionen af Bevillnings. med de flere
Författningar, dem det åligger Utskottet att
Besörja, ökat göromålens mängd, har Utskottet
sett sig föranlåtet att fördela sig på flera afdelningar.
Denna åtgärd, jemte den vid förre
Riksdagar härom hämtade erfarenhet, harådagalagf,
att det nu varande antalet af fyra Cantz,
lister icke är tillräckligt till det nödiga arbetets
bestridande; och finner BevillningsUtskottet sig
deraf föranlåtet, att hos Rikets Höglofl. Ständer
vördsamligen anhålla om tillstånd , att, till vinnande
af mera skyndsamhet vid målens handläggande
och expedierande, få, utom ofvannämd
de Cantzlister, antaga tvänne Notarier, med arf-j
vode från antagningsdagen.
Riksens Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
begagnar likaledes detta tillfälle, för att
anmäla nödvändigheten deraf, att tvenne Vaktmästare,
på sätt förr vanligt varit, verkställa
uppassningen vid Utskottet, och anhåller vördsamligen
om Rikets Höglofl. Ständers stadfästelse
på de i detta hänseende vid:agne åtgärder.
Stockholm den a 3 Januarii jgiS.
N:r 3.
Bevillnings Utskottets Memorial
angående grunderne för Bevillningens
bestämmande.
Då Rikets Höglofl, Ständers Bevillningsutskott,
emottog det dyrbara, men tillika, brydsamma
6 BevillningsUtsL Betänianden.
förtroendet, att, genom uppgifvande af de Allmänna
Grunderna för den blifvande Eevillningen
och författandet af ett förslag för densamjsnas
utgörande , föranleda en rättvis och jemn
fördelning Medborgare emellan, af de bidrag
till Staten , hvilka äro ourngängliga för fyllandet
af dess behof, insåg detta Utskott vigten af det
erhållna uppdraget. Det erinrade sig dervid
det afgörande inflytande utskylderne medföra
på Statens tilltagande eller aftynande tillstånd,
och det fann sig ej kunna bereda det förra och
förekomma det sednare , annorlunda 3 än genom
åsyftad billighet i beskattningens fördelning,
lätthet vid uppbörden deraf och redighet i redogörelseverket.
Huruvida BevillningsUtskottet uppnått sin
önskan , att åt sitt arbete gifva ali möjlig fullkomlighet,
lär framdeles, enär de uppgjorde
Projecierne till Författningar rörande BevillningsVerket
underställas Rikets Högloft. Ständers
rättvisa granskning , närmare utredas, emedlertid
får Utskottet härmed, likmätigt den detsamma
i 31 §. i Kongl. Majrts och Riksens
Ständers faststälde Riksdagsordning gifne föreskrift,
vördsammeligen framställa de grunder,
som det i sakernas närvarande belägenhet anser
vara de lämpligaste till syftemålets vinnande.
Vid detta tillfälle tror Utskottet sig icke
behöfva, att för Reprassentanterne af ett folk,
som vetat att från urminnes tider bevara den
vigtiga rättigheten, att beskatta sig sjelfve, vidlöftigt
utreda grundvilkoret för all beskattning,
nämligen; att då Statsinrättningen åt hvarje
BevillningsUtsk. Betänkanden.
medborgare erbjuder säkerhet till person och
egendom, bereder den sig derigenom rättighet
att äska skäliga bidrag till bestridande af kostnaderne,
till upprätthållande af den allmänna
säkerheten och lugnet. Denna fordran är lika
beståndande och rättvis, sorn samfundsfördraget,
på hvilket den är grundad, men den förnekar
likväl ingalunda Samfundsmedlemmarne att begära,
det deras biträde endast må påkallas till
bestridande af nödvändiga behof, och deras bidrag
bestämmas efter en billig och med förhållandeme
enlig måttstock, som fördelar utskylderne
i mån af de fördelar, hvar och en kan med
fog vänta af denna Inrättning.
Efter denna grundsats har BevillningsUt- .
skottet sökt att lämpa sin åtgärd, och det är,
derföre, som föremålen för Samhällsinrättningen
eller säkerhet till person och egendom blifvit
lagde till grund för beräkningen och utgörandet
af de directa utskylderne eller den egentliga
Bevillningen.
Under öfverläggningarne härom har fråga
uppstått om de i sednare tider använde tvenne
särskildte methoder till vinnande af det egentliga
syftemålet. För den ena af dessa eller afgift
af all behållen årlig afkastning af egendom,
rörelse, lön eller arbetsförtjenst, efter förut gjorde
afdrag för skuld och nödvändige omkostnader,
med ett ord en inkomst-afgift af verklig
förmögenhet, tala isynnerhet de omständigheter,
att rättvis jemnhet i Taxeringen här skulle åtföljas
af enkelhet i Räkenskaperne och skattskyldigheten
i synnerhet träffa den verkliga förmå
-
% 'BevillningsVtsi, Betänkanden.
gan att bara den. Dessa skäl bar Bevillning*»
Utskottet ej misskänt, men då det erinrat sig,
att 1810 års EevillningsFöro driing, som utgick
från samma synpunkt, hvarken inbragte åt Staten
den påräknade Summan, eller kunde med
lätthet sättas i verkställighet» utan tvärtom för»
anie 'de flerfaldiga klagomål och förfrågningar,
liar det ej kunnat till allmän efterlefnad föreslå
detta Bevillningssätt. Vissheten deraf, att de
nödiga Summorn© till betäckande af Statsbehofven
inbringas, är en alltför vigtig omständighet
för att vid frågor af denna art kunna lemnäs
ur sigte. På så :ant sätt är säkerheten ådagalagd
af beräkningsgrunderne i den BevillningsFörfaétning,
som af Rikets Högl Ständer år 18 19
gillades och antogs samt 1815 jemkades , och
en allmänt yttrad tillfredsställelse med beskattningssättet
har visat, att om brister deruti, likasom
i hvarje menskligt arbete än förefinnas 3
hafva desse likväl ej varit så vigtige att de förmått
öfverväga fördelarne deraf.
De<ra förhållande tillika med en inhämtad
erfarenhet, att hvarje ny beskattningsmethod
mötes vid dess införande af betydliga svårigheter,
har förmått BevillningsUtskottet, att, med
särskildte rättelser och tillägg, till bibehållande
vördsammeligen föreslå de grunder, på hvilka
så val nyssomförrnäldte BevillningsFörordning
af år 1812, som den af 1815 hvila, såsom kände
till principer och vid verkställigheten under»
lättade afen flerårig utöfning, särdeles som detta
JBeskattningsSystem redan hunnit, att sälta
SmllmngsTJlsJi. Betänianden, 9
pig 1 ett slags jemnvigt i afseende på de inre
förhållanderne i Samhället.
Grunderne för sistnämnde BevillningsFör-!
ordningar äro dels den personliga säkerheten,
dels egendoms säkerheten. På den förra stödjer
sig den Bevillning, som enligt lista Art.
i nämnde Förordningar erlägges, utan afseende
på stånd eller förmögenhet, af hvarje inom
Sveriges Rike skaltskrifven person , ifrån den
ålder, då han förmodas kunna genom eget arbete
bidraga till sitt underhåll, intill den tid,
då de aftagande krafterna minska hans arbetsförmåga.
Då den personliga säkerheten är lika
för hvar och en Svensk Medborgare , hvilken
ej genom brott gjort sig förlustig Lagarnes beskydd
, har Bevillningsutskottet ansett detta förhållande
tillräckligt, för att derpå g unda ett
anspråk på lika utskylder för åtnjutandet deraf ,
dock med någon minskning under de yngre åren
och innan det uppväxande slagtet vunnit den
styrka och färdighet, som erfordras till drifvande!
af hvarjehanda yrken.
Men Staten erbjuder ej endast vård om den
personliga friheten , den beskyddar äfven hvars
och ens rättighet att på för sig förmånligaste
sätt använda förmögenhet, kunskaper, krafter
och skicklighet, och dessa fördelar har Utskottet
förmodat vara af den väsendtliga vigt, att hvarje
medborgare både bör och vill i mån af dess
Borgerliga förhållanden bidraga till det allmännas
understöd. Detta Beskattningssätt , beräkpadt
dels efter de af en större eller mindre förmögenhet
liärfly tande tillfällen till vinst, dels
io BeviUningsVtsk. Betänkanden.
efter förtjenst å arbete, äger det företrädet, att
mera än något annat närma sig rättvisan, då
det bestämmer hvars och ens andel i bidraget
till Statens underhåll efter de fördelar han der«
af hämtar. Det har ingalunda undfallit BevillningsUtskottets
uppmärksamhet, att denna beskattning
skulle ännu närmare uppfylla sitt ändamål
, om den i allmänhet kunde lämpas efter
hvarje medborgares behållna inkomst i förhållande
till dess förmögenhet och rörelse, men
då erfarenheten redan lärt , att ärlighet i uppgifter
icke alltid kan påräknas, att forskningar
och undersökningar härom merendels misslyckas
och alltid blifva förhatlige , att den i sin
uppgift sanne medborgaren måste vidkännas , u*
tom egne bördor, äfven dem den bedräglige
kastar af sig, och att mången ej förmår att med
tillförlitlighet uppgifva afkastningen af dess förmögenhet
, har Utskottet vid denna Bevillnings
åläggande ansett betänkligt att afvika ifrån de
beskattningssätt i dessa delar, som i atdra Art.
af 18 12 och 1815 årens BevillningsFörordnin'
gar äro antagne.
Vidare har Utskottet fästat sin uppmärksamhet
på den i 1812 års BevillningsStadga
ålagde, men i den af år 1815, uteslutne afgift
för öfverflöd. Utskottet har dervid väl å ena
sidan, i öfverensstämmelse med de till sistnämnde
åtgärd nyt jade skäl funnit , att en sådan utgift
å den inhemska industrien möjligen skulle
kunna leda till dess förminskande, och att utländska
öfverflödsvaror egentligen böra träffas
af en förhöjd SjöTull och sålunda äfven falla
BevillningsUtsk. Betänkanden. - n
förbrukaren till last; men å andra sidan bardet
ådragit sig Utskottets uppmärksamhet, att en
sådan afgift antingen helt och hållet skonar eller
åtminstone i mindre betydlig man bör betunga
den fattigare delen af Nationen , under
det den drabbar personer, hvilka måste äga en
tillräcklig förmåga att utgöra en billig afgift,
då de äga nog att förskaffa sig njutning öfver
medelmåttans och tarflighetens gränsor; och om
än åtskilliga utvägar kunde uppfinnas till underslef,
eller också bruket af sådane artiklar
möjligen kunde inskränkas eller i vissa delar
upphöra, så skulle likväl en sådan pålaga, lämpad
till en vidsträcktare omfattning, sannolikt
ej blifva så obetydlig eller till controllen så osäker,
att den alldeles bör åsidosättas, aldraminst,
då Nationens allmänna röst den påkallar, och
då en sådan utväg , om ej tillräcklig till öfverflödets
hämmande , likväl möjligen kunde verka
till dess inskränkande och, med den inhämska
näringsflitens uppmuntran , åt Rikets handel
med främmande länder gifva en fördelaktigare
rigtnirjg. Af dessa sarnmanlagde skäl anser
RevillningsUtskottet sig äga anledning att till
Rikets Höglöfl. Ständers otnpröfvande vördsam»
ligen öfverlemna frågan om införandet af en
efter vissa förhållanden lämpad öfverflöds-afgift,
den Utskottet anser sig böra tillstyrka.
Men i händelse BevillningsUtskottet icke
skulle vid framdeles blifvande fördelning af
sjelfva Bevillnings beloppet se sig kunna med
säkerhet påräkna den erforderliga summan efter
ofvananförde Bevillningsgrunder och en billig
12 BevillningsUtsk. Betärikanden.
förhöjning af de i aldra Art. af sista BevillningsFörordningen
bestämda afgif.er , torde det
behöfva att upplaga den i samma Författnings
3 A’t. föreskrifna fyllnads-afgift, för ait såmedelst
erhålla det överskjutande beloppet, ehuru
det instämde med dess önskan, att om möjligheten
sådant medgaf, kunna undgå en så beskaffad
beskattning, som, utan att inbringa nå»
gon betydlig inkomst i StatsCassan , blott med förer
vidlyftighet i Debiteringssättet; och vill således
hafva denna vilkorliga framställning till
Rikets Höglofl Ständer öfverlemnad.
Med anledning af särskidite till Utskottet
remitterade Mernorialer om återinförande af dea
vid 1812 års Riksdag faststälde och år 1815
upphörde progressiva afgiften af förmögenhet,
hvarigenom den mera bemedlade delen af Nationen
kom att vidkännas en högre beskattning ,
förorsakande någon lindring för de fattigare, då
deremot den i dess ställe nu varande så kallade
fy llnadsafgift dels drabbade alla lika, dels
ej medförde åsyftad inkomst, har denna fråga
till granskning förekommit, men då Utskottet
erindrat sig de grunder, hvilka vid sista Riksdag
föranledt det då varande JBevillningsUtskottet,
att förkasta ofvanbemälte beskattningssätt,
såsom hårdt tryckande för den gäldbundne, lätt
underkastadt underslef, samt åtfoljdt af flerfalldiga
svårigheter och dröjsmål vid dess verkställighet;
och dertill kommer den hufvudsakliga
omständighet, ait denna förhöjda afgift, sorn
egentligen hvilar på verklig förmögenhet, a'r oferenlig
med en bibehållen beskattning af syn-.
SevillningsUtsk. BetUnkanden. 33
bar föfmögenhet, anser Utskottet sig- så mycket
mindre äga fog att såsom Bevillningsgrund föreslå
denna afgift, som det på sätt här ofvan för
Rikets Höglofl. Ständer är fiamlagdt, hoppas
att kunna undgå fyllnadsafgiften , hvilken egentligen
tycks hafva föranledt dessa anmärkningar*.
I afseende på de öfrige Bevillningen tillhörande
afgifter för Bränvins-tillverkningen i
Riket, Stora SjöTullen, Postrntdlen och ChartaeSigillatas-Medlen
anser Utskottet sig icke kunna
föreslå andra grunder, än de hittills vanlige;
och afvagtar för öfrigt Rikets Höglofl. Ständers
föreskrifter i anledning af allt hvad nu blifvit
anfördt, likasom meddelande af den erforderliga
BevillningsSumman och de förändringar, sorn i
afseende på Bränvins-tillverkningen möjligen
kunna äga rum, för att deraf göra den tillämpning
behofvet påkallar och omständigheterna
medgifva, samt derefter fullständigt project så
öfver Bevillningens fördelning, som de Regiementariska
föreskrifterne dervid , jemte särskildte
yttranden rörande Bränvins- och de öfriga Bevillnings-afgifterne,
så skyndsamt, som möjligheten
tillåter, till Rikets Höglofl. Ständer öfverlemna.
Allt detta underställes vördsamligen Rikets
Höglofl. Ständers vidare bepröfvande, åtföljdt
af någre Herrar Redamöters till Protocollet
särskildt yttrade tankar. Stockholm den
23 Januarii 1818-
Tvansumt af Ftotocollet hållit infor
Riksens Högl. Ständers Bevill
-
14 BevillningsUtsi. Betänkanden.
ningsUtskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 23 Jan. I g 1.8*
S. D. fter uppläsandet af de vid Afdelningen
för Allmänna Bevillningen förde Protocol'
ler, i afseende på bestämmandet af grunderne
för en blifvande BevillningsStadga, yttrade sig
skrifteligen:
l:o Herr Leffler, É. M.
Ehuru kanske det vöre rättast , att Embets-
och TjenstemänsLöner varit från början
så beräknade att ingen afgift af dem ägde rum j
emedan det på sitt sätt är, att gifva med ena, och.
taga med andra handen, men förhållandet synes
nu vara annorlunda, och dessa Eoner på
sitt sätt , kommit i jemförelse medHJehållen Inkomst,
så synes mig ock att den förminskning,
som vid 1815 års Riksdag ägde rum, uti afgiften
på Eön, var nog dryg, hälst som de
mesta Embetsman vid samma tid fingo förhöjning
pä deras Eoner, då deremot andre skattdragande
med lika inkomst, icke allenast firigö
behålla sin förra afgift, utan genom fyllnadsafgiften
någon påökning, så mycket kännbarare
för dem sorn conjuncturen sedan mycket försämrats.
Jag underställer derföre Högloft. Utskottets
pröfning , om icke en förhöjning på förenämnde
afgift kunde äga rum och voro med
billigheten öfverensstämmande, isynnerhet för de
Embets- och Tjenstemän som fått sina löner
förhöjde.
BevillningsUtsfi. Betiinkanden. 35
3:dje Art. Om FyllnadsAfgift.
Att denna afgift är mindre rättvis uti fördelningen,
men mera lätt uti tillämpningen,
än den förut brukliga progressiva, lärer hvar
och en finna. Denne sednare drabbade i den
man man hade förtjenst och i följe deraf förmågan
att bära den. Den förre deremot drabbar
alla lika. Det matte varit behofvet af skyndsamhet
uti åtgärderne som gjort, att man anta*
git den. Jag för min del tror, att om behofvet
påkallar högre Bevillning, den då bör utgå
enligt denna Artikel, men Progressivt — äfven
om ingen förökning af Bevillningen behöfs,
lärer dock rättvisan fordra en grannlagare fördelning
af denna afgift. Att enligt 2:dra Art.
betala Fem proCent, så väl för loo som för
1000 Kiksdalers inkomst, är redan högst känbart
för den med mindre förmåga , men att dertill
få lika fyllnads-afgift om ock denna blefve
än så hög, är för mången fattig omöjligt att
bära. Det är visst icke konst att säga, det skall
du betala, men att med ock bästa vilja kunna
det , och alt indrifva de Contributioner som
åläggas, det är ofta ganska svårt.
3:0 Herr Uggla, Göran Gustaf.-
Vid 1815 års Biksdag yttrade jag mitt bifall
till det af Herr von Törne författade förslag
till Bevillnings utgörande efter behållen Inkomst;
och jag hyser ännu den öfvertygelse att
detta Förslag, om det, efter föregången noga
granskning, hade erhållit kraft af Dag, skulle
hafva ledt till det mål vi alla, ehuru på olika
36 BevillningsUtsb. Bet'dn}andent
vägar, söka: rättvisa och billighet i Statsbördornas
fördelning , förenade med säkerhet för Staten
att fullt ethalia hvad folket, genom dess
ombud , till Statsbehofvens fyllande beviljar.
Jag bör här ej ingå i en detaillerad utveckling
af alla de skäl, som tala för detta förslag,
öm den rättsgrund, hvarpå det hvilar och
om dess användbarhet i tillämpningen. Högi
Jofl. BevillningsUtskottets Protocoll för sistförtflutne
Riksdag innehålla én fullständig framställning
af dessa skäl. Jag har derföre ansett
mig nu böra hufvudsakligen åberopa mitt då i
ämnét afgifne Yttrande, och isynnerhet hvad
Herr von Törne med en sanning och sak- kännedom
, som hittills icke kunnat vederläggas, vid
samma tillfälle yttrat. Jag vill visst éj bestrida,
att det gifves händelser, i hvilka erfarenheten
ger det säkraste domslut, och att man icke
bör halsstarrigt förfäkta dogmer, sorn af denna
Domstol ogillas, men jag har också trott, att
sanningar, byggda på erkända och goda theoretiska
grunder , skola leda till resultat , dem erfarenheten
skall kröna med framgång, om man
gör sig den tnödan , att med noggrann urskiljning
söka orsaken till vissa ofördelaktiga verkningar,
som kunna leda frän maler, att med
allvar och ihärdighet rätta fel och brister och
derigenom komma i tillfälle, att på den säkra
grundvalen uppföra en byggnad, sorn står och
icke faller. Sådane verkningar voro hvadiBIO
års RevillningsStadga angar, dels oförutsedda,
såsom att ReviUningen ökades med \ Million
ut
-
BevillningsZJtsk. Betänkanden. 17
utöfver det belopp, hvarefter BevilIningsTabellerne
voro uträknade, utan att desse blefvo förhöjde
, dels ock en följd af åtgärder som lago
i strid med hufvudprincipen och således måste
motarbeta dem , såsom bland annat, amagandet
af den felaktiga och olärnpeliga Minimi tariffen,
i förening med det obestämda , invecklade
och vidlyftiga i Författningens Reglementarisk»
föreskrifter.
Deremot då Herr vort Törnes förslag I
möjligaste måtto blifvit rensadt från dessa fel och
brister, då detta förslag hvilar på den sanna
och rättvisa grund för beskattning, behållen inkomst
att lefva af, då Capitationsafgiften blifvit
deruti oförändrad bibehållen , så tyckes man
ock derigenom hafva bort komma ett steg närmare
till öfvertygelsen om Systemets användbarhet.
Beträffande åter 1812 års Bevillningsgrunder
efter synbar förmögenhet, så har en upplyst
och för allmänt väl städse nitälskande Författare
uti dess yttrande till serskilta Utskottets Protocoll
sistledne Riksdag, med sanna och träffana
de drag , skillrat de olägenheter , som för näringarne
i allmänhet och i synnerhet för Jordbruket
varit en följd af detta BeskattningsSysteme,
och hvilka olägenheter samma Författare
uppå grunder, som af mig alltid skola erkännas,
ansett utgöra en integrerande del i Taflan af
de orsaker, som vållat den allmänna nöden.
Det ofanteliga öfverskottet för år 1813 är dessutom
ett nog talande bevis äfven emot säkerheten
af Calculer uppgjorde efter 18x2 års Be»
Bihang till Riks-St. Prof. i8i?-i8i8' 5-^ Sami, N:r3,
18 BevillningsUtsk, Betänkanden.
villningsprinciper och, oaktadt all den vackra
framställning, hvarmed 1815 års BeviliningsFörslag
blifvit till Riksens Höglofl. Ständer iribeledsagadt,
att icke förtiga den outtrötteliga
omsorg och möda , som af kunniga Medlemmar
i då varande Bevillningsutskott , blifvit derpå
använde, har likväl cn icke obetydelig brist
uppkommit för första året , eller år 1816. Jag
frågar, hvaruti ligger nu den så mycket omtalta
säkerheten af dessa Bevillningsgrunder, hvar.
med deras företräde och öfvervägande förtjenst
i synnerhet velat förfäcktas och vitsordas? Vinnes
väl derigenom ett kraftigare stöd för öfvertygelsen
om rättvisan och billigheten deraf,
att, på sätt en upplyst aktningsvärd Medborgare
yttrat: ’’Man betalar icke allenast för hvad man
’’icke äger, utan äfven för hvad en annan äger?
”att den gäldskyldige skall vara Statens Uppbördsman
hos den fordrande, med en kraftlös
”rättighet till ersättning för gifvit förskott? Att
’’den idoge betalar för den som i maklighet och
”utan bidrag till det allmänna omsorgsfritt nju”ter
fördelarne af SamhällsOrdningen ?”
Och hafva väl , genom en sådan beskattningsMethod,
Jordbruket och Näringarne eller
de arbetande FolkClasserne njutit den lindring
i tryckande bördor som deras nödställda belägenhet
så rättvist påkallar? Faller deremot icke
Statsbördan tyngst på Jordbrukaren , hvars E*
gendom är synbarust af alla, och aldrig kan gömmas
bakom origtiga uppgifter.
Med en sådan åsigt af ämnet, hade jag för
min del trott mig böra tillstyrka , att ofvanförmälte
af Herr von Törne författade Förslag till
BevillningiUlsk, BeiilnkamUn. jg
Bfevii!ningsgrunderne, matie (agas under noga
öfvervägande och efter fullständig granskning
deraf till Riksens Höglofl. Ständers
vidare pröfning öfverlämnäs; till hvilken hemställan
jag ansett mig äga så mycket större anledning
, sorn , utorh det bifall ifrågavarande
Förslag af flere Nationens Representanter inom
Höglofl. Ridderskapet och Adeln , samt HögVördige
PresteStåndet vid i 815 ®rs Riksdag
Vunnit, det Hedervärda BondeSiåndet , som i
anseende till samma Riksdags annalkande slut ,
ej fann möjligt att ingå i deiaillerad pröfning
af förslagets användbarhet, likväl, Under erkännande
af Författarens förtjenster i denna del,
åt kommande Ständer öfverlämnat detta Project
till det afseende det kunde förtjena.
Men, då Höglofl. Utskottets Beredning tillstyrkt
bibehållandet af de nu gällande BevilR
ningsgrunder, och den rådande Opinionen inom
Höglofl. Utskottet synes deruti instämma, anser
jag mig med oförändrad öfvertygelse böra för
det närvarande inskränka min åtgärd dervid ,
att mig till Prolocollet reservera , under anhållan
derjemte, att detta mitt anförande mätte till
Riksens Höglofl. Ständer få åtfölja Utskottets Betänkande
i ämnen
Med Herr Ugglai anförande, förenade sig
till alla delar , Herrar Silfverstolpe, ./. D. och
af Darelli , Isac , med tillägg att äfven de instämma
deri, att Herr Ugglas anförande matte
till RiksStånden få åtfölja Utskotiéts blifvande
Betänkande rörande grUnderne för Bevill*
ningen. — — — — — — —
30 BevillningsTJtslt. Betankanden.
Sedan Höglofl, Utskottets Pluralitet antagit
sist ameknade Proposition örn beskattning af
Synbar förmögenhet, i enlighet med de i ?:dra
Art. af i 8 i 5 års BevillningsStadga antagne grunder
, anförde Herr von Törne, M. följande :
Under lifligt förklarande af den högaktning,
jag hyser för BevillningsUtskottets Ordförande
, äfvensom för dess öfrige medlemmar, och
den öfvertygelse jag har, att redlighet och Fosterlandskänsla
vägledt Besluten, fortfar jag, alt anse
de förslagne Bevillningsgrunderne icke allenast
mindre rättvisa utan ock i längden osäkra.
Mina tankar derom har jag vid förra Riksdagen
i flera anförande , som blifvit till trycket befordrade
, tillkännagifvit , äfvensom jag nu inom
Höglofl. Utsko tet sökt ådagalägga alla de
skäl hvilka ytterligare stadgat min öfvertygelse
i detta ämne. Men som sanningen icke bör
påtrugas någon, och allmänna Opinionen inom
Utskottet bestämdt yttrat sig för 1815 års Bevillningsgrunder,
vore det nu utan ändamål att
ytterligare yrka en annan princips antagande.
Det torde här, som vid de flesta tillfällen i
menskligheten, behöfvas en dyrköpt erfarenhet,
innan det goda kan utföras, men då jag vill
fritaga mig ifrån att till samma uppoffring hafva
medverkat , får jag nu emot Utskottets fattade
Beslut endast^Tlll Protocollet reservera mig
och anhålla att detta mittt Utlåtande må få åtfölja
Utskotttets Betänkande rörande Bevillningsgrunderne,
till Riksens Höglofl. Ständers
Plena.
Herrar Uggla , Silfverstolpe och af Darelli
åberopade, deras redan gifne yttranden.
BevillningsUtsk. Betänkanden. 31
Herr Leffler förklarade sig väl vara i hufvudsaken
ense, med de Herrar Ledamö er sorn
antagit beskattning af synbar förmögenhet, men
åberopade likväl sin redan till Protocollet intagna
tanka, den han anhöll måtte åtfölja Utskottets-
Betänkande.
Emot Höglofl. Utskottets ofvan anteknade
beslut angående FyllnadsAfgift, förklarade Herr
von Törne: Vid Riksdagen år 1815 infördes
en Bevillning under namn af FyllnadsAfgift,
att utgöras med 4 sk, af hvarje Riksdalers bevillning
, som efter g:dra Art. erlägges, hvarföre
en särskild Artikel i Förordningen tillädes.
Samma ändamål hade kunnat på ett mycket
enklare sätt vinnas , om Bevillningen blifvit
ökad i a:dra Art. Att betala en ny bevillning
af sjelfva bevillningen, synes mig så
öfverflödigt och inveckladt , att jag för min del
icke kan instämma deri , utan yrkar, i öfverensstämmelse
med hvad jag vid ofvannämde Riksdag
gjorde , det denna FyllnadsArtikel måtte
helt och hållit utgå, och, om så skulle behöfvas,
Afgifterne efter 2:dra Art. i stället ökas ,
sa att BevillningsSumman erhålles.
Detta mitt yttrande anhåller jag måtte få
åtfölja Utskottets Betänkande till Riksens Höglofl.
Ständers Plena.
Hvarjemte Herr Fogelmark utlät sig dictando:
Vid
frågan om bibehållande af 3 Art. i
1815 års BevillningsFörordnings grunder, rörande
FyllnadsAfgift, yrkar jag att, i deri händelse
denna Afgift kdmrner att i en blifvande
51 BevillningsUtsÅ. Retdnkandeu.
BevillningsStadga bibehållas, den bör utgå Progressivt
; Hvilken min tanka jag förbehåller
måtte med Högloft. Utskottets Betänkande till,
Biksens Högloft. Ständer åtfölja.
Ofvanriämde yttranden komma att åtfölja
Högloft, Utskottets afgående Betänkande till Bi
kets
Högloft, Ständer. Ut supra.
Ex Protocollo
P. Rainhold, Palm.
N;r 4,
Rikets Högloft. Ständers Bevillningsutskotts
Utlåtande, angående anslag
af Bevillnigs-medien till understöd för
KronoUppbördsverket i Stockholm.
Sedan Kongl. Maj:t täckts i Nåder bifalla Bikets
Högloft. Ständers i underdånig skrifvelse af
den 23 Julii 1815 gjorde hemställan , atty i anseende
till det serskildta förhållande , som inträffade
med Stockholm, emot de öfrige Städerne
i Biket, den då nyligen för Kröno-betjeningen
derstädes reglerade aflöningen skulle , med
en summa af 7,648 R.-dr på Biks-staten uppföras
5 under vilkor , att då Ordinarie eller oför'
bättrade aflöningen korn att af Allmänna medlen
bestridas, borde Stockholms Stad derjemte
bestå en lika summa med den , hvartill UppS
börds-verkets. aflöning då uppgick ; för att bereda
enahanda löne-förhöjning för denna betjening,
sorn Bikets öfrige Embetsman med penningelöner
då skulle erhålla, så har Biksdags*
fallmägtigen för Stockholm Herr J. L. Lund
-
BevillningsUtsk. Betiinianden. 23
gren i ett till Vällofl. BorgareStåndet ingifvit,
och till Rikets Hoglofl. Ständers Statsutskott
remitteradt Memorial , anmält, att genom dessa
åtgärder har Stockholms Stad ej allenast kommit
att i stället för 5019 R:dr 16 sk., hvartill
summan uppgick för år I814, utbetala 6572
R:dr 20 sk. för år 18 i6 och 80 40 R:dr 11 sk.
för år 1817 , utan jemväl måst bestrida tira'
kostningarne till skrif-materialier, tryckningskostnad
, ved och ljus i och för uppbördsverket
för år 1816 till 3549 Ridr 21 sk. J r:st , och
för år I817, till 2630 R:dr 24 sk. 7 r:st , och
tillika på flere anförde skäl anhållit, det måtte
Stadens Cassa ej belastas med större årligt bidrag
till KronoUppbörds-verket än hvad för år
1814 utgjofdes med 50I9 R:dr 16 sk. samt ersättning
bekommas för hvad öfver detta belopp
under 1816 och 1SI7 utgått.
Då denna fråga hos Rikets Hoglofl. Ständers
Statsutskott under öfverläggning förevarit,
har det icke ansett Stats-verkets skyldighet att
bidraga till Stockholms Uppbörds-betjenings aflöning
kunna sträckas längre än till hvad 18I5
bestämdes eller 7648 R:dr, men derjemte i
Memorial af den 12 förledne månad, hvilket
blifvit af Hoglofl. Ridderskapet och Adeln ,
Högvördige PresteStåndet och Vällofl. BorgareStåndet,
till Bevillningsutskottet remitteradt,
hemställt, att till sidstnämnde Utskotts pröfning
måtte öfverlämnäs, örn icke, enär en viss
procent af Bevillnings-beloppet blifvit anvist till
betäckande af hvarjehanda utgifter i och för taxeringsverket
, m. m., men densamma ej befinnes
tillräcklig, någon förökning deraf kunde ä
-
Bevillnings Utsi. Betänkanden.
ga riam ; Och får Utskottet, med anledning deraf,
till Rikets Höglofl. Ständers granskning öfverlemna
Utskottets mening, att det så mycket
mindre finner någon orsak, att, utöfver hvad
1S15 ars BevillningsForordning föreskrifver ,
tillerkänna Stockholms Stad någon tillökning i
den för den samma bestämda procent af det der
utgående betydliga Bevillnings beloppet , som.
genom den skedde öfverflyttningen af dess
Uppbörds-betjening pä Kronans Stat, den redan
vunnit en fördel andre Sta er sakna, och Statens
behof, jemte svårigheten af deras fyllande,
icke medgifver så beskaffade förminskningar af
den påräknade BevillningsSumman ; hvarjemte
härhos följer Herr Lindströms till Protocollet
särskildt yttrade mening. Stockholm den II
Mars 1818.
Utdrag af Protocollet hållit uti
Riksens Höglofl. Ständers Bevillnings*
Utskott vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den n:te Mar t ii 1818.
S. D, Vid förnyad föredragning, biföll Utskottet
, Afdelningens för Almänna B vinningen
, å gårdagen på bordet lagde Utlåtande i
anledning af Herr Rådmannen L. J. Landgrens
till Vällofl BorgareStåndet ingifne Memorial
om ytterligare bidrag af Statens medel till
KronoUppbördsbetjeningens i Stockholm aflöning
m. m.
Herr Lindström, som ansåg att den i Be
-
IBevillningsUtsk. Betänhanden.
*5
villningsStadgans 4:de Art. 4 §. 1X Mora. stadgade
procent af BevillningsSumman för Stockholms
Stad borde höjas fråe i;dels åtminstone
till En procent hälst deiigenom bereddes någon
minskning i Stadens betydliga Utgifter i och för
UpbördsVerket, begärde att denna hans tanka
måtte i Protocollet inflyta och åtfölja Höglofl.
Utskottets i amner afgående Betänkande till Höglofl.
Sländerne. Ut supra.
N;r 5.
Rikets Höglofl. Ständers Bevillnings
Utskotts Utlåtande, i fråga ovi Uppbördsbetjeningens
aflönande i Götheborg
och öjrige Ståderne utom Stockholm.
Med anledning af Höglofl. Ridderskapet och
Adelns, Högvördige Preste Ståndets och Vällofl.
Borgare-Ståndets bifall till Pikets Höglofl.
Ständers StatsUtskotts Utlåtande af den 12 förleden
Månad hvari hemställes, att till Bevillnings
Utskottet måtte öfverlemnas så väl Riksdagsfullmägtiges
från Götheborgs Stad, Herrar
S, Arfvidssons, Z. Wälebergs och E. AI. Eejfters
Memorial med anhållan, dels att 2000 R:dr måtte
årligen anslås till aflöning för KionoUppbördsbetjeningen
i Götheborg, i likhet med hvad som
sker på landet och jemväl, efter 1^15 års Riksdag,
i Hufvudstaden, dels om ersättning för hvad
under sednare åren till detta behof utgått, som
Herr Borgmästaren Nordströms gjorde och af en del
af Vallöf!. Borgareståndets Herrar Ledamöter bi*
36 BevillningsUtsk. Betdnkanden.
trädde motion derom, att dé tjenstemän, som i
mindre städerne besörja Krono-uppbörden, skulle
erhålla någon ersättning for deras möda och besvär,
har detta Utskott under öfverläggning förehaft
ej mindre denna fråga, än de innom välbemäldte
Stånd förefallne öfverläggningar.
Af StatsUtskottets utlåtande i ämnet har
BevillningsUtskottet inhämtat de skäl , som föranledt
förstnämnde Utskott att afstyrka bifall å
denna hemställan, och tillika erfarit det framställde
förslaget, att, då Rikets Höglofl. Ständer
funnit vid 1812 och I8I5 årens Riksdagar billigt,
att, till ersättning och belöning för förökade
besvär och utgifter i och för skattskrifningen,
debiteringen samt upbörden och redovisningen
af Bevillningsmedlen, anslå en viss procent,
kunde densamma nu förhöjas, för att vinna utvägar
till lättnad i kostnaderne vid Kronouppbörden
så i Götheborg som öfrige Städerne ; Men
då BevillningsUtskottet hvarken kan , genom en
ökad Uppbördsprocent, föranleda till minskning
i den påräknade Bevillningssumman, eller tillstyrk^
serskildte afgifter till dessa utgifters bestridande,
så anser det sig ej heller kunna bereda
annan utväg till en dylik upmuntran för
Städernes Uppbördsman, än genom det förslag,
att , i händelse Rikets Höglofl. Ständer skulle
vid framdeles granskning af Bevillnings-Förordningen
finna anledning bibehålla denna uppbördsprocent,
på sätt 1815 års Bevillningsstadga
innehåller i IV Art. 5 § I £ Mom., nu ifrågavarande
uppbördsmän må införas bland de personer,
50m deraf böra komma i åtnjutande i
hvilket likväl, jemte bifogande af Herr Leffler$
BevillningsUtsk, Betänkanden.
27
serskildta mening, vördsamt underställes Riket»
Höglofl. Ständers upplysta bepröfvande.
Stockholm den ti Mars 18 < 8*
Utdrag af 1'rotocollet hållit uti
Riksens Höglofl, Ständers Bevillnings
Utskott vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den IX Martil 1818*
S, D. öredrogs den sedan gårdagen på bordet
hvilande fråga angående Krono*Uppbörds-Be«
tjeningens aflönande i Götheborg samt Rikets
öfriga Städer utom Stockholm.
Herr Lefler yttrade; Det torde mig tillåtas
upplysa orsaken hvarföre Städernas Uppbördsman
icke lika med dem på Dandet lönas af Slaten.
Före den tid, nu gällande Uppbörds och Be villjiings-författningar
existerade , var beskattnings*
sättet inom Städerne olika mot Dander, hvarje
Stad hade dä en viss gifven Summa att utgöra
till Staten, och dess fördelning på innevånarne
efter hvars och ens förmögenhet verkstäldes af
Borgerskapet sjelfve, utan att Staten sig dermed
befattade, på hvilken grund Uppbörds‘Betjenin*
gen ansågos såsom Städernes enskildte Tjenstemän
och således af dem lönades, utan bidrag
af Statsmedlen,
Efter nu gällande Beskattningssätt utgår
Bevillningen efter lika principe, så i Städerne,
som på Dandet, det synes derföre med billighet
och rättvisa öfverensstämmande, att då Dandets
28 BevillningsVtsk. Betänkande!!.
innevånare icke vidkännas minsta tunga i och
för Afloningen till Uppbördsverket och den dertill
hörand,- Betjening, enahanda fördel äfven
må tillerkännas Städernes Borgerskap samt öfrige
innevånare ; och jag yrkar derföre, att den i
II Mom. 5 § 4 Art. af 1815 års BevillningsStadga
bestämde Procent må, hvad Städerne angår,
i den mohn ökas att Tjenstetnännen vid
Uppbördsverket dermed blifva belåtne, och att,
hvad som på hvarje Stad sig belöper må enskildt
tillfalla bemälte Tjenstemän,
Om denna min mening icke vinner Höglofl.
Utskottets bifall, anhåller jag att densamma
må åtfölja det Betänkan e som i ämnet kommer
att afgå till Höglofl. Ständerne.
Med Herr Leffler förenade sig samtelige
Uedarnöterne af Vallöf]. BorgareStåndet. Ut supra.
N:r 6.
Rikets Höglofl. Ständers Bevillning
Ut skotts Utlåtande, angående de
emot de föreslagne grunderne får Allmanna
Bevillningen gjorde Anmärkningar.
Då Rikets Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
nu går alt besvara de hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Vällofl. BorgareStåndet och Hedervärda
BondeStåndet gjorde Anmärkningar emot
de grunder för den blifvande Bevillnin
-
BevillningsUtsi. Betänhanden. 29
gen, hvilka Utskottet framlagt i dess Utlåtande
under den 23 sistledne Januarii; anser det sig
sig först böra möta den preliminaira framställningen,
som blifvit inom Högloft. Ridderskapet
och Adeln af Herr Grefve von Schwerin yppad,
det borde något beslut i detta ämne icke fattas
, förrän frågan om medlen till myntvärdets
upprätthållande blifvit afgjord, emedan detta ä*
rende måste ofelbart äga ett stort inflytande pä,
så väl Nationens förmåga att utgöra denna bevillning,
som bevillningstungans rätta och jemna
fördelning, så att hvarken jordbruket eller
handeln och näringarne komma att vidkännas
allt för stor och orättvis tunga , hvaremedlertid
Herr Grefven förmodat Utskottet kunna sysselsätta
sig med anstalter, till förekommande af
den oreda och osäkerhet, sorn i sednare tider
visat sig i räkenskaps- och redogörelse-verket.
I förra afseen et får Utskottet förklara, att
det icke möjligen kan inse någon så nära förening
emellan myntvärdet och grunderne för
Bevillningen. Det förra kan möjligtvis verka på
Bevillningens belopp, hvilket det likväl icke
tillkommer Bevillnings- utan Stats-Utskottet att
föreslå; men till hvilken summa Bevillningen
blifver bestämd, skall den ändå fördelas så att
den faller jemt på den skattskyldige, och sättet
. till denna fördelning lär ej kunna förändras
deraf, att större eller mindre Bevillning skall
af en utrönt inkomst eller gifva värde utgöras.
På den senare erinran får Utskottet lämna
det vördsamma svar, att det icke underlåtit på
det för saken mest nyttiga sätt använda
sin tid, och har Utskottet ej allenast i
30 Bevillning t Ut sk. Betänkandet!.
en följd öfversett och föreslagit förbättringar 1
redactionen af den förra BevillningsStadgan ,
utan äfven deribland varit synnerligen omtänkt
at ställa de statistiska upplysningarne i sammanhang
med redogörelse-verket, genom förbindelse
till ali den ordning , redighet och granskning
, som Utskottet anser möjligen kunna å*
stadkommas.
För att icke ga slutliga pröfningen häraf
i förväg, eller hos Rikets Höglofl. Ständer
framställa ämnen * sorn ingalunda höra till grunderne,
eller för det närvarande kunna komma
under skärskådande, anser Utskottet sig
icke kunne närmare uppgifva denna redaction ,
eller vidare utveckla den utväg till säkerhet för
fastighets värdet ä landet, hvilken Utskottet efter
antagen beräkning af medeltalet för de föregående
åren trott sig kunna föreslå till en viss
minimi-summa för hvarje Fän, hvilket värde
väl fick, efter den tillika meddelade anvisning,
jemkas, det vill säga , för somliga höjas och för
andra nedsättas, efter deras olika beskaffenhet,
men intill nästa Riksdag för hvarje Län icke
gå under det belopp, som den deröfver författade
Tabellen korn att utvisa. För hus och fastigheter
i Städerne eller dem tillhörig jord,
har en sådan säkerhet icke funnits nödig, eller
lämplig, då värdet varit under sednare Iren i
ständigt stigande , äfvensom brandförsäkringarne
förhöjde och sannolikt dermed kommer att
fortfara.
Af hvad nu i korthet blifvit anfördt , förmodar
Utskottet de hinder vara undanröjde,
sorn mot pröfningen af de föreslagne JJevill'
Bevillning! Ut sk. Betänkande». 31
nings-grunderne blifvit framställde, hvilka hinder,
om de vinna afseende, sannolikt skulle
uppehålla Bevillningens hufvudsakliga uppställning
och afgörande så nära in på Riksdagens
slut, att den blifvande BevillningsStadgan antingen
icke skulle medhinnas, eller förhastad, åtminstone
högst ofullständig, utfärdas.
Af lika beskaffenhet anser Utskottet Herr
Grefve Gyllenborgs anmärkningar vara. De särskilte
under benämning af SjöTull- , ChartaeSigillatas-,
Rosi- och Bränvins Brännings- Afgift
till Slaten inflytande afgifter, ingå väl i summan
af de allmänna intraderne, men hafva för
ingen del inflytande på grunderne för den egentliga
bevillningen. De kunna således omöjligen
dermed hafva någon direct gemenskap, eller
andra grunder dertill föreslås, än sjelfva berak
ningen, hvilken, för hvardera särskildt, kommer
att Rikets Höglofl. Ständers pröfning underställas;
och om BevillningsUtskottet slutligen äfven
nämnt dessa Artiklar, har det likväl icke
deröfver begärt något utlåtande , eller af Rikets
Höglofl. Ständers Beslut i det egenteligen
understälda ämnet kunnat vänta någon tillämpning
för de derifrån afskiljde. __ Då Utskottet
i allmänhet föreslagit bibehållande af IR15 års
Bevillningsgrunder för ira och j:a Art. tror det
sig icke, utom för ägendorns-värdet, hafva behöft
att ingå i någon vidlyftigare detaille för alla i
sistnämnde Art. uppräknade Bevillnings afgifter,
och genom dess lika allmänna framställning, att
bevillning af personer, synbar egendom, förmögenhet
och arbetsförtjenst skulle beräknas, har
Utskottet visserligen afsett alla de föremål, som
3 ? BevillriingsXJtsk. Betånkanden.
Herr Grefve Gyllenborg i dess Memorial uppräk*
nät. Likasom, då hvad af Utskottet ej blifvit
anfördt, ej heller varit, efter dess mening, ibland
Bevillningsgrunderne innefattadt, så har så myc»
ket mindre fråga kunnat uppstå om osynlig förmögenhet
eller Capitalisters beskattning, som
dessa beskattningssätt rakt strida emot dem Ut*
skottet ansett sig böra föreslå; och, enär Utskottet
hemställt om införandet af en Artikel för
öfverflöd, har det hvarken funnit sig behöfva
tillägga, att det vore på synligt öfverflöd som.
slik afgift borde äga rum, eller ansett sig tillständigt
att utnämna hvarje slags öfverflöd, såsom
hörande, icke till grunden, utan till fördelningen,
hvilken efter nu gällande grundlagar
lika så litet som de reglementariske föreskrifterne
, hvartill Herr Grefve Gyllenborg äfven
sträckt dess omtanka , kunna till afgörande förekomma,
En annan inom Högloft. Ridderskapet och
Adeln skedd framställning om nödvändigheten
af anställande jordransakningar och om uppdrag
för Rikets Höglofl. Ständers Justitia; Ombudsman,
att, i händelse någon förlust genom oreda i räkenskaperne
uppkommit, tillse att Kongl. Majit
och Kronan må komma till dess rätt, ligger så
alldeles utön gränsen för BevillningsUtskottets
befattning, att det icke äger deröfver me ddela
något utlåtande.
BevillningsUtskottet inskränker sig i följd
af allt detta inom de gränsor för dess yttranden’,
som icke få öfverskridas, och till den ordning
för Artiklarnej sorn Utskottets förslag innehåller.
ÉcvitlningsUtsk. Betankanded* 3 g
håller. Och hvad angar de inom det Hedervärda
BondeStåndet emot rättvisan af j:sta Art;
gjorde invändningars tror Utskottet sig endast
böra anmärka s att , då alla medlemmar i samhället
äro lika berättigade till försvar af Öfverheten
och Hagen , böra de äfven gälda lika afgift
till Staten för deras personliga beskydd j
att de mångfaldiga skillnader, söm derutöfver emellan
olika folkclasser Uppkomma, draga alla,
efter irvars och ens minsta förmåners deras särskildta
beskattning ; att Capitations-afgiften igke
kan vara mera obillig till sin grund än Maptalspeuningarne
, sorn allt ifrån 1627 j lika föir
den rike som den fattige, oklandradt utgått ; att
denna Capitationsafgift med den lindring deruti,
som 1815 års Bevillning för den utfattige
samt till arbete oförmögne medgifver> på
somlige ställen icke mycket öfvérskjuter ett, och
i allmänhet icke två dagsverken , hvilka väl ,
utan kränkning af rättvisa s kunna för Statens
behof användas och arbetaren ändå hafva sin
bergning; och att hvad särskildt blifvit framstäldt
om Capitalions afgiftens beräknande efter
förmögénhets-afgiften , vore att öfverändakasta
hela Bevillnings-stadgan och förrycka den ordning,
beskattningarnes natur påkallar.
Vid 2:dra Art, hafvä inom Högloft ifidderskäpet
och Adeln i-.o Herr Friherre Wrangel
, under medgifvande att de nu varande Ée■villnihgs-grUnderne
a'ro, enligt erfarenheten vida
bättre än de föregående, velat fästa EevillfiingsUiskottets
uppmärksamhet på de tryckte för*
Bihang Ull Riks. St. Fröt. §:te Sami. N:r f, 6»
BevillningsTJtsh Betänkanden»
slag till Bevillningsgrunder, som Herr Friher*
re A. Cederström vid sist förflutne Riksdag ingifvit
och Herr Friherren med ytterligare tillägg
beledsagat; 2:0 Herr Munk af Rosensköld ,
under åberopande af de skäl Herr G. G. Uggla
i dess reservation mot BevillningsUtskottets beslut
anfört, yrkat antagande af de grunder som
blifvit lagde för 1810 års BevillningsStadga och
af Herr von Törne., i dess, vid sista Urtima
Riksdag ingifne och nu framställde, project förbättrade
, och 3:0 Herr Grefve Gyllenborg yttrat,
att de lill och med år igoo följde Bevillningsgrunder
varit för Landtbruket mindre betungande
och äfven nu kunnat komma i fråga och till
deras användbarhet utredas. Inom Hedervärda
BondeStåndet har också förenämnde l8lO års
Bevillnir.gsSystem och Herr vom Törnes project
blifvit såsom fördelaktige ansedde och, till styrka
derföre, är det särskildta yttrande, sorn Riksdagsmannen
Longberg vid 1815 års Riksdag afgifvit,
åberopadt och ProtocollsUtdraget bilagdt.
Till vördsamt svar härå får BevillningsUtjskottet
oförställt förklara , att Herr Friherre Cederströms
förslag med Herr Friherre IVrangels
tillägg, ingalunda lära kunna sammanfogas med
de grunder Utskottet ansett för de lämpligaste ,
och möjligen icke befordras till verkställighet,
förr än en allmän refning och skattläggning
öfver hela riket för sig gått, hvarintill Statens
behof icke kunna hvila eller dess påräknade
tillgångar ställas i osäkerhet; Och om BevillningsUtskottet
trott det vara dess skyldighet
att granska och bedomina alla forntida bevill
-
BevillningsTJtsk. Betänkanderi. 35
nings-methoder hade visserligen den af år igot)
minst varit till rättvisans och billighetens fordringar
användbar.
Enär de, så väl vid förra som nu varan»
de Biksdag, af Herr von Törne framställde Bevillnings-grunder
redan blifvit granskade , och
Utskottets pluralité haft tillfälle att i denna fråga
stadga dess beslut, hvilket icke genom nye
anförde skäl blifvit i fråga ställt, borde Utskot»
tet icke hafva något vidare att sitt redan gifne
Utlåtande tillägga, utan endast det samma åberopa;
men likväl anhåller det vördsamligen att
i afseende på de tillkomne anmärkningarne få sig
derom vidlöftigare yttra.
Utskottet tvekar att medgifva den inom
Hedervärda BondeStåndet gjorde uppgiften , det
beskattas Städerne ännu efter de år 1810 godkända
principer, då samma års BevillningsStad»
ga endast antager en handlandes eller näringsidkares
behållning under året , utöfver dess utgifter,
aflöningar och arbetskostnader i och för
sjelfva rörelsen eller handteringen , vara den
måttstock, hvarefter Bevillningen bör erläggas,
men 1815 års författning deremot bjuder, ej
allenast det skola Städernes invånare taxeras i
förhållande till deras vilkor och rörelse , efter
den inkomst de åtnjutit, endast med afdrag af
aflöning och arbetskostnad i och för sjelfva rörerelsen
, utan jemväl öfverlemnas i Taxerings*
männens skön , rättigheten att efter hvarjehanda
omständigheter, och deribland ett yppigare lefnadssätt,
bestämma den skattskyldiges afgift. En
jemförelse emellan dessa särskildta stadganden
är tillräcklig att styrka, det taxeras innevånarj
36 BevillningsUtsk. Betänkanden.
ne 1 Städerne äfven så väl som de på Landet
efter synbar förmögenhet ; och skall det likaledes
blifva svårt att förena uppgiften om den
lätthet, hvarmed 1810 års Bevillningsgrunder
skola vid taxeringar å joi dbruket kunna användas
, med ej mindre den i Kongl. Majrts Nådiga
skrifvelse till Rikets Höglofl. Ständer under
den April 1812, angående Bevillningen
lemnade underrättelsen derom, alt flere förfrågningar
inkommit om bemäldte Författnings tillämpning
, och att ett och samma ämne blifvit
af särskildte Cornpromissräiter alldeles olika afgjordtj
än de vid verkställigheten yppade mångfaldiga
skiljaktigheter och tvifvelsmål , hvarom
en mängd inom Utskottet förvarade handlingar
lämna tillräckligt vitsord.
Om det , som yrkadt blifvit , endast kan
tillskrifvas tillfälligheter eller härleder sig från
en mera öfverlagd plan, att de från och med år
i8lS påräknade bevillnings summorne, öfver hufvud
tagit, utgått , lär ej kunna med säkerhet bevisas;
emedlertid kan man ej frånkänna den
nämnde år upptagne Bevillnings-methoden den
förtjensten att hafva närmare än den näst föregående
uppfyllt det åsyftade ändamålet och' sålunda
motsvarat den af Kongl. Maj:t för Rikets
Ständer i Nåder yttrade fordran af den år 1812
blifvande BevillningsFörordningen , det borde
elen med en jämn och rättvis fördelning förena
den för dispositionen nödvändiga visshet i beräkningen
, och såmedelst leda till den möjliga
fullkomlighet i beskattnings-verket, som påkallas
af Kongl. Maj:ts och Svenska Folkets gemensamma
önskan oqh det allmänna behof vet.
JBevlllningsVtsi, Betänkande11,
Den yttrade farhågan, det sku le jordbruket
komma att genom den föreslagne beskattningsprincipen
till den grad betungas , att det derigenom
kom att lida , och under skonsamhet för
den verkliga förmögenheten hela skatietungan
drabba den fattiga delen af nationen , torde sakna
tillräcklig grund; och att en så olycklig följd
skulle mera åstadkommas af denna , än föregående
EevillningsFörordningar , lär lika så litet
kunna bevisas, som rättvisa klagomål framföras.,
om jordbruket, såsom till en stor del utgörande
Rikets hufvud-näring , måste i förhållande
dertill draga Statens bördor.
Af dessa skäl torde det tillåtas Utskottet att
till bibehållande vördsamiigen föreslå ett Eevillnings-system,
hvilande på resultaten, godkände
af allmänna omdömet och, jemlikt offentliga
yttranden , bidragande till allmän enighet
och förtroende emellan Taxeringsman och de
taxerade ; och det utan att Utskottet behöfver
dölja, att af den år 1815 påräknade Bevillningen
brist för år 1816 till omkring 170,000 Rak
inträffade , som likväl torde böra tillskrifvas äf»
ven så mycket ett hos Taxeringsmännen för vida
sträckt begrepp om Rikets Höglofl. Ständers
liberalité , som en uppkommen ovanlig stockning
i handel och rörelse ; hvilke påföljder genom
en mera jernkad afgift och strängar© föreskrifter
vid taxeringen lätteligen kunna afbjelpas
; men i allt fall uppgår denna brist, i förhållande
till hela Bevillnings-summan 2,620,000
R:dr blott till en femtondedel , då. bristen efter
den till återupptagande föreslagne Beskattningsmethoden
utgjorde vida öfver en tredjedel ? och
38
BeviUningsUtsk. Bdånhandm.
det på en tid, då både penningar öfverflödade
i landet och rörelsen var bland den mäst lifliga
i mannaminne.
De af Utskoitet föreslagna Bevillningsgrunderne
hafva i allmänhet vunnit Vällofl.
BorgareStåndets bifall , utom frågan rörande Bevillning
for Öfverflöd, mot hvilkens upptagande
flere betänkligheter äro anförde, under det
att bibehållandet af den nu utgående fyllnadsafgiften
blifvit yrkad. Vigien af de skäl, hvarpå
en del Herrar Ledamöter i bemalte Stånd
grundat sin öfvertygelse i dessa ämnen, har inom
Bevillningslltskottet visserligen väckt uppmärksamhet,
men deremot har billigheten af
ett så beskaffadt taxeringssätt , blifvit af andre
bestridd.
På de anledningar, att ej allenast den så
kallade FyUnadsAfgiften och afgiften för nyttjandet
af öfverflödsvaror, äro af alldeles olika beskaffenhet
da den förra är ärnad att bereda ersättning
för en nog lag beskattning af Verk ,
Häringar, Landtbruk och personer, den sednare
åter att, örn ej helt och hållit sätta gränser
för en tilltagande luxe, åtminstone deraf bereda
någon fördel för Staten, utan äfven att genom
en sammanblandning af dessa beskattnings-artiklar,
skulle alla de, som ej erlägga bevillning
efter 2 Art, , men likväl förbruka en mängd
öfverflödsvaror, antingen undgå all afgift derföre
eller ock vidkännas den i en ganska ringa
man , men deremot innehafvare af synbar ehuru
med skuld belastad egendom , komma att
bära en drjrg del af denna beskattning, utan att
tilläfventyrs nyttja öfverflödsvaror , har å ena
BevillningsUtsk. Betänk anden. 3 g
sidan Utskottet ansetts böra, under åberopande af
hvad dess redan afgifne Betänkande om Bevillnings-grunderne
i denna del innehåller, föreslå
en bevillning å vissa öfverflödsvaror, och
att då först , samt endast i den händelsen , att
den erforderliga lleviilnings-summan ej kin på
sådant sätt åstadkommas, en serskild fyllnadsafgift
må, med innefattande af LandTuIlsersättningen,
äga rum,
I denna mening hafva andre af Utskottets
Herrar Ledamöter icke instämt, utan hafva de å
deras sida hyst den öfvertygelse, att så väl Consumtions-afgift
för nyttjandet af åtskillige öfverflötls-varor,
som den för LandTullsersättningen
utgående fyllnads-afgiften borde sammanslås
och utgöras i proportion till beskattningen
för förmögenhet rn. rn., emedan af en dylik be*
villnings-method vinnes ej mindre enkelhet i
redogörelsen, än för Staten säkerhet att utbekomma
den till bestridande af dess behof erfor'erliga
summan, hvartill äfven bör läggas så val
att den skattskyldige såmedelst undgår de mångfaldiga
chicaner och förföljelser, sorn en bestämd
afgift för njutningen af vissa öfverflödsvaror
och dermed åtföljande Fiscaliska angifvel*
ser anses åstadkomma , som den vigtiga omständigheten
, att på sådant sätt läggas inga hinder
i vägen för Rikets Höglofl. Ständers vid 1815
års Riksdag yttrade underdåniga Önskan, om utfärdandet
af en författning mot öfverflöd. Härjemte
är denna afgift, ehuru den icke för det
närvarande och innan Stats behofvet ännu blifvit
kändt, kan till dess belopp närmare bestämmas
, likväl, då andre utvägar till betäckande
40 BevillninssUtsk. Betänkanden,
af den möjliga bristen förmodas kunna uppfinnas
, förslagsvis ansedd böra uppgå till omkring
g sk. Banco af hvarje Riksdaler, sorn efter 2 Art,
erlägges för näring, rörelse in, m.
Med anledning af dessa delade meningar,
har det inom Utskottet kommit till votering ;
pch som dervid Två Stånd stadnat mot Två ;
så får BevillningsUtskottet, enligt 38 §. i Riksdagsordningen
i afseende på grunderne för Beskattnings-
och Eeräknings-sätten för den föreslagne
Qfverflödsr och Fyllnads-afgiften, för Rikets
Högloft. Ständer vördsammeligen framställa
nedanstående tvenne alternativer r
S:o
Den föreslagne Öfverflöds-afgiften
kommer ,
i enlighet med hvad Utskottet
redan hafi tillfälle
yttra, att utgå genom
Taxering af vissa Öfverflöds-Artiklar,
och, derest
den erforderliga summari
icke kan på sådant
sätt erhållas, bör jemväl
en fyllnads-afgift utgäyas
till ersättning för
liändtTullarne,
2:0
Den föreslagna Cönsumtions.
afgiflen för öfverflödsvara!
och Fyllnads-afgiften
för LandtTulls-ersättningen
bör
sammanlagd utgöras med
vissa skillingar för hvarje
Riksdaler, sorn efter
2:dra Art. för rörelse
m. m. utgår,
Riksdagsmannen Botvid, Jonssons från Ö-.
stergöthland yrkande om den progressiva afgif-,
tens införande, anser Utskottet sig redan hafva
Upptagit och besvarat i dess betänkande om
Rpyiilningsn; och då inga skäl blifvit anfprde
Bevillnings Vtsk, Belänkanden. 4.1
lill rubbning af Utskottets tanke , synes en
ytterligare framställning af ämnet vara öfver
Alla
öfriga väckta frågor, såsom om utvägar
till jLångifvares förmående att till Staten
utgöra deras bidrag, lindring i bevillningen för
Manufacturer , Bergverk och Kalkugnar, förökning
af en tredjedel i Städernes Bevillning, förhöjning
å Jöne-bevillningen, nedsättning af beskattningen
å hemman, andra föreskrifter för
utgörande af Rotefrihets-afgiften samt bevillnin*
gen af ft«>karebåtar och reglering af PröfningsCommittéernes
befattning, äro af den beskaffenhet
att de endast ingå i antingen Bevillningens
fördelning, eller de reglementariska föreskrifterne
; men då dessa ämnen ej äga något sammanhang
med grunderne för Bevillningen, anser
Utskottet sig ej böra för det närvarande afgifva
något yttrande derom , utan vill det, då
desse ärender förekomma , lämna åt de gjorde
anrnärkningarne den uppmärksamhet de
förtjena.
