# ID: svediakorp-gov1808
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 140,777
# sentences: 3,892
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
Till
Samtliga Riks-Ståndens
Protokoll}
Innehållande de Handlingar,’
Hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks - Ståndens Protokolls - Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
1817—i8i8-
Fjerde Bandet'.
0
äO.
STOCKHOLM,
tryckt i Marqvardska Tryckeriet 1818.
Till delta Band hora a 4:de Samlingen Arlen
N:r J13 236 eller ifrån och med Sidan
897 till och med Sidan 1888, innehållande Be=
tänkandena N:r 194 — 315.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1057
N:r 199.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl. Majits Nådiga
Remiss, angående Jörhöjning i aflöningen
för Vermlands Fält-JägareRegemente,
txenorn Remis af den i4lde 1 sistledne månad,
har lCongl. Majrt i Nåder till Stast - Utskottet
öfverlemnat Chefens för 2:dra Infanterie - Brigaden
General - Majorens m. m. Friherre von
Gtters jemte Chefens för Vermlands Fält-Jägare-Regemente,
Öfverste-Uieutenantens m. m.'
Montgommery Cedérhjelms i underdånighet gjorde
hemställanden, om tilökning uti afiöningen för
Corporalér, Trumslagare och Fält - Jägare -vid
berörde Corps, såsom skäl hvartill anföres, att
Trouppftn nu åtnjuter blott 6 R:dr per man i
jhon om året, men är förbunden att på egea
bekostnad bevista 14 dagars möte, hvattillj dl
fen stor del-skall hafva 15 ä 20 mil till mötesplatsen,
minst 3tne Veckor åtgå, samt att priSerne
betydligen stigit sedan berörde AflöningsStat
faststäldes, men någön förhöjning icke blifvit
Trouppen bestådd, ehuru den öfrige VärfVade
Arméns Uönings-vilkor äro förbättrade
samt jämväl Öfver- Och Under-Befälet vidden-;
ne Corps sådan tillökning erhållit.
Med afseende å hvad sålunda anfördt blifvit,'
och då nödigt synes, att ifrågavarande Corps,
Som, i jemförelse till hvad VarfVade Troupperne
i allmänhet bestås, njuter en ringa aflöning,
bihang tili Riks-St. Trät. igiy.igig. 4, de Sami. N:r t?}. 134.
Stafä-Utskotteis Betänkdnden}
äfven tillägges en mot tidens varupris^närmaré
»varande aflöning, har Stats - Utskottet ansett
skäligt tillstyrka, att Vermlands Fält - JägareRegementes
Corporaler, Trnmslagare och Manskap,
som nu aflönas med en Summa i ett för
allt af 3,732 R:dr om året, måtte erhålla en
tillökning i aflöningen till 33j:dels procent,
som bestego till 1244 R:dr och hvilket belopp
alltså å Staten under Tredje Hufvud - Tiruln
nu skulle uppföras; Hvilket dock vördsamligen
ofverlemnas till Riksens Höglofb Ständers b«-  pröfyande.
Stockholm den 1 Maj 1818;
N:r sool
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts utlåtande
öfver gjorde Motioner, angående
ytterligare Lönförhöjning för Militaire-Staterne.
^T*ill Stats-Utskottets utlåtande har Höglo®.'
Ridderskapet och Adeln behagat remittera följande
dit ingifne Memorialer af
ilo Herr Professoren Munck af Rosensköld,’
som framställt, huruledes angelägenheten fordrat,
att Militaire-Staternes Eöneförhqjning vid
sista Riksdagen hade blifvit bestämdt reglerad
och fastställd, samt icke lemnats beroende af
tillgångarne och tillfällige förhållanden, derjemjemte
Herr Professoren nu föreslagit, att Lönförhöjning
måtte efter samma grunder för Militairen
nu anslås, hvarefter den vid sista Riks
-
Stats-Utskottets Betänkånden1059
dagen beviljades Civile-Staterne, och säkre anslag
dertill göras: att härtill äfven användas de
medel, sorn genom indragning och sammanslående
af vissa Embeten och Tjenster kunna besparas:
och att penninge-Löntagarne ej blott till
hälften, utan fullt ut erhålla sina Löner beräknade
i Spanmålsvärde»
2:0 Herr General-Majoren Friherre Björn*
Stjerne, som andrägit, att en del CompagnieChefer,
Soubalterh- och Under-Officerare vid
Indeldte Infanteriet skola vara uti serdeles behof
af förbättrade Eoner, emedan vid hvarje
indeldt Infanteri-Regemente finnas åtta Capitainer
med Eieutenants Eoner och en med endast
Fendrichs Lön, Sju Exeuteoanter med Fendrichs
Indelningar och fem med endast Under-,
Officers, åtta Fendrichar med Penninge-Ecner
och fyra med Under-Officers, samt Sextio Under-Officerare
med endast
Indelningar, och för öfrigt försedde med Usle
Rotelöner: samt
3:0 Her L. A. Montgomerij, som likaledes
yrkat, att Befälet vid Westerbottens Regemente,
såsom innehafvande svage Indelningar, måtte
tilläggas förbättring å Eönerne.
I anledning häraf får Stats.Utskottet Upplysa:
att, då vid förra Riksdagen, Kongl. Majit
1 Nåder proponerade, hvad ock genom flere serskildte
Motioner yrkades, att Penninge-Eöntagarne
i allmänhet 1 anseende till myrttéts fallna
värde, måtte tilldelas Eönförhöjning, förkla*
tade Kongl. Majstt i Kader sig vilja vidtaga en
förändrad Organisation af hela Försvars-väsendet
och påräkna tillgångar genom indragningar
lo6o Stats-Utskottets Betänkanden.
inom de redan varande anslagen. Någon be*
räkning af det öfriga behofvet kunde sålunda
af Riksens Ständer icke göras; men de anslogci
ett ungefärligt belopp härtill af 241,005 R:dr
10 rst. och lemnade dessutom till Kongl Majs:ts
Nådiga disposition egentligen för de Militaire
angelägénheternes reglerande 200,000 R:dr af
Öfverskotteme på Stats-Verkets intrader, hvarutaf
vid regleringen med år 1816, 121,25g
R:dr 20 Sk. 6 rst. härtill användas, men hvarutöfver
likväl erfordrades 132,242 R:dr 15 sk.
8 rst , vid berörde års Riksrnarkégångspris, och
för år 1817 åter 228,960 R:dr 35 sk. 10 rst.
Riksens Ständer, sorn, på sätt anmärkt är,
vid förra Riksdagen icke kunde ingå i en närmare
åtgärd af Militaire-Staternas Dönreg’ering ,
såsom beroende af det nya skick, hvaruti Försvars-Väsendet
skulle ställas, yttrade dock den
Underdåniga önskan, att Milltaire-Staternes aflöning
måtte lämpas efter de för Civile-Döntagarne
antagne grunder. Detta har ock skett,
så vidt det af Kongl. Majtst i Nådér funnits
verkställbar, med afseende å de serskildte förhållanden,
som med de Milifaire-Corpserne inträffa
, och hvilka ej hade medgifvit en i allt
lika beräkningsgrund, som för de Civile, utan
att tillika åstadkomma missförhållandenej blott
Regementerne emellan, utan ock jemförelsevis
äfven mot de Civile-Staterne; Och Kongl. Majstt
här vid verkställigheten af denna reglering med
de tillgångar, som anslogos och för öfrigt af
Statens medel funnos disponible, uttryckligt förklarat
under den 12 December 1815, det Kongl.
Majstt i Nåder ansåg© en närmare tillämpning
Stats-Utskottets Betänk anden. 1061
af de för Civile Renninge-Löntagarne faststälde
Dönförhöjningsgrunder härvid icke hafva ägt
rum, om än en deremot svarande tillgång hade
varit af Riksens Ständer anslagen.
Hvad sorn utöfver ofvunnämnde vid förra
Riksdagen amslagne belopp af Kongl. Majs:t i
Nåder profvats nödigt och billigt samt med Rikets
krafter förenligt till Militaire Staternes förbättrade
aflöning, har Stats-Utskottet nu föreslagit
till uppförande å Stat; och beror det på
Kongl. Majstts Nådiga bepröfvande, huruvida,
genom vidtagande förändringar eller möjliga
indragningar ut? visse detailler, tillgångar kunna
beredas till förbättringar, der de tarfvas;
men hvad för öfrigt angår Herr Professoren
Munk af Rosenskölds förslag, att Penninge-Dön.
tagarne i allmänhet måtte ej blott till hälften,
utan fullt ut i Spanmålsvärde få deras Donér
bestämde; så skulle dertill fordras ett ytterligare
anslag af medel, som Stats-Utskottet ej
kan tillstyrka.
Beträffande åter Herr General-Majoren Friherre
Björristjernas samt Herr Montgammerys framställningar
om Dönförhöjningar för Indeldte Infanteriets
Befäl; så förekommer härvid, att Rikets
Ständer vid sista Riksdagen fpnno sig endast
kunna sträcka Bönförbättringen till Penninge-Böntagarne,
emedan de indeldte, hvar i
sin mån, ehuru med olika indelningar försedde,
finna sig bättre lottade då deras Donér åtfölja
tiden och myntvärdet. De Döntagare åter vid
Indeldte Arméen, som genom vidtagne regleringar
med indelningarne, antingen nu måste
tjena med andre inkomster, än deras tjenstegrar
i o6a
Stuts-Utskottets Betänk anden.
der skulle tillhöra, eller ock hafva Penn in ge*
Löner, njuta för närvarande sådane vilkor,
sona Kongl. Majs:t vid regleringen funnit skäligt
att fastställa och tillgängarne medgifva}
Och den jemkning eller ytterligare reglering,
som i detta hänseende kan finnas nödig och äga
rum inom de redan varande anslagen, anser
Stats-U tskottet på Kongl. Majsits K ådiga bepröfvande
och åtgärd ankomma Hvilket vördsamligen
hemställes -Riksens Höglofl. Ständers
fcepr öfvande.
Stockholm den i Maji 1S1S.
N:r sol.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlutande
angående upptagande i' Stat afl
3,500 R:dr Hamburger Banco Fyringsmedel,
såsom inkomst från Danmark.
Dä , under verkställigheten af Stats - regleringen
i afseende på Stats intraderne, Utskottet inhämtat,
att till och med lgog varit påräknad
en Summa af 3,500 Ridr Hamburger Banco på
grund af 6 Art. i 1660 års Tractat med Danmark,
såsom ersättning till Svenska Staten för
Fyringarnes underhållande på Skånska kusten,
men sedan berörde år från beräkningen i RiksStaten
af Stats-Veykets inkomster blifvit utesluten;
så har Stafs-Utskottet genom Herr HofCantzleren
begärt och erhållit den upplysning,
att, enligt de meddelanden, som i detta ämne
från Kongl. Majus Beskickning vid Kongl. Danska
Hofvet erhållits, oinformälte Summa icke
Stati' Utskottets Betänkande^ 1063:
genom wsnare Fördrag upphört att tillkomma
Svenska Stats-Verket, hälst, då icke någon af
1660 års Tractats Articlar i detta fall blifvit
inskränkt, utan deremot ytterligare bekräftade
genom Freds - Fördragen i Jönköping och Kiel,
den forte Tractaten ännu i sin fulla kraft bibehålles;
hvarföre Stats-Verket otvifvelaktig! äger
den rättighet, att, på lika sätt som före år
1809, ifrågavarande Summa uppbära samt bland
dess Intrader allt framgent påräkna; Och hade
anledningen till denne Stats - inkomsts utebiifvande
varit den förgätenhet, som härom förmodligen
uppkommit under de krigsoroligheter,
hvilka vid denne tid ägt rum emellan båda Kilen;
Men, som denne ersättnings-summa, på sätt
anfördt är, vore försäkrad genom Tractatons
helgd, och således borde oafkortad tillflyta Svenska
Stats-Verket, skulle Kongl. Maj t ej underlåta
alt om sådane åtgärder förordna, hvarigenom
så väl desse medel för den lid Slaten deraf
varit i mistning må kunna återvinnas, som
en framtida säkerhet beredas för deras oafbrutna
utgörande.
På grund häraf har Stats-Utskottet funnit
ifrågavarande Summa 3,500 R.dr Hamburger
Banco kunna och böra upptagas bland Stats■Verkets
Intrader uti Riks-Staten, som nu regleras,
samt att denne Summa för de förflutne åxen,
hvarunder den ieke ingått, blifver en tillgång
bland Stats - Verkets Öfverskotts - medel ;
Hvilket Utskottet skolat hos Riksens Höglofl.
Ständer vördsamligen anmäla med hemställan^
att den underdåniga anhållan gjöres, det täcktes
Kongl. Majit i Nåder vidtaga de» åtgärd.
jo 64 Stats-Utskottets Betänkande^',
Kongl, Majit kan finna lämpelig, hvarigenom
desse medel måga Stats-Verket tillgudokomma.
Stockholm dea l Maj 1818.
N:r 203,
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
angående den Summa, som för
Stats- och Riksgälds-Ver kens behof erJordras
att genom Allmänna Be vinningen
utgöras,
Sedan Stats - Utskottet nu i så måtto fulländat
dess åtgärder vid Stats - regleringen, att Utskottet
afgifvit yttranden öfver de af Kungl. Majit
uti Dess Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof af den 29 November förledit
år jemte serskildte i Nåder aflårne Remisser
äskade tillökningar under Riks-Statens serskildte
Hufvud - Titlar, äfvensom angående de
för öfrigt hos Riks-Stånden föreslagne nya utgifter;
så, och ehuru de af Utskottet tillstyrkte
anslag ännu till en del icke äro af Riksens
Högloft. Ständer bestämde, har likväl Stats-Utskottet,
i förmodan, att någon betydlig förändring
icke lärer komma att äga rum uti de beräkningar,
som nu kunna uppgöras såsom resultat
af Utskottets arbeten, ansett sig böra uppgifva
den Summa, som, i följd häraf, finnes erforderlig
för Stats- och Riksgälds-Verkens sam.
fäldte behof att genom Allmän Bevillning fyllas,
på det Eeviilnings-Utskottet må komma i
Ståts-Utskottets Betänkande. 106,5
tillfälle att upprätta Förslaget till fördelningen
af Revillnings-beloppet.
Stats-Verkets nu ägande andel af Allmänna
Bevillningen eller den så kallade Stats-bristen,
utgör, enligt Riksens Ständers vid sista
Riksdagen tagne beslut
- - - - - 1,420,000: - -
Och för de nu tillkomne
ökade utgifteme,
sorn å RiksStaten
under dess serskildte
Titlar komma
att uppföras, erfordras
utöfver de påräknade
Stats - Verkets
nya tillgångar 250,000:-'
R/ksgiiWs - Contoirets
behof.-  1:0 Ärlig ersättning
till Hans Majit Konungen
för använde
medel till liqviderande
af Riksgälds-Contoirets
utländske skulder
- - - - 200,000: «■
210 Afbetalning på
förfallande Lån inom
1823 års slut, interessen
å RiksgäldsContoirets
med ränta
löpande skulder, förslagsvis
årligen - - 250,000:-
1,670,000:1
fr ©6 9 Stais- Utskottets Betånkanden.
Transport
ig:o Aflöning till vederbörande
i Kiksgälds-Contoiret
samt
till Riksens Ständers
Justius - Ombudsman
och tjenstgörande vid
dess Bureau. till Riksens
Ständers Deputerade
till deltagande
i Öfver-Revision
af Krigs - Räkenskaperne,
Papper till
Credit-Sedlar, Reparationer,
Ljus-penningar
m. m., på förslag
- - - - 60,000:--
Summa 510,000 - -  Hvarifrån afgå Riksgälds
- Contoirets inlomster:
Licent-me
del
... 1 45,000:-*
Ränte-me
del
* ■ 1 * 15,000* —
Skatteråtts
medel
. . I 3,ooo-«
Observations
- medel
.... 500-ä
63,5°'a- • -
Återstå 446,500:--  Sefm utföras till jemnt ■ - - »
ijöyojooa: - -
Stats- Utskottets Betänkandan•
Transport 2,ilo,000:--  Ersättning till Banken af Förskottet
till Krigs-kostnader samt afbetalning
på mindre Creditivet - - 750,000:--
1,200,000: - -
Summa Allmän Bevillning 2,870,000:--
Då Bevillnings ■ summan vid sista Riksdagen
fastställdes, med inberäknande af den genom
Eyllnads - articlen uttaxerade Landt - Tulls-ersättningen
och Bränvins - Consumtions-afgiften
270.000 R dr, till ett sammanräknadt belopp af
2.620.000 R;dr, skulle Allmänna Bevillningen.
alltså nu ökas med 250,000 R:dr.
Härunder begripas likväl icke de StatsVerkets
extra-ordinarie Inkomster, hvilka under
benämning af Bevillning ingå till Kongl.
Stats - Contoiret och bestå af Tull- Post- och
Charta-Sigillatas - medlen samt Bränvins - brännings-afgift,
hvilka serskildte Bevillningar vid
den nu verkställde Stats - regleringen äro upptagne
att utgöra 1,800,340 R:dr 13 sk. 8 r:st.;
Hvadan, och om uti de Författningar, efter
hvilka denna Summa utgår, någon sådan förändring
nu skulle göras, hvarigenom beloppet häraf
minskas, eller ökas, kommer ofvannämnde
Summa af Allmänna Bevillningen att derefter
lämpas. I öfrigt får Stats-Utskottet tillfälle att
i dess snart afgifvande generella Betänkande öfver
Stats- regleringen upptaga och beskrifva de
omflyttningar och förhöjningar, som vid denna
reglering ägt rum och af hvilke sednare den
nu uppgifne påökningen å d®n så kallade Statsbristen
eller bidraget af Allmänna Bevillning
io68
Stats- Utskottets Betäiikanden.
gen för Stats-Verkets behof sig härleder: Hvil'
ket allt Utskottet skolat vordsamligen anmäla.
Stockholm den i Maj j8iS.
N:r 503.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
i anledning af Herr L. L. Edelbergs
Memorial om Län af Allmänna
Medel till Skolehus uppbyggande eller
inköp uti Landscrona.
R
iksdags-FulJmägtigen från Landscrona Herr
X. X. Edelberg har Uti Memorial, som Vällofl.
Borgare-Ståndet remitterat till Stats• Utskottets
yttrande, anhållit, att, då vid den förändring
nämnde Stad mäst undergå, Kongl. Maj t och
Kronan funnit för godt öfvertaga Stadens ford.
na Skolehus och det alltså vöre nödigt anskaffa
ett nytt, det kunde ett Lån af Allmänna Medel,
stort Tio Tusende Riksdaler, Staden härtill
beviljas, desto häldre, som Malmö, Ystad och
Hel singboi-g utaf Staten undfått betydlige Lånbiträden
till Inrättningar, som ej haft ömare
eller vigtigare föremål än detta att befrämja.
Stats- Utskottet har ej förr kunnat besvara
denne Remiss af orsak, att, då uti Kongl. Majus
Rådiga Proposition om tillökt anslag för LäroVerken
i allmänhet äfven förekom fråga om
anslående af Fond till Skolhus-Byggnader, det
alltså berott på afgörandet utaf detta Ärende i
sin vidd, huruvida någon utväg kunde finnas
att af Stats-Verkets medel föreslå något under*
Stuts-Vtskotlets Betänianden. 106g
Stöd, hvarutaf Landscrona i förevarande hänseende
kunnat få Sig begagna.
Utskottet har nu afgifvit dess Utlåtande
angående UppfoStrings-Verkets befordrande, men
dervid ansett sig éj kunna för närvarande tillstyrka
det föreslagné bidrag till Skolhus - Byggnader
i allmänhet, i anseende till Stats-Verkets
knappa tillgångar» Och, beträffande nu Herr EdelbergS
begäran om ett Lån af io,ooö R:dr,
så, ehuru Stats - Utskottet, vid det förhållande
som föranledt behofvet af ett nytt Skolhus i
Landscrona Stad, finner Staden ej sakna anledning
att söka ett sådant biträde äf Allmänna
Medel, kan likväl Utskottet, enär Stats-Verket
ej har någon Fond, som härtill är disponible,
icke tillstyrka detta Låns beviljande; Hvilket
Vordsamligen öfverlemnas till Riksens Ständer®
bepröfvande.
Stockholm den i Maj lgii.
N;r 204,
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Alf
manna Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde motioner,
angående Tull-Verket och dermed
gemenskap ägande ämnen,
TJnder den g sistledné Januarii hafva Högloft;
Ridderskapet oah Adeln till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten remitterat
de utaf Herr Friherfe C. X. Stael von
1070 Stats* och Besvärs-ZJtskoitenS Betänkdndenl
Hollstein och Herr C. af Stenhoff väckte md»
tioner, om förändring af Tuliverkets Administration
m. m. jemte Herr Grefve B. von
Schtverins, Herr Friherre G. af Wettersteilts, Herr
Friherre L. Boijes, samt Herr E. Muni af Rosenchöhls
serskildta yttranden i samma ämne.
Under åberopande af Riksens Ständers rätt
att disponera Tull-medlen, såsom varande af Revillnings-egenskap,
har Herr Friherre Stael von
Hollstein härvid framställt nödvändigheten att
tillse, det denna Upppörd på det mäst fördelag.
tiga sätt måtte administreras.
Herr af Stenhoffs motion åsyftar tillväga*
bringandet af en total Reform af Tullstyrelsen
samt grunderne för förvaltningen af Tull-medlen,
hvilka, om de rättelligen beha‘ndlas, förmenas
öfverstiga alt hvad derunder både blifvit
beräknadt, och verkeligen influtit. —- I detta
afseende har Herr af Stenhoff tillstyrkt, att Tull"
Directionen inskränkes till en General - TullDirecteur
och högst 3 ne ledamöter, med behörig
Cantzli-Retjening; att Öfver - UirecteursEmbetet
alldeles indrages; att en af Tull-Sty.
telsens Ledamöter uppdrages att, turvis, resa
omkring Landet, för att controllera vederbörande
Officianters förhållanden: att hela Tullverket
uppföres på Rikets Stat: att Tull-Styrelsens
Ledamöter och de fleste vid Tull - Staten
varande Embets- och Tjenstemän icke miga
sk i 1 jas ifrån sine Tjenste-befattningar annorlunda,
än efter Laga åtgärd: att Lots- oth Dykeri-inrätlningarne
sammanslås med Tull-verket:
att Tull-Rakenskaperne förenklas, och Redogörelsen
för 'Tullverket ställes under säkrare C<*n«
Stats-och Besvärs-Vtskottens Betänk anden. 107»!
troll, än hittills; samt att Landt-Tulls - bevakningen,
såsom öfverflödig, och onödigt betungande
för Landet, genast borde upphöra; Till
vinnande af hvilket allt vidare blifvit föreslagit:
att Revision af Tullverkets Räkenskaper
med det snaraste måtte verkställas: att ett serskildt
Utskott kunde tillförordnas att upptaga
alla ärender, rörande Tullverket: att, då en
Commité vore satt till öfverseende och granskning
af Tullverket i det hela, denna Cemmi-'
tées Protocoller och Handlingar måtte infordras:
samt sluteligen att, genom en stor Depu-1
tation, hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet
framställas vigten af en nödig reform af hela1
Tullverket och dess organisation.
Hesse Herr af Stenhoffs förslag, i afseende
på Tullverkets Personal, samt föreskrifters meddelande
om det reglementariska vid Tull-Styrelsen,
hafva Herr Grefve von Schwerin samt
Herrar Friherrarne af Wetterstedt och Boije, på
upptagne skäl, ansett icke kunna af Riksens
Ständer pröfvas, utan böra på den administrativa
makten allena bero; hvaremot Herr Munck
af Rosenschöld trott det, enligt grundlagarne, vara
Riksens Ständers ovilkorliga rätt, att i desse
delar förordna, på sätt nödigt finnes; äfvensom
Herr Friherre af Wetterstedt, vid bedömandet
af Herr af Stenhoffs Motion i allmänhet,
yttrat den öfvertygelse, att någon förändring
af Tull - Styrelsen, för närvarande, icke
vore af nöden.
Härförutan har Hedervärdd Eonde-Ståndet
uppdragit åt Stats Utskottet enskilt, att sig utlåta
öfver de af Riksdags. Fullmägtige Eric E»
107J Stats- och 'Besvärs-Utskottens Betänkandenl
riesson från Örebro Län, Johan Leiditz från Götheborgs
oell Bohus Län, samt Anders Danielsson
från Elfsborgs Län, hvar för sig, ingifne
Memoriäler, med hemställan, att Tull-Styrelsen,
dervid hvarjehanda Vore att anmärka, mätte,
genom Riksens Ständers åtgärd sättas i ett förbättrad!
skick; hvartill, efter Eric Ericssons tanka,
hufvudsakligen skulle bidraga, om den serskilt!
Revisionen af Tullverket3 Räkenskaper
upphörde, of-h denna granskning, i stället» lemnades
åt Kongl. Kamtnar-Rätten, samt, för öfrigt,
om hela Tull-Styrelsen ställdes under Kg!.
Xammar-Collegii vård och inseende.
Vidare har Allmänna Besvärs- och Ekoxni
- Utskottet till enskilt handläggning fått emottaga
nedan anmärkte Motioner i detta ämne,
nemligen :
Af Herr F. Montgommery, sorn, under anförande
af de olägenheter, hvilka med LandtTulls
- bevakningen skola vara förenade, hemställt,
att denna bevakning och dermed åtföljande
visitationer genast måtte försvinna i hälst
vid den af Riksens Ständer, vid föregångne
Riksdagar, åtagne Bevillnirigs utgörande under
namn af Landt-Tuils-ersättning, skall varit fo
gadt
det vilkor, att Landt - Tullarne borde indragas.
Af Herr Prosten Doctor Stenhammar.■ att,
då verkställighet ännu icke följt å Riksens Ständers
redan yttrade underdåniga önskan om nödvändigheten
af en förbättrad organisation och
förvaltning af Tullverket, förnyad underdånig
hemställan derom nu måtte ske.
Stats- och Besvär s-Utsiottens Betänkanden. 1073"
Af Herr E. G. Holm: att, till förekommande
af de många chicnner och ledsamheter,’
hvarmed den tr. fiquerande Allmänheten besväras
genom visitationer efter Luren drägeri-gods,
och genom Landt-Tulls-bevakningens fortfarande,
desse anstalter måtte upphöra: att Kust bevakningen
i stället måtte uts'räckas: samt att
Tull-medlen, hvilka, såsom en Bevillning, tillhöra
Riksens Ständers disposition, matte, i likhet
med Banken, Rikgälds-Contoiret och Assistancen,
ställas antingen under Fullmägtiges
styrelse, eller komma under Riksens Ständers
Revisorers granskning.
Af Herr M. Mitander, i hvars tanka de e
inellan
Sverige och Norrige varande Tullar borde
indragas, såsom medförande betydliga kostnader,
samt i öfrigt föga motsvarande deras ändamål
, att hindra inpractiserandet af förbudne
varor; Hvilket förslag Hrr Alin, H. N. Schwan
oclt Tunell, på anförde grunder, bestridt, med
dervid bilagd önskan af Herr Tunell, att ea
strängare bevakning måtte blifva föranstaltad i
Städerne och på Landet närmast Seland, i anseende
till de lurendrägerier, hvilka åt den sidan
vöre att befara.
Af Riksdags-Fullmägtigen Gustaf Gustafsson
fran Södermanland: att Landt-Tuls Betjeningen,
såsom öfverflödig, genast , måtte afskedas
och deras Löner till Staten indragas, deruti
Bonde-Ståndet i allmänhet instämt.
Af Riksdags-Fullmägtigen Nils Nilsson från
Carlstads Län, som anfört, att det sätt, hvarpå
Landt-Tulls-bevakningen mot Norrige utöfvas,
ltihar.g till Riks-St. Prat. igij-zgig, 41 de Sami. N:r z$y, 136,
3 0 74 Stats- och Besvdrs-Utskottens Betänk anden:
hvarvid Allmogen Icke skall tillåtas, att, i ert.
skilta ärender, dit företaga några resor, utan att
förut anmäla sig vid de nyligen inrättade ofta
aflägsna Tullkamrarne, vore för Alin.ogen i det»
ta Län högst betungande; hvadan Nite Nilsson
föreslagit, att Kongl. Brefvet af den 18 September
1810, enligt hvilket visse Socknar i
Vermland erhållit tillstånd» att utan Pass begifva
sig till Norrige, kunde erhålla en sådän
förklaring och utsträckning, att slik anmälan vid
Tullkamrarne ansåges icke vidare böra äga rum.
Af ftiksdags-Fullmägtige Hans Nilsson och
Hans Michaelsson från Gefleborgs Län: att LandtTulls-bevakningen,
såsom ett hinder för Varutransporten
och endast medförande kostnader
för Staten, måtte helt och hållet afskaffas; uti
hvilken hemställan samtelige Fullmägtige från
Örebro, Jemtlands, Vesterbottens, Vesternorrlands
och Gefleborgs Län sig förenat; hvarvid
Carl Henricsson från sistnämnde Län gjort det
ierskilta tillägg, att Elfkarleby Tull kunde såsom
alldeles olämplig afskaffas, hälst ofta Skall
händt, att varor genom öppnandet och visiterandet
derstädes under regnväder blifvit alldeles
förderfvade; samt sluteligen,
Af Riksdags-Fullmägtigen Pehr Nilsson från
Stora Kopparbergs Län , som med framställning
af det uppehåll Vägfarande tillskyndas genom
anställande visitationer vid den i Dalarne existerande
MalUgns Tullkammare, tillstyrkt, att
TullbeVakningen derstädes antingen måtte helt
och hållet upphöra, eller ock inrättas på ett
sådant sätt, att den, för att uppfylla sitt ändamål
endast må träffa dem, sorn passera Norrska
Stats- och Besvärs^Utskottens Betcinkanden. 1075
gränsen och icke dem, sorn komma från sine
hemvist i loflige ärender och hvilka lika med
andre medborgare äga rätt att fordra, det de ej
under sine färder Lindras och uppehållas.
Vid pröfningen af desse Motioner samt
hvad i öfrigt uti ämnet förekommit, hafva sammansatte
Utskotten inhämtat, att Riksens Ständer
vid sista Urtima Riksdag förehaft frågan
om Tullverkets förbättrade organisation, samt
genom underdånig skrifvelse den 7 Aug. 1815,
i anseende lill den vigtiga inflytelse Förvaltningen
af Tullverket äger på Rikets HandelsBalance,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält
deras önskan, att Tullverket, under hvars
inseende Lotsverket äfven kunde ställas, mätte
lemnäs hälst åt Embetsman, af hvilka en del
ej voro af andra göromål upptagne: att Löner,
til räckelige för deras utkomst, mätte utan beräkning
af vissa procent på den inflytande uppbörden,
ehuru de af Tullmedlen kunna utgå,
uppföras på Rikets Stat: att Tull-Staten kunde
ställas på militairisk fot, samt tillfällen äfven
lemnäs åt afskedade förtjente Militairer, att vid
berörde Verk erhålla befordringar, och samma
befordrings-lagar der blifva gällande, som vid
andre Publike Verk: att redovisningen för
Tull-uppbörden ställes på samma fot, som den
för Rikets Uppbördsverk i allmänhet: att vid
hvarje månads slut ett sammandrag af Specialen
i hvarje Stapelstad från trycket utgifves,
innehållande uppgift å export och import, samt
Exporteurers och Lnporteurers namn : samt att
alla Confiscations - mål böra vid de allmänna
Domstolarne upptagas och afgöra» J hvarförutan
^1076 Stat»- och Bestfärs- Utskottens Betänk anden.
Riksens Ständer trott, att större säkethet emot
Lurendrägeri och Tullförsnillning knnde vinnas,
derest den del af Tullbevakningen, som
beror af tillsynen genom Tull-jakter, posterade
på visse distancer i Skärgåidarne, blefve uppdragen
åt Kronans Manskap / söm inom körta
terminer ombyttes.
Hvad Riksens Ständer sålunda i underdånighet
hemställt, har väl, i vissa delar, blifvit
i verkställighet satt; Men någon liufvudsakelig
reform af Tullverket har hittills icke blifvit
vidtagen. Sammansatte Utskotten anse likväl
en sådan fullkomlig förändring och' förbättring
af detta Verks styrelse och förvaltning vara af
desto större angelägenhet, som den länge af
Allmänna Rösten varit påkallad.
. Härvid synes det förslag förtjena synnerligt
afseende, sorn Herr af Stenhoff nu ytterligare
framställt, at't nemligen: Tullverkets alla
Embets- och Tjenstemän, hvilkas aflöning, obe-J
räknadt Directionens Löner och arfvoden, enligt
1817 års Stat, uppgå vid Sjö - Tullsverket
till 174,589 R:dr 18 sk. 8 rist. samt vid Inrikes
Bevakningen till 48,534 R:dr 24 sk. B,*co,
måtte flyttas på Rikets Stat; hvarföre, och då
Riksens Ständer redan vid 1815 års Riksdag
derom i underdånighet anhållit, sammansatte
Utskotten tillstyrka, att förnyad underdånig önskan
kunde yttras om verkställigheten häraf,'
med det tillägg, att Tullverkets Embets- och
Tjenstemän, efter den vidtagande nya organisation,
serdeles Direttionen och Tjenstemännen
i de högre tjenstegraderne, der skicklighet och
Uppmärksamhet isynnerhet erfordras, måga fört
Stats- och Besiiirs-Utskottens Betiinkanden. 1077.
ees med så tillräcklige Löner, att de deraf hafva
nödig utkomst, och sålunda sättas i tillfälle
att odeladt och utan bekymmer använda sin
tid och förmåga vid de angelägna befattningar,
dem uppdragas, och med hvilken Löne - reglering,
i likhet med hvad nu är stadgadt, någre
Prasroier och ärfvoden icke böra äga rum.
I afseende på den ifrågasatte föreningen
af Tullverket, samt Lots- och Dykeri - Inrättningarne,
hafva väl Riksens Ständer, vid sista
Riksdagen, äfven föreslagit, att Lots-Inrättningen
matte ställas under Tullverkets inseende}
Men, i betraktande af desse 3'-ne Verks olika
föremål och vida skiljaktige åligganden för
Tjenstemännen och Betjeningen vid desamma,
finna Utskotten ett sammanslående af Styrelserne
dervid icke blifva verkställbar, och kunna
således ej eller tillstyrka bifall å hvad i denne
del nu blifvit projecteradt; Äfvensom, och då
den af Riksens Ständer vid förra Riksdagen
begärte tryckning vid hvarje månads slut af ett
sammandrag utaf Tull - Specialen i hvarje Stapelstad,
skulle medföra en dryg kostnad, utan
motsvarande ändamål, Utskotten ansett sig icke
böra gifva anJedning, att Staten belastas med
utgiften för en sådan tryckning, men att deremot
öppen rätt lemnäs livaT och en, som det å«
stundar, att af Tull-Specialerne erhålla del, och
dem, på egen bekostnad, till trycket befordra.
Vidare, och hvad i allmänhet angår den
föreslagne indragningen af Landt- och GränseTullarne,
finna sammansatte Utskotten, att ett
närmare utredande af desse Inrättningars ekonomiska
nytta eller olägenheter är så myckst
107S Stats~ och esvärS-Utskottens Betänkanden.
mera af nöden, som resultatet af den härigenom
uppkommande jemförelse mäste blifva det
»äkraste rättesnöret för frågans afgörande.
Sedan Riksens Ständer vid 1809 års Riksdag
ansett Landt-Tulls-afglften', såsom en beskattning,
olämplig, och böra upphöra, i anseende
till de dermed förenade olägenheter och dryga
kostnader vid uppbördens verkställande, samt
Kongl. Maju, genom Nådig Kungörelse den 30
November 18x0 äfven förordnat, det LandtTullarne
med det årets utgång skulle afskafias,
har väl denne Inrättning upphört, så viöt afgiften
betraffar, och Statens inkomst blifvit genom
åtagen serskildt Bevillning ersatt; Men
Bevaknings-anstalten, hvilken utgjorde egenteliga
anledningen ti 1 handt - Tullarnes upphäfvande,
har likväl blifvit bibehållen, och fortfar
ännu till betyde'ig del, samt medförer alltså
den kostnad och de olägenheter, som skulle
undvikas.
Detta Landt-Tulls-bevakningens bibehållande
lärer väl grunda sig på af Kongl. Maj:t
i Nåder funnen nödvändighet, att, till Controll
emot försnillning af Tull-uppbörden, samt till
förekommande af otillåtne varors införande och
förbrukning, en vidsträcktare tillsyn måtte användas.
än den, som är möjelig vid kusterne
och Riksgränsen; Och Utskotten finna i detta
hänseende nogsamt, att, då Norriges Commercielle
och Ekonomiska författningar icke öfverensstämma
med Sveriges, utan en fri handel och
upplag af utländske varor, äfven sådane, som
till införsel här i Riket äro förbudne, äger
tura i Norrige, blifver det ock nödigt, att en
Stats- och 1 esvärS-Utskottens Betänkanden. 1079
gränse-bevakning, som i möjligaste mån försvårar
oell hindrar ett sådant varors inpractiserande,
hvarigenom antingen Tull-inkomsterne försnillas,
eller Författningarne emot öfverflödsarticlars
förbrukning här i Riket komma att öfverträdas,
må bibehållas så länge och intill dess
närmare likhet kan vinnas emellan desse Rikens
handels-förhållanden och författningarne
derom; Men, vidkommande serskildt den allmännare
bevakningen vid Landt-Tullarne i det
inre af Riket; så, ehuru det ej lärer kunna nekas,
att ytterligare Controll mot Tullförsnillning
och Lurendrägeri, än den , som genom
Sjö-Tulls-bevakningen ernås, till en del genom
Landt-Tnlls-bevakningen vunnits, äro dock sammansatte
Utskotten af den tanka, att, om, med
iakttagande tills vidare af Gränse- tillsynen ejnot
Norrige, Sjö-Tulls- och Kustbevakningen
organiseras på ett, efter localen oell öfrige förhållanden,
mera lämpadt sätt ; om denne senare
bevakning efter belxofvet ökes med tillräcklig
Personal; och om den redan existerande Resebevakningen,
som oförsedt träffar Lagbrytaren,
utan att förbereda honom på nödige försigtighetsmått,
efter ändamålet och med nödig omsorg,
inrättas; skall afsigten med Landt-Tullsbevakningen
lika säkert, om ej säkrare vinnas,
utan bibehållandet af en anstalt, sorn, ifrån längre
tider tillbaka, varit i strid med allmänna
opinionen, och ett föremål för dess ovilja-,
För öfrigt, och då Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet, uti dess enskildta yttrande,
angående medlen till yppighetens och öfverflödets
hämmande, föreslagit, att ailä utländske
iofio Stats- och Bcsclirs-Utskottens Betiinkanden.
varor, som äro till införsel i Riket förbjudne,
äfven böra lill bruk och nyttjande förbjudas,
förmoda sammansatte Uskotten, att lurendrägeri
och Tullförsnillning skola betydligen förminskas,
hälst spekulationen att införa varor,
som ej förbrukas, och hvilka således ej eller
kunna vinna afsättning, ostridigt måste af sig
sjelf förfalla.
Enär härvid dessutom i betraktande tagas
de många och vigtiga olägenheter, sorn från
Landt-Tulls-bevakningen äro oskiljaktige, och
hvaribland endast måga nämnas, de svårigheter,
sorn mota Allmogen, i synnerhet den enfaldigare
delen deraf, hvilken så ofta ser sig blottställas
för prejerier, sin tid förspillas, sina varor
förskämmas, och sig sjelf nödsakad, att, till
ringa båtnad för egen sedlighet, genom mutor
eller bedrägerier, befria sig från nödvändigheten
att underkastas ett tvång, som den oskyldige
måste dela lika med Eagbrytaren; Så anse
sammansatte Utskotten, på dessa skäl, härledde
fran både moraliska och ekonomiska grunder,
sig böra Riksens Höglofl. Ständer vördsammeligen
tillstyrka, att, jemte vidtagandet af det Be-'
slut, att den Inrikes eller Landt - Tulls - bevakningen
bör med nästa år upphöra, hos Kongl,
Majit i underdånighet begära verkställighet' häraf,
samt tillika yttra den underdåniga önskan,
att, så snart en sådan1 likstämmighet uti Norriges
handels - ställning med Sveriges må kunna
beredas, att Gränse - bevakningen åt den sidan
och de i sammanhang dermed stående anstalter,
som tillhöra Förpassnirlgs-verket i Gränseorferne,
indragning deraf jemväl må varda af
Stats-och Bcscörs Utsiottens Bctänhandcn. 1081
Kongl. Majit i Nåder anbefalld, och att emedlertid
denna Gränse - bevakning så inrättas och.
sådane föreskrifter i öfrigt lemnäs, i afseende
på handeln emellan desse bägge Riken med deras
egna produkter, att den må i möjligaste måtto
lättås, eller åtminstone från umgälder och
tvång befrias; Börande den Tullbetjening, som,
i följd häraf, indrages, få bibehålla sin aflöning
på Indragnings Stat tills den afgår, eller beford^is
till andre tjenster med lika eller högre
löningsvilkor; hvilken sistnämnde förmån, utan
svårighet, och till betydlig besparing för Indragnings-Staten,
synes kunna dqm beredas genom
öfverfly ttning till passande beställningar
uppå Sjö-Tullverkets Stat
Vidkommande serskildt frågan om förbud
emot visitationer: så hafva sammansatte Utskotten
funnit sig desto mindre böra sådant föreslå,
som denna Controll, vid en upphörande
Landt-Tulls-bevakning, torde blifva ännu mera
maktpåliggande. Utskotten hafva dessutom utaf
gällande Författningar härom inhämtat, att
den sorgfälligaste uppmärksamhet blifvit fästad
derpå, att både medborgerliga och personliga
rättigheter, genom berörde anstalt icke förnärmas;
hvadan Utskotten; ej eller, vid denne åsigt
af saken, kunnat finna anledning att tillstyrka
bifall dertill.
Då Utskotten sålunda yttrat sig' om Tullbevakningen
i allmänhet, torde något serskilt
utlåtande öfver de i förrberörde måtto gjorde
Motioner om föranstaltande af strängare tillsyn
i Städeine och på Landet närmast Seland, samt
3.0 8 2 Slats- och Besvärs-Utskott ens Betänkanden.
om indragning af Elfkarleby och Malugns Tull*
kamrar icke erfordras,
Såsom ofvan är apfördt, hafva sammansatta
Utskotten insett nödvändigheten af en liufvudsakelig
reform af Tullverket och dess Förvaltning;
Men, då utarbetandet af ett fullständigt
Förslag til! ny reglering af detta Verk ostridigt
fordrar sådane vidsträckta undersökningar
och upplysningar, som af Utskotten ej kunnat
medhinnas, och enär, för öfrigt, det icke tillhörer
Utskotten, att i så beskaffadt ämne föreslå
någre speciella föreskrifter, anse Utskotten,
att det reglementariska härutinnan bör till Kgl.
M-ajtts Nådiga omsorg i underdånighet öfverlämnäs,
och hvarvid den underdåniga hemställan
aflena synes böra tilläggas, att Kongl. Maj t
i Nader täcktes vid den blifvande nya organisationen
af Tullverket, vidtaga den indragning
af öfverflödige Embeten och Tjenster inom detta
Verk, sot» med dess behöriga handhafvande
möjeligen står att förena.
Att, såsom jemväl blifvit föreslagit, Tullverkets
Räkenskaper matte ställas under Riksens
Ständers, och deras Revisorers granskning,
anse sammansatte Utskotten vara af mycken vigt,
och tillstyrka alltså iakttagandet häraf hädanefter;
Skolande Stafs - Utskottet, i fråga om TullRäkenskaper
nes förändring med hvad mera till
Bedogörelse-verket hörer, serskilt utlåtande afgifva,
vid besvarandet af hvad Riksens Ständers
till Stats- Råneo- och Riksgälds-verkens öfverseende
sist församlade Herrar Revisorer härom
framställt i deras aflemnade, samt af Riksens
Stats- och Besvärs■ Utskottens Betänkanden. 1083
Höglofl. Ständer till Stats ■ Utskottets yttrande
remitterade berättelse.
I öfrigt, och hvad sluteligen beträffar den
utaf Riksdags-Fullmägtigen Nils Nilsson gjorde
hemställan om fork äring af Kongl. Brefvet den
18 September 1810, angående tillåtelse för visse
Socknar i Vermland, att, u;an Pass, begifva
sig till Norrige; så får allmänna Besvärs- och
Ekonomi Ut-kottet anföra, att ori förmälte Kongl.
Rref innehåller så tydliga föreskrifter i detta
hänseende, alt någon förklaring deraf, i Utskottets
tanka, icke är rf nöden; och anser Utskottet,
i händelse »åg a åtgärder b ifvit vidtagne,
som äro stridande emot ofvanriämnde Nådiga
för ordnande, detta vara ett missbruk, hvaruti
den förorättade äger att, i laga ordning, söka
ändring och rättelse.
Hvilket alt Riksens Höglofi. Ständers näcmare
bepröfvande vördsammeligen underställes;
jemte det å t ek i 11 ige Ledamöters serskilt:» tankar
i ämnet bifogas.
Stockholm den 1 Maji 1818.
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Hösrlof. Ständers Stats - Utskott, vid
Urtima Riksdagen den 1 ista Maji 1818.
S. D. Då Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonoini-Utskottens gemensamma Utlåtande till
Riksens Höglofl. Ständer blifvit till justering
upläst, angående en förbättrad Organisation af
Tullverket och Tull-Räkenskapernes öfverlemnande
till granskning af Rikets Höglofl. Ständer
och, deras Revisorer, yttrade Herr Directeu
-
a o 84 Stats- och Besvéirs-Utskottens Betänkanden.
ren m. m. Schvan, det en längre kännedom af
detta Verk öfvertygatfe I-Ierr Directeuren om
nödvändigheten, att med största försigtighet
tillvägabringa indragningen af den sa kallade
Lant-Tulls-bevakningen, emedan, om dermed
vore afsigten, att äfven uphäfva den nu
brukliga så angelägna föi pasningsanstaltea, som
controllerar förtullningen af utlänska varor, och
hvarvid nödvändigt en del af de Tjenstemän
fordras, som nu tillhora Inrikes bevakningen,
följden otvifvelaktig skulle blifva, att Landet
öfversvämmades af TullförSnillade varor och den
icke obetydliga Tull upbörden, som nu utgöres
till ungefärligen ftdelar i Stockholm, |:delar i
Götheborg och endast med den återstående |
del från de öfrige orter i Riket, icke kunde
utgå till dess påräknade belepp och ännu mindre
meddela något öfverskott för de behof, som
med Ordinarie Stats - anslag möjligen ej kunna
fyllas.
Härmed förenade sig Herr Lagmannen ni.
rn. Noreus; och skulle desse yttianden enligt
begäran åtfölja utlåtandet till Riksens Högloft»
Ständer. Som ofvan.
Transsumt af Protocollet häll Jet uti Rik'
sens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den i:sta Maji
1818,
S» D. Vid justeringen af sammansätta Sfats*-  iamt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskor
-
Stats* och Besvärs-Utskottens Betänkanden'. 1085
tens Utlåtande, angående Tullverket, och dermed
gemenskap ägande ämnen, inlemnade Herr
Friherre Drufva ett skrifteligt anförande så lydande
:
Ben frihet, Landtmannen vid 1S09 och
1.81 o arens Riksdagar sökte och erhöll, var, att
vidj Landt - Tullarne slippa blifva uppehållen
genom den granskning, han* varor skulle under-»
gå, huruvida han förtepat något af det han medförde
i sin uppgift till Tullkammaren, der han
oftast blef till och med timmar uppehaflen, innan
han erhöll Tullsedeln. Till denna önskan
biföll Konungen, utan att i och med det samma
upphäfva tillsynen öfver Lurendrägaren och
Tullförsnillaren.
1 anseende till de klagomål, som vid alla"
Riksdagar försports öfver Länck - Tullames tillvarelse
till mer eller mindre del, äro de, enligt
Kongl. CoTnmerce-ColTegii Kungörelse af den
22.Sept. 18171 inskränJtte till 14 i hela Riket,’
12 Städer, Stockholm och Götheborg inberäknade,
samt två på Landet, Elfkarleby och Hofva.
Dessa äro lämpade, efter hvad erfarenheten
visat, på de behöfligaste vägar, till hämmande
af det onda, som skall förekommas.
Vi vilja undvika ett ondt, visitation vid
några Landt - Tullar, hvilken med skäl anses
och är högst obehaglig för resande, och jag, lika
med de fleste, gerna undandrager mig, om jag
ej befarade, att just derigenom ett värre ondt
skulle uppstå, att Lurendrägaren fritt fick i ali
beqvämlighet föra sitt kram kring i Landet,
när han väl kunnat undgå kustbevakningens uppmärksamhet
, hvilken , vid ett Land, sorn vårt,'
j oS6 Stats-nch Besvärs-TJtskottens Betankanden.
med öppen strand från Haparanda till Strömstad,
ej kan förekomma allt, i synnerhet 5 må*
nader af året, då sjöfarten är stängd , och sorn
Lurendrägaren ej försummar begagna till förmån,
och således skall medföra de vådligaste
följder, emedan det ej allenast lemnar Luren»
dragaren en skadlig och otilbörlig säkerhet, titan
den tillbörliga Controllen på Kustbevakningen
äfven härigenom upphör och försvinner.
När Riksens Höglofl. Ständer önskat en
Öfverflödsförordning, för att hämma Luxe och
Öfverflöd, och grundeme äro till en sådan af
Ekonomi-Utskottet utarbetade, men vi ej kunna
veta, huruvida Konungen antager den till
hela sin vidd; om det ej sker, finnerjigingen
sammanstämrnighet i våra önskningar, hämma
öfverflöd, och befrämja Lurendrägerier.
Att England ej har Landt - Tullar torde
lika litet bevisa, att så bör vara i Sverige, som
att allt hvad der är användbart, passar för vårt
Land. Deras climat gör Sjötullsbevakningen
activ he'a året om, och dessutom kunna de med
stora uppoffringar göra den samma gagnelig.
När deremot hos oss alla möjeliga besparingar
äro nödvändige, och alla våra föve:ag skola ske
med den största hushållning.
Sedan Landt - Tullarne nu ä'ro indragne i
nära 70 Städer har Kongl. General-Tull-Directionen
kommit i tillfälle förbättra Landt-Tullbetjeningens
villkor, så att de hafva sin utkomst,
och i följe deraf ät o angelägne, att få bibehålla
sina Tjenster; och således är all anledning
att förmoda, att dessa menniskor skola blifva
förbättrade till sitt moraliska väsende, och den
Stats- och Besvärs Utskottens Betankanden• 10S7
anledning försvinna, som varit ett skäl inom
Ekonomi-Utskottet till Landt-Tuilarnes afskaffande,
att deras väcktare voro usla varelser,
hvilka, i brist af Utkomst, måste begagna olofliga
medel, mutor, Séc., hvarföre ingen braf eller
duglig Karl ville söka en sådan befattning.
Slutligen har den anmärkning gjorts: hvad
gagna Landt-Tullarne? det passerar sa mycket
deras Uppmärksamhet förbi. Jag medgifver att
så sker; men med deras ofullkomlighet göra de
ändå den nyttan, att Lurendrägaren har några
band på sig; oell har erfarenheten visat denna
bevaknings nödvändighet, emedan högst betydliga
beslag förledit Sr gjordes och vore det ett
skäl, att upphäfva Lagar och Författningar, för
det, att de kunna missbrukas, förtydas och ej
alltid åstadkomma den påräknade verkan, hvad
öde finge då hela verldens Lagböcker.
Häruti förenade sig till alla delar Herr
Ebel, med det tillägg, att Landt-Tullsbevakningen
ansågs nödvändig till qvarblifvatrde såsom
Förpassnings - Contoir, tjenligt till Controll för
Sjö-Tul!sverket.
Ytterligare inlemnade Herr von Kock ett
anförande, så lydande:
”Då det ej nu mera kan blifva någon handels-speculation,
att från Norrige köpa andra varor
än dem Landet producerar, och hvilka äro
tillåtné att här i Riket införas; får jag förklara
mig vara af olika tanka med Höglofl. Utskotten,
och för min del tillstyrka, att den nya organiserade
Landt-Tullsbevakningen på gränsen
emellan Sverige och Norrige med nästa år matte
upphöra. Denna kostar Staten endast på
1088 Stats-och Besvärs-TJtskottens Betähkanden
gransen af Vermeland, Dahl och Bobus Bäti
29,000 R:dr ärligen och inbringar ej 3000.
Sil länge Norrige var Under Danska Spiran
kunde ej nog kraftiga åtgärder tagas att förekomma
Lurendrägeriet, hvilket af Danska Re*,
geringen var gynnädt genom den författning,
att ålit, sorn såldes \i 11 Sverige af Nederlagsgods,
fick så väl Rand- sorn Sjö-vägen ur Riket
transporteras, med restitution af Tullen. Nu,
enligt Kongl. Författningen af den u 5 October
1815, erhålla ej Norrska Köpmän någon restitution
af Tullen för andra varor än dem, som
fran Nederlag med Fartyg sjöledes utgå} men
allt hvad som säljes i Randet, så väl till Svensk
som till Norsk man, skall förtullas. Då nu
härtill kommer, att Tullen på Utländska öfverflödsvaror
betalas i Silfver, eller efter cours,
som fastställes för hvarje qvartal, och är i det
närmaste lika hög, som i Sverige, så säger sunda
förnuftet, att det ej kan blifva någon vinst
för Rurendrägaren drifva handel på Norrige,
derifrån han ej utan risque af varans förlust,
m- fl* omkostningar, kan köpa sina varor. Jag
vågar ock försäkra, att på de 3 = ne sednare åren
Socker, CafFe, Franskt Bränvin och Tobak, äfvensom
allt Styckegods, varit dyrare i Norrska
an i Svenska Sjöstäderne, och att på dessa 3:ne
år ej så mycket blifvit lurendrägadt från Norrige,
som på 3Ine månader före 1814. Att
hindra all mindre byteshandel torde vara en o
möjlighet
med den strängaste bevakning.
Jag anhåller ödmjukeligen denna min Reservation
måtte få åtfölja de Högloft. Utskottens
Betänkande.
Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden. 10%$
Härmed förenade sig Her Heykenskjöld,
Detloff, samt Riksdags-Fullmäktige Carl Fr. Berg
från Bohus- och Eric Johansson från Stora Kopparbergs
Rån, alla under begäran, att déTas Reservationer
, måtte Betänkandet till Respective
Riks-Stånden åtfölja. Ut supra.
Nu- 205.
Riksens Hoff lo fl. Ständers Stats samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, angående
serskildte anstalters vidtagande till förekommande
af stegring i priset o det
grofva Brödet.
Uti Nådig Proposition af den 17 December
sistledit år, har Kongl. Majit, jemte Nådigt tillkännagifvande,
om vidtagne anstalter till Randers
förseende med Spanqemål och deribland
huruledes Kongl. Maj:t med enskild uppoffring,
alltsedan Augusti Månad 1816, låtit ensamt för
Hufvud-Stadens behof använda 45,000 RidrBco,
för att genom Bagare-Embetets förseende med
Råg till nedsatt pris, kunna till förmån för dea
behöfvande och obemedlade mängden af Stadens
Innevånare bibehålla Taxan på det grofva
brödet utan förhöjning, tillika velat i Nåder
fästa Riksens Högloft. Ständers uppmärksamhet
på angelägenheten deraf, att, emedan Kongl.
Maj:t ej anser sig kunna för framtiden fortfara,
Bihang till Riks-St. Prat. i$iy.igis.
logo Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkande^
alt med Dess enskildta tillgång bestrida en så
beskaffaffad uigift, sådane utvägar varda vidtagne,
hvarigenom en hastig stegring i brödpriset
ej allenast i Stockholm, utan ock i Rikets större
Städer må kunna genom allmänna Magazins-Inrättningens
försorg afböjas; enär till detta Verks
viktiga bestämmelse det utan tvifvel hörer, att
i både bättre och sämre Sr bibehålla Spannexnålen
vid ett någorlunda jemnt pris, och att
följakteligen så beskaffade bidrag, sorn ifrågavarande
5 icke böra för Magazins-Inrättningen
kunna anses främmande.
