# ID: svediakorp-gov1809
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 111,046
# sentences: 3,362
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stais- Utskottets Éetankändcrfi
hök, som Kongl. Seräphirnör Ordens Gillet lirs
ligeh låter tipprätta, inginge till Kongl. Kammat-Rätten
oell der reviderades, Kongl. Maj:t
funné någon granskning af de undfir Kongl. Se*
raphimet Gillets öfverinseende förvaltade fort*
der Icke kunna äga rum i sammanhang med dB
öfrige åtgärder, Söm Riksens Ständers Revisö*
rér tillhörde-.
Vid desse förhållanden, deli för att kunna
afgifva det yttrande öfver Revisorernes härom
gjörde anmälan, som Riksens Ständer fran Stats*
Utskottet infordrat, har Utskottet funnit nö*
digt, att genom HufCantälers Embetet begära
närmare Uppgift örn beskaffenheten af de förlä*
nihgar eller tillgångar » sorn Utgöra ifrågavarande
fonder; öcli har i anledning häraf, Utskot*
tét från Kongl. Seraphimer Ordens Gillet, Uti
Profocölls Utdrag den 24 sisth Martii, fått e*
trtöttåga en bestyrkt afskrift utaf Riksens Ständers
Kammat* Ekonomi- och Commerce-Deputation,
om Krono-Hospitalerne i Riket år 1756
äfgifne Berättelse , såsom innefattande ali den
upplvsri/ng, sorn 1 senare tider kunnat inhemtas
orri deras fundationfef Och förläningar, jemte
en af Kamilräf-Contoirét efter sénast inkomtie
Räkenskaper författad uppgift på beloppet af
Krono-Kospitaleriles så Väl ständige söm till*
fälligé inkomster, hvarförutan Kongl, Seraphi,
ir.ér Ordens Gillet till underrättelse meddeldr,
ätt Eaza^etternes Fonder» söm ^egenteligen bestå
af insamlingar i Ränén och det årligä urt»
derstöd, Kongl. Maj.t af Allmänna Hospitals*
Bondén, i Nåder anslagit, icke höra Under
Kongl. Ordens Gillets, utan till Rans-Styrel
-
Stats-ZJtskottets Hetänkanden' i63ii
gernes förvaltning, samt att det i förberörd©
Berättelse upptagne Danviks Hospital, sedan år
I807, efter Kongl. Majus Nådiga Förordnande,
varit förvaltad af en serskild Direction.
Af omförmälte handlingar, hvilka till närmare
upplysning härjemte i afskrift bifogas, liar
Stats-Utskottet inhemtat, att Hospitals Inrätt*
ningame väl ifrån början tillkommit genom
förläningar af framfarne Konungar samt En*
skildtes donationer, men likväl hufvudsakligen
bestå uti Hemmans-räntor och Krono-Tionde
samt Afrads Spannémål, jemte ett förräntadt
Capital af 159,812 Rnlr 18 sk. 2 r:st, sorn genom
besparing af någre Höspitalers Öfverskotta-'
medel uppkommit, samt dessutom någre mindre
Capitaler: utgörande berörde tillgångar el*
ler fonder följande inkomster, nemligen 5
In natura1
Krono-Tionde-Spannemål - 6,272 'Hr 2 k:pi^
Hemmans - Räntor och Arrenden
- 0,053 — 12 —■
Summa 8,325 Rr 12 ktpr.
Penninge-Inkomst .-
Hemmans-Räntor och Arrenden 9,717: 15. uJ
Interessen på utlånte mindre
Capitalerne * - 2,757: 4- $1
Hiveise Extra Inkomster - 5,872: 17, 10.
och Räntan på det förstnämnde
Capitalet - 9,588; 35. 8-
Summa 27,935: 25. 10,
Hvarförutan finnas å Rikets Stat bestådde
1S6 T:r 217 k:pr Spannémål, 125 R;dr i Span
-
163J Stais-Utskotieti Éeiänkandetl.
nemåls värde ä 36 sk. Tunnan samt 2,133 Rtdf
32 sk. i penningar, till Hospitaiemes underhåll,
som från Stats-Verket alltså utgå.
Då Hem fnans-Räntor, Krono - Tionde nefi
Afrads-Spannerpål samt derutaf samlade Gap!-  täler icke annorlunda ku. rina anses, än så so ni
af Staten böstadde, ehuruväl desamma blifvit
till dolta serskildta ändamål af fram fa me
Rögenier upplåtné; har Stats - Utskottet trott $
att Riksens Ständer, i följd af den enligt 68
Riksdags-Ordnitigen, dem föi-be Ivaline rätt, ätt
granska Stats-Verkets tillstånd, Styrelse och förvaltning
, äfven aga att kjelfve och genom del-as
Revisorer öfverse oell revidera den del af
Stats - Ihkbmsterrfe Sorn sålunda finnes till Hospitals-
Inrättningar nes Underhåll,andé andtid nåd
samt att den ReVisiÖn, Som redogörelsen häröfver
i Kong1. Kammar-Rätten till éiffran undergår,
icke kan utgöra Skäl tili uteslutande
härifrati ä 'enar Stats - Verkets Räkenskaper Och.
förvaltning till dess ordinarie inkomster och utgifter
för Öfrigt jemväl revideras uti Kongl.
Kammar Rätten, meri ifcké clessmindre äro underkastade
Revision af Riksens Ständer bch ddras
imellan Riksdägarne sammanträdande härtill
utsedde Deputerade.
Stats tj t sko 11 et har tillika härvid funnit j
ätt då; enligt deri af Riksens Ständer vid i&öt)
och 1810 lieris Riksdag aotägnfe princip© för
Stats-Vérkets förvaltning, ailä dess Intrader böta
ingå och blifva synlige Uti Riks-Statfen samt
Inflyta bland Stats-Verkets Intrader och derifrån
utgå j ijven någre serskildt© Fonder icke
jtamlas och afskild© disponeras; så är det här
-
Stats-TJtskottcts Betänk anil enl 1633!
med instämmande, att ofvanberörde, Hospitalerne
anslagne Intrader sålunda bura upptagas
och ingå uti Stats •'Verkets Räkenskaper, samt
der, till inkomst och utgift, redovisas. Och, enär
sådant synes desto nödigare, sorn i annat
fall tillgångarne, såsom hitintills för Hospitals-
och Lazaretts-Inrättningarne, icke beräknas
i sammanhang utan till obetydlig del
igenfinnas uppå Riks - Staten samt till ep vida
större utom Stat eller Riksens Ständers kännedom
disponeras, men, i händelse af brister eller
tillökte behof, måste af Staten fyllas; så
har, på desse grunder, Stats-Utskottet ansett sig
böra tillstyrka Riksens Höglofl, Ständer, att hos
Kongl. Majis i underdånighet anhålla, att ifra»
gavarande Siats-Verkets Intrader måtte ifrån
och med nästa års början varda uppförde och
beräknade bland Stats-Verkets öfrige tillgångar
uti Riks-Staten och Räkenskaperne, samt derifrån
till det bestämda ändamålet disponeras; äfvensom
att, i följd häraf, Kongl. Majit i Nåder
täcktes meddela Sanction åt det Beslut, att Räkenskaperne
öfver så väl desse, som öfrige till
Hospitals-Inrattningarne hörande mede! och förvaltningen
derutaf af Riksens Ständer eller de-'
ras Revisorer öfverse» och granskas vid samma
tillfallen , som Stats-Verket på det hela Revision
undergår.- Hvilket dock vördsamligen hemställes
till Riksens Höglofl. Ständers bepröf*
vande.
Stockholm den 26 Maj 1813.
bihang till Riks-St, Fröt. 4:de Sami, N:r toj, 20(•
1634 Stats-Ut slottets Betän\anden.
Litt. A.
Riksens Högloft. Ständers Kammar- Ekono*
mi- och Commerce-Deputations Berättelse
angående Krono - Hospit aler ne i
Sverige.
1:0 Danviks Hospitalet.
Ar ibland alla Hospitaler i Riket det stof'*
Sta och ansenligaste.
Politie-Collegium, sorn näst Ofver-Ståthållaren
och Magistraten samt Prseses Consistorii
här i Staden förer dervid Directionen, och har
derpå det närmaste inseendet, anförer uti ingifven
och af Deputationen infordrad berättelse
af den 1 Junii sistledne, hurusom Konung
GUSTAF I, GlorVördigst i åminnelse, sedan
han odelade St. Clarje Kloster, anslog dess Gods
och inkomster till ett Hospital eller Helge Andes
Hus, hvarest fattice och sjuke skulle skö
^
o
tas och underhållas. Ar 1/33 utfärdades ett
Reglemente, så väl till Föreståndarenas, som
Hospitals-- hjonens efterrättelse, hvarefter detsamma
den 10 Juli 1737 stadlästades, och togs
Hospitalet med all dess rätt, Landtboer och AfVelsgårdar
uti Hess höga hägn och beskydd.
Sedermera och år 1551 skall denna för de
fattiges skull gjorde Inrättning vara flyttad till
Hanneviken och derstädes nödig och tjenlig
Byggnad anlagd, och är detsamma, som nu kallas
Hanviks Hospitalet. Hess inkomster blefvo
af Högstbemälte Konung ytterligare förbättrade,
då Han den 27 Juli 1557 förlänte det nå
-
Stats-Utskotiets Betänkanden. 1635
gra nära intill belägne Lägenheter, såsom Hemmanen
Hammarby, Järla, Sickla, Sturö och Bufvenäs
Uti Svartlösa och Brännkyrka Socken.
Utom de Inkomster, söm Höga Ofverheten
häfver förlänt Hospitalet, äro såväl JändtRäntor,
sorn Cotitanié penningar igenom Håfvor
och Testamenten af åtskilliga private personer
tillkomne.
Hospitalets Landt-Fgendomar, hvilka Poll
tle-Collegium förmenar i början varit fördelaktig
e, hafva i senare tider undeigått minga
förändringar, i synnerhet genom de förut tillaine
Byten, hvaraf händt, att bättre Gods och
Räntor gingo Hospitalet ifrån och sämre kommo
uti vederlag til baka.
Sedermera har val Konung CARL XI
Uti gifven Resolution 1^87 alldeles förbudit
sådane Byten med Hanneviks Hospitals - Hemmanen
, och pröfvade för skäligt, att en noga
Undersökning anställas marte, huruvida annorlunda
med dem tillgått, än Byten, sorn skett
med Kongl. Majrt och ,Kronan, men att en sådan
anbefalld undersökning skall sedermera ej
varit företagen, mindre kommit till något för
Hospitalet önskeligt s'u;, utan Hospitals - Herrimanen
äro uti flere Höfdingedömen vida ifrån
hvarannan spridde och merendels belagde med
drygare Räntor, än de kunna utgöra, hvaraf
ständige förvänd:ingar Och minskning uti Hospitalets
Inkomst härröra.
Nu för tiden innehafver Hanneviks Hospitalet
100 J Hemman och 28 diverse Lägenheter,
hvarunder begripas en Såg- och 4 Mjöl»
1636
Ståts-Utskottets Eetänkanderil
qvarnar, utom Qvarnen vid Danneviken, allt'
sammang med Frälsemanna-rätt.
Bäntorne borde val, sedan afkortningarrie
afgå enligt Hospitalets Jorde-Bok, stiga årligen,
till 890 Tunnor 20 Fat Afrads - Spannemål, 8
Tunnor Mjöl och 1 Tunna Hafra, samt uti
Penningar 2,687 Daler 7 dr. S:mt; men i anseende
till Hemmanens släta beskaffenhet, stiga
de sällan högre, än till 700 a 750 och högst
800 Tunnor Spannemål, samt Penningarne 2000
ä 2333 Daler S:mt, hvarjemte af Danneviks
Badugårdarne Hammarby och Sickla, såsom bortarrendeiade,
betslas årligen 50 Tunnor Spannemål,
2 5 68: Smör, 1 ® ; # Ull, j T:r söt och
40 Ttr sur Mjölk.
2:0 De öfrige Hospitalets inkomster bestå
uti följande nemi., Föriant Krono-Tionde utur
Sotholms och Svartlösa Härader, samt 3 Socknar
i Upsala Län utgör merendels emellan
2 20 och 240 Tunnor Spannemål.
3:0 Tullkapparne af den vid Hospitalet belägne
och nästledit år till hela dess gångande
verk ä nyo uppbyggde Mjölqvarnen, som efter
ett tagit medium af flere år , hittills utgöra om
året 71 T:r Hvete och 100 T:r Båg och Malt.
4:0 De enligt 1739 års Sjö - Tulls - Taxor
vid Tolagen inflytande armpenningar till 4 sk.
för hvarje 100 B:dr af inkommande och 2 öre
för hvart 100 D.r S:mt af utgående varors värde,
hafva tillförene stigit ansenligt; men i anjeende
till inskränkningen af de utländske va-j
rots införsel, äro de år ifrån år förminskade.
För år 1753 hafva desse arm - penningar
Stigit till 3,437 Daler.
StatS-UtsJtottets Eetlinkanden'. 1637
5'o Interesse af Bäne-Banco Gapitaler och
andre Utlåningar 2,132 D;r S-.mt.
6:0 Arrenden, Hyror och Tomtören af någre
Tomter i Staden samt små lägenheter omkring
Flospitalet, stigit för 1753 tili 528 D:r
18 ör. Stutt.
7:0 Medgift» - penningar af dem, som till
Fribrods åtnjutande blifvit intagne, jemväl bortsåld
egendom efter de inköpte personer och eljest
qvarlåtenskap efter fattige som dö, så ock
penningar för dem, som inkomma i Curhuset,
äro ganska ovissa och inflyta till mer och mindre.
Ar 1753 stego de till 6,260 Daler 23
öre S;mt.
8:0 Trettoncl» Pennington af Köpeskillingen
för Gårdar, byggde på Hospitalets grund,
och Becognitiori för Danviks Hemman, sorn gå
i köp ^privat Folk emellan, är mycket oviss;
meq steg år 1753 till 262 D:r 7 ör. Sunt.
5:0 Bänkhyror och Hof - penningar hafva
förut varit mindre, men, sedan Kyrkan blifvit
.reparerad och i godt stånd sätt, kunna desse inkomster
räknas till 300 D:r S:mt.
10:0 För K'ockor, Jord och Bårkläde, Berhämtning,
Botes - penningar, betalning för Hospitalets
Pråm och restituerad accis för Qvarntulls-ITvete,
stego 1753 till 250 D:r Sant.
11:0 Testamenten och Fordringar tillflyter
understundom Hospitalet; men ej kan till något
visst årligen insättas, dock är för år 1753
influtit 70 D.-r 28 ör. Sunt.
Uti »len för ar 1753 slutne och ingifne
Hospitals Sumtnariske Bäkningen upptages liela
inkomsten för samma år nemligen
1638 Stats-UisJtottets Bettini andert.
rAfrads och Qvarntulls-Span
nema!
... - 1,144 8 fj‘d*
och Krono-Tionde * . 241 4
Tillsammans 1,385 T:r 6 fj:d.
och iiti Penningar och Persedlars värde utom
Spannemålen influtit - - 15^638: 27-
än influtit för försåld Spannemål 2116: 2.
17>754: 29-.
Utom denna inkomst, hvilken såsom vanlig
anses, har Hospitalet detta år undfått en o-,
vanlig eller extra-ordinarie inkomst till en surn-:
ina af 2,095 B:r S:mt.
Samma Summa har Hospitalets Inspector,
enligt dess Räknings lydelse, sedan lian fått si.
ne Förmäns tillstånd, af egen drift och sorgfällighet
och med tillhjelp af Hospitals-Kyrkoherden,
samlat til Orgelverks- och Predikstol^-  byggnaden i Kyrkan, af frivillige gåfvor, sorn
åtskillige personer gifvit,
Upsala Län.
3:q Upsala Hospital,
Ar sa gammalt till sin inrättning, att vei
derbörande nu för tiden och allt sedan 170?
års Brand öfvergick Upsala Stad med Hospitalet,
då de mästa Skrifter och Handlingar uppbrändes,
ej kunna derom gifva behörigt besked;
likväl skall af ett eller annat ännu i behåll varande
Bref och Document den anledning gifvas,
att detta Hospital uti Catholska tiden skall
Stats-Ursiottets Eettink anden. 1639
af då varahde Årke - Biskopen Nicolaus Ellonis
och Domprosten Anders And. vara aldraförst
anlagdt, och sedermera af private Personer försedt
med Donationer af Hemmans - Räntor och
Krono-Tionde, såom ock, att Konung JOHAN
lil igenom Dess Donations-Bref lif d. 14 April
1575 och d. 26 Julii 1582 samt Konung DUSTAF
ADOLPH d. 22 Jurtii 1619 gifvit det
å t sk i 11 ige förmåner och tillökningar på dess inkomster;
Hafvandes Hospitals - Föreståndarne
ingen säkrare underrättelse om Hospitalets inkomster
att tillgå, än hvad den år 1712 den
30 October af Kongl. Kammar - Collegio utfärdade
Stat det tillägger.
Efter ett ingifvit Förslag eller Utdrag af
1754 Ers Hospitals - Räkning, består inkomsten
uti Hemmans - Räntor af 6J Mantal, samt érv
Ladugård 1* Hemman , Nortuna kajlad, som.
brukas till hälften och bestiger uti penningar
417 D :r 2 3 dr. och AfradsrSpannemål 126 T r,
jemväl uti anslagne Krono - Tionde - Spännen ål
af åtskilige Socknar omkring Upsala 320 T:r
6 fj: r, Intresse af utlånte C ipitaler 2 5 4 Dn. Ridder!-
Pung- och Armbösse Penningar 243 D-ler.
Ingifts och Inskrifningspenningar a 20 Ät
personen, som inkommer, 240 D.:r.
Hushyra och Tomtören 22 D;r 19 öre.
Bänk,- grift- och ringnings-penningar 115
D:r jo öre.
Extra inkomster 10 D:r 8 öre>
Tillsammans penninge inkomst t 302 B:r 2S
öre samt A.frads- och KronoTionde Spannemål
447 Tunnor 4 Fjerdingar, hvaraf 161 Tsr 3
fj r 2 f=t, som ej blifvit till de fattigas behof
*640 Stats-TJtskottets Bettinlanden'.
in natura användt, är försåj,dt till 1,248 D:r söre
S:rmt,
7:o Gefle Hospital.
Ager ingen annan inkomst af Kronan än
Tjugufyra tunnor Spannemäl och det efter Konung
SIGISMUNDI Donations-Bref af den 7
]\r artii 1597; De öfrige Inkomsterne äro ovisse,
såsoiri g Procent af Sterbhus-Inventarie-Surnmor,
Collect-Penningar, Arrr,penningar vid Sjö-Tullen,
Armbösse-Penningar och frivillige gåfvor
•vid Bröllop och Barndop med mera.
Efter ett af Sysiomannen Rådmannen Hylphers
gjordt och ingifvit Utdr3g af 1755 års
Hospitals-Räkning, består inkomsten för samma
ar uti bemälte 24 Tunnor Spannemäl »arnt uti
Penningar 780 D:r 8 öre Sarnt
Linköpings
Stift.
Uti detta Stift äro fyra st. vackra och ansenliga
Hospitaler , iom af de i Påfvedömet så
.kallade HelgeAndeshusen uppkommit och blifvit
af Högstsalig Konung GUSTAF ERICSSON
med Inkomster försedde såsom
8:0 Linköpings Hospital.
För detta Hospital har Konung CARE Den
XI:te utfärdat Stat och Spisordning den 4 Maji
a.695 , och utsatt hurudana inkomster det äga bör,
nemi. räntan af 2 | M:t saint af åtskillige andre Eägenheter,
såsom ängar, qvarnar och åkrar, jemväl
KrortoTionde af 12 Socknar, för hvilken
Stats-XJtslottets Bettini anden. 1641
ankomst Sjuttio personer skulle underhållas samt
Eön och Kost bestas för en Prädikant. 1 Sysloman,
4 Drängar, 1 Kokerska och x ladugårdspiga;
jemväl utsattes någon belöning för en Redesvän
och 3 st. AlmoseSamiaie eller så kallade
Bedjare.
Enligt utgifvet Utdrag af 1754 ars Räkning
skall inkomsten för samina år varit Krono-Tionde
- 337 T:r 4Fj:r.
Afrad och Hospitalsåkrars in- *
bergad Spannemäl 152.* 7,
Igenom Bidderiet in.
kommen Spannemäl 94: .—
Tillsammans
jSpannemål.
Penningar och annor Inkorhst.
Tomtören och Arrende
Pänte-Persedlars värde
Inskrifnings-Penningar
pidderiet inskaffat - •
Eör de dödas quarlåtenskap
influtit - - - -
Bötespenningar - -
Betespenningar och annor inkomst
- -
Halfva Ragamalet af Betjeningen»
Stat i Spannemäl utföre*
efter Kronovärdie - 38= 4d
Vinsten efter förvandling på
Räntepersedlar oell afvelns
förbättring - . - 1,011: 13’:
176 :
7-
5 14 T;r
3 Ej:r.
'42 Dir
3 or.
180:
11.
120:
41:
SÖ.
10:
\ 6.
1:
*—'
3i:
—
1483 D;r 9 ör.
*642 Stäts-Utskottets Betänkanden.
9;o Wadstena Hospital.
Sorn är det största i Stiftet och den 31
November 1698 fatt Kongl. Maj:ts Stat och Spisordning.
Inkomsten, sorn samma Stat tillägger
Hospitalet, är Räntan af 15 J Mantal med någre
Utjordar, ängar och quarnar samt KronoTionde
Spanmål uti 14 Socknar och består således
hela inkomsten, enligt Utdrag af 1795 ars
Räkning, tili;
Krpno-Tionde - • 402 T:r «—
Afrads- och annor Spannemål 345
Tillsammans 647 Tir 5 fj.-d.
Spannernäl.
Den öfriga Räntan och värdet på de smärre
Räntepersedlarne, och hvad som vid Ladugården
tillkommer, hvilka vid Hospitalet nyttjas
in natura, utsattes efter Kroriovardering i
Penningar ----- 455: 11.
Rågarne af Betjeningens Spannemål 54; 21.
Interesse och Lage - - - 691: 17.
Inskrifnings-Pennirtgar - - - 360:
Hof- och Pung - Penningar - - 14; 3.
För försåld qvarlåtenskap efter döde
Gratialister ----- 45; 34.
Vinsten på Räntepersedlarnes förvandling
----- 981: 26.
Penningelnkomsten gör tillsammans D:r 2,603: 6.
öre Silfvermynt.
5 5 7 D:r H ör?
Stats-Utskottets Betänkanden. 1643
inkomster, Räntorne af 1 Mantal och en till
Hospitalet anslagen Ladugård, någre Utjordar,
Qvarnar, 31 st. små Gardar och Tomter uti
Staden, samt 52 Tunnelands åker utom Staden,
Krono-Tionde uti 7 Socknar samt Tertial Tionden
af Drothems Församling, sorn Pastoren
derstädes ej nyttjar.
För år 1754 har, efter ingifvit Utdrag af
Räkningen, inkpmsten stigit nemligen:
Årsväxten af Ladugården och Räntorne
samt Tomtören af Hospitalets
Lägenheter . - -*
Krono - Tionden till 480 T;r
6 fj:d. Spannemål.
Prästegårds-Penningar af 45*
Mantal af Drothems Socken
Annan inkomst af Hospitalets
tillhörigheter - - -
Jnskrifnings Penningar -  Bidderiet - - - -
Bötes-Penningar -
Jnteresse-medel af fruktbärande
Capitaler - - -
Vinsten på Persedlar efter förvandling
' *
Retjenternes Öfvermåls- Spannemål
-
l 2:
qo;
220:
182:
40:
51)1:
- t,100:
11.
18.
48:
Penninge- Inkomsten är således
tillsammans »
c:i
2,843 D.r 10 ör.
10:0 Söderköpings Hospital.
Enligt den af Kongl. Maj:t d. 4 Maji 1695
-Utfärdade Stat och Spisordning, äro Hospitalets
.1644 Stals-TJls&ottcts Betänkande».
l2:o Norrköpings Hospital.
Är ilet minsta bland Hospitalerne i Stiftet.
Kongl. Maj ts Stat och Spisordning för
Hospitalet är utfärdad dea 4 Maji 1695.
Efter det af 1754 ars Räkning gjorde och
ingifne Utdraget, består inkomsten uti KronoTiortde
af 6 Socknar, sorn stigit till 212 T:r
C fj:d. samt Ränta och inkomst af en Qvarn,
Äkrar och Äng och Tomter, som äfven stigit
lill 41 T:r 5 * fjicl, Spannemål, samt uti andra
Räntepersedlar med Rågame utaf Retjeningens
Spannemål, hvilken brukas in natura och gör
efter Kronovardering med Tomtören
Inleresse-medel -  Inskrifningspenningar -  Bänkerurns-Penriingar -
Sta 458 Dtr 24 ör.
V insten efter Markegångs-priset
Hela inkomsten är således 253 T:r 7J fj:d.
Spannemål och uti Penningar 1098 Dtr 2 or.
Silfverinynt.
Skara Stift.
l2:o Skara Hospital.
Ifrån de äldsta tider har härstädes ett Hospital
och Fattighus varit inrättadt och skall
ännu äga sådane Fonder öfrige, som redan uti
Caiholska tider varit elert ill ansiagne.
Uti detta Stift har varit 4 Hospitaler, nemi.
Skara, Mariestads, Synnerby och Varnhems,
hvilka efter Kongl. Majus Kådiga Förodnande
190
196
40
33
9: 10.
11.
St.ats-Utsk)tlets BetiirJanderi; *6 35
af den 25 Januarii 1689 och den 21 De-cembor
1690 äro nu tiRLhopaslagne och således de förut
hvarje Hospital anslagne publitjue inkomster
nu tillslagne Skara Hospital ensamt.
Inkomsterjie bestå förnämligast uti Räntor
af 4§ Hemman och 3 Qvarnar, Krono-Tionde
Spannemål och Penninge-Inkomster, dels visse
och dels ovisse.
Ett ingifvet Förslag på 1755 års Inkomst utsätter
Krono-Tionden till 430 T:r 2 fj:r.
Afrads och Qvarntulls Spannemål 18 T:r.
Hemmans-Räntor och Arrenden 386 D:r 26pr,’
Frivillige gåfvor
Armböse-Penningar - -
Fr i bröds-Penningar
Saköres-Medel -
Efter ett Konung GUSTAF
ADQIjRHS Bref af den 7tde
Februarii 162.5 skall vara Mariestads
Hospital anslagit 5 st.
Oxar in Natura; men efter fraihledne
Eandshöfdingen Gabriel
Karks Resolution af den 19 de
September 1671, skulle i stället
för samma Oxar betalas 60 Dir
Slmt i Penningar, hvarvid det
altsedan och ifrån det att Mariestads
Hospitals - Inkomster
Mefvo till detta Hospital anslagne,
förblifvit, och således
upptages
Auctions-Medel af de döda Fattigas
qvarlåtenskap - ■ -
140
23
400
XQ
6oJ
99*
i646 Stais-Ulskottets Betänkan/len.
Extra inkomster af försåldaPer
sedlar
- 43* —
Inkomsten är således tillsammans
442 T:r Span netti ål och
Pennningar - < * * - i>144 D:r 15 öit
Sifvermynt — — *— — —
Strengnäs! Stift.
i3:o Nyköpings Hospital.
Ar lill dess inrättning äfven gammalt, och
kunna vederbörande, som iippsigteri öfver detta
Hospital hafva, Ingen annan underrättelse gifva
om dess rättigheter och inkomster, än att
Konung CARL, IX uti sitt Testamente af dert
12 Augusti lbog tillagt det Tiooden, som faller
i Lunda, Tuna och jBergshanTmars Socknar;
Att Drottning CHRISTINA genotn,' Sitt
Gåfvobref af den 24 November 1625 skänkt
det 20 Tunnor Spannemål uti Rönö och Välinge
Sockrtar till Vederlag för någon bortmist
Aker, Kolundsgärdét kallad^ och art Konung
GUSTAF ADOPH den Jo Januarii 1627 confirtnerat
samma Donation.
Sedermera och af 1622 års Landtbok Oell
Räkenskaper efter Reductiohstiden . då en viss
Tiondesättning gjordes, har denna Tionde Spannemålen
ansenligen förökat sig, Sa att den riri
stiger till 402 Tunnör 3 fjlr, sorn af 6 Socknar
i Jönåkers ocii Rönö Härader utgöres.' Jemväl
efter en Kongl. Resolution af den 13 Julii
2660 är Hospitalet tillagdt 50 D:r S:mt af I,illa
och Qvarn-Tutlen, samt 120 D:r S.rnt af
Mantals-Péniiingar ti(l Oxars inköpande.
Stats Utskottens Betänk anderi'.
i 641
1 4.
Inkomsterne skola altså, efter ingifvit och
af Lands - Contoiret öfversedt Utdrag af 1754
års Hospitals - Räkning, för samma år bestå uti
402 Tunnor 3 fj:r Krono Tionde Spannemål,
Arrendet af Hemmanet Oppeby 53 D.-r 11 ör.
Interesse Medel - * -
Tullpenningar - - *
Till Oxars uppköp af Mantalspenningar
- ■*
Inskrifning» Penningar
Af försålde Varor och Persedlar
S:a
634 D:r 14 ör.
Vinsten af iörsåld Spannemål 1,111:
33 2’
50:
120:
20!
5 81
2 li
6.
Tillsammans 1,743 D;r 6 ör.
Silfvermynt Penttinge-Inkomst.
14:o Strengnäs Hospital.
Sedan åtskillige Donationer blifvit gjorde
till de fattigas underhåll å denna Orten är år
1647 äf alledne Biskopen Doctor Johannes Mathia
detta Hospital anlagdt och päbegynt och
fått den 23 December 1698 Kongl. Maj:ts Stat
och Spisordning.
Utdraget af 1^54 års Hospitals - Räkning,
som Lands-Contoi ret genomsett, visar, att inkomsten
för samma åt varit 24$ T r 7 fj:r 3'- f:t
Krono - Tionde , 6 T:r 2 fj-’r 1 f;t Afrads-Span»
nemål af Hospitals-Hsmmanei Stenby. .
Penn inge-inkomst.
Arrende för Hospitalets Trägård - 40 D:r —•
Afrad» och andre Persedlar utsattes
i Penningar - 39:
1648 Stats-Utskottets Betänkanden:
Interesse-Penningar « - - 16:
Inlösnings Penningar 5 - - 2 o:
S:a 115 D:r ^
Hela inkomsten är således 255 T:r 2 fj.'r Spannemål,
hvaraf go T:r 6 fj:r blifvit försålde och
derföre influtit 635 D;r 8 öre Sunt, samt uti
Penningar 115 D:r Sunt.
Vesterås Stift.
15:0 Vesterås Hospital.
Skall år 1623 fått en Kongl. Donation af
Kronotionden uti 5 Socknar, samt ränta af 2:ne
Hemman uti St. Ilians Socken, a:ne Vretar, 1
Humlegård. Efter ett af Lands-Contoiret verificeradt
Utdrag af 1754 års Hospitals-Räkning,
är inkomsten för samma år 425 T:r 3| k:pr
Krono-Tionde oell 26 T:r 16 k:pr Spannemål,
tillsammans 451 T:r ig5 k:pr Spannemål.
Uti Penningar:
Tomtören, Bodhyra, Inskrifnings- och Armbösse.
Penningar, Bänkhyror, Arrenden och Interesse-Penningar
- 364: 10.
Vinsten på Spannemålen . . 2.497: 3.
Summa 2,861: 13.
16:0 Arboga Hospital.
Den af Consistorio ingifne Berättelse gifver
den anledning att detta Hospital, som ifrån
gamle tider haft sine inkomster uti Krono-Titrnde
Spannemål, skall uti Konung CARE IX:*
Ståts-Utskottets Betänkanden. 1649
tid varå flyttadt ?:del4 Mil utom Staden * der
det rm ar uppbygdt; meri hurti det blifvit egare
till det Hemman Staffanbo 1 Mantal * som
det nu innehafver, derom skall ingen underrättelse
finnas. Elter Förslag på 1754 års Höspitals-iukomst,
söm Lahds-fcontoiret genomsett,
Skall den bestå uti Krono-Tionde
till - - - - - - ii 5 T;r 6 fj:r
Afrads-Spannemål ... 69 T:r 6 fj:r
Tillsammans 185 T:r 4 fj:r
Spaiinemål.
Uti Penningar:
Interesse af Åhllöfske Testamentet 600: —
Pe näringe - Ränta af Hemmanet Staffansbo
1 Mantal feth Arrende af
fen Aker - - - t - 24:
irtskrifnings-Penningar - “ - 2öo.‘ ■—
ArmböSSé-Penningar - * .
S:a 826: 4.
För föisåld Spannemål a 597: 24.
Summa 1,123: 28.
17*ö Köpings Hospital.
Efter en Kongl. Donation af deri ig Maji
1666, som den 10 Maji 1Ö84 är stadfästad, bestås
dé Fattige 10 Tunnor Tullrrijöl af Östanå
Qvarn; hvaraf t, Tunnor skola vara anslagné
till Hospitalet och 5 till StadsenS Fattighus*
och underhålles jiå hvarthera stället é stycken
Fattige.
På Hospitalets inkomster för år 1754 äf
af Hospitals - Räkningen fett Utdrag af Landsbihang
till Riks.Sii Fröt. tgtj4.de Sami* N:r 207.3*fi
1654 Siats-Utskottets Betänkanden1.
Contoiret veriiiceradt ingifvit, och innehaller
5 T:r Tull mjöl och 3- T:a Spannemål af en
bortarrenderad Aker och
Penningar:
Saköres-Medel - - » - .12: 16.
Interesse-Medel - - . - 6: •—
Frivilliga Gåfvor - - - - 18: 6.
Arrende för hålgårdstomt - - - a: q.
Tillsammans 8 T:r 4 fj:r Spannemål, utom
de Fem Tunnor, sorn Staden till sitt eget Fattighus
undfår, samt 38 H:r 8 öre Srmt* i Penningar.
Hospitalets behållne Medel äro J45
B:r 15 öre, L*varaf 107 D;r äro på Interesse
utlånte.
i9:o Fahlu Hospital.
Hetta Hospitals Föreståndare göra följande
Berättelse: Att Konung CARLIX lätår 1607
inrätta Bergslagens Hospital vid Kopparberget,
för dem, sorn vid Grufvan och Hyttorne blif'
vit förlamade, och för Fader- och Moderlösa
Barn. Inkomsterne, som Hospitalet då skulls
få, voro 2 procent af Konungens och 2 procen
af Bergsmännens tillverkning, som sedan sattes
till 12 H:r Kp:mt af hvar 4:de part och kallades
Skjutsfärds-Koppar, och skulle under Ståthållarens
inseende, 6 Personer hafva Förvaltningen.
Ar 1640 erböd Bergslagen att upprätta
Hospitalet, och påtog sig att dertill gifva en
mark Koppar af hvart Skeppund, som kallas
Armbösse-Koppar och ännu i dag utbetalas af
Stats-Vtskotteis Betiinkanden'. 165 3
Bergsmannnen, då ock Kronan anslog ali Skjutsfärds
- Kopparen till Hospitalet, hvilken afven.
Bergslagen utgaf.
Sedermera vid Stads - Inrättningen här i
Fahlun, kutn Staden att åtnjuta halfva delen
af Skjutsfärds-Kopparen och den andra hälften
tillföll Hospitalet, intill dess Konung CARL
XI år 1688 den 18 Januarii, sedan Grufvan
året tillförene igenföll, fann skäligt att eftergifva
Skjutsfärds-Kopparen; men gaf Hospitalet
i stället det Surrogatum, som årligen i penningar
inflyter.
Ar 1650 den 31 öctober beviljades, p£
Bergslagens anhållan, Hospitalet Lönings-Spannernaien
i vissa LandsOrter. Förutan sådant,'
lät ock Bergslagen en del af de vid Grufvan
fallne Sakören, så val som förbetnälre ArrnbosseKopparen
och en del af Krats - Kopparen, den
Magistraten eller Stadsväsendets inrättande disponerade,
gå till Hospitalets understöd.
När Hospitalet korn uti godt stånd , och
inseendet togs ifrån Bergslagen, och lades till
Magistraten, jemväl sedan i685 års Kyrkoordning
utkom, och Hospitalet började anses
som ett Krono-Hospital, drog Bergslagen sine
frie Bevillningar tby ifrån. 1686 och 1687
anslogs Armbösse - Medlen till andre behof vid
Grufvan; jemväl blef Resolverade, att KratsKopparen
och vatsket skulle höra Bergslagen till.
Deremot inrättade Bergslagen år 1694 en
Sjukstufva vid Grufvan till de Blesserades skötsel.
Efter ett ingifvet och af Lands - Contoiret
genomsedt Förslag på Hospitalets nu ägande
Inkomster för år 1754) bastå de uti:
1653 Stdti-Vtskottets Betäftkandeiti
329 T:r 2 fj:r Krono-Tionde Spannemal,
som åren 1646, 1649 och 1650 blifvit Hospi
talet
forlänte.
För Skjutsfärds-Kopparen, sorn betalas Utur Landt®
Rär.teriet - - - »716 X):r 28 ör»
loo Stafrum Ved af Ordinarie
Räntan i Öster-Dalarné * loo: —
Interesse-Medel - * »417; -—*
Inlösning-Penningar - * 160: —
Vinst på försåld Spannémål - 118: l*j
Tillsammans
Penninge-Inkomst 1,50a D:r 11 ör.
Silfvermyut — — —- — —*
Vexio Stift*
2o:o Vexiö Hospital*
Är lippbygdt af Trä uti Vexiö Socken pä
Hemmans ägor, hvilket Hemman, jemte (Vänne
andre af \ och | mantal, sorn ifrån gamla
tider varit Hospitalet förlänt, tillika med 434
T:r 2 fj:r Krono - Tionde. Hans Kongl. Maj:t
Högst Salig Konung FRIEDRICH har i Nåder
behagat år 1747 confirmera deri år l6go
Utfärdade gamla Staten.
Utdraget af 1754 årS Hospitals Räkning»
som af Lands-Contoiret är Veriiicerad» upptager
inkomster:
Bemälte Krono-Tionde Spannmål
till • * «* * *434 i fj:e
Hemmans-Räntä ■* * *49 D:r -—
Håf-Penningar • . 3: if> ör*
Ingifts-Penningar a ; ; 8ot —
Stats^Utskottets Betänkanden'. 1&53
Saköre? Medel - , . 38: 31.
S:a 171: 5.
Vinsten af försåld Spnnernål - 5 341 12.
Tillsammans Penninge-Inkomst 705 D:r 17 ör*
22:o Jönköpings Hospital.
Konung JOHAN Illldje har genom Dess
gifne Bref af den 5. Junii 1570 tillåtit, att
Hospitalet, som förut tillika med Staden blifvit
af Fienden uppbrändt, skulle å nyo uppbyggas
och år 1583 och 1526 forlänte Hospitalet X
Hemmman samt Krono. - Tionden uti åtskillige
Sochnar.
Samma Förläningar äro sedermera af de föl»
jande Konungar confirmerade och med andre
förmåner förakte.
För år 1754 består inkomsten, efter ingifvit
och af Lands - Contoiret öfversedt Förslag,
uti 282 Tunnor 1 fj:g
mål.
Räntan af ij mant. Quarn och
en Utjord - - • • ng D:r 26 ör.
Interesse-Penningar - - 67: ig»
Inskrifnings-Penningar * - 190: —
Armbösse och Saköres-Medel - 34: 16
S:a 401: 28.
För försald Spannémål influtit - 562: 4.
Tillsammans Penninge-Inkomst 964 D.r 7 ör.
Silfvermynt.
i6jo Stats-Utskottets Betärikandenii
Lunds Stift.
23:o Malmö Hospital.
Detta Hospitals uppkomst är kommen a?
de förstörde Klostren, och blifvit af de Danske
Konungar tid efter annan med Inkomster
så väl uti Krono-Tionde Spannemål, som Herninans-Räntor,
utom andre ovisse inkomster, försedt;
hvilka inkomster, sedan Skåne kommit
under Sverige, hafva sedermera af Sveriges Konungar
blifvit stadfäsiade och förbättrade, jern»
■val äro de förökte igenom Private personer#
D onationer.
Kongl Maj:t har för detta Hospital utfärdadt
Stat och Spisordning den jo December
1699,
Inkomsterne äro, efter ingifvet Förslag för
Sr 1754^
Krono-Tiondo ... ^^2 1,:r 2 fjjr
Afrads och annor Spannemål - 214 — 4 —
o -J
Spannememål.
Uti Penningar?
Hemmans-Räntor af 4^ mantal -  Arrenden för Jotdlega och Hyror -  Interesse-Penningar -
Utskrifnings- Penningar . . w
Inskrifnings-Penningar -
Stole- och Kjämme-Penningar, Dito
för dödas quarlåtenskap, liegrafnings-
Armbösse- Pung- Städsmålsoch
Rutes-Penningar - ...
S:a 1,734: 13.
T:r 6,
fjvr
204:
16.
358 =
17-
778:
3,0.
22:
—
80.*
2 9o;
34.
Stats-UtsAottets EetänkamUn. 1651
För försåld Spannemål influtit - 989: 21.’
Summa 2,714: 2..
24;o Lunds Hospital.
Detta Hospital skall äfven ifrån Kloster
till hemvist för Fattige blifvit förvandladt,
och skall äga gamla Privilegier gifne af Konungar
i Dannemark don tiden, då Skane var
under deras välde, hvaraf väl manga Bref och
Resolutioner åberopas, men uti Krigstiden för-,
skingrade.
Sedan Skåne kom under Sverige, har det
äfven undfått åtskilige Kongl. Resolutioner,
samt att Kongl. Majit den 3 Augusti 1681 och.
den 15 Februarii 3728 stadfästa! dess Privilegier
och Rättigheter.
Hospitalets inkomster skola förnämligast bestå
uti 20^1 Mantal, hvaraf äfven Hospitalet
njuter Krono- och Kyrko-Tionde, och upptages
uti det af 1754 års Räkning ingifne Utä
4?aget Hemmans - Räntorne
till - - - - 764 D;r
Krono-Tionde-Spänne mål en af
samma Hemman efter Kronavärdering
- 17:j.f 24 &r.
Krouotionde af Mölleberga Sockn,,
hvartill Hospitalet skall ega,
enligt 2659, års Randt- Bok,
Jus Patronatus, stiger till - 56: 52.
Vi nsten på samma Spannemål
efter Markegångspris - - 19.7: 12.
Stats-ZJtskottets Betärtlanden.
Termin af Saltpeter - Skatt af
bemälte Hemman - ‘423
Jordskylspenningar - - 41^
Interesse-Penningar - - 45
Arrende, Bränneveds, Utskråfnings
och Städsm^fs-Penningar
m. fl. Penn.ipge-Inkomster
-
Ur
*9-
774* M*
Tillsammans 2,47y Hr 2501,
Silfvermynt.
25:o Ystads. Hospital.
Till detta Hospital bär Konung FREDRICH
II i Hannemark först donerat Kronotionden uti,
tvenne nära till Staden be agne Socknar, och
sedan hafva Herrskaper på Landet och andre
Christmilde menniskor ökat dess inkomster med,
deras gafyor.
Enligt ingifvit utdrag af 1754 ars Hospitals-Räkning
bestå inkomsterne för denna tiden
uti:
Ordinarie och Extra Ordinarie
Hem mans-Rån t or
Krono-Tionde Spannemål, uträknad
efter Kronovärdering
Donerad Spannemål 10 Tunnor
årligen af Marsvinsholm
lordskylder, Tomtören och Hyror
i Staden
Intéresse-Medel •
Utskrifnings- Taffel-Rotes- och
Inskrifnings-Penningar m. m.
310
Dh 4 <
245:
1.
22:
16.
1 oo:
13-
75?
15-
155:
8.
. Stats-Utskottets B etania riden' 1^57
Vinsten på den Spannemål, sorn
blifvit försåld * 134: 3 9-
Tillsammans r,043 -P;r 22 ör.
■2 7;o Landscrona Hospital,
Ifrån Catholska tiden och år 1447 ha?
denna till de fattiges underhall gjorde inrättning
fått dess början, och år 1539 oc^ 1572
blifvit med dess inkomster af Danska Konungame
CHRISTIAN lil och FREDRICH II
stadfästade, och dess förmaner förökade.
Nu för tiden bestå inkomsterne, enligt Utdrag
af 1754 års Hospitals-Räkning, uti 240
Tunnor 5 f j: r Krono Tionde Span ne tn al,
Donerade Frälse - Hemmans
Räntor
- - ^ 37 P-T^OÖr.
Landgille- peli Jordskylds-Pen
ningar
" I50! I®*
Interesse och Fruktl>are Lapi
taler
- - - 433? 5*
Pung Stock- och Inskrifningspenningar
m. m. t - 64: a.
S:a 6 S 51 24.
Vinsten på Spannemalen efter
Markegången - - - 466: 30.
——  — ...... |
, T .
Tillsammans 1,152 D:r 22 ör*
Silfvermynt.
08:0 Christiansstads Hospital.
Detta Hospital förmenas vara uppkommit
af tvenne andre vid Ähu3 och Vää inrättade
1662 Stats-Utskottets Betänkanden.
Hospitaler, hvilkas inkomster skola blifvit detta
Hospital tillslagne, sedan Staden Christianstad
blef af Konung CHRISTIAN IV anlagd
och ar 1622 med Privilegier försedd.
Hospitalet är byggdt af sten, tvänne vä.'
rungar högt, hvarvid år 1 700 en Kyrka af korsvike
blef uppbygd, och 1727 samt 1729 aro åtskilliga
tillbyggnader gjorde.
Ar 1750 är pä sjelfva Stenhuset uppbygdt
ett nytt och större Klocketorn, an det förra
var, bekiädt med Bly- och Jernplåtar, varandes
nu en begynnelse gjord med Stora Hospitals-Stufvans
förbättrande.
De egendomar, sorn Hospitalet nu för tiden
skall ega, arn 23^0 Mantal, ig Gatehus,
2 Quarn ar, 29 Utjordar och 1 Ahlftske.
Hospitalet skall ega Jus Patronatus till
P.inkeby Kyrka, i följe af Biskopens Åge Jepssons
Donations-Bref af år 1524, och KyrkoTionden
af Socknen, sorn skall stiga till 40 T:r
G ktpr Spannemål.
Likaledes skall Hospitalet efter Kongl. Donationer^
åren 15C6 och 1679 ega Krono-Tion^
de uti Ahus och Köpinge Socknar.
Ar 1585 d. ro Januari! skall Hindric Brahe
gifvit Vää Hospital 40 Tunnor af Vidsköfde,
Söderlöfs och Degerberga Krono Tionde
Spannemål, som betalas ifrån Vidsköfde Hofgård;
men, sedan samma Tionde blifvit till Kronan
reducerad, så har Vidsköfde Herrskap innehållit
med denna Snannetnåls utbetalande , och
emedlertid till dess slut blifver, om bemälte
seduetion skall blifva ståndande eller ej, blifva
Stats~TJtslottets Betänkanden. 1663
dessa 40 Tunnor Spannemål uti Räkenskaperne
årligen upptagne och åter afskrifne.
Det för år 1754 ingifne Förslaget samt
det af J^ands-Contoiret upprättade Summariske
Extractet upptagei inkomsten för samma år,
nemligen 191 T:r 7 fjerd. Krono- och KyrkaTionde,
50 T:r 1 fj:d dito af Hospitals-Godsen,
242 Ttr' Spannemål, gör efter Kronovärderings-pris
- 462 D;r 25 ör
Än
uti Penningar följande inkomster:
Intercsse-penningar
af fruktbärande
Capitaler - - 3 3 9: 25.'
Ordinarie och Extra Ordinarie
Räntor af Godsen - - 923: 15,
Inskrifnings-penningar * 3*k0: —
Jordlega, Hushyra, Taffeloch
Pungpenningar - * 38: 29.'
Städsrnåls-Penningar - * 39: 26.
För Begrafningar, Likkläden,
Intagnings-Penningar och Sakören
in, m, - - - 119: —
Summa 18x9 D.r *8ör.
Vinsten på Spannemålen efter
Markegång - - - 679: 26.
Tillsammans 2969 D:r 15 ör.
Götheborgs Stift.
29 Götheborgs Hospital.
Skall efter Glorvördigst i åminnelse Konung
GUSTAF Ls- Befallning år 2529 vara'
t
16 6q Stats- Vtskattens Betänkanden.
flyttadt ifrån den ödelagde Staden Lödöse till
Nylödese ^ mil ifrån Staden Götheborg, där
det nu är. De efterträdande Sveriges Konungar
hafva försett det med åtskillige förmåner,
Sorn skall visas af då Varande Kammar Collegii
Bref och Resolutioner af den t October 1591,
den 24 Juli 1619, den 6 Martti 1627 och n
November 1629, hvarigenom Hospitalet den
tiden skall hafva haft en lilliäckelig Fond till
de fattiges underhåll; men b< rättas, att igenom
andre limade händelser, såsom Krig, Mvntetecknens
devalvation, missväxt och dyr tid*
skall detta Hospital vara råkadt uti e*tt utblutladt
tillstånd och mistning af många Allmosor
ifrån Landet och Städerne; men emellan Magistråten
och Ostindiska Co.mpagniet träffad öfverenskommelse
af den 8 Juni 1737 skall hafva
varit till Hospitalets bestånd ett hjelpemedel
* hvarigenom Hospitalet för hvart och ett
ifrån Ostindien lyckeligen hemkommande Skepp,
skall undfå 500 D:r Smt, emot en sådan för.
bindelse, att uti Hospitalet, om så skulle behöfvas,
2:ne Personer af Compagniets Folk, som
det omtränga, för hvarje 500 Dm S;mt blifva
Vtt Fribröd intagne.
Hospitalets inkomster hesta förnemligast
uti någre Hemmans-Räntor och Krono-Tionde,
och upptages uti ett på 2,754 årsinkomster ingifvet
Förslag följande:
464 T:r Krono-Tionde.
46 T:r 8 k:pr Afrads-Spannemål af Hospitalets
Gårdsbruk, 72 T:r 2 k:pr annor Spannemål
igenom Allmosor ifrån Landet influtit
efter en särskild., Läkning.
Sniti-VtskottetS Betänkandeti.
183 T:r 16 fj.r Spannernål.
Fenninge Inkomst:
Räntan af 2 T7g Mantal och eti Quarn, samt
Arrende-Penningat för Torp
och Hagar - - »127 D:r 24 ör.
Fnrigpenningaf » - » 30g: 6.
Centonal af Götheborgs Stads
Aflöning * * * 321*
Inlösnings-Penningar inflyt!
för hvar och en, som inkommer
uti Fribröd efter
Accotd , alt efter Stånd och
ålder till jjö) 80, 100 och
2oo D:r S.tmt - *
För 3tne Skepp af Östindiska
Compagniet - - - i,5oot —
Götheborgs Stads Allmosor - 795; n
För
en försåld Byggning * 49Ö; —
Frivillige gåfvor odh annor
inkomst - * - äli- 4-
An influtit efter en särskild
Räkning i Penningar * 2631 22.
Tillsammans Penninge-Inkömst 3,964 D:r 4 or.
3i4.o Kongelfs Hospital,
Varit 2 gamla tider inrättadt och af Kongl,'
Maj:t igenom Dess Nådiga Bref af den 14 Martil
1685 ökadt till dess inkomster med Räntan
af ett Skatte-Hemman benämdt Tronum uti Torsby
Socken på Inland belägit.
Inkomsteme efter ingifvet och af LandsContoiret
påskrifYet Förslag förar 1754» öro 6
1658 Stats-ZJtskottens Betänkanden.
Tunnor Tionde Korn, löst mål, utan Kappar^
hvarföre betalas -  Räntan af ett Skattehemman -  Arrende af 21 st. åkrar
Interesse af fruktbärande Capitaler
-
Inskrifnings- och IntagningsPenningar
-  För försålde Persedlar -
33
D:r 24
38:
2 8.
26:
8.
122."
17*
60:
—
10:
1.
S:a 257: 24. Tillsammans 291 D:r 14 ör.
32:0 Halmstads Hospital.
Ifrån första Reformations-tidén och år 15 2S
skall härstädes hafva varit ett Fattighus inrättadt,
och det af private Personers samman,koff.’
Tvenne i Staden dåvarande Klosterhus och Utjordar
blefvo af Konung FRIEDRIC I i Dannemark
dertill gifne, och år 1597 undfick äfven
Hospitalet af då varande Danska Regeringen Krono-Tionde
Spannemål af tvänne Socknar. Jemväl
skall detta Hospital blifvit tillagdt Räntan
af en inhägnad på Stadens Utmark.
Efter ett ingifvit och af Tands-Gontoiret
verificeradt Förslag för år 1754, bestå Hospitalets
inkomster i följande:
Räntan af Jordarne 6 D:r 26 ör.’
Krono-Tionde Spannemål i Penningar
«j 5: 21.
Interesse-Penningar - - 164: 7.
Pung - penningar, Sakören och
Extra Utgifter ... f)1: 7>
Summa 327 D.r 9 ör.
Silfvermynt — — —. —
Stats-Utskottets Betiinkandeni 1^59
Calmare Stift.
34:0 Calmare Hospital.
Om detta Hospitals ålder och första inrättning
skall ingen underrättelse kunna gifvas; men
att det likväl hade ägt Krono - Tionde uti Kunevalds
Härad i Cronobergs Län, då Drottning
CHRISTINA år 1646 den 7 Februari densamma
derstädes indrog och i det stället förlänje
Hospitalet Krono-Tionde Spannemål uti detta
Län af Socknar nära intill Hospitalet belägne.
Ar 1683 är af Konung CARL XI förlänt
Hemmanet Törneby uti Calmare Sockan, som
ifrån 1 , sedermera blifvit förmedladt lill £
Mantal.
Jemväl är Hospitalet anslagen af den i
Calmare Stift såkallade Allhelgona-hjeipen.
Uti ett af 1754 års Räkning ingifvit och
af Lands Contoiret verificeradt Utdrag upptages
följande inkomster, nemligen:
89 T:r 6 fj d. 2§- kannor Krono-Tionde.
i T:a 7 fj:d. 2 kann. Afrads-Spannemål.
iji T:r 6 fj:d. f kannor.
Pennitige - Inkomst.
Ränta af | Hemman och Akerlyckor
- - ■ - "48 D:r 4
Allhelgonahjelp * - - 173: 31.
Inskrifningspenningar - - 324: 24.
Collect - och Armbösse - Penningar
----- 24: 3.
S:a 570 D;r 30 Ör.
För försåld Spannemål influtit 59; 15.
Summa 630 D;r 13 ör.
1664 Stats- Utskottets Betänk anderi.
Carlstads Stift.
35:0 Carlstads Hospital.
Är efter Kongt. Maj:ts Nådiga Bref af <h
17 Martil 1732 inrättadt på det stället, der
fordna Eandshöfdingesätet var, ilå Nerike odi
Vermeiand Voro delte uti aine Eahdshafditlgéa
dömerij iindfick till inkomst 40 Tunnor KröndTionde
Spannemal i Carlskoga Socken, sorn varit
förut på behagelig tid Kyrkoherdärhé derstädes
förlänte.
Eli åttöhdé-dnls Procent äf Sterbhus - Inventarierne,
a:ne åfliga Collecter inom Siifiefc
och Inlösnings - Penningar å 20 Dr för hvart
och ett Hjon, sorn intages i Hospitalet.
1752 blef detta Hospital med hela Stader!*
igenom den oiyckeliga vådelden i aska lagdt,
så att de fattige sedermera blifva linderhållnö
på ert Gård Sysslomanneh tillhörig, 2 thil vid
pass ifrån Stadén belägen.
I anledning af ett ihgifvet Utdrag af 1754
och 1755 årens Räkenskaper, synes Inkomster!
för år 1745 varit 40 Tunnor Krono - Tiondé*
hvarföre betalning i Penningar skall vara influtit
- - - - 346: 21. 8»
Pentiinge-Inkomst i
Interesse af fruktbare Capitaler
- - - 263: 3i.
Sterbhus. Inventarie*mé
del
- io: 25;
Collect-medel - - 406; 16.
Inlösnings-Penningaf 20: —-
frivillige Gåfvor Ä 8: 8
— 499: 19.
• Summa 846: S.
Stats-TJtskottets Betänkanden. 16
36:e Örebro Hospital
i Strengnäs Stift.
Skall vara uti gamla tider tillbakars upprättadt,
och af de nu befintelige Handlingar viw
sas, att det redan år 1629 varit i stånd; men,
stundom bättre och stundom sämre, intill des*
att framledne Eandshöfdingen Baron Ribbing
skall hafva begynt med berömlig omsorg vårda
sig om detsamma.
Inkomsterne äro följande: Enligt det a£
1754 års Räkning ingifne Utdraget.
2 3 5 "P'1 4 tyd 3 k:pr Krono-Tionde Span-]
nemil ä 2 D:r. * * "5 3° Hr — ör.
Vinsten derpå - 171 2.
Penninge-Inkomst.
Arrendet af aine Hospitalet
donerade Krono-Hemman
162:
27.
Än för andra bortarrenderade
små Eägenheter -
44:
—
Till Oxars uppköpande gifver
Kronan årligen -
80:
—
Än Tullfrihet -
4-
Inskrifnings-Penningar -
20:
—
Interesse-medel -
281:
21-
Extra Inkomster ...
21:
«3-
6x4:
13-
Tillsammans 1,315 Hr 18 ör.
Silfvermynt.
bihang till Riks-St. Prat, tgijigig. r.dc Sami. N:r 203. *r*.
i 666
Stats-UtsJtottcts EetänAanihn.
Hernösands Stift.
57:o Hernösands Hospital.
Som på Kronans bekostnad år 1674 är af
Trä uppbygdt, skall ingen annan viss inkomst
hafva haft, än då Kongl. Maj:t år 1686 det gaf
300 D :r S:mt, som nu årligen betalas af Gärdehöets
förhöjning i Ångermanland.
Är 1695 skall en Spisordning för 8 Per*
söner vara upprättad, och deribland räknad en
Piga.
Consistorium uti sin ingifne berättelse anförer,
hurusom sedan sista Kriget dyrheten på
andre persedlar tilltagit i Orten, så att inkomsten
var alldeles otillräckelig och Hospitalet råkade
i Skuld, hvilket har föranlåtit KospitalsPåJet
att inskränka de Fattigas antal till 5, med
Pigan inberäknad, sedan 3:ne rum blifvit ledige.
En sådan hushållning skall varit så mycket
nödigare, som Hospitalet derigenom, och att
Utgifterne emot den lilla inkomsten blifvit
lämpelige, kommit utur sin Skuld, och har nu
vid 1754 års slut haft, utom Inventarie - persedlar,
en Penninge-Eehållning af igg Daler
29 ör S:mt.
Sådant bevises utaf ett af Sysslomannen ingifvit
och af Lands-Contoiret verificeradt Me*
morial. Vidare förmäler Consistorium, att Hospitals-huset
skall vara så alldeles bofälligt, att
ingen reparation mera kan hjelpa, utan tarfva®
Nybyggnad.
Och som detta Hospital med dess lilla
Fond, är det endaste rum och tillgäng uti ett
Stats-Vtslottets Betänkanden. 166^
så vidt beläget Stift, hvarest Fattige kunna
hjelpas och underhållas, så föreslår Consistorium
till denna Byggnads befordran den utväg,
att j:ne Collecter samt Stambok öfver hela Piket
må förunnas Hospitalet, jemväl ock, på det
inkomsten må kunna blifva något tillräckeliga.
re icke allenast för de uti Spisordningen uppförde
g Personer, utan ock att flere torftige ma
kunna hjelpas, att Hospitalet äfven kunde beviljas
g:ne årlige Collecter inom Stiftet.
Ytterligare anförer Consistorium, hurusom
Uti detta Stift ingen utväg finnes att rädda och
hjelpa sjuke och eländiga menniskor och omöjeligen
vore att föra någon sådan uti Lazarettet,
hvartill detta Stift så väl sora de öfrige
Rikets Innevånare hafva rättighet. I anseende
dertill, såsom ock till det förslag och anledning
Physices Lectoren vid Kongl. Gymnasium
derstädes, Doctor Nils Gisler, hvilken ock
såsom Provincial-Medicus Landets Innevånare
betjenar, gifvit till en Sjuk - Stufvas eller Lazaretts
inrättande i orten, anhåller Consistorium
att allt, som igenom frivilliga sammanskotter
samlas, och det, sorn på Piöllopp och vid
Barndop gifves, och hittills blifvit till Stockholms
Lazarett anslagit, må ifrån samma Lazarett
afdragas och användas till detta och i Lanr
det nödiga Sjukhuset.
Visby Stift.
58:0 Visby Hospital.
Om detta Hospitals ålder och första inrätt-''
ning, berättar så val Landshöfdingen i orten,
i668
StatS'UtsiottRts Betankandcn.
som Consistorium, skola nu fortiden inga Handlingar
finnas, som derom någon upplysning kunna
gifva; Dock förmenas, att det fått dess inkomster
af de utjordar i och utom Staden belagné,
hvilka de förstörde Kyrkor och Klostren
innehaft för Reformationstiden.
I förra tider skola Hospitals - Inkomster»
ne varit mycket ansenlige, så att det kunnat unde'hålla
ett :ångt s'örre antal fattige, än na
sker. Orsakerne skola förnämligast bestå deruti,
att uti Staden och på Landet vore allmänt
förmögnare Folk, som kunde genom frivilliga
gåfvor understödja Hospitalet, och att Allmogen
blefvo vid 1727 års Riksdag frikallade
ifrån den Spannemålshjelp nemligen 6 Kannor
af hvart Mantal , som de årligen utgjorde till
Hospitalet, och nu få använda till sine egne
Socknefattige.
Efter Utdrag af 1754 års Hospitals - Räkning
, som Lands - Contoiret verificerat, hafva
Inkomsterne för samma år stigit, nemligen:
Jordarne till - - - 931 D:r 2 8 ör.
Andra Inkomster, såsom HötesPenningar
, Jordars utfästande
och Håfpenningar - 395: 3.
Tillsammans 1,326 D:r 31 ör.
Stockholm den 23 September 1818-
På Riksens HöglofL Ständers Kammar- Ekonomi-
och Commerce Deputations vägnar:
J. J. Gyllenborg. Olof Celsius.
Joh. Fred. '■Wessle. Otto Olofsson.
Uppgift på Krono-Hospitalernes så väl ständige som tillfållige Inkomster
, författad efter
1816
års, till Kongl, Seraph
. OrdensGillet
sednast inkomne Räkensk
Hem-
mantal.
Span mais-Inkomst.
Penniuge-lnkomst.
KronoTionde.
Hemmans-  Kantor och
summa
Spat; mål.
Hemmans.
Räntor och
Intressen $
utllnte Ca-
Diverse Ext
Inkomster.
ra
Summa
Banco.
Arrenden.
Arrenden.
pitaler.
Upsala Hospital , . . .
5
/ 8
479
6
164
10
643
16
1
327
3°
11
22
5
10
149
34
11
499
23
8
SoderTelje Dito . ......
—
—*
—
—
696
—
—
172
15
2
77
4
I
249
19
3
Westerås och Arboga Dito . . , . .
4
599
26
9 7
4
3°
97
83
10
17
30
6
101
23
2
216
29
6
Nyköpings och Strengnäs Dito ......
2,
665
4
35
—
7co
4
285
37
4
80
4
lo
473
9
q
839
3
4
Linkopings indragne Hospital ......
337
16
279
22
617
6
1,02 T
10
1
117
2
4
3i
32
7
1,169
45
—
Norrköpings Dito . . « . . .
—
312
11
47
6
259
17
238
44
—
73
16
—
5
5
4
3*7
27
4
Söderköpings Dito . . . . , ,
484
12
85
4
569
X 6
708
40
4
83
—
10
15
3°
—
807
23
2
Wadstena Dito . .....
11
401
12
370
23
77 2
3
2,082
33
—
134
4)
5
304
45
8
2,522
24
I
F ahlu Dito ......
_
367
26
—,
—
267
S 6
-—
—
—
110
22
—
494
29
—
604
42
—
Orebro Dito , . , , , .
2
242
20
14
—
25 6
20
l60
42
8
106
29
4
116
40
—
384
16
Carlstads Dito . , . ...
—
40
—
—
—
40
19
19
f»
160
41
6
552
14
2
732
2 6
lo
Wisby Dito ......
—
—
—-
280
21
280
2 I
1,007
37
4
278
26
4
50
10
II
1,336
26
7
Wexio Dito ......
ii
43)
8
9
—
441
8
114
33
3
20
—
—
140
45
2
275
30
5
Jonköpings Dim ......
ii
388
5
28
9
316
14
45 3
10
4
94
15
—
329
17
7
8?6
42
7
Catrnare Dito <.....
1
89
10
8
—
97
lo
144
46
—
13
lo
io
86
29
6
244
28
4
Malmö, Lundi, Ystads och Landscrona® Dito . • « .
32 ri
734
—
511
20
1,245
20
1,016
40
7
230
28
2
522
——
9
L7 69
2 1
6
Chris’ianstads Hospital ......
r% ■j 2- 3
•“J+o
267
14
39
20
3°7
2
522
38
11
255
7
II
181
3 i
—
959
36
1 0
Carlscrona Dio . . . . , .
—-
—
■—
—
—
——
—
30
—
—
—
—
—
30
—
—
Halmstads Dito ......
—
43
—
—
43
375
40
2
3to
46
10
—
—
—
686
39
—
Skara Dito . i
4?
492
—
60
28
5 S2
28
688
17
5
385
30
3
115
6
I
1,189
5
9
Wenersborgs Dito ......
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
133
16
—
137
16
—
Götheborgs och Kongelfs Dito ......
4&
170
4
a 2
3
192
7
449
46
7
—
—
—
1,000
8
I
. 1,45°
6
8
Gefle Hospital .......
22
20
——*
—
20
—
14
24
—
828
37
2
843
23
2
Hernösands Dito .......
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
41
37
4
145
1 3
2
* 87
O
6
Umeå Dito . .
1
—
—
—-
—
■—
—
•—
—
—
—
16
*7
8
16
*7
S
Af Allmänna HospitalsFondens förräntade Capitaler 159,812: 18. 2. sorn genom bespa-
ringarne af någre Hospitalers ÖfverskottsMedel de förre åren uppkommit, utgör ari.
Räntan .... ....
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9,588
35
s
Summa
ioofz
6,272
2
2,0)3
7^
8,325
1 2
9,717
15
11
2,757
4
5
v/t
OO
K)
27
10
27.935
25
lo
Stockholm af Kongl. SeraphimeiQrdemGiliets KammererareContoir den — Mars 1818.
P. Sturtzenbecker,
Lit. B.
Till StatsUtsk. Betänkande Nio 274 i 4:de Sami- af Bihang
till RiksStindens Prot. 1317 igig.
Stats-Utsbottets Betänkanden. 1669
Att förestående Afskrift är lika lydande
nied det i Kongl. Seraphimer Ordens Gillet
förvarade Registratur, intygar
Ex Officio
Dan. Hadorph.
(Bilagan Lit. B, eller Uppgift pä Krono-Hospitalens
Inkomster Hanes serskildt tryckt och bit intecknad.)
N:r 275.’
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
angående Krigs-Fonden samt
ser skildte Commiiterades förvaltning
af Allmänna Medlen.
lill Riksens Ständers Stats-Utskott har Kongl.
Majit, den 10 nästledne Martil täckts aflåta
följande Nådiga skrifvelse."
”Jemte det Kongl. Majit i Nåder anbefalt
Comrnitterade för allmänna medlens förvaltning,
att till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemna
Räkenskapen för Krigs-Fonden, för
den tid som ännu icke undergått Riksens Ständers
granskning, har Kongl. Majit för öfrigt,
till upplysning och efterrättelse i detta ämne,
velat Stats Utskottet följande tillkännagifva.
Genom Tractaten med Hans Majit Konungen
i Preussen, afslutad i Vien den 7 Junit
1815 orri afträdandet af Hertigdömet Pomern
och Furstendömmet Rugen , betingade Kongl.
Maj t för Sig och Riket en Summa af Tre och
en half Million Ridr Preussiskt Courant, men,
då en del af detta belopp skulle i Ijlfecter ut:
2670 Stats-Uiskottets Betänkanden.
ga och vid verkställigheten befnns, dels att de
åsatte priserne, serdeles ä Väfnads-Manufacturer,
voro altför högt uppförde, dels ock att
importer deraf hade kommit till skada för inhemske
Fabriker, slöts en serskild afhandling
derom i Paris, under den 9 September samma
ar, sorn nedsatte beloppet 350,000 R:dr ringare;
sa att Summan, i stället för Tre och en
half Million, blef 3 Millioner Ett hundrade
Femtia Tusende R:dr Preussiskt Courant, hvaraf
skulle utgå:
Ar 1815 * r 200,000 R:dr
— 1816 - - 800,000:
1817 “ - - 950,000:
1818 ~ - 800,000:
400 000:
och — 1819
Tillsammans ofvannärnnde— 3,150,000 R:dr.
Af detta belopp hafva ock kommit Riket
tillhanda de för arén 1815, 1816 och 1817
förfallne tillsammans 1,950,000 R:dr, så att till
Xuqv'd med Kongl. Preussiska Regeringen ännu
återstå 1,200,000 R:dr.
Ett längre uppskof hade inträffat med utbetalningen
af de för sistledit år fixerade betalningar,
härrörande af väckte genfordringar å
Preussiska sidan, serdeles ifrån förre Svenska
Pomern. Anledningarne för sådane anspråk,
uphemtades från långt förflutne tider , ända
sedan Vestphaliska freden och framställdes under
alla möjliga, och man kan öppet tillägga,
för en del, under de mäst oskäliga förevändBingar.
Ibland de vigtigare, sorn Kongl. Maj:t icke
föresett, men imedlertid ännu utgör före
-
Ståts-Utskottets Betänk andert. 1671
mål för disc.ussioner, är frågan om ersättning
till visse Handelshus i Hamburg, för en Pomerska
Kammarens Vexel-Circtilations skuld,
hvilken nu uppgifves till R:dr H:br B:co 454,825; *
utom räntor, och hvarvid ersättnings påståendet
grundas på Riksens Ständers Garantie, gifven
vid Riksdagen i Örebro år 1810.
Del har under loppet af tiden utgjort föremål
för Kongl. Majus omsorger att söka dels
undanrödja dels till billigare förhållanden nedsätta
desse fordringsanspråk, och fortfara underhandlingarne
derom ännu: det är likväl ,
med tillfredsställelse Kongl. Majit meddelar StatsUtskottet
sin förmodan, grundad på vissheten
om Hans Preussiska Majus rättvisa och vänliga
tänkesätt, att denna angelägenhet skall erhålla
en påräknad utgång, och det så mycket
häldre som från Svenska sidan icke blifvit förvägrad.
t, att erkänna de delar af genfordringar,
sorn på billiga grunder sig stödde. Och är
det redan såsom en följd häraf att anse, det
förledit års Betalnings-Summa, hvilken icke på
förfallotiden erlades, i anseende till genfordringames
betydeliga belopp , ändteligen sedan deras
giltighet hunnit i väsendtelig måtto vederläggas,
kort före årets utgång blifvit liquiderade.
Imedlertid och i den mohn dessa medel
successive förföllo , samt, pl sätt nyssnärndt
är, i början äfven ordenteligen erlades, yppade
sig den utväg, att med mindre omkostnad,
på stället göra dem användbare, i den myntsort
de ingingo, till liquid af Rikets utländska
gäld, emot det att Krigs-Fonden redan i förskott
uppbär sin ersättning här på stället af de
467* Stuts- JJtskitttets Bctiinkanden.
medel, Kongl. Majit för nämnde Gälds liqulderande
anvist. Kong'. Majit blef genom denna
anstalt ock i tillfälle, att, redan innan de
Preussiska medlen börjat inga, komma Svenska
handeln till undsättning med utländske Fonder,
under en redande allmän vexelhrist vid slutet
af år 1815 och början af ar 1816, samt att, af
de genom växel-försäljning influtne Svenska
medlen, kunna låta betala Arméens donationer
med 8öo,ooo Ridr jemte andre utgifter, som
tillhörde Krigs-Fonden att gälda.
På detta sätt hade Kongl. Majit reserverat
tillgång, att inom förfallotiden inlösa de invisningar
till betalning af Krigs-Skuld, sorn, af
Krigs Commitéen utgifne -till en Summa af
900,000 R:dr, utaf Riksgälds Contoiret äro accepterade
och den lista nästkommande Junii
böra liquideras; men, enär Discomerne tid efter
annan blefvo till deras Credit i förlägenhet
bragte, har Kongl. Majit funnit Sig föranlåten,
att af denna tillgång, låta lemna dero understöd,
h varom Stats-Utskottet under sin handläggning
vid desse ärender, erhåller närmare bet
sked; och innestå sålunda af desse medel uti
Götha-Canals Discont 522,300 och uti Malmö
X> iscont, 74,100; utom ytterligare upnlupne rentor,
men återstoden uti ofvannämnde belopp
finnes tillgängelig, till en del redan förvandlad
uti förenämnde slags In visningar, hvarmedelst
en serskild undsättning för Götheborgs-Discont
af 179,000 R:dr tnot pantsäftning af sådane Doeumenter,
tillika kunnat göras.
Kongl. Majit har likaledes ock af tillgänglige
Krigs-Föndsmedel redan låtit liquidera
Stais-Utslottfts Betiinkanden'. 1&7 3
100,000 Rldr H:br B:co, och 100,000 Ridr
Svenskt Banco, som, i arf efter Högst-Salig Hennes
Majit Enke-Drottningen Sophia Magdalena,'
tillfullo f. d. Kongl. Famillen. Men vidare betalning
af denna Familles enskildta, uti Sverige
qvarstående förmögenhet, har hittills icke
kunnat ske och beror nu af Preussiske Liqui
dationens
utgång.
Utom desse medel har genom liquidation
följande Surnmor blifvit Regeringen erkände.
Francs. Cent.
Af Kejserliga Ryska Regeringen 77^,900:80.—
Af Kejserliga Österrikiska D:o 547,500:84.—
Af Kongl. Preuäsiska Do 1,193,389:11.—
Tillsammans Francs. 2,51 8,794■' 17
Ehurri denna Summa, såsom icke influten i
följe af någre med ofvannämnde Magter afslutade
Tractater, endast var en följd af tillfällige
under Krigets lopp af de Allierade Magterne
infordrade och pålagde Contributioner ech
således hade under tiden kunnat af Kongl. Maj;t
för Arméens behof användas, har Kongl. Majit
likväl velat i Nåder låta densamma Stats-Verket
till godo komma.
Utaf den förstnämnde af desse Fordringar
hafva de 100,000 R:dr H:br Bico utgått, som
här ofvan tillkännagifves vara till Högst Salig
Hennes Majit Enke-Drottningens arfvingar utbetald.
F’ordran af Österrike är ännu ej liquide»
rad; men Kongl. Majit äger anledning hoppas,
att äfven i denne del kunna snart komina till
något slut.
J^74 Stats-Utskottets Betänkanden.
Beträffande åter Preussiska Regeringens
skuld, så ingår den i generella slutliquiden
med denna Magt, och, bland annat betäcker
den genfordran å Preussens sida, för försträckningar
til Arméen under sista Kriget, sorn,
genom Negociationer, nedsattes från forst fordrade
703.000 R:dr till 386,000, hvarå under
loppet af Kriget var afliquideradt 134,000, och
salunda nu återstod 252,000 R;dr Preussiskt
Courant.
En annan fordran äger väl Kongl Majit
an dessutom, bestående af Dess andel uti den
så kallade Obligations-Fonden, tillkommen då,
efter Rehnförbundets upplösning år 1813, åtskilige
Tyska Furstar, hvilka förut tillhört
detta förbund, ingingo en förening om bidrag
till kostnaderne för Krigets utförande mot Frankrike,
på det sätt, att Obligationer för hvardera»
andel skulle gemensamt utfärdas och blifva
användbare i Liquidationer om Arméens underhåll,
men denna Liquidations angelägenhet
har, för mellankomne omständigheter, hittills
icke kunnat blifva till slut bragt. Kongl. Majlts
andel deruti skulle likväl utgöra En Million
Gulden efter 24 Guldens Myntfoten; hvaraf
likväl bör äfdragas den Summa, sora Staden
Rubeck har att fordra, och af en kanske dubbelt
så stor, hvilken tillkommer Furstendömena Lippe
Buckeburg och Lippe Detmold; men det är
tvifvelagtigt, att denna Summa kan erhållas,
emedan hon beror på en liquidation, sorn skall
ske imellan Österrike, Ryssland och Preussen
och de Tyska Furstarne, för de lefverencer,
som dessa Furstar gjort åt nämnde Magteri
Stats-Utsiottets Betänkanden. 1675
troupper. Kongl. Majit var långt ifrån att tro
år 1815, att tvistigheter skulle uppstå om denne
Skuldens gäldande; Summan var påräknad
med undantag af en Discont af högst 15 ä 20
Procent,
Kongl. Majit later i sammanhang med den
öfrige Krigs-Räkenskapen till S;ats-Utskottel öfverlemna
de Berättelser och Handlingar, sorn
upplysa desse mål, på det att Stats-Utskottet
af det ena och andra må kunna erhålla full^
ständig kännedom.
Krigs-Fondens skulder på Confinenten till
Hannover, Mecklenburg, Schwerin, Strelitz
m. fl. hafva äfvenledes af desse samfäldte tillgångar
under loppet af den förflutne tidén liquiderade
blifvit, och alt i denne del i bellö,
lig ordning bragt, det Stats-Utskottet blir i tillfälle
att af Räkenskapen närmare erfara. Varande
det, med beräkning af alla förenämnde
tillgångar å dea ena sidan, och degenom Tractater
samt öfriga förhållanden bestämde KrigsSkulder
och utgifter på fasta landet å den andra,
som Kongl. Maj t år 1815 till Riksens
Ständer uppgaf, alt omkring Två Millioner
Preussiskt Courant kunde öfverblifva till Riksens
Ständers disposition för utgifter hemma i
Riket.
Beträffande Krigs-Fondens ställning liar
hemma i landet, så yppades tid efter annan
dels i följd af fortsatte omkostnader för KrigsFondens
räkning dels af tillkomne fordrings anspråk,
som förut vöro okände, dels ock för
sjelfva Redogörelse- och Revisions-Verkets underhåll,
att Krigs-Skullderne uppgingo till vi
-
1676 Stats-Utskottets Betdnkunden.
da högre belopp, än rom af vederbörande administrerande
Verk uppgifvit blifvit och lag
till grund för den framställning derom, som
vid 1815 åts Riksdag ägde rum.
A den andra sidan deremot inträffade,
att genom försämring af det Norrska Sedelinyntet,
den tillgång till betäckande af nämnde skulder,
som genom inbytande betalning för försålde
Magazins-Effecter i Norrige påräknades,
blef allt mera otilhäclelig och att i en alltför
ringa mohn till detta ändamål hittills kunnat
användas.
Af Öfverskotter å Inkomslerne och besparingar
3 Stats-Utgifteine har Kongl. Maj:t sålunda,
äfven sedan 1815 års Riksdag, låtit tilldela
Krigs - Commitéen cch Krigs-Collegium ,
hvad till sådane skulders betalning ytterligare
érfordrats.
Kongl. Majit har nu ifrån Krigs-Comrnitén
låtit infordra förslag, sorn liärhös till Stats-Utskottet
öfverlämnäs, och utvisar det närvarande
tillståndet i dessa delar. Och enär de i desse
Förslag såsom Krigs Skuld upptagne försträckningar
af Stats-Medel jemte Ränteri-Antieipationer,
som äro af samma natur, afskrifvas;
lemnar Krigs-Fondens Fordringar och behållning
i Svenskt och Norskt mynt eri ungefärlig
tillgång till inrikes skuldens betalande.
Kongl. Majit föreser altså den tidepunkt
snart inträffa, då de vidlyftiga Räkenskaps- och
Lipuidations-arbeteri, som, i följd af Krigen,
under de snart förflutne Tolf åren oafbrutet ägt
rum, och snart sagt allt sedan år 1788, saint
»ålunda på 30 års tid icke varit fullkomligen
Stats Utskottets Bctänkanden. 1677
afslutade, men under tiden upptagit så mycken
Extra-Ordinarie Personal och kostat Riket så
stora Penninge-Summor, ändteligen skola nåderas
fullbordan, och hvarefter de Administrativa
Arenderne, som röra Krigs-Väsendet, kunna
varda återförde inom den verkningskrets»
som med stadgad ordning öfverensstärnmer '•
Kongl. Majit anser det lyckeligt, att detta mål
är upphunnit, utan vidare skakning i Staten*
Finance-Väsende, samt gtt, hvad händelser och
omständigheter å den ena sidan beredt, att ök*
brister eller att förminska värdet, af hvad till
deras betäckande påräknats, hafva de å den andra
återbringat till jemvigt, genom Extra-Ordinaira
tillgångar, hvilka Kopgl. Majt anskaffat;
så att Riksens Ständer åtminstone i denne elef
icke behöfva vidtaga någon vidare reglering,
som kräfver specielt anslag.
Deremot lärer Riksens Ständers Stats-Utskott
till öfvervägande upptaga, huruledes de af
Kongl. Majit uti Götha Canal och Malmö Discont
placerade Krigs-Fonds-Medel måga återvinnas
för att blifva disponible, till den Ter-'
min, då Krigs-Commitéens invisningar böra af
Riksgälds-Contoiret inlösas.
Kongl. Majit vill nu i ett sammanhang
fästa Riksens Ständers Stats-Utskotts uppmärksamhet
på de sedan 1815 ars Riksdag inträffa-!
de omständigheter, hvilka så väsentéligen nedsätta
de påräknade tillgångarne, nemligen!
Sjelfva Hufvud-Summan enligt Tractatea
för Poinerns afträdande förminskades
rped - Preus. Cour:t 350,000:
1678 Ståts-Utskottets Betänkanden.
Hamburgske Banquierernes fordringsanspråk,
hvilka göras gällande
j afseende pa Pomerska liquiden, utaf
den Magt, sorn ännu har i sina
händer motsvarande Summor, att till
Sverige betala. Desse anspråk uppföras
till 450,000 R:dr H:br B:co utom
räntor och sålunda omkring - - 700,000:
Börande Kongl. Maj.-t härvid icke
obemäldt lemna, att denna fordring
var för Kongl. Maj:t aldeles främmande
och någon utgift i denna del icke
påräknad.
Den ofvannämnda Frankfurthör
l/iquidations-Summan, hvaruti Sveriges
andel beräknades till omkring - 500 ooo‘
fö rmndades äfven, ehuru med något
afdrag ingå. Desse poster utgöra al
^ena
" “ - R:dr 1,550,000:
Preussisk Courant; hvartill än kunde läggas
minskningen å beräknade intrader vid försäljningen
af Magazins-Eehållnirigen i Norrige, tillkommen
genom Norrska Myntets försämring, äfvensom
ock sluteligen de tillkomne Krigs-Skuldeme
inom Riket, hvilka voro Kongl. Maj:t okände,
då beloppet till Riksens Ständer år
1815 uppgafs.
Enär Riksens Ständers Fullmägtige uti Riksgälds-Contoiret
förledne Sommar sig i underdånighet
förfrågade, om det till Kiigs-Skulderne*
betalande anviste vilkorliga Län behöfde öpnas,
förklarade Kongl. Maj:t, allt detta oaktadt,
att Kongl. Maj:t ansåg sådant icke blifva af nöden
och detta allt under önskan och hopp att,
Stats-Utskottets Betänkanden. J&79
t följd af Kongl. Maj:t bemödanden, kunna för
Nationen bespara nya utgifter af menligt inflytande
på Rikets redan förut så hårdt angripne
myntväsende. Beloppet, som till Krigsskulderne
inom Riket erfordras, har Kongl. Majit nu
äfven till Stats-Utsottet anvist, medelst här of-,
van nämnde behållningar i Svenskt mynt.
Den återstående betalningen till f. d. Kongl.
Familien, blir åter helt och hållet beroende af
utslaget med den Preussiska Liquiden , och
Kongl. Majit fortfar äfven i afseende härå med
sine omsorger att lätta Nationens bördor, genom
ett noga bevakande af Rikets sannskyldiga bästa
uti desse angelägenheter.
Kongl. Maj:t kan ej af ofvannämnde orsaker,
i förhand ingå i någre positiva förbindelser,
men Kongl. Maj:t vill ej eller äska några serskildta
anslag af Riksens Ständer för denna Liquidation.
Något öfverskott å liquiderne med
de utländske Magter uppstår visserligen, och
Kongl. Maj:t ämnar använda ej mindre det, än
hvad för öfrigt härtill kan göras disponibelt,
för ifrågavarande ändamål* på sätt Riksens Ständer
det äskat.
Det enda Kongl. Maj:t för närvarande äskar,
är, att Riksens Ständer låta anslagen för
förra Kongl. Famillens underhåll förblifva oförändrade
till nästa Riksdag, med rättighet för
Kongl- Maj:t att disponera dem, i den mohn,
som liquidationen på ett eller annat sätt blifver
verkstäld. ——
Då Kongl. Maj:t icke fordrar något vidare,
och likväl hoppas kunna lyckas att ändamålet
fullborda, tviflar Kongl, Maj:t ingalund*
1680 Slats-LJtskottets Betänkanden.
att Riksens Ständer skola deruti igenkänna sam»
ina Faderliga omtanka oeh bemödande, hvilka
tillvägabragt de Resultat för öfrigt, sorn af redogörelsen
för Krigsfonden närmare utvecklas.
Man jemföre nu dessa förhållanden, af det
sista krigets omkostnader, och Resultaten deraf,
med de förra Krigens inflytande på Rikets Financer,
och deras utslag för öfrigt: man erinre
sig att, i stället för ökade Bevillningar till
Krigs - skulders befallning de förflutne liderne,
och samma förhållande äfven nu uti de fleste
JEuropeiske Stater, blef bevillningen för
Svenska Folket vid 1815 års Riksdag nedsatt’
på samma gäng som, i följd af ett lyckligen
slutadt Krig, en Riks-Act bestglade Sveriges förening
nied ett aktadt BrödraFulk; man erinra
sig detta och hembäre Försynen tacksamhet derföre.
*
Det återstår nu för Kongl. Majit allenast
gifva Riksens Städners Stats-Utskott tillkänna,
att Kongl. Majit i Nåder anbefalt, ej mindre
Committerade för allmänna medels förvaltning,
än Krigs Commitéen, omedelbarligen lemna StatsUtskottet
alla de upplysningar eller beräkningar,
Stats-Utskottet, för desse angelagenheters utredning
skulle anse sig vidare erfordra.
Kongl. Majit förblifvei Riksens Ständers
Stats-Utskott &c.
CARL JOHAN.
B. C. Qviding.’*.
Hvarvid var fogadt det åberopade underdåniga
förslag öfver Krigs-Fondens skulder och
Ståts-Utskottets retiinkanden.
i'68?
tillgångar vid slutet af år 1817, som härjemte
i afskrift bilägges; Och har Stats-Utskottet dessutom
fran Herrar Committerade för Allmänna
medlens förvaltning fått emottaga Räkenskapen
för den tid, som förflutit, sedvin Riksens Ständer
vid 1815 års Urtima Riksdag erliöllo dei
af denne förvaltning och den samma granskade,
nemligen Subsidie- och Krigsfonds-medels räkningarné
för åren 1815, 1816 och 1817.
Hvad Kongl. Majit i denna Nådiga skrifvelse
täckts tillkännagifva angående liquiden af
Krigsskulderne och förre Kongl. Famillens af
Riksens Stander vid sista Riksdagen medgifne
arfs-ford ringar samt enskildte förmögenhet, har
Stats - Utkottet härmed skolat Riksens Höglofl.
Ständer meddela.
Beträffande den af Kongl. Majit i Nåder
til Stats-Utskottets öfvervägande hänskjutne fråga,
huruledes de af Kongl. Majit uti Götha Canals-
och Malmö Discont-Verk placerade KrigsFonds-medel
596,4.00 R:dr maga återvinnas,
för att blifva disponible tiil den termin, då
Krigs Comrmieens af Riksgälds Contoiret accepterade
och den usta nästkommande Juli till betalning
förfaline invisningar till ett belopp af
Nio Hundrade Tusende R:dr Banco böra inlösas;
så förekommer härvid, att,-enligt 1815 års
Riksdags-besiut, skulle desse invisningar betalas
med de så kallade Preusiske medlen, som Kongl.
Maj t härtill behagat anvisa och hvarutaf den
erforderliga Summan nu i Nåder förmäles var^
afsatt sålunda, att den utgör i Contant
- R--dr 124,600:
Bihang till PUks-St, Fröt. iSi7-i8rS- f.dc Saml, N:r 211, ut,
i6$3 Stats-TJtskottets Betänkanden.
Invisnirigar af samma slag, som
nu äro i fråga ... - 173,000:
I Götha Canal Discont
innestående - 522,300:
I Malmö Discont likaledes
... 74,100:
_5 9 6.4 00:
Tillsatmnans R:dr 900,000 B:co.
Då Stats- Utskottet anser det vara af mycken
vigt och angelägenhet att eiforderlige meijel
till invisningarnes inlösen hållas i beredskap,
meri Riksgälds ■ Gontoirets tillgångar icke
medgifva det behöfliga förskottet härtill, får
Utskottet tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer
vidtaga den utväg, att Ranken förskjuter de bristande
596,400 R:dr till dess vid Filial-Disconternes
utredande desse medel derigenom efter
liand återvinnas.
Om Riksens Höglofl. Ständer, efter BancoUtskottets
hörande,' härtill bifalla, torde hos
Kongl. Majit i underdånighet göras den anhållan
, att Herrar Committerade till Allmänna
medlens Förvaltning måtte undfå Nådig befallning,
att till Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
aflemna Contanta tillgången af 324,600 R:dr
tillika med de under Herrar Committerades vård
varande Invisnirigar till ett Capital - belopp af
179,000 R:dr sedan den härå upplupne Ränta
blifvit godtgjord samt dessutom meddela dera*
öfverlåtelse på Riksgälds-Contoiret af de uti
Götha Canals samt Malmö Discont-Verk innestående
medel, tillsammans 596,400 R:dr, häruti
inberäknad den upplupne Räntan; hvare
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 1683
mot Riksgälds-Contoiret skulle åligga, att genast
och i den mohn sistnämnde summa till betalning
förfaller, Banken densamma i afräkning
på dess förskott godtgöra.
Hvad åter angår Kongl. Majrts Nådiga Proposition,
att anslagen för förre Kongl. Famillens
underhåll mitte förblifva oförändrade lill nästa
Riksdag; så har Stats - Utskottet härvid skolat
upplysa, att desse anslag äro dels Ränta å
förre Kongl, Famillens enskildte förmögenhet
681,439 R:dr 13 sk. 11 rist, sorn bland StatsVerkets
tillgångar till större delen ingått och använde
blifvit, hvilken ränta utgör 36,168: 34* 6»,
dels de af Riksens Ständer till
fyllnad i Underhålls - Summan
anslagtie * 30,497: 45-6.'
Tillsammans R:dr 6 6,666 32 sk.,
sorn utgår å allmänna Indragnings-Staten. Vid
sista Urtima Riksdagen anhöllo Riksens Ständer
genom underdånig Skrifvelse den 8 Augusti 1815*
det Kongl. Maj:t i Nåder af den från Preussen,
ingående Summan täcktes låta liqvidera otnförmaldte
Capital, 681.41g R:dr 13 sk. il r:st.,
samt att, då Riksens Ständer äfven ansågo lycka
ligt Om för det till fyllnad i U nderhälls - summan
ansiagne belopp 30,497 R:dr 45 sk. 3 r:st.
all förbindelse på samma gång afbördades och.
upphörde, Kongl. Maj.t i Nåder täcktes öfvertaga
Liqviden härom och på sätt lämpligt finnes
i detta afseende så förordna och i Nåder
låta besörja, att Svenska Stats-Verket måtte för
alltid blifva skiljdt från ali utbetalning till forrä
Kongl. Familjen. Mén, sorn, efter hvad Kongl.
Stats-Uiskottets Betipikanden.
Maj:t nu i Nåder tilikannagifvit, denne Liqvid
är beroende af Utslaget rned den Preussiska liqviden,
samt Kongl. Majit härvid jemväl förklarat,
att Kongl. Majit val ej kari ingå i några
positiva förbindelser, men ej be ier ville äska
några serskildte anslag härtill, utan ämnade använda
det förmodade öfverskottet å nämnde
tillgång jenne hvad för öfrigt kunde göras disponibelt
för ifrågavarande ändamål på sätt Riksens
Ständer önskat; så lära nu Riksens Högt.
Stander, med underdånigt erkännande af Kongl.
Majus Nådiga omsorg i denna del, bifalla, att
såsom Kongl. Majit i Nåder proponerat, nuvarande
anslagen för förre Kongl. Famillens underhåll,
66,666: 32 sk. på Indragnings-Staten
måga oförändrade fortfara till nästa Riksdag, med
rättighet för Kongl. Majit, att den disponera i
den mohpt sorn liqvidationen på ett eller annat
sätt blifvér verkställd.
Stats - Inskottet här för öfrigt genomgått
och grangkat de utaf Herrar Commitérade för
Allmänna medlens Förvaltning aflemnade Räkenskaper
for åren 1815, 1816 och 1817, hvilka
innefatta redogörelse öfver Subsidii- ochKrigsFonds*Medel,
sorn genom Tractater och liqvider
med de Allierade Makterne til flutit Riket och
af Stats-Verkets öfverskott på Intraderne varit
att disponera.
At desse Räkenskaper har Utskottet inhämtat,
att, enligt en dervid fogad underdånig Berättelse
under den 30 sisth Octoker af Herr
Kammar-Rätts Rådet Paul Öhrwall, som haft sig
uppdraget att utföra Liqvidations Verket i Tyskland,
komma samtlige Allierade Makterne vid
Stats-TJtskottets Betänk and en'.
slutliqviden att ytterligare erhålla andel i hvad
som influtit eller må kunna inflyta utaf de Uppbörds-
eller Utgifts Poster, hvilka voro outredde
vid Liqvidations arbetets upphörande i Wien,
enligt Slut - Protocollet deröfver af den 7 Junii
1813, hvilka Poster äro uppgifne till en Summa
af 5,712,181 Francs 93 Centis, utom serskildte
till beloppet, okända revenper från. Sachsen
samt Gouvemememet Frankfurt; hvilket
förhållande Utskottet ansett sig böra upplysningsvis
anmäla i afseende å den, likmätigt Traciat»
för Sverige belöpande x— ut' otnlörmälte Summa.
Vidare har Utskottet utaf en desse Räkenskaper
bifogad utredning öfver Kongl. Majits
och Kronans behållne samt Krigs-Fonden tillslagne
andel i Tull afgifterne for de i Göthe,
borg, till följd af Kongl. Kungörelsen den 5
Augusti 1812, seqveslrerade men frirlömde varor,
funnit, att af det upptagne beloppet 221,374
Ridr 18 sk. 5 rist., 210,720 Ridr 39 sk. 11 rist.,
väl blifvit i läkning godt gjorde Krigs Fonden,
men 10,653: 59, 6. balancerade såsom bestående
af utbetalningar till åtskilige Personer, hvilka
utgifter med Krigs-Fonden icke äga gemenskap,
samt alltså bero på tillförordnade Revisorers
åtgärd att utreda. Och, ehuru denna Summa
vid sådant förhållande icke tillhörer förevarande
redogörelse vidare ;äa att densamma
der finnes anmärkt, har likväl Utskottet, enär
beloppet ej finnes annorstädes debiteradt, trott,
att desse 10.653 Ridr 29. 6. lämpligen måga
kunna i Capital-räkningen öfver allmänna medlen
upptagas såsom Balance, intill dess Summan
"varder i omförmäld t ordning utredd , ersatt el
-
l686 Stats-Utskottets Bettinkanden.
ler afskrifven, och hemställer alltså Utskottet,
det Riksens Höglofl. Ständer härom hos Kongl.
Majit i underdånighet anhållan gora till den
åtgärd i detta hänseende, som lämplig finnes.
Uti 3 jie set skildte med Banquiéren Dehn
ofver uppburne mede! af Kongl. .Preussiska Regeringen
förde Räkenskaper, finnes afförd såsom
provision för medlens incasserande 2 procent
deraf, bestigande till ett sauimanräknadt belopp,
för den hitli ils indragne delen af Preussiske
fordringen, af 39,263 R:dr 3 r',st.
D^tta arfvode har ock i anseende till be*
tydehgheten af det belopp, som är i fraga, fästat
Utskottets uppmärksamhet; hvarföre Utskottet,
enär ock Herrar Committérade för Allmän*
na medlens förvaltning , i saknad af Kongl. Majus
Nådiga förordnande om denna Provisions hevi
sions belopp, den i räkning uppförde Summan
tills vidare balancerat, trott sig höra tillstyrka
Riksens Höglofl. Ständer, att jemväl hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det täcktes
Kong1. Maj;t i Nåder låta tillse, huruvida,
ej nedsättning uti omförmäldte arfvode må kunna
vinnas., samt för öfrigt i afseende på den
återstående indragningen vidtaga den utväg,
hvarigenom Commissions-arfvodet i möjligaste
mohn till beloppet inskränkes. Hvad för öfrigt
beträffar Räkenskapen öfver desse Subsidii- och
Krigs - Fonds-medel för nu ifrågavarande 3,me
år, 1815, 1816 och 1817, så har Utskottet funnit
densamma upprättad och förd med utmärkt
redighet och ordning samt vara behörigen verificerad,
så att ej något förekommit att dervid
anmärka; hvarföre Utskottet hemställer, det mått©
Stats-Utskottets Bettinkanden. 1687
Riksens Höglofl. Ständer uti deras underdåniga
Skiifvelse i detta ämne sådant anmäla, såsom
decharge för Herrar Committérades förvaltning
och redogörelse för ornförrnälte mede .
I sammanhang härmed får Stats-Utskottet
jemväl afgifva dess yttrande öfver den, uti
Riksens Högh Ständers Herrar Revisorers den
20 November sisth år 1817 författade och till
Utskottets handläggning remitterade Berättelse
om granskningen af Stats Verkets medel, gjorde
anrnä an, dels att utaf de under Herrar Committérades
förvaltning stälde Fonder, mer än
En half Million Riksdaler, varit insatt på afskrifnings-räkning
uti Götha Canal Discont-Verk,
dels att Revisorerne skola hos Kongl. StatsContoiret
2:ne gånger begärt men ej erhållit
underrättelse om ifrågavarande, af Herrar Committérade
förvaltade Fond.
Af hvad Kongl. Majit i Dess ofvan högstberörde
Nådiga Skrifvelse tillkännagifva, inhämtas,
hvad dessutom af Herrar Cbrmnitterade
uti afgifven underdånig Förklaring häröfver,
som blifvit Utskottet meddelad genom Nådig
Remiss den 22 sisi. Januari, upplyst blifvit, att
Comtnilterades Förvaltning helt och hållit grundat
sig på äf Kongl. Majit i Nåder gifne föreskrifter,
samt att den i Götha Canal DiscontVerk
gjorde insättning af 522,300 R:dr, hvarvid
Riksens Ständeis Revisorer, såsom berördt
är, uppmärksamhet fästat, varit af Kongl Majit
i Nåder anbefalld genom Skrifvelse t i! I Committerade
af den 12 Febr na c i i- 18.17. Och anser
vid sådant förhållande Siats-Utskottet någon annan
åtgärd i anledning häraf icke äga runi, äti
&6SS
Stats-TJtskottets Betänkanden.
ett deri underdåniga önskan torde hos Kongl.
