# ID: svediakorp-gov1810
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 102,125
# sentences: 2,920
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-Utskottets EetUnkanderil X44i
N.r 251»
Riksens Högloft. ■Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Krono - Skogar»
nes användande.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln här behagat
till Ståts-Utskottet remittera de af Herrar af
t> ar elli och von Turne, Herr Friherre C. M. Carpelan
, beli Herr A. D. Reutersköld väckte motioner,
angående Krono Skogarnes förmånligaste
användande för Statens behof.
Herr af DarelU anser Riket äga uti sina
Hömainer, Boställen, Allmänningar och Skogar
en tillgång, hvilken, antingen betraktad*
såsom Hypotheqve för Sedelstocken , skall vara
af större värde än Silfver, emedan Hypotheqve
éf jord gifvet ränta, oell således är i beständig
tillväxt, eiler Successivt på öppna Auctioner*
dels utbjuden till försäljning emot redbart mynt
åt utlänningar, och däremot svarande Banco*
sedlar åt inhemske penningemäri, dels undei
frihets-år, .emot billiga Villkör till Skatte försåld,
skulle icke allenast tillfullo ärsätta •föte*
slagrié förskott till penningé-forlägenhétens affi
je! pande ; utan äfven föröka Bankens fond och'
gifva Pikets FinänCer ett bättre skick*
Herr von Törne anser, i förhållande till
Sveriges öfriga tillgångar, det Värde vara ganska
stort, som finnes i Krono-Allmänningar»'
Itecognitiohs-Skogar, Parker samt flere Lägenheter,
jemte ägande rätten till manga Boställen*
sorti kunde försäljas, med bibehållande af Air*
jolhan,% till Riks-St, Prat. 1817-18*8. f-d* Sami, N;r *8*. 18-.
*442 Stats-Tjtskottets Betänkanden.
rende afgiften och vissa förbehåll; då denna för*
säljning verkställes småningom och med förslgtighet,
skola köpare ej kunna^aknas. Jemte anförande
af någre erkende författares tankar i
detta ämne, sorn instämt uti det förslag om
Krono-Skogatnes försäljande, till Statens Förmån,
yttrar Herr Von Törne, det alla tiders ärfarenhet
bevittnar, att jordägande ratten alltid
till den grad uppmuntrat idogheten, att jorden
vinner mångdubblade »fkastningar på säkrare
grunder, än vissa ärs dispositions-tid medgifver;
att Skogarne bättre vårdas af deras ägare än af
Kronans Jägeri-Betjening; Och då 3me så hufvudsaklira
föremål härmed skulle kunna vinnas:
Financernes upphjelpande utan trugande bidrag,
Jordens förädlande, samt Skogarnes kloka begagnande,
förmodar Herr von Törne ingen med
skjäl kunna neka sitt bifall till ändamål, som
så väsentligt bereda Bandets sjelfständighet och
välmåga.
Herr Friherre Carpelan har med underdår
nig anledning af Kongl. Majlts Nådiga proposition
om diverse så kallade Jagbackars föryttxande
till förmon för Stats-Verket, trott, i sammanhang
därmed, den frågan lämpeligen kunna
väckas, huruvida ej alla Kronan tillhörige Allmänningar
och Skogar må i större och smärre
delar skiftas samt till den mästbjudande å öppen
Auction försäljas. — Vid betracktande huru
med Krono Skogarne vanligen tillgår och
deras nu befintlige skick, samt att med dem,
som oftast i hög grad misshushållas till Kronans
och Allmänhetens framtida skada, inses
lätteligen nödvändigheten af en reform med
Ståts-Utskottets Betänkanden'. *443
Krono Skogarne, hällst den vinst äfven därlge.
nom kunde befrämjas, att Jägeri Staten, till
stof förmon för Srats-Verket, indroges, eller
åtminstone ansenligen inskränktes, på sin högd
torde några få Jagtparker eller platser, och ett
högst ringa antal af Jägeri Betjeningen böra bibehållas,
samt ds öfrige tjenstfrie blifvande få
på lifstid till godo njuta sina Föne- och Boställs-förmoner,
hvilka först vid Vacancer till*
folio Staten. — Herr Friherren tror, att om
de Kronan tillhörige Skogar och Allmänningar
blefvo medelst köp upplåtne åt enskildte medlemmar
af samhället, blefve det hvars och ens
egen fördel, ätt freda sin andel, och så med
den hushålla, att han städse däraf kunde draga
en skälig årlig inkomst.
Herr A. T). Reutersköld har ansett Kronan
eller Nationen äga obehindrad dispositionsrätt
öfver all dess till Enskildta eller Corporationer,
med eller utan ränta, endast till nyttjande
rätt öfverlåtne Skogar; Och till förekommande
af den förlust Staten får vidkännas genom
det vid 1809 års Riksdag fattade Beslut om recognitions-skogarnes
försäljning till Skatter, emot
den ringa köpeskilling af 6 års oförvandlade
Jordeboks-lläntor, föreslås: Att ingen Kronan
tillhörig jord, af hvad Natur och beskaffenhet
som hällst, hädanefter må till Skatte
köpas, annorlunda än på offentlig upplyst Auction,
då Högsta anbudet blifver löseskillingen.
— Att på denna sidan om Dahlälfven, de i
Dahlarne närmast Norrska gräntsen belägne Socknar
endast undantagne, böra högst 1000 Tunneland
Skog af sämsta Natur och mindre, där
^144 Stats-Viskottets Betänkandenl
marken är af bättre beskaffenhet , till ett helt
Mantal anslås, men på andra sidan Dahlälfveri
1400 Tunneland, i likhet med det, sorn Föt
Västerbotten är förordnadt, dock att odlade ägor,
där de linnas, uppskattas särskilt, och icke såsom
Skogsmark betracktas; Att Skattläggnings*
methoden bör blifva densamma, som hitintills
innom hvarje ProvinCe blifvit Följd, dock att
den utgående Skatten hällst Otsattes i Spannmål,
då all Pérsedel-ränta af olikartad och tnångfalldig
natur försvann. —- Att af dé nya till*
lomne Hemman, räntan, de första 5 åren borde
betalas endast till £:del, de påföljande 5 åren
till hälften, de därpä följande 5 åren till
j|:delar, och därefter till fullt belopp, samt Hem*
ihänén först efter So år roteras, och ingå i skjutsningsbesvär
och andra onera, som tillhöra de
i Örten Varande ifemman af Krono-Skatte-NatUr.
— Att Skogsmarkerné skiftas i mindre bråk
af helt Hemman, på det flere, äfven med ett
mindre Capital, matte blifva i stånd att göra
anbud derpå; Att ali skattelösen af Kronans tillhörige
Skogar mätte nu genast upphöra, intill
dess Kongl. Majit och Riksens Ständer hinna
besluta om detta angelägna ärende 5 Att pålysningen
om AuCtiorterna icke inskränkes inora
det Län där jordén är belägen, och att Aucticfnsstället
väljes så hära de till Salu Varande
agor, som bekvämligheten medgifver, samt atti
Betalnings-Terminernfe måtte afpassa* så, att
-?:del af Löseskillingen ärläggés hvar 6:te Månad,
hvarigenom en lätt och förmånlig afsättning
förmodas: Och om nu alla Kronan tillhörige
Skogar, äfven Sockne- och Härads-Allmjin-*
Ståts-Utskottets Betlinianden. 3445
»ingar, genast fridlysas, indelas till Hemman,’
Skattläggas och försäljas på nu föreslagit sätt,
fcrmodar Herr Reutersköld, att Staten skall icke
allenast i sjelfva Skattelösen erhålla en stor tillgång
för sina behof, utan ock göra en högst
betydande vinst genom den årliga Skatt, sora
af Hemmanen utgöres och den ökade produktion,
som af denna anstalt skall blifva eu one
kelig
följd.
Då, i följd af den erhållne remissen, det
åligger Ståts-Utskottet-, att sig häröfver utlåta,
har Stats-Utskottet ansett sig böra upplysa, att
redan vid- 1809 och 1810 årens Riksdag väckte
den Allmänna Skogshushållningen Riksens Ständers
uppmärksamhet. Riksens Ständer funno
behandlingssättet dittills med Skogarne i Riket
icke alltid hafva varit det mäst båtande för
Staten och Enskildte; och insågo derföre nödvändigheten
af förbättrade anstalters vidtagande
i denne väg, som på en gång kunde befordra
både Allmän och enskild förmån. Efter no-;
ga öfvervägande af detta vigtiga och Allmänt
nyttiga föremål aflåto Riksens Ständer deras
underdåniga skrifvelse härom till Kongl. Majit
af den 26 April! 1810, deruti Riksens Ständer
ibland annat, sorn till ändamålets vinnande
ansetts ledande, u-ti 3idje puncten i underdånighet
anhöllo, att Kongl. Majit efter nödig*
upplysningars erhållande, täcktes i Nåder bestämma,
hvilka och huru stora, Parker och Sko--  gar borde för Allmänt behof qvarblifva, samt
med afseende på locala omständigheter och Riktis
förmon, Nådigst låta de öfrige för Allmän
läkning genom Auction försäljas till dea mest-»
144® Ståts-Utskottets Betänkanden.
bjudande, sorn derå skulle erhålla full egande
rätt, emot vilkor antingen af vanlig skatt" efter
Orternas olika method, eller ock bestämd
grundränta för hvarje Tunneland, med eller utan
Frihets-ar, efter omständigheterna,
I anledning af de nu väckte motioner i
detta ämne, har Stats-Utskottet hära fästat ali
m öjel ig uppmärksamhet och granlagenhet för att
med iakttagande af Statens rätt och fördel, icke
på något sätt förnärma den enskifdtes.
Då en närmare kännedom af locala och andra
omständigheter fordrats, än den Stats-Utskottet
varit i tillfälle att inhämta, för att kunna
föreslå bestämda föreskrifter i alla möjeliga
händelser, får Utskottet endast uppgifva följande
allmänna grunder, som Utskottet ansett kunna
befrämja det åsyftade ändamålet, nemligen:
1:0 Att alla Kronans disponible Skogar
och Allmänningar, med undantag af de för
Flottornes eller andre Kronans behof nödige,
samt sådane dertill antingen menigheten eller
enskildte kunna äga någon laglig rätt, och som
genom behörig undersökning bör utredas, mätte
uppå öppen Auction till den mästbjudande under
Skattemanna-Rätt försäljas.
2:0 Att årliga räntan bestämmes till minst
Sex skillingar Banco för hvarje Tunneland Skog
eller Jord, hvarunder det icke må försäljas;
Och må någon annan Skattläggning härå till
räntans bestämmande icke äga runi, ej eller någre
frihets-år.
3:0 Att Skatte-köpeskillingen bör erlägga*
med 6 gånger den ränta, hvarå högsta anbud
göres vid Auctionen för hvarje Tunneland Skog
Stats-Utskottets Betänkanden. 1447
eller Jord; Och bö>r, ej mindre den årliga räntan
än Skatte - köpeskillingen beräknas i Spannmål,
efter ett medium af de vid köpet näst förllutne
10 årens Länets Markegångspris; Börandes
äfven nöjaktig säkerhet ställas, så val för
årliga räntans utgörande, som Skatte - köpeskillingens
rigtiga erläggande,
4:0 Att Skatte-lcöpeskiilingen må få utbetalas
på 6 år, eller ock kortare tid, allt efter
omsländigheterne, sorn dock bör ankomma på
Kongl. Majus Nådiga pröfning för hvarje serskildt
fall, där något undantag kan äga rum.
5:0 Att Auciionerne böra ske på en och
samma dag uti Kongl. Kammar - Collegium och
Lands-Cantzliet i orten, samt å det närmaste till
Skogen belägne Tingsställe, sedan Kungörelser
derom blifvit utfärdade, ej mindre inom Länet
än angränsande Län, samt uti Allmänna Tid*
ningarne.
6:0 Att landshöfdingen bör äga att föreslå
samt Kongl. Kammar - Collegium att pröfva
och fastställa i huru många Tunneland hvarje
utrop vid Auctionen bör ske.
7:0 Att Kronans öfrige Allmänningar och
Parker böra helt och hållet fredlysas, samt, så
fort sig göra låter, afmätas, der sådant redan
icke skedt.
8:0 Att de Skogar och Allmänningar, som
ej ännu, enligt 1805 års Skogs-Ordning, blifvit
afvittrade, bora skyndesamt frånskiljas enskildtes
ägor, samt med lagliga rör- och rågångar
förses.
9:0 Att Mulbetes-rättighet och så kallade
Fäbods - ställen, som å dessa Skogar och All
-
S'44^ Siats-Utskottets Bethnianden.
Klänningar af ålder varit Jordägare eller Bo«
ställshafvare, roed eller utan yxbörd, tillerkände,
bora dem ersättas roed så många Tunneland
Skog och Mark i vederlag, sorn, efter Mätesxnanna-ordom,
pröfvas deremot svarande; Och.
böra de för desse förmåner till årlig axgifts erläggande
skattläggas, sä framt ej sådant redan
vid Hemmanets skattläggning finnes vara tagit
i beräkning, då någon serskild afgift derföre nti
icke kommer att äga rum.
10:0 Att Innehafvare af Hemman, Torp
!<>ch Lägenheter på desse Allmänningar med
stubbe- och röjsel-rätt, böra, enligt Riksens
Ständers Beslut vid i8°<> och 1810 arens Riksdag
dervid ovägerligen bibehållas, dock emot
vederbörlig skattläggning derå, derest densam»
ana redan icke är skedd.
11:0 Att de inflytande Skatte-köpeskillingarne
böra uti Riksgälds-Contoiret insättas och
intill nästa Riksdag hållas Kongl. Majjt tillhanda,
att för Elottornes behof användas.
12:0 Att hos Kongl. Majit måtte i underdånighet
anhållas, det alia hädanefter inträffande
vacancer ibland .Skogs- och Jägeri-Ret jeningea
måtte tills vidare lemnäs obesatte, samt alt
de öfrige, i den mån Skog och Allmänningar
varda försålde, flyttas uppå allmänna Indragcrungs-Sraten,
att vid skeende afgång indragas,
med undantag likväl af så stort antal, som kan
pröfvas nödigt för vården och tillsynen antingen
å de Parker och Allmänningar, hvilka för
Kronans ocii Flottornes behof kunna finnas nödige
att bibehållas, eller ock framdeles kunna
itömma att anläggas genom inköp af Hemman
Stats-Uishoctets Bstänkanden. \ 419
gller Lägenheter, som till Skogsplantering kunna
finnas tjenlige; — Men skulle Kongl, Majit
i Nåder pröfva mera lämpeligt, att, utan Skogsoch
Jägeri - Betjeningens begagnande, vidtaga
andra utvägar till vården och förvaltningen af
sådane Skogar och planteringshögar; - sa bör total
indragning af denne Betjening vid timande
afgång ske.
Desse äro de allmänna grunder, Siats-Utskottet
funnit sig böra föreslå, och vid hvilkas
tillämpning Utskottet förmodar, att icke någons
lätt skall blifva förnärmad.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill täcktes
lemna deras bifall, Så hemställer Stats-Utskottet,
att underdånig anmälan härom må göras
hos Kongl. Maj:t, med anhållan, att Kongl.
jMapt efter Nådig pröfning häraf, täcktes, låta
detta Riksens Ständers Beslut till verkställighet
befordra, med iakttagande likväl af de grunder
och föreskrifter, som Kongl. Maj:t härvid
i Nåder kan pröfva ytterligare nödige, ej mindre
i anseende till förekommande serskildte locala
förhållanden än i synnerhet i Rikets nordligaste
Provincer, der sådane försäljningar mö;
jeligen skulle kunna motverka anläggande af
nybyggen och odlingar, och hvilket serskildt
således bör ankomma på Kongl. Majlis Nådiga
pröfning och bedöromande, ä.n Kronans framtida
säkerhet för räntans utgörande, samt hvad
för öfrigt till det reglementariska hörer.
Hvilket allt vördsamt underställes jRiksQh%
Högloft. Ständers Egit ompröfvande.
Stockholm den 30 Maji ijJiS,
145° Stats Utskottens Betänkanden.
Utdrag af Protocollet} hullet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 20
Maji 1818.
D. Vid justering af Utskottets Betänkande,
angående Krono - Skogarnes upplåtande till
Skatte, reserverade sig Herr landshöfdingen
Friherre Cederström, emot Utskottets tillstyrkande
om sättet att underrätta vederbörande otn
desse Skogars försäljning; I hvilket afseende
Herr Friherren och Landshöfdingen, för sin
del föreslog, såsona mäst öfverensstämmande
med Statens fördel, att allmänna Kungörelser
härom blefve genom Kongl. Kammar - Gollegii
försorg, utfärdade, samt öfver hela Kiket i vanlig
ordning uppläste; äfvensom Herr Friherren
och Landshöfdingen, hvad angick Utskottets
förslag, att de för ifrågavarande Skogar inflytande
medel skulle för Flottornes behof användas,
var af den serskildta mening, att dispositionen
af Tredje Hufvud - Titulns anslag vore
Kongl. Maj:t ensam förbehållen, och att Utskottet
alltså icke bordt något specielt derom
förordna.
Hvilken Reservation, på begäran skulle åtfölja
det afgående Betänkandet härutinnan till
de Respectiye Biks-Stånden, Som ofvan.
Ex Protocollo.
C. Tunelius.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1451
N:r 252.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående RecognitionsSkogome,
Uti ett till Höglofl. Ridderskapet och Adeln
ingifvit Memorial har Herr von Törne anfört att
redan vid 1809 års Riksdag bes'öfs det Recog.
uitions Skogarne skulle användas till Statens bä*
sta, skattläggas och Hemmantal dem åsättas hvar.
efter Bruksägare finge för 6 års ränta lösa till
Skatte så stor del, sorn till Brukens drift nödvändigt
erfordrades, då Recognitions-afgiften
deremot uphörde, och skulle resten af dessa Skogar
genom offentelig Auction till den mästbjudande
försäljas; Att som uti yrde puncten af
Kongl. Maj.ts. Nådiga Kungöre'se af den 4:de
Februarii l.gn stadgas, att rättigheten för BruksU
ägare till Skatteköps erhållande skulle till en
början vara inskränkt till en en tid af Sex år
med förbehåll för Riksens Ständer, att vid nästa
Riksmöte , i anseende till de Bruksägare, sorn
ej inom denna tid ingått i Skatteköp med Recognitions-Skogarne
vidtaga sådane förändringar
de nyttiga pröfva; och då den föreskrifne prasscriptions
tiden var tilländalupen den 4;de Februarii
1817 , emedan 6 år då vöre förflutne ifrån
förenämde Kungörelses utgifvande; så sko-' «
la Riksens Ständer derigenom hafva en förnyad
anledning att nu vidtaga alla de åtgärder i detta
afseende, sorn för Fäderneslandet äro de gagneligaste;
Hvarvid Herr von Törne erindrar,
att det bör ihogkommas, att Kronan aldrig af
-
*453
Stats-Utskottets Betdnkanden'.
statt sin ägande rätt till dessa Skogar, och att
den, dels af Konungen ensam och dels af Konung
och Ständer bibehållna och utöfvade rättigheten,
att utan Bruksägares hörande, lioja och
bestämma Recognitions afgiften, innefattar ofelbart
all annan dispositionsrätt deraf; I öfrigt åberopas
hvad Stats-Utskottet vid 1809 års Riksdag
härom anfört.
Herr Reutersköld A. D. har i detta ämne
äfven yttrat: att genom de, efter det vid 1C09
års Riksdag fattade Beslut om Recognitions-Skogarnes
försäljning till Skatte emot den ringa kö*
peskilling af Sex års oförvandlade Jordeboks-rän»
tor, redan skedde Skatte-köp af sådane Skogar
skall Staten förlorat betydlige Penninge-Summor,
som vid nu varande finanolelle förhållanden varit
en lycka, att sorn behållning beräkna: Att
Rikes fördel icke blifver befordrad genom den
hittils följde Metbode, har Herr Reutersköld sökt
bevisa genom ett från Kongl. Kammar-Collegium
erhållit Utdrag af en Skattläggnings-Act öfver
Helleforss Silfver- och Jernverks-Recogni-'
tions-Skogar och Mark, enligt hvilken hvarje
Hemman fått 31,0 Tunneland i inägor och
'■2363 Tunneland i Skogsmark eller inalles på
hvarje Mantal 2713 Tunneland, oberäknadt Berg
och Mossar; Herr Reutersköld yttrar sig ej kunna
förklara, hvarföre i Örebro och Carlstads
" iLän, där dessa Skogar äro belägne, 2713 Tunneland,
innebegripne flere Hundrade lunaoJands
redan inhägnade Ägor, blifvit på ett Hemman
beräknade, när i Vesterbottens ödemarker,
enligt Kongl. Brefvet af den 23 Maji 1780,
endast nred afseende på Ortens svåra bela*
v
Stats-Utskottets Bztänkandeni 1453
genhet ifrån 700 till högst 1400 Tunneland
kunna ett Hemman tilläggas; Icke eller vill han
hedömrna, hvarföre Skattläggningen skett efter
Savolaxska Methoden, hvarigenom värdet af ett
Tnhneland så väl ut- som inägor beräknas till
|;dels Öre Silfveimynt eller Två runs:t, och
hvaraf följden blifvit att En skilling Banco blifvit
Skattelösen för ett Tunneland jord; Men
Ilan förmäler sig icke kunna oanmärkt lemna:
den betydeligä förlust Staten skall fått vidkännas,
då TjugU med så ovanligt vidsträckta ägor *
försedda Hemman blifvit försålda för den lump-i
na löseskillingen af Ett Tusende Sextiosex Riksdaler
Fyratioeu skil lingar Sex rst: Banco. Örn
dessa i Bergsiags-Ört belägne ofantlige rymdeC,
blifvit i mindre Hemmansdelar skattlagde, skulle
säkerligen, till Statens båtnad, först ett större
antal af Hemman upkommit, och sedan för
det andra, hvarje Tunneland, som på Auction
försåldes, blifvit löst med minst En Riksdaler,’
der nu En skilling blivit betald. Herr Reutersköld
anser denna sin förmodan så mycket mer
grundad, söm då han köpt Skogsparker på kort
tid, för att å dem verkställa kolning, han icke
dragit 1 betänkande att betala Tio Riksdaler T un.
nelandet, änskönt äganderätten vid dessa afhandlingar
icke åtföljde; Men otn också nu för äganderätten
endast antoges En Tiondedel eller
En Riksdaler per Tunneland, så hade Staten
bordt tillflyta Sextio Tusende Riksdaler, der.
Ett Tusende Sextiosex Riksdaler blifvit erlagde ;
Till en jemförelse emellan Statens vinst om ä«
gorne pT öppen Auction blifvit försålde och
dess förlust då de ljhas efter Sex års samman
-
*4 54
Stats-Utskottets Retänkandetl'.
slagen ränta, anföres exemplet af Tofta Hem-*
man på Adelsön, som såldes lill skatte på öppen
Auction för Nio Tusende Ett hundrade Riksdaler
Banco^, i stal et för att Skattelösen endast
upgått till Attationie Riksdaler nitton sk:r om
det fått lösas med Sex års ränta efter Krono
Värdie. Till förekommande af de för Nationen
mäst kännbara förluster vid dylika tillfällen, föreslår
Herr Reutersköld samma behandlingssätt
med Recognitions-Skogarne som hanför Krono*
Skogarne i allmänhet tillstyrkt, nemligen.* att
d.e måtte på öppen Auction försäljas och till
mindre Hemmansdelar skattläggas efter Örtens
Skattläggni rigs Methode , med hvad för öfrigt
samma tillstyrkande innehåller.
Emot hvad Herr Reutersköld sålunda an*
fört, har blifvit anmärkt, af Herr C. F. Heykensköld
att da Riksens Ständer redan vid 1809
ars Riksdag vidtagit Beslut om RecognitionsSkogarne,
och stadgat, huru dermed förhållas
sku le; Och Kongl. Maj:t i stöd af detta Ständernes
Beslut utgifvit sitt Nådiga Råbud härom,
samt i följd häraf, Innehafvare af dylike
Lägenheter ingått i verkställighet af de föreskrifter,
Författningen derom innehåller; så
vöre Herr Reuterskölds motion om desse Skogars
försäljning på Auction obehörig, innan ens detta
förut härom af Riksens Ständer vidtagne, af
Kongl. Maj.t gillade och vid flere Riksdagar
utan anmärkning lernnade Beslut blifvit uppbäfvit;
Varandes för öfrigt denna Motion efter
Herr Heykenskölds tanka ett aldeles nytt ämne
son» icke har något direct sammanhang med
Herr ven Törnes Memorial, och som efter Mo
-
Stats Utskottets Betiinkanden. a 4 5 5
tlonstidens slut inkommit, samt således icke
borde kunna upptagas, utan alldeles förfalla.
Herr C. G, Heykensköld har äfven ansett.
Herr Reuterskölds Motion, såsom för sent inkommen,
böra förfalla, samt har för öfrigt, för
att upplysa de misstag, hvaruppå han förmenar
Herr Reutersköld hafva grundat sitt Anförande
om Helleforss-Verkets skattläggning, anfört
en omständelig Berättelse huru härmed tillgådt,
och de giunder sorn dervid blifvit följde.
Herr Reutersköld har häremot anfört att
enär Herr von Törne uti dess Memorial yrkat,
att Skogarne skulle försäljas, äfvensom Herr
Friherre Carpelan, att alla Kronan tillhörige
Skogar och Allmänningar skulle skattläggas och
å allmän Auction säljas; samt han uti sitt Memorial
endast föreslagit, huru denna försäljning
skulle ske , på det för Staten och Nationen fördelaktigaste
sättet; så var hans Motion, såsom
föranledd af ett redan upptagit och remiiteradt
ärende, icke ny, utan endast en utveckling af
en redan gjord, hvilket Riksdagsordningen uti
56 §. tydeligen tillåter.
Sedan Stats-Utskottet genom Remiss från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln erhållit delaf
dessa Handlingar, har Stats-Utskottet hos
Hof-CautzslersEmbetet begärt, att genom dess
åtgärd från Kongl. Kammar- och Bergs-Collegierne
erhålla fullständig upplysning, uti hvad
skick frågan om användandet af RecognitionsSkogarne
i Riket, till följe af Kongl. Maj:ts
Nådiga kungörelse af den 4 de Februarii 1811 %
nu är, om alla undersökningar och afmätningac
blifvit verkstälde, samt om och huruvida nå*
1456 Stats Utskottets • Betänk anden)
gra Skatteköp derå blifvit beviljade, Och hvad
inkomst i slikt fall Statsverket deraf tillflutit,
äfvensom i händelse något nf Riksens Ständers
Beslut i detta ämne till större eller mindre de!
ännu saknade verkställighet* hvarpå sådant då
beror.
I anledning häraf har Kong', Bergs-Colle*
gium uti Protocolls-Utdrag af den g sisth Mar«
ti meddeldt en Förteckning ä Recognitious-Skogatne,
sorn tillika upptager de gärder som efter
förutgångne afinätningar och Urtdersöknihgar
dervid sednast blifvit af Bergs-Collegiurn, eller
af Kongl. Kammar* och JBergs Collegierne gejnensamt,
vidtagne, hvarjemte tillkännagifves,
att, hvad de Recognitions-Skogar angar, hvarå
undersökningar ännu ej skedt, eller åtminstone!
Undersöknings - protöcollerne ännu ej blifvit
Kongl. Bergs-Collegiurn meddeldte, sådant i förra
händelsen då beror, dels på ännu icke fullbordade
afmätningar, dels ock på oafgjorde rågångs-
eiler andre med Skatteköps undersökning
garnej sammanhang ägande tvister, samt att*
då undersökningarnes pröfning beror på Kongl»
Kammar- och Bergs-Gol legiernes gemensamma
åtgärd, möjeligen Handlingar .angående dess©
mål, kunnat till Kongl. Kammar-Gollegium inkomma,
deraf Kongl. BergsKollegium ännu ej
erhållit del, och hvarom således Kongl. Collegli
Diarier ej kunnat lemna upplysning,
Kongl. Karmnar-Collegium har uti Urotd*
colls-Utdrag af samma dag till Utskottet öfvert
lemnadt Kammar-Advokat-Fiseals-Embetets i
detta ämne afgifne Memorial, såsom innefattande
ujplysning om åtgärder hvilka, till följe
Stats-Utskottets Betänkandet!.
1-157.
nf Kongl. Kungörelsen den 4 Febr. 1S11, an*
gående användandet af ifrågavarande Skogar re*
dan blifvit vidtagne, och de omständigheter,
som dermed i ett eller annat afseende äga gemenskap;
Hvarförutan Kongl. Collegium i afseende
på hvad härutinnan redan tillgjordt blifvit,
meddeldt följande upplysningar.
i:mo Att Advocat-Fiscals-Embetets Utlå*
tande angående Elfkarleby samt Tjerps norra
och en del af Tjerps västra Krono - Allmänningar,
anslagne till Elfkarö Bruk, blifvit den
'4 i samma månad med Kongl. Bergs-Gollegium
Comrnuniceradt.
2:do Att bemälle Embetes Utlåtanden an*
gående ej mindre den Forssmarks Bruksägare
upplåtne Allmänning på Gräsön, än Svalmyra
Allmänning anslagen till Hargs Bruk blifvit
den 13 sist!. Januarii med Kongl. Bergs-Colle'
gium communicerade.
3:0 Att Skatteköp blifvit beviljadt å Kollerö
Manufactur-Verks Reccgnitions-Skog i Elfsborgs
Uän och Skatte - Bref derå deri 29 De*
cember förledit år Utfärdadt, med vilkor, att
Skogen blifver från Bruket oskiljagtig.
4:0 Att, angående den Åsbobergs Grufvelag
anslagne Östra del af Gyttorps Norra Allmänning,
Kongl. Collegium i anledning af Advocat-Fiscals
Embetets derom afgifne Memorial,
den 24 sisth Februarii, resolveradt Bref till
Kongl. Majus Befallningshafvande i Örebro Uän.
5:0 Att Kongl. Kammar- och Bergs-Gollegiernes
gemensamma skrifyélser af den 16 Sep-»
tember 1815 till Kongl. Majus BefallniiigshafMihang
till Riks.St. Fröt, igtj.tiig. i Je S»ml> N:r lii
Stdh- Vtsiottets Bettinianderii
vande 1 Örebro Iutn, 1 fråga om de till Farforss
Bruk och Silfverhytte Masugn upplåtne
Östra och Västra Imme Recognitions - Skogar,
Tväråns, Qvarntorpshyttans och Bokärrs Recognitions-Skogar,
ännu icke blifvit besvarade,
icke eller Kongl. Collegiernes skrifvelser af d.
12 Mars 1816 angående den Asjöhytte Masugn
anslagne Recogniiions-Skog.
6:0 Att i anledning af Advöcat - FiscalsÉmbetets
Memorial, Bref till Kongl. Maj ts Befallningshafvande
i Vermelands Län d. 3 sistl.
Martil blifvit beslutadt, angående Ackkärns
Bruks Recognitions Skog.
>]:o Att med Kongl. Berss-Collegium blifvit
Commuriicerade d. 10 September förledit år
Handlingarne, angående den till Brattforss Bruk
upplåtne Recognitions-Skog i Vermelands Län,
samt Lungsunds Allmänning; d. 4 Octob. angående
Recognitions - Skogen till Kungskogs masugn;
d. 16 Julii angående Lundbergs eller Matlångs
Bruks Recognitions-Skog; d. 2 December
angående Saltsjö Recognitions-Allmänning; den
lä sistl. Januarii) angående Vittersjö Allmänning
i Gefleborgs Län; den 21 sistl. Januarii*
angående de till Forssbacka Bruk upplåtne Recognitions-Skogar;
den 1 g sistl. Februarii angående
Jefte Sandön i Norrbottens Län; samt d.
4 sistl. Martii, angående Selets Bruks Recognitions-Skog.
g;ö Att Bref den 24 sistl. Februari! blifvit
beslutit till Kongl. Majus Befallningshafvande
i Gefleborgs Län, rörande upplysning om
Sältdahla Allmänning.
Stats-Utskottets Bettini anderi: 1459
9:0 Ätt General Landtmäteri-Contoiret blif
vit erindradt, alt till Kongl. Collegium inkomma
ined inTordradt Utlåtande angående den i
Vesterbottens Län belägne och Olofsforss Bruk
ansiagne ReCognitions-Skog.
10:0 Att, af den anledning, ätt Kongb
Kämmar- och Bergs-Collegierne, stadnat i skiljl
actige meningar om rätta förståndet af Kongl'
Kungörelsen den 4 Februarii i3n rörande tilldelnings-sättet
af Skog åt skattlagde Henrnitm
och Lägenheter, följande mål, i afbidan på
Kongl. Majus Nådigste förordnande och föreskrift
i denna omständighet icke kunnat till
pröfning företagas, nemi. angående Forssvik*
Bruks och Granviks Masugns Recognitions-Skov
i Skaraborgs Län; angående Hellsjö Recognitions-Skog
i Kopparbergs Län; angående Re_
cognitions-Skogen under Folkströms Bruk i östergöthlands
Län; angående Recognitions - SJco-^
garne under Helleforss Och Smedstorps Bruk i
Södermanlands Län; angående Willingsberg#
Bruks Recognitions-Skogar i Örebro Län; angående
Recognitions-Skögarne under Aspa, Algrena
och Asbo holms Bruk samt Igelbecks Masugn
1 Örebro Län; angående Jvlotens Bruks
Recognitions - Skog i Örebro och Kopparbergsl
JAn; 'angående Recognitions - Skogame under
Stafsjö och Wirå Bruk i Södermanlands Län;
Samt angående Degerforss Bruks Reeognitiöns-,
Skog i Örebro Län, samt sluteligen
ii:ö Att Kongl. Collegium till Skatte föfsål
dt, 1:0 Kollerö ReCognitions-Skog i Elfsborg*
Län, "Väne Härad och Ryr Socken, sorn blifvit
Skattlagd till * Mantal åt Bruks - Idkaren j9h,
§460 Stats-Uts&ottits F.etänkandenl
yVidström för Trettiofyra R:dr 10 sk. 9 r.st.’ut»
pxn 6 Procent Vadstena Krigsmanshus - afgift;
samt 2'o den under Helleforss Silfver- oell
Jernverk lydande P.ecognitions - Skog i Örebro
och Vermelands Län, åt Verkets Interressenter
emot en sammanräknad köpeskilling af 1074
R:dr 41 sk. 6 r:sf, B :co.
Af de utaf Kongl. Kammar- och BergsCollegierne
sålunda meddeldte Handlingar har
Stats-Utskottet inhämtat, att å en del Recognitions-Skogar
hafva ansökning.r om Skatteköp
inom föreskrifven tid till Kongl. Kamroar-Collegiuin
inkommit, å några efter den i författningarne
bestämda tid, samt å en stor del eljer
de fleste alldeles icke någon sådan anmälan?
blifvit gjord.
Då häraf sig visar att hvad genom KongL
Förordningen den 4 Februarii 1811 blifvit
stadgadt angående Recognitions-Skogarnes afmätande
och undersökning m. rn. i afseende på
deras upplåtande och användande $åsom Riksens
Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag
förordnade, ännu icke, i anseende till dervid
förekom ne hinder och svårigheter, hunnit
lomma tiri någon allmännare verkställighet,
bär Stats - 1) tskottet, sorn ansett Bruksägarnes
rätt icke kunna ifrågaställas att så snart de åtgärder
blifva vidtagne som bora föregå skal telösningen
af de dem til delande RecognitionsSkogar,
sig deraf i föreskrifven ordning begagna,
på sätt hogsiberörde Nådiga Författning bestämmer,
skolat tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att hos Kongl. Majtt i underdånighet anhålla,
det måtte de hinder som mött verkstäl
-
Ståts-Utskottets Betankanden.
ligheten häraf genom Kongl. Maj:fs Nådigai
omsorg varda undanröjde samt verksamme anstalter
vidtagas till befordrande af ändamålet,
så att den för Staten afsedda förmån vid ifrågavarande
disposition af Recognitions - Skogarn©
måtte vinnas; Hvarförutan och sorn hä vid jemväl
synes nödigt, att utom de uti 1811 års
Kongl. Författning utstakade förberedande åtgärder
med Skogarnes afrnätande och- undersöka
ning m. m. en viss tid bestämmes inom hvilken
det skall åligga Innehafvarne af Recognitions-Skogar
att sig om Skatteköp anmäla; på
det den återstående de:en deraf måtte kunn3,
såsom förordnadt blifvit, föryttras; så hemställer
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer att
en tid af Sex månader efter det Bruksägares,
lätt i afseende på dess Recognitions - Skog genom
laga kraft vunnit utslag blifvit fastställd,'
inåtte varda bestämd inom hvilken anmälan om
Skatteköp å den honom för Brukets drift tilldelade
Skogen bör göras, samt härvid tillika'
föreskrifvas, att denna anmälan, oansedt äldre
Forfattningar innehålla, det Skatteköp böra begäras
hos Landshöfdingen, skal! ske hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar - Collegium; Och i
händelse sådant icke iakitages, kommer Bruksägaren
att anses förlustig den honom eljest tillkommande
rätt, att till sig lösa den f#r B u«
kets behof afskiljde delen samt denne ! forfaras
på lika sätt som med den öfrige: Och beträf
fande
åter den sistnämnde eller återstående Recognitions
- Skogen, sorn ej för Brukets drift
tarfvas; så föreslår Utskottet, att med dess anländande
till Statens nytta må förfaras på lika
1462 Stats-Utskottets Betänk anden'.
sätt och efter enahanda grunder sqm Utskottet
i serskildt Betänkande af denne dag angående
kronans öfrige disponible Skogar i allmänhet
tillstyrkt; Och hvilket till Kongl, Majus Nådiga
sanction och åtgärd af .Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet lärer värda öfverlemnadt,
Angående sluteligen hvad Herr RcuterS-köId
anmärkt rörande Skatteköpet å Helleforss
Silfver- och Jernverks Recqgnitions - Skog; så
får Utskottet till upplysning i denna fräga härjemte
bifoga afskrifter utaf ej mindre Kongl,
Majus Nådiga Bref af den 14 Julii 1811, den
21 Januarii 1813 och 14 Februarii 4815, än
ock en under den 11 September 4815 förrättad
Skattläggning, hvilka Handlingar upplysa huru
härmed tillgått och de grunder som blifvit
följde.
Detta allt hemställes vördsamt till Riksens
Höglo!]. Ständers öfvervägande; Hvarvid
Ledamots serskRta tankä bifogas.
Stockholm den ?o Maj
Litt. 4,
Vi CARL med Guds Nade Sveriges, Göthes och
Vandes Konung. &Cc. Scc- §Cc. Arfvinge
till Norrige, Hertig till Schlesvig Hollstein
&c. 8Cc,
"Vår synnerliga ynnest och Nådiga benägenhet
med Gud Alsmägtig; Troman och Tjenare; Herr
Grefve, f. d. Vårt pch Rikets Råd, President
Riddare och Comnxendeur af Vare Orden, Herr
Stats-Vtslottets Betänkanden. 1463
Grefve en af Rikets Herrar, Öfver-Ståthållare,
President Riddare och Commendeur af Vare
Orden samt Riddare af Konung CARL XIII s
Orden; vice President och Riddare af Vår
Nordstjerne Orden, så ock samtelige Ledamöter
i Vårt och Rikets Kammar- och Bergs Collegier!
Hos Oss har Assessoren och Riddaren af
V år Nordstjerne Orden Detlof Heyktnschjöld, å
egne och öfrige Hellefors Silfver- och Jernverks
Jnteressenters vägnar, i underdånighet
anhållit att den samma Verk uplåtne Recognitions-Skog
med alla derå varande oskattlagde
Torp och Lägenheter, dels innom Hellefors
Socken af Örebro Llän, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Uän, matte, emot visse
i underdånighet upgifne vilkor och förbehåll,
få till nya Hemman indelas, och Inleressenterjre
vara berättigade att dem till Skatte köpa.
Öfver hvilken ansökning, J den 6ue Martil
180g gemensamt underdånigt utlåtande afgifvit,
hvarefter Assessoren Heykenschöld med
åtskillige underdånige skrifter och Påminnelser
j ämnet inkommit.
Detta mål håfve Vi låtit Oss föredragas;
och ehuruväl Riksens Ständer vid 1809 års Riksdag
i allmänhet beslutit, att undersökning borde
anställas om de Bergverken till understöd
anslagne Recognitiatls-Skogar, till utrönande hnruvida
de till större eller mindre de! för Brukens
behof äro nödvändige, med förklarande,
att de delar af berörde Recognitions Skogar, hvilka
för de Bruk, som dem till nyttjande erhållit,
kunde anses öfverflödige, boule till Kronans
större förmån på annat sätt, genom inde
-
14&4 Siats-Utskottets Betänkandéhl
lande till nya Hemman celi deras uplåfande tili
Skatte, användas; likväl och alldenstund Rikgens
Ständer på sätt Var i detta ämne den 4:de
sisth Februarii utfärdade Nådiga Kungörelse innehåller,
derjemte förklarat, att, i händelse sådana
Recognitions-Skogar gifvas, hvilka genom
Särskildte författningar blifvit under en mera
bestämd besittningsrätt åt Bergverken uplåtne,'
de i detta afseende tagne författningar icke ytan
genom frivillig öfverenskommelse, kunna rubbas
och således de erhållne förmåner, merendels
en följd af något ädlare Verks anläggande, och
förknippade med motsvarande Onera, ej förr än
atned uphörandet af dessa skyldigheter, arbitrairt
förändras; Fördenskull och som Hellefors Silf-ver
och Jernverks Interessenter, dels genom
Kongl. Donations Brefvet af den 2f> Februarii
1686 och dels genom Kongl. Resolutionen af
de.n 15 Martil 1770, grundad uppå Riksens
Ständers Beslut, blifvit försäkrade om en beständig
Besittningsrätt å 14 Hemman ud Grythytte
Socken, jemte den så kallade Hellefors Distrieten
med alla derå varande Hemman, Torp och
Lägenheter, under fullkomlig Bergs-Frälse-frihet;
sä håfve Vi funnit att nu ifrågavarande1
berörde Verks, under Recognition uplåtne Skogsmark
utgör en sådan Recogokions-Skog, till hvilken
bör lämpas förenämde af Riksens Ständer
vidtagne Beslut, att besittnings dispositionsrätten
deraf, icke kan, utan genom frivillig öfverenskommelse,
rubbas eller förändras; Men emedan
Interessenterne i underdånighet förklarat
sig nöjde, att, i anseende till de Hellefors Silfver-
och Jernverk under Recogntion uplåtne
Ståts-Utskottets Betänk and etti
Skogar vidtaga de hufvudsakeligaste anstalter,'
som i afseende på de öfrige Recognitions-Skogar
blifvit föreskifne, eller deras indelande till
Hemmantal, likväl emot visse i underdånighet
upgifne och dervid fästade vilkor; Ty och som,
enligt hvad af Eder blifvit anfördt och up.yst,
Oss och Kronan , genom det af Interessenterne
nu upgifne underdåniga förslag tili dispositionen
af ifrågavarande, Verket tillagde Recognitions-Skog,
tillfaller en betydlig förman; Altså
bafve VI velat lemna Nådigt bifall till detta
Förslag, samt således i Näder förordna, att den
Helleforss Silfver- och Jernverk uplåtne Recognitions-Skog,
med de derå uptagne oskattlagde
Torp och Lägenheter, dels inom Helleforss Socken
af Örebro Län, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Län må till nya Hemman,
efter en beräkning af Två Tusende Fyi
rahundrade Tunneland på hvarje helt Mantal
indelas, hvarvid bör iakttagas, att så väl de
Verket tillhörige, samt dels inom och dels utom
Helleforss Districten belägne gamle och till
fem och ett halft Mantal redan Skattlagde Hemman,
som de nu föreslagne nya Hemmar^hvilka
sednare minst böra upgå ‘till Tjugu hela
Mantal , erhålla, Inägor oberäknade, Två Tusende
Fyrahundrade Tunneland af Skogsrymden
för hvarje helt Mantal; Men skulle den
Skogsmark, sorn med afdrag af hvad, enligt författningarne,
kallas Impedementer vid anställande
undersökning, för växtlig kan anses, icke
utgöra den rymd, att hvarje helt Hemman, så
af de gamle som af de Tjugu nya, kan på hvarje
helt Mantal, Inägor oberäknade, undfå Tvä
5466 Stats-Utskottets Betänkanden.
Tusende Fyrahundrade Tunneland, och proportionaliter
för de mindre Hemmansdelarne, så
bör ett färre antal Tunneland hvarje helt Hemman
tilläggas, så att ändock af Skog«rymden
minst Tjugu nya Hemman matte upkomma;
hvaremot, och 4 händelse berörde Skogsrymd
kan finnas vara större, än sorn efter ofvannaaide
beräkning kan utgå för både de gamla Fern
och ett halft, och de nya Tjugu Hemman, ytterligare
nya Hemman böra i mohn af Skogs
tillgången, inrättas, försedde med lika Tunne'
land-Ta], somför de öfrige nu blifvit faststäldt.
VI håfve äfven i Nådér velat bifalla Interessenternes
underdåniga anhä lan, .att Sjelfve
å de nya Hemmanen få utsätta och lämpa Hemmantalet
efter localen och hushållningen vid Verket;
kommande, i anseende till de nya Hemmanens
Skattläggning, hvilken efter Författningarne,
jemförde med Ortens bruk och Skattlägiiings
Methoden, bör verkställas, för öfrigt att
iakttagas, att icke något Hemman- får åsättas
mindre grundränta, än som svarar emot det efter
Tunnelands Talet belöpande Mantal, men
att om något Hemmans-ägor efter upskattningen
skul e utgöra en större grundränta än som
svarade emot det efter Tunnelands-Talet upkommande
Mantal, denna ränta dock bibehålies,
i så måtto, att sedan Mantals-räntan efter det
åsatte Mantalet är afsatt, allt det öfriga föres
till Jordeboks räntan och i behörige Fersedlar
efter Krono-värdie utsattes; Och hvad angår
Jnteresseuternes underdåniga förbehåll, att de
nya Hemmans-räntor måtte utsättas i sådana
Persedlar, som i Orten äro vanlige, så kom
-
Stats-Ulskotte(g Betänkanden, 14^7
mer Ortens så kallade undervisning, att häruti!
tjena till efterrättelse, dock så, att i fall någon
af de deruti utsatte Persedlar, nu för tiden
ej mera gifves eller i Orten är bruklig, och
hvilken således hvarken kan in Natura praesteras
eiler äga något gångbart värde, som vid
Markegångs sättningar, kunde tjena till grund,
en sådan, då ej må antagas utan andra verkeli*
gen befintlige och iOrten brukelige Persedlar,
gom efter Krono-värdie svara emot den upskatta3e
räntan upföras.
Fmpt den Interessenterne sålunda i Nåder
beviljade rättighet att få indela Skogs-rymden
till Hemman, äga VI och Kronan att upbära
räntorne så val af de blifvande n^a Hemmanen,
sorn af de inom och utom Helleforss
Bistricten belägne samt förut af Interessenterne
under Bergs-Frälse-frihet innehafde och redan
Skattlagde Fem och ett halft Hemman, hvilka
Jtäntor, jemte alla andra extra Onera, som Krono
oöh Skatte-Hemman utgöra, böra utgå, sä
af de gamle som nya Hemmanen, och utgöras
från den tid, da de nya Hemmanen blifvit
Skattlagde, vid hvilken tid Bergs Fralse-friheten
samt Becognitions-afgiften komma att up*
höra,
Hvad Slutligen angår Interressenternes un;
derdåniga anhållan att äfven få köpa de ny^
Hemmanen till Skatte, så emedan VI uti Vår
ofvanberörde Nådiga Kungörelse af dfen 4 si sfiFebruarii,
i anledning af hvad Riksens Ständer
beslutit, förordnåt, att Hemman upkomne %
Becognitions-Skogar, irå till Skatte få köpas,
e«h derjemte blifvit föreskrifvit, att sådant må
Stuts- Utskottets Betankanden'.
ske i varlig Ordning, och emot erläggande aF
en Skatte-köpeskilling svarande emot Sex ars
räntor, efter Krono-värdie beräknade, Ty håfve
Vi i Nåder velat bevilja Interessenterne en
dylik förmohn, så att de på sätt nyssberörde
Nådiga Kungörelse innehål'er, måge äga att ifrågavarande
nya Hemman till Skatte lö=a; hvarvid
likväl bör iaktagas , dels att Interessenterne
upfylla den uti Kongl. Donations-JKefvet af
den 2S Febrnirii t68&, Helleforss-Verket ålagde
skyldighet, a!t där någon Abo å SkogsD
istricten för röjseln och besittningen äger
något att fordra, honom de;före serskildt godtgöra;
dels att, på sätt förut skedt, vid de gamle
Hemmanens försäljande till Skatte, det vilkor
om oskiljigtigheten vid Skatte-köpet fästes»
att de nya Hemmanen icke böra få skiljas
ifrån Silfververket, så länge detta Verk kan,
efter vederbörligt bepröfvande , förtjena att
drifvas samt att, i fall det samma med tiden,
för bristande lönande Malmer, skulle komma
att nedläggas, berörde Hemman då äfven böra
blifva oskiljagtiga från det med Silfver-Verket
nu förenade Jernbruk eller de Inrättningar,
Interessenterne framdeles kunna erhålla tillstånd
att anlägga.
För öfrigt åligger det Interessenterne, att
hädanefter, som hittills, fortsätta arbetet i Silfvergrufvorne,
till dess framdeles kan blifva utrönt
om de förtjena att vidare bearbetas, samt
1 sådant fall med detta Verks drift för fara och
behörige afgifter deraf till Oss och Kronan er*
Stats-Utskottets Betänhandenl
1469
Om verkställigheten af hvad VI således i
Nåder beslutit, börén J , Vårt Kammar-Collegium
uti hvad till Eder åtgärd hörer, i behörig
Ordning besörja; Afven som J, Vårt Bergscollegium,
håfven att förordna om Silfver-Verkets
drift, samt hålla hand deröfver, att Interyessenterne
sine skyldigheter dervid fullgöra,
Hvilket alt VI Eder ti‘ 1 svar samt Egen
och Vederbörandes efterrättelse, härmed i Nåder
velat tillkännagifva. Vi befalle Eder Gud
Alsmägtig synnerligen Nådeligen.
Drottningsholms Slott den 11 Julii a 811.
Under min Allernådigste Konungs och
Herres Sjukdom.
Efter Dess Förordnande
CAEL JOHAN.
J. A, Börtzell.
Till Kammar- och Bergs - Collegierne angående
Helleforss Si fver och Jernverks luter»
ressenternes ansökning.
Litt. B.
CAHL &c. &c. §Cc.
Vår ynnest &c. SCc. Hos Oss har Assessoren
och ^Riddaren af Vår Nordstjerne-Qrden, Detlof
Heykensköld å egne och öfrige Helleforss Silfver-
och Jernverks Intetessenters vägnar, i underdånighet
anhållit, att sedan, genom Nådig
1470 Stats-Vtskotteis Seiankartderii
Resolution af elen 4 Julii i8ii, blifvit förordnadt,
att all den Skogsmark och de ägor bemälte
bruks Interessenter under Recogoitions vilkor
innehafva, borde Skattläggas och till Hemman
indelas samt att hvarje helt Hemman skulle
bestäs Tvä Tusende Fyrahundrade Tunneland
och mindre Hemmansdel i proportion derefter;
Mer J, som fått Eder uppdragit att om
verkställigheten häraf besörja, uti skrifvelse till
Vår Befallningshafvande uti Nerikes och Vermelands
Län lämnadt den föreskrift att hvarje
He mmans blifvande Skogslott borde å marken
med Rågångar och Rörläggning Utmärkas, äfvensom
å Chartan utvisas Oss altså i Nåder täckes
häruti tillåta den ändring, att den af Eder i
ofvanberörde måtto anbefaide Utstakning af hvarje
Hemmans Skogs^Andel, måtte såsom medförande
flere svårigheter och betydliga Olägenheter samt
verklig skada, Utan att bereda någon säkerhet eller
Hytta hvarken för Kronan elier Interessenterne,
inställas och lämnas till framtiden, då en förändring
med Hellefors Verkets nu varande sammansättning
möjeligen skulle kunna inträffa och en fördelning
af Skogsmarken Hemmanen emellan blifva
inöjelig; öfver hvilken underdåniga artsökning
så väl J Eder i underdånighet yttrat, Sorn
Öfver - DitecteUren Vid Landtmäteriet med Underdånigt
utlåtande inkommit, däruti äfven hemställan
blifvit gjord om en annan grund för
Skatt!äggningen å de blifvande riyä Hemmanen.
Hvad i detta mål i underdånighet blifvit
äftfört, hafva Vi i Nåder låtit .Oss föredragas;
Och som hela Helleforss Uistrictet blifvit lill
Silfver - och Jern-Verks Interessenterne upp
-
StatS-ZItskottetS Set ankan detl'. 1471
låtit, samt dervid en ägorymd af Två Tusende
Fyrahundrade Tunneland på hvarje helt Hprnman
faststäld; så håfve Vl väl funnit, det vid
Skattläggningen till Skogs - Räntans utsättande,
fråga icke kunde uppstå om någon annan af
de uti Skattläggnings-Methoden upptagne Ränte-Summor,
än den högsta af Sju Daler Silfvermynt
för hvarje Hemman; Men emedan
VI äfven funnit denna Skogs-Ränta Vara nog
ringa emot det Utmål af 2,400 Tunneland, som
blifvit hvarje Hemman å Helleforss Districf
anslagit; ty och då VI ansett den Skattläggnings
- Methode som genom Kongl. Förordningen
den 28 Junii 1775 för Savolax och Carelens
Län blifvit faststäld, till Skattläggningen
af ifrågavarande Hemman mera lämpelig, håfve
VI i Nåder pröfvat skäligt förordna, att
det Hellefors Interessenterne i hlåder bestådd®
utmål af Två Tusende Fyrahundrade Tunneland
för hvarje helt Hemman, må efter SaVolaxska
Methoden beskattas, likväl på det sätt,
att, sedan inägorne efter ortens SkattläggningsMethod
fått sin ränta, Skogsmarken tillika med
det dera Varande Muhlbetet, beräknas efter den
minsta för Savolaxska utsatte grunden -ftdels
öre Silfvermynt Tunnelande*, hvilken SkogsRänta,
utgörande för Två Tusende Fyrahundrade
Tunneland 8 R:dr 16 sk. sedermera bör,
efter örtens undervisning fördelas uti persedlar,
hvarvid likväl bör ingttagas, att så mångå Tunneland
Inägorne Utgöra, må såsom särskildt beskattade
afdragas, och emedan Skogs-Räntan för
hvarje Tunneland af Skogsmarken således är
bestämd till enahanda belopp, ty håfve VI af
i 4 7 2 Stats-Utskottets Betänkandenl
sadan anledning funnit, att den af Eder gifnai
föreskrift det hvarje Hemmans tillkommande
Skogslott borde å marken genom Rågångar och
Rörläggning afskfjas icke vara nödig utan håfve
VI i Nåder ansett det vara tillräckligt, att
hela Helleforss Skogsområde uppmätes och a
Charta lägges derigenom Tunnelandstalet för
samma område blifver bestämdt till den nu
fastsälde Räntans utgörande; hvilket VI velat
Eder härmed tili svar samt vederbörandes förständigande
och efterrättelse härmed i Nåder
tillkännagifva. VI befalle Eder Gud Allsmägtig
Nådeligen. Stockholms Slott den 21 Januarii
1813.
CARL.
J. A. Börtzell.
Till Kammar-Collegium.
Llt. C.
CARL Scc SCc. j&c.
år ynnest SCc SCc. Hos Öss har Assessoren
och Riddaren af Vår Nordst jerne Orden Detlof
Heykenskjöld å Egne och öfrige Helleforss Silf.
ver och Jernverks-Interessenters vägnar i underdånighet
anhållit, att sedan Wi, dels genom
Nådig Resolution af den 11 Juli 1811, med
vissa villkor och förbehåll i Nåder beviljat Intressenterne,
att få till Hemman indela och Skattlägga
det till Werkets drift uplåtne oph med
Recognitiotfs-villkor innehafde Skogs-district,
»JeR sedermera, uppå Intressenternas underdånig
Siats-Utskottens Betänk anderi'. 14 7 3
ga anhållan örn uppskof uti verkställigheten af
Edert förordnande det vid Skattläggningen, utbrytning
borde ske å hvarje Hemmans blifvande
Skogslott, genom Nådig Resolution af dea
3 1 Januarii 1813, jemte bifall härtill, i Nådet
förklarat, alt vid Skattläggningen af de för hvarje
helt Hemman anslagne 2400 Tunneland skog
borde Savolaxske Methoden följas, likväl på det
satt, att sedan Inägorne efter Oitens Method
fått deras ranta, Skogsmarken, med det derå varande
muhlbetet, borde beräknas efter |'.del9
Öre Silfvermynt Tunnelandet, hvilka sedermera
efter Ortens undervisning borde förvandlas
i Persedlar, Oss likväl nu, enär, efter ofvannämnde
faststälde grunder de nya Hemmanen
vid Skattläggningen skulle undfå så hög ränta,;
att Interessenterne, i händelse den borde Utgå,
icke skulle kunna med Verkets utkomst och,
bestånd densamma utgöra, i Nåder täcktes meddela
den Nådiga förklaring uti 1813 års ofvanberörde
Kongl. Resolution, att både Inägorn®
och Skogsmarken finge Skattläggas efter Savolaxske
Methoden till 2-dels Öre Silfvermynt
Tunnelandet, hvarigenom ändock skulle uppkomma
en ränta af omkring åtta Skeppund Tackjern
för hvarje Mantal, eller dubbelt emot hvad
alla andre Hemman i Orten, såsom JordeboksRänta
ärlägga, hvarvid Sökanden likväl gjordt
det underdåniga förbehåll, att Muhlbetet, enligt
1813 år* Kongl. Resolution borde blifva i
Skogs-Räntan inberäknadt, och följaktéligen ick«
komma i fråga vid Inägornes Skattläggning,
samt att i allt öfrigt, sorn rörer iSkogs-tilldelBikarg
till Riks Sti Prat. zsij-ifjg. -i-de Sami. N:r tgy, r|#i
1474’ Stats-Utskottens Bttänkanden;
ning sa åt de gamle Skattlaggde Hemmanen
som åt de blifvande nya, skulle förhållas i likhet
med 1811 års Kongl. Resolution och lider
i stöd deraf■ Utfärdade Instruction, äfvensom att
i händelse något Hemman sorn för bristande!
Inägor, komme att utgöras endast af Skogsmark,
skulle för Skogsrymdens upptagande komma att
inrättas ett sådant Hemman Väl skulle Utgöra
Jördeboks Och Hemmantals-Rartta samt belöpande
Skattelösen, men frikallas från alla öfriga
Onera så väl till Kronan som för de inöm Orten
Hemman åtföljande skyldigheter, så länge
Och intill dess Silfververkét med vederbörligt
tillstånd får nedlägga9>
Sedan VI, häröfver inhämtat Edert underdåniga
tillåtande, håfve Vl tagit detta Mål
i Nådigt öfvervägande, och länder Eder till
évar samt egen och vederbörandes underdåniga
éftértattelse, det Vi, med Nådigt afseende å
hvad af Eder dervid blifvit i underdånighet
hemstält och tillstyrkt, i Nåder bifallit ofVanherörde
af Assesäoren Heykenskjöld å egne Och
öfrige Helleforss Interessenters vägnar gjorde
underdåniga ansökning, att vid de a Hellefors*
districtet blifvande nya Hemtnansskattlägghing,
den nU fastställde Savolaxske methoden till i
öre Silfvermynt Tunnelandet ej mindre i afseende
på Skogsmarken än Inägorne bör följas,
med Nådigt förklarande tillika det Intéressenterne
i Öfrigt måge tillgodonjuta hvad dem i
1811 års Kongl» Resolution är försäkradt och
tillagdt djch sådant med det af Interessenterne
nu gjorde förbehåll, att, i den händelse något
Hemman, för bristande odlade inägor ,s skulle
Stats-Utskottets Fetiihkanderi. 1475
komma att besia endast af Skogsmark, derföre
då allenast it å bet. las Jordeboks- och MaritalsRänta,
så länet» och intill dess Si fve/verket
med Vederbnrli.t tillstå <1 kan få nedläggas, äfvensom
VI i Nå det godtfunnit tillåta alf vid
det genom Korgl. Resolutionen af den si Januarii
1813 gjorde stadgande, det hvarje Hemmans
till körn inahdé Skogslott ifckfe hehöfver å
Ma rkén genom Rågång pcb Rörläggning utmärkas;
mi få förblifva:
VI befalla Eder Gud Alsmäktig Nådeligen;
Stockholms Slott den 14 Fébruarii 1815»
EARL.
j. A. Börtzell.
Till Kammar-Coliegiurrt.
(Bilagan T.itt. D. inncfattahde en Skattläggning Öfver
helleforss Rectignllkins-Skog, finnes sesskildt tryckt
och hit intecknaÖ.)
Utdrag af Proiöcöl/et ■ hulli t i Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 2ö
Maji isig.
1,
hJ* D. Då riU å nyö upplästes dch godkändés
det, nästlidfie Plenidag, på Hördet lagde Be^
tänkande, angående väckte indtiöner örn Recoghitiöns-Skogarnes
försäljning och användande
för Statens behof, ytträdé Herr Landshöfdingen
Friherre J. Cederström: ”Eör mitt del kati
jag icke förena Högloft. Utskottets Beslut härutinnan,
med skyldigheten att förvara Statens
Ståts-Utskottets Betänkanderil
rätt. — borsta frågan är, om Riksens Ständer
nu kunna, utan rubbning af enskiltas rättigheter,
besluta någon förändring i de Författningar,
som hittills varit gällande, rörande dessa
Skogars användande m. m. Den andra, i hvad
mohn Staten bör understödja Bergshandteringen.
I afseende på första omständigheten måste
man rådfråga Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj:t vid 1809 ars Riksdag
äfvensom den, i anledning häraf utfärdade
Kådiga Kungörelse af den 4 Februarii 1811,
hvaraf inhämtas, att då Riksens Ständer lemnat
samtelige Bruksägare rättighet, att under
loppet af Sex år, få till Skatte lösa den till
Brukens drift oumgängligen nödvändiga del af
Recognitions - Skogarne, förbehölle sig Riksens
Ständer, att, vid näst derpåföljande Riksdag, i
anseende till de Bruksägare, som då ej ingått i
Skatteköp med ifrågavarande Skogar vidtaga sådane
Författningar, de kunde nyttiga pröfva.
Det synes mig alltså icke kunna bestridas, atC
Riksens Ständer nu, obehindradt äga förordna
dm Recognitions-Skogarnes användande, och det
så mycket häldre, som den, i ofvannämnde afseende
bestämde tid af 6 år långt före detta
till ända gått. — Vidkommande åter senare
frågan, eller i hvad mohn Staten bör understödja
Bergshandteringen; så anser jag ett sådant
Biträde böra inskränkas till beredande af möjeligheten
för Bruks- och Bergverks-Idkarne, att
få tillhandla sig så stor del af Skogarne, som
pröfva* nödige för deras rörelse, samt tillstyrker
alltså, det de måga förklaras berättigade
alt, mot högsta auctions-anbudets öfvertagandg,
Statg-TJtskotteta Betänk anden1.
få desamma inlösa; Genom hvilken utväg Sta-'
ten icke blifver i mistning af den högre betal-'
nir;g, andre personer derföre skulle vilja erläg.*
ga. I öfrigt, och jemte det jag, upplysningsvis,
får meddela, att Staten, genom den nu föreslagne
försäljnings-methoden kommer att förlora
ali afkastning af 1,800,000 Tunneland Skog,
kan jag icke underlåta anmärka, att Utskottet,
i dess Betänkande, icke yttrat sig om grunderne
för Recognitions-Skogarnes skattläggnings
hvilket, att domina af exemplen med de under
Helleforss och Kollerö hörande Skogar, torde
vara af högsta vigt.”
Riksdagsmannen Johan Wiklund från Norrbottens
Xiän förklarade sig anse: att, om ej Utskottets
tillstyrkande i denna magtpåliggande
fråga förändrades blefve nästkommande Ständer
i samma förlägenhet, som nu; Och, på sådan
grund, reserverade han sig emot Beslutet härutinnan.
Och skulle desse serskildte meningar, pi
begäran, åtfölja till Rikets Höglofl. Ständer.
Som ofvan.
Ex Protoaollo
I C, Tunelius,
N:r 253.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl, Majlis
Nådiga Skrifvelse, rörande en förbättrad
hushållning med Ekeskogar ne» '
4 47^ Stats Utskottenii Bietunkandeni
3^-ongl. Maj:t har uti Nådig Skyifvelse den 7
nasti. April gifvit Rikets Ständers Stats Utskott
tillkänna, att Kongl. Maj:(, sqtn i N|<|er varit
betänkt på vidtagande af kraftige åtgärder och
författningar till Skogshushållningens i Riket
förbättrande samt i synnerhet Ekeskogarries värd
och förkofran, så att tillgång af inhemskt Eke■yirke
till Flortornes behof må beredas, uti detta
ämne infordrat ej mindre vederbörande Kongl.
Majus Eefallningshifvändes samt ^uie Constructions-Officerares
underdåniga Betänkanden; hvil-:
ke Handlingar Kong1. Maj:t velat i afseende
på Statsregeringen under Julje Hufvud*Tituln,
deruti frågan om bestämmande af Flottprnes
anslag intoge ett väsendtligt riam , meddela
Utskottet, för att tjena till upplysning om de
penning? utgifter hvilka för verkställigheten af
de föreslagne artstalterne i sammanhang tued
öfrige berjikningar 1 nämnde del kunde s,ynas
Öga rum: hvarjemte och då, enligt hvad Kongl.
Majit i Nåder erfarit fråga h6,s Riksens Ständer
äfyen förekommit om allmänna Skogshushållningen
och dess försättande i ett förbättradt
skick, öfverlärnn^de Kongl. Maj:t till Stats-Utskottet
att Communicera hvarf ofvannämnde b,etänknnden
i Ekonomiske delar innehålla med
Riksens Ständers Allmänna Besvärs- peli Ekonomi-Utskott.
Sedan Stats - Utskottet virf handläggningen
af Stats-regleringen "under 3:dje Hufvud-Tituln,
i afseende på anslagen för Försvars - Verket,
begagnat sig af desse Handlingar samt tillstyrkt
den af Riksens Höglofl. Ständer jemväl
StatsrUtskottcts Betänkanderil *471
nu bifallne tillökning uti Penninge-tillgångarne,
för både Sjö-1 och Randt - Försvaret, som funnits
kunna åstadkomrnmas; har Stats-Utskottet
förehaft frågan om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne i ett sammanhang med de
till dess åtgärd remitterade ämnen, angående
Recognitions och Krona-Skogarne i Allmänhet,
Utskottet har funnit förevarande ämne eller
hvad Ekeskogarne beträffar, särdeles vigtigt
i afseende på deras vård och tillväxt för Flottornes
vidmagthållande i Och då Utskottet funpit
sig böra föreslå, att de medel sorn intill
pasta Riksdag inflyta, genom försäljning till
Skatte af Kronans disponible Skogar måga af
Riksgälds - Contoiret hållas Kongl. Maj:t till
handa, att disponeras för Flottornes behof, har
ock Stats-Utskottet sökt bersda den ytterligare
tillgång, som kan öara erforderlig och står att
utfinna till Penninge-Utgifterne, föt den ifrågavarande
bättre anstalten u.ch hushållningen
med de Itihern&ke Ekeskogarne; Men någon vidare
åtgärd vid detta på Kongl. Majus Nådiga
bedömande egentligen heroende ärende, anser
Stats - Utskottet vid Riksdagens nu annalkande
slut icke kunna vidtagas än att Riksens Höglofl,
Ständer hos Kongl. Maju anmäla den underdåniga
önskan, att de mått och steg varda i Nåder
vidtagne, sorn finnas närmast befordra ändamålet
ojeh med tillgångarne stå att förena;
Hvilket vördsamligen hemställes till Riksens
Höglofl. Ständers bepröf^ande,
> Stockholm den 30. Maji
Stats-Utskottets Betänkandet^
N:r 254.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande y angående kostnads summans
anstående till en Minnesvård öfver
Högstsalig Kran-Prinsen C^rl August*
jEfter det Riksens Höglofl. Ständer vid denne
Riksdag, genom underdånig skrifvelse den 2:dra
aistledne Februarii, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning om en Minnesvårds uppresande
å Qvidinge hed på Statens bekostnad
ofver Högst Salig Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
Cari. August, med bifall härtill, hos
Kongl. Maj:l i underdånighet anhållit, det ett
Jtostnads-förslag till detta Monument måtte varda
upprättadt och meddeldt i afseende på nödige
medels anslåendet har Kongl. Majit i Nådey
täckts låta genom Herr Stats-Secreteraren vid
Kongl. Kammar • Expeditionen tillställa Stats-'
Utskottet ett sådant Förslag, grundadt på en
uppgjord Ritning till ett Monument af Svensk
Marmor, som upptager en summa af 7,865
R:dr 24 sk,, men hvarvid kostnaden till grundens
läggande för Minnesvården icke vore beräknad,
utan fordrade någon tillökning i nämnde
Förslags-Sumtna,
Med anledning häraf får Stats - Utskottet
vördsamligen tillstyrka, att Riksens Höglofl.
Ständer, till bestridande af kostnaden vid uppförande
af ett vackert och värdigt Monument
öfver Högst Salig Kron-Prinsen Cari, Avgust,
nu bevilja en summa af Tio Tusende Riksdaler
?tt utgå af öfverskotteme på Stats-Verkets
Siats- Utskottets Be t ärik and en'.
intrader för sistledet år, samt derom hos KongJ'.
Maj;t « underdånighet anmälan gora.
Stockholm dea -Q Maji 4.818,
N:r 255.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utsiotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
Hådiga Remiss, angående tillökt VakU
betjening vid Götheborgs Läns - Fän,
geise,
Gfenom Nådig Remiss den 23 sistledne April
har Kongl. Majit behagat till Riksens Ständers
Stats-Utskotts åtgärd öfverlemna Handlingarne,
angående Kongl. Majus Befallningshafvandes i
Götheborgs och Röhus Län underdåniga hemställan
om Röns anslående för en Vaktmästare
och en Vaktkarl vid det uppförda nya Krono-,
Fängelset i Götheborg.
Stats - Utskottet får i anledning häraf anmäla,
att sedan ett nytt Krono-Häckte i berörde
Län blifvit anlagdt, hvarvid i anseende till
be ägenheten deraf, deri förut varande SlottsVaktmästaren
och en V.iktkneckt, sorn, med bi,
träde af Garnizons-Manskap , vårdat fångarne,
ej kunna till tjenstgöring begagnas, emedan deras
befattning icke sträcker sig utom Fästningen
och dervarande Häekten hvarest atrestanterne
från Länet tillförene höllos förvarade, *å
har behof uppstått af Löner- för en Vaktmästare,
jemte nödig betjening vid det ny* Fängel
-
148? Stats Utskottets Tietänkanden.
set samt fyra Vnktkarlar till en början blifvit
aptagne för hvilka Röner tiigä.tt af besparingar
i följd af Kongl. Majus Nådiga Bref den 3-|
Julii i$i6.
Desse Löner liafva ock i följd af Kongl,
Maj.ts vid denne Riksdag aflåtne Nådige < Proposition
blifvit till uppförande å Sat beviljade;
Qch som på anförde grund derförutan erfordras
Lön för en Vaktmästare och en Vaktkarl
vid det nya Krono Fängelset-, så får SsatsUtskottet,
som i Calculeri till den uppgjorde
Stats-Regleringen afven upptagit en sadan t i 11-  ökt utgift såsom nödvändig, nu yördsamligeu
tillstyrka Riksens Högloft. Ständers bifall dertill,
att desse 2:ne ytterligare Iäöner, utgörande
tillsammans 175 R:dr, med derunder begripne
18 Tunnor Spannmål, måga å Staten uppföras,
hvarigenom det antal Vaktbetjening, som i de
öfrige större Länen finnes bestadt, icke öfver»krides.
Stockholm den 3 q Majt 4818?
N:r 256,
Riksens Högloft, Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl, Maj;ts Nådiga
Remiss, angående ersättning till
Här adss kr ifvar ne i jemtland för dem
ans lagné men ännu icke tillträdde Boställen.
Under den 2 3 sistledne April har Kgl. Majit
genom Nådig Remiss till Riksens Ständers Stats
-
Stats-Utskattets Betänka nelen- 14*3
Utskotts åtgärd öfverlemnat Handlingarne angående
a:ne Häradsskrifvare? 1 Jemtlands Län
ansökning, att få uppbära ersättning för de vid
Statens derstädes reglerande år 1810 dem anslr.
gne men ännu ipke tillträdde Boställen, hvilken
ersättning Kongl. Majits Refallnjngshafvande
tjll 100 R:dr åt hvardera Häradsskrifvaten
föreslagit.
Uti häröfver afgifvit underdånigt yttrande
hafva Kongl. Majtts och Rikets Kammaf-Collegium
samt Stats - (jantoir, med anförande deraf
att nämnde Häradsskrifvare, enligt regleringen
af Lands-Staten komma att såsnai! innehafvarne
utaf de löp dem anordnade Boställen afgå»
desamma til'träda, ansett det höra härvid emedlertid
förblifva, samt förmält sig icke kunna
tillstyrka bifall af ifrågavarande Löo-ersättnjpg;
Och har i anledning häraf Utskottet funnit sig
icke eller kunnqt föreslå Riksens Högloft. Ständer
att uti den så nyligen fastställde LuneSraten
för Jemtlands Jäan i denne del någon
tillökning bestå, lia st Harädsskrifvarnes åflonings
vilkor dessutom genom senare tillkomne
Procenter och förhöjning af MantalsskrifningsProvisionen
blifvit förbättrade; Hvilket dock
vördsamligen hemställes Riksens Högloft- Ständers
närmare bepröfyande.
Stockholm ften 20 Maji xSi8.
N:r 257.
Riksens Högloft Ständers Stats - l/tskotts
Utlåtande3 angående Kongl. Maj:ts
M84 Stats-Utskottets Betänkande*.
Nådiga Remiss rörande reglering af
Lönings-sättet för Lands-Secreteraren
och Lands * Kämmerer aren uti Jemt*
iand.
Sedan hos Kongl, Majtt det blifvit af dess Bei
fallningshafvande i Jemtlands I/än i underdånighet
föreslagit, att en förändrad reglering af
Lands-Secreterarens och I/ands-Kammererarens
derstädes Lönings-vilkor kunde i sa måtto vidtagas,
att de, mot afstående till Staten af de
dem på Lön anslagne Boställen, hvarutaf LandsSecreteraven
fått tillträda sitt men Lands-Kamjnereraren
ännu ej kommit i åtnjutande utan i
stället njuter 200 R:drs contant ersättning, måtte
erhålla förhöjning efter de vid sista Riksdagen
fastställde grunder uppå deras BenningeLöner;
Och Kongl. Maj:t häröfver infordradt
Dess och Rikets Kammar • Collegii och StatjContoirs
underdåniga utlåtande, så har Kongl.
>Iaj:t genom Nådig Remiss den 28 sistledne April
behagat öfverlemna Handlingarne till Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskotts åtgärd.
Då Kongl. Kammar-Collegium och Kongl.
Stats-Contoiret yttrat sig icke kunna tillstyrka
den föreslagne förändring uti nämnde arne
Tjenstemäns aflönings - sätt såsom grundadt på
den reglering af Läns - Staten Riksens Ständer
vid 1810 års. Urtima Riksdag godkändt: samt
Stats-Utskottet afven ansett någon rubhning uti
omförmäldte reglering icke äga rum; så kan ej
eller Stats-Utskottet tillstyrka Riksens Höglofl.
Ständers bifall till hvad nu blifvit begärt;
Stats-Utskottets Betänkandeiii
Hvilket dock vördsarnligen hemställes Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvnnde.
Stockholm den 20 Maji 1818-
N;r 258.
Riksens Höglofl. Ständers Stats* och Be-*
vil/nings- Utskotts Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid deras
den o.O sistledne April afgifne Betänkande
om Brännevins-Bevi lini/igen:
utgörande, för åren 1810, 18* 1 och
1812, af personer ä Landet3 som ej
äga eller besitta jord.
Via det Betänkande Riksens Höglofl. Ständers
Stats- och Revillnings • Utskott, under deri
20 sistledne April afgifvit, i anledning af Kgl.
Majus till Utskottens förberedande handläggning
öfverlemnade Nådiga Proposition af dea
4 föregående December, 0111 sökt befrie’se från
Brännvins - Bevillningens utgörande för å.en
1810, 1811 och 1812, af sadane personer å
Landet, som ej äga eller besitta jord, hafva inom
Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit gjorde anmärkningar
af den beskaffenhet, att Utskottens
ytterligare utlåtande blifvit infordradt.
I allmänhet framställa dessa anmärkningar
de flerfaldiga svårigheter, sorn skulle möta
vid denna ännu innestående beskattnings utkräfvande
och dén tyngd derigenom skulle påläggas
den fattigaste delen af Nationen, hvadan
148® Stats-Utifkmtets Betti ni anden.
dels föreslagit blifvit, att, då antingen alla böra
betala, eller alla njuta befrielse frän .denna
afgift, och i sednare fallet de, sorn redan erlagt
den , erhålla »ten ätergulden , så borde endast
hälften af deri ålagde Summan Uttagas, för att
användas tili dfcn genom denna åtérbärning,
uppkommande brist i Stats-Medlen, dfels fen väld
I.edamots inrtin BeVillnings - Utskottét serskilt!
och Betänkandet åtföljande mening blifvit af dé
fleste det fl eder värda Bonde - Ståndets Ledamöter
biträdd;
Desse emöt det afgifne Betänkandet framstälde
anmärkningar hafva Utskotten till skärskådan
förehnfr, rtien då de fej föranleda tili
närmare Upplysnings meddelande i ämnét, och
detta, såsom endast angående Stals-regleringfen j
är af deri egenskap, att det samma, likmätigt
6g §. i Regeringsformen, är' att anses Såsom,
afgjordt genom trenne Stånds Beslut; så finn!
Utskotten, enär Högloft. Riddferskapet Och Adeln
den 2 i denne månad, Höglofl. Preste - Ståndet
den 2 j, samt Vällofl. Borgare - Ståndet den 23
sistledrte April, bifallit Utskottens ofVanberörde
yttrande, sig icke kunna denna fråga, såsom
redan afgjord,' till vidare handläggning uppta*
ga; Hvilket likväl vordsamiigen underställe*
Rikets Höglofl. Ständers upp’vsta bepröfning.
Stockholm den fa Maji I818.
N.-r ä&g.
Riksens Högloft. Ständers Stats * och Besvars
- Utskotts Memorial i angående
Stats-Utskottets Betänkanden. 1487
Herr Munck af RösenschöidS förslag
om nederlagsfrihet för Stockholm.
(xenom dehna dag ankommit Protölls- Utdrag
af den 4 i innevarande månad, har Högloft;
Ridderskapet Och Adeln anmodat Riksens Högloft;
Ständers Stats samt Allmänna Besväis- pdh
Ekonomi-Utskott, att så väl med första afgifva
Utlåtande öfver Hére Muttck af Rosenschoids, isberhard,
den 10 sistledne Januarii till Utskotten
remitteradé Memorial, angående nedsättning
af Tuliafgifterne för Utförsel af UandtmännaProdcterj
samt fri utförsel af träd varor på utländska
skepp, som Ock att, i sammanhang dermed,
meddela yttrande öfver Herr Alunk af
Rosenschoids förstnämnde dag ingifne, och Protocollsutdraget
bifogade Anförande , angående en
tillräckligen Vidsträckt Nederlagsfrihet för Stocholm,
såsom Correctif emöt den Finska handeln.
I anledning häraf få Utskotten vördsamligen
anmäla, att Utskotten uti särskilt Betänkanaf
denna dag öfver en inom Vällofl. Borgare*
Ståndet väckt motion oln vidtagande af medeL
till Finske Handelns inskränkning, ufven ineddelt
Utlåtande öfver den i sammanhang dermed
stående framställning, som Herr Munck af Ro*
senschölds ofvanberörde Memorial innefatiar, samt
deruti tillika uppgifvit de anstalter, sorn Utskotten
ansett kunna bidraga till vinnande af
det med förenämnde motioner åsyftade ändamål,
och hvilkas förökande med den af Herr" Munck
af Rosenschöld nu föresiagne ytterligare utväg,1
Utskotten så mycket mindre tro sid böra tillstyrka,
som Utskotten icke kunna inse, att de
1488 Stats-Utskottets Betänkanderil
menliga följderne af närvarande Handelsförhållanden
med Finland derigenom skulle kunna min»
skås eller upphäfvasj blifvande detta yttrande
Riksens Höglofl. Ständers profning likväl un*
derstäldt.
Stockholm den 15 Maj 1818»
N:r 260.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående väckt motion ortt
inlösande af de su kallade Schlegelska
Godsen i Hallands Län.
Orenom Protocolls-Utdrag af den 57 sistledne
December har Hedervärda Bonde - Ståndet till
Stats-Utskottet remitteradt ett af Riksdagsmannen
för Halmstads, Höks och Tönnersjö Härader
i Hallands Län Pehr Bengtsson ingifvit så.
lydande Memorial:
”Åtkomsten till Kronans Gods oek Egendomar
har altid varit ett ämne för vigtiga öfverläggningnr,
och utgjort föremål för alfvar»amma
undersökningar, hvilka, vid första anblicken
väckt missförstånd och ovilja hos dem,
lorn sådan jord innehafva , men då grunderna
för dessa undersökningar höra härflyta från rättvisans
synpunkt, och vara beledsagade med en
patriotisk anda hos den som framställer ett sådant
ämne till pröfning, vida skiljdt från tvedrägtens
och partiets split, så måste med ett
Uppmärksamt afseende å de vilkor och skäl,
St äts- Utskottets Betänkandeii'. 1489
hvarpå abalienationen hvilar, Godsinnéhåfvarefi
tj komma i annat! sinnesförfattning än sorn ät
förenlig med verkliga egenskapen af ägande
latten till Kronans jord.
Af hosgående i största ödmjukhet bilagdö
Vidimerade afskrift af Drottning CHRISTINAS
Afhnndiingsbref under den i 7 October i 6.-1
inhämtas, att Hennes Maj:t Drottningen till
Kammar- och Ekonomi - Rådet Herr Ddniel
Sehlegel i anseende till af honörn gjerde Penningfe
- försträckningär Upplåtit och afstått Kronans
Gods, belägne inom Hallands Län, utgörande
omkring 200 liela Hemmän emot eti
Summa EttliUhdrade Tusende Riksdaler Trettio
Sex öre Två 'Tvåtredjedels penningar Silfvermynt,
Ined vilkor: Och såsom Vi Oss värd
efterkommande Konungar och Sveriges Krono ncidi
gs t förbehålle* att Vele och skole hafva makt, när
Oss Och them fdlUf liig- och behagligt berörde Gods
emot förrialde Etthundrade Tusende R.dr Trettio
Sex öres Två och Tvåtredjedels penningar Silfverin)'ni
s restitution till hönoiri Daniel Schlegel ellef
hans Hustru Och Arfvingar, att äter- och igenlösa
pä hviltet Jall, hail ellef de , efter undfängeh nöjaktig
betalning skola vara skyldige, utdn gensaga t hesa
nana att ajsta oell afträda.
Jag nr ej någon klyftig tänkare elier djup
forskare i mål , sorn ligga utdrn kretsen af det yrke,
sorn Utgör min bestämmelse, men läflar likväl
med hV3rjs Svensk medborgare i enkla och redbara
tänkesätt och nitälskan för Kongl, Majus
Och Kronans rätt, och med dem stiger jag frå n
såsom Ledamot i det Stånd hvarpå till större
Bihang till Riks. Si. Prat. rjiy-ists. -fide Sami. N:r 1S7. r$i.
»49° Stats-Utskottets Betänk andin'.
delen hela Samhällsstyrkan hvilar, för att lägga
denna abalienations- akt i öppen dag, i det
säkra hopp att wina Respectiva medbroder, lika
med mig skola finna att tillgångar för Staten
skola öppnas genom denna afhandling» allvarsamma
och oväldiga skärskådande. —■ Ordalydelsen
af detta Document är af så påtagligt och
tydligt innehåll, att jag ej tror mig vara i behof
af något vidlöftigare andragande för återlösen
af detta Kronans Gods, an att då Hennes
Majit Drottning CHRISTINA bortförlänt mer*
berörde Gods och Egendom till Ekonomi- och
Kammar-Rådet Herr Daniel Schlegel dess Barn
och Arfvingar, med förbehåll för Svenska Konungar
och Kronan att dem igenlösa, när de
behagade, och en sådan grund är lagd för frånskiljandet
af dessa gods, så lärer ingen fråga
rimligen kunna uppstå om rättigheten. Åtkomsten
kan i följe deraf ej få någon annan natur,
än förpantningar af jord Vanligtvis äga emedan
Godsens afhändande är bygdt på vilkor, att de
kunna återlösas, och äro de förskingrade så må
hvar och en, som dem innehafva söka sina fångesmän,
dervid några lagliga actus så mycket
mindre kunna ligga i vägen, som sjelfva abalienations-handlingen
har bort förbjuda alt försäljning
af sådan jord.
Ostridigheten att oftanämnde Gods skola
hållas Kongl. Majit och Kronan tillhanda för
ofvanberörde Summa, är således uppenbar, och
får jag thymedelst i all ödmjukhet anhålla, att
detta Memorial Varder de» öfriga respctive Ståa
-
Stats Utskottets Betänianderi. i 49 i
den communiceradt, samt remittéradt till vedeibörligt
Utskott.
Stock holm den 5 December 1817.
Pehr Benctson,
Eör Hal mstäds, Höks beli
Tönnersjö Härader i
Hallands Län.”
Stats - Utskottet haf härvid inhämtat, att
Itiksens Ständer uti underdånig skrifvelse af
den 27 Martii 1810 hos Kongl. Majtt anmält*
att då, uti den af Kammar-CoilegiUm me.ddelte
Uppgift å sådane Kronans Jord Egendomar och
Lägenheter, som tinder förpantnings-rätt innehafVas,
Riksens Ständer saknat all upplysning
öm förhållandet med de uti Hallands Län belägne
och under Drottning CHRISTINAS tid
till Kammar och Ekonomie-Rader Daniel Schlegel
under förpantnings-rätt upplåme gods, för
de af honom till Staten gjorde försträckningar
af ioo,000 Daler 36 (Te 2 j penningar Simt*
öch tnöjeligen ännu flere förpantade Gods och
Lägenheter torde finnas, om hvilka icke eller
någon upplysning blifvit lämnad; Så hade Riksens
Ständer i anledning häraf funnit nödigt*
att hos Kong!. Majit i Underdånighet anhålla*
det Kammat Collegium måtte undfå Nådig bebefallning,
att iåta närmare Undersöka och till
nästa Riksdag inkomma med en fullständig Berättelse
om så Väl de redan uppgifne förpanthingar,
sorn ock Schlegelska Eörpantnings-Godsen
, samt de flera, sorn kunna finnas af likst
beskaffenhet och till hvilka Kronan kati äga
tätt till förpafitningens återlösande*
jl49* Stäts-Utskottets Betänkandet
I anledning häraf, har Kongl. Maj:t härom
uti Nådigt Bref af den 9 April 1810 förständigat
Kammar-Collegiutn nied Nådig Befallning,
att härom 13 ta närmare undersöka och med
fullständig Berättelse om förhållandet inkomma.
Till underdånig åtlydnad af denna Nådiga
Befallning har Kongl. Kammar • Collegiutn
under den 12 October 1815 afgifvit en ornständelig
Berättelse om Schlegelska Godset, enligt
hvilken Högst Salig Hennes Majit Drottning
CHRISTINA gen om Dess öpna Bref af
den 27 October 1652 till då varande Kammar*
och Ekonomi - Rådet i Förstendömet Pomern
Daniel Schlegelemot en, ä 3 procent uträknad
köpeskilling, stor 100,000 R.dr 36 sk. 2 -j- penning.
5:mt, härflytande från den fordran, ho--  norn kunde till godo komma för dess till Svenska
Kronan gjorde förskotter, upplåtit och försålt,
samt honom, lians hustru och arfvingar
tillägnat åtskillige Hemman i Hallands Län,
sammanräknade uigörande 211 hela Mantal,
hvilka uti årliga Räntan, Konungs-Skatten, arbets-
och ved penningarne Räntat 4,500 Daler
2 öre 2 p:g Sunt, att njuta, bruka och behålla
till everdelig ägo samt al 1 od ia 11 och oconditioneradt
Frälse, aldeles såsom andre sine Arfoch
Aflinge-gods och flere af Ridderskapet och
'Adeln uti Halland deras välfångna Egendom
och Frälse gods efter Privilegiernes lydelse och
innehåll innehafva och besitta, dock med villkor,
att Hennes Majus efterkommande Konungar
och Sveriges Krona skulle äga magt, att,
när lägligt vore, åter inlösa berörde Gods, emot
restitution till Schlegel eller hans hustru och
Stats-Utskottets Betänkandet
arfvingar af ofvannämnde 100,000 R:dr 36 sk*
af pg:r S:mt, och i hvilket fall han, eller de,
efier undfången nöjaktig betalning, skulle vara
skyldiga, att utan gensago Godset afstå och afträda.
Om detta köp har sedermera behörig
liqvidation med Schlegelska arfvingarne blifvit
upprättad, i följe hvaraf, och sedan Kongl.
Maj:t under den 9 Augusti 1.769 i Nåder förklarat,
att en anmärkt gravation på 3,678 R:dr
46. sk. 10/3 pg:r bristande köpeskilling herde
begripas under Eftergifts - Placatet af dea 13
April 170a och Förklaringen deröfver af den.
2 2 Martti 1701 , Schlegelska Arfvingarne då
funnits icke häfta för någre Krono-Gravationer,
i anseende till detta Köpe-Gods, utan i stället
enligt Liqvidation om de under Indragningsoch
Seqvester - tiden upplupne Räntor, m. m.,
som Arfvingarne saknät, derpå fått en underdånig
fordran hos Kronan af 25,915 Daler *
öre 17 pg:r S:mt i Capital och Interesse, sedan
23 Mantal af de köpte hemmannen, såsom ersättning
för oköpte Räntor till ett värde af
580 Daler 8 öre Sunt förut blifvit till Kronan
reducerade och indragne; — Vidare har jämväl
inhämtas, att Frii Grefvinnan Christina De
la Gardie den 16 December 1697 erhållit Kongb
Majus Nådiga tillstånd, att af Schlegelska köpegodsen
utbyta någre Specificerade Hemman af
g § Mantal, emot uppgifvit vederlag af Fralsegods
till 8 4: Mantal; Men sedan ReductionsCommissionen
den 19 Junti 1713 förklarat denna
Afhandling icke vara att anse såsom något
Byte emellan Kongl.. Majit och Kronan samt
Fru Grefvinnan De la Gardie, utan i stället en
4494 Stats-Utskottets Betänkandeg.
handel emellan Privatos: så har vidare fragg,
pm detta byte upphört, I anledning af allt
detta med (ivad mera Hand ingarne, detta mål
rörande, i öfrigt innehålla» har till Kgh Maj:t
Kongl. Kammar-Collegium pff dess afgifne un^
dcrdåniga utlåtande he nställr, huru förfaras må,
i händelse Kronans förbehållne återlösmngsrätt
af de försålde Hemmanen nu sku le hegag^
nas. Men i Nådigt Rref af den 28 December
}8l5 har Kongl. Maj:t förklarat, att innan det?
ta mål kunde vinna någon vidare handläggning,
har Kongl. Majit funnit följande upplysningar
pödige, nemligen:
j:o Hvilka de Hemman äro, som Schlegel*
ska arfvingarne nu för tiden innehafva och disponera,
af de till Kgmrnar-» och Ekonomi- Rådet
Schlegel år 1652 under Frälsemanna-rätt försålde
Ifemman i Halland, samt hvilka dessa
a- vingar äro och om de äro Svenske undersåtare
eller utländske män.