Hvilket allt BevillningsUtskottet får, med
bifogande af RiksdagsFullmägtiges Pehr Olssons
från Södermanland och Botvid Jonssons från
Östergöthland, till Protocollet serskildt yttrade
meningar , Rikets Högloft. Ständer vördsarnligen,
underställa. Stockholm den x6 Mars 1818.
Utdrag af Protocollet , hållit uti
Riksens Högloft, Ständers Bevillnings -
Bevillnings Utsi. Betdnkandm.
Utskott vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den I o:de Martil 1818-
Pleni-ProtocolIet för den 5:te i denne månad
Justerades, hvarefter Pehr Olsson från Södermanland
och Botvid Jonsson från Östergöthland,
i sammanhang med förehafde årendet rörande
besvarande af åtskillige af RiksS änden gjorde
anmärkningar i afseende på föreslagne grunder*
ne för den blifvande Bevillningen , begärde att
deras serskildte tanka, den de nu hvar för sig
skriftligen fattat, måtte till Höglofl. Ständerne få
åtfölja Höglofl. Utskottets blifvande Betänkande
i ämnet; hvilket bifölls , och voro anföranderne
af följande lydelse :
”Vördsamt Anförande!”
”Sorn jag sistledne Plenidag i Höglofl. Utskottet
med förundran hörde det Förslag , att
den så kallade SkyddsAfgiften skulle bibehållas
oförändrad med I R:dr för hvarje Mansperson;
så utbeder jag mig, att dervid f| göra
några anmärkningar,’’
”Största delen af Sveriges Allmoge håller
ständige Krigsmän af Soldater, Båtsmän, Dragoner;
Vid 20 års ålder äro våra Söner underkastade
Bevärings - skyldigheten , hvilken
sträcker sig äfven till Torpare och Backstuguhjon.
Härmed tyckes väl , att Allmogens
SkyddsAfgift är utgjord, och billigheten fordra
, att den borde ur BevillningsStadgan för*
BtvillningsTJtsk. Betänkanden. 43
svinna , jemte den vidunderliga FyllnadsAfgiften;
Men jag har dock icke ämnar yrka, att
den förre helt och hållet afskaffas, utan jag åtnöjer
mig — (ty en Svensk Eonde är alltid
den fogligaste af Medborgare)
jag åtnöjer
mig att påstå , det denne Afgift må sättas t
föihållande till förmögenheten. Statens styrka,
både den skyddande och den sorn begär att
vidmakthållas, består ej allenast af Menniskor,
utan äfven af deras stö re och mindre egendomar.
Den som äger blott sin medellösa per*
son och använder den, vid påkommande behof,
till försvar, ej blott för sig sjelf, utan ock för
sine Medborgare , kan han ej med skäl begära
, att för personligt skydd skatta något mindre
af det knapppa bröd , han i sin anletes
svett förvärfvar, än den Makliga rika, hvars
förmögenhet ensam ofta utgör hans allt , hans
enda förmåga att bidraga till sitt och andras
skydd ?'
’’Jag ville blott , att man matte behjerta sådane
Menniskors ställning , sorn invånarnes i
den magra Landsort, hvars Ombud jag är.
Det fattiga Arbetsfolket, såsom Backstuguhjon
ech Torpare , kan der sällan få något arbete
andra årstider än Sommaren och Hosten , om
de ock ville tjena för blotta födan ; ty större
delen af Hemmansägare har sjelf ej bergning
af sitt jordbruk längre än från skörden till Jultiden,
d, v. s. en fje dedel af året. Hvar skall
då för desse fattige arbetare den behållning tagas
, hvaraf skatt måste utgå?
Jo, genom
svält och elände framtvingas den syndpenning,
de nödgas att frambära på Statens Ältare, me
-
44 JBevillningsXJtsh. Betänlcanden.
dan deras välmående Medborgare, som beskatta
dem, ej synas eftertänka, om Icke Altaret
ohelgas af dylika offer.’5
”Mitt förslag vore, att den, som efter 2:dra
Artickeln betalar 5 R:dr och derunder, skulle
i SkyddsAfgift erlägga endast 1 sk, af hvarje
R:dr ; deröfver till och med 10 R:dr, 2 sk.;
till och med 15 R:dr, 3 sk. 5 till och med 20
B:dr, 4 sk. ; till och med 30 R.dr, 5 sk. ; till
och med 50 R:dr, 6 sk. ; till och med 100
R:dr, 8 sk.; (ill och med 200 R:dr, 12 sk.;
till och ined 500 R;dr, 16 sk.; till och med
400 R:dr, 20 sk.; till och med 500 R:dr, 24
sk.; till och med 1000 R:.r, 32 sk, o. s. v.
för hvarje R;dr efter Andra Artikeln.”
”Genom denna SkyddsAfgift kunde äfven
FyllnadsAfgiften vara ersatt; äfvensom häri inbegfipes
den Progressiva Afgift , som enligt
väckta Förslag bör åter införas ; Och skulle, när
härtill lägges en billig Öfverflöda Afgift , ännu
någon brist uppstå; då först, borde efter min
tanke, den utvägen vidtagas , att med någon skälig
CapitationsBevillning belägga alla skattskrifne
personer utan åtskilnad. Stockholm den 10
Mars 1818. Pehr Olsson
från Södermanland. ’
”Härmed förena vi oss till alla delar.
Pehr Jonsson
från Christianstads Bän,
Petter Svensson
från Skaraborgs Län,
Jonas Norstedt
fran Vestra Härad ,
Matts Persson
'ätran Stockholms Län.5*
BevillmngsTJtsh. Betänkandett. 45
”Då jag den 5: e dennes hade äran delta*
ga i Höglofl. BevilinigsUtskottets öfverläggningar
, och jag var af olika tanka med en del af
Hoglofl. Utskottets högtärade ^Ledamöter, får jag
na härmedelst yttra rnig. — Jag har förut ingifvit
anmärkningar vid den framställde Bevill
nings-plan
endast nu fäster jag mig vid
sjelfva öfverläggningen ; jemte några bevekande
skäl , som förmått mig i vissa delar vara
skiljaktig med pluraliteten inom Högbemälte
Utskott.”
’’Att efter den 1 :sta Artikeln det drabbar
de fattige så mycket som de rike , har vårt
Stånd för detta, gemensamt insett obilligheten.
__ Men denna Afgift blir så mycket mer tryckande
, för de fattige, som de, utom sine Mantalspenningar,
ej eller är fri för 2:dra Artikeln,
utan har der äfven föreskrifven Afgift , icke
aog härmed, 1815 års BevillningsFörordning,
som nu prisas för rättaste grund, lemnar de fattiga
ännu ett rum i 3:dje Art. under namn af
FyllnadsAfgifr, hvarefter äfven beskattningen
ökas.
Då detta utgjort de fattiges beskattning
efter 1815 års BevillningsFörordning, kan jag
ej annat än förundra mig öfver vissa Högtärade
iedamöters i Hoglofl, Bevillningsutskottet uttryck
, som är att en Arbetskarl eller Torpares
Bevillning ej utgör mer än blott ett ä två dags*
verke, hvilket den kan vara skyldig Staten;
kunde eller finge den fattige med Qtrre dagsverke
afbörda sin Bevillning, skulle jag ej eller
rörås af medlidande , men det förhåller sig
ingalunda så , då jag kan gifva exempel och
det i bevis leda ifrån min hemort en driftig
46 Bevillning TJtsk. Betänkanden.
och fullkomlig Arbetskarl, sorn utan att vara,
på något sätt förbunden, icke ens bod de på dens
ägor eller bade någon annan förmån hos den
hvilken han arbetade, nu förleden Sommar ej
fick iner än 16 sk. Riksgälds för dagen , och
hölt sig sjelf maten, likväl kommer för en dagkarls
ensamma person på landet att betala, efter
i:sta-Art. 1 R:dr Råneo, efter den 2:dra 1
Rldr, efter den 3:dje Art. 4 sk., som gör tillsammans
2 R:dr 4 sk. Råneo, härtill lägges
Mantal- och Debets-pengar, för egen person
får således göra öfver 10 dagsverke på egen
kost, till afbördande af sin årliga skuld till
Staten, ehuru han ej har minsta rörelse eller
annan näring än genom sitt arbete hos andra
förtjena hvad han behöfver för dagen
Jag
vill tro mig ej behöfva nämna för mer erfarne
Herrar, att en flitig Arbetskarl på Landet ofta
får mindre, än en lättjefull dagkarl i Staden ofta
yrkar för några timmar — Oagfadt detta, har
jag aldrig bestridt Statens , utan fastmer alltid
yrkat alla fattigas lindring i Eevillning och i
det stället de som kan utgöra må dertill något
mer bidraga —likväl fannt flere Högtärade Ledamöter
i detta Höglofl. Utskott ej att deras fattige
behöfde någon lindring och ville ej underlätta
dem, utan i det stället betunga de fattige
ännu mer, med en ny Eevillning, under namn
af Afgift för öfverflöd, sorn skulle utgå likasom
Fyllnads Afgift, af Fattig och Rik, antingen
öfverflöd brukas eller ej, huru detta kan vara
förenligt med rättvisa och billighet , att ålägga
någon betala för det den icke nyttjar eller förbrukar,
förstår jag ej, utan af samma skäl tyckes
BevUlningsTJtsk. JBetånkanden. 47
mig att den oskyldige kunde åläggas undergå
hvad straff som häldst.
Som detta Bevill
ningsSystem
rycker de fattige dagakarlar, • samma
mån gör det slut på de i gäld fördjupade
Bönder, de erlägga personlig afgift efter irsta
Art. lika med de mägtigaste, de erlägga bevillning
af sina små synbara fastigheter, utan
Afräkning på dess skulder och öfriga tryckande
omständigheter, ty de dem enligt a Art. 6 §.
i 1815 års Bevillningsförordning tilldelade Afdrag
af Käntan har hittills icke varit lönt för
dem ens att begära, emedan de genast derefter
blifvit tillsagde att betala sina skulder , hvartill
de ingen tillgång vetat, således måst betala
Bevillning för Capitalisterne. — Sedan Bönderne
blir nog fördjupade i skulder, finnes ingen
annan utväg., än att bortföra och försälja
hemmanens skog och foder, för att i möjligaste
längsta kunna nära sig , hustru och barn. De
äro så mycket tvungna härtill , som svårigheten
är stor att få någon annan bolstad, sedan genom
tilldiäckt i Städerne blifvit vidtagen att
ingen sorn har barn får från .Landet inflytta i
Städerne utan viss förmögenhet, och på Landet
är merendels alla Torp och Backstugor upptagna
, att der knappast finnes någon ledighet , således
måste de för att hafva någon lillflycktsort
trasa sig fram huru de kan , sorn blir till hemmanets
försämring och kanske, om icke någon
hjelp kommer, går i ödesmål.  Om jag ibland
de få af vårt Stånd i min hemort, kan finna
möjelig utkomst , kan jag icke försofva mitt
samvete så, för de lidande, utan att bidraga till
dess rättmätiga fordran att få någon billig jemk
-
48 BevillningsUtsk Betänkanden,
ning , och ehuru jag förut skrifvit härom , hvilket
detta Höglofl. Utskotts Bluralifcé afslagit,
anhåller jag att desse mine tankar må få åtfölja
jemte innehållet af hvad jag förut andragit,
Höglofl, Urskottets Betänkande till Rikets Höglofl.
Ständer, hos hvilka jag härigenom vördsamt
anhåller , att de måtte föreslå och bidraga
till någon lindring för de fattige och gäldbundne,
alldenstund den FolkClassen äfven är oumbärlig
för samhället
och på det Riksens
Höglofl. Ständer icke må hafva den förebråelsen,
att deras öfverdrifna beskattning på Uslingar
, har varit orsaken , hvarken till någons död
eller afvikelse.  . Att Jordbruket är för högt
beskattadt , visar sig tydligen ef dess brukares
förlorade förmögenhet , och om Kudby Socken i
Östergöthland, som består af 41 1 Qvadrat
och bebos af I300 menniskor , skattar till Staten
17,304 R:dr, jemföres med Norrköpings
Stad, som på flera sätt har förmånlig rörelse
och bebos af äfven 9200 menniskor, oagtadt
deras förmögenhet och yppiga lefnadssätt , efter
den uppgift jag fått , betalas ifrån den Staden
nästan ingen ting mer till Staten, än ifrån
Kudby , fastän det är öfver 7 gånger så många
innevånare som har hundradefallt större förmögenhet.
”
Stockholm den 7 Mars 1818*
Botvid jonsson ,
Riksdagsman från Östergöthland*
År och dag som ofvan.
BeviUningsUtsk. Betänkanden. 4g
N:r 7.
Riksens Högloft. Ständers BevijlningUtskotts
Betänkande, om en förnyad
Chart aSigillatceFor ordning.
"^id den af Rikets Höglofl. Ständers Bevillningsutskott,
till följd af dess åliggande anställda
granskning af den år 1&I5 utfärdade Nådiga
Kungörelsen angående Stämplade Pappersafgifténs
beräknande och utgörande, är funnit,
ej mindre att inga anmärkningar mot de i nämnde
Författning innehållne föreskrifter blifvit inom
RiksStånden gjorde , än att den, med denna
inrättning åsyftade inkomst för Staten ej allenast
uppgått till den påräknade Summan, som
från och med år 1813 utgjort 150,000 R:dr årligen
, utan jemväl lemnat ett så betydligt öfverskott,
att total-bt hållningen stigit för år 1813
till 268,559 R:dr 20 sk. 2 r:st, för 1814 till
244>994 ^hlr 32 sk. 6 nst, för år 1815 till
25g,192 R:dr 25 sk. 1 r:st , och för år 1816,
för hvilket; år Bokslutet likväl ej ännu hunnit
fullbordas i till 294,895 R:dr 18 sk. 4 r:st ,
Iivari äfven inbegripes omkring 15,000 R:dr
innehållen afgift för beviljade Föne-tillökningar
, hvilken inkomst, enligt af ChartteSigillataeContoiret
erhållne upplysningar, ej framdeles kan
påraknas.
Af dessa förenade omständigheter anse • Utskottet
sig hafva tillräcklige orsaker att till ytterligare
bibehållande vördsammeligen föreslå
samma Författning , såsom både uppfyllande det
Bihang till Riks-St. Fröt. 1817-1818- 5-te Sami. N:r 7, 8■
jo BevillningsUtsk' Betiinkanden.
föresätta ändamålet, och mot hvilken anledningar
till missnöje icke blifvit försporde; dock har
Utskottet, på sätt närlagde Project till en förnyad
Författning, om Stämplade PappersAfgiftens
beräknande och utgående, närmare utvisar,
trott sig böra, till vinnande af mera tydlighet
och fullständighet i de gifne föreskrifterne , tillägga
en eller annan rättelse eller förbättring,
utan att likväl de samma på något sätt inflyta
på hufvudgrunderne, och det är; dessa förändringar
jemte skälen dertill, som Utskottet anhåller
att få för Pikets Höglofl. Ständer vördsammeligen
framlägga.
i:mo Säkerheten att Chartor alltid åtfölja
de offenteliga handlingar, vid hvilka de biläggas,
har föranlåtit BevillningsUtskottet, att i
i:sta §. af den föreslagna ChartasSigillatteFörordringen
införa det stadgande: att sådane Chartor
skola ovilkorligen åtfölja handlingarne, si framt
desse skola för gällande anses; och den lätthet
i afseende på Charteringen, som derigenom uppkommer
, har föranlåtit Utskottet, att i samma
§. införa , det bör en stämpel på 5 B:dr äfven
inrättas
2:0
Den för dessa Författningar redan antagne
principe af en stigande förhöjning af det
stämplade Papperet, i mån af documentets Vidlöftighet
, har gifvit Utskottet anledning att utsträcka
samma stadgande till de bevis, sorn efter
3 §. i Projectet, af NotariiPublici utfärdas:
äfvensom Chartan å sådane Documenter, som
till Utlänningar utgifvas, blifvit förökad.
3:0 Utskottet har funnit mindre lämpeligt,
'alf, på sätt 7 §. i 1815 års Nådiga Författning
Bevillnings Utsk. Betänkanden. 51
om stämplade PappersAfgiften innehåller, öfverlemna
till godtfinnandet af de Auctoriteter,
sorn hafva sig uppdraget utfärdandet af Privilegier,
Resolutioner oell TillståndsBref för anläggande
af Bergverk och Manufacturer, idkande
af Handel och HandaSlöjder m. m., att tillika
bestämma storleken af den CliartaSigillata ,
hvarmed dylika handlingar må förses, utan i det
stället ansett rätta förhållandet kunna närmare
träffas genom fastställandet af vissa Classer, till
hvilka Chartans värde bör, med hänsigt till inrättningens
vidsträckthet och förmodade större
afkastning, föras ; och tror Utskottet sig äfven
böra tillstyrka att denna i 7 §, af Projectet antagna
beräknings-method, äfven må användas
vid Chartering af sådane Resolutioner, sorn af
Kongl. Maj:C i Nåder utfärdas i dylika ämnen
, enligt den Classification 11 §. af Projectet
innehåller.
4:0 Hvad i 8 §. af igij års Författning
stadgas om det stämplade Papper , hvarpå Inlagor
till Allmänna Brandförsäkringsverket samt
andre dit hörande handlingar böra skrifvas, har
Utskottet i det afgifne Projectet utvidgat till
BrandförsäkringsVerken i allmänhet, såsom varande
i ett lika förhållande.
5:0 Till undvikande af den , de sednare
CharttcSiglllatjeFörordningarne åtföljande vidlyftigare
Tabell , utvisande stämplade PappersAfgifteu
för Fullmagier vid befordringar till Stads'
l^asioraterne, äro desse i 11 §. af Projectet hänförde
till vissa Classer, utan att vidare förändring
dervid ägt rum än att stämplade Papperet
till Fullmagt på DotnkyrkoFörsamlingen i
52 Bevillning Ut sk. Betänkandeti.
Westerås , blifvit förliöjdt från 16 B:dr till
B:dr i afseende på dess mot andre StadsFörsamlingar
svarande godhet, för hvilka en så hög
ChartaSigillata nyttjas.
6:0 De knappa Iöne-villkor, Underofficerare
i allmänhet vid de värfvade Begpmenterne
och deras Vederlikar med Botelöner vid de in-,
delte åtnjuta , har gifvit Utskottet anledning at£-  till Bikets Höglofl. Ständer hemställa , det må
hädanefter desse personer , vid Fullmagters erhållande
, erlägga i StämpelAlgift blott en pro«
cent af Lön på Stat eller Botelönen, sorn, derest
den utgår i persedlar, då beräknas efter
Markegång.
7:0 Till vinnande af nödig säkerhet, det
blifva de vid Academierne utfärdade Doctorsoch
Magister-Bref med behörig ChartaSigillata
försedde , har Utskottet trott sig böra , med frikallande
af Academiernes Bectorer , sorn hvarken
härmed äga någon befattning , eller desse
Documenter underteckna, ålägga dem, som desse
Diplomer utfärda, ansvarighet derföre att
de samma blifva enligt 12 §. af Projectet
Charterade.
8:0 Af de anledningar, dels att den i 1815
års Författning till resor öfver gränsen bestämda
tid af 4:ra dygn synes mindre tillräcklig till
företagande af längre resor, dels att Sverige och
Norrige nu mera äro under en Konung förenade,
och genom ett särskildt stadgande tväfydighet
åstadkommes, har Utskottet i 14 §. af
dess Project ej allenast, till 8 dagar förlängt
nämnde tid, utan jemväl uteslutit det i ofvanomförmäjdte
Författning iniiutne åberopande af
BevillningsUtsk. Betclnianden.
Kongl. .Brefven under den 24:de November 1757
och 10 Maji 1803.
9:0 Då de förr gifne föreskrifter om stämpladt
Papper till Hälftenbruks- och Arrende-Con*
tracter på landet ej synas lemna ali erforderlig
säkerhet , har Utskottet deraf hemtat anledning
a:t i 16 §. af Projectet föreskrifva , det skola
alla så beskaffade documenter vid näst påföljande
Mantalsskrifning uppvisas, vid hvilket tillfälle
HäradsSkrifvaren eller dan. Mantalsskrifningen
förrättar , bör vara försedd med Chartor
för att , der sådane saknas , dermed kunna genast
tillhandagå.
IO:o För att undanrödja den vid särskildta
Domstolar yppade olikhet i afseende på beloppet
af det Stämplade Papper, hvarmed så kallade
Fördels* eller Undantags Contracter , som
ofta upprättas imellan Föräldrar och Barn , angående
ägande* eller nyttjande rätt af hemman
och lägenheter, böra förses , då de uppvisas för
Domstolarne för att i Protocollet intagas , har
Utskottet i 16 §. af dess Project lemnat en mera
bestämd föreskrift i detta ämne.
11:0 Den billighet, sorn grundlagt det i 16
§. sidsta Mom. af 1815 års ChartasSigillatasFör
ordning
förekommande stadgande angående fördelningen
af kostnaden till anskaffande af stämp*
ladt papper vid Contracters afslutande , enär ej
annorlunda derom öfverenskominit är , har föranledt
Utskottet att i samma §. af dess Project
utsträcka denna föreskrift till Bytes- och Köpe
bref,
12:0 I I7:de §. af Projectet, bar Utskottet
f med anledning af Kongl. Majtts Nådiga
54 JJevillningsJJtsi. Befiinkandert.
Kungörelse af den 8;de November 18x5 angående
hvad vid verkställigheten af den då utfärdade
ChartseSigillatseFörordningen i vissa delar
iakttagas må, infört hvad som blifvit i Nåder
stadgadt angående Chartering af Skuldebref,
då de vid lagsökning inför Konungens Befallningshafvande
, uppvisas,
I^:o Utan att derigenom på något sätt rubba
den för beräkningen af stämpladt Papper till
Obligationers Chartering gällande principe, har
Utskottet likväl i 17 §, företagit någon ändring,
endast åsyf ande en proportionerlig billighet i
progressionen.
14:0 I den år 1815 utkomna ChartasSigillatasFörfattningen
har vid upprättandet af dea
Tariff, hvarefter Prima-vexlar böra med stämpladt
Papper förses, en Golumn för SilfverRubler
väl blifvit utförd men ingen numeraire deri
intagen, och har derföre Utskottet i dess Project
infört en dylik Classification, grundad derpå,
att 150 SilfverRubler motsvara loo R:dr
Hamburger Banco ; äfvensom mera bestämda föreskrifter
blifvit lernnade rörande stämpladt Papper
till de Utländske Vexlar, som här i Riket
försäljas.
15:0 Samma skäl, som förmått Utskottet att
föreslå ändring i Progressionen vid Charteringen
af SkuldeBref, hafva äfven föranledt närmare
granskning och rättelse i Redactionen
af 18 och 19 §. §. i 18x5 års Nådiga Förordning
rörande Köpe- Bytes- och Faste-Brefs beläggande
med ChartaSigillata utan att likväl derigenom
i det bifogade Projectet skett någon
ändring i afseende på hvarken den lägsta afgif
-
BevillningsUtsk. Betänkanden. 55
ten, eller den i förhållande till Köpesumman
fortgående högre afgiften.
16:0 Den otydlighet, sorn möjligen kunnat
af ordställningen i 1815 års Kongl. Författnings
20 §. 2 Mom. uppstå i afseende på Testamentens
beläggande med stämpladt Papper , och
den Kongl. Maj:t sökt förekomma genom Dess
Nådiga Kungörelse ar den 8:de November i8i5>
som lemnar närmare föreskrifter i dessa ämnen ,
anser Utskottet sig hafva undanröjt derigenom,
att , i det afgifna Projectet ordet uppvisandet
blifvit infördt i stället för det förr begagnade
uttrycket : upprättandet.
17:0 För att afhjelpa den förlägenhet, hvari
Pastorer på Landet vid lysningars utfärdande
ofta råka, då behörig ChartaSigillata ej alltid
kan genast till bestämdt belopp anskaffas , tror
Utskottet sig böra till antagande vördsamt anmäla
dess i Project införda tillägg , dels att LysningsSedlar
jemväl må med ChartaSigillata beläggas
, dels att om någon vill , särdeles i landsorter
, der ChartasSigillatscFörsäljningsmännen äro
aflägse boende , hellre än genom företagande
af längre resor till vinnande af utbyte, begagna
en högre Charta än för honom utsatt finnes, må
sådant tillåtas och antekning om förhållandet göras
af Pastor å sjelfva LysningsChartan; hvarjemte
Utskottet ansett sig böra vid 25 §. 6 Mom. lemna
ett hitintills saknadt stadgande om tiden ,
inom hvilken granskningen af LysningsSedlar
bör i Kongl. KammarRätten företagas.
18:0 I 22 §. af Projectet har Utskottet, till
förekommande af ovisshet i afseende på det
stämplade Papper, som till LysningsSedlar bör
56 BevillningsUtsk. Betänkanden'.
i vissa händelser användas , trott sig böra föreslå
en mera bestämd beräknings-grund, ej allenast
för sådane personer, som tillika innehafva
Fullmag er och Constituiorialer på flera beställningar
, hvarvid så här , som vid Chartering
af Fullmagter, både Löne-inkomst och Värdighet
blifvit till principe för beräkningen antagen,
utan äfven för Städernes Ernbets- och
Tjenstemän , samt för Medicinas Doctorer och
Chirurgias Magistrar , hvilka ofta äga en betydlig
inkomst utan ätt "bekläda något Embete L
Slaten. Äfvensom, då Rättare på Egendomar ej
kunna jemföras med Länsmän-, Bruks- och Uppbörds
Skrifvare, Lysnings Chartorrie för de förre
ä ro nedsatte, till det belopp som för Kuskar,
Laquaijer m. fl. stadgadt blifvit.
Igro Vid 9,6 §. har Utskottet funnit sig ä*
ga anledning att, så väl till förekommande af
den , särdeles i mera aflägsna landsorter, för
rättsökande parter uppkommande olägenhet af
saknad tillgång på Tingsstället af stämpladt Papper
, föreskrifva , det böra Domare vid Tingsoch
andra förrättningar, vara , mot åtnjutande
af de med försäljningen åtföljande förmåner ,
försedde med behörige Chartor , som åt DomCapiden
i Riket upplåtit samma rättigheter i
detta afseende, som öfrige Embetsverken äro
förunnade.
20 0 Som BevillningsUtskottet dels inhämtat,
att, sedan provision för Chartas5igilIa'a;Försäljningen
blifvit vid 1812 års Riksdag till
hälften nedsatt å de Chartor, som öfverstiga 2
Bldrs varde, hafva de på Norr-och Söder-malm
i Stockholm inrättade ForsäljningsContoir upp^
BcvillningsUtsk. Betänkande^, 57
hört, i brist af personer , som mot elen bestådde
ringa procenten velat åtaga sig detta besvär,
dels funnit genom antaglige beräkningar styrkt,
att den nu varande försaljningsrnannen i Stockholm
svårligen skulle med of vanomförmälte
ringa procent förmå , oagtadt en större försäljnings-summa
, bestrida nödige utgifter, ännu
mindre erhålla en skälig vedergällning för sitt
af en vidlyftig redogörelse och strängt ansvaråtföljda
besvär, så har detsamma, till förekommande
af de efter 1812 års beslut uppstådde
olägenheter, ej ansett sig böra, i afseende på
provisionen för ChartteSigillatte-försäljningen i
Stockholm , tillstyrka någon förändring i det stadgande
1815 års Författning härom lemnar.
Hvarjemte, och då nya skyldigheter blifva i det
öfverlemnade Projectet ålagde Domare och Häradsskrifvare
, utan att den nu utgående provisionen
i allmänhet ersätter försäljningsmannens
möda , hvarigenom ofta betydliga svårigheter att
erhålla tjenlige försäljningsmän skola uppstå,
Taar Utskottet , ehuru det önskade att förekomma
hvarje tillfälle till en ökad afgift för Allmänheten
, likväl sett sig föranledt , att vördsamligen
föreslå , det må alla försäljningsmän ,
i afseende på Chartor öfverstigande a R:dr, vinna
samma fördelar, som redan äro försäijningsmannen
i Stockholm t i Hägde.
Alla öfriga tillägg och ändringar i 4,9,
io, 12, 15, 22 och 27 §. §. äro af den be
skaffenhet,
att de endast lända till förtydligande
af Författningens mening, utan att innebära
ändring i dess förskrifter.
5 8 Bevillnings Utsi. Betänkanden.
Slutligen får BevillningsUtskottet för Rikets
Högloft. Ständer vördsamt anmäla, att den
kännedom af ChartaSigillataControllen , som Utskottet
haft tillfälle att inhämta, sätter det i
stånd att förklara, att derigenom ernås all möjlig
säkerhet, så framt godt och tillräckligt papper
af en bestämd sort alltid voro att tillgå; tnen
då brist deruti någon gång uppstått, har sådant
äfven vållat mindre pålitlighet i Controllen ,
och får derför Utskottet föreslå , det måtte, till
förebyggande af all osäkerhet , Rikets Högloft.
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
, det mätte Kongl. KammarCollegium undfå
den föreskrift, att, så framt ej Ranquens Pappersbruk
kan aflemna tillräckligt papper för
ChartaäSigillatseStämplingen , derom afsluta Contract
på någon längre tid med en PappersTillverkare
, hvarvid, jemte det att godt Papper
borde Verket tillhandahållas, äfven stadgas borde,
att Papperet blef med en ValeurStämpel försedt
i likhet med hvad vid Tumba Pappersbruk
nu tillgår.
Hvilket allt likväl vördsammeligen hemställes
till Rikets Högloft. Ständers närmare bepröfvande.
Stockholm den 16 Mars 1818.
Rikets Högloft. Ständers Bevillningsutskotts
Project, till en förnyad Char'
tetSigillatreFör ordning.
§♦ u
Alla Skrifter och Handlingar, hvilka i enskifta
mål och Ärendet författas, samt här nedan
-
BevillningsUtsk. Betånkanden. 59
före nämnas, skola skrifvas på stämpladt Pap*
per, eller dermed beläggas. Fordras till en
Handling , som med Charta skall förses , högre
belopp deraf, än en stämpel innehåller, må till
dess fulla utgörande tvenne eller flere Chartor begagnas,
dock i Stockholm alltid, samt i Eandsorteme
hälst, det minsta antal , som med nedans'äende
Stämplar är förenligt; Deremot skall allt,
hvad i Embetsväg till Parter eller Sökander
utfärdas , ovilkorligen vara skrifvet på Stämpladt
Papper till det belopp , som bär vidare föreskrifves,
med undantag allenast af Fastebref,
Fullmagter, Constitutorialer , Transporter , Pass
och Bevis, som meddelas å Skrifter, författade
på förut ej Stämpladt Papper , hvilka måga med
vederbörlige Chartor beläggas; Och böra sådane
bilagde Chartor alltid åtfölja dessa Handlingar
, så vida de för gällande skola anses.
Stämplar skola inrättas på Skillingtal till
2» 3> 4* 5) 6, 8,9, 12, 16, 18, 24, 28, 32
och 36 skillingar, och följande Riksdalerstal: I,
Iy, ^2, ty, 2, 3 , 4, 5 , $3 20, 12, 2 0, 25»
33t, 5° och I°° Riksdaler.
Stämpladt Papper nyttjas till utsatt belopp,
vid nedannämnde Verk och Embeisställen.
§• 2.
Vid B andels- och fiandtverks-sammankomster och
Bolag, Studernes enskilte EmbetsKamrar, Gillen,
Skrän och Sällskaper;
Skrifter eller Bref som der ingifvas, 2 sk. arket.
Hvad derifrån utfärdas , , 3 —-
Den Magistratsperson , som är närvarande,
samt StadsFiscalen, åligger vid det i 25 §. stad
-
6o BevillningsUtsk, Betänltanden.
gade a nSvar, att noga tillse, det verkställigheten
af denna föreskrift iagttages.
§• 3-
Vid Härads■ och Bergs• Tings-Råtter samt Rådstuga-Rätter
i de Städer, der Kämnårs-Rätt ej är, Kärnnärs•
och Hall-Råtter, Städernes Collegier och Förmyndare-Kamrar
, samt Compromisser, som svara emot
forsta Domstol på Landet och i Städerne:
I alla Tvistemål: J
Ssämningar till Parter och Vittnen, samt
kallelser till fordringsägare i Concourser; Utdrag
af Protoeoller eller Domböcker , antingen de innehålla
något Rättens Utslag eller ej; Vittnesbörd
om Bofasthet, om ograverad Egendom, om
Personers frägd, slägtskap eller ålder, örn upphäfda
eller beviljade Inteckningar; Utdrag af äldre
Domböcker, Bevis eller Attester; Instrnmenter
öfver Husesyner, Besiginingar och Värderingar;
Berättelser eller Bevis öfver uppgångne
eller upprättade Rågångar; Cautionsskrifter
och Eullmagter samt Constitutorialer till
förrättningar; Afskrifter, hvilka ingifvas såsom
Bilagor , samt Vittnesskrifter och andra
Handlingar , hvarom ej särkildt förordnadt
är . . . 3 sk- arket.
InteckningsBevis vid nämnde och andra
Domstolar, der Inteckning beviljas, och hvilket,
om Intekningeh gälla skall, bör skrifvas
å sjelfva Skul Isedeln , begripes under det som
rörande Obligationer i 17 §. stadgadt är.
Stämningar i Tvistemål från dessa och andra
Rätter, måga val, i saknad af Stämpladt
Papper, å ostämpladt utfärdas, utan att sådant
BevitlmngsTJtsk. Betän&anden. 61
förminskar Svarande Partens skyldighet, att derå
i svaromål ingå; men böra likväl i sådant fall,
vid uppvisandet för Domstolen , genast med
Stämpladt Papper till föreskrifvet belopp förses.
Inlagor, Dibeller , Exceptioner, Repli»
quer, Duppliquer och Protocoller, första arket
..... .2 sk.
andra arket ..... 3  ,
tredje och hvartdera af de öfriga arken 5
OfFenteliga Stämningar å Rättens dörr it?
Bevis, som NotariiPublici utgifva till In
ländske,
första arket . . . 5 —«
andra och hvardera af de följande . 6 —-
Till Utlänningar, hvart ark , . 12 —«
Och sådant vid bot för Notarien, enligt 55
§. i denna Författning,
Om an flere Bilagor skrifvas på ett ark,
skall detsamma likväl , vid hvad Domstol eller
å hvad ställe som hälst det ingifves, förses
med så stor Charta, sorn sig belöpa skulle,
om hvar Bilaga vore skrifven på särskilt ark.
§• 4*
Vid Consistorier, Nedre B or g-Ratt en, Lagmans*>
och Rådstuga-Rätter, der Kåmnärs- Rutter är o, samt
Compromisser, som svara emot andra Domstolen:
Stämningar till Parter och Vittnen samt
kallelser i Concourser, Utdrag af Protocoller,
sorn ej innefatta något Utslag ; Vittnesbörd om
Bofasthet, ograverad Egendom , frägd , släglskaper,
alder, upphäfne eller beviljade Intekningar
; Utdrag af äldre arens Domböcker , HuseJ
svns-, Värderings- och Besigtnings-Instrumentei,
samt berättelser eller bevis öfver uppgång*
6a Bevillning Ut sk. Betänkandm.
ne och upprättade Rågångar] eller Tomte- och
Ägo-skilnader, arket < . . 5 sk.
Ansökningar, Förklaringar , Inlagor, Uibeller
, Exceptioner , Repliquer , Duppliquer
och Protester , första ark^t g —
Andra arket . . . , . 5 —
Tredje och följande arken, hvardera . S —
Offenteliga Stämningar å Rättens dörr 24
Utdrag af Protocoll, som innehåller
något Rättens Utslag eller Dom;
Constitutorialer till förrättningar, Eöftes-
eller Borgens - Skrifter; Fullmagter
till Rättegångars utförande ; Skiljebref
i Trolofningar eller Ägtenskap,
hvart ark „ . . . 6 —
Vlttnesskrifter som af Parter ingifvas
, jemte annat som ej innehåller någon
viss Summa, samt bilagor och
afskrifter . . . . . g —
§• 5*
Hos Riks-Marskalken, öfver-Ståthållaren, Academice.
Cancellerer , Landsbofdingar, Ståthållare, Befälhafvare
vid vårfvade Regementerne, Lif-Drabant-Corpsen , Ingenieur-Corpsen
och Sjå-Staterne samt Magistraterne,
då de enligt undfångne Privilegier, gifva Utslag
i Utsöknings-mål och uti tvister bevilja
Utmätningar; Inlagor och Förklaringar, som i
sådana ämnen ingifvas , arket „ . 5 sk.
Fullmagter, DepositionsAttester och LöftesSkrifter,
arket . . . , 6
Bilagpr och Afskrifter, undantagande Originåle
- Förskrifningar och löpande
JBevillningsTJtsk. Betänkanden.
Sedlar, hvarom nedanföre i 17 §. förmäles,
hvarje ark ♦ . . ♦ 3
Resolutioner, Mandatorialer och Promotorialer,
Executorialer och Immissioner,
när Summan, som utsökes, stiger
lill 50 Riksdaler, arket . . . g —
Derunder . . . . . 6 —
ProtocollsUtdrag, som ej innehålla något
Utslag, hvart ark . , . 6
Andre Suppliquer och deröfver afgifne
Förklaringar, arket . . . 3 —
Hvad deröfver utfärdas och resolveras,
arket 6 —
§. 6.
Vid Hof- och ofver-Rätterne, dem af Kongl.
Collegierne som äga Domsrätt, Riddare-Sgne-Rätter
samt Compromisser, derifrån benejicinm revisionis
sökas kern ■;
Stämningar, Notificationer, Utdrag af Protocollet,
som ej innehåller något Rättens Utslag
, Utdrag af äldre Protocoller, Promolorialer
med mera, hvart ark . . . 9
Rättegångs - Fullmagter, Otiginale - Cau
tions-Skrifter,
Depositions-Attester, hvart
ark ...... 9 1
och beräknas för hvarje af dessa Documenter
särskildt Charta, om än de skrifvas
på ett och samma ark.
Ansökningar och Förklaringar, Inlagor,
Dibeller, Exceptioner, Repliquer, Duppliquer
och skriftliga Anföranden till
Protocollet, flasta arket . . . 6 _
Andra arket , , . . . 9 —
64 Bevillning* Utsk. Betänkanden.
Tredje och följande arken, hvardera , 12 —
Vittnesskrifter, Bilagor och Afskrifter,
hvardera arket . , . . 3 —
Utdrag och Bevis utur Diarier , arket 5 —
Dornar, Utslag och Constitutorialer,
arket . . . . .12
Afskrift deraf, arket . , . (, —
Offentliga Stämningar, arket R:dr 1
Acter och Protocoller i Revisions-mål,
hvart ark, de förre . , . 5 —
och de sednare , , g —
§• 7‘
Bos Cancellie Styrelsen, dem af Kongl. Mnj:t$
och Rikets Collegier, sorn ej äga Domsrätt, Forvaltmngen
af Sjöarenderne, Sundhets-Colle.ginm, Hof-Cancellers-Embetet,
Seraphimer Ordens- Gillet, Direclionen
ofver allmänna Magazins Inrättningen, Sjö Assurance-Öfver-Hatten
, General - Tull- DirectioncH samt alla
af Kongl. Maj:t tillförordnade Directioner och Cornmitteer:
Ansökningar,
Besvär och Förklaringar,
som ej angå någon Rätiegangs-sak, i hvilket
fall föregående §, bör lända till efterrättelse,
hvart ark , , . . . 6 sk.
Bilagor, hvardera . * . 3 _
Attester, Utdrag och Bevis ur Diarier,
Jordaböcker, Räkenskaper och andra
handlingar, hvarje ark - - . 5 —
Fullmagter att utföra andras talan . 9 —
Recommendationer, Promotorialer, Mandatorialer,
m. ni. arket ' . . 9
IförmedlingsBref, som i KammarColle*
giuia,
BevillningsTJtsk. Betänk anden*
65
glam bevilja1?, antingen de utfärdas
genom Bref eller Utslag, för hvart
-helt Hemman . . . 24 —
och så i Proportion för de mindre,
dock ej under Sex skillingar för Hemmansdelen.
Algieriske Sjöpass . , . .24 —
Fribref och Autorisationer på Tullfri
Spanmål . . . .12
De derom afgifne fö bindelser . . 6
Sk^itievärderingar, Städje rätts undersökningar
och Bevis öfver deponerade
Skatte-köps- och Städje-“Skillingar 6 __
Utslag och Resolutioner samt Iuquidationer
öfver Kronofo rdringar, hvardera
arket . . . . 12 —•
Privilegier, Resolu ioner eller Tillståndsbref
med rättighet till Be.gverks , Mapufacturers,
finbladig^ Sågars, Pappers och andra
Bruks anläggande , Handels och Handaslojders
idkande m. m. som kan komma under namn af
Priviligiera !e Inrättningar till Effecters och
Varors förfärdigande eller förädling , Charteras
efter följande Glassér:
l;sta
Classen
R:dr
5 *
a:dra
Dito
♦
—-
10.
3:dje
Dito
♦
—
15*
4,: de
Dito
♦
2 0.
5:te
Duo
♦
—
6;te
Dito
♦
—
a»
7:de
Dito
♦
40.
8:de
Dito
*
•—
50.
Bihang till Riks. St. Prof. 1817-1818.5:te Sami. N:r 9,10,
66 JBevillnlngsUtsk. Betänkanden.
allt eftersom förrbemälte Collegier och Verk, med
afseende å Inrättningarnes vidsträckthet och förmodade
större afkastning, pröfva dem vara förmånlige.
Och varder Kongl. Maj:ts Hof- och ÖfverRätter
samt Collegier och flere vederbörande, sorn
äga till slut förhjelpa enskildte personers angelägenheter,
förbudet att genom Expeditionssättet minska
Kongl. Maj ts och Kronans inkomst af ChartaSigillata?
utan bör, i fall Beslutet expedieras
genom Bref, ProtocollsUtdrag, eller påskrift å
Handlingarne, så stor ChartaeSigillaiseStärnpel
nyttjas, sorn, efter hvad nu stadgadt är, derå belöper;
Communications och Inhibitions Resolutioner
härifrån undantagne.
§. 8.
Bos Riksens Ständers Banque och Riksgälds Contoir,
Öfver-Hoj jägmästaren och ofver Intendents-Emtetet,
Landtmdterie■, Fortifcations-, Controll-, Riksdiscont
s-, Assistance• och jern■ Contoir en , Convoy.
Commissariatet, Directionen vid Nummer-Lotteri tt
de i Riket varande Brandförsäkrings• Berk, ofver
Directionerne
vid Tull och Post ■ B er km , samt Directionerne
vid Riddarhuset och öfrige Riks-Ståndens
Cancellier:
Inlagor, arket . . . , 3 sk.
Hvarje Bilaga, dito , . - 2 —,
Öppna Utslag eller Utdrag af ProtocoIIer
och Diarier, dito . . . ^
VågAttester till Låns erhållande, dito 5 _
Chartor , som utgifvas från LandtmäterieContoiret
i Stockholm samt af Landtxnätai*
i Landsorterne, förses med
JBevillningsUtsk. Betiinkanden, 67
stämplade Papper för hvarje helt Hem
inans agor , Chartan innehåller . 6
Derunder till och rned trefjerdedels
Mantal ♦ 5
Derunder till och med ett halft Alantal 3
Samt derunder . . » • 2
§• 9*
Hos Kongl. Ma):t
i JustiticeReVisionsExpeditionen :
Deductloner oab Contra-Deductioner i.
Revisionssaker, försia arket R;dr 1 ^_
H varje af de följande ♦ . i 24
Afskrifter och Bilagor vid Skrift*
vexlingen, hvart ark , _ 8
Besvär, Ansökningar och Förklaringar
i Civile mål, hvart ark , 1 a
Bilagor ocb Afskrifter dervid, hvart
ark * * . . . ■ 6
Domar och Utslag i Revisionsmål, då
de blott utgöra ett ark , 2 24
Stiger Domen eller Utslaget på två
eller flere, nyttjas till hvarje ark,
det första inberäknadt , , 2
PreliminairUtslag och Resolutioner i
andra mål, hvart ark , , l __
ProtocollsUtdrag, sorn ej innehålla något
Beslut, hvart ark * , __ 16
RältegångsFul 1 niagter, DöftesSkrifier
och Depositions Attester # 12
Utdrag och Bevis utur Diarier « ___ &
1 de öfrige SfatsExpeditionerne ;
RättegångsFullmagter , Ansökningar ,
Förklaringar, PermissionsSuppliquer
68 JBevillningsUtsk. Betänkhnden.
för Milltairen och andra personer inom
Biket, Depositions Attester och
XiöfiesSkrifter, hvart ark . — 12 sk.
Bilagor och Afskriften hvarje ark
6
Utdrag och Bevis ur Diarier .
6 —
Utslag och Besolutioner i Besvärs-och
Ansöknings-mäl , sa väl som bifall
till tjenstledighet . . i
—•
Och böra, med undantag af Allmogen, de,
som i Kongl. Maj:ts egna händer någon Supplique
i underdånighet aflemna , hafva försett
densamma med behörigt Stämpladt Papper, till
undvikande af den i 25 §. stadgade pligt.
§. 10.
Då i- Konungens Cancellie , Hof- ooh Öfver-Bätter,
Collegier samt andre Verk, Sakägare
tillåtas, att, enligt 14. Cap. 4 §. BättegångsBalken
, i stället för Hufvudskrifter af särskilte
Handlingar, förete besannade Afskrifter deraf,
bör tillika intygas till hvad belopp Hufvudskriften
är med Stämpladt Papper försedd, så
vida den sam mes beskaffenhet , enligt hvad i
denna Författning stadgas, sådant påfordrar. Belinnes
dervid, att behörig Charta saknas till
större eller mindre belopp, plikte Sakägaren,
eller den , sorn orätt Charterad Handling expedierat,
enligt 25 §. och fylle den felande Chartan.
Ar Parten vistande långt ifrån Domaren,
bör Afskriften bevittnas, helst af vederbörande
MagistratsBetjente i de större och af Borgmästaren
eller den i hans ställe prtesidium förer,
i de mindre Städerne ; men på Uandet af Häradshöfdingen
, Piesteiskapet, eller KronoBe
-
BevillningsTJtsh. Betdnkandett. 69
{jente. Då andre Män bevittna riktigheten, böra
de utsätta deras tjenst, caracter och hemort.
§ Ii.
Kongl. Maj:ts
Privilegier och Resolutioner till "Berg- och
Manufactur-Verks anläggande, Handels och Handaslöjders
idkande, Fabriks- och Apotheks-Inrättningar
, samt å annan privilegierad Näring och
Rörelse, som Kongl. Majit, omedelbarligen eller
på anförde underdåniga Besvär, i Nåder
tillåter, så väl som TiilståndsBref till Böckers
tryckande m. m. skola efter omständigheterne ,
och hvad Kongl. Majit vid hvarje särskildt händelse
i Nåder förordnar, skrifvas på stämpladt
Papper efter följande Classen
usta
Classen
♦
•
Ridr
10.
2:dra
Dito
*
♦
• 5*
3:dJe
Dito
♦
♦
T
20.
4ide
Dito
*
♦
■
30.
5:[e
Dito
♦
40.
6ite
Dito
♦
*
50.
7ide
Dito
♦
♦
60.
8ide
Dito
♦
•
75-
Adels och Naturalisations-Bref Ridr 50 —-
Friherre Bref ...
loo —
Grefve-Bref ... — 200 —
Vapen och Vapenförändring ,
22 24
utom CharlseSigillataeRecognitionen.
För öppet Bref, hvarigenom Kongl.
Majit i Nåder tillägger någon de förmåner,
hederstitlar och företrädesrättigheter
framför andre Undersåtare, som
BevillningsZJtsk. Betänianden,
Herrar Riksens Råd af ålder tillerkän*
de blifvit . . . ' . —- 22 5
Riddare- och Commendeurs Bref af
Kongl. SeraphimerOrden . — 45 —
Commendeur af Kongl, SvardsOrdens
Stora Kors .... — 22 24.
Cammendeur af Kongl. Svärdsorden — 22 24
Commendeur af Kongl. Nordstjerneorden
, , , . . — 2 2 24
Commendeur af Kongl. YVasaOrdens
Stora K01 ss . , , . — 22 24
Commendeur af Kongl, WasaOrden
22 24
Riddare af Kongl. SvardsOrdens Stora
Korss , frie från Stämpladt Papper.
Riddare af Konung CARL XIILs
Orden ..... -— 6 —
Riddare af Svärdsorden , —- Q __
Riddare och Ledamöter af Nordstjerneorden
, , , . .
fi
Riddare och Ledamöter af WasaOrden
, . ' . . — 6 —
Afskrifter och Bevis från Kongl. Maj:fs
Cancellie, hvarje ark , . — — 6
Kongl, Maj:ts Nådiga Fullmagten pä Embeten.
För Civile- och Militaire Stånden , efter
Sex för Hundradet af Penningelön och efter
TjuguSju för hundradet af indelt lön, efter
vanlig beräknings-grund af gamla Kronovärdet,
Trettio Sex Schillingar Tunnan , äfven om de
förut innehafva Caracter å den tjenst de sedan
på stat erhålla
För Eccltiiastique , Academi® , Gymnasiioch
Scholas-Staterne , likaledes efter enahanda
BevillningsUlsk. Betänkanden, 71
beräkningsgrund för hvad af Kronan beslås och
sysslan åtföljer eller tillslås i Penningelön , eller
ock i Spannemål , Hemman och Räntepersedlar.
För Pastorurn inkomster af Församlingarne
beräknas och tillägges serskilt : För Lands
Pastorater
, Aderton skillingar för hvarje helt
Mantal, och proportionaliter för de mindre,
hvaraf Pastoratet består, sedan Preste- och Ca*
pellans-Borden , samt de under nyssnämnde
Jjöne-beräkning begripne Hemman blifvit afdragne.
För StadsPastoraterne, den stämplade Pappers-afgift,
sorn för hvarje Stad eller StadsFörsamling
, på nedanstående sätt bestämmes, nemligen
för :
StorKyrkoFörSamlingen i Stockholm R:dr 50 —-  Clara Församling i Stockholm och DomkyrkoFörsarnlingen
i Götheborg _ 45
Jacobi och Johannes ; Maria samt Adolf
Fredriks Församlingar i Stockholm
♦ . ♦ . — 40 —
Upsala, Sala ♦ . . .
36
Catharin» Församling i Stockholm ,
Enköping, Nyköpings vestra Församling,
Örebro, Norrköping , linköping,
Wisl/y, Ystad, Lund, Carlscrona,
Carlshamn och Gefle . , __ 30 _
Westerås , Köping , Skenninge , Jönköping
34.__
Arboga , Fahlun , Hedemora , Söderköping
, Borås, Carlstad , Malmö ,
Landscrona, Helsingborg ,
20
7a BevillningsUtsk. Betänkande/i.
Strengnäs, Eskilstuna, Wadstena, Calmar,
Wimmerby, Wexiö , Skara, Warberg
, Sundsvall , Hernösand, Umeå ,
Luleå . . . . . — 18 —.
Uddevalla . . . . — 16 _
Wennersborg, Christinehamn , Philipsstad
, Christianstad , Halmstad ,
Piteå . . . . . — 15 —„
ladugårdslands, Kungsholms och Finska
Församlingarne istockholm , Nykopings
Östra Dito, Westervik, Lidköping,
Sköfde, Mariestad, Tyska
Församlingarne i Stockholm och Gö
theburg
.....
12 ——
Fahlköping, Hudiksvall, Söderhamn
lo —-
*1 horshälla, Askersund, Nor3, Alingsås
, Laholm . , . . — 9 —.
Sigtuna, Lindesberg, Säther, Eksjö,
Ulricehamn, Amål, Kongelf .
8 —~
^Norrtelge, Mariefred, Södertelge, Gren
na
, Marstrand, S röms ad, Trelleborg,
Cirnbritzhamn , Engelholm, Falkenberg
, Kongsbacka , Hjo och Tyska
Församlingen i Carslcrona . _ 6 _
Waxholm, Oregrund . . —* 5 ■
Östhammar, Solfvitsborg, Tyska Församlingarne
i Norrköping och Malmö
samt Petri Församling i Ystad ,
4
Trosa, Skanör, Östersund .
3
Falsterbo . . . .
2 —-
För Constitutorialer til verklig Syssla och
Lön på Stat , lika Charta som för Fullmagter ;
men lör Constitutorialer på behagelig tid tili
BeviUningsUtsk. Bdånhanden. 73
någon förrättning, med derefter lämpadt arfvode,
till Tre för Hundra det.
Transporter och Byten, sorn af Kongl. Majit
beviljas, till enahanda beställningar, skrifvas på
stämpladt Papper, som vid andra befordringar,
ehvad lönerna äro lika eller ej.
Kongl. Maj:ts Nådiga Afsked skrifvas på
6tämpladt Papper efter Tre fjerdedelar för Hundradet
af den innehafvande lönen ; Men , om
Kongl. Majit hugnar den afskedstagande ined
förbättring å Caracteren, till Sex för Hundradet
af den Penninge- och Aderton för Hundradet
af den Tndelte-lön , som för dylik beställning
på Stat finnes uppförd. Tillåter Kongl. Majit
åter den Afskedstagande, antingen att behålla
hela dess innehafvande lön , eller någon del
deraf, skrifves Afskedet på stämpladt Papper till
Sex för Hundradet af bibehållna Penninge- och
Ade-ton för Hundradet af bibehållna Indelta
lönen. Har en afskedstagare genom byte kommit
till mindre lön , betalas Chartan efter den.
större, han förut innehaft. De, sorn vid Afskedstagande
pröfvas böra intagas på den för
Civile Embetsman och Betjente den 29 Junit
1798 inrättade Pensionsstaten, erlägga Tre procent
af Pensionen i stämpladt PappersAfgift.
Fullmagt på Caracter för den, som förut
ej varit i Kronans tjenst, skrifves på Charta till
Sextio för Hundradet af den lön , som för lika
beställning i Stat bestås.
För den, som undfår Två eller högre
Graders Caracter utöfver den värdighet, sorn åtföljer
hans innehafvande Syssla, Trettio procent
, och för den som under tjenstgöring hug
-
74 BevillningsUtsk. Betänkanden.
ras med en grads högre Caractev, lika med
Fullmagfer å verklig tjenst i samma Grad.
Resolutioner på Pension eller Donation ,
Som antingen efter Kongl. Maj:ts speciella förordnande,
eller allmänna Författningar förlanes
i gods eller penningar af publique medel, så
vid Statsverket som af andre Publique Cassör
och Fonder , när gåfvan i värde eller penningar
går öfver Femtio Riksdaler, skrifvas på stämp*
ladt Papper efter Sex för hundradet.
Fattiga Enkor och Barn efter Civile och
Militäre E mbetsmän och Betjente, som på dep
allmänna PensionsStaten erhålla understöd, befrias
frän Stämpladt Pappers afgift.
§. 12.
Enahanda grunder, som i nästföregående
§. äro för Kongl Majtts Cancellie fastställde vid
Befordringar, Transporter, Afsked, Byten och
Caracterer, böra i der utsatte och tillämplige
händelser lända till efterrättelse hos Hof- och
ÖfverRätter , Collegier, RiksMarskalksEmbetet,
ÖfverStåthållaren, AcademiatCancellererne, Kongl.
Directioner eller Committéer, Landshöfdingarne
, Ståthållarne, Directeuren vid Kongl. Spectaclerne,
Befälhafvarne Och Ofverstarne, Consistorierne
och andre Verk , af hvad namn de
vara må , hvilka af Kongl. Maj t med Privilegier
och TillståndsBref äro försedde , så väl som
hos Magistrateme och de flere, sorn äga att genom
Fullmagter , Constitutorialer eller ProtocollsUtdrag
bortgifva Beställningar och Sysslor
med verklig lön på Stat, samt afsked derifrån
utfärda. För Underofficerare vid de värfvade Re
-
BevillnivgsUtsl. Betänkande^75
gemenferne samt för dem och deras vederlikar,
förse de med Rotlön , vid de indelte, beräknas
dock Charon i de fall, som denna §. utstakar,
till endast en procent af den på Stat bestådde
lönen eller den erhållne Rotelönen , hvilken
sistnämnde, der den i Persedlar är utsatt, förvandlas
i penningar efter sednaste årets Markegång.
Vid Academierne skrifvas på stämpladt
Papper DoctorsBref i Theologien R:dr 4 24
Dito i Juridiken __ 4 24
Dito i Medicinen — 4 24
Dito i Philosophien eller
sä kallade MagisterBref  2
Till de utan prof eller gratis utfärdade
Doetors- eller Magister-Eref fördubblas Stämpelafgiften
; Och skola alla sorn erhålla Graden sådana
Bref utlösa, deröfver vederbörande vid
Academierne böra hand hålla , vid ansvar som
i 25 §, utsattes.
CollationsEref å Patronelle Gäll , likasom
för andre Pastorater.
CollationsBref för Capellaner stämplas för
lön af Kronan i Penningar eller Spannernål
, likasom andre Tjenstemäns Fullmagter ;
men i afseende på deras inkomster af Församlingarne
: för FandtFörsamlingar Tre Skillingar
för hvarje helt Mantal, Capelians- och Prestborden
dberäknade , och Proportionaliter för de
mindre , samt för StadsFörsamlingarne en Sjettedel
af den Charta som för PastorsSysslan i
samma Församling här ofvan utsatt är.
Fullmagter för ringare ScholasBetjente och
Pädagoger} sorn äro utan Boställen på landet
BevillningsTJtsk. Betänkanden,
och hafva Penninge-lön , eller i ett för allt a£
KronoTionden ej mer än Sexton Tunnor Spannemål
... . . . 3 s^-
Fullmagter för Klockare 1 Stockholm
vid Storkyrko-, Clar®-, Jacobi-, Mariaeoch
Catharinas-Församlingar . R:dr 6 — _
Och vid de öfrige Församlingarne — 3 — —
För Kyrkovacktare vid de förre af
dessa Församlingar . . — 2 —* —
vid de sednare . .
1 — —
I Stapel- och större UppStäderne, samt
de Städer der Domkyrkor äro :
Klockare .... 3 —
Kyrkovacktare . .
36
X de öfrige Städerne:
Klockare . , . .
1 12 —
Kyrkovacktare ... _ — 24 —
mindre KyrkoBetjente .
12
Organister och Sångare , Sex procent af
Fenninge lön och TjuguSju af Indelt lön , efter
vanlig beräkninggrund af gamla Kronovärdet,
Trettio Sex Skiliingar Tunnan.
På landet , Klockare i Skåne och Blekinge
, som på åtskilliga ställen hafva viss lön i
Spannemål , lika Charta med andra Indelningshafvare
och dessutom En och en half skilling
för hvarje Mantal i Socknen. I de öfrige
Eandtförsamlingat ne, der de innehafva Klockarebord
, eller tillika äro Organister, Två och en
fjerdedels skilling , samt utan Klockarehord, En
skilling Sex r:st för hvarje helt Hemman, Prestegårds-
och Capellans bordet undantagne. När
efter denna beräkning Chartan icke slutar med
fullt skillingtal, iagttages, att Sex r:st och der
-
SeviUningsVtsi. Betänkanden, 77
öfver räknas för full skilling , men under Sex
r:st räknas ej.
Mindre KyrkoBetjente . . . 6 sk.
Kyrkoherden i Församlingen eller den lians
Syssla förestår , skall blifva Kongl. Majrt och
Kronan ansvarig, att Stämpladt Papper, på sätt
nu föreskrifvet är, nyttjas til! de Fullmagter eller
Utdrag af SocknestämmoProtocoller och andre
AntagningsBevis, som till K yrko Betjeningen
utfärdas, innan de tillträda Sysslorne.
Fullmagter och Constitutoriaier för följande
personer, sorn ej hafva någon ständig lön:
NotariiPublici, StadsMäklare och Skepps»
Clarerare i Stockholm och Götheborg
R:dr 16 _ _
I de öfrige Städerne .
4
_
UofRättsAdvocater och Liquidations
Commissarier
...
5 __ ~
LiquidationsCommissarier i Landsor»
terne . , , ,
4
__
Advocater och Cornmissarier vid Stads
Rätter
samt DykeriCommissarier
a 12 —
Lands- , Stads-, Jägeri- och Bergs
Fiscaler
utan lön . ,
1 —
Med lön, efter densammas beskaffenhet
af indelt eller oindelt , lika med
andre Löntagare.
Vicarier eller Substituter .
__ 18 _
Collecteurer vid NummerLotteriet
1 —
SockneSkrifvare , som betjena Allmogen
i Processer och Rättegångar — —* 36
Gerningsmän och öfrige på Landet ,
»ont af Konungens Befallningshafvande
78 BevillningsUtsk. Betänkandm.
förses med AntagningsBref, ej äga lö
ner och här förut ej äro nämnde
24 —
Der viss Charta är utsatt å Fullmagt eller
Constitutorial för iönlöse Tjenstemän , men
tillika finnes förordnadt, att, om lön åtföljer,
Chartan uträknas efter lönens beskaffenhet, gäller
till efterrättelse, att Charta ej får beräknas
till lägre belopp, än som för den Iönlöse blifvit
bestämdt.