Maj:t anmälas, att ifrågavarande medel hädanefter
icke varda utlånade, utan alltid i Statens
Cassa hållas i beredskap för de ändamål, hvartill
de böra vara att tillgå.
Och beträffande åter Revisörernes anmälan
■om det hinder, som för deta skall uppstått i afseende
på nödig underrättelse om den under
Committerades förvaltning ställde Fond, så hemställer
Utskottet, att Riksens Högfofl. Ständer
. jemväl hos Kongl, Maj:t i underdånighet afnliålla,
att samtelige vederbörande, sorn handhafva
och redovisa Stats-Verket tillhörige medel,
anätte, enär Riksens Ständer eller deras Revisorer
i föreskrifven ordning sig deram anmäla,
till dem aflemna de Räkenskaper, Handlingar
eller upplysningar, sorn af dom kunna äskas,
och deras åtgärd tillhöra; hvilket allt vördsam'
ligen underställes Riksens fföglofl. Ständers be
pr öfva tule.
Stockholm den 26 Maji igi8,
(Bilagan Litt, A. eller Förslag öfyer Krigs Fonden»
Skulder i.ch Tillgångar finne: serskildt tryckt och hit
äntecknad; men Litt. B. eller Utlåtande e£ Comniitterad»
för Allmänna medels Förvaltning :ir förut serskildt 11 y c k 6
och kiingspiidt, hvadan detsamma bär utsilutgs.).
N:r 276.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande 9 angående de till Saltpetertillverkningens
tipphjelpande i Riket an-
alagna medel.
Lit. A.
Till StatsUtsk. Betånk. Nir 27c i ^-de 9am! af
Bihang till RiksSt. Prot, iHvlWiB,
Underdånig ste Förslag
öfver
KRIGSFONDENS SKULDER och TILLGÅNGAR
vid slutet af år 181?.
STOCKHOLM, tryckt hos A. G adelius , 1818.
Underdänigste Förslag öfver KrigsFondens
Debet.
KrigsFondens Tillgångar
CassaBehållning ifrån ar 1817
F. d. Norrska KrigsRedoeorelseVerkeis
försäljningsMedel
RusthållsErsättningsMedel för Tyska
och Norrska Fälttågen
Ersättning att förvänta från Spanska
Regeringen . .
Svea Kongl. ArtilleriRegemente är
skyldigt . »
Med förestående tillgång
anse6 Regementers ,
153.405 85 —
2998
3*
9
2,110,923 40 >—
2 7,2 5 3
41
11
68,562
42
2
31,602
25
8
2,770
27
'9
alande af hvarje
särskildt s
ags
i Svenskt Banco
, neni 1 i
gen
:
3nro , 1
33,188
25
3
RiksBankDaler.
Corpseis och serskildte Per»
soners, nu utredda fordringar bora företrädesvis
betalas, till det belopp emotstående Credit utvisar,
eller »
98,921 39 —
Då ett Öfverskott uppkommer af . . 34,266 34 3
hvilket afräknas från beloppet af bespard Afskrifning samt förslagsvis
beräknade Skulder, u görande enligt emotstående Credit 57,945:
16 t.. dä återstoden af enskiltes fordringar, till hvars betalande , till
gång ännu saknas, bestiga sig till ■. 23,681 29 to
hvartill kommer kostnaden för "KrigsRedogörelse*
Afslutningen enligt Förslaget Lit. D, , 12,062 12 —
S-a 3 5,74 3 41 1°
samt sluteligen Publique \ erkens emotstående fordringar
. . • • ^ 7 7,5 31 22 8
2,264,329
Summa
39
Svenskt Banco,
133,188
2 5
713.275
2,264,329
2 9
846,463
41
Stockholm af Kongl. KrigsCommittéen*
Skulder och Tillgångar vid slutet af År 1817,
Credit.
KrigsFondens Skulder , upptages enligt Underdånigt Förslag för den
5 nästl. November :
Till Regementet, Corpser och serskildte Personer, enligt då inkornne
Räkningar . . . 116,8X3 1 5
Sedermera tillkomne Skulder .*
Till Skånska JTusarRegementets Underofficerare återvundne
AnmärkningsMedel . 1,821 2 —
Konungens UifGarde till Häst dito ,
ulifver det förut upptagne belopp 73g 19 8
WesgtöthaDahls Regemene, jemlikt
Kongl. Brefvet d. 26 Maji 1812 6,308 41 “
Handlanden i Calmar L. Brun enligt
Kongl. Majus Dom den 5 nästlidne
December
FörrådsV aktaren Hellstrand, enligt Resolution
d, 19 sistledne December
4,020 19
49
12,938 32 10
S:a 129,751 34 3
Derifrån afräknas
Enligt bifogade underdåniga CassaFörslag:
Afbetalning å Norrska KrigsRedogörelseVerkets
Skulder
KrigsRådet Ekholms arfvode för nästledne
års 3:dje och 4:de Qvartal
Kongl. KrigsCollegium af Herrar Corn*
mitterade till Allmänna Medels
229 43 3
600 —
Förvaltning
30,000 — —
305829 43 3
Återstående Skuld - beloppet utföres
Bespard Afskrifning .....
Förslagsvis beräknade Skulder ....
Dito kostnaden för KriggRedogörelsens afslutning enligt
F"örslaget Eit D. . . .
3652 3 5 44
21,712 19
12,062 12 —*
Publique Verkens Fordringar •
Land tRän ferier ne
Diverse Verk
6535926 4 1
23,604 29
RiksBankDaler,
Balance : KrigsFondens nu kända tillgång att afräknas på den i De
bet i Bancomynt upptagne Skuld . .
Så vida denna tillgång 2,264,329: 29 sk. RiksBankDaler kan för
säljas till Svenskt Banco efter sist kände Cours eller 5§ Skilling
per R:B:Daler: så skulle Surnirian i Svenskt Banco uppgå
till ..... 259,454 X8
hvarifrån afgå de från Kongl. StatsContoirct i afräkning
härå bekomne . . . 150,000 — —-
| Då återstoden således förslagsvis blir . . 109,454 18 —
som till betalande af KrigsFondens Skulder vore
i sådan händelse att påräkna. - \
Summa
KammarContoir den 20 Januarii 181S.
2,364,329
29
*5264,339
29
L. Östmark•
Svenskt Banco.
98,92! j 391 —
70,010; 281 x
677,531 22 g
846,463 41 9
Stats-Utslottets Bettini anden* 1689
Till Stats-Utskottet hafva Riksens Hogl. Ständer
remitterat deras till Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende år 1817 valde Revisorers,
uti deras, angående Stats-Verket, atgifne
Berättelse den 20 sisth November gjorde
anförande, det Revisorerne inhämtat, att utaf
den Fond, sorn umjer benämning af Saltpetermedel,
är samlad af Stats-anslag och Saltpeterlösnings
- medel, en Summa af utöfver 300,000 s
R:dr, vöre att beräkna som Statens tillgång,
hvaraf 155,000 R:dr funnos insatte på Afskrifning?-Räkning
i Götha Canal, en del åter ut*
länte dels emot inteckning, dels utan forsk rifve
n' Ränta och återbetalnings skyldighet, en del
såsom biträde lemnad den under Kongl. Commerce-
Collegii disposition stående ManufacturFond,
och en del uti Kongl. Ränte Kammaren
innestfiende; och hade Revisorerne, då desse
medel, ehuru artslagne till vissa behof, likväl
icke kunde annorlunda anses, än såsom en Statens
tillhörighet, så vidt de icke för ändamålet
blifvit använde eller äro erforderiige, funnit
sig böra fästa uppmärksamhet dervid, att dispositionen
af dessa Fonder icke vore Öfverensstämmande
med Författningarne om förvaltningen
af Statens medel, Hvilka alltid borde vara
att ii!!gå för de ändamål, Riksens Ständer, derföre
kunna föreskrifva, hvarföre Revisorerne
yttrat den tanke, att onrförmälte Fond ej måtte
genom utlåning skilja» från Statens Gassa till
förekommande af förluster, som, i anseende till
deri betydeliga insättningen i Götha CanalsDiscont
nu möjligen kunde uppstå, samt p»
i6go Stats-ZJtsknttets Bettinkanden.
det att medlen alltid matte vara disponib’e,
hvilket med de intecknade och på uppsägning
beroende lånen samt medde te biträden icke inträffade.
Sedan detta Revisorernes yttrande blifvit
af Kongl. Maj:t i Nåder meddeladt de till Saltpeter
- Arendernes Förvaltning af Kongl. Maj:t
i Nåder lörordnade Herrar Committerade, sorn
deröfver afgifvit underdånigt utlåtande, har detsamma
af Kongl. Maj:t genom Nådig Remiss
blifvit öfverlemnadt tilt Stats - Utskottet ; och
hafva jemväl Räkensk --t per ne ofver desse medel,
alli ifrån år 1810 till och med för år 1816,
Utskottet tillhandakommit, i afseende pä den
granskning häraf, som i sammanhang med StatsVerkers
Förvaltning Utskottet tillhört.
Ifrågavarande Fond består dels af den lösen,
som Hemmans . ägarne enligt Förfatlriingarrie
ålegat gifva för den Saltpeter, sorn in natura,
med 10 & på Hemmanet skall utgöras,
men tilis vidare fått med penningar afbördas,
dels ock af det belopp 58,000 R:dr, sorn blifvit
årligen afsatt utaf de till Försvars Virket
å Stat anslagne medel, och hvilken Summa skolat
utgöra tillgång för den betalning , Kongl. Majit
och Kronan bort erlägga till de Hemmansägare,
som sin Saltpeter-Skatt in natura lefverera!.
Varande dessa medel förvaltade af Herrar
Committerade, som äga sig uppdragit, att
ombesörja Saltpeter-Näringens förkofran i Riket,
octi genom hvilkas försorg Saltpeter-Skatten
blifvit uppburen och lefvererad, samt uppköpen
af denna artikel i brist af lefverering veikstäld,
orh öfver hvilken Förvaltning, jemte de oin
-
Stars-Utskottets Eetänkanden. i6gi
kostnader och utgifter, sorn blifvit bestridde
til! Saltpeter - tillverkningens uppmuntran och
befotdran, förenämde Räkenskaper blifvit torde.
Vid granskning af desse Räkenskaper ej
mindre öfver sjelfva Saltpeter - Gärden, än ock
öfver medlen för den förflutne tiden till och
med 18x6, har StatsUtskottet funnit denna redovisning
upprättad med ali ordning och noggrannhet,
så att ej r.ågot förekommit att dervid
erinra, utan har deremot ej mindre af desse redogörelser
än ock af Kongl. Maj:ts till Riksens
Höglofl. Ständer den 16 December sisth år aflåtne
och till Utskottet remitterade Nådiga Skrifvelse
med dervid fogade Berättelse inhämtats,
huruledes genom de af Herrar Gammne rade vidtagne
åtgärder, Saltpeter-Näringen, till fördel
för Riket, blifvit under desse åren i så märkelig
mohn uppdrifven, att införskrifning af denna
vahra redan före detta kunnat undvikas.
Hvad nu angår Riksens Ständers Revisorers
ofvanberörde anmälan rörande dispositionen
af den, utaf omförmälte tillgångar, samlade
Fond, *ä får Stats-Utskottet åberopa hvad Herrar
Committerade upplyst och anfört uti deras
afgifne och till Trycket befordrade Utlåtande,
hvilket jemväl härhos fogas. Och, dä häraf beflnnes,
att den verkställde utlåning af en del
samt insättningen uti Götha Canal af öfrige medlen,
grundat sig på Kongl. Majus derom gifne
Nådiga Förordnanden, har StatsUtskottet ansett
sig, i anledning häraf, endast böra tillstyrka,
det Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majt
i underdånighet nu anmäla den önskan, att hädanefter
någon annan disposition af desse Sta
-
Stats-Utsiottens Betänkanden.
tens medel icke vidtages, än som instämmer
med deras egentliga föremal, och att således desamma
måga hållas uti Statens Cissa tillhanda
för »le behof, hvartill de äro ämnade.
Den för närvarande befintlige Fonden eller
tillgången synes val icke vara större, än sorn
för utgifternes bestridande än vidare erfordras,
intill d*ss Saltpeter-Näringen hunnit den åsyftade
fullkomlighet och stadga, sorn är art hoppas
af dess redin vundne framsteg; men huruvida
det ärliga bidrag af 58,000 h:dr, som Kongl.
Majtt i Nåder låtit utgå af den tili FörsvarsVerket
an»lagne Summan, må böra fortfarande
och för hvarje år utgå, är en fråga, som allena
ankommer på Kongl Maj:ts Nådiga pröfning.
Utskottet har inhämtat, att Kongl. Majtt i
Nåder sisth år funnit detta anslag -kunna för
dst året tills vidare umbätas' och medlen i stället
luna disponeras 1 och för de öfrige militaire
äng lagénheterne’; och Utskottet tvi/lar ej, det
Kongl. Majit, »111 efter sig företeende omständi
»heter, i denna del förordnar, enär hela anslaget
för Föisvats-Vei ket står till dess N.ldiga
disposition, pä sätt nödigt och nyttigast finues.
Hvilket allt vördsammeligen understädes
liiksens Höglofl. Ständers beprofvande.
Stockholm den af> Maji 1818.
(B!!s*,8n eller Utlåtandet rf Committerade för Saltpeter
Ärende»ne uteslutes här såsom serskilt tryckt och
luingapriöd.)
N:r 277.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ui skot 19
Utlåtande angående de af Riksens Stan
-
Slats-TJtskottets Betänkanden. 1693
ders år i3l7 förordnade Revisorer,
anmärkte omständigheter, rörande Redovisningen
för Tullverkets mench
XJ"ti den Berättelse, sorn Riksens Ständers till
granskning af Stats- Banco- och Riksgälds Verken
förordnade Revisorer, »len 20 November
18x7, a fr; i f v i t, angående Revisionen af StatsVerkets
Räkenskaper och Förvaltning, hafva de
anfört, att vid undersölningfen deraf, huru StatsVeikets
påräknade intrader ingått eller bordt
inflyta efter Riks-Statens och öfrige Ii a nili ingars
föranledande, Revisorerne funnit, att, sedan
vid 1815 års Urtima Riksdag blifvit utredt, att
en Summa af 696,037 R:dr 6 sk. 6 rist, tillhörande
Stats-Verket af 1 81 3 års Tull-Uppbörd,
hade varit insatt uti Götha Canal Discont-Verk»
mot 3 Procents ränta, så vore väl enligt 18x5
års Ränte-Kaminare-Bok en Summa af 650,000
R:dr utaf 1813 års Tull-Uppbörd under de sednare
månaderne af år 1815 insatt; men till närmare
upplysning härom , hade Revisorerne infordrat
ocit erhållit Tull-Verkets Hufvudböcker
för åren 1813 och 1814. Desse Böcker hafva
dock förekommit Revisorerne sådane, att deraf,
utan etc föregående omslut, som förenklar denne
Räkenskap till Utgift, Inkomst och Behållning,
ej kunnat utrönas hvarken huru omförmäldte
öfverskotts-summa tillkommit, edler nälden
sedermera till sitt hela belopp jemte den
derå belöpande Räntan, blifvit Stats-Verket
godtgjord. Af de fem serskildte Räkningar, som
Tullverket hållit med Bartquen år 1814, hade
«j en enda funnits sluta sig lika ined de be
-
1694 SioJs-Utskottets Betänkanden.
hållningar, hvilka från Eanquen blifvit för Ee»
visorerne uppgifne såsom innestående för Tull»
Verkets räkning den 31 December samma, år;
och för öfrigt hade härvid förekommit, att un»
på den uti Tull.Verkets Hufvud-Bok vid 1814
års slut, såsom till Kongl. Ränte-Kammaren
lefvererad, upptagne ej obetydliga Summa, hade,
enligt Ränte Kammare - Böckerne, lefvereringar
skett successive till och med under loppet af
år 1 816, ehuru Tull-medlen äro en contant inflytande
inkomst, hvilken, likmätigt Författningarne,
borde inom bestämd kort tid efter Redogöielse-årets
utgång vara af Uppbördsmännen
insatt; i anseende till hvilka förhållanden och
da till vinnande af fullständig 1 upplysning rörande
nyssnätnde i Götha Canal Diskont -Verk
förräntade Summa, syrus fordras mera tid än
Revisorernes många göromål vid förrättningens
slut medgifvit, Revisorerna ansett sig böra hos
Riksens Stäpder anmäla detta ämne, med hemställan,
det måtte åt nästblifvatule Stats-Ufskott
öfverlemnas, att söka närmare utreda berörde
fråga samt taga under öfvervägande livad reglering
i afseende på Tullverkets Styrelse och
Räkenékaper kunde finnas nödig; anseende emedlertid
Revisorerne, med anledning af hvad
som i berörde måtto förekommit, det vara angelägit,
att Tull-Räkenskaperne hädanefter gåfvos
en förenklad form, eller ock genom omslut
upplystes; äfvensom Revisorerne funno sig böra
hemställa, om icke detta Verks Räkenskaper
och Förvaltning borde, likasom Stats-Verkets
öfrige och på samma gång, af Riksens Ständer
eller deras Revisorer ordentligen granskas, de
-
Stat Utskottets Beiänkanden.
sto häldre som Tullverkets Räkenskaper icke
undergingo Revision i Kong1. Kammar-Rätten.
Hvad Revisorerne salunda anfört och hemställt,
hafva Riksens Hdglofh Ständer, genom
Remiss af ofvpn berör de Berättelse, öfverlemnat
till Stats-Utskottets åtgärd och yttrande; och
har Kongl. Majit i Nåder den 22 sisth Januaiii
täckts till Utskottet remittera det underdåniga
utlåtande, Kongl. General-Tull-Directionen,
efter erhållen del af Revisorernes andrag3nden,
deröfver afgifvit, och hvilket utlåtande, såsom
till trycket befordradt, Utskottet härvid får åberopa
samt jemväl bifoga; hvarförutan TullVerkets
Böcker och Räkenskaper ej mindre för
åren 181*3,1814 och 1815, än ock för år 1816,
blifvit infordrade och Utskottet tillställde, i:
och för handläggningen af förevarande ämne.
Af dessa Handlingar har Stats - Utskottet
utrönt, att den, af Revisorerne ifrågaställde Summa,
som varit insatt uti Götha Canal Discont*
Verk, bestått af följande till 1813 års Uppbörd
hörande Tull-medel, nemligen:
Tullmedel - 322,829: 4. 1.
af serskildte uppbörden för de
med Kongl. Majus nådiga tillstånd
införde Engelska vahror 266,831: 3 5-  Nederlags-Recognitiou - - 106,37b: 15. 4.
Tillsamans 696,037: 6. 6
Att denna Summa varit förräntad i bemälte
Discont-Verk har väl utaf sjelfva HufvudBoken
icke kunnat inhämtas, emedan Summan
ingått såsom Balance från 1813 i 1814 Sfs Hufvudbok,
samt, efter hvad Kongl. Directioneu
€taUi-Utskottets BetHnkandeti'.
förklarat, hvarken blifvit eller bordt blifva afförd
i och för insättningen i nämnde Discont;
men genom Kongl. Dixectionens utlåtande samt
de upprättade och derjemte meddeldte omsluten
af 1813, 1814 oell 1815 årens-Hufvud-Böcker,
har blifvit upplyst, att ifrågavarande Summa
var upptagen uti en bland Verificationerne till
Hufvud-Boken befintlig Bakning m-ed Götha
Canal Discont-Verk, äfvensom att både Capitalet
och den upplupne Räntan nemligen för år
1814 - - - - - 24,78 : 24. —•
för år 1815 ' - " - 21,783: 16. —
Summa 46,570; 40. —
rigtigt influtit oell blifvit till Kongl. RänteXainniaren
för Stats-Verkets räkning lefvererad;
och hade det af Revisorerne anmärkte förhållande,
att uti 1814 års Bok upptagas lefvereringar
såsom verkställde inom. den 31 December
1814, hvilka skett under loppet af år 1815, harieth
sig derifrån, a!t, i följd af Kongl. Maj:ts
.Nådiga Förordnande i Skrifvelse deri 12 Januari!
1814, lefvererirtgur endast behöft görassuccessive,
efter Rcqvisitiorier, som i denna del
blifvit af Kongl. Stals Contoiret gjorde.
I anledning af hvad sålunda utredt blifvit
och då jonvförmäld(e insättning i Götha Canal
Discont-Verk grundal sig pa Kongl. Maj;ts Högstberörde
Nådiga Bref, har Stats-Utskottet ansedt
Riksens Ständers Revisorers anmärkning i denna
del ej föranleda till annan ytterligare åtgärd,
än att Riksens Höglofl. Ständer torde bos
Kongl. Majit i underdånighet yttra den önskan,
att Tull-Räkenckaperne hädanefter så inrättas,
Stats-ZJtsiottets Betänkanden'.
1697
alt sjelfva. Hufvud - Boken utvisar förhållandet
med lefvereringarne och hvarigenom de från
Tull-Verket till Stats-Verket ingående summor
komma att till alla delar öfverensstämma med
Kongl. Ränte-Kammarens Bok, samt r.tt alltså
någre lelvereringar icke upptagas för ett föregående
år, hvilka ej det året blifvit verkställde.
X afseende på hvad Revisorerne vidare anmärkt
derom, att lefvereringar på ett uppbördsårs
inkomst blifvit senare gjorde, än Böckerne
utvisa, har Utskottet funnit, att äfven uti 1815
års Bok såsom lefvererade inom den 31 December
linnas upptagne medel, hvilka blifvit
inbetalte till Kongl. Ränte-Kammaren:
1816 den 7 December - - 100,000: — —*
1817 den 26 April - - 104,238: 7. —
Summa R:dr 204,238: 7. —■
Hvilka ock härledt sig derifrån, att, såsom
ofvan berördt är, medlen icke förr varit erfor*
derlige för Stats- Verkets utgifter; Men StatsKtskottet
har inhämtat, att den ordning numera
blifvit vidtagen, att medlen för hvarje vec*
la insättas i Banken, och anser sig derföre härvid
endast böra tillstyrka Riksens Höglofl. Stan.’
der, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet an-,
Hila, att Kongl. XMll-Directionen måtte undfå
Nåclig befallning, att inom slutet af hvarje vecta
låta till Kongl. Ränte-Kammaren lefverera
den föregående veckans uppbörd som tillhörer
^lats- Verket.
Beträffande åter Revisorernes anmälan om
6r>gelägenheten deraf, att Tull - Räkenskaperne
bihang till Riks-St. Prot. i-de Sami. N:r »t}- arf.
a6g8 Stäts-Utskottets Bet aniand ert'.
gifvas en förenklad form eller ock genom örn*
slut Upplysas; så har Stats-Utskottet funnit detta
ändamål redan vara i betydlig mån vunnet
genom den nya form desse Räkenskaper erhållit
enligt den Utskottet meddelade Hufvudbo*
ken för år 1816; Men härvid förekommer lik*
väl, att den deruti bibehållne Capital - Räkningen
torde böra erhålla ännu mera tydlighet*
så att på ett stal e kunde synas den summa, som
Kongl. Majit och Kronan har utestående i oinfluten
Tull-uppbörd: att ada sådane inkomster*
som icke ingå efter Tull Taxan och som inflyta
under namn af Extra Inkomster, äfven borde
upptagas i HufVudboken: och att hvarje Re*
versal skulle utvisa hvad slags medel som insättas;
och komme Hufvudboken, med tillämpning
häraf att innehålla:
1:0 I Debet, på Kongl. Majus och Kro*
nans räkning, öfverlefvereringar samt insättningar
i Kongl. Ränte-Kammaren, ConVoj Commis*
sariatet och Riksgälds-Contoiret.
2:0 I Credit på samma räkning utestående
oinflutne medel; Influtne Tull- och andre In*
komSter Under året samt
3:0 Balancerne sorn utgöras af oinflutne
medel eller möjligen gjorde öfverlefvereringar;
i följd hvaraf blott en räkning skulle föras öfver
totala inkomsten och utgiften med Balancerne,
Reversaierne, som Räkningen biläggas,
komma att upplysa, af hvilke medel lefvererim
garne bestå.
Och hemstäher Utskottet, att Riksens Hög'
lofl. Ständer hos Kongl, Maj:t i underdånighet
Stats-Utskottens Betänk anderi'. 169 g
anhålla, att Tull Räkenskapérne mätte å sådant
sätt varda inrättade.
Angående slutligen Revisorernes framställning
derom, att, då, likmätigt 60 §. i Regerings*
Formen af d. 6 Junii 1809, Tullmedlen äro
en Bevillning samt utgöra en bland Statens be*
tydligaste intrader, Tull - Verkets Räkenskaper
och Förvaltning måga, lika Sorn Stats - Verkets
öfrige och på samma gång, af Riksens Ständer
eiler deras Revisorer ordentligen granskas; så.
har Stats-Utskottet uti det gemensamt med Allmänna
Besvärs- och Ekonomi - Utskottet den a
sistl. Maji afgifne yttrande, angående åtskillige
Tull-Verket i andre delar rörande frågor tillstyrkt,
att sådaht hädanefter må iakttagas.
I öfrigt har Stats-Utskottet under handläggningen
häraf funnit-, huruledes de i Tu’lUppbörd-en
ingående Vexlar endast upptagas till
deras belopp i Svenskt Banco, men, enär de öfverstiga
be hofvet af Statens utgift i utländskt
mynt Och alltså till den delen varda försålde,
upptagas i serskild räkning Under benämning
af Cours-förhöjnings-medel, hvilka ej finnas påräknade
bland Stats - Verkets inkomster. Och,
Som det synes ländande till ordning och redighet,
att hvad som i Vexlar inflyter i Hamburger
Banco varder upptaget Inom Column i Räkenskaperne
i berörde myntslag, så Vid TullVerket
som hus Kongl. Stats-Contoiret, samt 1
Golumn uffo res uti Svenskt Banco efter dagens
Cours då uppbörden sker; så har Utskottet sko*1
lat tillstyrka Riksens Höglöfl. Ständer, att i afseende
på Tullmedlens förvaltning och redovisning,
hos Kongl. Majit i Underdjnighet härom
170° Stats-Utskottets Betunkanden.
anhållan göra: Hvilket allt vördsammeligen un»
derställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818.
(Bilagan eller General - Tull-Diractioncns Utlåtande nteslutes
här såsom serskildt tryckt och kringspridt.)
(
N:r 278*
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlutande
angående Post - Verkets Intrader.
id den af Riksens Höglofl. Sländers Revisorer
öfver Stats- Råneo- och Riksgälds - Verken
, år 1817 förrättade granskning, hade Re-'
vlsorerne i Berättelsen, angående Stats - Verket,
af den 20 sisth November, förmält att de, till
inhämtande deraf, huru Postmedlen ingått, infordrat
och erhållit Post-Verkets Hufvudbok
för 1814. Och, som denne Räkenskap utvisade,
att en betydlig Summa såsom oindrifven vore
balancerad, samt att mede!, som för året bort
inflyta, ej till fullo blifvit lefvererade, funno
Revisorerné, enär denne Uppbörd likväj borde,
lika som Tull. medlen, inom en kort tid efter
Uppbörds-året vara af vederbörande lefvererad,
sig böra detta förhållande med Postmedlen hos
Riksens Ständer anmäla; Och har denne anmä.
lan, i sammanhang med de öfrige af Revisorer»
ne andragne omständighetar, blifvit till StatsUtskottet
remitterad; Äfvensom Kongl. Majit
genom Nådig Remiss behagat till Utskottet öfverlemna
Kongl. General-Post-Directionens dea
'l sisth Februarii häröfver afgifqe utlåtande,'
Stats-Utskottets Betänkanden'. 1701’
som upplyser beskaffenheten af de i 1814 års
Bok balancerade fordringar, och hvilket af trycket
utgifne utlåtande härjemte bifogas.
F'ör handläggningen af detta ämne och för
att fullfölja den af Revisorerne började öfversigt
af Post-Verkets Räkenskaper, har Stats-Utskottet
infordrat och erhållit detta Verks Hufvud
Böcker för åren 1814 och 1815 jemte ett
summariskt Sammandrag af 1816 års Inkomster
och Utgifter, derutaf Utskottet inhämtat förhållandet
med Post-Uppbörden för omförmälte 3:rie
år; hvarförutan en serskild relation öfver Balancerne
blifvit meddelad, som utreder, att PostVerkets
fordringar år 1815 utgjorde 105,200
R:dr 35. 10.; Men, då derifrån drages sådane,
som till afskrifning blifvit anmäldte, redovisade
förskotter samt fordringar i Pommern och Finland,
hvilka Poster enligt förutnämnde utlåtande
med dervid fogad uppgift till betydlig del
sedermera ingått, och för det öfriga synes komma
att försvinna, tillsammans
utgörande - 70,197: 4. 6.
Återstår' såsom Post-Verkets
fordran hos Norrska Post-Directionen
den 31 December
1815 - - - - - 31,610: 6. —
Hos Redogörare i Sverige in.
nestående - G449: 12 • 5*
Samt sådane fordringar, sora
bero på vederbörande Collegiers
och Directioners åtgärd
och hvarutaf icke allt som
tillgång kan anses - - 1944: i*.* ii.’
Tillsammans R:dr 105,200: 35. 10.
3 702 Stats- Utskottets Betiinkanden'.
Utskottet, som funnit detta förhållande
grundadt pä Hufvud-Böckerne, hat vidare inhämtat,
att nyssnämnde hos Norrska Post-Verket
för år 18.15 inneståen
de
summa - 3,1.61 o.' 6. —
ökat sig för är 1816 med - 44,888: — 6.
samt för år 1817 med - • 46,621: 4. 6,.
Summa -Kuli 123,111}: 11. ■—
Härledande sig dpnne fordran från Svenska
Post-Verkets förskott till Norrske Brefs
förskaffande öfver Sverige; Och har Kgl. Majit,
enligt Bref tili härvarande Kongl. Post-Direca
tionen, af den 30 nästledne December, beviljat
Norrska Stats - Verket ytterligare anstånd,
med inbetalningen häraf till detta års slut, under
furvänran likväl, att sådane anstalter vid-,
tagas, att äfven derförinnan liqvid härom mål
kunna uppgöras i fali omständigheterne sådant
möjligen medgifva; hvarjemte Kgl. Maj:t i Nå-,
der funnit nödigt härvid fästa det uttryckelig!
vilkor för framtiden, att Norrska Stats-Verkets,
skulder och förbindelser af ofyananförde egenskap,
ifrån och med innevarande års början, i
den mån de månadteligen tillkomma, ofelbart
blifva vid medlet af hvarje påföljande månad
liqviderade.
Vid sådant förhållande har Stats-Utskottet
ansett någon åtgärd härutinnan, icke vara att
vidtaga för närvarande; men, då skäligt synes,
att Norx'ske Stats-Verket, så framt ej betalning
erlägges af omförmälte dess skuld 333,119 R:dr
11 sk. inom den af Kongl. Maj:t i Nåder utstakade
tid af detta års slut, betalar laglig Rän-.
Stats-Utskottets Betänkandenl 1703
ta derå från den tiden; så hemställer Utskottet
om icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att derom hos Kongl. - Majit i underdånighet
anmälan göra, tiLl vidtagande af den
utväg, som i detta hänseende i Nåder pröfvas
äga rum.
För öfrigt, och då, såsom ofvanherördt är,
någre Postmedel, som inflyta kunnat, ej finnas
utestående till större belopp, än som icke torde
kunna' såsom balaocer undvikas å denne betydelige
uppbörd, har Stais - Utskottet funnit ifrågavarande
årens Räkenskaper för Post-Ver-’
ket, vid den derutaf verkställde generella granskning
egenteligen af sjelfva Hufvud - Förvaltningen,
icke föranleda till någon åtgärd af Riksens
Höglofl. Ständer; ankommande sjelfva Revisionen
till ziffran på Kongl. Kammar-Rätten.
Hvilket allt Utskottet skolat vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 2 6, Maji igig,
(Bilagan eller Öfver - Post. Directionens Utlåtande,
uteslutes här såsom, serskildt tryckt och kringsprida)
Nu 279,.
Riksens Högloft* Ständers: Stats - Utskotts:
Utlåtande, angående Charta-Sigiliatcemedels
redogörelsen*.
I sammanhang med den öfversigt-af Stats-Verkets
Räkenskaper och Förvaltning, som StatsUtskottet
tillkommit, har Utskottet äfven under
granskning tagit redovisningen, för Chartas Sigillatse-medlen,
såsom varande en bland. Stats Vec
-
17°4 Stats-Utskottens Beiänkanden.
kets Extra Ordinarie inkomster och hvilken Redogörelse,
Riksens Höglofl. Ständers Revisorer
vid deras förrättning sist!, är 1817 icke medina
nno genomgå.
Utaf de infordrade Hufvud - Böckerne , öfver
nämnde Uppbörd arén 1814,1815 och 1816,
har Utskottet, inhämtat förhållandet med denne
Stats-inträd J men, enär sjelfva Revisionen till
ziffran egenteligen tillhörer Kongl KammarRätten,
sträckt förevarande åtgärd hufvudsakeligen
till den generelia förvaltningen.
Statens årliga inkomst af Chartte Sigillatse,
Verket, har Utskottet beräknat och uppgifvit
uti dess förr aflemnade Betänkande angående
Regler! ngen af Inkomst-Titlarne.
Behållningarne af oförsåldt Stämpladt Papper
utgjorde vid 1814 års in
San§
' ' " * 1,685,225: ig. 5.
och till ar 1816 - - 1,468,145: 26 2.
af hvilken sistnämnde Summa innestod i Stockholm,
Chartor för ett värde af 868,761: 40. 2.
uti alla .Länen tillsammans 571,696: 39.
samt otedovisad behållning
fran Finland, enligt 1813
ärs bok - - - 27,686: 43. —
Summa 1,468,145: 26. 2.
Af de i Länen innestaende behållningarne
finnes en del utgöra så stora qvantiteter, att de
svara mot flere ars Lefvereringar, såsom uti
Skaraborgs Län , der beloppet utSjorde
- - 64,846: 26. —eller lika med 5 ars
lefverering.
Stats~TJtskottets Betänk anderi'. *7° 5
Vestmanlands 39,785: 32.— 7 års dito
Calmare - 55,168:38.— nära 7 års dito
Kopparbergs - 45,197:17* — eli. öfver 8 års dito
Hallands • 32,152:' 33.— dito dito
Christianstads 92,254: 6.— eller nära 14 års
lefverering.
Och i de öfriga Länen funnos äfven, enligt 1816
års Bok, behållningar af 2 till 3 års lefvere-,
ringar.
För att upplysa huru desse behållningar tillkommit,
får Utskottet exempelvis uppgifva, att:
Skaraborgs Län agde en behållning af Stämpladt
Papper vid 1815 års början
för ... - 32,253: 45- —
reqvirerade under loppet af samma
år Chartor för - - 18,673: 16. —1
Summa R:dr 50,927: 13. —•
hvaremot lefvererades - - 9,418: 3 5* sk.
Agde således i behåll Chartor för 41,508: 25. —
samt ökade följaktligen förrådet med öfver gooo
R:dr på ett år.
Christianstads Län agde likaledes 1 förråd
till år 1815, af Stämpladt Papper 54,458: 25. —
Reqvirerade ytterligare år 1815 15.613: 26. —
Summa R dr 70,072: 3. —
Deremot lefvererades såsom försålde
6,034: 14. —
Behållningen i Chartor 64,037: 6. —
hvarutaf i Landt-Ränteriet funnos för 52,156-  R:dr 40 sk. Och ökades alltså under detta är
1815 förrådet med nära 10,000 R:dr j och Sa
"vidare afven i andre Län.
4yofi Stats-Uiskottets Betänkanden.
Desse behållningar redovisas dock årligen
1 så matto, att med Inventerings-Instrumentet
styrkes, att verkeligen det Stämplade Papperet
finnes i förvar i Landt • Ränterierne eller hos
Försäljningsmännen; ty de Proprie - Balancerne
å sjelfva, uppbörden eller försäljningen utgjorde
till år 1817 endast *5,544 R:dr 4 sk. 7 r:sL
öfver hela Riket, och hvarutaf 10.9,92 R:dr 2
sk. berodde på liqvid från Kongl. Krigs-Expeditionen
för år 1816.
Emedlertid har Utskottet ansett’ så betyd,
liga Lager af oförsåldt Stämpladt Papper icke
böra lemnäs i orterne innestående utan närma.,
re utredning, eller större qvantiteter afsändas
hvarje år, än som, efter föregående års erfarenhet,
kan åtgå, samt blott ett års behof utgöra
förlaget af Stämpladt Papper i hvarje Län, utom
det löpande årets uppbörd, hvarigenom
Controllen hära blifver lättare och säkrare till
förekommande af verklige Balancer; och får
Utsko.ttet med anledning af de i ofvanberörde
matto nu utrönte förhållanden hemställa, det
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majrt i underdånighet
anhålla, au Kongl. Kammar Collegium,
sam besörjer Cbartas-Sigillatae-Verket och
medlens redovisning, måtte undfå Nådig befallning,
att låta. öfver hela Riket anställa en noggrann
undersökning och utredning af nu uppgifne
behållningarne af Stämpladt Papper, samt
dervid iagttaga, att, såsom Kongl. Förordningen
om Chartse SigiHatje- afgiften af den 8 November
1815 redan stadgar, inventeringarne afFörråderne
verkställas hos alla Embets- och Tjenstemän
1 sorn på Credit uttagit Chartor, äfven
-
Stats-ZJtskottets Betärtkandenl 17°7
som hos samtelige Förvaltare och Försäljningsman
af Stämpladt Papper, på samma dag, samt
låta i de orter, der Balancer kunna uppstå, desamma
genast indrifva och. infordra öfverflödig!
Lagren af Stämpladt Papper och derefter lämpa
afsändningarne, så att lörråderne ej öfverstiga
berörde maximum af ett års Förlag utom det
löpande årets uppbörd. Hvarförutan Kongl, Majit
i Nåder torde täckas vidtaga den åtgärd, sorn
lämplig finnes till infordrande af den i Finland
varande behållningen / för ett värde i Charioc
af 27,686 R:dr sk. enligt 1816 åts Räkenskap.
I öfrigt bör Utskottet, tillkännagifva, att
de nu genomsedde Röckerne funnits forde med.
ordning och redighet; så att i denne del ej
förekommit något att er indra; hvilket allt Utskottet
skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 28 Maji 18.18,
N;r q8o.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående Riks-Hiifvud-Bokslutet.
TJti den berättelse, sorn Riksens Höglofl. Ständers
till Stats- Banco- och RiksGäldsVerkens
öfverseende valde Revisorer under den 30 November
förledit år till Riksens Höglofl. Ständer
afgifvit, och soni sedermera till Stats-Utskottet
blifvit remitterad , angående-den af StatsVerkets,
förvaltning och Räkenskaper år 1817
Verkställde granskning, hafva Herrar Revisorer
*ökt upplysa och utreda förhållandet med det
a 70 8 Stats-Utskottets Betänk anden.
ItiksHmfvudBokslut, som blifvit Herr StatsCommissarien
och Riddaren Videgren uppdragit,
att, efter den af honom uppgifne methode, utarbetas,
jemte det Herrar" Revisorer uppgifvit
de åtgärder, som de, för berörde RiksHufvudRoks
fullbordande, funnit sig tillhöra att vidtaga.
Och, som Omsiuts-Ärbetet af KandfRäienskaperne
för flere Rån, hvarpå Rikshufvudbokslutet
sig måste grunda, icke ens för det
första året eller 1810 till Kongl. Stats-Contoixet
inkommit: Och hinder derigenom blifvit
lagdt för ernående af ett ändamål, hvilket Riksens
Höglofl. Ständer ansett vara destomer vigtigt,
som, förutan en RiksHufvudbok, någon fullständig
kännedom om Statens tillgångar ticke
kan vinnas; så hade Herrar Revisorer funnit
sig böra fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på nödvändigheten deraf, att hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, om vidtagande
af så kraftfulla anstalter, spm ofelbart
befordra snar verkställighet af detta angelägna
arbete. — Beträffande åter den i sammanhang
hang härmed stående frågan om förändring af
Räkenskaps-methoden i allmänhet, så att Kandscch
Militiae- Böckerne komma att afslutas den
131 December, lika med den öfrige delen af
Krono-Räkenskaperne; så hade Herrar Revisoxerne,
efter inhemtande af hvad i detta afseende
blifvit tillgjordt, ansett skälige anledningar
förekomma till den hemställan att Riksens Höglofl.
Ständer måtte likaledes hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det äfven härutinnan
må vidtagas -den åtgärd, som skyndsammare befordrar
slut på denna fråga, hvilken synes äga
Stats-Utskottets Betänkanden'. 1703,'
ett vasendteligt inflytande på den enklare och
säkrare redovisning för Statens medel, som genom
ett Riks Hufvud-bokslut åsyftas och derförutan
icke kan vinnas.
Sedan Herrar Revisorers Berättelse till
Kongl. Maj t inkommit, har Kongl, Maj:t deröfver
täckts infordra Kongl. Stats-Contcirets underdåniga
utlåtande, hvilket äfven, sedan Kongl.
Stats Contoiret, under den 30 sisth Januarii,'
detsamma afgifvit, Kongl. Maj:t under den ix!
derpå följande Martti till Stats-Utskottet i Nåder
öfverlemnat.
Kongl. Stats-Contoiret har derutinnan anfört:
att Kongl. Stats-Contoiret hoppades, det
Kongl. Maj:r ej allenast af hvad Riksens Stan-,
ders Herrar Revisorer anmält utan i synnerhet
af hvad Stats-Contoiret under loppet af tiden
haft tillfälle, att inför Kongl. Majit andraga
och hemställa, Nådigst täckes finna, att StatsContoiret
icke underlåtit, att, i hvad på des3
åtgärd berott, söka befrämja fortgången af detta
ärende, och att, å dess sida, något hinder derför
icke blifvit lagdt: att, sedan Stats-Contoiret,
under den 15 sistledne December kunnat förskaffa
sig del af Kongl. KarnmarColIegii ProvinceContoirs
tillstyrkande om KandsContoirens samt Kronofogdarnes
och Häradsskrifvarnes hörande, inItian
någon granskning af ämnet härstädes företoges,1
pär Stats-Contoiret samma dag till Kammar-Colle^ium
förklarat, att Stats-Contoiret för sin del ansåg
ett sådant hörande icke blifva nödigt, utan att
•Province-Contoiren borde sig i hufvudsaken, utan
ridare tidsutdrägt, utlåta: samt sluteligen, att
Stats Contoiret uti Circulair-bref afdeni5nä$u
1710 Stats-Utskottets Ftiank anden'.
ledne Januarii ytterligare anmodat Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Hallands, Skaraborgs och
Kopparbergs Län, att sky ndesatnmeligen in*
lomma med tle felande Omsluten för 1810 lill
och med 1814, men i synnerhet det för 1810,
på det hagot vidare hinder och uppehåll för
Riks Hufvudbokens författande icke trid möta.
Utom hvad Herrar Revisorer hos RiksenS
Högloft. Ständer sålunda anmält, hafva jemväl
under innevarande Riksdag motioner i detta
ämne inom Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit väckte;
och, sedan Stats*Utskottet deröfver utlåtande
afgifvit samt Riksens Höglofl. Ständer i anledning
deraf uti underdånig skiilveise af den 13
'sistledne Februarii hos Kongl. Ma ju anhållit,
om så kraftiga åtgärders vidtagande att det angelägna
och magtpaliggande Riks- Hufvudbok»
sluts-arbetet icke vidare må uppehållas, har
Kongl. Maj:t härom låtit Dess Nådiga Befallningar
afgå så väl till vederbörande Dess Befallningshafvande
som Herr J ustitiasCantzleren »
att med dess Emhctes uppmärksamhet följa detta
ärende; och har, i fojd häraf, Herr Justi»
tiae Cantzlerert uti bref till Kongl. StatsGontoitet
begärt, att hvarje ljtde dag genom vederbörande
erhålla uppgift på de omsluts-arbeten,
sorn under tiden inkomma och hvilka uppgiftet
åter Kongl. Stais-Contoiret förständigat RiksHufvud-Boksluts-Coritoiret,
att till Herr Justitias-Cantzleren,
i foreskrifven tid och ordning
meddela.
Efter de sålunda vidtagne åtgärder, hafva
omsluten för ar 18*° r,u mera för sarntelige
Jiänen till RiksHufvud-Eoksluts-Contoiiet in*
Stats Utskottet* Fetänk anden. 171!
kommit, och de öfrige inkomma eftér hand’,
så att Stats-Utskottet nu förmodar, det något
hinder för Rlks-Hufvud-Bokens författande icke
vidare må möta.
Ej mindre Utaf hvad Herrar Revisorérä
Berättelse innehåller» än af öfrige Stats-Utskot.
tet meddeldte Uppgiftet, har Utskottet inhem*
tat, att, jemte det Herr Stats-tommissarien Fidegren
uppdragne Riks-Hufvud-Boksluts författande,
har Kongl. Maj:t uti Nådigt bref af deri
24 April i 816, anbefallt Kongl, Stats-Contoiret,
att ifrån i8t& års början efter Uppgifna
grunder och föreskrifter, formera ett annat från
Herr Stats Gommissarien VidegrenS methode serskildt
Riks»Hufvud-Bokslut.
Stats-Ulskottet har val om beskaffenheten
af desse methoder samt de delar, hvarutinnan
de skilja sig från hvarannan, sökt göra sig underrättad!;
men, då något Bokslut efter någondera
metboden ännu icke medhunits, och ett
sådant efter begge methoderne likväl» för att
kunna bedöma den ena methodéns företräde
framför den andre, är, i Stats-Utskottets tanke,
nödigt; så kan Utskottet, i saknad häraf, ml
icke afgifva något bestämdt utlåtande i detta
ämne.
För att likväl Vinna ett andtligt slut i
denna omtvistade fråga, så att Riksens Höglofl.
Ständer må uppnå det åsyftade ändamålet» att
omsider erhålla en Riks Hufvud-Bok öfver Stats»
Virkets inkomster och utgifter, så beskaffad,
att eti fullständig och tillföri i tel ig kännedom
om Statens intrader och redovisningen derföre
må derutaf kunna inhemta», anser Stats-Utskot
-
1712 Stats-UtskottPts Betänk anil enl
tet för närvarande enda tjenliga utvägen vara,
att en Hufvud-Bok efter hvardera methoden
uppgöress att derefter Kongl. Kamm ar-Collega
och Kongl. Kammar-Rättens utlåtande deröfver
infordras; att ärendet sedermera öfverlernnas
ti l Riksens Höglofl. Ständers nästkommande Revisorers
granskning och sluteligen altsammans
vid nasta Riksdag hos Riksens Höglofl. Ständer
förekomma till hufvudsakellg pröfning; då Riksens
Höglofl. Ständer sjelfve blifva i tillfälle
att kunna bedöma hvilkendera methoden till
sin säkerhet och pålitlighet närmast uppfyller
ändamålet.
En omständighet förekommer likväl härvid,
sorn icke undfå Iit Stats Utskottets uppmärksamhet,
nemligen, att, enär Herr Stats-Cotnmissarien
Videgren efter dess method fortsätter RiksHufvud
Bokslutet till och med för år 1814 och.
Kongl1 Stats-Contoiret, enligt dess method, vidtager
ifrån och medar 1815, uppkommer , i anseende
till methodernes skiljaktighet i beräkningen
inselian Uppbörd och Inkomst, ett år
eller 1814, för hvars debiterade Uppbörd efter
Riks-Staten någon Riks-Hufvud-Bok icke kommer
att författas. Tili afhjelpande häraf, föreslår
derföre Stats-Utskottet, att Stats-Contoiret
matte, i stället för år 18/15, begynna och fortsätta
dess Riks-Hufvud-Boksluts-arbete ifrån och
med år 1814 intill nästa Riksdag. Efter årtalet
blifva väl härigenom 2:ne Riks-HufvudBöcker
för ett och samma år upprättade ; men,
i anseende till Riks-Statens uppbörd eller Debet
för år 1814 , blifver det i sjelfva verket i
anseende till methodernes olikhet icke iner än en.
Stats-Utskottets Betänkandenl 1713
Likmätigt Riksens Höglofl. Ständers beslut
vid 1815 års Riksdag, skulleden på Kongl.
Stats-Contoirets Stat beitådde Boksluts Kainmereraren
och Kammarskrifvaren jemte öfrig nödig
betjening biträda Herr Stats Kommissarien
Videgren vid det honom uppdragne Riks-Hufvud-BoksIutets
forlättande; i följd häraf, har
ock bemälte Herr Stafs-Gommissarie alt ifrån
det, att det under honom stående BokslutsContoir
blifvit oiganiseradt, haft sig till biträde
roed full aflöning på öfverskottsmedlen, lika
med vederlikar på Stat, En Kammererare, 2:n®
Bokhållare och 3lne Kammarskrifvare. Vid
detta antal anser ock Stats-Utskottet, att det
bör förblifva, intill dess det honom uppdragne
Boksluts-arbetet blifver fullbordadt; men, som
Kongl. Stats-Contoiret, efter hvad ofvan anfördt
är, jemväl fått sig ett Riks-Hufvud-Bokslut för
de följande åren uppdragit; så synes det blifva
nödvändigt, att Kongl. Stats-Contoiret härtill
icke saknar det biträde, sorn efter Stat bestås;
Stats-Utskottet hemställer derföre,att Kongl.'
Stats-Contoiret må äga, att disponera den på
dess Ordinarie Stat bestådde men hittills besparde
aflöning för Boksluts-Kammereraren och
Kammarskrifvaren, så,att något hinder och uppehåll
för dess Riks-Bokslut, genom saknadt nödigt
biträde, icke ma möta.
Oin dslta allt, så väl som hvad Herrar
Revisorer uti deras Berättelse hemstält, angående
förändring af Räkenskaps-methoden i allmänhet
för Lands- och Militise-Böckerne, lära
Riksens Höglofl. Ständer, i händelse af bifall,
bihang till Rthi-St. Fröt. 1S17 • isig. 4-dc SamU Nir ju/, ju*. ■
1714 Siats-Utskottets Betänkanden.
finna nödigt, att göra underdånig anmälan hot
Kongl. Majit' med anhållan, det Kong1: Maj:t
täcktes så val denna Riksens Ständers underdåniga
önskan , som hvad Riksens Ständer i detta
amne vid förra Riksdag hemstält, låta till verkställighet
befordra.
Riksens Höglofl. Ständers Eget ompröfvan*
de underställes allt detta vördsamligen Hvarvid
en Ledamots yttrade serski.ie tanka genom
Uid rag af Pr.otocollet bifogas.
Stockholm den 28 Maj 1818.
Utdrag af Protocollet ååJlit åos Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 28
Maj 1818. "
S» D. Upplästes och godkändes Utskottets Utlåtande,
angående sist församlade Revisorers till
Stats- Banco- och Riksgälds Verkens öfverseende,
uti deras Beiättelse rörande Siats-Verket,
• gjorde anmälanden i fråga om Riks-Hufvnd-Boksluts-arbetets
fortgång rn. m., hvarvid Herr Öf.
Versten Tersmeden skrifteligen anfördes ”Jag inser
visserligen att, sedan Riks Hufvud-Bossfrågan
nu först vid Riksdagens slut blifvit företagen,
någon noggrann undersökning af de föreslagne
Methoderne icke hinner verkställas,
men jag tror däremot att äfven denne omständighet
är ?n ytterligare anledning, för oss, att
icke gjöra någon förändring uti 1815 års Riksens
Ständers beslut.
Sluts-Utskottets Betänkanden. 1715
T)et var efter föranledande af föregående
Siänders och Revisorers klagan öfver opålitligheten
att efter Förslager, omslut eller omarbetning
af Räkensiaperne beräkna Stats - Verkets
inkomster, som 1815 års Ständer beslöto, att
en ny redogörelse-method för Landfräkenskaperne
skulle rr.ed Samma år antagas, på det
Riks-Hufvud-Bok därefter, utan ali omarbetning,
skulle kunna pä de verke!iga Räkenskaperne
upprättas.
Då Kongl. Majit öfver denne redogörelse*
method infordrat utlåtande af Rikets KammarVerk?
kunna vi vara fullkomligt öfvertygade,
att densamma icke antoges om den för sjelfva
Uppbörds - Verket vore skadelig. — Hvad anledning
håfve vi da att fördröja denne Kongl.
Majus Kådiga pröfning derigenom, att vi till
jemförelse framställa ett nytt project. Härigenom
aflägsne vi möjligheten att snart komma
till målet, och förlänge de kostnader, som
Staten för de förflulne åren och framgent måste
vidkännas, intilldess en lämpeiig method
för Riks Bokslutet införes.
Om nu dertill kommer, att den af Kongl,
Kammar - Rätten gillade Redogörelse - methoden
Verkeligen äger de fördelar den tilläges, att
förena enkelhet, tydlighet och redighet, med
den möjligaste säkerhet och lätthfct vid Contra
len å medlens behöriga redovisning, så vöre
skadan af ett sådant fördröjande ännu betydligare.
Jag hemställer således vördsamt till Höglofl.
Stats-Utskoitet, örn det Vöre conseqvent att
sålunda upphäfva föregående Ständers Beslut,
Stats-Utskottets Bettini anden'.
oagtadt man förklarade sig ej hafva kunnat an*
ställa behörig undersökning.
För min del anser jag derföre lämpeligast,'
att Riksens Höglofl. Ständer, utan vidare tillägg,
i underdånighet förnya sista Ständers underdåniga
önskan om verkställighet af det då
fattade beslut, och derjemte i underdånighet
anhålla, att den af Kongl. Majtt redan för snart
3:ne år sedan i nåder anbefalite granskning af
den gillade Redogörelse - methoden må så påskyndas,
att, derest densamma af Kongl. Majtt
gillas, den då för Räkenskapernas uppgjörande
vid nästa års början må blifva antagen. Skulle
åter Kongl. Majtt icke i Nåder kunna bifalla
sista Ständer? härom gjorde underdåniga anhållan,
då, och endast i detta fall, kunde dea
utväg vidtagas, som inom afdelningen är föreslagen,
att anställa jemförelse emellan sine
Riks-Hufvud - Röcker, som enligt de 2tne olika
inethoderne äro afslutade. Sluteligen önskar jag,
att de betänkanden, som öfver detta vigtiga ämne
i Nåder äro infordrade, måtte, så fort de
afgifvas, på Stats-Verkets bekostnad till trycket
befordras.”
Hvilket Anförande, såsom innefattande
Herr Öfverstens serskilta tanka i förevarande
ämne, skulle, på begäran, åtfölja till Riksens
Högloft. Ständer. Sorn ofvan.
N:r 281.
Riksens Höglo fl. Ständers Stats • Utskotts
hemställan angående Revision af För
-
Stats-Utskottets Eetankandenl *717
vallningen utaf de under Kongl. KrigsCollezii
disposition ställde Cassör.
D; likmätigt 30 och 68 §. §. i Riksdags*ordningen
Stats-Verkets tillstånd och förvaltning i
alla dess delar bör för Riksens Ständer uppvisas för
att af dem vid Riksdagarne och deriruellan af De«
ras valde Revisorer öfverses och granskas; men
sådan åtgärd vid de föregående Riksdagar och Revisioner
icke blifvit sträckt till de médel, som serskildt
förvaltas af Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium,
nemligen Krigsmanshus- Kostalls- och
Mötespassevolance - Cassornes ti lgångar, hvilka
äfven utgöra delar af Stat?-Verket; så har StatsUtskottet
ansett sig böra till Riksens Höglofl.
Ständer vördsamligen hemställa om icke något
stadgande om verkställighet af sådan Revision
niå höra vidtagas till efterrättelse för den kommande
tiden samt underdånig anmälan derom
hos Kongl. Majtt göras, med anhål an, det Kongl.
Krigs-Collegium må undfå Nådig befallning, att,
vid inträffande Revisioner af Stats-Verkets öfrige
Räkenskaper och förvaltning, jemväl uppvisa
redogörelsen för desse Cassors medel, på
sätt och i den ordning Rilcsdags-ordningen samt
Instructionen för Revisorerne af den 10 Junia
1812 förmå och innehålla.
Stockholm den 26 Maji i8i8>-
Ntr 282^
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i angående Riksdags Fullmäg
-
17*8 Ståts-Utskottets Betänkanden.
t ige n Eric Svenssons frun Bohus Län,
Memorial om Contro/I å Hushållnings.
Sä Ilskaper nes disposition af de utaf
Nionde Hufvud-'Titulns Fond erhutlande
medel.
Uii till Hedervärda Bonde - Ståndet ingifvet
Memorial , se till Stäts-Utskotts åtgärd b ifva
öfverlämnat, har Riksdags-Fullmägtigén Trän
Bohus Län Eric Svensson andragit, huruledes, då
af Riksens Ständers Revisorers sist afgifne berättelse
inhämtades, ali en betydelig Summa af
Nionde Hufvud-Titulns medel utgått såsom lån
åt Landshushållnings-Sällskaperne , det vore nödigt,
att desse Sällskap föibundos, att åiligen,
eller till oeh med hvarje halft år , redovisa
de af Staten oeh det Allmänna erhållande
medel, hvarigenom Riksens Ständer komme i
tillfälle, att undersöka i hvad mohn Hushåll*
riings-Sällskaperne uppfylla deras ändamål: Anförande
Eric Svensson såsom skäl för sin framställning,
att Bohus Läns Hushållntngs-Sällskap,
i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
ii October 1815* undfått Utaf förenämnde tillgång
5000 R:dr, ena hälften sorn lån oeh den
andra som gåfva, samt dessutom uppbär 500 L:dr
0 ärligen i Lern år till Linberedningens befordran,
men att okändt vore, huru och på hvad
sätt desse medel förvaltas.
Då Hushållnings-Sällskaperne, som hufvud‘
sakligast bestå af Riksens Ständers medlemmar,
äga visse af Kongl, Maj:t i Nåder gillade Stadga*
och Reglementen för deras åtgärder, är
Stau-Utskottet öfvertygadt, att desse Sällskap)
Stats Utskottets Betänkanden. *7*9
med iagttagande deraf, använda de medel, som
till deras disposition öfverlämnäs, på ett med
Inrättningarnes föremål instämmande sätt: Och,
då för öfrigt Utskottet uti dess serskildte yttrande
angående grurtderne för användandet af
g'der Hufvud Titulus Anslags Summa, äfven föreslagit,
att bemälte Sällskaper böra årligen till
Kon^l. Maj:t i underdånighet afgifva Eerättelsei*'om
förvaltningen af de medel, sam utaf
dennetillgång dem anslås; finner Stats-Utskottet
så mycket mindre nödigt, att föreslå vidare
föreskrift om redovisning utaf desse Sällskaper,
sorn, derest någon skulle förmena sig äga anledning
att sätta deras disposition af berörde medel
i fråga, den klagande äger i sådant afseende
vända sig till Kongl. Majit med underdånig
anmälan derom: hvilket vördsammeligen under.
Ställes Riksens Höglofl, Ständers hepröfvande»
Stockholm den a 8 Maji 1818.
N:r 283.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Controll - stärnpel-afgiften
Jör Guldy Silfer och Tenn.
Uti det förslag till beräkning al Stats-Verkets
intrader, söm Stats-Utsottet under den 26 sistledne
Februarii till Riksens Höglofl. Ständer
afgaf; ansåg Utskottet kontroll-Stämpel-afgiften
för Guld, Silfver vch Tenn kunna påräknas till
2400 R:dr i stället för sooo R:dr; hvartill den
förut i Stat varit upptagen. Till denne högre
5790 Stats-Vtskotteis Betänkandm.
beräkning liemtade Stats Utsknttet anledning af
den Inkomst, denne afgift, enligt Räkenskaperjie,
under de föregående arén fanns hafva leinnät
Stats - Verket. Stats-Utskottet har sedermera
ifrån Controll-Verket erhållit en närmare upplysning
om denne afgifts förhållande, i jemförelse
lili de utgifter, Stats - Verket i och för
Controll - Inrättningen måst vidkännas; Denne
uppgift föranleder val icke till någon förändring
i den föreslagne beräkningen af denne
Stats-intrad; Men Siats-Utskottet har dock funnit
den, hvad sjelfva algiften angår, innefatta
sådane omständigheter, hvilka Utskottet ansett
sig bora Riksens Högloll, Ständers egen pröfning
hemställa.
I anledning af Justitiae-Cantzlers-Embetets
Kos Kongl. Maj:t gjorde underdåniga anmälan;
huruledes, tvert emot de tid efter annan utgå
ngne Kongl. Förordningars innehåll, uti GuldSilfver-
och Tenn-Arbeten ej allenast en m är*
Jcelig olikhet till finheten och halten af stämplade
Arbets^stycken befunnits, utan jern väl Guldoch
Silfver - Arbeten , så hos Guldsmeder som
flere, utan Mästarens stämpel blifvit försålde,
täcktes Kongl. Maj:t till en slik oredas förebyggande
samt till Creditens styrkande så In- sorn
"Utrikes, under den 7 December 1752 utfärda
Dess Nådiga stadga, angående en Controll-stämppels
sättande på allt Guld, Silfver och Tenn,
sorn thädanefter blefve i Riket förarbetadt, med
hvad mera till det åsyftade ändamålets vinnande
fans nödigt. Enligt denna Förordning skulle
Guldet arbetas af 3;ne sorter, nemligen: Ducat
• Guld af 33 carnat 5 grains halt» Pistolett*
Stats-Vtskottets Eetankanden. 1721
Guld till 20 carat och 4 grain samt K rono Guld
till 18 carat och 4 grain, dock med 2 grains
remedium på hvardera sorten; Silfverhalten skulle
blifva 13 j lod fint på ernmark af 16 lod
med |:dels tillåtit remedium ; Hvad Tenn-Arbetet
angick, så blef tvåstärnpladt alldeles förbudet,
utan .skulle endast göras fyrastämpladt
af 97 af Hundrade fint, så att tillsattsen blefve
3 på Hundrade, samt trestämpladt lill 83 af
Hund rade fint, så att tillsattsen derpå blef 17
på Hundrade, eldigt 1694 års Kongl. Förordning;
— Under denne halt skulle ingen få arbeta
af Guld, Silfver och Tenn, vid det ansvar
och straff, som 3 §. utsätter. Till så mycket
bättre ordning, uppsigt och säkerhet om Arbetets
tillbörliga halt och säkerhet, förordnades
en Öfver-Directeur, hvilken med biträde af en
Controlleur och annan nödig Betjening skulle
besörja Controll - Inrättningen} Och skulle allt
det arbete, som thädanefter förfärdigades af
Guld, Silfver och Tenn, tecknas med en Kongl.
Controll-stämpel af 3 Kronor, för hvars påsätttande
skulle betalas på hvart Qvintin arbetad!
Guld 2 öre, på hvart lod Silfver 3 öre och på
hvart fk Tenn 4- öre Silfvermynt; Hvilket allt,
enligt Kongl. Commerce - Collegii under den 3
November 1753 derom utfärdade Kungörelse,
skulle taga sin början med den 1 Januarii 1754.
I afseende på halten, och straffet för dem,
som derunder arbetade, förklarades genom Kongl.
Brefvet af deri 18 Julii 1738, att det thädanefter
väl skulle vara tillåtit, att stämpla Verk
Guld Ducat till 23 Carat 3 grain, Pistolett till
30 Carat, Kron-Guld till a8 Cajrat, Verk-Silf
-
1721 Stats-Utskottets Betänk anden.
ver till 13 lod, Tenn fyr-stämpladt till 96 peh
Tre-stärnpladt till 82 delar i fir.t på ion, men
med cl et vilkor och sadan gravatian för vederbörande
Mästare, att om och när något arbete
finnes ringhaltigare, än de i Coritroll - Stadgan
tillåtne halter med deras retnidier, dock med
och inom förenämnde lägsta halt, borde till.
verkaren för sådane Arbets stycken erlägga dubbla
stämpel-penningar, och det utan att sedan, vid
varans försäljande, fa beräkna köparen mer än
den vanliga Controll-afgiften; hvarförutan stadgades,
att Controll-stämpel afgiften skulle ifrån
Och med 1759 ars början förhöjas pä Guld ifrån
1 till 3 öre för Qvintinet, på Silfver ifrån -y
till 1 öre för Lodet, och på Tenn ifrån -|:dels
till -jtdels öre på marken, allt Silfvertnynt räknadt.
,
Kongl. Maj:t behagade derefter genom Nådigt
Bref af den -22 Janusrii 1799 förordna, att
Controll-afgiften å Guld Silfver- och Tenn Arbeten,
hvilken efter Riksens Ständers vid 1756
års Riksdag gjorde tillstyrkande, faststäfdes till
2-’ Procent af Metallens värde, eller r öro
Silfvermynt för i lod Silfver, sorn den tiden
gälde 40 öre samma mynt, skulle thädanefter
beta as med Riksgälds-Sedlar, samt, i afseende
på Metallens sedermera förändrade värde och
till vinnande af nödig säkerhet för Afgiftens
rätta'beräkning i större och smärre delar, erläggas
för Guldet med j skilling på Qvintinet,
för Silfret med 4 runst. på lodet och för Tenn
med 3 runst. på skålpundet, hvilka afgifter
Köne!. Majit derefter uti Nådigt Bref af den
a o December 1803 fö,jrordnade skulle ifrån 1804
Stats-Utskattets Betänkanden. 1723
* * ■
års början erläggas i Banco-myi.t oafkortad! och
till lika belopp, som de dittills i Riksgäld ssedlar
utgått, hälst desse afgifter, äfven i Rancorriynt
erlagde, ändock voro Idel mindre, än
hvartill de efter den år 1758 faststähle grund
eller j-J procent af Metallens värde, jemförd
med det Silfret, efter 1776 års mynt-evalvation,
åsatte värde, sig belöpo, samt det i öfrigt
Sr 1799 icke annorlunda, än tills vidare, blifvit
tillåtit, att den då stadgade afgiften med
Riksgäldssedlar erlägga.
Utaf de ifrån Controll - Verket erbållne
uppgifter har Stats-Utskottet inhämtat, att den
inkomst, som Controll-afgiften till Stats-Verket
inbringar, på långt när icke är tillräcklig, att
ersätta alta de utgifter, Staten i ocji* för Controll-Inrättningen
måste årligen vidkännas, hvilket
dock vid Verkets första Inrättning varit
påräknådt; Och synes det äfven vära billigt, att
en anstalt, som egentligen har Allmänhetens
säkerhet i handel med de ädlare Metallerne
till föremål, bör genom lämplige afgifter, åtminstone
bära sin egen kostnad.
Den år 1758 faststälde grunden för Con- .
troll afgiftens beräkning var 2 $ procent af Metallens
värde; Men, efter hvad nu erlägges, uppgår
denna afgift ej mera än till omkring -jidel
af hvad den efter nyssnämnde grund borda
utgöra.
För Verkets upprätthållande anser derföre
Stats-Utskottet nödigt, att Controll-afgifterne
varda i någon lämplig mån förhöjde, i jemförelse
till myntets och metallernes förändrade
värde, och i synnerhet tror Utskottet den si
17-4
Ståts-Utskottets Bctänkandeii,
kallade knapphalts - afgiften bör en Sadan förhöjning
undergå, emedan i annat fall en obillig
vinst skulle på köparens bekostnad tillfalla
säljaren vid försäljningen af knapphahige Arbeten,
och Kronan jemväl betyd igen förlora i
den inkomst hon af stärnplingen på sådane arbeten
har rätt att erhålla.
Srats-TJtskottet hemställer fördenskull vördsamt,
alt Riksens Höglofl. Ständer måtte hos
Kongl. Maj t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Majit Nådigst måtte täckas låta öfverse ControllPörfattningarne
i denne del, samt efter Nådig
profning af detta äinn.e fastställa en skälig förhöjning,
i jemförelse emot nu varande mynt-och
nietail-värde, så väl uti de Ordinaira Controllafgifterne,
som knapphål ts afgiften: Hvilket dock
vördsamligen underställes Riksens Höglofl. Ständers
Egen pröfning. '
Sockholm den a 6 Maji 1818,
N:r 384.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
JSådiga Remiss, angående medels uppförande
å Stat, till bestridande af
Inquarterings-Penningarne för Göthe«
bor?• s Escaären.
Sa*
r
Xäfter det Riksens Höglofl. Ständer vid denne
Riksdag, i anledning af Fullmägtiges för
Götheborgs Stad motion om befrielse från utgörande
_af inquarteriDg ät någon de| af Arméen*
Stat-Utskottets Betänk anderi. *7*8
Flottas Götheborgs Escadre, ansett denna Stad
höra sådan befrielse tillgodonjuta, och att alltså
nödige medel till afgifiens bestridande borde
vid regleringen af 3 ;dje Hufvud-Titulns
anslag, å Stat uppförås, men för öfrigt öfverlemna!
pröfningen och äfgörandet utaf förevarande
ämne till Kongl, Majits, Nådiga åtgärd;
så hafva i detta hänseende Fullmägtige från
nämnde Stad Herrar Sam. Arvidsson, Zach. Videberg
och Eric M. Leffler 1 underdånighet anmält
ärendet hos Kongl. Majit, som deruppå i
Nåder låtit genom Dess Förvaltning af Sjo-Arenderne
infordra uppgift på den Personal vid
Götheborgs Escadren, sorn till inqvartering är
berättigad och uti Kronans hus icke kan inrymmas;
hvilken uppgift Kongl. Förvaltningen
uti underdånig skrifvelse den 24 nästledne April
insändt; Och har Kongl. Majit derefter
genom Remiss den a8:deisaroma månad, täckt»
öfverliimna handlingarne härom till Riksens
Ständers Stats-Utskott,
Af omförmäldte Uppgift har Stats-Utskottet
inhemtat personalen, som vid Götheborgs
Escadren saknar rum i Kronans hus eller inqvartering
in natura samt alltså, i följd af Riksens
Höglofl. Ständers ofvanåberopade yttrande,
skulle af Kongl. Maj.t och Kronan och ej såsom
hittills skedt af Götheborgs Stad njuta Con-!
tant inqvartering; Bestigande denne utgift efter
den beräkningsgrund, som Siats-Utskottet i
dess utlåtande öfver 3:dj® Hufvud -Tituln föreslagit
och Riksens Höglofl. Ständer' äfven bifallit,
till 2,622 R:dr 16 sk. Och, som nödige
medel dertill, genom ett förhöjdt axslag under
J726 Stais-Utskotlets Betärikiinden,
nämnde Hufvtid-Titul blifvit uppförde till Kongl.
Majus Nådiga Disposition; så återstår i denne
del ingen vidare åtgärd, än att sådant hos!
Kongl. Majit i underdånighet anmäles af Riksens
Höglofl. Ständer, i afseende på verkställigheten
af Götheborgs Stad3 befriantle från t.
frågavarande Inqvat terings utgörande: Hvilket
Stats-Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen öfverlemnar.
Stockholm den 28 Maji 1818.
N:r 285.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskofs Utlåtande
öfver gjorde anmärkningar vid
S‘ats-Utskottets Betänkande} angående
Skånska Roteringen.
I följd af erhällne återremisjer från Hög'011.
Ridder«kapet och Adeln, Högvördige PresteStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, uppå
Stats-Utskottets , under den 24 sist 1. Aprill afgifne
Betänkande, angående Skånska Roteringen,
får Uiskot et, i anledning af de dervid
gjorde anmärkningar, nu afgilva förnyadt utlåtande
i detta ämne.
De inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln
gjorde an märk
1:0 Att de, sorn vid Roleri ngs t Förrät t ningen
icke varit närvarande och Extra Rnterings per.
manence bifallit, äfvensom de, för hvilka Förmyndare
i Permanenta Roteringen ingått, matte
äga frihet, att, lika nied deni. sorn bestämdt
Statv~Utskottrt3 Btlänkanden.
vägrat, att Permanencen Utgöra, få vid ExtraRoieringen
förblifva; S>:o Att utredas måtte,
huruvida de vid 1809 års Riksdag för ExtraRoteringen
i Skåne af Konung och Ständer ge.
mensätra fastslalde grunder blifvit rubbade eller
icke, samt om denna rubbning, i (ali den existerat,
tillkommit genom Konungs oda Ständers
gemensamma Beslut, emedan, om den genom
Executiva Martens åtgärd ensamt tillkommit,
utan deltagande af Lagstiftande Mngten, den
skedt på ett sätt, sorn rakt skall strida emot
Regerings-Formen och deri Riksens Ständer då
skota äga rätt, att begära och få ändring; 3:0
Att hela Rnterings - frågan* återförsättes i det
skick, hvari den var , innan den sista Roterings-Förrättningen
tillkom; samt 4:0 ,i\tt Hem.
mantalet, och icke Afkastningen , måtte, enl igt
1809 års Riksdags Beslut, tagas till grund för
Roteringens angörande.
Stats-Utskottet har uti dess förra Betänkande
uppgifvit alla de omständigheter, derutinnan,
vid ifrågavarande Roterings Förrättning,
icke blifvit följde de vid Roterings-Föu attningar
förut vanlige och Föreskrifne grunder; SiatsUtskoitet
har derigenom visat, att sfidane olikheter
härvid uppkommit, som icke instämma
med en jemn fördelning af Roterings-Besväret;
Och, dä både rättvisa och billighet härutinnan
synts påkalla jemkning och rättelse, hemställd^
atats-TJtskottet, a’t, lill vinnande af
•'etta ändamål, Riksens Höglofl. Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majt, efter fort;yad lnstruction för Roteringens
verkställande i Skånska Länet), täck
-
17 -S
Ståts-Utskottets Betilnkandr.n'.
tes i Nåder anbefalla en ny undersökning och
Ptoterings företagande derstädes, på det dervid
utrönas måne hvad jemkningar ocli rättelser
skäligen kunde och borde äga rum i de delar,
der den ene Bote Skyldige kunde finnas lidande
och atén betungad, än deri andre, så att en
hvar måtte tillkomma en låfvad och påräknad
lättnad i denna skyldighet, samt dymedelst vinna
den likiottighef i tunga och besvär, som
bör utgöra det hufvudsakligaste vilkoret för ett
så vigtigt varfs framtida bestånd.
Då Kongl. Majit härtill täckes lemna Nådigt
bifall; så anser Stats-Utskottet, såsom en
ofelbar följd deraf, att de rättelser, hvarå de
nu gjorde anmärkningar syfta, skola vinnas.
Att ingå uti speciel eiler partiel pröfning
af flere enskildte omständigheter härvid, eller
grunden huru denna Botering tillkommit, har
Utskottet ansett både utom gränsen för dess befattning
och äfven mindre lämpeligt, enär i
alla fall, efter Utskottets förslag, förrättningen
i det hela skulle komma att undergå er, förnyad
undersökning och rättelse i de delar, den finnes
felagtig och afvikande från de gifne grunderne.
Vid ett sådant tillfälle anser ock Stats-Utskottet
den rättelse äfven vinnas, som uti anjrärkningarne
från Högvördige Preste - Ståndet
blifvit yrkad, nemligen att Boställs-Innehafvare
af Ecclesiastique-Staten matte få hafva sina
ombud närvarande och dymedelst bereda sig
den lindring uti Boterings-Besväret, sora de
kunna äga skäl att få lill godo njuta.
Hvad inom Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit
anfördt emot Utskottets Betänkande; kar Ut
-
Stuts-Utskottets Betänkandeni 17?9
skottet icke funnit föranleda till någon förändring
uti hvad Utskottet förut och jemväl nu
yttrat och föreslagit.
Detta allt underställes Biksens Höglofl.’
Ständers egit ompröfvande Vördsamligen.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N;r 386.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, öfver Riksdags Fullmägtigen
Pehr Bengtssons från Halland Memorial,
angående Tullveds-Uppbörden
i Halmstad.
Cjenom Prolocolls-Utdrag af den 23 sisth Maji
liar Hedervärda Bonde-Siandet till Stats-Utskottet
remitterat Biksdags - Fullmägtigen Pehr,
Bengtsons från Halland Memorial af samma dag,
deruti anföres, art, ehuru han skall hafva, i afseende
på afskaffande utaf den Tull veds - tägt,
som sker i Halmstad, förenat sig uti BilcsdagsPullmägtigens
Nils Månssons vid Biksdagens början
gjorde Motion om slik Tull-tägts upphörande
uti öfrige Städerne, der den verkställes,
hade dock Stats - Utskottet 1 dess härom afgifne
utlåtande förbigåit Pehr Bengtssons begäran och
icke nämnt något om Tullveds - Uppbörden i
Halmstad; i anseende hvartill han nu yrkat, att
utlåtande äfven härom måtte Stats-Utskottet
afiordras.
bihang till Riks-St. PrOt. 1S17 iSiS- 4'-de Sam!. N:r 5/7. j;{.
a. >7 30 Stins-Utskottets Betänkanden.
I anledning häraf får Stats-Utsko tet upplysa:
alt, enligt Hedervärda Bonde Ståndets Protocölls
- Utdrag af den 27 December näst!, år,
innefattande Remiss af Nils Månssons från Malmöhus
Dan Memorial, om Tull-vedens afskaffande
i de Städer der densamma ännu verkställeshade
val, jemte flere andre Riksdags - Fullmägtige
från Skåne och Calmare Län, Börje Börjesson
från Halland, men icke Pehr Bengtsson, förenat
sig uti Nils Månssons framställning, utan att
likväl uppgifva, det någon Tul, veds-intägt sker
i Halmstad. Och då sådant icke eller i herörde
Memorial var anmält, ägde Utskottet i gen anledning
att derom sig yttra.
Efter hvad Utskottet uti dess utlåtande den
6 sisth April, angående Stats - Regleringen under
Åttonde Hufvud-Tituln utredt så väl i följd
af Kongl. Maj ts Nådiga Proposition och serskildte
Remiss i detta ämne, sorn ock till besvarande
af Ni/s Månssons Motion, har ifrågavarande
Ved-intägt endast ägt rum i Städerne
Calmar, Carlscrona, Carlshamn, Malmö, Jönköping,
Landscrona och Christianstad; och har Utskottet
tillstyrkt ett ytterligare anslag å Stat lill
ersättande af den härigenom af ålder påräknade
inkomst för Vedhäilningen i berörde Fästningsdrter,
så att Tull veds-tägten, likmätigt Kongl.
Majus genom Resolution den 9 Januari! 1816
förklarade Nådiga afsigt, må såsom en ojemn och
tryckande beskattning kunna afskaffas, så snart
de ännu gällande Arrende - Contracterne för
någre Städer löpa till ända.
Hvad åter nu Halmstad beträffar, så, emedan
denne Stad icke finnes upptagen bland deni)
Stats-Utskotteis Betänkanden. 1731
der denne uppbörd ägt rum, hvarken uti Högstberörde
Nådiga Resolution eller uti den Förteckning,
sorn Kongl. Majus och Rikets KrigsCo
iegium på nådig befallning afgifvit och Kongl.
Majit till Utskottet täckts låta öfverlemna a<t
tjena ti il upplysning för handläggningen af detta
ärende; samt Ved-tägten i Halmstad, som Pehr
Bangtsson nu öfverklagat, alltså skulle vara ett
missbiuk, hvilket ej kan föranleda till någre
medels anslående till ersättning vid detsammas
afskaffande; ty, och då för öfrigt frågan härom»
såsom ett denne ort särskildt rörande ämne, hvilket
allena ankommer på verkstäPande Magtens
åtgärd, synes endast tillhöra Fullmägtige från
orten, att i underdånighet anmälas; har Utskottet
ansett sig icke kunna tillstyrka Riksens Höglofl.
Ständer, att i någon befattning härmed ingå:
hvilket dock vördsammeligen hernstalles till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 4 Junii i8t3.
N:r 287.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver Herr Jac. Linströms Motion
och Hörslag, att Statens alla intrader
skulle uppläras och redovisas af
Riksgälds -Contoiret.
^-J(i till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvit samt
derifrån till Stats-Utskottet remitteradt Memorial
har Riksdags-Fullmägtigen från Stockholm.
Herr Jac. Linström, med åberopad anledning
Ståts-Utskottets Betänkanien.
deraf, att, enligt de till Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende senast församlade Revisorers
Berättelse, någon Riks-Hufvudbok ännu
icke blifvit afslutad, och då de« dessutom
skulle' leda till en säkrare Controll och Redovisning
samt lätta öfversigten af Stats-Intrader.
ne, föreslagit, det alla både Ordinarie Inkomster
och Bevillningar, äfvensom Saltpeter-Skatten
och Passevolance-afgiften m. m., kunde
uppbäras och redovisas på ett ställ©, hvartill
Herr Linström på anfördt skäl ansåge RiksgäldsContoiret
tjenligast; dock skulle Kongl. StatsContoiret
hädanefter, såsom hittills, fortfara med
bestridandet af Stats-Utgifterne efter de Nio Hufvud
-Titlarne i Riks-Staten och dertill erhålla
medel från Riksgälds-Contoiret.
Efter det Stats-Utskottet öfver detta Förslag
inhämtat Riksens Ständers Fullmägtiges i
Riksgälds Contoiret yttrande, samt derefter under
öfvervägande tagit hvad bade med och emot
Herr Linströms Motion blifvit anfördt, har
StatsUtskottet funnit, huruledes, då RiksgäldsContoiret
är inrättade endast till Liqviderande
af Rikets gäld och således med tiden må kunna
upphöra och försvinna, det icke skall vara
lämpeligt att derstädes införa befattningen med
Hufvud-Uppbörden. af Statens ständige intrader,
hvarförutan deremot förekomma åtsiillige betänkligheter,
i afseende på den rubbning sådant
skulle medföra uti nu faststälde ordningen för
Stats-betjtyrelsen på det hela, och den sat#manblandning
af .Lagstiftande och Verkställande Mag'
tens åtgärder, som derigenom uppkomme, och
hvilken med grundlagen ej står att förena; hvar
-
Stats-Utskottets Eetänkanderié *73
före Stats Utskottet, som ej eller kan inse nyttan
eller behofvet af den ifiågastälde förändring,’
men för öfrigt finner att densamma skulle åtminstone
till en början förorsaka större StatsUtgifter,
ansett sig böra omförmäldte Förslag,'
såsom 'oanvändbart, vördsammeligen afstyrka.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r 288.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid dess yttrande, angående Gott ländska
National- Beväringcns aflöning.
I anseende till gjorde Anmärkningar vid StatsJ
Utskottets den 7 nastledne Maji afgifne yttrande,
angående Gottländske National-Beväringens
aflöning, har Ilöglofl. Ridderskapet och Adeln
Sterremitterat detta ämne till Utskottets åtgärd.
Men, sorn berörde Utlåtande är bifallit
af de öfrige 3:he Stånden , nemligen: af Högvördige
1’räste-Ståndet den 16, af Vällofi. Bor-’
gare-Ståndet samma dag och af Hedervärda Bonde
Ståndet äfven den 16 nästledne Maji, samt
frågan alltså likmätigt 6g. Regerings-Formen
är afgjord; så kan densamma till någon ytterligare
handläggning nu icke upptagas; hvilket
Utskottet skolat vördsarrjjpieligen anmäla.
Stockholm den 4 Junii 18x8.
1734 Stats-Utskottets Betänk anden.
N;r 289.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af gjord anmärkning
i fråga om medels anslående för
Elementar -Scholan i Askersund.
Q
u»m Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 25,
Högvördige Präst-Ståndet deri 21 och Hedervärda
Bonde Siandet den 19 sisth Maji, bifallit
Stats-II tskpttets utlåtande af den 12 i samina
månad öfver Herr Borgmästaren Norströms Motion
om understöd af Statens Medel för Elementar-Scholan
i Askersund; och denne fråga
allisa, likmätigt 69 §. i Regerings-Formen, är
afgjord; sa kan Utskottet ej till handläggning
upptaga de lios Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde
anmärkningar vid Utskottets Betänkande; inea
får sådant vördsammeligen tillkännagifva.
Stockholm den 4 Junit 1S18.
Nrr 290.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande} i anledning af gjorde Anmärkningar
vid dess Betänkande, angående
Eäro-Verkens förbättring.
"Vid Stats-Utskottets den 24 sistl. April afgifne
Utlåtande, angående tillökte anslag i Spannemål
till Eönernes förbättrande vid de Allmänna
Schola?- och Eäro - Verken hafva Anmärkningar
blifvit gjorde hos Hedervärda Bnnde-Standet,
sorn derföre återremitterat detta
Stats- Utskottens Betänk anden'. i 7 3 5
ämne till Utskottets åtgärd ; men, som de 3:ne
öfrige Stånden, nemligen: Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 4 och Högvördiga PrästStåndet
den 2 samt Vällofl. Borgare-Ståndet
den 16 sisth Maji bifallit Utskottets yttrande,
samt ärendet alltså, enligt 69 §. i RegeringsFormen
är afgjordt; så kan någon vidare handläggning
deråt icke lemnäs; hvilket Utskottet
vördsammeligen får, anmäla.
Stockholm den 4 Junii i8r8«
291.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utksoits Utlåtande\
i anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om
Academice- med flere Hemmans föreslagne
försäljning till Skatte.
(jetiom Proföeolls-Ufdrag af den 23 sistledne
Maji, har Hedervärda Bonde-Ståndet, i anledning
af åtskillige Anmärkningar, återremitterat
frågan, angående Academi®- Domkyrko- Wisingsborgs
Scho!se-Gods. Präbende- Annexe- och ad
piös usus an slagne Hemmans, jemte Militiae Boställens
försäljande'till Skatte: hvaröfver StatsUtskottet,
den nästföregångne, sig yttrat; och,
som de öfrige Respective Riks-Stånden, under,
den 16 i samina månad, bifallit Utskottets Utlåtande,
hvadan frågan, likmätigt 69 §. i Regerings.
Börtnen, redan är afgjord, har Utskottet
r7 36 Stats-TJtskottets Betanhanden'.
skolat sådant, till svar uppå återremissen, vördsammeligen
anmäla.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r 292.
Riksens Högloft. Siänders Stats . Utskotts
Utlåtande f i anledning af Rikets Högloft.
Ständers till Stats- Banco- och
Riksgälds Verkens öfverseende förordnade
Revisorers Berättelse 0111 Riksgälds-Verket,
i den elef som angur det
ander sistnämnde Verk lydande General-
Assistance-Contoir; såsom ock öfver
de hos Riks-Stånden väckta Motioner
i samma ämne.
R ikets Höglofl. Ständers till Stats- Bancoi och
Riksgälds-Verkens öfverseende senast församlade
Revisorer hafva uti deras under den ig
nästledne November till Rikets Höglofl. Ständer
afgtfne ocii till Stats-Utskottet remitterade Berättelse
om Riksgälds-Verket anfört, huruledes
af den anledning, att det under sistnämnde Verk
lydande General-Assistance-Contoir, sedan Lönerne
derstädes, vid 1815 års Riksdag, blifvit
förbättrade, icke kan uti dess nuvarande skick,
med den senast bestämde Fond af 200,000 R:dr
-Banco underhållas, utan betydlig förlust för
Riksgälds Contoiret, fråga hos Revisorerne blifvit
väckt om vidtagande af någon föränd) ing
tued forstberorde Contoir, men att, då, för upP"
Stats-Utskottets Betänk anden. 17 37
rättandet af något förslag härtill, ärfordrades en
vidlyftig och noggrann undersökning om Inrättningens
föremål, beskaffenhet och organisation,
den Revisorernes inskränkta tid, sorn måst
delas åt mera angelägne och magtpäliggande
förrättningar, icke kunnat medgifva, Revisorerne
mast låta bero dervid, att blott anmäla förhållandet
till Rikets Höglofl. Ständers närmare
öfvervägande.
Jemväl äro Motioner, rörande General-Assistance-Contoiret,
inom jme Riks-Stånd väckta
och till Stats-Utskottets åtgärd remitterade.
Hos Högloft. Ridderskapet 'och Adeln har Herr
Gustaf Grönhagen föreslagit, att räntan å Lin i
General-Assistance-Contoiret skulle nedsattas så
lågt, som möjligen ske kan, och endast så stor
Ränta tagas, som oundgängligen ärfordras, så
väl till Räntans betalande å Fonden, som ej
bör öfverstiga 4 å 5 procent, som äfven till
Tjenstemärmens och Betjeningens aflöning, jemte
öfrige till Verket hörande Utgifter.
Hos Vällofl. Borgare-Ståndet har Herr G.
Hulphers Abrahamsson i sammanhang med dess
väckta Förslag örn Numer - Imtteriets upphörande,
yttrat, att, då General -Assistance - Contoiret
icke med fördel kan tillitas af någon annan, än
den, som stulit sin pant, anser Herr Hulphers
Inrättningen, såsom i flera afseenden skadlig,
åtminstone icke nyttig, icke böra för Statens
räkning vidare underhållas.
Hos Hedervärda Bonde-Ståndet har Riksdagsmannen
från Östergöt iliand Anders Joachimsson,
uti dess Motion om Numer-Lotteriet, äfvert satt
i fråga General-Assistance Contoirets indragning
1738 Stars-Utsiotfers Betiinkandcn.
eller skiljande från allt sammanhang rrte<^ Staten
eller Riksgälds - Contoirets nu varande för
hållande.
Utom det Stats-Utskottet inhämtat Herrar
Fu hnägtiges i Riksgälds - Corifoiret Utlåtande
öfver förenämnde hos ReVisorerne väckta fråga,
har Utskottet sökt förskaffa sig alla upplysningar
uti ämnet, sorn möjligen kunnat erhållas.
Af Herrar Fullmägtiges Utlåtande befinnes,
att afsigten med General -AssKtance Contoiieis
inrättande, efter hvad Kongl. Majus Nådiga
Privilegium och Reglemente af den 2 October
1772 utvisar, varit den, att, sorn större
deen af Hufvudstadens Innevånare icke kunde
begagna sig af de Författningar, sorn tid efter
annan om publika Lån blifvit utfärdade, och
dymedelst oftast utsättas för Ocker, som de strängasie
Lagar icke förmå fullkomligen afböja, så
länge andre tjenlige Lån - tillgångar saknas; så
skulle Allmänheten vid detta Verk betjenas med
större och mindre Fenninge - Lån emot underpant,
ej mindre af Guld och Silfver, än all annan
'lös Egendom.
Till vinnande af detta ändamål, pröfvades
Fonden för Inrättningen böra bestå af Femton
Tunnor Guld, som indeltes på Sex Tusen Ac*
tier, hvardera på 750 D:r Kopparmynt, hvaraf
Kongl. Maj:t och Kronan antog sig En fjerdedel
och upplät de öfrige Tre fjerdedelarne
at private Interessenter. Intet Lån ineddeltes
på kortare tid, än Ett fjerdedel» år, eller pa
längre, än Ett halft år, och betalnings-ferminen
fick endast en gång och det till blott hälften
af den lid, Pant-Sedeln innehöll, förlängas; och,
Stals-Utskottets Betänkanden, 1739
om Panten icke kunde, vid förfallo-tIden, inlö.
sas, blef den genom Auction försåld. — Vilkoren
för Låns undfående utstakades till Sex procents
årlig Ränta, och en, i afseende på erforderliga
kostnader till aflöning och Verkets underhåll,
för nöd^> ansedd provision, sorn i följande
gradation betaides, nemligen af Lån ifrån
13 Daler Kopparmynt, såsom de minsta, till
och med ion D:r, 4 procent, ifrån too D:r till
och med 500 D:r, 3 procent, 'ifrån 500 till
och med 3000 D:r, 2j, procent, och ifrån 3000
D:r och deröfver 2 procent. Denna provision
var alltid densamma och lika, antingen Lånet
gjordes på kortare eller längre tid, men blef
sedermera år 1773, såsom för högt tilltagen,
nedsatt, för de minsta Lånen eber uti första
Classen ifrån 4 till 3, eller med En procent,
och för de öfrige, Classerne med En half procent.
Ehuru afgifterne för Lånen denna tiden
voro betydligare, än för det närvarande, gaf likväl
Inrättningen icke någon afkastning utöfver
aflöning och omkostnader; hvarföre, och på det
Delsgarne åtminstone måtte hållas skadeslöse
för deras instuckne Capital, General-Assistance.
Contoiret tillodes rättighet, att upptaga Lån mot
Tie procent och dem fört äntå mot Sex procents
Interesse; men, då, till följd af Riksens Höglofl.
Ständers vid 1792 års Riksdag tagne Beslut,
all Discontering, med undantag för Kongl.
Commerce-Gdlegii Manufactur-Discönt, tillegnades
Riksgälds Contoiret, och General-AssistanceContoirets
Bolag derigenom blef urståndsatt, att
fortsätta Lorabard-Imättningen på de från dess
174° Stats-Utskottets Betänkanden.
början lagde grunder, sa mäste denna Inrättning,
jämlikt Riksens Höglofl. Ständers vid samma
Riksdag meddelte Förordnande 5/ öfvertagas
af Riksgälds-Contöiret.
Vid 1803 års Revision af Riksgälds-Verket
, upptäcktes flera oordnin«ar uti WerieralAssistance-Contoirets
Förvaltning, sorn den tiden
var anförtrodd åt en Directeur ; i anledning
hvaraf en ny organisation ansågs nödvändig,
enligt hvilken 3:ne öfver-Commissarier
tillförordnades, att, under Herrar Fullmägtiges
i Eiksgälds-Contoiret uppsigt, emottaga Förvaltningen
af Verket under gemensamt ansvar. I
sammanhang härmed förordnades, att Rån mot
Fem procents Ränta och provision af En procent
pro anno för Rån af 100 till 1000 R:dr,
och af ' procents provision för Rån af 1000
R:dr och derutöfver skulle meddelas å Utländske
rudimaterier och inhemske så kallade Manufactur-Ti
11 verkningar.
2tne år derefter eller vid Revisionen åe
1805 förordnades, att den såkallade förfallo pro*
centen, hvarmed alla till Auction förfallne Panter
voro belagde, skulle försvinna och provi-*
sionen ytterligare nedsättas, så att, efter nu gällande
Författningar, innéhålles, vid Råus beviljande,
med undantag af de här ofvan omförmäldte
Rån, mot underpant af Utländske
rudimaterier och Inhamske Manufactur-Tillverkningar,
Sex procents ränta, beräknad efter Ranetiden,
och uti provision, antingen J,ånet meddelas
på längre eller kortare tid.
För Rån af 40 sk. till och med 2 R:dr •— 1 proc.
— — a R dr 4 sk. — 5 R:dr2 8sk. — 2 dito.
Stats-Utskottets Betänk anden. I74i
— —> 5 R:dr 3 2 sk. — 27 Rtdr 3 2 sk. — 2-*- d:o
— — aSR:dr— —165 R.dr—• —2 dito.
— — 170 Rtdr-*— —550 Rtdr—• —bi| d:o
-— — 560 Rtdr— —• 980 Rtdr— —1 dito.
För Rån af 1.000 å q000 Rtdr innehåiles
i ett för allt Sju och En half procent efter
Råntiden och för Rån af 2000 Rldr och deröfver
likaledet Sju procent.
Under tiden och allt intill år 1816, då
Rönförbättringen tog sin början, har Verket
drifvits, örn icke med någon betydlig vinst,
åtminstone utan förlust; Men för åren lgiöoch
1817 hafva Utgifterne öfverstiga inkomsterna
sålunda, att förlusten yarit:
Ar 1816 - - - R;dr 12,810: 22. 1.
— 1817 - — 13>83(J: 1 7- 4-
Med anledning af gjorda framställningar;
huruvida General - Assistance - Contoiret, utan
hänsigt till den penninge - vinst eller förlust,
sorn dess underhållande kan medföra, uppfyller
sitt egentliga ändamål, och om icke Inrättningen
är mera, skadlig, än nyttig, får Stats-Utskottet,
med skyldig aktning för andras olika
öfvertygelse, häröfver yttra sina egna tankar.
Att den öpna tillgång på Rån, som General-Assistance-Contoiret
ärbjuder, kan föranleda
till missbruk, och att härigenom stulet eller
annat orättfånget gods lättare kan undangömmas,
är en följd af sjelfva Inrättningens beskaffenhet,
som icke medgifver någon sådan undersökning,
som, vid Råns meddelande, vanligen
kan och ber äga rum; Men Utskottet hyser likväl
den öfvertygelse, att General - AssistanceContoiret
i det hela är en Inrättning, sorn med.
1742 Stats - Utskottets Bettini anden.
fördel Van begagnas af Hufvud-Stadens mindre
bemedlade och Fattiga Innevånare, helst Utskottet
icke kan instämma uti det omdöme, att
General. Assistance - Contoiret egentligen skall
tillitas, endast af den brottslige, lättjefulla och.
misshushållare!).
Uti en Folkrik Hufvud-Stad skall, i förhållande
till Folknumern, alltid finnas ett större
antal personer af alla classer , sorn genom
sjukdom eller andra olyckor , utan eget förvållande,
försattes i belägenhet, att för tillfredsställandet
af högst nödvändiga behof, hvilka
kunna vara relative till hvars och ens serskilda
ställning i Samhället, söka penniqge-understöd:
Och for desse nödställde mäste ju General
- Assistance-Contoiret alltid vara en välgörande
Inrättning, då de der, utan besvärlig omgång,
kunna med säkerhet vinna undsättning,
och såmedelst undvika, att antingen till ytterligt
vanpris försälja en husgeråds persedel eller
annat god») eller ock- tillita ockrare om Lån
och blottställas för deras oskäliga preyerier. —•
Den, som anfort ror sin pant åt General - Assistance-
Contoiret, kan dessutom vara trygg, att
den derstädes icke vanvårdas eller forstöres,
och att, om den, efter för fallotiden, skulle gå.
till försäljning å Auction, det blifvande Öfverskottet
hålles honom tillhanda, så framt han,
till dess utbekommande, inom Natt och år, efter
försäljningsdagen, sig anmäler.
Med stadgad öfvertygelse derom, att General-Assistance-Contoiret,
oansedt allt hvad det
samma kan förås till last, är en för HufvudStaden
oumbärlig Inrättning, skulle Utskottet
Stats Utskottens Betänka riden. 174 3
likväl icke .kunna erkänna någon Staten å i ig.
gande skyldighet, att denna Inrättning, af hvil.
ken endast Hufvudstadens Innevånare äro uti.
tillfälle att sig begagna, med. Statens skada och
förlust underhålla.
Imedlertid är saken nu uti sådant skick,
att en hastig indragning af General-AssistanceContoiret
skulle för Staten åstadkomma en myc.
ket större årlig förlust, än den, Staten hvarje
af de nästförflutne 2tne åren fått vidkännas, enär
Stats - Utskottet anser det icke böra kunna
komma i fråga, att, vid Inrättningens upphörande,
Lönerne skulle fråntagas deri ordinarie
Betjen ingen.
Efter det för nästledit år 1817 fastställdte
pris på Spannemål, besteg sig ordinarie aflöningen,
utom Pensioner, till R:dr 33,392: 24 sk.
Erno, hvilken utgift kunnat till en stor del bestridas
med vinsten af Låne-rörelsen. Således,
och om, vid en skeende reduetion af Inrättningen,
Ordinarie Eönerne skulle komma att uppbäras
på Expectance • Stat, så lange och intill
dess deras innehafvare antingen kunna flyttas
eller befordras till andre Tjenster med motsvarande
Eoner, eller ock med döden afgåf* skulle
allt hvad som till Expectänter utbetalas blifva
en ren årlig förlust.