Denna fråga, som af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Preste-Ståndet och.
Vällofl. Eorgare-Ståndet blifvit till Stats- och
Ekonomi-Utskotten, men af Hedervärda JBonde-Ståndet
endast till Stats Utskottet remitterad,
och öfver hvilken Herr Stats-Rådet, Friherre
R. Cederström uti anförande till Höglofl., Ridderskapets
och Adelns Protocoll för den 10 sistledne
Januarii serskildt yttrande afgifvit, hafva
Utskotten, i anledning deraf, till gemensam
öfverläggning förehaft, och få, sedan Kongl.
Maj:t jemväl uti Nådig Skrifvelse till Stats-Utskottet
af den q i denna Månad täckts i Nåder
erinra, om ärendets snara afgörande, till
Riksens Höglofl. Ständer nu dess Utlåtande vördsammeligen
afgifva.
Med djup Vördnad hafva Utskotten af ifrågavarande
Nådiga Proposition erfarit ett förnyadt
vedermäle af Kongl. Maj:ts ömma och Handsfaderliga
omvårdnad för dess trogna undersåtare.
Eika lifligt Utskotten erkänna denna ut*
Stats-och Besvärs Utskotterts Betänkande. 1091
märkta Nåd, lika noggrannt hafva de ock ingått
i pröfning och öfvervägande, huruvida Statens
tillgångar kunna medgifva så beskaffade bi-'
drag, sorn Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, och
om dessa bidrag möjligen stå att förena med de
allmänna grunder, sorn ovilkorligen synas böra
följas, då de Statens fonder, som till Allmänna
Magazins Directionens förvaltning blifvit
ofverlemnade, måste användas för att afvärja
en hotande nöd, föranledd, endera af inträffad
missväxt eller andre händelser, derigenom
stora och ovanliga behof kunna komma att uppstå.
Efter den kännedom, sorn Utskotten om
Allmänna Magazins-Inrättningens tillstånd haft
tillfälle inhämta och i öfverensstämmelse med
de principer, som synas böra ligga till grund
för det Verks Styrelse och förvaltning, anse
väl Utskotten å ena sidan, att Magazins-Inrättningens
åliggande vara bör, att tillhanda hålla
undsätfnings-spannemål för de orter, sorn deraf
äro i behof; men finna dock å den andra, att,
så vida grunderne för Inrättningens åtgärder i
detta afseende ej så till efterföljd bestämmas
att Inrättningen varder skadeslös för dess utlagde
förskotter, skola fonderne småningom .medtagas
och Inrättningens obestånd deraf omsider
blifva en oundvikelig följd. Dessutom hysa
Utskotten för sin del den öfvertygelse, att lika
principer vid undsättningars meddelande böra
iakttagas, och att följaktligen Invånarne i en
Province eller Stad, icke må vederfaras större
förmån, än hvaraf en annan ock kan komma i
åtnjutande, helst all rubbning i denna princip
3092 Stats- och BesvfirsUtskottens Betänkanden.
synes stridande både mot rättvisa och billighet.
Annorlunda än i enlighet med dessa skäl och
grunder Synes, efter Utskottens tanka, Stockholms
och Rikets öfriga Städers framtida rättighet
tili undsättnings-spannemåls erhållande, då
en verklig nöd sådant fordrar, ej böra medgifvas,
och efter andra förhållanden lärer ej eller
Magazins-Inräitningen anses böra kunna med
denna medverkande åtgärd sig befatta. Sedan
nu Utskotten haft äran meddela sitt yttrande
i hvad som med sjelfva hufvudsaken och ett
framtida förordnande derom äger gemenskap,
hafva Utskotten ansett sig ej böra underlåta,
att serskildt taga i betragtande de skäl och omständigheter,
som för närvarande synas påkalla,
att Råg, till nedsatt pris, än vidare någon tid
må Hufvudstadens Bagare-Embete i förut berörde
ändamål från Magazins Inrättningens härvarande
förråd tillhanda hållas.
För att i Stockholm kunna bibehålla det
grofva brödet vid ett jemnt pris, utan förhöjning,
har ej allenast Kongl. Maj:t, såsom af
Hess Nådiga Proposition inhämtas, fått vidkännas
en ganska betydlig uppoffring, utan ock
Allmänna Magazins-Inrättningen en ungefärligen
lika stor förlust å det anslag af 1000 Tunnor
oriad Råg i Månaden, som till 8 R:dr Bco
Tunnan från Inrättningens förråd utgått och
blifvit, jemte de 1000 Tunnor, som genom
Kongl. Majus egen höga försorg, rnånadtligen
anskaffats, till Bagare-Embetet utlemnade. Verkningarne
af dessa anstalter hafva ock för Hufvudstadens
mindre bemedlade folkclasser varit
Stat§- och Besvärs-Utskottens Betänkanden. 1093
ganska välgörande: att- nu då tillgången på Råg
i allmänhet är knapp och priserne högt uppjagade,
låta denna undsättnings åtgärd upphöra,
skulle förorsaka ett1 kännbart lidande för den
fattige, sorn en längre tid varit van att få det
grofva brödet til! nedsatt värde och sannolikt
ej mägtade betala denna första nödvändighetsvara
efter det pris hvartill densamma utan allmänna
bidrag på en gång skulle uppstiga. Fördenskull,
och då härtill kommer, att MagazinsInrättningen
på flere orter inom Riket uppköpt
Råg af sistlidit års skörd, till skäligen
modererade priser, och således derigenom ej kan
komma, att vidkännas en så väsentelig förlust
hädanefter, som hittills, å undsättningen till
Stockholms Stad; föreslå Utskotten vördsammast,
att denna undsättning må fortfara och med
Maji Månads ingång ökas till 2000 Tunnor Råg
1 Månaden eller det parti, hvarmed Bagarne
blifvit försträckte efter hittills bestämdt pris a
8 R:dr Banco Tunnan oriad, eller <j Riksdaler
Banco Tunnan riad Råg, dock att dessa utlefvereringar
från Magazins-Ihrättningens härvarande
förråd aldeles upphöra med nästinstundande
Augusti Månads utgång, då säd af innevarande
års blifvande skörd är att förvänta.
Skulle Riksens Höglofl. Ständer finna för
godt bifalla hvad Utskotten nu yttrat och föreslagit,
torde, såsom svar å den Nådiga Propositionen,
Riksens Hoglofl. Ständer böra sådant
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Hock varder detta allt, jemte någre Ledamöters
afgifne serskildta yttranden i ämnet,
1091 Stats- och Besviirs-Utskottens Betänkanden.
Riksens Höglofl. Ständers närmare ompröfvande
vördsamligen understäldt.
Stockholm den 26 April igi8-  På Stats-Utskottets vägnar
• • _ o
A Höglofl. Ridderska- A Högvördige Preste
-
pets och Adelns Le
damöters vägnar
Carl De Geer.
Pa Valofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
H N. Schwan.
Ståndets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandstén.
På Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
vägnar
På Höglofl. Ridderska- På Högvördige Prestepets
och Adelns Le- Ståndets Ledamöters
damöters vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
vägnar
Olof Ferlin.
På Hedervärda BondeStandets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
G. Knoch.
Stats- och Besvärs-Utskottcns Betänkanden. 1095
Utdrag af Protocollet} hållit i Riksens Högloft.
S tänders Stats- samt A Ilma nita Besvärs-
och Ekonomi - Utskotts gemensamma
Plenum vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 26 April 1818.
S. D. - - - - - -
Herr Capitain Flertzenhjel<n begärde och
erhöll tillåtelse till uppläsande af dess till Utskottens
gemensamma Berednings - Protocoll för
deri 30 sist!. Januarii afgifne anförande i ämnet,
så lydande: Kongl. ”Majtts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer om medel att till ett
nedsatt pris hålla den torftigare delen af Stockholms
Stads Invånare gröfre brödsorter tillhanda,
är ett förnyadt bevis af den Landsfaderliga
omsorg, som sträcker sig till alla dess undersåtares
klasser, och derföre lär med underdånigste
erkänsla af Riksens Ständer upptagas.
Hå nu öfverläggning härom i Höglofl Statsoch
Ekonomi - Utskottens samfälte Beredning
kominer att företagas, anhåller jag vördsamt,
att deröfver få yttra mina tankar; min framställning
skall grunda sig på de upplysningar,
jag sökt inhämta, om de anstalter, som under
loppet af förledit år blifvit vidtagne, att oaktadt
ett högt uppstegrad t Spannemålspris anskaffa
bröd åt de behöfvande, för ett pris svarande
mot deras svaga tillgångar; och genom
verkningarne af dessa åtgärder, söka en vägdelning
vid frågans utredande, hvad för en
framtid, kan vara nyttigt och möjligt att åstadkomma.
ioqG Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden.
Af Riksens Ständers Revisorers berättelser
oin Magazins-Directionens styrelse och förvaltning
inhämtas, att, på Kong!. Maj:ts Nådiga
befallning, Magazins-Directi'onen, till Stockholms
Stads Bagare, mot fastställde priser, under
de sist förflutne 3:ne åren, aflemna!, dels
Mjöl, dels Spannemål, och dervid mast vidkännas
en förlust af 33,610 R:dr 33 sk. 4 r:sf.
Btco, saint för lefvereradt Rågmjöl till Maria
Fattighus år 1814, 371 R:dr 26 sk., utom de
200 famnar ved, som, tvenne gånger, utan ersättning
till Stadens fattige blifvit lefvererade.
Det hörer väl ej till ämnet att undersöka, huruvida
det är enligt med Allmänna MagazinsDirections
ändamål, att till förmån för en enda
Stads fattiga till underpris aflåta en så stor
qvantitet, i hel annan afsigt uppköpt Spanneniål;
men det är påtageligr, att, genom sådane
betydelige förluster, den Fond Riksens Sländer,
till Magasins - Inrättningen anslagit, skall
förminskas, och sluteligen så försvinna, att ett
dylikt biträde af sig sjelf mäste upphöra; Men
jag har b ott gjort denna framställning för att
visa, det sådane ytierligare anstalter icke kunna
vara för en framtid att påräkna.
Rätta förhållandet af saken ar denna, att
under loppet af förledit år, och Januarii månad
innevarande, har Bagare-Embetet från Kronans
Magaziner fått uttaga hvarje månad 2000 Tunnor
Råg, eller deremot svarande Rågmjöl, mot
.8 R:dr Banco i betalning för Tunnan. Deremot
skulle det åligga Bagare Embetet, att hålla
-Hnfvudstadens fattigare Invånare bröd tillhanda,
enligt upprättad taxa för 1. sk. Riksgäld för
Stuts- och Best ars-Utskottens Betänkanden. 1097
16 lod, eller 40 sk. samma mynt E:pd. Jag föreställer
mig, att med sådane fattigare innevånare,
ej bör förstås sådane personer, sorn äga
tillfälle och krafier, att genom arbete förtjena
sin fulla bergning, hälst desse äro genom de
nu så högt uppstegrade arbets- och dagslöner,
minst i behof, att af allmänna Medel njuta
undsättning till lifsuppehälle och lära dessutom,
fast ock de största uppoffringar till deras förmån
skulle göras, icke derföre vilja nedslå sina
pretensioner. Det är således endast för den.
nog talrika mängd individuer, af båda konen,
men mäst af det qvinliga, hvars yrken och arbetskrafter,
icke tillåta dem, att i en tid, då
Spannemålens dyrhet förorsakar ett så högt brödpris,
förtjena sin fulla bergning, som dessa välgörande
anstalter vidtagits; men det är ock just
de, som af dem minst fått sig begagna.
Det ligger i tingens natur, att, då man,
för att befrämja en sak, nyttjar icke rätt beräknade
medel, motarbetas de af egennvttan och
andra förhållanden, hvarigenom de blifva onyttiga.
Jag förbigår de rykten, som misstroendet
och erfarenheten af nuvarande tiders rofgirighet
kunnat utsprida, om händelser, obeviste,
men lika lätt verkställ bäre, som svåre att
förekomma. Men det är påtageligt, att, genom
förenämnde anstalt, brist eller åtminstone mindre
tillgång på gröfre brödsorter nödvändigt
skulle uppkomma och verkligen uppkommit. Da
endast de större Bageriverken, eller de, sorn
hålla så kallade utbodar, kunnat eller fått, mot
föreskrefne vilkor antaga anbudet, ha alla de
öfrige, utgörande nä'ra hälften, måst upphöra
k 098 Stats■ och Besvärs-Utskottens Betänk anden.
»ned all bakning af groft bröd, då de ej kunde
hålla det Allmänheten tillhanda efter en taxa,
som påstås äfven vara lag för dem, sorn dertill
kunde använda den, mot så nedsatt pris erhållna
Spannemålen; dessutom, hvem kan controiler3,
att den till sitt hela belopp till grof brödbakning
användes, ehuru Bagarne påstå, att de
genom detta åtagande Jidit en så kännbar förlust,
att de ej äro i stånd att Längre dermed
fortfara? Annu mera, huru är det möjligt i Bagare-bodarne,
bland en mängd köpare, urskilja
sådane, som ensamme äro , berättigade att för
nedsatt pris erhålla siri brödföda. Man vet, att
Kronans Manskap ofta häldre taga penningar,
än sitt bröd från Krono-Bagerierne, och finna
bättre sin räkning att hos Bagare tillhandla sig
bröd, för vida bättre köp; af samma förmån vilja
äfven andra, som dertill finna tillfälle, sig
begagna; och det är en ren omöjlighet, att hindra,
det icke Krogar och Näringsställen fourneras
till det mästa af sådane brödsorter, till
vinst för värdarne, men ingen förmån för gästerne,
och således bristande tillgång uppstå för
den fattige, som derigenom ser sig sviken i sin
billiga förhoppning. Af hvad jag således haft
äran vidlyftigt anföra, täcktes Höglofl. Utskottet
finna, det ett fortfarande af de nu vidtagne
anstalter i detta ämne vöre utan allt ändamål,
och att allt användande af Publique Medel dertill
vore både obilligt, till afsigten icke bidragande,
och kanske äfven svårt att åstadkomma.
Men, sorn Riksens Ständer tvifvelsutan önska,
att, så mycket möjligt är, gå Kongl. Majts Nådiga
afsigter till mötes, till lättnad i den fata
-
Stats-och Besvärs-Utskattens Be tänk anden, logg
p,are klassens bekymmer om sin lifsbergning,
vågar jag, såsom ett medel dertill vördsamt föreslå
och tillstyrka, det alla, så väl Stadsboer,
sorn i synnerhet Landtman, hvilka dertill kunde
äga tillfälle, tillstaddes och uppmuntrades,
att baka och på Torgen utsprida samt försälja
sådane gröfre brödsorter, utan att bindas af taxor
och andre föreskrifter. Jag är fullt öfvertygad,
att en lycklig täflan härigenom skulle
uppkomma och tillräcklig tillgång blifva af bröd,
både af god beskaffenhet och äfven till det lindrigaste
pris 1 förhållande till hvad Spannemålen
kunde gälla, och således aila andra anstalter
kunna undvikas. Hvilket anförande Herr Capitainen
anhöll mätte få Utskottens Betänkande
till de Respective Riks Stånden åtfölja.
X lika ändamål yttrade Herr Borgmästaren
Eneroth.-
”Då jag af förekommande ömande omständigheter
mot den behöfvande, instämmer med
Höglofl. Utskotten uti nu uppläste Betänkandet,
kan jag icke undgå derjemte serskilt tillkännagifva
min önskan, det Riksens Höglofl.
Ständer hos Kongl. Maj:t frambära deras underdåniga
önskan, det all möjlig uppsigt och
controll måtte vidtagas deröfver, att ifrågavarande
välgörande kostsamma anstalt endast får
begagnas af de, till hvilka det rätteligen är
ämnadt; och hvilket tilläfventyrs skulle kunna
bäst utrönas genom Högvördige Présterskapet
och Fattig-försörjnings-Directionerne.
Af Protocollsföranden anmältes: att vid
förevarande måls handläggning inom Beredningen,
Stats - Utskottets nu frånvarande Ledamot
lioo Stats-och Besvärs-ZJlskottens Betänk anden.
Herr Lagman Noreus yttrat den serskilda mening,
att af de för Magazins - Inrättningen anslagne
medeL en viss Summa årligen till Kgl.
Maj:t borde öfverlemnas, för att, efter Kongl.
Majrts Eget visa godtfinnande, fritt disponeras
till undsättning, icke blott för Stockholms Stad,
utan äfven för andra delar'af Riket, vid uppkommande
t i 11 fä 11 ige behof, sorn fordrade skyndsamt
afhjel pande och vöre af den beskaffenhet, att
Magazins-Directionen till dem icke kunde sträcka
sin åtgärd; Herr Lagmannen hade härvid
föreställt sig, att utom olyckliga och förstörande
naturhändelser, hvilka ofta nog1 ehuru icke sa
vidsträckt inträffa, vådor och oförutsedda omständigheter
kunna uppkomma, Verkande derhän
att uppoffringar från Statens sida med skäl kunna
fordras, för att rädda olycklige medborgare
så på Landet, som i Städerne, som för någon
tid uti sin egen arbetskraft och egna tillgångar
saknade medel till fritt uppehälle och till sin
frälsning och upprättelse ifrån nöd och elände,
och Herr Lagmannen hade icke annorlunda, än
såsom en billig samhällsfordran, kunnat anse,
att Kongl. Maj:t vid sådane tillfällen ägde en
af Rikets Ständer uppgifven tillgång, att använda
till uppfyllande af denna för Kongl. Majit
dyrbara pligt. Herr Lagmannen hade funnit
sig så mycket häldre föranlåten till denna önskan,
som den organisation, man vill gifva åt
allmänna Magazins-Directionen, icke tillåter densamma,
att annorlunda, än med beräkning af
Eondens bestånd, använda de medel Riksens
Ständer för denna Inrättning anslagit, och detta
jemväl anses blifva en af hufvudgtundern*
Stats- och Besvärs-TJtskottens Fetänkanden, noi
för Inrättningens fortfarande, hvarigenom densamma,
uti dess egenteliga rigtning, bör anses
skiljd från alla sådane åtgärder, hvilka med
gifne uppoffringar kunna vara förenade, men
som den medborgerliga känslan och vilkoret
för Samhälls - inrättningen dock fordra att se
uppfyllda. Hvad sjelfva Summans storlek beträffade,
bade densamma synts Herr Lagmannen
kunna bestämmas från Sexton- till Tjugutusende
Riksdaler, ehuru, enligt Herr Lagmannens
förmodan, fulla beloppet häraf likväl icke
hvarje år torde behöfva upptagas, enär den aldrig
utan vid större våda, och efter svårare olyckor
användes, och i hvilken händelse behållningen
borde tilläggas den allmänna Fonden.
Skulle Riksens Ständer bevilja Magazins-’
Fonden frihet ifrån Räntans erläggande å Rån-'
co-Creditiven, uppkommer derigenom en mera
än tillräcklig opåräknad tillgång för detta behof.
Och hade i denna mening, hvars framförande
till Riksens Höglofl, Ständer Herr Lagman
Noreus åsyftat, Herr Öfverste-Kamrr\arjunkaren
Baron Adelsvärd, Herr Presidenten von
Schultzenheim och Riksdagsmannen Wiklund instämt.
Ut supra.
N:r 206.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi- Utskotts
Utlåtande angående inom Höglofl. Ridder
skåpet och Adeln, samt Eledervär
1102 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden.
da Bonde - Ståndet vclckta frågor om
ändring i hvad Författning ar ne rörande
Jfr ads- och Krono-Tionde. Spannemålens
utgörande, forslande eller
lösande nu innehålla.
T
ill
Utskottens gemensamma handläggnin hafva
i detta ämne inkommit:
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln ett Memorial
af Merr Öfverste-Lieutenanten Eo Oxehufvud,
som, efter att hafva anmärkt den ringa
verkan, stadgandet i g §. af Kongl Förordningen
den 20 September 1815, angående hvad
vid uppkommande stridighet emellan Räntetagare
och Räntegifvare om Tionde- eller AfradsSpannemålens
duglighet iagttagas bör, förmått
åstadkomma till de sednares skyddande emot
förtryck och obehörig behandling af de förre,
samt de olägenheter, sorn för Räntegifvare uppstå
deraf, att de med sin Tionde vanligen blifva
till flere ställlen anvista, föreslagit, att den,
efter nu gällande Författningar, Tionde- och
Afradsgifvare åliggande forselskyldighet matte
upphöra, samt dessa i stället berättigas, att antingen
i närmaste Krono - Magazin lefverera ifrågavarande
Spannemål , eller ock hos KronoFogden
få densamma efter Markegångspris, och
emot erläggande af forlön, med penningar lösa;
i hvilka fall Räntetagaren äfven borde, antingen
vid första uppbördsstämma af Kronofogden
åtnjuta betalning för den honom anslagne
Tionde och Afrad, eller ock äga, att inom
den 1 Martii hvarje år Spannemålen in natu
-
Stats- och Fesväi s-Utskottens Betänkanden. 1105
ra från Krono - Magazinet afhämta ; hvarjemte
Herr Öfverste-Lieutenanten, så väl för vinnande-
af det med Förslaget åsyftade ändamål, Räntegifvares
och Räntetagafes ömsesidiga fördel,
sorn till förekommande af förlust för Staten,’
ansett, i händelse af dess antagande, nödigt, dels
att Spannemålens värde vid de årliga Marke»
gångssättningarne bestämdes efter det verkeligen
gångbara priset, med förhöjd forlön, dels
att tjenliga utvägar vidtogos emot ofog och prejeri
af Magazins-betjeningen , och dels att Lefveranteurerne,
i fall af Spannemålens försummade
torkning ålades såsom intorkningsmål vid
lefvereringen lämna några kappar på hvarje
Tunna.
Från Hedervärda Bonde - Ständet ett Memorial
af Banco - Fullmägtigen Anders Danielsson
från Elfsborgs Län, med hvilken Riksdags-Fullmäktigarne
Olof Hakansson, Johannes Olsson och
Per Jonsson från samma Län sig förenat, i gemensamt
yrkande om den förändring i de rörande
detta ämne nu gällande stadganden: att,’
enär Räntegifvare och Räntetagare icke annorlunda
åsämjas, Räntegifvaren må äga, med begagnande
af Markegången, sorn för detta ändamål
är införd, utgifva sina räntor i penningar,
efter det deri å persedlarne utstakade värde;
Och hafva vid föredragningen af detta Memorial,
som i Protocolls-Utdrag af den 18 December
nästledit år blifvit Utskotten communice»
rädt, åtskilliga af det Hedervärda Ståndets Ledamöter
biträdt den väckta motionen, under
tillägg af Riksdagsinennen Anders Joachimsson
från Östergöthland, att, i händelse Räntegifva
-
1104 Stals- och Besvärs- Utskottens Betänkanden.
re skulle förblifva skyldige att lefverera sin
Afrads - Spann einål in natura, de då må vara
ovilkorligen berättigade att fullgöra denna lefverering
vid närmaste Krono-Magazin.
Härförutan hafva uti ett till Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet enskildt remitterat
Memorial, »om i anseende till dess innehåll
under Utskottens gemensamma pröfning
äfven förekommit, Riksdags - Fullmägtigarne af
Hedervärda Bonde-Ståndet Jacob Jacobsson Kin.
ner och Per Isacsson Myrungs från Gottland yrkat,
att, som i de hittills utkomna Författningar
icke nog tydligen blifvit utstakadt, om, i
det fall Räntegifvare och Räntetagare angående
sättet till Afradens utgörande icke i godo
kunna öfverenskomma, den förres erbjudande
att Afraden efter Markegångspris betala, eller
den sednares tillsägelse att den samma in natura
bekomma, bör äga företräde och förhållandet
härutinnan bestämma, det måtte, till undanrödjande
af all tvekan härom, samt enär rättigheten
att välja emellan bägge förenämnde sätt
till Afradens presterande af flere skäl syntes
böra Räntegifvaren tillkomma, hos .Kongl. Majft
i underdånighet anhållas om utfärdande af en
tydelig Lag, hvarigenom Jen slik rättighet kunde
blifva indelte Räntegifvare i allmänhet tillagd.
Utskotten, som förehaft de väckte motionerne
till öfverläggning, hafva derunder inhämtat,
att, sedan vid si.stledne Riksdag af åtskillige
Stånds-Ledamöter fråga b ifvit framstäld om ändring
och jämkning uti de Tionde- och Räntegifvare
emot Ind-el ningshalvare och Räntetagare
åliggande skyldigheter» Så har, uti der
-
Siäts- och Besvärs-Utskottens Betänkanden'. 1105
öfver afgifne serskildta Betänkanden af den 3
Maji och 29 Junii 1815, Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottet , som då ensamt hafvit
sig detta ärendets handläggning uppdragen, förklarat,
att, då emellan Räntetagare och Räntegifvare
en fullkomlig likhet i rättigheter born
de äga rum; då denna likhet af Utskottet ansetts
vara genom de dittils utkomne Författningar
i allmänhet vunnen; då Kongl. Maj:ts och
Kronans rätt att in natura uppbära Tionde-Spanneinålen
af de Kronan immediate förbehållne
Hemman icke kunde eftergifvas, i anseende till
behofvet deraf för Garnizons- Manskapets underhåll
m. m,, då Hoäpitaler, Lazaretter och
Barnhus skulle förfela deras välgörande ändamål,
om dem betogs förmonen att, efter behofvet,
få någon del af den dem anslagne och förlama
Spannemål in natura utkräfva; då det
skulle föranleda till rubbning uti Indelningsverket,
om RusthåJlare förmentes att på lika
sätt uppbära Augments-räntan; då det vore emot
ägande-rätten stridande att förneka SkatteFrälse-ägare
att utfordra sina räntor i de slag,
hvaruti de samma från början blifvit bestämda
att utgå; samt då uppgifvandet af genom ålder
helgade rättigheter vore ett ingrepp i den medborgerliga
säkerheten; så ansåg Utskottet sig
hvarken kunna, eller böra föreslå någon ändring
uti hvad Författningarnje rörande Kronotionde-
och Afrads - Spannemåleas utgörande
och lösande innehålla.
Vid öfvervägande af ofvananförde grunder,
jämte hvad de åberopade betänkanderna i öfrigt
Bihang till Riks.St. Fröt. igij■ ms.
lto6 Stats-och Besvcirs-Utskottens Betankanden.
innehålla, hafva Utskotten funnit sig äga full anledning
att instämma i det yttrande, förra Riksdagens
Ekonomi-Utskott i förenämnde måtto afgifvit,
dertill, hvad serskildt beträffar Herr ÖfversteRieutenanten
Oxehufvuds Förslag om rättighet
för Afrads - och Tionde-Gifvare, att antingen
i närmaste Krono-Magazin lefverera sin Tionde-
och Ränte-Spannemål, eller ock hos KronoFogdert
få den samma med penningar efter markegången
lösa, Utskotten afvert hämtat skäl deraf,
att sådant skulle leda dels till Krono-Maga»
zinernes utvidgning och antagande af en större
Magazins-Betjening, hvilket den för Allmänna
Magazins-Iurättningen anslagne Fond icke medgifver,
dels till förökande af Krono-Fogdarnes
förut trägna göromål , som odeladt fordra deras
liela tid och uppmärksamhet; Och få Utskotten,
som i följd häraf ans® sig icke kunna tillstyrka
bifall å de väckte motionerne, derföre så
mycket bälldre föreslå, att äfven hädanefter må
förblifva vid hvad Kongl. Förordningen den
22 Julii 1803 jemte öfriga i afseende på sättet
till Afrads- och K rono-Tionde * Spannemåls
samt andre Ränte-persedlars utgörande utkornne
Författningar föreskrifva, som å ena sidan
stadgandet ig §. af Kongl. Förordnigen den
a o September 1815, efter Utskottens öfvertygelse,
lämnar tillräcklig säkerhet för Räntegifvare
emot godtycklig behandling af Räntetagare vid
ofvannämnde Spannemåls uppbärande, och åden.
andre, ej mindre den af Herr Öfverste-Eieutenant
Oxehufvud uppgifne händelse, att Räntegifvare
vid Afradens afbördande vanligen anvisas
flere lefvererings-ställen, är ett missbruk
Stats- och Besvärs-Utskottens Betankanden. i 107
I Räntetagares sida, som i 3 §. af 1813 åis
Kongl. Förordning blifvit förbudit, och hvaTtiti
Räntegifvare, genom anmälan af förhållandet
å Vederbörlig Ort, bör kunna erhålla rättelse,
än och den af Riksdags - männen Hinner
och Myrungs anmärkte saknad af en bestämd föreskrift,
huru förhållas bör, då Räntetagare och
Räntegifvare om sättet till Afradens utgörande
icke åsämjas, ej finnes vara grundad, enär genom
1 §. i nyssberörde Kongl. Förordning ert
sådan föreskrift redan blifvit meddelad.
Dock varder detta Utlåtande Riksens Högh
Ständers eget mogna ompröfvgndé vördsamligen
Understäldt.
Stockholm den s6 April 1818-
N;r 307.
Riksens Högloft. Ständers Stats• samt Bart*
co-Utskotts Utlåtande öfver Anmärkningar
vid Siats- och Banco-Utskottcns
ander den 3 Mars 1818 afgifne Betänkande,
rörande Utredningen af Götha
Canal-Bo/ags-, Malmö- och Götheborgs-Disconter.
I anledning af de hos samtlige Riks-Stånden
gjorda anmärkningar vid förenade Stats- och
Banco-Utskortens under den 3 nästledne Mars
afgifne Betänkande, rörande Götha Ganal-Bolags-
Malmö- och Götheborgs-Disconters utred
-
jilo8 Stais• o£h Banco-Utskottcns Betärfkanden.
ning, har detta ärende till förenade Utskottens
ytterligare handläggning blifvit återremitteradt.
Att vid detta tillfälle, dåj anmärkarnes antal
är så stort och sjelfva anmärkningarne så
mångfaldiga, till serskildt besvarande upptaga
hvad en hvar anmärkt och föreslagit , skulle
föranleda till en vidlöftighet, som, i stället för
att lätta, snarare skulle försvåra granskningen af
sjelfva saken, hvars närmare utveckling likväl
lärer vara egentliga ändamålet af återremissen.
För att derföre undvika en sådan tröttande
vidlöftighet, hafva Utskotten, enär ganska
manga. anmärkningar, ehuru framställda af flera
personer och hos olika Stånd, likväl befunnits
hafva enahanda syftning, fastän till ordalagen
något skiljaktiga, ansett lämpligast, att
blott på ett enda ställe till besvarande upptaga
hvarje sådan likartad anmärkning.
Ibland väckta frågor af annan beskaffenhet
förekommer aldraförst den, som en värd Uedarnot
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln framställt,
huruvida nemligen Filial - Disconternes
utredning genom Statens Försorg, såsom ett ämne
rörande enskildta Corporätioners förhållanden,
emot stadgandet uti go §. af 180g års Regeringsform,
skulle kunna komma under Rikets
Höglofl. Ständers öfverläggning. Till svar härå,
få förenade Utskotten erinra, att, ehuru Filial-Disconterne
äro inrättningar som tillhöja
enskild.te Rclag, och uti hvilka Banken
ieke varit delägare, hafva desse Inrättningar
likväl städse stått uti sådan förbindelse
med Banken , att den , i grund af sjelfva priyilegierne,
Varit berättigad, att, genom utsedde
Stats-och Banco Utskottens Betänkanden'. hoj
Ombud vid Revisioneme, låta controllera förénämnde
Inrättningars förvaltning; vid hvilket
förhållande det åberopade stadgandet uti 90 §.
af Regeringsformen icke lärer kunna vara tili
lämpligt pä ifrågavarande Discont-Bolag.
En annan värd I.eäamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln liar, med åberopande af
56 §. i Regeringsformen, satt i fråga förenade
Utskottens behörighet, art inkomma, med förslag
till Filial-Disconternes utredande. Men
härvid anse förenade Utskotten sig endast behöfva
ärindra, att Kongl. Majtts Nådiga Propoij
sition om allmänna peoninge-rörelsen och mynt-i
värdets upprätthållande, hvilken äfven innefaU
tar framställning om Filial-Disconternes utredning,
blifvit, tillika med flere hos Riks-Stånden
i detta ämne ingifne Memorial och Anföranden,'
till förenade Utskottens behandling öfverlämnad.
Efter det förenade Utskotten nu utlåtit sig
öfver dessa priliminaira frågor, gå Utskotten
att till besvarande upptaga de uti sjelfva saken
gjorda anmärkningar, nemligen:
1:0 Statens lagliga förbindelse att liqvidera
Filial-Disconternes Skulder har uti de förenade Utskotten
meddelde, anmärkningar blifvit af niigra
varda Ledamöter yrkyd, men af de flesta bestridd.
Till stöd för den förstnämnde meningen ,
änföres, att Staten, oin icke uttryckligen, åtminstone
implicile, skall garanterat Filial-Disconterne,
enär dessa Inrättningar , efter Rjksens
gtänders beslut, skola blifvit stiftade samt af
Staten njutit serskilt hägn och understöd; och,
hvad serskilt angår Götheborgs och Malmö DTnconter,
Bänken Sfvgn varit delägare uti dessa
jlio Stats- och Banka-Utskottens Betänk anden.
Inrättningar, enär den fatt uppbära en del af
Dlscontvin sterne.
Härvid fä Utskotten upplysa och ärindra:
att i frågavarande Discont-Tnrättningar väl blifvit
stiftade med Rikets Siänders tillåtelse men
icke, åtminstone hvad Götheborgs och Malmö
D isconter beträffar, i följd af Rikets Höglof],
Ständers uttryckliga Beslut! att Banker» icke
varit Bo'ags-Interressent, för det , att Banken
fått uppbära någon andel af vinsterne uti Mai-»
inö och Götheborgs Disconter , emedan detta
blott varit en recognition, sorn uti Privilegierne
för desse Disconter blifvit åt Banken förbehållen,
för det Bolagen fått begagna sig af
den uteslutande rättighet till discontering, som
vid 1800 ars Riksdag, Banken tillärkändes, för
att genom vinsten på Disconteringen kunna
vidmakthålla den realisation af Ri ksgälds-Con*
toirets Cr.edit-Sedlär, Banken vid nämnde Riksdag,
inåste sig åtaga. Att Banken åter genom
sina Ombud deltagit uti Revisionerne af Filial-Di
sconterne, bevisar icke, att Banken varit
Bolags-Interressent, utan har ett sådant Bankens
deltagande uti Revisionerne ägt sin grund deruti,
att Banken skulle komma i tillfälle , a{t
närmare iakttaga och låta bevaka sin säkerhet,
i afseende på Creditiv-Lånen, samt äfven controllera
den andel i Discont-vinsterne Banker»
borde tillfalla,
2 lo Vid förenade Utskottens tillstyrkande att
Staten skulle öfvertaga utredningen af Filial - Di
sconterne, samt någon del af Bankens hos desse
Disconter redan egande fordringar, i och för Li•
qviderne uppoffras, äro Anmärkningar hos samt
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänk and en. lili
lige Riks - Stånden gjorda, och hvarvid, i
anseende till den sistnämnda omständigheten,
hufvudsakligen blifvit åberopadt , att Rikets
Höglofl. Ständer, emot 72 §. i Regerings-Formen.
icke skola ega rättighet, att till sådane
föremål disponera Bankens medel; I sammanhang
hvarmed af flere Ledamöter jämväl blifvit
vrkadt, att Fiiial-Disconterne borde öfverlämnäs
åt deras eget öde och försättas uti ordentligt
Concours-tillstånd.
Till besvarande häraf, få Utskotten upprepa
och ytterligare förklara, att, då Utskotten
ansett sig böra tillstyrka, att Staten skulle träda
imellan Disconternes Borgenärer och Gäldenärer,
har sådant skett, icke för att uppräthålla
D iscont-Bolagen, utan för att genom denna,
såsom enda utvägen, afböja de allmänna olyckor,
som af Disconternes iråkade obestånd i annat
fall skulle uppkomma, och hvaribland den
belägenhet, hvaruti Discont-Gäldenärerne skulle
komma att försättas, i synnerhet hos förenade
Utskotten kommit i betraktande.
Det hade icke kunnat undfalla Utskottens
uppmärksamhet, att, derest depå obestånd komne
Filial-Disconterne skulle öfverlernnas åt deras
eget öde och försättas uti ett ordentligt
Concours - tillstånd , samt deras utestående Tordringar
följakteligen genom Borgenärernes Ombud
komma att indrifvas, någon skonsamhet mot
Discont-Gäldenärerne icke vore att förvänta.
En värd Ledamot tyckes väl anse någon
sträng Gäldenarernes behandling vid en ConcoursmäSsig
utredning icke böra befaras, enär
Discont-Borgenärernes egen fördel alltid skulle
ill? Stats- oeh Banko- Vt skottens Betänkanden.
påkalla varsamhet vid Fordringarnes utktäfvande.
Men denna skonsamhet skulle säkerligen
icke kunna vara att påräkna för sådane Låntagare,
hvilka, i den stund, Lånen komino i fråga,
att infordras, ega Fastigheter eller annan
Förmögenhet, som, genom försäljning, kunde
i penningar förvandlas, utan blott för den Glass
af Gäldenärer, lios hvilka sådana tillgångar sakuades
, och hvilka endast genom förväntande resourser
uti Näringsvinst och Arbetsförtjenst
eiler ock genom andras biträde kunde ansea
komma-i belägenhet, att småningom och efter
liand afbörda sig sine Discontskulder. Jämväl
mäste härvid eftersinnas, att Discont - Borgenärerne
pl ena sidan och Discont - Gäldenärerne
på den andra utgöra ett så stort antal, att hvardera
Glassen för sig, så till sägande, är en Allmänhet;
så att de underhand!ingar imellan Borgenärer
och Gäldenärer, hvilka antingen omedelbarligen,
eller genom främmande personer,
kunna äga rum vid vanliga Concourser, skulle,
vid detta tillfälle, blifva nästan omöjliga.' Och.
då Borgenärerne naturligtvis skola påyrka en
skyndsam utredning af Concours - massorne, ar
föga troligt, att de af consideration för Gäldenärer,
hvilka, både till personer och öfriga förhållanden,
äro för dem alldeles okände, skola
medgifva något uppehåll uti de Lagliga åtgärder,
hvilka till ändamålets vinnande kunna bidraga.
För att försätta Gäldenärerne utom beroende
af Borgenärernes stränga behandling, hafva
några värda Ledmöter föreslagit, att de DiscontGäldenärer,
hvilka kunde anskaffa erforderlig sä
-
Sfats- och Banko-Utskottens Betlinkanden. 1113
kerhet, skulle få öfverflytta sine Skulder tilt
Banquen eller ock Banko - Djjconten. Men vid
detta förslag möter en, i förenade Utskottens
tanka, ganska vigtig betänklighet.
Det kan tagas för gifvit, att, så snart Borgenärerne
satt sig i besittning af Disconternes
tillgångar , blir genast fråga om infordrande af
utestående Lån, i den mohn desse förvilla; Och
en sådan åtgärd kan taga sin början, så fort
offentliga kal!el$erne blifvit utfärdade. Således,
och i fall Discont-Gäldenärerne skola undvika
kraf och utsökning, måste de, vid Lånens förfallotid,
vara försedde med penningar; Och sä*
kerligen skola de ffeste icke underlåta att, till
penningars ärhållande, begagna sig af den tillgång,
som uti Banquen blefve dem anvisad.
I saknad af odisponerade Tillgångar, skulle
Banquen då komma att försättas 1 nödvändighet,
att utsläppa nya sedlar, antingen Lånen
utgå omedelbarligen från Bajiquen eller ut lemnäs
genom dess Discont, enär denne sistnämndes
redan ägande fond icke skulle kunna till
dessa extraordinaira utlåningar användas. Och,
då förslaget är uppgifvet, under den förutsättning,
att Disconterne skulle öfverlemnas åt deras
eget öde, möter dervid en så mycket större
betänklighet, sorn de nya Banco - Sedlarna
ganska långsamt och endast i den inolin do
nya Lånen, för hvilka de blifvit utgifne, inbetaides,
kunde åter indragas.
En nnn»n olägenhet skulle äfven uppkomma
af Disconternes försättandet ordentligt Goncours-Ullständ,
den nemligen, att Discont-dapperen,
såsom då mera icke ägande ringaste be
-
1114 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
stämde värde, skulle förlora i den gångbarhet
de samma haft, äfven efter Disconternes iråkade
obestånd; samt de summor, hvilka äro stående
på Afskrifnings - Räkningen i Götha CanalD
iscont , icke på något sätt kunna begagnas; enär
sistnämnde slags Fordringar måste bevakas
Och beedigas af samma personer, på hvilkas
namn de äro upptagne uti Discontens Afskrifnings-Räkning,
den dag, då proclama blifvit
kungjord.
Det medgifveg väl, att de af förenade Utskotten
föreslagna Obligationer, med hvilka
Fordringar hos Filial - Disconterne skulle komma
att liqvideras, icke kunna blifva aldeles lika
gångbara, som Tre Procents Reverserne voro
före Disconternes iråkade obestämd ; Men, då
dessa Obligationer garanteras af Staten och få
användas uti Liqvider af Lån uti Götha CanalBolags
samt Malmö Disconter, bör deras gångbarhet
härigenom inycket befrämjas; Och, när
härtill kommer, att sådana Obligationer jemväl
utgifvas för de summor, hvilka äro insatte på
Götha Canal-Bolags Disconts Afskrifnings-Räkning
och förut icke circulerat, kan den del af
Rörelse-Capitalet, som Tré Procents Reverserne
utgjort, icke komma att undergå någon förminskning,
helst den brist uti numerairen af
Rörelse-Capitalet, sorn af Obligationernes trögare
circulation befaras, samt rabatten, vid deras
öfverflyttande från en till annan hand, till fullo
ersättes genom förenämnde nya Capital i Obligationer
, hvilka för stående medel på Götha
Canal - Bolags Diseonts Afskrifnings - Räkning
komma att utgifvas.
Sta's- och Banko-Utskottens T etdnkanden. 1115
Några varda Ledamöter hafva föreslagit,
att, i stället för Obligationer på fulla beloppet
af Discont-Foidiingarne, dessa Fordringar skulle
genast Contant liqvideras, men med rabatt ;
hvarvid tillika den förmodan blifvit yttrad, att
de fleste af Bovgenärerne med ett sådant liqvidationssätt
skulle fiona sig mera belåtne. Och
få Utskotten härvid åberopa hvad redan blifvit
anf5rd t,'i afseende på det uppgifrte Förslaget om
Discont Skuldernes öfverflyttande till Banqiien,.
att nemligen hvarken Batiquen eller dess Discont
har någta odisponerade tillgångar, och att
således, i och för Discont - Skuldernes prompta
betalande, vare sig med eller utan rabatt, nya
Sedlar måste utgifvas.
Att afhjelpa alia olägenheter af Disconternes
iråkade obestånd pä ett sätt. som tillfredsst
a I cl e Disconternes samtlige Borgenärer och
Gäldenärer, utan att förnärma andre Medborgare,
hvilka med Disconterne icke hafva något
att skaffa» sådant hafva förenade Utskotten ansett
icke vara möjligt; Och, ehuru emot de föreslagna
Obligationerne in vändningar kunde göras,
måste det likväl stå fast, att allmänna förlägenheten
mera aflijelpes genom dessa af Staten
garanterade Obligationer, än om Disconterne
försättas uti Concours tillstånd och Diseontpapperen
derigenom förlora all gångbarhet.
Slutligen, och i fråga cm Disconternes försättande
i Concurs'tillstånd, förekommer äfven
den omständighet, att Discont - papperen , sorn
förut circulerat, lika med Banco- och RiksgäldsSedlar,
samt, efter Disconternes iråkade obestånd,
mot rabatt ombytt ägare, skulle komma att, li
-
lii6 Stali- och Bdnko-ZJtskottens Bttänkandea'.
ka med vanliga Fordringar , af siste innehafvaren
bevakas i Conöurserne oell fästas med
den uti Concour3stadgan föreskrifne Borgenärs
Ed. Och Utskotten öfverlemna till hvars oell
ens eget närmare eftersinnande, om icke den
collision, sorn hos ganska många innehafvare
af Discont-papper skall uppstå imellan förlusten
af en, mot räbatt erhållen, men annars rättmätig
Fordran, samt missaktningen för den Ed,
hvilken, utan någon förändring i ordalagen, måste
afläggas, sa framt Fordringen skall blifva
betalningsgill,: bör föranleda dertill, att Edgångar
med mera lättsinnighet, än hittills, korn*
ma att anses.
Rikets Höglofl. Ständer torde, vid öfvervägande
af allt detta, nogsamt finna, att förenade
Utskotten på mycket gällande skäl tillstyrkt, att
Staten skulle träda imellan Disconternes Borgenärer
och Gäldenärer, för att derigenom afböja
Disconternes försättande uti ordentligt Concours-tillstånd,
och att, till ändamålets vinnande,
något måste uppoffras utaf Bankens redan
ägande Fordringar hos de arne på verkligt obestånd
varande Disconter.
3.0 Vid Calculen öfver Götha Canal-Disconts
Skulder och Tillgångar, (uti hvilken genom missskrifning
blifvit utsatt den 1 Januarii, i stället
för den 31 Januarii 1818) hafva flere värda Ledamöter
anmärkt, att ibland Tillgångarne icke
finnes upptagen Discontens hos Canal-ArbetsCaffsan
ägande Fordran, stor 1,100,000 R:dr.
I anledning häraf, få förenade Utskotten
gjdraforst erindra, a<t Calculer icke aro detsamma,
stim fullständiga Boksluts - Extract, hvilka
Stats- och Banko-Utskottens Betilnkanden'. 1117
sistnämnde utan åtskillnad, upptaga håde säkra
och osäkra fordringar; hvaremot Calculer,
som äro prnvisionella öfverslag, hafva
till föremål, att lemna en öfversigt af verkliga
förhållandet, så vidt detsamma, efter sannolikhet,
kan utrönas. Af denna anledning äro också
från Ualculen öfver Malmö Discont uteslutne
fle^e uti denna Disconts Räkenskaper ännu
qvarstående, men för alldeles asäkre ansedde
utlån, till en sammanräknad summa af mera än
700,000 R:dr Banco, hälst Utskottet funnit det
endast föranleda till förvillelse om verkliga tillståndet,
att beräkna, såsom Tillgång, sådane
Fordringar, för hvilka någon betalning, efter
hvad man med full visshet känner, icke kan
erhållas.
Skälen åter hvarföre förenämnde 1,100,000
R:dr icke blifvit upptagne såsom tillgång för
Götha Canal-Disconts Borgenärer, gå förenade
Utskotten nu att redovisa.
När förenade Utskotten skolat låta uppgöra
en Calcul öfver Götha Canal - Disconts tillstånd,
har Disconten också måst betraktas, såsom
en för sig sjelf bestående Inrättning med
sina Skulder och verkliga tillgångar. Någon
upplåning af Penningar mot 3 Procents ränta
har alldrig vhrit tillåten, att ske för Canal-arbetet,
utan endast för Disconten, hvarifrån dessa
Penningar åter skulle på det sätt och i dea
ordning, Reglementet fureskrifver, till Discontens
förmån, åt Enskildte utlånas. Creditivet
på Banken finnes också vara meddeldt, icke,
för att begagnas till Canal - byggnaden, utan såspm
Reserv-Fond till Discont-rörelseng vLdmajt
-
ilig Stats- och Banko-Utskottens Bctdnkanden.
hållande. Det är således Disconten, för sig sjelf
betraktad, som måste häfta för hela det Skuldbeloppi
hvilket uti Calculen finnes Upptagit:
och rtu återstår, att undersöka de bokförde Tillgångar,
hvarmed Discontens Skulder skulle kunna
liqvideras. Dessa Tillgångar bestå af utlånte
medel till Enskilde samt Fordringen hos
Canal Arbets - Cassan af 1,100,000 R:dr. Att
Götha Canal - Discont är på obestånd, och med
dess nu ägande Tillgångar icke kan förnöja sine
Borgenärers derpå torde icke fordras något
säkrare bevis, än det af Herr Grefve von Platen
uti dess Anförande till Höglofl. Ridderskapet
och Adelns Protocoll den 17 Mars, till stöd
för motsatsen, åberopade Förslag till Calculer öfver
Götha Canal och dess Disconts Financer, enär
detta Förslag finnes hufvudsakligen grundadt
på en beräknad årlig Tillgång af 150,000 R:dr
från Banken så.som ersättning för förlorad Discont
- re venue. Man föreställe sig således nu,
att Canal-Bolaget nödgas begära cession för sin
Discont. Banken anmäler sig då för sin Crt'tditiv-fordran,
likasom de öfriga Borgenärerne ,
samt yrkar betalning ur Discontens Tillgångar,
under förbehåll af öppen rättighet, att för hvad
Sorn brister uti desse Tillgångar, få hålla sig
till Canalen med dess tillhörigheter. Ibland
Discontens bokförde Fordringar befinnas meranärnnde
till Canal Arbets-Cassan utlånte 1,1 oo,ooö
R:dr, och för denna summa sökes, för DiscontConcursmassans
räkning, betalning hos CanalBolaget,
representeradt genom Canal- Directionen,
hvilken åter icke kan anvisa någon annan
tillgäng, än sjelfva Canalen med dess tillhörig
-
Stats- och Banko-Utskottens Eetiink anden. ilig
heter. Och i fa’ 1 ålit får lagligen och ordentligen
tillgå, kan Executorn, när Skulden är erkänd,
icke annat, än döma Canalen med dess
tillhörigheter i mät, dock utan förfång af andras
bättre rätt. Nu uppträder Banken, såsom
enskild Fordringsägare hos Canal-Bolaget för
Byggnads-Eånbiträdet af 900,000 R:dr, och prö.
testerar emot allt användande till Discont-Borgenärernes
förmån, af Canalen och dess tillhörigheter,
såsom varande Hypotheque till nämnde
Byggnacfs-Eånebiträde. Om derföre Diseontens
ifrågavarande Fordran hos Canal-AibetsCassan
skall blifva en Tillgång för DiseontBorgenärerne,
så måste Banken på ett eller annat
sätt ikläda sig denna Canal-Arbets-Cassans
Skuld, och antingen betala den, eller ock låta
afskrifva Summan på sin enskilda Fordran hos
Disconten, till förmån för de öfrige DiscontBorgenärerne.
Men, då intetdera kan ske, titan
Rikets Höglofl. Ständers serskilda tillåtelse,
som ännu saknas; så torde, vid öfvervägande
af allt detta, finnas, att förenade Utskotten, uti
det skick saken är, på de mest grundade skäl,
ansett oftanämnde 1,100,000 R:dr icke kunna uti
Calcul upptagas, såsom en verklig Tillgäng,
användbar till Discont-Borgenärernes förnöjande.
Vidare har en värd Eedamot af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln anmärkt, att från Calculen
blifvit uteslutne Discontens Tillgångar,
så väl uti Kammererarens vid Discont-Contoiret
i Götheborg Balance, för hvilken full säkerhet
skall finnas, som förskjutne och framdeles
inflytande Eagsöknings - kostnader samt några
lgn af Canal-Bolaget öfvertagne egne Actier;
112 0 Sfäts- och Banko-Utskottens Bctänkanden.
hvilka tillgångar sammanlagde skola kunnä antagas
till ett belopp af 48,500 R:dr; uti hvilken
anmärkning en värd Ledamot af Högvördige
Preste-Ståndet i så måtto sig förenat, att
han ansett Utskottens uppgift skilja sig från
det verkliga med en Summa af omkring 50,000
R:dr, hvarmed Tillgångarne skola vara för ringa
beräknade.
Hvad nu angår Kamrneierarens Balance,
hvilken, såsom icke upptagen uti de från Discont-
Directionen till Banco-Styrelsen ingångne
månads-rapporter, var obekant för Utskotten,
vid den tid, Betänkandet författades, så inhämtas
af den Berättelse, som Bankens till Götheborg
afskickade Ombud, Banco - Commissarien
Evelius under den 31 sistledne Mars till Banco-Styrelsen
afgifvit, att berörde Balance, sorn
till någhn del torde härröra från inissföringar,
ännu icke blifvit tiil dess rätta beskaffenhet
och belopp utredd, och att således den Summa,
hvartill Balancen först blifvit uppgifven, kan
komma att undergå någon förminskning.
Beträffande åter de förskjutne Lagsökningskostnaderne,
så, i händelse häruti skulle vara
ingripne Revisions-Skillingar och Expenser uti
Rättegångar , rörande de, såsom hypoteque emottagne,
Discont-papper, torde vara osäkert, huruvida
deras belopp kan komma att bli någon
ökad Tillgång för Discont- Borgenärerne; I
alla fall kunna desse Tillgångar icke verka någon
hufvudsaklig förändring i det hela af( Götha
Canal Disconts tillstånd, hvarom, till närmare
uplysning , nu bifogas sub Litt. A. ett
Sammandrag af den för nästledne Mars månad
Stais- och Banko"Utskottens Betankanden. 1121
från Car.al-Discont-Directionen till Banco-Styrelsen
inkomne Rapport; Börande Utskotten härvid
tillägga den anmärkning, att, enligt närlag*
de Transumt Litt. B. af Banco-Commissarien Evelie
förut åberopade Berättelse, äro utaf UtlåningsSumman,
som den 1 sistledne Mars utgjorde
3,619,850 R:d 1 7 sk. 2 r:st. B;o, icke mindre än
83,340. R:d 30 sk. 11 r:st. ansedde vara aldeles osäkre
samt 246.405. R;d 22. 4. Bio utestående hos
personer, hvilkas vederhäftighet är underkastad
tvifvelsmål; äfvensom Canal-Werkets Actier äro
hos Disconten belänte till en Summa af R:d
470,304: 8. sk., så att det uti nyssnämnde Sam^
mandrag, såsera Tillgångar uptagne belopp af
3,579,139. R:d 26. sk. 11. r:st., hvaruti likväl icke
inbegripas ärsättningen af Kammererarens Balance
och förskjutne Lagsöknings-kostnader till omkring
47,000 R:d, kommer att ansenligen förminskas
genom förenämnde osäkre och tvifvelaktige
Fordringar.
Och, da en och annan anmärkare synes hysa
den tanka, hvartill likväl den vid Betänkandet
fogade Calcul icke föranleder, att den
verkliga bristen uti Götha Canal Disconts Tillgångar
icke skulle vara större, än R:dr 526,608:
36. 1., eller den Summa, Calculen, såsom brist,
upptager, anse Utskotten sig böra erindra, att
det beräknade räntebeloppet af R:dr 497,12g:
2. 7. icke är någon säker och ofelbar inkomst,
och ännu mindre skulle detta belopp kunna på.
räknas, såsom en Tillgång för Borgenärerne, i
den händelse en Laglig Concoursmässig utredning
kom att äga ruin, så att nu varande verk»
Bihang till Riks.St. Fröt, igt7-isig,
1122 Stats• och Banco-Utskottens Belänkanden.
l^ga bristen, då de uti senaste Sammandraget
Bilt. A. upptagne Skulder och Tillgängar mot
hvarannan jemföra®, uppgår till R:dr 984,418:
7. 4., mea hvilken brist kommer att ytterligaie
ökas med ofvan omförmäldte osäkre och tvif.
velaktige Fordringar, och till hvilkas betäckan.
de Eamtnererarens Balance och förskjutne Lagsöknings
• kostnader icke kunna på långt när
förslå.
4:0 Vid Calculen ifver Malmö Discont har
en värd Ledamot af Hög'ofl. Ridderskapet och
Adeln anmärkt, att ibland Tillgångarne icke blifvit
upptaget Actie-Capitalet äfvensom en värd
Ledamot af Högvördige Preste - Ståndet ansett
Actie-Egare böra, vid Octroijens slut, utbekomma
deras insatte Capital.
