# ID: svediakorp-gov1811
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 50,736
# sentences: 1,555
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utskottens Betänk and enl h88§
V
N:r 316.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i ättledning af de anmärkningar
, soth i 'Riks - Stånden blifvit
gjerde vid Utskottets Berättelse angående
verkstäld granskning af Allmänna
Magazins - Inrättningens Räkenskaper
och Förvaltning, jemte Förslag
till grunder för denna Inrättning
s Organisation.
T
id föredragningen af Stats-Utskottets ifrågavarande
Berättelse och Förslag hafva i RiksStånden
åtskiilige Anmärkningar blifvit gjorde,
i anledning hvaraf ärendet frän samtelige RiksStanderi
blifvit till Stats-Utskottet återremitteradt,
för att meddela det vidare Utlåtande, sorni
ansetts nödigt, och gifva de ytterligare upplysningar,
hvartill desse anmärkningar i öfrigt föranleda.
Till följe häraf får altså Utskottet, i deri
ordning anmärkningarne efter Berättelsens och
Förslagets innehåll förekomma, vördsammast
anföra följande:
1:0 Angående Stats-TJtskottets föreslagne AU
ternativer om Bränvins-Brännings rättigheten i Carlscrona
Stad och Arrende-Afglfters erläggande derföre,
hafva flere Ledamöter af Vällofl. Borgare?-  Ståndet på anförde skäl förklarat sig för den
i Utskottets Betänkande gjoide hemställan, att
Bränvins-Bränningeri i Carlscrona måtte varda
åt Staden öfverlaten, och med Arrendeafgiftens
erläggande derföre till Magazins-Fonden förhåL
Bihang till Rtks-St. Fröt. 1817 - i8iS. 4-de Sami, N-.r z 7. *3$
1,890 Stats-Utskottels Betäfikanden.
las som hittills skedt, hvaremot åtskillige Ledamöter
af Hedervärda Bonde-Ståndet Varit af
den tanka, att Utskottets Förslag , det denne
handtering ma åt Blekinge Län öfverlåt3s, borde
bifallas, i hvilken händelse 3000 R;dr utöfver
vanliga Bränvins-Bevitlningen förmälés af
Länets innebyggare vilja erläggas.
Ehuru, vid frågans bedömande inom StatsUtskottet,
olika meningar uppstått sorn föranledt
till framslällande af de alternativer Berättelsen
upptager, anser Utskottet sig likväl, med hämtad
anledning af hvad i Vällofl. Borgare-Ståndet
anfördt blifvit, heldre böra tillstyrka, att
Bränvins-Bränningen må varda åt Staden öfversten
och Arrende - Afgiften derför till Magazins-Fonden
ingå, än att detina rättighet må af
Länet få begagnas, hvarigenom Länet, sorn Utskottet
i Berättelsen äfven anfört^ skulle komina,
att till godo njuta en vidstäcktare rättighet, i
afseende på Bränvins-Bränningens bedrifvande,
än Rikets öfrige Provincer , hvilket förhållande
icke blefve förenligt med de för Husbehofs*
Bränvins - Bränningens utöfvande nu gällande
Författningar.
2:0 I afseende pä TJpphandlingssåtlet af In«
hemsk Spannmål tlä tillreckligl Säd lill undsättningar
och andre behof icke kati et hallas, genom verkställande
af sädane uppköp, som hafva för afsigt
att upprätthålla Spannmäls-prisen, hafva flere Anmärkningar
dels hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln dels i Vällofl. Borgare - Ståndet blifvit
gjorde; Och, som dessa Anmärkningar äfven i
visse fall innefatta erindringar vid de af Utskottet
föseslagne allmänna grunder huruledes
Stats-Viskottets Betänkahdelt. i891
Uppköp i Goda år skola af Magazins-Inrättningen
verkställas till Sädesprisens bibehållande vid
ett skäligt medelvärde, får Utskottet öfver desse
arne serskildte frågor, dess utlåtande i ett
Sammanhang meddela. I det till Höglofl. Ridderskapet
och Adeln ingifne anförande, gi lias
vä! i hufvUdsakelig måtto hvad Utskottet föreslagit,
men yrkas dock rättelse i den hittills
följda hushållnings- prihcipe, att om Hösten erbjuda
Spannemåls - Säljare lägre pris än hvad
man framdeles ämnar medgifva, derigenom, som
förmä'es vara handt, mindre tilgång på Spannemål
för Magazins-Infättningen blifvit och skall
blifva att påräkna.
Med vördsamt åberopande af de grunder
Utskottet haft äran föreslå i afseende på verk*
ställigheteti af Magazins-Inrättningens upphandlings
- åtgärder, får Utskottet vid den yrkade
rättelsen anföra, att ett sådant stadgande, som
afses, innefattar en reglementarisk föreskrift,
af en granlaga och magtpåliggande beskaffenhet,
sa mycket mera betänklig, som upphandlingar
till Spanmålsprisens styrande helt och hållet
måste bero och lämpas efter orternas mer och
mindre Span måls-1 i llgång och öfriga olika förhållanden,
hvadan den åtgärd, som den ena
gången medfört en åsyftad Verkan, åter en annan
kan blifva af ett motsatt inflytande. StatsUtskottet
anser fördenskull, att, om MagaäinsInrättningen
skall verkställa Spannmåis-upphandling
efter andra grunder än de, sorn föréskrifvas
af allmänna Conjuncturen och ett derefter
lämpadt bedömande, synas följderne deraf blifva,
att Rikets Spantnåls-handel småningom skall.
Stats-Utskottets Betäkanden.
förvandlas till ett Monopolium för Staten, och,'
i stallet för åsyftadt gagn, qväfva den enskildta
Handels-Industrien och dymedelst leda till obe.
xäkneliga vådor för det allmännas bästa.
Af en Ledamot i Vallöf]. Borgare-Ståndet
Hr uppmärksamhet fästad dervid, att Utskottet
skall hafva föreslagit, att Pastorerne på Landet
böra inlemna uppgift till Landshöfdingen å
Spanmåls-tillgångarne. Ett sådant anförande finnes
icke i Utskottets Förslag om sättet att upphandla
Spanrnål, men väl har Utskottet i fråga
om undsättnings- spanmals utdelande hemstält,
ptt till behofvgns Otrönande en Landshöfdinge,
om så nödigt pröfvas, må af vederbörande Pastorer
erhålla nödige upplysningar, hvilken utväg
äfven vid visse tillfällen hittills blifvit af
Xandshöfdingarne begagnad.
Vidare är i Borgare-Ståndet anmärkt, att
Utskottet föreslagit att Spannemåls-upphandlingarne
böra öfverlemna? till Magazins-Diiectionens
egen pröfning, då. deremot häldre önskas,
att bestämda föreskrifter kunde Directionen meddelas,
åtminstone i så måtto, att aldrig någon
upphandling verkstäldes på öppet pris, utan att
den betingade betalningen bestämdt borde utsättas;
Och anses, i sammanhang härmed, bäst
vara, att, vidj undsättnings, tillfällen, upphandlingarne
verkställas genom Entreprenade*Auc-j
tioner.
Emot desse Anmärkningar hafva flere ledamöter
af Ståndet invändt, att, så vida Upphandlingarne,
på sätt nyss nämndt blifvit, skulle
verkställas å Auctioner, lemnades ej AUtoogen
tillfälle att afyttra sin säd och hvarige
-
Stat&Utskottets Betänk anden. iSi93
nom ändsrnSlet med Magazins - Inrättningens
medverkande åtgärd lill sädes-prisens upprätthållande
således skulle förfelas.
Såsom förut nämndt är, föranledas Spanmalsupphandlingar
å Allmänna Magazins-Inrattningens
sida af arne serskildta orsaker': först att,
vid inträffande öfverflödigare tillgång på säd,
förekomma så vidt möjligt är, sädens vanvärde,
och dernäst, då und»ättnings-behofven äro så
stora, att den Spannmål, som i förstnämnde fall
blifvit uppköpt, icke finnes tillräcklig, då genom
serskildte upphandlings åtgärder anskaffa
hvad sorn brister.
Hvad förstberorde upphandling vidkommer,
så har Utskottet vördsammast föreslagit, att den
efter Allmänna Kungörelser, som ej mindre böra
bestämma upphandiings-prisen, än ock Spannemå'ens
vigt och öfriga beskaffenhet, må verkställas;
Och har Utskottet uti de i denne del
sedan gjorde hemställanden ej något att tillägga.1
Beträffande åter stidane upphandlingar, sorn
till fyllande af gifne behof måste af MagaainsInrättningen
understundom anställas, anser Utskottet
i föreskriften härom intet visst stadgande
böra äga rum, af de skäl, som Utskottet redan
haft äran andraga. Att Magazins-Inrättningen,
såsom anfördt är, uppköpt Säd, utan att prisen
blifvit bestämde, har blott en enda gång
vid upphandlingarne i Skåne sistledne, och början
af innevarande år, inträffat. Orsaken härtill
är ilen: att, dd Kongl. Maj:t, efter Disconternes
fall,ansag nödigt, att anbefalla MagazinsDirectionen
härifrån nedsända ett Ombud, för
att ej allenast bereda tillgång på gångbart mynt
1894 Stats-Uiskottets Betänketiden.
j Provincerne, utan ock förekomma att Spannmålen,
hvars värde ela var ganska iägt, ej skulle
vidare nedfalla, utan upprätthållas vid ett sådant
skäligt medelpris, hvarmed Landtmnnnen
ansågs vara belåten, kunde denna senare åtgärd
på en gång icke tillvägabringa», med fristadt afseende
på den enskildta Handelns obeitindrade
gång. En successiv förhöjning t prisen var således
nödvändig att iakttaga, och, då derigenom
jnga betydligare qvantiteter Säd kunde skyndsamt
erhållas, för de angelägna bebofven i Stockholm
och Rikets Norra Randskaner, livartill inget
annan tillgång gafs, än -genom upphandling
i Skäne, vidtogs den utväg, att försäkra vederbö-ande
säljare, att de skulle erhålla de priser,
som under loppet af vintren b i ef v o af'Magagiris-DWectionen
bestämde. Denne utväg medförde
den följd, att omkring 12,* å 15,000 Tunnor
uppköptes och till-större delen afsändes p|
gistledit års öppetvatten, Om c-j ett sådant förordnande
vidtagits, hade ingen Spannmål ei hållits,
och hade det afven varit én orättvisa, att
de säljare, sorn visade sin beredvillighet att
skyndsamt lefverera , skulle gatt miste om den
högre betalning, som inpå vintren sedermera i
allmänhet érlades; Och i likstämmighet hvarmed
alla sådane Lefveranter blifvit efter de till
landshöfdingen i Officiel väg uppgifna pris afliqviderade.
3:0 Vid Stats-Utskotiets anförande om Magazins-Inrättningens
fordringar i Finland, har hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt blifvit,
att blo.tt en förnyad underdånig anmälan
arn dessa fordringars liqviderande borde göras,
Stats Utskottets Betiinkanden. 189$
utan en så beskaffad utredning, som Utskottet
föreslagit; hvilken anses medföra en längre tids
utdrägt i afseende på fordringarnes indrifvande.
Stats- Ut koitet tror dock, att utom en sådan
utredning, sorn Utskottet för sin del ansett
nödig, syne» ersättnings-anspråken ej blifva gifne
och följakteligen ej heller dessförinnan kunna
med nödig drift och skyndsamhet lill liqyids
undfående fullföljas, hvadan Utskottet vördsamligen
åberopar hvad i Berättelsen anfördt oell
hemstäldt blifvit.
4:0 Ibland erinringarne vid Utskottets anförande
om nödvändigheten deraf, att Maga^ins-Inrättningens
Spannmåls, - Lager böra utgöras af riad
eller torkad Säd, och att, till vinnande af denna angelägenhet,
torkinrättningar blifvit till anläggande före«
slagne, förekommer hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, alt desse Inrättningar alldeles afsiyrkas,
emedan uppförandet deraf skall kosta 170,000
B:dr Banco; likväl medgifves, att en, högst sine,
sådane torkanstalter må till en början pa försök
inrättas. I anmärkningarne från Högvördige Preste-Ståndet
anföres: att det synes vida förmånligare
för Magazins-Inrätt ningen och Landet
om Säden torkades af den enskildta och Inrättningen
betalte den så mycket mera, hvaraf följden
förmodas blifva den, att pa alla större egendumar,
torkhus anlades och att nr* 1 sluteligen
inom Landet lärde sig att värdera torkad
säd; uti hvilka anmärkningar åtskilige Ledamöter
af Vällofl. Borgare-Ståndet äfven liufvudsakeligen
instämma; hvaremot 3ndre Ledamöter
af detta Stånd anföra: att så vida ett alltför högt
pris bestämdes å den riade eller torkade säden.
Stats-Utskottets Tt clank anden.
jemförelsevis emot den orjade, vore anledning
befara, att Magasins-Inrättningens' förråd skulle
fyllas af Utländsk säd; hvarjemte en och annan
af Ståndets Ledamöter, utaf flera skäl anse nödigt
att tork-inrättningar böra anläggas.
Innan Stats-Utskottet till Riksens Höglofl,
Ständer fann sig böra föreslå de möjliga utvägar.
hvarigenom Magazins-Inrattningens Spannmåls-Laget
skulle komma att bestå af riad eller
torkad säd, blefj detta vigtiga ärende på de-t nogasté
öfvervägt. Stats-Utskottet fann nogsamt,
att bästa och rättaste sättet till ändamålets vinnande
skulle vara, att genom lämpeiige förhöjningar
i prisen uppmuntra Landtbrukarne, att
sjelfve torka sin säd, mert ansåg derjemte, att,
då de bördigaste Provinceme i Riket just äro
de, sorn sakna tillgång på ved och bränsle, vors
detta ett oöfvervinneligt hinder för företagets
framgång i en större omfattning, hvilket
äfven tillräckligen är ådagalagt, derigenom, att
Magasins - Directionen flerfaldige gångor fruktlöst
försökt, art till högre priser erhålla riad
eller torkad Spannmål. Utskottet förutsåg dessutom,
att, om än Magazins-Directionen bestämde
i ä 2 Enir högre pris för En tunna torkad
eller riad Råg och i proportion för de öfrige
Sädesslapen, emot oriad Spannmål, skulle ändock
<.•>'. förnämligaste delen af Intraderne,
jemte Kronans Afrads- och Rån te-Säd, komma
att bestå af otorkad eller oriad Spannmål, enär
ingen allmän användbar Inrättning att torka
urtröskad Säd, så', att den bibehålier sin fullkomliga
godhet och fröbarhet, ännu är känd,
hvilket, i förening med brist på Skog, skulle ut'
Stats-Utskottets Tetank anden'. 1897
göra sadane motverkande hinder, att rde icke
kunde häfvas genom en högre betalning, örn
den ock något rundeligare, än hittills skett, blefve
medgilven.
I förening likväl med sadane högre prisers
bestämmande för riad Spannmål, hvilken
föreskrift Utskottet fansåg höra till den Reglementariska
delen af ämnet ?;oc.h som i följd trf
Verkets förändrade Instruction städse skulle komma
att iakttagas, blef tork - inrättningars anläggande
af Stats-Utskottet föreslagit,! sedan dock
först utrönt är, huru och på hvad sätt sådane
torkhus, för att blifva af rätt nytta, böra inrättas:
när detta en gång med all tillförlitlig
visshet blifver kändt, tror Utskottet att alltför
få tork-inrättningar endast i de bördiga Landskaperrie
behöfva anläggas. Och kan Utskottet
af desse anförde skäl icke frångå sin uti ämnet
redan yttrade öfvertygelse.
Af de orsaker, som Förslaget upptager, har
kostnaden för tork-inrättningars uppförande icke
kunnat beräknas. Den uppgifne Summan 170,000
R:dr har afseende icke på kostnaden för uppförandet
af tork-inrättningar, utan på den, som
skulle åtgå till, dels till Uppbyggande af nya,
dels till utvidgande af nu befintlige Magaziner,
hvarom i Förslaget närmare utredning' göres.
5:0 I anledning af Stats-Utskattits förcslagne
allmänna grunder för Undsättning^-Spannmåls utdelande,
har uti de hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln gjorde Anmärkningar blifvit anfördt,'
att, då den lätta Lane-tillgången oell förmånen
att erhålla undsätta'ngs-spannmål till lägre pris
iin de gångbare hittills vållat, att denne rättig»
igck Stars-Utskouets Betänk anden.
het blifvit alltför vida utsträckt, vöre nödigt,
att förtlutne misstag i anseende till utborgningar
sä rättas, att, enär Credit för Hemmansbrukare
emot säkerhet kän beviljas, den icke bör
medgifva* för längre tid än ett halft ar, högst
Nio månader, och att den, sorn contant betalar,
(under hvilket villkor alla anses hafva lika rätt
till undsättning), bör äga någon förmån i fett
nedsatt pris i jemnförelse till Låntagaren, samt
att andre på Landet, såsom Torpare, Soldater,
Handtverkare och Arbetsfolk, icke, som ännu
lärer ske, lemnäs utan säkerhet Spannmål på
Credit, hvarigenom förluster för Magazins-Fon.
den uppstått, hvilkas afskrifning ej i annan
väg bör beviljas, än nu gällande Författningar
derom föreskrifva. Flere Ledamöter af Vällofh
Borgare Ståndet, hafva deremot ansett, att det
vore vida bättre om aldrig något Sädes-understöd
från Statens sida vöre att påräkna, och att
derigenom en allmännare god hushållning rned
hvarje års skörd obestridligen skulle förspöijas.
Minst anses denne omfattning lämplig i ett
Land, der Brännvins-Bianningen är i den fria
utöfning som hos oss.
I det afgifne förslaget har Utskottet ådagalagt
vådan af de alltför vida utsträckte Spannmåls-utlåningarne
och fördenskull ansett det
högst angeläget, att desse understöd ovilkorligen
inskränkas inom verkeliga behof. Och har
Utskottet således i hufvudsaken ej vidare att
tillägga. Att alla sorn kunna betala Undsätt»
nings-Spannmål skola utan afseende på behofvet
vara berättigade till understöd, anser Utskottet
leda till ganska betänkeliga följder: stridande
w
Stats-Utskottets Betänkanden, 1899
ett sådant medgifvande dessutom emot sfsigten
o.ed understöds meddelande. Stats - Utskottet
veterligen lur ingen ut horgil ing frän Maga*
% ns-Inrätlhingehs förråd fått göras, derföre icke
borgen eiler annan säkerhet af Låntagaren
blifvit praesterad, så vida allmän missväxt i en
ort och deraf- fö jande stor hungersnöd ej foranledt
Kongl. Majit att i Nåder meddela serskildta
förordnanden i afseende på understödens
utdelande. All utlefverering i annan ordning
är ock rakt stridande erno t Författningafnes
bestämda föieskrift och skude ej utan ansvar
för vederbörande, som öfverträda dessa stadgande
n, kunna aflöpa. Att afskrifningar blifvit å
Spannmals-Lån i Nåder beviljade, härrör deraf,
att åi skill ige orter, genom flere på hvarandra
inträff,ide missväxter, blifvit alldeles utur
stånd satte att sine Lån åtetgälda, hvilket styrkes
af derom i laglig ordning håiine undersökningar.
Hvad åter angår de i Vällofl. BorgaVeStåndet
yttrade allmänna reflectioner om Spanrnåls
understöds meddelande, äro de visserligen
grundade, och synes den frågan ännu ej kunna
bestämdt afgöras, huruvida Allmänna MagazinsInrättningen,
som for närvarande är för Landet
ganska välgörande, äfven i. framtiden skall
vara behöflig eller kunna åstadkomma den nytta,
som dermed åsyftas.
6:0 Hvad Utskottet haft äran hemställa i
afseende på Inrättningens Upplags-Magazin och huru
Magasins - rörelsen synts köra verkställas, att
Magazins - Inrättningen i möjeligaste måtto bär sig
sjelf, åberopas vördsammast, till hufvudsakligt
1900 Stats- Utskottets Betänkande.!!.
svar a de anmärkningar- som dervid blifvit
gjorde hos Högiofl. Ridderskajfet och Adeln,
Högvördige Präste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet.
I öfrigt ansér Utskottet sig ej böra
leröna oanmält, att Utskottet icke, såsom hos
Höglofl. Ridderskäpet och Adeln af en Ledamot
anmärkt blifvit, i vidsträcktare man tillstyrkt
nya Magaziners anläggande, elier utvidgandet
af redan befintelige, än blott i de orter,
der sådant af bejiofvet oundvikeligen påkallas.
Den uppgift, sorn medföljer Förslaget,
är författad i den afsigt, att Riksens Högloft.
Ständer med ali erforderlig fullständighet ma
kitnna se förhållandet med det Magasins - utrymme,
som nu äges, och i livad man samma
■utrymme efter Inrättningens utvidgSde omfattning
behöfver okas. Samma uppgift upptager
väl i ett för allt en Summa af 170,000 R:dr
Banco, som anses åtgå, så vida alla erforderlige
Magaziner skulle komma att på Inrättningens
bekostnad uppföras; men genom Utskottets
hemställan, att alla så kallade Stående Magasin
må af undsättnings-tagarne sjelfve uppbyggas
och underhållas, försvinner största delen
af denna kostnads-summa; Och har ej eller Utskottet
tillstyrkt, att uppförandet af Magaziner,
i synnerhet i Malmöhus Län och Götheborg,
ir.å verkställas, förr, än sådant kan göras i förhållande
till dft inkomster, som Inrättningen bör
hafva att påräkna. Att, såsom i förut berörde
anförande tillika -namnes och äfven i anrnarkningarne
från Högvördige Präst-S.åndet föreslås,
låta köpt Säd förvaras i ensfildtas Magasin,
anser Utskottet betänkligt, och leder i alla
Stats-Utskottets F.etänhanden', 1901
fall ej till ändamålet, då denna mycket osäkra
utväg icke vid alla tillfällen står att begagna.
De fleste af Inrättningens Magazin äro belägna
vid Vattudrag, ?å att Randt-transporter böra
i möjligaste måtto kunna undvikas. I Vadstena
äger Inrättningen ett betydligt Magazinsutrymme,
som ock kan förökas. På hvilka orter
Magaziner böra anläggas och huru dermed
i öfrigt skall regleras, har Utskottet ansett höra
till den regletnentariska delen af ämriet.
I afseende på hvad i Vällofi. BorgareStåndet
blifvit yttradt angående de så kallade
stående Magazinerne, tror Stats-Utskottef, att den
kostnad, som enstkildte härföre komma att vidkännas,
Liefve ganska pbetvdelig och skall vida
öfvervägas af de fördelar, som blifva att påräkna
för de orter , hvilka af serskildta Magazinsupplag
äro i behof. Art, såsom äfven i anmärkningarne
från Vällofi. Borgare Ståndet upptages,
Städerne skulle anses skyldige bidraga
till Magaziners uppförande i de orter, derifrån
Spannmål nu afsändes, förekommer ej i Utskottets
förslag,
7:0 Angående brännvins-Bränningens bedrifvande
i Ilufvudstaden hafva flere Ledamöter af
Vällofi. Borgare - Ståndet ansett, att MagazinsDi
rectionen sig derrned ej borde befatta, utan
denna handtering på arrende till Private öfverlåtas,
hvaremot andre funnit bäst vara, att
dermed förhålles på sätt hittills skedt.
Att Magazins-Directionen borde med Bränvins-
Bränningen i Stockholm sig befatta, har
jlftskottet i det afgifne Betänkandet äfven yttrat;
men af de skäl, sorn Utskottet haft äran
igo2 i Stats Utskottets Bettini anden.
anföra, a^tser Utskottet någon ändring för när-*
farande ej möjlig, filer kunna, utan alltför
kännbar skada for Magasins-Inrättningen, till*
vägabringas.
Då det blifvit i fråga satt, att Inrättningen
ej haft någon väsendrelig inkomst af Bränvins-Bränningen,
anser StatsUtskottet sig böra.
i korthet meide a hvad å denna rörelse erlr.Jlits
från och'med år 1800, efter de uppgifet,
som åtfölja Magäzins-Directionens fran trycket
Utgifna Berättelser.
Enligt Magasins - Directionens Berättelse
af den 2 Mars 1815 och dermed åtföljande Bilagor,
har Vinsten å Brännvins - Bränningen
fråir och med 1800 till och med ir 1811 ut*
gjordt *_ - * 1,069,675: 32. 4»
Dito dito år 1812 en*
ligt samma Berättelse - 20,221: 10. 2*
Dito dito år 181 3, enligt
Berättelsen af den 28 September
1815 - - - * 18,182: 23. 4.
Dito dito år 1814, enligt
dito af den 31 October
1816 - 47,562: 46. 3*
Tillsammans 1,155,642: 36. 3,
Ar 1815 deremot synes af deri för samma
år utgifne Berättelse och dervid bifogade Vinst,
och Förlust - Cont o öfver Brännvins - rörelsen,
som skulle å denna rörelse, enär i arrende - af*
gifter för Brännvins Bränningen i Götheborg
och Carlskrona debiteras 36,475 R.dr och vinsten
på det hela endast uppgår till 31,757 R:dr
1» sk. 8 r:st., en Förlust å Brännvins - Brån»
Stats-Utskottets Betänk anden. 1903
ningen i Stockholm hafva uppstått af 4,717 Rtdr
37 sk. 4 r:st. Hätta förhållandet härmed visar
den vid 1815 års Hufvud-Bok bilagde General-Räkning
öfver värdet af Brännvin, derå
vinsten för detta år uppgått tili 844 R:dr 17
sk. 8 r:st. Att förutnämnde Vinst- och Förlust-Conto
deremot utvisar ett a,nnat förhållande,
härrör deraf, att på den så kallade Brännvins-rörelsen
i det hela, blifvit lagdt de kostnader,
som afgift till underhållande af Byggnader
vid indragne Brännerier, samt Aflönin*
gars, Expectance-Eöners och Pensioners utbetalning,
så väl åt Redogörarne vid desse instäldte
Bräm.erier, som åt entledigad eller på
Expectance Stat ställd Bränneri-Betjening. Or*
sakerne hvarföre Bränningen år 1815 mindre
fördelaktigt utfallit, upplyser Magazins-Directionens
för samma år afgifne Berättelse; Och
har Stats - Utskottet, vid anställd undersökning
funnit dessa orsaker behörigen grundade.
8:0 Uti Hedervärda Bonde - Ståndet är af
en Ledamot erinran gjord vid Utskottets Förslag,
att Magazins-Inrättningen trid jd rättighet att
uppbära den förhöjning utöfver Markegangs - pris,
sota vid vissa tillfällen kan komma att inflyta för
den Afrads- och Tionde-Säd, som bordt af Räntegifvarne
in Natura aflefvereras, men fatt med Penningar
lösas. Skälen för detta Utskotteis tillstyrkande
äro i Betänkandet omständeligen anförde,
hvilket Utskottet ältså vördsammast åberopar.
Utskottet får blott tillägga, att, då Kronans
behållne Afrads- och Tionde-Säd jemlikt
Författningarne, in Natura bör lefvereras, till
tle behof, hvartill denna säd är påräknad, ä^
3904 Stats-Utskottets Betänkanden.
det med en Bäntegifvares ovillkorliga skyldighet
förenadt, att, da Spannmål ej af honom kan
prassteras, han i stället betalar det pris, hvartill
Säd för dess räkning kan uppköpas ä den
ort, der den bordt vara af Räntegifvai en, enligt
forslings - stadgan , aflefvererad: Om, sorn
oftast händer, detta upphandlings-pris öfverstiger
Markegången, skulle ju Magazins-Directionen
få vidkännas en förlust, som icke kommit
i fråga, sä vida Räntegifvare/! sin skyldighet
fullgjort, alt lefverera Säd in Natura. Det är
till betäckande af sådane Förluster, sorn StatsUtskottet
föreslagit, att ifrågavarande pris-förhöjning
må Magazins-Fonden till godo komma.
Stats-Utskottet anser sig härigenom Jmfva
upplyst, att den gjorde anmärkningen saknar ali
grund ; mert, då den anmärkande Eedamoten af
Ronde-Ståndet Andars Haniel sson från Elfsborgs
Eän, tillåtit sig födande uttryck: att ilen serskildta
Redovisningen för denna Magazins-Inrättningens
skamliga vinst efter hans tanka aldrig kunde blifva,
annat än ett nytt skäl för underslef och ett nytt
skäl att afsky det ovärdiga preyeri, hvarifrån hela
vinsten ledde sitt ursprung, skulle Stats-Utskottet
glömma sin värdighet oin icke Utskottet erindrade
om den sanning i uppgifter, och den anständighet
i skrift och tal, hvilka böra tillhöra
livar och en, sorn yttrar sin mening, och sorn
minst bör glömmas af en bland Svenska Folkets
Representanter, och aldrig sträckås derhän, att
kasta en oförtjent skugga uppå Embetsförvaltningar,
om hvilkas redlighet och nit i uppfylanda
af sina pligter man blifvit upplyst och i ali
Stats-Utskottens Betänkandeni *905!
händelse är skyldig att söka underrättelse, innan
man sig om deras Embetsutöfning yttrar.
g:o Vid Utskottets hemställan om förökade
Aflönings-Vilkor för Uppbörds-Staten har En Ledamot
i Vällofl. Borgare - Ståndet onskat, att
någre visse Summor i detta ändamål blifvit af
Stats-Utskottet uppgifne. Vissa Summor för
ifrågavarande behof hafva ej kunnat bestämmas,
med mindre icke ordentlige Aflönings-Stater
blifvit upprättade, hvilket åter Utskottet icke
ansett tillhöra dess' åtgärd, eller kunnat af Utskottet
til!vägabringas, då sådane Aflönings-Stater
måste grunda sig på en noga kännedom af
Uppbördsmannens olika befattningar och öfrige
dermed gemenskap ägande förhållanden.
10:0 Hvad i anmärkningarne från Höglofi;
Ridderskapet och Adeln, Högvördige PresteStåodet
och Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit anförde
om Upphandlingssättet af Utländsk Säd, och
försäljning af öfverflödigt Spannmåls- Lager, är
hufvudsakligen öfverensstämmande med Utskottets
Betänkande, hvilket altså i dessa delar xöcdJ
sammast åberopas.
11:0 Emot Stats Utskottets sluteligen gjorda
hemställan, om rättighet för Riksens Högloft.
Sländers Revisorer, att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af de grunder, som för dispositionen
af Creditiven ä Banken blifva bestämda,
låta till halfva beloppet inhibera dessa Kreditiv, haf.
va i samtelige Piks Standen anmärkningar blifvit
gjorde, af det sammanstämmande innehåll,
att detta coirectiv anses icke innefatta straff
för den Auctorite, som genom sådane gröfre
bihang till Riks.St, IrOt. i$iy t$i$. 4:dc Sami, W:r ajp, 249,
1906 Stats Utskottets Betänk anden.
felagtigheter vållade en så beskaffad indragning,
reen deremot skulle för det allmänna blifva af
ett ganska menligt inflytande.
I anledning af dessa anmärkningar och de
skäl, som härföre ligga till grund, finner StatsUtskottet
sig föranlåtit att frångå dess ifrågavarande
förut afgifne Förslag.
12:o Utom nu hesvarade Anmärkningar,
Sorn vid Stats-Utskotteis Berättelse och Förslag
blifvit gjorde, hafva följande tillägg ansetts böra
i Instructionen för Allmänna Magazins Inrättningen
inflyta, nemligen: Uti anförandet hos
Häglof. Ridderskapet och Adeln förekommer:
A. Att Utländsk Spanmäl hör, uttder ansvar
af Magazins-Inrättningens Styrelse, allena kunna
införskrifvas, i hvilket fall likväl Inrättningens Lager
af Inhemsk Spanmäl anses böra hesta af minst
300,000 Tunnor, hvaraf ej något får af yttras förr
iin 2.ne månader före en ny skörd; hvarjemte i
sammanhang härmed anföres, att, dä genom en sä
beskaffad föreskrift i afseende pä inför skri] ning af
Utländsk Säd, befaras kan, att Spanmälsprisen stegras,
torde detta dock kunna förekammas genom Magazins-Inrättningens
större / panmnåls-Lager , till
beredande hvaraf Inrättningens Creditiv pä Banken
borde vara oinskränkt.
Stats-Utskottet har väl i dess anförande
om upphandling af Utländsk Spannmål hemstälf,
att, då en sådan upphandling oundvikligen för
Allmänna Magazins-Inrättningens räkning behöfver
göras, synes den endast genom Verkets
Öfver-Styrelse böra föranstaltas och ingen annan
Autorité, såsom oftast hittills skedt, dermed
äga befattning. Härmed har Utskottet lik
-
Stats-Utskottets Retänkanden. 1907
Väl ej hvarken hemställt eller haft för afsigt,
att Magasins Directioiien ensamt skulle äga den
utesluiatule rätten, att införskrifva Utländsk
Spannmål, och att all enskild åtgärd dermed borde
upphöra. En sådan högst skadlig och till
förfång för enskildta handels-industrien ledande
föreskrift, afstyrker Utskottet aldeles,
Utöfver 200,000 Tunnor Spannmål synes
Magazins-Inrättningens Lager ej behöfva utsträckas,
oell med detta Lager äger ock Inrättningen,
efter den omfattning den kan och bör
hafva, tillräcklige förråd till undsättning. Hvad
Utskottet i denne del i det afgifne Betänkandet
anfört, åberopas vördsam igen.
Att bestämdt stadga tiden, när lindsäht»
nings-Spannmäl bör utdelas, anser Stats Utskottet
helt och hål et stridande emot afsigten och
ändamålet med Allmänna Magazins-lnrättnin?
gen , hvars åliggande väl bör vara, att, utan.afseende
på tid, afhjelpa brist och behof när Inrättningens
medverkande åtgärd behöfver anlitas.
Skulle Magazins-Inrättningen ensamt äga,
att införskrifva Utländsk Spannmål, inträff,ide
säkerligen, att Sädesprisen vid åtskilliga tillfällen
stegrades, hvilket Inrättningen ej kunnat
förekomma, enär dess Spanmåls-Lager endast
äro afsedde för undsättnings behof, och icke att
dermed i enskild handelsväg concurera.
Få de skäl, Utskottet i dess Betänkande
andrågit, kan Utskottet ej ingå 1 det Förslag,
att Magazins-Inrättningens Creditiv på Banken
bör vara oinskränkt.
igo8 Siats-Utskottets Betänkandeti!
35. Vidare föresläs, att, pä det Sädestillgången
vid ett inträffande Missväxt-är mä Ukas, borde
Landshöfdingarne söka tillvägabringa frivilliga öfver
ensi ommel ser, att i Socken-Magazin samla Spannmål
, till befrämjande hvaraf någon mindre dtl af
Magasins-fonden kunde användas.
AU användande af Magazins-Fonden på annat
sätt eller i annan ordning, än som Utskottet
haft äran föreslå, leder till rubbning i de
grunder, hvarpå Magazins-Inrättningens organisation
bör vara bygd.
Dessutom kan Utskottet för sin del icke
inse möjligheten att tillvägabringa hvad i förenämnde
afseende blifvit föreslagit.
C. Då Magasins Inrättningen genom upphand,
ling kan förse tig med större Spannmåls Lager,
anses det hvarken billigt eller nödigt, att Kronans
behållne Afrad och Tionde in natura lefver eras, titan
föreslås, att Ränte Sädén mä lösas thed Contant
efter Mockegängs pris med Forselliin.
En sådan ovilkorlig lösnings-rättighet kan
Stats-Utskottet ej tillstyrka, enär Kronans Ränte-Säd
behöfves till underhåll för Värfvade Arméen
och Flottorne. Vid inträffande brist på
Spannmål, skulle dessutom Staten få vidkännas
betydlige förluster, att till höga pris anskaffa
Säd till de behof, hvartill Afrads- och TiondeSpannmålen
är beräknad och anslagen.
Hos Högvördige Präst Ståndet är af en Ledamot
anfördt, att, så länge Magazins-Inrättningen
rörde sig med små Fonder, kunde den
ej vara menlig för enskildta Spannmålshandeln ;
men, då dessa nu blifvit ökade ända till Två
Millioner Riksdaler, förmodas ett annat förhål
-
Stats-ZJtskottets Betänk anden. 1909
lande, hvadan hemställes: Om icke MagazinsInrättningen
kunde ställas pä samma fot., sorn understöden
för Jernhandteringen, eller på så sätt,
att, när i en sädesrik province en handlande kunde
styrka sig hafva uppköpt och i Magnzin infört
ett qvantum Spannmål, borde han vara säker
att liksom en Jernhandlande få ett proportionerligt
IAn derpå till den tid, han kunde
hafva utskeppat detsamma. I en sädes fattig
province deremot skulle en lika rättighet få
tillgodo njutas, när en handlande genom Assurance-bevis
styrkte sig ifrån Inländsk hamn hafva
heroförskrifvit Spannmål. På detta sätt förmodas
Sveriges Sädes-handel blifva uppmuntrad,
och hemställes, att, så vida tiden ännu icke anses
vara inne, att på ifrågavarande sätt understödja
denna hufvudnäring, åtminstone ett försök
i mindre Scala dermed kunde göras intill
nästa Riksdag.
Uti de grunder för Magazins-Inrättningens
upphandlings-åtgärder, Utskottet föreslagit, har
Utskottet tillika anfort dess tankar i afseende
på omöjligheter! för Verket och vadan för det
allmänna; så vida Magazins Inrättningen skulle
anses skyldig, att i .obestämd omfattning upphandla
Spannmål tili Sädesprtsens styrande. Örn
en sådan anstalt kunde å Statens sida tillvägabringas
eller stod att förena med befrämjandet
af allmänt väl, vöre visserligen den föreslagna
utvägen ganska lämplig; Men, då Magazins-Inrättningens
förnämligaste ändamål, efter Utskottets
öfvertygelse, bör vara, att hafva tillräcklige
undsättnings-Lager, anskaffade af inhemsk
Spannmål, utgör den del af Inrättningens ålig
-
agio StatS'Utskattets Betärikanden.
gande att uppköpa Säd, endast ett medel att
befordra Inrättningens egentliga bestämmelse,
Skulle deremot Magazins-Inrättningens Fonder
användas på sätt föreslagit är, understöddes väl
enskildte Spannmåls-händein , men Inrättningen
blefve dä ej annat än en Discont eller låneanstalt,
sorn ingalunda kunde betrygga Landet
för brist och hungersnöd, hvilket likväl utgör
liufvudsakligaste skalet för denna Inrättnings
bibehållande i ett Land, sotn är sä ofta blottetäldt
for missväxt.
Att ifrågavarande Läne-biträde skul'e pä
försök i mindre scala tid nästa Riksdag medgifva*,
kan ej eller Stats-Utskottet tillstyrka enär
Magazins-Inrättningens Fonder orubbade
behöfva användas till Undsättnings-Lagers anskaffande:
Dessutom synes medlens disponerande
till ifrågavarande ändamåls befrämjande ej
tillhöra denna Inrättnings befattning.
I sammanhang med ofvanomförmäldte hemställan
är vidare anfördt : Att det vore bättre,
att Magazins-Inrättningen köpte och sulde Spannmål
Jör året, än att, sotn Utskottet föreslagit, samla
Lager under goda år, för att tidgripas i de
hårda, emedan genom de stående Lagren nästan
hela Fonden medtages och således foga
qvarlemna6 till Spannmåls uppköp för följande
goda år, hvilka mera är anledning att hoppas,
än härda.
Emot afsigten och ändamålet med Allmänna
Magazins-Inrättningen är detta Förslag alldeles
stridande. Inrättningen måste hafva Undsättnings-Lager
att tillita, då brist och behof
inträffa, Härförutan synes ingen Allmän Ma*
Stats-Utskottets Fetänkanden. 1911
gazins - Inrättning för Landet hvarken behöflig
eller nyttig.
Uti åter-retnissen från Vallöf. Borgare - Ståndet
förekommer ett deruti gjordt yrkände, att Städerne.
måtte anses lika beruttigade, att af Allmänna
Magazins- Inrättningen få åtnjuta undsättning, som
Landet.
Då Spunnmåls-undsättningar från Allmänna
Magazins - Inrättningen hittills alltför vida
blifvit utsträckte, har Utskottet i det afgifne
Betänkandet a sett sig böra vördsammast föreslå
en nödig inskränkning härutinnan, så vida
Verket skall kunna äga bestånd.
Städerne åro ej i samma förhållande som
Landet: En större tillförsel och lättare utvägär,
att kunna anskaffa hvad sorn erfordras, gör
att Städernes Innevånare ej äro blottställde för
de behof, som ej sällan å Landsbygden inträffa»
Dessutom synes Magazins-Directiooens åtgärder,
efter de principer, som för deras verkställande
blifvit föreslagne, ingalunda kunna lägga hinder
i vägen för enskildta handeln. På grund
af allt detta kan Stats-Utskottet ej tillstyrka bifall
till hvad i denne del pf.yrkadt blifvit.
13:0 I Vällofl. Borgare-Ståndet har en
Ledamot anmält, att det förefallit honom besynnerligt,
att Stats-Utskottet yttrat, det Magazins-Inrättningen
blifvit förvaltad i enlighet
med hittills gällande föreskrifter och, der sådane
saknats, efter de föjhålländen, som städse
haft det Allmännas väl och bästa tili syftemål,
når
TgiS Stats Utskottets Betänkanden.
1:0 Magazins - Inrättningens Hufvud - Bok
balancerar, såsom äldre fordringar 559,903 Hulr
33 sk. 11 r:st.
2:0 De utestående Lånen ej blifvit med
Best-langder verificerade.
3:0 Spannmåls-Lån utlemnade utan säkerhet,
hvarigenom förluster inträffat.
4:0 Stora, till beloppet och beskaffenheten
icke tillräckligt upplysta, förluster ägt rum 1813»
£814 och 1815.
5:0 Att förluster uppkommit deraf, att åtskilliga
Magazins-utgifter icke blifvit lagde å
Spannmåls-Lagret, utan betungat Inrättningens
Bond.
6:0 Att förluster uppstått å till BagareEmbetet
i Stockholm utlemnad Spannmål m. m.
7:0 Försummad indrifning af CornmerceBådet
Björnbergs skuld, och att han derå bör
betala Banta.
8:0 Att Lån till Handlande blifvit utlemnade,
hvilka Lån ej användts till ändamålet.-'
H varjemte denne Ledamot funnit det vaxa
högst anmärknings-värdt hvad Utskottet yttrat
i afseende på gjord hemställan om förökad
Lön för Uppbörds-Staten.
I anledning af detta anförande får Utskottet,
med åberopande af hvad dess förra Betänkande
upplyser och utreder, serskildt meddelat
1:0 Att den omnämnde Balancen innefattar
värdet för sådane försträckningar till Krigsrustningar
, hvilka försträckningar på Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning från Inrättningens förfäder
utgått, utan att ersät träng derföre frän
Stats-Utskottens Betänkanden'. 1913
de Fonder, sorn dem bordt godtgöras, kunnat
meddelas.
2:0 Spannmåls - Lånens verificerande med
Best - längder har hittills ej i Författningarne
varit föreskrifvet.
4:0 Afskrifningar å åtskillige SpanmnålsLån
äro af Kongl. Majit i Nåder medgifne:
Dessa afskrifningar hafva icke varit föranledde
af någon underlåtenhet å Magazins - Directionens
sida.
4:0 De förluster, som i denna punkt åtalas,
äro af den beskaffenhet, att de icke kunnat
förekommas, hvarom sa väl Bevisorerne,
som Utskottet tagit den nogaste kännedom.
5:0 I afseende på Magazins - utgifterne,
hafva de ej hittills, emot antagen och i Nåder
gillad Bäkenskaps-form, kunnat annorlunda fördelas,
än som skedt är.
6:0 De häruti omnämnde förluster äro ej
eller en följd af Inrättningens förvaltning.
7:0 och 8:0 Åberopas, till undvikande af
vidlyftighet, Utskottets Betänkande, deruti äfven
namnes, att Commerce - Rådet Björnbergs
Skuld löper med Sex Procents Banta.
Sedan Stats - Utskottet nu i korthet upplyst,
att hvad som blifvit i fråga satt ingalunda
är af den egenskap, att Magazins - Directioneri
derföre tillvitas kan, anser Utskottet någon
vidare förklaring icke behöflig i afseende
på hvad den värda Ledamoten funnit anmärkningsvärd
t i Utskottets yttrande om förökad
Lön för Uppbörds-Staten. Hvilket allt Bikeens
Högloft. Ständer vördsammast underställes;
poh hvarvid bifogas någre Ledamöters yttrade
J 9 1 4 Stäts-Utskotiets Betänkande».•
serskildta ranka i frana derom, huruvida Riksens
Ständers Revisorer skola äga forordna, att
någon del af Mag»zi:ts- Inrättningens Cieditif
bör i förekommande möjligt fall indragas.
Stockholm den 23 Junit 1818.
Utdrag af Protocollet hä/lit mi Riksens
Hoglaft. Ständers Stuts - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 23
funt i 1818.
S* D. Då Stats-Utskoitet nu beslöt det Utlåtande,
som skulle afgifva* öfver de anrnäikningar,
hvilka inom samtlige Respective Riks-Stånden
blifvit gjorde vid Utskottets Eerättelse Öfver
verkställd granskning af Magasins - Inrättningens
förvaltning samt Förslag till denria Inrättnings
nya organisation, uppläste Herr Borgmästaren
Ekstrand följande!