Vid detta förhållande, har Stats-UtskotteC
trott, att, vid denne Riksdag, icke bör fattas något
bestämdt och ovillkorligt beslut om General-Assistance-Contoi
rets blifvande öde; utan att
åtgärderne nu endast böra rlgtas på anie hufvudsakliga
föremål, det ena, att, genom en förändrad
Reglering af Utlåningen med hvad der-;
a 744 Stäts-Utskottets fietänhanden'.
till hörer, salta vinna en jemnvigt emellan inkomster
-och utgifter, så att Inrättningen i det
närmaste ina kunna bära sin egen kostnad; och
det andra, att bereda och grundlägga Inrättningens
framtida upplösning på ett sätt, som för
Staten blir minst betungande, i händelse denna
upplösning skulle beslutas, sedan resultatet af
den nya regleringen med någorlunda tillförlitlighet
hunnit utrönas.
I förstnämnde afseende, har ett Förslag af
He rrar Fullrr.ägtige blifvit uppgifvit, att, å ena
sidan, utan rubbning uti nu varande Goritroller,
genom en förändring vid utlåningen och
inlösningen ocii deraf förmodad förminskning
uti göromålen, kunna, vid yppande ledigheter,
indtaga åtskilliga Tjenster och Befattningar;
och såmedelst bespara Verkets utgifter till
aflöning; Och å den andra, att genom någon
förstärkning af den förut af Herrar Fullmäktige
sjelfve bestämds Fåne-Fond samt fastställande
af Sex Procents Ränta och Två Procents
Provision för samtlige Lånen, och följaktligen
äfven för de större Lånen, hvilka, enligt
hvad ofvan är anfördt, hittills erhållits mot
lindrigare afgifter, än Lån på mindre Summor,
bereda en tillökning i Verkets Inkomster.
Detta Förslag har ä det hela förekommit
Utskottet val grundadi, men Utskottet har, lika
roed Herrar Fullmäktige, måst erkänna svårigheten,
orri icke omöjligheten, att i förväg
kunna med säkerhet beräkna följderne och verkriingarne
af dessa föreslagne anstalter. Och, då
det är endast af tiden och erfarenheten, sorn
verkliga resultatet skulle kunna förväntas, är
Stats-Utskottets Betitnkandeni 1'745
Utskottet af den tanka, att det må öfverlemnas
åt Herrar Fullmäktige, att låta besörja utlåningen
vid General - Assistance - Contoiret efter de
reglementariska föreskrifter, som Herrar Fullmäktige,
med afseende på omständigheterne,
kunna pröfva lämpligast stadga, och att det sedermera
må ankomma på Riksens Ständers Revisorer
af Stats- Banco- och Riksgälds-Verken ^
att nödiga rättelser och förbättringar härutinnan
föreskrifva. Stats • Utskottet anser, likväl
följande restrictioner härvid böra af Rikets
Högloft. Ständer ovilkorligen stadgas, nemi.
i:o Att tillökningen uti den af Herrar
Fullmäktige senast bestämde Låne-Fond af Två
Hundra Tusen Riksdaler Banco icke får öfverstiga
Femtio Tusen Riksdaler samma mynt, så
att större Summa, än Två Hundra Femtio Tusen
Riksdaler Banco, icke får på en och samma
gång vara använd i Lån-rörelsen.
2:0 Att till införsel eller nyttjande förbudne
varor eller persedlar icke få, såsom panter
i General-Assistance-Contoiret emottagas.
3:0 Att högre Ränta, än Sex för Hundra
om året och Två Procents Provision å Lånebeloppet,
hvilken Provision, jemte Räntan, vid
Lånets meddelande eller omsättning, innehålles,
icke få beräknas. 1
Härförutan, och på det General - Assistance-Contoirets
upplösning, i händelse den framdeles
af Rikets Högiofl. Ständer skulle beslutas,
må kunna med minsta möjliga gravation
för Staten, i anseende ti l Expectance-Löneme,
för sig gå, har Stats-Utskottet skolat tillstyrka,
Ijikang till Riks-St. Prot, igij-igiS' y.dc Sami, N:r *19. **ti
i74 6
Stats-Utskoltets F.etänkanden.
att Herrar Fullmäktige erhålla föreskrift, att
tills vidare, och intill nästa Riksdag, endast efter
provisionella förordnanden låta förrätta de
Tjenster, hvilka nu äro eller framdeles kunna
blifva ledige, så att de för sådans Tjenster anslagne
Höner, vid tjenstgöringens upphörande,
ovilkorligen komma att indragas.
Detta allt underställes vördsamligen Riket*
Höglofl. Ständers granskning och ompröfvande.
Slutligen, och till upplysning om förhållandet
vid General-Assistance Conioiret nästledit
år 1817, bifogas Ofver-Commissariernes härom
till Herrar Fullmäktige afgifne Berättelse
Ditt. A., och får Statg-Utskottet härvid tillkännagifva,
att de hos Öfver - Commissarierne hällne
Protocoll till och med nästledit års slut
blifvit af Utskottet granskade, och att något
vid dem icke varit att erinra, Äfvensom Utskottet
öfversett samtlige Departementer och
Förvaring* - rummen vid General - AssistanceContoiret.
— Den vid General-Assistance-Contoiret
för år 1816 afslutade Kufvud-Bok med
dertill hörande verificationer har väl blifvit
till Stats - Utskottet öfverlemnad, men osäkert
är »huruvida Utskottets tid, som måste delas åt
andra göromål af mera vigt, kan medgifva någon
revision af nämnde Hufvud-Bok. Hvilket
Stats-Utskottet äfven ansett sig böra hos Riket*
Höglofl. Ständer vördsamligen anmäla.
Stockholm den 4 Junii 18x8.
Stats-Vtskottets Betänkanden. 1747
Afskrift. Litt. A.
Ödmjukt Memorialf
Underteicknade få härmedelst i ödmjukhet afgifva
sin vanliga Ars - Berättelse oin GerieralAssistance
- Contoirets tillstånd och förvaltning
för nästledit år 1817.
Förskotts-Summan till Forn bard - Rörelsens
bedrifvande var vid årets början 1 $0,000 R:dr
och under årets lopp hafva ytterligare 40,000
R.-dr blifvit reqvirerade, som jemväl Herrar
Fullmäktige behagat låta anordna, så att Riksgälds-Conioirets
hela Förskotts-Summa utgjorde
vid årets slut, enligt Räkenskaperne, 220,000
R-.dr B;co; men, när derifrån afdrages 1816 års
Brist: 12,810 R:dr 22 sk. 1 rist. och 1817 års
B r i-s t 13,839 R:dr 17 sk. 4 rist., eller den förlust,
som under nämnde tvänne ^år inträffat,
tillsammans utgörande 26,649 R:dr 39 sk. 5
r:st.; Så är Förskotts - Summan rätteligen för
närvarande 193-35° Hulr 8 sk. 7 r:st. Banco.
Hä utaf hafva för utlåningen frän och med
146,000 till och med 160,000 R:dr på en gång
kunnat användas, och funnos uti slutet af sistledne
December månad utelöpande för Hombard-J-iån
152,05g R:dr 24 sk. och för Martufactur
- Fån 9,550 R:dr, eller inalles 161,60g
R:dr 24 sk. Uti Ränta och Provision har influtit
af Hombard-Hånen - 19,836: 38. 9.
och' af Manufactur-Fånen - 476: 35. 5.
såsom Extra Revenue - - 3 7 9: 39* 7*
och Auctions-Kammarens afkastning
«... 4.705: 3> i*
Summa R:dr 85,398; 20. 10.
1748 Stats-Utshottets Beidnkanden.
Deremot har för aflöning med Pensioner
inberäknade blifvit utbetala - 35,568: 41. 6.
Till Skrif-materiaier, Tjus, Ved
och öfrige omkostnader - - 2,981: 5. 5.
och Stockholms Stads andel af
ordinarie Auctions-provisiorien 687: 39. 3.
Summa R:dr 39,83-»: 38. -2.
Hvaraf befinnes, att 1817 ars Brist utgör, såsom
förut är omnämndt, 13,839 R:dr 17 sk.
4 rist.
Göromålen hafva ifrån Verkets första Inrättning
alldrig uppgått till den höjd och myckenhet,
som förledit år; 133,754 stycken Lån
äro .expedierade, 101,718 stycken Lån löste,
55,473 stycken Lån omsatte, och 24,387 stycken
Panter hafva blifvit lefvererade till Auctions-Kammaren,
hvarest 11,598 af dessa sistnämnde
likväl blifvit före Auction utlöste.
Under Contoirets tillslutning vid Midsommarstiden
blefvo de anbefallte generelle Inventeringar
uti alle förvarings-rummen verkställde»
hvarvid icke någon anledning till oredor eller,
underslef försports.
Äfven har uti närvaro af Verkets Ombudsman
och tillkallade Handtverksman Brandsyn
hållits och alla Eldstäder noga besigtigade,
samt Contoirets Spruta och Brandredskap blifvit
försökte, hvarvid icke någon anmärkning
skedt.
Att Contoirets Em bets- och Tjenstemän, så
väl sorn ock Betjeningen, användt yttersta bemödande,
för att kunna fullgöra sine trägne och an»varsfulla
åligganden, anse Öfver-Coininissaiier7
Stat-TJtsbottets Betänkanden: *749
ne sig pligtige till deras beröm slutligen anmäla.
Stockholm den 31 Januarii 1818»
P. A• Heijderich. O. Lönberg. G. Bjurström.
Fr. Lundman.
Lika lydande med Originalet betygar
Fr. Lundman.
N:r 293.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådig Remiss af f. d. Commissariens
i Riksgälds - Contoiret C. f. Lanells
ander duniga ansökning om återställande
af försäten tid samt understöd af
Riksgälds-Contoirets medel.
P
VVenom Remiss af den ai sistledne Mars har
Kongl. Maj:t i Nåder behagat till Riksens Ständers
Stats- Utskott öfverlemna f. d. Commissariens
vid Riksgälds-Contoiret Carl Johan Lanells
underdåniga ansökning, att Kongl. Maj:t, nied
återställande af Fatalierne hos Rikens Höglofi.
Ständer, i Nåder täcktes förhjelpa Sökanden till
något understöd af Riksgälds Contoirets medel.
I afseende på frågan om fatalierne, andrager
Lanell, huruledes han, okunnig örn Riksens
Ständers Justitias - Ombudsmans befattning, skall
»edan den 2 sistledne Januarii till Herr Justi-:
Stats-Utskottets Retiinkanden.
tias-Ombudsmannen och Commendeuren Friherre
Mannerheim ingifvit en beskrifning öfver det oskyldiga
lidande, Lanell, såsom inblandad uti
den år 1800 hos sedermera afledne Casseuren
i Riksgälds Co*htoiret M. Tavelin yppade* Brlance,
skall öfvergått, iren att Herr Friherren och
Justitiae-Ombudsinannon, på den grund, att honom
icke tillhörer att taga befattning med redan
afgjorda mål,, öfverlernnat Lantlls Skrift till
Stats-Utskottets Ordförande, som ej skall tilltrott
sig, att densamma föredraga, enär uti arnnet
någon motion hos Riks • Stånden icke blifvit
gjord.
Såsom bevekande skäl för Lamlls underdåniga
anhållan om understöd, anföres hufvudsakligen,
att han, uppå de mäst ogrundade misstankar
om delaktighet uti afledne Casseurens
vid Riksgälds Contoiret M. Tavelins &r 1800 yppade
Balance, skall, efter de då varande Fullmäktiges
i Riksgälds - Contoiret tillställning,
blifvit kastad i fängelse samt Rönen honom äfven
fråntagen; att han fyra och ett halft år
derefter val skall blifvit fr 1 känd från ali medvetenhet
och delaktighet uti berörde Balance,
men icke dessmindre, med oriktig tillämpning
af Kongl. Förordningen den 21 Martti 1735,
blifvit af Domstolarne till ansvar fälld; och
ändteligen, att han, efter flere försök samt, oaktadt
vid 1809 och 1810 årens Riksdag hos
Riksens Ständers Siats-Utskott andragne klagomål,
icke kunnat vinna någon upprättelse för
det honom öfvergangna lidande.
Af Herrar Fullmäktiges i Riksgälds - Con -  toiret häröfver infordrade Utlåtande, inhämtas,
Stats-Utskottets Eetånkanden. 1751
att Kongl. Majit,' i anledning af Lanells i underdånighet
anförde Besvär, genom Utslag äf
den 5 Februarii 1805 i Nåder gillat Kongl.
Majis och Rikets Svea Hof-Rätts den 20 Augusti
1804 rneddebe Beslut, hvarigenom Kgl.
Hof-Rätten, efter fulländad Ransakning, angående
den Balance som den 2 1 April 1800 blifvit
inom Riksgälds - Contoiret yppad uti den
derunder lydande Ossa N:o 5. hvilken Casseuren
M. Tavelin i lifstiden förestått, förklarat,
att, som Lanell icke kunnat frångå, det han hos
Tavelin låntagit penningar, derå Lanells Aete
Skuldsedlar till ett belopp af 3,090 R:dr varit
i Tavelins hand då han häcktades, ehuru Lanell
förmält sig för desamma icke hafva af Tavelin
erhållit större valuta, än 2000 R:dr; Alltså,
och då Lanell, hvilken såsom Commissarie varit
att anse för Tavelins Förman, i sådan egenskap
af en underhafvande Uppbördsman upptagit
penninge-lån till en så betydlig Samma,
den han icke gälda kunnat, pröfvade Kong'.
Hof-Rätten rättvist, jemlikt Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1738, förklara, att Lanell,
hvilken redan vore skiijd från den Commissarie-tjenst,
han vid Riksgälds Contoiret innehaft,
genom en slik oloflig penninge-afhandling, gjort
sig ovärdig, att vidare tjena Kongl. Maj:t och.
Kronan; Och borde Lanell de läntagne penningarne,
jemte Banta efter Sex för Hundrade till
Riksgälds-Contoiret inbetala. Dock hade Kongl.
Majit, i anseende till förekommande synnerligen
bevekande skäl och omständigheter , af Gunst
och Nåde täckts tillåta, att Lanell ina, såsom Sölande,
få sig anmäla lili någon för honom lamp
-
1 752 Stats-ZJtskottets Betänkandenl
lig Kongl. Majus och Kronans Tjenst, hvarifrån
likväl undantagas Tjenster vid UppbördsVerk
eller sådana Sysslor, hvarmed Uppbörd i
en eller annan måtto är förenarf eller dermed
har gemenskap.
Vid sådant förhållande, och enär Lanell
ännu hos Riksgälds - Contoiret häftar för den
Summa af 3090 R:dr, som, enligt ofvanberörde
Kongl. Svea Hof-Rätts af Kongl. Maj:t i Nåder
gillade Utslag, med Ränta till Contoiret
skall utbetalas, men till hvars gäldande tillgång
uti Lenells Concours-Massa saknats, anse Herrar
Fullmäktige sig icke kunna för Lanell tillstyrka
något understöd af Riksgälds - Contoirets
medel.
Då Stats - Utskottet nu åligger att sitt yttrande
afgifva, får Utskottet, först, i afseende
på, Lunells underdåniga anhållan om återställan.
de af fötsuten lid, vördsamt tillkännagifva, huruledes
Rikets Höglofl. Ständer vid 1809 och
3810 årens Riksdag behagat, i afseende på Riksgälds-Contoiret,
lemna Stats-Utskottet enahanda
uppdrag, sorn Banco-Utskottet har i afseende på
Banco - Verket, att nemi. emottaga och pröfva
samt, efter beskaffenheten, afgöra ansökningar
af enskildte personer uti mål, hvilka röra be'
rörde Contoir; och att Stats-Utskottet med anledning
häraf, och i likhet med hvad sorn skedt
vid förra -Riksdagen, låtit genom anslag uti
Riksgälds-Contoiret kungöra, att dylika ansökningar
borde, så framt de till pröfning vid den-’
ne Riksdag skulle förekomma, vara ingifne till
^tats-lTtskottet senast den Femte (5) nästledne
Januarii. Och, då pröfningen af Landh under=
Stats-ZJtskottets Betänkanden'.
1753
dåniga ansökning, så vidt den har till föremål
understöd af Riksgälds-Coritoirets medel , hvilka
icke af någon annan, än Rikets Höglofl.
Ständer få disponeras, lärer bero af Rikets Höglofl.
Ständer sjelfve, synes der också böra ankomma
på Rikets Höglofl. Ständer att afgöra,
huruvida den af Lanell försummade praescriptions
- tid må honom återställas; men hvilket
Stats-Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka.
Beträffande sedermera sjelfva hufvudsakem
eller Landh underdåniga anhållan om understöd,
för hvilken, såsom bevekande skäl, blifvit
åberopad den förmenta misshandling, så väl a£
.Domstolarne, som af Riksens Ständers Fullmäktige
i Riksgälds-Contoiret, Lanell skall undergått,
så får Stats-Utskottet, i afseende på anmärkningen
emot Domstolarne, andraga, att, enär
90 §. i 1809 års Regerings-Form innehåller,
att Regerings- och Domare-makternes Beslut,
Resolutioner och Utslag icke må komma
under Riksens Ständers eller deras Utskotts öfveriäggningar,
Stats-Utskottet ansett sig icke
tillståndigt, att eris företaga någon granskning,
af Landh i denne del förde klagan; Och beträffande
Lariells klander af de år 1800 varande
Fullmäktiges vid Riksgälds-Contoiret förhållande
och det förmenta lidande, sorn af dem
skall blifvit Lanell tillfogadt, så, enär desse
Fudmäkfiges förvaltning undergått granskning,
så väl af Riksens Ständers Revisorer, sorn af
Stats-Utskottet vid 1809 och 18x0 årens Riksdag,
vid hvi'ka tillfällen Lanell ägt öppen rättighet,
att sine klagomål andraga och söka deri
upprättelse, hvartill han trott sig berättigad,
17 54
Stuts-Utsioltets Betänkandm.
har Stats Utskottet jemväl funnit det vara utom
gränsen af sin befattning, att inga uti någon
undersökning af nämnde Fu lmäktiges förvaltnings
åtgärder. Och då för öfrigt Lanells vid
13og och 1810 arens Riksdag gjorda ansökning
om understöd eller Pension blifvit af då varande
Stats Utskott afslagen, samt några nya eller
andra skäl nu icke blifvit af Lanell anförde,
anser Stats - Utskottet sig sakna all anledning,
att, för Lanell, sorn, efter hvad Herrar
Fullmäktige upplyst, hos JRiksgälds - Contolret
dessutom häftar för en betydlig Skuld, tillstyrka
något understöd af nämnde Contoirs medel.
Hvilket dock Rikets Höglo,']. Ständers närmare
ornpröfvande vördsamllgen underställes.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N.t 294.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Ut skotts
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid deras Betänkande öfver
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
, angående serskildte anstalters
vidtagande till förekommande af stegring
i priset å det grofva Brödet i
Hufvudstaden.
Vallon. Borgare-Siandet har genom ProfocollsUtdrag
d. 8 i nästledne månad till Stats- saint
Allmänna Besvärs- och Ekonomi - Utskottens
handläggning återremitterat den af Kgl. Majit
Stats-och Besvärs-TJtskottens Betärikanden. 1755
genom Hadig Proposition till Riksens Ständer
öfverlemnade fråga, om serskildte anstalter till
förekommande af stegring i priset å det grofva
Brödet, hvaruti Utskotten afgifvit gemensamt
utlåtande den 26 sisth April; Men, sorn detta
yttrande blifvit bi fa U i t af de 3: tie öfrige Stånden,
nemi. af Höglo!!. Ridderskapet och Adeln
samt Högvördige Präst - Ståndet d. 4 nästledne
Maji och utaf Hedervärda Bonde - Ståndet den
2 i samma månad, med tillägg af Köglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet
att hos Kongl. Majit i underdånighet
skulle anhållas, att Kongl. Majit täcktes i Nåder
låta tillse, att det beviljade Spannmåls understödet
så användes, att det för Hufvudstadens
fattige Invånare åsyftade välgörande ändamål
derigenom må kunna vinnas; Så hafva Utskotten,
enär alltså, likmätigt 69 §. i Regeringsformen,
detta ärende är afgjoidt, ansett sig icke
kunna dervid någon ytterligare åtgärd lemna;
Hvilket Utskotten likväl bordt vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 8 Junii 1828.
N.r 294'-.
Riksens Högloft. Ständers Stats- och Bevi
lini ngs - Ut skotts Hemställan om slutlig
utgärd af det förstärkta Statsutskottet
vid frågan, rörande en stadgad
afgift till veneriska smittans hämmande.
7561 Stats- och Bevillnings- Utskottens Betänkanden.
Sedan 3:ne af Riks-Stånden bifallit Stats- och
Bevillnings-Ut skot tens gemensamma tillstyrkande
uti afgifvit Betänkande den 4 sistledne April,
att, i anledning af Kongl. Majus derom
•aflatne Nädiga Proposition, en stadgad afgift utaf
3 sk. af hvarje Mantalsskrifven person måtte.
i ställe för den förut frivilliga afgift inom
Länen, fastställa^ att utgå, till bestridande af nödige
Cur-Hus-anstallter för veneriska smittans
hämmande, men Hedervärda BondeStåndet,
efter gjorde anmärkningar och derå erhållen
förklaring, vid frågans afgörande den 23 sistledne
Maji, på anförde grunder afslagit Utskottens
tillstyrkande, under förbehåll, att vid
de i hvarje ort om bidrag till Curhus-Anstalterne
ingångne frivillige öfverenskommelser varbibehållet
samt, med åberopande af 71 §. Re
genngs-Formen,
härom Stats- och Bevillningsutskottet
underrättat; så, och enär de öfrige
Stånden, enligt meddelad upplysning, den 19
och 2g:de i nästledne Månad ansett sig böra
vid deras förra beslut förblifva .hafva Utskotten
härmed skolat vördsam]igen anmäla detta
ärende, att, likmätigt åberopade §, öfverlemnas
till afgörande utaf Förstärkta-Stats-Utskottet, på
sätt 69 §. i samma Grund-Bag utstakar, genom
omröstning; och få Utskotten i sådant afseende
vördsammeligen föreslå följande voterings proposition:
Den,
som bifaPer, att, såsom Kongl. Majit
i Nåder äskat, samt Stats- och Bevillnings-Utskotten
uti gemensamt utlåtande den 2 sistledne
April tillstyrkt, en stadgacf afgift utaf 3 sk.
Stats- och Bevillnings-Utskottens Betänkanden. 1757
om året af hvarje Mantalsskrifven person erlägges
, och disponeras serskildt inom hvarje
Län till den del , som derstädes inflyter, i och
för nödige Gurhus-Anstalter till den veneriska
smittans hämmande samt, i händelse öfverskott
uppkommer , användes för den öfrige Hälse-Vårdens
befrämjande, voterar ja, den det ej villÄ
nej;
Vinner Nej,
så kommer annan afgift för detta behof icke att
iiga rum, än den frivilliga, som, enligt Riksens
Ständers Beslut vid sista Urtima Riksdagen,
skulle härtill inom Länen uppbäras.
Stockholm den 10 Junii 1818.
N;r 295.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Betänkande
rörande Tull-Verket.
Sedan Stats- samt Allmänna Besvärs och Eko*
nomi-Utskotten under den 1 sistledne Maij,'
afgifvit gemensamt yttrande öfver väckta Motioner,
angående förändring af Tull-Verkets Styrelse
och Förvaltning, jemte flere dermed gemenskap
ägande ämnen, har detta ärende, på
grund af åtskilige inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet gjorde
Anmärkningar, blifvit till Utskottens åtgärd
»terremilieradt.
1758 Statt- och Besvärs-Utsiottens Betlinkanden.
Härvid förekommer först Herr Lagmannen
af Stenhoffs erinran, att, eliuru något fullständigt
Förslag till ny Reglering af Tull-Verket
ej kunde medhinnas, Utskotten likväl matte
bestämma hvad sorn, i afseende på Personalen,
anses ländande till verksam handläggning sf göromålen,
förenad med besparing uti Utgifterne,
Till svar härå fa Utskotten anföra, att,
då nödig kännedom saknas om ifrågavarande göromåls
mängd och olika beskaffenhet, b-ifver
det ock en om&jelighet för Utskotten att bestämma
den Personal, som, vid en ny reglering af
detta Verk, må finnas nödig; allt förordnande i
denna del synes dessutom ensamt böra ankomma
på Executiva magten; Och, då Utskotten, af
sådan anledning, uti deras förra Betänkande
föreslagit, att det regleméntariska härvid må till
Kong’. Majus Nådiga omsorg öfver emnås, med
förklarande derjemte af den underdåniga önskan,
att Kong!. Majit, vid Tull-Verkets förändrade
Organisation, Nådigst täcktes låta vidtaga den
indragning af öfverflödig! Embeten och Tjenster
vid nämnde Verk, sorn fried dess behöriga
handhafvande står att förena, synes härigenom
det ändamål säkrast vinnas, hvilket Herr aj
Stenhoff med ofvan omförmäldte anmärkning åsyftat.
I anledning af Herr af Stenhoffs jemväl
gjorde hemställan, att Confiscations-mål kunde
upptagas och afgöras vid de Ordinarie Domstolarne,
böra Utskotten upplysa, att, såsom nyss
åberopade Betänkande innehåller, Riksens Ständer
uti underdånig Skrifvelse den 7 Augusti
1815 derom anhållit. Och hafva Utskotten nå*
Stats- och Besvärs TJts&ottcns Betänkånden. 1759
gon förändring härutinnan icke tillstyrkt; Allseende
Utskotten för sin del lämpeligast, oru
den författning vidtages, att sådarie Mål hädanefter
blifva handlagde utaf Rådstufvu-Rätteri
i den Stad, der Sjötulls-Rätt, för närvarande,
desamma upptager och afgör.
Vidare har inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anmärkt, att Landt-Tulis-bevakningen
måtte till cotitroll mot Tullförsnillning,
fortfara, äfvensom att gränsbevakningen
emot Norrige kunde upphöra, såsom hvarken
befordrande ändamålet, eller medförande en mot
Utgifterne dervid svarande Inkomst.
Giunderne till förslaget så väl om LandtTullbevakningens
indragning, som gränsbevakningens
mot Norrige bibehållande tills vidare,
hafva Utskotten redan sökt så fullständigt upplysa
och utveckla, att något annat dervid ej
är att tillägga, än,-hvad angår omförmäldte an.
märkning i afseende på utgifterne för ifrågavarande
gränsbevakning, att nyttan af denne anstalt
icke bör bedömmas eller mätas endast efter
den directa Inkomst uti penningar, som den
inbringar, utan hufvudsakligen efter dess vigtiga
påföljder, att nemligen hindra och försvåra
förbudne varors införande i Eander.
En Ledamot inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har yttrat den förmodan, att Rikets
kuster, i anseende till deras vidsträckta läge,
icke kunna ordentligen bevakas, samt derföre
hemställt, att denna bevakning måtte upphöra.
Jemte anmälan, att frågan angående kustbevakningens
fortfarande blifvit till Allmänna
1760 Stats- och Besvärs-Utskottens Belankandem
Besvärs- och Ekonomi - Utskottets enskildta
handläggning remitterad, och att Utskottet,
under den 4 sistlednd Mars, Utlåtande derom
afgifvit, hafva förenade Utskotten skolat, upplysningsvis,
meddela, att, enligt Kongl. Majis
dc-n 22 October 1817 till"Tull Directionen atlåtne
Nådiga skrifvelse, icke mindre än 62,000
Rtdr Bco blifvit utaf Tuli medlen ariordnade för
detina bevaknings bestridande, Och få Utskotten,
i anseende till den minskning berörde betydliga
utgift, medförer uti de från Tull-Verket
påräknade inkomster, tillstyrka Riksens Höglo!!.
Ständer, att hos Kongl. Maj:st i underdånighet
anhålla, det kustbevakningen, om den
pröfvas böra fortfara, må på ett mindre kbstsamt
sätt varda organiserad.
Herr Friherre Boije har yrkat, det Förslaget
till Tall-Verkets förändrade Styrelse och
förvaltning matte vid nästå Riksdag föreläggas
Riksens Ständer; hvarförutan af Riksdags Fullmäktigen
Anders Danielsson från Elfsborgs Eän
blifvit anmärkt, att Riksens Högloft. Ständers
O mbud borde uppdragas, att uti den nya regleringen
af Tull-Verket deltaga.
'13å Utskotten, under erkännande af angelägenheten
utaf en reform inom Tull - Verket,
föreslogo, att ärendet i det hela måtte till
Kongl. Maj:st i underdånighet öfverlemnas, var
ändamålet dermed, att denna reform snart skulle
till vägabringas, —, Sådant anse Utskotten ansenligen
skola fördröjas, om den reglering,
Kongl. Majit', i anledning häraf, kan i Nåder
finna för godt vidtaga, skulle i annat afseende
blifva beroende af Riksens Ständers granskning,
Stats- och Besvärs-Utskottens Betankanden. it76fl
än hvad beträffar anslag af nödige medel härtill.
Få denne grund, och enär det ej eller
synes lämpeligf, att Riksens Högloft. Ständers
Ombud med så beskalfade helt och hållit administrativa
åtgärder sig befatta, kunna Utskotten
icke tillstyrka bifall å hvad i desse omständigheter
blifvit föreslagit.
Riksdags-Fulirnäktigen Anders Danielsson hat
jemväl förmält sig icke kunna inse tillräclcelig*»
heten af det skäl, Utskotten anfört emot Tulloch
Dykeri-Verkens föreslagne förening, att
nemligen Tjenstemännen vid desse begge Verk
skola hafva skil jäktige åligganden, helst dea
omständighet skall inträffat, att Dykeri-Inrättningens
Tjenstemän, tillika bestridt Beställningar
inom Tul!~Verkef.
I detta afseende böra Utskotten anmäla,
att Kongl. Reglementet den 22 December 1802^
för Dykeri- och Bergnings-Oompagniet uti 2 §i
stadgar, att uti Dykeriets tjenst någon TullLots-
och Fyrbåks Betjent ej får nyttjas, samt
i öfrigt tillägga, att, jemlikt detta Reglemente,'
verkställigheten af alla Dykeri- och Bergningsanstalter
i Riket blifvit uppdragen åt ett enskilt
Bolag under Octrivy på 2 5 års tid, räk.-  nade ifrån den 1 Januarii 1803; Och lärer vid
sådant förhållande, all fråga om Dykeri-Inrättningens
sammanslående med Tull-Verket, för
närvarande, bora försvinna.
Sluteligen och beträffande åtskiilige inota
Högloft. Ridderskapet och Adeln gjorde erinringar,
åsyftande hufvudsakligen, att Utskottens
Betänkande kunde erhålla en ,sådan redaction»
bihang till R/ks-St. Prat. 4:de Sami. N:r xzt.axx.
17 6 2 Stats och Besvärs-Utskottens Betänkanden.
att de derutinnan föreslagp.e förändringar måtte,
såsom Beslut, och icke, såsom önskningar,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas,
hafva Utskotten skolat vid handen gifva, att
de ansett frågan om Bandt-Tulls-bevakningens
upphörande vara den enda af alla i förevarande
ämne väckte motioner, hvaruti något afgörande
Beslut bort Biksens Höglofl. Ständer
tillstyrkas; Och har detta jemväl uti Betänkandet
blifvit iakttagit. Emedlertid, och då Herr
Grefve Gullenborg utaf Utskottens förslag att
Bandt Tulls-bevakningen borde med nästa år
upphöra, dragit den slutföljd, att berörde anstalt
skulle under hela det året, fortfara, hvilket
med Utskottens mening icke varit öfverens,
stämmande, anse Utskotten den redaction af Betänkandet
i denne del nödig, att orden; jemte
vidtagande af det Beslut, alt den Inrikes eller LandtTulls-bevakningen
bör med nästa dr upphöra, för
tydlighetens skull förändras till: jemte vidtagande
af det Beslut, att den Inrikes eller Landt Tullsbevakningen
bör från och med nästa ars början upphöra.
Och varder detta allt Biksens Höglofl, Ständers
närmare bepröfvande vördsammeligen understäldt
med tillkännagifvande derjemte, att
Utskottens förra Betänkande blifvit bifallit af
Högvördige Präste-Ståndet den 16 sistledne Majj
samt af Vällofl. Borgare-Ståndet den i sam*
ma Månad.
Stockholm den 8 Juni 1818.
Stars-Utskottits Betänkanden. 17Ö4
N:r 2955-
1Riksens Högloft. Stunders Stats-Utskotts Utlåtande
öfver gjorde anmärkningar vid
dess Utlåtande, angående ersättningen
åt Deputerade af Riks-Stånden, som
kommu att afresa till Norrige, för
att bevista Hans Maj:ts Konungens
höga kröning derstädes.
-Enär Höglofl. Bidderskapet och Adeln den 29
sistledne Maji samt Högvördige Präst-Ståndet
elen 2 i denne månad, äfvensom Vällofl. Bor*
gare-Ståndet den 2g sistledne Maji bifallit StatsBtskottets
yttrande och förslag, om resekoscnads-ersättningen
åt Deputerade at Biks Stånden,
sorn komma att afresa till Norrige för att bevista
Kongl. Majus höga kröning derstädes, så
liar Stats-Utskottet funnit sig icke kunna till
åtgärd upptaga den inom Hedervärda BondeStåndet
framställde anmärkning vid Utskottets
aberopade Utlåtande, utan kommer frågan , lik.
ntätigt 69 § i Begerings-formen, att anses afgjord:
hvilket Utskottet får vördsammeligen anmäla.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 296.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi- Utskotts
Utlåtande, öfver gjorde Anmärkningar
vid deras afgifne Betänkande om in
-
Sy64 Stats- och BesvHrs-Utskotten» Betiinkanden:
rättande af Allmänna Arbets- och Corrections-Hus
pä Borgholm och i Vadstena.
JL anledning af Kongl. Maj:ts till Riksens Ständer
aflåtne Nådiga Proposition, om medels anslående
till Allmänna Arbets- och Correctionshus
inrättande på Borgholm och i Vadstena,
hvilken Nådiga Proposition Riksens Höglofl. Stan-,
der behagade remittera till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Econotn i-Utskottens åtgärd, yttrade
Utskotten uti gemensamt utlåtande den 16
sistledne April de betänkligheter, som förekomno
emot berörde Inrättningar, så i afseende på
den dertill föreslagne betydliga kostnad till deras
anläggning och årliga underhåll, och hvilken
med Statens tillgångar syntes icke stå att
förena, sorn ock beträffande de uppgifne Eocalerne
för desse Arbets- och Corrections-Hus;
och föreslogo Utskotten på sådane grunder Riksens
Höglofl. Ständer, att, jemte beviljande af
en årlig Summa utaf 20,000 Rfdr till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition i och för berörde ändamål,
tillika i underdånighet framställa till Kongl.
Majus Nådiga pröfning hvad annan utväg, sorn
kunde finnas, att, med en sådan, i, Statens nu
varande ställning nödvändig inskränkning uti
kostnaden, lämpligen afhjelpa beliofvet i denna
del, hvarvid Utskotten, under betraktande af
omständigheterne, uppgåfvo det Förslag, att den
förr varande Arbetshus Inrättningen i Carlscro*
na torde kunna utvidgas, samt, derest den likväl
blefve tillräcklig, den lägenhet för slik in*
rättning begagnas, som Marstrand erbjudgr.
Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden. 1765
Härvid hafva anmärkningar blifvit gjorde
hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln, samt inom
Vallöf]. Borgare-Ståndet, som derföre återremitterat
Ärendet till Utskottens ytterligare
handläggning.
De hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
framställde erinringar, kunna uppfattas [jander
följande Hufvudsakelige puncter, nemligen: dels
att, i anseende till behofvec af tillökfe Arbetsoch
Corrections-hus, hvilket behof vill härledas
hån Rikets Financiela ställning och penningebristen,
ett tillräckligare anslag af Statens medel
vore nödigt; dels att den föreslagne utväg, att
Carlscrona eller någre andre af de förut varande
Fästnings - Orter skul e begagnas för ifrågavarande
ändamål, helt och hållet motverkade
den förbättring, som söktes hos de personer,
hvilka blefvo till Cörrection förvisade, enär desse
senare, i allmänhet bestående af ungt folk,
sorn för lättsinnighet eller mindre förbrytelser
blifvit underkastadt sådan behandling, skul e d
Fästningarne sammanblandas med grofva missdådare
och illgerningsman, samt derigenom anim
ytterligare fördärfvas; dels titt icke eller utrymme
skall finnas hvarken för någon utvidgning
af Carlscrona Arbetshus, eller för sådane
anstalter å Fästningarne, som lemnade tillfälle
för Corrections - hjonens nyttiga sysselsättande
tued Manufactur- eller Fabriks-Arbeten; dels ock,
att, i brist af annan tillgång a medel af Staten
till erforderlige kostnader, behofvet syntes
böra afhjelpas antingen genom någon Gonsumtions-afgift
på Öfverflöds-Articlar, eller genom
upptagande af län intill nästa Riksdag, då bättre
1766 Stals- och Besvärs-Utskottens Betänkan/len.
tillgång på Suts-medel kunde inträffa; äfvensom
den tanka blifvit yttrad, att ändamålet lämpligare
skulle befordras genom de i Länen inrättade
serski dte Arbets- och Correctionshus, der
en närmare tillsyn kunde höfvas ä personerne,
som insättas, or,b deras förbättring snarare beredas
rn. nr. Och finnas de hos Vallöf!. Borgare-Ståndet
gjorde Anuiärkningarne i flere hänseenden
"instämmande med omförrnäldte framställningar,
att nemligen ett tillräckligare anslag
vore behöflig!, och att Fastningarne äto otjenlige
för sådane Inrättningar, sorn . här äro i fråga,
men hvaremot de mede’, sorn kunna bestås'
borde fördelas, å Länen att användas till understöd
för de nästan i hvarje Prnvince aniagde
Arbets- och Corrections-hus; derförutan en Ledamot
likväl trott, att någon öfverläggning om
eller framställning emöt Kongl. Majus Nådiga
Proposition, såsom tillkäuna&ifvande Dess höga
beslut af Correetioris-hus inrättande å Borgholm
och i Vadstena, icke tillkommit Utskotten, utan
allenast att, så framt medel icke fur,nos
att föreslå, inskränka sig till uppgiften derom.
Då Stats- samt Allmänna Besvärs- och Fconomi
- U (skotten nu få afgifva y ttrande öfver
desse Anmärkningar, har Stab-Utskottet för sin
del, hvad angår ett större anslag tili detta än.
damal, skolat förklara, att Statens tillgångar, efter
hvad utrönt är, och med beräkning af alla
öfrige nu till beviljande förekomne nya utgifter,
icke medgifva högre anslag härtill, än redan
tillstyrkt blifvit. Dessutom, och jemte hvad
i detta afseende förut är anfördt, synes härvid nu
äfven böra i betraktande tagas, att, sedan Riksens
Stats- och Besvärs Utskottens Betänkanden. 1767
Höglofl. Ständer bifallit, det en lärnpelig afgift
å ved- och victualie-vahror, som införas till
Stockholm fran Finland, kommer att ingå till
Fond för underhållandet, af Arbets- och Corrections-anstalterne
i S orkholrn, der 500 personer
kunna emottagas; så biifver behofvet af
dylika Inrättningar annorstädes sannolikt betydligen
minskadt, emedan Hufvud Stadens Folkmängd
och öfrige omständigheter förut otvifvelagtigt
i n äcklig män vet k a t till angelägenheten
af tillökte A; bets- och Correctiomhus i den öfrige
delen af Riket, men sådant måste aftaga,
då denne Inrättning härstädes, genom tillräckligare
inkomst för dess underhållande och utj
vidgning, närmare uppfyller ändamålet.
Hvad för (ifrigt angar Localeme för de
nya anstalter, som äro i fraga; hafva Utskotten,
förnämligast med afseende på ti! Igangarnes otillräcklighet,
trott, det de föreslagne Inrättningarna
på Borgholm och i Vadstena icke kunde
tillstyrkas, spsotn fordrande betydligare anslag
ej blott för anläggningen och deras iordningbringande,
utan ock för underhållet af både Cor*
rections hjonen och kostsarnme Bevaknings Corpsen.
Utskotten hafva väl uppgifvit de orter»
som i stallet, med möjligaste hushållning i ut"
gifterne, synts, kunna ställas i fråga; men lik*
väl ansett det helt och hållet ankomma på Kongl.
Majus Nådiga pröfning, och derföre föreslagit»
att medlen skulle beviljas till Kongl. Majus Nådiga
disposition. Det lärer väl sålunda icke
undfalla Kongl. Majus Nådiga bedömande» huruvida
ändamålet bättre må kunna vinnas genom
medlens fördelande lill understöd för de
*7^8 Stats- och Besvärs-Utskottgns Betänk anden.
i Uänen gjorde serskildte Inrättningar; men
Utskotten halia före, att sädant äfven kunde tilläggas
uti Expeditionen i detta ämne, såsom en
önskan, hvarå Riksens Högloft. Ständer i underdånighet
tro sig böra fästa Kongl. Majus
Nådiga uppmärksamhet. Hvilket allt vördsam,
ligen hemställes til! Riksens Höglo!!. Ständers
bepröfvande; hvarvid Utskotten tillika skolat
anmäla, att Högvördige Präst-Ståndet deri 55
Sisth April samt Hedervärda Bonde-Ståndet den
21 i samma månad bifallit Utskottens förra ut.
låtande.
Stockholm den 8 Junii 1818-
N:r agb*.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkande 3 angående
Riks Hufvud-Bok-slutet.
Cxenom Protocolls-Utdrag af den 5 och 6 i
denne månad hafva Högvördige Prest- landet och
Hedervärda BondeStånder återremitterat Stats-Utskottets,
under den 28 sisth Maij, angående RiksHufvud
- Bokslutet, afgifne Betänkande, tillika
med inom bemälle Stånd dervid storde Anmärkjiingar.
1 anledning häraf har Stats - TJtskot tet tagit
detta Ärende uti ytterligare öfvervägande;
och, hvad först angar; den gjorde erinran, att
Riks-Hufvud-Böcker efter de bada omförmäldte
methoderne böra uppgöras och afs'utas icke för
.e?^a> utan för jtne på hvarandra följande
Stats- Utskottets Betänk anden.
år; så får Utskottet dervid upplysa, att Kungh
Maj.t väl uti Nådigt Bref af den 24 Januarii
1816 lörklarat, att Riks-Hufvud-Boksluts-Arbetet
efter Stats-Commissarien Widegréns methode
borde i verkställighet sättas till och med för
år i8M> uren, enär, enligt Riksens Hoglofl.
Ständers Beslut och underdåniga Skrifvelse af
den 2 sistledne Februari, bemalte Herr StatsComrnissariens
för Riks-Hufvud-Boksluts-Arbetet
uppburne 3:ne års Förskott icke komroer att
godtgöras eller beräknas till afdrag, förrän .jule
och påföljande årens Riks-Hufvud Böcker värda
upprättade, eller ifrån och med år j S 1 3 5 så synes
häraf blifva en ostridig följd,'att Herr StatsCommissarien
mäste fortsätta dess arbete äfven
efter 1814. Och, då, efter Stats-Utskottets lillst
y 1 leande uti det afgifne Betänkandet, StatsContoiret
äfven ifrån oclt med 1,814 och intill
nästa Riksdag författar ett Riks-Hufyud-Bokslut
efter dess methode; så blifva Rlks-Hufvud-Böcker
efter de särskildta methoderne författade,
icke för ett, utan jemväl för jute lika dr, och
kanske ännu för flere, sa framt Riksdag ej inträffar
före den i Regerings-Formen bestämde
^Lagtima tid, och Riksens Höglöfh Ständer nu
linna godt förklara, det Herr Stats Coramissarien
Widegren bör fortsätta sitt Riks-Boksluts - arbete
intill nästa Riksdag, lika med Stats-Contoiret,
dervid Stats-Utskottet för dess del har sä mycket
minche något att erinra, sorn en sådan fortsättning
synes instämma med Riksens Högloft.
Ständers önskan och .Beslut vid r 81 5 ars Riksdag.
Vidkommande dernäst den andra anmärkningen,
nemligen; att Stats-Utskottet, med för
-
177°
Stuts- Tjtskuttets Betänkanden.
bigående af Riksens S änders Beslut vid 1815
ars Riksdag, nu irke bort föreslå ett nytt.RiksR.
.ksl ur, utan att Stat s-\ er k et s R a k e.nska per böra
hufvudsakligen uppgoms efter JVidigréusia sättet,
och den nya tnethoden blott användas pä prof,
och för jetnförel-e skull endast för 2 ä 3 års
Röcker; så får Utskottet tillkännagifva, det Utskottet
hvarken förbigått eller föieslagit upphäfvande
af Riksens S> änders förra Beslut, äfvensom
icke eller tillstyrkt något nytt Riks-Boksluts
antagande med uteslutande af det Widegrénska:
Stats-Utskottet har endast föreslagit,
att, då, med Kongl. Maj: t g Nådigste bifall, en
ny methode till en Riks. Hufvud-Böks författande
blifvit af Stats-Contoiret föreslagen, RiksHufvud-Böcker
efter bida rnethoderne matte
uppgöras, för att sedermera jämnföras siris emellan,
till utrönande af hvardera? art och beskaffenhet,
samt hvilkendera, sora säkrast och närmast
leder till det af Riksens Ständer åsyftade
ändamålet 3 och Stats-Utskottet är öfvertygadt
derom, att detta är den enda tjenlica och säkra
utvägen, att omsider fa ett Riks-Boksut,
svarande emot Riksens Höglofl. Ständers önskan.
För Sta*s-Utskottet har det icke varit
möjligt, att k ginna hedomma Resultat, rne af den
eria eller andra niet hoden, eiler hvilken sorn
bör äga företrädet, då icke någon Riks-Bok efter
någondera tnethoden ännu är färdig. Riksens
Höglofl. Ständer hafva väl gillat den utaf
Herr Stats-CommisSarien Widegren uppgifne methode;
men det är likväl icke utaf sjelfva rriethoden,
utan af en efter samma methode färdig,
gjord Bok, sorn arbetéts halt och värde måste
Stuts-Utskottets Betänkanden. 1771
bestämmas; och det är först då, när järmiförelse
emellan dem b gee kan ske, som det kommer
stt visa sig, i hvad mer eller mindre mohn
den ena merhoderi . kan aga företräde framför
den andra, samt i verkställigheten finnas duglig
eller användbar.
Hetta allt underställes vördsamt Riksens
Höglofl. Ständers eget
kännagifvande, att Utskottets Betänkande blifvit
bifallit af-Högloft. Ridder k.tpet och Antin
den 5 samt Vällofl. Borgare-S; ande t den. 3 dennes,
Seckholm den ta Junii 1818.
N:r 297.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Shits-Regleringen
i Allmänhet, samt med förslag till
Riks-Stat för 1819 och följande åren
intill nästa Riksdag.
TT
J—ifter det Riksens-Höglofl. Ständer nu afcjort
alla de fiågor sorn dels i följd af Kongl. Maj-ts
Nådiga Propositioner och Remisser, dels ock
genom serskilte motioner hos Riks-Stånden vid
denne Riksdag förekommit, i afseende pä StatsRögleringen,
har Stats Utskottet blifvit i tillfälle
att, angående denne Reglering härmedelst
afgifva dess slutliga Utlåtande, hvilket i sammandrag
upptager och besk (ifver de tillökningar
och förändringar, sorn Riks Staten härigenom
undergått och på grund hvaraf jemväl
blifvit upprättadt det förslag till Riks-Stat för
*77* Stats-Utskottets Betänkanden'.
38ig och följande åren intill nästa Riksdag
hvilket härjemte till gillande och underskrift
»ogas.
Enl».fjt det utaf Stats*Utskottet upprättade
saint af Riksens Köglofl. Ständer bifallne generella
förslag till en högre beräkning af StafsVerkets
Inkomster, hafva de samma blifvit i
Riks-Staten ökade, nemligen:
De Ordinarie Intraderne
med - - 239,579; 20. 8.
De Extra
Ordinarie med 83,000: — —
. _ 3 22)57g. 20. $;
Vidare hafva under Stats-Regleringens fortsättning
tillkommit följande:
1:0 Den hittills indragne och förut till
Gymnasii- och Scholse-Staternes förbättring anvisade,
men nu genom nytt och högre anslag
ersatte Behagligtids-Förlänings-SpannmåJen, som
Clericiet tillhördt, utgörande 153 Tunnor Spannemål.
2:0 De utaf Innehafvaren af Löfås Silfver-Verk
åtnjutne förmohner, utgörande 180
Tu nnor Krono-Tionde.
3:0 Någre under Utgifts-Titlarnes reglering
uppkomne mindre betydlige poster uti den
rndeldte Ordinarie-Räntan och Krono-Tionden.
4:0 Af det, vid 3:dje Hufvud-Titulns reglerande
genom fullt Penninge-Anslag, uppstådde
öfverskott 2,488 Tunnor 2 kappar Spannmål,
sorn, i stället för Stats-Priset 4' R:dr, äro
beräknade ä 85 R:dr Tunnan.
5:0 De förut till ConvoijCommissariatet
från Tull-Verket ingående 66,666 R:dr 3? sk,
Stats-Utskottets Betänkanden'.
1773
hvilka blifvit anslagne, sorn tillökning å Stat i
den för Försvars-Verkets behof uppförde Summa,
Och
6:0 En sedan år 1808 ej ingången ersättning
från Danmark för Fyringarnes underhållande
på Skånska kusten, hvilken inkomst blifvit
återstald att årligen ingå med 3,500 R:dr
Hamburger Råneo.
Deremot har dock minskning skett, dels i
följd af Kongl. Majus till Dess och Rikets Kammar-Collegium
aflåtne Nådiga Bref af den 9 sistledne
December för bevilljad nedsättning uti
Ärendet afKongsbergs Kongsgård med 174 R:dr
16 sk., dels ock för 500 B;dr, sorn utgöra en
procents ränta å det af Riksens Höglofl. Ständer
till Malmö Stads Gassern-Byggnad beviljade
50,000 R:dr Lån, mot 4 Procents Interesse,
hvilket Lån utgått utaf Stats-Verkets hos Riksgälds-Contoiret,
mot 5 Procent, förräntade medel
af Krigs Collegii f. d. Cassör, som vid i8o£
och 1810 årens Riksdag tillslögos Stats-Verket.
Med iagttagande af desse under Stats-Regleringens
fortsättning och i följd af Riksens
Höglofl. Ständers åtgärder skedde förändringar,
på sätt sjelfva Riks Staten närmare visar, finnas
Stats Verkets intrader nu hafva erhållit följande
tillökning:
Ordinarie Inkomsterne å 253,958: 33- 7*
Ext. Ord. D:o - 149,666: 32.—
Tillsammans 403,625: 17. 7.
Beträffande åter Stats-Verkets utgifter, så
får Utskottet först upplysa: att, i anledning af
Kongl, Majus Nådiga Proposition om Stats Beg
-
1774 Ståts-Utskottets Betimkanden.
leringen på det liela af den 2g November sisfl.
år, har Utskottet till före koni rnande»af den brist
i anslagen för Fenninge Loritagarnes, efter Riksens
S.anders vid sista Riksd.,&en fattade beslut
octi Kongl. Majus Nådiga reglering, utgående
Löner, sorn de senast förflutne åren derigenom
uppkommit att Lstifrne till en de! aro bestämde
i Spannmåls värde, hvilket, dådet efter ar*
lig Riks-Markegång god.göres, sig ork årligen
förändrar, nu vidtagit den utväg, att, så vidt
Siats-Verkets Spannmåls Inträd in natura det
rnedgifvit, uppföra mot desse Löner, till den
del ile i Spannmål arn anslagne, svarande Tunnetal
under Utgifts-Titlarne ; Och har, med beräkning
af den vid sista Riksdagen i sätlant
hänseende påräknade behållne elter odisponerade
Spannmål, jemte den ytteriigaie tillgång,
sorn vid denne tegieririg tillkommit, det ock
låtit sig göras, afl under alla Htifvud-Titlarne,
der Löner förekomma, utom för Mi itaire-Staterne
under elen 3:dje, uppfylla behofvet i denne
del; Och hvaremot den Summa, som ti L
bestridande af skill riaden emellan Stats- och Markegångs
prisen å den för Civile-Staterne förut
bristande Spannmål varit å a:dra Hufvud Timin
anslagen med 36,276 R:dr 12 sk., blifvit
en tillgång för de vid denne reglering ökade
eller tillkomne utgifter; Och har, till befordrande
af enahanda säkerhet för MilitaireLönernes
bestridande, under 3;dje Hufvud-Tituln
blifvit uppfördt ett Penninge-belopp, somt
är tillräckeligt . att vid ett Riks-Maikégångsjiris
af till och med 82 R:tlr å Lönings-Spanrjuålen,
den samma så val som den i pennin
-
Stats-Utsiottets Be tärih anden. 1775
gar bestämde delen , af desse Löner utgöres,
hvarigenom altså denne Hufvud - Tituls utgift
i denne del är med bestämdt anslag på Ordinarie
Staten reglerad.
Utgifts - Tit'arne hafva för öfrigt erhållit
följande af Riksens Höglofl. Ständer bifallne
tillökningar och förändringar, nemligen:
Första Hufvud-Tituln, innefattande Kongl.
Idof- och Slotts-staterne.
För Hennes Majit Enke-Drottningen bar,
utom den besparde underhålls summan för Haus
Kongl. Höghets Kronprinsens Hofhållning som
Alf Furste 50,000 R:dr och Hennes Maj:ts förre
Handpenningar 10,000 R:dr, som tillsammans
utgöra det underhålls - belopp af 60,000
R:dr Hennes Majit tillkommer, blifvit anslagne
till ersättning för Wadstena Slotts disponerande,
hvilket eljest, såsom Enke-Säte, skolat tillträdas,
äfvensom mot vilkor af Arrende-Contractets
å Starby Kongsgård bibehållande och
till någon ersättning af forre handpenningarne,
tillsammarns - 10,000
Nu varande
Arrendet af nyssnämnde
Kongsgård,
200 Tunnor
Spannemål
in natura, som
efter Stats - pris
R:dr här up
tages
- * - * 900:
— — 10900: — —
Transport ' 10,900: — —
1776 Stats-ZJtskottets Betankanderi]
Transport 10,900: — —
Tillökning a Staten för Kgl.
Slottets-Police- Lys- och renhållning
- - - 3.605: 37. 4.
Tili Veit- oell Kol . upphandling
med dertill hörande
omkostnader, utöfver för-,
ra ansLgen, för de Kongl.
Hofven - 5.064: — —•
Förhöjning å StatS-Anslaget
för Ulricsdahls Kongl.
Lust-Slott ... - 3.367: 40. —
Nytt anslag till Rosersbergs
Kongl. Lust-Slotts med dertill
hörande Byggnaders underhåll
- 2,000: — —
Tillsammans R:dr 24,837: 29. 4.
Hvaremot denna Titul blifvit minskad med
följande .‘
Hen till 3:dje Hufvud - Tituln öfverflyttade
Lif - Drabante - Corpsens Statssumma
- i3>5°5: 36. 8.
Samt af Gripsha!
ms Slotts Statssumma,
emot afskrifning
utaf
motsvarande belopp.
utgörande
Stats-Verkets inkomst
genom
Hö - försäljning
från den så k a t -
Transport 13,5.05: 26, $.
Stats-ZJtskottets Betänkanden] 21777’
Transport 1 3,505: 26, 8.
lade Bondängen
tinder nämride
Kungsgård, hvilken
inkomst genom
Slotts - Statens
förändring
försvunnit - - root _ —
i4.o°5! 36.' 8.'
I följd hvaraf tillökningen
under första Hufvud-Tituln, är 10,832: 2. 8;
Andra Hufvud-Tituln innehållande
Civile och handt- Staterne.
Tillökning i följd af Riksens Ständers Beslut
vid sista Riksdagen, utaf nya löner för en
Division i Götha Kongl. Hof-Rätt, penningar
- - - - - 3.°2 7:
C02 T.r Spannmål
a 4’ R:dr - 2,709:
5)736. _ _
Likaledes på grund af Riksens
Ständers åtgärd sista Riksdag:
En Lagmans Lön i Skåne,
penningar - - - 215! 8. —
47 Tunnor Spanmål
1 4- R:dr - ju: 34. —
—- 426: 35.' —-
Lön för en Vaktmästare vid
Kongl. Cantzli-Styrelsen:
penningar - - 72: 24. —
Transport 72: 24, — 7,162: 32. •—
bihang till Riks St, rrat. jU7-iSi$. Sami. N:r s*#.
Stats-TJtskottets Betlinkanden.
Transport 72: 24. —
15 T:r Spanrr.al
å dito - - - - 67: 24, —
Till Böckers inköp och inbindning
för Kongl. Bibliotheket,
öfverflyttade fiån 8;de
Hufvud-Tituln -
Hushyres-medel, förut beviljade,
sorn hittills utgått af besparingar
under Hufvud-Tituln:
För JLandtmäteri-Contoiret i
Calmar -
För Kongl. Majus Befallnings-hafvande
uti Blekinge I,ä'n
till Bonings- och Embetsrum
tillökning -
För Dito d:o i Jönköpings d:o
För Dito d:o i Kronobergs d:o
Till Ton för en Häradsskrifvare
i Konga och Uppvidinge
Härader, indeldt - 3ö: 32. —
oindeldt - 43: 16. —
Nya Fonér för 8 Fänsmän i
Kronobergs Fän å 40 R:dr
Nya Fonér för Fångvaktbetjenlngen
vid Götheborgs Kro.
no-Fängelse:
penningar - - -219: 16. —
42 T:r Spanmål - 189:
7,162: 32
140: —
1,000: —
60:
133: 16
166. 32
166: 32
80: —
320: —i
408= 16
Transport 9,637: 32
Ståts-UtsbottetS EUdnkanietii *7741
Transport 9,637: 32- —1
Tiönförbättring för Fansmän
i Herjeådalen af JeintlandsFän,
förut anslagen - - - 97: 14* g.
Ny Fön för en Vaktkarl vid
Vesterbottens Fandsfängelse :
penningar - - - 31: 16. —
6 T:r Spannmål - 27: — —
Tillökning å anslagen för
Skrifmaterialier och Expenser,
Samt Ved och Fjus för Kongl.
Collegierne och öfrige Publike
Verken tillsammans 12,373:—*
Hvarjemte förre
anslaget för desse
behof blifvit från
8:de Hufvud-Tituln
bit öfverfördt - - 29,965:- —
4*i34oi “
Fikaledés från 8:de HufvudTituln
hit öfverflyttade af anslaget
för rese- och tractamentspenningar,
i och för Civile Ernber
s- och Tjenstemäns resor och
förrättningar - 10,000: — —
Summa 61,133: 14; t*
Hvaremot afgå dels ofvannarnnde
till fyllande af diffeföncen
emellan Stats- och Marfcegångs-prisön
å Fönings-Span
-
Stats-Utskottets BetänkanderH
målen vid sista Riksdagen anslagne
- - - 36,376: 12* -
Dels de å Kongl.
3 undhets Collegii
Stat besparde
8000 R:dr för
Curhus anstalter,
och 1825 R:dr
för GarnizonsSjukhus
- Inrättningen,
eller tillsammans
- 9,825: — -
Dels ock den
till 3:dje Hufvud-Tituln
redan
öfverförde summa
till EataijonsDäkarnes
aflönande
" * : r T 7,988: 42- 8'
~ 5 4<°9e: 6- 8.
Och blifver altså tillökningen
å Andra Hufvud-Tituln - - 7,043: 7. 6i
Tredje Hufvud-Tituln, hvarunder förekomma
Mililaire Statcrne samt anslageen för Försvars-Verket
till Lanås och Sjöss.
Vid ofvan omnämnde Reglering af Xf?«
nihgs-Staterne i allmänhet, samt till betäckande
af den brist, som, enligt Betänkandet öfver 3:dje
Hufvud-Tituln, uppstått* i Riksens Ständers anslag
vid sisla Riksdagen för Hönförhöjningen
ät Milhaire-Staterne, har, inberäknadt det från
Stats-Utskottets Betänkanden'. 1781
Första Hufvud-Tituln hit öfverflyttade Xönings-beloppet
för Kongl. Xif- Drabante ■ Corpsen,
fordrats nytt penninge-artdag
af - - R:dr 432,804:14.11.
Hvarförutan
följande nya utgifter
un de c
denne HufvudTitul
nu blifvit
beviljade,
nemligen:
Tillökning å
Beklädnads-anslaget
för Xif
Drabante
- 570:
Ny Xön för
Cotnmendant å
Vaxholm - - 550: — —
Förhöjning å
Krigs - Acadeiniens
Stat i af-,
giften fö'r de
Gratis - Cadetter,
sorn å Statens
bekostnad
Underhållas, utoiri
förvandlingen
af de
under Civile
Xärarnes Fenninge
- Höner
heräknade 260
Transport 423,954:14.11.
Stats-Utskottets Betänkanden,
Transport 4 2 3,924? j4. 1 i
-
T:r Spannernåt,
till ordentligt
Spanmåls - inslag,
lika med
för Civile Siaterne
- - -
Fyllnad i Aflöniitgs
- Summan
för Ra*
taillnns Läkarne
vid indeldte
Begementerne
<* * •*
Ijön - tillökning
för Gemenskap
och
Spelet vid
Vermlands
Fält - JägareRegemente
-
Inqvarterir.
gs - Penningar
för Flut*
torne ,* • *
Arfvode at
Båtsmans-Compagnie-
Cheferne
, - ■ » -
Ersättning
till Amiralitets
Krigsmans
-
1,600! —- *'r"
7ii; 5. 4<
1,244:
17,166: 32, —
.3,300? — —
Transport 447»346: 4. 3-
Statis-Vtskottets Eetänkandm.
Transport 447,346; 4. 3.
hus- Cassan för
Last- och Arm*
penqirigarne
fran Pommern 3,000 — —
Arfvode ät
Läraren vid
Skepps holms
Församlingens
Schola - 120: —= ——
Ved- och
Ljus - penning:,
r för Fästnings-och
Garnizons
orter, i
ersättning för
Tullveds- uppbörden
- - 2,000: —
Till fyllnad
i den frän Åttonde
HufvudTituln
öfverförde
återstod
af Bese - och
Tractamentspennin
ga me
nemi. för Militaire
Embetsoch
Tjenstenaäns
resor och
förrättningar - 2,000: — —
»78*
Transport 4H>466: 4- 3*
Stats-Utskottets Betänkanden.
Transport 434.466: 4.
Till Lifxnonderings
bestående
åt Indeldte
Infanteliet,
förslagsvis
. 95,000: —
Till FörsvarsiVerket
i a 11 -  'mänhet, de förut
till ConvojCommissariatet
ingående medel
af Tulluppbörden
- 60,6 6 6 35.
Dessutom äto
från Åttonde
Htifvud Tituln
hitförde
följande belopp,
som äga gemenskap
med
Klilitaire behof
och utgifter,
nemligen:
Spanmåls- upphandling
och
IBageri- kostnader
ne - - - 55,000: _
Anslaget till
,Ved och Tjus
.Transport 55,000: —
3-
616,132: 36.
6>i3a: 36*
Stats-Utskottets Betänk anden.
Transport 55,°oo: — — 616,132:
för Fästningsoch
Garnizons
orterne
- - 12,000: — —
Till Skrifmaterialier
och
Expenser samt
Ved och Tjus
for Kgl.KrigsCollegfum
m.fl. _
Militaire Verk 10,000: — — *
V ärfningsoch
Becapitulations-pennin
gar
- 1,000: —1 —1
Durchmarche -
kostnader - - 30,000: —< •,—•
Bese- och tractaments
- penningar
- - • 8,000: —- —*•
Till CassernByggnad
för
Kongl. Andra
Gardes - Rege
nientet
- - 15,000: — —
Det förut anslagne
beloppet
till Nybyggnad
af ett
G ar nizons sjukhus
« - - • •20,000: — ’—
151.000:
Summa 767,132:
0.785
36, 3:
36- 3
Stats-Utskottets Betänkanden.
Deremot förekomma till
afdrag följande Summor:
Genom den, i anledning
af Riksens Ständers Beslut
vid 1815 års Urtima Riksdag,
af Kongl, Maj:t i Nåder
vidtagne nya Reglering af
Tredje Hufvud - Titulns Lönings-Siater,
hafva å den förut
anslagne Garnizons-Spanmålen
blifvit besparde 13,824
Tunnor 16 k:pr, hvarutaf t fil
fyllande af Civile Staternes
Röner samt det nya anslaget
för Läro-Verken, hvarom under
Fjerde Hufvud - Tituln
kommer att förmälas, blifvit
använde 11,336 Tunnor 13*
k:pr, som, beräknade efter
St»ts-pris ä 4^ R:dr, Tunnan,
utgör - - - 51,013:44. g.
Hvarförutan
för Stats-Verkets
öfrige behof
vid denne
reglering, såsom
ofvanberördt
ar, blifvit
att påräkna
af nyssbexördo
Spanne
-
Tränsport 51,013:44. 3.
Stats-Utskottets Betänkanden• »7 87
Transport 51,013:44. 3.
inål, återstoden
5,488 Tunnor
k:pr, sorn,
1 'likhet med
hvad vid Span.
må s-beräkningen
under 3-  dje T i t ul n s
Pennings - Lq- .
ner skedt, äro
upptagne till
8 5 Rulr och
utgöra -ni 51,148: 29. 9*
*- 72,162: 26. —•
Vid denne Summas afdragande
från den näst föregående
tillökte Utgifts - Summan,
blifver alltså verkliga tillökningen
å denne 3:dje HufvudTitul
. . - - 694,970: »o. 3.
Fjerde Hufvud - Tituln, sorn upptager
Clerecie- och Luro-Verken.
Till Lön-förbättring vid Gymnasii - och
Scholae-Verken, hafva, emot reserverad rättighet
för Siats-Verket att uppbära all den behaglig
tids Förlänings-Spannmål, som redan ar eller
varder indragen, blifvit anslagne 3,292 T;r
1788 Stats-Utskotlcts Betunkanden.
c 3 k: pr Spannmål, sorn efter Statspris å 4 J
B:dr Tunnan göra - 14.817: 11. 3.
Hvilken Summa utgör hela tillökningen å
denne Hufvud - Titul.
Femte Hufvud- Tituln för Fria Konster ne.
I iilökning a anslaget för Fria Koristernes
Acadernie - - R:dr 1,935:
Hvarförutan fran Åttonde
Hufvud - Tituln blifvit hit öfverflyttade:
Anslaget
för Dramatiska
Spectaclets underhåll - . 4,500:
Ved- och Ljuspenningar
för Academierne i; Hufvudstaden,
jemte Dramatiska Specta
c*et
' “ , - - 1,710:
Summa 8,135: — —
Hvarmed denne Hufvud - Titul alltså år ökad.
Sjette Hufvud - Tituln för Milda Stiftelser.
Under denne har något nytt anslag ej förekommit;
men från Åttonde Hufvud - Tituln
liar blifvit hitfördt anslaget för Institutet för
iBlinda och Döfstumme - - 3»33 3: 16.—•
Sjuhde Hufvud - Tituln, som innehåller
Pensions - Staterne.
Anslaget till Pensioner för Civile- och
Wilitaire Embets- och Tjenstemäns samt Under-Officerares
med vederlikars Enkor och omyndige
Harn har blifvit ökadt med en Surii*na
af - s = - 5,7*0;
Stats-VtsHottets Betänkandertl 1789
Åttonde Hufvud-Tiluln, innehållande Allmänna,
och Extra Utgifter.
Härå hafva följande tillökningar å qvarstående
anslag blifvit beviljade:
Till Lyshållning med flere utgifter vid
Kronans Publike Hus i Hufvudstaden
- 1,625: — >—■
Fångars skjuts och underhåll
vid den nya regleringen
härom * - 15,000: — —*
Remisslage, i afseende på
den beviljade större rättigheten
dertill för Landt - Räntmästarne
----- 3,000: —
Mantalsskrifnings - Provisioner
----- 4,500: — —•
Förhöjning å anslaget för
Spinnhusen i Landsorterne till
Commerce-Collegii disposition 5>ooo: "
Till Byggnader och Reparationer
:
uti Stockholm 30,000: — —
i Landsorterne 15,000: — —■
— 45,000: — —
För utvidgade eller nya
Arbets- och Corrections-Inrättningar
• 20,000: —■ —
Summa, 94,125: — —
or
Deremot hafva anslagen å denne Åttonde
Hufvud-TituI erhållit följande minskningar:
Af den till Accords - ersättningar bestådde
Summa 20,000
179® Stats-Utskoi(ets Eeiänkandtn,
R:dr har hälften
ansetts kunna
indragas med iojooös — <—<
Äfvensdm hela
anslaget för
Q varantainsln.
rättningen, såsom
öfverflyttad
på ConvöjCommiSsariatet
893: 2.
Samt Räntan
till Xgl. Nummer-
Lotteriet
å dess Lån till
Helsingborgs
Strandbryggas
uPPbygga»de,
hvilken Ränta
ansetts icke böra
vidare af
Stats - Verkets
medel utgå - 74g: 24. —
Och hafva för öfrigt följande
anslag till andre HufvudTitlar
blifvit öfverflyttade på
grunder, som Stats - Utskottets
förut afgifne och utaf Riksens
Höglofl. Ständer bifallne Utlåtande
öfver denne Hufvud-Tiluls
reglerande upptager, samt
11,642: 26, $,
Transport 11,642: 26.
Stats-Utskottets Eetunkanden. 1791
Transport 11,642: *6. filtar
ofvan under Titlarne äfven
anmärkt finnes, nemi.
Till Andra
Hufvud-Titoln 40,965:
— 3=dje d:o 151,000: — —
— 5:te d:o 6,210: — —
— 6:te d:o 3>333: i6- —
*
*01,508: 16. —
Hvarförutan till g:de Hufvud-Tituln
likaledes blifvit hänförde,
såsom utgående för sådane
ändamål hvartill denne Tituls
anslag är bestämdt: Ansiaget
för Manufacturernes befräm.
jande till Commerce - Collegii
disposition • 12,000: — —
Anslaget till
Helsingborgs
Strandbryggas
byggnad till
och med år
1820 - - - 5,000: — —
efter hvilken
tid detta bidrag
alldeles kommer
att upphöra.
D:o till Enskiftes-Verkets
befordrande i
Transport 27,00»:
— 213,150: 42. fi.
179 2 Siats-Utskottets Betänk anden'.
Transport 17,000: — —- 213,150: 42. §.
Skåne och Skaraborgs
Eän - 16,000: — —■
D:o till Skogs,
afvittringssamt
Ref- och
Skattläggningskostnader
i Ve.
sterbotten oell
Vester - Norrland
- ■ ■ 1,600: — —
34,600;
Summa 24-,750: 42. 8.
Enär från denna Summa afdräges det förutnämnde
beloppet, som å denne Hufvud-Titul
tillkommit, med 94,125 R:dr blifver Titulns
Summa på det hela förminskad
med - 153,625: 42. 8.
Nionde Hufvud-Titulus för Jordbrukets, Handelns
och Näringarnes befordran
anslagne Summa af 100,000 R:dr ar bibehållen,
men har, såsom nyssberördt är, blifvit
graverad med någre tills vidare bestämde utgifter
af tillsammans - - 34,600: — —■
utom de anvisningar, som för öfrigt blifvit
gjorde å denne tillgång, hvilka dock på Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bifall äroj beroende.
Allmänna. Indragnings - Staten.
Uppå denne Stats besparingar äro af Riksens
Höglo!]. Ständer nu anslagne följande utgiftet,
nemi.
•Stats-Utskottets Betänkanden. 179 3
Till Pensioner åt Hans Kongl. Höghets
Kron-Prinsens f. d. Eäiare, Herr Cantzli-Rådet
Tannström och Herr Regerings-Rådet Le Moine,
hvardera 1,500 R.dr, tillsammans
* 3,000: — —
Dito åt Herr Bergs-Rådet
Friherre Hermelin - 1,000; — —
Hvarförutan Riksens Höglofl. Ständer anvisat
de öfrige besparingarne, som dertill nu
kunna disponeras och under detta år uppkomma,
att användas till Euner eller Pensioner åt
den indragne delen af Högstsalig Konung CARE
Xlllrs Hof-Stat, samt till fyllande af detta behof
anslagit en ytterligare tillgång af 20,000: — —
Hvarmed Indragnings-Staten Summa alltså
nu blifvit ökad. f.
I följd häraf utgöra de nu bestämde Utgifterneå
Riks-Stafen för nästa och på följande år
intill först kommande Riksdag följande Summor.
Första Hufvud-Tituln 623,468:12.10.
Andra Dito . - 754,898: 39. 5.
Tredje Dito . - 3,267,888:22. 7.
Fjerde Dito - - 21,168:41. 1.
Femte Dito - - 20,018: — —
Sjette Dito - - 30,559:10. 4.
Sjunde Dito - - 36,000: — —■
Åttonde Dito - - 331,001:13 4.
Nionde Dito - - 100,000: •—• —
Samt Allmänna Indragnings*
Staten - 289 844: 26. 6.
Riks-Statens Utgift-Summa 5,474,847:22. 1.
Hihang till Riks-St. Prat. 4'.de Sami. N:r *«;. zz(>
*794 Stats-Utskottets Betänkanden1 I
Stats-Verkets Inkomster utgjorde uti den I
af Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag fast I
ställde Riks-Staten följande belopp: I
Ordinarie I
Intraderne- 1,687,420: 26. 7. I
Extra- or- I
dinarie d:o *,7i7>349: *4* 5* I
Det tili I
fyllande af I
Stats - Ver- I
kets behof I
anslagne be- I
lopp af All- I
manna Re- I
villningen - 1,420,000: — —- I
Summa R:di 4,824,769:41.— I
Genom ofvanberörde förhöj- I
ning af Inkomst-Titlarne äro I
desse nu beräknade till: I
De ordina- I
lie Intrader- I
ne - - - i,941>379: 12-2- I
Extra-or- I
dinarie dito 1,867,015:46.5. I
” 3)808,395: 10. 7-I
Och blifver alitsa den Sum- I
ma, som af Allmänna Revill- I
ningen nu erfordras till fyl- I
lande af Stats-Vexkeis behof 1,666,452: 11. 6-1
R:dr 5.474.847: 22. i-|
Den af Stats - Utskottet förslagsvis förut!
yppgifne tillökning å bidraget af Bevillniuge»
Stats-Urskottets Betiinkanderi. 2 795
3150,000 R:dr, inskränker sig sålunda till a46,45 Jl
R:dr 35 sk. 6 r:st,
För öfrigt hafva Riksens Högloft, Ständer
beviljat och anslagit följande Utgifter för en
gång, nemligen:
Till alledne Regerings* Rådet von Schevens
Arfvingar, innestående Penr
sion * 500: — —
Häradsskrifvarens Byd*
Ströms Pension - * * 54: 12. 7.
Krono-Fogden IFestiergS
Dito ... 41: 33, —
Eieutenantens Thorssell
Expectance-arf vode - - 116: 32. —
Stads. Bokhållaren Carlsund,
Mantalsskrifningä-Pro
vision
.... 44: 17, 5,
Afiedne Secreteraren vid
Ingenieur - Corpsen Marins
Sterbhus, Begrafningshjelp - S71: 32*
Majoren F. Toll, dess
Accordsersättning - * 544: -— —
Kyrko- och Prästgårdsbyggnad
i Torneå Församling,
att med 2000 R:dr årligen
i 3;ne år utgå - - 6,ooo! —1 —
Lieutenant Rousseau, dess
Expectance-arfvude - - 116: 32. —
Regementsskrifvaren B.
I Molin, innestående Remiss*
lage .... __4S: 17-_ 7*
Tillsammans 7,734: 31. 7.
ä79& Stats-Utskottets Betänkandeni
Transport 7)734.* 31.
Hvarförutan Riksens
Höglofl. Ständer jemväl lemrtat
anvisning för följande
Utgifter, att utgå på Öfver*
SKOtten a Stats-Ve'kets Irft
trader för år 1816 och följande
åren, nemi.
Till Begrafning» kostnaden
efter Högstsalig Hans
Majit Konung CARK XIII
Till Drottningholms
Broars iståndsättande -
Flyinge och Dahlby
Kungsgårdar för innevarande
år bristande hö vid utfordringen
- - -
Accords - ersättnings utbetalning
åt förre Finska Arméen»
rn. fl. Officerare
Kostnaderne vid Hans
Majit Konung CARL XIV
JOHANS Kröning
Byggnaders fullbordande
vid Strömsholm *
Gripsholms Slotts Reparationer
-
Spinnhusens i Landsorterne
bristande tillgång för
underhållet sistledit och innevarande
år 8,100:
150,000:
10,000:
1,400:
160,000:
150,000:
4,000:
4jOOQ:
Transport ,496,334: 31. 7.
Stats- Utskottets Betankanden.
Transport
496,234:
Stockholms Arbets- och
Correctionshus - Inrättnings
Skuld - - - -
13.378J
Krigs-Acaderriens skuld-
betalning för sistledit år
9>544:
Och till godtgörande af
förskjutne medel till Cassern*
Byggnaden åt Lif-Gardet till
Häst -
32,000:
Till Hennes Maj:t En-
ke - Drottningen, ersättning
för Vadstena Slotts disposi-
tion, m. m. innevarande är
från och med den 1 April
eller delar af året
7,50°:
Lönerne eller Pens‘10-
nerne för den indragne de-
len af Kongl. Ilof - Staten
för samma tid omkring
35,000:
Till Theatern» under-
håll
30,50°:
Reparationer å Vesterås
Slott - - - - -
12,310:
Inköp af Landshöfdinge-
Residenee i Vestei bottens
Län -
j 0,000:
Minnesvård öfver Högst-
salig Kron - Prinsen Carl
August -
3 Q,0OO:
Ersättning för de en^
ligt Kongl. Maj:ts Nådiga
1797,
3i- 7-
11. 5 i
37- i:
Transport 646,467: 32. i»
*798 Stats-Utskottets Betänkanden.
Transport 646,467: 32. 1.
Proposition den 19 November
1817 af nästledit års extra
Utgifts-medel, till Reparationer
å Kongl. Slottet och
Publike husen förskjutne - 17,700: — —
Hvartill kominer ben för
innevarande är varande bristen
i anslagen för Militaire
Staternes jLönfös höjning - 101,163: 43. 5,
Summa R.dr 765 331: 27. 6.
Enligt den af Kongl, Maj: t jemte nyss aberopade
Nådiga Proposition Siats-Utskottet tillställde
Berättelse och Calcul af Kongl. StatsContoiret
öfver Stats-Verkets Inkomster och Utgifter
för ar 1816, hafva Ofverskotter, utöfver
den Summa af 200,000 R:dr, sorn vid sista Riks»
dagen anvisades till Kongl. Majus Nådiga disposition,
uppkommit till ett belopp af 503,947
R:dr 45 sk. 4 r:st; hvarförutan genom den vidtagne
regleringen om Bataillons-Räkarnes åflopande,
emot det att 711 R:dr 5 sk. 4 r:st blifvit
uppförde ä Stat att årligen utgå, den dertill
samlade och påräknade Fond af 47,933 R:dr
16 sk. tillfaller Stats- Verket; Äfvensom, på sätt
Stats - Utskottet uti serskildt Utlåtande den i
sistl. Maji anmält, den från Dannemark sedan
år 1808 icke ingångne ersättning, på grund af
1660 års Tractat, för Fyringarnes underhållande
på Skånska kusten, för den sedermera för»
flutne tiden, kommer genom Kongl. Maj ts Nådiga
försorg att inflyta med 3,500 R:dr Hamburger
Banco för hvardera året, som gör en
Stats-ZJtskottets Betänkanden. 1799
Summa af 35,000 R:dr Harnb. Banco och å 96
sk:s Cours, förslagsvis beräknad, skulle lemna
en tillgång af 70,000 R:dr, hvilka emot det
att, såsom Riksens Höglofl. Stander förordnat,
reparations - summan för Vesterås Slott och Köpeskillingen
för Landshöfdinge-Resiöence uti
Vesterbottens Län förskottsvis bestridas af Ufverskotts-rnédlen,
intill dess nämnde ersättning
mgår, till enahanda belopp, som desse utgifter
utgöra eller tillsammans 22,310 R:dr blifva, såsom
tillgång, för ifrågavarande Summa att påräkna,
men det öfriga åter till Kongl. Majus;
Nådiga disposition för Eandshöfdinge - Resideacers
reparerande eller anskaffning i de öfrige
Länen der så nödvändigt finnes.
Af ofvanfortnäldte eller 1816 års Öfverskotts-medel
- 503,947: 45. 4,
Och den för Bataillons-Läkarnes
aflöning samlade Fond 4 7>9 3 3: 16. —
samt tillgången af Fyrings
ersättnings-medlen
- - 22,310: — —
Uppkommer en Summa 574>i9i; 13- 4-
Och brister alltså ett belopp j 9 1 140: 14. 2.
Uti ofvannätnnde Summa 765,331: 27. 6.
Sorn nu för en gång är upptagen alt utgå, men
likväl till stor del blifvit beräknad på Förslag,
emedan lieie poster grunda sig på förslags uppgifter
, samt för öfrigt äro beroende af Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bitall; och berörde
brist, hvilken genom de af Kongl. Majit, under
loppet af år 18171 i följd af Riksens Ständers
medgifvande vid sista Riksdagen, bestridde
Utgifter af 1816 års Öfverskotta-medel, något
i8oo* Stais-Utskottets BeiäniandenH
kommer att öka sig, anser Stats,-Utskottet böra
godtgöras af Öfverskotterne på 1817 och 1818
ars intrader, hvilka Öfverskott med säkerhet
kunna antagas uppgå till den Summa utöfver
hvad Kongl. Maj:t äger disponera, att nämnde
brist derutaf fyllas kan; hvarefter återstoden af
desse Öfverskotter för 1817 och a 818 samt för
de följande åren, efter afräkning af hvad till
Kongl- Majus Nådiga disposition för Fötsvarsverket
är anslaget, skola till .Riksgälds-Contoiret
aflefvereras på sätt Riksens Ständer vid sista
Riksdagen i denne del förbeliöllo.
Stats Utskottet har för öfrigt skolat anmäla,
att sedan Riksens Ständers Revisorer år 18x7
genomgått och granskat Stats Verkets Räkenskaper
och Förvaltning till och med för år 1815;
så har till Utskottets enahanda åtgärd nu blifvit
aflemnade 18x6 års Röcker och Handlingar
jemte det Stats-Verkets Förvaltning för samma
år blifvit af Kongl. Stats-Contoiret uti dess afgifne
och Kongl. Majus Nådiga Proposition bifogade
berättelse uppgifven och framlagd.
Utskottet har väl ansett Riksens Siänders
granskning egentligen böra sträcka sig till en
generel öfversigt af Förvaltningen, enär Kongl.
Kammar-Rätten tillhörer, att till ziffran revidera
sjelfva Räkenskapen Men Utskottet har dock,
så vidt dess tid medgifva, genomgått äfven
Kongl. Stats - Contoirets Memorial - Röcker och
Kongl. Ränte-Kammarens Hufvud Rok.
Öfver Stats-Verkets stallning och Förvaltning
för ifrågavarande år 1816, har Utskottet
författat den Tabell, sorn i vanlig ordning af
trycket meddelas.
Stats-Utslottets Betänkandenl 1801
Uti förenämnde Berättelse af Kongl. StatsContoiret
upptagas, för att komma till Riksens
Ständers kännedom och atgard, till 1817 ar®
Riks-Staf öfverförde Summor, som de föregående
åren blifvit af Öfverskotts- och Besparingsmedel
utbetalte till ett belopp
af - 1,22 9,59 H 5- 5*
bestående till största delen
uti Anrcipationer, gjorde af
J, ndt Ränferierne med SiatsVerkets
medel för Krigs-Ut- , ^
gifter åren 18x3 och X814,
samt för öfrigt uti följande ^ T
poster,
hvilka, i brist af anslag
dertill, blifvit förskottsvis
bestridde, nemligen:
Omkostnader för Byggnader
och Reparationer vid
Strömsholm - 12,900: — —
Ti l Reparation af Strömsholms
Canal-murar - - 3,000: — ——
Till uppköp af Föhlston
i Norrige för Strömsholms
Stuteri - 2,500: — —-
Till underhåll för Ryska
Hingstar vid Strömsholm - 1,500: — —
Till underhäll af Ryska
Hi ngstar vid Flyinge och
Dahlby Stuteri - ‘ 2,000: — —
Brandföi .äkrings afgift för
JWggnaderire å sistnämnde
ställe r 2,09?; 37. 6
Transport 1,253,587:'42. xi.
1802 Stats-ZJtskottets B el än k anden.
Transport 1,253,587! 42. 11.
Stallmästaren Ehrengrunaths
arfvode såsom Chef for Stuteri-Inrättningen
derstädes 1,200: — —
Till Committerade for hus.
hållningens reglerande vid
Gripsholm - - - 500: —- —
Till dito vid Ulricsdahl 1,800: — —
Till reparation å Traneberg*-
och Nockeby- samt
Drottningholms Broar - 8>°°o: — —*
Ett års .Ränta å Högstsalig
Hennes Maj:t EnkeD
ro 11 ningens Brudskatts Capital
- IS,000: — ,—
Till godtgörande af Averhojfska
Sterbhusets fordran,
för Posthuset i Hamburg - 5,636: 22* ■*—
Till Reparation å den så
kallade Gamla StyckgjutareGården
i Stockholm - - 8,001:
Tillsammans 1,290,625: 16. 11,
Hvad nu angår desse Summor; så emedan
desamme blifvit utbetaldte af de medel för 1815
och föregående åren, som, i fö'jd af Riksens
Ständers Beslut vid 1812 års Urtima Riksdag,
tillhört Kongl. Majus Nådiga disposition, samt
nu icke fordra annan åtgärd, än att beloppen
varda uti Riks-Staten afskrifne vid litjuid med
Krigs Gornmiltéen och redovisning af deni, sorn
uppburit de öfrige Förskot terne; ty och då Riksens
Högloll. Ständer redan bifallit sådan afskrifning
utaf större delen af de, utöfver hvad till
Stats-Utskottets Betänk anden. 1803
Krigs-utgifter blifvit användt, uppförde beloppen
i och för kostnader till hushållningens reglerande
vid Kungsgårdarne; får Utskottet nu
til Istyrka, att i afseende på ve, kställigheten deraf
i ett sammanhang, underdånig anmälan hos
Kongl. Maj t göres om afskrifning utaf Summan
på det hela.
Beträffande Förvaltningen af Stats - medlen
för 1816 samt Räkenskaperne; så har Utskottet
funnit den förre med noggrannhet och likmätigt
grunderne för densamma, af Kongl, StatsContoiret
utförd, samt Räkenskaperne likaledes
med ordning och redighet upprättade och afslutade,
så att icke något förekommit att erinra.
Dock får Utskottet härvid anmäla, att en Summa
af 16,519 R:dr ig sk. 5 r:st blifvit af Coursförhöjniugs-medlen
år 1816 afskrifne, men, enligt
upplysning från Kongl. Stats Contoiret, höra
till 1815 års Öfverskotts-medel, och alltså
i Riks-Staten för år 1818 komma att upptagas;
o .h har Utskottet för öfrigt skolat upplysa, huruledes
den del af Tull-afgifterne, som ingår i
Vexlar, funnits öfverstiga tlen Summa af 90,000
Rolr Hamburger Banco, sorn till Kongl. Majrts
Nådiga disposition i och för Ministerielle Utgifter
ar anslagen, hvilket Öfverskott i Vexlar
derefter för Stats-Verkets räkning väl blifver
försåldt och medlen upptagne såsom en serskildt
inkomst, tinder benämning af Cours-Förhöjningsmedel.
Då denne tillgång ej finnes bland StatsVerkets
inkomster upptagen, och det synes
landande till en narn.are beräkning af Siatsinir.
ulernes verkliga belopp, äfvensom de Ministerielle
Utgifternes, att all Inkomst i Vex
-
1
x8o4 Stats-Utskottets Betdnkanden'.
lar frln Tullverket upptages i Hamburger Banco
inom Column, men utfores i Svenskt Banco
till det belopp, sorn instämmer med dagens
Cours då de ingå; hvaremot Utgiften af anslaget,
för Ministerielle behofven likaledes borde
upptagas till beloppet i Vexlar inom Column,
men utföras i Svenskt Banco, efter den Cours,
som vid utbetalningen äger rum; så har Utskottet
ansett sig böra hemställa, det Riksens
Höglofl. Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att sådant måtte uti Stats- Verkets
Räkenskaper från och med nästa års början iagttagas.
Men som härigenom en dilFerence
skulle uppkomma, beroende på mer eller mindre
från Tullen inflytande Vexlar och StatsContoirets
större eller mindre behof af Utländskt
mynt; så anser Stats Utskottet, till vinnande af
redighet i Räkenskaperne, att Cours-differencen
bör, sedan Stats-Contoirets behållning i främmande
mynt-sorter blifvit efter Cours balancerad,
komma att antingen öka eller minska Öfveiskotten
för året: Hvilket allt dock vördsam,
mel igen underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 10 Junii 1818-
N:r 258-
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Riksdagsmannen frän
Oland Jon Jöranssons hos Hedervärda
Bonde - Ståndet väckta motion, angående
utvexling i Landsorterne af
Stats-Utskottets Betdnkanden. i8oj
nya Smärre Banco - och RiksgäldsSedlar.
Uti ett af Riksdagsmannen från Öland Jon
Jöransson hos Hedervärda Bonde - Ståndet ingifvit
Memorial, sorn till Stats och Banco-Utskotten
blifvit remitteradt, anföres, att, då Rikets
Höglofl. Ständer vid sistledne Riksdag till inlösen
af förslitne och skadade Smärre Banco»
oell Riksgälds-Sedlar, hvarpå många, serdeles
bland Allmogen, skola förlora och blifva lidande,
vidtogo deri författning, att Banken och
Riksgälds - Contoiret skulle årligen till LaridsOrterne
nedsända flere Tusende Riksdaler i
nya Sedlar till utvexling emot de förslitne
och skadade, men, i de fleste Lans-Örter ingen
verkställighet deraf följt, af det skäl, att ingen
velat åtaga sig transportkostnader för de nya
och ansvaret för de gamlas återlämnande, så synes
det vara ganska billigt, å ena sidan, att
Rikets Inbyggare böra komma till åtnjutande
af en förmån, som Rikets Ständer dem tillagt
och, å deri andra, att deras egne Verk, Banken
och Riksgälds-Contoiret, som, utan tvifvel, årligen
vinna på flere och större Sedlar , som
förloras under Eldsvådor, Sjöskador, och genom
andre olyckor, »kola, under säkra omslag, äga
fri post för de nya Sedlarne och förse LandtRäntemästarne
med en skälig procent för deras
mottagande och utvexlande samt de förslitne
Sedlarnes återsändande: och kunde vexlingen
lämpligast ske vid Uppbörds-Stämmorne af Krono-Fogdarne
efter erhållen underrättelse om de
brister, som göra de gamla Sedlarne oemottaglige*'
1806 Stats-Utskottets Fetänk anden'.
I anledning häraf, får Stats-Utskottet, hvad
angår Riksgälds Sedlarne, tillkännagifva, hurusom
Rikets Högloft. Ständer vid sist hällne Urtima
Riksdag behagade förordna, att enahanda
anstalt, som af Råneo - Styrelsen vidtages, i afseende
på förvexling i Landsorterne af Rankens
Små-Sedlar, äfvensom skulle vidiagas, i
afseende på de så kallade smärre CreditSed'ar,
hvilka från Riksgälds-Contoiret utgifvas. Och,
sedan Herrar Fullmägtige vid sistnämnde Contoir
erhållit del af hvad Herrar Banco-Ful!*
mäktige, i afseende på förvexlingen i Lands*
orterne af Bankens Små-Sedlar, stadgat och före»
skrifvit, hafva Herrar Fullmäktige, i enlighet
härmed, låtit genom Circulaire-Bref under elen
27 Junii 1816 underrätta samtlige Herrar Landshöfdingarne,
med undantag af Landshöfdingen
i Stockholms Län, att så kallade Smärre CreditSedlar
kunde förskottsvis erhållas från Riksgälds
Contoiret ti l utvexling mot dylike förslitne,
i den ordning och med de vilkor, sorn
Circu aire-Brefvet innehöll, och hvaruti, såsom
hufvudsakliga punkter, stadgades, att
1:0 Större Summa än 5000 R:dr i CreditSedlar,
(ett lika belopp i Smärre Banco-Sedlar
af 5,000 R:dr var faststäldt i Banken), skulle
icke få utlemnas på en gång; äfvensom ett sådant
Förskott tills vidare högst fyra gånger om
året skulle få uttagas.
2:0 Hvarje Förskotts-Summa borde ovillkorligen
till fullo vara återhetald, senast efter
Sex månaders förlopp, att räkna från den dag,
den blifvit qyitterad.
Stats-Viskottets Betänk anden. 1807
3:0 Den person, som af Konungens Befallningshafvande
fick sig uppdragit, att de nya
Sedlarne uttaga och qvittera, borde vara försedd
med Konungens Befallningshafvandes Fullmakt,
hvilken äfven skulle innefatta Betyg derom,
att Borgen, den Konungens Befallningshafvande
till vederhäftigheten pröfvat och godkänt, blifvit,
till Riksgälds-Contoirets säkerhet, aflemnad
för den Summa, som till en sådan person skulle
komma att utgifvas.
4:0 Skulle Riksgälds - Contoiret icke taga
någon befattning, hvarken med de nya Sedlarnes
afsändning till orten, eller hit*transporten
af de genom vexling influtne äldre Sedlar, utan
skulle det ankomma på Konungens Befallningshafvande,
att i ena och andra afseendet
vidtaga de anstalter, som kunde pröfvas lämplige;
hvaremot, till omkostningarnes betäckande,
Riksgälds-Contoiret, likasom Banken, skulle bestå
En half procent å a la behörigen redovisade
Förskott, hvilken provision likväl, i anseende
till Götheborg och Bohus Län, Herrar Fullmäktige,
enligt Protocollet för den 14 Augusti
18x7, nödgats öka till Tre fjerdedels procent,
sedan en sådan provision under den 1 nästförntgångne
Maji af Banken blifvit beviljad för de
Summor af Bankens Små-Sedlar, hvilka i berörde
L än utvexlas.
Enligt Commissariernes i Riksgälds-Contoiret
Riksdags-Berättelse under den 19 November
1817, hade vexlings-medel då icke blifvit
reqvirerade och uttagne från flere, än nedan*
nämnde Sex Län, nemligen:
j8o8 Stats-Utsiottets Betänkanden4
Nyköpings Län - R:dr 5,000.
Upsala d:o - — 5,000.
Siora Kopparbergs d:o— 5,000.
Ve steräs , efter etne
serskilda Reqvisitio
ner,
tillhopa - - - —. 8,ooo.
Vesterbottens, efter
a:ne dito - — 6,000.
Göthebotgs och Robus — 5,000.
Tillhopa R:dr 34,000 Credit-Sedlar.
Ehuru vexlings-anstalten således blifvit begagnad
endast af Sex Län för en sammanräknad
Su rama af 34,000 R:dr, hafva likväl redan sädana
underslef med de från sine Län uttagne
medel blifvit upptäckte, de der tydligen ådagalägga,
att desse medel icke blifvit till deras
rätta ändamål använde, men på hvilka underslef
de senast till Stats- Banco- och RiksgäldsVerken
församlade Revisorer icke kunnat fasta
någon uppmärksamhet, af det gällande skäl, att
det origtiga icke hunnit utvecklas, förrän efter
den tid, till hvilken Revisorernes granskning
af Protocollen blifvit sträckt, eller till den 1
September nästledne år.
Uppå Konungens BefaJIningshafvandes i Vesterås
Fullmakt, utqvitterades af Handlanden i
nämnde Stad Eric Oberg under den 11 Januari!
18x7, Fem Tusende Riksdaler i nya Smärre
Credit-Sedlar. Men, da för denna Summa
icke redovisades inom den tid, som uti Herrar
Fullmäktiges ofvanåberopade Circulaire - Bref
var föreskrifven, afgick från Riksgälds-Contoiiet
påminnefse härom till Konungens Befall*
Stais-UtsRotiets Betänkandenl
xnngshafvande; i anledning hvaraf förbemälde
Handlande eenast derefter aflemnade till Corn
O
'
xnissarierne .Vtf&st å 1662 R dr 40 sk. CreditSedlar,
på hvilken Summa han sig till godo
beräknat provision med 8 R:dr 15 sk.; men för
återstöden en Banco-Attest å 221g R:dr 11 sk.
4 r:st., insatte för Riksgälds-Contoirets räkning
och svarande emot 3,328 R:dr 41 sk. CreditSedlar;
af hvilket förhållande ganska tydligen
skönjes, att åtminstone största delen af den uttagrie
Summan icke blifvit använd till invéxling
af några gamla och till vidare omlopp obrukbara
Smärre Credit-Sedlar, hvilka i sådant
fall lill Riksgälds-Contoiret skolat lefvereras.
Ett annat mera påtagligt missbruk liar ägt
rum med den Summa af 5,000 R:dr, som Handlanden
1 Götheborg Sven Hammar, efter Konungens
Befallningshafvandes derstädesFudmakt,
låtit genom sitt Ombud under flen 34 sistledne
Augusti uttaga, och hvilken Summa utgjordes
af 1,000 st. Credit Sedlar på 2 R:dr, 2000 st.
på En R:dr och 3000 st. på iö sk., eiler tillsammans
R:dr 5,000.
Comrnissarierne, hvilka, genast efter detpenningarne
voro utlemnade, fingo anledning misstänka
underslef, skyndade, att uti Skrifvelse till
Konungens Befallningshafvande under den 1 g
> sistberörde månad begära, det matte, innarr
någon utvexling företages, ordentlig inventering
hos bemälde Handlande anställas, till utrönande,
huruvida de uti Riksgälds-Contoiret ethållne
Små-Sedlar verkligen till orten ankommitt
bihang till Riks-St. Fröt. 1817 - isig.
l8lo Stats-Utskottets Betänkanden.
Vid den, till följd häraf, genom Konungens
Befallningshafvande» försorg den 29 Augusti
verlt3tällde Inventering, har rnerbernälde
Handlande anfört , att han, i saknad af porto,
frihet förde penninge-poster, han från Riksgälds
- Contoiret erhållit, samt i briet på annan
säker lägenhet för Små-Sedlars nedsändande, varit
nödsakad låta i Stockholm förvexla 1000 st. på
a R:dr, och 1000 st. på En Riksdaler uti några
större Discont - Sedlar och dem till Götheborg
afsända; men de öfrige, eller 1000 st. på
En R.dr och 3000 st. på 16 sk. hade han lålit
hos sin CommiSsionair i Stockholm qvarstanna,
intilldess de med en otnförmäld lägenhet till
Götheborg kunde blifva nedsände; hvarjemte
han, jefter hvad Inventerings - Instrumentet innehåller,
framgifvit uti Götha Canal DiscontSedlar
af åtskillige valeurer från 5 till 50 R:dr
en Summa af 2,466 R:dr 32 sk. B:co, svarande
mot Riksgälds-Sedlar R:dr 3,700.
samt uti diverse Små Riksgälds
• Sedlar - - - — 1,000.
Tillsammans R.dr 5,000.