§• 13-
ChartseSigillatasRecognition skall serskilt erläggas
för Befordringar, Transporter, Afsked,
erhållne Caracterer, upphöjelse i Grefveligt ,
Friherreligt och Adeligt Stånd, samt i alla de
händelser, der berörde afgift hitintills, enligt
1687 års Förordning och Kongl, Cancellie-Collegii
Taxa den 26 Februarii 17781 utgått.
Kongl. Maj:ts Cancellie samt Dess o h Rikets
Collegier > Embetsman, Consistoner och de flere
ofvannämde Verk och Inrättningar, sorn expediera
Fullmagter, åligger tillse, att desamma
varda på behörigt stämpladt Papper utfärdade,
och att ChartaäSigilatseRecognitionsAfgiften . så
val sorn den afgift, hvilken tillfaller Wadstena
Krigsmanshus- och AmiraiitetsKrigsmansCassan,
varder erlagd på sätt de derom utfärdade Förordningar
innehålla: Börande ej någon inställas
i Tjensten, eller till godo njuta de genom Kongl.
Maj:ts och Dess Embeismäns Bref, Fullmagter,
Transporter och Constitutorialer honom tillagde
Löneförmåner och rättigheter, innan han Fullmagten
och Förordnandet pa behörigen stämpladt
BevillningsUtsk. Betänkanden.
Papper uppvist, jemte QuittoBtef, att afgifterne
blifvit erlagde.
§. 14.
Resepass , som af Kongl, Maj:t utfärdas för
Personer i enskilta ärender till Utrikes orter,
skrifvas på Charta från och med Två Riksdaler
till och med Femton Riksdaler.
Resepass, som utfärdas af vederbörande
Embetsman till Utrikes ort, förses med Stampladt
Papper till En Riksdaler för Husbonde eller
Hustru med Barn och till 16 skilling för hvarje
Betjent eller Piga , om de än äro införde i
samma Pass.
För Gesäller, sorn resa till utrikes ort 12 sk.
Taga flere Gesäller ett och samma Pass ,
ekes stämplade Papperet efter personernas antal.
För dem af Allmogen , som resa öfver
gränsen i enskilta angelägenheter och ej återkomma
inom åtta dygn, Atta Skillingars Charta
för hva je person. Vid resor till Norrige iakttages
hvad här nedanföre stadgas.
Pass som utfärdas till resa endast utom
Eänet, för Husbonde , Hustru eller Barn med
sitt Folk Tolf Skilling , Gesäller Sex Skilling
hvardera.
För Allmogen samt Corporaler vid Infanteriet
, Dragoner, Ryttare, Soldater och Båtsmän
, då de resa utom Eänen eller till Norrige
♦ . - « . . 2 sk.
Sådane Bevis af Presterskapet, deraf DahlAllmogen
enligt Författningarne äger, att i stället
fog Pass sig begagna, då de söka arbete i
landsorterna, äro från stämpladt Papper frie.
go JBevillningsTJtsL Bdänkand&n.
Gerteficater och Sjöpass fiån de till Utrikes
prt gående inhemske Fartyg . t? sk.
För Utländske . . . . 24 _
Connoissernenter på gods med inhemske
Fartyg till utrikes orter . . 3
med utrikes Fartyg . . 6
Bil- och Mätare Bref å inrikes Fartyg 24 sk.
å utrikes R;dr 1 —
SjöAssuranceBref till och med 100
R:drs belopp och deröfver .
2 ~“
För 200 R-drs och deröfver , en
skilling för hvarje hundrade.
Mäklares Slutsedlar, hvarje
Certepartier eller HyresContractc-r
om Fartyg till utrikes orter i proportion
af HyresSurnman, nemligen:
Under till och med 25 R:dr . —-
Deröfver till och med 50 Dito , —
Deröfver till och med 75 Dito , —9 —-
Deröfver till och med 100 Dito .
18 —,
Deröfver till och med 150 Dito .
24 —■
och deröfver för hvarje 150 Dito .
18 —
De fragtslut, hvilka med utländska Skeppare
för Svensk Mans räkning blifvit ingångne,
inbegripas äfven härunder.
Certepartier eller HyresContracter om Fartyg
till inrikes orter, hälften af hvad som ofvan
stadgadt är, dock ej unrter Två Skillingar»
Derest Certepaftie å Inrikes gående Skepp
icke är slutadt öfver hela lasten, skall det , in'
nan Passet får meddelas, åligga Skepparen, att
hos Tullkammaren förete ett HufvudConnoissement
öfver allt det inlastade godset, sorn upptager
fragten enligt hvarje serskilt Connoisse*
3
6
BevillningsUtsk. JBetänkanden. 811
ment, hvarefter HufvudConnoissementet charteras
efter de samntanlagde mindre Summornas
total-belopp, i likhet med hvad för Certeparti*
er är föreskrifvet: Börandes Tullbetjeningen ,
som med Fartygs visiterande och expedierande
har befattningen, på det nogaste tillse, att hvad
om Chartering af Skepps- och Last-handlingar
nu förordnadt blifvit, varder behörigen iaktta*
get, till hvilken ända de äga qvarhålla fartygen,
intill dess vederbörande Skeppare den belöpande
Chartan betalt , deröfver Tullbetjeningen
skall hålla serskilt Journal och densamma, jemte
de influtne medlen , till ChartteSigillatxContoiret
vid hvarje års slut insända.
§• 15*
Borgare-Bref:
1 Stockholm och Götheborg.
För Grosshandlare . , B:dr 18
Andre Handlande . , —Ia
Fabriqueurer , ,
I? —
SkråHandtverkare och Manufacturister 6 —
Andre Borgare , som ej höra under
Skrå . . . . -- 4 24
I Städ erne af lörsta Classen.-
Grosshandlare , , B:dr 13
Andre Handelsmän och Fabriqueurer
. ... _ 9 —
SkråHandtverkare och Manufacturister ___ 4 21-  Andre Borgare, som ej höra under
Bihang till Riks-St, Pvot. igif„i8i8- 5-te Sami. Nv 11,12.
8i fievillningsTJtsh Betänkanden.
1 Städerne af Andra Classen:
Grosshandlare . . B:dr g __
Andre Handlande och Fabriqueurer
fi
SkraHandtverkare och hlanufacturi
ster
. . ♦ ,
3
Andre Borgare, som ej höra under
Skrå . . . . — I 24
1 Städerne af Tredje Classen:
Grosshandlare , . . E:dr 6 _
Andre Handlande och Fabriqueurer  . 4 24
SkraHandtverkare och Manufacturi
ster
. , < ♦
2 rss
Andre Borgare, som ej höra under
Skrå 4 , . .
1 24
1 Städerne af Fjerde Classen:
De som vinna Burskap på Utrikes
Handel . , , E;dr 4 24
Andre Handlande och Fabriqueurer — g
SkraHandtverkare och Manufacturister
¥ t** 1 24
Andre Borgare, som ej lyda under
Skrå * ^ — j —
1 Städerne af Femte Classen
Handlande och Fabriqueurer . E:dr 2 12
SkraHandtverkare och Manufacturister
. — 1 _
Andre Borgare som ej höra under Skrå _ 36
MästareBref i Skrå och ManufactUrer _ 1 -
GesällsBref . 4 ♦ _. _ 12
FergamentsCopior af Gesällbref 6
fievillningsUtsk. jBetänkanden.
Och vare Ordförande i Magistraten ansvarigä
att BorgareBrefven uttagas , skrifne å det erforliga
Stämplade Papperet.
Städernes Betjente , Gevaldiger , Uppsyningsman,
Lin-, Hampe-, Tjärn-, Brad- och
Jern-Vräkare , Packhus- och Våg-Karlar, Stadstjenare,
Parrn-mätare, Mätare, Besökare, Jernbärare,
Vindragare, Akare, Timmer- och Murkarlar,
Fiskare, Packare, Politie- och Executions-betjente
, Extraordinarie Stads-tjenare med
deras vederlikar, söm ej äro Borgare, då de
hafva lön på Stadens Stat af Ätta och en tredjedels
Riksdaler och derutöfver, Nio procent af
lönen , men med ringare eller ock Utan lön, 34
skil lingar.
Musicanter och Dansmästare' lika med förenämnde
personer*
TillståndsBref att hålla Näring, Kaffekoken*
då sådant (i 1 lates, och mera dylikt, hvarmed Burskap
icke är förbundet :
I Stockholm och Götheborg . B:dr 4 554
I de öfrige större Städerne . —3
Och i de mindre ,
I 34
De, söm ej ärö inföddé Svenske män, och
antagas antingen till Borgare å Gross- och annan
Handel, samt idka Fabriks-, Manufactur*
eller annan rörelse, eller till Städernes betjening,
lika med hvad ofvan utsatt är.
§. 16.
Gontractet emellan enskilté Persöner angående
Hus, Rum, Bodar, Källare, Tomter, Trägårdar,
Akrar, Angar och Beteshagar m. m. i
Städerne och på Landet, på hvad sätt som helst
Bevillninas Utsi. Betänkanden.
de finnas upprättade, äfven om de blifvit inför
vederbörande Embetsverk och genom deröfver
meddeladt ProtocollsUtdrag, afslutne, skola, med
de i denna Författning nämnde undantag, i Städerne
ovillkorligen sk1 ifvås pa, men a Landet
antingen skrifvas på eller beläggas med stämpladt
Papper efter ArrendeSumman3 Hyran eller
Afgälden, nemligen:
Under till och med 5 R:dr . 2 sk.
Deröfver till och med 10 Dito . 3 —
Deröfver till och med 15 Dito . 5 —i
Deröfver till och med 20 Dito . 6 —.
Deröfver till och med 25 Dito , 9 “
Deröfver till och med 30 Dito , 12 —
Deröfver till och med 40 Dito . 24 —
Deröfver till och med 50 Dito , 36 ——
Deröfver till och med 75 Dito, R:dr 1 —- —
Deröfver till och med 100 Dito, __ 1 24
Från 100 till och med 150 Dito, — 2 —
Och deröfver för hvarje 50 Dito,
_ 12 —
XöpeContract, hvarå följer KöpeBref — 12 ■—
Till Arrende- och Hälftenbruks-Contracter
med andre än underhafvande, nyttjas stämpladt
Papper efter den i föregående Moment varande
Tariff, grundad på procenten af det värde,
hvartill Egendomen vid Allmänna BevillningsTaxeringen
blifvit fastställd.
Till Contracter och Afhandlingar utan viss
Summa, skall efter samma grund Charta anskaffas
till det belopp, hvartill deri betingade persedlar
eller förmåner kunna skattas, enligt sednast
fastställde Markegångspris.
Innehåller samma Contract derjemte något,
som till visst värde icke kan bestämma? t
JBevillnings Vt sk. Vetänhandm,
85
ökes Chartan i afseende derå med Sex Skillingar.
Fördels- eller Undantags Contracter , enär
de för Domaren uppvisas , charteras till en tredjedel
emot hvad föregående Tariff innehåller,
dock icke under 2 skilling.
Andre Contracter utan viss summa, Sex
skillingar.
Alla Arrende- , Hälftenbruks- och HyresContracter
å Landet , som icke blifvit skrifne på
så hög Charta i Författningen utsattes, skola ?
vid den i 25 §. stadgade påföljd , senast å nästa
Mantalsskrifning uppvisas och der med
behörig FyllnadsCharta beläggas; hvarföre det
ovilkorligen åligger HäradsSkifvaren eller den ,
som Mantalsskrifningen förrättar, att vid nämnde
tillfälle, under samma vilkor och rättigheter,
sorn andre vederbörligen tillförordnade
ChartasSigillatasFörsäljningsmän, vara försedde
med tillräckligt stämpladt Papper till erforderliga
behof. Härifrån undantagas dock de Contracter
eller Afhandlingar, som af Husbönder
afslutas med underhafvande Bönder , Torpare,
Tjenstefolk ellet andre Arbetare , till hvilka
stämpladt Papper ej erfordras , förrän de hos
Domaren eller Executorn till laglig åtgärd
företes.
De Exemplar af HyresContracter i Städerne>
som Husägarne innehafva, skrifvas på stämp*
ladt Papper efter den betingade hyrans belopp ,
utan afdrag af Husets onera, vid den i 25 §.
stadgade påföljd : Och vare Husägaren skyldig
Contractet vid Mantalsskrifningen uppvisa. Hyresman
vare fri från Charta å det exemplar han
86 BevillningsUtsk. Betänkanden.
innehafver, intilldess det samma hos Domaren
gller Executorn till Laga åtgärd företes.
De Contracter, som enligt förra arens Författningar
blifvit stämplade, gälla med den stämpel
hafva. Dock må ChartaeSigillatasStämpel
icke gälla längre än det Contract, hvarå den
finnes, fortfar emellan samma Contrahenter; Af■yepspm,
i händelse Contractet dem emellan förnyas
och summan dervid förhöjes , ChartaeSigilJatasStämpeln
■ bör i män deraf genom belägg»
ping pkas.
Af de Contracter, som af vederbörande för
kronans, samt Kyrkors, Academiers, Gymnasiers,
Scholors och Hospitalers räkning , eller af
Pfficeraie på Rptebönders och Rusthållares yägpar
varda afslufade, angående Arrenden af ICronans
och dess Inrättningars jord eller hvad anpaf
frågan röra kan , samt icke hqnes i 24 §•
undantaget, skall den , sorn med Kronan , dess
Ombud eller Officeraren i något af de förenämnde
ämnen pontraherar, efter nu föreskrifne
grund, bestå stämpladt Papper till det exemplar
han undfår. Så vidt sådane Contracter inpehålla
någon utgift för Kronan, men dock äro
af den patnr , att Charta derå äger rum, bör
pj någon betalning af större eller mindre Sumanå
till Contrahenten erläggas, innan han, derest
Contracfet ej vöre på erforderlig Charta skrifyet,
detsamma pred behörig Eyllnads-charta be*
lagdt ; Och skall Contractet , sedan detta blifvit
fullgjordt och den coqtraherade Summan fulleligen
betald , honom affordras och Räkenskaperpe
biläggas , på det vid Reyisiqnen deraf utropas
må , huiuvida förordnandet härutinnan blif
-
BevillningsUtsk. Betänkanden. 87
vit iakttaget. Försummas detta af någon Kongl.
Majus Betjente, som med ett slikt Contraets
contrasignerande och utgifvande m. m. i och
för tjensten haft att skaffa, plikte som i a5 §.
stadgas.
Till Contracter emellan enskilte personer ,
äfvensom till Köpe- och Bytes-bref, bestå Contrahenterne
stämpladt Papper till hälften hvardera
, om ej annorlunda dem emellan derom aftaldt
är.
§■ *7-
Obligationer, deribland äfven å lån till Officerares
Accorder , löpande Sedlar, godkände eller
accepterade Räkningar, godkände eller protesterade
Assignationer , de må innehafvas af
enskilte personer eller publique Verk , böra, då
de för Domare eller Executorer uppvisas, med
det undantag, hvarom stadgas i 7 §. 1 Mom.
af Kongl. Majus Nådiga Förordning om Afträdes-
och Förmåns-, samt Boskillnads- och Urarfva-mål
den 28 Junii 1798 förses med stämps
ladt Papper i följande progression ;
De som innehålla under till och med
10 R:dr . 2 sk.
Deröfver till och med 25 Dito . 3 —
Deröfverjjtill och med 50 Dito . 6
Deröfver till och med 75 Dito . g _
Deröfver till och med 100 Dito , 12 __
Deröfver till och med 125 Dito ,15 —
Deröfver till och med 150 Dito .18 —■
Och deröfver för hvarje 50 Dito . 6 __
Andre Räkningar, som icke äro accepterade),
tillika med enskilte personers Bref i han
-
88 BevillrungsTJtsft- Betänkandem
del och vandel, samt undfångne quittencer ofver
erlagd betalning, förses med Charta, då de till
Executorer och Domstolar ingifvas, såsom bilagor,
efter hvad derom ofvan stadgadt är.
Fordringsägare, hvilka icke sjelfve hos
Konungens Befallningshafvande inlemna Lagsöknings-handlingar
och således äga ^rättighet,
att vid deras Ansökningar foga af trovärdige
män besannade afskrifter af de Skuldebref och
Handlingar, hvarpå de fordringar, som utsökas,
sig grunda, skola, i händelse de icke kunna genom
Domstols eller Domares bevis styrka , det
SkuldeBrefven eller Handlingarne äro med be»
liörig ChartaSigillata försedde , vara pligtige att
vid Afskrifterne foga ChartaSigillata till det belopp,
som svarar så väl emot det , hvarmed Oliginalerne
böra vara försedde, som det, hvarå
Afskrifterne antingen bort vara skrifne eller der»
med belagde.
PrimaVexlar skrifvas på stämplädt Papper
efter nedanstående Tariff:
2. n,
• *t
ö -c
c 0
-1 V/l
0 0
I
I Hamb.
j Banco.
Holländsk
Courant.
Dansk
Courant
C/i
fD -c
3 CL
ro
s V.
-t <*
0
Afgift
i
Svensk
Banco*
Under tili
och med .
i5o
IOO
Rjdr
IOO
R:dr
100
Rjdr
1000
25
'.500
Rd
sk
6
Deröf ver
til och med
750
500
500
5 00
JOOO
IOO
2500
12
Deröfver
til och med
r joo
1000
1000
1000
10,000
2 fO
5 000
24
Vidare ,
til och med
samt öfver
O
O
O
2000
2000
2000
20,000
too
!
10,000
1
—
JBcvillnings Utsi. Betänkanden89'
Secunda- och TertiaVexlar anses lika med
Quittencer.
Alla Utländska Vexlar, som inom Iliket
försäljas, böra med Stämpladt Papper beläggas
till lika belopp, som för Svenska Vexlars stämpling
är utsatt.
§. 18.
Köpe- och Bytes Bref på fast egendom å
Eandet och i Städerne, samt å Skepp och Fartyg
, Bruks- och Manufactur-Verk, Smiden och
Smides-rättigheter samt Hammarskatter och
Erälse-räntor, Fabriquer och andra Inrättningar,
med hvad mera , som under ägande rätt föryttras
och vid Domstolar uppbjudes och inteknas,
forses med stämpladt Papper efter värdet,
beräknadt till en procent af mindre summor till
och med 150 E:dr samt till en half procent af
hvad som stiger deröfver, nemligen ;
Under till och med 10 Rtdr , 5 sk.
Deröfver till och med 15 Dito . 7 —.
Deröfver till och med 25 Dito . 12 _
Deröfver till och med 50 Duo , 24 —
Deröfver till och med 75 Duo , 36
Deröfver till och med loo Dito Hulr 1
Deröfver till och med 125 Dito —- 1 12
Deröfver till och med 150 Dito — I 24
Och deröfver för hvarje fulla 5® Dito — 12 —-
Ar i Bytes- och Gåfvo bref å fast Egendom
visst värde densamma ej åsatt, beräknas
Chartan efter det värde, som för Egendomen
vid BevillningsTaxeringen blifvit faststäldt.
De Bref, som med Kongl. Maj:ts Nådiga
underskrift utfärdas från KammarCollegium öf
-
Bevillnings Utsk. Betänkanden.
ver Ridderskapet och Adelns eller andre Personers
underdåniga Ansökningar, att emot vederlag
få tillbyta sig någon Kongl. Maj:ts och
K ronans Egendom, skrifvas] på lika stärnpladt
Papper, som här ofvan nämnde Köpe* och Bytes-Bref.
§• 19*
Faste Bref förses med GhartaSigillata till en
fjerdedel emot hvad för Köpe- och Bytes-Bref
är stadgadt , eller till en fjerdedels procent af
KöpeSkillingen till och med 150 R:dr samt till
en åttondedel? procent af hvad som deröfver stiger,
på nedanstående sätt:
Under samt
till och med
2 5
R:dr
3
sk.
Deröfver
till
och
med
50
Dito
. 6
—
Deröfver
till
och
med
75
Dito
* 9
Deröfver
till
och
med
loo
Dito
- 12
—
Deröfver
till
och
med
125
Dito
. 15
—
Deröfver
till
och
med
150
Dito
. 18
—
Och deröfver för hvarje fulla 50 Dito . 3 ——
Och må, i händelse det EasteBref, som enligt
Kongl. Förordningen den 13 Junii 1800
på lagstånden fast Egendom alltid bör tagas, anmäles
vara förkommet, då det inför Domaren
skall uppvisas, något annorlunda charteradt bevis
eller ProtocollsUtdrag i stället icke gälla, än
denna §. stadgar.]
§. 20.
AgtenskapsFörord, MorgongåfvoBref, FideiCommisser
och andra dylika Förordnanden skrifvas
på stärnpladt Papper, eller beläggas dermed
tili trefjerdedels procent af den bortgifna Egen
-
BevillningsTJtsJi. Betänkanden. gi
domens, vid JBevillningsTaxeringen, uppskatta*
de värde, då den består i fast Gods, och efter
Boupptecknings-värdet elier Mätismanna-ordorn ,
då den utgöres af Lösören.
Testamenten, såsom de der äro underkastade
upphäfvande eller förändringar, behöfva
vid uppvisandet icke forses med högre än Sex
Skillingars Charta, utan skall dertill först efter
gifvarens död, och endast i händelse af begagnande,
nyttjas stämpladt Papper, svarande emot
Trefjerdedels procent af den bortgifna Egendo*
mens behållna värde , enligt Bouppteckning ,
hvarvid, i afseende på Fastigheter, Förrättningsmännen
vid ansvar äga att taga till
grund det vid sista BevillningsTaxering åsatte
värde.
Kan, efter timadt dödsfall, lösa Egendomens
värde ej utrönas inom den tid Handlin.
gen bör vid Domstolen uppvisas, ställe då Innehafvaren
borgen för StämpelAfgiften intill
dess Boupptekning hållen och Charta anskaffad
är.
Skulle, genom ett sådant förordnande , Egendomen
ej vara med full ägande rätt , utan
blott till nyttjande öfverlåten , förhålles med
stämpladt Papper lika med hvad rörande
Contracter af enahanda beskaffenhet i 16 k§.
istadgas.
§- 21.
Boupptekningar förses med stämpladt Papper
till 4 skillingar, då behållna summan utgör
från och med 25 R:dr till 100 R:dr, samt
från och med sistnämde Summa till åtta skillin*
g2 BevillningsUtsL Betänkanden»
gar för hvarje fulla 100 Riksdaler. Stiger he
la
behållningen ej till 25, R:dr vare från
Charta fri.
Det Exemplar, sorn Sterbhuset sjelf bibehåller,
skall förses med hela Chartse-beloppet,
hvaremot det , sorn bland Domstolens Handlingar
förvaras, blifver ocharteradt.
Arfskiften , der hela boets behållning icke
öfverstiger 25 R:dr , äro befriade från ChartaeSigillatssAfgift
, men skola deremot , då behållningen
går derutöfver till 50 R:dr med 2 sk. ,
derutöfver till 100 R:dr med 4 sk., samt derutöfver
med 6 sk. ChartaSigillata förses, allt beTäknadt
för hvart ark ; Och förhållés med Exemplarens
chartering likasom vid Boupptekningar ;
Men de af Delningslnstrumentet utdragne lottlistor
äro från ChartaSigillata befriade, så vida
de icke vid Domstol eller Embetsverk upptes ,
då de anses såsom Bilagor.
Domstolarne, der dessa Handlingar ingifvas,
skola vara ansvarige för efterlefnaden häraf,
och följaktligen, då Boupptekningar eller Delningslnstrumententer
förseglade ingifvas, infordra
säkra bevis, att de med behörigt stämpladt
Papper äro försedde.
§. 22.
För LysningsSedlar till Ägtenskap, hvilka
alltid skola skrifvas på Charta eller dermed beläggas,
lefverera» till Pastor eller den hans ställe
företräder, stämpladt Papper eller dess belopp
efter följande beräkning:
Af alla Civile och Militäre Embets- och
Tjenste-män, som innehafva Kongl. Maj:ts Egne,
BevillningsTJtsk. Betänlandm,
Hof- och Öfver-RättÄs, Collegiers, tillförordna,
de Directisners och Committéers samt Fullmägtiges
i Banquen och RiksgäldsContoiret, sä vä!
sorn SeraphimerGillets Fullmagter och Constitutorialer
pä Embeten, Tjenster eller Caracterer
till en Sjettedel af den CharfaSigillata, dermed
hvars och ens Fullmagt eller Constitutorial
är stämpladt, sä vida de blifvit utfärdade
sedan 18I2 års CharfaeSigillataeFötfattning utkom
; men , om de förut varit utgifne , förhöjes
Chartan med 50 procent, och beräknas alltså
en Fjerdedel af FullmagsChartan.
Innehafver en person flere Fullmagter eller
Constitutorialer, hvarigenom Eön eller Inkomst
erhållas, beräknas LysningsChartan efter samman'
räknadeChartasSigillattebeloppet af dessa Fullmagter
eller Constitutorialer; men, så framt verklig lön
å Stat icke åtföljer endera Fullmag en eller Constitutorialet,
kommer, i händelse Chartan förde
sammanräknade lönernas belopp icke utgör en
högre afgift , stämplade Papperet att beräknas
efter den FullmagtsCharta , sorn lem»
nar den högsta inkomst för Kongl Maj:t och
Kronan.
-Det skall derföre åligga den , som lysning
till Agtenskap hos Presterskapet äskar, att, till
bestyrkande af Chartans storlek , uppte Originalet
af dess Fullmagt eller Constiiutorial, eller,
om sådant ej kan ske , med Förmäns eller an*
dre trovärdige Personers skriftliga bevis styrka
eller med egenhändig underskrift på heder och
tro uppgifva lönens belopp i penningar , eller ,
om den utgår i HemmansRäntor och Spännemål,
dessas värde, efter gamla Krono-värderings
-
g4. BevillningsUtsJt. Betiinkanden.
priset, specielt utfördt; så att, efter ofvanberörde
grund, Stämpeln till EysningsChartan må uträknas
och sådan Charta till lysningens påteknande
anskaffas.
Medicinae Doctorer , Chirurgise Magistrar
med flere, som, utan verklig lön på Stat, dock
äga inkomst , skola äfven med egenhändig underskrift
på heder och tro uppgifva inkomstens
belopp i penningar, hvarefter, sedan FullmagtsChartan
blifvit uträknad efter den grund , som
i 11 §. är utstakad , EysningsChartan bestämmes
på sätt här ofvan i denna §, är förordnadt.
Dock får en sådan EysningsCharta icke beräknas
under Två Riksdaler.
För dem, som äro försedde med Fullmagter
eller Constitutorialer af RiksMarskalksEm*
betet , OfverStåthållaren, AcademiaeCancellererne,
Eandshöfdingarne , Ståthållarne , GeneralTullDirectionen
, PostVerket, NummerLotteri--  Directionen och de flere Verk eller Embetsman
, som äga att utfärda Fullmagter eller
Constitutorialer, men här nedan icke äro uttryckeligen
undantagne, förhålles på lika sätt.
Vice Häradshöfdingar, Auscultanter , Extraordinarie
Betjente i Verk och Collegier,
Kammarskrifvare utan lön, och deras vederlikar
..... 24 sk.
Trumpetare, Puk-och Hofslagare vid Regementerne,
RättegångsVäblar, Hautboister, Archlioch
Rustmästare, Vallmästare , Underofficerare
och den ringare Staben af de indelte och värfVade
Regementerne , så väl som Sjöstaten , undantagande
Trumslagare och de^flere , som redan
nämde äro ... 24 sk.
BevillningsUtsk. BetänKanden. 95
De Kongliga och Furstliga Hofvens LivréeBetjening
. . . . 24 —
För Ecclesiastique-, Academias-, Gymnasiioch
ScholseStaterne skrifvas LysningsSedlarne
på stämpladt Papper alldeles efter enahanda beräkningsgrund
, som här förut om LysningsSedlar
för Civile och Militaire Embetsman och Betjente
stadgadt är.
Skulle dock i följd deraf en och annan understiga
24 skillingars stämpel , må likväl en
mindre icke nyttjas. För Presterskapets Adjunc*
ter likaledes . . . . 24 sk.
För ringare ScholasBetjente, hvilkas Fullmagt
blott stämplas med 3 sk. . 18 sk.
För Klockare i Stockholm och öfrige Stapel-
och större UppStäder, så väl som i LandtFörsamlingar
, hvilka öfverstiga 50 hela Hemman,
samt på sådanao ställen, hvarest de äga
KlockareBord med Åkerbruk, eller i Skåne
och Blekinge viss lön i Spannemål
R:dr I : 24 sk,
X mindre Stads- och i de LandsFörsamlingar,
som öfverstiga 30 hela Hemman
. . . . . . 24 sk,
I de minsta , , . . 12 —
Organister och Sångare , hvilkas tjenster
ej äro med Klockaretjensten sammanslagne,
i Slockholm och de större Städerne
. . , , . 36
På Eandet och i de mindre Städerne 24 —
All annan Under-Betjening vid Kyrkorna
:
I Stockholm och de större Städerne 24 —.
På Landet och i de mindre Städerne ia —
g6 BevillningsTJtstt. Betänkandeiu
X de minsta Stads- och LandsForsamlingar
..... 9 —
Innehafves Klockare- och Organist-tjensterne
af en och samma person med serskilte löner
, uträknas Chartan efter den lön sorn sti"
ger högst.
För Borgmästare eller Ordningsmän i Rikets
samtelige Städer, för Rådmän, MagistratsSecreterare,
Kammererare, Notarier, NotariiPublici
, StadsCasseurer och alle andre Tjenstemän
vid Magistraterne , Rådhus- och Kärnnärs-Rätterne
i Stockholm och Götheborg , samt vid
dessa tvenne Städers Gollegier, Cancellier, Contoirs-,
Uppbörds- och Bedogörelse-Verk m. rn,
enahanda Charta, sorn för Civile- och MiiitaireEmbetsmän
är fastställd, i förhållande till stämpeln
å deras Fullrnagter.
För Grosshandlare i Stockholm och Göthe*)
borg . 15 —
För Mäklare och SkeppsClarerare i samina
Städer . . . . . lo —
För andre Handlande och Fabriqueurer
derstädes , . . . . 7 24
SkråHandtverkare och Manufacturister 3 —
Andre Borgare, som ej höra under Skrå 2 12
1 Staderne af Första Classen .■
Rådmän och MagistratsSgcreterare R:dr 3 __
Notarier, NotariiPublici, Actuarier, Casseurer
och Fiscaler, med flere , s it
Grosshandlare .... g —
Andre Handlande och Fabriqueurer . 4 24
Mäklare och SkeppsClarerare . . 3 —
SkråHandtverkare och Manufacturister 3 13
Andre Borgare, som ej höra under Skrå 1 24
JBevillniilgs UtsV. Betänkan/fytt.
97
1 Stiiderne af Andra Classen.-  Radman och MagistratsSecreterare E:dr 2 24.
Notarier, NotariiPublici, Actuarier, Casfieurer
och Fiscaler , med flera , I 36
Grosshandlare . . , . 6 —~
Andre Handlande och Fabriqueurer 3
Mäklare och SkeppsClarerare . , 2
SkråHandtverkare och Manufacturister 1 24
Andre Borgare . . , . I 12
1 Städerne af Tredje Classen •'
Radman och MagistratsSecreterare R.dr 2 _.
Notarier, NotariiPublici, Actuarier, Casseurer
och Fiscaler, med flere , 1 10
Grosshandlare , . , . 3 3!»
Andre Handlande och Fabriqueurer „ 2 24
Mäklare och SkeppsClarerare . , 1 24
SkråHandtverkare och Manufacturister 1 12
Andre Borgare . , . 1
1 Städerne af Fjerde Classen :
Rådman . . . R:dr I 24
Notarier, med de flere ofvan uppräknade
36
De som vunnit Burskap på Ut.ikes
Handel , . g ___
Andre Handlande och Fabriqueurer „ 124
SkråHandtverkare och Manufacturister 1
Andre Borgare, som ej lyda under Skrå — 36
1 Städerne af Femte Classen-;
Rådmän .... R:dr 1
Notarier med de flere . , , — 24
Handlande och Fabriqueurer , , 1 24
SkråHandtverkare och Manufacturister 1 __
Andre Borgare som éj höra under Skrå
24
Bihang till Riks. St- Prat, i8i?~.i8i8- $:te Sami, N;r 13,(4.
Bevilinings Utslå Betänkanderi.
För öfrigt skola så väl i Städerne som pi,
Xandet, Commissionär6t, Ombudsmän, StetbhusKammererare,
Private Secreterare och förin mere*
rare, Hof-, Språk-, Fäkt- och Dans-mästäre med
flere af lika vilkor, erlägga . R:dr i 24
HändelsBokhållare och Casseurer * 3
Andre HandelsBetjériter sätil t HandelS
Xärlingar
-t ♦ •- * .  i 36
Fabriksmästare} söm ej arbeta för egen
räkning . j i * < — 24.
Fabriks- och HandtverksGesäller * 18
iDykeriCommissarier, Hamnfogdar, Parmmätare
och PoliceGeValdiger, med deras
vederlikar < , -< ■< . 3^
TJppsyriingsmärt, Vaktmästare, Stadstjenare}
ExecutionsBetjenie, Akare, Mätare,
Packare, Besökare , Krögare och deras
vederlikar , Saltpettersjuderl-Mäslare
, atskiliige Verks- , Sockne- och PriVate
Personers Handtverkare, Trägårds*
mästare-, Styrmän , Kammartjenare Fa*
<juaijer, Kuskar , ^GårdsRättare med flere
Personer ■< . ig
FruksPatroner, sam äga till^och med iooo
Skeppund Smidö , , _ , . g .
Och deröfver för hvarje Jo o Skeppund
Smide , i
Glasbruksägare * , v , 5
Såp* och Pappersbruks-ägare ■, , 4
Possesionater , som äga Tolf hela Hem»
™aä v - *. . i 9
Deröfver för hvart helt Hemman . 1 ~
Ägare af Sex till och med Ellofva Hem»
ätoaft -t « j s . ..
MeviiiriingsUtsk. Éetänkariden. tjg
Ägare af ett till ÖCh raöd Feni Heminan
i i i ; £{ <S5
För de Hemmang som under Bruk riyttjäS;
eller för Bruk belägrie å en Pösseåsionats ägor;
faétälaS ej Serskildt; meri då någon ägei* både
Bruks- rich Eandt-Egeridörri eiler tillika innehafver
Fulimagt såsom tjenstgörande ellef Carac»
teriserad , beräknas Chartan efter det sorn belöper
sig Högst.
Så vä! BruksPätfdriér Soffi Pdssessioriaféf
Skola , då de begära lysning , till vederbörande
Pastor aflemna sådan skriftlig rippgift å ägaride
Smide och Hemmantal, sorn föirii om Erhbéts- och
Tjenstemän, i afseende på deras löner föréskrifvet
äf; och érsätte deri , Sorn beträdes med Ö*
riktig rippgift ; tredubbla värdet af deri Clfartäj
åom bristof Och rätteligen riyttjaS bort; utom deri
£>tikt 2 5 §. utsätter.
Apothekare likä med Grosshandlare i dé
fre förstå rich rhéd Handlande i de ÖfHge
Städ eine.
Arrendatorer af Kohgsgårdar; då de
hafvä tjerist eller caractér, Brutstnspecförer j
Factorer , Bokhållare rich andre Arrendatorer
, Gårdslnspectoref öch deras vederfikär
R:dr i
Fänsrriäri , ritari lön på Stat; tlppbords»
Beti Bruks-Skrifvare, Enspännare, ByggmäS'äre
rich GrufvéFogdar vid Bergverken åf bättre villor,
GårdsFogdar; Fogdeskrifvare och deras
vederlikar . 3& sk.
Garmakare , Byggmästare och GrufvéFögdar
af säfnfe viltor , Mästare vid Allin- ofih
Vicfriöl-Sjridérierné ; MessirigéBruteri och Krijf
-
t o o BevUlningsTJtsJ:. Betänkandenl
parHamrar, Masmästare, Bälgmakare, Valkai
re, Stockmakare, Ofverskärare och Smeder vid
Fabriquer, Manufacturer och Factorier, med
deras vederlikar . , . . 24 sk.
Kohlroätare , Skogvaktare , Grufvedrängar ,
Smältare, Drifvare och andre af enahanda vil.
kor . . . . . 18 sk.
Skall- och BroFogdar, Lärodrängar, Kohlare
och Kohldrängar samt ringare Bruks-, Fabriksoch
Faetorie-Arbetare , Fiskare och Krögare pä
landet, SaltpetterSjuderiDrängar med flere deras
vederlikar . . . . 12 sk.
Nämdeman , [Rusthållare och FrälseheinmansAgare
bland Allmogen , sorn endast innehafva
ett helt Hemman och derunder, eller
under Frälsemannarätt äga räntan af hemman
till enahanda Mantal, eller under förpantning
besitta Säteri till nämnde belopp , jemte Sågare
och Mjölnare . . , . 36 sk
Alle andre Hemmansägare bland Allmogen
‘} som endast innehafva ett helt hemman
och derunder . . . 24 sk.
Stiger Fastigheten eller Frälseräntan , sorn
innehafves , utöfver ett helt hemman , blifver
Chartan för innehafvaren lika med hvad för Possessionater
är faststäldt.
Allmogens Söner och Drängar, som tillträda
hemmansbruk . . .18 sk»
Alle andre Bond Drängar , Frälse-, Handtoch
Boställs-Bönder tillika med Torpare, löse
Arbetskarlar i Städerne och på Dandet , Inhyses-hjon
och Backstufvu-sittare med deras vederlikar
. , ,12 sk,
JSevillningsUtsk. Betänlanden, ioi
Corporaler, Trumslagare, Pipare vid InfanteriRegementen
, Ryttare, Dragoner, Soldater,
Rote- och Coopvardie-Båtsmän , EnrolleringsManskap,
Profosser, Handtlangare, Volontairer
och Marinierer . . # . 6 sk.
Utlänningar, de der icke äro Embets- eller
Tjenstemän eller Borgare, eller ock hafva
annan af de i denna §. nämnda befattningar ,
böra, i afseende på ChartaeSigillatas Afgiften föe
lysning , anses till enahanda belopp , som de i
denna §. upptagne personer, med hvilka de kun*
na såsom vederlikar jemföras.
Örn högre Charta, än här ofvan är föreskrifven,
aflemna» , vare Pastor från anmärkning
fri, om han nyttjar densamma till den begärta
lysningen , hvilket af Pastor å Lysningschartan
tecknas.
Alla EysningsSedlar till Ägtenskap, jemte
de Bevis , som Tjenstemän och Characteriserade
personer , BruksPatroner och Possessionater
till utrönande af stämplade PappersAfgiften böra
aflemna, skola af vederbörande Kyrkoherdar
oell Preste)skap noga förvaras , samt tillika
med en af Kyrkoherden underskrifven förteckning
å alla för det förflutna året inom Pastoratet
förefallne AgtenskapsLysningar, denna senare
in dupplo, ingifvas i Stockholm, genom
Consistorierne, inom Januarii månads slut det
påföljande året, till KammarCollegium ; och af
Pastoverne i öfrige Städerne, så väl som på
Xandet , inom samma tid till ContractsProstarne
, för att af de senare inom påföljande Maji
månads slut till I.andsGontoiret aflemnas ; allt
emot Recepisse a PuppleueX^öjteckningen 3 sorn
BeyllJningsT.It sk. Bet'änkander\.
genast återställes. Den sådapt försummar, plikt?
^fie Riksdaler Sexton Skillingar.
Då yedgrbörande prestman , på sätt före?
?Vrifvet är , förteckning å de 'inom Pastoratet
fpr dét förflutna året fqrpfallne Ägtenskaps-r
lysningar 2 jemte Lysnings-chartorne, aflemnat ,
•yare han från åtal fpr Embetsförseelser härutInpan
fri , så vida detsamma icke inqm Tvenne
ar derefter anställes ; Qch böra alltid de anmärkningar,
som rörande EysningsSedJars phar*
tering pmpt Prestman göras, honom till förklaring
porpmuniceras, genom vederbörande Consistorium,
sorn äger att förklaringen med eget utlåtande
i ämnet beledsaga
XjandsContqiret åligger att öfyer ofvannämnde
förteckningar författa ett sammandrag
pch dervid foga all§ från Rrosteriprne inljomnn
Förteckningar ? LysningsSedlar och Revis, samf
dessa Handlingar med möjligaste skyndsamhet
till KarnmarCoUegium insända; Hvarefter, pedant
R einiss skett tili GhartaBSigillai^Cqntoiret
pch HufvudBok der blifvit upprättad , densamr
|ha , jemte Hand lin garn.e , varder till Kammar*.
Rättens granskning pfverlemnad,
§• 2 3-
I den pu faststäilde. stämplade, Rapp.ersf^fgiften
lindrås. Allmogyn , Ryttare, Dragoner ,
^olclatyr , Kronans Båtsmän samt Enrolleringspch
Rördub,blings-]yianskap med de flere af G.emfbskap^n
yi.d ‘Militäien, , \ så måtto,, att Rä^
tegångs- oell ResvärsHandlingar med förklaring
derpfvér , så yäl sorn Dpmares oell Executorerp
\Jl|lag i Kiel , sorn dem inbördes röra , endast;
Ikrifyas på Två skiliipgars stämpladt Papper,.
j&evillningsTJtsk. Betiinkariden. Jq$
der för andre är utsatt Tre ä Fyra, på Tre
skillingars i stället för Fem å Sex , på Fyra
gkillingars der andre nyttja Sju ä Atta och vidare
i enahanda proportion, skolandes, enär brutna eller
ojemna skillingtal härigenom uppkomma ,
nyttjas sådan Charta, som ej understiger Femtio
procent af fullt Skillingtal, Men vid de tillfällen,
då med någon Ståndsperson tvistas, vidkännes
Allmogen lika Charta, som dess vederpart
; hvadan ock den ersättning för Rättegångskostnad
, s.om Allmogen kan tilläggas, bor i föj«
hällande dertill bestämmas».
§ 2.4-,
Från Charta Sigilloja befrias i
1:0 Allmogen , Ryttare , Dragoner, Soldater,
Kronans Båtsmän, samt Enrollerings och Fördubblings-manskap
med flere af gemenskapen
vid MiUtairen, för alla Besvärsskrifter , Ansök»
nirigar och Förklaringar, sorn hos Kongl, Maj:t
ingifvas; samt en hvar vid ansökning om Rökars
och. Ekars fällande, Svedjeland och Utsy ni nga.r
dertill, eller orri utsyning till ny åker och arig»
beteshagars intagande och uppodlande till nybyggen,
då jemväl de i dessa fall haline undersökningar
och vederbörandes gifne Utslag äro
frie från stämpladt Papper; såsom ock vid klagan
öfver tillfogadt våld och oförrätt af Kronobetjente
eller andre Em hetsman , enär saken innefattar
ett verkligt brottmål.
2:0 Alla kunnbart och bevisligen fattige,
då Domaren eller Tjenste ma anén tecknar å
handlingarna ordet:- Gi alis, efter derom inför
vederbörande Rätt eiles Collegium gjord anmälan,
I©4 BevillningsUtsk. lldanhanden.
3:0 Allt sorn rörer Kongl. Maj:ts och Kronans
rätt och hos Kongl. Maj;ts samt Dess Stats»
Expeditioner, Hof- och Öfver-Rätter, Coliegier ,
Domstolar och Direcrioner, Deputationer, Corn»
jnittéer, Privilegierade Publiquej Verk, Inrättningar
och Contoir, eller ock på andra ställen,
der Kongl. Maj:tä och Rikets rätt är i fråga ,
kan beslutas , skriftligen författas och der förvaras
, eller till Kongl. Majit och andre Verk ä
Embetets vägnar insändas, äfvensom alla inneliggande
Protocoller, Registraturer , Domböcker
©eli Diarier m. m. sådant; Och likaledes alla
skrifter och handlingar, som till .TustitiEeCancellersEmbetet
samt Riksens Ständers Justitieombudsman
ingifvas eller derifrån utgå i ärender,
som tillhöra (Sessa Emhetens åtgärd.
4:0 Alla anordningar samt publique Verks
och private Personers Assignationer, samt de
så kallade kopparsedlar_
5:0 Ansökningar och Aetioner , som röra
Academier, Gymnasier, Kyrkor, Skolor och
Hospitaler, Fattigvårds inrättningar, PensionsCassor
och alla andra fromma Stiftelser, samt
Academiehemman , hvilka ej äro Skatte , så väl
som Af- och Tillträdes Husesyner å alla Kronans
och Statens Boställen, de derom fallands
Utslag och Bref, Contracter om Caractersbyggnader
å Militiae Boställen} samt om KronoLef ve»
rantser.
6:0 Ransakningar, Observationer och Förklaringar,
som angå Kronans Räntor eller härröra
från redogörelse för disponerade medel,
samt Uppbördsman? i dessa mål anförde besvär;
Bevillning*Utsk. Betänkande. 105
äfvensom handlingar rörande sökt ändring i Beviliningsmäl.
7:0 Ansökningar , Förklaringar och Besvärshandlingar
i Brottmål och Fiscaliska Actioner,
samt i alla sådane Ekonomiske, Politie- och
Mil itaire-Ärender, hvilka antingen kunna röra
någon hel menighet eller hafva afseende på allmänna
onera , såsom publique byggnader, vägars
och broars underhållande, Kneekte*, Rustningsoch
Roteringsskyldigheters utgörande, Skallgång
Och Varggårdars anläggande, Krono-, Fångeoch
Gästgifvarskjuts, med mera dylikt; jemte
de utlåtanden, bevis och expeditioner Domare
och Embetsman i dessa ärender meddela,
så väl som alla utdrag af Socknestäpi
moProtocoller,
äfvensom Fullmagter och Voteringssedlar
vid Preste- och andra val; men
i mål, angående öfverklagade olagligheter
vid Prestval och flere tillfallen, då desamma
icke innefatta någon förbrytelse, utan mera för
Civile än Criminelle äro att anse, nyttjas stämpladt
papper, såsom vid andra Rättegångar stadgadt
är.
8:0 Qvittencer för omyndiga barns medel
samt FörmyndareKammarens uträkningar derå,
och i allmänhet alla Handlingar, som röra redogörelse
för Förmynderskap.
9:0 Resepass till och från Riksdagar, så
,Väl som till resor i Embetsärender.
Io:o Afsked för Ryttare , Dragoner, Soldater
och Båtsmän.
ai:o OrlofsSedlar för privatorum tjenste
folk samt PresteAttester.
12:0 A? Officerare utgifne pernussionsbref
lol JBtvillningsXJtsk. Betänkanderu
eller sedlar på tjenstledighet för Corporaler vidi
Infgpterierne, samt Ryttare, Dragoner, ? Snida*.
tey och Ratsman , enär de I sina angelägenheter
ej resa utom Länet; Bövandes dp i annat
fall vara försedde med vederbörligt resepass^
chartgradt på sätt §. 14 här ofvan utsätter..
1310 Alla Väifni,ngstvister med tillhörande
utslag, samt hvad som rörer Saft petter-sju*
deriVerket enskildt, eller i allmänhet; jemte
Handlingar, som angå dervid anställde Tjensternäns
och manskaps förrättningar vid sjuderiet,
ehvad de innefatta redogörelse, handräcknings
sökande hos Domare och Executorer eller annan
åtgärd , eller o.ck åtal af fel och försummelser.
X alla de fall der befrielse från Charta
Sigillata äger rum för Kronans Manskap, bör
den ock af Stads- och Brandvakter åtnjutas.
14:0 De Fullmagter eller Constitutorialer,
hvarmed en eller annan, likmätigt Författning
garne eller serskildte hfådigste Förordnanden ,
på vissa år eller på behagelig tid, blifvit till
pågon förrättning antagen, med nådig försäkran,
pm befrielse från Charta Sigillata; och.
15:0 Alla afhandla,de och skrifne Lappsaker,
då en främmande Lapp i saken är delaktig.
AU annan eftergift , som i serskildta Författningar
kan vara medgifven, är härigenom,
upphof verl.
§. 25.
I alla de fa,II, der flere än en tillämpninga.
f Förordningens föreskrift skulle kunna äga
rum till Chartans beräknande, galle alltid den ,.
efter hvilken afgiften b lifver högst. Och på det;
missbruk ledande till Longi. Majds och Kro
-
JleyillninzsUisL Betiin&änderi. ioy
pans förlust genom försnillning af stämplade
fPappersafgiften må förekommas, skall dgf hädanefter
åligga alla dem» som till Domstolar oell
Embetsverk ingifva Handlingar, att forse desamma
med den i Författningen stadgade ChatT
ta Sigillata, och att, der beläggningschartor begagnas
, ej allenast å sjelfva stämpeln teckna till
Jivad Handling Chartan hörer, utan äfvén dengamma
jemte det stämplade Papperet genomdrar
ga och sitt sigill derå sätta; hvaremot det ovilkorligen
och vtd Sex Riksdaler Tretiotvå SkII—
lingars vite åligger Domaren eller den, sorn i
och för tjenstebefattpjnggn Skrifter och Handlingar
empttager, att tillse det de ingifnq Hand.
lingarne äro riktigt charterade; Dock bör han,
derest någon Handling skulle finnas för ringa
pharterad peli det ej genast i dens närvaro, som
Handlingen jnlemnar, anmätkes, densamma
sjelf rped erforderlig charta förse, ägandes deremot,
att för kostnaden peli besväret dervid belägna
sig Två slci 11ingar för hvarje sådan charta,
sorn jemte lösen tecknas å Handlingen.
Qfvannämnde vite af Sex Riksdaler Tref-,
(ipTvä SkilUngar åge ock rpm för de-, Erpbé spller
Tjeqstetnan , hvilken antingen utlemnar
pn Handling ocliarterad , spra charteras bör, eller
dep rnöd för ringa Charta forser, Qph ersätte
han dessutom hölpppet af den felande
fhartan.
Cieometriska Chartor så väl sorn Pergameutsbref
må förses med ChartaSigillata på det sätt ,
att densamma sjelfva Handlingen påklistras,
hyaryid åtminstone så tuyeket af papperet jern?
IoS Bevillning; Utsk. BetUnkanden.
te Stämpeln bör fasthäftas , att dera kan tecknas
till hvad Document Ckartan hörer.
Utlemnar Landtmätare eller annan vederbörande
dylike Handlingar , utan att sålunda
vara charterade, ersätte den felande Chartans
värde och plikte Ses .Riksdaler TretlioTva
Skillingar.
Enskild person, som underlåter att med
Stämpladt Papper till sitt rätta belopp förse de
Handlingar , som i denna Författning nämde
äro , plikte Tre Riksdaler Sexton Skillingar och
betale Chartans värde.
Underlåter Presterskapet att, vid LysningsSedlars
lifgifvande iakttaga hvad i denna Författning
thy ålagdt blifvit, bote Sex Riksdaler
TrettioTvå Skillingar och vare Kronan ansvarigt
för värdet af de stämplade Papper, som genom
en sådan underlåtenhet icke blifvit användt.
Skulle likväl vid LysningsSedlars utfärdande för
personer, sorn här icke blifvit nämnde, hos
Presterskapet något misstag äga rum vid deras
hänförande under vederlikar, må sådant icke
medföra annan påföljd, än att vid skeende godkänd
anmärkning, fyllnaden i Chartan ersättes
af den person, för hvilken lysningen skett; Aliggande
KammarRätten , att , i enlighet med
hvad i 22 §. om Presterskapets befrielse från
anmärkning vid LysningsSedlars chartering stadgadt
är, en sådan revision , inom irenne år företaga
och fullborda.
Utbyte af maculeradt stämpladt Papper tillätes,
enär det är synbart, att misskrifning eller
annan orsak; vallat Chartans ©brukbarhet.
BeviUningsUtsft. Betänkan Jert- 309
hvarvid för Papperet skall betalas nio runstycken
arket.
Allt underslef med stämpladt Papper, uppbärande
af högre betalning än utsatt är , förfalskning
eller annan grof förbrytelse , straffas
efter allmänna Las»en.
§. 26.
ChartseSigillatasConloiret skall alltid hafva i
beredskap godt och tillräckligt Stämpladt Papper
af så väl hela som ett sjettedels ark utaf alla da
serskilda valeurer , sorn enligt denna Författning
erfordras , så att requisitioner deraf från
fdrsäljningsmännen samt LandsContoiren må kunna
genast expedieras.
Till Vexlar skola fyra serskilta Stämplar
inrättas af mindre storlek på fint papper i vanligt
Vexelförman
I Stockholm skall genom ÖfverStåthållarens
försorg tnrättas ett , eller om så nödigt finnes
flere ChartaeSigillatteFörsäljningsContoir , hvilka
alla Söcknedagar böra vara oppne ifrån klockan
2Viö förmiddagen till klockan Ett eftermiddagen,
samt derefter från klockan Fyra till klockan Sex
på aftonen.
I alla öfrige Städer antager Landshöfdingen
nödige försäljningsman med enahanda förbindelse.
I Landsorterne och å hvarje Län*
Ränteri kommer stämpladt Papper, under lika
tillsyn och controll , sorn för Kronans uppbörd
i allmänhet föreskrifves , att hållas i beredskap,
samt till den ändan att af ChartteSigillaiseCon-t
toiret ditsändas.
Landshöfdingen eller den i hans ställe är
härvarande vid allmän*» Taxeringen, bor, in*
Iio BevillniiigsUtsfti Éetänkaiidérii
nan Coriimittéén åtskiljes j efter föregången ffröf»
ning af nödvändigheten , utse och förordriä er.
fordetlige försäljningsman i hvarje Taxeringsdistrict
eftér ortens behof; livi Ike försäljningsman
, på requisittön hos iandsContoiröt, skolä
genom Éandshöfdingetts försorg kostnadsfritt och
skyndsamt få sig tillsandt erfordérligt stämpladt
Papper, för hvilket dem åligger atf i Räriteriéé
insätta eller till HäradsFogden i orten aflefverera
den inflytande betalningen ; Äfvenså stall
det åligga Domaren , att å Tings- och andri
förrättnirtgs-stäl len vara föfsedd med behöriga
Cbartor , emot de rättigheter och skyldigheter,'
som ChättaeSigillatreFöisäljöingsmäri i allmänhet
tillkomma.
Den 30 December hvarje år hör allt ösåldt
Stämpladt Papper hos dessä försäljningsman inventeras.
En eller tvenne InventeririgSmän ,•
serri i orten ärö boende # öéh hvilka af Eandså
höfdingén förordnas , verkställa denna förrätt-'
ning , samt uppräkna och bestyrka huru' mycket
Papper är i behåll; Och kommer detta bevis
, att till verificatiori bifogas Försäljnings*
mannens årsräkning, sorn', jemte qtiittenéérne å
dess gjorde Penninge-lefverering, insändes till
ÉandsOöntoiret inom den 15 derpå följande Januari-!,
till hvilkén tid all återstod för kalida
Chartor, öfelbäti skäll Vära i Räriferiet élier ho#
Häi;adsFogden i örteri lefvereräd. I annof
händelse Och derest riågöri uraktlåter fullgörandet
häraf, eller att till titsätt tid insända Ärsfäkningafne
, skäll sådant anses, sorn håde häri
föfSålt allt det Stämplade Papper, hän emot ti»'
giit sämst i följd deraf;■ häri; sakörrr tredskand#
BévillningsZJtsk. Betdnkanderi, m
Bråd Penttingarnes aflemnande , genast äf honungens
Befallningshafvande tillhållas, att betalhihgen
derföre erlägga och annan försäljningsman
i stället förordnas.
Hvar och en som {rå credit emottagec
Stämpladt Papper till försäljning , hot- för det
sålunda Undfångnä Chartaä-beloppet Ställa behörigen
pröfvad och gillad borgen.
Collegier, Consistorier, Embetsverk och
Embetsman, som i nu föreskrifven ordning,
‘efter requisition hös KämmarColIegiUm i Stockholm
och Eandshöfdingarrje i Eandsörterne, erhålla
det stämplade Pappet, sorn vid utöfnin*
gen af deras Embeten erfordras , skola deremot
ock tillgodo njuta försäljnihgs-pröbent lika med
andre försäljningsman , och i afgifvande årsräkning
balancera hvad de vid Inventeringen hvarje
Sr kunna hafva i behåll af , det stämplade
Papper de efter requisitionen hndfåtts
EandsContoiren i Piket skall det åligga ,
att öfver verkställigheten af hvad 1 denna §.
förordnad! är, hålla noga Och uppmärksam tillsyn,
samt till den ändan föra Ordentlig Anteckningsbok,
e.j mindre öfvfer in- och titlefvere!ring
af åtäimpladt Papper i EandtRänteriet, der
Papperet så bör förvåtas , att det på intet sätt
Skadas , ari lped Räntmästare och hvarje försaljSiingSmän
inom Ränei öfver hvad han undfått
Och betalt , samt emottaga och i Rån*
feriet förvara Försäljningsmäfihens BorgensSkrifSer
; Och skall LaUdsKammereraren ansvara för
det lidande Kongl* Majit Och Krönån tillskyndas
kunde , derest hån vid vedérbörähdes efterlåtenhet
, att penningarne i råttan tid lefverera^
lia BevillningsVtsk. Betänhanden.'
icke genast lios Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
skriftligen S sdkt handräckning till deras
Utbekommande, eller försummat att om inventeringarnes
behöriga förrättande och redogörelsernes
infordrande i rättan tid draga försorg.
§• 2 7*
Utom den asatta Stämpelns värde , erhäg*
ges af köparen serskilt till försäljningsmännen
den provision för hvarje Charta , efter dess olika
storlek , som en deröfver upprättad , och
denna Förordning bilagd Tariff utstakar ; Men
för Chartor, sorn öfverstiga Två Riksdalers värde,
kommer att i provision erläggas Två procent
af beloppet.
Hos alla ChartteSigillatseFörsäljningsmän ,
skall denna Tariff, tryckt, finnas uppslagen;
Och derest någon försäljningsman icke håller
Allmänheten tillhanda sådana större Stämplar ,
som; enligt Irsta §. i denna Författning, kunna
äskas , utan flere mindre till fyllnad måste
tagas , vare han icke berättigad till
större provision, än för den hela Chartan
belöper.
IjandsContoiren skola för hvarje halft år,
inom slutet af Juli månad af det löpande och Januari
det påföljande året, till Kongl. KammarColIegium
insända förslag öfver uppbörd och försäljning
af stämpladt Papper i hvarje Jjän, samt årligen inom
Martii månads slut verificerad räkning för
det föregående å ets, vid Atta Skillingars plikt
för hvarje dag, som derutöfver med dessa förslags
eller hufvudräkningars afgifvande fördröjes;
Och hafva de, då hvad här anbefalles blifvit
-
BevillningsUtsL Betänkandert. ti%
Vit fullgjord t , samt Kongl. Majit 8 och Kronäng
rätt såmedelst bevakad och iakttagen, att undfå
Två procent af hvad Jnom året i Kronäng
Gassa uti Stämpladt PappersAfgift influtit och
Kongl. Majit och Kronan tillkommer , samt
XiandtRantmästarne dessutom En procent*
§. 28.
På det Stämpladt Papper till erforderlig
tnyckenhet ej må saknas i Landsorterne , skall
EandsContoiret anmäla och JLandshöfdingarnö
så tidigt hos KammarCollegium requirera ytterligare
förråd deraf j att tjenligt tillfälle till Papperets
öfversändande må kunna begagnas mea
i brist af annan lägenhet böra med Krono*
skjuts afsändningar utan uppehåll, genom Char*
tteSigiilatseContoirets försorg, verkställas.
ChartseSigillatseContoiret besörjer afsändningarne
och författar Två Reversaler, déri stamp»
lade Papperssorterne specificeras, Af dessa
Reversaler förblifver det ena i Ränteriet till verification
vid Ärsräkningen och det andra, quit*
teradt och i ÉandsConioiref anrtoteradf, insärt»
des till KammarCollegium för att tillställas
ChartseSigillatreContoire t,
i st9*
KammarCollegium tillhör att besörja örn
ChartaeSigillataeAfgiftens riktiga indrifvande och
redogörelsen derföre, samt att genom vitén eller
andre lämplige Utvjägar > förmå försumlige
redogörare till sine skyldigheters uppfyllande.
De influtne medlen disponeras af Stats
-
Bikang till Riks-St. Prot. $:te Samt. N:r i^, 16.
BevillningS Utsk. Betänkanden.
Contoiret, på lika sätt som annan Kronans
uppbörd.
§• 30*
Brott emot denna Författning pröfvas och
afdömas i den Batt eller i det Verk , der gerningen
gjord eller upptäckt är. Äger Verket
eller Embetsmannen ingen Domsrätt, förviseg
målet till Häradsrätt å Landet och i Staden till
Kämnärs- eller Bådstufvu-Rätt , der KämnärsBätt
ej finnes. Konungens Befallningshafvande
och Consistorierne äro äfven behörL
ge att döma öfver de förbrytelser, som e
mot
denna Författning hos dem kunna fö
refalla.
Felar den som sjelf Domare är, hörer
målet till den Öfver-Domstol , hvarunder han
lyder.
Den Embets- och Tjenste-man. eller an*
nan person , som upptäcker underslef emot den*
na Författning, undfår två tredjedelar af böterna
, och den återstående tredjedelen tillfaller
Kongl. Maj-.t och Kronan.
Fiscaler, KronoAklagare och ChariasSigillat
seOmbudsmän skola vaka öfver denna Författnings
efterlefnad och brott deremot lagligen å«
tala. De äga dervid njuta till godo Kongl.
Majtts NådSga hägn och beskydd, samt skyndsam
och kraftig handräckning hos Domare och
öfrige Embetsmän.