”Jag kan för min del icke frångå den
tanka, Höglolh Stats - Utskottet i sitt förra Betänkande
yttrat och jag i Höglofl. Afdelningen
äfven nu fortsatt, att nemi. Riksens Ständers
Herrar Revisorer, i fall af befunnen öfverträdelse
uti de för Magazins Directionens förvaltning
gifne grunder, böra berättigas indraga
hälften af dess Creditiv. Orätt har man behagat
kalla sådant ett straff för Landet, drabbande
dem som icke det minsta felat; mig synes det
icke annorlunda än som en välgerning för undsättnings
tagare och hjelpbehöfvande.
Långt ifrån att tro möjligheten af en sådan
öfverträdelse hvarken å Regeringens eller
Magazins-Directionens sida, vill jag antaga för
Stats Utskottets Betänkande». 1915
säkert, att skäl till ifrågavarande indragning
aildrig hädanefter skall kunna förefinna», och
hvad är då att befara af den klandrade föreskrifen?
Platt intet men Ständerne hafva
enäed ertid fullgjort den pligt, sorn jag anser
bland de mäst heliga för dem, att nemligen
för den framtid, ett nu utfärdande Reglemente
troligen länge skal! komma att gälla, hafva
sökt försäkra sine Committenter eller Nationen,
det deras anslag af penningar till denna Handels-
och Undsättnings - anstalt icke skola förskingras
och minskas. Antager jag åter för ett
ögonblick ihöjeligheten af en öfverträdelse och
att vådan af indiagningen blefve för handen,
så borde jag väl än mera befara fortsättning
af öfverträdelserne och hvad blefve följden
deraf? Jo — att hela Fonden kunde förstöras
och denna Inrättning, som man anser så
högst nödig för Landet, derigenom alldeles skulle
upphöra , så framt man ej kan taga för afgjordt,
att Ständerne ville och Banken kunde
gifva en ny Fond — jag kan för min del icke
se denna vilja och förmåga i en framtid så
tydelig, utan tviflar derpå lika mycket som på
möjligheten af öfverträdelse och lemnar en
hvar att dömma om då icke vid den händelse,
jag nu för ett ögonblick måst antaga möjelig,
»len att Fonden genom öfverträdelser befunnes
minskad, det vore en välgerning för de hjelpbehöfvande
att halfva Fonden indroges och
kunde vara i behåll, att en gång åter användas
för sitt rätta ändamål sedan Sränderrfe på
nytt fått derom besluta; jag är åtminstone icke
i stånd att se saken annorlunda, utan tror för
-
ig 16 Ståts-Utskottets Betänk anden.
deln af indragningen vid en sådan högst oför*
rnodad händelse alltför påtagelig — vådan deremot
föga märkbar genom de modificationer,
förra Betänkandet innehåller, att nemi. -| af
Revisorerne skola finna skäl till indragningen
och derjemte bestämma en sådan tid för verkställigheten
deraf, som de anse den kunna ske
utan våda för Landet.”
”Om man med tillämpning af 106 eller 107
§. §. af Regerings-Formen ville påstå, att Correctivet
emot dylika öfverträdelser af Konungens
Föredragande redan der finnes stadgadt,
måtte, om så är, detta Correctiv föga gagna, enär
ersättning för de 2 Millionerne R:dr säkert
alldrig kunde gifva,s af den felande ; Och,
så vida Magazins - Directionens befattning är
alldeles olik Stats-Contoirets deri, att den förra
skall åsyfta Fondernes bibehållande, alltid utan
förminskning, derest Verket skall kunna fortfara,
men det sednare deremot blott har att
till bestämda ändamål årligen utbetala hvad
sorn fås in, så långt det räcker, mätte ett föfivarings-medel
emot Fondernes förminskning, i
afseende på Magazins-Directionen, vara att anse
lämpligast, när deremot ett Correctiv allena
eller bestraffning för den felande, i afseende
på Stats - Contoirets förvaltning, kan vara tillräckligt.
”
”Jag har länge ansett, Magazins-Directionen
för en olycklig Inrättning i vårt liand och jag
bekänner att jag vid våra första öfveriäggningar
uti Höglofl. Afdelningen yrkat dess upphörande
derföre, att dess Spannmåls-hande! hittills
nästan alltid slagit ut med förlust, att den
Stats-Uiskottets Betdnkanden.
deremot skolat söka sin vinst uti BrännvinsBränning
af biott strid Säd,' drifven i stort till
Landets skada mera än gagn, att den qväft enskildta
Handels -speculatio.ner och loflig industri,
att den genom Spannemåls - undsättningar,
ofta öfver verkelig» behofvet, till låga pris och
på Credit , snart sagd t uppmuntrat Landtmannen
till lättja, rill liknöjdhet att sjelf skaffa sig
Säd för året och att i stället salja eller bränna
upp sin Säd om hosten, hvartill jag ville lägga
den bedröfliga erfarenhet, sistledit år lemnade,
att nemi. hungersnöd då var för handen,
i flere orter och i min ort endast derföre, att
man väntade lofvad Undsättnings-.Spannmål;
Jag vill dock icke bestrida att Inrättningen
kan vara gagnande om den ställes så, att den
bär sig utan deB stora Brännvins - Fabrikerne,
om dess ändamål blir förnämligast att hålla
frösäd, deraf vi för Climatets tilltagande hårdhet
nog ofta måste se oss i behof; om genom
en sådan inskränkning undsättnings - tagares anspråk
minskas i stället att de nu nied hvart
år ökas, och om utborgning af Säd för de mä
sta
och kanske för alla blir förbuden. Nu, då
en svås missväxt hotar, vill jag medgifva att
tiden ej är inne för Inrättningens upphörande
eller så stora reform, utan erkänner jag
med full öfvertygelse det behof, Kongl. Majit
af Landsfaderlig omsorg nu framställt, att Magazins-Directionens
Fonder för tillfället okas,
xnen detta gör ock, att jag måste anse desto
mera af vigt, att Fonderne förvaltas utan någon
förminskning, och att, i den oförmodade händelse
att annat resultat af upphandlings. opera-.
1918 Stuts- Utskottets Be tänk anden.
tionerne skaile visa sig till någon förlust för
Verket, en del af Fonderne bör conserverai
just til! fördel orh icke till straff för dem sorn
Fonden är bestämd att understödja och varja
från hungersnöd, -— en tanke den jng alltid
trott tnig kunna och höra oförstäldt yttra, titan
fruktan att dömas misstänksam och blott
det före att jag ansett min pligt, som Fullmäktig
här, ovilkorligen det fordra.”
Herr Assessoren Ijägerhjelm anförde:
’ Grundlagen kallar Svenska folkets rätt att
sig beskatta, Urgammal; Historien rättvisar benämningen.
De allmänna fondernes utsprång,
neruI. från räntor eller sammanskott, leder naturligen
granskningen af deras förvaltning i
folkets händer. — En af Sveriges största Konungar,
skapare af inre Styreisens hela saminanfogning,
har ät folket lernnat Bankens vård,
oell grundlagen innehåller samma stadgande.
Eika natuilig sorn detina vård är äfven Folkets
skyldighet att hålla Bankens förbindelser i helgd,
förgäfves tror man sig kunna .disponera Bankens
fonder utan ansvar; och deremot svarar
rättighet att bestämma förvaltningsgrunder och
tillse att de foljas. Häraf följer Ständers rätt,
att genom egne fullmägtige förvalta Banken och
Riksgälds-Contoiret. Magasins-In rätt ningens och
Manufactur-Discontens Gred!tiv på Banken kunna
icke, underkastas samma åtgärd, emedan förvaltningen
är sammanblandad med ren Embetsjnanna
åtgärd; Men Rikets Ständer, hvilka här
icke kunna verkställa samma anspråk ehuru de
äio underkastade samma ansvar, böra söka att»
»ted bibehållande af Coristitutionella former,
Stnts-Utskottets Betiinianden. J919
approximera till samma förvaltningsrätt; och
dertill finnes endast ett sätt: Öfverlemnande t af
Magten i Revisorernes liander.
,,.Ett folk, som ser att uppoffring af Eif
eber Egendom sker åt Staten, bär den med
glädje, örn det annars vill förtjena ett rum i
Historien. Detta folk har gjort sitt, när stridbara
söner samlas kring Konungens fanor; när
Skattkammaren får sitt behof och de Allmänna
fonderne göra sin tjenst. Det är Konungen likgiltigt
huru detta sker, blott det består i verklighet,
men på formen beror det om effecten
svarar emot ansträngningen. Ar formen god,
men medlen tillräcklige; så blir det utförandets
ensak om något saknas, och det är endast Styrelsens
interét att felet rättas obekymrad hvar
det ytterst hvilar. Denna rättelse är lätt, orri
granskningen är skarp och tanklöshet eller väld
sky for trackter, där de lemna märke efter fjäten.
— I Sanning! där misstag eller oduglighet
stämplas af rysliga följder; där bildas opinion;
där födes alfvar i förvaltning; och detta alfvar
bör återkallas af nöden, ty annars lyder det
icke kallelsen.
Herr Ofverste - Eieutenanten och Riddaren
Pahlman samt Herr Prosten Almqvist instämde
uti de af Herr Borgmästaren Ekstrand och Herr
Assessoren Lagerhjelm yttrade tankar, med det
tillägg af Herr Prosten Almqvist, att han icke
kunde föreställa sig huru det uti Utskottets
förra Utlåtande, öfver detta ämne föreslagne
Correctiv kunde medföra någon våda för Ean*
det; men trodde deremot att detta stadgande
skulle bereda Allmänheten mycksn tillfredsstäl
-
1920 Stats-Utskottels Eetänkandenl
leise I afseende på förvaltningen af de stora
Sumtnor, som för denna Inrättning blifvit från
Hanken beviljade.
Och skulle dessa reservationer, enligt begå*
rån, medfölja det till Rikets Höglofl. Ständer
afgående Utlåtande. Som ofvan.
N:r 317.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts, under
den 23 December 1317, till Utskottet
aflåtne Nådiga Skrifvelse om Liqviden
af Rikets Utländske Gäld.
fJ^i 11 Stats-Utskottet har ankommit följande
Kongl. Majlts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständers Stais-Utskott om Liqviden
om Rikets Utländske Gäld; Gifven
Stockholms Slott den 23 Decem
ber
1817.
I anledning af Kongl. Maj:ts PropositionJ
beslöto Riksens Ständer, vid Riksdagen år 1812,
att Rikets Capipal-Gäld i Holland, Babrant och
Genua till två tredjedelar af dess belopp genast
skulle försvinna; hvarjemte Rikets Ständer,
uti underdånig( Skrifvelse af den 19 Julii samma
år, hos Kongl. Maj:t anmälde detta deras
Heslut, med tillkännagifvande, dels att derutin
nan
likväl icke skulle inbegripas de af Svenske
Medborgare till inlösen företedde 41S Obligationer
af Holländske och Rrabantske Lånen,
dels, att återstående tredjedelen af ofvannämn
-
• nilin»
Stats- Utskottets Betänk anderd
de Capital-gäld val tills vidare måtte uti Riksgälds-Gontoirets
Räkenskaper upptagas, dock att
Rikets Ständer till Kongl. Majus afgörande öfverlemnade,
att, om och enär Kongl. Maj:t
skulle finna det nödigt, något anspråk på berörde
tredjedel erkänna, eller ock förklara densamma
alldeles förfallen, på lika sätt, som, i
afseende på de två tredjedelarne och räntorne,
förut var beslutet. I sammanhang härmed anmälde
Rikets Ständer dessutom hos Kongl. Maj:t
deras vidtagne Beslut och Författningar, angående
Rikets gäld uti Leipzig och Hamburg.
Sedermera, vid 1815 års Riksdag, och efter
det Kongl. Maj:f, genom Nådig Proposition
af den 6 Julii samma år, erbjudit Sig att,'
på då tillika framställde villkor, af de medel,
hvilka, såsom lösen för Ön Guadeloupe, medelst
Tractalen med Stora Rrittanien af den 13 Mars
1813. tillfallit Kongl. Maj:t och Dess Efterträdare
på Svenska Thronen, enligt Successionsordningen
af den 26 September 1810, besörja
indragningen och liqviden af all den Utländska
Skuld, hvarföre Sverige dittills häftat, hafva
Rikets Ständer, med förklarande och särskildt
ådagaläggande af deras tacksamhet, detta anbud
emottagit och derjemte till Kongl. Maj.t öfverlemnat,
att låta besörja Liqviden af lrela Riksgälds-Contoirets
Utländska Skuld, hvarmed Riksgälds
- Contoiret således icke vidare kornme att
taga befattning.
Enligt Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
af den 19 Julii 1-812, var, vid Riksdagens
början samma år, Riksgälds-Contoirets UtUthang
till Riks.St. Prat. 1817 • tSiS. 4\dc Sami, N:r t-ti, 242,
lgjj Stats-Utskottets Betänkanden.
fändska Capital-gäld, med deri inbegripne Sven.
ike Medborgare tillhörige 418 stycken Obligationer
för Lånen i Holland och Antwerpen,
hvardera å 1000 Gulden, så beskaffad, som följer,
nemligen:
A. I Holland.
Fyra Millioner, 235,100 Riksdaler Holländsk
Courant i flere serskildte Lån, hvaraf
529,500 R:dr voro Lif räntor.
B. I Brabant :
Sju Millioner 541,000 Gulden Brabantskt
Vexel-mynt i flera setskildie Lån.
C. I Genua
Lires Nio millioner, 475,122^ 6. 3 Juori
di Banco, i särskildte Lån, hvaraf 45,125 Lires
voro Lif-räntor.
D. 1 Leipzig:
Ett derstädes till realisationens befrämjande
5r 1802 upptaget Lån af En Million 350,000
Rtdr Conventions-mynt.
E. I Hamburg.
l.'o Ett derstädes, genom numera framlidne
Canfzli-Rådet och General - Agenten Awerhoff,
fourneradt Lån af joo,000 R:dr Harnb.
Banco.
2:0 Allmänna Magazins Directionens Skuld
till Awerhoff ska Sterbhuset, hvilken, vid 1809
och 1810 arens Riksdag i Stockholm, på Riksgälds
-Contoiret blifvit öfverflyttad, utgörande
150,400 R:dr Hamb. Banco, utom derå beräknade
Jnteressen och omkostnader.
Stats-ZJtskoittts Betiinkandeni 19*3
Kongl. Maj:t, som, i anledning af hvad Rik.
sens Ständer, vid 1812 och 1815 arens Riksdagar,
på förutnämnde sätt, beslutat och hemställt,
åtagit Sig att besörja betalningen och
Liqvidationen af ifrågavarande Stats-Skuld, har,
i följd af detta åtagande, och med afseende på
Riksens Ständers för hvarje serskild Skuldpost
fattade beslut eller gjorda hemställanden, tid efter
annan, vidtagit de åtgärder, hvarom Kongl.
Maj t nu får Riksens Ständers Stats-Utskott underrätta,
nemligen:
A. Angående Capital■ Gulden i Holland.
D enne, under åren 1784 till och med 1797,
genom Nio serskiidte upptagne ärftelige Lån
och ett upptaget Lifränte-Lån, tillkomne Rikets
Skuld, ntgjorde ifrån början Sex millioner
600.000 Riksdaler, eller Sexton Millioner
500.000 Gulden Holländsk Courant, men var
redan, förmedelst verkställde afbetalningar eller"
återfallne Lifräntor, minskad, på sätt ofvanberördt
är, till Fyra Millioner 235,000 Riksdaler
eller Tio Millioner 587,500 Gulden, när år
j8iz beslutet om dess nedsättning till en tredjedel
af Riksens Ständer fattades. — Den blef
likväl, genom inlösen af åtskillige Svenske Medborgare
då tillhörige Partial-Obligationer ytterligare
något minskad, så att den, vid December
månads slut 1815, enligt af Riksgälds-Contoiret
då meddelad uppgift, utgjorde Fyra Millioner,
160,700 Ralr eller Tio Millioner 401,750
Gulden Holländsk Courant återstående Capital
i namn-värde, oberäknadt återståenda intill deri
1 Augusti 1812 upplupne räntor, svarande emot
970,2823 R:dr Holländsk Courant,
5l 9 2 4 Stats-Utskottets Betänkanden!
Till säkerhet för Länen i Holland hade;
vid deras upptagande, blifvit lemnade, dels
Konungens Authorisation och Förbindelse samt
Stals-Contoirets Obligationer, dels ock Konungens
Authorisation samt Riksgälds - Coritoirets
Garantier och Förbindelser, för liufvudbeloppet
af de hvarje gäng negocierade Län; men
desse säkerhets-handlingar blefvo alltid, hvad
de Nio upptagne ärftelige Länen beträffar, ned»
laggde i Lagligt förvar hos en Notarius Publicus
i Amsterdam, till hypothek för den lifgifvande
Allmänheten; och de Banquierer, genom
hvilka Länen för Svensk räkning upptogos,
voro deremot befullmägtigade att, under
samme Notaries Controll och med dess påskrift,
utfärda Partial-Obligationer a Ett’Tusende Gulden
Holländsk Courant hvardera,- och försedde
med Ränte• Coupons för den tid Lånen borde
löpa, till så stort antal, som emot Hufvud-Obligationerne
svarade. Med det upptagne Lif-Ränte-Länet
inträffar åter det serskildta förhållande,
. att Hufvud - Obligationen qvarlemnades hos
det Banquiershus , som besörjde Lånets upptagande
och som derföre utfärdade Lifräntel. Ccn.
stitutio,ner, till ett Hufvud-Obligationen motsvarande
belopp, under Controll och med påskrift
af Konungens Minister i Haag.
Så snart Kongl. Maj:t fått del af Riksens
Ständers Beslut och Skrifvelse, under den q Augusti
1815, lät Kongl. Majit underhandlingar
börjas med ett emedlertid från Holland liitsändt,
de fläste Fordrings-ägarnes Lagligen befullmägtigade
Ombud, W. G. van de Poll, och,
efter åtskillige svårigheter, lyckades det ändte
-
Stats-Utskottets Betänk anden'
ligen för Kongl. Majits härtill utsedde Cora;
missarier, att den 31 December 1815 med samma
Ombud afsluta, om betalningen af Svenska
Rikets i Holland återstående Capital-Skuld, en
Convention, som Kongl. Majit sedermera gillade,
och som nu till Riksens Ständers Stats-Ut^
skott öfverlernnas. Det af Riksens Ständer först
år 1812 vidtagne, och sedan år 1815 bekräftade
Allmänna Beslutet, om Stats - Skuldens nedsättning,
har, genom denna Convention, blifvit
vidmakthållet och till grund för Liqviden, äfven
ifrån Holländske Fordrings ägares sida, antagit,
i följd hvaraf Kongl. Majit låtit, af det
år 1815 i Holland återstående Lane Capitalet,
såsom Svenska Statens Skuld, erkänna en tredjedel,
med tillhopa En million 386,900 Riksdaler
eller Tre millioner 467,250 Gulden Holländsk
Courant, för hvilken erkända Sku:d Kongl.
Majit Sig förbundit att, i ett för allt, betala En
million 3 00,000! Ridr Kamb. Banco på serskilte
Terminer, i den ordning och med de villkor
för öfrigt, som Conventionen utmärker.
Kongl. Majit har deremot, vid Conventionens
afslutande, lätit fordra och betinga de uti
Holland då utelöpande partiella Skuldförbindelserna,
äfvensom Ränte-Couponernas återställande
inom viss tid, och dessutom hafva, med förutseende
af de svårigheter, som oundvikligen
skulle möta Hufvud-Obligationernes och Garantie-Handlingarnes
återiemnande, så länge ieko
alle Partial-Titlar, utan undantag, voro infriade
eller förfallne, sådane förbehåll ifrån Kongl.
Majits sida och å dess vägnar blifvit uti Conventionen
gjorde, sein dödat alla anspråk ernat
1Q2 5 Stats-Utskottets Betänk anden.
Svenska Riker, i samma slund Kongl. Maj:t uppfyllt
Conventions-villkoren. Vidare blef genom
Conventionen
qviderande af Rikets hela återstående gäld i
Holland, betingade Contanta Summa af En million
300.000 R:dr Hatnb. Råneo, skulle utbetalas
och Con ventionens verkställighet i öfrigt,
anförtros till en, Committée i Amsterdam, bestående,
jemte det här varande Ombudet van de
Poll, af de Partial - Obligations- och Lif-RänteConstitutions
- Innehafvarnes Befullmägtigade,
som, å desses vägnar, utstäCt vart de Polis Fullmakt,
nemligen: J. J. I.aurin, M. C van Hall
och J. Schölling, samt af de Butquierer, som
tilförene besörjt ärlielige Länens upptagande,
nämligen Jan et Carl Hassi Igren och Häggner
Sc Coinp., detta sednare hus genom huset Kelivick
och Voombergh, äfvensom att Kongl Majit
ägde utnämna en Special Comrnissarius, for att,
å dess vägnar, bevaka Conventionens behöriga
verkställ ighet.
Såsom följd af allt detta, afskickade Kongl.
Maj:t i Februari! månad 1815» Kammar-Rätts*
Rådet Paul Ohrtvall till Amsterdam, försedd med
nödig Fond till Conventions-Summans fulla betalande,
och med Instruction, att i öfrigt vaka
öfver verkställigheten af Conventionen, i anseende
till så val Conventions-Summans utdelning,
samt Partial-Titlarnes inlösen och återställande,
som Hufvud-Titlarnes återfordrande och det
mera, hvarigenom Svenska Statens säkerhet för
framtiden ytterligare kunde befästas. — Detta
Kongl. Majus Ombud har, efter slutad förrättning,
om förloppet afgifvit sin underdåniga Be
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 1927
rättelse, hvaraf inhämtas: att sedan, efter föregången
Kungörelse till allmänheten om tillvarelsen
och innehållet af Conventionen, liela
den betingade Conventions-Summan efter baud
blifvit till Liqvidations Committéens disposition
betald , hade emedlertid den med de enskilde
F'ordiings - ågarne i Amsterdam började Liqvidation
likväl icke, utan långt dröjsmål och många
svårigheter, blifvit fortsatt och slutad, på
det sätt, att hvarje serskild innehafvare affPartial
Obligationer, eller af Lif-Ränte-Constitutioner,
ändteligen förklarat sig nöjd med Liqvidations-grunden
och medgifvit sådane ägande Partial-Titlars
öfverkorssande och utlefverering till
Kongl. Majus Ombud, och med den framgång
för öfrigt, att, vid inedlet af Mars månad innevarande
år, af hela den massa, som, vid Liqvidationens
början, borde finnas utelöpande, endast
284 Partial-Obligationer, hvardera å 1000
Gulden nämnvärde, och Lif- Ränte Constitutioner
för ett sammanräknadt nämnvärde af 94,750
Gulden saknades, såsom då ännu icke ingångne,
men hvilka Partial-Titlar Kongl. Maj:t förmodar
vara, antingen genom tillfälligheter under
tidens lopp forkomne, eller ock utslocknade
genom, ibland Lif-Ränte-Titulairerne , sedan
år 1812 timade dödsfall. I alia händelser äro
likväl redan vid Conventionens afslutande så
kraftiga förbehåll från Kongl. Majus sida gjerde,
att de. jemte i öfverensstämmelse dermed sedermera
vidtagne åtgärder, fullkomligen försäkra Svenska
Staten från kraf för den ringa del af sistnämnde
oanmältle Partial-Obligationer och Lif
-
rij?8 Stats-Viskottcts Bet ani anden.
Ränte-Constitutioner, hvilken ännu tilläfventyrs
kan vara i Holland utelöpande.
Emedlertid, och dä de vid ärffelige Hånens
upptagande ifrän Sveriges sida utställde Hufvud,
och Hypothekariske förbindelser, blifvit aflerunade
till sarritelige Eångifvarnes gemensamma
säkerhet och, i sådan afsigt, nedlagde såsom ett
depositum hos Notarius Publicus Wilhelm van
Homrigh i Amsterdam, har den omständighet,
att alla i anledning af samma Hufvud-Documen»
ter utfärdade Partial-Obligationer icke till Eiri
v idat iöns - Corn rrut téen ingått, eller möjligen
kunnat ingå, haft till påföljd, att denne Embetsman,
med stöd af Eandets Hagar, vägrat utleverera
Hufvud-Documenterne, förr än antingen
en hvar af de utfärdade Obligationerne är
infriad, eller den genom Hagarne för kraf i
allmänhet bestämda praescj iptioris-tid till ändalupit;
Och hvilket vägrande således förorsakat,
att Hiqvidations-Committéen icke till Kongl.
Majlts Ombud förmått öfverlemna någre af de,
för ifrågavarande Hån, utgifne Konungens förbindelser
och Authorisationer, eller Stats-Gonloirets
och Riksgälds-Contoirets förbindelser facil
garantier, hvilka samtlige ännu hos beihälde
Notarius Publicus förvaras; men , som alla,’ enligt
Conventionen af den 31 December 1815,
inlöste Partial-Obligationer först varit hos denne
Embetsman deponerade, samt sedan der blifvit,
med sista innehafvarens bifall, öfverkorssade
och utlefvererade till Kongl. Majus Ombud,
hvarefter beloppet är vordet, genom Eiqvidations-Committéen
, i närvaro af samma Ombud,
afskrifvit d nyssnämnde Hufvud-Documenter,
Ståts-VtskGttets Betänk anderi.
så anser Kongl. Majit alldeles intet äfventyr
vara förknippadt med Hufvud - Documenternes,
dessutom oundvikliga, qvarblifvande under Notarii
Publici van Hainrighs vård i Amsterdam ,
intill dess de, med stöd af Eandets gällande Hagar,
må kunna återfordras. I hänseende till Hufvud
-Documenterne å det år 1792 upptagne, i
Hif-Räntor indelade Hånet, har åter det förhållande
ägt rum, att desse Documenter, som
qvarstannat hos Banquiershuset A. & S. Baas i
Haag, hvilket ombesörjt Eåne-Operationen, sedermera,
etter Husets inträffade obestånd, kommit
att inlemnas till en Domstol på stället,
derifrån Eiqvidations-Committéen återbegärt dem,
för att Kongl. Majus Ombud öfverlefvereras,
men ännu icke återbekommit dem vid Ombudets
afresa ifrån Holland. Hiqvidations-Committéen
har likväl utlofvat, att, genast efter deras
utfående från Domstolen, dem återställa;
Och, som äfven alla, i följd af Conventionen,
inlöste Hif-Ränte-Consiitutioner varit hos Notarius
Publicus van Homrigh i Amsterdam behörigen
deponerade, innan de der blifvit öfverkorssade
och till Kongl. Majus Ombud aflevererade,
samt då desse Partiel-Titlars, vid utfärdandet,
skedde undertecknande af Konungens
Minister, utgjort Eångifvarnes säkerhet; Så finner
Kongl. Majit något äfventyr för Svenska
Staten destomindre kunna uppstå af Hufvud-Do-’
cumenternes qvarvarande i Haag tills ridare,
som desse Documenter endast tillfälligtvis, men
icke såsom Hypotek för Eif-Ränte-Innehafvarne,
kommit under ofvannämnde Domstols vård.
För öfrigt har Kongl. Majus Ombud uti Hal
-
19 3° Stats- Utskottets Betänkanden.
land låtit, före afresan derifrån, i vanlig form
göra och vederbörande Domstol uti Amsterdam
inregistrera lagliga protester till ytterligare föreko
mmande af allt möjligt missbruk utaf samtelige
Hufvud-Documenterne, intill dess de i den
ordning och genom de medel, som förutnämnde
äro. framdeles kunna återfås.
Hvad sist beträifar de för ärftlige Eånen i
omlopp satte Ränte-Coupons, så, ehuru det, enligt
Conventionen af den 31 December 1 fti 5 ,
> sådan del förblifvit vid Riksens Siänders, år
J812 fattade beslut, att alla å Rikets Utländska
skuld beräknade, men då obetalde eller sedermera
upplöpande Räntor alldeles borde försvinna,
är dock uti samma Convention Kongl. Majit
förbehållet, att återbekomma de för dylika Räntor
utevarande Coupons, under loppet af Tio
år, eller förr, om sig göra låter. Emedlertid
heror på Eiqvidations-Committéens ansvarighet
att dem indraga; Och, som de på Holländske
Creriitorerne öfverlåtne Sveriges fordringar hos
Frankrike blifvit, genom Committéen, anslagne
till inlösen af iftågavarande Ränte-Coupons, så
förmodar Kongl. Majit, att desse Coupons, hvilka
redan, till större delen, lära vara hos Committéen
deponerade, skola återbekommas, när en
gång nyssnämnde fordringar hunnit realiseras
och Coupons-ägarne kunnat förnöjas af dymedelst
inflytande medel. Emedlertid har, genom
de i Conventionen intagne uttryckeliga förbehåll,
all garantie blifvit Svenska Staten beredd,
orri än, emot all sannolikhet, de å förra Statsskulden
i Holland lydande ofvannämnde Ränte-Coupons
aldrig skulle komma alt återlemna*.
Stuts-Utskoitets Betänkanden.
»93i
Efter sålunda meddelad öfversigt af den
verkställda Eiqvidationen af Rikets förra Skuld
i Holland, later Kongl. Majit nu till Riksens
Ständers Stats Utskott öfverlemna, jemte Conventionen
derom af den 31 December
alla de Handlingar och bevis, som, tillika med
de inlöste och öfvej korssade Partial - Titlarne,
utmärka och bestyrka, att Skulden blifvit, på
otverenskomrnit sätt, och till behörig man, betald
och till fullo liqviderad, samt att alla anspråk
emot Svenska Slaten, i och för denna
Skuld, såmedelst _ äro lagligen och för evärdeli*
ga tider dödade. Desse Handlingar och Bevis
äro:
no Den af de fleste i Holland ar 1815
be-fintiige Svenska Statens Creditorer, un.ler den
13 Mars samma år, för 1 TV. G. van de Poll utr
färdade Fullmakt, att med Svenska Regeringen
underhandla och afsluta om Capital-Skuldens
betalande.
210 Ofvanåberopade, emellan Kongl. Majits
Commissarier och Holländske Creditorernes nyssnämnde
Fullrnägtig den 31 December 1815, angående
Svenska Stats-Skulden i Holland afslutade
Converuion, med thy tillhörande Bilagor,
samt ett till Riksgälds-Contoiret redan aflemnat
qvittence af den 25 Junii 1816, hvilket bevisar,
att den Contant* Conventions-Summan dess
förinnan blifvit till fullo betald.
310 Den, genom Conventionen, och i följd
deraf uti Amsterdam tillförordnade EiqvidatiorisCornmittées
Kungörelser och Annöncer till Allmänheten;
ibland hvilka befinnes en Kungörelse
af den 17 Februarii 1816, som bevisar, att
hmmv»
1932 Stats- Utskottens Betånkanden.
hufvud villkoren uti Conventionen blifvit tydligen
tilikännagifne Allmänheten, och en annan
af ilen 23 December 1816, som bestyrker, att
alla och en hvar innehafvare af Svenska Partial-Låne-Titlar,
vid tillfälle af den då utfallne
dividendens lyftning, erkänt Liqvidations - sättet
samt medgifvit Titlarnes öfverkorssande och utlemnande
till Kongl. Maj:ts Ombud.
4:0 Behörigen inregistrerade Certificater af
Notarius Publicus Wilhelm van Homrigh i Amsterdam,
innehållande Specifique Förteckning
och bevis Öfver alla, under Liqvidationens lopp,
hos honom deponerade och sedermera, genom
Liqvidations-Cornmittéens försorg, inlöste, samt
sluteligen till Kongl. Maj:ts Ombud öfverlefvererade
Svenske Partial-Obligationer och Lifränte-Constan
tio ner.
5:0 Samtlige desse, i följd af Conventionen
under den 31 December 1815, infriade, dittills
i Långifvarnes eller deras rätts innehafvares
händer, såsom Svenska Statens Skuld - förbindelser,
utelöpande Partial-Obligationer och Lif-Ränte-Constitutioner,
hvilka redan till RiksgäldsContoiret
äro aflevererade.
6:0 De vid samma Partial-Titlars öfverkorssande
hos Notarius Publicus van Homrigli i
Amsterdam för de Listor, underskrifne af Herrar
Keiwich et Voomhergh, hvilka, enligt Liqvida*
tions- Committéens Beslut och Kungörelser, å
dess vägnar, besoril dividendernes utdelning
och Titlarnes aflelverering.
7:0 De af Kongl. Maj:ts Special-Commissarius
i Holland , Kammar - Rätts - Rådet Ohrtvall,
yid Partial - Titlarnes öfve"rkorssande och emot*
Stats-Uiskatteis Betänk anden.
1933
tagande haline Controller, med Classificatien för
de serskilde Lån, hvilka samme Titlar förut
tillhört.
8:0 Den, jemlikt 4:de Articeln af Conventionen,
genom Liqvidations-Committéen, aflemnade
Förteckning på alla de under afhandlingen
inbegripne Partial-Obligationer och LifränteConstitutioner,
hvilka icke blifvit anmälde till
inlösen under loppet af Liqvidations förrattningen
eller vinom den, medelst Conventionen bestämde
och Allmänheten kungjorde, prmscriptions-tid,
den 31 December 181 G, samt med
Förteckningen å-skrifven Förbindelse, att Massan
i Amsterdam ansvarar betalningen af desse
utelöpande, förkomne eller utslocknade PartialTitlar,
i händelse de någonsin skulle företes och
varda tillerkände betalnings-rätt.
9:0 Trenne Recapitulationer öfver alla i
förutskrifne ordning inlöste och öfverkorssade
Partial-Obligationer, med derå tecknade Åttestata,
att beloppet af sådane för de Nio ärfteliga
Lånen utfärdade Partial-Titlar blifvit, i närvaro
af Kongl. Majus Special-Commissarius, behörigen
antecknadt och afskrifvet, å de hvarje serskildt
Lån tillhörande, hos förbemälde Notarius
Wilhelm van Homrigh i Amsterdam, såsom depositum
nedlagde och ännu qvarvarande Hufvudoch
Hypothecariske Förbindelser, samt dessutom
en ser sik i' ö recapilulation öfver alla inlöste
och öfverkorssade Lif-Ränte Constitutioner, med
Liqvidations - Committéens derpå tecknade Interiins-Eevis
och erkännande af rigtigheten, intilldess
Hufvud • Documenterne, för Lif-RänteLånet,
ifrån Domstolen i Haag aterius, så att
1934
Stuts - Utskottets B et ärik anil en.
afskrifning ä dem må kunna verkställas, eller
ock samme Documenter hit återställas.
tölö Åtskillig©, genom Kongl. Maj:ts Spe.
cial-Commissarius, under loppet af LiqvidationsFöirättningeu
i Holland, emot LiqvidationsCoroinittéen
och emot Notarius Publicus van
Homrigli, gjorde och hos vederbörande Domstol
i Amsterdam inregistrerade Laga protester, hvaribland
de tvenne sista, af den' 11 April innevarande
är, haft till föremål, au återfordra Svenska
Statens utställde Hufvud - Obligationer och
Hypothecariske Förbindelser, och att protestera
emot allt missbruk deraf, intill den tid samma
Documenter kunna hit återkomma, antingen genom
frivilligt öfverlemnande, eller genom anlitande
af Lagarnes åtgärd, när desse framdeles,
efter förloppet af den uti Holland gällande prasscriptions-tid
för fordringars kraf,. lemna stöd åt
Vidtagande ytterligare anstalter i detta fall.
Kongl. Majit har för öfrigt ifrån Nederländske
Regeringens sida fått emottaga de vänligaste
Communicationer, i anseende till verkställigheten.
af hela Liqvidations-Operationen
i Holland. Dessutom har Kongl. Majit låtit ti 1
Dess Beskickning vid Nederländska Hofvet aflemna
duplicata af alla Handlingar, som hufvudsakligen
bevisa, huruledes Svenska Stats Skulden
i Holland blifvit liqviderad eller dödad.
B. Angående Capital-Gulden i Brabant,
tillkommen under åren 17912, 1793, 179"
och 1799, medelst fem stycken uti Antwerpen
upptagne Län, tillsammans utgörande Nio millioner
2 50,00o Gulden Biabanskt vexelmynt.
Stats-Utskottets Eetänkanden.
»935
På denna Rikets Skuld återstod år 1812,
Sju millioner 541,000 Gulden, hvilken Summa
vid öfvertagandet år 181 5> enligt Riksgälds Contoirets
då meddelade uppgift, var, genom under
tiden skedd inlösning af förutnämnde Svenske
Medborgare tillhörige Obligationer, minskad till
Sju millioner, 359,000 Gulden i nämnvärde.
Vid Lånens upptagande hade, till LångifVarne»
säkerhet, blifvit aflemnade Konungens Auktorisation
och Riksgälds-Contoirets garantie för
Hufvud-beloppet af den, hvarje gång, upplåna,
de Summa, samt Riksgälds-Contoirets, emot detta
belopp, svarande Obligationer, å 1000 Gulden
hvardera, hvaraf förstnämnde Documenter
alltid qvarstannat hos Banquiershuset, Enkan J,
M. Smets, hvilket ombesörjt Låne-Operationerne
och de sistnämnde, eller Obligationerne, genast
utgifvit till de serskilde Långifvarne, i
nion af deras försträckningar.
Sedan Liqvidationen med Svenska Statens
Crediiorer i Holland hunnit antaga en bestämd
rigtning, till allmänt erkännande af största delen
ibland desse, af de liufvudgrunder, sorn, i
anledning af Riksens Ständers ar 1812 fattade
Beslut örn Stats-Skuldens nedsättning, blifvit
för samma Liqvidation antagne , har Kongl»
Maj:t låtit inlösa alla uti Brabänt utelöpande
Svenske Stats-Obligationer, i den mon desamma
förevisades, och tillika återfordrat Authorisations-
och Garantie - Documenterne.
1 följd deraf, hafva ock utaf hela massan
Partiela Obligationer, som utgjorde 7359 st.,
redan ingått och till Riksgälds - Contoiret blifvit
aflemnade 6,982 st.! så att allenast 377 så
-
ig 3 6
Stats■ Ltskottets Betanftanden.
dane ännu brista, deraf likväl dock 121 sedermera
ytterligare äro inlöste och undex vägen,
ehuru de ännu ej hunnit hitkomma; återstoden,
utgörande icke rner än 256 st., sorn ej presenterade
blifvit, inlöses genast vid uppvisandet.
Af Hufvud-Docmnenterne hafva följande
redan blifvit ti i 1 Riksgälds Contoiret aflemnade:
1:0 Kongl. Maj ts 2:ne Authorisations-Bref
al den 16 September 1783? till upptagande af
Lån, hvardera å En million Gulden Brabanskt
vexelrnynt, tillsammans Två millioner, jemte
Stats-Contoirets aine Hufvud-Obligationer af
samma dag, på enahanda belopp, eller tillsammans
Två millioner.
2:0 Kongl. Majus Autliorisations-Bref af den
t g Junii 1792, att upptaga Lån fran 500,000
till En million Gulden Brabanskt vexelrnynt,
jemte Riksgälds - Contoirets dertill hörande garäntie.
3:0 Kongl. Majits Auctorisations-Bref af
den 28 December 1792, att upptaga ett Lån af
En million Gulden Brabanskt vexelrnynt, jemte
Riksgälds Contoirets
4:0 Kongl. Majit Authorisations-Bref af den
s2 December 1796, att upptaga ett Ean af Två
millioner Gulden Brabanskt vexelrnynt, jemte
Riksgälds-Contoirets dertill hörande garanlie.
C. Angående Ccpitol- Gulden i Genua.
. O
Arén 1791, 1799 och 1801 blefvo, enligt
Konungens Authorisation och Riksgälds Contoirets
garantier, samt dels Stats Contoirets och
Riksgälds-Contoirets Obligationer och Certificater,
3;ne Lån för Svenska Statens räkning i Ge
-
Stats~TJtskottets Betänkandenl 193 7
nua upptagne. De utgjorde ifrån början tillsammans
Fjorton millioner 400,000 Lires Faoris
di Banco, men voro år 1812, då Riksens
Ständer beslöto Stats-Skuldens nedsättning, genom
emedlertid verkställde afbetalDingar m. rn.,
minskade till Lires, Nio millioner 475,1221 6.
3. eller, med ytterligare afdrag för visse återfallne
Lifräntor, till Lires Nio millioner 459,997-  6. 3.
Kongl. Majit, sorn icke lemnade ur sigte
Dess åtagande, att afbörda Rikets Utländska
Skuld, har genom Dess utnämnde Commissarier
låtit med Svenska Statens Creditorer i Genua,
genom deras Deleguerade, Handelshusen Schön
&C Comp. samt Tottie et Arfwedsson härstädes,
afsluta, under de,n 16 Julii 1316, en serskild.
Convention, om förenämnde Genuesiska Låns betalning
oell dödande.
Enligt denne Convention, bar Riksens Ständers
Allmänna Beslut af ar 1812 blifvit erkändt,
såsom hufvudsaklig liqvidations-grund,
för skuldens hela betalande och ovillkorliga försvinnande,
i följd hvaraf sådane förbehåll blifvit,
ifiån Kongl. Majus sida, uti Conventioneti
inryckte och af Creditorerne meugifne, sorn, i
och med. detsamma Kongl. Majit låtit fullgöra
Conventions-villkoren, alldeles utplånat Statens
förra Skuld i Genua, så i anseende till återstående
primitift Capital och fötfallne Räntor,
som,-i anseende till det år 1810, för då obetalde
räntor, tillkomne nya Capital. De å Con.
ventionen teknade qvittencer visa, att Kongl.
Bihang till Riks-St, Brot. i$iy - isis.
1938 Stats-Utskottets Betänkanden.
Maj:t redan låtit fullgöra Dess derigenom ingångna
betalnings-förbindelse, hvarefier Kongl.
Maj:t äfven återbekommit alla de för Genuesika
Lånen utfärdade Authorisations- och Garantie-Documenter,
samt Obligationer och Certificaterr
hvilka samieiige blifvit, den 18 sistförflutne
Mars, till Riksgälds-Contoiret inlemnade.
D. Angående Galdea i Leipzig.
Kongl. Maj:t har fogat anstalt, att Lånet i Leipsig
skulle efter de grunder, Rikets Ständer för
dess godtgörande fastställt, äfvenledes försvinna;
och detta hade redan längesedan inträffat, om
icke en del af Konunga - Riket Sachsen, under
tiden1, blifvit med. Preusiska Riket införlifvadt.
Efter nyligen erhållne underrättelser, är hälften
af detta Lån, tillhörigt de förre Sachsiske undersåtare,
sorn nu ombytt Öfver-Herrskap, fullkomligen
liqyideradt. Hvad återstoden beträffar,
så hoppas Kongl. Maj:l, att underhandlingen
derom, likaledes inom få månader, skall
blifva fullbordad.
E. Angående Gulden i Hamburg.
Härflytande dels ifrån ett derstädes år iSoq
uppå Konungens Authorisation och enligt Riksgälds
- Contoirets Obligationer genom GeneralAgenten
Averhoff four nerad t Lån stort 500,000
R;dr Hawb. Råneo, dels ock ifrån Allmänna
Magazins-Inrättningens vid 1809 och 1810 filéns
Riksdag på Riksgälds - Contoiret öfverflyttade
Skuld till Averhoff sk a Sterbhuset, stor 150,400
jRidr Hamb, Banco; hvilka begge Summor, än«
Stats Utskottets Betänkanden. *9 39
nu till deras första belopp, af tillhopa 650,400
R:dr Han h. Banco, jemte åtskillige uppupne
räntor, voro såsom Svenska Statens Skuld återstående,
då Riksens Ständer år l8ia, för liqvidationen
deraf, beslöto antagandet af de ser.
skilde grunder, som finnas anförda uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse af den ig Julii
samma år.
När Kongl. Maj:t vid 1815 års Riksdag,
hade åtagit sig att besörja Liqviden af Svenska
Statens hela Utländska gäld, lat Kongl. Maj:t
härstädes afsluta, med Averhojfska Sterbhusets
lagligen befullmägtigade Ombud, en Convention,
angående ofvannämnde Skuld i Hamburg, och,
sedan de derutinnan bestämde villkor, å Kongl.
Majus sida, blifvit uppfyllde, och alla LåneDocumenterne
återställde, hafva Riksgälds-Contoirets
och Allmänna Magazins-Directionens Obligationer
för den sålunda liqviderade CapiialSummaii
redan, under den 24 Maji 1816, till
Eullmäktige i Riksgälds-Contoiret blifvit återlemnade.
Sådana hafva de åtgärder varit,hvilka Kongl.
Maj:t sedan sistförfiutne Riksdag vidtagit och
låtit verkställa, samt för någon del ännu låter
fortsätta, till befordrande af Liqvidationen om
Sveriges Utländska Skuld. Riksens Ständer lära
med Kongl. Majit dela tillfredsställelsen deröfver,
att Dess åtgärder redan haft till följd ett
allmänt erkännande af de Liqvidations-grunder,
som Riksens Ständer, uppå Kongl. Maj ts Proposition
år 181a, beslutat att vidtaga, och ett 0-
I§40 Stats-Utskottets Betänkanden!
villkorligt utplånande af förra Stats-Skulden i
Holand, i Brabant, i Genua och i Hamburg.
Kongl. Maj:t har härigenom, till befästande af
Rikets Credit, och till befrämjande af Penninge-Verkets
reglering, tagit det första stora steget,
sorn, ehuru hittills i sin synbara verkan
motarbetadt af andre omständigheter, likväl medfart
den oskattbara fördel, att Riksens Ständer
nu, utan tvång af det gäldbundna förhållande,
hvaruti Staten förut sig befunnit, i hänseende
till Utländningen, kunna på säkra grundvalar
bygga deras vidtagande anstalter, till återförande
af ordning i Rikets penninge väsende och
till stadgande af myntets omlopps-värde. Derefter
kunna först följderne af Rikets befrielse
från Utländsk Gäld otvunget utveckla och uppenbart
visa sig; men emedlertid må verkan
deraf kunna någorlunda bedömmas efter följande
allmänna öfversigt.