Om och huruvida de från Riksgälds • Contoiret
för de öfriga fyra Länen uttagne Vexlings-medel
blifvit mera ordentligen till deras
rätta ändamål begagnade, sådant kan icke af
Contoirets Handlingar utrönas, emedlertid har
det yppade förhållandet med den Summa af
5,000 R:dr, som från Stora Kopparbergs Läa
blifvit rekvirerad, för att genom Lands- Räntemästaren
derstädes utvexlas, fästat Stats-Utskottets
serskilda uppmärksamhet, då, efter hval
Stats-Utskottets Betänkanden. i8ii
Konungens Befallningshafvande» aflåtne Svar pi
Commissariernes gjorde erinran om redovisning
för desse 5,000 R:dr vid handen gifyef, endast omkring
i skulle blifvit utvexlad, ehuru något mera
än Sex månader förflutit, sedan utvexljngén kunnat
företagas; och hvilket förhållande tyckes
bevisa, antingen, af t orten icke varit serdeles
besvärad af gamle försl inse Riksgälds - Sedlar ,■
eller ock att medlen till utvexling icke blifvit
begagnade.
I anledning af ofvan anförde händelse med
den till utvexling i Vestmanlands Län uttagné
Summa, hafva Herrar Fullmägtige anmodat Konungens
Befallningshafvande derstädes, förständiga
vederbörande, hvilka framdeles kunde få
sig ombetrodde Vexlings-medél, att, när tiden
inträffar, då dylike medel skola redovisas, ovilkorligen
fullgöra inbetalningen till Riksgälds*
Contoiret uti gamla förslitna Små-Sedlar , eller
ock, derest hela Summan då icke kunnat utvexlas,
aflemna skillnaden uti samma öfverblefne
Små-Sedlar , Som från Riksgälds-Contoiret
blifvit uttagne; Och, på det Commissärieme måtte
komma i tillfälle,' att närmare confrollera
verkställigheten häraf, skulle det åligga vederbörande
Commissicrnair för vexlingen, att anmäla
sig hos Comroissarietne, innan någon insättning
i Contoirets Cassör får göras.
Men äfven detta försigtighetsmått, ehuru
visserligen nyttigt och nödvändigt , kan likväl
icke bereda tillräcklig säkerhet, att de gamla
omå-Sédlar, hvilka aflevereras, blifvit invexlade
1 Lands-orterne, enär erfordérliga gamla Sedlar,
utan ringaste svårighet, kunna erhålla» &
A&iH ^katS-Utskoltets Eetänkanile.nl
Stockholm och till lefverering i Riksgalds-Contoiret
begagnas, så att Stats-Utskottet funnit anledning
InstÖTrima uti det yttrande, som -Herrar
Fullmägtiges Riksdags-Relation innehåller, att
några alldeles ofelbara controller emot missbruk
icke lära kunna uttänkas.
Det anförde exemplet med de till Götheborgs
och Bohus Län reqvirerade Små-Sedlar
visar, att man icke ens skulle kunna vara säker,
att reqvirerade nya Små-Sedlar verkligen
blifva till orten afsönde, och, om än afsändningen
genom Riksgälds Contoirets försorg och på
dess bekostnad skulle komma att verkställas,
hvarvid dock flera betänkligheter förekomma,
återstår, att undersöka, huruvida penningarnes
användande till det afsedde ändamålet med någon
säkerhet skulle kunna controlieras. — Otti
Commissionaireri för utvexlingen är egennyttig,
och vill begagna medlen för egen räkning, eller
ock präja allmänheten på utvexlingen,'blir
afsigten med vexlings-ansfalten , som är att befria
orten från förslitne Små Sedlar, i mer eller
mindre måtto förfelad. I förra fallet, och om
Commissionairen använder penningarne för enskild
räkning, antingen till bestridande af utgif*
ter eller utlåning i orten, ökas väl tillgången
på Små-Sedlar, meri dermed afhjelpes dock icke
den öfverklagade olägenheten, enär den, sorn
fått de nya Sedlar-ne, visserligen icke lärer bortbyta
dem emot gamla och förilitna.
Så länge Commissionairen för utvexlingen
ian afvisa rfeqvirenter med det svar, att deri
erhållne Summan redan är utvexlad, skall fram'
gången af hela vexlings - anstalten endast kömj
Stats-Utskottets Bettini anden. 1815
ma att bero af hans nit och benägenhet, att
bétjena allmänheten, då pa andra* sidan för den
egennyttig Commissionairen är öppnadt ett tillfälle,
att, utan äfventyr af något ansvar, vingla
roed'allmänna medel, eller ock tvinga Allmänheten,
när den får tillvexla sig nya Sedlar,
att till honom erlägga särskild afgift.
Vid öfvervägande häraf, och då den ifrågavarande
utvfexlings» anstalt högst ofullkomligeri
synés kunna uppfylla det ändamål, för hvilket
densamma blifvit vidtagen, har Siats-Utskottet
ansett sig böra hemställa, om icke berörde
anstalt, så vidt den rörer Riksgälds - Contoirets
smärre Credit-Sedlar, desto hellre må alldeles
inställas, sorn desse Sedlar, i jemnförligt förhållande
till hela Penninge-Stocken, endast till
en mindre betydlig inBngd i Landsorten,e äxo
utelöpande.
Stockholm den 10 Junii i8iS.
N:r 299.
Riksens Högloft. Ständers Stats - och Besvärs-Utskotis
Utlåtande i anledning af
väckt Motion om förändring i Indelta
Jnfanteri-Regementernes Beklädnadssäit.
rrt
C5edan Stats-Utskottet under den 13 April och’
26 Maji sistledne i ett sammanhang rn&ddelat
Utlåtande Öfver de flere vid närvarande Rika*,
dag väckte motionet om förändring, i Indelta
Infanteiie-Regementernas Beklädaadssätt; SS få,
1814 Stats- pph BesvprsrUtskoitens ]'elänftanden.
i afseende å det serskilta yttrande, som, efter
prhållen Remiss, af Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonorni-lJtskotten gemensamt bör
afgifvas öfver Riksdags-Fullrnägtigerne Ephraim
Larssons fran Elfsborgs Xvän och Lars Carlssons
fran Skaraborgs Län r samma ämne till Hedervärda
Bonde-Ståndet inlämnade Memorialer,
Utskotten vördsamjigen åberopa ofvannämnde
Utlåtande, såsom innefattande svar äfven å be
rörde Memorialer, samt varande i öfrigt till
beskaffenheten sådant, att Ekonomi - Utskottet
ansett sig ej hafva något, att, för sin enskilta
del, dervid tillägga eller ändra.
Stockholm den 10 Junii i8ig.
N:r 300.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- ooh Ekonomi-Utskotts
Utlåtande 3 i anledning af gjorda anmärkningar
vid Betänkandet rörande
Af rads- och Tionde-Spatinetnålens utgörande
m. m.
p,
J- å grund af gjorda anmärkningar vid Riksens
Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna Besvärs*
och Ekonomi-Utskotts, den 26 sisth April afgifne
Utlåtande, angående väckte frågor om ändring
i hvad Författningarne, rörande Afiadsoch
Krono-Tipnde-Spannemålens utgörande, forslande
eller lösande nu innehålla, har Hederverda
Bonde-Ståndet under den 8 de påföljande
Maji till Utskotten behagat återremittera sam*
Stats- och Besvärs-Utskottens Bttänlt anden. 1815
ma Utlåtande; men, som Högloft. Ridderskapet
och Adeln under den i3:de, Högvördiga Präste-Siåndet
under den 8'.de, och Vällofl. Borgare-Ståndet
under den 16:de i sistnämnde Månad
till alla delar godkänt Utskottens i förevarande
ämne meddelte yttrande, samt ärendet således
redan enligt Regerings-Formeris 69 och Riksdags-Ordningens
75 §. §. är att anse för af
gjordt;
Så få Utskotten, sorn i följd häraf icke
finna det sig tillstämligt, att i någon pröfning
af anmärkningarne ingå, till svar å återremissen
endast om berörde förhållande vördsam an*
malan göra.
Stockholm den 10 Junii 1818.
N:r 301.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Memorial, med ytterligare Utlåtande
angående väckt fråga om inrättande
af en Bergverks-Skola.
H
öglofl" Ridderskapet och Adeln har under
den 18 sistledne April behagat återremittera
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvära- Och Ekonomi - Utskotts den 26
förutgångne Martil afgifn® Utlåtande, angående
väckt fråga om inrättande af en Bergs-Skola,
med dervid gjorde anmärkningar af Herr Presidenten
Friherre Hofvenschöld och Herr Pro*
tocolls-Secreteraren Hammarhjelm, bland hvilka
den förstnämnde, under anmälan deraf, att ©R
aRi6 Stats- och Besyärs-Utskottens Bttanianden.
Plan till ofvannämnda Inrättning redan bifvit
af Vetienskaplige Män utarbetad och Kongl.
Majus Nådiga granskning understälxl, tillika uplyst,
att någon tillgång till bestridande af de
för Inrättningens organiserande och underhåll
erfordorlige utgifter icke är att påräkna från
den, under namn af Afrads Gassa, vid Stora
Kopparberget samlade Fond, elen Herr BergsEauptmannen
'Pihl, uti sitt på Nådig befallning
afgifne Förslag till inrättande af en Practisk
Bergs-Skola i Fahlun, icke eller, såsom
Utskotten uppgifvit, skall hafva för ändamålet
ansett vara användbar; hvarföre Herr Frillerren
ock, uil ett till Stats Utskottet remitteradt
särskildt Memorial, framställt nödvändigheten
äf til!räckli;;e medels anslående för ifrågavarande
Undervisnings - Anstalt; äfvensom Kong!.
Majit, enligt hvad till Herr Friherrens kännedom
kommit, skall beslutit, att härom göra
nämnde Utskott Dess Nådiga Proposition. Herr
Protöcolls-Secrgteraren Hammarhjelm har deremot
begärt, att, i den händelse Stats-Utsköttet
icke skulle kunna uppgifva några tillgångar till
fyllande af kostnaderna för tneranämnde Inrättning,
frågan härom mätte hänvisas ti l Hög;ofl.
Banco-Utsko.net
vit föreslagen till Jernhand teringens understöd,
torde kunna finna Utvägar, att anslå någon Summa
till berörde ändamål.
I anledning häraf, få Utskotten vördsamF.
gen upplysa, att, sedan Kongl. Majit under
den 7 sistledne April till Stats-Utskottet låtit
aflemna åt sk il lige till Kongl. Majit ingifne handlingar,
rörande frågan om den föreslagne Irr
-
Stats- cch Besvärs- Utskottens Betänkanden. ; SJ 17
rättningen af en Bergverks-Skola > hvartill en
Plau af utsedde Committerade blifvit uppgjord;
så har .bömälte Utskott, uti serskilt Utlåtande -  af den 24 i samma månad, afgifvit yttrande
angående medlen till kostnadernes bestridande
vid förenämnde Inrättning; Och torde, enär
den omständighet, sorn utgjort föremålet för
de framstäide artmärkningarne, således blifvit iakttagen,
berörde anmärkningar icke fordra något
serskilt besvarande.
Emedlertid, och då Kongl. Majit, dels,
efter hvad nu mera upplyst blifvit, redan låtit
vidtaga åtskilige förberedande anstalter, i afseende
på ifrågavarande Bergverks-Skolas inrättande,
dels icke lärer underlåta ombesörjandet
af de för den sammas iordningbi ingande ännu
återstående åtgärder, enär genom de af StatsUtskottet
uppgifne utvägar Kongl. Majit härtill
kan blifva satt i tillfälle; anse Utskotten, vid
ett sådant förhållande, sig nu böra årerkalla sitt
förut gifne tillstyrkande om framförandet af den
underdåniga anhållan, att Kongl. Majit på Riksens
Ständers vid 1815 års Riksdag yttrade underdåniga
önskan om en Practisk Bergs-Skolas
organiserande täcktes fästa Nådigt afseende;'
hvarföre ack Utskotter,a af Kögvördige PresteStåndet
och Välloil. Borgare-Ståndet godkände,’
u»en af Hedervärda Bonde-Ståndet ogillade Utlåtande
i ämnet, af den aö sistledne; Msutii,
torde tiil ali verkan böra förfalla; som Riksens
Höglofi, Ständers pröfning likväl v ord sam ligell
underställes.
Stockholm den 8 Junii 1828.
iSi8 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkänden.
N:r 303.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Stats- och EkonomiUtskottens
afgifne Memorial9 öfver
Herr Munck af Rosenschölds anförande
om vidtagande af medel till välmågans
återfående.
TV.
-A- anledning af gjorde anmärkningar vid Rikséns
Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts, uti Memorial
af den 26 sistledne Martii ,ij afgifne Utlåtande,
ofver Herr Professor E. Munck af Rosenschölds
till Utskotten remitterade Anförande, angående
vidtagande af sådane medel, hvilka återföra välmåga
inom Landet, har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln under den 21 påföljande April till
Utskotten behagat återremittera samma Utlåtande,
med anmodan till Utskotten, att vid återrernissens
besvarande, tillika upplysa, hvarföre
Utskotten icke, inom den i 44. §, Riksdagsordningen
stadgade tid, till Riks-Stånden aflåtit
otvannamnde Memorial.
Eland Anmärkningarne förekommer först
Herr Muur: af Rsensckölds erinran derom,
att Utskotten, vid rubricerandet af dess väckte
Motion, afvikit från densammas innnehåll och
syftning, som varit uppgifvandet af medel till
bibehållande af Sedelmyntets värde; m®n, 30m
Utskotten härvid endast följt de ordalag, sorn i
Höglofl. Ridderskapet och Adelns öfver dess
Stats- och Besyärs-Utskottens Betänkänden. 1761
beviljade Remissen af Motionen, meddelte Protocolls-Utdrag
blifvit begagnade; sä förmoda
Utskotten, att, efter denna upplysning, skall
befinnas, det Utskotten i omförmälte afseende
icke gjort sig skyldige till något felaktigt förfarande.
Till besvarande vidare af Arimärkningarne
derom, att Utskotten, vid återlemsiandet af
Herr Munck af Rosenschöld$ ifrågavarande Anförande,
bort iakttaga den i 44. §. Riksdagsordningen
stadgade tiri af åtta dagar efter delfåendet,
få Utskotten vördsamligen anföra, att,
som föreskriften härom, enligt Utskottens omdöme,
endast angår den händelse, dä Utskott vill
återlemna något frän ett eller flere Riks‘Ständ till
detsamma remitteradt Mål, såsom till dess befattning
ej hörande, och således ej, utan en tillämpning,
hvartill Riksdags - Ordningen ej lemnar
någon bestämd anledning, kan anses tillika vara
gifven för det fall, sorn nu är i fråga, eller
då Utskott anser ett till sig remitteradt Memorial
vara af egenskap, att ej, emot 51 §. Riksdags-Ordningen,
kunna vinna någon handläggning;
så hafva Utskotten på denna grund trott
sig vid afgifvandet af sitt Utlåtande i ämnet
icke böra vara bundne af det stadgande i afseende
på tiden, som förenämnde 44 §. innehåller.
I öfrigt få Utskotten vördsamligen anmäla,
att Utskottens meddelclte Utlåtande blifvit
af Vällofl. Borgare - Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet godkändt, samt af Högvördiga
Träst-Ståndet utan anmärkning lemnadt, hvarföre
Utskotten icke kunnat till pröfning upptaga
de i sjelfva hufvudsaken framställde anmärk
-
i8*o Stats- och Bes'.’ärs-Uiskottens Betänianden.
ringar, än mindre uti- sitt redan fattade Beslut
göra någon ändring.
Stockholm den 10 Junii j8i3.
N:r 303^
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
- Utlåtande, 1 anledning af gjorde anmärkningar
emot Utskottens Betänkan^
5 ang den de Höganäs Stenkols .Verks
öfver tagande eif Staten.
V
V id föredragning af Riksens Höglofl. Ständers
Stats samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotts
den 15 sistledne Maj afgifne Betänkande,
angående väckt fråga om det vid Höganäs
i Skåne befintliga Stenkols-Verks öfver tagande
af Staten, har Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, i anledning af deremot gjorde anmärkningar,
behagat till Utskotten detsamma atdrremittera;
Men, som Högvördige Preste-Ståndet
under den 23, Vällofl. Borgare-Ståndet under
den 30 och Hedervärda Bonde-Standet under
den 23 i berörde månad dertill lemnat sitt
bifall; så anse Utskotten sig icke kunna ärendet
till någon vidare handläggning upptaga;
hvilket Utskotten emedlertid skolat hafva äran
vördsamligen anmäla.
Stockholm den 10 Juni 1818,
Stats-UtsKoitets Betilnkandenl
18 21
N:r 304.'
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående
Rccog ni ti uns ■Skog a rn e.
Till Stats-Utskottet har iftån Höglofl. Ridderskapet
och Adeln , Halvord i ge Präste-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, genom Protocolls
Utdrag af den 27 och 29 sisth Maji,
blifvit återremitteradt Utskottets under den 20
i samma månad afgifne Betänkande, angående
Recognitions-Skogjrne, tillika med de dervid
gjorde anmärkningar.
Utaf Haudlingarne har Stats-Utskottet inhämtat,
att de gjorde anmärkningarne sammanstämma
-uti följande omständigheter t
1:0 Att, som Recognitionj-Skogarne äro, en
Statens Egendom, deröfver Staten äger fri dispositionsrätt
: Och den uti Kongl. Kungörelsen
af den 4 yebruarii 1811 för Bruksägare till
Skatteköps erhållande utsatte prescriptionstid af
6 år redan med deri 4 Eebruarii 1817 ^'
ända lupen; Så är det Riksens Ständers ovilkorliga
rättighet, att nu vidtaga de författningar
de nödige pröfva, med alU de RecognitipnsSkogar,
hvarå inom prescriptions-tiden Bruksägare
till Skatteköp sig icke anmält.
2:0 Att en ytterligare förlängning af prescriptions-tiden
icke kunde ske, utanpå Statens
bekostnad, och vore sä mycket vådeligare , sorn
den för hvarje Bruksägare skulle komma a!t bero
på undersökningens eller Skattläggningens
1822 Stats-Ut skottets Setänkanden.
tner eller mindre skyndesamma verkställande,
Och således hvila på ägarens gödtycko, och hvarföre
yrkas, att icke någön vidare preécriptionstid
må fortinfias, titan de Recognitiöns-Skogar,
hvartill anmälan lill Skatteköp inom föreslcrifVen
tid icke skedt, behandlas på lika sätt och
efter enahanda grunder, som Stats - Utskottet
angående Krono» Allmänningar ne tillstyrkt,
3»o Att Skattläggningen, icke matté ske efter
SavolaXske methodertj såsom för ringa, utan
bestämmas till visst per 'Tunneland, efter orternas
olika beskaffenhet, dock icke under 4 ä
6 sk. Tu nnelandet, som bör förvandlas i Spanmål
efter ett medium af 10 års Afarkegång;
samt att Skatteköpskillingen matte i proportion
deraf Utgå, så att den icke kommer att utgöra
det ringa belopp af 1 sk. Tunnelandet.
4:0 Art Innehafvare af Hemman, Torp
och Lägenheter på Rccognitiöns-Skogarne varda
dervid bibehåline, Samt
5:0 Att i Vånga och Hellestads med flere
Bergslager, där inga Härads - Allmänningar
finnas att tillgå för de Skugslöse Hemmanen,
de så kallade Grufve-Skogarne matte för Bergshandferingen
få begagnas, samt till Stängsel omkring
ödel agde Grufvor ,- och vederlag för de
agor, sorn borttagas- af GrufVörne och hvarphögar,
m. m.
I anledning af hvad sålunda anmärkt blifvit,
har Stafs-Utskottet tagit detta ärende under
ytterligare öfvervägande.
Då Stats-Utskottet utaf de ifrån KongL
Kammar- och Bergs-Collegierne meddeldte uppgifter
inhämtat, att någon allmännare verkst»!1-/
Stuts Utskottets Bttiinkanden.
lighet hittills icke kunnat följa å Riksens Stan*
ders beslut vid 1809 års Riksdag, angående
Recognitions-Skogarnes användande, i anseende
till de flere åtgärder, som fordrats för Skogarnes
afmätande och undersökningar om Brukens
behof in. m.: samt enär fråga om Skatteköp
icke kunnat uppkomma förrän alla dessa
förberedande anstalter föregått, och de hinder
och svårigheter, som härvid möttj icke berott
pu Biuksägarne att undanrödja; Så har StatsUtskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka, att
Bruksägarne skulle nu sa aldeles utan eget förvållande
gå förlorade af den rätt, Riksens Högloft.
Ständer dem år 180g tillerkänt.
Stafs Utskottet har äfven trott, att ett ytterligare
fortfarande för Bruks-ägare, att i den
föreskrifne ordningen få sig af skatte-köps-rät•igheten
begagna, icke vöre i stridighet med
Riksens Högloft. Ständers beslut vid 1809 år»
Riksdag, enär Riksens Högloft. Ständer uti 7:de
punkten förklarat, att rättigheten för Bruksägare
till Skatteköps erhållande vöre endast till en
början inskränkt till en tid af 6 år, och det nu
således vöre Riksens Högloft. Ständers rätt, att
bestämma de ytterligare åtgärder, sorn för eu
fullkomlig verkställighet af Riksens Ständer*
Beslut kunna ärfordras.
Att fortskynda eller fördröja en sådan ver•tällighet
beror icke af Bruksägaren; det visar
i8ti års Kongl. Kungörelse, som stadgar i hvad
ordning och genom hvilka åtgärder alt detta,
bör ske, nemligen att Kongl. Alajrts Befallrringshafvande
skall åligga: Att befordra en sk ynd
verkställighet
af de felande afmätningar:
lia 4
Ståts-Utskottets Betänicnden2
Att, effei- erhållen uppgift ifrån Kongl. Bergscollegium
pa de-oafraat!e Eecogriitions-Skogarne,
genast förordjna landtmätare ti l afmämingen,
och, sedan Landtmätaren oell Bruksägaren
blifvit hurde, utsätta lampel ig tid till förrättningen,
då den utan invändning bör i behörig
ordning företaga*: — Att, i händelse något
hinder sf Bsgingstvist yppas, hålla hand deröfver,
att det med ali möjelig skyndsamhet roå
afgöra.? och undanrödjas: Att undersökning om
Brukens och Bergverkens behof af RecognitionsSkogarne,
till deras unrderhål ande med kohl oc^
andra Skogs-förtlödenheter, skall derefter genast
företagas och förrättas af Bergmästaren och Öfver-Jägmästai-en
inora hvarje Ort med biträde
af ordinarie Landtmätaren samt én Bergs- och
en Här ad s-Näin odeman , eller, der Bergs Nämndemän'
eller Sexman ej finnas, af arne HäradsNämndemän
,J närvaro af Bruksägaren eller Ombud
å ena och Kronofogden såsom Kronans Ombud
ii andra sidan: Saint att Kongl. Majus Befallningshafvande
i öfrigt skola med deras uppmärksamhet
följa och sjelfve öfvervara dessa undersökningar,
så vidt deras öfriga Embeis göromål det medgifva;
Härefter skola Kammar- och Bergs-Collegierne,
e ter behörig granskning och pröfning af undersökningen,
med hvad dervid å ömse sidor kan
hafva blifvit- anfördt, meddela deras Utslag;
Och, *å snart det vunnit laga. kraft, eller, i fall
af Besvär, Kongl. Majus Nådiga Beslut deröfver
blifvit tneddeldt, då skall afvittring därefter
ske, och Bruket samt Kronans andelar med
behörige rågångar från hvarandra skiljas; Och,
.derest Bruksägaren då inkommit med ansökning
Stats-Utskottets Betänhandtn. 1825
om Skatteköp, så vidtager då, genom KammarCollegii
försorg, anstalten om markens indelande
till Hemmantal och Skattläggande: Sedan
Skattläggningen blifvit förrättad och af Landshöfdingen
i Lands-Contoiret granskad, bör den
till Karnmar-Collegii pröfning och fastställande
insändas, och komma derefter de 1 berörde ordning
faststälde räntor, genast och utan någre
frihets-år att utgöras, antingen in natura eller
efter förvandling och årlig Markegång, på sätt
författningarne föreskrifva, Samt recognitiönsafgiften
deremot att upphöra, hvarförutan dessa
Hemman skola deltaga i alla andra skyldigheter
och besvär, såsom rotering, skjutser, väghållning,
publique Byggnader med flere, sorn
Krono- och Skattehemman åtfölja; Och 'sluteligen,
sedan räntan af Kammar-Collegium blifvit
faststäld, skall Bruksägaren såsom Skatteköpsskilling
i Landt-Ränterie.t för Riksgälds*
Contoirets räkning insätta 6 års räntor, efter
JKronovärdie beräknade, och därpå med origikd-qvittencet
vända sig till Landshöfdingen,
horn sedan, jemte qvittencets insändande, derjom
hos Kammar Collegium gör* anmälan, och.
hvarefter Skatte-Bref af Collegium för Bruksegaren
utfärdas.
Enär Stats-Utskottet icke ansedt hvarken
[billigt eiler rättvist, att nu ställa Bruksägares,
genom Riksens Ständers Beslut och Högstberörde
Kongl. Kungörelse dem tillerkände, rätt i
båga, har Utskottet icke funnit någon lämpeligare
utväg till skyndesamt ärnående af det åsyftade
ändamålet, än den Utskottet i dess BeEihang
till Rili-s-St. Prat.
1826 Stats- Utshottets Betdnkandeti.
tänkande föreslagit, nemligen, att Riksens Hoglofl.
Ständer måtte hos Kongl. Majt i underdånighet
anhålla, det de hinder, sorti kunna
möta en skyndesammare verkställighet häraf,
måtte varda Undanröjde, samt verksamma anstalter
vidtagas till befordrande af ändamålet ; men
att deremot den Bruksägare, som icke inom en
tid af 6 månader, efter det harts ratt i afseende
på dess RecögnitioUs-Skog genom laga kraft
vunnit Utslag blifvit faststäld, anmäler sig i
Kongl. Kammar-Collégium till Skatteköp å den
honom för Brukets drift tilldelade Skog, bör
anses förlustig, att få samma Skog till Skatt*
lösa, utan så väl dermed, som med den öfrige
Skogen, som för Brukets drift öj tarfvas, förfaras
på lika sätt och efter enahanda grunder,
sorn Stats-Uiskottet, angående Kronans öfrige
disponible Skogar, i almänhet tillstyrkt.
På ett sådant sätt tror Stats Utskottet, att,
efter Riksens Höglofl. Ständers egen yttrade
grundsatts, Statens största fördel, i förening
med den enskildta nyttan och utan Bruksäga*
tens undergång, skall säkrast vinnas.
Angående Skattläggningen å de Skogar, som
blifva Bruken tillärkände, så anser Stats-Utskottet,
att dermed bör förhållas, i enlighet
toied föreskriftetne uti 1811 års Kongl. Kungö*
reise, nemligen efter den för hvarje ort fast»tälde
och gällande Skattläggnings-methode ; Och
hvad Skatteköpeskillingén vidkommer, den samma
ärläggas, enligt 3:dje punkten uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse af den 16 De•ernber
180 ].
Stats-Utskottets Betänkanclen.
1827
Beträffande åter de på Skogen anlagde Hemman,
Torp, och Odlingar med stubbe- och röj.
sel-rätt, samt rättighet för Jordägare och Boställs-lnnehafvare
till mulbete, fiskevatten och
fäbodsställen med éllér Utan yxbörd; så kommer
dermed att förhållas, på sätt uti 2:dra och
8:de puncterne af Riksens Ständers nyssberör*
de Skrifvelse stadgas.
Detta alt underställes vördsamt Riksén*
Höglofl. Ständers egen pröfning.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 305.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående
Krono-Skogarnes användande.
Sedan, i anledning af väckte motioner, StatsUtskottet
under den 30 Sisth Maji afgifvit dess
Betänkande angående Krono-Skogarnes användande;
Och, vid föredragningen deraf hos Högvairdige
Präste-Ståndet, åtskilige anmärkningar
deremot blifvit gjorde; Så har samma Betänkande,
jemte de gjorde anmärkningarne , genom
Protocolls-Utdrag af den 27 sistledné Maj, till
förnyad handläggning af Stats»Utskottet blifvit
återremitterad t. Men, sorn detta Betänkande redan
blifvit af de öfrige respective Riks Stånden
bifallit, nemligen: af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln den 3q sisth Maji, af Vällofl. BorgareStåndet
den 3:dje i denne månad, samt af He
-
1828 Stats-Utskottets Betankanden.
tlervärda Bonde Ståndet den 29 i nasti. Månad,'
och denna fråga således, likmätigt 69 §. i Regerings
formen, redan är afgjord, har Utskottet
ansett sig icke kunna den samma till vidaté
handläggning upptaga; Och hvilket Utskottet
får tili svar på återremissen vördsammeligen
anmäla.
Stockholm den 10 Junii 1S18.
N:r 306.
Riksens Höglofl. Stunders Stats-Utskotts Utlåtande
t 'öfver gjerde anmärkningar i
fråga om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne.
Uti Hedervärda Bonde-Ståndet har, i anledning
af Stats-Utskottets Utlåtande den 20 sist!.
Maji angående en förbättrad hushållning med
Ekeskogarne, anmärkrting blifvit gjord, på grund,
hvaraf denne fråga blifvit af Ståndet återremitterad.
Men, som de öfrige 3:n® Stånden nemi.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 2 gide Maji,
Högvördige Preste-Ståndet den 2 7=de dito och
Vällofl. Borgare Ståndet den 3:dje i denne Månad,
bifallit Utskottets yttrande har Stats-Utskot*
tet ansedt sig icke kunna till vidare handläggning
upptaga detta sålunda, likmätigt 69 §. i
Regerings-Formen , afgjorda ärende: Hvilket
Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den ao Junii 181S.
Stats-Utskottets Betiinkanden
N:r 307.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utksotis Utlåtande
, öfver Anmärkningar vid dess
yttrande5 angående Ojverste-Indelningens
vid f. d. Östgötha Cävalleri-Regemente
upplåtande till Kongl. Maj:ts
Rådiga Disposition. *
V7 id Stats-Utskottets Utlåtande den 12 sistledne
Maji, i anledning af Kongl Maj:ts Nådiga
skrifvelse rörande Öfverste Indelningens
vid f. d. Östgötha Cavalleri-Regemente upplåtande
till Kongl. Majus Nådiga disposition för
att användas till lön åt någon Fält-Marskalk
eller General, hafva hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln Herr Grefve A. G. Mörner och Herr.
Friherre Ludvig Bojie samt hos Hedervärda Bonde-Ståndet
Biksdags-Fullmägtigen C. Fr. Berg
gjort (anmärkningar, hvilka föranledt till frågans
återremitterande.
Herr Grefve Mörner har anmärkt, att, då
Kosgl. Majit aflåtit Nådig Proposition om nödvändigheten
af ifrågavarande Boställes anslående
till lön åt en Fält-Marskalk eller General,
för att derigenom helona eh pröfvad Militaires
förtjenster: då Kongl. Majit
vara af högsta nytta för Arméen; och då Kongl.
Majit sjelf gjort så stora uppoffringar af egne
medel till befrämjande af Militairens bättre organisation,
hade Stats-Utskottet likväl icke i
denne sak gått Kongl. Majlis Nådiga önskan till
mötes äfvensom Riksdagsmannen Berg erinrat,
att Stats-Utskottet ej bordt anse sig af Riksén*
18 3 • Stats-Vlskottets Betänkanden.
Ständers förut tagne beslut om ifrågavarande Öfverste-
Indelnings indragande hindradl, att nu
tillstyrka densammas upplåtande, enär Riksens
Ständer äga, att vid förändrade omständigheter
derefter rätta deras bes'ut, hvartill skäl i förevarande
fall destohäldre förekotnme, som Kongl.
Majit i Nåder funnit för godt, att i afseende
på Arrnéens nya organisation, sorn medfört så
lyckliga följder för Riket, äska denne Indelnings
anslående till Rön för en Befälhafvare
och hvarigenom någon gravation för Staten icke
uppkomme, då indelningen, ehuru på Indragnings-Staten
upptagen att besparas, likväl ännu
icke återgått eber blifvit att bland Siats Verkets
disponible tillgångar beräkna. — Och har
åter Herr Friherre Boije, beträffande den af
Utskottet, i sammanhang med omförmäldte fråga,
gjorde hemställan, att Riksens Ständer måtte
förnya deras, i afseende å flere andre vid.
f. d. Östgötha Caval leri och förre AdelsfahneRegementet
till indragning ställde Indelningar
gjorde anhållan om bestämmande af viss tid,
efter hvars förlopp innehafvarne skulle dem
likaledes afträda, anmärkt, att fall gifvas och
möjligen voro här alla sådane, der ingen viss
tids utstakande kutsde med rättvisa och billighet
förenäs* emedan indelningar ne innehades under
försäkran om deras bibehållande, intill dess
befordran vunnes, eller innehafvarne med döden
afginge; uti hvilken anmärkning Herr Grefve
Mörner jemväl instämt, med tillägg, att, då
desse Boställen till indragning ställdes, existerade
ej de författningar om slike Boställens indragning
eller expectance-löners upphörande,
Stats-Utskottets Betänkanden. 18 3*
som sedermera blifvit vidtagne och nu äro gällande,
och hvilka Författningar icke borde hafva
någon retroac*iv verkan.
Hvad nu först angar frågan om ÖfversteIndelningens
vid f. d Östgötha Cavallerie upplåtande
till Kongl. Majus Nådiga disposition;
så har väl Siats-Utskottet icke varit af annan
tanke, än att Riksens Ständer kunna ändra deras
beslut i frågor af den beskaffenhet som denne;
Men Stats-Utskottet har likväl ansett sig
icke böra sådant tillstyrka utur skäl, att så tillräcklige
medel för Militaire-Staternes reglerande
och aflöning blifvit under 3:dje HufvudTituln
föreslagne, som Statens tillgångar medgifva,
samt att, ehuru berörde Indelning ännu
icke blifvit bespard utan först med nästa år till
Staten återgår, är densamma likväl paraknad
för sådane utgifter utaf Indragnings-Statens besparingar,
som derigenom tid efter annan förekomma,
att, enligt Riksens Ständers Beslut, afskedstagande
70 års Embets- och Tjenstemän,
böra uppföras å nämnde Stat att der åtnjuta
Löner motsvarande dem de på ordinarie Staten
innehaft.
Beträffande åter anmärkningarne i afseende
på den tillstyrkte förnyade underdånig» anhållan
om viss tids bestämmande för innehafvarne
af andre till indragning ställde indelningar
vid f. d. Östgötha Cavallerie samt förre
Adelsfahne-Regementet, att samma Indelningar
tillgodonjuta; så grundade sig detta tillstyrkande
på Riksens Ständers, vid 1812 ;*rs Urtima
Riksdag gjorde underdåniga anhållan, om
tidtagande af en reglering i förevarande hän
-
3 8 3 2 Stats-ZJtskottets Betänk anden.
seende, hvarigenom alla till indragning ställde
indelningars Innehafvare måtte, efter enahanda
principe, anses och få tillgodonjuta hvad billighet
och rättvisa kunde fordra och medgifva
samt i enlighet med den åtgärd, som. blifvit
-vidtagen, rörande förenämnde Öfverste-Indelning,
som i följd deraf med nästa års början
tillfaller Staten: Ankommande dock på Kongl.
Majit att i Nåder pröfva förhållandet uti hvarje
serskildt fall af denne beskaffenhet, samt
vidtaga det beslut, som med rättvisa och billighet
står att förena.
Hvilket Utskottet skolat vördsammeligen
förklara, och får för öfrigt anmäla, att dess förra
yttrande blifvit bifallet af Högvördige PrästeStåndet
den a g sistledne Maji samt af Vallöf!.
!Borgare-Siåndet den 21 i samma månad.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 308.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
jornyade Utlåtande angående medel
till Theatrens under hållande.
JEfter erhållen del af de lius Högloft. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Präst - Ståndet
saint Hedervärda Bonde-Ståndet gjorde anmärkningar
vid Stats - Utskottets den 12 sisth
Maji afgifne Utlåtande i fråga om medels anslående
till Theatrens underhållande, och hvil"
ke anmärkningar föranledt till ärendets återremitterande,
får Utskottet nu aflemna förnyadt
yttrande i detta ämne-.
Ståts-Utskottets Betänkandtn'. 1835
Uti åberopade Utlåtande hade Utskottet
förklarat, det Utskottet, ehuru inseende Theatrens
nyttiga Inflytande och föremål i flere hänseenden,
likväl trodde dess underhållande böra
vara beroende af de tillgångar, sorn dertill kunna
finnas, utan att öka de allmänna utskylderne,
som Stats-Utgifterne kräfva , och ansåg följagtligen
ej mindre i anseende till beskaffenheten
af det bidrag, Theatren erfordrar i dess nu varande
skick, än ock med afseende på Pikets knappa tillgångar,
sig ej kunna föreslå något ärligt Stats-anslag
af Pikets Höglofl. Ständer för detta ändamål;
Men Utskottet tilistyrkte dock, att för den redan
framflutne tiden af detta år och då den ifrågakomne
reduetion af-Theatren samt dess organiserande
på sådant sätt, alt den må bära sig sjelf,
icke kunde förr än med nästa är till vägabringas,
en Summa af 30,500 Thdr eller lika belopp,
sorn förut varit utaf Intraderne från Ön St.
Barthelemy af Kpngl. Majtt i Nåder beviljade
att årligen utgå, matte för detta år af Statens
Öfverskotls medel anslås, under vilkor att Sta-'
ten sedermera skulle vara fri från all vidare
förbindelse än att bestå de för Dramatiske Spectaclets
underhållande å Stat uppförde 4,500 Rtdr
jemte 1,400 R.-dr till Ved årligen.
Theatrens förste Direcieur Herr ÖfversteKannnar-Junkaren
m. m. Grefve G. Löwenhjelm
har häruppå, under åberopande af hvad Herr
Grefven förut andragit och upplyst om Theatrens
ändamål och angelägenheten af dess bibehållande
samt det derpå beroende behofvet
af fortfarande bidrag af Allmänna medel, ytterligare
framställt de skäl, på hvilka Riksens
1*34 Stats-Ulskoitets Betänkanden.
Ständer syntes tillhöra att finna någon utväg
för ifrågavarande Nationela Inrättnings understödjande;
Hvarvid Herr Grefven anfört bland
annat huruledes Riksens Ständer vid sista Riksdagen,
då Theatreris behof anmältes, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställde, att nödige
medel dertill måtte bestas; att, sedan Kongl.
Majit i Nåder, i anledning häraf, täckts utaf
Irikomsterne från St. Barthelemy anslå 30,509
Hulr årligen, hade Theatren derefter blifvit orginiserad
och Contracter med Sujetterne ingangne,
hvilke Contracter, enligt naturen af
Inrättningen, slutades på flere år samt alltså icke
utan orättvisa och personernes undergång
skulle kunna brytas; att dessutom betydlige depenser
och arangementer blifvit gjorde för att
sätta Theatren i dess nu varande fullständiga
skick, äfvensom för framtiden, hvilke kostnader,
i brist af medel för Verkets underhållande,
skulle helt och hållet gå förlorade saint, för
att framdeles återställas, fordra tid och drygare
utgifter m. m., på hvilke med flere anförde
grunder Herr Grefven föreslagit:
1:0 Att, enligt ilen för nyttjande af öfverflöd
antagne princip, enligt enahanda frivilliga
uppgifts-rnethod, ansvar och conlroll samt med
enahanda uppbörds-sätt, som för denne beskattning
är antagen, en bevillning måtte påbjudas
för ilern, som vilja begagna Spectacler.
g:o Att detta måtte ske med en Classifi»
cation-, enligt hvilken de, sorn anmäla sig att
begagna förste platserne, betala om året 4 R:dr
och de, som. uppgifva sig till de ringare platserne,
1 R:dr.
Stnts-Vtskottets Fetilnkanden. 1835
3:0 Alt det lemnades hvar och en öppet
att af fri vilja anteckna sig å. Debet-Sedeln till
högre afgift.
4:0 Att denna afgift endast för Stockholms
Invånare, men ej för de öfrige i Riket, blefve
ansvar och controll underkastad. Men, som
det vore nödvändigt att Theatre - Directionen
kurtde påräkna bestämde anslag, projecterar Herr
Grefven vidare:
5:0 Att förstnämnde Öfverflöds skatt på,
Vin, andre tillåtne Utländske drycker, Caffe,
Thée, Siden, dyrbara Meubler, Kortspel, Tobak
och Uf, måtte förhöjas med Fern procent för
Rikets öfrige Inbyggare, undantagandes å Allmogen.
6:0 Att den Summa af circa 15,000 R dr,
som denne förhöjning producerade, icke tillföl[
le Theatren de år då förstnämnde Spectacle-Bevillning
stege till 35,000 R:dr och deröfver.
J 7:0 Att hvad så af förstnämnde SpectacleI
Bevillning sorn af sistnämnde förhöjning öfverI
blefve, innehölles för att användas till nybyggnad
af Theatrehusen då eldsvåda eller andre
händelser sådant fordrade, till större Reparationer,
Festiviteter vid högtidliga tillfällen m. m.
dylikt.
8 0 Att sådan författning tages, hvarigenom
Theatre - Cussan finge qvartaliter uppbära den
anslagne Summan, emedan förvaltningens behof
omöjligen medgåfve annan betalningsmethod; och
9:0 Att Theatern måtte äga frihet att alldeles
Tullfritt införa Hampolja, Lampglas och
Magnzins-behof till ett qvantum svarande mot
tn Tull af gooo R:dr årligen,
a 836 Stats-Utskottets Betänk and en’.
I anledning af detta förslag hafva hos
Högh Ridderskapet och Adeln åtskilige framställningar
blifvit gjorde, hvilka motsäga Theatrens
oumbärlighet samt åsyfta bevisning af olämpligheten
derutaf, att Rikets Innevånare i
allmänhet skulle belastas med något bidrag såsom
Skatt betraktad i och för Theatrens underhållande;
Hvaremot åter ett större antal Ledamöter
af samma Riks-Stånd hufvudsakligen instämt
med Herr Grefve Löwenhjelm deruti, att
Theatren måtte på föreslaget sätt varda upprätthållen
såsom af väsentlig nytta för Litteraturen
och de bildande Konsterne, inett andre
Ledamöter åter trott visse jemkningar i förslaget
vara nödige och att i stället för denne afgift
betalningen för Entrée - Billetterne kunde
förhöjas.
Hos Högvördige Präst-Ståndet har utaf flere
Ledamöter blifvit anfördt, huruledes Theatren
äger ett nyttigt inflytande på odlingen,
Språket, Litteraturen och fria Konsterne, samt
att, då ingen Hufvudstad i andre Länder saknar
så beskalFade Inrättningar, den nu ifrågavarande
borde såsom Nationel bibehållas och Staten
på det hela vidkännas hvad dertill fordras,
hälst de med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd
utaf Theatre - Directionen slutade Contracter
med Sujetterne, på flere år äro ingårjgne och
borde honoreras, desto häldre som Personerne
eljest skulle se sig med sine anhörige helt och
hållit blottstältde: Varande i detta hänseende
äfven inom Högvördige Präst-Ståndet föreslaget,
att en. Bevillnings - afgift efter ofvan anförde
grunder måtte åtagas; men hvarom likväl skilj
-
Stats-TJtskottets Betänkanden. 1837
aktige meningar blifvit yttrade i så måtto, som
någre Ledamöter ansett denne afgift böra endast
drabba Hufvudstadens Invånare, andre siter
att densamma måtte, med undantag af Allmogen,
sträcka sig till Rikets Inbyggare i allmänhet,
emedan större delen af de från Landsorterne
till Hufvudstaden ankommande resande
begagna sig af Spectaclerne härstädes, hvilka
dessutom såsom mönster för Skådespelen i Landsorterne
verkade på deras beskaffenhet; Deremot
någre Ledamöter yrkat, att inskränkning uti
Theatrens behof och utgifter, serdeles till den
kostsamma Balletten, måtte vidtagas i förening
med möjlig hushållning för öfrigt, samt andre
åter trott, att vidare bidrag, för Theatren, än
Stats - Utskottet redan tillstyrkt, icke skäligen
kunde äga rum.
Bland Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöter
hafva Johan Longberg från Gefleborgs Län
och Pehr Bengtsson från Halland jemväl bitiädt
förslaget om en så beskaffad Bevillnings-algift
till Theatrens upprätthållande, som Herr Gref-,
ve Löwenhjelm projecterat, med undantag för
Allmogen, samt Anders Danielsson från Elfsborgs
Län åter trott, att priset å Entrée-Bilietterne
kunde förhöjas.
Såsom Siats-Utskottet i dess förra Utlåtande
förklarade, har Utskottet nogsamt funnit
Theatrens bibehållande, utur flere skäl, böra
befrämjas; Men, då Utskottet likväl fortfarande
anser det ej instämma med egenskapen af denne
Inrättning, att den samma hänföres till dem,'
som Staten bör underhålla, har Utskottet, enligt
den princip, sorn i det-ta hänseende äfven
1833
Stats-Utskottets Betunkanden.
följdes vid sista Riksdagen, då någre Statsmedel
icke bestämdes för Tbeatrens behof, utan
det helt och hailit öfverlemnades till Kongl.
Maj:is Nådiga godtfinnande att af de serskildte
inedien fran St. Barthelemy, hvaröfver ingen
dispositions rätt Riksens Ständer tillhörer, tilldela
Theatren nödigt anslag, nu trott sig icka
eller kunna till antagande föreslå den projecterade
Bevillnirigs afgiften å Rikets Invånare i
allmänhet för bruk och nyttjande af öfverflöda
artiklar: Deremot Utskottet, i anledning af dt
hos Riks-Stånden gjorde förslag, finner, det en
serskild afgift inom Hufvudstaden och utaf dem,
som egenteligen begagna Spectaclerne, billigen
torde äga rutn och troligen må kunna uppfylla
behofvet.
Riksens Ständer äga väl icke, efter Statsutskottets
tanka, att påbjuda eller fastställa någon
sådan afgift, utan ankommer frågan derom
på Kongl. Majus Nådiga pröfning; Meri, om Riksens
Ständer, såsom StatsUtskottet sig förestaller,
icke finna något hinder för afgiftens bestämmande,
utan fast häldre, i brist af andre
tillgångar, anse detta vara en tjenlig utväg att
inbringa det belopp, som Tbeatrens underhållande
kräfver, torde Riksens Höglofl. Ständer
hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla förslaget
att komma under Nådigt öfvervägande,
samt, om bifall dertill lemnäs, genom KonglMajus
Nådiga åtgärd i verkställighet sättas.
Det af någre Ledamöter projecterade sätt
att genom förhöjning i priset på Entrée-Billetterne
söka bereda Theatren tillräcklig inkomst,
har Stats-Utskottet tr0tt icke till fyllest sva
-
Stats-Utskottett Betunkanden. 1839
rande root behofvet, samt, enär sadant 1 alla
fall ankommer på Theatre-Directionens egen
åtgärd, nogsamt komma i beräkning så v i d-t denne
utväg karl begagnas. Derförutan skulle altså
en lämplig afgift bestämmas, sorn blefve frivillig
i så måtto, som det komme »tt bero af
en hvar uti Stockholm, att sig derför lata anteckna,
eller oek afsätta sig Spectaclernes begagnande,
men likväl ovilkorligen borde af alla
dem, som vilja bevista Spectaclerne, erläggas
och efter uppgjord Classification utgå, så att
den samma för dem, hvilka begagna de förste
platserne, eller vanlige Abbonnementer, blifver
högre, än för dem, som nyttja andre platser
och mindre ofta eller sällan infinna sig derstä.
des; Hvarförutan afgiften borde sträcka sig till
Resande, som ankomma till Hufvudstaden och
åstunda härstädes bevista Spectaclerne, samt
tjenlig kontroll utfinnas å afgiftens behöriga erläggande.
Desse synas vara de feufvudsaklige grunderne
för ifrågavarande afgift, hvars belopp
Kongl. Maj.'t i Nåder torde täckas bestämma,
så väl sorn sättet huru den må böra uppbäras
Och redovisas, hvarjemte förslagets utförande i
sine detailler för öfrigt skulle till Kongl- Majus
Nådiga godtfinnande öfverlemnas.
Då denne afgift, hvilken med nästa år borde
taga sin början, likväl nu icke kan med
visshet till beloppet förutses utan först fram
på nästa år beräknas, samt Theatren emedlertid
skulle, under förväntan af erforderligt bidrag
härigenom för dess underhållande, fortfara i
nu varande skick; så synes det vara nödigt,
1840 Stats-Utskottets Betänkandeni
att för dea händelse brist uti den påräknade
inkomsten uppstår, som dock ej lärer blifva betydlig,
utväg förberedes till, dess ersättande för
det året, efter hvars förlopp den förändring nied
Theatren, sorn i sådant fall lärer finnas oundviklig,
kan blifva vidtagen. Och hemställer
Stats-Utskottef, att Riksens Höglofl. Ständer, såsom
en följd af förevarande förslag, bifalla, att
den å ifrågavarande Theaire-afgift möjligen uppkommande
brist uti den summa af 30,500 R:dr,
som hittills varit af publike medel bestådd och
äfven för innevarande år är föreslagen att utgå,
rnå godtgöras af öfverskott på Stats-Verkets
intrader, dock endast för nästa år 1819, samt
under det uttryckliga vilkor, att sedermera nå-gon
vidare utgift af Statens medel icke bestås
för Theatren, än de, såsom ofvanberördt är, förut
på Stat uppförde tillsammans 5,900 R:dr till
D ramatiske Spc-ctaclets underhåll.
Beträffande deri af Herr Grefve Löwenhjelm
jemväl projecterade frihet för Theatren, att, för
ett belopp af 2000 R:drs Tull årligen införa
behöflige EfFecter; så anser Stats-Utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall härtill, enär sådant
skulle verka till minskning i Stats-Verkets påräknade
inkomst af Sjö-Tullen. MenT i anledning
af derom gjorde framställningar och i afseende
på förenämnde årliga bidrag af Statens
medel, har Utskottet ansedt sig böra hemställa,
om icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att i underdånighet yttra den önskan,
att Theatren måtte organiseras ined den inskränkning
i kostnaderne, som, utan att ändamålet
förfelas, ina finnas möjlig och påkallad al
Stats-Utskottets Belänkanden'. , 11841!
tiilgångarnes otillräcklighet i jemförelse motan*
dre Eanders; Hvilket allt vördsamligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 10 Junii 1818-
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 10
f uni i 1818.
S» D. Justerades Utskottets Utlåtande I anledning
af erhållen »terremiss af frågan, angående
anslag af medel til! Kongl. Theatrens underhållande;,
Hvarvid Herr Contre-Amiralen Schiltzercrants
anförde: ’’Då Höglofl. Utskottet för-'
klarat sig anse Theatrens bibehållande, utut
flere skäl, böra befrämjas; hämtar jag anledning
till den slutföljd, att Höglofl. Utskottet, lika.
tued mig, funnit denna Inrättning vara af allmän
egenskap och inflytande; hvadan jag för
min del icke kan instämma uti det tillstyrkan*
«le, att Stockholms Innevånare jemte de Resande,
som Spectaclerne bevista, ensamma, skola
vidkännas utgifterne för Inrättningens underhill,
— Många af desse Personer begagna högst
sällan Spectaclerne, och för dem blifver den
ifrågavarande Afgiften ganska kännbar Dessutom
gifves alldeles ingen Controll uppå denna
afgifts utgörande i synnerhet af Resande; Och
på sådane grunder, tror jag lämpeligast vara,
att det anslag, sorn för Kongl. Theatren finnes
nödigt, må genom allmän Bevillning utgöras.
bihang till Riks-St. Prat. 1S17 lgig. *\dt Sami. N:r 231, 232,
i842 Stats• och Banko-Utskottens Betänkandenl
Hvilken Reservation, uppå begäran, skulle
åtfölja Utlåtandet till de Respective RiksStånden.
Sorn ofvan.
N:r 309.
Rikets Högloft. Ständers sammansatta Stats■
och Banco-Utskotts Förslag till jämkningar
i vissa delar af Riks-Ständens
skiljaktiga Beslut, rörande utredningen
af Götha Canal- Bolags-, Malmö- och
Götheborgs Discont er
Dä,
efter erhå len del af samtlige respective
Riks-Ståndens fattade Beslut, i anledning af
förenade Stats- och Banco - Utskottens senaste
under den 25 nästledne April afgifne Utlåtande,
rörande utredningen af Götha Canal Bolags-
Malmö- och Götheborgs Disconter, förenade
Utskotten erfarit- att desse Beslut i vissi
delar äro mer och mindre skiljaktige samt påkalla
sammanjetnkning, hafva Förenade Utskotten,
i följd af 73, §. uti Riksdags - Ordningen,
härmedelst skolat, jemte utmärkande af sådane
skiljaktigheter, tillika föreslå den sammanjämkning,
som , till stadgande eller åtminstone till
förberedande aP ett helt Rikets Höglofl. Ständers
Beslut, synes blifva ovillkorligen nödvändig
3:dje
Punkten.
Genom denna punkt var af förenade Utskotten
föreslaget, atf alla af Directionerne öfver
Götha Canal Bolags- och Malmö Disconter
på Banken dragne, ordentligen bokförde och bland
Stuts- och Banko Utskottens Beiänkanden. 184^
allmänheten utelöpande Assignationer skulle, vid
uppvisandet, till fulla beloppet med Banco-SedJ
iar inlösas, så snart kungörelse härom blifvit
utfärdad.
Samtlige respective Riks-Stånden hafva väl
instämt deruti, att Assignationerne borde till
lulla beloppet med Contant inlösas; men Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva förklarat, att denna inlösen
borde ske med Banco- eller deremot svarande
Riksgälds- Sedlar.
Då det står en hvar öppet, att, när han'
åstundar, uti Riksgäfds - Contoiret omsätta BanCo-mynt
till Riksgälds - Sedlar, och sistnämnde
Sedlar till Banco, skulle förenade Utskotten
anse det vara ganska likgiltigt, om betalningen
Utsättes uti den ena eller andra mynt-sortenS
dock, sorn Assignationerne äro dragne på Banken,
skulle Utskotten finna lämpligast, att uti
Reglementariska Föreskrifterne och Kungörelsen
må bibehållas samma ord, sorn uti Utlåtandet
ärO nyttjade, eller Banco-Sedlar; hvilket Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet torde finnas benägne, att med»
gifva. ,
4--de Punkten.
Häruti var föreslaget, att Götha Canal Bolags-
samt Malmö-Hisconters öfrige CapitalSkulder,
jemte derå till den 1 October J817
upplupne Räntor, skulle liqvideras till fulla
beloppet med Riksgälds-Contoirets Obligationer,
ställde på 5 år med En femtedels årlig afbetal*
fiing, dock utan Ränta.
a844 Stats- och Banko-UtsJtottens Beliinkanden:
Denne punkt har utan förändring eller Vili
lägg blifvit bifallen af Högvördige Präst-Ståndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet, men Höglofl,
Ridderskapet och Adeln har stannat i följande
Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö Disconters
öfrige Capital-Skulder, jemte derå till den
a October 1817 upplupne Räntor, liqvideras
till fulla beloppet, på det sätt, att hälften inlöses
genast med Riksgälds-Sedlar, och för den
andra hälften utgifvas Riksgälds - Contoirets Obligationer,
ej på högre, än 100 R:drs valeur,
hvilka sedermera inlösas på Fem Terminer, under
loppet af 2§ år, med En Femtedel hvar
sjette månad, utan Ränta.”
Samt Hedervärda Bonde-Ståndet likaledes
uti ett så lydande Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö-Discon*
ters öfrige Capital-Skulder, jemte derå till den
1 October 1817 upplupne Räntor, liqvideras
till hälften genast med Riksgälds-Contoirets Sedelmynt,
och för andra hälften utgifves samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2' års betalningstid,
och ej på högre, än 100 E:drs valeur,
men väl derunder; dock utan Ränta, och med
rabatt af 5 procent å hela fordrings-beloppet,
så att den, som innehar fordran hos Disconter*
ne till 100 R:dr samrnanlagdt, Capital-och Ränte-belopp,
och vi 1för dem erhålla Statens liqvid,
åtnjuter i stället 95 R:dr, hälften uti
Riksgälds-Sedlar och andra hälften uti RiksgäldsContoirets
ofvannärnnde Obligationer.”
Således äro hos respective Riks-Stånden 2tne
olika Beslut fattade, det eua, att Skulderne, en*
Sats- och Banko-Utskottens Betänianden. 1845'
ligt förenade Utskottens Förslag, sorn af Högvördige
Präst-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet
är bifallet, skola liqvideras till fulla belop-J
pet endast med Riksgälds-Contoirets Obligationer
på 5 år och med f;de!s årlig afbetalning;
och det andra, hvaruti Höglofl. Ridderskapet
och Adeln saint Hedervärda Bonde-Ståndet med
hvarannan instämt, att skulderne skola liqvideras
till hälften med Contant och till den andra
hälften med Riksgälds - Contoirets Obligationer,
förfallne till. betalning efter 2?- års förlopp; ehuru
Höglofl. Ridderskapet och Adeln och Hedervärda
Bonde-Ståndet, i anseende till 2:ne
med hufvud-frågan gemenskap egande omständigheter,
liro sins emePan skr!jaktige, i så måtto,
alt, enligt Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Beslut, skulle desse till liqvid förekommande
Skulder liqvideras tili deras fulla belopp, men,
enligt Hedervärda Bonde-Ståndets Beslut, med
5 procents rabatt; äfvensom, enligt Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Beslut, Obligationerne
på 25 år, skulle komma att inlösas på 5 Terminer
under loppet af 2g år med En Femtedel
hvar 6:te månad, hvaremot,j enligt HedeH
värda Bonde-Ståndets Beslut, Obligationerne
skulle komma att ställas på 2* års betalningstid,
och följaktligen på en gång inlösas.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns samt Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut hafva således,'
i anseende till sjelfva hufvudsaken, ett gemensamt
syftemål, det nemligen: att ifrågavarande
Discont-Skulder till ena hälften genast med
Contant betalas; vid hvilket förhållande, och
enär på andra sidan, Högvördige Präste-Ståndet
5l84& Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden'.
och Vällofl. Borgare-Ståndet ansett någon contant
afbetalning icke böra äga rum förr, än efter
Ett års förlopp, och det endast till En Femtedel
hvarje år, hafva förenade Utskotten, såsåom
Förslag till sammanjämkning af desse 2tna
motsatta Beslut, skolat hemställa', orri icke den
Femtedel af Discont -Skulderne. sorn, enligt
Högvördige Präste - Ståndets och Vällofl. Bor«
care-Ståndets sammanstämmande Beslut, till be
^
7
talning förfaller nästkommande år, ina genom
anticipatiorr contant godtgöras detta år, så fort
Xiqvidationen uti Riksgälds-Contoiret kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer utställas,
endast för de återstående Fyra Femte»
delarne af Götha Canal Bolags- samt Malmö
Disconters ifrågavarande Skulders totala belopp»
sorn till Liqvidation förekommer, och hvilka
Obligationer skola inlösas på fyra år, att räkna
från utgifniugs-dagen, med en fjerdedel årligen,
så att till exempel för en Tre-procents DiscontEevers
å 500 R:dr, erhålles detta år contant
100 R:dr, år 1819 likaledes 100 R:dr, år 1820
B:dr 100 och så vidare, eller 100 R:dr om
året.
Men, derest de respective Riks-Stånden icke
skulle förena sig om detta Förslag, blir nödvändigt,
att Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
samt Hedervärda Bonde-Ståndet sins emellan
öfverenskomma om sammanjämkning af deras
skiljaktiga Beslut, i afseende på rabatten samt
Terminerne till Obligationernes inlösen, så att
pune hela alternativa meningar må kunna till
Förstärkta Utskottens afgörande framställas.
Stats- och Bänto -Utskottens Betänkanden. 1847
7:de Punkten,
angående blifvande öfverskott uti Götha
Canal Bolags; samt Malmö Discotiter, är godkänd
af samtlige respective Riks-Stånden, och
endast, i afseende på redactionen, tillägg gjorda'af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde - Ståndet. Skolandes detta förtydligande
iakttagas vid författandet af Forsla;
get lill de reglementariaka föreskrifterne.
1 0 -de Punkten.
Enligt denne punkt, skulle alla af Direc;
tionen öfver Götheborgs Discont på Banken dragne,
ordent igen bokförde och bland Allmänheten
utelöpande Assignationer, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Banco Sedlar inlösas, så
snart denna inlösen blifvit kungjord.
Punkten är väl hufvudsakligen gillad af
samtlig-e respective Riks-Stånden, men med den
förändring af Höglofl. Ridderskapet och Adela
samt Hedervärda Bonde-Ståndet, att, i stället
för Banco-Sedlar, skulle det heta: Banco- eller
deremot svarande Riksgäld? Sedtur.
Härvid anse förenade Utskotten sig böra
åberopa hvad, i afseende på 3-:dje punkten, rörande
Götha Canal Bolags samt Malmö Disconters
Assignationer, redan blifvit anfördt och
föreslagit.
11.-te Punkten.
Denne punkt lyder sålunda: ”Götheborgs
liisconts öfrige Skulder liqvideras till fulla beloppet
med Riksgälds Contoirets Obligationer,
på 5 år, att räkna från den dag, Utredningen
*3 §4$ Stats- och Banko-Utskottens Be.tlink anden.
blifvit tungjord att taga sin början, roed En
femtedels årlig afbetalning, och Sex piocents
ärlig ränta.” — Och lyder som föijer, den här*
med i närmaste sammanhang stående
iz'.te Punkt.
”På alla de uti nästförestående Punkt om*
förmälde Skulder godtgöres den uti sjelfva Förbindelsen
utsatte Fänta till den i November
1817; hvaremot desse samma Skulder, (med undantag
af Bankens fordran för Creditivet af
200,000 R:dr) ifrån nyssnämnde dag, elier den
i November 1817, löpa med Sex procents Ranta,
med mindre Capitalen skulle vara uppsagde, inom
den 1 October 1817; i hvilket fall enahanda
ränta af Sex procent beräknas från förfallodagen;
kommandes alia upplnpne Xnteressen till
den dag, under hvilken Riksgälds - Contoirets
Obligationer skola utgifvas, att sammanslås med
Capitalen.”
X anseende till 11, punkten, har Högled,
Ridderskapet och Adeln beslutat, att ifrågavarande
Capital-Skulder' skulle liqvideras till fulla
beloppet, pa det sätt, att hälften inlöses genast
med Riksgälds-Sedlar, och för andra hälften
utgifvas Riksgälds-Contoirets Obigatiorer,
ej på. högre, än 100 R drs valeur, hvilka sedermera
inlösas på Fem Terminer under loppet
<tf 2 2 ar, med En femtedel hvar Sjette månad
utan ränta.
Hedervärda Bonde-Standet, som närmast
instämt med Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
i anseende till 11. Punkten, har beslutat, att
Skulderne skulle liqvideras på enahanda sätt^
Stats- och Banko.Utskottens Betänkanden. 1849
som 1 4. punkten, angående Götha Canal Bo-'
lags- samt Malmö Discoriter omförmäles, dock
utan rabatt, och i följd häraf till hä ften genast
godtgöras roed Riksgälds’- Coritoirets Sedelmynt
och för andra hälften utgifvas samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2* års betalningstid,
och ej på högre, än 100 R:drs valeur,
men väl derunder.
Högvördige Preste-Ståndet och Vällofi. Borgare-Ståndet
hafva gillat 11. punkten, roed undantag
af hvad angår den deruti omförmälde
Sex procents ränta samt aberopat deras vid 12
punkten mnddeldte Utlåtande, hvilket hos desse
begge Stånd lyder, som föjer:
5’På alla Götheborgs Discont - Verks , emot
ränta löpande Skulder bör, på sätt Utskotten,
föreslagit, godtgöras den uti sjelfva Förbindelsen
förskrifne ränta till den 1 November 1817;
hvaremot desse Skulder (roed undantag af Bankens
fordran för Creditivet af 200.000 R:dr,
hvarom Beslutet följer vid 14. punkten) ifrån,
nyssnämnde dag, eller den 1 November 1817,
böra löpa med Sex procents ränta årligen? derest
icke Capitalen skulle vata uppsagde inom.
den 1 October 1817, i hvilket fall enahanda
ränta af 6 procent komme att beräknas ifrån
förfallodagen, och hvilken ränta skall intill den
dag, som af Riksgälds - Contoiret fastställes, till
utbyte af Discont-Verkets Obligationer, varda
till så stort belopp, sorn då vore upplupet, 1U
qviderad med Discontens medel, så att Riksgälds
- Contoiret ej komme att taga befattning^
roed annat, än Capital - Skulden. Hvarförutan
det i öfrigt bör åligga Götheborgs Discont Bo>
1850 Stalf och B ant o-Utskott ens Betänkanden.
lag, att, så snart slutliga utredningen af Disconten
skett, och innan någon utbetalning åt Actie
-Egarne får ega rom, gälda uppå samtlige
denne Disconts Obligationer ränta till det belopp,
Discontens tillgångar medgifva, dock icke
ofver Sex procent om året, att räkna från den
dag, å hvilken Riksgälds-Contoirels Obligationer
blifva daterade, och intill de dagar, då samma
Obligationer till inlösen förfalla.’
12. Punkten är liel och hållen bifallen af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, och äfven af
Hedervärda Bonde - Ståndet blott med den förändring,
att, i stället för att punkten mot slutet
innehållerj kommandes alla upplupne Interessen
till den dag, under hvilken Riksgälds-Contoirets
Obligationer skola utgi/vas, att sammanslås med Capitaten,
skulle det heta: kommande alla upplupne
Jnteresseii till den dag, under hvilken RiksgäldsContoirets
Liqvidation börjas, att sammanslås med
Capitalen.
Då respective Riks-Ståndens, i afseende på
it. och 12. punkterne, fattade Beslut, mot hvarannan
jemföra», så förekommer aldraförst den
skiljaktighet, att 2=ne Ständ, nemligen Högvördige
Preste-Ståndet och Vallöf!. Borgare Ståndet,
i enlighet nied Utskottens Utlåtande, be'
slutat, att någon Contant afbetalning icke bör
ega rum förr, än efter ett års -förlopp ifrån
den dag, under hvilken Riksgälds Gontoirets
Obligationer äro utgifne, och det endast till
^:deU hvaremot Höglofl. Ridderskapet och A'
deln samt Hedervärda Bonde - Ståndet beslutat,
att Skulderne skulle genast till hälften betalas
med Riksgälds-Sedlar, och andra hälften
Stats- och Banko-ZJtskottens Betänk anden. 18 51
liqvideras med Riksgälds-Contoirets Obligationer,
förfallne till inlösen efter Två och Ett
halft års förlopp; hvarvid dock, i afseende på
nyssnämnde Obligationers förfalio-tid, den skiljaktighet
emellan Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet förekommer,
att, enligt Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Beslut, skulle de inlösas på 5 Terminer
under loppet af ;§ år" med en femtedel hvar
Sjette månad utan ränta, men, enligt Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut, på en gång.
Enär nu, i afseende på sjelfva hufvudfrågan,
huruvida nemligen Capital-Skulderne skola
till deras fulla belopp liqvideras med Riksgälds-Contoirets
Obligationer eller till hälften
nied Contant, förhållandet ar enahanda, sorn med
Götha Canal Bolags- samt Malmö Disconters
Skulder, anse Förenade Utskotten sig böra tillstyrka
enahanda sammanjämkning, sora vid 4:de
punkten är föreslagen, att nemligen den femtedel,
som, enligt Utskottens Förslag, skulle förfalla
till betalning nästkommande år, må genom
anticipation contant godtgöras detta år, så fort
Jjiqvidationen uti Riksgälds-Contoiret kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer endast
utställas fö* de återstående Fyra Femtedelarne,
hvilka Obligationer inlösas på Fyra år,
att räkna från utgifningsdagen med En Fjerdedel
årligen.
Men, derest de respective Riks-Stånden
icke skulle förena sig om den nu föreslagne
sammanjämkning, torde Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt Hedervärda Bonde-Ståndet
finna nödigt, att sins emellan öfverenskomma
1852 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
om undanrödjande af den skiljaktighet, som är
uti deras Beslut, i afseende pa Obligationernes
betalnings-termin , pä det anie liela alternativa
meningar till Förstärkta Utskottens afgörande
må kunna framställas.
Beträffande frågan om räntan å Götheborgs
— .
Disconts Skulder, så äro samtlige respectiv®
Riks-Ständens Beslut sammanstämmande deruti,
att, enligt Förenade Utskottens Förslag, Interesse
skall beräknas'och godtgöras till den dag,
Xiiqvidationen kan taga sin början, och under
hvilken samtlige Riksgälds-Cbntoirets Obligationer
komma att utfärdas; dock hafva Högvördige
Preste-Siåndet och Vällofl. Borgare-Ståndet,
på sätt förut är anfördt, uttryckligen förklarat,
att desse Interessen ick« skola, efter Utskottens
Förslag, sammanslås med Capitalen, utan liqvideras
af Discontens medel,"så att Riksgälds-Corttoiret
icke skulle komma att taga befattning med
annat, än Capital Skulden.
Vid detta förhållande, torde Förenade Utskotten
få föreslå, att, utom hvad angår Bankens
Creditiv-fordran, 11. och 12 punkterne i
al t öfrigt må bibehållas oförändrade, så framt
nu varande Directeurer öfver Götheborgs Discont
aflemna deras förbindelse, att en för alla
och alla för en ansvara Riksgälds-Contoiret för
all den förlust, som Riksgälds-Contoiret, vid
Utredningens slut, möjligen skulle kunna komma
att vidkännas på sitt förskott till ränte-betalningar.
Men, derest bemälde Directeurer icke
skulle vilja ikläda sig en så beskaffad Förbindelse,
kommer med ränte-betalningen att förhållas,
enligt Högvördige Preste-Ståndets och
Stats- och Banko-Utskot(ens Betänkanden. 1855
Vallöf!. Borgare-Ståndets vid 11. och 12. punkterne
fattade, här frammanföre intagne, sammanstämmande
Beslut.
14.de
Enligt denne punkt, skulle Bankens Creditiv-fordran
af 200,000 R:dr fortfara att löpa
endast med den förskrifne räntan af Tre procent,
hvaremot denna fordran skulle komma»
att, i likhet med Discontens andra Skulder,
liqvideras till En femtedel hvarje år.
Denne punkt är bifallen af Höglofl. Riddexskapet
och Adeln, samt på sådant sätt antagen
af Högvördige Preste-Ståndet och Vallöf!.
Borgare-Ståndet, att Bankens Creditiv-Fordran
hos Götheborgs Discont af 200,000 R:dr skulle
intill Octroy tidens slut, den 26 nästkommande
October, fortfara, att löpa med den förskrifna
räntan af Tre procent; äfvensom denne fordrans
Capital- belopp borde, 1 likhet med Discontens
andre Skulder, liqvideras till En femtedel hvarje
år; och skulle, efter Octroy-tidéns utgång;
Banken, i afseende på räntan å detta begagnade
Creditiv, njuta lika rätt med Discontens öfrige
Fordrings-ägare.
Hedervärda Bonde-Ståndet- har åter stanä
nät i det Beslut, att Bankens Creditiv-fordran
af 200,000 R:dr skulle fortfara, att löpa endast
med den förskrifne räntan af Tre iprocent,
samt liqvideras, i den mohn Discontens tillgångar
inflyta och liqviden med de privat? For
drings-Egarne
medgifver.
, Då nu 2:ne Stånd, nemligen Högvördige
Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet, sam
-
Statt' och Banko-Vistonens Betänkanden.’
manstämt deruti, att Banken,Jefter Octroy-tiden*
utgång, bör åtnjuta ränta, i likhet med de öfrige
Fordringsegarne, hvilken ränta, efter hvad
desse Stånd vid 12 puncten yttrat, skulle kunna
komma att öfverstiga Tre procent om året,
men Höglofl. Bidderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet ansett endast Tre procents
ränta böra beräknas, äfven efter Octroy-i
tidens utgång, och Hedervärda Bonde-Ståndet
härvid tillagt, att Capital - Fordringen skulle
komma att liqvideras, i den mohn Disconten*
Tillgångar inflyta och liqviden med de private
Fordrings-Egarrie inedgifver; Så hafva Förenade
Utskotten, med afseende härå , skolat vördsamligen
föreslå, att samtlige respective Riks*
Stånden förena sig uti det Beslut, att Bankens
Capital-Fordran för Creditivet af 200,000 R:dr
liqvideras på enahanda sätt, som Discontens
dfrige Skulder, (med undantag af Assignationer*
ne, om hvilka serskildt Beslut är fattadt), och
att den Banken tillkommande ränta ovilkorligen
utgår efter Tre procent om året, samt, derest,
vid utredningstidens slut, tillgång skulle
finnas, bör Banken, i likhet med öfrige Fordringsegare
, undfå fyllnaden i Sex procents
ränta, hvilken dock icke utfaller, förr än Sex
procents ränta, beräknad till utredningstidens
slut, kunnat åt Actie-Egare utdelas.
i$.de Punkten, angående Fordringar ho*
Götheborgs Discont, hvilka aro använde eller
ytterligare blifva använde uti Liqvider af Skulder
till nämnde Discont, kommer att inrättas
efter det definitiva Beslut, sorn, i afseende p*
Stats- och T anka- Utskottens Betänkanden'. 1855
11 och 12 puncterne, af Rikets Högloil. Ständer
vidtages.
16.de
Härvid anmärkes blott, att det förtydligande,
som j:ne af de respective Rikstånden
pröfvat nödigt, skall varda iakttaget uti de
reglementarisk;! föreskrifter, hvilka komma att
Rikets Höglofl: Ständer underställas.
Alla öfrige nu icke omförmälde punkter
hafva förenade Utskotten funnit vara bifallne,
dels af samtlige Riks-Stånden och dels genom
3:ne Stånds sammanstämmande Beslut, så att
serskildt utlåtande öfver dem icke kan ärfordras.
Det ena och andra underställes de respective
Riks-Ståndens vidare
En Ledamots serskilda mening bifogas.
Sockholm den 17 Junii 1818,
Utdrag af Protocollet häUit hos Rikets
Höglofl. Ständers sammansatte Statsoch
Banco-Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 17 Juni i 1818,
"V^id 4:de Puncten uti Höglofl. Stats- och
Banko-Utskottens förslag till jemkningar i vissa
delar af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande
utredningen af Götha Canal-Bolags- Malrnöocli
Götheborgs Disconter gjorde Herr Borgmästaren
Holm följande Reservation: ”Utskotten
hafva ej magt att föreslå någoU jemnkning i
andra fall än deri Riks-S änden äro skiljakiige
i sine Beslut. Nu befinnes, att Preste- och
Borgare-Stånden beslutat, att Götha Canal- och
;i85ö Stats-och Banko-Utskottens Betänkanden.
Malmö Disconters 3 procents sedlar och afskrifnings-räkningar
skola inlösas om 5 år med ^nlels
afbetalning årligen, och hvarmed början skulle
göras nästa år. Deremot hafva Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet enstämmigt beslutat,
att hälften skulle inlösas genast och den
andra hälften om a§ år, sålunda att, enligt Bonde-Ståndets
beslut, skulle den då betalas på en
gång, men enligt Ridderskapets och Adelns be"
slut på 3 serskildta Terminer.
I afseende-på första hälften är således 2
Stånds beslut emot 2 Stånds. Häruti kan således
ingen jemnkning äga rum, utan bör deni
na fråga afgöras uti förstärkta Utskotten, så vi*
da ej något af Riks-Stånden dessförinnan frångår
sitt beslut; Deremot bör jemnkning endast
tillstyrkas i afseende på sista hälften; Och då
skulle jag tro, att den sålunda bör kunna ske,
att första |:de!en af sista hälften torde något
förr utgå eller början dermed ske den i:ste
October 1820, och hvarje halft år utgifvas, tills
lieia summan blifvit fulleligen betald. Ut Supra.
N:r 310*
Rikets Högloft. Ständers sanman satte Statsoch
Banco-Utskotts Memorial, rörande
skyndsam inlösen af Filial- Disconternes
Assignationer. '
I sammanhang med det Förslag till jämkningar
uti vissa delar af respective Riks * Ståndens
fattade Beslut, rörande Filial - Disconternes ut:
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1857,
redning, som förenade Stats- och Banco-Utskot»
ten under denne dag afgifvit, har förekommit,
hurusom en längre tid ännu nödvändigt måste
förflyta, innan allt hinner ställas iden ordning,
att Riksgälds - Contoiret kan företaga Liqvidationen
af desse Disconters Skulder. Och, då
samtlige Respective Riks-Stånden nu mera enhälligt
beslutit, att Götha Canal-Bolags- Malmöoch
Götheborgs Disconters på Banken dragner
ordentligen Bokförde och bland Allmenheten.
utelöpande Assignationer skola till fulla beloppet
med Contant inlösas, samt för verkställigheten
af ett så beskaffadf. Riksens Ständers Beslut
icke lärer kunna ärfordras Kongl. Majus Nådiga
Sanction; hafva förenade Utskotten skolat
vördsamligen hemställa, om icke Rikets Höglofl.'
Ständer täckas bifalla, att ifrågavarande Assignationer
genast med Contant inlösas; i hvilket
fall förenade Utskotten kunde få sig uppdraget*
att nödige anstalter härtill vidtaga och genom
Riksgälds-Contoirets Styrelse låta denna inlösen
kungöra; Hvilket Rikets Högloft. Ständers ba*
pröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 17 Junii 1818.
Nlr 311.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande öfver Riksens Ständers
Revisorers anmärkningar vid Stafs
Bihang
till Riks.St. Fröt. 1817 • 1818. 4-de Sami. N:r 233.
1^58 Stats-Utskottets Betänkanden.
Verkets Räkenskaper och förvaltning
uren 1312 till och med 1815.
H os Höglofl. Ridderskapet och Adela hafva
anmärkningar blifvit gjorde vid Stats-Utskottets
dea 3:dje dennes afgifne ullåtande öfver de af
Riksens Ständers till granskning af Stats-Ver.
kets Räkenskaper är 1817 valde Revisorer gjorde
anmälanden; Men, som berörde utlåtande är
gilladt af Högvördige Prest-Ståndet den 3:dje
samt af Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Siåndet den 5:te i denna månad, har
Utskottet funnit sig emot 6g §. i Regeringsformen
ej kunna detta ärende till vidare handläggning
upptaga: Hvilket Utskottet skolat vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 17 Junii 1818-
N.r 312.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
i anledning af gjorde anmärkningar
vid dess hemställan om revision
af de under Kongl. Krigs -Collegii
disposition stående Cassors förvaltning
och Räkenskaper.
Vu Stats - Utskottets den 26 sistledne Maji
gjorde hemställan, att de under Kongl. KrigsCollegii
disposition stående Krigsmanshus- Boställs-
och Mötes - Passevolance - Cassors räkenskaper
ooh förvaltning måtte, i sammanhang med
Revisionen af Stats-Verkets öfrige Räkenskaper,
StatsUtskottetS Betänkanden.
öfverses och granskas af Riksens Höglofl. Ständer
och Deras imellan Riksdagarne sammanträdande
Revisorer; hafva anmärkningar hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln blifvit gjorde,
sorn innefatta, att desse Cassors medel icke kunde
anses hafva härflutit iftån eller tillhöra
Stats-Verket, på hvilken grund, och då desamma
förvaltas efter de utaf Kongl. Majrt i Nåder
utfärdade serskilte Reglementen och Författningar,
samt de Bokslut, sorn deröfver årligen uppgöras,
af Kongl. Kammar-Rätten granskas, någon
Ytterligare åtgärd i detta hänseende af Riksens
Ständer eller deras Revisorer icke kunde
anses nödvändig, och efter en JLedamots yttrade
tanka äfven vöre olämplig; i anseende till
hvilke erindringar, Höglofl. Ridderskapet och.
A.deln återremitterat frågan; och har jemväl
Vällofl. Borgare-Ståndet genom återremiss äskat,
att Stats-Utskottet måtte från Kongl. Krigs-Collegium
infordra upplysning, hvilka och af livad
beskaffenhet ifrågavarande Cassör äro, samt med
anledning deraf föinyadt utlåtande afgifva.
Stats-Utskottet har derföre genom HofCantfclers
- Embetet begärt närmare upplysning
i berörde delar från Kongl. Krigs - Collegium
och inhemtat, att, såsom förut uppgifvit är,
desse Cassör äro t Krigsmanshus- Boställs-, Mötes
Passevolance-Gassorne, hvilkas beskaffenhet
är följande:
Krigsmanshus - Cassan: grundlädes af Konung
GUSTAF ADOLPH , som den 30 Augusti
1622 till välförtjente och i Rikets tjenst förlamade
Krigsmäns understöd, donerade 2000 Daler
Silfverrnynt i hemmansräntor; hvarefter fle
-
a86e Siats-Utskottets Eetänkandeni
re af det Kongl. Huset samt Rikets högre Embetsman
till ändamålet bidragit, saint senare
Regenter ansfagit lie mrnansrän torne af Kungsladugården
Hof i Östergöthland 7 *- Mantal,
64/9 M:tal uti' Kronoberg» Län och i6| M:tal
i Finland; äfvensom räntorne af 77- M:tal i
Elfsborgs och Skaraborgs Län ; hvarförutan genom
Kongl. Resolutionen af år 1684 Krigs'
manshuset blifvit tillagdt Reneficii - hemmans
räntorne vid a. t skil 1 ige indeldte Regementer,
tillsammans utgörande, sedan Finland förlorades,
941 T:r ti 3 Kp r Spannmål. — Dessutom
ingå till Krigsrnapshus-Cassan följande afgifter:
Centonal, eller en Procent af alla löner.
Befordringsafgift, a Procent af löner i allmänhet
vid deras tillträdande.
Fem Procents afgift för gåfvor och Pensioner
samt förmånlige Resolutioner.
Afgift för Diplomer, å Grefligt, Friherrlig!
samt Adligt Stand och väldighet.
Rusthålls afgift, en procent af Köpesumman
och dessutom af Köparen 1 R:dr efter helt Rusthåll
räknadt.
Insktifnings - och Af skeds-penningar af Corporaler
och Soldater m. fl. å 1 Daler Sunf.
Armbösse-medel, vid Sjö- och Landt - Tullarne.
Bötesmedel för fel vid Rusttjensten m. ni.
Fyr ationde- Spanmål i åtskil lige Län, utgörande
tillsammans 873 T f 283 K:pr.
Lcndtgille af 18 Tunland Stadsjord vid Linköping.
Två procents afgift, för alla Xiönförhöjnin*
gar,
Stats-Utskottets Betiinkanden. 1861
Af hvilke alla Inkomster, äfvensom af årliga
räntan uppå utlånade Capitaler, sådane de
samme voro 1781, Arméens Pensions-Gassa åtnjuter
Adelar.
Varande sedermera utaf Riksens Ständer
likmätigt Kongl. Majus Nådiga Kungörelse den
23 Januarii 1811 ytterligare anslagne och bevilljade
följande intrader till KrigsmanshusCassans
förstärkande, nemligen:
Centonalen, som förr utgått af indeldte löner
efter kronovärdie, borde framgent utgå m'ed
en procent af Lönernes belopp efter de årlige
Riksinarkegångsprisen.
Af Arfvoden och Tractamenten, för hvilka
^Bevillning erlägges, bör Centonal ock innehållas,
likasom af Löner pa Stat.
Fcclesiastiqve personer, sorn tillförene icke
betalt Centonal, skulle intill nästföljande Riksdag
erlägga 3 procent af deras Lönebevillning.
För Diplomer å Rikets Högsta värdighet
samt Seraphimer - Riddare- Commendeurs- och
Riddare-Diplomer, stadgades serskild afgift.
Vid Fastighets-köp i Städerne och på Landet
skulle erläggas En per mille af köpesumman.
Af Skatte-Köpeskilling å Krono-Hemman bestämdes
6 procents afgift.
För Besittnings-rätt å Krono-Hemman faststäldes
j| R:dr af helt hemman och proportionaliter
för mindre delar.
För Burskaps vinnande skulle betalas 16
sk. till 2 R:dr utom Handtverk samt ifrån 8 sk.
till En Rulr inom Handtverk efter Städernes
Classification; Äfvensom vid Skatte-Köp af Kro
-
i86a Stats-Utskottets Betiinkanden,
no-Rägenheter utaf hvad beskaffenhet som hälst,
sorn ej äro till mantal satte, likaledes betalas
6 procent af Skatte-Köpeskillingen.
Militia - I}ostalls - Cassan har uppkommit sålunda,
att, sedan vid Indelnings - Verkets inrättande
hemman dels af Säteri- dels af Krono-natur
voro anslagne till Boställen vid Regementerne
med löfte om deras iståndsättande på Kronans
eller Statens bekostnad, emot skyldighet
för Indelningshafvarne att dem sedermera underhålla,
blefvo vid hvart och ett Regemente
någre hemman, under namn af Reservehennman,
förlänte med sine räntor, till äfbrände
Officers - Boställens återuppbyggande,
hvarefter Cassan formerades år 1767 med da
i Randt-Ränterierne förvarade Reserve - medel,
hvarutaf till utlåning anslogs j..Tunna Guld
Silfvermynt: Och hade val Riksens Ständer vid
1769 års Riksdag utlofvat, att Staten skulle understödja
Boställs - Verket med Fyra Tunnor
Guld i nämnde mynt inom åtta år, men hvil"
-ket bidrag aildrig utföll: 'Dock hade Cassan omsider
så tillväxt intill 1782 årsslut, att Kongl.
Maj-t den 23 Maji 1783 i Nåder förordnade,
att de förut inskränkte utgifteme då borde sträcka
sig till nybyggnad af Caractershus m. md
hvarförutan af desse medel äro anslagne in'
qvarterings-penningar åt Boställslöse Officerare1
Vatande Cassans inkomster för öfrigt obetydlige
och bestående endast uti vitesböter, hvartill
Boställshafvare fällas, för det de bortsälja
Foder rn. m. samt inflytande betalning för borrtsålde
utdömde Caractershu9 å Militiae-Boställen.
Stats-Utskottets Fetänkanden.
Mötes Passevolancc-Cassan, består åter af den
afgift, som dels frän längre tid tillbaka eller
1770- och 1780-talen af de rustande vid Cavallerie-Regementerne
blifvit åtagen dels likaledes
af Rotehållarne vid Tndelte Infanterieoch
nedsuttne Cavallerie-Regementerne , i följd
af Riksens Ständers begifvande vid 1812 års
års Urtima Riksdag blifvit utfäst emot det att
Manskap och hästar underhållas af Kongl. Maj:t
och Kronan vid Regements-möten och marcherne
till och ifrån mötesplatserne; Och hvilken
afgift utgör vid Cavallerie-Corpserne årligen
Ätta R:dr för karlens underhäll och visse fourage-persedlar
in natura, eller efter Markegångspris,
samt af Rotehållarne och de rustande vid
afsuttne Cavalleriet 8 R:dr årligen.
Öfver alla dessa Cassör eller fonder föras
i Kongl. Krigs - Collegium Räkenskaper och
upprättas Bokslut, sorn sedermera af Kongl.
Kammar-Rätten revideras.
Af hvad sålunda örn desse Cassors upphof
och inkomster.utredt och upplyst blifvit, förmodar
Stats-Utskoitet det otvunget följa, att
nämnde Fonder tillkommit genom bidrag af
Statens eller Allmänne medel, samt underhållas
af enahanda tillgångar, hvarutaf Stats-Verkets
Inkomster bestå, och beviljade medel, som
för Statens behof erläggas. — Och, som desse
Cassör altså icke lära kunna annorlunda anses
än såsom delar af Stats-Verket på det hela, så
väl i anseende till deras tillkomst och intrader
som ock på grund af deras publika föremål; så,
och enär den revision af desse Cassors räkenskaper,
som i Kongl. Kammar-Rätten hufvud»
1864
Stats- Utskottets "Betänkanden.
sakeligen till ziffran verkställes, synes icke boxa
utesluta ilen öfversigt af förvaltningen härutaf,
som Riksens Ständer enligt 68 §, Riksdagsordningen
tillkommer öfver Stats-Verkets
alla tillgångar., 'och öfrige räkenskaper, hvilka
likaledes af Kongl. Kammar Rätten revideras;
liar Stats-Utskottet trott sig icke kunna frångå
dess gjorde hemställan, att Riksens Ständers
och deras RéVisorers åtgärd i förevarande hänseende
må hädanefter sträckas äfven till de under
Kongl. Krigs Collegii disposition stående
Cassors förvaltning och räkenskaper. Hvilket
Utskottet får vördsamligen förklara och derjemte
anmäla, att Högvördige Präst-Ståndet, enligt
1 rotocolIs-IJtdrag af den 5 i denna månad
ansett Utskottets hemställan i detta ämne böra
förfalla, men Hedervärda Eonde-Ståndet åter
dertill bifall lemnat den 5 dennes,
■Stockholm den 17 Juni 1818.
När 313.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af Deputerades
af Riks-Ständen Berättelse rörande Revisionen
af Krigs-Räkenskaper ne för
iglO och följande åren.
rT',
ill Stats-Utskottet hafva Riksens Höglofl, Ständer
behagat remittera Deras till deltagande uti
Ofver Revisionen af Krigs-Räkenskaperne förordnade
Deputerades Berättelse, angående KrigsRedogörelse-
och Revisions-arbelet sedan sista
Riksdagen.
Ståts-Utskottets, Betänk anden". 1865
Deputerade hafva, beträffande sjelfva Revisions
- arbetet, omförmält huruledes, sedan
Kongl. Majit vid sista Urtima Riksdagen föreslagit
Riksens Ständer, att jemväl genom Deputerade
deltaga i revisionen af .1810 och senare
årens Krigs-Räkenskaper, samt Riksens
Ständer, med antagande deraf, utfärdat Instruction
för Deputerade och dertill utsett 2me af
hvarje Stånd, så hafva desse Deputerade icke
allenast fullföljt tillsynen å hvad som återstod
af 1808 och 1809 arens krigsredogörelses så
beskaffade handläggning, utan ock vidtagit enahanda
åtgärd med Revisions-arbetet för 1810
och följande årens krigs-räkenskaper på sätt den
erh.ållne Instructionen utstakade och de deröfver
förde protocollerne, hvilka äfven Stats-Utskottet
blifvit meddelade, närmare utvisade.
Till granskningens förrättande äro af Kongl;
Majit i Nåder förordnade 2 ne serskildte Contoir
med erforderlige Tjenstemän och Betjening:
Och hafva de först iribekomne Räkenskaperne
blifvit i detta hänseende ujapskattade~till
541 \ Revision s-månader , derutaf vid sistlédne
October - månads halfårs undersökning funnits
Verkstäldt 3 5 6^:de:l:i Månaders arbete och af det
förra återstått i85*:dels Månads, men hvartill
kommit dels ytterligare aflemnade dels inför*
väntade Räkenskaper för i* 13 till och med för
1817, tillsammans med sistnämnde återstod utgörande
429 Re visions-män aders arbete, så att
mer än hälften af det hela då ännu icke medhunnit
s.
Deputerade hafva i afseende på uppskatti
ningen af arbete,t upplyst, huruledes jemte Ge*
i8ff6 Stats~Utskottets Betänkande,n.
neral-Kvigs-Commissariatets för Arméen i Tyskland
Räkenskaper äfven inkommit 54 Band
Hanse-Staden Dybecks, Storhertigliga Mecklenburg-
Schverinska, Mecklenburg-Sfrelitzska och
Kongl. Hanrioverska Regeringarnes räkningar
tillika med 29 Band så kallade Executiv-Commissionehs
uti Stralsund räkningar, hvilke innefatta
de utländske Magterrtes uppgifter Öfver
de gärder, Sorn till Svenska Arméen efter Conventioner
eller eljest blifvit gjorde; Men, som
Kongl. Maj.t den 21 Februari 1815 anbefallt
då varande Herr General-Intendenten, nu mera
Herr Vice Presidenten na. rn. Billberg, att,
enligt honom meddelt Instruction, verkställa liqvid
med de utrikes Regeringar och Staterne,
och hviiket Liqvidations-värf så förmånligen
utfallit, att pretentionerne från 2,139,195 R:dr
31 sk. ji r:st. blifvit nedsatte till 1,174,586
Rtdr 31 sk. 6 r:st., hvarefter, med afdrag utaf
hvad från Svenska sidan blifvit afbetaldt i Contant
samt irt natura, Sveriges återstående Skuld
blifvit 590,964 Rtdr 14 sk. 10 r:st. allt Pommerskt
Courant, och hvilken liqvid Kgl. Majtt
under den 20 Junii 1815 i Nåder gi lat, med
förklarande af Dess Nådiga välbehag öfver Herr
Vice Presidentens verksamma och lyckliga bemödande;
så, och enär vid detta förhållande en
allmän och speciel Revision af utländske Makternes
Räkningar varit uran ändamål, hade Deputerade
endast i afseende på granskningen deraf,
huruvida något Regemente, någon Corp* eller
enskildte Tjenstemän, som vid Commissariaten
i Tyskland njutit förplägning, rese- och
underhålls - kostnader, tillika uppburit något af
Stats-lil skottets Betänkanden. i867
de främmande Makterne, låtit uppskatta otnförn.
äldte Räkenskaper efter en lindrig beräkning.
Vidare hafva Dc-puterade anfört, att vid
den så kallade nya Revisionen, 260 anmärkningsmål
skola förekommit, hvarutaf -7 äro utarbetade
och till Kongl. Kammar-Rättens pröfning
öfverlemnade, men de öfrige beroende på
förklaringars infordrande eller nödige upplysningars
anskaffning m. m., samt att, i anledning
af förre Revisionens åtgärder, Kongl. KammarRätten
godkändt ett anmärknings • belopp af
51,196 R dr 31 sk. 10 r:st., hvaraf likväl Kgl.
Majtt efter anförde Besvär befriat Redogörar
-
ne ifrån -
9,073: 25.
4-
sorn afgå jemte, för bristande
tillgång och andre orsaker af-
kortade ...
6,021: 41.
3-
Tillsammans
15>°94: 18.
7-
I Kronans Cassör inbetal-
te -
9,029: 38.
3-
samt Kronan i Liqvid mot for- 1
dcingar godtgjorde - - ,
10,472: 20.
0
a*
Och återstående till in-
drifning -
16,602: 1.
y-
Summa
51,198: 31.
10.
Och hade för öfrigt, utom
hvad som
ge-
norn Kongl. Kammar-Rättens h
andiäggrling
vid
de så kallade oafslutade Krigs-Redogörelse-rnålen
sedan år 1814 ingått med 17,278 Rtdr 18
sk. 3 rtst., äfvenväl i anledning af nya Kr/gsRevisionens
anmärkningar, någre mindre bety
-
1868 Stais Utskottets Betänkånden.
delige belopp hunnit ådömas, deraf en del influtit.
Jertite det Depufernde å .Revisions - arbetet
haft en oafbruten tillsyn och befordrat dess
fortgång samt äfvenväl följt målens handläggning
och under egen speciel så kallad efterRevision
tagit åtskilige Räkenskaper, hafva
Deputerade, i följd af Instructionens föreskrift,
att dem ålage anställa en generel tillsyn å
Krigs-Fonds-medlens uppbörd och. disposition
m. m., samt då vid verkställigheten deraf befunnits,
att samtlige Krigs-Fonds - medlen icke
upptagits af Krigs-Commitéen, utan till en del
directe från de i Kader tillförordnade Förvaltare
af Krigs-Fonden tillhandakommit serskildte
Redogörelse-Verk, infordrat och erhållit alla
för Deputerades åtgärd nödige uppgifter och
upplysningar, och hvarutaf befunnits, att KrigsFonden
sedan år 1810 utgjort en Summa af
2 9>79 1j21 2 R:dr 8 sk. 9 r:st., hvaröfver redogörelse
funnits med utmärkt ordning och grannlagenhet
uppgjord och fullständigt veriflcerad
samt på det mäst ojäfaktiga sätt vitsordat det
nit och den sorgfällighet, hvarmed Krigs-Fonden
blifvit förvaltad; hvarförutan, till vidare
Controll, jemförelse blifvit företagen imellan
de uti sist omförmälte Räkningar afförde Summor
och Administrations-Verkens Räkenskaper,
hvarmed Deputerade likväl ännu icke hade
hunnit till slut,
Till Riksens Höglofl. Ständers åtgärd och
yttrande hafva Deputerade anmält förhållandet
med ett emot Krigs - Commigsarien Möller af
jgamla Krigs-Revisions-Departementet anhängig!
Stats-TJtskotlets Eetänkanden. 1869
gjordt anmärknings - mål, hvaraf beskaffenheten
vöre den, att, sedan andra Afdelningen af berörde
Departement, som den 13 Januarii 1813 fått
emottaga General - Krigs'- Gommissat iatets vid f.
d. Vestra Arméens Venstra Flygel Räkenskaper,
den 8 derpåföljande Februarn i anledning
deraf författat anmärkning mot Möller pl ett belopp
af 10,346 R:dr B,co, samt Handlarne Beckman
och Söllscher, sorn uppgifvit sig vara Gode
Män i Möllers Concours, uti till Kongl. Kammar-Rätten
tid efter annan ingifne skrifter anhållit
om anstånd med förklaringen deröfver,
hade likväl, ehuru Kongl. Kammar-Rätten beviljat
sådant anstånd, först på 2:ne och sedan
på gine månader samt oaktadt förnyade påminnelser
och vitén någon förklaring icke inkom'mit
förr än den 2 April 1814, då desse utredningsmän
endast andragit, att, sorn icke anmärkningen
blifvit bevakad å den efter Möller utverkade
Års-Prodama-dag d. 1 November 1813,
skulle Kongl. Maj.ts och Kronans Talan, jemlikt
Rådstufvu-Rattens i Wennersborg nteddelte
Utlåtande, vara försuten. Men, som, oberäknadt
öfrige omständigheter, förenämnde Utredningsmän,
på sätt Concours-Stadgan förmår, icke
uppgifvit ersättnings-krafvel till vederbörande
Domstol, som då bort lemna Kronans Ombud
serskild notiiication om Proclaman, utan genom
sin förtigenhet synas ådagalagt en öfverlagd
plan till Kongl. Maj:ts och Kronans skada, hade
Deputerade tillstyrkt Andra Revisons - Afdelningen,
att i detta betydeliga och efter utseende
val grundade anmärknings-mål i underdånighet
ingifva Resnings-ansökning; i hvilket
2870 ^tats-Utskottets Betänkauden.
ämne, sedan Sysslomannens underdåniga förkJaringar
inkommit, Deputerade äfven haft tillfälle
den 6 Februarii 1815 afgifva deras underdåniga
yttrande, hvilket, jemte Kongl, Kammar-Rättens
underdåniga utlåtande, sorn likaledes
understödde ansökningen, den 31 Augusti
1813 till Kongl. Justitia-Revisions-Expeditionen
ingått.