2:0 Hvilka my för tiden äro Innehafvare
af de Hemman utaf Schlegelska Godset, som nrfyingarne
kunna hafva sig afhändt,- såsom ock
af <le 8l Mantal samt Frälse - Hemmanet Skog-»
hy, sorn blifvit gifne i vederlag af Grefvinnan
De la Gardie med Reductions - Corrunissionens
tillstånd för gF Hemman, sorn Fru Grefvinnan
af Schlegelska Godset fått sig tillbyta,
3:0 En Uträkning för de sista 10 åren öfver
alla dessa Schlegelska Hemmanens Räntor
efter förvandling och ärlig Markegång, hvarunder
de, sorn Grefvinnan De la Gardie afstått,
men icke de hon sig tillby 11, skola begripas;
hvarjemte yttrande böt meddelas, hvad ungefär
Stats-Utskottets Betänkanden, »495
vinst Kronan kunde tillflyta genom Skatte-köpeskillingen
af de Hemman, sorn före 1652 vörö
af Krono-natur och framdeles kunde komma
att säljas till Skatte.
Och som Kongl, Maj:t i Nåder anbefallt
Kongl. Kammar-Collegiuin, att des^e upplysningar
från Kongl. Majus Befallningshafvande infordra,
samt dermed, jemte egit utlåtande, till
Kongl. Majit inkomma, så har, till underdånig
följd häraf, Kongl. Kammar • Col egiurn under
den 9 Febr. sgib härom låtit Bref afgå till
Kongl, Majus Befallningshafvande i Hallands
Kan, men hvarå något svar derifrån ännu icke
till Kongl. Collegium inkommit.
I ett sådant„sakernes skick, och då, efter
livad ofvan anfördt är, detta måls vidare handläggning
och sluteliga afgörande altså beror
på sådane upplysningar och handlingar, hvilkas
erhållande Kongl. Maj:t dessförinnan pröfvat
nödige, anser Stats - Utskottet någon annan åtg
rd för närvarande härvid icke kunna af Riksens
Höglofl. Ständer tagas, än att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla ej allenast om
Nådig Befallning till vederbörande om skyndesam
verkställighet af hvad Kongl. Majit i detta
ämne redan i Nåder anbefallt, utan ock att
om, efter Nådig pröfning häraf, Schlegelska Godsens
in osen för KronarTskulle finnas fördelaktig,
Kongl. Majit då täckes i Nåder låta om en sådan
inlösen föranstalta; och kommer i sådan händelse
att förhållas med de af desse Kronans behålln©
Hemman, som icke äro af Skatte natur, i lik.
het med hvad af Riksens Ständer vid 1810 årg
Urtima Riksdag blifvit fastställt, rörande Kungs.,
*40
Stuts-Utsiottets Betiiniandcn,
gårdars och ltrono - ^Lägenheters användande.
Men sorn sådant icke kan ske utan tillgång af
nödige medel härtill; så lära .Riksens Höglofl,
Ständer finna angeläget, aft för detta ändamål
anslå nödig Fond och hvarom Bancp-Utskottets
TJtlåtande torde infordras.
lietta allt underställe® vördsamt Riksens
Hugtofl. Ständers Egen pröfning,
Stockholm den 20 Maji 1818,
N:r 26.1, ,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Ut lutande, angående Trycknings -kost-,
noden af Tabell-Comnnssionens afgifva
Utlåtande ötk Tabeller.
t-^edan Kongl. Mayl genuin Nådig Skrifvelse d.
7 nasti. April, till Riksens fiöglofl. Ständer öf.
verlemnat Tabell-Comrnissionens i underdånig-,
het afgifne Utlåtande, angående Riksens Stän^
ders vid 1815 års Riksdag yttrade önskan i ål.
s k j I lige omständigheter rörande QuinquenniU
Tabellemes upprättande jemte de, i följd deraf,
utaf Commissionen författade Tabeller; så
hafva Riks-Stånden remitterat desse Handlingar
till Stats-Utskottet i afseende å den af TabeU-Corrimissionen
föreslagne tryckning m, m.
Vid handläggningen häraf, har Stats.-Ut-,
skottet funnit Comrnissionens utlåtande, såsom
innefattande fullständig uppgift af hvad Tabel-'
lerne innehålla och vidlyftigt upptaga, samt i
Stats-Utsr.ottets Eetiinkanilen
*497
flere hänseenden upplysande, böra till trycket
befordras att ej mindre bland Riksens Höglofl.
Ständer utdelas, än ock hållas Allmänheten mot
betalning tillhanda; Men beträffande sjelfva Ta»
bellerne, synes tryckning deraf vara mindre angelägen;
och då densamma efter hvad Utskottet
inhämtat, skulle fordra en tid af minst 1 år
samt medföra en kostnad af omkring 3000 R:dc
B:ca, höra undvikas.
Beträffande åter Comrnissionens Förslag örn
icke Riksens Ständer skulle finna för godt utse
någon serskild Fond för framtiden till tryckningskostnaden
af ej allenast Quinquennii-, utan
ock af årliga Mortalitets- och Nativitets»
Tabell - Sammandragen ; får Stats-Utskottet upplysa,
att på Stat nu bestås till tryckningskostnad
och expenser i och för Tabell- Commissionens
arbeten en årlig summa af 480 R:dr B:co;
Qch då detta anslag synes lemna erforderlig tillgång
för tryckning af en sådan på uppgjorde
Tabeller grundad Berättelse, sqm den nu afgifne,
hvilken upptager en fullständig Resumée
af förhållandet och alltså tillräckligen uppfylla?
ändamålet, har Stats-Utskottet trott någon aapan
Fond eller tillgång för detta behof icke
böra anslås.
Kostnaden till tryckningen af Commisionens
ofvanberörde Ut'åtaride skulle belöpa till
omkring 75 Rtdr Banco för en upplaga af 100a
Exemplar; Och hemställer Utskottet, att denna
Summa matte af de till Riksdagskostuaderne ansi
agne medel utgå.
Hvad för öfrigt blifvit af Tabell-CommisStonen
föreslagit i afseende på inrättandet a,?
14 gS Stats-Utshottets Betänkanden.
Quinquerjnii - Tal ellerne for den kommande tiden;
så lärer Riksens Höglofl. Ständers Besvärs,
och Ekonomi-Utskott, sorn jemväl erhållit Remiss
häraf, uti sistnämnde fråga yttrande afgif.
va: Hvilket allt Stats - Utskottet får vördsamligen
hemställa,
Stockholm den 16 Maji 1818.
lN:r 263.
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts
ytterligare Utlåtande, angående jöran
är ing uti inde itc Infanteriets beklä
dnadä sätt , i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förra yttrande
i ämnet.
Häglof]. Ridderskapet och Adeln, Valort.
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
hafva, i anseende ti 1 derstädes gjorde anmärkningar
vid Siats-Utskottets utlåtande och förslag
om förändring i 181? års Kongl, Förordning,
angående Beklädnadssäitet vid Indelte Infanteriet,
återremitterat detta ärende till Utskottets
ytterligare åtgärd.
Uti den af Utskottet antagne hufvudsakliga
grund för den föreslagne förändring, att
nemligen: Staten hör bestå Uif-Monderingen,
och nödige medel dertill altså på Stat anslås,
samt Rotarne åter utgöra hvad i följd af Kneckte
Contracterne dem åligger till Soldatemes förseende
med släpkläder, har någon rubbning icke
blifvit yrkad, men deremot i det Reglemen
-
Slats-Utskottets Betänkanden. *499
tariska eller angående verkställigheten af Beklädnaden,
äro åtskilliga erindringar gjorde, sorn
Utskottet ansett förtjena uppmärksamhet och
föranleda till jemnkningar och närmaie bestämpianden
i visse omständigheter; Och får derföre
Utskottet, på det förslaget till en ny Författning
i detta magtpåliggande ämne må blifva
fullständigt och i ett sammanhang utfördt,
nu ånyp upptaga och föreslå kyad som synes
höra fastställas;
j;o Kongl, Majit och Kronan består årligen,
utaf dertill å Stat uppförde medel för styrkan
af indelte Infanteriet, efter Prima plan,
fridel af en Beklädnads värde, efter af Kongl.
Krigsr oell Kammar-Collegium uppgjord RiksMarkegång,
bestående denna Mondering af hufvudbonad,
Halsduk, Jacka, Escliarpe, Byxor,
Stibletter, Rinnebyxor, ett pär Skor, ett par
Strumpor och en Skjorta; hvaremot de för Regements-Möten
nu utgående Slitningspennio.
garne upphöra; Men då Manskapet coinmenderas
till Mijitaire tjenstgöring, utom Regementets
stånd, på längre tid än en månad, erlägger
Kronan Slitnings penningar efter den beräkning
6:te morn’, 1 i8r? års Kongl. BeklädnadsFörfattntng
föreskrifver och utbetalas nämnde
Slitnings-penirigar af Kongl, Krigs-Collegium
till Beklädnads-Directiqnerne.
2:0 Till vinnande af likhet och ömsesidig säkerhet
Rotehållare och Soldater emellan böra Rotehållare
af Eandshöfdingarne sammankallas för
?tt yttra sig; huruvida de vilja sig åtaga att
hädanefter, L stället för de hittills utgjorde bidrag,
årligen till Regementernes Beklädnads
-
15oo
Stats-Utskottets Betankandeni
Directioner erlägga |:del afen Beklädnads värde,
till lika belopp med hvad Kongl. Maj:t och
Kronan, enligt föregående punct, kommer att
utgöra. Der Rofehållarne redan åtagit sig att
livart 3=dje eller ,j:de ar förse Soldaterne med
ny Mondering, skola de säkerligen finna sin
fördel uti antagande af förenämnde proposition
och Soldaten sker härigenom intet förnärmande,
då h3n i följd häraf biifver väl heklädd och
Staten kommer att vidkännas motsvarande större
utgift för den minskning som Rotarne härigenom
tillskyndas. Vid de Regementer åter,
der Contracfer i allmänhet om Släpkläders utgörande
icke finnas ingångne och der Rotehållarne
i anseende till locale och öfrige förhållanden,
såsom isynnerhet i de Norra Qrterne,
anse sig icke kunna ingå uti ofvanberörde vilkor,
att årligen erlägga §:del af en Beklädnads
■värde, utan önska förblifva vid Kncckte Contractetnes
ordalydelse, kommer den penningeafgift,
som, enligt desse Contracter, i och för
Beklädnaden skall utgöras så väl som de så
kallade Stofferings-penningarne, der de äga rum,
att utgå ej med deras Primitiva belopp utan
efter förhållandet af myntvärdet den tid Contracterne
upprättades sålunda, att berörde afgifter
förvandlas i SpanmåV efter den tidens
pris, hvilken erlägges antingen in natura eller
i penningar efter Känets Markegång! äfvensom
i de fall, där Kneckte-Contracterne föreskrifva
Persedlar, desarnme böra i penningar,
efter för året derå satte Läns-Markegångs prisen,
erläggas till Beklädnads-Directionerne; och
hvilket kommer, att tillämpas jemväl vid före
-
Stuts- Vtskottets Betänk andert'. 1501
nämnde Regemente, derest den föreslagne Pro.
positionen örn utgörande af |:del i Beklädnad
dens värde ej skulle antagas.
3:0 Beklädnads-Directionerne, hvilka böra
Utgöras af landshöfdingen, Regements-Chefttn t
Regernerits-O varterrnästaren, 1 Capitaine och
j;ne Rotehållare, skola besörja anskaffningen
och underhållet af Regementernes Beklädnad i
fredstid, hvarvid på dem ankommer, att, då
Hufvudbonad, Jacka och Escliarpe, kunna uthålla
längre brukning än Halsduk, Byxor och
Stibietter, jemte de mindre Monderings-persedlarne,
oftare förse Soldaten med desse sednare
än med de 3010 förra, endast lrufvudforemålet
iagtages, att Manskapet alltid är försedt meden
fullgod Beklädnad i Rote-kistan och en arman
brukbar till nyttjande vid mindre t jenstgöringS
tillfällen.
4:0 Vid skeende uppbrott afmönstra* Monderingen
till Kronan, men afgifterne utgå till
Beklädnads Directionerne för hela dt' löpande
året, flan så väl Kongl. Krigs-Colleglum somt
Rotehållarne; hvaremot desse afgifter upphöra
under hela den tid Kriget vidare fortsattes, till
och med det årets utgång, under hvilket Manskapet
åter på fredsfot försattes, Och ingå under
samma tid de pa Stat uppförde Beklädnad*'
medel till Krigsfonden.
5’o Kongl. Krigs Collegium, sorn äger generel
öfversigt och tillsyn å Arrneéns Beklädnad,
rcquirerar och erhåller vid början af hvarje
år från Kongl. Stats-Contoiret de på Stat
bestådde medel till Beklädnaden, samt öfversäu
-
1502 Stats-ZJtskottets Betänkandets
der genast derpå till Beklädnads t)i rectiönprnC
hvad hvarje Regemente härutaf tillkommer.
6:0 Direetionerrle skola 1 förhållande efter
tillgången på medel, årligen upphandla de erforderlige
persedlar och retjuisita till den del
deråt, som först béhöfver anskaffas, men* innan
Direcfionerne ingå i upphandlingen, böra
de inhämta Upplysning från Kongl. Krigs-Collegium
oin de priser, som äro gängse å hvad
Kongl. Coilegium för den öfriga Armeéns behof
anskaffar; åliggande Directionerne jemväl ,
ätt Sig synnerligen angelägit vara, så vidt ske
kan, af inhemske och helst inom orterne åstarlkomne
tillverkningar af vadmal eller kläde' m. mi
Ombesörja Beklädnaden.
7:0 Soldat, som afgår ur tjenSten, äger éj
rättighet till någon Monderings persedel, såvida
den ej är uttjent eller casserad.
8:0 RotehållarneS årliga tillskott, hvilket
af Regements Skrifvarne uppbäres, utan serskidt
arfvode derföre, deponeras genast derefter i
Kändt Ränteriet till Beklädnads iDirectionens disposition,
9:0 Beinälte DireCfiöner afgifva årligen behörigen
verificerade redogörelser till Kongl.
Krigs-Coliegiitm, som tillhörer, att desamma
granska, äfvensom Rotehallarne äga, att genom
valde ombud vid General-M önstringarne låta
verkställa granskning deraf för den föregående
tiden, hvarefter örn icke funnits något att anmärka,
GeneraI*Mönster-förrättniiigen meddela
Directionen decharge, sorn intages i GeneralMönstrings.
berättelseiij
Stats Utskottets Tetänkanden.
1 0:0 Ue Öfversko! tér som kunna uppkomma
så väl af Kronans sorn af Rotehållarnes årliga
bidrag förblifva innestående i Kandt-Ränterierne
uran att få utlånas och upptages beloppet
häraf uti den i föregående punkt omnämnde
till Kongl. Krigs - Coilegium ingående
redogörelse. Vid näst pågående Riksdag bör
en ful'ständig relation om förhållandet afgifvas
till Riksens Ständer, hvilka derigenom blifva
„ i tillfälle sig utlåta, huruvida någre förändringar
i detta Beklädnadssätt kunna anses nödige,
Ge.nom de sålunda föreslagrie jemkningar,
förmodar Stats - Utskottet sig hafva efterkommit
och besvarat hvad sorn hufvudsak igen varit
att anmärka vid dess förra förslag; trien Utskottet
har likväl, i anledning af de deiotn gjorde
yrkanden, att Kneckte - Contracterne måtte hädanefter
bokstafligen följas, i afseende på Släpklädernes
utgörande, ansett sig böra Upplysa,
att en närmare tillämpning af desse Contracter,
än nu blifvit tillstyrkt, synes ej stå att förena
med tidens förändrade förhållanden; och
då Släpbeklädnatlen eller det Contanta bidraget
dertill, jemte Stofferingspenningarne, som
i berörde Contracter utstakas, vid förvandling
efter nu gällande pris å de förre samt de te*
nares beräknande efter myntvärdet den tid, desse
Contracter ingingos, i jemförelse mot det
nuvarande, visserligen uppgår vid de fleste Regementet
till högre belopp, än den afgift, sorn
i följd af förevarande förslag kommer att erläg.
gas;, så biifver det efter Utskottets öfvertygelse
både lindrigare och lättare för Rotehåliarne i
allmänhet och för ändamålet af indeldte Iufaa
-
1504 Slats-tJtskoltetS Eelänkähden.
teriets behöriga beklädande, i flere hänsefendert
tjenligaré, att sådant genom Directicnernes förborg,
a förrherörde sätt verkstälies.
Enligt Utskottets förra Utlåtande skulle
en Soldat-beklädnad, bestående af Hufvudbonad
mfed prydnader, Halsduk, Jacka, Byxor, Escharpe,
Stibletter och fett pär linne långbyxor kosta
i 5 Rtdr , hvaraf :deI om äret blefve 4 B:df
8 sk. per nummer, som alltså fordrade för
iö,ooti fran en anslags-Siiriirhä af 83,333 R:dr
16 sk. årligen. Men då Utskottet, i anledning
af derom gjord anmärkning funnit skäligt, att
de mindre monderlngs - persedlarnfe af Skjorta,
Skor och Strumpor äfven räknas till UifmöUderingen
och alltså efter enahanda beräknings*
grutid af Staten med J-‘del årligen bestås, skulle
kostnaden blifva ökad med desse persedlars
■värde, så att liela monderingen mäste upptagas
till 28 Il.dr 24 sk., hvarutaf en sjettedel Orri
året bestiger till 4 Enir 36 sk. per nummer,
sorn för indelte Infanteriet efter prima plan
eller 20,000 kräfver ett ärligt anslag af 93,000
R:dr, eller en tillökning å det i förra Betänkandet
föreslagné belopp af 11,666 R^dr 32
sk.; och får alltså Utskottet föreslå en sadart
förändring i hvad i afseende på anslags - summan
förut tillstyrkt blifvit, att densamma bestämmes
och å Stat uppföres med t)5,000 R;dr
ärligen på förslag, hvarutaf dock ej kommer att
Utgå större belopp än efter den af Krigs- oell
Kammar - Collegiei r.e upprättande Riks-Marke*
gången , belöper hvarje år för |:de 1 af en Soldat-monderings
värde.
Stats-Ulskottcts Betänk and enl 15 05
Beträffande den hus Höglofl. Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkhing, att anslagec skul'
le kunna nedsättas, dels genom stadgande af en
längre Brukningstid än 6 år för Uifmonderingeri,
och dels af den orsak att den effectiva
styrkan ej skall Vara 20.000 man, utan blott
omkring 18,400 man; sa får Utskottet förklara,
att erfarenheten tillräckligen ådaga'agdt angelägenheten
deraf, att ej längre än under berörde
förbrukningstid, påräkna en Soldat-mondering på
det hela, ehuruväl, såsom Utskottet nu föreslagit,
hvad visse persedlar angår, det må ankomma
på Beklädnads’-.Directionerne, att den, i
n ohn af behofvet, utdela; och beträffande åter
den besparing, som förments äga runi, i anseende
till den mindre numerairen af effectiva
styrkan; så enär i stället böra utgå beklädnadspiedel
till Under - Officerare eller för Spel i
Nummer; blifver någon förminskning af omförmälte
orsak icke;, möjlig, uti anslaget; hvarförutan
Utskottet ansett det vara i sin ordning,
att detta anslag, såsom blott förslagsvis upp*
fördt, göres häldre tillräckligare än för knappt,
emedan priserne innan nästa Riksdag kunna stiga
samt hvad i annat fall öfverblifver kommef
Stats-Verket såsom besparing tillgodo.
Hvad för öfrigt blifvit erindtadt, 1 afseende
på det reglementariska af förevarande förslag,
inskränker sig lill någre mindre omständigheter,
sorn i ett ämne af så mycken vigt
och der skiijäktige förhållanden i serskildte orter,
icke kunna närmare afses, synas icke böra
Mihang till Riks-St. Erot. igij-igiS. i:dc Samh N'.r iSp ipa»
Stats-Utskottets Betänkan/len1
föranleda till undantag, de där skulle rubba och
möjligen tillintetgöra förslaget.
Och vidkommande de nu anmärkningsvis
fortsatte yrkanden, att Staten måtte återgälda
hvad Rotehållarne vid Södermanlands och Vestmanlands
Regementer de föregående åren, i
följd af 1812 års Beklädnads-Författning, måst
utbetala; så får Stats-Utskottet, under åberopande
af hvad dess förre utlåtande, i denne del
innefattar, nu ytterligare förklara, att orri än,
efter det frågan om desse Rotehåilares rätt till
ersättning blifvit i laglig ordning utredd, en
sidan skulle finnas äga rum; så enär, efter Stats-'
Utskottets öfvertygelse, denne ersättning likväl
icke kan drabba Stats-Verket, tillhörer ej eller
förevarande fråga Stats-Utskottets åtgärd.
Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande; och lära
Riksens Höglofl. Ständer, om deras vidtagande
beslut, i ofvanberörde delar hos Kongl.
Majrt i underdånighet anmälan göra, med anhållan
om de åtgärder och förändringar uti
1812 års Kongl. Beklädnads - Förordning, som
häraf blifva en följd.
Stockholm den s 6 Maj 1818.
N:r 263.’
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Berättelse om den vid Urtima Riksdagen
i Stockholm är en 1317 och 1818
verkställde granskning af Allmänna Magazins-Inrättningens
Räkenskaper och
Stats-Utskottets Btiänkartderi. i507
Förvaltning, jemte Förslag till grunder
för detina Inrättnings Organisa*
tion*
l^ikséns Höglofl. Ständer, som förskjutit Ali*
inanna Magazins-Inrättnltigen dess Fonder, hafva
ock i följd deraf ansett nödigt, att Inrättningens
Räkenskaper och Förvaltning borde i
likhet med Stats-Verkets, Bankens, RiksgäldSContoitets
och Commerce Collegii ManufacturDiscont,
undergå 6n sådan granskning af Riksens
Höglofl. Ständer och Dess Revisorer, hvarigenom
den säkerhet vinnas måtte, art Inrättningens
fonder blifvit rigtigt förvaltade och åtgätderr.
e utförde i förhållande till, samt i öf*
Verén ss t amme! se med de ändamål, hvarföre penninge-ansiagen
blifvit af Riksens Höglofl. Ständer
beviljade. Stats-Utskottet, hvars åliggande*
jemlikt gVund-lagartie och de i anledning deraf
vidtagne förordr. nderi, det altså varit, att
äfven * verkställa en så beskaffad Revision af
Allmänna Magasins-Inrättningens Räkenskapér
Oell Förvaltning, får efter detta Arbetes full*
bördande, om förlöppet deraf inför Riksens Hög*
löth Ständer Vördsämligeri afgifva dess Berät*
telse.
Berättelse om Stats-Utskottets Ré*
vision al' Magazins-Inrättningens
Räkenskaper m. m.
t)å Allmänna Magazitis - Directiönén Vid
slutet af år iftij, jemlikt Riksens Höglofl. Stärt*
ders Beslut, från Banken ytterligare fick dia*
55o 8 Scats-Utskottets Betänkandenl
ponera 700,000 Riksdaler sä att Rörelse-Fonden
tillika med de vid 1810 irs Riksdag beviljade
300,000 R:dr, utgjorde En Million Riksdaler
Banco, har Stats-Utskottet trodt ordningen fordra
att först inför Riksens Högloft. Stander i
korthet ådagalägga, huru och på hvad sätt Magazins-Directionen,
i saknad af en efter Verkets
utvidgade omfattning lämpad Instrucktion ,
utfört sine åligganden , och i hvad mohn Förvaltningens
åtgärder för det Allmänna varit
gagneliga.
Efter det Magazins-Directionen erhöll dispositions-
rättighet af förutnämnde Fond-tillökning,
afgick från Directionen om Hösten år
1815 ett Circulaire till samtelige Eandshöfdingarne,
deruti de anmodades att meddela sina
tankar i afseende på lämpeligaste sätiet för verkBtäl
igheten af Magazins Inrättningens medverkande
åtgärder ti 1 Sädesprisets upprätthållande
vid ett skäligt medelvärde, och hvad i öfrigt
jned detta angelägna Ärende kunde äga sammanhang.
Sedan dessa underrättelser inkommit,
och Directionen efter Protocollens utvisande,
noga öfvervägat efter hvilka principer Spannmåls-upphandling
å Allmänna Magazins-Inrättningens
sida borde i ofvansagde ändamål tillvägabringas,
hafva uppköpen företagits, hvar*
följder haft den åsyftade verkan, att Spannemålen
i de sädesrikare Provincerne bibehållits
vid de pris hvarmed Jordbrukaren efter års*
växternes mer och mindre ymnoglret bordt an*
sig vara skäligen belåtne. Detta förhållande
vitsordas lika mycket af Allmänna kännedor
Stats Utskottets Betänk anden: 1509’
then sorn af'de från vederbörande Eandshofdingar
till Magazins Directionen ingångne rapporter.
X afseende åter å Magazins-Inrättningens
skyldighet att hålla undsättnings-spannmål tillhanda,
har detta åliggande som i synnerhet efter
1816 års felslagne skörd, varit i ganska betydlig
mohn utsträckt till Rikets fläste Pruvincer,
ändock blinht af Inrättningen så fullgjort,
att behofven derigenom afhulpits, så vidt do
genom allmänna anstalter städt att afhjelpa.
Stats Utskottet som grundadt denna Allmänna
öfversigt på de i Magazins-Directionen förda
Protocoll och de der befintlige Räkenskaper,
har öfver Verkets styrelse och förvaltning stad*
nät i det omdöme att åtgärderne oagtadt bristande
föreskrifter, ändock blifvit hufvudsakligen
utförde i öfverensstämmelse med de grunder,
som för Allmänna Magazins-Xnrättningen,'
synes efter Utskottets öfvertygelse böra stadgas
och bestämmas. Jemte nyss omförmäldte gene-,
reia Öfversigt, har Stats-Utskottet specielt granskat
Magazins Directionens Protocoll, från den
tid Revisorerne dermed upphörde ePer från
1817 års-början, samt i öfrigt så mycket andre
göromål det tillåtit äfven sträckt dess uppmärk*
samhet åt sjelfva Räkenskapen och hvad dermed
gemenskap äger, hVaraf allt Stats-Utskdttet
funnit att Magazins Directionen med nit
och redlighet, iaguagit och fullgjördt sine åligganden,
och anser Utskottet sig fördenskull hafva
grundade skäl, att inför Riksens Höglo!}.
Ständer vördsamt anmäla, att Allmänna Magazins
Inrättningen blifvit af Verkets Öfver Styrelse
förvaltad i enlighet med hittills gällande
13*0
Stats-Utskottits Petänhandenl
föreskrifter, och der sådane saknats, efter de
förhallanden, som städse haft det allmännas val
pch bästa till syftemål,
Bland de ämnen som under gransknings*
arbetet fästat Stats - Utskottets uppmärksamhet,
och ansetts vara af den mera betydande egen-*
skap, att de borde inför Riksens Höglofl- Stan*,
der uppgifvas, förekomma:
Om afskrifning af åtskilige Balancerade
fordringar,
1:0 Att uti Allmänna Magazins-Inrättningens
Hufvudbok för år 1815, balanceras under
Titul: Aldre Fordringar hos diverse Verk före
år 1810 beroende på ersättninga? ejler afskrifningar
nemi.
Hos Pommerska Fält-Contoiret 5551835* 2 5- 4,
Hos Commitéen för Krigs-Arén,
demas slutliga Utredning 356,078. 1. 4.
Hos Förvaltningen af Sjö Arén
derne
— — — — 177.987* 7- 3-
z Tillsammans R:dr 559,9°3: 3 3- n>
Pessa förd?inga? utgöra värdet för Spannmål,
Proviant och andre persedlar, sorn fran
Magazins-inrättningens tillgångar blifvit försträckte
dels till Svenska Arméen i Tyskland
rander 1805 och 1&06, arens Fälttåg, dels ock
till Armeerne i Sverige och Finland under 1 808
Och isog å^ens krig. Hvad de tvänne förstnämnde
fordrings beloppen angå , så och då någon
ersättning härföre ej är att påräkna, emedan
de fonder hvarifrån en slik ersättning skulle
Utgå, långt för detta, blifvit medtagne, hem»
Stats-Utskottett Betänkandet!.
ställes vördsammast, om icke dessa summor fl
utur Räkenskapen under afskrifnings-titel afföras
på det Magazins-inrättningens redogörelse
alt mer och mer måtte blifva Courant, och endast
innefatta de tillgångar Verket äger och
har att påräkna.
Vidkommande åter fordran hos Förvaltningen
af Sjö-Arenderne , så synes den samma
efter hvad Utskottet kunnat inhämta, böra ingå
i Liqvid med Stats-Verket och altså balanceras
i Räkenskaperne intill dess derom varder
Liqvideradt.
Föreslås att inrättningen altid må så
åtnjuta betalning för Försträckningar
till Krigs-Rustningar.
På Magazins-Inrättningen i och för försträckningarne
till ofvannämnde årens krigs-rust*
ningar fått vidkännas så betydliga förluster, anser
Stats-Utskottet med anledning af detta exempel,
det blifva oundvikligen nödvändigt, att
uti Instructionen för Magazins- Inrättningens
framtida förvaltning, det uttryckeliga stadgandet
inflyter, att om Magazins-inrättningens tillgångar
vid inträffande rustningar eller kust-försvar
behöfva anlitas, Inrättningen skall härföre
alltid erhål a kontant betalning till fullt belopp
af hvad Försträckningarne kostat Inrättningen,
och att, om bristande medel någon gång möjeligen
kunde fördröja en sådan betalning, Magazins-Inrättningen
bör efter afgifvande Räkning
eller Liqvid njuta lika rätt till ersättning,
som för lefveranser verkstälde af private personer,
kan blifva bestämd.
3 51* Stats* Utskottens Betänk anderi1.
Om Lån till åtskilliga Handlande 1
Stockholm till införskrifning
af Spannmål.
2:0. Till belordrande af Spannemåls inför*
skrifning sistledit är, har frän Magazins-Direc*
tionens fontler Penninge-Lån till åtskillig? Hand*
lande bär i Staden blifvit utbetalte emot säker*
liet och förbindelse ä deras sida, att frän Utrikes
Orter införa S.pannetnäl, och vid sädens
hitkorast inom viss tid erbjuda den samina till
Allmänna Magazins-Directionen sorn dä ägde
öppet att antaga anbuden efter gängbart pris,
olle.r i vidrigt fall återfordra penningarne med
derå upplöpande Sex procents .ränta. Afsigten
med dessa "Läns beviljande, var efter protocol1-ens
föranledande, den, att underlätta införsel
af Spannmål, hvaraf Riket i allmänhet och i
synnerhet Hufvudstaden om våren och början
af sommaren år 1R17, var i trängande behof.
Att vederbörande Låntagare icke inom bestäm*
da tider kunde fullgjöra sine förbindelser hafva
de, vid hafde företräden i Maga nins-Directionen
anmält härröra deraf, att en del verkstält
införskrifningarne från Pettersburg, derifrån
transporten gick ovanligt långsamt, i anseende
till den högst betydliga afskeppningen som derifrån
på en gång inträffade, och de flerfalldiga
svårigheter sorn motte vid sädens t ransporteran«le
från Pettersburg till Cronstadt, och en del
åter besörjt upphandlingen i de Finska Län,
hvarifrån Spannmåls-utförsel under sommaren
sistlidet åc blef af Hans Maj.t Ryska Kejsarea
förbuden.
Stats-TJtskottets Betänkanderil
Ehuru val Stats Utskottet för sin del, finnér
Magazins-Directionens ifrågavarande åtgärd,
varit föranledd al en noga kännedom om Landets
tillstånd, och grundad på det syftemål att
i rr.öjeligaste måtto afvärja brist på spannmål,
oell oagtadt någon förlust å meraberörde Lån,
ej blifvit Magazins-Inrättningen tillfogad, emedan
Lånen med upplupen ränta till Directionen
åter inbetalts, anser likväl Stats-Utskottet,
att det till Magazins-Directionens framtida efterrättelse
bör stadgas, att i den händelse Landets
gagn och bästa kunde vid något tillfälle
befordras derigenom, att enskildte personer, mot
ställande säkerhet erhöllo förskott eller Peninge-Lån
från Magazins-fonden till verkställande
af Spannemåls uppköp a Utrikes Orter, sådane
uttryckelige villkor och bindande förbehåll der*
vid alltid skola fästas att förskotts eller Låntagaren,
ovilkorligen ålage införa det betingade
Spannmåls-Qvantum och att det med så beskaffade
Lån åsyftade ändamål således ingalunda
kunde ryggas eller om intet gjöras.
Om Utestående undsättnings venficerande
med Restlängden
3:0 Vid granskningen af de från .Länen
till Magazins-Directionen ingångne räkningar
öfver erhållen undsättnings-spannmål, har StatsUtskottet
funnit, att de utestående Lånen ej
i allmänhet blifvit med restlängden verificera*
de hvilket enligt na gällande författningar äfven
icke uttryckeligen varit föreskrifva; Och
alldenstund, sådane Verificationer förutan, någon
säker het ej gifves, att dé balancerade sura
-
1514 Stats- Utskottets Bstänkanden.
mome hos undsät tnings-(agarne verkeligen ia*
nesta, för dea skall synes det blifva nödvändigt,
att den författning hädanefter vidt ges,
det de Spannmålsunderstöd, hvilka undsättningstagarne
ej magta genast betala, utan dermed ärhålla
anstånd till vissa bestämda tider, ina enär
Redogörelse deröfver till Magazins-Directionen
ingifvas, varda, på sätt och i den ordning Uppbörds
Författningarne stadga, med vederbörligen
»ttesterade Restlängder, bestyrkt.
Rörande Afskrifningar af
Spannemåls-Lön.
o , ,
4:0 Åtskilige utfattige Inbyggare 1 Vermlands
och Elfsborgs Län, sorn icke kunnat återbetala
de Spannmåls-understöd , de från Magazins
Inrättningen erhå lit, hafva derifrån, med
Kongl. Maj:ts Nådiga bifall blifvit befriade;
Och ehuru denna eftergift varit föranledd af
Låntagarnes utblottade tillstånd, derom på sätt
Författningarne stadga, vandge undersökningar
föregått, tror Stats-Utskottet dock att, så vida
undsättnings-Spannemål, utan i yttersta nöd,
utlemnas till andre än sådane Låntagare, sorn
kunna prasstera säkerhet, sådant kunde för Magazins-Fonden
blifva ganska äfventyrligt, hvarföre
uti Instructionen för Magazins-Inrättningen
hör föreskrifvas, hvilka varsamma och för»igtiga
utvägar ovillkorligen synes böra följas,
enär eftergifter å undfångne Spannemåls-Lån
»ågon gång, af särdeles förekommande omständigheter
oundvikligen miste beviljat.
Stats-ZJtskottets Betlinkanden. 1515
Om tryckning af Landshöfdingarnes
Års-växts Berättelser m. rn.
5:0 Sorn Kongl. Maj:t i anledning af Riksens
Höglofl, Ständers derom gjorde underdåniga
anhållan bifallit, att en så kallad Tableau,
sam visar resultaten af Magazins-Irirättningens
afslutade Räkenskaper, bör årligen från trycket
till Allmänhetens kännedom utglfvas, föreslår
$tats lJtskottet vördsammast, om icke i sammanhang
härmed, till en nyttig upplysning äfven
ina tryckas ett kort sammandrag af Landshöfdingarnes
afgifvande årsväxts-berättelser, tillika
?ned en uppgift på de priser, hvartill Spannmåls
upphandling inom Riket, blifvit af Ali-*
manna Magazins-Directionen verkställd; härför*
utan anser Stats U(skottet äfvenledes nödigt,
att genom Magazins-Directionens försorg blifver
författad en förordning eller kungörelse,
sorn i ett sammanhang utvisar de rättigheter
och skyldigheter vederbörande hafva att tillgodonjuta
och iakttaga vid Spannemåls aflefvereringar
och emottagningar till och från Kronans
Magasin, hvilken underrättelse synes såsom
en standig Författning, årligen på vissa
bestämda tider böra i kyrkortte uppläsas; och
vid hvarje Magazin till Allmänhetens kännedom
och efterrättelse anslås,
Utlåtande öfver Revisorerncs Berättelse*
Sedan nu Stats-Utskoftet vördsammeligen
uppgifvit de serskildte frågor, sorn under sjelf*
va gransknings-arbet^t uppstått, får Stats-Up»
skottet i följd af remissen från MmteUge Rikt*
*5i& Stats-Utskottens Bethnkanden)
■fljtänden, afgifva dess Utlåtande öfver Riksens
Höglofl. Ständers Revisorers Berättelse angående
den af dem verkställde granskning af Allmänna
Magazins-inrättningens Räkenskaper och
förvaltning.
Vidkommande först Revisorernes anmälan
örn nödvändigheten af en bestämd Instruction
för Allmänna Magazins-Inrättningen och dea
tillika gjorde hemställan att redovisningen för
Kronans afrads- och Tionde-Spannmål måtte på
ett ställe uppgöras, så innefattas desse ämnen
uti Stats-Utskoitets här nedan anförde Förslag
till grunder för Allmänna Magazins-Inrättnirtgens
organisation, och fordra således ej här
någon serskild behandling.
Hvad Revisorernes Berättelse i öfrigt in*
nehäller får Stats-Utskottet efter dess om Ma*
gazins-Inrättningen vundne närmare kännedom,
och i den ordning hvartill Berättelsen föranleder
meddela de upplysningar och Förslag, som
Utskottet i anledning af hvad Revisorerne anfört,
ansett böra Höglofl. Riksens Ständers pröfning
och godtfinnande vördsammast underställas.
6:0 Uti Revisorernes sanna "beli grundade
framst ällan om egenteligo orsakerna till de förluster
som uppstått å Allmänna Mägazins-Inrättnin*
gens rörelse åren 1813, 1814 och 1815 instämmer
äfven Stats-Utskottet till atla delar, och
har derjemte ansett sig böra ingå i en närmare
undersökning, om icke genom någon förändring
af Magazins-Directionens Pedogörelse-melliod
, åtminstone de förluster för framtiden skulle
kunna afböjas som hittills synes hafva blifvit
föranledde deraf att åtskillige Magazins-ut
-
Stats-Utskottets Betänkanåen'. 1517
gifter icke blifvit lagda å Spannmåls-I.agref,
och ftdjakteligen ej kunnat i pris berakningarne
ingå, och på detta sätt Inrättningen godtgöras.
Förslag till ändring af MagazinsBirectionens
Räkenskaper.
Efter den Räkenskaps-form som för Maga»
zins-Redogörelsers författande nu fö-jes, fördelas
de vid ett Magazin förefallande utgifter under
tvänne serskildta afförings-titlar, nemligen:
forst sådaue som uti Calcul påföras Magazinslagret
och dernäst så kallade Gentrelle Utgifter
hvilka gravera Magazins-fonden i Allmänhet, Hvad
de förstnämnde betraffar, som utgöres af Frag*
ler, Bärare- och Mätare-penningar, Magazinshyror,
Förmätnings- och Sades- torknings-kostnader
m. m., eller med ett ord alla sådane utgifter
som i och för Spannmålens vård, Transport
eller Förmälning kunna äga rum, si läggas
desse kostnader som nä rundt är till Spannmålens
inköps elier anskaffnings pris, och komma
på detta sätt, vid skeende utlefvereringar
Inrättningen tillgodo. Vidkommande ater de
sistnämnde eller de 9å kallade Generelle Utgifterne,
som bestå af Uppbördsmäns-aflöning, Hus
och Magazins-reparationer, samt rese- och tractaments
penningar m. in, nåföras de Magazinsinrättningens
kostnad i allmänhet, och ingå följaktligen
ej i Spannmålens värdes-beräkning.
Enär altså dessa sistnemnde kostnader utgöra
en gravation för Magazins-Fonden, synes
den förändring i Räkenskapen både vigtig och
nödvändig, att äfven sagde utgifter läggas på
1518
Stals- Utskottets Betänkatid ett'.
sjelfva Msgazitis Lägret. Härigenom har Ma*
gazins-lnrättntngen vid skeende Spannmåls ut*
lefverering, ätt påräkna ersättning för aila vid
ett Magasin förefallande utgifter utan undantag,
och härigenom skall ock den väsentliga fördel
alt mer och mer befordras, att Magazins-Inrättningen
bär sig sjelf, och dess fonder oförminskade
varda bibehållne till de ändamål, hvarföre
de samma äf Riksens Höglofl. Ständer blif*
vit änslagne. Rör Magazins-Directionens och
Hess Tjefistemäns aflöning, transport, förluster
och andre allmänna utgifter, hvilka ej till nå*
gon speciell Magazins rörelse kunna hänföras,
anser Stats-Utskottet full ersättning böra vara
ätt påräkna genom Bränvins-bränningens bedrif*
vande i Stockholm, och erhållande Arrende afgifter
för Bränvins brännings rättigheten i Slä*
derne Götheborg och Carlscrona»
Om Hufvud Böckers författande serskildt
för Magazins-Directionens 2;ne
Serskildte befattningar.
I sammanhang med denna föreslagna förändring
i sjelfva Special-Räkriingarpe, och då
Magazins-Directionens befattning utgjöres af
tvänne serskildta åligg anden, det ena innefattande
Inrättningens skyldighet att emottaga och
Utlefverera Spannmål för Stats Verkets räkning,
och det andra Magazins-Imättningens befattning
såsom nationel Handels anstalt betracktad, troe
Stats Utskottet det vara nödigt att serskildta
Hufvudböcker för dessa olika detailler Uppgöras,
som sedermera i en General Capital räkning
kunna sammandtagas. Genom detta Bokförings
-
Stats-Utskottcts Betänk anden. 15*!)
gatt, komrre utslagen af Veteets ser kilda befattningar
att visas, till en i manga fall nyttig
och nödvändig kännedom, och genom d-e
på dessa Hufvudböcker grundade vinst och förlust
afräkningar så inrättade i afseende på Verkets
handelsrörelse, att å eira silian upptogs till
hvad pris den af Landet uppköpte säd Uppgått,
fraktkostnader och öfrige i och för Spannmålen
hafde utgifter inberäknade, och å den andra
lill hvad belopp Spannmålen alyttrats, skulle
all upplysning erhållas orri Magazins-Ir.rättningens
tillstånd och dess förvaltning och Revisionen
af Verkets Räkenskaper med mera lättnad
kunna verkställas,
Om förluster å utlemnad Säd till Stockholms
Bagare-Ambete m. m. och
dessa förlusters afskrifning
i Räkenskaperna.
Stro Lika med Revisorerne, finner ock Stat*-  Utskottet, att så beskaffade förluster, som detn
Magazins-Inrättningen fått vidkännas dels å gjorde
utlefvereringar till Stockholms Studs BagareÄmbete
, Alaria Fattighus m. m. dels ock å öfvertagandet
af den Spannmål som genom Stais-Pddet
m. m. Herr Grefve Plåtens försorg blifvit upphandlad,
skola kunna afböjas och förekomma*,
enär sådane föreskrifter för Inrättningens förvaltning
varda meddelade, att Fonderne icke
få användas till andra bidrag, eller ingående
af andra förbindelser och åtaganden, än dem
som stå Uti ett direct sammanhang med föremålen
för Inrättningens organisation. I afseende
1520 Stats-Utskottets Bktärtkandeti.'
på de förluster sorn Magazins-Inrättningen redan
fått, och än vidare torde få vidkännas å
försäljningen af Råg till Stockholms Eagare-Ambete
i ändamål att bibehålla det grofva brödet
vid ett nedsatt taxe-pris så och då dessa förluster
härflyta af orsaker, hvilka icke äro en följd
af Inrättningens förvaltning, föreslår Stats.Utskottet
alt meranämnde förluster må i Räkenskaperne
få afskrifvas på det de samma, ej genom
intagandet i vinst- och förlust-afräkningar*
ne, måtte oriktigt komma att förblandas med de
Resultat som uppkomma af Magazins Inrättningens
öfriga Spannmåls rörelse.
Carlscrona Bränvins-branningsArrende
angående.
Hvad Arrende Ajgiften för Bränvin sbrännings*
rättigheten uti Carlscrona Stad vidkommer, liafva
skilljaktige >• meningaf inom Utskottet blifvit
yttrade i så måtto, som en del Ledamöter ansett
Magazins-Diiectionens rättighet till begagnande
eller utarrendering af bränvins-branningen
i Carlscrona borde hädanefter helt och hållit
upphöra, emedan Inrättningen ej ägde till
föremål att genom Bränvins tillverkning , Vinna
inkomst eller bereda tillgång å denna artikel;
hvaremot de öfrige Ledamöterne af Utskottet
varit af den tanka, att Magazins-Inrättningen,
såsom tillförene vanligt varit, synes böra få
tillgodonjuta denna afgift; Och lärer så vida
Riksens Höglofl. Ständer finna skäligt härtill
lemna bifall, ytterligare åtgärder böra vidtagas,
hvarigenom för ifrågavarande rättighets utöfvande
inom sjelfva Staden, någon inkomst ian
Stats Utskottens BetänkandetM 15 2T
blifva att påräkna; Men att, sorn Revisorörne
afven föreslå, öfverlåta denna rättighet åt Länet,
vöre efter desse Ledamöters öfvertygelse,
Stridande emot nu gällande Författningar för
tiusbeh ofs - bränvins - bränningen , och skulle i
sjelfva verket leda till afsteg från de grunder
som för denna handtering blifvit bestämde, utom
det att en enda Province härigenom finge
en vida utsträcktare rättighet, än hvaraf hela
Riket i öfrigt ägde att sig begagna. Och sorn
vid anstäld votering Två Stånd förklarat sig
för den förre meningen, att nemligen, Magazins-
D irectioner.s rätt till begagnande eller utarrendering
af Bränvins bränningen i Carlscrona
borde hädanefter helt och hållit upphöra;
men deremot de andre Tvänne antagit den senare
eller att Magazins-Inrättningen såsom tillförene
niå tillgodonjuta denna Arrende-afgift,
på sätt och med vilkor ofvanberördt är; så hatt
Utskottet skolat bägge desse meningar såsom
alternativer Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
underställa.
Om sättet att upphandla Spannmål
vid inträflande behoh
lorn I afseende på Revisorernés yttrande
Om TJpphandlings-sättet af inhemsk Spannmål, då
tillräckligt qvantum Säd till undsättningar och
Under behof icke kan erhållas, genom Verkställande
af sådane Uppköp, söm hafv? för afsigt
alt upprätthålla Spannemåls prisea , finnes StatsUtskottet
för sin del , att i föreskriften derom,
Bihang till Riks St, Prat. igif-isig, ^ide Sami. N:r tv- /ju.
Stats-Uiskoltets Betänkandenl
inga andra grander synes böra gälla, an dem
sorn för Staten är förmånligast; och då erfaren»
heten ofta visat, att intet vist upphandlingssätt
är uteslutande fördelagtigt framför ett annat,
och att ett bestämt stadgande i denna del hindrar
och försvårar sjelfva verkställigheten, synes
efter Stats Utskottets tanka med det Allmännas
nytta förenligt, att så beskaffade upphandlingar
som ifrågavarande, må bero på Magasins
Directionens pröfning, då valet på hvad
sätt och i hvilken ordning de med största förmån
kunna verkställas, lämpas efter omständigheterne,
likväl med bibehållande af alla de
Confroller sorn verificera förhå landet, och att
Directionen i des* Protocoll ovilkorligen och
till undvikande af ansvar, bör ornständeligen
intaga alla de skäl och orsaker sorn föranledt
och grundlagt beiluten om sättet att rned dylike
upphandlingar tillväga gå. Vid detta tillfälle
och såsom stöd för hvad yttradt blifvit,
har Stats-Utskottet ej velat lemna oanmäldt,
att upphandlingen af den riade Råg utgörande
omkring 18,300 Tunnor som i S:t. Pettersburg
sistlidet år för Allmänna Magasins Inrättningens
räkning verkställdes, så förmånligt utslagit,
att med a la omkostnader inberäknade, Rågen
lefvererad i Kronans Magazin här, i Carlscrona
och Götheborg, endast uppgår till Nio
Riksdaler’ Sjutton Skillingar Banco Tunnan.
Om Forssel Skyldigheten af Kronans
Afrad och Tionde.
litoStats-Utskottet som tagit en noga kännedom
om förhållandet med Forssel Skyldigheten
Stnts-Utsiottets Betänkandeni
15*3
af Kronans Afrad och Tionde Spannmål, förenar
sig i Bevisoternes anförande och hemställes
fördenskull om icke Riksens Högloft- Ständer
skulle finni för godt att hos Kongl. Maj:t. göra
underdånig anhållan, det de i ämnet utkomne
Författningar måtte förklaras lika gällande
för den Ränte-Säd som är Kronan behållen,
som för den, hvilken till Indelningshafvare
och andre behof blifvit anslagen, och att alltså
Magazins-Directiorien som äger att disponera
och redovisa förstnämnde del af Sädesskatten,
måtte i afseende på Forsslirigs-skyldigheteu i
Nåder anbefallas, att ej vidare utsträcka rättigheten
au af Räntegifvare infordra Afrads och
Tionde Spanmålen, än Kongl. Kungörelsen af
den 20 September 1815 stadgar och förmår; I
den händelse Riksens Högloft. Ständer pröfva
nödigt att örn ifrågavarande ämne göra underdånig
anhållan hos Kongl. Majit, torde äfven
i sammanhang dermed den underdåniga begäran
kunna förenas, att Magazins-Directionen blefve
i Nåder antydd, att utan vidare tids utdrägt
författa och Kongl. Majus Nådiga skärskådande
underställa, det Förslag till ständig reglering
af Forsslings-Besväret, hvarom Directionen i
Kongl. Brefvet den 7:de November 1811, erhållit
Nådig Befallning.
Om Uppbördsmäns rättighet att tillgodonjuta
Afskrifnings - Procent
eller Öfverskotter.
12:0 Beträffande Revisorernes yttrande om
Uppbördsmäns rättighet att tillgodonjuta, sd kallade
5^2 4 Stats-Utskottets Betänk anderi!
tesparde Afskrifnings • Procent eller Öfverskott, sl
ock enär detta yttrande innefattar sadane prin*>
cipör, hvilka i fråga om Öfverskottens godtgörande
synes böra af vederbörande iakttagas»
hemställer Stats-Utskottet, om ej Riksens Hög]ofl.
Ständer skulle finna nödigt, att om sammanhanget
göra underdånig anmälan hos Kgl.
Maj:t på det Magazins Directionen, som nu fått
sig uppdragit att utarbeta förslag till ett nytt
Afs krifuings - Reglemente, äfven kunde erhålla
Nådig befallning, att vid Författningens projecterande
iakttaga, hvad i afseende på Afskrifnings
Procent eler Öfverskotta liqviderande lärer
i öfverensstämmelse härmed blifva nödigt
att stadga och förordna.
Om Magazins - Inrättningens fordringar
i Finland.
13:0 Om beskaffenheten af Magazins Inrättningens
Jordringar i Finland, anser Stats-Utskotte*
B ig' böra efter Räkenskapernes föranledande inför
Riksens Höglofl. Ständer göra följande utredning.
Enligt Magazins * Directionens senast afslutade
1815 års Hufvud Bok uppgick dess*
fordringar till ett sammanräknadt
belopp af ----- - 507,294: 7. 10,
Denna Summa består aft
1:0 Värdet för Inrättningen»
Behållningar i Contanta medel.
Spannmål, Proviant, Ved och
&obl, Byggnad» - Materialier
Stats-Utskottets Betänianden* 15
»arnt Inventarier
- - - 86,8491 6*
a:o Värdet af
Inrättningens
Hus, Byggnader
och Egen
domar
- - 93,020: 6. $1
3:0 Verket*
fordringar ho»
Eandets Inbyggare
för lemnade
Spannemåls
undsättningar
50,538: SJ» &
4:0 Inrättning
gens fordringar
hos diverse
Verk oell
Personer
442,58a n. &
Härifrån
afgå
verkets
skulder
95,593; 47- 5-
•
346,886: lf. jo;
— ;  507,*945 fl Ioi
I afseende på indrifningen af de fordringar,
hvarföre ersättning möjligen kan vara att
förvänta, synes alla nödiga åtgärder vidfagne»
Men då de betydligaste beloppen, efter Räkenskapernas
föranledande, äro af tidan egenskap.
jfijjO Stats-Uiskottets Betänkanden.
att ersättning derföre icke lärer kunna vara att
påräkna, dels i anseende dertill, att ingen säker
grund för fordringarnes bestämmande gifyits,
emedan för alla Magazins - Inrättningens
förråder och til'hörigheter i Finland, utom för
Lovisa och Varkads Magazin, inga S ut-Redogörelser
inkommit, hvadan Magazins- Directionens
Hufvud-Böcker mast i denna del grunda
sig, på här uppgjorde sammandrags - räkningar,
författade efter de förhållanden sorn voro före
krigets utbrott, af ordsak att Finska Redogörarnes
Räkenskaper i allmänhet ej sträcka sig längre
än till sidra och 3:dje Qvartalen år 1807,
dels ock att flere fordrings-poster såsom värdet
för Hus, Byggnader och jord rn. m, icke synes
kunna vara ersättnings • gillde ; ty hemställer
Stats-Utskottet om icke Riksens Häglof!. Ständer
skulle finna för godt, att hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att Magazins-Direcrionen
finge Nådig Befallning att öfver meranämnde
fordringar till Kongl. Majit inkomma
med en utförlig Balance-Relation, på det Kongl,
Majit derefter i Nåder täcktes förordna för hvilka
af desse fordringar ersättnings-anspråken böra
fullföljas , och för hvilka åter Kongl. Majit
icke ansåg någon ersättning kunna äga num, utan
att de fördenskull utur Räkenskapen borde
afföras. Härigenom tyckes att snarare slut i afseende
på indrifningen bör vara att förvänta,
och genom denna utväg, synes all onödig och
vidlyftig Balancering i Magazins - Directionens
Räkenskaper kunna till en betydlig lättnad vid
Hufvud-Böckernas författande undvikas.
Stats Utskottets Betänkanden. 1485
Om Commerce • Rådet Björnbergs
skuld till Magazins-Direction.
Angående sluteligen Revisorernes anmark*
ning å Commeren-Rådet Björnbergs skuld till Ma~
gabius Dirtetionen, bestående i obetaldte Arrenden
för Brännviris-brännings-rättigheten i Staden
Götheborg från- slutet af år 18131 får StatsUiskottet
om förhållandet dermed vördsammast
anmäla, att orsaken hvarföre uppehåll med denna
Skulds indrifvande kommit att äga rum, är
den, att Commerce - Rådet Björnberg under äldre
Arrende - tiden räknad ifrån år 1793 till
och med år 1809, ägde hos Kongl. Majit och
Kronan en öfverskjutande fordran för lemnad
undsättnings spannmål och försålde Byggnader ,
hvilken fordrans utredjnde och bestämmande i
sammanhang, med de åtskilige ersättningar som
af Commerce-Rådet borde utgöras berodt på en
vidlyftig och mödosam undersökning i flere ars
Räkenskaper och andre Handlingar. Innan detta
Liqvidations-aibete hunnit fullbordas, skall
ej Commerce Rådets skuld för sednare arrendetiden
hafva kunnat bestämmas. Det ena och
andra har dock nu långt före detta blifvit verkstäldi;
Men under tiden har Magazins-Directionen
funnit nödigt att till ytterligare säkerhet
för Kronans fordran, som löper med Sex Procents
Ränta, låta, utom den vederhäftig* proprie
borgen som Commerce-Rådet Björnberg vid
Ariendets ingående ställt för alltsammans ovilkorliga
uppfyllande, taga första laga Inteckning
i flere Commerce-Rådet tillhörande ograverade
Landt-Egendomar, hvarjemte Magazins - Direc
-
5 5 2 8 Stats-Vtskottets Bet ani anden]
tionenj sedan Commerce - Rådets skuld blifvit
till dess belopp, genom utslag bestämd uppdra-1
git Konungens Befallningshafvande i Götheborg
att så vida Commerce-Rådet Björnberg ej
inom den 12 April detta ar uti Ränteriet deponerade
dess Domfäste skuld utgörande 58,407;
15. 3. eller företedde Qvittence från Allmänna
Magasins - Directionens Cassa, att Summan dit
blifvit inbetald, ägde Landshöfdingen i brist af
godvillig betalning, låta beloppet hot Crmmerce-Rådet
Björnberg i laga ordning utmäta. Till
ifrågavarande Skulds inbetalning är således all
pödig åtgärd nu vidtagen, och synes alltså nå"
got vidare dervid ej vara att erindra.
Förslag (ill grunder för Allmänna
Magazins - Inrättningen,
Bland Statens, flerfalidige Ekonomiske Verk
och Förvaltningar, är ofelbart Allmänna Magazins-
Inrättningen en af de angelägnaste 00b
mäst magtpåliggaode. Sveriges Sädes-production,
som i anseende till climatets ombytlighet oftast
varierar emellan behofvens och öfverflödens ytterligheter,
och Landets geographiska läge, sorn
försvåra communicationerne, påkalla nödvändigheten
af en AUrnän Inrättning, som då den i
sädesrikare Provincer befordrar Spannmåls - afsättningen
och derigenom underlättar jordbruket
och medverkar till dess förkofran, tillika
af inhemsk Spannmål bereder undsättnings-lager
för de Landskap, hvars egne sädes-tillgångar
merendels äro otillräcklige för Inbyggarnes mäst
Stats-Vtskottets Bet/inkånderi: 15*9
oumgängliga behof. Att för denna lika vidsträckta
som grannlaga ekonomiska detaille, på
hvars rigtiga utförande, Landets allmänna väl i
så hufvudsaklig måtto beror, bestämda och efter
ändamålen lämpade föreskrifter måtte varda
meddelade, anser Stats-Utskottet utgöra, ett af
de vigtigare ärenden som under närvarande
Riksmöte, kunna till pröfning och afgörande
förekomma.
Ej mindre med hämtadt stöd af Revisorernes
ofvanomförmäldte Berättelse som af samtlige
Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskottet remitterad,
an ock på grund af en noga tagen
kännedom om de Författningar och serskildt©
föreskrifter, hvarefter Allmänna Magazins-Inrättningen
nu styrer och förvaltar, har StatsUtskottet,
sedan äfven den underrättelse sökts
och erhållits, att den Commitée som Kongl.
Majit, i anledning af Riksens Högiofl. Ständers
vid 1815 års Riksdag yttrade underdåniga önskan,
i Nåder förordnat till Allmänna Magazins-,
Inrättningens organisation, ännu ej med sina
arbeten så fortskridit, att någon fullständigare
upplysning deraf vore att hämta, trott sig skyldigt,
att med undanrödjande af aila svårigheter
och ett ihärdigt bemödande att uppfylla anförtrodde
pligter, ingå i utarbetning uti ett
Förslag till Allmänna Magazins- Inrättningens organisation
grundadt på ett noggrant öfvervägande,
huru långt Riksens Högiofl. Ständers åt-*
gärd i detta afseende, med en rätt tillämpning
af grundlagarnes stadgande, och en sann åsigt
af sjelfva sakens beskaffenhet, synes kunna ocl\
böra utsträckas.
>53° Stats-Utskottets Betänketiden.
Aldenstund Riksens Höglofl. Siänder försträckt
Fonderne till Allmänna Magasins - Inrättningen
och följakteligen böra hafva säkerhet
deruppå, att desse Fonder varda förvaltade
i öfverensstämmelse med och använda till de
ändamål, hvarföre de blifvit beviljade; Fördenskull
och då Magazins-Inrättningen ej kan uppfylla
dess bestämme'se så vida säkra och gifna
grunder för Inrättningens åtgärder och företag
ej varda lagrie, har Stats - Utskottet ansett det
med Riksens Höglofl. Ständers bade rättighet
och skyldighet vara förenadt, att för Allmänna
Magnzins-Inräftningen såsom National Han.
dels anstalt betracktad stadga och bestämma sådane
grunder, hvilka då de i allmänhet innefattade
Verkets hufvudsakliga åligganden, tillika
utgjorde vilkoret! för Petrninge - ansi agens disposition
och Magazins-Inrättningens derpå beroende
fortfarande; Deremot har Stats-Utskottet
funnit, att utarbetningen af en på desse
grunder bygd fullständig reglementarisk I.istruction,
liutu i Verkets alla Styrelse-grenar och
Ekonomiska detailler tillgå bör, icke lärer kunna
anses tillhöra Riksens Höglofl. Ständers befattning,
och ej e ler lan på den korrta tid
som Riksdagen fortvarar, medhinnas, hvadan allt
detta torde komn a att i underdånighet öfverlennäs
till den åtgärd Kongl. Majit kan i Nåder
pröfva nödig: likväl och sorn någon verkställighet
icke följt uppå det Nådiga Förordnande
i afseende på Magasins - Inrättningens
Organisation, som Kongl, Majit behagat vidtaga
i anledning af Riksens Höglofl. Ständers enhälligt
yttrade underdåniga önskan vid 1815
Stats-Utskottets Betänk anden. 1531
års Riksdag, och ehuru Kongl. Majit vid en af
B iksens Höglofl. Ständer förnyad uuderdånig
artha:lan, Nådigst lärer täckas åt detta för Fanders
Allmänna väl så vigtiga ärende lemna Dess
synnerliga uppmärksamhet, synes dock Riksens
Höglofl, Ständer å sin sida icke böra underlåta
att underdånigast tillkännagifva, det de Fonder
som Riksens Ständer till Magazins-inrättningen
anslagit, blifvit öfverlåtne i den fasta öfvertygelse
och underdåniga tillförsigt , att bestämda
föreskrifter för Inrättningens åligganden
må varda i Nåder meddelade, hvarförutan
denna Inrättning ej kan uppfylla dess vigtiga
bestämmelse, så i afseende på åkerbrukets förkofran,
som Ilandets betryggande från hungersnöd
vid inträffande missväxter, och att i vidare
saknad af sådane föreskrifter, Riksens Ständer
anse, det denna Riksgagneliga och af nödvändigheten
högt påkallade Inrättning måste
förfalla, enär det Allmännas bästa häldre fordrar,
att Fonderne för Inrättningens bedrifvande
böra upphöra då för förvaltningen deraf sådane
Instructioner och föreskrifter ej blifva gifne,
hvarigenom de med Magazins-Inrättningens
åsyftade ändamål må kuuna vinnas.
Om Allmänna Magasins - Inrättningens
föremål.
Vid 1815 års Urtima Riksdag ansågo dåvarande
Ständer, att Magazins-Inrättningens åliggande
vara borde, att under goda är uppköpa Säd
15 3 2 Förslag till Allmänna Magaxini
-
till Spannemäls - prisens upprätthållande vid ett std*
ligt nudAvärde och att af inhemske sädes-tillgängar
bereda tillrackelige undsättnings-lager i hvarje Pra*
vins för kommande missväxt är.
Om Spannemåls upphandling af All* j
manna Magazins - Inrättningen
till Sädes - prisens
styrande.
Ehuru Magazins-Inrättningens egentliga å«
liggande innefattas i desse tvenne föremål, synes
likväl i fråga om Inrättningens skyldighet
att upphandla Spannmål till sadesprisens styrande,
densamma icke vidare böra af Verket
utsträckas, än i dep mohn, som de behöfliga
undsättnings- lagren och andre behof det fordra
och medgifva, hälst en obegränsad åtgärd
å Magazins-Inrättningens sida i denne del, icke
i sjelfva verkställigheten är möjöiig, dels i
anseende dertill, att så betydeliga Fonder ick®
kunna af Riksens Högloft. Sländep anslås sörja
skulle komma att erfotdras i den händelse tvenne
eller flere goda år följde på hvarandra, dels
ock att Magazins-Inrättningen ej, i aå beskaffade
fall, med dess åtgärder voro i stånd att fortfara,
då hvarken Säden kunde inrymmas i Inrättningens
Magaziner, eller lagren hinna omsättas
inom de tider Spannemålen ’ vid en försvarlig
godhet stod att bibehålla, hvarförutan
en så utmärkt skyldighet, som snart förvandlade
Sädeshandeln till ett monopolium för Staten,
skulle, qväfva den enskildta industrien och
derigenom i (tället för åsyftadt allmänt val, le
-
InrättningenS organisation.' 1533
år till eå vådliga följder sorn icke ens ligga
inom möjlighetens gratis att förutse, än mindre
bedömrrt a.
Oagtadt Magazins - Inrättningens åtgärd i
afseende på Spannmålsprisens upprätthållande,
således efter Stats-Utskottets tanka, hvarken kan
eller bör så anses såsom ett Statens åliggande
att i obestämd omfattning utföra, synas dock de
Inrättningens företag, som stå i förhållande till
dess förnämligaste skyldighet nemligen att hafva
tillrackelige Spannmåls - förråd, så tili undsättningar
som andre behof, böra, enär de af
Verkets Öfverstyrelse med klokhet och sakkännedom
verkställa*, i väsentelig mohn bidraga
till afböjande af Sädens vanvärde, om sådant i
en eller flere Provincer, efter en inträffande
Särdeles god skörd, kunde blifva att befara,
Förslag huru Spannemåls-uppköpen
böra verkställas.
Emedan Magazins - Inrättningens Spännemåls-upphandling
af de skäl och orsaker som
blifvit anförde, alltså ej kan annorlunda bedrifVas,
än så vidt denna anstalt, later sig göra
med afseende på tillgång af medel och möjliga
utvägar att Säden magazinera oell den utan förlust
till föreskrifne behof afyttra, synes det
blifva särdeles magtpåliggande, att denna Inrättningens
medverkande åtgärd icke förr i eti
Landsort vidtages, än då verkliga anledningar
äro för handen, att Spannemålen härförutan,
»kulle nedfalla till ett så ringa pris att Eandtjnanotjn
dermed ingalunda vöre belåten, äfven
-
15 44 Förslag till Allmänna Magazins
-
som att när uppköp således mäste verkställas,
sådane dispositioner vidtagas, hvarigenom en li-,
ka rättighet lemnäs åt alla Jordbrukare, som af
den skeende upphandlingen vilja eller behöfva,
lig begagna.
Ehuru någon föreskrift om sättet att med
dylika upphandlingar tillvägaga, icke är möjelig
att bestämma, och dessutom, om sådant late
sig göra, tillhör den reglementariske delen af
ämnet, synes likväl ej olämpligt vara att såsom
en Allmän grund iagtages, att, om exempelvis
oinständigheterite medgåfvo och fordrade det
Magazins-Inrättningen i en Province kunde uphandla
omkring 10,000 Tunnor Spannmål, uti
den om upphandlingen utgående Kungörelse,
deruti uppköpsprisen och Spannmålens vigt voro
utsatte, det förordnande tillika inflöt, att Bönder
och mindre bemedlade Landt-Brukare, ägde
till Magazinen aflemna sin Säd emot Contant
betalning, men att deremot alla Possessionaten
Indelningshafvare, men flere, hade att
till landshöfdingen med försäljnings anbud inkomma.
Dock vore det högst nödvändigt att
upphandlings qvantiteten aldeles icke af Landshöfdingen
i Kungörelsen intogs, eller i öfrigt
tillkännagafs, emedan sådant skulle förringa opinionen
om verkets företag, och dymedelst afhålla
den enskilta Speculanten, att med sine
uppköp fortfara, så länge upphandling för Magazins-
Inrättningens räkning verkställdes, och
hvarigenom således ändamålet med MagazinsInrättningens
åtgärd skulle ,blifva af mindre inflytande,
om icke helt och hållit förfela. Sedan
Landshöfdingen inbekominit försäljnings-an
-
Inrättningens organisation. 1545
budén och efter det ett vist qvantum af hela
upphandlings partiet blifvit afsatt för den så
kallade Bonde handeln, hvilken synes i mindre
partier obehindrad böra fortgå, vöre Landshöfdingen
i tillfälle att kunna hestämma ti l hvad
belopp hvar och en af de Landtbrukare, som
med anbud inkommit, agde att Spannmål för»
sälja, i förhållande till anbudens innehåll och
en på grund deraf gjord lika fördelning af hela
det återstående upphandlings partiet.
Dessa äro de allmänna principer, som dS
de å ena sidan ådaga aggi huru långt M.gazinsInrättningens
upphandlingar möjeligen kunna
utsträckas, och å den andia på hvad sätt de
lämpeligast synes böra verkställas, innefatta efter
Stats*Uiskottets tanka, grunderne för Ma*
gazins-lnrättningens åliggande i denna del, af
dess befattning såsom Nationel Handels anstallt
betracktad.
Om undsättnings Lagers anskaffande
och tillhandahållande så till
föda som utsäde.
Vidkommande åter Magazins-Inrättningens
förnämligaste skyldighet, att af inhemsk Spannmål
anskaffa och tillhandahålla erfordelige Lager
så till undsättningar som andre angelägne
behof, så utom det att Magazins Inrättningen
för att kunna uppfylla dess vigtiga bestämmelse
i detta afseende, bör i hvarje Län hafva ett
sa kalladt stående undsättnings Lager, lämpadt
efter hvar och en Orts olika behof och öfrige
förhållanden, synes det blifva allde‘es oundvikligt
att Inrättningen isynnerhet i de Noria Pio
-
1536 Förslag till Allmänna Magazini
-
vincerne äger förråd af riad Spannmål tjenlig
till utsäde, och anskaffad af OrterneS egen Sädesproduction,
emedan erfarenheten beklageligen
visat, att dessa Orter, ofta blottställde för
missväxt och andre olyckor såsom en följd af
Climatets hårdhet, understundom icke ens producera
så mycken Spannmål, att besparing der-*
af till utsäde är möjlig , och enär ymnigare afkastning
sådant medgifver det ej sällan handt
att Säden af inträffad frost förloradt dess fröbarhet,
hvarigenom Inbyggarne se sig nödsakade,
att med stor kostnad från aflägse sydligare
Landskap anskaffa frösäd, som, växt i ett blidare
luftstreck; icke är tjenlig för en källare
jordmån, och ibland så oanvändbar, att Säden
innan köld påkommer, ej hinner mogna, af
hvilka beklagansvärda händelser Landtmannens
obestånd gemenligen är en säker följd.
Om nödvändigheten af TorrkInrättningars
anläggande.
Så vida Allmänna Magazins - Inrättningen
skall kunna betrygga Landet för brist och hungersnöd
och i sådant^ändamål hafva till racki ige
reserVe eller undsättnings Lager, syrfes ock
dessa Lager böra utgöras at torrkad Säd, hvar->
förutan Spannmålen ej vid dess försvarliga godhet
kan bibehållas, enär en längre Magazlnerings
tid i fråga om ständige Upplag skulle
komma att inträffa, och hvarförutan Magaelns-lnrättningen
ej heller vinner den fullkomnad
som åsyftas, att under goda är, af Landets
egne Sädes-tiilgångar samla Förråd, för att tillika,
dä behof, på det allt mer och mer deri
Inrättningens organisation.
1537
väsendtiga fördel må ernås att emot lindriga,
pris kunna bispringa den nödstäldte, och att
foljakteligeri al ä brådstörtande och kostsamma
anskaffningar, vidtagné såsom merendels hit tils
Skedt, på samma tid då brist lippstadt, må kunna
vinnas, oell framför alt införskrifning äf utländsk
Spannmål, förekbmmas, och endast då begagnas,
när en alltnämiare Sädes-brist, gör denna
utväg till en Ovilkorlig nödvändighet.
Genom äldre och nyare författningar liar
Svenska Jordbrukaren blifvit uppmuntrad att
ria eller torka siri Säd; men då någon framgång
häraf ieke försports och éj eller lärer vara
att förVänta, dels i anseende till brist på
Skog i de bördigare Ptovincerne, dels ock att
denna gagneliga och i många fall nyttiga hushallsåtgärdj
ej genom ett Allmännare bruk vunnit
häfd, återstår för Allmänna Magazins - Inrättningen
ingen annan utväg än att ria eller
torka Sadén uti dertill inrättade TörrkhuS, sorti
dock ej behöfva anläggas vid hvarje Magazin;
Utan blott vid ett och annat af de större förråden,
derifrån den torrkade Sädén synes kunna
till dé öfrige upp agen utspridas; dock söm;
Stats-Utskotiet vetterlig!, någon ällmänt användbar
inrättning för Sades-torrkning ännu ej blifvit
uppfunnen synes det särdeles angelägit Vara,
ätt för Torrkinrättningeri i stort sådane
Förslag genom Magazins Biiectionens föranstaltande,
efter dertill erhållande Nådigt uppdrag,
blifva meddelade hvarigenom detta hufvudsakliga
hinder för Magazins-Inrättningens fortgång
och nyttiga fullbordan må varda undanröjt;
Btkans till Riks St.Prot. eiiy-Wi 4 de Sami. N-.r 114.
j» 5 3 3 Förslag till Allmänna Magazins»
Och hemställer Stats-Utskottet derjemte om ie*
ke Magazins- Directionen må äga rättighet att
få disponera erforderiige medel till kostnaders
bestridande så för ritningars och förslagers för*
fattande, som ock nödige forsåkers anställande,
eller hvad mera till ändamålets vinnande lända
kan.
Allmänna grunder för UndsättningsSpannmåls
utdelande.
Då Magazins - Inrättningen sålunda skall
blifva i tillfälle, att för behofvets tider samla
och förvara Spannmål så till brödföda som utsäde,
följer i ordningen att undersöka efter
hvilka allmänna grunder undsättningar från Inxnrättnirigens
Förråd, synes de behöfvande kunna
tillhandahållas. Det är en afgjord oeh på
erfarenheten grundnd sanning, att praetentionerne
i afseende på Undsättnings-Spannmåls utdelande,
betydligen under de sednare åren tilltagit,
och synes vara i ett vådligt stigande.
Om ej derföre dessa fordringar hejdas, skall
Magazins-Inrättningen snart se hela dess Fond
hos undsättnings - tagarne fästad, och hvad må
hända äfventyrligare är, den mindre bemedlad*
eller fattigare jLandtmannen, skall liknöjd för
eget bestånd, sorglöst öfverlåta sig till emottagande
af de understöd, vanan gifvit honom anledning,
att med eller utan skäl, af MagazinsInrättningen
påräkna. Att för den skull åter
bringa denna Inrättning, till hvad den rätteligen
vara bör, en skydds-anstalt vid inträffande
verkelig nöd, synes blifva högst nödvändigt.
inrättningens organisation,
De författningår sörö hittills utkommit, huiti
urtdsättnings - behofs utrönande och Spannmåls
tillhandahållande tillgå bör, äro Kongl,
brefven till Allmänna Magazins - Direction a£
den so November 1798 °ch 7 November 1811
Båda dessa stadganden syries dock hög generelle,
och innefatta ej dé mera detäillerade föreskrifter
soth vederbörande i desse fall böra
iagttaga och sorn nu mera blifva mycket nödvändigare,
sedan undsättningars utdelande för-!
vandlat sig från en anstalt hvilken före år 181 5
Vidtagits i den 'mälin Magazins - DirectionenS
befattning med Stats - Verks - Spannmålen och
bran vint? - bränningen i Stockholm sådant medgifvit,
till en mera utsträckt skyldighet, elier
till eri sådan mellankömmåridé hjelp å Statens
Sida , sorn anses utgöra hufvudsak!igaste motivet
för Magazins-Inrättningens existencé.
Det är otvifvelaktig! att när en Laridshöfäinge
med säkerhet inhemta!, att Länets Spannmåls-gröda
för året icke är tillräcklig för innévånarnes
behof, och att den uppkommande
bristen icke kan uppfyllas genom de anstalter;
Som vanligen i enskild väg äga rutn, samt att
Således verklig nöd är att befara, hvarom allt
han straxt efter skördetiden icke kan sakna fullständiga
underrättelser, bör ock Landshöfdingen
låta sig angeläget vara, att tillika undersöka
lill hvad qvantitet undsättnings - Spaanemål oumgångeligen
erfordras. Det är på denna undersöknings
vigtiga och varsamma anställande;
Som det egentligen synes bero att MagazinsInrättningens
Undsättnings - l.ager, ej komma
ätt tillitas 1 Vidsträcktar© förhållande, än de
154° Förslag till Allmänna Magalius
-
verkligt behöfvandes hjelp och bistånd, sådant
oundvikligen påkallar.
Det är ock härigenom sorn alla obehöriga
Undsättnings-reqvisitioner skola kunna afböjas,
och mera förmögné icke komma i åtnjutande
af e 11 understöd, hvartill en bättre utkomst och
deraf följande lättare utvägar, att genom egen
åtgärd kunna förskaffa sig Spannmål» gör honom,
oberättigad.
Stats Utskott inser val att vissa föreskrifter
huru en Landshöfdinge i ty fall bör sig förhå
la, icke äro omöjlige att bestämma, men
tror dock att lagttagändet af följande Allmän»
na reglor skall kunna småningom leda till det
ändamål sorn åsyftas. Alla af en Landshöfdinge
i denna del vidtagande åtgärder böra städse
rigtas derhän, att så obemärkt som möjligt
är, få, genom de utvägar Landshöfdingen efter
dess närmare kännedom om ortens behof och
öfrige förhållanden anser lämpeligast, säkra och
skyndsamma Underrättelser örn tillståndet; Ingen
allmän kungörelse eller uppmaning att uppgifva
behofven, såsom på flere orter hittil a
skedt» bör fördenskull emanera. jEj eller synes
den åtgärd i allmänhet vigtig* att låta Allmogen
i Sockne - Stämmor anteckna sig till erhållande
af Undsättnings - Spannmål , emedan
denna Väckelse merendels foranledes till uppgifvande
af behof, som i annat fall icke ens
kommit i fråga
Då således denna vigtlgi angelägenhet helt
Och hållit måste bero på en Landshöfdings kloka
och försigtiga behandling, synes han ock böra
äga rättighet att begagna älla de utvägar harn
Inrättningens organisation,
1541
finner lämplige och deribland hafva att påräkna
sanna och fullständiga upplysningar från vederbörande
Pastorer då de vid något tillfälle
kunna genom Landshöfdingen eller dess ombud
d> rom blifva anlitade. I öfrigt och på det ej
mindre en Landshöfdinge, än alla andra vederbörande,
må hafva kännedom derom, huru ange
äget det är, att med allvarsamhet undersöka
undsättnings - behofven , och icke lemna andra
•rättighet att af undsättning kamma i åtnjutande,
än verkligt behöfvande, synes ett circulair
från Magasins Inrättningens Qfver-Si yrelse böra
utgå, deruti alla desse resonerade grunder
upptagas, och hvaraf en närmate upplysning således
vinnes ej mindre om afsigten och ändtmå
et med Magazins-lnrättningens åliggande att
tillhandahålla undsättnings-Spannmål, utan ock
huru vigtigt det är för detta Verks bestånd
och Landsmannens egit val, att dessa undsättningar
icke utsträckas utöfver de understöd sorn,
till afvärjande af brist och hungersnöd, oundvikligen
måste den hjelp behöfvande meddelas.
Huru och på hvad sätt undsättnings-spannmål
bör utdelas, samt huru lång anstånds-tid
böra lemnäs de som Lösen ej magta genast betala,
hörer val till den reglementariska delen
af ämnet, dock anser Stats-Utskottet att ett kraftigt
medel till förekommande af obelu riga undsättnings
lfeqvisitioner äges äfven derigenom
att Credit icke lemnäs åt andre, än de sorn bevisligen
äro oförmögne att Spannmåls - Lånen
liqvidera då de undfås, emedan den nästan i
allmänhet beviljade anstånds- tiden med betalningen
varit för de mindre behöfvande en för*
1542 Förslag till Allmänna Magazinsr
ledande orsak, att begagna fördelen af dessa
Lån, änskönt de deraf icke varit f något
trängande behof.
Uppte Vederbörande Landshöfdingars an^
svar m* dl fördenskull bero, att icke utan i,
yttersta nödfall hos Magazlns-Directionen gjöra
hemställan örn undsättnings-spannmåls utlemnande
pä Credit; och så vida de för en sådan,
hemställan uppgifne skäl och orsaker föranleda
D irectionen att tili den föreslagne utborgningerr
lemna tillstånd, bpr det äfven blifva en Landshöfdinges
omsorg att söka så vidt möjligt är
vid Utlåningarne affordra någon del Contant af
dem som kunna åstadkomma en sådan afbeta!*
ning.
I afseende åter på utdelande af Frö-säd
från de upplag sorn i sådant ändatnål blifvit
lill inrättande föreslagne, synes yäl en vidsträck-,
tare rättighet dertill böra lemnäs, dock likväl
altid under vilkor att den erhållande Säden till
detta behof användes, hvaröfver äfvenledes en,
Xandshöfdinge i möjligaste måtto bör hålla hand,;
att inga missbruk äga rum vid utlefvereringen.
Från dessa förråd, hvilka för att blifva af rätt
nytta utgöres af Gis.tad eller riad säd, anskaffad
på sätt förut vördsamt blifvit qmnämndtaf
«n orts egen Sädes-afkastning synes samma grunder
i afseende på anstånds beviljande med be-,
talningen böra följas, som Stats-Utskpttet vördsammast
föreslagit angående Spanmåls-utborg-,
ning till brödföda. Skulle dessa Lager en lang-.
ie tid komma att Magasineras, och sädén derigenom
förlorade dess Fröbarhet, synes i sådant
fall efter en nogi anställande undersök
-
Jnrättningens organisation''. f5 13
hing oell förhållandets tillkännagifvande hos
Magazins-Uirectionen, dessa Lager då kunna
utlemna* åt behöfvande till Brödföda, eller på
annat sätt afyttras, sä att till utsäde tjenlig säd,
åter i behörig tid må varda anskaffad.
Uti denna vördsamma framställan har StatsIJtskottet
sökt uppfatta och utveckla de bufvudsakligaste
grunder efter hvilka Magazins-Inrättningen
såsom en A’lmän upphandlings- och.
undsättnings-anstalt betraktad, synes böra utföra
dess åligganden i enlighet med Verkets bestämmelse.
Stats-Utskottet skall nu vidare fortfara,
att utreda: Huru, stor Penninge-Fond lan
för Allmänna Magazinsr Inrättningen erfordras, och
genom hvilka medel och utvägar, Inrättningen skall
med dess econnmiskq omsorger lunna fortfara, tilan
att de beviljade anslagen varda förminskade,
Om Magazins-Inrättningens Penninge-Fonder.
För Allmänna Magazins-Inrättningen beviljades
under 1815 års Riksdag En milion och
Under vissa vilkor ytterligare En milion, eller
tillsammans Två Milioner Riksdaler Banco, al6
med vanlig Hiscont-rattighet i Banken i afseende
på den räntebetalning af Tre procent, sorn
å dessa anslag borde betalas. Med denna redan
beviljade Fond och så vida Riksens Högloft.
Ständer efter hvad Stats-Utskottet äfven
för sin del anser nödigt, behaga tillåta successiv
dispositions-rättighet öfver' den sednare
Millionen, utan andra förbehåll än, när Inrättningens
behof det fördrar Och anmälan $
sådant afseende hos Kongl» Majit göres, som då
1544 Förslag till Allmänna Mägazins
efter
Stats Rådets hörande t Nåder lärer täckas
låta om dispositions-rättigheten vidtaga Nådigt
Förordnande, synes Allmänna Magazins-Inrättningen
blifva i tillfälle att kunna utföra sine
åligganden sorn sig vederbör.
Vid 1815 års utgång hade Magazins Direktionen
disponerat af de åren 1810 och 1815
utaf Riksens Högloft. Ständers beviljade anslag
omkring - 400,000: — —
Härtil kommer Verkets äldre
ärliga Fond vid 1810 års
slut, utgörande cirka - - 738000: — -—
Summa rörlig Fond som]
1815 års Hufvud - Rok> 1,138,000: — -—5
upptager - - j
Läggeå nu härtill återsto-,
den af de beviljade T vä Mil.
fibner eller . ■ 1 - 1,600,000: w— —
Blifver hela tillgången - 2,738,000: — —
För Spannmåls utbovgningar
antages att i Uandet vexelvis
fästes ett
belopp af - - 500,000:
Från rörel*
se*Fonden af
drages
äfven
nödige utgifter
till Torrk-Inrättningars
upförande,
Magazins
reparation
och andre allmänna
utgifter
Inrättnigens organisation.
1545
samt värdet för
Materialier och
tillverknings
förnödenheter,
till Bränvins- .
bränningens
bedrifvande i
Stockholm - 2 38,000: —
.  738.ooo:
Återstoden att disponera 2,000,000: — —
Summa 2,738,000: — —
Med hvilka Två Millioner, Spannemålsrörelsen
kan bedrifvas ända till 200,000 Tunnor
utöfver hvilket Spannmåls Tager Inrättningens
upplag för undsättningar och andre behof, ej
synes behöfva fourneras.
Qm medel till Torrk-Inrättningars
uppförande.
Till Torrk-Inrättningars uppförande torde
väl en ej obetydlig Summa komma att erfordras,
men utom det att något ungefärligt Förslag öfver
denna kostnad icke af förut omnämnde orsak
kan Uppgifvas, synes den samma dock ej
böra kunna blifva väseruhligare, än att tillgång
dertill gifves af den Peuninge-Fond MagazinsInrättningen
äger, utöfver de Två Milionei
Riksdaler, sorn utgöra Riksens Hög ofl. Ständer
anslag och hvilket oförryckt för Spannemålsrc
relsens bedrifvande synes brira vara att påräkn.
Om Inrättningens Upplags-Magazin.
Af här bilagde uppgift, som blifvit Sta*
Utskottet öfvexlemuad, och hvilken å ena i*
15 4 6 Förslag till Allmänna Maga zins*
dan utvisar utrymmet i de Magazin som af XH»
manna Magazins Inrättningen nu äges och S.
den andra hvilke nya Magazin redan blifvit
till anläggande anrnäldte, samt hvad vidar®
Magazins utrymme synes erforderligt, såsom er»
följd af Verkets ut vidgande omfattning, inhemtas,
att i Rikets samtelige Upplags-Magazin kunna
inrymmas omkring 162,880 Tunnor oriatl
eller 393,618 Tunnor riad eller torkad Spannmål;
oell att kostnaden för dels nya Magazin»
uppförande, dels utvidgandet af redan befintelige,
skulle Förslagsvis beräknad, uppgå till en
Sammanräknad Summa af 170,000 Il:dr Råneo.
Stats Utskottet, som af denna uppgift o#h
de deruti intagne upplysningar väl inser nyttan
och måhända för vissa Orter äfven nödvändigheten
deraf, att hafva tillräckligare Magasins
utrymme, än det- nu befinteliga finner
dock derjemte, att Rikets Penninge tillgångar
för närvarande ej kunna medgifva, ett så betydeligt
anslag som erfordras för ifrågavarande
ändamål, om ock den förslagsvis beräknade Summan
i sjelfva verket till någon väsendtligare
del skulle blifva förminskad; likväl och sorn
utförandet af Allmänna Magazins-Inrättningens
ändamåls enlige åtgärder i hufvudsakljgt afseende
beror derpå, att hafva tillräckelige Magazin,
och desse lämpade efter hvarje Orts serskildta
behof och öfriga förhållanden, har StatsUtskottet
ansett sig böra ingå i pröfning och
bedömande om sättet huru detta vigtiga syftemål
må kunna tillvägabringas utan att någre
betydligare utgifter derföre behöfva göras.
Inrättningens organisationi 154T
förslag hura Magazins-Rörelsen synes
böra verkställas, att Magazins-Inrättningen
i möjeligaste
måtto bär sig sjelf.
'Allmänna Magazins-Inrättningens SpannUKilsföråcl
komma att utgöras dels af så kallade
Stående Upplag, eller sådane sorn för undsättnings
behof egenteligen anskaffas, dels Löpande
eller större Fager, hvarmed förstås så beskaffade
Magazin, der Spannmålsrörelsen genom anställande
upphandlingar och deraf tillgörande
afsändningar skall b ifva betydligare.
Under benämning täende Magasinet' synes’
som nyssberördt är, alla de Spannmåls upplag
lämpeligen böra hänföra?, hvilka anskaffas endast
och allenast för en Orts behof så-till Brödföda
som utsäde, Utom de Magazin sorn för
dessa behof af Magazins-Inrättningen redan aiges
och hvarmed någon rubbning i den hittills
etablerade ordningen ej lärer böra äga rum, synes
enär fråga väckes om så beskaffade Föråder
vidare anläggande, den Allmänna grund bör®
följas, att den Orts innebyggare för hvilkens
behof ett sådant upplag anses nödigt, må äfven,
så vida de af en slik förmån vilja sig begagna,
sjelf ve på egen bekostnad uppföra och’
■Underhålla Magazinshusen , samt nödige Inventarier
anskaffa, eller med ett ord, att MagazinsInrätiningen
i och för dylika upplag ej fåy
vidkännas andra kostnader, äu dem sorn blifva,
en följd af Spannmåls Fagres anskaffande och;
tillhandahållande. Den kostnad enskifte Personer
härföre finge vidkännas hlefve obetydeli^
*548 Förslag till Allmänna Magazlns
och
skulle efter Stats-Utskottets tanka, vida of-,
vervägas af den enskilta fördel dem tillskyndades
derigenom att se sig betryggade för hungersnöd
, och att i behofvets stund kunna till
modererade priser undfå Spannmål, och då denna
enskilta fördel den allmänna och hufvudsakeliga
är så nära förenad, nemligen: att Magazins.
Inrättningens Fonder må till dess afsedda
ändamål kunna användas och Inrättningen
dymedelst uppfylla dess bestämmelse , anser
Stats Utskottet sig så mycket mindre kunna underlåta
att framställa detta Förslag, sinn derest
af Magazins-Inrätningens Penninge tillgångar
medel skulle tagas till uppbyggande af de så
kallade stående Magazin, hvarom redan ansökningar
dels hos Kongl. Maj:t dels hos Riksets
Höglqfl. Ständer dels ock hos Allmänna Magazins
Directionen blifvit gjorde, och sannolikt
än vidare komma att göras, lrlefve Fonden ej
allenast i betydlig mohn, till mehn för sjelfva
Spannmålstörelsens bedrifvande medtagen, utan
skul e desse Magasins underhållande för Inrättningen
åstadkomma sådane gravationer att Verkets
obestånd, deraf i längden vore att befara.
Hvad åter angar de så kallade löpande Magazinen,
eller der en större Spanuemåls-rörelse
drifves, så i afsende på samlandet af Sädes-förräd,
sorn ock Värfvade Arméens och Flottornes
underhållande m, m. synes dessa Magazin i allmänhet
vara i det närmaste tillräckliga och att
om på ett e!'er annat ställe vidare Magazinsutrymme
behöfves anskaffas, sådant i mohn afbehofvet
och i förhållande till de inkomster Mugazins-Inrättningen
af Bränvlns - Bränningen i
Inrättningens organisation.
i 549
Stockholm bör hafva att påräkna, skall kunna
Successiva och på vanligt sätt i Verket ställas,
då förnämligast Magazins utrymirset i Stockholm,
Malmöhus Län och Staden Götheborg, synes
bora utvidgas'i förhållande til den betydligare
Spinnemåls intäckt och utlefverering som det
Städse inträffar. Till Verkställighet häraf i Malmöhus
Län och Staden Götheborg gifves ingen
annan utväg, an nybyggnad eller ijenliga lägenheters
inköpande; men i Stockholm åter synes
ändamålet nästan lifelt och hållit vinnas så vida
Magazins Inrättningen åter fädt ett större
Magazinshus af Sten, deruti lärer rymmas 10,
ä ij,ooo Tunnor oriad eller omkring 30,000
Tunnor torkad Spannmål, hvilket hus beläget
å Skeppsholmen, redan år 1735 blifvit till utrednings
Föriåd för Krigs Collegii räkning öfverlåta
men om hvars återställande Kongl.
Majit sednast i Nådigt Rref den ib December
18 12 gifvit Magazins Directionen Nådigt löfte,
enär Regleringen om Krigs-Förrådens förevarande
hunne blifva verkstäld; Och hemstäl er
Utskottet det Riksens Högloft. Ständer hos Kongl.