Det har visserligen bort förekomma Utskott
en oväntadt, att fråga skulle kunna väckas
om Actie-Capitalet, såsom en serskild Tillgång,
då detsamma redan finnes upptaget och beräknadt
ibland Malmö Disconts samfällde Tillgångar;
och ännu mera oväntadt, att Actie-Egare,
hvilka, i egenskap af Bolags-Interessenter, äro
Gäldenärer, skulle i denna samma egenskap,
kunna tillika vara Furdrings-egare uti deras eget
på obestånd komne Bolag och återtaga dera*
deruti instuckne Fond, förr än Bolagets samtlige
Borgenärer till fullo blifvit förnöjde.
En annan värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har vidare anmärkt, att
Malmö Discont - Bolags såsom osäkre ansedde
Fordringar blifvit ifrån Calculen uteslutne, äfvensom,
att Bankens erhållne utdelningar samt
Stafs- och Banko-lJtskotlens Belänkanden. 1123
Silfver-Actie-Capilalet icke blifvit beräknade såsom
tillgångar.
Beträffande i:sta punkten, så få Utskotten
åberopa hvad förut, blifvit yttradt om egenskapen
af en Calcul, och att veterligen alldeles
osäkre Fordringar icke böra deruti upptagas.
Hvad angar adra punkten eller Bankens
erhållne utdelningar, så hafva Utskotten saknat
allt skäl att föreslå, det Banken skulle återbära
denna dess Lagliga Inkomst, enär på enahanda
grund det också skulle kunna sättas i fråga, att
Banco - Disconten skulle på en ägande Fordran
hos en på obestånd kommen Gäldenär afskrifva
ett belopp svarande mot hvad denne, såsom Intressen
för begagnade Lån, till Banco-Disconten
förut betalt.
Vidkommande 3:dje punkten, rörande Silfver-Actie-Capitalet,
så får härvid anmärkas, att
Banken icke gjort någon serskild vinst på det,
till Actiers erhållande, insatte Silfver, enär detta
Silfver blifvit efter myntfot insättaren till
godo beräknadt. Och, då dessutom Actie-Capitalet,
hvilket utgjort egentliga Lånings-Fonden,
genast, efter det Disconten kommit i verksamhet,
blifvit, uppå Directionens Assignationer,
uttaget, antingen i Silfver eller ock i BancoSedlar,
för hvilka Silfver den tiden obehindradt
kun at erhållas, lära Actie-ägarne, i fall Malmö
Hiscont-Bolag kommit att ordentligen upplösas,
samt tillgång då funnits för Actie-Capitalet, sedan
Discontens samtlige Borgenärer först blifvit
till fullo förnöjde, icke kunna äga större
eller annan pretention på Silfver^ än hvarje
^Innehafvare af Bankens Sedlar,
Sfs4 Stats- och Banko-Utskottens Belänkanden.
Slutligen har en värd Ledamot af Höglofl.'
Ridderskapet och Adeln anmärkt, att Discontens
Tillgång uti förre Directeurernes samt någre
Låntagares seqvestrerade Egendom hör blifva
större, än de uti Calculen upptagne 70,000
Riksdaler.
Härpå kunna förenade Utskotten icke lemna
något annat Utlåtande, än att tiden korn»
iner att utvisa, antingen denna Tillgång blifvit
för högt eller för ringa beräknad.
5:0 Emot den af förenade Utskotten föreslaghe
Lagsuspension, eller att det Liqvidations - sätt,
sorn, för Disconternes utredning, af Rikets Högloft.
Ständer godkännes och fastställes, skulle genom Konungs
och Ständers gemensamma Beslut förklaras,
såsom en till allmän efterrättelse gällande Författning,
äro hos samtlige Riks-Stånden flera anmärkningar
framställda.
Förenade Utskdtten få härvid upprepa hvad
uti Betänkandet redan b ifvit anfördt, att nemligen
det varit högst motbjudande för Utskotten,
att föreslå denna utväg. Men, enär man
å ena sidan erkänt nödvändigheten deraf, att,
vid Filial-Disconternes utredning, Staten skulle
träda emellan Borgenärer och Gäldenärer, för
att afböja en laglig Concoursmässig utredning;
Men förenade Utskotten å den andra, icke bort
föreslå ett så utsträckt biträde af Staten, att
hvarje Borgenär skulle genast erbjudas full betalning,
aldrahälst ett sådant Liqvidations-sätt
skolat, ehuru indirecte, förnärma andre medborgares
rätt, hafva förenade Utskotten ansett,
för ändamålets vinnande, någon annan utväg ej
återstå, än att Liqvidations - sättet siulle göras
Stats- och Banko-Utskottens Betankanden. 1135
oberoende af Borgenärernes pröfning och godtfinnande.
Att för ett visst tillfälle instäda verkan af
Allmänna Lagen och derigenom rubba den säkerhet,
som under Fragen skall skyddas, medgifva
Utskotten visserligen vara en högst ömtålig
fråga,’ som med yttersta varsamhet måste behandlas.
Och, ehuru Utskotten således icke vilja
bestrida, att ju de emot Utskottens Förslag
framställda anmärkningar i allmänhet kunna vara
väl grundade, torde dock, när i betraktande
tagas de vilkor, hvarmed den föreslagna Lagsuspensionen
skulle komma att beledsagas, vådan,
i anseende till sjelfva principen, icke vara
alldeles sådan, som den, vid första påseende,
visar sig. Att skydda mot våld och betrygga
ägande rätten, måste väl vara Lagens
egentliga och yttersta syftemål. Vid en oväldig
granskning af Götha Canal - Bolags - samt
Malmö Disconters nu varande ställning, skall
säkerligen den öfvertygelse fullkomligen stadgas,
att hvarje Fordrings-ägare hos desse Disconter,
med undantag af Banken, skall, i följd
af det föreslagna Liqvidations-sättet, erhålla vida
förmånligare betal ningsvilkor, än han, efter
dessa Disconters Lagliga och Concoursmässiga
utredning, möjligen skolat kunna förvänta. Och,
om derföre, vid ett så utomordent igt tillfälle,
som det förevarande, då collision uppkommer
imellan tusentals Samhälls-medlemmars välfärd
samt lielgden af någre, troligen till ett färre
antal, medborgares, icke verkliga förmåner,
hvilka i fullt mått få tillgodo njutas, utan e«
gentligen blott formella Lagliga rättigheter,
U26 Stats» och Banko-Utskottens Betänkanden.
dessa sistnämnda skulle komma att lida någon
inskränkning, torde en sådan eftergift i sträng*
heten af sjelfva grundsatsen, utan vådliga påföljder,
kunna, vid detta så ganska utomordentliga
tillfälle, få äga rum, ehuru Utskotten icke
vilja bestrida, att, vid vanliga förhållanden, det
ju bör få ankomma på hvars och ens egen pröfning,
huruvida han vill göra sina Dagliga rättigheter
gällande, eller icke, utan, afseende derå,
om sådant länder till hans förmån eller skada.
Sådana hafva förenade Utskottens åsigter
varit och de bevekelsegrunder, som föranledt
Utskottens tillstyrkande; Och hade Utskotten
visserligen alldrahälst önskat, att Utskotten, efter
sin öfvertygelse, kunnat afstyrka all Statens
befattning med Disconterne, enär Utskotten då
icke behöft besvara flera förebrående anmärkningar;
Imedlertid bör det visserligen förekomma
anmärkningsvärd!, att någre bland de samma
medlemmar af Riks-Stånden, hvilka klandrat
den föreslagna åtgärden, såsom ledande till kränkning
af ägande rätten, sjelfve, dels yrkat en Ijag.
suspension, och dels framställt sådane Förslag,
hvilka, ehuru indirecte, skulle förnärma medborgares
ägande rätt, enär motion blifvit väckt
om Jernbref, och uti anmärkningarne är föreslagit,
att, till ersättning för revenuen af Götha
Canal-Discon; samt inlösen af Discont-papperen,
genast skulle tillskapas och utsläppas nya
Banco- och Riksgälds - Sedlar, desse senare garanterade
af Banken, och således utställde pa
samma inlösnings-fond, som Bankens egne Sedlar;
då denna nya Sedelmassa nödvändigt skulle
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. nsy
verka till nedsättning i värdet af de förut i
omlopp varande Banco- och Riksgälds-Sedlar.
6:0 Hos 3 -ne Riks-Sländ är af åtskillige Värda
Ledamöter anmärkt, att frdgan om Götha Canal-Bolags-
samt Malmö Disconter bort serskildt
behandlas, emedan förhållandet med dessa Disconter
skall vara skiljaktigt.
Förenade Utskotten få, med anledning af
dessa anmärkningar, tiil en början ärinra, att
Utskotten icke ingått uti någon pröfning af
Discont-Directeurernes förhållande, utan endast
utarbetat förslag till Discont-Verkens utredning,
efter sådane grunder, som icke borde göras beroende
af desse Verks skiljaktiga förvaltning.
Såsom skäl, hvarföre Götha Canal-Bolags
samt Malmö Disconter icke bordt med hvarannan
sammanföras, har väl blifvit anfördt, att
den förstnämnde Disconten skall, i förhållande
till Skulderne, ega större verkliga Tillgångar,
än den senare. Men äfven detta skäl förfaller,
när man endast tager i beräkning Götha'Canal»
Disconts nu varande verkliga Tillgångar, helst,
i fall Götha Canal-Bolags- samt Malmö Disconter
skulle komma att försättas uti ordentligt
Concours-tillslånd, och Banken då göra sina
pretentioner gällande, emot Götha Canal-Discont
enskildt, i afseende på Creditiv- fordringen , samt
emot Canal-Bolaget collectift, i anseende till
Ijyggnads-Låne-Biträdet, derest fråga skulle bli
örn användandet af Canalen med dess tillhörigheter
till betalande af Arbets-Cassans Skuld till
Disconten, torde vara ganska osäkert, om icke
Borgenärerne uti Malmö Discont skulle kunna
förvänta en lika stor utdelning, som Fordrings
-
312 8 Stats-och Banko-Utskottens Betänkande».
ägare hos Götha Canal-Discont, sä framt icke
Rikets Höglofl. Ständer, i och för Canal-Byggnådens
fullföljande, skulle till förmon för Borgenärerne
hos sistnämnde Discont, efterskänka
Rankens Lagliga pretentioner samt derutöfver
bevilja Bolaget den fordrade ersättningen för
levenuen af Disconten.
7:0 Vid den utredningstid af Fem dr, som
blifvit föreslagen för Götha Canal-Bolags- samt
Malmö Disconter, hafva någre värde Ledamöter
af Höglofl. Ridderskaj>et och Adeln samt Vällofl.
Borgare-Ståndet anmärkt, att denna tid skall
vara för kort och inskränkt. Men, då DiscontRånen
erhållits mot förbindelse, att efter Sex
månaders förlopp ovillkorligen återbetalas, samt
den lättnad tillika, efter Utskottens Förslag,’
beredes Gäldenärer, att Obligationer, hvilka
för nämnde Diseonters Skulder komma att utgifvas,
få användas uti Låneliquider, anse förenade
Utskotten sig sakna skäl att tillstyrka
någon förlängning af den föreslagne utredningstiden.
8:0 Det skiljaktiga Liqvidations-sätt, som för
Götha Canal-Bolags- samt Malmö Diseonters Assionationer
och öfrige Skulder blifvit föreslagit, att nemligen
, Assignationerne skulle genast inlösas med Contant
till fulla beloppet, men öfrige Skulderne liqvideras
med Obligationer pä Fem dr och med Ert
Femtedels ärlig afbetalning, har af serskilde Anmärkare
dels blifvit godkändt och dels klandradt.
Uti Betänkandet är rnedgifvit, att enligt
Dag, kum^i Assignationerne icke äga bättre rätt,
än de andre Diseont-Skulderne, men förenade
Utskotten hafva tillika utredt skälen, på hvil
-
Stats- och Banco-Utskottens Betänkanden. 1129
ka Utskotten ansett sig böra tillstyrka Assignationernes
skyndsammare inlösen.
En värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har serskildt anmärkt, att, enligt
det af Utskotten föreslagna Liqvidationssätt,
skulle Tre Procents fordringar uti Götha
Canal-Discont komma att godtgöra förlusten på
Assignationerne, hvilket denna värda Ledamot
anser vara så mycket mera orättvist, som Tre
Procents reverserne, på de af honom anförde
skäl, skola äga bättre rätt, än Assignationerne.
Med åberopande af hvad Betänkandet innehåller,
få förenade Utskotten, i anledning af
denna serskildta anmärkning, nu tillägga, att Allmänheten
saknat ali anledning att misstänka ,
det Assignationer möjligen skulle komma att
utgifvas på Banken, till hvilkas inlösen Fond
derstädes saknades, aldrahälst det var allmänt
bekant, att Disconterne ägde uti Creditiven en
serskild Reserv-Fond. Och, då de, som i betalning
emottagit Discont-Assignationer, lika med penningar,
härtill blifvit förledde af den säkra öfvertygelse,
att för deras piompta och ofelbara
inlösen något hinder icke möjligen skulle kunna
uppstå; samt med Assignationerne således
icke kan vara enahanda förhållande som med
Tre procents Reverserne , hvilka sistnämnde
skolat låna sin Credit från ett mera serskildt
förtroende till Discont-Styrelsernes försigtighet
och varsamhet vid utlåningen, torde häruti igenfinnas
ett ytterligare skäl, hvarföre Assignationerne
blifvit ansedde böra äga företräde till
contant betalning. Och, örn Assignations-innehafvare
tillskyndas någon förmon framföre i ti
-
11 jo Stats- och Bänco-Utskqttens Betdnkanden.
nehafvare af Tre Procents fordringar, kunna
Utskotten ieke inse, att detta skar på de sist*
nämmles bekostnad, enär desse, enligt Utskottens
Förslag, ärhål:a bättre Liqvidations-vilkor,
än de kunnat förvänta, om de skolat söka sin
be'alning endast ur Disconternes egne Tillgångar.
9:0 Förenade Utskottens af styrkande, att den ä
‘Tre Procents Fordrlrigartie hos Götha Canal-Bolagssamt
Malmö Discont er lill deri 1 October 1817
vplupne ränta skulle godtgöras, har af de fleste
anmärkare blifvit klandradr, men godkänt af en
värd Ledamot af Högvördige Preste - Ståndet
och en värd Ledamot af Vällofl. BorgareStåndet.
De, som klandrat detta Utskottens afstyrkande,
hafva hufvudsakligen anfört, att, så länge
Tre Procents Reverserne voro allmänt gångbara,
lika med penningar, var vanligt, att emottagaren
alltid godtgjorde den upplupna räntan ,
hvilken derigenom iklädde sig samma egenskap,
som liufvudstoden, och att, enligt Concours-Stadgan,
den till proklama dagen upplupne räntan får
tillägas Capitalet.
Förenade Utskotten få i anledning häraf
erindra, att, då Staten med frivillig uppoffring
later Liqvidera Discont - Borgenärerne , skulle
den ränteberäkning, som måste iagttagas vid en
laglig Concursrnässig utredning, icke kunna vid
förevarande tillfälle vara lika ovillkorlig. I.
medlertid och med afseende på de serskildta
skäl, sorn uti anmärkningarne blifvit anförda,
vilja Utskotten tillstyrka, att de på Götha Canal-Bolags-
samt Målmö Disconters skulder till
Stuts- och Banco-Utskottens Betänkanden. 1131
den 1 October 1S17 uplupna Interessen må
godtgöras och med Capitalen sammanslås.
Emot förenade Utskottens Förslag, att de för
Götha Canal-Bolags- samt Malmö Disconters Skulder
till ingifvande Obligationer väl skulle få begagnas
uti Liqvid er af Lån, som från endera af dessa
Disconter utgått, men med rabatt för samma
Obligationers återstående förfallotid, äro anmärkningar
framstäida; Och har blott en värd Ledamot
af Vällofl. Borgare-Ståndet godkänt förslaget,
hvaremot de fleste anmärkarne yrkat,
att dessa Obligationer borde uti Discont Liqvider
få beräknas till fulla beloppet och således
utan rabatt.
Till ivar härå, få förenade Utskotten andraga,
att, om å ena sidan Utskotten, för alt
beteda en större gångbarhet åt ifrågavarande
Obligationer samt tillika lätta utvägarne för Discont-Gäldenärerne,
att liqvidera sine Skulder,
ansett sig böra tillstyrka, alt de samma skulle
få begagnas uti Discont-Liqvider, hafva Utskotten,
å den andra, funnit rabatt för deras återstående
förfallotid böra beräknas, emedan i annat
fall Banken skulle förlora på detta Liqvidatianssätt;
hvarjemte den omständighet förekommit,
att, derest Gäldenarerne uti Götha
Canal-Bolags- sarnt Malmö Disconter skulle få
liqvidera sine Skulder med sadane Obligationer,
som inot rabatt kunde ärhållas, men uti
Discont-Liqvider finge beräknas till fulla beloppet,
skulle sådant föranleda till en ojämn
behandling af Gäldenarerne uti samtlige Disconterne
och i synnerhet uti Banco Disconten,
i 13 2 Stats- och Banko ■ Utskottens Betänk anden.
där Lanen med Banco-Sedlar till fulla beloppet
ovillkorligen måsie betalas.
Jemte det förenade Utskotten skolat arin»
dra, att i fråga om räntan, hvarefter rabatten
skulle komma att beräknas, 2Ine alternativa förslag
uti Betänkandet blifvit till Rikets Höglofl.
Ständer hemställde, få Utskotten tillika anmäla
att, vid den ytterligare öfverläggning, hvartill
anmärkningarne föranledt, arne olika meningar
åter blifvit yttrade, den ena, att meranämnde
Obligationer väl skulle, på sätt uti Betänkandet
är föreslaget, få vid Discont-Låne-Liqvider
begagnas, men med den rabatt, som af Rikets
Höglofl. Ständer varder fastställd, och den andra,
att Obligationerne till fulla beloppet skulle
få beräknas; äfvensom, att, vid anstäld votering
härom, arne Stånd stadnat emot arne
■Stånd, så att till Rikets Höglofl. Ständers omedelbara
afgörande kommer att öfverlemtias, antingen
de Obligationer, hvilka utgifvas för Go.1
tha Canal-Bolags- samt Malmö Disconteis Skulder,
när de användas till liqviderande af Uån,'
sorn utgått från endera af dessa Disconter, skola
få beräknas till fulla beloppet, hvarå de lyda,
eller om rabatt eller afdrag skall ega rum,’
och i sådan händelse antingen efter Sex eller
Fem Procents ränta. Varandes, till stöd för
den meningen, som ansett Obligationerne böra
till fulla beloppet beräknas, anfördt, att härigenom
skulle utvägame lättas för Gäldenärerne
att liqvidera sine Skulder, och att den minskning
uti Bankens påräknade Ränte-Inkornst, sora
skulle beredas derigenom, att Låne-inbetalningarne
påskyndas, troligen kommer att äisätta*
'Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 113^
derigenom, att flere Låntagare, hvilka nu äro
uti tillfälle, att upplåna eller köpa Obligationer,
efter några års förlopp, kunna komma uti
en annan ställning och blifva oförmögne, att
afbörda sig sine återstående Skulder.
11:0 Vid förenade Utskottens Förslag ,• att de
Discont-Papper, hvilka, vid Lån-Liqvider uti FilialDisconterne,
väl blifvit derstädes emottagne, men
endast såsom hypotheque, skulle, vid skeende slutliga
Liqvider, icke Jd antagas till annat eller högre värde,
än del, hvartill dylike Discont ■ Papper , hvilka
kunna komma i fråga att användas till Låne-Liqvider,
sedan Staten med Filial-Disconterne.s utredning
tagit befattning, få beräknas, hafva flere värda
Ledamöter af Vällofl. Borgare-Ståndet gjort den
anmärkning, alt de nu i fråga varande DiscontPapper
böra till fulla beloppet beräknas, hvarvid
såsom hufvudsakligt skäl blifvit åberopadt,
att, utom det att sådant emot Lag icke bör kunna
vägras, hafva äfven flere Gäldenärer, under
det att Disconternes utredning berott af
Riksens Ständers öfverläggningar, genom Rättegång
beredt sig stadfästande af denna Lag;
Och det således finnes icke öfverensstämmande
med Riksens Ständers värdighet, att inskränka
ett på Lagens bokstaf grundadt betalningssätt,
innefatttande qvittning af Gäld emot: Gäld, för
det vederbörande icke instämt Discont - Directionerne.
Med afseende å de skäl, hvilka uti anmärkningarne
emot Betänkandet i denna del
blifvit anförde, hafva förenade Utskotten velat
tillstyrka, att alja hittills vid Götha CanalBolags-
samt Malmö Disconter uti Låne-Liqui
-
H34 Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden'.
der endast såsom hypotheque emottagne Discont-Papper,
sä väl Assignationer, som 3 Procents
Reverser och på Götha Ganal-Disconts Afskrifnings-räkning
stahle In visningar, hvilka af
Directionen i Stockholm äro attesterarde, må,
vid slutlig Liqvid, beräknas till Tulla beloppet,
hvarå de lyda, med tillägg af den å 3 Procents
Reverserne till dén 1 October 1817 upplupne
ränta; och att på enahanda sätt må förhållas
med dylike Discont-Papper , hvilka hädanefter
i förberöfde ändamål ytterligare Varda
deponerade, intill den dag, då Riksens Höglofl.
Ständers definitiva Beslut härom fattas,
12:o 1 anledning af förenade Utskottens Förslag,
utt Staten äfven bör Idta besörja utredningen
af Götheborgs Discont, är af ålskillige värda Ledamöter
af serskilde Riks-Stånd yrkadt, att denne
Discont bör få reda sig sjelf, emedan den
äger full tillgång; äfvensom någre Ledamöter
i sammanhang härmed tillstyrkt, att Disconten
skulle understödjas med Förskott af Staten.
Enär Utskotten tillstyrkt denne Discont*
utredande genom Statens försorg, har detta tillstyrkande
varit föranledt förnämligast af det
skäl, att Gäldenärerne skulle komma, att skonsamt
behandlas. Och, då Utskotten dessutom funnit
betänkligt, att tillstyrka ett större förskott från
Banken än sorn till inlösen af de ännu utelöpande
Assignationer kan erfordras, hafva förenade
Utskotten funnit sig icke kunna frångå sitt
i fråga varande tillstyrkande; hvaremot Utskotten,
med anledning af hvad uti en och annan
anmärkning blifvit yrkadt, vilja medgifva, att, i
stället för den till Två och ett halft år före
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkande)!. 1135
slagne utredningstid, Fern år bestämmes, och
att, i följd häraf, med Låne-omsättningar samt
Skulldernes liqviderande kommer att förhållas
på lika sätt, sorn , i afseende på Götha CanalBolags-
samt Malmö Disconter, är föreslagit.
13:0 1 anledning af förenade Utskottens Förslag
, att å Bankens fordan för det af Götheborgs
Discont begagnade Creditiv af 200,000 R.dr skulle,
i stället för Tre Procents ränta , godtgöras Sex
Procents ränta ifrån den 26 October innevarande
år, med hvilken dag denne Disconts Octroij till ända
löper, hafva ätskillige värda Ledamöter yrkat,
att endast Tre Procents ränta skulle beräknas.
Vid öfvervägande deraf, att, enligt förenade
Utskottens förändrade tillstyrkande, Utredningstiden
skulle komma att beräknas til Fern
år i stället för Två och ett halft år, som uti
Betänkandet var föreslagit; Och denna förlängning
af Utredningstiden i så måtto leder till
Actie-egarnes förfång, som Bolaget härigenom
får vidkännas ökade kostnader och utgifter, samt
Actie Capitalet icke kan utlämnas förr än utredningen
i det närmaste blifvit verkställd, anse
Utskotten sig böra medgifva den förändring uti
ränteberäkningen för Creditivet, att endast Tre
Procents ränta derå godtgöres ifrån den 26 October
innevarande år, men att deremot på berörde
Creditiv, i likhet med öfrige Discöntens
Skulder, afbetales En Femtedel hvarje år.
14:0 Vid Utskottens Förslag, att Filial-Disconternes
Utredning skulle besörjas genom RiksgäldsContoiret,
är af flere värde Ledamöter anmärkt,
att utredningen beqvämligast kan verkställas i
il 3ö Stats- och Banko-Utskottens Be tänk and en'.
de Städer, ‘ där dessa Inrättningar nu finnas,'
men under uppsigt af det Verk, som öfverta*
ger utredningen.
Förenade Utskotten fa, i enlighet med hvad uti
Betänkandet om allmänna Penningerörelsen och
myntvärdets Upprätthållande redan är föreslagit
tillstyrka, att Liqvidations - Contoir inrättas i
Götheborg och MalrtiÖ, men att dessa Contoirs
befattning blir föremål för de reglementarisk*
föreskrifter, hvilka, i afseende på Controllerne
vid Disconternes utredning, rn, m., komma att
meddelas.
15:0 Förenade. Utskottens Förslag, att Förteckn
nittgarne öfver Filial-Disconternes Bocker och Handlingar
skola underskrifvas af Qirecteurcrne, med
tillagd försäkran, att några andra Discont- Verken
till last varande förbindelser än de, som äro ordentligen
bokjörde, icke finnas utelöpande, har blifvit
klandradt af 2 :ne Ledamöter af Höglofl. JRidderskapet
och Adeln, med tillägg af den ene,
i anseende til Götha Canai-Eolags Discont, att
ett sådant Förslag vore förnärmande för Directionenj
äfvensom en värd Ledamot af VällofI,’
Borgare-Ståndet i så måtto instämt uti anmärkningen,
att han, hvad angår Götheborgs- och
Götha- Canal-Bolags-Disconter, ansett i frågavarande
anstalt öfverflödig.
Till svar härå, få förenade Utskotten förklara',
att den klandrade anstalten endast SsyG
tar en ömsesidig säkerhet.
Sluteligen har en värd Ledamot af Vallöf!.
Borgare - Ståndet och en värd Ledamot af
Hedervärda Bonde-Ståndet väckt fråga om utgättaflde
af prescriptionstid, inom hvilken alla
Stats- och Bdnko-Utskotlens Betunkandcn. 113 y
Riscont-Papper borde uppvisas. Förenade Utskotten
, sorn ärkänna angelägenheten häraf,’
skola icke underlåta, att föreskrift _ härom Uti
Reglementet meddela.
Sedan förenade Utskotten nu besvarat de
egentliga anmärkningarne, rörande sjelfva utredningen
af Filial - DisConterne, återstår förr
Utskotten att yttra sig öfver de, angående Dis<
cont-Bolagen, väckta frågor, Härvid förekom*
: mer aldraförst den af en Värd Ledamot af Hög*
| lofl. Ridderskapet och Adeln gjorda anmärk!
ning dervid, att Utskotten icke skolat riktigt
anfört det af Götha Canal - Bolag meddeldte
•• svar på den af Banco-Utskottet framställda frå*
I ga, enär Utskotten sagt, att Bolagets svar va*
| rit obestämdt och villkorligt.
Sjelfva frågan, som till Discont - Bolaget
J blifvit framställd, finnes ordagrannt intagen uti
| Betänkandet, och var kortligen den: Huruvida
fj Discont -Bolaget var beredt och i tillfälle, att
I behörigen uppfylla sina förbindelser, så att Discont
- rörelsen kunde återbringas i sitt förra
skick? Om nu Götha Canal-Bolag skulle behörigen
Uppfylla sina förbindelser emot DiscontBorgenärerne,
Sa erfordrades härtill, att al-
la af Discont - Directionen på Vexel - Banken
dragné Assignationer samt InVisningar på Be*
hållningarne å Afskrifnings Räkningen borde»
likasom Tre Profents Reverserne, Vid uppvi•
sandet, inlösas. Meri härtill har ju Bolaget i
sjelfva verket förklarat sig oförmöget, då uti
den al Bolaget godkände så kallade Financeplan,
som uti svaret finnes åberopad, Bolaget, såsom
Bihang till Rihs.St, Fröt. 4\dc Sami, N:r 14}, 144'
1138 Stais- och Banko-Utskottens Betänkamlen.
vilkor, för blotta utredningen af dess Discont,
jemt© temporairt förskott till Assignationernes
inlösen, fordrat en årlig Summa af 150,000
Bldr under namn af ärsättning för Discont-revenuen
samt dessutom utställt liqviden med
Tre Procents Fordrings ägare på Sex års tid.
Att Götha Canal-Bolags Discont, sedan deri
kommit uti en sådan ställning, skulle kunna
fortsätta en Credit-rörelse, är ett påstående,
hvars beskaffenhet genast bör kunna falla hvar
och en i ögonen; så att senare delen af frågan,
om ock Bolaget med stillatigande den samma
alldeles förbigått, besvarat sig sjelf.
Flere värda Ledamöter hafva yrkat, att
Götha Canal-Bolag borde af Staten indemniseras
för rättigheten till Discontering.
Till svar härå, anse Utskotten sig endast böra
anmärka, att det icke är,Staten eller Banken,
som vållat Discontens obestånd. Och, då vanligen
ärsättnings • anspråk icke kunna komma i
fråga att väckas emot någon annan, än den, som
beredt förlusten, synes Bolagets pretentioner
emot Staten vara något för långt utsträckta.
En värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har, under den förutsättning,
att Götha Gana'-Bo!ags ärhållne rättigheter till
Discontering icke kunde, under något vilkor,
förvärkas, beräknat denna rättighet, såsom en
tillgång för Discont-Borgenärerne, hvilka således
skulle kunna för Concursmassans räkning,
begagna Canal - Bolagets Discont - privilegium.
Men , utom det rättigheten till Discontering är
beviljad endast Canal - Bolaget collectift, skulle
Discont Borgenärerne, i fall de hugo begagna
Stats- och Banko-Utskottens retiinkanden. 1133
sig af Bolagets Discont - privilegium, hvartill
likväl Rikets Höglofl. Ständers uttryckliga medgifvande
blefve erforderligt, såsom en häremot
svarande skyldighet, åtaga sig, att bygga Canalen
samt för fullgörandet häraf ställa Staten full
säkerhet; Men Uti ett sådant åtagande skulle
Borgenärerne visserligen icke vilja ingå.
Slutligen hafva några värda Ledamöter Väckt
fråga om ansvar af Directeurerne öfver Götha
Canal Bolags Discont för deras Förvaltning.
Härvid få förenade Utskotten åberopa det
serskild a Utlåtande, som Banco-Utskottet öfver
denna omständighet afgifvit, i anledning af Rikets
Höglofl. Ständers till Stats- Banco- och
. Riksgälds-Verkens öfverseende senast församlade
Revisorers Berättelse i den del deraf,, som
j ängår Filial-Disconterne.
Ibland de Förslag till Filial-Disconternes
: Utredning, hvilka, i sammanhang med anmärk5
ningarne, blifvit framstäldta, och hvaröfver Utskotten
icke här framtnanföre serskildt Utlåtande
meddelt, förekommer det af någre Värde Ledamöter
uppgifne, att Discont-Skulderne skulle
i genast till fulla beloppet godtgöras med Riksgälds-
Contoirets Credit - Sedlar , och Contoiret
I deremot, till deras inlösen, förses med ett obej
gränsadt Creditiv på Banken.
Härvid torde aldraförst böra erindras, att,
1 i fall defta Förslag skulle antagas, blefve följj
den den, att Staten kom att belastas med hela
■; bristen uti Götha Canal-Bolags och Malmö Di•j
sconter, hvilket förenade Utskotten på förut an»
1 förde skäl ansett sig icke£kunna elier böra till.
1
jtj 40 Stats- 0eli Banko-Utskottens Betänkandeiii
Styrka. Att äter ufgifva Credit-Sedlar, hvilka
skulle garanteras af Banken och följakteligen
utställas på Bankens egen Fond, vore ju i sjelfva
verket allt detsamma, som att tillskapa nya
Banco - Sedlar, då skillnaden i och för sig sjelf
Blir ingen, antingen man t. ex. utgifver en
Credit-Sedel på 300 R:dr eller en Banco-Sedel
pa aoo R:dr, enär de båda skola hafva en gemensam
Inlösnings-fond. Rikets Rörelse-Capital
utgöres af Banco- och Riksgälds-Sedlar sami; I
fällt, som till hvarannan hafva ett fixeradt och
bestämdt värde; Och antingen man derföre tillskapar
nya utaf det ena eller andra slaget, skall
denna tillökning i Sedelstocken verka lika till
ytterligare vanvärde af de Banco- och Riksgälds-Sedlar,
hvilka redan äro uti omlopp. Det
tyckes, som man ej ville finna eller inse, att,
då man, under senast förflutne tider, för att
undvika en direct beskattning, som förhanden
varande behof påkallat, i stället begagnat sig
af den utväg, att låta Riksgälds-Contoiret utgifva
Credit-Sedlar, utan serskild Inlösnings- eller
Amortissements-fond, man härigenom så oförmärkt
inympat denna Sedelmassa på Banken
och i samma mån försämrat dess ställning. Att
så förhåller sig, derpå kan ej fordras något säkrare
bevis, än att Credit - Sedelstocken nu är
något större, än den var vid 1808 år slut, oaktadt
Riksgälds-Contoiret sedermera årligen inlöst
dylika Sedlar till ansenliga Summor, men
hvarigenom Contoiret ådragit sig en Skuld till
Banken af något utöfver Två Millioner, som,
utan serskildt anslag, icke skulle kunna godtgöras.
Stats- och Besvär s-XJtskoltens Betänkanden. 1141'
Hvad slutligen angår de uti Anmärkningarne
yttrade betänkligheter emot Rörelse -Capitalets
förminskning samt väckta frågor om
nya Disconters inrättande, så få förenade Utskotten,
i afseende på dessa ämnen, åberopa
ach hänvisa till förenade Utskottens afgifne
Betäckande om allmänna Penninge-rörelsen och
Myntvärdets upprätthållande.
Förenade Utskotten hafva nu besvarat de
mot Utskottens Betänkande gjorda Anmärkningar
och de deruti serskildt väckta frågor. De
skiljaktiga åsigter, hvilka uti dessa Anmärkningar
blifvit framställda, skola säkrast ådagalägga
svårigheten, om ej omöjligheten, att uti ett
ämne af sådan beskaffenhet, som det förevarande,
uppgifva ett Förslag, livi ket kunde tillfredsställa
allas anspråk. Och, om det derföre
icke bordt förefalla Utskotten oväntadt, att få
emottaga flera Anmärkningar, hade Utskotten
likväl haft all anledning förmoda, att, vid bedömandet
af Utskottens föreslagne och tillstyrkte
åtgärder, hvilka äro frukten af flera brydsamma
öfverläggningar, icke sko’af nyttjas sådana
uttryck, som uti ett och annat Anförande
förekomma, och hvilka förnärma den aktning,
Utskottens medlemmar äga rätt att fordra.
Då förenade Ulskotten, med anledning af
gjorda anmärkningar, funnit sig böra uti en och
annan del medgifva ändring uti sitt förra Betänkande,
hafva Utskotten, till mera lättnad vid
ärendets slutliga granskning och afgörande, velat
uti Sammandrag framställa hela Förslaget,
sådant det samma, efter dessa medgifna rätiel*
?er? skulle blifva, nemligen;
H42 Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden.
j:o Staten öfvertager utredningen af Götha
Canal - Bolags- samt Malmö Disconter, hvilken
utredning besörjes genom Riksgälds-Contoirel;
hvaremot dessa Disconters Octroijer, utan serskild
ersättning, komma att förfalla.
9 0 Inom Fern års tid, att räkna från den
dag, då, efter föregången Kungörelse, utredningen
kan taga sin början, böra Götha Ganal-Bolags-
samt Malmö Discont-Inrättningars ute- t|
Stående Dan vara i behörig ordning infordrade,
3:0 Alla af Directionerne öfver Götha Canal-Bolags-
samt Malmö Disconter på Banken
dragne, ordentligen bokförde och bland allmän- j
heten utelöpande Assignationer skola, vid uppvisåndet,
till fulla beloppet med Banco-Sedlar j
inlösas, så snart Kungörelse härom blifvit ut- I
iärdad.
4:0 Götha Canal -Bolags - samt Malmö Di- j
sconters öfriga Capital-Skulder, jemte derå till
den 1 October 1817 upplupne Räntor liquide- i
ras till fulla beloppet med Riksgälds-Contoirets
Obligationer, ställde på Fem år med en femte- j
dels årlig afbetalning, dock utan ränta.
5 0 De uti nästföregående Punkt omför- I
mälda Obligationer få, utan åtskillnad, begag- I
nas uti liqvider af lån, hvilka från Götha Ca- I
nal - Bolags- och Malmö Disconter blifvit med- 9
delte; Och anmärkes härvid, att, enligt Hufvud-Betänkandet,
hafva förenade Utskotten in- ;
stämt deruti, att Rabatt borde beräknas å Obli- I
gationerne, när de på förenämnde- sätt arivän- |
das; men att, vid anställd votering öfver den jj
fråga: om rabatten skulle komma att beräknas elter
Sex eller Fem Procents Ränta, Två Stånd |
Stats- och Bänko-Utskottens Fetänkanden. 1143
stadnat emot Två Stånd; äfvensom, att sedermera,
vid skedd omröstning öfver den fråga,
hvartill anmärkningarne föranledt, om nemligen
Obligatlonerne skulle till fulla beloppet eller
med rabatt beräknas uti Lån - liqvider, Två
Stånd stadnat emot Två Stånd; så att till Rikets
Höglofl. Ständers omedelbara afgörande måste
öfverlemnas, om ifrågavarande för Götha Canal-Bolags
- samt Malmö Disconters Skulder utgifna
Obligationer, när de begagnas till liqvider ande
af län, hvilka från endera af dessa Disconter blifvit
meddelte, mä beräknas till fulla beloppet, hvarå
de lyda, eller med rabatt för deras återstående förfallotid,
samt i senare händelsen, om denne rabatt
skall beräknas efter Sex eller Fem Procents Ränta
om äret.
6:0 Alla hittills vid Götha Canal - Bolagssamt
Malmö Disconter uti Lånliqvider, endast
såsom Hypoteque, emottagne Discont-Papper,
så väl Assignationer, sorn Tre Procents Reverser
och på Götha Canal - Disconts AfskrjfningsRäkning
ställde Invisningar, hvilka af Directionen
i Stockholm äro attesterade, må, vid
slutlig liqvid, beräknas till fulla be öppet, hvarå
de lyda, med tillägg af den å Tre-Procents Reverserne
till den 1 October 1817 upplupne
Ränta; Och förhålles på enahanda sätt med dylike
Discont-Papper, hvi'ka hädanefter i förrberörde
ändamål ytterligare varda deponerade,
intill den dag, då Rikets Höglofl. Ständers definitiva
Beslut härom fattas.
7:0 För Götha Canal-Bolags- samt Malmö
Disconter kommer serskild redo att göras; och,
derest, emot all förmodan, sedan Skulderne blif.
5i44 Stats- och Banko-Utskottens Betiinkanden.
vit till fullo liqviderade, öfverskott vid någondera
af desse Disconter skulle uppkomma, skall
ett sådant öfverskott tillhanda hållas, i första
rummet Bargenärerne och derefter Actie-ägarne
i den Discont, der öfverskottet uppkommit.
g:o Utredningen af Götheborgs Discont öfvertages
äfven af Staten och besörjes af Riksgälds-Contoiret.
9:0 I likhet med hvad som är stadgadt om
Götha Canal - Bolags - samt Malmö Disconter,
skall utredningen af Götheborgs Discont vara
verkställd inom Fem år, att räkna fran den
dag, då utredningen uti Rik-sgälds-Contoiret är
kunglord, att taga sin början; Och till hvilken
tid d enne Disconts utestående i/ån således böra
vara infordrade; hvadan några iån-omsättningar
ieke få beviljas under de sista Nio månader
af den till Fem år bestämda utredningstid.
a 0:0 Alla af Directionen öfver Götheborgs
Discont på Banken dragne, ordentligen
bokförde och bland Allmänheten utelöpande Asgignationer
skola, vid uppvisandet, till fulla beloppet
med Banco-Sedlar inlösas, så snart denna
inlösen blifvit kungjord.
11:0 Götheborgs Disconts Öfriga Skulder
liqvideras till fulla beloppet med RiksgäldsContoirets
Obligationer på Fem år, att räkna
från den dag, utredningen blifvit kungjord, att
taga sin början, med en femtedels årlig afbetalning
och Sex Procent årlig ränta.
12:0 På alla de uti nästförestående punkt
©mförmälde Skulder godfgöres den uti sjelfva
Förbindelsen utsatte ränta till den 1 November
1817? hvaremot deésa samma Skulder, (med
Stats• och Banko-Utskottens Betänkanden. 1145
undantag af Bankens fordran för Crediiivet af
200,000 R:dr) ifrån nyssnämnde dag eller dea
1 November 1817 löpa med Sex Procents ränta,
med mindre Capitalen skulle vara uppsagde
inom den 1 October 1817, i hvilket fall enahanda
ränta af Sex Procent beräknas ifrån förfallodagen;
kommandes alla upplupne Interessen
till den dag, under hvilken Riksgälds-Con»
toirets Obligationer skola utgifvas, att sammanslås
med Capitalen.
13:0 Räntan å Riksgälds - Contoirets Obligationer
godtgöres endast imellan hvarje afbetalning,
och icke längre, så att, om en förfallen
Capital-andel icke skulle uttagas, upphörer ali
vidare ränteberäkning derå.
14:0 Bankens Creditiv-fordran af 200,000
R:dr fortfar, alt löpa endast med den förskrifne
lantan af Tre Procent; hvaremot denna fordran
kommer att, i likhet med Discontens andre
Skulder, liqvideras till En femtedel hvarje
år.
13:0 De för Götheborgs Disconts Skulder
utgifna Förbindelser eller Obligationer få användas
till fulla beloppet, hvarå de lyda, jemte
derå upplupne Jnteressen, uti Fiqvider af
3/ån, hvilka ifrån denne Discont blifvit meddelte;
Och förhålles på enahanda sätt med sådana
Götheborgs Disconf-p-pper, hvilka till ä£«
ventyrs, endast såsom hypoteque kunna derstädes
vara ernottagne.
iG:o Innan Götheborgs Disconts samtlige
Skulder blifvit betalde eller fulj contant Tillgång
härtill finnes, kunna Actie-ägare icke erhålla
någon utdelning af Discont - vinst elle^
1146 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
Actie-Capital; hvaremot, och sa snart DiscontBo
lagets samtlige Borgenärer blifvit förnöjde
eller ock contant tillgång härtill finnes afsatt,
skall det dä varande contanta öfverskott, jemte
alla D iscon t-Verke t rörande Handlingar, genast
till Boiaget öfverlämnäs.
17:0 Hvad som erfordrades till de ifrågavarande
3:ne Disconters utredning på det sätt
och i den ordning, nu stadgadt blifvit, förskjutes
af Rikets Ständers Bank; och hvaröfver ordentlig
och serskild Liqvidation imellan Banken
och Riksgälds - Contoiret hvarje år upprättas.
18:0 Det nu antagne Liqvidafions-säft för
Utredningen af Götha Canal - Bolags- Malrriöoch
Götheborgs Discont-Inrättningar förklaras
genom Konungs och och Ständers gemensamma
Beslut såsom err till allmän efterrättelse gällan*
de Författning.
19:0 Till Låntagares beqvämlighet inrättas
Liqvidations-Contoir i Götheborg och Malmö ,
hvilka komma att stå under Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret
inseende: Skolandes så völ härom
som hvad i öfrigt angår Controlieme på
Utredningen, föreskrifter uti Reglementet meddelas.
Det ena och andra underställes vördsamligen
Rikets ILöglofl. Ständers granskning och
bedömande. Flere Ledamöters serskilda meningar
bifogas.
Stockholm den 23 April 1S18.
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 3147
Litt. A.
Götha Canal-Bolags Discont-Verks
Skulder
den 31 Mars 1818:
utelöpande Assignationer 567,686: 36. 5.
Jnrresiående Medel på Afskrifning
s*
Räkningen 1,4685465:40. 10.
Utelöpande
Reverser 1,027,400: — -—
' 2,495,865: 40. 1».
Bankens fordran för begagnade
Crediciv 1 499>999: 5- —'
R:dr
4’563,55 R
34- 3*
Tillgångar:
Utestående Lån
3,512,725:
32* 2*
Fordran hos Läne-Banken
6 699;
11. 9.
I Vexel-Banken inneståen-
de på Verkets Depositions*
Räkning
1,215:
24. —
Contant Cassa - Behållning
i Götheborg 57’91 7:
5.
i Stockholm 582: 4
• 7*
58,469:
7* —‘
Rldr
3,579-1 39:
26. 11,
Dessutom
Fordran hos Kamereraren Iggeström.
41,898: 39 —
3148 Siäts- och Hanio-Tjisiottens Betiinkandenl
Förskutne Lagsöknins-kostnader 5,202: 44.11.
R:d
r 47'101 •' 35- 11.
Stockholm den 18 April 18)8.
G. HeJsingius.
vidimeras
C. Sylvani
Malmö Discont-Verks Ställning
Den 28 Februarii 1818.
Skuld:
Banco-C re
ditivet
299,992: 31. ii.’
Banco- Di
sconten
50,000: — —i
Statens Medel
74,102! lil 6.
irand försäkxings-Verket
23,700:
För utelöpande
förbindelser
ä 3 och 4
procent 1,203,150:-.
De i Cassan
förvarade
afgå
11,350:--
424,094: 43. 5;
1,191,800: —
1,315,500: —
*
Stats- och Eesvärs-Utskottens Betänkanden. 1149
Utelöpande
Assignationer 106,420: — —
De i Cassan
förvarade afgå
14,3 4 5:
92,075: — —
B:dr 1.731 669: 43. 5.
Tillgång:
Utestående
Fån 1,402,221! 1. 3.
Privates Invisningar
och
Reverser 490,744: 16. 4.'
1,892 965: 17. 6.
Afgå
Berak11
a d e
Förluster
665,497:11; 9,
T vifvel
ak
tige
Fordringar
72,665:16.—
Äf
Contourser
beroende
17,278:11- 1.'
755,440: 38. 10.
115° Stnts- och Banco-Utskottens Betänkan,den.
I rund summa
beräknadt 720,000: —
1,172,965: 17. 6.
Nordtindlis, Björkmans, Ståhles,
Kocks och Malmros seqvestrerade
Egendom , Upptagen
70,000» —
Contant:
På nuvarande Styrelsens i
Vexel-Banken Öppnade räkningar,
stående
95>987: 24- 11.
Banco- och
B i k sgäldsSedlar
i Cas
san
2,341: 12. 5.
„ 98, 338: 37. 4.
R:dr 1,341,304: 6. 10.
Brist 390,365: 36. 7.
‘ ‘ '
■—■l.li-.-.IWtt
1.731.66g: 43. 5*
Stockholm den 16 April 1818.
G. Helsinghts.
Litt. B.
Transumt af Banco-Commissarien Eve/ii till
Herrar Banco‘Fullmäktige afgifne Berättelse
daterad Götheborg elen 13 Martti
1818.
Stats- och Banko-Utskottens Betänkunden. 1151
O ch, ehuru jag med all sorgfällighet, som varit
möjlig att använda, sökt dels genom Directionens
Ledamöter och Ombudsmannen, dels ock
af andra personer förskaffa mig underrättelse om
Låntagarnas (uti Götha Canal^ Bolags - Discont)
mer eller mindre säkerhet, befarar jag likväl,
att Verkets förluster på de såsom säkre ansedde
lånen till äfventyrs torde blifva af mera
betydenhet än för det närvarande kan förutses
och beräknas, om icke en lämplig tid att, i ringare
afbetalnings-summa, omsätta Lånen, blifver
Debitorerne medgifven. Enligt Utlånings-Böckerne
utgör summan af Discont-Verkets Fordringar
till den 1 Martii innevarande år R:dr
3, 619,850: 17. 2. Banco, deraf, såsom bilagde
Förteckningar visa, R:dr 83,340* 3°* n* Banco
anses vara alldeles osäkra, samt R:dr 246,405:
2 2. 4. Banco utestående hos personer, hvilkas
vederhäftighet är underkastad tvifvelsmål, och
af denna sistnämnde Class är ingen vidare säkerhet
för betalningen, än den Discont-Verket
innehar, att vänta, emedan de bland dem, som
äga fast Egendom, redan intecknat densamma
' till ett mot egendomarnes värde i närvarande
förhållande, fullkomligt svarande belopp, och
de personer åter, sorn kunna betragtas såsom
I öfverflödigt säkre Cautionister , i fall några sådane
gifvas, icke kunna förmås att åtaga sig nya
förbindelser, i en tid då endast i Götheborgs
Stad sedan 1816 års början 319 Concourser äro
anmäldte, samt genom ombyte af Cautionister,
hvilkas solidité är tvifvelagtig, och 1 ika opalitI
lige nya namns anskaffande, större säkerhet för
(U52 Stafs- och Banko-Utskottens Betlifik anden'.
Verket icke står att vinnas. Härvid förekommer
jemväl, att, på sätt Förteckningen Nm 3
utvisar, Canal-Verkets Actier äro hos Disconten
belänte till en summa af R:dr 4.70,304: 8-»
och att, ehuru för alla sedan den 1 October
sistledit år omsatte dylike Fån, borgen af Directionen
blifvit fordrad samt den anstalt hädanefter
vidtages, att Fånesumman alltid genom
åtmindstone någon ringa afbetalning skall minskas,
och Directionen icke eller belänt förberörde
Actier till högre belopp än 37* procent
af den tecknade summan, hvarpå 60 Procent
äro inbetaldte, torde dock förluster, äfven påsa
beskaffade hypotheker, icke kunna i framtiden
undvikas.
Rätteligen transsupieradt betygar
C. Sylvan.
Transsumt af Vrotocollen haline hos Riksens
Högt. Ständers sammansatta Statsoch
Banco-Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm följande dagar.
Den a o April 1818.
Vt, förnyad föredragning af Höglo!!. Statssamt
Banco-Utskottens Finance-Berednings Förslag
till Utlåtande öfver anmärkningar vid Högl.
Utskottens under den 3 sisth Mars afgifne Betänkande,
rörande FiliaPDisconternes utredning,
uppläste Herr Stats-Secreteraren Friherre TUirsfjn
ett anförande, så lydande:
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1153
”Vid nu förevarande öfverläggning, föranledd
af de i Riks-Stånden gjorde anmärkningar
vid Högloft, Utskottens afgifne Betänkande
Örn Disconrernes reglering, åberopar jag för min
enskilta del hufvudsakligen hvad af mig Under
| den 3 och io FebrUarii till sammansatte Utskottens
Berédniilgs-ProtoCöll anfördt blifvit;
och det jag Vördsamt önskar nu må serskildt till
Riks-Stånden få åtfölja; men anser mig för öfrigt
i allo lika pligtig Som villig att deltaga i
den förklaring, desse anmärkningar påkalla.
De torde egenteligen kunna sammandragas
till 3-'ne Hufvudämnen nemi,
i:o Att en serskild Fag för tillfället skulle
erfordras för att bringa den föreslagna regleringen
iill verkställighet.
2.0 Att villkoren i en elier ännan måtto
icke voie på billighet grundade.
och 3:0 Att Fiqvidations-sättet blefve af
menligt inflytande pä Creditväsendet; föftninskade
Rörelse-Capitalet och ökade penningeförlägenheten,
i stal et att deri afhjelpa eller
lindra.
Hvad första ämnet angår, anser jag för min
del, att man från början gifvit en altför Vid**
sträckt och vigtig tydning deråt.
Om grund Verke igen lägges och antågés,
ätt hvar och en i de stora massorne interresserad
delägare, kommer i åtnjutande af åtmindstone
alt det samma, som genom Fagens biträde
erhållas kunnat, så måtte den författning, som
bringar detta till verkställighet, tillkommen
genom Riksens Ständers Beslut och }Conungens
Bihang till Riks-St. Prat. igiy isig. 4:de Sami, N-r 14;. 146,
1154 Stats-och Banko-Utskotten5 Bettini ani enl
Nådiga sanction dertill, innefatta ingenting ånv
nät än hvad som bidrager till förmån och lättnad
för de interesserade5 men deremot utgöra
ett absolut vilkor för möjligheten att med
hela saken sig befatta, En suspension af någon
Lagform kan dervid alldeles icke förekomma
såsom angelägen i annat afseende , än
att vinna i tid till utredningens företagande,
och att det icke måtte af en eller annan Individ
kunna få bero, att uppgifva eller förlama
all verkan af regleringen uti ett ämne, sorn äc
af den allmännelighet, att det med vanliga eljest
hit tillämplige fall icke kan erhålla någon
slags jemförelse.
Det torde icke blifva så svårt att bevisa i
att, äfven om Discont-Massorne lemnades till
Concours, kunde Eagarne ej Keller tillämpas i
deras ordalydelse, utan att med det samma öppet
inbjuda till Eaglöshet och Menederi: hvilken
omständighet härvid ej heller synes böra
lemnäs utan uppmärksamhet.
För öfrigt blir hvilken Finance-reglering, som
hälst, af ett härmed jemförligt förhållande. Om
exempelvis en realisation nu kunde företagas och
af Riksens Ständer beslötes, hvarmedelst Sedelmyntet
erhölle ett fixt värde mot Silfver, genom
namnvärdets nedsättning; så vore ju detta
äfvenledes en Lag in Casu; hvarmed likväl äfven
den finge låta sig nöja, som ansåge sig derpå
göra förlust.
En värd Ledamot af Höglofl. Riderskapet
Adeln, sorn nu gjort erinran vid ifrågavarande
ämne, har föreslagit ett moratorium för enskilte
Peningeliqvider: en anstalt, som visserligen
Stats-och Banko Utskottens B&tänkanden. 1155’
ingrepe uti de genom Lag bestämda förhållanden
Medborgare emellan och sålunda skulle uteöra
en ganska väsentelig Lag in Gasu; men
likväl hafva tidens omständigheter påkallat verkställighet
deråt i flere andra Riken och en
skarpsinnig Mans upmärksamhet nu äfven hos
oss; Utan att vådan af brytningen i de gällande förhållanden
fått härvid behålla öfverhp.nden. Hvail
var för öfrigt inställandet af Bankens Silfver-utVexling,
här likasom i det fria England, annat»*
än en Lag in Gasu, som samhällets fördel påfordrade
, och som derföre skédd^ och gillades;
Månne icke ahså man framstäldt denne betänklighet
uti sin ytterligaste skepnad, då den
viserligen blir en skrämande bild.
Fåfängt vill man åtminstone hos mig göra
den tankan fattlig, att Nationens vigtlgaste angelägenheter,
grundvalarna för dess frihet oell
samhälls - förbindelsernas hegld, skulle rdbbas
eller förnärmas genom Vidtagandet afen reglering,'
sorn afhjelpte Lidande Medborgares förlägenhet
och utgjorde föremål för de interesserades egen
önskan; men hvars ännu oupfylda verkställighet
deremot ger anledning till oro och missnöje.'
Jag anser sålunda denna formalitetsfråga
helt och hållit vara underlydande det andra
anmärkningsämnet och icke blifva betänklig
förr, än det kunde bevisas, att utredningsvilko'»-  ren förnärmade enskilt rätt. Dess nödvändighet
utaf den motsatta bevekelsegrund, en Ledamot
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
behagat, i min tanka ganska olämpligen, framställa,
påkallar af Höglofl. Utskotten ingen vederläggning.
11 5 5 Stats- och Banko-TJishottens Betänkandenl
Det är emedlertid, i följd af denna allmänna
åsigt af ämnet, som jag från början yrkat
att, vid Disconternes reglering, måste ses
på andre af Samhälets angelägenheter, än blott
på den aritmetiska beräkningen af Bankens vinst
eller förlust.
Till1 undvikande af vidlyftighet åberopar
jag alltså hvad derom förut blifvit yttradt; oeh.
far i anledning af det andra anmärkningsämnet
för öfrigt anföra följande:
Vid den föreslagne regleringen af Malmö
Discont, gör Banken en uppoffring.