Rikets gäld uti Holland, Brabant, Genua,
Eeipzig och Hamburg med derå upplupne obetaldte
Räntor skulle nu, förutan de åren
1812 och 1815 af Kongl. Majit proponerade
och af Riksens Ständer beslutne Eiqvidationsgrunder
och anstalter, hafva, allenast efter pari
Cours sammanräknade, uppgått till omkring
Fjorton Millioner R:dr Banco i Silfver, till
betalande hvaraf skulle erfordras ett belopp i
Svenska Banco-Sedlar, som efter 104 sk. Cours
på Hamburg motsvarade minst 305 Millioner
R:dr, som åter å 5 Procent blott till Räntebetalning
skulle erfordra öfver En och En half
^lillion årligen. Detta, medlen till dess gäl
-
Stats-Utskottets Betänkandenl 1941
dande så ojemförligt öfverstigande, Skuldbelopp,
har nu blifvit alliqvideradt, och sådant
med serskrde, af Kongl. Majit och Hans Kungl.
Höghet Kron-Prinsen beredde, utomorderit iga
tillgångar, hvilka till ingen del från Riket utgått,
eiler belastat dess Penninge - Verk eller
dess Vexel-förhållande till Utländska Stater.
Det var uti en märkvärdig tidpunkt, då
Kongl. Majit, af en främmande colossalisk Makts
förolämpande åtgärder, tvingades för sin Kronas
värdighet att skrida till repressalier, sorn
hade en del af den U tländske Stats - Skuldens
nedsättande till följd. Om å ena sidan, vid
mätande af missförhållandet i ömsesidiga krafter,
detta steg ansågs vågsarrit: om många af
Nationens då församlade Representanter inom
sig voro tvehugsne öfver de politiska följderna
deraf; så måga de nu genom tiden utvecklade
resultater äfven i fråga om de grunder»
hvarpå åtgärderne voro byggde, lemna den
trygghet och tillit, som Kongl. Majus omsorger
förtjena.
Riksens Ständer böra deraf öfvertygas, att
Kongl. Majus Politiska Systern alltid äger till
syftemål Sveriges ära, dess Innebyggares sanna
interesse och en fullkomlig motsvarighet i rättigheter
och skyldigheter uti afhandlingar med
främmande Makter. Det var denna, alldrig
vacklande, umma och faderliga omvårdnad för
Sine Undersåtare? väl, som vid dea ticlepunkt,
då Kongl. Majit hos Franska Regeringen förjäfves
undertiandlade om ersättning för de förluster
Svenska Handeln lidit, ingaf Hans Majit
Stats• Utskottets Betania nilen.
det kraftiga beslutet, att väpna Sig mot desse
afslag och oförrätter. Kongl. Maj:t lyckönskar
Sig att hafva tillvägabragt det vigtiga resultat,
som utgjort föremålet for Dess oafbrutna bemödanden,
och dymedelst, genom serskilde Kgl.
Maj:t och Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen
tillhörige medel, utplånat Sveriges Utrikes Gäld;
och Kongl. Maj ts tillfredsställelse deröfver, blir
ännu ytterligare förökad, då Hans Maj;t- påminner
Sig, att Svenske Undersåtares fordringar
blifvit, i förening härmed, genom Dess omsorger
godtgjorde.
Kongl. Maj;t förblifver Rikets Siänders
Stats-Uiskott med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen.
carl.
G. af Wetterstedt
(Den hit hörande Bilaga finnes serskildt tryckt och
hit intecknad.)
Stats-Utskottet har, i anledning häraf, inhämtat,
huruledes, förutan de uti Kongl. Majus
ofvan intagne Nådiga Skrifvelse omförmälde,
till Riksgälds-Contoiret aflemnade Authorisations-
och Garantie-Handlingar samt Partial-Obligationer,
Kongl. Ma ju. jemte Nådig Skrifvelse
af den a8 nästledne Mars, låtit Heirar
Fullmägtige i Riksgälds - Contoiret ytterligare
tillställa Kongl. Majus under deri 26 Junii
3.793 utfärdade Nådiga Authorisation med Riksgälds-Contoirets
dertill hörande Catantie för
Stats-Utskottets Betänkandenl 19 45
Två Millioner Gulden Brah. Vexelmynt samt
10 4 stycken Partia I - Obi igat ioner, hvardera på
1000 Gulden samma mynt.
Efter hvad uti Riksgälds - Contoiret är
kändt, befinnes förhållandet med Liqviden af
nämnde Contoir® fordna Utrikes Skulder vara,
som foijer.-'
För Skulderne i Hamburg och Genua äro alla
utfärdade Förbindelser och Hypothek-Handlingar
återställde och annullerade.
I afseende på Skulderne i Antverpen,
hvilka genom Kongl. Majus Nådiga försorg
skola liqvideras, så saknas blott en HufvudFörbindeise
eller Kongl. Majus Nådiga Authorisation
af deri 27 November 1798 med Riksgälds
Contoirets dertill hörande Garantie; hvaremot
utaf de för desse Skulder af RiksgäldsContoiret
utgifna Partial-Obligationer, hvilka,
vid Liqvidationens början, voro utelöpande till
ett antal af 7,359 st., hvardera på 1000 Gulden
Brabants Vexelmynt, redan äro till Con- '
toir£t återställde 7,086 st. och således nu endast
utelöpande 273 st., föreställande 273,000
Gulden Brabants Vexelmynt primitift Capital,
hvilken sistnämnde Summa alltså är den högsta,
som kan komma i fråga, att genom Kongl.
Maj:ts Nådiga föranstaltande liqvideras.
Beträffande de Skulder i Holland, bestående,
dels uti ärftliga Lån och dels uti Lif Räntor,
hvilka genom Kongl. Arnjus Nådiga försorg
skulle liqvideras, så äro utaf de till denna Liqvid
hörande Partial Obligationer, som vederbörande
Bankierer, i grund af hufvud - föibjiy*
3 944 Stats-Utskottets Bet äril anden.
delserne, utställt, och hvilka, då jLiqvidationen
af Kongl. Majit öfvertogs, voro utelöpande till
ett antal af 9,078 st., hvardera på 1000 Gulden
Hollands Courant, tid efter annan, uppå
Kongl. Majus Nådiga befallning, till RiksgäldsCo.
ntoiret afletnnade 8,795 st. och således endast
utelöpande 283 st. föreställande ett primitift
Capital belopp af 283,000 Gulden Hollands
Courant; hvarförutan de till i fråga varande
Liqvidation hörande Lif-Ränte-Constitutioner,
som vederbörande Cornmissionaire för Lif-Ränte-Lånet,
i grund af Hufvud - förbindelserne,
utfärdat, och hvilka, vid Liqvidationens början,
utgjorde ett återstående Capital - belopp af
•1,309,150 Gulden Hollands Courant, Kongl.
Majit i Nåder behagat låta till Riksgälds - Contoiiet
aflemna dylika Lif Ränte • Constitutioner
till en sammanräknad Summa af 1.219,000 Fl.,
och återstå således endast 90,150 Gulden Hollands
Courant; — hvadan lofal-Summan af Partial-Obligationer
och Lif-Rante-Constitutioner,
hörande till Skuldeme i Holland , som återstår
till liqviderande, aldrahögst uppgår till 373,150
Gulden Hollands Courant; Deremot är icke någon
af de för ifrågavarande Skulder utfärdade
Hufvud-förbindelser till Riksgälds-Contoiret å«
terställd; Likasom Contoiret icke heller återfått
några af de för Sachsiske Lånet utfärdade Förbindelser
eller Hypothek-Handlingar. Hvilket
Stats - Utskottet skolat vördsamligen hos Rikets
Höglofl. Ständer anmäla.
Stockholm den 23 Junii 1818.
Ståts-Utskottets Betänkanden'. 3 945
N:r 318.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse, angående Colonien
St. Barthelemy.
^'ill Riksens Ständers Stats - Utskott har Kgl.
Majit under den 18 i denna Månad täckts aflåta
följande:
”Protocoll hållit inför Konungen på
Stockholms Slott d. 18 Junii 1818-  Närvarande:
H. E. Justitise Stats-Ministern Herr Grefve
Gyllenborg.
H. E. Stats - Ministern för Utrikes Arenderne,
rn. m. Herr Grefve von Engeström.
H. E. Stats-Rådet, m. m. Herr Grefve
Fleming.
H. E. Stats - Rådet m. m. Herr Friherre
Lagerbring.
Undertecknad Hof-Cantzler.
Stats-Rådet, m. rn. Friherre Cederström.
Stats-Rådet, m. m. Herr Grefve Mörner.
Undertecknad Hof-Cantzler uppläste ett på
Kongl. Majus Nådiga Befallning uppsatt förslag
till en Nådig Skrifvelse till Riksens Stän.
ders Stats-Utskott, angående Colonien St. Barthelemy,
sådant det vid detta Protocoll finnes
bilagt; och blef denna Skrifvelse, pä Stats-Rådets
Ledamöters underdåniga tillstyrkan, af
Kongl. Majit i Nåder gillad, och skulle, af uu*
Stäts-ZJtskottets 'Betänkanden•
dertecknad Hof-Canizler contrasignerad, på vanligt
sätt till Stats Utskottet öfverlemnas.
In fidem
G. af Wetterstedt.”
”Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till
Riksens Siänders Stats - Utskott,
angående Colonien St. Barthelemy-
Gifven Stockholms Slott d.
18 Junii 1818.
Kongl. Maj:t, sorn med oafbruten sorgfällighet
omfattar hvarje anledning, att ej allenast
för närvarande, men äfven för en aflågsnare
framtid befrämja Rikets sanna fördelar och dess
återförande i sine politiske beräkningar, inom
de gränsor Naturen, genom de bägge Scandinaviske
Rikens förening, för dem gemensamt
utstakat, har ej heller'kunnat undgå att fästa
en serskild uppmärksamhet på den möjligen sig
företeende större nytta för Moderlandet, som
Colonien St. Barthelemys på förmånliga vilkor
verkställda afträdande kunde medföra.
Det är så väl af denne orsak, sorn af flere
andre politiske skäl , deni Kongl. Maj:t nu anser
Sig icke kunna Rikets Ständers Stats-Utskott
tillkännagifva, som Kongl. Majit, till fö je
af Riksens Ständers beslut vid 1812 års Riksdag,
hvarigenom den ultramarinska besittningen
St. Barthelemy, blifvit undantagen fran
Sveriges Stats-Författning, Administration och
.Drätsel, nu anser Sig böra Siats-Utskottet med.
' Stats-Utskottets Betitnkanden.
1947
dela Dess afsigt, den Hans Majit förmodar fullkomligen
med Riksens Ständer instämma, att,
i händelse denna Colonie skulle på lika billiga
vilkor, så för Moderlandet, sorn för Colonien,
till en främmande Makt kunna afträdas, en afhandling
i sådant afseende genast ingå, under
vilkor att använda afkastningen af den derföre
inflytande Summa, efter de ut-i Rikeis Ständers
underdåniga Skrifvelse af den 15 Maji 181a
fastställde grunder.
Capitalet, sorn deremot alltid på det i Rikets
Ständers ofvan åberopade Skrifvelse utstakade
sätt, vore att anse, sorn en, liksom den
Colonie det motsvarade, under Kongl. Majits
disposition ställd, Riket tillhörig fortfarande
Fond, skulle, om så påfordras, och Sveriges från
den Scandinaviska Halföns samfälta inteiesse
oskiljaktiga fördel sådant påkallade, kunna, einot
behörig säkerhet för Capital- och Ränteafbetalningarne,
vare sig till fullo eller till viss
del, användas på sätt Kongl. Maj:t för allmänna
ändamål nyttigast pröfvar och hvarföre vid
nästa Riksdag, om dessförinnan Coloniens ifrågavarande
afträde hade ägt rum, behörig redogötelse
för Rikets Siänder borde afläggas,
I det af Kongl. Majrt nu framställda, lära
Rikets Ständer endast igenkänna ett nytt prof
af Kongl. Majits förutseende omtanka; Hans
Majit gör sig förvissad, att de aldrig skola tveka,
att äfven med egne; uppoffringar, om desse
blefvo nödvändige, gå Norrska Nationen . tillhanda,
hälst då dess trefnad celi sällhet äfven
som dess vidrigheter och olägenheter i båda
T9l8 Stats-Utsiottets Betcinkannde.
fallen äro och böra vara för Scandinaviska
Kalfön gemensamma.
Försäkrad örn dessa Rikets Ständers tänkesätt
öfverlemnar Kongl. Maj:t med fu'lt förtroende
detta ämne till deras Stats - Utskotts
kännedom och ompröfvande; och förblifver Utskottet
etc.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt:'
Du Stats-Utskottet nu får anmäla detta ärende
till Riksens Höglofl. Ständers åtgärd,
liar Utskottet tillika skolat för sin dei yttra:
att, enär Kongl. Majit i Nåder funnit skäl sig
förete, att, i händelse Colonien St. Barthelemy
skulle kunna på förmånlige vilkor upplåtas och
till en främmande Makt afträdas, sådant må
verkställas; anser Stats - Utskottet sig böra tillstyrka,
det Rikets Höglofl. Ständer, med öfvertygelse
derom, att Kongl. Majit i Nåder insett
fördelarna härvid och besluter hvad som närmast
länder till Rikets bästa, i underdånighet
erkänna och samtycka hvad Kongl. Majit i Nåder
sålunda för godt funnit, i synnerhet då
Kongl. Majit i Nåder såsom ett vilkor härvid
täckts antaga, att det Capital, som för denne ultramarinska
besittning må kunna erhållas, alltid
blifver att anse såsom en Sverige tillhörig
]Fond, som allena mot säkerhet kan användas
till större eller mindre tiel i och för ändamål,
flem Kongl. Majit i Nåder finner med detta
Rikes interesse instämmande; Dock torde Rik
-
Stats-Utskottets Betänianden. 1949
sens Höglofl. Ständer härvid i underdånighet
förnya det i deras underdåniga Skrifvelse den
15 Maji 1812 yttrade förbehåll, att Svenska
Stats-Verket icke må belastas med någre utgifter
i och för det serskildta Departementets eller
Tjenstemännens underhåll, som tillhöra 1-  fragavarande Colonies Styrelse. Hvilket allt
vördsamligen underslälles Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 23 Juni 1818.
N:r 31g:
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- ooh Ekonomi-Utskotts
gemensamma Utlåtande, i anledning afl
Kongl. Maj.ts Nådiga Skriflve/se om
bidrag från Allmänna Magazins- Inrättningens
Fonder till flore kommande
af stegring i priset ä groft bröd för
Hufvudstadens obemedlade Foltzclasser.
Samtelige Respective Riks-Stånden hafva till
Stats-Utskottets samt Högvördige Präste Ståndet
och Hedervärda Bonde Ståndet jemväl till Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets yttrande
remitterat, Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
af den 3 i denna månad af följande innehåll:
(Denna Nådiga Skrifvelse uteslutes här och finnes
tryckt under N:r 27 i i:sta Sami. till destta Bihang sid,
3370
1950 Stats- och Besvars-Ulskouens Betänkdnden.
Vid öfvervägande häraf, hafva Urskotten
funnit, att närvarande tidpunkt val bevisar nödvändigheten
af en Allmän Maga2ins Inrättning,
genom hvars r igli ga och ändamålsenliga åtgärder
Landels behöfvande Inbyggare måga kunna
tryggas for brist och hungersnöd; men lika nödvändigt
det svnes vara, att af Landets egna sädestillgångar
kunna i behofvets stund bispringa
den nödlidande, lika vigtigt är det ock, att
icke genom för långt utsträckta underhålls-omsorger
förminska den arbetshåg och omtanka,
hvarje enskild bör använda för sin bergning.
Att Hufvudstadens mindre bemedlade Invånare
skuile på Statens bekostnad njuta en större
förmån än Ifikets öfrige Inbyggare, anse Utskotten
ej rättvist, och följderne deraf skulle
dessutom i betydlig mohn kunna locka Landtmannen
att öfvergifva sitt egenteliga yrke, för
att njuta en sådan för honom hittils okänd fördel.
Stockholms arbetande Folk-classer, eller
de, som af ifrågavarande understöd egenteligen
böra kunna leomina i åtnjutande, befinna sig,
efter Utskottens tanka, vid vida bättre belägenhet
än deras likar både i Rikets öfrige Städer
och i synnerhet på Landet, emedan i Hufvudstaden
den arbetsföre altid äger tillgång på
arbete och förtjenst. Hans daglön bestämmes
gemenligen af priset på underhålls-artiklar; Och
i en ort, som har beständig tillförsel från nästan
alla Rikets Provincer och äfven utrikes ifrån,
gifve* det för Arbetaren i alla afseenden en
fattare utväg (ill förskaffande af ett nödtorftigt
uppehälle än annorstädes. De fattige af Huf
-
Stats- oc/i Besvärs- Utskottens Betänk anden. 1951
vudstadens Innevånare åter, somafålder, skröplighet,
sjukdom eller kroppsiyten, del* äro aldeles
vanföre dels oförmögne till strängare arbete,
intagas, vårdas och sysslosättas i här befintelige
rnångfalldige Hospita er, Fattighus , Arbets-Ir;rättningar
och åndre milda Stiftelser.
Dessutom synes anledning vara att befara,
det Kongl. Majus Nådiga afsigt ined ifiågava4
rande understöd kunde missbrukas och egenteliga
ändamålet förfelas, helst ovisst vore om
den hjelp, sorn ämnades de behöfvande, verkeligen
komme dem till godo. En bedröflig
men sann erfarenhet visar, att egennyttan gerna
nytijar tillfället, att rigta sig på det Allmännas
bekostnad, när Controll deremot icke
jrger rum. Och Utskotten anse det omöjligt, att
utröna, orri den är verkligt behöfvande, sotn
kommer till Eagare-bodar för att köpa bröd,
samt att således icke eller torde kunna förekommas,
att äfven de förrnögne både i Stockholm
och kringliggande Landsorter begagna förmånen
af det nedsatta priset; äfvensom någon
controll dera icke synes kunna åstadkommas, att
all den råg, som utlemnas från Kronans Magaziner,
i detta ändamål blifver använd endast
till groft bröd åt fattiga, enär ingen Bagare
lärer kunna hindras, att efter vid qvarnen anstäld
sigtning och skrädning nyttja sine erhållande
flere sorter mjöl på det sätt han behagar
och finner förmånligast.
Af sådane skäl och ehuru Utskotten underdånigst
vörda den ädla afsigt och orna omvård*
nåd, sora röjer sig i Kongl. Majus Nådiga fram"
»952 Stats-och Besvärs-Utskottens Bettini anden.'
ställning örn utvägar r.t t TjI beli ålla det grofva
brödet vid ett nedsatt pris i Hufvudstaden; fin*
na Utskotten sig likväl icke kunna tillstyrka
denna undsättnings-åtgärd, som dessutom ingalunda
vore förenlig med Maaazins-Inrättningens
åligganden och i öfrigt skulle medföra en ärlig
betydlig förlust, hvilken ej kunde betäckas,
utan ytterligare tillökning i Uandets redan nog
dryga beskattning. — Hvilket alt vördsamt underställes
Rikets Höglofl. Ständers pröfning.
Stockholm den 23 Junii 1818.
N:r 320.
förstärkta Stats-Utskottets Memorial angående
frågan om förhöjning i Postverkets
Intrader.
I anledning af Bevillnings-Utskottets i Memorial
den 30 sistledne Maj gjorde anmälan, hafva
samtlige Riks-Stånden under den 2 och 3
i denne månad, till Deras Förstärkta Siats-Utskotts
afgörande öfverleinnat frågan, angående
25 procents förhöjning i Post-taxan för deri in.
re Brefvexlingen, hvilken förhöjning Trenne
af Stånden bifallit, men Högvördige PrästeStåndet
ogillat och ansett den derigenom påräknade
inkomst för Stats-Verket böra i stäket sökas
genom förhöjd afgift för Consumtionen af
Bränvin och Tobak, och hvarvid bemälte Stånd
fortfarande förblifvit, utan att ingå i Heder
jvärda
Bonde-Ståndets Förslag att ersättning för
Stats-Utskottens Betänkandeni
1953
den ifrågavarande Post-Taxe-förhöjningen måtte
sökas genom förhöjd afgift på andre Bevillnings.*
Artiklar.
Förstärkta Stats.Utskottet har i följd häraf
denne dag samrnanträdt, och i den ordning
Grundlagarne utstaka röstat öfver den utaf Bevillnings-Utskottet
föreslagne, så lydande Voterings
proposition:
Den, som bifaller, att det af Riksens Höglofl.
Ständers Bevillnings-Utskott afgifne Betänkande,
rörande Post-Inrättningen m. m., i hela
dess vidd godkännes, och att en förhöjning af
Tjugufem procent i Post-Taxan för inre Brefväxlingen
följakteligen skall äga ruin; voterar
Ja, den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer den nu gällande Post-Taxan för In«
rikes brefvexlingen att oförändrad fortfara och
den af densarnmas förhöjning påräknade inkomst
för Stats-Verket i stället att sökas genom en
förhöjd afgift för Consumtionen af Bränvin och
Tobak, men Utskottets Betänkande, för öfrigt
godkännas.
Efter det Voterings-Sedlarne blifvit öppnade,
funnos Sextiofyra Ja, och Femtiofem Nej;
Och, sorn Ja således vunnit, så är följakteligen
det af Bevillnings-Utskottet afgifne Betänkande,
rörande Post-Inrättningen m. m. i hela dess
vidd godkändt och kommer en förhöjning af
Tjugufem Procent i Post-Taxan för inre brefvejtlingen,
i följd deraf, att äga rum.
Stockholm den 25 Junii i§i8-
Bihang till Riks-St. Fröt. igij igig.
1954 Stats-Utskottets Betänkanden.
N:r 321.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Stats.
Utskotts Memorial, angående den till
Förstärkta Stats-Utskottet öfverlemnade
fråga om en stadgad afgift till
Veneriska smittans hämmande.
Genom Protncolls-Utdrag af flen 13, den 15
och den 18 i denna månad hafva Respective
Riks - Stånden till Förstärkta Stats-Utskottet*
handläggning öfverlemnat frågan om den af
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne afgift utaf 3
skilling af hvarje Mantalsskrifven person i stället
för den förut varande frivillige afgift inom
länen, till bestridande af kostnaderne vid nödige
Curhus anstalter för Veneriska Smittans
hämmande: Och har, i anledning häraf, Förstärkta
Stats-Utskottet vid sammanträde denne
dag, likmätigt Grund-lagarnes föreskrift, vote-'
xat öfver följande af Stats- och Bevillnings-Utskotten
föreslagne samt utaf Riks-Stånden, dels
godkände, dels utan anmärkning lemnade proposition:
Den
som bifaller, att, som Kongl. Majft
i Nåder äskat samt Stats- och Bevillnings-Utskotten
uti gemensamt Utlåtande den : sistledue
April, tillstyrkt, en stadgad afgift utaf 3
skilling om året af hvarje Mantalsskrifven person
erlägges och disponeras serskildt inom hvarje
Län till den del, sorn derstädes inflyter, och
för nödige Curhus-anstalter till den Veneriska
Smittans hämmande, samt, i händelse öfverskott
uppkommer, användes för dea öfriga
Stats- Utskottets Betänkanden. 1955
hälsovårdens befrämjande, voterar Ja, den det'
ej vill, Nej.
Vinner Nej,
så kommer annan afgift för detta behof icke att
äga rum, än den frivilliga , som, enligt Riksens
Ständers Beslut vid sista Urtima Riksdagen,
skulle härtill inom länen uppbäras.
Voteringen har utfallit med Sjuttiofem Ja
och Fyratiofyra Nej; och, då Ja altså vunnit,
kommer följaktligen, på satt Kongl. Maj:t i
Nåder äskat samt Stats- och Bevillnings-Utskotten
uti gemensamt Betänkande den 2 sistledne
April tillstyrkt, en stadgad afgift utaf 3 skilling
om året af hvarje Mantalsskrifven person
att erläggas och disponeras serskildt inom hvarje
län till den del, som derstädes inflyter, i
och för nödige Curhus-anstalter till den Veneriska
smittans hämmande, samt, i händelse öfverskott
uppkommer, användas för den öfriga
hälsovårdens befrämjande. Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 25 Junii lSid<
N:r 322.
Riksens Högloft. Ständers Stafs - Utskotts
Utlåtande och Förslag angående RiksStåndens
ser skildte Beslut rörande Recognitions
- Skogarnes upplåtande och
försäljning till Skatte.
V id afgörandet utaf den hos Höglofl. Ridder"
skåpet och Adeln väckte samt af Stats-Utskotte*
3956 Stats-Utskottets Betankanden.
handlamde frågan om Recognitions-Skogame, hafva
Respektive Riks-Standen slädnät i olika beslut
i så måtto, sorn Högvördige Prä'st-Stånde,t
och Vällofl. Borgare-Ståndet bifallit Utskottets,
uti den 20 sisth Maji afgifvet Utlåtande, gjorde
tillstyrkanden , att Riksens Hoglofl. Ständer
mätte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
om vidtagande af nödig åtgärd till skyndsam
verkställighet utaf hvad, på grund af Riksens
Ständers Beslut vid 1809 och 1810 arens
Riksdag, blifvit af Kongl. Maj:t gerjorn Nådig
Kungörelse den 4 Februari 1811 förordnadt angående
Recognitions - Skogarnes uppmätande och
affattning samt undersökningars anställande med
flere åtgärder i afseende på deras upplåtande och
försäljning till Skatte åt vederbörande Bruksägare
till den del, som för deras Jernverks bedrifvande
erfordras, samt för öfrigt till Skattemän
; och att en tid af Sex månader efter det
Bruksägares rätt, i stöd af åberopade Författning,
blifvit genom laga kraft vunnet Utslag afgjord,
må bestämmas, inom hvilken tid anmälan
©m Skatteköp å den honom för Brukets drift
tilldelade Skog, borde hos Kongl. Kamntar-Collegiuin
göras; hvarefter, om sådant försummades,
Bruksägaren skulle vara förlustig den rätt honom
eljest kunde tillkomma, att till sig lösa
den för Bruket behöfliga Skogen, hvarmed, i
sådant fall, äfvensom med den öfrige delen af
desse Skogar, skulle förhållas på lika sätt och
efter enahanda grunder, som rörande Kronans
disponible Skogars försäljning blifvit af Utskottet,
i serskilt Utlåtande af samma dag, föreslagit,
att nemligen de samma borde på öppen
Stats-Utskottets Betankanden'. 1957
Auction till den mestbjudande under Skattemanna-rätt
försäljas, årliga Räntan bestämmas till
minst 6 sk. B;co för hvarje Tunnland och Skatteköpeskiliingen
erläggas med Sex gånger den
Ränta, som erbjudes, beräknad i Spannmål, och
denne Skatte-köpeskilling betalas på 6 år eller
kortare tid efter omständigheterne , med hvad
mera sorn i] afseende på verkställigheten borde
iagttagas; samt att de inflytande Skatte-köpeskillingarne
insättas uti Riksgälds Contoiret och
intill nästa Riksdag hållas Kongl. Maj:t tillhanda,
att för FloTtornes behof användas.
Men Högloll. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet hafva åter, med nedannämnde
förändringar, såsom deras Beslut
gillat och antagit hvad Herr A. D. Reutersköld
uti ett den 18 i denne månad till Höglofl. Ridderskapet
och, Adeln ingifvit Memorial punktvis
föreslagit; nemligen:
1:0 Vid Recognitions-Skogarnes försäljning
till Skatte, skallj Grund-räntan, som oafkortad
årligen bör utgå, utgöra 3 sk. för hvarje Tunnland
Skog i Dalarne samt de Provincer, som
ligga norr om Gästrikland. Uti Rikets alla öfrige
Provincer fastställes den till 5 sk. Tunnlandet.
2:0 Alla å Recognitions-Skogarne befintlige
uppodlingar af åker och äng skola skattläggas
och i Hemmantal indelas efter den orts method,
der de äro belägne. Den Skogsmark och Hagar,
som till nödig vedbrand, stängsel och bete
tilldelas de sålunda tillkomne nya Hemman, skall
vid Skattläggningen till den Areal de innehålla
öka Hemmantalet och den blifvande Skattens
*95^ Stats-Utskottets Betänkanden.
storlek, på det sätt, att, då i Ddarne och de
Provi noer, sorn ligga norr om Gestrikland, i joo
Tunland Skog af sämsta jordmån och beskaffenhet,
och i proportion mindre på bättre mark,
anses bora utgöra lika skatt med ett helt hemman,
skall i Rikets öfiige Provincer, högst 1000
Tunnland anses svarande emot ett Hemman.
Det antal Tunnland Skog, som hvmje Lägenhet
erhållit, beräknas sedermera i mindre bråk
af helt Hemman, efter den proportion, sorn ofvan
för hvatje helt Hemman finnes bestämd,
hvilket sedan tillägges det Hemmantal, sorn odlingen
förut fått sig å-iatt, hvarigenom rätta
Hemmantalet uppkommer. A-tliga Räntan för
desse Hemman utsattes i Spannmål efter den
proportion SpanninålsRäutan bar till PersedelsRäntan,
då båda efter ett medium af de ro sistförflutne
årens markegång beräknas.
3:0 Skattelöse-Skil ingen erlägges för den
delen af Recognitions-Skogen, sorn ej erhåller
H emmantal, med 6 års Ränta, så att den uti
Dal arne och de Provincer, sorn ligga norr om
Gestrikland, blifver 28 sk. Tunnlandet, och i
Rikets öfrige Provincer 30 sk. Tunnlandet. För
den delen af Recognitions - Skogen, som erhållit
Hemmantal, betalas 6 års full Ränta, uträknad
efter dessa arens markegångar, men ej efter Jordeboks
- värdi,
4:0 Alla de sålunda tillkomne Hemmanen
skola ovillkorligen blifva af Krono-Skatte natur,
och komma att utgöra alla de onera, sorn
tift ige Krono-Skatte-Hemman inom orten åligga,
och det genast efter Skatteköpet,
Stats-Utskottets Betänkanden. 1959
5:0 De delar af Recognitions-Skogarne, sorn,
enligt hvad i i:sta puncten anfördt är, komma
att få en stadgad penninge-ränta, böra ej utgöra
andra oriera af hvad namn och beskaffenhet
som helst, emedan desse anses såsom i Grundräntan
inbegripne.
6:0 Pa alla de Recognitions-Skogar, å hvilka
ej Kongl. Kammar - Collegium innan denne
Riksdags början utfärdat Skatte-Bref, skola vid
Skattläggningen ofvanstående grunder tillämpas
och från den tiden ej något Skatteköp anses
gilltigt, hvarvid desse ej äro följde.
7:0 För att bereda Bruks-ägare ett ytterligare
tillfälle, att till sine Bruk få inköpa så
stor del af Recognitions-Skogarne, som till deras
Smide är nödig, lemnäs dem en tid af 2:ne
år, beräknad från den dag då Riksdags Beslutet
undertecknas, under hvilken det åligger dem,
att fullgöra allt hvad som på dem kan bero
till Skatte-köps erhållande, så att Skatte-Brefven
innan den 31 December 1810 kunna vara
utfärdade.
Då en längre tidsutdrägt sätter Staten i
saknad af dess tillbörliga inkomster, lärer blifva
nödigt, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålles om Dess Nådiga Befallning till Kammar-
och Bergs-Collegierne samt Konungens Befallningshafvande,
att, med möjligaste skyndsamhet,
hefordra verkställigheten af det Beslut, som
Riksens Höglofl. Ständer fatta.
8:0 De Recognitions-Skogar, hvilka ej vid
1821 års början äro försålde, skola, i den händelse
Bruks-ägaren ej kan lagligen bevisa, att
det ej berott af honom att dessförinnan få Skatte
-
ag6o Stais-ZJtskottets Betänk anden'.
köpa Skogen, å allmän Auction, efter samma
grunder, som öfrige Krono-Skogarne, utbjudas
och försäljas. Enahanda förhållande blefve äfven
med öfverloppsmarkerne, om hvilket allt Kongl.
Kammar*Collegium bör draga försorg.
g:o De af Bruks - ägarne förskkjutne kostnaderne
till .Becognitions-Skogarnes afmätning,
ersattes dem af allmänna medel.
I öfrigt, och då någon disposition af de medel,
som genom Becognitions - Skogarnes Skattelöseskillingar
till Stats - Cassan kan inflyta, ej
vore gjord,, blefve nu faststäldt, att desse medel
måga i Riksgälds-Contoiret insättasoch Kongl.
Majit intill nästa Biksdag tillhandahållas, för
att användas till Försvars-Verket samt Arméens
materiella behof.
Det af Höglofi. Bidderskapet och Adeln
gjorde undantag från Herr Reuterskölds nu anförde
Förslag, består deruti, att detta Stånd, med
förändring af 6-‘te puncten, förklarat, det alla de
Bruks - ägare, som inom den 4 Februarii 1817
hos vederbörande Collegier aurnält sig till Skatteköps
erhållande, och fullgjort allt hvad Kongl.
Förordningen af den 4 Februarii 3811 i sådant
ändamål stadgar, böra bibehållas vid rättigheten
till Skatteköp, ehuru Skatte-Brefven ännu
icke blifvit för dem af vederbörande utfärdade;
och har Hedervärda Bonde-Ståndet åter vid z:a
puncten, angående den blifvande Grund-räntan
å de till Skatte upplåtande Skogar, tillagt, dels
att densamma skall utgöra minst 3 sk. för hvarje
Tunnland Skog i Dalarne samt de Proviricer,
som ligga norr om Gestrikland, dels ock att till
Stats-Utskottets Eetänkanden.
ig6i
ifrågavarande Skogar icke anses höra de 1 Skåne
belägne Oror eller Allmänningar.
Sålunda hafva icke allenast förstnämnde arne
Stånd slädnät uti hufvudsakligen olika beslut
med Höglofi. Bidderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, ulan ock de arne sistnämnde
skiljt sig uti någre omständigheter; Hvarföre
Stats-Utskottet, i följd af 73 §. BiksdagsOrdningen,
får föreslå, hu.-uledes desse skiljaktigheier
måga kunna och böra jemnkas, samt
hvad åtgärd, sorn till ett sammanstämmande Resultat
är att vidtaga.
Då Höglofi. Bidderskapet och Adelns Beslut,
angående Bruks-ägarnes rätt, i följd af'
gjorde Skatteköps-ansökningar, mera närmar sig
till de 2:ne Ståndens, som ansett Bruks-ägarne
hafva en ännu öppen rätt i detta hänseende,
än Hedervärda Bonde-Ståndets Beslut, att nemligen,
der Skatte-Bref ej innan denne Biksdags
början voro utfärdade, rättigheten efter 1811
års Kongl. Författning borde anses förlorad; så
blifver härvid instämmande med hvad BiksStåndens
pluralitet funnit billigt, om Hedervärda
Bonde-Ståndet förenar sig med Höglofi. Bidderskapet
och Adeln uti den förändring af 6:te
puncten i Herr Reuterskölds Förslag, att alla de
Bruks-ägare, som inom den 4 Februarii 1817
hos vederbörande Collegier anmält sig till Skatteköps
erhållande och fullgjort allt hvad Kongl.
Förotdningen den 4 Februarii 1811 i sådant
ändamål stadgar, böra bibehållas vid rättigheten
till Skatteköp, ehuru Skatte-Brefven ännnu icke
blifvit för dem af vederbörande utfärdade; deremot
torde det af Hedervärda Bonde-Ståndet uti
1962 Stats-U:siu'tets Bttänkanden,
isa punden gjorde tillägg, att Grundräntan skall
utgöra minst 3 sk. för hvarje Tunnland Skog i
Dalarne och Provincerne norr örn Gestrikland,
af Höglofl. Ridderskapet och Adelfi antagas;
nien tillägget af de i Skane varande Oror eller
Allmänningar, synes ater desto häldre kunna
aldeles uteslutas, som här icke är fräga oin mar*
Jter af denna beskaffenhet.
Genom en sadan jemnkning uppkomma 2me
alternativer, som hvatdera biefve gine Stånds
beslut; och, sorn dessa alternativer lmfvudsakligt
och nä'stan i alla punkter äro skiljaktige, så
att någon sammanjemnkning deraf icke finnes
möjlig; så och enär beskaffenheten af detta mål
i afseende på den genom Recognit iöns - Skogarnes
försäljning afsedde inkomst för Staten fordrar.
att, så framt ej något Stånd helt och hållet
frår.träder dess mening och ingar med 2 ine
af de andre i lika beslut, ärendet likmätigt 6g
i Regerings-Formen öfverlemnas till Förstärkta
Stats-Utskottets åtgärd medelst omröstning öfver
desse 2ine alternativer; så får Stats Utskottet
för den händelse, att målet icke annorlunda
kan till slut bringas, föreslå följande Voteringsproposition:
Den,
som bifaller hvad Stats-Utskottet genom
Utlåtande al den 20 sistledne Maji tillstyrkt,
i fråga om disposition och försäljning till
Skatte af Kronans Recognitions- Skogar, så i afseende
på Bruksägares rätt till viss del af desse
Skogar och den återstående delens upplåtande,
sorn ock angående de derföre inflytande medlens
användande för Flottornes behof, voterar
Ja; den det ej vi l, Nej.
Stats-Utskottets Betankanden, 19® 3
Vinner Nej;
så skida endast de Bruks-ägare, sorn inom den
4 Felru.rii 1817 sig hos vederbörande Colle,
gier ..nmält till Skatteköps erhållande och inom
berörde lid fullgjort allt hvad Kongl. Författningen
den .} Februarii 1811 i sådant ändamål
stadgar, bibehållas vid rättigheten till Skatteköp
efter de i denne Kong', Förordning utstakade
grunder, ehuru Köpe-Brefven ännu icke
blifvit för dem af vederbörande utfärdade; men
för alla de Bruks-ägare, hvilka ej sålunda sig
anmält och fullgjort hvad dem efter a 811 års
Kongl. Förordning ålegat, äfvensom för öfrigt,
vid Recognitions-Skogarnes Skattläggning och
försäljning, skola de grunder tillämpas, sorn derföre
nu af Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet äro antagne; hvarvid
de, genom Recognitions-Skogarnes försäljning,
inflytande medel skola insättas i Riksgälds-Contoire*,
att till nästa Riksdag hällas Kongl. Majit
tillhanda, för att användas till Försvarsverket samt
Armeens materiella behof.
Detta underställes vördsamt Riksens Höglofl.
Ständer; hvarvid genom ProtocolIs Utdrag
bifogas en Ledamots serskildta yttrande.
• Stockholm den 28 Junit 1818-
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
llöglo fl. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 2g
jfunii 1818.
S» D. Då Stats-Utskottet nu beslöt det Utlåtande,
sota skulle till Riksens Höglofl. Ständer
19*H Stats-UtskottCts Betänk anden.
afgå, med Förslag till jemkning af de respective
Riks Ståndens olika beslut i frågan om Recognitions
- Skogarnes upplåtande till Skatte, förklarade
Herr Borgmästaren Norström sig vara af
den skiljaktiga tanke, att den af Utskottet föreslagne
Contra-Proposition borde i så måtto ändras,
att de Bruks-ägare, som inom den 4 Februarii
1817 sig hos vederbörande anmält till
Skatteköps erhållande och i öfrigt, inom berörde
tid fullgjort allt hvad Kongl. Författningen
den 4 Februar'i 1811 i sådant ändamål stadgar,
skulle, jemlikt Utskottets tillstyrkande, bibehållas
vid rättigheten till Skatteköp; helst i annat
fall de Bruks-ägare, hvilka genom Konungens
Befallningshafvande sökt Skatteköp, och, till vinnande
deraf, ingått i betydliga kostnader, möjligtvis
komme att tillskyndas ett oförtjent lidande;
äfvensom Herr Borgmästaren, i anledning
af g:de punkten uti Herr Reuterskölds Memorial
i detta ämne, för sin del ansåg, att icke
Kongl. Maj:t och Kronan ensam, utan jemväl
angränsande Hemmans-ägare, borde, jemlikt Författningarnes
föreskrift, vidkännas kostnaderne
i och för Recognitions-Skogarnes afmätning.
Hvilken serskildta mening på begäran skulle
åtfölja det afgående Betänkandet härutinnan till
de respective Riks-Stånden. Som ofvan.
N;r 323.
Vördsamt Memorial!
Sedan Riksens Höglo!]. Ständer nu mera fatA.
tat deras definitiva Beslut, rörande Utredniia
-
Stats- och Banko-Utskottens Eetankanden. 1965
gen af Götha Canal-Bolags, Malmö och Götheborgs
Discont-Verk; så hafva förenade Statsoch
Banco-Utskotten, under förmodan, att detta
Beslut vinner Kongl. Maj ts Nådiga Sanction,
skolat, till tidens vinnande, Vördsamligen
till Rikets Höglofl. Ständers granskning och
fastställelse öfverlämna närlagde af förenade Utskotten
författade project till Reglemente för
Fullmägtige i Riksgälds Contoiret i afseende på
förenämnde Discont-Verks Utredning. Några
Ledamöters serskildta meningar bifogas.
Stockholm den s> 6 Junii iSi8-
Project till Reglemente för Riksens Ständers
Fullmägtige i Riksqälds-Contoiret}
i afseende på utredningen af Götha
Canal Bolags, Malmö och Götheborgs
Discont-Verk.
Sorn, med anledning af Kongl. Majtfs till Riksens
Ständer under den 10 December 1817»
afiåtne Nådiga Proposition, angående Allmänna
Penninge-rörelsen och myntvärdets upprätthållande,
Riksens Ständer godt funnit, att, under
de af Kongl. Maj:t i Nåder sanctionerade vilkor
och förbehåll, öfvertaga Götha Canal-Bolags,
Malmö och Götheborgs Discont-Verks Skulder
och Tillgångar; samt uppdragit åt Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, att besörja alt hvad till
liqviden och utredningen hörer, Så hafva Riksens
Ständer härigenom till efterrättelse och
iakttagande skolat stadga följande:
i g 66 Stats- och Banko- Utskottens Betunkanden.
i sta Afdelningen angående Gotha Canal-Bolags
samt Malmo Discont- Verk.
1 §•
För utrednirgen af Götha Canal-Bolags
samt Malmö Discont-Verk är faststäld en tid
af fem år, att raina i frän elen förste October
innevarande är 181S, inom hvilken desse Di.
scor.ters utestående lordringar för meddeldte Fan
böra vara i behörig ordning indrifne, el er ock
nödige åtgärder härtill vidtagne, på sätt här
nedanföre närmare omförrnäles.
2 §•
Götha Canal-Bohtgs Samt Malmö DiscontVerks
ordentligen bokförde Skulder liqvidera»
sålunda:
1 Nom. De af Directionerne öfver desse
Di scont-Verk på Banken dragne, ordentligen
bokförde och bland Allmänheten utelöpande
Assignationer inlösas, vid uppvisandet, til! fulla
beloppet med Banco Sed ar, jämlikt Riksens
Ständers genom Stats-Utskottet Fulimägtige med»
deldte serskildta förordnande.
2 Moni. De öfrige Capital-Sk ulderne, jemte
derå til! den förste October 1817 upplupne
Räntor, liqvideras till fulla beloppet, på det
sätt, att utaf hela Surntnan af Capital och Räntor,
desse sistnämnde beräknade till den förste
October 1817, betalas en femtedel contant, och
för de återstående fyra femtedelarne utgifva»
Riksgälds-Contoirets Obligationer, utan ränta,
på fyra år, med en fjerdedels afbetalning årligen,
hvilka Obligationer, utan afseende på ti
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1967
den, til Eiqviden sker, altid komma att utfärdas
under en och samma dag, eller den förste
October 181K, samt ställas på jämna Tio tal.
Men, derest fordringsbeloppet af Capital och
Ränta skulle vara sådant, att, sedan en femtedel
är Contant betaldt, Obligation för de öfrige
fyra femtedelarne icke skulle kunna utfärdas
på jemt Tio-tal, må skillnaden, eller hvad
sorn understiger Tio Riksdaler, med contant
liqvideras. Astundar någon fordringsägare,
vid första Xnqviden, att få sin fordran fördeld
uti flere lika lydande Obligationer, må det tillåtas,
när fordringen, som med Obligationer skall
liqvideras, utgör ett sådant belopp, att någon
af Obligationerne icke blir på mindre Summa,
än Etthundrade Riksdaler, samt derutöfver pä
jemnt Tio-tal.
I afseende på fordringar för insatte medel
på Götha Canal Bolags Disconts AfskrifningsRäkning,
bör Directionen öfver denne Discont
meddela Fulimägtige en af Directionen undertecknad
Uppgift och Förteckning på hvarje Capital-fordran,
som, efter afdrag af utgifne och
af Directionen attesterade Invisriingar, skall liqvideras,
jemte Räntan, som skall godtgöra»
till den förste October 1817.
3 §«
1 Mom. Alla hos Götha Canal Bolags samt
Malmö Discont-Verk upptagne, oliqviderade
Dån, (med undantag af Canal A-rbets Cassans kuld
till förstnämnde Discont, hvilken, enligt Riksens
Ständers serskildta Beslut, kommer att afskrifva»)
skola ovillkorligen infordra» till fuRa
jg6ö Stuts* och Banko-Utskottens Bettin kunden.
beloppet, så framt de icke senast inom a:ne månader
efter förfallotiden med föreskrifven afbetalning
anmälas till omsättning, den Fullmägtige
ega, att bevilja, derest säkerheten , den
må bestå uti blotta Reverser med Gautioner eller
andre Hypothek-handlingar, pröfvas nöjacktig,
dock ej på längre tid hvarje gång, än Sex
Månader; Hvaremot under de sista Nio Måna
o
derne
af den till fern Ar bestämde Utredningstid
några Lån-Omsättningar icke tillåtas.