Maj t i underdånighet anhålla att så snart annat
utrymme för desse Krigs Förrådens förvarande
kan ernås, ornförm.äldte å Skeppsholmen
belägna Magazin måtte varda Magazins-Inrättningen
återstäldt.
Om återställande af åtskilige Magazinshus
som bin vit Inrättningen frånskilj
de.
I sammanhang hatmed hemställer till Riksens
Högloft Ständer Stats-Utskottet, att på det
i 5 5^ Försl dg till Allmänna Magazitis
-
de från Magazins Inrättningen till andre behof
disponerade Magazirlshus maga denna Inrättning
återställas eller betalniug erläggas för dem som.
af Inrättningen ej behöfva begagnas, underdånig
anmälan i detta afseende må hos Kongl. Maj:t
göras hvarvid Stats-Utskottet, med åberopande
af förut omnämnde uppgift, får i korthet anmäla,
hvilka lägenheter blifvit Magazins inrättningen
tid efter annan frånskiljd-e , nemligen i
Södertelje Stad 2'-he Magazinshus, sorn nu af Södertelje
Canal verk begagnas enligt 4 §. af Bolagets
Privilegier den 15 Mars 1806 men hvilka
hus lära vid Canal-Arbetels fullbordan böra
Magazins-In rätt ningen återställas.
I Örebro Stad begagnås en del af Mägazinet
till Arbetshus Utan hyra jemlikt Kongl. Brefvet
den 19 Junit 1804;
I Bords Stad äger Magazins - Inrättningen
'ett Magazin hus sedan fordna Bränneri tiden.
Detta hus har en längre tid, enligt Kongl. Brefvet
den 27 April 1813» varit begagnadt utari
hyra till upplag af Beklädnads persedlar föf
Elfsborgs Regemente, men synes böra inrättningen
återställas för att till Magazins-Föndens
gagn och bästa disponeras. Vid Brinkebe.rgs kuU
le har Krigs-Collegium en längre tid begagnat
flere af der befintlige Byggnader utan att hyra
eller annan ersättning hittils blifvit erlagd;
I Staden Söderköping disponeras ett Magazins*
hus af Götha Canal Bolag utan hyra. Antin*
gen synes hyra'af Ganal-Fonden böra betalas i
eller huset, Magazins Inrättningen återställas.
Slutligen och såsom ägande gemenskap med
frågan om Magazins-utrymmet, anser Stats - Ut
-
Inrättningens organisation.
akottet sig böra vördsammast anmärka, att såvida
Sädes-lagren komma att utgöras af torkad säd
Vinnas äfven derigenom den betydliga fördel ,
att Magazinen i allmänhet blifva mera tillräfckliga,
och attt i förhålla:.de härtill, kostnaderna
för beredande af vidare utrymme, skola om ic*
ke helt och hållit) dock till största delen kun*
jaa undvikas.
Om Bränvins-Bränningeri i Hufvudjstaden
och Arrende-Afgifters erhållande
. för denna handtering
i Staden Götheborg.
Af Bränvins-Bränningens bedrifvande i Hufbudstaden
och Arrende-AJgifters erhållande för den~
tia rättighets utöfvande i Staden Götheborg, har Magazins-Inrättningen
hittils haft dess enda och
förmanligaste Inkomst Till betäckande af Transport
förluster, Magazins - Directionens aflöning
och andre allmänna utgifter, som icke kunna
läggas till Spannemålens Värde, och på detta
sätt komma Inrättningen till godo, är detoundvikeligen
nödvändigt, att Magazins-Inrättningen
hädanefter som hittils får orubadt bibehålla ifrågavarande
inkomster.
Vidkommande först Bran vinsbränningen i
Stockholm, så och ehuru Stats-Utskottet finner,
att denna handtering icke borde af MagazinsDirectioneri
eller under dess directa tillsyn
drifvas, enär sådant synes både olämpligt oell
stridande emot egenskapen af den egenteliga befattning,
som tillhörer Msgazins-InrättningenS
Öfver styrelse, såsom publikt Verk, hvarförutan
1552 Eörslag till Allmänna Maguzins
denna besvärliga hushalls-anstalt alltid medförer
en ansvarighet i samina förhållande obillig,
som Controllen för sjelfva verkställigheten
i visse delar, icke är möjlig att tillvägabringa;
likväl och alldenstund emot denna bränvinsbrännings
öfverlåtande åt cnskilte Personer på
Arrende eller förpaktning, för närvarande de
väsendteliga hinder möta, att nagöt visst ärligt
quantum säd icke Synes hvarken kunna eller
böra till afverknlng anslås, dels emedan bränvins-bränningen
i Stockholm, efter Stats- Utskottets
tanka, bör vara att anse såsom eii anstalt*
hvarigenom sjelfva Spannemåls rörelsen förmedelst
skämd säds eller öfverflödige Lagers användande
befordras, deis o^k att detta MagazinsInrättningens
egenteliga åliggande icke synts
kunna med någon säkrare beräkning i verket
ställas, förrän Tork-Inrättningar blifvit anlagde
och Spannefnälen följakteligen kommer att
bestå af torkad säd, hvaraf således alt föijer,
att Förpakmings eller Arrende vilkor n ej kunna
efter någon Viss grund bestämmas, anser
Stats-Ltskottet, att intill déss Resia taten af Magasins
Inrättningens åsyftade utvidgning hunnit
deri stadga som är att förvänta, dä Sädes-upplagen
i allmänhet komma att utgöras af torkad
säd, syftes Bränvin*-bränningen i Stockholm såsom
hittills skett böra verkställas, dock likväl
ej till hagot visst årligt afverknings quantum,
utan såsom förut nämridt är, endast oell allenast
till skadad säds användande eller öfverflödige
Lagers begagnande eller med ett Ord, att
Bränvins-bränningen bedrifves efter sädane för
Inrättningens organisation
hållanden och i de fall» då sjelfva Spannemålsrörelsen
derigenom underlättas och befordras.
Beträffande dernäst frågan om. bränvinsbr
rinnings-rät tigheten i Staden Götheborg, så
och da någon afverkning för Magazir.s-Inrattningens
räkning på flerfalldige år der blifvit
verkställd, utan denna rättighet varit på Arrende
åt private personer öfverlåten, finner väl
Stats-Ufskottet sig icke tillhöra, att ingå i något
bedömande, huru och på hvad sätt denna
branvins-bränning framdeles bör bedrifvas, men
anser dock att som förut anmärkt blifvit, inkomsterne
härföre böra Magazins-Inrättningen
tillfalla, utan afseende på de vilkor, som för
denna rörelse kan komma att bestämmas.
Om sättet att sälja öfverflödige
Spannemåls-Lager.
Då allmänna Magazins-Inrättningen under
flere på hvarandra följande göda år, möjligen
kan komma ätt äga större Spännemåts-förfåd,
iin som för undsättnings- och andre behof kunna
och behöfva magasineras, eller Ock att des»
se Reserve-lager, efter en längre förvaringstid,
och Spannemålens deraf följande mindre
godhet måste omsättas, har det synts Stats-lJtskottet
nödigt, att i grunderne för Magazins»
Inrättningens organisation äfven borde inflyta^
huru och på hvad sätt desse öfverflödige Lager,
måjkunna med största fördel för Inrättningen
afyttras, när Landet ej är i behof af undsättning
och nyssnämnde ÖFverskotts - lager ej
ellar kunna genom bränvins bränningens fortMi/iang
till Rtks-St. Vrett. + dc Sami. Nir 195 196*
15 54 Förslag till Allmänna Magazins
-
gående i Stockholm, consumeras inom den kortare
tid, som sjelfva Spannemåls-rörelsens förmånliga
bedrifvande sådant fordrade. I så
beskaffade, må hända sällsynta fall , anser StatsUtskottet
ingen annan Utväg gifvas, an att verkställa
försäljningar endera å Allmänna Aucfioner
eller ock efter bestämda priser; dock under
den Controll i senare fallet sorn synes vara
nödvändig, på det alla obehöriga Speculatiorisåtgärder
må kunna förekommas: Hörandes likväl
framför allt desse försäljningar med den
klokhet och försigtighet anställas, att de för
enskildta Handels-Industrien icke blifva menlige
och synes ej eller någon åtgärd å MagazinsInrättningens
sida böra i denne del fa vidtagas,
med mindre Magazins-Inrättningens Öfverstyrelse
inför Kongl. Maj:t i underdånighet uppgifvit
skälen och orsakerne, som påkalla nödvändigheten
af dylike försäljningar, och Kongl.
Majrt derefter sitt Nådiga beslut meddelat.
Huru tillgå bör då utländsk Spannmål
behöfver införskrifvas.
Med förutsättande deraf, att då MagazinsInrattningen
hinner anskaffa tillracklige undsättnings-lager
i hvarje province, och Inrättningen
i öfrigt blifvit i enlighet med dess bestämmelse
organiserad, Landets egne Sädes-tillgångar
, beredde under goda år, och förvarade
till hjelp och understöd vid inträffande behof,
böra genom denna allmänna hushållsanstalt blifva
i det närmaste tillracklige och att således
införskrifning af utländsk spannemäl ganska sällan
och ej utan högsta nödfall behöfver göras; sy
-
Inrcittningens organisation. 1555
nes det dock blifva nödigt att uti Instructiohen
för Allmänna Magazins-Inrättningen intages, att
om någon så allmän missväxt inträffade, att
Magazins-Inrättningens inhemske SpannemålsLager
ej blefvo tillracklige, utan upphandling
af utländsk Spannemål oundvikligen behöfde
verkställas, en sådan införskrifning bör genom
Magazins - Directionens åtgärd besörjas, sedan
likväl angelägenheten deraf blifvit af Directionen
inför Kongl. Majrt i underdånighet anmäld
oeh Konungens Nådiga bifall dertill erhållits,
Och anser Stats-Utskottet för sin del , att desse
införskrifningar så mycket häldre böra af Allmänna
Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse
besörjas, som detta Verk närmast är i tillfälle
att känna de allmänna behofven, och huru de
behöfliga Spaiinemåls qvantiteterne böra fördelas,
hvarförutan Controllen och ansvaret för så
beskaffade uppköp kan närmare handhafvas och
granskas, när blott en Autorité dermed ager
befattning. I sammanhang härmed oell på det
Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse ej allenast
må vid skeende införskrifningar hafva säkre
och utförlige upplysningar till grund för dess
åtgärd, utan ock städse äga nödige underrättelser
och ledning för bedöjnandet af de pris hvartill
Inrikes Spannemåls-upphandling bör verkställas,
synes det nödigt, att Rikets HandelsConsuler,
synnerligast i utländske Städerne omkring
Östersjön, böra undfå Nådig befallning,
att till Verket med månadtliga rapporter in»
komma.
J5 5& Förslag till Allmänna Mäguzins»
Föreslås att Magazins-Directionen må
höras när Tull å Utländsk Spanmål
bestämmes,
Enär Magazins-Inrättningens Ofver-Styrelse
orri de Utländske Spannemålsprisen såled"S
skulle komma att äga tillförlitellge upplysnin.'
gar, och om Landets egne sädes-tiligångar i
följd af dess befattning bör hafva den närmaste
kännedom, vöre det serdeles nyttigt och
må hända äfven nödvändigt om Kongl. Majit
vid Tullens bestämmande å Utländsk Spannemål,
äfven i Nåder täcktes infordra Magazins-Directionens
underdåniga yttrande.
Förslag till en sammanfattad redovisning
för Kronans Afrad och
Tionde m. m.
Alt sedan början af år 1793, har Allmän»
na Magazins-Directionen varit ålagd, alt emottaga
Stats-Verkets Sädes-Inlrader, och deremot förse
värfvade Arméen och Flottorne samt andre Stater
och Corpsen med deras Spannemäls-underhäll.
Af de tid efter annan utkomne författningar
samt i synnerhet Kongl. Brefvet den ao
November 1798 och Stats Contoirets derpå grun.;
dadé Ciiculair af den 8 Februari 1799 äro utförliga
stadganden gifne, huru med intägten och
utlefvereringen af Stats-Verkets Spannemål tillgå.
bör. Lika med Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer anser ock fördenskull Stats-Utskottet
ingen annan pröfning rörande denne del af Magazins
Directionens befattning behöfva göras eller
kunna äga rum, än i afseende på redovisa
Inrättningens organisation 1557
ningen åf Kronans Ränte-Säd, som utgör en
del af Rikets allmänna i Statsanslsget påräknade
intrader.
Med indrifningen och redovisningen af
Kronans behållne afrad och Tionde samt annan
Ränte spannemål har hittills sålunda tillgått,
att den del af desse Skatter, sorn in natura afbördats,
blifvit lefvererad till Magazins-Inrättningens
förråd och följakteligen i detta Verks
räkenskaper upptagits, hvaremot den del, som
efter Magazins-Direetionens pröfning af förekommande
skäl fått lösas i Contant, ingått till
Stats-Contoiret och der blifvit'redovisad.
Utom det att genom en så beskaffad sammanblandad
Redovisning ej nied nödig redighet
på ett stalie och i ett sammanhang utrönas
kan till hvad sammanlagd Summa denne Rikets
intrad i sjelfva Verket uppgår, förekommer,
att Siats-Contoiret, som hittills efter den antagne
ordningen ej af Magazins-Directionen fått
underrättelse till hvad belopp och för hvilka
orter ränte-spannmålen blifvit lill Löning i Contant
medgifven, af sådan orsak ej eller varit
i tillfälle att bestämdt känna huru stor Summa
bordt dit ingå, hvilket åter Magazins-Directionen,
som endast med hvad in natura influtit
ägt befattning, ej kunnat upplysa, enär Landshöfdingarne
icke haft sig ålagdt, att hvarje är
inkomma med så beskaffade uppgifter, att det
ena och andra deraf stått att inhämta, hvarförutan
och enär förhållandet med fullkomlig säkerhet
ej kan utrönas, förrän vid Lands Röckernes
revision, hvilken först på ctura elier 3idje
året efter Uppbörds-årets utgång är möjlig att
*5 5^ Forsing' till Allmänna Maga zins
verkställa, synes Controllen å vederbörande uppbördsman
i denne del alt för sen, och tillfälle
derigenom vara, att en längre tid obehörigt
disponera Kronans medel, och en möjlig utväg
att på sådant sätt tid efter annan dölja åsamkade
Balancer.
För att således erhålla en Controll öfver
Sädesskattens vederbörliga och skyndsamma redovisande,
som af ntt anförde skäl och orsaker
synes nödvändig, tror Stat9-Utskottet, att ändamålet
bäst och säkrast skulle vinnas om åt Magazins-Directionen
blefve uppdragit, att i ett
sammanhang, efter de från Randshöfdingarne
hvarje år erhållande uppgifter, infordra ej allenast,
som hittills skedt, hvad ir» natura inflyter,
utan ock besörja infordrandet af de penningar,
som skola erläggas för de Span nernåls räntor,
för hvilka Directionen funnit skäligt bevilja
lösen i Contant. Efter en sådan förändrad Bedovisnings-methode
skulle ej allenast Räntans
totala belopp i en general räkning blifva synlig,
utan ock den redbara nytta åstadkommas,
att Uppbördsmännen'icke kunde undgå att Skatten
genast efter skedd indrifning utlefverera.
Penningarne för den Säd, som med Contant
löses, och som efter detta Förslag skulle
komma att till Magazins-Directionens Casea från
orterne öfverremitteras, borde dock genast till
Stats-Conloiret öfverlemnas, så att någon rubbning
i afseende på medlens disposition af detta
Verk genom deri förändrade ordningen ej uppstod;
Eikväl och som Magazins-Directionen efter
Författningarne äger rättighet att upptaga
all Ränte Säd in natura och derföre godtgöra
Inrättningens organisation.
*559
Stats-Verket efter det Eänets markegångspris,
hvarest lösning med penningar ägt rum, synes
och Magazins-Directionen böra få åtnjuta det
öfverskott, som, utöfver sagde pris vid ett eller
annat tillfälle kan komma att inflyta derigenom
att Lösnings-prisen på grund af Kronans
options-rätt understundom kan till högre
belopp än Markegången , blifva bestämde, dels
i förhållande till de i orterne gångbare pris
hvarföre Spannemål kan köpas, dels ock efter
resultaten af anställande upphandlings Auctioner
för de restskyldiges räkning, och synes Magazins
Directionen, som, då den af förekommande
skäl måste medgifva Sädesskattens lösning
med penningar, oftast är nödsakad, att för den
således uppkommande brist i erforderlige Spannemåls-Qvantiteter,
så till Staters underhill som
till andre behof, upphandla Säd till gångbart
pris, så mycket häldre böra få åtnjuta ifrågavarande
förhöjning, som Stats-Contoiret ej lärer
kunna hafva att påräkna inkomsten för Spannemåls-skat
ten efter annan grund än markegångspris,
men Magazins Fonden i annat fall skulle
komma att vidkännas förluster som icke inträffa
när rättigheten till Spannemåls-räntornes infordrande
in natura helt och hållit begagnas.
För hvad som Magazins Fonden sålunda skulle
tillgodo komma blefve nödigt att serski'd räkning
uppgjordes och att beioppet deraf under
behörig Titul i Hufvud-Böckerne debiterades
Stats-Utskottet bar nu efter bästa öfvertygelse
sökt vördsammast framställa alt hvad Ut«
f56® Stats-Vtskottets Befånhmderil
sköttel för sin del ansett innefatta och hafva
gemenskap med grunderne för Allmänna Magazins-Inrältningens
vigtiga föremal och åligganden.
Skulle Riksens Högloft. Ständer ans©
att på dessa grunder en länge saknad reglementarisk
Instruction för Allmänna Magazinä-In.
rättningen må kunna uppgöras, herrställer Utskottet
vördsammast om icke här bilagde ProJMemoria
sorn visar huru sjelfva föreskrifterne
i alla Magazins-Inrättningens economiska detailler
synes böra utarbetas, måtte få medfölja Riksens
Högloft. Ständers, underdåniga skrifvelse i
ämnet till Kongl. Maj:t pa det att ifrågavarande
Instruction efter de stadgade grunderne och
med ledning af nyssnämnde Promemoria må i
en systematisk ordning, och med ali erforderlig
fullständighet varda till kraftig handläggning
i Nåder anbefald.
Om Uppbörds - Statens aflöning.
Stats - Utskottet har vid detta tillfälle ansett
sig ej kunna undgå att hos Riksens Högloft.
Ständer vördsammast underställa, om icke
då de under Magazins- Directionen lydande
Uppbördsman i allmänhet ej äga större !Lön än
166 R:dr 32 sk. Banco årligen samt 33 R:dr
a 6 sk. i husliyre-medel, och de med sådane
högst otillräckelige aflönings - vilkor ej kunna
subsistera samt måhända härutinnan förnämligaste
ursaken igenfinnes, till dessa Uppbördsmäns
ofta öfverklagade origtiga förfaranden,
Riksens Högloft. Ständer skulle, finna skäligt,
»tt till Kongl. Majit i underdånighet öfverlem
-
Stäts■ Utskottens Betdnkanden'. 1561
na: Att i Nåder låta reglera och bestämma aflöningen
för Magazins-, Bränneri- och BageriStaterne
lämpade efter tjensternes beskaffenhet
och öfriga förhållanden, så att desse Tjenstemän
och Betjente någorlnnda kunna blifva belåtne,
hvaremot Controllen öfver deras befattningar
synes böra än mera skärpas och alla oredliga
och egennyttiga företag, på det allvarsammaste
till näpst och ansvar befordras.
Förslag huru Riksens Ständers Revisorer
böra sig förhålla om de icke
finna Magazins - Inrättningen
vara förvaltad i enlighet
med de af Riksens
Ständer föreskrifne
grunder.
Sluteligen, och på det Riksens Högloft.
Ständer som förskjutit Fondeme till Allmänna
Magazins-Itirättningen, må å sin sida äga fullkomlig
säkerhet, att medlen blifva använda och
förvaltade i den ordning och på det sätt sorn.
vederbör, samt derjemte städse vara i tillfälle
att kunna förekomma möjliga missbruk eller öfverträdelser
af de grunder som för disposition
af Inrättningens Fonder blifva lagde, har StatsUtskottet
väl funnit, att då Magazins- Inrättningens
Ofver-Styrelse erhölle en bestämd Instruction,
och denna Ofver - Styrelse såsom öfrige
Publike Civile Verk endast ägde att emot.,
taga Kongl. Majus Nådiga Bud och Befallningar
genom Hess Cancellie-Rxpeditioner, i vanlig
ordning af vederbörande Stats - Secreterare
15^2 Stats-Utskottets Fetiinkanden.
contrasignerade, innefattades uti det af Riksens
Höglofl. Ständer redan antagne sätt att verkställa
granskningen af Verkets Räkenskaper oell
förvaltning, oell de för Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer i detta fall meddelade stadganden,
sådane efterrättelser och föreskrifter som
äro tiliämpelige och fullständige derest Verkets
Öfver-Styrelse icke finnes hafva rätteligen förfarit
, eller handlat emot Inrättningens bästa
och fördel; Men i en så oförmodad händelse,
att vilkoren för Penninge - anslagens begagnande
blefve uppenbarligen öfverträdde, och de
meddelade Fonderne genom sådane större felsteg
komme att förminskas eller ock alldeles
förskingras , anser Stats - Utskottet att den för
Riksens Höglofl. Ständers Revisorer utfärdade
.Instruction bord,e bestämdt innehålla hvad Revisorerne
i ty fall ägde att å Riksens Ständers
vägnar vidtaga och föreslås fördenskull vördsammast
följande tillägg i nämnde Instruction,
nemligen: Skulle Riksens Höglofl. Ständers Re.
visorer under granskningen af Allmänna Magazins
- Inrättningens Räkenskaper och förvaltning
finna , att de af Riksens Höglofl. Ständer
vid denna Riksdag stadgade grunder för förvaltningen
af det från Ranken erhållne Credi»
tiv, voro uppenbarligen öfverträdde , må Revi»orerne,
i ett sådant oförmodadt fall, äga rätt
att hos Banko - Fullmägtige inhibera utbetalningen,
eller i vanlig väg påbjuda indrifningen af
Creditivet till det belopp, att blott lialfparten
deraf återstår, likväl med den modification, att
beslutet härom skall vara genom omröstning
bifallit af Två Tredjedelar bland Revisorerne,
Stats-Utskottets Betänkånden. 1563
att ali dr ig mer än hälften af Creditivet skall
vid sådant tillfälle kunna inhibeias eller indragas
och att tiden för denna inhibitions verkställande
må af Revisorerne bestämmas, på sätt
de finna nödigt och lämpeligt, då någon våda
af en sådan åtgärd icke synes vara att befara,
samt sluteligen att Revisorern.e, om förhållandet
bör hos Kongl. Majit göra underdånig anmälan;
Hvilket likväl jemte allt öfrigt Riksens
Höglofl. Ständer vördsammeligen underställes.
Stockholm den 23 Maji 1818-
(Bilagan Litt, A. finnes serskildt tryckt och hit
intecknad. )
Litt. B.
Rubriker a de ämnen, som förekomma till
utarbetning i fråga om en Instruction
för Allmänna Magazins- Inrättningen.
-A-llmänna Magazins - Inrättningen har 2:ne
^erskilta och från hvarandra skiljda åligganden:
1:0 Verket såsom Nationel Handels-Inrättning
betraktadt.
20 Verkets befattning med emottagning
och utlefverering af Spannmål för Stats-Verkets
räkning.
Verkställigheten af det ena och andra synes
lämpligast kunna uppfattas under 3:ne Hufr
vud- A fdel n in gar.
Den Första om Upphandlings- och Undsättrings-Verket
med hvad dertill hörer.
»5 6 4 Stats-Vtskottets Bettini anden.
Den Andra om Inrättningens skyldighet att
emottaga Stats-Verkets Sädes-intrader och deremot
forse Värfvade Arméen och Flottorna m.
m. med sine Spannrnåls-underhåll.
Den Tredje Reglementariska föreskrifter för
Verkets Ofver Styrelse samt Magazins-, Bagerioch
Bränneri-Betjeningen.
Första Hufvud - Afdelningen om
Upphandlings- och Undsättnings
-Verket.
l Art.
Huru Spannemåls-upphandling under
goda år bör af Allmänna MagazinsInrättningen
verkställas till Sädesprisens
upprätthållande.
1 §. Om Landshöfdingarnes skyldighet att
inhämta noga kännedom o;n årsväxten och fullständiga
Rapporter derom till Magazins-Inrättningens
Öfver-Styrelse afgifva. Tiden för dessa
Rapporters insändande och hvilka grunder
för befinnande nödvändighet af Spannmåls uppköp,
böra i allmänhet följas, samt till hvad pris
Landshöfdingarne anse upphandlingarne må med
afseende på Jordbrukarens skäliga fördel böra
bestämmas m. rn.
2 §. När och huru Öfver - Styrelsen bör
till pröfning företaga Landshöfdingarnes förslag
och de principer som böra iakttagas vid
upphandlings-prisens fastställande.
StatS'TJtsiottets Betänkandeiii
3 §. Allmänt stadgande af hvad vigt och
öfrig beskaffenhet den Spannemål bör vara som
till Inrättningen försäljes. Detta stadgande lämpadt
efter hvarje orts serskilta förhållande. Äfvensom
föreskrift om den större fördel som
Landtmannen har att påräkna vid försäljningen,
af torr Säd, och i den händelse den aflemnade
riade eller oriade Säden befinnes efter vissa
utsatta proportioner öfverstiga vanliga Magazins-vigten.
I motsatt förhållande, hvilken nedsättning
äger rum för sådan Säd som väger mindre
än bestämdt blifvit, och ändteligen att Säd
under en utsatt minimi-vigt ej får emottagas.
4 §. När och på hvad sätt kungörandet
om Inrättningens Spannmåls - uppköp bör verkställas,
samt hvad Landshöfdingen har att iakttaga
till befrämjandet deraf, att alla sker lika
rätt och ingen manna-mån begås.
5 §. Utsedde Ombuds närvaro vid Magasinen
under Upphandlings - Terminen och deras
åliggande.
6 §. På hvad sätt uppkommande tvister,
Säljare och Uppbördsmän emellan, skola behandlas
(se härom 1815 års Författning om
Räntegifvare och Räntetagare.)
7 §.’ Under hvilka tider upphandlingar
vanligast böra af Magazins - Inrättningen verkställas
och huru Landshöfdingarne bösa sig förhålla
när Inrättningens medverkande åtgärder
icke behöfva vidare begagnas.
8 §. Landshöfdingarnes skyldighet att vaka
öfver upphandlingarnes ändamåls-enliga verkställande
och fortgång, samt att Rikets Inne
-
1^66 Stats-Utskottets Betiiniamlen.
byggare genom fullständige underrättelser känna
sä väl sine rättigheter som skyldigheter.
2 Art.
På hvad sätt inhemsk Spannmål skall
upphandlas då inträffande undsättnings
eller andre behof föranleda
uppköpen.
l §. Sådane upphandlingar verkställas endera
pä Upphandlings-Auction efter förseglade
anbud som brytas vid Auctions - tillfället eller
ock under hand, som Magazins- Direction pröfvar
med Kronans rätt och bästa mäst öfverensstämmande.
Skälen för upphandlings - sättet
böra alltid i Protocollen antecknas.
a §. Bestämda föreskrifter i afseende pä
Sädens vigt och öfriga beskaffenhet skola i Upphandlings
- Contractet utsättas, äfvensom ansvar
för Säljare stadgas i händelse lefverering underlåtes.
3 §. Öfver - Styrelsens rättighet att emot
borgen meddela förskotter å så beskaffade Spannmåls
uppköp som ifrågavarande, för att derigenom
vinna nedsättning i prisen.
3 Art.
Huru tillgå bör då Utländsk Spannmål
behöfver för Allmänna MagazinsInrättningens
räkning införskrifvas.
i §, Inrättningens skyldighet att i sådan
händelse underställa Kongl. Maj:ts Nådiga prof
-
Suits-Utsiottets Betänk anden. 1567
ning de skäl och orsaker, som påkalla införskrifning
af utländsk Säd.
2 §. Inrättningen bör, från Handels - Consulerne,
i synnerhet i utländska orterne omkring
Östersjön, erhålla månadtelige Rapporter
om gångbara Sädespriser och Spannmålstillgångarne,
samt andre nödige upplysningar,
3 §. Huru Inrättningen efter dessa Rapporter
skall lämpa sine åtgärder, och på hvad
sätt uppköpen böra verkställas för att blifva
minst kostsamma.
4 Art.
Om Undsättnings - Spannmåls tillhanda
- hållande.
1 §. Om Magazins-Inrättningetrs skyldighet
att hafva ständige Hager i Länen , och till
hvad belopp i hvarje, lämpadt efter orternes
behof.
•2 §. Landshöfdingarnes åligganden att på.
allt sätt vaka deröfver, att undsättningar icke
utdelas vid andra -tillfällen än då missväxt eller
andra oumgänglige behof det kräfva; Allmänna
Stadganden huru Landshöfdingarne böra
undersöka verkliga undsättnings - behofven.
Deras skyldighet att innan Undsättnings-Spannmål
utlemnas, tidigt göra anmälan hos ÖfverStyrelsen,
och da uppgifva om Sädes-Lagret inom
Länet blifver tillräckligt eller ej, samt i
sednare fallet, hvad qvantité Spannmål till undsättnings
- behofvens afhjelpande oumgängeligqn
behöfver anskaffas.
1568 Stäts- Utskottens B et (inland eril
3 §. Öfver-Styreisen? skyldighet att i aru
ledning af sådane anmälanden fatta skyndsamt'
beslut och gifva nödige Förordnanden när eif
orts undsättnings-förräd behöfver förstärkas.
4 §. Huruledes Undsättnings• Spannmålen
skall utdelas, hvilka Controiler dervid äro nödige,
att Säden verkligen kommer den.' behöfvande
tillhanda.
5 §. Om undsättnings.prisens bestämmande
af Öfver - Styrelsen och hvilka grunder derj
vid skola följas.
6 §, Hvad säkerhet bör af den eller dem
prassteras, sorn icke magta Säden genast betala,
samt om Landshöfdingärnes åliggande att pröfva
och godkänna sådan säkerhet.
7 §. Huru långt anstånd beviljas undsattnings-tagare
med betalningen, och om Räntas
erläggande efter förfallo - tiden , samt om och
när återbetalning in natura må medgifvas.
8 §. På hvad sätt indrifningen af LaneSpannmåls
- medel skall verkställas och huru de
utestående Summorne böra verificeras.
9 §. Huru tillgå bör, och hvilka undersökningar
skola verkställas, när sådane händelser
inträffa att undsättnings-tagarne blifvit alid
deles utur stånd satte, att återbetala sine Spannmåls-Lån.
10 §. När sådane förhållanden möjligen
inträffa att Spannmåls-upphandling till undsättning
ensamt uppdrages en Landshöfding, hvad
har då Landshöfdingen att iakttaga, och huru
bör förhållas att Magazins - Inrättningen återbekommer
sine förskotter.
Stats-Ulslottets Betiinkandenl 15 G g
5 Art.
Nar och hurti försäljningar af Spannmål
få till Magazms-Lagrens omsättning,
af Allmänna MagazinsInrättningen
verkställas.
1 §. Större försäljningar af Spannmåls-öfVerskotter
böra underställas Kongl. Majus Nå.
diga pröfning och skälen tiil sådane afyttringar
då i underdånighet Uppgifvas.
•2 §. När och på hvad sätt samt under
hvilka Controiler sådan Spannmål.får å allmänna
Auctioner eller efter bestämda priser försäljas,
samt Öfver - Styrelsens rättighet att emot
Borgen och med eller utan Ränta lemna anstånd
med betalningen, till afsättningens befordrande.
3 §. Öfver - Styrelsens åliggande att tillse
det dessa försäljningar i möjligaste måtto icke
skada eller blifva menliga för enskilta Handels-’
industrien»
6 Ari.
Om Brännvins-Bränningen för Maga*
zins - Inrättningens räkning»
l §. När och huruledes Brännvins - Bränningen
rnå i Stockholm vanligen verkställas: —
Derunder förekommer att Brännvins - Bränningen
bör hufvudsakligen ske äf Vår-Säd och af
sådan Spannmål sorn tagit skada.
Bihang till Riks-St. Fröt, XS17 igig, 4,:de Sami. N\r 177. 29g.
157° State-Utskottets Betänkanderi',
1 §. Hvilka åtgärder böra vidtagas nä‘?
flera på hvarandra följande goda år göra det.
nödvändigt att denna handtering lill Spannmåls;
öfverskottens consumerande och Lagrens oinsättning
på allt sätt bör forceras.
g §. Magazins Inrättningén njuter ihkom.
Sten af Btännviii?- Brännings rättigheten i Städeme
Carlscrona och Götheborg.
4 §. Öfvöir - Styrelsens skyldighet i händelse
conjuncturen så skulle förändra sig att
B rännvins-Bränningen äfven i dessé Städer blefVé
förmånlig att för Inrättningens räkning bedrifvas.
5 §. Huru med försäljningéri af Magazins
- Inrättningens Brännvins - Gager vänligen
tillgå bör: — Hvilka grunder för bestämmandet
af priset bör iakttagas och följas.
6 §. Hvilka allmänna administrativa åtgärder
kunna och böra följas, så att BrännvinsBrännibgen
för Magazins - Inrättningen blifver
förmånlig, utan att den gör intrång i enskiidta
Ber soners företag.
I
Andrå Afdelningen, innefattande
Magazins-Inrättningens åliggande
att emottaga Stats-Verkets
Sädes-Intrader ock deremot,
forse Värf vade Arméen
och Flottorne med sine Span*
måls-underhåll m. m.
Stats-UtsRottets Betänkanderi'. 1571
1 Art.
Öni infordrandet af Ränte - Spannmålen
m; m.
1 §. Tidéh då underrättelsen Öm Spannmålens
inlef vererandé bör från Öfvér-Styrelseh
tiil Länen afgå:
2 §. Af hvad fcjvalitét Kronans Ränte»
Spannmål hör vara. (Härunder synes böra i ett
sammanhang intagas hvad äldrte och nyare Författningar
i thy fall stadgå.)
3 §. Allmänna principer för Forssling?.;
skyldigheten. (Se härom 1811 åts Kongl. Bref
beli de från La‘hen till Magazins - Directioneri
inkomne uppgifter.)
4. §. I hvilka fall Lösen i Contant mi
för Ränte-Säden médgifvas och hvad grunder
böra af Magazins-Inrättningens Öfver-Styreisé
följas vid dessa Lönings-prisérs bestämmande.
5 §• Hvad Landshöfdingarne häfva att
iakttaga när hemställan göres oin Ränte-Sädens
lösande i Contant.
6 §. Huru nppkomne tvister om Ränte
Säden
böra behandlas. (Se härom Författning
garne af åren i 803 och 1815.^
2 Art.
Om Spannmåls- och Bröds- samt andré
Proviant - Persedlars utlefverering
till Regémenter och Corpser
m; m.
i §. Magazins-Inrättningéns skyldighet att
låta besörja utlefveréringarne efter från Stats
-
Stats-TJtskottets Betänkandcril
Contoiret hvarje ar meddelade uppgifter på be.'
hofven, och orterne hvarest de skola tillhan-»
dahållas.
5 §. Till Baknings - penningar och andr»
utgifter njuter Magasins - Inrättningen ett årligt
Stats-anslag, såsom förut brukligt varit.
3 §. Af hvad beskaffenhet Spannmål och
Bröd vara bör, som till Troupp eller annat
Stats.Verks behof ullemnas.
4 §. Om Magazins-Inrättningens åliggan-^
de att hafva Reserve Proviant-JLager, och när
de böra anskaffas. (Se härom Kongl. Brefvet
af år 1800.)
3 Art.
Om Liqvidationen, Stats-Verket och
Allmänna Magazins Inrättningen
emellan.
1 §. Landshöfdingarnes skyldighet att hvary
Je år till Öfver - Styrelsen inkomma med upp.
gifter på beloppet af Stats - Verkets behållna
Spannmåls-Räntor, hvad deraf in natura ingår
eller med penningar fått lösas. (Se hvad härutinnan
förevarit i Magazins - Directionen år
11815. )
2 §. Öfver - Styrelsens åliggande att låta
författa sammandrag öfver dessa uppgifter, sorn
till Stats - Contoiret bör öfverlemnas till nödig
Controll och kännedom om förhållandet: Bölandes
då tillika medfölja uträkningar som visa
hvad från hvarje Dan i Contant är att paj
jäkna,
Stats-Utskottets B et (inkand en. r57f
'3 §. Det Eösnings - pris som öfverstiger
Markegången tillfaller Magasins - Inrättningen.
4 §. På det redovisningen af Sädes-Skatten
må med lätthet och fullkomlig säkerhet
kunna verkställas, bör Controllen deraf på ett
ställe handhafvas. Den synes lämpligast kunna
ske af Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse.
5 §. Utlefvereringarne för Stats - Verkets
läkning påföras efter kostnads-pris.
6 §. Liqviden emellan Stats-Verket och
Ali manna Magazins - Inrättningen bör vara afsluten
sednast Ett år efter Redogörelse - året.
Det godkände Saldo hvarmed JLiqviden sig slu-1
tar, bör årligen betalas.
Tredje Afdelningen, innefattande
Regi emen tariska Föreskrifter
för Magazins - Inrättningens
Öfver - Styrelse, Magazins-,
Bageri- och Bränneri-Rörelsen.
1 Art.
Sammansättningen af Magazins - Inrätt <
ningens Öfver-Styrelse, Uppbörds*
Staten m. m.
1 §. Verkets namn, värdighet och tour
såsom Collegialt Verk.
2 §. Eedamöters och Betjenings antal såväl
inom sjelfva Öfver-Styrelsen, som i Hands
-
*574 Stats-UtsAottets Eetqnf,andeni
orterne, samt hvilka Löner och öfrige förmåner
desse få åtnjuta efter fullständigt^ upprättande
Aflönings Stater.
2 Art.
Allmänna Föreskrifter om Magazins?
Inrättningens Öfver - Styrelses
åligganden.
1 §. Verkets skyldighet, att vid ansvar
^fter de bestämde föreskrifterne förvalta Fonderne.
2 §. Verkets åliggande att på allt sätt in.
hämta fullständige Geographiska och Statistiska
underrättelser oro Landet, dess Sädes - prpduc*.
tion m- m. Ländande till säkre och nödvändige
rättesnören för Inrättningens Styrelse och
Förvaltning.
3 §. Ofver-Styreisen bör genast efter dess
organisation till utarbetning företaga och Kgl.
Maj:ts Nådiga profning och stadfästelse underställa:
a)
Fullständigt Förslag öfver nya Magaziners
anläggande, de gamlas utvidgande och
Torrk - Inrättningars uppförande, allt grundadt
på vederbörande Landshöfdingars uppgifter, och
andre t il I förl i tel i ge upplysningar.
b) Utarbetadt Reglemente, grtindadt på anstäklte
försök, öfver sättet att torka Säd och de
afgångar sorn derunder inträffa.
c) Ett fullständigt Förslag om reglerandet
af Forsslingen utaf Ränte-Säden.
Stnis-ZJtskottets Bettini anden. 1575
4 §. Inrättningens Contanta Fonder förvaras
i Rikets Ständers Rank.
5 §. Öfver - Styrelsens åligganden att hos
Kongl. Maj.'t göra underdånig anmälan då de
för serskildte behof af Riksens Ständer afsatte
Creditiver behöfva användas,
6 §. . Inrättningens skyldighet att känna
importen af Utländsk Spannmål till Riket och i
sådant afseende erhålla månadtelige uppgifter
derå från Tull-Verket. I sammanhang härmed
bör den äldre Författningen uppjifvas som ålägger
Öfver - Ståthållaren pcb Landshöfdingtrne
att till Öfver-Styrelsen inkomma med uppgifter
hvart halft år uppå Handlandernts i StapelStäderne
Sädes - tillgångar och beloppet af hvad
de under det påföljande halfva året förvänta.
7 §. Öfver - Styrelsen bör öfter des;,a underrättelser
och dess kännedom om Landets Sä*
des-tillgångir, hvarje Qyartal till Kongl, Mij:t
inrapportera förhållandet, till nödige och säkre*
upplysningar arn bestämmandet af Tullen för
Utländsk Spannmål,
8 §. O m Redovisningen och hvad (lif
dess förenklande bör vidtagas, för aft i möjligaste
måtto få Verket courant. Tiden inom
hvilken Inrättningens Hufvud-Röcker böra vara
afslutade.
g §. Om Verkets åliggande att utgifva
Tableauer öfver dess tillstånd efter afslutade
Hufvud - Röcker, och att sammanfatta årsväxtberättelser.
ro §. Verkets Förvaltning och Redovisning
granskas af Riksens Ständer, dess Revisor
rer och Kammar-Rätten,
Stats- Utsiuttets Betcirikandeni
3 Art.
Om Magazins - Rörelsen.
i §. Qtn hvad i allmänhet med Magazins»
gild Spannmål förstås, och om sättet att den
vårda och förvara.
S §. Om sättet att väga och mäta Spann-*
mai, samt Uppbördsmans lika redovisnings - ann
svar för både mätt och vigt.
3 §. Huru. med Justering af målkäril ocl>
vigter tillgå bör.
4 §. Hvilka Controllör och åtgärder böra
iakttagas vid afsändningar och emottagning
gar Magazinen emellan. Skeppare och Forman^
skyldighet i denna del.
5 §. Hvad verification en Uppbördsman
bör hafva å Spannmål sqtn uppköpes eller till
undsättning utlemnas.
6 §. På hvad sätt in- och utlefvereringar
för Stats-Verltets räkning, böra i Räkenskapen
verili ceras.
7 §. Uppbördsmans skyldighet i afseende
på vården af .Kronans Hus och Egendomar sam?
andre effecter.
8 §. Magazins - Uppbördsmännen tjena på
Constiturial, hafva Borgen för bestämda Summor
lämpade efter Uppbördens iner och mindre
betydenhet.
Uppbördsmännen till- och afsättes af Ma*
gazins-Inrättningens Öfver-Styrelse; kunna äf*
ven af Uandshöfdingarne, under hvilkas direcv
ta ordres de lyda, för större brott eller för»
Stats-Vtskottets Betiinkandcn: 1577
summelse genast suspenderas, då Rapport derom
till Öfver - Styrelsens pröfning bör afgifva®.
9 §, Om Uppbördsmans ansvar då de %eträdes
med försnillning, träskhet eller annan,
försummelse, vare sig mot Kronan eller Privata.
10 §. Tryckta underrättelser skola vara
anslagna vid hvarje Magazin, som i sammanhang
upplysa Säljare, Köpare, Räntegifvare, Aflemnare
och Emottagare om deras rättigheter
och skyldigheter.
11 §, Om tiden då Uppbördsman böra si;
re Räkenskaper afgifva, samt I.ands-Contoirens
skyldighet att dem granska och till Öfver - Styrelsen
insända.
4 Art.
~ *
Om Bageri - Rörelsen,
Om denna Oetaille bör utfärdas ett serskildt
Reglemente, derom ock Magagins-Direction
redan år 1812, erhållit Kongl. Majus Nådiga
Befallning,
5 Art.
Om Bränneri - Rörelsen.
i Vid hvilka Bränneriet i Stockholai
Brännvins Bränning vanligen må förrättas: Beloppet
af Vår-Säd och annan skadad Spannmål
sorn får afverkas, bestämmes af Ofver Styrelsen,
i förhållande till Magazms-rörelsens obehindrad
de gång.
1578 Stats-Utskottets Betänk anden.
a §. Huru med mältning och Gröpes för*
målning tillgå bör, och under hvilka Coatroiler
dessa handteringar böra verkställas.
3 §. Stadgaqden, sorti, efter redan anstälte
rön, skola bestämma åtgången af Ved, Kohl,
Materialiep och Tillverknings-förnödenheter.
4 §. Föreskrifter om Bränn - Tunnornes
sammansättning och hvad till Gäst-bryggd och
smet.mjöl får beräknas m, m.
5 §. Qin Brännvinns-afkomsten, och dess
aflefverering till ^agerkällrarne.
6 §, Qrn sättet att corttrollera Drank, och
Draf- afkomsten.
o '
7 §. iVterup]tlifvande af äldre Instructioner
för samtlige Bränneri - Betjeningen , samt
Stater för Arbetsmanskapet qch nödige Hästar.
8 §1 Bränneri - Betjeningens rättighet att
efter äldre Förordnanden erhålla så kallade Ofver-Brännings
Prsemjer.
Utdrag af Protocollet} hållet hos Riksens
Höst loft. Ständers Stats - Utskott 5 vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 23
Maji 1818,
S«s D. Da nu till ytterligare handläggning förekom
frågan , angående bestämmande af grunderne
för Allmänna Magazins - Inrättningens
Styrelse och Förvaltning, yttrade Herr Ofverste
Kam mar-Junkaren Friherre Adelsvärd ; ’’Hvad
angar den utaf Höglofl. Utskottet tillstyrkte
rättighet för Riksens Ständers Revisorer, att,
4 visse fall indraga Magazins-Inrättningens Gre
-
Stats Utskottets Betcinkanden. 1579
$itiv, anser jag för otin del, de olägenheter,
gom med en sådan indragning-äro förenade ingalunda
vara undanröjde eenpmde modificationer
härvid blifvit fördslagne och kan pä sådan’
grund icke biträda Höglofl. Utskottets beslut
i berörde omständighet,’’
Uti denna tanke instämde jemväl Herr
Grefven och Ordförandpn samt Herr Prosten
Rönbeck och Herr Borgmästaren JSurström.
Herr Uagmannen Noreus, anförde skrifteli»
gen: ’ Uti frågan om den rättighet Stats U'skdt«
t^ts Pluralitet tillagt Riksens Ständers Revisorer,
att besluta indragning utaf hälften af det
fåreditiv på Riksens Ständers Bank, sorn Kongl,
Allmänna Magazins - Directionen, enligt 1815^
års Stäiiders förordnande, äger att använda,
har jag varit af skiljaktig tanka och får således
pnot detta beslut mig reservera. Enligt go §.
Regeringsformen, må under Riksens Ständers
eller deras Utskotts öfverläggningar och pröfning
icke uti något annat falf eller på något annat
sätt, än samma grundlag bokstafligen föreskrifver,
komma frågan om verkställigheten af någon
Eag, författning eber inrättning. — Den
för Riksens Ständers Revisorer utfördade lustruetion,
grundad på’denna oryggeliga princip©
för Styrelsen af hvarje väl organiserad Stat,
Utsträcker icke elier Revisgrernes magt utöfver
denna gräns, utan fastställer grunderne för deras
åtgärder sådane sorn de enligt sakens nätur
böra vara eller till den rättighet att anmärka
afsteg ifrån gapande författningar eiler felaktighet
i Styrelse och redovisning af de Verk,
som under en sådan revision lyda, och sådarR
158° Stats-Utskötiens Betänk anderi.
antingen omedelbarligen hos Kongl. Majit anmäla,'
eiler ock till Riksens Ständers vidare öfverläggning
öfverlämna. Ett troget bibehållande af
«lda grundsatts, att den verkställande magten
icke ma tillhöra Riksens Ständer är af det mäst
vigtiga inflytande pä Statens bestånd, och jag
ian icke annat än anse, den rättighet till Creditivets
indragning för Magazins - Directionen,
Utskottet önskar att tillägga Revisorerne, än
såsom en rubbning deruti, och således öfverskridandé
den gränslinia imellan Eagsgiftande och
Lagskipande magien våra grundlagar så visligen,
uppdragit, för att stadga Samhällsordning ock
medborgerlig sällhet. — Man inser äfven lätt
de menliga följder, som genom en sadan afvikelse
frän grundiagen skulle uppkomma uti ifrågavarande
ämne.
Riksens Ständers Revisorer samlas ifrån olika
örter af Riket och skola således betragta MagazinsInrättningen
och Directionens åtgärder under
serskilda åsigter. Visse orter behöfva afsätta
sin Spannernål, andre åter behöfva undsättning,
och begge fordra af Magazins - Inrättningen, att
deras önskningar »kola uppfyllas, och Re,viso«-  jernes röster skulle således någon gång kunna
bestämmas af desse olika afsigter och alltid vaja
beroende af de röstandes osäkra förmåga, att
inse nyttan af det hela af sammansättningen
och följderne af dess upplösning; man måste
ock betrakta, att uti en Inrättning af så vidsträckt
och mångfa Idig omfattning och som utur så
många olika synpunkter och på så många olika
sätt kan bedömas, enär den å ena sidan bör
yerka såsom en anstalt till Spannemåls - prisets
Stöts Uts&ottets Betänkanderii
uppehållande och på den andra till undsättning
för den nödstaldte med alla dt» serskildta utgreriingar,
en sådan Handels-anstalt, med dubbla,
nästan emot hvarandra stridande, ändamål nödvändigt
mäste medföra, ett vidsträcktare kännedom
måste fordras, för att besluta dess upphörande
eller fortsätnirlg, är» den sorn kan väntas
af Riksens Ständers Revisorer. — Orättvist måste
det ock vara, att de fel Directionen uti sin
befattning kan begå och hvilkas vidd och beskalfenhet
icke eller äro bestämde, utan bero-'
ende af Revisorernes olika åsigter och otndön;e,
skola medföra Inrättningen^ inskränkning
och upplösning och således uti sine följder drabba
det allmänna och lända den till straff, sorn
icke felat ; under det att ett inträffande missväxt
år eller nödvändigheten att uppehålla Spanmålsprisen
skulle kunna påkalla Inrättningens
hela verksamhet. Riksens Ständer synes altså
endast äga eller böra välja, att antingen icke
anslå någre medel för Magazins - Inrättningen
utan låta den upphöra, eller ock, med iagttagande
af nu gällande grunder för Rikets liela adri
inistration, låta den fortfara, för att uppfylla
det ändamål, Riksens Ständer söka och som uti
ett förändradt skick vid hvarje Revision skulle
vara våda och äfventyr underkastadt, utan att
Sländerne skulle kunna bereda deras ansvar,
som sådant vållat, och som blifvit satte i utöf»
ningen af Riksens Ständers hela magt,”—-
’’Stats - Utskottet har på denna grund uti
dess nu afgifne Betänkande, uppgifvit det ändamål,
som Utskottet anser, att Inrättningen bör
uppfylla oell vissheten att det blifver uppfylldt
15*53 Stats-Utskotteis Betänkandcn.
mäste äga sin säkraste gtund uti den Öfver-Styrelse,
sorn Högsta Magten tillkommer, ochhvilken
emot Grundlagen icke bör och icke utan
största våda kårt förflyttas uti någre andre händer.
” —
Och skulle desse sértkildie méningar åtfoR
ja det afgående Betänkandet härutinnan, till
Riksens Högloft. Ständer^ Sorti ofvari;
Fix Protoccdlö.
J. C. JLoricIu
N:r 3
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i angående Carl Hi tidric ssons
ifrån Gefleborgs Län Memorial
om Ui ö-Säds-Magazins inrättande i
nämnde Län.
D å bland Allmänna Magaäifts - Inrättningens
åligganden, det, att isynnerhet i Rikets Norra
Irandskäper hafva förråd af Frö-Säd, anskaffad
af O rtérnes fegne Sades afkastnirigar, synes vara
serdeles angeläget och magtpäliggande, har
ock Stats-Utsköttet i dess Förslag om Magazins-InrättningenS
reglerirtg, uppgifvit de allmänna
grunder j Sorn Stats-Utskottet för sin del
anser lämpligast, så i afseende på Magazins-Husens
upförartde, söm Spannmåls-Fagreils anskaffande
och dessas tillhandahållande vid inträffan.
de behof, med hvad mera härtill hörer.
Uti Riksdagsmannen Carl Henricssons till
Stats-Utskottet remitterade Memorial om ett
Stats-Utsiottets Betähhanden'. 1583
FhÖ-Säds-Magazins anläggande i Järfsö Socken
af Gefleborgs Län instämmer altså Stats-Utskottet
i sjelfva hufvudsaken; men får i öfrigt och
hvad i afseende på sättet att uppföra M gazinet
och huru med förvaltningen af Sädes-Uagret
tillgå börj åberopa dess förutnämnde Förslag,
såsöm innefttande alla de skäl och orsaker,
hvilka synas påkalla dylika Förrå ers anläggande
och deras beredande samt trlihandahåliande
genom Allmänna Magazins-Xnrättningens
försorg; hvilket dock Riksens Högloft.
Ständer vördsainligen underställes.
Stockholm dért 23 Maji 1818-
N.r 265.
Riksens Llöglofl. Ständers Stais - Utskotts
Betänkande. angående Herr Bo Oxehufvuds
Motion om ett Spannmäis-Magazins
anläggande i Staden Fah/köping,
jemte Herr Carl Fredric Flachs
yttrande i samma ämnet
-tTos Högloft. Riderskapet och Ådelri har
Herr Bo Oxehufvud, med stöd af 5b §. i Biksdags-Ordningen
föreslagit, att ett Upplags-Magazin
måtte inrättas uti Staden Fahlköping, dels
emedan denne Stad är belägen uti médeipunctea
af en bland de frucktbafaste Provdöcer uti Ri.
ket, som lätteligen till det föreslagne Magazinet
kunde aflåta omkring 20,000 Tunnor Spannmål,
hvilka de inom 2 mils peripherie belägne
50 Pastorater, säkerligen till årligt afsalu pro
-
3 5^4 Stats- Utskottets Betänkandeiil
ducera, dels ock att större delen af deritia Sä*
desafkastning blifver vintertiden borttransporterad
till Brännvinsbrännare uti långt aflägse
Skogsbygder, hvaraf ofta händer, att vid så*
nings- och sornmartiderne blifver Sädesbrist både
för Städerne samt för mindre Hemmansbrukare,
Torpare och Inhyseahjon uli denna starkt
peuplerade Landsort, hvilka då nödgas till de
Hemmansbrukare, som hafva hästar, betala en
dryg och ofia oskälig transportkostnad för hämtningen
af den på 6 ä 8 mils afstånd, utur Ma*
xiasstads och Lidköpings Magaziner, till desse
nödstäldtes behof requirerade Spannemål, hvarförutan
härti l kommer att flere magra orter ö*
ster och söder om Fahlköping belägne, hvilka
oagtadt bästa årsväxt, ändock altid behöfva kö*
pa Spannemål hafva 10 i 1*2 mil till ofvannämnde
Magaziner och nödgas fördenskull an-'
lita Jönköpings Magazin, hvars egenteliga bestämmelse
bör vara att rädda det magra Småland
för hungersnöd och brist på tjenlig FröSäd;
Och alldenstund Herr Oxehufvud förmodar»
att pa flere orter i Riket torde dylika LocalOmständigheter
påkalla Magazins anläggande»
hemställes, om icke Stats-Utskottet borde anmodas
att från Konungens Befallningshafvande i
Länen infordra skyndsamma underrättelser, huruvida
flere ställen voro i behof af Magaziner,
med afseende på lätt tillgång till inköp för Magazinet
och beqvämt läge för behöfvande Landsort,
hvarjemte Herr Oxehufvud anhåller, att
Stats-Utskottet likaledes blifver anmodadt, att föreslå
någon större och tillräckligare Summa,
både till nya Magazinérs anläggande, samt des*
Stats-Vtskottets Bet tini anderi'. 3585'
Ses och de gamles uppfyllande med minst g:ne
års förlag.
Öfver detina Motion, som tillika med Herr
tdaths yttrande i samma amne blifvit til! Stats*
Utskottet remitterad, får Utskottet dess Utlå*
tande Vördsammeligen afgifva.
Beträffande de af Herr Oxehufvud tipgifne
och af Herr Flach vitsordade omständigheter»
som skola fordra ett Magazins anläggande i Staden
Fahlköping; så finner väl äfven Stats Ut*
skottet, för sin del, att Orten derigenom skulle
tillskyndas förde!, men anser dock, att upplysningar
från Konungens Befallningshafvande
i Länet böra genom Magazins-Diiectionerts för*
sorg infordras, till hvilket Verks åtgärd detta
OtVifvelagtigt hörer, och hvarigenom de förhållanden
då kunna iagttagas, som anses rättast
och lämpeligast instämma med Allmänna Magazins-Inrättningens
åligganden, och cle behof,’
som i mer eller mindre mohn kunna föranleda
till det projecterade Magasinets etablerande. Up*
lysningsvis må dock Stats-Utskottet nämna, att
uti Skaraborgs Län för närvarande finnas 3.ne
Magaziner, nemligen: ett i Mariestad, ett i
Lidköping och ett i Staden Hjo, hvilka Magaeiner
tillsammans inrymma omkring 13,000
Tunnor Oriad och mer än dubbelc så stort quantum
Riad eller torrkad Säd. I öfrigt och då
för sådane Magazinérs anläggande, hvilka för
en orts behof anses nödige så i afseende på
upphandling under goda år, som undsättnings
Spannemåls tillhandahållande vid inträffand®
missväxter, de allmänna principer synes bör^
Sihan4 till Riks.St. Fröt. igiy-igiS. *f:de Sami, N:r 199.
1586 Stäts-Utskottets Betänk anden.
följas, som Stats-Utskottet uppgifvit i dess förslag
till grunderne för Magazins-Inrättningen
i Riket, så framt denna Inrättning skall hafva
bestånd, och med dess åligganden kunna fortfara,
får Stats-Utskottet, i afseende på Herr
Oxeliujvuds hemställan, om nödige medels anslående
till nya Magaziners uppbyggande,
samt dessas och de gamlas förseende med Spannemåls
förlag, åberopa nyssnämnde förslag, hvaraf
fullständig*,' upp ysningar i det ena och andra
står att inhämta; hvilket dock Riksens Högr
loil. Ständer vördsammast underställes.
Stockholm den 23 Maji 1818.
N:r 266.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Herr Bo Oxe/-  hujvuds Memorial om ett SpannmålsMagasins
inrättande i Staden Borås,
tillika med Herr Samuel von Stahls
yttrande i samma ämne.
Sedan Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskott icke ansett sig kunna
tillstyrka bifall af Riksdagsmännen Anders
Danielssons och Olof Hdkanssons i Hedervärda
Bonde-Siåndet väckta motion om en MagazinsInrättning
i Staden Borås, har Herr Bo Oxehufvud,
tillika med Herr S. von Stahl vid ärendets
föredragning inför Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, under anförande af de skäl, som förekem-ma,
i afseende på tfödvändigheten af ett
Stats-Utskotteis Betänkanden. 1587
Magasins anläggande 1 nämnde Stad, anhållit,
att frågan måtte till Ekonomi-Utskottets handläggning
återremitteras; Hvarefter Höglofl. Ridderskapet
och Adeln funnit för godt, att förvisa
ärendet till Stats-Utskottets utlåtande.
Ej mindre till följe häraf, än ock i anledning
af en i Hedervärda Bonde-Ståndet af Riks.
dagsmannen Anders Danielsson gjord och till StatsUtskottet
remitterad ytterligare motion 1 frågan,
får Stafs-Utskottet vördsammast anföra följande
:
Utskottet kan val ej annat, än billiga de
skäl, som af Herrar Oxehufvud och von Stahl,
samt Anders Danielsson] uppgifvas för ett Magasins
inrättande i Staden Borås’ Men enär sjelfva
verkställigheten deraf egentligen synes böra
genom Allmänna Magazins-Directionens försorg
tillvägabringas efter de fullständige upplysningar,
som från Konungens Befallningshafvande
i Länet måste infeulras och på grund af ett
riktigt bedömmande, huruvida ooh i hvad mån
denna Magazins-anläggning för ortens behof är
oundvikligen nödvändig, anser Stats - Utskottet
sig icke annorlunda kunna tillstyrka bifall till
ifrågavarande anhållan, än i föehållande till de
allmänna principer, som Utskottet för dylika
Magaziners etablerande föreslagit i dess om
grunderne för Magazins - Inrättningens organisation
afgifne Betänkande. Oanmäldt bör dock
Utskottet icke lemna, att Magazins-Fonden redan
äger ett Magazins-lrus i Staden Borås, som
för närvarande, jemlikt Kongl. Majlts Nådiga
tillåtelse, begagnas af Elfsborgs Regemente till
förvaring af Tross - persedlar, men om hvilket
3588 Stäts-XJtskotteta Betänkåndenl
Magazins återställande till Allmänna MagazinsInrättningen,
tillika med öfrige från Inrättningen
tid efter annan till andra behof disponerade
Hus oell Byggnader, Utskottet uti dess nyssnämnde
Betänkande hos Riksens Höglofl. Ständer
gjort hemställan; Och varder detta yttrande
Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen understäldt.
N:r 267.'
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Stats- Utskottets Betänkande angående
Båtsmans-Indelningen i Blekinge.
V
V id föredragningen inom det Hedervärda
Bonde - Ståndet af Stats - Utskottets Betänkande
af den 11 i denna månad, angående BåtsmansIndelningen
i Blekinge Bän, har f. d. vice Ta*
lemannen Jon Jonsson dervid anfört följande:
”Sedan Utskottet tillstyrkt bifall å Kgl. Majrts
Nådiga Proposition , hvaruti Kongl. Majtt med
anledning af 80 §. Regerings-Formen , till Rikets
Ständer framställt, att en ny Indelnings
jemkning uti Blekinge må genom en af Kongl.
Majtt i Nåder tillförordnad Committée verkställas
under vissa i Nåder föreslagne vilkor, och.
förbehållit sig i öfrigt, att vid tillämpningen
deraf afgöra alla de frågor, som före eller efter
densamma i anledning deraf kunna väckas,
anser jag det vara en motsägelse, att Utskottet
dervid tillika hemställt, att vid anmälan om bi
-
Stats-Utskottets Betänk anden. ^58$
fallet till den Nådiga Proposition tillika borde
fogas den underdåniga anhållan, att Resultaterne
af en sådan jemkning måtte till nästa Ständers
vidare pröfning meddelas, för att derefter
af Kongl. Maj:t och Rdksens Ständer fastställas;
ty derigenom skulle den ifrågavarande jernkningen,
i stället för att, på sätt Högstbemälte
Nåd iga Proposition föranleder, nu genast verkställas,
icke kunna ske förr än vid nästa Riksdag.
Enär derjemte krafvet i 8 §• RegeringsFormen
synes uppfyldt, då Riksens Ständer gillat
och antagit möjligheten samt vilkoren och
grunderne för en dylik jemkning, samt Ständerne
omöjligen kunna eller böra ingå i någon
pröfning af de enskildta tvister mau och man
emellan, som härvid tilläfventyrs uppkomma,
hvilket skulle bli en följd om ärendet skulle
nästa Riksdag af Sländerne behaDdlas, och dessutom
den redan så länge under bördan af en
för dryg Rotering suckande Provincen, högst
ogerna och utan allt för ändamåls-löst lidande,
skulle kunna afbida denna tidpunkt för verkställandet
af rneranämnde jemkning; si inser
jag intet skäl till Utskottets ifrågavarande tillägg
och kan ej annat, än på det högsta yrka,
att detsamma mätte uteslutas och den Nådiga
Propositionen således ovilkorligt bifallas, eller
åtminstone att efter orden i Betänkandet: ”jemkning
för sig gatt,” måtte tilläggas orden: och blifvit
till sin verkställighet befordrad” Resultaterne deraf
etc. Och anhåller jag derföre, att Betänkandet
må i anledning af dessa mina anmärkningar
återremitteras.”
1 590 Ståts-Utskottets Betånkanden.
Och som de öfrige Riksdags - Fullmäktige
från Blekinge Rån uti detta Jon Jonssons anförande
instämt, så har Hedervärda Ronde-Ståndet
Betänkandet till Stats - Utskottet återrefnitteradt.
Stats - Utskottet får i anledning häraf tillkännagifva
, det Utskottet icke anser den slutföljd
kunna dragas af Utskottets afgifne Betänkande,
att Riksens Höglofl. Ständer skola taga
någon befattning med de frågor, som från orten
man och man emellan genom enskilde Besvär
kunna dragas under Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och afgörande, utan har Utskottets
mening varit, att sedan den yrkade jemkningen
uti Indelningen för sig gått, efter de grunder
uti Betänkandet blifvit föreslagne och alla enskildte
Besvär blifvit af Kongl- Majit i Nåder
pröfvade och afgjorde, Riksens Höglofl. Ständer
vid nästa Riksdag inåtte lemnäs del af det
i följd deraf upprättade nya Indelnings-Verk ,
för att deråt lemna den åtgärd, som med 8o §.
Reger ings-For men öfverensstämmer.
I öfrigt får Stats - Utskottet vördsamligen
tillkännagifva, att dess förra Betänkande blifvit
bifallit under den 13 i denne månad af Höglofl.
Ridderskapet och v\deln, Högvördlge PrestStåndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet.
Stockholm den 26 Maji iSt8-
N:r gG8-
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Herr Lagmannen
Stats-Utskottets Betänkanden. I5fl
Grefve Gyllenborgs gjorde anmärkningar
vid Stats-Utskottets Utlåtande
om medel till Cassern åt Kongl. Andra
Gardes-Regementet.
X anledning af så väl Kongl. Majtts Nådiga
Proposition af den 13 sistledne Januarii, som
en inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckt
och derifrån till Stats - Utskottet remitterad motion
om medels anslående till inköp eller uppbyggande
af en Cassern åt Kongl. Andra Gardes
- Regementet, har Utskottet under den 1 i
denne månad häröfver afgifvit dess utlåtande
och hemställan.
Detta Utskottets Utlåtande har blifvit bifallet
af Högvördige Preste - Ståndet, Vällofl.
Borgare - Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
under den 13 i denne månad, samt till alla
delar af Höglofl. Ridderskapet och Adeln gilladt
den 16 dennes, men hvarjemte Höglofl.
ftidderskapet och Adeln anmodat Utskottet ,
att i anledning af Herr Grefve Gyllenborgs dervid
gjorde anföranden, meddela de af honom
begärdte upplysningar.
v De af Herr Grefve Gyllenborg äskade uppgifter
bestå uti följande:
1:0 Huruvida det är Statens åliggande, att
bestrida kostnaden för Cassern • Byggnader af
Allmänna medel.
Stats-Utskottet har uti dess förra Utlåtande
uppgifvit de grunder, på hvilka Utskottet
byggt dess tillstyrkande för en Cassern - Inrättning
åt Andra Gardes-Regementet, samt får nu
*593
Stats- Utskottets Betänkandet!.'
härom ytterligare åberopa Riksens Höglofl, Stan.
ders underdåniga Skrifvelse deri 2 April 1810,
angående Casserns anskaffande i alla Städer på
allman bekostnad, hvilken underdåniga Skrifvel.’
se igenfinnes i fine Delen, 2:dra Häftet af
Ridderskapets och Adelns Protocoller vid 1809
och agio årens Riksdag pag, 138.
2:o Att som Stats-Verket häftar för en
gäld af C0,000 Rtdr för den sist byggde Cassernen,
så begäres att få veta, genom hvilka
Riksens Ständers föreskrifter Stals-Contoiret varit
berättigade, att utöfver årliga anslaget en så
betydlig Summas utgifvande till Cassern- Rygg-,
nåd bevilja.
Huru denna skuld uppkommit visar StatsTJtskottets
förra Utlåtande ganska uttryckligen
och bestämdt, så att dervid är alldeles ingen
ling vidare att till agga; Och att Stats-Contoiret
utbetalt något utöfver årliga Stats - anslaget, är
hvarken förhållandet, ej eller finnes det på något
ställe eller någon handling uppgifvet.
Stats - Contoiret har med hela denna CasSern-Byggnad
icke haft den ringaste befattning,
utan endast uppå vederbörlig reqvisition anordnat
det årliga Byggnads - anslaget efter dea
af Kongl, Maj:t och Riksens Ständer faststäidte
Staten.
3:0 Att sorn Stats - Utskottet föreslagit till
afskrifning ett i afseende på Cassern - Byggnaden
redan upptaget Rån af 20,000 R:dr utaf
Nummer-Lotteri medlen; så begäres en närmare
Speciel upplysning om Nummer-LottGriet, så i
afseende på dess tillgångar sorn årliga utgifter.
Ståts-Utskottets Betänkandeti. 1593
Hvad den föreslagne afskrifningen angar,
gå upptager Stats - Utskottets förra U tlåtande
grunden dertill, hvilken är byggd på den kännedom
Utskottet haft tillfälle att taga om Num.
Iner-Lotteriets ställning och den Stats - U tskottets
Betänkande af den 26 sistledne Martii vidare
upplyser. Någon närmare eller mera speciel
utredning uf Nummer - Lotteriets affaires
har icke af Riksens Höglofl. Ständer blifvit äskad,
ej elle- äger den någon gemenskap med
nu i fråga varande ämne.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens
Höglofl. Ständer.
Stockholm den 26 Maji i8rS»
Ntr 269.'
Riksens Hfirlofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, 1 anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående en ärlig anslagssumma
till underhållande af Bygg.
nöderne vid Rosersbergs Kungsgård.
I anledning af Öfverste Marskalkens hos Hen^
nes Majtt Enke-Drotiningen, En af Rikets Herrar
m. m. Herr Grefve Er. Ruuths derom i underdånighet
gjorde skriftliga anmälan, att, enligt
förrättad Af- och Tillträdes-Husesyn a Ro^ersbergs
Kungsgård, de derstädes varande Byggnader
fordra en Reparations - kostnad af 7,81c»
Rtdr 36 sk. oberäknadt underlydande Hemmans*,
istånusättande till åbyggnademe, uppgående till
*5J4 Stats-Utsiottets Fexänkandeni
'4,0g o R tlr 8 slc., samt att Hennes Maj:t EnkeDrottningen
i Nåder förklarat Sig vilja låta af
Dess underhålls-summa successivt iståndsätta berörde
bristfälligheter, men deremot förväntade,
att något årligt anslag till framtida underhållandet
af nämnde Kungsgårds Byggnader blefve
beviljadt; har Kongl. Maj:t genom Nådig
Remiss den 21 i denne månad täckts öfverlemna
Handlingarne i detta ämne till Riksens
Ständers Stats-Utskott, som förmodades icke underlåta,
att, med afseende på ^let af Hennes
Majit ^Enke-Drottriingen gjorde åtagande, att, utan
anslag, af Dess underhålls - summa iståndsätta
devid Rosersbergs Lustslott varande Byggnadsbrister,
hos Riksens Ständer föreslå någon
lämplig anslags-summa till underhåll af de vid
Lustslottet nu befintlige vidsträckte Byggnader,
i likhet med hvad för de öfrige Lustslotten i
sådant afseende tillförne blifvit bestämdt.
Af Handlingarne i detta ämne har StatsUtskottet
inhämtat, att, såsom ofvanberördt är,
de å Rosersbergs Kungsgård varande Byggnader
tarfva betydlige Reparations-kostnader samt
att ehuru Hennes Majit Enke - Drottningen i
Nåder förklarat Sig vilja med Dess underhållssumma
successivt bestrida utgifierne härtill, en
serskild anslags - summa för framtida underhållandet
desto häldre blifver nödig, som denne
Kungsgård är försedd med en mängd Byggnader,
hvilka för deras bestånd fordra årlige kostnader,
men Kungsgårdens afkastning med den
noggrannaste hushållning icke förslår till bestridande
af mer än åkerbrukets bedrifvande och
subeisfolkets aflöning, samt sjunda icke lemnar
Ståts-Utskottets Betänkanden'. 1595
tillgång för ifrågavarande utgift. Och som detta
af Högstsalig Konungen med dryg kostnad
anlagde prydliga Lustslott och dertill hörande
vackra Byggnader, Trädgårdar och Parker synas
icke böra lemnäs att förfalla samt Riksens
Höglofl. Ständer i fråga om Hennes Majit Enke
- Drotiningens underhålls - summa , pt den
grund, att detta Lustslott kunde såsom Enkesäte,
af Hennes Majit begagnas, icke anslogo
någre medel till det i sådant afseende förr bestämde
Vadstena Slotts reparerande; så lära
Riksens Höglofl. Ständer, med underdånigt erkännande
af Hennes Maj ts Nådiga åtagande;
att af dess Egne underhålls - medel låta bekosta
nu nödig varande reparationerne å Rosersberg,
samt enär till de öfrige Kongl. Lustslottens •
underhållande finnas af Staten bestådde årlige
belopp äfvenväl för Rosersbergs Kongl. Lustslotts
och Byggnaders vidmakthållande anslå en
årlig Summa af 2000 Ridr att å Stat uppföras;
Hvilket vördsamligen underställes Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818-
N:r 270.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
ytterligare Utlåtande angående RiksStåndens
'Protocoller samt Bi hanget 1
dertill.
Uti, den 4 sisth Martil, afgifvit yttrande öf*
ver gjord Motion om redovisning för kostnaden
i 59 6 Stats- Utskottets Betänkandem
till tryckningen af 3:ne Riks-Stånds Protocoller,
jemte Bihanget till samtellge Riks-Ståndens Protocoller
vid sista Riksdagen, föreslog Stats-Utskottet,
att det matte uppdragas åt Herrar Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, att utaf Veder*
börande, som besörjt tryckningen eller uppburit
medlen dertill, emottaga redogörelse så väl
för Protocollerne som Bihanget, jemte de öfyerblifne
oförsålde exemplaren.
Detta Utlåtande oell förslag hafva Högvördige
PrästeStåndet och Vallöf!. BorgareStåndet
den 24:desamt Hedervärda Bonde-Ståndet
den 14 sisth Mars bifallit; Men Höglofl.
Ridderskapet och Adeln har, uppå dervid gjorde
erindringar af Herr Cantzlie Rådet Silfverstolpe,
frågan återremitterat.
För öfrigt har Högvördige Präste-Ståndet
i sammanhang härmed anmodat Stats-Utskottet
att afgifva Förslag till tjenlige föreskrifter huruledes
Stats-Verkets förskott till tryckningen
af Riks Ståndens Protocoil och det dertill hörande
Bihang vid nu påstående Riksdag må
varda behörigen redovisade samt tillkännagifvit
dess Beslut om dispositionen af de återstående
exemplaren utaf Bihanget till sista Riksdagens
Protocoller, att nemi. Herr Grefven och UandtMarskalken
samt Herrar Talmännen och alla de
Ledamöter uti Riksens Ständers x\Ilrnänna Utskott,
hvilka icke redan erhållit Bihanget; Äfvensom
Akademie- och Gyrnnasii-Bibliotekerne
5 Riket borde undfå hvar sitt af de ännu återstående
exemplaren; hvaruti Hedervärda Bonde
Ståndet, enligt Protocolls-Utdrag af den 4
lie 1'på följande April sig förenat; Och har Väl
-
Stats-XJtskottets Betänkanden. ^597
loll. Borgare Ståndet uti Dess svar i förenämnde
fråga förklarat det ordentlig redo blifvit visad
af Ståndets Secreterare Herr Bergs^RBdet
och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Robsam
för Borgare-Ståndets Protocoil vid förra?
Riksdagen.
Hvad nu först angår redovisningen för de J
genom prenumeration eller försäljning af dessa
handlingar influtne medel samt öfverblefne ex*
emplaren af Protocollerne och Bihanget vid si.»
sta eller 1815 års urtima Riksdag; så har Herr
Cantzlie-Rådet Silfverstolpe ej mindre uti des»
anrnärknings-memorial, än ock uti en serskild
till Stats-Utskottet sedermera ingifven Promemoria
anfört, huruledes behörig räkning vors
gjord för hvad genom dess befattning sista Riksdagen
trycktes af Bihanget; samt att någon
brist uti exemplaren ej skall finnas, när allt
blifver utaf vederbörande aflemnadt; derjemte
Herr Cantzlie-Rådet yttradt den önskan att antingen
Stats-Utskottet, Kongl. Stats-Contoiret
eller Riksgälds-Contoiret måtte genom sin Et*
gärd bringa frågan till slut samt meddela honom
decharge. Och då Stats-XJtskottet, i dess
förra yttrande i detta hänseende föreslagit den
utväg som fanns lämplig för ändamålet samt
detta förslag äfven utaf de 3tne öfrige respective
Riks Stånden är bifallit; så lärer dervid
komma att förblifva.
Beträffande åter dispositionen af de öfver*
blefne exemplaren utaf Bihanget till förra Riksdagens
Protocoller; så enär utdelningen deraf;
på sätt Högvördige Präste-Ståndet samt Hedervärda
Bondo-Ståndet för godtfuanit, likväl sy
-
1598 Stats-Utskottets B et
nes bero pä den närmare utredning af tillgången,
som af Herrar Fullmägtige i Riksgälds*
Contoiret skulle ombesörjas efter emottagandet
af redovisningen för desse exemplar; har StatsUtskottet
trodt sig böra hemställa, att till en
början endast må böra utdelas nödige exemplar
för Herr I/andtmarskalken och Herrar Talmannen
samt Stånds-Cantzlierne, ett hvardera till
Herrar Fullmägtige i Riksens Höglofl. Ständers
Rank och Riksgälds-Gontoir 2:ne Exemplar vid
hvardera Verket samt för öfrigt åt Academieoch
Gymnasii-Ribliotekerne hvardera ett exemplar.
Vidkommande slutligen, huru för kostnaden
till denne Riksdags Protocoller med dertill
hörande Bihang må böra redovisas; så får
Utskottet, i följd af dess förra förslag, tillstyrka,
att de Herrar och Män som nu haft sig
uppdraget, att ombesörja tryckningen och försäljningen
af Protocollerne; Äfvensom Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare hvad Bihanget
angar, måtte aflemna redovisningen för de
influtne medlen så val som för de öfverblifvande
exemplaren till Herrar Fullmägtige i Riks*
gälds-Contoiret hvarifrån medlen till tryckningskostnaden
utgå, och sådant på sätt Stats-Utskottet
uti serskildt Utlåtande för denne dag i afseende
å Bihangets öfverlemnande föreslagit;
Hvilket alt vördsamligen .hemställes Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818.
Stats-Utskottets Betänkandcn. 1599
N:r 271.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Höglofl. ExpeditionsUtskottets
Memorial af den 2.3 Mars
1818, angående förvaring s - rum för
öfverblifvande Exemplar af Bilt änget
till Riks-Ståndens Protocoll.
Tvenne af de Respective Riks-Stånden, nemligen,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Präste-Ståndet och Hedervärda BondeStåndet
hafva till Stats-Utskottets yttrande remitterat
Höglofl. Expeditions-Utskottets till Rikets
Höglofl. Ständers under den 23 nasti. Martii
afgifne Memorial, deruti anföres, att, då
afsättningen af Bihanget till RiksStåndens Protocoll
icke skall hunnit längre, än att en mängd
Exemplar tills vidare behöfva något serskildt
förvarings-rum, Höglofl. Expeditions-Utskottets
Secreterare anmält sig, att aflemna desse Exemplar
i Kongl. Stats-Coritoiret, der enligt Riksens
Ständers Beslut, redovisning för de qvarblifvande
skall ske, men att Kongl. Stats-Contoiret
vägrat dem emottaga. — Vid sådant förhållande,
och emedän hvarken Boktryckare eller
Bokhandlare kunna belastas med ifrågavarande
Exemplar samt det synes i sin ordning att hela
upplagan af hvarje ark ifrån Boktryckarne
lefvereras, innan trycknings-kostnaden för samma
ark dem godtgöres, begär Höglofl. Expeditions-Utskottet
Rikets Höglofl. Ständers Förordnande,
hvarest, antingen i Kongl. StatsGootolret,
eller till äfveatyrs i Riksgälds-Gan
-
a6oo Stais-XltskottitS 'Setäniandetil
toiret, Boktryckare ma anvisas, att efter liand
och i den molin tryckningen skall betalas, lef*
■verera de exemplar, sorn icke lemnäs tili Bok^
lådorne.
Vällofl. Borgare Ståndet har Ster, med bifall
till Höglofl. -Expeditions Utskottets Memorial
angående lefvereringen af de exemplar utaf
Bihanget till RiksStåndens Protocoll, hvilka
icke till försäljning i Boklådan afletnnas, ansett i
det Stats-Utskottet borde anmodas, med Herrar
jTullmägtige i Riks-Gäkls Contoiret öfverens*
komma om något i detta afseende tjenligt för*
varingsrum, hvarest så val återstoden af Bi*
hanget kunde, på sätt föreslagit blifvit, få lef—
vereras sorn ock till någon utsedd person ibland
RiksGälds-Contoirets Tjenstemän, derstädes lemnäs
de vid Riksdagens slut öfverblefne Exemplar
af RiksStåndens Protocoll, af hvilken , jemte
vården af mottagne handlingar, det skulle
åligga, att icke allenast under Riksdagens fortgång,
utan ock sedermera, uppå skeende Requisitioner,
utlemna nödige Exemplar till de Bokhandlare,
som försäljningen sig åtaga; hvarefter
de inflytande medlen, böra uti Kongl, StatsContoiret
redovisas och behållningen på Trycknings
kostnads-Räkningeri godtgöras.
Efter det Herrar Fullmägtige i RiksGälds*
Contoiret häröfver blifvit hörde, får Stats-Utskottet
följande Utlåtande afgifva.
Då det, såsom en tjenstpligt, åligger Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare, att besörja
Redactionen och tryckningen af Bihanget
till Riks-Ståndens Frotocoll, så väl under
påstående Riksdag, sorn ock derefter, intilldess
Stäts-Utskottets Éetänkanden. 1601
tryckningen blifvit aldeles fullbordad, anser
Stats-U tskottet, det också vara uti sin ordning,
att han, så länge tryckningen fortfar, eiri. o t ta*
ger och under sin vård behåller hvad som från
Boktryckerier ne lefvereras och icke omedelbarligen
derifrån aflemnas till Bokhandlare till försäljning.
Och derest uti de rum, sorn af Höglofl.
Expeditions Utskottet disponeras, skulle saknas
utrymme till förvarande af tryckta Exemplar,
under den tid, Högtofl. Expeditions-Utskottets
Secreterares befattning med redactionen
och tryckningen skall fortfara, så hafva Herrar
Fullmäktige tillkännagifvit, att tjenligt rum uti
RiksGälds-Contoirets hus skall blifva Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare, till begagnande
för ofvannämnde ändamål, anvisadt.
Hvad åter angar Redogörelsen för sjelfva
upplagan af ifrågavarande Bihang och de Exemplar
häraf, hvilka kunna vara oförsålde och
odisponerade, då Höglofl. Expedilions-Utskottets
Secreterares befattning kan helt och hållet
upphöra; så får Stats-Utskottet, med anledning
af Herrar Fuilmägtiges erbjudande, tillstyrka,
att denna Redogörelse må uppdiagas åt RiksGä
ds-Conloiret, dock under det af Herrar Fullmägtige
tillika gjorde förbehåll, att Exemplaren,
då de till Riks-Gälds-Contoifet aflemnas,
äro häftade eller åtminstone i sådant skick,
att, om defecter skulle finnas, RiksGäldsContoiret
ej må komma, att derför*e stanna i något
ansvar; hvarförutan det bör å igga Höglofl Ex.
peditions-Utskottets Secreterare, att, i afseende
på de af Boklådorne emottagne, men oförsålde
Bihang till Riks-St, Brot. i.dc Sami. N:r 401 *02'
1602 Stats-Utskottets Betänkanderi.
Exemplar, tillställa Riksgälds-Contoiret en med
vederbörande Bokhandlare häröfver uppprättad
och af dem godkänd Liqvidation. Hvilket Rikets
Höglofl. SiänderS ompröfvande vördsamligen
.understa! es.
Stockholm den 2 8 Maji i8i8«
N:r 27^.
Riksens Häglof. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående de Löneförhöjningar,
hvilka, vid 131 ? års Riksdag,
blifvit beviljade tjenstgörande EmbetsOch
Tjenstemän samt Vakt - Betjente
vid Riksgälds - Contoir et.
T-Jti till Stats - Utskottet afgifvit Memorial deri
6 dennes hafva Herrar Ful mägtlge i RiksgäldsContoiret
andragit, huruledes Rikets Höglofl,
Ständer vid 1815 års Riksdag behagade bifalla
att den för tjenstgörande Embets- och Tjenstemän
samt Vakt - Betjente vid berörde Contoir
faStstälde Aflönin-gs - Stat skulle i afseende till
myntets fallne värde och derifrån härrörande
dyrhet på alla förnödenhets - varor, ifrån 1816
års början och framgent till nästa Riksdag få
utgå med Femtio proCents förhöjning: men då
myntvärdet Sedan år 1815 aldeles icke förbättrat
sig och samma, om icke större dyrhet på
förnödenhets, varor ännu fortfar, hafva Herrar
Eullmägtige ansett sig böra hemställa, att samma
förhöjning, sorn vid 1815 års Riksdag för
Riksgälds - Contoiret beviljades, än ytterligare
Stats-Utskottets Betiinkanden'. 1603
triSfte få äga rum, så längé som den Bankens
Tjenstemän förunnade enahanda förmån fortfars
Vid öfvervägande af hvad Herrar Fullrnägtige
sålunda hemställt, har Stats-Utskottet
funnit fullkomlig anledning tillstyrka i att den
uppgäld af Femtio procent å Lönerne vid Riksgälds-Contoiret,
som vid 1815 års Urtima Riksdag
beviljades, nrå beräknas och utgå* så längé
enahanda förhöjning å Lönerne vid Banko-Verket
kömmer att ägä rum; hvilket Rikets Uögiofl.
Ständers närmare ömpröfvände vördsamligen
linder ställes.
Stockholm den 28 Maji i818*
N:r 373.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande > i anledning af den berättelse
som def till Stäts- Banco - och
Riksgälds-Verkens öfverseende år 1817
valde Revisorer af Riks - Stånden afgifvit
öfver Stats-Vekkets Förvaltning
och Räkenskaper åren 1812 till och
med i8i5.
Samtelige Respective Riks-Ståndén hafva tili
Stats - Utskottet remitterat Riksens Höglofl,
Ständers till Stats- Banko- och Riksgalds-Verkens
öfverseende, riästledit år 1817 förordnadé
Revisorers under ilen 2 ö:de sistledne November
afgifne Berättelse Om Granskningen af StafsVerkets
Räkenskaper och Förvaltning åren
1812, 1813, 1814 och 1815; i anledning hval
-
1604 Stcits-Utskottets Eelänk anden.
af,Stats Utskottet nu får aflämna dess vördsamma
yttrande till Riksens Högloft. Ständer.
I afseende på Stats-Veikets intrader hafva
Revisorerne förmält, huruledes de, i saknad af
en Riks - Hufvud - Bok , sotn 1 ett sammanhang
uppinge Stats-Verkets inkomster, hvilka nu redovisas,
dels uti Landt-Räkenskaperne, dels uti
serki'dte Bokslut eller Redogörelser vid de flere
Verk, der Statens Extra-Ordinarie-irttrader,
såsotn Tull- Post- och Chartte Sigillatffi-medlen
m. f. uppbäras, ej varit i tillfälle att närmare
utröna och granska Iruiu medlen ingått, än utaf
Kongl. Stats - Contoirets nu varande Räkenskaper,
som hufvudsakeligen grunda sig på Förslag,
kunnat inhämtas, och hvarutaf befunnits,
att genom Ofverskotter och besparingar hade
Stats-Verkets tillgångar efter afdrag utaf reserverade
och odisponerade Medel, vunnit en tillökning
utöfver hvad som i Förslag varit beräknat
for åren 3814 och 1815 af tillsammans
3,748:982 R:dr 28 sk. 2 r.st.
Beträffande frågan om behofvet af en RiksIlufvud
Bok; så hafva Riksens Ständer vid de
sednare Riksdagarne, äfvensom Revisorerne år
3813, insett, och i underdånighet anmält angelagenheten
deraf hos Kongl. Majit sorn ock gifvit
Hess Nådiga bifall till upprättande deraf;
Om vet kställigheten hvarutaf och hvad i afseende
derå förekommit, 1817 åis Revisorer i
deras Berättelse vidare sig yttrat; Och får StatsUtskottet
i detta ämne dess serskilta utlåtande
til! Riksens Högloft. Ständer afgifva.
Hvad åter angår Revisorernes, såsom resultat
af deras öfversigt utaf Räkenskaperne för
Ståts-Utskottens Eetänkanden. 1605
desse åren meddelte uppgift af hehållne till-’
gångarne, så enär Kongl. Majit i följd af R i k sens
Ständers beslut och underdåniga hemställan vid
i8i2o års Urtima Riksdag ägt, att till och med
för Ar 1816 disponera alla öfverskott å Stats intraderne,
till Militaire behof, samt Kongl. Majit
äfven i Dess Nådiga Proposition den 29 sisth
November, angående Stats-Verkets tillstånd m.
m. förklarat, det Kong'. Majit funne för godt,
att till flere förut inställde till Försvars^Verket,
samt andre allmänna Militaire behof och angelägna
anstalter, disponera 1815 och föregående
Arens behållne öfverskotts-medel, anser StatsUtskottet
något yttrande i denne del icke återstå,
i anledning af Revisorernes berättelse.
Vidare förekommer uti denna berättelse,1
lrvud Revisorerne angående de extra - ordinarie
iniraderne, såsom Tull- och Post-Medlen hade
inhämtat och ansett sig böra till Riksens Högloft.
Ständers närmare åtgärd anmäla; men då
dessa inkomster, ehuru stående i sammanhang
med Stats-Verkets på det hela, likväl redovisas
af serskildte Verk och Styrelser, har Stats-Utskottet
nu ansett lätnpelig^st att uti serskildte
utlåtanden upptaga hvad som i dessa delar förekommit
tift åtgärd, och bordt Riksens Högloft.
Ständers pröfning underställas.
Angående dispositionen af S.ats - Vet kets
Utgifter hafva Revisorerne förmält, det fö jande
omständigheter fästat deras uppmärksamhet
nemligen:
lto Att, enligt Kongl. Stats Contoirets Memorial
Böcker för år 1814 och 18 1 5 utgifterme
på 2tdra och 8;de Hufvud - Titlarne öfverstigit
l'6o6 Stats-Utsiottens Betiinkanden.
Riksens Ssänders anslags-Summor år 1814 med
27,504 R:dr 38 sk. 1 r=st qch år 1815 med
26,971 R:dr 23 sk. 4 r:st, tillammans för bägge
åren 54,476 R:dr 13 sk. 5 r:st.
Hvilka brister eller öfverskjutande utgifter
blifvit ersatte af de besparingar å HufvudTitlarne
samt Allmänna Indragnings - Staten,
görn föregående år uppkommit oell likmätigt
Riksens Ständers beslut vid Urtima Riksdagen
i Örebro år 1812 , skulle jemte Öfversko!(erne
på Stats - Verkets intrader sedan g:de HufvudTituins
Summa af too.flOQ R:dr först afgå(t,
utaf Kongl. Maj:t i Nåder intill påföjjande
Riksdag, disponeras till bestridande af kostnaderne
vid Bevärings - Manskapets Beklädnad
och Exercerande, med flere Militaire utgifter,
hvartill serskildte Medel å Stat då ej anslogos,
och hvilka öfverskott och besparingar, i följd
deraf blifvit under de sedermera förflulne åren
fill och med för år 18x5 ti{l 3dje Hufvud-Tifuln
öfverförde.
Fran Kongl. Stats - Contoifet hade Revisor
rerne erhållit den upplysning, att en sådan
från 3:dje Hufvud-Titulns Extra-Qrdinarie tillgång
skedd qfverföring till berprde bristers. eR
ler öfverskjutande ijtgifters betäckande, hade
blifvit grundad deruppå, att då Kongl. Majt \
Uåder ägt att inom hvarje Hufvud-Titul frilf
använda hela anslags - Summan och följaktligen
afven uppkommande besparingar derå, till utgifter,
som med Titulns föremål varit instäm--  mande, och sådane besparingar inqm berörde
arne Hufvud-Tittlar föregående Ar uppkommit,
men i stället att då medtagas, ökat 3=dje Titulns
Stats-Utslottets Beliinkartden. 1607
Extra-Ordinarie tillgång; så hade deraf ans.ft
följa, att när åter 1814 och 1815 blist funnits
Uti 2 dra och Sale Titlames ans!ag för derå
anviste utgifter, de samma bort fyllas med om*
förmäldte åtetföring af motsvarande medel från
g:dje Hufvud-Titulus till Kongl. Majus Nådiga
disposition ofverl ämnade extia tillgång. Men
Revisorernö funno likväl ilen uti RiksdagsBes
utet af den tudre Maji a 8 10 samt Riksens
Ständers det uti åberopade underdåniga skrifvelse
af den jode förutgångne April tagne och
ännu hufvudsakligen gällande Grund för Sta.sVerks
förva.tnipgen, icke medgifva, att de af
Riksens Ständer under hvarje Hufvud - Titul
arislagne Summor måga i något fall ofverskridas,
tttan deremot förmå, att den besparing,
som något år kunde uppkomma, borde om beliofv.
en det året ej krafde dess användande till
Utgifter under Hufvud - Tituln 1 komma Statsverket
till godo, och så användas, som Riksens
Ständer förordnat; hvarföre och då Revisoreme
för öfrigt ej kunnat finna Riksens Ständers åberopade
Beslut vid x8x2 års Urtima Riksdag
om öfverskotters och besparingars användande
innefatta vidsträcktare rättighet för Kongl, Majtr,
än att de samma till Militaire utgifter eller
sådane föremål, sorn med 3:dje Hufvud-TUuin
instämde kunnat disponeras, sedan de en gång
för sjlke behof blifvit dit öfverförde ; Revisorerne
ansett deras å iggaude vara, att det sig
yppade förhållandet härmed hus Riksens Ständer
anmäla, i afseende på den åtgärd, som dervid
kunde finnas äga rum.
n6o8 Stats-Utskottets Betänkanden'.