Då likväl intill den 15 Maji 1817 någon
åtgärd till slut uti denne fråga icke följt, hade
Deputerade uti underdånig skrifvelse berörde
dag anhalTit örn Nådig befallning till vederbörande
att samma underdåniga Resnings - fråga
hos Kongl. Maj:t med första föredraga, samt
otn Nådig Remiss till Justitice-Cantzleren, att
derå fästa uppmärksamhet; i anledning hvaraf,
och sedan befunnits, att Handlingarne förkommit,
Kongl. Majus Nedre Revision förständigat
vederbörande Tjenstemän uti f. d. Andra Revisions-Afdelningen,
att i detta Resnings-mål
förnya Handlingarne, hvilka sedermera blifvit
genom Kongl. Kammar - Rätten å nyo utstäldie
lill Möllers Sterbhus-Delägares förklaring, efter
inbekummandet hvaraf Deputerade ytterligare
haft tillfälle, alt uti underdånigt Betänkande
af den ig Augusti understödja Resnings-ansökningen,
hvarefter Kongl. Kammar- Rätten med
underdånigt utlåtande af den 20 October *nsäi
dt Handlingarne till Justitise-Revisions-Ex*
Peditionen, äfven med underdånigt tillstyrkande
af Nådigt bifall derå ; och hemställa nu Deputerade
till Riksens Höglofl. Ständers egna be'
prwfvande om och huruvida någon åtgärd af
Siats-Vlskottets Betiinkanden. 1871
deras Justitia - Ombudsman i afseende^ på detta
ämne må vara lämplig1.
I anledning häraf får Stats-Utskottet med»
dela det utlåtande, att, då, såsom Deputerade
anmält, berörde Resnings fråga genom Handlingarnes
förnyande blifvit till afgörande cornplett
och på Kongl. Majus Nådiga pröfning var
beroende, då Deputerade afgåfvo förevarande
Berättelse, synes någon Riksens Ständers serskildte
uppmärksamhet härå för närvarande icke
behöfva fästas, hälst, utom det att anmärknings
• författaren icke lärer underlåta bevaka
sin talan, Deputerade jemväl blifva i tillfälle
att fortfarande följa målets gång och, om derunder
så nödigt finnes, anlita Riksens Höglofl.
Ständers Justitiae-Ombudsman om dess Embetes
åtgärd uti ämnet*
Under åberopande af 7 §. uti Deputerades
Instruction hafva de ytterligare framställt, huruledes
i §. 8 mom. af Kongl. Afskrifnings-Reglementet
under den 13 Augusti 1812 innehåller:
’’Skulle Uppbördsmannens redogörelse
utfalla' med öfverskott, sorn af vederbörande Ekonomi-Administration
godkännas och fastställas,
inlösas de till Kongl. Maj:t och dCronan efter
medelpriset af upphandlingarne.” Men, som
efter Deputerades tanke Proviant-Öfverskotter
icke lagligen kunna uppkomma annorlunda, än
derigenom, att en reqvirerad och qvitterad Proviant-artikel
, hvarå brist Uti Magazinet är, utbytes
emot en annan, samt derigenom att Redogörarens
Afskrifnings-Procent, som ej får af
honom disponeras, bespares, syntes annan ersättning
för öfverskotter, än som svarar emot
1872
Stats-Utskottets Betänkanilcn.
bristerne å andra artiklar samt AfskrifningsProcenten,
desto mindre böra Redogörarne till.
Itömma, som, när Magazins-Redogörare är förbudet,
att i allmänhet befatta sig med upphandlingar,
äfvensom att blanda egne tillgångar uti
Kronans förråder, vidare ersättning endast möjligen
kan leda derhän, att Redogörare antingen
på hvarjehanda sätt söker att från Räkenskaperne
utesluta eller till verkliga beloppet förringa
en påförd lefverans, hvarigenom afsändareri
råkade i betydelige brister, sorn i alla fall
blefve svåra alt utreda och omsider folie Kronan
till last, elier ock genom mindre noggrann
vigt .och mått orsaka för Regementet- och Corpser
samt enskildte Pro ■ iant-tagare en oskälig
förknappning vid ut-provianteringar; så, Och enär
det befunnits, att en del Redogörare begärt
och flere äfven fått sig godtgjordt iner och
mindre betydligt Proviant - öfverskott utöfver
befundne brister och bestådd Afskrifnings-provision,
hafva Deputerade, med hänseende till
de olägenheter, som af en origtig tydning af
ofvanstående moment hos Administrationerne
kan uppkomma, ansett sig äga fullkomlig anledning
till den hemställan, att Riksens Höglofl.
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
göra anmälan om en sådan förklaring af åberopade
Reglemente: ’’Att Redogörarne icke
måga- bekomma annan ersättning för blifvande
Proviant-öfverskotter i förrådet, än de sorn svara
emot de brister af åtskillige andre Proviantpersedlar,
hvilka bevisligen icke härröra fran
tillgrepp, jemte den Redogöraren lagligen tillkommande
Magazins - Procenten, samt att vid
Stats-Utsiottets Betankanden. 18/3
Hufvud - Administrations - Verket härom öön
upprättas och till pröfning och Resolution afleinnas
ändtlig liqvid, antingen vid hvarje Ex.
peditions slut, eller ock, der Magazineringen
år efter annat fortsättes, vid hvarje års utgång
derefter.”
Hvad Deputerade i denne del andragit
och hemställt torde Riksens Höglofl. Ständer
finna lämpligt, att hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla, i afseende på den förändring
eller rättelse i förrberörde Reglemente, sorn
Kongl. Majit i Nåder kan pröfva i anledning
deraf böra vidtagas.
I öfrigt hafva Deputerade Öfverlemnat de-;
ras åtgärder till Riksens Höglofl. Ständers bedömande
samt afvakta derom yttrande, äfven--  som rörande fortsättningen af Deputerades befattning;
och har dessutom en af dem, Herr
Professoren m. m. Doctor Sven Wijkman Caspersson
uti serskildt hos Högvördige Präst-Ståndet
ingifvet Memorial, hvilket till Stats-Utskottets
handläggning, i sammanhang med Deputerades
berättelse, blifvit remitteradt, meddelat upplysning
uti åtskillige med detta ärende gemenskap
ägande omständigheter.
Beträffande Deputerades åtgärder och fortfarandet
dermed; så, enär, på sätt deras Berättelse
utvisar, Deputerade med serdeles nit och
uppmärksamhet följt och befrämjat fortgången
af Revisions-arbetet under den sedan sista Riksdag
passerade tiden samt genom infordrande af
vederbörlige uppgifter, beredt en generel öfverSlgt
af Krigs-Eonds-beloppet och redogörelsen
bihang till Riks-St. Fröt. 1S17 • t$ig. 4.de Sami. N:r tgj, tgi.
1874
Ståts-Utskottets Betänk anden.
derföre på det hela m. m., lära Riksens Hög'
lufi. Ständer finna, det Deputerade i alla delar
uppfyldt hvad dem efter Instructionen till Kordt
och fullkomligt svarat emot det dem lemnade
förtroende: Och, som, enligt Deputerades an
mälan,
vid sistledit års slut ännu återstod omkring
hälften af Revisions arbetet för de ifrå-|
gavarande Krigs-redogörelse-aren, och hvarutaf,
såsom Herr Doctor Wijkman i denne del äfven
uppgifvit, slutas kan, att minst 2:ne års
tid för Revisionens fullbordande ytterligare erfordras;
så, och enär af Riksens Ständers förra
Beslut om Deputerades af Riks-Stånden deltagande
härutinnan, det synes följa, att deras be.
fattning bör fortsättas, tills berörde arbete liun.
nit fulländas; får Stats - Utskottet föreslå, det
Riksens Höglofl. Ständer, med antagande deraf,
att förrättningen åtminstone till och metl slu.
tet af år 1820 kan vara fullbordad, matte bestämma,
att Deputerades arfvoden till den tiden
måga utgå; hvarefter, i den händelse någon
tids arbete likväl skulle återstå, Deputerade
lära derunder fullfölja deras befattning, utan
att derföre påräkna någon ersättning.
Af hvad Deputerade anfört, rörande den
på Kongl. Majus Nådiga befallning af nu mera
Herr Vice Presidenten och Riddaren Billberg
år 18^5 utförde Liqvidation med Preussiske
och Tyske Staterne, om de till Svenska Arméen
under sista Fälttåget derstädes lemnade
försträckningar, har Stats-Utskottet funnit, hvad
ock Herr Doctor Wijkman i dess Memorial vidare
omförmält, att nemligen denne Liqvidation
utfallit på ett för Sverige så förmånligt
1'
Stats U skottets Betankanden. 1875
Iätt , att dess skulder till nämnde Stater med
lära En Million Pommersk Courant blifvit förr
minskade.
Detta för Svenska Staten så högst fördelaktiga
förhållande, har Stats-Utskottet, i anledning
af Deputerades och Herr Doctor Wijkman*
Anmälanden, ansett förtjena uppmärksamhet, och
'■estö häldre föranleda till något vedermäle af
[Riksens Höglofl. Ständers erkänsamhet, som Li*
idations - förrättningens lyckliga förlopp nogsamt
vittnar, att ett noggrannt och nitfullt bemödande
derå blifvit användt; äfvensom densamma
på korrt tid och med besparing i kostna*
lerne blifvit verkställd; hvarföre Stats - Utskot‘
t hemställer, om ej Riksens Höglofl. Ständer
thille finna lämpligt, att, såsom ett bevis af
jdeti erkänsla, hvartill Vice Presidenten såmedelst
gjort sig berättigad, åt honom anslå en
Summa af Tio Tusende (10,000) R.-dr Banco
att utgå af Öfversko!ts-medlen på Stats-Verkets
Intrader för år 1817 och följande åren: Hvarjemte
Riksens Höglofl. Ständer torde hos Kongl.
Ulajtt i underdånighet anmäla Herr Vice Presidentens
nitfulla och berömvärda förhållande i
det åt honom lemnade uppdrag: Hvilket allt
Stats-Utskottet vörd-arnligen hemställer till Riksens
Höglofl. Ständers hepröfvande.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 314-
Riksens flög Inf. Ständers Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Stundens ser
-
1876 Stats-Utskottets Betänkdnden.
skildte beslut i frågan om understöd
för Theatrens underhållande.
Sedan Siats-Utskottet i dess ytterligare utlåtande
af den lo i denna månad, i frågan om
medel af Staten till understöd för Theatrens
underhållande, tillstyrkt Förslaget örn en frivillig,
afgifts erläggande inomj Hufvud - Staden
för detta ändamål samt tillika, att, i händelse
denne afgift för nästa år 18x9 ej skulle inbringa
det belopp af 30,500 R:dr, som för berörde
Inrättning de sednare åren af allmänna Medel
varit bestådd, fyllnaden i denne Summa måtte
för nästa år ersättas utaf Statens Öfverskotta1
Medel 3 så hafva väl Högloft. Ridderskapet och
Adeln samt Högvördige Prest - Ståndet den 18
i denne månad bi fal i t Utskottets tillstyrkande
i alla delar; men Vällofl. Borgare-Ståndet, som
förut hade gillat hvad Utskottet i dess första
Utlåtande i detta ämne af den 12 sisth Maji
föreslagit, att nemligen Theatren blott för innevarande
år skulle af Statens Medel understödjas
med 30,500 R:dr, utom det förut å Stat anslagne
årliga belopp för Dramatiska Spectaclets underhåll,
har, enligt Protocolls-Utdrag af den 18
dennes vid föredragning af det sednare Utlå*
tandet, förblifvit vid dess förra i ämnet fattade
beslut; och Hedervärda Bonde-Ståndet har åter
berörde dag, med bifall till den föreslagne afgiften
till Theatern och det för innevarande år
ti lstyrkte understöd, afslagit det extra ordinaire
bidrag för nästa år, som i omförmäldte fall
sku le af Statens Öfverskotts-Medel utgå; i följd
hvaraf ^:ne Stånd stannat mot de andra arne
Stats-Utskottets Betänkandeni 1877
i olika beslut angående nämnde tillfällige understöd
för nästa år 1819-
Detta förhållande har Stats-Utskottet ansett
sig böra vördsamligen anmäla, på det den
åtgärd, som leder till ett laglikmätigt slut i
denne del må vidtagas; och hemställer Utskottet
att, så framt ej Vällofl. Borgare Ståndet eller
Hedervärda Bonde-Ståndet skulle finna för
godt förena sig med de s:ne öfrige Respective
Riks Stånden härutinnan, frågan mätte öfverlemnas
till afgörande utaf förstärkta Stats-Utskottet
på sätt 6g. §. Regerings Formen utstakar; hvarvid
följande Voierings-Proposition torde framställas:
Den,
som bifaller, att, såsom Stats-Utskottet
i Utlåtande af den 10 i denne månad föreslagit,
den brist, som kan uppkomma uti 30,500
R:dr af den projecterade frivillige afgift inom
Hufvudstaden till Theatrens härstädes underhållande,
för nästa år 1819 må godtgöras af Öfverskotts-Medel
å Stats-Verkets intrader, voterar
Ja, den det ej. vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer vidare understöd för Theatern än
det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga rum utöfver de på Stat till
Dramatiska Spectaclets underhåll anslagne medel.
Stockholm den 23 Junii 1818.
N:r 315:
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af de hos Riks
-
1878 Stats-Utskottets Betänk anden.
Stats-Utskottets Betänkanden.
Stånden gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om de under Kongl.
Commerce - Colfegii Förvaltning stående
Fonder.
TT ill Sfats-Utskottet hafva frenne af Riks Sianden
återremitterat Utskorteis Betänkande om de
under Kongl. Commerce-Collegii Förvaltning
stående Fonder, med foljinde anmärkningar; hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln: Att den af
Utskottet fores.agne rättighet för Riksens Ständers
Revisorer., att, i hände'se de funno föreekrifterne
för Manufactur Discont--Fondens Förvaltning
öfverträdde, låta indraga det ytterligare
Creditiv, som vid denne Riksdag kunde
blifva lemnadt, icke vore lämplig, enär derigenom
den oskyldige Närings-idkare» komme att
lida för fel, begangne af Fondens Förvaltare,
samt att inskränkning i Regeringens pröfningsrätt
rörande Fondens Förvaltning skulle medföra
skadlige följder för Näringarne; Hos Högvördige
Preste - Ståndet: Att äfven ofvariberör*
de Förslag om Crediiivets indragning icke borde
äga rum, utan något annat Gorrectiv emot
Reglementets öfverträdande, föreslås; att Aluntillverkningen,
såsom begagnande Svensk Rudimaterie,
måtte bland öftige till Rån af Manufactur-Discont-Fonden
berättigade ansedde Nä*
rings grenar upptagas, och att den Edgång, som
Commerce-Collegiutn skulle äga rättighet, att,
vid uppkommen förmodan om oriktig tillverknings-uppgift
af Fabriks idkaren , denne ålägga» j
ieke borde i frågor af sådan beskaffenhet, föreskrifvas;
samt af Vällofl. Borgare-Ståndet: Att»
i likhet med hvad i de ätne, förenämnde Stånden
blifvit anfördt, Utskottets Förslag om Revisorernes
rätt att indraga Greditivet, vore olämpligt;
att Alun-til Iverkningen borde med samma
skäl, sorn Glas-tillverkningen erhålla Discontlätt;
att Skepps-Varfven samt alla andre nyttiga
ostempelbara tillverkningar borde af de, till
Manufactur Disconren anslagne Medel, med Lån
understödjas; att Commerce - Collegiutn hädanefter
endast skulle bestämma, huru stor andel
hvarje Lånsökande skulle äga att, efter dess tillverkning,
af Fonden uppbära och säkeiheterne
sedermera pröfvas samt Lånen utgifvas af Banco-Styr»Isen;
och att de 700 R:dr, som frän
Arbetshus-Fonden varit anslagne till Hushyremedel
åt Biskopen i Götheborg Doctor Wingård
i lifstiden, mätte bestämt förklaras skola till
Fonden återgå och sädane anslag hädanefter
icke äga rum; hvaremot Hedervärda BondeStåndet,
Utskottets Betänkande till alla delar
bifallit.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit,
får Utskottet nu deröfver vördsamt
afgifva dess utlåtande.
Då Utskottet i dess Betänkande föreslagit,
att det nu meddelande Creditivet, borde af Riksens
Ständers Revisorer indragas, så vida de
funno, att de för Manufactur-Discöntens Förvaltning
föreskrifne grunder, blifvit öfverskridne,
var Utskottet till ett sådant Förslag icke
foranledt af någon utaf Manufactur-DiscontDi
rectionen eller Kongl. Commerce - Collegium
begången origtighet, i afseende på Fondens Förvaltning,
hvilket åtskillige af Riks-Ståndens, i
1880 St als ■ TJtskoltets Betuitkanden.
denne del, anmärkande Herrar Ledamöter sy*
r.as hafva förmodat. Utskottet, som bestämdt
förklarat, att det icke funnit det ringaste vid
Kong!. Commerce-Collegii Förvaltning att påminna,
utan att allt vittnade om den noggranh.
et, hvarmed Discont-Verket af bernalt® Collegiuin
handhafdes, har deremot, vid granskning
af orsakerne till Fabrikemes iråkade behof af
ökade Lånbiträden, uppgifvit, såsom hufvudsakligen
verkande dertill, samt till minskning i
deras Laura», de genom Kongl. Majrts Egne
Nådiga Förordnanden åtskillige personer tillagde
stående Lån och Lån utöfver den allmänna
xepartitionens belopp, hvilka anslag, 'såsom obegränsade,
hindrade allt bedömmande af Fabriiternes
Lånbehof, och sålunda måst af Utskottet
Festämmas och regleras, innan det ytterligare
biträdet föreslagits. Enär nu ett noggrant iagttagande
af en sådan reglering är af högsta vigt,
samt öfverskridande deraf skulle alldeles kullkasta
de grunder, som till vinnande af stadga i
Fabrikemes Lånrätt blifvit uppgifne, och det
ytterligare biträdet ar vordet föreslagit, endast
«nder villkor af sådane grunders bibehållande,
tror Utskottet sig hafva, uti det återremitterade
Betänkandet, tydligen ådagalagt, att ifrågavarande
Correctiv egenteligen är stäldt och har
till fö remål , att motverka vidsträcktare anslag
af ofvan anförd beskaffenhet, ärr Utskottet föreslagit,
och med hvilka liittils gifne sådane anslag,
Commerce -Collegirwn icke ägt vidare befattning,
än att verkställa de befallningar, det
em sådane medels utietnnande undfått. Vid ett
sådant förhållande, och då det i Vallöf!. Bor#
Ståts-lJtskottets Betänk anden'. 1881
gare-Ståndet, såsom controll emot anslagens öfverskridande,
framställde Förslag, att ConomerceCollegium
sku'le endast bestämma, huru stor
del eller procent af tillverknings-värdet, hvarje
Fabriks-idkare skulle åtnjuta, men säkerheterna
pröfvas samt medlen förvaltas och utlemnas af
Banco-Styrelsen , icke lämpeligen synes kunna
till bifall föreslås, enär i betragtande tagess, att
hela Fonden icke är af Banken förskjuten, samt
berörde delning af de Commerce-Collegium ensamt
hittills åliggande befattningar, i allt fall
skulle leda, till en ökad vidlyftighet och omgång,
utan att någon närmare controll derigenom
vunnes, hälst, på sätt berördt är, någon
anmärkning emot Commerce-Collegii Förvaltning,
icke skedt och någon ny ordning i denne
del sålunda icke erfordras, har Utskottet ansett
ifrågavarande correctiv vara i detta fall det enda
användbara, hvilket Utskottet är öfvertygadt
skall kraftigt verka till det sökta resultatet och
ingalunda leda till de befarade lidanden och
förluster för Närings idkaren. Om likväl skulle
förmodas, hvad Utskottet, med bibehållande af
samma Correctiv, anser knappast böra såsom
möjeligt betragtas, att de nu fastställde grunderne,
sådant oaktadt, genom ytterligare anslag öfverskredos,
och det gifne Creditivet blefve af
Revisorerne indragit, uti hvilket beslut likväl
två tredjedelar af dein i sådant lall skulle instämma,
så blefve verkan deraf doek ej anna»
eller svårare, än att, enär blott det vid denne
Riksdag meddelande Creditiv skulle återgå, Fabrikerne
allenast återkommo i deras nuvarande
ställning. Och sorn, utom det att Bankens här
-
l 8S 2 Stals-ZJtskottets Bitänianden.
till lemnade biträden m3ste tänkas såsom teinporaire
och följakteiigen vid andre inträffade
fina neida förliållanden, en gång skola till Banken
återgå, härvid tillika förekommer, att de af
Fabriks-idkarne uppburne lånen-ivke kunde, i
händelse Creditivet af Ilevisorerne indrogs, åläggas
till återbetalning förr än, enligt Låntagarens
reverser, de dertill sig förbundit, och
hvilket utgör högst Nio månader efter Lånens
undfående; Så skulle en sådan inträffad händelse,
i det hela betragtad, icke medföra särdeles
svårare följd för Fabrikanierne än hvad dem
redan, genom de ofvan anmärkte tillkomne serskilde
anslag, de föregående åren drabbat, nemligen
nedsättning och minskning uti deras föregående
året ägande Lånrätt, hvilken minskning,
i fall af sådan indragning, ej skulle blifva mycket
betydligare, än den, hvartill de obegränsade
anslagen föranledt, nemligen från 32 till 19
procent af tillverkningarnes värde. Ofvannämnda
Correctiv är i öfrigt icke något alldeles nytt
Förslag af Utskottet; Vid 1815 års Riksdag blef
ett dylikt bestämdt, i afseende på det sist lemnade
bidraget till Manufactur-Disconten af 200,000
Ridrjrnen hvilket beslut då, utan något vidare
offent 1 ig tgö ra tide, endast intogs i 6. §. af det utfärdade
Reglementet för Ranco-Styrelsen. Och,
då Utskottets nu gjorde enahanda Förslag i afseende
på det Creditiv, som nu kommer att
meddelas, allenast innefattar ett närmare bestämmande
af en lika beskaffad åtgärd, som vid en
föregången Riksdag blifvit vidtagen och följaktligen
såsom nödig och nyttig är vorden ansedd,
jinner Utskottet, på detta, med öfrige här of«
Stats Utskottets Btlunkanden. 1883
van anförde skäl, sig icke kunna göra någon
ändring uti hvad Utskottet, rörande ifrågavarande
Correctiv, i Betänkandet föreslagit, utan
får detsamma yördsatut åberopa. Utskottet bör
härvid tillika, i afseende på hvad en Ledamot
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln i sammanhang
härmed anmärkt, om angelägenheten deraf,
att Kongl. Majit ägde, att för grundläggning
af någon gagnelig Näring, lemna åt anläggaren
större understöd, än för Fabrikerne i allmänhet
är föreslagit, upplysa, att Utskottet i dess Betänkande
insett vigten af sådane enskilde understöd,
för nya anläggningar och dertill ä ven
föreslagit, att medel måtte afsättas, hvilka Ut- ,
skottet, med afseende derpå, att ett oinskränkt
belopp till sådant ändamål skulle leda till vacklande
och förnärmande af Fabriks-idkarnes, efter
reparation, ägande Lånrätt, fixerat till den
betydliga Summa af 200,000 Rdr; äfvensom att,
hvad de af bemälte Ledamot såsom exempel
anförde 2:ne nyttiga Inrättningar vidkommer,
hvilka undfått Lån af ofvan anförd beskaffenhet,
Utskottet i Betänkandet, så val hem^täldt, att
det af Orven anlagde Jerngjuteri-Verk, måtte vid
den samma Inrättning tillagde Ofver-Dis, ont-rätt
varda bibehållen längre tid än för öfrige sådane
Låntagare är föreslagit, som äfven upptagit
det, för anläggning af Assessoren Arrosenii i
Norrköping upprättade nya Klädes-Fabrik, meddel
te Förlags-Lån , uti den till" sådant ändamål
afsatte ofvanberörde Summa; Hvarföre ock Utskottet
förrnodar något vidare yttrande, i afse-;
ende på denne anmärkning icke erfordras.
i8y-4 StatslJtskottets Betänk an deri.
Hvad åter beträffar anmärkningen, att AJun-tiIIverkningen
borde bland Låntagande Inrättningar
i Manufactur - Disconten upptagas; sa,
enär Alun-Verken icke kunna hänföras till sådane
Inrättningar, hvilka, såsom egentliga Fabriker,
lyda under Hall-Rätts och Kongl. Commerce
Collegii inseende, utan Alun-Verken deremot,
lika med andre dylika Inrättningar, sorn
med Eergshandteringen hafva gemenskap, och
hvars tillverkningar bestå af vågbara effecter,
höra under Kongl. Rergs-Gollegii uppsigt, samt
dessutom hafva Lånrättighet i Banken på vahran
till export, kan Utskottet icke tillstyrka, att
denne tillverkning måtte bland Låntagande i
Manufactur-Disconten upptagas och inblandas.
I den fråga, som hos Vällofl. Borgare-Ståndet
nu åter blifvit framstäld, orri afsättande af
en del utaf de medel, som för Fahrikerne blifvit
anslagne, till Lån-understöd för Skeppsbyggerierne,
har Utskottet, i anledning af Herr
Winbergs derom, i berna!te Riks-Stånd, väckte
Motion , redan 2:ne gångor tillförene afgifvit
dess Utlåtande, samt deruti afstyrkt, att Skeppsbyggerierne
måtte inblandas bland ManufacturDiscontens
Låntagare eller någre för desses ytterligare
understöd blifvande anslag, till de förre
användas. Och som Utskottet, såsom skäl
för detta afstyrkande uti begge desse yttranden,
liufvudsakeligen anfort, att de grunder, som för
Manufactur-Discont-Inrättningen äro lagde, såsom
Lånens meddelande efter tillverkningarne®
värde, den föreskrifne säkerheten för Lånen och
den korta tiden för deras återbetalning, samt
således det med nämnde Fond åsyftcde yäsen
-
Stats-Utskattets Betänkanden. 1885
teliga ändamål att vara rörlig, icke kunde, i
afseende på Skeppsbyggerierne tillämpas eller användas,
hvaraf äfven följde, att, om större eller
mindre del af de medel, hvilka ansagos nödige
till ytterligare biträde för Manufaciur-DiscontInrättningen,
kornm o att afsättas för Skeppsbyggerierne,
dylike medel, enär de i sådan händelse
nödvändigt måste efier andre grunder, förvaltas,
derigenom skulle från deras egenteliga ofvannämnde
ändamål undantagas; alltså, och då
någre sådane nya skäl icke blifvit vid återrernissen
af Betänkandet framställde, som kunna
leda till förändring uti Utskottets redan fattade
och här ofvan upprepade öfvertygelse i det.
ta ämne, helst det åberopade exemplet af Glastillverkningen,
som blifvit föreslagen till erhållande
af Låne-rätt i Manufactur-Disconten, icke
synes vara i detta fall tillämpligt då denne tillverkning,
tvertemot förhållandet med Skeppsbyggerierne,
är af sådan beskaffenhet, att derå kan
tillämpas de allmänna grunder, som för denne
Discont-Inrättning och dess ändamål äro faststälde,
finner Utskottet sig icke kunna tillstyrka
någon afsättning för Skeppsbyggerierne till
större eller mindre del af den Summa, som till
Manufactur-Discontens förstärkning är föreslagen.
Den i sammanhang med denne fråga gjorde
anmärkning, att alla hittills till Lån oberättigade
gagneliga inrättningar till förfärdigande
af ostämpelbare varor, borde af Manufac-)
tur-Discont - Fonden njuta fördel, tror Utskottet
i det närmaste vara genom sjelfva Betänkandet
besvarad. Utskottet har deruti upptagit
såsom Lånberättigade alla de ostämpelbara.
-.188^ StatS'Ut$kottcts Betdnkanden.
tillverkningar, sora Kongl. Maj:t ansett vara af
det gagn, alt de borde åtnjuta Discout-rätt, och
deribland Glas - tillverkningen, samt derefter
uppgjort Calculen öfver Fabrikernes Dån-behof;
meri, pä den grund att Kongl. Majit bäst vore
i tillfä le att inse och inhämta nyttan och verkan
af en Fabriks- eller Manufactur Inrättning,
ansett sig icke böra föreslå flere än desse Inrättningar
lill Dis:ont- rätts åtnjutande. Och,
ehuru Utskottet förmodat, att de fleste nu varande
gagnelige Inrättningar, som till Fabriker
och Manufacturer kunna hänföras, vid- sådant
förhållande, kornmit till delaktighet af
Dånrätt i Manufactur Disconten, har likväl Utskottet,
på det såtlane flere Fabriks - Inrättningar,
som Kongl. Maj t hädanefter kunde finna
medföra allmän nyita och gagnelighet, icke
matie sakna understöd, uti Ketänkandet föreslagit,
att till Kongl. Maut ina öfverlennäs,
att af de medel, hvilka, genom den projecterade
indragningen af de visse personer meddeldte
utsträckte Dan - förmåner framdeles blilva.
disponible, och hvilka utgöra omkring 100,000
Hulr, meddela Dån i vanlig Discontväg, åt sådane
Fabriks- och Manufactur - Inrättningar.
Härigenom förmodar Utskottet sig hafva redan
iakttagit, hvad med ofvannämnde anmärkning
egenteligen åsyftas, fastän Utskottet icke kunnat
och icke eller nu kan inse skäl , att, utan
allt b-dömande eiler urskiljning, tillägga alla
möjliga Inrättningar, sorn benämnas med Fabrik
eller Slöjd, Dån rätt i Manufactur-Disconten,
emedan sådant, efter Utskottets tanke, skulle
.leda till den följd, att de för Dandets behof
Stats-Utskottens Betänk anden. 1887
nödige och rätt gagnelige Fabriker och Manufacturer
koranio sluteligen att sakna det understöd,
som de borde äga rätt att påräkna, och
hvartill Hankens ofvanberörde bidrag egenteligen
äro ämnade.
Vidkommande nu anmärkningen, att deri föreslagne
Edgång, som Commerce-Collegium skulle
aga rättighet, att, vid uppkommen förmodan om
origiig tillverknings-uppgift, ålägga Fabrikanten,
borde undvikas i frågor af denne beskaffenhet;
så, enär ett rätt utdelande och användande af
Manufactur-Discont-Fondens medel, heror på
till-verknitvgsuppgifternes rigtigbet , och erfarenheten
visat, att den, såsom grund för Unens
meddelande, föreskrifne uppgift af Hall-Rätterne
öfver deri stemplade tillverkningens belopp
och värde, icke altid varit pal itel Ig, har Utskotet,
för att, så vidt rnöjeligt är., vinna någon
närmare Controll härutinnan, föreslagit nämnde
Edgång. Att, såsom erinradt blifvit, den,
som kunnat göra en oredlig uppgift, också vöre
i stånd att göra en falsk Ed, hvilket en falsk
hederskänsla i sådant fall framställde såsom oumgängeligt,
medgifves vä ; men med Föislaget
om denne Edgång, hvilken hvarje F'abrikant
måste, vid förfatiandet af sin uppgift, föreställa
sig, såsom honom möjligen drabbande,
har Utskottet just sökt förekomma origtiga uppgifter,
ty den, som, med kännedom af berörde
stadgande, gör en falsk uppgift, är att betrakta
lika med ett vittne, so u afgifver origiig berättelse,
oagtadt den Ed han derpå kan komma att
aflägga; och för det att någon sådan samvetslös
menniska möjeligen kan finnas, vöre val icke
i888 Stats-TJtskottens Betänianden.
skäl att anse denne Ed, mera än vittnes, eller
andre, ti l sanningens bestyrkande föreskrifne
Eder, olämpeiig eller förkastelig. Sådan Ed är
dessutom L allmänhet föresftrifven för alla tillverkare
af ostämpelbare varor. Och, ehuru Utskottet,
i följd häraf, icke kan frångå sitt ofvanberörde
Förslag härutinnan, finner Utskottet
dock deri projecterade Edgången endast i brist
af annan bevisning böra tillämpas, och anser
sig således böra tillstyrka det tillägg i Betänkandet,
alt denne Edgång mu. af Commerce Colleginni
dläggas , endast sä vida Collegium anser annan
upplysning om rätta förhällandet icke std att vinna.
I afseende sluteligen på anmärkningen emot
Utskottets yttrande rörande de 700 Rjdr,
som af Arbetslmsfonden varit afledne Biskopen
Vingård i lifstiden, såsom hushyresmedel ansiagne,
hvilka en Eedamot af Vällofl. Borgare Ståndet
ansett höra mera bestämdt förklaras skola
till Fonden återgå, får Utskottet anmäla, att ett
sådant utlåtande, efter Utskotles tanka, redan
innefattas uti de ordalag, som i Utskottets Betänkande
härom finnas intagne, så vida Utskottet
icke ägt att i ämnet fatta något beslut, utan
endast dess Förslag till Riksens Ständers pröfning
öfverlemna, hvilket Utskottet sålunda framstalt,
att det, vid den nu inträffade händelsen
af Biskopen Wingdrds dödliga afgång, icke satte
i tvifvel, att ju berörde summa nu finge till
Fonden återgå, för att till det med Fonden å»
syftade ändamål, hädanefter användas.
Hvilket alt dock Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvanda vördsamt underställe».
Stockholm den 31 Junii i8i$-
Stats-Utskottens Betänkahdenl >889
N:r 316..
Riesens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af de anmärkti
ingar, som i Riks - Stånden blifvit
gjorde vid Utskottets Berättelse angående
verkstähl granskning af Allmänna
Magazins * Inrättningens Räkenskaper
och Förvaltning, jemte Förslag
till grander för denna Inrättnings
Organisation.
V.
V id föredragningen af Stats-Utskottets ifråga*
varande Berättelse och Förslag hafva i Riks*
Stånden åtskillige Anmärkningar blifvit gjorde,
i anledning hvaraf ärendet från samtelige Riks*
Stånden blifvit till Stats - Utskottet återremitte*
rädt, för att meddela det vidare Utlåtande, som
ansetts nödigt, och gifva de ytterligare upplysningar,
hvartill desse anmärkningar i öfrigt föranleda.
Till följe häraf får altså Utskottet, i den
ordning anmärkningarne efter Berättelsens och
Förslagets innehåll förekomma, vördsammast
anföra följande:
1:0 Angående Siats-TJtskottets förcslagne Al*
ternativer om Bränvins-Brännings rättigheten i Carlscrona
Stad och Arrende-Af gifters erläggande derföre,
hafva flere Ledamöter af Vällofl. BorgareStåndet
på anförde' skäl förklarat sig för den.'
i Utskottets Betänkande gjotde hemställan, att
Bränvins-Bränningen i Carlscrona måtte varda.
at Staden öfverlåterj, och med Arrendeafgiftens
erläggande derföre till Magazins Fonden förhålBihang
till Riks-St. Prof. tSiJ- iSrS. H'-de Sami, Nir a 7. ajt
189°
Stuts- Utskottets Betänkanden.
las som hittills skedt, hvaremot ätskillige Ledamöter
af Hedervärda Bonde-Ståndet varit af
den tanka, att Utskottets Förslag, det denne
handtering må åt Blekinge Län öfverlåtas, borde
bifallas, i hvilken händelse 3000 R:dr utöfver
vanliga Bränvins-Beviliningen förmäles af
Länets innebyggare vilja erläggas.
Ehuru, vid frågans bedömande inom StatsUtskottet,
olika meningar uppstått som föranledt
till framslällande af da alternativer Berättelsen
upptager, anser Utskottet sig likväl, roed hämtad
anledning af hvad i Vallöf!. Borgare-Ståndet
anfördt blifvit, heldre böra tillstyrka, att
Bränvins-Bränningen må varda åt Staden öfversten
och Arrende - Afgiften derför till Magazins-Fonden
ingå, än att denna rättighet må af
Länet få begagnas, hvarigenom Länet, sorn Utskottet
i Berättelsen äfven anfört, skulle komma
att till godo njuta en vidstäcktare rättighet, i
afseende på Bränvins-Bränningens bedrifvande,
än Rikets öfrige Provincer , hvilket förhållande
icke blefve förenligt roed de för Husbehof*
Bränvins - Bränningens utöfvande nu gällande
Författningar.
2:0 I afseende pd Upphandlingssättet af Inhemsk
Spannmål dd tillreckligt Säd till undsättningar
och andre behof icke kan erhällas, genom verkställande
af sädane uppköp, som hafva för afsigt
att upprätthålla Spannmäls-prisen, hafva flere Anmärkningar
dels hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln dels i Vällofl. Borgare - Ståndet blifvit
gjorde; Och, sorn dessä Anmärkningar äfven i
visse fall innefatta erindringar vid de af Utskottet
föseslagne allmänna grunder huruledes
Stats-Utskottets Betänkanden. 1891
Uppköp i Goda år skola af Magazins-Inrättningen
verkställas till Sädesprisens bibehållande vid
ett skäligt medelvärde, får Utskottet öfver desse
anie serskildte frågor, dess utlåtande i ett
sammanhang meddela. I det till Höglofl. Ridderskapet
och Adeln ingifne anförande, gillas
väl i hufvudsakelig måtto hvad Utskottet föreslagit,
men yrkas dock rättelse i den hittills
följda hushållnings-principe, att om Hösten erbjuda
Spannemåls - Säljare lägre pris än hvad
man framdeles ämnar medgifva, derigenom, sorn.
förmä es vara händt, mindie ålgång på Spännemål
för Magaziras-Inrättningen blifvit och skall
blifva att påräkna.
Med vördsamt åberopande af de grunder
Utskottet haft äran föreslå i afseende på verkställigheten
af Magazins-lnräftningens upphandlings
- åtgärder, får Utskottet vid den yrkade
rättelsen anföra, att ett sådan*' stadgande, som
afses, innefattar en reglementarisk föreskrift,
af en granlaga och magtpåliggande beskaffenhet,
så mycket mera betänklig, som upphandlingar
till Spanmålsprisens styrande helt och hållet
måste bero och lämpas efter orternas mer och
mindré Spanmåls-tillgång och öfriga olika förhållanden,
hvadan den åtgärd, sorn den enå
gången medfött en åsyftad verkan, åter en annan
kan blifva af ett motsatt inflytande. StatsUtskottet
anser fördenskull, att, om MagazinsInrättningen
skall verkställa Spannmåls-upphandling
efter andra grunder än de, sorn föreskrifvas
af allmänna Coniuncturen och ett derefter
lampadt bedömande, synas följderne deraf blifva,
att Rikets Spanmåås-handel småningom skall
Stats-ZJtshotteti Betälandenl
förvandlas till ett Monopolium för Staten, och?
i stallet för åsyftadt gagn, qväfva den enskildia
Handeis-Industrien och dymedelst leda till obe.
täkneliga vådor för det allmännas bästa.
Af en Ledamot i Vällofl. Borgare-Ståndet
jär uppmärksamhet fästad dervid, att Utskottet
gkall hafva föreslagit, att Pastorerne på Landet
böra inlemna uppgift till Landshöfdingen å
Spanmåls-tillgångarne. Ett sådant anförande finnes
icke i Utskottets Förslag om sättet att upphandla
Spanmål, men väl har Utskottet i fråga
om undsättnings-spantnåls utdelande hemstält,
?tt till beliofvens utrönande en Landshöfdinge,
om så nödigt pröfvas, må af vederbörande Pastorer
erhålla nödige upplysningar, hvilken utväg
äfven vid visse tillfällen hittills blifvit af
,jLandshöfdingarne begagnad.
Vidare är i BorgareStåndet anmärkt, att
"Utskottet föreslagit att Spannemåls-upphandlingarne
böra öfverlemnas till Magazins-Direclioneris
eg,en pröfning, då deremot häldre önskas,
att bestämda föreskrifter kunde Directionen meddelas,
åtminstone i så måtto, att aldrig någon
upphandling verksfäldes på öppet pris, utan att
den betingade hetalningen bestämdt borde utsättas;
Och anses, i sammanhang härmed, bäst
,vara, a*t, vidj undsättnings-tillfällen, upphand-,
lingarne verkställas genom Entreprenade-Auc^
tioner.
Emot desse Anmärkningar hafva flere Ledamöter
af Ståndet invändt, att, så vida Upphandlingarne,
på sätt nyss nämndt blifvit, skulle
verkställas å Auctioner, lemnades ej Allmogen
tillfälle ^tt afyttra sin säd och hvarige-;
StatéTJtskottets Betänlanden: M
norn ändamålet med Magazins - Inia t tn ingend
medverkande åtgärd lill sädes-prisens upprätthållande
således skulle förfelas,
Såsom förut nämndt är, föranledas Spanmåls.
upphandlingar å Allmänna Magazins-Inrättningens
sida af 2:ne serskildta orsaker: först att,
vid inträffande öfverflödigare tillgång på säd,
förekomma så vidt inöjligt är, sädens vanvärde,
och dernäst, då undsättnings-hehofven äro så
stora, att den Spannmål, som i förstnämnde fall
blifvit uppköpt, icke finues tillräcklig, då genom
serskild te upphandlings åtgärder anskaffa
hvad som brister
Hvad
förstberörde upphandling vidkommer,
så har Utskottet vördsammast föreslagit, att den
efter Allmänna Kungörelser, som ej mindre böra
bestämma upphandlings-prisen, än ock Spannemålens
vigt och öfriga beskaffenhet, må verkställas;
Och har Utskottet uti de i denne del
redan gjorde hemställanden ej något att tillägga?
Beträffande åter s&dane upphandlingar, sorn
till fyllande af gifne behof måste af MagasinsInrättningen
understundom anställas, anSer Utskottet
i föreskriften härom intet visst stadgande
böra äga rum, af de skäl, sora Utskottet redan
haft äran andraga. Att Magazins-Inrättningen,
såsom anfördt är, uppköpt Säd, utan att prisen
blifvit bestämde, har blott en enda gång
vid upphandlingarne i Skåne sistledne, och början
af innevarande år, inträffat. Orsaken härtill
ar den: att, då Kongl. Majit, efter Disconternes
fall, ansåg nödigt, att anbefalla MagazinsDirectionen
härifrån nedsända ett Ombud, för
att ej allenast bereda tillgång på gångbart mynt
1894 Ståts-Utskottets Betänk anden.
i Provincerne, utan ock förekomma att Spänning
en, hvars värde da var ganska lågt, ej skulle
vidjre nedfalla, utan upprätthållas vid ett sådant
skäligt medelpris, hvarmed I.and t mannen
ansågs vara belåten, kunde denna senare åtgärd
på en gång icke till vågabringas, med fästadt afseende
på den enskildta Handelns obehindrade
gång. En successiv förhöjning i prisen var således
nödvändig att iakttaga, och, då derigenom
jnga betydligare qvantiteter Säd kunde skyndsamt
erhållas, för de angelägna behofven i Stockholm
och Rikets Norra Landskaper, hvartill ingen
annan tillgång gafs, än genom upphandling
i Skåne, vidtogs deri utväg, att försäkra vederbörande
säljare, att de skulle erhålla de priser,
som under loppet af vintren blef.vo af Magazins-Directioncn
bestämde. Denne utväg medförde
den följd, att omkring 12, å 15,000 Tunnor
uppköptes och till större delen afsändes på
sistledit års öppet vatten. Om ej ett sådant förordnande
vidtagits, hade ingen Spannmål erhållits,
och hade det äfven varit en orättvisa, att
de säljare, som visade siri beredvillighet att
skyndsamt lefverera , skulle gatt miste om den
liögre betalning, som inpå vintren sedermera i
allmänhet erlades; Och i likstämmighet hvarmed
alla sådane Lefveranter blifvit efter de till
Landshöfdingen i Officiel väg uppgifna pris afliqviderade.
3:0 Vid Stats-Utskotiets anförande om Magazins-Inrättningens
fordringar i Finland, har hos
Högloll. Ridderskapet och Adeln anmärkt blifvit,
att blott en förnyad underdånig anmälan
•m dessa fordringars liqviderande borde göras,
Stats-Utskottets Eetänkanden. 1S95
utan en så beskaffad utredning, som Utskottet
föreslagit; b vilken anses medföra en längre tids
utdrägt i afseende på fordringarnes indrifvande.
Stats-Utskottet tror dock, att utom en sådan
utredning, som Utskottet för sin del ansett
nödig, synes ersättnings-anspvåken ej blifva gifne
och foljakteligen ej heller dessförinnan kunna
med nödig drift och skyndsamhet till liqvids
undfående fullföljas, hvadan Utskottet vördsamligen
åberopar hvad i Berättelsen anfördt och
hemstäldt blifvit.
. 4:0 Ibland erinringarne vid Utskottets anförande
0111 nödvändigheten deraf, att Magazins-lnrättningens
Spannmåls - Lager böra utgöras af riad
elter torkad Säd, och att, till vinnande af denna angelägenhet,
torkinrättningar blifvit till anläggande föreslagne,
förekommer hos Högloll. Ridderskapet och
Adeln, att desse Inrättningar alldeles afstyrkas,
emedan uppförandet deraf skall kosta 170,000
R:dr Banco; likväl medgifves, att en, högst 2=ne,
sådane torkanstalter må till en början på försök
inrättas. I anmärkningarne från Högvördige Preste-Siåndet
anföres: att det synes vida förmånligare
för Magazins-Inrättningen och Landet
om Säden torkades af den enskildta och Inrättningen
betalte den så mycket mera, hvaraf följden
förmodas blifva den, att på alla större egendomar,
torkhus anlades och att man sluteligen
inom Landet lärde sig att värdera torkad
säd; uti hvilka anmärkningar åtskillige Ledamöter
af Vällofl. Borgare-Ståndet äfven hufvudsakeligen
instämma; hvaremot andre Ledamöter
af detta Stånd anföra: att så vida ett alltför hög’t
pris bestämdes å den riade eller torkade. 6äde-n,
4*96 Stcts-Utskottets Betänkanden,
jemförelsevis emot deri oriade, vore anledning
laefara, att Magazirjf-Inrättningens förråd skulle
fyllas af Utländsk säd; hvarjemte en och annan
af Ståndets Uedamöter, utaf flera skäl anse nödigt
att" tork-inrättningar böra anläggas.
Innan Stats-Utsköttet till Riksrns Högloft.
Ständer fann sig böra föreslå de möjliga utvägar,
hvarigenom Magazins-Inrättningens Spannmåls-Unger
skulle komma att bestå af riad eller
torkad säd, blef* detta vigtiga ärende på det nogaste
öfvervägt. Stats - Utskottet fann nogsamt,
att bästa och rättaste suttet till ändafnålets vinnande
skulle vara, att genom tämpelige förhöjningar
i prisen uppmuntra Uandtbrukarne, att
sjelfve torka sin säd, men ansåg derjemte, att,
då de bördigaste Provincerne i Riket just -äro
de, som sakna tillgäng på ved och bränsle, vore
detta ett oöfvervinneligt hinder för företagets
fiaingang i en större omfattning, hvilket
afven tillräckligen är ådagalagt, derigenom, att
iMigazins- Directionen fierfaldige gångor fruktlöst
försökt, att -till högre priser erhålla riad
eller torkad Spannmål. Utskottet förutsåg dessutom,
att, om än Magazins-Directionen bestämde
i ä 2 Rfdr högre pris för En tunna torkad
eller riad Råg och i proportion för de öfrige
Sädesslagen, emot oriad Spannmål, skulle ändock
den förnämligaste delen af Intraderne,
jemte Kronans Afrads- och Ränte-Säd, komma
att bestå af otorkad eller oriad Spannmål, enär
ingen allmän användbar Inrättning att torka
urtröskad Säd, så, att den bibehåller sin fullkomliga
godhet och fröbarhet, ännu är kändt
hvilket, i förening med brist på Skog, skulle uj.'-
Stats-Utskottets Betänkanden'. 1897
göra sadahe motverkande hinder, att “"de icke
kunde häfvas genom en högre betalning, örn
den ock något rundeligare, än hittills skett, blefve
medgifven.
I förening likväl med sadane högre prisers
bestämmande för riad Spannmål, hvilken
föreskrift Utskottet 'ansåg höra till den Reglementariska
delen af ämnet jjoch som i följd af
Verkets förändrade Instruction städse skulle kornma
att iakttagas, blef tork - inrättningars anläggande
af Stats-Utskottet föreslagit,’ sedan dock
först utrönt är, huru och på hvad sätt sådane
torkhus, för att blifva af rätt nytta, böra inrättas:
när detta en gång med all tillförlitlig
visshet blifver kändt, tror Utskottet att alltför
få tork-inrättningar endast i de bördiga Uandskaperne
behöfva anläggas. Och kan Utskottet
af desse anförde skäl icke frångå siu uti ämnet
redan yttrade öfvertygelse.
Af de orsaker, sorn Förslaget upptager, liar
kostnaden för tork-inrättningars uppförande icke
kunnat beräknas. Den uppgifne Summan 170,000
R:dr har afseende icke på kostnaden för uppförandet
af tork-inrättningar, utan på den, som
skulle åtgå till, dels till nppbyggande af nya,
dels till utvidgande af nu befintlige Magaziner,
hvarom i Förslaget närmare utredning göres.
5:0 I anledning af Ståts-Utskottets förer,lagné
vUmänna grunder för Undsättnings- Spannmåls nt~
delande, har uti de Lös Höglofl. Eidderskapet
och Adeln gjorde Anmärkningar blifvit anfördt,
att, då den lätta Uåne-tillgången och förmånen
att erhålla undsätuiingb-spannmål till lägre pris
än de gangbare hittills vållat, att denne rättig
-
i 89^ Stats-TJtskottas Bctänkanden.
het blifvit alltför vida utsträckt, vöre nödigt,
att föi flumé misstag i anseende till utborgningar
sa rältas, att, enär Credit för Jdemmansbrukare
emot säkerhet kan beviljas, elen icke bör
medgifvas för längre tid än ett halft är, högst
Nio mannder, och att dell, som contant betalar,
(under kvilket villkor alla anses hafva lika rätt
till undsättning), bör äga någon förmån i 'ett
nedsatt pris i jemnförelse till Låntagaren, samt
att andre på Landet, såsom Torpare, Soldater,
Handtverkare och Arbetsfolk, icke, som ännu
lärer ske, lemnäs utan säkerhet Spannmål på
Credit, hvarigenom förluster för Magazins-Fonden
uppstått, hvilkas afskrifning ej i annan
väg bör beviljas, än nu gällande Författningar
derom föreskrifva. Flere Ledamöter af Väilofl.
IBorgare Ståndet, hafva deremot-ansett, att det
vore vida bättre om aldrig något Sädes-understod
från Statens sida voie att påräkna, och att
derigenom en allmännare god hushållning med
hvarje års skörd obestridligen skulle förspöxjas.
Minst an es denne omfattning lämplig i ett
Land, der JBrännvins-Bränningen är i den fria
Utöfning som hos oss.
I det afgifne förslaget har Utskottet ådagalagt
vådan af de alltför vida utsträckte Spannmåls
- utlåriingarne och fördenskull ansett det
högst angeläget, att desse understöd ovilkorligen
inskränkas inom verkeliga behof. Och har
Utskottet således i hufvudsaken ej vidare att
tillägga. Att alla som kunna betala Undsätt*
nings-Spannmål skola utan afseende på behofvet
vara berättigade till understöd, anser Utskottet
leda till ganska betänkeliga följder: stridande
Stats-Utskottets Betänkanden. 1S99
ett sådant medgifvande dessutom emot afsigten
med understöds meddelande. Stats - Utskottet
vetterligen har ingen utborgning fran Magains-Inrättningens
förråd fått göras, derföre -cte
borgen eller annan säkerhet af Lantagären
blifvit prsesterad, så vida allmän missväxt i en
ort och deraf fö'jande stor hungersnöd ej formledt
Kong!.-Majit att i Nåder meddela serskildta
förordnanden i af-eende på understödens
utdelande. All utlefverering i annan ordning
ar ock rakt stridande emot Författningarnes
bestämda föreskrift och skulle ej utan ansvar
för vederbörande, som öfverträda dessa stadgande
n, kunna aflöpa. Att afskrifningar blifvit å
Spannmåls-Lån i Nåder beviljade, härrör deraf,
att a t sk i 11 i ge orter, genom flere på hvarandra
inträffade missväxter, blifvit alldeles utur
stånd satte att sine Län återgälda, hvilket stvrkes
af derom i laglig ordning haline undersökningar.
Hvad åter angår de i Väilofl. BorgareStåndet
yttrade allmänna reflectioner om Spä 11-  måls-understöds meddelande, äro de visserligen
grundade, och synes den frågan ännu ej kunna
bestämdt afgöras, huruvida Allmänna Mag.zinsInrättningén,
sorn för närvarande är for Landet
ganska välgörande, äfven i framtiden skall
vara behöflig eller kunna åstadkomma den nytta,
som dermed åsyftas.
6:0 Hvad Uiskottet haft äran hemstaha i
afseende på Inrättningens Upplags- Magazin och huru
Magasins - rörelsen synes åöra verkställas, att
Magazins - Inrättningen i mojeligaste matto bär sig
sjelf, åberopas vördsam mast, till hufvuösakligt
1900 Stats-Utskottets Betar,handen.
svar å de anmärkningar sorn dervid blifvit
gjorde hos Högloft. Bidderskaget och Adeln,
Högvördige Prästö-Ståndét och Vällofl. Borgaxe-S(åndet.
I öfrigt anser Utskottet sig ej boja
lemna oanmält, att Utskottet icke, säborn hos
Högloft. BidJerskapet och Adeln af en Ledamot
anmärkt blifvit, i vidsträcktare man tillstyrkt
nya Magafciners anläggande , eller utvidgandet
af redan beilntelige, än blott t de orter,
der sådant af behofvet oundvikeligen påkallas.
Den uppgift, sorn medföljer -Förslaget,
är författad i den afsigt, att Kiksens Högloft.
Ständer med ali erforderlig fullständighet ma
kunna se förhållandet med det Magasins - utrymme,
som nu äges, och i hvad man' samma
utrymme efter Inrättningens utvidgade omfattning
behöfver ökas. Samma uppgift upptager
väl i ett för allt en Summa af 170,000 . Kalr
Banco, som anses åtgå, så vida alla erforderlige
Magaziner skulle komma att på Inrättning
gens bekostnad uppföras; men genom Utskottets
hemställan, att alla så kallade stående Magazin
må af undsättnings-tagarrie sjelfve uppbyggas
och underhållas, försvinner största delea
af denna kostnads-summa; Och hav ej eller Utskottet
tillstyrkt, att uppförandet af Magaziner,
i synnerhet i Malmöhus Län och Götheborg,
må verkställas, förr, än sådanf kan göras i förhållande
till de inkomster, sorn Inrättningen bör
hafva att påräkna. Att, såsom i förut berörde
anförande tillika nämnes och äfven i anmärk'
ningarne från Högvördige Präst-Ståndet föreslås,
låta köpt Säd förvaras i enskildtas Magasin,
anser Utskottet betänkligt, och leder i alls
Stats-TJtskottets Betänkanden.
fall ej till ändamålet, då denna mycket osäkra
utväg icke vid alla tillfällen står att begagna.
De fleste af Inrättningens Magazin äro belägna
vid Vattudrag, så att Landt-transporter böra
i möjligaste måtto kunna undvikas. I Vadstena
äger Inrättningen ett betydligt Magazinsutrymme,
som ock kan förökas, På hvilka orter
Magaziner böra anläggas och huru dermed
i öfrigt skall regleras, har Utskottet ansett höra
till den reglementariska delen af ämnet.
I afseende på hvad i Vällofl. BorgareStåndet
blifvit yttradt angående de så kallade
stående Magazinerne, tror Stats-Utskottef, att deri'
kostnad, som enskildte häjföre komma att vidkännas,
blefve ganska pbetydelig och skall vida
öfverväga® af de fördelar, som blifva att påräk.
na för de orter , hvilka af serskildta Magazinsupplag
äro i behof. Att, såsom afven i anmärkningarne
från Vällofl. Borgare-Ståndet upp.'
tages, Städerne skulle anses skyldige bidraga
till Magaziners uppförande i de orter, derifrån
Spannmål nu afsändes, förekommer ej i Utskottets
förslag.
7:0 Angående Brännvins-Bränningens bedrifvande
i Hufvudgtaden hafva flere Ledamöter af
Vällofl. Borgare - Ståndet ansett, att MagazinsDi
rectionen sig dermed ej borde befatta, utan
denna handtering på arrende till Private öfvérlåtas,
livarefnot andre funnit bäst vara, att
dermed förhålles på sätt hittills skedt.
Att Magazins-Directionen borde med Bränvins-Bränningen
i Stockholm sig befatta, flat
.Utskottet i det afgifne Betänkandet äfven ytJrat;
men af de skäl, sorn Utskottet haft ärat*'
igo2 Stats Utskottets Brtllnkamien.
anföra, anser Utskottet någon ändring för när-j
varande ej möjlig, eller kunna, ulan alltför
kännbar skada för Magazins - Inrättningen, tillväga
bringas.
Dä det blifvit i fråga satt, att Irirattniri
gen ej haft någon väsemitelig. inkomst af Bränvins-Bränningen,
anser StatsUtskottet sig böra
i korthet rneddea hvad å denna rörelse erhållits
från och med år 1800, efter de uppgifier,
sorn åtfölja Magazins-Directionens från trycket
utgifna Berättelser.
Enligt Magazins-Directionens Berättelse
af den 2 Mars 1815 och dermed åtföljande Bilagor,
har Vinsten å Brännvins - Bränningen
från och med 2800 till och med år 1811 ut'
gjordt .... 1,089,675: 32. 4.
Dito dito år 1812 enligt
namma Berättelse - 20,221: 10. 2*
Dito dito år 181 3> enligt
Berättelsen af den 28 September
1815 - 18,182: 23. 4-
Dito dito år 1814, enligt
dito af den 31 October
1816 - 47,562: 46. y
Tillsammans 1,155,64-2: 36. 3.
Ar 1815 deremot synes af den för samma
år utgifne Berättelse och dervid bifogade Vinstoch
Förlust - Conto öfver Brännvins - rörelsen,
som skulle å denna rörelse, enär i arrende-af'
gifter för Brännvins - Bränningen i Götheborg
och Carlskrona debiteras 36,475 R:dr och vinsten
på det hela endast uppgår till 31,757 R:<ir
i« sk. 8 r:st., en Förlust å Brännvins - Bran»
Stats-Utskottcts Betänkar.den. 1903
ningen i Stockholm hafva uppstått af 4,717 B:dr
37 sk. 4 r:st. Hätta förhållandet härmed visar
den vid 1815 års Hufvud-Bok bilagde General-Räkning
öfver värdet af Brännvin, derå
vinsten för detta år uppgått till 844 Rulr 17
sk. 8 r:st. Att förutnämnde Vinst- och Förlust-Conto
deremot utvisar ett annat förhållande,
härrör deraf, att på den så kallade Brännvins-rörelsen
i det bela, blifvit lagdt de kostnader,
som åtgått till underhållande af Byggnader
vid indragne Brännerier, samt Aflöningars,
Expectance-Eöners och Pensioners utbetalning,
så väl åt Bedogörarne vid desse instäldte
Bräm.erier, som åt entledigad eller på
Expectance Stat ställd Bränneri-Betjening. Orsakerne
hvarföre Bränningen år 1815 mindre
fördelaktigt utfallit, upplyser Magazins-Directionens
för samma år afgifne Berättelse; Och
liar Stats - Utskottet, viii anställd undersökning
funnit dessa orsaker behörigen grundade.
8:0 Uti Hedervärda Bonde - Ståndet är af
en Eedamot erinran gjord vid Utskottets Förslag,
att Magazins-Inrättningen ma fä rättighet att
uppbära deri förhöjning utöfver Markegängs - pris,
som vid vissa tillfallen kan komma att inflyta för
den Afrads- och Tionde-Säd, som bordt af Räntegifvarne
in Natura aflefvet erås, men fatt med Penningar
lösas. Skälen för detta Utskottets tillstyrkande
äro i Betänkandet omständeligen anförde,
hvilket Utskottet altså vördsammast åberopar.
Utskottet får blott tillägga, att, då Kronans
behållne Afrads- och Tionde-Säd jemlikt
Författningarne, in Natura bör lefvereras, till
de behof, hvartill denna säd är påräknad, är
3 9°4 Stats- Utskottets Betänk andin'.
det med en Räntegifvares ovillkorliga skyldighet
förenadt, att, då Spannmål ej af honom kan
prsesteras, han i stället betalar det pris, hvartill
Säd för dess räkning kan uppköpas å den
ort, der den bordt vara af Räntegifvaren, enligt
forslings . stadgan , aflefvererad: Om, som
oftast händer, detta upphandlings-pris öfverstiger
Markegången, skulle ju Magazins-Directionen
få vidkännas en förlust, som icke kommit
i fråga, sä vida Räntegifvaren sin skyldighet
fullgjort,_ att lefverera Säd in Natura. Det är
till betäckande af sådane Förluster, sota StatsUtskottet
föreslagit, att ifrågavarande pris-förhöjning
må Magazins-Fonden till godo komma.
Stats-Utskottet an'ser sig härigenom hafva
upplyst, att den gjorde anmärtningen saknar all
grund ; men, då den anmärkande Eedamoten af
Ronde-Ståndet Anders Danielsson från Elfsborgs
Fän, tillåtit sig följande uttryck: att ilen serskildta
Redovisningen för denna Magasins-Inrättningens
skamliga vinst 'efter hans tanka aldrig kunde blifva
annat än ett nytt skäl för underslef och ett nytt
skäl att afsky det ovärdiga preyeri, hvarifrån hela
vinsten ledde sitt ursprung, skulle Stats-Utskottet
glömma sin värdighet om icke Utskottet erindrade
om den sanning i uppgifter, och den anständighet
i skrift och tal, hvilka böra tillhöra
hvar och en, sorn yttrar sin mening, och son»
minst bör glömmas af en bland Svenska Folkets
Representanter, och aldrig sträckas derhän, alt
Fasta en oförtjent skugga uppå Embetsförvaltningar,
om hvilkas redlighet och nit i uppfyllande
af sina pligter man blifvit upplyst och i ali
Stats-TJtskottens Betänkanderit
i
190S
händelse är skyldig att söka underrättelse, irr*
nan man sig om deras Embetsutöfning yttrar.
9:0 Vid Utskottets hemställan om förökade
Af.önings-Vilkor för Uppbär ds-St a ten har En Eedainot
i Vällofl. Borgare - Ståndet onskat, att
någre visse Summor i detta ändamål blifvit af
Stats-Utskottet uppgifne. Vissa Summor för
ifrågavarande behof hafva ej kunnat bestämmas,
med mindre icke ordentlige Aflönings-Stater
blifvit upprättade, hvilket åter Utskottet icke
ansett tillhöra dess åtgärd, eiler kunnat af Utskottet
tillvägabringas, då sådane Aflönings-Stater
måste grunda sig på en noga kännedom af
Uppbördsmännens olika befattningar och öfriga
dermed gemenskap ägande förhållanden.
10:0 Hvad i anmärkningarne från Höglofi.
Ridderskapet och Adeln, Högvördige PresteStåndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit anförd
t om Upphandlingssättet af Utländsk Säd, och
försäljning af öfverflvdige Spannmåls - Lager, är
hufvudsakligen öfverensstämmande med Utskottets
Betänkande, hvilket altså i dessa delar vördsammast
åberopas.
11:0 Emot Stats-Utskottets sluteligen gjor*
da hemställan ,• örn rättighet för Riksens Högloft.
Ständers Revisorer, att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af de grunder , somför dispositionen
af Creditiven ä Banken blifva bestämda,
Inta till halfva beloppet inhibera dessa e.reditiv, haf.
va i. samtelige Riks Stånden anmärkningar blifvit
gjorde, af det sammanstämmande innehåll,
att detta conectiv anses icke innefatta straff
för den Auctorité, sorn genom sådane gröfre
bihang till Riks-St. Frat. 1&17 isis■ i:dc Sami. N:r ajp.
3-906 Stats Utskottets Betunkanden.
felagtigheter vållade en så beskaffad indragning,
men deremot skulle för det allmänna blifva af
ett ganska menligt inflytande.
I anledning af dessa anmärkningar och de
skäl, som härföre ligga till grund, finner StatsUtskottet
sig föranlåtit att frångå dess ifrågavarande
förut afgifne Förslag.
12:0 Utom nu hesvarade Anmärkningar,
som vid Stats-Utskottets Berättelse och Förslag
blifvit gjorde, hafva följande tillägg ansetts böra
i Instructionen för Allmänna Magazins Inrättningen
inflyta, nemligen: Uti anförandet hos
Högloft. Ridderskapet oell Adeln förekommer:
A. Att Utländsk Spanmäl hör, under ansvar
af Magazins-Inrättningens Styrelse, allena kunna
inför skrifvas, i hvilket fall likväl Inrättningens Lager
af Inhemsk Spanmäl anses böra bestå af minst
300,000 Tunnor, hvaraf ej något får af yttras förr
iin 2.ne månader före en ny skörd; hvarjemte i
sammanhang härmed anföres, att, dä genom en sä
beskaffad föreskrift i afseende pä införskrifning af
Utländsk Säd, befaras kan, att Spanmulsprisen stegras,
torde detta dock kunna förekornmas genom Ma»
gazins-lnrättningens större Spannmåls-Lager, till
beredande hvaraf Inrättningens Creditiv på Banken
borde vara oinskränkt.
Stats-Utskottet har väl i dess anförande
om upphandling af Utländsk Spannmål hemstält,
att, då en sådan upphandling oundvikligen för
Allmänna Magazins-Inrättningens räkning be*
hofver göras, synes den endast genom Verket»
Öfver-Slyrelse böra föranstaltas och ingen an*
nan Autorilé, såsom oftast hittills skedt, der*
med äga befattning. Härmed har Utskottet lik
-
Stats^Utskottets Betänkandeti.
Val ej hvarken hemställt eller haft för afsigt,
att Magasins Directionen ensamt skulle äga den
uteslutande rätten, att införskrifva Utländsk
Spannmål, och alt ali enskild åtgärd dermed borde
upphöra. Fn sådan'högst skadlig och till
förfång för enskildta handels-industriert ledande
föreskrift, afsiyrker Utskottet aldeles,
Utöfver 200,000 Tunnor Spannmål synes
Magafcins-Inrättningens Lager ej behöfva utsträckas,
och med detta Lager äger ock Inrättningen,
efter den omfattning den kan och bör,
hafva, tili räck 1 i t^e förråd till Undsättning. Hvad
Utskottet i denne del i det afgifne Betänkandet
anfört, åberopas Vördsam!igen.
Att bestämdt stadga tiden, ilar Undsätt*
tiings-Spanmnäl bör ufdelaS, anser Stats-Utskottet
helt och hålléf stridande emot afsigten och
ändamålet med Allmänna Magazins-lnrättningen
, hvars åliggande valbor vara, att, utan afseende
på tid, afhjelpa brist och behof när Inrättningens
medverkande åtgärd behöfver anlitas.
Skulle Magazins-fnrättuingén étlsanit äga,
att införskrifva Utländsk Spannmål, inträffade
säkerligen, att Sädesprisen vid åtskilllge tillfällen
stegrades, hvilket Inrättningen ej kunnat
förekomma, enär dess Spanmåls-Lager endast
äro afsedde för undsä ttnitigs-behof, och icke att
dermed i enskild handelsväg concurerä.
På de skäl, Utskottet i dess Betänkande
andragit, kan Utskottet ej ingå i det Förslag,
att Magazins-Inrättningens Creditiv pa Bankett
bör vara oinskränkt.
Stats-Utskottets Betänk anden'.
B. Vidare föresläs, att, pä det Sädcstillgängen
vid ett inträffande Missväxt-är må okas , borde
Landshöfdingarne söka tillvägabringa frivilliga öfver
etisk ommels er , alt i Socken-Magazin samla Spannmål
, till befrämjande hvaraf någon mindre del af
Mag azins-fonden kunde användas.
Alt användande af Magazins-Fonden på annat
sätt eller i annan ordning, än sorn Utskottet
haft äran föreslå, leder till rubbning i de
grunder, hvarpå Magazins-Ini ättningens organisation
bör vara bygd.
Dessutom kart Utskottet för sin del icke
inse möjligheten att tillvägabringa hvad i förenämnde
afseende blifvit föreslagit.
C. Dä Magazins Inrättningen genom upphand,
ling kan förse iig med större Spannmåls Lager,
anses det hvarken billigt eller nödigt, att Kronans
behällne Afrad och Tionde in natura lefver er as, titan
föresläs, att Ränte Sädén må lösas med Contant
efter Markegängs pris med Forsellön.
En sådan ovilkorlig lösnings-rättighet kan
Stats-Utskottet ej tillstyrka, enär Kronans Eänte-Säd
behöfves till underhåll för Värfvade Arxnéenoch
Flottorné. Vid inträffande brist på
Spannmål, skulle dessutom Staten få vidkännas
betydlige förluster, att till höga pris anskaffa
Säd till de behof, hvartill Afrads- och TiondeSpannmålen
är beräknad och anslagen.
Hos Högvördige Präst Ståndet är af en Ledamot
anfördt, att, så länge Mag.izins-Inrättningen
rörde sig med små Fonder, kunde den
ej vara menlig för enskildta Spannrnålshandein ;
men, då dessa nu blifvit ökade ända till Två
Millioner Riksdaler, förmodas ett annat förhål
-
Stats-Utsiottets Betänk anden, 1909
lande, hvadan hemställes: Om icke Magazins
Inrättningcn
kunde ställas på samma fot, som un.
derstöden för J erni landier in gen , eller på så sätt,
att, när i en sädesrik province en handlande kunde
styrka sig hafva uppköpt och i Magazin infört
ett qvantum Spannmål, borde han vara säker
att liksom en Jernhandlande få ett proportionerligt
Ijån derpå till den tid, han kunde
hafva utskeppat detsamma. 1 en sädes-fattig
province deremot skulle en lika rättighet fa
tillgodo njutas, när en handlande genom Assurance
bevis styrkte sig ifrån Inländsk hamn hafva
hemförskrifvit Spannmål. På detta sätt förmodas
Sveriges Sädes-hnndel blifva uppmuntrad,
och hemställes, att, så vida tiden ännu icke anses
vara inne, att på ifrågavarande sätt understödja
denna hufvudnäring, åtminstone ett försök
i mindre Scala dermed kunde göras intill
nästa Riksdag.
Uti de grunder för Magazins-Inrättningens
upphandlings-åtgärder, Utskottet föreslagit, har
Utskottet tillika anfört dess tankar i afseende
på omöjligheten för Verket och vådan för det
allmänna, så vida Magazins Inrättningen skulle
anses skyldig, att i obestämd omfattning upphandla
Spannmål till Sädesprisens styrande. Oni
en sådan anstalt kunde å Statens sida tillvägabringas
eller stod att förena med befrämjandet
af allmänt väl, vore vissér igen den föreslagne
utvägen ganska lämplig; 'Men, da Magazins-Inrättningehs
förnämligaste ändamål, efter Utskottets
öfvertygelse, bör vara, att hafva tillräckligt
undsättnings-,Lager, anskaffade af inhemsk
Spannmål, utgör den del af Inrättningens ålig
-
jgio Stuts Utskottets Betänkandcn.
gande att uppköpa Säd, endast e:t medel att
befordra Inrättningens egentliga bestämmelse.
Skulle deremot Magazifts-Inrätt ningens Fonder
användas på sätt föreslagit är, understöddes v il
enskildt© Spanomålshandeln , men Inrättningen
blefve då ej annat än en Discont eiler Laneanstalt,
sorn ingalunda kunde betrygga Landet
för brist och hungersnöd, hvilket likväl utgör
bufvudsakligaste skälet för denna Inrättnings
bibehållande i ett Land, sorn är så ofta blottSläldt
för missväxt.
Att ifrågavarande Låne-biträde skulle på
försök i mindre scala til nasta Riksdag tnedgifvas,
kan tj eller Stats-Ufsköttet lii-iiiyäka enär
Magasins-Inrättningens Fonder ppubbade
behöfva anv&ndas till Undsätt nirtgyaLa^ers an*
skaffande: Dessutom synes medlens disponerande
till ifrågavarande ärjdatnals befrämjande ej
tillhöra denna Inrättnings befattning,
I sammanhäng tned ofvanotnförmäldte hemställan
är vidare artfördt ; Att det vore bättre,
att Maga zins*Inrättningen köpte och sulde Spannmål
för året, än att, sorn Utskottet föreslagit, samla
Lager under goda år, för att tillgripas i de
hårda, emedan genom de stående Lagren nästan
hela Fonden medtages och således föga
qvarlemnas till Spannmåls uppköp för följande
goda är, hvilka mera är anledning att hoppas,
än härda,
Emot afsigten och ändamålet med Allmänna
Magazins-Inrättningen är detta Förslag alldeles
stridande. Inrättningen måsté hafva Undsättnings-Lager
att tillita, då brist och behof
iuträlfa. Härförutan synes ingen Allmän Ma'
Stats-Utskottits Petunkanden.
gazins - Inrättning för Landet hvarken behöflig
eller nyttig.
Uti dter-remissen från Välluf. Borgare - Ståndet
förekommer ett deruti gjordt yrkande, alt Städerne
måtte anses lika berättigade, att af Allmänna
Magazins- Inrättningen få åtnjuta undsättning, som
Landet.
Då Spannmåls-undsättningar från Allmänna
Magazins - Inrättningen hittills alltför vida
blifvit utsträckte, har Utskottet i det afgifne
Betänkandet a sett sig böra vördsammast föreslå
en nödig inskränkning härutinnan, sa vida
Verket skall kunna äga bestånd.
Städerne åro ej i samma förhållande som
Landet: En större tillförsel och lättare utvägar,
att kunna anskaffa hvad som erfordras, gör
att Städernes Innevånare ej äro blottställde för
de behof, som ej sällan å Landsbygden inträffa.
Dessutom synes Magazins-Directionens åtgärder,
efter de principer, sorn för deras verkställande
blifvit föreslagne, ingalunda kunna lagga hinder
i vägen för enskildta handeln. På grund
af allt detta kan Stats-Utskottet ej tillstyrka bifall
till hvad i denne del påyekadt blifvit.
13:0 I Vällofl. Borgare - Ståndet har en
Ledamot anmält, att det förefallit honom besynnerligt,
att Stats-Utskottet yttrat, det Magazins
- Inrättningen blifvit förvaltad i enlighet
med hittills gällande föreskrifter och, der sådane
saknats, efter de föihållanden, sorn städse
haft det Allmännas val och bästa till syftemål,
när
J91? Stats-Utskottets Betänk anden.
1:0 Magasins - Inrättningens Hufvud - Bok
balancerar, såsom äldre fordringar 559,903 Kalr
33 sk. ii r:st.
2:0 De utestående Lånen ej blifvit med
Rest-längder verificerade.
3:0 Spannmåls-Lån utlemnade utan säkerhet,
hvarigenom förluster inträffat.
4:0 Stora, till beloppet och beskaffenheten
icke tillräckligt upplysta, förluster ägt rum 1813»
:j8i4 och 1815.
5:0 Att förluster uppkommit deraf, att åtskilige
Magazins-utgifter icke blifvit lagde å
Spannmåls-L3gret, utan betungat Inrättningens
Fond.
6:0 Att förluster uppstått å till ISagareEmbetet
i Stockholm utlerrinad Spannmål m. m.
7:0 Försummad indrifning af CommerceRådet
Björnbergs skuld, och att han derå bör
betala Ränta.
8m Att Lån till Handlande blifvit utlemnade,
hvilka Lån ej användts till ändamålet.
Hvarjemte denne Ledamot funnit det vara
högst anmärknings-värdt hvad Utskottet yttrat
i afseende på gjord hemställan om förökad
Lön för Uppbörds-Staten.
I anledning af detta anförande får Utskottet,
med åberopande af hvad dess förra betänkande
upplyser och utreder, serskildt meddela!
1:0 Att den omnämnde Kalancen innefattar
värdet för sådane försträckningar till Krigsrustningar
, hvilka försträckningar på Kongl.
Majus Nådiga befallning fran Inrättningens förråder
utgått, utan alt ersättning derföre från
Stats-Utskottens Betänk anden'. 1913
de Fonder, Botn dem bordt godigöras, kunnat
meddelas.
2:0 Spannmåls - Lånens verificerande med
Best - längder har hittills ej i Författningarne
varit föreskrifvet.
4:0 Afskrifningar å åtskiilige SpanninålsLån
äro af Kongl. Maj:t i Nåder inedgifne:
Dessa afskrifningar hafva icke varit föranledde
af någon underlåtenhet å Magazins - Directionens
sida.
4:0 De förluster, som i denna punkt åtalas,
äro af den beskaffenhet, att de icke kunnat
förekommas, hvarom så väl Revisoierne,
som Utskottet tagit den nogaste kännedom.
5:0 I afseende på Magazins - utgifterne,
hafva de ej hittills, emot antagen och i Nåder
gillad Räkenskaps-fonn, kunnat annorlunda fördelas,
än som skedt är.
6:0 De häruti omnämnde förluster äro ej
eller en följd af Inrättningens förvaltning.
7:0 och 8:0 Åberopas, till undvikande af
vidlyftighet, Utskottets betänkande, deruti äfven
namnes, att Commerce - Rådet Björnbergs
Skuld löper med Sex Procents Ränta.
Sedan Stats - Utskottet nu i korthet upplyst,
att hvad som blifvit i fråga satt ingalunda
är af den egenskap, att Magazins - Directiolien
derföre tillvitas kan, anser Utskottet någon
vidare förklaring icke behöflig i afseende
på hvad den värda Ledamoten funnit anmärkningsvärdt
i Utskottets yttrande om förökad
Lön för Uppbörds - Staten. Hvilket allt Riksens
Höglofl. Ständer vördsammast underställes;
och hvarvid bifogas någre Ledamöters yttrade
1 914 Stats-Ut skot tets Betänkanden•
serskildta tanka i fråga derom, huruviJa Riksens
^Ständers Revisorer skola äga förordna, att
någon del af Mag, zins - Inrättningens Creditif
bör i förekomtnart'e möjligt fall indragas.
Stockholm den i 3 Junii 1818.
Utdrag af Protocol/et hållit uti Riksens
Häglof. Ständers Stuts - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 23
Jun i i 1818.
S» D. Då Stats Utskottet nu beslöt det Utlå*
tande, som skulle afgilvas öfver de anmärkningar,
hvilka inom san tiige Respective Riks-Stånden
blifvit gjorde viri Utskottets -Berättelse öfver
verkställd granskning af Magazins - Inrättningens
förvaltning samt Förslag till denna Inrättnings
nya organisation, uppläste Herr Borgmästaren
Ekstrand följande!
”Jag kan för min del icke frångå den
tanka, Höglofl. Stats - Utskottet i sitt förra Betänkande
yttrat och jag i Höglofl. Afdelningen
äfven nu fortsatt, att nemi. Riksens Ständers
Herrar Revisorer, i fall af befunnen öfverträdelse
uti de för Magazins Directionens förvarning
gifne grunder, böra berättigas indraga
hälften af dess Creditiv. Orätt har man behagat
kalla sådant ett straff för Landet, drabbande
dem som icke det minsta felat; mig synes det
icke annorlunda än sorn en välgerning för undsättnings
tagare och hjelpbehöfvande.
Långt ifrån att tro möjligheten af en sådan
öfverträdelse hvarken å Regeringens eller
Magazins Directionens sida, vill jag antaga för
Stats Utskottets Betänk anden. >915
säkert, att skäl till ifrågavarande indragning
aildrig hädanefter skall kunna förefinna*, och
hvad är då att befara af den klandrade föreskriften?
Platt intet — men Ständerne hafva
emed ertid fullgjort den pligt, sorn jag anser
bland de mäst heliga för dem, att nemligen
för den framtid, ett nu utfärdande Reglemente
troligen länge skall komma att gälla, hafva
sökt försäkra sine Committenter eller Nationen,
det deras anslag af penningar till denna Handels-
och Undsättnings - anstalt icke skola förskingras
och minskas. Antager jag åter för ett
ögonblick meijeligheten af en öfverträdelse och
att vådan af indiagningen blefve för handen,
så borde jag väl än mera befara fortsättning
af öfverträdelserne och hvad blefve följden
deraf? Jo — att hela Fonden kunde förstöras
och denna Inrättning, so"m man anser så
högst nödig för Landet, derigenom alldeles skulle
upphöra , så framt man ej kan taga för afgjordt,
att Ständerne vide och Banken kunde
gifva en ny Fond — jag kan för min del icke
se denna vilja och förmåga i en framtid så
tydelig, utan tviflar derpå lika mycket sorn på
möjligheten af öfverträdelse och lerrtnar en
livar att domina om då icke vid den händelse,
jag nu för ett ögonblick måst antaga möjelig,
ilen att Fonden genom öfverträdelser befunnes
minskad, det vore en välgerning för de hjelpbehöfvande
att halfva Fonden indroges och
kunde vara i behåll, att en gång åter användas
för sitt rätta ändamål sedan Ständerne på
nytt fått derom besluta 5 jag är åtminstone icka
i stånd att se saken annorlunda, utan tror för
-
1916 Stats-Utskottets Beta nk and en.
deln af Indragningen vid en sådan högst oförmodad
händelse alltför påtagelig — vådan deremot
föga märkbar genom de modificationer,
förra Betänkandet innehåller, att nemi. af
Revisoferne skola finna skäl till indragningen
och derjemte bestämma en sådan tid för verkställigheten
deraf, som de anse den kunna ske
utan våda för Landet.”
'Örn man meu tillämpning af 106 elier 107
§. §. af Regerings-Formen ville påstå, att Correctivet
emot dylika öfverträdelser af Konungens
Föredragande redan der finnes stadgadt,
matte, om så är, detta Correctiv föga gagna, enär
ersättning för de 2 Millionerne Rdr säkert
alldrig kunde gifvas af deri felande; Och,
så vida Magazins --Directionens befattning är
alldeles olik Stats Contoirets deri, att den förra
skall åsyfta Fondernes bibehållande, alltid utan
förminskning, derest Verket skall kunna fortfara,
rrien det sednare deremot blott har att
till bestämda ändamål årligen utbetala hvad
sorn fås in, så långt det räcker, måtte ett förvarings-medel
emot Fondernes förminskning, i
afseende på Magazins-Ditectionen, vara att anse
lämpligast, när deremot ett Correctiv allena
eller bestraffning för den felande, i afseende
på Stats - Contoirets förvaltning, kan vara till"
räckligt.”
”Jag har länge ansett Magazins-Directionen
för en olycklig Inrättning i vårt Lagd och jag
bekänner att jag vid våra första öfverläggningar
uti Högloft. Afdelningen yrkat dess upphörande
derföre, att dess Spannmåls-hande! hittills
nästan alltid slagit ut med förlust, att den
Stats-Uiskoltets Bttiinkandert. *917
deremot skolat söka siri vinst uti Brännvinsbränning
af blott strid Säd, drifven i stort till
Landets skada mera än gagn, att den qväft enskildta
Handels-speculationer och loflig industri,
att den genom Spannemåls - undsättningar,
ofta öfver verkeliga behofvet, till låga pris och
på Credit , snart sagdt uppmuntrat Landtmannen
tiil lättja, till liknöjdhet att sjelf skaffa sig
Säd för året och art i stället sälja eller bränna
upp sin Säd om hösten, hvartill jag vilie lägga
den bedröfllga erfarenhet, sistiedit år lemnade,
att nemi. hungersnöd då var för handen
i flere orter och i min ort endast derföre, att
man väntade lofvad Undsättnings - Spannmål;
Jag vill dock icke bestrida att Inrättningen
kan vara gagnande om den ställes så, att den
bär sig utan de^ stora Brännvins - Fabrikerue,
örn dess ändamål b<ir förnämligast att hålla
frösäd, deraf vi för Climatets tilltagande hårdhet
nog ofta mäste se oss i behof; om genom
en sådan inskränkning undsättnings - tagares anspråk
tninskas i stället att de nu med livart
år ökas, och orri utborgning af Säd för de mä
sta
och kanske för alla blir förbuden. Nu, då
en svår missväxt hotar, vill jag medgifva att
tiden ej är inne för Inrättningens upphörande
eller så stora reform, utan erkänner jag
med full öfvertygelse det behof, Kongl. Maj t
af Landsfaderlig omsorg nu framställt, att Magazins-Directionens
Fonder för tillfället ökas,
men detta gör ock, att jag mäste anse desto
mera af vigt, att Fonderne förvaltas utan någor»
förminskning, .och att, i den oförmodade händelse
att annat resultat af upphandlings opera
-
i 91 8 Stuts- Utskottets Betänhanden.
tionerne skulle visa sig till någon förlust för
Veikct, eri <lel af Fondefne bor coasei veras
just till fördel och icke i i i 1 straff för dem som
Fonden ar bestämd att understödja och Värja
från hungersnöd, — en tanke den jag alltid
trott mig kunna och böra oförstäldt yttra, Utan
fruktan att dömas misstänksam och blott
deiföre att i<ig ansett min pligt, som Fullmäktig
bär, ovilkorligen det fordra.”
Herr Assessoren Lagerhjelm anförde:
”Grundlagen kallar Svenska folkets rätt att
sig beskatta, Urgammali Historien rättvisar benämningen.
De allo.anna fondernes ursprung,
nemi. fran räntor eller sarnmanskoit, leder naturligen
granskningen af deras förvaltning i
folkets liander. — En af Sveriges största Konungar,
skaprre af true Styrelsens hela sarninanfogriing,
har åt folket lemnat Hankens vård,
och grundlagen innehåller samma stadgande.
Lika naturlig som denna vård är äfven Folkets
skyldighet alt hålla Bankens förbindelser i helgd,
förgäfves tror man sig kunna disponera Bankens
fonder utan ansvar; och deremot svarat
rättighet att bestämma förvaltningsgrunder och
tillse att de fuljas. Häraf följer Ständers rätt,
att genom egne fullmägtige förvalta Banken och
Jtiksgäkls-Contoiret. Magazins-Inrättningens och
]Vfanufactur-Diseontens Creditiv på Banken kunna
icke underkastas samma åtgärd, emedan förvaltningen
är sammanblandad med ren Embetsinanna-åtgärd;
Men Rikets Ständer, hvilka här
icke kunna verkställa samma anspråk ehuru de
äro underkastade samma ansvar, böra söka att,
med bibehållande af Constitutionella former,
*$tats-Utskottets Betänkanden.
approximera till samma förvaltningsrätt; och
dertill finnes endast ett sätt: Öfverlemnande t af
Magien i Revisorernes händer.
’’Ett folk, som ser att uppoffring af Lif
eller Egendom sker ät Staten, bär den med
glädje, om det annars vill förtjena ett rum i
Historien. Detta folk har gjort sitt, när stridbara
söner samlas kring Konungens fanor; när
Skattkammaren får sitt. behof och de Allmänna
fonderne göra sio tjenst. Det är Konungen likgiltigt
huru detta sker, blott det består i verklighet,
men på formen beror det om effecten
svarar emot ansträngningen. Ar formen god,
men medlen tillräckiige; så blir det utförandets
ensak om något saknas, och det är endast S.yrelsens
interét att felet rättas obekymrad hvar
det ytterst hvilar. Denna rättelse är lätt, om
granskningen är skarp och tanklöshet eller väld
sky för trackter, där de lenina märke efter fjäten.
— I Sanning! där misstag eller oduglighet
stämplas af rysliga följder; där bildas opinion;
där födes alfvar i förvaltning; och detta alfvar
bör återkallas af nöden, ty annars lyder det
icke kallelsen.
Herr Öfverste Lieutenanten och Riddaren
Pahlman samt Herr Prosten Almqvist instämde
uti de af Herr Borgmästaren Ekstrand och Herr
Assessoren Lagerhjelm yttrade tankar, med det
tillägg af Herr Prosten Almqvist, att han icke
kunde föreställa sig huru det uti Utskottets
förra Utlåtande öfver detta ämne föreslagne
Correctiv kunde medföra någon våda för Landet;
men trodde deremot alt detta stadgande
»kulle bereda Allmänheten mycken tillfredsstäl-»
3g2o Stats-Uiskottets Bettini anden;
\
leise I afseende pä förvaltningen af de stora
Summor, som för denna Inrättning blifvit frän
Hanken beviljade.
Och skulle dessa reservationer, enligt begå*
rån, medfölja det till Rikets Höglofl. Ständer
afgående Utlåtande. Sorn ofvan.
Nr 3i7.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts, under
den 23 December 1817, till Utskottet
aflidne Nådiga Skrifvelse om Liqviden
af Rikets Utländske Guld.
T o
-*-ill Stats-Utskoitet har ankommit följande
Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständers Stars-Utskott örn Liqviden
om Rikets Utländske Gäld; Gifven
Stockholms Slott den 2 3 Decem
ber
1817.
., I anledning af Kongl. Majus Proposition';
beslöto Riksens Ständer, vid Riksdagen år 1812,
att Rikets Capipal-Gäld i Holland, Babrant och
-Genua till två tredjedelar af dess belopp genast
skulle försvinna; hvarjemte Rikets Ständer,
uti underdånig Skrifvelse af den 19 Julii samma
år, hos Kongl. Maj:t anmälde detta deras
Beslut, med tillkännngifvande, dels att derutin
nan
likväl icke skulle inbegripas de af Svenske
Medborgare till inlösen företedde 418 Obligationer
af Holländske och Brabantske Länen,
dels, att återstående tredjedelen af ofvannämn
-
Stats- Utskottets Ettiinkänderi'. 1921
de Gapital-gäld val tills vidare måtte uti Biksgälds-Contoirets
Räkenskaper upptagas, dock att
Rikets Ständer till Kongl. Majus afgörande öf«
verlemnade, att, om och enär Kongl. Maj:t
skulle finna det nödigt, något anspråk på berörda
tredjedel erkänna, eller ock förklara densamma
alldeles förfallen, pa lika sätt, som, i
afseende på de två tredjedelarne och räntorne,
förut var beslutet. I sammanhang härmed anmälde
Rikets Ständer dessutom hos Kongl. Majit
deras vidtagne Beslut och Författningar, angående
Rikets gäld uti Leipzig och Hamburg.
Sedermera, vid 1815 års Riksdag, och efter
det Kongl. Majit, genom Nådig Proposition
af den 6 Julii samma år, erbjudit Sig att,’
på då tillika framställde villkor, af de medel,
hvilka, såsom lösen för Ön Guadeloupe, medelst
Tractaten med Stora Brittanien af den 13 Mars
1813, tillfallit Kongl. Majit och Dess Efterträdare
på Svenska Thronen, enligt Successionsordningen
af den 26 September 1810, besörja
indragningen och liqviden af all den Utländska
Skuld, hvarföre Sverige dittills häftat, hafva
Rikets Ständer, med förklarande och särskildt
ådagaläggande af deras tacksamhet, detta anbud
emottagit och derjemte till Kongl. Maj.t öfverlemnat,
att låta besörja Liqviden af hela Riksgälds-Contoirets
Utländska Skuld, hvarmed Riksgälds
- Contoiret således icke vidare komme att
taga befattning.
Enligt Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse
af den 19 Julii 18x2, var, vid Riksdagens
början samma år, Riksgälds-Contoirets UtRihang
till Riks.St. Prat. isn ■ igiS. 4.dt Sami. N:r Z4J. a«•
ig? 2 Stats-Utskottets Betänkanden.
Jändska Capital-gäld, med deri inbegripne Sven.
ske Medborgare tillhörige 418 stycken Obliga,
tioner för Lånen i Holland och Antwerpen,
hvardera å 1000 Gulden, så beskaffad, sorn följer,
nemligen:
A. I Holland.
Fyra Millioner, 235,100 Riksdaler Holländsk
Courant i flere serskildte Lån, hvaraf
529,500 R:dr voro Lifräntor.
B. I Brabant:
Sju Millioner 541,000 Gulden Rrabantskt
jVexel-mynt i flera serskildte Lån.
C. I Genua:
Lires Nio millioner, 475,182:! 6. 3 Juori
di Banco, i särskildte I-ån, hvaraf 45,125 Li*
res voro Lif-räntor.
H. 1 Leipzig :
Ett derstädes till realisationens befrämjande
år 1802 upptaget Lån af En Million 350,000
R:dr Conventions-rnynt.
E. X Hamburg.
l.‘o Ett derstädes, genom numera framlidne
Cantzli-Rådet och General-Agenten Awerhoff,
fourneradt Lin af 500,000 Iltdr Hainb.
Banco.
2:0 Allmänna Magazins-Directionens Skuld
till Atverhoffska Sterbhuset, hvilken, vid 1809
och 1810 årens Riksdag i Stockholm, på Riksgälds
- Conroiret blifvit öfverflyttad, utgörande
150,400 R:dr Hamb. Banco, utom derå berak*
nade Interessen och omkostnader.
Siats-Utskottets Betänkanden. 1 gg 3
Kongl. Majit, sorn, i anledning af hvad Rik.
sens Ständer, vid 1812 och 1815 arens Riksdagar,
på förut nämnde sätt, beslutat och hemställt,
åtagit Sig att besörja betalningen och
Liqvidaiionen af ifrågavarande Stats-Skuld, har,
i följd af detta åtagande, och med afseende på
Riksens Ständers for hvarje serskild Skuldpost
fattade beslut eller gjorda hemställänden, tid e •*
ter annan, vidtagit de åtgärder, hvarom Kongl.
Maj t nu får Riksens Ständers Stats-Utskott underrätta,
nemligen:
A. Angående Capital Gä/den i Holland.
Henne, under åren 1784 till och med 1797*
genom Nio serskildte upptagne ärftelige Lån.
och ett upptaget Liffänte*Lån, tillkomne Rikets
Skuld, utgjorde ifrån början Sex millioner
600.000 Riksdaler, eller Sexton Millioner
500.000 Gulden Holländsk Courant, men var
redan, förmedelst verkställde afbetalningar eller
återfallne Lifräntor, minskad, på satt ofvanberördt
är, till Fyra Millioner 2 3 5,000 Riksdaler
eller Tio Millioner ,587,500 Gulden, när 'åt
181a beslutet om dess nedsättning till en tredjedel
af Riksens Ständer fattades, — Hen blef
likväl, genom inlösen af åtskillige Svenske Medborgare
då tillhörige Partial Obligationer ytterligare
något minskad, så att den, vid Hecem*
ber månads slut 1815, enligt af Riksgälds-Contoiret
då meddelad uppgift, utgjorde Fyra Millioner,
160,700 Rulr eller Tio Millioner 401,75°
Gulden Holländsk Courant återstående Capital
i namn-värde, oberäknad! återståenda intill den
1 Augusti 1812 uppiupne räntor, svarande emot
970,2813 B:dr Holländsk Courant,
Ståts-Utskottets Betänk andeni
Till säkerhet för Linén i Holland hade,'
vid deras upptagande, blifvit lemnade, dels
Konungens Authorisation och Förbindelse samt
Stats-Contoirets Obligationer, dels ock Konungens
Authorisation samt Riksgälds Contoirets
Garantier och Förbindelser, för hufvudbeloppet
af de hvarje gang negocierade Lån; men
desse säkerhets-handlingar blefvo alltid, hvad
de Nio upptagne ärftelige Länen beträffar, ned»
laggde i Lagligt förvar hos en Notarius Pub.'
Jicus i Amsterdam, tili hypotliek för den långifvande
Allmänheten; och de Banquierer, genom
hvilka Lånen för Svensk räkning upptogos,
voro deremot befullmägtigade att, under
samme Notaries Controll och med dess påskrift,
utfärda Partial-Obligationer å Ettj Tusende Gulden
Holländsk Courant hvardera,' och försedde
med Ränte• Coupuns för den tid Lånen borde
löpa, till si stort antal, sorn emot Hufvud-Obligationerne
svarade. Med det upptagne Lif-Ränte-Lånet
inträffar åter det serskildta förhållande,
att Hufvud-Obligationen qvarlemnades hos
det Banquiershus, som besörjde Lånets upptagande
och som derföre utfärdade Lifräntel- Con.
"Stitutioner, till ett Hufvud - Obligationen motsvarande
belopp, under Controll och med påskrift
af Konungens Minister i Haag.
Så snart Kongl. Maj:t fått del af Riksens
Ständers Beslut och Skrifvelse, under den 2 Augusti
1815, lät Kongl. Maj:t underhandlingar
börjas med ett emedlertid från Holland hit»
sandt, de fläste Fordrings-ägarnes Lagligen befullmägtigade
Ombud, W. G. van de Poll, och,
efter åtskilige svårigheter, lyckades det ändte
-
Statt-Utskottets BetänkandenJ
1925
ligen för Kongl. Maj:ts härtill utsedde Com-j
missarier, att den 31 December 1815 med samma
Ombud afsluta, om betalningen af Svenska
Rikets i Holland återstående Capital-Skuld, en
Convention, som Kongl. Majit sedermera gillade,
och sorn nu till Riksens Ständers Stats-Utskott
'Öfverlemna!. Det af Riksens Ständer först
år 1812 vidtagne, och sedan år 18J5 bekräftade
Allmänna Beslutet, om Stats-Skuldens nedsättning,
har, genom denna Convention, blifvit
vidmakthållet och till grund för Liqviden, äfven
ifrån Holländske Fordrings ägares sida, antagit,
i följd hvaraf Kongl. Majit låtit, af det
år 1815 i Holland återstående Lane Capitalet,
såsom Svenska Statens Skuld, erkänna en tredjedel,
med tillhopa En million 386,900 Riksdaler
eller Tre millioner 467,230 Gulden Holländsk
Courant, för hvilken erkända Skuld Kongl.
Majit Sig förbundit att, i ett för allt, betala En
million 300,000; Ridr Ramb. Banco på serskilte
Terminer, i den ordning och med de villkor
för öfrigt, som Conventionen utmärker.
Kongl. Majit har deremot , vid Conventionens
afslutande, låtit fordra och betinga de uti
Holland då utelöpande partiella Skuldförbindelserna,
äfvensom Ränte-Couponemas återställande
inom viss tid, och dessutom hafva, med förutseende
af de svårigheter, sorn oundvikligen
skulle möta Hufvud-Obligationernes och Garantie-Handlingarnes
återlemnande, så länge ick©
alle Partial-Titlar, utan undantag, voro infriade
eller förfallne, sådane förbehåll ifrån Kongl.
Majus sida och å dess vägnar blifvit uti Conventionen
gjorde, sorn dödat alla anspråk emot
1926 Slais Utskollets Bitlinkanden.
Svenska Riket, i samina stuni! Kongl. TV!aj:t uppfyllt
Cbhventiöns- villkoren. Vidare blcf genom
Conventionen öfverenskomma, au den, till Iiqviderande
af Rikets hela återstående gäld i
Holland, betingade Gontanta Summa af Eu mil»
lion 300,000 R'dr Hanni). Banco, skulle utbetalas
och Conventionens verkställighet i öfrigt
anförtros till en, Cornmittée i Amsterdam, bestående,
jemte det här varande Ombudet van <le
Poll, af de Partial - Obligations- och Lif-RämeConstitutions
- Innehafvarties Beful Intägt Sgade,
gom, å desses vägnar, utstäTt van de Polis fullmakt,
nemligen: J, J. Laurin, M. C »van Hall
och J. Schölling, samt af de Btnquierer, som
lilföréne besörjt ärftelige Lånens upptagande,
nämligen Jan et Carl Hass Ignen och Hogguer
& Cotnp,, detta sednare hus genom huset Kel*
ivick och ybornhergh, äfvensom att Kongl Majit
ägde utnämna en Special Commissarius, för att,
å dess vägnar, bevaka Conventionens behöriga
verkställighet.