Actie-Agarne i denne Discont, likasom i
de öfrige, kunna efter inrättningarnes natur Icke
erhålla någon utdelning, förr, än alla Creditorerne
blifvit till fullo förnöjde. Men dertill
finnes icke tillgång, efter hvad tydeligen
ådagalagdt och bevist blifvit.
Om likväl, efter den föreslagne ordningen
att särskild Bok och Räkning öfver hvar Discont
föras skall, emot den anledning som sig
nu med sannolikhet visar, framdeles befinnas
skulle, att Massan lemnade öfverskott, så må
ingalunda meningen vara den, att ett sådant
öfverskott Actie - Ägare undandraga; men dess*
förinnan synes mig ej heller någon laglig rätt
för dem kunna inträda, att såsom delägare i
Massans tillgångar upptagas.
Fordrings • Agarne erhålla bevisligen efter
Calcul mera, än genom Massans lagliga utredning
tillvinna kunnat.
GäUlenärerne, hvilkas reverser äro förfall*
ne, erhålla nu Fem års anstånd; med successiv
afbetalnings-skyldighet under tiden. För
-
Stats- och Bdnko-TJtskottens Betiinkanden. 1157
månen häraf, jemförd till en behandling efter
Concöurs-Lagarna, är påtagelig.
Nu återstår likväl en väsendtelig omständighet,
deri Fordringsägares och Gäldenärers
fördel gemensamt sammanträffa, och som visserligen
är den enda anmärkningsvärda.
Det är nemligen frågan om tillämpningen
af det Lagrum, som bjuder, att gäld må mot
gäld qvittas.
I denna del nödgas jag villkorligen medge
en rubbning i allmän rätt kunna förslaget påbörda*;
ty, så länge Concours-tillstånd icke är
förklaradt, är det verkeligen hvar och en Gäldenärs
Lagliga rättighet att sin Discont-skulld
gälda med Discontens egne papper, fullt för
fullo.
Men, då förlusten för Banken ändå blef
stor, oeh följderne af denne Disconis oredliga
förvaltning, ansågos proportionerligen böra drabba
alla de interesserade, tilläto omständigheter»
ne ingen annan reglering för Malmö Discont
än den, som af Höglofl. Utskotten föreslagen
blifvit.
För min del skulle jag dock icke mycket
tveka, att ifrån denna inskränkning mig begifva,
oaktadt förlusten för Banken i Calcul kornrne
att visa sig större ; emedan i sådant fall
ända till det yttersta blefve iakttagit hvad Medborgares
rätt påfordra kan.
Säkert är , som Herr Lagman Mannerstam uti
sitt särskilta Votum det ock närmare utvecklat,
att denna förlust för Banken betydligen ersättes
af den lättare utväg härigenom för Calde,
JI58 Stats- och Banko-Utskottens Betänkande». c
närerne uppkommer, att erhäila Discont-Papper,
till liqviderande af sine skulder.
Desse skulle, det oaktadt, troligen icke annorlunda
än successive inga, sa att den i förra
utredningsplanen påräknade räntevinst å Diseont-Dånen,
i det närmaste lika komme alt äga
runi, i hvilket fall förlusten genom detta liqvi.’
dationssätt icke ökades. Men, äfven om ett hastigare
inbetalande af Discont • skulder klefve
följden häraf, beviste sådant blott att Dänetransactionerne
med större fart öfvergått till
de enskilte, och mellan dem uppgöras; då de
a’lmänna deremot kunde med större frihet regleras,
och blifva tillräckligare för nya Dån-beDöfvande.
Räntans liqviderande till den 1 öctober
1817 har Högloil. Beredningen i allmänhet
Sintagit, hvarföre detta ämne här förbigås.
För Götha Canal-Disconts Obligationer, har
jag från början tillstyrkt ränta, emedan jag ansett
massan lemna tillgång dertill. Fast häldre
skulle sålunda med denna Diseonts papper gäld
mot gäld till fullo böra qvittas; och äfven om
detta senare antages, men Höglo!]. Utskotten i
öfrigt förblifva vid deras förra tanka, att ingen
lanta under tiden bör beräknas, skulle derigenom
likväl den medelväg beredas, som, med
någon större förmån å de gäldbundnes sida, tillika
förenade tillfället för fordringsägarne att
förbyta desse fordringsbevis, till enskiltes räntebärande
skuldsedlar, '
Fordringsägarne, med denna utväg till användandet,
böra anse förlusten af räntan, innan
ett sådant användande kan äga rum, såsom en
Stats- och Eanko-Utskottens Betänkanden. 1159
assurance-premie till Banken för förluster vid
utredningen af Canal-Disconten, och för öfrigt
uppvägd af den förmånen, att genast hafva vunnit
en orubbelig liqvidations-grund.
För Götheborgs Diseonts utredning, har jag
ingen ting att tillägga Höglofl. Beredningens nu
i visse delar förändrade förslag.
Hvad sedermera beträffar det tredje våt-,
sendteliga anmärknings ämnet, att nemligen liqvidationssättet
leder till indragning af RörelseCapitalet;
så angar detta egenteligare den generella
finance-regleringen, än sjelfva Discontliqvidationeh.
En termin af fem år är visserligen
ej för kort att bringa desse affairer tUl
slut. Om andre Dåne-utvägar böra öpnas att
intaga desses ställe, är en annan sak, oberoende
af denne; och, som den för öfrigt, dels i det
generella Finance-Betänkandet redan blifvit upptagen
och utredd, dels vidare lärer blifva det,
i anledning af de anmärkningar, som vid nämnde
Betänkande göras; anser jag ett särskildt besvarande
deraf här icke böra förekomma.
Herr Amiralen von Schutzer crantz förenade
sig med Herr Stats-Secreteraren Friherre TVirsén
till alla delar, äfvensom Herr ÖfversteDieutenanten
Pahlman förklarade sig instämma
uti den del af ofvananförde yttrande, som angår
Dag-suspensionen.
Herr Assessoren Fagerhjelm anförde J
”Redan vid första behandlingen af Discont-frågan
inom Höglofl. Beredningen, framställde
jag vördsamt min ideé rörande de störtade
Filial-Disconternes utredning, nemligen;
Subordination tinder, Lagar och Författningar, sami
ji6o Stats-och Banko Utskottens Betänk änden.
värd om sakre men Skuldsatte Narings-Xdkare, —
Elementerna uti denna princip äro jtrte, nemligen:
a) Fordrings-ägares, på Allmänna Hagen,
grundade anspråk, b) Banco-Sedelhafvares yrlande
att Rikets Ständer efter Banco-Författningar
och Regeringsform skola varda Eanquen,
c) Rikets Ständers vård om sådane Närings-Id«
lare, hvilka rinder öfverflödig Hånetillgång utvidgat
sin rörelse, bifvit skuldsatte i FilialD
isconterne och, i händelse af dessas Concoursbehandling,
icke furman genast betala. Uti striden
mellan dessa elementer ligger svårigheten
att gifva enhet åt utredningen; utelemrias någon
af dem, så blir utredningen lätt.
En emot denna stridande plan har äfven
inför Höglofl. Beredningen blifvit framlagd, uti
hvilken det andra af ofvan uppräknade elementer
icke blifvit införd;,
Den förra af dessa idéer skyddar Banken
jnen utsätter Fordringsägare i Filial-Disconter
för all möjlig förlust (såsom vanlig Concours);
den sednare, skyddar Fordringsägare på Bankens
hekostnad. Hvilkendera af dessa motsattser,
som Höglofl, Beredningen kunnat välja;
så hade intet inställande i Hagens kraft kommit
i fråga; men medelvägen, sorn Höglofl, Utskotten
i min tanka föreslagit, är för detta steg
ovilkorligen utsatt. Ehuru jag icke funnit något
allvarligt skäl emot den idée jag vördsamt
framstäldt?, öfvergaf jag likväl ett maktlöst motstånd
och förenade mig uti den medelväg , som
sedermera blifvit Rikets Ständer förelagd. Men,
sedan den plan, som häraf uppkom, så obenägit
blifvit af samtejige Riks-Stånden eaiottagen,
Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden. 1161
och den allmänna rösten synes böjd för mot*
sattseu af hvad jag framställt; så vill jag endast
begagna min rätt att med serskildt yttrande raft”
visa min öfvertygelse, om det är möjeligt.
Fordringsägares anspråk består uti en Con'
courstnäsiig behandling. Blotta ögnakastet pi
denna plan visar, att dem göres mer äij rätt,
ty de fd förr ut sine penningar derigenom, att
Banken träder emellan Skyldige pcb Fordringsägare.
Banco-Sedelhafvaren fordrar, att Rikets Ständer
skola vårda, icke förskingra tillgångärne; och
de Författningar, efter hvilka Rikets Ständers
Bank hittills blifvit styrd, under hvilken Styrelse
Banken gjort Riket räddande handtag,
Stadga, att Bankens gevinst bör ad publicos usus
användas. Med iagttagande häraf, kan af Banken
icke annat biträde meddelas, i dessa enskildta
angelägenheter, än sådane fursträckningar,
hvarpå Banken icke förlorar. Härvid torde
förtjena tilläggas: att Bankens högsta idée,
hvarunder allt är ordnadf, är tillhandahållandet
af ett stadgadt mynt åt Stats-Verk, Näringar
och Handel; att nuvarande mynt beror till stadgan
af dess värde, på förtroendet hos Allmänheten,
och delta på det allvar, hvarmed Rikets
Ständer behandla realisations - problemet;
att denna Allmänhet a:ne gångor sett Banken
upphöra med utgifvandet af reel valuta emot
Banko-Sedeln, men tillika sett, att Rikets olyckor
förorsakat dessa steg, men nu ser samma
Allmänhet ingen Riks-olycka afleda från bemödandet
att återställa Bankens förmåga att fullgöra
sina förbindelser; att Riket årligen genptn
Ii6 2 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
Bevillning till 'Banken afbetalar 750,000 R;dr
uppå Stats-Verkets räkning, hvilken Bevillning
icke behöfdes, om Banken hade öfverflödig!
tillgångar, hvarmed Rikets Högloft. Ständer nu
torde ämna understödja Fordringsägare i FilialDisconterne.
Men ännu ett stöd för dessa Bankö-Sedelhafvares
anspråk , att Bankens tillgångar
icke mä ansläs till utdelning ät Fordringsägare
uti Filial-Disconterne, hämtar jag af den
erfarenhet, att Rikets Köglofl. Ständer i nödens
stund pälital Banken och funnit kraftig hand*
lackning af dess Credit och fond. Hen allmänna
rösten förkunnar, att Bevillningens belopp
hunnit den höjd, utöfver hvilken Folket icke
förmår att bära Statens tyngder, och jag tillag,
ger, att denna Bevillning icke utgår af det öfverskott,
sorn liusfadren samlat af sin arbetsförtjenst,
sedan Familiens oundgängeligaste behof
blifvit besörjde, utan att en del deraf utgår
genom Skuldsättning, vare sig hos Discont
eller förläggare, eller sluteligen genom afsättning
Utaf arbetsförlaget. Uti denna högsta spänning
af Nationens financiera krafter, påkallar
Försvarsverket nya tillgångar; och dessa behof
kunna lemnäs utan uppmärksamhet ända
tills de sjelfva taga ut sin rätt. Eät då Banken
vara fängslad i Filial-Discontemes sugande
famn och Nationen utur stånd att med ytterligare
bidrag bereda ett kraftigt sjelfförsvar;
så torde man ångra den godhet emot fordringsägarena
i Filial-Disconterne, genom hvilken
man, med uppoffring af minst En million R:dr,
öfverser Banco- Sedelhafvares rättsanspråk. På
alla dessa förenade grunder kan jag icke öfver
-
Stats- och Banco-Utskottens Betänkanden. 1163
se inflytandet af dessa apr^gåk på principen,
hvilka dessutom understödjas af största delen
af Nationen, hvilken icke ur\Fordringsägare i
Filial-Disconterne.
Gäldskyldige, men vederhäftige Näringsidkares
billiga väntan att icke genom Lägsökningstvång
drifvas till en altför hastig inbetalning,
lärer ‘af ingen vägras det biträde, sorn
denna Utrednings-plan medgifver. Deras inbetalnings-skyldighet
blir år igi8 oförändrad.
Banken förlorar i Capital endast på Götha
Canals Discont, nemligen 375,000 R:dr. Men
deremot undvikas alla Förluster, sorn ett blindt
öfvertagande af enskiltes skulder ovillkorligen
medför, och ovillkorliga räntg-vinster betäcker
lätteligen denna förlust. Jag vill endast jemnföra
denna plan med den medelväg, Höglofl.
Utskotten föreslagit i afseende på Bankens Capital-föilust.
Enligt denna sednare är Förlusten
efter siffran i Götha Canal —s- — 500,000.
Förlusten efter siffran i Malmö — 230,000
S:a B:dr 730,000.
Enligt Banko Commissarien KveUi
Berättelse lärer Götha CanalsDisdont-Contoir
i Götheborg redan
gjort förlust af öfver -—• 80,000.
samt äga osäkre Fordringar till
246,405*. 32 1 4, hvaraf upptages
såsom förlust i Götheborg — 100,000
Summa Capital-förlust omkring, 910,000.
Men ingående räntor äro dessutom
godtgjorde, verkande dertill,
»164 Stats- och Banco-Utskottens Betånkanden.
att denna Capital-förlust synes
mindre än den verkeligen är;
nemligen: vid Malmö
omkring — — 160,000.
Gotha Canal —* — 500,000.
6 60,00 o
Summa Förlust 1,570,000.
Afdrages 375,000.
Skillnad i båda utredningarne — 1,195,000.
eller minst En Million. Öfver Vexel BancoSkuldens
förökning i följe med denna utredning,
är en serskilt Calcul upprättad, sorn visar
att denna ökning skulle utgöra
vid Malmö — — — — 418,000
dito Götha Canal — — — 795,000
S:a R:dr 1,213,000.
hvaremot torde med skäl erinras, att Filial Disconternes
Assignationer på Banken troligen utgjort
nära samma summa, hvadan en sådan tillökning
behöfves, och att Bankens säkerhet icke
af en tillökning i Vexel-Banco-skulder» lärer
lida, enär den under loppet af 1819 lätteligen
kan indragas.
Sluteligen och hvad vidkommer Fordringsägarena,
så synes, att de genast få lyfta hela
säkra andelen af Discontens fordringar, samt
att Lagsökningar indrifva den obetydliga andelen,
som är osäker; varandes det Fordringsägares
egen sak att till sin egen skada icke påskynda
störtande Lagsökningar.
Sjelfva utredningssättet är så korrt och enkelt,
att jag äfven af detta skäl frugtar att det
icke skulle hålla profvet, och af samma skäl
Stats• oeh Banko-Utskottens Betänk a riden. 1165
icke begärt, att hvarken HöglofL Beredningen
eller Höglofl. Utskotten skulle deröfver utlåta
Sig, utan inå det bli mitt enskilta yttrande.
Ut rednings-Fortsätt ning.
l:o Den i Filial Disconterne Gäldbundnö
inbetalar med Banko Sedlar på förfallodagen till
Utrednings-Contoirets Kamrerare, det vill säga,
den person, som Fordringsägare i sådant ändamål
utsett, Udel af det förfallna Lånet. Debitorn
-
bifogar ny revers pa återstoden, hvarpå Kamreraren
teknar, att Reversen är till omsättning
ingifven och stäld på rigtig Summa.
2:0 Denna revers inlemnas uti Banco-Discontens
Direction, som pröfvar säkerheten.
Är Reversen god, meddelar Directionen anmodan
till Herrar Commissarier att, sedan ränta
behörigen blifvit inäatt, påföra Banco-Discontens
nya utrednings-räkning det beviljade
länet samt godtgöra vederbörande Filial-Disconters
nya räkning för denne Disconts andel samt
Bankens nya Creditiv-räkning för dess andel
och däröfver meddela Attest.
3:0 Utrednings-Contoirets Kamrerare utlämnar,
emot ofvanskrifne contanta inbetalningar
och ingifne Attester, de i fråga varande
reversalerne, samt afslutar Cassan per månad
och besörjer utdelningarne.
4:0 Bankens nya Creditiv-räkning, rättas
vid slutad Utredning så, att Banken endast behåller
sin andel.
5:0 Bankens Ombud biträder de öfrige
Fordringsägarnes att bevaka sådane medel, sorn
genom Lagsökning eller längre anstånd skola
indrifvas.
lif) 6 Stats- och Banco- Utskottens Betänk anden,
Utredningens inflytande på VexelBanco
. SkulIden.
Götha Canals Discont.
Läne-Summan antages till exempel
. . . 3,683,385: 38- 2.
hvaribland osäk*
re Låntagare antages
innehafva 682.385:28- 2.
Säkre Lån . .3,000,000:- ,
Vid itta omsättningen
i Utrednings-Conto*
iret inbetalas |
deraf, eller . . 600,000:
H varigenom
UtredningsContoiret
väl får
Ett Credit uti
Banken, precist
j:delar af Säkre
Lån . . .2,400,000:
Men nu antages
tilgångarne
att uppgå efter
slutelig utredning
till
3,600,000 R:dr
Banco, äfvensom
att Skulderne
uppgå till
4800,ooo:? således
utbekom
-
Stats- och Banko-Utskotteris Betärikanden. 2167
iner Banken, äf-
vensom alla an-
dra, ^delar af
fordran, det vill
säga . . . .1,125,000:
Hvilken genast afdrages, hvar-
efter återstår en tillverkning vid
första utbrottet af Utrednings-
planen, till beloppet ....
1,2 75,000
—
—
Sedan § efter omsättnih-
garne, hvilka till den i Maji
ovilkorligen för sig gå, eller re-
dan infallit, äro Låntagarena,
ovilkorligen förbundne att åter
inbetala \ af då varande Sum-
ma 2,400,000: med R:dr B:co
480,000
-
-
Nya Banco - Sedlar vid 1818"
års slut
795,000
-
-
Summa
1,275,000
-
-
Malmö Discont.
Till Exempel
Säkra Lån . .1,200,000:
Contant inbetalninng
. . . 240,000:
UtredningsContoirets
Credit
.... 960,000’
Bankens 8c
Banko -D iscon
-
tens Fordringar 350,000:
ii 68 Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden.
Vid J:dra Omsättningen inbe-
talas \ af 960,000 R:dr .
192,000
.Nya Panco - Sedlar vid 1818
år$ slut ,
4 1 8.000
-
Summa
610,000
Herr Lagmannen Mannerstatn yttrade sig
som foijer:
Uti det yttrande till Höglofl. Utskottens
Protocoll, som jag derom den Mars haft arali
afgifva, har jag yrkat bibehållande af den uti
allmänna Uagen grundade rättighet för hvarje
innehafvare af desse Discont-Verks Obligationer
att d ef med utan afdrag liqvidera sina Skulder
till samma Disconter, och under åberopande
af min då yttrade tanka får jag nu skälen
för densamma närmare utreda.
Det äf utom all tvifvel och fordrar icke
bevis, att så väl Galdenärer sorn Porgenärer
vinna vid detta liqvidations-sätt, att allmänna
penninge- 1'Öielsen i Piket derigenom ganska
mycket underlättas, och att det nyttiga ändamål
vinnes, alt Discont - Skulder troligen tili
flera Millioners belopp omflyttas till Skulder
hos Enskilte, hvilket icke inträffar, om afdrag
fastställes, hvaraf följden bäfver, att »Tre-Procents
Obligationerne icke i rörelsen utlemnas.
Frågan är således endast om den större förlust,
som genom nämnde Liqvidations - sätt kunde
Panken tillskyndas, öfverväger de allmänna fördelar,
hvilka deraf beredas. Denna förlust beror
derpå, om, genom sålunda lättad liqvid, Disoonternes
fordringar skulle'inflyta fortare, äil
Stuts- och Banko-Utskottens Betänkanden. il6g
genom den arliga inbetalning af ^:del, hvilken'
är påräknad i den plan för Disconternes utredning,
som af Utskotten är föreslagen, och att
således Panken icke kunde som ersättning beräkna
hela den ränte-vinst, som på återstående
fordringar skulle under Utrednings-åren inflyta.
Härvid får först märkas, att under den tid,'
som förflutit sedan Disconterne upphört att full-'
göra sine förbindelser, fordringarne icke influtit
till betydligt större belopp, än de vanliga omsättnings-summorne,
fastän hvarje Gäldenär dels:
såsom hypoteque kunnat insätta Disconternes
Sedlar, dels ägt att lagligen tvinga desse Verk
till emottagande af sine Sedlar efter deras fulla
värde, och att det således icke kan såsom säkert
antagas, att Skulderne skulle inom en kort
tid inflyta» det är äfven i sådant fall lätt för
Panken, att genom ökande af sin Lane- rörelse
samma läntevinst på ett annat sätt återtaga:1
Ännu vigtigare är det skäl, att, då Panken efter
öfvertagning af Disconterne ensam får vidkännas
den förlust, som otvifvelaktigt uppkom-:
mer genom en del Gäldenärers oförmögenhet,'
att sine Skulder inbetala, skall denna förlust
blifva minskad i samma mån , som inbetalning
af lånen lättas och i motsatt förhållande ökas.
Det är således högst sannolikt, att dennis
följd ensam motväger den förmodade förlusten
af räntevinst genom fordrlngarnes hastigare inflytande,
utom det, att uppmärksamhet äfven'
bör fästas pa de vådliga och förstörande följder,
hvilka för flera Landsorter, samt i synnerhet
för de till Disconterne låntagande JordäKihang
till Riks-St. Brot. i$ij - tits. i:de Samt. N:r 7,14$.
1170 Stats- ach Banko-TJtskattens Betänkanden.
gare skulle uppkomma, om Utrednings-Commis*
sionen, hvilken ovilkorligt mäste följa sine föreskrifter,
blir nödsakad, i enlighet dermed, Discontemes
fordringar utsöka, utan afseende på
Gäldenärernes sv-årighet att betala.
Genom förenämnde Liqvidations-sätt undvikes
både det rättvisa inkast, sorn af flere anmärkare
är upprepadr, att allmänna Lagen blifvit
öfverträda, och olikhet i behandlingen emellan
de Gäldenärer, hvilka sedan den 1 slstledne
October inbetalt sine Lån och de, hvilka,
1 händelse Rabatt faststalles, efter kungörande
af Riksens Ständers Beslut skulle sine
Lån omsätta eller liqvidera.
Rå dessa grunder är mih öfvertygelse stadgad,
att Disconternes Sedlar och AfskrifnipgsBevis
böra efter fulla beloppet i Liqvid för
Lån emottägas»
Den 23 April.
Efter skédd justering af Höglofi. Stats- och
Banco - Utskottens Utlåtande öfver anmärkningar
vid Höglofi» Utskottens Under den 3 sistl.
Mars afgifne Betänkande, rörande Filial - Disconternes
utredning, Uppläste och till Protocollet
aflemnade nedannämnde Ledamöter, hvilka,
vid ärendets afgörande, sig reserverat, deras
skrifteligen författade anföranden, för att
Utlåtandet till Rikets Höglofi* Ständer åtfölja}
nemligen:
Herr Professor Forssell:
”När Rikets Höglofi. Ständer vid 1815
och föregående arens Riksdagar anslogo Credi
-
Stats- celi Banko Utskottens Betänkanden. 1171'
tiven till Fi:iälDisconterna, så voro dessa Greditiv
icke beräknade att utgå af Bankens årliga
Ränte-lrikomstér, hvilka tili andra ändamål
rfdän vofo bestämde, Utan dé Voro i sjelfva
verket ämnade att tillskapas genom nya Sedelmassor,
i händelse de begagnades. Nu hafva
de blifvit begagttäde och; utgått i allmänheten
till ett belopp af Två Millioner R:dr, hvarmed
således den förra Sedelstocken blifvit ökad. Då,
ett Creditiv ej är annat än ett Handbiträde, att
i behofvets Stund af Låntagaren tillitas, så följer
Ock tydligen deraf, att, sedart Låntagaren be*
gagnat detsamma, bör han ock till fullo återgälda
dét. Det är således Bankens obestridliga
rätt, att, vid Filial-Discönternas utredning,
framträda såsöin Fordringsägare för fulla beloppet
af ofvannämnda 2 Millioner R:dr. Enligt
72 i Regerings - Formen åligger det Rikets
Ständer att äärda Banken; så att den ostörd må
förvaltas af deras Fullnlägrige efter de Ordningar,
Stadgar och Regementen, hvilka redan äro
gjotde eller vidare kunna göras. Jag har
derföre inom Utsköttén Varit af den tanka, att
Bankens rätt till Utbekommande af sin fordran
borde läggas till grund för alla öfverläggningar
om DisconterUas Utrédnings-sätt. Det enda,
som jag ansett billigt, har Varit att eftergifva
Bankens prioritets rätt, och låta den dela mark
om mark med de öfriga Fordringsägarens, likväl
med förutsättande, ätt tofven denna förlust
borde Banken gödrgöräs genom Bevillning af
Rikets Ständer} hvilka, ej mindre än enskilte,
på sådant sätt borde plikta för sitt förtroende
till Disconterna. Den stora öfverklagade för"
0
[1175 Stals- och Biinko-Utskottens Betdnkandenl
lägenheten i Penninge-rörelsen är, efter min
tanka, en verkan, icke af fruktan för någon Rabatt
på Assignationerna och Tre-Procents For*
dringarne, den alla förmodligen väntat sig, utan
af osäkerheten, om och när och till hvad värde
desse Fordringar kunna bli godtgjorde. Jag
bar således icke heller genom bevakandet af
Bankens rätt trott mig åstadkomma någon synnerlig
skada för Allmänheten, annan än den,
sorn uppkommit genom dröjsmålet, hvarföre jag
ock inom Beredningen snart tystnat, sedan jag
funnit, att min tanka icke instämde med pluralitetens.
Nu, då Höglofl. sammansatte Utskotten föreslagit
ett Utrednings - sätt för Götha Canalsoch
Malmö Disconter, hvarigenom Bankens Creditivfordringar
troligen blifva till större delen
medtagne, dels genom de förmåner, som blifvit
öfriga Fordringsägare beviljade, dels genom!
bristande tillgångar hos osäkra Gäldenärer; så
uppstår en ganska vigtig fråga, huru denna förlust
för Banken skall ersättas. När Rikets Hög-J
lofl. Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag
anslogo flera Millioner nya Sedlar ur Banken,
och ehuru detta skedde af yttersta nöd till Rikets
räddning från branten af sin undergång,
ansågo de sig likväl icke berättigade att göra
det utan att gifva någon ersättning, och beviljade
derföre en årlig Summa af 750,000 R:dr
till detta ändamål, som ock ännu utgår af den
Allmänna Bevillningen. Så mycket mer böra
då nu Rikets Ständer, enligt Regerings - Formens
och Banco-Författningarnes föreskrift, vara
betänkte, att anslå en framtida ersättning åt
Stats• och Bänka-Utskottens Betänkand&tl 117$
Banken för de ifrågavarande medtagna Creditiven.
Sker det icke, så har, efter min öfvertygelse,
en sådan väsentelig rubbning i Bankens
gcundförfaltning och en sådan afvikelse från 72
§. i Regerings - Formen blifvit begången vid
denna Riksdag, att jag, ehuru ensam, icke annat
kan än protestera deremot och reservera
mig för de vådliga följder, som derigenom i
framtiden kunna uppkomma. Visst vore det
hardt och obilligt att öka Bevillningen för Disconternas
Utrednings skull; Men jag anser dock
ökade Utlagor, ehuru tryckande1 de må vara,'
långt mindre skadliga för Riket än Sedelmyntets
oupphörliga försämring. Och, sedan Rikets
Ständer fått den olyckliga vana och böjelse, att
vid alla, mer eller mindre vigtiga behof, från.
Tumba Pappersbruk hämta sina ressourcer, UJ
tan känsla af förbindelse att vidtaga några utvägar,
hvarigenom verkan af detta Pappers-system
kunde i längden förebyggas, så ser jag
deruti en grundläggning till framtida olyckor
för mitt Fädernesland, vida vådligare än krig
och missväxt och hungersnöd och pest; ty dessa
hafva en öfvergång uch verka ofta en moralisk
förbättring; men det förra är beständigt
och angriper Samhällsbandet i des.s innersta
knutar.
Då Höglofl. sammansatte Utskotten icke behagat
lemna någon uppmärksamhet åt detta mitt
anförande, så anhåller jag, att det må åtfölja Betänkandet
till de Respective Riks-Srånden. Att
jag icke vid det förra Betänkandet gjort denn®
anmärkning, har skett af den orsak, att jag
väntat, det någon annan af Respective Riks
-
1174 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
Ståndens Herrar Ledamöter skulle fästat sig
vid en omständighet, som alltid legat så tydlig
för mina ögqn; och äfven deraf, att jag ej velat
genom en så brydsam fråga,” händelse den
skulle blifvit ämne för en öfverläggning, ännu
längre fördröja tiden med afgöranftet af en sak,
hvarpå Allmänheten med otålighet väntar. Detta
ämne kun sedermera serskilt företagas, om
Respective Riks Stånden så täckas förordna
Herr
Landshöfdingen Friherre Cederström ••
”Med åberopande af hvad jag enskildt yttrat
vid Högloft. Utskottens förra Betänkande,
rörande Disconternes reglering, samt vid frågan '
om myntvärdets upprätthållande, får jag begära,
att äfven nu vid Utskottens nu afgifvandö
Utlåtande få bifoga min enskildta tanka,
Förslaget att på 5 är indraga Filial - Disconterne,
ytan att ett lika stort Capital i annan
väg sättes i rörelse, anser jag omöjligt,
med mindre en stor del Medhorgäre skola bringas
i obestånd, och jag har förgäfves i Utskottens
Betänkande om medlen för myntvärdets
upprätthållande sökt finna verkligheten af hvad
Utskotten i premisserne der yttrat, att nemi.
ingen minskning i Rörelse Capitalef skulle uppkomma;
J^g har redan upgifvit, i hvilken del
jag anser Utskottens Galculer felaktige och llän.
visar således nu endast i detta afseende till
mitt serskildta yttrande vid detta Utskottens
Utlåtande.
Då frågan om Disconternes reglering är
oskiljaktig från den örn Financernes reglering
i hela dess vidd, så hade jag så mycket mera
trott Utskotten bort i ett sammanhang fram
-
t Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1175
städa ämnet till Riksens Ständers afgörande^
som Ridderskapet och Adeln beslutat att Utskotten
så bort förfara.
Sluteligen anser jag det vara likgiltigt, om
en Lag för tillfället, som rubbar enskiltes rättigheter,
kallas Lag eller Författning; tiet är
verkningen, ej namnet, som är klander värdi, ocii
får derföre förklara , att jag anser förändringen
af ordet Lag, till ordet Författning, onyttigt,
samt att jag uti intet afseende med Utskotten
uti beslutet om förslaget till Disconternes reglering
kunnat instämma. ’
Herr Biskoppen Doctor v. Rosenstein,-  ”Med skyldig aktning för andras meningar
och .under erkännande af de bekymrande omständigheter
och ömtåliga frågor, öfver hvilka
Högloft. Utskotten vid detta tillfälle must föreslå
bestämda beslut, anser jag dock för min
pligt , att öppet framlägga min öfvertygelse i
de delar af ämnet, i hv.ilka den skiljer sig ifrån
pluralitetens inom Högloft. Utskotten,
1:0 Jag har ej kunnat fatta såsom rättvist
och billigt, att, vid beräkningen af Götha Canal-Disconts
Til gångar, icke upptaga dess Fordran
uti Arbets-Cassan af nära 1,100,000 R:dr,
Jag åberopar härvid de enkla och i min tanka
bindande skäl, med hvilka en värd Ledamot,
Herr Baron Wirsén, utvecklat denna fråga
i dess till Finance - Beredningen aflemnade
Dictamen, som nu åtföljer detta Betänkande,
De äro ännu icke vederlagde. Då man säger,
att Arbets-Cassan med dess för arbetet nödige
inventarier och förråder tillhöra Banken, såsom
pant för dess till Canalen gjorde försträck"
Stats-och Banko-TJtsiottens Betnnkanden.
»ingar, synes nian icke rätt betrakta eller uppfatta
ämnet. Canalen med dess tillhöriglieter
Utgöra visserligen Bankens pant, sa vidt densamma
är färdig och sä-vidt nigra Instiumentalier,
Materialier eller andra förråd öfverblifva
efter fullbordadt arbete. Men om Banken
dessförinnan skulle på dem göra anspråk, så
skulle hon med detsamma bidraga att minska
värdet af sin pant och hindia sjelfva företaget,
Hvars framgång dock utgjorde afsigten med hen.
nes försträckningar. Härvid kan i alla fall ingen
fråga uppstå om Bankens fordran för det så kallade
Byggnads-Lånebiträdct, om hvilket Riksens
Ständer i deras Beslut af den 8 Aug. 181& uttryckeligen
stadgar ”Att för detsamma skall under
Byggnadsåren icke äskås någon ranta å Capitalafbetalning
samt sådan efter Byggnadsårens slut icke
heller komma i fråga, förrän Actie - ägarne af
Discont■ och Canal-inkomst njutit och allt framgent
för hvarje år få njuta, oafkortad Fem Procents ränta
å deras inbetalte Actie-Capital.
När detta ihogkommes, tyckes frågan om
beräknandet af ofvannämnde tillgång tärnmeligen
klart besvara sig sjelf.
2:0 Höglofi. Utskotten fortfara i det ut!
förra Betänkandet fällda stränga omdömet om
Götha Canal-Bolags svar på Höglofi. Banco-Utskottets
till detsamma framställda fråga. Henna
*ak synes mig icke heller nu vara med vederbörlig
noggranhet för Riksens Ständer berättad.
Sjelfva frågan var äfven, i förra Betänkandet
rigtigt uppgifven, men Bolagets svar var alici
rig, som det likväl ännu påstås, hvarken obestämdt
eller intiefattande blotta anspråk, blotta
Stats- och Besvars-Utskottens Betänkanden. 1177
fordringar på ytterligare biträden af Staten. Svaret
var bestämdt, ty Bolaget erkände ganska
klart sin oförmögenhet, att utan temporärt biträde
af Lagstiftande Magten genast liqvidera
sina Skulder och fortsätta sin Biscont - rörelse.
Annat är äfven att med anspråk fordra ett biträde,
oell annat att anmäla sitt behof deraf
med uttryck af hopp om Lagstiftande Magtens
benägenhet att understödja ett företag, hvars
tillvarelse den *sje 1 f hade beslutat, och ett Bolag
som med förtroende och vågade uppoffringar
hade gått Konungens och Riksens Ständers
yttrade’ afsigter till mötes. En fullt opartisk
Bomare skall i Bolagets Svar icke finna förmätna
eller pockande anspråk, men väl kanhända
den värdiga och manliga ton, i hvilken
man, under känslan att äga en god sak, mel
förtroende yppar sina behof för Nationens Representanter
och framlägger de skäl till räddning
och understöd, man tror sig kunna hämta
från billigheten, från icke tvetydiga löften
samt från sådana maximer i Stats - Hushållningen,
som i längden säkrast befordra allmän oell
enskild välfärd.*
3:0 Som skäl att neka Bolaget några förmåner
under benämning af ersättning för den
Biscont-rätlighet, man fråndomer Bolaget, anföres
i närvarande Betänkande, att man ej kan
begära ersättning af den, som icke vållat Biscontens
obestånd; att Banken icke vållat detsamma;
— icke heller Staten, o. s. v.
Härtill vagar jag svara, att hvarken Bolaget
eller dess Directioner vållat detta obestånd,"
1178 Stats■ och Banko-Utskottens Betänkuriden.
Utskotten hafva sjelfve bestämt yttrat den öfvertygelse,
att i sjelfva Discont-inrättningen lag
fröet till en undergång, sam vid minskad Penrunge
rörel se nödvändigt skulle af sig jelf Inträffa,
och den tillfälliga händelser endast påskyndat,
Sjelfva Inrättningen, he'a DiscontReglementet,
var Lagstiftningens verk, icke Bolagets,
Actie-ägarena ingingo, med förtroende till
densamma, i de erbudne vilkoren. Emedlertid
få de nu plikta för en förlägenhet, den de
sjelfve icke förorsakat; och, emedan de, under
hopp om en ganska medelmåttig ersättning eller
rättare om någorlunda skadeslöshet, framräckte
sina enskildta medel till bedrifvande af
ett arbete, som då ansågs blifva af stor vigt
och nytta för Fosterlandet, straffas de nu med
förlusten af en Discont-vinst, som under Byggnadsåren
alldrig kunde gifva dem mer än som
Fem Procent för nerlagde penningar och efter
arbetets fullbordande alldrig troligen mer än 7
eller 8.
Jag förmodar, att man bör ursägtas för det
man vågar finna ett sådant behandlings - sätt
mindre billigt,
Herr Presidenten von Schultzenheim.-  Vördsamt Dictamen till Protocollet.
* En värd Ledamot (Herr Professor Forsell)
har till Protocollet anfört sin öfvertygelse,
att Bankens förlust, genom de till FilialDisconterne
lemnade Creditiver, borde genom
en serskild Bevillning af Rikets Ständer godtgöras.
Han förmodar, att de sammansatte Stats.
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 117$
och Banco-Utskotten föreslagit ett utredningssä
11 för Götha Canals- och Malmö Discont Verk,
så att Bankens Creditif- fordingar derigenom
blefvo till större delen rnedtagne? och frågas,
huru efter sådane beviljade förmåner åt Fordripgs-ägat
e, samt bristande tillgångar hos osäkre
Gäldenärer, en ersättning till Banken vinnas
må P En till ersättning anordnad Bevillning
anser Professoren för mindre tryckande
och medförande mindre vådeliga följder,* än
försämringen af Sedelmyntet, såsom grundläggande
värre framtida olyckor, än krig, missväxt,
hungersnöd och pest, hvilka dock hafva
en öfvergång. Ytterligare andrages, att, då Banken,
åren 1809 och 1810, för Statens behof,
för flere Mi linner måste anlitas, så anslogo
Rikets Högloft. Ständer till vedergällning -en
årlig Bevillning af Rtdr 750,000 Brno, och förmodas,
att Regerings-Formen och Banco-Ordningen
ej mindre nu påfordrade en ersättning
för de uppoffrade Creditiven.
Häruppå svaras billigt, att, utom det, att
Banken äger en ostridig förmånsrätt för de lill
Malmö och Götheborgs Discont-Verk lemnade
Creditiver, så minskas månateligen bristen, vid
Filial - Disconternes osäkre skuldfordringar , genom
inflytande räntor; och kunde den möjeliga
förlusten ännu icke med någon precision uppgifvas.
•— Qm Banken å ena sidan är besvärad
af betydeliga utgifter, så äger densamma deremot
stora inkomster. Jag kan med m v eken
trygghet försäkra, att Bankens behållna Capital
ifrån början af 1810 till samma tid 1817 biif
-
Ji8o Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
vit ökadt utöfver Rldr 1,756,900 E:co. Ja, ensamt
Bankens Discontvinst beräknades år 1817
til R:dr 513)337' och, om derifrån drages det
föregående årets behållning I? dr 139,169 , så
återstod dock i enskild vinst R:dr 374,168 Bco,
med en löpande avance inpå 1818 års Discontlörelse,
och ännu en oberäknad utdelning af
40,000 R:dr B:co ifrån det gemensamma RiksDiscont
- Verket, för hvardera året 1816 och
11817. — Det torde äfven kunna försäkras, att
föga ändring förefallit uti Vexel-lianco-skulden
under den ofvannämnda perioden ifrån 1810
Ers ingång till dito 1817, så att Sedelstocken
blott skall vara minskad med det obetydliga
runda beloppet af R:dr 144,700. Frågas då
ock, om det är skäl, att förutan inhämtade underrättelser,
allarmera sig och andra för en öfverhängande
stor våda? Då, likmätigt senare
tiders beslut, Sedelstockens permamenta belopp,
hvarken skall ökas eller minskas, så äger BanIcen
otvifvelaktig förmåga, att efter förhållandet
jemka sitt Debet och Credit, så att hvarken
Debitor eller Creditor , i följd af Författningarne,
må blifva lidande; om ock någon obetydlig
temporaire skillnad, till följe af bidraget
att afhjelpa nuvarande Discont-oreda, hända
kunde, så skall Samhället dymedelst återvinna
ordning, och den öfverklagade stockningen
i penninge-circulationen upphöra. Det kan alldrig,
efter förefallande omständigheter, utlånas
något mer eller mindre, och lomme det icke
heller deruppå an, om Banken, något år, vunne
en mindre behållning i det ideala Sedel-Ca
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 11811
pitalet, blott Allmänheten, förnuftigt, och efter
gifne föreskrifter, betjenas.
D. v. Schulzenheim
Herr
Lagmannen Nordus och Herr Commerce-Rådet
Krull åberopade deras till Protocollet
den 3 sistledne Mars afgifne, och Hufvud-Betänkandet,
angående Filial - Disconternes
utredning, till Rikets Höglofl. Ständer åtföljde
yttranden ; äfvensom ock Herr Grosshanlaren
Arfvidson refererade sig till dess lios^Vällofl.
Borgare-Ståndet ingifne och , jemte AterRemissen
af berörde Betänkande, till Höglofl.
Utskotten inkomne Memorial.
Transsumt af Protocollen, hälllne hos Riksens
Höglofl. Ständers förenade Statssamt
Banco-Utskotts Finance-beredning
vid Urtima Riksdagen i Stockholm följande
dagar.
Den 3 Februarii 18x8*
Herr Stats - Secreteraren m. m. Friherre
Wirsén tillkännagaf, att Herr Friherren och Stats*
Secreteraren, efter flere Ledamöters yttrade åstundan,
skrifteligen författat sine tankar uti
frågan om Filial-Disconterne; hvarefter Herr
Friherren och Stats-Secreteraren uppläste följande:
”De
3 :ne Disconterne, hvarom nu fråga
ar, tillkommo, för att med visse för tillfället
vigtiga ansedde allmänna angelägenheters be
-
lifts Stals- och Banko - Utskottens Betänkandetis
fordrande, förbinda enskildres fördelar. Realisationen
af Riksgäids-Sedlarne Var i förra fallet
föremålet med Malmö och Götheborgs Disconter,
och anläggningen af Götha Canal tued
dess Discont.
Contractet var ovillkorligt å begge sidor t
Staten har Uppfylt det å sin, har alid: ig garanterat
desse Verk och har sålunda ej heller någon
lag'ig fötbindelse, att för dem träda i Liqvidation.
Detta har Högloft. Beredningen redan
afgjort, hvarmed jag ock för nain del fullkomligen
instämt.
Då dénna fråga sålunda h'r afgjord , blir
deraf en fö’jd, att Banken, hvilken till Disconterne
försträckt penningar, dem de, (särdeles
hvad Malmö angår) icke kunna efter sine ingångna
förbindelser återbetala, uppträder soln
Fordringsägare, att sin rätt gällande göra och
utkräfva.
Här vill jag specielt halla mig till MalmöD
iscont, hvarom nu ock egenteligen är fråga,
Gäldenären är här det octroi jerade Bolaget.
Detta, formeradt genom Actier , representeras
af Innehafvarne utaf sådane Actier; Men förmodeligen
lärer Lagen ingalunda kunna til förbinda
någon sådan Actieägare att för Djjcontförvaltningen
träda i ersättningj-artsvar utöfver
sjelfva Actie-Capitalets belopp; och sålunda utgår
från beräkningen af tillgångarne all fråga
om deröfver sträckt bidrag å Bolagets sida.
Massans återstående tillgångar blifva då:
1:0 De enskildtas Skuldförbindelser för erliållne
Lån.
Stats- och Banko-Utskottens Bitänkanden. nft§
5 0 Hvad lagligen kan tillvinnas massan i
ersättnings-väg af dem, Som oredliga förvaltat
eller obeståndet vållat, och
3:0 Den förmon, som af sjelfva Disconte*
rings - rättigheten Under återstående tiden af
Octroijen, må kunna vara att hämta.
Mot dessa tillgångar å ena sidan förekomma
å den andra , jemte Banken, hvarenda Innehafvare
af en Dsicontens Assignation eller
3 procents Revérs, såsom fordrande; desse jemförde,
visa, att de förra blifva otilräcklige till
de sednares förhöjande: obeståhdet är sålunda
gifvit, och efter Lägens former vidtager ett
Concours-tillstånd» Första åtgärden blir då, att
bevaka hvar sin fordran. Bevisen deröfver finnas
kringspridde i alla Landsorter af Riket ;
hvarje Innehafvare af en 5 R:drs Assignation
nödgas iagttaga samma lagliga åtgärder som den,
hvilken bevakar den största fordran: han skall
besvärja den: han skall insända DocUmenterne
till Orten, der Concoursen blir anhängig o. s.
V. Den kostnad och den omgång, som härmed
är förknippad, under saker anledning å den andra
sidan, att flere år få vänta på utdelningen
kan hos mer än en genast leda till ett öfvervägande,
om ej ett afstående af hela fordran
innefattar vinst, mot att den bevaka; men 1 bredd
med ett sådant öfvervägande går ock någon
närmare undersökning, huru man blifvit inledd
uti fen sådan förlust.
Ett ringa antal blefve emedlertid de, som
sålunda skulle låta hela deras fordran förfalla:
men jag vill blott hafva anmärkt, att sådane
eck skulle finnas.
ii84 Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden'.
De öfrige infinna sig nu å bevaknings-stället.
Banken är största fordringsägaren , icke
allenast til summa, men ännu mer, dess Ombud
representerar en förbindelse af Discont-Directionen,
sorn gifver prioritet ät Bankens fordran
framför alla de öfriges. Detta är för dem ett
nytt och oväntadt slag. Uti ingen utgången
författning är det allmänheten kungjordt, att ett
sådant företräde skulle för Bankens Fordran äga
rum. Dagen medger likväl icke flera än inne
slags former för Prioritet uti fali af sadan be*
skaffenhet som detta, nemligen, inteckning, eller
i händer hafvande pant. Den senare gäller ej
om den är tagen sedan obeståndet redan var
kändt; nu uppstår altså tvist om bättre rätt,
och Concours-Dorna ren skall den slita.
Emedlertid skall massan utredas. Beverserne
äro förfallne; de kunna således executive
utsökas.
Capitalisten , som, under hvad speculation
som hälst, instuckit sina penningar i Disconten,
ser en gifven förlust derå, och en ökad driffjäder
att vinna, om den behöfdes, skall sålunda
hos honom uppstå , af önskan , att betäcka
sin förlust. Ett vidt fält dertill öppnas: först
att till de Discont-Sedlar, han redan äger , och
till hvilkas realisation han har styrka att vänta
på massans utredning, lägga dem han till ett
ytterligare vanvärde kan inlösa af den behöfvande,
och sedan att begagna följderne af alla
lagliga tvångsmedels användande vid indrifvandet
af massornes fordringar.
Troligen finnas icke många personer i Bikft,
sorn ej, i egenskap af Låntagare eller Löf
-
Stats- och Banko-Utskottens Eetänkanden. ji 8j
tesmän i Disconterne, eller såsom Borgenärer
eller Gäldenärer till Disconternes Gäldenärer,
skulle känna verkningarne af den våldsamma
slitning mellan särskilte intressen, som härige*
nom försattes uti en olycklig verksamhet. De,
som icke omedelbarligen träffades af Lagens hand,
skulle dock nödgas umbära påräknade tillgångar
eller förföljas af oväntade kraf. En hastig
öfvergång från välstånd, verkligt eller inbilladt,
till förlägenhet och nöd, skulle blifva mångens
lott. En betydlig del af Rikets jord skulle på
ett våldsamt sätt ombyta ägare, och åtminstone
någon tid vanskötas. Nöden skulle blifva
allmän, ut3n att likväl någon trodde sig hafva
skett rätt. De, som af slump eller försigtighet
icke insatt sine Capitaler uti Disconterne,
eller hade styrka, att afvakta utdelningen,
eller för öfrigt uplagt disponible fonder, komme
ensamme att vinna på den allmänna olycf7
kan, genom de låga pris, hvartill en myckenhet
lös och fast Egendom matte’ föryttras: och
sluteligen skulle förlusterne på Disconterne*
Concours tyngst drabba den fattigare och afveta
den arbetande classen af Nationen, dels såsom
innehafvare af mindre summor i Discontpapper,
dels i synnerhet genom det upphörande
af arbets-förtjenst, som skulle blifva en följd
af desse skakningar och den hämmade circulationen.
Jag föreställer mig, att det är vid öfvervägamde
af desse vigtiga betänkligheter-, som,
enär å ena sidan erkännes, det ingen laglig förbindelse
omedelbarligen, för Disconterne skull,
Bihang till Rikt.St. Brot. igi7-igtg. 4-dt Sami, N:r 149. //«.
3 18 6 Stats- och Banko- Utskottens Betiinkanden'.
förefinnes, att Staten skulle sig med dem befatta,
å den andra angelägenheten likväl med*
gifves, att undersöka om någre utvägar funnes,
att mildra de vådliga följderne af det inträffade
tillståndet, och, derest de kunde utfinnas,
om icke nödvändigheten påfordrade att dem begagna:
Och det är ock derföre jag håller före,
att frågan icke bör ensidigt framställas till betragtande
under formen af Disconternes omedelbara
understödande; emedan ämnet påkallar
en mycket generellare undersökning.
Varsamhet är härvid så mycket angelägnare,
som det iptryck af ovilja och förtrytelse,
Malmö Disconts förvaltning naturligen måste
väcka, nödvändigt ock fäster den tankan, att
Lagen allena må i sin stränghet agera och afgöra
hvar mans rätt; men Riksens Ständer uti
föremål, så ovärdiga deras deltagande, icke inblandas.
Denna tanka, så riktig, då den tillämpas
isolerad till Malmö Discont-förvaltning, uthärdar
likväl ej, vid ämnets allmännare betragtande,
en lugn pröfning. Tvärtom faller den tillbaka
i undersökningen, huru detta tillstånd
uppkommit.
Utan att vara allmänna Inrättningar, äro
Disconterne likväl genom Konungs och Ständers
gemensamma beslut tillkomne: af Rikets Ständers
Bank hafva de blifvit understödde, sorn
derå icke allenast tagit ränta , utan ock en icke
obetydlig andel i årliga vinsten. Erfarenheten
har upplyst, att Actie-Ägarne åtnjutit ända
till q 5 Procent och deröfver i utdelning för
ett år; och detta, sorn borde bevisa en felaktig
Stats-och Banco-Utskattens Betiinkanden. XoSj
inrättning, emedan motsvarande förlust icke i
en annan tid kunde dervid fästas, har likväl
ej föraniedt till upphäfvande deraf; Utan tvert©m
hafva Disconternes områden tid öfter annan
blifvit utvidgade. Med hvarje sådan utvidgning
har allmänna välfärden blifvit med
dem alt mera inväfd, Disconternes Credit-väsende
blifvit af allt större inflytande på myntets
credit, och Circulationen så sammanblandad,'
att ingen gräns kan uppgöras mellan skyldige
och oskyldige innehafvare af Disconternes papper.
I samma förhål lande växte emedlertid också
vådan för samhället af en skakning uti desse
Credit-Verk. De Voro på ett onaturligt och.
artificielt sätt drifne till deras så kallade maximum,
som af Rikets Ständer år 1815 fastställdes.
Malmö Di scouts oredliga förvaltning påskyndade
upplösningen; men fröet dertill Var
likväl redan lagdt, i och skule hastigt utveckla
sig, då handeln reducerädés till sitt naturliga
skick, och Näringarne i följd deraf fördelaktigare
kunde upplaga de förut i Disconterne placerade
penningar.
Det har varit att afböja följderhé af Disconternes
fall, som Regeringen tid efter annan,
uppehållit dem genom biträden af Statens medel,
och detta, icke för DisContefneS skull» titan
för den allmänna välfärdens kraf. Jag liar
haft tillfälle att någon gång deltaga t dessa be*
kymmferfulla öfverläggningar t och hvar och en,
som det haft, har skattat sig belåten få Utbyta
möjligheten att deruti lyckas 'tills en generel
reglering lät sig verkställa, möt ansvaret föt
ii88 Stats- adi Banko-Utskottens Betänkanden.
ett obehörigt placerande af Statens medel i dessa
Verk. Afven om desse sista händelser n ed
vidare uppoffring kunnat undanrödjas, skulle
mitt tillstyrkande icke uteblifvit: och ansvaret
derföre skulle jag ganska lugn gått till mötes.
Nu emedlertid hafva Disconterne fallit;
mängden af fordringsägare, utan tid och fornsaga
att genomskåda verkeliga förhållandet, bar
åt dem anförtrott sina penningar, med fu'l tillförsigt,
att högsta Magtens omsorger skulle lika
kraftigt skydda deni mot farliga anläggningar,
som mot uppenbart väld. Den ena Medborgaren
har på god tro af den andra emottagit desse
papper, lika med Eikets öfrige myrilreprensentativer,
oftast utan att någon särskild beräkning
af vinst dervid uppstått hos dem någondera.
Med Assignationerne, som icke buro
ränta, är detta i synnerhet aldeles påtagligt.
På en gång skulle då allt detta lemnäs åt
sitt öde, och erkännandet, att någon laglig förbindelse
till det ondas mildrande icke agde rum,
vare nog, för att sig dermed icke befatta; för
min del kan jag ej instämma deruti; och jag
vågar äfven tro, att man i allmänhet icke hyser
denna tanka, ehuru man har delade meningar
i fråga om sättet att dervid tillväga ga.
Jag ' ock den första att ärkänna vigten af den
yttersta varsamhet härvid. Fänge nog har Riket
financeväsende i skakningar åtföljt de Öfrige
elementerne af Stats-Maehinen. Må det altså
äfven få gå i bredd vid den lyckligare beredelse
till stadga och ordning, som på grundvalen
af utvärtes säkerhet och invärtes trefnad
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 1185
må kunna uppfattas. Detta ändamål böra alla
mindre angelägenheter vara underordnade.
Men just för detta ändamåls skull, och i
oskiljaktigt sammanhang dermed, intager Disconternes
reglering ett väsendtligt rum. Man
måste nemligen ordna detaillerne innan planen
af det hela kan sammandragas och vinna s;adga.
Man har trott sig kunna vinna ändamålet
på det sätt, att Disconterne lemnäs åt deras eide
; men de gäldskyldige deremot understödas.
Då har man efter min tanka gjort blott hälften
af hvad man bort göra, och bundit sig händerne
för en fullständig reglering.
Om man antager denna utväg, och BancoDisconten
såiunÖa skulle meddela Låne-försträckning
åt Gäldenärerne uti de enskilta Disconterne,
så utvidgas åter Bankens egenskap af
Credit-Verk och man aflägsnar sig från det
rätta föremålet, att låta Näringarnes behof af
förlag och Capitalisternes behof att förlägga, omedelbarligen
sammanträffa utan tredje mans
medverkan, som i sin egenskap af Factor eller
Commissionär ock fordrar sin särskilta provision,
till betäckande af omkostnader och till
vinst.
Det belopp af ytterligare Banco - Sedlar,
som i följd af denna reglering på en gång skulle
i rörelsen utställas, verkade visserligen menligt
på Bankens Credit; emedan det mäste uppgå
till omkring fyra millioner Riksdaler Banco;
men dessutom äfven menligt för rörelsen;
ty Credit-försämringen skulle leda till nedsättning
af de i rörelsen redan befintelige Sedlarnes
värde, och sålunda till deras ytterligare 0-
5t i 9 0 Stuts- och Bartio- Utskottets Betänianden.
tillräcklighet; men Gäldenärernes inbetalningar
deremot fastläsas i Discont-Massorne, intill dess
de hittlls oerhörda ConcouiS-målen hunno blifva
utredde samt hvars och ens rätt bestämd.
QvaUtetens försämring inträffade genast;
men Qvantitetens deremot svarande tillökning
spriddes icke i samma förhållanden till rörelsen.