Uti det af Kongl. Majit, genom Nådig Remiss
den u:le sislledne Martii till Stats-Utskottet
öfverlämnade underdåniga utlåtande af
Kongl. Stats-Contoiret öfver hvad Revisorerne
angående detta Verks förvaltning och räkenskaper
anfört, har Kongl. Stats-Contoiret. andragit,
att Kongl, Majit, så val sorn Stats Contoiret
insett angelägenheten deraf, att betydlige tillgångar
ej borde beräknas af Besparingen på HufvudTitlarne
eller löpande Årets Uigifter derå anvisas,
innan beloppet för det framflutne Äret blifvit
utröndt; Men då, under ifrågavarande 2ineår,
nya oförutsedda utgifter tillkommit, sorn för Statsförvaltningen
varit oumgängelige och för hvilka
något anslag å Stat icke funnits, har annan
utväg till deras bestridande icke varit, än att
anvisa dem till utgående af den Hufvud-Titulns
besparingar tid hvilken de ansetts höra. Först
efter årets utgång och sedan alla utgifter efter
Stat blifvit bestridde skola Besparingarne kunna
utredas och bestämmas, men vid Utgiftens anordnande
skall hvarken kunna förutses eller
ltännas, huruvida deri kan komma att öfverstiga
de verkeligen blifvande Besparingar på Huf▼ud-Tituln.
Och då efter årets utgång, brist
uti dessa Hufvud-Titlars anslag funnits till de
derå anviste utgifter; så hade till betäckande
deraf en sådan återföring dit från 3:dje Hufvud-Tituln
skedt, på sätt och af orsak som
Kongl. Stats-Contoiret till Riksens Ständers Revisorer
uppgifvit, och Revisorernes berättelse
omförmäler.
Den disposition af ada andra Titlars iifverblifvande
Besparingar till 3:dje Hufvud.Tituln,
Stats-TJtsknttets Betänkanden. 1609
att der användas för Utgifter, som med Försvars-Verket
äga gemenskap, hvilken Rikets
Ständer år j 81 2 åt Kongl. Maj.t uppdrögo , rnotstred
efter Kongl. Stats-Contoirets tanka ingalunda.
den derutaf skedde återföring till 2idra SC Side
Hufvud-Tituin. Om Besparingarne för de förra
åren å desse sednare Titlar varit reserverade,
så hade tillgång till den nu anmärkte öfvecAssigneringen
icke saknats. Nu funnos de också
verkeligen behållue, ehuru till 3idje .Hufvud-Tituin
öfverförde. Hade de der redan för
Försvars Verket varit använde, då kunde tilläfventyrs
anledning hafva ägt rum att göra erinran
vid en sådan omföring Titiarne emellan,
men icke så enär tillgång fanns och penningarne
voro odispotierade. Kongl. Srats-Contoiret
har derföre trodt det bade till form och sak
vara vida behörigare att öppet för Rikets Ständer
framlägga förhållandet samt ett enär en utgift
för Tituln ägde rum, häldre återtaga (tenna
Titulns tillgång der den fanns, än att i förra
fallet, på sätt sorn förut någon gång skedt, annullera
anordningar, sorn visat Ofver Assignexing,
och föra differencen på det följande året,'
och i sednare åter, att föra utgifter, som angelägne
ansetts, på Förskotts-Tituln, att till
nästa Riksdag anmälas till ersättning hos Riksens
Ständer, hvilket i sådant fall rätteligen
hade påfordrat nytt anslag; Och Kongl. StatsContoiret
ansåge för öfrigt rigtigare än allt annat
både för Räkenskapen och Conlrollen, det
ingen så kallad jemkning för Titul-Summorne
efteråt ägde rum , utan att Böckerne, likasom
Bankens, löpa för dagen, och tillslutas på dag,
j6io Stats-Utsiottsnt Betänkanden.
till hvilket mål Kongl. Stats-Contoiret sträfvade
att hinna, men dervid vöre det ock nödigt att
de åtgärder icke ansågos klandervärde, hvilka
Jeda till detta mål, men hafva ingen ting annat
till föremål, än sådan ordning ock en fullständig
säkerhet, hvarförutan Kongl, Stats-Contoiret
tillkärinagifvit att för Å:en 38t& och
1817, hade Hufvud-Titlarnes Anslags-Summor
icke genom anvisningar å Besparingarne blifvit
Öfverskredne, samt alt hvad Åttonde HufudTituln
särskildt beträffade, de fleste derå uppförde
Anslag, endast äro Förslags-Sunimor hvarå
Besparingar föga ärp att påräkna, hälsi förhöjda
vahruprisen samt Arbets* och Dag-löner
verka på mångå af denna Titulns utgifter.
Då erfarenheten under de sednaie Arén
yisat anslagerjs otillräcklighet, på hafva Riksens
Ständer vid 1812 och 1815 årens Riksdagar
varit foranlatne att öka en del deraf, men
vid en jemt fortfarande stegring af Vahru Priser,
samt Arbets- pch Dag-löner hade desse
tillökningar ändå funnits vid verkställigheten icke
i alla delar uppfylla behofven, och detta vöre
en serskild^ orgalj hvarföre till betäckande af
hristerue för Åren t8x4 och 4815, då de vid
sistnämde års Riksdag beviljade tillökningar icke
voro att påräkna, den anmärkte återföringen
, från gtdje Hyifvud-Titulns Besparingar
häldre ansetts höra ske efter tillgång fanns, än
att med nya fordringar af Medel Riksens Ständer
besvära.
Vid öfvervägande af hvad så väl Riksens
Ständers Revisorer anmärkt, sorn Kongl. StatsContoiret
4 anledning deraf upplyst och andra
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 4611
git, har Stats-TJtskottet väl funnit Revisorernes
åtgärd hafva instämt med deras uti 30 §. af
Riksdagsordningen den 10 Februaiii 1810 och
Instiuctionen för desse Revisorer af den 10
Junii 1812 utstakade åliggande. Men beträffande
sjelfva förhållandet med Qfver-Assigneringen
på anslagen, liar Stats-Utskottet trode att
afseende bör göras på de skäl och orsaker, som
dertill föran}edt. Och då härvid förekommer
liufvudsakeligen att Kongl. Maj^t likmätigt Riksens
Ständers vid 1812 års Riksdag leranade
begifvande, ägt att lill och med för år 1815
disponera Öfverskotterne på Stats-Verkets intrader,
jemte Besparingarne å utgifterne, samt
den härigenom uppkommne extra Ordinarie tillgång
för 3:dje Hufvud-Titujns föremål medgifvit
att i följd af förut uppkomne besparingar å
pamme Titlar, de, åren 1814 och 1815, nafver
Anslags-Summorne erforderlige belopp äfven
af berörde Extra-Urdinnrie tillgång bestredps
; så och enär detta omföringssätt under Tit"
Jarne, vid sådane omständigheter desto mindre
inå kunna anses stridande emot ändamålet med
de för Stats- Verks-Föryaltningen till grund liggande
föreskrifter, som bristernes fyllande, på
sätt nu skedt, Jedt till en besparing på det hela
och förekommit behofvet af Statens gravem
rande med förskotter» sorn kråft nytt anslag;
finnér Stafs-Utskottet, utur sådane skal samt
hvad Kongl, Stats Contoiret för öfrigt upplyst,
förevarande fråga vara af den beskaffenhet att,
yidare afseende å den anmärkte dispositionen
jcke torde äga rum, utan lära Riksens Högloft,
Ständer vid besvarandet af Kongl. Maj:ts Nå-,
i6i2; Stuts-Ulskottets Retdnkanden.
diga Remiss, endast i underdånighet anhålla,
att den af Kongl. Stats-Contoiret för den sednare
tiden vidtagne ordning med Bokföringen
må följas, såsom ledande dertill, att hädanefter
Anordningarne å Utgifis Titlarnes Anslags-Summor,
icke uti något fall må de samma öfverskrida.
2:0 Hafva Revisorerne andragit, att många
af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, hvarigenom utbetalningar
i allmänhet blifvit i Nåder anbefaldte,
funnits icke innehålla föreskrift för Kongl.
Stats-Contoiret af hvilken Hufvud-Tituls medel
utgifterne borde anordnas, och hvarföre Revisorerne
då likväl detta syntes angelägit, emedan
för hvarje utbetalning den der icke grundar
sig å Speciel Stat eller författning, utan
tillfälligtvis af Kongl. Maj:t i Nåder anbefalles,
måste finnas en gifven tillgång, äfvensom med
afseende på förhållandet 1814 och 1815, då
Hufvud-Titiarne såsom förberördt är, blifvit
Öfverskridne, hemställt att hos Kongl. Majit
^hädanefter i Dess utfärdade Nådiga Bref till
Kongl. Stats-Contoiret, hvarigenom Utgifter anbefallas,
täcktes altid låta föreskrifva å hvilken
Stat eller Tituls tillgång Utgifterne borde bestridas.
Häröfver har Kongl. Stats-Contoiret uti
dess ofvanberörde underdåniga utlåtande yttrat
den förmodan, att anledningen till den saknade
föreskriften låge deruti, att i sådane frågor,
der Kongl. StatsContoirets underdåniga
utlåtande blifvit infordradt och Kongl. Stats-Contoiret
föreslagit den Titul eller de medel, hvarutaf
Utgifterne om de beviljades, borde utgå
Ståts-Utskottets Retänkanden. 1®13
hade Kongl. Majus Nådiga Bref och svar derå
endast innefattat fett blott bifall till Stats - Contoirets
utlåtande, utan att då ansetts behöfligt,
att i sjelfva Brefvet upprepa Titeln, och vid
andra tillfällen hade utgiften varit af så bestämd
beskaffenhet, att någon tvekan ej kunnat
uppstå till hvilken Titel den borde hänförasj
Men äfven om föreskrift icke sa. jäts hade Eesparingarnes
öfverskridande ej altid kunnat förekommas
enär Utgiften under loppet af året
måst bestrides och dermed icke fått hafvas anstånd
tills efter årets utgång Besparingarnes
belopp kunnat utrönas. Kongl. Stats-Contoiret
kunde likväl icke annat än medgifva det leda
till en ytterligare ordning och säkerhet, om
Kongl. Majit vid alla tillfällen täcktes i Dess
Nådiga Bref bestämma den Stat och Titul, hvaraf
sa beskaffade utgifter böra utgå, på det vid
utbetalningen hvarken någon villrådighet måtte
uppstå eller Kongl. Stats-Contoiret nödsakas att
med någon förfrågan i detta ämne Kongl. Haj:t
besvära.
Då Stats • Utskottet för sin del funnit hvad
så väl Revisorerne, som Kongl. Stats - Conioiret
anfördt, och föreslagit, vara grundadt på förhållanderne,
samt ländande till en ännu mera bestämd
och ordentelig förvaltning af Stats-Verkets
tillgångar och redovisningen för de samma,
har ock Utskottet ansett sig böra instämma i
tillstyrkande deraf, att Riksens Högloft. Ständer
i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla,
om vidtagande af berörde ordning, så att Kongl.
Majus Nådiga Bref tjll Dess och Rikets StatsContoir
om utbetalningar af Medel, måga in
-
1
1614 Stats-TJtskottets Betänkanderu
nefatta föreskrift under hvad Titul e'lér under
hvilken Siat de samma skola utgå.
3:0 Enligt Revisörernes anmälan hafva utaf
3:dje Hufvud - Titulns medel blifvit efter
Kongl. Majus Nådiga Eref af den 30 Junii och
31 Augustii 1815 utbetalte en ersättning af
1000 K:dr till numera framledne Herr Geneta!
Amiralen m. m. Grefve af Puke för hans
Koflyttningskostnad ifrån Stockholm till Carlscrona,
samt 1500 Rtdr till Siats-Rådet m. nu
Herr Friherre fi. Cederström såsom då i Nåder
befordrad till Stats-Råds-Embetet och derjemte
förordnad att i egenskap af tjenstgörande General-Adjutant
hos Kongl Majit våra föredragande
i Commandomål; Men då Revisorerne icke
kände någon författning sorn beiä tigade ÉinbetS-
och Tjenstemän att njuta en ersättning
af Statens medel för Flyttnings-kostnad vid befordran
eller Transport från ett till artnät Embete
eller Tjenst, hvarigenom Station förändrades*
samt de Herr Grefve öf Puke och Herr
Stals-Kådet, Friherre Cederström tillagde ersätt*
hirtgar altså icke kunde af Revisorerne betracktas
annorlunda ari såsom persönelle förmåner,-  de der icke kunde hänföras till den ersättning
för Rese-kostnader, som vid Commendering
lill Extra förrättning bestås, i hvilket fall utgiften
bordt bestridas af de derti 1 under 8-'dé
Hufvud-Tituln änslagne Medel; så och enär en
lådart petsonelle förmån åt Embets* och Tjena
Steman i allmänhet, som den ifrågavarande*
skulle för Stats - Verket medföra betydlig opåräknad
iltgift, trodde Re-isorerne berörde utbetalningar
under Tredje Hufvud - Tituln icke
Stats- Utskottets Beturikanderi* i 615
hafva bordt äga rUm, eller fälla Staten till last*
Samt derföre ansett sig böra härom hos Riksens
Högloft. Siänder göra anmälan, 1 afseende på
vidtagande af den åtgärd, hvarigenom måtte fötekominas,
att icke hädanefter slike et sättningar
blefve af Stats-tnédlen beviljade. Kgl. StatsContöiret
har i anledning häraf åberopat den
upplysning, som i detta ämne hade blifvit Revisorerne
mefldelt Uti en serskild Promemoria
Och hvarutaf inhämtats, att ifrån längre tider
tillbaka, så kallad Koflyttnings-hjelp, vid flere
serskildte tillfällen blifvit af Kongl. Majit i
Nåder beviljad Ernbets- och Tjenstemän, som
ifrån en till annan Tjenstgörings - Station blifvit
transporterade, uppå hvilken anledning érsättningarr.
e till Herr Grefve Puke och Herr
Friherre Cederström sig stödt.
Stats - Utskottet har vid handläggningen
häraf ansett Herrar Revisorernes anmärkning L
denne del grundad deruppå, att ehuru boflytlningshjelp
tillförene blifvit tillagd åtskillige Embets-
och Tjenstemän, Stater e.ler Corpser, som
titan att avancera till andra Sysslor eller Löner,
blifvit transporterade till andra Stationer*
kunde likväl sådant i förevarande fall desto
mindre berättiga till enahanda förmåns bestå,
ende, som Herr Grefve af PukeS och Herr Friherre
CederSttöms flyttningar icke varit af sådan
beskaffenhet, samt utom det att någon författning
icke kunnat åberopas sorn bestämmer slik
ersättning i förra tider, härvid förekommer att
sedan dispositionen af Stats-medlen med år 1810
blifvit närmare utstakad och bestämd, någon så
beskaffad utgift i annan ordning eller af set’*
1616 Stats-Utskottets Betänianden.
skildte orsaker icke skulle med grunderne för
Stats-Verkets förvaltning vara öfverensstämmande.
Men da Kongl. Majit i Nåder funnit för
godt bevilja ifrågavarande utgift, samt ändamålet
af Herrar Revisorers anmälan icke varit
annat, än att för framtiden måga undvikas lika
beskalfade utbetalningar, har Stats - Utskottet,
med enahanda åsigt af hvad sålunda förekommit,
skolat hemsta la det Riksens Högloft. Ständer
hos Kongl, Majit i underdånighet anhålla
att Stats-Verket hädanefter icke belastas tned
annan utgift i förevarande hänseende, än sorn
i Nåder pröfvas grundad på Författningarne.
4:0 Förmäla Revisorerne sig hafva inhämtat,
att Kongl. Majit genom Nådige Bref till
Kongl. Stats - Contoiret, uppå ej mindre Tredje
Hufvud Titulns besparingar, än ock af Åttonde
Hufvud Titulens Summa, derunder anslaget
till extra utgifter finues uppfördt, beviljat extra
Pensioner eller Gratifikationer till åfskilli»
ge Personer nemi. dels Embets- och Tjenstemän,
dels ock sadanes Enkor och af hvilka
sednare en del tillika njutit Pension till det
belopp, som efter Författningarne dem tillkommit
utaf den under Sjunde Hufvud-Tituln anslagne
Allmänna Pensions - Staten5 Och ehuru
Revisorerne i anseende till obetydligheten af
de belopp, sorn sålunda blifvit disponerade, i
jemförelse till de vida större Summor, hvilka
för öfrigt utgå af Statens medel, funnit mindre
nödigt att specielt fästa afseende på omförmäldte
af Kongl. Majit i Nåder beviljade Extra
Pensioner eller (^ratificationer, hade Revrsorerne
likväl, i afsigt att för framtiden mått®
Stats-iJt slottets Bettini anderi'. 1617
föréköthtnås det någre 'Sådan© utgifter tinder
förstnämnde 5 ne Hufvud Titlar varda beviljade
'utah alla Pensioner, sorn efter Författningarne
finnas Sga rum,, anvisas att utgå på deri
dertill hörande Fond under Sjunde Hufvudiulin,
ansett sig böra detta ämne till Riksens
Höglöfl. Ständers Vidare åtgärd hemställa.
Af hvad Kongl. Stats Contoir©t i dess ofVannärnnde
Underdåniga utlåtande häröFver andragitj
har Stats - Utskottet inhärntät: att föré
4 8 oi) och 1810 arens Stats - Reglering V2r eri
Benificii- och Eenådnings- Stat inrättad, uppå
hvilken Kongl. Majit ägde antingen tilldela belöning
åt förtjent© Embetsman och Medborgare
för serskildte. Korning och Fosterland gjorda
synnerlig© tjänster, eller öök med Pensioner
hugna i torftighet stadde Enkor och Barn för
deras Mäns Och Faders förtjerister eller andre
ömmande Omständigheter. Men sedan denne
Utväg vid berörde Stats-Reglering upphört, hade
Kongl. Majit vid de tillfallen då sådan©
belöningar, Grat i ficatiönSr eller Pensioner funhits
böra äga rum, genom serskrdte Nådig©
38 r©f. anvisat dem till Utgående a rit in gefl af Extra
Utgifts - medlen eller å Besparingarne på
deri Hufvud-Titul, dit de kunnat hänföras, och
liågon annan utväg atiser Kongl. Stats-Contoiret
för framtiden ej eller vaka för slike händelser
alt tillgå. Den vöre bck fried ali möjlig inskränkning
begagnad, enligt Revisorernas egit
yttrande örn obetydligheten af de belopp, som
sålunda blifvit disponerade, och föreställer sig
Kongl* Stats - Contoiret att vid upplysning orri
Uthang till Rikt-St. Fröt. igty tgig. 4'de Sami. Abr c®). 20 f i
Stats-Utskottet s Fetänkänderil
de Personer, som af sådane Extra-ordinarre understöd
kommit i åtnjutande, skulle allmänna
omdömet öfver de Embetsmäns förtjenster af
.fäderneslandet, hvilkas i fattigdom efterlemnade
Enkor och Barn salunda blifvit understöd-*
de, rättvist och med tacksamhet erkänna den
Nådiga omsorgen,
Då, såsom Revisorerne andragit, bestämde
anslag under visse Hufvud - Titlar finnas för
de serskildte utgifter, som tillhöra Stats-Verket,
och deribland under Sjunde Hufvud - Tituln.
den summa, som till Pensioner i allmänhet bestås,
har Stats-Utskottet ansett det Revisorerne
icke saknat anledning till deras framställning
härom; Och har på sådan grund Stats-Utskottet
trott sig böra i detta amne hemställa, det Riksens
Högloft. Ständer endast i underdånighet
hos Kongl. Majit anhålla: ätt någre Pensioner
eller Gratificationer ej maga under någon annan
Hufvud - Titul , an den Sjunde samt utaf
omförmäldie till Åttonde Hufvud - Tituln hörande
Extra Utgifts-Summa beviljas, och hvarvid
Kongl. Maj:t i Nåder, hvad den sednare beträffar
lärer täckas under noggran pröfning taga
de skäl och omständigheter, som kunna därtill
sig förete, att utaf Statens knappa tillgångar
sådane Gratificationer anslå.
5:0 Af nyssnämnde under 8:de HufvudTituln
uppförde Summa till Extra Utgifter,
hade Revisorerne funnit iner än hälften år
1815 hafva blifvit utbetald till sådane behof,
för hvilka ej i vanlig väg redovisas; Och då i
anseende till en större del deraf, det icke vora
kändt om och hvar redovisning derföre göres»
Stats-Uiskottets Betänk anden! 1619
hade Revisorerne till förekommande deraf, att
Redogörelse skall saknas för emottagne medel,
funnit sig höra hemställa, om icke hos Kongl.
Majt borde i underdånighet anhållas, att Kongl.
Maj t i Dess Nådiga Bref allt id täcktes låta utsatta
då redovisning sker inför Kongl. Majit,’
på det att, der sådant ej bestämmes, redogörelse
i vanlig Väg måtte kunna fordras.
Uti ofvan åberopade underdåniga yttrande
här Kongl. Stats - Contciret i denne punct tillkännagifvit,
att ifrågavarande Utgifter grundade
sig på Kongl. Majtts Egne Nådiga befallningar,
och att hvad redogörelsen för så beskaffade
medel anginge; så hade Kongl. Majit i Nådigt
Bref till K ammar-Collegium af den i4.:de Maji
j.703 förordnat, att då uti Räkenskaperna förekornme
Anordningar på penningar till hemligå
utgifter eller serskildte obestämde behof, men
bevis icke finnas bifogade, att de, sora Anordfiirigarne
qvittera!, derföre redogjördt inför
Kongh Majt, borde Kongl. Kamrnar-Gollegium.
icke infordra Redogörelse hvartill penningarna
blifvit använde, utan händelsen hos Kgl. Majit
i underdånighet anmäla och Kongl. Miajits Nådiga
Eörordnande afvakta; men om Kgl. Majit
likväl hädanefter enligt Revisorernes önskan,
uti hvilken Stats-Contoiret för sin del i underdånighet
instämde, täcktes i Dess Kådiga Bref
låta utsätta då redovisning borde ske inför
Kongl. Maj:!; så blefve derigenom den af Revisorerne
anmälte saknad af Redogörelse för «-  inottagne medel för framtiden till alla delar
förekommen. Och har i anledning häraf Stats
-
Statä-Tjtshaiitéito Betänkanden.
’ Utskottet skolat tillstyrk a Riksens Höglofl. Siandet
att derom i underdånighet anhållan gora.
6:0 Angående den under Nionde'HufvudTituln
anslagne Summa af 100,000 R:dr årligen
ti l Jordbrukets , Handels och Näringarfieä
befordran och understöd, hafva RevisUreme förtnä
t att de funnit densamma vara af Kongl»
M aj:t i Nåder sålunda disponerad, att derutaf
bland andre utgifter, ett sammanräknadt belopp
Under den fcirflutne tiden af omkring 118,500
R:dr Utgått såsom Rån ej blott till de i Länen
inrättade Hushåils-Sällskap, utan äfven ock till
större delen åt enskildte Personer eller Bolag*
antingen räntefritt eller emot 344 Procents
Ränta, hvilken så väl, sorn skeende Capital - afbetalningar,
åter Upptagas att oka tillgången 3.
Tituln eller dess årliga anslags-sUmma; toen då
Riksens Ständers afsigt med berörde Summas
anslående ej varit att densamma till enskildte
Personer eller Corporationer skulle å ett ellef
annat sätt disponeras, emedan Riksens Ständer
Uttryckligen förbehållit, att Pensioner deraf ej
finge beviljas, men vid utlåning åt private till
enskildte företag, eftergiften af Ränta eller nedsättning
deraf till lägre än vanlig Ränta kunde
anses utgöra en förmån, sorn, ehuru icke
gifven såsom Pension, likväl blefve ett motsvarande
personligt understöd.. Och Riksens Ständer
uti to §. af Riksdags - Beslutet den 2 Maj
1810, äfven uttryckligen stadgat,'att större summa
än 100,000 R.dr af Statens medel ej skulle
för Titulns föremål användas, men följden af
utlåningen deraf då Räntan och Capital - afbetalningarne
tilläggas Ponden blefve den , att
Stats-Utskorteis Betänkanden. 1621
Hufvud Timlns Summa om någre år skulle betydligt
okas; så funno Revisorerne sig häraf äga
skälige anledningar att till Riksens Höglofl»
Ständer hemställa, huruvida ej någon närmare
föreskrift må bora gifvas om grunderne och
sättet hvarpå Nionde Hufvud - Titulus medel
maga disponeras, saint om icke Räntan och inbetal
ningarpe på ifrågavarande af Statens medel
såsom Lån utestående Summa, borde, då medlen,
ing®./ betraktas såsom öfverskott på StatsVerkets
Intrader samt dermed på enahanda
sätt förhållas sorn angående desse Öfverskott i
allmänhet nu punes eller kaij varda af Riksens
Ständer beslutadt.
Kongl. Stars-Contoiret har i anledning häraf
upplyst, att då ponden, sedan deraf utgått
efter Riksens Ständers förordnande vissa årliga,
anslag till serskildta allmänna företag ej varit
tillräck’ig, att med återstoden understödja samte(ige
Länens Hushålls: Sällskap.eller andre nyCtige
Inrättningar med Håfvor, utan. återbetalnings
- skyldighet, hade Kongl.. Majit, mast inskränka
en del af det bidrag, sorn kunnat lemna?,
, till Lån emot lindrig Ränta, och viss fastställd
betalningstid, på det härigenom måtte
kunna beredas en framtida utväg till understödför
de öfrige Länen, samt sådana förekommande
Inrättningar och företag, hvilka, ined det
af Riksens Ständer för denna Hufvud - Titul
bestämde föremål hafva gemenskap, hvarjemte
Kongl. Stats - Cöntoiret , enär det ej kunde instämma
med afsigten vid formerandet af denna
Fond, a t-t de in Hy landé Ränte- och Capital*-  afbeulningarne skulle ingå, sorn öfverskott på
5^2? Stnts-Utskottets Belänkandenl
Stats-Verkets Intrader, trott att anslaget bord©,
till de bestämde ändamålen, utan afseende på
■viss elier föreskrifven tid användas, frälst er»
farenheten under de föregående åren visat, att,
om under det ena året anslaget icke till fullo
utgådt, hafva deremot ett annat år åter föiefallit
sådarie behof, att de, utan besparing från
de föregående, icke kunnat bestridas. Meli en
närmare reglering af denne
jnom åtskillige anslags inflytande från Åttonde
IIufvud-Tituln , på det Statens bidrag till sadaaae
allmänne Inrättningar, som härmed hafva
gemenskap, måtte på ett ställe blifva uppförde,,
funne Kongl. Stats - Gontoiret, likmätigt hvad
dess underdåniga berättelse, angående Stats».
Verkets Förvaltning innehåller, böra ske, under
förmodan för öfrigt, att denne Titul ändamåls
enligt använd, snart hembär Samhället en.
progressiv förmån ; vida vigtigare än den ringa
besparing, hvilken genom återflyttning till,
Ofverskotts - medel, af hvad som rättligen ali-,
drig kunde under Inkoinst-Titul hänföra?, skulle
blifva att vinna.
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskottet
åcke allenast ansett en öfverflyttning från den
Åttonde till denne Nionde Titul lämpelig utaf
åtskillige anslag, sorn äro af den beskaffenhet,
att de tillhöra sistnämnde Tituls föremål och
hvarom det generela Stats - Reglerings Retanhanaet
kommer att förmäla, utan ock trott en
närmare föreskrift om dispositionen af Nionde
Hufvud Titulus till Jordbrukets, Handelns och
Naringarnes understödjande och befordran anslagna
Fond blifva nödig. I detta senare hän:
Stuts-TJtskottets Betänkanden. 1673
seende har Stats - Utskottet ansett föremålet af
desse medel icke vara, att desarnma till private
l/ån egenteligen måga användas och förräntas
?t Fastighets-ägare, för hvilka utvägar till
X/ån i Riksens Ständers Bank äro beredde, utan
fast hällre böra till understöd för utförandet
af sådan® allmänna företag, sorp kräfva uppmuntran
och bidrag, disponeras, antingen såsom
Gåfva eller Räntefritt Rån, allt efter som Kgl,
Majit i Nåder pröfvar omständigheterne föranleda;
hvarvid till nödig upplysning och säkerhet
det om att medlen till behörige ändamål begagnas
synes böra iakttagas,
1:0 Hvad angar Jordbrukets befordrande
och förbättring; att de i Fänen inrättade Hus,
hållnings-Sällskap pä derom tillgörande anmälanden
om behof af medel i och för deras åtgärder
att sprida kunskap och upplysning i
Rands-Culturen, samt för öfrigt lemna biträde
och understöd i de serskihlte fall sådant påfordras,
maga tilldelas i mån af Ränens storlek
och behof, samt tillgången, hvad härtill disponeras
kan, emot skyldighet att artige berättelser
om mediens användande till Kgh Majit
i underdånighet afgifva, samt att i alla frågor
om understöd ät enskildte eller för något serskildt
företag i denne väg; Randshöfdingens i
Ränet och Hushållnings - Sällskapets Utlåtande
deröfver bör infordras till utrönande af behofvet
och nyttan af den anläggning, dertill bidrag
sökas: Börande de efter noggran pröfning
deraf, beviljade medel, genom Randshöfdingens
och Hushålls - Sällskapets försorg utdelas på af
Kongl. Majit i Nåder fastställde vilkor, öfver
1624 Stats- Utskottets Bttänkap.dtrs,
fullgörandet hvarutaf berna! te Sällskap, vakaf
och sedermera äfven afgifver yttrande.
2:0 diet
synes i de fall der sådant kan ifrågakomma,
hålle Randshöfdingeng i orten samt Magis.traten
och Stadens Äldste, der Sökanden är böende,
böra sig utlåta och vitsorda, behofvet och,
nyttan i allmänt hänseende af det understöd,
sorn kan begäras oell
3:0 Vidkommande Näringarne, hvarmed för*,
pämligast torde böra förstås Falmksröreiser och,
Hand tverkerier; Så bör icke allenast Stadens,
Magistrat samt Äldste af Borgerskapet först höras
och afgifva yttrande om dep ifcåga.stälIde.
Närings grenens, beskaffenhet, och de skäl der*,
på flen Sökande stödjer sin anhållan, utan ock
landshöfdingen i orten sig deröfver utlåta oell.
bestyrka rigtigheten samt Handlingarne df ^efter
meddelas Kong'. Majus och Rikets Commerce
- Collegitim ej mindre i afseende på eib
ytterligare granskning af Näringens nytta och
behof af understöd jantze,, än äfven för att upplysa,
huruvida och hvad Rån-biträde, sorn redan
kan vara af Manufactur - Discont - Fonden,
lemnadt den sökande Närings-Idkaren, hy i 1 treij
synes verka på afgörandet utaf det sökte bidrag
från Nionde Titu!en.s Fond.,, vid den,
pröfning af frågan, som hos Kongl. Maj:t derefter
förekommer.
Stats - Utskottet tror för öfrigt, att då betydlige
anvisningar ä Nionde Hufvud - Titulus,
tillgång i och för Canal - Inrättiiirlgarne blifvit
af Riksens Ständer gjorde, samt nu fråg Åttonde
Hufvud - Tituln äfven öfverförde åtskillige
StatsrVtskpttets. Betänkande 1625
tills vidare såsom årligen bestämde anslag, så
bl ifver behållningen af Nionde Titulus anslagssumma
ej större, ä,n att den lärer åtgå för ofvannämnde
ändamål.; Alen orri något Öfverskott
för ett Löpande år uppkommer, anser IJtskoMei
detsamma böra. enlig: gr un der ne för Stats-Vetksforvaltning.
en x betraktas, såsom besparing, samt
efter den för hvarje års Räkenskaps afslutande
fastställde tiden dg med forfaras lika med besparingarn.
e på öfriga Hufvud - Titlarne; Och
hvad åter angår de nu utlånade medlen; så böra
des«e jemte dun fastställda Räntan deja, såsom
Kongl. Majit L Nåder förordnat, inga att
öka Titulns tillgång för del året; meri. komn a
derefter att å nyo disponeras och. förvaltas, såsom
nu föreslagit är, hälst emot Riksens Ständers
afsigt vid iSc.g och. 1810 arens Stats-Reglering
någre stående Fonder af Stats- Verkets
snede! icke måga samlas,
I öfrigt hafva Revisorerne i afseende på
granskningen af Stats-Verkets Räkenskaper och
förvaltning andragit, att den fqr Revisorerne
gällande Instruction af den 10 Juli 1812 innehåller,
att. vid hvarje Revision arne års Räkenskaper
böra förekomma till granskning; Och
ehuru Revisorerne ansågo det vara Riksens
St,änders rätt, att taga kännedom om Stats-Verkets.
förvaltning intill den löpande tiden; sa enär
Räkenskaperne för Stats - Verkets medel i
allmänhet efter Författningarne ej böra vara
afslutade förrän omkring (vänne år efter Uppbörds-
eiler Redogörelse - året, blefve dock af
berörde stadgande uti. lnst: uctionen den följd,
att Reyisoreme endast finge tillfälle att erfara.
a 6.2 6,
Statt' Utskottets Betänk, tind et C
tillståndet fcir den j:ne år förut passerade tiden,
Hvad granskningen af Räkenskaperne anninge
funno Revisorerne likväl ingen förändring
härutinnan äga ruin så länge en kortare
tid för Räkenskaperues afslutande ej kunde föjeskrifvas;
men sorn det syntes för ändamålet
af Revisorernes åtgärd angelägit, alt Öfrige delar
af Embets-Verkens förvaltning, på sätt som
sker, hos Riksens Ständers Rank och RiksgäldsContoir,
framläggas för Revisorerne eller åtminstone
blefvo för deras kännedom tillgängelige äf.
yea för den sednare tiden, allt intill den löpande;
hemställa Revisorerne att stadgande derom
matte vidtagas och uti Instructionen tilläggas.
Enligt åberopade Instruction skall hvarje
Revisions förrättning omfatta Räkenskapen och
Förvaltningen under den tid för hvilken Förvaltningen
och Räkenskaperne af sednaste Revisorer
ellery Riksens-S.tänder ej blifvit granskade;
men g. § uti samma Instruction innehåller
dessutom att Revisorerne skola äga tillgång
till alla Kongl. Stats Contoirets Räkenskper
och Handlingar icke allenast för de år till hvilka
Revisionen sträcker sig, utan ock, likmätigt
42 i Riksdagsordningen äga rätt, att af Kgl.
Stats - Contoiret undfå de upplysningar och
Handlingar, som de i öfrigt finna nödiga; Och
di i följd häraf Revisorerne redan uti Instructionen
hafva sig tillagd den rätt, att, så vidt
för deras åtgärd erforderligt finnes, begära och
erhålla upplysningar orri Förvaltningen; har
Stat?-Utskottet trott någon närmare föreskrift i
densia del icke vara nödig, utan får härvid
klou upplysa, att efter hvad Stats - Utskottet
Stats-Utskottets Betänk anden: 1627
haft tillfälle inhämta, blifver vid den ifrågavarande
Riks-Boksluts- methodens användande,
tiden inom hvilken efter verkställd uppbörd
Stats-Verkets ställning kan öfverses förkortad;
Och torde Stats-Uiskottet för öfrigt beträffande
detta Riks - Bokslut, som synes föranleda till
serskildt behandling, och ej står uti ovilkorligt
samband med ofvannämnde anmärknings frågor^,
få i detta, ännu ej sluteligen hatrdlagde ärende,
afgifva serskildt utlåtande; Hvilket allt vörd-,
jamt underställes Riksens Högloft. Ständer*
Stockholm den 26 Maji 1818.
N:r 274.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtandei
anledning af erhållen remiss
utaf Riksens Ständers Revisorers 3 till
granskning oj Stats- Banco- och RiksGälds
IVer keti, nä st le dit år gjorde an-,
nidian angående Hospitals- och Lata.
reit s-Inrättningar nes Fonder.
Sedan Riksens Högloft. Ständers, till granskning
af Stats- Banco och RiksGälds-Verkens
Räkenskaper och förvaltning utsedde Revisorer,
sist 1 edit år 1817, under den 20 November
afgifvit den anmälan till RiksStånden, att
ehuru Revisorerne, i följd af Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse den 2 Juli 18x5 ål,egat,
att jemväl revidera Räkenskaperne öfver de Hospitals
och Razaretts-Fonder, som äro ställde
under Kongl. Seraphimer Ordens Gillets Öfvers
J.6j§, StatsrUtsiottets Betänkande.n.
Styrelse och Revisorerne genom Kong!. Maits
Nådigt kallelse afven få 11 verkställigheten delr-t
af sig föreskrifver» , hade likväl sedermera, _yp.
på Kongl. Seraphimer Ordens Gillets derom gjorde
framställning, Kongl. Majit genom Nådig
skrifvelse den jo September förledit år förklarat,
det någon granskning af Hospitals och Lazaretts-Räkenskaperne
icke tillhörde Riksens
Ständers Revisorer att förrätta,, hvarigenom hinder
för dem alisa blifvit lagde, att kunna Riksens
Ständers föreskrift uppfylla och hvilket
förhållande Revisorerne ansett sig böra an mära
hos Riksens Ständer, sorn allena kunde för framtiden
bereda verkställighet af deras beslut; så
hafva Rik-Stånden remitterat; denne anmälan
till Stats Utskottets handläggning och yttrande.
X anledning häraf har Stats-Ut skol te t in,
herntat, att Riksens Ständer vid- sista Urtima
Riksdagen, i fraga om ytterligare anslag för
Läns Laaaretternes utvidgande, genom ofvanåberopade
underdåniga skrifve:se af den 37 Ju i,
1815, aridrogo, det de funnit anledning dervid
fästa sin uppmärksamhet, att Seraphimer Cbdens
Gillets befattning ined Hospitaler och Läns LaZaretter
samt i och för deras,underhållande arvslagne
Hemman och räntor m, m. icke undergår
någon annan granskning, än den Kongl,
Kammar-Rätten, endast i afseende pä redovisningen
af medlen låter anställa, hvilken icke
kunde sträcka sig tili- anmärkningsrätt ighet, röja
ode sjelfva hushållnings-anstalien och hvad
dermed gemenskap äger; på hvilken grund , och
nied förutsättande deraf, r* 11 Seraphimer Odens
CRlJets Direction med tillftedsstallelse skulle
'Slats-\Jt skottets Betänka riden. 1629
-Se alla sådane åtgärder, hVilka kunde åstadkomtna
Vidsträcktare tillgångar för en inrättning,
hvars ändamål Voie så ädelt och nyttigt, och
hvars utvidgande skulle lill den lidande3 väl
bidraga, samt i öfvertygelse att deli enskildtä
fri kost igheten, lika som Riksens Ständers bevågenhet
skulle ökas i mohn af deri a i 1 mäbnare
och närmare kännedom, sorn erbölles om sjelfva
inrättningen och dess administration, Riksens
Ständer beslotp , att deras Revisorer t i' 1 granskning
af Stats- Ralrto och RiksGälds-Verkens
Räkenskaper, äfven skulle revidera de Hospitals
och Lazaretts Räkenskaper, söm är o ställde
under Kongl. Seraphimer Ordens Gillets Of"
ver-Styrelse Och efter gällande författningar ingå
ti 1 Kongl. Kammar-Rättens granskning, och
uti 29 § af Riksdagsbeslutet den 9 Augusti 1815
finnes detta afven intagit, dock meri tillagdt förbehåll
af Kongl. Majus Nådiga gillande.
Uti den af Revisorerne åberopade och deras
anmälan till Ständerne bifogade Nådiga skrifvelse
af den 29 September förledit år, till Kongl*
Seraphin er Oidens Gillet, har Kongl. Majit åter,
i anledning af Kongl. Seraphimer Gillets
anförande, att Hospitals- och Barnhus-fondeh,
hvarutaf äfven Lazarefterne de senare liderne,
i brist af andre tillgångar Varit underhallne,
icke består utaf någre af Rikets Ständer dertill
lemnade bidrag, utan förnemligast arf de för!äningar,
som frainfarne Konungar gjort till Hospitalen
och Barnhusen; äfvensom af enskilté
personers stifte!ser och donationer, förklarat,
att i anseende härtill och då Redogörelsen löt?
denna fond, hvilken innefattades i den Hufvud
-
1630 Stats-Utskottets Betiinkanderii
bok, som Kongl. Seraphimer Ordens Gillet årligen
later upprätta, inginge till Kongl. Kantihar-Rätten
oell der reviderades, Kongl. Maj:t
funné någon granskning af de under Kongl. Seraphimer
Gillets öfverinseende förvaltade fonder
icke kunna äga rum i sammanhang med de
öfrige åtgärder, som Riksens Ständers Revisorer
tillhörde.
Vid desse förhållanden, och för att kunna
afgifva det yttrande öfver Revisorernes härom
gjorde anmälan, Botn Riksens Ständer från StatsUtsköttet
infordrat, har Utskottet funnit nödigt,
att genom HufGantzlers Embetet begära
närmare uppgift otn beskaffenheten af de förlä»
ningår eller tillgångar, sorn Utgöra ifrågavarande
fonder; och har i anledning häraf, Utskot*
tet från Kongl. Seraphimer Ordens Gillet, uti
.Protocölls Utdrag den 24 sist 1. Martii, fått eJnottaga
en bestyrkt afskrift utaf Riksens Ständers
Kammat- Ekonomi- och Commerce-Deputation,
om Krono-Hospitalerne i Riket år 1756
afgifne Berättelse, såsom innefattande ali den
upplysning, sorn i senare tider kunnat inliemtas
om deras fundationer och förläriingar, jemte
en af Katnmar-Contoiret efter senast inkomne
Räkenskaper författad uppgift på beloppet af
Krono-Hospitaifcrnes så väl ständige som t i 1 ifällige
inkomster, hvarförutan Kongl, Seraphi»
mer Ordens Gillet tili underrättelse meddeldt,
ätt Uazaretternes Fonder, sorn jegenteligen bestå
af insamlingar i Uänen och det ärliga understöd,
Kongl. Maj t af Allmänna HospitalsFonden,
i Kader anslagit, icke hora under
Kongl. Ordens Gillets, utan till X<äns-Styrel»
Stats-Utskottets Be länk and enl 1631
Sétnes förvaltning, samt att det i förberörde
Berättelse upptaghe Danviks Hospital, sedan år
1807, efter Kongl. Majus Nådiga Förordnande,
Varit förvaltad af fen serskild Direktion.
Af omförmäite handlingar, hvilka till närmare
upplysning härjemte i afskrift bifogas, har
Stats-Utskoltet inhemtat, ätt Hospitals Inrätt»
ningarne väl ifrån början tillkommit genom
förläningar af framfarne Konungar Samt ÉnSkildtes
donationer, men likväl hufvudsakligen,
bestå uti Hemmans-räntrtr och Krono-Tionde
samt Afrads Spannemål, jemte ett förräntadt
Capital af 159,812 Ruir 18 sk. 2 r:st, som genom
besparing af någre Hospitalet^ Ofverskottsmedel
uppkommit, samt dessutom någre mindre
Capitaler: utgörande berörde tillgångar el»
ler fonder följande inkomster, nemligen:
In natura:
Krono-Tiönde-Spannemål - 6,272 T:r 2 kipf*
H emmans-Räntor och Arrenden
- . * - 2.053 — 13 —-
Summa 8,325 Ur 12 k:pf.
Penninge-Inkomst ■
Hemmans-Räntor och Arrenden 9,717; 15. lif
Interessen på utlånte mindre
Capitalerne * * 2,757: 4. 5;
D ivetse Extra Inkomster - 5,872: 17.' 10.
och Räntan på det förstnämnde
Capitalet - * - - 9.588: 35- 8.
Summa 27,935: 25. 30.
Hvarförutan finnas å Rikets Stat bestådda
lGG T:r 21^ k:pr Spannemål, 125 R;dr i Spad
-
163? Stais-Utskottets Betnnkanderi.
nemåls värde a 36 sk. Tunnan samt 2,133 Rtdl
32 sk. i penningar, till Hospi tä'ernes underhåll,
sorn från Stats-Verket alltså utgå.
Då Hfem mans-Räntor, Krono-Tionde oell
Afrads-Span nem åi samt derutaf satnlade Ca pita
ler icke annold unda kunna anses-, än såsom
af Staten bestådde, ehuruväl desatnrria blifvit
till detta serskildta ändamål af framfarrVé
Regenler upplåtneS hat Stats - Utskottet trott-,
att Riksens Ständer, i följd åf den enligt 63
Riksdags - Oi fillingen , dem för be hål Ine rätt , att
granska Stals-Verkets tillstånd, S yreise och förvaltning,
äfven äga att sjelfve och genöm deras
Revisorer öfverse oell revidera deri del af
Stats - Inkömsterne som sålunda finnes till Hospitals
Inrätiniugarnes underhållande anordnad
Saint ätt dbn Revision, som redogörelsen här*
öfver i Kongl. Kammar-Rätten till ziEfran un*
dergår, icke kan Utgöra skäl till Uteslutande
härifrån , enär Siats - Verkets Räkenskaper och
förvaltning lill dess ordinarie inkomster och utgifter
för öfrigt jemväl revideras uti Kongl,
Kammar Ritten, infen icke dessfnindre äro Underkastade
Revision äf Riksens Ständer och dgtas
imellan Riksdagarna samfnähti äflande här*
till utsedde Deputerade.
Stats Utskottet har tillika härvid funnit,
ätt då, enligt den af Riksens Ständer vid i8ör)
och 1810 åfens Riksdag antagne principe för
Siats-Verkets förva rning, alla dess Intrader böta
ingå och blifva synligfe uti Riks*S:aten Samt
inflyta bland Stats Verkets Intrader och derifrån
utgå j men någre serskildtfe Fonder icke
Samlas Och afskilde disponera*; så är det här
-
Stats-UtsiottctS Betän&andenl 163 3
med instämmande, att ofvanberörde, Hospitalerne
anslagne Intrader sålunda böra upptagas
och ingå uti Stats • Verkets Räkenskaper, samt
der, till inkomst och utgift, redovisas. Och, enär
sådant synes desto nödigare, som i annat
fall tillgångarne, såsom hitintills för Hospitals-
och Lazaretts-Inrättningarne, icke beräknas
i sammanhang utan till obetydlig del
igenfinnas uppå Riks - Staten samt till en Vida
Större utom Stat eller Riksens Ständers kännedom
disponeras, men, i händelse af brister eller
tillökte behof, mäste af Staten fyllas; så
har, på desse grunder, Stats-Utskottet ansett sig
höra tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att hos
Kongl. Majis 1 underdånighet anhålla, att ifra*
gavarande Stats-Verkets Intrader måtte ifrån'
och med nästa års början varda uppförde och
beräknade bland Stats-Verkets öfrige tillgångar
Uti Riks-Staten och Räkenskaperne, samt derifrån
till det bestämda ändamålet disponeras; äfvensom
att, i följd häraf, Kongl. Majit i Nädet
täcktes meddela Santtion åt det Beslut, ått Räkenskaperne
öfver så väl desse, som öfrige till
HoSpitais-Inrättningame hörande medel och förvaltningen
derutaf af Riksens Ständer eller de-l
ras Revisorer öfverses och granskas vid samma
tillfällen, som Stats-Verket på det hela Revi*
sion undergår; Hvilket dock vördsamligen hemställes
till Riksens Höglofl. Ständers bepröf*
Vande.
Stockholm den 26 Maj i 818-  Bihang till Rihs-Sl, Bröt. iSiyigiS- 4-dc Sami. N:r 20;. zo<S,
1631 Stats-ZJtskottets Betänk anden!
Litt. A.
Riksens Höglojl. Ständers Kammar- Ekonomi-
och Commerce-Depntations Berättelse
angående Krono - Hospitalerne i
Sverige.
1:0 Danviks Hospitalet.
Är ibland alla Hospitaler i Riket det stör*
3ta och ansenligaste.
Politie-Collegium, söm häst Öfver-Ståthållarfen
och Magistraten samt Prasses Conststorii
här i Staden förer dervid Directionen, och har
derpå det närmaste inseendet, anförer uti ingifven
och af Deputationen infordrad berättelse
af den 1 Junii sistledne, hurusom Konung
GUSTAF I, GlorVördigst i åminnelse, sedan
han odelade St. Clarse Klostér, anslog dess Gods
och inkomster till ett Hospital eller Helge An.
des Hus, hvarest fattige och sjuke skulle skötas
och underhållas. Ar 1733 utfärdades ett
Reglemente, så väl till Föreståndarenas, sorn
Hospitals - hjonens efterrättelse, hvarefter detsamma
den 10 Juli 1737 stadfästades, och togs
Hospitalet med all dess rätt, Landtboer och Afvelsgårdar
uti Dess höga hägn och beskydd.
Sedermera och år 1531 skall denna för de
fattiges skull gjorde Inrättning vara flyttad till
Danneviken och derstädes nödig och tjenlig
Byggnad anlagd, och är detsamma, som nu kallas
Danviks Hospitalet. Dess inkomster blefvo
af Högstbemälte Konung ytterligare förbättrade,
då Han den 27 Juli 1557 förlänte det nå
-
Stats-Utskottets Betänkande/i! 1635
gra nära intill belägne Lägenheter, såsom Hemmanen
Hammarby* Järla* Sickla, Sturö och Dufvenäs
Uti Svartlösa och Brännkyrka Socken.
Utom de Inkomster, som Höga Öfverhe*
ten häfver förlänt Hospitalet, äro såväl LäudtRäntor,
sorn CoUtante penningar igenom Gåfvor
och Testamenten af åtskilige private personer
tillkomne. «
Hospitalets Landt-Egendomar* hvilka Politie-Collegium
förmenar i början Varit fördelaktige*
hafva 1 senare tider undeigått mångå
förändringar, i synnerhet genom de förut tillåtne
Byten, hvaraf händt, att bättre Gods och
Räntor gingö Hospitalet ifrån Och sämre kömmo
uti vederlag tillbaka,
Sedermera har väl Konung CARL XI
Uti gifven Resolution 1687 alldeles förbudit
sådane Byten med Danneviks Hospitals-Hemmanfen
* och pröfvade för skäligt, att en nogi
Undersökning anställas måtte, huruvida annorlunda
med dem tillgått, än Byten* som skett
med Kongl. Maj:t och Kronan, men att en sådan
anbefalld undersökning skall sedermera ej
Varit företagen, mindre kommit till något för
Hospitalet önskeligt slut, utan Hospitals - Hemmanen
äro Uti flere Höfdingedömén Vida ifrån
hvarannan spridde och merendels belagde med
drygare Räntor, än de kunna Utgöra, hvaraf
Ständige förvandlingar och minskning Uti Hospitalets
inkomst härröra.
Nu för tiden innehafver Danneviks Hospitalet
100 | Hemman och 4g diverse Lägenheter,
hvarunder begripas en Såg- och 4 Mjöl*
1636 Stats-Uisiottets Betdnkandert1
qvarnar, utom Qvarnen vid Danneviken, alltsammans
med Frä!serrianna-rätt,
Räntorne borde väl, sedan afkortningarne
afgå enligt Hospitalets Jorde-JBok , stiga årligen
till 890 Tunnor 20 Fat Afrads - Spannemål, 8
Tunnor Mjöl och 1 Tunna Hafra, samt uti
Penningar 2,687 Daler 7 ör. Sunt; men i anseende
till Hemmanens släta beskaffenhet, stiga
de sällan högre, än til! 700 ä 750 och högst
800 Tunnor Spannemål, samt Penningarne 2000
å 2333 Daler S:mt, hvarjemte af Danneviks
Ladugårdarne Hammarby och Sickla, såsom bortarrendeiade,
betalas årligen 50 Tunner Spännemål,
2 5 £tt Smör, t 2 Ull, 3 T:r söt och
40 T.'r sur Mjölk.
2:0 De öfrige Hospitalets inkomster bestå
uti följande nemi. Förlänt Krono-Tionde utur
Sotholms och Svartlösa Härader, samt 3 Socknar
i Upsala Län, utgör merendels emellan
220 och 240 Tunnor Spannemål.
3:0 Tullkapparne af den vid Hospitalet belägne
och nästledit år till hela dess gångande
verk å nyo uppbyggde Mjölqvarnen, som efter
ett tagit medium af flere år , hittills utgöra om
året 71 T:r Hvete och 100 T:r Råg och Malt.
4:0 De enligt 1 39 års Sjö - Tulls - Taxor
vid Tolagen inflytande armpenningar till 4 sk.
för hvarje 100 R:dr af inkommande och 2 öre
för hvart 100 D.r S:mt af utgående varors värde,
hafva tillförene stigit ansenligt; men i anseende
till inskränkningen af de utländske varors
införsel, äro de år ifrån år förminskade.
För år 1753 hafva desse arm - penningar
stigit till 3,437 Daler.
Ståts-Utskottets Betiinkandenl 1637
5'o Interesse af Lane-Banco Capitaler och
andre Utlåningar 2,132 D:r Sunt.
6:0 Arrenden, Hyror och Tomtören af någre
Tomter i Staden samt små Lägenheter omkring
Hospitalet, stigit för 1753 till 528 D:r
18 ör. Ssmt.
7:0 Medgifts - penningar af dem, sorn till
Fribröds åtnjutande blifvit intagne, jemväl bortsåld
egendom efter de inköpte personer och eljest
qvarlåtenskap efter fattige sorn dö, så ock
penningar för dem, som inkomma i Curhuset,
äro ganska ovissa och inflyta till mer och mindre.
Ar 1753 stego de till 6,260 Daler 23
öre Sunt.
g:o Trettonde Penningen af Köpeskillingen
för Gårdar, byggde pa Hospitalets grund»
och Recognition för Danviks Hemman, som gå
i köp privat Folk emellan, är mycket oviss;
men steg år 1753 till 262 D:r 7 ör. Sunt.
9:0 Bänkhyror och Hof - penningar hafva
förut varit mindre, men, sedan Kyrkan blifvit
reparerad och i godt stånd satt, kunna desse inkomster
räknas till 300 D:r S:mt.
lott) För K'ockor, Jord och Bårkläde, Lerhämtning,
Botes - penningar > betalning för Hospitalets
Pråm och restftuerad accis för Qvarntulls-Hvete,
stego 1753 till 250 D:r Sunt.
11:0 Testamenten och Föräringar liliflyter
understundom Hospitalet; men ej kan till något
visst årligen insättas, dock är för år 1753
influtit 70 D:r 28 ör. Sunt.
Uti den för år 1753 slutne och ingifne
Hospitals Summariske Räkningen upptages hela
inkomsten för samma år nemligen
1638 Stats-XJtskottets Betänkanderil
'Afrada och Qvarntulls-Span
nemål
- - ■* a,*44 T:r 2 fjid.
och Krono-Tionde * - 241 4
Tillsammans i,3.85 T:jt 6 fj-d,
och uti Penningar och Persedlars värde utom
Spannemålen influtit - - - 1S>^3,8: 27,
än influtit för försåld Spannemål 2116: 2.
17.754: 29-
Utom denna inkomst, hvilken såsom vani;g
anses, har Hospitalet detta år undfått en o«
vanlig eller extra-ordinarie inkomst till en sum-1
ma af 2,095 D:r S.mt.
Samma Sunima har Hospitalets Inspector»
enligt dess Räknings lydelse, sedan han fått su
ne Förmäns tillstånd, af egen drift och sorgfällighet
och med tillhjelp af Hospitals-Kyrkoherden,
samlat till Orgel verks- och Predikstols*
byggnaden i Kyrkan, af frivillige gåfyor, som
åtskilige personer gifvit.
Upsala Län.
S:o Upsala Hospital.
« • • • •
Ar sa gammalt till sin inrättning, att vederbörande
nu för tiden och allt sedan 1702
ärs Brand öfvergick Upsala Stad med Hospitalet,
då de mästa Skrifter och Handlingar uppbrändes,
ej kunna derom gifva behörigt besked;
likväl skall af ett eller annat ännu i behåll varande
Bref och Document deri anledning gifvas,
att detta Hospital uti Catholska tiden skall
Ståts-Utskottets Petänkanden. 2639
af då varande Årke - Biskopen Nicolaus Ellonis
och Domprosten Anders And. vara aldraförst
anlagdt, och sedermera af private Personer för*
sedt med Donationer af Hemmans - Räntor och
Krono-Tionde, såom ock, att Konung JOHAN
lil igenom Dess Donations-Bref af d. 14 April
1575 och d. 26 Julii 1582 samt Konung GUSTAF
ADOLPH d. 22 Junii 1619 gifvit det
a t sk i 11 ige förmåner och tillökningar på dess inkomster;
Hafvandes Hospitals - Föreståndarne
ingen säkrare underrättelse om Hospitalets inkomster
att tillgå, än hvad den år 1712 den
30 October af Kongl. Kammar - Collegio utfärdade
Stat det tillägger.
Efter ett ingi.fvit Förslag eller Utdrag af
1754 års Hospitals - Räkning, består inkomsten
uti Hemmans - Räntor af 61 Mantal, samt en
Ladugård 1J Hemman, Nortuna kallad, sorn
brukas till hälften och bestiger uti penningar
417 D:r 23 ör. och Afrads-Spannemå! t 26. Tx,
jemväl uti anslagne Krono - Tionde - Spannemål
af åtskillige Socknar omkring Upsala 320 Ttr
6 fj:r, Intresse a.i‘ utlånte Capitaler 2 54 D;r, Bidderi-
Pung- och Arm bösse-Penn ingar 243 Daler.
Ingifts och Inskrifningspenningar a2oD:r
personen, som inkommer, 240, U=r.
Hushyra och. Tomtören 22. D:r 19 öre.
Bänk,- grift- och rirignings.penningar 115
D:r 10 öre.
Extra inkomster io D:r 8 öre.
Tillsammans penninge inkomst 1302 D:r 28
öre samt Afrads- och KronoTionde Spannemål
447 Tunnor 4 Fjerdingar, hvaraf 161 T:r 3
fj r 2 f:t, som ej blifvit till de fattigas behof
£640 §tats-Utskottcts Betänlanden,'.
in natura användt, är försåldt till 1,948 D:r %'
pre Sirmt,
7:o Gefle Hospital,
Ager ingen annan inkomst af Kronan än
Tjugufyra tunnor Spannernål och det efter Konung
SIGISMUND! Ponations-Bref af den 7
artii 15,97» Pe öfrige Inkomsterne äro ovisse,
såsom g Procent af Sterbhus-Inventarie-Summor,
Collect-Penningar, Armpenningar vid Sjö-Tul*
len, Armbösse-Penningar och frivillige gåfvor
vid Bröllop och Barndop med mera.
Elter ett af Syslomnnnen Rådmannen Hylphers
gjordt och ingifvit Utdrag af 1755 års
Uospitals-Räkning, består inkomsten för samma
§r uti bemälte 24 Tunnor Spannernål somt ut;
•Penningar 780 D:r 8 öre Sumt
Linköpings
Stift.
Uti detta Stift äro fyra st. vackra och an*
senliga Hospitaler, som af de i Påfvedömet så
kallade HelgeAndeshusen uppkommit och b 1 ifvit
af Högstsalig Konung GUSTAF ERICSSON
med Inkomster försedde såsom
8;o Linköpings Hospital,
För detta Hospital har Konung CARL Den
XI:te utfärdat Stat och Spisordning den 4 Maji
269 5 , och utsatt hurudana inkomster det äga bör,
nerol, räntan af 2 J M:t sa^nt af åtskillige andre Lägenheter,
såsom ängar, qvarnar och åkrar, jemväl
KronoTionde af 12 Socknar, för hvilken
Stats-Urslotters Betänk anden; i 6 41
Inkomst Sjuttio personer skulle underhållas samt
Lön och Kost bestås för en Prädikant, 1 Sysloman,
4 Drängar, 1 Kokerska och a Ladugårdspiga;
jemväl utsattes någon belöning för en Redesvän
och 3 st. AlmoseSamlare eller så kallade
Bedjare.
Enligt utgifvet Utdrag af 1754 års Räkning
skall inkomsten för samma år varit Krono-Tionde
- 337 T;r 4 Fj:r.
Afrad och Hospitalsåkrars inbergad
Spannernål 152: 7,
Igenom Bidderietin.
kömjnen Spannernål 945 •—»
176: 7.
Tillsammans 514 T;r 3 Fj:r.
Spannernål.
penningar och annor Inkomst.
Tomtören och Arrende
Rä nte-Persedlars värde -  Inskrifning*-Penningar *
Bidderiet inskaffat “ •
För de dödas quarlåtenskap
influtit ....
Bötespenningar -
Bötespenningar och annor Inkomst
- - - -
Halfva Ragamålet af Betje
ningens
Stat i Spannernål ut»
fores efter Kronovärdie
,Vinsten efter förvandling på
Riintepersedlar och afvelns
förbättring -
*42
D:r 3 or.
180:
11.
120:
—
4l!
96.
103
16;
11
—
313
38:
4*
,011!
13-
1483 P.r 9 ör
-
1642 Ståts-Utskottets Betänkanden.
9:o Wadstena Hospital.
Sorn är det största i Stiftet och den 31
November 1698 fatt Kongl. Majlis Stat och Spisordning.
Inkomsten, som samma Stat tillägger
Hospitalet, är Räntan af 15^ Mantal med någre
Utjordar, ängar och quarnar samt KronoTionde
Spanmål uti 14 Socknar och består således
hela inkomsten, enligt Utdrag af 1795 ar*
Räkning, uti:
Krono-Tionde - « - .402 T:r —
Afrads- och annor Spannemål 245
Tillsammans 647 T:r 5 fj.-d.
Spannemål.
Hen öfriga Räntan och värdet på de smärre
Räntepersedlarne, och hvad sorn vid Ladugården
tillkommer, hvilka vid Hospitalet nyttjas
in natura, utsattes efter Kronovärdering i
Penningar - - - - - 455: H.
Rågarne af Betjeningen* Spannemål 54: 21.
Interesse och Lage - 691: 17.
Inskrifnings- Penningar - 360:
Hof- och Pung - Penningar - - 14: 3.
För försåld qvarlåtenskap efter döde
Gratialister 45: 24.
Vinsten på Räntepersedlarnes förvandling
- - - - . 981: 26.
Penningelnkomsten gör tillsammans D:r 2,603: 6.
öre Silfvermynt,
io:o Söderköpings Hospital.
Enligt den af Kongl. Maj:t d. 4 Maji 1695
Utfärdade Stat och Spisordning, äro Hospitalets
Statt-TJtskottets Betänkanden, »643
inkomster, Räptome af 1 Mantal och en till
Hospitalet anslagen Ladugård, någre Utjordar,
Qvarnar, 31 st. små Gårdar och Tomter uti
Staden, samt 52 Tunnelands åker utom Staden,
Krono-Tionde uti 7 Socknar samt Tertial-Tionden
af Drothems Församling, som Pastoren
derstädes ej nyttjar,
För år 1754 har, efter ingifvit Utdrag af
Räkningen, inkomsten stigit nemligen;
Årsväxten af Ladugården och RäntOrne
samt Tomtören af Hospitalets
Lägenheter , , „ 557 D:r 14 ör.
Krono-Tionden till 480 T:r
6 fj:d. Spannemål.
Prästegårds-Penningar af 43I
Mantal af Drothems Socken lj: 27J
Annan inkomst af Hospitalets
tillhorigheter « 90; n.
Inskrifnings-Penningar - - 220; —
Bidderiet - -■ - 282: 18.
ifötes-Penningar - - * 40; ——
Interesse-medel af fruktbäran.
de Capitalev - - " 591* 20.
Vinsten på Persedlar efter förvandling
t - - , 2,200: —
Retjentetnes Qfvermåls-Spannemål
- - * - »48: 7.'
Fenninge* Inkomsten är således
tillsammans * - 2,843 D;r 20 ör.
Silfvermynt.
3644 Stats-ZJiskottets Beliinkanden,
l2:o Norrköpings Hospital.
Ar cl et minsta bland Hospitalerne i Stiftet.
Kongl. Maj ts Stat och Spisordning för
Hospitalet är utfärdad den 4 Maji x65.
Efter det af 1754 års Räkning gjorde och
ingifue Utdraget, består inkomsten ud KronoTionde
af 6 Socknar, sorn stigit till 212 T:r
2 fj:d. samt Ränta och inkomst af en Qvarn,
Akrar och Äng och Tomter, som äfven stigit
till 41 T:r 5? fj;d. Spannemål, samt uti andra
Räntepersedlar med Ragarne utaf Betjeningens
Span nemil, hvilken brukas in natura och gör
efter Kronovärdering nied Tomtören 190: 3.
Interesse-rnedel - » 19b: —
Inskrifoings- Penningar • 40: —
Bänkerums-Penriingac - - » 32: 21.
Sta 458 D;r 24 ör.
Vi nsten efter Markegångs-priset - 629: 10.
Hela inkomsten är således 253 T:r 7i fjtd.
Spannemål och uti Penningar i,o3& X):r 2 ör.
Sill venny nt.
Skara Stift.
l2:o Skara Hospital.
Ifrån de äldsta tider har härstädes ett Hospital
och Fattighus varit inräitadt och skall
hnnu äga sådane Fonder öfrige, sorn redan uti
Catholska tider varit dertill anslagne.
Uti detta Stift har varit 4 Hospitaler, nemi.
Skara, Mariestads, Synnerby och Varnhems,
hvilka efter Kongl. Majus Nådiga Förodnande
Stats-ZJtskotlcts Betiinkånderil 1655
af den 25 Januarii 1689 och den 21 December
1690 äro nn tilllhopasiagne och således de för*-  ut hvarje Hospital anslagne publique inkomster
nu tillslagne Skara Hospital ensamt.
lnkomsterne bestå förnämligast uti Räntor
af 4j Hemman och 3 Qvarnar, Krono-Tionde
Spannemål och Penninge-Inkomster, dels visse
och dels ovisse.
Ett ingifvet Förslag på 1755 års Inkomst Utsätter
Krono-Tionden till 430 T;r 2 fj:r.
Afrads och Qvarntulls Spannemål 18 T:r.
Flemmans Räntor och Arrenden 386 D;r 26 ör.
Frivillige gåfvor
Armböse-Penningar
Fr ibröds-Penningar]
Saköres-Medel
Efter ett Konung GUSTAF
ADOLPHS Bref af den 7lde
Februarii 1625 skall vara Mariestads
Hospital anslagit 5 st.
Osar in Natura; men efter framledne
Landshöfdingen Gabriel
Karks Resolution af den 19 de
September 1671, skulle i stället
för samma Oxar betalas 60 Djr
Sjmt i Penningar, hvarvid det
altsedan och ifrån det att Mariestads
Hospitals - Inkomster
blefvo till detta Hospital anslagne,
förblifvit, och således
upptages - 60!
Auctions-Medel af de döda Fatsigas
qvarlåtenskap 7 99:
140: —•
23: 11.
400: —
10: -—
1646 Ståts-Vt skott eli Éetänkandeii
Extra inkomster af försälde Per.
sedlar - * * - - 48: —
Inkomsten är således tillsammans
442 T'.r Spannemål och
Pennningat ‘ -1,142 D:r i 5 or,
Sifyermynt —- *“»
Strengnäs Stift.
i3:o Nyköpings Hospital»
Är till dess inrättning äfven gammalt, ben
kunna vederbörande, sorn uppsigten öfver detta
Hospital hafva, Ingen annan underrättelse gifva
om dess rättigheter och inkomster, än att
Konung CARL IX uti sitt Testamente af den
12 Augusti lboij tillagt det Tionden, som faller
i Lunda, Tuna och Bergshammars Socknar.
Att Drottning CHRISTINA genom Sitt
Gåfvobref af den 24 November 1625 skänkt
det a o Tunnor Spannemål uti Rönö och Välinge
Socknar till Vederlag för någon bortmist
Aker, Kolundsgärdet kallad, och att Konung
GUSTAF ADOPH den 30 Januarii 16*7 confirmerat
samma Donation.
Sedermera och af 1622 års Landtbok och
Räkenskaper efter Reductionstiden , då en viss
Tiondesättning gjordes, har denna Tionde Span.
nemilen ansenligen förökat sig, så att den nU
stiger till 402 Tunnor % fjjr, som äf 6 Socknar
i Jönåker* och Rönö Härader utgöres. Jemväl
efter en Kongl. Resolution af den 13 Julii
3660 är Hospitalet tillagdt 50 D:r S:mt af I/illa
och Qvarn-Tullen, samt 120 D:r S:mt af
Mantals-Penningar till Oxars inköpande,
Stats Vtsiottens Beldnhanden. 1647
Inkömsterne skola altså, efter ingifvit och
af Lands - Contoiret öfversedt Utdrag af 1754
års Hospitals - Räkning, för samma år bestå uti
402 Tunnor 3 fj:r Krono-Tionde Spannemål,
Arrendet af Hemmanet Oppeby 53 D;r 11 ör.
Interesse Medel - » - 332; 14.
Tullpenningar - 50: •
Till Oxars uppköp af Mantalspenningar
- 120t —
Inskrifning» Penningar - - 20: —
Af försålde Varor och Persed
lar
. . . . - 58: 21.
S:a 634 D:r 14 ör.
Vinsten af försåld Spannemål 1,111: 6.
Tillsammans 1,745 D;r 6 ör.
Silfvermynt Penninge-Inkomst.
l4:o Strengnäs Hospital.
Sedan åtskillige Donationer blifvit gjorda
till de fattigas underhåll å denna Orten är år
1647 af afledne Biskopen Doctor Johannes Mathia.
detta Hospital anlagdt och påbegynt och
fått den 23 December 1698 Kongl. Maj:ts Stat
och Spisordning.
Utdraget af 1754 års Hospitals - Räkning#
som Laiids-Contoiret genomsett, visar, att inkomsten
för samma år varit 248 Tt 7 fj:r 3I f:t
Krono-Tionde, 6 T:r 2 fj.T 1 f:t Afrads-Span».
nemål af Hospitals-Hemmanet Stenby.
Penni nge-InkomSf.
Arrende för Hospitalets Trägård - 40 D:r —
Afrads och andre Persedlar utsäiteg
i Penningar • - • . 39:
\ "
1648 Stats-Utskottets Betänkanderi:
Interesse-Penningar • * 16:
Inlösnings Penningar * - - 20:
S:a 115 D:r
Hela inkomsten är således 255 T:r 2 fj.'r Spannemil,
hvaraf 90 T:r 6 fj:r blifvit försålde oell
derföre influtit 635 D;r 8 öre S:mt, samt Uti
Penningar 115 D:r S:mt.
Vesterås Stift*
15:0 Vesterås Hospital.
Skall ar 1623 fatt en Kongl. Donation af
Kronotionden Uti 5 Socknar, samt ränta af 2:n6
Hemman uti St. Ilians Socken, 2:ne Vretar, 1
Humlegård. Efter ett af Eands-Contoiret ve*
rificeradt Utdrag af 17 54 års Hospitals-Räjcningj
är inkomsten för samma år 425 T:r 3| k:pr
K rono-Tionde och 26 'P:r 16 k:pr Spannemål,
tillsammans 451 T:r ig3 k:pr Spannemåh
Uti Penningar:
Tomtören, Bodhyra, Inskrifning?- och Armbösse.
Penningar, Bänkhyror, Arrenden och Interesse-Penningar
- . - - 364: 10.
Vinsten på Spannemålen 2 -2.497: 3.
Summa 2,861: 13.
i6io Arboga Hospital*
Den af Consistorio ingifne Berättelse gifver
den anledning att detta Hospital, söm ifrån
gamle tider haft sine inkomster uti Krono-Ti*
onde Spannemål, skall uti Konung CARE IX:s
Stats- Utskvttets Betänkatiden-. *649
tid vara flyttadt drdels Mil utom Staden, der
det nu är uppbvcdf; men huru det biifvit egare
til! der Henman Staffanbo 1 Mantal, som
det nu innehafver , derom skall ingen underrättelse
finnas. Efter Förslag på 2754 års Hospitals-inkomst,
sou: Lands-Conloiret genomsett,
skall den bestå uti Krono-Tionde
;ill - - - - - - 115 T;r 6 fj:r
Afrads-Spannemål . - - 69 T:r 6 fj:r
Tillsammans 185 T:r 4 fj:r
Spannemål.
Uti Penningar:
Interesse af Ahllöfske Testamentet
Penninge- Ränta af Hemmanet Staffansbo
1 Mantal och Arrende af
en Aker -  Inskrift,ings-Penningar -  Armbösse-Penni tigar - « .
S:a 82 6: 4.
För försåld Spannemål ...
600: —
24: —
200: —
i: 25.
- 29 7: 34-
Summa 1,123: 28.
»7:o Köpings Hospital.
Efter en Kongl. Donation af den ig Maji
1666, som den 10 Maji 1684 är stadfästad, be*
stås de Fattige 10 Tunnor Tullmjöl af Östuna
Qvarn, hvaraf 5 Tunnor skola vara anslagne
till Hospitalet och 5 till Stadsens Fattighus,
och underhålles på hvarthera stället 6 stycken
Fattige.
På Hospitalets inkomster för år 1754 är
af Hospitals - Räkningen ett Utdrag af Lands*
Bihang till Riks-St. Fröt. i-siy • 1818. 4;de Sami. N:r 20}. 3* J.
1654 Stats-Utskottets Betänkandenl
Contoiret verificeradt ingifvit, och innehållet
$ T:r Tull mjöl och 35 T:a Spannemål af en
bortarrenderad Aker och
Penningar:
Salcöres-Medel - - «* i * 12: 16.
Interesse-Medel - - . - .6: •—-
Frivilliga Gåfvor » 18: 6.
Arrende för Kålgårdstomt • - 2: 2»
Tillsammans 8 T:r 4 fj:r Spannemål, utom
de Fem Tunnor, som Staden till sitt eget Fattighus
undfår, samt 38 D:r 8 öre S:mt i Penningar.
Hospitalets behållne Medel äro 145
D:r 15 öre, hvaraf 107 H:r äro på Interesse
utlånte.
i9:o Fahlu Hospital.
Hetta Hospitals Föreståndare göra Följande
Berättelse: Att Konung CARLIX lätår 1607
inrätta Bergslagens Hospital vid Kopparberget,
för dem, sorn vid Grufvan och Hyttorne blifvit
förlamade, och för Fader- och Moderlösa
Barn. Inkomsteme, som Hospitalet då skulle
få, voro 2 procent af Konungens och 2 procent
af Bergsmännens tillverkning, sorn sedan sattes
till 12 D:r Kp:mt af hvar 4:de part och kallades
Skjutsfards-Koppar, och skulle under Ståthållarens
Inseentie, 6 Personer hafva Förvaltningen.
Ar 1640 erböd Bergslagen att upprätta
Hospitalet, och påtog sig att dertill gifva en
mark Koppar af hvart Skeppund, som kallas
Armbösse-Koppar och ännu i dag utbetalas af
Siats-XJtskottets Betankandenl
Bergsmannen, då ock Kronan anslog ali Skjutsfärds
- Kopparen till Hospitalet, hvilken äfven
Bergslagen utgaf.
Sedermera vid Stads - Inrättningen här i
Fahlun, kotn Staden att åtnjuta halfva delen
af Skjutsfärds-Kopparen och den andra hälften
tillföll Hospitalet, intill dess Konung CARL
XI år 16S8 den 18 Januarii, sedan Grulvan
året tillförene igenföll, fann skäligt att eftergifva
Skjutsfärds-Kopparen; men gaf Hospitalet
i stället det Surrogatum, som årligen i penningar
inflyter.
Ar 1650 den 31 Gctober beviljades, pS.
Bergslagens anhållan, Hospitalet Lönings-Span»
nemålen i vissa Landsörter. Förutan sådant,’
lät ock Bergslagen en del af de vid Grufvan
fallne Sakören, så val som förbemälte ArmbösseKopparen
och en del af Krats - Kopparen, den
Magistraten eller Stadsväsendets inrättande disponerade,
gå till Hospitalets understöd.
När Hospitalet kom uti godt stånd, och’
inseendet togs ifrån Bergslagen, och lade* till
Magistraten, jemväl sedan 1686 års Kyrkoordning
utkom, och Hospitalet började anse*
som ett Rrono-Hospita!, drog Bergslagen sine
frie Bevillningar tby ifrån. 1686 och 1687
anslogs Armbösse - Medlen till andre behof vid
Grufvan, jemväl blef Resolverade, att KratsKopparen
och Vatsket skulle höra Bergslagen till»
Deremot inrättade Bergslagen år 1694 en
Sjukstufva vid Grufvan till de Blesserades skötsel.
Eftet ett ingifvet och af Lands - Contoirec
genomsedf Förslag på Hospitalets nu ägande
Inkomster för år 17 54’ hesta de uti:
Stals- Utskottets Betänkanden.
3 2g T:r 2 fj:r Krono - Tionde Spannemål,
som Iren 1646, 1649 och 1650 blifvit Hospi
talet
för;änte
För Skjutsfärds Kopparen, som betalas utur Handt»
Ränteriet - . - 7a6 D:r 28 ör,
100 Stafrum Ved af Ordinarie
Räntan i Öster-Dalarne - 100: ——
Interesse Medel - - * 417: ——
Inlösning-Penningar * - 160: —
Vinst på försåld Spannemål - 118: 15.
Tillsammans Penninge-Inkomst 1,502 D:r 11 ör,
Silfvermynt — — — — t—
Vexiö Stift»
2o:o Vexiö Hospital.
Ät uppbygdt af Trä uti Vexiö Socken p&
3 Hemmans ägor, hvilket Hemman, jemte tvänne
andre af £ och | mantal, som ifrån gamla
tider varit Hospitalet foliant, tillika med 434
T:r * fj:r Krono - Tionde. Hans Kongl. Maj:t
Högst Salig Konung FRIEDRICH har i Nåder
behagat år 1747 confirmera den år 1690
utfärdade gamla Staten.
Utdraget af 1754 års Hospitals Räkning,
som af Lands-Contoiret är verificerad, upptager
inkomster:
Bemälte Krono-Tionde Spannmål
till - -434 Ttr 2 fj:r
Hemmans-Ränta - - "49 D:r —
Håf-Penningar 3: 16 ör.
Ingifts-Penningar » 80: —
Stats~Vtskottets Betänkanden. *6 5?
Saköres Medel - 38: 21.
S:a 171: 5.
Vinsten af försåld Spnneinål - 534: 12.
Tillsammans Penninge-Inkomst 705 D:r 17 ör”
22:o Jönköpings Hospital.
Konung JOHAN IHldje har genom Dess
gifne Bref af den 5 Junii 1570 tillåtit, att
Hospitalet, som förut tillika med Sraden blifvit
af Fienden uppbrändt, skulle å ny o uppbyggas
och år 1583 och 1526 förlänte Hospitalet 1
Hemmman samt Krono - Tionden uii åtskilliga
Soclinar.
Samma Förläningar äro sedermera af de följande
Konungar confirrnerade och med andre
förmåner fördkte.
För år 1754 består inkomsten, efter ingifvit
och af Hands - Contoiret öfversedt Förslag,
uti 282 Tunnor 1 fj:g Krono-Tionde Spännemål.
Räntan af mant. Quarn och
en Utjord - - • - 119 Q& ör.
Interesse-Penningar - - 67: 13.
Inskrifnings-Penningar - - 190: -—
Armbösse och Saköres-Medel - 24^ 16
S:a 401: 28.
För försåld Spannemal influtit - 562: 4*
Tillsammans Penninge Inkomst 964 D.r 7 ör.
Silfvermynt.
i6jO Stats-Utskottets Retiinkandvnl
Lunds Stift.
23x> Malmö Hospital.
Detta Hospitals uppkomst ar kommen af
tle förstörde Klostren, och blifvit af de Dan»
ske Konungar tid efter annan med Inkomster
sa val uti Krona-Tionde Spannemål, sorn Hernjnäns-Räntor,
utom andre ovisse inkomster, forsed!
; hvilka inkomster, sedan Skåne kommit
tinder Sverige, hafva sedermera af Sveriges Konungar
blifvit stadfästade och förbättrade, jemväl
äro de förökte igenom Private personers.
Donationer.
Kongl M j':t har för detta Hospital utfärdadt
Stat och Spisordning den 30 December
1699,
Inkomsterne äro, efter ingifvet Förslag för
ar 1754:
Krouo-Tionde - - “ 432 T:r 2 fjtr
Alrads och annor Spannemal - 214 — 4 —
Tillsammans 633 T:r 6 fp*
Spannememål.
Uti Penningar:
Hemmans-Räntor af 4.I mantal - - 204: 16.
Arrenden för Jordlega och Hyror - 338: 17.
Interesse-Penningar ... Tl^' 30.
Utskrifnings-Penningar • 2a: —
Inskrifningspenningar - - - Sol —
Stole- och Kjämme-Penningar, Dito
för dödas quarlåtenskap, Begrafnings-
Armbösse- Pung- Städsmålsoch
Bötes-Penningar • 280: 24!
Sta 1,734: 13.
Stats-ZJtskottets Eetänkanden'.
*651
För försåld Spannemal influtit - 989: 21.’
Summa 2,714: 2.
24:o Lunds Hospital.
Detta Hospital skall äfven ifrån Kloster
till hemvist för Fattige blifvit förvandladt,
och skall äga gamla Privilegier gifne af Konungar
i Dmnemark den tiden , då Skåne var
under deras välde, hvaraf väl många Bref och
Resolutioner åberopas, rnen uti Krigstiden för^
skingrade.
Sedan Skåne kom under Sverige, h3r det
äfven undfått åtskilliga, Kongl. Resolutioner,
Samt att Kongl. Majit dea 3 Augusti 1681 och.
den 13 Februarii 1728 stadfästat dess Frivi-.
legiér och Rättigheter.
Hospitalets inkomster skola förnämligast bestå
uti 20 jf Mantal , hvaraf äfven Hospitalet
njuter Krono- celi Kyrko-Tionde, och upptages
uti det af 1754 års Räkning ingifne Utdraget
Hemmaus - Räntorne
till -* 764 D;r
Krono-Tionde-Sparmemålen af
samma Hemman efter Kronovärdering
- 17.3P 24 dcJ
Kronotionde af Möl'ebergaS0chn,
hvartill Hospitalet skall ega,
enligt 165g ars Handt • Bok ,
Jus Patronatus, stiger till - 5.6-4 5a
Vinsten på samma Spannemal
efter Markegåugsspcis - - 1^75-
1956 Stats-Utskottets Be tänk anden.
Termin af Saltpetter - Skatt af
bemälte Hennman - 423:
Jordskylspenningar . * 45=
Interesse-Penningar - - 45:
Arrende, Bränneveds, Utskrifnings
oell Stadsmåls-Penningar
ni. fl. Penninge-Inkomster
-
1 5*
*9-
7 74* 14*
Tillsammans 2-479 D:r 2 5 or.
Silfvermynt.
25:o Ystads Hospital.
Till detta Hospital har Konung FREDRICH
s. .II i Dannemark först donerat Kronotionden uti
tvenne nära till Staden be agne Socknar, och
sedan hafva Herrskaper på Earidet och andre
Christmilde menniskor ökat dess inkomster med
deras gäfvor.
Enligt ingifvit utdrag af 1754 ars Hospitals-Räkning
bestå inkomsterne för denna tiden
uti:
Ordinarie och Extra Ordinarie
Hemmans-Räntor - - 310 D:r 4 ör.
Krono-Tionde Spannemål, uträknad
efter Kronovärdering
Donerad Spannemäl 10 Tunnor
årligen af Marsvinsholm
Jordskylder, Tomtören och Hyror
i Staden ...
Interesse-Mede] -  Ltskrifnings- Taffel- Botes- och
Inskrifnings-Penningar m. m.
245:
1.
22:
16.
1 00:
75**
15-
J55:
s
0
Stats-Utskottets Betänk and en. 2657
Vi nstenpåden Spannemål, sorn
blifvit försåld ... 134: 29.
Till sammans 1,043 D:r 22 ör.
2 7:0 Landscrona Hospital.
Ifrån Catholska tiden och år 1447 har
denna till de fattiges underhåll gjorde inrättning
fått dess början, och år 1539 och 1572
blifvit med dess inkomster af Danska Konungarne
CHRISTIAN lil och FREDRICH II
stadfästade, och dess förmåner förökade.
Nu för tiden bestå inkomsterne, enligt Utdrag
af 1754 års Hospitals - Räkning, uti 240
Tunnor 3 fj:r Krono Tionde Spannemål.
Donerade Frälse * Hemmans
Räntor
37 D:r3oör.
Eandgille- och Jordskylds-Pen
ningar
- 150: 16.
Interesse och Fruktbare Capt
taler
... - 4331 5.
Pung Stock- och Inskrifningspenningar
m. m. 64: 2.
Sta 685: 24.
Vinsten på Spannernålen efter
Markegången - 4(16: 30.
Tillsammans 1,132 l);r u or'
Silfvermynt.
28:0 Christiansstads Hospital.
Detta Hospital förmenas vara uppkommit
af tvenne andre vid Alius och Vää inrättad*
\
tStats-Utsiottets Betdnkanden.
Hospitaier, hvilkas inkomster skola blifvit detta
Hospital tillslagne, sedan Staden Christianstad
b!ef af Konung CHRISTIAN IV anlagd
och år 1622 med Privilegier försedd.
Hospitalet är byggdt af sten, tvänne våningar
högt, hvarvid år 1 700 en Kyrka af korsvike
blef uppbygd, och 1727 samt 1729 äro åtskillige
tillbyggnader gjorde.
Ar 175,0 är på sjelfva Stenhuset uppbygdt
ett nytt och större Klocketorn, än det förra
var, beklädt med Bly och Jernplåtar, varan.
des iiu en begynnelse gjord med Stora Hospital
s-Stuf vans förbättrande.
I>e egendomar, sorn Hospitalet nu för tidén
skall ega, äro 2350 Mantal , 19 Gatehus,
2 Ouarnar, 29 Utjordar och x Ahl fiske.
Horpitalet skall »ga Jus Patrona'us till
Rinkeby Kyrka, i följe af Biskopens Åge Jepssons
Donat ions-Bref af år 1524, och KyrkoTiooden
af Socknen, sota skall stiga till 40 T:r
k:pr Spannernål.
Likaledes skall Hospitalet efter Kongl. Donationer^
åren 15G6 och 1679 ega Krono Tionde
uti Ahus och Köpinge Socknar.
Ar 1585 d. 20 Januarii skall Hindric Bral
lie gifvit Vää Hospital 40 Tunnor af Vidsköfde,
Söderlöfs och Degerberga Krono-Tionde
Spannernål, som betalas ifrån Vidsköfde Hofgård;
roen, sedan »amma Tionde blifvit till Kro-*
nan reducerad, så har Vidsköfde Herrskap innehållit
med denna Spannemåls utbetalande, och
emedlertid till dess slut blifver, om bernalt©
seduetion skall blifva ståndande eller ej, blifva
Stats-TJtskottets Betänk anden. 1663
dessa 40 Tunnor Spannernål uti Räkenskaperne
|rligtn upptagne och åter nfsfcrifne.
Det för år 1754 ingifne Förslaget samt
det af Lands-Contoiret upprättade Smnmariske
Extraetet upptagex inkomsten för samma år,
nemligen 191 T:r 7 fjerd- Krono- och KyrkaTionde,
^50 T:r 1 fj:d dito af Hospitals Godsen,
242 T:r Spannernål, gör efter Kionovärderings-pris
- 462 D;r 25 ör«
Än uti Penningar följande inkomster:
Interesse
penningar af fruktbärande
Capitaler - 339: 35*’
Ordinarie och Extra Ordinarie
Räntor, af Godsen - - 923: 15,
Inskrifnings-penningar - 360: —
Jordlega, Hushyra, Taffel
och
Pungpenningar « - 38: 29^
Städstnåls-Penningar - * 39: 16.
För Begrafningar, Likkläden,
Jntagnings-Penningar och Sakören
m, 111, - - - - 1x9: —
Summa 1819 D.r ?S ör.'
Vinsten på Spannemålen efter
Markegång - - .679: 26.
Tillsammans 2969 D:r 15 ör.!
Götheborgs Stift.
£9 Götheborgs Hospital.
Skall efter Glofvördigst i åminnelse Kas?
hung GUSTAF -x.a Befallning år 1529 vaxa
l 6 60 Stats- Utskottens Betänk anden.
fly; ta Ht ifrån den ödelagde Sraden LödeSe till
Nylödese 4- mil ifiån Staden Götheborg, där
det nu ar. De efterträdande Sveriges Konungar
hafva försett det -med årskiilige förmaner,
som skall visas af da varande Kammar Collegii
Bref och Resolutioner af den 1 Ocioher 1591,
den 24 Juli 1619, den 6 Martil 1627 och n
.November 1629, hvarigenom Hospitalet den
tiden skall hafva haft en lilliäckelig Fond till
de fattiges underhåll; men b räjtas, att igenom
andre tirnade händelser, såsom Krig, Myntetecknens
devalvation, missväxt och dyr tid,
ska 1 detta Hospital vara råkadt uti ett utblottad»
tillstånd och mistning af manga Allmosor
ifrån Landet och Städerne; men emellan Magistraten
och Ostindiska Compagniet träffad öfverenskommelse
af den 8 Juni 1737 skall hafva
varit till Hospitalets bestånd ett hjelpeinedel,
hvarigenom Hospitalet för hvart och ett
ifrån Ostindien lyc.keligen hemkommande Skepp,
skall undfå 500 D:r Srrj, emot en sådan för.
bindelse, att uti Hospitalet, om så skulle behöfvas,
2:ne Personer af Cornpagniets Folk, som
det omtränga, för hvarje 500 D;r S:mt blifva
uti Fribröd intagne.
Hospitalets inkomster bestå förnemligast
uti någre Hemmans-Räntor och Krono Tionde,
och upptages uti ett på 1754 årsinkomster ingi
fvet Förslag följande:
164 T:r Krono-Tionde.
46 T:r 8 k:pr Afrads-Spannen.ål af Hospitalets
Gårdsbruk, 72 T:r 2 k:pr annor Spannemäl
igenom Allmosor ifrån Landet influtit
efter en särskild Räkning.
Stats-Utskottets Fetänkanden. 1661
j 82 T:r 16 fj-r Spannernål.
Penninge Inkomst:
Räntan af 2 Mantal och en Quarn, samt
Arrende-Penningar för Torp
och Hagar - - .127 D.r 94 ör.
Pungpenningar - 3o8; 6,
Centonal af Götheborgs Stads
Aflöning - - - 221: 17.
Inlösnings - Penningar inflyta
för hvar och en, som inkommer
uti Fribröd efter
Accord, alt efter Stånd och
alder til 50, 80, 100 och
200 D:r Srmt - - 40: —
För 3:ne Skepp af Ostindiska
Compagniet ... 1,500: —
Götheborgs Stads Allmosor - 795: 27.
För en försåld Byggning - 49&: —
Frivillige gåfvor och annor
inkomst - - - - 2 lis 4-
An influtit efter en särskild
Räkning i Penningar - 263: 22.
Tillsammans Penninge-Inkomst 3,964 D:r 4 ör.