Såsom följd af allt detta, afskickade Kongl,
Maj:t i Februarii månad 1815, Kammar-Rätts»
Rådet Pani Öhrwall til! Amsterdam, försedd med
nödig Fond till Conventions-Surnroans fulla betalande,
och med Ipstruction, att i öfrigt vaka
öfver verkställigheten af Conventionen, i anseende
till så val Conventions-Summäns utdelning,
samt Partial-Titlarneä inlösen och återställande,
som Hufvud-Titlarnes återfordrande och det
mera, hvarigenom Svenska Statens säkerhet för
framtiden ytterligare kunde befästas. — Detta
Kongl. Maj-.ts Ombud har, efter slutad förrättning,
om förloppet afgifvit sin underdåniga Be
-
Stats-Uiskottets Betäni anden. *927
rättelse, hvaraf inhämtas: att sedan, efter föregången
Kungörelse till allmänheten om tillvarelsen
och innehållet af Conventionen, hela
den betingade Conventions-Summan efter hand
blifvit till Liqvidations Comrriittéens disposition
betald , hade emedlertid den med de enskilde
Fordrings - ägarne i Amsterdam började Liqvidation
likväl icke, utan långt dröjsmål och många
svåtigheter, blifvit fortsatt och slutad, på
det sätt, att hvarje serskild innehafvare affPartial
Obligationer, eller af Lif-Ränte-Constitutioner,
ändteligen förklarat sig nöjd med Liqvidations-granden
och medgifva sådane ägande Partial-Titlars
öfverkorssande och utlefverering till
Kongl. Maj.ts Ombud, och med den framgång
för öfrigt, att, vid medlet af Mars månad innevarande
år, af hela den massa, som, vid Liqvidationens
början, borde finnas utelöpande, endast
284 Partial-Obligationer, hvardera å tooo
Gulden nämnvärde, och Lif- Ränte- Constitutioner
för ett sammanräknadt nämnvärde af 94,750
Guiden saknades, såsom då ännu icke ingåogne,
men hvilka Partial-Titlar Kongl. Maj:t förmodar
vara, antingen genom tillfälligheter under
tidens lopp förkomne, eller ock utslocknade
genom, ibland Lif-Ränte-Titulairerne , sedan
år 1812 timade dödsfall. I alla händelser äro
likväl redan vid Con ventionens afsluiande si
kraftiga förbehåll från Kongl. Majus sida gjorde,
att de, jemte i öfverensstämmelse dermed sedermera
vidtagne åtgärder, fullkomligen försäkra Sven.
ska Staten från kraf för den ringa del af sistT>--•bil.
Obligationer och Lif
-
Stats-Utskottets Betänk andeni
Bänte-Constitutioner, hvilken ännu tilläfventyrs
kan vara i Holland utelöpande.
Emedlertid, och då de vid ärftelige Lånens
upptagande ifrån Sveriges sida utställde Hufvud,
och Hypothekariske förbindelser, blifvit aflemnade
till samtelige Långi
säkerhet och, i sådan afsigt, nedlagde såsom ett
depositum hos Notarius Publicus Wilhelm van
Homrigh i Amsterdam, har den omständighet,
att alla i anledning af samma Hufvud-Documenter
utfärdade Partial-Obligationer icke till Liqvidations
- Committéen ingått, eller möjligen
kunnat ingå, haft till påföljd, att denne Embetsman,
med stöd af Landets Lagar, vägrat utlefverera
Hufvud-Documenterne, förr .än antingen
en hvar af de utfärdade Obligalionerne är
infriad, eller den genom Lagarne för kraf i
allmänhet bestämda prassel iptions - tid till ändalupit;
Och hvilket vägrande således förorsakat,
att Liqvidations - Committéen icke till Kongl.
Maj: ts Ombud förmått öfverlemna någre af de,
för ifrågavarande Lån, utgifne Konungens förbindelser
och Authorisationer, eller Stats-Contoirets
och Riksgälds-Coutoirets förbindelser och
garantier, hvilka samtlige ännu hos bemälde
Notarius Publicus förvaras; men, som alla, enligt
Conventionen af den 31 December 1815,
inlöste Partial-Obligationer först varit hos denne
Embetsman deponerade, samt sedan der blifvit,
med sista innehafvarens bifall, öfverkorssade
och utlefvererade till Kongl. Maj:ts Ombud,
hvarefter beloppet är vordet, genom Liqvidations-Cornmittéen
, i närvaro af samma Ombud,
afskrifvit å nyssnämnde Hufvud- Documenter,
Ståts-Utskottets Betänkanderi'. 19*9
så anser Kongl. Maj:t alldeles intet äfventyr
vara förknippadt med Hufvud - Documenternes,
dessutom oundvikliga, qvarblifvande under No*
tarii Publici van Homrighs vård i Amsterdam,
intill dess de, med stöd af Landets gällande Lagar,
må kunna återfordras. I hänseende till Hufvud-Documenterne
å det år 1792 upptagne, i
Lif-Räntor indelade Lånet, har åter det förhållande
ägt rum, att desse Documenter, som
qvarstannat hos Banquiershuset A. 8c S. Boas I
Haag, hvilket ombesörjt Låne-Operationen, sedermera,
etter Husets inträffade obestånd, kommit
att inlemnas till en Domstol på stället,
derifrån Liqvidations-Committéen återbegärt dem,
för att Kongl. Majus Ombud öfverlefvereras,
men ännu icke återbekomma dem vid Ombudets
afresa ifrån Holland. Liqvidations-Committéen
har likväl utlofvat, att, genast efter deras
utfående från Domstolen, dem återställa;
Och, som äfven alla, i följd af Conventionen,
inlöste Lif-Ränte-Constitutioner varit hos Notarius
Publicus van Homrigh i Amsterdam be.
hörigen deponerade, innan de der blifvit öfverkorssade
och till Kongl. Majus Ombud aflevererade,
samt då desse Partiel-Titlars* vid utfärdandet,
skedde undertecknande af Konungens.
Minister, utgjort Långifvarnes säkerhet; Så finnér
Kongl. Maj:t något äfventyr för Svenska
Staten destomindre kunna uppstå af Hufvud' Do.
cumenternes qvarvarande i Haag tills vidare,
sorn desse Documenter endast tillfälligtvis, men
icke såsom Hypotek för Lif-Rärue-Innehafvarne,
kommit under ofvannämnde Domstols vård.
Lör öfrigt har Kongl. Majus Ombud uti Hol
-
i g 5 o Stats-Utskottets Betänk anden.
land låtit, före afresan derifrån, i vanlig form
göra och vederbörande Domstol uti Amsterdam
inregistrera lagliga protester till ytterligare förekommande
af allt möjligt missbruk utaf.samtelige
Hufvud-Documeriterne, intill dess de i deri
ordning och genom de medel, som förutnämnde
äro, framdeles kunna återfå*.
Hvad sist beträffar de för ärftlige Lånen i
omlopp satte Ränte Coupons, sa, ehuru del, enligt
Conventionen af deri 31 December 1815,
i sådan del förblifvit vid Riksens Ständers, år
1812 fattade beslut, att alla å Rikets Utländska
skuld beräknade, men då obetalde eller sedermera
upplöpande Räntor alldeles borde försvinna,
är dock uti samma Convention Kongl. Majtt
förbehåller, att återbekomma de för dylika Räntor
utevarande Coupons, under loppet af Tio
år, elior förr, om sig göra låter. Emedlertid
hetor på Liqvidations Committéens ansvarighet
att dem indraga; Och, som de på Holländske
Creditorerne öfverlåtne Sveriges fordringar bos
Frankiike blifvit, genom Cornmittéen, anslagne
till inlösen af ifrågavarande Ränte-Coupons, så
förmodar Kongl, Majit, att desse Coupons, hvilka
redan, till större delen, lära vara hos Cornmittéen
deponerade, skola återbekommas, när en
gång nyssnämnde fordringar hunnit realiseras
och Coupons-ägarne kunnat förnöjas af dymedelst
inflytande medel. Emedlertid har, genom
de i Conventionen intagne uttryckelig! förbehåll,
ali garantie blifvit Svenska Staten beredd,
om än, emot all sannolikhet, de å förra Statsskulden
i Holland lydande ofvannätnnde Ränte-Coupons
aldrig skulle komma att återlemna*.
Stats-Utskottets Betdnkanden,
1931
Efter sålunda meddelad öfversigt af den
verk-tal Ida Liqvidationen af Rikets ' förra Skuld
i Holland, later Kongl, Majit nu lill Riksens
Ständers Stats-Utskott öfverlemna, jemte Conventionen
derom af den 31 December 1813,
alla de Handlingar och bevis, som, tillika ned
de inlöste och öfvei korssade Partial - Titlarrte,
Utmärka och bestyrka, att Skulden blifvit, på
oiverenskommit sätt, och till behörig man, betald
och till fullo liqviderad, samt att alla anspråk
emot Svenska Staten, i och för denna
Skuld, såmedelst äro lagligen och för everdeliga
tider dödade. Desse Handlingar och Revis
äro;
1:0 Deri af de fleste i Holland år 3815
befinf ige Svenska Statens Creditorer, under den
j 3 Mars samma ar, för- TE. G. van de Poll utfärdade
Fullmakt, att med Svenska Regeringen
underhandla och afsluta om Capital - Sk uldens
betalande.
a:o Ofvanaberopade, emellan Kongl. Majits
Commissarier och Holländske Creditorernes nyssnämnde
Fullmägtig den 31 December 1815, angående
Svenska Stats-Skulden i Holland afslutarfe
Convention', med thy tillhörande Eilagor,
samt ett till Riksgälds-Co ntoiret redan alkmnat
qvittence af den 25 Junii 1816, hvilket bevisar,
att den Contanta Conventions-Summan dess
förinnan blifvit till fullo betald.
3:0 Den, genom Conventionen, och i följd
deraf uti Amsterdam tillförordnade Liqvidat ionsCommittées
Kungörelser och Annoncer tili Allmänheten;
ibland hvilka befinnes en Kungörelse
af den jy Februarii 1816, sorn bevisar, att
>9 3 2 Stats-TJtskottens Betänianden.
StutS'Ulskatteti Bctdnkanden. 19 3 3
hufvud villkoren uti Conventionen blifvit tydli*
gen tilikännagifne Allmänheten, och en annan
af den 23 December 1816, som bestyrker, att
alla och en hvar innehafvare af Svenska Partial-Låne-Titlar,
vid tillfälle af den då utfallne
dividendens lyftning, erkänt Liqvidations - sättet
samt medgifvit Titlarnes öfverkorssande och utlemnande
till Kongl. Maj:ts Ombud.
4:0 Behörigen inregistrerade Certificater af
Notarius Publicus Wilhelm van Homrigh i Amsterdam,
[innehållande Specifique Förteckning
och bevis öfver alla, under Liqvidat Jonens lopp,
hos honom deponerade och sedermera, genom
Liqvidations-Committéens försorg, inlöste, samt
sluteligen ti l Kc gl. Maj:ts Ombud öfverlefvererade
Svenske Partial-Obligationer och Lifrän*
te-Constiiutioner.
5:0 Samtlige desse, i följd af Conventionen
under den 31 December 1815, infriade, dittills
i Laugifvarnes eller deras rätts innehafvares
händer, såsom Svenska Statens Skuld förbindelser
utelöpande Partial-Obligationer och Lif-Ränte
Constitutioner, hvilka redan till Riksgälds*
Contoiret äro aflevererade.
6:0 De vid samma Partial - Titlars öfverkorssande
hos Notarius Publicus van Homrigh i
Amsterdam för de Listor, underskrifrie af Herrar
Ketivich et Voombergli, hvilka, enligt Liqvida*
tions-Committéens Beslut och Kungörelser, å
dess vägnar, besörjt dividendernes utdelning
och Titlarnes aflefverering.
7:0 De af Kongl. Maj;ts Special-Gommissalius
i Holland, Kammar-Rätts-Rådet Öhrwall,
yid Partial-Titlarnes öfverkorssande och emot
-
tagande haline Controller, med Classificatien för
de serskilde Lån, hvilka samme Titlar förut
tillhört.
8=o Den, jemlikt 4tde Articeln af Conventionen,
genom Liqvidations-Committéen, aflemnade
Förteckning på alla de under afhandiingen
inbegripne Partial-Obligationer och Lifränre*-  Constitutioner, hvilka icke blifvit anmälde till
inlösen under loppet af Liqvidations förrättningen
eller inom den, medelst Conventionen bestämde
och Allmänheten kungjorde, praescriptions-tid,
den 31 December 1816, samt med
Förteckningen å.skrifven Förbindelse, att Massan
i Amsterdam ansvarar betalningen af desse
utelöpande, förkomne eller utslocknade PartialTitlar,
i händelse de någonsin skulle företes och
varda tillerkände betalnings-rätt.
g:o Trenne Recapitulationer öfver alla i
förutskrifne ordning inlöste och öfverkorssade
Partial-Obligationer, med derå tecknade Åttesta,
ta, att beloppet af sådane för de Nio ärfteliga
Lånen utfärdade Partial-Titlar blifvit, i närvaro
af Kongl. Majus Special-Commissarius, behörigen
antecknadt och afskrifvet, å de hvarje serskildt
Lån tillhörande, hos förbemälde Notarius
Wilhelm van Homrigh i Amsterdam, såsom depositum
nedlagde och ännu qvarvarande Hufvudoch
Hypothecariske Förbindelser, samt dessutom
en serskild reeapitulation öfver alla inlöste
och öfverkorssade Lif-Ränte Constitutioner, med
Liqvidation* - Committéens derpå tecknade Interims-Bevis
och erkännande af rigtigheten , intilldess
Hufvud • Documenterne, för Lif-RänteLånet,
ifrån Domstolen i Haag återlås, så att
*934 Siats-Utskottets Betänkandett.
afskrifning a dern ina kunna verkställas, ellef
ock samme Documenter hit återställas.
10:0 Atskillige, genom Kongl. Majus Spe.
cial-Commissarius, under loppet al LiqvidationsFönättniugeti
i Holland, emot LiqvidationsCominittéei!
och emot Notarius Publicus van
Homrigli, gjorde och hos veiler börande Domstol
i Amsterdam inregistrerade Daga protester, hvari*
bland de tvenne sista, af deri 1 1 April inne
varande
ar, haft till föremål, att återfordra Svenska
Statens utställde Hufvud-Obligationer och
Hypothecariske Förbindelser, och att protestera
emot allt missbruk deraf, intill den tid samma
Documenter kunna hit återkomma, antingen genom
frivilligt öfverlemnande, eller genom anlitande
af Lagarues åtgärd, när desse framdeles,
efter förloppet af den uti Holland gällande prsescriptions-tid
för fordringars kraf, lemna stöd ät
vidtagande ytterligare anstalter ,i detta fall.
Kongl. Maj:t har för öfrigt ifrån Neder
ländske
Regeringens sida fått emottaga de vänligaste
Communicationer, i anseende till verkställigheten
af hela Liqvidations-Operationen
i Holland. Dessutom har Kongl. Majit låtit ti 1
Dess Beskickning vid Nederländska Hofvet aflemna
duplicata af alla Handlingar, sorn hufvudsakligen
bevisa, huruledes Svenska Stats Skulden
i Holland blifvit liqviderad eller dödad.
11. Angående Capital - Gulden i Brabant,
tillkommen under åren 1792, 1793, 1797
och 1799, medelst fern stycken uti Antwerpen
upptagne Lån, tillsammans utgörande Nio millioner
250,000 Gulden Brabanskt vexelmynt.
Stats-Utskattets Tetdnkanden. 1935
På denna Rikets Skuld återstod ar 1812,
Sju millioner 541,000 Gulden, hvilken Summa
vid öfvertagandet år 1 81 5, enligt Riksgälds Contoirets
då meddelade uppgift, var, genom under
tiden skedd inlösning af förutnämnde Svenske
Medborgare tillhörige Obligationer, minskad till
Sju millioner, 359,000 Gulden i nämnvärde.
Vid Lånens upptagande hade, till Långifvarnes
säkerhet, blifvit aflemnade Konungens Authorisation
och Riksgälds-Contoirets garantie för
Hufvud-beloppet af den, hvarje gång, upplåna,
de Summa, samt Riksgälds-Contoirets, emot detta
beopp, svarande Obligationer, å 1000 Gulden
hvardera, hvaraf förstnämnde Documenter
alltid qvarstannat hos Banquiershuset, Enkan J.
M. Smets, hvilket ombesörjt Låne-Operationerne
och de sistnämnde, eller Obligationerne, genast
utgifvit till de serskilde Långifvame, i
mon af deras försträckningar.
Sedan Liqvidationen med Svenska Statens
Creditorer i Holland hunnit antaga en bestämd
rigtning, tilb allmänt erkännande af största delen
ibland desse, af de hufvudgrunder, sorn, i
anledning af Riksens Ständers ar 1812 fattade
Beslut om Stats-Skuldens nedsättning, blifvit
för samma Liqvidation antagne , har Kongl.
Majit låtit inlösa alla uti Brabant utelöpande
Svenske Stats-Obligationer, i den mon desamma
förevisades, och tillika återfordrat Authorisations-
och Garantie • Documenterne.
I följd deraf, hafva ock utaf liela massan
Partiela Obligationer, som utgjorde 7359 st.,
redan ingått och till Riksgälds - Contoiret blifvit
aflemnade 6,982 st,; så att allenast 377 så
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
'Stais-Ut skottets Betänkanden. »937
dane ännu brista, deraf likväl dock 121 sedermera
ytterligare äro inlöste och under vägen,
ehuru de ännu ej hunnit hitkomzna; återstoden,
utgörande icke mer än 25C st., som ej presenterade
blifvit, inlösen genast vid uppvisandet.
Af Hufvud * Documenterne hafva följande
redan blifvit till Riksgälds Contoiret aflemnade':
1:0 Kongl. Maj ts 2:oe Authorisations-Bref
af den 16 September 17831 till upplagande af
Län, hvardera å En million Gulden Erabanskt
vexelmynt, tillsammans Tvä millioner, jemte
Stats - Contoirets u:ne Hufvud - Obligationer af
samma dag, på enahanda belopp, eller tillsammans
Två millioner.
2:0 Kongl. Majus Authorisations-Eref af den
ig Junii 1792, att upptaga Lån från 500,000
till En million Gulden Erabanskt vexelmynt,
jemte Riksgälds-Contoirets dertill hörande galande.
3:0 Kungl. Majhs Auctorisations-Bref af
deri 28 December 1792, att upptaga ett Lån af
En million Gulden Erabanskt vexelmynt, jemte
Riksgälds Contoirets dertill hörande garantie.'
4:0 Kongl. Majit Authorisations-Bref af den
52 December 1796, att upptaga ett Lån af Två
millioner Gulden Erabanskt vexelmynt, jemte
Riksgälds- Contoirets dertill hörande garantie.
C. Angående Capital- Gälden i Gernia.
o
Arén 1791, 1799 och 1801 blefvo, enligt
Konungens Authorisation och Riksgälds Contoirets
garantier, samt dels Stats-Contoirets och.
Riksgälds-Contoirets Obligationer och Certificater,
jineLån för Svenska Statens räkning i
nua upptagne. De utgjorde ifrån början tillsammans
Fjorton millioner 400,000 Lires Fuoris
di Banco, men voro år 1812, då Riksens
Ständer beslöto Stats-Skuldens nedsättning, genom
emedlertid verkställde afbetainingar ui. m.,
minskade till Lires,' Nio millioner 475,122: 6.
3. eller, med ytterligare afdrag för visse återfallne
Lifräntor, till Lires Nio millioner 459,997!
6. 3-
Kongl. Majit, sorn icke lerr.nade ur sigte
Dess åtagande, att afbörda Rikets Utländska
Skuld, liar genom Dess utnämnde Commissarier
låtit med Svenska Statens Creditorer i Genua,
genom deras Deleguerade, Handelshusen Schön
8C Comp. samt Tottie et Arfwedsson härstädes,
afsluta, ut.der den 16 Julii 1816, en serskild
Convention, om förenämnde Genuesiska Låns betalning
och dödande.
Eniigt denne Convention, bar Riksens Ständers
Allmänna Beslut af år 1812 blifvit erkändt,
såsom hufvudsaklig liqvidations-grund,
för skuldens hela betalande och ovillkorliga försvinnande,
i följd hvaraf sådane förbehåll blifvit,
iftån Kongl. Majus sida, uti Conventionen
inryckte och af Creditorerne medcifnet, som, L
och med detsamma Kongl. Majit låtit fullgöra
Conventions villkoren, alldeles utplånat Statens
förra Skuld i Genua, så i anseende till återstående
primitift Capital och förfallne Räntor,
som, i anseende till det år 1810, för då' obetalde
räntor, tillkomne nya Capital. De å Conventionen
teknade qvittencer visa, att Kongl.
bihang till Riktat,Fröt, i$ij i-.de Sami, N:r *4;. 2-14.
1938
Stats- Utskottets Letänk anden.
Stats-Utskottets Fetänkandenl *939
Maj:t redan lätit fullgöra Dess derigenom tn
gångna betalnings - förbindelse, hvarefter Kong!
Majit äfven återbekommit alla de för Genuesi
ka Lånen utfärdade Authorisations- och Garan
tie-Docuinenter, samt Obligationer och Certifr
caier, hvilka samtelige blifvit, den iS sistför
flutne Mars, till RiksgäldsContoiret inlemnade.
D. Angående Gulden i Leipzig.
Kongl. Majtt har fogat anstalt, att Dånet i Leip
zig skulle efter de grunder, Rikets Ständer för
dess godtgörande fastställt, äfvenledes försvinna;
och detta hade redan längesedan inträffat, om
icke en del af Konunga - Riket Sachsen, under
tiden , blifvit med Preusiska Riket införlifvadt
Efter nyligen erhållne pnderrättelser, är hälften
af detta Lån, tillhörigt de förre Sachsiske undersåtare,
sorn nu ombytt Öfver-Herrskap, fullkomligen
liqv ideradf. Hvad återstoden beträffar,
si hoppas Kongl. Majit, att underhandlingen
derom, likaledes inom få månader, skall
blifva fullbordad.
E. Angående Gulden i Hamburg.
Härflytande dels ifrån ett derstädes år iSoo
uppå Konungens Authorisation och enligt Riksgälds
- Contoirets Obligationer genom GeneralAgenlen
Averhoff fourneradt Lån stort 500,000
Rtdr Hamb. Råneo, dels ock ifrån Allmänna
Magazins-Inrättningens vid 180g och 1810 årens
Riksdag på Riksgälds - Contoiret öfverflyttade
Skuld till Averhojfska Sterbhuset, stor 150,400
Etdr Ha inb. Råneo; hvilka begge Summor, än*
till deras första belopp, af tillhopa 650,400
Ridr Hamb. Råneo, jemte åtskillige upp'upne
räntor, voro såsom Svenska Statens Skuld återstående,
då Riksens Ständer år 1813, för liqvi*
riationen deraf, beslöto antagandet af de serskilde
grunder, sorn unnas anförda uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse af den ig Julii
samma år.
När Kongl. Majit vid 1815 års Riksdag,
hade åtagit sig att besörja Liqviden af Svenska
Statens hela- Utländska gäld, låt Kongl. Majit
härstädes afsluta, med Averhojfska Sterbhusets
agligen befullmägtigade Ombud, en Convention,
angående ofvannämndei Skuld i Hamburg, och,
sedan de derutinnan bestämde villkor, å Kongl.
Majits sida, blifvit uppfyllde, och alla LäneDocumer,
terne återställde, hafva Riksgnids-Conloirets
och Allmänna Magazins-Directiohens O.
bligationer för den sålunda liqviderade Capital*
Summan redan, under den 24 Maji 1816, till
Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret blifvit åter*
lemnade.
Sådana hafva de åtgärder varit,hvilka Kongl.
Majit sedan sistförfluten Riksdag vidtagit och
låtit verkställa, samt för någon del ännu låter
fortsätta, till befordrande af Liqvidationen om
Sveriges Utländska Skuld. Riksens Ständer lära
med Kongl. Majit dela tillfredsställelsen deröfver,
att Dess åtgärder redan haft till följd ett
allmänt erkännande af de Liqvidations-grunder,
som Riksens Ständer, uppå Kongl. Maj ts Propo*
sition år 181a, beslutat att vidtaga, och ett o*
i g j o Stats-Utskottets Betänk anti eril
villkorligt utplanande af förra Stats-Skulden i
Holland, i Brabant, i Genua och i Hamburg.
Kongl. Maj:t har härigenom, till befästande af
Rikets Credit, och till befrämjande af Pennio-|
ge-Verkets reglering, tagit det första stora steget,
sorn, elm/u hittills i sin synbara verkan
motarbetadt af andre omständigheter, likväl medfört
den oskattbara fördel, att Riksens Ständer
nu, utan tvång af det gäldbundna förhållande,
hvaruti Staten förut sig befunnit, i hänseende
till Utländningen, kunna på säkra grundvalar
bygga deras vidtagande anstalter, till återförande
af ordning i Rikets penninge väsende och
till stadgande af myntets omlopps-värde. Derefter
kunna först följderne af Rikets befrielse
från Utländsk Gäld otvunget utveckla och uppenbart
visa sig; men emedlertid må verkan
deraf kunna någorlunda bedömmas efter följan
de allmänna öfversigt.
Rikets gäld uti Holland, Brabant, Genua
^Leipzig och Hamburg med derå upnlupne obetaldte
Räntor skulle nu, förutan de åren
38x2 och 1815 af Kongl. Majit proponBrade
och af Riksens Ständer beslutne Eiqvidations*
grunder och anstalter, hafva, allenast efter pari
Cours sammanräknade, uppgått till omkring
Fjorton Millioner Rrdr Banco i Silfver, till
betalande hvaraf skulle erfordras ett belopp i
Svenska Banco-Sediar, sorn efter 104 sk. Cours
på Hamburg motsvarade minst 30' Millioner
R:dr, som åter å 5 Procent blott till Räntebetalning
skulle erfordra ofver En och En half
billion årligen. Detta, medlen till dess gäl'
Stats-Ulskottets Betänkandenl 1941
dande så ojemförligt öfverstigande, Skuldbelopp,
har' nu blifvit afliqvideradt, och sådant
med serskilde, af Kongl. Majit och Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen beredde, utomordentliga
tidgångar, hvilka till ingen del från Riket utgått,
eller belastat dess Penninge - Verk eller
dess Verrel-förhållande till Unändska Stater.
Det var uti en märkvärdig tidpunkt, då
Kongl. Majit, af en främmande colossaltsk Makts
förolämpande åtgärder, tvingades for sin Kronas
värdighet att skrida ti*l repressalier, sorn
hade en del af. den Utländske Stats - Skuldens
nedså t gande till följd. Om å ena sidan, vid
mätande af missförhållandet i ömsesidiga krafter,
detta steg ansågs vågsamt: om måuga af
Nationens då församlade Representanter tnorn
sig voro tvehugsne öfver de politiska följderna
deraf; så måga de nu genom tiden utvecklade
resultater äfven i fråga om de grunder,
hvarpå åtgärderne voro byggde, lemna den
trygghet och tillit, sorn Kongl. Majits omsorger
förtjena.
Riksens Ständer böra deraf öfvertygas, att
Kongl. Majus Politiska System alltid äger till
syftemål Sveriges ära, dess Innebyggares sanna
interesse och en fullkomlig motsvarighet i rättigheter
och skyldigheter uti afhandlingar med
främmande Makter. Det var denna, alldng
vacklande, ömma och faderlig» omvårdnad för
Sine Undersåtares väl, som vid deri tidepunkt,
då Kongl. Majit hos Franska Regeringen förjäfves
underhandlade om ersättning för de förluster
Svenska Handeln .lidit, ingaf Hans Majit
1.94*
Stats• Utskottets Betania uden.
det kraftiga beslutet, att väpna Sig mot desse
afslag och oförrätter. Kongl. Maj:t lyckönskar
Sig att hafva tillvägahragt det vigtiga resultat,
sorn utgjort föremålet for Dess oafbrtuna be
mödandeu, och dymedelst, gi-noin serskilde Kgl
Majit och Hans'Kongl. Höghet Kron - Piinsen
tillhörige medel, utplånat Sveriges Utrikes Gä
och Kongl. Maj ts tillfredsställelse deröfver, blir
ännu ytterligare förökad, då Hans Maj t påmillner
Sig, att Svenske UndersåtareS to; dringar
blifvit, i förening härmed, genom Dess omsorger
godtgjorde.
Kongl. Maj;t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och Ynnest
stadse välbevågen.
CARL,
G. af Wetterstedt,"
(Den hit hörande Bilaga finnes setskildt tryckt och
hit intecknad.)
Stats-Utsknttet har, i anledning häraf, inhämtat,
huruledes, förutan de uti Kongl. Majus
ofvan intagne Nådiga Skrifvelse omförmälde,
till Riksgäids-Contoiret afleronade Authurisations-
och Garantie-Handliugar samt Partial-Obligationer,
Kongl. jemte Nådig Skrif
velse
af den i8 nästledne Mars, låtit Herrar
Fullmägtige i Riksgäids-Contoiret ytterligare
tillställa Kongl. Majus under den 26 Junii
I793 utfärdade Nådiga Auktorisation med Riksgälds-Contoirets
dertill hörande Garantie för
■Två
104 stycken
1000
Stats-Utskottets Betäniandenl *943
Brah. Vexelmynt samt
Millioner Gulde
Partial-Obligationer,
hvardera pa
Guiden samma mynt,
Riksgälds - Gontoiret är
Lia viden af
uti
förhållandet
fordna Utrikes Skulder vara,
aed Liep
Efter hvad
Ikändt, bf finnes
(nämnde Gontoirs
sorn foijer:
För Skuldernei Hamburg och Genua äro al.
la utfärdade Förbindelser o ~ 1
lingar återställde och ann
I afseende på
Kongl. Majus
så saknas
,ch Hypothek-Hand
ullerade.
Skulderne
Förbi
isatton a
;älds Contoirets
emot
Contoiret uig
Liqvidationens början
t Antverpen,
Nådiga försorg
blott en Hufvuds
Nådiga Autho
-
m
ed Riks
-
..vilka genom
skida liqvideras,
lindelse eller Kongl. Mij:t
f den 27 November 1798
dertill hörande Garantie; hvar
utaf
de för desse Skulder af Riksgäldsntgifna
Partial-Obligationer, hvilka,
voro utelöpande
till
st., .hvardera nå 1000 Gul
-
rid
ett antal af 7,359 st., .1» ,
den Brabants Vexelmynt, redan äro till Con
‘
t återställde 7,08b st. och således nu en
föreställande
273,000
totr
tu** -
dast utelöpande 273 st.,
Gulden Brabants Vexelmynt primitifc Capital,
hvilken sistnämnde Summa alltså är den högsta,
som kan komma i fråga, att genom Kongl.
Majtts Nådiga föranstaltande liqvideras.
Beträffande de Skulder i Holland, beståendels
uti ärftliga Lån och dels uti Lif Ränhvilka
genom Kongl. Majus Nådiga försorg
u-.Uitpras'. så äro utaf de till denna Li
-
"Q.lor
de,
tor,
skulle liqvideras , sä aro ulu. — ....
qvid hörande Partial Obligationer, som vederj
grdqd af hufvud - förbin
-
bärande Bankierer, i g.i
1944 Stats-Utskottets Betiinkanden.
deiserne, utställt, och hvilka, da Liqvidatiooen
af Kongl. Majt öfvertogs, voro utelöpande till
ett antal af 9,078 st.„ hvardera på 1000 Gulden
Hollands Courant, tid efter annan, uppå
Kongl. Majus Nådiga befallning, till RiksgäldsContoiret
aflemnade 8,795 st. och således endast
utelöpande 28.8 st. föreställande e(t pritnitift
Capital belopp af 283,000 Gulden Hollands
Courant; hvarförutan de 11;i i fråga varande
Liqvidation hörande Lif-Ränte-Constituiioner,
sorn vede, börande Commissionaire för Lif-Rän*
te-Lånet, i grund af Hufvud - förbindelserne,
utfärdat, och hvilka, vid Liqvidationens bör*
jan, utgjorde ett återstående Capital - belopp af
•1,309,150 Gulden Hollands Courant, Kongl.
Maj:t i Nåder behagat låta till Riksgälds-Contoiiet
anemtia dylika Lif-Ränte Cohstiiutioner
till en sammanräknad Summa af 1,219,000 Fl.,
och återstå således endast 90,150 Gulden Hollands
Courant; — hvadan total-Sumnaan af Partial-Obligationer
och Lif-Ränte-Consututioner,
hörande till Skuldeme i Holland, sorn återstår
till liqviderande, aldrahögst uppgår till 373,15»
Gulden Kollands Courant; Deremot är icke någon
af <le för ifrågavarande Skulder utfärdade
Hufvud-förbindelser till "Riksgälds-Contoiret återställd;
Idkasorn Contoiret icke heller återfått
några af de för Sachsiske I/ånet utfärdade Förbindelser
eller Hypathek-Handlmgar. Xlvilket
Stats - Utskottet skolat vördsamligen hos Rikets
Höglo/]. Ständer anmäla.
Stockholm den 23 Junii 1818.
Stats-Utskottets Betdnkanien. *94 5
N:r 318.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Ut låtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nudiga Skrifvelse, angående Colonien
St. Barthelemy.
T;U Riksens Ständers Stats - Utskott har Kgl.
Maj:t. under den 18 i denna Månad täckts aflåta
följande:
”Protocoll hållit in^ör Konungen på
Stockholms Slott d. 18 Junii 1818*
Närvarande:
XI. E. Justi tias Stats-Ministern Herr Grefve
Gyllenborg.
H. E. Stats - Ministern för Utrikes Arenderne,
m. m. Herr Grefve vora Engeström.
H. E. Stats-Rådet, m. in. Herr Grefve
Elemin g.
XL E. Stats-Rådet m. m. Herr Friherre
Lagerbring.
Undertecknad Hof-Cantzler.
Stats-Rådet, m. rn. Friherre Ciderström.
Stats-RåJet, rn. m. Herr Giefve Mörner.
Undertecknad Hof-Cantzler uppläste ett på
Kongl. Majus Nådiga Eefallning uppsatt för*
slat; till en Nådig Skrifvelse ti:l Riksens Stan.
ders Stats Utskott , angående Colonien St. Earthelemy,
Sådant det vid detta Protocoll finnes
hilagt; och blef denna Skrifvelse, på Stats-Rådets
Ledamöters underdåniga tillstyrkan, af
Kongl. Majit i Nåder gillad, och skulle, M un
-
*9)6 Stdts-Utskottets 'Bettinianden.
dertecknad Ho(-Can»z!er confrasiguefad, på vart*
ligt sätt till Stats Utskottet öfverlemnas.
In fidem
G. of Wetterstedt.’’
'Kongl. Mains Nådiga Skrifvelse till
Riksens Ständers Sta ts - Utskott,
angående Golonien Sr. Barthelemy
Gifven Stockholms Slott d.
18 Junti 1818.
Kongl. Maj:t, som med oafbruten sorgfällighet
omfattar hvarje anledning, att ej allenast
för närvarande, meri äfven för en! aflägsrtare
framtid befrämja Rikets sanna fördelar och dess
återförande i sine politiske beräkningar, inom
de gränsor Naturen, genom de hagge Scandinaviske
Rikens förening, för dem gemensamt
utstakat, har ej heller kunnat undgå att fästa
en serskild uppmärksamhet på den möjligen sig
företeende större nytta för Moderlandet, sorn
Colonien St. Barthelemys på förmånliga vilkor
verkställda afträdande kunde medföra.
Det är så val af denne orsak, sotn af flere
andre politiske skäl, dem Kongl. Maj:t nu anser
Sig icke kunna Rikets Ständers Stats-Utskott
tillkännagifva, som Kongl. Majtr, till fo je
af Riksens Ständers beslut vid 1812 års Riksdag,
hvarigenom den uItratnarinska besittningen
St. Barthelemy, blifvit undantagen från
Sveriges Stats-Författning, Administration och
Drätsel, nu anser Si-g böra Stats-Utskottet med
-
Stats-Utskottets Bet än k and en. 194 7
dela Dess afsigt, den Hans Majit förmodar fullkomligen
med Riksens Ständer instämma, ätt,
i händelse denna Colonie skulle på lika billiga
vilkor, så för Moderlandet, som för Golonien,
till en främmande Makt kunna afträdas, en afhandling
i sådant afseende genast ingå, under
vilkor att använda afkastningen af den derföre
inflytande Summa, efter de uti Rikets Ständers
undetdåniga Skrifvelse af den 15 Maji rSiJ
fastställde grunder.
Capitalet, som deremot alltid på det i Rikets
Ständers ofvan åberopade Skrifvelse utstakade
sätt, vore att anse, som en, liksom den
Colonie det motsvarade, under Kongl. Majus
disposition ställd, Riket tillhörig fortfarande
Fond, skulle, om så påfordras, och Sveriges från
den Scarulinaviska Halföns samfälta interesse
oskiljaktiga fördel sådant påkallade, kunna, emot
behörig säkerhet för Capital* och Ränteafbetalningarne,
vare sig till fullo eller till viss
del, användas på sätt Kongl. Majst för allmänna
ändamål nyttigast pröfvar och hvarföre vid
nästa Riksdag, om dessförinnan Coloniens ifrågavarande
afträde hade ägt rum, behörig redogörelse
för Rikets Siänder borde aflägga*.
I det af Kongl. Majit nu framställda, lära
Rikets Ständer endast igenkänna ett nytt prof
af Kongl. Majus förutseende omtanka; Hans
Majit gör sig förvissad, att de aldrig skola tveJca,
att äfven med egne^ uppoffringar, om desse
blefvo nödvändige, gå Norrska Nationen tillhanda,
hälst då dess trefnad cclr sällhet äfven
sorn dess vidrighetec och olägenheter i båda
T9lS Stats-Utsftottets Betänkantide.
fallen - äro och bora vara fur Scandinaviska
Hallon gemensamma.
Försäkrad om dessa Rikets Ständers tänkesätt
ofverl einnar Kongl. Majit med .fullt förtroende
detta ämne lill deras Stats - Utskotts
kännedom och •ompröfvande; och förblifver Utskottet
etc.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt
D’i Stats-Utskottet nu får anmäla detta ärende
till Riksens Hoglofl. Ständers åtgärd,
liar Utskottet tillika skolat för sin del yttra:
att, enär Kongl. Majit i Nåder funnit skäl sig
förete, att, i händelse Colonien St. Barthelemy
skulle kunna på förmånlige vilkor upplåtas och
till en främmande Makt afträdas, sådant må
verkställas; anser Stats - Utskottet sig böra tillstyrka,
det Rikets Höglofl. Ständer, med öfvertygelse
derom, att Kongl. Majit i Nåder insett
fördelarna härvid och besluter hvad som närmast
länder till Rikets bästa, i underdånighet
erkänna och samtycka hvad Kongl. Majit i Nåder
sålunda för godt funnit, i synnerhet då
Kongl. Majit i Nåder såsom ett vilkor härvid
täckts antaga, att det Capital, som för denne ultramarinska
besittning må kunna erhållas, alltid
bl ifver att anse såsom en Sverige tillhörig
Fond, som allena mot säkerhet kan användas
till Större eller mindre del. i och för ändamål,
dem Kongl. Majtt i Nåder finner med detta
Rikes interesse instämmande; Dock torde Rik
-
Srats-TJtskoltets Betänkanden: 1949
sens Höglofl. Ständer härvid i underdånighet
förnya det i deras underdåniga Skrifvelse den
15 Maji 1812 yttrade förbehåll, att Svenska
Stats-Verket icke ina belastas med någre utgifter
i och för det serskildta Departementets eller
Tjenstemannens underhåll, som tillhöra ifrågavarande
Coionies Styrelse. Hvilket allt
vördsarnligen underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 23 Juni 1818.
Nir 31 gT
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- ooh Ekonomi-Utskotts
gemensamma Utlåtande 5 i anledning afl
Kongl. Maj. ts Nådiga Skrivelse om
bidrag från Allmänna Magasins - Inrättningens
Fonder till flore kommande
afl stegring i priset å groft bröd flör
Hufvudstadens obemedlade Folkclasser.
Samtelige Respective Riks-Standen hafva till
Stats-Utskottets 'samt Högvördige Präste Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet jemväl till Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets yttrande
remitterat, Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse
af den 3 i denna månad af följande innehåll:
(Denna Nådiga Skrifvelse uteslutes Jur och finnes
tryckt under N;r 27 i lista Sami. till detta Bihang sid,
3370
l g 50 Stuts- och Besvärs- Utskottens Bettiniänden.
Vid öfvervägande häraf, hafva Uiskottert
funnit, att närvarande tidpunkt väl bevisar nödvändigheten
af en Allmän Magnzins Inrättning,
genom hvars rigiiga oell ändamålsenliga åtgärder
Ilandets behöfvande Inbyggare måga kunna
tryggas för brist och hungersnöd; men ilka nödvändigt
det synes vara, att af Landets egna sä*
destillgångar kunna i behofvets stund bispringa
den nödlidande, lika vigtigt är det ock, att
icke genom för långt utsträckta Underiiålls-omsorger
förminska den arbetshåg och omtanka,
hvarje enskild bör använda för sin bergning.
Att Hufvudstadens mindre bemedlade Invånare
skulle .på Statens bekostnad njuta en ctörre
förmån än Rikets öfrige Inbyggare, anse Utskotten
ej rättvist, och följderne deraf skulle
dessutom i betydlig molm kunna locka Landt»
mannen att öfvergifva sitt egenteliga yrke, för
att njuta en sadan för honom hittils okänd fördel.
Stockholms arbetande Folk-classer, eber
de, som af ifrågavarande understöd egenteiigen
böra kunna komma i åtnjutande, befinna sig,
efter Utskottens tanka, vid vida bättre belägenhet
än deras likar både i Rikets öfrige Städer
och i synnerhet på Landet, emedan i Ilufvudstaden
den arbetsföre altid äger tillgång på
arbete och förtjenst. Hans daglön bestämmes
gemenligen af priset på underhålls-artiklar; Och
i en ort, som har beständig tillförsel fran nästan
alia Rikets Provincer oell äfven utrikes ifrån,
pifves det för Arbetaren i alla afseenden en
lättare utväg till förskaffande af ett nödtorftigt
uppehälle an annorstädes. De fattige af Huf'
Stats- och Besvärs-Utskottens Betiinkanden. 1951
vudstadens Innevånare åter, som af ålder, skröplighet,
sjukdom eller kroppslyien, dels äro aldeles
vanföre dels oförmögne till strängare arbete,
intagas, vårdas och syssiosättas i här befintelige
mångfalldige Hospita er, Fattighus , A,rbets-Inrättningar
och andre milda Stiftelser.
Dessutom synes anledning varaait befara,
det Kongl. Majus Kådiga afsigt ined ifiågavarande
understöd. kunde missbi ukas och egéuteliga
ändamålet förfelas, helst ovisst vöre om
dem hjelp, sorn ämnades de behöfvande, ver.
keligen kornme dem till godo. En bedröflig
men sann erfarenhet visar, att egennyttan gerna
nyttjar tillfället, att rigta sig på det Allmännas
bekostnad, när Controll deremot icke
äger rum. Och Utskotten anse det omöjligt, att
utröna, om den är verkligt behöfvande, sorn
kommer lill Bagare-bodar för att köpa bröd,
samt att således icke eller torde kunna förekomma».
att äfven de förmögne både i Stockholm
och kringliggande I.andsorter begagna förmånen
af det nedsatta priset; äfvensom någon
controll derå icke synes kunna åstadkommas, att
all den råg, som utlemnas från Kronans Maga*
ziner, i detta ändamål blifver använd endast
till groft bröd åt fattiga, enär ingen Bagare
lärer kunna hindras, att efter vid qvarnen anstäld'sigtning
och skrädning nyttja sine erhållande
flere sorter mjöl på det sätt han behagar
och finnér förmånligast.
Af sådane skäl och ehuru Utskotten underdånigst
vörda den ädla afsigt och öma omvårdnad,
sorn röjer sig i Kongl. Maj:ts.Nådiga fraia*
•*93' Stats- och Besvärs- Utskottens lietank and en,
ställning om utvägar att bibehålla det grofva
brödet vid ett nedsatt pris i Hufvudstaden; finna
Utskotten sig likväl icke kunna tillstyrka
denna undsättnings-åtgärd, sorn dessutom ingalunda
vore förenlig med Magazins-Inrättningens
åligganden och i öfrigt skulle medföra en årlig
betydlig förlust, hvilken ej kunde betäckas,
utan ytterligare tillökning i Landets redan nog
dryga beskattning. — Hvilket alt vördsamt underställes
Rikets ITöglofl. Ständers pröfning.
1 O
Stockholm den 23 Junii 1818.
N.r 320.
Förstärkta Stais-Utskottets Memorial avgående
jr ägan om förhöjning i Postverkets
Intrader.
I anledning af Bevillnings-Utskottets i Memorial
den 30 sistledne Maj gjorde anmälan, hafva
samtlige Riks-Standen under den 2 oell 3
i denne månad, till Deras Förstärkta Stats-Utskotts
afgörande öfverlemna! frågan, angående
25 prgcfcnts förhöjning i Post taxan förden in.
re Brefvexlingen, hvilken förhöjning Trenne
af Stånden bifallit, men Högvördige PräsieStåndet
ogillat oell ansett den derigenom påräknade
inkomst för Stats Verket böra i stället sökas
genom förhöjd afgift lör Consumtionen af
Bränvin och Tobak, och hvarvid bemälte Stånd
fortfarande förhlifvit, utan att ingå i Hedetjyärda
Bonde-Ståndets Förslag att ersättning för
Stats-Utskottens Betänkandenl 1953
den ifrågavarande Post-Taxe-förhojningen måtte
sökas genom förhöjd afgift på andre Bevillnings^
Artiklar.
F'örstärkta Stats-Utskottet har i följd häraf
denne dag satnmanträdt, och i den ordning
Grundlagarne utstaka röstat öfver den utaf Bevillnings-Utskottet
föreslagne, så lydande Voterings
proposition :
Den, sorn bifaller, att det af Riksens Höglofl.
Ständers Bevillningsutskott afgifne Betänkande,
rörande i-ost-Inrättningen m. m., i hela
dess vidd godkännes, och att en förhöjning af
Tjugufem procent i Post-Taxan för inre BrefVäxlingen
följakteligen skall äga rum; voterar.
Ja, den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer den nu gällande Post-Taxan för In«
rikes brefvexlingen att oförändrad fortfara och
den af densammas förhöjning påräknade inkomst
för Stäts-Verket i stället att sökas genom en
förhöjd afgift för Consumtionen af Bränvin och
Tobak, men Utskottets Betänkande för öfrigt
godkännas.
Efter det Voterings-Sedlarne blifvit opp--  nade, funnos Sextiofyra Ja, och Femtiofem Nej;
Och, som Ja således vunnit, så är följakteligen
det af Bevillnings-Utskottet afgifne Betänkande,
rörande Post-Inrättningen m. m. i hela dess
vidd godkändt och kommer en förhöjning af
Tjugufem Procent i Post-Taxan för inre brefvexlingen,
i följd deraf, att äga rum.
Stockholm den 25 Junii 1818.
Bihang till Riks-St, trot. H17 1S1S. 4:de Sami. N:r iij. tjs.
1954 Stats-Utskottets Betärikandtn',
N:r 321.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Stats*
Utskotts Memorial, angående den till
Förstärkta Stats-Utskottet öfverlemnade
fråga om en stadgad afgijt till
Veneriska smittans hämmande.
Oxenom Protncolls-Utdrag af den 13, den 13
öch den 18 i denna månad hafva Respective
Råks - Stånden till Förstärkta Stats-Utskottet*
handläggning öfverlemnat frågan om den af
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagne afgift utaf 3
skilling af hvarje Mantalsskrifven person i stället
för den förut varande frivillige afgift inom
Uänen, till bestridande af kostnaderne vid nödige
Curhus anstalter för Veneriska Smittans
hämmandet Och har, i anledning häraf, Förstärkta
Stats-Utskottet vid sammanträde denne
dag, likmätigt Grund-Uagarnes föreskrift, Voterat
öfver följande af Stats- och Bevillnings-Utskotten
föreslagne samt utaf Riks-Stånden, dels
godkände, dels utan anmärkning lemnade proposition:
Den
som bifaller, att, som Kongl. Majtt
i Nåder äskat samt Stats- och Bevillnings-Ut*
skotten uti gemensamt Utlåtande den 2 sistledne
April, tillstyrkt, en stadgad afgift utaf \
skilling om året af hvarje Mantalsskrifven person
erlägges och disponeras serskildt inom hvarje
Län till den del, som derstädes inflyter, och
för nödige Curhus-anstalter till den Veneriska
Smittans hämmande, samt, i händelse öfverskott
uppkommer, användes för den öfrig»
Ståts-Utskottets Betänkatideri. 1955
hälsovårdens befrämjande, voterar Ja, den det
ej vill, Nej.
Vinner Nej*
så kommer annan afgift för detta behof icke att
äga rum, än den frivilliga, som, enligt Riksén*
Ständers Beslut vid sista Urtima Riksdagen,
skulle härtill inom Länen uppbäras.
Voteringen har utfallit med Sjuttiofem Ja
och Fyratiofyrä Nej: och, då Ja altså vunnit,
kommer följakteligen, på sätt Kongl. Maj:t i
Nåder äskat samt Stats- och Bevillnings-Utskotten
uti gemensamt Betänkande den 2 sistledne
April tillstyrkt, en stadgad afgift utaf 3 skilling
om året af hvarje Mantalsskrifven person
att erläggas och disponeras serskildt inom hvarje
Lian till den del, som derstädes inflyter, i
och för nödige Curhus-anstalter till den Veneriska
smittans hämmande, samt, i händelse öfverskott
uppkommer, användas för den öfriga
hälsovårdens befrämjande. Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 25 Junii 2818.
N:r 322.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande och För i lag angående RiksStåndens
ser skildte Beslut rörande Recognitions
- Skogarnes upplåtande öch
försäljning till Skatte.
V id afgörandet utaf den hos Höglofl. Ridder*
»kapet och Adeln väckte samt af Siats-Utskotte1
'3956
Stats- Utskottets Betänkanden.
handlagde frågan om Recognitions-Skogame, hafva
Respective Riks-Standen slädnät i olika beslut
i så måtto, som Högvördige Präst-Ståndet
och Vällofl. Borgare- Ståndet bifallit Utskottets,
uti den 20 sistl. Maji afgifvet Utlåtande, gjorde
tillstyrkanden , att Riksens Höglofl. Ständer
inåtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
om vidtagande af nödig åtgärd till skyndsam
verkställighet utaf hvad, på grund af Riksens
Ständers Beslut vid 180g och 1810 årens
Riksdag, blifvit af Kongl. Maj:t genom Nådig
Kungörelse den 4 Februari 1811 förordnad! angående
Recognitions - Skogarnes uppmätande och
afmattning samt undersökningars anställande med
flere åtgärder i afseende på deras upplåtande och
försäljning till Skatte åt vederbörande Bruksägare
till den del, sorn för deras Jernverks bedrifvande
erfordras, samt för öfrigt till Skatteman
; och att en tid af Sex månader efter det
Bruksägares rätt, i stöd af åberopade Författning,
blifvit genom laga kraft vunnet Utslag afgjord,
må bestämmas, inom hvilken tid anmälan
om Skatteköp å den honom för Brukets drift
tilldelade Skog, borde hos Kongl. Kammar-Collegium
göras; hvarefter, om sådant försummades,
Bruksägaren skulle vara förlustig den rätt honom
eljest kunde tillkomma, att till sig lösa
den för Bruket behöfliga Skogen, hvarmed, i
sådant fall, äfvensom med den öfrige delen af
desse Skogar, skulle förhållas på lika sätt och
efter enahanda grunder, som rörande Kronan*
disponible Skogars försäljning blifvit af Utskottet,
i serskilt Utlåtande af samma dag, föreslagit,
att nemligen de samma borde på oppe»
Stats-Utskottets Betänk and en. 195 7
Auction till den mestbjudande under Skattemanna-rätt
försäljas, årliga Räntan bestämmas tili
minst 6 sk. B:co för hvarje Tunland och Skatteköpeskillingen
erläggas med Sex gånger deri
Ränta, som erbjudes, beräknad i Spannmål, och
denne Skatte-köpeskilling betalas pi 6 år eller
kortare tid efter omständigheterne med hvad
mera som i; afseende på verkställigheten borde
iagttagas; samt att de inflytande Skatte-köpeskillingarne
insättas uti Riksgälds-Contoiret och
intill nästa Riksdag hållas Kongl. Maja tillhanda,
att för Flottornes behof användas.
Men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet hafva åter, med nedannämnde
förändringar, såsom deras Beslut
gillat och antagit hvad Herr A. T). Reutersköld
uti ett den 18 i denne månad till Höglofl. Ridderskapet
och. Adeln ingifvit Memorial punktvis
föreslagit; nemligen:
vo Vid Recognitions-Skogarnes försäljning
till Skatte, skall. Grund - räntan, som oafkortad
årligen bör utgå, utgöra 3 sk. för hvarje Tunnland
Skog i Dalarne samt de Provincer, som
ligga norr om Gästrikland. Uti Rikets alla öfrige
Provincer fastställes den till 5 sk. Tunnlandet.
6:0 Alla å Recognitions-Skogarne befintlige
uppodlingar af åker och äng skola skattläggas
och i Hemmantal indelas efter den orts method,
der de äro belägne. Den Skogsmark och Hagar,
som till nödig Sedbrand, stängsel och bete
tilldelas de sålunda tillkomne nya Hemman, skall
vid Skattläggningen till den Areal de innehålla
eka Hemmantalet och den blifvande Skattens
^958 Stats-ljtsiottets Betänkanden.
storlek, pä det sätt, att, dä i Dalarne och de
Provlncer, som ligga norr orri Gestrikland, r|oo
Tunland Skog af sämsta jordmån och beskaffenhet,
och i proportion mindre på hattie mark,
anses böra utgöra lika skatt med ett hell henman,
skall i Rikets öfrige Provincer, högst iooa
Tunnland anses svarande emot ett Hemman.
Det anta! Tunnland Skog, sorn hvarje Lagenhet
erhållit, beräknas sedermera i mindre brak
af helt Hemman, efter den proportion, sorn ofvan
för hvarje helt Hemman finnes bestämd,
hvilket sedan tillägges det Hemmantal, som odlingen
förut fått sig åsatt, ^ hvarigenom rälta
Hemmantalet uppkommer. Arliga Bänfan för
desse Hemman utsattes i Spannmål efter den
proportion Spannmåls Räntan har till PersedelsBäntan,
då båda efter ett medium af de 10 sist*
förflutne årens markegång beräknas.
3:0 Ska ttelöse-Skil lingen erlägges för den
delen af Recognitions-Skogen, sorn ej erhåller
Hemmantal, med 6 års Ränta, så att den uti
Dalarne och de Provincer, som ligga norr om
Gestrikland, blifver 18 sk. Tunnlandet, och i
Rikets öfrige Provincer 30 sk. Tunnlandet. För
den delen af Recognitions. Skogen, som erhållit
Hemmantal, betalas 6 års full Ränta, uträknad
efter dessa arens markegångar, men ej efter Jor*
deboks - värdi.
4:0 Alla de sålunda tillkomne Hemmanen
skola ovillkorligen blifva af Krono-Skatte natur,
och komma att utgöra alla de onera, som
öfrige Krono-Skatte-IIemman inom orten åligga,
och det genast efter Skatteköpet,
Stats-Utskottets Betänkanden. 1959
5:0 De delar af Recognilions-Skogarne, sorn,
eldigt hvad i i:sta puncien anfördt är, komma
att få en stadgad penninge-ränta, böra ej utgöra
andra onera af hvad namn och beskaffenhet
som helst, emedan desse anses såsom i Grundräntan
inbegripne. *
6.0 På alla de Recognitions-Skogar, å hvilka
ej Kongl. Kammar - Collegium innan denne
Riksdags början utfärdat Skatte-Bref, skola vid
Skattläggningen ofvanstående grunder tillämpas
och från den tiden ej något Skatteköp anses
gilliigt, hvarvid desse ej äro följde.
7:0 För att bereda Bruks-ägare ett ytterligare
tillfälle, att till sine Bruk få inköpa så
stor del af Recognitions-Skogarne, som lill deras
Smide är nödig, 'emnås dem en tid af 2=ne
år, beräknad från den dag då Riksdags Beslutet
undertecknas, under hvilken det åligger dem,
att fullgöra allt hvad som på dem kan bero
till Skatte-köps erhållande, så att Skatte-Brefven
innan den 31 December j8jo kunna vara.
utfärdade.
Då en längre tidsutdrägt sätter Staten i
saknad af dess tillbörliga inkomster, lärer blifva
nödigt, att hos Kongl. Maj;t i underdånighet
anhålles om Dess Nådiga Befallning till Kammar-
och Bergs-Collegierne samt Konungens Befallningshafvande,
att, med möjligaste skyndsamhet,
hefordra verkställigheten af det Beslut, sorn.
Riksens Höglofl. Ständer fatta.,
8:0 De Recognitions-Skogar, hvilka ej vid
1821 års höljan äro försålde, skola, i den händelse
Bruks-ägaren ej kan lagligen bevisa, att
det ej berott af honom att dessförinnan få Skatte
-
So6® Stats-Utskottets Betänk anden'.
köpa Skogen, å allmän Auction, efter samma
grunder, som öfrige Krono-Skogarne, utbjudas
oell försäljas. Enahanda förhållande blefve äfven
med öfverloppsmarkerne, om hvilket allt Kongl.
Kammar »Collegium bör draga försorg.
9:0 De af Bruks- ägarne förskkjutne kostnaderne
till Recognitions-Skogarnes afmätning,
ersättes dem af allmänna medel.
I öfrigt, och dä någön disposition af de medel,
som genom Recognitions - Skogarne# Skattelöseskillingar
till Stats-Cassan kari inflyta, ej
vore gjord, blefve nu faststäldt, att desse medel
maga i Riksgälds-Contoiret insättas och Kongl.
Majit intill nästa Riksdag tillhandahällas, för
att användas till Försvars-Verket saint Arméens
materiella behof.
Det af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
gjorde undantag frän Herr Reuterskölds nu anförde
Förslag, bestar deruti, att detta Ständ, med
förändring af 6:te puncten, förklarat, det alla de
Bruks - ägare, som inom den 4 Februarii 1817
hos vederbörande Collegler anmält sig till Skatteköps
erhällande, och fullgjort allt hvad Kongl.
Förordningen af den 4 Februarii 1811 i sädant
ändamål stadgar, böra bibehälias vid rättigheten
till Skatteköp, ehuru Skatte-Brefven ännu
icke blifvit för dein af vederbörande utfärdade;
och har Hedervärda Bonde-Ståndet ater vid i:a
puncten, angående den blifvande Grund-räntan
ä de till Skatte upplåtande Skogar, tillagt, dela
att densamma skall utgöra minst 3 sk. för hvarje
Tunnland Skog i Dalarne samt de Rrovincer,
som ligga norr om Gestrikland, dels ock att till
Stats-Utskottets Betänk anden. 1961
ifrågavarande Skogar icke anses höra de i Skåne
belägne Oror eller Allmänningar.
Sålunda hafva icke a'lenast förstnämnde 2 me
Stånd s'adnat uti hufvudsakligen olika beslut
med Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, utan ock de a;ne sistnämnde
skiljt sig uti någre omständigheter; Hvarföre
Stats-Utskottet, i följd af 73 §. Riksdagsordningen,
fat föreslå, huruledes desse skiljaktigheter
måga kunna och böra jemnkas, samt
hvad åtgärd, som till ett sammanstämmande Resultat
är att vidtaga.
Då Höglofl. Ridderskapet och Adelns Beslut,
angående Bruks - ägarnes rätt, i följd af
gjörde Skatteköps-ansökningar, mera närmar sig
till de 2:ne Ståndens, som ansett Bruks-ägarne
hafva en ännu öppen rätt i detta hänseende,
än Hedervärda Bonde-Ståpdets Beslut, att nemligen,
der Skatte-Bref ej innan denne Riksdags
början voro utfärdade, rättigheten efter 1811
års Kongl. Författning borde anses förlorad; så
blifver härvid instämmande med hvad RiksStåndens
pluralitet funnit billigt, om Hedervärda
Bonde-Ståndet förenar sig med Höglofl. Ridderskapet
och Adeln uti den förändring af 6:te
puncten i Herr Reuterskölds Förslag, att alla de
Bruks-ägare, sorn inom den 4 Februarii 1817
hos vederbörande Collegier anmält sig till Skatteköps
erhållande och fullgjort allt hvad Kongl.
Förordningen ,den 4 Februarii 1811 i sådant
ändamål stadgar, böra bibehållas vid rättigheten
till Skatteköp,'ehuru Skatte-Brefven ännnu icke
blifvit för dein af vederbörande utfärdade; deremot
torde det af Hedervärda Bonde-Ståndet uti
1962 Stats-Utsioftets Betunkanden.
j:a puncien gjorde tillägg, alt Grundräntan skall
utgöra minst 3 sk. för hvarje Tunnland Skog i
Dalarne och Provincerne norr om Gestrikland,
af Högloft. Riddefskapet och Adeln antagas;
rren tillägget af de i Skane varande Oror eller
Allmänningar, synes ater desto häldre kunna
alde e» uteslutas, sorn här icke är fråga om marker
af denna beskaffenhet.
Genom en sådan jemnknlng uppkomma 2:ne
alternativer, som hvuidera blefve j:ne Stånds
beslut; och, sorn dessa alternativer hufvudsakligt
och nästan i alla punkter äro skiljaktige, så
att någon sammanjemnkning deraf icke finnes
mbjlig; så och enär beskaffenheten af detta mål
i afseende på den genom Recognit iöns - Skogarnes
försäljning afsedde inkomst för Staten fordrar,
att, så framt ej något Stånd helt och hållet
frånträder dess mening och ingar med a:ne
af de andre i lika beslut, ärendet likmätigt 6g
§. i Regerings-Formeti dfverlemnas till Förstärkta
Stats-Utskottets åtgärd medelst omröstning öfver
desse 2:ne alternativer; så får Stats Utskottet
för den händelse, att målet icke annorlunda
kan till slut bringas, föreslå följande Voteringsproposition:
Den,
som bifaller hvad Stats-TTiskottet genom
Utlåtande af den 20 sistledne Maji tillstyrkt,
i fråga om disposition och försäljning till
Skatte af Kronans Recognitions-Skogar, så i afseende
på Bruksägaies rätt till viss del af desse
Skogar och den återstående delens upplåtande,
som ock angående de derföre inflytande medlens
användande för Flotioines behof, voterar
;Ja; den det ej vi.l, Nej.
Stats-Utskottets Betänkanden. J 963
Vinner Nej;
så skola endast de Bruks-ägare, sorg inom den
4 Felru rii 1817 sig hos vederbörande Collegier
anmält till* Skatteköps erhållande och inom
berörde tid fullgjort allt hvad Kongl. Föi fattningen
den 4 Februarii lfcti i sådant ändamål
stadgar , bibehållas vid rättigheten till Skatteköp
efter de i denne Kong!. Förordning utstakade
grunder, ehuru Köpe-Brefven ännu icke
blifvit för dem af vederbörande utfärdade; men
för alla de Bruks-ägare, hvilka ej sålunda sig
anmält och fullgjort hvad dem efter 1811 års
Kongl. Förordning ålegat, äfvensom för öfrigt,
vid Recognitions-Skogarnes Skattläggning och
försäljning, skola de grunder tillämpas, som derföre
nu af Högloft-Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet äro antagne; hvarvid
de, genom Recognitions-Skogarnes försäljning,
inflytande medel skola insättas i Ri k^gälds-Gontoiret,
att till nästa Riksdag hållas Kongl. Majit
tillhanda, för att användas till Försvarsverket saint
Artnéens materiella behof.
Detta underställes vördsamt Riksens Högloft.
Ständer; hvarvid genom Protocolls Utdrag
bifogas en Ledamots serskildta yttrande.
Stockholm den 28 Junii 1818*
i
Utdrag af Protccollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 23
Juni i 1818.
S» D, Då Stats-Utskottet nu beslöt det Utlåtande,
som skulle till Riksens Högloft. Ständes
1964 Stats-Utskottets Betänkanden.
afgå,
med Förslag till jemkning af de respective
•Riks Ståndens olika beslut i frågan 0(11 Recognitions
- Skogarnes upplåtande till Skatte, förklarade
Herr Borgmästaren Norström sig vara af
den skiljaktiga tanke, att den af Utskottet föreslagne
Contra-Proposition borde i så måtto ändras,
att de Bruks-ägare, sotn inom den 4 Februarii
1817 sig hos vederbörande anmält till
Skatteköps erhållande och i öfrigt, inom berörde
tid fullgjort allt hvad Kongl. Författningen
den 4 Febniarii 1811 i sådant ändamål stadgar,
skulle, jemlikt Utskottets tillstyrkande, bibehållas
vid rättigheten till Skatteköp; helst i annat
fall de Bruks-ägare, hvilka genom Konungens
Befallningshafvande sökt Skatteköp, och, till vinnande
deraf, ingått i betydliga kostnader, möjligtvis
komrne att tillskyndas ett oförtjent lidande;
äfvensom Herr Borgmästaren, i anledning
af g:de punkten uti Herr Reuterskölds Mexnorial
i detta ämne, för siri del ansåg, att icke
Kongl. Majit och Kronan ensam, utan jemväl
angränsande Hemmans-ägare, borde, jemlikt FörJattningarnes
föreskrift, vidkännas kostnaderne
i och för Recognitions-Skogarnes afmätning.
Hvilken serskildta mening på begäran skulle
åtfölja det afgående Betänkandet härutinnan till
de respective Riks-Stånden. Som ofvan.
N;r 323.
Vördsamt Memorial!
^edan Riksens Höglofl. Ständer nu mera fattat
deras dehnitiva Beslut, rörande Utrednin
-
Stats-1 och Banko-Utskottens Betänk anden. 1965
gen af Götha Canal-Bolags, Malmö och Götheborgs
Discont-Verk; så hafva förenade Statsoch
Banco-Utskotten, under förmodan, att detta
Beslut vinner Kongl. Maj ts Nådiga Sanction,
skolat, till tidens vinnande, vördsamligen
till Rikets Höglofl. Ständers granskning och
fastställelse öfverlämna närlagde af förenade Utskotten
författade project till Reglemente för
Fullmägtige i Riksgälds Contoiret i afseende på
förenämnde Discont-Verks Utredning. Några
Ledamöters serskildta meningar bifogas.
Stockholm den 26 Junii 1818-
Project till Reglemente för Riksens Ständers
Fullmägtige i Riks%älds-Contoiret,
i afseende pä utredningen af Götha
Canal Bolags} Malmö och Götheborgs
Discont-Verk.
Sorn, med anledning af Kongl. Majtts till Riksens
Ständer under den 10 December 1817»
aflåtne Nådiga Proposition, angående Allmänna
Fenninge-rörelsen och myntvärdets upprätthållande,
Riksens Ständer godt funnit, att, under
de af Kongl. Maj:t i Nåder sanctionerade vilkor
och förbehåll, öfvertaga Götha Canal-Bolags,
Malmö och Götheborgs Discont-Verk* Skulder
och Tillgångar; samt uppdragit åt Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, att besörja alt hvad till
liqviden och utredningen hörer; Så hafva Rik*
sens Ständer härigenom till efterrättelse och
iakttagande skolat stadga följande:
ig66 Stats• neli Banko■ Utskottens Betänkanden.
i sta Afdelningen angående Götha Canal-Bolags
samt Malmö Discont-Verk.
1 §.
För utrednirgen af Gotha Canal - Bolags
samt Malmö Discont-Verk är faststäld en tid
af fern år, att räkna ifrån den förste October
innevarande år 1818, inom hvilken desse Di.
sconters utestående fordringar för meddeldte Dan
böra vara i behörig ordning i/;drifne, el er ock
nödige åtgärder härtill vidtagne, på sätt här
nedanföre närmare oinförmäles.
2 §•
Götha Canal-Bolags samt Malmö DiscontVerks
ordentligen bokförde Skulder liqvideras
sålunda:
1 Morn. De af Directionerne öfver dess»
Discont-Verk på Banken dragne, ordentligen
bokförde och bland Allmänheten utelöpande
Assignationer inlösas , vid uppvisandet, till ful»
la beloppet med Banco-Sed.ar, järnlikt Riksens
Ständers genorn Stats-Uiskottel Fulimägtige med»
deldte serskildta förordnande.
2 Mom. De öfrige Capital-Skulderne, jemte
derå till den förste October 1817 upplupne
Räntor, liqvideras till fulla beloppet, på det
Sätt, att utaf hela Samman af Capital och Räntor,
desse sistnämnde beräknade till den förste
October 18171 betalas en femtedel contant, och
för de återstående fyra femtedelarne utgifva*
Riksgälds-Contoirets Obligationer, utan ränta,
på fyra år, med en fjerdedels afbetalning årligen,
hvilka Obligationer, utan afseende på ti
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1967
den, då Liqviden sker, altid komma att utfär--  das under en och samma tlag, eller den forsse
October 181.i, Samt ställas på jämna Tio-tal.
Men, derest fordringsbeloppet af Capital och
Ränta skulle vara sådant, att, sedan en femtedel
är Contant betaldt, Obligation för de öfrige
fyra femtedelarne icke skulle kunna utfärdas
på jemt Tio tal, må skillnaden, eller hvad
som understiger Tio Riksdaler, med contant
liqvidera». Astundar någon fordringsägare,
vid första Liqviden, att få sin fordran fördeld
uti flere lika lydande Obligationer, må det tillåtas,
när fordringen, som med Obligationer skall
liqvideras, utgör ;ett sådant belopp, att någon
af Obligationerne icke blir på mindre Summa,
än Etthundrade Riksdaler, samt derutöfver på
jemm Tio-tal.
I afseende på fordringar för insatte medel
på Götha Canal Bolags Disconts AfskrifningsRäkning,
bör Divectionen öfver denne D iscont
meddela Fullmägtige en af Directionen undertecknad
Uppgift och Förteckning på hvarje Capital-fordran,
sorn, efter afdrag af utgifne och
af Directionen attesterade Invigningar, skall liqvideras,
jemte Räntan, som skall godtgöra*
till den förste October 1817»
1 Morn. Alla hos Götha Canal Bolags samt
Malmö Discont-Verk upptagne, oliqviderade
Lån, (med undantag af CanalA-rbets Cassans kuld
till förstnämnde Discont, hvilken, enligt Riksens
Ständers serskildta Beslut, kominer att afskrifva»)
skola ovillkorligen infordra» titl fulla
1968 Stuts-och Banko-Utskottens Belilnkanden. '
beloppet, så framt ile icke senast inom sine månader
efter förfallotiden med föreskrifven afbetalning
anmälas -till omsättning, den Fullmägtige
ega, att bevilja, derest säkerheten , den
må bestå uti blotta Reverser med Cautioner eiler
andre Hypothek-handlingaT , pröfvas rröjacktig,
dock ej på längre tid hvarje gång, än Sex
Månader; Hvaremot under de sista Nio Månaderne
af den till fem Ar bestämde Utrednings*
tid några Lån-Omsättningar icke tillåtas.
i Mom. Vid hvarje Lån omsättning, aflemnas
ny revers på det Capitaf-belopp, som
skulle komma att qvarstå samt minst En Tiondedels
afbetalning på den förra Lån-Summan,
jemte ränta, beräknad för Sex Månader efter
Sex procent om året för den återstod af Länet,
som skall omsättas.
3 Mom. Något undantag ifrån hvad sålunda,
i afseende på Omsättningar af Lån, är stadgadt,
får ej ega rum, med mindre, vid något
tillfälle, omständigheterne skulle vara så beskaffade,
att en annars sannolik förlust härigenom
må kunna förebyggas; Rörandes, vid dylika
tillfällen, serskilda ansökningar härom hos
Eullmägtige göras, samt, i händelse de bifallas,
skälen till Fullmägtiges Beslut i Protocollet noga
utredas.
4 Mom. Skulle en Låntagare komma på
obestånd, och dess Löftesman, efter skedd Lagsökning,
åläggas att Lånet betala, må Löftesmannen,
derest han anskaffar nöjaktig säkerhet,
inträda uti Låntagarens ställe för Lån-Summan,
emot fullgörande af de inbetalningar, förre Låntagaren
ålegat; dock bör uti Böcker och Räkeu
-
Ståts- och Banco-Utskotténs B et anka nilen'. 1969
skaper, så länge och intill dess Lånet är till
fullo betaldt, den äldre Låntagarens Namn bibehållas,
men alltid med hänvisning till den
Person, på hvilken Lånet blifvit öfverflyttad^
5 Mom, Med beräkningen så väl af Lagliga
Räntan, som aftjjStraff-Räntan, förhålles i enlighet
med hvad som för Banco-Disconten kommer
att stadgas.
6 Mom. Till Capital-afbetalningar på Lån
uti Götha-Canal Bolags samt Malmö Disconter,
må, utan åtskillnad, begagnas Riksgälds - Contoirets
för endera af desse Disconters Skulder utgifne
Obligationer, hvilka beräknas till fulla
beloppet, hvarå de lyda; dock iaktfages härvid,
att Obligations-Summan icke får öfverstiga den,
som i afräkning a Ett Lån skall erläggas.
7 Mom. De uti Låne-Liqvider vid Göthai
Canal Bolags samt Malmö Discont-Verk, endast
såsom Hypothek, inom den 1 Julii detta år
1818 emottagne Discont-papper, så val Assignationer,
sorn Tre Procents Reverser och på
Gutha-Canal Bolags Disconts Afskrifnings Räkning
ställde Invisningar, hvilka af Directionen
i Stockholm äro attesterade, böra, vid slutlig
Liqvid, beräknas till fulla beloppet, hvarå de
lyda, med tillägg af den å Tre Procents Reverserne
till den Fölste (1) Öctober 1817 upplupne
Ränta.
8 Mom. Öfver Götha - Canal Bolags samt
Malmö Disconters utredning föras serskildta
Böcker och Räkenskaper, så att de hvar för
sig, utan ringaste sammanblandning, utredas;
Likasom serskildte Protocoll hållas öfver arénHihang
till Rtks-St, Fröt, iSiytSiS. 4’.de Sami. N:r a-f/.
197° Stats-och Banco-Utskottens Betänkanden.
der, hvilka angå den ene eller andre af desse
Disconter.
g Mom. Derest, emot ali förmodan, vid utredningen
af Götha Canal . Bolags samt Malmö
Disconter, något Öfverskott skulle uppkomma,
sedan Skulderne på ofvan föreskrifva sätt blifvit
betalde, samt ersättning för Ulredningsomkostnademe
innehållen, skall ett sådant Öfvetskott
tillhandahållas, i första rummet Borgenärerne,
till ersättning af förlorad Ränta å deras
blott till Capitalet, i flere terminer, betalde
fordringar, och derefter Actie-ägarne, allt i den
Discont, der Öfverskottet uppkommit. I följd
häraf iakttages, att, när Räntebärande fordringar
hos Götha - Canal Bolags samt Malmö Disconter
antingen omsättas emot Riksgälds -Contoirets
Obligationer, eller ock användas uti
Discont - Liqvider, erhåller Agaren af dylika
fordringar ett tryckt Bevis öfver den upplupna,
men uti Liqviden icke godtgjorda Räntan,
för hvilken Ränta ersättning utaf det på desse
D isconters utredning framdeles möjligen blifvande
Öfverskott skulle honom tillfalla; Börandes
lika beskaffade Bevis utfärdas, i afseende
på de af Riksgälds-Contoiret i och för Disconternes
Skulder, utgifne Obligationer, hvilka
antingen, såsom till betalning förfaline inlösas,
eller ock under löpe-tiden, användas uti Li«
qvider örn Skulder till förenämnde Disconter.
2.dra Afdelningen angående Götheborgs ,
Discont - Verk.
l §•
Utredningen af denne Discont skall äfven
vara verkställd senast inom Fern år, att
Stats- och Bc.nco-Utskottens Betilnianden. i g 71
räkna från den förste (1) nästkommande October,
till hvilken tid Discontens utestående fordringar
för meddeldre Lån således böra vara
i behörig ordning! indrifne, eller ock nödige
åtgärder härtill vidtagne, på sätt här nedanföre
finnes stadgadt.
2 §•
Götheborgs Disconts Skulder liqvideras sålunda:
1
Mom. Alla af Directionen öfver denne
D iscont på Banken dragne, ordentligen bokförde
och bland Allmänheten utelöpande Assignationer
inlö-as ovilkorligen, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Banco-Sedlar.
2 Alom. De öfrige Capital - Skulderne, så
val till Banco-Disconien, sorn till andre Publi.
ke Verk samt Inrättningar och enskilre personer,
(med undantag af Bankens fordran för
Cretitivet af 200,000 R dr) tillika med de å
desse Skulder beräknade Interessen, enligt uti
nästföljande Moment utstakade grunder, liqvideras
till fulla beloppet sålunda, att utaf he'a
Summan af Capital och Interessen, desse sistnämnde
beräknade till den 1 October 1818,
betalas en femtedel Contant och för de återstående
Fyra femtedelarné utgifvas RiksgäldsContoirets
Obligationer under den Första (1)
October 1818 på Fyra år med En fjerdedel
årlig afbetalning, hvilka Obligationer komma
att bära Sex Procents Ränta emellan hvarje
Eörfallo-Termin; så framt nu varande Direc.
teurer af Götheborgs Discont ikläda sig förbindelse,
att en för alla och alla för eu ansvara
j97* Stats- och Banco-^tsioiter^ Eetdnkandenl
för den förlust, som Riksgälds - Contoiret, vid
utredningens slut, skulle kunna komma att vidkännas
på den uti Obligationerne förskrifne
Kanta.
3 Motn. Käntan, som, enligt nästförestående
Moment, skulle komma alt sammanslås med
Capitalet, och till Adelar] liqvideras med Obligationer,
beräknas sålunda: att den uti DiscontVerkets
förbindelser förskrifne Känta godtgöres
till den i November 1817; hvaremot Capitalen,
(med undantag af Bankens fordran för
Creditivet af 200,000 R:dr) ifrån nyssnämnde
dag, eller; den Förste (1) November 1517 löpa
med Sex Procents Rän:a, derest icke Capitalen
skulle vara uppsagde inom d. 1 October 1817,
i hvilket fall enahanda Ränta af Sex Procent
beräknas ifrån förfallo-dagen.
4 Mom. Bankens Capital-fordran för Creditivet
af 200,000 R:dr liqvideras på enahanda
sätt, sorn Discontens öfriga Skulder; dock så,
att den Banken härå tillkommande Ränta utgår
ovilkorligen efter Tre Procent om året,
samt derest, vid utrednings-tidens slut, tillgång
skulle finnas, bör Banken, i likhet med öfrige
Fordrings ägare, undfå fyllnaden i Sex Procents
Kanta, beräknad ifrån Discont - Octrojens utgång
den 26 October 1818; hvilken förhöjda
Kanta dock icke utfaller förr, än Sex Procents
Ränta,, beräknad till utrednings-tidens slut, kunnat
åt Actie-ägare utdelas.
5 Mom. Men derest Directeurerne öfver
Götheborgs Discont icke skulle vilja ikläda sig
pn sådan förbindelse, som uti 2 Morn. omför
-
Stats- och Banco-Utshottens Petcinkanden. 1973
males, komma Götheborgs Disconts med Ränta
löpande Skulder, att liqvideras sålunda:
Den å desse Skulder (med undantag af
Bankens fordran för Creditivet af 200,000 R:dr)
till den 1 October a 818 upplupne Ränta, beräknad
på sätt 3 Momentet innehåller, betalas
Contant och likaså en femtedel af Capitalet;
men för de återstående Fyra femtedelarne af
Capitalet utgifvas Riksgälds - Contoirets Obligationer,
daterade den 1 October 1818; på Fyra
år, ned En fjerdedels årlig afbetalning, dock utan
Ränta; Hvaremot å Obligationen tecknas ett
serskildt Betyg, att Ränta skall, efter utredningens
slut, af Discont - Bolaget betalas, till det
belopp, Tillgångarne medgifva, dock icke utöfver
Sex Procent om året, beräknad emellan
hvarje förfallen afbetalning på det Capital, Qb
igationen föreställer.
Ehvad Eiqviden kommer att ske på ena
eller andra sättet, få Riksgälds Contoirets Obligationer
icke utgifvas på mindre Summa, än
Etthundra Riksdaler, så framt fordrings-beloppet,
som med Obligationer skall liqvideras, uppgår
till en sådan Summa och endast på jämna
Tiotal, då skillnaden, eiler hvad som utaf fordringen
understiger Tio Riksdaler, Contant erlägges.
Med betalningen af Bankens Capital-fordran
af 200,000 R:dr för Creditivet, förhålles,
i enlighet med 4 Momentet, men, derest någon
Räntebetalning till de öfrige Fordrings - ägarne
icke skulle komma att ske, förr än utredningen
i Riksgälds-Contoiret blifvit slutad, kan Banken
dessförinnan icke eller utbekomma någon Rän.-
1974 Stats-och Banko Utskottens Betänkanden.
ta, men hvilken ovilkorligen beräknas tili 3
Procent saint efter Octroj-iidens slut till enahanda
belopp, som för de öfrige Fordrings- ägarne,
flock får Banken icke lyfta ski lnaden emellan
Tre Procents Ränta och hvad Banken
derutöfver, i likhet med öfrige Fordrings-ägare,
tidfaller, förr än Sex Piocents Ränta kunnat
åt Actie ägare utdelas.
6 Mom. Med omsättningar af Lan, utgifne
frän Götheborgs Discont,' förhälles pä enahanda
sätt, som angående Göt ha-Canal Bolags aan t
Malmö Disconters utestående Län, finnes stadgadt
uti 1, 2, 3, 4 och 5 Momenten af 3 §.
lista Afdelningen af detta Reglemente.
7 Morn. Till Capital afbetainingar på Lån,
meddeldfe från Götheborgs Discont, må användas
Riksgälds - Contoirets för denne Disconts
Skulder utgifne Obligationer, hvilka beräknas
till fulla beloppet; hvarvid dock iakttages, att
Obdgations-Summan icke får öfverstiga den , som,
i afräkning å ett Lån, erlägges. Och derest
dylika Obligationer skulle komma att utgifvas
med Ränta, godtgöres denne Ränta, intill Liqvid
atio ns-da gen.
8 Mom. Vid slutlig Liqvid otn de Discont-papper,
hvilka vid Götheborgs Discont
blifvit emottagne, endast såsom Hypothek, komma
Assignationerne och 3 Procents Reverserne,
att beräknas till fulla beloppet, äfvensom
med Räntan å 3 Procents Reverne förhälles,
enligt deri föreskrift, som, i afseende härå, bl ifver
till efterrättelse gällande.
För öfrigt iakttages, att, derest RiksgäldsContoirets
Obligationer för 'Götheborgs Disconts
Stats- och Banco Utskottens Betänkanden. 1975
Skulder komma att utgifvas utan någon deri
förskrifven Ränta, bör Innehafvaren af dylika
Obligationer, när de, antingen såsom förfaPne
inlösas, eller ock, under löpe-tiden, användas
uti Liqvider af Skulder till denne Discont,
undfå ett tryckt Bevis öfver den upplupne,
men icke liqviderade Räntan, som framdeles af
Discont Bolaget skulle komma att godtgöra!.
9 Mom. Innan Götheborgs Disconts Skulder,
för hvilka Riksgälds - Cpntoiret ik;ädt sig
ovilkorlig betaluings -skyldighet, blifvit godt
gjorde, utrednings-kostnaderne ersatte, och den
å Bankens Creditiv - fordran upplupne Ranta
godtgjord, eller ock fall contant tillgång härtill
finnes; kunna Actie-ägare icke erhålla någon
utdelning af Discont-vinst eller Actie - Capita»
let; Hvaremot, och så snart ofvan uppräknade
utbetalningar blifvit verkställde, eller ock Fond
härtill är i beredskap, skall det då varande corttanta
Öfverskott, jemte alla Discont-Verket rövande
Handlingar, genast til! Bolaget öfverlem,
nas, på det slutlig Liqvid må kunna uppgöras -  ej mindre Actie-ägare emel an, än öfver hvad
Banken kan tillkomma, såsom dess andel i Vinsten,
enligt Discont-Inrättningens Privilegium.
3 tdje Afdelningen.
1 Mom. Hvad som erfordras till GöthaCanal
Bolag*’, Malmö och Götneborgs Disconters
utredning, på det sätt och i den ordning
nu stadgadt blifvit, forsk jutes af Banken; Och
hvaröfver ordentlig Liqvidation emellan Banken
och Riksgälds - Contoiret hvarje år upp
-
197& Stats* och Banco-Utsiottens Bctdniandcn.
2 Mom. Till vinnande af bestämd visshet
om de Skulder, hvilka skola liqvideras, anhålles
hos Kongl. Maj:t i underdånighet, det täcktes
Kongl. Majtt i Nåder, genom Allmän Kungörelse,
föreskrifva en tid af natt och år, inom
hvilken, så väl de af Directionerne öfver Götha-Canal
Bolags, Malmö och Götheborgs Discont-Inrättningar
på Banken dragne Assignationer,
som desse Discont - Inrättningars öfrige
Skulder böra, vid förlust af all rättighet till
betalning, vara, till erhållande af -Liqvid, behörigen
anmälde.
3 Morn. För Låntagares beqvämlighet, skola
a:ne serskildte Utrednings-Contoir inrättas,
det ena i Götheborg och det andra i Malmö,
till hvilka Låntagare ina äga frihet, att ingifva
sina Qmsättnings-Reversal, jemte hvad i Capital
afbetalning och Ränta skall erläggas; dock
anrnarkes härvid, att Handlingar, rörande omsättning
af Lån upptagne i Malmö Discont icke
få inlemnas till Utrednings-Cor.toiret i Götheborg,
och så tvertom Utrednings - Contoiret
i Malmö icke komma att taga befattning med
Handlingar, rörande Lån, sum utgår från någondera
af Discont-Verken i Götheborg.
Till Föreståndare af Utrednings-Contoiren'
utsetts af Fullmägtige, på hvardera stället frenne
(3:ne) för skicklighet, redlighet och påli t"
lighet kände Män jemte nödig Betjening.
Desse Föreståndare kunna, när Fullmägtige
för godt finna, emlfledigas och andre, i deras
ställe, antagas. — De åtnjuta för deras besvär
lämp'ige Arfvoden, jemte ersättning för
hushyra, sorn allt af Fullmägtige bestämmes;
Stats- och Banco-Utsiottens Fetaniamlen. 1977
Börandes Föreståndarena ställa sig till ofelbar
efterrättelse den Instruction, som af Fullmägtige
för dem utfärdas, och hvad Fullmägtige
dessutom kunna finna nödigt iill iakttagande
stadga och förordna.
4 Mom. När Föreståndare för UtredningsContoiren
äro utsedde, böra Discont - Verkens
Cassa-Behållningar, Lån-Document samt Böcker,
Räkenskaper, Protocol! och öfrige Handlingar,
efter ordentlige in duplo upprättade Inventerings
- Instrument, af Directeureme till
Föreståndarne öfverlemnas; — ankommandes
det på Fullmägtige, att så väl bestämma tiden
härtill, Som livad i öfrigt skall iakttagas.
Då detta Reglemente endast innefattar de
allmänna grunderne för Utredningen af GöthaCanal
Bolags samt Malmö och Götheborgs Discont-Inrättningar,
förvänta sigi Riksens Ständer,
att, vid oförutsedde inträffande händelser,
Fullmägtige, genom egen rådighet, fylla Risten
af speciella föreskrifter, qjen alltid i öfverensstämmelse
med detta Reglemente,
Granskning af Filial - Disconternes Utredning
vid Riksgälds- Contoiret förrättas af-de
Revisorer, hvilka ti.l Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende förordnas.
Dessutom skola Utrednings - Contoirens t
Götheborg och Malmö förvaltning hvarje år
undergå granskning af deta elier de Personer,
sorn härtill af Fullmägtige utses; Vid hvilka
Revisioner Actie-ägime må , om de det åstunda,
hufva ett Ombud, för att inhämta känne»
1978 Stats- och Bänka-Utskottens Betankanden.
dom af förhållandet, inea hvilket Ombud icke
får de taga i Besluten.
Stockholm etc. etc.
Utdrag af Protoco/let hållet hos R:kets
Höglojl. Stäaders sammansatta Stutsoch
Banco - Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 25 Junii 1818.
H err Presidenten rr., rn. Friherre Wirsén åberopade
dess till Finance-Beredningens Proto.
coll aflemnade serski dta anförande, hvilket nu
upplästes så lydande:
”Sedan Höglofl. Beredningen medgifvit,
att vid Discont-Utrednings - Contoiren i stället
för En högst a:ne Personer, såsom förut var
föreslagit, skulle kunna blifva 3 ne, samt att de
icke borde såsom Uppbördsman anses, utan ad.
ininistrerande under Biksgälds - Contoirets Öfver-Siyrelse;
skulle jag icke hafva någon serskild
erinran att göra, derest <1 et icke förekom
mig alltför obestämdt att icke ens grunddragen
för desse Contoirs befattning blifvit i Beglemcntet
intagne, utan allt i denne del till Biksgälds
Contoirets Fullmäktige öfverlemnadt, hvadan
man alltså icke känner, huruvida någon
pröfning af målen kommer att på desse Contoir
bero e ler ej.
”Med den vigt som ärendet i sig sjelf äger,
och med det afseende sorn i allmänhet göres
derpå att icke all Penninge-Omsättnings-röxelse
må dragas till Stockholm, och Uantagarne
Bred provisioner hardt belastas, hade jag ön
-
Sats- och Banko-Utskottens Betankanden. 1979
skal, att Höglofl-Beredningen fästat någon uppmärksamhet
på ifrågavarande ämne.’’
5,Det generella förslag till reglementariska
föreskrifter jag hade den äran afgifva, och
hvaraf en del utaf Höglofl. Beredningen antagit
blifvit, innehåller uti förenämnde afseende
följande, nemligen:
5,Z 2 dra Momentet.”
”IJtider Biksgälds-Contoirets Öfver-Sty reise
verkställes de speciella härtill hörande ärtnder
af de Discont-U'rednings - Contoir, sorn uti Götheborg
och Malmö fortfarande komma att förblifva.
”
"I 5.fe Momentet.’'
”Utiednings - Contoiren i Götheborg oell
Malmö, skola bestå af 3:ne ledamöter hvardera,
jemte Ombudsman och nödig Betjening.
Biksgälds Contoirets Fullmäktigeskola detn tillförordna.
' De erhålla samma aflöning, som vid
F ilial - Discont - Directionerne nu bestås, Fullmäktige
dock förbehållit, att nödige jemkningar
deruti kunna iakttagas, tillseende all nödig hushållning
och besparing.”
"1 6:te Momentet." ,
”Desse Utrednings - Contoir äga emottaga
Afbetalningar och Omsättnings-Handlingar, bevaka
fordririgarne och pröfva säkerheterne: alldeles
på enahanda sätt, som vid Malmö Discont-Direction
under Bankens Öfver - Styrelse
för närvarande tillgår. Vare dock äfven härutinnan
under Fullmäktiges inseeede och controll;
och ställe sig til ofelbar efterrättelse
hvad Fullmäktige uti en eller annan måtto
förordna.”
298° Stats- och Banko.Utskottens Betänk enden.
’’T 7 Momentet."
”1 afseende pil säkerheten för Lånen, skola
D iscont- Utrednings-Gontoiren icke behöfva
söka den uti Cautloner allena, utan ock tillika
kunna antaga Hypotheker af Publike Papper
samt andre, vare sig intecknade eller eljest för
säkre ansedde enskilde Reverser: dervid städse
iakttagande, att den af Riksens Ständer föreskrifne
afbetalning, till 10 Procent af SkuldCapitalet
hvarje omsättning icke försummas.”
"I 9 rde Momentet.
’’Afbetalningarne, som sålunda verkställes,
dels genom Obligationer enligt 8:de Momentet,
dels i Contant, skola 2:ne gånger i månaden
till Riksgälds-Contoiret remitteras för att utgöra
Fond till otnförinälde Liqvid med Disconternes
Borgenärer: och i öfiigt beror det af
Riksgä ds Contoirets Fullmäktige, att föreskrif.
va hvad, ej mindre i afseende på Räkenskapsföringen
vid Utrednings-Contoiren , än förslagets
afgifvande och nödig Controil i alla detailler
må pröfvas nödigt iakttaga.”
’ I
’’Så snart under förloppet af året ingått i
afbetalning å Discont -Skulderne ett större belopp
än som svarar emot hvad för samma år
de enskilde Fordrings-ägarne tillkommer, skall
Öfverskottet uti Discontväg åter utlånas: och
det antigen betalningarne skedt uti Contante
Penningar eller i Obligationer; då i senare fallet
det Öfverskottet motsvarande beloppet af
Banken anticiperas, på det att Riksens Stan»
ders beslut i denne del må blifva i orubblig
kraft och verkställighet. Och kommer denna
Stats- och Banko UtskoltenB Betiinkanden. 2981
serskilda utlåning att, genom Banco-Discontens
försorg, ledas till de orter, derifrån inbetalningarne
ingått, i förhållande till Liqvidation för
hvarje ort; och”
”1 11 .fe Momentet
”De nuvarande Galdenärerne uti FilialDisconterne
skola hafva företräde till desse nya
Lån, enär de nöjaktig säkerhet praestera: Och -
Discont-Utrednings• Contoiren i Götheborg och
Malmö vara skyldige, att af dem sådane LårteHr.
ndlingar emottaga samt omkomstnadsfritt för
Galdenärerne till Banco-Disconten insända jern.
te deras Utlåtande deröfver; och hvarefter, då
Lån beviljas, penningarne remitteras till Utrednings-Contoiren,
att till Låntagare öfverlemnas;
men i vidrigt fall återsändas Låne-Handlingar*
ne. Öfver desse Remisser föras serskildte Böcker»
och Låntagare qvittera in margine deraf
antingen Penningarne eller de återställde Documenterne.
”
5,Ränte-Liqvlden beräknas till den dag inbetälning
sker vid Utrednings - Contoiret och
från den dag nytt Lån vid samma Contoir
lyftes.
’’För öfrigt har jag, såsom väsendteligt för
Redogörelsen, i 4 Momentet tillstyrkt, att Obligationerne
skulle utfärdas serskildt för hvarje
år, och förfalla den 1 October 1819, 1820,
1821 och 1822 utan afseende på den dag Li«
qvidationen för hvarje serskild fordran för sig
går; men ej att, såsom Beredningens förslag nu
innehåller, de årliga afbetalningarne skulle på
fn för alla Fyra åren utfärdande generel Oblir
j g 8 2 Ståls- och Banko-Utskottens Betänk anden.
galion afskrifvas; hvarigenom de, efter min
tanka, med svårighet blifva i Liqvider, enskilde
emellan, användbare. Desse mine se r sk i Ide
tankar anhåller jag vördsamt må Betänkandet
åtfölja ”
Herr Biskopen rn. m. Doctor Faxe och Herr
Grosshandlaren Arfvidsson förenade sig.med Herr
Presidenten in. in. ifri herre Wirsén.
Herr Grosshandlaren Wideberg förklarade
sig äfven val instämma med Herr Presidenten
in. m. Friherre TVirsén uti allt öfrigt, utom
hvad angar nya utlåningarne af de inflytande
Creditiverne, hvilka utlåningar han ansåg böra
kunna göras af de administrerande, men alldeles
icke till de rtu varande Gnldenarer i Disconierne,
utan till andie icke skuldsatte, som
för sine Näringar, mot redbara Hypotheker, behöfva
Lån på kortare Terminer. Ut Supra.
iV:r 324.
Riksens Hög loj], St unders Stats- och Banko-Utskotts
Memorial, angående tiden
för nästa Revision af Stats-, Bancooch
Rikig ti Ids-Ver hens Räkenskaper.
Då, likmätigt 68 §• uti Riksdags • Ordningen
af den 10 Februarii 1810, Riksens Ständer
skola utsätta tiden till nästa Revision öfver
Stats-, Banco- och Riksgälds- Verkens Styrelse
och Förvaltning, samt i den ordning Stånden,
hvart för sig, lämpligast finna, förordna om Revisorer,
så få Stats- och Banko-Utskotten här*
\ ' . • o
Stats- och Banko-Utskottens Betilnkanden. 1983
om vördsam ligen anmälan göra, och, hvad tiden
angår, föreslå, att nästa sammanträde för
blifvande Revisorer måtte msättas till den 15
September iSäo, då atne års oreviderade Räkenskaper
blifva att genomgå.
Stockholm den g 6 Juni! 1818-
N:r 325.
Riksens Hög loj]. Ständers Stats - Ut ks otts
hemställan, angående tryckning af utskillige
Tabeller öfver Stats - Verkets
Räntor.
Ti„ upplysning i afseende på Förslaget öfver
Stats - Intraden es beräkning uti den nu
faststäldte Riks - Staten, har Stats - Utskottet infordrat
och från Kongl. Kammar-Collegiutn erhållit
åtskillige, uti Tabell-form, Läns-vis uppgjorde
specifike uppgifter öfver Stats - Verkets
afkortade och anordnade Räntor. Och sorn des
se Tabeller äro i Statiskt hänseende serde es
upplysande samt deras uigitvande af trycket
alltså skulle blifva af allmänt interesse; så har
Stats - Utskottet ansett sig böra hos Riksens
Höglofl. Ständer hemställa, om icke de samma
måga på Stats - Verkets bekostnail till trycket'
befordras för att tilldelas Publike Verk oell
Authoriteter i Riket samt för öfrigt både i
Stockholm och Landsorterne hållas Allmänheten
tillhanda mot betalning.
'3984 Stats-Utskottets Fetänkandm.
Efter inhämtad förslags-uppgift* skulle kostnaden
till tryckningen af en upplaga om 1000
Exemplar bestiga till omkring boo R:dr Rco
och vidare för hvarje 1000 Exemplar blott er-i
fördras, utom papperets värde, 3 R:dr 16 sk. i
trycknings - arfvode.
Om nu Riksens Höglofl. Ständer till berörde
hemställan bifall lemna, sä skulle, ined
anmälan härom, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållas, att Kongl. Stats-Cootoiret måtte
få sig uppdrager, att verkställigheten häraf
ombesörja, samt att i sådant ändamål så väl
från Kongl. Kammar-Collegium infordra Tabellerne
för de Län, för hvilka sådane icke ännu
blifvit aflernnade, som ock å desse Tabeller låta
tillägga dylik uppgift å Kronans behållne
Räntor inom hvarje Län. Och torde Riksens
Höglofl. Standar i öfrigt anhålla, att kostnaden
härtill matte bestridas af Stats - Verkets Öfverskotts-medel
på Intraderne. Hvilket allt vördsamligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 38 Junii 1818.
N:r 326.
Riksens Högloft. Ständers Stats -Utskotts
Utlåtande, i anledning af Återremiss
utaf frågan om Gratiftcation åt Herr
Vice Presidenten m. m. Billberg.
Sedan Stats-Utskottet uti afgifvet utlåtande deri
■ja.7 i nästlidne månad, öfver Riksens Höglofl,
Stati-TJtsiotteis Betänkanderil 398J
Ständers Deputerades Berättelse, rörande Revisionen
af Krigs-Räkenskaperne för år 1810 och
följande åren, bland annat, i anseende till Herr,
Vice Presidentens m. m. Billbergs inhämtade
nitfulla och noggranna bemödande vid den ho-,
nom af Kongl. Maj t i Nåder uppdragne Liqvi»
dation med Preusiske och Tyske Staterne, öf-J
ver försträckningar till Svenska Arméen under,
sista Tyska Fälttåget, hvilken liqvid så lyckligt
och för Riket förmånligt utfallit, att nära En
million afgått på hvad hemälte Makter af Sverige
fordrat, tillstyrkt Riksens Höglofl. Ständer
att icke allenast hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla Herr Vice Presidentens berömvärda
förhållande i berörde värf, utan ock såsom
ett bevis af den erkänsla, hvartill Herr’
Vice Presidenten såmedelst gjort sig berättigad*
åt honom anslå en Summa af Tio Tusende Riksdaler;
så har Högvördige Präst-Ståndet, i anledning
af gjorde anmärkningar, återremitterat
denna fråga till Udskottets yttrande.