De aldeles tillförlitligen säkra läntagare bl ef»
vo hulpne; men de, sorn utgöra kanske större
delen, de, sorn allenast efter hand och med små
steg kunna öfvervinna striden melian obestånd
och återhämtande, de blefvo dess förr uppoffrade,
da det blott vore dem, som speculationen
lunde träga; blott deras förut skuldsatte jord,
deras mindre hetydlige bohag, sorn komme under
klubban.
Understödet tilldelades härigenom icke alla,
sorn ännu möjligtvis kunde räddas; men en
ny rubbning uti de allmänna Låne-operationerlie
komme deremot ater att inträffa.
Mig har hufvudfrågan förekommit vara
den: huru skall med den minsta möjliga skakning
uti enskilta Medborgares belägenhet, en
reglering af Discontverken kunna äga ruin, utan
att dervid än vigtigare föremål för Statens
bestånd och förkofran uppoffras? och jag har
trott det vara en helig förbindelse för hvar och
en Riksdagsman att ingå i pröfningen af denna
fråga, såsom en bland de vigtigaste viff det'
ta R iksmöte.
Mig har då dervid vidare förekommit följande
preliminaira grunder 5
Stats- och Banko-Utskottens Betänftanden. 119i
1:0 Att hvar och en Fordringsägare måsta
betragta saken i det skick den är, och åtnöja
sig med det utslag elen möjligen kan gifva.
2:0 Att den fullkomligaste utredning måsta
blifva den, som är oberoende af alla interessen,
och blott verkar till det allmänna bästa,
3:0 Att den minsta förlusten måste uppsta,
då utredningen får gå långsamt, efter en plan
gom ej kan förryckas.
4:0 Att den största säkerhet måste Staten
i egenskap af Utredningsman ingifva; äfvensom
den har den högsta förmåga, att möjligast tillintetgöra
speculationerne på det inträffade oheståndet.
, ' 5:0 Att den förmån, som äf sauverade Medborgares
trefnad och gagnelighet, kan blifva att
hämta, samt den frihet i regleringen af en bättre
framtida ordning, som härigenom allena kan
beredas, äfven derest den vore med någon penri
ingeuppoffring förbunden, derföre likväl kunde
vara en reel Statsvinst,
6:0 Att här egenteligen, i och för Disconternes
skull, icke blir fråga 0111 nya penninge-bidrag;
utan blott um ett mer eller mindre
strängt återfordrande af hvad som, må hända
icke abid så väl betänkt, blifvit utgifvit: och
om någon förlust derå till afskrifning på en
nu balancerad gevinst.
och 7:0 Att, då Konung och Ständer gemensamt
Stadga och fastställa den plan och ordning,
sorn iakttagas bör uti ett ämne af sådan
allmännelighet, och deraf Statens trefnad så väsenteligen
beror enskilta interressen, under åberopande
af Lagens former anhän&ige gjbrde, må
-
lig 2 Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden.
ga kunna sattas S sido, och hvad som fastställes
lända till efterrättelse för alla.
På dessa preliminaira grunder ville jag för
min del bygga tillstyrkandet, att Staten må
kunna öfvertaga Eiqvidationea mellan Borgenärer
och Gäldenärer i Disconlerne; och i ordningen
förekommer derefter, att taga kännedom
om hvarderas tillstånd, för att utreda, under
hvad vilkor ett sådant öfvertagande skulle äga
rum.
En sådan undersökning utvecklar ofelbart
det skiljaktiga uti hvardera Discontens belägenhet,
och föranleder förmodeligen till ett olika
behandlingssätt rned hvar och en af dem.
Till någon positif visshet lärer likväl i alla
fall beräkningen af hvarje Disconts sluteliga
utslag, icke kunna i förhand bringas; emedan
sådant är beroende af allmänna conjuncturen
och särskilta händelser; men ett ungefärligt bedömande
bör vara möjligt, och för öfrigt gäller
den visshet åtminstone, att förlusterne blifva
de möjligaste minsta, då en långsam utredning
får äga rum, under en gemensam Ofver-Styrelse,
som leder det hela efter en generel plan.
Med Banken borde en sådan utredning icke
erhålla något omedelbart sammanhang; utan
gränslinien noga uppdragas mellan ordnandet
af det förflutne, som på särskild utredning skulle
bero; och fullföljandet af deri ordning, som
för framtiden blefve stadgad, hvilken genom
Banken komme att i verkställighet bringas.
Ett Discont. Utrednings-Departement skulle
till den ändan böra formeras här i Stockholm
under styrelse af Rikets Ständers Fullmägtige,
Stats- och Banko-Utskottens Bttänkanden. 119}
2:ne af hvart Stånd, antingen genom sammansättning
af, en från Banken och en från Riksgälds-Contoiret
af hvarje Stånd, el er desamma
Deputerade, som hafva granskningen af KrigaRäkenskaperne,
eller serskildte dertill valde,
allt efter som andre ärender kunde anses medgifva.
Under desse Fullmägtige skulle de 3:ne
Discont-Directionerne vara lydande, och utredningen
efter Fulimägtiges ledning verkställas.
Desse Fullmägtige skulle utfärda Discont-Obligat
tioner. Eiqviden börja? vid innevarande års
slut och fullbordas med år 1823, som är det
år,,då Eagtima Riksdag åter infaller. Hvarje
Disconts utredning skulle ske för sig, och i
serskild räkning föras, på det a*t hvarderas utslag
måtte kunna fullständigt framläggas.
Planen för liqvidationert borde tillika hafva
till föremål att befordra öfverfly ttningen
från Diskont-skuld fill enskilt skuld; emedan
det är för penninge-väsendets allmänna reglering
af stor vigt, att en sådan ordning återbringas,
och sålunda den förlust, sorn drabbar
Fordrings-ägarne, häldre fördelas på räntan under
väntningstiden, än på sjelfva Capitalet; emedan
ett interesse deraf uppkommer för Innehafvaren,
att göra den användbar i Discontliqvid.
Om ock genom ett sådant begagnande
Bankens ersättning skulle ytterligare förminskas,
vinnes denna förlust flerfaldigt tillbaka
genom en dess förr återbringad ordning i desse
liqvidationer, och derigenom för Banken
beredd möjlighet, att efter en mera stadgad
plan, använda sina tillgångar till myntets vidmagthållande
och näringarnes understöd.
1194 Stats- Och Banko-Utskottens Betänkdnd^n,
Den 10 Februarii.
, Herr Stats * Secreteraren ni. in. Friherre
JVirsén uppläste ett Dictamen lill Protocollet,
så lydande:
”Da jag icke har för afsigt, hvarken att
uppehålla Höglofl. Beredningens tid, ej heller
att söka rubba de redan faststalta prelirninaira
grunder för behandlingen af frågan om Disconternes
reglering, anser jag inig likväl förbunden,
inför Beredningen söka ådagalägga, att jag
ietce saknar all grund för någon skiljaktighet
mot de senast fattade besluten. Jag hyser aktning
för andras mening; jag har hvarken önskan
eller interesse, att verka med min; men
jag har; till pligt, att den inför Höglofl. Beredningen
frambära.
Tvänne beslut äro inom Höglofl. Beredningen
fattade. Det ena, som redan är juste•radt,
innehåller en generel framställning till
Pikets Ständer om suspension i Discont-liqviderne,
intill dess Utskotten hinna utarbeta frågan
om Disconternes reglering: det andra är
den af Beredningen med Ja besvarade Propositionen:
att Banken, i likhet med de öfrige
Fordrings-ägarne i Disconterne, äger att utbekomma
sine gjorde försträckningar efter de tillgångar,
som i hvarje Verk finnas, och att således,
på sådan grund, Disconternes utredande
kommer att af Beredningen företagas och uppgöras.
Som Ledamot af Banco-Utskottet har jag
till pligt oell skyldighet, efter Ed och Samvete,
Sihls- och Banko-Utskottens Betäniandcn. 1195
att iakttaga Bankens rätt och bästa. Detta skall
j g ock noga fullgöra; men ingalunda sätta desse
serskilte förbindelser mig i något sådant förhållande,
att j^ig, för Bankens skull, borde uppoffra
min öfvertygelse om hvad jag anser Samhällets
väl påfordra. Det är blott, så vidt mine
tillstyrkanden om åtgärder från Bankens sida,
skulle stå i motsägelse till mitt begrepp om
det helas bästa, som jag handlade mot Ed och
samvete: ty jag handlade flå antingen af interesse
el'er af lättsinnighet.
Då jag nu emedlertid erfår, att skiljaktiga
meningar om sättet att söka till i ordning återföra
Creditväsendets obestånd, kan gifvas en sådan
utsträckning äfven till moraliska åsigier,
det fråga skulle kunna uppslå, att Svenska Folket
genom det ena eller andra reglerings-sättet,
satte en fläck på den ära, som Verlds - Historien
eljest vore färdig att erkänna; och detta
yttrande icke kan hafva någon annan grund,
än en upprigtig öfvertygelse hos en Ledamot,
hvars insigter och tänkesätt jag högt värderar;
blir det af vigt, att närmare söka reda begreppet
om Banken för sig, med sine pligtec
och rättigheter, och huruvida de få uppfattas
isolerade, utan jemföring till Statens öfrige organisk
e delar.
Det var förmodeligen för att frälsa Piket,
som Banken så hardt ålitades 1809: åtminstone
trodde man det, och handlade derefter.
Det var förmodeligen ock i ändamål att bidraga
till Samhällets väl och förkofran, sora
Pikets Siänder vid 1815 års Riksdag så betydligen
utvidgade Bankens område, som Cre-;
1196 Stats- och Banko Utskottens Betänk and en.
dit-Veik, dels genom Fastighets-Lån och andre
biträden, dels i synnerhet medelst en DiscontInrättning
inom Banken på Sex Millioner och
ökadt Creditiv för de serskilte Disconteme.
Många aktningsvärda Ledamöter voro af
samma tanka, som äfven jag vid det tillfället
vagade hysa, att nemligen Credit-operationerne
borde möjligast från Banken dragas och denne
efterhand återbringas till sin ursprungeliga enkelhet
af Depositions- och Vexel-Verk.
Ingalunda klandrar jag, att en olika öfvertygelse
biet rådande: den hade visserligen in-*
gen annan grund, än begreppet om det bästa;
men emedlertid äro ju följderne de:
1:0 Att Banken redan är väsenteligen inblandad
uti Credit-rörelsen : och
2:0 Att genom verkningarne utaf de beslut,
Riksens Ständer härom tagit, och hvilka
börja alltsedan år 1800, befinna sig en mängd
oskyldiga Medborgare i förlägenhet; om hvilkas
biträde här nu förekommer öfverläggning.
Det är ju sålunda vid detta tillfälle icke
fråga om någre nya åtgärder; utan blott att,
så vidt som möjligt, undanrödja de menliga
följderne af de förut tagne. Denna åsigt är
ock alldeles tillämplig till frågan om Götha
Canal, hvilket jag i förbigående här ville anmärka.
Skulle mina pligter till iakttagande af Bankens
rätt för sig, utesluta all annan pröfning,
så vore ingenting lättare, an det tillstyrkande,
att Banken inkräfde alla sina fordringar. ^Med
sin reela Fond kunde den derefter betacka de
Sedlar, som för försträckningen till Stats• Ver
-
Stats- och Banko-Utskottens Belänkanden. 1197
ket äro utelöpande, och hade uppfyllt sin pligt
utan någon inskränkning. Denna tanka framställer
jag blott som ett ytterligt bevis, att
Bankens rätt måste vara underlydande hvad
Samhällets väl kan medgifva; ty detta kunde
ju ej ske utan de grufligaste skakningar för
Samhället.
Jag håller sålunda före, att en olika öfvertygelse
om sättet att kunna bereda någon lättnad
eller reglering uti den förhanden varande
oredan, sorn af Disconternes obestånd blifvit en
följd icke bör kunna ledas ända till någon
rubbning i den gemensamhet af våra bemödanden,
att Nationens ära bör stå främst, och större
fördelar för Samhället icke uppoffras för
mindie, eller det Helas för vissa Classers. Jag
åtminstone för min del tillåter mig ej det ringaste
tvifvelsmål om detta allmänna syfte.
Då det nu emedlertid är en obestridlig
sanning, att Banken utställt sine Sedlar för
Silfver, låtit dém på gamla Fonden, på fasta
grunden, på effecter och i synnerhet på namn,
representera mynt: dragit vinst af Medborga
re
på dessa operationer; inledt sig och dem uti
vidlyftiga Credit - förhållanden , och sålunda
icke mera står på den punkt af trygghet och
solidité, som var dess ursprungeliga inrättning
förbehållen; så har den ej heller samma rättigheter,
som fordom, att ställas isolerad för sigt
utan måste den göra uppoffring af sin vinst, för
att ej till ytterligare förstöring bringa, hvad genom
dels oöfvervinnerliga omständigheter och
olyckor, dels i följd af iruättningarnes beskaf
-
I
ligS Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden.
fenliet, blifvit till förlägenhet bragdt, men möjligtvis
genom n.ellankornrnande åtgärder ännu
skulle kunna bevaras.
M in mening örn sättet att reglera den för
handen varande oredan, har, i fråga om Bankens
biträde dertill, hufvudsakeligeri varit den,
att det vore bättre göra en direct uppoffring
utaf en del af Bankens fordran hos Disconterne,
och bibehålla fria händer i mynt-regleringen
för öfrigt , än att låta den senare blifva beroende
af Disconl-regleringen. Till en del äro
de visserligen i alla fall af hvarannan beroende;
men så mycket som möjligt har jag
trott, att detta borde iakttagas, som en hufvudregej.
Denna Uppoffring, den må än kallas en uppoffring
af Nationen, är efter min tanka ingenting
mindre än en skyldighet mot Nationen sjelf;
ehuru, sofn jag förut Ofta yttrat, icke en laglig
förpligtelse till Disconternes Borgenärer. Örn
Un Beredningens ^Ledamöter skulle vara af en
annan tanka, skall detta ingalunda hindra mig
att frimodigt yttra min, och att likväl icke befara
deras misshag.
Det är deremot én pligt att icke ingå i
•vederläggning af en annans tanka, annorlunda
Un genom en närmare utveckling af sin egen.
Jag vill blott derföre i förbigående nämna, att,
emedan Bankens omedelbara försträckningar till
D isconternes Gäldenärer skulle blifva större än
5'ag vågar anse nyttigt: emedan af Götheborgs
Discont, som likväl i Creditorernes behandlande
har företräde för de öfrige bägge, påräknas
återbetalning till Banken af hela dess förskott
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden'. ligg
på samma tid Octroijen går till ända, hvilket
cj kunde låta sig göra, utan att sätta så väl
dess Borgenärer, sorn' Gäldenärer i sämre cathegorie,
i afseende på liqvidations-terminerne»
än Malmös och Götha Canals» och äfven emedan
jag icke finner utveckladt» hvad jag likväl
anser så vigtigt, nemligen huruledes, då intet
öfvertagande till allmän utredning kornme att
äga rum , alla de gränslösa omgångarne af fördringarnes
bevakning och fullföljande under en
Concoursmässig behandling möjligast skulle kunna
inskränkas, till lättnad för de spridde Fordrings
- ägarne m. m., sorn i sådant fall ifrågakommer;
så har min öfvertygelse förblifvit oförändrad,
att den reglering, sorn kunde grundas
på en generel af Rikets Ständer sjelfve fastställd
plan, under Öfverstyrelse af deras Fullxnägtige,
företrädesvis borde antagas.
Det är en obestridelig sanning, att någon
osäkerhet om Utslaget är dermed förbunden,
och denna sanning bör ej döljas. Men jag öfverlemnar
till Beredningens eget omdöme hvad
sorn skulle blifva inflytandet på Discont papperen
af denna opinion örn osäkerhet, som alla
speculanter skulle få interesse att underhålla,
derest utredningen finge ankomma på Curatorer,
såsom i vanliga Concours-rnassor. Jag har
för öfrigt i denna del redan förut yttrat mina.
tankar.
Medan tiden förlöper under öfverläggningar,
ökas förlägenheten med hvar dag. Näringarna
sakna förlag. Tiden tillstundar, då beting
och köpslut skola afgöras. Tiden är förhand,
då UtskyMerne skola afbördas. Stats* Ver
-
1200 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
ket är snart i förlägenhet och Riksgälds - Contoiret
likaså. Man må ej säga, att syftet är att
skaffa vinst åt dem, som speculerat på Discontpapperen,
ty man har orätt: syftet är af allmän,
vigt och angelägenhet, ja väsendtligare ali manga
föreställa sig. Man skall snäre få erfara
tiilstHndet i Vestra delarna af Riket och i flere,
om ingen skyndsam reglering mellankommer’
Det är dervid icke allenast fråga om inactiviteten
utaf det belopp af Rörelse-Capilalel,
sorn genom Discont - papperen representerades,
ehuru betydligt det också är; utan fastmera att,
så länge ingen decision blifvit tagen, vållar osäkerheten
en allmän stagnation ; och omloppet af det
återstående activa Capiialet blir ännu trögare
än förut.
Minskad produetion i följd häraf, blott under
några få månader, utgör en vida betydligare
Nät ion al-förlust, än det biträde af Ranken,
Disconternes reglering kan påfordra. Må vara,
att jag ser mörkare än förhållandet i sjelfva
verket är; jag underkastar mig detta fäll deras
närmare kännedom , som från Provincerije
tillstädes kommit; hvad mitt samvete emedlertid
vitsordar är, att jag ser det icke som Innehafvare,
hvarken af Discont-papper eller Canal-Actier.
Innan jag återgår till det specieUa af ämnet,
må mig än tillåtas nämna några ord i fråga
om de uti Disconterne insatte allmänna medel.
De äro af arne slag: Siats-medel och Allmänna
Inrättningars Fonder. De förra äro in*
Satte efter högbehörig auetorisation, för ändamål,
sorn varit under serskildt öfvervägande,
Stöts* och Banko-Utskottens Bettinkandcri. 1201
då besluteri derom blifvit Fattade. Grundlagen
bestämmer, huruledes Vederbörandes åtgärder -  i sådanfe fall i Sista rummet pröfVas, och derefter
antingen gillas eller till ansvar bringas»
All annan pröfning derom är öhehörig»
Emedlertid är det ju tydligt, att den brist,'
Soln efter delning proräta faller på desse Fonder,
äfven ät en nåtional-fdrlust. Det är sålunda
blott fr ågir om den skall uppfattas i Räkningen
A. eller i Räkningen B. Då man alltså
tror sig handlä väl med sitt tillstyrkande,
att Banken bör draga ingen förlust, derföre att
det är detsamma, som att Nationen skulle den-’
draga, bör man fej glömma, att, i den man förlusten
pro rata på de InSatte allmänna medlen
härigenom blir ökad, träffar äfven den, måhända
ännu mera omedelbarligen, eller åtminstone
lika, NatioliéQ»
Hvad nu åter angar allmänna Inrättningars
Fonder, torde exempelvis BrandFörsäkribgsVerkels
behof för inrättningens ändamål af en
rörlig Fond, göra det Ifiké .allenast Ursägtligt,
utan ock lofligt, ätt vederbörande , För att dermed
tillika förbinda en .skälig reVénUé för eil
gagnelig inrättning, Insatte denna Fortd uti eri
Discont, åt hvilken Banken, öfver! för Vinst,
anförtrodde sine Eapitaler, och étjni Staten med
sine tillgångar understödda; än hiör stim Sfätndertlé
Sjelfvis inrättat ö.Ch låtit controlléra. Jag
Vill härigenom bevisa, att ické allt, rhen måhända
blott minsta delen, kan lemnäs utan afseende
eller hjelp, Utan att detta Underlåtande
återverkar 1 samina män menligt för dét ali»
bihang till Riki. $ t. Trot. igtyigrg.
1302 StaS'- och Bilnko-ZJtskottens Betäntahden.
Inanna tillbaka på andra vägar, oberäknadt följ*
derne af den fortfarande oredan.
Jag vågar härvid en liknelse. Eli fartyg
har stött på grund, och ar i fara att sjunka ;
Hvilket ar då bättre antingen att alla hjelpa*
it med förenade krafter att först arbeta sig i
hamn och, frälste, sedan undersöka orsaken till
händelsen; eller* vid Upptäckten af vådan, så
länge uppehålla sig med tvister öm det Var
Styrmannen, Lotsen eller Besättningen, som
vållade ölyckan, att rådrum icke återstår för
bärgningen. Örn sluteliga utslaget sedan äkulle
bli, att Stormen iallena hindrat Fartygets rätta
manoeuvre, så vore ju i förra fallet tillfredsställelse
mera vunnen) i den senare deremot
en dubbel saknad.
Malmo Discont är genom oredlig förvaltning
och tillgrepp kommen på obestånd — der
är en gifven brist, efter sannolikhet af 400,000
H:dr utom förlusten af Actie-Capitalet och de
förut till bristers betäckande afsatte besparingar,
som utgjorde tillsammans 256,000 R:dr
nemligen:
Förenämnde « - 400,000 R:dr.
Actie - Capitalet » 100,000: —-
Besparde Medel - 156,000: —
Directeurernes tillgångar uppskattade
till * - - - - 70,000: —
Utgöra tillsammans 726,000: —
eller den Summa, sorn dels redan är bestämdt
fö^loiad» dels vidare påräknas, att icke inflyta.
Stais- odi Bdnho-Vtskottens Betänkanrlen. 1203
Efter mitt begrepp om Lagens tillämpning,
äga Actie ägarne, hviifken rätt, att något återfordra
af detas tillskott, ej heller skyldighet,
att nägot derutöfver gälda,
Återstår derefter Banken och Innehafvärne
af Discontens papper stt draga förlusten.
Alimähna förtroendet till de af Konung Oell
Ständer medgifne Discont - inrättningar har af
ofedliga förvaltare blifvit bedragit: Och den,
som insatte sine penningar i Malmö Discont,
borde, vid betraktande af Inrattningarnes allmännelighet
och natur, icke blifva sämre handterad,
än den, som anföftrodt sine åt de bägge
andre; rhen, då hU emedlertid följderne af det
brottsliga förfarandet mäste någon träffa, kart
fen sadan förlust för Fordrings-ägatne icke undvikas.
Det ät likväl med afseende på det enä
OCh ändra jag haf trott att fördelningen borde
göras så billig som möjligt, Om Banken skulle
vid Utredningfen af Malmö Discont få afskrifva
på sin fordran ända till 200,öbö R:dr; så
bar jag förut bevisat att Banken likväl icke får
någon positiv förlust på sin andel i det hela;
emedan den, då mail betraktar att Actie-Capitalfet
ingått i Sifver, Ilar ersättning deruti och
Uti dert förut lippburrte vinsten.
Med eh sådan regleritlg skulle Fofdrirtgsägarne,
mfed eri förlust mellan 20 och 25 Procent,
kutina liqvideras. Under det att liqvidatioris-sättet
utarbetas, är en suspension uti
Discont-affuifcrne angelägen, och så vidt har
jag ock tillstyrkt deri; nemligen i sammanhang
med bestämmandet af hUfvudfrågan, ätt UUtf-*
betningen skulle af Stäten Öfvertagas.
/
J2 04 Stats- och Eanko-Utskottcns Bettini anden'.
Gotha Canal - Discont har ingen Balance.
Fikets Ständers senaste Revisorer hafva erkänt
Discontenss behöriga förvaltning, och de upplysningar,
som sedermera erhållits, motsäga ej
heller detta förhållande. Men 1,100,000 R:dr
af Discontens tillgångar äro använde till Canal.
Byggnad.
Det är ju icke möjligt att anse desse
1,100,000 R:dr för en brist uti Discontens tillgångar,
utan i sammanhang med förklarandet,
at\ Götha Canal upphör: och då blir åter Canalns
och Discontens samfälta tillhörigheter,
Fordrings -ägarnes tillgång, eller den samfälta
Massan.
Om man skulle afvika från desse grunder,"
och först uppgöra Discontens utredning, samt
dervid betrakta nämnde 1,100,000 R:dr för en
brist i Discontens tillgångar, fördela den på alla
fordringarne, som derigenom reducerades omkring
20 Procent; men derefter, sedan detta
vore till fullbordan bragdt, för godt finna, att
vidare fortsatta Canal-Byggnaden , med biträde
af allmänna medel; så hade man ju begått den
den mäst uppenbara orättvisa. Man hade nemligen
låtit de Medborgare, hvilka insatt sine
penningar i Götha Canal-Discont, men alldrig
subscriberat som Actie -.ägare i Götha Canal,
deltaga i Canal-hyggriaden pro rata för ett belopp
af 1,100,000 R:dr, utan att desse med Canal-Verket
haft att skaffa, eller för detta bidrag
till Canalen nånsin kunde erhålla någon framdeles
ersättning.
Vill man.sålunda ingenting göra för Götha
Canal, då har man rätt att classificera des
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1205’
se i,i9»,000 R:dr sem Discont-brist, när man
då nemligen tillika å den andra sidan upptager
hela Canal-Verket som Discont - tillgäng; men
man kan deremot, efter mitt begrepp, omöjligen
på en gång förklara de bägge fallen, som
slå i rak motsägelse till hvarannan. Det kunde
eljest inträffa, att i den mån arbetet fortsattes,
erhölle Concours-Massan Domarens immission
deruti, och hvad Actie-ägarne byggde
upp, det refve Fordrings - ägarne ner, så vidt
de deraf funno sin nytta.
, Den plan, jag vågat framställa till utredning
af Götha Canal-Disconf, är sålunda, efter
hvad jag ock förut förbehållit, villkorlig: den.
förutsätter nemligen, att Canal-Verket skulle
kunna bringas till fullbordan, och sådant derföre,
att jag trptt det hvad som, må hända icke
nog öfvervägadt, blifvit börjadr, borde likväl
än mindre väl betänkt lemnäs åt sitt öde,'
sedan enskilte Medborgare deltagit med Staten
uti flere Millioners uppoffring för detta stora
företag. Här är nu icke tillfället att afhandla
detta ämne. Min öfvertygelse derom har alldrig
varit vacklande, och jag har äfven haft
tillfälle att den förut yttra. Det enda, jag anser
mig böra erini'a, är att, om Götha Canal
icke understödes, ökes Medborgarns förlägenhet,
då nära 2 MiåJioner (inberäknadr Räntor) Ac«
tie-papper genom ett penndrag blifva nonvaleuser.
Desse hafva ej, såsom de andre bägge Discontemes
Actie-Innebafvare, redan uppburit
deras andel, fullt för fullo och deröfver: utan.
blefve Capitalet en total förlust. Ve kan deraf
på Disconterne och på allmänna Credit-vä
-
13 of; Stats- och Banko Utskottens Betänk anden.
seridet för öfrigt, hör ock tagas i betraktande:
hvar och en, sorn faller, drager flere med sig,
och de menliga följtlerne, j salning mån utsträckte,
bjifva aljt mera he(änklige.
En^p nu alltså jag af förenämnde skäl icke
kunnat antaga Discont - förstrackningen till
Canal - Byggnaden för en brist, så har jag ej
heller fått någon anledning att anse Disconteu
oförmögen, att med sine tillgångar fullt betäcka
sine skulder: ty efter Räkenskaps-afslutet visar
sig sfällningen följande yid förledif års utgång:
Disconlens.
Skulder .■
Till Banken
Utelöpande Assignationep
På Afskrifnings-Bakning
På Reverser -
1,500,000 R:dr.'
678,000: —
1,375,000: —‘
1,1 5 3,000: —
Tillsammans 4,80(3,000:
Discontens Fordringar :
Utestående Rån d. 31 Pec. - 3,760,000:
Hos Canal-Verket - - 1,100,000:
Contant Behållning - 20,000:
Tillsammans 4,880,000: —
Frågan om förlust på denna Disconts utredning
beror sålunda allenast deraf, huruvida
differencen mellan Discont - räntan, och den,
sorn för Fordrings-ägare blifvit}» föreslagen, må
betacka den brist, som genom Gäjdenärers obestånd
uppkomma kan.
Genom detta utredda förhållande tror jag
mig emedlertid hafva bevist grunden hvarföre
jag sett mig föranlåten föreslå förmånligare vil
kor för Fordrings-ägarne i Götha Canal-Discont,
Stats-och Banko Utskottens Betänkanden. 1207
än för dem i Malmö; och det år äfven 1 följd
häraf jag, för min del, icke kan instämma i be,
slutet att tillstyrka någon suspension uti liqvidationerne
af förfallne Rån i Götha Canal-Discont.
Tvärtom anser jag nyttigt att de fortfara,
serdeles som Assignations-Massan alla dagar
betydligen minskas genom sådane liqvider, och
frågan om Contant förskott till deras inlösen
.sålunda i samma mån underlättas. Efter den
plan, att genom Obligationer liqvidera För-,
drings-ägarne, som jag tillåtit mig framställa,'
blir suspensionen ej heller nödig, emedan desse
Obligationer, sorn skulle bära Ränta, just
derföre ock kunde antagas för fullt i liqvid
om Malmö Discont - skuld; hvilket icke vöre
fallet med Malmö Obligationer, sorn ingen ränta
skulle bära, och af sådan orsak ej heller titan
rabatt kunde till dylik, liqvid användas; i
följd hvaraf en suspension der blefve dess nödvändigare,
Med Götheborgs Discont vöre en sådan suspension
efter min tanka ännu mera olämpelig,
emedan denn,e Discont, har betydligt öfverskott,
men ingen brist Hvarföre skulle man då ej
tillåta fortsättningen af liqvider, söm hvarje dag
förminska dess rörelse och föra den till målet
af dess utredning. Genom den ena Pirecteurens
enskilta förmögenhet, som till upprätthållande
af denne Disconts papper på ett beröm--  ligt sätt blifvit emploijerad, hafva Innehafvarna
annu kunnat använda desse papper som mynt,
deraf rörelsen haft lättnad. Under suspension*-  tiden, skulle deras användbarhet upphöra, ti
4 3 08 Stat^- och Bdnko- Utskotten» Bttänianderi,
vidt som det förde Discont-liqvidntioneme, och!
denna brist skulle återverka till misscredit på
hela massans deraf åter den följd blefve, att
möjligheten af deras hittills underhålln'e circulätian
icke vidare kynde äga rum.
Efter all den ytterligare undersökning, jag
i detta högst bekymmersamma och betänkliga
amne haff tillfälle anställa, har min första tanka
blifvit befästad, att det är vigtigt och nöd*
vändigt att Disconterne öfyertagas till en generel
utredning, och åberopar jag alltså hvad
*jag i denne del förut haft äran att inför Högloft.
Beredningen anföra. Qra liqviden kan till
någon större del, än jag föreslagit, ske med
Contanta penningar, och förlusten å Malmö Dtscont-papper,
med lika fördel för Fordrings-ägarne
flyttas genast på Capitalet, i stället alt
jag fört den på interesset under väntnings - tiden,
äfvensom andre lättelser för allmänna rörelsen
beredas genom desse pappers mera gångbarhet;
detta må ännu, om så pröfvas, kunna
påfordra ytterligare öfverväganden, i jemföring
till baräkningarne öfver hefintellge tillgångar.
Likväl går det ingalunda an, att först afdraga
den beräknade förlusten på Capitalet, och sedermera
för återstoden utfärda sådan© Obligationer,
sorn genom deras nedsatta Räntefot icke
blefve couranta i rörelsen, utan en ytterligare
förlust.
Emedlertid skulle jag för min, del hafva
hållit före, att till Rikets Ständer skulle kunna
genast föreslås :
I
Stats- och Banko- Utskottens Betänkanden. 1209
1:0 Grunderne för öfvertagandet utaf ifrågavarande
Disconters utredning, sådane jag i
förra Betänkandet tog mig friheten att dem
framställa.
3:0 Att, med stöd deraf, Bikets Ständer
måtte förklara ett sådant öfvertagande böra äga
rum. (Sättet har jag ock förut föseslagit.)
3:0 Att såsom en följd deraf Rikets Ständer
besluta det Liqvidationeme om Skulder och
Fordringar i Malmö Discont genast suspenderas.
(På sätt Högloft. Beredningens justerade
expedition i allmänhet innehåller.)
4:0 Att den plan till Disconternes utredning,
som af Kongl. Majit och Rikets Ständer
gillas och antages, må gälla* till efterrättelse
för alla.
5:0 Att Götha Canals och Götheborgs Assignationer
genast må i Kronans Uppbörd kunna
emottagas, och i den mån, de såftitida ingå,
af Banken inlösas, samt på Discont-UtredningsVerket
debiteras. (Då Discont-liqvidationeme
fortgå, torde förs,ko.ttet i denne del icke komma
att öfvergå En half Million Riksdaler, eller
högst boo,000.)
b:o Att Malmö Discont - Assignationer böra
uppvisas vid Discont - Verkets Contoir i
Malmö, och der erhålla attest öfver en behörig
öfverensstämmelse med Bokföringen, hvarefter
äfven de måga i Krono-Uppbördeu emottagas
eller till inlösen i Rikets Ständers Bank
presenteras. (Beloppet af dem utgör nu omkring
90,doo B:dr; och i behåll finnes för
Nlalmö Disconts Räkning i Banken 73,000
R:dr, utom hvad som i Januarii månad kaa
j2io Stats- och Banko-Utskottens Betaniunden.
häfva influtit. Säkert är således att, innan det.
ta kan komma till -verkställighet, finnes full valuta
i Banken till Malmö Assignationernes betäckande,
sa att detta icke kominer att utgöra
någon ny gravat ion för Banken.,)
7® Om liq vidal iöns - sättet af 3 Procentsfbrflringarne,
förbehåller gig Utskotten att ser»
skilt förslag afgifva.
Om detta b'efve ungefärliga resultatet af
Jleredningens framställning, och Rikets Höglöfl.
Ständer dertill gåfve deras bifall, då vora
förlägenheten med detsamma hufvudsakligen un*
danröjd, genom vissheten, att en reglering under
allmänt inseende k örn me att äga runa: Discont
- papperen skulle återfå mera gångbarhet,
och visserligen skulle flerfaldig allmän nytta
derigenom varda beredd.
Jag anger mig nu icke längre böra uppehålla
Högl. Beredningen med vidare detailler
af ett ämne, sorn till äfventyra till sine här ut*
redde hufvudgrunder icke antages. Jag är ock
den förste, att erkänna, det mig visserligen brister
erfarenhet och kännedom för dess fullständiga
behandling. Visst är emedlertid att, ju
mera man dervid lagger hand, dess flere svårigheter
upptäckas, dess mera tvehugsen blir
man om hvad som vöre det rätta: dess häldre
hänskjuter man det till andras bättre bedöinmande.
Pen billige och uppmärksamme må besinna
allmänna finance - ställningen, och häpna för
den uppdrifne pappers - machinen , hvars sammanhållnings
- ämne, det allmänna och enskilta
förtroendet, med hvar dag förlorat af sin kraft:
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. r?ii
må besinna, att något annat ämne finnes likväl
pj till botemedel, och ätt det mäste arbetas
pied de material, som gro för handen: bygg.
naden får blifva sådan den kan, icke sådan
man önskade dep. Fqr att rifva ner och bygga
nytt från grunden, mäste man småningom
samla det erforderliga. Till dess är inan visserligen
utsatt för olägenheter; men dock skyddad
för de häftigare stormvindarnp,
Det äy för öfrigt efter moget öfvervägande
jag, i följd af mina stora förbindelser till
Konung och Fädernesland, antagit för pligt,
att vid detta tillfälle låta mig dömas; väl vetande,
att ett ämne af så stridiga elementer alldrig
kan regleras till allas belåtenhet, och sålunda
ej heller aflöpa utan misshag och klander*
N;r 20g.
Förstärkta Stats - Utskottets Memorial angående
frågan om Nummer - Lotteriets
indragning.
rTill det Förstärkta Stats - Utskottets åtgärd
hafva Respective Riks-Stånden, genom Protocolls-Utdyag
den 23 och 25 i nästledne saänt
den 2 uti denne månad, öfverlemnat den, oin
Kongl. Nummer-Kotteriets upphörande väckte
fråga, hvaruti g:ne Stånd stannat i olika beslut
med de apdre 2:ne, i anledning hvaraf Förstärk,
ta Stats-Utskottet denna dag sammanträdt samt,
likmätigt hvad 96 §. Regerings-formen och 73
1212 Stars-TJlskottets Betänkanden.
§. i Riksdagsordningen föreskrifva, voterat öfver
följande af Riks-Stånden godkände Proposion.
Den, som bifaMer att Numer-Lotteriet ml
bibehållas, voterar Ja, den det ej vill, Nej,
vinner Nej;
sl kommer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
att anhållas, de< Nummer-Lotteriet måtte indragas;
och skola Riksens Ständer genom nu åtagande
större Bevillning ersätta den utaf Nummer-Lotteriet
påräknade inkomst för Stats-Veriet;
hvarom, jemte det mera som rörer Inrättningens
upplösning och Embets- samt Tjenstemäonens
aflönande, Stats-Utskottet bör med Utlåtande
och Förslag till Riksans Ständer inkomma.
»
Vid Öppnandet af de utdeldte och insamlade
Voterings-Sedlarne befunnos 69 Ja, och
50 Nej; Och, då således Ja vunnit, kommer
följaktligen Nummer-Lotteriet att bibehållas:
Hvilket förstärkta Stats-Utskottet får vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 5 Maji 1818.
N:r 209,
Förstärkta Stats-Utskottcts Memorial angående
frågan om Talmäns-Tafflames
indragning.
Cxenom Protocolls-Utdrag af den 23, 25 och
30 i nåstledne samt 2 i denne månad, hafva
Stats-Vtskoitets Betänkanden'.
ia*3
Respective Riks-Stånden öfverlemna! till det
Förstärkta Stats-Utskottet, att, i föreskrifven
ordning, afgöra den fråga, hvaruti 2tne »Stånd
slädnät uti olika beslut med de andra s;ne huruvida
Talmäns-Tafflarne detina Riksdag skola
indragas. Och har Förstärkta Stats - Utskottet
vid sammanträde denne dag förehaft detta ämne
och, på sätt 69 §. i Regeringsformen samt
73 §. i Riksdags- Ordningen utstaka, voterat
öfver följande Riks-Ståndens granskning underställde,
och utan anmärkning lemnade Proposition.
t
Den, sorn bifaller, att Talmäns-Tafflarne
indragas så snart Riks-Stånden derom fattat be-,
slut, och att endast godtgöres kostnaden till Ståndsklubbarne
samt öfrige oundgängeligen depenser
för den representation, sorn af Herr LandtMarskalken
och Herrar Talemännen måste iagttagas,
voterar Ja, den det ej vill, Nej;
vinner Nej;
så skall i afseende pa Talmäns-Tafflarne förblifva
vid hvad som hittils öfiigt varit.
Efter det Voterings-Sedlar blifvit utdeldte,
insamlade och öppnade, befunnos 66 Ja, och 52
Nej jemte en dubbel voterings-Sedel, hvilken
casserades; och, som Ja altså vunnit, kommer
följakteligen Talmäns-Tafflarne att nu indragas
och endast godtgöra» kestnaden till Ståndsklubbarne
samt öfrige oundgängelige depenser
för den representation, som af Herr Landt-Martkalken
och Herrar Talmän måste iagttagas ;
Hvilket Utskottet »kolat vördsamligen anmäla
1214 Stats Utskottets Betilnkutiden.
i afseende å den underdåniga anhållan om verkställigheten
häraf, sorn Riksens Högloil. Ständer
lära hos Kongl. Majit gora.
Stockholm den jj Maj 1 8i8<
Nit 210.
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial afgående
framlédne Regeri ngs-Rådt t rott
Schevens Pension»
Sedan Respective Riks-Ståridéri, genom PtotocolIs-Utdrag
den 7 och ii i nästledne månad
till det Förstärkta Stäts-Utsköttets åtgärd öfVerlemriat
den fråga, angående utbetalning af frarnledtié
Regerihgs-Rådet vofi SclieveHS I10S Statsverket
irtnestående Pension af 500 R:dr; hvari
5:ne Stånd stadnät i olika beslut med dé ändra
2:ne; har Utskottet Vids>amrnän träde denne dag,
på sätt 6g §, i Regeringsformen och 73 § i
Riksdags - Ordningen föreskrifva, forehaft dettä
ämne och tösfat öfver följande Proposition,
Ren* sorn bifa ler, att vid flu för hand varande
Siats-Regleringen uppföras att utgå 51*0
Ridr, för én gång» såsom hös Stats-Verket irinestående
pension för afiedfte Regerings-Rådéf
ton Scheven, Voterar Ja; den det ej vill, Neji
Vinner Nej:
Sa kommer någon utbetalning af detina sUftima
Utaf Stats-Verkets Medel ej att äga rum.
Och, Sorn, efter Voterings-Sedlarties uldelaridg,
Insamling och öpppande, befunnos 82 J*»
Stats Utskottet? Betlinkandett.
iöij
Och 37 Nej, samt Ja altså vunnit, så kummer
nu att Uppföras 500 R:dr att föt en gång ut«»
gifvas såsom utgörande den hos Stats-Verket
innestående pension för afledne Regerings-Rådet
Von Scheven; hvilket förstärkta Utskottet får
vördsamligen anmäla; Och lära Riksens Högloft.
Ständer Sådant i underdånighet anmäla vid besvarandet
af Kongl. Majus Nådiga Remiss i detta
ämne. /
Stockholm den 5 Maji i8i8<
N:f 2ii.
Riksens Höglo fl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående medel af Staten
till Cassern åt Kongl» Andra GardesRegementet.
Secund-Chéfen för Kongl. Atidrå Gardes * Regementet,
Herr Öfversten rn. tn. C. J. l.arichs
har dels uti till Kongl. Maj:t ingifvet underdånigt
Memorial, sorn genom Nådig Remiss af
den 13 nästlédne Januarii blifvit öfverletnnadt
till Stats - Utskottets åtgärd, dels ock genom hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln gjord Motion,
.sorn äfven till Utskottet är remitterad, begärt,
att, sedan de 2:ne andre här i HufvUdstaden
varande Gardes - Regementerne, af Staten eller
på dess bekostnad, blifvit försedde med Casserner,
men Andra Gardes-Regémentét ännu vidkännes
olägenheterne deraf att sakna en Regements-Cassern,
det måtte nödige Statsmedel var*
12l6
Stats-Utsbottcis Betdniatiden',
da ans1agne till inköp eller uppbyggande af eri
sådan åt delta Regemente; i hviiket 'afseende
Herr Öfversten föreslagit, att, då de hittills föl;
Cassern-Byggnaden åt Uif-Gnrdet till Häst pl
Riks-Statens Åttonde Hufvud * Titul bestadde
15,000 R:dr årligen »u mera, sedan denne
byggnad blifvit fullbordad, icke dertill behof»
vas, denne summa kunde anslås att fortfarande
utgå i och för ifrågavarande behof så långe och
intill des§ Andra Gardes-Regementet med Cassern
varder fqrsedt.
I anledning häraf har Stats - Utskottet inhemtat
huruledes de andre 2:ne Gardes - Regementerne
i Hufvud - Staden hafva sig upplåtna
och bestadde Regements - CaSserner uti de vid
Fredricshof dels af ålder varande dels i senare
tid uppförde Byggnader, men att deremot Andra
Gardes - Regirnentet icke af någon annan
förmån-i detta hänseende kommit i åtnjutande
än den, som de arne förstnämnde jemväl innehafva,
att uppbära inqvarterings - penningar af
Staden.
Då Andra Gardes • Regementet för öfrigt
äger samma rättigheter och skyldigheter sora
Lif-Gardet, synes ock billigheten fordra att det
förstnämnde af ifrågavarande förmåner äfven
får sig begagna, halst både svårighet skall möta
att kunna erhålla lämplige rum till Compagnie
- Casserner och äfven olägenheter uppstå i
och för tjenstgörningen samt i Militäriskt hänseende
genom aflägsenhet emellan Compagnitrne,
Det förslag, Herr öfversten Lorichs uppgifvit,
hvarigenom, utan nytt anslag af medel,
Stats-Vtskottets Betänkånderi:
det sökte ändamålet må kunna befordras, hac
derföre fästat Utskottets uppmärksamhet, mea
härvid har likväl förnkommit, att ehuru Cassern
- Byggnaden vid Fredricshof med detta år
blifver fullbordad, så skall dock Stats-anslaget
fortfarande påräknas och erfordras till godtgörande
af en summa utaf 60,000 R:dr, som till
denne Byggnads fortskyndande dels blifvit af
Kongl. Maj: t utaf Egne Medel förskjuten, dels sorn
U ån af Nummer-Uotteriets Fond Upptagen efter
Kongl. Majus Nådiga förordnande, och dels ännu
är obetald af de efter räkning Uppgågne Ut*
gifterné ; i anseende hvartill berörde Stats - anslag
af 15,000- E:dr icke blifver disponibelt för
ifrågavarande behof med mindre sådan utväg
tages, hvarigenom omförmäldte 60,000 Ridt varda
godtgjorde.
Det utaf Uotterie - Fonden upptagne Dånt
2o,ooo R:dr synes dock, såsom varande Statens
mede!, kunna afskrifvas! och af innevarande år*
anslag blifver, efter hvad. Utskottet inhämtat,
Sn behållning af 8000 R:dr, så att endast endast
en Summa af 32,000 R;dr fördras, sorn
nu skulle anvisas! och, sorn tillgång dertill finnes
af öfverskotterne på detta års Stats-intrader»
så får Utskottet tillstyrka Riksens Högloft. Ständers
bifall dertill, att, genom afskrifning utaf
berörde Lån 20,000 R:dr och dé bristande medlens
32,000 R:dr utbetalning af nyssnämnde till*
gång, samt användandet af återstoden på detta
års Stats-anslag, liqvideras förenämnde 60,000
B:dr, så att ofvanuppgifne Stats-anslag 15,000
R:dr må kunna med nästa års början och intill
bihang till Rihs-St, Brot. W7• *$&• -fide Sami* Nir i;? r/4.
lSl8 Stats-Utskottets Betdnkanden'.
nästa Riksdag disponeras till anskaffande af
Cassern åt Adra Gardes-Regementet, pä sätt
Kongl. Maj:t i Nåder lämpligast finner; hvar*
vid dock Riksens Ständer torde i underdånighet
böra föreslå, att något dertill tjenligt Hus
måtte varda inköpt, på det den större kostnad,
som Nybyggnad medförer, må undvikas; äfvensom
det vilkor härvid synes böraj fästas, att, då
Gard,es-Regementerne af Stockholms Stad åtnju*
ta inkvarterings - penningar, desse Regementet
måtte Sjelfve för framtiden bestå underhållskostnaden
för de på Statens bekostnad åt dem
upplåtne eller anskaffade Regements-Casserner ,
så att någon utgift härtill aldrig må komma att
Staten belastat hvilket vördsamligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den i Maji 1818*
N:r 21$.
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskoits Betänkande
angående Rådmannen Landgrens
Motion om utbyte af en del
utaf den Krono-Brähneriet pä Ladugårdslandet
tillhörige Tomt.
Under åberopande af 50 § i Regeringsformen,
corn innehåller, att Riksdagarne skola hållas i
Rikets Hufvud-Stad, enär vigtiga hinder ej
göra det omöjligt, har Riksdagsfullmägtigen och
Radmannen i Stockholm L. J. Lundgren, hos Vällofl.
Borgare-Ståndet uti ingifvit Memorial vackt
Stdts-Vtskolets Betdnkanden. 121,9
motion derom, att, emedan för flere år tillbaka,
årskillige Stockholms Srad tillhörige Platser och
Tomter vid Sjö och hamn belägne, blifvit försålldé,
och de, af lika beskaffadt läge, som ännu
tillhöra Stadens disposition, ärö alldeles otillräckligé
för behofvet af nödige reseryoirer
till snygghetens bibehållande, det måtte tillåtas
Staden, att, till befrämjande af Police och
Propreté, få för sagde behof begagna en Ladugårdslands
Bränneri tillhörig tomt vid den så
kallade Gréf-broen belägen, emot Utbyte af en
bakom Bränneriet befintelig Staden tillhörig
grund.
Stats-Utskottét, till hvars utlåtande denria
anhållan blifvit remitterad, får, efter de
Underrättelser Kongl. Allmänna Magazins-Directionön
meddelat, och de upplysningar Utskottet
i öfrigt haft tillfälle inhämta, vördsammast
anföra följande.
Det å Ladugårdslandet anlagde, MagazinsInrätthingen
tillhörige Bränneri, jemte Maga«-  fciner, Mälterier, Pumpverk, Qvarnar, Eldbch
Luft-Maschine samt andre åbyggnader och
Tomter, är en af Magazins Inrättningens dyrbaraste
och i afseende på localen mäst förmånliga
Egendomar. Att medgifva eller tillstyrka
någon styckning eller försämring af denna, så
i afseende på Magasins- som Bränneri-rörelsen
högst oumbärliga Egendom, anäer Stals Utskottet
leda till en oersattig skada för MagazinsInrättningen
och må hända åstadkomma stora
hinder för verkställigheten af de åligganden,
som äro och kunna blifva denna Inrättning uppUragne.
*1220
Stats-Utskottets Betänkanden'.
Den tomt, om hvars utbyte fråga blifvit
Vackt, skall vara alldeles oumbärlig för upplag
af Stenkol och andra förnödenheter för Branne»
riets bedrifvande, hvartill dessutom toinmerj
att flere Byggnader äro å Tomten uppförde,'
som alla behöfva begagnas till förvarande af
Inventarier och Materialier för Magazinens och.
Bränneriets behof. I öfrigt skall denna Tomt,
till hvars strand stora Fartyg kunna flyta, vara
ganska väl belägen för Magazinens eller
Tork-Inrättningars uppförande, deraf MagazinsInrättningfin,
i följd af deså' utvidgade omfatt-*
ning, och nödvändigheten att Sädeslagren komina
att bestå af torkad Spannmål, så vida ändamålet
att bereda ständige upplag för inträffande
undsättningar skall kunna vinnas, blifver
i. verkligt behof. Utom de olägenheter och
hinder för Bränneri-rörelsen, och den uppenbara
skada, som komme att tillfogas Magazins*
Inrättningen genom ifrågavarande Tomts öfverlåtelse,
anmäler Magazins-Directionen, att,
aå framt den föreslagne reservoiren å Tomten
skulle anläggas, vore det icke möjligt att med
JBränvins-bränningen fortfara, emedan vattniét,
sorn på ungefärligen 100 alnars afstånd från
Tomten uppfordras till afverkningen, blefve
genom orenligheten förskämdt och för Bränvinsi
bränningen alldeles odugligt. Med förbigående
af alla de olägenheter, sorn synas blifva en
oundviklig följd af anläggandet utaf en renhållnings
- reservoir vid en af Stadens reela,
ined djupt vatten försedda och mycket frequen*
terade hamn, och äfven den omständighet, att
det på andra sidan om mera berörd© Tomt be
-
Ståts-Utskottets BetUnkahdenl SY??
lägna Salt-rafinaderie, ej eller med denna rörelse
kunde fortfara, tillkännagifver MagazinsDirectionen
vidare, att den af Herr Lundgren
i utbyte, emot den åstundade Tomten, bakom
Bränneri-Egendomen belägna smala och mycket
backiga gränd, är för Bränneriets behof aldeles
olämpelig och otillräckelig , och skalle dessutom
icke kunna begagnas, så vida ej ett af de emot
gränden uppbyggda sammanhängande dels Stenoch
Träd-hus, bestående af Magaziner, Stall och’
Häst qvarn nedrefs , och Ciommunikation på detta
sätt bereddes emellan Bränneriet och denna
gränd, som icke heller lärer kunna för Kronans
enskildta Rakning, till förfång för närboende
grannar, få begagnas.
Af alla nu anförde skäl och orsaker, afstyrker
Stats-Utskottet, för sin del, bifall till
det föreslagna utbytet, derigenom, sorn förut
nämndt är, Magazins-Inrättningen ej mindre
skulle bsröfvas en af sina bästa lägenheter för
nya Magaziners eller Tork-Inrättningars uppförande,
utan ock blifva urstandsalt, att med
Bränvins bränningen i Hufvudstaden fortfara,'
till ganska betydlig förlust för denna Inrättning;
hvilket dock Biksens Högloft. Ständer
Vördsamligen underställes.
Stockholm den i Maj 1818.
N:r 215.'
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Herr Pehr Estenbergs
väckte Motion att öfverlåta
i22* Stats-Utskottets Betänk anden'.
Ladugårdslands Krono - Bränneri till
Cassern för Andra Gardes-Regementet,
I anledning af vadit fråga orri piedels anslåen-.
de (ill en ny (kassern-Byggnad i Slockholm för
Andra Gardes Regementet, har Herr Pehr Estenberg
hos Höglofl. Ridflerskapet och Ädelt*
uti ingifvit Memorial föreslagit, att ladugårds-)
lands Bränneri matte till sagde behof varda
öfverlåtit, hvarigenom efter Herr Ekenbergs tan-*
ka ändamålet med minsta kostnad skulle vin*
tias. Såsom skäl för denna hemställan uppgift
ver Herr Estenberg hufvudsakligen , att, emedan
Ladugårdslands-Bränneri är beläget vid Saltsjön,
och således mindre tjenlig! för sitt ändamål,
då ej annat än salt vatten är att tillgå, hvilket
för Bränvins-tillverkningen icke lärer vara
lika förmånligt sorn sött vatten, och härtill
kommer, att vid Tanto Bränneri, om det i
gång ställes, kan afverkas 56 Bränn-Tunnor da,
geligen, och vid Mariae Brännet?, såsom hittillsj
skett, 15 Bränn-Tunnor per dag, eller tillsam»
mans 7* Bränn-Tunnor, synes detta afverknings-quantum
tj lräckligt för Stockholms Stad,'
hvadan Ladugårdslands Bränneri med dertill
hörande Byggnader skola kunna till förutnämnde
behof öfvgrlemnas, då sjelfva inredningskostnaden
förmodas, på sin höjd uppgå till
50.oop R:dr Bänto, hvartill betydligt hidrag
skulle vara att påräkna genom försäljning af de
vid Bränneriet befintlige Koppar-Pannor och
öfrige effecier, enär dessa Persedlar vid Tanto
Bränneri, såsom försedt med nödige Inventarier,
icke behöfde begagnas.
Stats• Utskottett Betänkandtn. 1223
Öfver detta Förslag, som till Stats-Utskottet
blifvit remitterat/it, får Utskottet, på grund
af de upplysningar, som Allmänna Magazins»
Directionen meddelat, och efter den kännedom,
som Utskottet under granskningen af Verkets
Räkenskaper och Förvaltning, haft tillfälle inhämta,
vördsammast afgifva dess Utlåtande.
Ehuru Stats-Utskottets uti dess innan korrt
afgifvande Berättelse om Allmänna MagazinsInrättningens
tillstånd, och hvad för detta Verks
förkofran och bestånd synes böra stadgas och
bestämmas, äfven ämnar, att specielt uppgifva
alla de förluster, denna Inrättning fått vidkännas
genom Byggnaders och Lägenheters öfver»
låtande till andre publique behof, utan ersättning,
har Utskottet dock, enä'r ifrågavarande
Förslag åsyftar afträdandet af en bland Inrättningens
största och dyrbaraste Egendomar, trott
sig böra fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på den uppenbara våda för Magazins-Inrättningens
bestånd, som ovilkorligen
skall följa, derest ej alla anspråk på Inrättning
gens tillhörigheter komma att upphöra. Allt
sedan år 180g, då detta Verks Räkenskaper
och Förvaltning ställdes under Riksens Höglofl,
Ständers och Dess Revisorers speciella granskning,
hafva Anmärkningar städse blifvit gjorde
vid de Förluster, Inrättningen fått vidkännas,
och deribland öfverlåtelse af Hus och Byggnader
till andre främmande behof, utan ersättning.
Så vida Allmänna Magazins-Inrättningen
skall kunna utföra dess åligganden, på det sätt
och med den verksamhet, som de till befordrande
af Landets Allmänna bästa synes böra
12 24: StatsXJtrkottets Betänkandenl
verkställas, är och blifver det oundvikligen
nödvändigt, att Inrättningen vid dess Fonder
och öfrige tillhörigheter varder bibehållen.