3l:o Kongelfs Hospital.
Varit i gamla tider inrättadt och af Kongl.
Majtt igenom Dess Nådiga Bref af den u| Martii
1685 ökadt till dess inkomster med Räntan
af ett Skatte Hemman benämdt Tronum uti Torsby
Socken på Inland bejngit.
Inkomsterne efter ingifvet och af Landsrnnmiret
nåskrifvet Förslag för år
rG58 Stats-Vtsiottens Betänkanderii
Tunnor Tionde Korn, löst mål, utan Kappar^
hvarföre betalas - » “33 E:r sa ör.
Räntan af ett Skattehemman - 3g: 33.
Arrende af 21 st. åkrar * 36: 8*
Interesse af fruktbärande Capi*
täler * - - - »last: 17»
Inskrifning*- och IntagningsPenningar
- 60! *—
För försålde Persedlar - - 10: 1.
S:a 257; 24. Tillsammans 291 D:r 14 ör.
32:0 Halmstads Hospital.
Ifrån första Reformations-tiden och ar 1528
skall härstädes hafva varit ett Fattighus inrättadt,
och det af private Personers sammanskott.’
Tvenne i Staden då varande Klosterhus och Ut*
jordar hiefvo af Konung FRILDRIC I i Dannemark
dertill gifne, och år 1597 urulfick äfven
Hospitalet af då varande Danska Regeringen Krono-Tionde
Spannemål af (vänne Socknar, Jemväl
skall detta Hospital blifvit tillagdt Räntan
af en inhägnad på Stadens Utmark.
Efter ett ingifvit och af Lands-Confoiret
verificeradt Förslag för år 17^4, bestå Hospitalets
inkomster i följande:
Räntan af Jordarne - - 6 D:r 26 örJ
Krono Tionde Spannemål i Penningar
----- 95: 21*
Interesse-Penningat » - 164: 7.
Pung-penningar, Sakören och
Extra Utgifter - Cl: 7.
Summa 327 D.‘r 9 Ör.’
Silfvermynt — — —• — — — —
Stats- Utskottets Bettini anden'. 1659
Calmare Stift,
34:0 Calmare Hospital.
Om delta Hospitals ålder och Första inrättning
skall ingen underrättelse kunna gifvas; men
att det likväl hade ägt Krono- Tionde uti Kunevalds
Härad i Cronobergs Län, da Drottning
CHRISTINA år 164.6 den 7 Februari densamma
derstädes indrog och i det stället förlänte
Hospitalet Krono-Tionde Spannemål uti detta
Län af Socknar nära intill Hospitalet belägne.
År 1683 är af Konung CÅRL XI förlänt
Hemmanet Törneby uti Calmare Socken, som
ifrån 1 , sedermera blifvit förmedladt till |
Mantal.
Jemväl är Hospitalet anslagen af den i
Calmare Stift såkallade Allhelgona * hjelpen.
Uti ett af 1754 års Räkning ingifvit och
af Lands Contoiret verificeradt Utdrag upptagest
följande inkomster, nemligen:
89 T:r 6 fj;d. 51 kannor Krono-Tionde.
1 T:a 7 fj:d. 2 kann. Afrads-Spannemål.
91 T:r 6 fj:d. f kannor.
Penninge - Inkomst.
Rä nta af | Hemman och Åkerlyckor
- - - “48 D:r 4 öri
AUheJgonahjelp - 1.7 3: 31.
Inskrifningspenningar - - 324: 24.
Collect - och Armbösse - Penningar
----- 24: 3,
S:a 570 D;r 30^01-.
För försåld Spannemål influtit 59: 15.
Summa 630 D;r 13 ör.
1664 Stats-Uiskuttets Belänkanden.
Carlstads Stift.
3/.o Carlstads Hospital.
Är efter Kongl. Majus Nådiga Bref af d.
17 Martli 1732 inrättadt på det stället, der
fordna Landshufdingesätet var, då Nerike oell
Vermeland voro delte uti 2:ne Eandshöfdingedömen,
undfick till inkomst 40 Tunnor KronoTionde
Spannemål i Cjrlskoga Socken,’ sona varit
förut på behagelig tid Kyrkoherdarne derstädes
förlänte.
En åttonde-dels Procent af Sterbhus - Inventarierne,
2:ne årliga Collecter inom Siiftet
och Inlösnings - Penningar ä 20 Dr för hvart
och ett Hjon, sorn intages i Hospitalet.
1752 blef detta Hospital med hela Staden,
igenom den olyckeliga vådelden i aska lagdt,
så att de fattige sedermera blifva underhållna
på en Gård Sysslomannen tillhörig, 2 mil vid
pass ifrån Staden belägen.
I anledning af ett ingifvet Utdragafi754
och 1755 årens Räkenskaper, synes Inkomsten
för år 1745 vaiit 40 Tunnor Krono - Tionde,
hvarföre betalning i Penningar skall vara influtit
- - •- - - .* 346: 2 j. 8.
Penninge-Inkornst
Interesse af fruktbare Capitaler
- * - - 263: 31.
Sterbhus. Inventarie-me
del
- 20: 25.
Collect-medel - - kj6: 16.
Inlösnings-Penningar 20: —
Frivillige Gåfvor - 8: 8
499: *9-
Summa 846: g.
Stats-UtskdUets Betiinkanden. 1665.
36:e Örebro Hospital
i Strengnäs Stift.
Skall vara uti gamla tider tillbakars upprättadt,
och af de nu befintelige Handlingar vh
sas, att det redan år 162g varit i stånd; men
stundom bättre och stundom sämre, intill dess
att framledne ^Landshöfdingen Baron Ribbing
skall hafva begynt med berömlig omsorg vårda
sig om detsamma.
Inkumsteme äro följande: Enligt det a£
1754 års Räkning ingifne Utdraget.
235 T:r 4 fj.d 3 k:pr Krono-Tionde Span-i
nema! ä 2| D:r. ... 530 D:r — ör.
Vinsten derpå - 171 2.
Penninge-Inkornst.
Arrendet af 2,'ne Hospitalet
donerade Krono-Hemman
162:
27.
Än för andra bortarrenderade
små ^Lägenheter -
44s
Till Oxars uppköpande gifver
Kronan årligen -
80:
Än Tullfrihet .
4=
.—
Inskrifnings-Penryngar -
2 0:
—
Interesse-medel -
281:
2 7*
Extra Inkomster -
21:
23-
614:
13-
Tillsammans 1,315 Hr 18 ör.
Silfvermynt.
Bihang tili Riks. St. Pr dt, igij ilig, 4-de Sami. N-.r ?«?. a/« ■
i666 Stats-Utskottets Eetänkanden.
Hernösands Stift.
37:o Hernösands Hospital.
Sam på Kronans bekostnad år 1674 är af
Trä uppbygdt, skall ingen annan viss inkomst
hafva hafi, än då Kongl. Maj:t år 1686 det gaf
300 D:r S:mt, som nu årligen betalas af Gardehöets
förhöjning i Ångermanland.
Ar 1695 skall en Spisordning för 8 Personer
vara upprättad, och deribland räknad en
Piga.
Consistorium uti sin ingifne berättelse anförer,
hurusom sedan sista Kriget dyrheten på
andte persedlar tilltagit i Orten, så att inkomsten
var alldeles otillräckelig och Hospitalet råkade
i Skuld, hvilket har föranlåtit HospitalsItådet
att inskränka de Fattigas antal till 5, med
Pigan inberäknad, sedan 3:ne rum blifvit ledige.
En sådan hushållning skall varit sa mycket
nödigare, som Hospitalet derigenom, och att
Utgifterne emot den lilla inkomsten blifvit
lämpelige, kommit utur sin Skuld, och har nu
vid 1754 års slut haft, utom Inventarie - persedlar,
en Penninge-Behållning af 189 Daler
29 ör. S:mt.
Sådant bevises utaf ett af Sysslomannen ingifvit
och af Eands-Contoiret verificeradt Memorial.
Vidare förmäler Consistorium, att Hospitals-huset
skall vara så alldeles bofälligt, att
ingen reparation mera kan hjelpa, utan tarfvas
Nybyggnad.
Och sorn detta Hospital med dess lilla
^ond, är det endaste rum och tillgång uti ett
Stats-Utskottets Betärikanden.
1667
så vidt beläget Stift, hvarest Fattige kunna
hjelpas och underhållas, så föreslår Consistorium
till denna .Byggnads befordra^ den utväg,
att 2me Collecter samt Stambok öfver hela Riket
må förunnas Hospitalet, jemväl ock, på det
inkomsten må kunna blifva något tillräckeligare
icke allenast för de uti Spisordningen uppförde
g Personer, utan ock att flere torftige må
kunna hjelpas, att Hospitalet äfven kunde beviljas
arne årlige Collecter inom Stiftet.
Ytterligare anförer Consistorium, hurusom
uti detta Stift ingen utväg finnes att rädda och
hjelpa sjuke och eländiga menniskor och ornö*
jeligen vore att föra någon sådan uti Lazarettet,
hvartill detta Stift så väl som de öfrige
Rikets Innevånare hafva rättighet. I anseende
dertill, såsom ock till det förslag och anledning
Physices Eectoren vid Kongl. Gymnasium
derstädes, Doctor Nils Gisler, hvilken ock
såsom Provincial-Medicus Landets Innevånare
betjenar, gifvit till en Sjuk - Stufvas eller Lazaretts
inrättande i orten, anhåller Consistorium
att allt, sora igenom frivilliga saminanskotter
samlas, och det, som på Bröllopp och vid
Barndop gifves, och hittills blifvit till Stockholms
Lazarett anslagit, må ifrån samma Lazarett
afdragas och användas till detta och i Landet
nödiga Sjukhuset.
Visby Stift.
38:0 Visby Hospital.
Om detta Hospitals ålder och första inrättning,
berättar *å val Landshöfdingen i orten,
1668 Stats-Utskotlcts Betänkanden.
som Consistorium, skola nu förtiden inga Handlingar
finnas, sorn derom någon upplysning kunna
gifva; Dock förmenas, att det fått dess inkomster
af de utjordar i och utom Staden belägne,
hvilka de förstörde Kyrkor och Klostren
innehaft för Reformationstiden.
I förra tider skola Hospitals - Inkomster»
ne varit mycket, ansenlige, så att det kunnat unde!
hålla ett långt större antal fattige, än nu
sker. Orsakerne skola förnämligast bestå deruti,
att uti Staden och på Landet vore allmänt
förmögnare Folk, som kunde genom frivilliga
gåfvor understödja Hospitalet, och att Allmogen
blefvo vid 17S7 års Riksdag frikallade
ifrån den Spannemålshjelp nemligen 6 Kannor
uf hvart Mantal , sorn de årligen utgjorde till
Hospitalet, och nu få använda till sine egne
Socknefattige.
Efter Utdrag af 1754 års Hospitals - Räkning
, som Lands - Contoiret verificerat, hafva
Inkomsterne för samina år stigit, nemligen:
Jordarne till * g3i D:r a 8 ör.
Andra Inkomster, såsom HötesPenningar
, Jordars infästande
och Håfpenningar - - 395: 3.
Tillsammans 1,336 D:r 31 ör.
Stockholm den 23 September 1818»
På Riksens Högloft. Ständers Kammar- Ekonomi-
och Commerce Deputations vägnar:
J. J. Gyllenborg. Olof Celsius.
Joli. Fred. Wessle. Otto Olofsson,
Stats-Utskottets Betänk anden. 1669
Att förestående Afskrift är lika lydande
med det i Kongl. Seraphimer Ordens Gillet
förvarade Registratur, intygar
Ex Officio
Dan. Hadorph.
(Bilagan Lit. B, eiler Uppgift på Krono-Hospitalens
Inkomster finnes serskildt tryckt och hit intecknad.)
N:r 275.’
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
angående Krigs-Fonden samt
ser skildte Committerades förvaltning
af Allmänna Medlen.
^A-1 i11 Riksens Ständers Stats-Utsfcott har Kongl.
Maj:r, den 10 nästledne Martil täckts aflåta
följande Nådiga skrifvelse:
”Jemte det Kongl. Maj:t i Nåder anbefalt
Committerade för allmänna medlens förvaltning,
att till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemna
Räkenskapen för Krigs-Fonden, för
den tid som ännu icke undergått Riksens Ständers
granskning, har Kongl. Maj:t för Öfrigt,
till npplysning och efterrättelse i detta ämne,
velat Stats-Utskottet följande tillkännagifva.
Genom Tractaten med Hans Majit Konungen
i Preussen, afslutad i Vien 3en 7 Junii
1815 om afträdandet af Hertigdöme! Pomern
och Furstendömmet Rugen , betingade Kongl,
Maj t för Sig och Riket en Summa af Tre och
en half Million R:dr Preussiskt Courant, men,
då en del af detta belopp skulle i I^ffecter ut
-
■1670 Scats-ZJtskottets Betänk anden.
gå oell vid verkställigheten befans, dels att de
åsatte priserne, serdeles ä Väfnads-Manufacturef,
voro altför högt uppförde, dels ock att
importer deraf hade kommit till skada för inhe
mske Fabriker, s'öts en serskild afhandling
derom i Paris, under den g September samma
år, som nedsatte beloppet 350,000 R:dr ringare;
så att Summan, i stället för Tre och en
half Million, blef 3 Millioner Ett hundrade
Femtio Tusende R:dr Preussiskt Courant, hvaraf
skulle utgå:
Ar 1815 - r 200,000 R:dr
— 1816 - - 800,000:
1817 “ - 950,000:
— 1818 " - 800,000:
och — 1819 ’ * * 4ooooo:
Tillsammans ofvannärnnde— 3,150,000 R:dr.
Af detta belopp hafva ock kommit Riket
tillhanda de för åren 1815, 1816 och 1817
förfallne tillsammans 1,950,000 R;dr, så att till
Eiqvid med Kongl. Preussiska Regeringen ännu
återstå 1,200,000 R:dr.
Ett längre uppskof hade inträffat med utbetalningen
af de för sistledit år fixerade betalningar,
härrörande af väckte genfordringar å
Preussiska sidan, serdeles ifrån förre Svenska
Pomern. Anledningarne tor sådane anspråk,
uphemtades från långt förflutöe tider , ända
sedan Vestphaliska freden och framställdes under
alla möjliga, och man kan öppet tillägga,
för en del, under de mäst oskäliga förevändningar.
Ibland de vigtigare, som Kongl. Maj:t icke
föresett, men imedlertid ännu utgör före
-
Stats-Utskottets 1'etänkanden. 1671
mål för discussioner, är frågan om ersättning
till visse Handelshus i Hamburg, för en Pomerska
Kammarens Vexel-Circulations skuld,
hvilken nu uppgifves till R:dr H:br B:co 454,82 5t
utom räntor, och hvarvid ersättnings påståendet
grundas på Riksens Ständers Garantie, gifven
vid Riksdagen i Orebro år 1810.
Det har under loppet af tiden utgjort föremål
för Kongl. Majtts omsorger att söka dels
undanrödja dels till billigare förhållanden nedsätta
desse fordringsanspråk, och fortfara underhår,
dlingarne derom ännu: det är likväl
med tillfredsställelse Kongl. Majit meddelar StatsTJtskottet
sin förmodan, grundad på vissheten
om Hans Preussiska Majus rättvisa och vänliga
tänkesätt, att denna angelägenhet skaij erhålla
en påräknad utgång, och det så mycket
häldre som från Svenska sidan icke blifvit förvägradt,
att erkänna de delar af genfordringar,
gom på billiga grunder sig stödde. Och är
det redan såsom en följd häraf att anse, det
förledit års Betalnings-Summa, hvilken icke på
förfallotiden erlades, i anseende till genfordringarnes
betydeliga belopp, ändteligen sedan deras
giltighet hunnit i väsendietig måtto vederläggas,
kort före årets utgång blifvit liquiderade.
Imedlertid och i den mohn dessa medel
successive förföllo , samt, på sätt nyssnämdt
är, i början äfven ordenteligen erlades, yppade
sig den utväg, att med mindre vomkostnad,
på stället göra dem användbare, i den myntsort
de ingingo, till liquid af Rikets utländska
gäld, emot det att Krigs-Fonden redan i förskott
uppbär sin ersättning här på stället af de
"367a Stuts-Visftuttets Betdninnden.
medel, Kongl. Majit för nämnde Gälds liquiderande
anvist. Kongl. Majit bief genom denna
anstalt oclc i tillfälle, att, redan innan de
Preussiska medlen borjåt inga, komma Svenska
handeln till undsättning med utländske Fonder ,
under en radande allmän vexelbrist vid slutet
af år 1815 och början af år 1816, samt att, af
de genom växel-försäljriing influtne Svenska
medlen, kunna låta betala Arrnéens donationer
med 860,000 Ridr jemte andre utgifter, som
tillhörde Krigs-Fonden att gälda.
På detta sätt hade Kongl. Majit reserverat
tillgång, att inom förfallotiden inlösa de invisningar
till betalning af Krigs-Skuld, sorn, af
Krigs Commitéeti ulgifne tili en Summa af
goo,ooo P:dr, utaf Riksgälds Contoirét äro accepterade
och den 1,'sta nästkommande Junii
böra liquideras; men, enär Disconterne tid efter
annan blefvo till deras Credit i förlägenhet
hragte, har Kongl. Majit funnit Sig föranlåten,
att af denna tillgång, låta lemna dem understöd,
hvarom Stats-Utskottet under sin handläggning
vid desse ärender, erhåller närmare besked;
och innestå sålunda af desse medel uti
Götha-Canals Discont 52 *,300 och uti Malmö
D iscont, 74,100; utom ytterligare upplupne rentor,
men återstoden uti ofvannämnde belopp
finnes tillgängelig, till en del redan förvandlad
uti förenämnde slags Invisningar, hvarmedelst
en serskild undsättning för Götheborgs-Discont
af 179,000 R:dr mot pantsättning af sådane Documenter,
tillika kunnat göras.
Kongl. Majit har likaledes ock af tillgänglige
Krigs-Fondsmedel redan låtit liquidera
Stats-Utskottets Betänkanden. 1673
100,000 Rldr Htbr B co, och 100,000 R:dr
Svenskt Banco, som, i arf efter Högst-Salig Hennes
Majit Enke-Drottningen Sophia Magdalena,'
tillfullo f. d. Kongl. Famillen. Men vidare betalning
af denna Fatnilles enskildta, uti Sverige
qvarstående förmögenhet, har hittills icke
kunnat ske och beror nu af Preussiske Eiqui
dationens
utgång.
Utom desse medel har genom liquidation
följande Summor blifvit Regeringen erkände.
Francs. Cent.
Af Kejserliga Ryska Regeringen 777,900; 80.—-  Af Kejserliga Österrikiska Dio 547,500:84.—
Af Kongl. Preussiska D:o 1,193,389:11.—•
Tillsammans Francs. 2,518,794; 17
Ehurn denna Summa, såsom icke influten i
följe af någre med ofvannämnde Magter afslutade
Tractater, endast var en följd af tillfallige
under Krigets lopp af de Allierade Magteroe
infordrade och pålagde Contributioner ecb
således hade under tiden kunnat af Kongl. Maj;t
för Arméens behof användas, har Kongl. Majit
likväl velat i Nåder låta densamma Stats-Ver
ket
till godo komma.
Utaf den förstnämnde af desse Fordringar
hafva de 100,000 R:dr H:br B;co utgått, som
här ofvan tillkännagifves vara till Högst Salig
Hennes Majit Enke-Drottningens arfvingar utbetald.
Fordran af Österrike är ännu ej liquiderad
; men Kongl. Majit äger anledning hoppas,
alt äfven i denne del kunna snart komma till
något slut.
1*>74 Stats- Utskottets Betånkanden.
Beträffande åter Preussiska Regeringens
skuld, så ingår den i generella slutliquiden
med denna Magt, och, bland annat betäcker
den genfordran å Preussens sida, för försträckningar
till Arméen under sista Kriget, som,
genom Negoc:ationer, nedsattes från forst fordrade
703,000 R:dr till 386,000, hvarå under
loppet af Kriget var afliquideradt 134,000, och
sålunda nu återstod 252,000 Rldr Preussiskt
Courant.
En annan fordran äger val Kongl Majit
än dessutom, bestående af Dess andel uti den
så kallade Obligations-Eonden, tillkommen då,
efter Rehnförbundets upplösning år 1813, åtskillige
Tyska Furstar, hvilka förut tillhört
detta förbund, ingingo en förening örn bidrag
till kostnaderne för Krigets utförande mot Frankrike,
på det sätt, att Obligationer för hvardera*
andel skulle gemensamt utfärdas och blifva
användbare i Liquidationer om Arméens underhåll,
inen denna Liquidations angelägenhet
har, för roellankomne omständigheter, hittills
icke kunnat blifva till slut bragt. Kongl. Majit*
andel deruti skulle likväl utgöra En Million
Gulden efter 24 Guldens Myntfoten; hvaraf
likväl bör afdragas den Summa, som Staden
Rubeck har att fordra, och af en kanske dubbelt
så stor, hvilken tillkommer Furstendömena Lippe
Buckeburg och Lippe Detmold; men det är
tvifvelagtigt, att denna Summa kan erhållas,
emedan hon beror på en liquidation, som skall
ske imellan Österrike, Ryssland och Preussen
och de Tyska Furstarne, för de lefverencer,
»om dessa Furstar gjort åt nämnde Magteri
Stats-Utskottets Betänkanden. 1675
troupper. Kongl. Majit var långt ifrån att tro
år 1815, att tvistigheter skulle uppstå orri denne
Skuldens gäldande; Summan var påräknad
med undantag af en Discont af högst lj a 20
Procent.
Kongl. Majit later i sammanhang med den
öfrige Krigs-Räkenskapen till Srats-Utskottel öfverlemna
de Berättelser ocfy Handlingar^ 1 som
upplysa desse mål, på det att Stats-Utskottet
af det ena och andra må kunna erhålla fullständig
kännedom.
Krigs-Fondens skulder på Continenten till
Hannover, Mecklenburg, Schwerin , Strelitz
m. fl. hafva äfvenledes af desse samfäldte tillgångar
under loppet af den förflutne tiden liquiderade
blifvit, och alt i denne del i behörig
ordning bragt, det Stats-Utskottet blir i tillfälle
att af Räkenskapen närmare erfara. Varande
det, meid beräkning af alla förenämnde
tillgångar å dem ena sidan, och degenom Tractater
samt öfriga förhållanden bestämde KrigsSkulder
och utgifter på fasta landet å den andra,
som Kongl. Maj t år 1815 till Riksens
Ständer uppgaf, att omkring Två Millioner
Preussiskt Courant kunde öfverblifva till Riksens
Ständers disposition för utgifter hemma i
Riket.
Beträffande Krigs-Fondens ställning här
hemma i landet, sr yppades tid efter annan
dels i följd af fortsatte omkostnader för KrigsFondens
räkning dels af ti!Ikomne fordrings anspråk,
som förut voro olinde, dels ock för
sjelfva Redogörelse- och Revisions-Verkets underhåll,
att Krigs-Skullderne uppgingo till vi
-
i676 Stats-Utskottets Betänkanden.
da högre belopp, än som af vederbörande administrerande
Verk uppgifvit blifvit och lag
till grund för den framställning derom, som
vid 1S15 åis Riksdag agde rum.
A den andra sidan deremot inträffade,
att genom försämring af det Norrska Sedelmyntet,
den tillgång till betäckande af nämnde skulder,
som genom inflytande betalning för försålde
Magazins-Effecter i Norrige påräknades,
hlef allt mera otillräckelig och att i en alltför
ringa mohn till detta ändamål hittills kunnat
användas.
Af Öfverskotter å Inkomsterne och besparingar
å Stats-Utgifterne har Kongl. Maj:t sålunda,
äfven sedan 1815 års Riksdag, låtit tilldela
Krigs - Cominitéen och Krigs-Collegium ,
hvad till sådane skulders betalning ytterligare
erfordrats.
Kongl. Maj:t har nu ifrån Krigs-Commitén
låtit infordra förslag, som härhos till Stats-Utskottet
öfverlämnäs, och utvisar det närvarande
tillståndet i dessa delar. Och enär de i desse
Förslag såsom Krigs Skuld upptagne försträck-^
ningar af Stats Medel jemte Ränteri-Anticipationer,
som äro af samma natur, afskrifvas;
Jemnar Krigs-Fondens Fordringar och behållning
i Svenskt och Norskt mynt en ungefärlig
tillgång till inrikes skuldens betalande.
Kongl. Majit föreser altså den tidepunkt
snart inträffa, då de vidlyftiga Räkenskaps- och
Eipuidations-arbeten, som, i följd af Krigen,
under de snart förflutne Tolf åren oafbrutet ägt
lum, och snart sagt allt sedan år 3788, samt
sålunda på 30 års tid icke varit fullkomligen
Stats-TJtskottets Betänk anden'. 1677
afslutade, men under tiden upptagit så mycken
Extra-Ordinarie Personal och kostat Riket så
stora Penninge-Summor, ändteligen skola nå
deras fullbordan, och hvarefter de Administrativa
Arenderne, som röra Krigs-Väsendet, kunna
varda återförde inom den verkningskrets,
som med stadgad ordning öfverensstämmer:
Kongl. Majit anser det lyckeligt, att detta mål
är upphunnit, utan vidare skakning i Staten®
Finance-Väsende, samt att, hvad händelser och
omständigheter å den ena sidan beredt, att öka
brister eller att förminska värdet, af hvad till
deras betäckande påräknats, hafva de å den andra
återbringat till jemvigt, genom Extra-Ordinaira
tillgångar, hvilka Kongl. Majt anskaffat;
så att Riksens Ständer åtminstone i denne del
icke behöfva vidtaga någon vidare reglering,
som kräfver specielt anslag.
Deremot lärer Riksens Ständers Stats-Utskott
till öfvervägande upptaga, huruledes de af
Kongl. Majit uti Götha Canal och Malmö Discont
placerade Krigs-Fonds Medel måga återvinnas
för att blifva disponible, till den Termin,
då Krigs-Commitéens invisningar böra af
Riksgälds-Contoiret inlösas.
Kongl. Majit vill nu i ett sammanhang
fästa Riksens Stahders Stats Utskotts uppmärksamhet
på de sedan »815 års Riksdag inträffa,?
de omständigheter, hvilka så väsenteligen nedsätta
de påräknade tillgångarne, nemligen:
Sjelfva Hufvud-Summan enligt Tractaten
för Pomerns afträdande förminskades
med « Preus. Courtt 3 50,000:
1678 Stäts-Utskottets Betänkandet1.
Hamburgske Banquierernes fordringsanspråk,
hvilka göras gällande
i afseende på Pomerska liquiden, utaf
den Magt, som ännu har i sina
händer motsvarande Summor, att till
Sverige betala. Desse anspråk uppforas
till 450,000 Ridr H:br Bico utom
räntor och sålunda omkring - - 700,000:
Burande Kongl. Majit härvid icke
obemäldt lemna, att denna fordring
var för Kongl. Majit aldeles främmande
och någon utgift i denna del icke
påräknad.
Den ofvannämnde Frankfurther
Liquidations-Summän, hvaruti Sveriges
amiel beräknades till omkring - 500,000:
förmodades äfven, ehuru med något
afdrag ingå. Desse poster utgöra allena
- R:dr 1,550,000:
Preussisk Courant; hvartill än kunde läggas
minskningen å beräknade intrader vid försäljningen
af Magazins-Behållningen i Norrige, tillkommen
genom Norrska Myntets försämring, äfvensom
ock sluteligen de tillkomne Krigs-Skulderne
inom Riket, hvilka voro Kongl. Maj:t okände,
då beloppet till Riksens Ständer år
1815 uppgafs.
Enär Riksens Ständers Fullmägtige uti Riks*
gälds-Contoiret förledne Sommar sig i underdånighet
förfrågade, om det till Ki igs-Skuldernes
betalande anviste vilkorliga Lån behöfde öpnas,
förklarade Kongl. Majit, allt detta oaktadt,
att Kongl. Maj t ansåg sådant icke blifva af nö»
den och detta allt under önskan och hopp att,
Stats-TJtskottets Bettinkanden. 1I679
1 följd af Kongl. Majit bemödanden, kunna för
Nationen bespara nya utgifter af menligt infly.
tande på Rikets redan förut så hård t angripne
myntväsende. Beloppet, sorn till Krigsskulderne
inom Riket erfordras, har Kongl. Majit nu
äfven till Stats-Utsottet anvist, medelst bär ofvan
nämnde behållningar i Svenskt mynt.
Den återstående betalningen till f. d. Kongl.
Familien, blir åter helt och hållet beroende af
utslaget med den Preussiska Liquiden , och
Kongl. Maj t fortfar äfven i afseende härå med
sine omsorger att lätta Nationens bördor, genom
ett noga bevakande af Rikets sannskyldiga bästa
uti desse angelägenheter.
Kongl. Majit kan ej af ofvannämnde orsaker,
i förhand ingå i någre positiva förbindelser,
men Kongl. Majit vill ej eller äska några serskildta
anslag af Riksens Ständer för denna Liquidation.
Något öfverskott å liquiderne med
de utländske Magter uppstår visserligen, och
Kongl. Majit ämnar använda ej mindre det, än
hvad för öfrigt härtill kan göras disponibelt,
för ifrågavarande ändamål; på sätt Riksens Ständer
det äskat.
Det enda Kongl. Majit för närvarande ä«
skar, är, att Riksens Ständer låta anslagen för
förra Kongl. Famillens underhåll förblifva oförändrade
till nästa Riksdag, med rättighet för
Kongl. Majit att disponera dem, i den mohn,
som liquidationen på ett eller annat sätt blifver
verkstäld. —
Då Kongl. Majit icke fordrar något vidare,
och likväl hoppas kunna lyckas att ändamålet
fullborda, tvifiar Kongl, Majit ingalunda
Stats~Utskottets Betänk andm.
att Riksens Ständer skola deruti igenkänna samma
Faderliga omtanka och bemödande, hvilka
tillvägabragt de Resultat för öfrigt, som af redogörelsen
för Krigsfonden närmare utvecklas.
Man jemfore nu dessa förhallanden af det
sista krigets omkostnader, och Resultaten deraf,
med de förra Krigens inflytande pa Rikets Financer,
och deras utslag föröfrigt: man erinre
sig att, i stället för ökade Eevillningar till
Krigs - skulders befallning de förflutne liderne,
och samma förhållande äfven nu uti de fleste
Europeiske Stater, blef bevil]ningen för
Svenska Folket vid 1815 års Riksdag nedsatt,
på samma gång som, i följd af ett lyckligen
slutadt Krig, en Riks-Act beseglade Sveriges förening
med ett aktade BrödraFulk; man erinra
sig detta och hembäre Försynen tacksamhet derföre.
Det återstår nu för Kongl. Maj:t allenast
gifva Riksens Städners Stats-Utskott tillkänna,
att Kongl. Maj:t i Nåder anbefalt, ej mindre
Committerade för allmänna medels förvaltning,
än Krigs-Cornmitéen, omedelbarligen lemna SlatsUtskottet
alla de upplysningar eller beräkningar,
Siats-Utskottet, för desse angelägenheters utredning
skulle anse sig vidare erfordra.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständers
Stats-Utskott &fc,
CARL JOHAN.
B. C. Qviding.”,
Hvarvid var fogadt det åberopade underdåniga
förslag öfver Krigs-Fondens skulder och
Stats-Utskottets Fetunkahden. 16S1
tillgångar vid slutet af år 1817, som härjemte
i afskrift bilägges; Och har Stats-Utskottet dessutom
från Herrar Comaaitterade för Allmänna
medlens förvaltning fått emottaga Räkenskapen
för den tid, som förflutit, sedan Riksens Ständer
vid 1815 års Urtima Riksdag erhöilo del
af denne förvaltning och den samma granskade,
nemligen Subsidie- och Krigsfonds-medels rakningarne
för åren 1815, 1816 och 1817.
Hvad Kongl. Maj:t i denna Nådiga skrifvelse
täckts tillkännagifva angående liquiden af
Krigsskulderne och förre Kongl. Famillens af
Riksens Ständer vid sista Riksdagen medgifne
arfs-ford ringar samt enskildte förmögenhet, har
Stats - Utkottet härmed skolat Riksens Högiofl.
Ständer meddela.
Beträifande den af Kongl. Maj:t i Nåder
til Stats-Utskoilets öfvervägande hänskjutne fråga,
huruledes de af Kongl. Majit uti Götha Canals-
och Malmö Discont-Verk placerade KrigsFouds-medel
596,400 R:dr måga återvinnas,
för att blifva disponible till den termin, då
Krigs Cominitéens af Riksgälds Gontoiret accepterade
och den rista nästkommande Juli till betalning
förfallne invisningar till ett belopp af
Nio Hundrade Tusende R:dr Banco böra inlösas;
så förekommer härvid, att, enligt 1815 års
Riksdags-beslut, skulle desse invisningar betalas
med de så kallade Preusiske medlen, som Kongl.
Maj t härtill behagat anvisa och hvarutaf den
erforderliga Summan nu 1 Nåder förmäles vara
afsatt sålunda, att den utgör i Contant
- R:dr 124,600:
Lilläng till Riks-St. Prat. i$i7-i8i8, 4:di Sami, N:r 211.112,
j682 Stats-Vtskottets Bettini anden.
Invisalngar af samma slag, som
nu äro i fråga .... 179,00-0:
I Götha Canal Discont
innestående - 522,300:
I Malmö Discont likaledes
- 74,100:
5 9 6.400:
Tillsammans R:dr 900,000 B:co.
Då Stats - Utskottet anser det vara af mycken
vigt och angelägenhet att erforderlige medel
till invisningarnes inlösen hållas i beredskap,
men Riksgälds - Contoirets tillgångar icke
medgifva det behöfliga förskottet härtill, får
Utskottet tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer
vidtaga den utväg, att Banken förskjuter de bristande
596,400 Rtdr till dess vid Filial-Disconternes
utredande desse medel derigenom efter
hand återvinnas.
Om Riksens Höglofl. Ständer, efter BancoUtskottets
hörande, härtill bifalla, torde hos
Kongl. Majit i underdånighet göras den anhållan,
att Herrar Committerade till Allmänna
medlens Förvaltning måtte undfå Nådig befallning,
att till Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
aflemna Contanta tillgången af 124.600 R:dr
tillika med de under Herrar Committerades vård
varande Invisningar till ett Capital-belopp af
179,000 R:dr sedan den härå upplupne Ränta
blifvit godtgjord samt dessutom meddela deras
öfverlåtelse på Riksgälds- Contoiret af de ‘uti
Götha Canals samt Malmö Discont-Verk innestående
medel, tillsammans 596,400 R:dr, häruti
inberäknad den upplupne Räntan; hvare*
«
Stats-lltshottets Beltinianden. 1683
mot Riksgälds-Contoiret skulle åligga, att genast
och i ilen mohn sistnämnde summa till betalning
förfaller, Banken densamma i afräkning
på dess förskott godtgöra.
Hvad åter angar Kongl. Majrts Nådiga Proposition,
att anslagen för förre Kongl. Famillens
underhåll måtte förblifva oförändrade till nästa
Riksdag; så har Stats - Utskottet härvid skolat
upplysa, att desse anslag äro dels Ränta å
förre Kongl. Famillens enskildte förmögenhet
681,419 R:dr 13 sk. 11 rist, som bland StatsVerkets
tillgångar till större delea ingått och använde
blifvit, hvilken ränta utgör 36,16g: 34. 6.»
dels de af Riksens Ständer till
fyllnad i Underhålls . Summan
anslagne - 30,497: 45'
Tillsammans R:dr 66,666 32 sk.,
sorn utgår å allmänna Indragnings-Staten. Vid
sista Urtima Riksdagen anhöllo Riksens Ständer
genom underdånig Skrifvelse den 8 Augusti 1815,
det Kongl. Maj:t i Nåder af den från Preussen
ingående Summan täcktes låta liqvidera omförmäldte
Capital, 681,419 R:dr 13 §k. 11 rist.,
samt att, då Riksens Ständer äfven ansågo lyckligt
om för tiel till fyllnad i Underhålls-suintnan
ans‘agne belopp 30,497 R:dr 45 sk, 3 r:st.
all förbindelse på samma gång afbördades och
Upphörde, Kongl. Maj• t i Nåder täcktes öfvertaga
Liqviden härom och på sätt lämpligt finnes
i delta afseende så förordna och i Nåder
låta besörja, att Svenska Stats-Verket måtte för
alltid blifva skiljdr från all utbetalning till förra
Kongl. Famillen. Men, sorn, efter hvad Kongl,
1684 Stats-Ulskottets Bctänhandenl
Maj:t nu i Nåder tillkännagifva, denne liqvid
är beroende af Utslaget rned den Preussiska liqviden
, samt Kongl. NIaj:t härvid jemväl förklarat,
att Kongl. Maj:t val ej kan ingå i några
positiva förbindelser, men ej heller ville äska
några serskildte anslag härtill, utan ämnade an»
vända det förmodade öfverskottet å nämnda
tillgång jemte hvad för öfiigt kunde göras disponibelt
för ifrågavarande ändamål på sätt Riksens
Ständer önskat; så lära nu Riksens Högt.
Ständer, med underdånigt erkännande af Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg i denna del, bifalla, att
såsom Kongl. Maj:t i Nåder proponerat, nuvarande
anslagen för förre Kongl. Familjens underhåll,
66,666: 32 sk. på Indragnings-Staten
måga oförändrade fortfara till nästa Riksdag, med
rättighet för ^Kongl. Maj:t, att den disponera i
den mohn som liqvidationen på ett eller annat
sätt blifver verkställd.
Stats - Utskottet har för öfrigt genomgått
och granskat de utaf Herrar Gommilérade för
Allmänna medlens Förvaltning aflemnade Räkenskaper
för åren 1815, 1S16 och 1817, hvilka
innefatta redogörelse öfver Subsidii- ochKrigsFonds-Medel,
som genom Tractater och liqvider
med de Allierade Makterne tillflutit Riket och
af Stats-Verkets öfverskott på Intraderne varit
att disponera.
Af desse Räkenskaper har Utskottet inhämtat,
att, enligt en dervid fogad underdånig Berättelse
under den 30 sisth October af Herr
Kammar-Ratts Rådet Paul Öhrwall, sorn haft sig
uppdraget att utföra Fiqvidations Verket i Tyskland,
komma samtlige Allierade Makterne vid
Stats-Ut&kottets Betankandeni 1685
slutliqviden att ytterligare erhålla andel i hvad
som influtit eller må kunna inflyta utaf de Uppbörds-
eller Utgifts-Poster, hvilka voro outredde
vid Liqvidationsarbetets upphörande i Wien,
enligt Slut-Protocollet deröfver af den 7 Junii
1815, hvilka Poster äro uppgifne tili en Summa
af 5,712,121 Francs 93 Centss, utom serskildte
till beloppet okände revenuer från’ Sachsen
samt Gouveinementet Frankfurt; hvilket
förhållande Utskottet ansett sig böra upplysningsvis
anmäla i afseende å den, likmätigt Tractat,
för Sverige belöpande uti omförmälte Summa.
Vidare har Utskoftet utaf en desse Räkenskaper
bifogad utredning öfver Kongl. Majda
och Kronans behållne samt Krigs-Fonden tillslagne
andel i Tull *afgifterne för de i Göthem
borg, till följd af Kongl. Kungörelsen den 5
Augusti 1812, seqvestrerade men fridömde varor,
funnit, att af det upptagne beloppet 221,374
B:ar ig sk. 5 r:st., 230,720 R:dr 39 sk. 11 r:st.,
väl blifvit i räkning godtgjorde Krigs-Fonden,
men 10,653: 29. 6. balancerade såsom bestående
af utbetalningar till åtskilliga Personer, hvilka
utgifter med Krigs-Fonden icke äga gemenskap,
samt alltså bero på tillförordnade Revisorers
åtgärd att utreda. Och, ehuru denna Summa
vid sådant förhållande icke tillhörer förevarande
redogörelse vidare ,än att densamma
der finnes anmärkt, har likväl Utskottet, enär
beloppet ej finnes annorstädes debiteradt, trott,
att desse 10,653 R:dr 29. 6. lämpligen måga
kunna i Capital-räkningen öfver allmänna medlen
upptagas såsom Balance, intill dess Summan
varder i omförmäldt ordning utredd , ersatt el
-
i686 Stats-Utskottets Betänkanden,
ler afskriven , och hemställer alltså Utskotter,
det Riksens Höglofl. Ständer härom hos Kongl.
Majit i underdånighet anhållan göra till den
åtgärd i detta hänseende, sorn lämplig finnes.
Uu 2me sei skildte med Banquiéten Dehn
ofver uppburne mede! af Kongl. Preussiska Regeringen
förde Räkenskaper, finnes afförd såsom
provision för medlens incasserande 2 procent
deraf, bestigande till ett sammanräknadt belopp
för den hittills indragne delen af Preussiske
fordringen, af 39.263 R:dr 3 rist.
Detta arfvode har ock i anseende till betydeligheren
af det belopp, som är i fråga, fästat
Utskottets uppmärksamhet; hvarföre Utskottet,
enär ock Herrar Committérade för Allmänna
medlens förvaltning , i saknad af Kongl. Majna
Kådiga förordnande om denna Provisions bevisions
belopp, den i räkning uppförde Suna.
nian tills vidare balancerat, trott sig bora tillstyrka
Riksens Höglofl. Ständer, att jemväl hos
Kongl. Majit i underdånighet an hålla, det täcktes
Kongl. Majit i* Nåder låta tillse, huruvida
ej nedsättning uti omförmäldte arfvode må kunna
vinnas, samt för öfrigt i afseende på den
återstående indragningen vidtaga den utväg,
hvarigenom Commissions-arfvodet i möjligaste,
mohn till beloppet inskränkes. Hvad för öfrigt
beträffar Räkenskapen öfver desse Subsidii- och
3£rigs-Fonds-medel för nu ifrågavarande 3:00
år, 1815, 1816 och 1817, så har Utskottet funnit
densamma upprättad och förd med utmärkt
redighet och ordning samt vara behörigen verificeräd,
så att ej något förekommit att dervid
anmärka; hvarföre Utskottet hemställer, det matte
Stats-Utskottets Betänkanden. 1687
Riksens Höglofl. Ständer uti deras underdåniga
Skrifvelse i detta ämne sådant anmäla, såsom
decharge för Herrar Committérades förvaltning
och redogörelse för ornförmälte medel.
I sammanhang^ härmed får Stats-Utskottet
jemväl afgifva dess yttrande öfver den, uti
Riksens Högl. Ständers Herrar Revisorers den
20 November sisth år 1817 författade och till
Utskottets handläggning remitterade Berättelse
örn granskningen af StatsVerkets medel, gjorde
anmälan, dels att utaf de under Herrar Corn.
inittérades förvaltning stälde Fonder, mer än
En half Million Riksdaler, varit insatt på afskrifnings-räkning
uti Götha Canal Discont-Verk,
dels att Revisorerne skola hos Kongl. StatsContoiret
jute gånger begärt men ej erhållit
underrättelse om ifrågavarande, af Herrar Committérade
förvaltade Fond.
Af hvad Kongl. Majit i Dess ofvan högstberörde
Nådiga Skrifvelse tillkännagifva, inhämtas,
hvad dessutom af Herrar Cominitterade
uti afgifven underdånig Förklaring häröfver ,
sorn blifvit Utskottet meddelad genom Nådig
Remiss den 22 sisi. Januari, upplyst blifvit, att
Commltterades Förvaltning helt och hållit grundat
sig på af Kongl. Maj:t i Nåder gifne föreskrifter,
Samt att den i Götha Canal DiscontVerk
gjorde insättning af 522,3.00 R:dr, hvarvid
Riksens Ständers Revisorer, såsom berördt
är, uppmärksamhet fästat, varit af Kongl Majit
i Nåder anbefalld genom Skrifvelse till Cominitterade
af den 12 Februarii 1817. Och anser
vid sådant förhållande Stats-Utskottet någon annan
åtgärd i anledning häraf icke äga rum, än
Stnts-ZJtskottets Betänk anden.
att ilen underdåniga finskan tunie-hos Kongl.
Majit anmälas, att ifrågavarande medel hädanefter
icke varda utlånade, Utan alltid , i Statens
Gassa hållas i beredskap för de ändamål, hvartill
de böra vara att tillgå.
Och beträffande ater Revisorernes anmälan
örn det hinder, sorn för dem skall uppstått i afseende
på nödig underrättelse orri den under
Committerades förvaltning ställde Fond, så hemställer
Utskottet, att Riksens Högloft. Ständer
jemväl hos Kongl., Majit i underdånighet anhålla,
att samtelige vederbörande, sorn handhafva
och redovisa Stats-Verket tillhörige medel,
måtte, enär Riksens Ständer eller deras Revisorer
i föreskrifven ordning sig derom anmäla,
till dem aflemna de Räkenskaper, Handlingar
eller upplysningar, Som af deni kunna äskas
och deras åtgärd tillhöra; hvilket allt vördsamligen
underställes Riksens jjöglofl. Stände-rs bepröfva
tide.
Stockholm den 26 Maji 1818.
(Bilagan Litt, A. eller Förslag öfver Krigs Fondens
Skulder och Tillgångar finnes serskildt tryckt och hit
antecknad; nren Litt. B. eller Utlåtande af Committarade
för Allmänna medels Förvaltning är förut serskildt tryckt
och kringspridt, hvadan detsamma här uteslutet.)
N;r 276.
Riksens Högloft. Ständers Stats -Utskotts
Utlåtande, angående de till Saltpetertillverkningens
upphjelpande i Riket anslagna
medel.
Ståts-Utskottets Betänk anden. 168 g
-i- ill Stats-Utskottet hafva Riksens Högh Ständer
remitterat deras till Stats- Banco- ucli Riksgälds-Verkens
öfverseende år 1817 valde Revisorers,
uti deras, angående Stats-Verket , afgifne
Berättelse den 20 sisth November
anförande, det Revisörerne inhämtat, att utaf
den Fond, sorn under benämning af Sanpetermedel,
är samlad af Stats-anslag och Saltpeter*
lösnings - medel, en Summa af utöfver 300,00a
Ridrf vore att beräkna sorn Statens tillgäng,
hvaraf 155,000 Ridr funnos insatte på Afskrifning?-Räkning
i Götha Canal, en del åter ut*
» länte dels emot inteckning, dels utan lörskrifven
Ränta och återbetalnings skyldighet, en del
såsom biträde leiflund den under Kongl. Commerce-Collegii
disposition stående ManufacturFond,
och én del uti Kongl. Ränte Kammaren
innestaende; och hade Revisörerne, då desse
medel, ehuru anslagne till vissa behof, likväl
icke kunde annorlunda anses, än såsom en Statens
tillhörighet, så vidt Je icke för ändamålet
blifvit använde eller äro erforderiige, funnit
sig böra fästa uppmärksamhet dervid, att dispositionen
af dessa Fonder icke vore öfverensstämmande
med Författningame om förvaltningen
3f Statens medel, nvilka alltid barde vara
att tiMgå för de ändamål, Riksens Ständer der-t
före kunna föreskrifva, hvarföre Revisorerna!
yttre? den tanke, att omförrnälte Fond ej måtta
genom utlåning skilja* från Statens Gassa tilt
förekommande af förluster, som, i anseende till
ilen betydeliga insättningen i Götha Canals*
Discont nu möjligen kunde uppstå, samt
1690 Stats-UtskottetB Betänkanderi.
det att medlen alltid måtte vara disponible,
hvilket med de intecknade och på uppsägning
beroende lånen samt meddete biträden icke inträffade.
Sedan detta Revisorernes yttrande blifvit
af Kongl. Majit i Nåder meddeladt de till Saltpeter
- Arendernes Förvaltning af Kongl. Majit
i Nåder förordnade Herrar Committerade, som
deröfver afgifvit underdånigt utlåtande, liar detsamma
af Kongl. Majit genom Nådig Remiss
blifvit öfverlemnadt till Stats - Utskottet; och
hafva jemväl Räkenskaperne öfver desse medel,
allt ifrån år 1810 till och med för år 1816,
Utskottet tillhandakommit, i afseende på den
granskning häraf, som i sammanhang med Stats*
"Verkets Förvaltning Utskottet tillhört.
Ifrågavarande Fond består dels af den lösen,
som Hemmans - ägarne enligt Författningarna
ålegtft gifva för den Saltpeter, som in natura,
med 10 # på Hemmanet skall utgöras,
men tII1 s vidare fått med penningar afbördas,
dels ock af det belopp 58,000 R:dr, sorn blifvit
årligen afsatt utaf de till Försvars Verket
å Stat anslagne medel, och hvilken Summa skolat
utgöra tillgång för den betalning, Kongl. Maj:t
och Kronan bort erlägga till de Hemmansägare,
som sin Saltpeter-Skatt in natura lefverera!.
Varande dessa medel förvaltade af Herrar
Committerade, som äga sig uppdragit, att
ombesörja Saltpeter-Näringens förkofran i Riket,
och genom hvilkas försorg Saltpeter-Skatten
blifvit uppburen och lefvererad, samt uppköpen
af denna artikel i brist af lefverering veikstäld,
och öfver hvilken Förvaltning, jemte de om.
Slats-XJtskottets F.etänkanden. i6gi
kostnader och utgifter, sorn blifvit besttidde
till Saltpeter - tillverkningens uppmuntran och
befordran, förenämde Räkenskaper blifvit förde.
Vid granskning af desse Räkenskaper ej
mindre öfver sjelfva Saltpetc-r - Gärden , än ock
öfver medlen för den förtlutne tiden till och
med 1816, har Stats-Utskottet funnit denna redovisning
upprättad med all ordning och noggrannhet,
så alt ej något förekommit alt dervid
erinra, utan har deremot ej mindre af desse redogörelser
än ock af Kongl. Majus till Riksens
Höglofl. Ständer dem 16 December sistl. år' aflåtne
och till Utskottet remitterade Nådiga Skrifvelse
med dervid fogade Berättelse inhämtats,
huruledes genom de af Herrar Commitérade vidtagne
åtgärder, Saltpeter-Näringen, till fördel
för Riket, blifvit under desse åren i så märkelig
mohn uppdrifven, att införskrifning af denna
vahra redan före detta kunnat undvikas.
Hvad nu angår Riksens Ständers Revisorers
ofvanberörde anmälan rörande dispositionen
af den, utaf omförmälte tillgångar, samlade
Fond, *ä får Stats-Utskottet åberopa hvad Herrar
Committerade upplyst och anfört uti deras
afgifne och till Trycket befordrade Utlåtande,
hvilket jemväl härhos fogas. Och, dä häraf befinnes,
att den verkställde utlåning af en del
samt insättningen uti Götha Canal af öfrige medlen,
grundat sig på Kongl. Majits derom gifne
Nådiga Förordnanden, har Stats Utskottet ansett
sig, i anledning häraf, endast böra tillstyrka,
det Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majt
i underdånighet nu anmäla den önskan, att hädanefter
någon annan disposition af desse Sta
-
i 6g 2 Stats• Utskottens Betunkanden,
tens medel ic^e vidtages, än som instämmer
med deras egentliga föremål, och att således desamma
måga hållas uti Statens Gassa tillhanda
fiir de be! of, hvartill de aro ämnade.
Den för närvarande befintlige Fonden eller
tillgången synes väl icke vara större, än sorn
för utgifternes bestridande än vidare erfordras ,
intill dess Siitpeter-Näringen hunnit den åsyftade
fullkomlighet oell stadga, sorn är att hoppas
af dess redan vuridne framsteg; men huruvida
det årliga bidrag af 58.000 R:dr, som Kongl.
åMaj:t i Nåder låtit utgå af den till FörsvarsVer
ket anslagne Summan, må böra fortfarande
och för hvarje år utgå, är en fråga, sorn allena
ankommer pä Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Utskottet har inhämtat, att Kongl. Majit i
Nåder sisth år funnit detta anslag kunna för
det året tills vidare umbäras och medlen i stället
böra disponeras i och för de öfrige militaire
angelägenheterne; och Utskottet tviflar ej, det
Kongl. Majit, allt efter sig företeende omständigheter,
i denna del förordnar, enär hela anslaget
för Försvars-Verket står till dess Nådiga
disposition, på sätt nödigt och nyttigast finnes.
Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglo!]. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 26 Maji 1818.
(Bda*«n eller Utlåtandet af Committerade för Saltpeter-
Ärendes ne uteslutes bär såsom serskilt tryckt och
kringspridd.)
N:r 277.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående de qf Riksens Stan
-
Siats-Utskottets Betänkan den. 1693
ders år i Sid förordnade Revisorer,
anmärkte omständigheter, rörande Redovisningen
för Tullverkets medel.
t T • °
J ti den Berättelse» sorn Riksens Ständers till
granskning af Stats- Banco- och Riksgälds-Verken
förordnade Revisorer, den 20 November
1817, afgifvit, angående Revisionen af StatsVerkets
Räkenskaper och Förvaltning, hafva de
anfört, att vid undersökningen deraf, huru Statsverket®
påräknade intrader ingått eller bordt
inflyta efter Riks-Statens och öfrige Handlingars
föranledande, Revisorerne funnit, att, sedan
vid 1815 ars Urtima Riksdag blifvit utredt, att
en Summa af 696,037 R:dr 6 sk. 6 rist. - tillhörande
Stats-Verket af 1813 års Tull-Uppbörd,
hade varit insatt uti Götha Canal Discont-Verk»
mot 3 Procents ränta, så vöre val enligt 1815
års Ränte-Karmnare-Bok en Summa af 650,000
Ridr utaf 1813 års Tull-Uppbörd under de sednare
månaderne afår 1815 insatt; men till närmare
upplysning härom, hade Revisorerne infordrat
och erhållit Tull-Verkets Hufvudböcker
för åren 1813 och 1814. Desse Böcker hafva
dock förekommit Revisorerne sådane, att deraf,
utan ett föregående omslut, som förenklar denne
Räkenskap till Utgift, Inkomst och Behållning,
ej kunnat utrönas hvarken huru omförmäldte
öfverskotts-summa tillkommit, eller nar
den sedermera lisl sitt hela belopp jemte den
derå belöpande Räntan, blifvit Stats-Verket
godtgjord. Af de fern serskildte Räkningar, som
Tullverket hållit med Banquen år 1814, hade
ej en enda funnits sluta sig lika med de be
-
1694 Sivis-Utskottets Beliinkanden.
hällningar, hvilka från Banquen blifvit för Re»
visorerne uppgifne såsom innestående fcr TullVerkets
räkning den 31. December samma år;
och för öfrigt hade härvid förekommit, att uppå
den uti Tull-Verkets Hufvud-Bok vid 1814
års slut, såsom till Kongl. Ränte - Kammaren
lefvererad, upptagne ej obetydliga Summa, hade,
enligt Ränte Kammare - Böckerne, lefvereringar
skett successive till och med under loppet af
år 18 i 6, ehuru Tull - medlen äro en contant inflytande
inkomst, hvilken, likmätigt Författningame,
borde inom bestämd kort tid efter Redogöielse-årets
utgång vara af Uppbördsmännen
insatt; i anseende till hvilka förhållanden och
då till vinnande af fullständig upplysning rörande
nyssnätnde i Götha Canal Diskont-Verk
förräntade Summa, synts fordras mera tid än
Revisorernes många göromål vid förrättningens
slut medgifvit, Revisorerne ansett sig böra hos
Riksens Stäuder anmäla detta ämne, med hemställan,
det måtte åt nhstblifvande Stats-Utskott
Cfveriemnas, att söka närmare utreda berörde
fråga samt taga under öfvervägande hvad reglering
i afseende på Tullverkets Styrelse och
Räkenskaper kunde finnas nödig: anseende emediertid
Revisorerne, med anledning af hvad
som i berörde måtto förekommit, det vara angelägit,
att Tull-Räkenskaperne hädanefter gåfvos
en förenklad form, eller ock genom omslut
upplystes; äfvensom Revisorerne funno sig böra
hemställa, om icke detta Verks Räkenskaper
och Förvaltning borde, likasom Stats-Verkets
öfrige och på samma gång, af Riksens Ständer
•lier deras Revisorer ordentligen granskas, de
-
Stat Utslottets BetilnAenden. 16g5
sto häldre som Tullverkets Räkenskaper icke
yndergingo Revision i Kong!. Kammar-Rätten.
Hvad Revisorerne sålunda anfört och hemställt,
hafva Riksens Höglofh Ständer, genom
Remiss af otvanberörde Berättelse, cfverlemnat
till Stats - Utskottets åtgärd och yttrande; och
har Kongl. Maj:t i Kader den 2a sistl. Janualii
täckts till Utskottet remittera det underdåniga
utlåtande, Kongl. General-Tull-Directionen,
efter erhållen del af Revisorernes andraganden,
deröfver afgifvit, och hvilket utlåtande, såsom
till trycket befordradt, Utskottet härvid får åberopa
samt jemväl bifoga; hvarförutan TullVerkets
Böcker och Räkenskaper ej mindre för
åren 1813, 1814 och 1815, än ock för år iSi6,
blifvit infordrade och Utskottet tillställde, i;
och för handläggningen af förevarande ämne.
Af dessa Handlingar har Stats - Utskottet
utrönt, att den, af Revisorerne ifrågaställde Summa,
som varit insatt uti Götha Canal Discont»
Verk, bestått af följande till 1813 års Uppbörd
hörande Tull-medel, nemligen:
Tullmedel - 322,829: 4. 1,
af serskildte uppbörden för de
med Kongl. Majtts nådiga tillstånd
införde Engelska vahror 266,831: 35. 1.
Nederlags-Recogn-itioti - - 106,37b: 15. 4.
Tillsamans 696.037: 6. Q
Att denna Summa varit förräntad i bemälte
Discont-Verk har väl utaf sjelfva HufvudBoken
icke kunnat inhämtas, emedan Sunaman
ingått såsom Balance från 1813 * 1814 års Huf.
vudbok, samt, efter hvad Kongl. Directionen
Stats-Utskottets Beliiiilanderii
förklarat, hvarken blifvit eller bordt blifva af*
förd i och för inrättningen i nämnde Discont;
men genom Kongl. Directionens utlåtande samt
de upprättade och derjemte meddeldte omsluten
af 1813, 1814 och 1813 årens Hufvud-Eöcker,
har blifvit upplyst, att ifrågavarande Summa
var upptagen uti en biand Verificationerne till
Hufvud-Boken befintlig Räkning m$d Götha
Canal Discont-Verk, äfvensom att både Capitalet
och deri upplupne Räntan nemligen för år
1814 ... 34,78;: 24. —•
för är 1815 “ » “ - 21,783: i6\ —
Summa 46,570: 40. —-  rigtigt influtit och blifvit* till Kongl. RänteKammaren
för Stats-Verkets räkning lefvererad;
och hade det af Revisurerne anmärkte förhållande,
att uti 1814 års Rok upptagas jefvereringar
såsom verkställde inom den 3a December
.1814, hvilka skett under loppet af är 1815, härledt
sig derifrån, att, i följd af Kongl. Majrts
Nådiga Förordnande i Skrifvelse den 12 Januari!
1814, lefvereringar endast be höft göras successive,
efter Reqvisit inner, som i denna del
blifvit af Kongl. Stais-Coritoiret gjorde.
X anledning af hvad sålunda ulredt blifvit
och då omförmäldte insättning i Götha Canal
Discont-Verk grundat sig på Kongl. Majlts Högstberörde
Nådiga Bref, har Stats-Utskottet ansedt
Riksens Ständers Revisorers anmärkning i denna
del ej föranleda till annan ytterligare åtgärd,
än att Riksens Högiofl. Ständer torde hos
Kongl. Majit i underdånighet yttra den. önskan,
att Tull-Räkenckapeme hädanefter så inrättas,
Stats-TJtslottets Betänkandenl 169?.
att sjelfva Hufvud-Boken utvisar förhållandet
med lefvereringarne och hvarigenom de från
Tull Verket til! Stats-Verket ingående summor
komma att till alla delar öfverensstämma med
Kongl. Ränte-Kammarens Bok, samt att alltså
någre letvereringar icke upptagas för ett före»
gående år, hvilka ej det året blifvit verkställde.
I afseende på hvad Revisorerne vidare anmärkt
derom, att lefvereringar på ett uppbördsårs
inkomst blifvit senare gjorde, än Böckerne
utvisa, har Utskottet funnit, att äfven uti 181S
års Bok såsom lefvexerade inom den 31 December
finnas upptagne medel, hvilka blifvit
inbetalte till Kongl* Ränte-Kammaren:
1816 den 7 December - - 100,000: *— —
1817 den 26 April - * 104,238: 7. —■
Summa R:dr 204,238: 7. —
Hvilka ock härledt sig derifrån, att, såsomofvan
berördt är, medlen icke förr varit erfor*
derlige för Stats- Verkets utgifter; Men StatsUtskottet
har inhämtat, att den ordning numera
blifvit vidtagen, att medlen iför hvarje vecka
insättas i Banken, och anser sig derföre härvid
endast böra tillstyrka Riksens Högiofl. Stän-f
der, att hos Kongl. Majrt i underdånighet an'
hålla, att Kongl. Tull-Directionen måtte undfå
Nådig befallning, att inom slutet af hvarje vecka
låta till Kongl. Ränte-Kammaren lefverera
den föiegående veckans uppbörd som tillhörer
Stats-Verket.
Beträffande åter Revisorernes anmälan om
angelägenheten deraf, att Tull - Räkenskaperna
bihang till Riks-St. Fröt.
1698 Stäts-Utskottets Betänkanden.
gifvas en förenklad form eker ock genom omslut
upplysas; så har Stats-Utskottet funnit detta
ändamål redan vara i betydlig man vunnet
genom den nya form desse Räkenskaper erhållit
enligt den Utskottet meddelade Kufvudbo*
ken för år 1816; Men härvid förekommer likväl,
att den deruti bibehållne Capital - Räkningen
torde böra erhålla ännu mera tydlighet»
så att på ett stafe kunde synas den sumtna, Som.
Kongl. Mäj:t och Kronan har utestående i oinfluten
Tuil-Uppbörd: att alla sådane inkomster,
scm icke ingå efter Tull-Taxan och som inflyta
under namn af Extra Inkomster, äfven borde
upptagas i Hufvudboken: och att hvarje Re»
versal skulle utvisa hvad slags medel som insättas?
och ko mme Hufvud boken, med tillämpning
häraf att innehålla:
1:0 I Bebet, på Kongl. Majus och Kronans
räkning, öfverlefvereringar saint insättningar
i Kongl. Ränte-IIammaren, Convoj Commissariatet
och RiRsgälds-Contoiret.
2:0 I Credit på samma räkning utestående
oinflutne medel; Influtne Tull- och andre Inkomster
under året samt
3:0 Balancerne som utgöras af oinflutne
medel eller möjligen gjorde öfverlefvereringar;
i följd hvaraf blott en räkning skulle föras öf.
ver totala inkomsten och utgiften med Balancerne,
Reversalerne, sorn Räkningen biläggas»
komma att upplysa, af hvilke medel lefvereringarne
bestå.
Och hemställer Utskottet, att Riksens Höglofl.
SLänder hos Kongl. Maj:t i underdånighet
Slats-Utskottens Betänk anden. a 6 g 9
anhålla, att Tull Räkenskaperne måtte å sådant
sätt varda inrättade.
Angående slutligen Revisorernes framställning
derom, alt, då, likmätigt 60 §. i RegeringsFormen
af d. f: Juni i 1809, Tull medlen äro
•en Bevillning Samt utgöra en bland Statens betydligaste
intrader, Tull - Verkets Räkenskaper
och Förvaltning måga, lika sorn Stats - Verkets
öfrige och på samma gäng, af Riksens Ständer
'elier deras Revisorer ordentligen granskas; så
har Stats-Utskottet uti det gemensamt nied Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet den 1
sisth Maji afgifne yttrande, angående åtskillige
Tull-Verket i andre delar rörande frågor tillstyrkt,
att sådant hädanefter må iakttagas.
I öfrigt har Stats - Utskottet under handläggningen
häraf funnit, huruledes de i Tulluppbörden
ingående Vexlar endast upptagas till
deras belopp i Svenskt Banco, men, enär de öfverstiga
behofvet af Statens utgift i utländskt
mynt och alltså till den delén Varda försålde,
Upptagas i serskild räkning under benämning
af Cours-förhöjnings-medel, hvilka ej finnas påräknade
bland Stats - Verkets inkomster. Och,
sorn det synes ländande till ordning och redighet,
att hvad sorn i Vexlar inflyter i Hamburger
Banco varder upptaget inom Colurnn i Rakenskapeme
i berörde myntslag, så Vid TullVerket
sorn hos Kongl. Stats-Contoiret, samt i
Colurnn utföres Uti Svenskt Banco efter dagens
Cours då uppbörden sker; så har Utskottet skolat
tillstyrka Riksens Högkil!. Ständer, att i afseende
på Tulltnedlens förvaltning och redovisning,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet härom
1700 Stats-Utskottets Betiinkanden.
anhållan göra: Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818.
(Bilagan eller General-Tull - Directioncns Utlåtande uteslutes
här iåsom serskildt tryckt och kringspridt.)
N;r 278-
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
angående Post - Verkets Intrader.
ld den af Riksens Höglofl. Ständers Revisorer
öfver Stats- Råneo- och Riksgälds * Verken
, år 1817 förrättade granskning, hade Re-;
visorerne i Berättelsen, angående Stats-Verket,'
af den 20 sisth November, förmält att de, till
inhämtande deraf, huru Postmedlen ingått, infordrat
och erhållit Post - Verkets Hufvudbok
för 1814. Och, sorn denne Räkenskap utvisade,
att en betydlig Summa säsom oindrifven vore
balancerad, samt att medel, som för året bort
inflyta, ej till fullo blifvit lefvererade, funno
Revisorerne, enär denne Uppbörd likväl borde,
lika som Tull-medlen, inom en kort tid efter
Uppbörds-året vara af vederbörande lefvererad,
sig böra detta förhållande med Postmedlen hos
Riksens Ständer anmäla; Och har denne anma.
lan, i sammanhang med de öfrige af Revisorerne
andragne omständighetar, blifvit till StatsUtskottet
remitterad; Äfvensom Kongl. Maj:t
genom Nådig Remiss behagat till Utskottet öfverlemna
Kongl. General-Post Directionens den
1 sisth Februarii häröfver afgitue utlåtande»
Ståts-Utskottets Betdnkanden'. 170!'
tom upplyser beskaffenheten af de i 1814 års
Bok balancerade fordringar, och hvilket af trycket
utgifne utlåtande härjemte bifogas.
För handläggningen af detta ämne och för
att fullfölja den af Revisorerne började öfversigt
af Post-Verkets Räkenskaper, har Stats Ut.
skottet infordrat och erhållit detta Verks Hufvud
Böcker för åren 1814 och 1815 jemte ett
summariskt Sammandrag af 1816 års Inkomster
och Utgifter, derutaf Utskottet inhämtat förhållandet
med Post-Uppbörden för omförmälte 3:ne
år; hvarförutan en serskild relation öfver Balancerne
blifvit meddelad, som utreder, att PostVerkets
fordringar år 1815 utgjorde 105,200
R:dr 35. 10.; Men, då derifrån drages sådane,
som till afskrifning blifvit anmäldte, redovisade
förskotter samt fordringar i Pommern och Finland,
hvilka Poster enligt förutnämnde utlåtande
med dervid fogad uppgift till betydlig del
sedermera ingått, och för det öfriga synes kom.
ma att försvinna, tillsammans
utgörande - 70,197: 4. 6.
Återstår såsom Post-Verkets
fordran hos Norrska Post-Directionen
den 31 December
1815 ----- 31,610: 6. —
Hos Redogörare i Sverige in.
nestående - M49: 5*
Samt sådane fordringar, som
bero på vederbörande Coliegiers
och Directioners åtgärd
och hvarutaf icke allt som
tillgång kan anses - - 1,944: 1*.' lif
Tillsammans R:dr 105,200: 35. 10.
Stats- Utskottets Retänk anden'.
Utskottet, som funnit detta förhållande
grundade på Hufvud - Böckerne, har vidare inhämtat,
att nyssnämnde hos Norrska Post-Verket
för år 1815 inneståen
de
summa - - - - 31,610.’ 6. —
ökat sig för år 1816 med - 44,888: — 6.
saint för år 1817 med - - 46,621: 4. 6,
burn ina Kuir 123,119: 11. —
Härledande sig denne fordran från Svenska
Post - Verkets förskott tili Norrske Brefs,
förskaffande öfver Sverige; Och har Kgl. Majit,
enligt Bref till härvarande Kongl. Post-Directionen,
af den 30 nästledne Decémber, beviljat
Norrska Stats-Verket ytterligare apståruk
med inbetalningen häraf till detta års slut, under
förväntan likväl, att sådane anstalter vidtagas,
att äfven derförinnan liqvid härom må
kunna uppgöra* i fall omstandigheterne sådant
möjligen medgifva; hvarjemte Kgl. Majit i Nåder
funnit nödigt härvid fästa det uttryckeliga
vilkor för framtiden, att Norrska Stats-Verkets
skulder och förbindelser af ofyananförde egenskap,
ifrån och med innevarande års början, i
den mån de månadteligen tillkomma, ofelbart
blifva vid medlet af hvarje påföljande månad
liqviderade.
Vid sådant förhållande har Stats-Utskottet
ansett någon åtgärd härutinnan icke vara att
vidtaga för närvarande; men, da skäligt synes,
att Norrske Ståts-Verket, så framt ej betalning
erlägges af omförmälte dess skuld 123,119 R:dr
11 sk. inom den af Kongl. Majit i Nåder utstakade
tid af detta års slut, betalar laglig Rän
-
Stats-Utskottets Retänkanden. 17°3
ta derå från den tiden; så hemställer Utskottet
om icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att derom hos Kongl. Majit i underdånighet
anmälan göra, till vidtagande af den
utväg, som i detta hänseende i Nåder pröfvas
äga rum.
För öfrigt, och da, såsom' ofvanberördt är,
någre Postmedel, som inflyta kunnat, ej finnas
utestående till större belopp, än sorn icke torde
kunna såsom balancer undvikas å denne betydelige
uppbörd, har Stats-Utskottet funnit ifragavarande
arens Räkenskaper för Post-Verket,
vid den derutaf verkställde generella granskning
egenteligen af sjelfva Hufvud - Förvaltningen,
icke föranleda till någon åtgärd af Riksena
Höglofl. Ständer; ankommande sjelfva Revisionen
till ziffran på Kongl. Kammar-Rätten.
Hvilket allt Utskottet skolat vördsamligea
anmäla.
Stockholm den 26 Maji 1818..
(Bilagan eller Öfver • Post. Directionen» Utlåtande
uteslutes här såsom serskildt tryckt och kringsprida)
Nu 279.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Chartte■ Sigillatcemedels
redogörelsen
X sammanhang med den öfversigt af Stats-Verkets
Räkenskaper och Förvaltning, sorn StatsUtskottet
tillkommit, har Utskottet äfven under
granskning tagit redovisningen för Chartte Sigillatae-medlen,
såsom varande en bland Stats Ver--
1704 Statg'TJtskottens Betänkandeni
kets Extra Ordinarie inkomster och hvilken Redogörelse,
Riksens Högloft. Ständers Revisorer
vid deras förrättning sistl, år 1817 icke mediiunno
genomgå.
Utaf de infordrade Hufvud - Böckerne , öfver
nämnde Uppbörd åren 1814,1815 och 1816,
har Utskottet, inhämtat förhållandet med denne
Stats - intrad; men, enär sjelfva Revisionen till
ziffran egenteligen tillhörer Kongl. KammarRätten,
sträckt förevarande åtgärd hufvudsakeligen
till den generella förvaltningen.
Statens årliga inkomst af Chartas Sigillatae,
Verket, har Utskottet beräknat och uppgifvit
uti dess förr aflemnade Betänkande angående
Regleringen af Jukomst-Titlarne.
Behållningarne af oförsåldt Stämpladt Papper
utgjorde vid 1814 års ingång
- ^ - - - - 1,685,225: 19. 5.
och till år 1816 “ * 1-468,145: 26 2.
af hvilken sistnämnde Summa »nnestod i Stockhol,
Chartor för ett värde af 868,761: 40. 2.
Uti alla Länen tillsammans 571,696: 39.—
aamt oredovisad behållning
fian Finland, enligt 1813
Srs bok - 27,686: 43. —
Summa 1,468,145: 8 6. 2.
Af de i Länefi innestaende behållningarne
finnes en del utgöra så stora qvantiteter,
svara mot flere års Lefvereringar, såsom uti
Skaraborgs Län , der beloppet utgjorde
- - 64,846: 26.—eller lika med 5 3rs
lefverering.
Stats-Utskottets Betänkandeni
Vestmanlands 39,785:32.— 7 års dito
Calmare - 55,168:38.— nära 7 års dito
Kopparbergs - 45,197:17» — eli-ofver 8 års dite
Hallands • 3*, 1 52: 33 — dito dito
Christianstads 92,254: 6.— eller nära 14 års
lefverering.
Och 1 de öfriga Länen funnos äfven, enligt 1810
års Bok, behållningar af 2 till 3 års lefvereringar.
För att upplysa huru desse behållningar till-’
kommit, får Utskottet exempelvis uppgifva, att:
Skaraborgs Län ägde en behållning af Stämpladt
Papper vid 1815 års början
för - , - - - 32,253: 45. — .
reqvirerade under loppet af samma
år Chartor för - - 18,673: 16. ——
Summa R dr 50,927: 13. —•
hvaremot lefvererades - - 9.418: 3 5» sk.'
Ägde således i behåll Chartor för 41.508: 25. —
samt ökade följaktligen förrådet med öfver 9000
R:dr på ett år.
Christianstads Län ägde likaledes i förråd
till år 1815. af Stämpladt Papper 54,458: 25. —
Reqvirerade ytterligare år 1815 I5.613: 26. —
Summa R dr 70,072: 3» —
Deremot lefvererades såsom försålde
----- 6,034: 14. —
Behållningen i Chartor 64,037: 6. ——
hvarutaf i Landt-Ränteriet funnos för 52,156
R:dr 40 sk. Och okades alltså under detta år
1815 förrådet med nära 10,000 R:dr» och så
vidare äfven i andre Län.
Stats-Utskotters Betänk anden.
Desse behållr.incar redovisas dock årligen
i så måtto, att med Inventerings-Instrumentet
styrkes, att verkeligen det Stämplade Papperet
finnes i förvar i Landt ■ JRänterierne eller hos
Försäljningsmännen; ty de Proprie - Balancerne
å sjelfva uppbörden eller försäljningen utgjorde
till år 1817 endast 25,544 R:dr 4 sk. 7 r:st,
öfver hela Kiket, och hvarutaf 10,992 R:dr 2
sk. berodde på liqvid från Kongl. Krigs Expeditionen
för år 1816.
Emedlertid har Utskottet ansett’ så betydliga
Lager af oförsåldt Stämplad!* Papper icke
böra lemnäs 1 orterne innestående utan närmare
utredning, eller större qvantiteter afsändas.
hvarje år, än som, efter föregående års erfarenhet,
kan åtgå, samt blott ett års behof utgöra
förlaget af Stämpladi Papper i hvarje Län, rato
m det löpande årets uppbörd, hvarigenom
Controllen härå hlifver lättare och säkrare till
förekommande af verklige Ralancer; och får
ijtsk ottel med anledning af de i ofvanberörde
måtto nu utrönte förhållanden hemställa, det
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl.’Majit i underdånighet
anhålla, att Kongl. Kammar Collegium,
som besörjer Charlu-Sigillataa Verket och
medlens redovisning, matte undfå Nådig befallning,
att låta öfver hela Riket anställa *n noggrann
undersökning och utredning af nu uppgifne
behallningarne af Stämpladt Papper, samt
dervid iagttaga, att, såsom Kongl. Förordningen
örn Chartse Sigillatae- afgiften af den g November
1815 redan stadgar, inventeringarne afFörråderne
verkställas hos alla Embets- oell Tjenstemän,
som på Credit uttagit Chartor, äfven--
Stats-ZJtskottets Betänkanden'. *7°7
som hos samtelige Förvaltare och Försäl iningsmän
af Stämpladt Papper, på samma dag, samt
låta i de orter, der Ealaticer kunna uppstå, desamma
genast indrifva och infordra öfverflödiga
Lagren af Stämpladt Papper och derefter lämpa
afsändoingarne, så att förråderne ej öfverstiga
berörde maximum af ett års Förlag utom det
löpande årets uppbörd. Hvarförutan Kongl. Maj:t
i Nåder torde täckas vidtaga den åtgärd, som
lämplig finnes till infordrande af den i Finland
Varande behållningen för ett värde i Chartor
af 27,686 B:dr 43 sk. enligt r 8 1 6 års. Räkenskap.
I öfrigt bör Utskottet tillkännagifva, att
de nu gertomsedde Röckerne funnits förde med
ordning och redighet; så att i denne del ej
förekommit något att erindra: hvilket allt Utskottet
skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 28 Maji 1,8181
N:r 280.
Riksens Häglof!. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående Riks-Hufvud-Bokslutet,
Uti den berättelse, sorn Riksens Höglofl. Ständers
till Stats- .Banco- och RiksGäldsVerkens
öfverseende valde Revisorer under den 20 November
förledit år till Riksens Höglofl. Ständer
afgifvit, och som sedermera till Siats-Utskottet
blifvit remitterad, angående den af StatsVerkets
förvaltning och Räkenskaper år 1817
verkställde granskning, hafva Herrar Revisorer
*ökt upplysa och utreda förhållandet med det
i708 Ståts-Utskottets Betänkande»'.
RiksHufvudBokslut, som blifvit Herr StatsCommissarien
och Riddaren Videgren uppdragit,
att, efter den af honom uppgifne methode, utarbetas,
jemte det Herrar1 Revisorer uppgifvit
de åtgärder, som de, för berörde RiksHufvudBoks
fullbordande, funnit sig tillhöra ar- vidtaga.
Och, som Omsluts-Ärbetet af KandtRäkenskaperne
för flere Rån, hvarpå Rikshufvudbokslutet
sig måste grunda, icke ens för det
första året eller 1810 till Kongl. Stats-Contoixet
inkommit: Och hinder derigenom blifvit
lagdt för ernående af ett ändamål, hvilket Riksens
Höglofl. Ständer ansett vara destomer vigtigt,
som, förutan en RiksHufvudbok, någon fullständig
kännedom om Statens tillgångar icke
Iean vinnas; så hade Herrar Revisorer funnit
sig böra ifästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på nödvändigheten deraf, att hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, om vidtagande
af så kraftfulla anstalter, sorn ofelbart
befordra snar verkställighet af detta angelägna
arbete. — Beträffande åter den i sammanhang
bang härmed stående frågan om förändring af
Räkenskaps-methoden i allmänhet, så att Kandsoch
Militiaa-Böckerne komma att afslutas den
31 December, lika med den öfrige delen af
Krono-Räkenskaperne; så hade Herrar Reviso■iettie,
efter inhemlande af hvad 1 detta afseende
blifvit tillgjordt, ansett skälige anledningar
förekomma till den hemställan att Riksens Höglofl.
Ständer måtte likaledes hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det äfven härutinnan
må vidtagas den åtgärd, som skyndsammare befordrar
slut på denna fråga, hvilken synes äga
Ståts-Utskottets Betankanderi: 470g|
eft väsendtligt inflytande på den enklare och
säkrare redovisning för Statens medel, sorn genom
ett RiksHufvud-bokslut åsyfta» och derförutan
icke kan vinnas.
Sedan Herrar Revisorers Berättelse tilf
Kongl. Majt inkommit, har Kongl, Maj:t deröfver
täckts infordra Kongl. Stats-Contoirets underdåniga
utlåtande, hvilket äfven, sedan Kongl.'
Stats Contoiret, under den 30 sistl. Januarii,'
detsamma afgifvit,- Kongl. Majit under den lif
derpå följande Martii till Stats-Utskottet i Nåder
öfverlemnat.
Kongl. Stats-Contoiret har derutinnan anfört:
att Kongl. Stats-Contoiret hoppade», det
Kongl. Maj:t ej allenast af hvad Riksens Ständers
Herrar Revisorer anmält utan i synnerhet
af hvad Stats-Contoiret under loppet af tiden'
haft tillfälle, att inför Kongl. Maj t andraga
och hemställa, Nådigst täckes finna, att StatsContoiret
icke underlåtit, att, i hvad på dess
åtgärd berott, söka befrämja fortgången af detta
ärende, och att, å dess sida, något hinder derför
icke blifvit lagdt: att, sedan Stats-Contoiret,
under den 15 sistledne December kunnat förskaffa
sig del af Kongl. KammarCollegii ProvinceContoirs
tillstyrkande om LandsContoirens samt Kro«
nofogdarnes och Häradsskrifvarnes hörande, innan
någon granskning af ämnet härstädes företoges,'
har Stats-Contoiret samma dag till Kammar-Collegium
förklarat, att Stats-Contoiret för sin del ansåg
ett sådant hörande icke blifva nödigt, utan att
Province-Contoiren borde sig i liufvudsaken utan
vidare tidsutdrägt, utlåta: samt sluteligen, att
Stats Contoiret uti Circulair-bref af den 15 nästa
ayjo Stats-Utsioitéts Peianh anden.
Jedne Januari! 'ytterligare anmodat Kongl. MajitS
Befallningshafvande i Hallands, Skaraborgs och.
Kopparbergs Län, alt skyndesammeligen in*
leomina nied de felande Omsluren för 1810 till
och med 1814, men i synnerhet det för 1810,
pS det något vidare hinder och uppehåll för
Riks-Hufvudbokens författande icke må mota.
Utom hvad Herrar Revisorer hos RfksenS
Höglofh Ständer salunda nrfmäit, hafva jemväi
under innevarande Riksdag rnotioner i detta
ämne inom VälloB. Borgare-Ståndet blifvit väckte;
och, sedan Stats-Utskottet deröfver utlåtande
afgifvit samt Riksens Höglofh Ständer i anled*
ning deraf uti underdånig skrifvelse af den j 3
sistledne Februarii hos Kongl. Maj:t anhållit*
om så kraftiga åtgärders vidtagande att det an*
gelagna och magt påliggande Riks- Hufvudboksluts-arbetet
icke vidare må uppehållas, har
Kong1. Majit härom latit Dess Kådiga Befallningar
afgå så val till vederbörande Dess Befallningshafvande
sorn Herr JustitiaeCantzleren-,
att med dess Eiri beles uppmärksamhet följa det*
ta ärende; och har, i fö jd liaraf., Herr Justitia
Cantzieien uti bref till Kongl. StatsContoK
ret begärt, .;tt hvarje i4ide dag genom vederbörande
erhålla uppgift på de omsluts-acbeten,
som under tiden inkomma och hvilka uppgifter
åter Kongl. Sta s-Contoii et förständigat RiksHufvud
Boksluts-Contöiret, att till Herr Jusllt
i se-Cantzieren , i foreskrifven lid och ordning
meddela.
Efter de sålunda vidtagne åtgärder, hafva
omsluten för år 1810 nu mera för samtelig^
Jiänen till Riks Hufvud-Boksluts-Contoi) et in
-
Stcis Utskotters Petänkanden. 1711
kommit, och de öfrige inkomma efter hand,
så att Stats-Utskottet nu förmodar, det något
hinder för Riks-Hufvud-Bokens författande icke
vidare må möta.
Ej mindre utaf hvad Herrar Revisorers
Berättelse innehaller, än af öfrige Stats-UtskoU
tet rneddeldte uppgifter, har Utskottet inhemtat,
att, jemte det Herr Stats-Commissarieu Videgren
uppdragna Riks-Hufvud-Boksluts författande,
hat Kongl. Majit uti Nådigt bref af dea
34 April 1816. anbefallt Kongl. Stats-Contoiret,
att ifrån 1815 års början efter uppgifne
grunder och föreskrifter, formera ett annat från
Herr Stats-Commissarien Videgrens methode serskildt
Riks«iHufvod-Bokslut.
Stats-Utskottet har väl om beskaffenheten
af desse niet höder samt de delar, hvarutinnan
de skilja sig från hvarannan, sökt göra sig underrätiadt;
men, dä något Bokslut efter någondera
methoden ärtnu icke medhunits, och ett
sådant efter begge methoderne likväl, för att
kunna bedöma den ■ena inethodens företräde
framför den andre, är, i Stats-Utskottets tanke,
nödigt; så kan Utskottet, i saknad häraf, nu
icke afgifva något bestämdt utlåtande i detta
ämne.
För att likväl vinna ett ändtligt slut i
denna omtvistade fråga, så att Riksens Höglofh
Ständer må uppnå det åsyftade ändamålet, att
omsider erhålla en Riks Hufvud-Bok öfver StatsVerkets
inkomster och utgifter, så beskaffad,
att en fullständig och till förI i telig kännedom
orri Statens intrader och redovisningen derföre
må derutaf kunna inhemtas, anser Stats-Utskot
-
1712 Stats-Utskottets Betänkandenl
tet för närvarande enda tjenliga utvägen vara,
att en Hutvud Bok efter hvardera methoden
uppgöres; att derefter Kongl. Karmnar-Collegii
och Kongl. Kammar-Rättens utlåtande deröfver
infordras; att ärendet sedermera ofverletnnas
till Riksens Högiofl. Ständers nästkommande Re*
visorers granskning och sluteligen altsammans
vid nasta Riksdag hos Riksens Hdglofl. Ständer
förekomma till hufvudsakelig pröfning; då Riksens
Högiofl. Ständer sjelfve blifva i tillfälle
att kunna bedöma hvilkendera methoden till
sitt säkerhet och pä i itel ig tiet närmast uppfyller
ändamålet.
En omständighet förekommer likväl härvid,
som icke undfå 1 i t Stats-Utskottets uppmärksamhet,
nemligen, att, enär Herr Stats-Gomir.is*
sarien Videgren efter dess method fortsätter RiksHufvud
Bokslutet till och med för år 1814 och
Kongl' Stats-Contoiret, enligt dess method, vid»
täger ifrån och med år 1815. uppkommer, i anseende
till methodernes skiljaktighet i beräkningen
imellan Uppbörd och Inkomst, ett år
eller 1814, f<r hvars debiterade Uppbörd efter
Riks-Staien någon Riks-Hufvud-Bok icke kommer
att författas. Till afhje.pande häraf, föregår
derföre Stats Utskottet, att Stats-Contoiret
måtte, i stället för år 1815, begynna och fortsätta
dess Riks-Hufvud Boksluts arbete ifrån och
med år 1814 intill nästa Riksdag. Efter årtalet
blifva väl härigenom 2:ne Riks-HufvudBöcker
för ett och samma år upprättade ; men,
i anseende till Riks-Statens uppbörd eller Debet
för år 1814, blifver det i sje fva verket i
anseende till methodernes olikhet icke mer än en.
Stats-Utsiottets Betänkänderil 2713
Likmätigt Riksens Högiofl. Ständers beslut
vid 1815 års Riksdag, skulle den på Kongl.
Stats-Contoirets Stat bestådde Boksluts-Kammereraren
och Kammarskrifvaren jemte öfrig nödig
betjening biträda Herr Stats (Jommissarien
Videgren vid det honom uppdragne Riks-Hufvud-Bokslutets
författande; i följd häraf, har
ock bemälte Herr Stats-Commissarie alt ifrån
det, att det under honom stående BokslutsContöir
blifvit organiseradt, haft sig till biträde
med full aflöning på öfverskottsmedlen, lika.
med vederlikar på Stal, En Kammererare, s:ne
Bokhållare och 3tne Kammarskrifvare. Vid
detta antal anser ock Stats-Utskottct, att det
bör förblifva, intill dess det honom uppdragne
Boksluts-arbetet blifver fullbordadt; men, sorn.
Kongl. Stats-Contoiret, efter hvad ofvan anfördt
är, jemväl fått sig ett Riks-Hufvud-Bokslut för
de följande åren uppdragit; så synes det blifva
nödvändigt, ätt Kongl. Stats-Contoiret härull
icke saknar det biträde, som efter Stat bestås
; Stats-Utskottet hemställer derföre, att Kongl.'
Stats-Contoiret må äga, att disponera den på
dess Ordinarie Stat bestådde men hittills besparde
aflöning för Boksluts-Kammereraren och
Kammarskrifvaren, så att något hinder och uppehåll
för dess Riks-Bokslut, genom saknade nödigt
biträde, icke må möta.
Om detta allt, så väl som hvad Herrar
Revisorer uti deras Berättelse hemstält, angående
förändring af Räkenskaps-methoden i allmänhet
för Lands- och Militias-Böckerne, lära
Riksens Högiofl. Ständer, i händelse af bifall,
Bihang till Riks-St. Prat. nty-ms.
J7H
Stats-Utskoitets Belänkanden.
finna nödigt att göra underdånig anmälan hos
Kongl. Majit med anhållan, det Kong!: Maj:t
täcktes så väl denna Riksens Ständers underdåniga
önskan , som hvad Riksens Ständer i detta
ämne vid förra Riksdag hemstält, låta till verkställighet
befordra.
Riksens Höglofl. Ständers Eget ompröfvande
underställes allt detta vördsamligen. Hvarvid
en Ledamots yttrade serskilte tanka genom
Utdrag af Protocollet bifogas.
Stockholm den "8 Maj x8i3.
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 2.3
Maj 1818.
D. Upplästes och godkändes Utskottets Utlåtande,
angående sist församlade Revisorers till
Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende,
uti deras Beiättelse rörande Stats-Verket,
gjorde anmälanden i fråga om Riks-Hufvud-Boksluts-arbetets
fortgång m. m., hvarvid. Herr Öf.
versten Tersmeden skriftligen anförde: ”Jag inser
visserligen att, sedan RiksHufvud-Boksfrågan
nu forst vid Riksdagens slut blifvit företagen,
någon noggrann undersökning af de föreslagne
Methoderne icke hinner verkställas,
men jag tror däremot att äfven denne omständighet
är en ytterligare anledning, för oss, att
icke gjöra någon förändring uti 1815 års Riksens
Ständers beslut.
Sluts-Utskottets Betänkanden
1 715
Det var efter föranledande aF föregående
Ständers och Revisorers klagan öfver opålitligheten
att efter Förslager, omslut eller omarbet.
ning af Räkenskaperne beräkna Stats - Verkets
inkomster, sorn 1815 års Ständer beslöto, att
en ny redogörelse - method för Landträkenskaperne
skulle med samma år antagas, på det
Riks-Hufvud-Bok därefter, utan all.omarbetning',
skulle kunna på de verkeliga Räkenskaperne
upprättas.
Då Kongl. Maj:t öfver, denne redogörelse*
method infordrat utlåtande af Rikets KammarVerk;
kunna vi vara fullkomligt öfvertygade,
att densamma icke antoges om den för sjelfva
Uppbörds - Verket vore skadelig. — Hvad anledning
håfve vi då att fördröja denne Kongl.
Majus Nådiga pröfning derigenom, att vi till
jemförelse framställa ett nytt project. Härigenom
aflägsne vi möjligheten att snart komma
till målet, och förlänge de kostnader, som
Staten för de förflutne åren och framgent mäste
vidkännas, intilldess en lämpelig method
för Riks-Bokslutet införes.
Om nu dertill kominer, att den af Kongl,
Kammar-Rätten gillade Redogörelse - methoden
verkeligen äger de fördelar den tilläges, att
förena enkelhet, tydlighet och redighet, med
den möjligaste säkerhet och lätthet vid Contro
len å medlens behöriga redovisning, så vore
skadan af ejt sådant fördröjande ännu betydligare.
Jag hemställer således vördsamt till Höglofl.
Stats-Utskottet, om det vore conseqvent att
sålunda upphäfva föregående Ständers Beslut,
ijiptj Stats-Utskottets Betiinkanden.
oagtadt man förklarade sig ej hafva kunnat an*
ställa behörig undersökning.