För deras nit och uppmärksamhet hafva de
att undfå så väl förenämnde två tredjedelar af
böterna, som hälften af den undansnillade ChartaeSigi
Hätte Afgiften,
BevillningsZJtsk. Betänbandenl ny
Tinnas desse Betjente icke fullgöra sina
pligter, låter Kongl. Maj:t JustitireCancellersEmbetet
med dem efter lag och omständighet
terne förfara.
Tariff
öfver den Provision, sorn bestds för försäljning
af Stämpladt Papper.
Banco.
Till och med 4 Skillingars valeur,
R;dr
sk.
r;st
för hvart ark , .
—
4
Ifrån 5 till och med 9 Skillingars,
för dito ....
_
6
Derifrån till och med 16 Skillin-
gars , dito ....
—-
—
8
Derifrån till och med 33 Skillin-
gars , dito ....
—
—
lo
Derifrån till och med 1 Riksda»
lers, dito . . . .
—
1
6
Derifrån till och med a Riksdalers,
dito
—
2
—
Och för de Chartor, som öfverstiga 3 Riksdaler,
två Procent af beloppet.
N:r 8.
Riksens Högloft. Ständers Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, i anledning
af vackt fråga, dels oin inrät
-
Ii6 Bevillnings och BesvärsVtsi. Betiinkanden,
tandet af en tätare Postgång emellan
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
alla Lån, dels om ett vidsträcktare
begagnande af Po st-inrättningen i, allmänhet
Dl. Dl.
Ifrån Höglofl. Bidderskapet och Adeln har, till
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens
gemensamma handläggning , den
2 sistledne Januari , blifvit remitteradt ett Memorial
af Herr Grefve J. H. Gyllenborg; deruti
föreslås:
I:o Att ej mindre Postgång måtte inrättas
tvenne gånger i veckan emellan alla LandshöfdingeSäten,
än äfven, när så påfordrades, Cornmunication
desse emellan beredas genom vanlige
Brefbärare ; Och anser Herr Grefven en sådan
inrättning af desto större vigt, i anseende
till de många inbrottstölder och rymmare, hvilka
under närvarande tid förspörjas, som efterlysningar
och undersökningar i dessa afseenden
icke utan en tätare Postgång kunna vinnas så
skyndsamt som vederbör , åtminstone i den ort
hvarest Herr Grefven är boende , eller Wingåkers
Socken på gränsen af Södermanland och
Nerike, der det i följd af belägenheten måste
inträffa , att , om rymning eller stöld sker i
Wingåker, kan efterlysning icke utfärdas, i nästgränsande
Socken af hlerike förr, än stundom
Tolf dagar derefter , emedan Postgång är endast
en gång i veckan ifrån Nyköping till Örebro,
och alla Vestra Provincer i Riket.
2:0 Att hvar och en måtte äga rätt, att
Bevillnings- och BesvärsUtsi. Betänkanden. 117
till alla Embetsverk, Collegier , HofRätter ,
Eandshöfdingar, Consistorier , Domare m. ii.,
der PostContoir finnas, dicette med Posten insända
sädane handlingar , hvilka endast fordrade
deras inlemnande, äfven med Recommenda
tion,
då säkerheten ansågs påkalla densamma,
som borde i Embetsverkens Diarier genast antecknas,
till bevarande af fatalier och bestyrkande
af uppfyllde föreskrifter; hvarigenom ej
allenast den vidlyftiga Postgång skalle undvikas,
som åtecknas Eandshöfdingarnes Utslag till
iakttagande vid ändrings sökande , utan äfven
för Allmänheten besparas kostnader till Fullmägtiges
antagande i den minsta angelägenhet ,
samt säkerhet för vigtiga handlingars ingifvande
vid föreskrifven tid beredas , och
3:0 Har Herr Grefve Gyllenborg anmärkt
angelägenheten af något stadgande, som beredde
ett allmänt begagnande af Post-inrättningen,
samt yrkat antingen att Postgång borde inrättas
Socknevis för dem som bo aflägse från Städer,
eller ock , i händelse antagliga hinder deremot
skulle ligga i vägen, att alla Ansökningar, Besvär
och Förklaringar , som i allmänna mål och
i grund af allmänna skyldigheter till Eandshöfdingarne
af Länens Invånare infordrades, borde
af KronoBetjente emot Bevis ernottagas och till
Landshöfdingarne insändas, och i samma väg
Eandshöfdingarnes Utslag eller föreskrifter Länens
Innevånare tillställas, utan besvär eller
kostnad dervid, samt att, likväl emot betalning,
ett lika förhållande måtte iakttagas i enskildte
mål, som fordrade Eandshöfdingarnes Embetsåtgärd.
iI8 Bevillnings*' och BesvärsXJtsik. Bdänkanåen.
Utskotten hafva öfvervägat hvad detta Memorial
innehåller och finna väl å ena sidan,
att dubbel Postgång alla Län emellan skulle otvifvelaktigt
medföra stora fördelar så i allmänt
som enskildt afseende samt bereda strängare
ordning och skyndsammare verkställighet af
PoliceFörfattningarne i hvarje Län, men inse
äfven å den andra, att dessa fördelar i betydlig
mån motvägas af den förminskning i de
för Statens behof påräknade inkomster af Postverket,
som deraf skulle blifva en följd. Utskotten
äga full kännedom deraf, att Postföringen
i Riket kostade Staten år 1815 , ig>ooa
B:dr 33 sk. 4 r-st, deraf för dubbla Postföringen,
eller arne gånger i veckan , hittills betald
med 6 sk. per mil, åtgick 14,63g 27 sk. 3 r:st
Och för den Enkla, eller en gång i veckan,
betald med 4 sk. milen, 2558 R:dr 11 sk.,
samt för Tyska Posten I804 R:dr 27 sk. , den
lega oberäknad, som efter beting blifvit erlagd
för Postföringen från Städerne. Utskotten känna
äfven, att Höglofl. StatsUtskottet, genom Betänkande
den 31 sistl. Januari, i anledning af yrkad
förhöjning uti PostSkjutsLegan , föreslagit,
det för dubbla Postföringen äfvensom för den
Tyska, hädanefter skulle betalas 8 sk. per mil
samt för den enkla 6 sk., genom hvilken förhöjning
dessa PostSkjutsLegor skulle utgöra omkring
25,418 B:dr 40 sk. årligen, eller 6416
R:dr 26 sk. 8 rtst mera än tillförene, sorn af
Postverket komme att betalas, och från Kronans
inkomster deraf afgå; och det är med afseende
a dessa redan nog dryga kostnader, som
Bevillnings• och .BesvärsUtsi. Bettinkanden. i r<j
Bevillnings- samt allmänna Besvärs- och. Ekonomiutskotten
icke kunna tillstyrka inrättandet
af dubbel Postgång på andre orter, än hvarest
den nu utgöres ; Äfvensom Utskotten icke finna
lämpligt , att föreslå någon utvidgad Communication
emellan Länen genom KronoBrefbäring
, enär inskränkning i detta för Allmogen
så tryckande onus redan vid 1815 ars Riksdag
varit föremål för Riksens Höglofl. Ständers
underdåniga önskningar och dessa äfven under
innevarande Riksmöte blifvit förnyade uti Allmänna
Besvärs- och EkonomiUiskotiets Betänkande
den 26 sistledne Januarii, deruti, bland annat,
jemväl tillstyrkes, att KronoBiefbäringen
endast 2:ne gånger i veckan må utgöras , med
undantag af vigtigare tillfällen , såsom då fråga
är om DurchMarclier , KronoSkjutsningar
m. m.
Rörande 2:dra Puncten af Memorialet, eller
yrkad rättighet för en hvar, att till EmbetsVerken
med Posten öfversända sådane handlingar
, sorn endast fordra deras inlemnande , är
det Utskottens öfvertygelse, att detta Förslag,
långt ifrån att medföra de allmänna fördelar,
Memorialets Författare afsett, endast skall mångdubbla
EmbetsVerkens i sednare tider nog förökade
göromål, bereda tidsutdrägt och vidlyftiga
omgångar, i den händelse omständigheterne
skulle påkalla vidare upplysningar , än de sorn
handlingarne kunna lemna , samt tor hända äfven
gifva rum åt missbruk och verkliga förluster
, härledande sig från en enfaldig Rättsökandes
oförmögenhet att bedomina hvad annan åtgärd
dess sak kunnat fordra, än handlingarnes
I20 Bevillnings• Och BesvärsUtsk. Betänianden,
blotta öfversändande: Och på dessa grunder kun-,
na Utskotten icke tillstyrka någon förändring i
den praxis, som vid Besvärs fullföljande emot
Landshöfdingarnes Utslag eller andia handlingars
iplempande till EmbetsVerken hittills varit
antagen.
Sluteligen få Utskotten yttra, att de ej eljer
kunna gilla den del af Memorialet , sorn å.
syftar Postgång , inrättad Socknevis, eller hvad
Herr Grefve Gyllenborg egenteligen yrkar, att
pila Ansökningar, Besvär, och Förklaringar,
Sorn af l.andshöfdingarne affordras Länens Innevånare,
må genom KronoBetjeningens försorg
fortställas
Utskotten
grunda deras öfvertygelse härutinnan
hufvudsakligast på de skäl, sorn Allmän»
na Besvärs- och Ekonomiutskottet i dess Betänkande
den 24 Maj 1815 uppgifvit, i anledning
af Herr Grefve Gyllenborgs då väckte motion
förande samma ämne ; Men Utskotten anse sig
likväl böra fästa Riksens Högloft. Ständers uppmärksamhet
på den osäkerhet för Parterne, den
tidsutdrägt och de svårigheter för Landshöfdingarne,
hvilka ofelbart skulle inträffa om denna
motipn vunne bifall, Utskotten vilja såsom
exempel endast förutsätta den händelse, att en
vid vite affordrad förklaring icke inom föreskrif»
ven tid inkom , antingen förmedelst KronoBe»
tjentens vårdslöshet eller genom förhinder af
dess öfriga Embetsgörornål, eller ock genom
Förklarandens egen försumlighet, att ej i rätter
tid hafva densamma till .KronoBetjenten öfver*
Jemnat. I hvilketdera af dessa fall som helst,
skall således det ofelbara uppfyllandet af en fö®
Bevillnings- och BesvärsUtsk. Betänkanden. isi
reskrifven skyldighet , som genom vitens föreläggande
åsyftas , icke med säkerhet kvinna vinnas
, och Landshöfdingen skall hafva svårighet
att bedömtna , hvilken bör vara till vitet förfallen
, antingen KronoEetjenten , eller den ,
som bordt Förklaringen afgifva. För att reda
detta förhållande , mäste åter nya Förklaringar
infordras; Och på det sättet tillskapas Rättegångar
och tiden förspilles till den Bättsökandes
förlust.
Detta Betänkande varder dock till Rikets
Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt öf*
verlemnadt. Stockholm den 13 Mars 1818,
N:r 9.
Riksens Höglofl. Ständers Bevillnings-
samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskotts Betänkande i anledning
af väckt fr äga , att all serskild
Bevillning för Gästgifverier, så väl å
Landet sorn i Städene, der verkligt
Skjutsombyte finnes , mätte upphöra.
CjTenom ProtocollsUtdrag den 5 sistledne Januarii
har från Hedervärda EondeStåndet till
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs, och .Ekonomiutskottens
gemensamma pröfning blifvit
jremitteradt: j;o Ett Memorial af RiksdagsFullinägtigen
Hans Andersson från Bohus Län ; deruti
, med åberopande dels af de förmåner , sorn
vid första anläggandet voro Gästgifverierne lem
-
122 Bevillnings- och BesvärsUtsk. Betänianden.
t
nade, och dels af de onera, som i senare åren
blifvit med desamma förknippade, yrkas , att all
serskild Bevillning för G&stgifverier, så å Landet
som i Städerne, der verkligt Skjutsombyte
finnes , må försvinna såsom i alla afseenden obillig
, helst största delen Gästgifveriet äro af
den beskaffenhet, att ingen förtjenst utan endast
besvär äger rum , hvarförutan de alla, i
anseende till näringen, äro med större grundränta
belagde. 2:0 Ett Memorial af RiksdagsFullmägtigen
Carl fredric Berg, hvaruti, efter
uppräknande af alla de olägenheter och ansvariga
förbindelser, som med Gästgifveri-rörelsen
äro förenade , föreslås, att Bevillningen på alla
Gästgifveriet , som ej efter noggrann undersökning
befinnas kunna tåla den , må upphäfvas
och de försättas i sitt primitiva läge, att ensamma,
utan intrång af andra, få hålla Ohl , Vin
och Bränvin m. m. till afsalu, samt att öfverflödige
Krogar förbjudas ; och 3:0 BancoFullmägtigen
Sanders Danielssons mundtliga yttrande ,
att den af RikdagsFullmägtigen Berg yrkade
försäljnings-rättighet för Gästgifvare måtte inskränkas
till Landets producter, Öhl och Bränvin
, samt Vin till afsalu helt och hållet förbjudas.
Hvad egentliga hufvudfrågan angår, eller
upphörande af serskild bevillning å Gästgifverierne
, finna Utskotten så mycket inin Ire skäl,
att derå tillstyrka bifall , som GästgiTverierne
icke mera än andre näringsidkare böra fritagas
från afgift till Staten för deras rörelse.
Gästgifverierne blifva derföre allt efter deras
olika godhet i den BevillningsFörfattnirig,
JSevillnings- och BesvärsVtsk. Belänkandcn, 123
Utskottet arnar för Rikets Höglofl. Ständer framlägga
, taxerade i vissa Glassér; Och erfarenheten
besannar, att nästan öfver allt betalas
dessa ställen vida högre än andre Hemman.
Häraf bör den slutsats kunna dragas, att Gäst*
gifveriNäringen , i synnerhet å de allmännare
besökte vägar, måste vara lönande och äfven i
anseende till Gästgifvarnes Åkerbruk lörmånlig ,
enär dertill sällan saknas Gödnings-ärnnen utaf
den spillning, som i betydlig mån bör kunna
samlas å dylika ställen,
Beträffande åter RiksdagsFullmägtigen .Bergs
yttrande om uteslutande rättighet för Gästgifvare
, att sälja Öl, Vin och Bränvin jn. m. samt
om förbud mot Krogar, så är det upplyst, att
flerfaldige Memorialer i detta ämne ännu hvila
oafgjorde hos Höglofl. Besvärs- och Ekonomiutskottet
; Och Utskotten anse denna Motion
böra i sammanhang med de öfrige afgöras ; Äfvensom
Utskotten icke finna lämpligt, att nu
meddela något utlåtande öfver det af BancoFullmägtigen
Anders Danielsson yrkade förbud emot
Vinförsäljning , enär denna omständighet utan
tvifvel kommer att pröfvas i sammanhang med
den allmänna frågan rörande öfverflodet och
sättet till dess hämmande; Hvilket dock allt
till Rikets Höglofl. Ständers egen pröfning
vördsamt öfverlemna*. Stockholm den 13 Mars
1818.
N:r 10.
Riksens Höglofl. Ständers Bevillnftigs
samt Ekonomi- och Besvärs
-
12 4 Bevillnings- och BefvärsUtsk. Betänkanden.
Utskotts Memorial angående personers
Skattskrifning vid Bruken sUsot/i
Arbetare.
.L ill Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-och
Ekonomiutskottens gemensamma handläggning,
har fran Hedervärda BondeStändet blifvit remitteradt
ett Memorial af RiksdagsFullmägtigen
Jonas Andersson från Kronobergs Län , deruti
han öfverklagar de olägenheter, såsom saknad
af arbetare för Landtmannen, kringstrykande,
tjufnader m. m. som uppkomma derigenom, att
åtskillige Bruksägare i försvar taga och under
benämning af LäroDrängar och BruksArbetare
låta skattskrifva flere Personer, än för Bruksrörelsens
drift erfordras , samt föreslår till det
felaktigas afhjelpande, att BeredningsCommitteerne
i hvarje Län måtte bestämma högsta antalet
af de Arbetare, som för Brukens drift ärö
behöflige, samt skattskrifningen i enlighet dermed
verkställas. Och borde den Bruksägare, som
sökte att sträcka sina fordringar utöfver en sådan
gräns, till böter vara förfallen.
Utskotten kunna icke gilla detta förslag ,
såsom dels overkställbar!, dels i flere afseenden
ledande till inskränkning i Bruksägares rättigheter
och tvång i deras handtering. Det är merendels
tillfällige orsaker, som föranleda en
Bruksägare att utvidga sin rörelse mera en tid
än en annan; det är i följd af denna större eller
mindre rörelse, som han är i behof af att
antaga än flere än färre Arbetare ; Och det är
just dessa omvexlande förhållanden , sorn göra
BevillningsUtsL Betänhanden. 125
det omöjligt för BeredningsCommitteen, att bestämma
det åntal af Tjenstefolk, hvarutöfver
en Bruksägare ej ma sträcka sina fordringar.
Dessutom anse Utskotten de olägenheter,
som Memorialet framställer, vara förebyggde genom
allmänna Stadgar och föreskrifter , hvilka
det må ankomma på en hvar att göra gällande
, då han i laglig ordning anmäler öfverträdelser
deraf; Dock varder detta Utlåtande till
Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamt
öfverlemnadt. Stockholm den 13 Mars
a 818.
N:r II.
Rikets Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
s ytterligare Utlåtande
angående grnnderne för den blifvande
Bevillningen.
Vid föredragning af Bevillningsutskottets den
I 6:de dennes afgifne Utlåtande angående de mot
de föreslagne grunderne för den Allmänna Bevillningen
gjorde Anmärkningar, hafva Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Högvördige Preste-
och Vällofl, BorgareStånden i allmänhet
godkänt och antagit de af Utskottet framlagde
grunder, med undantag af de föreslagne alternativerne
i afseende på Öfverflöds- och Fy 11-  nadsAfgifterne, hvilken förstnämnde Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ansett böra utgå genom
taxering af vissa öfverflöds-articlar, och , i
Ij6 BevillningsTJtsL Betänkande/!*
—
händelse «len erforderliga Summan ej kunde pä
sådant sätt erhållas ,j en FyllnadsAfgift jemväl
erläggas till ersättning för EandtTullarne, men
de öfrige tvenne RiksStånden förklarat böra utgå
genom en sammanslagen afgift så för Consumtion
af vissa öfverflöds-varor, som för EandtTullse!sättningen
med vissa skillingar af hvarje
Riksdaler som efter 2:dra Art. utgöres för rö«
reise m. m. Ett dylikt bifall har Hedervärda
BondeStåndet likväl ej funnit godt lemna åt BevillningsUtskottets
förslag, utan tvertom stan-;
nät vid de beslut, att:
1:0 Capitations afgiften väl borde fortfara
men minskad till hälften mot dess nuvarande
helopp för alla dem, som ej efter 2:dra Art,
taxeras till 50 R:drs inkomst, och derefter förökad
i förhållande tilL en större inkomst, så att
fulla beloppet af Bevillningen efter irsta Art.
i möjligaste måtto uppgår till samma Summa,
som blifvit efter 1815 års Bevillnings-förordning
under denna Titel påräknad.
2:0 Att Bevillning efter 2:dra Art, må utgöras
efter behållen inkomst, i enlighet med
den principe, som vid 18lo års Riksdag antogs
och sedermera blifvit af Herr von Törne
närmare utvecklad, men icke efter synbar förmögenhet
på sätt 1812 och sednare arens BevillningsFörfattningar
stadga; och i sammanhang
dermed den så kallade progressiva afgiften å
nyo upptagas, men fyllnads-afgiften ater helt
och hållit försvinna; och
3:0 Att öfverflöds-afgiften bör utgå af vissa
öfverflöds-articlar.
jBeviUningsUtsi, Betänkanden. 137
Dessa det Hedervärda BondeStåndets beslut
härleda sig från framställningar deraf, dels att
Capitations-afgiften bör lämpas efter hvars och
ens förmåga att gaida den o h det större värde
Statens beskydd mäste äga för den mera bemedlade
, jemförelsevis mot den mindre bemedlade
Medborgaren, dels att 1815 års Bevillninesgrunder
varit mest känbare för Jordbruket och
den fattigare delen af Nationen, hvaremot beskattning
af behållen inkomst måste yppa tillfället
, att, med beredd lindring för den oförmögne,
åtkomma den verkliga förmögenheten,
och dels att, sedan hindret för den progressiva
afgiftens återinförande, blifvit genom antagandet
af en förändrad Bevillnings-grund häfvit, denna
afgift borde, såsom åsyftande en högre beskattning
för den förmögna å nyo upptagas .
men fyllnads-afgiften , som drabbar alla lika och
ej medfört den åsyftade inkomsten , upphöra.
Då det enligt 71 §. it RegeringsFormen,
och 3i:sta §. i Riksdagsordningen åligger BevillningsUtskottet
att häröfver yttra sig, torde
det tillåtas Utskottet , att till tidens vinnande
häröfver nu afgifva sitt utlåtande; och, enär
de skäl, hvarvid det Hedervärda BondeStåndet
fästat sig, alldeles icke äro nya, utan vid sednaste
Riksdagar till en del begagnade och af
BevillningsUtskottets företrädare granskade, samt
jemväl under nu varande Riksmöte framställde,
utan att de på något sätt kunnat rubba den mening,
BevillningsUtskottet i dess betänkande af
den 23:dje Januarii och utlåtande af den i6:de
Mars för Rikets Höglofl. Stander framlagt, och
som vunnit Irenne Stånds bifall, så finner Ut
-
12 8 Bevillnings Ut sk. Betänkanden.
skottet deraf Ingen anledning, hvarken att från*
träda dess redan yttrade tanke , eller ånyo upprepa
redan anförde skäl.
Då desse frågor för öfrigt äro af den beskaffenhet,
att de ej, så framt ej RiksStänden
skulle vid en förnyad granskning finna anledningar,
att till hvarandra närma deras meningar,
kunna afgöras annorlunda än på det i ofvanåberopade
§, §. anförde sätt, så har Utskottet,
serdeles för att i afseende på den redan långt
framskridna Riksdagen genom dessa förberedande
ärenders skyndsamma afgörande vinna mera
rådrum till BevillningsStadgans omarbetande, i
händelse någon förändring skulle äga rum i dess
allmänna grund , ansett det vara med ändamålet
instämmande, att, på ett sådant sätt framställa
dessa ämnen, att de lända till grund för
den omröstning, som för ett dylikt beslut erfordras;
och får Utskottet till följd deraf föreslå
dessa alternativer :
1:0 Skall den personella Bevillningen eller
Capitations-Afgiften utgöras till lika belopp af
hvarje Mantalsskrifven Mansperson och till lika
belopp af hvarje Mantalsskrifven Qvinsperson,
endast med de undantag i afseende på ålder ,
hvartill Utskortets Betänkande af den 2 Jtdje
sistledne Januarii föranleder?
eller ;
Skall CapitationsAfgiften utgå minskad till
hälften mot dess nu varande belopp för alla
dem , som ej efter Andra Art. taxeras till 50
R.‘drs inkomst och derefter förökad i förhållande
till en större inkomst, så att fulla beloppet af
Be vill
-
Bevillning Utsk. Betänk anden. i:g
Bevillningen efter i:sta Art. i möjligaste måtto
uppgår till samma Summa, som blifvit efter
1815 ars BevillningsFörordning under denna
Titel påräkna l ?
a:o Skall grun'en för den efter 2:dra Art.
utgående Bevillningen blifva det sätt, Utskottets
redan afgifne utlåtande innehåller , utan någoa
åtföljande Progiessiv Afgift ?
eller :
Skall Bevillning ef er 2:dva Art. utgöras
efter Behållen Inkomst 1 enlighet med den
princip, som vid 1S10 års Riksdag antogs, och.
den Progressiva Afgiften i sammanhang dermed
å nyo upptagas, men FyllnadsAfgiften helt
och hållet försvinna ? och
3:0 Skall den föreslagne ÖfverflödsAfgiften
utgå genom taxering af vissa ÖfverflödsArticlar,
och, derest den erforderliga Summan icke kan på
sådant sätt erhållas, en FyllnadsAfgift utgöras
för jLandtTulls-grsättningen?
eller:
Skall en ConsumtionsAfgift för ÖfverflödsVaror
ochenFyllnadsAfgift för LandtTulls-ersätt*
ningen sammanlagd utgöras med vissa skillingar
för hvarje R:dr, som efter 2:dra Art, utgår?
Dock varder detta allt Rikets Höglofl. Ständers
upplysta pröfning vördsammeligen under?
stäldt. Stockholm den 26 Mars I818.
N:r 12.
Rikets Höglofl. Ständers Bevillningsutskotts
Betänkande öfver Riks
Bihang
till Riks. St. Prat. iSi?-i8i8- 5'.te Sami. N:ri7.
Bevitlnings Utsi. Betänkanden.
dagsEullmägtiges J. Rutbergs och E.
Mörtbergs Memorial om Understöd
för Curhusen i Norrbotten.
I ^ti ett till Riksens Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
från Hedervärda BondeStåndet rein
i t! e ra d t Memorial, hafva RiksdagsFullmägtige
från Norrbotten Joli. Jac. Rutberg och Eric Mörtberg
anfort , att, sedan Konungens Befallningshafvande
i Norrbottens Län, hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhållit, att ett Curhus måfte
inora .Länet inrättas, ehuru Piteå, Luleå, Råneå
och ÖfverCalix Socknar undandragit sig alla
afgifter till detta ändamål , och Kongl. Maj:t
genom Skrifvelse af den 26 October igl6,
hvilken blifvit offentligen kungjord , i Nåder
förklarat, att, då denna afgift var frivillig,
-kunde ej flere Socknar förbindas till dess erläggande
, än de som deri ingått, och att Pluralitetens
mening, på de ställen der omröstning
•skett, icke kunde blifva gällande, hvarken för
■de nekande Socknarne eller de som från Sockuestämmorne
uteblifvit, så hafva likväl vid de
hällne Uppbördsstämmorne i Ofver- och Neder-s
Torneå, Carl Gustafs och NederCalix Socknar,
hvilka, enligt Konungens Befallningshafvandes
-underdåniga Berättelse, skulle hafva åtagit sig
denna afgift, 3 sk. blifvit , under åberopande
af Kongl. Mnj:ts Nådiga Förordnande, affordrade
hvarje skatiskrifven Person. Men då ej al*
lenast en stor del af Allmogen skall hafva genom
ett svårt menföre blifvit hindrad att inställa
sig vid härom haline Socknestämmor, så
BevillningsTJlsi. Betänkanden. 13I
att denna fråga, på sätt äfven Protoeollen skola
på ett och annat ställe utvisa , är företagen i
närvaro af ett ringa antal personer, utan äfven
SocknestämmoProtocollerne hvarken skola blifvit
från Predikstolarne uppläste, eller genom Allmogens
underskrifter bestyrkte, så att någre klagomål
kunnat deremot anföras, så anhålla RiksdagsFullmäktige,
under åberopande af Kongl.
Maj:ts här ofvan omförmäldte Nådiga Skrifve^
se, det måtte Öfver- och NederTorneå , Carl
Gustafs och NederGalix Socknar befrias från
denna afgift , så framt den ej kan åläggas Dänets
öfrige invånare eller de sig densamma
åtaga.
Detta allt har Bevillningsutskottet låtit
komma uti öfvervägande , men enär dels fråga
nu blifvit väckt angående inrättning af Curhusanstalter
öfver hela Piket och en allmän årlig
afgift till deras underhållande föreslagen, och
dels anmärkningarne rörande SocknestämmoProtocollerne
och vederbörandes åtgärd dervid ej
tillhöra Utskottets befattning , så finner det sig
ej kunna åt detta ärende lemna någon vidare
handläggning; hvilket emedlertid vördsamt underställes
Rikets Höglofl. Ständers ompröfvande.
Stockholm dea 26 Mars l8l8*
N:r 13.
Riksens Höglofl. Ständers Bevillningsutskotts
Memorial angående Hedervärda
BondeStändets Bas lut rörån■
13 a BevillningsUtsk. JBetänkanden.
de grunden för Bevillningen efter 2
Art.
Cjenom Utdrag af Protocollet för den I dennes
Ipr Hedervärda BondeStåndet tillkännagifvit,
att vid förnyad föredragning af BevillningsUt»kottets
ytterligare Utlåtande under den 26 sist—
ledne Martii, angående grunderne för den under
arbete varande BevillningsFörordningen»
har Ståndet förblifvit vid dess den 19 i samina
månad fattade beslut, i de delar, som angå
CapitationsAfgiften och beskattning af vissa öf«
verflödsvaror, men deremot frånträdt detsamma,
i frågan rörande Bevillningsgrunden för 2
'Art. och i den delen instämt i Utskottets upp*
gifne och af de öfrige RiksStånden gillade Förslag;
och som Andra Puncten bland de af Utakottet
framställde omröstningsfrågor härigenom
förfaller, så skyndar Utskottet, att sådant, i afseende
på den blifvande voteringen öfver de yppade
skiljaktigheterne, för Rikets Höglofl. Ständer
vördsamligen tillkännagifva. Stockholm den
€ April ISIS.
JSevillningsVtski Uetänkanden. 133
N;r I4i
Riksens Högloft. Ständers BevtllningsUt
skotts Utlåtande i anledning
af gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande?!, rörande sä väl anslag
af BevillningsMedien till understöd
får Krono Uppkör ds Verket i Stockhol?/!,
som frågan om UppbärdsBetjeningens
aftonande i Götheborg och dd
öfrige Städcrne utom Stockholm*
"Vid föredragning af BevillnirigsUtskoftets tvenne
serskilte Utlåtanden af den 11 nästlednd
Mars, angående så väl anslag af BevillningsMedlen
till understöd för KionoUppbördsVerket
i Stockholm, sorn väckt fråga om Utvägar till
Uppbördslletjéningens aflöning i Götheborg och
Rikets öfrige Städer, har inom Vällofl. Borgare»
Ståndet mot de af Utskottet framställde Förslag
blifvit anmärkt: att afseende ej är fästadt å dä
Stora utgifter Stockholms Stad måste för nämnde
inrättning vidkännas , uppgående förar r8i6
till 10,12 r R:dr 41 sk. 5 r:st och för ar 18 X i
till 10,670 R:dr 35 sk. 7 r:sf, till hvilka Sumä
mors betäckande Stadens Gassa änses endast bö*
ra tillskjuta 5019 R:dr 16 sk. Banco, hVarjéra«
te är uppgifvit, att deri efter 1815 årä BeVillningsFörordtiing
Utgående' d procent äf Bevil!--  ningsSurnman icke skall kommit Staden till gödo
, utan i RiksgäldsCdntoiref inflyta ; atf ilvars
ken den till Uppbordskostnadernes bestridande
Éihcing till Riks. St. Fröt. §':te Sami, N:rig,i$i
134 BevillningsTJtsi. Betankanden.
anviste procent blifvit okad i den mohn , att
Städernes vid Uppbördsverket anställda Tjenstemän
dermed äro belåtne, ej eller den föreskrift
lemnad, att den inom hvarje Stad på sådant
sätt uppkommande inkomst skulle bemäldte
Tjenstemän tilldelas; att jemlikhet i aflöningssättet
för UppbördsBetjeningen på JLandet och i
Städerne saknas , då de förre njuta Dön af Staten
, men de sednare, ehuru deras göromål ä10,
genom uppbörd af åtskillige i Städerne inflyttade
Ståndspersoners onera , ansenligen ökade
, likväl mäste af Städerne sjelfve aflönas ; att
de Städerne till underhåll förderas Tjensteman;
naCorpser tillslagne fördelar, äro till detta ändamål
otillräcklige , under en tid, då ej allenast
en störte Tjenstemanna-personal måste allestädes
antagas , utan äfven lönerne förhöjas ;
att arbetet för UppbördsBetjente i Städerne kommer
betydligen att ökas genom debitering ,
uppbörd och Redovisning af utgående Bevillning
för en mängd öfverflöds-artiklar; och att
Städernes Innevånare till en stor del ej utgöras
af Borgare utan af andre personer ; hvarförutan
jemväl blifvit framstäldt, dels det borde oftanämnde
Uppbördsman erhålla en efter Städernes
storlek lämpad lön af Statens inkomster derifrån
, dels att vid Begleringen af den möjligen
ökade Bevillningen kunde för Utskottet gifvas
utvägar, att tillägga denna del af Städernes Betjening
någon passande aflöning.
Dessa Anmärkningar har Utskottet vid föxehafd
pröfning kunnat så mycket mindre tillerkänna
den vigt, att de verka någon ändring
i de Beslut, de redan afgifne och af alla de of;
BevillningsUtsk. Betänkanden. 335
rige RiksSiånden godkände Utlåtanderne innehålla,
som, hvad det äskade tillskottet för Stock»
holms Stad angar, den samma, pä sätt redan är
anfordt , enligt StatsUtskotteis Memorial af den
32 sistledne Februarii, ej allenast njuter i det»
ta afseende ett af Rikets öfrige Städer saknade
understöd af 7648 R:dr, utan äfven uppgiften der»
om i att den i BevillningsFörordningens 4 Art.
5 §. XI Mom. omförmäldte procent ej skall
kommit Staden till godo, såsom icke på något
sätt bevist , torde sakna behörig grund , då
Författningen bestämdt förklarar densamma böra
utgå; och vidkommande de öfrige Rikets Städer
, dels en , genom förhöjning af deri från
Bevillningen afgående procent , tillkommen löne-förbättring
skulle minska Bevillnings-belop»
pet, på ett med den af Stats-behofvet sannolikt
påkallade tillökning i anslaget oförenligt och för
det Allmänna kännbart sätt, dels, om genom
Ståndspersoners och andre Folkclassers in*
flyttning i Städerne UppbördsBetjeningens arbete
tilltagit, så lära äfven de fördelar, som af
en ökad Varu-afsättning och Production m. m,
beredas , derföre hålla Städernes Innevånare
skadeslöse och medgifva tillgång till ifrågasatte
aflöningars bestridande , hälst den till Städerne
donerade jord , eller den hvarpå de äro funderade,
i afsigt att derigenom sätta dem i tillfälle
att underhålla deras Embets- och Tjenstemän,
ej synes vara så otillräcklig sorn uppgifvit blifvit
utan lemna utvägar till aflöning för Uppbörds»
männen, hvilke, om de genom debiteringen, uppbörden
och redovisningen af den för åtskillige öfverflöds-arliklar
utgående Bevlllningen erhålla ett
136 BevillnitigsTJtsk, JBetdnkanden.
fö riik a dt arbete , i sädant afseende dela en lika
lott med Uppbördsmännen a Bandet , utan att
Utskottet finnér sig af sadan anledning äga orsak
att tillstyrka minskning i det påräknade Bevillnings-beloppet.
Under åberopande derjemte af de skäl. Utskottets
fört afgifne Utlåtanden innehålla, anser
det sig hafva genom det förslag, de samma omförmäla
, beredt PröfningsCommittéerne möjligheten
, att för hvar och en Tjensteman vid
Upbördsverket lämpa belöningen efter dess arbete
och moda, hvarigenom ej allenast den rättvisaste
fördelning kan vinnas, utan äfven Städernes
Uppbördsman komma i åtnjutande af deras
rätt ; hvilket allt likväl vördsamt underställes
Rikets Höglofl. Ständers upplysta pröfning.
Stockholm den 28 April 1818.
v N:r 15.
Riksens Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
s Betänkande, angående
Post - inrättningen och de deraf till
Statsverket inflytande inkomster m. m.
Då det, enligt Kongl. Maj:ts och Riksens Höglofl.
Ständers fastställda Regeringsform , åligger
RevillningsUtskottet, att afgifva dess yttrande
angående Postverket, så vida de derigenom till
Statsverket utflytande medel, äro såsom en del
af Bevillningen att anse, anhåller Utskottet
vördsamt, att, ehuru det ej under loppet af nu
påstående Riksmöte ernottagit någre särskildt*
BiviUningsUtsk. Betänkanden. 137
anmärkningar med hänseende till ifrågavarande
inrättning, likväl få framlägga åtskillige af förändrade
omständigheter påkallade förslag i det*
ta ämne.
Genom den dubbla afsigten att befordra
Cornmunicationen emellan så väl inom Riket
vistande, som Utländske Correspondenter, synes
Postinrättningen skilja sig i tvenne särskildte
Afdelningar, och det äro de härigenom uppkommande
olika förhållanden, som föranledt o*
likhet i afseende på de åtgärder , Utskottet förmenar
böra vidtagas.
Hvad först angår den så kallade Postporto
eller Kostnads-afgift för de Bref , som emellan
inrikes orter afsändas, så har Taxan derföre
sedan 1807, då 1785 års PostTaxa genom
Kongl. Kungörelsen af den 5 Februarii förstnämnde
år, bl ef med 50 procent förhöjd , icke
undergått någon förändring, oaktadt förökade utgifter
och omkostnader genom så väl förbättring
i de vid Postverket anställde Embets- och Tjenstemäns
Eönevilkar, jemte en drygare Skjutslega för
Postförare, hvarom äfvenledes vid denna Riks'
dag ytterligare fråga blifvit väckt oell bifallen s
sorn de af senare åtgärder förorsakade Roteringsersättningar,
synes så mycket kraftigare fordra,en
efter närvarande tids skick lämpad förhöjning 7
som utgifterne öfverstiga de i Staten förut bestådda
anslag och i samma mohn minska den
till Statsverket inflytande behållning af Postmedlen.
Erinringar barona hafva också blifvit
vid sista Riksdag inom RiksStånden gjorde,
men, om det dåvarande BeviilningsUtskocet ej
fann sig äga fog alt tillstyrka någon ändring
138 BevillningsUtfk. B et ärik ari den*
i PostTaxan, anser det närvarande Utskottet, i
betraktande af bade redan anförde omständigheter
och naturen af ifrågavarande beskattning ,
hvilken, mot en billig och mindre kännbar afgift
till det allmänna, erbjuder alla af en hastig
och säker Corn munication härflytande fördelar
, sig icke hindradt af den omständigheten,
att de hittills påräknade inkomster ej allenast till
fullo utgått, utan jemväl lemnat ett öfverskott ,
att för Rikets Häglof]. Ständer vördsammeligen
föranstalta det förslag , det må den nu gällande
PostTaxan för Inrikes Bref vexl ingen förhöjas
med 25 Proc,, hälst Utskottet derigenom bereder
sig en utväg, att på ett mindre känbart och
mera fördeljdt sätt fylla en icke obetydlig del af
deri till Statsbehofvens bestridande erforderliga
Summa, som i annat fall skulle genom en direct
Bevillning ersättas ; Och hvarföre Utskottet , så
vida detta dess förslag vinner Riksens Häglof!.
Ständers bifall, vördsamt hemställer, att, sedan
den inkomst Statsverket har att påräkna af Postmedlen
, hvilken nu är fastställd till 160,000
Riksdaler, genom den föreslagna förhöjningen
kotnme att ökas med minst 40,000 Riksdaler,
sistnämnde Summa således måtte afdragas från
hvad Riksens Höglofl. Ständer såsom allmän
Bevillning i annat fall skulle hnna för godt
att sig åtaga.
I händelse detta förslag skulle erhålla Ric
kets Höglofl, Ständers upplysta bifall, får Utskottet
till befordran af lättnad och enkelhet vid
uppbörden äfven dermed förena den vördsamma
hemställan, det må, i afseende på det genom
denna förhöjning uppkommande runstycketal ,
BevillningsZJtsJi. Betänkanden. 139
sålunda förfaras, att, enär detsamma understiger
eller jernt uppgår till 6 runstycken, beräknas
det till en half skilling, men i händelse det
deremot öfverstiger samma belopp, bestämmes
afgiften till en hel Skilling ; dock med framdeles
iakttagande af den hittills vanliga Moderation
, för Bref, hvilka i vigt gått öfver vissa
bestämda lodtal.
Vidkommande betalningen för Bref från
och till Utrikes Orter, så har, sedan Porto för
dessa Bref blifvit, efter den år I8I4 i Kiel afslutade
Tractat, betydligen utom Riket förhöjd,
ÖfverPostDirectionen sett sig föranlåten, att hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla , om en
motsvarande påökning i Svenska PostTaxan ,
och äfven dertill erhållit Nådigt bifall, så att
ett förut med 16 sk. Banco betalt Bref om ett
lods vigt från Stockholm till Hamburg nu kostar
1 Riksdaler samma mynt från hvarje PostContoir
i Riket; hvarunder det förhållande med
den öfver Dannemark från Hamburg till Helsingor
gående Post, äger rum, att för ett Breflod
, som anses innehålla trenne Bref, betalas
i Postporto, räknadt efter 12 sk. för hvarje Bref,
36 sk. Hamburger Banco; men med Posten ifrån
Helsingör till Hamburg, ehuru vägen är
lika lång , endast 27 sk. RiksBank för hvarje
lod. Genom ÖfverPostDirectionens ofvanomförmäldte
åtgärd har det för Utländska Brefvexlingen
inflytande Postporto, då man dertill lägger
inkomsten af den öfver Sverge frankerade
Posten från England till Ryssland, både hitintills
betäckt alla omkostnader i och för denna
inrättning , och jemväl lemnat en betydlig be
-
140 BevillningsUtsh. Betänkande!*.
hållning, så att Utskcftfet anser en förhöjning i
Taxan för Bref från och till Utrikes Ort vaxa
ej allenast onödig utan äfven betänklig , ejnedan
sådant kunde föranleda, att de utom RiJtet,
som hafva Brefvexling på Sverige, möjeligen
kunde anskaffa sig Commissionairer i Helsingör
, hvilke, emot särskildt arfvode, afsönde
Brefven till bestämda ställen inom Riket, och
sålunda tillskynda Svenska Postinrättningen en
förlust i dess inkomster, ej ersatt af hvad gepom
en förhöjd PostTaxa kunde inflyta.f Emedlertid,
och som en ytterligare förökning af
Bost-omkostnaderne å främmande Orter ensamt
beror på de Författningar, Utländske Magter
finna för godt att utfärda , och Rikets Höglofl.
Ständer äfvenledes böra vara betänkte att vid*
taga åtgärder, hvarigenom Svenska PostVerket
hålles skadeslöst för deraf möjeligen härflytande
ptgifter ; så anser Utskottet sig böra till Rikets
Höglofl. Ständer vördsammeligen hemställa, om
ipke detta ändamål kunde säkrast vinnas derige*
ppra, att Regleringen för PostTaxan för Utrikes
Brefvexlingen i underdånighet öfverlemna*
pies till Kongl. Majits Nådiga omsorg , för att ,
pfter förefallande förändringar i de af andra rege-.
yingar vidtagne och med Postverket gemenskap
ägande anstalter, höja eller nedsätta ofta be”
5'prde afgifter, för att bevara Svenska PostVer*
kptq bestånd och hålla det oberoende af Utländsk
Inflytelse,
I sammanhang härmed anser Utskottet sig
tillkännagifva, att, ehuru Finland nu mera
§r [jair §verige skiljt , beräknas likväl Posf|)ortct
BevillnlngsT] lik. Betänkanden. 14r
till Finska Orterne , på samma sätt söm under
Finlands förening med Sverige, eller i enlighet
med 1807 års BrefTaxa , hvaremot Bref från
Finland till Sverige måste af dem, till hvilka de
äro ställde, lösas efter den för Bref till Haparanda
och Grisslehamn antagne beräkningsgrund. Då
detta förhållande ej synes lämpligt , enär Svenska
Postverket ej ombesörjer Brefvens Transport
längre än öfver Grisslehamn till Eckerön,
samt Norr om till Haparanda, men Finska
PostAmtet deremot befordrar Brefven på Sverige
, dels öfver Eckerön till Grisslehamn dels
Norra vägen till Haparanda, hvadan äfven det
Postporto, sorn erlägges, endast hör beräknas fö
den väglängd , Brefven på Svenska Postverkets
bekostnad framskaffas, så finner Htskottet, i stilie
rh et sorn vid föregående Riksdagar någon Anmärkning
häröfver icke blifvit gjord , sig höra
häruti tillstyrka den förändring , att Bref från
Stockholm till Finland , må , utan afseende på
den ort, dit de äro ställda , så framt de gå öfver
Grisslehamn , betalas med Sex skillingar lodet
, såsom en billig ersättning för Transportkostnaden
till detta ställe, hvilken hitintills bestigit
sig till a sk. 3 rist, och derifrån öfver
Hafvet till Eckerön, men, derest de afgå landvägen
Norrom, betalas i likhet med hvad Taxan
för Bref till Haparanda utsätter , samt att
för öfrigt lösen för ankommande Firfska Bref
må fortfara att utgå efter vanligheten eller i likhet
med hvad PostTaxan bestämmer för Bref
till pfvannämnde PostCentoir ; Kommande i sådant
fall PostTaxorne för de öfrige Orterne i
iUkft att lämpas ogla förändras i enlighet med
14? -BevillningsTJtsk. Betänkanden.
det här ofvan rörande Stockholms PostTaxa afgifne
förslag.
I afseende på de genom KonungaRiket
Norrges förening med Sverige inom Postväsendet
förekommande omständigheter, instämmer BevillningsUtskottet
i den af Allmänna Besvärs- och
Ekonomiutskottet, i dess Betänkande under d.
lo sistledne Februarii , framställde tillstyrkan,
det må Norrska Posten hädanefter, jemte den
Svenska, på vanlig Postskjuts transporteras, och
Norrska Posten sålunda fortskaffas på sätt hitintills
iakttagits vid Engelska och Kyska Posterues
framforslande genom Riket, hvarom underdånig
hemställan torde , i händelse att Rikets
Höglofl. Ständer godkänna detta Förslag , böra
hos Kongl. Maj:t i underdånighet göras, och
dermed äfven till vinnande af så väl den ordning
, att Postinrättningen må skiljas från allt
hvad dess egenteliga befattning icke rörer, sona
till en mera bestämd reglering af Postlnkomsterne,
förenas den underdåniga önskan, det
måtte den fordran af 124,000 R:dr Banco, sona
Svenska PostVerket, enligt de till Utskottets
kännedom lemnade räkenskaper , äger hos Norr.
ska Styrelsen , så fort omständigheterne sådant
medgifva , till Postverket aflemnas, för att der
behörigen redovisas.
f Slutligen får Utskottet till Rikets Höglofl.
Ständers upplysta pröfning framställa , om ej ,
till ethållande af en ännu säkrare Controll , i
afseende på de , från en till annan Landsort afsände
Bref, den anstalt torde blifva af nöden ,
det böra hvarje af de öfrige PostContoiren i
Riket, varda , i likhet med hvad för Hufvud
-
SevillningsTJtsL Betänk anim. 142
Confoiret i Stockholm är förordnadt , försedde
nied en särskildt Stämpel, för att påtryckas alla
afgående Bref.
Hvilket allt likväl nied vördnad öfverlemnas
till Rikets Höglofl. Ständers upplysta bepröfvande.
Stockholm den I Maji 1818.
N:r 16.
Riksens Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
s Utlåtande. , i anledning
af de mot Projectet till en förnyad
ChartceSigillatceFörordning gjorde Anmärkningar.
De hos Högvördige PresteStåndet och Vällofl.
BorgareStåndet gjorde Anmärkningar, äfvensom
den erindran en värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln framställt mot det, så val
af detta Stand som Hedervärda BondeStåndet
godkända , Project till en förnyad ChartasSigillatacFörordning,
har BevillningsUtskottet till
granskning förehaft och åt en del af dessa påminnelser
lemnat det afseende, att en förändrad
redaction af serskildte Moment deraf följt,
men deremot funnit andre antingen oförenlige
med de grundsattser, hvarifrån Utskottet utgått,
eller härrörande af tryckfel, som fått tillfälle att
insmyga sig i det i Bihanget till Riksens Höglofl'.
Ständers Protocoll införda Project till denne
författning.
144 Bevillning Utsk. Betänk anim.
I:o Sålunda har Utskottet trott sig äga anledning
att föreslå, det mä det i 12 §. 3 Mom.
nyttjade uttrycket: vederbörande, rättas till: ”De
som Doetors- eller Magister-Bref utfärdahvarigenom
den af det förra ordet befarade otydlighet
lär anses fullkomligen undanröjd.
2:0 Vid 14 §. har Utskottet till tydlighets
vinnande , funnit sig äga skäl att föreslå , det
må 2 Mom. på detta sätt redigeras : ”Resepass ,
som utfärdas af vederbörande Embetsman till Utrikes
ort, förses med Stdmpladt Papper till 1 R:dr får Husbonde
eller Hustru med Barn, vare sig en eller flere
samfällt, och till 16 sk. får hvar Betjent eller Piga,
om de un åro uppförde i samma Pass;” äfvensom
4 Mom. på följande sätt: ”Pass, som utfärdas
till Inrikes orter får Husbonde, Hustru eller Barn
med sitt folk, samfält 12 sk., men för Gesäller 6
sk. hvardera.”
3:0 I afseende på de rörande Contracters
Chartering yttrade särskilte Anmärkningar, tror
Utskottet sig böra vördsamligen hemställa, det
må de 1 ijj §. 1 Mom. förekommande uttrycka
’’i Städerne ovilkorligen skrifvas pä, men å Landet
lael t och hållet utgå, och i sammanhang dermed
8 Morn. erhålla denna redaction : ”De ex.
epiplar af Hyr esContr aster i Städerne, som Husägare
innehafva, skola skrifvas pä eller beläggas med Stamp,
lildt Papper °ch så vidare, samt vid slutet af
detta Moment tilläggas; ”Hyresman vare fri från
Charta ä det exemplar hem innehafver intill dess det.
samma hos Domaren eller Executarn till laga åtgärd
företes, då det sorn bilaga bor (harterssf
BevillningsUtsk. Betänlanden. 145
4:0 Att på sätt föreslagit blifvit, beffia
Mantalsskrifvare eller ilen Mantalsskrifningen
förrättar från skyldigheten , att vid dylika tillfällen
medhafva nödige Chartor, finner Utskottet
sig icke hafva orsak till, aldraminst då
ifrågavarande personer åtnjuta för deras möda ,
den af en ökad försäljningsprovision härflytande
inkomst.
5:0 Likaledes anser Utskottet sig sakna anledning,
att, efter en värd Ledamots i Vällofl.
BorgareStåndet framställning , utesluta de i denna
§. 2 Mom. förekommande ord: ”Arrende oc/i”
då Momentet liar äfven så väl afseende på Ar»
rende- som HälftenbruksContracter.
6;o Då Utskottet ej kunnat af något För-i
ordningens stadgande hemta anledning att befara
det missbruk, att någon skulle vid uppvisande
af Skulnsedlar och Löftesskrifter i Disconterne
, till erhållande af Domarens påskrift om
Lånsökandens eller Borgesmännens vederhäftig-:
het , kunna förpligtas att sådane documentej;
chartera , så finner ej eller Utskottet sig böra
någon serskild föreskrift i detta hänseende
iheddela.
7:0 Ett serskildt stadgande vid 20 §. till
förhindrande deraf, att, enär vid Egendomshandel
, Inventarier ingå i Köpesumman, Domare
ej må beräkna det Stämplade Papperet till
hela det i KöpeBrefvet upptagna belopp, förmodar
Utskottet så mycket mindre vara af nöden
, som det ankommer på hvar och en , att
vid KöpeAfhandlingar om Fastigheter antingen
låta värdet a£ åtföljande Inventarier inflyta i
146 BevillningsUtsk. Betänkandeti.
Köpesumman , eller en särskild afhandling der*
öfver upprätta.
8:0 Genom en förändrad redaction af 20
§. 1 Mom. "Agt enskaps Forord, Morgongåfva Bref, FidtiCommisser
och andra dylika förordnanden skrifvas
fä Ståmpladt Papper eller beläggas dermed till | Procent
af den bortgifne Egendomens vid BevillningsTaxeringen
uppskattade värde, då den består i fast gods,
och efter Bouppteckningar, Måtismanna ordom eller
Domarens pröfning då den utgöres i Lösören
vidare 1 2 Mom. i stället för de uteslutne orden:
"Och endast i händelse af begagnande &c.
genom följande införda mening : "och dä de vunnit
laga kraft och vid slutet af samina Moment,
i stället for de utelemnade uttrycken:
äsatt värde , genom ett så lydande tillägg:
’’och skall vid Testamentets uppvisande inför Dom.
stol vederbörlig borgen får d n belöpande C hartan
lemnäs, intill dess detsamma vunnit laga kraft
förmodar Utskottet sig ej allenast hafva gifvit
åt denna §. all tydlighet, utan äfven lem»
nät nödig anvisning om följderne af en försummad
Chartering, hvarom jemväl fråga uppstått.
9:0 Det vid 22 §. I Mom. inom Högvör»
dige PresteStåndet yrkade tillägg , att de personer,
som begära LysningsSedlar till ägtenskap ,
må vara berättigade, att, i händelse ChartaråigillafaeFörsäljningsstället
är mycket aflägse , äfven
ii Penningar lemna det Stämplade Papperets
belopp, har Utskottet funnit så myeket mera
öfverflödigt, som det ifrågavarande Moment
synes redan äga fullkomlig tydlighet.
BenllningsZJtsk. B dank anden, I47
10:0 Till undanrödjande af anledningar till
tvifvelsmål om rätta förståndet af samma §. 3
Morn. anser Utskottet sig böra föreslå en så lydande
förändring : Innehafver en person flere Full
makter eller Constitutorial, hvarigenom Lån eller In.
komst erhälles, beräknas LysningsChartan efter sammanrdknade
ChartceSigillatce-beloppet på dessa Fullmagter
eller Constitutorial; men, så framt verklig Lån icke
åtföljer endera Fullmakten eller Constitutorialet, kommer
Stämplade Papperet att beräknas efter den FullmaktsCharta,
som lemnar den hogsta inkomst får Kongl.
Maj:t och Kronan.
lilo Med förbigående af den vid denna
§:s 3 Mom. gjorda Anmärkning, det må beloppet
af det derstädes omförmälte gamla Kronovärde
å Spannemål, eller 36 sk., serskilt utsättas,
såsom mindre nödvändigt, enär säkerhet synes
vara vunnen genom det i Författningen
nyttjade uttryck : ”specielt utförd,” har Utskottet
likväl trott sig böra till befordran af mera tydlighet
föreslå följande vid nyssnämnde ord vidtagande
slutmening : ”sa att efter de i 11 §. stadgade grunder
FullmaktsChartans storlek må kunna igenfinnas
och Stämpeln till LysningsChartorne uträknas' samt
sådan Charta till lysningens påtecknande anskaffas.’’’
I2:o Att på sätt föreslagit blifvit införa
något särskilt stadgande rörande X^ysningsChartOr
för PistolSmeder , finner Utskottet vara ett
öfverflöd, då desse personer alltid räknas till
ringare Staben , och beloppet af IjysningsChartor
för dem således redan finnes i denna §:s 8
Mom. bestämdt,
348 BevillningsUtsk, Betänkamlen.
13:0 Något skäl lill (len äskade ändringen
af ChartasSigillatte-beioppet å Coinministrars I,ys.
ningsSedlar har Utskottet icke kunnat medgifva
, utan derföre förblifvit vid dess genom
förra redactionen yttrade mening i detta
ämne.
14m För att i möjligaste matto förtydliga
denna Författning , bar Utskottet funnit sig böra
i denna §. , näst efter det rörande Invånare
i Städerne af 5 Classen nyttjade uttryck: Andre
Borgare som ej höra under Skrän’’ intaga det stadgande:
Och kommer till rättelse vid denna Förordning
att bifogas en l'abell, der alla Städerne i Riket åro
till sine Classer hänförde och samma Tabell jemväl
härhos bilagd.
15:0 På gjord erinran rörande storleken a£
den ChartaSigillata, hvarmed sä väl Arrendatorer
af Kungsgårdar, sorn andre Arrendatorer,
böra förse,deras LysningsSedlar, har Utskottet
uteslutit desse personer utur det Moment, hvari
de tillförene funnos intagne, så att detsamma
hädanefter kommer att lyda sålunda: ”Bruks Inspector
er, Factor er, Bokhållare, Gårds Inspector er och
deras vederlikar 3 R\droch derefter tillagt ett
nytt af följande innehåll: ’’ Arrendatorer af Kongs*
gårdar, Boställen eller Landtegendomen\ hilke ej hafva
tjenst eller Caracter, hälften mot ägaren , dock ej
under 24 sk.”
36:0 En Classification af Gårdslnspectorer*
i afseende på deras UysningsChartor, hvarom
erinran skett, finner Utskottet sig ej kunna företaga
, utan att med detsamma sträcka sin åt*
BevillningsVtsk. Betankandem 149
gärd till flere fall och således frånträda dess
första princip, att ej vidtaga andra, än af nöd*
vändigheten påkallade ändringar; ej eller anse
det, ehuru påminnelser derom äro gjorde, något
förtydligande vara af nöden rörande de efter
Nämndemän, Rusthållare rn. fl omförmäldte
t ”alle andre Hemmansägare,” Bondsöner, som
gifta sig utan att tillträda Hemmansbruk , KronoFjerdingsmän
med Boställen , samt Corporaler,
Trumslagare, Pipare, Ryttare och Soldater
vid de förre CavalleriRegementerne m. fl. 5 då,
hvad den för de sistnämnde föreslagne förhöjning
angar , Fjerdingsman sälkin hafva några
Boställen, utan tvärtom denne befattning anses
i de fleste orter såsom ett onus, och Corporaler,
ehuru de genom en förhöjning i lönen
njuta någon ersättning för en Strängare tjenstgöring-,
likväl i allmänhet räknas bland gemenskapen
, dels de Boställen, som förr varit af Trumslagare,
Pipare och Profc*ser m, fl. begagnade
, antingen redan äro , eller hädanefter blifva,
enligt Kongl. Majus Nådiga Befallning, indragne
för att användas till andra behof; och
dels Ryttare och Soldater vid de förre CavalleriRegementerne
icke hafva andra lönevilkor än
deras vederlikar vid Infanteriet, då deraf följa
skulle, att en på särskildte yppade undantag
g undad jemförelse af gemenskapens sins imellan
mer eller min re formonliga Jöningsvilkor måste
blifva, om ej alldeles overkställbar, åtminstone
föga båtande.
17:0 Till följd af den inom Höglofl. Rid
-
Siliang till RiksSi. Prat. 5:te Sami. får sa,21.
150 BevillningsUtsk• Betänkanden*
derskapet och Adeln vackla erinran derom , att
ansvar äfven måne utsätias för den Embets. eller
Tjensteman, som förser ett document med
Stämpladt Papper lill högre belopp, än hvad
Författningen innehåller, har Utskottet, för att
trygga lika så väl Staten som den enskildte
medborgaren vid deras ömsesidiga rättigheter,
ansett sig böra redigera 2 Mom. af 25 §. på
följande sätt: "Ofvamiimnde vite af 6 R:dr 32 sk.
åge ock rum för dea Embets. och Tjensteman , hvilken
antingen utlemnar en handling ockar lee ad, sorn
charteras bör, eller charter ad, sorn icke charteras bår,
eller den med för ringa eller för hög Charta förser
oell ersätte han dessutom beloppet af den felande eller
jör höga Chartan.
18:0 Uti de i 26 §. innehållne Stadgan»
den rörande Domares skyldighet, att, så väl
vid sine förrättningar medhafva Stämpladt Papper
, som för uppbörden deraf ställa vederbörlig
borgen, finner Utskottet ingen anledning att
föreslå någon ändring, då afsigten med förra
är , att lätta utvägen för allmänheten att med
Stämpladt Papper kunna förse nödige handlingar,
mot en billig ersättning för Domarens möda,
hvarvid afseende genom fössäljnings-procentens
förhöjande blifvit fästadt, och i sednare
fallet den ena Auctoriteten ej lär vid dess
embetsåtgärder vidtaga andra försigtighetsmått,
än dem säkerheten ovillkorligen fordrar,
igro För att rätta den vid granskningen af
1815 års Charta:SigillatasFörordning oanmärkta
omständighet , att ingen försäljnings-provision
blifvit bestämd för Chartor af 5 sk. värde,
BevillningsUtsk. Betänkanden. 15!
har Utskottet funnit skäligt sålunda förändra
tlenj öfver försäljnings - provisionen upprattade
Tariff:
Till och med 4 sk. valeur för hvari Ark 4 r:st.
Derifrån till och med 9 sk, dito 6
Derifrån &c.
20:0 Det innom Utskottet förvarade Con*
cept af Projectet till den förnyade CharttéSigillataeFöfordnifigen
har i 3 §, ordet : ”Protester”
i stället för det anmärkta ordet: Protocaller,
hvilket finnes i det tryckta förslaget ; och vid
slutet af 23 §. "redan’ i stället för nedan; hva*
dan således, enär den till Kongl, Majit i un*
derdånighet afgående expedition 1 enlighet
härmed rättas , ingen Vidare förklaring lär behöfvas.
Detta allt får Utskottet likväl vördsämli*
gen underställa Rikets HöglofL Ständers upplysta
bepröfvande. Stockholm den 22 Maji I8I8*
Tabell
utvisande Städerries nu varande , Classifcatiörii
Städerne af Törsta Classen .■
Norrköping , Carlscrona , Gefles
Städerne af Andra Classeni
Upsala, Malmö, Calmar, Westervik, We*
Stérås, Uddevalla, Wisby.
Städerne af Tredje Classen :
Arboga , Carlshamn , Carlstad , Christianstad
, Christinehamn , Fahlun , Jönköping ,
Landscrona, Linköping, Lund , Marstrand,
Nyköping, Warberg, Ystad, Örebro, Borå*,
Städerne af Fjerde Classen:
Askersund, Halmstad, Hedemora, Hel"
ringborg , Hernösand f Hudiksvall , Kongelf
15 s Bevillning! Utsi. Betänkanden'.