Afträdande! af ladugårdslands - Bränneri
skulle ej allenast tillfoga Inrättningen en högst
betydlig förlust, utan äfven åstadkomma stora
hinder i Magazins-rörelsen. Denna Magazins-;
Inrättningens dyrbara och största Egendom
liar det förmånligaste läge, så väl för Bränn-,
,vins-Brännings bedrifvande, som nu der verkställes,
sorn ock för Magazins- och Tork-Inrättningars
anläggande, hvilka nu iner än förr
torde blifva hehöflige, i följd af Verkets Ht^
vidgade omfattning, och den af Riksens Högloft.
Ständer otvifvelaktigt befinnande nödvändighet,
att de så kallade Undsättnings-Lagren
böra utgöras af torrkad säd, till hvars beredande
större Tork-Inrättningar erfordras, i syn-;
nerhet i Stockholm, der ingen annan Lägenhet
till dessas uppförande gifves, än å i fråga varande
Egendom.
Att Brännvins-Bränningen med förmån
bedrifvits och fortgår vid Ladugårdslands-Bränneri,
bar Utskottet af Räkenskaper och Rapporter
haft tillfälle inhemta; Och att vattnet i
den så kallade ^adugårdslandsviken är fullkomligen
tjenligt till Brännvins-afverkning hevises
deraf, att afkomsten för närvarande uppgår
lill omkring 2 3§ kanna Brännvin efter
hvarje Bränntunna, som består af något Öfver
34 Korn och Kornmalt. Hvarföre Ladugårdslands
Bränneri funnits vara förmånligast
för Bränvlns-tillverkningen, sedan 1810 års
Riksdag, då Magazins-Inrättningens uteslutande
Stats,-'Utskottets Petiinkand&n'.
15 2^
Brännvins-fournering i Stockholm upphörde,'
och afverknings-quantiteten så inskränktes, att
alla tillförene i gång varande Brännerier ej behöfde
begagnas, är déls den lätta och beqvät^iliga
transport af Spannemål och andra tillverknings-förnödenheter,
som dit kan verkställas^
dels ock förmån deraf att kunna påräkna en
jämn afsättning af Drank- och Draf-afkomster,
oberäknad fördeln för den del af Stadens Invånare,
hvilka för sine Ladugårdar behöfva
förse sig med denna vara, utan att nödsakas
besörja afhämtningen från ett aflägsnare ställe.
Alla dessa fördelaktiga omständigheter, kunni
deremot ej äga rum, om Brännvins-Bränning
bedrifves vid Tanto instälte Bränneri, såsom,
beläget utom en af Stadens Tullar, från och
till hvilket Bränneri transporten af nödig
Spannmål och Materialier så väl sjö- som landväg
är besvärlig och förenad med betydlig kostnad,
hvarförutan ingen säker afsättning af Drank
och Draf eller kan, i anseende till vägens
längd, vara att påräkna, och i anseende hvartill
förlust derigenom äfven skall uppstå. -— Tanto
Bränneri-Egendom begagnas nu, som mera
lämpligt synes, till Spannmåls-Magazin, och!
»kola, om behofvet sådant fordrar, äfven sjelfva
Bränneri-husen kunna till upplag apteras;
Utan någon serdeles kostnad.
Det så kallade Catharinte Bränneri, är nii
niera rasseradt, och nyttjas husen och öfrige
lägenheter till Spannemåls-Magazin och Lagerkällare.
Sedan nu Stats-Utskottet ej allenast sökt
ådagalägga Magazins-Inrättningens behof af La^
Stats-Utskotte(s Betänkanden.
dugårdslands Bränneri, utan ock eje fördelar,
50m Inrättningen deraf tillskyndas i jämnförelse
deremot om Bran vins-bränningen skulle bedrifvas
vid Tanto inställde Bränneri, sorn dess.'
Utom fordrar en ganska kostsam Reparation,
kan Stats Utskottbt för sin del ej annat än afstyrka
Herr Estenbergs Förslag; hvilket dock
Riksens Höglofl. Ständer vördsammeligen underställes.
Stockholm den i Maj 1818*
Ntr 314*
Riksens Höglofl. Ständers Stats» Utskotts
Betänkande, angående Båtsmans.Indel*
ningen i Blekinge.
Sedan, i anledning af väckte motioner om lindring
uti Batsman* - Indelningen i Blekinge
Län, Riksens Ständer, uti underdånig Skrifvelse
af den 27 Julii 1815» hos Kongl. Maj:t anhållit,
att, som åtskilige förändringar genom
tid efter annan vidtagne Författningar, skola
skett uti det afslutade Indelnings - Contractet,
till tunga för Råtsmans-Indelr,ingens utgörande
i berörde Län, Kungl. Maj t i Nåder måtte täckas,
att till nästa Lagtima Riksdag låta i dessa
delar anställa, behörig undersökning, då både
Kongl. Maj t och Riksens Ständer derefter kunna
blifva i tillfälle, att sig yttra om och hvad
jämkningar härutinnan kunna linnas nödige; Så
har Kongl, Maj:t i detta ämne till Riksens Ständers
Stats-Utskott nu aflåtit en så lydande Pru«
positsion:
Ståts-Utskottet§ Betänkanden.
1227
”Utdrag af Protocollet öfver Krigs-Ärender
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti StatsRådet
den 14 April 181$.
Närvarande:
Peras Exellencer Justitiie-Stats-Mipistern Herr
Grefve Gyllenborg.
Stats - Ministern för Utrikes ärenderne Herr
Grefve von Engeström.
Deras ExeUencer Stats-Råden Herr Grefve Ra
senblad,
-
Herr Friherre Fleming.
Hof-Cancelleren Herr Friherre af Wetterstedt.
Stats-Raden Herr Friherre Cederström.
Herr Friherre Skjöldebrand.
Grefve Mörner,
Samt
Förste Expeditiqns- Secreteraren Bergström.
örste Expeditions-Secreteraren Bergström föledrog
i underdånighet:
FuHrnägtiges af Bonde-Ständer från Blekinge
vid nu påstående Riksdag, John Jonssons. Ohf
Månssons och Mans. Pette-sons underdåniga
ansökning, att dea af Rikets Stander den 27 de
Lulli 1815 i underdånighet begärde undersökning
om Indelningen i Blekinge,*' såsom förberedande
anstalt till en jen kping deri, för denna
Provins matte anses fullbordad, och, utan afbidan
af Lagtima Riksdag, Nådig Proposition
om lindring i Båtsmans Indelningen derstädes
nu göra*, pä det orten snarare mätte vinna rättelse
deruti, seda» både Konung och Ständer
Stats- Utskottets Betänk anderik
redan förklarat Rustningen, sådan den nu ut-*
gores i Blekinge, vara tryckande och ojemt förw
delt.
Denna underdåniga ansökning med tillhörande
handlingar hade förut uti Kongl. KrigsBeredningen
förevarit, som sig deröfver i underdånighet
yttrat, på sätt det derstädes den 9
Mars 1818 förde ProtocoII innehåller, och hvarmed
de öfrige af Stats-Rådets Ledamöter sig
förenade.
Kongl. Maj:t täcktes, med Nådigt bifa’1 till
hvad sålunda blifvit i underdånighet hemstäldt,
i Nåder anbefalla att, i enlighet dermed, Proposition
i ämnet skulle till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnas.
Ex Protocollo
C. Dalgren"
”Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Ri-"1
kets Ständers Stats-Utskott angående förändring
med Båtsmans-Indelningen i Blekinge; Gifve*
Stockholms Slott den 14 April 18x8.
Då Indelningen till Kneckter och Båtsmanshåll
vid slutet af löootalet öfver Sverige verkställdes
och Carlscrona utsågs till Hufvudstation
för Rikets Flotta, blef ock en nödvändighet att,
i närheten af denna hamn, äga tillgång på ett
större antal Båtsmän för att vid hastigare utrustningar
vara att tillgå. Blekinge Province,
bestående af omkring 900 Hemman,, fick altså
emottaga att utgöra och underhålla 1500 Båtsman;
likvälj och som en så stor Rustning detta'
Stats-Utskottets Petänkandeni 1229
antal Hemman ej med Landsortens bestånd och
billighet kunde, jemte öfrige utskylder, åläggas,
måste utvägar vidtagas att, i någon del , komma
de Rustningsskyldige till hjelp; Blekinge
fick altså efter grunderne för dess Indelning och
till den samma anslagne Kongl. MajUs och Krojians
af Provincen utgående Ordinarie Ränta
och Termin- samt Saltpetters skatt, efter LandsContoirets
uppgift till ett belopp af 9453 R:dr
3 sk.
Dessa räntor, som efter Malmö Recess och
de Författningar, hvilka försäkra de så kallade
Conqveterade Provinserrie från Jordeboks- och
Hemmantals-Räntans utgörande uti Persedlar eller
med penningar efter förvandlings - grunden ,
Sro derföre att anse såsom ett anslag uti penningar
till underlättnad af en Rustning, den der
uti Persedlar till större delen måste fullgöras,
utan att amlaget sedan den tiden undergått annan
emot stigande varuvärden lämpad förhöjning,
än att, enligt Mynt-evalvationen, 3 Daler"
Silfverrnynt beräknas på hvarje Riksdaler eller
x6 Skilling för hvarje Daler Silfverrnynt. Utom
det att anslaget sålunda under tidernes lopp blifvit
i det hela alt mindre och mindre svarande mot
dess första ändamål, har en annan ojemnhet i
Rustmngs-besvärets fördelning deraf uppstått ,
att de Hemman, hvilkas Ränta ej uppgår till
det belopp, att den kunnat anses svara emot en
Båtsmans utgörande utan bekomma till af andra
derutöfver rantade Hemman, fyllnaden, under
namn af Öfver skotts- Ränta eller af andra deras
till Rustuingen indelte, under namn af Reser«
<e'Ränta, ej utfå detta fyllnads-tillskptt, hvilket
a-o0 Ståts-Utskottets Betänkanderi,
uppbares oell utdelas af Krono-Betjeningen, icke
uti Persedlar eller varor, utan i penningar efter
Dalerial ehuru hvad till Båtsmanrieti mäste
utgöras genom den så kal'ade Polletten af
den 4 September i 6g » hufvudsakligen i persed*
lar bestämdes vid 1809 och igto årens Riksdag,
hafva derföre Blekinges Ful-mägtige af
Bonde-Ståndet i underdånighet anhåilit om rättelse
härutinnan och en jémnare fördelning af
Rustnings-besväret; men, sorn 8ö §. af Regertngs-fotmén
föreskref; att Båtsmans-Indelningen
till dess liufVudgrunder skuheVafa orubbad och
deraf följde, att Indelningen, grundad på oförvandlade
penningar och antalet af Länets In-1
delte Båtsmän, ej finge förändras, Vidtog Kongl»
Majit, efter inhämtade upplysningar, genom dess
Nådiga Skrifvelse af den 26 Äpril 1814 > deri
Författning härom, som med dessa grunder stod
att förena, men innan den hann i verket sättas,
inträffade l8iå års Riksdag, derunder Blekinges
Fullmägtige både hos Konung och Ständer
framställt denna ortens angelägenhet i ett sålunda
förändradt skick att en lindring ellef
förminskning Uii sjelfva Båtsmans - indelningen
begärdes. — Cenna begäran understöddes ock
af Rikets Ständer, på sätt deras derom den 27
Julii 1815 till Kongl. Majit aflåtne underdåniga
Skrifvelse innehåller. I sammanhang med
den understödde motionen om lindring uti
Båtsmans-Indelningen för Blekinge, anhölloStänd.
erne att, rörande ej mindre Båtsmans - Indelningen
och Roteringen i denna Provins än
Rusthålls-Indelningen samt Soldare- och Båtsmans
- Indelningen och Roteringen i de öfrig®
Stats-Utskottets Betänkanderi. iäji
Rikets Provincer, måtte intill nästa Lagtima
Riksdag derefter behörig undersökning anställas,
då Konung och Ständer kunde blifva i
tillfälle att sig yttra i ett sammanhang om,
och hvad jemkningar härutinnan finnas nödiga.
Ehuru ej sedan Lagtima Riksdag inträffat
och alltså ej undersökningen, derom Kongl.
Majit längesedan utfärdat Nådig befallning, allmänneligen
är fulländad, hafva Blekinge Fullmägtige,
vid nu påstående Riksdag, hos Kongl.
Maj:t och Rikets Ständer åter förnyat Provinsens
anhållan om lindring uti BåtSmans-Indelningen
efter af dem uppgifne grunder, utan afbidan
af den Allmänna Regleringen härom.
Kongl. Majit, Som redarn funnit denna
Landsorts Indelning, sådan den nU Utgöres, vara
ojemt fördélt och tryckande, enär erfarenheten
visat, att, af de 1500 Båtsmän, Blekingen
bort utgöra, ofta ett stort antal måst vara vacant
, genom en del Rusthållares oförmåga att
dem uppsätta och utrusta, och att den rättighet,
Författningarne vid UteblefVen Båtsmans - uppsättning
lemna, att Utskrifva de rustande sjeIfve,
rycker skattdragande Jordbrukaren till ett
yrke, som deraf föga vinner, hämtar ifrån Rikets
Ständers underdåniga yttrande uti åberopade
Skrifvelse af den 27 Julii 1815, anledning,
att ej aflägsna Jen tidepunct, då rättelse härutinnan
kan åstadkommas, på det, att det antal
BåtsmäA, Blekinge derefter åläggas, verkeligen
må kunna utfordras, utgå och påräknas och Författningarne
emot försummelse derutinan, behörigen
handhafvas.
1232
Stats-Utskottets Eetiinkanden.
I ofverstämmfelse således med 80 §. af Re*
geringSformen, som bjuder l Att Indelningsverken
skola vara orubbade till dess Konung och
Ständer finna nödigt någon ändring deruti samfält
att göra, framställer Kongl. Majit till Rikets
Ständers bifall alt en ny Indelnings-jemkning
uti Blekinge må verkställas under följande
förbehåll och vilkor:
1:0 Att flere Hemman eller Hemmans-Ränr
toTj än som nu äro eller af ålder varit till Indelningen
anslagne, vid verkställigheten af deri
nya indelningen icke beräknas, likväl att ds
Hemman och ^Lägenheter, hvilkas Ränta från
Indelningens början Uti densamma varit inbegripen,
men icke genom laga åtgärder eller behöriga
anslag till annat ändamål och utbyten
af onera, frångått denna bestämmelse, återföra#
dertill och inläggas till Indelningen.
2:0 Att, som redan 12 år efter IndelningsContractet
af den 27 April 1G85, eller år 1697,
uppsattsen på hvad en Båtsman i Blekinge bestås
utgjorde 24 Daler Silfvermynt, och Indel*
ningen uti Södra Möre* vid samma tid verkstäld,
anslår 24 Daler Silfvermynt, behållen Persedel-Ränta
på hvarje Båtsman, skall uti Blekinge
beräknas 24 Daler Silfvermynt öfver hufvud
på hvarje helt Rustnings - Nummer ellef
Rusthåll; likväl
3:0 Om något Hemman med ett mindre
Ränte - belepp än,da till 20 Daler Silfvermynt,
eller flere» hvilkas Ränta sammanlagd icke upp-'
går till mera än q o Daler, skulle befinnas vara
af sådan god egenskap att ensamt eller ds
arjdre sammansatte kunna för 30 Daler behållen
Stuts-Tit skottets Betänkandetis Isjjjj
Ränta rusta Båtsman, böra de dertill, utan fyll-*
nåd i Räntan från andré Hemman eller Lå-.
genheter, i Rustnings-Längden uppföras,
4:0 Att, vid genomgående af förra Indelningsverk»
det befunnes Nummer, hvilka hade
utöfver 24 Daler till Båtsmans-rustningen anslagne,
bör det öfverskjutände Ränte-beloppet
frångå att antingen förmera nya Nummer ellerj
läggas till andra.
5:0 Att vid sammansättningen af de Rust»
nings-nummer, hvilka af flere Hemman, Hemmansdelar
eller med Ränta belagde lägenheter»
komma att bestå, och vid hvilkas sammansätt-*
ning hufvudsaklig! afseende på härbélägenhe-!
ten och ömsesidig tillgänglighet bör sättas, skall
hvarje Hemmans eller lägenhets skyldighet ätc
för Räntan, med de öfrige, som Utgöra numret*
deltaga uti all kostnad för Båtsmannens legning»'
rustning och årliga underhåll, hoga bestämma*
Och på det det sätt uti Indelnings - längden’
Uppföras, att hvarje rustande# andel i Båtsmannens
verk.eliga kostnad, bör bestämmas öfter dess
till Rustningen anslagne Räntas förhållande till
de med Rustandes Ränta Dalertal, dock, att
der Räntan är utsatt i ören och penningar, 16
ören och derutöfver räknas för Ort hel Daler
och mindre belopp än i 6 öre försvinner»,
och detta för att undvika vidlyftig vidräkning
emellan de sammanrustande örn 6n hvars pfo-.
portioner!iga andel i kostnaden för Båtsmanneni
6:0 I fall Rikets Ständer härtill lSmhat de*
ras bifall, vijl Kongl. Majit derefter låta, efter
dessa allmänna grunder, utfärda Dess Nådiga
bihang till Riks-St. Fröt. tlij.igigt y.ds Sami* N:r ///, rjA
19 34
Stats-Vtskotteis Betänkanden.
Instruction för elen Commitée, hvilken Kongl.
Maj:t af ojäfvige Ledamöter förordnar att den
nya Indelningen förrätta och till hvilken Rusthållare
till uppiysningars meddelande skolä
kallas’, och skall denne Commitée äfven få sig
uppdraget att, efter förre föreskrifter, lämpade
till närvarande tids billiga kraf, Utstaka de Ril*
standes och Båtsmannens ömsesidiga skyldighe*
ter och rättigheter,
I öfrigt förbehåller Kongl. Maj:t Sig att i
Instructionen Utstaka dé närmare föreskrifterne
i tillämpningen och att afgöra alla de frågor,
som Under eller efter förrättningen 1 anledning
deraf kurtna Väckas.
Kong!. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats - Utskott med all Kongl, Nåd och Ynnest
Städse väl bevågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
August Bergström.”
Jemte Kongl. Majus ofvanhögstberörde Nådiga
Proposition har äfven till Stats - tJtskottet
blifvit remittetadt ifrån Hedervärda BondeStåndet
ett af Ri ksdags - Fullmägtige från Blekinge
Hän f. d. Vice Talemannen Jon Jonsson
samt Olof Månsson och Måns Pehrsson till Ståndet
ingifvet Memorial i samma ämne, dervid
vat bifogad en afskrift af deras till Kongl.
Majit ingifne Underdåniga ansökning vid nu
Varande Riksdag om lindring ocd jemkning uti
den tryckande Båtsmans Indelningen.
Utaf hvad ej mindre de Stats - Utskott tet
nu meddelte Handlingar innehålla och upply
StctS-Utskottets Betänkandets
Så, an vid I815 års Riksdag i detta ämne blifvit
anfördt, hår det synts Stäts-Utskottet Vara
utörn alt tvifvelsmål, att Båtsmans-Indelningen
1 Bleki nge, sådan den nu utgöres méil I500
Man Indel ni ngs-Båtsmans af gil Mantal, icke
allenast är högst ojämttt fördeld, Utan ock skäll
för ganska mångå Hem mansägare vara till deri
grad betungande, att, efter hvad ärfarenheten
vitsordat, ofta ett stort antal Båtsmans-Nutätner
antingen måst vara Vacant genom dö
rustandes oförmögenhet, ätt dem uppsätta och
Utrusta, eller ock alt den rustande, när Vacanöe
öj kunnat tillåtas, sjelf mast utskrifvas, till skada
Och hinder för dess egit Hemmansbruk.
Vid Indelningens Upprättande 1685 föreslogs
högst 20 R:dr Simynts Ränta för hvarje
Indelnings-Båtsmärts presterande? Men dé Hemman,
hvilkas Ränta ej Uppgick till det belopp,
ätt dön kurtde anses svara emot fen Båtsmans utgörande,
skulle undfå fyllnadén, antingen äf andré
högre räntade Hemman, under namti afölh
verskotts-ränta, eller Ock af andra till understöd
lör Rustningen indeita Hemman, under namn
af ReserVe-Ränta; Hessa Räntor Utgingo dock
icke med förvandling, utan endast till sitt bea
Stämda Dalertal i Cönrånta penningar, deruti
sedermera ingert annan ändring skjedt, ån att de
nu beräknas efter 3 U:t Sunt Riksdälerrt, Ber*
emot skulle Rusthällen utgöra sina prestanda
till Båtsmannen uti persedlar, sorn redan i 697
beräknades till 24 B:t Slmts värde.
Hå Båt sinans-lndelr.ingen ålades, Var myrttt>ch
varu-värdet tili ett så jämt förhållande mot
hvartannat, att Rustningen då kunde anses mia*
£23® Stats-TJtskottets Betänkanderii
dre tryckande, enär en Båtsman den tiden kuhn
de för den anslagne Räntan i det närmaste underhållas,
utan att ‘nam-Rotens Sliggande, eller
Reserve- och Fyllnads-Hemmans proportionerli*
ga bidrag var n er betungande för den ene, än
den andre; — Vacance värdet har likväl sedan
den tiden undergått en stor förändring, i jämn*
förelse emot penningens värde; I samma mohn ,
som det förra stigit, liar den senare fallit. —
Då nu, detta oaktadt, bidraget af Reserve- och
Öfverskotts - Räntorne likväl fortfar att utgå i
penningar till sitt primitiva belopp utan förvandling
eller annan förändring och beräkning,
än den här ofvan omförmälte, men Stam Roten
eller Rusthållet dock mäste utgöra BåtsmansKostnaden
i persedlar, som efter 1816 års Markegång
skall uppgått till 74 R:dr 39 sk. 4 r:st
Råneo; så visar sig en så betydlig olikhet i
Rustningsbesväret Hemmanen emellan nu, emot
den tid då Indelningen skedde, att afsigten
med Indelningen, som var, att hvart Hemman
uti Provincen skulle draga lika tunge, kan nu
mera anses hafva till en stor del redan gått
förlorad. Både rättvisa och billighet synes
därföre påkalla en skälig rättelse och jämkning
härutinnan, om Landet med Hemmanens bestånd
skall kunna utgöra det antal Båtsmän, som detsamma
kan åläggas.
Och, då Stats - Utskottet, lika med hvad
Kongl. Majit i Dess Nådiga Proposition täckta
yttra, ansett den tidepunkt ej böra aflagsnas, då
rättelse härutinnan kan åstadkommas; Så har
Stats-Utskottet ansett sig böra, jemte framställ*
gingen af de härvid förekommande skäl oglj qgi”
Stats-Utskoitets Betunkandénl 1337
ständigheter, vördsamt hemställa, aft Riksens
Högioll. Ständer nätte instämma uti den af
Kongl. Maj.-t gjorde Nådiga Proposition om en.
ny Indelningsjämkning uti Blekinge Län, likväl
under de förbehåll och villkor, sorn uti den
Nådiga Propositionen upptagas; Och lärer, i
händelse Riksens Hög ofl, Ständer finna för
godt, att härtill bifalla, underdånig anmälan’
härom böra göras hos Kongl Majd, med anhållan
därjemte, att, sedan en sådan Indeloingsjämkning
för sig gått, Resultaterne däraf måtte
vid nästa Riksdag Riksens Ständer meddelas,
på det Riksens Ständer då måtte kunna taga ärendet
under närmare öfvervägande och, likmätigt
80 §. i Regeringsformen, gemensamt med
Kongl. Maj:t fastställa de förändringar och rätä
telser, scm kunna finnas härutinnan skjäligen
böra äga rum.
Riksens Höglofl. Ständers Lgit ompröfvan-:
de underställes detta vördsam t.
Stockholm den 1 Maji 1818.
N:r 215.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Be~
tänkande9 angående väckte Motioner
inom det Hedervärda Bonde • Ståndet%
rörande Rotering en i jemtland.
fl
v-* en om Protocolls-Utdrag af den 30 Deeem-'
ber förledit år har Hedervärda Bonde Ståndet
till Stats-Utskottet remitterat ett af Riksdagsmännen
från Jemtland, Olof billsson 1 Bärun cefe
is 3& Stats^Vtskottets Betiinhanden,
cinders Martensson i Bergsviken till Ståndet in»
gifvit så lydande Memorial: ”Då Jemtlands Allmoge
år 3 6S8 gick Hans Kongl. Majus önskan
till mötes, art genom Contract emellan dem och.
då varande General-Majoren Högvälborne Grefve
Otro Wellingk åtaga sig Boterings-skyldighet
utaf 1048 mari Infanteri och too man Cavallen
på Hemman emot ao Daler Silfver-*
mynts grundränta (sorn nu räknas till 6 R:dr
33 sk. årlig Stat) på hvarje Rote, hvilken ränta
hvar och en hade att innehålla af sitt Hemman
och, i händelse den ej dertill kunde anses
uppgå, ty visse Hemman om 5, -j, 5, | och till
och med 'tdels mantal åtogo sig Rateringsskyldighet
af én Soldat, hvart och ett för sig ensamt,
fyllnaden af Regements-Skrifvaren uppbära,
var det med det uttryckliga vilkor, att Regementet
endast skulle kunna commenderas mot
Norrska gränsen till Ilandets försvar och det
uti fejdetider, men för ingen del å annan ort
eller å annan tid.
Detta Contract blef också af Hans Maj:t
Konung CART. XI stadfästadt och faststäldt
den 15 November 1689. På en tid sorn denna,
då en Tunna Korn kunde köpas för 16 sk.,
en Soldat-beklädnad för omkring 1 Rtdr och
Regementet ej commenderades utom Randel,
på en sådan tid kunde denna stränga Rotering
cj synas så tung eller vara så tryckande, men
då i senare tider och i mannaminne Jemtlands
Regemente bevistat alla de Fälttåg, som förevarit
och tillika med andra Corpser blifvit än till
Göthaland, och i detta längst ned till Bekinge
ach Röhus Rän, än till Vesterbotten och Fin
-
Stats-Vtskottets Betdnkanden'.
1239
land med flere ställen beordradt, har denna börda
för Roteringsskyldige blifvit alltför mångdubblad.
När .Jemtlands Regemente beklädes med
samma sort mundering, som de öfrige Regementeme,
och måste marschera lika långt som.
de, i ett Rand, så ojemförligt vanlottadt emot
andra Randskaper i anseende till dess kalla c]imat
och saknad af segelfart, hvilket senare i
synnerhet mer än annorstädes försvårar tillgån.
garne på penninge-förtjenster, i ett Rand, der
de tidiga frostnätterne alltför ofta fördärfva sä.
den, så väl till hrödföda, sorn utsäde, i ett
Rand, der jordmånen merendels är så stenbunden
och till åkers upparbetande så otjenlig och
otacksam, att på flere ställen en ensam Rotehållare
i jemngoda år ej mer bekommér af sin
sädesgröda än 15 å 18 Tunnor, hvaraf han
skall utgöra både Krono- och Prest-Tionde, löna
Soldaten med a;ne Tunnor och af öfverskottet
underhålla eller rättare lifnära sig och en
talrik tamille, slutligen i ett Rand, der, i händelse
några rrnga producter skulle vära att afyttra,
de måste föras jo, 30 till och med 40
mil till närmaste Sjöstad, hvarigenom vinsten
blir under den långa vägen fram och åter förtärd;
i ett sådant Rand blifva Rotehållarne genom
nämnde förhållande snart oförmögne att
städja och löna sina Soldater,
Må det tillåtas oss, att fästa Häglof!. Riksens
Ständers uppmärksamhet dessutom på den
omständigheten, att uti Jemtland finnes blott
omkring 8400 mantalsskrifne manspersoner, hvaraf
1150 man till Regementet måste utgöras, oberäknadt
Gonscriptionen; Vid betraktandet af
4 2 40 Stuts- Utskottets Betäniandeni
hvilken obetydliga Folkmängd och likväl strän»
ga Rotering, tyngden att bära den lätteligen
märkes och ojemförligheten med förhållandet 1
andra Rapdskaper ligger i öppen dag.
Då nu mera genom den lyckliga förening
gen, hvilken Flans Kongl. Höghet Kron-Pria*
sens vishet och kraftiga steg beredt emellan
Sverige och Norrige, ail gränseskillnad i mili»
tairiskt afseende upphört och någon bevakning
icke kan vara af noden, synes ock ofvanberor<de
Contract genom omständigheterne vara upp»
hafvet. Det torde vara onödigt att vidare ina»
la det missöde, Jemtlands Inbyggare framför an»
dra likar i Rikets öfrige Provineer lida. Den»
ha tafla är bedröflig, men den är iikväl sann,!
©ch, vi förmoda, äfven känd. Menskligheten
höjer sin röst för den billiga förväntan, Jemt»
lands Innevånare göra sig, att afseende mått©
fästas på deras genom gamla händelsers nödvändighet
åbragte lidande och vanlottade belägenhet.
Riksens Högloft. Ständer hafva i förra tider
haft ett ömt afseende på Jemtlands Innevånares
tillstånd och de smickra sig äfven nu
desse senare med den förhoppning, att en så*
dan åtanka å nyo matte upplifvas, samt att Riksens
Höglofl. Ständer, med bifall till denna de■ras
hemställan, bevilja;
rio. Att Jemtland kunde något så nära, i
likhet med de öfrige Provincerné uti Riket,
blifva roteradt, hälst som ali der oroterad jord
ingen extra Rotering ännu undergått, förmodligen
ur de.t skäl, att denna oroterade jord, bestående
af 205 Hemman och 10b Nybyggen,;
Stats-V^siottens Eeiäntanden. 1241
såsom ett bidrag och understöd för den redan
så drygt roterade torde vara bestämdt.
2:0 Att det i sig sjelft lilla, men för Randtboen
tryckande Cavalleri så afsides från andra
Corpser förlagdt och mera kostsamt än, i afseende
på localen, gagnande, kunde till Fotfolk
reduceras och med Infanteri-Regementet införlifvas,
hvarigenom de till Rusthållen anslagne
Augments-Heminan kunde såsom understöd för
de svaga roterade Hemman ytterligare anslås
och disponeras.
3:0 Att, som Militairens, i synnerhet Un*
der-Officetares, Boställen, i anseende till deras
ringa Röner, och deraf förorsakade af- och tillträden,
synbart falla i ödesmål och vanhäfdas,
dessa Boställen må till Skatte försäljas, och de,
till hvilka de äro såsom sådane anslagne, må i
dess ställe undfå Könetiliökning uti säd eller
penningar, då nämnde Hemman äfven kunde
jnroteras.
Ehuru i flera Rikets Provineer en Rote
ofta kan bestå af a:ne hela Hemman och derutöfver,
skulle det likväl för Jemtland blifva
en stor och hugnande förmån, hvilken det oek
af Kongl. Majus och Riksens Ständers behjertande
förväntar sig, om hvarje Soldat-Rote kunde
åtminstone af 1 ~ Hemman utgöras, då, å eif
annan sida åter, Soldaten skull© kunna så väl
bättre lönas, som beklädas.”
Utaf de upplysningar, Stats-Utskottet varit
i tillfälle att i detta ämne inhämta, har Stats»
Utskottet funnit, att Roteringen i Jemtland är
i allmänhet mera betungande än i de öfriga
orter inom Riket, i synnerhet vid jemförelse
3542 Stats-Utskottfts Ketänkanden.
emellan folkmängden inom Landet och det man-’
skap, som, efter Knekte - Contractet oell Indelningen
derifrån bor utgöras. Stais-Utskottet an^
ser derföre, att en jemkning härutinnan är, icke
allenast billig, utan jemväl nödig för denna,
i jemförelse mot andra, af naturen vanlottade
Landsort; Och efter den upplysning, Stats Utskottet
serskilt erhållit, skall Kongl, Majit redan
före detta förordnat, att, i anseende till
den stränga Rotering Jemtland undergått, samt
d:m af alla tiders erfarenhet bestyrkta svårighet,
om icke omöjlighet, att, då Rikets tjenst
fordrat, vederbörligen recrutera afgången, borde
en ny allmän Rotering härstädes företagas,
på lika grunder sorn för den öfrige Svenska
Roteringen lagde blifvit, men hvilket sedermera
likväl 'icke kommit till någon verkställighet.
Riksdagsmännen Olof Nilsson i Börön och
Anders Martensson i Bergsviken hafva Väl uti
deras ingifne Memorial föreslagit, att de oroterade
Hemman och Nybyggen måtte användas
till understöd och bidrag för de förut så drygt
roterade; men, i saknad af nödig kännedom om
beskaffenheten af desse Hemman och Nybyggen,
kan Stats-Utskottet nu icke sådant tillstyrka,
utan anser detta vara ett ämne, som vid en
skeende Rotejemkning hor utredas och komma
i fråga.
Ej mindre t'll utrönande af förhållandet
härutinnan, än till föreslående af den jemkning
och reglering af Jemtlands Rofenngsskyldighet
i det hela, hvartill lodalen, jemte andre omständigheter,
kunna föranleda, hemstäder .StatsUtskottet,
att Riksens Hög ofl, Ständer måtte
Stats Utshottets Betänhanden. 3243
hos Kongl. Maj t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit i detta afseende matte i Nåder
täckas låta anställa vederbörlig undersökning,
Samt, efter densammas fullbordande, låta vid
nästblifvande Riksdag meddela Riksens Ständer
en fullständig plan för denna Rotering? framgena
utgörande, då ärendet, fullkomligen utredtj
kunde af Riksens Höglofl. Ständer till pröfning
företagas.
Hvad angår den af Riksdagsmannen gjorda
hemställan \jm det dervarande Cavallen-Cornpagniets
indragning och reducerande till Fotfolk
saint införlifvande med Infanteri-Regementet;
så är detta ett ämne, som är utom gränsen
för Stats Utskottets bedömande.
Att Officerarnes och Under - Officerarnes
Boställen måtte få säljas till Skatte, kan StatsUtskottet
icke tillstyrka, emedan sådant skulle
föranleda till rubbning uti Indelnings - Verket.
Hvilket allt vördsamt understalles Riksens Höglofl.
' Ständers Egen pröfning.
Stockholm den 3 Maji 1818-
N:r 216.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Berättelse
och Utlåtande om RiksgäldsVerkets
tillstånd och förvaltning,
E„l
'gt 53 §• ufi 1809 års Regerings - Form,
tillhörer det äfven Stats-Utskottets befattning,
att granska Riksgälds-Verket samt ^los Rikets
Stats-Vtskottens Betänk anden'
Höglofl. Ständer uppgifva dess tillstånd och1
behof.
Då denna granskning nu mera blifvit fullbordad,
skyndar Strit? Utskottet, att, i anledning
häraf, Berättelse och Utlåtande till Rikets Höglofl.
S änder vördsamligen afgifva.
Sedan Stats - Utskottet så väl utaf Reglementet
för Riksgälds Contoiret med dertill hörande,
af Rikets Hög ofl. Ständer för Commissarierne
derstädes faststäl da serskilda Instruction,
som af Stats-Utskottets vid 1815 års Urtima
Riksdag till Styrelsen af Riksgälds - VerIcet
aflåtne flera Expeditioner, angående Rikets
Höglofl, Ständers vid samma Riksdag uti serskildta
mål fattade Beslut och meddeldte Förordnanden,
hvilka skulle tjena till vederbörlig
efterrättelse, inhämtat en allmänlig kännedom
af de ämnen, hvilka kunde blifva föremål för'
Utskottets undersökningar, har Utskottet derefter
genomläst de hos 1817 ars Revisorer af
Stats- Banko- och Riksgälds-Verken förde Protocoll,
tillika med desse Revisorers om deras
förrättning uti Riksgälds - Contoiret till Rikets
Höglofl. Ständer afgifne och från samtlige Re*
spective Riks - Stånden till Utskottet remitterade
Berättelse; äfvensom Utskottet vidare till
granskning förehaft Herrar Fullmägtiges, Cornmissariernes
och Ombudsmannens vid RiksgäldsContoiret
till innevarande Riksdag författade
Berättelser, hvilka lemna en öfversigt af hvad
vid Styrelsen och Förvaltningen af RiksgäldsContoiret
förefallit imellan 18 l5 års och inne*
varande Urtima Riksdag.
Stäts-XJtskotlets Betänkanderi,
Ehuru Utskottet fullkomligen tryggat sig
vid den af de senast församlade Revisorer förrättade
noggranna granskning af de hos Herrar.
Fullmägtige och Commissarierne förde Protocoll,
har Utskottet likväl, enär antingen uti of*
vannämnde Berättelser eller ock uti Herrar
Revisoremes Protocoll något ämne af mera vigt
och större omfattning förekommit, om dess beskaffenhet
utur Protocoll och Handlingar sökt
inhämta närmare och fullständig upplysning.
Ibland sådane ämnen hafva de åtgärder,1
hvilka ifrån Riksgälds - Contoirets sida blifvit
vidtagne, i afseende på Restantierne å Allmän,
na Bevi Iningen i Götheborgs och Bohus Eän,
der en ansenlig Balance sedermera yppats, i
synnerhet fästat Uiskottets uppmärksamhet; och
hvarom Utskottet låtit författa en sammandragen
Berättelse, som sub Litt. A. bifogas; vid
hvilken Utskottet ansett sig böra tillägga, att
Utskottet alldeles fnst-ämmer uti det yttrande,
Herrar Revisorerne låtit uti deras Protocoll införa,
att Revisorerne med synnerlig tillfredsställelse
erfarit de åtgärder, hvilka sd val af Herrar Full«
tnägtige, som af Commissarierne blifvit vidtagne, i afseende
pä Restantierne i Götheborgs oell Bohus Leir..
Efter erhållejr upplysning af RevisionsHandlingarne,
att så val Herrar Fullmägtiges,’
som Commissariernes uti Riksgälds - Contoiret
Protocoll till Augusti månads slut nästlidet år
1817 blifvit af Revisorerne granskadt, har Utskottet
ordentligen genomläst de sedermera till
nyssnämnde års slut hos Herrar Fullmägtige
och Commissarierne förde Protocoll, hvaryitl
något ipke varit att anmärka,
124^ Stats Utskottets ÉetähkariJen.
Beträffande Räkenskaperne, så befinnes den
för år 1816 vid Rik-gälds - Contoiret afslutade
Hufvud-Bok vara granskad af Herrar Revisoreme.
— Och, då uti Herrar Revisorernés Berättelse
till Rikets Högloft. Ständer» Contoiréts
financiella tillstånd vid nyssnämnde års slut blifvit
uppgifvet och omständligen utredt» har Stats»
Utsko'tet ansett öfverflödigt, att detta så nyligen
framlagda förhållande här upprepa,
Hen för nästlidet år 1817 vid Riksgäld*-*
Co ntoiret afslutade Hufvud ** Bok bär Väl för
någon tid sedan, färdig och i behörigt skick,
blifvit till Stats-TJtskottet öfverlémnad, meri, då
nämnde Hufvud-Bok ännu icke hunnit att undergå
granskning uti Revisions-Contöiret, har
af sådan anledning någon ordentlig revision af
samina Hufvud - Bok icke kunnat af Utskottet
företagas, om ock Utskottets af flelfaldiga andra
Vigtiga och granlaga göromål upptagne tid sådant
medgifvit.
För att likväl kunna meddela Rikets Hög»
lofl. Ständer tillförlitlige och på ordentligt Bokslut
grundade Uppgifter öfver förhållandet ined
Riksgälds-Contoirets skulder och tillgångar vid
1817 års slut, har Utskottet jemfört tryckta Utdraget
af Contoirets Räkensk per för samma år
mot Balancerne och Special-Räkningar uti HufVud-Boken,
och hvilket Utdrag, som till Upplysning
här bifogas, Sub l itt B.t befunnits Vara
med Hufvud - Boken aldeles öfverensstämmande.
Jemlikt upprättade, behörigen verificerade
Instrument och' Liqvidatloner, äro följande inventeringar
förrättade, nemligen i
Ståts-Utskottets Betänkanden. 1847
1:0 Af Behållningarne af Credit - Sedlar,
så väl uti den så kallade General-Cassan, som
uti Små-Sedels Vexlings-Cassorne.
2:0 Förrådet af det vid Bankens Bruk tillverkade
Rapper, som nyttjas till Credit-Sedlar.
3:0 Tryckta Formulairer till dylika Sedlar.
och 4:0 Säkerhets och andre serdeles vigtige
Handlingar, hvilka äro dels under Herrar
Fullmägtiges och dels under Commissariernes
vård. ■—■ Och har, vid dessa af Utskottet verkställda
inventeringar» allt befunnits i behörig
ordning.
Vidare har Utskottet öfversett samtlige Departhmenter
inom Riksgälds-Contoiret, samt dervid,
efter speciella Instructionernes föranledan.
de, inhämtat en practisk kännedom så väl af
controllerne vid CrCdit-Sedel-utgifningen, som
fastställde arbets-methoden.
Efter allt hvad Utskottet så val under dessa
besök uti Departementen, som vid granskningen
af Protocollen, kunnat utröna, skötas
och behandlas goromålen med ordning, drift
och skyndsamhet. — I sammanhang härmed har
Utskottet ansett sig böra låta komma till Rikets
Högh Ständers kännedom en förvaltningsåtgärd,
som, i Utskottets tanka, bör lända Styrelsen
till serskild förtjenst.
Vid sistledne Urtima Riksdag fastställdes
af Rikets Höglo!). Ständer en ordentlig Aflönings
Stat för Riksgälds Contoiret. — Genom sedermera
inträffade dödsfall hafva 3:ne på denne
Stat uppförde Tjenster, för hvilka samfälta
aflöningen bestiger sig till 2,025 Rtdr blifvit
ledige.
124,8 Ståts-Utskottets Betänk and en'.
Efter föregången undersökning vid hvarje:
yppad ledighet, huruvida Personalen kunde minskas,
hafva förenämnde 3.’ne Tjenstår, ehuru på
Stat uppförde, icke blifvit återbesatte, utan alldeles
indragne, hvarigenom en årlig besparing
uti aflöningen af 2,025 R:dr vunnits; Börandes
Utskottet härvid tillika anmärka, att den afskrifning
uti Riksgälds - Contoirets Räkenskaper
af Utrikes Galdea, som, i följd af 1815 års
Riksdags-Beslut, ägt rum, icke verkat någon tädan
förminskning uti Tjenstemännens göromål,,
60m ens skulle kunna förtjena att nämnas, e~
när alltsedan år 1810 Uiqviderne af denne
Gäld i det närmaste varit alldeles iittställde»
Hvaremot arbetet blifvit ökadt med de nya
Credit-Sedlar af större valeurer , hvilka, enligt
Rikets Höglofl. Ständers Förordnande vid sist-»
lidne Riksdag, från Riksgälds-Contoiret utgifvasi
En annan,, ehuru icke af Styrelsens åtgärd
beroende, förminskning af 711 R:dr 32 sk. B:co
uti Contoirets årliga utgifter har äfven ägt rum,
genom 3me Expectanter3 och en Pensionairs
dödliga afgång, så att hela förminskningen uti
den vid 1815 års Urtima Riksdag för Riksgälds-Contoiret
fastställde Stat utgör 2,736 Ridi;
sk. Banco.
Enär den af Utskottet förrättade granskning
äf Herrar Fullmäktiges Protocoll icke föranledt
till någon anmärkning, utan tvärtom Utskottet
der igenfunnit de säkraste bevis på Herrar
Fullmäktiges nit och omtanka, att Vid alla tillfällen
vårda och iakttaga Riksgälds - Contoirets
rätt och bästa, anser Utskottet sig böra hos
Elals-UtskottetS Betänkande»: 1249
Rikets Höglofl. Ständer vördsamligen tillstyrka,
att, med fullkomligt gillande af Herrar Fullmäktiges
förvaltning, Herrar Fullmäktige uttryckligen
frikallas från all ansvarighet för de
äf dem intill nästlidet 1817 års slut, ellet den
tid, till hvilken Protocollen undergått granskning,
fattade Beslut och vidtagne åtgärder.
Beträffande det under Riksgälds - Verket
lydande General Assistance - Contoir, så skall
Stats-Utskottet meddela serskildt utlåtande, si
Val öfver de uti ReVisorernes af Stats-, Bancooch
Riksgälds - Verken Berättelse till Rikets
Höglofl. Ständer anmäldte Förslag, som öfve*
de uti Riks - Stånden, angående General Assistance
Contoiret Väckta motioner.
Stockholm den 7 Maj 1 818»
Litt. A.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Berättelse om de åtgärder, hvilka af
Riksgälds - Contoiret blifvit vidtagne,
till utrönande afl förhållandet med uppbörden
afl Contoirets medel för åren
1813, 1814 och 1815 i Götheborgs*
och Bohus-Län.
IT
-i nder deri af Stats- Utskottet förrättade granskning
af Commissariernes i Riksgälds - Contöiröt
•ill innevarande Riksdag afgifne Berättelse, hat
Utskottet, lika med de till Stats-, Bänto- och
tiban# till RikS.St. Prat. isi) t$t$.
»i 5°
Stais-Utskottcts Betänkanden.
Riksgälds Verkens öfverseende senast församlade
Revisorer, fästat serskild uppmärksamhet vid
de från Riksgäld s- Contoirets sida vidtagne åtgärder,
till utrönande af förhållandet med uppbörden
af allmänna Revillningen i Götheborgs
och
Bohus-Län.
Af Handlingarne, hvilka, till närmare
upplysning i detta ämne, blifvit rådfrågade, har
Utskottet inhämtat, huruledes Herrar Fullmäktige,
med anledning af Lands-Contoirets i Götheborgs-
och Bohus jhan till Riksgälds-Contoijet
afgifne Summariska R. dogörelse förar 18:3,
uti skrifvelse under den ig Januari: 1815, och
så edes näst före sistlidne Urtima Riksdag, till
Kongl. Majus och Rikets Katnmar-Collegii åtgärd
och handläggning anmält förhållande t med
den uti samma Redogörelse, såsom uti J.änet
innestående, balancerade högst betydliga summa;
Men att Stats - Utskottet vid nyssnämnde
Urtima Riksdag, oaktadt en sådan af Herrar
Fullmäktige redan fogad anstalt, icke dessmindre
funnit sig föranlåtit tillstyrka Rikets Hög-i
lofl. Ständer, att hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit täcktes i Nåder
låta anbefalla serskild och sträng undersökning
om förhållandet med Uppbörds-Verket i ofvannämnde
Län; äfvensom att, med anledning
häraf, underdånig Skrifvelse från Rikets Hög*
loll. Ständer blifvit etfpedierad , hvaruti Riken
Höglofl. Ständer mot slutet yttra, sorn orden
”Då häraf vill synas, sorn allt för mycken ef'
terlåtenhet vid Upobördens infordrande af de
SJkattskyldige fått äga ruin, eller ock, att Upp*
Stats- Utskottets Betänkanden. 1 3 51
bördsmännen icke blifvit t il 1 bål 1 ne, att de influtne
medlen i föreskrifven ordning till LandtRänteriet
allefverera,; Och då i båda fallen allvarsam
rättelse blir nödvändig, så få Riksens
Ständer, utan att göra afseende på den i LandsContoirets
afgifne förklaring meddelde uppgift
om en Summa af något öfver 50,000 Ihdr, som
till Krigskostnader skall vara anticiperad, till
Eder Kongl. Majit frambära den underdåniga
anhå lan det Eder Kongl. Majit i Nåder täck.
tes låta anbefalla serskild och sträng undersökning
om nu varande tillståndet med Uppbördsverket
i Götheborgs och Bohus-Län, och tillika,
att den samme så vidt möjligt är måtte vinna
sin fullbordan, innan första Uppbörds-termi*
nen detta år inträffar.”
Kongl. Majit hade också, efter hvad StatsUtskotcet
haft tillfälle erfara, i Nåder befallt,
att, till utrönande af Uppbörds - Verkets tillstånd
i Götheborgs och Bohus Län, serskild
Rest ransakning skulle anställas, och att, till
förrättande häraf i Kammar-Advocat - Fiscalens
öfvervaro, Herr Lagmannen och Riddaren Boheman
5 Nåder blifvit förordnad ; Hvarefter
Kongl. Majit, i anledning af bemälde Herr Lagmans
afgifne underdåniga Berättelse, uti skrifvelse
till Landshöfdingen i nämnde Län, Herr
General-Majoren m. m. Grefve Axel Pontus von
Ro sen under den 24ide Januarii 1816 (införd
hti Inrikes Tidningen den 2 2 Februarii samsta
år) i Nåder behagat förklara Herr Grefven,
General - Majoren och Landshöfdingen Kongl,
^fajits Nådiga välbehag öfver Uppbörds- Verkets
17 52 Stats-Vtskottets ■ fieltinianderi.
skick uti det Herr Grefven, General - Majoren
och .Landshöfdingen Nådigst anförtrodde Län.
Under tiden eller kort efter Urtima Liks*
dagens slut inkom till Riksgälds-Contoiret Suni*
mariska Redogörelsen för år 1814, hvaruti balancerades,
såsom i Länet innestående, uppå 1814
och förra arens Bevillning samt 1815 års Capitationsafgift,
icke mindre än 353,83g R:dr
30 sk. 6 r;st. Detta förhållande med uppbörden
i Götheborgs och Bohus Län anmältes af Her*
rar Fullmäktige hos Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar - Collegium uti skrifvelse af den ar
September 1815, då tillika uppgafs, att, i afräkning
på ofvauderörde balancerade Summa, hade
imellan den 1 Maji 1815, då Redogörelsen är
afslutad, och till den 21 nästderpå följde September
till Riksgälds - Contoirets Gassa blifvit
lefvererade 198,411 R:dr 40 sk. 4 r.st, så att
återstoden sistberörde dag utgjorde 155,427
R:r 38 sk. 2 r:st Banco.
Straxt härefter ankom Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse till Herrar Fullmäktige af den
19 September 1815 med bifogad afskrift af Kongl.
Majus under samma dag till Dess i Nåder tillförordnade
Krigs-Commitée aflåtne Nådiga Bref,
rörande Krigsskuldernes liqviderande. Och då
Kongl. Maj:t uti sistberörde Nådiga Bref bland
annat behagat förordna , att hvad utaf RiksgäldsContoirets
medel uti Länen till krigs-skulder
kunde hafva blifvit förskjutit, skulle beräknas
till afkortning på de Sex hundra Tusen Riksdaler,
som, till Krigsskulders godtgörande Ri*
lets Höglofl. Ständer vid 181 5 års Urtima Riksdag
på Deras Riksgälds-Contoir anvisat, annio*
StåtS'Utskottets Betänkanden'. . 1253
dades Konungens Befallningshafvande i Götheborg
uti skrifvelse från Herrar Fullmäktige under
den 28 September, att, i afseende på Liquiden
af förenämnde 600,000 R:dr ofördröjligen
meddela uppgift pä hvad utaf RiksgäldsContoirets
medel ifrån och med 181 3 för Kongl.
Krigs-Cominittéens räkning inom Länet blifvit
förskjutet, med utsättande af det belopp, som
hvarje år blifvit utbetalt samt huru mycket
deraf till utgifter under en eller annan benämning
serskildt blifvit användt, likasom urskiljas
boide hvad utaf de anticiperade Summorne varit
af det ena eller andra årets medel. I anledning
häraf erhölls från Lands Contoiret den
uppgift, att för Kongl. Krigs-Committéeris räkning,
voro inom Länet utaf Riksgälds-Contoirets
medel anticiperade 78,883 R:dr 2 sk. 4 rtst,
hvilken summa också af Kongl. Krigs Committéen
genast blef Contoiret godtgjord. Och ehuru
den uti 1814 års Summariska Redogörelse
balancerade Summa genom inbetalningen från
Kongl. Krigs-Committéen såmedelst blifvit ansenligen
nedsatt , samt förhållandet med Restantierne
hos Kongl. Kam rnar-Coltegium redan var
anmält, funno Herrar Fullmäktige likväl lämpligt,
att uppdraga åt Commissarierne, att i grund
af de uti Riksgälds-Contoiret befintlige Räkenskaper
och andra hand ingar, inkomma med fullständig
Berättelse om förhållande! roed Uppbörden
af 1813 och 1814 årens Bevillning samt
1815 års Capitations-afgift i Götheborgs och Bohus
Län, samt de åtgärder, hvilka, i afseende
pa Restantieme derå blifvit vidtagne; äfvensom
ätt afgifva det utlåtande , hvartill denna Bb
18 54 Stats-Utskottets Betänhanden.
rättelse kunde föranleda och huruvida någre
ytterligare upplysningar från Lands-Contoiret
borde infordras.
Til följd häraf inkommo Commissarierne
med Memorial, daterad t den 16 November , hvarvid
voro fogade de af Commissarierne författade
Extract af Länets och Riksgälds-Contoirets
•Räkenskaper samt i grund deraf upprättade ordentlige
Liquidationer ö"fver 1813 och 1814
årens Bevillning samt 1815 års Capitationsafgift,
hvilka, i anseende till förhållandet med
Uppbörden, visade andre Resultat, än LandsContoiret
yrkat; och tillstyrkte Commissarierne
Uti samma Memorial att bestämda svar och uppgifter
matte Lands-Contoiret affbrdras öfver följande
omständigheter, nemligen:
x:o När Taxeringarne för hvarje år blifvit
begynde och fullbordade.
‘> 0 När Uppbörds-Stämmorne i hvarje Stad
och Fögderi blifvit haline.
3:0 När Restantie- Stämmorne på samma
ställen blifvit utsatte och förrättade.
4:0 Huru mycket vid hvarje Slämma uppå
löpande årets Bevillning serskilt och serskilt
uppå föregående årens Bevillning hos hvarje
Uppbördsman influtit oell
5:0 Borde upplysas orsaken till de skiljaktigheter
, som uti Commissarierries Memorial
blifvit anmärkte emellan de från Lands-Contoijet
inkomne Räkenskaper och Lands-Contoirets
till Kongl. Kammar Collegium afgifne utlåtande,
i anseende till Restantierne, efter 1813 års
Summariska Redogörelse, af hvilket utlåtande
Stats-Vtskottets Betänk anden'. 1255
Kongl Kammar-Cidlegium låtit meddela Herrar
Fullmäktige en afskrift.
Del ta Commissarierne* Memorial med dervid
fogade Extract och Liquidation öfverskickades
uti Bref af den 16 November till Konungen
Befallningshafvande, ined begäran, det
måtte Lands-Contoiret föreläggas, att häröfver
ofördröjligen afgifva utlåtande, hvilket äfven
borde innefaita bestämda svar å förenämnde af
Commissarierne Serskilt uppgifna frågor.
Härpå ankom Herr General-Majorens och
Landshöfdingen* rn. m. Grefve vart Rosens svar
af den 22 December, innefattande Lands-Contoirets
utlåtande, i anledning af de vid Corn*
mi ; ariernes förrberörde Memorial fogade Räknings-
Extiact och Liquidationer, men beträffande
de äskade svaren på de uti Commissariernes
M -moria! serskilt uppgifne fråeor, så forma!
;e Herr Grefven, General - Majoren och
Landshöfdingen, att emedan, på Kongl. Majus
derom gifne Nådiga Befallning, Herr Lagmannen
Boheman nyligen förrättat en noggrann un*
dersökuing angående Uppbörds-Verket i Länet,
så förmodades der 1 enora vara utrönt förhållandet
i de omständigheter, som samma frågor innefatta.