För min del anser jag derföre lämpeligast,'
att Riksens-Högloft. Ständer, utan vidare tillägg,
i underdånighet förnya sista Ständers underdåniga
önskan om verkställighet af det dä
fattade beslut, och derjemte i underdånighet
anhålla, att den af Kongl. Majit redan for snart
3:ne år sedan i nåder anbefallte granskning af
den gillade Redogörelse - methoden rriå så påskyndas,
att, derest densamma af Kongl. Majit
gillas, den d| för Räkenskapernas uppgjörande
vid nästa års början ma blifva antagen. Skulle
åter Kongl. Majit icke i Nåder kunna bifalla
sista Ständers härom gjorde underdåniga anhållan,
då, och endast i detta fall, kunde den
utväg vidtagas, sorn inom afdelningen är föreslagen
, att anställa jemförelse emellan aine
Riks-Hitfvud - Böcker, sorn enligt de 2:ne olika
methoderne äro afslutade. Sluteligen önskar jag,
att de betänkanden, sorn öfver detta vigliga ämne
i Nåder äro infordrade, måtte, så fort de
afgifvas, på Stats-Verkets bekostnad till trycket
befordras.”
Hvilket Anförande, såsom innefattande
Herr Ofverstens serskilta tanka i förevarande
ämne, skulle, på begäran, åtfölja till Riksens
Högloft. Ständer. Som ofvan.
N;r s8z.
Riksens Högloft. Ständers Stats • Utskotts
hemställan angående Revision af För
-
Stais-Utskottets Fet'ån\anderC. ri*j
valtningen utaf de ander Kongl. KrigsColle^ii
disposition ställde Cassör.
I)å likmätigt 30 och 68 §. §. i Riksdagsordningen
Stats-Verkets tillstånd och förvaltning i
alla dess delar bör för Riksens Ständer uppvisas för
att af dem vid Riksdagarne och dej imellan äf -De»
ras valde Revisorer öfverses och granskas; r en.
sådan åtgärd vid de föregående Riksdagar och Revisioner
icke blifvit sträckt till detrfd‘1. rom serskildt
förvaltas af Kongl. Majits och Rikets KrigsCollegium,
nemligen Krigsmanshus- ilost alls- och
Mötespassevolance - Cassornes ti lgångar, hvilka
äfven utgöra delar af Stats* Verket; så har StatsUtskottet
ansett sig böra till Riksens Högloft.
Ständer vördsamligen hemställa örn icke något
stadgande om verkställighet af sådan Revision
må böra vidtagas till efterrättelse för den kommande
tiden samt underdånig anmälan derom
hos Kongl. Majit göras, med anhållan, det Kongl.
Krigs-Collegium må undfå Nådig tefallning, att,’
vid inträffande Revisioner af Stats-Verkets öfrige
Räkenskaper och förvaltning, jemväl uppvisa
redogörelsen för desse Cassors medel, på
sätt och i den ordning Riksdags-ordningen samt
Instructionen för Revisoreine af den 10 Juni!
tx8i3 förmå och innehålla.
Stockholm den‘g6 Maji 1818*
Nlr 282-
Riksens Högloft. .Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Riksdags Fullmog
-
4718 Stuts- Utskottets Bettinkanden'.
tigen Eric Svenssons frun Bohus Län,
Memorial om Contrall å Hushållnings.
Sä Ilskaper nes disposition af de utaf
Nionde Hitjvud- Titulus Fond erhål'
lande medel.
Uti till Hedervärda Bonde - Ståndet ingifvet
Memorial , sorn till Sta t s-U t1 kotts åtgärd b ifvit
ofverl ämnät, har Riksdags-F a! Imägtigen frän
Bohus Län Eric Seensson andragit, huruledes, då
af Riksens Ständers Revisorers „ sist afgifne berättelse
inhämtades, att eti betydelig Summa aF
Nionde Hufvud-Titulns med<d -utgått såsom Jari
åt Landsbushållnings-Sällskaperne , det vöre nödigt,
att desse Sällskap fdrbundos, att åi ligen,
eller till och med hvarje halft ar , redovisa
de af Staten och det Allmänna erhållande
medel, hvarigenom Riksens Ständer Icomme t
tillfälle, att undersöka i hvad mohn Hushållnings-Sällskaperne
uppfylla deras ändamål: Anförande
Eric Svensson såsom skäl för sin framställning,
att Bohus Läns HusbållningsSällskap,
i följd af Kongl. Majus Nådiga Bref den
11 Oktober 1815, undfått utaf förenämnde tillgång
5000 R:dr, ena hälften som lån och den
andra som gåfva, samt dessutom uppbär 500 R:dr
årligen i Fem år till Linberedningens befordran,
men att okändt vore, huru och på hvad
sätt desse medel förvaltas.
Då Hus hällni ngs-Sä Ilska per ne, sorn hufvud-’
sakligast bestå af Riksens Ständers medlemmar,
äga visse af Kongl, Majit i Nåder gillade StadJ
gar och Reglementen för deras åtgärder, är
Stats-Utskottet öfvertygadt, att desse Sällskap,
Stats Utskottets Betänkanderi; 1719
med iagttagande deraf, använda de medel, som
till deras disposition öfverlämnäs, på ett med
Inrättningarnes föremål instämmande sätt: Och,
då för öfrigt Utskottet uti dess serskildte yttrande
angående grunderne för användandet af
gide Hufvud-Titulns Anslags Summa, äfven föreslagit,
att bemälte Sällskaper böra årligen till
Kongl. Majit i underdånighet afgifva Berättelser
om förvaltningen af de medel , sota utaf
denne tillgång dem anslås; finner Stats-Utskottet
så mycket mindre nödigt, att föreslå vidare
föreskrift om redovisning utaf desse Sällskaper,
sorn, derest någon skulle förmena sig äga anledning
att sätra deras disposition aUberörde medel
i fråga, den klagande äger i sådant afseende
vända sig till Kongl. Maj:t med underdånig
anmälan derom: hvilket vördsammeligen unner*
ställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den *8 Maji 1818-
N:r 285.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Controll - stärnpel-afgiften
Jör Guld3 Silfer och Tenn.
Uti det förslag ti l beräkning af Stats-Verkets
intrader, som Stats-Utsotiet under den 26 sistledne
Februarii till Riksens Höglofl. Ständer
afgaf; ansåg Utskottet Controll.Stämpel-afgiften
för Guld, Silfver vch Tenn kunna påräknas till
2400 R:dr i stället för 2 000 R:dr; hvartill den
förut i Stat varit upptagen. Till denne högre
a7* o Stats-Utskottets Betänkanden.'
beräkning hem tade Stats-Utskottet anledning af
den Inkomst, denne afgift, enligt Räkenskaperne,
under de föregående arén fanns hafva lern*
nät Stats - Verket. Siats-Utskottet har sedermera
ifrån Controll-Verket erhållit en närmare upplysning
om denne afgifts förhållande, i jemförelse
till de utgifter, Stats - Verket i och för
Controll - Inrättningen måst vidkännas; Denne
uppgift föranleder väl icke till någon förändring
i den föreslagne beräkningen af denne
Stats-intrad; Men Stats-Utskottet har dock funnit
den, hvad sjelfva afgiften angar, innefatta
sådane omständigheter, hvilka Utskottet ansett
sig böra Riksens Högloll. Ständers egen pröfning
hemställa.
I anledning af JustitireCnntzIers-Embetets
hos Kongl. Majit gjorde underdåniga anmälan;
huruledes, tvert emot de tid efter annan utgangne
Kongl. Förordningars innehåll, uti GuldSilfver-
och Tenn-Arbeten ej allenast en märJtelig
olikhet till finheten och halten af stämplade
Arbets-stycken befunnits, utan jern väl Guldoch
Silfver - Arbeten , så hos Guldsmeder som
flere, utan Mästarens stämpel blifvit försålde,
täcktes Kongl. Maj t till en s!ik oredas förebyggande
samt till Creditens styrkande så In- som
Utrikes, under den 7 December 1752 utfärda
Dess Nådiga stadga, angående en Controll-stämppels
sättande på allt Guld, Silfver och Tenn,
tom thädanefter blefve i Riket förarbetadt, med
hvad mera till det åsyftade ändamålets vinnande
fans nödigt. Enligt denna Förordning skulle
Guldet arbetas af 3:ne sorter, nemligen: Ducat
• Guld af 23 cay t 5 gtains halt, Pistoleu
-
Stats-Utskottets Betänkanden'. 1721
Guld till 20 carat och 4 grain samt Krono-Guld
till 18 carat och 4 grain, dock med 2 grains
remedium på hvardera sorten; Siifverhalten skulle
blifva 135 lod fint på en mark af 16 lod
med fidels tillåtit remedium ; Elvad Tenn-Arbetet
angick, så blef tvastärr.pladt alldeles förbudet,
utan skulle endast göras fyrastämpladt
af 97 af Hundrade fint, så att tillsattsen klefva
3 på Hundrade, samt trestämpladt till 8 3 af
Hundrade fint, så att tillsattsen derpå blef 17
på Hundrade, enligt 1694 års Kongl. Förordning;
— Under denne halt skulle ingen få arbeta
af Guld, Silfver och Tenn, vid det ansvar
och straff, som 3 §. utsätter. Till så mycket
bättre ordning, uppsigt och säkerhet om Arbetets
tillbörliga halt och säkerhet, förordnades
en Öfver-Directeur, hvilken med biträde af en
Controlleur och annan nödig Betjening skulle
besörja Controll - Inrättningen 3 Och skulle allt
det arbete, som thädanefter förfärdigades af
Guld, Silfver och Tenn, tecknas med en Kongl.
Controll-stampel af 3 Kronor, för hvars påsätttande
skulle betalas på hvart Qvintin arbetadt
Guld 2 öre, på hvart lod Silfver 3 öre och på
hvart #, Tenn -k öre SilfverAiynt; Hvilket allt,
enligt Kongl. Commerce - Collegii under den 3
November 1753 derom utfärdade Kungörelse,
skulle taga sin början med den 1 Januarii 1754.
I afseende på halten, och straffet för dem,
som derunder arbetade, förklarades genom Kongl,
Brefvet af den 18 Julii 1758, att det thädaneftfer
väl skulle vara tillåtit, att stämpla Verk
Guld Ducat till 23 Carat 3 grain, Pistolett till
So Carat, Kron-Guld till 18 Carat, Verk-Silf
-
Stats-Utskottets Bttånkanden.
ver til! 13 lod, lenn fyr-stämpladt till 96 och
Tre-stämpladt till 82 delar i fint på 100, men
»ned det vilkor oell sådan gravation för vederbörande
Mästare, att 011 och när något arbete
finnes ringhalligare, än de i Controll - Stadgan
tillåtne halter med deras reijdier, dock med
och inom förenämnde lägsta halt, borde tillverkaren
för sådane Arb&ts stycken erlägga dubbla
stämpel-penningar, och det utan a!t sedan, vid
varans försäljande, få beräkna köparen iner än
den vanliga Controll-afgiften; hvarförutan stadgades,
att Controll stämpel afgiften skulle ifrån
och med 1759 ars början förhöjas på Guld ifrån
2 till 3 öre för Qvintinet, på Silfver ifrån -j
till 1 öre för Lodet, ock på Tenn ifrån -jtdels
till ^tdels bie på marken, allt Silfvermynt räknadt.
Kongl. Majit behagade derefter genom Nådigt
Bref af den 22 Januarii 1799 förordna, att
Controll-afgiften å Guld Si fver- och Tenn Arbeten,
hvilken efter Riksens Ständers vid 1756
års Riksdag gjorde tillstyrkande, faststäldes till
o * Procent af Metallens värde, eller 1 öre
Silfvermynt för 1 lod Silfver, som den tiden
gälde 40 öre samma mynt, skulle thädanefter
betalas med Riksgäids-Sedlar, samt, i afseende
på Metallens sedermera förändrade värde peli
till vinnande af nödig säkerhet för Afgiftens
rätta beräkning i större och 6rnärre delar, erläggas
för Guldet med 1 skilling på Qvintinet,
för Silfret med 4 runst. på lodet och för Tenn
med 3 runst. på skålpundet, hvilka afgifter
Kongl. Majit derefter uti Nådigt Bref af den
20 December 1803 förordnade skulle ifrån 1804
Stuts-Ulskottets Betunkanden. *723
års början erläggas i Banca-myi.t oafkortadt och
till lika belopp, som de dittills i Riksgäldssedlar
utgått, hälst desse afgifter, äfven i Banconiynt
erlagde, ändock voro j.del mindre, än
hvartill de efter den år 2758 faststälde grund
eller 2| procent af Metallens värde, jemförd
med det Silher, efter 2776 ä,s mynt-evalvation,
åsatte värde, sig belöpo, samt det i öfrigt
år 1799 icke annorlunda, än tills vidare, blifvit
tillåtit, att den då stadgade afgiften med
Rifcsräldssedlar erlägga.
Utaf de ifrån Controll - Verket erbållne
uppgifter har Stats-Utskottet inhämtat, att den
inkomst, som. Controll-afgiften till Stats-Verket
inbringar, på långt nar icke är tillräcklig, att
ersätta alla de utgifter, Staten i och för Contr
oll-In rät t ningen måste årligen vidkännas, hvilket
dock vid Verkets första Inrättning varit
påräknadt; Och synes det äfven vara billigt, att
en anstalt, som egentligen har Allmänhetens
säkerhet i handel med de ädlare Metallerne
ti l föremål, bör genom lämplige afgifter, åtminstone
bära siri egen kostnad.
Den år 2758 faststälde grunden för Controll-afgiftens
beräkning var 2§ procent af Metallens
värde; Men, efter hvad nu erlägges, uppgår
denna afgift ej mera än ti l omkring -Ldel
af hvad deri efter nyssnämnde grund borde
utgöra.
För Verkets upprätthållande anser derföre
Stats-Utskottet nödigt, att Controll-afgifterne
varda i någon lämplig mån förhöjde, i jemförelse
till myntets och metallernes förändrade
värde, och i synnerhet tror Utskottet dejn sä
17:4 Stäts-Utsbottets Betänk anden.
kallade knapphalts - afgift en bör en sådan förhöjning
undergå, emedan i annat fall en obillig
vinst skulle på köparens bekostnad tillfalla
säljaren vid försäljningen af knapphallige Arbeten,
oell Kronan jemväl betydigen förlora i
den inkomst hon af srämplingen på sådane arbeten
liar rätt att erhålla.
Siats-TJtskottet hemställer fördenskull vördsamt,
att Riksens Högloft. Ständer måtte hos
Kongl. Maj.t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Majit Nådigst måne täckas låta öfverse ConfrollFörfattningarne
i denne del, samt efter Nådig
pröfning of detta ämne fastställa en skälig förhöjning,
> jemförelse emot nu varande mynt-och
metall-värde, sä väl uti de Ordinaira Controllafgifterne,
som knapphalts afgiften: Hvilket dock
vördsam!igen underställes Riksens Högloft. Ständers
Egen pröfning.
Suckholm den 26 Maji 1818»
N:r 284.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
JSudiga Remiss, angående medels uppförande
ä Stat, till bestridande af
Inquarterings-Penningarne för Götheborgs
Escadren.
läfter det Riksens Högloft. Ständer vid denne
Riksdag, i anledning af Fulimägtiges för
Götheborgs Stad motion om befrielse från utgörande
af inquaitering åt någon del af Arméen»
Stat-Vtsiottets Beiilnianden.
*785
Flottas Götheborgs Escadre, ansett denna Stad
böra sådan befrielse tillgodonjuta, och att alltså
nödige medel till afgiftens bestridande borde
vid regleringen af g:dje Hufvud-Titulns
anslag, å Stat uppföras, men för öfrigt öfverlemna!
pröfningen och afgörandet utaf förevarande
ämne till Kongl, Maj:ts, Nådiga åtgärd;
så hafva i detta hänseende Fullmägtige från
nämnde Stad Herrar Sam. Arvidsson, Zach. Videberg
och Eric M. Leffler i underdånighet anmält
ärendet hos Kongl. Maj:t, som deruppå i
Näder låtit genom Hess Förvaltning af Sjö-Ärenderne
infordra uppgift på deri Personal vid
Götheborgs Escadren, sorn till inqvartering är
berättigad och uti Kronans hus icke kari, inrymmas;
hvilken uppgift Kongl. Förvaltningen
uti underdånig skrifvelse den 24 nästledne April
insändt; Och har Kongl. Maj:t derefter
genom Remiss den 2 8ule i samma månad, tackt»
öfverläinna handlingarne härom till Riksens
Ständers Stats-Utskott.
Af omförmäldte Uppgift har Stats-Utskottet
inhemtat personalen, sota vid Götheborgs
Escadren saknar rum i Kronans hus eller inqvartering
in natura samt alltså, i följd af Riksens
Högloft. Ständers ofvanåberopade yttrande^
skulle af Kong!. Maj.t och Kronan och ej såsom
hittills skedt af Götheborgs Stad njuta Con-j
tant inqvartering; Bestigande denne utgift efter
den beräkningsgrund, sorn Stats-Utskottet i.
dess utlåtande öfver 3:dje Hufvud-fuuln föreslagit
och Riksens Högloft. Ständer äfven bifallit,
till 2,622 R:dr 16 sk. Och, som nödige
medel dertill, genem ett förhöjde anslag und^g
1726 Stats-Utskottets Betänkamhn.
nämnde Hufvud-Titul blifvit uppförde till Kongl.
Majus Nådiga Disposition; så återstår i denne
del ingen vidare åtgärd, an alt sådant hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anniäles af Etik»
sens Höglofl. Ständer, i afseende på verkställigheten
af Götheborgs Stads befriande från ifrägavarande
Inqvarterings utgörande: Hvilket
Stats Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen öfveiletnnar.
Stockholm den 28 Maji iSiS
N:r
285.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut skot's Utlåtande
öfver gjorde anmärkningar vid
Stats-Utskottets Betänkande, angående
Skånska Roteringen.
T
JL följd af erhållne återremisser från Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Högvördige PresteStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, uppå
Stats-Utskottets, under ilen 24 sistl. Aprill afgifne
Betänkande, angående Skånska Roteringen,
får Utskottet, i anledning af de dervid
gjorde anmärkningar, nu afgifva förnyadt utlåtande
i detta ämne.
De inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln
gjorde anmärkningar bestå egenteligen deruti:
n:o Att de, som vid Roterings - Förrättningen
icke varit närvarande och Extra Roterings permanence
bifallit, äfvensom de, för hvilka Förmyndare
i Permanenta Roteringen ingått, måtte
äga frihet, att, lika med dem, sorn bestämdt
Ståls- Utskottets Betunkarnlen.
1727
vägrat, att Permanencen utgöra, få vid ipixtraRoieringen
förblifva; 2:0 Att utredas måtte,
huruvida de vid 180g års Riksdag för ExtraRoteringen
i Skåne af Konung och Ständer gemensamt
faststälde grunder blifvit rubbade eller
icke, samt orri denna rubbning, i fall den existerat,
tillkommit genom Konungs och Ständers
gemensamma Beslut, emedan, om den genom
Executiva Magtens åtgärd ensamt tillkommit,
utan deltagande af Eagstiftande Magten, den
skedt på ett sätt, som rakt skall strida emot
Regerings-Formen och deri Riksens Ständer då
skola äga rätt, att begära och få ändring; 3:0
Att hela Roterings - frågana återförsättes i det
skick, hvari den vai, innan den sista Roteriugs-Förrättningen
tillkom; samt 4:0 Att Hemmantalet,
och icke Afkastningen, matte, enligt
180g års Riksdags Beslut, tagas till grund för
Roteringens utgörande.
Stats-Utskottet har uti dess förra Betänkande
uppgifvit all3 de omständigheter, derutinnan,
vid ifrågavarande Roterings-Förrättning,
icke blifvit följde de vid Roterings-Förrättningar
förut vanlige och föreskrifne grunder; StatsUtskottet
har derigenom visat, att sådane olikheter
härvid uppkommit, som icke instämma
med en jemn fördelning af Roterings-Besväg
ret; Och, då både rättvisa och billighet härut”
innan synts påkalla jemkning och rättelse, hemställde
Stats-U tskotiet, att, till vinnande af
detta ändamål, Riksens Höglofl. Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit, efter förnyad Instruction för Roteringens
verkställande i Skånska Uänen, täck
-
Siats-Utskottets Betänk and eril
tes i Nåder anbefalla en ny undersökning oclt
Roterings företagande der6iädes, pä det dervid
utrönas måtte livad jernkningar och rättelser
skäligen kunde och borde äga rum i ile delar,
der den ene Rote Skyldige kunde finnas lidande
och mera betungad, än den andre, sä att eli
hvar mätte tillkomma en läfvad och pä räknad
lättnad i denna skyldighet, samt dymedelst vinna
den liklottighet i tunga och besvär, som
bör utgöra det hufvudsakligaste vilkoret för ett
sä vigtigt varfs framtida bestånd.
Då Kongl. Majit härtill täckes lemna Nådigt
bifall; så anser Stats-Utskottet, såsom ert
ofelbar följd deraf, att de rättelser, hvarå de
nu gjorde anmärkningar syfta, skola vinnas.
Att ingå uti speciel eller partiel pröfning
af flere enskildte omständigheter härvid, eller
grunden huru denna Rotering tillkommit, har
Utskottet ansett både utom gränsen för dess befattning
och äfven mindre lämpeligt, enär i
alla fall, efter Utskottets förslag, förrättningen
i det hela skulle komma att undergå en förnyad
undersökning och rättelse i de delar, den finnes
felagtig och afvikande från de gifne grunderne.
Vid ett sådant tillfälle anser ock Stats-Utskottet
den rättelse äfven vinnas, som uti anmärkningarne
från Högvördige Preste - Ståndet
blifvit yrkad, nemligen ätt Boställs-Innehafvare
af Ecclesiastique-Staten måtte få hafva sina
ombud närvarande och dymedelst bereda sig
den lindring uti Roterings-Resväret, som de
kunna äga skäl att få till godo njuta.
Hvad inom Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit
anfördt emot Utskottets Betänkande; kar Ut»
Stats-Utskottets Betänkandeni a729
skottet icke funnit föranleda till någon förändring
uti hvad Utskottet förut och jemväl nu
yttrat och föreslagit.
Detta allt underställes Riksens Höglofl.1
Ständers egit, ompröfvande vördsamligen.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r 286;
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande 9 öfver Riksdags Fullmägtifren
Pehr Bengtssons frän Halland Me
O
■ a ^ f 71 •»
moria/, angående 'i ullveds - Uppbär den
i Halmstad.
Gren om Protocolls-Utdräg af den 23 sisth Maji
har Hedervärda Bonde-Ståndet till Stats-Utskottet
remitterat Riksdags-Fullmägtigen Bihr
Bengtsons från Halland Memorial af samma dag,
deruti anföres, ätt, ehuru han skall hafva, i afseende
pä afskaffande utaf den Tullveds-tägt,
sorn sker i Halmstad, förenat sig uti RiksdagsFullmägtigens
Nils "Månssons vid Riksdagens början
gjorde Motion otti slik Tull-tägts upphörande
uti öfrige Städerne, der den verkställes,
hade dock Stats- Utskottet i dess- härom afgifns'
utlåtande förbigått Pehr Bengtssons begäran och
icke nämnt något om Tullveds - Uppbörden i
Halmstad; i anseende hvartill han nu yrkat, att
utlåtande äfven härom matte Stats-Utskottet;
affordras.
Lihatig till Riks-St. Tröt. 1S17 rgtS-d-de Sami. N:r *17.
17'3° Stats-Utskottets Beiänianden.
I anledning häraf får Sta(s-Utsko'tet upp.
lysa: att, enligt Hedervärda Bonde Ståndets Protocolls
- Utdrag af den 27 December nasti, år,
innefattande Remiss af Nils Månssons från Malmöhus
Rån Memorial, om Tull-vedens afskaffande
i de Städer der densamma ännu verkställes,
hade väl, jemte flere andre Riksdags - Fullrnägtige
från Skane och Calmare Län, Börje Börjesson
Från Halland, men icke Pehr Bengtsson, förenat
sig uti Nils Månssons framställning, utan att
likväl uppgifva, det någon Tulfveds-intägt sker
i Halmstad. Och då sådant icke ^ller t berörde
Memorial var anmält, ,ägde Utskottet ingen anledning
att derom sig yttra.
Efter hvad Utskottet uti dess utlåtande den
6 sisth April, angående Stats-Regleringen unä
der Åttonde Hufvud-Tituln utredt så val i följd
af Kongl. Majus Nådiga Proposition och serskildte
Remiss i detta ämne, sorn ock till besvarande
af Nils Månssons Motion, har ifrågavarande
Ved-intägt endast ägt rum i Städerne
Calmar, Carlscrona, Carlshamn, Malmö, Jönköping,
landscrona och Christianstad; och har Utskottet
tillstyrkt ett ytterligare anslag å Stat till
ersättande af den härigenom af ålder påräknade
inkomst för Vedhållningen i berörde Fästningsorter,
så att Tullveds-tägten, likmätigt Kongl.
Majus genom Resolution den 9 Januarii 181b
förklarade Nådiga afsigt, må såsom en ojemn och
tryckande beskattning kunna afskaffas, så snart
de ännu gällande Arrende - Contracterne för
någre Städer löpa till ända.
Hvad åter nu Halmstad beträffar, så, emedan
denne Stad icke finne» upptagen bland dem,
Stats-Utskottets Betnnkanden. 1 7 3 1
der denne uppbörd ägt rum, hvarken uti Högstberörde
Nådiga Resolution eller uti den Förteckning,
sorn Kongl. Majus och Rikets KrigsCo
legium på nåtlig befallning afgifvit och Kongl.
Maju till Utskottet täckts låta öfverlemna att
tjena ti l upplysning för handläggningen af detta
ärende; samt Ved-tägten i Halmstad, som Pehr
Bengtsson nu öfverklagat, alltså skulle vara ett
missbruk, hvilket ej kan föranleda tiil någre
medels anslående till ersättning vid detsammas
afskaffande; ty, och då for öfrigt frågan härom,
såsom ett denne ort särskildt rörande ämne, hvilket
allena ankommer på verkstäl ande Magtens
åtgärd, synes endast tillhöra Fullinägtige från
orten, att i underdånighet anmälas; har Utskottet
ansett sig icke kunna tillstyrka Riksens Högloft.
Ständer, att i någon befattning härmed ingå:
hvilket dock vördsammeligen hexnställes till
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande.
Stockholm den, 4 Junii i8t3.
N:r 287.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver Herr Jac. Linströms Motion
och Förslag, att Statens alla intrader
skulle uppbäras och redovisas af
Riksgälds -Contoiret.
Uti till Vällofl. Borgare-St andet ingifvit samt
derifrån till Stats - Utskottet remitteradt Merao«
rial har Riksdags-Fullmägtigen från Stockholm
Herr Jac. Linström, med åberopad anledning
i 73® Ståts-Utskottets Betankanden".
deraf, att, enligt de till Stats-, Banco- och Ritsgälds-Verkens
öfverseende senast församlade Revisorers
Berättelse, någon Riks-Hufvudbok ännu
icke blifvit afslutad, och då det dessutom
skulle leda till en säkrare Controll och Redovisning
samt lätta öfve- sigren af Stats-Iritrader,
ne, föreslagit, det alla bade Ordinarie Inkomster
och Bevillningar, äfvensom Saltpeter-Skatten
och Passevolans-afgiften. m. m., kunde
uppbära; och redovisas på ett ställe, hvarti l
H err L nsirötr. på anfördt skäl ansåge UiksgäldsContoirsi
tjenligast; dock skalle Kong!. StatsContoirst
hädanefter, nas -m hittills, fortfara med
bestridan,det af Stats-Uigifterne ertes de IVio Hufvud
- Titlsrne i Rij: -Staten ock' dertill erhålla
medel från Riisgälds-Contoiret,
Ffter det Stats-Utskottet öfver detta Förslag
inhämtat Riksén; Cläcdars Fullmägtiges i
Riksgälds Contoire. yttrande, cam t derefter under
öfvervägande tagit hvad bade med och emot
Herr Linström9 Motion blifvit anfördt, har
Stats Utskottet funnit, huruledes, RiksgäldsContoiret
är inrättade endast tik Uiqvideiande
af Riket; gäld och således med tiden må kunna
upphö,?, oell förstinna, det icke skall vara
lämpeligt att derstädes införa befattningen med
Hufvud-lTppbirder. af Stålens ctändige intrader,
hvarförutan deremot förekemma lige be
tänkligheter,
i afseende pä den rubbning sådant
skulle medföra Bti nu faststälde ordningen för
Stats-bestyrelser på det hela, och den sammanblandning
af Lagstiftande och Verkställande Magiens
åtgärder, som derigenom uppkomme, och
hvilken med grundlagen ej står att förena; hvar-.
Stats-ZJtskottets Betiinkanden.
före StatsUtskottet, sorn ej eller kan inse nyttan
eller behofvet af den ifcSgästälde förändring,'
men för öfrigt finner att densamma skulle åtminstone
till en början förorsaka större StatsUtgifter,
ansett sig böra omförmäldte Förslag,
såsom oanvändbart, vördsammeligen afstyrka.
Stockholm den 4 Junii 18lii.
M:r 288.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid dess yttrande, angående Gott ländska
National- Reväringens aflöning.
I anseende till gjorde Anmärkningar vid StåtsUtskottets
den 7 nästledne Maji afgifne yttrande,
angående Gottländske Natioaal-Bevärlngens
aflöning, har Höglofl. Ridderskapet och Allein
återremitterat detta ämne till Utskottets åtgärd.
Men, som berörde Utlåtande är bifallit
af de öfrige t,:ne Stånden, nemligen: af Högvöidige
Präste-Ståndet den -af Välloff, Borgare-Ståndet
samma dag och af Heder värda Bonde
Ståndet äfven den 10 näsfledne Maji, samt
frågan alltså likmätigt 69. §. ii c ger ines-For men
är afgjord; så kan densamma till någon ytterligare
handläggning nu icke upptagas; hvilket
Utskottet skolat vördsammeligen anmala.
Stockholm den 4 Junii r518,
1734 Stats-Utskottets Betänkanden.
Na- 289*
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af gjord anmärkning
i fråga om medels anslående jör
Elementar -Scholan i Askersund.
Som Höglofl Ridderskapet och Adeln den 25,
Högvördige Präst-Ståndet den 21 och Hedervärda
Bonde-Ståndet den 19 sist!. Maji, bifallit
Stats-X)tskottets utlåtande af den 12 i samma
månad öfver Herr Borgmästaren Norström^ Motion
om understöd af Statens Medel för Elementar
- Scholan i Askersund; och denne fråga
alltså, likmätigt 6g §. i Regerings-Formen, är
afgjord; så kan Utskottet ej till handläggning
upptaga de hos Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande; men
får sådant vördsammeligen tillkännagifva.
Stockholm den 4 Junii 18x8.
N:r 2 q o.
Riksens Höglofl. Stunders Stats -Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde Anmärkningar
vid dess Betänkande, angående
Lära-Verkens förbättring.
Vu Stats-Utskottets den 24 sistl. April afgifne
Utlåtande, angående tillökte anslag i Spanitemål
till Eönernes förbättrande vid de Allmänna
Schols- och Läro - Vérken hafva Anmärkningar
blifvit gjorde hos Hedervärda Bonde-Ståndet,
sorn derföre återremitterat detta
Ståts-Utskottens Betänk anden. 1735
ämne till Utskottets åtgärd ; men, som de 3:ne
öfrige Stånden, nemligen: Höglofl. Ridderskapét
och Adeln den 4 och Högvördiga PrästStåndet
den 2 samt Vällofl. Borgare-Ståndet
den 16 sisth Maji bifallit Utskottets yttrande,
samt ärendet alltså, enligt 6g §. i RegeringsFormen
är afgjordt; så kan någon vidare handläggning
deråt icke lemnäs; hvilket Utskottet
vördsammeligen får anmäla.
Stockholm den 4 Junii 18x8.
291.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utksotts Utlåtande,
i anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om
Academi ce- med flere Hemmans före slagne
försäljning till Skatte.
Genom Protocolls-Ufdrag af deD 13 sistledne
Maji, har Hedervärda Bonde-Ståndet, i anledning
af åtskilige Anmärkningar, återremitterat
frågan, angående Academise- liom1 yrko- Wisingsborgs
Scho'se-Gods. Prebende- Annexe- och ad
pios usus anslagne Hemmans, jemte Militiae Boställens
försäljande till Skatte: hvaröfver StatsUtskottet,
den nästföregångne, sig yttrat; och,
som de öfrige Respective Riks-Stånden, under
den 16 i samma månad, bifallit Utskottets Utlåtande,
hvadan frågan, likmätigt 69- §. i Regerings.
Formen, redan är afgjord, har Utskottet
*fy3 ^ Stats- Utskottets Betänk amien.
skolat sådant, (ill svar* uppå återremissen, vördsammeligen
anmäla.
Stockholm den 4 Junii i 818.
N:r 292.
Riksens Högloft. Stätt ders Stats . Utskotts
Utlåtande, i anledning af Rikets Högloft.
Ständers tili Siats- Banco- och
Riksgälds Verkens öfverseende för ordnade
Revisorers Berättelse om Riksgälds-Verket,
i den dcl9 som angår det
under sistnämnde Verk lydande General-Assistance-Contoir
• såsom ock öfver
de hos Riks - Stunden väckta Motioner
i samma ämne.
Icikets Höglofl. Ständers tili Stats- Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende senast församlade
Revisorer hafva uti deras under den 19
uästledne November till Rikets Höglofl. Ständer
afgifne och till Stats-Uiskottet remitterade Berättelse
örn Riksgälds-Verket anfört, huruledes
af den anledning, att det under sistnämnde Verk
lydande General-Assistance-Contoir, sedan Uöuerne
derstädes, vid 1815 års Riksdag, blifvit
förbättrade, icke ian uti dess nuvarande skick,
xned den senast bestämde Fond af 200,000 R:dr
Banco underhållas, utan betydlig förlust för
Riksgälds Contoiret, fråga hos Revisorerne blifvit
väckt örn vidtagande af någon förändiing
»ted förstberörde Contoir, men att, då, för upp-.
Stats-Utskottcts Ettänkanden. 17 37
rättandet af något förslag härtill, ärfordrades en
vidlyftig och noggrann undersökning om inrättningens
föremål, beskaffenhet och organisation,
den Revisorernes inskränkta tid, sorn mäst
delas åt mera angelägne och magtpåliggande
förrättningar, icke kunnat medgifva, RevisortPrne
måst låta bero dervid, att blott anmäla för.
hållandet till Rikets Höglofl. Ständers närmare
öfvervägande.
Jemväl äro Motioner, rörande General-Assistance-Contoiret,
inom 3me Riks-Stånd väckta
och till Stats-Utskottets åtgärd remitterade.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Herr
Gustaf Grönhagen föreslagit, att räntan å Rån i
General-Assistairce-Contoiret skulle nedsättas så
lågt, som möjligen ske kan, och endast så stor
Ränta tagas, som oundgängligen ärfordras, så
väl till Räntans betalande å Fonden, som ej
bör öfverstiga 4 ä 5 procent, som afven till
Tjenstemännens och Betjeningens aflöning, jemte
öfrige till Verket hörande Utgifter.
Hos Vällqfl. Borgare-Ståndet har Herr G.
Hulphers Abrahamsson i sammanhang med dess
väckta Förslag om Numer - Uotteriets upphörande,
yttrat, att, då General -Assistance - Contoiret
ickg med fördel kan t ii ii tas af någon annan, än
den, som stulit sin pant, anser Herr Hulphers
Inrättningen, låsom i flera afseende n skadlig,
åtminstone icke nyttig, icke böra för Statens'
räkning vidare underhållas.
Hos Hedervärda Bonde-StändSt har Riksdagsmannen
fran Östergöthland Anders Joachimsson,
uti dess Motion om JSTumer-Uotteriet, äfven satt
i fråga General-Assistance Contoirets indragning
*7 3® Stats-Utskotters Retånkanden.
eller skiljande från allt sammanhang meri Slaten
eller Riksgälds-Contoirets nu varande förhållande.
Utom det Stats-Utskottet inhämlat Herrar
Fu'hnägtiges i Riksgälds-Contoiret Utlåtande
öfver förenämnde hos Revisorerne väckta fråga,
har Utskottet sökt förskaffa sig alla upplysningar
uti amnet, sorn möjligen kunnat erhållas.
Af Herrar Fullmägtiges Utlåtande befinnes,
att afsigten med General - Assistance Contoirets
inrättande, efter hvad Kongl. Maj:ts Nådiga
Privilegium och Reglemente af den 2 October
1772 utvisar, varit den, att, sorn större
delen af Hufvudstadens Innevånare icke kunde
begagna sig af de Författningar, som tid efter
annan om publika Fån blifvit utfärdade, och
dymedelst oftast’utsättas för Ocker, som de strängaste
Lagar icke förmå fullkomligen afböja, så
länge andre tjenlige Lån - tillgångar saknas; sa
skulle Allmänheten vid detta Verk betjenas med.
större och mindre Fenninge-Lån emot underpant,
ej mindre af Guld och Silfver, än all annan
lös Egendom.
Till vinnande af detta ändamål, pröfvades
Fonden för Inrättningen böra bestå af Femton
Tunnor Guld, som indel tes på Sex Tusen Ac*
tier, hvardera på 750 D:r Kopparmynt, hvaraf
Kongl. Maj:t och Kronan antog sig En fjerdedel
och upplät de öfrige Tre fjerdedelarne
åt private Interessenter. Intet Lån meddeltes
på kortare tid, än Ett fjerdedel;, år, eller pa
längre, än Ett halft år, och betalnings-terminen
■fick endast en gång och det till blott hälften
af den tid, Pant-Sedeln innehöll, förlängas; och,
Stats-Utskottets Betänk anden.
1739
om Panten icke kunde, vid förfallo-tiden, inlösas,
blef den genom Auction försald. — Vilkoren
för Låns undfående utstakades till Sex procents
årlig Ränta, och en, i afseende pä erforderliga
kostnader till aflöning och Verkets underhall,
för nödig ansedd provision , som i följande
gradation betaides., nemligen af Lån ifrån
15 Daler Kopparmynt, såsom de minsta, till
och med 100 D:r, 4 procent, ifrån 100 D:r till
och med 500 D:r, 3 procent, ifrån 500 till
och med 3000 D:r, 2§ procent, och ifrån 3000
D:r och deröfver 2 procent. Denna provision
var alltid densamma och lika, antingen Länet
gjordes på kortare eller längre rid, men blef
sedermera år 1773, såsom för högt’ tilltagen,
nedsatt, för de minsta Lånen eller uti första
Classen ifrån 4 till 3, eller med En procent,
och för de öfrige Classerne med En half procent.
f
Ehuru afgifterne för Lånen denna tiden
voro betydligare, än för det närvarande, gaf likväl
Inrättningen icke någon afkastning utöfver
aflöning och omkostnader; hvarföre, och på det
Delägarne åtminstone matte hållas skadeslöse
för deras instuckne Capital, General-AssistanceContoiret
tillädes rättighet,'att upptaga Lån mot
Tie procent och dem fört anta mot Sex procents
Interesse; men, då, till följd af Riksens Höglofl.
Ständers vid 1792 års Riksdag lagtte Reslöf,
all Disconterijig, med undantag för Kongl.
Commerce-Collr-gii Manufactur-Discont, tillegnades
Rijcsgälds-Conioiret, och General-Assistanceffontoirets
Ilolag derigenom blef urståndsatt, att
fortsätta Lombard-Inrättningen på de från dess
174»
Slats- Utskottas Betänk anden.
början lagrie grunder, så mäste denna Inrättning,
jämlikt Riksens Kogl-ofl. Ständers vid samma
Riksdag meridche förordnande, öfvertagas
af Riksgälds-Contoire:.
Vid 1803 ars Revision af Riksgälds - Verket,
upptäcktes liera oordningar uti GeneralAssistance-Coptoirets
f örvaltning, som den tiden
var antur; odd dt en Directeur ; i anledning
fivaraf en .liy-oigtnisauqn ansågs nödvändig,
enligt livi ion 3 ne Öfver-Commissarie?
tilliörordnade s, att, under Herrar Fulhnägtiges
i Riksgäldskontoret uppsigt, emottaga Förvaltningen
af Verket under genjensamt ansvar. I
sammanhang härmed förordnades, att Rån mot
Fem procents Ränta ock provision af En procent
pro anno för Rån rf 100 till 1000 R:dr,
och af f procents provision för Rån af 1000
R:dr och derutöfver skulle meddelas ä Utländske
rudimaterie! och inhvuttke såkallade Manufactur-Till
verkningar.
2:ne år derefter eller vid Revisionen år
1805 förordnades, att den såkallade fölfallo-procenten,
hvarmed alla till Auction förfaline Rån,
ter voro belagde, skulle försvinner och provisionen
ytterligare nedsättas, så att, efter nu gällande
Författningar, xnnéhålles, vid Råns beviljande,
med undantag af de här ofvhn ornförmäldte
Rån, mot underpant af Utländske
rudimaterier och Inhemske Manufaetur-Tillverk*
ringar, Sex procents ränta, beräknad efter Rånetiden,
och uti provision, ritingen Rånet meddelas
på längre aller kortare tid.
För Rån af 40 sk. till och ined a R:dr •— 1 proc.
a R.dr 4 sk. — 5 RtdraSsk. — a dito.
Stats-Utsiottfls Betänkt anderi. 1/41
— — 5 R:dr 32 sk. — 27 Hulr 3 2 sk. — 2 d:o
•—. 28 Rtdr — — 185 R;dr —•. -—2 dito.
— — 170 Ruis*" —jjoSidr—• —d:o
•— — 560 R:d’r— — 980 R:dr — — 2 dito.
För Rån af 1000 å 2000 B:dr innehålles
i ett för allt Sju oell Ivi ha'f procent' efter
Råntiden och för Rån af 2000'Rhlr och deröfver
likaledet Sju procent.
Under tiden och allt intill år 1816, då
Rönförbättrjngen tog sin början, har Vérket
drifvits, örn icke med någon betydlig vinst,
åtminstone utan förlust; Men för åren igi6och
1817 hafva Utgifterne öfverstiga inkornstemo
sålunda, att förlusten varit:
Ar 181 b - - * R;dr 12,810: 22. 1.’
— 1 § 17 - — 13,839: 17. 4.
Med anledning af gjorda framställningar,
huruvida General - Assistance - Contoiret, utan
hänsigt till den penninge - vinst eller förlust,
som dess underhållande kan inedföra, uppfyller
sitt egentliga ändamål, oell cm icke Inrättningen
är mera skadlig, än nyttig, får Stäts-Utskottet-,
med skyldig aktning för andras olika
öfvertygelse, häröfver yttra sina egna tankar.
Att den öpna tillgång på Rån, sorn General-
Assistance-Contoiret ärbjuder, kan föranleda
till missbruk, och att härigenom stulet eller
annat orättfånget gods Rittare kan undangömmas,
är en följd af sjelfva Inrättningens beskaffenhet
, 6om icke rnadgifver någon sådan undersökning,
som, vid Rans meddelande, vanligen
kan och bör äga ruin; Men Utskottet hyser likväl
deri öfvertygelse, att General - AssistanceContoiret
i det hela är en Inrättning, sorn med
174* Stats Utskottets Betankanden.
fördel kan begagnas af Hufvud-Stadens mindre
be med i.ide oell Fattiga Innevånare , helst Utskottet
icke kan instämma uti det omdöme, att
General. Assi*tnnce - Contoiaet egentligen skall
tillitas, endast af deri brottslige, lättjefulla oell
misshushålla! en.
Uti en Folkrik Hufvud-Stad skall, i förhållande
till Fiilkntttnern, alltid finnas ett större
antal personer af alla clasier , som genom
sjukdom eller andra olyckor, utan eget förvållande,
försattes i belägenhet, att for tillfredsställandet
af högst nödvändiga behof, hvilka
kunna vara relaiive till hvars och ens serskilda
släpning i Samhället, söka penningS-under*
stöd: Och för desse nödställde mäste ju Gene
ral
- Assistance- Gontoiret alltid vara en välgörande
Inrättning, da de der, ulan besvärlig omgång,
kunni med säkerhet vinna undsättning,
och såmedelst undvika, att antingen till ytterligt
vanpris försälja en husgeräds persedel eiler
annat gods, eller ock tillita ockrare om Län
och blottställas för deras oskäliga preyerier. —■
Den, sorn anförtror sin pant åt General - Assistance-Contoiret,
kan dessutom vara trygg, att
den derstädes icke vanvårdas eller förstöres,
och att, piri den, efter förfallotiden, skulle ga
till försäljning å Auction, det blifvande öfverskottet
hålles honom tillhanda, så framt han,
till dess utbekommande, inom Natt och år, efter
försäljningsdagen j sig anmäler.
Med stadgad öfvertygelse derom, att General-Assistarice-Contoiret,
oansedt allt hvad det
samma kan förås till last, är en för HufvudStaden
oumbärlig Inrättning, skulle Utskottet
Stats Utskuttens Fetdnkatide.n.
likväl icke kunna erkänna någon Staten åliggande
skyldighet, att denna Inrättning, af hvilken
endast Hufvudstadens Innevånare äro uti
tillfälle att sig begagna, med Statens skada och
förlust underhålla.
Imedlertid är saken nu uti sådant skick,
att en hastig indragning af General-AssistanceContoiret
skulle för Staten åstadkomma en mycket
större årlig förlust, än den, Staten hvarje
af de nästförflutne arne åren fått vidkännas, enär
Stats - Utskottet anser det icke böra kunna
komma i fråga , att, vid Inrättningens upphörande,
Eönerne skulle fråntagas den ordinarie
Betjeningen.
Efter det för nästledit år 1817 fastställdte
pris pa Spannetr ål, besteg sig ordinarie aflöningen,
utom Pensioner, till Hulr 33,392: 24 sk,
E:co, hvilken utgift kunnat till en stor del bestridas
med vinsten af Eåne-rörelsen. Således,
och oin, vid en skeende reduetion af Inrättningen,
Ordinarie Lönerne-skulle komma att uppbäras
på Expectance • Stat, så länge och intill
dess deras innehafvare antingen kunna flyttas
eller befordras till andre Tjenster med motsvarande
Eoner, eller ock med döden afgå, skulle
allt hvad som till Expectanter utbetalas blifva
en ren årlig förlust.
Vid detta förhållande, har Stats-Utskottet
trott, att, vid denne Riksdag, icke bör fattas något
bestämdt och ovillkorligt beslut om General-
Assistance-Contoirets blifvande öde; utan att
åtgärderne nu endast böra rigtas på arne hufvudsakliga
föremål, det ena, att, genom en förändrad
Reglering af Utlåningen med hvad der;
1*744 Ståts-Utskottets Bettini anden'.
'till hörer, söka vinna en jemnvigt emelian inkomster
och utgifter, sä att Inrättningen i det
närmaste ma imnnj bära sin egen kostnad; oell
det andra, att bereda och grundlägga Inrättningens
framtida upplösning pä ett sätt, som för
Staten blir minst betungande, i händelse denna
upplösning skulle beslutas, sedan resultatet af
den nya regleringen med någorlunda tillförlitlighet
iiunnit utrönas.
I förstnämnde afseende, hor ett Förslag af
Herrar Fullmägtige blifvit uppgifvit, att, å ena
sidan, utan rubbning uti nu varande Controller,
genom en förändring vid utlåningen och
inlösningen och deraf förmodad förminskning
uti görotnälen, kunna, vid yppande ledigheter,
indraga åtskilliga Tjenster oell Befattningar;
och såmedelst bespara Verkets utgifter till
aflöning; Och å den andra, att genom någon
förstärkning af den förut af Herrar Fullmäktige
sjelfve bestämde Fåne-Fond samt fastställande
af Sex Procents Ränta och Tvä Procents
Provision för samtlige Fånen, och följaktligen
äfven för de större Fånen, hvilka, enligt
hvad ofvan är anfördt, hittills erhållits mot
lindrigare afgifter, än Fån på mindre Summor,
bereda en tillökning i Verkets Inkomster.
Detta Förslag har i det bela förekommit
Utskottet val grumiadt, men Utskottet har, lika
med Herrar Fullmäktige, måst erkänna svårigheten,
om icke omöjligheten, att i förväg
kunna med säkerhet beräkna följderne och verkluagarne
af dessa .föreslagna anstalter. Och, då
det är endast af tiden och erfarenheten, som
yerkliga resultatet skulle kunna förväntas, är
Stats-Utskottets Betiinkanden.
Utskottet af den tanka, att det må öfverletrmas
åt Herrar Fullmäktige, att låta besörja utlåningen
vid General-Assistance - Contoiret efter de
reglementariska föreskrifter, som Herrar Fullmäktige,
med afseende på omständigheterne,
kunna pröfva lämpligast stadga, och att det sedermera
må ankomma på Riksens Ständers Revisorer
af Stats- Banco- och Riksgälds-Verken
att nödiga rättelser och förbättringar härutinnan
föreskrifva. Stats - Utskottet anser likväl
följande restrictioner härvid böra af Rikets
Höglofl. Ständer ovilkorligen stadgas, nemi.
1:0 Att tillökningen uti den af Herrar
Fullmäktige senast bestämde Fåne-Fond af Två
Hundra Tusen Riksdaler Banco icke får öfverstiga
Femtio Tusen Riksdaler samma mynt, så
att större Summa, än Två Hundra Femtio Tusen.
Riksdaler Banco, icke får på en och samma
gång vara använd i Hån-rörelsen.
2:0 Att till införsel eller nyttjande förbudne
varor eller persedlar icke få, såsom panter
i General-Assistance Contoiret emottagas.
3:0 Att högre Ränta, än Sex för Hundra
om året och Två Procents Provision å Fånebeloppet,
hvilken Provision, jemte Räntan, vid
Hånets meddelande eller omsättning, innehålles,
icke få beräknas.
Härförutan, och på det General - Assistance-Contoirets
upplösning, i händelse den framdeles
af Rikets Höglofl. Ständer skulle beslutas,
må kunna med minsta möjliga gravation
för Staten, i anseende till Hxpectance Fönerne,
Tor sig gå, har Stats-Utskottet skolat tillstyrka,
Bihang till Riks.St, Prat, i.de Sami, N:r 219. ut.
174^ Stats~Utskoltets Eatånkanden.
att Herrar Fullmäktige erhålla föreskrift, att
tills vidare, och intill nästa Riksdag, endast efter
prnvisionella förordnanden låta förrätta de
Tjenster, hvilka nu äro eller framdeles kunna
blifva ledige, så att de fö‘r sådane Tjenster anslagne
Löner, vid tjenstgöringens upphörande,
ovilkorligen komma att indragas,
Detta allt underställes vördsatnligen Rikets
Höglo fl. Ständers granskning och oinpröfvande.
Slutligen, och till upplysning om Förhål-,
landet vid General-Assistance Contoiret nästledit
år 1817, bifogas Öfver-Commissariernes härom
till Herrar Fullmäktige afgifne Berättelse
Litt. A., och får Stats-Utskottet härvid tillkännagifva,
att de hos Öfver-Commissarierne hällne
Protocoll till och med nästledit års slut
blifvit af Utskottet granskade, och att något
vid dem icke varit att erinra. Äfvensom Utskottet
öfversel! samtlige Departementer och
.Förvaring* - rummen vid General - Assistance*
Contoiret. —- Den vid General-Assigtance-Contoiret
för år 1816 afslutade Hufvud-Bok med
dertill hörande verificationer har väl blifvit
till Stats-Utskottet öfverl.emnad, men osäkert
är ,huruvida Utskottets tid, sorn måste delas åt
andra göromål af mera vigt, kan medgifva någon
revision af nämnde Hufvud-Bok. Hvilket
Stats-Utskottet äfven ansett sig böra hos Riket?
Höglofl. Ständer Vördsatnligen anmäla.
Stockholm den 4 Junii i8iä»
Stafs-Utskottets Betänkanden. 174?
Afskrift. Litt. A.
Ödmjukt Memorial!
Undertecknade få härmedelst i ödmjukhet afgifva
sin vanliga Ars - I.r rättelse örn GeneralAssistance
- Gontoirets tillstånd och förvaltning
för nästledit år 1S17.
Förskotts-Summan till Lombard - Rörelsens
bedrifvande var vid årets början 180,000 R:dr
och under årets lopp hafva ytterligare 40,000
R:dr blifvit reqvirerade, sorn jemväl Herrar
Fullmäktige behagat låta anordna, så att Riksgälds
Conioirets hela FörskottsSumma utgjorde
vid årets slut, enligt Räkenskaperne, 220,000
R:dr B co; men, när derifrån afdrages 1816 års
Brist: 12,810 R:dr 22 sk. 1 rist. och 1817 års
Brist 13839 R;dr 17 sk. 4 r:st., eller deri förlust,
som under nämnde tvänne jår inträffat,
tillsammans utgörande 26,649 R:dr 39 sk. 5
r-‘st.; Så är Förskotts - Summan rätteligen för
närvarande 1 g 3,3 50 R:dr 8 sk. 7 r:st. Banco.
Härutaf hafva för utlåningen från och med
146,000 till och med 166,000 R:dr på en gång
kunnat användas, och funttos uti slutet af sistledne
December månad utelöpande för Lombard-Lån
152,059 *R:dr 24 sk. och för Manufactur
- Lån 9,550 R:dr, eller inalles 161,609
R:dr 34 sk. Uti Ränta och Provision har influtit
af Lombard-Lånen - 19,836: 38. g.
och af Manufactur-Lånen - 476: 35. 5.
såsom Extra Revenue - - 379: 39. 7.
och Auctions-Kammarens afkastning
- "
4’70lv 31
Summa R:dr 25,398: 30. i«.
i748 Stats-Utskottets Betänkanden.
Deremot har för aflöning med Pensioner
inberäknade blifvit utbetalt - 35,568: 41. 6.
Till Skrif-materialer, Tjus, Ved
och öfrige omkostnader - - 2,981: 5. 5.
och Stockholms Stads andel af
ordinarie Auctions-provisionen 687: 39. 3.
Summa R:dr 39,23 ?: 38. 2.
Hvaraf befinnes, att 1817 ars Brist utgör, såsom
förut är omnämndt, 13,839 R:dr 17 sk.
4 r.'st.
Göromålen hafva ifrån Verkets första Inrättning
alldrig uppgått till den höjd och myckenhet,
som förledit år; 133,754 stycken Tån
äro expedierade, 101,718 stycken Tån löste,
55473 stycken Lån omsatte, och 24,387 stycken
Panter hafva blifvit lefvererade till Auctions-Kammaren,
hvarest 11,598 af dessa sistnämnde
likväl blifvit före Auction utlöste.
Under Contoirets tillslutning vid Midsommarstiden
blefvo de anbefallte generelle Inventeringar
uti alle förvarings-rummen verkställde,
hvarvid icke någon anledning till oredor eller
underslef försports.
Äfven har uti närvaro af Verkets Ombudsman
och tillkallade Handtverksman Brandsyn
hållits och alla Eldstäder noga besigtigade,
samt Contoirets Spruta och Brandredskap blifvit
försökte, hvarvid icke någon anmärkning
skedt.
Att Contoirets Embets- och Tjenstemän, så
val som ock Betjeningen, användt yttersta bemödande,
för att kunna fullgöra sine trägne och ansvarsfulla
åligganden, anse Öfver-Cornmissajier-'
Stat-Utskottets Betänkandeni
ne sig pligtige till deras beröm slutligen anmäla.
Stockholm den 31 Januarii igi8.
P. A■ Heijderich. O. Lönberg. G. Bjurström.
Fr. Lundman.
Tika lydande med Originalet betygar
Fr. Lundman.
N:r 293:
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådig Remiss af f. d. Commissariens
i Riksgälds - Contoiret C. f. Lanells
underdåniga ansökning om återställande
af försåt en tid samt understöd af
Riksgälds-Contoirets medel.
Cjfenom Remiss af den 11 sisfledne Mars har
Kongl. Majit i Nåder behagat till Riksens Stäni
ders Stats- Utskott öfverlemna f. d. Commissariens
vid Riksgälds-Contoiret Carl Johan Lanells
underdåniga ansökning, att Kongl. Majit, med
återställande af Fatalierne hos Rikens Höglofl.
Ständer, i Nåder täcktes förhjelpa Sökanden till
något understöd af Riksgälds Contoirets medel.
I afseende på frågan om fatalierne, andrager
Lanell, huruledes han, okunnig om Riksens
Ständers Justitia - Ombudsmans befattning, skall
»edan den 2 sistledne Januarii till Herr Justi
-
175* Stats-Utskottets Reliinkanden.
tiae-Ombudsmannen och Commendeuren Friheire
Mannerheim ingi f v i t en beskrifning öfver det oskyldiga
lidande, Lunell, såsom inblandad uti
den år 1800 hos sedermera afledne Casseuren
i Riksgälds-Contoiret M. Tavelin yppade Bilance,
skall öfvergått, men att Herr Friherien och
JustitisE-Ombudsmannen, på den grund, att honom
icke tillhörer att taga befattning med ledan
afgjorda mål, öfverlemnat Tunells Skrift till
Stats-Utskottets Ordförande, sorn ej skall tilltrott
sig, att densamma föredraga, enär uti ä i ilnet
någon motion hos Riks - Stånden icke blifvit
gjord.
Såsom bevekande skäl för Tunells underdåniga
anhållan om understöd, anföres hufvudsakligen,
att han, uppå de mäst ogrundade misstankar
om delaktighet uti afledne Casseurens
vid Riksgälds Contoiret M. Tavtlinsar 1800 yppade
Balance, skall-, efter de då varande Fullmäktiges
i Riksgälds - Contoiret tillställning,
blifvit kr. ad i fängelse samt Lönen honom äfven
fråntagen: att han fyra och ett halft år
derefter väl skalf blifvit filkand från all medvetenhet
och delaktighet uti berörde Balance,
men icke dessmindre, med oriktig tillämpning
af Kongl. Förordningen den 21 Martii 1735,
blifvit af Domstolarne till ansvar fälld; och
ändteligen, att han, efter flere försök samt, oaktadt
vid 1809 och 1810 årens Riksdag hos
Riksens Ständers Stats-Utskott andragne klagomål,
icke kunnat vinna någon upprättelse för
det honom öfvergångna lidande.
Af Herrar F'ullmäktiges i Riksgälds - Con~
toiiet häröfver infordrade Utlåtande) inhämtas,
Stats-Utskottets Tettlnkanden'. 1751
att Kongl. Maj:t, i anledning af Lanells i underdånighet
anförde Besvär, genom Utslag af
den 5 Februarii 1805 i Nåder gillat Kongl.
Majis och Rikets Svea Hof-Rätts den 20 Augusti
1804 meddelte Beslut, hvarigenom Kgl,
Hof-RätPen, efter fulländad Ransakning, angående
den Balance sorn den 21 April a8oo blifvit
inom Riksgälds - Contoiret yppad uti den
derunder lydande Cassa N:o 5, hvilken Casseuren
M. Tavelin i lifstiden förestått, förklarat,
att, som Lanell icke kunnat frångå, det han hos
Tavelin lSntagit penningar, derå Lanells flere
Skuldsedlar till ett belopp af 3,090 R:dr varit
i Tuvelins hand då han häckiades, ehuru Latull
förmält sig för desamma icke hafva af Tavelin
erhållit större valuta, än tooo R:dr; Alltså,
och då Lanell, hvilken såsotn Commissarie varit
att anse för Tavelins Förman, i sådan egenskap
af en underhafvande Uppbördsman upptagit
penninge-lån till en så betydlig Summa,
den han icke gälda kunnat, pröfvade Kong’.
Hof-Rätten rättvist, jemlikt Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1735, förklara, att Lanell,
hvilken redan vore skiljd från den Commissarie-tjenst,
hän vid Riksgähls-Contoiret innehaft,
genom en slik oloflig penninge-afhandling, gjort
sig ovärdig, att vidare tjena Kongl, Maj t och
Kronan; Och borde Lanell de lantagne penningarne,
jemte Ränta efter Sex för Hundrade till
Riksgälds-Contoiret inbetala. Dock hade Kongl.
Majit, i anseende till förekommande synnerligen
bevekande skäl och omständigheter , af Gunst
och Nåde täckts tillåta, att Länell må, såsom Sö.
tande, få sig anmäla till njgon för honom lämp*
a752 Stats-Utskottets BetiinkanJenl
lig Kongl'. Maj:ts och Kronans Tjenst, hvarifrån
likväl undantagas Tjenster vid UppbördsVerk
eller sådana Sysslor, hvarmed Uppbörd i
en eller annan måtto är förenad eller dermed
liar gemenskap.
Vid' sådant förhållande, och enär Lanell
ännu hos Riksgälds - Contoiret häftar för den
Summa af 3ogo R:dr, som, enligt ofvanberörde
Kongl. Svea Hof-RätO af Kongl. Maj:t i Nåder
gillade Utslag, med Ränta till Contoiret
skall utbetalas, men till hvars gäldande tillgång
uti Lanells Concours-Massa saknats, anse Herrar
Fullmäktige sig icke kunna för Lanell tillstyrka
något understöd af Riksgälds - Contoirets
medel.
Då Stats - Utskottet nu åligger att sitt yttrande
afgifva, får Utskottet, först, i afseende
på Lanells underdåniga anhållan om åferställande
af försuten lid, vördsamt tillkännagifva, huruledes
Rikets Höglofl. Ständer vid 180g och
4810 årens Riksdag behagat, i afseende på Riksgälds-Contoiret,
lemna Stats-Utskottet enahanda
uppdrag, som Ranco-Utskottet har i afseende på
Råneo • Verket,- att nerol, emottaga och pröfva
samt, efter beskaffenheten, afgöra ansökningar
af enskildte personer uti mål, hvilka röra berörde
Contoir; och att Stats-Utskottet med anledning
häraf, och i likhet med hvad som skedt
vid förra Riksdagen, låtit genom anslag uti
Riksgälds-Contoiret kungöra, att dylika ansökningar
borde, så framt de till pröfning vid den-y
a»e Riksdag skulle förekomma, vara ingifne till
Stats-Utskottet senast den Femte (5) nästledne
‘Januarii. Och, da pröfoingen af Lanells under;
Stais- Utskottets Betänk and etil
idåniga ansökning, så vidt den har till föremål
understöd af JRiksgälds-Contoirets medel , hvilka
icke af någon annan, än Rikets Höglofl.
Ständer få disponeras, lärer 1 ero af Rikets Höglofl.
Ständer sjelfve, synes det också bora ankomma
på Rikets Höglofl. Ständer att afgöra,
huruvida den af Lanell försummade prasscriptions
- tid må honom återställas; men hvilket
Stats-Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka.
Beträffande sedermera sjelfva hufvudsaken
eller Lanells underdåniga anhållan örn understöd,
för hvilken, såsom bevekande skäl, blifvit
åberopad den förmenta misshandling, så väl af
Domstolarne, som af Riksens Ständers Fullmäktige
i Riksgälds-Conroiret, Lanell skall undergått,
så får Stats-Utskottet, i afseende på anmärkningen
emot Domstolarne, andraga, att, enär
90 §. i 180g års Regetings-Form innehåller,
att Regerings- och Domare-makternes Beslut,
Resolutioner och Utslag icke må komma
under Riksens Ständers eller deras Utskotts öfverläggningar,
Stats-Utskottet ansett sig icke
tillständigt, att ens företaga någon granskning,
af Lanells i denne del förde klagan; Och beträffande
Lanells klander af de år 1800 varande
Fullmäktiges vid Riksgälds - Contoiret förhållande
och det förmenta lidande, som af dem
skall blifvit Lanell tillfogadt , så, enär desse
Fullmäktiges Förvaltning undergått granskning,
så väl af Riksens Ständers Revisorer, sorn af
Stats-Utskottet vid 180g och 1810 arens Riksdag,
vid hvi'ka tillfällen Lanell ägt öppen rättighet,
att sine klagomål andraga och söka den
upprättelse, hvartill han trott sig berättigad,
17 5 i Stats-Vtskottets Betänkanden.
har Stats-Utskottét jemväl funnit <let vara utom
gränsen af Sin befattning, att ingi uti någon
undersökning af nämnde Fulmäktiges förvaltnings
åtgärder. Och då för öfrigt Lanells vid
1809 och 1810 arens Riksdag gjorda ansökning
örn understöd eller Pension blifvit af då varande
Stats Utskott afslagen, samt några nya el.
ler andra skäl nu icke blifvit af Länell anförde,
anser Stats - Utskotte-t sig sakna all anledning,
att, för Lanell, sorn, efter hvad Herrar
Fullmäktige upplyst, hos Riksgälds - Comoiret
dessutom häftar för en betydlig Skuld, tillstyrka
något understöd af nämnde Cuntoirs medel.
Hvilket dock Rikets Högloft. Ständers närmare
ompröfvande vördsamllgen undérstäiles.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r *94.
Riksens Högloft. Ständers Stafs- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid deras Betänkande öfver
Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition
, angående serskildte anstalters
vidtagande till förekommande af stegting
i priset ä det grofva Brödet i
Hlif vadst aden.
V älloft. Borgare*Ståndet har genom ProXoeollsUtdragd.
g i nästledne månad till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi - Utskottens
handläggning återremitterat den af Kgl. Maj;»
Stats- och Besvärs-ZJtskottens Betärikanden. 1755
genom Nådig Proposition till Riksens Ständer
öfvevleronade fråga, om serskildte anstalter till
förekommande af stegring i priset å iler grofva
Brödet, hvaruti Utskotten afgifvit gemensamt
utlåtande den 26 sisth April; Men, sorn detta
yttrande blifvit bifallit af de 3:ne öfrige Ständen,
nemi. af Högloft. Ridderskapet och Adeln
samt Högvördige Präst - Ståndet d. 4 nasfeune
Maji och utaf Hedervärda Bonde - Ståndet den
<l i samma månad, med t i 1 ra gg af Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-'
Ståndet att hos Kongl. Majtt i underdånighet
skulle anhållas, att Kongl. Majit täcktes i Nåder
låta tillse, att det beviljade Spannmåls understödet
så användes, att det för Hufvudstadens
fattige Invånare åsyftade välgörande ändamål
derigenom må kunna vinnas; Så hafva Utskotten,
enär alltså, likmätigt 69 i RegeringsFormen,
detta ärende är algjoidt, ansett sig icke
kunna dervid någon ytterligare åtgärd lemna:
Hvilket Utskotten likväl bordt vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 8 Junii 1818.
N.r 294*-.
Riksens Högloft. . Ständers Stats- och Bevilln
i n'{.v - Ut skotts Hemställan om slutlig
åtgärd af det förstärkta StatsUtskottét
vid fråsan, rörande enstad
•
r •
gad afgift till veneriska smittans härnmande.
^561 Stats- och Bevillnings' Utskottens Betänianden.
^edan 3'ne af Riks-Stånden bifallit Stats- och
Bevillnings-Utskottens gemensamma tillstyrkande
uti afgifvit Betänkande den * sistledne Apr
il, att, i anledning af Kongl. Majus derom
aflåtne Nådiga Proposition, en stadgad afgift utaf
3 sk. af hvarje Mantalsskrifven person måtte
. i ställe för den förut frivilliga afgift inom
I.änen , fastställas att utgå, till bestridande af nödige
Cur-Hus-anstallter för veneriska smittans
hämmande, men Hedervärda BondeStåndet,
efter gjorde anmärkningar och derå erhållen
förklaring, vid frågans afgörande den 23 sistledne
Maji, på anförde grunder afslagit Utskottens
tillstyrkande, undyer förbehåll, att vid
de i hvarje ort om bidrag till Curhus-Anstalterne
ingångne frivillige öfverenskornmelser varbibehållet
samt, med åberopande af 71 §. Re~
gerings-Formen, härom Stats- och Bevillningsutskottet
underrättat; sä, och enär de öfrige
Stånden, enligt meddelad upplysning, den 19
och 2g:de i nästledne Månad ansett sig böra
Vid deras förra beslut förblifva,hafva Utskotten
härmed skolat vördsamligen anmäla, detta
ärende, att, likmätigt åberopade §, öfverlemnas
till afgörande utaf Förstärkca-StatsUtskottet, på
sätt 69 §• i samma Grund-Uag utstakar, genom
omröstning; och få Utskotten i sådant afseende
vördsammeligen föreslå följande voterings proposition:
Den,
som bifaller, att, såsom Kongl. Majjt
i Nåder äskat, samt Stats- och Bevillnings-Utskotten
uti gemensamt utlåtande den 2 sistled»e
April tillstyrkt, en stadgad afgift utaf 3 sk.
Stats- och Bevillnings-Utskottens Betiinkanden. 1757
om året af hvarje Mantalsskrifven person erlägges
, och disponeras serskildt inom hvarje
Län till den del, som derstädes inflyter, i och
för nödige Curhus-Anstalter till den veneriska
smittans hämmande samt, i händelse öfverskott
uppkommer , användes för den öfrige Halse-Vårdens
befrämjande, voterar ja, den det ej vill,
nej;
Vinner Nej,
så kommer annan afgift för detta behof icke att
iiga rum, än den frivilliga, som, enligt Riksens
Ständers Beslut vid sista Urtima Riksdag
gen, skulle härtill inom Länen uppbäras.
Stockholm den 10 Junii 181S.
N:r 295.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Betänkande
rörande Tull-Verket.
Sedan Stats- samt Allmänna Besvärs och Eko»
norn i-Utskotten under den 1 sistledne Maij,1
afgifvit gemensamt yttrande öfver väckta Motioner,
angående förändring af Tull-Verkets Styrelse
och Förvaltning, jemte flere dermed gemenskap
ägande ämnen, har detta ärende, på
grund af åtskillige inom Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet gjor'de
Anmärkningar, blifvit till Utskottens åtgärd
äterremilteradt.
1758 Stafs och Besvlirs-Utskottens Betilnkanden.
-Harvid förekommer först Herr Lagmannen
af Stenhoffs erinran, att, ehuru något fullstänrligt
Förslag till ny Reeleting af Tull-Verket
ej kunde medhinnas, Utskotten likväl mätte
bestämma hvad som, i afseende på Personalen,
anses ländande till verksam handläggning af göromålen,
förenad med besparing uti Utgifierne.
Till svar härå få Utskotten anföra, att,
då nödig kännedom sak nas oin ifrågavarande gö*
romåls mängd och olika beskaffenhet, biifver
det ock' en omöjelighet för Utskotten att bestämma
den Personal, som, vid en ny reglering af
detta Verk, må finnas nödig; allt förordnande i
denna del synes dessutom ensamt böra ankomma
på Executiva magteii; Och, då Utskotten, af
sådan anledning, uti deras förra Betänkande
föreslagit, att det reglementariska härvid må till
Kong!. Majus Nådiga omsorg öfverietnnas, med
förklarande derjemte af den underdåniga önskan,
att Kong'. Maj:t, vid Tull-Verkets förändrade
Organisation, Nådigst täcktes låta vidtaga den
indragning af öfverflödiga Embeten och Tjenster
vid nämnde Verk, sorn med dess behöriga
handhafvatide står att förena, synes härigenom
det ändamål säkrast vinnas, hvilket H err af
Stenliojf med ofvan ornförmäldte anmärkning åsyftat.
X anledning af Herr af Stenhoffs jemväl
gjorde hemställan, att Confiscations-mål kunde
upptagas och afgöras vid de Ordinarie Domstolarne,
böra Utskotten upplysa, att, såsom nyss
åberopade Betänkande innehåller, Riksens Ständer
uti underdånig Skrifvelse den 7 Augusti
1815 derom anhållit. Och hafva Utskotten nå*
Stats-och Besvärs TJtskotteni Betänk anden- 1759
gon förändring härutinnan icke tillstyrkt; Afseende
Ut&kotten för »in del lämpeligast, orri
den författning vidtages, att sådane Mål hädanefter
blifva handlagde utaf Rådstufvu Rätten
i den Stad, der Sjötulls-Rätt, för närvarande,
desamma upptager och afgör.
Vidare har inom 1 Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anmärkt, att Landt-Tulis-bevakningen
matie till controll mot Tullförsnillning,
fortfara, äfvensom att gränsbevakningen
emot Norrige kunde upphöra, såsom hvarken
befordrande ändamålet, eller medförande en mot
Utgifterne dervid svarande Inkomst.
Giunderne till förslaget så väl om LandtTullbevakningen*
indragning, som gränsbevakningens
mot Norrige bibehållande tills vidare,
hafva Utskotten redan sökt så fullständigt upplysa
och-utveckla, att något annat dervid ej
är att tillägga, än, hvad angår ornförmäldte anmärkning
i afseende på utgifterne för ifrågavarande
gränsbevakning, att nyttan af denne anstalt
icke bör bedömmas eller mätas endast efter
den directa Inkomst uti penningar, sorn dea
inbringar, utan hufvudsakligen efter dess vigtiga
påföljder, att nemligen hindra och försvåra
förbudne varors införande i Landet.
En Ledamot inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har yttrat den förmodan, att Rikets
kuster, i anseende till deras vidsträckta lä*
ge, icke kunna ordentligen bevakas, samt derföre
hemställt, att denna bevakning måtte upphöra.
Jemte anmälan, att frågan angående kustbevakningens
fortfarande blifvit till Allmänna
1760 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkandent
Besvärs- och Ekonomi - Utskottets enskiklta
handläggning remitterad, och att Utskottet,
under den 4 sistledne Mars, Utlåtande derom
afgifvit, hafva förenade Utskotten skolat, upplysningsvis,
meddela, att, enligt Kongl. Maj ts
den 22 October 1817 till Tull-Directionen aflåtne
Nådiga skrifvelse, icke mindre än 62,000
B.'dr Bco blifvit utaf Tullmedlen anordnade för
denna bevaknings bestridande; Och få Utskotten,
i anseende till den minskning berörde betydliga
utgift medförer uti de från Tull-Verket
påräknade inkomster, tillstyrka Riksens Höglon.
Ständer, att bos Kongl. Maj:st i underdånighet
anhålla, det kustbevakningen, om den
pröfvas böra fortfara, må på ett mindre kostsamt
sätt varda organiserad.
Herr friherre Boije har yrkat, det Förslaget
till Tu l-Verkets förändrade Styrelse och
förvaltning måtte vid nästa Riksdag föreläggas
Riksens Ständer; hvarförutan af Riksdags Fullmäktigen
Anders Danielsson från Elfsborgs Eän
blifvit anmärkt, alt Riksens Högloft- Ständers
Ombud borde uppdragas, att uti den nya regleringen
af Tull-Verket deltaga.
Då Utskotten, under erkännande af angelägenheten
utaf en reform inom Tull-Verket,
föreslogo, att ärendet i det hela måtte lill
Kongl. Maj:st i underdånighet öfverlemnas, var
ändamålet dermed, att denna reform snart skulle
tillvägabringas. -— Sådant anse Utskotten ansenligen
skola fördröjas, om den reglering,
Kongl. Maj:t, i anledning häraf, kan i Nåder
finna för godt vidtaga, skulle i annat afseende
blifva beroende .af Riksens Ständers granskningi
Stats- och FesvurssUtskottens Befänkanden. 1761]
än hvad beträffar anslag af nödige medel härtill.
Fa denne grund, och enär det ej eller
synes lämpeligt, att Riksens Högloft. Ständers
Ombud med så beskaffade helt och hållit administrativa
åtgärder sig befatta, kunna Utskotten
icke tillstyrka bifall å hvad i desse omständigheter
blifvit föreslagit.
Riksdags-Fuilmäktigen Anders Danielsson har
jemväl förmält sig icke kunna inse tillräckeliglieten
af det skäl, Utskotten anfört emot Tulloch
Dykeri-Verkens föreslagne förening, att
nemligen Tjensteinännen vid desse begge Verk
skola hafva sk i! jäktige åligganden, helst dea
omständighet skall inträffat, att Dyker,i-Inrättningens
Tjenstemän tillika bestridt Beställningar
inom Tull-Verket.
I detta afseende böra Utskotten anmäla,’
att Kongl. Reglementet den 22 December 1802,
för Dykeii- och Bergnings Compagniet uti 2 §•*
stadgar, att uti Dykerlets tjenst någon Tull»
Lots- och Fyrbåks-Betjent ej får nyttjas, samt
i öfrigt tillägga, att, jemlikt, detta Reglemente,
verkställigheten af alla Dykeri- och Bergningsanstaller
i Riket blifvit uppdragen åt ett enskilt
Bolag under Octroy på 25 års tid, räkv
nade ifrån den 1 Januarii 1803; Och lärer vid
sådant förhållande, all fråga om Dykeri-Inrättningens
sammanslående med Tull-Verket, för
närvarande, böra försvinna.
Sluteligen och beträffande åtskillige inom
Högloft. Ridderskapet och Adeln gjorde erinringar,
åsyftande hufvudsakligen , att Utskottens
Betänkande kunde erhålla en sådan redaction,’
Bihang till Rths-St. Trot. i$iy 4;de Sami. N'.r zzi. zzz.
1762 Stats- och Besvärs Utskottens Betänkandcn.
att de derutinnan förestagne förändringar matte,
såsom Besluti och icke, såsom önskningar,
lios Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas,
hafva Utskotten skolat vid handen gifva, att
de ansett frågan om Handt - Tulls-bevakningens
upphörande vara den enda af alla i förevarande
ämne väckte motioner, hvaruti något afgörande
Beslut bort Riksens Höglofl. Ständer
tillstyrkas; Och har detta jemväl uti Betänkandet
blifvit iaktragit. Emedlertid, och då Herr
Grefve Gyllenborg utaf Utskottens förslag att
Handt Tulls-bevakn ingen borde med nästa år
Upphöra, dragit den slutföljd, att berörde anstalt
skulle under hela det året fortfara, hvilket
med Utskottens mening icke varit öfverensstämmande,
anse Utskotten den redaction af Betänkandet
i denne del nödig, r.tt orden: jemre
vidtagande af det Beslut, alt den Inrikes eller LandtTulls-bevakningen
bör med nästa dr upphöra, för
tydlighetens skull förändras till: jemte vidtagande
af det Beslut, att deri Inrikes eller Lande-Tullsbevakningen
bör frän och med nästa drs början upphöra.
Och varder detta allt Riksens Höglofl. Ständers
närmare bepröfvande vördsammeligen understäldt
med tillkännagifvande derjemte, att
Utskottens förra Betänkande blifvit bifallit af
Hög v ord i ge Präste-Ståndet den 16 sistledne Maj
samt af Vällofl. Borgare»Ståndet den 35 i samma
Månad.
Stockholm den 8 Juni 1818.
Stats- Utskotuts Beiänkanden. 1763
N:r 295-'.
Riksens Häglof.. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver gjorde anmärkningar vid
dess Utlåtande, angående ersättningen
ät Deputerade af Riks-Stånden, som
komma att afresa till Norrige, för
att bevista Hans Maj:ts Konungens
höga kröning derstädes.
Efnär Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 29
sistledne Maji samt Högvördige Präst-Ståndet
den 2 i. denne månad, äfvensom Vällofl. Borgare-Ståndet
den 29 sistledne Maji bifaliit Stats*
Utskottets yttrande och förslag, om resekostnads-
ersättningen åt Deputerade at Riks Standen,
som komma att afresa till Norrige för att bevista
Kongl. Majus höga kröning derstädes, så
har Stats-Utskottet funnit sig icke kunna till
åtgärd upptaga den inom Hedervärda BondeStåndet
framställde anmärkning vid Utskottets
åberopade Utlåtande, utan kommer frågan, likmätigt
69 § i Regerings-formen, att anses afgjord:
hvilket Utskottet får vördsammeligen anmäla.
•Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 296.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi - Utskotts
Utlåtande, öfver gjorde Anmärkningar
vid deras afgifne Betänkande om in
-
1764 Stats- och Besväre-Utskotten* Betänkanden;
rättande af Allmänna Arbets- och Corrections-Hus
pä Borgholm och i Vadstena.
X anledning af Kongl. Majrts till Riksens Stan'
der aflåtne Nådiga Proposition, om medels anslående
till Allmänna Arbets- och Correctionshus
inrättande på Borgholm och i Vadstena,
hvilken Nådiga Proposition Riksens Högloft. Ständer
behagade remittera till Stats- samt Allmän-*
na Besvärs- och Ec.onomi-Utskottens åtgärd, yttrade
Utskotten uti gemensamt utlåtande den 16
sistledne April de betänkligheter, som förekommo
emot berörde .Inrättningar, så i afseende på
den dertill föreslagne betydliga kostnad till deras
anläggning och årliga underhåll, och hvilken
med Statens tillgångar syntes icke stå att
förena, som ock beträffande de uppgifne Localerne
för desse Arbets- och Corrections-Hus;
och föreslogo Utskotten på sådane grunder Riksens
Höglofl. Ständer, att, jemte beviljande af
en årlig Summa utaf 29,000 Rtdr till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition i och för berörde ändamål,
tillika i underdånighet framställa till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning hvad annan utväg, 50m
leunde finnas, att, med en sådan, i Statens nu
varande ställning nödvändig inskränkning uti
kostnaden, lämpligen afhjelpa beliofvet i denna
del, hvarvid Utskotten, under betraktande af
omständigheterne, uppgåfvo det Förslag, att dea
förr varande Arbetshus Imättningen i Carlscro*
na torde kunna utvidgas, samt, derest den likväl
blefve tillräcklig, den lägenhet för slik inrättning
begagnas, sorn Marstrand erbjuder.
Stats- och Besvär s-Urskottens Bettini andert. 1765'
Härvid hafva anmärkningar blifvit gjorde
hos Höglofl. Eidderskapet och Adeln, samt inom
Vä Hofi. Borgare-Stån det , sorn derföre återremitterat
Ärendet till Utskottens ytterligare
handläggning.
De hos Höglofl.' Eidderskapet och Adeln
framställde erinringar, kunna uppfattas dander
följande Hufvudsakelige puncter, nemligen: dels
att, i anseende till behofvet af tillökte Arbetsoch
Corrections-hus, hvilket behof vili härledas
från Rikets Financiela ställning och penningebristen,
ett tillräckligare anslag af Statens medel
vore nödigt ; dels att den föreslagne utväg, att
Carlscrona eller någre andre af de förut varande
Fästnings - Orter skube begagnas för ifrågavarande
ändamål, helt och hållet motverkade
den förbättring, sorn söktes. hos de personer,
hvilka blefvo till Correc; ion förvisade, enär desse
senare, i allmänhet bestående af ungt folk,
sorn för lättsinnighet eller mindre förbrytelser
blifvit underkastadt sådan behandling, skule å
Fästningarne sammanblandas med grofva missdådare
och illgerningsman, samt derigenom ännu
ytterligare fördärfvas; dels att icke eller utrymme
skall finnas hvarken för någon utvidgning
af Carlscrona Arbetshus, eller för sådane
anstalter å Fästningarne, som lemnade tillfälle
för Corrections-hjonens nyttiga sysselsättande
med Manufactur- eller Fabriks-Arbeten; dels ock,
att, i brist af annan tillgång å medel af Staten
till erforderlige kostnader, behofvet syntes
böra afhjelpas antingen geham någon Consumtions-afgift
på Öfverllöds-ArticJar, eiler genom
upptagande af Jhan intill nästa Riksdag, då bättre
1766 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkandr.n.
tillgång på Stats-medel kunde inträffa; äfvensom
den tanka blifvit yttrad, att ändamålet lämpligare
skalle befordras genom de i Lärien inrattade
serskidte Arbets- och Correctsonshtis, der
en närmare tillsyn kunde bafvas å personerne,
som insättas, och deras förbättring snarare beredas
m. tu. Och finnas de bos Vallöf]. Borgsre-Ståndet
gjorde Anmär.kningarne i flere här.«
seenden instämmande med omforrnäldte framställuingar,
att nemligen ett tillräckligare anslag
vöre behöfligt, och att Fastningarne äro otj°nlige
för sådane Inrättningar, sorn här äro i fråga,
men hvaremot de mede!, sorn kunna bestås,
borde fördelas å Länen att användas till understöd
för de nästan i hvarje Provirice anlagde
Arbets- och Corrections-hus; tlerförutan en Ledamot
likväl trott, att någon öfverläggning otn
eller framställning emot Kongl. Majus Nådiga
Proposition, såsotn tillkärinagifvande Dess höga
beslut af Corrections-hus inrättande å Borgholm
och i Vadstena, icke tillkommit Utskotten, utan
allenast att, så framt medel icke funnos
att föreslå, inskränka sig till uppgiften derom.
Då Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi
- U(skotten nu fa afgifva yttrande öfver
desse Anmärkningar, har Stats«Utskot(et för sin
del, hvad angar ett större anslag till detta än.
damal, skolat förklara, att Statens tillgångar, efter
hvad utrönt är, och med beräkning af alla
öfrige nu till beviljande förekomne nya utgifter,
icke medgifva högre anslag härtill, än redan
tillstyrkt blifvit. Dessutom, och jemte hvad
i detta afseende förut är anfördt, synes härvid nu
äfven böra i betraktande tagas, att, sedan Riksens
Stuts’ och Besvärs-Uisköltens Betänkanden. 1767
Höglofl. Ständer bifallit, der en lämpelig afgift
a ved- och victualie-vahror, som införas till
Stockholm från Finland, kommer att ingå till
Fond för underhållandet af Arbets- och Corrections-anstalterne
i Stockholm, der 500 personer
kunna emottagas; så blifver behofvet af
dylika Inrättningar annorstädes sannolikt betydligen
minskadt, emedan Hufvud - Stadens Folkmängd
ot h öfrige omständigheter förut otvifvelagtigt
i t; ärklig mån verkat till angelägenheten
af tillökte Arbets- och Correctionshus i den öfrige
delen af Riket, men sådant måste aftaga,
då denne Inrättning härstädes, genom tillräckligare
inkomst för dess underhållande och utj
vidgning, närmare uppfyller ändamålet.
Hvad för öfrigt angar Localertte för de
nya anstalter, som äro i fråga, hafva Utskotten,
förnämligast med afseende på tilIgångarnes otillräcklighet,
trott, det de föreslagne Inrättningarné
på Borgholm och i Vadstena icke kunde
tillstyrkas, såsom fordrande betydligare anslag
ej blott för anläggningen och deras iordnirtgbrlngande,
utan ock för underhållet af både Corrections
hjonen och kostsamme Bevaknings Corpsen
Utskotten hafva väl uppgifvit de orter»
som i stället, med möjligaste hushållning i utgiherne,
synts, kunna stäl'as i fråga; men likväl
ansett det helt och hållet ankomma på Kongl.
Majus Nådiga pröfning, och derföre föreslagit»
att medlen Skulle beviljas till Kongl. Majus Nådiga
disposition. Det lärer väl sålunda icke
undfalla Kongl. Majus Nådiga bedömande, huruvida
ändamålet bättre ma kunna vinnas genom
medlens fördelande till understöd för de
3768 Stats- och Besvärs- Utskottens Bttänianden.
i Ijänen gjorde serskildte Inrättningar; »nen
Utskotten halia före, att sådant äfven kunde tilläggas
uti Expeditionen i detta ärhne, såsom en
önskan, hvarå Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
tro sig böra fästa Kongl. Majus
Nådiga uppmärksamhet. Hvilket allt vtjrdsarnligen
hemställes till Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande; hvarvid Utskotten tillika skolat
anmäla, att Högvördigst Prä-t-Slåndet den 2 y
sisth April samt Hedervärda Bonde-Siandet den
ci i samma månad bifallit Utskottens förra utlåtande.
Stockholm den 8 Junii 1818*
N;r 2t}f>£-
Riksens Höglofl. Ständers Stots - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkandef angående
Riks Hufvud -Buk- slutet.
f1 _ .
Uennm Protocolls-Utdrag af den 5 och 6 1
•lenne månad hafva Högvördig» Prest-‘ landet och
Hedervärda BondeStåndet återremitterat Stats-Utskottets,
under den ;8 sisth Maij, angående RiksH
ufvud - Bokslutet, afgifne Betänkande, tillika
med inom bemälte Stånd dervid gjorde Anmärkningar.
I anledning häraf har Stats - Utskottet tagit
detta Ärende uti ytterligare öfvervägande;
och, hvad furst angar; den gjorde erinran, att
Riks-Hufvud-Böcker efter de båda omförmäldte
methoderne böra uppgöras och afslutas icke för
ett enda, utan för une på hvarandra följande
Stats-Utskottets Betänkanden. 1769
år; så får Utskottet dervid upplysa, att Kongl,
Majtt väl uti Nådigt Bref af den 24 Januarii
1816 förklarat, att Riks-Hufvttd-Boksluts-Arbetet
efter Stats-Commissarien Widegrdns meth ode
borde i verkställighet sättas till oell med för
år 1814; men, enär, enligt Riksens Höglofl.
Ständers Beslut och underdåniga Skrifvelse af
den 2 sistledne Februari, bemälte Herr StatsCommissariens
för Riks-Hufvud-Boksiuts-Arbetét
uppburne 3:ne års Förskott icke kummer att
godtgöra3 eller beräknas till afdrag, förrän 4:de
och påföljande årens Riks-Hufvud Böcker varda
upprättade, eller ifrån och med ar 1813; så sy-,
nes häraf blifva en ostridig följd, att Herr StatsCominissarien
rnåste fortsätta dess arbete äfven
efter 1814. Och, då, efter Stats-Utskottets tillstyrkande
uti det afgifne Betänkandet, Stats*
Contoiret äfven ifrån och med 1814 och intill
nästa Riksdag författar ett Riks-Hufvud-Bokslut
efter dess methode; så blifva Riks-Hufvud-Böc*
leer efter de särskildta methoderne författade,
icke för ett, utan jemväl för prie lika år, och
kanske ännu för flere, så framt Riksdag ej inträffar
före den i Regerings-Formen bestämde
Xiagtiir.a tid, och Riksens Höglofl. Ständer nu
finna godt förklara, det Herr Stats Commissarie!!
Widegren hör fortsätta sitt Riks-Bokflui s - arbete
intill nästa Riksdag, lika med Stats-Contoiret,
dervid Siats-Utskottet för dess del har så mycket
mindte något att erinra, sorn en sadan fortsättning
synes instämma med Riksens Höglofl.
Ständers önskan och Beslut vid 181 3 års Riksdag.
Vidkommande dernäst den andra anmärkwirigen,
nemligen: att Stats-Utskottet, med för
-
177° Stuts-Utskntteis Betänkanden.
bigående af Riksens Sänders Bes!:if vid 1815
års Riksdag, nu icke bort föreslå ett nvft RiksBpkslut,
utan att Stats-Verkets Räkenskaper böra
liufvudsakeligen uppgöa. efter Widegreris.ka sättet,
och den nya methotlen blott användas pä prof,
och för jemförelse skull endast för 2 ä 3 ars
Böcker; så får Utskottet tillkännagifva, det Utskottet
hvarken förbigått eller föreslagit upphäfvande
af Riksens Ständers förra Beslut, äfvensom
icke eller tillstyrkt något nytt Riks- Boksluts
antagande med uteslutande af det Widegrensta:
Stats-Utskottet har endast föreslagit,
alt, då, med Kongl. Majus Nådigste bifall, en
ny methode till en Riks-Hufvud-Boks författande
blifvit af Stats-Contoiret föreslagen, RiksHufvud
- Böcker efter båda rnethoderrte måtte
uppgöras, för alt sedermera järnnföras sins emellan,
till utrönande af hvarderas art och beskaffenhet,
.samt hvilkendera, sorn säkrast och närmast
leder lill det af Riksens Ständer åsyftade
ändamålet3 och Stats - Utskottet är cifvertygadt
derom, att detta är den enda tjenliga och säkra
utvägen, att omsider få ett Riks-Bokslut,
svarande emot Riksens Höglofl. Ständers önskan.
För Stats-Utskottet har det icke varit
möjligt, ätt kunna bedömma Resultat, rne af den
ena eller ändra methoden , eller hvilken sorn
hör äga föréträdet, då icke någon Riks-Bok eftpr
någondera methoden ännu är färdig. Rikseris
Höglofl. Ständer hafva väl gillat den utaf
Herr Stats-CommisSarien Widegren uppgifne methode
j men det är likväl icke utaf sjelfva rnethoden,
utan af en efter samma methode färdig,
gjord Bok, som arbetets halt och värde mäste
Stens-Utskottets Betänkanden. *771
bestäm mas; och det är först då, när jämnförelse
emellan dem b gge kan ske, sorn det kommer
att visa sig, i hvad mer eller mindre mohn
den ena methoden kan äga företräde framför
den andra, samt i verkstäl igheien finnas duglig
eller användbar.