Desse anmärkningar innefatta den af någre
Ledamöter yttrade tankaatt det vöre mindre
lämpligt erbjuda penningar för redlige fullgjorde,
ehuru med sällsynt framgång krönte, pligter,
och att uti en Monarkisk Stat Riksens Ständer
borde anse sig ej tillhöra att belöna Emhetsmännens
mödor eller af Stats» Verkets medel
tilldela gåfvor för deras befattningar, utan helt
och hållit öfverlemna åt Styrelsen i Staten, att
med uppmärksamt välbehag följa den trogne
Embetsmannens redliga bemödande 1 Statens tjenst
och med Kongl. Nåd belöna det ädla nitet och
Lilian!' till Rihs.St. Protsigi;. t8lg.
198& Stats-ZJtskottets Betänkanden.
de redlige försakelserne, samt att Riksens Ständer
altså borde inskränka sig till uttrycket af
deras högaktning, i sine offentelige handlingar;
hvarförutan äfven förekomme betänkligt , att
vidtaga en åtgärd af denne beskaffenhet och en
användning af Statens knappa tillgångar, som
icke inginge uti föreskrifterne vid de ät Riksdags
- Fullmäktige lernnade uppdrag; och skulle
dessutom Herr Vice Presidentens af Ståndets Ledamöter
allmänt erkände förtjenst i förevarande
uppdrag förlora i sitt värde, om denne PenningeGratifioation
erbjöds och blefve emottagen, samt
ett menligt praejudicat för framtiden uppkomma
m. m. Deremot flere Ledamöter, under ytterligare
framställning af Herr Vice Presidentens
utmärkta nit och oegennyttiga bemödande
i sine åtgärder samt den för Riket förmånliga
uteången af omförmäldte liqvidation, understöd!
Förslaget om ifrågavarande belönings beviljande.
Stats-Utskottet, som i dess förra utlåtande
uppgifvit de grunder, på hvilka Utskottet ansett
sig böra tillstyrka Riksens Högloft. Ständer, att
mera sorn ett bevis på deras uppmärksamhet oell
erkänsla, än såsom belöning för utförandet af
ifrågavarande liqvid, tillägga Herr Vice-Presidenten
ofvannärnnde Gratification, har utaf hvad
deremot nu anmärkt blifvit, ej funnit skäl frångå
dess tillstyrkande, utan anser fortfarande ett
sådant vedermäle af Riksens Ständers tillfredsställelse
öfver Herr Vice Presidentens rådighet
och berömvärda förhållande härutinnan böra
lemnäs,' jemte det dess förtjenst hos Kongl.
Majit i underdånighet anmäles.
Stat?-Ulskjottets Betänkanden. KjS?
Då Utskottet nu skolat sådant förklara till
besvarande af Högvördige Präst-Ståndets Aterremiss
af denne fråga, får Utskottet tillika anmäla,
att Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Ronde Ståndet den 2 2 i sisth månad
bifallit Utskottets tillstyrkande i denne del;
hvaremot Vällofl. Borgare - Ståndet förstnämnde
dag, med fullkomligt erkännande af Herr Vice
Presidenten Biltbergs förtjenst, likväl , i betraktande
af Statens små tillgångar och stora behof,
ansett sig ej kunna härtill bifall lémna.
Det ankommer alltså nu på Högvördige
Präst-Ståndets beslut, huruvida ärendet derigenom
varder sluteligen afgjordt; mert för den
händelse att detta beslut ej skulle instämma med
de aine Ståndens, som bifallit hvad Utskottet
föreslagit, utan etne Stånd stadna emot arne,
har Stats - Utskottet till tidens vinnande trott
sig böra vid detta tillfälle föreslå*, att i sådant
fall förevarande fråga, såsom angående en Statsutgift,
måtte, på grund af 69 §. uti RegeringsFormen.
öfverlemnas till afgörande utaf det Förstärkta
Stats-Utskottet medelst omröstning öfver
följande Proposition;
Den som bifaller, att, på sätt Stats-Utskottet
uti den 17 nästi. månad afgifvit utlåtande
tillstyrkt, Riksens Ständer bevilja en Summa af
10,000 Rulr, att tilldelas Herr Vice Presidenten
m. tn. Billberg, såsom bevis af Riksens Ständers
erkänsla för dess nitful'a och lyckliga bemödanden
vid utförandet af det honom utaf
Kongl. Majit i Nåder uppdragne LiqvidationsVärf
ar 1815, och att tillika hos Kongl. Majit
Stats-ZJtskottets Betänkariden]
i underdånighet anmälan härom göres; voterar
Ja; den det ej vill; Nej.
Vinner Nej,
så skola, med erkännande utaf Herr Vice Presidenten
illbergs förtjenst, Riksens Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla bemälte
Herr Vice Presidents nitfulla och berömvärda
förhållande uti omförmälte honom lemnade uppdrag;
Dock varder sådant allt Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsamligen undersiäldt.
Stockholm den i Jul i i 1S18.
N:r 357.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Ständens serskildte
Beslut i jråga om Riksens Ständers
Revisorers rätt, att indraga Creditivet
o Banken för Allmänna Magasins
-Inrättningen.
^Enligt meddelte Protocolls-Utdrag af deri 27
i nästledne månad, hafva Respective Riks-Stånden
sålunda afgjort det utaf Stats Utskottet beredde
mål, angående grunderne för Allmänna
Magazins - Inrättningens Styrelse och Förvaltning,
att genom 2:ne Stånds sammanstämmande
beslut är bifallit hvad Utskottet föreslagit och
tillstyrkt utom i frågan rörande rättighet för
Riksens Ständers till granskning af Stats- Råneo-
och Riksgälds-Verkens Räkenskaper utsedde
Revisorer, att, i händelse af befinnande up»
penbara öfverträdelser af grunderne för dispo*
Stats-Utskoitets Betdnkanden1
sitionen af de för denna Inrättning bestämde
Creditiv å Ranken, låta till halfva beloppet inhibera
dessa Creditiv; uti hvilken fråga Högvördige
Präste-S åndet samt Vällofl. BorgareStåndet,
med antagande af hvad Utskottet i dess
under den 23 sisth Maji afgifne första Retänkande
i detta ämne tillstyrkt, ansett berörde
rättighet böra Revisorerne,-med iakttagande af
hvad derom närmare är föreskrifvit, tillkomma;
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva åter i denne del
bifallit Utskottets, öfver gjorde anmärkningar,
afgifne senare Utlåtande af den 23 i nästledne
månad, hvarigenom Utskottet, uti ii:te puncten,
i anseende till hvad anmärkt blifvit, frångått
dess förut gjorde ifrågavarande Förslag; i följd
hvaraf arne; Stånd alltså stannat mot hvarandra
härom i så olika Reslut, att någon jemnkning
deraf icke kan företagas; hvarföre denna fråga,
såsom ägande sammanhang med regleringen om
Stats-medlens disponerande, likmätigt 69 §. i
Regerings-Forrnen synes böra öfver emnås till
afgörande utaf Förstärkta Stats-Utskottej:, medelst
omröstning, i den händelse något Riks Stånd ej
skulle finna för godt, att helt och hållet frånträda
dess beslut samt förena sig med 2lne af
de andre. Och får Stats Utskottet, med anmälan
af förhållandet , vördsamligen föreslå fö jande
voterings - proposition :
Den, som bifaller, att frågan om rättighet
för Riksens Ständers till granskning af Stats*
Råneo och Riksgälds-Verkens Räkenskaper för.
ordnade Revisorer att inhibera hälften af Creditiven
å Banken för Allmänna Magazirr«-In*
tggo Stats Utskottets Betänkandcn.
ränningen, ma, enligt Stats-Utskotiets Utlåtande
af deti 23 i nästledne månad, förfalla, voterar
Ja, den det ej vill, Nej.
Vinner Nej;
så kommer åter att antagas hvad Stats-Utskotlet,
i Betänkande angående grunderne för Allmänna
Magazins-Inrättningens Styrelse och Förvaltning,
af den 23 slstl. Maji, föreslagit i frå.
gan rörande rättighet för Riksens Siänders bemälte
Revisorer, att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af Grunderne för dispositionen
af de för denna Inrättning bestämda
Cieditiv å Banken, låta till halfva beloppet inhibera
desse Creditiv med iakttagande för öfrigt
af hvad härom närmare är föreskrifva.
Stockholm den 1 Julii 1818-
N:r 32S.
Riksens Högloft. Stunders Stats-Utskotts an
malan rörande Riks Ståndens serskildte
Beslut i fråga derom, huruvida det för
Mantlfactur - Discont - Fonden stullde
Creditiv å Banken må kunna af Riksens
Ständers Revisorer indragas.
U, i det af Stats-Utskottet, genom Betänkanden
af den 13 sistledne Maji och nj i nästledne
månad', till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
hemstiilde ärende, angående den under
JCongl. Commerce - Collegii Förvaltning stående
Manufactur-Discont-Fonden, hafva Riks-Stånden,
beträffande frågan om den af Utskottet föreslag
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
*901
re rättighet för Riksens Ständers till granskning
af Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens Räkenskaper
förordnade Revisorer, att, i händelse de
funno fcreskrifterne rörande Fondens Förvaltning
öfverträdde, låta indraga det ytterligare Creditiv
å Banken, som vid denne Riksdag bestämmes
för denne Discont-Inrättning, stannat uti
serskrdte beslut salunda! att Högvördige PrestStåndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet, enligt
Protocoils Utdrag den 27 uti nästledne månad,
bifallit hvad Utskottet i denne del tillstyrkt;
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl.
Borgare - Ståndet hafva åter under berörde
dag, med undantag och förkastande af Utskottets
Förslag, att det meddelande Creditivet borde af
Riksens Ständers Revisorer kunna indragas, i
öfrigt gillat hvad Utskottet föreslagit.
Då sålunda arne Stånd stannat mot 2:ne härutinnan;
och frågan, efter Stats-Utskottets tanka,
såsom rörande dispositionen af Statens medel
och ingående under den allmänna regleringen
derom, likmätigt 6g §. i Regerings-Forrnen, altså
bör vid detta förhållande öfverlemnas till
afgörande utaf Förstärkta Stats-Utskottet, medelst
omröstning, så framt ej något Riks-Stånd frånträdes
dess beslut och förenar sig med 2:ne af
de andre; Så har Stats-Utskottet skolat sådant
vördsamligen anmäla och får tillika föreslå följande
voterings-proposition
Den, sorn bifaller hvad Stats-Utskottet uti
afgifne Utlåtanden den 13 nästledne Maji och
ig sistledne månad’, angående Manufactur-Discont-Fonden
föreslagit i fråga om Riksens Ständers
till granskning af Stats- Banco- och Riks
-
Ståts-Utskottets Betäkanden.
gälds-Verkens Riikenskaper förordnade Revisorers
rätt, att, i händelse de för Fondens Förvaltning
föreskrifne grunder icke följas, indraga
det ytterligare Creditiv å Fanken för nämnde
D
iseont-Inrättning, sorn vid denne Ri ksdag fastStälles,
voterar Ja, den det ej vill, Nej.
Vinner Nej ,
så kommer något villkor af sådan rättighet för
Revisorerne icke att fastställas vid ansiåendet
af omförmäldte Creditiv.
Stockholm den i Juli 1818.
N:r 329.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition rörande medels anslående
till kostnaderne vid Högstsalig
Hennes Alajits Enke.Drottningens Begrafning,
.
^Till Stats-Utskottet liar Kongl. Majit under
den 23 i nästlidne månad täckts aflåta följande:
j’Utdrag af Protocollet öfver Handels
och Finance-Ärenden j hållit inför
Hans Majit Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slott den 25
Juni 1818.
Närvarande:
Deras Exeeltencer Justitia Stats-Ministem
Herr Grefve Gyllenborg"
och Statä-Ministern för Utrikes /irenderne Herr
Grefve von Engeström.
Stats-Utskottets Betänk anden.
1993
Stats-Eåden D. E. Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve Honing. ^
Herr Grefve I.agerbring.
Hof-Cantzleren H. E. Herr Friherre af
Wetterstedt.
Stats-Rådén Herr Friherre Cederström.
Herr Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren Klintberg.
Stats-Secreteraren uppläste derefter till justering
de af honom, på nådig befallning, författade
Förslag till Kongl. Majits Nådiga Proposition
ti11 Rikets Ständers Stats-Utskott, så
väl rörande anslag af medel till kostnaderne för
Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningens begrafning,
som angående frågan om IndragriingsStat
för Högbemälte Hennes Majits Hof; och
behagade Kongl. Majit i Nåder gilla berörde,
detta Protocoll bilagde, Förslag, och btfalte,
att, 1 enlighet dermed, Kongl. Majits Nådiga
Propositioner i desse ämnen skulle till Rikets
Ständers Stats-Utskott expedieras,
Ex Protocollo.
S. A. Munthe.
.”Kongl. Majits Nådiga Proposition till
Rikets Ständers Siats-Utskott angående
anslag at medel till kostnaderne
för Hennes Majits EnkeDrottningens
Begrafning; Gifven
Stockholms Slott den 25 Junii
1818.
5'Sedan Kongl. Majit låiit anbefalla atskillige
anstalter i afseende pa Högstsalig Hennes
1994 Stats-Utskottets Betänkanden.
Majit Enke Drottningen HEDVIG ELISA*
BETH CHARLOTTAS begrafning: så har
Kongl. Majit härmed velat till Likets Ständer
öfverlemna att utse erforderlige medel till de
dervid förefallande utgifter, hvilka förmodas
kunna bestridas med en summa af Femtio Tusende
Riksdaler; och vill Kongl. Majt i sammanhang
härmed tillägga, att, i händelse berörde
summa blifver för behofvet otillräcklig
och det vid slutelig liqvid äfven skulle befinnas,
att kostnaderne, dels vid Högstsalig Hans
Majit Korning CARL XIII» Begrafning och
dels för Kongl. Majrts Kröning och Hyllning
öfverstiga de dertill bestämde anslagen, någon
annan utväg till samma bristers betäckande för
K ongl. Majit ej återstår, än att af blifvande öfverskott
pä Stars Verkets Inkomster dertil 1 emot
behörig redogörelse anvisa nödige medel för att
lios Rikets Ständer vid nästa Riksdag anmälas.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott SCc. Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. Klintberg
Vid öfvervägande af hvad Kongl. Majit
sålunda i Nåder äskat, har Stais-Utskottet för
sin del trott det blifva lämpligt, att till ifrågavarande
kostnads bestridande påräknas den för
Högstsalig Hennes Majit Enke - Drottningen
fastställde underhålls-summa. — Men, då denne
Summa, utgörande årligen 70,000 Ridr jemte
Spanrnåls-Arrendet af Starby Kungsgård 209
Stats-Utskottets Betänkanden.
3 995
Tunnor härtill ej lemnar tillgång detta år, sedan,
på sätt Kongl. Majits serskildta Nådiga Proposition,
jemte Uiskottets Utlåtande af denne
dag rörande Pensions-Staten för Högstsalig Hennes
Majits Hof, innehålla, blott sista Qvartalet
af undefliålls-Bumrnan är odisponeradt och
hvilket för allön ingar och gratificaiioner samt
pensioners utbetalning erfordras; så får Utskottet
tillstyrka, att den äskade Summan af 50,000
R dr til’ Begrafningskostnaden måtte anslås att
förskottsvis utgå af öfversko!tsmedleu på StatsVerkets
intrader för år 1817 och följande åren,
emot det att den besparing, sorn under usta
Hufvud-Tituln å Högstsalig Hennes Majits underhålls-summa,
efter afdrag utaf nyssnämnde
Pensions Stat, uppkommer med nästa års början
till belopp af omkring 54,000 Ridr årligen förar
1819 oc'ö framgent intill nästa Riksdag, bör
upptagas bland öfverskotterne på Stats-Verkets
Intrader; Afven som, hvad för öfrigt angår
Kongl. Maj:ts Nådiga framställning derom, att
de brister, som kunna uppkomma ej mindre å
denne kostnads-sutnma, än ock uti de till utgifterne
vid Högstsalig Konung CARL XIIIi*
begrafning samt Kongl. Majus Höga Kröning
och Hyllning, förut anslagne Summor, Utskottet
likaledes tillstyrker, att sådant allt må utgå
af blifvande öfverskott på intraderne emot
vederbörlig redovisning, som i föreskrifven ordning
kommer under granskning. Hvilket till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande vördsain
ligen
öfverlemnas.
Stockholm den 1 Julii 1818.
tog6 Stats-Utskottets Betänkande.
N:r 330.
Riksens Högloft. Stunders Stats-Utskctts Utlåtande
, i anledning af Kongl. Majits
Nådiga Proposition angående PensionsReg
leringen för Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningens Iiof Stat.
Jvongl. Maj-t har under den 25 i uästledne
Månad läckts till Riksens Ständers Stats-Utskott
aflåta följande Nådiga Proposition om Indrag.
nings-Sfat for Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningens
Hof:
’’ åsom en följd af Högstsalig Hennes Majit
Enke-Droitningens dödeliga frånfälle, har fråga
hos Kongl. Maj:t förekommit om reglering af
en Ind ragnings-Stat för Hennes Majits Hof och
»le dertill hörande personers öfverflyttande på
Riks Staten, för hvilket behof en Pensions Summa
af tillsammans 22:310 R:dr 24 sk. är föreslagen.
Sedan Kongl. Majas Hof-Stat redan för
detta blifvit upprättad och någon ledighet derå
således nu mera ej återstår, befinna sig de fleste
af desse Personer i den belägenhet. att, efter
en mer och mindre långvarig, trogen och
nitisk tjenst inom det Kongl. Hofvet, sakna andra
utsigter ti 1 utkomst för deras återstående
lefnad, än att såsom Pension få bi beha l ia de
löner, som af dem nu innehafvas, och Kongl.
Majit har ej undfallit, att dessas ställning ej
annat kan än blifva i flere afseenden bekymrande,
i fall de grunder, som Rikets Ständer»
enligt Deras underdåniga skrifvelse af den 6
i denne månad, 1 allmänhet antagit, rörande
Sjats-Utsiottets Bttänkanden. 1997
Pensions - regleringen inom Högstsalig Hans
.Maj ts Konungens Hof, vid detta tillfälle utan
undantag tillämpas. För att på en gång kunna
i någon mån tillfredsställa desse personers rättvisa
och billiga anspråk på bergning för deras
framtid och tillika dermed förena en nödig ormtanka
för Stats-Verkets behof af lindring i dess
utgifter, vill Kongl. Majit hafva Rikets Ständer
föreslagit, att anvisa en bestämd Summa af
16,066 R:dr 32 sk. årligen, att, efter serskild
Nådig pröfning af förhållandet i afseende på de
anmälte personerne och deras vilkor, af Kongl.
Maj:t disponeras vid ifrågavarande PensionsReglering,
för att derefter på Allmänna Indragnings
Staten uppföras. Kongl. Majit gör Sig
förvissad, det Rikets Ständer, med behjertande
af de synnerliga skäl och omständigheter, sorn
härvid förekomma, så mycket häldre gå Kongl.
Majus Nådiga afsigt i denne del till mötes, som
den välvilja, hvarmed denna angelägenhet af
Rikets Ständer omfattas, kan anses såsom Deras
sista gärd af tacksamhet emot en afliden oförgätlig
Konung och Däss ömt saknade Gemål,
hvilkas minnen skola säkerligen altid af Svenska
Nationen vördas oell älskas.
Kongl. Maj:t vill för öfrigt gifva Rikets
Ständer'tillkänna, att, som Kongl. Majt funnit
omständigheterne oundvikligen fordra, att det
för Hennes Maj:t Enke-Drottningen faststäldte
Stats-anslag må till och med nästkommande
September månads slut utan förändring utgå,
för att användas till de vanlige aflöningarna
och andre utgifter, sorn med Hennes Majus
Hofhållning ägt gemenskap, Kongl. Maj:t nu
J99 5 Stats- Utskottets Betänk and eri.
låter i Nåder förständiga Dess och Rikets StatsContoir,
att till Riks-Marskalks-Embetets disposition
ernot behörig redovisning af berörde
anslags 2idra Qvartal förskottsvis utbetala nödige
medel till förefallande utgifters bestridan.
de, enligt de reqvisif inner, som af bemälte Embete
afgifvas; och lära Rikets Ständer äfven anvisa
serskild tillgång till nämnde aflöning flir
den återstående liden af detta år, i förhållande
till den årliga anslags summa, som för ifrågavarande
Pensions-reglering bestämmes.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott &c. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C Klintberg ’
Hvad Kongl. Majit i Nåder sålunda täckts
föreslå, bar Siats-Utskottet skolat härmed till
Riksens Höglofl. Ständers åtgärd anmäla samt
får tillika afgifva yttrande i ämnet.
Sedan för Högstsalig Konung CARL XIII:s
Hof-Stat och Betjening, en reglering af enahanda
beskaffenhet med denne förevarit vid
Riksdagen, har Stats-Utskottet trott, att, då fråga
nu är om personer, hvilka till större delen
tillhört samma Kongl. Hof-Stat, lika princip
må böra härvid följas i det hufvudsakligaste
och så vidt sådant i tillämpningen finnes med
billighet och rättvisa öfverensstämmande uti de
fall, der serskildte förhållanden kunna sig förete.
Det skulle altså, efter Utskottets tanka,
af Riksens'Höglofl. Ständer i underdånighet öf
-
Stats-Utskattets Betänk anden. 3 999
verlemnas till Kongl. Majit att i Nåder verkställa
den individuella piöfningen och regleringen
af personernes större eller mindre rättighet
i detta hänseende i likstämmighet med de grunder
för Pensioners åtnjutande på Rikets Stat ,
som förut äro lagde och Riksens Siänder uti
deras underdåniga skrifvelse den 6 i nästledne
månad rörande Högstsalig Konungens Hof-Stat
utstakat, dock med de undantag eiler forändringar,
som här nedan finnas iagttagne och omförmälte,
så atti
i:o Etnbets och Tjenstemän samt HofFruntimret,
hvilka ingått i tjenst vid Kongl.
Hofvet, med hopp att dervid framgent varda
bibehållne, samt altså ej böra sakna den utkomst
de derstädes väntat och derföre icke uti
Rikets tjenst eller annorlunda sig beredt, skola
vara berättigade att undfå Pension, svarande
emot deras å Kongl. Hof Staten innehafde
löner i penningar, men utan beräkning af andre
förmåner, såsom boningsrum, ved, ljus,
utfodring för hästar eller, equipage samt kostpenningar
m. m. på det sätt, att den Einbetseller
Tjensteman härifrån uteslutes, som äger
eller erhåller lön eller pension på Rikets Ordinarie
eller Indragnings Stat, eller ock på något
publikt Verks Stat, eller vid något af de
Kongl, eller Furstelige Hofven varder bibehållen
eller antagen och dervid uppbär eller undfår
lika eller högre lön; men, om lönen, sorn
sålunda innehafves eller erhålies, icke uppgår
till det belopp, hvartill Pension på Indragnings-Stat
skulle komma att bestiga, ina öfverskottet
åtnjutas å sistnämnde Stat.
aoö& Stats-Utskottets Eetänkanderi.
2:0 Atr, livad angår Hof-Fruntimret, de,1
som förut åtnjuta motsvarande eller högre Pen-*
sioner å de förre Kongl, eller Fursteliga HofStaterne,
hvilka på Rikets Indragnings Stat aro
öfverflyttade, eller varda bibehållne eller hädan»
efter antagne vid något af de Kongl, eller Fursteliga
Hofven, icke maga åtnjuta ifrågavaran»
de pension till större del, ari densamma kan
öfverstiga hvad de förut innehafva eller hädanefter
erhålla i lön eiler pension.
3:0 Att beträffande Betjeningen i allmän-,
het, så, enär ålder och tjenstetid för dem ut»
göra grunden till det understöd eller den pension,
som dem må bestås, kommer härvid att
iagttagas: att den, som tjent 20 år, må utan afseende
på lefnadsåren uppföras till åtnjutande
af fulla lönen och den samma som pension upbära,
så framt han ej å Kronans eller Publikt
Verks eller ock ä någondera af de Konglig©
eller Furstelige Hofveus Stater innehafver eller
undfår lön, i livi ket fall han, lika med
hvad rörande Embets- och Tjenstemän här ofvan
är föreslagit, uteslutes ifrån eller frånträder
ifrågavarande pension till större eiler mindre
del: att den, sorn uppnått en ålder af 55
år, må, oansedt han blott 15 år varit i Hoftjensten
, tillgodonjuta enahanda förmån 'med de
nästförutnämnde: att alia af denne betjening,
som tjent 15 år och ej uppnått nyssnämnde ålder,
undfå i pension blott hälften af ”deras injiehafde
lön; men de af ilen lägre Betjeningen,
hvilka till Tjenstehjon eller Handtlangare kunna
räknas och icke uppnått nämnde ålder eller
35 år varit i tjenst samt altså efter det deras
Stats- Utskottet sFetänkanderi!
'? oeij
tjenster vid Kongl. Hof-Staten upphöra, kunna
taga andra tjenster eller utvägar för sin bergning,
böra tilldelas en Graiification af |:dc-ls
års lön, räknadt från och med den 1 nästkommande
October till den 1 Juli nästkommande
är 1819 .
Då, hvad angar de i usta puncten omnämnde
Embets- och Tjenslemännen, det förekommer,
att, enär Högstsalig Hennes Maj:C
E rike-Drottningens Hof-Stat för kort tid sedan
lärer vara reg erad, Embets- och Tjenstemän
dervid torde hafva blifvit antagne, hvilka
ej ti Ihörde den förut varande Kongl. Staten,
samt det altså
dem, sora förut längre tid varit i tjenst eller
från Högstsalig Konungens Hof-Stat skola öfverg
flyttas på Rikets Stat, att förhållandet med
Tjenste och Lefnadsår tages i beräkning, så att
den skillnad i penuons-surnmotne som häraf
rättvisligen bör blifva en följd varder iakttagen,
så torde Riksens Höglofl. Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet härom anmälan,
göra med anhållan, det täcktes Kongl. Majit i
Nåder vid Regleringen af ifrågavarande Pensions-Stat
härå fästa uppmärksamhet äfven i afseende
på den lindring för St3ts-Verket, som
derigenom må kunna uppkomma. Och anser
Stats-Utskottet i följd häraf den summa af 16,666
Rulr 32 sk., som Kongl. Maj.t i Nåder äskat,
väl böra anslas att af den för Högstsalig HenJ
nes Majit Enke Drottningen bestämde underhålls-summan
uppföras å Indragnings - Staten,
som tillgång för Pensionerne, men att hvad
Bihang till Ri,'is-St, Prat. 1S17 • iSi$. 4'-dt Sami. N:r 2;/ a;*.
8 002 Stats-Vtskottets Betänkanden.
derutaf vid tillämpning af ofvanstående grunder
ej åtgår, kommer att besparas.
Hvad sluteligen vidkommer Kongl. Maj:ts
Nådiga framställ riing orti nödige medels anvisande
för aflöningen åt denna Hof-Stat ifrån
September månads slut till årets utgång jemte
. Gratificationen för den Betjening, sorn ej finnes
till årlig pension berättigad, hemställer
Stats Utskottet, att till Kongl. Maj:t må i underdånighet
öfverlemnas, att af den för samma
tid belöpande besparingen utaf Högstsalig Hennes
Maj:ts Underhålls - Summa, desse Utgifter
låta bestrida. Hvilket allt vördsamligeri underStälles
Riksens Höglofl. Ständers afgörande.
Stockholm den i Julii 18 13.
N:r 331.
Riksens Höglofl. Ständers Stats • Utskotts
Utlåtande, angående Rosersbergs Kungsgårds
öfverlemnande till Kongl. Maj. ts
Nådiga disposition.
tinder den 22 i nästledne månad har Höglofl.
Ridderskapet och Adeln behagat till Stats-Utskottet
remittera ett Anförande af Herr Grefve
Posse, Clae Fredrik, så lydande: 'Såsom en följd
af <len högst beklagliga och smärtande, Hennes
Majit Enke-Drottningens hastiga bortgång, tillkommer
det Riksens Höglofl. Ständer, att, jemlikt
deras vid denna Riksdag fattade Beslut, förordn-a
om disposition af Rosersbergs Kungsgård.
Suits-Utskottefs Betänkandert. aooj
Jag får i anledning deraf vördsamt hemställa
och föreslå, det Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet erbjuda dispositionen af ifrågavarande
Kungsgård, jemte den af Riksens Ständer
vid denna Riksdag dertill anslagne årliga
undeihalls summa, till Hans Maj:t vår nuvarande
regerande Allemådigste Konung för hela
D ss lifstid. Jag anser, att Riksens Höglofl. Ständer
genom en sådan åtgärd uppfylla hvad Högstsalig
Hans Majit Konung CARL XIII önskat
kunna sjelf göra, såsom ett ytterligare bevis af
sin lifliga erkänsla mot den Furste, som förljufvat
dess lefrtads afton och gifvit de mäst de
öfvertygande bevis af den utmärktaste sonliga
kärlek ,. hvarom Högstsalig Hans Majit Konungens
yttersta vilja och Testamente lemna dö
mäst öfvertygande bevis. Att den af Riksens
Ständer vid denna Risksdag för Kungsgården
beviljade underhålls-sUmma, äfven vid detta tillfälle
erbjudes, anser jag så mycket mera vara
lämpligt, sorn den under Kungsgården lydande
Egendomen ej lemnar tillräck ig afkastning för
att dermed kunna bestrida Slottets och öfriga byggnaders
underhållande, och Rosersbergs Kungsgård
aldrig blifvit inbegripen u'i den anslagssumma,
sorn Riksens Ständer beviljat till öfriga
Kungsgårdars underhållande.
I händelse, sorn jag hoppas, denna min
framställning vinner Tit. bifall, torde jag få
anhålla, det densamma med de öfrige Riks-Stånden
communiceras och till Stats - Utskottet remitteras
i fall Ridderskapet och Adeln ej skulle
finna att beslut derå genast kan fattas.”
9 004 Stats-Utskottets Bettini and eril
Och hafva Högvördige Präste-Ståndet samt
Vallöf!. Borgare-Ståndet, enligt Protocolls- Utdrag
den 22 i nästlidne månad, förenat sig
i berörde remiss; äfvensom Hedervärda Bonde-Ståndet
genom Utdrag af dess Protocoll för
samma dag, i anledning af Banco Fullmäktigen
Joli. Olssen Långbergs Motion, likaledes till Utskottet
remitterat, att sig utlåta angående Rosersbergs
Kungsgårds öfverlemnande till Kongl Maj;ts nådiga
disposition under Hess lifstid, tillika med
de till Byggnadernes underhåll anslagne :ooo
R.'dr årligen.
Då Rosersbergs Kungsgård, hvilken, i följd
af Riksens Höglofl. Ständers Beslut vid 1809
och 1810 årens Riksdag, tillhörde Högstsalig
Konungen och Dess Gemål för Deras lifstid,
genom Hennes Majit Enke-Drottningens bedröfliga
frånfälle, nu blifver ledig att till Staten
återfalla; har Stats - Utskottet, med instämmande
uti de af Herr Grefve Posse andragne skäl, ansett
sig böra tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att, såsom bevis af »lerås underdåniga till-'
gifvenhet, erbjuda och upplåta till Hans Maj:t
Konungen för Dess lifstid dispositionen af omförmäldte
Kungsgård med hvad dertill hörer ^
och följakteligen äfven det till dervarande Byggnaders
underhållande vid denne Riksdag på
Stat uppförde belopp af 2000 R:dr om åretj
Hvilket allt vördsamligen öfverlemnas till Rik*
»ens Höglofl. Ständers åtgärd.
Stockholm den 1 Julli 1818.
Stats-Utskottets Betanlanden.'
N:r 332.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Memorial om otillräckligheten af förra
anslaget till Riksdags ■ kostnaderna
bestridande.
Uppå Stats-Utskottets uti Memorial den 19
December förlidet år gjorde hemställan, biföllo
Riksens Höglofl. Ständer, att de till RiksdagsUtgifternes
bestridande erforderlige medel skulle
af Riksgäids-Contoiret utbetalas och efter hand,
i den mohn behofvet erfordrade, till belopp af;
Tjugu Tusende Riksdaler Riksdaler 1 månaden
Kongl. Stats Gontoiret tillhandahållas.
Denne månadtliga Summa var calculeratl
på förhållandet med Riksdags-kostnademe vid
sista eller 1815 års Urtima Riksdag; men, efter
livad nu anmäldt blifvit och Stats-Utskottet utaf
erhållit provisionelt Förslag inhämtat, blifver
nämnde belopp i månaden, på hela Riksdagen
räknadt, ej tillräckligt sedan utgifter nu tillkommit,
som vid den förre ej ägde rum och deribland
den för Deputerade, sorn skola afresa till
Norrige, för att bevista Hans Majit Konungens
höga Kröning, bestämde Rese- och Tractamentskostnaden,
utan kommer ett belopp af omkring
5000 R:dr i månaden att erfordras utöfvar de
beräknade 20,000 R:dr per månad.
Stats-Utskottet får derföre vördsamligen
hemställa, att Riksens Höglofl. Ständer, i följd
af Deras redan tagne Beslut, det Riksdags-kostnaden
skall utgå från Riksgäids-Contoiret, behagade
förordna^ att hvad som ytterligare ut
-
3oo6 Stats Utskottets Betänkanden.
öfver nämnde månadtliga belopp åtgår till de i
ecb för Riksdagen belöpande och dertill hörande
utgifterne, bör fräja Riksgälds-Contoiret på
K ongi. Stats Contoirets reqvisition utbetalas, mot
redovisning och densammas vederbörliga granskning.
Stockholm den x Julli 18x8.
N-r 333.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Stats.
Utskotts Memorial, angående den så
kallade Minimi-Tabellen.
UPPä Bevillnings-Utskottets i Memorial den
25, sistledne Junii gjorde hemställan, att, så framt
icke Hedervärda Bonde- Ståndet skulle förena
sig med de 3tne öfrige Riks-Ståndens Beslut,
i fråga om den föreslagne Minimi-Tabell, som
uti 5. Art. 3. och 5. §§. af den projecterade
Bevillnings-Stadgan omförmäles, denne fråga
måtte hänskjutas till afgörande utaf Förstärkta
Stats-Utskottet, hafva ej mindre Hedervärda
Bonde-Ståndet, med förklarande, det Ståndet
funnit sig föranlåtet- vidhålla dess härom fatta*de
Beslut, än ock de öfrige Respective Stånden,
i följd deraf, genom Protacolls-Utdrag den
37 och 39 i nästledne månad öfverlemnat detta
ämne till Förstärka Stats-Utskottets åtgärd, med
godkännande af följande, i afseende derå, projecterade
votewmgs-proposition:
Den, som bifaller den af Bevillnings-Utskottet
föreslagne Minimi-Tabellen för Hemmans
-
Stats-Utskottens Betänkanden. 2067
värdet inom hvarje Län, voterar Ja, den det ej
vill, Nej.
Vinner Nej;
kommer ingen Minimi Tabell, att åtfölja Bevillnings-Förordningen,
eller i densamma att åberopas.
Och som vid häröfver anställd Votering,
i den ordning Grund-Lagarne utstaka, befunnits
Sjuttio Atta (78) Ja, och Fyratio Ett (41)
Nej, samt Ja altså vunnit; så är följaktligen den
projecterade Minimi Tabellen för Hemmans värdet
inom b varje Län bifallen ; hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 3 Julii 1818'
N:r 334.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial, angående frågan om
dispositionen af Recognitions-Skogarne.
Sedan, i anseende till Riks-Ståndens olika Beslut
i målet angående grunderne för upplåtande
och försäljning till Skatte af Recogriitions-Skogarne,
Stats-Utskottet uti afgifvit Utlåtande den
28 nästl. Junii icke allenast föreslagit jemnkning
af de serskildta meningarne till c:ne alternativ,
och uppgifvit desamma såsom voteringspropositioner
vid ärendets sluteiiga afgörande
utaf Förstärkta Stats-Utskottet, så framt icke något
af Stånden frånträdde dess beslut och förenade
sig med 2:ne af de andre; så hafva, enligt
meddeldte, Piotocolls-Utdrag den 2 i denna må
-
,'2 008
Stats-ZJtskottets Betänk anden'.
nåd, Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, hvilkas meningar fordrade
samrfianjemnkningen J densamma bifallit
samt i följd deraf jemte Högvördige Fråste*
Ståndet och Väilofl. Borgare-Ståndet öfverlemna
t ärendet till afgörande utaf Förstärkta StatsUtskottet,
hvarvid blifvit framstälde de före*
slagne Voterings- Propositionerne, så lydande:
Den, sorn bifaller hvad Stats Utskottet, genom
Utlåtande af den 20 sistl. Maji tillstyrkt
i fråga om disposition och försäljning till Skatte
af Kronans Recognitions- Skogar, så i afseende
på Bruks - ägares rätt till viss del af desse Skogar
och den återstående delens upplåtande, som
ock angående de derför inflytande medlens användande
för Flottornes behof, voterar Ja, den
det ej vill, Nej:
Vinner Nej:
så skola endast de Bruks-ägare, sorn inom den
4 Februarii 1817 sig hos vederbörande Collegier
anmält till Skatteköps erhållande och inom belörde
tid fullgjort alt hvad Kongl. Förordningen
den 4 Febr. i8ti i sådant ändamål stad»
gar, bibehållas vid rättigheten till Skatteköp efter
de i denne Kongl. Förordning utstakade
grunder, ehuru Köpe-Brefven ännu icke blifvit
för dem af vederbörande utfärdade; Men för
alla de Bruks-ägare, hvilka ej sålunda sig anmält
och fullgjort hvad dem efter 1811 års Kongl.
Förordning ålegat, äfvensom för öfrigt vid Recognitions-Skogarnes
Skattläggning och försäljning,
skola .de grunder tillämpas, sorn derföre nu af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Jåonde-Ståndet äro antagne; hvarvid de ge
-
Stats-Utskottets Betunkanden. 2°°9
nom Rerognitions-Skogarnes försäljning inflytande
medlen skola insättas i Riksgälds-Cont oiret,
att till nästa Riksdag hållas Kongl. Maj:t till
handa för att användas till Försvars- Verket samt
Armeens materiella behof. ,
Och har Utskottet i den ordning, Grundlagarne
föreskrifva öfver desse propositioner verk',
stalt votering, hvilken, då en voterings-sedef
såsom dubbel blifvit Casserad, utfallit med 40
Ja och 78 Nej; och enär altså Nej vunnit, så
skola följaktligen endast de Bruks-ägare, som
inom den 4 Februari 1817 sig hos vedeibörande
Collegier anmält till Skatte-köps erhållande
och inom berörde tid fullgjort allt hvad Kongl.
Författningen den 4 Februarii 1811 i sådant
ändamål stadgar, bibehållas vid rättigheten till
Skatteköp efter de i denna Kongl. Förordning
utstakade grunder, ehuru Köpe-Brefven ännu
icke blifvit för dem af vederbörande utfärdade;
men för alla de Bruks-agare, hvilka ej sålunda
sig anmält och fullgjort hvad dem efter 1811
års Kongl. Förordning ålegat, äfvensom för öfxigt
vid Recognitions-Skogarnes Skattläggning
och försäljning, skola de grunder tillämpas, sorn
derföre nu af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet äro antagne;
hvarvid de genom Recognitions-Skogarnes försäljning
inflytande medlen skola insättas i Riksgälds
-Contoiret att intill nästa Riksdag hållas
Kongl. Majit tillhanda för att användas till Försvars-Verket
samt Arméens materiella behof. Hvilket
allt Förstärkta Stats - Utskottet skolat vörd*
Nämligen anmäla.
Stockholm den 3 Juli 1818.
i oi o Stats-ZJtskottets Betänk anden,
3 3 5-
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta StatsUt^kotts
Memorial, angående frågan
om bidrag af Stats-Medlen till Theatrens
underhållande år 1 g 19.
X anseende dertill, att uti mälet, angående nödige
tillgångar för Theatrens underhållande, 2:ne
af respective Riks-Stånden stannat i olika Beslut
med de andre 2:ne, i frågan om det af StatsUtskottet
föreslagne tillfällige understöd al StatsVerkets
ri edel för detta behof år 1819; hafva
samttige Riks-Stånden den 27 nästledne månad
behagat remittera denna fråga till deras Förstärkta
Stats-Utskotts åtgärd, likmätigt 69 §. i Regerings-Formen;
Och har i följd deraf Förstarkta
Stats-Uskottet vid sammanträde denna dag till
afgörande företagit detta ämne medelst omröstning,
på satt Grund-lagarne föreskrifva öfver
följande Voterings-Propositioner:
Den sorn bifaller, att, såsom Stats-Utskottet
i Uti ätande af den 10 i sistlidne månad föreslagit,
den brist, sorn kari uppkomma uti 30,500
R:dr af den projecterade frivilliga afgift inom
I-Iufvud - Staden till Theatrens härstädes underhållande
för nästa år 1S19 må godtgöras af öf.
verskotts-medel å Stats-Verkets intrader, voterar
Ja, den det ej vill Nej.
Vinner Nej;
så kemmer vidare understöd för Theatren, än
det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga rum utöfver de på Stat för
Dramatiska Spectaklets underhåll anslagne medel.
Stats-Utskottets Betänkanden, joil
Efter det Voterings-Sedlar blifvit ufdeldte ,
insamlade och öppnade, befunnos Femtio Tre
Ja och Sextio Sex Nej; och sorn .Nej alisa vunnit,
så kommer vidare understöd för Theatren,
än det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga rum u'öfver de på Stat till
Dramatiska Speciadets underhåll anslagne medel;
Hvilket Förstärkta Stats - Utskottet skolat
vördsamligen anmäla
Stockholm den 3 Julii i$i8-
Nr 336.
Rikets Högloft.. Ständers Stats-Utskotts Ut.
låtande öfver anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, i anledning af väckt
Motion, sä väl om fördelningen af
arbetet emellan Riksens Ständers Revisorer
af Stats- Banco- och RiksgäldsVerken,
som skyndsam tryckning af
desse Revisorers Berättelser.
^edan Stats-Utskottet under den 13 nästlidne
Maji till Rikets Höglofl. Ständer afgifvit Betänkande,
i anledning af Riksdags-Fullmägtigens
för Stockholms Stad, Herr Nils Settervalts hos
Vällofl. Borgare-Ståndet väckta Motion, så väl
omfördelningen af arbetet emellan Riksens Ständers
Revisorer af Stats- Banco- och RiksgäldsVerken,
sorn skyndsam tryckning af desse Revisorers
Berättelser; så har detta Betänkande,
i anledning af dervid gjorda anmärkningar, blif
-
2 012 Stuts■ Utskottets Belänttänden.
vit fran Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
Högvördigé Prest-Ståndet återremitteradt.
En värd Ledamot af Högloft. Ridderskapet
och .Adeln tyckes sana i flaga, huruvida den
af Siats-Utskottet föreslagne tryckning af Revi*
sorernes Berättelser till Riksens Ständer skulle
vara förenlig med Tryckfrihets-Förordningen,
då han yttrar sig, som följer: ”Dessutom finnes
ett ytterligare skäl emot en så beskaffad tryckning
deruti, att Tryckfrihets-Förordningen skulle
derigenom eluderas. I nämnde Förordning stadgas,
att Revisorernes Protocoll och Handlingar icke
kunna till tryckning fordras, dier, utan vederböraii'
des tillstånd, utbekommas. Det kan icke vara Revisorerna,
som här menas med vederbörande,
efter deras åsigter äro underkastade pröfuingen
af en högre Autoritet.”
Då all elusion af Författningar i sig innebär
en öfverträdelse, kan af denne värde Ledamots
ofvan anförde yttrande icke dragas någon
annan slutföljd, än att Riksens Ständer sjelfv®
skulle vara hindrade af Tryckfrihets-Förordningen
tillåta att Revisorernes Berättelser, utan
föregången granskning af Riksens Ständer, till
trycket befordras. Men häruti kan Utskottet
så mycket mindre ined denne värde Ledamoten
instämma, som i sådant fall ett absolut förbud
emot tryckning af Revisorers Berättelser skulle
vara stadgadt. Uti det citerade 4. mom. i g §.
af Tryckfrihets-Förordningen säges val, att
Revisorers Protocoll och Handlingar, rörande
hemliga är ender, (hvilka märkliga ord från ciTationen
äro uteslutne , icke kunna till tryckning
fordras, eller, utan vederbörandes till
-
Stats-Utskottets Betänianden. 2013
stånd, utbekommas; men icke äro desse Protocoll
och Handlingar derföre ovilkorligen ifrån
tryckning undantagne, utan innefattar detta
stadgande blott en inskränkning uti allmänna
föreskriften, att utgifning af Rättegångs- och
andre Publike Handlingar, hvilka till tryckning
xeqvireras, icke får, vid ansvar, vägras; så att
Revisorers Protocoll och Handlingar, äfven nti
hemliga ärenden kunna, med vederbörligt tillstånd,
till trycket befordras.
Om derföre Riksens Högloft. Ständer behaga
förordna, att Revisorerne skola genom
trycket utgifva sina Berättelser, så måste det
likväl alltid öfverlemnas åt Revisorerne, att
sjelfve pröfva och urskilja hvad som uti desse
Berättelser skall införas och komma till allmän
kännedom.
Att Revisorernes Berättelser till Riksens
Ständer (och om några andra, än desse Berättelser,
har icke varit fråga), skulle komma att
innehålla hemliga saker, eller något annat, som
icke får yppas, bör'icke gerna kunna komma i
fråga, då Revisorerne hafva sig bekant, att desse
Berättelser, likasom alla andra ti'l Riksens
Ständer inkommande Handlingar, skola ovilkorligen,
och utan att någon föregående pröfning
af deras innehåll får äga rom, uppläsas inför
samtlige Riks - Stånden och fö!jaktligen komma
att afhöras af, må hända mer än 600 personer,
hvilka icke äro serskildt förbundne till någon
tystlåtenhet. Skulle derföre Revisorerne yppa.
något , som icke bort komma till allmän kän.
nedom, så är skadan redan gjord, och skulle icke
kunna botas derigenom, att samtlige Riks
-
2 oi Stats Utskottens Be tänk and ert.
Stånden, efter föregångne discussioner, genom
formligt Beslut inställde den vanliga tryckningen
uti Bihanget lill Riks• Ståndens Protoco l;
utan skulle tvertom, med ändamålets forfelande,
en sådan utomordentlig åtgärd visserligen
verka en större uppmärksamhet oell föranleda
till mera oro, än om i all tysthet en sådan Berättelse
i stadgad ordning öfverlemnas till behandling
af vederbörligt Utskott och aftryckes
uti Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
Enär nu emot tryckningen af Revisorernes
ifrågavarande Berättelser icke finnes något
ovilkorligt förbud samt innehållet af desse Berättelser
icke skulle kunna, utan en omskapning
af nu varande Riksdags-Ordning, hållas förborgadt,
så återstår blott frågan om tiden, när Berättelserne
skola göras ofFentlige; och är det i
afseende på denna omständighet , som anmärkningar
egentligen blifvit framställda, då man
ansett tryckningen icke böra ske förr än Riksens
Ständer äro församlade.
H os Höglofl. Ridderskapet och Adeln är
anfördt, att, om Revisorers Berättelser igenom
trycket göras allmänna, skulle sådant vara stridande
mot värdigheten och vigten af Revisorers
befattning, emedan Revisorerne handla på
Riksens Ständers vägnar, och vore, efter en sådan
tryckning, det icke något hinder, att hvem
som helst finge framställa anmärkningar emot
Berättelsen, ehuru någon granskning af Allmänheten,
som föregår Riksens Ständers pröfning,
icke bör äga rum.
Vidare, att Revisorerne kunna finna sig
aödsakade, att uppgifva sådane saker, som icke
Stots-Utsknttets Bttunkanden. 2015
böra af Allmänheten kännas förr, än vid Riksmöten,
och att i förtid kungöra sådant, synes
vara detsamma, som att tvinga Regeringen att
göra Riksdag hvarje gårig Revisoremes Berättelser
innehålla någon ting oroande: att Revisorerne
skulle göras till mera, än Ständerne,
derigenom att de få makt att göra bekanta missbruk,
sorn uppkommit eller olyckor, som något
allmänt Verk iråkat , utan att annu på flere år
kanske Ständer komma tillsammans, sorn kunna
afhjelpa olyckorne: att orsaken till Revisorer
nes
sammanträde och den granskning dem är
anförtrodd, icke är någon annan, än den, att
lätta Ständers arbete, men ingalunda skall Instruetionen
gifva någon anledning till den förmodan,
sorn skulle Revisorerne, under Revisions,
arbetet, till större eller mindre del äga sig uppdraget
Riksens Ständers makt: att Revisorernes
Berättelser måste, enligt nu gällande Författningar,
granskas af Ständerne, innan de få tryckas,
men då en sådan granskning icke kan föregå
under mellantiden af hvarje Riksdag, e.
n,edan Regeringen icke äger, att från Riksens
Ständers Verk infordra de derföie erforderliga
Handlingar, och i fall således Revisorerne skulle
i någon omständighet misstaga sig eller fällt
ett oriktigt omdöme, det vore alltför svårt, att
deri vinna lättelse, emedan saken på ett slags
officielt sätt blifvit äfen erkand Autoritet meddelad,
men den ej kan af den anledning förut
blifvit anförd, på ett lika officielt sätt besvaras,
så skulle en af Revisorerne gjord, må hända,
mindre grundad anmärkning, om den genast,
utan föregången undersökning, finge korn
-
2016 Stats-TJtskottets Betänk and e.ri;
ma till Allmänhetens kännedom, kunna sprida
oro och bekymmer hos Allmänheten, utan att
Begeringen agde något annat medel, att deri
åstadkomma rättelse, än medelst Riksens Ständers
sammankallande: och slutligen’, att det gifvas
exempel, au Revisorerne kunna, misstaga
sig om personers åtgärder), och att de, öfverträdt
deras befattning.
Hos Högvördtge Pr aste - Ståndet .■ att om Ee*
visorerne skulle misstaga sig, allmänna opinionen,
igenom tryckningen af deras Berättelser,
möjligen kunde blifva missledd, hvarigenom förtroendet
till Rikets Benninge-Verk och deras
Styrelser till. betydlig skada för det Allmänna
skulle rubbas.
Stats- Utskottet får, i anledning häraf, andraga,
att hvad angar den anmärkning, alt det
skulle vara stridande emot väärdigheten och
vigten af Revisorers befattning", då Revisorerne
föreställa Riksens Ständer, att underkasta
sine Berättelser allmän granskning innan desse
Berättelser undergått Riksens Ständers pröfning,
så torde' Utskottet härvid få erinra, att Riksens
Ständers egne åtgärder, igenom tryckningen
af Riks - Ståndens Protocoller och öfrige
Riksdags - Handlingar, blifva underkastade allmän
granskning, och att Revisorers Berättelser,
innan de ännu fått handläggning#af vederbörligt
Utskott, och hvarförinnan de icke af Riksens
Ständer pröfvas, införas uti Bihanget iill
Riks-Ståndens Protucoil; Och, då Riksens Höglofl.
Ständer, genom den anbefallde skyndsamma
tryckningen af Riksdags-Protocoll och Handlingar,
säkrast ådagalagt, att de icke ansett en
Ståls-Viskottets Betanianden: 3017
allmän granskning af deras egne göromål förnärma
deras värdighet, så måste det ännu min^
dre kunna vara under Revisorers värdighet
att låta underkasta sine Berättelser enahanda
granskning.
Vid besvarandet af de öfriga yttrandenJ
förekommer aldraförst, att de Verk och Inrättningar,
hvilka af Revisorerne ölverses och.
granskas, äro dels slälMe under Kongl. Maj:ts
Höga inseende och dels under under Riksens
Ständers omedelbara tillsyn, och att desse senare
förvaltas af Riksens Ständers egne Ombud,
hvilka inför Riksens Ständer allena äro redovisande
för deras förvaltning. ^Jemväl får Utskottet,
till upplysning för deri värde Ledamoten
af Högloft. Ridderskapet och Adeln, sorn.
yttrat, att Revisorerne icke skulle till större
eller mindre del äga sig uppdraget Riksens
Ständers makt, anmärka, att Revisorerne, i anseende
till Riksens Ständers egne Verk, Ban-,
ken och Riksgälds - Contoiret, i grund af dea
för Revisorerne gällande Instruction, utöfva t
vissa fall Riksens Ständers egen makt, då, jemlikt
7 §., det åligger Revisorerne, att, om uti
Banko- och Riksgälds• Verkens förvaltning något
större eller mindre skulle vara försummade
eller efterlåtet eller kommit i olag, detsamma
med all sorgfällighet rätta och i behörigt skick
och ordning återbringa; äfvensom dem tillkommer,
att meddela Fullmäktige föreskrifter, dem
Fullmäktige äro skyldige, att ställa sig till efterrättelse;
Enligt 8 §• äga Revisorne, att, up-,
på inkomne Besvär, efterse och rätta, om nå.;
Bihang till Riks-St. Fröt. i$i7 isig. 4'-de Sami. N:r a/j,
aoi8 Stats-Vtskottets Bttänkanden.
gon af Betjeningen skulle vara i dess befordrings-rätt
för nara skedt; och ärultligen, enligt
ao , att sjelfve hos vederbörande anmäla de
försedser, som de, under deras förrättning, funnit
sig befogade, ätt emot Fullmäktige eller någon
af Verkets Embetsman och Betjening anmärka,
och anse af sådan beskaffenhet, att de
skyndsamligen böra serskildt åtalas.
Nu förutsätta anmärkningarne 2tne händelser,
då ett tidigt kungörande af Revisorers Berättelser
skulle medföra skada, deri ena, att Re.
visorne deruti upptäcka veiklige oordningar af
serdeles betydenhet, hvilka måste afhjelpa*, och
den andra att Revisorernes Berättelser skulle
innehålla felaktiga omdömen, hvarigenom tillskapades
en-opinion, sorn kunde blifva menlig
för Verken och deras Förvaltare.
Då Revisorerne af Banco- och Riksgälds*
Verken, på sätt redan är anfördt, äro utrustade
med tillräcklig makt, att rätta större och
mindre oordningar, som vid desse Verk kunna
upptäckas, är svårt att finna, det kungörandet
af sådane upptäckta oordningar, hvilka genom
Revisorers egen åtgärd kunna rättas, skulle, efter
hyad någre värde Ledamöter yrkat, försätta
Regeringen i nödvändighet att sammankalla
Riksens Ständer.
Att åter anmärkte och uti Revisorers Berättelser
kungjorde afvikelser från föreskrifter,
som skola gälla till efterrättelse vid de Verk
och Inrättningar, hvilka äro ställde under Kgl,
åMaj:ts Höga inseende, skulle föranleda till Riksens
Ständers sammankallandei derom lärer väl
Stats^TJtskoitets Betänk anden. 3019
icke kunna bli någon fråga, då rättelsen beror
på Kongl. Majus Eget Höga godtfinnande.
Ibland de Verk och Inrättningar, hvilka
af Revisorerne granskas, är visserligen Eanken
det Penninge-Verk, som 3ldramäst är i behof
att söka stöd i allmänna opinionen ; men Rikets
Höglofl. Ständer hafva likväl icke funnit
betänkligt ålägga Revisorerne, att genast genom
trycket utgifva de Berättelser om Banco - Verket,
som af dem till Riksens Höglofl. Ständer
författas. Och hvad angar Riksgälds - Contoiret,
så innehåller 7 §. uti Instructionen för Revisorerne
af Stats- Banko- och Riksgälds-Verken,
att Revisorerne skola, vid förrättningens slut,
författa och genom trycket Allmänheten meddela,
en Berättelse örn Riksgälds Verkets tillstånd
och förvaltning, så att, i anseende till
Riksens Ständers egne Verk, alla betänklighe*
ter emot den af Utskottet tillstyrkte tryckning
af Revisorers Berättelser redan äro undanröjde.
I öfrigt och beträffande Revisorernes möjliga
misstag, i anseende till de omdömen, sorn
af dem fällas, så, enär man afser beskaffenheten
af de Verk och Inrättningar, hvika äro
ställde under Kongl. Maj:ts Höga inseende,
synas desse Verk och Inrättningar icke kunna
tillfogas något synnerligt men af en genom Revisorernes
Berättelse missledd opinion, utan.
vore det egentligen Styresmännen och Förvaltarne,
som kunde äga anledning till klagan.
Och, då Kongl. Maj;t säkerligen icke Lärer underlåta,
att öfver Revisorernes anmärkningar
infordra vederbörandes underdåniga förklaringar,
likasom JKengl. Maj.-t Icke heller lärer i
%o 20 Stats-Utskoiuts Betan k and en'.
Nåder vägra deras underdåniga anhållan örn
desse Förklaringars utgifvande igenom trycket,
i fall de skulle finna sådant nödigt, så är dem
härigenom beredt ett öppet tillfälle, att beriktiga
den genom Revisorers Berättelse förvillade
opinionen.
Att Revisorer kunna misstaga sig uti sine
iomdömen, är väl icke omöjligt, men att de uti
sifia Berättelser skulle vanställa saker och
händelser, är icke ens tänkbart. Och när fråga
således endast är om opinionen, vill det synas,
som den icke ovilkorligen kan ledas af
Riksens Ständers Beslut. Väl kunna Riksens
Ständer förklara Revisorers anmärkningar böra
förfalla, men icke kunna Riksens Ständers Beslut,
hvilka äfven äro underkastade opinionsgranskningen,
tillskapa en sådan förändring i
begreppet om sjelfva saken, som genom en bättre
upplysning endast kan åstadkommas.
Stats-Utskottet har, i grund af hvad anfördt
blifvit, icke kunnat inse några verkliga
olägenheter af den tillstyrkte tryckningen a£
Revisorernes Berättelser, men deremot funnit
en sådan tryckning i flere afseenden nyttig, enär
både blifvande Revisorer och Riksdagsmän
härigenom äfven komma i tillfälle, att förut
inhämta kännedom af de ärender, hvilka af
dem sko'a behandlas.
Någre värde Ledamöter hafva anmärkt såsom
en motsägelse uti Betänkandet, att Utskottet
tillstyrkt, att samma Berättelser, som genast
skola tryckas, skola tillika förseglade till Riksens
Högloft. Ständer adresseras.
Stats- Utskottets Belänlandeiil
20
Derest ett försegladt Convolut ovilkorligen
skulle Innefatta någon hemlighet, vore anmärkningen
visserligen grundad. Men, då aktningen
för Riksens Ständer fordrar, att ett af
Revisorerne undertecknadt Original och icke en
aftryckt Copia till dem öfverlemnassamt förseglingen,
örn den ock skulle befinnas öfverflödig,
likväl tjenar dertill, att, rnå hända, Handlingen
med mera sorgfällighet vårdas, torde
häruti igenfinnas anledningen, hvarföre Utskottet
ansett dfcn uti nu gällande Instruction på^
budne försegling kunna komma att fortfara.
Det är också anmärkt, att Utskottet föreslagit
ett tillägg uti Instructionen, angående
Rev isore-nes Tractamente och Rese-penningar—
Af hvad anledning något stadgande härom
uti senaste Instructionen icke blifvit infördt,
ar Utskottet obekant, ehuru både uti Instruc-^
tronen för Banco-Revisorerne af d. 19 Februarii
1779 och för Revisorerne af Riksgälds-Verket
den, 5 Maji 1791 sådant varit utsatt; och
hvilket Utskottet också anser nyttigt, för att
tjena till efterrättelse, så väl för Revisorerne»
som för de Tjenstemän, af hvilka Revisorernes
Rostnads-Räkningar skola granskas.
För öfrigt får Stats-Utskottet gifva Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Högvördlge
Präste-Ståndet vid handen, att Utskottets ifrågavarande
Betänkande är under den 21 nästlidne
Maji till alla delar gilladt af Väilofl. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-StåodeU
Stockholm den j Julli 1818»
20 2 2
Stats- Utskottets Betänkanden.
N:r 337.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Svar på de hos Vältofl. Borgare Ståndet
gjorde anmärkningar vid Utskottets,
under den i0 Junii, algifne Utlåtande
öfver Riksdagsmannens ifi ån
Öland John Jöranssons väckta Motion
y angående utvexling i Lands orter
ne af nya smärre Banco- och Riksgälds-Scdlar.
Sedan, med anledning af Riksdagsmannens fran
Öland Jon Jöranssons hos Hedervärda .BondeStåndet
väckta Motion, angående utvexling i
Xiandsorterne af nya smärre Banco- och Riksgälds
Sedlar, Stats-Utskottet uti häröfver angifvet
Utlåtaude af d. 10 nästlidne Junii, i hvad
samma Motion har till föremål Riksgälds - C011-  toirets Credit-Sedlar, på anförde skäl tillstyrkt,
att den vid sist hällne Urtima Riksdag af Rikets
Höglofl. Ständer förordnade utvexling i
Xiandsorterne af sistberörde Sedlar måtte alldeles
inställas; Så har, i anledning af gjorde anmärkningar*
hos Vallöf!. Borgare-Ståndet, ärendet
till Utskottets vidare Utlåtanne blifvit remitteradt.
Till svar härå får Stats - Utskottet tilIkännagifva,
att Betänkandet redan är bifallet af
3:ne Riks-Stånd, nemi. af Höglofl, Ridderskapet
och Adeln den xf» och hos ' Högvördige
Piäste-Ståndet samt Hedervärda Bonde-Ståndet
Stats-Utskottets Betänkanden. 2 0*3
under den 15 sistledne Junii, samt må!et salunda
afgjordt.
Stockholm den 1 Julli 1S18.
N--r 338-
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utksotts
Utlåtande, angående sluteliga bestämmandet
af Stånds- och Utskotts-Cantzliernes
aflöning.
Sedan vid sammanträde den 4 nasti. Februarii
af Hert Bandt Marskalken och öfrige Ståndens
Herrar Taleman jemte Ordförande i Utskotten,
i ändamål att san.rådas angående den vedergällning
som borde tillkomma Riks-Ståndens samt
deras Utskotts Secreterare, Cantzlier och Vaktbetjening,
det blifvit förklarad!: *’att huruvida
en vid slutet af sista Riksdagen visse Tjenstemän
inom Riks-Stånden tillagde förhöjning uti
deras Tractamenten , vid denne Riksdag jemväl
måtte beviljas; derom kunde ej, innan sig visat
om göromålens mängd och Tjensternännens nit
påkallade en dylik belöning, något Utlåtande
meddelas,'’ så hafva Herr Bandt-Marskalken och*
Herrar Talemännen, efter ånyo d. 30 sistledne
Junii hallen rådplägning i detta ämne, skrifteligen
meddelt Stats-Utskottet det yttrande: att,
som under närvarande Riksmöte göromålens både
mängd och vigt varit större än vid sista Riksdag
samt priset på lifsförnödenheter i allmänhet
icke vare mindre nu ån da; så ansågo Herr
Landt-Marskalken och Herrar Talemännen sig
ko24 StatS-TJtskottets Betänianden.
riga anledning tillstyrka, att den vid slutet af
sista Riksdag Riks-St-åndens Notarier och Vice
Secreteraren i Bonde-Ständet tillagde förhöjning
af En R:dr Banco om dagen äfven nu matte
Itömma bemälte Tjenstemän till godo; i följd
hvaraf de 2.ne äldsta Gantzlisterne hos Högloft.
Ridderskaoat och Adeln, En Notarie hos
Hög vördige Präste-Ståndet obh En hos Vällofl.
Borgare - Ståndet kommo att erhälla 4 R:dr 24
sk. B:co om dagen hvardera samt anie Notarier
hos Hedervärda Bonde-Ständet, jemte Vice Secreteraren
derstädes, Herr Eagtnanneri Georgii,
hvardera 5 R dr Banco otn dagen, frän oell
med 4:de dagen före Riksdagens utbläsning till
och med 8,de dagen efter dess slut, hvarä dock
horde vid s'ut-Jiqviden afdragas hvad nämnde
Ho tarier och Vice Secreterare i afräkning härå
ledan uppburit.
Berförutan har Hedervärda Bonde-Ständej
genom Protoeolls-,Utdrag den 11 i sisth månad
till Stais-Utskottet remitterat Riksdags- och Banco-Fullmäktigens
Anders Dnmielssons frän Elfsborgs
Eäti Memorial angående beviljande af enahanda
förhöjning i Tractainenten för Ståndens
samt Stats- Utskottets Notarier och Cantzlister
som vid sista Riksdagens slut bestämdes;
åberopande i denne Remiss Hedervärda Bonde-Ståndet
dess förbehåll härom vid afgörandet
af frågan om desse belöningar vid denne
Riksdag.
Stats-Utskottet har i anledning häraf under
öfvervägande tagit detta ärende; men dervid
för sin del ej funnit skäl tillstyrka den ifrågaställde
förhöjning å de redan beviljade
Stats-Utsiottets Betänk anden'. 2025
Dagtractamenten; hvaremot Utskottet ansett sig
icke böra underlåta att föreslå, det Secreteraren
vid Riksgälds-Verket, Herr Protoeolls-Secreteraren
och Riddaren Sylvan, som biträd t sammansatte
Stats- och Banco-Utskotten uti deras
vidlyftige och vigtige arbeten, mätte i stället
för de 133 R:dr 16 sk. i månaden, soto för honom
såsom Secreterare för Riksgälds - Verkets
ärender äro beviljade, tilläggas lika arfvode
med de öfrige Secreterarne vid Utskotten i ali,
mänhet, nemi. 166 R:dr 32 sk. i månaden.
Till Stats-Utskottets åtgärd har för öfrigt
dels blifvit från Högvördige Präste-Ståndet remitterad
en anmälan af Riksens Höglofl. Ständers
Serskildta Utskott om arfvode för en Extra
Cantulist derstädes, sorn den 7 sisth April
blifvit anlagen, dels ock öfverlemnad en uppgift
af Ordföranden uti bemäldte Utskott ä den
O
personal, sorn för öfrigt af Utskottet för dess
göromål varit begagnad, nemligen en Secreterare
och en ordinarie Cantzlist, för hvilke arfvo.
den alltså nu böra föreslås, sedan vid den förra
regleringen för de ordinarie Utskotten fråga
derom för det då ännu ej tillkomne serskildta
Utskottet icke förevarit eller förr än nu blif-i
yit väckt.
T. anledning häraf och med afseende 3 det
arbete, sam vid denna Riksdag blifvit af serskildta
Utskottet utförd t, har Stats - Utskottet
trott sig böra föreslå följande;
För Secreteraren Fyra månaders arfvode
till lika belopp med hvad öfrige Utskotts - Se
-
20i6 Stats-Utskottets Betänkanden.
creterarne uppbära ä 166 R:dr 52 sk, i månaden
- 6f>6: 32. —
E11 Cantzlist likaledes för 4
månader, enahanda arfvode med
vederlikar 2 \ R.dr om dagen i
Fyra månader - 300: — —
En D:o för 3 månader efter
gamma beräknings gi und - - 225: — —■
Summa R:dr 1,191: 32. —
^Likaledes får Stats - Utskonet anmäla, att
på de 2:r,e serski dta Afdelningar inom detta
Utskott, som beredt och utarbetat ärenderne
rörande Allmänna Maguzins Inrättningen samt
Manufactur * Discont - Fonden , hafva serskildta
till desse Verk hörande personer, nu såsom
tillförene, mast begagnas till biträde med Protocolls-föring
och Expeditioners uppsättande:
Och får Stats-Utskottet, i anseende till deras
dervid hafda möda, för dem föreslå följande belöningar
i ett för allt nemligen:
Secreteraren vid AfdelningenfÖr MagazinsInrättningens
arender - - 40O: —' —■
Secreteraren för de, rörande
Manufactur - Disconten förehafde
mål ------ 250: — —
Vaktbetjeningen i MagazinsDirectionen
för uppassning - 40: — —
D:o inom Commerce - Colle
gium -
30:
Summa 720: — —
Vidare Har Stats - Utskottet skolat tillkännagifva,
att i anledning af det förbehåll, sorn
Stats-Utsiottets Betärikanden. 2027
af Ordförande i Utskotten vid ofvanberörde
sammanträde b ifvit gjordt, att, i händelse vid
något Utskott göromålen skul e blifva så öfver.
hopan !e. att den antagne Cantzli - Betjeningen
skulle bth fva hjelp vid renskrifningen, få derom
anmälan göra i afseende å defas ersättning;
hafva hos Stats-Utskottet Ordföraude uti Ahmänna
Besvärs- och Ekonomi- samt Dag - Utskotten
skrifteligen uppgifvit, att till renskrifnings-bilrädens
betalning erfordras följande belopp:
Vid
Ekonomi- och Besvärs-Utskotlet inberäknadt
ao R:drs arfvode för en Vaktbetjent
vid en Afdelning - 370-’ — —
Hos Lag-Utskottet ett Cantzlist-arfvode
för 4 månader ä 2
R:dr örn dagen, utgörande - 300: — —
Hvarförutan hos Stats - Utskottet
åtgått' en renskrifnings
kostnad
af - 3 50: — —
Och hemställer alltså Stats-Utskottet, att
desse be!opp äfven måtte till godtgörande beviljas:
Hvilket allt vördsamligen till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande öfverlemna*.
Stockholm den 6 Julii 1818-
N:r 339.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut.
letande, avgående serskildt arfvode åt
Fxpeefitions-Utskottets Secreterare för
besörjandet af tryckningen utaf’ Bi
-
*03 8 Stats- Utskottets Betänkande
hiinget till Riks - Ståndens Protocoll
nu m.
XJti afgifvit Memorial till Riksens Högloft.
Ständer har Expeditions-Utskottet anmält» huruledes
för fulländandet af tryckningen utaf
Bihanget till Riks - Standens Protocoll, jemte
upprättandet af fullständigt Register »ifver detta
Bihang vid denna Riksdag, en tid af 2:ne
månader efter Riksdagens slut förmodas åtgå
samt derföre föreslagit , att Utskottets Secreterare,
som åtagit sig draga försorg om berörde arbeten,
matte derföre tilläggas någon skälig vedergällning
för sin möda, sedan arfvodet för
honom så väl som tractamentet för Utskottets
Cant^lister med Åttonde dagen efter Utskottets
upplösning upphörer; hvarjemte, och dä
Utskottet varit föranlåtet, att, utom dess ;:ne
Uantzlister, begagna renskrifnings-bitiäile, tillika
begäres, att , enligt det vid regleringen om
förskotten å Ståndens och Utskottens Cantzliers
aflöning,' gjorde förbehåll, ersättning för sådan
renskrifuings-kostnad måtte beviljas*
Stats - Utskottet, som härutaf erhållit Remiss
från samtlige Riks-Stånden, har, efter inhämtande
af nödig upplysning i afseende på
det erforderlige beloppet af ifrågavarande serskildte
arfvode och ersättning, funnit billigt
tillstyrka, att för besörjandet af den återstående
tryckningen af Bihanget, jemte ordentligt
Ilegisters upprättande deröfver, samt Liqviden
för uppburne medel och försålde Exemplar äfvensom
redovisning för de öfverblifvande, måtte
bestås Expeditions-Utsko-ttets Secreterare i ett
Ståts-Utskottets Betänkunden. 8029
för allt :oo B.dr, som dock ej förr få lyftas,
än han, efter berörde arbetens fullbordande, hos
Riksens Högloft. Ständers Fullmäkttige i Riksgälds
Contoiret afletnnat fullständig redogörelse
för dess befattning och »lerföre erhållit decharge;
Och då till betalande af renskrifnings - biträde
hos bemälte Utskott, enligt vederbörlig
uppgift dels åtgått dels nu vid Riksdagens afsl
utande erfordras ett belopp af tillsammans
coo R:dr, hvaremot undvikits den större kostnad,
som för en ständig Cantzlists antagande
blifvit nödig; föreslår Stats - Utskottet, att sistnämnde
Summa kunde beviljas att utgå under
Riksdagens lopp på Reqvisition af Utskottets
Ordförande; Om hvilke utbetalningars bestridande
af de för Riksdags - Utgifterne anslagne
medel underdånig anmälan hos Kongl. Majit
lärer böra göras: Hvilket allt vördsemligerr
lieinstålles.
Stockholm den 6 Julli j8i8.
N:r 340.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Memorial, angående Gratiftcation ät
Stats - Commissarien Frödelius jemte
Stats-Commissarie/! Lunnii Enka.
Sedan Herr Stats-Commissarien L. A. Lumtius,
som af Kongl. Maj:t i Nåder var förordnad, att
biträda Stats-Utskottet med nödige upplysningar
rörande Stats - Verkets ärender, vid medlet af
förledne Januarii månad med döden afgått, har,
2032 Stats-Utskotiets Ketänianden.
i följd af Kongl. Maj:ts Nädiga förordnande,
Herr St ats-Commissarien och Riddaren af Kgl.
Nordstjerne Orden, N. Frödelius gått S'ats-Utskol
tet tillhanda med erforderliga Handlingar
och upplysninga-r i afseende på Stats - Reglerin»
gen och öfrige Stats Verket rörande frågor.
Då Utskottet, i likhet med hvad Sorn vid
föregående Riksdagar skedt, bort sådant hos
Riksens Höglofl. Ständer anmäla, i ändamål att
något vedermäle af Riksens Höglofl. Ständers
erkänsarrihet matte lemnäs för sådant biträde,
torde Utskottet ej behöfva ådagalägga hurule»
des, i anseende till frégornes mängd och baskaffenhet',
deras utredande föratiledt till både
vidlöftige och grannlaga undersökningar, samt
alltså fordrat eu jemn och rnödosatn sysslosättning
i desse hänseenden; Men, utom det Utskottet
funnit sig i sine göromål läitadt genom
H err Stats Commissariens nitfuila och verksamma
biträde samt på erfarenheten stödde säkra
kännedom i dessa ämnen, har Utskottet äfven
i sje fva handläggningen af ärenderues utarbetning
fått begagna Herr Stats - Commissariens åtgärd
ti I icke ringa befordran af göromålens
skyndsammare gang och fullbordande. Utskottet
anser sig derföre pliktigt, att vördsamligen
föreslå, det Riksens Hög'ofl. Ständer, till erkännande
af Herr Stats Commissaiiens Frödelii möda
i desse delar, måtte af Riksdags - kostnadsrnedlen
åt honom anslå en Surhma af inno R:dr
R:co samt hos Kongl. Mij:t i underdånighet,
med anmälande häraf, anhålla om Nådig befall,
ning till vederbörande att beloppet Herr StatsGttininissarien
tillställa; Hvarjemte och, då af*
Stats-Utskottas Betunkanden. 2031
ledne Herr Stats-Commissarien Litnnii biträde
ifrån den lid Utskottets sammanträden börjades,
nemligen den 5 December förledit år och till
hans lika oförmodade som hastiga bortgång vid
medlet af Januarii månad detta år, äfvenväl,
med erkännande af dess omsorg och nit att gå
Utskottet tillhanda med eiforderliga upplysningar,
desto häldre synes förtjena Riksens Höglofl.
Ständers afseende, som han, efter hvad Utskottet
haft tillfälle erfara, genom sin trägna arbetssamhet
i Statens tjenst, otvifvelaktigt så tidigt
bortrycktes samt lemnade Enka och Barn i en
bekymmersam ställning; så har Stats-Utskottet
ansett sig ej böra underlåta, att likaledes vördsaniligen
hemställa, der måtte bernalt*? Herr StatsCornmissaries
efterlemnade Enka hugnas med
tilldelande af ett belopp utaf Trehundrade R:dr,
såsom bevis af Riksens Ständers välvilja och
liugkomst af mannens förtjenster, hvarom jemväl
underdånig anmälan i afseende å medlens utbetalning
af Riksdagskostnads Summan skulle göras.
Stockholm den 6 Julii 1828-
N:r 341.
Riksens Högloft. Slänters sammansatte Statsoch
Banco-Utskotts Utlåtande öfver Anmärkningar
vid Förenade Uiskottens
Förslag till Reglemente för Riksens
Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoir
et , i afseende pä Utredningen af
Götha Canal-Bolags- Malmö■ och Götheborgs
Discont-Verk.
5032 Stals- och Banko-Utskottens Bttänkanden.
U
nder den förmodan, att Kongl. Majit icke
skulle vägra Dess Nådiga Sanclion ä Rikets Höglofl.
Ständers, angående Utredningen af Götha
Canal-Bolags- Malmö- och Götheborgs Discont*
Verk, fattade Beslut,’hafva Förenade Stats- och
Banco^Utskotten, till tidens vinnande, jemte vörd.
samt Memorial af den 26 nasti. Junii, till Rikets
Högloll. Ständers granskning öfverlemna!,
ett af Förenade Utskotten utarbetadt Förslag
till det Reglemente, hvilket, i händelse Kongl.
Majits Nådiga Sanction vinnes, skulle tjena Herrar
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret till efter*
rättelse vid den utredning af förenämnde Discont-Verk,
sorn, jemlikt Rikets Högloll. Ständers
Beslut, genom Riksgälds-Contoiret kommer att
besörjas.
Detta Förslag till Reglemente är gilladt
af yjögvördige Präste-Ståndet den 2 innevarande
månad och af Hedervärda Bonde-Ståndet den
29 nästledne Junii; hvaremot detsamma, i anledning
af gjorde Anmärkningar, blifvit återremltteradt
frå9 Högloll. Ridderskapet och Adeln
samt Vällofl. Borgare-Ståndet.
En vard Eedamot af Högloll. Ridderskapet
och Adeln liar, utan att framställa några erindringar
emot de af Förenade Utskotten föreslagne
Regleinentariska Föreskrifter, ingått uti
pröfning, dels huruvida något Reglemente för
Disconternes utredning kunde af Rikets HögI
o fl. Ständer fastställas, innan denna utredning
3f Kongl. Majit i Nåder blifvit sanctionerad, och
dels, huruvida Rikets Höglofl. Ständer kunnat
fatta ett så beskaffadt Beslut, som det, hvarpå
Stats- och Banko- Utskottens Betänkanden. 2033'
Förslaget till Reglemente sig grundar; hvarjemte
han gifvit en omständelig undervisning
om de former, hvilka vid Eagförändririgar böra
iagttagas.
Dessa Ahmärkningar hafva Förenade Utskotten
ansett vara af sådan beskaffenhet, att
de till serskildt besvarande icke behöfva upptagas.
1. Afdelningen i Reglementet.
2. §.
Vid 2 morn. hafva åtskillige värde fLeda*
möter så väl af Högloft. Ridderskapet och Adeln
sorn af Vällofl. Borgare Ståndet yrkat, att Riksgälds-Contojrets
Obligationer, hvilka utgifvas i
utbyte mot Disconternes 3 Procents Reverser
och Af.,krifnings bevis, böra utfärdas för
hvarje år serskildt, att förfalla den 1 October
2819, 1620, 18S1 och 1822; i stallet för att,
enligt Förenade- Utskottens Förslag, ställas på
4 år med En fjerdedels årlig afbetalning.
Denna yrkade förändring, såsom icke förenlig
med Rikets -Höglofl. Ständers Bes'uf och
dessutom stridande emot den fastställde regleringen
af Rikets Penninge Väsende, kunna Förenade
Utskotten icke medgifva.
Riksens Höglofl. Ständer hafva förordnat,
att de ifrågavarande Disconternes skulder skola
liqvideras med En femtedel Contant och för
de öfrige F'yra femtedelar utgifvas RiksgäldsContoirets
Obligationer på fyra dr, med En fjerdedel
ärlig afbetalning, inen icke på Ett, Ted,
Tre och Fyra år utan afbetalning. Dessutom och
Bihang till Riks-St. Fröt. i$ij - 181g. <f.de Sami, N-.r «;j.
>034 Stätt- och Banko-Utskottens Betänk anden.
i fall så beskaffade Obligationer, som uti Anmärkningarne
yrkas, skulle komma att utgifvas*
samt, utan åtskillnad, få begagnas uti Discontliqvider
till fulla beloppet, vöre tämligen säkert,
att härtill i synnerhet komme att användas
Obligationer, hvilkas förfallo-tid Vore näst
aflägsen) och att, så länge någre dylika Obligationer
vöre utelöpande, föga contant inbetalning
på Lån vöre att förvänta; hvilket i dubbelt afseende
skulle förrycka de för Regleringen af Rikets
Penninge-Väsende gjorde beräkningar, enär
Riksgälds-Contoiret, i stället för att åt Ranken
öfverlemna någon årlig behållning till utlåning
genom Banco-Disconten åt de orter, der FilialDisconter
varit inrättade, skulle nödgas tillita
Banken om nya förskott till inlösen af de förn
till betalning förfallande Obligationer, och för
hvilka förskott nya Banco-Sedlar måste tillskapas.
Någre värde Ledamöter af Vällofl. Borgare-Ståndet
hafva väckt fråga derom, att den å
Götha Canal - Bolags• samt Malmö Disconters
Skulder till deni October 1817 upplupne Ränta
skulle med Contant liqvideras. Leita ans*
Förenade Utskotten sig ej kunna oinskränkt medgifva;
dock hemställa Utskotten, att, när CapitaPbetalningar
på Götha Canal - Bolags-Discont*
Afskrifnings-Råkning före den Förste (l) inneVarande
Julii månad äro till fullo disponerad©,
och den till den 1 October 1817 upplupne ränta
således endast innestår, denna ränta, då den
ej uppgår till Etthundrade R:dr, må liqvidera*
med contant, i stället för Obligationer. Skull*
detta bifallas, bör uti 3. mom. §, och 1. Af*
Stöjs- och Barkö-Utskottens Betänkanden. 2035
deln! tiger, tiilägras efter de orden: ”icke blir
på mindre Summ i Sn Etthundrade Riksdaler
samt derutöfver,' på jemt Tiotal” dock iagttages,
att, när Behållningar pä Gottid Canal Bolags Disconts
Afs ktijtängs Räkning äro inom den förste (1)
Jnlii 1818 till fullo disponerade och endast innestår
den till deri förste ' 1} October 1817 upplupne ränta,
må en sådan ränta, då den ej uppgår till Etthundrade
Riksdaler, med contant, t stället för Obli <
gationer, liqvideras.
Så väl hos Högloft. Rulderskapet och Ade
n, son, Vällofl. Borgare-Ståndet är anmärkt,
att, enligt i Mom. 3 inga ömsättningar få
ske under de sista Nio »låntderne af den till
lem år bestämda UtredningS-tid i men att i stället
bort stadgas, att, under loppet af de Niö
sis*a Månaderne af utrednings-tiden, omsättningar
af lån icke få beviljas pa längre tid, än
att Lånen- inom utredningstidens slut äro till
beta'ning förfallne.
Förenade Utskotten medgifva, att denna
anmärkning icke saknar grund; Men, då uti Förenade
Utskottens Betänkande (p. 7‘) hvilket i
den del. som röret- J.ån-Omsättningar, är af
'Sannel ige Respective Riks-Ståndett bifallit, ut»
tryckeligén är Sagdt, att någre Lån-omsättningar
icke fä beviljas Under de Nio sista månaderne
af den till fem är bestämda Utredningstid,
och hvarmed äfven instämmer g Mom. af
Resun én , anse Förenade Utskotten sia icke tillständigt,
att tillstyrka någon förändring uti
Riksens Högloft. Ständers fattade Beslut.
1 anledning af 2 Mom i 3 §. har en värd
Ledamot af Högloft. Ridderskapet och Adeln
'jo 3 6 Stuts- och Hank O' Utskottens Betankanden!
tillstyrkt, att ingen bestämd afbetalning måtte
utsättas, utan endast den generella föreskrift
lämnas de blifvande Directionerne, att de vid
omsättningar böra söka att erhålla de största
möjliga albetalningar, som, utan Capital-förlust
för Discont-Verken, kunna stå att erhålla, och
hvaruti en värd Ledamot af Vallöf!. Borgare*
Ståndet äfven instämt.
Förenade Utskotten kunna så mycket mindre
medgifva hvad sålunda blifvit tillstyrkt,
som Utskotten anse bestämda grunder icke böra
saknas i ett Reglemente; och vill anmärkningen
synas destomera öfverflödig, som uti
nästföljande ?:ne Mornenter åt Herrar Fullmägtige
är uppdragen den rättighet, att, vid
sådane inträffande händelser, sorn icke kunna
förutses, handla efter omständigheterne.
Med åberopande af 13 § i Reglementet för
Götha Canal-Eolags Discont har en värd Ledamot
af Vällofl. Borgare Ståndet ansett Lån
på de derut,! serskildt uppräknade säkerheter
böra få omsättas på 12 månader.
Härvid anse Utskotten sig endast böra anmärka,
att Reglementet för Götha Canal-Bolags
Discont icke lärer kunna fortfara i kraft och
verkan, sedan sjelfva Discont-Bolaget, till hvars
efterrättelse det är gifvit, blifvit upplöst, och
att dessutom uti Reglementet icke förekommer
något stadgande, i afseende på omsättningar,
utan endast låne-tiden.
Någre värde Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln hafva anmärkt, såsom en
uraktlåtenhet, att Götha Canal Actier icke
blifvit serskildt tillerkände rättighet, att oviii
-
Stats- och Banco-Utskottens Eetänkamtin'. 2 03 f
korligen godkännas såsom tillräcklig säkerhet
vid omsättningar af Lån, hvilka på dylike Actier
äio meddeldte.
Förenade Utskotten anse pröfningen af
den säkerhet sorn, vid Lån-omsättningar erbjudes,
böra, utan någon serskild föreskrift,
hvaruti denne säkerhet skall bestå, öfverlemnas
till Herrar Fullinägtige, på sätt härom uti
Reglementet är föreslagit.
En värd Ledamot af Höglofl. Bidderskapet
och Adeln har vid 4, worn. 3. §., enligt
hvilket Löftesmannen för en på obestånd kommen
Låntagare skulle få inträda uti Låntagarens
ställe för Lån-Summan, sedan den förstnämnde,
efter skedd Lagsökning, blifvit ålagd
Lånet betala, anmärkt, att detta medgifvande
skall innebära en fullkomlig orimlighet, enär
tillika föreskrifves, att den förre Låntagarens
namn uti böckerne bör bibehållas, så länge och
intill dess Lånet är till fullo betaldt, men alltid
med hänvisning till den person, på hvilken
Länet blifvit öfverflyttadr.
Den värde, Ledamoten andrager, att, då en
löftesman, i grund af sin ingångne Borgen, antingen
fullt betalar Låntagarens skuld, eller genom
aflemnande af nöjaktig säkerhet, får på sig
öfverflytta Lånet, äger han laglig rätt, att bekomma
Låntagarens förfallna Revers på sig transporterad,
för att, i laglig ordning, kunna denna
sin fordran hos förre Låntagaren bevaka ; och,
då således bland Discont-Verkets Handlingar
icke finnes en Revers med den ifrågavarande'
Låntagarens namn, så frågas, huru är det då
*038 Stats* och Banco-Ut'kottens Betänk anden.
tänkbart, att han icke dess mindre uti Böckerne
skall uppforas såsom Läntagare?
Qn det vo'e gifvit, att något namn aldrig
skulle kunna annote^s uti Disconiernes Boc
ker, utan att der nödvändigt skulle häfla för någon
förbindelse, så' kunde dei föreslagne stadgandet
anses innebära en! orimlighet, men sådant
t.rer väl icke kunna yrkas.
Att forre Låntagarens namn skall bibehållas,
ar föreslaget» endast för att i Höcker och
Räk enikaper förvara upplysning derom, att, med
undantag af det ifrågavarande fali, någre nya
eller andra Låntagare ärr de, som fnnnos, den
tid, då utredningen af Riksgälds-Contoiret emot'
togs, icke tillkommit» men hvilket, utan en sådan
föreslagen fortlöpande Annotation, icke skulle
kunna, utan mycken svårighet, af Revisorerne
con t roll eras.
Vid morn, l 3 §,, deruti stadgas, att med
beräkningen, sä väl af lagliga räntor, sorn af
straff räntan skall förhållas, i enlighet med hvad
som for Banco-D, monten kommer att stadgas,
hafva 2tne värde Ledamöter af Höglof], Ridderskapet
och Adeln anmärkt, att någon annan
beräkning af så väl ränta, som straff-ränta, än
den, sorn genom r>iscontemes Reglementen är
föreskrifven, icke kati äga rum, utan våldförande
af så väl Disconternes Fordrings-ägares, som
Actie agares rätt.
I anledning af denna anmärkning, få Förenade
Utskotten blott erinra, att Staten med
ganska betydliga uppoffringar liqviderar Göth*
Canal Bolags- samt Malmö Disconters Borgenärer,
och att vid sådant förhållande Actie-ägar*
Stats- och Banko -Utskott ens Fetunkanden. *03$
ne, såsom Gäldenärer, synas icke kunna åberopa
sig på någon rättighet, att föreskrifva utred
nings-vi
Ikoren,
Med anledning af gjorde anmärkningar,
tillstyrka Förenade Utskotten, att, för mera tydlighet
skuSi, 6. mom. i 3. §. 1. Afd. må komma
att lyda sålunda: 6. mom. vid Liqvider om Län
uti Götha Canal Bolags samt Malmö Disconter mi
till alla inbetalningar af Capital eller af Räntor, titan
åtskillnad, begagnas, etc. etc.» sasnt emot slutet:
— dock iakitages härvid, att Obligations beloppet
icke får öfverstiga hvad i Capital och Ränta
erlägges.
Vid 7. momentet 3. §., deruti föreskrifves,
att räntan å 3 Procents Reverser, hvilka äro
emottagna uti Disoont - Liqvider endast såsom
Hypothek, skall, vid slutlig liqvid, beräknas till
den 1 October 1817? hafva någre värde Leda.
möter af Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt
, att detta stadgande i så måtto skall vaxa
overkställbar^ att desse Papper äro tilt en
del emottagne af Disconterne och i Liqvid beräknade
med ränta till depositions-dacen, i stöd
af Dornare-Magtens Resolution och Utslag, och
en annan del åter är deponerad, utan att inom
Discont-Verken skall kunna utredas af hvem.
Med anledning häraf, hemställa Förenade
Utskotten, att, vid slutet af 7 mom, 3 §. 1 st*
Afdelningen, näst efter orden: Till den förste
October 1817 upplupne ränta, rr.å tilläggas: ’hiliggandes
det Fullmägtige, att, med undantag af den
ä 3 Procents Reverserne, Jemlikt JSxeftitarers eller
Domstolars Utslag, godtgjorde ränta, af vederbörande
Discont-Directioner fordra reda för den ränta å
2040 Stats- och Banco-Utskottens Betiinkanden.
'3 prooents Reverser, som uti Lane- Liqvider blifvit
Låntagaren till godo beraknad Jör lungre, tid, än
till den 1) Qe.tober 1817.
Vid slutet af g morn. i 3 §., rörande de
bevis, hvilka skola utgifvas, i afseende på möjligt
öfverskott på utredningen af Götha Canal
Bolags- samt Malmö Discont Inrättningar, har
cn värd Red^rnot af Vällofl. Borgare-Ståndet
anmärkt, att, då desse bevis möjligen skulle kunna
anses för Obligationer, forde det förtydligande
för någon Synas erforderligt, att de undantagas
från dem, som på Hufvud-Summan
äro utgifne till successiv inlösen och begagnande
vid Discont-Omsättningar; dock vore aldrabäst
om desse bevis kunde undvikas, ty de komma
säkert aldrig att inlösas, och äro att anse
icke stort bättre, än falskt mynt, derpå enfaldiga
personer kunna blifva bedragne.
Hvad angar den första omständigheten, eller
att Riksgälds-Confoirets Obligationer skulle
kunna komma att förblandas med bevisen, så hysa
Förenade Utskotten väl icke någon farhoga
i denna del, enär de både till form och stilisering
blifva mycket olika och således lättligen
kunna från hvarann åtski jas; deremot har anmärkningen
om möjliga bedrägerier med bevisen
hos Förenade Utskotten vackt mycken betänklighet.
De torde vara ganska_ få, hvilka
känna rätta förhållandet med de ifrågavarande
D isconters tillgångar, men deras antal är deremot
visserligen mycket stort, som föreställa sig,
att inga, om ock aldrig så villkorliga, anvisningar
på öfverskott kommit, att, efter Riksens
Högloft. Ständers serskildta förordnande, utgift
Stats- och Banio-TJtskottens Betänianden. 2041
vas, derest icke Riksens Ständer sjelfve förmodat
möjligheten af Öfverskott till utdelning åt
Discont-Borgenäreme. Således, och då al! anledning
är att befara, det mindre kunnige och
enfaldige personer kunde med meranämnde bevis
öfver liqviderade fordringar hos Götha Canal
Bolags- samt Malmö Disconter blifva bedragne,
finna Förenade Utskotten sig böra tillstyrka,
att desse bevis afskaffas; och att deremot
den, som åstundar något bevis deröfver, att han
varit ägare af en fordran hos Götha Canal Bolags-
eller Malmo Discont-Inrättningar, för hvilken
han utaf Öfverskottet pä desse Disconters
utredning skulle kunna få uppbära ränta, må,
när fordringarne pä ett eller annat sätt uti Riksgälds-Contoiret
skola liqvideras, inlemna specification
in duplo på de 3 Procents Reverser
eller ock Riksgälds-Contoirets Obligationer, som
antingen skola nyttjas i Discont-liqvid eller ock
inlösas, då det ena exemplaret af Specificationerne
med phtecknadt bevis , af vederbörande i
Riksgälds Con oiret till honom återställes, och
det andra lägges till verificationerne vid det
Verk, der Dokumenten qvarstadnat, Bifalles
detta, så kommer den nu föreslagne förändringen
att, i stället för förra stadgandet, införas,
uti 9 mom. i 3 §. i:a Afd. nast efter orden;
Allt i den Discont der Öfverskott uppkommit,
och lyda sålunda: I följd häraf iakttages, attt
derest innehafvaren af fordringar hos Götha CanalBolags
samt Malmö Disconter, för hvilka ränta varit
firskrifven, skulle, vid deras liqviderande uti
Riksgälds-Contoiret, åstunda något bevis deröfver,
att han af dylike fordringar varit ägare, må ett s«-
2042 Stats- och Banko Utskottens Betänk andril. '
dant bevis på det sätt meddelas, att, när '3 Procents
Reversente eller Riksgälds-Contoirets Obligationer skola
liqvidcras och inlösas, han öfver desse Document
sjelf upprättar fullständig i-peciftcation in duplo , di
det ena exemplaret med påtecknadt intyg af vederbörande
i Riksgälds Cöntoiret till honom återställes,
och det andra läggis till verijicationerne vid det Verk,
der Documenterne komma att qvarstanna
2.
Afdelningen
7. morn- 2. §. Delta moment torde, i hän»
delse den föieslagne förändrade redactionen af
6. inom. i 3, 1 Afd. gillas, böra på enahan
da
grund komma att lyda Salunda!
7. mom. Vid Liqvider om Län i Götheborgs
Discont må till alla inbetalningar af Capital eller
af Räntor begagnas Riksgälds - Contoirets för denne
Disconts skulder utgifne Obligationer} hvilka beräknas
till fulla beloppet; hvarvid dock iakttages, att
Obligations beloppet icke får öfverstiga hvad i Capi*
tal och Ränta erlägges.
3 e Afdelningen.
j. mom. Härvid torde Förenade Utskotten
tillåtas föreslå, att, sedan Utskottens Förslag till
Reglementariska Föreskrifter uti vissa ämnen,
hvilka tillhöra den af Rikets Hög'ofl. Ständer
fastställde reglering af Rikets Penninge-Väsende,
numera blifvit af samtlige Respective RiksStånden
gilladt, den uti 8 punkten af samma
Förslag meddeldte föreskrift, angående behåll»
ningen af influtna Diskont.medel, sorn vid hvarje
års slutskall från Riksgälds-Comoiret till Banken
aflemna*, måtte tilläggas 1. mom. i 3 :e Af.
Stats- och Banco-Utskottens Tetänkanden. 2043
delningen och detta moment kommer att lyda
»ålunda:
1. mom. Hvad som erfordras till Götha Canal-
Bolags- Malmöi och Götheborgs Disconters utredning,
pä det sätt och i den ordning nu stadgadt
blifvit, förskjutiS af Banken; hvaremot, efter hvarje
års utgång, till Banken afiemnas den vid årets slut
varande behållning af Filial-Discunternes medel, sorn,
består uti Banco- eller Riksgälds - Sedlar, blott med
afdrag af hvad till desse Disconters redan förfallne
Skulders betalande måste hällos i b redskap samt
till aflöning och andre omkostnaders bestridande anses
kunna erfordras; kommandes ordentlig Liqvidation
emellan Banken och Riksgälds-Contoiret häröfver,
alt för hvarje år upprättas.
Emot den uti 2 mom. af 3:0 Afdeln. föreslagne
praescriptions tiden, inom hvilken Discontfordringar
till liijvid böra inlemnas, har en värd
I,edamot af Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt,
att vanlig års proclama vore mera lämplig.
Da det vore Riksgälds-Contoiret, men icke
sjelfva Discont-Bolagen, sorn hos vederbörliga
Rådstufvu Rätter skulle begära års proclamata,
tyckes det vara mera förenligt med vanliga bruker,
när fråga är om praHscriptions-tid för sådane
papper, hvilka för allmän räkning skola liqvidera*.
att prasscriptions tiden af Kongl, Maj:t
i Nåder utsattes och kungöres.
I anledning af 3 mom. är anmärkt, att föremålen
för Utrednings-Contoirens verksamhet icke
skola vara bestämde.
Förenade Utskotten få till svar härå yttra,
att, när uti nyssnämnde moment sage*, det Rån.
tagare mi äga frihet att till Utrednings Contoi
-
•2044 Stats- och Banco Utskottens Betänkanden.
ren uppgifva sina Omsättnings-Reversal, jemte
livad i Capita! afbetalning oell ränta skall erläggas,
så följer häraf, att Utrednings-Contoiren
icke få vägra att desse Handlingar och! Penningar
emottaga;,, men huru Utrednings-Contoiren
härmed skola förfara eller sköta de uppdrag,
Herrar Fullmägtige finna nödigt att lemna dem,
sådant hafva Förenade Utskotten ansett icke kunna
blifva föremål fqr stadganden i ett Reglemente
för Herrar Fuilmägtige' i Riksgälds-Contoiret,
under hvilkas lydno, och inseende Utxednings-Contoiren
äro ställde.
Att instruera Utrednings-Contoiren, blir
Herrar FuWinägtiges omsorg, likasom att begagna
Utrednings Contoirens biträde, när det kan
tarfvas.
En vard Ledamot af Högloft. Ridderskapet
och Adeln och en värd Ledamot af Vällofl, Borgare-Ståndet
hafva yrkat, att i Götheborg borde
vara 2me Utrednings-Contoir, det ena för Götha
Canal-Bolags-Discont, och det andra för Götheborgs
Discont. Men härtill tunna Förenade
Utskotten icke linna någon gällande anledning,
då Utskotten äro öfvertygadé, att ett enda Contoir
skall ganska väl kunna medhinna skötandet
af de göromål, som kunna förefalla.
Med anledning af 4 mom., hafva åtskillige
värde Ledamöter af Högloft. Ridderskapet och
Adeln" samt Vällofl. Borgare - Ståndet yrkat, att
en Revision bör föregå Handlingarnes aflemnande,
hvarvid en och annan af desse Ledamöter
tillagt, att Förval färne derefter borde erhålla
fullständig decharge.