Efter häraf erhållen del inkommo Commissarierne
med Memorial, daterad' den i o Januari
1816, innehållande åtskiil ige anmärkningar
vid Lands Contoirets utlåtande, hvilket Memorial
uti Skrifvelse från Herrar Fullmäktige
Under den 11 i nyssberörde månad afskickadas
till Konungens Befallningshafvande tned anmodan,
att deröfver infordra Lands-Contoirets
Stqts-Utsioitets Bettin handen*
skyndsamma yttrande och dervid tillika före-*
lägga Lands Contoiret, att, i afseende på de
omständigheter, hvilka uti det comrnunicerade
Memorialet finnas vidrörde och annu äro stridighet
underkastade, meddela så bestämda yttranden,
att en gång för alla matte kunna utrönas,
hvad Lands-Contoiret deraf antingen er-*
tanner eller bestrider. Och beträffande Herr
General-Majoren och Landshöfdingen Grefve
von Ros,ens yttrande om orsaken, hvarföre de
äskade svaren på de uti Gommis&ariernes merberörde
Memorial af den r G November
serskilt uppgifne frågor skulle vara umbärlige,
så anmärktes af Herrar Fullmäktige uti nyssnämde
skrifvelse, att när enligt Författningar-*
ne, samtlige Konungens Befallningshafvande äro
ovilkorligen prigtige, att lemna Fullmäktige i
Jtiksgälds-Contoiret den handräckning, sorn de
kunna af dem äska uti mål, hvilka angå de
under Fullmäktiges förvaltning stälde Fonder
och Inkomster, har det hordt förefalla Fullmäktige
oväntadt, att det af Konungens Befallningshafvande
äskade biträde skolat saknas vid
ett tillfälle, då fråga endast varit derom, att af
Lands-Contoiret, som hos Fullmäktige är redo*
visande för Bevillningen och öfrige RiksgäldsContoireis
Fonder, hvilka inom Länet uppbäras,
erhålla någre dithörande upplysningar, och
att för deri uteblifne handräckningen blifvit å'beropade
sadane skäl, hvilka endast kunnat vara
underkastade Fullmäktiges, men icke Korpungens
Befall ni ngshafvandes pröfning och bedömande.
Tilläggandes Herrar Fullmäktige,
ätt då, oaktadt den på Nådig Befallning, af
Stats-Vtshottets Bettinhanden. 12 57
Herr Lagmannen Boheman verkställde undersökning
om förhållandet med Uppbörds-Verket
i Götheborgs och Bohus Län, Herrar Fullmäklige
icke dess mindre anse lika nödvändigt,
som förut, att erhålla de bestämda svar, som
af Fullmäktige blifvit äskade på oftaberörde
uti Commissariernes Memorial af den 16 November
1815 uppgifne frågor, Herrar Fullmäktige
voro föranlåtne ytterligare begära, att
desse svar måtte Lands-Contoiret affordra» och
Fullmäktige meddelas.
Till svar härå ankom Landshöfdinge-Embetets
Memorial af den 3 näst påföljande Februari,
innefattande Lands-Contoirets utlåtande
öfver sjelfva anmärkningarne, men i anseende
till svaren, som andra gången blifvit äskade
å de uti Commissariernes Memorial af den 16
November 18x5 serskilt uppgifne frågor förmäl
tes, att dessa svar skulle aflemnas så fort
de från Redogörare i Länet infordrade upplysningar
inkommit.
Sedan Herrar Fullmäktige länge, men förgäfves
införväntat nyssnämnde svar, funno Heer
rar Fullmäktige sig föranlåtne, att uti skrifvelse
den 6:ie Junii härom ytterligare påminna;
men då någon verkställighet häraf icke heller
följde, afgick från Herrar Fullmäktige till Ko- *
pungens Befallningshafvande förnyad Skrifvelse
under den utte Julii, med tillkännagifvande,
att, derest de äskade svaren icke kommo Herrar
Fullmäktige till handa senast till samma
månads slut, Herrar Fullmäktige då skulle nödgas
härom göra anmälan å ort och ställe, sorn
vederbör; Och att Herrar Fullmäktige i alla
3*5&
Stats- Utskottets Betänketiden.
fall förväntade förklaring öfver oroaken till
det förélupne dröjsmålet, hvilket, efter hvad
Herrar Fullmäktige uti samma Skrifvelse yttra,
icke kunnat annat än väcka m/ycken uppmärksamhet,
i synnerhet som de frågor, hvilka till
Lands-Contoirets besvarande blifvit framställde
och utgjort ämnet för ert alltsedan November
månad 1815 förd Brefvexling, synas vara af
den beskaffenhet, att deras utredande icke kunnat
fordra mycken tid och omgång, enär vid
Lands-Contoiret icke bordt kunna saknas underrättelse
om de rider, da Taxeringen samt ordinarie
och Rest Stämmor blifvit haline, och icke
heller om de Summor, som vid hvarje Uppbörds-Stämma
af hvarje Uppbördsman blifvit e*
mottagne, så framt annais Haradsskrifvame och
Xrono-Fogdarne b * t f v i t till hällne , att inom fö
reskrifven tid Lands - Contoiret inkomma
nied de Rapporter och Förslag öfver Uppbörden,
sorn af dem skolat afgifvas.
Detta Bref verkade åtminstone så mycket,
att Herr General Majoren och Landshöfdingen
m. m. Grefve von Rosen uti Embets - Memorial
under den 20 Juli inskickade å r sk i 11 ige så väl
från Magistraterne, som Krono-Fogdarne infordrade
uppgifter öfver Uppbörden af Bevillningen
för de ifrågavarande åren ; Hvarjemte såsom
orsak till dröjsmålet uppgafs, att, sedan
Krono-Fogderi Jacob Grönvall, efter hvilken yp*
pats en genom förfalskningsbrott tillkommen be.
tydlig Balance, i näst förulgångne Februarii
månad fått afsked från Tjensten och den 8 der*
påföljande Maji med döden afgått, hade ifrån
Götheborgs Fögderi icke kunnat erhållas de
Stats-ZJtsiottets Betänkanden.
H59
fordrade upplysningarne, oaktadt ett noga efterseende
uti Krono Fogde Contoirets Handlingar.
Men då, enligt Commissariernes häröfver afgifne
utlåtande, förenämnde Handlingar i det hela
befurinos ofullständige, så blefvo desamma,
jemte Comrnisariernes utlåtande, uti Skrifvelse
fran Herrar Fullmäktige under den 15 Augusti,
till Konungens Befallningshafvande återsände,
med anmodan, att skyndsammast och med
noggranhet meddela de uppgifter, som öfver alla
de uti Commissariernes Memorial af den 16
November 1815 framställde frågor blifvit äskade.
Ti 1 svar härå ankom Herr General-Majorens
och Landshöfdingen® rn. m. Grefve von Rose s
Embets Memorial af den 21 November, deruti
H err Grefven, General Majoren och Landshöfdingen,
under erkännande, att de ännu till efterrättelse
gällande Uppbörds - Författningar icke
blifvit till alla delar behörigen verkställde
i Götheborgs och Bohus Län, uppgifver såsom
tillfällige orsaker, hvilka härtill föranledt, att
så väl Krono Fogdarne, som Lands-Karnmereraren
under Kriget skola varit så sysselsatte med
andra Förrättningar, att dem betagits tillfälle,
au med vederbörlig noggranhet sköta deras vanliga
göromål; Och att Herr Grefven, GeneralMajoren
och Landshöfdingen sjelf varit hindrad
af flere serskildte af Kongl. Majit Herr
Grefven, General - Majoren och Landshöfdingen
Nådigst lernnade uppdrag; äfvensom Herr Grefven,
General - Majoren och Landshöfdingen uns.
der fern och en half månads tid varit frånvarande
i Norrige, samt sedermera 3:ne månader
12 6o Stats-ZJtskottets Betankanden.
vid Riksdagen i Stockholm, hvilket allt skall
vållat, att de af Commirsarierne fordrade åtgärder
vid Uppbördens bedrifvande kommit att
saknas, Tilläggaades Herr Grefven, GeneralMajoren
och Landshöfdingen, det Herr Grefven,
General - Majoren och Landshöfdingen nu
mera icke skall kunna förskaffa någre vidare
uppgifter på det belopp af Riksgälds-Contoirets
medel som vid hvarje Uppbörds-Stävnma influtit,
emedan, vid anställd undersökning, sådane
JLvtr.ict dels icke äro fullständigt inkomne, dels
äro för agde bland andre Handlingar. Och sedan
Uppbörden nu mera är lill fullo indrifven,
hvilket Herrar Fullmäktige lära hafva inhämtat
af de ingå rigne Månads-Förslagen, utom
någre på handräckning beroende medel och> circa
25,000 R:dr Ralance, som inneslår hos aflidne
Krono-Fogden Grönvall och uti dess Concours
komma att bevakas, hoppas Herr Grefven,
General Majoren och Landshöfdingen, att Herrar
Fullmäktige icke skola missgynnande anse
hvad som kan vara förelupet.
Efter en sådan af Konungens Befallningshafvande
meddelt förklaring: och då det tillika
var bekant, att Kongl. Majit i Nåder behagat
förordna Herr Kammar - Rådet Fägersten, att i
egenskap af vice Landshöfding, genom ny anställande
undersökning utreda förhållandet med
LTppbörds-Verket i Götheborgs och Bohus Län»
hvilket, efter hvad den redan upptäckte Balaneen
säkrast bestyrkte, råkat uti oordning; funno
Herrar Fullmäktige öfverflödigt att skriftvexlingen
fortsätta.
Stats-UtskottetS Betänkandenl
1261}
Om, vid granskningen af allt detta, StatsUtskottet,
lika med Riksens Ständers Revisorer,
med ti'lfredsstä!lelse erfarit så väl Herrar Fu,lniäktiges,
som Commissariernes bemödanden, att
så vidt på dem kunriat ankomma, uppdaga de
oordningar, hvilka i Uppbörds-Verket i Götheborgs
och Bohus Län fått sig inrota; så har
Utskottet deremot med lika mycket missnöje
funnit, att Herrar Fullmäktige härvid måst sakna
de' biträde och den skyndsamma handräckning,
som de af Konungens Befallningshafvande
derstädes bordt kunna påräkna, och hvarigenom
den yppade Balancen säkerligen »kolat
snarare upptäckas.
Stockholm den 7 Maj 1818.
På Högvördige PresteStåt.
dets Ledamöters
vägnar.
På Högloft. Ridderskapet
och Adelns Ledamöters
vägnar.
Carl De Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar.
II. N. Selwan.
C. von Rosenstein.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar.
Jon Jonsson.
■V,
C. S Ivan.
( Litt. B, uteslutes såsom serskildt tryckt ock
kringspridd.)
N:r 217.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Betänkande,
angående vackt fråga inom
l?6? Stats-Utskottets Betiinkanden.
det Hedervärda Bonde-Ståndet om Academie-
Domkyrko- Visingsborgs Sko•
leegods- prebende- Annexe- och de plös
Usus anslagne Hemmans- samt Militie
Boställens lösande till Skatte.
Hos det Hedervärda Bonde-Ståndet har Riksdagsmannen
Joli. Magn. Wessing väckte fråga om
tillstånd för Academie-Hemmans åboer, att få
lösa sina hemman till Skatte, likväl de hemman
undantagne, som af Acadernierne blifvit in«
lcöpte, och således äro deras proprie Egendom,
hvarvid han föreslagit, att de åboer, sorn mägtade
ärlägga den summa Riksens Högloft. Stander,
i grund af det sist uppskattade Hemmans*
värde, behagade fastställa, skulle därå ärhålla everdelig
ägo så lange de räntor, som antingen
blifvit eller nu blifva stipulerade, af Hemmanet
i sin laga Ordning till Academierna betalas,
dock att denna Skatteköpeskilling måtte fördelas
att utgå på flera år , så att å ena sidan
Aboerne förmådde den att utgöra, och å den
andra, Stats-Cassan däraf erhöllo en successive
inkomst; Förklarandes Riksdagsmannen Wessingl
att, då Acadernierne likafullt undfå den Skatt
de äro berättigade att ärhålla, skall hans framställning
endast åsyfta en tryggare besittningsrätt
och full säkerhet, att å jorden nedlagde
kostnader och mödor måtre blifva arf för efterkommande,
till uppmuntran att följa för odling
nitfulle Förfäders efterdömen.
Häruti hafva flere af Hedervärda BondeStåndets
Ledamöter instämt, med tillägg, att
Stats-Utskottets Betänkandcn. 1263
ett ‘sådant tillstånd; äfven måtte utsträckas til
prebende Annexe- och Domkyrko • hemman ,
samt ad pios Usus anslagne Hemman, Visingsborgs
Skole-Gods-Hemtnan och sådane MilitieBoställs-hemman,
som äro utarrenderade pa 30
år , deremot någre Ledamöter af Hedervärda
Bonde Ståndet, hvad de sistnämnde eller Militii
Boställ - hemman angar , ansett Skattelösen
derå icke lämpeligt, såsom medförande en total
rubbning uti Indelnings-Verket.
Stats-Utskottet till hvars utiåtande desse
motioner ifrån det Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit remitterade, får, i anledning häraf, sig
nu häröfver yttra.
Hvad häraf först angår Academie hemman;
så äro de Acadernierne förlänte, dels af fordne
Konungar under Frälsemanna rätt, till Statens
aflönande, dels af Private Skänkte med de immuniteter
Frälse-Naturen åtfölja; Och då likmätigt
5 §. uti Presterskapets Privilegier af den
16.de
köps-Förordningen af den 19 September samma
år, Skatteköp å sådane hemman icke äro tillålne,
n.ed mindre att Vederbörande, som disposition
deröfver hafva, samt Kongl. Kammar-Collegiurn
sådant medgifva; så kan Stats-Utskottet
icke tillstyrka bifall å den härutinnan gjorde
hemställan.
Hvad därnäst beträffar Domkyrkohemmanen;
Så är genom Kongl. Brefven af den 7
December 1796 och den 16 December 1812
uttryckeligen stadgadt, att sådane Hemman icke
fa hvarken genom Skatteköp afsöndras från de
Stiftelser, hvarunder de lyda, eller vid inträffan-;
ig64 Siuts-Uiskottets Betiink anden.
de åboledigheter annorlunda upplåtas, än genom
Arrende på 25 till 30 år, med iagncagande af
vissa dervid stadgade grunder.
Vidkommande Präbende Och AnnéXehemman,
hvilka äro under enskild disposition
ånslagne Vederbörande till förbättring i deras
Löner; Så innehåller 7 §. uti Kongl. ResolU*
tronen, på Presterskapets Besvär af den 23 December
I747» att emedan åtskillige Kongl. Bref
och Relolutioner och i synnerhet 3 och 4 §. §. af
de, år 17-2 3, Presterskapet förundte Privilegier,'ty
deligen eftelåta Pastorer i Städerne och på Landet,
jemte andra Donationer och Förläningat,
att oförändradt njuta och behålla, efter gammal
häfd, sina Piestegårdar, IndelningSStommat vid
deraä Annexer, med m^ra, samt alla därtill hörande
ägor och Lagenheter, ehvad namn de ock
måge hafva, som antingen urminnes häfd är på*
eller af andre laglige skäl kunna bevisas dertill
lyda; Ty förklarade Kongl. Majtt det Prästetskapet
vid deras i så målto, genom Kongl.
Privilegier , Bref och Resolutioner tid efter
annan förundte och stadfästade rättigheter
skulle framgent bibehållne och handhafde
Varda, och således inga Skatteköp hädanefter
å hvad ort det Vara måtte, mera tillåtas eller
beviljas å sådane Stommar, mensalier och annexer,
antingen de samma voro under Militieit
indeldte, eller längre ifrån Prästgården belägne,
Utan barde de med lika rätt af Prästerskapet
oförändradt och under vanlig frihet få disponeras,
sorn sjelfva Prästeborden.
Angående Hospitals och andre ad plös Ustis
anslagne Hemman; Så äro Skatteköp det®
■s
Sia Is-Utskottets Betdnkindtrxi i 3 C 5'
icke tillåtné, Utan endast städjorätt, likmätigt
Kongl. Förordningen af den 1 i December 1766
och Kongl. Förklaringen deröfver af den 5 Apr
il 1770, samt Kongl. Brefven af den 7 December
1796 Och den 16 December 181a!
och uti hvilka Författningar Stats-Utskottet icke
ansett sig kunna tillstyrka någon ändring,
såsom ledande till rubbning uti de för sådane
Inrättningars bestånd vid deras fundation stadgade
grunder.
I afseende på Visingsborgs Skolegods-hemnan.
, så emedan samma förhållande är med dem.
som Academie-Hemman, atr de grunda sig på
Serskildte föreningar; Ty anser Stats-Utsköttet
sig icke heller derutinnan kunna tillstyrka RikBens
Höglo!!. Ständer, att vidtaga någon serskild
författning.
Rörande sluteligen 'Militie Böställs-flemtnähj-Så
kah Skatteköp derå så mycket rnindrÄ
tillstyrkas, som sådant skulle föranleda till en.
total rubbning Uti liela Indelnings - Verket 5
Dessutom är genom Kongl. Brefvet den 25
September 1653, Kongl. Förordningen om Skatteköp
af deri jg September 1723, samt Kongl*'
Besolutionérha på Krigs-Befälets Besvär af den
3 x Februarli I *74 8 §- 8.) den 11 Jauuarii 17 5 7 §.
36, samt den 12 November 1766 §. ii, allt
Skatteköp å sådälie hemman redan förbudit, och
tillika förordnad?, ätt om något boställe ellér någon
del deraf skulle vara till Skatte försåfdt,
borde Skatte-Brefvet upphäfvas och återgå, samt
i sådat.t fall Ernbetsmännen, sorn i någor måtto
dertill bidrdgit, ej undgå det ansvar, som Lag
Mihatig till St, frat. igiTtgig. 4‘dc Sami, IJ-.r l;) ti»,
1266
Stats-Utskottets Betänkanden*
bjuder.» All rubbnng uti Indelnings - Verket
har efter hittills gällande Författningar varit
till den grad förbuden, att icke en gång utbyten
af Militien och Indelnings-Verket anslagné
hemman emot fullt genfulla fått äga rum, därom
den uppå Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande
utfärdade Kongl. Förordningen af
den 4 Februarii 1771 Stadgar, att ingen eho
det vara ml, skall understå sig, hvarken uppå
eller emellan Riksdagarne antingen hös Kongl,
Maj:t, Riksens Ständer eller Rikets Collegier
under hvad prastext som forebäras må, att söka
och begära utbyten af något Militien och Indelnings*
Verket anslagit Hemman, utan skall
den, som en sådan ansökning andrager, eller på
något sätt befordrar och understöder, varda ansedd,
enligt de vid Indelnings-Verken följande
och af Högstsalig Hans Maj:t Konung CARL
XI underskrifne slutmeningar, samt, efter föregående
Dom utan någon eftergift, för ett slikt
brott belägga* med 1000 Bal, S.‘mt Böter till
Krigsmanshuset.
Detta alt undetställes vördsamt Bikgen*
Höglofl. Ständers egit umpröfvande.
Stockholm den 7 Maji 1818.
N:r 218.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjord motion om anslag
å Stat Jör lnrätäitande aj Exet
-
ofars-Utskottets F.etänfaiidcft. 1267
cilia? Esqvadrbnef vid Lif-Regementets
Cavallerie-Corjpser.
G enoin Remiss från Höglöil. ttidderskapet
och Adelrt här Stats-litåkottet erhållit till dess
yttrande ett Memorial af Capitaine Eieutenanten,
Öfversten och Secund-Chefen för Kongl.
Lif-Regementels Dragon-Korps, m. m. Herr
Grefve Ulric (ryltenttolpei soth framsta lt angelägenheten
deraf, ätt berörde Regements-ÖragonUch
Husaf-Cörpsef, hvilka hU sakna BxercitijéESqvadroner,
måtte i likhet med Kongl. Skånska
Husar- och Kong). Småländske t)ragon*Regementeme,
bestås nödige Medel till sådane
Undervisnings anstalters inträffande, hälst då
anslaget härtill för nämnde arne Regementen
blifvit förde dt äfven till Köngl. Carabinier-Regémentet,
medlen skölä vara otillräcflige till
vidare Utsträckning för samma ändamål åt ifrågavarande
ellef idf-Regementets bägge Cavallerie-Corpséfi
I
anledning häraf får StatS-lTtsköttet anmäla,
att till Flxercitiäfe Esqvadröners underhallandfe
vid de södra CaValleri-Regernenterne firihas
å Stat uppförde och bestådde årligen 22000
R:dr; Och då det ankommer på Kongl. Majus
Nådiga pröfning Och Förordnande, huruvida ej
detta Stats-anslag må kuhna genom fördelning
äfven åt Cavallen Cöfpserne Vid Lif-Régementet
Uppfylla behofvet derstädes uti förevarande
hänseende, samt att i annat fäll Utaf» Tredje
Hnfvud-TitUlns tillgångar låta härtill anordna
nödige medel, såsom i Nåder godtfinnes; så an»
l?C8 StatS'Utsiottets Betänkanden!
ser Stats-Utskottet vid desse förhallanden nå»
got ytterligare eller serskildt anslag för detta
ändamål så mycket mindre kunna tillstyrkas ,
sorn Kongl, i dess Nådiga Proposition, rörande
Militaire-angelägenheterne derom icke gjort framställning,
samt Stats-Utskottet uti dess yttrande
angående Tredje Hufvud-Titulns behof, föres'agit
de tillökningar å medlen för FörsvarsVerket,
sorn Statens tillgångar möjligen medgifva:
Hvilket vördsarnligen öfverlemnas till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvand#.
; Stockholm den 7 Maji i8x8>
N:r 21g.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver Herr Contre-Amiralen
m. m. Schutzercrantz's Memorial angående
någon förändring uti Staten
f ör Kongl. Förvaltningen af Sjö-Årenderne.
TT
■^*-os Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
Herr Contre Amiralen rn. rn. J. H. Schiltzercruntz
föreslagit den förändring och jemnkning
i Staten för Kongl. Förvaltningen af Sjö-Arenderne:
att deri, under benämning af Bokhållare
upptagne person med 34° B:dr i Penningelön
och derunder begripne 37 Tunnur Spannemål;
hvilken tillika utan serskildt vedergällning bestrider
Casseurs-tjensten, matte, enär hans för
-
Stats-TJtskottet$ Betänk anderi! i 36$
tHemsta görpmål för närvarande är Casseursbe»
fattningen, som vöre trägen och ansvarsfull, i
Staten benämnas såsom Casseur och hans aflönings-vilkor
derefter lärnpadt och förhöjas till
lika belopp, som Casseuren i Kongl. Krigs-Colp-gium,
med hvilken h.in närmast kunde jemföras,
innehafver nemligen 466 R:dr i lön med
derunder inbegripne 51 Tunnor Spanmul efter
Statspris 4^ R:dr. Äfvensom att Ri-gistratorn
och Archivarien vid Förvaltningen 60m åtnjuter
340 Rtdrs lön i penningar med 37 Tunnor
Spannemål derunder, matte försättas uti enahanda
Löneförmåner, som Actuarien och Registratorn
i Kongl. Krigs Collegium eller 4:6 R:dr
32 sk. med 47 Tunnor Spannemål derunder efter
lika beräkningsgrund; Och för öfrigt Bokhållaren
i Lots-Verks-Contoiret, sorn tillika vore
Casseur derstädés och nu bestås 340 R:drs
lön med 37 Tunnor Spannemål, erhålla 426 Rtdr
32 sk. samt derunder begripne 47 Tunnor Spannemål
ä 4§ B;dr hvilka tillökningar samman-räknade
skulle utgöra 299 R:dr 36 sk. jemte
34 Tunnor Spannemål efter förenämnde Statspris
ä 4 ‘ Rtdr Tunnan.
Sedan, i följd af Riksens Ständers vid sista
Urtima Riksdagen tagne bes’ut om Löriförhöjningen
i allmänhet, Kongl. Majt i Nådec
med 1816 års början regleradt och faststäld för-'
nyad Lönings-Srat äfven för Förvaltningen af
Sjö-Arenderne, har Stats-Utskottet, som vid denne
Riksdag följdt den principe att någon ytterligare
Lönförhöjning för de Stater hvilka så nyligen
hlifvit reglerade ej kunnn äga tum, ansett
sig desto mindre kunna ingå uti någon
1*7® Stats- Utskottets, Bet tint anden'.
jemnknjng eller tillökning af lönerne p| den*
ne Stat, som fråga är prn förslags utarbetande
till en allmän ny organisation af Styrelse-Ver*
ken pa det hela, samt förevarande frågor altaa
synas böra uppskjutas, att på eq gång med dep
sålunda förestående hufvud«akliga regleringen
förekomma; Hvilket Vördsam ligen underställe®
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande,
Stockholm den 7 Maj 181&U.
N;r 2?e*
Riksens Högloft, Ständers Stats * Utskotts
Utlåtande öfver Riksdags-Fullmäktiges
frän Gottland Jacob Jacobsson Kitn
ners och Pehr Isacsson Myrungs Memoria
ler, angående Gott lä tids ke; Natia*
val - Beväringens aflöning,
-tJedervärda Bonrle-Ståndet här till Stats» Uft
skottet remitterat Riksdags - Fullmäktiges från
Gottland Jacob Jacobsson Kinners och Pehr Isachson
Myrungs serskildre Memorialer, angående
derstädes varande National - Beväringens afld»
nande, hvarvid den förre eller Kinner hegart,
att Bevärings- Manskapet på Gottland måtte återfå
den aflöning under Excercitie - dagarnej
sorn blifvit detta Manskap försäkrad uti den af
Kongl. Majit i Nåder fastställde Convention
om Bevärings-inrättningen, men hvilken aflöning,
utan Invånarnes begifvande, skall blifvit
tillagd Befälet till Lönförbättring; Förmenan
-
StatyUtskottets Betäntandenl
1271
des Kinner, att otvifvelaktigt vöre, det Befälet
väl behöfde förbättring i dess Löner, men att
tillgången icke borde tagas på Be värings-Manskapets
bekostnad; Hvarföre han föreslår, att
Staten för Gottlands National - Beväring måtte
med hänsigt å förenämnde Convention och de
grundsatser, som af Rikets Ständer för Embetsman®
aflönande i allmänhet äro fastställde, blif.
va i nyo uppgjord; Hvaremot åter Myrung an»
dragit, huruledes vid sista Riksdagen fråga blif»
vit väckt om reglering och förminskning af Mi»
litaire - Befälet till besparing för Stats - Cassan
och lisa för Landet; hvilken fråga då öfver»
lemnades till Kongl, Majtts Nådiga afgörande
samt att Myrung nu vid dess hitkomst i underdånighet
ingifvit Böneskrift och förnyat sine
Committenters önskningar i detta ämne. Myruhg
funné sig väl så framt Kinners Memorial dock
kunde till åtgärd upptagas, böra instämma med
honom deruti, att Bevärings - Manskapet måtte
få tillgodonjuta det gage eller aflöning under
Exercitie-dagarne, hvarom Conventionen försäkrade
Landet, samt att största delen af Officerame
ligger Allmogen till last och hos densamma
sätta sig i skuld m- m.; men som alla
Kronans behållne Skatteräntor och Landets öfrige
Contributioner till Stats-Cassan redan skola
åtgå och icke ens äro tillräcklige till det talrika
Militaire - Befälets aflöning och det blott
för Sex dagars tjenstgöring med undervisning
i Manskapets vapenöfning hvarje år; så protesterade
Myrång å egne och Committenters vägnar
mot ali ytterligare Lönförhöjning, hälst
han vöre oviss hvarifrån tillgång och Fond der
-
Stats-Utskottets Betiinkanden',
till skulle kunna anslås, sedan alla Stats-Cassan«
intrader redan till en sådan aflöning äro disponerade;
och anser han annan Reglering af Militare
- Befälet ej äga rum, än att åtminstone
hälften eller -|:delar deraf kunde indragas och
förminskas, emedan då dess tjenstgöring vöre
inskränkt till och endast består uti någre da«
gars information om året uti vapenöfningen,
det tyckes följa af sig sjelf, att Gottlands Bevärings-Manskap
ej-behöfver vara försedt med
lika stort antal af Öfver- och Under-Officerare
samt Civil Betjening, sorn vid Värfvade eller
Indeldta Infanteri-Regementer bestås, hälst det.
ta Befäl ändå beqvämligen kunnat medhinna
undervisningen; Och tillstyrker Myrång derföre
nyssnämnde indragning och reglering af Militaire-Befälet,
så mycket häldre, som han tror,
att Svenska Stats-Cassén icke länge kan sakna
alla inkomster från en hel Province och Gottlands
Hemmansägare, sorn förut äro strängt roterade
med Båtsmanshåll, ej eller kunna vidkännas
extra hesväret af en så talrik OfFicersCorps
samt till de för ändamålet nödige Öfver'
och Under- Officerare skicklige ämnen af Bandets
egne Barn och infödingar kunde utses och
befordras, hvilka dessutom voro sysselsatte roed
andre loflige yrken och hade egne Bostäder,
samt således hvarken behöfde så stora rum eller
serskildta Bostälfen m, m.
Stats-Utskottet far i anledning häraf upplysa,
att för National - Beväringens på Gottland
underhåll bestås af Stat3 - Verkets medel i ett
för allt en summa af Tjugufem Tusende Rldr
årligen, sorn val sålunda icke medhu-er Stats
-
Stats-fJtskottets Bettini anden. 15 73
Cassans hela inkomst af Landet, på sätt anfördt
är, men likväl en betydlig del deraf.
Vid förra Riksdagen väcktes fråga om en
förnyad Reglering af Gottländske National-Beväringen,
och Riksens Ständer öfverlemnade
då detta amne att, i sammanhang med den nya
Organisationen af Försvars-Verket i allmänhet,
hos Kongl. Maj;t komma under öfvervägande
och pröfning.
Då, efter hvad nu anfördt är, sadant ännu
icke kommit till verkställighet, hemställer
Stats-Utskottec, det Riksens Högloft. Ständer i
underdånighet förnya deras anhållan derom, att
Kongl. Majit i Nåder täcktes vidtaga en närmare
reglering af omförmäldte Inrättning på
sätt lämpligt finnes, samt dervid i Nåder förordna,
att Bevärings.Manskapet må oförryckt åtnjuta
det, enligt Conventionen om dess uppsättning
detta Manskap tillagde underhåll, såsom
nu yrkad t blifvit, och Befälet genom antingen
minskning i dess antal , eller på annat af Kgl.
Maj:t i Nåder pröfvadt sätt, i mån af tillgångar
ne, försättas uti de Lö.ningsvilkor sorn erfordras,
och tillgången inom Stats-Summan medgifver:
Hvilket vördsamligen öfverlemnas till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 7 Maji x§t8,
N:r 221.
Riksens Höglofl. Ständers Stats -Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande, angående Regleringen
af Hushållningen vid Strömsholms
J3 74 Stats-ZJtskottets Betänkanden.
Kungsgård, samt dervarande St ut er i-In
rättning,
X anledning af gjorde anmärkningar vid StatsUtskottets
den 11 sistledne Mars afgifne Upåtande,
angående Hushållningens reglerande vid
Strömsholms Kungsgård samt derstädes varande
Stuteri-Inrättning, hafva samtelige Riks-Stånden
till Utskottets åtgärd återiemitteradt detta ä*
rende.
Desse anmärkningar äro föranledde af Herr
Ofverstens och Riddarens Tersmeden* inom Utskottet
gjorde senskildte anförande och uppgift,
huruledes vid beräkning af Strömsholms Kungs,
gårds revenne i Hö och Spannemål m, m., det
befunnes att vid en så ringa försäljning af Hästar
derifrån» som under de senast förflutne 7
åren kunnat göras, i anseende till ovanlig mor-»
tal i 1 é bland Hästarne, Staten årligen skall hafva
på Stuteri-Inrättningen haft en förlust, som
uppginge till öfver 40,000 R:draf hvad Kungsgården
bordt gifva i afkastning, och hvarföre
Herr Öfversten för sin del trott, att tillstyrkas
borde, det ombyte af Styresman för Stuteri-Inrättningen
matte göras, hälst orsakerne till
det så ofördelaktiga resultatet af hans förvaltning
ej kunde igenfinnas uti någre förhållanden
i afseende på sjelfva regleringen af Hushållningen
vid Kungsgården. I anledning hvaraf
åtskillige Ledamöter inom Stånden ansett en
Större uppmärksamhet i denne del böra fästas
vid Statens förlust samt den åtgärd närmare
förberedas, hvarigenom densamma må forekom
-
Stats-Utskottets Betänkanden, 127 &
inas, än sorn uti det af Utskottet afgifne yttrandet
skedt; Hvarförutan och då den utomordentliga
dödlighet å Hästarne, sorn visat sig
vid Strömsholm visse år, syntes härleda sig från
brist på skicklig Häst-Läkare’, samt denne brist
dessutom, så väl vid Flyinge Stuteri uti Skåne,
som ock i allmänhet fordrade att anstalter inom
Riket vidtagas till Veterinalrf" konstens eller
Häst- och Boskaps samt hemtamda djurs
skötsel och vård, då de af sjukdomar angripas,
det blifvit af Herr Presidenten m. m* v. Schultzenheim
jemte flere Ledamöter framställt såsom
Varande af mycken angelägenhet, att berörde
kunskaps Inhämtande uppmuntras och understödes
genom nödige medels anslående af Staten
och att såsom bemäldte Herr President vidare
ådagalagt en Inrättning mätte på allmän bekostnad
vidtagas, hvarest Veteriqalre » konsten
i alla delar kunde så i theoretiskt sorn practiskt
hänseende inhämtas, så att skicklige Lekare danades:
Sko'ande Kongl. Sundhets-Collegium äga
sig uppdragit i dess Instruction att befordra
Veterinaire-kunskapen och dess användande, så
att endast medel till de utgifter och kostnader,
sorn härvid fordras böra utses; och hvarom Utskottets
Utlåtande alltså nu blifvit äskadt.
Uti det afgifne yttrandet, angående Ströms,
holm, har Utskottet anmärkt den af Håndliq»
garne befunne ovanliga afgång utaf Hästar, och
den ringa Summa, sorn genom försäljning deraf
de senaste förflutne åren kunnat vinnas, saint
af sådane skäl tillstyrkt Riksens Höglofl. Stan»
der, att hos Kongl, Majit i underdånighet anhålla
om Dass Nådiga åtgärd till befordrande
Stats• ZJtsiottets Betäntanden.
af en sadan närmare til'?yn och vard vid Stuteri-Inrättningen
, att densamma måtte uppfylla
ändamålet och i detta hänseende låta anställa
arne Besigtningar hvarje år till utrönande a£
förhållandet; Men en beräkning i ziffran af dea
minskning i afkastningen, sorn genom Hästarnes
afgång uppkommit, ansåg Utskottet icke kunna
med tillfriditlig säkerhet uppgöras, emedan
Stuteri-Inrättningen, hvartill denne Kungsgårds
revenuer äro anslagne, synes ej kunna gifva en
mot Hö- och Spannernnls- tillgången i penningar
beräknad, svarande inkomst genom Hästförsäljning,
enar Stuteriets vidmakthållande för
dms bufvudsaktiga ändamål att befordra god
Hast-afve! i kringliggande orter, för att spridas
inom den öfriga delen af Riket, fordrar att de
gamle och oduglige Hästarne årligen utmönstras
och afyttras, hvarefter de, sorn återstå att
aflåta och för hvilka någon inkomst egenteligen
kati påräknas, icke kunna vid antagandet af det
högsta rnöj iga pris gifva en afkastning i penningar,
som uppgår mot Stuteriets revenuer.
Uti någon närmare Undersökning örn or*
sakerne till det ofördelaktiga Resultatet af Stu*
teri Skjötseln eller den sig visade större afgång
pa Hästar vid Strömsholm under den senast
förflutne tiden, har Utskottet hvarken kunnat
eller bordt sig inlåta och följaktligen ej eller
i något bedömande om Styresmannen för Stuteriet
ma böra ombytas; hvilket på Kongl.Majus
Nådiga bepröfvande ankommer, men likmätigt
90 5. i Regerings - Farmen icke tillhörer Rik£®ns
Ständers åtgärd»
Stats- Utskottets Betänianden.
Beträffande åter de med anledning af förhållandet
på Strömsholm, utaf Herr Presidenten
tn. m. von Schultzenheim, jämte flere Uedamöters
inom Riks - Standen gjorde framställningar
om- behofvet af Veterinaire kunskapers större
befordran till danande af skicklige Uäkare i
denna konst; så har Stats-Utskottet med afseende
å hvad härom blifvit grundligt och med
sakkännedom ådagalagt, nogsamt funnit att berörde
vetenskap fordrar större uppmuntran och.
understöd än hittills varit deråt lemnad inom.
Rikethälst utom den i Skara gjorde privata
stiftelse för ändamålet, någon undervisnings-anstalt
i denne väg icke finnes samt de enskildte
bemödanden, som till bristens ersättande för öfrigt
skjedt, icke eller tillräckligen svara emot
behofvet. Och har på grund häraf samt då utaf
de vid 1815 års Riksdag på Stat uppförde
10,000 R.dr årligen till Kongl. Maj ts Nådiga
disposition i och för sådane föremål sorn tillhöra
Medicinal - Verket och Uäkarevården i allmänhet
äro odisponerade nära 5000 R:dr Banco,
som härtill kunna påräknas, hemställer StatsUtskottet,
det Riksens Höglofl. Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att den
åtgärd måtte i Nåder vidtagas, hvarigenom Veterinaire
konsten närmare befrämjas, antingen
genom understödjande af de Personer, som derom
sig redan vinnlagt eller de nya anstalter,
som i detta hänseende kunna finnas mäst tjenlige
och berörde tillgång på medel härtill
medgifver.
Hvad sluteligen angår Riksdags-Fullmägtigen
Wessings från Vesterås I/än andragande,
1278
Stats-Utskotteis Betänkctttderti
huruledes för Betäckningen vid Strömsholm äf
Allmogens Hästar skall blifvit llppuren ert för
dryg betalning*, sa utgör detta ett ämnet sorti
icke tillhörer Utskottets yttrande, utan äger deri)
som trot Sig blifva i denne del högre taxerad
än vederbör, ätt Sådant å behörigt stal e till
rättelse anmäla. Hvilket alt vördsammeligen
öfverlemnäS till Riksens Högloft» Ständers bSs
pröfvande; hvarvid ert Ledamots sörskildte ytt*
iande bifogas»
Stockholm den 7 Maji i 8 i 8-
Utdrcig af protocolleti hållit hos RtksetiS
Höglof, Ständers Stats <■ Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 1
Maji 1818.
Uti, den till Höglofl, Utskottets åtgärd återremitterade
frågan angående hushållningens reglerande
vid Strömsholm samt förvaltningen af
der varande Stuteri - Inrättning, uppläste Hett
Öfverste Kammar-dunkaren rit, m. Friherre A*
delsvärd ett serskildt yttrande af följande innehåll:
^Hindrad
att deltaga uti dé ofverläggningar,
som, inom Höglofl, Utskottet föreVarit innan
det återremitterade Betänkandetj om Strömsholms
Stuteri afgick till de respective RiksSrånden,
anhåller jag såsom Ledamot af deri
Commitée hvilken grundlagt organisationen vid
nyssnämnde Stuteri, att få yttra mina tankar i
afsende å det serskildta anförande en värd Ledamot
Herr Öfverste Tersmeden afgifvit, hvil
-
Stät$'Utshottets Betiinkandént iS79
ket Uti alla Riks-S"anden värkat Betänkandets
återremitterande, och vid hvilket jäg anser rnig
pligtig att göra några påminnelser, samt rätta
åtskilliga misstag de där visserligen emot Herr
QfvCrstens afsigt torde hafva förvillat allmän*
na omdömet i detta ämne.
Uti den Vid , början af ahförarldét Uppgjorde
Calcul till utrönande af det ofördelacktiga.
förhållande sorn visar sig emellan Stuteriets inkomster
och dess afkastning upptages ibland de
förre:
1:0 Ln summa af 31,226 hö, hvilken
likväl bordt lefvereras för år 1817, men hvaraf
ännu intet influtit, emedan större delen af
Arrendatorerne, under förebärande af oförmögenhet
att den utgöra, genom underdåniga böneskrifter
hos Kongl. Majtt anhållit om befrielse
derifrån. Desse 31,226 £li hö ärö alldeles
icke påräknade till utfordringen för det antalhästar,
hvilka efter faststäld Stat böra vid
Strömsholn underhållas, och den i Calculen der«
före påräknade Summa, hvilken i sin mohn bidrager
till det mindre gynnande resultatet lärer
således derifrån böra utgå
med R dr Banco ----- 5,204.: — —-
2:o Anser jag beräkningen af
ett medelpris till 5 R:dr Banco
för en Tunna Hafre vara för högt
Upptagen Och bör nedsättas till 4
R:dr, hvadan en ytterligare minskking
i Summan upkomrner af * i>3°7
2:0 Ar väl sant, att Stuteriets
beteshagar utgöras af 764 Tunland,
inen då deribland flere im
-
12 80 Siats-Utskottets Betänkandett*
pedimenta af* Skog beväxtä och
stenbundna backar finnas, kvilka
icke titti afkastning kunna skattas
lika sorn elen öfrige Jorden, tror
jag det vara öfverclrifvit att beräkna
dessa i händelse af utarrendering
till 40 6f£ på Tunn-1
landet; jag styrk»-s så mycket mer
i denna öfvertygelse då ärfarenheten
visar att nu varande Arrendatorer
af ängar, Icke komma
ut med de af dem ingångne vilkor
af dels 40 €tt» dels ock endast
35 £t£ hö, och 8 kappar Hafre
på Tunnlandet, utan antingen
råka i obestånd, eller nödgas af
egne tillgångar fylla bristen. Af
denn anledning anser jag dessa
lägenheter icke kunna beräknas
högre än till 30 ftt på Tunnlandat,
deraf åter en minskning i
den påräknade Summan uppkommer
af - * - - 1,273: — —'*
• Summa R:dr Blco 7,784: —1- ■—‘
Då nil sistnämnde Summa subtraheras ifrån
den uti Herr Ofverste Tersinedens Calcul såsom
inkomst af hela Egendomen uppförde Summa
af 45,887 R:dr återstår en Summa af 38,103
R:dt hvilket synes vara det högsta man hittils
kunnat påräkna om den samma efter vanlig I,andt«
bruks-metod varit förvaltad. Nu återstår att
Utreda huru stor afkastning Uti Hästar Stuteriet,
efter den af Committerade, föreslagna samt
Siats-Utskottets Betänk anderi* åssSij
äf Kongl. Maj:t gillade och faststälde Stat årligen
bör kunna lemna, och derefter jemföra den^
na afkastning med den, hvilken i sjelfva verket
ägt lum under de nästförflutne 7 åren.
Enligt nyss omförmälte Stat består Stuteriet
af 200 Hästar, deribland 16 Reskällare
(hvaraf 6 på Stuteriets bekostnad underhållas
vid Upsala Ridskola) 8b Fohl-Stoén, 2:ne Vat*
tendrngare, samt 96 Ung-Hästar delta uti 4
Cl asser af 1 , 2 , 3 och 4 åringar; den femte
Classen uti Staten påräknad till 35 St. utöfver
nyss uppräknade antal af soo Hästar, utgöres
äf de for året fallne fohl och hvilka således
alltid äro af ett obestämdt antal. När altså
hvarje Glass består af 24 Hästar, synes deraf,
ätt detta antal är det högsta som kan påräknas
att årligen utgå ifrån Stuteriet, och enär mati
t ill k a eftersinnar att af dessa 24 Hästar Stuteriet
först skall påräkna sin egen remontering»
hvilken uppå förenämnde antal af 104 äldre
Hästar icke kan antagas till mindre än io stycken
om året, så igenfinnes deruti orsaken hvarföre
1 bland de för året från Stuteriet utgående
Hästar nödvändigt måste vara ett antal äldre
Casserade, samt att då desse afdrages återstår
ungefärligen till försäljning de 15 Hästar hvilka
årl igen till ett bestämt pris af 200 Rldr styc4
ket böra till Kongl. Maj;ts Höga disposition
öfverlemnas.
Af Höglofl. Stats - Utskottets Betänkande J
grundadt uppå de Kongl. Commitéens handlingar
hvilka genom Nådig Remiss blifvit det afleinnade
synes att under de sistförflutne 7 åren
Bihang till Bi/nr.St, Fröt. 1317.jgig, 4:di Sami, N:r ari,
n 2* s
Stats-Vtskottets Betänkanden.
något mer än qi Hästar årligen utgått ifrån
Stuteriet, hvaraf likväl endast 7 stycken årligen
varit användbare för de Kongl. Hof - Stallens
behof, men åtskillige af de öfrige icke dess min.
dre till Cavallen - Officerare blifvit försålde.
Hå af hvad nu anfördt blifvit tydeligen visar
sig att 24 Hästar är hvad af Stuteriet årligen
kan påräknas, och 21 st. oacktadt en ovanligt
Stark mortalitet blifvit derifrån afiernnade, hemställer
jag vördsammast om missförhållandet är
så stort sorn Herr Öfverste Tersmeden sökt framställa
det. Vid uppgjörandet af en lika beskaffad
Calcul Som den Herr Öfverste Tersmeden
lagt till grund för sine beräkningar, utrönes
att hvar och en af de 24 Hästar som årligen
böra utgå, nödvändigt skola kosta Staten 1587
R'dr och att följaktligen då Inkomst-Summan af
39,103 R.dr fördelas på de årligen under loppet
af sist förflutne 7 åren afgågne 21 Hästar,
hvar och en af dem uppgått till ett pris af
I814 R.dr.
Ehuru en stor skillnad visar sig emellan
denna Summa och den af 6415 R:dr hvilken
af Herr Öfverste Tersmeden påräknas för hvarje
Häst, är jag dock långt ifrån att finna detta
resultat tillfrefställande men då erfarenheten
tillrätkeligen bevisat ett inga Stuterier, men
aldraminst de, som äro belägne uti de mera
Nordlige Climaterne, der Stall-fordring åtminstone
två tredjedelar af Aret måste påräknas, och
där Hästarnes utveckling inträffar ett helt år
sednare än uti de sydlige ; kunna utan betydelige
uppoffringar underhållas; och då Riksens
Höglofl. Ständer vid 1810 och 181 a års Riks
-
Stats-ZJtskottets Eetiinkanden.
dagar icke dess mindre ansett nyttigt och nödvändigt,
att till befrämjande och underhållande
af en god Hästafvel innom Riket, bibehålla ett
Sluteri vid Strömsholm; Anser jag dem härigenom
häfva samtyckt till denna uppoffring,
hvilken i jemnförelse med hvad i andra Händer
på dylika Inrättningar blifvit bekostade är
öbetydelig, och som är af ännu mindre betydenhet
då man afven tager i betraCktandé den
hytta söm tillskyndas kringliggande örtens innevånare,
genom tillfället att vid Stuteriet emot
fen tinga afgift få sine Stoén betäckte.
Jag kän icke förena min öfvertygelse med
dfen Herr Öfverste Tersmeden yttrat, att Strömsholms
ängarne öfver hufvud tagne gifva det
bästa Häst-hö, Deras sanka läde till det mästa
»hvid Mälaren) af hvilken de nästan aila år
till iner eller mindre del ÖfVérsVämmas, lembar
ett tillräckligt bevis att höet på desse ställen
mäste Vata af sämre beskaffenhet, Afven
fen del af hagarne, hvilka vid den nya regleringen
i öcb för närbelägenheten afsattes till
detta ändamål Utaf fordna ängar, lemna icke det
Smakande och närande bete sorn i synnerhet
"fcr tjenligt för uppväxande Hästar. Detta anter
jag Vata orsaken hvarföre man ej sällan
ter de unga Hästarne, Uti så beskaffade beten
där gräset ofra vid en alnS höjd finnes till det
frästa hedtrampadt, ändock vid mindre godt hull.
thuru denna olägenhet till en del kan afhjelpa
genom gräsets afslående en gång om Somfraren,
gör detta dock icke tillfyllest; Och tror
Jag mig med skäl kunna härleda den större
frortalitet hvilken Understundom inträffat vid
1284 Stats ■ Utskottens BetankanderC
Strömsholm dels ifrån de sanka beteshagarne;
dels ock från de mindre tjenlige Fölilungs stallen,
hvilka i brist af tillräcklige medel ännu
icke kunnat ombyggas.
Lika med hvad Riksens Ständer vid 1812
ars Riksdag stadgat, finner jag att till StuteriDirecteur
bör antagas en redlig, kunnig och
värdig man, men då jag icke kan frångå den
Öfvertygelse att Chefen för detta Verk äfven
måste förena grundelig kännedom om race
hästars behandling, och deras dresserande till
öe serskilta ändamål hvartill de finnas vara tjenlige,
nödgas jag äfven härutinnan skilja mig ifrån
hvad Herr Öfverste Tersmeden anfört, och
förklara att jag anser hvar och en Stuteri Styresman
hvilken icke förenar desse hufvudsaklig©
egenskaper såsom dertill högst otjenlig och
oskicklig. Lika litet kan jag äfven dela Herr
Öfverstens farhåga att Kongl. Commitéens upp1
lösning skulle hafva till följd Stuteriets förstöring;
tvertom tror jag att detta lika med alla
andra Verk snarare skall vinna genom en förenklad,
och deraf mera kraftfull Styrelse; A1‘
drahälst vid en tidpunkt då Stuteriet kan anses
i det närmaste hafva uppnått det af Riksens
Höglofl. Ständer åsyftade ändamål, och
nu befinnes så väl i anseende till hästars antal,
som deras godhet uti ett beständigt tilltagande.
Härhos bilagde summariske sammandra
af Häste - antalet vid innevarande års börj3
visar att utöfver det i Staten bestämde antal a
200 Hästar, 53 st. finnas af hvilka ©n stor &■.
under loppet af året kunna afyttra»-,
Ståts-Utskottets Betänkandent 128S
Hvad sluteligen angår nödvändigheten att
försöka ombyte af Styresman, blott af den orsak,
att den nu på stället varande mindre gynnats
af lyckan, så skulle jag emot en så beskaffad
principe, om den någonsin kunde blifva 'ett
ämne för Riksens Höglofl. Ständer eller deras
Utskotts öfverlaggningar, på det högsta protestera,
Stuteriet har blifvit styrdt enligt de af
Committerade föreslagne och af Kongl. Majit
gillade instructioner, ej mindre för Styresmannen,
än för hvar och en af de öfrige Tjenste*
männen inom Verket. Då nu desse blifvit vederbörligen
iakttagne, och Herr Öfverste Tersmeden
sjelf för öfrigt medgifvit, att hvarken
vanvård eller misshushållning kan Styresmannen
tillvitas, tror jag mig äga full anledning
att hysa det förtroende till Kongl. Maj-.ts Höga
rättvisa, att något beslut i detta afseende
icke fattas, förrän förhållandet vid en noggran
och alfvarsam undersökning blifvit fullständigt
utredt. Skulle vid densamma befinnas att felaktige
åsigter af ämnet vållat oriktige grunder
för Stuteriets Styrelse, lärer detta vara en omständighet,
för hvilka Committerade ensamt böra
ansvara, men alldeles icke Directeuren, hvilken
endast på stället varit verkställande, och
hvilken, efter min öfvertygelse, då först kan
anses skyldig till ansvar, då lian bevisligen vållat
någon skada genom öfverträdande af de honom
lemiude instructioner.”
Summariskt sammandrag af Häste - antalet vid
Strömsholms Stuteri den 1 Januarli i8lä«
Hingstar nyttjade till Reskällare st.
IS 86 Stcts-Utskottets Fetänkanden.
Do
D:o
vid Upsala Rid-Skol*
6
D:o
på extra
Stat * *
•» * ■»
1
Rori
que-Hingst
" “ 'B
•
4
]
D:o
födde år
1813 1 ira
Classen
4 4
- ■ -
D:o
D.o
1814 i 2;a
D:o •
-
4 0
D:0
D:o
1845 i 3te
J):o -
-
8
_
Do
D.o
1816 i 4 re
D-'0 *
m
4 5
- , r
D:o
D:q
1817 i 5-0
D:q -
m
22
—se-
Ston
Rärande och
Gall-Ston
“ » m
m
84
43
,
Stort födde |r
1823 i 4;a
Classen
•
—
D:o
D:o
1844 i
D:U --
•
43
—r~
D:o
D.o
1813 i 3;e
D.O -
5
D:o
D.o
1816 i 4:e
D;o 1
nr
s 7
D;o
U:o
4817 i 5te
D.o -
-»
f
48
Summa 353 st,
Och skulle detta yttrande, efter Herr Frii
herrens och Öfverste-Kammarjunkarens begäran
genom Protocolls - Utdrag bifogas Höglpfl. Ut*
•kottets Utlåtande i ämnet till Riksens Högi
lofl. Ständer. Ut supra,
Ex Protocollq,
C. Tunelius,
N:r 217.
Stats-Utskottets Memorial angående gjor*
de anmärkningar vid Stats-Utskottets
yttrande rörande regleringen af Staten
för Ullri osdahl.
tios Högvördige Präste-Ståndet har anmärk*
»ing blifvit gjord vid Stats-Utskottets Utlåtan*
Stats-Utskottens Betänkanden. 1*87
de den 5 sistledne Martti, angående regleringen
af Staten för Uliriksdahls Kongl. Lust-Slott, i
så måtto som den projecterade Pensions-anstalten
för Sex fattiga Enkor, ansetts böra fortfarande
bibehållas och icke såsom Utskottet tillstyrkt,
efter nu varande Enkornes afgång upphöra,
med då Utskottets yttrande i alla delar
blifvit utaf 3:ne Riks-Stånd bifallit, nemligen
af Högfofl Ridderskapet och Adelli den 4 sistledne
April af Vällofl. Borgare-Ståndet den yxle
i samma Månad samt af Hedervärda .BondeStåndet
äfven den 4 sistledne April , har något
vidare afseende å berörde anmärkning ej kunnat
emot 6g §. i Regerings-forrnen göras, än
att Utskottet får sådant vördsatnligen anmäla.
Stockholm deni 7 Maji 4818.
N;r 223.
Stats-Utskottets Utlåtande öfver anmärkningar
vid dess yttrande om Reparations-kostnaden
på Operahuset.
I anledning af gjord anmärkning vid Stats»
Utskottets Utlåtande af den 13 näs!. April an*
gående medels anslående för verkställde och
hädanefter skeende Reparationer å Operahuset,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln
till Utskottet återremitterat denna fråga. Men
emedan de öfrige ?,:ne Stånden nemligen
Högvördige Präste-Ståndet Vällofl. RorgareStåndet
och Hedervärda Ronde - Ståndet under
den i8;de si6tU Ap^il bifallit Utskottet» yt
-
|:88
Stata-Utakottets Betäniandert'.
rande, ty kan emot 6g §, i Regerings-forrnea
detta ärende till vidare handläggning icke upptagas;
Hvilket Utskottet får vördsarnligen an7
wäla.
Stockholm, den 7 Maji 181 g.
N;r 254,
Stats-Utskottets Memorial angående gjorde
anmärkningar vid Stats-Utskottets yU
rande om Löneförhöjning för Qommi•
nistrarne 1 Stockholm.
V id Stats-Utskottets yttrande öfver Herr Corn»
minister Berggrens motion om Lönförhöjning för
Comministrarne 1 Stockholm hafva anmärkningar
blifvit gjorde hos Högvördige Prest-Ståndet,’
som i anledning deraf återremitterat frågan till
Utskottets åtgärd; Men då berörde yttrande är
bifallet af Högloft. Ridderskapet och Adeln af
den 8 5 nästlidne April och af Vällofl. Borgare-Ståndet
samt Hedervärda Bonde-Ståndet den
18 i samma månad, kan Utskottet, emot 69 §,
i Regeringsformen denna fråga till vidare åtgärd
icke upptaga; Hvilket Utskottet får voidsamligen
anmäla.
Stockholm den 7 Maji 181&;
Stats-Utskottets Betänkanden. *289
JLr 225.
Stats-Utskottets Memorial angående frågan
om Löne-förbuttring för Häradshöf dingarne.