Detta allt underställes vördsamt Riksens
Höglofl. Ständers eget bepröfvaude, jemte ti11-  kännagifvande, att Utskottets Betänkande blifvit
bifallit af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den 5 samt Vällofl. Borgare-Ståndet den 3 dennes.
Sockhoim den 10 Junii 1818.
N:r 2 g 7.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Stats-Regleringen
i Allmänhet, sant med förslag till
Riks-Stat för lHr9 och följande åren
intill nästa Riksdag.
T7
J-dfter det Riksens Höglofl. Ständer nu sfgjort
alla de frågor som dels i följd af Kongl. Majtts
Nådiga Propositioner och Remisser, dels ock
genom serskilte motioner hos Riks.Stånden vid
denne Riksdag, förekommit, i afseende påStatsRegleririgen,
har Stats Utskottet blifvit i tillfälle
att, angående denne Reglering härmedelst
afgifva dess slutliga Utlåtande, hvilket i sammandrag
upptagpr och beskrifver de tillökningar
och förändringar, som Riks Slaten härigenom
undergått och pu grund hvaraf jemväl
blifvit upprkttadt det förslag till Riks-Stat för
Stats-ZJtskotlets Betänkande)!.
1819 och följande - arén intill nästa Riksdag,
hvilket härjemte till gillande och underskrift
bilogas,
Enligt det utaf Stars Utskottet upprättade
samt af Riksens Höglofl. Stander bifullne genereila
förslag till en högre beräkning af StatsVerkets
Inkomster, hafva de samma blifvit i
Riks-Staten okade, nemligen:
De Ordinarie Iritraderne
med - - 239,579: 20. 8.
De Extra
Ordinarie med 83,000: — —i
~ 322,579: 20. 8.
Vidare hafva under Stats-Regleringens fortsättning
tillkommit följande:
1:0 Den hittills indragne och förut till
Gymnasii- och Scholae-Staternes förbättring anvisade,
men nu genom nytt och högre anslag
ersatte Behagligtids-Förlänings-Spannmåien, som
Clericiet tillhörde, utgörande 153 Tunnor Spannemåi.
2:0 De utaf Innehafva ren af Löfås Silfver-Verk
åtnjutne förmohner, utgörande igo
Tunnor Krono-Tionde.
3:0 Någre under Utgifts-Titlarnes reglering
uppkomne mindre betydlige poster uti deri
indeldte Ordinarie-Räntan och Krono-Tionden.
4:0 Af d;t, vid 3:d je Hufvud-Titulns reglerande
genom fullt Penninge-Anslag, uppstådde
öfverskott 2,488 Tunnor 2 \ kappar Spannmål,
som, i stället för Stats-Priset 4’ R:dr, ä10
beräknade å 8' Rulr Tunnan.
5:0 De förut till Convoij Commissariatet
från Tull-Verket ingående 66,666 R:dr 32 sk,
St nts-JJ t skottets Betänkandern 177 3
hvilka blifvit anslagne , som tillökning a Stat i
den för Försvars-Verkets behof uppförde Summa,
Och
6-.o En sedan år 1808 ej ingången ersättning
från Danmark för Fyringarnes underhållande
på Skånska kusten, hvilken inkomst blifvit
återstäld att årligen ingå med 3,500 Rulr
Hamburger Banco.
Deremot har dock minskning skett, delä v
följd af Kongl. Majus till Dess och Rikets Kammar-Collegium
aflåtne Nådiga Bref af den g sisfledne
December för bevilljad nedsättning uti
Ärendet af Kongsbergs Kongsgård med 174 Rulr
16 sk., dels ock för 500 R:dr, som utgöra en
procents ränta å det af Riksens Höglofl. Ständer
till Malmö Stads Gassern-Byggnad beviljade
50,000 R:dr Lån, mot 4 Procents Interesse,
hvilket Lån utgått utaf Stats-Verkets hos Riksgälds-Contoiret,
mot 3 Procent, förräntade medel
af Krigs-Collegii f. d. Cassör, som vid 1809
och 1810 årens Riksdag tillslogos Stats-Verket.
Med iagttagande af desse under Stats-Regleringens
fortsättning och i följd af Riksens
Höglofl. Ständers åtgärder skadde förändringar,
på sätt sjelfva Riks Staten närmare visar, finnas
Stats-Verkets intrader nu hafva erhållit följande
tillökning:
Ordinarie Inkomsferne - 253,958: 33- 7*
Ext. Ord. D:o - 149,666: 32.—
Tillsammans 403,625: 17. 7.
Beträffande åter Stats-Verkets utgifter, så
får Utskottet först upplysa: att, i anledning af
Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition örn Stats Reg
-
1774 Stats-Utskotteta Betänk anden.
leringen pr> det hela af dea 2g November sistl,
ar, har Utskottet (ill förekommande af den brist
i anslagen för Penninge Löntagarnes, efter Rik*
sens Ständeis vid sista Riksdagen fattade beslut
oell Kongl. Majus Nådiga reglering, utgående
Löner, som de senast förflutne åren derigenom
uppkommit att Lönerne till en del äro bestäm,
de i Spannmåls varde, hvilket, då det efter årlig
Riks-Ma: kegång godtgöres, sig ock årligen
förändrar, nu vidtagit den utväg, att, så vidt
Stats-Verkets Spannmåls Iritrad in natura det
nredgifvit, uppföra mot desse Löner, till den
del de i Spannmål äro anslagne, svarande Tun.
netal under Utgifts-Titlarne ; Och har, med beräkning
af den vid sista Riksdagen i sådant
hänseende påräknade behållne el'er odisponerade
Spannmål , jemte den ytterligare tillgång,
som vid denne reglering tillkommit, det ock
låtit sig göras, att under alla Hufvud-Titlarne,
der Löner förekomma, utom för Mi'itaire-Staterne
under den 3telje, uppfylla behofvet i denne
del; Och hvaremot den Summa, som till
bestridande af skillnaden emellan Stats- och Markegångs-prisen
å den för Civile-Staterne förut
bristande Spannmål varit å 2 ulra Hufvud Tituln
anslagen med 36,2 7*6 Ralr 12 sk., blifvit
en tillgång för de vid denne reglering ökade
eller tillkomne utgifter; Och har, till befordrande
af enahanda säkerhet för de MilitaireLönernes
bestridande, under 3:tlje Hufvud-Tituln
blifvit uppfiirdt ett Penninge-belopp, sorn
är tillräckeligt . att vid ett Riks-Markegångspris
af till och med 8§ R:dr å Lönings-Spanninålen,
dan samma så val som don i pennin
-
Stats-TJiskottets Bttilnkanden. *77 5
gar bestämde delen, af desse Löner utgöres,
hvarigenom altså denne Hufvud - Tituls utgift
i denne del är med bestämdt anslag på Ordinarie
Staten reglerad,
Utgifts-Titlarne hafva för öfrigt erhållit'
följande af Riksens Höglofl. Ständer bifallne
tillökningar och förändringar, nemligen:
Första Hufvud- Ti tuln, innefattande Kongl.
Hof- och Slotts-tstaterne.
För Hennes Majit Enke-Drottningen har,
utom den besparde underhåils-summan för Hans
Kongl. Höghets Kronprinsens Hofhållning som
Atf Furste 50,000 R:dr och Hennes Majits för»,
re Handpenningar 10,000 R:dr, som tillsammans
utgöra det underhålls - belopp af 60,000
Ridr Hennes Majit tillkommer, blifvit anslagne
till ersättning för Wadstena Slotts disponerande,
hvilket eljest, såsom Enke-Säte, skolat till-'
trädgs, äfvensom mot vilkor af Arrende-Contractets
å Starby Kongsgård bibehållande och
till någon ersättning af förre handpenningarne, ,,
tillsammams - 10,000 —
Nu varande
Arrendet af nyssnämnde
Kongsgård,
200 Tunnor
Spannemål
in natura, som
efter Stats - pris
4J Ridr här up
tages
z • “ 900:
10,900: — —
Transpoit 10,900: — -—
1776 Stats-Utsiottets Betänkanden'.
Transport
Tillökning a Staten för Kgl.
Slottets Police- Lys- och renhållning
Tili
Ved- oell Kol . upphandling
rneil dertill hörande
omkostnader, utöfver förra
anslagen, för de Kongl.
Hofven -
Förhöjning å Stats-Anslaget
för Ulricsdahls Kongl.
Lust-Sloit -
Nytt and.ig till Rosersbergs
Kongl. Lust-Slotts med dertill
hörande Byggnaders underhäll
-
10, g o o: ■—■
3,605: 37. 4.
5,064: — —
3,267: 40.
2,000:
Tillsammans R.dr 24,1)37: 29. 4.
Hvaremot denna Titul blifvit minskad med
följande :
Den till 3:dje Hufvud - Tituln öfverflyttade
Lif - Drabante - (jlorpsens Statssumma
- - - 13,505: 26. 8-
Samt af Gripsholms
Slotts Statsgumma,
emot afskrifning
utaf
motsvarande belopp,
utgörande
Stats-Verkets inkomst
genom
Hö - försäljning
från den så kal
-
Transport 13,5.05: 2 ö, $.
Siats-Utskottets Betänkandtnl i777
Transport 13,505: 26, 8.
lade Bondängen
under nämnde
Kungsgård, hvila
ten inkomst genom
Slotts - Statens
förändring
försvunnit - - 500: —
;  14,-005: 26.' %:
I följd hvaraf tillökningen
under första Hufvud-Tituln, är 10,832: 2. 8;
Andra Hufvud-Tituln innehållande
Civile och Landt• Staterne.
Tillökning i följd af Riksens Ständers Beslut
vid sista Riksdagen, utaf nya löner för en
Division i Götha Kongl. Hof-Rätt, penningar
- - - - - 3,027:
602 ’-T:r Spannmål
a 4^ R:dr - 2,709:
5,73G: — —
Likaledes på grund af Riksens
Ständers åtgärd sista Riksdag:
En Lagmans Lön i Skåne,
penningar - - - 215! 8. —
47 Tunnor Spanmål
a 4I R:dr - 211: 24. —
426: 32. —
Lön för en Vaktmästare vid
Kongl. Cantzli-Styrelsen:
penningar - - 72: 24.. —-
Transport 72: 24. — 7,162: 32. —
Mihcwg till Riks St. Fröt. igiy^igiå.
177*
Stats-Utskottets Betiinkatiden.
Transport 72: 24. —
15 T:r Spannmål
å dito - 67: 24. —
Till Böckers inköp och inbindning
för Kongl. Bibliotheket,
öfverflyttade fiån 8;de
Hufvud Tituln -
Hushyres-medel, förut beviljade,
sorn hittills uigätt af besparingar
under Hufvud-Tituln:
För I/andcmäteri-Coutoiret i
Calmar -
För Kongl. Maj;ts Befallnings-hafvande
uti Blekinge Län
till Bonings, och Embetsrum
tillökning -
För Dito il:o i Jönköpings d:o
För Dito d:o i Kronobergs d:o
Till Lön för en Häradsskrifvare
i Konga och Upvidinge
Härader, indeldt - 30: 32. —
oindeldt - 43: 16. —
Nya Löner för 8 Länsman i
Kronobergs Län å 40 R:dr
Nya Löner för Fångvaktbetjeningen
vid Götheborgs Kro,
no-Fängelse;
penningar - . - 2ig: 2 6. —
42 T:r Spanmål - 189: — •—
Transport
7,162: 32
140: —
1,000: —
60: —
i33: 16
166. 32
166: 32
So: —
320: —
408: 16.
9>637: 32-
Stätn-Utskuttets Betänkanden. 1779
Transport 9,637? 32. —
Lönförbättring för Länsmän
i Herjeådalen af Jemtlands Län,
förut anslagen ... 97; 14. 2.
Ny Lön för en Vaktkarl vid
Vesterbottens Landsfängelse:
penningar - - - 31: 16.
6 T:r Spannmål - 27: — —
16.
Tillökning å anslagen för
Skrifmaterialier och Expenser,
samt Ved och Ljus för Kongl.
Collegierne och öfrige Publike
Verken tillsammans 1 2,375
Hvarjemte förre
anslaget för desse
behof blifvit från
8:de Hufvud-Tituln
hit öfverfördt - - 29,965:- —
42)34°’
Likaledes från 8=de HufvudTituln
hit öfverflyttade af anslaget
för rese- och tractamentspenningai,
i och för Civile Embets-
och Tjenstemäns resor och
förrättningar • 10,000: — —
Summa 61,133: 14. 1.
Hvaremot afgå dels ofvannämnde
till fyllande af differencen
emellan Stats- och Markegångs-prisen
å Lönings-Span
-
5780 Stats-Utskottets Betänk anderi]
målen vid sista Biksdagen anslagne
- . . 36,376: 15. -
Dels de å Kongl.
S undhei s Collegii
Stat besparde
8000 B:dr för
Carlius anstalter,
och 1825 B:dr
för GarnizonsSjukhus-
Inrättningen,
eller tillsammans
- 9,855: — -
Dels ock den
till 3 :d je Hufvud-Tituln
redan
öfverförde summa
till Bata!jonsFäkarnes
aflönande
' ‘ = - - 7,988: 44. 8*
54,1090: 6. 8.’
Och blifver al t sä tillökningen
å Andra Hufvud-Tituln - - 7,°43: 7. 6'
Tredje Hufvud-Tituln, hvarunder förekomma
Militaire Staterne samt anslageen för Försvar
s-Verket till Lands och Sjöss.
Vid ofvan omnämnde Beglering af Fönings-Staterne
i allmänhet, samt till betäckande
af den brist, som, enligt Betänkandet öfver 3:dja
Hufvud-Tituln, uppstått* i Biksens Ständers anslag
vid sista Biksdagen för Fönförhöjningetr
åt Militaire-Staterne, bär, inberaknadt det fran
Stats-Utskottets Betänkanden. 1781
Första Hufvud-Tituln hit öfverflyttade Fönings-beloppet
för Kongl. Fif-Drabante • C01 p*
sen, fordrats nytt penninge-anslag
af . - B:dr 42 2,804: 14. xi.
Hvarförutan
följande nya utgifter
under
denne HufvudTitul
nu blifvit
beviljade,
nemligen:
Tillökning å
Beklädnads-anslaget
för Fif
Drabante
- !>7o:'
Ny Fön för
Commendant å
Vaxholm - - 55°: —
Förhöjningå
Krigs - Academiens
Stat i afgiften
för de
Gratis - Cadetter,
som a Sta*
tens bekostnad
underhållas, titon»
förvandlingen
af de
under Civile
X.ärarnes Fenninge
- Fonér
beräknade 260
Transport 423,944:14.11.
1782 Stats-Utskottets Betänk anden.
Transport
T:r Spannernål,
till ordentligt
Spanmäls - anslag,
lika med
för Civile Stalerne
...
Fyllnad i Aflöning*
- Summan
för Bataillons
I,;ikarne
vid irideldte
Regementerne
-
Lön - tillökning
för Gemenskap
och
Spelet vid
Vermlands
Fält -JägareRegemente
-  Inqvarterings-
Penningar
för Flottome
• - *
Arfvode ät
Båtsmans-Compagnie-Cheferne
- - - -
Ersättning
till Amiralitets
Krigsmans
-
23,924; 14. ii.
1,000!
71l: 5- 4-
1,244: —
17,166:32. —
3,300;
Transport 447>346: 4. 3*
Stats-XJtskottets Eetänkanden.
Transport 447,346: 4* 3-  hus-Cassan för
Last- och Arm*
penningarne
frän Pommern 3>000 —
Arfvode ät
Läraren vid
Sk eppsh olm s
Församlingens
Schola - - 120: —
Ved- och
Ljus - penningar
för Fästnings-
och Garnizons-orter,
i
ersättning för
Tullveds- uppbörden
- - 2,000: — ——
Till fyllnad
i den frän Åttonde
HufvudTituln
öfverförde
återstod
af Rese - och
Tractamentspenningarne
nemi. för Militaire
Embetsoch
Tjenstemäns
resor och
förrättningar - 2,000:
1783
Transport 434,466: 4. 3.
£*7^4 Stats-Utskotuis Betänicnden.
Transport 454,466: 4.
Till Lifmonderings
bestående
It Indeldte
Infanteriet,
förslags
v,
s - - - - 95,000: —
Till FörsvarsVerket
i ali -  mänhet, de förut
till ConvojComrnissariatet
ingående medel
af Tulluppbördgn
- 66,6 6 6 32. —
Dessutom äro
från Åttonde
Hufvud Tituln
hitförde
följande belopp,
som aga gemenskap
med
Militaire behof
och utgifter,
nemligen:
Spanmals - upphandling
och
Bageri- kostna
derne
- - - 55j00o;
Anslaget till
|Ved och Ljus,
616,132: 36.
Transport 55,000: — — 616,13*: 36. 3.
Stats-Utskottets Eetänkanden.
Transport
för Fästningsoch
Garnizonsorterne
Till Skrifmaterialier
och
Expenser samt
Ved och Ljus
för Kgl. KrigsCollegium
m.fl.
Militaire Verk
V ärfningsoch
Recapitulations-penningar
- - - -  Durchmarche -  kostnader - -  Rese- och tractaments
- penningar
-
Till CassernByggnad
för
Kongl. Andra
Gardes - Regementet
-
Det förut anslagne
beloppet
till Nybyggnad
af ett
Garnizonssjuk.
hus - - - -
55,000: (fr.6,132:
12,000: —
10,000: — ——
1,000:
3 »,000: — —
8,000: — —-
15,000:
20,000: —
151,000:
Summa 7$7,13 2:
i7?5
36* 3-
36. 3.
i^g6 , Stat$*ZJtskottets Betänkandett.
Deremot förekomma till
afdrag följande Summor:
Genom den, i anledning
af Riksens Ständers Beslut
vid 1815 ars Urtima Riksdag,
af Kongl, Majit i Nåder
vidtagne nya Reglering af
Tredje Hufvud - Titul ns Rönings-Stater,
hafva å den förut
anslagne Garnisons-Spanmålen
blifvit besparde 13,824
Tunnor 16 kipr, hvarutaf till
fyllande af Civile Staternes
Röner samt det nya anslaget
för Räro-Verken, hvarom under
Fjerde Hufvud - Tituln
kommer att förmälas, blifvit
använde 11,336 Tunnor 13^
k:pr, som, beräknade efter
Sttfts-pris å 4^ R:dr, Tunnan,
utgör - - - 51 >°13: 44- 3-  Hvarförutan
för Stats-Verkets
öfrige behof
vid denne
reglering, såsom
ofvanberördt
är, blifvit
att påräkna
af nyssberörde
Spanne
-
Txansport. 51,013:44. %.
Stats~Utskottets Eetänkanden. 1787
Transport 51,013:44- 3-  mål, återstoden
2,488 Tunnor
2 i k:pr, som,
i likhet ined
hvad vid Spanmå:s-beräkningen
under 3-  dje Titulus
Penn inge - Röner
skedt, äro
upptagne till
8 j R:dr och
utgöra - - - 21,148: 29- 9.
72,162: 26. —
Vid denne Summas afdragande
från den näst föregående
tillökte Utgifts - Summan,
blifyer alltså verkliga tillökningen
å denne 3:dje HufvudTitul
... - - 694,970: 10. 3.
Fjerde Hufvud - Tituln, sorn upptager
Clerecie- och Läro-Verken.
Till Rön-förbättring vid Gymnasii - oell
Scholas- Verken, hafva, emot reserverad rättighet
för Siats-Verket att uppbära ali den behaglig
tids Förlänings-Spannmål, som redan ar eller
varder indragen, blifvit anslagne 3,292 T;r
17 88 Stats Utskottets Betunkandcn.
23 k:pr Spannmål, sorn efter Statspris a 4 i
R:dr Tunnan göra • 14.817: 11. 3.
Hvilken SuJnma utgör hela tillökningen å
denne Hufvud * Titul.
Femte Hufvud - Ti tuln för Fria Konster ne.
Tillökning å anslaget för Fria Konsternes
"Academie - - #- R:dr 1,925: — —
Hvarförutan fran Åttonde
Hufvud-Tituln blifvit hit öfverflyttade
:
Anslaget för Dramatiska
Spectaclets underhåll - . 4,500:
—
Ved- och Ljuspenningar
för Aoademierne i Hufvudstaden,
jemte Dramatiska Spectaclet
- 1,710: — —
Summa 8,135: — —
Hvarmed denne Hufvud - Titul alitsa ar ökad.
Sjette Hufvud - Tituln för Milda Stiftelser.
Under denne har något nytt anslag ej förekommit;
men fran Åttonde Hufvud - Tituln
liar blifvit hitfördt anslaget för Institutet för
Blinda och Döfstumme - - 3>3 33: 16.—
Sjunde Hufvud - Tituln, som innehåller
Pensions - Staterne.
Anslaget till Pensioner för Civile- och
Mil itaire Embets- och Tjenstemäns samt Under
- Officerares med vederlikars Enkor och omyndige
Barn har blifvit ökadt med en Summa
af • • - - _ 5,710; — —
Stats-Utskottets Betänkändenl
1789
!Åttonde Hufvud-Tituln, innehållande Allmänna
och Extra Utgifter.
vid
1,625:
Härå hafva följande tillökningar å qvarstående
anslag blifvit beviljade-’
Till Lyshållning med flere utgifter
Kronans Publike Hus i Hufvudstaden
"
Fångars skjuts och underhåll
vid den nya regleringen
härom -
Remisslage, i afseende på
den beviljade större rättigheten
dertill för Landt- Ränttnästarne
- - - - -
Mantalsskrifnings - Provisioner
-
Förhöjning å anslaget för
Spinnhusen i Landsorterne till
Commerce-Collegii disposition 5,000: •*—
Till Byggnader och Reparationer
:
uti Stockholm 30,000: — —
i Landsorterne 15,000: — —
15,000: — •—
3,000: ;— —
4,500: .— —
45,000:
20,000: —• —
För utvidgade eller nya
Arbets- och Corrections-Inräitningar
- - .
Summa 94,125: — —
t»
Deremot hafva anslagen a denne Åttonde
Hufvud-Titul erhållit följande minskningar:
Af den till Accords - ersättningar bestådd*
Summa 20,000
1790
Stats-Utskottets Betänkandm.
R:dr har hälften
ansetts kunna
indragas med 10,000: — •—
Äfvensom he.
la anslaget för
Q varantainsln.
rattningen, såsom
öfverflyttad
på Convoj
Commissariatet
893! 3. 8.
Samt Räntan
till Kgl. Nummer-
Lotteriet
å dess Lån till
Helsingborgs
Strandbryggas
uppbyggande,
hvilken Ränta
ansetts icke böra
vidare af
Stats - Verkets
medel utgå - 74g: 24. —
— * 11,642: 26. 8.
Och hafva för öfrigt följande
anslag till andre HufvudTitlar
blifvit öfverflyttade på
grunder, som Stats - Utskottets
förut afgifne och utaf Riksens
Högloft* Ständer bifallne Utlåtande
öfver denne Hufvud-Titul*
reglerande upptagex, samt
Transport 11,642:36- S»
Stats-Utskottets T.etänkanden.
1791
Transport 11,642: 26. 8.
här ofvan under Titlarne äfven
anmärkt finnes, nemi.
Till Andra
Hufvud-Titgln 40,965: — ——
— 3:dje d:o 151,000: — —
— 5:te d:o 6,210: — —'
■— 6:te d:o 3,333-- 16. —
201,508: iG. —
Hvarförutan till g:de Hufvud-Tituln
likaledes blifvit hänförde,
såsom, utgående för såda.
ne ändamål hvartill denne Tituls
anslag är bestämdt: Anslaget
för Manufacturernes befräm.
jande till Commerce - Collegii
disposition - 12,000: — —
Anslaget till
Helsingborgs
Strandbrygga*
byggnad till
och med år
1820 * - - 5,000: — —
efter hvilken
tid detta bidrag
alldeles kommer
att upphöra.
D:o till Enskiftes-Verkets
befordrande i
Transport 17,00©: 313,150:42. 8.
17g 2 SiatS'ZJtsic-ttets Betänkanden..
Transport 17,000: 213,150:42. g.
Skane och Skaraborgs
Jjän - 16,000: — —■
Dm till Skogs,
afvittringssamt
Ref- och
Skattläggningskostnader
i Vesterbotten
oell
Vester - Norrland
' 1,600: — —
~ ' " ’ ' 34.6oo: —
Summa 247,750:42. 8.
Enär fran denna Summa afdrages det förutnämnde
heloppet, sorn å denne Hufvud -Titul
tillkommit, med 94,125 R:dr blifver Ti
tulns
Summa på det hela förminskad
med - - - 153,625: 42. 8.
Nionde Hufvud-Titulus för Jordbrukets, Handelns
och Näringarnes befordran
anslagne Summa af 100,000 R.dr är bibehållen,
men har, såsom nyssberördt är, blifvit
graverad med någre t i 1J s vidare bestämde utgifter
af tillsammans - - 34,600: — .—
utom de anvisningar, som för öfrigt blifvit
gjorde å denne tillgång, hvilka dock på Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bifall äroj beroende.
Allmänna Indragnings - Staten.
Uppå denne Stats besparingar äro af Riksens
Höglofl. Ständer nu anslagne följande utgifter,
nemi.
Stats-Utskottets Betänkanden. *79 3
Till Pensioner åt Hans Kongl. Höghets
Kron-Prinsens ,f. d. Lärare, Herr Caritzli-Rådet
Tannström och Herr Regerings-Rådet Le Moine,
hvardera 1,500 R:dr, tillsammans
----- 3,000: — —
D'to åt Herr Rergs-Rådet
Friherre Hermelin - - - 1,000: *— —
Hvarförutan Riksens Höglofl. Ständer anvisat
de öfrige besparingarne, som dertill nu
kunna disponeras och under detta år uppkomma,
att användas till Löner eller Pensioner åt
den indragne delen af Högstsalig Konung CARL
XIII:s Hof-Stat, samt till fyllande af detta behof
anslagit en ytterligare tillgång af 20,000: — —
Hvarmed Indragnings-Staten Summa alltså
nu blifvit ökad.
X följd häraf utgöra de nu bestämde Utgifterne
å Riks-Staten för nästa och på följande åc
intill först kommande Riksdag följande Summor,
Första Hufvud-Tituln 623,468:12.10.
Andra Dito . - 754>8y81 39. 5.
Tredje Dito * - 3,267,888:'a 22 7-
Fjerde Dito - - 21,168:41. 1,
Femte Dito - - 20 0I8: —: —
Sjette Dito - - 30,559: 10. 4.
Sjunde Dito - - 36,000: — —
Åttonde Dito - - 331,001:13 4.
Nionde Dito - - 100,000: —
samt Allmänna Indragnings
Staten
• * - * 289 844: 26. 6.
Riks-Statens Utgift-Summa 5,474,847:22. 1.
Bihang till Riks-St. Fröt. tst^iSig.
^794 Stats-Vtskottets Betänkandenl
Stats-Verkets Inkomster utgjorde uti dea
af Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag fastställde
Rlks-Staten följande belopp;
Ordinarie
Intraderne- 1,687,420: 26. 7.
Extra- ordinarie
d:o x,7x7,g49: 14. 5,'
Det till
fyllande af
Stats - Verket»
behof
ang.lagne belopp
af Allmänna
Re
vinningen
- 1,420,000:.
Summa R:dr 4,824,769:41.—
Genom ofvanberörde förhöjning
af Inkomst-Titlarne äro
desse nu beräknade till:
De ordinarie
Intraderne
- - - a,941,379; 1 2. a.*
Extra-ordinarie
dito 1,867,015:46. 5.
" 31608,395: 10.' 7’.’
Och blifver alltså den Summa,
som af Allmänna Bevillningen
nu erfordras till fyllande
af Stats-Verkets behof 1,666,452: u. 6;
5'474>347: 22. 1.
Den af Stats - Utskottet förslagsvis förut
jjppgifne tillökning å bidraget af Revillningen
Stats-TJtskottets Betänkandeti; 2795
950,000 R:dr, inskränker sig sålunda till 246,451
R:dr 35 sk. 6 r:st.
För öfrigt hafva Riksens Höglofl, Ständer
beviljat och anslagit följande utgifter för en
gång, nemligen:
Till afledne Regerings - Rådet von Schevens
Arfvingar, innestående Pension
----- 500: — —
Häradsskrifvarens Rydströms
Pension - - - 54: i2. 7»
Krono-Fogden Westbergs
Dito ----- 41: 32. —
Fieutenantens Thorssells
Expectance-arfvode - - 116: 32. —
Stads- Rokiiållaren Carlsund,
Mantalsskrifning» Provision
- 44: 17. gå
Afledne Secreteraren vid
Ingenieur - Corpsen Morius
Sterbhus, Begrafningshjelp - 871! 32, —-
Majoren F. Toll, dess
Accords-ersättning - - 544: — —
Kyrko- och PrastgårdsByggnad
i Torneå Församling,
att med 2000 R:dr årligen
i 3:ne år utgå - - 6,000: — •—>
^Lieutenant Rousseau, dess
Expectance-arfvode - - 116: 32. —
Regementsskrifvaren B.
Molin, innsståend» Remiss
lag*
- - ' -  4 5= 17- 7*
Tillsammans 7,734: 3 1. 7.
17 g 6 Stots-Utskottets Betänk anden.
Transport 7,734: 31.
Hvarförutan Riksens
Högloft. Ständer jemväl letnnat
anvisning för följande
Utgifter, att utgå på Öfverskotten
å Stats-Ve: kets In“
trader för . år 1816 och följande
åren, nemi.'
Till Begrafnings - kostnaden
efter Högstsalig Hans
Majrt Konung CARI. XIII 150,000: —
Till Drottningholms
Broars iståndsättande - - 10,000: —
Flyinge och Dahlby
Kungsgårdar för innevarande
år bristande hö vid utfordringen
- - - 2,400: —■
Accords - ersättnings utbetalning
åt förre Finska Arméens
m. fl. Officerare - 160,000: —
Knstnaderne vid Hans
Majrt Konung CARL XIV
JOHANS Kröning - - 150,000: —
Byggnaders fullbordande
vid Strömsholm - 4,000: —
Gripsholms Slotts Reparationer
- 4,000: —
Spinnhusens i Landsorterne
bristande tillgång för
underhållet sistledit och innevarande
år 8,100: —
Transport 496,234; 31.
Stats- Utskottets Betänhanden.
Transport
Stockholms Arbets- och
• Correctionshus - Inrättnings
Skuld -
Krigs-Academiens skuldbetalning
för sistledit år
Och till godtgörande af
förskjutne medel till Cassern*
Byggnaden åt Lif-Gardet till
Häst -
Till Hennes Majrt Enke*
Drottningen, ersättning
för Vadstena Slotts disposition,
m. m. .innevarande år
från och med den 1 April
eller | delar af året
Lonerjne eller Pertsionerne
för den indragne delen
af Kongl. Hof - Staten
för samma tid omkring
Till Theaierns underhåll
-
Reparationer å Vesterås
Slott - - - - -
Inköp af LandshöfdingeBesidence
i Vesterbottens
Län -
Minnesvård öfver Högstsalig
Kron - Prinsen Carl
August -
Ersättning för de enl
ligt Kongl. Majits Nådiga
496,234: 31
13,378: 11
9,544: 37
32,000: —-
7>5oo: -
25,000: --  30,500: -  12,3x0: -
10,000:
10,000:
Transport 646,467: 3
*79^ Stais-Ltskcttets Betänianäen.
Transport
Proposition den 29 November
1S27 af nästledit års extra
Utgifts-medel, till Reparationer
å Kongl. Slottet och
Publike husen förskjutne
Hv artill kommer den för
innevarande år varande bristen
i anslagen för Militaire
Staternes Ton för höj ning
Summa R.dr 765,331: 27. 6.
Enligt den af Kongl. Maj:t jemte nyss åberopade
Nådiga Proposition Stats-Utskottet tillställde
Berättelse och Calcul af Kongl. StatsContoiret
öfver Stats- Verkets Inkomster och Utgifter
för år 1816, hafva Öfverskötter, utöfver
den Summa af 200,000 R:dr, sorn vid sista Riksdagen
anvisades till Kongl. Majus Nådiga disposition',
uppkommit till ett belopp af 503,947
R:dr 4.5 sk. 4 t:st ; hvarförutan genom den vidtagne
regleringen otn Bataillons-Eäkarnes ailönaode,
'emot det att 711 R:dr 5 sk. 4 r:st blifvit
uppförde å Stat att årligen utgå, den dertill
samlade och påräknade Fond af 47,9.33 R.-dr
16 sk. tillfaller Stats-Verket; Äfvensom, på sätt
Stats■ Utskottet uti serskildt Utlåtande dea i
sistl. Maji anmält, den från Dannemark sedan
år igo8 icke ingångne ersättning, på grund af
I1660 års Tractat, för Fyringarnes under hållande
på Skånska kusten, för den sedermera förflutne
tiden, kommer genom Kongl. Maj ts Nådiga
försorg att inflyta med 3,500 R:dr Hamburger
Banco för hvardera året, sorn gör en
646,467: 35. x.
17,700:
101,1 6 ?: 43. ,
Stats-Ulshottets Bettini anden! 1795
Summa af 35,000 R:dr Hamb, Banco och å 96
sins Cours, förslagsvis beräknad, skulle lemna
en tillgång af 70,000 R:dr, hvilka emot det
att, såsom Riksens Högloft. Ständer förordnat,
reparations - summan för Vesterås Slott och Köpeskillingen
för Eandshöfdinge-Residence uti
Vesterbottens Län förskottsvis bestridas af„Gfverskotts-medlen,
intill dess nämnde ersättning
Ingår, till enahanda belopp, sorn desse utgifter
utgöra eller tillsammans 23,310 R:dr blifva, såsom
tillgång, för Ifrågavarande Summa att påräkna,
men det öfriga åter till Kongl. Majus
Nådiga disposition för Eandshöfdinge - Residencers
reparerande eller anskaffning i de öfriga
Eänen der så nödvändigt finnes.
Af ofvanförmäldte eller 1816 års Öfverskott*-medel
5°3,947: 45- 4.
Och den för Bataillons-Eäkarnes
aflöning samlade Fond 47»933: *6* —*
samt tillgången af Fyrings
ersättnirigs-medlen
- - 22,310: — —
Uppkommer en Summa 574>igi: *3- 4-
Och brister alltså ett belopp 191.140: 14. 2.
Uti ofvannämnde Summa 765,331: 27. 6.
Som nu för en gång är upptagen att utgå, roen
likväl till stor del blifvit beräknad på Förslag,
emedan Aete poster grunda sig på förslags uppgifter
, samt för öfrigt äro beroende af Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bifall; och berörde
brist, hvilken genom de af Kongl. Maj.t, under
loppet af år 1817, i följd af Riksens Ståndets
medgifvande vid sista Riksdagen, bestridde
TT,„;fmr af 1816 års Öfverskotta- medel, något
i8o® Stats-Utskottets Beiänkanden.
hommer att oka sig, anser Stats- Utskottet böra
£>odtgöras af Ofverskotterne pä 1817 oell 1818
ars intrader, hvilka Öfverskott med säkerhet
kunna antagas uppgå till den Summa utöfver
livad Kongl. Maj:t äger disponera, att nämnde
brist derutaf fyllas kan; hvarefter återstoden af
desse Öfverskoiter för 1817 och 1818 samt för
de följande åren, efter afräkning af hvad till
Kongl. Majus Nådig# disposition för Försvarsverket
är anslaget, skola till Riksgälds - Contoiret
aflefvereras på sätt Riksens Ständer vid sista
Riksdagen i denne del forbehöllo.
Stats Utskottet har för öfrigt skolat anmäla,
att sedan Riksens Ständers Revisorer år 1817
genomgått och granskat Stais Verkets Räkenskaper
och Förvaltning till och med för år 1815;
så liar till Utskottets enahanda åtgärd nu blifvit
aflemnade 1816 års Röcker och Handlingar
jemte det Stats-Verkets Förvaltning för samma
ar blifvit af Kongl. Stats-Contoiret uti dess afgifne
och Kongl. Majus Nådiga Proposition bifogade
berättelse uppgifven och framlagd.
Utskottet har väl ansett Riksens Ständers
granskning egenteligen böra sträcka sig till en
geneiel öfversigt af Förvaltningen, enar Kongl.
Kammar-Rätten tillhörer, att till ziffran revidera
sjelfva Räkenskapen Men Utskottet har dock,
så vidt dess tid medgifva, genomgått äfven
Kongl. Stats - Contoirets Memorial - Böcker och
Kongl. Ränte-Kammarens Hufvud Bok.
Öfver Stats-Verkets ställning och Förvalt--  ning för ifrågavarande år 1816, har Utskottet
föi fattat den Tabell, sorn i vanlig ordning af
trycket meddelas.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1801
Uti förenämnde Berättelse af Kongl. Stats.
Contoiret upptagas, för att komma till Riksens
Ständers kännedom och åtgärd, till 1817 års
Riks-Stat öfverförde Summor, som d-=> föregåenr
de åren blifvit af Öfverskotts- och Besparingsmedel
utbetalte lill ett belopp
af - 1*229.595: 5- 5-
bestående till största de'en
uti Amicipationer, gjorde af
Randt Ränte, ierne med Si.usVerkPts
»riedel för Krigs-Utgifter
åren 1813 och 1814,
samt för öfrigt, uti följande
poster, hvilka i brUt af anslag
dertill, blifvit förskottsvis
bestridde, nemligen:
Omkostnader för Byggnader
och Reparationer vid
Strömsholm - 12,900: —- —.
Ti 1 Reparation af Strömsholms
Canal murar - - 3,000: — —
'kill uppköp af Föhlston
i Norrige för Strömsholms
Stuteri - 2,500: — —
Till underbå’1 för Ryska
Hingstar viri Strömsholm - 1,500: — —
Till underhåll af Ryska
Hingstar vid Flyinge och
Dahlby Stuteii - - 2,000: —• —
Brandförsäkrings afgift för
Byggnaderne å sistnämnde
ställe - 2,092; 37. 6.
Transport i,253i5^7: 42- xl*
!?•! Stats-Utskottets Betiinkanden.
Transport a,253,587! 42. 11.
Stallmästaren Ehrengranath*
arfvode såsom Chef för Stuteri
- Inrättningen derstädes 1,200: — —
Till Cornrnitterade Frir hus.
hållningens reglerande vid
Gripsholm - 500: •— -—
Till dito vid Ulriesdahl 1,800: — —
Till reparation å Traneberg-
och Nockeby- samt
Drottningholms Broar " 8,000: — •—
Ett år3 Ranta a Högstsalig
Hennes Maj:t EnkeD
rot t n ingens Brudskatts - Capital
- ii,000: — —•
Till godtgörande af Averlioffska
Sterbhusets fordran,
for Posthuset i Hamburg - 5)636: t». —
Till Reparation å den så
kallade Gamla Styckgjutare
Gärden
i Stockholm - - 81O01: ——. —
Tillsammans 1,290,6^5: 16. 11.
Hvad nu angar desse Summor; så emedan
desamme bifvit utbetaldte af de medel för 1815
och föregående åren, sorn, i'föijd af Riksens
Ständers Beslut vid 1812 års Urtima Riksdag,
tillhört Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, samt
nu icke fordra annan åtgärd,' än att beloppen
varda uti Riks-Staten afskrifna vid liquid med
Krigs Committéen och redovisning af dem, som
uppbttrit de öfrige Förskotterne; ty och då Riksens
Höglofl. Ständer redan bifallit sådan afskrifning
utaf större delen af de, utöfver hvad till
Ståts-Utskottets Betunkandenl 1803
Xrigs-ufgifter blifvit användt, uppförde belop»
pen i och för kostnader till hushållningens reglerande
vid Kungsgårdarne; får Utskottet nu
tillstyrka, att i afseende på verkställigheten deraf
i ett sammanhang, underdånig anmälan hos
Kongl. Maj t göres om afskrifning utaf Summan
på det hela.
Beträffande Förvaltningen af Stats-medlen
för 1816 samt Räkenskaperne; så har Utskottet
funnit den förre med noggrannhet och likmätigt
grunderne för densaintna, af Kongl, StatsContoiret
utförd, samt Räkenskaperne likaledes
med ordning och redighet upprättade och afslutade,
så att icke något förekommit att erinra.
Dock får Utskottet härvid anmäla, att en Summa
af 16,519 R:dx 19 sk. n r:st blifvit af Coursförhöjoings-rnedlen
år 18x6 afskrifne, men, enligt
upplysning från Kongl. Stats-Conioitet, höra
till 1815 års Öfverskotts-medel, och alltså
i Riks-Staten för år 1818 komma att upptagas;
och har Utskottet för öfrigt skolat upplysa, huruledes
den del af Tull-afgiflerne, sorn ingår i
Vexlar, funnits öfverstiga den Summa af 90,000
R:dr Hamburger Banco, sorn till Kongl. Majrts
Nådiga disposition i och för Ministerielle Utgifter
är anslagen, livi ket Öfverskott i Vexlar
derefter för Stats-Verkets räkning väl blifver
försåldt och medlen upptagne såsom en serskildt
inkomst, under benämning af Gours-Fprhöjningsmedel.
Då denne tillgäng ej finnes bland StatsVerkets
inkomster upptagen, och det synes
ländande till en närmare beräkning af Statsintradernes
verkliga belopp, äfvensom de Ministerielle
Utgifternej, att all Inkomst i Vex
-
1804 Stats-Utskottets Betänkanden.
lar från Tullverket upptages i Hamburger Banco
inom Column, men utföres i Svenskt Banco
till det belopp, som instämmer med dagens
Cours då de ingå; hvaremot Utgiften af anslaget
för Ministerielle behofven likaledes borde
upptagas till beloppet i Vexlar inom Column,
men utföras i Svenskt Banco, efter den Cours,
som vid utbetalningen äger rum; så har Utskottet
ansett sig böra hemställa, det Riksens
Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att sådant måtte uti Stats- Verkets
Räkenskaper från och med nästa års början iagttagas.
Men som härigenom' en dilference
skulle uppkomma, beroende på mer eller mindre
från Tullen inflytande Vexlar och StatsContoirets
större eller mindre behof af Utländskt
mynt; så anser Stats Utskotiet, till vinnande af
redighet i Räkenskaperne, att Cours-differencen
bör, sedan Stats-Contoirets behållning i främmande
mynt-sorter blifvit efter Cours balancerad,
komma att antingen öka eller minska Öfverskotten
för året; Hvilket allt dock vördsammeligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 10 Junii 18x8.
N:r a a 8.
- y U»
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande öfver Riksdagsmannen från
Öland Jon göranssons hos Hedervärda
Bonde - Ståndet väckta motion, angående
utväxling i Lands orter ne af
Stats-Utskottets Betunkauden. lSoj
nya Smärre Banco - och RiksgäldsSedlar.
Uti ett af Riksdagsmannen från Öland Jon
Jöransson hos Hedervärda Bonde-Siandet ingifvit
Memorial, som till Stats och Banco-Utskotteri
blifvit rémitteradt, anföres, att, då Rikets
Höglofl. Ständer vid sistledne Riksdag till inlösen
af förslitne och skadade Smärre Bancooch
Riksgälds-Sedlar, hvarpå många, serdeles
bland Allmogen, skola förlora och blifva lidande,
vidtogo den författning, att Banken och
Riksgälds - Contoiret skulle årligen till LandsOrterne
nedsända flere Tusende Riksdaler i
nya Sedlar till utvexling emot de förslitne
och skadade, men, i de fleste Lans-Orter ingen
■verkställighet deraf följt, af det skäl, att ingen
velat åtaga sig transportkostnader för de nya
och ansvaret för de gamlas återlämnande, så synes
det vara ganska billigt, å ena sidan, att
Rikets Inbyggare böra komma till åtnjutande
af en förmån, som Rikets Ständer dem tillagt
och, å den andra, att deras egne Verk, Banken
och Riksgälds-Contoiret, som, utan tvifvel, årligen
vinna på flere och större Sedlar , sorn
förloras utlder Eldsvådor, Sjöskador, och genom
andre olyckor, skola, under säkra omslag, äga
fri post för de nya Sedlarne och förse LandtRäntemäslarne
med en skälig procent för deras
mottagande och utvexlande samt de förslitne
Sedlarnes återsändande: och kunde vexlingen
lämpligast ske vid Uppbörds-Siämmorne af Krono-Fogdarne
efter erhållen underrättelse om de
brister, som göra de gamla Sedlarne oemottaglig®.
1806 Stuts-Utskolteis F.etänkanilen
I anledning häraf, får Stats-Utskottel, hvad
angår Riksgälds Sedlarne, tillkännagifva, hurusom
Rikets Högloft. Ständer vid sist haline Urtima
Riksdag behagade förordna, att enahanda
anstalt, som af Råneo - Styielsen vidtages, i afseende
på förvexlirig i Landsorterne af Bankens
Små-Sedlar, äfvensom skulle vidtagas, i
afseende på de så kallade smärre Credit-Sedlar,
hvilka från Riksgälds-Contoiret utgifvas. Och,
sedan Herrar Fullmägtige vid sistnämnde Gona
loir erhållit del af hvad Herrar Banco-Ful!*
mäktige, i afseende på förvexlingen i Landsf
orterne af Bankens S.nä-Sedlar, stadgat och föreskrifva,
hafva Herrar Fullmäktige, i enlighet
härmed, låtit genom Circulaire-Bref under den
27 Junii 1816 underrätta samt!ige Herrar Landshöfdingarne,
med undantag af Landshöfdingen
i Stockholms Län, ait så kallade Smärre CreditSedlar
kunde förskottsvis erhållas från Riksgälds
Contoiret till utvexling mot dylike förslitne1,
i den ordning och med dfe vilkor, som
Circulaire-Brefvet innehöll, och hvaruti, såsom
hufvudsakiiga punkter, stadgades, att
1:0 Större Summa ärt 5000 R:dr i Credit
^
♦
Sedlar, (ett lika belopp i Smärre Banco-Sedlar
af 5,000 R:dr var faststäldt i Banken), skulle
icke få utlemnas på en gång; äfvensom ett sådant
Förskott tills vidare högst fyra gånger om
året skulle få uttagas.
2:0 Hvarje Förskotts-Summa borde ovillkorligen
till fullo vara återbetald, senast efter
Sex månaders förlopp, att råkna från den dag,'
den blifvit qyitterad.
Suits-Uiskoltits Betiinkanden. 1807
3:0 Deri person,’ som af Konungens Befallningshafvande
fick sig uppdragit, att de nya
Sedlarne uttaga och qvittera, borde vttra försedd
med Konungens Refallningshafvandes Fullmakt,
hvilken äfven skulle innefatta Betyg derom,
att Borgen, den Konungens Befallningshafvands
till vederhäftigheten pröfvat och godkänt, blifvit,
till Riksgälds-Contoirets säkerhet, aflemnad
för den Summa, sorn till en sådan person skulla
komma att utgifvas.
4:0 Skul'e Riksgälds-Contoiret icke tåg»
någon befattning, hvarken med de nya Sedlarnes
afsändning till orten 5 eller hit-transporten
af de genom vexling influine äldre Sedlar, utan
skulle det ankomma på Konungens Befallningshafvande,
att i sna och andra afseendet
vidtaga de anstalter, sorn kunde pröfvas lämplige;
hvaremot, till omkostningarnes betäckande,
Riksgälds-Contoiret, likasom Banken, skulle bestå
En half procent å nila behörigen redovisade
Förskott, hvilken provision likväl, i anseende
till Götheborg och Bohus X/än, Kerrnr Fullmäktige,
enligt Protöccllet för den 14 Augusti
1817, nödgats öka tili Tre fjerdedels procent,
sedan en sådan provision under den 1 nästföl—
utgångne Maji af Banken blifvit beviljad för de
Summor af Bankens Små-Sadlar, hvilka i berörde
L än utvexlas.
Enligt Commissariernes i'Riksgälds-Contoiret
Riksdags-Berättelse under den 19 November
1817, hade vexling/-medel då icke blifvit
xeqvirerade och uttagne från flere, än nedannämnde
Sex Län, nemligen:
1808 Stuts-Viskottets Betänkanden.
Nyköpings l/än - Rtdr 5,000.
XJpsala d;o - -— 5.000.
Stora Kopparbergs d:o — 5,000.
Vesterås, efter etne
serskilda Reqvisitloner,
tillhopa - — 8,000.
Vesterbottens, efter
a:ne dito - — 6,000.
Götheborgs och Bolms 5.000.
Tillhopa' B.dr 3l>of,° Credit-Sedlär.
Ehuru vexlings-anstalten således blifvit begagnad
endtst af Sex Län för en sammauräknäd
Surmna af 34,000 Rtdr, hafva likväl redan sädana
underslef med de frän arne Län uttagne
medel blifvit upptäckte*, de der tydligen ådagalägga,
att desse medel icke blifvit till deras
rätta ändamål använde, men på hvilka underslef
de senast till Stats- Banco och RiksgäldsVerken
församlade Revisorer icke kunnat fas'ta
någon uppmärksamhet, af det gällande skäl, att
det origtiga icke hunnit utvecklas, förrän efter
den tid, till hvilken Revisoremes granskning
af Protocollen blifvit stiäckt, eller till den x
September nästledne år.
Uppå Konungens Befallningshafvandes i Vesterås
Fullmakt, utqvitterades af Handlanden i
nämnde Stad Eric Öberg tinder den 11 Januarii
18x7, Fem Tusende Riksdaler i nya Smärre
Credit-Sedlar. Men, då för denna Summa
icke redovisades inom den tid, som uti Herrar
Fullmäktiges* ofvanåberopade Circulaire - Bref
Var föreskrifven, afgick från Riksgälds"Contorist
påminnelse härom till Konungens Befåll
-
Stats-ZJtskottets Betänk anden! 1809
n»rgsb?.f vande; i anledning hvaraf förbemälde
Handlande genast derefter aflemnade till Cornmissarierne
Attest å 1662 Rtdr 40 sk. CreditSedlar,
på 1, hvilken Summa han sig till godo
bein knat provision med 8 Rtdr 15 sk.; menför
återstoden en Banco-Attest ä 2219 Rtdr 11 sk,
4 r.-st.. insatte för Riksgälds-Contoirets räkning
och svarande emot 3,328 Rtdr 41 sk. CreditSediar:
af hvilket förhållande ganska tydligen
sköojes, att åtminstone största delen af den uttagne
Summan icke blifvit använd till invexling
af några' gamla och till vidare omlopp obrukbara
Smärre Credit - Sedlar, hvilka i sådant
fall ti 1 Riksgälds-Contoirét skolat Iefvereras.
Ett annat mera påtagligt missbruk har ägt
rum med den Summa af 5,000 Rtdr, sura Handlanden
i Götheborg Sven Hammar, efter Konungens
Befallningshafvande» derstädesFullrnakf,
låtit genom sitt Ombud under den 14 sistledna
Augusti uttaga, och hvilken Summa utgjordes
af 1.000 st. Credit-Sedlar på 2 R:dr, 2000 st.
på En Rtdr och 3000 st. på 16 sk., eiler tillsammans
R:Jr 5,000,
Commissarieme, hvilka, genast efter detpenningafne
voro utlemnade, fingo anledning misstänka
underslef, skyndade, att uti Skrifvelse till
Konungens Befallningshafvande under den 1 g
i sistberörde månad begära, det matte,' innan
någon utvexling företages, ordentlig inventering
hos bernälde Handlande anställas, fill utrönande,
huruvida de uti Riksgälds-Contoiret erhållne
Små-Sedlar verkligen till orten ankommit.
Bihang till Riks-St. Prot, 1S17 • /£/£. i'.de Saml> N:r mj.
l8io Stats-TJtskottets Betänkanden.
Vid den, till följd häraf, genom Konungens
BefälIningshafvandes försorg den 29 Augusti
verkställde Inventering, har merbernälde
H andlande anfört , att han, i saknad af porto,
frihet förde penninge- poster, han från Riksgälds
- Contoiret erhållit, samt i brist på annan
säker lägenhet för Små-Sedlars nedsändande, varit
nödsakad låta i Stockholm förvexla 1000 st. på
a R:dr, och 1000 st. på En Riksdaler u:t några
större Discont - Sedlar och detn till Götheborg
afsända; men de öfrige, eller 1000 st. på
En R:dr och 3000 st. på 16 sk. hade han låtit
hos siti Gormnissionair i Slockholm qvarstanna,
inlilldess de med en omförmäld lägenhet till
Götheborg kunde blifva nedsände; hvarjemte
han, efter livad Inventerings - Instrumentet innehåller,
framgifvit uti Götha Canal DiscontSedlar
af åtskillige Valeurer från 5 till 50 R:dr
en Summa af 2,466 R:dr 32 sk. B:co, svarande
mot Riksgälds-Sedlar R:dr 3,700.
samt uti diverse Små Riksgälds
"Sedlar - - - — 1,000.
Tillsammans R:dr 5,000.
Om och huruvida de från Riksgälds • Cöntoiret
för de öfriga fyra I.änen uttagne Vexlings-medel
blifvit mera ordentligen till deras
rätta ändamål begagnade, sådant kan icke af
Contoirets Handlingar utrönas, emedlertid har
det yppade förhalandet med den Summa af
5,000 R:dr, som från Stora Kopparbergs Län
blifvit reqvirerad, för att genom Lands-Räntemästaren
derstädes utvexlas, fästat Stats-Utskotlets
serskilda uppmärksamhet, då, efter hvad
Stats-Vtskottéts Betänkanden. 1811
Konungens Befallningshafvandes aflåtne Svar på
Commissariernes gjorde erinran om redovisning
för desse 5,000 R:dr vid handen gifver, endast omkring
- skulle blifvit utvexlad, ehuru något mera
än Sex månader förflutit, sedan utvexljngen kunnat
företagas; och hvilket förhållande tyckes
bevisa, antingen, att orten icke varit serdeles
besvärad af gamle förslitne Riksgälds - Sedlar ,
eller ock att medlen till utvexling icke blifvit
begagnade.
I anledning af ofvan anförde händelse med
den till utvexling i Vestmanlands Kan uttagne
Summa, hafva Herrar Fullmägtige anmodat Konungens
Befallningshafvande derstädes, förständiga
vederbörande, hvilka framdeles kunde få
sig ombetrodde Vexlings-medel, att, när tiden
inträffar, då dylike medel skola redovisas, ovilkorligen
fullgöra inbetalningen till Riksgälds*
Contoiret uti gamla förslitna Små-Sedlar eller
ock, derest hela Summan då icke kunnat utvexlas,
aflemna skillnaden uii samma öfverblefne
Små-Sedlar, som från Riksgälds-Contoiret
blifvit intagne; och, på det Commissarierne måtte
komma i tillfälle, att närmare controllera
verkställigheten häraf, skulle det åligga vederbörande
Commissionair för vexlingen, att anmäla
sig hos Commissarierne, innan någon insättning
i Cuntoirets Cassör får göras.
Men äfven detta försigtighetsmått, ehuru
visserligen nyttigt och nödvändigt , kan likväl
icke bereda tillräcklig säkerhet, att de gamla
Små-Sedlar, hvilka aflevereras, blifvit invexlade
i Lands-orterne, enär erforderliga gamla Sedlar,
utan ringaste svårighet, kunna erhållas i
j 812 'Stats- Utskottets Belänkandenl
Stockholm och till lefverering i Riksgälds-Gontoiret
begagnas, så att Stats-Utskottet funnit anledning
instämma uti det yttrande, som Herrar
Fullmägtiges Riksdags-Relation innehåller, att
några alldeles ofelbara controller emot missbruk
icke lära kunna uttänkas.
Det anförde exemplet med de till Götheborgs
och Bohus Hän reqvirerade Små-Sedlar
visar, att man icke ens skulle kunna vara säker,
att reqvirerade nya Små-Sedlar verkligen
blifva till orten afsände, och, om än afsändningen
genom Riksgälds-Contoirets försorg och på
dess bekostnad skulle komma att verkställas,
hvarvid dock flera betänkligheter förekomma,
återstår, att undersöka, huruvida penningarne9
användande till det afsedde ändamålet med någon
säkerhet skulle kunna controlleras. —• Om.
Commissionairen för utvexlingen är egennyttig,
och vill begagna medlen för egen räkning, eller
ock präja allmänheten på utvexlingen, blir
afsigten sned vexlings-anstalten , som är att be»
fria orten från förslitne Små Sedlar, i mer eller
xnindrQ måtto förfelad. I förra fallet, och om
Commissionairen använder penning«rne för enskild
räkning, antingen till bestridande af utgifter
eller utlåning i orten, ökas väl tillgången
på Små-Sedlar, men dermed afhjelpe* dock icke
den öfverklagade olägenheten, enär den, som
fått de nya Sedlarne, visserligen icke lärer bortbyta
dem emot gamla och förslitna.
Så länge Commissionairen för utvexlingen
kan afvisa reqvirenter med det svar, att den
erhållne Summan redan är utvexlad, skall framgången
af hela vexlings-anstalten endast korn
-
Siats-Utskottets Betänkanden. i8ij
ma att bero af hans nit och benägenhet, att
betjena allmänheten, då på andra sidan för den
egennyttige Commissionairen är öppnadt ett tillfälle,
att, utan äfventyr af något ansvar, vingla
med allmänna medel, eller ock tvinga Allmänheten,
när den får tillvexla sig nya Sedlar,
att till honom erlägga särskild afgift.
Vid öfvervägande häraf, och då den ifrågavarande
utvexlings»anstalt högst ofullkomligen
synes kunna uppfylla det ändamål, för hvilket
densamma blifvit vidtagen, har Stats-Utskottet
ansett sig böra hemställa, om icke berörde
anstalt, så vidt den rörer Riksgälds• Contoirets
smärre Credit-Sedlar, desto hellre må alldeles
inställas, soia desse Sedlar, i jemnförligt förhållande
till hela Penninge-Stocken, endast till
en mindre betydlig mängd i Landsorterne äro
utelöpande.
Stockholm den io Junii 181$.
N;r ägg.
Riksens Högloft. Ständers Stats - och Besvär
s-Ut skotts Utlåtande i anledning af
vackt Motion om förändring i Indelta
Jnfanteri-Regementernes Beklädnadssätt.
t?edan Stats-Utskottet under den 13 April och
26 Maji sistledne i ett sammanhang meddelat
Utlåtande öfver de flere vid närvarande Riksdag
väckte motioner om förändring i Indelta
Infanterie-Regementernas Beklädnadssätt; Så få,
1814 Stais- och Besvärs-,Utskottens Petänkanden.
i afseende å det serskilda yttrande, som, efter
erhållen Remiss, af Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskotten gemensamt bör
afgifvas öfver Riksdags-Fullmägtigerne Ephraim
Larssons från Elfsborgs Län och Lars Carlssons
från Skaraborgs Län i samma ämne till Hedervärda
Bonde-Ståndet inlämnade Memorialer,
Utskotten vördsarnligen åberopa ofvannämnde
Utlåtande, såsom innefattande svar äfven å berörde
Memorialer, samt varande i öfrigt till
beskaffenheten sådant, att Ekonomi - Utskottet
ansett sig ej hafva något, att, för sin enskilta
del, dervid tillägga eller ändra.
Stockholm den 10 Junii 18x8.
N:r 300.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- 00/1 Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Betänkandet rörande
Afrads- och Tionde-Spannemålens utgörande
m. m.
-På grund af gjorda anmärkningar vid Riksens
Höglofl. Ständers Stats, samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskotts, den 26 sisth April afgifne
Utlåtande, angående väckte frågor om än.
dring i hvad Författningarne, rörande Aftadsoch
Krono-Tionde-Spannemålens utgörande , forslande
eller lösande nu innehålla, har Heder*
verda Bonde-Ståndet under den 8 de påföljande
Maji till Utskotten behagat återremittera sam*
Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden. 1815
ma Utlåtande; men, som Högloft. Ridderskapet
och Adeln under den i3:de, Högvördiga Präste.
Siandet under den 8:de, och Vällofl. Borgare-Ståndet
under den x 6:de i sistnämnde Månad
till alla delar godkänt Utskottens i förevarande
ämne meddelte yttrande, samt ärendet så ledes
redan enligt Regerings-Formens 69 och Riksdags
Ordningens 75 §. §. är att anse för afgjordt;
Så få Utskotten, som i följd häraf icke
finna det sig tillständigt, att i någon pröfning
af anmärkningarne ingå, till svar å återremissen
endast om berörde förhållande vördsam anmälan
göra.
Stockholm den 10 Junii 18x8-
N:r 301.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
. Memorial, med ytterligare Utlåtande
angående väckt fråga om inrättande
af en Bergverks-Skola.
H öglofh Ridderskapet och Adeln har under
den 18 sistledne April behagat återremittera
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi - Utskotts den 26
förutgångne Marti» afgifne Utlåtande, angående
väckt fråga om inrättande af en Bergs-Skola,
med dervid gjorde anmärkningar af Herr Presidenten
Friherre Löfvenschöld och Herr ProtocoIls-Secreteraren
Hammarhjelm, bland hvilka
den förstnämnde, under anmälan deraf, att ea
~$i6 Stats- och Besvärs-Utskottens Betiinianden.
Plan till ofvannämnde Inrättning redan blifvit
af Vettenskaplige Män utarbetad och Kong!.
Majits Nådiga granskning understäld, tillika upSyst,
att någon tillgäng till bestridande af de
för Inrättningens organiserande och underhåll
erforderlige utgifter icke är att påräkna från
slen, under namn af Afrads Gassa, vid Stora
Kopparberget samlade Fond, den Herr BergsHauptrnamien
Pihl, uti sitt på Nådig befallning
afgifne Förslag till inrättande af en Practisk
Bergs-Skola i Fahlun, icke eller, såsom
Utskotten uppgifvit, skall hafva för ändamålet
ansett vara användbar'; hvarföre Herr Friherren
ock, uti ett till Stats-Utskottet remitterade
särskildt Memorial, framställt nöd vändigheten
af tillräcklige medels anslående för ifråga varande
Undervisnings - Anstalt; äfvensom Kongl.
Majit , enligt hvad till Herr Friherrens kännedom
kommit, skall beslutit, att härom göra
nämnde Utskott Dess Nådiga-Proposition. Herr
Protocolls-Secreteraren Hammarhjelm har deremot
begärt, att, i den händelse Stats-Utskottet
icke skulle kunna uppgifva några tillgångar till
fyllande af kostnaderne för meranämnde Inrättning,
frågan härom matte hänvisas tiil Höglofl.
Ranco-Utskottet, som af den fond, hvilken blifvit
föreslagen tili Jernhand teringens understöd,
torde kunna finna utvägar, att anslå någon Summa
till berörde ändamål. ,
I anledning häraf, få Utskotten vördsarnligen
upplysa, att, sedan Kongl. Majit under
den 7 sistledne April till Stats-Utskottet låtit
aflemna åtskillige till Kongl, Majit ingifne handlingar,
rörande frågan om den föreslagne In
-
Stats- och Bescdrs-Utskottens Betänkanden. 1S17
rättningen af en Bergverks-Skola, hvartill en
Plan af utsedde Committerade blifvit uppgjord;
så har bemälte Utskott, uti serskilt Utlåtande
af den 24 i samma månad, afgifvit yttrande
angående medlen till koStnadernes bestridande
vid förenämnde Inrättning; Och torde, enär
den omständighet, sorn utgjort föremålet för
de framstälde anmärkningarne, således blifvit i.
akttagen, berörde anmärkningar icke fordra något
serskilt besvarande.
Emedlertid, och då Kongl. Majit, deisi1
efter hvad nu mera upplyst blifvit, redan låtit
vidtaga åtskillige förberedande anstalter, i afseende
på ifrågavarande Bergverks-Skolas inrättande,
dels icke lärer underlåta ombesörjandet
af de för den sammas iordnirigbringande ännu
återstående åtgärder, enär genom de af StatsUtskottet
uppgifne utvägar Kongl. Majit härtill
kan blifva salt i tillfälle; anse Utskotten, vid
ett sådant förhållande, sig nu böra årerkalla sitt
förut gifne tillstyrkande om framförandet af den.
underdåniga anhållan, att Kongl. Majit på Riksens
Ständers vid 1815 års Riksdag yttrade underdåniga
önskan om en Practisk Bsrgs-Skolas
organiserande täcktes fästa Nådigt afseende;
hvarföre ock Utskottens af Högvördige PresteStåndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet godkände;
men af Hedervärda Bonde-Ståndet ogillade Utlåtande
i ämnet af den 26 sistledne Martil*
torde till all verkan böra förfalla; som Riksens
Höglofl. Ständers pröfning likväl vördsam ligen
a underställes.
Stockholm den 8 Junii 18x8.
a8i8 Stats-och BesvärsUtskottens Betänkanden.
N:r 303.
Riksens Högloft. Ständers stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Stats- oc/i Ekonomiutskottens
afgifne Memorial, öfver
Herr Munck af Rosenschö/ds anförande
om vidtagande af medel till välmågans
återfående.
T
anledning af gjorde anmärkningar vid Riksens
Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts, uti Memorial
af den a 6 sistledne Martii afgifne Utlåtande,
öfver Herr Professor E. Munck af Rosenschölds
till Utskotten remitterade Anförande, angående
vidtagande af sadane medel, hvilka återföra välmåga
inom Landet, har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln under den 21 påföljande April till
Utskotten behagat återremittera samma Utlåtande,
med anmodan till Utskotten, att vid återremissens
besvarande, tillika upplysa, hvaiföre
Utskotten icke, inom den i 44. §. Riksdagsordningen
stadgade tid, till Riks-Stånden aflåtit
otvannärnnde Memorial.
Eland Anmärkningarne förekommer först
Herr Munck af Rosensckölds erinran derom,
att Utskotten, vid rubricerandet af dess väckte
Motion, afvikit från densaromas innnehåll och
syftning, som varit uppgifvandet af medel till
bibehållande af Sedelrnyntets värde; men, som
Utskotten härvid endast följt de ordalag, som i
Höglofl. Ridderskapet och Adelns öfver den
Stats- och Besvärs-XJtskottens Betänkanden. jyöi
beviljade Remissen af Motionen, meddelte Protocolls-Utdrag
blifvit begagnade; så förmoda
Utskotten, att, efter denna upplysning, skall
befinnas, det Utskotten i omförmälte afseende
icke gjort sig skyldige till något felaktigt förfarande.
Till besvarande vidare af Anmärkningarne
derom, att Uiskotten, vid återlemiaaridet af
Herr Munck af Rosensckölds ifrågavarande Anförande,
bort iakttaga den i 44. §. Riksdagsordningen
stadgade tid af åtta dagar efter delfåendet,
få Utskotten vördsamligen anföra, att,
som föreskriften härom, enligt Utskottens omdöme,
endast angår den händelse, då Utskott vill
åter lemna något från ett eller flere Riks-Stånd till
detsamma remitteradt Mål, såsom till dess befattning
ej körande, och således ej, utan en tillämpning,
hvartill Riksdags - Ordningen ej lemnar
någon bestämd anledning, kan anses tillika vara
gifven för det fall, sorn nu är i fråga, eller
då Utskott anser ett till sig remitteradt Memorial
vara af egenskap, att ej, emot 51 §. Riksdags
- Ordningen , kunna vinna någon handläggning;
så hafva Utskotten på denna grund trott
sig vid afgifvandet af sitt Utlåtande i ämnet
icke böra vara bundne af det stadgande i afseende
på tiden, som förenämnde 44 §. innehåller.
I öfrigt få Utskotten vördsamligen anmäla,
att Utskottens meddeldte Utlåtande blifvit
af Vällofl. Borgare - Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet godkändt, samt af Högvördiga
Präst-Ståndet utan anmärkning lemnadt, hvarföre
Utskotten icke kunnat till pröfning upptaga
de i sjelfva hufvudsaken framställde anmärk
-
iSzn Stats■ och Bevars-Utskottens Betänkatiden.
inngsr» än mindre uti sitt redan fattade Beslut
göra någon ändring.
Stockholm den xo Junii i5xS.
N;r 303. '
Riksens Högloft. Ständers Stats- sand Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
emot Utskottens Betänkande,
angående Höganäs Stenko/s.Verks
öfvert amande af Staten.
V id föredragning af Riksens Höglofl. Ständers
Stats- samt Allmänna Besvärs* och EkonomiUtskotts
den 15 sistledne Maj afgifne Betänkande,
angående väckt fråga om der vid Höganäs
i Skåne befintliga Stenkols-Verks öfvertagande
af Staten, har Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af deremot gjorde anmärkningar,
behagat till Utskotten detsamma återremittera;
Men, som Högvördige Preste-Ståndet
under den 23, Vällofl. Borgare-Ståndet under
den 30 och Hedervärda Bonde-Ståndet under
den 23 i berörde månad dertill lemnat sitt
bifall; så anse Utskotten sig icke kunna ärendet
till någon vidare handläggning upptaga;
hvilket Utskotten emedlertid skolat hafva äran
vördsarnligen anmäla.
Stockholm den 10 Juni *818
Stats- Utskottets Betilnkanden'.
1 32*
N:r 304.
Riksens Höglofl. Ständers Stats • Utskotts
Utlåtande 3 öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande3 angående
Recognitions-Skogarne.
Tin Stats-Utskottet har ifrån Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Präste-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, genom Protocolls
Utdrag af den 27 och 29 sisth Maji,
blifvit åierremitteradt Utskottets under den 20
i samma månad afgifne Betänkande, angående
Recognitions-Skogarne, tillika med de dervid
gjorde anmärkningar.
Utaf Handlingar ne har Stats-Utskottet inhämtat,
att de gjorde anmärkningarne sammanstämma
uti följande omständigheter t
1:0 Att, som Recognitions-Skogarne äro en
Statens Egendom, deröfver Staten äger fri dispositionsrätt
: Och den uti Kongl. Kungörelsen
af den 4 Februarii 1811 för Bruksägare till
Skatteköps erhållande utsatte prescriptionstid af
6 år redan med den 4 Februarii 1817 är tillända
lupen; Så är det Riksens Ständers ovilkorliga
rättighet, att nu vidtaga de författningar
de nödige pröfva, med alla de RecognitionsSkogar,
hvarå inom prescriptions-tiden Bruksägare
till Skatteköp sig icke anmält.
2to Att en ytterligare förlängning af prescriptions-tiden
icke kunde ske, utan på Statens
bekostnad, och vöre så mycket vådeligare , sota
den för hvarje Bruksägare skulle komma att bero
på undersökningens eller Skattläggningens
±82 2 Stats-Utskottets Betänknnden.
iner eller mindre skyndesamma verkställande,
och således hvila på ägarens godtycke, och hvarföre
yrkas, att icke någon vidare prescriptionstid
må förunnas > utan de Recognitions-Skogar,
hvartill anmälan till Skatteköp inom föreskrifveu
tid icke skedt, behandlas på lika sätt och
efter enahanda grunder, som Stats - Utskottet
angående Krono-Alhnänningarne tillstyrkt,
3:0 Att Skattläggningen icke måtte ske efter
Savolaxske metlioden, såsom för ringa, utan
bestämmas lill visst per Tunneland, efter orternas
olika beskaffenhet, dock icke under 4 ä
6 sk. Tunnelandet, sorn bör förvandlas i Spanmäl
efter ett medium af 10 års Markegång';
saint att SkatteköpskiMingen måtte i proportion
deraf utgå, sa att den icke kommer att utgöra
det ringa belopp af 1 sk. Tunnelandet.
410 Att Innehafvare af Hemman, Torp
och Lägenheter på Recognitions-Skogarne varda
dervid bibéhåilne, samt
5:0 Att i Vånga och Hellestads med flere
Bergslager, där inga Härads - Allmänningar
finnas att tillgå för de Skogslöse Hemmanen,
de sa kallade Grufve-Skogarne måtte för Bergshandteringen
fa begagnas, samt till stängsel omkring
ödelagde Grufvor , och vederlag för de
ägor, sorn bortt3gas af Grufvorne och hvarphögar,
m. m.
I anledning af hvad sålunda anmärkt blifvit,
har Stats-Utskottet tagit detta ärende under
ytterligare öfvervägande.
Då Stats-Utskottet utaf de ifrån Kongl.
Kammar* och Bergs-Collegierne meddeldte uppgifter
inhämtat, att någon allmännare verksläl
-
Stats TJtskottets Bttilnkanden. 1823
lighet hittills icke kunnat följa å Riksens Ständers
beslut vid 180g års Riksdag, angående
Recognitions-Skogarnes användande, i anseende
till de flere åtgärder, som fordrats för Skogarnes
afmätande och undersökningar om Brukens
behof tn. m.: samt enär fråga om Skatteköp
icke kunnat uppkomma förrän alla dessa
förberedande anstalter föregått, och de hinder
och svårigheter, som härvid mött, icke berott
på Bruksägarne att undanrödja; Så har StatsUtskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka, att
Bruksägarne skulle nu så aldeles utan eget förvållande
gå förlorade af den rätt, Riksens Höglofl.
Ständer dem år 1809 tillerkänt.
Stats Utskottet har äfven trott, att ett ytterligare
fortfarande för Rruks-ägare, att i den
föreskrifne ordningen få sig af skatte-köps-rättigheten
begagna, icke vöre i stridighet med
Riksens Höglofl. Ständers beslut vid 1809 åra
Riksdag, enär Riksens Höglofl. Ständer uti y:de
punkten förklarat, att rättigheten för Bruksägare
till Skatteköps erhållande vöre endast till ert
början inskränkt till en tid af 6 år, och det nu
således vöre Riksens Höglofl. Ständers rätt, att
bestämma de ytterligare åtgärder, som för en
fullkomlig verkställighet af Riksens Ständer»
Beslut kunna ärfordras.
Att fortskynda eller fördröja en sådan verställighet
beror icke af Bruksägaren; det visar
1811 års Kongl. Kungörelse, som stadgar i hvad
ordning och genom hvilka åtgärder alt detta
bör ske, nemligen att Kongl. Maj.-ts Befallningshafvande
skall åligga: Att befordra eti skyndsam
verkställighet af de felande afmätningar;
Stats- Utskottets Betänk anden.
Att, efter erhållen uppgift ifrån Kong!. Bergscollegium
på cle oafmätte Becognitions-Skogarne,
genast förordna Landtmätare till afrru t ningen,
och, sedan Landtmätaren och Bruksägaren
blifvit hörde, utsätta lärnpelig tid tiil förrättningen,
då den utan invändning bör i behörig
ordning företagas: — Att, i händelse något
hinder af Rågångstvist yppas, hålla hand deröfver,
att det med all möjelig skyndsamhet må
afgöra* och undanrödjas! Att undersökning o.n
Brukens och Bergverkens behof af RecognitionsSkogome,
till deras underhållande med kohl ochandra
Skogs-förnödenheier, skall derefter genast
företagas och förrättas af Bergmästaren och Ofver-Jägrnästaren
inom hvarje Orj med biträde
af ordinarie Landtmätaren samt en Bergs- erch
en Härads-Nämnderr.an , eiler, der Bergs Nämndemän
eller Sexman ej finnas, af 2tne HäradsNämndemän,
i närvaro af Bruksägaren eiler Ombud
å ena och Kronofogden såsom Kronans Ombud
å andra sidan: Samt att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i öfrigt skola med deras uppmärksamhet
följa och sjelfve öfvervara dessa undersökningar,
så vidt deras öfriga Embets-göromål det medgifva
; Därefter skola Kammar- och Bergs-Collegierne,
e ter behörig granskning och pröfning af untlersökningen,
med hvad dervid a ömse sidor kan.
hafva blifvit anfördt, meddela deras Utslag;
Och, så snart det vunnit laga kraft, eller, i fall
af Besvär, Kongl. Majus Nådiga Beslut deröfver
blifvit rneddeldt, då skall afvittring därefter
ske, och Bruket samt Kronans andelar med
behörige rågångar från hvarandra skiljas; Och,
derest Bruksägaren dä inkommit med ansökning
Stats-Uiskottets Betänkatiden. 182 %
om Skatteköp, så vidtager då, genom KamraarCollegii
försorg, anstalten om inarkens indelande
till Hemmantal och Skattläggande: Sedan
Skattläggningen blifvit förrättad och af Landshöfdingen
i Lands-Contoiret granskad, bör den.
till Karnmar-Collegii pröfning och fastställande
insändas, och komma derefter de i berörde ordning
fastslälde räntor, genast och utan någre
frihets-år att utgöras, antingen in natura eller
efter förvandling och årlig Markegång, på sätt
fcrfattningarne föreskrifva, samt recognitionsafgiften
deremot att upphöra, hvarförutan dessa
Hemman skola deltaga i alla andra skyldigheter
och besvär, såsom rotering, skjutser, väghållning,
publique Byggnader med flere, som
Krono- och Skattehemman åtfölja; Och sluteligen,
sedan räntan af Kammar-Collegium blifvit
faststäld, skall Bruksägaren såsom Skatteköpsskilling
i Landt-Ränteriet -för RiksgäldsContoirets
räkning insätta 6 års räntor, elter
Kronovärdie beräknade, och därpå med original-qvittencet
vända sig till Landshöfdingen,
sorn sedan, jemte qvittencets insändande, derom
hos Kammar-Collegium gör anmälan, och.
hvarefter Skatte-Bref af Collegium för Bruksägaren
utfärdas.
Enär Stats-Utskottet icke ansedt hvarken
billigt eller rättvist, att nu ställa Bruksägares,’
genom Riksens Ständers Beslut och Högstberör-'
de Kongl. Kungörelse dem tillerkände, rätt i
fråga, har Utskottet icke funnit någon lämpeligare
utväg till skyndesamt ärnående af det åsyftade
ändamålet, än den Utskottet i dess Bell:
hang till Riks-St. Prat. 1S17-1818, i:de Sami, N;r 32p *2».
182G Stats-Utskottets Betänkanden.
tänkande föreslagit, nemligen, att Riksens Högloft.
Ständer måtte hos Kongl. Maj t i underdånighet
anhålla, det de hinder, som kunna
möta en skyndesaminare verkställighet häraf,
måtte Varda undanröjde, samt verksamma anstalter
vidtagas till befordrande af ändamålet; men
att deremot den Bruksägare, som icke inom en
tid af 6 månader, efter det hans rätt i afseende
pä dess Recognitions-Skog genom laga kraft
vunnit Utslag blifvit faststäld, anmäler sig i
Kongl. Kammar-Collegium till Skatteköp å den
honom för Brukets drift tilldelade Skog, bör
anses förlustig, att få samma Skog till Skatte
lösa, utan så väl dermed, som med den öfrige
Skogen, som for Brukets drift ej tarfvas, förfaras
på lika sätt och efter enahanda grunder,
som Stais-Utskottet,- angående Kronans öfrige
disponible Skogar, i allmänhet tillstyrkt.
På ett sådant sätt tror Stats Utskottet, att,
efter Riksens Högloft. Ständers egen yttrade
grundsatts, Statens största fördel, i förening
med den enskildta nyttan och utan Bruksägarens
undergång, skall säkrast vinnas.
Angående Skattläggningen å de Skogar, som
blifva Bruken tillärkände, så anser Stats-Utskottet,
att dermed bör förhållas, i enlighet
med föreskrifterne uti 1811 års Kongl. Kungörelse,
nemligen efter den för hvarje ort faststälde
och gällande Skattläggnings-methode ; Och
hvad Skatteköpeskillingen vidkommer, den samma
ärläggas, enligt 3telje punkten uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse af den 16 December
a 8 oj.
Stats-Utskotiets Betänkanden. 1817
Beträffande åter de på Skogen anlagde Hemman,
Torp, och Odlingar med stubbe- och- röj.
sel-rätt, samt rättighet för Jordägare och Boställs-Innehafvare
till mulbete, fiskevatten och
fäbodsställen med eller utan yxbörd; så kommer
dermed att förhållas, på sätt uti 2:dra och
8:de puncterne af Riksens Ständers nyssberör
de
Skrifvelse stadgas.
Detta alt underställes vördsamt Riksens
Högloft. Ständers egen pröfning.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 305.
Riksens Högloft i Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående
Krono-Skogarnes användande.
Sedan, i anledning af väckte motioner, StatsUtskottet
Under den 30 sisth Maji afgifvit desi
Betänkande angående Krono-Skogarnes användande;
Och, vid föredragningen deraf hös Högvåirdige
Präste-Ståndet, åtskillige anmärkningar
deremot blifvit gjorde; Så har samma Betänkande,
jemte de gjorde anmärkningarne , genom
Protocolis Utdrag af deri 27 sistledne Maj, till
förnyad handläggning af StatséUtskottet blifvit
återremitteradt. Men, sorn detta Betänkande redan
blifvit af de öfrige respective Riks-Stånden
bifallit, nemligen: af Högloft. Ridderskapet och
Adeln den 29 sisth Maji, af Vällofl. BorgareStåndet
den 3:dje i denne månad, samt af
1828 Stats-Utskottets Betänkandeni
<3ervä'rda Bonde-Ståndet den 2g i nasti. Månad,
och denna fråga således, likmätigt 6g §. i Regerings
formen, redan är afgjord, har Utskottet
ansett sig icke kunna den samma till vidare
handläggning upptaga ; Och hvilket Utskottet
får till svar på återremissen vördsammeligen
äla.
får
anmäla
Stockholm den vo Junii 1818.
N-r 306.
j — -
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver gjerde anmärkningar t
fråga om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne.
T_Jti Hedervärda Bonde-Ståndet har, i anledning
af Stats-Utskottets Utlåtande den 20 sisth
Majt angående en förbättrad hushållning med
Ekeskogarne, anmärkning blifvit gjord, på grund,
hvaraf denne fråga blifvit af Ståndet återremitterad.
Men, som de öfrige 3:ne Stånden nemi.
Fiöglofl. Ridderskapet och Adeln den 2 9:deMaji,
Högvördige Preste-Ståndet den ay:de dito och
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3=dje i denne Månad,
bifallit Utskottets yttrande har Stats-Utskot
tet
ansedt sig icke kunna till vidare handläggning
upptaga detta sålunda, likmätigt 69 §. i
Begerings-Formen, afgjorda ärende: Hvilket'
Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 10 Junii 181S.
Stats-Utskottets Betänkanden. 182$
N:r 307.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utksotts Utlåtande
, öfver Anmärkningar vid dess
yttrande, angående öjverste- Indelningens
vid f. d. Östgötha Cavalleri- Regemente
upplåtande till Kongl. Maj:ts
Kådiga Disposition.
id Stats-Utskottets Utlåtande den 12 sistledne
Maji, i anledning af Kongl. Majlis Nådiga
skrifvelse rörande Öfverste Indelningens
vid f. d. Östgötha Cavalleri-Regemente upplåtande
till Kongl. Majus Nådiga disposition för
att användas till lön. åt någon .Fält-Marskalk
eller General , hafva hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln Herr Grefve A. G. Mörner och Herr
Friherre Ludvig Bojie samt hos Hedervärda Bonde-Ståndet
Riksdags-Fullmägtigen C. Fr. Berg
gjort [anmärkningar, hvilka föranledt till frågans
återremitterande.
Herr Grefve Mörner har anmärkt, att, då
Kongl. Maj:t aflåtit Nådig Proposition om nödvändigheten
af ifrågavarande Boställes anslående
till lön åt en Fält-Marskalk eller General,
för att derigenom belöna en pröfvad Militaires
förtjenster : då Kongl. Maj:t ansett denna anstalt
vara af högsta nytta för Arméen 3 och då Kongl.
Maj:t sjelf gjort så stora uppoffringar af egne
medel till befrämjande af Militairens bättre organisation,
hade Stats-Utskottet likväl icke i
denne sak gått Kongl. Majus Nådiga önskan till
mötes; äfvensom Riksdagsmannen Berg erinrat,
att Stats-Utskottet ej bordt anse sig af Bikseus
j85° Stats-Ulskottets Betänkanden.
Ständers förut tagne beslut om ifrågavarande Öfverste-Indelnings
indragande hindradt, att nu
tillstyrka densammas upplåtande, enär Riksens
Siänder äga, att vid forändrade omständigheter
derefter rätta deras beslut, hvartill skäl i förevarande
fall destohäldre förekomma, sorn Kongl.
Majit i Nåder funnit för godt, att i afseende
på Arméens nya organisation, sorn medfdrt sa
lyckliga följder för Riket, äska denne Indelnings
anslående till Lön för en Befälhafvare
och hvarigenom någon gravation för Staten icke
uppkoimne, då indelningen, ehuru' på Indragnings-Staten
upptagen att besparas, likväl ännu
icke återgå 11 eller blifvit att bland Stats-Verkets
disponible tillgångar beräkna. — Och har
åter Herr Friherre Boije, beträffande den af
Utskottet, i sammanhang med omfdrmäldte fråga,
gjorde hemställan, att Riksens Ständer måtte
förnya deras, i afseende å flere andre vid
f. d. Östgötha Caval leri och förre AdelsfahneRegementet
till indragning ställde Indelningar
gjorde anhållan om bestämmande af viss tid,
efter hvars förlopp innehafvarne skulle dem
likaledes afträda, anmärkt, att fall gifvas och
möjligen voro bär alla sådane, der ingen viss
tids utstakande kunde med rättvisa och billighet
förenas emedan indelningarne innehades under
försäkran om deras bibehållande, intill dess
befordran vunnes, eller innehafvarne med döden
afginge; uti hvilken anmärkning Herr Grefve
Mörner jemväl instämt, med tillägg, att, då
desse Boställen till indragning ställdes, existerade
ej de författningar om slike Boställens indragning
eller expectance-löners upphörande,
Stats-Utskottets Betänkanden. 18 31
som sedermera blifvit vidtagne och nu äro gällande,
och hvilka Författningar icke borde hafva
nåcon retroac*iv verkan.
Hvad nu först angar frågan om ÖfversteIndelningens
vid f. d Östgötha Cavallerie upplåtande
till Kongl. Majus Nådiga disposiiion;
så har väl Stats-Utskottet icke varit af annan
tanke, än att Riksens Ständer kunna ändra deras
beslut i frågor af den beskaffenhet som denne;
Men Stats-Utskottet har likväl ansett sig
icke böra sådant tillstyrka utur skäl, at t så t ill—
räcklige medel för Militaire-Staternes reglerande
och aflöning blifvit under 3 telje HufvudTituln
föreslagne, sorn Statens tillgångar medgifva,
samt att, ehuru berörde Indelning ännu
icke blifvit bespard utan först med nästa år till
Staten återgår, är densamma likväl påräknad
för sådane utgifter utaf Indragnings-Statens besparingar,
som derigenom tid efter annan förekomma,
att, enligt Riksens Ständers Beslut, afskedstagande
70 års Embets- och Tjenstemän,
böra uppföras å nämnde Stat att der åtnjuta
I,öner motsvarande dem de på ordinarie Staten
innehaft.
Beträffande åter anmärkningarne i afseende
på den tillstyrkte förnyade underdåniga an.
hållan om viss tids bestämmande för innehafvarne
af andre till indragning ställde indelningar
vid f. d. Östgötha Cavallerie samt förre
Adelsfahne-Regementet, att samma Indelningar
tillgodonjuta; så grundade sig detta tillstyrkande
på Riksens Ständers, vid 1812 års Urtima
Riksdag gjorde underdåniga anhållan, om
vidtagande af en reglering i förevarande hän
-
1832 Stats-Vtskottets Betänkanden.
seende, hvarigenom alla lill indragning ställde
Indelningars Innehafvare matte, efter enahanda
principe, anses och fa tillgodonjuta hvad billighet
och rältvrsa kunde fordra och medgifva
samt i enlighet med den åtgärd, som blifvit
vidtagen, rörande förenämnde Ofverste-Indelning,
sorn i följd deraf med nästa års början
tillfaller Staten: Ankommande dock på Kongl.
Majit att i Nåder pröfva förhållandet uti hvar»
je serskildt fall af denne beskaffenhet, samt
vidtaga det beslut, som med rättvisa och billighet
står att förena.
Hvilket Utskottet skolat vördsammeligen
förklara, och får för öfrigt anmäla, att dess förra
yttrande blifvit bifallet af Högvördig» PrästeStåndet
den 19 sistledne Maji samt af Välloil.
Borgare-Ståndet denx2i i samma månad.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 308.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
förnyade Utlåtande angående medel
till T heat rens underhållande.
Jbjfrer erhållen del af de hos Hoglofl. Bidderskapet
och Adeln, Högvördige Präst - Ståndet
samt Hedervärda Bonde-Ståndet gjorde anmärkningar
vid Stats - Utskottets den 12 sisth
Maji afgifne Utlåtande i fråga om medels anslående
till Theatreos underhållande, och hvilke
anmärkningar föranledt till ärendets återrexnitterande,
får Utskottet nu aflemna förnyadt
yttrande i detta ätnne-*
Sleas-ZJtskottets Eetänkanden. 1835
Uti åberopade Utlåtande hade Utskottet
förklarat, det Utskottet, ehuru inseende Theatrens
nyttiga Inflytande och föremål i flere hänseenden,
likväl trodde dess underhållande böra
vara beroende af de tillgångar, som dertill kunna
finnas, utan att öka de allmänna utskylderne,
sorn Stats-Utgifterne kräfva, och ansåg följagtliger*
ej mindre i anseende till beskaffenheten
af det bidrag, Theatren erfordrar i dess nu varande
skick, än ock med afseende på Pikets knappa tillgångar,
sig ej kunna föreslå något ärligt Statsanslag
af Pikets Hoglofl. Ständer för detta ändamål;
Men Utskottet tillstyrkte dock, att för den redan,
framflutne tiden af detta är och då den i frågakomne
reduetion af Theatren samt dess organiserande
på sådant sätt, att den må bara sig sjelf,
icke kunde förr än med nästa år till vägabringas,
en Summa af 30,500 P:dr eller lika belopp,
som förut varit utaf lntraderne från Ön St.
Barthelerny af Kongl, Majit i Nåder beviljade
att årligen utgå, mätte för detta år af Statens
Öfverskotls medel anslås, under vilkor att Sta-‘
ten sedermera skulle vara fri från all vidare
förbindelse än att bestå de för Dramatiske Spectaclets
underhållande å Stat uppförde 4,500 R:dr
jemte 1,400 B:dr tili Ved årligen.
Theatrens förste Directeur Herr ÖfversteKammar-Junkaren
m. m. Grefve G. Löwenhjelm
har häruppå, under åberopande af hvad Hers
Grefven förut andragit och upplyst om Theatrens
ändamål och angelägenheten af dess bibehållande
samt det derpå beroende behofvet
af fortfarande bidrag af Allmänna medel, ytterligare
framställt de skäl, på hvilka Riksens
liSi Stats-Utskoltets Betänkanden.
Ständer syntes tillhöra att finna någon utväg
för ifrågavarande Nationela Inrättnings understödjande;
Hvarvid Herr Grefven anfört bland
annat huruledes Riksens Ständer vid sista Riksdagen,
då Theatrens behof anmältes, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställde, att nödige
medel dertill matte bestås; att, sedan Kongl.
Majit i Nåder, i anledning häraf, täckts utaf
Inkomsterne från St. Barthelemy anslå 30,500
R:dr årligen, hade Theatren derefter blifvit organiserad
och Contracter med Sujetterne ingångne,
hvilke Contracter, enligt naturen af
Inrättningen, slutades på flere år samt alltså icke
utan orättvisa och personernes undergång
skulle kunna brytas; att dessutom betydlige depenser
och arangementer blifvit gjorde för att
sätta Theatren i dess nu varande fullständiga
skick, äfvensom för framtiden, hvilke kostnader,
i brist af medel för Verkets underhållande,
skulle helt och hållet gå förlorade samt, för
att framdeles återställas, fordra tid och drygare
utgifter m. m., på hvilke med flere anförde
grunder Herr Grefven föreslagit:
1:0 Att, enligt den för nyttjande af öfverflöd
antagne princip, enligt enahanda frivilliga
uppgifts-method, ansvar och conlroll samt med
enahanda uppbörds-sätt, som för denne beskattning
är antagen, en bevillning måtte påbjudas
för dem, som vilja begagna Spectacler,
a:o Att detta matte ske med en Classifi.
eationenligt hvilken de, sorn anmäla sig att
begagna förste platserne, betala om året 4 R;dr
och de, som uppgifva sig till de ringare platserne,
1 R:dr.
Stats-Vtskottets Betänkanden. 1835
3:0 Att det lemnades hvar och en öppet
att af fri vilja anteckna sig å Debet-Sedeln till
högre afgift.