Köping, Luleå, Mariestad , Nora, Philipstad,
Piteå, Sala, Skara, Sken-ninge > Sundsvall,
Söderhamn, Söderköping, Umeå, Wadstena,
Wenersborg, Wexiö, Wimmerby.
Städerne af Femte Classen:
Alingsås , Cimbritshamn , Eksjö , Engelholm
, Enköping, Eskilstuna, Falkenberg , Fahlköping
, Grenna, Hjo, Kongsbacka , Laholm ,
Lidköping, Lindesberg, Mansfred , Norrtelje,
Sigtuna,' Skanör, Sköfde, Strengnäs, Strömstad,
Säther, Södertelje, Sölvitsborg, Torshälla,
Trosa, Ulricshamn , Amål , Öregrund,
Östhammar, Ostersund.
Anmärkning■ De nya Städerne, som ännu
icke uti någon Glass äro upptagne , anses lika
med 5:te Classen* Städer.
N:r 17.
Riksens Högloft. St cinders Bevill
ningsUtskotts Betänkande, angående
Projectet till en blifvande Bevillningsförordning.
T ill Biksens Höglofl Ständers upplysta om»
pröfvande , Öfverlemnar BevillningsUtskottet härjemte
resultatet af dess bemödande för Bevillningens
jemna fördelning, innefattadt i det
Förslag till BevillningsStadga, som vördsamligen
medföljer.
Utskottet erkänner gerna den ledning, det.
härutinnan haft af den, vid 1815 års Urtima
Biksdag utfärdade Förordning, hvilken, sedan
de för densamma godkände grunder nu ytterligare
af Biksens Högle/1. Ständer blifvit antag»
jievillriihgsTJtsk. £etankanden. 153
ne , i det närmaste blifvit följd ; men så hafva
ändå bekymmer uppstått i följd af de brister
, som i förra beräkningen inträffat , hvilka
äfven låtit nuvarande Bevillningsutskott erfara
det vigtiga i Medborgares beskattning ; och5 då
Utskottet förklarar , att det haft all möjlig omtanka
och verksamhet osparde , för att uppfylla
dess bestämmelse , sker det icke med anspråk på
ofelbarhet, utan'fast heldre med behof af välvilja
och öfverseende.
Då Utskottet nu går att göra reda för des»
åtgärd, anser Utskottet sig icke behöfva omständeligen
anföra alla de mindre rättelser, sora
antingen till förtydligande, eller en fullständigare
Glaäsification i förra redactionen blifvit vidtagne
, utan endast dero, sorn äro af mera vigt
eller betydligare inflytande.
Art. I.
Är, såsom till dess grund af Biksens
Hog>ofl. Ständer fastställd , äfven till dess beräkning
och Classification af BevillningsUtslcottet
bibehållen.
A r t. II.
§• k*
För att ås'adkomma den jemnhet i Beskattning
, som både af allmänna rösten o.h en serskild
motion från Vällofl. Borgareståndet blifvit
påkallad, i afseende på den Bevillning, sorn
erlägges af mindre Hemmansägare eller Näringsidkare
och af Statens Tjenstemän , liar
Utskottet trott sig böra inskränka de sistnämndes
befrielse uti Bevillning ifrån 300 till 200
B:dr, hvilket i förhållande till jemnlika inkomsten
inom, öfrige FolkGlaaser och vid jemförelse
154 BevillningsUtsL Betänkandén,
af den högre afgift, som dessa erlägga, sä mycket
mindre lärer kunna anses obilligt, sorn , ehwrn
den nu antagne Summan visserligen icke
pfverskjuter , utan knappt är tillräcklig till Löningstagarens
uppehåll, vid sådana mindre beställningar,
likväl ofta serskildte förtjenster ,
eller åtminstone tillfälle dertill äro förenade ,
hvilka betrygga jnnehafvareps bergning; X följe
hvaraf en derefter lämpad beräkning blifvit
fpljd , sa väl i JI Art. för Informatorer hos
pnskildte , spm i afseende på den i Art. VI §,
3 säd ane personer förunnade lindring,
på uti sista BevillningsFörordningen viss
grund icke Var utsatt för beräkning af Boställs^
innebafvares inkomst , i sammanhang med deras
öfrige pPningsförmåner, hav denna inkomst
UU blifvit tiU 5 Procent bestämd, visseiligen
med någon förhöjning mot den, som för bernt
man i allmänhet blifvit antagen och i Tabellen
tiU förra BevillningsFörordningeq utförd ;
rnon med allt skäl, efter Utskottets taqka , |
betraktande derutaf, att Boställets inkomst sammanräknas
med det öfriga deraf, hvarigenom
innehafvarén får vidkännas yida mindre afgift,
än deq epskildte ägaren»
§• 2.
I fråga qm Bevillning för Städerne, har
anledning förekommit att fastställa en högre
Minimi afgift för Grosshandlare , Handlande,
Fabrikörer pcb Manufacturister i Stockholm och
Götheborg samt Första och Andra Glassens Sta,
der; men vid närmare eftersinnande deraf, atf
eq sådan förhöjning icke blefve af redbar p.yp
Be.viUnittgs Utsk, Betänk anden, I 5 5
ta , då den lätt kunde illuderas af den i 4
Mom. Tnxeringsmännen lemnade rätt till nedsättning
för. den Borgesrman , Handlande eller
Handtverkare, som , utan att vara alldeles utfattig
och på sådan grund från afgift fri , likväl
ej mägtar den fastställda minsta afgifien inom
dess Glass erlägga , har Utskottet heldre låtit
vid den förra redactionen förblifva, än att
genom förändring deruti , endast tillvägabringa
missnöje och osäkerhet ; dock vid ofvannämnde 4
Morn. föreskrifvit ett sådant tillägg , sorn skalt
göra nedsättningen mindre beroende af Taxeringsmännens
godtycko, än af verkeliga förhålhållandet
; Äfvensom Utskottet i 8 Mom. af denna
§. stadgat den allmänna regel , att , i händelse
någons inkomst finnes öfverstiga de förut
uppförde högsta Glassér, den då kommer att
ovilkorligen bestämma afgiften efter den i I Mom,
stadgade grund.
§• 3-
X anledning af väckt fråga och till förtydligande
af 5 Mom i denna §., angående Bevillning
för Roteringsfrihet , har Utskottet trott
sig böra åt sednare delen deraf gifva en förändrad
redaction , för att utmärka, hvilka hemman
egenteligen ifrån en sådan afgift voro frikände;
hvarjemte Utskottet förändrat 6 Mom.
till en mera bestämd föreskrift , i afseende pä
Arrendatorer, än den som förut varit medde
lad ; och ytterligare i 7 Morn. lagt deri grund
för Bevillning af dem, hvilka vid andras E--  gendom och Landtbruk hafva inseende , så väl
gom af alla enskildte Tjenste-befattningar i ali
-
15 6 BevillningsZJist. Betänhanden.
mänhet, hvilka icke tillförene till egenteliga
qualificationen äro utförde.
§• 4-
Då Grufvor, hvilka icke före 181 S varit
till bevillning ansedde, tillika äro åtföljde af
äfventyrliga arbeten och ofta större förluster än
de, som kunna bestyrkas, har Utskottet, för att
uppmuntra dessa nyttiga företag, trott sig böra
gå åtskillige yppade önskningar inom det
Hedervärda UondeStåndet till mötes , och inskränka
denna afgift till 4 ProCent af Inkomsten.
Inom denna §. ärö äfven anförde Kortfabrikör,
under tillägg af serskild Stämpel Afgift
för hvarje tillverkad Kortlek 2 sk ; samt att
med Stämplingen och Controllen deröfver kommer
att förhållas, enligt serskildte föreskrifter;
Och, änskönt BevillningsUiskotiet icke funnit
sig böra denna afgift höja , för att ej ännu mera
gifva anledning till missbruk och underslef,
anser Utskottet sig icke böra för Riksens Hög»
lofl. Ständer dölja den betydliga försnillning af
af en sådan afgift , som de sednare årens räkenskaper
utmärka , hvilken otvifvelaktigt sig vid
sjelfva Stämplingen tilldragit ; Till förekommande
hvaraf Utskottet vördsamligen tillstyrker, att
•Riksens Höglofl, Ständer hos Kongl, Maj:t i underdånighet
anhålla, det noga undersökning om
«rsakerna härtill måtte i Nåder anbefallas , och
de kraftigaste medel vidtagas, att för framtiden
förekomma så påtaglige , som både för Staten
och för allmänna inrättningar skadlige missbruk;
-
JJevillningsUtSH, Betänkan den, J57
§. 6.
"Vid Bevillnings beräknande, dels af Ca«
pitaler, dels af Cassör och Verk, hafva många
ömtåliga och grannlaga förhållanden sig
framställt.
A ena sidan har allmänna rösten högt
yttrat dess misstroende till Capitalister, i afseende
på den dem här ålagde skyldighets fullgörande
att godtgöra Gäldenären 5 Procent af
all Ränta, som till 6 för hundradet är bestämd;
A andra sidan , har Utskottet icke kunnat inse,
att annan Controll emot Långifvaren kunde
vidtagas , än den sista BevillningsFörordningen
föreskrifver , utan att ingå i sådane anstalter,
som möjligen kunde rubba allmänna Crediten
eller förnärma mindre förmögne ^Långifvare ;
Och vid sådant förevetande, har Utskottet trott
sig böra vid den förra redactionen förblifva ,
endast med det tillägg, i afseende på verkställigheten,
sorn den nya redactionen innehåller ; jemte
det Utskottet utvidgat Uångifvares ansvariga
het, efter 9 Cap. 6 §. HandelsBalken, äfven
till sådane underslef eller tillställningar, som i
detta fall åsyfta Gäldenärens betungande.
I frågan om Publique Cassors förbindelse,
att göra enahanda afdrag för deras, emot 6 för
hundradet , utlånte medel , hafva meningarna
inom luftskottet, likasom i allmänhet, varit mycket
delade; Och det i 1815 års Förordning
beviljade undantag för de Cassör, som äro ad
pios usus anslagne , äfven velat till Arméens
PensionsCassa , Wadstena KrigsmanshusCassa,
Amiralitets KrigsmansCassan, Wadstena Adelida
JungeruSliftsCasia > med alla andre Kyrkor
IG8 BevillningsUtsi. Betänftandep.
och LaroStater tillhörande Cassör utsträckas;
■men vid ett allvarligt eftersinnande af den rättsgrund,
hvarpå denna fråga hvilar, har Utskottet
icke kunnat sätta de Publique Cassör*, som
taga 6 Procent, i olika förhållande med enskil*
te Låntagare, och ännu mindre, i afseende på
påföljden åtskilja begges Gäldenärer, af hvilka
den, som häftar för skuld till enskild man, ägde
att afdraga Bevillningen af dess Ränta, men
den, sorn vors skyldig i Publique Cassör , finge
gälda både fulla Räntan och fulla Bevillningen
för dess egendom, hvilket med rättvisa och
billighet icke stöde att förena ; Och att åter eftergifva
Bevillning af Gäldenärerne för den tiel
i deras Egendomar , som till Cassorne vore pantförskrifven,
skulle för Staten medföra en förlust,
som dess bestånd icke medgifver , helst en stor
del af Rikets Contanter ägas af Publique Cassör
och genom ständigt tillagde förmåner allt
mera förökas ; Och med något skäl kunde en
sådan eftergift af Statens fordringar icke eller
begäras; då redan all Bevillning af de Pensioner,
som ifrån berörde Cassör utgå, blifvit eftergifven
; hvarföre ock Bevillningsutskottet ansett
sig äga skäl , att ined förändring i den förra
redactionen , endast ifrån afdrag å räntan
undantaga de Fonder, somför fromma Siftelser,
till Fattigförsörjning och Fattiga Barns undervisning
äro anslagne.
Sedan Riksens Höglofl, Ständer nu besluttt,
att Nummer-Lotteri-Inrättningen kommer
att fortfara, har Utskottet ansett sig äga
skäl ■, att hos Rikets Höglofl. Ständer vördsamiigen
föreslå, det Bevillningen af vin
-
BevillningsUtsk. B et änkan den. 159
sfer af denna och dylika andra Inrättningar ,
må höjas’från 10 till 15 Procent af alla vinster,
som uppgå till 50 R:dr ; hvarjemte Utskottet
får tillkännagifva , att, i ovisshet om det
Beslut Riksens Höglofl. Ständer kunna fatta angående
Disconterne, har den förra Redactionen
blifvit bibehållen , men hvilken vid förändrade
omständigheter lätteligen kan derefter
Jämpas,
Art. III.
I stället för det, att den 3tdje Art. uti förra
redactjonen upptogs af fyllnad i Statsbehofvet
samt ersättning för BränvinsConsumtion och
HiandtTuIlsErsättningen , har BevillningsUtskottet
nu, i följd af Rikets Höglofl, Ständers Beslut,
til! denna Artickel hänfört beskattningen
å förbrukning af vissa varor, hvilka i allmänhet
räknas till öfverflöd,
^Utskottet har härvid trott sig icke böra
utvidga Co-nsumiiorisArtiklarnes antal till en
för Uppbördsmännen allt för betungande vidlöftigbet
och deraf' följande osäkerhet i beskattningen,
eller deribland införa sådane föremål,
som antingen directe verka på den inhemska Konstfliten
eller eljest äro af mindre betydlighet ;
och af denna anledning har Utskottet stannat
inom d® gränsor, sorn i Artikeln äro föreslagne.
Att belägga de uppförde förbrukni ngarne
med allt för höga afgifter skulle ändå icke vara
tillräckligt att förekomma dem, utan endast
föranleda till missbruk och underslef, och derigenom
till osäkerhet i Statens påräknade inkomster
i Och, örn det kan aägas, att ingen af*
x6o BmllningsZJtsk. Eetånkanden.
gift vore för hög för en , ända till öfverdrift
utsträckt njutning af lifvets beqvämligheter och
lofliga nöjen ; så skulle å andra sidan graderne
deruti, i förhållande till olika belägenhet, svårligen
kunna utmärkas , och vinsten deraf blefve
sannolikt så ringa, att den på långt nära icke
uppväg !e de missniijen och försnillningar af alla
slag , som deraf skule uppkomma
Utskottet har de: före trott sig böra följa
medelvägen, med sådan tillämpning af afgifler,
att de af alla , sorn begagna motsvarande förbrukning
, både billigt vis och med minsta vidtagande
besparing kunna utgöras , så att de för
ingen blifva tryckande, om icke för det mindre
bemedlade eller fattigare folket, då det går
längre än dess vilkor medgifva, eller fika efter
sådane njutningar, som hvarken Förfäders
exempel eller egne behof påkalla, och
hvars återvändande till förra tiders sparsamhet
följakteligen vore en välgärning för Samhället.
De Calculer, som häröfver, äfvensom öfver
hvad genom i:a och a:a Artiklarne skall erhållas,
blifvit upprättade, äro serskilt bifogade*
visserligen med den måtta, både i afseende
på beskattning och personer, som skola beskattas
, att de efter sannolikhet böra utgå; men
en inkomst, som till dess natur är så vanskelig,
som den af vissa ÖfverflödsArtiklar, kan
allt för lätt blifva mindre än Utskottet sig föresfällt,
och det vore då val om Rikets Högloft.
Ständer, till betäckande så väl af denna,
som öfrige möjlige brister i Statens påräknade
inkomster, täcktes anslå en viss Summa, och
BevillningsTJtsb. Betänbande.n, 161
dera lemna Credhiv till Kongl. Majit att begagna
i behofvets stund, på det icke, i saknad,
deraf, Riksens Högloft. Ständer sommankallan»
de inom laga tid , åter matte blifva nödvändigt,
till större tunga för Rikets Innevånare, än
en serskild Bevillning.
Jemte det Utskottet i ofvananförde delar
stadgat dess öfvertygelse , har fråga uppkommit
om återinförande af en .BränvinsConsumiionsAfgift
, hvilken, efter en del Ledamöters
tanka, både vore säkrare att påräkna och jern»
nate skulle fördela allmänna bördor, om den,
till ett måttligt belopp stadga!, kurtde tjena
till lindring i de afgifter å vissa öfverflödsvajor,
hvilka , sedan de kommit i allmänt bruk,
skulle för hardt drabba den fattige eller medellöse ;
hvaremot andre Ledamöter varit af den tanka ,
att afgift för Brännevinets bruk mindre öfverensstämde
med billighetens fordringar, sedan
sjelfva rättigheten till dess tillverkning och utöfningen
deraf, begge vore med serskild Bevillning
belagde ; Likasom de ansett betänkligt
, att stadga så mångå serskildte allmänna
afgifter, hvilka , ehuru fördelade på mängden,
likväl slutligen folio Jordbruket och Näringarne
till last, de der heldre påkallade förskoning, än
betungande.
Vid anställd omröstning öfver den fråga j
huruvida BränvinsConsumtionen borde ibland
ÖfverflödsAniklarne införas, till lindring i andia
så beskaffade afgifter, hvilka deraf voro i behof,
hafva tvenne Stånd stannat emot två; men
vl7tskottet derefter enstämmigt afgjort, dels att
i6<j Bevillning Utsi. Betänkanden.
ifrågaställde Consumtion endast borde beräknas
till Sex skill i ngar af hvarje Mantalsskrifven
Person , dels hvilka Cfverflödsvarors förbrukning
, i händelse ofvannärnnde mening vunne
bifall , borde i stället minskas , eller i motsatt
fall oförändrade förblifva ; i följe hvaraf Utskottet
upprättat serskilte Calculer, för att fullständigt
kunna framlägga Resultaterne af, de Alternativer,
som Utskottet nu får till Riksens
Höglofl. Ständers ompröfvande framställa : Antingen
den föreslagne Bran vinsConsumrions Afgiften
skall äga ruin , och minskning i förhållande
dertill vidtagas i afgifterne för Caffe och
Thée, mindre Sidenpersedlars och Tobaks nyttjande;
eller om BranvinsConsumtionsAfgiften
skall försvinna , och Bevillningen å alfa öfrige
förbrukningar, på sätt Utskottet i förstone bestämt
, blifva oförändrad.
På det att vidlöftighet i Redactionen, så
vidt möjligt är, må undvikas, har Utskottet bibehållit
den först antagna, men i följd af de
nu uppkomna Alternativer i Parenthes infört
Bränviris förbrukning på alla de ställen der sådant
varit af nöden ; hvaruti rättelse är både
lätt och skyndsamt verkställbar, i händelse Riksens
Höglofl. Ständer Beslut dertill skulle föranleda.
A rt. IV.
Af den anledning, sorn BevillningsUtskottet
, i afseende på Bevillnings-grunderne föreslagit
, och Rikets Höglofl. Ständer godkänt, att
nemligen, i den händelse Statens behof icke igenom
afgift för öfverflöd kunde fyllas, en serskild
-
BevillningsVfsk. Betänlanden. 163
skild Artikel i sådant afseende neli jemväl till
ersättande af Band (Tullen borde antagas, har
BevillningsUtskottet föreslagit denna Artikel
till enahanda belopp , sorn den förra innehåller,
eller 4 Skill, af hvarje Riksdaler, sorn enligt
2 Art. utgår.
Utskottet anser sig till dess urskuldande för
denna Artikels tillvarelse endast böra fästa Rikets
Högloft. Ständers uppmärksamhet å den
vida högre BevillningsSumma, än den föregående,
som nu blifvit fastställd, och utom
hvilken någon serskild FyllnadsAfgift icke varit
nödig.
Art. V.
I de Reglernentariska föreskrifter , som
1813 års BevillningsSiadga innehåller, har BevillningsUtskottet,
sä sparsamt sorn1 möjeligen,
vidtagit forändringar, endast der de till mera
tydlighets vinnande eller närmare öfverensstämmelse
med Utskottets grundsatser , varit nödige.
Under sådan synpunkt har Utskottet vid
denna Art. 1 §. 5 Morn., dels för att bereda
den Skattskyldige en ytterligare utväg till de
honom åliggande uppgifter vid Mantalsskrifningen,
tillagt, att de äfven skrifteligen miga verkställas;
dels, för att förvara Menigheten ifrån obehörigt
fällande till böter, förordnat, att den
deröfver afgifvande Förteckning bör, rhed uteslutande
af Krono Betjenten , af Pastor eller den i
dess ställe närvarande jemte 2:ne Socknemän bestyrkas
; — Vid 6 Mom. ansett enahanda upplysning,
sorn deruti stadgas för den större eller
mindre del af Socknens Innevånare, somt
är i ett annat district Mantalsskrifven, alt etfc
164 Bevillning* Utsi. Bettini anden.
af vederbörande Pastor undertecknadt Utdrag af
HusförhörsBoken bör till Mantalsskrifningen ingifvas,
också vara gällande, dä någon frän annan
Församling till Skattskrifning Sig anmäler;
derjemte för uteblifvande Sexman eller Rotemästare
bestämt enahanda ansvar, som i 5
Mom. för uteblifvande frän Mantalsskrifning
stadgadt är; gifvit 7 Mom. den utsträckning,
som för Utskottet synts vara angelägen , att
hvarje Skattskyldig skall ovillkorligen i Mantal
uppföras der han bosatt är, dit han till nästa
Fardag flyttar, eller största delen af året sig uppehåller;
och vid 2 §. 2 Mom. funnit det tillägg
närmare leda till ändamålet , att Termirrerne
för BeredningsCommhteernes sammanträden
, inom den i 1 Mom. föreskrifne tid mage vara
slutade , och att Kungörelserne derom öfver
hela Länet utfärdas och uppläsas; likasom vid
5 Morn- ibland de personer, hvilka i stället
för besutne män af Adel , Ståndspersoner och
Bönder, kunna vid BeredningsCommittéerne
användas, de som ”äro’’ blifvit tillökte med
dem som ’Vari/’’ i Kongl. Majus och Kronans tjenst.
Deremot har Utskottet af de i 17, 18 och
Ig Mom. antingen hvarannan motsägande, eller
omsagde föreskrifter för Hemmans-värderingen,
ansett sig bora sammanfatta de egenteliga
grunderne till ett Moment, som nu är det
I7:de; I 18 Morn. närmare lämpat de i förra
ao Mom. meddelte foresk ifter till de förändringar,
som af tidens skick, genom utmätinngsAuctioner
kunna inträffa; I Ig Morn. (al
Mom. i den förra redaction) gjort det tillägg
i
Sevillnings Utsk, Betänkanden. 16 g
i afseende pä FrälseRäntor, som deras beskaffenhet
päkallat, men icke tillförene varit uttryckligen
bestämdt ; I stället för det att TullMjölqvarnar
förut blifvit inblandade i flere andre
Verk och Inrättningar och derigenom tilläfventyrs
undgätt den uppmärksamhet, som
defij rätteligen/ förtjena, inrättat ett nytt Mo
ment
som r/u är det aorde, angående grunderne
för derr/s uppskattning, och nödvändigheten,
att åtskilja dem frän alla andra Fastigheter, än
sådafie, under hvilkas Skattläggning de äro begripne;
I 31 Mom. sökt upplösa de tvifvelsmål
, som , angående Brandföl säkrade Abyggnaders
beräknande å Landet, ofta uppstått och
till skiljaktiga åtgärder föranledt; och i 3st
Mom. af den nya redactiorjén stadgat de åligganden
för BeredningsCornmittéerne, hvilka,
i Utskottets tanka, äro oumgänglige, ej mindre
för att återföra Egendomsvärdet ä Landet till
ett mera noggrant förhållande, än att, sedan
detta värde blifvit ordentligen utröndt , det till
nästa Riksdag bibehålla; En utväg, som redan år
18lo, fastän under mera inskränkta åsigter , blifvit
vidtagen, men -nu stödjer sig på en m»d
yttersta noggrannhet anställd granskning af de
Fastighetsvärden å Landet, som för åren 1813,
I8I4, 1815 och 1816 blifvit antagne.
Vid jemförelse af dessa vardén, för hvarje
Province, med dess någorlunda allmänt kända
beskaffenhet, har Utskot et trott sig finna en olikhei
i nedsättning, som, ingalunda föranledd
af synnerliga orsaker, fast heldre tillkännagif
-
Bihung till Riks. St. Prof. yteSaml. N:r 22,2.3.
166 BevillningsUtsk.' Betänkanden;
ver åsidosatt uppmärksamhet, vid uppskattningen'
eller en allt för vidsträckt eftergift i Statens för»
dringar; då en sådan nedsättning, för en af de
mest fruktbara Orter ägt rum , ända till 3ir4
Procent , för andra något mindre, men ändå
6tundom betydligt , under, det alt någre äfven
ibland dero, sorn af krigets besvärligheter blifvit
hemsökte, i det närmaste bibehållit deras, i
jemförelse till de öfrige , snarare högt än under
medelmåttan åsatte värden ; hvaraf Utskottet
ansett sig kunna draga den följd, att dessa
värden borde jemkas, icke till deras primitiva
förhållande , men närmare de resuliater som af
flere års erfarenhet inträffat, och på sådan grund,
i den mohn dessa årens medelvärde öfverskjuter
det Fastighets-värde som både vid 1815 års
Biksdag blifvit påräknadt och af BevillningsUtskottet
nu antagit, fördelt detta öfverskott på
alla Bänen i förhållande till hvarderas nedsättning
, och med en deraf inträffad förhöjning
för somlige och minskning för andre, föreslagit
hvarje Bans MinimiSumrna till det belopp,
som på det hela tagit och med et presumtift,
men sannolikt, värde af FrälseBäntor och serskilta
lägenheter, uppgår till det belopp af Två
Hundrade Sjuttio Millioner , som för Bevillningens
utgörande af Bandet erfordras. Ut*
skottet har likväl ansett betänkligt, att hvarje
hemman skulle i denna Summa taga lika del ,
utan inflytande af de skiljaktigheter , som både
i afseende på förmåner och hittills mer eller
mindre riktigt åsatte värden kunde sig förete;
och derföre lemnat UppskattningsCommiftéerne
fria händer; a*tt dessa skiljaktigheter närmare
Bevillnings-ZJtsk. Betänkanden. 167
profva, och det individuella värdet antingen
förhöja eller nedsätta, men dervid Fästat de vilkor
, att inga slumpvis vidtagande förändringar
må äga rum, eller minskning i hela Länets
MinirniSumma derigenom förorsakas.
Utskottet tvekar således icke, att hos Rikets
Höglofl, Ständer tillstyrka bifall till den
föreslagne MinimiSumman , enligt deröfver upp.
rättad och bifogad Tabell , lika påkallad af en
billig omtanka för Statens säkerhet , som lämpad
efter sanna förhållandet, så långt det stått
i mensklig förmåga att utröna $ Och , om den
invändning häremot tnå äga rum, att fullkomlig
jemlikhet emellan alla orter möjligtvis icke
kunnat iakttagas , så är detta en följd, som vidlådar
alla så beskaffade åtgärder, men ändå af
mindre kännbar verkan för det hela , än om
den ena Provincen allt jemt skulle fortfara att
nedsätta sina Hemmansvärden , och en annan
deremot lika oafbrutet förblifva vid de en gång
antagne , hvaraf ojemnhet i beskattningen och
brist i BevillningsSumman skulle uppstå i bredd
med alla derifrån oskiljaktiga klagomål och olägenheter.
Genom desse af Utskottet vidtagne förän*
drigar har ett Moment i denna §. utöfver den
förra redactionen tillkommit, och , sedan de uti
22, 23, 24 och 25 Mom. uti sistnämnde re*
daction blifvit i dc#t öfrige oförändrade bibehåll,
ne såsom af bepröfvad redbar verkan, endast
att Mjölqvarnar, såsom förut serskildt upptagne,
blifvit ifrån öfrige Verk uteslutne, har
Utskottet vid sednast anförde Mornent, som nu
är det 26;te, till förekommande^afj|den osäker
-
168 Beillriings-Vtsk. Betiinkanderi.
bet, som den hittills följde uppskattning för
hvarje ågare medfört, i stället förornadt, att Be*
villning bör hvarje serskildt Verk eller Inrättning
påföras och ulga i den ort det är belägit
ehvad en eller flere deruti hafva del; I förhållande
hvartill Formulairet till uppgift vid Taxering
i Släderne jemväl blifvit ändradt.
Vid 3 §• 3 Mom. har Utskottet, till vinnande
af enstämmighet emellan Taxeringarna
inom hvarje Fän, funnit oundgängligt, ätt
Landshöfdingen bör ovilkorligen vara förbunden> ott
sjelf öfvervara de i följd of denna Författning först
skeende Taxeringar, om Laga förfall ej hindrar, och
i sådan händelse en eller högst tvenne personer för hela
Länet dertill fårordnas-, Vid II Mom. meddelat
de utvidgade föreskrifter , som med ändamålet
af 2 §• 2 2 Mom. öfverensstämma; — Vid
början af 13 Mom. ansett en förändrad redaction
nödig , i afseende dels på tiden för meddelande
Utdrag af TaxeringsLängderne , dels
på deras behöriga kungörande , så att ingen af
okunnighet må försitta den tid till ändrings sökande,
som honom är förunnad; Och vid 25
Morn. funnit Justering af Protocollet lika nö-.;
dig med TaxeringsLängdens justerande och upp.
läsande.
I hvad 4 §. 2 Mom. för Stockholms Stad
föreskrifver, har Utskottet trott det vara angelägit,
att vid det Plenum, som skall afgöra Afdelningarnes
förslag , minst hälften af alla Ledamöterne
böra vara tillstädes; Vid 12 Mom. tillagt
serskilt ansvar för den Taxeringsman i de
öfrige Städerne, som utan laga förfall från för
-
BevillningsUtsk. Betänkandenl 169
rättningen utebUfver; ©ch, då de i 15 Mom.
påbadne uppgifter, voro utan ändamål, om icke
någon Summa föresläs efter Glassér, denna me*
ning i den nya Redaction uteslutit.
Då Fastighetsvärdet inom Städerne unde?
de sednare åren varit i ständigt tilltagande, dels
af förhöjde priser pa ByggnadsMaterialier, dels
ock i synnerhet af en både utvidgad och förökad
B andföisäkring, har Utskottet destomindre
trott sig derå böra föreslå någon Minimiafgiffr,
som den redan i B’andförsäkringsSumman
är gifven och den grund i och dermed lagd,
som för jemngoda Egendomars värdering ar att
använda.
De föreskrifter i afseende på Hemmansvärdet,
sorn Utskottet för TaxeringsCornmittéerne
i 4 §. ii Morn. ansett nödige, hafva äfven
i 5 §. t Mom. för PröfningsCommittéerne
blifvit tillämpade; ändamålet för LandsKammererarens
och Landtmatnrens närvaro , i 2 Mom.
närmare uttryckt; tiden till TaxeringsEängdens
insändande , af förekomne anledningar , L 4
Morn., till 3:ne veckor förlängd; och PröfrningsComrnittéens
rätt , att hålla sina sammanträden
inom slutna dörrar , flyttad till dess rätta
ställe i 6 Mom. af denna §. ifrån 5 Art. 5
§. der den förut varit anförd.
Vid denna Artis 7 §. 1 Mom., har Utskottet
ansett skattskyldiges rätt, att i TaxeringsCommittéens
Beslut söka ändring, böra förutsätta,
att han derom erhållit underrättelse t och
i 2 Morn. fcrnyat den i samma Art:s 5 §.
Landsjiammereraren förbehållne rätt att vid
170 BevillningsUtsk. Betänkanden.
'PaxeringsCommitteernes åtgärder göra anmärkning.
Art. VI.
Ibland demf som enligt denna Art:s 3 §.
3 Morn. äga att åtnjuta befrielse frän Bevillning,
har Utskottet ansett nödigt tillägga , för
AuscUltanter och Extraordinarie Tjenstemän af
alla Stater, då deras Inkomster eller Sportlar
icke uppgå till 300 R:dr; och i förhållande
dertill, efter den i förra Författningen antagne
principe, förändrat BPvillningen af Studerandeo
Lön for enskild undervisning ifrån 150
R:dr till 100 R dr ; Äfvensom 1 BevillningsUtskottet
funnit endast Utgifvare af sådane Dagblad
och MånadsSkrifter , som sprida allmänt
nyttiga kunskaper, böra befrielse från Bevillning
efter 2 Art. tillgodonjuta ; Derjemte förtydligat
4 Morn- med uteslutande af intrycket:
likasom fordom , i den afsigt att alla de i samma
Momént upptagne personer må jemlik befrielse
från Mantalspenningar tillgodonjuta; Och,
då Höganäs Stenkolsgrufva, såsom varande afen
Större Patriotisk och för Riket gagnelig omfattning
, förijénar all möjelig lättning i Utskylder,
ansett den böra från Bevillning efter 3
Art. befrias , dock endast till nästa Riksdag ,
hvilket genom 6:te Punkten är föreskrifvet.
Då" Utskottet af de anmärkningar , som en
värd Ledamot af Högloft. Ridderskapet och Adeln
under dess deltagande i Utskottets göromål
framställt och sedermera inom Högloft.
Ridderskapet och Adeln fullföljt, inhemtat, att
de öfver hela Bevillningen i 1812 års Stadga
föreskrifnej men i den af å 1815 uteslutne
SevillningsUtsk. Betänkandtn. 171
Sammandrag, vid en del LandsContoir blifvit
med mindre noggrannhet författade, deraf äfven
olikhet i det af RiksgäldsContoiret utfärdade
GeneralSammandrag tillkommit , har Utskottet
författat ett nytt Moment i 6 Art. 4 §. som
nu är det 2tdra i ordningen, och deruti rned-delat
de föreskrifter, dem Utskottet förmodar
blifva verkande till framtida ordning och redighet
i detta ämne.
Utskottet nyttjar äfven detta tillfälle, att,
i anledning af de till Höglofl. Ridderskapet och
Adelns Prolocoll för den 24 sistlidne Februarii
af samme värde Ledamot ytterligare gjorde
anmärkningar, vördsamligen tillkännagifva, att
den stora skilnad i Hemmantalet, ända till 2000
för ett år, härrört af en misskrifning i 1815
års ConceptSammandrag , hvartill den otydlighet
i Upsala LänsSammandrag gifvit anledning,
att antalet af Hemman der skulle utgöra 3x35,
men första Ziffran var så skrifven att den fullkomligen
liknade 5 ; likväl hafva hvarken denna
eller de ifiån andra Län mera eller mindre
skiljaktiga uppgifter å Hemmantal under ägande
rätt, Boställen, FrälseRäntor och Lägenheter
medfört någon verkan på sjelfva Bevillninaen
, hvilken endast beräknas efter värdet, och
ännu mindre har den anmärkte skiljaktigheten
emellan PartieSumrtiorne och SlutSumman i
18x6 års Sammandrag, Tabellen N:o 5, varit
af den betydlighet ända till 40,000 R:dr , som
blifvit anförd, utan är det deremot af Riksgälds*
RevisionsContohets infordrade och afgifne intygande
upplyst, att endast missräkning till 37
Rtdr 46 sk, i förrberöide års Sammandragragt
17« BevillningsUtsi. Betänkanden♦
ium, utan att BevillningsUtskottet varit eller
rätteligen kan blifva i tillfälle att närmare undersöka
egenteliga förhållandet, hvilket dessutom
icke kan undgå KammarRättens uppmärksamhet,
då HufvudRedogörelsen uti UandsBoken
kommer till dess granskning.
BevillningsUtskottetet har nu sökt göra reda
för bevekande skälen till dess åtgärder , och
skall med tacksamhetens oförställda känsla möta
Riksens Höglofl. Ständers skonsamma bedömrnande
af ett arbete, som både till dess grundämnen
och till dess verkan är underkastad! olika
tydningar.
Gärna hade Utskottet velat undgå den anmärkning
, att ifrån KammarCollegium alls inga,
och ifrån CommerceCollegium endast ofullständiga
eller påtagligen felaktige underrättelser
ingått i de ämnen, som Utskottet vid Riksdagens
början hos HofCancelleren uppgifvit och
genast blifvit meddelade ; Men, då denna brist,
ehuru den för det närvarande icke kunnat hindra
Bevillningens uppställning efter förra förhållanden
och Tabell Verkets vägledning, likväl
synes böra för framtiden förekommas , så
vida icke eljest StatsEcenomien skall sakna de
enkla och bestämda åsigter , som dess ändamål
påkallar, har Utskottet trott sig böra vördsarnligen
hemställa, att Riksens Höglofl. Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla , om Nådig
Befallning tall förbemäldte Collegier, att på
det sorgfälligaste iakttaga förut meddeldte föreskrifter
angående insamlande af sådane upplysningar
, som tryggt kunna tillitas dels i afseende
gå Rikets CameralVerk, med dertill hölan.
BevillningsTJtst. Betänhanden. 173
de kännedom af Domainer, Egendomar och Lägenheter,
dels i det som utreder dess Commerciella
ställning med Handel , Fabriquer , Manufacturer
och öfrige inhemska Inrättningar;
samt att alla desse upplysningar, fattade i lätt
begripliga former, måtte så tidigt före Riksens
Ständers nästa sammankomst vara i beredskap,
att de ovillkorligen vid Riksdagens början kunna
erhållas.
De serskildte Motioner, hvaruppå Utskottet
trott sig kunna göra mera eller mindre afseende,
torde i och med det nu aflemnade nya
Förslaget vara besvarade och öfver dem , som
icke kunnat understödjas, är Utskottets utlåtande
serskildt följaktigt.
Med inre med vetandets tillfredsställelse och
vördnadens tillförsigt öfverlemnas allt detta till
Riksén Höglofl. Ständers upplysta och ynnestfulla
bepröfvande ; hvarjemte åtskillige Ledamöters
inom Utskottet serskildte yttrande , bifogas.
Stockholm den as> Maji 18X8.
Project till Bevillnings-Stadga.
Erlägges af alla inom Sveriges Rike i Mantalslängd
skattskrifne Personer, utan afseende på
Stånd eller förmögenhet:
Af hvarje Mansperson, från fyllda 15 till
Art. T,
Personel Afgift
fyllda 18 år ♦
Från och ined 19 året
♦
B:dr J,
— 3 % sk.
174 BevillningsUtsk. Betänkanden.
Af hvarje Qvinna från fyllda
. 15 till fyllda 18 år . — 16 —
Från och med Ig året — 24 —
Denna afgift fortfar att årligen utgå till
fyllda» 6 3 års ålder, då den upphör för alla
dem, som icke af Egendom, Tjenst eller Rörelse
äga en inkomst af Femtio Riksdaler.
Art. II.
Afgift af Lön , Egendom och Rörelse, m, m.
§■ I
Af
Embets- och Tjenstemän, samt Betjente
m. fl,
I Mom. Alla Embets- och Tjenstemän
af Civil- , Militaiie- och Ecr-lesiastiqueStaterne,
samt öfrige allmänna Verk, Private Bolag och
Inrättningar, af hvad beskaffenhet de vara må,
i Städerne och på Landet, skola för den sammanräknade
Lön, de af en eller flere tjenster
åtnjuta, antingen i Penningar, Kronotionde,
Spannemål från Kronans Magaziner, Indelta
HemmansRäntor, anslagen Aker och Ang, eller
andre sådane Lägenheter , da den öfverstiger
Tvåhundrade Riksdaler, erlägga:
Till och med Sexhundrade Riksdaler, En
af Hundrade.
Från Sexhundrade Riksdaler till och med
Ett Tusende Tvåhundrade Riksdaler, Två af
Hundrade ; samt
För ali Lön derutöfver Tre af Hundradet:
kommande den Lön, som är indelt, eller utgår
j persedlar, att förvandlas i penningar, efter
den näst före Taxeringen satte Markegång.
Under Lön förstås all den inkomst , som
BevillningsUtsk. Betänkande)!, I75
af tjensten under loppet af året blifvit för*
värfvad och verkeligen åtnjutes. Beloppet deraf
skall på det satt uppgifvas , att hvad efter
Stat utgår, utan afdrag-af Centonalen , uppföres
såsom Ordinarie Inkomst; men Extra Arfvoden
utom Stat , Tractarnenten for tillfälliga
förat-tniegar på vanlige TjenstgöringsOrter, CompagnieRevenuer,
Procenter, Remisslage, Tingsgästningspenningar
, ExpeditionsLösen och andre
Sportlar , föras i en Summa, under Titel:
Extraordinarie Inkomst; hvilken sednare be*
“rakrtas efter det belopp, hvartill den året förut
uppgått.
För alla Ecclesiastique Ernbets- och Tjenstemän
beräknas Taxeringsåret från den I Maji
det år Taxeringen sker, till samma tid påföljande
år.
Boställen och på Lön anslagne Lägenheter
skola lika med andre Hemman till deras
värden uppskattas, och den deraf till 5 Procent
beräknade inkomst tilläggas Innehafva*
rens öfrige Lönings förmåner, och Bevillning
efter redan stadgad grund påföras med iakttar
gande:
ito Att då Bevillningen utgått af Boställsvärdet,
den Indelte BoställsRäntan från Löneberäkningen
försvinner;
2:0 Att LöneBevillningen för Ernbets-och
Tjenstemän icke förändras genom afgiften för
deras enskifta Egendom.
Ofvan stadgade Bevillningsgrund gäller således
äfven :
l:o För EcclesiastiqueStaten och dertill höjande
Betjente , Organister och Klockare på
176 Bevillning Utsi. Betänlanden.
Landet och i Städerne, i anseende till Tionde
och öfrige rättigheter af Församlingarne , Löner
och Lönings-tillökningar i Penningar eller
HemmawsRäntor, Vederlag, Förläningar och
andre Inkomster , som i och för tjensten verkeligen
åtnjutas , hvarunder äfven begripes för
Capellaner den inkomst de, efter slutad och behörigen
fastställd öfverenskommelse , njuta af
Kyrkoherdarrie , hvilka sistnämnde derföre äga
att berörde utgift från sina egna inkomster afdraga
;
2:o För Academi*-, Gymnasii- och ScholaeStaterne,
Domkyrkosyssloman , Kyrkolnspectorer
m. fl.
3:0 För Städernes Magistrater samt öfrige
Tjenstemän och Betjente;
4:0 För dem, som åtnjuta Pensioner, Gratialer
och Benådningar, hvilka utgå efter Stat
eller af allmänna medel.
5:0 För Qvinna, som njuter Lön eller annan
Inkomst, så ock Pension, Gratial eller Nådegåfva
af allmänna medel.
Hvaremot Patroni Ecclesiarum i Skåne ,
Halland och Bohuslän, som njuta Spannemål
af Krono- eller KyrkoTionde, betala Fem Procent
af Spannemålens värde, uträknadt efter den
näst före Taxeringen satte Markegång. Lika
afgift erlägges ock af den Kyrkorne i dessa orter
tillhörande Tionde, som ej är på Lön eller
till andre bestämde ordinarie utgifter anslagen,
och uträknas värdat på nyssnärhnde sätt; äfvensom
af Domkyrkorne i Riket, för deras inkomster
i Spannemål eller HemmansRäntor, sedan
derifrån blifvit afräknade de, efter serskild Stat
BeviUningsUtsk. Betänkanden. 177
utgående Xöner, för hvilka Innehafvarne efter
denna Artikel och §., till det belopp förut stadgadt
Sr, Bevillning erlägga.
§. i.
Bevillning af Städerne.
1 Morn. Handlande, SkeppsBedare, Fabrikörer,
Handtverkare och Borgare taxeras och
utgöra Bevillning i förhållande till deras vilkor
och rörelse, med Fem för Hundrade af den inkomst,
de under nästföregående året njutit. Endast
aflöning och arbetskostnad, i och för sjelfva
rörelsen eller handteringen, får derå afräknas
och bevislige förluster jemväl betraktas.
På Taxeringsmänrten allena beror pröfningen
af de skattskyldiges uppgifter. De skola
derföre ovilkorligen, med strängaste rättvisa,
efter Ed och Samvete, pröfva dem samt bestämma
hvarje skattskyldigs afgift. Alla nödige
upplysningar skola för detta ändamål nog»
grannt sökas; Utskeppningen, Importen, Skeppsfarten,
Afstämplingen och Handelsrörelsen, in.
m. tagas i betraktande; Äfvensom jemte allt
detta en synbait yppigare lefnadskostnad, vid
bedömmandet af inkomsternes belopp, skall tjena
Taxeringsmännen till vägledning.
De äga dessutom, att, så vidt de skattskyl*
diges uppgifter hafva något sammanhang med
Publique Verks befattning, ovagerligen af dem
undfå de upplysningar som kunna erfordras.
Skulle, efter inhemtande deraf, någon anledning
vara till tvifvelsmål om riktigheten, antingen
af sjelfva uppgiften, eller af de gjorde afdra«
gen, äjje Taxeringsmännen , att Specifique
178 BevillaingsUtsk. Betänkanden.
uppgifter i begge delarne , den skattskyldige affordra.
2 Mom. Handlande, SkeppsRedare, Fabrikörer
och flere, hvilkas rörelse i hufvudsaklig
måtto beror af Utrikes Handel , indelas icke
i Classer till Bevillnings utgörande, utan
varder den minsta afgiften för dem fastställd,
hvarunder Bevillning efter denna Artikel ej må
någon påföras, nemligen:
1 Stockholm och Götheborg •
Grosshandlare .
R;dr 30
_
Handlande, SkeppsRedare, Mäk-
lare , SkeppsClarerare och
Apothe-
kare ,
20
—
Fabrikörer och Manufacturister 15
1 Första Classens
Städer
Handlande &c. SCc.
20
—
Fabrikörer &Cc. SCc.
15
-
1 Andra Classens
Städer:
Handlande &Cc. 8Cc.
16
33
Fabrikörer SCc.
13
lfr
1 Tredje Classens Städer:
Handlande &c. SCc.
15
-
Fabrikörer SCc.
12
1 Fjerde Classem
Städer:
Handlande SCc. 8Cc.
13
l6
Fabrikörer &c.
lo
1 Femte Cl-assens Städer :
Handlande 8Cc. 8Cc.
10
■ -
Fabrikörer SCc.
8
3 Morn, Bryggare, Handt verkare och andre
Borgersman , hvilkas Rörelse och Näringsfång,
egenteligen äro riktade på inhemska pro*
ducter, deras tillverkning och afsättning , och
BevillningsUtsk. Befänhariden. 179
alitsa det ena året mot det andra, ej synnerligen
bero af HandelsConjuncturerne, skola, med
bibehållande af den i allmänhet fastställde
grund , till Fern Procent af inkomsten taxeras
, i anledning af nedanstående till närmare
rättelse fastställde £lassification , pemligen:
1 Stochholm och Götheborg
Fjorton Classer: R:dr
Första Classen
Andra Dito
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
Sjunde
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Ättonde Dito
Nionde Dito
Tionde Dito
Ellofte Dito
Tolfte Dito
Trettonde Dito
Fjortonde Dito
1
350
550
500
150
1 ao
100
75
60
45
35
25
ao
15
10
Första
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
Sjunde
Städerne af Första Classen:
Tolf Classer '■
Classen « R:dr 159
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Åttonde Dito
Nionde Dito
loo
85
70
60
50
40
30
l3o BevillningsUtsk. Betänkanden.
Tionde
Dito
•
ao
—
Ellofte
Dito
»
15
—
Tolfte
Dito
♦
10
—
I Städerne af Andra
Classen
uTio
Classer :
Första
Classen
♦
K:dr 100
Andra
Dito
•
. 8o
—
Tredje
Dito
♦
, 6o
Fjerde
Dito
♦
45
—
Femte
Dito
o
35
—«
Sjette
Dito
♦
35
-
Sjunde
Dito
♦
30
—
Åttonde Dito
♦
15
—
Nionde
Dito
0
. io
—
Tionde
Dito
♦
8
pM
1 Städene
af Tredje
Classen :
Nio
Classer:
Första
Classen
R:dr 8o
_
Andra
Dito
♦
65
Tredje
Dito
♦
50
Fjerde
Dito
•
40
Femte
Di' o
♦
3o
Sjette
Dito
♦
20
—
Sjunde
D'tO
*
n
—
Åttonde Dito
♦
9
—
Nionde
Dito
♦
7
1 Städerne
af Fjerde Classen.-
Nio
Glassér
Första
Classen
♦
R:dr 60
- L -
Andra
Dit-o
♦
50
'
Tredje
D! o
♦
40
Fjerde
Dito
•
3°
Fenn
JievillningsUtsk. Betunkanden, 181
Femte
Dito
• *
40
Sjette
Dito
* 0
13
16
Sjunde
Dito
* ❖
9
—
Åbonde
Dito
♦ «
7
24
Nionde
Dito
6
6
1 Städerne af Femte Classen
Atta Classer:
Första Classen
B:dr
45
Andra
Dito
0 ♦
30
—
Tredje
Dito
♦ ♦
20
—
Fjerde
Dito
♦ ♦
15
—
Femte
Dito
♦ * ♦
lo
—
Sjette
Dito
♦ ♦
7
—
Sjunde
Dito
• *
5
24
Åttonde
Dito
*
4
4 Moro. Taxeringsmännen äga, dels att
pröfva , hvilka och huru många af de uppförde
Classer kunna i hvarje Stad tillämpas, dels
ock att utsätta en ringare Minimi Afgift, än ofvan
är nämndt, för den Borgersman, Handlande
eller Handtverkare , som , utan att vara alldeles
utfattig och på sådan grund från afgift
fri , likväl ej mägtar den fastställde minsta afgiften
inom dess Class erlägga. Sistnämnde förhållande
skall dock, med bevis af HandelsSocieteten
eller Handtverkeriernes Åldermän och
Bisittare bestyrkt, i Protocollet noggrannt antecknas
och Taxeringsrnännens åtgärd härvid ,
genom Utdrag af TaxeringsBängden, Pröfnings»
Committéen underställas.
5 Mom. Den, som drifver serskilte Hand
Bihang
till Riks^St. fröt. z8i?-j8i8' 5 ite Sami, N:r 44,sy.
182 BevillningsUtsk. fletänlanden,
lerin^ar och Rörelser, erlägger Bevillning af
deras sammanräknade inkomst, hvilken dock
för hvarje handtering serskilt upptages. Med
Taxeringsmannens pröfning af desse uppgifter
förhälles, såsom förut stadgadt är.
6 Mom. Borgare, som ej \ laga 'ordning
uppsagt Burskap, erlägge emedlertid afgift, i
egenskap af Borgare, fastän han Näring eller
Handtverk icke idkar. Hit höra ock ContingentBorgare,
hvilka, då de idka GårdfariHandel,
dessutom derföre taxeras lika med SkålVestgöthar,
och påföres dem Bevillning i
den Stad eller Socken, der de äro Mantalsskrifne.
BorgareEnka, som sitter i Handel och Rörelse,
taxeras lika med Borgare; men har hon
i behörig ordning uppsagt Burskap, och idkar
ej någon Borgerlig Näring, påföres henne
icke någon sådan afgift, utan anses hon efter
omständigheterne, på sätt i öfrigt är förordnadt.
De af Ridderskapet och Adeln, samt Ma»
gistrats- och andre personer, spm i någon Stad
hafva sådan Handtering och Rörelse, att de , i
anseende dertill, kunna räknas bland Gross* eller
andre Handlande och idkare af Borgerlig
Näring, ehuru de Burskap icke antagit, skola,
ehvad de äro Löntagare eller ej, serskilt taxeras
i förhållande till deras rörelse, lika med
Eorgerskapet.
7 Mom. Öfrige till Släderne hörande per^
söner erlägga:
JSevillnlngsZJtsk. Betänkanden. 183
50
30
ao
10
Advocater, och de som med laglig rätt biträda
Parter i Bättegångar,
i Fem Classer:
Första Classen . B:dr 75 —-
Andra Dito
Tredje Dito
Fjerde Dito
Femte Dito
Acteurer och Actricer, Musicnnter och Sångare, Sångerskor,
Dansmästare med flere , som tillhöra
antingen de Kongl. Spectaclernes Stat, eller
öfrige SpectacleTroupper , taxera^ , då de
njuta inkomst af Information ,
i Fyra Classer:
Första Classen . B:dr 35 —
Andra Dito . . 15 —
Tredje Dito . . 8
Fjerde Dito
5 —
Och för Löneförmåner serskilt, efter förut
stadgad grund.
Arbetsfolk i Städerne som icke äro lagstadde
och ej heller njuta ständig årslön, utan arbeta
för dagspenning eller efter serskild öfverenskommelse
och beting:
Mankön:
I Stockholm och Götheborg:
Ogifte och Enklingar samt gifte
utan minderårige Barn . B:dr I 54
Gifte samt Enklingar med min*
derårige Barn . . . — 24
I de öfrige Städerne:
De förre . . , 18
De sednare . , , — 16
i 84 BevillningsUtsk. Betänkanden.
Qvinkön :
Ogifte eller Enkor utan minderderårige
Barn: i Stockholm och Götheborg
♦ . . . — 24
I de öfrige Städerne —< 16
Artister , som icke äro Borgare ,
o
i Atta Classer:
Första Classen . B:dr 100 —■
Andra Dito . . 75 —
Tredje Dito . * 55 —
Fjerde Dito , . 45 —
Femte Dito . 35 —
Sjette Dito . . 25 —■
Sjunde Dito . .. 15
Åttonde Dito . , 5 ■—
Löneförmåner, om de åtnjutas, efter ofvan
antagne grund serskilt beräknade.
AuctionsBetjente, se Städernes Betjente.
Betjenter eller Laquaijer i lagstadd tjenst,
För En eller Två, hvardera R:dr. 2 — '
=*— den Tredje . 4 *—
0=— den Fjerde . 6 *—■
— den Femte . 8 —
den Sjette . 16 —
Med Betjenter förstås Hofmästare, Kam*
mart.jenare, »hvilka begge dessutom betala den
här nedanföre stadgade afgift,) Taffeltäckare,
Jägare samt alle andre Manspersoner, som till
uppassning nyttjas; med undantag af minderårige
tjenstgossar. Ali sådan Betjening i ett Hushåll
skall sammanräknas, så a t r för Fru eller
minderårige Barn någon serskild Betjening ej
BevillningsUtsk. Betänkande». 185
ml uppgifvas, och den förhöjde afgiften derigenom
minskas.
HyrLaquaijer . R:dr 4 —
BillardAgare, för hvarje Biljard, der sa kallade
PartiePengar betalas, i Två Glassér:
I Stockholm och Götheborg:
Första Classen . R:dr 150 —
Andra Dito , , loo ■—>
I öfrige Städerne:
Första Classen . . 100 —
Andra Dito . . 75 —
Innehafvare af Billarder vid Hälsobrunnar
befrias från afgift, så vida inkomsten deraf
tillfaller BrunnsCassan eller de fattige.
Bokhandlare, lika med Handlande.
Boktryckare, lika med Manufacturister.
Boktryckeri Konstförvandter , i Två C lasser.
Första Classen . R:dr 2 16
Andra Dito . . 2
Byggmästare , Skepps- i Städerne , i Fem Classen
Första
Classen , R:dr 40 —
Andra Dito , 30 —
Tredje Dito , . 20 —
Fjerde Dito , , 15
Femte Dito , , lo _
Öfrige Byggmästare, lika med Handtverkare.
Chirurger med Practique, samt Badare och
de som hålla Rakstugor, i Fem Classer :
Första Classen . R:dr 30 —
Andra Dito . . 20 _
Tredje Dito . . Io •—
186 BeviUningsXJtsJ:. Betänlanden'.
Fjerde Dito . 5 —
Femte Dito . . 3 —
Collecteurer erlägga Bevillning af deras inkomst i
lika förhållande, som för Embets- och Tjenstemän
är fastställd , och skall beloppet af
den för det föregående året uppburne Pro.
•vision, genom Bevis från Kotteriets HufvudContoir
styrkas.
Directeurer, Theater- vid andre än Konungens
Spectacler., erlägga årligen
R:dr 35 —
Och dessutom för hvarje Representation
i Stockholm och Götheborg 4 —
Samt i alla öfrige Städer och
Orter ... 3 ——
med förbindelse, att innan de från Staden
eller Orten afresa, eller Pass dem meddelas,
med bevis af Kronans Uppbördsman styrka, att
RepresentationsAfgiften blifvit erlagd ; och skall
qvitto derå, jemte betyg, att Bevillningen för
löpande året blifvit gulden eller säkerhet derföre
ställd, ovilkorligen företes å den ort, dit
de sig begifva, innan något Spectacle der får
uppföras.
Doctorer, Medicinae- eller Läkare med practiqiie
utom tjensten, taxeras till Fem Procent
af deras inkomst, dock ej under 10 R:dr.
Fiskare, ehvad de äro Borgare eller ej, i Sju
Classer:
Första Classen . R:dr 20 —
Andra Dito . . 15 —
Tredje Dito . . ■ 12 —
Fjerde Dito f 10 —
Femte Dito . 8 —
BevillningsUtsk. Betänkanden. 187
Sjette Dito , 5
Sjunde Dito » 2 24
För säljer skor, så kallade BrödJungfrur i Bagarebodar
, samt alla öfrige personer af Qvinnokönet,
som förestå försäljning i Bodar eller
på Näringsställen, för andras räkning, i Fyra
Classer:
Första Classen . R;dr lo —
Andra Dito . ♦ 8 —
Tredje Dito ' 5 —
Fjerde Dito « 2 —*
Gesäller, VerkGesäll, i 2 Classer:
Den första på Verkstad der minst
tre finnas . . B:dr 3 —-
Och der blott två finnas , 216
Alla öfrige Handtverks- . 1 32
[Gouvernanter och In formations Fruntimmer
i Private Hus , I 24
Fruntimmer, som hemma hos sig
hålla Pensionslnrättningar eller Schölor,
betala i sådan egenskap ingen afgift
efter denna Artikel.
HandelsExpediter och Commissionairer} som icke äro
Borgare, Casseurer, Bokhållare och Betjente,
samt Inspectorer och Factorer, med flere vid
Städernes Bruk, Manufacturier och Boktryckerier,
jemte Apothekares och FåltskdrsGesäller,
i Stockholm och Götheborg samt
Första Classens Städer, i Atta Classer:
Första Classen , B.'dr 50
Andra Dito;
Tredje Dito
Fjerde Dito
Femte Dito
25 —
16 32
12 —
X S 8 Bevillning) Utsi. Betänkanden.
Sjette Dito . , 6
Sjunde Dito , , 4
Åttonde Dito . , 3
I de öfrige Städerne i Sex :
Första Classen . E:dr 15
Andra Dito , . lo
Tredje Dito ,
Fjerde Dito
Femte Dito ,
Sjette Dito
Handtverkare, Kronans- vid Amiralitetet, Artilleriet
och Fortificationen med flere Stater,
betala efter deras Lönevilkor ifrån 2 R:dr
till 24 sk.
Handtverkare af alla slag vid Hofvet och de
Kongl. Spectaclerne, taxeras för Lön, lika
med Tjenstemän, och för rörelse , såsom
Borgare.
Hofmästare hos Private , R:dr 10
Hushållerskor . , , a 24
HusPredikanter , sorn med vederbörligt
tillstånd begagnas . 4 % 33
Hyrkuskar , se Handtverkare.
Härfriseurer , utom PerukmakareEmbetet,
ehvad försvar de hafva . 2
Hästhandlare , eller sådane som resa att
sälja och byta Hästar , erlägga, utan
åtskilnad på Hufvudman eljer Följeslagare
, hvarje Person sorn sig med
sådan handtering befat.ar , 30
Och skall med vederbörande Uppbördsrnäns
Qvittence styrkas, att Bevillnings
Afgiften för löpande året
blifvit riktigt erlagdj eller säkerhet
jBevillningsUtsi. Betänkanden. 189
derföre ställd innan Pass dem meddelas
, hvilket Pass bör uttryckeligen
innehålla , atr de till en sådan handel
äro berättigade.
Informatorer hos enskilde med 100
R:drs Rön och deröfver, i Två
Classer :
Forsta Classen . R:dr 2
Andra Dito , I —
'Inköpare för de Kongl, Hofven, jemföras med
Handlande.
Judar och Italienare , som med serskildt tillstånd
resa omkring i Landet och afyttra Nipper ,
erlägga minst . R:dr 50
Och skola desse alltid vara försedde med
vederbörandes bevis att löpande årets afgift
blifvit erlagd eller säkerhet derför ställd ,
innan Pass, som uttryckeligen bör innehålla,
att de till en sådan handel äro berättigade,
dem meddelas.
Judar, som i Städerne drifva Handel och Rörelse
, anses i mån deraf till alldeles lika afgift
med Handlande i samma Städer.
Jernbärare , vid Stång- och Tackjernsvågar, lika
med Arbetare.
Kammarjungfrur . R:dr 3 __
Kammar Tjenare . , 5 _
KlädMäklare och KlddMäklerskor, som hålla Bodar,
i Fyra Classer:
Första! Classen . R:dr 30
Andra Dito . , 20 _
Tredje Dito . 10 _
Fjerde Dite . 5 —
igo Bevillning&Utsk. Betänkan/len.
Kock hos Private . R:dr 10 „
SkeppsKock, se Sjömän.
Krögare, Krögerskor, samt de som halla LiqueurKammare
, jemte Spisqvartersldkare och Tracteurer
, som ej äro Borgare , oberäknadt Bevillning
för Bränvins-minutering, då den tillätes
, i Sj» Glassér :
Första
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
Sjunde
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Classen
Dito
Dito ^
Dito
Dito
Dito
Dito
Kypare, i Fem Glassér:
Första Classen
Dito
Dito
Dito
Dito
R:dr
R:dr
5o
40
30
20
15
10
6
12
8
4
3
2
3?
Licentiater , Medicinee, med Practique utom Tjen«
sen ; se Doctorer.
Lotsar , i Tre Glassér :
Första Classen , R:dr
Andra Dito . .