2 Mom. Vid hvarje Lån-omsättning, aflemnas
ny revers på det Capital-belopp, sorn
skulle komma ått qvarstå samt minst En Tiondedels
afbetalning på den förra Lån-Summan,
jemte ränta, beräknad för Sex Månader efter
Sex procent -om året för den återstod af Länet,
som skalf omsättas.
3 Mom. Något undantag ifrån hvad sålunda,
i afseende på Omsättningar af Lån, är stadgadt,
får ej ega rum, med mindre, vid något
tillfälle, omständigheterne skulle vara så beskaffade,
att en annars sannolik förlust härigenom
Jtnå kunna förebyggas; Rörandes, vid dylika
tillfällen, serskilda ansökningar härom hos
Fullmägtige göras, samt, i händelse de bifallas,
skälen till Euilmägtiges Beslut i Protocollet noga
utredas.
4 Mom. 'Skulle en Låntagare komma på
obestånd, och dess Löftesman, efter skedd Lagsökning,
åläggas att Lånet betala, må Löftesmannen,
derest han anskaffar nöjaktig säkerhet,
inträda uti Låntagarens ställe för Lån-Summan,
emot fullgörande af de inbetalningar, förre Låntagaren
ålegat; dock bör uti Böcker och Räkeu
-
Stats- och Banco-Utskottens Bethnkanden'. 196g
skaper, så länge och intill dess Lånet är till
fullo betaldt, den äldre Låntagarens Namn bibendllas,
men alltid med hänvisning till d.en
Person, på hvilken Lånet blifvit öfverflyttade.
5 Morn. Med beräkningen så vä! af Lagliga
Räntan, som af StrafFRäntan, förhålles i enlighet
med h\adsom fyr Banco-Disconten kommer
att strdaras.
6 Morn. Till Capital - afbetaln ingar på Lån
uti Götha-Canal Bolags samt Malmö Disconter,
ina, utan åtskillnad, begagnas Riksgälds» Contoireis
för endera af desse Disconters Skulder utgifne
Obligationer, hvilka beräknas tili fulla
belopper, hvarå de lyda; dock iakttages härvid,
att Obligat iöns-Summan' icke får öfverstiga den,
sorn i afräkning å Ett Lån skall erläggas.
7 Mom. De uti Låne-Liqvider vid Götha;
Canal Bolags samt Malmö Disront-Verk, endast
såsom Hypothek, inom den 1 Julii detta år
181S emottagne Discont-pnpper, sä väl Asslgnationer,
som Tre Procents Reverser och på
Götha Canal Bolags Discouts Af-krifnings Räkning
ställde Jnvisningar, hvilka af Dirtctionen
i Stockholm ‘äro attesterad?, böra, vid slutlig
Liqvid, beräknas till fulla beloppet, hvarå de
lyda, med tillägg af den å Tre Procents Revcrseme
till den Fötste (i) Öctober 1817 upplupne
Ränta.
8 Mom. Öfver Götha - Canal Bolags samt
Malmö Disconters ut redning föras serskildta
Böcker och Räkenskaper, så att de hvar för
sig, utan ringaste sammanblandning," Utredas;
Likasom serskildte Protocoll hållas öfver ärenBihang
till Riks.St. Fröt, tSi7-iSiS. 4-dc Sami. N:r 217. 24$.
1970 Stats-och B anco-Utskottens Betänkanden.
der, hvilka angå den ene eller andre af desse
Disconter.
9 Mom. Derest, emot ali förmodan, vid utredningen
af Götha • Canal. Bolags samt Malmö
D isconter, något Öfverskott skulle uppkomma,
sedan Skulderne på ofvan föreskrifva satt b'ifvit
betalde, samt ersättning för Utrednings-ömkostnaderne
innehållen, skall ett sådant Öfveiskott
tillhandahållas, i första rummet Borgenärerne,
till ersättning af förlorad Ränta å deras
blott till Capitalet, i flere terminer, betalde
fordringar, och derefter Actie-ägarne, allt i den
Discont, der Öfverskotiet uppkommit. I följd
häraf iakttages, att, när Räntebärande fordringar
hos Götha - Canal Bolags samt Malmö Disconter
antingen omsättas emot Riksgälds -C011-  toirets Obligationer, eller ock användas uti
Discont - Liqvider, erhåller Agaren af dylike
fordringar ett tryckt Bevis öfver den upplupna,
men uti Liqviden icke godtgjorda Räntan,
för hvilken Ränta ersättning utaf det på desse
D isconters utredning framdeles möjligen blifvande
Öfverskott skulle honom tillfalla; Bö«
ratades lika beskaffade Bevis utfärdas, i . afseende
på de af Riksgälds-Contoiret i och för Disconternes
Skulder, utgifne Obligationer, hvilka
antingen, såsom till betalning förfallne inlösas,
eller ock under löpe-tiden, användas uti Eiqvider
om Skulder till förenämnde Disconter.
3 sdra Afdelningen angående Götheborgs ,
Discont - Verk.
1 §•
Utredningen af denne Discont skall äfven
vara veikställd senast inom Fem år, att
\
Stats- och Banco-Utskottens Betänkanden. 1971
räkna från den förste (1) nästkommande October,
till hvilken tid Discontens utestående fordringar
för meddeldte I.ån således böra vara
i behörig ordning! indrifne, eller ock nödige
åtgärder härtill vidtagne, på sätt här nedanföre
finnes stadgadt.
2
Götheborgs Disconts Skulder liqvideras sålunda
:
1 Mom. Alla af Directionen öfver denne
D iscont på Banken dragne, ordentligen bokförde
och bland Allmänheten utelöpande Assignationer
inlösas ovilkorligen, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Banco-Sedlar.
2 Mom. De öfrige Capital - Skulderne, så
väl till Banco-Disconten, sorn till andre Publi.
ke Verk samt Inrättningar och enskilte personer,
(med undantag af Bankens fordran för
Creditivet af 200,000 R dr) tillika med de å
desse Skulder beräknade Interessen, enligt uti
nästföljande, Moment utstakade grunder, liqvideras
till fulla beloppet salunda, att utaf he'a
Summan af Capital och Interessen, desse sistnämnde
beräknade till den 1 October J 818
betalas en femtedel Contant och för de återstående
Fyra femtedelarne utgifvas RiksgäldsContoirets
Obligationer under den Första (i)
October 1818 på Fyra år med En fjerdedel
årlig afbetalning, hvilka Obligationer komma
att bära Sex Procents Ränta emellan hvarje
Eörfallo-Termin; så framt nu varande Directeurer
af Götheborgs Discont ikläda sig förbindelse,
att en för alla och alla för en ansvara
Stats- och Jdanco-Utskotteiis Eetäniandeni
för den förlust, som Riksgälds - Contoiret, vid
utredningens slut, skulle kunna komma att vidkännas
på den uti Obligationerne förskrifne
[Ränta.
3 Mom. Räntan, som, enligt nästförestående
Moment, skulle komma att sammanslås med.
Capitalet, och till jtielar liqvideras med Obligationer,
beräknas sålunda: att den uti DiscontVerkets
förbindelser förskrifne Ränta godtgöres
till den i November 1817; hvaremot Capitrlen,
(med undantag af Bankens fordran för
Creditivet af 200,000 R:dr) ifrån nyssnämnde
dag, eller den Förste (1) November 1817 löpa
med Sex Procents Ränta, derest icke Capitalen
skulle vara uppsagde inom d. 1 October 1817,
i hvilket fall enahanda Ränta af Sex Procent
beräknas ifrån förfallo-dagen.
4 Mom. Bankens Capital-fordran för Creditivet
af 200,000 R:dr liqvideras på enahanda
sätt, som Discontens öfriga Skulder; dock så,
att den Banken härå tillkommande Ränta utgår
ovilkorligen efter Tre Procent om året,
samt derest, vid utrednings tidens slut, tillgång
skulle finnas, bör Banken, i likhet med öfrige
Fordiings-ägare, undfå fyllnaden i Sex Procents
Ränta, beräknad ifrån Discont - Octrojens utgång
den 26 October 18x8; hvilken förhöjda
Ränta dock icke utfaller förr, än Sex Procents
Ränta, beräknad till utrednings-tidens slut, kunnat
åt Actie-ägare utdelas.
5 Mom. Men derest Directeurerne öfver
Götheborgs Discont icke skulle vilja ikläda sig
en sådan förbindelse, som uti % Morn, omför»
Stats- och Banco-UtskoltenS 7'et'dnkanden. 1973
majes, komma Götheborgs Disconts med Ränta
löpande Skulder, att liqvideras sålunda:
Den å desse Skulder (med undantag af
Bankens fordran för Creditivet af 200,000 R:dr)
till den 1 October 18x8 upplupne Ränta, beräknad
på sätt 3 Momentet innehåller, betalas
Contant och likaså en femtedel af Capitalet;
men för de återstående Fyra femtedelarne af
Capitalet utgifvas Riksgälds ■■ Contoirets Obiigat
oner, daterade den 1 October iHx8> på Fyra
år, ired En fjerdedels årlig afbetalning, dock titan
Ränta; Hvaremot a Obligationen tecknas ett
serskildt Betyg, att Ränta skall, efter utredningens
slut, af Discont - Bolaget betalas, till det
belopp, Tillgångarne medgifva, dock icke utöfver
Sex Procent om året, beräknad emellan
hvarje förfallen afbetalning på det Capital, Obligationen
föreställer.
Ehvad Eiqviden kommer att ske på ena
eller andra sättet, fa Riksgälds-Contoi 1 ets Obligationer
icke utgifvas på mindre Summa, än
Etthundra Riksdaler, så framt fordrings-beloppet,
som med Obligationer skall liqvideras, uppgår
till en sådan Summa och endast på jämna
Tiotal, då skillnaden, eller hvad som utaf fordringen
understiger Tio Riksdaler, Contant erlägges,
Med betalningen af Bankens Capital - fordran
af 200,000 R:dr för Creditivet, förhålles,
i enlighet med 4 Momentet, men, derest någon
Räntebetalning till de öfrige Fordrings - ägarns
icke skulle komma att ske, förr än utredningen
i Riksgälds-Confoiret blifvit slutad, kan Banken
dessförinnan icke eller utbekomma någon Rän
-
1974 Stats- och Banko Utskottens Betänkanden.
ta, men hvilken ovilkorligen beräknas lill 3
Procent samt efter Octroj-tidens sint till enahanda
belopp, som för de öfrige Fordrings- ägarne,
dock får Banken icke lyfta ski lriaden emellan
Tre Procents Ränta och hvad Batiken
derutöfver, i likhet med öfrige Fordrings-ägare,
tillfaller, förr än Sex Procents Ränta kunnat
ät Actie ägare utdelas.
6 Morn. Med omsättningar af Tan, utgifne
fran Götheborgs Discont, förbälles pä enahanda
sätt, som angående Götha-Canal Bolags aan t
Malmö Disconters utestående Tån, finnes stadgadt
uti 1, 2, 3, 4 och 5 Momenten af 3 §•'
i:sta Afdelningen af detta Reglemente.
7 Mom. Till Capital afbeta!ningar på Tån,
meddeldte fran Götheborgs Discont, må användas
Riksgälds - Contoirets för denne Disconts
Skulder utgifne Obligationer, hvilka beräknas
till fulla beloppet; hvarvid dock iakttages, att
Ob
igations-Summan icke får öfverstiga den , som,
i afräkning ä ett Tån, erlägges. Och derest
dylika Obligationer skulle komma att ulgifvas
med Ränta, godtgöres denne Ränta, intill Tiqvidations-dagen.
8 Morn. Vid slutlig Tiqvid om de Discont-papper,
hvilka vid Götheborgs Discont
blifvit emottagne, endast såsom Hypothek, komma
Assignationerne och 3 Procents Reverser*
ne, att beräknas till fulla beloppet, äfvensom
med Räntan å 3 Procents Reverne förhålles,
enligt den föreskrift, som, i afseende härå, blif-yer
till efterrättelse gällande.
För öfrigt iakttages, att, derest RiksgäldsContoirets
Obligationer för Götheborgs Disconts
Stats- och Banco-Utskottens Bttänkanden. 1975
Skulder komma att ulgifvas utan någon deri
förskrifven Ränta, bör Inriehafvaren af dylika
Obligationer, när de, antingen såsom forfallne
inlösas, eller ock, under löpe-tiden, användas
uti Tiqvider af Skulder till denne Discont ,
undfå ett nyckt Bevis öfver den upplupne,
men icke Hqviderade Räntan, sorn framdeles af
Discont-Bolaget skulle komma att godtgöra*.
9 Mom. Innan Götheborgs Disconts Skulder,
för hvilka Riksgälds - Contoiret ik'ädt sig
ovilkorlig betaluings - skyldighet, blifvit godt
gjorde, utrednings-kostnaderne ersatte, och den
å Bankens Creditiv - fordran upplupne Ränta
godtgjord, eller ock fall contant tillgång härtill
finnes; kunna Actie-ägare icke erhålla någon
utdelning af Discont-vinst eller Actie - Capita*
let; Hvaremot, och så snart ofvan uppräknade
utbetalningar blifvit verkställde, eller ock Fond
härtill är i beredskap, skall det då varande contanta
Öfverskott, jemte alla Discont-Verket rörande
Handlingar, genast till Bolaget öfverlem,
nas, på det slutlig Tiqvid må kunna uppgöras -  ej mindre Actie-ägare emellan, än öfver hvad
Banken kan tillkomma, såsom dess aödel i Vinsten,
enligt Discont-Inrättningens Privilegium.
3 :dje Afdelningen.
i Morn. Hvad som erfordras till GöthaCanal
Bolags1, Malmö och Götheborgs Disconters
utredning, på det satt och i den ordning
nu stadgadt blifvit, förskjutes af Banken; Och
hvaröfver ordentlig liqvidation emellan Banken
och Riksgälds - Contoiret hvarje år upprätta!.
137Ö Stuts- c eli Banco-Utskottens Betunkanäen.
2 Mom• Till vinnande af bestämd visshet
om de Skalder, b vi ka skola liqvideras, anhålles
hos Kongl. Majit i underdånighet, det täcktes
Kong';. Majn i Nåder, genom Allmän Kungörelse,
föreskrifva en tid af natt och är, inorp
hvilken . så v.il de af D.rectionerne öfver Götha-Canal
Bolags, Malmö och Götheborgs Di*
sconl-lfirättningar på Banken drag ne Assignationer,
sorn desse Discont - Inrättningars öfrige
Skulder böra, vid förlust af ali rättighet till
betalning, vara, tili erhållande af Liqvid, behörigen
anmälde.
3 Mom För I,åntagares beqvämlighet, skola
sine, serskildta Utrednings- Contoir inrättas,
det ena i Götheborg och det andra i Malmö,
tili hvilka .Läntagare ina tiga frihet, att ingifva
sina Omsättnings-Reversal, jemte hvad i Capital
afbetalning och Ränta skall erläggas; dock
Bilmärkes härvid, att Handlingar, rörande omsättning
af L in upptagne i Malmö Discont icke
få inlemna» till Utrednings-Contoiret i Götheborg,
och så tvärtom Utrednings - Contoiret,
i Malmö icke komma att taga befattning med
Handlingar, rörande Lån, sorn utgår från någondera
af Discont-Verken i Götheborg.
Till Föreståndare af Utrednings-Gonloiren
utsetts af Fullmägtige, på hvardera stället frenne
(jine) för skicklighet, redlighet och pålitlighet
kände Män jemte nödig Betjening.
Desse • Föreståndare kunna, när Fullmägtige
för godt finna, endtledigas och andre, i deras
ställe, antagas. —•• De åtnjuta för deras besvär
lämp'ige Acfvoden, jemte ersättning för
hushyra, sorn allt af Fullmägtige bestämmes}
Stuts- och Banco-Utskottens Fet än k an ilen. 1977
Börandes Föreståndarena ställa sig till ofelbar
efterrättelse dt«n Instruction, som af Fullmägtige
för dem utfärdas, och hvad Fullmägtige
dessutom kunna finna nödigt iill iakttagande
stadga och förordna.
4 Mom. När Föreståndare för UtredningsContoiren
kro utsedde, bora Discont - Verkens
Cässa-Behäl 1 ningar, Lån - Document samt Böcker,
Räkenskaper, Protocol! och öfrige Handlingar,
efter ordentlige in duplo uppiättade Inventerings
- Instrument, af Directeureme till
Förestandarne öfverlennäs; — ankommandes
det på Fullmägtige, att så väl bestämma tiden
härtill, som hvad i öfrigt skall iakttagas.
Då detta Reglemente endast innefattar de
allmänna grunderne för Utredningen af Götha*
Canal Bolags samt Malmö och Götheborgs Discont-Inrättningar,
förvänta sig Riksens, Ständer,
att, vid oförutsedde inträffande händelser,
Fullmägtige, genom egen rådighet, fylla bxisten
af speciella föreskrifter, men alltid i öfverens*
stämmelse med detta Reglemente.
Granskning af Filial - Discontérnes Utredning
vid Riksgälds - Contoiret förrättas af de
Revisorer, hvilka till Stats-, Banco- oell Riksgälds-Verkens
öfverseende förordnas.
' Dessutom skola Utrednings - Contoirens i
Götheborg och Malmö förvaltning hvarje år
undergå granskning af den elier de. Personer,
sorn härtill af Fullmägtige utses; Vid hvilka
Revisioner Actie-ägprne må, om de det åstunda,
hafva ett Ombud, för att inhämta känue
-
1978 Stais- och Banko-Utskottens Betänk anden.
dom af förhällandet, men hvilket Ombud icke
far de taga i Besluten.
Slockholm etc. etc.
Utdrag af Protocollet hållet hos R'kets
Häglof. Ständers sammansatta Stutsoch
Banco - Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 26 Junti 1818.
X Ierr Presidenten nr., rn. Friherre T Virsén åberopade
dess till Finance-Beredningens Proto.
coll afletnnade serskildta anförande, hvilket nu
upplästes sä lydande:
”Sedan Höglofl. Beredningen medgifvit,
att vid Discont-Utrednings - Contoiren i stället
för En högst 2:ne Personer, såsom förut var
föreslagit, skulle kunna blifva 3'ne, samt att de
icke borde såsom Uppbördsman anses, utan ad.
triinistrerande under Riksgälds - Contoirets Öfver-Styrelse;
skulle jag icke hafva någon serskild
erinran att göra, derest det icke förekom
inig alltför obestämdt att icke ens grunddragen
för desse Contoirs befattning blifvit i Reglementet
intagne, utan allt i denne del till Riksgälds
Contoirets Fullmäktige öfverlemnadt, hvadan
man alltså icke känner, huruvida någon
pröfning af målen kommer alt på desse Contoir
bero e ler ej.
”Med den vigt som ärendet i sig sjelf äger,
och med det afseende som i allmänhet göres
derpå att icke all Penninge-Orrisäitnings-rörelse
må dragas till Stockholm, och Låntagårne
med provisioner hardt belastas, hade jag ön
-
Siits- celi Banko-Utskottens Bti ärik a nilen. 1979
skaf, att Höglofl. Beredningen fästat någon uppmärksamhet
på ifrågavarande ämne.’’
”Det generella förslag till reglernentariska
föreskrifter jag hade den äran afgifva, och
hvaraf en del utaf Höglofl. Beredningen antagit
blifvit, innehåller uti förenämnde afseende
följande, nemligen:
5,f 2 dra Momentet.''
”11 nder Riksgälds-Contoirets Öfver-Styrelse
verkställes de speciella härtill hörande ärender
af de Discont-Utrednings-Coutoir, som uti Götheborg
och Malmö fortfarande komma att förblifva.
” >
"I 5.-te Momentet."
”Utrednings - Contoiren i Götheborg och
Malmö, skola bestå af 3:ne Eedamöter hvardera,
jemte Ombudsman och nörnig Betjening.
Riksgälds Contoirets Fullmäktige skola dem tillförordna.
De erhålla samma aflöning, som vid
Filial - Discont - Directionerne nu bestås, Fullmäktige
dock förbehållit, att nödige jemkrtingar
deruti kunna iakttagas, tillseende all nödig hushållning
och besparing.”
”1 6:te Momentet.'’
”Desse Utrednings - Contoir äga emottaga
Afbetalningar och Omsättnings-Handlingar, bevaka
fordringame och pröfva säkerheterne: alldeles
på enahanda sätt, som vid Malmö Discont-Direction
under Bankens Öfver-Styrelse
för närvarande tillgår. Vare dock äfven härutinnan
under Fuiimäktiges inseeedp och controll;
och ställe sig till ofelbar efterrättelse
hvad Fullmäktige uti en eller annan måtto
förordna.”
jg8o Stuts- och Banko-Utskottens Bettini anden.
''T 7 Momentet."
’’I afseende p* säkerheten för tinnen, skola
D iscotit - Utrednings-Contoiren icke behöfva
söka den uti Cautloner allena, utan ock tillika
kunna antaga Hypoiheker af Publike Papper
samt andie, vare sig intecknade eller cdjest för
säkre ansedde enskilde Reverser: dervid städse
iakttagande, att den af Riksens Ständer föreekrilne
afbetalning till 10 Procent af SkuldCapiialet
hvarje omsättning icke försummas.”
”J g (le Momentet.
5,Afbetalninstarne , som sålunda verkställes,
dels genom Obligationer enligt 8.de Momentet,
dels i Contant, skola 2:ne gånger i månaden
till Riksgälds Comoiret remitteras för att utgöra
Pond till omfurrnälde Liqvid med Disconternes
Borgenärer: och i öfrigt beror det af
RiksgäldsContoirets Fullmäktige, att föreskrifva
hvad, ej mindre i afseende på Räkenskapsföringen
vid Utrednings-Contoiren , än förslagets
afgifvande och nödig Controll i alla det
ail ler ina pröfvas nödigt iakttaga.”
’ I i o de Mornentet.,'
’’Så snart under förloppet af året ingått i
afbetalning a Discont;-Skulderne ett större belopp
än som svarar emot hvad för samtna år
de enskilde Fordrings-ägarne tillkommer, skall
Öfverskottet uti Discontväg ater utlånas: och
det antigen betalningarne skedt uti Coutante
Penningar elier i Obligationer; då i senare fallet
det Öfverskottet motsvarande beloppet af
Ranken a iticiperas, på det att Riksens Stan*
ders beslut i denne del må blifva i orubblig
kraft och verkställighet. Och kominer denna
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 1981
serskilda utlåning att, genom Banco Discontens
försorg, ledas till de orter, derifrån inbetalriingarne
ingått, i förhållande till Liqvidation för
hvarje ort; och”
”J 11 te Momentet.,y
”De nuvarande Gäldenärerne uti FilialDisconterne
skola hafva företräde till desse nya
Lån, enär de nöjaktig säkerhet prestera: Och
Oi scont-Utrednings Contoiren i Götheborg och
Malmö vara skyldige, att af dem sådane LåneHandlingar
emottaga samt omkomstnadsfiiit för
Gäldenärerne till Barico-Oisconten insända jemte
deras Utlåtande deröfver; och hvarefter, då
Lån beviljas, penningarne remitteras till Utred*
nings-Contoiren, att till Låntagare öfverlemnas;
men i vidrigt fall återsändas Låne-Handlingarne.
Öfver desse Remisser föras serekildre Böcker,
och Låntagare qvittera in margine deraf
antingen Penningarne eller de återställde Documenterne.
’,
'”Ränte-Liqviden beräknas till den dag inbetalning
sker vid Utrednings - Comoiret och
från den dag nytt Lån vid samma Contoir
lyftes.
,’För öfrigt har jag, såsom väsendteligt för
Redogörelsen, i 4 Momentet tillstyrkt, att Obligationerne
skulle utfärdas serskildt för hvarje
år, och förfalla den 1 October 1819, 1820,
1821 och 1822 utan afseende på den dag Liqvidationen
för hvarje serskild fordran för sig
går; men ej att, såsom Beredningens förslag nu
innehåller, de årliga afbetalningame skulle på
en för alla Fyra åren utfärdande generel Obli
-
3 gS'2 Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden.
galion afskrifvas; hvarigenom de, efter min
tanka, med svårighet blifva i Liqvider, enskilde
emelian, an vändhare. Desse rnine serskilde
tankar anhäller jag vördsamt må lietänkandet
åtfölja ”
Herr Biskopen m. m. Doctor Faxe och Herr
Grosshandlaren Arfvidsson förenade sig,med Herr
Presidenten rn. rn. Friherre Wirsén.
H e r r (i rossini nd ia ren Wideberg föi klarade,
sig äfven yäl instämma med Herr Presidenten
m. rn. Friherre Wirsén uti all? öfrigt, utom
hvad angar nya utlåuingarne af de inflytande
Creditiverne, hvilka utlåningar han ansåg böra
kunna göras af de administrerande, men alldeles
icke till de nu varande Gälde.näier i Disconterne,
utan lill andre icke skuldsatte, sorn
för sine Näringar, mot redbara Hypotheker, behöfva
Lån nå kortare Terminer. Ut Supra.
N;r 324.
Riksens Ileff loji. Ständers Stats- och Banko-Utskotts
Memorial, angående tiden
för nästa Revision af Stats-, Bancooch
Riksgälds-Verkens Räkenskaper.
Då, likmätigt 68 §. uti Riksdags * Ordningen
af den 10 Februarii 1810, Riksens Ständer
skola utsätta tiden till nääta Revision öfver
Stats-, Banco-- och Riksgälds - Verkens Styrelse
och Förvaltning, samt i den ordning Stånden,
hvart för sig, lämpligast finna, förorrlna om Revisorer,
så få Stats- och Banko - Utskotten här
-
Stats-och Banko-Utskottens Bttiinkanden. 1983
om vördsamligen anmälan göra, och, hvad tiden
angår, föreslå, att nästa sammanträde för
blifvande Revisorer måtte utsättas till deri 15
September iSso, då 2tne års oreviderade Räkenskaper
blifva att genomgå.
Stockholm den 26 Junii 1818-
N:r 325.
Riksens Höglof. Ständers Stats - Utksotts
hemställan, angående tryckning af åtskillig
e Tabeller öfver Stats - Verkets
Räntor.
T
ill upplysning i afseende på Förslaget öfver
Stats - Intraden es beräkning uti den nu
faststäldte Riks - Staten, har Stats - U(skottet infordrat
och från Kongl. Kammar-Collegium erhållit
åtskillige, uti Tabell-form, Läns-vis uppgjorde
specifike uppgifter öfver Stats - Verkets
afkortade och anordnade Räntor. Och som desse
Tabeller äro i Statiskt hänseende serde es
upplysande samt deras utglfvande af trycket
alltså skulle blifva af allmänt interesse; så har
Stats - Utskottet ansett sig böra hos Riksens
Höglofl. Ständer hemställa, om icke de samma
måga på Stats - Verkets bekostnad till trycket
befordras för att tilldelas Publike Verk och
Authoriteter i Riket samt för öfrigt" både i
Stockholm och Landsorterne hållas Allmänheten
tillhanda mot betalning.
1984 Stats Utsktittets
Efter inhämtad försbgs-uppgift skulle kostnaden
till tryckningen af en'upplaga om 1000
Exemplar bestiga till omkring boo Hulr J>:co
och vidare för hvarje 1000 Exemplar blott er-!
Jordras, utom papperets värde, 3 R:dr 16 sk. i
trycknings - arfvode.
Orri nu Riksens Höglofl. Ständer till be»
rörde hemställan bifall lemna, sa skulle, med
nnirtäian härom, ho?. Kongl Majrr i underdånighet
te fa sig uppdraget, att verkställigheten häraf
ombésörja, samt att i sådant ändamål så viii
från Kongl. Knnunar-Gollegium it fordra Tabellerno
för de Län, för hvilka sådane Icke ännu
blifvit afleuinade, som ock å desse Tahe,lier låta
tillägga dylik uppgift å Kronans behållne
Räntor inom hvarje Län. Och torde Riksens
Hoglofl. Standar i öfrigt anhålla, att kostnaden
härtill måtte bestridas af Stafs - Verkets Öfverskotts-medel
på Intraderne. Hvilket allt vördsamligén
underställes Riksens Höglofl. Ständers
feepröfvande.
Stockholm den ?S Junii 1818.
N:r 326.
Riksens Höglofl. Ständers Stats -Utskotts
Utlåtande, i anledning af Åter remiss
utaf frågan om Gratifcation ät Herr
Vice Presidenten m. m. Billberg.
^ .
•'teilan Stats-Utskottet uti afgifvet utlåtande deri
17 i nästlidne månad, öfver Riksens Höglofl,
Stats-Vtslottets Betankandetil
Ständers Deputerades Berättelse, rörande Revisionen
af Krigs-Räkenskaperne för år 1810 oell
följande åren, bland annat, i anseende till Herr
Vice Presidentens m. m. Tillbergs inhämtade
nithilia och noggranna bemödande vid den honom
af Kongl. Maj t i Nåder uppdragne Liqvidation
med Preusiske och Tyske Staterne, öf-;
ver försträckningar till Svenska Arméen under
sista Tyska Fälttåget, hvilken liqvid så lyckligt
och för Riket förmånligt utfallit, att nära En
million nfgatt på hvad bemälte Makter af Sverige
fordrat, tillstyrkt Riksens Höglofl. Ständer
att icke allenast hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla Herr Vice Presidentens berömvärda
förhållande i berörde värf, utan ock såsom
ett bevis af ilen erkänsla, hvartill Herr
Vice Presidenten såmedelst gjort sig berättigad,'
åt honom anslå en Summa af Tio Tusende Riksdaler;
så har Högvördige Präst-Ståndet, i anledning
af gjorde anmärkningar, återremitterat
denna fråga till Utskottets yttrande. ■
Desse anmärkningar innefatta den af någre
Ledamöter yttrade tanka, att det vore mindre
lämpligt erbjuda penningar för redligt fullgjorde,
ehuru med sällsynt framgång krönte, pligter,
och att uti en Monarkisk Stat Riksens Ständer
borde anse sig ej tillhöra att belöna Ernbetsinännens
mödor eller af Stats- Verkets medel
tillde n gåfvor för deras befattningar, utan helt
och hållit öfverlemna åt Styrelsen i Staten, att
med uppmärksamt välbehag följa den trogne
Ernbetsmannens redliga bemödande i Statens tjenst
och med Kongl. Nåd belöna det ädla nitet och
Bihang till Riks.St. Fröt, 1S17 - t8iS- 4'dc Stynl. N-.r 149. 1^4,
a g 8 6
Stats-Utskottets Betankanden.
de redlige försakelserne, samt att Riksens Ständer
altså borde inskränka sig till uttrycket af
deras högaktning, i sine olfentelige handlingar;
hvarförutan äfven förekomme betänkligt, att
vidtaga en åtgärd af denne beskaffenhet och en
användning af Statens knappa tillgångar, som
icke inginge uti föreskrifterne vid de åt Riksdags
- Fullmägtige Iemnade uppdrag; och skulle
dessutom Herr Vice Presidentens af Ståndets Uedamöter
allmänt erkände förtjenst i förevarande
uppdrag förlora i sitt värde, orri denne PenningeGratification
erbjöds och blefve emotiagen, samt
ett menligt prtejudicat för framtiden uppkomma
m. m. Deremot flere Ledamöter, under ytterligare
framställning af Herr Vice Presidentens
utmärkta nit och oegennyttiga bemödande
i sine åtgärder samt den för Riket förmånliga
utgången af omförmäldte liqvidation, understödt
Förslaget örn ifrågavarande belönings beviljande.
Stats - Utskottet, som i dess förra utlåtande
uppgifvit de grunder, på hvilka Utskottet ansett
sig böra tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att
mera söm ett bevis på deras uppmärksamhet och
erkänsla, än såsom belöning för utförandet af
ifrågavarande liqvid, tillägga Herr Vice-Presidenten
ofvannämnde Gratification, har utaf hvad
deremot nu anmärkt blifvit, ej funnit skäl frångå
dess tillstyrkande, utan anser fortfarande ett
sådant vedermäle af Riksens Ständers tillfredsställelse
öfver Herr Vice Presidentens rådighet
och berömvärda förhållande härutinnan böra
lemnäs,' jemte det dess förtjenst hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäles.
Stats-Utskottets Betdnkunden. 19S7
Då Utskottet nu skolat sådant förklara till
besvarande af Högvördige Präst-Ståndets Aterrerniss
af denne fråga, får Utskottet-tillika anmäla,
att Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Ronde Ståndet den 2 2 i sisth månad
bifallit Utskottets tillstyrkande i denne del;
hvaremot Vallöf!. Borgare- Ståndet förstnämnde
dag, med fullkomligt erkännande af Herr Vice
Presidenteh Billbergs förtjenst, likväl , i betraktande
af Statens små tillgångar och stora behof,
ansett sig ej kunna härtill bifall lemna.
Det ankommer alltså nu på Högvördige
Präst-Ståndets beslut, huruvida ärendet derigenom
varder sluteligen afgjordt; men för den
händelse att detta beslut ej skulle instämma med
de 2:ne Ståndens, som bifallit hvad Utskottet
föreslagit, utan 2:ne Stånd stadna emot 'arne,
har Stats - Utskottet till tidens vinnande trott
sig böra vid detta tillfälle föreslå) att i sådant
fall förevarande fråga, såsom angående en Statsutgift,
mätte, på grund af 69 §. uti RegeringsFormen,
öfveriemnas till afgörande utaf det För*
stäikta Stats-Utskottet medelst omröstning öfver
följande Proposition:
Den som bifaller, att, på sätt Stats-Utskottet
uti den 17 näst], månad afgifvit utlåtande
tillstyrkt, Riksens Ständer bevilja en Summa af
10,000 R:dr, att tilldelas Herr Vice Presidenten
m. m. Billberg, såsom bevis af Riksens Ständers
erkänsla för dess nitfulla och lyckliga bemödanden
vid utförandet af det honom utaf
Kongl. Maj:t i Nåder uppdragne LiqvidationsVärf
år 1815, och att tillika hos Kongl. Maj:t
äg 88 Stats-Utskottets Betiinkandenl
i underdånighet anmälan härom göres; voterar
Ja; den det ej vill ; Nej.
Vinner Nej,
så skola, med erkännande utaf Herr Vice Presidenten
illbergs förtjenst, Riksens Ständer hos
Kongl. Majst i underdånighet anmäla bemälte
Herr Vice Presidents nitfulia och berömvärda
förhållande uti omförrnälte honom lemnade uppdrag;
Dock varder sådant allt Riksens Högloft.
Ständers bepröfvande vördsamligen understäldt.
Stockholm den 1 Julii 1818,
N:r 327.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Ståndens serskildte
Beslut i Jr äg a om Riksens Ständers
Revisorers rätt, att indraga Creditivet
å Banken för Allmänna Magasins
-Inrättningen.
Etn'igt meddelte Protocolls-Utdrag af deri 27
1 nästledne månad, hafva Respective Riks Stånden
sålunda afgjort det utaf StatsUtskottet beredde
mål^ angående grunderne för Allmänna
Magazins Inrättningens S yrelse och Förvaltning,
au genom 2:ne Stånds sammanstämmande
beslut är bifallit hvad Utskoitet föreslagit oell
tillstyrkt utom i frågan rörande rättighet för
R iksens Ständers till granskning af Stats- Råneo-
och Riksgälds-Verkens Räkenskaper utsedde
Revisorer, att, i händelse af befinnande up«
penbara dfverträdelser af grunderne för dispo»
Stats-Utskottets Betiinkandenl
sitionen af de för denna Inrättning bestämde
Creditiv å Banken , låta till halfva beloppet inhibera
dessa Creditiv; uti hvilken fråga Hög»
vördige Präste- Ståndet samt Vällofl. .BorgareStåndet,
med antagande äf hvad Utskottet i dess
under den 23 sisth Maji afgifne första Betänkande
i detta ämne tillstyrkt, ansett berörde
rättighet böra Revisorerne, ined iakttagandes af
hvad derom närmare är föreskrifvit, tillkomma;
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva åter i denne del
bifallit Utskottets, öfver gjorde ant ärkniogar,
afgifne senare Utlåtande af den 23 i nästledne
månad, hvarigenom Utskottet, uti ritte puncten,
i anseende till hvad anmärkt blifvit, frångått
dess förut gjorde ifrågavarande Förslag; i följd
hvaraf -2:ne( Stånd a ltså stannat mot hvarandra
härom i så olika Beslut, att någon jemnkning
deraf icke kan företagas; hvarföre denna fråga,
såsom ägande sammanhang med regleringen om
Stals-medlens disponerande, likmätigt 6g §. i
Regeringsformen synes böra öfverlämnäs till
afgörande utaf Förstärkta Stats-Utskottet, medelst
omröstning, i den händelse något Riks-Stånd ej
skulle firma för godt, att helt och hållet frånträda
dess beslut samt förena sig med alne af
de andre. Och får Stats Utskottet, med anmälan
af förhållandet , vördsamligen föreslå fo jande
voterings - proposition :
Den, sorn bifaller, att frågan om rättighet
för Riksens Ständeis ti l granskning af StatsBanco
och Riksgälds-Verkens Räkenskaper förordnade
Revisorer att inhibera hälften af Creditiven
å Banken för Allmänna Magasins-In
-
*99"
Stats Utskottets Betänk anden.
rättningen, ma, enligt Stats-Urskottets Utlåtande
af den 231 nästledne månad, förfalla, voterar
Ja, den det ej vill, Nej.
Vinner Nej;
så kommer åter att antagas hvad Stats-Utskottet,
i Betänkande angående grunderne för Allmänna-
Magizi ns-Inrätt n i ngens Styrelse och Förvaltning,
af den 23 sisth Maji, föreslagit i frågan
rörande rättighet för Riksens Siänders bemälte
Revisorer, att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af Grunderne för dispositionen
af de för denna Inrättning bestämda
Cheditiv å Banken, låta till halfva beloppet inhibera
desse Creditiv med iakttagande för öfrigt
af hvad härom närmare är föreskrifva.
Stockholm den 1 Julii 1818.
N:r 3 2 S -
Riksens Högloft. Stunders Sfats-Utskotts anmälan
rörande Riks Stundens ser skildte
Beslut i fråga derom, huruvida det för
Maniljadur - Discont - Fonden ställde
Creditiv å Banktn må kunna af Riksens
Ständers Revisorer indragas.
Uti det af Stats-Utskottet, genom Betänkanden
af den 13 sistledne Maji och 19 i nästledne
månad", till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
hemstälde ärende, angående den under
Kongl. Commerce-Collegii Förvaltning stående
Manufactur-Discont-Fonden, hafva Riks-St and en,
beträffande frågan om den af Utskottet föreslag
-
Stats-Utskottets Betänkanden. *99*
ne rättighet för Riksens Ständers till granskning
af Stats- Banco- och Riksgälds-Verkéns Räkenskaper
förordnade Revisorer, att, i händelse de
funrto foreskrifterne rörande Fondens Förvaltning
öfverträdde, låta indraga det ytterligare Creditiv
å Banken, som vid denne Riksdag bestämmes
för denne Discont-Inrättning, stannat uti
Serski dte beslut sålunda! att Högvördige’ PrestStåndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet, enligt
Protocoils Utdrag den 27 uti nästledne månad,
bifallit hvad Utskottet i denne del tillstyrkt;
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofi.
Borgare - Ståndet hafva åter under berörde
dag, med undantag och förkastande af Utskottets
Förslag, att det meddelande Creditivet borde af
Riksens Ständers Revisorer kunna indragas, i
öfrigt gillat hvad Utskottet föreslagit.
^ Då sålunda 2:ne Stånd stannat mot 2tne härutinnan;
och frågan, efter Stats-Utskottets tanka,
såsom rörande dispositionen af Statens medel
och ingående under den allmänna regeringen
derom, likmätigt 69 §. i Regerings-Formen, altså
bör vid detta förhållande öfverlemnas till
afgörande utaf Förstärkta Stats-Utskottet, medelst
omröstning , så framt ej något Riks-Stånd frånträdes
dess beslut och förenar sig med 2:ne af
de andre; Så har Stats-Utskottet skolat sådant
vördsamligen anmäla och får tillika föreslå följande
voterings-proposition : .
Den, sorn bifaller hvad Stats-Utskottet uti
afgifne Utlåtanden den 13 nästledne Maji oell
19 sistledne månad, angående Manufactur- Discont-
Fonden föreslagit i fråga om Riksens Ständers
till granskning af Stats- Banco- och Riks
-
Ståts-Utskottets Beta/tanden
gälds-Verbens Räkenskaper förordnade Revisor
rers rätt, att, i händelse de för Rondens Rörvalming
föreskrlfne grunder icke följas, indraga
det ytterligare Creditiv å Ranken för nämnde
D
iscpnt-Inrättning, sorn vid denne Riksdag fast»
Ställes, voterar Ja, deri del ej vill, Nej.
Vinner Nej,
sa kommer något villkor af sådan rättighet för
Revisorerne icke att fast ställas vid anslående*
af omförmäldte Creditiv,
Stockholm den i Juli 181&,
N:r 329,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kungl. Majits
Nådiga Proposition rörande medels anslående
till kostn ader ne vid Högstsalig
Hennes Majits Enke.Drottningens Begrafning,
Tu, Stats Utskottet har Kongl. Majit under
den 25 i näs-tlid ne manad täckts aflåta följande;
”Utdrag af Protocollet öfver Handels
och Rinanee-Ärenden , hållit inför
Hahs Maj:t Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slott den 25
Juni 1818.
Närvarande :
Deras Excellencer Justitia Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg
och Stats-Ministern för Utrikes Arenderne Herr'
grefve von Engeström,
Stois-Utsketlets' Betänk anden.
1933
Stats-Råden D. E. Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve Heming.
Herr G refve Xagcrirtng.
Hof-Cantz!eren H. E. Herr Rriherre af
Wetterstedt.
Stats-Råden Herr Rriherre Cederström.
Herr Grefve Mörner,
Stats-Secreteraren Klintberg,
' Stats-Secreteraren uppläste derefter till justering
de af honom , på nådig befallning, författade
Rörslag till Kongl. Majits Nådiga Proposition
till Rikets Ständers Stats-Utskott, så
väl rörande anslag af medel ti 1 kostnaderne för
Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningens begrafning,
sorn angående frågan om IndragningsStat
för Högbemält!? Hennes Majits Hof; och
behagade Kongl. Majit i Nåder gilla berörde,
detta Protocoll bilagde, Förslag, och befalte,.
att, i enlighet dermed, Kongl. Majits Nådiga
Propositioner i desse ämnen skulle till Rikets
Ständers Stats-Uiskott expedieras,
Ex Protocollo.
S. A. Munthe.
.”Kongl. Majits Nådiga Proposition till
Rikets Ständers Stats-Utskott angående
anslag ai medel till kostnaderne
ior Hennes Majits ErrkeDiottningens
Begrafning; Gifven
Stockholms Slutt den 23 Junii
> 2818.
’’Sedan Kongl. Majit lät i t anbefalla åtskilige
anstalter i afseende på Högstsalig Hennes
1994 Stats- Utskottets Bettini andert.
Majit Enke • Drottningen HEDVIG ELISABETH
CHARLOTTAS begrafning: så har
Kongl. Majit härmed velat till Rikets Ständer
öfverlemna att utse erforderlige medel till de
dervid förefallande utgifter, hvilka förrnodas
kunna bestridas med en summa af Femtio Tusende
Riksdaler; och vill Kongl. Majit i sammanhang
härmed tillägga, att, i händelse berörde
summa blifver för behofvet otillräcklig
och det vid slutelig liqvid äfven skull^ befinnas,
att kostnaderne, dels vid Högstsalig Hans
Majit Konung CARE XIH:s Begrafning och
dels för Kongl. Mapts Kröning och Hyllning
öfverstiga de dertill bestämde anslagen, någon
annan utväg till samma bristers betäckande för
Kongl. Majit ej återstår, än att af blifvande öfverskott
på Stats-Verkets Inkomster dertill emot
behörig redogörelse an visa nödige medel för at(
hos Rikets Ständer vid nästa Riksdag anmälas.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer*
Stats-Utskott SCc. Datum ut Supra.
CARL JOHA N.
C. Klintberg.’’'
Vid Öfvervägande af hvad Kongl. Majit
sålunda i'Nåder äskat, har Stats-Utskottet för
sin del trott det blifva ^ämpligt, att till ifrågavarande
kostnads" bestridande påräknas den för
Kögstsa’ig Hennes Majit Enke - Drottningen
fastställde underhålls-summa. — Men, då denne
Summa, utgörande årligen 70,000 Ridr jemte
Spanmåls-Arrendet af Starby Kungsgård a00
Stats-Utsiottets Betänkanden. 199$
Tunnor härtill ej lemnar tillgång detta år, sedan,
på sätt Kongl. Majits serskildta Nådiga Proposition,
jenne Utskottets Utlåtande af denne
,«lag rörande Pensions-Staten för Högstsalig Hennes
Majits Hof, innehålla, blott sista Qvartalet
af underhålls-summan är odisponeradt och
hvilket för afiöningar och gratificationer samt
pensioners utbetalning erfordras; så får Utskottet
tillstyrka, att deri äskade Summan af 50,000
R dr till Begrafningskostnaden måtte anslås att
förskottsvis uigå af öfverskottsmedlen på StatsVerkets
intrader för år 1817 och följande åren,
emot det att den besparing, som under usta
Hufvud-Tituln å Högstsalig Hennes Majits underhålls
summa, efter afdrag utaf nyssnämnde
Pensions-Stat, uppkommer med nästa års början
till belopp af omkring 54,000 Ridr årligen för
år 1819 och framgent intill nästa Riksdag, bör
upptagas bland öfverskotterne på Stats-Verkets
Intrader; Äfven sorn, hvad för öfrigt angår
Kongl. Majas Nådiga framställning derom, att
de brister, sorn kunna uppkomma ej mindre å
denne kostnads-sumrna, än ock uti de till utgifterne
vid Högstsalig Konung CARL XIIIis
begrafning samt Kongl. Majus Höga Kröning
och Hyllning, förut anslagne Summor, Utskottet
'likaledes tillstyrker, att sådant allt må utgå
af blifvande öfverskott på intraderne emot
vederbörlig redovisning, som i föreskrifven ordning
kommer under granskning. Hvilket till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamligen
öfverlemnas.