4:0 Att denna afgift endast för Stockholms
Invånare, men ej för de öfrige i Riket, blefve
ansvar och controll underkastad. Men, som
det vöre nödvändigt att Theatre - Directionen
kunde påräkna bestämde anslag, projecterar Herr
Grefven vidare:
5:0 Att förstnämnde Öfverflöds - skatt på
Vin, andre tillåtne Utländske drycker, Caffe,
Thée, Siden, dyrbara Meubler, Kortspel, Tobak
och Ur, matte förhöjas med Fem procent för
Rikets öfrige Inbyggare, undantagandes å Allmogen.
fi:o Att den Summa af circa 15,000 R:dr,
som denne förhöjning producerade, icke till folie
Theatren de år då förstnämnde Spectacle-Bevillning
stege till 35,000 R:dr och deröfver.
7:0 Att hvad så af förstnämnde SpectacleBevillning
sorn af sistnämnde förhöjning öfverblefve,
innehölles för att användas till nybyggnad
af Theatrehusen då eldsvåda eller andre
händelser sådant fordrade, till större Reparationer,
Festiviteter yid högtidliga tillfällen m. m.
dylikt.
8 0 Att sådan författning tages, hvarigenom
Theatre - Cassan linge qvartaliter uppbära den
anslagne Summan, emedan förvaltningens behof
omöjligen medgåfve annan betalningsmethod; och
9:0 Att Theatern måtte aga frihet att alldeles
Tullfritt införa Hampolja, Lampglas och
Magazins-behof till ett qvantum svarande mot
en Tull af 3000 R;dr årligen.
Stats-Utskottets Betänk and en.
I anledning af detta förslag hafva hos
Högl. Ridderskapet och Adeln åtskillige framställningar
blifvit gjorde, hvilka motsäga Theatrens
oumbärlighet samt åsyfta bevisning af olämpligheten
derutaf, att Rikets Innevånare i
allmänhet skulle belastas med något bidrag såsom
Skatt betraktad i och för Theatrens underhållande;
Hvaremot åter ett större antal Ledamöter
af samma Riks-Stånd hufvudsakligen instämt
med Herr Grefve Löwenhielm deruti, att
Theatren måtte på föreslaget sätt varda upprätthållen
såsom af väsentlig nytta för Litteraturen
och de bildande Konsterne, men andre
Ledamöter åter trott visse jemkningar i förslaget
vara nödige och att i stället för denne afgift
betalningen för Entrée - Billetterne kunde
förhöjas.
Hos Högvördige Präst-Ståndet har utaf flere
Ledamöter blifvit anfördt, huruledes Theatren
äger ett nyttigt inflytande på odlingen,
Språket, Litteraturen och fria Konsterne, samt
att, då ingen Hufvudstad i andre Länder saknar
så beskaffade Inrättningar, den nu ifrågavarande
borde såsom Nationel bibehållas och Staten
på det hela vidkännas hvad dertill fordras,
hälst de med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd
■utaf Theatre - Directionen slutade Contracter
med Sujetterne, på flere år äro ingångne och
borde honoreras, desto häldre som Personerne
eljest skulle se sig med sine anhörige helt och
hållit blottstältde: Varande i detta hänseende
äfven inom Högvördige Präst-Ståndet föreslaget,
att en Bevillnings- afgift efter ofvan anförde
grunder matte åtagas; mea hvarom likväl skilj
-
Stats-Vtskottets Betänkandenl 183^
aktige meningar blifvit yttrade i så måtto, som
någre Ledamöter ansett denne afgift böra endast
drabba Hufvudstadens Invånare, andre å~,
ter att densamma måtte, med undantag af Allmogen,
sträcka sig till Rikets Inbyggare i allmänhet,
emedan större delen af de från ^andsorterne
till Hufvudstaden ankommande resande
begagna sig af Spectaclerne härstädes, hvilka
dessutom såsom mönster för Skådespelen i Landsorterne
verkade på deras beskaffenhet; Deremot
någre Ledamöter yrkat, att inskränkning uti
Theatrens behof och utgifter, serdeles till den
kostsamma Balletten, måtte vidtagas i förening
med möjlig hushållning för öfrigt, samt andre
åter trott, att vidare bidrag för Theatren, än'
Stats - Utskottet redan tillstyrkt, icke skäligen
kunde äga rum.
Bland Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter
hafva Johan Longberg från Gefleborgs Län1
och Pehr Bengtsson från Halland jemväl biträdt
förslaget om en så beskaffad Bevillnings-afgift
till Theatrens upprätthållande, som Herr Grefve
Löwenhjelm projecterat, med undantag för
Allmogen, samt Anders Danielsson från Elfsborgs
Län åter trott, att priset å Entrée-Billetterne
kunde förhöjas.
Såsom Stats-Ulskottet i dess förra Utlåtande
förklarade, har Utskottet nogsamt funnit
Theatrens bibehållande, utur flere skäl, böra
befrämjas; Men, då Utskottet likväl fortfarande
anser det ej instämma med egenskapen af denne
Inrättning, att den samma hänföres till dem,'
sorn Staten bör underhålla, har Utskottet, enligt
den princip, sorn i detta hänseende äfven
1838 Stats-Utskottets Betänkanden.
följdes vid sista Riksdagen, då någre Statsmedel
icke bestämdes för Theätrens behof, utan
det helt och hållit Öfverlemnades till Kongl.
Majlis Nådiga godtfinnande att af de serskildte
medlen fran St. Barthelemy, hvaröfver ingeri
dispositions-rätt Riksens Ständer tillhörer, tilldela
Theatren nödigt anslag, nu trott sig icke
eller kunna till antagande föreslå den projecterade
Bevillnings afgiften å Rikets Invånare i
allmänhet för bruk och nyttjande af öfverflödsartiklar:
Deremot Utskottet, i anledning af de
hos Riks-Stånden gjorde förslag, finnér, det en
serskild afgift inom Hufvudstaden och utaf dem,
som egenteligen begagna Specfacletne, biliigen
torde äga rum och troligen må kunna uppfylla
behofvet.
Riksens Ständer äga väl icke, efter StatsUtskottets
tanka, att påbjuda eller fastställa någon
sådan afgift, utan ankommer frågan derom
på Kongl. Majus Nådiga pröfning : Men, om Riksens
Ständer, såsom StatsUtskottet sig föreställer,
icke finna något hinder för afgiftens bestämmande,
utan fast häldre, i brist af andre
tillgångar, anse detta vara en tjenlig utväg att
inbringa det belopp, som Theätrens underhållande
kräfver, torde Riksens Höglofl. Ständer
hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla förslaget
att komma under Nådigt öfvervägande,
samt, om bifall dertill lemnäs, genom Kongl.
Majus Nådiga åtgärd i verkställighet sättas.
Det af någre Ledamöter projecterade sätt
att genom förhöjning i priset på Entrée-Billetterne
söka bereda Theatren tillräcklig inkomst,
har Stats-Utskottet trott icke till fyllest sva
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
rande mot behofvet, samt, enär sådant i alla
fall ankommer på Theatre-Uirectionens egen
åtgärd, nogsamt komma i beräkning sä vidt denne
utväg kan begagnas. Derförutan skulle altså
en lämplig afgift bestämmas, sorn blefve frivillig
i så måtto, som det lomme att bero af
en hvaf uti Stockholm, att sig derför låta anteckna,
eller ock afsär;a sig Spectaciernes begagnande,
men likväl ovilkorligen borde af alla
dem, som vilja bevista Spectaclerne, erlägga»
och efter uppgjord Classification utgå, så att
den samma för dem, hvilka begagna de förste
platserne, eller vanlige Abbonnetnenter, blifver
högre, än för dem, som nyttja andre platser
och mindre ofta eller sällan infinna sig derstädes;
Hvarförutan afgiften bolde sträcka sig till
Resande, sorn ankomma till Hufvudstaden och
åstunda härstädes bevista Spectaclerne, samt
tjenlig kontroll utfinnas å afgiftens behöriga erläggande.
Desse synas vara de hufvudsaklige grunderne
för ifrågavarande afgift, hvars belopp
Kongl. Maj.'t i Nåder torde täckas bestämma,
så väl sorn sättet huru den må böra uppbäras
och redovisas, hvarjemte förslagets utförande i
sine detailler för öfrigt skulle till Kongl. Majus
Nådiga godtfinnande öfverlemnas.
Då denne afgift, hvilken med nästa år borde
taga sin början, likväl nu icke kan med
visshet till beloppet förutses utan först fram
på nästa år beräknas, samt Theatren emedlertid
skulle, under förväntan af erforderligt bidrag
härigenom för dess underhållande, fortfara i
nu varande skick; så syne» det vara nödigt,
1840 Stats-Utskottets Betcinkandem
att för den händelse brist uti den påräknade
inkomsten uppstår, som dock ej !ärer blifva betydlig,
utväg förberedes till dess ersättande för
det året, efter hvars förlopp den förändring med
Theatren, som i sådant fall lärer finnas oundviklig,
kan blifva vidtagen. Och hemstället
Stats-Utskottet, att Riksens Höglofl. Ständer, såsom
en följd af förevarande förslag, bifalla, att
den å ifrågavarande Theatre-afgift möjligen uppkommande
brist uti den summa af 30,500 R:dr>
som hittills varit af publike medel bestådd och
äfven för innevarande år är föreslagen att utgå,
må godtgoras af öfverskott på Stats-Verkets
intrader, dock endast för nästa år 1819 > samt
under det uttryckliga vilkor, att sedermera någon
vidare utgift af Statens medel icke bestås
för Theatren, ände, såsom ofvanberördt är, förut
på Staf uppförde tillsammans 5,900 R:dr till
Dramatiske Spectacle-ts underhåll.
Beträffande den af Herr Grefve Löwenhjelm
jemväl projecterade frihet för Theatren, att, för
ett be!opp af 2000 R:drs Tull årligen införa
behöflige Effecter; så anser Stats-Utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall härtill, enär sådant
skulle verka ti l minskning i Stats-Verkets på- -  räknade inkomst af Sjö-Tullen. Men, i anledning
af derom gjorde framställningar och i afseende
på förenämnde årliga bidrag af Statens
medel, har Utskottet ansedt sig böra hemställa,
om icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att i underdånighet yttra den önskan,
att Theatren måtte organiseras med den inskränkning
i kostnaderne, som, utan att ändamålet
förfelas, må finnas möjlig och påkallad af
Stais- Utskottets Betdnkandcn'.
tillgångarnes otillräcklighet i jemförelse mot andre
Tanders; Hvilket allt vördsamligen understalles
Riksens Höglofl. Siänders bepröfvande.
Stockholm dea 10 Junii.1818*
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 10
f tini i ISIS.
D. Justerades UtskottPts Utlåtande i anledning
af erhållen fjterremiss af frågan, angående
anslag af medel tili Kongl. Theatrens underhållande;
Hvarvid Herr Contre-Amiralen SchutZercrants
anförde: ’ Då Höglofl. Utskottet förklarat
sig anse T heatfens bibehållande, utur
flere skäl, böra befrämjas; hämtar jäg anledning
till den slutföljd, att Höglofl. Utskottet, lika
med mig, funnit denna Inrättning vara af allmän
egenskap och inflytande; hvadan jag för
min del icke kan instämma uti det tillstyrkande,
att Stockholms Innevånare jemte de Resande,
som Spectaclerne bevista, ensamma, skola
vidkännas utgifterne för Inrättningens underhåll.
— Många af desse Personer begagna högst
sällan Spectaclerne , och för dem bl ifver den
ifrågavarande Afgiften ganska kännbar.  Dessutom
gifves alldeles ingen Controll uppå denna
afgifts utgörande i synnerhet af Resande; Och
på sådane grunder, tror jag lämpeligäst vara,
att det anslag, som för Kongl. Theatren finnes
nödigt, må genom allmän Bevillning utgöras.
bihang till Riks-Si. Prat. i$i7 1S1S. i’.de Sami. N:r tji, 2^5,
l84a Stats- och Banko Utskottens Betänkanden.
Hvilken Reservation, uppl begäran, skulle
åtfölja Utlåtandet till de Respective RiksStånden.
Som ofvan.
N:r 30g.
Rikets Högloft. Ständers sammansatta Statsoch
Banco-Utskotts Förslag till jämkningar
i vissa delar af Riks-Ståndens
skiljaktiga Beslut, rörande utredningen
af Götha Canal- Bolags-, Malmö- och
Götheborgs Disconter.
efter erhållen del af samtlige respective
Jtiks-Ståndens fattade Beslut, i anledning af
förenade Stats- och Banco - Utskottens senaste
under den 25 nästledne April afgifne Utlåtande,
rörande utredningen af Götha Canal Bolags-
Malmö- och Götheborgs Disconter, förenade
Utskotten erfarit, att desse Beslut i vissa
delar äro mer och mindre skiljaktige samt påkalla
samrnanjemkning, hafva Förenade Utskotten,
i följd af 73, uti Riksdags - Ordningen,
härmedelst skolat, jemte utmärkande af sådane
skiljaktigheter, tillika föreslå den sammanjämkning,
sorn , till stadgande eller åtminstone till
förberedande af ett helt Rikets Höglofl. Ständers
Beslut, synes blifva ovillkorligen nödvändig.
3.dje Punkten.
Genom denna punkt var af förenade Utskotten
föreslaget, att. alla af Directionerne öfver
Götha Canal Bolags- och Malmö Disconter
på Banken dragne, ordentligen bokförde och bland
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 18431
allmänheten utelöpande Assignationer skulle, vid
ytopvisandet , till fulla beloppet med Banco-Sedlar
inlösas, så snart kungörelse härom blifvit
utfärdad.
Samtlige respective Riks Stånden hafva val
instämt deruti, att Assignationerne borde till
iulia belonpet med Contant inlösas; men Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde - Ståndet hafva förklarat, att denna inlösen
borde ske med Banco- eller deremot svarande
Riksgälds-Selli ar.
Då det står en hvar öppet, att, när lian
astunolar, uti Riksgälds - Contoiret omsätta Banco-mynt
till Riksgälds - Sedlar, och sistnämnde
Sedlar till Banco, skulle förenade Utskotten
anse det vara ganska likgiltigt, om betalningen
utsättes uti den ena eiler andra mynt-s^rten;
dock , sorn Assignationerne äro dragne på Banken,
skulle Utskotten finna lämpligast, att uti
Reglementariska Föreskrifterne och Kungörelsen
må bibehållas samma ord, sorn uti Utlåtandet
äro nyttjade, eller Banco-Sedlar; hvilket Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet torde finnas benägne, att medgifva.
.
4-.de
Häruti var föreslaget, att Götha Canal Bolags-
samt Malmö-Disconters öfrige CapitalSkulder,
jemte deta till den 1 October 1817
upplupne Räntor, skulle liqvideras till fulla
beloppet med Riksgälds-Contoirets Obligationer,
ställde på 5 år metl E11 femtedels årlig afbetalning,
dock utan Ränta.
ä?44 Stats- och Banko-Utskottens Betiinkanden.
Denne punkt har utan förändring eller •’til*
lägg blifvit bifallen af Högvördige Präst-Ståndet
ocii Vallofl. Borgare-Ståndet, men Höglofl.
Ridderskapet oell Adeln har stannat i fö janda
Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö Disconters
öfrige Capital-Skulder, jemte derå till den
a October 1817 upplupne Räntor, liqvideras
till fulla beloppet, på det sätt, att hälften inlöses
genast me ! Riksgälds-Sedlar, och för den
andra hälften utgifva* Riksgälds- Contoirets Qbligationer,
ej på högre^ än 100 R.drs valeur,
hvilka sedermera inlösas på Fem Terminer, under
loppet af 2* år, med En Femtedel hvar
sjette månad, utan Ränta.”
Samt Hedervärda Bonde-Ståndet likaledes
uti ett så lydande. Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö-Disconters
öfrige Capital-Skulder, jemte derå till den
1 October 1817 uppiupne Räntor, liqvideras
till hälften genast med Riksgälds-Contoirets Sedelmynt,
och för andra hälften utgifves samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2 b års betalningstid,
och ej på högre, än 100 R.drs valeur,’
men väl derunder; dock utan Ränta, och med
rabatt af 5 procent å hela fordrings-beloppet,
så att den, som innehar fordran hos Disconter»
ne till 100 R:dr sammanlagdt, Capital-och Rän«
te-belopp, och vill för dem erhålla Statens liqvid,
åtnjuter i stället 95 R:dr, hälften uti
Riksgälds-Sedlar och andra hälften Uti RiksgäldsContoirets
ofvannämnde Obligationer.”
Således äro hos respective Riks-Stånden j:ne
, olika Beslut fattade, det ena, alt Skulderne, en
-
3ats- och Banko-Utskottcns Betänianden. 1845
ligt förenade Utskottens Förslag, som af Högvördige
Präst Ståndet och Vallofl. Borgare-Ståndet
är bifallet, skola liqvideras till fulla beloppet
endast med Riksgälds-Contoirets Obligationer
på 5 år och med ^idels årlig afbetalning;
och det andra, hvaruti Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet medhvarannan
instämt, att skulderne skola ltqvideras
tili hälften med Contant och till den andra
hälften med Riksgälds - Contoirets Obligationer,
förf#line till, betalning efter 2' års förlopp; ehuru
Höglofl. Ridderskapet och Adeln och Hedervärda
Bonde-Ståndet, i anseende till 2:11a
med hufvud - frågan gemenskap egande ornstän-’
digheter, äro sins emellan si:i 1 jäktige, i så måtto,
att, enligt Höglofl. Ricfderskapets och Adelns
Beslut, skulle desse till liqvid förekommande
Skulder liqvideras till deras fulla belopp, men,
enligt Hedervärda Bonde-Ståndets Beslut, med
5 procents rabatt; äfvensom, enligt Höglofl.
Ridderskaptts och Adelns Beslut, Obligationerne
på 2 5 år, skulle komma att inlösas på 5 Terminer
under loppet af 2.g-år med En Femtedel
hvar 6:te månad, hvaremot,, enligt Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut, Obligationerna
skulle tomma att ställas på 2* års betalningstid,
och följaktligen på en gång inlösas.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns samt Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut hafva således,'
i anseende till sjelfva hufvudsaken, ett gemensamt
syftemål, det nemligen: att ifrågavarande
Discont■ Skulder till ena hälften genast med
Contant betalas; vid hvilket förhållande, och.
enär på andra sidan, Högvördige Präste-Ståndet
"1846 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
och Vallöf!. Borgare -.Siandet ansett någon contant
afbetalning icke bora tiga rum förr, an efter
Ett ars förlopp, och det endast (ill En Femtedel
hvarje Sr, hafva förenade Utskotten, såsåom
Förslag till sammanjämkning af desse 2?ne
motsatta Beslut, skolat hemställa', örn icke den
Femtedel af Discont - Skulderne, sorn, enligt
Högvördige Fråste-Ståndets oell Vallöf]. Borgare-Siåndefs
sammanstämmande Beslut, till betalning
förfaller nästkommande år, ina genom
antlcipafion contant godt,göras detta ar, så fort
Iiiqvidationen uti Riksgälds-Contoiiet kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer utställas,
endast för de återstående Fyra Femtedelarne,
af Götha Canal Bolags- samt Malmö
D isconterS ifråga var inde Skulders totala belopp,
som till Liqvidation förekommer, och hvilS^
Obli gationer skola inlösas på fyra år, att rakna
från utgifnings-dagen, med en fjerdedel årligen,
så att till exempel för en Tre-procents DiscontBevers
å 500 R:dr, erhålles delta år contant
100 R;dr, år 1819 likaledes 100 R:dr, år 1820
B:dr 100 och så vidare, eller 100 R:dr om
äret.
Men, derest de respective Riks-Sfånden icke
skulle lorena sig om detta Förslag, blir nödvändigt,
ätt Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
samt Hedervärda Bonde-Ståndet sins emellan
öfverenskomma örn sammanjämkning af deras
skiljaktiga Beslut, i afseende på rabatten samt
Terminerne till Obligationernes inlösen, så att
atne hela alternativa meningar må kunna till
Förstärkta Utskottens afgörande framställas.
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1*47
7 :de Punkten,
angående blifvande öfverskott uti Götha
Canal Bolags- samt Malmö Disconrer, är godkänd
af samtlige respective Riks-Stånden, och
endast, i afseende på redactionen , tillägg gjorda
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde - Ståndet. Skolandes detta förtydligande
iakttagas vid författandet af Förslaget
till de reglementariska föreskrifterne.
10.de
Enligt denne punkt, skulle alla af Directionen
öfver Götheborgs Discont på Banken dragne
, ordenrigen bokförde och bland Allmänheten
utelöpande Assignationer, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Banco Sedlar inlösas, så
snart denna inlösen blifvit kungjord.
Punkten är väl hufvudsakligen gillad rf
samtlige respective Riks-Stånden, men med den
förändring af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet, att, i stället
för Banco- Sedlar, skulle det heta: Banco- eller
deremot svarande Riksgälds Sedlar.
Härvid anse förenade Utskotten sig böra
åberopa hvad, i afseende på 3tdje punkten, rörande
Götha Canal Bolags samt Malmö Disconters
Assignationer, redan blifvit anfördt och
föreslagit.
il.-te Punkten.
Denne punkt lyder sålunda: ”Götheborgs
Discotits öfrige Skulder liqvideras till fulla beloppet
med Riksgälds - Contoirets Obligationer,
på 5 år, att räkna från den dag, Utredningen
5848 Stuts- och Banko-Utskottens Betänk anden.
blifvit kungjord att tara sin början, med En
femtedels ärlig afbetalning, och Sex piccents
årlig ränta.” — Och lydej sorn följer, den härined
i närmaste sammanhang stående
i 2 Ife Punkt.
”På alla de uti nästför.estående Punltt omförmälde
Skulder godtgöres den uti sjelfva Förbindelsen
utsatte Panta till den 1 November
i8i7 5 hvaremot desse samma Skulder, (med undantag
af Bankens fordran för Creditivet af
200,000 B:dr) ifrån nyssnämnde dag, eller den
1 November 1817. löpa med Sex procents Ränta,
med mindre Capitalen skulle vara uppsagde, inom
den 1 October 1817; i hvilket fall enahanda
ränta af Sex procent beräknas fran förfallodagen;
kommandes alla upplupne Interesten till
den dag, under hvilken Riksgälds - Contoirets
Obligationer skola utgifvas, att sammanslås med
Capitalen.”
I anseende till 11. punkten, har Högloft.
Ridderskapet och Adeln beslutat, att ifrågavarande
Capital-Skulder, skulle liqviderss till fulla
beloppet, på det sätt, att hälften inlöses genast
med Riksgälds-Sedlar, och för andra hälften
utgifva3 Riksgälds-Contoirets Obigatiorer,
cj på högre, än 100 R drs valeur, hvilka sedermera
inlösas på Fem Terminer under loppet
sf är, med En femtedel hvar Sjette månad
ulan ränta.
Hedervärda Bonde-Ståndet, som närmast
instämt med Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
i anseende till 11, Punkten, har beslutat, att
Skuld erne skulle liqvideras på enahanda sätt,
Stats- och Banko Utskottens Eetiinkanden. 1849
som 1 4. punkten, angående Gotha Canal Bolags-
samt .Malmö Diseonter omförmäles, dock
utan rabatt, och i följd häraf till hälften genast
godtgöras med Riksgälds - Contoiiets Sedelmynt
och för andra hälften utgifvas samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2^ irs betalningstid,
och ej på högre, än 100 Jhdrs' vade
ur, men väl derunder.
Högvördige Preste-Ståndet och Vallöf!. Borgare-Ståndet
hafva gillat 11. punkten, med undantag
af hvad angar den deruti omförmälde
Sex procents ränta samt åberopat deras vid 12
punkten mnddeldte utlåtande, hvilket hos desse
begge Stånd lyder, som föjer:
5’På alla Götheborgs Discont - Verks emot
ränta löpande Skulder bor, på sätt "Utskotten
föreslagit, godtgöras den uti sjelfva Förbindelsen
förskrifne ränta till den 1 November 1 817;
hvaremot desse Skulder (med undantag af Bankens
fordran för Creditivet af 200,000 R:dr,’
hvarom Beslutet följer vid 14. punkten) ifrån
r.yssnämnde dag, eller den 1 November 18x7,
böra löpa med Sex procents ränta årligen, derest
icke Capitalen skulle var3 uppsagde inom
den 1 October 1817, i hvilket fall enahanda
ränta af C procent komme att beräknas ifrån
förfällodagen, och hvilken ränta skall intill den
dag, som af Riksgälds - Contoiret fastställes, till
utbyte af Discont - Verkets Obligationer, varda,
till så stort belopp, som då vore upplupet, liqviderod
med Discontens medel, så att Riksgälds
- Contoiret ej kofnrrie att taga befattning,'
ined annat, än Capital-Skulden. Hvarförutan
det i öfrigt bör åligga Götheborgs Discont Bet
-
185° Stats och Banko-Utskottens Betänk and. en,
lag, att, så snart slutliga utredningen af Disconten
skett, och irinan någon utbetalning åt Actie-Egarne
får ega runi, gälda uppå samtlige
denne Disconts Obligationer ränta till det belopp,
Discontens tillgångar medgifva, dock icke
öfver Sex procent om aiel, att räkna fran den
dag, å hvilken Riksgä ds-Contoirets Obligationer
blifva daterade, och intill de dagar, då samma
Obligationer till inlösen förfalla.”
12. Punkten är hel och lia len bifallen af
Höglofl. Ridderskapet och Ad-eln, och äfven af
Hedervärda Bonde - Ståndet blott med deri förändring,
att;, i stället för att punkten mot sluter
innehåller: kommandes alla upplupne InteresSen
till den dag, under hvilken Riksgälds-Contoirets
Obligationer skola u-tgifvas, ett sammanslås med CapilaLn,
skulle det heta: kommande alla upplupne
lut' ressen till den dag, under hvilken RiksgäldsContoirets
Liqvidation börjas, att sammanslås med
Capitalen.
Då respective Riks-Ståndens, i afseende på
11. och 12. punkterne, fattade Beslut, mot hvarannan
jemföra», så förekommer aldraförst den
skiljaktighet, att arne Stånd, nemligen Högvördige
Preste - Ståndet och Vällofl. Borgare Ståndet,
i enlighet med Utskottens Utlåtande, beslutat,
att någon Contant afbetalning icke bör
ega rum förr, än efter ett års förlopp ifrån
den dag, under hvilken Riksgälds-Contoirets
Obligationer äro utgifne, och det endast till
jtdel; hvaremot Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bende-Ståndet beslutat,
att Skulderne skulle genast till hälften betalas
nied Riksgälds-Sedlar, och andra hälften
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 1851
liqvidera» med Riksgälds-Contoirets Obligationer,
förfallne lill inlösen efter Två och Ett
halft års föropp; hvarvid dock, i afseende på
nyssnämnde Obligationers förfallo-tid, den skiljaktighet
emellan Höglofl. Rjdderskapet och Adtln
saint Hedervärda Bonde - Ståndet förekommer,
att, enligt Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Beslut, skulle de inlösas på 5 Terminer
under loppet af 2§ år med en femtedel hvar
Sjette månsd ulan ränta, meri, enligt Hedervärda
Bonde Ståndets Beslut, på en gång.
Enär nu, i afseende p>å sjelfva hufvudfrågan,
huruvida nemligen Capital-Skulderne skola
till deras fulla belopp liqvideras med Riksgälds
- Comoirets Obligationer eller till hälften
med Contant, förhållandet är enahanda sorn med
Götha Canal Bolags- samt Malmö Disconters
Skulder', anse Förenade Utskotten sig böra tillstyrka
enahanda sammanjämkning, sorn vid 4:de
punkten är föreslagen, att nemligen den femtédel,
sorn, enligt Utskottens Förslag, skulle förfalla
till belä ning nästkommande år, må genom
anticipation contant godtgöras detta år, så fort
Eiqvidationen uti Riksgälds-Contoiret kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer endast
utställas för de återstående Fyra F.emfedela
me, hvilka Obligationer inlösas på Fyra år,
att räkna från utgifningsdagen med En Fjerdedel
årligen.
Men, derest de respective Riks-Stånden
icke skulle förena sig om den nu föreslagno
sammanjämkning, forde Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt Hedervärda Bonde-Ståndet
finna nödigt, att sins emellan öfverenskomma
1852 Stats- och Bankn-Utskottens Betmkanden.
om undanrödjande af den skiljaktighet, sorn är
uti deras Beslut, i leende på Qbligationernes
betalnings-termin , på det 2:tie hela alternativa
meningar till Förstärkta Utskottens afgörande
ina kunna framställas.
Beträffande frågan om räntan a Götheborgs
Disconts Skulder, så arn samtlige respective
Biks-Standens Beslut sammanstämmande deruti,
att, enligt Förenade Utskottens Förslag, Interesse
skall beräknas och godtgöras till den dag,
I/iqvidationen kan taga sin början, och under
hvilken samtlige RiksgälJs-Contoirets Obligationer
komma att utfärdas; dock hafva Iffögvördige
Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare Ståndet,
på sätt förut är anfördt, uttryckligen förklarat,
att desse Interessen icke skola, efter Utskottens
Förslag, sammanslås nied Capitalen, utan liqvideras
af Discontens medel, så att Riksgälds-Contoiret
icke skulle komma att taga befattning med
annat, än Capital Skulden.
Vid detta förhållande, torde Förenade Utskotten
få föreslå, att, utom hvad angår Bankens
Creditiv-fordran, 11. och 12 punkterne i
allt Öfrigt må bibehållas oförändrade, så framt
nu varande 33irecteurer öfver Götheborgs Discont
aflemna deras förbindelse, att en för alla
och' alla för en ansvara Riksgälds-Contoiret för
all den förlust, som Riksgälds-Contoiret, vid
Utredningens slut, möjligen skulle kunna komma
att vidkännas på sitt förskott till ränte-betalningar.
Men, derest bemälde IDirecteure^ icke
skulle vilja ikläda sig en så beskaffad Förbindelse,
kommer med ränte-betalningen att förhållas,
enligt Högvördige Preste-Ståndets och
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1853.
Vällofl. Borgare-Ståndets vid 11. och 12. punkterne
fattade, här frammanföre intagne, sammanstämmande
Beslut.
14.dc
Enligt denne punkt, skulle Bankens Creditiv-fordran
af 200,000 R:ur fortfara att löpa
endast med den lörskrifne räntan af Tre procent,
hvaremot denna fordran skulle komma,
att, i likhet med Discontens andra Skulder,
liqvideras till En femtedel hvarje år.
Denne punkt är Lifa len af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt på sådant sätt antagen
af Högvördige Preste-Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet, att Bankens Creditiv-Fordian
hos Götheborgs Discont af 200,000 R:dr skulle
intill Octroy tidens slut, den 26 nästkommande
October, fortfara, att löpa med den förskrifna
räntan af Tre procent; äfvensom denne fordrans
Capital - belopp borde, i likhet med Discontens
andre Skulder, liqvideras till En femtedel hvarje
år; och skulle, efter Octroy-tidens utgång,
Banken, i afseende på räntan å detta begagnade
Creditiv, njuta lika rätt med Discontens öfrige
Fordrings-ägare.
Hedervärda jjonde-Ståndet har åter stan2
nät i det Beslut, att Bankens Creditiv-fordran
af 200,000 P.:dr skulle fortfara, att löpa endast
med den förskrifne räntan af Tre Iprocent,
samt liqvideras, i den mohn Discontens tillgångar
inflyta och liqviden med de private Fordrings
Egarne medgifver.
Då nu 2:ne Stånd, nemligen Högvördige
Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet, sam;
X S 5 1 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
manstämt deruti, af t Banken Refter Octroy tidens
utgång, bor åtnjuta ränta, i likhet med de öfrige
Fordringsegarne, hvilken ränta, efter hvad.
desse Stånd vid u puncfen yttrat, skulle kunna
komma att öfverstiga Tre procent om året,
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet ansett endast Tie procents
ränta böra beräknas, äfven elter Octroytidens
utgång, och Hedervärda Bonde - Ståndet
härvid tillagt, att Capital - Fordringen skulle
komma att liqvidera*, i den mohn Discontens
Tillgångar inflyta oell liqviden med de private
Fordrings-Egarne medgifver; Så hafva Förenade
Utskotten, med afseende härå , skolat vördsamligen
föreslå, att samtlige respective RiksStånden
förena sig uti det Beslut, att Bankens
Capital - Fordran för Greditivet af 200,000 R:dr
liqvidera* på enahanda sätt, sorn Discontens
öfrige Skulder, (med undantag af Assignationerne,
om hvilka serskildt Beslut är fattadt), och
att den Banken tillkommande ränta ovilkorligen
utgår efter Tre proceot om året, samt, derest,
vid utredningstidens slut, tillgång skule
finnas, bör Banken, i likhet ined öfrige Fördrängsegare
, undfå fyllnaden i Sex procents
ränta, hvilken dock icke utfaller, förr än Sex
procents ränta, beräknad till utredningstidens
slut, kunnat åt Actie-Egare utdelas.
13.de
Götheborgs Discont, hvilka äro använde eller
ytterligare blifva använde uti Eiqvider af Skulder
till nämnde Discont , kommer att inrättas
efter det definitiva Beslut, corn, i afseende på
Stats-och Banko-Utskottens Betänkanden. 1X35
li och 12 puncterne, af Riket* Efögloll. Ständer
vidtages.
16:de Punkten.
Härvid anmärkes blott, att det förtydligande,
som jtne af de respective Rikståuden
pröfvat nödigt, skall varda iakttaget uti de
reglementarisk! föreskrifter, hvilka komma att
Rikets Höglofl Ständer understa! las.
Alla öfrige nu icke omförmälde punkter
hafva förenade Utskotten funnit vara bifallne,
dels af samtlige Riks-Stånden och dels genom
3:ne Stånds sammanstämmande Beslut, så att
serskildt utlåtande öfver dem icke kan ärfordras.
Det ena och andra underställes de respective
Riks-Ståndens vidare
En Ledamots serskilda mening bifogas.
Sockhoim den 17 Junii 1818.
Utdrag af Protocollet hållit hos R'kets
Höglofl. Ständers sammansatte Shitsoch
Banco-UtsKott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 17 Junti 1818.
id 4=de Puncten uti Höglofl. Stats - och
Banko-Utskottens förslag till jemkningar i vissa
delar af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande
utredningen af Götha Canal-Bolags- Malmöoch
Götheborgs Disconter gjorde Herr Borgmästaren
Holm följande Reservation: ”Utskotten
hafva ej magt att föreslå någon jemrikning 1
andra fall än deri Riks-S änden äro skiljaktige
i sine Beslut. Nu befinnes, att Preste- och
Borgare-Stånden beslutat, att Götha Canal- och
a8$6 Stats- och Banko Utskottens Betänkanden.
Waltnii XMsconters 3 procents sedlar och afskrifflings-
rakningag skol.i inlösas onj 5 ar med -jtclels
afbeialning årligen, och hvarmed början skulle
göras nästa år. Deremot hafva Ridderskapet
oell Adeln sårrit Bonde-Ståndet enstämmigt beslutat,
att hälften skalle inlösas genast och den
andra hälften om år, salunda att, enligt Bonde-Ståndets
beslut, skule den då betalas på en
gång, men enligt Ridderskapets och Adelns beslut
på 5 serskildta Terminer.
X afseende på första hälften är således 2
Stånds beslut emot 2 Stånds. Häruti kan således
ingen jemnkning äga rum, utan bör den*
na fråga afgöras uti förstärkta Utskotten, såvida
ej något af Riks Stånden dessförinnan frångår
sitt beslut; Deremot lior jemnkning endast
tillstyrkas i afseende på sista hälften; Och då
skulle jag tro, att den sålunda bör kunna ske,
att forsta Udelen af sista hälften torde något
förr utgå eller början dermed ske den itste
October 1820, och hvarje halft år ulgifvas, tills
liela summan blifvit fulleligen betald. Ut Supra,
N:r 310.
Rikets Hö? lo fl. Ständers sammansatte Statsoch
Bauco-Utskotts Memorial, rörande
skyndsam inlösen af Filial- Disconternes
Assignationer.
I sammanhang med det Förslag till jämkningar
uti vissa delar af respective Riks-Ståndens
fattade Beslut, rörande Filial - Disconternes ut
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1857.
redning, som förenade Stats- och Banco-Utskotten
under denne dag afgifvit, har förekommit,
hurusom en längre tid ännu nödvändigt måste
förflyta, innan allt hinner ställas i den ordning,
att Riksgälds - Contoiret kan företaga Liqvidationen
af desse Disconters Skulder. Och, då
samtlige Respective Riks-Stånden nu mera enhälligt
beslutit, att Götha Canal-Bolags- Malmöoch
Götheborgs Disconters på Banken dragne,
ordentligen Bokförde och bland Allmenheten
utelöpande Assignationer skola till fulla beloppet
med Contant inlösas, samt för verkställigheten
af ett så beskaffadt Riksens Ständers Beslut
icke lärer kunna ärfordras Kongl. Mäjrts Nådiga
Sanction; hafva förenade Utskotten skolat
vördsamligen hemställa, om icke Rikets Höglofl.
Ständer täckas bifalla, att ifrågavarande Assignationer
genast med Contant inlösas; i hvilket
fall förenade Utskotten kunde få sig uppdraget^
att nödige anstalter härtill vidtaga och genom
Riksgälds-Gontoirets Styrelse låta detina inlösen
kungöra; Hvilket Rikets Höglofl. Ständers be«
pröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 311.'
Riksens Höglofl.. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande öfver Riksens Ständers
Revisorers anmärkningar vid Stats
Bihang
till Rilts.St. Prot. 1817 . isis,
1855 Stats-Utskottets Betänkanden.
Verkets Räkenskaper och förvaltning
uren 1312 till och med 1815.
H os Högloft. Ridderskapet och Adeln hafva
anmärkningar blifvit gjorde vid Stats-Utskottets
den 3:dje dennes afgifne utlåtande öfver de af
Riksens Ständers till granskning af Stats-Ver.
kets Räkenskaper år 1817 valde Revisorer gjorde
anmälanden; Men, sorn berörde utlåtande är
gilladt af Högvördige Prest-Ståndet den 3:dje
samt af Väilofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet den 5:te i denna månad, har
Utskottet funnit sig emot 6g §. i Regeringsformen
ej kunna detta ärende till vidare handläggning
upptaga: Hvilket Utskottet skolat vörd»amligen
anmäla.
Stockholm den 17 Junii 1818*
N.r 312.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
i anledning af gjorde anmärkningar
vid dess hemställan om revision
af de under Kongl. Krigs -Collegii
disposition stående Cassors förvaltning
och Räkenskaper.
Vid
Stats-Utskottets den 26 sistledne Maji
gjorde hemställan, att de under Kongl. KriggCollegii
disposition stående Krigsmanshus- Boställs-
och Mötes - Passevolance - Cassors räkenskaper
ooh förvaltning måtte, i sammanhang med
Revisionen af Stats-Verkets öfrige Räkenskaper,
Stats Utskottets Betänk anden.
185$
Öfverses och granskas af Riksens Högloft. Ständer
och Deras imellan Riksdagarne sammanträdande
Revisorer; hafva anmärkningar hos Högloft.
Ridde-rskapet och Adeln blifvit gjorde,
som innefatta, att desse Cassors medel icke kunde
anses hafva härflutit ifrån eller tillhöra
Stats-Verket, på hvilken grund, och då desam.
ma förvaltas efter de Utaf Kongl, Maj t i Nåder
utfärdade serskilte Reglementen och Författnin.
gar, samt de Bokslut, sorn deröfver årligen uppgöras,
af Kongl. Kammar-Rätten granskas, någon
ytterligare åtgärd i iletta hänseende af Riksens
Ständer eller deras Revisorer icke kunde
anses nödvändig, och efter en Ledamots yttrade
tanka äfven vore olämplig; i anseende tilt
livilke erindringar. Högloft. Ridderskapet och
Adeln återremitterat frågan; och har jemväl
Väilofl. Borgare-Ståndet genom återremiss äskat,
att Stais-Uiskottet måtte från Kongl, Krigskollegium
infordra upplysning, hvilka och af hvad
beskaffenhet ifrågavarande Cassör äro, samt med
anledning deraf förnyadt utlåtande afgifva.
Stats - Utskottet har derföre genom HofCantzlers
- Ernbetet begärt närmare upplysning
i berörde delar från Kongl. Krigs - Collegiunt
och inhemtat, att, såsom förut Uppgifvit är,
desse Cassör äror Krigsmanshus- Boställs-, Mötes
Passevolance-Cassörne, hvilkas beskaffenhet
är följande:
Krigsmanshus - Cassan: grundlädes af Konung
GUSTAF ADOLPH , sorn den 30 Augusti
1622 till välförtjente och 1 Rikets tjenst förlamade
Krigsmäns understöd, donerade 200Ö Daler
Silfvermynt i hemmansräntor; hvarefter
a 86© Ståts-Utskottets Betunkanden.
re af det Kongl. Huset samt Rikets högre Embetsman
till ändamålet bidragit, saint senare
Regenter anslagit hemrnansräntorne af KurigsKadugården
Hof i Östergöthland 7 ~ Mantal j
64/9 hl:tal uti Kronobergs Eän och i6| M:tal
i Finland; äfvensom räntorne af 775 M:(al i
Elfsborgs och Skaraborgs Län ; hvarförutan genom
Kongl. Resolutionen af år 1684 Krigsmanshuset
blifvit tillagdt Beneficii - hemmans
räntorne vid åtskilige indeldte Regementer,
tillsammans utgörande, sedan Finland förlorades,
941 T:r 23 Kpr Spannmål. — Dessutom
ingå till Krigsmanshus-Cassan följande afgifter:
Centonal, eller en Procent af alla löner.
Befor cl rings afgift, 2 Procent af löner i allmänhet
vid deras tillträdande.'' .
Fem Procents afgift för gåfvor och Pensioner
samt förmanlige Resolutioner.
Afgift för Diplomer, å Grefligt, Friherrlig!
samt Adligt Stånd och värdighet.
Rusthålls afgift, en procent af Köpesumman
och dessutom af Köparen 1 R:dr efter helt Rusthåll
räknadt.
Inskrifning - och Afskeds-penningar af Corporaler
och Soldater m. fl. ä 1 Daler S:mt.
Armbösse-medel, vid Sjö- och Landt - Tullarne.
Bötesmedel för fel vid Rusttjensten m. m.’
Fyrationde-Spanmål i åtskil lige Län, utgörande
tillsammans 873 T r 28* K:pr.
Landtgille af 18 Tunland Stadsjord vid Linköping.
Tvä procents afgift, för alla Lönforhöjnin
gar.
Stats-TJtskottets Betänkandenl
1S6V
Af hvilke alla Inkomster, äfvensom af årliga
räntan uppå utlånade Capitaler, sådane de
samme voro 7781, Arméens Pensions-Cassa åtnjuter
Adelar.
Varande sedermera utaf Riksens Ständer
likmätigt Kongl. Majrts Nådiga Kungörelse den
23 Januarii 1811 ytterligare anslagne och bevilljade
följande intrader till Krigsmanshus-’
Cassans förstärkande, nemligen:
Centorialeu, som förr utgått af indeldte löner
efter kronovärdie, borde framgent utgå med
en procent af Lönemes belopp efter de år.ige
Riksmarkegångsprisen.
Af Arfvoden och Tractamenten, för hvilka
Bevillning erlägges , bör Centonal ock innehållas,
likaSom af Löner pa Stat.
Ecclesiastiqve personer, som tillförene icke
betalt Centonal, skulle intill nästföljande Riksdag
erlägga 3 procent af deras Lönebevillning.
För Diplomer å Rikets Högsta värdighet
samt Seraphimer - Riddare- Commendeurs- och
Riddare-Diplomer, stadgades serskild »fgift.
Vid Fastighets-köp i Städerne och på Landet
skulle erläggas En per mille af köpesumman.
Af Skatte-Köpeskilling å Krono-Hemman bestämdes
C procents afgift.
För Besittnings-rätt å Krono-Hemman faststäldes
2 R:dr af helt hemman och proportionaliter
för mindre delar.
För Burskaps vinnande skulle betalas i(J
sk. till 2 R:dr utom Handtverk samt ifrån 8 sk.
till En R:dr inom Handtverk efter Städernes
Classiiication; Äfyensom vid Skatte-Köp af Kro
-
l86i Ståts-Utskottets Betänkandet,
no-Uägenheter utaf hvad beskaffenhet som hälst,
som ej äro till mantal satte, likaledes betalas
6 procent af Skatte-Köpeskillingen.
Militice - Boställs - Cassan har uppkommit sålunda,
att, sedan vid Indelnings - Verkets inrättande
hemman dels af Säteri- dels af Krono-natur
voro anslagne till Boställen vid Regementerne
med löfte om deras iståndsättaride på Kronans
eller Statens bekostnad, emot skyldighet
för Indelningshafvarne att dem sedermera underhålla,
blfefva vid hvart och ett Regemente
någre hemman, under namn af Reservehemraan,
förlänte med sine räntor, till afbrände
Officers - Boställens återuppbyggande,
hvarefter Cassan formerades år 1767 med då
i Landt-Ränterierne förvarade Reserve - medel,
hvarutaf till utlåning anslogs 1 § Tunna Guld
Silfverroynt: Och hade val Riksens Ständer vid
1769 års Riksdag utlofvat, att Staten skulle understödja
Boställs - Verket med Fyra Tunnor
Guld i nämnde mynt inom åtta år, men hvilket
bidrag alldrig utföll: Dock hade Cassan omsider
så tillväxt intill 1783 årsslut, att Kongl.
Majt den 33 Maji 1783 i Nåder förordnade,
att de förut inskränkte utgifterne då borde sträcka
sig till nybyggnad af Caractershus m. m.5
hvarförutan af desse medel äro anslagne inqvarterings-penningar
åt Boställslöse Officerare;
Vaiande Cassans inkomster för öfrigt obetydlige
och bestående endast uti vitesböter, hvartill
Boställshafvare fällas, för det de bortsälja
foder m. m. samt inflytande betalning för borrtsålde
utdömde Caractershus å Militite-Bosiällen.
Stats-Utskottets Betänkandet. 2863
Mötes Passevolance-Cassan, består åter af den
afgift, som dels från längre tid tillbaka eller
1770- och 1780-falen af de rustande vid Ca*
vallerie-Regementerne blifvit åtagen dels likaledes
af Rotehållarne vid Indel te Infanterieoch
nedsuttne Cavallerie-Regernenterne , i följd
af Riksens Ständers begifvande vid 1813 års
års Urtima Riksdag blifvit utfäst emot det att
Manskap och hästar underhållas af Kongl. Maj:t
och Kronan vid Regernents-möten och mar-cherne
till och ifrån mötesplatser ne; Och hvilken
afgift utgör vid Cavallerie-Corpserne årligen
Ätta R:dr för karlens underhåll och visse fourage-persedlar
in natura, eller efter Markegångspris,
samt af Rotehsllarne och de rustande vid
afsuttne Cavalleriet 8 Rulr årligen.
Öfver alla .dessa Cassör eller fonder föras
i Kongl. Krigs - Collegium Räkenskaper och
upprättas Bokslut, som sedermera af Kongl.
Kammar-Rätten revideras.
Af hvad sålunda örn desse Cassors upphof
och inkomster utredt och upplyst blifvit, förmodar
Stats-Utskottet det otvunget följa, att
nämnde Fonder tillkommit genom bidrag af
Statens eller Allmänne medel, samt. underhållas
af enahanda tillgångar, hvarutaf Stats-Verkets
Inkomster bestå, och beviljade medel, sorn
för Statens behof erläggas. — Och, som desse
Cassör altså icke lära kunsta annorlunda anses
än såsom delar af Stats-Verket på det hela, så
väl i anseende till deras tillkomst och intrader
som ock på grund af deras publika föremål; så,
np ,jesse Cassors raken
-
1864 Ståts-Utskottets Betankanderå
sakeligen till ziffran verkställes, synes icke böla
utesluta deri öfversigt af förvaltningen härutaf,
som Riksens Ständer enligt 68 §, Riksdagsordningen
tillkommer öfver Stats-Verkets
alla tillgängar och öfrige räkenskaper, hvilka
likaledes af Kongl. Kammar Rätten revideras;
liar Stats-Utskottet trott sig icke kunna frångå
dess gjorde hemställan, att Riksens Ständers
och deras Revisorers åtgärd i förevarande hänseende
ma hädanefter sträckas äfven till de under
Kongl. Krigs Collega disposition stående
Cassors förvaltning och räkenskaper. Hvilket
Utskottet får vördsamligen förklara och derjemte
anmäla, att Högvördige Präst-Ståndet., enligt
Protocolls-Utdrag af den 5 i denna månad
ansett Utskottets hemställan i detta ämne böra
förfalla, men Hedervärda Bonde-Ståndet åter
dertill bifall lemnat den -5 dennes,
Stockholm den 17 Juni 1818.
N:r 31 3.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utläiande i anledning af Deputerades
af Riks-Ständen Berättelse rörande Revisionen
af Krigs-Räkenskaperne för
lgio och följande åren.
T
ill Stats-Utskottet hafva Riksens Höglofl. Ständer
behagat remittera Deras till deltagande uti
Öfver-Revlsionen af Krifs-Räkenskaperne förcrdnade
Deputerades Berättelse, angående Krigs
Redogörelse-
och Revisions-arbetet sedan sista
Resdagen.
Stöts-LTf siof tets retänlandeni
Deputerade hafva, beträffande sjelfva Revisions-arbetet,
omförmält huruledes, sedan
Kongl. INI a j: t vid sista Urtima Riksdagen föreslagit
Riksens Ständer, att jemväl genom Deputerade
deltaga i revisionen af igro och senare
årens Krigs-Räkenskaper, samt Riksens
Ständer, med antagande deraf, utfärdat Instruction
för Deputerade och dertill utsett arne af
hvarje Stånd, så hafva desse Deputerade icke
allenast fullföljt tillsynen å hvad sorn återstod
af 1808 och 1809 årens krigsredogörelses så
beskaffade handläggning, utan ock vidtagit enahanda
åtgärd med Revisions-arbetet för 1810
och följande arens krigs räkenskaper på sätt den
erhållne Jnstructionen utstakade och de deröfver
förde protocollerne, hvilka äfven Stats-Utskottet
blifvit meddelade, närmare utvisade.
Till granskningens förrättande äro af Kongl.
Maj:t i Nåder förordnade 2 ne serskildte Contoir
med- erforderlige Tjenstemän och Betjening:
Och hafva de först inbekomne Räkenskaperne
blifvit i detta hänseende u.ppskattade till
54 ii Revisions-månader, derutaf vid sistledne
October månads halfårs undersökning funnits
verkstäldt 3 5 6^:dels Månaders arbete och af det
förra återstått i85*:dels Månads, men hvartill
kommit dels ytterligare aflemnade dels inför»
väntade Räkenskaper för 1813 till och med för
,1817? tillsammans med sistnämnde återstod utgörande
429 Revisions-mänaders arbete, så att
mer än hälften af det hela då ännu icke medhunnits.
Deputerade hafva i afseende på uppskattningen
af arbetet upplyst, huruledes jemte Ge
-
1866 Stats- Utskottets Eetänkandr.n.
neral-KrigsCommissariatets för Arméen i Tyskland
Räkenskaper äfven inkommit 54 Rand
Hanse-Staden Dybecks, Storhertigliga Mecklenburg-
Schverinska, Mecklenburg-Strelitzska och
Kongl. Hannoverska Regeringarnes räkningar
tillika med 29 Band så kallade ExecUtiv-Commissionens
uti Stralsund räkningar, hvilke innefatta
de utländske Magterries uppgifter öfver
de gärder, Som till Svenska Arméen efter Conventioner
elier eljest blifvit gjorde; Men, som
Kongl. Maj t den 21 Februari .1815 anbefallt
då varande Herr General-Intendenten, nu mera
Herr Vice Presidenten m. rri. Billberg, att,
enligt honom meddelc Instruction, verkställa liqvid
med de utrikes Regeringar och Staterne,
och hvilket Liqvidations-värf så förmånligen
utfallit, att pretentionerne från 2,139,195 R:dr
31 sk. 11 r:st. blifvit nedsatte till 1,174,586
R:dr 31 sk. 6 r:st., hvarefter, med afdrag utaf
hvad från Svenska sidan blifvit afbetaldt i Contant
samt in natura. Sveriges återstående Skuld
blifvit 590,964 R:dr 14 sk. 10 r=st. allt Pommerskt
Courant, och hvilken liqvid Kgl. Maj:t
under den 20 Junii 1815 i Nåder gi lat, med
förklarande af Dess Nådiga välbehag öfver Herr
Vice Presidentens verksamma och lyckliga bemödande;
så, och enär vid detta förhållande en
allmän och speciel Revision af utländske Makternes
Räkningar varit utan ändamål, hade Deputerade
endast i afseende på granskningen deraf,
huruvida något Regemente, någon Corps eller
enskildte Tjenstemän, sorn vid Commissariaten
i Tyskland njutit förplägning, rese- och
underhålls - kostnader, tillika uppburit något af
Stats-Utskottets Betänkanden. l$67
de främmande Makterne, låtit uppskatta omförmäldte
Räkenskaper efter en lindrig beräkning.
Vidare hafva Deputerade anfort, att vid
den så kallade nya Revisionen, 260 anmärk
ningsmål
skola förekommit, hvarutaf -7 äro utarbetade
och till Kongl. Kammar Rättens pröfning
öfverlemnade, tnen de öfrige beroende på
förklaringars infordrande eller nödige upplysningars
anskaffning m. m., samt att, i anledning
af forte Revisionens åtgärder, Kongl. KammarRätten
godkändt ett anmärknings - belopp af
51,198 R dr 31 sk. 10 r:st,, hvaraf likväl Kgl.
Maj:l efter anförde Besvär befriat Redogörar
ne
ifrån - 9,072; 25. 4.
som afgå jemte, för bristande
tillgång och andre orsaker af*
kortade , „ . » 6,021; 41. 3.
Tillsammans 15,094: 18. 7.
I Kronans Cassör inbetalte
9*029: 38. 3.
samt Kronan i Liqvid mot fordringar
godtgjorde - - 10,472; q o. 3,
Och återstående till in
drifning
- 16,602; 1. 9,
Summa 51,198; 31. 10.
Och hade för öfrigt, utom hvad som genom
Kongl. Kammar-Rättens hand'äggning vid
de så kallade oafslutade Krigs-Redogörelse-målen
sedan år 1814 ingått med 17,278 R.dr 18
sk. 3 rist., äfvenväl i anledning af nya Kr/gS"
Revisionens anmärkningar, någre mindre bety»
Stats-Tjrsiottets Betänkanden.
delige belopp hunnit ådömas, deraf en del influtit.
Jemte det Deputerade å Revisions - arbetet
haft en oafbruten tiilsyn och befordrat dess
fortgång samt äfvenväl följt målens handläggning
och under egen speciel så kallad efterRevision
tagit åiskiilige Räkenskaper, hafva
Deputerade, i följd af Insffuctionens föreskrift,
att dem ålåge afställa en generel tillsyn å
Krigs-Fonds-medlens uppbörd octi disposition
in. m., samt då vid verkställigheten deraf befunnits,
att samtlige Krigs-Fonds, medlen icke
upptagits af Krigs-Commitéen, utan till en del
directe från de i Nåder tillförordnade Förvaltare
af Krigs-Fonden tillhandakomma serskildte
Redogörelse-Verk, infordrat, och erhållit alla
för Deputerades åtgärd nödige uppgifter och
upplysningar, och hvarutaf befunnits, att KrigsFonden
sedan år 1810 utgjort en Summa af
29,791,212 R:dr 8 sk. 9 r:st., hvaröfver redogörelse
funnits med utmärkt ordning och grannd
lagenhet uppgjord och fullständigt veriflcerad
samt på det mäst ojäfaktiga sätt vitsordat det
nit och den sorgfällighet, hvarmed Krigs-Fonden
blifvit förvaltad; hvarförutan, till vidare
Controll, jemförelse blifvit företagen imellan
de uti sist omförmälte Räkningar afförde Summor
och Administrations-Verkens Räkenskaper,
hvarmed Deputerade likväl ännu icke hade
hunnit till slut.
Till Riksens Höglofl. Ständers åtgärd och
yttrande hafva Deputerade anmält förhållandet
med ett emot Krigs - Commissarien Möller af
gamla Krigs-Revisions-Departementet anhängigt
Stats-TJts]toUe.ts EetänJtanden. 1869
gjordt anmärknings - mål, hvaraf beskaffenheten
vöre den, att, sedan andra Afdelningen af berörde
Departement, sorn den 13 Januarii 1813 fått
emottaga General • Krigs-Commissariatets vid f.
d. Vestra Arrnéens Venstra Flygel Räkenskaper,
den 8 derpåföljande Februarii i anledning
deraf författat anmärkning mot Möller på £tt belopp
af 10,346 R:dr B.co, samt Flandlarne Beckman
och. Söllscher, som uppgifvit sig vara Gode
Män i Möllers Concours, uti till Kongl. Kammar-Rätten
tid efter annan ingifne skrifter anhållit
om anstånd med förklaringen deröfver,
hade likväl, ehuru Kongl. Kammar-Rätten beviljat
sådapt anstånd först på 2:ne och sedan
pä 3:ne månader samt oaktadt förnyade påminnelser
och vitén någon förklaring icke inkommit
förr än den 2 April 1814, då desse utredningsmän
endast andragit, att, sorn icke anmärkningen
blifvit bevakad å den efter Möller utverkade
Ars-Prodama-dag d, 1 November 1813,
skulle Kongl. Maj.ts och Kronans Talan, jemlikt
Rådstufvu-Rättens i Wennersborg meddelte
Utlåtande, vara försuten. Men, som, oberäknadt
öfrige omständigheter, förenämnde Utredningsmän,
på sätt Concours-Stadgan förmår, icke
uppgifvit ersättnings-krafvet till vederbörande
Domstol, som då bort lemna Kronans Ombud
serskild notification om Proclaman, utan genom
sin förtigenhet synas ådagalagt en öfverlagd
plan till Kongl. Maj:ts och Kronans skada, hade-
Deputerade tillstyrkt Andra Revisons - Afdelningen
, att i detta betydeliga och efter utseende
väl grundade anmärknings-mål i underdånighet
ingifva Resnings-ansökning; i hvilken
1870 Stnts-Utskottets Retänkanden.
amne, sedan Sysslomannens underdåniga förklaringar
inkommit, Deputerade äfven haft tillfälle
den 6 Febru arli 1815 afgifva deras underdåniga
yttrande, hvilket, jemte Kongl, Kammar-Rattens
underdåniga utlåtande, sorn likaledes
understödde ansökningen, den 31 Augusti
1815 till Kongl. Justitia-Revisions-Expeditionen
ingått.
Då likväl intill den 13 Maji 1817 någon
Stgärd till slut uti denne fråga icke följt, hade
Deputerade uti underdånig skrifvelse berörde
dag anhållit om Nådig befallning lill vederbörande
att samma underdåniga Resnings - fråga
hos Kongl. Maj.t med första föredraga, samt
oin Nådig Remiss till Justitiae-Cantzleren, att
derå fästa uppmärksamhet; i. anledning hvaraf,
och sedan befunnits, att Handlingarne förkommit,
Kongl. Majus Nedre Revision försiändigat
vederbörande Tjenstemän uti f. d. Andra Revisions-Afdelningen,
att i detta Resnings-mål
förnya Handlingarne, hvilka sedermera blifvit
genom Kongl. Kammar-Rätten å nyo utstäldte
till Miillers Sterbhus-Delägares förklaring, efter
inbekornmandet hvaraf Deputerade ytterligare
haft tillfälle, att uti underdånigt Betänkande
af den ig Augusti understödja Resnings-anSök.
ningen, hvarefter Kongl. Kammar-Rätten med
underdånigt utlåtande af den 20 Ociober insändt
Handlingarne till Justitiae-Revisions-Ex.
pSditionen, äfven med underdånigt tillstyrkande
af Nådigt bifall derå; och hemställa nu Deputerade
till Riksens Högloft. Ständers egna be“
pröfvande örn och huruvida någon åtgärd af
Stats-Utskottets Betilnianden. 1871
deras Justitia - Ombudsman i afseende, på detta
amne må vara lämplig.
I anledning häraf får Stats-Utskottet med»
dela det utlåtande, att, då, såsom Deputerade
anmält, berörde Resnings fråga genom Handlingarnes
förnyande blifvit till afgörande complett
och på Kongl. Majus Nådiga pröfning var
beroende, då Deputerade afgåfvo förevarande
Berättelse, synes någon Riksens Ständers serskildte
uppmärksamhet härå för närvarande icke
behöfva fästas, hälst, utom det att anmärknings
- författaren icke later underlåta bevaka
sin talan, Deputerade jemväl blifva i tillfälle
att fortfarande ,följa målets gång och, om derunder
så nödigt finnes, anlita Riksens Höglofh
Ständers JustititE-Ombudsman om dess Embete*
åtgärd uti ämnet*
Under åberopande af 7 §. uti Deputerades
Instruction hafva -de ytterligare framställt, huruledes
1 §. 8 mont. af Kongl. Afskrifnings-Reglementet
under den 12 Augusti 1812 innehåller:
’’Skulle Uppbördsmannens redogörelse
utfalla ihed öfverskott, sora af vederbörande Ekonomi-Administration
godkännas och fastställas,
inlösas de till Kongl. Maj;t och Kronan efter
medelpriset af upphandlingarne.” Mpn, som
efter Deputerades tanke Proviant-Öfverskotter
icke lagligen kunna uppkomma annorlunda, än
derigenom, att en reqvirerad och qvitterad Proviant-artikel,
hvarå brist Uti Magazinet är, utbytes
emot en annan, samt derigenom att Redogöilarens
AfskrifningsrProcent, som ej får af
honom disponeras, bespares, syntes annan ersättning
för öfverskotter, än sorn svarar emot
1872 Stats-Vtskottets Betänkanden.
bristerne å andra ariiklar samt . AfskrifningsProcenten,
desto mindre böra Redogörarne till.
leomina, som, när Magazins-Redogörare är förbudet,
att i allmänhet befatta sig med upphandlingar,
äfvensom att blanda egne tillgångar uti
Kronans förråder, vidare ersättning endast möjligen
kan leda derhän, att Redogörare antingen
på hvarjehanda sätt söker att från Räkenskaperne
utesluta eller till verkliga beloppet förringa
en påförd lefverans, hvarigenom afsändaren
råkade i betyde!ige brister, som i alla fall
blefve svåra att utreda och omsider fölle Kronan
till last, eller ock genom mindre noggrann
vigt och mått orsaka för Regementer och Corp.
ser samt enskildte Proviant-tagare en oskälig
förknappning vid ut-provianteringar; så, och er.
är det befunnits, att en del Redogörare begärt
och flere äfven fått sig godtgjurdt iner och
mindre betydligt Proviant - öfverskott utöfver
befundne brister och bestådd Afskrifnings-provision,
hafva Deputerade, med hänseende till
de olägenheter, som af en origtig tydning af
ofvanstående moment hos Administrationerne
kan uppkomma, ansett sig äga fullkomlig anledning
till den hemställan, att Riksens Höglofl.
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
göra anmälan om en sådan förklaring af abeiopade
Reglemente: ’’Att Redogörarne icke
junga bekomma annan ersättning för blifvande
Proviant-öfverskotter i förrådet, än de som svara
emot de brister af åtski 11 ige andre Proviantpersedar,
hvilka bevisligen icke härröra från
tillgrepp, jemte den Redogöraren lagligen tillkwmmandt
Magazins - Procenten, samt att yid
fl
Stats-Vtskottets Betänkandeni 1873
Hufvud - Administrations - Verket härom bör
upprättas och till pröfning ®ch Resolution aflemnas
ändtlig liqvid, antingen vid hvarje Ex.
peditions slut, eller ock, der Magazineringen
år efter annat forlsättes, vid hvarje års utgång
derefter.”
Hvad Deputerade i denne del andragit
och hemställt torde Riksens Höglofl. Ständer
finna lämpligt, att hos Kongl. Maj-.t i underdånighet
anmäla, i afseende på den förändring
eller rättelse i förrberörde Reglemente, sorn .
Kongl. Maj:t i Nåder kan pröfva i anledning
deraf böra vidtagas.
I öfrigt hafva Deputerade öfverlemnat deras
åtgärder till Riksens Höglofl. Ständers bedömande
samt afvakta derom yttrande, äfven-'
som rörande fortsättningen af Deputerades befattning;
och har dessutom en af dem, Herr
Profes^oren m. m. Doctor Sven Wijkman Caspersson
uti serskildt Iros Högvördige Präst-Ståndet
ingifvet Memorial, hvilket till Stats-Utskottets
handläggning, i sammanhang med Deputerades
berättelse, blifvit remitteradt, meddelat upplysning
uti åtskilIige med detta ärende gemenskap
ägande omständigheter.
Beträffande Deputerades åtgärder och fortfarandet
dermed; så, enär, på sätt deras Berättelse
utvisar, Deputerade med serdeles nit-ocli\i
uppmärksamhet följt och befrämjat fortgången
af Revisions-arbetet under den sedan sista Riksdag
passerade tiden samt genom infordrande af
vederbörlige uppgifter, beredt en generel Öfversigt
af Krigs-Eonds-beloppet och redogörelsen
Bikung till Riks.St. Fröt. Hij-iSiS. lide Sami. N:r iij, tiC,
1874 Siåts-ZJiskotlets Betänk andert:
derföre på det hela m. ni., lära Riksens Höglofl.
Ständer finna, det Deputerade i alla delar
uppfyldt hvad dem efter Instructionen tillhörde
och fullkomligt svarat emot det dem lemnade
förtroende: Och, som, enligt Deputerades anmälan,
vid sisjledit års slut ännu återstod omkring
hälften af Revisions-arbetet för de ifrågavarande
Krigs-redogörelse-åren, och hvarutaf,
såsom Herr Doctor Wijkman i denne del äfven
uppgifvit, slutas kan, att minst 2:ne års
tid för Revisionens fullbordande ytterligare erfordras;
så, och enär af Riksens Ständers förra
Beslut om Deputerades af Riks-Stånden deltagande
härutinnan, det synes följa, att deras befattning
bör fortsättas, tills berörde arbete hun.
nit fulländas; får Stats - Utskottet föreslå, det
Riksens Högloft. Ständer, med antagande deraf,
att förrättningen åtminstone lill och med slu.
tet af år 18:0 kan vara' fullbordad, måtte bestämma,
att Deputerades arfvoden till den tiden
maga utgå; hvarefter, i den händelse någon
tids arbete likväl skulle återstå, Deputerade
lära derunder fullfölja deras befattning, utan
att derföre påräkna någon ersättning.
Af hvad Deputerade anfört, rörande den
på Kongl. Majtts Nådiga befallning af nu mera
Herr Vice Presidenten och Riddaren Billberg
år 1815 utförde Liqvidation med Preussiske
och Tyske Staterne, om de till Svenska Arméen
under sista Fälttåget derstädes lemnade
försträckningar, har Stats-Utskottet funnit, hvad
ock Pierr Doctor Wijkman i dess Memoria! vidare
omförmält, alt nemligen denne Liqvidation
utfallit på ett för Sverige «å förmånligt
Stats Utskotten Betmiianden. *87j
Satt , att dess skulder till nämnde Stater med
nära Ert Million Pommersk Courant blifvit förminskade.
Detta för Svenska Staten så högst fördelaktiga
förhållande, har Stats - Utskottet, i anledning
af Deputerades och Herr Doctor Wijirnans
anmälanden, ansett förtjena uppmärksamhet, och
desto häldre föranleda till något vedermäle af
Riksens Högloft. Ständers erkänsamhet, som Liqvidation*
förrättningens lyckliga förlopp nogsamt
vittnar, att ett nöggrannt och n i t full t bemödande
derå blifvit användt; äfvensom densamma
på korrt tid och med besparing i kostna*
derne blifvit verkställa; hvarföre Stats-Utskottet
hemställer, om ej Riksens Högloft. Ständer
skulle finna lämpligt, att, såsom ett bevis af
den erkänsla, hvartill Vice Presidenten såmedelst
gjort sig berättigad, åt honom anslå en.
Summa af Tio Tusende (10,000) R:dr Banco
att utgå af Öfversko!ts-medlen på Stats-Verket^
Intrader för år 1817 och följande åren: Hvarjemte
Riksens Högloft. Ständer torde hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäla Herr Vice Presidentens
piifulla och betömVärda förhållande i
det åt honom lemnade uppdrag: Hvilket allt
Stats-Utskottet vörd amligen hemställer till Riksens
Högloft, Ständers bepröfvande.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 314.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Ständens ser
-
1876 Stats- Utskottets Betänkandet
skildte beslut i frågan om understöd
för Theatrens underhållande.
C
hJgdsn Stats - Utskottet i dess ytterligare utlåtande
af deri 10 i denna månad, i frågan om
medel af Staten till understöd för Theatrens
underhållande, tillstyrkt Förslaget om en frivillig,
afgifts erläggande inom; Hufvud - Staden
för detta ändamål samt tillika, att, i händelse
denne afgift for nästa år 181g ej skulle inbringa
det belopp af 30,500 R:dr, som för berörde
Inrättning de sednare åren af allmänna Medel
varit bestådd, fyllnaden i denne Summa måtte
för nästa år ersättas utaf Statens Öfverskotts*
Medel ; så hafva val Höglofl. Ridderskapet och.
Adeln samt Högvördige Prest - Ståndet den 18
i denne månad bifallit Utskottets tillstyrkande
i alla delar; men Vällofl. Borgare-Ståndet, sorn
förut hade gillat hvad Utskottet i dess första
Utlåtande i detta äpine af den 12 sisth Maji
föreslagit, att nemligen Theatren blott för innevarande
år skulle af Statens Medel understödjas
med 30,50QjR:dr, utom det förut å Stat anslagne
årliga belopp för Dramatiska Spectaclets underhåll,
har, enligt Protocolls-Utdrag af den 18
dennes vid föredragning af det sednare Utlåtandet,
förblifvit vid dess förra i ämnet fattade
beslut; och Hedervärda Bonde-Ståndet har åter
berörde dag, med bifall till den föreslagne afgiften
till Theatern och det för innevarande år
tillstyrkte understöd, afslagit det extra ordinaire
bidrag för nästa år, som i omförmäldte fall
sku le af Statens Öfverskotts-Medel utgå; i följd
hvaraf aine Stånd stannat mot de andra s:ne
\
Stats-Utskottets Betänkandet *877
i olika beslut angående nämnde tillfälliga understöd
för nästa år 1819.
Detta förhållande har Stats-Utskottet ansett
sig böra vördsamligen anmäla, på det den
åtgärd, som leder till ett laglikrnätigt slut i
denne del må vidtagasj och hemställer Utskottet
att, så framt ej Vällofl. Borgare-Ståndet eller
Hedervärda Bonde-Ståndet skulle finna för
godt förena sig med de 2:ne öfrige Respective
Riks Stånden härutinnan, frågan måtte ofverlernnas
till afgörande utaf förstärkta Stats-Utskottet
på sätt 6g. §. Regerings Formen utstakar; hvarvid
följande Voterings-Proposition torde framställas:
Den,
som bifaller, att, såsom Stats-Utskottet
i Utlåtande af den 10 i denne månad föreslagit,
den brist, som kan uppkomma uti 30,500.
R:dr af den projecterade frivillige afgift inom
Hufvudstaden till Theatrens härstädes underhållande,
för nästa år-1819 må godtgöras af Öfverskotts-Medel
å Stats-Verkets intrader, voterar
Ja, den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer vidare understöd för Theatern än
det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga ruin utöfver de på Stat till
Dramatiska Spectaclets underhåll anslagne medel.
Stockholm den 23 Junii 1818.
N:r 315:
Riksens Höglofl. Ständers Stafs - Utskotts
Utlåtande i anledning af de hos Riks
-
1878 Stats-Utskottets Betänkande».
Stånden gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om de under Kongl,
Commerce - Col/egii Förvaltning stående
Fonder,
T.
-•■-ill Stats-Utskottet hafva Irenne af Riks Stånden
återremitterat Utskottets Betänkande oin de
under Kongl. Commerce - Collegii Förvaltning
stående Fonder, med följande anmärkningar; hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln : Att den af
Utskottet föres'agne rättighet för Riksens Stunders
Revisorer, att, i händelse de furino föreckrifterne
för Manufactur Discont-1'ondens Förvaltning
öfverträdde, låta indraga det ytterligare
Creditiv, som viii denne Riksdag kunde
blifva lemnadt, icke vöre lämplig, enär derigenom
den oskyldige Närings-idkaren komme att
lida för fel, begångne af Fondens Förvaltare,
samt att inskränkning i Regeringens pröfningsrätt
rörande Fondens Förvaltning skulle medföra
skadlige följder för Närincarne; FIos Flögvördige
Preste - Ståndet: Att afven ofvariberörde
Förslag om Crediiivels indragning icke borde
äga rum, utan något annat Correctiv emot
Reglementets öfverträdande, föreslås; att Aluntill
veikningen , såsom begagnande Svensk Rudimaterie,
tnåtte bland öfrige till Lån af Manufactur
Discont Fonden berättigade ansedde Närings
grenar upptagas, och att den Edgång, som
Commerce Collegium skulle äga rättighet, att,
vid uppkommen förmodan om oriktig tillverknings-uppgift
af Fabriks idkaren , denne ålägga,
icke borde i frågor af sadan beskaffenhet, föreSkrifvas;
samt af Vällofl. Boigare Ståndet: Att,
Stats-Ulskottets Betänkande». 1 [ 79
i likhet med hvad i de etne, förenämnde Stånden
blifvit anfördt, Utskottets Förslag om Revisolernes
rätt att indraga Crediiivet, vore olämpligt;
att Alun-tli 1 verkningen borde med samma
skäl, som Glas-till verkningen erhålla Discont
rätt; att Skepps-Vartven samt alla andre nyttiga
ostempelbara tillverkningar borde af de, till
Manufactur Disconten anslagne Medel, med Lån
understödjas; att Commerce-Collegium hädanefter
endast skulle bestämma, huru stor andel
hvarje Lånsökande skulle aga att, efter dess tillverkning,
af Fonden uppbära och säkerheterna
sedermera pröfvas samt Lånen 'utgifvas af Eanco-Styrelsen;
och att de 700 Rrdr, som från
Arbetshus-Fonden varit anslagne till Hushyreinedel
åt Biskopen i Götheborg Docior Wingård
i lifstiden, mätte bestämt förklaras skola till
Fonden återgå och sådane anslag hädanefter
icke äga rum; hvaremot Hedervärda BondeStåndet,
Utskottets Betänkande till alla delar
bifallit.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit,
får Utskottet nu deröfver vördsamt,
afgifva dess utlåtande.
Då Utskottet i dess Betänkande föreslagit,
att det nu meddelande Creditivet, borde af Riksens
Ständers Revisorer indragas, så vida de
funno, att de för Manufactur-Discontens Förvaltning
föreskrifne grunder, blifvit öfverskridne,
var Utskottet till ett sådant Fördag icke
foranledt af någon utaf Manufactur-DiscontDireetiouen
eller Kongl. Commerce CoIIegiura
begången origtighet, i afseende på Fondens Förvaltning,
hvilket åtskillige al Riks-Ståndens, \
1880 Stats-Utskottets Betänk anden.
denne del, anmärkande Herrar Ledamöter synas
hafva förmodat. Utskottet, som bestämdt
•förklarat, att det icke funnit det ringaste vid
Kongl. Commerce-Collegii Förvaltning att påminna,
utan att allt vittnade om den noggranhet,
hvarmed Discont-Verket af bemälte Collegium
handhafdes, har deremot, vid granskning
af orsakerne till Fabrikernes iråkade behof af
dkade Lånbiträden, uppgifvit, såsom hufvudsakligen
verkande dertill, samt till minskning i
deras Lånrätt, de genom Kongl. Maj:ts Egne
Nådiga Förordnanden åtskillig© personer tillagde
stående Län och Lån utöfver den allmänna
xepartitionens belopp, hvilka anslag, såsom obegränsade,
hindrade stil t bedömmande af Fabriiternes
Lånbehof, och sålunda måst af Utskottet
Festämmas och regleras, innan det ytterligare
biträdet föreslagits. Enär nu ett noggrant iagttagande
af en sådan reglering är af högsta vigt,
samt öfverskridande deraf skulle alldeles kullkasta
de grunder, sorn till vinnande af stadga i
Fabrikernes Lånrätt blifvit uppgifne, och det
■ytterligare biträdet är vordet föreslagit, endast
ttnder villkor af sådane grunders bibehållande,
;tror Utskottet sig hafva, uti det återremitterade
Betänkandet, tydligen ådagalagt, att ifrågavarande
Correctiv egenteligen är stäldt och har
lill föremål , att motverka vidsträcktare anslag
af ofvan anförd beskaffenhet, än Utskottet föreslagit,
och med hvilka hittils gifne sådane anslag,
Commerce-Collegium icke ägt vidare befattning,
än att verkställa de befallningar, det
om sådane medels utlemnande undfått. Vid ett
sådant förhållande, och då det i Välloll. Bor»
Stats- Utskotteti Betänkatideri. i 88 r
gare-Ståndet, såsom controll emot anslagens öfverskridande,
framställde Förslag, att CommerceCollegium
skulle endast bestämma, huru stor
del eller procent af tillverknings-värdet, hvarje
Fabriks-idkare skulle åtnjuta, men säkerheierne
pröfvas samt medlen förvaltas och i\t lemnäs af
Banco - Styrelsen , icke lämpeligen synes kunna
till bifall föreslås, enär i betragtande tages1, att
hela Fonden icke är af Banken förskjuten, samt
berörde delning af de Commerce-Collegium ensamt
hiitilis åliggande befattningar, i allt fall
skulle leda till en ökad vidlyftighet och omgång,
utan ^att någon närmare controll derigenom
vunnes, hälst, på sätt berördt är, någon
anmärkning emot Commerce - Collegii Förvaltning,
icke skedt och någon ny ordning i denne
del sålunda icke erfordras, har Utskottet ansett
ifrågavarande correctiv vara i detta fall det enda
användbara, hvilket Utskottet är öfvertygadt
skall kraftigt verka till det sökta resultatet oell
ingalunda leda till de befarade lidanden och
förluster för Närings idkaren. Om likväl skulle
förmodas, hvad Utskottet, med bibehållande af
samma Correctiv, anser knappast böra såsom
möjeligt betragtas, att de nu fastställde grunderne,
sådant oaktadt, genom ytterligare anslag öfverskredos,
och det gifne Creditivet blefve af
Bevisorerne indragit, uti hvilket beslut likväl
två tredjedelar af dem i sådant fall skulle instämma,
så blefve verkan deraf dock ej annan
eller svårare, än att, enär blott det vid denne
Biksdag meddelande Creditiv skulle återgå, Fabrikerne
allenast återkommo i deras nuvarande
ställning. Och som, utom det att Bankens här
-
3 S S a Stats-Utshottets Bflänkanden.
lill lemnade biträden mäste tänkas såsom fernporaire
oell följakte igen vid andie inträffade
financiela förhållanden,* er: gång skola till Bankeil
återgå, härvid tillika förekommer, att de af
Fabriks-idkar-ne uppburne lånen ieke kunde, i
händelse Ceditivet af Revisoierne indrogs, åläggas
till återbetalning förr än, enligt Låntagarens
reverser, de dertill sig förbundit, och
hvilket utgör högst Nio månader efter Lånens
undfående; Så skulle en sådan inträffad händelse,
i det hela betragtad, icke medföra särdeles
svårare följd flir Fabi ikanterne än hvad dem
redan, genom de ofvan anmärkte tillkomne serskilde
anslag, de föregående åren drabbat, nemligen
nedsättning och minskning uti deras föregående
året ägande Lånrätt, hvilken minskning,
i fall af sådan indragning, ej skulle blifva mycket
betydligare, än den, hvartill de obegränsade
anslagen föranledt, nemligen från 32 lill 19
procent af tillverkningarnes värde. Ofvanriäinnde
Coriectiv är i öfrigt icke något alldeles nytt
Förslag af Uiskottet; Vid 1815 års Riksdag blef
ett dylikt bestämdt, i afseende på det sist lernnade
bidraget till Manufactur-Disconten af 200,000
R:dr; trien hvilket beslut då, utan något vidare
offeiiiligtgörande, endast intogs i 6. §. af det utfärdade
Reglementet för Banco-Styrelsen. Och,
då Utskottets nu gjorde enahanda Förslag i afseende
på det Creditiv, som rm kommer att
meddelas, allenast innefattar ett närmare bestämmande
af en lika beskaffad åtgärd, sorn vid en
föregången Riksdag blifvit vidtagen och följaktligen
så-om nödig och nyttig är vorden ansedd,
finner Utskottet, på detta, nied ölrige här of
-
Sitiis TJlnkjttets "Bttiinkanden. j 8 S 3
van anförde skäl, sig icke kunna göra någon
ändring uti hvad Utskottet, rörande ifrågavarande
Cmrectiv, i Betänkandet föreslagit, utan
får detsamma vördsamt åberopa. Utskottet bör
häivid tillika, i afseende på hvad er. Ledamot
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln i sammanhang
härmed anmärkt, om angelägenheten deraf,
att Kongl. Majit ägde, att för grundläggning
af någon gagnelig Näring, lemna åt anläggareh
större understöd, än for Fahrikerne i allmänhet
är föreslagit, upplysa, att Utskottet i dess Betänkande
insett vigten af sådane enskilde understöd,
för nya anläggningar och dertill även
föreslagit, att medel måtte afsättas, hvilka Utskottet,
med afseende derpå, att ett oinskränkt
belopp lill sådant ändamål skulle leda till vacklande
och förnärmande af Fabriks-idkarnes, efter
reparation, ägande Lånrätt, fixerat till den
betydliga Summa af 200,000 R dr; äfvensom att,
hvad tle af bernälte Ledamot såsom exempel
anförde 2:rie nyttiga Inrättningar vidkommer,
hvilka undfått Lån af ofvan anförd beskaffenhet,
Utskottet i Betänkandet, så väl hemstäldt, att
det äf Omen anlagde Jenigjutert-Verk, måtte vid
den samma Inrättning tiliagde Öfver-Discont-rätt
varda bibehållen längre tid ari för öfrige sådane
Låntagare är föreslagit, sorn äfven upptagit
det, för an'äggning af Assessoren Arrosenii i
Norrköping upprättade riva Klädes-Fabrik, meddelte
Forlags-Lån, uti den till sådant ändamål
afsatte ofvanberörde Summa; Hvarföre ock Utskottet
förmodar något vidare yttrande, i afseende
på dtnne anmärkning icke erfordias,
*884 Stats-Utskottets Betänkanden.
Hvad åter beträffar anmärkningen, att A]un-tillverkningen
borde bland Låntagande Inrättningar
i Manufactur-Disconten upptagas; sa,
enär Alun-Verken icke kunna hänföras till sådane
Inrättningar, hvilka, såsom egentliga Fabriker,
lyda under Hali-Bätts och Kongl. Commerce
Collega inseende, utan Alun-Verken deremot,
lika med andre dylika Inrättningar, sorn
med Bergshandteringen hafva gemenskap, och
hvars tillverkningar bestå af vågbara effecter,
höra under Kongl. Bergs-Collegii uppsigt, samt
dessutom hafva Lånrättighet i Banken på vahran
till export, kari Utskottet icke tillstyrka, att
denne tillverkning måtte bland Låntagande i
Manufactur-Hisconten upptagas och inblandas.
I den fråga, som hos Vällofl. Borgare-Ståndet
nu åter blifvit framstäld, om afsättande af
en del utaf de medel, sorn för Fabrikerne blifvit
anslagne, till Lån-understöd för Skeppsbyggerierne,
har Utskottet, i anledning af Herr
Winbergs derom, i bemälte Biks-Stånd, väckte
Motion , redan 2:ne gångor tillförene afgifva
dess Utlåtande, samt deruti afstyrkt, att Skeppsbyggerierne
mäfte inblandas bland ManufacturDisconteris
Låntagare eller någre för desses ytterligare
understöd blifvande anslag, till de förre
användas. Och som Utskottet, såsom skäl
för detta afstyrkande uti begge desse yttranden,
liufvudsakeligen anfört, att de grunder, som för
Manufactur-Discont-Inrättningen äro lagde, såsom
Länens meddelande efter tillverkningarnes
värde, den föreskrifne säkerheten för Länen och
den korta tiden för deras återbetalning, samt
således det med nämnde Fond åsyftade väsen
-
Slats-Utskottets Bttänkandeni
teliga ändamål att vara rörlig, icke kunde, i
afseende på Skeppsbyggerierne tillämpas eller anyändas,
hvaraf äfven följde, att, om större eller
mindre del af de medel, hvilka ansågos nödige
till ytterligare biträde för Manufactur-DiscontInrättningen,
kommo att afsättas för Skeppsbyggerierne,
dylike medel, enär de i sådan händelse
nödvändigt mäste' efter andre grunder förvaltas,
derigenom skulle från deras egenteliga ofvannämnda
ändamål undantagas; alitsa, och; då
någre sådane nya skäl icke blifvit vid årerremissen
af Betänkandet framställde,' sorn kunna
leda till förändring uti Utskottets redan fattade
och här ofvan upprepade öfvertygelse i detta
ämne, helst det åberopade exemplet af Glastillverkningen,
som blifvit föreslagen till erhållande
af Låne-rätt 1 Manufactur-Disconten, icke
synes vara i detta fall tillämpligt då denne tillverkning,
tvertemot förhållandet med Skeppsbyggerierne,
är af sadan beskaffenhet, att derå kan
tillämpas de allmänna grunder, sorn för denne
Discont-Inrättning och dess ändamål äro fast-,
stälde, finner Utskottet sig icke kunna tillstyrka
någon afsättning för Skeppsbyggerierne till
större eller mindre del af den Summa, som till
Manufactur-Discontens förstärkning är föreslagen.
Hen i sammanhang- med denne fråga gjorde
anmärkning, att alla hittills till Lån oberättigade
gagneliga inrättningar till förfärdigande
af ostämpelbare varor, borde af Manufactur-
Discont - Fonden njuta fördel, tror Utskottet
i det närmaste vara genom sjelfva Betänkandet
besvarad. Ulskottet har deruti upptagit
såsom Lånberättigade alla de ostäfnpelbara
lSgf> Stals-Ursko'.tet,t B et ivik and ert.
lill verkningar, Snm Kongl. Maj:r ansett vara af
det gagn, ait de boivie åtnjuta DhCont-rätt, och
deribland Clas - till verkningen , samt derefter*
uppgjort Cal eufén öfver Fabrikernes Tja n - behof;
men, på tien grund att Koftgl, Maj:t bast Vice
i tillfa le att inse och inhämta nyttan och verkan
afen Fabriks- eller Mannfactur- Inrättning,
ansett sig icke böra föreslå flere än desse Inrättningar
till Discont-rätts åtnjutande. Och,
ehuru lTtck;>ttet förmodat, att de fleste nu varande
gagnelig© Inrättningar» sorn till Fabriker
och Manufacturei* kunna hänföras, vid sådant
förhållande, kommit till delaktighet af
Lånrätt i Mauufactur Diskonten, liar likväl Utskottet,
på det sådane flere Fabriks - Inrättningar,
soto Kongl. Majt hädanefter kunde finna
medföra allmän ny'ta och gagt elighet, leka
mätte sakna understöd, utå Betänkandet föreslagit,
att till Kongl, Ma;:t Ina öfverlemna*,
att af de medel, hvilka, g-norn den projecterade
indragningen af ds viige personer meddeldte
utsträckte I,?. n - förmåner framdeles bl ilva
disponible, och hvilka Utgöra omkring ioo,ono
R:dr, meddela Lån i vanlig Discont väg, åt sädane
Fabriks- och Mannfactur - Inrättningar.
Härigenom förmodar Utskottet sig hafva redan
iakttagit, hvad med ofvannämnde anmärkning
egenteligen åsyftas, fastän Utskottet icke kunnat
och icke eller nu kan inse skäl, att, utan
allt bedömande eller urskiljning, tillägga alla
möjliga Inrättningar, sorn benämnas med Fabrik
eller Slöjd, Lån rätt i Manufactur-Diseonten,
emedan sådant, efter Utskottets tanke, skulle
leda till den följd, att de för Landets behof
Stats-Vtskottens Betänk anden. 1887
nödige och rätt gagnelige Fabriker och Manufacturer
kommo sluteligen att sakna det understöd
, som de borde äga lätt att påräkna , och
hvartill Bankens pfvanbetörde bidrag egemeligen
äro ämnade.
Vidkommande nu anmärkningen, att den föreslagne
Edgång, sorn Clommerce-Co! legiurn skulla
äga rättighet, att, vid uppkommen förmodan om
origlig tillverknings-uppgift, ålägga Fabrikanten,
borde undvikas i frågor af denne beskaffenhet;
så, enär ett rätt utdelande och användande af
Manufactur- Discont-Fondens medel, beror på
tillverknir.gsuppgifternes vigtighet, och erfaren,
heten visat, att den, såsom grund för Länens
meddelande, föreskrifne uppgift af Hall-Rätterne
öfver den stemplade tillverkningens belopp
och värde, icke altid varit pal i t el i g , har Utskolet,
för att, så vidt rnöjeigt är, vinna någon
närmare Controll härutinnan, föreslagit nämnde
Edgång. Att, såsom erinradt blifvit, den,
som kunnat göra en oredlig uppgifr, också vöre
i stånd att göra en falsk Ed, hvilket en falsk
hederskänsla i sådant fall framställde såsom o.
umgänge! igt, rredgifves vä1; men med Förslaget
orri denne Edgång, hvilken hvarje Fabrikant
måste, vid författandet af sin uppgift, föreställa
sig, såsom honom möjligen drabbande,
har Utskottet just sökt förekomma origtiga uppgifter,
ty den, sorn, med kännedom af berörde
stadgande, gör en falsk uppgift, är att betrakta
lika med ett vittne, sorn afgifver origtig berättelse,
oagtadt flen Ed han derpå kan komma att
aflägga; och för det att någon sådan samvetslös
menniska möjeligen kan finnas, vöre väl icke
a888 Srats-Utskottens Betänkanden.
skäl alt anse denne Ed, mera än vittnes- eller
andre, till sanningens bestyrkande föreskrifne
Eder, olätnpelig eller förkastelig. Sådan Ed är
dessutom i allmänhet föreskrifven för alla tillverkare
af osiämpelbare varor. Och, ehuru Utskotiel,
i följd häraf, icke kah frångå sitt ofvanberörde
Förslag härutinnan; finner Utskottet
dock den projecterade Edgången endast i brist
af annan bevisning böra tillämpas, och anser
sig således böra tillstyrka det tillägg i Betänkandet,
att denne Edgång md af Commerce Collegium
åläggas, endast sd vida Collegium anser annan
upplysning om rätta förhållandet iche std att vinna.
I afseende sluteligen pä anmärkningen emot
Utskottets yttrande rörande de 700 R;dr,
sorn af Arbetshusfonden varit afledne Biskopen
Vingård i lifstiden, såsom hushyresmedel anslagne,
hvilka en Ledamot af V.ällofl. Borgare Ståndet
ansett böra mera bestämdt förklaras skola
till Fonden återgå, får Utskottet anmäla, att ett
sådant utlåtande, efter Utskottes-tanka, redan
innefattas uti de ordalag, som i Utskottets Betänkande
härom finnas intagne, så vida Utskottet
icke ägt att i ämnet fatta något beslut, utan
endast dess Förslag till Riksens Ständers pröfning
öfverlemna, hvilket Utskottet sålunda framställ,
att det, vid den nu inträffade händelsen
af Biskopen Wingdrds dödliga afgång, icke satte
i tvifvel, att ju berörde summa nu finge till
Fonden återgå, för att till det med Fonden £■
syftade ändamål, hädanefter användas.
Hvilket alt dock Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvanda vördsamt underställe*.
Stockholm den 21 Junii 181g.