Tredje ' Dito ,
Deras Drängar i Två Classen
Första Classen , R:dr
Andra Dito .
Mjölnare, som ej äro Borgare; se Qvarnar.
Mänglerskor, af alla slag i Sju Classer
Första Classen . R;dr 30 —
Andra Dito . , 20 —
Tredje Dito , t 13 ■—
4 —
2 —
1 _
— 24
BevillningsZJtsk. Eetänkanden. Igi
Fjerde Dito , , 8 —
Femte Dito , 6 _
Sjette Dito . 4 —
Sjunde Dito . 3 •—
Mästare, vid Sockerbruk, Manufacturier och Fabriker,
i Fem Ciasser :
Första Classen , R:dr 35 __
Andra Dito . . 15 —*
Tredje Dito . 10 —
Fjerde Dito ♦ . 6 —
Femte Dito . 4 —
MästareSvenner och Gesäller vid dito, i Två
Ciasser: -
Första Classen , R:dr 4 —
Andra Dito , 3 —
Arbetare vid desse Verk , lika med Arbetsfolk
i Städerne , utan afseende på Lön
och Städja.
Mätare , Packare, Vindragare, Klampare, LinHamp-,
Tjärn- och Brädvräkare, Packhus* och
Vågkarlar, lika med Arbetskarlar.
Parmmätare , i Sex Ciasser.:
F^örsta Classen . , 40 —-
Andra Dito . » 30 —
Tredje Dito . , 30 —•
Fjerde Dito ♦ , 13 ——
Femte Dito . , 6
Sjette Dito . . 3 —
Provisorer och Gesäller på Apothek, se Han»
delsBokhållare.
Sjömän : Styrmän i Två Ciasser :
Första Classen • R:dc 4. —
Andra Dito * . 2 ■—
Ig2 Bcvillnings Utsk. Betänk anden.
Matroser och Timmermän, m. fl. t 24
Kockar och J ungman . , 1 —-
Skeppare, Coopvsrdie- lika med Handtverkare ,
i den Stad dit Fartyget hörer.
Skut- och Båtskeppare, som icke äro Borgare, i
Fem Classer :
Förta Classen . R:dr 20 —
Andra Dito . . 13 —
Tredje Dito . $ —.
Fjerde Dito t 5 _
Femte Dito * 2 24
Äga flere del uti Skuta eller Båt , anses en
dast
en af dem såsom Skeppare , och påföres,
i sådan egenskap , förenämnde afgift.
Spisqvurters-, Värdshus- och dylika Näringsidkare,
se Krögare,
SpanmålsHandlande, som icke äro Borgare, taxeras
efter deras rörelse, lika med Städernes öfrige
Handlande.
Språkmästare , oberäknad Fön på Stat , taxeras
med afseende på deras inkomst af Information
, dock ej under . R:dr 2 —
StadsTjenare och PaliceBetjente, se Städernes
Betjente.
Tidnings Skrifvare taxeras till Bevillning efter
Fem Procent af den inkomst de njuta.
Timmer- och BrädHandlande , se Handlande.
Timmer• och Mur Gesäller, lika med VerkGe
•
/
saller.
'Timmer- och MurKarlar, se Arbetsfolk i Stä
■
r
derne.
Tobaks Planterare och PlantageÄgare, taxeras till
afgift efter deras JordLägenheters vardén.
B&vitlningsUtsk. Betdnlanden. igj
Tracteurer, som ej å'ro Borgare: se Krögare.
Trädgardsmästare , som ej äro Borgare, i Fyra
Classer:
Första Classen , R:dr 5 —
Andra Dito . 3 —
Tredje Dito . 2 —-
Fjerde Dito . '* 1
Akar» , som ej äro Borgare, i Fy va Classer:
Götheborg:
B:dr Io
5
3
2
X Stockholm och
Första Classen
Andra Dito
Tredje Dito
Fjerde Dito
I de öfrige Städerne:
Första Classen , K:dr 6 32
Andra Dito , 4 ~
Tredje Dito . . 2 —
Fjerde Dito y. . » I
8 Mom. I allmänhet gäller, att, i händelse
inkomsten linnes öfverstiga de här uppförde
högsta Classer , den då ovilkorligen kommer
att bestämma afgiften efter den, i denna §:s x
Morn. stadgade grund.
g. Mom. För Fastigheter i Städerne, Hus',
Gårdar , Fabriksbyggnader , Verk och Inrättningar
, Tomter, Jord, Skog, och Mark, erlägges
Bevillning efter värdet , med Två Riksdaler af
hvarje Tusende, och i enahanda förhållande
för mindre Summa.
10. M-om. Städernes Öfriga Innevånare,
hvilka här icke blifvit nämnde, taxeras i förhållande
till den i hvarje serskilt fall föreskrifne
grund för afgiftens beräknande.
Ig4- BevillningsUtsk. Betänkanden,
§. 3.
Bevillning af Jordbruket,
1. Mom. Af alla Hemman och Lägenheter,
som med ägande rätt innehafvas, de må vara
skattlagde eller icke, érlägges, utan afseende
på deras natur, Bevillning med Två Riksdaler
för hvarje Tusende Riksdaler af det upskattade
värdet, och i samma förhållande för värde derunder,
utan att Innehafvarens personliga Skatt
eller Bevillning för annan inkomst deruti inbexäknas.
O <3 ,
2. Mom. Aboer på Kronohemman med Aborätt,
Annexe- Mensal- och Stomhemman, de
under Ecdesiastique , Civile, och Militaire-Boställen
lydande Hemman och Lägenheter, samt
alle andre, hvarpå Aboerne hafva lifstidsstädja,
erlägga enahanda Bevillning, som voro de sjelfve
jordägare.
I afseende åter på Boställen, som åtfölja
vissa Embeten och Tjenster iakttages hvad derom
i i. §:s i. Mom. af denna Artikel stadgadt är,
3. Mom. Utom denna Bevillning efter egendomsvärdet,
komma nedannämnde , förut erlagde
utskylder såsom af Grundskatts natur, att
fortfara, nemligen:
För Frälse Egendomar!
Tio Skillingar för hvarje Rusttjenstmark,
efter ingifven och rigtig befunnen Rusttjenstlängd
och Jordebok i det Län, der 'egendomen
är belägen.
Denna afgift upphör till hälften, då Rustningen
upsättes, och äger icke rum för de till
Danviks Hospital hörande Frälsehemman.
De Frälse-Hemman, som icke utgöraRän
-
Bevillnitigs Utsi. B et ärik anden, i g 51
t a i Eusttjenstpersedlar, eller icke äro i Eust?
tjenstlängden uppförde, anses vid Bevillningens
beräknande lika med andre närmast belägne
Frälsehemman, med hvilka de kunna jemföras;
Men för utsockne Frälsehemman betalas: i Skåne
Tre Eiksdaler Tjugu-Sex skillingar; i Bie.
kinge Tre Eiksdaler Sexton skillingar samt i
Halland och Bohus-Län Tre Eiksdaler Ellofva
ekillingar; allt efter helt mantal och i lika förhållande
till mindre Hemmansdelar.
För Eå och Eörs samt Insockne Hemman
erlägges hälften emot det som för Utsockne stadgadt
är ; Börande, i händelse af Bustningens
uppsättande, ej mindre för Eå och Eörs än Insockne
Hemman, samma afdrag äga rum, som
för Frälse-Hemman är faststäldt; Och iakttages
för öfrigt att förestående 'afgifter, efter förmedladt
Hemmantal , beräknas. —-
4. Mom. För de Post-och Lots-hemman,
som äro frikallade från Botering och Kronoskjuts,
betalas serskildt efter Hemmantalet, Två Eiksdaler
för hvarje helt Mantal och i lika förhållande
för de mindre ; men för dem, hvilka endast
njuta frihet för Kronoskjuts , försvinner afgiften.
5. Mom. Då all annan i Biket befintelig,
Eotering underkastad, jord, af Krono-Skatte-och
Frälsenatur , enligt Eiksens-Ständers Beslut, borde
vara till Kneckte- och Båtsmanshåll indeldt ,
men Hemman eller Hemmansdelar likväl gifvas
som ännu ej kommit att vidkännas ett sådant
Onus, utan att något motsvarande dem ålagt
är , skola desse för en sådan Eotefrihet, så
länge de den åtnjuta , årligen betala Tolf Biks
-
Ig6 BevilhiingsZJtsk. Betänkanden.
daler för helt Hemman , och i lika förhållande
för mindre delar , äfvensom Regements Officers
Stabs Boställen, så länge de ej utgöra Extra Rotering
, skola i Krigstid vidkännas en lika afgift
; hvaremot Säterier, Rå och Rörs samt öfrige
Privilegierade Hemman och Lägenheter, så
väl som Militaire och andre Boställen , som åtagit
sig Extra Rotering, ifrån ofvanstående Bevillning
under fredstid frikännas.
6. Mom. Arrendatorer och Hälftenbrukare
betala Fem procent af den inkomst de äga, sedan
Arrendesumman blifvit afdragen , hvilken
afgift dock till mindre belopp , än en åttondedel
af Bevillmngen efter egendomens värde ,
dem ej må påföras,
Landtbönder och de, som bruka arrenderad
jord, erlägga Bevillning til! hälften emot den ,
som Arrendatoren blifvit påförd, eller minst en
Sextondedel af egarens,
7. Mom. I öfrigt betala efter denna Artikel
:
Arbetsfolk, som ej innehafva Torp , men vunnit
tillstånd att utan ständig årstjenst och
lön, arbeta för Dagspenning;
Mankön, Ogifte samt Gifte och Enklingar
utan minderåriga barn . . r R:dr
Gifte samt Enklingar med minderåriga
Barn . . — 16
Qvinkön, Ogifta eller Enkor utan minderåriga
Barn . . — 13
'Ådvocater, och de som med laglig rätt utföra
Parters Rättegångar, i Fem CLsser:
Först* Classen , R;dr 50 —
Andra
JBevillningsUtsk. Betänkan den» 197
Andra Dito , 30 —
Tredje Dito . , g o ——
Fjerde Dito . , 10 —
Femte Dito , . 3 —
Betjenter eller Laquayer på Landet , Jägare
och Taffeltäckare rn, fl., lika med dem i Städerne.
Byggmästare, Läns. eller Härads-, i Fern
Glassér:
Första Classen „ B:dr g o —■
Andra Dito „ . 15 —.
Tredje Dito «. , j0 —.
Fjerde Dito , 8
Femte Dito v , 5 —
Färjekarlar , lika med Arbetskarlar.
Färjman, som hafva egna Båtar, lika med Skutoch,
Båtskeppare.
Gerningsmän och SockneHandlverkare på Landet,
af hvad Handtverk som helst, samt Sugare,
Stampare och SockneByggmastare, i Tre
Glassér:
Första Classen . B:dr 5 —
Andra Dito , . 3 __
Tredje Dito . . a —
GäStgifyerier på Landet utföra Bevillning efter
Värdet, lika med öfrige Hemman och Lägenheter,
men taxeras för Näring och Rörelse
efter belägenheten, utom Bränvinsminuteringsafgift,
i Atta Classer:
Första Classen . Rdr 30 —■
Andra Dito , , g o __
Tredje Dito , . 15 —
Bihang till Riks. St.Brot. igi?-igig. g:te Sami. N:r 2.6,2?*
XgS BevillningsUtsi. Betänkanden,
io —
5 —
3 —
2 —
i 16
iet mellan flere
lika med dem i Städerne.
Fjerde Dito
Femte Dito
Sjette Dito
Sjunde Dito
Åttonde Dito
På de ställen, der Gästgifve
är fördeldt, delas äfven ofvanstående afgift ,
emellan dem alla , efter den andel de i Gästgifveriet
äga.
Hemmans- och Boställsinnehafvare samt öfrige
Jordägare, betala efter denna Artikel, såsom
redan stadgadt är.
Hofmästare ,
Hushållerskor ,
Hus Predikanter-, se dem i Städerne.
Hästhandlare ; se Afgift och Controll för dem i
Städerne.
Inspectorer , Frälse och Gårds- samt Casseurer,
Bokhallare , fogdar , Pactorer och Skrifvare i
Privat tjenst på Landet , taxeras efter betydenheten
af den Egendom de förestå, samt
den befattning och lon de
Glassér:
Första Classen . Rdr
Andra Dito
Tredje Dito
Fjerde Dito
Femte Dito
Sjette Dito
Sjunde Dito
Åttonde Duo
Den, som vid annans Egendom och Landt«
bruk har Öfverinseende eller hufvud-befattning,
f£ivad Egendomen på ett eller flere ställen är
hafva , i Atta
40
30
20
15
II
6
3
a
BeviltningsUtsk. Betänkanden, jjg
belägen, bortarrenderäd, eller under eget bruk ,
taxeras efter personens verkliga tjenstgöring;
och , i händelse han annorledes blifvit Uppgif»
ven , såsom Rättare då Egendomen består af
3 till 4 Mantal ; och derutöfver, såsom Fogde
eller Inspector; äfvensom all annan Betjening
af Man- eller Qvinkön hos enskilt*, anses efter
beskaffenheten af deras göromål , Utan hinder
af den benämning, som de ! uppgiften
erhållit.
Kammarjungfrur och Kammartjenare, lika ined
dem i Städerne.
Kammererare, Frälse- och Secreterare, 1 Fyra
Glasset:
Första Classen * Ridt 40 ——
Andra Dito ' * * 30
Tredje Dito » *. 20
Fjerde Dito , * —
Kock, lika med dem i Städerne*
KronoFtskerl, samt flere dylike Lägenhetersln»
nehafvare, hvilka endast erlägga Räntan ef»
ter Jordeliok , betala Trettio Frocent deraf
efter Markegång.
Hora desse Lägenheter under Hemma»
nets skattläggning , och hafva således ingått
i dess värde , äro de från denna afgift be*
friade.
Krögare och Kröger skor på Landet , för Öl- Och
Mat-försaljning, Brännevins minutering, nät
den tillätes, oberäknad, i Tre Glassér:
Första Classen * JR:dr 20 *-*
Andra Dito » . t2 —
Tredje Dito , „ - ' 6 —»
aoo BevillningsUtsk. Betänkande^
Lotsar pä Landet, i Tre Glassér
Första Classen , R:dr 4
Andra Dito . 2 —
Tredje Dito . I —
Deras Drängar, i Två Classer:
Första Classen . R:dr 1 ——
Andra Dito . . — 24
Rättare och LaduFogäar vid LandtEgendomar
. . R:dr 1 24
Se Anmärkningen för Frälselnspectorer.
Saltpetersjudare , Kronans- frie från afgift efter
denna Artikel,
— — Private lika med Mästare vid
Fabrikerne och andre Inrättningar.
Skut- och Båtskeppare, lika med dem i Städerne.
Skärkarlar eller Strandsittare utan Jordbruk, lika
med Arbetsfolk på Landet, som ej äro å
lagstadd tjenst.
Sockne Läkare med Practique, i Två Classer:
Forsta Classen . R:dr 5
Andra Dito . 3 *—
Spelmän , Härads- och Sockne* i Två Classer t
Första Classen . R:dr 5 —
Andra Dito . . 3 ——
Torp och Lägenheter, som på längre eller kortare
tid äro afsöndrade från sin rätta Bolstad,
äfvensom till enskiltas nöje och beqvämlighet
uppförde åbvggnader å upplåtne platser,
värderas och utgöra Bevillning, lika med ali
annan Jord på Landet samt Fastigheter i
Städerne.
Alla öfrige Totp och Lägenheter inbegri*
I
1
BevillningsUtsk. Betänkanden. gol
pas under Hemmanens värde) och komma sä'
ledes icke att serskilt taxeras.
Trädgårdsmästare på Ilandet , lika med dem i
Städerne.
JJtjordar och Urfjellar, som ej äro i Hemmans»
värdet inbegripne , anses efter deras beskaffenhet
, lika med annan jord.
8 Mom, Alla på .Landet vistande personer
, som idka Handel , Sjöfart , eller annan
Borgerlig Näring, och icke till afgift efter denna
Aitikel äro uppförde eller derifrån fritagne
, erlägga enahanda afgift , som personer i
Städerne, med hvilka de kunna jemföras ; äfvensom
alle öfrige personer å Landet af begge
konen, hvilka till något visst Stånd icke höra
och här ej äro nämnde, taxeras för Rörelse t
Näring och yrke, i likhet med personer af enahanda
vilkor och inkomst sd vida det
ej styrkes, att de å annan ort taxering undergått.
§. 4.
Bevillning af Bergverken , så oCk af serskildt
Manufacturier} Fabriker, Verk och Inrättningar
på Landet.
I Mom. Af alle nedan anförde Verk,
hvilka uppskattas enligt Föreskriften i 5tte Artikeln
af denna Stadga , erlägges Bevillning efter
enahanda grund , som för annan Egendom,
med Två Riksdaler för Tusende af värdet
och i samma förhållande för ett mindre , nemligen
:
AlunBruk , oberäknad serskild SjöTull för hvar
utgående Tunna Alun,
jinkarsmiden.
308 JievillningsUtsk. Betånkandm,
BeckBruk,
Bergsmans Hamrar.
BerlinerblåttFabrik.
Bleck■ och PlåtHamrar.
B lybvitts Fabrik.
Buldan*- och Segelduks Fabrik,
Cattuns Tryckeriet.
CoboltsVerk.
Degel Fabrik.
Flors Linne-Fabrik
Gevärs Factor i.
Glas Bruk.
Kalk Ugnar
Knip
och Spikhammar StockatKoppar
Famy ar,
Koppat Vals Perk.
KartFobriker , af hvilka dessutom betalas i StämpelAfgift
för hvarje tillverkad Kortlek Två
Sk i 11 ingar i kommande med Stämplingen och
Contralien deröfver att förhällas enligt serskilda
föresskrifter.
Krut Bruk, Af desse utgå dessutom Sex Skillingar
för hvarje tillverkad Centner Krut,
enligt Attest ifrån Kongl. KrigsCollegiutn.
Läder Garfv erler.
Masugnar , så vida de ej ingått i väidet af den
Egendom de tillhöra.
lUtssingsBruk
Oljeslageriet.
PappersBruk
PorcellinsBruk.
Puder och Stärk(lseBruk,
Kopparverk,
som smida eller valsa
Koppar.
BevitlningsXJtsk. Betänkandén. 803
Repslagerier.
Rödfärgs- Svafvel- och Victriol-Bruk.
Dessutom erlägges af dylika Bruk:
För hvart Skeppund Svafvel 36 sk.
Dito Dito Victriol 8 —
— hvarje Tunna Rödfärg 3 _
Salt Raffinerings Bruk.
Sillsalterier och Trankokerier, i hvilka nSgon rörelse
drifves.
Skedvattens Fabrik.
SockerBruk, oberäknad BevillningsÅfgiften vid Sjö»
Tullen för Rudimaterien,
Stål Ugnar.
SåpBruk.
Tackjerns Gjuteri och Reverber UgnarTegelBruk.
Tobaks Fabriker och Snus qvarnar.
Tobaks Pip Bruk.
VictriolOljeFabriker.
ValsVerk- '
ÅttickeFabriker.
8 Morn. Öfrige Verk och Inrättnigar „
som till beskaffenhet, Rörelse och Inkomst äro
skiljaktige från de förre, utgöra Bevillning efter
Classer:
AskeCalsinérBruk , i Tre Classer:
Första Classen . R:dr ao __
Andra Dito « , la _
Tredje Dito , « 5 ~
De, sorn endast förrätta Rafinering, äro från
Bevillning frie,
FahluGmfvor, Fjerdeparts-delägare deri betala
"S o 4 Bevillning! JJtsk. Betänkanden.
Fem procent af förra årets behållning, hvilken
afgift innehålles vid årliga utdelningar
och af Bergslagen godtgöres; hvaremot de
Verk, af hvilka denna inkomst utgår, icke skola
med serskild afgift efter denna Artikel
beläggas, eller till värde upptagas.
Grufvor, andre, utur hvilka biytes Malm till
afsalu; och deraf ägaren ej tillverkar Tackjern
: taxeras till Fyra procernt af den inkomst,
de anses gifva.
KimrÖksBruk , i Två Glassér:
Första Classen „ , R:dr S —
Andra Dito . . ^ —
Klinge- och BajonettsSmiden , 1 Två Classer :
Första Classen * Brdr 2S
Andra Dito . . 16
Skepp sby ggerilnrdttnin gar, Privilegierade, i Fyra
Classer:
Första Glassen . B; dr t00 —-
Andra Dito . „ 65 32
Tredje Dito , , 50 —-
Fjerde Dito „ . 33 16
Stenkärts Fabriker j Tre Classer:
Första Classen , R:dr Jo _
And ra Dito « . . 5
Tredje Dito , g —
3 Mom. Kolnings-fiihet pä Kronans Allmänningar
eller BeeognitionsSkogar, för hvarje
Stig, beräknad till 24 Tunnor , & sk
Afgiften utgår efter det belopp, för hvil
ket Bruken, enligt Privilegier eller Resolutioner,
erlägga RecognitionsAfgift, antingen der
kolas eller icke.
■5-
BevillningsZJtSk. Betänkanden. 505
För Kolnings friheten på Härads- eller
SockneAllmänningar, enär till Häradet eller
Socken icke erlägges en betalning , svarande emot
den , som för RecOgnitionsSkogars eller
KronoAllmänningars begagnande , efier Riksens
Stanners Författning år 175a» jemte Bevillningen
utgöres , skall afgiften så höjas , att belop»
pet blifver enahanda med hvad för nyttjande rätt
af KronoSkogame erlägges.
4 Mom. De vid Bruk, BergVerk och alle
öfrige Inrättningar antagne personer, påföres
följande Bevillning :
Arbetare , som ej äro Gesäller, Smältare eller
Goyarder vid VallonSmiden , Drifvare , Rostvändare,
Uppsättare och Hytte Arbetare , då de
icke äro Drängar i Lagstadd tjenst för Kost
och Lön , Man- och Qvinkön lika med
andre arbetare på Landet.
Arrendatorer här , anses lika med Arrendator*
på Landet.
'Byggmästare, Skepps- lika med dem i Städerne.
Bälgmakare och Garmakare, i Två Classer:
Första Classen , R:dr 10 ——
Andra Dito . 5
Fogdar, Grufve- i Två Classer:
Vid större Grufvor:
Första Classen . R:dr ro
Andra Dito . 5 —
Vid mindre Grufvor:
Första Classen , R;dr 3
Andra Dito , 1 34
*«6 BevillningsUtsk. Betänkandea.
Uppsyningsman vid Grufvor , 1 Tre Classer :
förs a Classen . R;dr 3
Andra Dito ,
Tredje Dito , i
Fältskärer, Bruks- i Två Glassér:
Första Classen , R:dr 6 —
Andra Dito . 3
ClasBlåsare , i Fern Classer :
Första Classen , R:dr 8
Andra Dito , 6 —•
Tredje Dito . ^ ^ —
Fjerde Dito , , 3 ■“
Femte Dito . 2 —
Glas• och P or cell ain Förare, i Två Classer:
Första Classen . * a o —
Andra Dito . , 10 —
Desse kringstrykande personer skola dessutom
till säkeihet för afgiftens erläggande ,
iakttaga hvad rörande Hästhandlare är förordnadt.
,
Inspectorer , Factorer , Casseurer , Bokhallare och
Skrifvare , lika med dem i 3 §.
Masmästare , Byggmästare , HammarSmeder med
flere andre Arbets Föreståndare vid Bruk och
Bergverk , i Tre Classer :
Första Classen . R:dr 5 __
Andra Dito ; , 3 —
Tredje Dito . . 3 —
Mjölnare , se Qvarnar.
JM äster Svenner . 4 R:dr 1 16
Mästare vid Fabrikerne och öfrige Inrättningar,
i Fem Classer :
Första Classen . R:dr 8 —
Audra Dito , . 6
BevillningsUtsk. Betänkanden. 207
Tredje Dito . 4 —•
Fjerde Dito . 3 —
Femte Dito , . 2 —
Gesäller vid dessa Verk, se Gesäller i Städerne.
Predikanter, Bruks* i Två Glassér s
Första Classen . R:dr $ —•
Andra Dito , , 2
ShålVestgötliar och sådane ContingentBorgare, sona
idka GårdfariHandel, i Fem Glassér:
Första Classen , R:dr 20 __
Andra Dito , , 15 —
Tredje Dito * , 1 a _
Fjerde Dito , ♦ 5 —
Femte Dito . 3 —
Hvarförutan de, soip äga att sjelfve eller
genom Ombud idka berörde Handel, för hvar*
je person skola erlägga :
Vid resor till Norrige . R:dr 5
.— — till Utrikes Ort , 30 —
Denna afgift skall uppbäras af LandsSecreteraren,
då Fass meddelas , och i behörig ordning
redovisas.
5 Mom. I öfrigt skola Taxeringsman ,
utan hinder af ofvan stadgade Glassser, så i anseende
till Personer, som Verk och Inrättnin*
gar , när de finna en större inkomst vara vunnen
, än efter förut stadgade allmänna grunder,
motsvarande Bevillning ålägga.
§. 5*
Bevillning af Qvarnar.
I. Mom. Efter den i allmänhet fastställde
grund , Två Riksdaler af Tusende, och i lika
308 BevillningsUtsk. Bet&nkanåen,
förhållande af ett mindre värde, utgöres Bevillning
af alla skattlagde Mjölqvarnar i Städerne
Qch på Landet, antingen de gå för vatten, väder,
eld eller luft; af Sågar, ehvad de såga
för Tull eller till afsalu; äfvensom af alla
Valk- och Stamp qvarnar.
Från denna afgift frikal las likväl: de Mjölqvarnar,
som intaehafvas af Tjenstemän eller
andre, i hvilkas inkomst af lönen eller handteringen
Qvarnens afkastning blifvit uptagen och
till Bevillning räknad : de Mjölqvarnar och
Sågar i Städerne och på landet, som nyttjas endast
till husbehof, och ej för Tulltägt, vedergällning
af främmande och grannar , eller till
afsalu : de för egne Manufacturiers och Fabrikers
behof anlagde Starnpar och Valk-verk: samt
slutligen de qvarnar och verk, som, under gårdens
skattläggning begripne, i dess värde blifvit
uptagne och till Bevillnings-afgift beräknade.
2. Mom. Personer , som med qvarnar äga
handtering eller sysselsättning, erlägga:
Arrendatorer af Kronans eller enskildes
Qvarnar, lika med andre Arrendatorer, enligt
3 och skola, till afgiftens utrönande, de Qvarnar,
som i någon annan egendoms sammanslagne
värde äro beräknade, serskildt värderas.
Mjölnare, som njuta viss lön och sköta
Qvarnar af Tre till Fyra par stenar och deröfver
, lika rned Frälselnspectorer , i den Class
^Taxeringsmännen bestämma.
De , som under enahanda vilkor skata
Qvarnar af ett till två pär Stenar , lika med
Hättare,
BevillningsUtsk. Betänkanden, 909
Arbetsfolk lika med dem i Städerne och pl
Landet, der Qvarnarne äro belägne.
§. 6.
Bevillning af Capitaler, Vinstmedel, samt äti
skillige Societeter, Cassör och Verk m. m,
I Mom. Då af Fastigheter , efter deras
värde, samt af Handel» Näring och Rörelse,
efter inkomsten , Bevillning utgår u?an allt afdrag
för gäld , så komma icke de intecknade
och i Rörelse instuckne Capitaler, såsom enligt
ofvanberörde grund redan till Bevillning
beskattade, att i sådant afseende serskildt upptagas.
Som likväl Låntagaren endast förskottsvis
erlägger den Bevillning , hvilken för utlänte
medel belöper , vare det, så vida den utfäste
Räntan uppgår till Sex procent, hans ovilkorga
rätt» att detta förskott af Långifvaren återfå,
på det sätt , att Fern procent afdrages å all
Ränta , som till Sex för hundrade är bestämd.
Låntagaren åtnjute detta afdrag vid hvarje Räntebetalning,
och gifve han derpå qvitto. Gitter
ej Långifvaren med sådant quitto eller annat
laga bevis styrka, att Bevillningsafdrag
vid hvarje RänteLiqvid , Låntagaren verkligen
till godo kommit, åge då den sednare vid slutkiga
liqviden för Lånet, föra honom det t.ill
last, för alla de år, det icke, enligt qvitto
eller bevis, förut fått åtnjutas; vare ock Låntagaren
i detta fall beiättigad till laga ränta
för beloppet af hvarje års afdrag» från den
tid, då det lätteligen hart honom till godo
räknas.
jlo Bevillning^JJtsk. Bttankanden.
Domare och Executorer åligger, atf, då
Rättegång eller Lagsökning uppstår, ställa sig
stadgandet härom till noga efterrättelse 5 och må
Dom eller U slag icke utfärdas, förr än säker
upplysning om verkställigheten af föregående
Moment blifvit inhemtad
Utsökes åter fordran i Concours, åligger det
Borgenär, att under den i öfrigt stadgade Edgång,
jemväl inbegripa, att de Qvitterade BevillningsAfdragen
af Gäldenär fulleligen fått
åtnjutas.
Vägrar Långifvare delta afdrag elter blir
beträdd med sådane underslef, eller tillställningar,
som åsyfta Gäldenärens betungande i detta
afseende, varde han då, enligt g Cap. 6 §.
HandelsBalken , ansedd lika med den, som tager
högre Ränta än Lag bjuder? i följe hvaraf
hela Intresset och Tiondedelen af Hufvudstolen
de fattige tillfalla.
a Mom. Ofvanberörde stadgande gäller
ock för alle publique Cassör, hvilka njuta Sex
för hundradet af deras udänte ine el; så att enahanda
afdrag å Räntan, i anseende till dem,
skall äga rum; dock undantagas härifrån : de Fonder
för fromma Stiftelser , som till Fattigförsörjningar
och fattiga barns undervisning äro anslagne:
de Cassör, til hvilka en lägre ränta af
Gäldenär erlägges, samt Disconterne, hvarest
Lån gifvas på korta e tid , och der Räntan vid
Lånets utlemnande uppbäres.
3 Mom. Vidare erlägges Bevillning af
Discont och åtskilliga allmänna Acrie-Verk
med Fem Procent af den utdelning, sorn icke
öfverstiger Sex för hundradet; för hvad der
-
BeviltningsUtsk. Betänkande?!, 311
öfvei utdelas Tio; men af Götheborgs och
Malmö Disconter Femton procent; Götha CanalDiscontVerk
likväl, enligt dess af Kongl.
Maj;t och Riksens Ständer undfångne Privilegier)
ifrän all afgift undantagit.
Af insatte Capital i Trollhätte gamla
SlussverksByggnad, för hvilka Tolf procent af
Kongl. Mäj:t och Kronan betalas, En Fjerdedel
af samma Ränta.
Af vinster på NummerLotteriet och dylike
andra Inrättningar , då vinsten uppgår till
Femtio Riksdaler och deröfver, Femton Procent;
likväl med afdrag af det insatte beloppet.
Af Dykeri Compagnie! Fyra Tusende
Riksdaler.
Af SjöAssnranceContoiret och alla andre
dylika äldre och nyare Associationer,
Fem Procent af hela utdelningsSumman.
Af JernContoret Tre Tusende Riksdaler.
Kommande ali sådan Bevillning att innehållas,
der afkastningen och vinsten utdela® ;
hvavefier den fran desse "Verk directe insattes
i Riksgälds Contoiret, der beräkningens rigtighet
skall af Revisorerne granskas.
§• 7.
Bevillning af Sterbhus, Testamenten, Gäfvor
och Fidei Commisser.
1. Mom. För Gåfva , Testamente och Fidei
Commiss af lös och fast Egendom, Capital
eller Fordringar, sorn tilldelas andra än Ito
Maka eller Arfvingar i rätt upp- och nedstigande
Eed ; a:o Allmäna» Undervisnings- och Scholae
-
212 Bevillning Utsk. Betänkandeti,
Inrättningar , Stipendier , Arbetshus , Hospitaler
och Fattigförsörjnings-anstalter och i allmänhet
fromma Stiftelser, skall, då det gifna
uppgår i värde till Tre Hundrade Riksdaler och
deröfver, Bevillning erläggas med Sex för Hundradet.
Arfvinge i fjermare Led, än ofvan sagt
är, betalar lika Bevillning af det Testamentseller
Gåfvovärde, som öfverstiger dess egen
Arfsdel.
För Testamente eller Gåfva af årlig ränta
eller afkomst , u an ägande rätt till sjelfva e*
gendomen, vare Eevillningen Två Procent af
Capitalsumman.
Af FideiCommisser och Arfsmedel i lös
och fast Egendom, Capitäler och Fordringar,
som tillfalla andra Arfvingar, än i rätt upp.
och nedstigande led , eller Syskon och deras
Barn , Tre Procent. Efterlefvande Makars rätt
i Boet likväl från afgift undantagen.
Af FideiCommiss. som hädanefter stiftas
till Arfvinge , skyld eller oskyld Person , Tio
Procent, utan att Domstolarne, efter Stiftarens
död , må Fi.teLCommissBrefvet till bevakande i
Protocollet intaga , förrän styrkt blifvit att afgiften
är gulden , eller säkerhet för densamma
hos Uppbördsmannen ställd.
Hvad i öfrigt, i anssende till Controllen
öfver ofvannämnde Bevillning af Testamente,
Gåfvor och Arf, skall iakttagas, derom länder
till rättelse Kongl Maj:ts Nådiga Kungörelse i
detta ämne d. n Uec. 1811.
Berill”
BevillningsUtsk. JBefänkanden. 313
Bevillningen af fast Egendom utgår efter
det , i berördé afseende, derå sist satte värde.
Art. III.
Bevillning för Consumtion och Öfverflöd.
§• I.
1 Mom. För nyttjande af Vin, eller an*
dre tillåtne Utländske Drycker , hvarje Mansperson
öfver 15 år af Adel, Presterskap, Borgare
och Ståndspersoner . R:dr a
Af Bondeståndet och öfrige Folk
Classer
. . .1
1 Alternativet.
2 Mom. För förbrukning
af Caffe och The,
antingen begge eller endera
:
Alla Mantalsskrifne
af båda könen, af Adel,
Presterskap, Borgare och
Ståndspersoner, hvardera
, R:dr I ——
Af BondeStåndet
och öfrigeFolkClasser
.  -24
a Alternativet,
a Mom. För förbrukning
af Caffe och The',
antingen begge eller endera
:
Alla Mantalsskrifne
af båda könen , af Adel,
Presterskap, Borgare och
Ståndspersoner , hvardera
, 3 a sk.
Af BondeStåndetoch
öfrige FolkClasser
. 16 —■*
3 Mom. i;o För bruk af Sidentapeter,
hvart rum, större eller mindre R:dr 10 —-  - a:o För Meubler med Siden-öfverdrag
, Sängar, Soffor , Stolar och Gardiner,
hvart rum , der alla eller några af
dessa Meubler nyttjas , 5 ■
3:0 Finnes äkta förgyllning på al
-
Bihangtill Riks-St. Prot. r$i?-i8i8' 5?tg Sami. N:r 28,29,
214 BeviUnings-ZJtsk. Betiinfianden.
la eller några af nu uppräknade Meubler,
betalas serskildt för hvart rum
4:0 Eikaledes för Sängar, Soffor eller
Stolar af Mahogeny eller andre Utländske
Trädslag , vare sig af fullt träd eller
fanerade , hvart rum
5
I Alternativet.
4 Mom. Fruntimmer
ofver 15 är, som bruka,
antingen hela klädningar
af Siden eller sådana
öfverplagg , såsom
Capotter , I*eliser , Pälsar
m. m. betala derföre,
utan åtskilnad på
Stånd, hvarje
Persen
2 4 sk.
De, som endast nyttja
mindre klädespersedlar,
Hufvudbonader j Halsdukar,
Band m. m, af
Siden , betala derföre ,
hvar Person , 6 sk,
5 Mom. En hvar*
Fickur af hvad Metall som helst, betalar der^öre
♦ • . . 12 sk.
6 Mom. Hvarje Mansperson , som spelar
Kort, erläggger :
Om han är af Adel, Presterskap , Borgare
eller Ståndsperson ^ R:dr 2
Af Allmogen och andre FolkClasser
- 1
♦ ♦ • Ä
2 Alternativet.
4 Mom. Fruntimmer
öfver 15 år, som bruka,
antingen hela klädningar
af Siden eller sådana
öfverplagg, såsom
Capotter, Peliser, Pälsar
m. m. betala derföre,
utan åtskilnad på
Stånd, hvarje Person
24 sk.
De, som endast nyttja
mindre klädespersedlar,
Hufvudbonader, Halsdukar
, Band m. m. af
Siden , betala derföre ,
hvar Person . 4 sk,
som bär och brukar
jBevillningS Utsk. Betänkandeft. 215
I Alternativet.
7 Mom. Hvarje
Mansperson öfver 15 år,
som röker, snusar eller
tuggar Tobak : om han
2 Alternativet,
7 Mom. Hvarje
Mansperson öfver 15 är,
som röker , snusar ellet
tuggar Tobak : om han
fir Adelsman, Prest,! är Adelsman, Prest,
Borgare eller Ståndsper
son , 16 sk,
Af Allmogen och andre
Classer, endast med
undantag af Gemenskapen
vid Arméen och
Flottorne , så länge de
äro i verklig tjenst, 8 sk.
Borgare eller Ståndsperson
. 12 sk.
Af Allmogen och andra
Classer, endast med
undantag af Gemenskapen
vid Arméen och
Flottorne , så länge de
äro i verklig tjenst, 6 sk*
2 Alternativet.
8 Mom, Hvarje
Mansperson öfver 1 g
år, som förbrukar Bränvin,
erlägger, utan afseende
på Stånd (med
undantag af Gemenskapen
vid Arméen och
Flottorne, så länge de
äro i verklig tjenst) 6 sk.
Alla i förestående §. till och med 6 Mont,
anförde förbrukningar böra vid Mantalskrifningen
noggrannt uppgifvas, men Tobaks (Tobaks
och Bränvins) nyttjande , såsom af en mera allmän
omfattning , efter hvad förr vanligt varit,
antingen uttryckeligen afsägas, eller i brist der*
a/ påföras.
o i6 Bevillnings Utsk. Betänianden.
§• 3-
Den som underlåter, att sådane uppgifter
vid Mantalsskrifningen anmäla, eller Tobaks
'^Tobaks och Bränvins) nyttjande sig afsäger ,
men likafullt tned förbrukning af det ena eller
andra blifver beträdd, skall derföre betala den
afgift han undanhållit och pligfa fyra gånger
dess belopp, Angifvarens eller Åklagarens
Ensak,
§. 4-
1 Mom. Till vinnande af erforderlig så'-  kerhet, att de i denna Art. stadgade afgifter
må i rättvist förhållande utgå , skall det åligga
Mantalsskrifvaren , att för alla dem, som göra
sina uppgifter muntligen, uppropa hvarje förbrukning
serskildt, enligt dertill inrättade Columner
, och efter hvar och ens yttrande, afgifterne
införa , med iakttagande tillika af det,
som angående TobaksAfgiften (Tobaks- och
BränvinsförbrukningsAfgifterne) ofvan är föreskrifva.
2 Mom. Om någon alldeles v^ndanhåller
sig Mantalsskrifning, sedan med honom så förfarit
är , som här nedanföre i 5:te Art. I §. 5
Mom. förordnas, bör den der stadgade utväg
äfven i detta fall tjena till efterrättelse, att nemligen
Skattskrifning verkställes, efterde upplysningar
, som kunna inhemtas , och den uteblefne
skylle sig sjelf, om någon ÖfverflödsArtikel ,
som uppgifvas bort , dervid kommit att uteslutas
och han derföre får Laga ansvar vidkännas.
3 Mom. Förekommer vid Mantalsskrifningen
skälig anledning , att en eller flere för;
BeviUiilngsUtsi. Betänkanden. 217
bruka sådane öfverflödsvaror, derföre de bort,
men försummat att sig angifva; och kunna
2ine för god fräjd kände män sådan anledning
bestyrka, varde de genast vid ansvar af Skattskrifvaren
hos landshöfdingen tillkännagifne ,
för att befordras till laga handläggning.
4 Mom. Mantals- eller SkattSkrifvare s genom
hvars uturaktlåtne uppmärksamhet, någon
från afgift för öfverflöd obehörigen blifvit utesluten,
skall sjelf betala sadan afgift och plikta
fyra gånger dess belopp till de fattige i den Församling,
der origtighet sig tilldragit; Eeträdes
han annan gång dermed , blifve han på ett
halft år suspenderad, och tredje resan miste
tjensten.
Hvaremot, i händelse lian uppfyllt sitt
åliggande , att ordentligen förrätta upprop , och
icke destomindre något underslef eller origtigt
förfarande inträffar, hvilket genom dess nit och
redlighet upptäckes , skola de derå fallande Böter
honom tillhöra, sedan målet, genom Landshöfdingens
försorg , aj vederbörande LandsFiscal
eller Publique Åklagare , blifvit vid vederbörlig
Domstol i laglig ordning instämdt och
utfördt.
A r t. IV.
FyllnadsAfgijt.
Denna kommer att utgå till fyllnad i
Statsbehofvét, såsom ersättning för LandTullsBevillningen
, och utgöres med Fyra Skillingar
af hvarje Riksdalers Bevillning, som efter Andra
Artikeln erlägges , och i lika förhållande
för ett mindre belopp , samt påföres serskilt
2X8 BevillningsUtsk. Betänkanden.
för hvarje Egendom och Löneinkomst. Den
äger dock icke rum å nedantecknade Afgifter ,
hvilka efter samma Artikel utgå, nemligen:
1:0 Af Theater-Representatior.er enligt
2 §• ;
2:0 Af RusttjenstMarker, Post- och LotsHemman
samt Rotefrihet, enligt 3 §• 3, 4 °ch
5 Mom, ;
3:0 Af Krut-, Svafvel-, VictrioU och RödfärgeTillverkning,
efter deras qvantitet och vigt
eller för GårdfanHandlatnles Pass efter 4 §• ;
4:0 A vinster och Utdelningar af Actieoch
andre Verk, enligt 6 §.
5-0 A den afgift, som för Arf, Testamenten
, Gäfvor och PideiCommisser, enligt 7 §.
erlägges; ej eller
6:0 A Bevillningen efter 2 Artikeln af
de Manufacturisier och Fabriksidkare i Eskilstuna
Fristad , soro i 6 Art. 3 §. omnämnas.
Art. V.
Föreskrifter angående hvad vid Mantalsskrifningar
, Berednings- ■> Taxerings■ och PräfriingS«
(kommittéer bör iakttagas , samt om ändrings sökande
i Cornmittéernes Beslu-t.
§• 1-
Om Mantalsskrifning,
1 Mom. I hela Riket skola Mantalsskrif-*
ningarne börjas i medlet af November månad ,
då alla, som inom den jiista December samma
å/c fylla 15 år, i Mantal skattskrifvas ; och förrättas
Skaitskrifningen inom hvarje Stad , Pastorat
eller bocken i närvaro af ett sådant Ko
-
Bevillnings-Utsk. Betänhanden. »ig
nungens Befallningshafvandes Ombud , som med
nödige kunskaper förenar anseende i orien. Af
Presterskapet må endast Ordinarii eller Tjenstförrättande
Pastorer kunna dertill förordnas,
hvilka dessutom alltid sjelfve böra dervid vara
tillstädes eller i sitt ställe hafva dertill utsett någon
af Församlingens Prester ; men ar Pastor
ensam Prest , och laga förfall hindrar hans inställelse
, må han foga den anstalt , att annan
person tillstädes kommer, som , på Pastors ansvar,
ur den medförde HusförhörsBoken meddelar
all den upplysning, som lagligen kan
äskas.
Med Mantalsskrifning i Stockholm och Götheborg
förhålles efter hvad serskildt derom
Stadgas.
Konungens Befallningshafvande skall om
Mantalsskrifningarrie tidigt utfärda sådana Kungörelser
, som jemväl innehålla tydliga föreskrifter
för de skattskyldige om de uppgifter till
Mantalsskrifning , som enligt Författningarne
och denna BevillningsStadga af dem skola aflemnas.
2 Mom. Alla Husbönder, så i Sfäderne
som p| I.andet, skola å den dag, som till Mantalsskrifning
utsättes, sjelfve eller genom Ombud
sig infinna och till Skatlskrifvaren aflemna de
uppgifter , som i Konungens Befallningshafvandes
Kungörelse, samt nästföljande Moment
föreskrifvas.
3 Mom. Desse uppgifter, som tväfallt
författas , skola noga upptaga alla de personer ,
som till hvars och ens hushåll höra, med utsättande
af namn, kön, ålder, mer eller mindre ar
-
520 BevillningsZJtsk. Betänkanden.
betsförmåga, bräcklighet, o. s. v. Äfven skall
bestämdt uttryckas personens Embete, Tjenst eller
Befattning, elen rörelse, näring eller annan
handtering han idkar, hans Fastigheter , Verk
och Inrättningar, samt ändtligen de hos en
hvar boende Hyrestnän, eller andre , hvilka
dessutom, för sig oeh sitt folk, äro pligtige
att enahanda förteckningar och uppgifter aflemna.
Samma skyldighet åligger ock' Förmyndare,
i afseende på sine Myndlingar och dessas
Egendom , samt Styresmän af BolagsVerk och
Inrättningar, outredt Sterbhus, eller under
Concours varande Bo, för den Egendom, en
hvar af dem förvaltar och vårdar.
4 Mom. Allmogen och mindre skwfkunnige
Invånare i Städerne äga, att muntligen
meddela dessa uppgifter.
5 Motn. Underlåter någon utan anmäldt
laga förfall att personligen, skriftligen eller genom
Ombud vid Mantalsskrifningen sig inställa,
samt alla nödiga uppgifter meddela, bote
till tväskifte emellan Åklagaren och Socknens
Fattige Två Riksdaler, oeh vare samma bot för
den , sorn underlåter att anmäla de på ägorne
boende inhyses personer, skulle de än ifrån afgift
böra befrias. Hvaremot den, som antingen
sjelf beträdes med origtig uppgift, eller bidrager
dertill, att någon utan skäl från Skatt
uteslutes , skall betala den skattskyldiges afgift,
och böta dess dubbla belopp ; Skolande desse
böter, sorn dock ej böra utgå förr än Konungens
Befallningshafvande derom förordnat, till
-
BtvillmngsUtsIi. Betänkanden. 2S1
falla Fattigcassan i den Stad, Socken eller Församling,
hvartill den pliktfällde hörer.
Före Mantalsskrifningen slut upprättas å
hvarje ställe en förteckning öfver desse böter ,
hvilken, till riktigheten styrkt af Pastor , eller
den i dess ställe närvarande, och 2;ne Socknemän,
till Konungens Befallningshafvande
öfversändes, som hos den försumlige later uttaga
böterne , sä vida giltiga skäl till hans befrielse
ej företes.
Skattskrifvaren åligger, att bevisligen underrätta
den , som för uteblifvande är till böter
fälld , sä väl om deras belopp , som att honom
aligger , inom fjorton dagar, vid fördubblad bot
och förlust af vidare talan , å ort, sorn utsattes,
de bristande uppgifter aflemna. Uteblifva de
ändock , anmäle han förhällandet hos Konungens
Befallningshafvande i afseende pä böterne
, och varde Skattskrifningen verkstäld , enligt
de upplysningar , som ändock kunna erhällas.
G Mom. De vid Mantalsskrifningen meddelte
uppgifter om personers kön, ålder och
namn, skola med Husförhörsboken pä stället
noga jemföras, så att ingen skattskyldig förbigås
eller ur MantalsLängden uteslutes ; och , när
större eller mindre del af en Sockens Innevånare
är i annat District mantalsskrifven, bör
ett af vederbörande Pastor undertecknadt Utdrag
af HusförhörsBoken , till nödig upplysning
vid Mantalsskrifningen företes , hvilket äfven
gäller, då någon från annan Församling till
skattskrifning sig anmäler.
22 2 BevillningsUtsL BetänHanden.
Skattskrifvaren skall derjemte söka alla nödige
upplysningar om de Personer , som af
honom böra antecknas, för hvilkas säkrare och
skyndsammare meddelande Länsmän, Fjerdingsman
och Sexman eller "Rotemästare, de tvänne
sistnämnde vid lika ansvar, som i 5 Mqm. angående
uteblifvande från Mantalsskrifningen
stadgadt är, skola vid förättningen vara tillstädes.
7. Mom. Hvarje Skattskyldig skall ovilkorligen
i Mantal upföras och taxeras der han
bosatt är, till nästa Fardag flyttar, eller största
delen af året sig uppehåller.
Embets-och Tjenste-män skattskrifvas och
taxeras der de hafva tjenst eller lön, så vida
de ej å annor jort äro beständigt bosatte.
8. Mom. Alla uppgifter, skrifteliga eller
munteliga, skola i Mantalslängden noga intagas,
de skrifteliga numereras, och numern an«
märkas i Mantalslängden, hvilken de bifogas.
g. Mom. Den uprättade Mantalslängden,
skall, på sätt Författningarne stadga, å allmän
Sockne-Stämma uppläsas, och, sedan den genom
påskrift af vederbörande Pastor eller den hans
tjenst förrättar, samt tvänne närvarande Socknemän,
blifvit antingen till enligheten med förhållandet
styrkt, eller vederbörligen rättad, med
sine Bilagor emoftagas af hvarje Församlings
Pastor, hvilken alltsammans, att ytterligare granskas,
till Socknens Berednings-Committe öfverlern
nar.
i 3.
Om Berednings Commité pä Bandet.
1. Mom. Skattskrifvaren åligger, aft författa
och till Konungens Befallningshafvande,
BevillningsUtsh. Betänkanden. 223
under loppet af Januarii Månad, insända Förslag
till Terminer för BeredningsCommitteemes
inom Fögderiet sammanträden, hvilka så bestämmas,
att Skattskrifvaren dervid kan vara tillstädes,
och att förrättningarné inom April Månads
Utgång må kunna fullbordas.
2. Mom. Konungens Befallningshafvande
bestämmer, så fort sig göra later, Terminerne
för Be ednings-Commiteernes sammanträden, så
att de inom förenämnde tid må vara slutade.
De Kungörelser härom, som öfver hela Länet
böra utfärdas och uppläsas, skola innehålla bestämda
föreskrifter, så väl oro de upgifter till
Berednings Commiteen, hvilka den skattskyldige
åligga, som hvad af Committeen sjelf iakttasas
bör,
v> o
3. Mom. A nästa Söndag derefter, skola
allmänna Socknestämmor utlysas, till val af Ledamöter
uti Berednings-Committeen.
4. Mom. Till Ledamot deruti är Pastor i
Församlingen alltid sjelfskrifven, och väljas dessutom
å den utlyste Socknestätnman, bland besuttne
Personer inom Socknen, högst Sex Ledamöter,
nemligen : Tre af Ridderskapet och Adeln
eller Ståndspersoner samt Tre af Bonde
Ståndet ; dock kunna Berednings-Commiteer, ehvad
de äro valde för en, eller på sätt här nedanföre
i Sjette momentet förmäles, för flere
socknar, om så åstundas, bestå af ett mindre
antal Ledamöter, dock ej under Fem, hvaraf Två
af Ridderskap och Adel eller Ståndspersoner
samt Två Bönder.
5. Mom. Finnas ej i en Socken besuttne
män af Adel, Ståndspersoner och Bönder till
2 24 BevillningsUtsk. Betänianden.
det antal och förhållande, sorn erfordras, må det
bristande utses bland sådane personer, som äro
eller varit i Kongl. Majrts och Kronans tjenst,
eller inom den Glass, hvarå tillgång är. Åstunda
Socknemännen ett 'större antal än fem, <vare
dem ej förment, att från annan Socken tillkalla
besuttne Personer, af den Class, hvarå tillgång
ånom Socknen saknas.
6. Mom. Vilja flere Socknar inom ett större
eller tvänne mindre Pastorat förena sig om
en Berednings-Committe , vare sådant tillåtit ;
dock bör tidig underrättelse härom meddelas
Skattskrifvaren, och en sådan Committé likväl
ej bestå af flere än Sju personer. Endast i det
fall, som här uptages, må Berednings-Committe
kunna utom Socknen eller Pastoratet sammanträda.
7. Mom. Skulle församlingen utan omröstning
ej kunna förenas om Eedamöter, anställes
af de närvarande ordenteligt val, hvarvid rösterne
beräknas efter förmedlade Hemmantalet och
Jordegaren sjelf röstar, om han ej, genom serskild
öfverenskommelse, sin rätt till Aboen upplåtit.
8. Mom. Finnas icke i en Socken utom Pastor
fyra sådana personer, sorn kunna väljas till
Ledamöter i Berednings Committée, vare Socknen
förbunden, att förena sig med en nästgränsande,
hälst inom samma Pastorat, till gemensamt
val af Ledamöter, hvilket då förrättas i
den Socken, som äger största Hemmantalet , ägande
desse Socknar, om fullt antal ändå ej är
att tillgå, bristen fylla genom val af personer
från andra Socknar, på sätt 5 mom. innehåller.
Hafva sådane Socknar serskilte Pastorer, vare de
BevillningsUtsL Betänhanden, 355'
bägge, hvar för sin Socken, Ledamöter i Corn®
mitteen.
9. Mom. Kyrkoherden vare pligtig, att såsom
Ledamot i Berednings-Gommitteen biträda,
derest icke ålder, sjuklighet eller annat vigtigt
hinder i vägen är, i hvilket fall han må utse
någon bland Församlingens Presterskap, som han
finnér mäst tjenlig att dess ställe företräda,
10. Mom. AnnexeSocknar och de med egne
Prester försedde Capellgäll skola, om de det
åstunda, äga rätt, att, med iakttagande af hvad.
redan blifvit stadgadt, sin egen BeredningsCommittee
utse.
11. Mom. Hvarje Berednings Committée,
hvars sammanträden må inom slutne dörrar
hållas, väljer inom sig ordförande. I händelse
af skiljaktighet anställes omröstning, och emellan
dem, som erhållit lika röstetal, lottning.
13. Mom. Till Berednings Committéen behöfver
ej Husbonde afgifva Förteckning å de
personer, för hvilkas Bevillning han ansvarar;
hvaremot honom ovillkorligt åligger, att anmäla
och, på sätt om Mantalsskrifning stadgadt är,
uppgifva sitt Embete och Tjenst, den Lön och
Inkomst han deraf njuter, den Rörelse eller
Näring han idkar, jemte de Fastigheter och Lä«
genheter, han under ägande- eller nyttjande-rätt
Innehafver, samt å dessa sistnämnde det värde,
hvartill han anser dem böra uppskattas.
13. Mom. Hen, som på en ort idkat näring
eller rörelse, men under löpande året flyttat
den till annor ort, der han sjelf skattskrifves
och taxeras, vare pligtig, att från TaxeringsCommitteen
i den ort, der ban näst förut varit
226 BevillningsTJtsk. BetänJianden.
bosatt, förete bevis huru han der det förlidna året
varit taxerad.
14. Mom.* I enlighet med de sålunda in*
hämtade uplysningar och utrönte förhållanden,
skall Berednings.Committeen, efter aflagd ed, på
sätt denna artikels 6 §. förskrifver, stadga de
grunder, efter hvilka hvarje skattskyldig bör debiteras
, och i följd deraf pröfva upgifterne,
samt efter ägande kännedom på ära och samvete,
dess beslut meddela, och ändtligen med afseende
å de här gifne föreskrifter, Egendomars
och Lägenheters värden föreslå.
15. Morn. Häradshöfdingarne skola fördetta
ändamål vid hvarje ars början till Häradsskrifvarne
insända förteckningar öfver de hemman
och lägenheter, som det föregående året
blifvit uppbudne, med utsättande af den Köpeskilling,
som för hvarje egendom blifvit utfäst ;
Ägande Berednings-Commitie, att i afseende på
ännu ej uppbuden Fastighet, affordra Köparen
behörigen styrkt afskrift af Köpe afhandlingen,
som jemväl, enär det fordras, skall i Hufvudskrift
företes.
16. Mom. Fastän Egare af en Fastighet,
på sätt 12- Morn. af denna §. föreskrifver, uppgifvit
det värde, hvartill han förmenar den böra
anses, vare Committéen likväl både berättigad
och skyldig, att, om skäl förefinnes, värdet
höja; men äge icke rätt att nedsätta det upp*
gifna.
17. Mom. Af de handlingar och uplysningar,
Committéen samlat, och den locale kännedom
Committéen bör äga, åligger den att utröna egendomarnes
beskaffenhet, till utrymme, jord
-
L
BevillnitigsUtsk. Betänkandet!, 327
man, åbygnad, belägenhet, afsättningstillfälle, förmäner
och onera, jemte de i orten gångbara
pris, saint derefter med all möjlig noggranhet bestämma
dess värde, hvarvid sista försäljningspriset
bör tjena till grund, så vida Egendomar
ej sedermera i allmänhet fallit i värdet, eller
den ifrågavarande, genom Eldsvåda, Vattuflöde
eller andre olyckshändelser blifvit försämrad ;
Varande det i öfrigt Committéens pligt, att på
ära och samvete icke sätta någon Egendom till
lägre värde, än den kunde komma att gälla, om
den utan tvångsmål skulle säljas,
18. Mom. De Egendomsvärden, som i köp
emellan närskylde, genom utmätningst vång, eller
af andre serskildte orsaker blifvit bestämde lägre
än de för Egendomar af lika beskaffenhet
eångbara, böra lättas i öfverensstämmelse med
värdet å andre till förmåner enahanda eller närmast
jeinförlige Egendomar, och i förhållande
dertill höjas.
ig. Mom, Alla Boställen värderas efter
samma grunder, sorn hemman i allmänhet', ock
skola likväl, med afseende på Innehafvarens inskränktare
dispositionsrätt, efter beskaffenheten
med dem jemföras ; hvaremot Frälseräntor beräknas
till Capital, med fem procent, efter förra
årets Markegång, och till afgift derföre lika
med öfrige Fastigheter ; men om de öfverlåta^
till Besittningsägaren, kommer köpesumman, att
i förhållanda dertill, öka hemmanets värde.
20. Mom. Vid taxering af skattlagde Mjölqvarnar,
ehvad de dritvas af eld, vatten eller
vind, så i Städerne , som på landet, bör deras
Värde, likasom foc Bruk, Manufakturer och an;
328 23evillningsUtsk. Betunkanden.
dre dylika inrättningar, utrönas i förhållande till
den afkomst de gifva deras ägare, hvarvid Qvarnarnes
belägenhet i mer eller mindre Sädesrika
orter, vid större eller mindre betydliga Städer,
Quarnstenarnes antal och gång, antingen för hela
året, större eller mindre del deraf, beloppet
af den Tull, som tages, och dess påräknade årliga
intägt, böra i Protocollet anmärkas och värdet
derefter i förhållande till ortens gångbara
pris bestämmas. Kunnande inga andra Qvarnar
under Egendomsvärdet innefattas., än de som
under gårdens skattläggning äro uttryckeligen
begripne,
21, Mom. Åbyggnader ålandet, som blifvit
eller blifva brandförsäkrade, böra väl icke
särskildt efter Brandförsäkringssummans belopp
till Bevillning anses; men skola dock i sam*
manhang med den Egendom, hvartil de höra,
förtjena skäligt afseende, i den mon en emot
förlust af Elsvada tryggad Egendom äger ett
större värde ; hvaremot Brandförsäkring å hus,
hvilka på mindre lägenheter eller Lustställen blifvit
uppförde, och deraf utgöra hufvudsakliga värdet,
lika som i Städerne bör lända till efterlefnad,
22. Morn. Vid den uppskattning af Fastigheter,
som efter de nu stadgade grunder först
anställes, åligger det Berednings-Committeerne,
att med hänsigt till det förhållande för hvarje
Län, som serskildt bifogade Tabell utmärker,
lika noggrant som allvarligt utreda de orsaker,
hvilka i vissa orter mera än i de öfrige åstadkommit
nedsättning i Fastighetsvärdet, och med
lika sorgfällighet tillse, att i den mon dessa orsaker
-
BevillningsVisk. B dånkunden. g 2 g
saker upphört, eller i öfrigt icke instämma med
de här förut antagne grundsatser, detta värde
må återföras till dess rätta och sannskyldiga belopp,
så att alla medborgare i Sämhällét draga
lika bördor å deras Egendom och den ena icke
mera än dén andra derifrån ubdanhålles. Varande
det Corn mitteen obetägit, att så väl vid
denna Uppskattning, hvilken i öfrigt blifver gäu
lande till nästa Riksdag, sorn vid de deremellan
årligen anställande sammarin aden, jemka Egéhdömsvärdet
till den närmaste inbördes likhet,
Sorn kan till vägabringas, och således detsamma
för Setskilta Egendomar dels höja, dels nedsätta;
men ingalunda må detta verkställas genom ett
allmänt och obes'ärndt omdöme, eller under pröportionerliga
andelen af den Summa, hvilken
Såsom deri minsta för hvarje Eän är fastställd
och i ofvannämnde TabJell innefattad, utan Skola
skälen till hvarje förändring alltid i ,Proto*
collet (brnständligi anföra? och TäieririgS-Göni»
fnitteen underställas,
23. Mörn. Vid Eruks och-Bergverks värdering
bör égentliga upmäfksämhéten fästas vid
tillverkningspris, hvilka förändras genom olika!
hära tillgång och Olika höga gris på Malm1,'
Kohl, Arbete och Spännémåf, vid olik belägenhet
för afsättning, vid säkra, för flere åf slutade
Confracfef om större eller mindre dél af tillverkningen,
- vid öUerä, olika hammarskatt nit', rirj
Och' af dessa omständigheter må afgöras, samt
med Egarens uppgift jöth förås, den. af Bruket
Serskildt från hem månen, såsom för sig upp»
Bihang till Riks; St. Prat. §:'te Sami. Nir30,31.