Stats- och Banko-Utskottens Betiinkanden. 2045
Förenade Utskotten, sorn funnit detta vara
1 sin ordning, tillstyrka, i följd häraf, att Herrar
Fuilmägtige få sig uppdraget, att låta en
sådan Revision af innevarande års Räkenskaper
och Förvaltning, så fort ske kan, genom dertill
af Herrar Fuilmägtige utsedde personer förrätta;
och att, derest något af betydenhet icke skulle
vara att anmärka, meddela vederbörande Direc
tioner
Decharge.
I händelse detta af Rikets Höglofl. Stan-'
der bifalles, torde föreskrift härom böra införa3
uti ett serskildt moment, sorn då bör blifva det
3!dje och komma att lyda, sorn föijer:
3. morn. Sä fort ske kan, löta Fuilmägtige genom
dertill af Fuilmägtige utsedde Revisorer granska
och Öfverse samtlige Ftlial-Disconternes Förvaltning
och Räkenskaper för innevarande är 18x8; o c/t,
derest något af betydenhet icke skulle vara att anmärka,
äga Fuilmägtige, att, ä Riksens Ständers
vägnar, Directionerne Decharge meddela. -
De följande Momenter erhålla i följd häraf
ny numerering, så att det som varit 3 morn.
blir 4 o. s. v.
I anledning af det tillkomne nya momentet,
bör uti det blifvande 5;te momentet ett litet
tillägg göras, och' detta moment komma att
lyda sålunda :
5 mom. ”Efter det den uti 3 mom. omförmalda
Revision för sig gatt, böra Discont- Verkens
Cassa- behållningar, Län ■ Dacumenter samt Böcker,
Räkenskaper, Protocoll och Handlingar, efter ordentlige
in duplo upprättade Inventerings-Instrument, af
Directeurerne öfver Discont-Inrättningar ne lill Föresiändarne
af Utrednings-Contoiren afemnas; ankom
-
*046 Stuts- och Banco-Utskotttns Betänkandtn.
mande det pä Ftillmägtige att sä väl bestämma tielen
dertill, som hvad i öfrigt skall iakttagas.
Slockholm den 6 Julli 1818.
N:r 34a.
Riksens Högloft. Stunders Förstärkta StatsUtskotts
Memorial, angående Riksens
Ständers Revisorers rätt, att indraga
Creditivet å Banken för Allmänna Magazins
Inrättningen.
Cjenotn Protocolls - Utdrag af den 2 och 4 i
i denna manad hafva Respective Riks- St anden
till afgörande utaf Förstärkta Stats-Utskottet öfverlemna!
den, i sammanhang med Regleringen
af grunderne för allmänna Magazins Inrättningens
Styrelse och Förvaltning, förelcomne fråga,
hvaruti 2:ne Stånd -tadnat uti olika beslut
med de andra 2:ne, huruvida Riksens Ständers
lill granskning af Stals- Banco- och RiksgäldsVerkens
Räkenskaper utsedde Revisorer äga
rätt- att, i händelse af befinnande uppenbara öfverträdelser
af grunderne för dispositionen af
de för denna Inrättning bestämde Creditiv å
Banken, låta till halfva beloppet inhibera dessa
Creditiv; och har Förstärkta Stats Ut skottet, vid
sammanträde denne dag, verkstäldt votering öfver
följande af Stats - Utskottet uppgifne propositioner:
Den,
som bifaller att frågan om rättighet
för Riksens Ständers till granskning af Stais*
JBauco- och Riksgälds-Verkens Räkenskaper för
-
Stiits-Vtskottets Betilnkanden. 1047
ordnade Revisorer, att inhibera ha'lften af Creditiven
å Banken för Allmänna Magazins-Inrättningen,
må, enligt Stats-Utskottets Utlåtande
af den 23 nasti. Juni, förfalla, voterar Ja;
den det ej vill, Nej,
Vinner Nej
lå kommer åter att antagas hvad Stafs-Utskottet
i Betänkande angående grunderne för A 1-  männa Magazins Inrättningens Styrelse och Förvaltning
af den 23 sisth Maj föreslagit i frågan
rörande rättighet för Riksens Ständers be.
inälte Revisorer att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af grunderne för dispositionen
af de för denna Inrättning bestämde
Creditiv å Banken, låta til! halfva beloppet
inhibera desse Creditiv med iakttagande för öfrigt
af hvad närmare härom är föreskrifva.
Voteringen har utfallit med 59 Ja och 60
Nej; och, då altså Nej vunnit, är följakteiigeu
antaget hvad Stafs-Utskottet i Betänkande angående
grunderne för Allmänna Magazins-Inrättningens
Styrelse och Förvaltning af den 23
sisth Maj föreslagit i frågan rörande rättighet
för Riksens Ständers ofvanbemält Revisorer,
att, i händelse af befinnande uppenbara öfverträdelser
af grunderne för dispositionen al de
för denna Inrättning bestämde Creditiv å Banken,
låta till halfva beloppet inhibera desse
Creditiv med iagttagande för öfrigt af hvad
härom närmare är föreskrifvit. Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Juli 1818.
.2048 Stats Utskottets Betänk anden.
N:r 343.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta StatsUtskotts
Memorial, angående Riksens
Ständers Revisorers rätt, att indraga
Creditivel ä Banken för ManufarturDiscontfondcn.
^-Till afgörande utaf Förstärkta Stais-Utskottet
hafva Riksens Hög;ofl. Ständer, genom Protocolls-Utdrag
den a oell 4 i denne månad, öf*
verlemnat den, i afseende å Manufactur-DiscontFondens
disposition, forekornne fråga om rättighet
för Riksens Ständers till granskning af
■Stats- Råneo- och RiksGäldsVerkens Räkenskaper
förordnade Revisorer, att, i händelse de
skulle finna föreskrifterne rörande Fondens
förvaltning öfverträdde, låta indraga det ytterligare
Creditiv å Ranken, sorn vid denne Riksdag
bestämmes; uti hvilken fråga nine af de
Respective Riks Stånden stadnat i olika beslut
med de andra 2:ne.
Förstärkta Stats-Utskottet har i anledning
häraf vid sammanträde denne dag, i den ordning
sorn med Grund-Lagarnes föreskrift instämmer,
röstat öfver följande af Stats Utskottet föreslagne
Propositioner:
Den, som bifader hvad Stats-Utskottet uti
afgifne Utlåtanden af den 13 sisth Maj och den
a9 derpå följande Junii angående MauufacturDiscont-Fonden,
föreslagit, i håga om Riksens
Ständers till granskning af Stats- Råneo- och
Riks-Gälds-Verkens Räkenskaper förordnade Rejyisorers
rätt, att, i händelse de för Fonden*
Siats-Utskottets BetänkandenVo4$
förvaltning föreskrifne grunder icke följas, indraga
det ytterligare Creditiv å Ranken, för
nämnde Discont-Inrättning, som vid denna Riksdag
fastställes, voterar Ja; den det ej vill Nej;
Vinner Nej;
så kommer något vilkor af sådan rättighet för
Revisorerne icke att fästas vid anslåendet af
omförmäldte Creditiv.
Efter Voterings-Sedlarnes öppnande, hafva'
befunnits 75 Ja och 43 Nej, hvarjemte en Voi
terings-Sedel såsom dubbel blifvit Casserad: Och.
då Ja altså vunnit, så är följaktligen bifallet
hvad Siats-Utskottet uti afgifne Utlåtanden a£
den 13 sisth Maj och den 19 derpåföljde Ju-'
ni angående Manufactur-Discont Fonden, före-*,1
slagit i fråga om Riksens Ständers till gransk-,
rting af Stats- Banco-och Riksgälds-Verkets Rä-<:
kenskaper förordnade Revisorers rätt, att, i händelse
de för Fondens förvaltning föreskrifne
grunder icke följas, indraga det ytterligare Cre-'
ditiv å Ranken för nämnde Discont-Inrättning^
som vid denne Riksdag fastställes : Hvilket För-’
stärkta Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla*'
Stockholm den 7 Juli 1818*
■N:r 344.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Stafse
Utskotts Memorial angående en förnyad
Tulltaxa,
I följd af erhållne Remisser fran sämtelige Riks*-  Stånden har förstärkta Stats Utskottet, likmätigt
Bihang till Ruks.St. Prat. 1S17 - 'HUS. 4'.dc Sami. N:r 2/7, iji.
2050 Stats-XJtskottetS Betänkanden.
GrUnd-Lagarnes föreskrift, till afgörande företagit
de frågor i afseende på grunderne för en
förnyad Tull-Tasa) hvaruti Riks-Stånden stannat
i olika beslut, samt verkstä lt votering öfver
följande af Bevillnings-Utskottet föreslagtie
propositioner:
i sta Vvteringen.
Den, som vill , på sätt Höglofl. Ridderskap«t
och Adeln, Högvördige Präste-Ståndet samt
Hedervärda Bonde-Ståndet bifallit och Bevillnings-Utskottet
i dess Betänkande föreslagit, att
enligt i sta Punkten.- alla varor af hvad namn
Och beskaffenhet som hälst, frambragte inom
Sverige, af Svenska rudimaterier; genom Svensk
Unans arbete och konstflit, äfvensom alla af utländska
rudimaterier inom Sverige förädlade
varor, må fritt utföras, när tiel sker med helfritt
F :r 1 yg , mot erläggande hälst af Recognitions-afgift,
men, när skäl finnes för handen, att
derutöfver en sådan utgift öka, mot er'äggande
af Export - Tull, hvilken dock i allmänhet ej
får öfverstiga Fern Procent af den till Export
anmälte varans värde och icke Ökas för någon
Svensk Product till iner än dubbelt vid export
med främmande Skepp- dock med iakttagande
deraf, att denne Tull-afgift i intet fall, så vida
sådant möjligen kunde inträffa, när den efter
varans verkeliga försäljnings-värde kommer att
bestämmas, må för utgående Varor förhöjas öfver
det belopp 1816 års Tull - Taxa föreskrifver:
att den således till vissa Procent utgående
Export - Tullen bur beräknas efter varans
verkliga förhöjnirjgsvärde efter derföre serskildt
»ppgjorde grunder: att, om exporten sker med
Stuts-Viskottets Betänkanden, 2öji
Svensk Kel - eller half- klink eller ock med utländskt
Skepp, bör Tullen erläggas i lika förhållande
till den fastställde Procenten, som röjande
Export med utländske Fartyg ofvanföre
är stadgadt, och att alla varor, som i hittills
g illande Tull . Taxa endast äro med Recognitions-afgift
belagde eiler åtnjuta andra friheter,
böra vid samma fördelar bibehållas; enligt 3,-djt
Punkten: att Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
öfverlemna till Kongl. Majit att till
ersättning för den brist; som genom Tullen»
nedsättning möjligen kan uppstå, intill t nästa
Riksdag förändra Sjö-TulIs-afgifterne på alla inkommande
varor i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Maj:t Sjelf i Nåder finner lämpligt: enligt
4.-de Punkten- att alla härmed i sammanhang
stående reglementariska föreskrifter, komma af
Kongl. Majit i Nåder att bestämmas med fästadt
afseende derå, att, då Tullen å både utgående
och inkommande Varor bör beräknas till en viss
Procent af Varans Verkliga värde, någon åtgärd
vidtages till bestämmande af detta Värde, så att
detsamma ej, på sätt hittills i visse fall skedt,
ina af Gods-ägarens uppgift bero, hvilket ändamål
förmodas säkrast kunna sunnäs om Mäklare,
eller, der sådane ej finnas, Magistraterne åläggas,
att hVaaje halft år till Tullstyre:seii insända
betyg öfver försålde varors värden vid
försäljnings - tillfällen , antingen innan förtullning
ännu ägt rum eller ock med afdrag af erland
Tuli eller andre omkostnader, och genom
hvilken anstalt Tull - Styrelsen kommer i tillfälle
att årligen före Skeppningen beräkna va*
rome» medelvärden för hela Riket, och, i häa*
*8°53 Stats-Utskottets Betänkt anderi;
eleise belrofvet fordrar, förordna om någon ge»
nom forändrade omständigheter nödig befunnen
ändring i Tull-värdet å varor bör äga rum:
enligt G.fe Punkten • att, ehuru den möjliga bristen
i Sta.ts-Sumina» sannolikt bäfver fylld så
val genom det ökade Tull värdet, sorn genom
förhöjningen å inkommande Tullen, må icke
desto mindre, till Stats Verkets ytterligare säkerhet,
åt Kgl. Maj:t iifverlemnag, att, i öfverensstämmelse
med reciprocitets -grunder, lämpa
Författningarna af Skepps umgälderne å andra
Nationers Fartyg i förhållande till den
större eller mindre börda Svtnska Fartyg måste
i Utländska Hamnar vidkännas; och enligt yide
Punkten: att, då den till utarbetande föreslagne
Tull-Taxa ej torde så hastigt hinnas färdig, böra
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Maj:c
i underdånighet anhålla, att intill dess densamma
erhållit Nådig stadfästelse och blifvit till
efterlefnad påbjuden, 1816 års Tull-Taxa å utgående
varor må, utan r.agon slags förhöjning,
i allt hvad den upptager tjena till efterrättelse,
och således Kongl. Förordningen af den 29
Jai.uai ii 1817 om Tullen å Jern genast i Nåder
upphäfvas; voterar Ja; den detta,ej vill, Nej;
vinner Nej;
så kommer, på sätt Vällofl. Jlorgare-Ståndet beslutit,
Riksens Höglofl. Ständer, att till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna: 10 Att intill
nästkommande Riksdag vidtaga förändringar
i Export-Tullen, ej allenast med förbehåll
att nämnde Tull ej må kunna förhöjas fltöfver
hvad 181Ö års Tull-Taxa foreskrifver, ulan äfven
med underdånig anhållan, att hvad Kongl.
Stats-Utskottets Betänkanden'. *053
Förordningen den 29 Januari! 1817 rörande
Tull å Stångjern stadgar], må tili all kraft och.
verkan upphöra, hvarjemte skäligt afseende ma,
hafvas till nedsättning i Tull-afgifierne å vissa
rå-ämnen, såsom Kalk och Skogs-producter, så
att Kongl. Majit vid reglerandet häraf må täckas
taga i betraktande så väl loca a förhållanden,
som reciprocitet mot Utländske Regeringars
Tull-Författningar; 2:0 Att under samma
tid bestämma de förändringar i Import-Tullen,
hvilka kunna finnas vara med Rikets Allmänna
Ekonomiska ställning och fördelar öfverensstämmande:
och 3:0 Att i enlighet med recipröcitets
- grunder lampa Författningarne och
fastställa Skepps-umgälderne å andra Nationers
Fartyg i förhållande till den större eller mindre
börda Svenska Fartyg måste i Utländska
Hamnar vidkännas; till följd hvaraf hvad Bevil
lnings-Utskottet föreslagit rörande ej mindre
förändring i sättet att bestämma varu-värdet än
den nu varande Tull-Taxans efterlefnad, intill
dess den till upprättande föreslagne hunnit till
efterrättelse meddelas, kommer att alldeles förfalla.
Desse Propositioner hafva blifvit besvara-t
de tued 84 Ja och 35, Nej. Och, som Ja alltså
Vunnit, är följakteligen bifallet det här ofvan
i alternativet upptagne Böviltnings - Utskottets
förslag, som af Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Högvördige Präste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet gillats.
2 .-iIra Voterings - Fragen.
De n, sprn vill, att, på sätt af 3:ne Riksstånd
blifvit faststäidt, alia i Sverige byggde
*054 Stats-Utsiotttts Eetdkanden.
Skepp och Fartyg) sorn lill Uiländningen försäljas,
må, till Skepps-Byggeriernes uppmunt rån,
under 3 års tid från försäljningen, njuta, i afseende
på utgående Tullen, samma helfrihet,
sorn Svenska Fartyg tilfkommer, voterar Ja;
den det ej vill, Nej;
vinner Neji
så kommer, enligt Vällofl. Borgare Ståndets beslut,
i afseende på Tull-umgälderne af Svenska
Fartyg, saide till utländsk man, att förblifva
vid hvad Författningarne nu derom föreskrifva,
Voteringen häröfver har utfallit med 71
Ja och 48 Nej; i följd hvaraf Ja vunnit, samt
första alternativet häraf, innefattande 3:ne RiksStånds
beslut, alltså är bifallet,
3 eije. Voterings - Fragan,
Den, sorn vill, i enlighet med hvad Eevillntngs
- Utskottet föreslagit och 3:<ie Riksstånd
godkänt, att fullständiga Specialer skola
hvarje år upprättas, hvarvid i de hittills brukliga
sa kallade Persedel Sammandragen, utom redan
varande, serskildte Cnlumner böra utvisa
så väl Tull värdet sorn inkomsten af inkommande
och inkomsten af utgående varor, ineller
utförde på Svenska Fartyg eller sådane
som med dem äga lika rättighet; äfvensom att
dylik uppgift bör upprättas öfver hvad sorn influtit
af varor, förde på främmande Fartyg, va*
terar Ja; den det ej vi 1, Nej;
vinner Nej;
så kommer upprättandet af sådane detaillerade
uppgifter icke att ovilkorligen föreskrifvas, utan,
på sätt Vällofl. Borgare-Ståndet antagit, så
Tidt möjligt är, verkställas,
Siats-Utskottets Betänkanden. *055
Efter Voterings-sedlames öppnande hafva
befunnits 89 Ja och 30 Nej, och, som Ja al ttå
vunnit, är i följd deraf första alternativet,
eller Bevillnings Utskottets af 3:ne Riks-Stånd
gillade Förslag, bifallet; — Hvilket allt Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla,
Stockholm den 7 Julii i8j8-
N:r 345, ■
Riksens Högloft. Stunders Förstärkta StatsUtskotts
Memorial angående Bevillnings-afgiften
för Consumtion-och Ö/*
ver flöd,
Samtlige Riks-Stånden hafva genom ProtocollsUtdrag
af den 4 och 7 i denna månad till Förstärkta
Stats - Utskottet öfverlemnat att afgöra
den fråga, rörande Bevilinings-Utskottets alternativa
förslag i 3 Art. af Bevillnings Förordningen
om afgift för Consumtion och Öfverflöd,
hvaruti Stånden stadnat uti o ika beslut; Och
har Förstärkta Stats-Utskottet, i följd häraf, anställt
omröstning öfver de af Bevillnings - Utskottet
uppgifne voterings - propositionérue, så
lydande:
Den, som bifaller t:sta alternativet af Bevilinings-Utskottets
den 25 sistl. Jupii jngifne
Förslag till III Art. i blifvande BevillnirigsStadgan,
angående Consumtion och Öfverflöd,
och att således inga afgifter för Tobaks förbrukning
uti densamma skola inflyta, voterar
Ja; den det ej vill Nej;
vinner Ney;
Stats-Utskottets Betänkande;
kommer ofvannämnde III Art. att blifva sadan
Som andra alternativet i berörde Förslag innehåller
och i följe deraf afgift för Tobaks nyttjande
att äfven äga rum.
Vid denna omröstning' hafva befunnits >>3
Ja och 66 Nej; och, som Nej alltså vunnit, korniner
ofvannärnmle III Art. att blifva sådan
sorn g:dra alternativet i berörde Förslag innehaller,
oell i följd deraf afgift för Tobaks nyttjande
att äfven äga rum: Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsam ligen anmäla.
Stockholm den 7 Julii l&xS.
N:r 346,’
'Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts ,
Utlåtande, angående Herr Munck af
Rosenschölds Memorial. och anslag af
medel till Löner för Ledamöt er ne i
den Commité, som skall utarbeta Förslag
tilt öfverftödige Embetens och
Tjänsters indragning och en förbättrad
arbets-method.
^enom Protocolls - Utdrag äf den 29 i näst»
ledne månad har Högloft. Ridderskapet och A<leln
till Stats-Utskottet remitterat Herr Munck
eif Rosenschölds gjorde Motion, att, sedan RiksStånden
beslutit nedsättande af en Commité,'
sot^i skall utarbeta en plan till öfverftödige Embetens
och Tjensters indragning samt en förbättrad
arbets-method vid de Publike Verken»
och för detta ändamål äfven sammandraga och
Stats-Utskottets Betänkanden.
redigera alla Stats - Ekonomiske Författningar,
det matte ett lämpligt arfvode, svarande mot
det som den redan för flere år sedan nedsatte
Lag-Commitéen uppbär, anslås för de blifvande
Eedamöterne af denna Comrnitée.
I anledning häraf får Stats-Utskottet upplysa,
att Riksens Ständer vid 1812 års Riksdag
till bestridande af nödige kostnader i och
för den Commité, om hvars tillförordnande 1
ofvanberörde andamål Riksens Ständer da i underdånighet
anhöllo, anslogo en Summa af 3000
R:dr årligen, hvilken ännu finnes qvarstående
på Allmänna Indragnings - Staten , med förklarande
derjemte, att, i fall denne Summa lunnes
otillräcklig, Kongl. Majt i Nåder täcktes utaf
Öfverskotterne på Stats-Verkets Inkomster, låta
förskjuta det som derutöfver kunde erfordras.
Då det nu beror af Kongl. Majus Nådiga
hepröfvande, huru den ifrågavarande Commitéen
ina komma att organiseras, samt, derest sådant
skulle ske i enlighet med Riksens Ständers
derom vid sista Riksdagen yttrade underdåniga
önskan, sålunda, att Commitéen sammansättes
utaf Embetsmän, hvilka med Löner å Stat äro
försedde, jemte visse Deputerade af Riksens
Ständers Fullmäktige i Ranken och RiksgäldsContoiret,
hvilka, för deras befattningar, likaledes
njuta arfvoden; så anser Stats-Utskottet
för närvarande något vidare anslag af medel
till desse Ledamöters aflönande och öfrige förefallande
kostnader såsom skrif-materialer toch.
trycknings - kostnader m. in. ej erfordras, utan
allenast, att det, såsom berörd! är, härtill afsatte
beloppet för behofyen upplåtes, med samm*
10 58 Stats Utskottets Betänkanden.
rättighet för Kongl. Majit derjemte, som ar
bestämdes, att derutöfver af Öfverskott å
S ats-Intraderne, lata förskjuta hvad som kati
finnas for ändamålet nödigt.: Hvilket vordsarnligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers be’
pro! vinde.
Stockholm den 8 Julii 18 i8.
N:r 34 j,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande, angående PensionsStats
reglerande för Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningens Idof-Stat.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har, i anledning
af derstädes gjorde anmärkningar, till
Stats - Utskottet återremitterat målet, angående
Kongl. Majus Nådiga Proposition, om medels
anslående till Pensioner för Högstsalig Hennes
Majt Enke Drottningens HofStat; hvarjemte
Hedervärda Bonde-Ståndet, med bifall tLi 1 hvad
Utskottet föreslagit, likväl tillagt den underdåniga
önskan, att Kongl. Majit täcktes vid regleringen
af nämnde Pensions-Stat i Nåder tillse,
an äfven den ringare Betjeningen varder,
utan afseende på viss ålder och tjenstetid, efter
billighet ihågkommen.
I anledning häraf har Utskottet till förnyad
handläggning upptagit detta ärende och
får dess ytterligare utlåtande deruti nu afgifva.
Stats-Utskottets Betänkanden. 7 o59
Kongl. Majit hade i Dess Nådiga Proposition
äskat, att Riksens Ständer, tiil Pensioner
för Högstsalig Hennes Majit Enke - DrottnIngens
HofStat, matte anslå en Summa af i 6,666
Ridr 32 sk. att efter Kongl. Majus Nådiga
pröfning och förordnande fordelas och anvaridas
utan någor bestämmande af grunder eller
vilkor dervid utaf Riksens Ständer; Och StatsUtskottet
tillstyrkte väl ock Riksens Hoglofl.
Ständer, att uppföra nämnde Summa till Kongl.
Majus Nådiga dispositinn; men trodde sig tillika
böra föreslå, att samma grunder, sorn vid
denna Riksdag blifvit lagrie för Pensionernes
beviljande åt den del af Kongl. Hof- Staten,
sorn tillhörde Högstsalig Konungens uppvakt,
ning, matte antagas äfven för de ifrågavarande
till en och samma Kongl. Hof - Stat förut
hörande Personer, och att åter för dem, sorn tillkommit
vid den nyligen reglerade Hof - Staten
för Hennes Majit Enke-Drottningen, matte tillämpas
nämnde grunder, så vidt det med billighet
och rättvisa kunde förenas i jemförelse
mot dem, som förut tillbragt en längre tid i
tjenst vid de Kongl, Hofven, Härvid har nu
blifvit hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
erindradt hufvudsakligen: att, med tillämpning
af de uppdragne grunderne, skulle Pensionstagarne
komma att till jublar blifva i saknad af
sådan förmån, emedan bland dem knapt någon
lärer finnas, som ej har serskild Eon; men att
det likväl vore en skyldig gärd af tacksamhet
mot Högstsalig Hennes Majit Enke, - Drottningens
minne, att, pä sätt Kongl. Majit i Nåder
äskat, anslå Summan utan alla vilkor lill Dess
So6o Stats-TJtsiottets Betiinkmiden.
Nådiga disposition för ändamålets att sådant
jemväl skulle instämma med Riksens Ständers
åtgärd i afseende på den , efter Högstsalig Enke-D,
otin ingen SOPHIA MAGDALENA, af
Kongl. Majt efter Nådigt godtfinnande reglerade
Pensions Stat, sorn sedermera skall blifvit
ökad för en del, och 1'.vilket Riksens Ständer
vid 18x3 års Riksdag hade erkänt; samt att,
da Utskottet sålunda föreslagit visse g.änsor för
Pensions regleringen och påräknat, att hvad som
med tillämpning deraf kunde besparas af förenämnde
Summa, borde komma Staten till godo,
så skulle för de af Högstsalig Hennes Majit
Enke - Drottningen till bestridande öfvertagne
oell best adde Pensioner åt andre i behof stadde
personer tillgång ej finnas och desse nödlidande
komma att sakna den hjelp och det understöd,
de förut åtnjutit och om hvars fortfarande
de gjort sig ett säkert hopp i stöd af Hennes
Majus ädla böjelse och välgörenhet mot
behöfvande; och har, under framställning häraf,
såsom en serskild motion Herr Friherre Fredrik
Hjerta föreslagit,. att en Summa af 3000 R:dr,
hvartill af förenämnde 16,666 Rtdr 32 sk. tillgång
kunde påräknas, måtte ans ås för desse enskildte
Pensioner; uti hvilken framställning fia»
re Ledamöter sig förenat.
Uti det förut afgifne utlåtandet har StatsUtskottet
anfört de skäl, uppå hvilka Utskottet
ansett enahanda grunder, som föreslogos för
upprättandet af Indragnings-Staten efter Högstsalig
Konungen, böra följas vid regleringen af
ifrågavarande Pensions-Stat; Och får i denne
del alltså nu vördsamligen åberopa berörde yt.
St&ts-Utsiottens Btlänkandtn'. a061
frände med förklarande, att Riksens Ständer redan
vid 1809 och 1810 arens Riksdag funno
Stats-Verket3 ställning kräfva de vilkor för Pensioners
åtnjutande å Rikets Stat, som i afseende
på Embets- och Tjenstemän, hvilka tillika
innehafva andre sysslor med Löner å Kronans
Stat, nu blifvit utsatte; samt att sådane undantag
äfven gjordes af Riksens Ständer vtd 1815.
års Riksdag, i afseende på den för Högstsalig
Hennes Majestät Enke - Drottningens SOPHIA
MAGDALENAS Pensionärer reglerade Staten.
Och, enär det serskildta förhållande dessutom
inträffat, att Högstsalig Enke-Drottningens Hof.
Stat, som nu skall pensioneras, för korrt tid sedan
blifvit antagen och försedd med högre Löner
än som åtnjötos af de förut till den Kongl.
Hof Staten hörande Personer, har Stats-Utskottet
funnit billighet och rättvisa, i förening med
Riksens Ständers åliggande, att i möjligaste
mån vid deras anslag inskränka Statens betungande,
fordra, att såsom sked t tillstyrka, det
Riksens Ständer till Kongl. Majus Nådiga bepröfvande
måtte öfverlemna, att efter förut lag.
de grunder, så vidt de finnas tillärnplige, bestämma
hvad ifrågavarande Pensionärer må böra
tilläggas i jemförelse till dem, som tillhört
samma Kongl. Hof-Stat och genom en längre
tjenstetid beredt sig ännu större anspråk i detta
hänseende.
Hvad den lägre Betjeningen angår, so-n egenteligen
med afseende på lefnads- och tjensteår
skulle tilldelas större eller mindre Pensioner;
så.har Stats-Utskottet för att utstaka de förhållanden,
sota kunde gifva någon anledning föc
2 oG 2
Stais Utsioiuis llttänkanden.
pröfnlngen af fleras rätt, uppgifvit visse lefnad:,
och tjenste-år, sorn borde vara upphundne;
men, som harvid kunde inträffa sådane fall ,
att någre af .betjeningen finnas nära men ej
lill fullo hafva tjent den utsatte tiden eller
hafva hunnit den fbreskrifne åldern, och i desse
händelser det synes pä Kong'. Maj is Ni*
diga urskiljande vid flen individuella regleringen
ankomma, att icke desämindre bevilja
sädane personer hvad dem i följd deraf skäligen
tilläggas hör; s \ och ehuru Sars Utskottet
icke .för-stallr sig annat, än att en sadan
tillämpning af de uppgifne gruriderne skulle
finnas med Riksens Ständers afsigt öfverensstämmande,
har likväl Utskottet, i anledning af
nu gjorde erindringar samt Hedervärda BoudeS'andels
tillägg vid dess bifall lill förra Utlåtandet,
trott sig böra tillstyrka, alt Riksens
Höglofl. Ständer, till förtydligande af deras
mening, förklara, att, hvad ornformäldte betjening
beträdfar, det jemväl öfverlemnas till Kgl,
Maj ts Nådiga åtgärd, alf, vid tillämpningen af
de lägde grunderne, tillse hvad billigheten brafver
i anseende till förékotnmande omständigheter,
så att, i enlighet tued Riksens Ständers ändamål,
skä'igt understöd må tilldelas den dertill
förtjente, men derutöfver någre personella
förmåner icke bestås.
Vidkommande för öfrigt Högstsalig EnkeDrottningens
enskildte Pensionärer, sotn af dess
ädelmod och ömhet för behöfvande varit understödde!
så saknade Stats-Utskottet vid ärendets
handläggning förre gången all uppgift och
underrättelse i denne del, hvarå Utskottet 1
StalS-Vtskottels Uttänkandert, 3063
annat fall icke hade underlåtit, att fästa afseende;
Och, sedan Utskottet af hvad som nu blifvit
andraget, fått anledning inhämta den närmare
upplysning härutinnan, att beloppet utgör
3,654 R:dr 32 sk., hvarutaf likväl utgå dels
underhålls-kostnaderne för 2tne vid Institutet
för Blinde och Döfstumme intagne Gossar 30a
R:dr, som när desse afgå böra upphöra och besparas,
dels ock till Stadens fattige 600 Tv.dr
och till Hennes Majrt Drottningens Hospital
300, hvilka sistnämnde 2:ne Summor af tillsammans
goo R:dr icke kunna Siats-Verket påföras;
så, och enär för öfrigt desse Pensioner,
utgörande, efter afdrag af berörde goo R:dr,
<2-754 R:dr 32 sk., till den del desamma äret
anslagne verkligt behöfvande personer, synas
böra såsom en tack san; bet igard åt Högstsalig
Hermes Majus minne bestås så länge innehafvarne
lefva och äro derutaf i behof, hemställer
Stats * Utskottet, det Riksens Höglofl. Ständer*
i underdånighet till Kongl. Majus visa och
Nådiga bppröfvande äfven öfverlemna att låta
tilldela desse Pertsionairer hvad dem anses böra
fortfarande tillgodokomma och Staten skäligen
ina vidkännas samt hvartill den af Kongl.
Maju i Nåder äskade Sutlima, efter hvad Utskouet
äger säker anledning förutsätta, äfven
lernnar tillgång. Hvilket allt vördsammeligen
uriderstäiles Riksens Höglofl. Ständers pröfning
och åtgärd; Hvarvid Utskottet ock skolat anmäla,
att Dess förra yttrande är bifallet af Högvördige
Präste - Ståndet deri 4 samt af Vällofl.
Borgare-Ståndet den 3 i denna månad.
Stockholm den 8 Julii 1818.
So64 Stats-Utskotteis Bttånkandcn.
N;r 348.
Riksens Hi)g lojt. Ständers Stats - Utskotts
Memorial, rörande Creditiven enligt
63 §. uti 1S09 års Regerings - Form.
^Enligt 63 §. uti 1S09 års Begerings - Form,
skola for oförsedde händelser, 2:rie serskilda tillräckliga
Summor vid hvarje Biksdag afsättas
och anslås till Kong'. Majus Hoga disposition.
Och är det med anlädning häraf Stats . Utskottet
får vordsamligen föreslå och tillstyrka, att
den större Summan, som från Banken skall utgå,
måtte bestämmas till Två Millioner Riksdaler,
och den andra, likasom vid förra Riksdagen,
anvisas på Biksgälds - Cotitoirei till
belopp af E11 Million Fem Hundra Tusen
(1,500,000) Riksdaler Banco, hvaraf En Tredjedel
vid utomordentlige tillfällen och behof,
uppå Kongl. Majus Nådiga tiilkännagifvande
härom, från Contoiret utbetalas; men de öfrige
Två Tredjedelarne eller En Million Biksdaler
icke utan i fall af utomordentlige Försvars-anstalter;
Och må hela Summan af En och En
half Million Biksdaler aflemnas uti RiksgäldsContoirets
Credit Sedlar efter fastställd reaiisations-grund;
Hvilket Rikets Höglofl. Ständers
bepröfvande vordsamligen underställes.
Stockholm den 8 Julli i8i8>
Stäts-Utskottets Betänk anden. 2065-
N;r 349.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Memorial om nägra förändringar i
Reglementet för Riksgälds - Contoiret.
V id innevarande Riksdag äro af Rikets Höglofl.
Ständer åtskillige Beslut fattade, hvilka röra
Biksgälds-Verket, och af sådan beskaffenhet,
att de höra intagas uti det vid 1815 års Urtima
Riksdag af Rikets Höglofl. Ständer för Riksgälds
Contoiret faststäldte Allmänna Reglemente.'
Men, då detta Reglemente i allt öfrigt befunnits
icke tarfva någon ny redaction, samt förändringarne
endast förekomma uti a:dra och ^.Ae Artiklarne;
så har Stats-Utskottet låtit omarbeta
desse 2.’ne Artiklar. Och torde, i händelse vid.
redactionen af de ställen, som skola undergå förändring,
och hvilket af narlagde Förslag närmare
inhämtas, något icke skulle vara att anmärka,
ifrågavarande 2:ne omarbetade Artiklar,
i likhet med hvad som skett vid 18x2 års Urtima
Riksdag i Örebro roed det vid xgog och
1810 årens Riksdag faststäldte Allmänna Reglemente
för Riksgälds-Contoiret, få utfärdas under
benämning af Förändringar och Tillägg uti
det vid X815 ars Urtima Riksdag af Riksens Ständer
för Riksgälds-Contoiret utfärdade Reglemente}
som i allt öfrigt blifver till efterrättelse gäll ande i
gjorde och faststälde vid Urtima Riksdagen i Stockholm
är 1818. Hvilket Rikets Höglofl Ständer»
närmare bepröfvande> vordsamligen underställe*.
Stockholm den 8 Julii 1818.
Bihang till Riks-St. Trot. i$i7. igig,
2066 Stats-Utskottets Betänftanden.
Förslag till Förändringar och Tillägg uti
det vid 1815 urs Urtima Riksdag af
Riksens Ständer faststäldte Reglemente
Jör Riksgälds-Conioiret.
-1815 ärs Reglemente.
2. Art.
l- §.
f il! liqviderande af den
■uti nästföreståendeArtikel
ornförmäldte Gäld
och fullgörande af de
serskilde Förbindelser,
hvilka dessutom blifvit
Riksgälds-Contoiret ålagde,
äro nedan uppräknade
Fonder och Inkomster
Riksgälds-Contoiret
tillslagne, nemligen:
1:0
Alla Restantier å
Contoirets äldre Fonder,
jemte den sa kallade
Allmänna Bevillningen,
som för innevarande
år skall erläggas.
Sto Odisponerade Behållningen
af de fiån
Kongl. Majus och Rikets
Krigs - Collegiuin till
Biksgälds Contoiret öf
-
iVy Reda dion.
2. Art.
1. §.
*1 ill liqviderande afden
uti nästförestående Artikel
ornförmäldte Gäld
och fullgörande af de
serskilda Förbindelser,
hvilka dessutom blifvit
Riksgälds-Contoiret ålagde,
äro nedan uppräknade
Fonder och 1 n«
komster Riksgälds-Contoiret
tillslagne, nemligen
:
1:0 Alla Restantier å
Contoirets äldre Fonder,
jemte den så kallade
Allmänna Bevillningen,
som för innevarande
år 1818 skall
erläggas.
2:0 Odisponerade Behållningen
af de från
Kongl.Majus och Rikets
Krigs - Collegiurn till
Riksgälds-Contoiret öf
-
Stats-Utskottets Betänhandenl 2067
verlemnade Cassors medel.
3:0 De, enligt Riksens
Ständers Beslut vid innevarande
Riksdag, till
Riksgälds-Contoiret öf«
verlemnade f. d. Konungen
enskildt tillhörige
medel.
4:0 Riksgälds-Contoirets
Fordringar för ut
lånte
medel.
5:0 Den så kallade
Allmänna Bevillningen,
som Riksens Ständer vid
innevarande Riksdag sig
åtagit tiil ett påräknadt
belopp af Två millioner
Sex hundra Tjugu
Tusen (2,62 o,ooö)R;dr,
(hvarunder äfven inbegripes
den Bevillning,
som förut utgått under
benämning af BränvinsConsumtions-afgift
samt
Fandt-Tulls ersättning;)
och hvilken så kalla
-
verlernnade Cassors medel,
samt den under Kgl.
Bergs - Collega disposition
och förvaltning f,
d. ställde Cassa, som,
enligt Riksens Ständers
Beslut, till RiksgäldsContoiret
skall öfverlemnas.
3:0 De f. d. Konungen
enskildt tillhörige
medel.
4:0 Riksgälds-Contoirets
Fordringar för Ullånte
medel.
5:0 Den så kallade
Allmänna Bevillningen,
som Riksens Ständer vid
innevarande Riksdag sig
åtagit till ett påräknadt
belopp af Två millioner
Fem hundra Åttatio
Tusen (2,580,000) R:dr,
(hvarunder inbegripes
den Bevillning, som förut
utgått under benämning
af Bränvins Consuintions
- afgift och
Fandt-Tulls ersättning;)
och hvilken så kallade
3 0Gg Stats-Utskottets Betänianden.
de Allmänna Bevillning
kommer att utgå ifrån
och reed år 1816.
6.0 Den så kallade ordinarie
Dicenten till on
årlig Summa af Fyratio
Feni Tusen (45,000)
Riksdaler.
7:0 Skatterättighetsinedel,
hvilka inflyta
för de Kronan behållrie
Hemmans försäljande til
Skatte.
g:o Observations-medel,
härrörande ifrån re
1
t
visionen af räkenskaperne
öfver sådane medel,
livi'ka äro ställde under
Riksens Ständers omedelbara
disposition
och i Riksgälds Contoiret
skola redovisas.
g:o De Auctions-medel,
hvilka kunna falla
for Kronan tillhörige
hus i Städerne; härifrån
likväl undan tagne sådane
hus och byggnader,
som äro inköpte för Kgl.
Amiraliieiet i Carlscrona
och Allmänna Magazins
Inrättningen,
10:0 De Öfverskott på
Stats-Verkets Inkomster
Allmänna' Bevillning
kommer att utgå ifrån
och roed 181g.
6:0 Den så kallade ordinarie
Licenten till en
årlig Summa af Fyratio
Fem Tusen (45,000)
Riksdaler.
7:0 Skatterättighetsmedel,
hvilka inflyta
för de Kronan behållne
Hemmans försäljande til
Skatte.
8:0 Observations-medel,
härrörande från revisionen
af räkenskaperne
öfver sådane medel,
som äro ställde under
Riksens ' Ständers omedelbara
disposition och
i Riksgälds - Contoiret
skola redovisas.
g:o De Auctions-medel,
som kunna falla för
Kronan tillhörige hus
i Städerne; härifrån likväl
undantagne sådane
hus och byggnader, som
äro inköpte för Kongl.
Amiralitetet i Carlscrona
och Allmänna Magazins
Inrättningen.
10:0 De Oföerskott på
StatsVerkets Inkomster,
Stats-Ucsiottets Betänkanden. 3069
för ar j 8 1 6 och påföljande
åren, hvilka kunna
uppkomma,sedan den
utaf dylika Öfverskottsmedel
vid denne Riksdag
bestämde Summa af
200,000 R:dr ? som till
StatsVerkets behof hvarje
år får disponeras, blifvit
innehållen.
2. §.
Riksgälds - Contoiret
äger, att med Discont
-
hvilka, i följd af den
vid innevarande Riksdag
skedde Stats-Reglering,
från Kongl. StatsContoiret
aflemna^, emot
Riksgälds-Contoiret
åtagen förbindelse,
att, efter Reqvisition,
hålla Kongl. Stats-Contoiret
till handa hvad
som ingjligen skulle kunna
brista uti StatA-Verkets
beräknade Inkomster
för år 1819 och
nästpåföljande åren.
Jemväl skola ifrån
Randt- Ranterierne till
Riksgälds-Contoiret levereras
Skatte-köpeskillingar
för Recognitionssamt
Kronans öfrige disponible
Skogar, hvilka
Skatteköpeskillingar
komma att Kongl, Maj:t
till handahållas, de förre
för Försvars-Verket
samt Arméens Materiella
behof och de sednare
för Flottor nes be*
hof,
2. §.
Riksgälds - Contoiret
äger , att med Discont
-
2070 Stuts-ZJtskottets Betänkandert.
villkor och mot Två procents
ränta i Riksens
Ständers Banque begagna
en Summa af Två
Millioner R:drJ och derest
lill Credit-Sedlars in
lösen ytterligare biträde
skulle tarfvas, bör det,
mot enahanda villkor, af
Banquen meddelas, sedan
vid hållit sammanträde
imellan Fullmägtige
i Banquen och Riksgälds-Conioiret
behofvet
blifvit uppgifvet.
7. Art.
1, 3, 3 och 4 §,
5- §.
1. mom. Emot det
Riksgälds • Contoiret får
disponera alla inflytan
-
villkor och mot Två (a)
procents ränta, i Banken
begagna en Summa
af Två (2; Millioner
Riksdaler; och derest
till Credit-SedlarS inlösen
ytterligare biträde
skulle tarfvas, bör det emot
enahanda villkor, af
Banken meddelas; dock
under förbehåll, att dispositioner
på Extra Di*
scont Biträdet icke ske
i annat förhållande, än
att Credit-Sedlar till ett
deremot svarande belopp
infrias. Äfvensom
nya Credit- Sedlar icke
få utgifvas till större
Summa, än som var utelöpande
den 31 December
1814; hvarvid
undantag likväl eger rum
för hvad uppå det mindre
Creditivet skulle
kumma att disponeras.
7. Art. '
j, 2, 3 och 4 §. §. oför
förändrade.
5- §•
i. mom. Emot det
Riksgälds-Contoiret får
disponera alla inflytan
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 2071
de Restantier uppå 1314 de Restantier uppå 1817
och förra årens Bevill;- och förra arens Bevillning,
jemte den Allmän- ning,jemte den Ali manna
Bevillning, som, en- na Bevillning, sorn, enligt
1812 ars Förordning, ligt 1 8 1 5 års Förordning,
koinmer att utgöras, äf- kotniner att utgöras, äfven
för detta år, skall ven för innevarande år
Riksgälds Contoiret af- 18x8, skall Riksgäldslemna:
Contoiret, efter Reqvi
Till
Riksens Ständers si tioner, hålla Kongl»
Banque Tte hundrade Stats-Contoiret till hanTusende(3oo,
000) Riks- da följande Summor,
daler inom 1815 års slut, nemligen :
såsom Amortissements- 1.0 De Tre hundra
Fond till öealisationens Sextio jTusen (360,000)
verkställande, enligt 4. Riksdaler, hvilka för
§. uti 1800 års Riks- 2:ne sista Qvartalen af
dags-Beslut, och likale- innevarande år 1818
des inom 1816 års slut uppå årliga Summan af
Tre hundrade Tusende Sju hundra Tjugo Tu
(300,
000) Riksdaler, el- sen (; 2 0,000 ' Riksdaler
ler tillhopa Sex hundra- skola utgå, såsom ersättde
Tusende (600,000) ning till Stats-Verket
Riksdaler. för den del af Tull-I n
Till
Kongl. Stuts Con- komsterne, sorn är antoiret
efter Reqvisitioner slagen till godtgörande
följande Summor; af Bankens Förskott till
xto De Trehundrade 1808 och 1803 årens
Sextio tusende 360000' krig.
Riksdaler, hvilka för 2:0 Femton Tusen
2:ne sista qvartalen af (15,000) Riksdaler, såinnevararide
år 1815, söm för innevarande år
uppå årliga Summan af 1818 återstående Ränta
Sju hundrade Tjugo Tu- och Capital-afbetalning
2072
Stats-Utskottets Pefänkanden.
sende Riksdaler skola pl det är 1811 i Ban.
utgäsåsom ersättning till ken lyftade mindre CreStats
- Verket för den ditivet.
tiel* af Tull-Inkomster- 3:0 Sjutio Tusende
lie, som är anslagen till (70,000) Riksdaler, sågodtgörande
af Bankens som outtagen återstod.
Förskott till 1808 och uppåanslaget föi åri8i7
180g årens krig. till Stats-Behofvens fyl
2:0
Femton Tusende lande.
(13,000) Riksdaler, så- 4:0 En million Fysom
för innevarande år ra hundra Tjugo Tusen
återstående ränta och (1,420,000) Riksdaler,
Capital - afbetalning på likaledes anslagne för år
det år 1S11 i Banquen 1818 -till Srats-Behoflyftade
mindre Credi- vens fyllande,
livet. 5:0 Fem Tusen Sex
3:0 Två hunöade Fy- hundra Tretio (5,630)
ra Tusende Nio hundra- Riksdaler, Nio (g) skilde
(204,goo) Riksdaler lingar Ellofva (11) r:st
Sju (7) Skiilingar 2 r'st., såsom innevarande års
såsom outtagen återstod ränta å Kongl. Krigsuppå
anslaget till Stals* Collegii f. d. Cassors
Behofvens fyllande för medel.
år 1814. 6:0 Den för inneva
o
*
4:0 Atta hundrade Fy* rande år belöpande ränta
Tusende Nio hundra- 1a för Kongl Bergs Colde
(804,900) Riksdaler lega f. d. Cassors meSju
(7) skiilingar Två del ; hvilken ränta för
(2) r:st.; Likaledes an- hvarje år utgör Ett Tuslag
till Stats-Behofvens sen Tre hundra Fyrafyllande
för innevaran- tio (1340) Riksdaler
de år 1815; och Fyratio Tre (43) skil
5:0
Fem Tusende Sex lingar Två (2) r:st.
hundradeTrettio(563o) Räntan så val för
Stats-Utskottets Betänhandeni 2073
Riksdaler Nio (g) skil- Kongl. Krigs - Collegii
lingar Ellofva (11) r:st f d. Cassors medel, som
såsom ränta för de från för Kongl. Bergs ColleKongl.
Maj:ts och Ri- gii f. d. Csssa godtketsKrigs-Collegium
af. göres Stats-Verket äf«
lemnade Cassors medel, ven de nästpåföljande
och hvilken Summa för åren vid hvarje års slut;
år 1815 och påföljande dock artmärkes, att ränåren,
inom hvarje års lan å Kgl. Krigs-Colslut
skall hållas Stats- legii f. d. Cassors rneVerket
till handa. del för år 1819 och allt
2. mom. Den så kalla- framgent utgår endast
de Allmänna Bevillnin- med Fem Tusen Ett
gen,RiksensStänder vid hundra Tretio (5130)
denne Riksdag sig åta- Riksdaler, Nio (g)skilgit
till en påräknad är- lingar Ellofva (11) r.st
lig Summa af Två Mil- årligfen, och upphörer
linner Sexhundrade Tju* deremot med innevarangu
Tusende 2,620,000) de är 1818 den ränta
Riksdaler, och hvilken af En procent, sorn Statsskall
utgå för år 1816 Verket hittills godtgjort
och följande åren till uppå den till Malmö
nästa Riksdag, kommer Stad frånRiksgälds-Conatt
lefvereras till Riks- toiret utaf sistnämnde
gälds-Contoiret oc:r der- Cassors medel utlånte
städes redovisas; hvar- Summa,
emot utaf samma Be vill- 2. mom. Den så källäng
följande Summor lade Allmänna Bevillskola
årligen från och ringen , som Riksens
nied år 1816 från Riks- Ständer vid innevaran-1
gälds-Contoiret, efter de Riksdag sig åtagit,
Reqvisitioner, till Kgl. till en påräknad årlig
Stats-Contoiret ailemnas, Summa af Två millin
o
nemligen:
ner Fem hundra Atta
-
®°74 Stat 3- Utskottets Betänk anden.
1:0 Sju hundrade Tju- tio Tusen (2,580.000)
go Tusende (720,000) Riksdaler, och[ hvilken
Riksdaler, såsom ersätt- skall utgå för år 1819
ning till Stats Verket och följande åren intill
för den dei af'lull In- nästa Riksdag, kommer
komsterne, till eli lika att levereras til Riksbelopp
årligen, sorn är gälds-Contoiret oph deranslagen'
till ersättning städes redovisas,
at Bankens Förskott till Utaf dennåhBevillning
1808 och 180g årens skola följande Summor
krig. årligen ifråri och med år
2:0 Tretiö Tusende 181g, efter Reqvlsltio(30000)
Riksdaler till ner, hållas Kongl. StatsRänta
och Capital-af- Contoiret till handa,
betalning å det i Rån- nemligen:
ken år 1 311 ly flade min- 1:0 Fem hundra Tudre
Creditivet. sen (500,000) Riksdaler,
3:0 En Million Fyra såsom Capital - afbetalhundrade
Tjugo-Tusen- ning och ränta, så väl
de (1,420,000) Riksda- å Bankens Försträckninler
till Stats Eehofvens gar till Stats-Verket till
fyllande. 1808 och 1809 arens
A de Summor,; hvil- krigskostnader, som å det
ka till Stats-Verket sko- år 1811 lyftade mindre
la aflemnas, mage Full- Creditivet, och hvaraf
mäktige meddela För- Ett hundrade Tjugu
skott; så] vidt Riksgälds- Fem Tusen (125,000)
Contoirets jPennirtge- Riksdaler hvarje Qvartillgångar
det medgifva; tal erläggas,
dock endast för det lö- 2:0 En million Sex
pande året, hvilket räk- hundra Sextio Sex Tunäs
från den Förste (1) sen Fyra hundra Femtio
Mars det ena året och Två (1,666,452) Riks*
till den Förste (i)Mars daler, Ellovafii)skillin-*
Stats-Utskottets Betänkanden. 2075
det nast påföljande. Således
må förskottsvis till
Stats-Verket utbetalas
emellan den Förste (1)
Mars 1816 och den Förste
1 Mars 1817 hvad
Stats-Verket för år 1816
tillkommer; hvaremot
någre Förskott till StatsVerket,
sträckte utöfver
det löpande året icke få
beviljas, utan äro stränligen
förbudne, så att
före den Förste (uste)
Mars 1817 något icke
får förskjutasjuppå 1817
års anslag o. s, v.
Hvarje år '1 April manad
bär ordentlig Liqvid
imellan StatsA er-^
ket och Riksgälds-Contoiret
upprättas fö,r det
gar Sex (6) r:st. till StatsBehofvens
fyllande.
A desse Summor -må
Förskott meddelas, så
vidt Riksgälds-Contoirets
Penninge-tiligångar
det medgifva; dock endast
för det löpande året,
hvilket räknas från
den Förste Mars det ena
året och till den
Förste Mars det nästpåföljande.
Således må
förskottsvis till StatsVerket
utbetalas emellan
den Förste Mars
1819 och den Förste
Mars 1820 hvad SiatsVerket
för år 181g tillkommer;
hvaremot någre
Förskott till StatsVerket,
sträckte utöfver
det löpande äret icke fa
beviljas,utan äro strängligen
förbudne, så att
före, den Förste (uste)
Mars 1820 något icke
får förskjutas uppå samma
års anslag o. s. v.
Hvarje år i April månad
bör ordentlig Liqvid
i mc lin Stats-Verket
och RiitsgäldsContoiret
upprättas för det
Statsutskottets BetänkanJen.'
nästföregångneåret samt nästföregångne året samt
2:ne Exemplar af den- 2:ne Exemplar af denne
Eiqvid uts-krifvas, af ne Eiqvid utskrifvas, af
hvilka det ena, försedt hvilka det ena, försedt
ined Kongl. Stats - Con- med Kongl. Stats-Contoirets
godkännande, å- toirets godkännande, äterställes
Riksgälds- terställes till RiksgäldsContoiret,
för att såsom Contoiret, för att såsom
verification dess Huf- verification dess Hufvud-Bok
biläggas, och vud-Bok biläggas, och
det andra, med påteck- det andra, med påtecknad
approbation af Full- nåd approbation af Fullmäktige,
qvarstannar u- mäktige, qvarstannar uti
Kongl. Stats-jContoi- ti Kongl. Stats-Contoiict.
ret.
N:r 350.
Riksens Högloft. Ständers Stais - Utskotts
Utlåtande, uti den af Högloft. Ridders
kape t och Adeln remitterade fråga
om dispositionen af de för Allmänna
Magazins-Inrättningen och Maniljäct
ur-Di sconten ans lagné medel.
Sedan Rikets Höglofl. Ständer vid denne Riksdag,
angående de för Allmänna Magazins - Inrättningens
behof vid Urtima Riksdagen år
3815 beviljade Två Millioner R:dr, sorn, under
„vanlig Discont-rättighet, skulle af Banken be-j
rörde Inrättning tillhandahållas, förklarat samma
ans!ag fortfarande böra äga rum till Kongl.
Majris Nådiga disposition, likväl med dervid
Stais-Utskoltets Betänkanden. 2077
stadgadt vilkor, att, om Rikets Ständers till
granskning af Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens
Räkenskaper och förvaltning förordnade
Revisorer skulle finna de af Rikets Ständer vid
denne Riksdag fastställde grunder för förvaltningen
af Magazins - Inrättningens från Banker!
erhållne Creditiv vara uppenbarligen öfverträda
de, Revisorerne i sådant oförmodadt fall skulla
äga, att hos Banco - Fullmäktige inställa utbetalningen
eller i vanlig väg påbjuda indrifning
af Creditivet till det belopp att blott , halfpar-,
terten deraf återstoue, likväl sålunda, att beslutet
derom borde vara genom omröstning bifallit
af §idelar bland Revisoreine, att alldrig mer
än hälften af Creditivet finge vid sådant tillfälle
inställas eller indragas, och att tiden för
denria indragning skulle af Revisorerne bestämmas,
på sätt de funno nödigt och lämpligt; äfvensom
Riksens Ständer, beträffande det till
Manufactur-Discont-Fondens förstärkning vid
denne Riksdag å Banken ställde Creditiv för
508,713 R:dr 36 sk. 7 r:st., hvarigenom, med
det förut anslagne belopp, Bankens hela bidrag
till Manufacturernes och Fabrikernes understöd
kornme att utgöra jemt En Million R:dr, likaledes
förordnat, att, i händelse Revisorerne, vid
granskning af Manufactur-Discont-Forideris förvaltning,
skulle finna större eller mindre del af
Fondeus hela belopp vara disponerad och förvaltad
i annan väg eller efter andre grunder,
än Rikets Ständer såsom vilkor för ytterligare
bidrags meddelande riu bestämt och Reglementet
för Manufactur - Disconten af den 12 Februarii
1817 i allt öfrigt innehåller , Reviso~.
2078 Stals-Utskot:ets Betänkanderi.
rerne agde, så vida Två tredjedelar af dem i
Beslutet instämde, att genom Fullmäktige i
Banken genast låta indraga det ytterligare tillskott
för Fabrikernes understöd, som nu beviljades:
Men Kongl. Maj:t, efter inhämtande häraf,
genom Skrifvelse tili Rikets Ständer af dea
15 i denna månad i Nåder förklarat, det Kongl.
Majit af anförde skäl ansett sig icke böra gilla
och antaga de vilkor, som af Rikets Ständer således
blifvit fästade vid beviljandet af ifrågavarande
anslag till understöd för Magazins-Tnrättningen
och Manufactur - Discont- Fonden ,
samt att del vöre Kongl. Majus föresats, att, i
afseende på förvaltningen af desse Inrättningar
och dispositionen af de för dern anviste anslag,
meddela sådane efter omständigheterne lämpade
föreskrifter, som med Rikets val, Rikets Ständers
skäliga öaiskningar och det åsyftade ändamålet
närmast instämma; Så har i anledning
häraf hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Herr Grefve J. M. Spens, under förutsättande
deraf, att, då Kongl. Majit i Nåder sålunda icke
gillat vilkoret), hvarmed omförmäldte Creditiv
äro af Rikets Ständer ställde, sjelfva anslagen
ock med detsamma upphörde, såsom ny
motion framställt angelägenheten och nyttan
af berörde bidrag ej mindre i afseende på de
ändamål, sorn ligga till grund för Inrättningarne,
än ock utur skäl alt de örn Rörelse-Capita
ets belopp vid denna Riksdag skedde regleringar
derigenom skulie rubbas och förfalla,
samt i följd deraf föreslagit, att ofvanberörde
för Magazins - Inrättningen och Manufactur-Disconten
bestämde Sumtr.or måtte beviljas att ut
-
Stats-Utskottets Betiinkunden.
3079
ga antingen under enahanda vi kor, som hittills
för dylike biträden \rarit föreskrifne, eller
andre, endast de blifva sådane, att.Creditiveris,
utbetalning såsom högst nödig och hufvudsakelig,
i alla händelser icke kommer att
uteblifva, uti hvilken framstäl ning sig förenat
åtrkiliige Ledamöter af Högled. Ridderskapet
ocli Adeln, sorn, vid iletta förhållande, genom
Protocolls - Utdrag näsiledne dag till Stats-Utskottet
remitterat Herr Grefve Spens's Motion
jemte de öfrige Ledamöternes anföranden med
anmoden till Utskottet, alt deröfver med utlåtande
i dag inkomma.
Vid detta arendes förehafvande har StatsUtskottet
inhämtat, att Högvördige Präste-Ståndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet vid emottagande!
af Kongl. Majtts ofvan högstberörde
Nådiga Skrifvelse nästledne dag sammanstämmande
sig utlåtit, att sedan Riksens Ständer
ansett Creditiven för Allmänna Magazins- Inrättningen
och Manufactur Disconten, i anseende
till det allmänna behofvet deraf, böra fortfara,
hade bemälte Stånd, i anledning af hvad
Kongl. Majit nu täckts i Nåder förklara, funnit
frågan om de, Riksens Ständers Revisorer, i
afseende på en del af desse CreditiverS indragning,
tillagde rättigheter böra förfalla och denna
omständighet, såsom ett tillägg i RiksdagsBeslutet
och Instructionen för nämnde Revisorer
iakttagas; äfvensom Vallöf]. Borgare-Ståndet,
elter erhållen del af Kongl. Maj:ts åberopade
Nådiga Skrifvelse, beslutit, att densamma
skulle Kand Riksdags - Handlingarne förvaras
»arnt innehållet deraf i Protocollet intagas;
goSo Stats-Utskottels Eetänkandeni
hvarjemte åt Expeditions-Utskottet skulle upp.
dragas, att i Riksdags-Beslutet införa hvad Xgl.
Maj-.t nu i Nåder förklarat, samt Stats- och Ban.
co-Utskotten häraf erhålla del , för att låta sådant
komma till Bankens och Riksgälds • Gontoirets
Fullmäktiges kännedom.
Stats - Utskottet har, vid öfvervägande af
hvad sålunda förekommit, funnit, att, da ligh
Majit i Nåder förklarat Sig ej kunna med ofyarinämnde
af Riksens Ständer fästade vilkor
vid Creditiven, gila och antaga deras Beslut,
hafva ock anslagen derigenom upphört och frågan
om dess« Créditiv blifvit fözsatt i det skick,
densamma var, förr, än Beslutet vidlogs; i följd
hvaraf Stats - Utskottet nu trott sig böra målet
tiil förnyad handläggning upptaga.
De rvid har Stats - Utskottet likväl funnit,
huruledes uppå förut anförde skäl desse Creditiv,
ej mindre för Allmänna Magazins■ Inrättningens,
än ock för Manufactur-Diseontens ändamål,
äro af den vigt och angelägenhet, att
deras fortfarande, på sätt Riksens Ständer redan
fastställt, bort tillstyrkas, endast med undantag
af den för Revisorerne stadgade rättighet,
att i visse fall låta inhibera desse Creditiv,
eller indraga de utbetalte medlen, hvilken
rättighet således skulle komma att helt och
hållet förfalla; och hemställer alltså Stats - Utskottet,
det Riksens Höglofl. Ständer matte nu
vidtaga det Beslut, att omförmäldte anslag skola
till de redan stadgade beloppen utgå, samt,
under åberopande af hvad deras underdåniga
Skrifvelse i allt öfrigt innefattar rörande Föryaltnings-grunderne
för nämnde Inrättningar,
StalS'Utslotte7is iteliftikanderil a"682
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att
samma grunder måtte tillämpas vid dispositionen
af de anslagne medlen, äfvensom uti det
Reglemente för Magazins-Inrättningens Styrel-'
se, sorn Kongl. Majit i Nåder tä'ckes, i anledning
af Riksens Ständers underdånigt anhållan,
derom, låta upprätta; Hvilket vördsamiige.o underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande;
Hvarvid en Fedamots yttrade mening uti
en serskild omständighet bifogas.
Stockholm den 18 Julii 1818.
Rå Höglofl. Ridderska- På Högvördige Präste
Ståndets
Fedamöters
vägnar.
Vilh. Påve,
På Hedervärda BondeStåndets
Fedamöters
Vägnar.
Per Persson,
C. Tunelius.
Utdrag af Vrotocollet hållet hos Riksens
Höglofl. Ständers Stats - Utskott vid
Ur t lina Riksdagen i Stockholm den 18
fulli 13x8.
D. Upplästes den från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, nästlidne dag, till Utskottets
åtgärd remitterade motion af Herr Grefve JJ
M. Spens, angående dispositionen af de, för AllMihang
titi Riks,St. Prot. igij. igig. 4\de Sami. N:r sfr, sCz.
pet och Adelns Fedamöters
vägnar.
Carl De Geer.
På.Vällofl. BorgareStåndets
Fedamöters
vägnar.
IL. 2V. Schwan.
äö8& Stäti-Utskotiet$ Betänk anden.
Inanna Magazins - Inrättningen, samt Manufaé*
tur-Uiscönten, anslående Creditiver, jemte flere
Ledamöters i Samma ämne hafde yttranden;
Hvarvid, i anledning af derom Herr Landshöfdingen
Friherre J. Cedtrsiröms väcfäté fråga |
huruvida Herr ÖfVerMte - Lieut#nant«n Palman,
såsom nu mera utsedd till en bland Riksens
Höglofl. Ständers Fullmäktige vid RiksgäldsVerket,
kunde vidate deltaga uti Utskottets öfverläggningärj
Utskottet ansåg* att, då Herr Öfverste
-Lieutenar.tens åtgärder i och för berör*
de befattning :cke, i något fall, liomme under
detta Utskotts granskning och bedömande* khnde
éj feller Herr Öfverste-Lieutenanten förmenas,
att Ulskottetå öfverläggningai: bivista, samt
uti dessi .Beslut deltaga; Hvaremot Hefr Landshöfdingen
Friherre J. Cederström, under åberopande
af 41 §• 1 Riksdags-Ordningen , förklara*
de sig finna Herr Öfverste-Lieutenaiiten Pallman,
i egenskap af Riksgälds-Fullmäktig, icke
tillika kunna Vjara Ledamot äf Stats-Utskottet;
Hvilken serskilta mening, uppå begäran, skulle
åtfölja till jtikseng Höglofl. Ständer. — Soid
ifvan,
Bx Pfotoeollo
i. C. Lorich♦
Förtekning
pä 4:de Samlingens innehåll.
Stats - Utskottets Memorial och Betänkandeä
angdend*
N:r , . , ;Si(i*
1. Sekreterare för Riksgiilds-VerketsArfender r
Utskottet * ■ 3*
2. ankomsten af Nådiga Propositionen örn
St ats* Verket * 1 - * 4*
3. Krorto-Uppbördéfts verkställande 1 * 4*
4. ökad Kansli-Betjening - - *
5. medel till Riksdags-Utgifterne • a 8.
6. tryckning af Landshöfdingarnes Årsväxts.
Berättelser * b - 1 . * 9*
7. tryckning af Riks-Ståndens Protokoll med
Bihang 4 1 r . “ lr*
g. tryckning af Revisorernes och Justitie-Ombudsmännens
Berättelser . » • *4
9. Auditören iJOranges antågande söm Kamrerare
ii. i “ f7*
xo« Kostnader i ofch för upplåtandet äf.Krtngsholrris
Krono-BrännerbBygghadfef till Kurt
hus för Stockholms Stad och' Län 4 * 18-
11. Hjelmare Slussverks ombyggande * , - 31*
12. Ståts * Kommissarien Widegrens artsökning
om Förskott på Arfvode 5 - . * a34
13. underhållandet äf Landskrona Städs hamn 25*
ip Arbets • och Korrektions*hus*Inrättning i
Malmöhus Lärt * - 4 . * a7*
15. aflidne Regerings * Rådet von Schevens irt
nestående
Pension * 4 * * 2§;
lC. Lånbiträde till Landskron! Stads Kyrkobyggnad
* • 4 * . * 3a<
1*/. de förra BeVillningarhes fortfarande för ar
1818 - & 1 4 1 .* 33‘
18. anmärkningar i frågan örn Summan till
Riksdags-Utgifterne - - ' 34*
itj. tryckning af Allmänna Indragnings-Stäten
Saint Speciellé Staterna * 4 * 3®k
innehåll.
N:r Sid.
so. Stats»Anslaget för FattigvårdS-Inrättningen
i Carlskrona » - - - »38*
itfr. Kostnaden till undersökning om uppränning
af Clar» Elf . . . . 45.
52. anstånd med iudrifvandet af Norrbottens
Läns andel i Vesterbottniska Lånet - 48-
53. indragning af Talmäns-Tafflarne - - 58-
24. undersökning efter Stenkol på Oland - 6r.
25. upprensning af Slängan ... 62.
8ö. Lån för anläggningar vid Carlskrona - 65.
27. Minnesvård ötver Högstsalig 14. K. H. Kron
Prinsea
Carl August - - 67.
2g, Kostnaden för tryckning af Landshöfdinge
Embetenas
Kungörelser • . - 68.
29. Statens fordran i Landshöfdingen von Ech.
steds Sterbhus ..... 70.
30. anmärkningar vid Betänkandet om von Selie,
vens Pension 1 72.
3r. yrkadt uppskof med redovisningen af Kro
no-Uppbörden
- - - - . 75.
32. Allmänna Brandförsäkrings - Inrättningens
ställande under tillsyn af Fullmäktige i
Banken och Biksgälds-Kontoret - • 76:
33. Kursdifferens å Ministern Lngersväds fordran
...... go.
34. yrkad befrielse från Bevillning för Höga*
näs Stenkols-Verk - - . - 89.
35. anmärkningar vid Betänkandet om Kostnaden
för Kongsholms Bränneri-byggnaders
upplåtande till Kurhus - . . go.'
36. Magistraternes skyldighet att förvara en nyekel
till Landt-Ränteriernes Kassa-Kistor . 91.
37. Tullgarns Kungsgårds öfverlemnande till
H. K. H. Prins Oscar » gg.
38. Härads-Skrifvaren Rydströms Pension » lof.
39. Göteborgs Polis.Inrättnings underhållande 103.
40. Löfås Silfver-Verk .... 107.
41. åtal af försummelser att insända Omslut
K: för Rikshulvud-Boksluts-Arbetet - • ilo.
'4.2. Postfrihet för Städernes Magistrater . 113.
43. Jordransakning ars verkställande - »11C*
Innehåll,
N:r Sidi
44. Skattelösen af Lotshemman . * - lig.
45. tryckning af Handlingar i .frågan om hämmande
af Luxe'och Öfverflöd . - 120.
46. anmärkningar vid Betänkandet om sökt
Lånbiträde för Landskrona Stads Kyrkobyggnad
- - - . - - 121.
47. Korn om pani-Mötes platser för Blekinge Läns
Båtsmans Indelning - . . - 123.
48- K rono-Eogden Westbergs Pension - • 124.
49. Lönförbättring för Krigs . Revisions-Betjeningen
126.
30. understöd för Kyrko- och Prestgårds byggnad
i Neder Torneå Församling - .128.
51. Prestbols-friheter för Nya Kyrkoherde- och
Kapellatjs-Boställen - • - -131*
32. sökt ersättning till Städerne för deras an.
del i Accis- och Bakungs penningarne -134*
53. sänkning af Sjön Verfnelen - • -135.
54. förmåner för Segelduks.Fabrikerne - -137.
55. hamnbyggnaden i Malmö - - - 138.
36. Stats - Kommisarien Wide grens ansökning
om Gratifikation ech Lönförhöjning för
Kamreraren Maliem ...» 1473
57. föreslagen ändring i Postskjuts.Legan - 14g.
58. indragning af Adelsfane• Regimentéts Indelningar
..... 151.'
59. understöd, för Fiskare i Bohuslänske Skärgården-
- - - -15«.'
60. Arfvode för Sekreteraren vid Ofver - Hofjägmästare
- Embetet - * -x55.
6r. Löner för B rott må Is-Domare - - 157.
62. Boställen för Länsmän ... irg,
63. Lagmannen Norlins ansökning «m Lön-ersättning
- - ... . 1G1.
64. Socken-Skrifvares antagande - - - 163.
65. Res penningar för Krono-Setjeningen I Vester-
neli Norrbottens Län - - - a6 4.
66. ersättning eller lån åt Majoren von Konow* i5ä.
67. anmärkning mot Konungens Rådgifvare
oph-Föredraganden af Krigs-Areadernej -107.
68. lika ämne - . - - Iö8.
Innehåll.
JLr Sid.
€9. Segelleden genom Baggeris-sundet och Sraket
, - - , i6g.
70, Göteborgs Stads befrielse från Inkvarteringen
åt dervarande Eskader af Arméens
Flotta - t - - t T7t,
71. Arfvode för Öfverste - Löjtnanter} Warberg
såsom Hydrograf för Sjön Vennern lTi
7%.
Aflöningen för Allmänna Ärenderqes Be*
redning - , - - . 176.
73. Laudf-Räntmästarnes T/Önevilkor - , 178.
74, framlidne Herr Riks-Rådet Friherre Adler
Salvii Arfvingars Krono-Fordran - <■ 182*
75. Inqvarterings-besväret för Städer med ständige
Garnisoner, samt Malmö. Stads erhållna
Rån till Kassernbyggnader * - 185.
76, Löjtnanten Torgs tils Expektans-Arfvode - 196,
77. Bidrag till Aflöning för Krono.UppbördsBetjeningen
i Stockholm - - . ^98.
78, Aflöningen för Krono.Uppbörds-Betjeningen
i Götheborg och öfrige Städer utom Stockholm
- - . - 202.
73, Öfversten Silfverskölds förlorade Ackord -2oj,
fcq. Lönförhöjuing för Lagmännen i Skåne och
Blekinge. . - . - . 208-
81, L osen för Räntehöet ifrån Strömsholms
Fögderi - - - -a ro,
ga. Lefvererings-stället för Kronan? Ränte-hö
och -halm från Vestmanland . . 214.
Vakans-Afgiften för Nora, Lindes och Ramsbergs
Bergslager ■» - - -2iö.
84. Kommerse-Rådet Björnbergs Bränvins hrännings-Arrende
.... qjg,
85. fråga om ersättning till Hof-Stallmästaren
Grefve Frölich för Arrendet af Flyinge och
Dalby Kongsgårdar • ""SSS»
86. Löner för Lans-Notarier och Lands.Konto.
rister. ...... 237.
87. Kostnaden till Högstsalig H. K, M, Konung
CARL XIILs Begrafning. - - 239.
$8. Pensioner förH. K. H.Kron-PrinsenOscars
Lärare. - - - - - % 4*.
IrmhäU,
N:r S»d.
89. anmärkningar vid Betänkandet om anslaget
för Fattigvårds - Inrättningen i Carlskrona.
2^5.
S<S. vilkoren. vid Vadstena Klosterkyrkas upplåtande
åt Stads- och Lands-Församlingarne
derstädes. - - - - 246,
91. Förslag till beräkning af Stais-Verkets Intrader*.
“ r , - 7 254,
anmärkningar vid Betänkandet i frågan om
uppskof med redovisningen af Krona-Uppbörden.
» - - ' 295.
93- ersättning för förluster genom Skepps upp»
bringningar under de sednare krigsåren! - 29g»
gq. Lån rät tighet i Manufaktur - Diskonten för
Skeppsvarfsegare. - - . - 306,
95. förvaltningen af Kronans Upplags.Magazin. 3^2-  yö. medel för Isländska Handskrifters ofyersättande.
- 315.
g7> bidiag till Södertelje KapaLInrättningsfull.
bördande, - - - , * 32S,
98. Aflöningen för Riks-Ståndens och deras
Utskotts Sekreterare, Kanslier och VaktBetjening.
* - - - *338,
99. Magazins - Direktionens införskrifning af
Utländsk Spannmål. . - 346,
|oo. grunder fpr fiqviderandet af Undsättnings.
Spannmål. - - , - - 354.
19r. yrkad förbättring i Aflöningen för Krigs:
Revisions-Betjeningen. - - - 353,
302. Jagbackarne inom Södermanlands Län, - 354,
Stats- och Banko-Utskotten
103. Malmö, Götha Kanal-Bolags och Gotheborgs
Diskont-Verks utredning. - - 369-
Stats- Utskottets,
104. den Hans Maj:t Konungen och Dess Arf
vingar tillslagne,årliga ränta. ■. -417-
X05. medel åt Bergs.Rådet Friherre Hermelin. 424,
106, medel till kostnaderne vid en förbättrad
Fång-forsling och -bevakning, • -427,
Innehåll.
N:r . Sid.
107. medel till Drottningholms Broars istånd
sättande,
- 435.
log. återremiss i frågan om förhöjning af Posi
skjulslegarn
..... 43^
log. återremiss i frågan örn Segelleden genom
Baggenssundet och Stäket. . - 439*
2, A..—■- C. r.
439.'
440.
0
- v * WWIRCI. * - •
110, återremiss i frågan om medel till hamnbyggnaden
i Malmo,
111. återremiss i frågan om Skattelösen å Lots.
hemman. ....
1x3. återremiss i fragan om förbättring af Läns
mäns
Lönevilkor. ... -44*
313. återremiss i frågan om ersättning til! Städerne
för deras andel i Acciss- orh Bakugns
penningarne, - . - - -44t«
314, Redovisning för Stats-Verkets förskott till
tryckning al Riks Ståndens Protokoll och
Bihariget vid 1815 års Riksdag. - - 442.’
3x5.
ny Stat för Gripsholms slotts och Djurgårds
betjening. . . . * 459.
3X6. anmärkningar i frågan om återstående delen
af Vesterbol tniska Lånet. - ”470,
-117. anmärkningar i frågan om Brandförsäk.
rings-Verkets ställande under tillsyn af
Fullmäktige i Banken och Riksgäldskontoret.
..... -472.'
118. Boteringen vid Vesterbottens Regimente. 474.
tlag. Krono-Tionde» pannmålens utgörande till
Stockholms Stora Barnhus. * . 476.
ägo. en till Upsala Barnhus donerad Kronofordran.
. - * - -478*
321. grund- för Lösen af Osmunds Jern . 484.
133. Ädelförss Gjxtd-Vérk ■ - -487»
133. Flyinge och Dalby Kongsgårdar och Stu*
teriAlnr;ittnings w tat - - ‘491-
134. Dagsverksskyldigheterne till Flyinge och
Dalby Ko-rigsgård v. - - 506,
i-ry. Aflönings-otat m 'n- för Ulriksdals Kgl.
Lusi-Sloti. . « - * -516
13,6. Saltpettergäiuens utgörande , ft • 538*
Innehåll.
N:r „ Sid.
327. Stads-Bokhållaren Carlsunda Mantalsskrif
nings-Provislori
.... 553,
j2g. Begrafningshjelp efter Sekreteraren Morin
- - - - - 554.
129, Strömsholms Stuteri-Inrättning • « 353.
Stats- och Lag-Utskottens.
330. arlire Lagsamlingar ■ - • - 574-
331, Lönförbättring för Häradshöfdingarnfi - 57g,
Stats- Utskottets.
333. anmärkningar vid Betänkandet om Af
löningen
1 och för Rik,dagen - - 592.
333, de Kongl. Hofvens Stats Summor • 595,
334. medel till kostnaderne vid Kongl. Maj:ts
Kröning . * . . . 608,
J35. anmärkningar i fragan om Talmäns-Taff
larne
- - * Grr.
136. anmärkningar i frågan om Pensioner för
H, K. H. Kron-Prinsens Lärare - - 615.
137. anmärkningar i frågan otn Polis-Inrättningens
i Götheborg underhållande • Gi3»
338. anmärkningar i frågan om medel för Södertelje
Kanal-Inrättning ’ - - 620.
139. anmärkningar i frågan om Löner för
Läns-Notarier och Lands-Rontorister - 62r.
140. Återremiss om prästbolssfriheter för nya
Boställen • - ■ • - G22.
I4r. återremiss om Tullgarns Kungsgård - 623.
442. återremiss om Öfversten Silfversköld* Ac
cords-ersättning
- - - - 623.
143. Nummer-Lotteriets indragning - • 624.
344. återremiss i frågan örn Lån»rättighet för
Sk pps-Varfs-Egare • * - G382
145. Aterrcmisr i frågan om Friherre Adler
Sulvii Arfvingars Krono-foxdian * - • 645»
Stats samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi>
Utskottens.
34G. Lifräddr.ings.Båiai .... 645»
447. ett Memorial om medel att återföra val
-
Xmtehåll.
N: b < Sid.
niaga inom Landet . i , 650.
J48. Qnsknings»målen vid 1815 års Riksdag i G~^.
149. sänkning af Sjön Wenern , . 652.
150. inrättandet af en Bergverks Skola , f)j|.
151. dels upprensning och dels igenfyllning
af Clara», och Fatebnrs»Sjöarne samt Rörstrands.
» och Carlbergs»Vikarne , , 657.
Stats- Utskottets.
552. aterrerniss i frågan om Vadstena Klo,
ster-Kyrkas upplåtande . . . C63-
153. aterrerniss i frågan onj medel till Islandske
Handskrifters cjfversäUande . .
154. Majoren f lorus Talls Ackordsersättning . 668-  J55- Heopes Majus Drottningens Underhålls
Summa
i händelse af Enke-tillstånd samt
Rosersbergs Kungsgårds användande , 670.
*56. Qwckftldake. Arfvingarpes Krono- och
bkatterätts-fordringar . , , 673.
757. Afgift till Veneriska smittans, bärnman»
de m. m. , , ,
158- aterrerniss i frågan om Inkomst - Titlar»
nes beräkning uti Riks,Staten , . 6g2.
J5g. fragan om von Schevens Pension .' » 729.
i6q. aterrerniss i frågan om Lefvererings,stället
för Kronans Ränte*hö och-halm från
Vestmanland » , . , 730.
$Gr, Riks»Statens Förste Hufvud»TiteI . 735.
ab-t» Riks»Statens Andre Hufvud-Titel . 744,
163. Riks-Statens Sjunde Hufvud,Titel . 781.
164. Riks,Statens Åttonde Hufvud-Titel . 785.
165. tillökning i anslaget för Fria Konster
nes
Akademi , . , . 79g.
If>6. t i I lokte Thoner för Justitie * Revisions»
Expeditionen , , fjor.
167. medel för reparationer å Theater-husen 802.
163. medel till Riddareholms-KyrkansJ istårid
sättande
..... 803.
169. Lön• förbättring för Komministrarns i
Stockholm , jjoft
Innehålla
Ntr ■ ; 5W»
J7>, Taflan öfver Högstsalig Konung CARL
XlILs Kröning , . . _ • S°8.
17T. BeklädnadsTSätiet för Indelte Arméen , 8x9,
172, aterrerniss | frågan om Ädelfors GuldVerk
. , . . . 83**
173, den under Bergs » Collega disposition f.
d, ställde Cassa och Kommerse « Rådet
Galléns Lån derutur . . . 833,
J74. Engelsmannen Thomspns införskrifvande 837.
175. rättelse i Nådars, och Besparings»Författningarne
, , , » 83?»
Stats- och Besvärs-Utskottens,.
176. inrättande af Allmänna Arbets, och Korrections,
hus på Borgholms Slott och f
Vadstena , , v g 4 4,
Förstärkta Stats-Utskottets.
777, dit remitterade BeviIlnings,frågor , 84?
Stats- och Bevillnings-Utskotten$.i
77g, Bränvins-Bevillnirigen för åren igio, 1811
och X812 , , , , , 850»
Stats- Utskottets..
779, frågan om Nummer,Lotteriets indragning 85Öjgo.
fragan om Talmans, TafFlarnes indragning
. . . . 85,8.
181. fragan om KanslURadet Tannströms Pen-j
sion . _ , . . . . 859,
182, indragning af öfverflödiga Embeten och
Tjenster . . , , , 8br,
X83» reparation å Vadstena Slott , . 862,
X84. Löjtnanten Roussemis Éxpektans-arfvode 863.
185. Häradshöfdingen Qrtendals ansökning om
Boställe eller Lönförhöjning . . 8G4,
Igö. Arbets* och Korrectionshus-Inrättning i
Landskrona . . , . « gfiC
lunek alli
N:r
Sid.
857.
137- en tillökt Vaktkarls - beställning vid timea
LancLs-Fängelse . . .
188- en del af Vadstena fordna Kloster-Byggnaders
upplåtande for Hospitals - Inrättningen
derstädes .... 8*>8
136. tillökt anslag för Spinnhusen i Lands,
orterne
390. medel för Stockholms Krono-Korrectionshus
-
87<>-
- . . 87a.
391. återremiss i frågan om Salt petter-Skatteus
utgörande ..... 876.
192. återremiss i frågan om Jagbackarne • uti
Södermanland .... 830.
193. Skånska Roteringen . . . 335.
194. medel till den föreslagne inrättningen af
en Bergverks-Skola . . . 8'J7*
393. HäStehemmaOs- och Fördels - Rä‘ntorne
vid Skånska (karabinier - Regementet . gor.
196. medel till Skole- och Läro-Verkens förbättring
..... 907.
197. RiJcs-Statens Tredje Hufvud-Titel . 1022.
3g8. Krigs . Akademiens på Carlberg Underhalls-
och Lönings Stat . • . 1051.
199. förhöjning i aflöning för Vermlands
Fält-Jägare-Regi mente . . . 1037.
200. ytterligare Lön-förhöjning för MilitärSfaterne
..... 1058.
sol. Fyrings-medel från Danmark och deras
upptagande i Stat .... io6j.
202. den Summa, Sora för Stats- och Riksgälds-Verkens
behof erfordras att genom
Allmänna Bevillningen utgöras . 1064.
203. Lån till Skolhus i Landskrona , . loQg,
Stats- och Besvärs-Utskottens.
204. Tull -Verket och dermed gemenskap egande
ämnen .... Io5g.
205. anstalter att förekomma stegring i pri
set
på groft bröd .... tcgj.
SOG. Afrads- och Krono-Tionde-Spanmålens
utgörande# forsslande eller lösande . lior.
innehåll.
K.-r
Sid,
12 nf
1212*
Stats• och Banko-Utskottensl
207. återremiss i frågan om utredningen af
Götha Canal-Bolags, Malmö och Götheborgs
Diskonter .... 1107.
Förstärkta Stats- Utfkottets.
C08. frågan om Nummer - Lotteriets indragning
, .
209. frågan om Talmäns • Tafflarnés indrag
.
- ning . . . . .
#10. aflidne Regerings - Rådet von Schevens
Pension ..... 121R
Stats-Utskottets.
Sii* Kassern åt Kongl. Andra Gardes-Regi
mentet
. . ... 1215.
512. utbyte af en del utaf den Krono-Bränneriet
å Ladugårdslandet tilllhörige Sjötomt
..... I2tg.
213. fråga om Ladugårdslands Krono-Bränneris
upplåtande till Kassern åt Kongl.
Andra Gardes-Regimentet . . 1221.
214. Båtsmans-Indelningen i Blekinge . 1226,
215. Roteringen i Jemtland . . . 1237.
21G. Riksgälds-Verkets tillstånd och förvalt
ning^
• . . - 1245.
217, Akademi- Domkyrko- \ isingborgs Skolgods
med flere Hemmans lösande till
Skatte ..... 1261.’
218- anslag för; Excercitias - Sqvadroner vid
Lif-Regirnentets Kavalleri-Korpser . 1266.
219. Staten för Förvaltningen af Sjö-Ärender
ne
. . . . . 1268.
220. Gottländske National - Beväringens aflöning
. . . . 1270.
221. återremiss om Strömsholms Kungsgård ^73.
*22. återremiss i frågan om Staten för lJl.
riksdal ..... 1286.
S*3- återremiss om reparations kostnaden på
Theaterhusen ... . 1287-
sid-.
1306.
Innehåll.
N:r
224. återremiss om Lönförhöjnirtg för Kornministrarne
i Stockholm . . i288.
225. återremiss om Lönfor bähr ing föir Häi
radshöfdingafne » . . . is8fl.
226. bidrag till upprensning eiler igenfyllande
af Clara Sjön med flera vattendrag . i rtjq.
*2^7. Regimfents Sk rifvareri Molins Remisslage injo.
22b- Räntan å Högstsalig Hans Maj.-ts Ko.
nang CARL XIII:s HemgiftS‘Kapilal , 1292-
229. aterrémiss i frågan om Stats- och Riks.
gälds-Verkehs behöf äf Bevillning . 1303.
230. en del af Kongl. Hof- Statens öfvertägandh
på Rikets Allmänna Indragnings.
Ståt i » » ...
23!. Öfveiäte-Indelningens vid f.d. Östgötha
Kavalleri-Regfmente användande . 1324.
232. Inkomsternfe från St. Barthelemy . 1330»
233. Svenska Theaterns underhåll . . 133b.
234» bidrag för Elementar - Skolan i Asker.
sund i . .. » I342.
235. reglering af Pöst-VerketS Lönings-Stat 1346.
236. fördelningen af arbetet mellan Riksens
Ständers Revisorer och tryckning af deras
Berättelser ; . . . i3l8t
237. återremiss om Andri Hufvud-Titeln . 1356.
23g» återremiss om Åttonde Hufvud*Titeln 1362.
239. återreinisS om Qveckfeldtshe Arfvingar
nes
fordran . . . i368.
240. Sjuttioårige Civile Émbets- och Tjenst-mäns
samt Betjentes Uppförande på
Allmännä Indragnings*Staten . . 1370.
241. Krono Alltaänningen Maglehems Kongsohfä
ofcli den Dödas Lott 1 . I379.
242. Sala Silfver-Vefk . . • . • 1383.
243. Fonderne under Kommeise-Collegii förvaltning
. » t . . 1_®9.
2 ;4» anstalter till förmån för Manufaktur
Smidet
i Eskilstuna » . . 1417.
845» ersättning till Deputerade för bivistande
af Kröningen i Norrige.» . 1429»
m . sid.
Stais- och .Besvärs-Utskottens.
846. Höganäs Stenkolj-Verks öfyertagandé äf
Staten . . . *422.
247. Båtsmans » Rotering i färentuna Härad
äf Stochholms Län . . . 142(2.
s248k Pension för Embets- och Tjertst-mäH
med flera barn . .... 1428.
849- medel till Finska Handeln# inskränkning 1430.
Stats- och BevillningS-Utskottens.
&5ö. återremiss i frågan om Afgift till Veneriska
Smittaris hämmande t . ±437.
Stats- Utskottets,
Krono-Skogarnes användande 0 - I44r«
852. Recognitions-Skogarne i » - 145I.
253. Hushållningen med Ékskogårné • 1477-
S54- KosthadeU till Minnesvård Öfver H. K.
H» Kron-Pfinsen Casi August * i45o«
355. tillökt Vakt-Betjening Vid Götheborgs
Lärts Fängelse i i . . 148C
*56. Boställs »ersättning till Härads .Skrifvar
ne
i Jemtland . . i 1483-
857» reglering af Lönings»sähet för Landssekreteraren
och Lands fc Kamreraren i
Jemtland ..... 14SJ*
Stats- och BeVillnings-Utskottehs
858- Bränvins-Bevillningenför lbto, ian och
i8i3 .... »-1485*
Stäts - och Besvärs - Vtskottelii
H59. föreslagen Nederlags-frihet för Stock»
holm . », IfåCs
Stats - UtskottetS*
a6ö* Schlegelska Krdnogodsen i Halland * 1488*
Bör» trycknings.kostnaden af Tabellköftltnis»
siomens Utlåtande ock Tabeller* » ilfiår
Innehåll.
N:r ^ Sid>
25?. aterremiss i frågan om Indelta Infanteriets
Beklädnadssätt . a 1403
263. Allmänna Magazins-Inrättningen . 1506.
264. Frösäds-Magazins inrättande i Gefleborgs
Län ■ l^g-1
365* Spanmals - Magazins anläggande i Fal
köping
, . / . i',83.
2G6. Spanmals - Magazins anläggande i Rörås 153G.
267. aterremiss i frngan om Batsmans-Indel
ningen
i Blekinge . . . I5gg.
s68« aterremiss om Kassern åt Andra Gardes
Regimentet .... 1590»
269. anslag till underhållande af Byggna
derne
vid Rosersberg . . 1553.
370. ytterligare redovisningen för. tryckning
af Riks - Standens Protokoll och Bihang 159*»«
£71. förvaringsrum för öfverblifvande Exemplar
af Bihanget . . . i^gg;
272. Ijönförhöjnirjgarne vid Riksgälds Kontoret ifo*.
.273- Revisorernes Berättelse om Stats - Verkets
förvaltning . ... . jgoj:
274‘ Revisorernes Anmälan om Hospitals, och
Lazaretts-Inrättningarnes Fonder . 1627.
,275- Krigs-Fonden och serskilde Kommitté
rades
förvaltning af Allmänna Medlen . 1G69.
27b* de till Saltpetter - til I verkningens upp.
hjelpande anslagna medel , . 1688
277- Revisorernes anmärkningar om TullVerkets
medel . . .--3602.
278- Rost-Verkets Intrader . . 17(01
27g. Chartffi-Sigillatffi-Medels redogörelsen . 1703.
Q80. Riks-Hufvud.BoksJutet , . 1707.'
281. de under Krigs-Coliegii disposition stal
de
Kassor . . . , 1716.
282. Kontroll å Hushållnings• Sällskapernes
■disposition af medel . . . 1717,
283. Kontrollstämpel Afgiften för Guld, Silfver
och Tenn .... 171g.
.284* medel till Inqvarterings-penningarne för
Götheborgs Eskadern . . 7734.
2.85- aterremiss om fckånska Roteringen . 1736.
«
Innehall.
N:r Sid
286- Tullveds-Uppbörden i Halmstad . 172g
287. Statsinkomsternes uppbärande och redo
visning
af Riksgälds-Kontoret . . 1731
288- aterremiss om Gottländska NationaRBe
väringens
Aflöning . . . 1733
289' aterremiss i frågan om medel för Ele*
mentar-Skolan i Askersund . . 1734
290. aterremiss i frågan o in Läro-Verkens
förbättring . . . ... 1734
291. aterremiss i frågan om Akademi- med
;flera hemmans försäljning till Skatte . 1735
292- Revisorernes Berättelse om Riksgälds
Verket
och General-Assistans-Kontoret . 1736
2gg, Kommissarien Lanells ansökning örn understöd
..... 1749
Stats - och Besvärs - Utskottens
294. aterremiss i frågan om anstalter att förekomma
stegring i priset å groft bröd . 1754
*
Stats• och BevillningS- Utskottens.
294}.slutlig åtgärd vid frågan om afgift till
Veneriska Smittans hämmande . . 1755
\StatS'
295. Sterremiss i fråga om Tull-Verket . 1757
Stats-Ufs^offets.
295-*-. återiemiss i frågan om ersättning till
Deputerade vid Kröningen i Norrige . 1763
Stats* och Besvärs-Utskottens.
296. aterremiss i frågan om Arbets och Korrektions.
hus pa Borgholms Slott och i
Vadstena ..... 1763
Bihang till Riks.St. Prat. 1S171S1S. 4'de Sami. N:r it;
Innehall.
N:r
Stats- Utskottets.
SS9* 4- aterremiss 1 frågan orri Riks-Hufvud*
bokslutet . . . .
897- Stats-Regleringen i allmänhet, och med
Riks-btat .....
898- utväxling i i andsorterne af nya smärre
Banko- och Riksgälds-bedlar. . .
Stats- och Besvärs- Utskottens
sgy. vackt fråga om ändring i Indelta Infanteri
-Regimentenas beklädnads sätt
300. aterremiss i frågan om Afrada- och Tionde-Spanmålens
utgörande .
301. återiemiss i frågan om inrättande af
en berg-Verks-bkola
302 återiemiss i frågan örn medel till valmagans
återförande ....
3Q3. aterremiss i frågan om Höganäs MenkoisVeiks
ofvertagaiule af buten .
Stats- Utskottets.
304. aterremiss i frågan orri Recognitions-Skogarne
.....
305. aterremiss i frågan om Krono.Skogarne
30Ö. återiemiss i fiågan om Fkskogarne
3C7. återiemiss i fiagan orri Öfverste-Indel.
ningen vid f. d. Östgötha Kavallei[.Regimente
.
308- aterremiss i frågan om medel till Thealerns
underhållande. . . ,
Stats- och Banko Utskottens.
3cg jemkningar af Riks Ståndens Beslut om
Filial-Diskonternes Utredning .
310. Skyndsam inlösen afFilial-Disconternes
Assignationer ,
Sid.
J?68.
17/1.
XbOR
IHT3.
tSr4.
1815-
I818.
1820.
T82r.
1827-
1828-
1829.
i8a<-
«812-
1836.
Innehåll.
K:r Sid.
Stats-Utskottets^
3H. aterremiss i fiågan om Revisorernes anmärkningar
vid Stats-Verkets Räkenskaper
. . • * . . * ' *857*
312. aterremiss i frågan om Revision af de
under Krigs-Ciitl logii disposition staen
de Kassor , • • • • 1858-
313. Riks-''tandens Peru erades Berättelse om
Revisionen af Krists-Räkensknperne^ . 1*64.
314. Riks -‘'tandens serski'da Beslut i fiågan
orri understöd for I heatern . • *875-
315. aterremiss i fråga om Fonderne under
Kommerse«rol legiurn . . • 1877-
316. aterremiss i frana om Allmänna Magazins-Tnrättningen.
• 2880*
317. 1 Jqviden af Rikets Utländska Gäld . 19.0.
313. Kolonien bt. Barthelernys användande . 1915-
Stats- och Besvärs-Utskottens.
319. Kongl. Majrts ytterligare Nådiga Skrifvelse
om bidrag att förekomma su-gring
i priset på groft Bröd . . • 1949-
Förstärkta Stats-Utskottets.
320. förhKining i Post-Verkets Intrader . 1959.
321. Afgift till Veneriska Smittans hämmande
• J9t4
Stats-Utskottets.
32*. Riks - ^tandens serskilda Beslut om Re
cognitions-skogarne
. • • *955*
Stats- och Banko-Utskottens.
323. Reglemente för Fullmäktige i Riksgälds.
X ntoret i afseende på Utredningen af
Filial-Diskonterne . . • 0
Innehåll.
N:r _ • „
321- tiden för nästa Revision af Stats-Bankooclx
Riksgälds-Verkens Räkenskaper
Stats-Utskottets.
325. Inryckning af åtskilliga Tabeller ofver
Stats VTerkets Räntor
326. aterremiss i frägan om Gratifikation åt
Vice Presidenten Hillberg
327* Riks - Ståndens serskilda Beslut om Revisorernes
rätt att indraga Ivreditivet för
Magazins-Inrättn ingen
3‘tS. Riks-Ståndens Beslut i frägan om Revisoremes.
rätt att indraga Kreditivet för
Manufaktur-Diskont Fonden
329. medel till Kosfnaderne vid Högstsalig
Hennes Majus Enke-Drottningens Begrafning
.
330. Pensions-Regleringen för Högstsalig
Hennes Majsts Hof-Stat .
33:. Rosersbergs Kungsgårds öfverlemnande
till Kongl. Maj:ts disposition
332* ökadt anslag till Riksdags - Kostnaderne
Förstärkta Stats Utskottets.
333. den så kallade Minimi-Tabellen .
334. dispositionen af Recognitions-Skogarné
333. fråean om bidrag af" Stats - Medlen till
Theaterns underhållande år 1819
Stats-Utskottets. ?
336. aterremiss i frägan om fördelningen af
arbetet emellan Revisorerne samt tryckning
af deras Berättelser
337. aterremiss i frågan om utväxlirrg i Landsorterne
af nya smärre Banko* och Riksgälds-Sedlar
....
338. slutliga bestämmandet af Stånds- och
Utskott s-Kansliernes Aflöning . ,
Sid.
*982-
1983-
1984-
1988.
1990.
*992-
1998.
2002.
2005.
200f>.
2007.
2010.
2011.
2022.
8 023.
Innehall.
N: 1* '
33g. Arfvode för besörjande af Bihangets
tryckning efter Riksdagens slut m. m. .
340. Gratifikation åt Stats-Kommissarien Frödelius
och Stats • Kommissarien Lunnii
Enka •
Stats- och Banko-Utskottens'.
341. aterremiss af Förslaget till Reglemente
i afseende på Diskonternes utredning
Förstärkta Stats■ Utskottets.
342. Revisorernes rätt att indraga Kreditivet
för Magazins-Inrättningen . •
343“. Revisorernes rätt att indraga Kreditivet
för Manufaktur Diskont-Fonden
344. en förnyad Tull-Taxa .
34 J. Bevillnings-Afgiften för Consumtion och
Öfverflöd * • • •
Stats-Utskottets
346. Löner för Kommittéen till utarbetande
af Förslag till öfvérflödigä Embetens och
Tjensters indragning . • .
347. aterremiss i frågan om Pensions - Stat
för Högstsalig Flennes Maj:t Enke-Drottningens
Hof .
348- Kreditiven enligt 63 §. Regerings-Formen
349. förändringar i Reglementet för Riksgälds-Kontoret
.
350. dispositionen af de för Allmänna Magagazins-Inrättningen
och ManufakturDiskonten
anslagna medel .
Sid
2027.
2029.
2031.
2046.
2048.
2049.
ao55*
2056.
•2058.
20G4.
2065.
2076.