Stockholm den 1 Julii 1818,
t gg 6 Stats-XJlskottets, Betänkande.
N:r 330.
Riksens Högloft. Stunders Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl Maj: t i.
JSädiga Proposition angående Pensions'
Reg leringen för Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningens Hof Stat.
K -ingi. Maj-1 har under den 25 i näsficdne
Manad täckts till Riksens Ständers Stats-Uiskott
aflåta följande Nådiga Proposition otn Indrag.
nings-Stat for Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningens
Hof:
’’ åsom en följd af Högstsalig Hennes Majit
Enke D.ottningens dödeliga frånfälle, har fräga
hos Kongl. Majit förekommit om reglering af
en Indragnings-Stat för Hennes Majus Hof och
de dertill hörande personers öfverflyttande på
Riks Staten, för hvilket behof en Pensions-Sum.
r a af tillsammans 22.310 R:dr 24 sk. är föreslagen.
Sedan Kongl. M.ij.'ts Hof-Stat redanför
detta blifvit upprättad och någon ledighet derå
således nu mera ej återstår, befinna sig de fleste
af desse Personer i den belägenhet, att, efter
en mer och mindi': långvarig, trogen och
jiitisk tjenst inom det Kongl. Hofvet, sakna an- .
dra utsigter till utkomst lör deras återstående
lefnad, än att såsom Pension få bibehål'a de
löner, sorn af dem nu innehafvas, och Kongl.
Majit har ej undfallit, att dessas ställning ej
annat kan än blifva i flere afseende» bekymrande,
i fall de grunder, sorn Rikets Ständer,
enligt Deras underdåniga skrifvelse af den 6
j denne månad, i allmänhet antagit, rörande
Stats-Utskoltets Betänkanden. *997
Pensions - regleringen inotn Högstsalig Hans
Maj ts Konungens Hof, vid detta tillfälle utah
undantag tillämpas. För att på en gång kunna
i någon man tillfredsställa desse personers rättvisa
och billiga anspråk på bergning för deras
framtid och tillika dermed förena en nödig omtanka
för Stats-Verkets behof af lindring i dess
utgifter, vill Kongl. Majit hafva Rikets Ständer
föreslagit, att anvisa en bestämd Summa af
16,666 Ridr 32 sk. årligen, att, efter serskild
Nådig pröfning af förhållandet i afseende pa de
anmälte personerne och deras vilkor, af Kongl.
Majit disponeras vid ifrågavarande PensionsReglering,
för att derefter på Allmänna Indragnings
Staten uppföras. Kongl. Majit gör Sig
förvissad, det Rikets Ständer, med behjertande
af de synnerliga skäl och omständigheter, sorn
härvid förekomma, så mycket häldre gå Kongl.
Majus Nådiga afsigt i denne del till mötes, som
den välvilja, hvarmed denna angelägenhet af
Rikets Ständer omfattas, kan anses såsom Deras
sista gärd af tacksamhet emot en afliden o.
förgätlig Konung och Dess ömt saknade Gemål,
hvilkas minnea skola säkerligen altid af Svenska
Nationen vördas och älskas.
Kongl. Majit vill för öfrigt gifva Rikets
Ständer tillkänna, att, soin Kongl. Majt funnit
omständigheterne oundvikligen fordra, att det
för Hennes MajiC Enke Drottningen faststäldte
Stats-anslag må till och med nästkommande
September månads slut uran förändring utgå,
för att användas till de vanlige aflöningarne
och andre utgifter, som med Hennes Majus
Hofhållning ägt gemenskap, Kongl. Majit nu
jgg8
S:ats~Utskotlets Betiirikamlen.
låter i Nåder förständiga Dess och Rikets StatsContoir,
att till Riks-Marskalks-Embetets dis*
position emot behörig redovisning af berörde
anslags 2:dra Qvartal förskottsvis utbetala nödige
medel till förefallande utgifters bestridande,
enligt de reqvisitioner, som af bemälte Embete
afgifvas; och lära Rikets Ständer äfven anvisa
serskild tillgång till nämnde aflöning för
den återstående tiden af detta i\j, i förhållande
till den årliga anslagssumma, somför ifrågavarande
Pensions-reglering bestämmes.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott & c. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C Klintberg'’
Hvad Kongl. Majit i Nåder sålunda täckts
föreslå, liar Stats-Utskottet skolat härmed till
R iksens Höglofl. Ständers åtgärd anmäla samt
får tillika afgifva yttrande i ämnet.
Sedan för Högstsalig Konung CARL XIII:s
Hof-Stat och Betjening, en reglering af enahanda
beskaffenhet med denne förevarit vid
Riksdagen, har Stats-Utskottet trott, att, då fråga
nu är om personer, hvilka till större delen
tillhört samma Kongl. Hof-Stat, lika princip
må böra härvid följas i det hufvudsakligaste
och så vidt sådant i tillämpningen finnes ined
billighet och rättvisa öfverensstämmande uti de
fall, der serskildte förhållanden kunna sig förete.
Det skulle altså, efter Utskottets tanka,
af Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet öf*
Stais-Utskottets Betänkanden'. J999
verlemnas till Kongl. Majit att i Nåder verkställa
den individuella pröfningen och regleringen
af personernes större eller mindre rättighet
i detta hänseende i likstämmighet med de grunder
för Pei.sioners åtnjutande på Rikets Stat,
som förut äro lagde och Riksens Ständer uti
deras underdåniga skrifvelse den 6 i nästledne
månad rörande Högstsalig Konungens Hof-Stat
utstakat, dock med de undantag eller förändringar,
som här nedan finnas iagttagne och omförinälte,
så att:
110 Embets- och Tjenstemän samt HofFruntimret,
hvilka ingått i tjenst vid Kongl.
Hofvet, med hopp att dervid framgent varda
bibehållne, samt altså ej böra sakna den utkomst
de derstädes väntat och derföre icke uti
Rikets tjenst eller annorlunda sig beredt, skola
vara berättigade att undfå Pension, svarande
emot deras å Kongl. Hof Staten innehafde
löner i penningar, men utan beräkning af andre
förmåner, såsom boningsrum, ved, ljus,
utfodring för hästar eller, equipage samt kostpenningar
m. m. på det sätt, att den Em be t seller
Tjensteman härifrån uteslutes, som äger
ellér erhåller lön eller pension på Rikets Ordinarie
eller Indragnings-Stat, eller ock på något
publikt Verks Stat, eller vid något af de
Kongl, eller Furstelige Hofven varder bibehållen
eller antagen och dervid uppbär eller undfår
lika eller högre lön; men, om lönen, som
sålunda innehafves eller erhålies, icke uppgår
till det belopp, hvartill Pension på Indragnings-Stat
skulle komma att bestiga, må öfver*
skottet åtnjutas å sistnämnde Stat.
äooo Ståts-Utskottets Betänhandetl.
2:0 Att, hvad angar Hof-Fruntimret, de,’
som förut åtnjuta motsvarande eller högre Pensioner
å de föne'Kongl, eller Fursteliga HofStatemé,
hvilka pa Rikets Indragnings Stat äro
öfverflyttade, eller varda bi belial Ine eller hädanefter
antagne vid något af de Kongl, eller Fursteliga
Hofven, icke måga Stnjuta ifrågavarande
pension till större de1, an densamma kan
öfverstiga hvad de förut innehafva eller hädanefter
erhålla i lön eller pension.
gjo Att beträffande Betjeningen i allmänhet,
så, enär alder och tjenstetid för deni utgöra
grunden till det understöd eiler den pension,
som dem ina bestås, kominer härvid att
iagttagas: att defi, som tjern 20 år, må utan afseende
på lefnadsåren uppföras till åtnjutande
af fulla lönen och ilen samma som pension upbära,
så framt han ej å Kronans eller Publikt
Verks eller ock å någondera af de Konglige
eller Furstelige Hofvens Stater innehafver eller
undfår lön, i hvi ket fall han, lika med
hvad rörande Embets- och Tjenstemän här ofvan
är föreslagit, uteslutes ifrån el er frånträder
ifrågavarande pension till siörre ePer mindre
del: att den, som uppnått (en ålder af 55
Sr, må, oansedt lian blott 15 år varit i Hoftjensten
, tillgodonjuta enahanda förmån med de
nästförutnämnde: att alla af denne betjening,
Som tjent 13 år och ej uppnått nyssnämnde ålder,
undfåi i pension bloft hälften af deras inru-hafde
lön; men de af den lägre Betjeningen,
hvilka till Tjenstehjon eller Handtlangare kunna
räknas och icke uppnått nämnde ålder eller
a rj år varit i tjenst samt altså efter det deras
Stats-Utskottet sEetäniandenl 2 ooH
ijenster vid Kongl. Hof-Staten upphöra, kunna
taga andra tjenster eller utvägar för sin bergning,
böra tilldelas en Gratification af |:dets
års lön, räknadt från och med den 1 nästkommande
October till den 1 Juli nästkommande
är iSig>
Då, hvad angår de i i;sta puncten omnämnde
Embets- och Tjenstemännen, det förekommer,
att, enär Högstsalig Hennes Maj:C
Enke-Drottningens Hof-Stat för kort tid sedan
lärer vara reglerad, Embets. och Tjenstemän
dervid torde hafva blifvit antagne, hvilka
ej tillhörde den förut varande Kongl. Staten,
samt det altså synes billigt, i jemförelse till
dem, som förut längre tid varit i tjenst eller
från Högstsalig Konungens Hof-Stat skola öfverg
flyttas på Rikets Stat, att förhållandet med
Tjenste- och Lefnadsår tages i beräkning, så att
den skillnad i pensions-summorne som }iära£
rättvisligen bör blifva en följd varder iakttagen,
så torde Riksens Högloft. Stander hos.
Kongl. Majtt i underdånighet härom anmälan'
göra med anhållan, det läcktes Kongl. Maj:t i
Nader vid Regleringen af ifrågavarande Pen*
sious-Stat härå fästa uppmärksamhet äfven i afseende
på den lindring för Stats-Verket, sorn
derigenom må kunna uppkomma. Och änsecStats-Utskottet
i följd häraf den summa af 16,6G6
R:dr 32 sk., som Kongl. Maj.t i Nåder äskat,
väl böra anslås att af den för Högstsa ig Henlä
nes Majtt Enke Drottningen bestämde underhålls-summan
uppföras å Indragnings - Staten
soth tillgång för Pensionerne, men att hvad
£1 hang till lUks-St, Prat. isiy. igis, 4:&< SaviU N:r 251- 272.
a'oo2 Stats-Utskottets Betiinlaiiden.
derutaf vid tillämpning af ofvanstående grunder
ej ättiår , kommer att besparas.
Hvad sltiteligen vidkommer Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning orri nödige medeis anvisande
för aflöningen åt denna HofStat ifrån
September månads slut till åiets utgång jemte
Gratificationen för den Betjening, som ej finnes
till årlig pension berättigad, hemställer
Sfats-Utskottet, att till Kongl. Maj:t må i underdånighet
öfverlemnas, att af den för samma
tid belöpande besparingen utaf Högstsalig Hennes
Maj:ts Underhålls-Summa, desse Utgifter
låta bestrida. Hvilket allt vördsamligen underställes
Riksens Hög!ofl. Ständers afgörande.
Stockholm den i Julii 1818.
N:r 331.
Riksens Högloft. Ständers Stats • Utskotts
Utlåtande3 angående Rosersbergs Kungsgårds
öfverlemnande till Kongl. Maj. ts
Nådiga dispositi on.
ILJnder den 22 i nästledne månad har Höglo fl.
Ridderskapet och Adeln behagat till Stats-Utskottet
remittera ett Anförande af Herr Grefve
Posse, Cläes Fredrik, sa lydande: ”Såsom en följd
af den högst beklagliga och smärtande, Hennes
Maj:t Enke-Drottningens hastiga bortgång, tillkommer
det Riksens Höglofl. Ständer, ätt, jemlikt
deras vid denna Riksdag fattade Beslut, förordna
om disDosilion af Rosersbergs Kungsgård.
Stats-Utskottets Betänkanden. 2°oj
Jag får i anledning deraf vördsamt hemställa
och föreslå, det Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet erbjuda dispositionen af ifrågavarande
Kungsgård, jemte den af Riksens Ständer
vid denna Riksdag dertill anslagne årliga
underhålls summa, till Hans Maj:t vår nuvarande
regerande Allernådigste Konung för hela
Djss lifstid. Jag anser, att Riksens Höglofl. Ständer
genom en sådan åtgärd uppfylla hvad Högstsalig
Hans Maj:t Konung CARE XIII önskat
kunna sjelf göra, såsom ett ytterligare bevis af
sin lifliga erkänsla mot den Furite, som förljufvat
dess lefnad* afton och gifvit de mäst de
öfvertygande bevis af den utmärktaste sonliga
kärlek ,( hvarom Högstsalig Hans Mjj:t Konungens
yttersta vilja och Testamente lemna de
mäst öfvertygande bevis. Att den af Riksens
Ständer vid denna Risksdag för Kungsgården
beviljade underhålls-sutnma, äfven" vid detta tillfälle
erbjudes, anser jag så mycket mera vara
lämpligt , som den under Kungsgården lydande
Egendomen ej lemnar tillräcklig afkastning för
att dermed kunna bestrida Slottets och öfriga byggnaders
underhållande, och Rosersbergs Kungsgård
aldrig blifvit inbegripen uti den anslagssumma,
som Riksens Ständer beviljat till öfrig®
Kungsgårdars underhållande.
I händelse, som jag hoppas, denna min
framställning vinner Tit. bifall, torde jag få
anhålla, det densamma med de öfrige Riks-Standen
commuriiceras och till Stats - Utskottet remitteras
i fall Ridderskapet och Adeln ej ekull#
finna att beslut derå genast kan fattas.”
ioo'4 'Stad-Utskottets Betänkandenl
Och hafva Högvördige Präste-Ståndet Samt
Vällofl, Borgare-Ståndet, enligt Protocolls- Utdrag
den 2 2 i nästlidne månad, förenat sig
i berörde remiss; äfvensom Hedervärda Bonde-Ståndet
genom Utdrag af dess Protocoll för
samma dag, i anledning af Banco Fullmäktigen
Joh. Olssen Långbergs Motion, likaledes till Utskottet
remitterat, att sig utlåta angående Rosersbergs
Kungsgårds öfverlemnande till Kongl Maj:ts nådiga
disposition under Dess lifstid, tillika med
de till Byggnadernes underhåll anslagne 2000
R.‘dr årligen.
Då Rosersbergs Kungsgård, hvilken, i följd
af Riksens Höglofl. Ständers Beslut'vid 1809
och 1810 årens Riksdag, tillhörde Högstsalig
Konungen och Dess Gemål för Deras lifstid,
genom Hennes Maj:t Enke Drottningens bedröfliga
frånfälle, nu blifver ledig att till Staten
återfalla; har Stats - Utskottet, med instämmande
uti de af Herr Grefve Posse andragne skäl, ansett
sig böra tillstyrka Riksens Hogöfl. Ständer,
att, såsom bevis af deras underdåniga tillgifvenhet,
erbjuda och upplåta till Hans Majit
Konungen för Dess lifstid dispositionen af ornförmäklte
Kungsgård med hvad dertill hörer^
och följakteligen äfven det till dervarande Byggnaders
underhållande vid denne Riksdag på
Stat uppförde belopp af 2000 R:dr om året;
Hvilket allt vördsamligen öfverlemnas till Riesens
Höglofl. Ständers åtgärd.
•Stockholm den 1 Julli 1818.
Stats-Utskottets Betänkandeni
2005
N:r 33?,
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Memorial om otillräckligheten af torra
anslaget till Riksdags kostna.iernes
bestridande,
uPPä Stats-Utskottets uti Memorial den 19
December förlidet år gjorde hemställan, bifölto
Riksens Höglofl. Ständer, att de till RiksdagsUtgifternes
bestridande erforderlige medel skulle
af Riksgälds-Contoiret uth talas och efter hand,
i den mohn behofvet erfordrade, till belopp af
Tjugu Tusende Riksdaler Riksdaler i månaden
Kongl. Stats Contoiret tillhandahållas.
Denne månadtliga Summa var calculerad
på förhållandet med Riksdags-kostnaderne vid
sista eller 181S års Urtima Riksdag; men, efter
hvad nu anmäldt blifvit och Stats Utskottet utaf
erhå'lit provisionel Förslag inhämtat, blifver
nämnde belopp i månaden, på hela Riksdagen
räknadt, ej tillräckligt sedan utgifter nu tillkommit,
som vid den förre ej ägde rum och deribland
den för Deputerade, som skola afresa till
Norrige, för att bevista Hans Majit Konungens
höga Kröning, bestämde Rese- och Tractamentskostnaden,
utan kommer ett belopp af omkring
3000 R:dr i månaden att erfordras utöfver de
beräknade 20,000 R:dr per månad.
Stats - Utskottet får derföre vördsamligen
hemställa, att Riksens Höglofl. Ständer, i följd
af Deras redan tagne Beslut, det Riksdags-kostnaden
skall utgå från Riksgälds-Contoiret, be-*
hagade förordna, att hvad som ytterligare ut
iooö Siats-Utskottets Betänk andert.
öfver nämnde månadtliga belopp åtgår till de i
ock för Riksdagen belöpande och dertill hörande
utgifferne, bör från Riksgälds-Contoiret på
Kongl. Stats-Contoirets reqvisition utbetalas, mot
redovisning och densammas vederbörliga granskning.
Stockholm den i Julii 18x8.
N.r 333.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta StatsUtskotts
Memorial, angående den sS
kallade Minimi-Tabellen.
Uppå BeviUnings- Utskottets i Memorial den
25, sistledrie Junii gjorde hemställan, att, så framt
icke Hedervärda Bonde - Ståndet skulle förena
sig med de jrne öfrige Riks-Ståndens Beslut,
i fråga om den föreslagne Minimi-Tabell, som
uti 5. Art. 2. och 5. §§. af den projecterade
Bevillnings-Stadgan omförmäles, denne fråga
måtte hänskjutas till afgörande utaf Förstärkta
Stats-Utskottet, hafva ej mindre Hedervärda
Bonde-Ståndet, med förklarande, det Ståndet
funnit sig föranlåtet! vidhålla dess härom fattade
Beslut, än ock de öfrige Respective Stånden,
i följd deraf, genom ProtocolIs-Utdrag den
27 och 29 i nästledne månad öfverlemnat detta
amne till Förstärkta Stats-Utskottets åtgärd, med
godkännande af följande, i afseende derå, pro^
jeeterade voterings-proposition:
Den, som bifaller den af Bevillnings-Utskottet
föreslagne Minimi-Tabellen för Hemman»-
Stats-Utskottens Betänkanilen. to67
värdet inom hvarje Fän, voterar Ja, den det ej
vill, Nej.
Vinner Nej;
kommer ingen Minimi Tabell, att åtfölja Bevillnings-Förordningen,
eller i densamma att åberopas.
Och som vid häröfver anställd Votering,
i den ordning Grund - Lagarne utstaka, befunnits
Sjuttio Atta (78) Ja, och Fyratio Ett (41)
Nej, samt Ja altså vunnit; så är följaktligen den
projecterade Minimi Tabellen för Hemmans-värdet
inom hvarje Län bifallen ; hvilket Förstärkta
Stats-Uiskottet får vördsarnligen anmäla.
Stockholm den 3 Julii 1818.
N:r 334.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial, angående frågan om
dispositionen af Recognitions-Skogarne.
Sedan, i anseende till Eiks-Scåndens olika Beslut
i målet angående grundeme för upplåtande
och försäljning till Skatte af Recognitions-Skogarne,
Stats-Utskottet uti afgifvit Utlåtande den
28 näst!. Junii icke allenast föreslagit jemnkning
af de serskildta meningarne till sme alternativ,
och uppgifvit desamma såsom voteringspropositioner
vid ärendets sluteiiga afgörande
utaf Förstärkta Stats-Utskottet, så framt icke något
af Stånden frånträdde dess beslut och förenade
sig med 2:ne af de andre; sa hafva, enligt
meddeldtg, Protocolls-Utdrag den 2 i denna må
-
>008 Stats-Utskoltets Betänk anderi'.
nåd, Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, hvilkas meningar fordrade
sammanjemnkningen ,J densamma bifallit
samt i följd deraf jemte Högvördige PrästeStandet
och Vällofl. Borgare-Ståndet öfverlemna
t ärendet till afgörande utaf Förstärkta Stals.
;Uiskottet, hvarvid blifvit framstälde de föreslagne
Voterings-Propositionerne, så lydande:
Den, som bifaller hvad Stats Utskottet, genom
Utlåtande af den 20 sisth Maji tillstyrkt
i fråga om disposition octi försäljning till Skatte
af Kronans Recognitions- Skogar, så i afseende
på Bruks-ägares rätt till viss del af desse Skogar
och den återstående delens upplåtande, som
oek angående de derför inflytande medlens användande
för Flattornes behof, voterar Ja, den
det ej vill, Nej:
Vinner Nej t
så skola endast de Bruks-ägare, som inom den
4 Februari» 1817 sig hos vederbörande Callegier
anmält lill Skatteköps erhållande och inom berörde
tid fullgjort alt hvad Kongl. Förordningen
den 4 Febr. rSn « sådant ändamål stadgar
, bibehållas vid rättigheten till Skatteköp efter
de i denne Kongl. Förordning utstakade
grunder, ehuru Köpe-Brefven ännu icke blifvit
för dem af vederbörande utfärdade;. Men för
alla de Bruks-ägare, hvilka ej sålunda sig anmält
och fullgjort hvad detri efter 1811 års Kongt.
Förordning åtegat, äfvensom för öfrigt vid Recognitions-Skogarnes
Skattläggning oeh försäljning,
skola de grunder tillämpas, som derföre nu af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervä'rjöa
- Bonde-Ståndet äro antagne; hvarvid de ge
-
Stats-Utskottets Betänkandenl 2009
nom Recognitions-Skogarnes försäljning inflytande
medlen skola insättas i Riksgälds-Contoiret
att till nästa Riksdag hällas Kongl. Majit till
handa för att användas lill Försvars Verket samt
Armeens materiella behof.
Och har Utskottet i den ordning, Grundlagarne
föreskrifva öfver desse propositioner verk.
stält votering, hvilken , då en voterings-sedel
såsom dubbel blifvit Casseradutfallit med'40
Ja och 78 Nej; och enär a tså Nej vunnit, så
skola följakteligen endast de Bruks-ägare, sorn.
inom den 4 Februari »817 sig hos vederbörande
Collegier anmält till Skatte-köps erhållande
och inom berörde tid ful gjort allt hvad Kongl.
Författningen den 4 Februarii 1811 i sådant
ändamål stadgar, bibehållas vid rättigheten till
Skatteköp efter de i denna Kongl. Förordning
utstakade grunder, ehuru Köpe-Brefven ännu
icke blifvit för dem af vederbörande utfärdade;
men för alla de Bruks-ägare, hvilka ej sålunda
sig anmält och fullgjort hvad dem efter 1811
års Kongl. Förordning ålegat, äfvensom för öfrigt
vid Recognitions-Skogarnes Skattläggning
och försäljning, skola de grunder tillämpas, sorn
derföre nu af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet äro antagne;
hvarvid de genom Recognitions-Skogarnes försäljning
inflytande medlen skola insättas i Riksgälds-Contoiret
att intill nästa Riksdag hållas
Kongl. Maj t tillhanda för att användas till Försvars-Verket
samt Arrnéens materiella behof. Hvil.
ket allt Förstäikta Stats - Utskottet skolat vörtlSamligen
anmäla.
20»* Stats-Utskotten Betänkande*.
N:r 335.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Stats
Utskotts
Memorial, angående frågan
om bidrag af Stats - Medlen till Theatrens
underhållande år 1819*
I anseende dertill, att uti målet, angående nödige
tillgångar för Theatrens underhållande, 2me
af respective Riks-Stånden stannat i olika Beslut
med de andre 2:ne, i frågan om det af StatsUtskottet
föreslagne tillfällige understöd af StatsVerkets
medel för detta behof år 1819; hafva
samtlige Riks-Stånden den 27 nästledne månad
behagat remittera denna fråga till deras Förstärkta
Stats-Utskotts åtgärd, likmätigt 6g §. i Regejings-Formen;
Och har i följd deraf Förstärkta
Stats-Uskottet vid sammanträde denna dag till
afgörande företagit detta ämne medelst omröstning,
på sätt Grund-lagarne föreskrifva öfver
följande Voterings-Propositioner;
Den sorn bifaller, att, såsom Stats-Utskottet
i Utlåtande af den 10 i sistlidne månad föreslagit,
den brist, som kari uppkomma uti 30,500
R:dr af den projecterade frivilliga afgift inom
Hufvud - Staden till Theatrens härstädes underhållande
för nästa år 1819 må godtgöras af öfverskotta-medel
å Stats-Verkets intrader, voterar
Ja, den det ej vill Nej.
Vinner Nej;
så kommer vidare understöd för Theatren, än
det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga rum utöfver de på Stat för
Dramatiska Spectaklets underhåll anslagne medel.
Stais-Utskottets Betänkande*. joil
l
Efter det Voterings-Sedlar blifvit utdeldte ,
insamlade och öppnade, befunnos Femtio Tre
Ja och Sextio Sex Nej; och >om Nej altsa vunnit,
så kotnmer vidare understöd för Theatren,
än det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga rum u'öfver de på Stat till
D ramr.tiska Spectaclets underhåll anslagne medel;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat
Vördsamligen anmäla.
Stockholm den 3 Julii i8i3-
N.r 336.
Rikets Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut.
låtande öfver anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, i anledning af väckt
Motion, så väl om fördelningen af
arbetet emellan Riksens Ständers Revisorer
af Stats- Banco- och RiksgäldsVer
ken, som skyndsam tryckning af
desse Revisorers Berättelser.
C
‘--'edan Stats-Utskottet under den 13 nästlidne
Maji till Rikets Höglofl. Ständer afgifvit Betänkande,
i anledning af Riksdags-Fullmägtigens
för Stockholms Stad, Herr Nils Settervalls hos
Vällofl. Borgare-Ståndet väckta Motion, så val
om fördelningen af arbetet emellan Riksens Ständers
Revisorer af Stats- Banco - celi RiksgäldsVerken,
euin skyndsam tryckning af desse Revisorers
Berättelser; så har detta Betänkande,
i anledning af dervid gjorda anmärkningar, blif
-
20 1 J
Stms-Utskottets Betänkanden.
vit fran Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
Högvördige Pj est-Siåndet äiervemittecadt.
En värd Ledamot af Högloft. Ridderskapet
och Adeln tyckes sana i fråga, huruvida den
af Siats-Utskottet foreslagne tryckning af Revi*
soremes Berättelser till Riksens Ständer skulle
vara förenlig med Tryckfrihets-Förordningen,
dä han yttrar sig, som föijer: ''Dessutom finnes
ett ytterligare skal emot en så beskaffad tryckning
deruti, att Tryckfriliets-Forordningen skulle
dt rigenoit: eluderas. I nämnde Förordning stadgas.
att Bevisorernes Protocoll och Handlingar icke
Aunna till try kning fordras, eller, utan vederbörundes
tillstånd, utbekommas. Det kan icke vara Re*
visorerrie, som här n.enas med vederbörande,
efter deras åsigter äro underkastade pröfningen
af en högre Autoritet.”
Då all elusion af Författningar i sig innebär
en öfverträdelse, kan af denne värde Ledamots
ofvan anförde yttrande icke dragas någon
annan slutföljd, an att Riksens Ständer sjelfve
skul e vara hindrade af Tryckfrihets-Förordnin*
gen tillåta att Revisorernes Berättelser, utan
föregången granskning af Riksens Ständer, tilt
trycket befordras. Men häruti kan Utskottet
sä mycket mindre med denne värde Iredamoten
instämma, som i sådant fall ett absolut förbud
emot tryckning af Revisorers Berättelser skulle
vara stadgadt. Uti det citerade 4. mom. i 2 §.
af Tryckfrihets - Förordhingen säges väl, att
Revisorers Protocoll och Handlingar, rörande
hemliga, är ender, (hvilka märkliga ord fråto eitationen
äro uteslutne , icke kunna ti l tryckning
fordras, eller, utan vederbörandes »Ut
Stats-Utskottcts Betänkanden.. aoij
stånd, utbekommas; men icke äro desse Proto*
coll och Handlingar derföre ovilkorligen ifrån
tryckning undantagne, utan innefattar det'a
stadgande blott en inskränkning uti allmänna
föreskriften, att utgifning af Rättegångs- och
andre Publike Handlingar, hvilka till tryckning
reqvireras, icke får, vid ansvar, vägras; så att
Revisorers Protocoll. och Handlingar, äfven uti
hemliga ärenden kunna, med Vederbörligt tillstånd,
till trycket befordras.
Om derföre Riksens Högloft. Ständer behaga
förordna, att Revisorerne skola genom
trycket utgifva sina Berättelser, så måste det
likväl alltid öfverlemnas åt Revisorerne, att
sjelfve pröfva och urskilja hvad sorn uti desse
Berättelser skall införas och komma till allmän
kännedom.
Att Revisorernes Berättelser till Riksens
Ständer (och om några andra, än desse Berättelser,
har icke varit frågal, skulle komma att
innehålla hemliga saker, eiler något annat, som
icke får yppas, bör icke gerna kunna komma i
fråga, då Revisorerne hafva sig bekant, att desse
Berättelser, likasom alla andra ti 1 Riksens
Ständer inkommande Handlingar, skola ovilkorligen,
och utan att någon föregående pröfning
af deras innehåll får äga rum, uppläsas inför
samtlige Riks - Stånden och fö'jaktligen komma
att afhöras af, må hända mer än 600 personer,
hvilka icke äro serskildt förbundne till någon
tystlåtenhet. Skulle derföre Revisorerne yppa
något , som icke bort komma till allmän kän.
nedom, så är skadan redan gjord, och skulle icke
kunna botas derigenom, att samtlige Riks
-
3014
Stats Utskottens Betänkanden.
Stånden, efter föregångne discussioner, genom
formligt Beslut inställde den vanliga tryckningen
uti Bihanget till Riks• Ståndens Protocoll;
utan skulle tvertom, med ändamålets förfelande
, en sådan utomordentlig åtgärd visserligen
verka en större uppmärksamhet och föranleda
till mera oro, än om i all tysthet en sådan Berättelse
i stadgad ordning öfverlemnas till behandling
af vederbörligt Utskott och aftryckes
uti Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
Enär nu emot tryckningen af Revisorernes
ifrågavarande Berättelser icke finnes något
ovilkorligt förbud samt innehållet af desse Berättelser
icke skulle kunna, utan en omskapning
af nu varande Riksdags-Ordning, hållas förborgadt,
så återstår blott frågan om tiden, när Berättelserne
skola göras offentlige; och är det i
afseende på denna omständighet, som anmärkningar
egentligen blifvit framställda, då man
ansett tryckningen icke böra ske förr än Riksens
Ständer äro församlade.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln är
anfördt, att, om Revisorers Berättelser igenom
trycket göras allmänna, skulle sådant vara stridande
mot värdigheten och vigten af Revisorers
befattning, emedan Revisorerne handla på
Riksens Ständers vägnar, och vore, efter en sådan
tryckning, det icke något hinder, att hvem
som helst fiuge framställa anmärkningar emot
Berättelsen, ehuru någon granskning af Allmänheten,
söm föregår Riksens Ständers pröfning,
icke bör äga rum.
Vidare, att Revisorerne kunna finna sig
nödsakade, att uppgifva sådane saker, sam icke
Snus-Utskottets Betänkanden. 2015
böra af Allmänheten kännas förr, än vid Riks*
möten, och att i förtid kungöra sådant, synes
vara detsamma, som att tvinga Regeringen att
göra Riksdag hvarje gång Revisorernes Berättelser
innehålla någon ting oroande: att Revisorerne
skul e göras till mera, än Ständerne,
derigenom att de O makt att göra bekanta missbruk,
som uppkommit eller; olyckor, som något
allmänt Verk iråkat, utan att ännu på flere år
kanske Ständer komma tillsammans, som kunna
afhjelpa olyckor ne: att orsaken till Revisorernes
sammanträde och den granskning dem är
anförtrodd, icke är någon annan, än den, att
lätta Ständers arbete, men ingalunda skall Instruetionen
gifva någon anledning till den förmodan,
som skulle Revisorerne, under Revisions,
arbetet, till större eller mindre del äga sig uppdraget
Riksens Ständers makt: att ftevisorernes
Berättelser måste, enligt nu gällande Författningar,
granskas af Ständerne, innan de få tryckas,
men då en sådan granskning icke ian föregå
under mellantiden af hvarje Riksdag, eif
medan Regeringen icke äger, att från Riksens
Ständers Verk infordra de derföre erforderliga
Handlingar, och i fall således Revisorerne skulle
i någon omständighet misstaga sig eller fällt
ett oriktigt omdöme, det vore alltför svårt, att
deri vinna rättelse, emedan saken på ett slags
officielt sätt blifvit afen erkänd Autoritet meddelad,
men den ej kan, af den anledning förut
blifvit anförd, på ett lika officielt sätt besvaras,
så skulle en af Revisorerne gjord, må hända,
mindre grundad anmärkning, om den genast,
utan föregången undersökning, finge kom.
501G Stats-Utr,kottets Betitnkanden:
ma till Allmänhetens kännedom, kunna sprida
oro och bekymmer hos AUmånheten, utan att
Begeringen agde något annat medel, att deri
åstadkomma rättelse, än medelst Riksens Ständeis
sammankallande: och slutligen-, att det gifvas
exempel, att Revisorerne kunna misstaga
sig örn personers åtgärder}, och att de^ öfvertradt
deras befattning.
Hos Högvördige Pr aste - Ståndet: att om Eevlsorerne
skulle misstaga sig,; allmänna opinionen,
igenom tryckningen af deras Berättelser,
möjligen kunde blifva! missledd, hvarigenom förtroendet
till Rikets Penninge-Verk och deras
Styrelser till. betydlig skada för det Allmänna
skulle rubbas.
Slats- Utskottet får, i anledning häraf, andraga,
att hvad angår den anmärkning, att det
skulle vara stridande emot väärdigheten och
vigten af Revisorers befattning', då Revisorerne
föreställa Riksens Ständer, att underkasta
sine Berättelser allmän granskning innan desse
Berättelse^- undergått Riksens Ständers pröfning,
så torde Utskottet härvid fa erinra, att Riksens
Ständers egne åtgärder, igenom tryckningen
af Riks - Ståndens Protocoller och öfrige
Riksdags - Handlingar , blifva underkastade allmän
granskning, och att Revisorers Berättelser,
innan de ännu fatt handläggning af vederbörligt
Utskott, och
sens Ständer pröivas, inforas uti Bihanget iiil
Biks-Ståndens Protocoll ; Och, då Riksens Höglo!].
Ständer, genom den anbefallde skyndsamma-
tryckningen af Riksdags-Protocoll och Handlingar,
säkrast ådagalagt, att de icke ansett en
Stats-ZJtskottets Betänkanden'. 3017
allmän granskning af deras egne göromål förnärma
deras värdighet, så måste det ännu min^
dre kunna vara under Revisorers värdighet
att låta underkasta sine Berättelser enahanda
gransk ning.
Vid besvarandet af de öfriga yttranden,'
förekommer aldraförst, att de Verk och Inrättningar,
hvilka af Revisorerne öfverses och
granskas, äro dels stälide under Kongl. Maj:t3
Höga inseende och dels under under Riksens
Ständers omedelbara tillsyn, och att desse senare
förvaltas af Riksens Ständers egne Ombud,
hvilka inför Riksens Ständer allena äro redovisande
för deras förvaltning. Jemväl får Utskottet,
till upplysning för deri värde Ledamoten
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som
yttrat, att Revisorerne icke skulle till större
eller mindre del äga sig uppdraget Riksens
Ständers makt, anmärka, att Revisorerne, i anseende
till Riksens Ständers egne Verk, Banken
och Riksgälds - Contoiret, i grund af dea
för Revisorerne gällande Instruction, utöfva t
vissa fall Riksens Ständers egen makt, då , jemlikt
7 §., det åligger Revisorerne, att, om uti
Banko- och Riksgälds• V erkens förvaltning något
större eller mindre skulle vara försummade
eller efterlåtet eller kommit i olag, detsamma
med all sorgfällighet tätta och i behörigt skick
och ordning återbringa; äfvensom dem tillkommer,
att meddela Fullmäktige föreskrifter, dem'
Fullmäktige äro skyldige, att ställa sig till efterrättelse;
Enligt 8 §. äga Revisorne, att, uppå
inkomne Besvär, efterse och rätta, om nå.
Bihang till Riks-St. Prat. 1S17 isig.
2018 Stats-Utskottets Betänk anden.
gon af Betjeningen skulle vara i dess befordrings-rätt
för nära skedf, och ändtligen, enligt
10 att sjelfve hos vederbörEnde anmäla de
förseelser, som de, under deras förrättning, funnit
sig befogade, att emot Fullmäktige eller någon
af Verkets Embetsman och Betjening anmärka,
och anse af sådan beskaffenhet, att de
skyndsamligen höra serskildt åtalas.
Nu förutsätta annoärkningarne 2:ne händelser,
då ett tidigt kungörande af Revisorers Berättelser
skulle medföra skada, den ena, att Re.
visorne deruti upptäcka verklige oordningar af
serdeles betydenhet, hvilka mäste afhjelpas, och
den andra, att Revisorernes Berättelser skulle
innehålla felaktiga omdömen, hvarigenom tillskapades
en opinion, som kunde blifva menlig
för Verken och deras Förvaltare.
Då Revisorerne af Banco- och Riksgälds*
Verken, på sätt redan är anfördt, äro utrustade
»ned tillräcklig makt, att rätta större och
mindre oordningar, sorn vid desse Verk kunna
upptäckas, är svårt att jånna, det kungörandet
af sådane upptäckta oordningar, hvilka genom
Revisorers egen åtgärd kunna rättas, skulle, efter
hvad någre värde Ledamöter yrkat, försätta
Regeringen i nödvändighet att sammankalla
Riksens Ständer.
Att åter anmärkte och uti Revisorers Berättelser
kungjorde afvikelser från föreskrifter,
som skola gälla till efterrättelse vid de Verk
och Inrättningar, hvilka äro ställde under Kgl.
Maj:ts Höga inseende, skulle föranleda till Rik•ens
Ständers sammankallande; derom lärer väl
Stats-Utskottets Betänkanden.
aöiQ
icke kunna bli någon fråga, då rättelsen beror
på Kongl. Majus Eget Höga godtfinnande.
Ibland de Verk och Inrättningar, hvilka
af Revisorerne granskas, är visserligen Banken
det Penninge* Verk, som aldramäst är i behof
att söka stöd i allmänna opinionen ! men Rikets
Högloft. Ständer hafva likväl icke funnit
betänkligt ålägga Revisorerne, att genast genom
trycket utgifva de Eerätteiser om Banco-Verket,
som af dem till Riksens Högloft. Ständer
författas. Och hvad angar Riksgälds - Contoiret,
så innehåller 7 §. uti Instructionen för Revisorerne
af Stats- Banko- och Riksgälds-Verken,
att Revisorerne skola, vid förrättningens slut,
författa o< h genom trycket Allmänheten meddela
en Berättelse om Riksgälds Verkets tillstånd
och förvaltning, sä att, i anseende till
Riksens Ständers egne Verk, alla betänkligheter
emot den af Utskottet tillstyrkte tryckning
af Revisorers Berättelser redan äro undanröjde.
I öfrigt och beträffande Revisorernes möjliga
misstag, i anseende till de omdömen, som
af dem fållås, så, enär man afser beskaffenheten
af de Verk och Inrättningar, hvika äro
ställde under Kongl. Majtts Höga inseende,
synas desse Verk och Inrättningar icke kunna
tillfogas något synnerligt men af en genom Revisorernes
Berättelse missledd opinion, utan
vore det egentligen Styresmännen och Förvaltarne,
som kunde aga anledning till klagan.
Och, då Kongl. Maj.t säkerligen icke l.ärer underlåta,
att öfver Revisorernes anmärkningar
infordra vederbörandes underdåniga förklaringar,
likasom Kungl. Maj:t icke heller lärer i
-v
!202o Ståts-Utskottets
Nåder vägra deras underdåniga anhållan orri
desse Förklaringars utgifvande igenom trycket,
i fall de skulle finna sådant nödigt, så är dem
härigenom beredt ett öppet tillfälle, att beriktiga
den genom Revisorers Berättelse förvillade
opinionen.
Att Revisorer kunna misstaga sig uti sine
omdömen, är val icke omöjligt, men att de uti
sina Berättelser skulle vanställa saker och
händelser, är icke ens tänkbart. Och när fråga
således endast är om opinionen, vill det synas,
som den icke ovilkorligen kan ledas af
Riksens Ständers Beslut. Val kunna Riksens
Ständer förklara Revisorers anmärkningar böra
förfalla, men icke kunna Riksens Ständers Beslut,
hvilka äfven äro underkastade opinionsgranskningen,
tillskapa en 6adan förändring i
begreppet om sjelfva saken, som genom en bättre
upplysning endast kan åstadkommas.
Stats-Utskottet har, i grund af hvad anfördt
blifvit, icke kunnat inse några verkliga
olägenheter af den tillstyrkte tryckningen af
Revisorernes Berättelser, men deremot funnit
en sådan tryckning i flere afseenden nyttig, enär
både blifvande Revisorer och Riksdagsmän
härigenom äfven komina i tillfälle, att förut
inhämta kännedom af de ärender, hvilka af
dem skola behandlas.
Någre värde Ledamöter hafva anmärkt såsom
en motsägelse uti Betänkandet, att Utskottet
tillstyrkt, att samma Berättelser, som genast
skola tryckas, skola tillika förseglade till Rikt
seus Höglofl. Ständer adresseras.
Ståts- Utskottet* Eetänkanden'.
2 0 21?
Derest ett försegladt Convolut ovilkorligen
skulle innefatta någon hemlighet, vore anmärkningen
visserligen grundad. Men, då aktningen
för Riksens Ständer fordrar, att ett af
Revisorerne uridertecknadl Original och icke en
aftryckt Copia till dem öfverlemnas; samt förseglingen
, om den ock skulle befinnas öfverflödig,
likväl tjenar dertill, att, må hända, Handlingen
med mera sorgfällighet vårdas, torde
häruti igenfinnas anledningen, hvarföre Utskottet
ansett den uti nu gällande Instruction på-,
budne försegling kunna komma att fortfara.
Det är också anmärkt, att Utskottet föreslagit
ett tillägg uti Instructionen, angående
Revisorernes Tractamente och Rese-penningar;
— Af hvad anledning något stadgande härom
uti senaste Instructionen icke blifvit infördt,'
är Utskottet obekant, ehuru både uti Instructiouen
för Banco-Revisorerne af d. kj Februa.'
rii 177g och för Revisorerne af Riksgälds-Verket
den 5 Maji, 1791 sådant varit utsatt; och
hvilket Utskottet också anser nyttigt, för att
tjena lill efterrättelse, så väl för Revisorerne,
som för de Tjenstemän, af hvilka Revisorernes
Kostnads-Räkningar skola granskas.
För öfrigt får Stats-Utskottet gifva Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Högvördige
Präste-Ståndet vid handen, att Utskottets ifrågavarande
Betänkande är tinder den 31 nästlidne
Maji till alla delar gilladt af Vällofl. Borgare-Ståndet
ocii Hedervärda Bonde-Ståndet.
Stockholm den 1 Julii 1813.
2# 12 Stats-Utskottets Betänkanden.
N.r 337.
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Svar på de hos Valto fl. Borgare Ståndet
gjorde anmärkningar vid Utskottets,
under den tO Junii, atqifne Utlåtande
öfver Riksdagsmannens ifiän
Öland John Jaronssons väckta Motion,
angående utvexling i Landsorterne
af nya smärre Banco- och Riksgälds-Sedlar.
Sedan, med anledning af Riksdagsmannens fran
Öland Jim Jiiranssans hos Hedervärda RondeStåndet
väckta Motion, angående utvexling i
Iiandsorterne af nya smärre Råneo- och Riksgälds-
Sedlar, Stats-Utskottet uti häröfver afgifvet
Utlataude af d. 10 nästlidne Junii, i hvad
samma Motion har till föremål Riksgälds - G011-  toirets Credit-Sedlar, på anförde skäl tillstyrkt,
att den vid sist hällne Urtima Riksdag af Rikets
Höglofl. Ständer förordnade utvexling i
Iiandsorterne af sistberörde Sedlar måtte alldeles
inställas; Så har, i anledning af gjorde anmärkningar*
hos Vällofl. Rorgare-Ståndet, ärendet
till Utskottets vidare Utlåtanne blifvit remitteradt.
Till svar härå får Stats-Utskottet tillkännagifva,
att Betänkandet redan är bifallet af
3:ne Riks-Stånd, nemi. af Höglofl. Ridderskapet
och Adela den 18 och hos Högvördige
Präste-Ståndet samt Hedervärda Bonde*Ståndet
Stats-Utskottets Betänkanden'.
under den 15 sistledne Junii, samt målet allunda
afgjordt.