230 BevillningsUtsk. Betänkanden.
skattade, erbållna inkomst för det förflutna året,
hvarvid alltid sålunda bör tillgå, att hvarje
Bruks tillåtna tillverknings hela belopp upptages
och af vederbörande beräknas till lika ^värde
som Kronans Hammarskattspris för den Stämpeln
, hvarifrån drages tillverkningskostnaden
enligt nu stadgade grunder, då återstoden blir
Brukets behållna inkomst, som uträknas till Capital
genom Fem procent. Sedan detta är verkstäldt,
jemföres köp af Bruksegendom, slutadt
Under loppet af de nästförflutne två åren, och
bör Summan, som sig högst belöper, såsom värde
utföras, och debiteringen derföre ske, likasom
för andre Fastigheter ; Likväl får, i intet
fall, högre ån en tredjedel eller mindre än en
Sjettedel af Flammarskattsjernets pris anses såsom
egarens behållna vinst af hvarje Skeppund
privilegieradt Smide, utan afseende på da Bruket
tillydande Hemman och Fastigheter; dock
vare vederbörande berättigade och skyldige, att,
efter olika local och omständigheter, äfven emellan
dessa två grader bestämma egarens behållna
vinst af hvarje tillåtit Skeppund Smide,
■Vid de Bruk, som äga oinskränkt smidesrätt,
skall förflutna årets tillverkning , som af Egarne
behörigen uppgifvas och med vederbörande
Embetsmäns intyg till rigtigheten styrkas bör,
för Bevillningens utgörande tjena till grund.
24. Mom. Vid de Bruk, der hela eller en
del af Smidet till allehanda Manufactur förädlas,
värderas svartsmidet på det sätt, att hälften
af den vinst, som anses vara behållningen
för hvarje Skeppund Stångjernssmide vid sam»
ma Bruk, tillägges för tättigheten till förädling
BevitlningsUtsli, Beidnkaaden« jgi
äf hvarje Skeppund deraf till Manufactur, så atf<*
för ett priviligieradt Skeppunds Smide, inberäknadt
det dertill erforderliga Stångjernssmide ,
anses egarens behållna vinst, ifrån högst hälften
till min9t en fjerdedel af Hammarskattsjernets
pris Uti den bergslag, der Bruket är belagit,
hvilken behållning på lika sätt, sorn föt
Stångjernssmide är stadgadt, med fem procent
förvandlas till Capital, för hvilket Bevillning
erlägges. Der åter Manufacturverk äro anlagde
med rättighet till förädling af köpt ämnesjern,
eller utan eget Stångjernssmide, värderas
förädlingsrättigheten till svartsmide sålunda, att,
utan afseende på den Bruket åtföljande Landtegendom,
egarens behållna vinst för hvarje Skepa
pund priviligieradt Smide, anses från högst en
Fjerdedel till minst en Åttondedel af Hainmarskattsjernets
pris, uti den Landsort der Bruket
är beläget,
25, Mom, De Bruk, sorn, enligt BergsCollegii
på Konungens Nådiga Befallning utfärdade
Kungörelse af den 17 Julii 18 lo, för
längre eller kortare tid nedlagt större eller mindre
del af sine Smiden, äro från Bevillningsafgifter
för de sålunda nedlagde Smiden befriade,
under den tid desamma icke begagnas.
26. Mom, Hvad angår Alun-Bruk, AnkarSmiden
, Bergsmans Hamrar , Bleck- och PlåtHamrar,
Beck-Bruk, Masugnar, med andre re°
dan i 11. Artikeln upräkoade Veik, Fabriker,
Manufaeturier och med dem jemförliga Inrättningar,
Sågverk samt Valck- och Siampqvarnari
så skola de upptagas till deras verkliga i orten
gångbara värde, s»mt med tillämpning af dg|
2 38 BevillningsUtsk. Betänkanden. i
grunder, sorn för värdering af Hemman, Bruk
och Bergverk äro föreskrifne, uppskattas efter
deri afkomst, de kunna och höra gifva åt sine
egare; Skolande Bevillnings-afgifien derföre alltid
påföras Verket och utgå i deri ort, der det
är beläget, ehvad en eller flere deuti hafva del.
27. Morn. Her köp af desse Verk inom
rfvå år blifvit afslutade, skola äfven KöpesumInorne
till rättelse tjena, med iakttagande likväl,
att sådane Inrättningar, sorn ingen del af året
blifvit begagnade, endast till värdet af hus och
byggnader uppskattas ; hvaremot alla öfrige, äfven
för sine Privilegier, Förlag, Rörelsefond
och den i jemförelse dermed calculerade afkastning
, skola betraktas, så att ett Verk, hvars
Åbyggnader äga ett ringa värde, likväl för den
rörelse, som drifves, och deri inkomst, sorn der"
af hämtas, varder taxeradt, emedan här, lika-'
Som vid handel och annan rörelse, det är årliga
afkomsten, sorn bör beskattas,
28. Mom. Skulle, efter föregången noga
granskning af Manials-längderne, samt de så
•Val vid Mantalsskrifningen, sorn vid Längdens
Uppläsande å Socknestämma gjorde anmärkningar
derå, anledning förekomma , att någon utan laga
skäl blifvit från skatt utesluten , böra utskylderne
honom ovilkorligen påföras. Har åter,
af hvad orsak sorn häldst , en person blifvit
skattskrifven , hvilken, oförmögen att draga de
åtagde utskylder , för sin nödställda och utblottade
belägenhet, hade bordt frikallas, äge då BerédningsComnihléen
att rättelse meddela, hvilken
likväl med de skäl, sam dertill föranledt, i
Bevillnlngs Uisk. Betänkanden,
Protocollet intages och af Taxerings*Commit'étens
vidare pröfning beror,
29. Mom. Häradsskrifvare!) skal!, om han ef
är lagligen hindrad, i ReredningsCornmittéen vara
tillstädes, men, i händelse af laga förfall, som
hos Konungens Befallningshafvande tidigt aninälas
bör, äger Konungens Befallningshafvande,
efter Häradsskrilvarens förslag, en skicklin
man i hans stalie förordna, Underlåter Häradsskrifvare!),
att i rätter tid förfall anmäla, eller
blifver han ifrån förrättningen alldeles ute, vare
förfallen till Tjuge Riksdalers böter till
Socknens fattige,
3©. Morn, Häradsskrifvare!) ansvare för
Protocollet samt anteckningar och längder öfver
hvad BereduingsCommittéens befattning tillhörer,
utan anspråk på något arfvode af Socknen,
Han vare ock förpiigtad vid påföljd, sorn för
andra fel i tjensten, att, enär han antingen vid
värdering af Hemman och .Lägenheter, eiler
annars, anser Kronans rätt vara förnärmad, sidan
t,- jämte skälen för sin tanke, i -Protocollet'
anmärka ; Skolandes BeredningaGommiiieen va.
ra förbunden, att de gjorde anmärkningarna
granska och utlåtandet deröfver i RrotoewBet
meddela,
31 Mom, Den, sam till Ledamot i Re«
redningsCommiltéen blifvit vald, må detta förtroende,
utan laga förfall , sig icke afsäga, ej
eller, utan anmälan deraf, från Committöen. uteblifva:
Sker det likväl, tillkalla Corn minden,
gnnan Ledamot af den Glass, h.vrtiill den uteblifne
hörer, och e vsätte han den. tillkallades
resekostnad och tractamente, detta sednare ha»
BevillningsUtsb. Betänlanden»
räknadt till Tvä Riksdaler om dagen. BeredningsCom
mittéen fortfare likväl med sitt arbete
j till dess den nye Ledamoten hinner an,
komma, så vida, Ordföranden inberäknad, fyra
Ledamöter äro tillstädes.
32 Mom. De hos BeredningsCommitteen
förde Protocoll och Längder , sedan de blifvit
behörigen justerade, samt af Ordföranden och
Tvenne Ledamöter åtecknade , skola, jemte
Mantalslängden och dess Bilagor, af Häradsskrifvaren
emottagas, för att TaxeringsCommittéer?
tillställas.
33 Mom. Enär en Socken är belägen i
flere Härader , utser den likväl blott en BeyedningsCoromitté,
men vid Taxeringen anses
hvarje Person och Egendom höra till det Ta,
seeringsDistrict, der Personen bor och Egendomen
är belägen; till följe hvaraf BeredningsCommittéen
i en sådan Socken skall noga urskilja
hvad till hvarje TaxeringsComrnittee höyer
, och behörig längd för dess District, till
hvardera öfverlemna ; äfvensom hvarje Ledamot
i en sådan BeredningsCommitté anses tillhöra
den TaxeringsGommitté , i hvars District han
är bosatt.
34 Morn. Enär Socknar i ett Pastorat inom
serskilda Län äro belägne , skola BeredjaingsCommittéens
göromål granskas af TaxeringsCommittéen
i det Län, der Socknen är
belägen.
35 Mom. Allt hvad enligt denna BevillningsStadga
är bestämdt utfördt för Person
eller Egendom, oth således ej beror af Taxe?
BevillningsTJtsk. Betänkanden. 23$
ringsmäns pröfning, utan blott på debitering
ankommer, skall HäradsSkrifvaren , sorn för debiteringens
rigtighet ansvarar, i Längden utföra;
kunnande likväl Berednings- och TaxeringsCommittéerne
anmärka missräkningar och rättelse
meddela.
36 Mom. Den, som förfallolöst uteblifver
och ej sjelf eller genom Ombud sin uppgift till
BeredningsCommittéen aflemnar, bote Två Riksdaler
till Socknens fattige; skolande BeredningsCommittéen,
utan hinder af uteblifvande eller
försummad uppgift, efter ägande kännedom, den
ckattskyldiges Bevillning föreslå.
Med Böternes uttagande förhålles , på sätt
om böter för försummelse vid Mantalsskrifning
redan stadgadt är.
§• 3-
Om Taxerings Committé pä Landet.
1 Mom. Enär SockneBeredningarne sine
förrättningar slutat , anmäle det Häradsskrifvaren
genast hos Konungens Befallningshafvande,
som så bestämmer antalet af TaxeringsCommittéer
och dem indelar , att vederbörande ej besväras
med långa resor, och utsätter dagarne
för hvarje Taxerings-Coinmittés sammanträde.
2 Mom. TaxeringsCoinmittéerne böra årligen
sammanträda så tidigt , att deras förrättningar
innan Junii månads utgång äro fullbordade.
3 Morn. If dessa Committéer är Jjands- ,
höfdingen, eller den han i sitt ställe förordnar,
Ordförande, med rätt att i öfverläggningen^,
ej i Besluten, deltaga ; och vare Lands
-
236 Bevillning*Utsk. Betänhan4en,
fjerdingen ovilkorligen förbunden , atp öfvervara
de i följd af fletjnrj författning forsta året
gkeende Taxeringar, orri laga förfall ej hindrar
, i hvilken händelse en eller högst tvert*
pe personer depti 11 böra förordpas för hela
Länet»
4 Mom. TaxefingsCommitté på Landet
pkall ti göras af Niq Ledamöter utom Ordföranden,
nemligen Två af Ridderskap och Adel, Två
af Piesteståndet. Tre af RondeStåndet samt Två
Ståndspersoner.
3 Morm Till Ledamöter höta htses sådape
paan, sorn i denna egenskap vid BerecfpingsCo
nmiueerne la i t råd 1, med iakttagande,
att hvarje Pastorat eller Socken har åtminstone
en Representant, örn deras antal det medgifypr.
fä Moni. Ledamöterne i de serskilde 3fepedningsCommitteerpe
skoja yid TaxeringsCommittéens
första sammanträde sig infinna , förseddö
rn?d de för deni u färdade föroptfnandep
pllep SpckpestärrirpoPrptocoll , för att sig pmpjJap
yälja Ledamöter i TaxériugsCqmmittéen j
Ägande dock .BpredningsCommittéerne, att, vid
.‘P ’< ' ' * ‘ '' ‘ * ■ •' ' *
Slutet af deras förrättningar, genom behörigt
yal , som 1 Prcjtocojlet intagets, utse åtminstone
re persqner, neniligen : Af Ridderskap och
Ädel eller Ståndspersoner, tfer de finnas, En,
filp Prest samt En JBopde , på säff likväl, att
härigenom dej antal af Taxeringsmäö , som er»
fqrdras, ipke kommer att saknas. Slipp annorlupda
, vare deri ptpblifvande förfallen til! ett
yitg af § J$;dr 32 §k. till Sgckneps fattige,
BevillningsTJtsk. Betänk anden, 237
och varde Taxeringen, utan afseende derpå ,
fortsatt.
7 Mom. Nar BeredningsCommittéernes Ledamöter
å utsatt ort blifvit samlade, anställes, i
närvaro af Konungens Befallningshafvande eller
dess tillförordnade Ombud, Omröstning till val
af TaxeringsComrnitté genom slutna sedlar; Skolande
hvarje Sedel, för att anses gällande, upplaga
ofvannämnda antal personer inom hvarje Class och
enligt hvad i 5 Mom. stadgas.
§ Morn. Hvarje närvarande Ledamot af
BeredningsCommitte inom Bistrictet, äger således
att afgifva sin seiskilde Voteringssedel,
och beräknas rösterne per Capita. Enar rösterne
lika utfallit för tvenne eiler flere, varde lottning
anställd.
g Morn. I dep Socken , som ensam utgör
ett Härad, och således kan erhålla sin serskildte
TaxeringsComrnitté, bör Beredningen
på redan föreskrifvet sätt verkställas, och dess
åtgärd pröfvas af en TaxeringsComrnitté, hvilken
af Socknen utses vid samma tillfälle , och
på sätt, som för val af Ledamöter i BeredningsCommitté
är föreskrifvet , men till antal
och förhållande med Glassér, som för TaxeringsComrnitté
stadgadt ar : kunnande högst
en af hvarje Class bland BerednjngsCommittéens
Ledamöter , såsom Taxeringsman bibehållas.
10 Morn. TaxeringsComrnitté må icke
sammanträda utom TaxeringsDistrictet. Uteblifver
vid sammanträdet till klockan iq på dagen
Konungens Befallningshafvande elfer dps?
'238 BevillningsUtsi. Betänkanden,
Ombudi, välje Committéen Ordförande bland
sine Ledamöter, så att förrättningen icke uppehälles.
11 Mom. TaxeringsComir.ittéerne skola
uppmärksamt granska BeredningsCom mitteernes
förslag och med yttersta noggrannhet pröfva
huruvida de i 17 till och med 22 Mom. i 2
§. meddeldte föreskrifter i afseende på Fastighetsvärdet
äro fullgjorde, och i förhållande dertill
samvetsgrant vidtaga de rättelser, som i
enlighet dermed blifva nödige, alltid med uppmärksamheten
fästad på det stora ändamål, som
derigenom åsyftas, att Statens påräknade inkomster
må blifva oförändrade , utan att den ena,
mer än den andre, utöfver billigheten betungas;
I följe hvaraf, och hvad denna Stadga i
öfrigt innehåller, TaxeringkCornmittéen påförer
hvarje Skattskyldig den Bevillning han anses
böra erlägga, hvilken afgift för de vid Hegementerne
indragna Boställen päföres RegementsCassan,
eller den person, som afkomsten och
lönen njuter.
12 Mom, T anseende till svårigheten , att
i hvarje District bestämma värdet af de der belägna
Hemman , tillhörige en , inom 2tne år
försåld , i flere Districter eller Län belägen
större Egendom , för hvilken en sammanslagen
köpesumma finnes utsatt , må det , om ej verkliga
förhållandet kan annorledes utrönas, vara
TaxeringsCommiltéen i hvarje District tillåtit,
att åsätta de inom detsamma belägna Hemman
det varde , sorn i förhållande emellan köpeskillingen
och Egendomens satnmanlagde Hemman,
tal på dem belöper.
JBevillningsZJtsk. Betänkandeni 239
13 Morn- Efter fulländade Taxeringar,
Sligger HäradsSkrifvaren, dels att genast eller
sist inom trenne veckoj: meddela utdrag öfver alla
vidtagna ändringar i BeredningsCommittéens
åtgärder till hvarje Socken, för hvilken ändring
ägt rum , för att å Predikstolen behörigen kungöras
, dels ock att till Konungens Befallningshafvande
uppgifva de värd^h, som blifvit hvarje
Boställe , vid de inom Länet förlagde Regementer-xjch
Corpser åsatte; Skolande desse sistnämnde
förteckningar deröfver af Konungens
Befallningshafvande öfversändas till vederbörande
ChefsEmbeten, att tillställas RegementsSkrifvaren
eller Uppbördsmannen vid Regementet ,
dom derefter skall påföra hvarje högre och lägre-x
Tjensteman, sorn vid Regementet bör skattskrifvas
, så väl den Bevillning , som af Boställe
och Hön bör utgå , som alla de öfrige 'utskylder
, hvilka efter denna Stadga komma af honom
att erläggas , och sådane medel , som af
Eönerne må innehållas, behörigen verificerade i
Landt Ränteriet utan uppehåll lefverera,
14 Morn. All Taxering skall verkställas
i öfverensstämmelse med uppgifterne till Mantalsskrifningen
, dock så , att rättelse må gifvas'
i grund af de anmärkningar dervid , som af
BeredningsCommittéerne blifvit gjorde. En hvar
taxeras således enligt Mantalsskrifningen för sin
Person, der han Embete , Tjenst eller HufvudNäring
idkar; för Egendom och Lägenhet,
der den är belägen , samt för Rörelsen der den
med laglig rätt eller enligt Privilegier drifves ;
Tjenstehjon alltid vid den Egendom der de äro
skattskrifne och tjena.
240 Bevillning* Ut sk. Betänkanden.
15 Mom. TaxeringsCommitté ma halla
sina. sammanträden inom slutna dörrar, dock
så att skattskyldig lemnäs tillträde, då han har
något serskildt att andraga. TaxeringsLedamot
afträde, då han sjelf skall taxeras.
16 Mora. En hvar, som det åstundar, vare
berättigad , att på stället erhålla underrättelse
om beloppet af den .Bevillning , honom påförd
blifvit.
17 Mom. Uppstå emellan Taxeringsman
olika meningar, så. att omröstning blifver nödig
, hvilken alltid bör vara öppen , anställes
den efter Leds rnöternes antal; skolande, när
rösterne äro lika , den mening gälla , som är
till Statens förmån , örn sådant kan bestämmas;
men i andra frågor den, sorn TaxeringsCornrmttéens
förste Ledamot bifallit.
18 Mom. HäradsSkrifvaren åligger 4 efter
det Taxeringarne samt PröfningsCommittéerne
blifvit fulländade , enligt UppbördsBoken , öfver
all den Bevillning, som blifvit påförd, förfara
DebetsSedlav så skyndsamt, att de, Sex
veckor förr än Uppbördstiden infaller , kunna
afhemtas hos någon inom Socknen boende, hvil-,
ken om utdelningen besörjer, och hvarom Kub’
görelse skall till vederbörandes underrättelse
U fardag. Länsman, Fjerdings- och Sex-rnän ,
sorn inom Socknen bo, vare ovilkorligen p 1 i g -  pige , att på HäradsSkrifvarens begäran dessa
fiedlar emottaga, och till en hvar, sorn sig anmäler
> utdela, Samma skyldighet åligger 4
krigstid RegeroentsSkrifvare eller Uppbördsman
\id Regementet , i afseende på 3)eheisSedlävne
Bevillnings-TJtsk. Betänkanden. 841
för Embetsman vid Eegementer och Gorpser,
hvilka så tidigt böra till ChefsEmbetet öfversändas
, att Embetsmannens Ombud, med ti 11-  godonjutande af Eaga Besvärs-tid, må-kunna deni
inhändiga.
19 Morn. DebetsSedlarne skola specifikt,
enligt hvarje Artikel upptaga hvad den Skattskyldige
för sig, Hustru, Barn oell öfrige
skattskrifne personer, samt Tjenstehjon, bör erlägga,
jemte hvad honom i öfrigt för Egendom,
Handtering, Börelse och Tjenst blifvit
påfördt.
ao Morn. Husbonde häfte för Tjenstebjons
personliga afgift; men, innehar Tjenstehjon
Egendom , Handtering eller Rörelse
, som är beskattning underkastad, ansvare
det sjelf för den deraf utgående Bevillning.
2 1 Morn, Husbonde häfte jern val för dess
Eandtbönders, Torpares och andre Arbetares
3C ronoUtskylder vid bristande tillgång. Hock
sträcke sig denna ansvarighet ej till Utlagorne
för Backstugu- och Inhyses-hjon , eller sådane
arbetsföre Personer af hvilka, ehuru på ägorne
boende , Jordägaren icke njuter en motsvarande
tjenstbarhet i arbete , penningar eller
hvad det vara må.
2 2 Mom. Flytta Tjenstehjon, Landtbönder,
Torpare och Arbetsfolk, eller byta de bostad,
sedan Skattskrifning verkställd är, vidkännes
likväl föne Husbonden det fornt stadgade
ansvar för deras Kronoutskylder , med
rättighet , att derföre njuta ersättning af den ^
*o'm dem sedermera under året antagit.
2 42 JBevillningstTtsk. Betänkanden.
23 Mora. Skattskrifvaren må till ersätt
ning för DebetSedlarne njuta för hvar och en ,
som ej öfverstiger Fem R:dr, En Skilling, deröfver
till och med Femtio R:dr, Två Skillingar,
samt för Debetsedel af ännu hägre Summa ,
Atta Skillingar , hvilken lösen i DebetSedlen
intages ; Likväl må vid ansvar icke mer än en
DebetSedel utfärdas för de utskylder , som inom
samma TaxeringsDistrict den Skattskyldige
påföras.
24 Mom. Vid TaxeringsCommitté skall ,
jemte HäradsSkrifvaren, äfven KronoFogden vara
tillstädes , att med nödige upplysningar tillhandagå.
Uteblifver någon af dem, utan tidigt
anmäldt laga förfall , bote som i denna Artikels
2 §. ag Morn. stadgadt är. KronoFogden
åligger tillse, att hvarje Skattskyldig, enligt
Taxeringsmännens Beslut, behörigen debiteras.
För Siffran ansvare i öfrigt HäradsSkrifvarenFörmena
dessa Tjenstemän afvikelse från denna
Stadga vara gjord, anmärke de sådant i Pro-!
tocelletj som af KronoFogden fores och jemväl
skall upptaga Taxeringmännens utlåtande öfver
anmärkningarne.
25 Mom. Efter verkställd Taxering varde
så väl Protocollet, som den af HäradsSkrifvaren
förde TaxeringsLängd justerade, och den sistnämnde
af honom uppsummerad , samt derefter
af Ordföranden och Två Committéens Ledamöter
undertecknad.
§• 4-
Om Taxering i Studerne.
1. Mom. Dessa Taxeringar förrättas i Stosl:-’
BevillningsUtsi, B dank anden, 343
holm inför Öfver-Ståthållaren, ooh i de öfrige
Städer inför Konungens Befallningshafvande, el»
ler dess Ombud, med rättighet för dem , att ,
utan deltagande i pmröstningarne, vara Commit*
téernes Ordförande.
a. Mom. Taxeringsman för Stockholm sko*
la vara Sex af Ridderskap och Adel, Sex af
Preste-Ståndet och FyratioAtta af Borgare
Ståndet, af hvilka sistnämnde Tolf skola höra
till Grosshandels, Tolf till Minuthandels, Sex
till Fabriques och Aderton till Handtverks Classeme,
samt Tolf Ståndspersoner , sorn icke till
något af Riks-Stånden höra, tillsammans Sjuttio
Två Personer , hvilka kunna arbeta på Sex Fördelningar
; dock så , att det belopp , som hvarje
Skattskyldig blifvit i afdelningen påfördt, i
Committéens Pleno, der minst hälften af Ledamöterne
då böra vara tillstädes, pröfvas och bestämmes.
3. Mom. I Götheborg och Första Classens
Städer utgöres Taxerings Committée af Tre Per“
söner bland Ridderskap och Adel, Tre af Presterskapet,
Tre Ståndspersoner, samt i Götheborg
Femton , och i öfrige Första Classens Städer
Tolf rätte Borgare, hvaraf ett jemförligt antal
ur hvarje Glass.
I a:dra och 3:dje Classens Städer skall Taxerings-Comrnitté
bestå af Två Ledamöter af Ridderskap
och Adel, Två af Preste-Ståndet, Två
Ståndspersoner samt Nio Borgare af de serskildte
inom Städerne varande Glassér.
I alla öfrige Städer skall antalet af Taxe»
iings-män af Adel, Presterskap och Ståndspersoner
vara enahanda, men af Bosgare-StåndeS
244 JjevillningsUtsk. BetikiJiand&n.
Sex, med iakttagande, i anseende till desse sistnämnde,
att, så vida Glassér inom Staden finnas,
ett efter styrkan af hvarje Glass afpassadt antal
utur en hvar väljas.
I Fahlun och Sala skola Borgare-Ståndets
^Ledamöter utgöras til! hälfien af Borgare och
Bergsmän, dock så, att i Fahlun det ena året
Fern Borgare ooh Fyra Bergsman, och det andra
Fem Bergsmän och Fyra Borgare blifva
Stadens Taxeringsman.
4. Morn.- I de Städer, der Gymnasium finnes,
skall hland Preste-Ståndet en Factor väljas
till Taxeringsman, men i Upsala och Lund,
der Aca iemier äro , skola utöfver det faststälde
antal Taxeringsman, Två Professorer i sådan
egenskap deltaga ; Hvaremot desse Städer äga,
att ibland Stånds-Classerne välja Två Ledamöter
i Acadertiie Statens Taxerings Committé.
5. Morn. Academiska Taxeringar förrättas,
under Rectors Ordförande , af det föreskrifne antal
Ledamöter, på det sätt, att i denna Taxering
deltaga lika många Ledamöter af Stadens
Borgerskap , sorn af Academie-Staten uti Stadens
Taxering; och skola Taxerings längderne
för Academien aflemnas til! Rector, för att
Pröfnings Committéen vidare tillställas.
6. Mom. Afven för Städerne galler , atf*
då fullt arttal Taxeringsman af någon Class
saknas* bristen må ifrån annan fyllas.
7. Mom. 1 Stockholm , Götheborg och Första
Glassens Städer ombytes årligen en Tredjedel
af Taxeringsman 5 i de öfrige hälften, med
iakttagande deraf,’ att r ahdra och 3:clje Glassens'
Sta
-
Bevillnings-TJtsk. Betiinftcndert. 245
Sfäder afgår bland Borgerskapet, det ena året
Fyra, och der andra Fern, samt alt i Fahlun
och Sala Borgare och Bergs-män med hvarandra
alternera , de väljande likväl nbetagit, att
åter inkalla de afgående. Härvid erinras ock,
att det afgående antalet skall vara i förhållande
till personalen inom hvarje Glass, samt att de
Taxeringsman skola afgå, åt hvilka en sådan
befattning längsta tiden varit Uppdragen.
8 Mom. Ofver-Ståhållaren och Kon. Befall,
ningshafvamle skola, på anmälan af HandelsGöllegium
i Stockholm, Samt Magistraterne 1 de öfriga
Stadérne, att Skattskrifningarne äro Verkställda
och allt öfrigt, som bör tjena till grund för
Taxerings Committéernes åtgärd , i den ordning
som vederbör, bestämma tiden för deras sammanträden.
g. Mom. Ledamöter dertill väljas på allmän
Rådstufva, så val af Borgerskapet, söm öfre
inom Staden skattskrifne Innevånare af de
Stånd och ClaSser, sorn, enligt hvad förut stadgadt
är, äga i Taxeringen deltaga, och hvilka *
Så vida tillgång derå är, böra i Staden aga Hus
och Tomt.
ro. Mom. Detta val förrättas antingen på
det sätt, att, de väljande genom allmän omröstning
utse samtelige Tixeringsmännén, eller att
de valberätrigade inom hvarje Class utsq det
antal Ledamöter, söm af densamma bor utgöras;
Kunnande äfven denna rättighet uppdragas
åt Electorer, som antingen af de Väljande
gemensamt, eller af hvarje Class serskildt, ut-'
B i hang till Palis* St. Prot. 181?-.1818- $:te Sami N;r 32,331
246 Bevillnings Ut sk. Betänk anden,
ses; Dock skall 1. Jetta sistnämnda fall Electo-3
rernes antal inom hvarje Glass utgöras i förhållande
till antalet af dess Taxeringsman.
11. Mom. Kunna ej de väljande sig om
valsättet förena, varde denna fråga genom allmän
omröstning afgjord , hvarvid, likasom vid
val af Electorer, rösterne efter antalet af de
närvarande beräknas ; hvilket Böstningssätt äfven
vid alla tillfällen inom Taxerings-Committeen
skall äga rum. Då Personer skola utnämnas,
varde, då rösterne för flere lika utfalla ,
en utlottad, och höra desse omröstningar alltid
verkställas med slutna sedlar.
12. Moro. I Stockholm väljer Borgerskapet
Taxeringsmän efter vanligheten, och, på det
Taxeringsman af Ridderskap och Adel samt
Preste-Ståndet vid Taxerings-Committeens sammanträde
ej må saknas, anmodar Ofver Ståthållaren
Biddarhus-Directionen och Stockholms
Stads Consistorium, att, hvar på sitt ställe,
kalla de inom Staden boende Eedamöter af dessa
Stånd, att å viss dag sammanträda och Taxeringsmannaval
förrätta ; Skolande af dessa Valförrättningar
tidig del lemnäs ÖfverStåthållaren,
för att vid Taxerings Comtnitteens första sammanträde
, då de utsedde Eedamöter ovilkorligen
böra tillstädes komma, kunna Committeen
meddelas.
Ej må under påstående Taxering i de öfrige
Städerne någon Taxeringsman, utan lagligt
förfall, från Taxeringen uteblifva, och, i
händelse af ett sådant förfall, bor det i så god
tid hos Committeen tillkännagifvas, att en Suppleant
kan i stället tillkallas, Den häruti annor
-
BevillningsUtsk. Betänkmfan. 347
lunda sig förhåller, plikte hvarje gång Två R:dr
till Stadens fattige.
13. Mom. De för Städe-rnes Taxering nö«
dige upplysningar böra i synnerhet hämtas af
föregångne Skattskrifningar, samt de uppgifter,
som hvarje Skattskyldig dervid åligga ; .Blifvande
i detta afseende, och så vidt det kan tillämpas,
hvad för landet är stadgadt äfven för Städerne
gällande; Till följe hvaraf Konungens Befallningshafvande
böra, på enahanda sätt som
angående Taxering å landet är föreskrifvet, genom
allmänna Kungörelser underrätta de skattskyldige,
hvad dem i afseende på uppgifter, så
vid Skattskrifning, sorn vid Taxering åligger
iakttaga; Kommande, på enahanda grund, den
för underläten eller origtig uppgift å landet
stadgade bot och påföljd, äfven för Städerne
att gälla; och skola böterne på lika sätt fastställas,
uttagas och användas.
14. Mom. I de Städer, der Hof-Rätter,
Collegier, Publique Verk, Academier och Gymnasier
finnas, skola, till upplysning för Taxe«
rings-Committéerne , från sådane Publique Verk,
Förteckningar öfver Embets- och Tjenstemäns
Xiönevilkor till Öfver-Ståthållaren och Konungens
Befallningshafvande tidigt insän las ; Kommande
desse Verk, att för Förteckningarnes både
rigtighet och tidiga meddelande ansvara.
15. Morn. I anseende tillden större Folkmängden
i Stockholms Stad, hvarigenom för
dess Taxerings-Comrnitté blifver svårt att inhämta
den kännedom , som erfordras, om hvars
och ens vilkor, samt mer eller mindre lönan*
de Handel, Rörelse och Näring, s,kaU Öfver-;
248 HevillniiigsUtsJt. Betänk anden.
Ståthållaren och Handels-Collegium, förrän Taxeringen
inträffar, från Handels- och Fabriques»
Societeterries Deputerade samt Handtvei keriernes
Ålderman och Bisittare infordra, och alla
desse ovilkorligen vara pligtige, att hvar för
sig meddela Förteckningar på Ledamöterne i
hvarje Societet eller Embete, med uppgift af
Nummer och qvarter, der de i Staden eller på
Malrnarne bo och vistas, samt derjemte utlåta
sig öfver deras förhållande sins emellan, i anseende
till Rörelse, förtjenst, flere eller färre
arbetare, Stads-utslcyldernas belopp, med hvad
mera, som kan tjena till ledning för granskningen
af de skattskyldiges uppgifter ; Dock utan
att Taxerings Committéen således hindras
att bestämma deras afgifter efter den kännedom,
som afven af andra omständigheter kan hämtas;
Skolande hvad i 2 §* 28 Morn. af denna Art.
blifvit Berednings-Committé å Jande^ föreskrifvit
jemväl Taxerings Committé i Stad åligga.
16. Mom. I öfrigt bör Taxerings-Committé
vid bestämmande af den synbara fö mogenhet
, sorn uppkommer af Handel, Rörelse, Näring
och Handtering, söka ali möjlig upplysning
om hvarje Skattskyldigs belägenhet och inkomst,
för att, jemlikt åTlagd Ed, på sätt i
denna Art. 6 §. föreskrifves, utan Väld, mannamån
eller ensidig afsigt samvetsgrannt påföra
hvarje skattskyldig hvad, efter de i denna stadga
antagne grunder, af honom bör erläggas;
hvarvid den allmänna föreskrift gäller, att afdrag
för skuld eller ränta derå icke må äga rum.
o __
17. Moni. Hus, Åbyggnader och Tomter
i städerne skola uppskattas efter deras gångbara
BevillningsUtsL Betänkanden. 249
värde, hvarvid den Köpeskilling, som inom
Tvtj år blifvit betald, likasom å Landet, tjenar
till föreskrift; Skolande, i afseende å Brandförsäkrade
Byggnader, grund för värdet äfven härn*
tas af den vid brandförsäkringen fastställde summa,
utan att likväl Committéen deraf hindras,
att, med anledning af verkliga skäl, höja egendomens
eller Husets värde ofver Försäkringssumman,
under hvilken det alldrig tnå nedsättas,
Vid timände Eldsvåda skall större Brandskade-ersättning
icke meddelas, än som svarar
emot det vid sista BevillningsTaxering af egaren
uppgifne värde, och, enär vid stadgande
deraf i Allmänna Brandförsäkrings-Verket, Tomten
ieke blifvit beräknad , bör vid BevillningsTaxering
denne serskildt uppskattas, och värdet
deraf tilläggas det Brandförsäkrade Husets ; Hvaremot,
då i Stockholms Stads BrandförsäkringsInrättning
Tomt och Åbyggnad fått ett sammanlagdt
värde någon serskild uppskattning af
den förra, för Bevillningen icke erfordras. Tili
lättnad af enskilde personers besvär skall det
för verkställighet häraf åligga ej mindre Allmänna
Brandförsäkrings-Directionen , än, i afseende
ä Stockholms Stads Brandförsäkring, Öfver-Ståthållaren,
att låta upprätta och infordra Förteckningar,
så vidt förstnämnde Verk angar Länsvis
författade, öfver de, under loppet af hvarje
år antingen beviljade nya Brandförsäkringar, eller
i de förut varande gjorde förändringar, jemte
de å Husen antagne värden; Skolande desse
Förteckningar inom Januarii Månads utgång
hvarje år af Directionen öfversändas till ÖfverStåthållaren
och Konungens Befallningshafvan*
850 BevillningsUtsf:. Betänlandem
de i Länen. för alt i rätter tid kunna Taxerings-Commiitéerne
tillställas.
IS. Mom* Den till Släderne hörande jord
Tärderas efter enahanda grund , som för Landtegendom
är stadgad, med afseende likväl å den
större afkastning, som Stadsjord vanligen gifver.
Ig. Mom. Hvad i anseende till DebetsSedlars
författande och utdelning i 3 §. 18
Mom. for Landet stadgadt är, kommer äfven
för Städernes Uppbördsman att gälla ; Skolande
Magistra erne, vid eget ansvar, öfver verkställigheten
deraf hafva det noga inseende , att Debet-Sedlarne
af de Skattskyldige må i rätter tid
kunna uttagas. I Stockholm och Götheborg
kummer, att härmed så förhållas, som serskildt
stadgadt är, eller framdeles kan varda s-tadgadt.
12 0. Mom. Af Öfver Ståthållaren och Landshöfdingarne
beror, att till Protocolls förande antaga
den de dertill anse skicklig ; Kommande
arfvodet för honom, att af Allmänna medel utgå,
efter hvad derom kommer att stadgas. Taxerings-Längden
inom hvarje Stad föres af den
Petson, det antingen tillhörer, eller Magistraten
dertill utser,
§• 5-
Om en allmän Pröfnings Committé i hvarje
Län.
I Mom. För att glanska Taxeringarne å
Häringar, Rörelse och Löneinkomst, och att
bestamma Egendomars värden i ett rättvist förhållande
både till Statens kraf och Medborgares
anspråk på jemlik beskattning , skall i hvart
Län en PröfniiigsComrnitté hållas, att, medan
-
BevillningsTJtsh Betänkanden♦ 251
ledning af de anmärkningar, som vid TaxeringsCommittéernes
Beslut göras, eller Cömmitiéen
i öfrigt finner skäliga, vidtaga alla nödiga rättelser,
och efter inherntad noga kännedom oväldigt
hålla hand deröfver , att Fastighetsvärdet
å Landet äfven med afseende på de skiljaktigheter
, som emellan TaxeringsDisiricterne
sig förete, likväl icke i något fall sättes under
dess rättmätiga belopp , och framför allt icke
under den summa , sorn för hela I änet blifvit
påräknad, och i den bifogade Tabellen upptagen.
q Mom. Denna Committé, hvaruti Landshöfdingen
, med laglig rösträttighet, förer ordet,
skall dessutom bestå af Femton Ledamöter,
hvilka så utses, alf, sedan hvarje TaxeringsCommitlé
bland sine Medlemmar valt, och
hos Konungens Befallningshafvande anmält En
af hvarje Stånd och Class, Landshöfdingen inom
detta antal utser tre af hvarje Stånd och
Class med iakttagande deraf att icke flere från
en TaxeringsCoinmitté eller Fögderi kallas än
TaxeringsCommittéernes eller Fögderiernes antal
det medgifver, så att, om möjligt är, en
I.edamot från hvar TaxeringsCommitté må dervid
biträda. Städerne äga , att, jemte en ur
hvardera af de Tre öfrige Classer, föreslå Tre
Borgare; Äfven skall LandsKamereraren,
med skyldighet att anmärka, huruvida Kronans
rätt vid de föregående Taxeringar blifvit iakttagen,
och en af Konungens Befallningshafvande
tillkallad Landtmätare för upplysningars
meddelande, i PröfningsCommittéen vara till
-
2 52 BevillningsUtsk. BetSnianden,
stäkes , utan att dem lik viii någon rösträttighet
tillkommer,
3 Mom. PröfningsCommittéen sammanträdet;
å tid och ort, sorn af Konungens Befallningshafvande
utsattes, med iakttagande af Två
Månaders rådrum, ifrån det Taxeringarne blifvit
fulländade , på det Besvär ofver deras åtgärder
må kunna der anföras å den tid , sorn
har framdeles foreskt ifves. Ar Konungens Befallningshafvande
af vigtigt förfall hindrad, att
j Corrimit éeris göromål deltaga, anraäle det i
Underdånighet hos Konungen , som , så vida
det anmälte forfallet godkännes, lärer täckas en
annan Ordförande t Nåder förordna.
4 Morn. Senast inom irenne veckor efter
det TaxerinpsCommitiéerne sine altggganden
fullgjort ? skola Magistraterne i Städerne , samt
KjronoFogdarne ä Landet hafva till Konungens
Befall ning slia i vande i tisan dt TaxéringsCommittéernes
Protokoll , Handlingar och Längder ,
jemte allt annat som desse förrättningar tillhört,
vid bot af En Riksdaler till Länets eller Stadens
Fattigförsörjning för hvarje dag dermed
längre dröjes.
5. Morn, Konungens Befallningshafvande
utfärda derefter genast allmänna Kungörelser,
gom innehålla dagen för PröfningsCominitteens
Sammanträde > namnen å de erfarne och kunnige
män han till Ledamöter utsett, samt föreskrift
för den, sorn af PröfningsCommittéen äskar någon
rättelse, att antingen förut hos Konungens
Befallningshafvande, eller senast å den dag ,
di» Coifirnittfcen sammanträder, skriftligen jngif.
BtvillningsTJtsL Betänlanden. 553
vn ‘sine anmärkningar vid den öfverklagade åtgärden
, sisä:en till den rättelse, sopi sökes,
jemte hv d till upplysning och bestyrkande af
forhålland t tjena kan.
6 Morn. PröfningsCommittéen, som äger
hålla sine samm inträden inom slutna dörrar,
bör roed oafbruten ‘SKyndsarnhet fortsätta sin förrättning,
så att den så fort sig göra later kan
vara fulländad»
7 Mom. Konungens ^"Befallningshafvande
utnämne att föra Protocoll och Längder en
Person af erforderlig skicklighet, som derföre
af allmänna medel njuter arfvode, på sätt derom
stadgas.
De från serskildte Districter i Länet tillkallade
Ledamöter njöte Skjutslega för Två Hästar
ifrån och till deras hemvist, samt tractamente,
En Riksdaler för hvarje dag, räknadt
ifrån Committéens sammanträde, till dess arbetet
blifvit fullbordadt.
8 Mom. De förändringar i Taxeringen,
sorn af PröfningsCommittéen göras och i Protocollet
intagas, skola genom Utdrag deraf meddelas
LandsKammeieraren, °ch af honom utföras
i serskild Längd, som för hvarje Skattskyldig
, hvars Taxering blifvit förändrad, visar
både hvad TaxeringsCommittéen påfört , och
hvad PröfningsCommittéen stadgat; kommande
desse Längder, atr till Uppbördsmannens efter*
rättelse Taxerings Längden bifogas.
g Mom. I Stockholm vare serskild PröfningsCoinrnit
é , hvilken under Ordförande af
OfverStåthållaren, i dess frånvaro af Under
-
254 BeviltningsXJtsk. Bdänkanden.
Ståthållaren, eller den Konungen i deras ställe
i Nåder förordnar, skall bestå af ett KammarBad
, en Ledamot af KammarBätten , Två af
Bidderskap och Adel , Två Prester , Två af
Stockholms Magistrat, dem ÖfverStåthållaren
utser, Tolf Borgare, nemligen Tre af Grosshandels-,
Tre af Minuthandels-, Två af Fabriquesoch
Fyra af Handtverks-Classerne, samt Fyra
Ståndspersoner.
Med valet af desse sednare , så väl som
BiksStåndens Ledamöter , förhålles på det sätt,
att TaxeringsCommitte'en i dess Plenum, bland
«ine Ledamöter utser Sex personer, nemligen:
En af Bidderskap och Adel , En Prest , Tre
Borgare och en Ståndsperson; hvarvid iakttages,
att en af desse utses ifrån hvarje af TaxeringsCommittelens
Afdelningar ; Och afgifve Taxe*
ringsCom mittéen om detta utnämnande serskilde
ProfocollsUdrag till hvardera af de väljande
Stånden , samt till Magistraten för Ståndspersonerne
; Hvarefter med valet af öfrige Ledamöter
i PröfningsCommittéen förhålles på sätt
om val af Ledamöter till TaxeringsCommitté i
Stockholm redan stadgadt är ; Dock må ingen
vidare i PröfningsCommitté inväljas, som i det
årets Taxering deltagit.
10 Mom. Till Protocollsförande namne
ÖfverStåthållaren den han tjenlig finner ; Sko*
lande Kammereraren vid ÖfverStåthållareEmbetet
i KronoUppbördsArender, utan röst'ättighet,
på sätt som LandsKammereraren i Länen, härvid
vara tillstädes.
ÖfverStåthållaren utsätter tiden för PröfmngsGommittéens
sammanträde , och galle i
BevillningsUtsk. Betänhanclen. 355
allt, som tillämpas kan, hvad om PröfningsCommitté
i Landsorterne blifvit förordnad!.
11 Morn* Till kostnadernes bestridande
vid de haline Taxeringar, såsom tryckte Formulairer
, Härads- och LänsSammandrag öfver
Bevillningen , Skjuts- och TractamentsPenningar
för Ledamöter i PröfningsCommittéen ,
Arfvode för ProtocollsFöranden derstädes, äfvensom
till uppmuntran för Städernes Uppbördsman,
Häradsskrifvare och öfrige Tjenste"
män, hvilka vid Mantalsskrifning och Taxering
genom flit och noggrannhet gjort sig
deraf fövtjente, anslås en procent af Länets he«
la BevillningsSumma , hvilken måste utrönas
och af PröfningsCommittéen, innan den åtskiljes
, fördelas. Skolande ProtOcollsUtdrag , som
innefattar fördelningen , af Konungens Befallningshafvande
mottagas ; hvarefter Summan af
BiksgäldsContoirels i Bänteriet först inflytande
medel utbetales på en gång, i RänteriFörslaget
afföres, samt i LandsBoken, med biläggande af
berörde ProtocollsUtdrag, redovisas.
Sedan MantalsCommissarierne och de till
Uppbördsverket i S'ockholms Stad hörande Personer
erhållit förbättrade Löner, som af Statens
medel utgå , och desse personer således för sitt
biträde yid TaxeringsFörrättningarne böra åtnöjas
med mindre Arfvoden, bestås till kostnadernes
bestridande vid Taxeringarne i Stockholms
Stad, högst tre fjerdedels procent af Hufvudstadens
hela taxerade BevillningsSumma ,
hvilken Procent af PröfningsCommittéen fördelas,
derom ProtocollsUtdrag, som innefattar
256 BevillningsUtsk. Bctänkanden,
tar fördelningen , aflemnas till Fullmägtige i
BiksgäldsContoiret , hvilka genast lala utbetala
Summan, sorn i Contoirets HufvudBok redovisas;
hvaremot ali den Bevillning, sorn till
Uppbördsverket i Siockholms Stad inflyter ,
skall utan afdrag till RiksgäldsCoutoiret lefvereras.
6,
Om Edgång vid Taxeringar.
Ordförande med rösträttighet och T,edarnö-,
ter, så i Berednings- som Taxerings och PröfningsCommitté
skola, dd de första gången tillträda
utöfning af de.göromål, dem i sådan egenskap
tillhöra, aflägga följande Ed;
”Jag Nå N. lofvar och svär vid Gud och
Hans Heliga Evangelium, att jag, såsom Ordförande
(Ledamot) 1 (Berednings) (Taxerings)
(Pröfnings) Committé, skall påföra hvarje förekommande
Skattskyldig person den beskattning,
sorn ha-n bör vidkännas, så att, under ett noggrannt
iakttagande af föreskrifterne i nu gällande
BevillningsStadga , hvarken Kronan eller
den SkattskyfTlige förnärmas i deras tillständiga
rätt. Denna heliga förbindelse skall jag på Heder
och Samvete, utan ensidig afsigt och mannamån,
redligen uppfylla; Så sanni mig Guei
hjelpe till Lif och Själ!”
§• 7*
Om ändrings sökande i Taxerings* och Pröfnings-Committé
ers Beslut.
1 Mom. Vill Skattskyldig söka ändring i
den Bevillning, som af Debitering beror,' och
i den ordning 2 §. 35 Morn. af denna Artikel
BevillningsUtsk. Betänkanilen, 257
föreskrifver, 'blifvit påförd, samt af TaxeringsCornmitté
är fastställd, anmäle oell fullfölje han
sin talan hos Konungens Befallningshafvande
inom Två Månader från den dag DebetSedeln
fått afhemtas, och v i eif oge BesvärsSkriften vederbörligt
betyg derå. Nöjes han åter ej åt TaxeringsCommittéens
Beslut rörande Egendoms
och Lägenheters , Verks och Inrättningars värden
, eller det belopp af Inkomst , den ansett
honom äga, om hvilket allt han , jemlikt 3
§. 13 och 16 Morp-, erhållit underrättelse,
vare han då berättigad, att hos PrÖfningsCommitiéen
i Länet söka ändring och rättelse
på sätt 5 §. 5 Mom. här ofvan föreskrifver.
2 Mom. Har Skattskyldig icke klagat öfver
TaxeringsCommittéenS åtgärd, men LandsKammererare,
KronoFogde eller Häradsskrifvare
dervid anmärkning gjort, och finner Prof.
ningsCommittéen skäligt, att TaxeringsCommittéenS
åtgärd rätta, skall ProtocollsUtdrag, som
upptager allt hvad för Besvären bör iakttagas,
kostnadsfritt tillställas den Skattskyldige, sorn
inom Tre månader från delaktigheten må sin
talan fullfölja genom till KammarCollegium
ställde Besvär, hvilka inlemnas i Stockholm till
ÖfverStåthållaren , och i orterne till Konungens
Befallningshafvande, hvilka dem, med hvad de
å Conrmittéens vägnar hafva att erinra , ofördröjligen
till Collegium insända, att i laga ordning
behandlas; Skolande ÖfverStåthållaren el-i
ler Konungens Befallningshafvande , enär öf- <
ver PröfningsCommittéens åtgärd å Kronans
Vägnar Besvär anföras, inom viss förelagd tid,
558 BevillningsUtsi, Betdnkanden♦
den Skattskyldiges Förklaring infordra och den*
samma de till KammarCollegium afgående
Handlingar vidfoga.
Kunnande målet från KammarCollegium,
sedan i laga ordning dragas under Konungens
pröfning.
3 Mom. Enahanda rätt med den Skatt*
skyldige äga ock vederbörande å Kronans vägnar,
ait öfver PröfningsCom rriitiéens åtgärd Besvär
anföra, med iakttagande af tid och sätt, som
ofvan stadgade äro.
4 Morn, Besvär emot Taxerings* eller
Pröfnings-Committéens åtgärd uppehälle ej Uppbörden
af hvad påfördt blifvit, som ovagerligen
bör gäldas , me i rättighet likväl för den
Skattskyldige, att, efter vunnen lindring, kostnadsfritt
hos vederbörande Uppbördsman mot
Qvitto återfå hvad han för mycket erlagt.
Art. VI.
Om Uppbörd, Afkortning och Redogörelse.
§. i.
Om Uppbörd.
1. Morn. Sedan Taxerings- och Pröfnings*
Committéerne fulländat sine förrättningar, skola
ordentelige Uppbörds-böcker af Häradsskrifvare
på Uandet, samt Uppbördsman i Städerne och
vid Begementerne, genast upprättas, och i Stockholm
till Uppbörds Contoret. i Orterne till LandsContoiren
inlernnas , så tidigt att de innan dea
I:sta November hvarje år kunna behörigen
granskas, då ordres til! Uppbörden jemväl utfärdas,
contrasignerade i Stockholm af Kammexeraren
vid Öfverståthållare- Embetet för Krös
BevillningsVhk. Betänkanden. 359
no*TTppbördsverket, samt i Orterne af LandsKammereraren.
2. Mom. KronoFogdarne skola då till Konungens
Befallningshafvande skyndsamt uppgifva
Förslag till Uppbördsstämmorna, som under
loppet af November och December Månader ofelbart
böra företagas, och vid sistnämde Månads
utgång vara fulländade, så att de så kallade
KestantieMöten eller andra Uppbördsstäminan
1 början af följande året obehindradt må
kunna hallas.
3. Mom. I städerne skola UppbördsTerminer,
efter föregången anmälan hos ÖFver-Ståthållaren
eller Konungens Befallningshafvande,
vederbörligen kungöras och på vissa dagar efter
Qvarter och Nummer, eller hvad annan ordning
inom hvarje Stad kan vara vidtagen 5 af
TJppbördsmannen , i närvaro af en Magistratsperson
förrattas ; Kommande i Stockholm, att
dermed så förfaras, som vanligt och redan fast*
ställdt ar.
4. Mom. Den skattskyldige, som vid andra
UppbördsStämman sig ej inställer och, om
han icke mägtar till större eller mindre del sine
Utskylder afbörda, sådant Personligen eller genom
Ombud icke anmäler, vare underkastad den
påföljd , s-om Uppbörds-Författningarne stadga ;
Kommande med Uppbörd, Kestantiers indrif*
vande och hvad dertill hörer, att så förfaras,
som Författningarne bjuda, eller vidare kan
yarda stadgadt, så att alla TJtskylder, inom
slutet af Uppbördsåret eller den 1 Maji , må
vara å vederbörlig ort redoviste och i Eänte°
lief nedsatte.
$6o BevillningsUtsk. Betänkanden.
5. Mom. Sjömanshusens föreståndare åligger,
att for det i deras Rullor intagne Sjöfolk
debite a och uppbära hela Bevillningen efter
denna Stadga ; Till följe hvaraf de både vid
Sjömans utrnönstring skola sådane afgifrer dem
påföra och affordra, samt vid afmönstringen, af
förtjente Hyror innehålla den så beskaffade Bevillning,
desse personer under siri frånvaro er»
lagga bordt, sä vida ej genom vederbörlig®
qvittenrer styrkes , att Utskylderne å annor ort
inom Riket guldne blifvit, och ändtligén , I
likhet med andre Uppbördsman vid hvarje halft
års förlopp, genom Stadens Magistrat, de uppburne
medlen hos Konungens Befallningshafvande
redovisa och lefverera, samt med bifoga*
gade Specifique Sjömansrullor verificera , för
hvilken möda samma förmåner, som bifvit andre
Debiteringsmän förUnde , äfven må af dem
åtnjutas,
i 2.
öm /Ifkartningar,
I. Mom, Afkortning å Bevillning må äga
rum endast I:o för dem, som afl idit före den
I Maji, då Uppbördsåret börjar, i hvilket fall
den aflidnes Bevillning efter irste och I litte
Art. i detina Stadga, kommer att försvinna;
Meri dör Tjensteman under årets lopp, eller
erhåller han afsked, erlägge Bevillning endast
till den dag, då Uönen honom eller dess Sterbhus
frångår; 2:0 för dem, som icke magta de
påförde Utskylder erlägga, hvarom Eeredningsoch
Taxerings-Committé alltid bör hafva sig
utlåtit. Ingen afkortning äger runa för den,
sorn
BevillningsUtsk. Betänianden. 361
som sadan inkomst njuter eller egendom innehafver,
hvaraf Bevillning Utgå bör.
2. Mom. Har Skattskyldig efter Mantals*
skrifningen uppgifvit sin Egendom till Borgenärer,
eller dör han efter Uppbörds-årets början,
skall Beviilningen gäldas af Concoursmedlen
eller Sterbhuset, utan att bevakande, utredning
eller slut behöfver afvaktas.
3. Mom. Afkortningslängd underteckne, med
ansvar för rigtigheten, vid Regementer eller
Gorpser Chefen , i Stad Uppbördsman , samt å
landet Kronofogde och Häradsskrifvare.
I Stad skall denna Längd dessutom af Magistraten
och minst tvänne af Taxerings-männen
granskas, verificeras och underakrifvas. A
Landet äligge enahanda åtgärd Pastor och Sock*
ne-Berednings Ledamöter) som, derföre i så*
tlant ändamål af Kyrkoherden kallade, vare o*
vilkorligt pligtige att sammanträda. Skolande å
båda ställen noga tillses, att Kronan icke genom
något Uppbördsmannens förvållande kommit,
att sakna sin tillständiga rätt, och sådant
jemväl 1 påskriften vitsordas. A Landet skola
Längderne jemväl å utlyste allmänna Socknestämmor
uppläsas, då Pastor och Två Socknemän
skola intyga huruvida något vid dem varit
att erinra.
Afkortningslängderne skola derefter istockholm
till Öfver-Ståthållaren, i Länen till Konungens
Befallningshafvande aflemnas till yt«
terligare pröfning och, örn något dervid icke varder
påmint, till Afföring uti Räkenskaperne beordras.
Bihang till Riks-St. Prat. iRi^-igrS- 5'te Sami. N:r 34,35,
26a SevillningsUtsk• Betänhanden.
§• 3-
Om undantag och lindring i Bevillning.
Undantag.
l. Mom. Från afgift efter i Art. befrias:
I:o I tjenst varande, så väl som med Pension
afskedade Gemenskapen af Indelte och Värfvade
Arméen till lands och sjös, jemte Båtsmanshållet;
s:o
Gemenskapen af Extra Boterade och
Conscriberade Krigsfolket för det Krigsår, då de
gjort någon Garnizons-eller Fälttjenst; Och skall
till bestyrkande af verkelig tjenstgöring, när afkortning
eller restitution sökes, behörigen upprättad
och underskrifven Förteckning å Manskapet
till Konungens Befallningshafvande i Orten,
af Chefen aflernnas. Dock sträcka sig i bägge
dessa fall undantagen endast till krigsfolkets egne
personer;
3:0 Upptagne Fattige barn »till den genom
Kongl. Eegohjons-stadgan af den 15 Maji 1805
föreskrifne ålder, Fattighjon eller sådane personer,
sorn njuta understöd af Barmhertighets-verk
och allmänna Inrättningar, ehvad de hafva försvar
eller icke; Vanföre, Svagsinte, Bräcklige
och andre , sorn för bristande arbetsförmåga äro
utur stand att förvärfva sitt uppehälle; Torf»
tige Krono-nyhyggare under frihetsår , efter
den pröfning af deras belägenhet, som Berednings-
och Taxerings-Committéen skall åligga,
samt meddellöse Fångar ;
4:0 Ynglingar, sorn vid Academier, Gymnasier
och Allmänna Scholor studier idka ;
5:0 Innebyggarne i Särna Socken af ÖsterDahlarne
;
BevillningsXJtsk. Betänkanden, 363
6:0 Manufacturister och Fabriquesidkare i
Eskilstuna Fristad, så för egne Personer som
för Hustrur, Barn ocli Tjenstehjon*
2. Mom. Befrielse efter 2 och 4. Art. njutar
1:0 Innehafvare af en eller flere tjenster,
antingen utan Lön eller Inkomst, eller hvars
sammanräknade belopp ej öfverstiger 200 R:d.,
Auscultanter och Extra Ordinarie Tjenstemän
af alla Stater, hvilkas inkomster genom Arfvoden
eiler Sportler icke uppgå till sistnämnde
Summa ; Afskedade eller blott Caracteriserade
Personer, utan Tjenst och Löné-inkomst, jern*
te Studerande , hvilka för enskild undervisning
hafva mindre än loo Rds Lön, eller ej innehafva
sådan Egendom, hvaraf Bevillning erläggas
bör; äfvensom i beräkning af Löneinkomst
icke ingår Tractamente under Cornmenderingar
utom Station, på mindre tid än Sex fortfarande
Månader af året, Fält-aflöning i Krig
på längre eller kortare tid, Milifaire Pensioner
af Arrnéens och Amiralitets Pensions-Cassorne,
HuShyror och Inquarteringspenningar, Embetsoch
Tjenstemäns Resepenningar och Tractamens
ten i Kronans ärender, samt reseunderhåll oell
Arfvoden i och för Riksdagar;
2:0 Innevånarne i Särna Socken af Öster*
Dalarne ;
3:0 Alla i Itta, arra och 3:dje Puncterne
af I Mom. i denna §. uppräknade Personer,
jemte kuskar hos private, lagstadde drängar och
pigor på Landet och i Städerne, Torpare, Lärlingar
i Handtverk, Allmogens hemmavarande
Söner, Mågar, Döttrar och Sonhustrur, samt
Barnmorskor , så vida de ej äga serskild förmö*
564 BevillningsUtsk. Betänkanden.
genhet eller drifva sadan Handtering , Rörelse
och Näring, för hvilken Bevillning äger rum;
4:0 Författare af sådane Dagblad och Månadsskrifter,
som sprida allmänt nyttiga kunskaper,
eller hvaraf inkomsten är ad Pios Usus
anslagen ;
5:0 Kronans och Statens, jemte andre till
Allmänt behof anslagne Byggnader, Verk och
Inrättningar, Sockne-Magaziner, Boställs-hus och
sådane, som tillhöra Barmhertighetslnrättningar
i Städer och på Landet ;
6:0 Höganäs »Stenkohlsgrufva, såsom varande
af en större Patriotisk och för Riket gagnelig
omfattning ; dock endast till nästa Riksdag.
Lindring i Bevillningen.
3. Mom. Sedan i 2 Art. 6 §. Allmänna
Bolag blifvit Bevillning ålagd, genom förskrif.
ne afgifter å utdelningarne, Allmänna Cassör
och PenningeVerk jemväl komma, att i de för
Låntagare medgifne afdrag å Räntan, Bevillning
erlägga, följer deraf, att vidare Bevillning
ej kan påföras, antingen Cassorne eller de synbara
tillhörigheterne under desse Verk, såsom
redan beskattade; den kan icke eller äga rum
för de ad Pios Usus anslagne Fonder, såsom
varande af den allmänna nytta, att de icke böra
betungas, och hvarest något afdrag å räntan
icke äger rum. Af sådan anledning skall jemväl,
enär, till vinnande af säkerhet och reda
för Statens inkomster, Bevillning måste erläggas
af Hemman, Verk och Lägenheter, sorn
Rikets Academier tillhöra , i den mon det behörigen
styrkes, att inkomsten deraf antingen
är anslagen till Lön för vederbörande Embets
-
BenUningsUtsk, Betänkande», 265
och . Tjenstemän , och således, enligt I §. i 2
Art. af denna Stadga, redan beskattad eller pl
annat sätt Academien verkeligen frångår, en sadan
.Bevillning för dem afkortas.