Stockholm den 1 Julii lSiSI.
N:r 338.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utksotts
Utlåtande, angående sluteliga bestämmandet
af Stånds- och Ut skotts-Cantz,-  lier nes aflöning.
Sedan vid sammanträde den 4 näst!. Februarii
af Herr I.tSndt-Marskalken och öfrige Ståndens
Herrar Taleman jemte Ordförande i Utskotten,
i ändamål att samrådas angående den vedergällning
som borde tillkomma Riks-Ståndens samt
deras Utskotts Secreterare, Cantzlier och Vaktbetjening,
det blifvit förklaradt: ”att huruvida
en vid slutet af sista Riksdagen visse Tjenstemän
inom Riks-Stånden tillagde förhöjning uti
deras Tractamenten , vid denne Riksdag jemväl
måtte beviljas; derom kunde ej, innan sig visat
em göromålens mängd och Tjänstemännens nit
påkallade en dylik belöning, något Utlåtande
meddelas,’’ så hafva Herr I,andt-Marskalken och
Herrar Talemännen, efter ånyo d. 30 sistledne
Junii hållen rådplägning i detta ämne, skrifteligen
meddelt Stats-Utskottet det yttrande: att,
»om under närvarande Riksmöte göromålens både
mängd och vigt varit större än vid sista Riksdag
sami priset på lifsförnödenheter i allmänhet
icke vöre mindre nu än då; så ansågo Herr
X/andt-Marskalken och Herrar Talemännen sig
2024
S:ats-TJlskottets Betänkanden.
äga anledning tillstyrka, att den vid slutet af
sista Riksdag Riks-Ståndens Notarier oell Vice
Secreteraren i Bonde-Ståndet tillagde förhöjning
af En R:dr Banco om dagen ufven nu malte
komma bemälte Tjenstemän till godo; i följd
livaraf de 2 ne äldsta Cantzlisteme hos Högloft.
Ridderskapat oell Adeln, Eiri Notarie hos
Högvördige Präste-Ståndet obli En hos Väilofl.
Borgare - Ståndet komrno att erhålla 4 R:dr 24
sk. B:co om dagen hvardera samt 2:ne Notarier
Bos Hedervärda Bonde-Ståndet, jemte Vice Secreteraren
derstädes, Herr Eagmannen Georgii,
livardera 5 R:dr Banco örn dagen, från och
med 4’de dagen före Riksdagens utblasning till
och med 8 de dagen efter dess slut, hvarå dock
"borde vid sluc-liqviden afdragas hvad nämnde
Notarier och Vice Secreterare i afräkning härå
ledan uppburit.
Derb irutan har Hedervärda Bonde-Ståndet
genom Protocolls-Utdrag den 11 i sisth månad
till Stats-Utskottet remitterat Riksdags- och Banco-Ful!mäktigens
Anders Danielssons från Elfsborgs
Ijän Memorial angående beviljande af enahanda
förhöjning i Tractamenten för Ståndens
samt Stats-Utskottets Notarier och Cantzlister
sorn vid sista Riksdagens slut bestämdes;
åberopande i denne Remiss Hedervärda Bonde-Ståndet
dess förbehåll härom vid afgörandet
af frågan otn desse belöningar vid denne
Riksdag.
Stats-Utskottet har i anledning häraf under
öfvervägande tagit detta ärende; men dervid
för sin del ej funnit skäl tillstyrka den ifrågaställde
förhöjning å de redan beviljade
Siats-Utskottets Bctiinkanden. 2025
Dagtractamenten; hvaremot Utskottet ansett sig
icke böra underlåta att föreslå, det Secreteraren
vid Riksgälds-Verket, Herr Protocolls-Secrete.
laren och Riddaren Sylvan, sorn biträdt sammansatte
Stats- och Banco-Utskotten uti deras
vidlyftige och vigtige arbeten, måtte i stället
för de 133 R:dr 16 sk. i månaden, sorn för honom
såsom Secreterare för Riksgälds - Verkets
ärender äro beviljade, tilläggas lika arfvode
med de öfrige Secreterarne vid Utskotten i allmänhet,
nemi. 166 Rdr 32 sk. i månaden.
Till Stats-Utskottets åtgärd har för öfrigt
dels blifvit från Högvördige Präste-Ståndet remitterad
en anmälan af Riksens Högloft. Ständers
Serskildta Utskott om arfvode för en Extra
Cantelist derstädes, sorn den 7 sisth April
blifvit antagen, dels ock öfverlemnad en uppgift
af Ordföranden uti bemäldte Utskott å den
personal, som för öfrigt af Utskottet för dess
göromål varit begagnad, nemligen en Secreterare
och en ordinarie Cantzlist, för hvilke arfvoden
alltså nu böra föreslås, sedan vid den förja
regleringen för de ordinarie Utskotten fråga
derom för det då ännu ej tillkomne serskildte
Utskottet icke förevarit eller förr än nu blif^
vit väckt.
I anledning häraf och med afseende å det
arbete, som vid denna Riksdag blifvit af serskildta
Utskottet utfprdt, har Stats-Utskottet
trott sig böra föreslå följande:
För Secreteraren Fyra månaders arfvode
till lika belopp med hvad öfrige Utskotts-Se
-
JOjfi
Stats-UtsÅottets Betänkandcn.
creterarne uppbära .i j66 R:dr 32 sk. i manaden
- 606: 32. —
En Cantzlist likaledes för 4
månader, enahanda arfvode med
vederlikar 2 5 R:dr om dagen L
Eyra månader - 300: — —
En D:o för 3 månader efter
samma beräknings grund - - 225: — —
Summa R:dr 1,191: 32. —
Likaledes får Stats - Utskollet anmäla, att
pl de 2:ne serskildta Afdelningar inom detta
Utskott, som beredt och utarbetat ärenderne
rörande Allmänna Maguzins-Inrättningen samt
Manufactur - Discont * Fonden, hafva serskildte
till desse Verk hörande personer, nu såsom
tillförene, mast begagnas till biträde med Protocolls-föring
och Expeditioners uppsättande:
Och får Stats-Utskottet, i anseende till deras
dervid hafda möda, för dem föreslå följande belöningar
i ett för allt nemligen:
Secreteraren vid Afdelningenför MagazinsInrättningens
ärender
Secreteraren för de, rörande
Manufactur - Disconten förehafde
mål ------
Vaktbetjeningen i MagazinsDi
rectionen för uppassning - 40:
D:o inom Commerce - Colle
gium - : ■
400: —
30: —
Summa 720: ■*— __
Vidare liar Stats - Utskottet skolat tillkännagifva,
att i anledning af det förbehåll, sorn
Stats-Utskottets Betänkanden. 2027
af Ordförande i Utskotten vid ofvanberörde
sammanträde blifvit gjordt, att, i händelse vid
något Utskott göromålen skul e blifva så öfver.
hopan 'e. att den antagne Cantzli - Betjeningen
skulle bth fva hjelp vid renskrifningen, få derom
anmälan göra i afseende å deras ersättning;
hafva hos Stats-Utskottet Ordföraude uti Allmänna
Besvärs- och Ekonomi- samt Lag - Utskotten
skrifteligen uppgifvit, att till reriskrifnings-biträdens
betalning erfordras följande belopp:
. -
Vid Ekonomi- och Besvärs-Utskottet inbe
räknadt
20 R:drs arfvode för en Vaktbetjent
vid en Afdelning - 370: —■ —
Hos Lag-Utskottet ett Cantz,
list-arfvode för 4 månader ä 3 §
R:dr om dagen, utgörande - 300: — —
Hvarförutan hos Stats - Utskottet
åtgått' en renskrifningskostnad
af - - - - 350: — —
Och hemställer alltså Stats-Utskottet, att
desse belopp äfven måtte till godtgörande beviljas:
Hvilket allt vördsamligen till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande öfverleinnas.
Stockholm den 6 Julii t8a8*
N:r 339.'
Riksens Högloft. Ständers Sfats-Utskotts Utluter
de, angående serskildt arfvode St
Expeditions-Utskottets Secreterare för
beaörjandet af tryckningen utaf Bi
-
*02 5 Ståts-Utskottets Betänkanilm.
hanget till Rihs - St ändens Protocoll
m. tn.
TT c.
ti afgifvit Memorial till Riksens Höglofl.
Ständer har Expeditions-CJtskottet anmält, huruledes
för fulländandet af tryckningen utaf
Hihanget till Riks - Siiinclens Protocoll, jemte
upprättandet af fullständigt Register öfver detta
Bihang vid denna Riksdag, en tid af 2:ne
månader efter Riksdagens siut förmodas åtgå
samt derföre föreslagit, att Utskottets Secreterare,
som åtagit sig draga försorg om berörde arbeten,
måtte derföre tilläggas någon skälig vedergällning
för sin moda, sedan arfvodet för
honom så val som tractarneniet för Utskottets
Cantzlister med Åttonde dagen efter Utskottets
upplösning upphörer; hvarjemte, och dä
Utskottet varit föranlåtet, att, utom dess ;:ne
Cantzlister, begagna renskrifnings-biträde, tillika
begäres, att , enligt det vid regleringen otn
förskotten å Ståndens och Utskottens Cantzliers
aflöning,! gjorde förbehåll, ersättning för sådan
lenskrifnings-kostnad måtte beviljas*
Stats - Utskottet, sorn härutaf erhållit Remiss
från samtlige Riks-Stånden, har, efter inhämtande
af nödig upplysning i afseende på
det erforderlige beloppet af ifrågavarande serskildte
arfvode och ersättning , funnit billigt
tillstyrka, att för besörjandet af den återstående
tryckningen af Bihanget, jemte ordentligt
Beg isters upprättande deröfver, samt Eiqviden
för uppburne medel och försålde Exemplar äfvensom
redovisning för de öfverhlifvande, måt.
te bestås Expeditions-Utskottets Secreterare i ett
Stats-Utskottcts Eetcnkanden'. 2 3?9
för allt :oo R dr, som dock ej förr få lyftas,
än han, efter berörde arbetens fullbordande, hos
Riksens Höglofl. Ständers Fullmäktige i Riksoälds
Contoiret afletnnat fullständig redogörelse
för dess befattning och derföre erhållit decharge;
Och da till betalande af renskrifnings-biträde
hos bemäite Utskott, enligt vederbörlig
uppgift dels åtgått dels nu vid Riksdagens afslutande
erfordras ett belopp af tillsammans
200 R:dr, hvaromot undvikits den större kostnad,
som för en ständig Cantzlists antagande
blifvit nödig; föreslår Stats - Utskottet, att sistnämnde
Summa kunde beviljas att utgå under
Riksdagens lopp på Reqvisition af Utskottets
Ordförande; Om hvilke utbetalningars bestridande
af de för Riksdags - Utgifterue anslagne
medel underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t
lärer böra göras: Hvilket allt vördsemligen
liemstålles.
Stockholm den 6 Julii 181S*
N:r 340.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Memorial, angående Gratijication åt
Stats - Commissarie}! Frödelius jemte
Stats- Commissarien Lunnii Enka.
Sedan Herr Stats-Cornmissarien L. A, Lunnius,
som af Kongl. Majit i Nåder var förordnad, att
biträda Stats-Utskottet med nödige upplysningar
förande Stats - Verkets ärender, vid inedTet af
förledne Januarii månad med döden afgått, har,
2032 Stals-Utskottets Betänkanden.
i följd af Kongl. Majus Nådiga Förordnande,
Herr Stats-Co ro missar i en och Riddaren af Kgl,
Nordstjerne Orden, N. Frodelius gåit Siats - Utskottet
tillhanda med erforderliga Handlingar
och upplysningar i afseende på Stats - Regleringen
och öfrige Stats Verket rörande frågor.
Då Utskottet, i likhet med hvad Sorn vid
föregående Riksdagar skedt, bort sådant hos
Rik sens Höglofl. Ständer anmäla, i ändamål att
något vedermäle af Riksens Höglofl. Ständers
erkänsatnhet mätte lemnäs för, sådant biträde ,
torde Utskottet ej behöfva ådagalägga huruledes,
i anseende till frrgornes mängd och beskaffenhet',
deras utredande fötanledt till både
vidlöftige och grannlaga undersökningar, samt
alltså foidrat en jemn och mödosam sysslosättning
i desse hänseenden; Men, utom det Utskottet
funnit sig i sine göromål läitadt genom
Herr Stats Commissariens nitfulla och verksanäira
biträde samt på erfarenheten stödde säkra
kännedom i dessa ämnen, har Utskottet äfven
i sje fva handläggningen af ärendernes utarbetning
fått begagna Herr Stats - Commissariens åtgärd
till icke ringa befordran af göromålens
skyndsammare gång och fullbordande. Utskottet
anser sig derföre pliktigt, att vördsam ligen
föreslå, det Riksens Höglofl. Ständer, till erkännande
af Herr Stats Commissariens Frödelii möda
i desse delar, måtte af Riksdags - kostnadsmedlen
åt honom anslå en Summa af 1000 R:dr
B:co samt hos Kongl. Majit i underdånighet,
ined anmälande häraf, anhålla om Nådig befallning
till vederbörande att beloppet Herr Stats(Commissarien
tillställa; Hvarjemte och, då af
-
Stats-Utskotiets Betiinkandcn. 2031
ledne Herr Stats-Commissarien Lunnii biträde
ifrån den tid Utskottets sammanträden börjades,
nemligen den 5 December förledit år och till
hans lika oförmodade som hastiga bortgång vid
medlet af Januarii månad detta år, äfvenväl,
med erkännande af dess omsorg och nit att gå
Utskottet tillhanda med eiforderliga upplysningar,
desto häldre synes förtjena Riksens Högloft.
Ständers afseende, som han, efter hvad Utskottet
haft tillfälle erfara, genom sin trägna arbetssamhet
i Statens tjenst, otvifvelaktigt så tidigt
bortrycktes samt lemnade Enka och Barn i en
bekymmersam ställning; så har Stats-Utskottet
ansett sig ej böra underlåta, att likaledes vördsamligen
hemställa, det måtte bemälte Herr StatsCommissaries
efterlemnade Enka hugnas reed
tilldelande af ett belopp utaf Trehundrade R:dr,
såsom bevis af Riksens Ständers välvilja och
hugkomst af mannens förtjenster, hvarom jemväl
underdånig anmälan i afseende å medlens utbetalning
af Riksdagskostnads-Summan skulle göras.
Stockholm den 6 Julii i8l8«
N:r 341.
Riksens Höglofl. Slänters sammansatte Statsoch
Raiuo-Utskoits Utlåtande öfver Anmärkningar
vid Förenade Utskottens
Förslag till Reglemente för Riksens
Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Cont
oi r et s i afseende på Utredningen af
Götha Canal-Bolags- Malmö' och Götheborgs
Discont-Verk.
8038 Stals- och Banko Utskottens Betankanden1
TT
CJ1 oder flen förmodan, att Kongl. Maj:t icke
skulle vägra Dess Nådiga Sanction å Rikets Högloft.
Ständers, angående Utredningen af Götha
Cinal-Bojags- Malmö- och Götheborgs DiscontVerk,
fattade Beslut, hafva Förenade Stats- och
Banco-tj tskotten, tili tidens vinnande, jemte vördsamt
Memorial af den 26 nasti. Junti, till Rikets
ITöglofl. Ständers granskning öfverlemna!,
ett af Förenade Utskotten utarbetadt Förslag
till det Reglemente, hvilket, i händelse Kongl.
Maj;ts Nådiga Sanction vinnes, skulle tjena Herrar
F ull magt ige i Riksgälds-Contoiret till efterrättelse
vid den utredning af förenämnde Discont-Verk,
sorn, jemlikt Rikets Högloft. Ständers
Beslut, genom Riksgälds-Contoiret kommer att
besörjas.
Detta Förslag till Reglemente är gilladt
af Hbgvördige Präste-Ståndet den 2 innevarande
månad och af Hedervärda Bonde-Ståndet den
29 nästledne Junii; hvaremot detsamma, i anledning
af gjerde Anmärkningar, blifvit åtefremltteradt
frän Höglofl Ridderskapet och Adeln
samt Valof!. Borgare-Ståndet.
En värd Eedamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har, utan att framställa några erinchingar
emot de af Förenade Utskotten föreslagne
Reglementarisk» Föreskrifter, ingått uti
pröfning, dels huruvida något Reglemente för
Disconternes utredning kunde af Rikets Höglofl.
Ständer fastställas, innan denna utredning
af Kongl. Majit i Nåder blifvit sanctionerad, och
dels, huruvida Rikets Höglofl. Ständer kunnat
fatta ett sa beskaffad! Beslut, sorn det, hvarpå
Statt- och Banko-Utskottens Betankanden. 2 033f
Förslaget till Reglemente sig grundar; hvarjemte
han gifvit en omständelig undervisning
om de former, hvilka vid Lagförändringar böra
iagttagas,
Dessa Anmärkningar hafva Förenade Utskotten
ansett Vara af sådan beskaffenhet, att
de till serskildt besvarande icke behöfva upptagas.
1. Afdelningen i Reglementet.
2.
Vid 2 mom. halva åtskillig® Välde fLedamöter
så väl af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
som af Vä Hofi. B orgare-Ståndet yrkat, att Riksgälds-Contoirets
Obligationer, hvilka utgifva* i
utbyte mot Disconternes 3 Procents Reverser
och Afskrifning* bevis, böra utfärdas för
hvarje år serskildt, att förfalla den 1 October
1819. 1820, 1821 och 1822; i stället för att,
enligt Förenade Utskottens Förslag, ställas på
4 år med En fjerdedels årlig afbetalning.
Denna yrkade förändring, såsom icke förenlig
med Rikets Höglofl. Ständers Beslut och
dessutom stridande emot den fastställde regleringen
af Rikets Penninge-Väsende» kunna Förenade
Utskotten icke medgifva.
Riksens Höglofl. Ständer hafva förordnat,
att de ifrågavarande Disconternes skulder skola
liqvidera* med En femtedel Contant och för
de öfrige Fyra femtedelar utgifvas RiksgäldsContoiret*
Obligationer på fyra är, med En fjerdedels
ärlig afbetalning, men icke på Ett, Tvä i
Tre och Fyra år utan afbetalning. Dessutom och
Bihang till Riki-St.Prat. igi7-iSi8.1-dc Sami, N:r 15? a/f*
j 034 Stöts- och Banko-Utskottens Betänk and ett.
i fall så beskaffade Obligationer, som uti Art*
märkningarne yrkas, skulle komma att Utgifvas»
samt, utan åtskillnad, få begagnas uti Discpntliqvider
till fulla beloppet, vöre tämligen sä*
kerl, att härtill i Synnerhet komme att användas
Obligationer, hvilkas förfallo-tid vore rr.äst
aflägsen s och att, sa länge någre dylika Obligationer
vore utelöpande, föga contant inbetalning
på Lån vöre att förvänta; hvilket i dubbelt afseende
skulle förrycka de för Regleringen af Rikets
Penninge-Väsende gjorde beräkningar, enär
Riksgälds-Contoiret, i stallet för att åt Ranken
öfverlemna någon årlig behållning till utlåning
genom Banco-Disconten åt de orter, der FilialDisconter
Varit inrättade, skulle nödgas tillita
Ranken om nya förskott till inlösen af de först
till betalning förfallande Ob igationer, och för
hvilka förskott nya Råneo - Sedlai måste tillskapas.
Någre Värde Ledamöter af Vallofl. Rnrgare-Ståndet
hafva vackt fråga derom, att den å
Götha Canal - Bolags - samt Malmö Disconters
Skulder till deni October 1817 upplupne Ränta
skulle med contant liqvideras. Detta anse
Förenade Utskotten sig ej kunna oinskränkt medgifva;
dock hemställa Utskotten, att, när Capital-betalningar
på Götha Canal - Bolags - DiscontS
Afskrifnings-Räkning före den Förste (1) innevarande
Julii månad äro till fullo disponerade,
och den till den 1 October 1817 upplupne ränta
således endast innestår, denna ränta, då den
«j uppgår till Etthundrade R:dr, må liqvidera*
ined contant, i stället för Obligationer. Skulle
detta bifallas, bör uti st. inom. a* §. oell 1. Af
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 2035
delningen ti läggas efter de orden: ”icke blir
på mindre Summa än Etthundrade Riksdaler
samt derutöfver, på jemt Tiotal” dock iagttages,
Dtt, när Behållningar pd Götha Canal Bolags l)isconts
Afskrijnings-Räkning äro inom den förste (i)
Julii 181 8 till fullo disponerade och endast innestdr
dm till den förste (l) October 1817 upplupne ränta,
mii en sadan ränta, dd den ej uppgdr till Etthundrade
Riksdaler, med contant, i stället för Obli j
gationer, liqöideraS.
Så väl hos Högloft. Ridderskapet och Adeln,
sorn Vällofl. Borgare-Ståndet är anmärkt,
ätt, enligt i Mom. 3 §. i riga omsättningar fa
ske Under de sista Nio Jnånaderne af den till
fern år bestämda utrednings-tid ; men aft i stället
bort stadgas, att, under loppet af de Nia
Sista Månäderné af uttednittgs-tiden , omsättningar
af lån icke få bevilja9 på längre tid, än
att Eånen inom utredningstidens slut äro till
betalning förfallne.
Förenade Utskotten medgifva, att denna
anmärkning icke saknar grund; bien, då uti Förenade
Utstcöttens Betänkande (p. 7‘) hvilket i
den del, sorn rörer .Lån-omsättningar, är af
Sarntelige Respective Riks-Stånden bifallit, ut»
tryckeligen är sagdt, att någre Lån-ömsättnin*
gar icke få beviljas Under de Nio sista månaderne
af den till fem år bestämda Utredningstid,
och hvarmed äfven instämmer p Morn. af
Resun.én , anse Förenade Utskotten sig icke tillständigt
, att tillstyrka någon förändring uti
Riksens Höglofl. Ständers fattade Beslut.
I anledning af 2 Mom i 3 §. hal- en Värd
ledamot af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
5V36 Stuts- och Banko-Utskottens Betdnkandeni
tillstyrkt, att ingen bestämd afbetalning mätte
utsättas, utan endast den generella föreskrift
lämnas de blifvande Directionerne, att de vid
omsättningar böra söka att erhålla de största
möjliga albetalningar, som, utan Capital-förlust
för Discont-Verken, kunna stå att erhålla, och
hvaruti en värd Ledamot af Vällofl. Borgare»
Ståndet äfven instämt.
Förenade Utskotten kunna så mycket mindre
medgifva hvad sålunda blifvit tillstyrkt j
Som Utskotten anse bestämda grunder icke böra
saknas 1 ett Reglemente; och vill anmärkningen
synas destomera öfverflödig, som uti
nästföljande arne Momenter åt Herrar Fullmägtige
är uppdragen den rättighet, att, vid
sådane inträffande händelser, som icke kunna
förutses, handla efter ornständigheterne.
Med åberopande af 13 § i Reglementet för
Götha Canal-Bolags Discont har en värd Ledamot
af Vällofl. Borgare-Ståndet ansett Lån
på de derut.i serski dt uppräknade säkerheter
böra få omsättas på 12 tnänader.
Härvid anse Utskotten sig endast böra anmärka,
att Reglementet för Götha Canal-Bolag9
Di scont icke järer kunna fortfara i kraft och
verkan, sedan sjelfva Discont Bolaget, till hvar*
efterrättelse det är gifvit, blifvit upplöst, och
att dessutom uti Reglementet icke förekommer
något stadgande, i afseende på omsättningar,
utan endast låne-tiden.
Någre värde Ledamöter af Höglofi. Rid»
derskapet och Adeln hafva anmärkt, såsom en
uraktlåtenhet, att Götha Canal Actier icke
j^lifvit serskildt tillerkände rättighet, att oviU;
Stats- och Banco-Utskottens Eetänhanden. 2037
korligen godkännas såsom tillräcklig säkerhet
vid omsättningar af Lån, hvilka på dyiike Ac».
tier äio meddeldte.
Förenade Utskotten anse pröfningen af
den säkerhet som, vid Lån-omsättningar er»
bjudes, böra, utan någon serskild föreskrift,
hvaruti denne säkerhet skall bestå, öfverlemna*
till Herrar Fullmägtige, på sätt härom uti
Reglementet är föreslagit.
En värd Ledamot af Höglofi. Ridderskapet
och Adeln har vid 4. morn. 3. §., enligt
hvilket Löftesmannen för en på obestånd korn»
men Låntagare skulle få inträda uti Låntagarens
ställe för Lån-Summan, sedan den förstnämnde,
efter skedd Lagsökning, blifvit ålagd
Lånet betala, anmärkt, att detta medgifvande
skall innebära en fullkomlig orimlighet, enär
tillika föreskrifves, att den förre Låntagarens
namn uti bockerne bör bibehållas, så länge och
intill dess Lånet är tiil fullo betaldt, men alltid
med hänvisning till den person, på hvilken
Lånet blifvit öfverflyttade
Den värde, Ledamoten andrnger, att, då en
löftesman, i grund af sin ingangne Borgen, antingen
fullt betalar Låntagarens skuld, eller ge»
pörn aftemnande af nöjaktig säkerhet, får på sigöfveiflytta
Lånet, äger han laglig rätt, att bekomma
Låntagarens förfallna Revers på sig transporterad,
för att, i laglig ordning, kunna denna
sin fordran hos förre Låntagaren bevaka; och,
då således bland Discont - Verkets Handlingar
icke finnes en Revers med den ifrågavarande
'Låntagarens namn, tå ftågas,. huru är det då
*03 8 Stats- och Bartea-Utskottens Betänk anden.
tänkbart, att han icke dess mindre uti Böckerne
skall uppforas såsom Ivåntagare?
Örn det vore gifvit, att något namn aldrig
skulle kunna annotera» uti Disconternes Bocker,
utan att det nödvändigt skulle häfta för någon
förbindelse, sä kunde det föreslagne stadgandet
anses innebära en’ orimlighet, men sådant
'ärer väl icke kunna yrkas.
Att forre Låntagaiens namn skall bibehållas,
är föreslaget, endast för att i Böcker och
Räkenskaper förvara upplysning derom, att, med
undantag af det ifrågavarande fall, någre nya
eller andra låntagare än de, sorn funnos! den
tid, då utredningen af Riksgälds-Contoiret emot*
togs, icke tillkommit; men hvilket, utan en sådan
föreslagen fortlöpande Annotation, icke skulle
kunna, utan mycken svårighet, af Revisorerne
control'eras.
Vid ) inom. i 3 §,, deruti stadgas, att med
beräkningen, så val af lagliga räntor ,■ som af
straff räman skall förhållas, i enlighet med hvad
sorn för Banco - Disconten kommer att stadgas,
hafva arne värde Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln anmärkt, att någon annaa
beräkning af så väl ränta, som straff-ränta, än
den, som genom Disconternes Reglementen är
föreskrifven, icke kan äga rum, utan våldförande
af så väl Disconternes Fordrings agares, sorn
Actie-ägares rätt.
X afredning af denna anmärkning, få Förenade
Ufskotten blott erinra, att Staten med
ganska hetydliga uppoffringar liqviderar -Götha
Canal Bolags samt Malmö Disconters Borgenärer,
och att vid sådant förhållande Actie-ägart
Stats- och Banko Utskottens Petänkanden. 5039
ne, såsom Gählenärer, synas icke kunna åberopa
sig på någon rättighet, att föreskrifva utrednings
vi Ikoren.
Med anledning af gjorde anmärkningar,
tillstyrka Förenade Utskotten, att, för mera tydlighet
skull, 6. main. i .3- §• 1. Afd. må komma
att lyda sålunda: 6. morn. vill IAqvidt.r om Län
uti Gotha Canal Bolags samt Malmö Disconter ina
lill alla inbetalningar af Capital eller af Räntor, titan
dtskillnad, begagnas, etc. etc.; samt emot slutet:
— dock inkrtagis härvid, att Obligations beloppet
icke fiir öfverstiga hvad i Capital och Ränta
er I tiggts.
Vid j. momentet 3. §., deruti föreskrifves,
att räntan å 3 Procents Reverser, hvilka äro
ernottagna uti Discont - I/iq vider endast såsom
Hypothek, skall, vid slutlig liqvid, beräknas till
den 1 Qctober 18x7; hafva någre värde Ledamöter
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt
, att detta stadgande i så måtto skall vara
overkställbar, att desse Papper äro till en
del emottagne af Disconterne och i Liqvid beräknade
med fänta till depositionädacen, i stöd
af D ornare-Magtens Resolution och Utslag, och
en annan del åter är deponerad, utan att inom
D iscont-Verken skall kunna utredas af hvem.
Med anledning häraf, hemställa Förenade
Utskotten, att, vid slutet af 7 mom. 3 §. t sta
Afdelningen, näst efter orden: Till den förste
Octobev 1817 upplupne ränta, må tilläggas: ”4."
liggandes det Fullmäktige, att, med undantag af den
d 3 Procents Reverserne, jemlikt Executorers eller
Domstolars Utslag, godtgjorde ränta, af vederbörande
Discont-Dircctioncr fordra reda för den ränta &
'*©4° Staf** och Banco-Utskottens Betänkandtn.
'3 prooents Reverser, som uti Lane - Liqvider blifvit
Löntagaren lill godo beräknad Jör längre tid, än
till den (1) Oc.tober 1817.
Vid slutet af 9 mom. i 3 §., rörande de
bevis, hvilka skola utgifvas, i afseende pä möjligt
öfverskott pä utredningen af Götha Canal
Bolags- samt Malmö Discont-Inrättningar, har
en värd Ledamot af Vällofl. Borgare-Siandet
anmärkt, att, då desse bevis möjligen skulle kunna
anses för Obligationer, torde det förtydligande
för någon Synas erforderligt, att de undantagas
frän dem, sorn på Hufvud-Summan
äro ulgifne till successiv inlösen och begagnande
vid Discont-On.sättningar; dock vore aldrabäst
om desse bevis kunde undvikas, ty de komma
säkert aldrig att inlösas, och äro att anso
jcka stort bättre, än falskt mynt, derpå enfaldiga
persöner kunna blifva bedragne.
Hvad angar den första omständigheten, eller
att Riksgälds’- Contoirets Obligationer skulle
kunna komma att förblandas med bevisen, så hysa
Förenade Utskotten val icke någon farhoga
i denna del, enär de både till form och stilisering
blifva mycket olika och således lättligen
kunna frän hvarann åtskiljas; deremot har anmärkningen
om möjliga bedrägerier med bevisen
hos Förenade Utskotten väckt mycken betänklighet.
J)e torde vara ganska! få, hvilka
kanna rätta förhållandet med de ifrågavarande
Bi sconters tillgångar, men deras antal är deremot
visserligen mycket stört, som föreställa sig,
att inga, om ock aldrig så villkorliga, anvisningar
på Öfverskott kommit, att, efter Riksens
Högloft. Ständers serskildta förordnande, utgif
-
Stats- och Banko'VtskottenB Betänkanden. 2041
▼as, derest icke Riksens Ständer sjelfve förmodat
möjligheten af Öfverskott till utdelning åt
Biscont-Borgenärerne. Således, och då all anledning
är att befara, del mindre kunnige och
enfaldige personer kunde med ineranärnnde bevis
Öfver liqviderade fordringar hos Götha Canal
Bolags- samt Malmö Disconter blifva bedragne,
finna Förenade Utskotten sig böra tillstyrka,
att desse bevis afskaffas; och att deremot
den, som åstundar, något bevis deröfver, att- han
varit ägare af en fordran hos Götha Canal Bolags-
eller Malmö Discont-Inrättningar, för hvilken
han utaf Öfverskottet på desse Disconters
utredning skulle kunna få uppbära ränta, må,
när fordringarne på ett eller annat sätt uti Riksgälds-Contoiret
skola liqvideras, inlemna speci*
fieation in duplo på de 3 Procents Reverser
eli er ock Riksgälds-Contoirets Obligationer, som
antingen skola nyttjas i Biscont-liqvid el er ock
inlösas, då det ena exemplaret af Specilicatiorieme
med påtecknadt bevis , af vederbörande i
Riksgälds-Contoiret till honom återställes, och
det andra Jägges till verificationerne vid det
"Verk, der Dokumenten qvarstadnat. Bifalles
detta, så_ kommer den nu föresl >gne förändringen
att, i stället för förra stadgandet, införas,
uti 9 mom. i 3 §. i;a Afd. näst efter orden;
Allt i den Discont der Öfverskott uppkommit,
och lyda sålunda: I följd häraf iaktta ges, att,
derest innehafvaren of fordringar lias Götha CanalBolags
samt Malmö Disconter, för hvilka ränta va~
rit för skrif ven, skulle, vid derus liqviderande uti
Riksgälds Contoirei, åstunda något b'vis deröfver,
utt lian af dylike fordringar vant ägare, nid ett sä
-
2042 Stats- och Banko Utskottens Betänk ändra.
dant bevis pä det satt meddelas, att, när 3 Procents
R eve rserne eller Riksgäld s (omairets Obligationer sk ola
liqvideras och inlösas, han öfver desse Document
sjelf upprättar fullständig specifcalion in duplo , dä
det ena exemplaret med pätecknadt intyg af vederkurande
i Riksgälds Cnntoirct till honom äterstalles,
och det andra läggas till verificationerne vid dtt Verk,
der Documenterne komma att qvarstanna.
3. Afdelningen
7. mom. 3. §. Detta moment torde, i händelse
den föieslngne förändrade redactionen af
6. morn. i 3. 1. Afd. gillas, böra på enahan
da
grund kumma att lyda sålunda:
7. mom. Vid Liqvider om Län i Götheborgs
Discont rnä till alla inbetalningar af Capital eller
af Räntor begagnas Riksgälds-Contoirets för denne
Disconts skulder utgifne Obligationer, hvilka beräknas
lill fulla beloppet; hvarvid dock iakttages, att
Obligations beloppet icke får öfverstiga hvad i Capital
och Ränta erlägges.
I e Afdelningen,
j.. mom. Härvid torde Förenade Utskotten
tillåtas föreslå, att, sedan Utskottens Förslag tili
Reglementariska Föreskrifter uti vissa ämnen,
hvilka tillhöra den af Rikets Hög ofl. Ständer
fastställde reglering af Rikets Penriinge-Väsende,
numera blifvit af samtlige Respective RiksStånden
gilladt, den uti 8 punkten af samma
Förslag meddeldte föreskrift, angående behållningen
af influtne Diskont-medel, sorn vid hvarje
års slut skall från Riksgälds-Contoiret till Ban.
ien aflemna®, måtte tilläggas j. mom. i 3:e Af.
Stats- och Banco-Utskottens 1etiinkanden. 3043
delningen och detta moment kommer att lyda
sålunda;
1. mom. Hvad som erfordras till Götha Canal-
Bolags- Malmö, och Götheborgs Disqonters utredning,
pä det sätt och i den ordning nu stadgadt
blifvit, förskjutas af Banken; hvaremot, efter hvarje
urs utgång, till Banken aflemnns den vid artis slut
varande behållning af Filial-Disconternes medel, stim
består uti Banco- eller Riksgälds - Sedlar, blott med
afdrag af hvad till desse Disconters redan förfallne
Skulders betalande mäste Italius i beredskap samt
till aflöning och andre omkostnaders bestridande anses
kunna erfordras; kommandes ordentlig Liqvidation
emellan Banken och Riksgälds- Contairet häröfver,
ätt för hvarje är upprättas,
Emot den uti 2 mom• af 3:eAfdeln. före- •
slagne prpescriptions tiden, inom hvilken Discont,
fordringar till liqvid böra inlemnas, har en värd
Redan 01 af Högloft, Ridderskapet och Adeln anmärkt,
att vanlig års-proclama, vore meta lämplig.
Då det vore Riksgälds-Gontoiret, men icke
Sjelfva Discont-Bolagen, sotn hos vederbörliga
Rådstufvu Rätter skulle begära års proclamata,
tyckes det vara mera förenligt med vanliga bruket,
när fråga är om praascriptions-lid för sådane
papper, hvilka för allmän räkning skola liqvideras.
att pragscriptions tiden af Kongl, Majit
i Nåder utsattes och kungöres.
I anledning af 3 mom. är anmärkt, att föremålen
för Utrednings Contoirens verksamhet icke
skola vara bestämde.
Förenade Utskotten få till svar härå yttra,
att, när uti nyssnämnde moment sages, det Lån.
tagare må äga frihet att tili Utrednings Gontoi.
5 044 Stats- och Banco-Utskottens Betänkanden.
ren uppgifva sina Gmsättnings-Reversal, jemte
livad i Capita' afbetalning och ränta skall erläggas,
sä foijer häraf, att Ufredr.ings-Contoiren
icke fä vägra att desse Handlingar och^ Penningar
emottaga; men huru Utrednings - Contoiren
hl freed skola förfara ellsr sköta de uppdrag,
Herrar Fullmägtige finna nödigt att lemna dem,
$?ad?nt hafva Förenade Utskotten ansett icke kunna
blifva föremål för stadganden i ett .Reglemente
for Herrar Fuiirnägfige' i Riksgälds-jCon*
toiret, under hvilkas lydno' och inseende Utrednings-Contoiren
äro stal ide.
Att instruera Utrednings- Contoiren, blir
Herrar Fulimägtiges omsorg, likasom att begagna
Utrednings • Contoirens biträde, när det kan
tarfva*.
En värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Aden oc!i en värd Ledamot af Vällofl. Borgare-Ståndet
hafva yrkat, att i Götheborg borde
vara 2:ne Utrednings-Contoir, det ena för Götha
Canal Bolags-Discont, och det andra för Götheborgs
Discont. Men härtill kunna Förenade
Utskotten icke finna någon gällande anledning,
då Utskotten äro öfvertygade, att ett enda Contoir
skall ganska väl kunna medhinna skötandet
af de göromål, som kunna förefalla,
Med anledning af 4 mom., hafva åtskilige
värde Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln samt Vallöf]. Borgare-Ståndet yrkat, att
en Revision bör föregå Handlingarnes aflernnande,
hvarvid en och annan af desse Ledamöter
tillagt, att Förvaltarne derefter borde erhålla
fullständig decharge.
Stats- och Banka-Utskotlens Betänkanden. 2Ö45'
Förenade Utskotten, som funnit detta vara
i sin ordning, tillstyrka, i följd häraf, att Herrar
Fullmagtige fa sig uppdraget, att låta en
sådan Revision af innevarande års Räkenskaper
och Förvaltning, så fort ske kan, genom dertilL
af Herrar Fullmägtige utsedde personer förrätta;
och att, derest något af betydenhet icke skulle
vara att anmärka, meddela vederbörande Directioner
Decharge.
I händelse detta af Rikets Höglofl. Stän*
der bifalles, torde föreskrift härom böra införas
uti ett serskildt moment, sorn då bör blifva det
3:dje och komma att lyda, som följer:
3. mom. Sä fort ske kan, täta Fullmagtige genom
dertill af Fullmägtige utsedde Revisorer gran«
ska och öfverse samtlige Filial-Disconternes Förvaltning
och Räkenskaper för innevarande är 1 81 8; och,
derest något af betydenhet icke skulle vara att anmärka,
äga Fullmägtige, att, ä Riksens Ständers
vagnar, Directionerne Decharge meddela.
De följande Momenter erhålla i följd häraf
ny numerering, så att det som varit 3 mom.
blir 4 o. s. v.
I anledning af det tillkomne nya momentet,
bör uti det blifvande 5;te momentet ett litet
tillägg göras, och detta moment komma att
lyda sålunda :
5 mom. ”Efter det den uti 3 mom. omförmälda
Revision för sig gatt, böra Discont -Verkens
Cassa- behållningar, Län - Documenter samt Böcker,
Räkenskaper, Protocull och Handlingar, efter ordentlige
in duplo upprättade Inventerings-Instrument, af
Directeurerne öfver Discont-Inriittningarne till Föreståndarns
af Utrednings-Contoiren aflemnas; ankom
-
2o/J 6 Stuts- och Banco-Utskottens Belänknnden.
mande der pd Fullmiigtige att sä val bestämma tiden
dertill, suni hvad i öfrigt skall iakttagas.
Stockholm den 6 Julli 1S18.
N:r 342.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Stats*
Utskotts Memorial, angående Riksens
Ständers Revisorers rätt, att indraga
Creditivet å Ranken för Allmänna Ma*
gazins Inrättningen»
G^erloin Protocolls-Utdrag af den 2 och 4 i
i denna månad hafva Resfiective Riks-Si anderi
till afgörande utaf Förstärkta Siats-Uiskottet öfverlemna!
den, i sammanhang med Regleringen
af grunderne för allmänna Magasins Inrättningens
Styrelse och Förvaltning, fotekomne feiga,
hvaruti 2ine Stånd slädnät uti olika beslut
med de andra 2:ne, huruvida Riksens- Ständers
till granskning af Stats- Banco- och RiksgäldsVerkens
Räkenskaper utsedde Revisorer äga
rätt. att, i händelse af befinnande uppenbara öfverträdelser
af grunderne för dispositionen af
de för denna Inrättning bestämde Creditiv å
Banken, låta till halfva beloppet inhibera dessa
Creditiv; och har Förstärkta Stats-Utskottet, vid
sammanträde denne dag, verkstäldt votering öfver
följande af Stats - Utskottet Uppgifne propositioner:
Den,
som bifaller att frågan om rättighet
för Riksens Ständers till granskning af Stats.
JBanco- och Riksgälds-Verken* Räkenskaper för*
Stiits-Utskottets Betänkan den. 2047
ordnade Revisorer, att inhibera hälften af Creditiven
å Banken för Allmänna Magazins-Inrättningen,
må, enligt Stats-Utskottets Utlåtande
af den 23 nasti. Juni, förfalla, voterar Ja;
den det ej vill, Nej,
Vinner Nej
Sa kommer åter att antagas hvad Stats-Utskottet
i Betänkande angående grunderne för Almänna
Magazins Inrättningens Styrelse och Förvaltning
af den 23 Sisth Maj föreslagit i frågan
rörande rättighet för Riksens Ständers be.
malte Revisorer att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af grunderne för dispositionen
af de för denna Inrättning bestäm-'
de Creditiv å Banken, låta till halfva beloppet
inhibera desse Creditiv med iakttagande för öfrigt
af hvad närmare härom är föreskrifva.
Voteringen har utfallit med 5g Ja och 60
Nej; och, då altså Nej vunnit, är följaktligen
antaget hvad Stats-Uiskottet i Betänkande angående
grunderne för Allmänna Magazins-Inrättningens
Styrelse och Förvaltning af den 23
sisth Maj föreslagit i frågan rörande rättighet
för R iksens Ständers ofvanbemalte Revisorer,
att, i händelse af befinnande uppenbara öfverträdelser
af grunderne för dispositionen al de
för denna Inrättning bestämde Creditiv å Ban.
ken, låta till halfva beloppet inhibera desse
Creditiv med iagttagande för öfrigt af hvad
härom närmare är föreskrifvit. Hvilket Förstärkta
Stais-Uukotlet får vördsam!igen anmäla.
Stockholm den 7 Juli 1818,
8048 Stats Utstöttets Betänkanden;
N:r 343.
Riksens Högloft. Stunders Förstärkta Statsutskott
s Memorial, angående Riksens
Ständers Revisorers rätt, att indraga
Creditivet å Banken jör Manujadur•
Discontfonden.
T„t afgörande utaf Förstärkta Stais-Utskottet
hafva Riksens Högloft. Ständer, genom Protocolls-Utdrag
den ss och 4 i denne månad, öfveriemnat
den, i afseende å Manufactur-DiscontFondens
disposition, förekomne fråga om rättighet
för Riksens Ständers tiil granskning af
Stats- Banco- och RiksGäldsVerkens Räkenska*
per förordnade Revisorer, att, i händelse de
skulle finna föreskrifterne rörande Fonden*
förvaltning öfverträdde, låta indraga det ytterligare
Creditiv å Banken, som vid denne Riksdag
bestämmes; tui hvilken fråga $:ne af de
Respective Riks Stånden, stadnat i olika beslut
med de andra sine.
Förstärkta Stats-Utskottet har i anledning
häraf vid sammanträde denne dag, i den ordning
som med Grund-Lagarnes föreskrift instämmer,
röstat öfver följande af Stats-Utskottet föreslagne
Propositioner:
Den, sorn bifaller hvad Stats-Utskottet uti
afgifne Utlåtanden af den 13 sisth Maj och den
jg derpå följande Junti angående ManufacturDiscont-Fonden,
föreslagit, i fråga om Riksén*
Ständers till granskning af Stats- Banco- och
Riks-Gälds-Verkens Räkenskaper förordnade Revisorers
rätt, att, i händelse de för Fondens
Stats-Utskottets Betänkandenl
förvaltning föreskrifne grunder icke följas, indraga
det ytterligare Creditiv å Banken, för
nämnde Discont-Inrättning, som vid denna Riksdag
Fastställes, voterar Ja; den det ej vill Nej;
Vinner Nej;
så kommer något vilkor af sadan rättighet för
Re.visorerne icke att fästas vid anslåendet af
omförmäldte Creditiv.
Efter Voterings-Sedlarnes öppnande, hafva
befunnits 75 Ja och 43 Nej, hvarjemte en Voj
terings-Sedel såsom dubbel blifvit Casserad: Och
då Ja, altså vunnit, så är följaktligen bifallet
hvad Stats-Utskottet uti afgifne Utlåtanden af
den 13 sisth Maj och den 19 derpåföljde Juni
angående Manufaktur-Discont Fonden , föreslagit
i fråga cm Riksens Ständers till granskning
af Stats- Banco-och Riksgälds-Verkets Räkenskaper
förordnade Revisorers rätt, att, i händelse
de för Fondens förvaltning föreskrifne
grunder icke följas, indraga det ytter]igare Creditiv
å Banken för nämnde Discont-Inrättning,
sorn vid denne Riksdag fastställes : Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Juli 1818*
N:r 344-'
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial angående en förnyad
Tulltaxa.
I följd af erhållne Remisser från samtelige RiksStånden
har förstärkta Stats Utskottet, likmätigt
Bihang till Riks.St. Fröt. 1S17 - zsi$. s“»‘t N:r aj7. *;f.
2050 Stats-Utskottets Betänk anil en.
Grund-Eagarnes föreskrift, till afgörande företagit
de frågor i afseende på grunderne för en
förnyad Tull-Taxa^ hvaruti Riks-Stånden stannat
i olika beslut, samt verkstä lt votering öfver
följande af Be vill nings-Utskottet föreslagne
propositioner:
i sta Voteringen.
Den, som vill , på sätt Högloft Ridderskapét
och Adeln, Högvördige Prästé-Ståndet samt
Hedervärda Bonde - St åndet bifallit och Bevillhings-Utskottet
i dess Betänkande föreslagit, att
enligt i sto Punkten.- alla varor af hvad namn
och beskaffenhet som hälst , frambragte inom
Sverige, af Svenska rudhnaterier, genom Svensk
mans arbete och konstflit, äfvensom alla af utländska
rudimaterie! inom Sverige förädlade
Varor, må fritt utföras, när det sker med helfritt
Rjrtyg, mot'erläggande hälst af Recognitions-afgift,
men, när skäl finnes för handen, att
derutöfver en sådan utgift öka, inot erläggande
af Export- Tull, hvilken dock i allmänhet ej
får öfverstiga Fern Procent af den till Export
anmälte, varans värde och icke ökas för någon
Svensk Product till iner än dubbelt vid export
med främmande Skepp; dock med iakttagande
deraf, att denne Tull-afgift i intet fall, så vida
sådant möjligen kunde inträffa, när den efter
varans verkeliga försäljnings-värde kommer att
bestämma», må för utgående Varor förhöjas öfver
det belopp 1816 års Tull - Taxa föreskrifver:
att den således till vissa Procent utgående
Export - Tullen bur beräknas efter varans
verklig* förhöjningsvärde efter derföre serskildt
uppgjorde grunder: att, om exporten »ker med
Sials-Vtskottets Betunkanden. 2051
Svensk hel- eller half klink el'er ock med utländskt
Skepp, bör Tullen erläggas i lika förhållande
till den fastställde Procenten, som röjande
Export med utländske Fartyg ofvanför®
är stadgadt, och att alla Varor, sorn i hittills
gallurtde Tull - Taxa endast äro med Recognitions-afgift
belagde eller åtnjuta andra friheter,
böra vid samina fördelar bibehållas; enligt 3.djé
Punkten.• att Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
öfverlemna till Kongl. Majit att till
ersättning för den brist, sorn genom Tullens
nedsättning möjligen kan uppstå, intill nästa
Riksdag förändra Sjö-Tulls-afgifterne på alla inkommande
varor i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Majit Sjelf i Nåder finner lämpligt: enligt
4 de Punkten.- att alla härmed i sammanhang
stående reglementariska föreskrifter, komma af
Kongl. Maj:t i Nåder att bestämmas med fästadt
afseende derå, att, då Tullen å både utgående
och inkommande Varor bör beräknas till en viss
Procent af varans Verkliga värde, någon åtgärd
vidtages till bestämmande af detta värde, så att
detsamma ej, på sätt hittills i visse fall skedt,
må af Gods-ägarens uppgift bero, hvilket ändamål
förmodas säkrast kunna vinnas 0111 Mäklare,
eller, der sådane ej finnas, Magistraterne åläggas,
att hvaaje halft år till Tullstyre sen insända
betyg öfver försålde varors värden vid
försäljnings - tillfällen , antingen innan förtullning
ännu ägt rum eller ock med afdrag af erlagd
Tull eller andre omkostnader, och genom
hvilken anstalt Tull - Styrelsen kommer i tillfälle
att årligen före Skeppningen beräkna va*
rornes medelvärden för hela Riket, och, i lian
-
ja052 Stats-Vtskoltets Betänkanderti
delse behofvet fordrar, förordna om någon ge*
norn förändrade omständigheter nödig befunnen
ändring i Tull-värdet å varor bör äga rum:
enligt 6.te Punktm: att, ehuru den möjliga bristen
i Stats-Suminan sannolikt b ifver fylld så
•val genom det ökade Tullvärdet, sorn genom
förhöjningen å inkommande Tullen, må icke
desto mindre, till Stats-Verkets ytterligare säkerhet,
åt Kgl. Maj:t öfverlemnas, att, i öfverensstämmelse
med reciprocitets - grunder, lämpa
Författningarne af Skepps-umgälderne å andra
Nationers Fartyg i förhållande till den
större eller mindre börda Svenska Fartyg måste
i Utländska Hamnar vidkännas; och enligt y:de
Punkten: att, då den till utarbetande föreslagne
Tull-Taxa ej torde så hastigt hinnas färdig, böra
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att intill dess densamma
erhållit Nådig stadfästelse och blifvit till
efterlefnad påbjuden, 1816 års Tull-Taxa å utgående
varor ina, utan någon slags förhöjning,
i allt hvad den upptager tjena till eftenätielse,
och således Kongl. Förordningen af den 29
Jai.uarii 1817 orri Tullen å Jern genast i Nåder
upphäfvas; voterar Ja; den detta ej vill, Nej;
vinner Nej;
så kommer, på sätt Vällofl. Borgare-Ståndet heslum,
Riksens Höglofl. Ständer, att till'Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemna: 10 Att intill
nästkommande Riksdag vidtaga förändringar
i Export-Tullen, ej allenast med förbehåll
att nämnde Tull ej må kunna förhöjas utöfver
hvad 1816 års Tull-Taxa föreskrifver, utan äfven
med underdånig anhållan, att hvad Kongl.
Stats-Utskottets BetänkanderiI j 05 5
Förordningen den 19 Januarii 1817 rörande
Tull å Stångjern stadgar], må till all kraft och
verkan upphöra, hvarjemte skäligt afseende ntå
hafvas (ill nedsättning i Tull-afgifterne å vissa
rå-ämnen, såsom Kalk och Skogs-producter, så
att Kongl. Maj:t vid reglerandet häraf må täckas
taga i betraktande så väl loca'a förhållan.
dm, som reciprocitet mot Utländske Regeringars
Tull-Författningar: 2:0 Att under samma
tid bestämma de förändringar i Import Tullen,
hvilka kunna finnas vara med Rikets Allmänna
Ekonomiska ställning och fördelar öfverensstämmande:
och 3:0 Att i enlighet med reciprocitets
- grunder lämpa Förfat tningarne och
fastställa Skepps-umgälderne å andra Nationers
Fartyg i förhållande till den större eller min.
dre börda Svenska Fartyg måste i Utländska
Hamnar vidkännas; till följd hvaraf hvad Bevillnings-Utskottet
föreslagit rörande ej mindre
förändring i sättet att bestämma varu-värdet än
den nu varande Tull-Taxans efterlefnad, intill
dess den till upprättande föreslagne hunnit till
efterrättelse meddelas, kommer att alldeles förfalla.
Desse Propositioner hafva blifvit besvara-'
ide med 84 Ja och 35 Nej. Och, sorn Ja alltså
vunnit, är följakteligen bifallet det här ofvan
i alternativet upptagne Bevillnings - Utskottets
förslag, sorn af Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Högvördige Präste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet gillats.
2 :dra Voterings - Frägan.
Den, som vill, att, på sätt af 3:116 Riksstånd
blifvit faststäldt, alla i Sverige byggd©
2054
Stnts-Utskottets Betäkanilen.
Skepp oell Fartyg) sorn till Utländningen försäljas,
må, tili Skepps-Byggériernes uppmuntran,
under 3 års tid från försäljningen, njuta, i afseende
på utgående Tullen, samma helfrihet,
sorn Svenska Fartyg tillkommer, voterar Ja5
den det ej vill, Nej;
vinner Nej;
så kommer, enligt Vallöf], Borgare-Ståndets beslut,
i afseende på Tull umgälderne af Svenska
Fartyg, sålde till utländsk man, att förblifva
vid hvad Författningarne nu derom föreskrifva.
Voteringen häröfver har utfallit med 71
Ja och 48 Nej; i följd hvaraf Ja vunnit, samt
första alternativet häraf, innefattande 3me RiksStånds
beslut, alltså är bifallet.
3 dje Voterings - Fr agan.
Den, sorn vill, i enlighet med hvad Bsvillnings
- Utskottet föreslagit och jute Riksstånd
godkänt, att fullständiga Specialer skola
hvarje år upprättas, hvarvid i de hittills brukligaså
kallade Persedel-Sammandragen, utom redan
varande, serskildte Columner böra utvisa
så väl Tullvärdet sorn inkomsten af inkommande
och inkomsten af utgående varor, ineller
utförde f)å Svenska F'artyg eller sådana
som med dem äga lika rättighet; äfvensom att
dylik uppgift bör upprättas öfver hvad som influtit
af varor, förde på främmande Fartyg, voterar
Ja; den det ej viii, Nej;
vinner Nej;
så kommer upprättandet af sådane detaillerade
uppgifter icke att ovilkorligen föreskrifvas, utan,
på sättVällofl. Borgare-Ståndet antagit, så
Tidt möjligt är, verkställas.
S:ats-Utskottets Betänkandeni *°5 5
Efter Voterings-sedlarnes öppnande hafva
befunnits 89 Ja och 30 Nej, och, som Ja al t*
så vunnit, är i följd deraf första alternativet,
eiler Bevillnings-Utskottets af 3:ne Riks-Stånd
gillade Förslag, bifallet; — Hvilket allt Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Julli 1818-
N:r 345*
Riksens Högloft. Stiinclers Förstärkta Statsutskotts
Memorial angående Bevillnings-afgiften
för Consumtion och Öfverflöd.
•Samtlige Riks-Stånden hafva genom ProtocollsUtdrag
af den 4 och 7 i denna månad till Förstärkta
Stats - Utskottet öfverlemnat alt afgöra
den fråga, rörande Bevillnings-Utskottets alternativa
förslag i 3 Ari. af Bevillnings-Förordningen
om afgift för Consumtion och Öfverflöd,
hvaruti Stånden stadnat uti o ika beslut ; Och
har Förstärkta Stats-Utskottet, i följd häraf, anställt
omröstning öfver de af Bevillnings - Utskottet
uppgifne voterings-propositionerne, så
lydande:
Den, som bifaller j;sta alternativet af Bevillniugs-Uiskof
tets den 25 sisth Junii ingifrie
Förslag till lil Art. i blifvande BevillningsStadgan,
angående Consumtion och Öfverflöd,
och att således inga afgifter för Tobaks förbrukning
uti densamma skola inflyta, voterar
Ja; den det ej vill Nej;
vinner Nej ;
Stats-ZJtsiottets Betänkande.'
kommer ofvannämnde lil Art# att blifva sådan
som andra alternativet i berörde Förslag innehåller
oda i följe deraf afgift för Tobaks nyttjande
att äfven äga rum,
Vid denna omröstning hafva befunnits 53
Ja och 66 Nej; och, som Nej alltså vunnit, kommer
ofvannämnde lil Art. att blifva sådan
som 2:dra alternativet i berörde Förslag innehåller,
oell i följd deraf afgift för Tobaks nyttjande
att äfven äga rum: Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Julii 1818.
N:r 346.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Herr Munck af
Rosenschölds Memorial_ och anslag af
medel till Löner för Ledamot er ne i
den Commité , som skall utarbeta 11 orsing
till öfverflödige Embetens och
Tjensters indragning och en förbättrad
arbels-method.
'Jrenom Protocoils - Utdrag af den 29 i näst*
ledne månad har Höglofl. Ridderskapet och Adeln
till Stats-Utskottet remitterat Herr Munck
af Rosenschölds gjorde Motion, att, sedan RiksStånden
beslutit nedsättande af en Commité,'
sorn skall utarbeta en plan till öfverflödige Em:
hetens och Tjensters indragning samt en förbättrad
arbets-method vid de Publike Verken^
och för detta ändamål äfven sammandraga och
Stats- Utskottets Betankanden.
2057
redigera alla Stats - Ekonomiske Författningar,
det måtte ett lämpligt arfvode, svarande mot
det som den redan för flere år sedan nedsatte
Lag Commitéen uppbär, anslås för de blifvande
Eedamöterne af denna Commilée.
I anledning häraf får Stats-Utskottet upplysa,
att Riksens Ständer vid 1812 års Riksdag
till bestridande af nödige kostnader i och
för den Commité, om hvars tillförordnande 1
ofvanberörde ändamål Riksens Ständer då i underdånighet
anhöllo, anslogo en Summa af 3000
R:dr årligen, hvilken ännu finnes qvarstående
på Allmänna Indragnings - Staten , med förklarande
derjemte, att, i fall denne Summa funnes
otillräcklig, Kongl. Majt i Nåder täcktes- utaf
Öfverskotterne på Stats-Verkets Inkomster, låta
förskjuta det som derutöfver kunde erfordras.
Då det nu beror af Kongl. Majus Nådiga
hepröfvande, huru den ifrågavarande Commitéen.
må komma att organiseras, samt, derest sådant
skulle ske i enlighet med Riksens Ständers
derom vid sista Riksdagen yttrade underdåniga
önskan, sålunda, att Commitéen sammansättes
utaf Embetsmän, hvilka med Löner å Stat äro
försedde, jemte visse Deputerade af Riksens
Ständers Fullmäktige i Ranken och RiksgäldsContoiret,
hvilka, för deras befattningar, likaledes
njuta arfvoden; så anser Stats-Utskottet
för närvarande något vidare anslag af medel
till desse Ledamöters afiönande och öfrige förefallande
kostnader såsom skrif-materialer och
trycknings - kostnader m. in. ej erfordras, utan
allenast, att det, såsom berördf är, härtill afsatte
beloppet för behofven upplåtes, med samma
2®58 Stats Utskottets Betänkanden.
rättighet för Kongl. Majit derjemte, som år
1812 bestämdes, au derutöfver af Öfverskott å
Stats-Iritraderne, låta förskjuta hvad sorn kari
finnas för ändamålet nödigt; Hvilket vordsarnligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers beptol
vande.
Stockholm den g Julii 1818.
N:r 347.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande, angående PensionsStats
reglerande för Högstsalig Hennes
Maj:t Enke-Drottningens Hoj-Stat*
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har, i anledning
af derstädes gjorde • anmärkningar , till
Stats - Utskottet återremitterat målet, angående
Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition, om medels
anslående till Pensioner för Högstsalig Hennes
Maj t Enke - Drottningens plof-Stat; hvarjemte
Hedervärda Bonde-Ståndet, med bifall li l hvad
Utskottet föreslagit, likväl tillagt den underdåniga
önskan, att Kongl. Majit täcktes vid regeringen
af nämnde Pensions-Stat i Nåder tillse,
au afven den ringare Betjeningen varder,
utan afseende på viss ålder och tjenstetid, efter
billighet ihågkommen.
I anledning häraf har Utskottet till förnyad
handläggning upptagit detta ärende och
får dess ytterligare utlåtande deruti nu afgifva.
*
Stats-lJtskottets Betänkandenl 2059
Kongl. Majit hade i Dess Nådiga Proposition
äskat, at.t Riksens Ständer, till Pensioner
för Högstsalig Hennes Majit Enke - Drottningens
HofStat, mätte anslå en Summa af 16,666
Ridr 32 sk. att efter Kongl. Majus Nådiga
pröfning och förordnande fordelas och användas
utan något bestämmande af grunder elier
vilkor dervid utaf Riksens Ständer; Och StatsUtskottet
tillstyrkte väl ock Riksens Höglofl.
Ständer, att uppföra nämnde Summa tili Kongl.
Majits Nådiga disposition; men trodde sig tillika
höra föreslå, alt samma grunder, sorn vid
denna Riksdag blifvit lagde för Pensionernes
beviljande åt den del af Kongl. Hof- Staten,
80m tillhörde Högstsalig Konungens uppvaktning,
måtte antagas äfven för de ifrågavarande
till en och samma Kongl, Hof - Stat förut
hörande Personer, och att åter för dem, sorn tillkommit
vid den nyligen reglerade Hof-Staten
för Hennes Majit Enke-D-rottningen, måtte tillämpas
nämnde grunder, så vidt det med billighet
och rättvisa kunde förenas i jemförelse
mot dem, som förut tillhrägt en längre tid i
tjenst vid de Kongl. Hofven. Härvid har nu
blifvit hos Höglofl. Rulderskapet och Adeln
erindradt hufvudsakligen: att, med tillämpning
af de upodragne grunderne, skulle Pensionstagarne
komma att till |:delar blifva i saknad af
sådan förmån, emedan bland dem knapt någon
lärer finnas, som ej har serskild Lön; men att
det likväl vore en skyldig gärd af tacksamhet
mot Högstsalig Hennes Majit Enke - Drottningens
minne, att, på sätt Kongl. Majit i Nåder
äskat, anslå Summan utan alla vilkor till Des*
jo6o Stats-TJtsiottets Betiinianden.
[Nådiga disposition för ändamålet: att sådant
jeni va i skulle instämma med -Riksens Ständers
Sigfid i afseende på den, efter Högstsalig Enke-D
ottningen SOPHIA MAGDALENA, af
Kongl. Majt efter, Nådigt godtfinnande reglerade
Pensions Stat, sorn sedermera skall blifvit
ökad för en del, och hvilket Riksens Ständer
vid 1815 års Riksdag hade erkänt; samt att,
då Utskottet sålanda föreslagit visse gränsor för
Pensions legleringen och påräknat, att hvad sorn
nied tillämpning deraf kunde besparas af förenämnde
Summa, borde komma Staten till godo,
så skulle för de af Högstsalig Hennes Majit
Enke - Drottningen till bestridande öfvertagne
oell bestådde Pensioner åt andre i behof stadde
personer tillgång ej finnas och desse nödlidande
komma att sakna den hjelp och det understöd,
de förut åtnjutit och om hvars fortfarande
de gjort sig ett säkert hopp i stöd af Hen.
ries Majus ädla böjelse och välgörenhet mot
behöfvande; och liar, under framställning häraf,
såsom en serskild motion Herr Friherre Fredrik
Hjerta föreslagit, att en Summa af 3000 R:dr,
hvartill af förenämnde 16,666 Rtdr 32 sk. tillgång
kunde påräknas, måtte anslås för desse enski
dte Pensioner; uti hvilken framställning flere
Ledamöter sig förenat.
Uti det förut afgifne utlåtandet har StatsUtskottet
anfört de skäl, uppå hvilka Utskottet
ansett enahanda grunder, som föreslogos för
upprättandet af Indragnings-Staten efter Högstsalig
Konungen, böra följas vid regleringen af
ifrågavarande Pensions-Stat; Och får i denne
del alltså nu vördsamligen åberopa berörde yt„
Stats-Utsicttens Belänkandtni 2061’
frände med förklarande, att Riksens Ständer rédan
vid 1809 och 1810 årens Riksdag funno
Siats-Verkets ställning kräfva de vilkor för Pensioners
åtnjutande å Rikets Stat, som i afseende
på Embets- och Tjenstemän, hvilka tillika
innehafva andre sysslor med Löner å Kronans
Stat, nu blifvit utsatte; samt att sådane undantag
äfven gjordes af Riksens Ständer vtd 1815
års Riksdag, i afseende på den för Högstsalig
Hennes Majestät Enke - Drottningens SOPHIA
MAGDALENAS Pensionärer reglerade Staten.
Och, enär det serskildta förhållande dessutom
inträffat, att Högstsalig Enke-Drottningens Hof.
Stat, sorn nu skall pensioneras, för korrt tid sedan
blifvit antagen och försedd ined högre Löner
än sorn ,åtnjötos af de förut till den Kongl.
Hof Staten hörande Personer, har Stats-Utskottet
funnit billighet och rättvisa, i förening med
Riksens Ständers åliggande, att i möjligaste
mån vid deras anslag inskränka Statens betungande,
fordra, att såsom skedt tillstyrka, det
Riksens Ständer till Kongl. Majus Nådiga bedröfvande
måtte öfverlemna, att efter förut lagde
grunder, så vidt de finnas tiliämplige, bestämma
hvad ifrågavarande Pensionärer ma böra
tilläggas i jemförelse till dem, som tillhört
samma Kongl. Hof-Stat och genom en längre
tjenstetid beredt sig ännu större anspråk i detta
hänseende.
Hvad den lägre Betjeningen angår, som egenteligen
med afseende pa lefnads- och tjensteår
skulle tilldelas större elier mindre Pensioner;
så har Stats-Utskottet för att utstaka de förhållanden,
sorn kunde gifva någon anledning för
/
2062 Stats-Utskottets Betänk andert*
pröfningen af deras tätt, uppgifvit visse lefnads
och tjenste-år, som borde vara UpphUndne;
men, sorn härvid kunde inträffa sadrfie fall ,
att någre j^f Betjeningen finnas nära men ej
lill fullo hafva tjent den utsatie tiden eller
hafva hunnit den föreskrifne åldern, och i desse
händelser det synes på Kong'. Majus Ni-*
diga urskiljande vid den individuella regle
ringen
ankomma, att icke dessmindre bevilja
så»lari.e personer hvad dern i följd deraf skä
ligen
tilläggas bör; s , och ehuru Srars Utskottet
icke för ..ställt sig annat, än att en sadan
tillämpning af de uppgifne grunderne skulla
finnas med Riksens Ständers afsigt öfverensstämmande,
Ilar likväl Utskottet, i anledning af
nu gjorde erindringar saint HedelVärda BondeS»andels
tillägg vid dess bifall till förra Utlåtandet,
trött sig böra tillstyrka, alt Riksens
Höglofl. Ständer, till förtydligande af deras
mening, förklara, att, hvad otuförmäldte Betjening
beträffar, det jemväl öfverlemnas till Kgl.
Maj ts Nådiga åtgärd, att, vid tillämpningen af
de lagd? grunderne, til Ise livad billigheten klafver
i anseende till förekommande omständigheter,
sa att, i enlighet meri Riksens Ständers ändamål,
skäligt understöd må tilldelas den dertill
förtjente, men derutöfver någre personella
förmåner icke bestås.
Vidkommande för öfrigt Högstsalig EnkeDrottningens
enskildte Pensionärer, sorn af dess
ädelmod och ömhet för behöfvande varit understödde;
så saknade Stats-Utskottet vid ärendets
handläggning forre gången all uppgift och
underrättelse i denne del, hvarå Utskottet i
Sluts-UtskottelS Bitunkanden. 2063
annat fall icke hade undeilåiit, att fästa afseende;
Och, sedan Utskottet af hvad sorn nu blifvit
andraget, fått anledning inhämta den närmare
upplysning härutinnan, att beloppet utgör
3,654 Hulr 32 sk., hvarutaf likväl utgå dels
underhal ls-kostnaderne för 2:ne vid Institutet
för Blinde och Döfstumme intagne Gossar 300
E:dr, som när desse afgå böra Upphöra och besparas,
dels ock till Stadéns fattige 600 R.dr
och till Hennes Majit Drottningens Hospital
300, hvilka sistnämnde 2tne Summor af tillsammans
900 R:dr icke kunna Stats-Verket påföras;
så, och enär för öfrigt desse Pensioner,
utgörande, eftev afdrag af berörde 900 R:dr,
2,754 R:dr 32 sk., till den del desamma äro
anslagne verkligt behöfvande personer, synas
höra såsom en taeksamhetsgärd åt Högstsalig
Hennes Majits minne bestås så länge innéhafVarne
lefva och äro derutaf i behof, hemställer
Stats * Utskottet, det Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet till Kongl. Majus visa och
Nådiga bepröfvande äfven öfverlemna att låta
tilldela desse Pensionair-er hvad dem anses böra
fortfarande tillgodokomma och Staten skäligen
roa vidkännas samt hvartill dea af Kongl.
Maj:t i Nåder äskade Summa, efter hvad Utsko'tet
äger säker anledning förutsätta, äfven
leinnar tillgång. Hvilket allt vördsammeligen
understäiles Riksens Höglofl. Ständers pröfning
och åtgärd ; Hvarvid Utskottet ock skolat anmäla,
att Dess förra yttrande är bifallet af IIögvördige
Präste - Ståndet dep 4 samt af Vallöf!.
Borgare-Ståndet den 3 i denna månad.
Stockholm den 8 Julii 1818.
S064 Ståts-Utskottets Betänk anden.
N:r 348.
Riksens Högloft. Slätt Jers Stats - Utskotts
Memorial, rörande Credit iven enligt
63 §. uti 1SO9 års Regerings - Form.
^Enligt 63 §. uti 1809 ars Regerings - Form,
skola för oförsedde händelser, 2:ne serskilda tillräckliga
Summor vid hvarje Riksdag afsättas
och anslås till Kong!. Maj:ts Höga disposition.
Och är det med anledning häraf Stats - Utskottet
får vördsamligen föreslå och tillstyrka, att
den större Samman, sorn från Ranken skall utgå,
måtte bestämmas till Två Millioner Riksdaler,
och den andra, likasom vid förra Rikstlagen,
anvisas på Riksgälds - Contoiret till
belopp af En Million Fem Hundra Tusen
(i,r,oo,ooo) Riksdaler Råneo, hvaraf En Tredjedel
vid utomordentlige tillfällen och behof,
uppå Kongl. Majus Nådiga tillkännagifvande
härom, från Contoiret utbetalas; men de öfrige
Två Tredjedelarne eller En Million Riksdaler
icke utan i fall af utomordentlige Försvars-anStalter;
Och ina hela Summan af En och En
half Million Riksdaler afleinnas uti RiksgäldsContoirets
Credit Sedlar efter fastställd realisations-grund;
Hvilket Rikets Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 8 ulii 1818.
Stais-Utskottets Betänkanden. 2065
N.r 349.
Riksens Högloft. Ständers Stats ■ Utskotts
Memorial om några förändringar i
Reglementet för Riksgälds - Contoiret.
V id innevarande Riksdag äro af Rikets Höglod.
Ständer åtskillige Reslut fattade, hvilka tora
Riksgälds-Verket, och af sådan beskaffenhet,
att dé böra intagas uti det vid 1815 års Urtima
Riksdag af Rikets Höglofl. Ständer för Riksgälds
Contoiret fäststäldte Allmänna Reglemente.
Men, då detta Reglemente i allt öfrigt befunnits
icke- tarfva någon ny redaction, samt fdrändringarne
endast förekomma uti 2:dra och yrde Artiklafne;
så har Stats - Utskottet låtit omarbeta
desse 2.’ne Artiklar. Och torde, i händelse vid
redactionert af de ställen, som skola undergå förändring,
och hvilket af närlagde Förslag närmare
inhämtas, något icke skulle vara ast anmärka,
ifrågavarande 2.ne omarbetade Artiklar,
i likhet med hvad som ske.tt vid 1812 års Urtima
Riksdag i Örebro med alet vid *809 och
1810 årens Riksdag fasfstäUPte Allmänna Reglemente
för Riksgälds-Contoiret, få utfärdas under
benämning af Förändringur och Tillägg uti
(let vid 1815 ars Urtima Riksdag af Riksens Ständer
för Riksgälds - Contoiret utfärdade Reglemente,
som i allt öfrigt blifver till efterrättelse gällande;
gjorde och faststälde vid Urtima Riksdagen i Stockholm
är 1818. Hvilket Rikets Höglofl Ständer»
närmare bepröfvande vördsamligen underställe».
Stockholm den 8 Julii 1818.
Bihang till Riks-St, Frät. ig# j$t$.
«o66 Ståts-Utskottets Bettini anderi!
Förslag till Förändringar och Tillägg uti
det vid 1815 urs Urtima Riksdag af
Riksens Ständer faststäldte Reglemente
för Riksgälds-Contoiret.
1815 ärs Reglemente.
3. Art.
i- §.
T ill 'liqviderande af den
•uti nästföreståendeArtikel
öirförmäldte Gäld
oell fullgörande af de
sei skilde Förbindelser,
hvilka dessutom blifvit
Riksgälds - Contoiret' ålagile,
äro nedan uppräknade
Fonder och Inkomster
Biksgälds-Contoiret
tillsljgne, nemligen:
1:0
Alla Restantier å
Contoirets äldre Fonder,
jemte den sä kallade
Allmänna Revillningen,
som för innevarande
är skall.erläggas.
2:0 Odisponerade Behillnjngen
af de fian
Kongl. Majus.och Rikets
K igs - ColRgium till
Riksgälds Contoiret öf
-
Ny Redaction.
2. Art.
1. §.
T'il! liqviderande afden
uti nästförestående Artikel
omforrnäldte Gäld
och fullgörande af de
serskilda Förbindelse»^
hvilka dessutom blifvit
Riksgälds-Contoiret ålagde,
äro nedan uppräknade
Fonder och Inkomster
Riksgälds-Contoiret
tillslagne, nemligen
:
1:0 Alla Restantier a
Contoirets äldre Fonder,
jemte den sa kallade
Allmänna Bevill-r
ningen, som för innevarande
år 1818 skall
erläggas.
2:0 Odisponerade Behållningen
af de från
Kongl.Majus och Rikets
Krigs - Collegium till
Riksgälds-Contoiret ö£-
Stats-Utsiottels
verlemnade Cassors medel.
3:0 De, enligt Riksens
Ständers Beslut vid in.
nevarande Riksdag, till
Riksgälds-Contoiret öfverlemnade
f. d. Konungen
enskildt tillhörige
medel.
4:0 Riksgälds-Confoirets
Fordringar för utlånte
medel.
5:0 Den så kallade
Allmänna Eévillningen,
som Riksens Ständer vid
innevarande Riksdag sig
åtagit till ett påräknadt
belopp af Två millioner
Sex hundra Tjugu
Tusen (2,62 o.ooo)R;dr,
(hvarunder äfven inbegripes
den Bevillning,
som förut utgått under
benämning af BränvinsConsumtions-afgift
samt
I.andt-Tu! Is.ersättning;)
och hvilken så kalla
-
Betunlanden' 5 0 6 f
verlemnade Cassors medel,
samt den under Kgl.'
Bergs - Collega disposition
och förvaltning f„
d. ställde Cassa, somy
enligt Riksens Ständers
Beslut, till RiksgäldsContoiret
skall öfverlemnäs.
3:0 De f. d. Konung
gen enskildt tillhörige
medel.
4:0 Riksgälds-Contoirets
Fordringar för utlånte
medel.
5:0 Den så kallade
Allmänna BeviUningen,
sorn Riksens Ständer vid
innevarande Riksdag sig
åtagit till ett påräknadt
belopp af Två millioner
Fem hundra Åttatio
Tusen (2,580,000) R:dr,
(hvarunder inhegripes
den Bevillning, sorn förut
utgått under benämning
af Bränvins Con»
sumtions - afgift och
Tand t-TuRs ersättning;)
och hvilken sä kallad®
2o6g
Stats- Utskottets Betänkunden.
de Allmänna Bevillning
kommer alt utgå ifrån
och med år 1816..
6.0 Den så kallade ordinarie
Licenten till en
årlig Summa af Fyratio
Fern Tusen (45,000)
Riksdaler.
7:0 Skatterättighetsmedel,
hvilka inflyta
för de Kronan behållne
Hein mans försäljande til
Skatte.
g:o Observations-medel,
härrörande ifiån revisionen
af räkenskaperne
öfver sådane medel,
hvilka äro 'ställde under
Riksens Siänders omedelbara
disposition
och i Riksgälds Contoiret
skola redovisas.
g:o De Auction6-rnedel,
hvilka kunna falla
för Kronan tillhörige
hus i Städerne; härifrån
likväl uridantagne- sådane
bus och byggnader,
som äro inköpte för Kgl.
Amiralitetet i Carlscrona
och Allmänna Magazins-Inrättningen.
10:0 De Öfverskott på
Stats-Verkets Inkomster
Allmänna Bevillning
kommer att utgå ifrån
och med 1819.
6:0 Derrså kallade ordinarie
Licenten till en
årlig Summa af Fyratio
Fem Tusen (45,000)
Riksdaler.
7:0 Skatterättighetsmedel,
hvilka inflyta
för de Kronan behållne
Hemmans försäljande til
Skatte.
8:0 Observations-medel,
härrörande från] revisionen
af räkenskaperne
öfver soda ne medel,
som äro ställde under
Riksens Ständers omedelbara
disposition och
i Riksgälds - Contoiret
skola redovisas.
9:0 De Auctions-rnedel,
som kunna falla för
Kronan tillhörige hus
i Städerne; härifrån likväl
undantagne sådane
hus och byggnader, som
äro inköpte för Kongl.
Amiralitetet i Carlscrona
och Allmänna Magazins
Inrättningen.
10:0 De Öföerskott pi
StatsVerkets Inkomster,
Stats-Utskottets Betänkanclen. *069
för nr 181b och påföljande
åren, hvilka kunna
uppkomma, sedan den
utaf dylika Öfverskottsmedel
vid denne Riksdag
bestämde Summa af
200,000 R:dr, som till
StatsVerkets behof hvar.
je år får disponeras, blifvit
innehållen.
3. §.
Riksgälds - Contoiret
äger, att med Discont
-
hvilka, i följd af den
vid innevarande Riksdag
skedde Stats-Reglering,
från Kongl. StatsCoritoiret
aflemnas, emot
Riksgälds-Contoiret
åtagen förbindelse,
att, efter Reqvisition,
hålla Kongl. Stats-Contoiret
till handa hvad
som möjligen skulle kunna
brista uti Sjats-Verkets
beräknade Inkomster
för år 181g och
nästpåföljande åren.
Jemväl skola ifrån
Landt - Ränterierne till
Riksgälds-Contoiret levereras
Skatte-köpeskillingar
för Recognitionssarnt
Kronans öfrige disponible
Skogar, hvilka
Skatteköpeskillingar
komma att Kongl. Majit
till handahållas, de förre
för Försvars-Verket
samt. Arméens Matferiella
behof och de sednare
för Flottomes behof,
2- §•
Riksgälds - Contoiret
äger , att med Discont
-
•M
,207# Stats-Utskottets Bet arik andenl
villkor och motTvå procents
ranta i Riksens
Ständer? Banque begagna
en Summa af Tvä
Mil Hörjer R:dr; och derest
till Credit-Sedlars inlösen
ytterligare biträde
skulle tarfvas, bör det,
mot enahanda villkor, af
Banquen meddelas, sedan
vid hållit sammanträde
imellan Fullmäg..
lige i Banquen och Riksgälds-Contoiret
behofjyet
blifvit uppgifvet.
7. Ari.
57 sr, 3 och 4 §.- §,'
5* $•
a. moni. Emot det
Riksgälds • Contoiret får
disponera alla inflytan
-
villkor och mot Två (2)
procents ränta, i Banken
begagna en Summa
af Tvä (2.) Millioner
Riksdaler; och derest
till Credit-Sedlars inlösen
ytterligare biträde
skulle tarfvas, bör det emot
enahanda villkor, af
Banken meddelas; dock
under förbehåll, att dispositioner
på Extra Di»
scont Biträdet icke ske
i annat förhållande, än
att Crédit-Sedlar till ett
deremot svarande belopp
infrias. Äfvensom
nya Credit - Sedlar icke
få utgifvas till större
Summa, än som var utelöpande
den 31 December
1814; hvarvid
undantag likväl egerrum
för hvad uppå det mindre
Creditivet skulle
komma att disponeras.
7. Art.
'3, 2, 3 ock 4 §. §. oför-*
förändrade.
5* §•
3. morn. Emot det
Riksgälds-Contoiret får
disponera alla inilytan
-
Stats-UtAotiets Betiinkanden. 2071
de Restantier uppå 1814
och förra årens Bevillning,
jemte den Allmän
na Bevillning, sorn, euligti
8 t 2 års Förordning,
kommer att utgöras, äfven
för detta år, skall
Riksgälds Contoiret aflemna
:
Till Riksens Ständers
Banque Tre hundrade
Tusende C300,o00) Riksdaler
inom 1815 års slut,
såsom AmörtissementsFond
till realisationens
verkställande, enligt 4.
uti 1800 års Riksdags-Beslut,
och likaledes
inom 1816 års slut
Tre hundrade Tusende
(300,000) Riksdaler, eller
tillhopa Sex hundrade
Tusende (600,000)
Riksdaler.
Till Kongl. Stars Contoiret
efter Reqvisitiötxer
följande Summor:
1:0 De Trehundrade
Sextio tusende 360000)
Riksdaler, hvilka för
2:ne sista qvartalen af
innevarande år 18x5 ,
uppå årliga Samman af
Sju hundrade Tjugo Ta
-
de Res:anrier uppå 1817
och lorra arens Bevillning,
jemte den Ali manna
Bevillning,, som, enligt
1815 årsEörordning,
kommer att utgöras, äfven
för innevarande år
1818, skall RiksgäldsContoiret,
efter Reqvisitiotier,
halla Kongl*
Stats-Contoiret till handa
följande Summor,
nemligen:
ilo De Tre hundra
Sextio [Tusen (360,000)
Riksdaler, hvilka för
2:ne sista Qvartalen af
innevarande år 1818
uppå årliga Summan af
Sju hundra Tjugo Tusen
(720,000' Riksdaler
skola utgå, såsom ersättning
till Stats-Verket
för den del afTull-Tn-t
komsterne, som är anslagen
till godtgörande
af Bankens Förskott till
1808, och 1809 årens
krig., 1
2:0 Femton Tusen
(15.000) Riksdaler, såsom
för innevarande år
rftiS återstående Ränta
och Capital-afbetalning,
t ®71 Stats Utskottets Fetänkandtn.
sende Riksdaler skola på del år 1811 i Barn.
utgå såsom ersättning till ken lyftåde mindre CreSiats
- Verket för den dilivet,
del af Tull Inkomster- 3:0 Sjutio Tusende
ne, sorn ar anslagen till (70,000) Riksdaler, sågodtgörande
af Bankens sorn outtagen återstod
Förskott till 1808 och uppåansiaget föi åri8i7
1809 arens krig. till Stats-Behofvens fyl
2:0
Femton Tusende lande.
(15,000) Riksdaler, så- 4:0 En million Fy
som
för innevarande år ra hundra Tjugo Tusen
återstående ränta och (1.420,000) Riksdaler,
Capital - afbetalning på likaledes anslagne för år
det år 1811 i Banquen 1818 till Stats - Behoflyftade
mindre Credi- vens . fy Ilande.
,iv€t- ^ 5:° Fern Tusen Sex
3-o Två hundade Fy- hundra Tretio (5,630)
ra Tusende Nio hundra- Riksdaler, Nio (9) skil.
de (204,900) Riksdaler lingar Ellofva (n) rist
Sju (7) Skillingar 2 rst., såsom innevarande års
såsom outlagen återstod ränta å Kongl. Krigsuppå
anslaget till Stats- Collegii f. d. Cassors
Behofvens fyllande för medel.
l8\4- 6:0 Den för inneva
4:0
Atta hundrade Fy. rande år belöpande rän.
ra Tusende Nio hundra- ta för Kongl. Bergs Colde
(804,900) Riksdaler legii f. d. Cassors meSju
(7) skillingar Två del ; hvilken ränta för
(2) rist.; Likaledes an- hv»rje år utgör Ett Tuslag
t ill Stats-Beh ofvens sen Tre hundra Fyrafyllande
för innevaran- tio (1340) Riksdaler
de år 1 8 1 5 ; och Fyratio Tre (43) skil
5:0
Fern Tusende Sex lingar Två (2) rist.
hundrade Trettio (5 630) Ränta» så val för
Stats-Utskottets Betänk anden'. 2 »73
Riksdaler, Nio (9) skil- Kongl. Krigs-Collegii
lingar Ellofva (11) r:st f. d. Cassors medel, Som
såsom ränta för de från för Kongl. Bergs ColleKongl.
Majits och Ri- gii f. d. Cassa godtketsKrigs-Collegium
af göres Stats-Verket äflemnade
Cassors medel, ven de nästpåföijande
och hvilken Summa för åren vid hvarje års slut;
år 1815 och påföljande dock anmärkes, att ränåren,
inom hvarje års tan å Kgl. Krigs-Colslut
skall hållas Stats- legii f. d. Cassors tneVerket
till handa. del för år 1819 och allt
2. mom. Den så kalla- framgent utgår endast
de Allmänna Bevillnin- med Fem Tusen Ett
v gen. Riksens Ständer vid hundra Tretio (5130)
denne Riksdag sig åta- Riksdaler, Nio (g)skilgit
till en påräknad år- lingar Ellofva (11) r.st
lig Summa af Två Mil- årligen, och upphörer
lionerSexhundradeTju- deremot med innevarangu
Tusende 2,6-20,000) de år 1818 den ränta
Riksdaler, och hvilken af En procent, som Siatsskall
utgå för år 1816 Verket liittills godtgjor*
och följande åren till uppå den till Malmö
nästa Riksdag, kommer Stad frånRiksgälds-Conatt
lefvereras till Riks- toiret utaf sistnämnde
gälds-Coritoiret och der- Cassors medel utlånte'
siades redovisas; hvar- Summa,
emot utaf samma Bevill- 2- mom. Den så kältring
följande Summor lade Allmänna Bevillskola
årligen från och ningen , som Riksens
med år 1816 från Riks- Ständer vid innevarangälds
- Contoiret, efter de Riksdag sig åtagit,
Beqvisitioher, till Kgl. till en påräknad årlig
Stats-Contoiret aflemna!, Summa af Två mijlioneinligen:
ner Fern hundra Atta
-
3074 'Stats-Utskottets Betänkanderi.
1:0 Sju hundrade Tjugo
Tusende (7:9,000)
Riksdaler, såsom ersättning
till Stats Verket
for den del afTull-Inkornsterne,
till ett lika
belopp årligen, sorn är
anslagen' till ersättning
at Rankens Förskott till
a So 8 och 180g årens
krig.
2:0 Tretio Tusende
(30 000} Riksdaler till
Ränta och Capital-afbetalning
å det i Ranken
år 1811 lyft a de mindre
Creditivet.
3:0 En Million Fyra
hundrade Tjugo Tusende
1,420,000 Riksdaler
tiil Stats Behofvens
fyl hinde.
A de Summor,; hvilka
till S tats- Verket skola
aflemnas, mage Fullmäktige
medde a Förskott»
så, vidt RiksgäldsContoirets
iPenningetillgångar
det medgifva;
dock endast för det löpande
året, hvilket räknas
fran den Förste (1)
Mars det ena året och
Ulldén Förste (1) Mars
tio Tusen (2,580,000)
Riksdaler, och] hvilken
skall utgå för år 181g
och följande åren intill
nästa Riksdag, kommer
att levereras till Riksgälds-Contoiret
och derstädes
redovisas.
Utaf denna Bevillning
skola följande Summor
årligen ifrån och med år
1819, efter Reqvisitioner,
hållas Kongl. StatsContoiret
till handa,
nemligen:
1:0 Fem hundra Tusen
(500,000 ! Riksdaler,
såsom Capital - afbetalning
och ränta, så val
å Bankens Försträckningar
till Stats Verket till
1808 och 1809 arens
krigskostnader, sorn å det
år 1811 lyftade mindre
Creditivet, och hvaraf
Ett hundrade Tjugu
Fem Tusen (125,000)
Riksdaler hvarje Qvartal
erläggas.
2:0 En million Sex
hundra Sextio Sex Tusen
Fyra hundra Femtio
Två (1,666,452.) Riksdaler,
Ellova(ii)shillin
-
Stats-Utshotlets
det näst påföljande. Således
må förskottsvis till
Stats-Verket utbetalas
emellan den, Förste (1)
Mars 1816 och den Förste
;i Mars 1817 hvad
Stats-Verket för år 1816
tillkommer; hvaremot
någre Förskott till Statsverket,
sträckte utöfver
det löpande året icke få
beviljas, utan äro stränligen
förbudne, så att
före den Förste (uste)
Mars 1817 något icke
får förskjutas,uppå 1817
års anslag o. s, v.
Hvarje år 1 April månad
bör ordentlig Liqvid
imellan Stats-Verket
och RikSgälds-Contoiret
upprättas för det
Eetänhanden. 3075
%
gar Sex (6) r:st. till StatsRehofvens
fyllande.
A desse Summor må
Förskott meddelas, så
vidt Riksgälds-Contoirets
Penn inge-1 il'gångar
det medgifva; dock endast
för det löpande året,
hvilket räknas från
den Förste Mars det ena
året och till den
Förste Mars det nästpåföljande.
Således må
förskottsvis till Statsverket
utbetalas emellan
den Förste Mars
1819 och den Förste
Mars 1820 hvad SiatsVerket
för år 1819 tillkommer;
hvaremot någre
Förskott till StatsVerket,
sträckte utöfver
det löpande året icke få
beviljas, utan äro strängligert
förbudne, så att
före] den Förste (uste)
Mars 1820 något icke
får förskjutas uppå samma
års anslag o. s. v.
Hvarje år i April månad
bör ordentlig ELqvid
imePan Stars-Verket
och Riksgälds-Contoiret
upprättas fot det
Stats- Utskottets Betänkanden.
nästföregångneåret samt nästföregångne året saint
2:ne Exemplar af den- 2:ne Exemplar af denne
Liqvid utskrifvas, af ne Liqvid utskrifvas, af
hvilka det ena, försedt hvilka det ena, försedt
ined Kongl. Stals -Con- med Kongl. Stats-Contoirets
godkännande, å- loirets godkännande, äterslälles
Riksgälds- terställes till RiksgäldsContoiret,
För att såsom Conloiret, för att såsom
verification dess Huf- verification dess Hufvud-Bok
biläggas, och vud-Bok biläggas, och
det andra, med påteck- det andra, med påtecknad
approbation af Full- nåd approbation af Fullmäktige,
qvarstannar u- mäktige, qvarstannar uti
Kongl. Stats-tCentoi- ti Kongl. Stats-Contoiret.
ret.