4 Mom. De af Allmogen, sorn ej äga eller
bruka mer än ett Fjerdedels Hemman och
derunder , så vida värdet deraf icke öfverstiger
I800 R:d., Torpare, Gärningsmän, Inhyseshjon,
Bruks- och Fabriks-Arbetare å Landet , samt
Arbetskarlar, Fiskare och Sådane torftige personer
i Städerne, som ej äro Borgare, skola, när
de hafva fyra barn af ett eller flere giften, det
yngsta under Atta, det äldsta icke öfver Femton
år, i den ålagde Bevillningen njuta ett afdrag
af Tio Skillingar, som svarar emot den lindring
i Lön- och betalnings-afgift, samt Slottshjelp, dem.
förut varit tillerkänd, hvarjemte de för Mantalspenningar
äro frikallade. Torpare och Inhyseshjon,
som vid Skattskrifningen med bevis
styrka, att de låtit vaccinera fyra barn, skola
dessutom i fyra års tid årligen åtnjuta Tio
Skillingars afdrag å Bevillningen.
5. Mom. Allmogen i Herjeådalen, 'den del
deraf inom Stora Kopparbergs Län, som utgör
Grufvehjelp till Stora Kopparberget eller Mantalskohlj
samt Öster- och Vester-Dahls Fögderier
i samma Län, varda från Bevillning efter
I. och 2. Art. till hälften frikallade ; hvarjemte
de, som utan att deltaga i dessa onera
utgöra Grufvehjelp till Löfås Silfververk, samt
den så kallade Kungsgårdshjelpen , så länge dessa
Onera fortfara, för en Fjerdedel förskonas;
äfvensom de i Östersunds Stad bosatte Borgare,
hvilka der idka Rörslse och Näring, intill nä
-
266 Bevillnings Ut sk. JBetänkanden.
sta Riksdag njuta eftergift till en tredjedel af
hvad Femte Classens Städer, efter 2 Art, af
denna Stadga utgöra.
§• 4*
Örn Redogörelsen.
I. Mom, De Instructioner och Förordnan»
den rörande Räkenskaperne öfver Kongl, Majus
pch Kronans till Stats-Verket anslagne Räntor,
samt Uppbörden och Redovisningen, sorn redan
utfärdade finnas eller framdeles kunna utfärdas,
skola jemväl i allt, som angar Be villningen,
lända Uppbördsman och de flere vederbörande
till ofelbar efterlefnad. Dock må hädanefter i
Landsböcker och Rakningar, Bevi Ilningen och
öfrige Riksgälds-Contoiret tillslagne Fonder icke
Sammanblandas med StatsContoirers och andre
Verks medel, utan skall öfver RiksgäldsContoi ets
Fonder serskild Landsbok slutas, hvilken med
dess tillhörande verificationer i Kamman Rätten
granskas,
? Morn. Ofver hela BeviRningen efter
denna Förordning skall för Stockholms Stad af
KronoUppbördsKamereraren, och för Länen af
LandsConioiren vid ansvar upprättas Samman,
drag i nogasfe öfverensstämmelse med de bär.
vid bilagde Förmulair, hvarvid största upp»
tnärksamhet bör användas , att alla uppgifter
blifva med verkliga förhållandet enliga» hvilka
Sammandrag af ÖfverS åthållaren och Konun*
gens Befallningshafvande till RiksgäldsContoiret
jnsändas inom Januarii månads slut under
UppbördS‘året, med bifogande af serskild
Förteckning öfver de mål , som då kunna
vara oafgjorde rörande nedsättning i den på
-
BevillningsUtsk. Betänkandm. 267
förda Bevillningen, så att detta sammandrag
må innehålla all den fullständighet, sorn
är möjlig.
Desse Sammandrag skola i RiksgäldsContoiret
på det nogaste tilli Sumrnorne granskas,
och, örn vid jemförelse af föregående årens Sammandrag
olikheterskulle finnas i antal af Hemman,
lägenheter och Räntor, eller andre uppgifter,
som till rättelse tjena, skola vederbörandes förklaringar
deröfver infordras , hvilka vid Sammandragen
biläggas, samt derefter, jemte Sammandragen
öfverlernnas till KammarCollegium ,
för att pröfva felens beskaffenhet och hvad an
svar derå följa bör. Sedan förtberörde Handlingar
till RiksgäldsContoiret blifvit återställde,
upprättas derstädes ett General - Sammandrag
öfver Bevillningen, hvilket genom Trycket utgifves.
3 Morn. På det hvarken Uppbördsmännen
må ådraga sig Balance, eller den skattskyldige
åsamka sig flere års rester , skall det åligga
KammarCollegium, hvilket, jemlikt Instruction
och Författningar , inseendet öfver Uppbördsverket
i hela dess vidd är uppdragit, att,
enär af de årligen inkommande Berättelser intages
eller af Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
anmäles att Restantierne på något ställe, utan
uppgifven serdeles giltig orsak , Stigit till melan
vanlig höfd , genast låta genom Konungens
Befallningshafvande i Orten, eller annan vederbörligen
förordnad Person , behörige RestRansatningar
anställa, samt, derest vårdslöshet,
fel eller försummelse hos någon uppbördsman
förmärkes , utan allt uppehåll låta den felaktige
268 BevillningsUtsk. Betänkunden.
tilltala och till lagligt ansvar befordra; Äfvenvensom
Collegium åligger vidtaga sådane anstalter,
att de befunne Restantierne med möjligaste
skyndsamhet indrifvas.
§• 5-
Om skydd för Taxeringsman.
ledamöter af Berednings- Taxerings- och
Pröfnings-Committé njute i och för deras befattning
samma säkerhet och hägn, sorn i RegeringsFormen
och Riksdagsordningen är at Riksdagsmän
försäkrad.
Stockholm den 22 Maji 1818.
(De hit hörande Formulärer finnas serskildt tryckta
och hit intecknade under Lit. A ,T. T. 1. U—Z. Aa—Pp.)
Utdrag af Frotocollet, hållet hos
Riksens Högloft. Ständers Bevillningsutskott
, vid Urtima Riksdagen i
Stockholm, nedanstående dagar år
X8JS
Den
20 April.
S. X). Riksdagsmannen Botvid Jonsson uppläste
följande :
Som jag är af olika tankar med de mesta i
Höglofl. BevillningsUtskottet, angående den
upprättade MinimiTabellen, hvarunder icke nånot
Län skulle få taxeras, der likväl de mesta
Länens värdie äro uppsatte och någre få
nedsatte, mot hvad de voro taxerade 1816,
hvarföre några Län år 1813, voro högt uppsatte
och sedan blifvit nedsatte, dertill torde
BeviUmngsTJtsk. Betcinkanden. 26g
tillåtas mig nämna hagra orsaker ; till exempel
i Östergöthland blef i slutet af 1812 Spannemålen
till det högsta pris, den någonsin varit; Landt.
Egendom, som lemnade någon Spannemålsafkastning,
uppjagades till ett mycket öfvermåttan högt
pris, de voro så mycket mer förmätne, som
det ej förut van exempel på att Fastighetsvärdet
fallit: Taxeringsmännen måste rätta sig efter
dessas olyckliga handel och derefter taxera
bade den ena och andra; fastän Egendomarne
innan året derefter föll i värde fullkomligt till
hälften , hvarigenom fleres förmögenhet alldeles
rnedtogos, likväl kunde icke hvarken Berednings-,
Taxerings- eller PröfningsCommittéerne
nedsätta dem så mycket, och hände att flere
ville försälja sina hemman för mindre pris',
än de voro taxerade till ; jag finner ingen billighet
i, att högre taxera ett hemman, än hvad
det kan kosta , örn det frivilligt till den mestbjudande
försäljes.
Orsaken, hvarföre några få Trakter och Län
ej 18I3 blef så högt taxerade, och att de sedan
ej behöft någon nersättning , tror jag ligga
deri, att någre hade mer känning af kriget;
Sjöfarten var intet så alldeles pålitlig, så attén
del Bergs- och SkogsProducter fant icke så säker
och lönande afsättning, nu åter, sedan fredligheten
blifvit , har Bergs- och SkogsProducter
stigit. Jag går förbi utan att anmärka hvad
inflytelse Götha Canal Disconts utlåning haft
med sig , för att ej vara vidlöftig, ej heller har
de hemman blifvit ihågkomne , som åtgått till
Götha Canal, ehuru detta sista verkade olikhet
emellan Länens värdie, i synnerhet som det
270 BevtllningsUtsk. Betänkanden.
inträffade nästan på samma år som kriget , likväl
hade krigets inflytelse mera ojemnhet på
Länens intresse , som gjorde olika värde. Derföre
vill jag fråga om hvarje Läns inre och
yttre förhållande kunnat hafva någon jemnare
rörelse än åren 1815 och 18X6 , då ingen Utrikes
fiendskap verkat på något Läns intresse?
Som detta lärer ej kunna annat än medgifvas,
följer deraf, om någon MinimiTabell skall blifva,
att den bör rättas efter de tvenne sista åren.
Likväl faller det mig besynnerligt att
Läns Taxeringsman , som aflagt Ed att efter
yttersta förmåga pröfva värdet, skall kunna misskännas:
har någonstädes förut Taxeringsmän7
nen kunnat frångå sitt samvetes öfvertygelse,
torde det icke blifva bättre hädanefter, till
exempel om Länets Hemmansvärde stiger, kan
missbruket lika lätt ske, isum nu af andre;
men icke af mig tros skett) att Länets MinimiSumma
tages till grund , ehuru det kunde kanske
vara värdt mycket mer.
Dessa mina tankar, som här äro tecknade,
utbeder jag mig , att de må få åtfölja Höglofl.
Utskottets till Rikets Högloft. Ständers
pröfning.
Riksdagsmannen Bengt Svensson , hvilken ,
då fråga om MinimiTabellen under Utskottets
pröfning förehades, förenade sig med Botvid
Jonssons anmäldte reservation , instämde nu
till alla delar i ofvan intagne Anförande ; Och
skulle detta, enligt Botvid Jonssons begäran, åtfölja
Utskottets Betänkande till Höglofl. RiksStånden.
BeviUningsZJtsIt, Betiinkanden. 271
Den 24 April.
Herr Arenander anförde:
Genom den förändring, som Höglofl. Beredningen
gifvit åt Momentet 2- §. 6- Art. a(Pag-
3 4) synes mig en mindre billig beskattning
vara ålagd flere förut fritagne publique
Cassör. Genom om.östning af det förstärkta
StatsUtskottet hlefvo likväl alla ad pios usus
anslagne Cassör år I8I5 undantägne, och jag
vågar för min enskilta del hemställa, örn icke
det vore Hoglofl, Utskottet värdigt , att äfven
nu instämma i samma beslut.
Man påstår, att billigheten fordrar, att ingen
skilnad göres emellan dessa slags Cassör och
enskildte Capitalisters , utan att alla böra , genom
en nedsatt Bänta , lemna Låntagaren någon
ersättning för den beskattning, som efter
synbar förmögenhet honom drabbar. Man säger,
att det vore obilligt, om Låntagaren hos
enskild man skulle få njuta afdrag på 6 Procents
Banta , och Låntagaren ur en Publik
Gassa icke. Men jag tror mig häremet kunna
anföra , att , ehuru Kiksens Höglofl, Ständer
lemna de allvarsammaste föreskrifter, för att
förbinda Capitalister till lemnande af detta afdrag
, det dock efter min öfvertygelse och erfarenhet
ganska sällan händer, att Författningen'
i denna del efterlefves. Långifvaren underlåter
icke att genom serskild öfverenskommelse,
bereda sig fyllnad i Bäntan: och få äro de,
sorn i dessa harda tider, då alla vilja och behöfva
låna , men penningebrist öfver allt möter,
kunna af enskilte erhålla lån emot vanlig
2 7 -i Bevlllnings Ut sk. Betänkandet
och laglig Ränta: och att Procenterlet hos oss
stigit till en ovanlig höjd, lärer vara en af erfarenheten
bekräftad sanning.
Deremot äro de, som utur allmänna Cassör
äga lån, i en mycket förmånligare belägenhet.
De betungas icke med någon öfverdrifven
ränta eller med några discretioner: deras
lån äro vanligt stående, och de behöfva ej
frukta för Capitalets uppsägning, i följe af förändrade
PenningeConjuneturer och inträffande
speculationer; och det är derföre så mycket billigare
, att desse betala 6 procent oafkortade ,
äfven af det skäl, att många erhållit sina Lån
utur dessa Cassör under den lyckliga tid, då
myntet hade ett högre värde, än våra försämrade
Mynt-Representanter nu äga.
Om detta gäller om Publika Cassör i allmänhet,
kan det i synnerhet med allt skäl lämpas
till de ad pios usus anslagne, hvilka synas
ifrån all beskattning böra fritagas. Alla Fromma
Stiftelser åsyfta ju understöd och nödig hjelp
för de torftigaste och mest nödlidande i Samhället?
Skall väl Staten med dessa dela den ofta
otillräckliga skärf, som välgörenheten åt dem
beredt och framräckt? Om, efter Höglofl. Beredningens
Förslag , endast böra, undantagas de
Bönder för Fromma Stiftelser , som lill Fattigförsörjning
och Fattiga Barns undervisning äro anslagne
, huru många andre Cassör, som till andra
välgörande ändamål , än dessa , äro samlade
, blifva icke då beskattade ? Mig synes det
icke vara billigt att t. ex. Wadstena Adeliga
JungfruStiftsCassa, att Inrättningar till ålderstigne
personers försörjande], Pensioner till En
-
Bevillnings- Utsk. Belänkandml 273
kors och värnlösa Barns understöd, att Fonder
för BarnsbördsHusen och DårHusen, att
Cassör, samlade för att bygga och underhålla
Allmänna och enskilta Härohus, eller ock Kyrkor,
att SockenMagaziner och deras Fonder, som
till välgörande ändamål användas, med flere så«
dane, skola sakna en del af den årliga inkomst,
som ifrån första Inrättningen blifvit påräknad.
Icke en gang de Fonder , som till Arméens
PensionsCassa , till MilitairHospitaler, till Gra-t
tialer och Pensioner för blesserade och afskedade
Fäderneslandets Försvarare, äro anslagne,
blifva fritagne, om denna stränghet i beskattning
skall följas. Jag är öfvertygad , att hos
Vår Allernådigste Konung , öfrige Höga Personer
af Vårt vördade KonungaHus, samt andre
välgörande Medborgare inom Riket, hvilka
frikostigt skänkt betydliga Fonder till dessas
understöd, den förmodan aldrig uppstod, att
Rikets Representanter skulle en dag vilja inskränka
och beskatta inkomsterne vid dessa Inrättningar,
blott för att minska sina egna utgifter
till fyllande af Statens behof.
Jag har hört flera invända, att alla de personer,
som utur dessa Cassör njuta understöd ,
ingen ting förlora, om för de lån, sorn utur
dem erhållas, afdrag lemnäs på den vanliga
Räntan , och att det åt dem anslagna understöd
likafullt utgår till Summan oafkortadt. Förlusten
är dock verkelig , och drabbar antingen
vissa individer af behöfvande, eller ock massan
af dem, som påräkna understöd, när Cassans
tillgångar det medgifva.. Ty när en påräknad
ränta icke till 6 procent inflyter, måste antin
-
374 BevillningsUtsk. Betänkamlen.
gen underhållet utur Cassan för den Pensionerade
minskas , eller ock antalet af de utgående
Pensionerne inskränkas.
I följe deraf, och som det varit Höglofl.
Beredningens föresatts vid författande af BevillningsFörordningen
, att alltid bereda lindring
för den torftige , önskar jag för min del ,
att samma princip måtte äfven i detta ämne
följas och Momentet antingen blifva oförändradt
eller ock begreppet, om hvad som menas med
Cassör ad pios usus närmare utvecklas och bestämmas.
Jag vågar så mycket mera tillstyrka
det , som jag icke äger skäl att förmoda ,
att Nationens röst rörande -Barmhertighetsverk
sedan sista Riksdag undergått någon förändring.
Den 28 April.
Vid 2:dra och 3’.dje Momenterna i srdra
§. af II Art. hade Herrar Limnelius, Leffler,
Fogelmark, Tunell och Cederborg yrkat , att någon
förhöjning af Bevillningen för Grosshandlare,
andre Handlande, Fabrikörer och Handtverkare
samt för Borgerskapet i allmänhet, icke
borde äga rum: varande härvid äfven förbehållet,
att efter Vällofl, BorgareSiåndets allmänna
röst , en lägre Class för Handtverkare borde
införas.
Sedan upplyst blifvit, att pä en värd Ledamots
från Stockholm inom det Vällofl. BorgareStåndet
hemställan , den i tredje Mom. fö-,
rekommande Classification för Stockholm och Götheborg
blifvit af Beredningen ändrad från Tolf
BevillnlngsUtsk. Betänkanden. 275
lill Fjorton Classer, blef denna förändring af
Utskottet bifallen.
Härvid reserverade sig Herr Limnelius,
under förklarande, att han icke insåg någon
nytta ined en dylik förändring vara förenad.
Herr Leffler anförde:
Ehuru jag icke vill bestrida det uppgifna
behofvet af en högre Class för Handtverkare
1 Stockholm, får jag dock den äran upplysa, att
under de sednare åren har man i Götheborg ej
kunnat tillämpa den högsta Classen, som finnes
upptagen i 1815 års Förordning." Samma förhållande
tror jag äfven ägt rum i Rikets öfrige
Städer. Jag kan således icke inse behofvet för
dem af högre Classer, än som hittills ägt rum.
Skulle dessutom någon kunna taxeras högre,
äger man alltid öppet , att beräkna dess afgift
efter inkomst. Hvad åter angår den mindre
Class, som EorgareStåndet yrkat och som de
fleste af Höglofl. Utskottet icke velat medgifva,
så får jag förklara, att jag nog inser den
rätt , Städernes TaxeringsCornmitléer äga , att ,
då det är nödvändigt, tillämpa 4 Morn. i 2 §.
2 Art., inen, som det under de fleste Städers
tilltagande fattigdom så ofta inträffar, att den
uti nämnde Moment meddelade frihet måste användas
och derigenom förorsakas , medelst de
omgångar Momentet föreskrifver, både Taxe*
rings- och PröfningsCommitmerne mycket onödigt
arbete, så synes det mig, att, med afseende
härå , en mindre Class är behöflig, då oftanämnde
Moment ändå kunde blifva gällande i
376 Bevillning^ Ut sk. Betänkanden.
de fall, der äfven den projecterade mindre
Classen ej kunde tillämpas ; Och får jag härmedelst
i ödmjukhet anhålla om min reservation
emot det beslut , som Höglofl. Utskottet härutinnan
fattat, med begäran, att denna min reservation
måtte få åtfölja Höglofl. Utskottets
till Riksens Högloft. Ständer afgående Betänkande.
”
Den 1 Maji.
Herr Arenander anförde:
Jag inser fullkomligt vigten af de skäl,
sorn föranlåtit Höglofl. Beredningen, att förändra
det Moment, som rörer Cassör ad pios
usus ; men de hafva dock ej kunnat ändra
min öfvertygelse. Jag åberopar åter de skäl,
som jag till grund för densamma redan har anfört.
Då äfven för lån * utur dessa Cassör 5
Procents afdrag bör af Räntebeloppet göras ,
vinner Staten dervid intet- Det är blott Låntagaren,
hvilken fått betala Bevillning efter
sin synbara förmögenhet, som derigenom hålles
skadeslös , under det den, som äger iån utur
Discouter och hos enskildte, merendels alltid
får vidkännas icke blott 6 Procents Ränta ,
utan ofta en en vida högre ; hvilket missbruk
lärer aldrig kunna förekornmas , äfven om den
noggrannaste Controll föreskrifves,
Jag tror mig ock hafva funnit , att af
de medel, som utgöra Fonder för dessa Cassör,
icke sällan en dubbel Bevillning kommer att
erläggas. Må mig tillåtas att anföra ett eller
annat exempel deraf. Högvördige PresteStån
det
-
Bevillningslftsk. Betänkandett. 277
dét har , så val vid denna Riksdag , sort vid
de förflutna, åtagit sig att till Wadstena Krigsmanshus
erlägga Centonal för den Bevillning,
sorn Ståndet efter 3:dra Artikeln betalar. Denna
öfver hela Riket icke obetydliga afgift, sorn
egenteligen är en bevillning af den allmänna
bevillningen, inflyter till KrigsmanshusCassan :
den utlånes , och Cassan får vidkännas Bevillning
genom det anbefaldte äfdraget på Bäntan.
På lika sätt förhåller det sig med DomKyrkor*
nes KronoTionde. För den erlägges en stadgad
Bevillning. Cassans Contänfa behållning utlånes,
och en ny och årlig Bevillning å samma inkomst
drabbar Cassan, då den ej oafkortad får uppbära 6
proctts årlig Bänta för sina utlånte Capitaler.—
Mig synes det derföre vara en billig fordran ,
att alla fromma Stiftelser bibehållas orubbade
vid de påräknade inkomster, som utgöra grunden
för deras bestånd , och förvissa de tnrftige
om ett oafkortadt åtnjutande af de fördelar, sora
deras Stiftare åsyftat. Men, som Höglofl. Utskottets
fleste Ledamöter ej torde hafva lika åsigt
af detta ämne; återstår för mig blott att
anhålla, att mine till Protocöllet afgifne serskildta
yttranden derom, måtte få till samtelige
Höglofl, BiksStånden, såsom min reservation,
åtfölja.
Med Herr Arenandet förenade sig Herraf
Wijkman, Eljsberg och Cederborg.
Den ro Maji,
Herr Prosten Billdahl anförde skriftligen;
’’Sedan Riksens Höglofl: Ständer fastställt,
Bihang till Riks. Si. Prof. tgif-tRiR. $:te Selini. Nir 36,37.
278 BevillningsTJtsJi. Betänkandem
att Bevillning stall läggas på vissa ÖfverflödsArtiklar,
och en Summa nu mera är gifven ,
hvilken derå bör utgå, blir det af högsta vigt
att så fördela denna Summa, att den träffar alla
Medborgare efter hvars och ens inkomst och
möjeliga förmåga , att utgöra den andel deraf,
som honom kan blifva påförd. Detta synes icke
kunna ske efter det Förslag, som Höglofl,
BevillningsUtskotte’s Afdelning för Allmänna
Bevillningen uppgifvit, alldenstund de högsta
och lägsta FolkClasser der tyckas aldraminst
träffas ‘1 jemförelse med deras förmögenhet;
hvaremot MedelClassen af Medborgare måste
vidkännas en Beskattning, vida öfver deras
förmåga att kunna utgöra densamma. Då Konungens
Flogsta Embetsmän och Statens ringare
Tjenare , Öfversten och Fendricken , Possessionaten
och hans Kammererare eller BruksFörvaltare,
Biskoppen och Commlnistern, Grosshandlaren
och Skomakaren , Fadren och Sonen,
Modren och Dottren, hvilka, till äfventyrs hvarför
sig icke kunna undgå, att efter sitt Stånd
nyttja en eller flere af desse föreslagne Öfver*
flödsArtiklar ; men till ganska olika belopp och
qvantité ; och, likväl skola de betala lika stor
andel till Staten uti den derföre påräknade BevillningsSumman,
qhuru de hafva olika inkomst
och förmåga dertill; så är detta hvarken rättvist
eller billigt. Mig synes derföre , att man
kuqde i Classer, efter årliga Revenuer , Eoner
och Inkomster , åsätta hvar och en Bevillning
för bruk och nyttjande af vissa ÖfverflödsArtiklar,
såsom Vin, Caffe, The, MahognyMöbler,
Sidentyg OGh Kortspel m. m. Det blefv# lätt
BevillningsUtsk, B et arik anden, 27g
för HäradsSkrifvaren, sedan taxering efter atdra
Artikeln vore fastställd , att debitera hvar och
en skattskyldig för Öfverflöd, efter" den ClasS,
lill hvilken han till följe af sin inkomst hörde,
efter den uppgift af flere eller färre Öf'
verflödsArtiklar, som han vid Skattskvifningen
anmält sig vilja nyttja. Och då Sonen i huset
icke borde betala mer än hälften emot Fadren,
eller Dottren mera än hälften emot Modren,
ej eller någon af de personer, hvilka i ett hus
äro skattskrifne , som Skrifvare, Bokhållare ,
Adjuncter, Inspectorer, Informatorer, Gesäller,
Gouvernanter, SällskapsFruntimmer , Pupiller
ined flere, mera än hälften emot Husfadren eller
Husmodren. Detta vöre billigt och rättvist
och det är conseqvent med Beskattningsprincipen
i Andra Artikeln af BevillningsStadgan,
sorn af Höglofl. Utskottet är bibehållen.
Hvad Tobak och Ur beträffar, så kunde derpå
sättas en ringa afgift, lika för alla. Äfvenså
för BränvinsConsumtion, hvilken icke finnes
upptagen eller med afgift belagd i Höglofl.
Afdelningens Förslag, men hvilken jag för min
del anser alldeles nödvändig att bland ÖfverflödsArtiklar
införa och med Bevillning belägga
; alldenstund en afgift derföre mest rättvist
fördelar en del af den gifna BevillningsSumman
och säkrast kan beräknas. Den bör likväl icke
blifva hög denna afgift, 4 till 8 sk. af hvarje
Skattskrifven Mansperson.
Slutligen, och då den FyllnadsAfgift, som
till ersättning för LandtTullarnes indragning,
icke härefter kan umbäras , skulle jag Önska, att
280 BevillningsUtsJi. Betänhanden.
den blifvande, 4=de Artikeln, i stället för FyllnadsArtikel,
blefve i BevillningsStadgan kallad
Tand (Tulls Ersättnings Artikel , hvilket den ock
verkeligen är.”
Riksdagsmannen Pehr Ohlsson yttrade sig
skriftligen :
”1 frågan om Bevillning af öfverflöd får
jag till Höglofl. Utskottets Protocoll nu yttra
min mening , med begäran att, i händelse beslutet
blifver annorlunda, detta yttrande må såsom
reservation få åtfölja Betänkandet.
Hvad först angår Vinet, så är det klart,
att i detta såsom i andra fall en större förbrukning
bör träffas af en högre afgift; men i anseende
till svårigheten att mäta denna förbrukning
, torde ej någon annan utväg vara för afgiftens
bestämmande , än att låta hvar och en ,
som angifver sig för Vindrickning, betala i
förhållande till den förmögenhet, hvarefter han
i Andra Artikeln skattar. Således föreslår jag,
att, utan åtskilnad af Stånd , den som vill dric-,
ka Vin och efter 2ulra Artikeln skattar mindre
än 10 R,'dr, erlägger för Vinet I B:dr, och
vidare:
till 50 R:drs FörmögenhetsAfgift 2 R:dr,
100 Dito . . 3 —
— 500 Dito . . 4 —
1000 Dito . . 5 —
2000 Dito . . 10 —
och så vidare för hvarje loOo:de R:dr.
På samma sätt kan äfven afgiften för Caffe
ställas, men begynna med 12 sk. och stiga
blott till 3 R:dr.
BevillningsUtsk. Betänkanden. a8l
För Sidentygs bruk tror jag beskattningen
böra begynna med 3 sk., för hvar och en, som
ej nytijar Sidentyg af högre -värde än 2 R:dr ,
sedermera 6 sk. för ett värde af 5 R:dr och
vidare 6 sk. för hvarje 5 Rtdrs värde, af hvad
färg och slag Sidentyget ina vara. I annat fall
borde bruket af Sidentyg helt och hållet förbjudas.
1
Att beskatta bruket af Utländsk Tobak anser
jag lika rättvist, som det synes afgjordt att
Tobak af inhemsk plantering bör vara fri. Sådant
låter sig väl icke med noggrannhet verkställas.
Men ändamålet vinnes , så vidt möjligt
är, om skatten lägges på Piporna, hvarmed Tobaken
rökes; ty erfarenheten visar, att just dessa
äro måttstocken för yppighet i rökande; och
likaledes äro sjelfva Piporna, så snart de skola
vara granna , en Utländsk vara, hvilken förtjenar
att taxeras. Jag yrkar derföre, att för hvarje
SjöskumsPipa af högst 2 g R:ds värde må betalas
4 sk., af 5 Rtdrs värde 8 sk. och derefter 8
sk. för hvarje 5 R:dr af Pipornas värde , hvilket
alltid sammanräknas för så många, som finnas
i samma persons ägo.
Afgift för Fickur bör visserligen vara, men
icke lika för alla , då de äro så betydligen olika
i värde. En noga afpassad skillnad är väl
svår att finna; men åtminstone bör för Guldur
betalas dubbelt så mycket som för Silfverur.
De förra kunna således taxeras till 24 och de
sednare till 12 sk.
En beskattning på åkdon är ej allenast lämplig,
utan äfven nyttig i vårt yppiga tidehvarf ;
och bland allt öfverflöd är väl intet lättare att
ag2 BevillningsUtsk. Bdänltanden.
träffa än detta. Redan en kärra, som af bonden
begagnas endast att åka uti, är en öfverflödsvara,
sorn tål beskattning; och kännetecknet
derpå behöfver ej vara något annat, än att
den är försedd med svigt på Jernfjedrar. Om
en sådan kärra stiger till 25 R:dr värde, bör
derföre erläggas 8 sk. bevillning, sorn för åkdon
af högre värde stiger med 8 sk. för hvarje
2 5 R;dr, af hvad namn åkdonet än må vara,
antingen hjuldon eller släde.
För vissa hundar bör äfvenledes skatt gifvas.
Vallhundar och llandhundar böra dock
fritagas, såsom nyttige och stundom oumbärlige.
Egentligen är det så kallade knähundar och
några andre af lika beskaffenhet, som med ett
tjenligt namn kunna kallas lathundar, på hvilka
beskattningen synes böra läggas. De senare äro
dock något svåra att utmärka med lagligen
giltiga tecken , ehuru de mycket allmänt träffas,
och i synnerhet här på gatorne. Man gör
derföre säkrast, om man sätter Taxan: på knähundar
och andra onyttiga hundar; beloppet bör
blifva J B:dr. stycket.
Da genom dessa afgifter fulla tillgångar böra
blifva för hvad som brister i Statens behof,
och Jag icke inser något skäl , att un lanraga sig
samina afgifter, äger jag häri också tillräcklig
grund att bestrida den under namn af fyllnadsafgift
föreslagne beskattning , hvilken i allt fall
synes mig allt för orimlig, att kunna komma i
fråga."
Häruti instämde Riksdagsmännen Jonas
Nordstedt, Mats Pehrsson och Pehr Johnsson.
Bevillnings Utsi. Betänkanden. 283
Riksdagsmannen Botvid Johnsson utlät sig
skriftligen :
,}Med afgift för vin bör uttryckeligen förbehåll
göras, atl derunder icke inbegripes det
som njutes vid den heliga Nattyardens begående
, och för sängliggande sjuke , om det som medel
till helsans återvinnande för någon gång brukas.
Hvad som är föreslagit för Siden-möesor ,
halsdukar och band blir för de fattigaste för
högt tagit, och föreslår jag således att det nedsättes
från 6 sk. till 4 sk. ; Den, sorn har Sidenkläder
för 100 R:dr, skulle efter Afdelningen®
förslag betala 24 sk. och den som har blott för
1 R:dr värde 6 sk., deri är ingen billig jemförelse;
Höglofl. Afdelningen har val icke på
det sätt med någon Summa afgjordt skillnaden
emellan större och mindre afgifter; men, då jag
antagit att den som har hel Sidenklädning kostar
säkerligen den , jemte de mindre persedlar,
som samm ma person har, 100 R:dr, som den
har många till så stiger Summan ; äfven har
jag tagit i R:dr för minsta beräkningen till
lägsta beskattningen för sidentyg, ehuru jag känner
flere» som ej har mer än för 12 sk, varde.
Den invändningen, att de som icke har råd att
betala, så kan de låta blifva förbrukningen, är i
detta afseende origtig, ty den vara som den
fattige har vill icke dens vederlike köpa för den
afgift, hvarmed den är belrgd, och åt den rike
är den för usel ; således, om den skulle öfvetgifvas
genast, finge den förloras för ingen ting,
och då fordras tillgång, för att få något annat.
Afgiften för Tobaken bör, om icke alldeles
försvinna, minskas för den fattigare till 4 sk.
384 JBevillniitgsXJtsk. Betänkanden.
Till exempel i den Socken» derifrån jag är, finnes
många sorn ej nyttja Tobak på minsta sätt,
roen deremot hvar enda en som varit Krigsman
kan det ej vara utan, de plantera merendels sin
Tobak och sjelfva tillaga den sådan den förbrukas,
hvarför skall afgiften af desse erläggas för
en vara, som de fått under tjenstgöring P Dä
de och deras vederlikar har svårt nog att kunna
nära sig fram, skulle de få betala för en vara,
sorn de sjelfve framalstrat, tyckes vara obilligt,
"Vid Kortspel bör tilläggas tärnings- och
dylika andra spel.
Afven bör nu så val sorn förr vara åtskillnad
emellan Guld- och Silfver- Ur. — Hvarföre
här icke Akedon, som öfverstiger 50 R:dr
vär e och Stathästar, samt onyttige hundar icke
äro upptagne till afgift, lika så väl som Fickur,
förstår jag ej ; för mig tyckes det blott vara för
att de mindre bemedlade lomme icke deri deltaga .
Det är äfven märkeligt, att, när jag afdragit
hvad som af mig här blifvit föreslagit till
sänkning för de arbetande, gör deras afgift likafullt
Jidje delen af öfverflöds-bevillningen; ehuru
jag visst icke tror att de brukar och förtär
Jo^de delen deraf.
Slutligen begär jag, att, så vida ej Höglofl.
Utskottet vill jemka dessa afgifter på sätt af mig
är föreslagit, att en sådan grund må antagas,
att livar och en får betala i måhn efter förbrukningen
etter uppgift på det sätt, att, sedan nu
bitr stadgadt, för hvad sorn skall betalas, värdet för
det öfverflöd som för året åtnjutes eller förbrukas,
borde betalas 2 sk. för hvarje Eiksdalers
varde, sorn sålunda beräknas, en möbel som ä*
BevillningsUtsh. Betänhanjen» 3S5
ges, hvarför afgift borde erläggas och är värd
50 R.dr, räknas Intresse pä det Capital till ärliga
förbrukningen, som gör 3 R:dr, hvarföre
således blef 6 sk, afgift, och 6edan räknades
hvad som förtärdes på året Vin , Caffe , rn. m.
utländska drycker för 50 R:dr, derföre betaltes
således 2 R:dr 4 sk., kort, tärnings och andre
dylika spel betaltes för person. Någon rättvisare
fördelning; kan väl icke gifvas än den nu af
mig föreslagne, endast att behörig Controll derpå
hålles; på landet och i de mindre Städerne
vore den icke så svår, der mäst alla af hvarenda
en kännes som bor i Församlingen, men i
större städer kunde kanske försnillning ske, men
då Berednings- och Taxerings Commiltéerne hade
rätt att granska uppgifterne, så tror jag ej
missbruken kunde blifva så betydliga.”
Riksdagsmannen Better Svensson från Skaraborgs
Län instämde med Riksdagsmannen
Jlatvid Johnsson,
Den 14 Maji.
Med begäran att det samma mätte åtfölja
Utskottets Betänkande, åberopade Riksdagsmannen
Vessing sitt till Afdelningen redan -inlemnade
Anförande, af följande innehåll:
’’Då Rikets Höglofl. Ständer, genom det förstärkta
Stats- Utskottets Nämnd afgjort detta
Höglofl. Bevillnings-Utskotts öde, att uppgöra
en Ofverflöds-Artikel, som till det mästa skall
fylla Statsbehofverna, så får jag till en början
bjuda ett ömt Farväl af den förra enkelheten
och säkra beräknandet i Bevillnings-Summans
utgående. Dernäst utbeder jag mig Höglofl.
Utskottets Herrar Ledamöters bepröfvade god*
i 586 BevillnirtgsUtsk. Belänkanilen.
het och fördragsamhet, att få yttra mina en*
skilta tankar i detta ämne. Vid denna beskattning,
som, om en rättvis princip följes, jag
högtidligen förklarar vara den billigaste, har
likväl en fråga vimlat för min kortsynthet, och
hvilken jag med röndt erfarenhet af Herrar Ledamöters
djupa insigter, öfverlämnar till deras
ädla tänkesätt att besvara. Huru skall allt detta
rättvist och billigt tillgå ? Jag har efter min
enfalldiga tanka föreställt mig trenne frågor ,
som vid denna uppgörande, debiterande och
redovisande svåra Beskattning borde besvaras:
iso Hvad kan räknas till öfverflöd P
2:o Tili hvad af detta öfverflöd skall Beskattning
sträcka sig ? och
3:0 Huru skall denna beskattning utgå, huru
skall den calculeras och huru skall den
ändtligen controlleras, att i Stats- Cassan
rigtigt hafva influtit ?
Jag har hört dem, som med knapphändighet
besvarat första frågan, att allt är öfverflöd som
man kunde umbära. Skulle nu allt detta beskattas,
torde >de med ^å mycken fördel beskrif*
ne och af ganska manga nyttjade Så-Maschiner
och en mängd fördelaktigt uppfunne och nu
nästan af hvarje bonde nyttjade Ekerdon, såsom
Mylsharfvar, IClösharfvar, Potatisränsare etc.,
utom hvilka Far och Farfar togo sig så ärligt
©ch godt fram, men genom detta enkla besvarande
af frågan, kunde komma i bredd med
den brillantaste Berlinervagn. Min tanke är
således, att med verkligt öfverflöd ej bör förstås
annat, än det som är synbar Luxe, äfven som
allt det som kommit från främmande land och
JBevillningsUtsf. Uetänianden. 387
dragit penningar utur Biket, ehuru det kunde
umbäras, och att äfven sådane möbler och tyger,
hvilkas Budimaterier dyrt inköpits frän
Utlänningen, borde blifva till öfverflöd räknade
och beskattade. Denria beskattning skulle blifva
P,ocent af möblernas värde, ej af ägarenas
rang, tour och befordringsrätt, ty dessa sednare
hafva förtjenster beredt honom ; Men, om Sotarn
här i Stockholm skulle bo i Sidenrum och äga
lika kostsamma och prydliga möbler, sorn StatsRådet,
kunde det väl förunnas honom den äran
att få betala lika med Stats-Rådet, då han ägde
lika synbar förmögenhet dertill. Likaledes anser
jag för njutningen af Utländska Likörer en
Classificaiion utan afseende på Stånd och hvars
och ens väldighet borde föreslås, efter hvilken
Taxeringsman kunde föra hvarje Person i samma
mahn de känna hvar och en vara mer eller
mindre i tillfälle och böjd att njuta, eller fritagas
såsom en afsvuren fiende till drufvornas
förvillahde safter. På sådant sätt kunde efter
min tanka ändamålet med den genom öfverflödsafgift
åsyftade Luxens hämmande vinnas, men
icke genom en Personel beskattning, sorn skulle
lika drabba den, som vid någon Högtidlighet ej
kan neka sig det nöjet smaka en dryck, hvarpå
den Rike och Vällustige har ymnigare tillgång,
än den trötte och vanmäktige Arbetaren, att af
friskt vatten få i bredd med sin dragare vederqvecka
sig. Med en öm känsla af medlidsamhet
för det kön, som bidrager till vår jordiska
Sällhet, öfver de likasom i naturen inplantade
böjelser, att mer eller mindre få njuta ett enda
af utländskt öfverflöd, som nu mera blifvit
2 88 BevillningsUtsk. Bctänbanden.
en dels dagliga behof och en mer eller mindre
spänd invärtes driffjeder att få bibehålla dess
■yta lysande, önskar jag att så val för njutning,
som prålet, afgiften måtte lämpas efter hvars och
ens consumtion och fåfänga i prakt. Således
ville jag, att afgift för Caffe-drickning äfven utgick
genom Classification, hälst det ej bör vara
Taxeringsman främmande skönja om njutningen,
öfverstiger den Glass , hvartill hvar och en Caffe-drickare
tilltror sig kunna hänföras. Afven
synes mig högst billigt, att hela Sidenbeklädningar
> Tafis- och Siden-Sarnojeer och hela Siden-öfverhängen
, jemte stora Turkiska Schavlar
, som nu göra de fordna Värdshus-Jungfrurne
till Mamseller, borde så beskattas, att den,
som på landet antingen blifvit qvar hemma hos
sina Föräldrar i sin oskuld, forblifvit såsom Piga,
den tarfliga Bond- och Torpare- Hustrun,
som låter nöja sig med sin gamla omoderna Sidenmössaj
så länge den i samma form åter kan
renoveras, och det lilla Sidenklädet, som blott
tjenar till den gamla blygsamma beskylningen,
kunde utan skatt få begagnas till deras ännu bibehäilne
ändamål. Större skäl vöre väl lägga
skatt på de brillanta hårkammarne, som nu trädt
i Bindmössornas ställe eller andra hår-Coiffurer,
hvilka vittna antingen otti välmåga eller
fåfänga, samt på de dyrbara Ridiculer, som med
guld eller förgyllda lås och kedjor öfver armarne
utmärka en synbar luxe, och hvilka icke
skulle blifva af Aklagarena svåra att åtkomma,
om de ej vid skattskrifningen uppgafs.
Att kortspel blir belagdt tned en ansenlig
afgift vill jag icke bestrida; men att den skall
Bevillnings-TJtsA. BetiinAanden. 389
blifva lika för dem, som deraf göra dagligt handtverk,
och hvilka hvarje dag hafva loo:de gångor
större Samma än afgiften i omlopp, som
för hållpojken , som under hela sitt nödtvungna
dags-vistande på Gästgifvare-gården anser stort,
om han kan fria sin slant, kan jag icke anse
för rättvist. Skulle nu genom en orimlig beskattning
detta oskyldiga tidsfördrif dem beröfvas,
borde väl något annat föreslås i stället.-och
månne det skulle blifva nyttigare, att de inrättade
sig räfspel , hvarigenom de slutligen kunde
inöfva sig sjelfva att äfven blifva räfvar.
Jag yrkar derföre en ganska stor gradation i af-,
gift på Kortspelare, äfven som på Spelarinnor,
hvilka så olika sig dermed sysselsätta.
Hvad afgift för fickur vidkommer, ville
jag häldre föreslå, att den lades på kostbara
kädjor och så kallade berlocker ; de äro synbara
att beskatta, men ej det i fickan för nödvändighet
att veta tiden förvarade uret, hvars värde
väl eljest rättvisast borde bestämma beskattningen.
Jag instämmer så mycket hälldre deruti, att
Siden- och Mahogeny-möblerade rum böra beskattas,
sorn jag vågar proponera, om ej dyra
Christalls-jLjuskronor, förgylda bord och stora
förgylda Speglar, som öfverstiga 50 R:drs värde,
borde med beskattning ihugkommas.
De dyrbara Equipager borde val ej fritagas
från beskattning, då ofta Hästar, Selar och
Vagn öfverstiga ett Skattehemman på landet i
värde, som fritt från alla Hemmanet åtföljande
onera således ansenligt högre borde taxeras. Det
föregifves väl rätteligen, att vissa personers värdighet
fordra sådana åketyg, men denna värdig
-
2go BevillningsUtsJt. Jielänkanden.
het är väl lika sa förenad med förmåga att för
dem skatta, som att dem anskaffa, och, om af
deras beskattning det skulle följa, att ej eller
bonden skulle blifva värdig äka utan beskattning
i sin sjelfslöjdade och med fjädrar beslagna
kärra, borde väl värdet af dessa olika nödvändighets-åketyg
bestämma deras olika beskatt»
ni ng.
Att hundar med stor beskattning belägges
är jag ganska nöjd, men har endast den farhåga,
att, om afgiften blir för mycket kännbar, de
af Egarena löslappas och kunna likasom Lösdrifvare
på ingen skattskrifvas. För att förekomma
den förut så högt öfverknorrade förtrytsamhet,
att hundar skulle vara i samma Mantalslängd
som Menniskor, dristar jag föreslå, att öfver
dem matte upprättas en serskild Längd med
deras Classificationer, hälst de i alla fall ej kunna
controlleras, hvarken af Förhörs-Längden
eller de hittils Herrar Pastorer anbefaldte Tabellers
uppgörande öfver andre å Hemmanen
varande Kreatur inom deras Pastorater ; detta
torde ock blifva så mycket nödvändigare , som
de öfrige mångfalldige Ofverflöds-Aitiklar nog
skola bekymra de stackars Mantals- och Härads'
skrifvarena , att till dem kunna uppdraga linier,
om också Riksens Höglofl Ständer skulle för
dem anordna medel, att köpa sig Regal-Papper.
Hvad afgift för Tobaks nyttjande vidkommer,
anser jag den så mycket olämpligare, som, åtminstone
hvad Allmogen angår, deras förmåga
ej sträcker sig att röka annat än hemväxta blad,
dem de äfven som oftast hopvrida till tuggning.
De som från ungdoms-åren varit nog olycklige
BevillningsUtsk. Betänkanden. 291
att göra Tobaks-nyttjande till ett oundvikligt
behof, få nog ändå plikta för sin obetänksam*
het, om de skola köpa sig Tobak. Skall således
någon beskattning å Tobak äga rum , borde
den väl ej sträcka sig längre än till finare oah
dyrare Carduser, till hvilka blader införskrifvits
från Utlänningen, som kunde få sin beskattning
vid Stämplingen och således äfven drabba
mig med flere, som hafva den fåfänga, att häldre
betala mer för en välluktande Cardus, ägnad
för rökande vänner, än att i en liten boning
plågas af en elak lukt; då kuride äfven en
Column i Mantals-längdc-n besparas. Sedan jag
nu på mitt enfaldiga sätt framställt, huru öfverfiödet
efter rnin enskilta tanka rättvisast borde
beskattas, uppstår en fråga, som jag anser
besvarandet lika osäkert, ehvad Öfverflöds-Calcul
som hälst uppgöres ; hvilken Summa kan den
inbringa ? Min oförmögenhet att deröfver calculera,
erkänner jag uppriktigt, men tröstar mig
dervid, att ingen Medlem af Riksens Höglofl.
Ständer, som yrkat en Öfverflöds-Artikel, kan
med säkerhet säga huru mycket genom en sådan
beskattning kan inbringas. Lägga vi emedlertid
dugtigt på allt öfverflöd i billigt och rättvist
förhållande till verkliga njutningen eller
prålandet med Utländska tillverkningar, eller
annan synbar X,uxe, förhoppas jag Höglofl. Utskottet
gått R, H. Ständers fordringar till mötes,
och att de ej kunna affordra Höglofl. Utskottet
en infallibel Calcul, då den icke står i
någon menniskas förmåga att uppgöra, Väl om
vi kunde så taga till att det blef något öfver;;
skott. Det feck nog exnploi.
2g? FevillningsUtsk. Betiinkanden.
Desse raina enskilda tankar anhåller jag
vordsamligen måtte få åtfölja Höglofl. Beredningens
uppgjorde Förslag till Öfverflöds-beskat-1
ning till Höglofl. Utskottet in Pleno och vidare
till Ståndens Plena.”
Herr Fogelmark anhöll, att få till Protocollet
aflemna dess skriftliga anförande af detta
innehåll:
’’Sedan Höglofl. Utskottet icke täckts göra
något afseende på mitt sednare anförande, så
väl om grunderne för Överflödets beskattning efter
Classer , som om flere Öfverflöds Artiklars
införande till taxering, får jag, i anledning af
min vördsamma reservation och dermed förenade
förbehåll , ytterligare anföra följande, med
ödmjuk anhållan, att det måtte få åtfölja Höglofl.
Utskottets Betänkande till Höglofl. Eiks^
Stånden.
Höglofl. Utskottet har trott sig icke böra
utvidga
TJppbördsmännen allt för betungande vidlöftig»
het och deraf följande osäkerhet i beskattningen .•
Sedan det är beslutit, att öfverflöd skall
taxeras , och en högst betydlig Summa derpå
bör fördelas , månne det icke vöre bättre, att
fördela den pä flere än pä fä Artiklar, hvarigenom
både den ena och andra Consumenten kunde
träffas ; emedan hvad den ena icke nyttjar ,
brukas af en annan; samt rättvisare, att afgifterne
påfördes efter en Classificerad skilnad i
förmögenhet eller inkomst; och blefve det intet
mycket mera säkerhet i påräknandet af denna
-
BevillningsUtsk. Betänkanden. 3g 3
na Skatts ingång till Staten, om den sålunda
taxerades efter hvars och ems råd att både
njuta och betala, än att lägga det på få Artiklar
, oell lika hög afgift på hvarje förbrukare;
hvaraf, om Höglofl. Utskottets förslag antages ,
-jtdjedelar blifva för hårdt betungade, och en
stor tiel af dessa icke magta betala? — Höglofl-
Utskottet säger : att den ålagd,e Skatten icke
blifver tryckande , om icke för det mindre bemedlade
eller fattigare folket, då det går längre än dess
vilkor medgifver, eller fker efter sådana njutningar,
som hvarken Förfäders exempel eller egna be*
hof påkalla, och hvars återvändande till förra tiders
sparsamhet följaktligen vore en välgärning /tf*
Samhället. —- Höglofl'. Utskottet medgifver, att
den blifver tryckande för det mindre bemedlade
och fattigare folket, samt vill derföre, att de
snarare skola afhålla sig från all sidan njutning.
Jag erkänner fullkomligt riktigheten a£
den grundsatts , att det vore bättre återvända
till förra tiders enkelhet och sparsamhet; men
nu , sedan denna del af Nationen , alltid följande
de högres efterdöme , lika som de högre
och rikare blifvit uppfödde vid dylika njutningar
och Vanpr, samt det icke mera är eller
bör vara mera förbudit för dem atr njuta i
smått , än för de rikare att njuta i stort , huru
kunna en mängd mindre bemedlade Embetsoch
Tjenstemän, Ståndspersoner och Borgare
afsäga sig eller vid aila tillfällen afhålla sig
från sådana njutningar? och hvarföre skola desse
tryGkas öfver sin förmåga , mer än de mer
Bihang till Rihs-St. Prot.i8iZ-*8i8> 5'-te Sami. N:r 38,39!
BevillningsUtsk. Betänkanden,
bemedlade och rikare P Afsigten kan väl intet
vara att denna tryckning skall utgöra ett Correctiv
mot njutningen. I sädant fall är min
mening , att det icke ligger inom Höglofl. Utskottets
verkningskrets att corrigera , utan endast
att taxera öfverflödets bruk.
Vidare vill Hciglofl. Utskottet deribland
icke införa sadane föremal, som antingen directe
verka pä den inhemska konst fliten eller eljest äro af
mindre betydenhet.
Härvid han jag icke undgå anmärka, att
Höglofl. Utskotter märkeligen afvikit fran sin
egen grundsats , då det till beskattning upptagit
Meuller , Kort och Ur, — Hvilken inhemsk
konstflit har väl stigit högre än desse som frambringa
Ur och Meubler af den yppersta godhet
och prakt ? — Och då desse icke sparats,
finner jag intet skäl atrspara Equipager, hvilka,
ehuru ungefär lika mycket egna Konstflitens alster,
som de omnämnde, äro fullkomligt så mycket öfverflöd
Öfverflödige Hästar och Hundar kunna
väl intet hänföras till inhemska Konstflitens alster
; ej eller tror jag Summan för dem skulle
b!i så obetydlig, enär den blott för Hundar,
då de förr voro taxerade , lärer stigit öfver
20,000 R:dr. Likväl äro äfven desse uteslutne
ur räkningen. Isågon annan orsak till desse
ÖfverflödsArtiklars uteslutande från beskattning,
kan jag således icke finna, än den, att
Statshästar och Equipager icke kunna ägas af
den mindre förmögne , och derföre icke eller
böra taxeras. Men , enär Höglofl. Utskottet
bland sina principer afven anfört den, att
BevillningsZJtsk, Betånkanden, a g 5
skona sådant Sorn kunde komma Jordbruket och
iSläringarne till last, så vet jag inga , sotn med
större skäl hort beskattas än Equipager, öfver,
flödige Hästar och Hundar, jemte dyrbara Rum.
och Meubler; emedan deras beskattning vis*
serligen icke kommer Jordbruket eller Käringarne
till last.
Hvad Brännvinet* angar, hvilket alferna*
tivt blifvit till beskattning uppfördt , så kati
jag icke frångå mitt förra Anförande, att, ehuru
det är en inhemsk product , jag dock icke
känner något öfverflöd , sotn både i Moraliskt ,
Physiskt och Ekonomiskt afseende är mera skadligt
än detta; och att endast dess afverkningsrättighet,
men icke förbrukningens, förut är beskattad,
men att för detta, som personligen
njutes lika nästan af alla Stånd och Classer ,
den ringa ålagde afgiften, borde af hvar och en
till lika belopp erläggas.
Då, efter min tanka, all beskattning bör
hufvudsakligast grunda sig på jFörmögenhet, Inkomst
och Rörelse, antingen gemensamt eller
hvar för sig bet>aktade , äfvensom, i fråga örn
öfverflöd , på mer eller mindre njutning, och
denna princip icke allenast ligger till grund uti
2:dra Artikeln, utan ock tillförene uti många
BevillningsFörfattningar, ehuru i olika form,
blifvit följd och godkänd, så förefaller det mig
besynnerligt, att Höglofl. Utskottet, vid Öfver/
diodets taxerande, nu från så rättvisa och bil'-  liga grunder kunnat afvika, och i stället föreslå,
att, med undantag af Allmoge och Arbetande
Classerne , rik och fattig , hög och lag ',
BevillnlngsUtth, Betänkanden.
den som njuter dagligen, mycket och fint, och
den som njuter sällan, litet och sämre, —
Exellensen och dess Hand Secreterare eller In*
formatorn i Huset
StatsMinistern och Länsmannen
Biskoppen och Adjuncten , till och
med Gymnasisten ;  Possessionaten och Kohl
Skrifvaren
eller ContolrsBetjenten —- Den rikaste
Handlande eller Borgaie och den fattigaste
Handtverkare, som knappt äger bröd för dagen,
då de icke kunna räknas till Allmogen
eller DagsverksClassen , — skola likväl alla
erlägga lika afgift till Staten. Om denna afgift
vore ringa och obetydlig, vore den väl derföre
icke mera rättvis , men den vore mindre
tryckande och mera möjelig att utkräfva; nu
deremot, då den blir så hög som föreslås, blifver
obilligheten så mycket kännbarare, och inflytandet
till Staten så mycket svårare och ovissare
att påräkna.
Jag hade derföre föreslagit, att denna skatt,
lik q:dra Artikelns, skulle hos alla, som höra
under Ståndspersoner, utgå i vissa Classer, efter
mer eller mindre inkomst, Härvid är väl
icke möjligt att upprätta lika många Classer sorn
grader af inkomst ; men, med antagande af åtminstone
några , hade pålagans tyngd ändå blifvit
drägligare. Den rikaste, som äger loo:de
ja loootde gånger den oförmögnes tillgångar och
inkomst , hade icke fått för mycket om han t
vissa delar ålagts qo, 12 eller 10 gånger så
mycket som den sistnämnde och i andra I, 2
eller 4 dubbelt. Likaledes har jag ansett, att
i vissa fall Barn, Pupiller och bättre Tjenare,
Bevillnings ZJt sk. Betänhanden, 597
såsom Inspeclorer, Informatorer, ContoirsBetjenter
med flere blott skulle taxeras till hälften
mot deras Föräldrar eller Husbönder, Och
efter samma grund har jag, emot åläggande af
BrännevinsAfgiften, föreslagit nedsättning i alla
öfrige Artiklar för allt livad Allmogen och den
arbetande Classen deraf kunde njuta.
Hvad hufvudsakligast emot denna taxeringsgrund
kan med något skäl invändas, är;
i:o den tillökning i besvär med TaxeringsLängder,
Uppbörd och Redogörelse häraf uppkommer
; och 2:o svårigheten att finna hvars och
ens inkomst, då egendomar äges eller inkomst
njutes från flere håll.
Den första omständigheten afhjelpes myc*
ket lätt, genom anslåen e af någon viss tillökt
procent till ersättning för detta ökade besvär,
hvilket måtte vara mycket 'bättre, än att med
en , för en mängd menniskor tryckande, skatt,
försätta dem i vanmagt, hvarutur de sedermera
ej så lätt resa sig.
Den andra svårigheten synes mig kunna
afhjelpas dermed, att man^ lika som för 2:dra
Artikeln sker , med inom Districtet varande
Egendomar, upgifver förra årets 'inkomst från
andre håll; hvilken TaxeringsConimittéen bör
äga rätt pröfva , utan behof af Correspondence
med andra TaxeringsCommittéer eller vederbörande.
Skulle härvid något underslef äga rum,
så är sådant mera drägligt för Staten , än att
lägga lika börda på så olika krafter.
Gillas icke denna grtrud, så gifves uti
1789 och 1800 årens BevillningsStadgar andra
298 BevillningsUtsk. Betänhanden.
grunder för Öfverflödets taxerande, vida bättre
och rättvisare än de af Högloft. Utskottet föreslagne.
Ut supra.
Ex Protocollo
Clas Livijn,
N:r I 8.
Riksens Högloft. Stånders Bevillningsutskotts
Betänkande , angående
åtskilligti till detsamma remitterade
och Allmänna Bevillningen rörande
Memorial.
Je,nte de af Piksens Högloft. Ständer till BevillrnngsHskotteis
handläggning remitterade Memorial
, som vid utarbetandet af det Project till
en BevillningsStadga, Utskottet nu framlagt,
föranledt antingen förändringar eller tillägg i afseende
på i 81 5 års BevilintngsFörordning , den
Utskottet, sedan de grunder, hvarpå densarnma
Tivilar, blifvit af Riksens Högloft. Ständer godkände,
antagit till rättelse, har Utskottet äfven
erhållit del af åtskillige erinringar, hvilke, då
de ej instämt med Utskottets egne åsigter af
det förevarande ämnet , blifvit utan afseende
lemnade, och det är skälen till dessa Beslut,
som nu vördsamt underställas Riksens Högloft,
Ständers upplysta pröfning.
Ito RiksdagsFullmägtigen Sven Pahlsson
från Christianstads Län har i hänsigt till den
för Bersonella Bevillningens upphörande bestäm
-
BevilliiingsTJtsk. Betänkanden» 299
da lider, enär en viss årlig inkomst ej kan påräknas,
i Memorial af den 16 sistledne December,
yrkat, att alle Personer, som uppnått Sextio
års ålder och hvarken äga Fastighet eller
annan förmögenhet, eller innehafva Lön eller
annan Näring, borde befrias från denna Bevillning.
I sammanhang härmed hafva andre
af det Hedervärda BondeStåndets Ledamöter
förment , det borde dels befrielse från Bevillning
efter II Art. taga sin början för Inhyseshjon
och andre torftige personer vid fyllda 50
års ålder , dels den för deltagande i Personella
Bevillningen fastställde InkomstSumma beräknas
till 4 procent af afkastning af serskild förmögenhet
eller hemmansdel. Till grund för
dessa meningar är framstäldt den mötande svårigheten,
att, då vid en tilltagande ålder arbetsförmågan
aftager , kunna med minskade krafter
ens förtjena lifvets nödtorftiga uppehälle, ännu
mindre ett öfverskott till KironoUtskyldernes bestridande
, utan att dermed betunga Slägtingar
och medlidsatnrna menniskor, som merendels
måste af dylike orkeslöse personer om lifsbergning
anlitas.
Vid granskningen af detta Memorial har
Utskottet erinrat sig, huru som lindring i Bevillningen
är i den projecterade Författningens
VI Art, 3 §, medgifven vanföre, bräcklige och
andre personer , som för bristande arbetsförmåga
äro utur stånd att förvärfva deras uppehälle,
och finner således ingen anledning att föreslå
någon annan eftergift, i synnerhet sedan det
af Utskottet afgifne och jemväl denna fråga
300 JSevillningsUtsk. Belankanden.
omfattande Betänkande angående Bevillninggä
grunderne vunnit Kiksens Höglofl. Ständers
bifall.
2:0 I afseende på den efter 2 Art. 2 §•
T 1815 års Förordning af Städerne utgående
Bevillning , hafva den 5 sistlidne Januarii in»
om Vällofl. BorgareStåndet frågor blifvit väckte,
ej mindre af Herr Kjellander rörande nedsättning
af MinimiAfgiften för Städerne af 3:dje ,
4;de och 5:te Clalseme , såsom allt för tungt
drabbande mindre förmögne Borgare, serdeles
då den i samma §:s 4 Mom. medgifne lindring
förutsätter kunbar fattigdom , och således ej
kan äga rum för dem , som icke besitta Hus
eller Fastighet, men ändock, ehuru de både
lida af Handtverkeriernes förfall i allmänhet
och derjemte måste för sin lörelse vidkännas
afgifter till Städerne, kunna sjelfve bidraga till
sin bergning , an af Herr Eneroth arigående
en lägre MinimiAfgift för 5:te Glassens Städer
, hvilken lindring äfven Herrar Leffler och
Linström önskat utsträckt till Stockholm och
Götheborg.
Under öfverläggningarne härom har Utskottets
Pluralitet funnit sig så mycket mindre kulina
tillsyrka bifall till dessa framställningar,
som dels Taxeringsmännen fått sig i ofvanåberopade
§. och Mom. tillagd den rättigheten, att,
efter erhållen bestyrkt uppgift om någon Skattskyldigs
oförmögenhet att erlägga den i Författningen
bestämda minsta afgiften, utsätta en ännu
ringare, dels ingen förminskning blifvit
medgifven i de för öfrige MedborgsClasser i