N:r 350.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, uti den af Högloft. Ridder -  skåpet och Adeln remitterade fråga
om dispositionen af de för Allmänna
Magazins-Inrättningen och Manufactur*Disconten
anslagne medel.
Sedan Rikets Höglofl. Ständer vid denne Riksdag,
angående de för Allmänna Magazins - Inrättningens
behof vid Urtima Riksdagen år
18.15 beviljade Två Millioner R:dr, som, under
vanlig Discont-rättighet, skulle af Banken berörde
Inrättning tillhandahållas, förklarat samma
anslag fortfarande böra äga runi till Kongl.
Majds Nådiga disposition, likväl med dervid
Stats-Utskottets Betänk anden. 2077
stadgadt vilkor, att, om Rikets Ständers till
granskning af Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens
Räkenskaper oell förvaltning förordnade
Revisorer skulle finna de af Rikets Ständer vid
denne Riksdag fastställde grunder för förvaltningen
af Magazins - Inrättningens från Banken
érhållne Creditiv vara uppenbarligen öfverträdde,
Revisorerne i sådant oförmodadt fall skulle
äga, att hos Banco - Fullmäktige inställa utbetalningen
eller i vanlig väg påbjuda indrifning
af Creditivet till det belopp att blott halfpar-,
terten deraf återstöde, likväl sålunda, att beslut
tet derom borde vara genom omröstning bifallit
af fldelar bland Revisoretne, att alldrig meri
än hälften af Creditivfit finge vid sådant tillfälle
inställas eller indraga», och alt tiden för
denna indragning skulle af Revi*orerne bestämmas,
på sätt de funno nödigt och lämpligt; äfvensom
Riksens Ständer, beträffande det till
Manufactur-Discont-Fondens förstärkning vid
denne Riksdag å Banken ställde Creditiv för
508,713 R:dr 36 sk. 7 rist., hvarigenom, med
det förut anslagne belopp, Bankens hela bidrag
till Manufacturernes och Fabriéernes understöd
komine att utgöra jemt En Million R:dr, likaledes
förordnat, att, i händelse Revisorerne, vid
granskning af Manufactur-Discont-Foridens förvaltning,
skulle finna större eller mindre del af
Fondens hela belopp vara disponerad och för*»
valrad i annan väg eller efter andre grunder,
än Rikets Ständer såsom vilkor för ytterligare
bidrags meddelande nu bestämt och Reglementet
för Manufactur - Disconten af den 12 Februarii
1817 i allt öfrigt innehåller, Revisu
-
2078
Stats-Utskottets Betänk anderi;
rerne ägde, så vida Två tredjedelar af dem i
Beslutet instämde, att genom Fullmäktige i
Banken genast låta indraga clet ytterligare tillskott
för Fabrikernes understöd, sorn nu beviljades:
Men Kongl. Maj:t, efter inhämtande häraf,
genom Skrifvelse till Rikets Ständer af deri
15 i denna månad i Nåder förklarat, det Kongl.
Majit af anförde skäl ansett sig icke böra gilla
och antaga de vilkor, sorn af Rikets Ständer således
blifvit fästade viel beviljandet af ifrågavarande
anslag lill understöd för Magazins-Inräitningen
och Manufaktur - Discont - Fonden ,
samt att det vore Kongl. Majus föresats, att, i
afseende på förvaltningen af desse Inrättningar
och dispositionen af de för dem anviste anslag,
meddela sådane efter omständigbeterne lämpade
föreskrifter, sorn med Rikets val, Rikets Ständers
skäliga önskningar och det åsyftade ända-'
målet närmast instämma.; Så har i anledning
häraf hos Höglofl. Rodderskapet och Adeln,
Flerr Grefve J. M. Spens, under förutsättande'
deraf, att, då Kongl. Maj:t i Nåder sålunda icke.
gillat yilkoren, hvarmed omförmäldre Creditiv
äro af Rikets Ständer ställde, sjelfva anslagen
ock med detsamma upphörde, såsom ny
motion framställt angelägenheten och nyttan
af berörde bidrag ej mindre i afseende på de
ändamål, sorn ligga till grund för .Inrättninga
rrte, än ock utur skäl att de om Rörelse-Gapitalets
belopp vid denna Riksdag skedde regleringar
derigenom skulle rubbas och förfalla,
samt i följd deraf .föreslagit, att ofvanberörde
f ör Magazins - Inrättningen och Manufaktur-Dieten
ten bestämde Summor matte beviljas att ut
-
Stats-TJtskottets Betänk anderi. ä 07 Q
gå antingen under enahanda vi'kor, som hittills
för dylike biträden varit föreskrifne, eller
andre, endast hle blifva sådane, att (Reditiveris,
utbetalning såsom högst nödig och hufvudsaklig,
i alla händelser icke kommer att
uteblifva, uti hvilken framställning sig förenat
åtskillige Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, sorn, vid detta förhållande, genom
Protocolls - Utdrag nästledne dag till Stats-Utskottet
remitterat Herr Grefve Spens'$ Motion
jemte de öfrige Ledamöternes anföranden med
anmoden till Utskottet, att deröfver med utlåtande
i dag inkomma.
Vid detta ärendes förehafvande har StatsUtskottet
inhämtat, att Högvördige Präste-Ståndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet vid emottagandet
af Kongl, Majtts ofvan högstberörde
Nådiga Skrifvelse nästledne dag sammanstämmande
sig utlåjit, att sedan Riksens Ständer
ansett Creditiven för Allmänna Magazins- Inrättningen
och Manufaciur Disconten, i anseende
till det allmänna behofvet deraf, böra fortfara,
hade bemälte Stånd , i anledning af hvad
Kongl. Maj:t nu täckts i Nåder förklara, funnit
frågan om de, Riksens Ständers Revisorer, i
afseende på en del af desse Creditivers indragning,
tillagde rättigheter böra förfalla och denna
omständighet, såsom ett tillägg i RiksdagsBeslutet
och Instructionen för nämnde Reviv
sorer iakttagas; äfvensom Vallöf]. Borgare Ståndet,
efter erhållen del af Kongl. Majus åberopade
Nådiga Skrifvelse, beslutit, att densamma
skulle bland Riksdags - Handlingarne förvaras
gatnt innehållet deraf i Protocollet intagas^
2o8ö Stats-Utskoltets Eetänkanden.
hvarjemte åt Expeditions-Utskottet skulle upp.
dragas, at t i Riksdags-Beslutet införa hvad Kgl.
Maj:t nu i Nader förklarat, samt Stats-och Ban.
co-Utskotten la iiraf erhålla del , för att låta sådant
komma till Bankens och Riksgälds - Contoirets
Fullmäktiges kännedom.
Stars - Utskottet har, vid öfvervägande af
hvad sålunda förekommit, funnit, att, då Kgl.
Majit i Nåder förklarat Sig ej kunna med ofvarm#mnde
af Riksens Ständer fästade vilkor
vid Creditiven, gilla och antaga deras Beslut,
hafva ock anslagen derigenom upphört och frågan
om desse Creditiv blifvit försatt i det skick,
densamma var, förr, än Beslutet vidlogs; i följd
hvaraf Stats - Utskottet nu trott sig böra målet
ti:l förnyad handläggning upptaga.
Dervid har Stats - Utskottet likväl funnit,
huruledes uppå förut anförde skäl desse Creditiv,
ej mindre för Allmänna Magazins - Inrättningens,
än ock för Manufactur-Diseontens ändamål,
äro af den vigt och angelägenhet, att
deras fortfarande, på sätt Riksens Ständer redan
fastställt, bort tillstyrkas, endast med undantag
af den för Revisorerne stadgade rättighet,
alt i visse fall låta inhibera desse Creditiv,
eller indraga de utbetalte medlen, hvilken
rättighet således skulle komma att helt och
hållet förfalla; och hemställer alltså Stats Utskottet,
det Riksens Högloft. Ständer matte nu
vidtaga det Beslut, att oro förmäld te anslag skola
till de redan stadgade beloppen utgå, samt,
under åberopande af hvad deras underdåniga
Skrifvelse i allt öfrigt innefattar rörande Förvaltnings-
grundarn* för nämnde Inrättningar,
Stats- Utskottens B'etdnkandenl
äo 81!
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att
samma grunder mätte tillämpas vid dispositionen
af de anslagne medlen, • äfvensöEi tjti det
Reglemente för Magazins-Inrättningen| Styrel-i
se, som Kongl. Majit i Nåder täckes, i anledJ
ning af Riksens Ständers underdåniga anhållan
derom, låta upprätta ; Hvilket vördsarnligen underställes
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande;
Hvarvid en Ledamots yttrade mening uti
en serskild omständighet bifogas.
Stockholm den 18 Julii 1818.
Rå Högloft. Ridderskapet
och Adelns Ledamöters
vägnar.
Carl De Geer-.
j?å Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar.
Fl. A7. Schwan*
Rå Högvördig® Fräste*
Ståndets Ledamöters
vägnar.
Vilh. Faxe.
Ra Hedervärda Bonde*.,
Ståndets Ledamöters
Vägnar.
Per Persson>'
CV Tunelius.
IJtärag af Vrotocollet hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats * Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 18
Julii 18x8,
D. Upplästes den från Högloft. Ridder*
skåpet och Adeln, nästlidne dag, till Htskottetg
åtgärd remitterade motion af Herr Grefve J
M. Spens, angående dispositionen af de, för All*
Bihang till Riks.St. Prot.jfi?. i$r$. Sami. N:r z6i. ad»
3 08i Ståts-Utskottets Betllnkanden;
inanna Magasins - Inrättningen , samt Manufactu
D isconten, anslående Creditiver, jemte flere
Ledamöters i samma ämne' hafde y frandén;
Hvarvid, i anledning af derom Herr Landshöfdingen
Friherre J. Cederströms väckte fråga,
huruvida Herr Ö verste - Lieutenanten Pålman,
såsom nu mera utsedd till en bland Riksens
Hoglofl. Ständers Ful mäktige vid Riksgälds"Verket,
kunde vidare deltaga uti Utskottets öf.
verläggnirigar, Utskottet ansåg, att, då Herr Öfverste
- Lieutenantens åtgärder i och för berörde
befattning icke, i något fall, tomine under
detta Utskotts granskning och bedömande, kunde
ej eller Herr Öfverste-Lieutenanten förmenas,
att Utskottéts öfverläggningar bivista, samt
uti dess Replut deltaga; Hvaremot Herr Landshöfdingen
Friherre J. Cederström. under åberopande
af 41 §. i Riksdags-Ordningen , förklarade
sig finna Herr Öfverste-Lieutenanten Palmon,
i egenskap af Riksgälds - Fullmäktig, icke
tillika kunna vara Ledanot af Stats-Utskottet;
Hvilken sertilia mening, uppå begäran, skulle
åtfölja till Riksens Hoglofl. Ständer. — Som
ofvan.
Ex Protocollo
J. C. Lorich.
Förtekning
pä Aide Samlingens innehäll.
Stats * Utskottets Memoridl och Betänkandert
angående
, .
1. Sekreterare för Riksgälds-VerketsArender 1
Utskottet - - , " * 3*
2. ankomsten af Nådiga Propositionen otn
Stats-Verket - - " - 4i
3. Krono-Uppbördens verkställande - 4*
4. ökad Kansli-Betjening _ * - * 8*
5. medel till Riksdags-Utgifterne - -8*
6. tryckning af Landshöfdingarnes ÅrsväxtsBerättelser
- * - * 9*
7. tryckning af Riks-Ståndens Protokoll med
Bihang - - - ' ’ ir*
8. tryckning af Revisoremes och Justitie-Ombudsmannens
Berättelser • * J4‘
9. Auditören L^Oranges antagande som Kamrerare
• ... " *7*
10. Kostnader 1 och för upplåtandet af Kongsholms
Krono-Bränneri-Byggnader till Kurhus
för Stockholms Stad och Län - * 18»
11. Hjelmare Slussverks ombyggande - i - 2K
12. Stats - Kommissarien Widegrens ansökning
om Förskott på Arfvode » - “ 2 3*
13. underhållandet af Landskrona Stads hamn 25.
14. Arbets* och Korrektions-hus-Inrättning 1
Malmöhus Län - - * . “ 27*
15. aflidne Regerings - Rådet von Schevens innestående
Pension - - • 2-9*
lG. Lånbiträde till Landskrona Stads Kyrko
byggnad
- - - 38*
17- de förra Bevillningarnes fortfarande för ar ,
r8lS - -,i 33‘
18- anmärkningar i frågan Om Summan till
Riksdags-Utgifterne - - * 34*
*9» tryckning af Allmänna Indragnings-Staten
samt Speiielle Staterna * ‘ " 3**
Inhelmlt.
N:r _ Siåi
so. Stäts-Anslåget för Fattigvårdé-Inrattaingen
i Carlskrona « • . . .33.
ijr. Kostnaden till undersökning om upprans
ning
af Clara Flf » 45.'
52. anstånd med indrifvandet af Norrbottens
Läns andel i Vesterbottniska Lånet - 4g.
23. indragning af Talmäns-Taffiarne - . 58.
24. undersökning efter Stenkol på Öland - Gr.
25. upprensning af Stangån - - .62.
26. Lån för anläggningar vid Carlskrona « 65.
27. Minnesvård öfver Högstsalig H. K. H. KronPrinsen
Carl. August - . . 67,
S$, Kostnaden för tryckning af Landshöfdinge
Embetenas
Kungörelser > . - 68.
229. Statens fordran i Landshöfdingen von Ech
steds
Sterbhus - » . * . . *j0i>
30. anmärkningar vid Betänkandet om von Schevens
Pension , 7^
3T. yrkadt uppskof med redovisningen af Krono-Uppbörden
- . . . 75,
32. Allmänna Brandförsäkrings - Inrättningens
ställande under tillsyn af Fullmäktige i
Banken och Riksgälds-Kontoret - ' . ygj
33. Kursdifferens å Ministern Lngersvärds fordran
- t . . . . . go.
34. yrkad befrielse från Bevillning för Höganäs
Stenkols-Verk • gg.
35. anmärkningar vid Betänkandet om Kostnaden
för Kongsholms Bränneri-byggnaders
upplåtande till Kurhus - . . g0;
36. Magistraternes skyldighet att förvara en nyc.
kel till Landt-Ränteriernes Kassa-Kistor - 91.’
37. Tullgarns Kongsgårds öfverlemnande till
H. K. H. Prins Oscar • gg.
■38, Härads-Skrifvaren Rydströms Pension • lor.
39. Göteborgs Polis-Inrättnings underhållande loa!
40. Löfås Silfver-Verk .... 107.
41. åtal af försummelser att insända Omslut
for Rikshufvud-Boksluts-Arbetet • . jjo;
4i. Postfrihet för Städernes Magistrater » neji
43. Jordransakningars verkställande - »1x6»
iInnehåll!
Nir Sid-’
44. Skattelösen af Lotshemman - • -xt8.
45. tryckning af Handlingar i frågan om hämmande
af Luxe och Öfverflöd - - 120;
46. anmärkningar vid Betänkandet om sökt
Lånbiträde" för Landskrona Stads Kyrkobyggnad
121.
47. Komornpani-Mötesplatser för Blekinge Läns
Båtsmans Indelning - - - • 123.
45. Krono Fogden Westbergs Pension - -124-
49. Lönförbättring för Krigs - Revisions* Betjeningen
------126.
50. understöd för Kyrko- och Prestgårds-byggnåd
i Neder Torneå Församling - - T2g.
51. Prestbols-friheter för Nya Kyrkoherde- och
Kupellans-Bostälien - - -i jr»
52. sökt ersättning till Städerne för deras andel
i Accis- och Bakungs penningarna -134.
53. sänkning af Sjön Vermelen - • -135’
54. förmåner för Segelduks-Fabrikerne - -L37*
55. hamnbyggnaden i Malmö - - -138-
56. Stats ■ Kommisarien Widegrens ansökning
om Gratifikation och Lönförhöjning för
Kamreraren Mullern ... - r47.'
57. föreslagen ändring i Postskjuts-Legan - 149,
58. indragning af Adelsfäne* Regimentets Indelningar
rji.
59. understöd för Fiskare i Bohuslänske Skärgården
- - - - - 152.'
60. Arfvode för Sekreteraren vid Ofver - Hofjägmästare
- Embetet - 155.
Gr. Löner för Brottmåls-Domare - - 157.
6,2. Boställen för Länsmän ... 1;g,
63. Lagmannen Norling ansökning om Lön-ersättning
..... iGi.
64. Socken-Skrifvares antagande - - -163.
65. Res penningar för Krono-Betjeningen i Vester-
oell Norrbottens Län - -■ - J64.
66. ersättning eller lån åt Majoren von Konow 16K
£7. anmärkning mot Konungens Rådgifvare
'och Föredraganden af Krigs-Ärenderne, -1671.
6g. lika ämne - ■*- »rög»
Innehåll.
N:r ^ Sid.
®9' Segelleden genom Baggens-sundet och Stäket
- - . 168.
70. Göteborgs Stads befrielse från Inqvarteringen
åt dervarande Eskader af Arméens
Flotta .....
71. Arfvode för Öfverste. Löjtnanten Warberg
såsom Hydrograf för Sjön Vennern - 173.
7$. Aflöningen för Allmänna Ärendernes Beredning
..... 175.
73. Landt-Räntmästarnes Lönevilkor - . 178.
74. framlidne Herr Riks-Rådet Friherre Adler
Salvii Arfvingars KronoFordran . . t82.
75. Inqvarterings-besväret för Städer med sfän.
dige Garnizoner, samt Malmö Stadf erhållna
Lån till Kassernbyggnader • . igc.
76. Löjtnanten Forssells Fxpektans-Arfvode . 196.
77. Bidrag till Aflöning för Krono-UppbördsBetjeningen
i Stockholm - . -198.
78- Aflöningen för Krono-Uppbörds-Betjeningen
i Götheborg och öfrige Städer utom Stockholm
. ... 2QJ.
79. Öfversten Silfverskölds förlorade Ackord -20].
£0. Lönförhöjuing för Lagmännen i Skåne och
Blekinge ..... o0g.
Jj. Lösen för Räntehöet ifrån Strömsholms
Fögderi .... -210.
JjS. Lefvererings-stället för Kronans Ränte-hö
och -halm från Vestmanland . *214.
83. Vakans Afgiften för Nora, Lindes och Ramsbergs
Bergslager - . . .216.
84. Kommerse-Rådet Björnbergs Bränvinsbrän*
nings-Arrende ....
85. fråga om ersättning till Hof-Sta]Imästaren
Grefve Frölich för Arrendet af Flyinge och
Dalby Kongsgårdar . . - s 2 33»
86. Löner för Läns-Notarier och Lands-Konto*
rister. * • • - - - 2^*7»
87. Kostnaden till Högstsalig H. K. M. Konung
GARL XlII:s Begrafning. - - . 239.
J8. Pensioner förH. K. H. Kron-Prinsan Oscars
Lärare. » - - - s f?.
Innehåll.
N=r _ i Sid‘
59. anmärkningar vid Betänkandet örn ansiaget
för Fattigvårds • Inrättningen i Carlskrona.
- ..." 245*
90. vi Ikoren vid Vadstena Klosterkyrkas upplåtande
åt Stads, och Lanls-I örsamlingarne
derstädes. - * ’ 24^*
gr. Förslag till beräkning af Stats-Verkets In
trader. - - * * -351*
<jj>. anmärkningar vid Betänkandet i fragan om
uppskof med redovisningen af Krono Uppbörden.
... - - 295-
83- ersättning för förluster genom Skepps upp.
bring rungar under de sednare krigsåren. -299.
94. I .å n rät 11 gite t 1 Manufaktur - Diskonten för
Skepps va rfsegare. - - ■
g-,, förvaltningen af Kronans TTpplags-Magazm. 312,
gj. medel för Isländska Handskrifters öfversät
tande.
- - - * * '’ 315*
97. bidiag till Södertelje Kanal-Inrättnings fullbordande.
. - - - • 328*
g8. Aflöningen för Riks-Ståndens och deras
Utskotts' Sekreterare, Kanslier och VaktBetjening.
- - * • *338*
yg. Magazins - Din ktionens införskrifning af
Utländsk Spannmål. - - 3lS*
100. grunder för liqviderandet af Undsättnings
Spannmål.
- - 35r«
jor. yrkad förbättring i Aflöningen för Krigs
Revisions Betjeningen. - * 353*
JOB Jagbackarne inom Södermanlands Län. - 351»
Stats- och Banko-Utskottens.
JO . Malmö, Gotha S nål-Bolags 1 ch GötheJ'
borgs Diskont-Verks utredning. - • 3*50-
Stats Utskottets.
jo t. den Hans Maj:t Konungen och Dess Arf
vingar tillslagne årliga ränta. - - 17-
jo medel åt Bergs-Rådet Friherre Hermelin 4.4.
106. medel till kostnaderne vid en förbattrad
' Fång-forsling och bevakning. * *127*
N:r
jo 7.
Innehall..
medel till Drottningholms Broars istånd
Sid.
20-8.
209
Ilo,
!»u,
ir?.
a 1.3.
a r 4..
215
ar 6
C117
2X8
219.
220,
22J.
22 2.
223.
224-
126.
sättande. - - * ' 435*
återremiss i frågan om förhöjning af Postskjutslegan.
- 438»
återremiss i frågan om Segelleden genom
Ba,ggen$sundet och Stäket. . ' 439*
återremiss i frågan om medel till hamn*
byggnaden i Malmö. ... 43$.
återremiss i frågan om Skattelösen å Lotshemman.
.... 440.
. återremiss i frågan om, förbättring af Läns.
mäns Lönevilkor. . - * 441
. återremiss i frågan om ersättning till Sfäderne
för deras andel i Acciss- och Bakugns-penn
ingar ne, - 442»
»Redovisning för Stafs-Verkets förskott till
tryckning af Kiks Ståndens Protokoll och
Bihanget vid 18.15 års Riksdag. . *442*
. ny Stat för Gripsholms Slotts och DjurgSrdslletjening.
.... 459.
,
len af Vesterbottniska Länet. - - 470»
. anmärkningar i frågan om Brandförsäk.
rings-Verkets ställande un der tillsyn af
Fullmäktige i Banken och Riksgäldskontoret,
- . - . - -472;
Roteringen vid Vesterbottens Regimente. 474.
Krono-Tionde-‘pannrr!alens utgörande till
Stockholms Stora Barnhus. * . 476,
en till Upsala Barnhus donerad Kronofordran.
...» *4/8#
grund för Lösen af Osmunds Jern . 4*2.
Ädelforss Guld-Verk ... 487»
Flyinge och Dalby Kongsgårdar ooh Stuteri-Inrättnings
Stat. - - -49^.
Dagsverksskyldigheterne till Flyinge och
Dalby Kongsgårdar. - - 506.
Aflönin-gs.Stat ra. m. för Ulriksdals Kgl.
Lust-Slott. . - . * 518
Saltpetiergärdens utgörande * • 538!
Inn thall.
N:r Sid.
127. Sfads-Bokhållaren Carlsunda Mantalsskrif
nings-Provision
- - 553»
228- Begrafningshjelp efter Sekreteraren Morin
...... 554.
129. Strömsholms Stuteri-Inrättning • • 555.
.Stats- och Lag-Utskottens.
330- årlige Lagsamlingar . # . 574.
331, Lönförhättring för Haradshöfdingarne - 579.
Stats- Utskottets.
332. anmärkningar vid Betänkandet om Aflöningen
i och för Riksdagen - - 592.
233. de Kongl. Hofvens Stats Summor • 595.
334. medel till kostnaderne vid Kongl. Majus
Kröning - . - • 6o8«
335. anmärkningar i frågan om Talmäns-Taff
larne - - » - - 6rf
136,
. anmärkningar i frågan om Pensioner för
H, K. H. Kron-Prinsens Lärare - - 6ij
J37.
anmärkningar i frågan om PoTis - Inrättningens
i Götheborg underhållande - Crg.
138. anmärkningar i frågan om medel för Södertelje
Kanal-Inrättning - - - 620.
139. anmärkningar i frågan om Löner för
Läns-Notarier och Lands-Kontorisfer - bar.
340. Återremiss om Prästholsjfriheter för nya
Boställen ..... 622.
341. återremiss om Tullgarns Kungsgård - 623.
142. återremiss örn Öfversten Sitfverskölds Ae.
cords-ersättning - - - - 623.
343. Nummer-Lotteriets indragning - - 624.
344. återremiss 1 frågan om Lån* rät tighet för
Ske pps-V arfs-! -ga re . » . 838;
345. Åteiremiss i frågan om Friherr# Adler
Sahii Arfvingars Krono.fordran * * 645,
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottens.
146. Lifräddnings-Batar .... 648’
347. ett Memorial om medel att återföra vät*
Innehåll,
N:r , . »id.
maga inom l andet , , t gi)0>
148. Önskning».malen vid j8r5 års Riksdag . ('/ j,
14g. sänkning af Sjon Wenern . ' . 652.
150. inrättandet af en Bergverks Skola . 654.
151. dels upprensning och dels igenfyllning
af Cl.ira1, och Faieburs-bjöarne samt Rörstrands,
och Carlbergs»Vikarne . , 657,
Stats- Utskottets.
152. aterremiss i frågan om Vadstena Kiesler.
Kyrkas upplåtande . . . 663.
153. aterremiss i fjåganom mede! till Isländske
Handskrifters öfversattande . . 666,
154. Ma oren 1’lous Talls Ackords.ersättning . 66&.
155. Hennes Majus Drottningens UnderhållsSurnma
i händelse af linke-tillstånd samt
Rosersbergs Kungsgårds ar v ridande . 670.
156. Qvechfeldtske Arfvingarnes Krono- och
Skatterätts-fordringar . , .63.
157. Afgift till Veneriska smittans hamman.
de m. m. . . . 684.
158. aterremiss i frågan om Inkomst - Titlar
nes
beräkning uti Riks.Staten . . 692,
159. frågan om von Schevens Pension . . ty.
160. aterremiss i frågan om Lefvererings-stäl.
let för Kronans Ränte-hö och-halm från
Vestmanlaud , . . , 730,
lr>T. Rilcs-Statens Förste Hufvud-Titel . 731;..
i6>. Riks.Statens Andre Hufvud-Titel . - j
163. Riks.Statens Sjunde Hufvud-Titel . 731.
164. Riks.Statens Åttonde Hufvud-Titel . #5.
165. tillökning i anslaget för Fria Konster.
nes Akademi .... 799.
jf/6. tillökte Löne» för Justitie • RevisionsExpeditionen
. , .
J67. medel för reparationer å Theafer-husen &ot.
16 j. medel till Riddareholms Kyrkans, istånd
sättande . . . . go^
369. Lön • förbättring för Kornministrarne i
Stockholm . . . , , g0g
Innehåll.
Nu* Sid»
17 1. Taflan öfver Högstsalig Konung CARL
XIII * Kröning , . . , • 80S.
171. Beklädnads-sättet för Indelte Armeen . 8x<J.
172. aterremiss i frågan om Ädelfors Guld
Verk
• ' . 833*
173. »len under Bergs - Collega disposition f.
d, ställde Cassa och Kommerse - Rådet
G alléns Lån derutur » • • 833-
174. Engelsmannen Thamsons införskrifvande 837*
175. rättelse i Nådårs-och Besparings-Författningarne
• « • • .838.
Stats- och Besvärs- Utskottens.
i»6 inrättande af Allmänna Arbets- och Kor‘
rections . hus på Borgholms Slott och i
Vadstena ..... 844*
Förstärkta Stats-Utskottets.
177. dit remitterade Bevillnings-frägor . 845
Stats- och Bevillnings-Utskottcnsl
178. Bränvins-Bevillningen för åren 1S10, 1811
och I81-J ..... 85®.
Stats-Utskottets.
179. frågan om Nummer-Lotteriets indragning 856.
jSo. frågan om Talmäns - Tafflarnes indragning
...... 85å«
181. frågan om Kansli-Rådet Tannströms "Pension
. . • • • • Sif.
182. indragning af öfverflödiga Embeten och
Tjenster . • • • • 861-
a83* reparation å Vadstena Slott . . 862.
134. Löjtnanten Roussenus Éxpektans-arfvode 863.
185- Häradshöfdingen Örtendals ansökning om
Boställe eller Länförhöjning . _ . 864.
Ig6. Arbets- och Korrectionshus-Inrättning i
Landskrona . . « * . S6i
-
8äo.
885.
Innehall.
N-.r _ s;d>
157- en tillökt Vaktkarls-bestallning vid timea
Lands-Fängelse . °. , gg-,
iSS* en viel af Vadstena fordna Kloster-Byggnaders
upplåtande för Hospitals - Inrättningen
derstädes .... gfig,
256. ti Hokt anslag för Spinnhusen i Lands.
crferhe . . . . . b7>).
390. medel för Stockholms Krono-Korrections
ilus
■ . . • • • . 872.
191. aterremiss 1 fragan om Saltpetter-Skattens
utgörande . . . . . . g76.
192. aterremiss i fragan om Jagbackarne uti
Södermanland
193. Skånska Roteringen .
191* medel till den föreslagne inrättningen af
en Bergverks-Skola . . gjy.
295. Hasteliemmans - och Fördels • Räntorne
vid Skånska Carabinier«Regementet . qor
196. medel till Skole- och Läro-Verkens för
bättring
..... 007
197- Riks-Statens Tredje FTufvud-Titel . 1022.
398- Krigs. Akademiens på Carlberg tThder
halls-
och Lönings Stat . . . iqjj-,
399. förhöjning i aflöning för Vermlands
Fält-.Jägare Regimente . . . 1037.
aoo. ytterligare Lön-förhöjning för MilitärStaterne
. . ,
sol. Fyrings-medel från Danmark och deras
upptagande i Stat . . . 10cs<
302. den Summa, sorn för Stats- och Riksgalds-Verkens
behof erfordras att genom
Allmänna Bevillningen utgöras ' . 1064;
203. Län till Skolhus i Landskrona , . 1068.
Stats- och Besvärj-Utskottens.
$04. Tull - Verket och dermed gemenskap egande
ämnen .
205. anstalter att förekomma stegring i pri
set
på groft bröd , , . . iogj.
g.cö. Afrads- och Krono-Tionde, Spanmåleas
utgörande, forsslandé eller lösande . Hor.
J038.
Innehåll.
N:r _
Stats- och Banko-Utskottens!
207. åferremiss i fragan om utredningen af
GöthajlCanal-Bolags, Malmö oell Götheborgs
Diskonter . . . . 1107;.
Förstärkta Stats-Utskottets,
30g. frågan om Nummer-Lotteriets indragning
. . . , . 121L
309. frågan om Talmäns - Tafflarnes indragning
. • • .121?»
a 10. aflidne Regerings - Rådet von Scluvens
Pension . • . . 121}«
Stats-Utskottets.
211. Kassern åt Kongl. Andra Gardes-Regimentet
..... 1215*
212. utbyte af en del utaf den Krono-Bränneriet
å Ladugårdslandet tilllhörige Sjötomt
. • • • .12 1?»
,213. fråga om Ladugårdslands Krono-Bränneris
upplåtande till Kassern åt Kongl.
A ndra Gardes-Regimentet . . 1221.
214. Båtsmans-Indelningen i Blekinge . 1:26,
215. Roteringen i Jemtland . . - . 1237.
216. Riksgälds-Verkets tillstånd och förvaltning
. . . ..- 1245.
217. Akademi- Domkyrko- Visingborgs Skolgods
med flere Hemmans lösande till
Skatte . • . . 1261.’
81g. anslag för; Excercitise - Sqvadroner vid
Lif-Regimentets Kavalleri-Korpser . 1266.
2ig. Staten för Förvaltningen af Sjö-Ärender.
ne . . . . . . 1268.
220. Goftländske National - Beväringens aflöning
. . . . . 1270.
221. aterremiss om Strömsholms Kungsgård 1273,'
222. aterremiss i frågan om Staten för Ulriksdal
. . . . . lSt§Gh
3*3. aterremiss om reparations kostnaden på
Theaterhusen ... . 1287-;
Innehall.
jSftr
1:24. återremiss om Lönförhöjning för Korn*
ministrarne i Stockholm
82 5- återremiss om Lönförbättring för Hä.
radshöfdingarne .
a?6. bidrag till upprensning eller igenfyllande
af Clara Sjön med flera vattendrag .
557. Regiments Skrifvaren Molins Remisslage
228- Räntan å Högstsalig Hans Maj:ts Ko.
nung CARL XIH:s Hemgifts-Kapital .
229. återremiss i frågan om Stats- och Riks.
gälds-Verkens behof af Bevillning .
230- en del al Kongl. Hof- Statens öfvertagande
på Rikets Allmänna Indragnings.
Stat .....
231. Öfverste-Indelningens vid f.d. Östgötha
Kavalleri-Regimente användande
232. Inkomsterne från St. Barthelemy
233. Svenska Theaterns underhåll
234. bidrag för Elementar - Skolan i Askersund
» . . . ,
235- reglering af Post-Verkets Lönings-Stat
23b. fördelningen af arbetet mellan Riksens
Ständers Revisorer och tryckning af deras
Berättelser ....
237- återremiss om Andra Hufvud Titeln .
238. återremiss om Åttonde Hufvud»Titeln
239. återremiss om Qveckfeldtske Arfvingarnes
fordran . . - .
240. Sjuttioårige Civile Embete- och Tjenst-mans
samt Betjentes uppförande på
Allmänna Indragnings»Staten .
241. Krono Allmänningen Maglehems Kongsohra
och den Dödas Lott . .
242. Sala Silfver-Verk ....
243. Fonderne undér Kommerse-Collegii förvaltning
. f . . .
2 ;4. anstalter till förmån för ManufakturSmidet
i Eskilstuna
345. ersättning till Deputerade för bivistande
af Kröningen i Norrige . . .
Sid,
1288.
is89-
1289.
1290.
1292.
*3o3-
1306.
13*4-
1330.
133&-
1342.
1346.
2348.
1356.
1362.
1368-
1370.
2379-
1383-
1 89-  1417.
118*.
Innehall.
N:r Sid*
Stats- och Besvär s-Utskottens.
546. Höganäs Stenkols-Verks öfvertagande af
Staten ..... I422*
247 Båtsmans • Rotering i Farentuna Härad
af Stockholms Län . - - 1426.
24g. Pension för Embc-ts- och Tjenst» män
med flera barn .... 1428*
849. medel till Finska Handelns inskränkning 143».
Stats- och BevillningS Utskottens.
8jo. återremiss i frågan örn Afgift till Veneriska
Smittans hämmande . . 1437*
Stats - Utskottets,
251. Krono-Skogarnes användande « • *44*»
252. Recognitions-Skogarne - - - J4fl
253
Hushållningen med Fikskogame * 7477-
254. Kostnaden till Minnesvård öfver Fl. K.
H. Kron-Prinsen Cahl August - 14 o.
255. ti Hök t Vakt-Betjening vid Götheborgs
Läns Fängelse • • • *48**
256. Boställs »ersättning till Härads-Skrifvar»
ne i Jemtland .... 148?*
257. reglering af Lönings»sättet för LamN
Sekreteraren och Ilands » Kamreraren i
Jemtland . . • • . 1483*
Stats- och Pevillnings-Utskottens
258. B ränvins-Bevillningen för 1310, J8n och
1}12 ..... 2485*
Stätt - och Besvärs - Utskottens
359. föreslagen Nederlags - frihet för Stockholm
..... 1486
Stats ~ Utskottets.
afa. Schlegelska Kronogodsen i Halland « 148.8»
9ai. nycknings-kostnaden af Tabellkommis»
sionens Utlåtande och Tabeller , • 148^»
Innehåll.
N:r> , . ' Sid.
fiSa. aterremiss i frågan om Indelta Infante»
riets Beklädnadssätt . . . 1498.
263. Allmänna Magazins-Inrättningen . 150Ö.
264. Frösäds-Magazins inrättande i Gefleborgs
Län . . . . 1582.
265. Bpanmåls. Magazins anläggande i Fal*
koping ..... 1583.
2G6. Spanmåls » Magazins anläggande i Borås 1586.
1167. aterremiss i fragan om Batstnans-IndeU
ningen i Blekinge . . . 1588.
26g, aterremiss om Kassern åt Andra Gardes
Regimentet .... 1590»
2.59. anslag täll underhållande af Byggna»
derrie vid Rosersberg . . . 1593.
270. ytterligare redovisningen för tryckning
af Riks - Ståndens Prof 'koll och Bihang 1595.
271. förvaringsrum för öfverblifvande Exemplar
åf Bi hanget . . . 1599.
272. Lönförhöjningarne vid Riksgälds Kontoret 1C02.
273. Revisorernes Berättelse om Stats* Ver
kets
Förvaltning .... 1603.'
274. Revisorernes Anmälan om Hospitals, och
Lazaretts-lnrättningarnes Fonder . 1627-
275. Krigs*Ponden och serskilde Kommitté*
rades förvaltning af Allmänna Medlen . 1669»
276. ile till Saltpeter - tillverkningens upp.
hjelpande anslagna medel , . 1688*
377. Revisorernes anmärkningar örn. Tull*
.Verkets medel .... 1G92.'
278- Post-Verkets Intrader . . . 1700.
279. Chartse-Sigillatse-Medels redogörelsen . 1703.
280. Riks-Hufvud-lioksIuter . • . 1707.
Sg 1. de under Krigs*Collegii disposition stal*
de Kassor ..... 1716-  282. Kontroll å Hushållnings - Sällskapernes
disposition af medel . . ■ 1717.
ä83- Kontrollstämpel Afgiften för Guld, Silfver
och lenn . . . . 1719-
284. medel till inqvarterings-penningarne för
Götheborgs Eskadern . . . 1724.
285. aterremiss om Skånska Roteringen . 1726.
Innehall.
N:r Sid.
286- Tullveds-Uppbörden i Halmstad . 172g.
287- Statsinkomsternes uppbärande och redovisning
af Riksgälds-Kontoret • . 1731.
“88- aterremiss om Gottländska National»Be*
väringens Aflöning . . 1733.
289- aterremiss i frågan om medel för Ele
mentar-Skolan
i Askersund . . 1734.
S90. aterremiss i frågan om Läro • Verkens
förbättring ..... 1734.
291. aterremiss i frågan om Akademi, med
tflefa hemmans försäljning till Skatte . 1735.
292- Revisorernes Berättelse om Riksgälds»
Verket och General-Assistans-Kontoret . 1736.
293. Kommissarien Lanells ansökning om understöd
. , . . . 1749.
Stats - och Besvärs - Utskottens
294. aterremiss i frågan om anstalter att förekomma
stegring i priset a groft bröd . 1754.'
Stats- och Bevillnings- Utskottens.
294å.slutlig åtgärd vid frågan örn afgift till
Veneriska Smittans hämmande . . 1755.
[Stats- och Besvärs-Utskottem.
295. Sterremiss i fråga om Tull-Verket . 1757.
Stats-Utsioftefs.
S95|. aterremiss i frågan om ersättning till
Deputerade vid Kröningen i Norrige . 1763.
Stats- och Besvärs-Utskottens.
29G, återremiss i frågan om Arbets och Korrektions-hus
på Borgholms Slott och i
Vadstena ..... 1763.
liihang till Riks.St. Trot. mi mt. r-dt Sami. N:r u;.
Innehåll.
N:r
Stats- Utskottets.
agf'f återremiss i frågan örn Kiks-Hufvud*
Bokslutet .
897- Stats-Beg ler ingen i allmänhet, och med
Riksstat .....
agb. utväxlirig i I andsorterne af nya smärre
banko- och Riksgälds-hedlär. .
Stats- och Besvärs- Utskottens
S9<J. Vackt fråga otn ändring i Indelta Infanteri-Regirr.
entenas Bekladnads sätt
300. återremiss i frågan om Afrads- och Ti.
onde-Spanmålens utgörande
301. återremiss i frågan om inrättande af
en Berg.Verks-Skola
302 återremiss i frågan om medel till välmågans
återförande ....
303. återremiss i frågan om Höganäs StenkolsVeiks
ofvertagande af Staten .
Stats - Utskottets.
304. återremiss i frågan om Recognitions-Skogarne
. . .. .
305. återremiss i frågan om Krono-Skogarne
306. återremiss i frågan om Fikskogarne
307. återremiss i frågan om Öfverste-Indel,
ningen vid f. d. Östgötha Kavalleri-Re
girnente
.....
Job- återremiss i frågan om medel till Theaterns
underhållande. -» . ,
Stats- och Banko Utskottens.
309 jemkningar af Riks Ståndens beslut om
Filial-Diskonternes Utredning .
310. Skyndsam inlösen afFilial-Disconternes
Assignationer , . .
Sid.
1768.
177».
1 uo {.
*8r3.
1S14.
ISt5-
1818.
ibao.
J82r.
‘ 827.
tb2».
1829.
ib„*-
1812.
i8jö.
Innehåll.
N:r Sid.
Stats - Utskottets'.
31 r. återremiss i frågan om Revisorernes anmärkningar
vid Stats-Verkets Räkenskapei
. . . . . 1857-
3 2. återremiss i frågan om Revision af de
under Krigs-Collega disposition srående
Kassor , ... . 1853.
313. Riks.'tandens Centrerades Berättelse om
Revisionen af Krigs-Räkenskaperne . ^>564.
3r4- Riks- 'tandens serski'da beslut i frågan
om un lerstöd for Theatern . . 1875-
315. återremiss i fråga om Fonderne under
Kommerse-Collegium . . . 1877-
316. återremiss i fråga om Allmänna Maga
zins.
Inrättningen .... 1880-  31?. I-icjviden af Rikets Utländska Gäld . ip.o.
31g. Kolonien St. Barthelernys användande . 1945.
Stats- och Besvärs Utskottens.
319. Kongl. Maj:fs ytterligare Nådiga Skrifvelse
om bidrag att förekomma stegring
i priset på groft Bröd . . . »949-
Förstärkta Stats-Utskottets.
320. förhöjning i Post-Verkets Intrader . 1059.
321. Afgift till Veneriska Smittans hämmande
..... 1954-
Stats-Utskottets.
32*. Riks•Ståndens serskilda Beslut om Re*
cognitions-Skogarne . • • 1955*
Stats- och Banko-Utskottens.
323. Reglemente för Fullmäktige i RiksgäldsKontoret
i afseende på Utredningen af
Fil ial- Diskonterne . . . * 2964»
Innehåll.
N.t
324. tiden för nästa Revision af Stats- Bänkooch
Riksgälds-Verkens Räkenskaper «
Stats-Utskottets.
325. Tryckning af åtskilliga Tabeller öfver
Stats Verkets Räntor . .
326. återremiss i frågan om Gratifikation åt
Vice Presidenten Billberg
327* Riks- Ståndens serskilda Beslut om Revisorernes
rätt att indraga Kreditivet för
Magazins-Inrättningen
3'28- Riks-Ståndens Beslut i frågan om Revi*
sorernes rätt att indraga Kreditivet för
Manufaktur-Diskont Fonden
329. medel till Kostnaderne vid Högstsalig
He nnes Maj:ts Enke-Drottningens Begrafning
. ' .
330. Pensions - Regleringen för Högstsalig
Hennes Maj:ts Hof*Stat . ,
335, Rosersbergs Kungsgårds öfverlemnande
till Kongl, Maj:ts disposition . ,
332. ökadt anslag till Riksdags - Kostnaderne
Förstärkta Stats■ Utskottets.
333. den så kallade Minimi-Tabellen . .
334. dispositionen af Recognitions-Skogarne
335. frågan om bidrag-af Stats-Medlen till
Tlieaterns underhållande år 1819
Stats.Utsiottets.
336. återremiss i frågan om fördelningen af
arbetet emellan Revisorerne samt tryckning
af deras Berättelser .
337. återremiss i frågan om utväxling i Landsorterne
af nya smärre Banko- och Riksgälds-Sedlar
....
338. slutliga bestämmandet af Stånds- och
Utskott s-Kansliernes Aflöning .
Sid.
1982*
1983-
1984-
1988.
1990.
1992-
1998-
2002.
3005.
2005.
2007,
20X0.
2011.'
2022.
2023.
Innehåll.
N:r
33g. Arfvode för besörjande af Bihangets
tryckning efter Riksdagens slut m. m. .
340. Gratifikation åt Stats-Kommissarien Frödelius
och Stats • Kommissarien Lunnii
Enka ....
Stats- och Banko-Utskottens.
341. återremiss af Förslaget till Reglemente
i afseende på Diskonternes utredning
Förstärkta Stats-Utskottets.
342. Revisorernes rätt att indraga Kreditivet
för MagazidS-Inrättningen .
343. Revisorernes rätt att indraga Kreditivet
för Manufaktur Diskont-Fonden
344. en förnyad Tull-Taxa
345. Bevillnings-Afgiften för Consurotion och
Öfverflöd* , . • .
Stats-Utskottets
346. Löner för Kommittéen till utarbetande
af Förslag till öfverflödiga Embetens och
Tjensters indragning . • •
347. återremiss i frågan om Pensions - Stat
för Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningens
Hof . . , -
34g. Kreditiven enligt 63 §. Regerings-Formen
349. förändringar i .Reglementet för Riksgälds-Kontoret
. . . .
350. dispositionen af de för Allmänna Magagazins-Inrättningen
och ManufakturDiskonten
anslagna medel . •
Sid
2027.
2029.'
•2031.
2016.
2048.
2049.
2055-
205G.
2058.
20G4.
2065.
2076.