Sedan Stats-Uiskottet uti gemensamt yttrande
n ed Lag-Utskottet, af den 18 sistl. Mars ansett
sig ej kunna tillstyrka bifall å de hos Hög.
vördiga Preste- samt Vällofl. Borgare * Stånden
väckte motioner om Lönförbättring för Häradsliöfdingarne,
har Vällofl. Borgare-Ståndet genom
Protoeolls-Utdrag den 11 sisi. April återremitterat
detta Ärende till Stats-Utskottets ytterligare
åtgärd. Men som de öfrige Respective Stånden
nemi. Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Högvördiga Preste-Ståndet berörde dag och
Hedervärda Bonde-Ståndet den 151 samma månad
bifallit Utskottets yttrande, samt frågan altså,
likmätigt 69 §. i Regeringsformen är afgjord ;
så kan Stats-TJtskottet sig deruti ej vidare utlåta ;
Hvilket Utskottet skolat vördsarnligen anmäla;
Stockholm den 7 Maji i§i8.
N:r 226,
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Ut*
låtande, i anledning af Herr Stads«
Majoren och Rådmannen Nils Linu
ne lii Memorial o\n bidrag af Statens
medel dels till ftppränswng, dels till
ii 9* Stats* Utskottets Betänkan/len
gifva tillgång uti dess slutliga utlåtande oiä
Stat9*Begleringen.
Stockholm den 7 Maj iSi3.
Rikets Högloft. Ständers Stats-Ut skotts Utlåtande,
i anledning af Herrar Fullmägtiges
i Riks gälds-Cotti »ret genom
Memorial af den 13 April 1318 gjorda
förfrågan, i afseende pä räntan ä
Högstsalig Hans Majästäts Konung
CARL XIII:s uti nämnde Contoir ininnestående
Hemgifts-Capital.
U ti Memorial till Stats-Utskottet af den 18
nastledne April hafva Herrar Fullmägtige i
Biksgälds - Gontoi.ret anmält, huruledes Hans
Maj:st, Vår nu Begerande Allernådigste Ko*
nung, uti närlagde skrifvelse (Kitt. E.) af den
15 i samma tnånad i Nåder behagat Herrar
Eullmägtige tillkännagifva, att Hans Maj:t Nå*
digst uppdragit åt Herr Stats-Secreteraren och
Biddaren af Kongl. Nordstjerna Orden H. Battram,
att uppbära och qvittera innevarande års
forsta Qvartals Pränta af det Hemgifts-Capital,
stort Etthundra Tusen (100,000) B:d Specie*
hvilket Biksens Ständer, jemlikt Bi-Afskedet
af den 26 Januari 1779 och Biksdags-Beslutet,
anslagit åt nu mera Högstsalig Hans Maj:t Konung
CABL XIII, och hvilket tillfaller Hans
Kongl. Maj:t såsom Hess Adopterade Son och
Arfvinge: Och har Hans Kongl, Majit således
Stats-Utskottets Betänkandem 1293
af Herrar Eullmägtige i Nåder äskat, att tilL
Herr Stats-Secreterareri Battram, emot dess qvit*
to, utbetala förenämnde upplupne ränta; Anförandes
Herrar Fullmägtige, att de, i anled-'
ning häraf, låtit eftersöka och samla sådane
handlingar, hvilka om ifrågavarande HemgiftsCapital
kunna lemna någon upplysning, och af
hvilka följande från Herrar Fullmägtige blifvit
tils Stats-Utskottet öfverlemnade och härhos su|j.
Litt. A, B, C och I) bifogas nemligen:
1J0 Afskrift af Kongl. Maj ts Nådiga Bref
af den 18 Uecember 1780 till Hess och Bikets
Stats-Contoir och hvartill originalet derstädes
förvaras.
2:0 Afskrift af Kongl. Majtts Nådiga Bref
till Hess Biksgälds-Hirection , under samma dato,
tagen af en bland äldre handlingar i Biks»
gälds-Gontoiret funnen obestyrkt Copia; Tillag.;
gandes Herrar Fullmägtige härvid, att som
Kongl. Biksgälds-Hirectionen till Biksgälds-Contoiret
icke aflemnat några Original-Handlingar,'
hafva Herrar Fullmägtige låtit uti Biks-Archivet
samt Finance-Expeditionen af Konungens
Cantzlie eftersöka Conceptet till denna Hög»
Skrifvelse, äfven som något inför Kongl. Maj:t
hållet Protocoll, men hvaraf intet dera kunnat
igenfinnas.
3:0 Afskrift af Kongl. Biksgälds-Hirectio-’
nens utfärdade förbindelse, att till Hans Kongl.'
Höghet Hertig CABL af Södermanland årligen
utbetala Fem Tusende Biksdaler, likaledes tagen
efter en uti Biksgälds-Contoiret funuf» •»
bestyrkt Copia; och
M94
Siats-Utskottets Betan/tanden.
4:0 Utdrag af Riksens Högloft. Ständer*
Beslut af den »6 Januarii 177g.
Herrar Fullmägtige yttra, att af desse
Handlingar, tillika med de vid Riksgälds-Con*
toiret befintlige Räkenskaper, inhemta*, att, se*
dan Riksens Högloft. Ständer vid 1778 och 177g
årens Riksdag beslutit, att, såsom Hemgift till
då varande Hans Kongl, Höghet Hertig Carl
af Södermanland, till Hans Kongl. Majtts Hö*
ga disposition nedsätta ett Capital af Ett Hun*
drade Tusende Riksdaler Specie, hvilket Capital
för framtiden skalle blifva oförryckt, men
hvaraf den årliga räntan, efter Fern för Hun*
dra, till Hans Kongl. Höghet borde öfverlem*
nas, hafva de genom en serskild gärd härtill
beviljade medel, i den man de influtit, blifvit
aflemnade till Kongl. Riksgälds-Directionen och.
dit den sista lefvereringen, eller fyllnaden uti
100,000 R:dr år 1786 blifvit verkstäld.
Till följd afofvannämnde förbindelse, hvilken
Riksgälds-Contoiret sedermera, jemte öfrige
Kongl. Riksgälds-Directionens Skulder, öfvertaga,
är räntan ända till nästledit års slut
redan utbetald, samt bör, efter Herrar Fulltnägtiges
tanka, äfven för innevarande år utgå,
ända till Högstsalig Hans Maj:t Konung CARE
XIIIls Dödsdag eller den 5 nästl. Februarii.
Men ehuru berörde Hemgifts-Capital, efter
sistnämnde dag, synes böra, jemlikt nu gällande
Grundlagar, hemfalla till Riksgälds-Fonden
samt någon ytterligare utbetalning af räntan,
således ej eller äga rum, hafva dock Herrar
Fullmägtige trott sig böra detta förhållande hos
Stats-Utsioltets Betänk anden. 129^
Stats-Utskottet anmäla och Utskottets föreskrift
härutinnan afbida.
Vid öfvervägande häraf, har Stats-Utskottet
för sin del väl ansett räntan å merberörde
Hemgifts-Capital böra fortfara, att af RiksgäldsContoiret
godtgöras, och Hans Majit Konungen
i underdånighet till handa hallas, Men då det
icke tillhörer Stats Utskottet, utan Riksens Högloft.
Ständer sjelfve, att stadga oCli förordna
om hvad som rörer Riksgälds-Contoirets inkomster
och utgifter, har Stats-Utskottet i betracktande
af det skick, hvaruti saken blifvit af
Herrar Fullmägtige framstäld , funnit betänkligt,
att uppå Herrar Fullmägtiges gjorda förfrågan
lemna ett svar, i enlighet med Utskottets liärofvan
yttrade omdöme, enär detta svar skulle
komma att iklädas egenskap af en serskild till
efterrättelse gällande föreskrift; hvarföre StatsUtskottet
skolat, jemte anmälan af förhållandet,
till Rikets Högloft. Ständer vördsamligen hemställa,
om icke Stats-Utskottet kunde få sig upp*
dragit, att meddela Herrar Fullmägtige det
svar, att räntan å ifrågavarande Hemgifts-Ca*
pital nu och hädanefter kommer att utgå från
Riksgälds Contoiret med Fem Tusende (5000)
R;dr Banco årligen, samt, efter Reqvisition,
Kongl, Majit i underdånighet tillhanda hållas.
Någre Ledamöters serskilda tankar bifogas,
Stockholm den i? Maji rgi8.
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den i2 Maji
1818.
a3 9& Statir Utskott elg Betänkanden3
C
D. Vid justeringen af Stats-Utskottets be»
slutne Utlåtande i anledning af Herrar Full*
mäktiges i Riksgälds-Contoiret gjorda förfrågan
angående Räntan å Högstsalig Hans Majrst Konung
CARR Xlllts uti nämnde Contoir innestående
Hemgifts-Capital, yttrade Herr Landshöfdingen
m. m. Friherre Cederström: ”Sorn öfverlämnandet
till Rikets Ständers afgörande af
frågan om utbetalande af räntan på Högstsalig
Konungens Hemgifts-Capital till nuvarande Konungen,
förutsätter att Rikets Ständer skulle
äga rätt afslå Utskottets tillstyrkande af denna
räntas utbetalande, så kart jag ej annat än emot
detta Utskotts beslut protestera, emedan frågan,
ifall möjligen tvist skulle uppstå om dessa medels
vidare utbetalande, måste af Domaren, ej
af Rikets Ständer afgöras.
Herr Professoren Fo-rSsell ansåg skrifvelse
endast böra afgå till Herrar Fullmäktige i
Riksgälds-Contoiret med anmodan om räntans
fortfarande utbetalande, emedan frågan Icke tillhörde
Rikets Ständers pröfning.
Herr Öfverstc-Lieutenanten Friherre Nordin
förklarade: ”att efter dess åsigt af detta ämne
vore det samma ej af den beskaffenhet atf
tillhöra Riksens Ständers pröfning emedan o»
»tridigt vore att räntan å förenämnde Hemgifts-Capital
bör utgå till Högstsalig Konungens
rätts-innehafvare.
Och skulle dessa serskilda yttranden enligt
begäran medfölja Utskottets Utlåtande till Rikhet#
Högloil. Ständer. Sem ofvan.
.Ex Protocolloj'
L. G. af Sillén*
StatS-UtskottetS Betänkanden* 12 97
Litt. A.
Utdrag of Sveriges Rikes Ständers Beslut
po A!i männel Riksdagen i Stockholm
dell 26 Januarii i779»
i 3 §, 4 mörn.
-—"V^ldarfi och då Vi med serdeles fägnad
förnummit, att Hans Kg!» Höghet Hertig Carl
af Södermanland sedan Vår senaste sammanvaro
blifvit förmäld med en allmänt Vördad Prinsessa,
lika med Hans Kongl. Höghet härstammande
af den Store GUSTAF Vasa, har väl den
böjelse hos Oss blifvit yppad, ätt yttra samma
fägnad geridrti Utgörande af någon till detta tillfälle
lämpad Hemgift; Men af den öfvertygelse*
att allmänna gärder, såsom en Väsendtlig
del af Kronans rätt, bero af Kongl. Maj:ts Nådigste
disposition och höga tillåtelse, och således
icke böra dragas till andre och afskildte
ändamål, samt att, utom Kongl. Maj:ts Egen
dertill gifne Nådiga anledning och hvad till
Kongl. Maj:t Sjelf utgöres, en med Kongl.-Majit
så nära förbunden Riksens Arf-Furstes Giftermål
är det enda tillfälle, hvarvid AT ens vågat
Utbedja Oss ett sådant Kongl. Majus Nådigste
tillstånd, håfve Vi genom underdånig Skrifvelse
förut derom trott oSs böra anhålla, att sedafl
Kongl. Majit detsamma täckts lemna, beslutit,
att såsom Hemgift för Hans Kongl. Höghet
Hertig Carl, till Kongl. Majus Höga disposition
nedsätta ett Capital äfvétl af Ett Hundrade
Tusende Riksdaler Specie, som för framti*
llihang till RikS-St. Pråt, itij Wi.
2gS Stdts-Utskottets Betänkandeti:
den blifver oförryckt, men hvaraf den löpa'nde
årliga Räntan till Hans Kongl. Höghet öfver»
lemnas,
Vidimeras,
C. Sylvan,
Litt. B.
GUSTAF med Guds Nå de 9 Sveriges, Gat
hes och Vendes Konung &c. &c.
Vo
V Ir ynnest och Nådiga benägenhet med Gud
Allsmägtig, Troman, President; Så ock sarntelige
Ledamöter uti Vårt och Riksens Stats-Contoir!
Som VI i Nåder för godt funnit att de
medel, hvilka efter Riksens Ständers Bi-afsked
af den a 6 Januarii 1779 och Riksdags - Beslutet,
blifvit anslagen för Vår älskelige Herr
Broder Hans Kongl. Höghet Hertigen af Sö*
dermanland, må såsom étt oförryckt Capital ga.
ras fruktbärande igenom Vår Riksgälds- Direc.
tions försorg; Så är härmed till Eder Vår Nådige
vilja och befallning, att I dessa medel, i
den mon de inflyta, insätta i Banken för räkning
af Vår Riksgälds-Direction, som nu tillika
undfår Vår Nådiga befallning, huru dermed vidare
kommer att förhållas. VI befalle Eder
Gud Allsmäktig Nådeligen. Stockholms Slott
dea 18 December 1780.
GUSTAF.
J. Liljencrantz,
Till Ståts-Contoiret angående disposition af
någre Hans Kongl. Höghet Hertigen af Söder-,
Qtanland anslagne medel.
t Stats* Utskottets Betänkandenl *299
Med Höga Originalet lika lydande, betygar
C. Hejdenborg,
Vidimeras
C, Sylvan?
Litt. C.
GUSTAF med Guds Nåde9 Sveriges9 GÖ.
t hes och Vendes Konung &c. &c. zVc.
Arfvinge till Norrige samt Hertig
till Schlesvig-Holstein & c. &c.
v.
V år synnerliga ynnest och Nådiga benägenhet
med Gud Allsmäktig, Troman, Herr Grefve,
Vårt och Rikets Råd, Cantzlie - President j
Academie - Cantzler, Riddare och Commendeur
af Våre Orden; Så ock samtelige Ledamöter i
Vår Direction öfver Riksgälds» Fonden;
Som, likmätigt Riksens Ständers Bi-afsked
af den 26 Januarii 1779 samt 13 §. i Riksdags-Beslutet
af samma dato, Ett Hundrade Tusende
Riksdaler Specie blitvit såsom ett stående
oförryckt Hemgifts - Capital till Vår Nådiga
disposition anslagne, hvaraf den årligen belöpande
Räntan tillkommer Vår älskelige Herr
Broder Hans Kongl, Höghet, Hertigen af Södermanland;
Och VI i Nåder funnit att detta
Capital säkrast och lämpligast hos Eder kah göras
fruktbärande, till hvilken ända VI nu jemväl
anbefalle Vål t Stats - Contoir att desse medel,
i den man de inflyta, i Banken för Eder
räkning insätta; Så gifve VI Eder sådant härrned
i Nåder tillkänna, jemte befallning, att I,
®a fort och i den mån förenämnde Gapital af
Jjoo Stats-Utskottets Betänianden.
Etthundrade Tusende Riksdaler Specie eller ni*?
gon del deraf blifver för Eder räkning i Banken
insatt, derpå beräkneu och godtgören Fem
Procents årlig Ränta, hvilken I håfven att, årligen,
emot Qvittence, aflemna till Hans Kgl,
Höghet Hertigen Sjelf, eller den , å Hans vägnar
blifver befullmäktigad till samma Räntas
uppbärande samt emedlertid nu häröfver och i
jemnlikhet härmed en behörigen af Eder underskrefven
försäkrings-skrift till Hans Kongl.
Plöghet Hertigen aflemna. VI befalle Eder
Gud Allsmäktig synnerligen Nådeligen.
Stockholm* Slott den iS December 1780.
GUSTAF.
J. Liljencrantz-.
Vidimeras
G. Sylvan,
Litt. D.
om, likmätigt Riksens Ständers Ei-afsked, dateradt
den a 6 Januarii 1779» samt 13 §. i
Riksdagsbeslutet af samma dato, Etthundrade
Tusende R:dr Specie blifvit, såsom ett stående
oförryckt Hemgifts-Capital till Kongl. Majus Nådigste
disposition, i underdånighet utsedt och
anslagit för Hans Kongl. Höghet, Svea Rikes
Arf-Furste Hertig Cari. af Södermanland, hvaraf
årliga Räntan kommer att till Hans Kongl.
Höghet öfverlemnas; och Kongl. Majit, genom
Bref till Dess Riksgälds-Direction under den 18
December 1780 i Nåder befallt och förordnat,
Ståts-Utskottet» Betänk andert'.
»3 01
att förrberörde Capital, i den mån det inflyter
och af Kongl. Stats - Contoiret anordnas, må i
Banken för denne Kongl. Directionens räkning
insättas emot Ränta till Fem för Hundrade om
året, sorn till Hans Kongl. Höghet aflemna*
bör, jemte skriftelig försäkran om berörde Räntas
riktiga betalande vid hvarje års slut; Alltså,
och till underdånigste följe deraf, varder
härmedelst på det kraftigasie försäkradt, art, så
fort ofvarinärnnde Capital 100,000 R:dr Specie
eller någon del: deraf blifver för Directionens
räkning i Banken insatt, den derföre belöpande
Räntan å 5 Procent osn året i proportion
af Capitalets storlek och tiden, då det blifvit
insatt, som här nedanföre för hvarje gång, tillika
med Interesse - Betalningarne kommer att
antecknas, skall till Hans Kongl. Höghet Hertigen
Sjelf, eller den, Hans Kongl. Höghet
dertill, å Sine Höga vägnar, täckes befullmägtiga,
riktigt och ovägerligen emot behörige Qvitteneer
utbetaldt varda nu och framgent intill
dess Kongl. Majit derom annorlunda i Nåder
täckes förordna, hvilket med behörige underskrifter
och det i Kongl. Directionens brukliga
Sigill, bekräftas. Stockholm d.
På Kongl. Riksgälds-Directionens vägnar
(L. S.)
Ulric Scheffer.
J. Liljencrantz. Joh. Ruther. O E. Lagerheim.
Sv. Fjellman. Jac. Svanhals.
Vidimeras
C. Sylvan.
Stats-Utskaitets Betänkande».
Litt. E.
CARL JOHANs med Guds Nåde, Svertriges,
Norr iges. Göt hes och Vendes
Konung,
Var ynnest och Nådiga benägenhet med Gud
Alsmäktig, Troman, Tjenare och Undersåter,
samtelig® Fullmäktige uti Riksens Ständers Riks-!
gälds-Contoir! VI vele härmed i Nåder underrätta
Eder, att VI uppdragit Stats-Secreteraren
och Riddaren af Vår Nordstjerne- Orden H*
Battram, att uppbära och qvittera innevarande
års första Q vartals Ränta af det Hemgifts - Capital,
stort Ett Hundrade Tusende Riksdaler
Specie, hvilket Riksens Ständer, jemnlikt Bi-afskedet
af den 26 Januarii 1779 och RiksdagsBeslutet,
anslagit It Vår Högtälskelige Herr
Fader, Glorvördigst i åminnelse, Hans Maj:t
Konung CARE XIII och hvilket tillfaller Oss
såsom Högstbemälte Hans Maj:ts adopterade
Son och Arfvinge,
VI äske således af Eder, att J till StatsSecreleraren
Battram, emot dess Qvitto, utbetalen
förenämnde upplupne Ränta, VI befalis
Eder Gud Allsmäktig Nådeligen,
Stockholms Slott den 15 April 1818,
GARL JOHAN,
II. Battram',
Ståts-Utskottets Betänkandet *3°S
Eikheten med den till Herrar Fullmäktige
1 Riksgälds-Contoiret ankomne Höga Skrifvelse r
betygar
S. Ekecrantz'.
Vidimeras
C. Sylvani
N:r 229.
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af gjorde anmärkningar
vid dess yttrande och förslag
om Stats- och Riksgälds -Verkens behof,
som genom Allmänna BeviIlningen
skola fyllas.
I anledning af gjorde anmärkningar vid StatsUtskottets
den 1 i denne månad afgifne förslag
och uppgift om den summa, som för Stats- och
Riksgälds-Verkens samfäldta behof erfordra*, att
genom allmän Bevillning utgöras, har Höglofl.
Ridderskapet och Adeln återremitterat ärendet
samt meddelt de deruti gjorde erinringarne.
Utskottet hade uppgifvit, det en tillökning
erfordrades af 250,000 R:dr å den summa, hvarmed
Stats-Verkets behof skola utaf Allmänna
Bevillningen fyllas och hvilket belopp alltså
skulle öka denne Bevillning; men dervid hafva
Herr Cederschöld, P. G., Herr Grefve Spens,
C, G. och Herr Friherre Boije, Ludvig, på anförde
skäl-anmärkt, att den summa af 750,000
3 3Q4 Stats Utskottets Betänkande»,
R:dr som finnes upptagne att inga till Riksens
Ständers Bank, såsom Ränta och Capital-afbetalning
på dess fordran hos Stats - Verket, syntes
kunna och brira minskas med förenämnde 250,000
R:dr och Stats-Verkets ökade behof sålunda fyllas
utan tillökning i den Allmänna Eevillningen
; Förmenande Herr Ceilerselwi rf, att dä ingen
amortering af Bankens Sedelstock skall ske
med den dit ingående samman, ulan densamma
åter bör Utgå i röråsen, det vöre tjenligare,
att, genom berörde minskning, bereda lättnad
för de skattdragande och deremot inställa de
utlåningar från Banken till motsvarande summa,
som nu tillgodo komma Fastighets - ägare;
Men Herr Grefve Spens och Herr Friherre
Boije hafva trott, att den vid sisla Riksdagen
vidtagne utlåoings-anstalt ina böra orubbad till
1820 fortfara samt att emedlertid genom ser-*
skildte tillgångar hos Stats-Verket, eller en derefter
lämpad Finance- Reglering, kunde vinnas
utväg för den ifrågavarande tillökningen. Och
har för öfrigt Herr Lagmannen Grefve Gyllenborg
erinrat, att Stats - Utskottets Förslag icke
detaillerade de behof, hvartill den uppgifna
tillökningen i bidraget för Stats-Verkets utgifter
erfordras; i anseende hvartill Herr Grefven
ansett förslaget ej böra under öfvervägande tågås
förr än det slutliga Betänkandet om StatsRegleringen
på det hela inkomme; äfvensom
Herr Grefven äskat, att fullständige uppgifter
örn Stats-Verkets alla tillgångar af öfverskottsmedel
eller andre Fonder först måtte afgifvas,
samt de till Utskottet aflåtne Remisserne af
Riksens Ständers Herrar Revisorers Berättelse
Stats-Utskottéts Betänkande».
om Stats-Verkets förvaltning och Räkenskaper
för de föregående åren skyndsamt besvaras lill
upplysning i berörde, med flere hänseenden.
Hvad nu angår förstnämnde anmärkning,
att nemligen den erforderlige tillökningen af
250,000 R:dr för Stats-Verket måtte påraknas
af Bankens 750,000 R:dr får Utskottet förklara,
att enligt dess gemensamt med Bancn-Utskottet
afgifne Utlåtande och Förslag, angående Finance
- Regleringen, har någon förändring eller
minskning uti inbetalningen af berörde summa
till Banken ansetts icke förenlig med Riksens
Ständers förut tagne beslut härom så i anseende
till Bankens ställning sorn penninge - rörelsens
upprätthållande i fastställd ordning; hvarföre
ock ifrågavarande behof eller tillökning i
och för Stats-Verkets utgifter, såsom oberoende
af nämnde inbetalning och förhållandet dermed
desto mindre nu på föreslaget sätt kan undvikas,
som sådant förutsätter en på andre grunder
uppgjord ny Finance-Reglering, hvarigenom
den förre skulle hufvudsakligen rubbas.
Beträffande åter Herr Lagmannen Grefve
Gyllenborgs erinringar, får Utskottet upplysa, att
den uppgifne tillökningen i Bevillning* - summan
grundar sig på beräkning af Stats-Verket*
utrönte behof och vid denne Riksdag ansRgne
nya utgifter, hvilka förekomma att bestridas årligen.
De öfverskotts - medel, sorn för de föregående
åren uppkommit äro jemväl påräknade
till bestämda utbetalningar för en gång och
lemna ingen öfverskjutande tillgång eller möjlighet
af förminskning uti det nu uppgiine till
-
i306 Stats-ZJtskottets Betdnkanden.
ökade bidrag af Bevillningen; Hvilket det snart
afgifvande Sammandrag af Stats - Regleringen i
sin vidd kommer att upplysa. Och skall Utskottet
för öfrigt, sedan de omständigheter, som
uppehållit besvarandet af Reinisserne angående
Herrar Revisorernes Berättelser nu mera blif*
vit undanröjde, så fort sig göra later häröfver
afgifva yttrande! Hvilket allt Utskottet får vörd.
samligen tillkännagifva samt att de öfrige 3:00
Respective Riks-Stånden den 8 i dnnne månad
godkändt och bifallit Utskottets ifrågavarande
Förslag och uppgift af Bevillning* - behofvet»
Stockholm den 15 Maj 1818.
N:r 230.'
Riksens Höglojl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående en del af
Kongl. Hof - Statens öfvertagande pä
Rikets Allmänna Indragnings-Stat.
rJ- ill Riksens Ständers Stats-Utskutt har Kongl.'
Maj:t i Nåder täckts aflåta följande Remiss med
dervid fogade Handlingar! ’’Kongl. Maj:t vill
härmed hafva till Rikets Ständers Stats-Utskott
öfverlernnat hosföljande förslag till IndragningsStat
för Kongl. Majlts Hof; Och gör Kongl.
Majit sig förvissad, det Rikets Ständer lära af
vördnad och kärlek för Högstsalig Hans Majit
Konungens minne, ej underlåta, att vid detna
ärendes granskning, fästa afseende på de skäl,
sorn tala till förmon i synnerhet för de å be«
Stäts-Utskottets Betänkandet %3°7
rörde Stat uppförde Personer, hvilka tillbragt
en mer eller mindre lång tid i Högstsalig Hans
Maj:ls Konungens och Hennes Majit Enke-Drottningens
enskilda tiensu Stockholms Slott den
55 Martii 1818.
CARE JOHAN.
C. Klintberg.”
”Underdånigt Memorial 1
Till Eder Kongl, Majit får jag härjemte
i j underdånighet öfverlemna den IndragningsStat
för Eders Kongl. Majits Hof, hvilken på
de af Eder Kongl. Majit i Nåder anbefallde
grunder blifvit upprättad för att, med Rikets
Ständers begifvande på Riks-Staten öfverllyttas.
I ett ögonblick så afgörande för alla de
Personers utkomst och timeliga välfärd, som på
berörde Stat blifvit uppförde, förbinder jag af
kärlek till den Konungs minne i hvars tjenst
de varit, på hvars Konungsliga löften de förtröstat
och hvars Nåd de aldrig förverkat, samt
af min pligt, som deras flerårige förman och
vittne till deras b&mödanden att uppfylla sine
skyldigheter, att dem till Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga beskydd i djupaste underdånighet anmäla.
Rikets Ständers uppmärksamhet kan det
troligen icke undfalla, att inträde* i en Konungs
enskilta tjenst, likasom i Statens, inger trygga
förhoppningar att så länge man ej, genom sitt
Uppförande, blottställer sig för deras förlust, f^
bibehålla åtminstone de hufvudsakligaste af de
1308 Stats-Utskottets Betänk anden.
förmåner som åtfölja sådane tjenster. Dock synes
en större rättighet, i detta afseende tillhöra
de Embeten och tjenster > som åt följde af
arbete och mödor, äfven inom Ringare kretsar,
under en lång tjenstetid, medverkat till det
helas fortgång och upprätthållande; Och det är
i stöd af denna anmärkning, jag vågar till Eders
Eongl, Maj;ts synnerliga Nådiga behjertande
framställa j;ne åldrige och trogne Tjenare, HofCasseuren
Pihl er och Bokhållaren vid Ekono*
mi-Contoiret Berger, af hvilka den ena tjent
nära 40 år och den sednare 27, begge med ut*
mätkt redlighet, ordning och nit,
Slockholm den 24 Mars 1818*
H. H. von Essen,
Em. Kuylenstjerna.
Till Kongl. Maj;t i underdånighet.”
Indragnings - Staf.
Till deras Maj, släten Uppvaktning
0ch Betjening hörande Em-  beten och Sysslor,
Banco.
Hos Konungen.
Cabinetts-Kammarherren General * Majo-  ren m. ro. Grefve Gustaf
Mörner 300: — —
Öfverste kammar*
Junkaren m. m. Grefve
Carl Löfvenhjelm 300; — ■—
nr. m. G. Modée 300: — —
900
Transport
1 900
—
—
Stats- Utskottets Betärikanden.
Transport
Kammaxtjenaren G. Hjertzell 350: — —
D. Dahlgren 350: — —
J. Beulenveg 3 0: — —
Kammar-Lakejen Nilsjon 150: — -**-
Löparen Akerström
Kammarhussaren Gréen
430: —
216: —
O. Liljeholm 216: —
216: —
216: —
216: —
216: •—
216: —
216: —
Si6: —
216: —
Jägaren P. Samuelsson
D. Aspman
Lakejen Högmark
Malmberv
Öberg
Westerberg
Elfgren
Hejdenberg
Hos Drottningen.
Öfver Hofmästarinnan Grefvinnan C. C.
Stjerneld lödd Gyllenstolpe
Stats-Frun, Grefvinnan Mörner, född
Modée 400; —* —
Grefvinnan Silf.
versparre född Sparre 400: — —
Hof-Fröken Friesendorff 300: — —
C. von Schutzer 300: — —
U. Wachenfelt 300: — —
M. Koskull 300: — —
Öfver Kammarherren, Generalén
m. ro. Grefve C.
Strömfelt
Kammarherren m. m. Friherre
E. Cederström 250: — —
Friherre S. Sparre 250: — —-
Kamroar-Pagen P. G. Kuylenstjerna
Kammar-Lakejen J. Norberg 250: — —
P. Sjögren 230 — —
Transport
1309
1310
Stats-Utskottets Jietänkanden.’
Transport
Garderobs.Betjenten Spongberg
Till förvaltningen hörande
Embeten och Tjenster,
Kongl. Maj;ts Hand.Secretefare CanUli
Rådet m. m. C. G. af
Leopold 850: —■>
Kongl» Majlis Hand-Secrete
raren
G. A. Lindblom 30Ö: —
Secreteraren vid Jägerie-Sta.
ten F. Widbom 215: — .
Hof- Contoiret.
Hof-Kämmerereren W. Allmark
7501 —- —
Hof-Casseuaen P. T). Vihlér goo: — —
Hof-Bokhållaren C. F, Hutn
bie
400: —
Kammarskrifvaren A. Fröling 550: — —
F. A. Meurk 250: — —
Contoirsskrifvaren C. A,
Hardtman ~175: — —
Vacktmastaren C. Kroll 150: — —
I»äkaré • Staten,
Förste Lif-Medicus, Archiatern m. m» C'
E. von Weigel 600: — —
Lif-Medicus m. m. M. Pontin 200: — —
Hof-Medicus i. P, Ekman 2oo: — —
9 34o]
12c
Hofförtärings-Staten.
Taffel-Betjeningen.
TaffeltHckaren S. Freiftiidt 2 Jo: — —
A• Boman 250: — —-
Transport 500: — —
1365
S77:
1000
14605I
Stats-Utskolteis Betänkandenl
1311!
Transport 500:
—
14605
—
Mundskänken F. Klander 200:
—
L. Hybner sjoot
—
—
Silfver-Kneckten E■ W ahl-
berg £00:
—
—
E. Styberg 200:
—
Tvätterskan C. Österlund 100:
—
—
Drängen G. Skärström 100.
—
i5fo
Skafferiet.
Skafferi - Förvaltaren 0. C.
Brunlöf 2Q0:
—
C. £f. Holm 200:
—
—
Skafferi-Betjenten A, Hessel-
gren i5o:
—
-
Betjenten för Inköpen IT.
F. Holmgren 100»
—
— *
Drängen N. Wahlberg loo:
—
Tvätterskan Fr> Schmidt 50:
800
—
—
Källaren.
Källare-Förvaltaren Arosin I50:
Drängen C. F. Westerberg 100:
250
—
'
—
Köket.
Mäster Kocken *?. Schmidt 300:
Kocken C. G. Engström Soot
—
—
jf. Rosenqvist 200:
—
J. Stångberg 200:
'
C, A. Lindström 20ö:
'
Koks-Gossen C. G, Bruun 75:
—
Tvätterskan C. Fernström 100:
—
S. Brunlöf loo:
S. Kargström 100:
Köksvaktaren J. Hammarlof 75:
Nobelius 75:
Brängen J. Westerberg 100:
—
—
Transport
1SSS0
—
—
13 1 2 Stuts- Utskottet«> B. tänkanden.
Transpoit
18880
HofFörtärlngs Redogörelse
Conto i fet i
Ioventaiie-Förvaltaren Sun-
din 500: — —
Bokhållaren C. B. Bergar 400: — —
Ekonomieskrifvaren F. Fri-
stadt '-50: — •—*
G. Tsilander ijof —
Karmmmardrärg f. E. Nor-
berg 100: — —
15ÖÖ
Husgeiäds* Kammaren.
Kammererare!) och Husgeråds - Förvalta-
ren J. E. Forsstrand 600: — —
Tapetseraren Strengberg 150: —*•—
Husgerådsdriifigen J. Wahl-
ström 5 er. ■— —
jf. Siderberg 50: —
P. Edberg 50. —
J. Qvickström 50: — _
950
JCläd-Kammarén.
Kammererare?) C. J. Bask 500:
Skrifvaren Bäman Soot
Kammardräpgen Lindqvist 75:
775
Ijif“ Rust ka mina ren.
Lif.Ruatmiiataren C. M. RnoS
i5°
Hof-Capellet.
Capellmästaten, Professor Du*
Pu*s 350: ,  —
Concertmiistaren C. F. Miiller 2y J —
Primier Violonister C. We-
sterdahl 233* '
'Iraoport 7331 — —_
22255
Ståts- UtsHotiets Éttänhandeti.
i S 13
i
Transport 733:
2W55
-•
-
9nmier Violisten Berggren 133'
*—
M. Salomonsson 133:
—
C. Romin ' 133:
—
-
p. Öhman 133;
—
G. Adam 133:
Secund Violiaten J. 0. Fur*
Stenhoff loo:
—
3. Preusmark loo:
—
ff. G. Ströman 200:
—
A. Bervald 100:
C. Nystrom 100:
—
—
G. Zetterström 100:
—
C. G. Scherber 100:
—
Alt Violsten C. f. Redde-
vigh 100:
—
—i
X. Lofgren 100:
J. F. Bervald loO:
—
Frants Bervald 100:
—
Valtlhomisterj Hirschfeldt 133:
—
—
3- jf‘ Eaxel 13 3:
—
—
Biautspclaren Conrad Prey- 133'
—
.
meyr 133:
J. D. Dille 133:
Hautboisten .8. fl. Crusell 233:
f. G. Maijer 133:
—
Clarinett BISsaren J. G.
Schätt 160:
j. D, Fräche 160:
—
Violoncell Spelaren G, Me-
gelin ' i 331
Carl Prey mayr 133:
E. LSfve 100:
—
Contra Basisten J- £)'•
Wirthe I33
C. J. FiSchet (Senior) 100
—
*
Basun Blåaaren A Braun 133
Frantz Preumayr 133
—
Transport 5064
—
—
02255
-
—
—
Bihang till Riks-St. Erot. 1*17.1*1*. 4-d* Sami N:r ttj. sfi
1314 Stats-Utskottets Fetänkanden.
Transport 5091:
Pukarcn G. Svanberg 100:
J. E. Kliinder loo:
Trumpetaren J. A. Fabian- 100:
A» Svartz 100:
C. A. Sauvage 100:
C. 3> W. Teuser 100:
3oh. Kluuth 100:
Georg Kluuth 100:
L. S. Appelberg 100:
C. G. Köhler 100:
A. Dammström 100:
A. Forssgren 100:
Capell-Drängen S. Englund 43:
A. Malmström 43:
23255
5971
HoF-Stall Slaten.
Berideren Stallmästaren A,
Ekstedt
G. L. Hak
C. A. Dalström
Fodermasken Wennerqvist
Vagnmästaren 3- Sjögren
L. 3• Bergland
A. Edlund enligt
Kongl Brefvet den 27
Mars 1817 extra Lön
Förråds Waktmästaren F.
Engström
Sadelkneekten E. Bauman
Lif.Kusken G. Kjellström
I if-Förridaren A. Witte
Hingstridaren G. Hartin
Höbindaren Staaf
Söderberg
Hackelse skäraren Söderström
Sundström
Portvaktaren Enberg
400:
400:
400:
300:
300:
300:
100! — —
256:
256:
366:
256:
256:
216:
216:
216:
216:
216:
4570
Transport 32796
St«ts~Utskottens Betänkänden.
Transport
Kof-Stallets Redogörelse Contoir
tammereraren 3' F. von
^ Koppel 550
Stal/j Skrifvaren 3• Lind 20O: *—
öfverste Kammar-Junkaren m. m. Hen
Srefve M. Stenbock iooO: — —
en af Rikets
Herrar f. d. Stats*Rållet
m. m. Herr Grefve F•
Wrede looo:
m. m Grefve
J. G. Oxenstjerna 1000
lofmarskalken , GeneralMajoren
m. m. Friherre
Bror Cederström 700:
|iof.Junk*ren Lt 3> v°n Röök 150: — —
Jnderstallmästaren C. Hest
feldt 352: _
Stats.frun, Grefvinnan Oxenstjerna, född
Hadenstjerna 40Ö:
Grefvinnan
Frölich fodd Ruth 400:
Grefvinnan
0/ Wetterstedt född De
Géer 400
Grefvinnan
Taube född Bollet 400
Grefvinnan
Ruth född Modée 400
Grefvinnan
Ramel född Beckfries 400
iof«Stallmästaren m. m.
Grefve Frölich 1040
lof. Stallmästaren m. m.
Friherre G. W. oon
Schwerin 440:
Transport 1480:
32796
750
4203
2400
40148
J1316 Seats-Utskottets Betankandenl
Transport 1480: — —
Understallmästaren C. Bruse 333: — —
C. B. Gethe 333: _ —
Kammartjenare!! J. Wack»
lin 350: -» —
Frisören J. Kruse 350: — —
Förste Kammar. Frun U.
Martinau 150: — —
S. Martinau 150: — —
Lif-Tvätterskan C. M. Söm
der mark 50: —
Hof-Lakeijen Thelin loos — —
0, Forssberg 100: — —
Löparen J. Dittling 7^; — _
Silfverkncckten E. Wähl•
strom 110: — <—
Mundskänken P. Ljung»
ström 366: —
Källare-Drängen Å. Åstör 45: — —
Köks.Mästaren L. Carltons 350: — >—
Kocksgesäilen M. Qvist 100: — —
Secreterare!) 0. U. Nauchoff loos “ —
iiingstridaren L. Moselius 105: — —
J. Moselius 24. —
Lif-Kusken E. Bergström 133: — —
Llf.förridaren J. Berg loos — «.
Kusken N, Ljungberg go: — —
Höbindaren E. Bergström 80: — tMora
Kungsängs vaktare 7*
Johansson 3: —«> —
Ängsholms Dito P. Lundgren 3: — —
Falkonärmästaren C. von Harn 348= 8* t
Hof - Jägmästaren von Gri
Renstedt
100: — i—
Hof.Jägare G. von Nan} tjog: 43. J
Hof-Trumpetaren 7- G. Jäger
76: 32» —
Kammarhussaren C. Ohman 100: — —
Inköparen J. C. Carloander loos — —
TnusiÉ>ort 5,74st: xs. t
40148
Stati-Xitakotiiii BefåriSaniim *3*7
Transport 584?! 12» *•
40I4S
-kocken €, F. Flaisant 200: — —
Ekonomieskrifvkien Baskman 15°: ™ -
6192
12
|l»e som eif Konung GUSTAF ien
Ill djei Hand - Gassa njutit Lö-
ner, Pensioner och Gratialer.
^esitlenten ra. tp. A» N. E-
dclcrants 3005 — —
10f- lunkaren W- 90» Ro-
senhem 200: — —
lammartjenaren S. Papillon 83: 16. —
5. Remy 300: — —
bmmar - Lakeyen C. G,
i Brandström loo: — —
Hof.Sccretöraren L. Hjorts-
berg iSh5 26. 8»
Grefvinnan Cederhielm Född
Stenbock 100: — "~
•petslsgerskan A. Carlberg 61: — —
1*99
4
De som af f. d. Konung GUSTAF
ADOLPHS Hand-Cassa undfått
Pensioner, Ärf'voden och Gratialer -
Öfverste Lieutensnten 7* M-
Nordencreutz l6fis 3?- —
kapitain 0 deist jernäs Barn 166: 32- —
Eibliothekaricn Stridsberg 166: 3*' —
Krigs-Rådet 0. Ahlström XÖ6: 32» •—
Lif. Gardes Församlingens
Kyrko-Råd 144: — —
Hof- Junkaren W. von Ro-
sen heim 100:—
Jungfru A. Nordstedt Sfi: 32, —
Fröken A- B. Roos 60: — —
Enkan L. Hohenhausen född
Nackrej 50: — —
Transport IO87: 10. —
4754
x
iji? Stats-Utskottets Betänkandeni
Stats-Utskottets Betiinkanden.
1319
lil
Transport J087: J-6,
Enkan E, Lidner född Hastfehr
Fröken
Juliana pan Gerdten
Volontairen Öhmans Enka
Fröken Gustafva Sabelhjerta
Jungfru Virika Bruun
Gardes-Soldalen Lindstrand
f. d. Fendrik Stenberg
Tvätterskan C. Blomberg
rr ~
io;
40,
24:
20:
12:
12:
90.
l?fj
4754°! 6
Kawmarhusarcn C. Öhman 20
Summa Bancq F.;di
_1482
4902?
10
Ilo
Vid handläggningen häraf har Stats-Utskot|et
tagit kännedom om de Allmänna grundet
»f Riksens Ständer vid 1809 och 1810 arens
Stats-Regleringar, likmätigt deras underdåniga
skrifvelse den 16 October sistnämnde åf blifvit
lagde för Löners och Pensioners åtnjutande
på Allmänna Indragntngs-Staten samt sedermera
följde, äfven då Högstsalig Hennes Majit
Enkedrottningen SOPHIA MAGDALENAS
Hof-Stat indrogs och uppfördes på nämnde Stat.
Och enär Kongl. Maj:t nu lärer vara betänkt
vidtaga en sådan förändring med Kongl, Hof'
Staten, hvarigenom ofvan bemälte dit hörande
Personer skulle komma att sakna aflöning vid
Kongl. Hofvet, och derföre äskat det de på
Rikets Stat varda öfvertagne; så och då dessse
personer härigenom skulle såsom tjenstfrie förbyta
deras egenskap från Löntagare å Kongl.
Hof-Staten till Pensioner vid Stats-Verket, har
Stats-Utskottet ansett dem i detta senare afseende
vara underkastade tillämpningen af de gif
-
te stadganden om Löners eller Pensjoners åtljutande
på Allmnänna Indragnings-Staten.
I följd häraf och efter öfvervägande af de
serskilte förhållanden, som förekomma vid regleringen
härutaf, har Stats - Utskottet trott sig
tora föreslå följande hufvudgrunder för densamma.
De personer som finnas till indragning
ifrågaställde böra härvid, i anseende ti l deras
>!ika egenskap eller vilkor m. m. olika betrakftas;
Och beträffande först Embete och Tjenstemän
samt Hof Fruntimret hvilka ingått i tjenst
id Kongl. Hofvet med hopp att dervid framgent
varda bibehållne, saint altså icke kunna
blottställas att sakna den utkomst de derstädes
'äntat och derföre icke uti Rikets tjenst eller
annorlunda sig boredt; så synes de i följd deraf
berättigade, att undfå pension, svarande mot
deras å Kongl. Hof-Staten innehafda Löner i
penningar men utan beräkning af andre förmaner
såsom Boningsrum ved , Ljus, utfordring
för Hästar eller Eqvipage, kostpenninfar
rn. m. samt med följande undantag och vilkor
nemi.
urno Att den Embels- eller Tjensteman
‘ärifrån uteslutas s>m äger eller erhåller Lön
eller pension på Rikets Ordinarie- eller Indragnings-Stat
eller ock på något Publikt verks
Stat, eller vid något af de Kongl, eller Fursteliga
Hofven varder bibehållen eller antagen , och der»
vid uppbär eller undfår Ilka eller högre Lön; Mea
om Löner, som sålunda innehafves eller erhål.
les, icke uppgår till det belopp hvartill pensio
-
I3i0 Stats-ZJtsiottits Betliniandqil
nen på Indi-agni ngs-Staten skull:? inanna att b8«
stiga, må öfverskottet åtnjutas 5. sistnämnde
Stat; och
sto Att hvrd åter angår Tiof- Fruntimret,'
de som förut åtnjuta motsvarande eller högre
pensioner å de förre Kongl, eller Furstlige
Hof-Staterne hvilbo på Rikets Indragnings-Stat
äro öfverflyttade, eller varda biJ?ehållne eller
hädanefter antagne vid något a: dö Kongl, elr
ler Furstliga Hofven, icke måga åtnjuta ifrågavarande
pension till större del än den samma
kan öfverstiga hvad de förut innehafva eller
hädanefter erhålla i Lön eller pension,
Vidare angående Betjeningen i allmänhet*
så finner Stats-Utskottet det ålder och tjenstetid
för dem utgöra grunden tili det understad
eller den pension sam dem må bestås., och at£
i likstämmighet med hvad som i dylika fajk
stadgadt blifvit och med pensions Författoingarne
i Allmänhet instämmer, följande torde böra
fastställas.
1:0 Hen som tjept Tjugu år må, utan afseende
på lefnadsåren, uppföras till åtnjutande
af fulla Lönen och den som Pension uppbära
så framt lian ej å Kronans eller Publikt Verka
eller å någondera af de Kongl, eller Furstelige
Hofvens Stater innehafver eller undfår Lön, i
hvilket fall, han lika med hvad rörande ämbets-
och Tjenstemän här ofvan är föreslagit»
uteslutes ifrån eller fråoträder ifrågavarande
Pension till större eller mindre del.
q:o Hen som uppnått en ålder af 55 åp
må, oansedt han blott 15 år varit i Hpf-Tjen
-
Stats-Utslottets Betiinkanden". 132X
stenj tillgodonjuta enahanda förmån med de uti
nästförestående punct upptagne.
3:0 Alla af denne Betjening söm tjent 15
ar och icke uppnått nyssnämnde ålder, undfå
i Pension blott hälften af deras innehafde Lön.
Men beträffande 4:0 de af den lägre Be"
tjeningen hvilka till tjenstehjon eller handtlaxi"
gare kunna räknas; samt icke uppnått nämnds
ålder eller 15 år varit i tjenst; så enär desse,
efter det deras tjenster, vid den Kongl,
Hof-Staten upphöra, kunna taga andre tjenstec
eller utvägar för sin bergning, men ej måga gåsom
Pensionärer för lifstiden belasta State-Verket;
anser Stats-Utskottet dem endast böra tilldelas
en Gratification svarande mot deras innehafde
Lön fran den tid tjensten upphört eller
Upphorer till innevarande ars slut, hvarutinnan
de hafva tillfälle att skaffa sig ny tjenst
eller annat näringsfång.
Stats-Utskottet har trott att Riksens Högloft.
Ständer hvarken finne lämpeligt eller för
sig möjligt att med erforderlig noggranhet, grundad
på kännedom af alla omständigheter , ingå
uti något individuelt reglerande af förevarande
Pensions-Stat; hvarföre Stats-Utskottet endast
till Riksens Högloft. Ständers bepröfvande
hemställer ofvan upptagne hufvudgrunder för
en sådan reglering; Och lära Riksens Högloflj
Ständer till Kongl. Maj.-ts Nådiga pröfning och
åtgärd i underdånighet öfverlemna, ett, efter
närmare upplysning om förhållandet med per-,
aonerne och deras vilkor, under tillämpning af
desse grunder låta reglera och på allmänna In^
dragnings-Staten uppföra den de! utaf nu an=j
*32 3 Stats-Utskottets Betänkandenl
rnäldte personer af Kongl. Hof-Staten, aom i
följd häraf finnes dertill berättigad.
För att likväl kunna ungefärligen beräkna
beloppet af den tillökte utgift å Rikets Indragnings
Stat, gom härigenom kan uppkomma, har
Siats-Utskottet, så vidt möjligt varit, inhämtat
hvilke personer af de nu uppgifne som förut
hafva Kön eller Pension på Rikets Stat, äfvensom
upplysning blifvit infordrad om Hof- Betjeningens
ålder och tjenstetid; Och vid en härefter
gjord beräkning har befunnits, att för dem
sorn innehafva Embeten eller Tjenster med
Eoner på Ordinarie Stat eller Pensioner på
Indragnings - Stat, bör en minskning i den föreslagne
Pensions - summan 49,022 R:dr 6 sk.
30 r:st. uppkomma af omkring 13,066 R:dr,
så att den föne nedsättes till 37,956 R:dr 6 sk.
10 r:st.; Men vid tillämpningen för öfrigt af
ofvanstående nu projecterade grunder, med nästa
års början då någre Eoner till hälften och
andre alldeles försvinna, komma beloppet att
vidare förminskning undergå.
De på Indragnings - Staten till det senast
förflutne året eller 1817 skedde besparingar
som för detta ändamål är o att disponera utgöra
en summa af omkring xo,ooo R:dr, inberäknade
hvad genom sedermera timad afgång blifvit indragit;
och härförutan har Stats - Utskottet vid
den nu verkställde Stats - Regleringen afsatt ett
belopp af 20,000 Ridr till fyllnad i behofvet
för öfvertagandet af ifrågavarande Pensioner,
så att tillgångar å nämnde Stat som härtill af
Kongl. Majit i Nåder kan disponeras utgör ett
sanimanräknadt belopp af 30,000 R:dr hvilket
Stats-Utskottett Betänk anden.
1323
Utskottet förmodar desto häldre blifva tillräckligt
från nästa års början då Regleringen häraf
skulle vidtaga, som dessförinnan ytterligare besparingar
troligen uppkomma, hvilka då blifva
att tillgå; Men för innevarande år, hvarunder
hela den uppgifne personalens aflöning måste
bestridas af Stats-Verket från och med den tid
densamma upphört eller upphörer att utgå af
Kongl. Majits Hofhållnings-surnma, erfordras serskildte
medel; Och då denna utgift icke kan
närmare beräknas, än att o,m indragningen af
alla dertill uppgifne personer antages vara skedd
den x sistl. Aprill då Hans Majit Konungen
»kulle tillträda nämnde Hofhållnings - summa,
borde Nio månaders aflöning eller tre fjerdedeiar
af Pensions-summan utgå från Stats-Verket;
så och enär förhållandet härmed beror på
närmare’ utredning lära Riksens Höglofl, Ständer
finna lämpeligt att anslå denne utgift uppå
Sistlidet års öfverskott å Stats-Verkets intrader.
I öfrigt och då det ej kunnat undfalla
ftats - Utskottets uppmärksamhet att bland de
personer som äro upptagne på den erhållne Indragnings-Eistan
finnas någre för hvilka, i likstämmighet
med hvad Riksens Ständer vid bestämmandet
af Indragnings-Statens grunder förklarade,
undantag nu skäligen torde äga ruin
från tillämpningen af desse grunder, har Utskottet
hvad angår Herr Öfver - Kammarherren
m, m. Grefve Strömfeldt, Herr Captgli - Rådet
af Leopold samt Herr Hof-Medicus L. P. Ek*
man, hvilka dels genom mångårig tjenst vid
Kongl. Hofvet och derunder upphunnen högre
ålder, dels serskild förtjenst af Fäderneslandet
3JS4 StatS-TJtskoUets Betänkandeni
och dels utmärkt omsorg och bemödande ut|
Högstsalig Konungens tjenst synas berättigade
till Riksens Ständers välvilja trott sig böraE
härvid hemställa det Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet hos Kongl. Majit anmäla dem^
att för sin- lifstid varda bibehåll ne vid deras
nu innehafvande Konform aner, såsom Pansto»
ner, utan afseende derå att de förut åtnjuta eli
ler om de hädanefter erhålla Löner på Rikets
•eller något publikt Verks Stat. Hvilket alls
dock vördsammeligen öfverlemna® till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvände.
Stockholm den u Maji igi8>
N;r 2 31.'
Riksens Höglofl. Ständers Stats •Utskotts
Utlåtande, i anledning cf Kongl. Mqj;ts
Nådiga Skrifvelse, rörande Ofversteindelningen
vid f. d. Östgötha Cavab
leric-Regementes användande till åflo»
ning för en Fält •Marskalk eller General.
XJnder den 7 i nästledne månad har Kongl;
Maj:t behagat till Riksens Ständers Stats - Ut'
skott aflåta följande:
I’Utdrag af Protocollet Öfver Krigs*
Ärenden, hållet inför Hahs Kongl.
Maj:t uti Stats-Rådet, der Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen äfven
var tillstädes, den 7 April 1818.
Stats-Vtskottets Betänkandeni
Närvarande:
Hans Excellence Justitise-Stats*Ministern Hers
Grefve Gyllenborg.
Hans Excellence Stats - Ministern för Utrikes
Ärenderne Herr Grefve von Engeström.
Deras Excellencer Stats-Råden,
Herr Grefve Rosenblad.
Herr Friherre Fleming och
Herr Friherre Lagerbring.
Stats - Råden,
Herr Friherre Cederström.
Herr Friherre Skjöldebrand och
Grefve Mörner.
samt
Tillförordnade Stats-Secreteraien Qviding.
Upplästes af Tillförordnade Stats - Secreteraren
i underdånighet ett, på Kongl.' Maj:ts
Nådiga befallning, författadt förslag tiil Kongl.
Majus Nådiga Skrifvelse till Riksens Ständers
Stats-Utskott, angående Öfverste - Indelningens
vid f. d. Östgötha Cavallerie-Regemente användande
till aflöning för en Fält • Marskalk eller
General; Och behagade Kongl. Majit, som, på
Sta*6-Rådets enhälliga underdåniga tillstyrkande,
gillade detta förslag, sådant det vid Protocollet
finnes bilagdt, i Nåder befalla att en,
med detsamma enlig Skrifvelse skulle på vanligt
sätt utfärdas och till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemna*,
Ex Protocollo.
Carl Cabr. Grip.”
Stats Utskottets Betiinkanden.
’’Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse till
Riksens Ständers Stats - U tskott,
angående Öfverste - Indelningens
vid f. d. Östgötha Cavallerie.
Regemente användande till aflöning
för en Fält - Marskalk eller
General Gifven Stockholms Slott
den 7 April i»i8.
C
^om Ofverste - Indelningen vid f. d. Östgötha
Cavallerie - Regemente nästa år af nu varande
Innehafvare kommer att afträdas, har Kongl.
Majit af Riksens Ständers Stats - Utskott velat
äska, att densamma med åtföljande Boställen
och tilldelning, varder flyttad från Allmänna
Indragnings-Staten, der den nu är uppförd, och
till Kongl. Majus Nådiga disposition öfverlem*
nåd för att användas till Lön åt någon förtjent
i tjenst varande Fält - Marskalk eller General.
Kongl. Maj:t förväntar, det någre svårigheter
härvid så mycket mindre kunna möta, som af.
kastningen af berörde Inrättning icke ännu till
Stats-Verket ingått, och således ej hör vara
bland Statens inkomster påräknad, men den deremot
efter Arméens nya organisation för Genexalitetets
aflöning oumgängeligen behöfves.
Riksens Ständer lära med tillfredsställelse
iakttaga ett tillfälle, att bereda förbättrade vilkor
för de värdige Anförare, under hvilkas be«
fäl Svenska Krigshären alltid med trohet och
tapperhet uppfyllt Fäderneslandets fordringar,
då Kongl. Majtt redan å Dess sida till denne
Armées förmån och bästa användt 1,963,133
R:dr 16 sk. af sådane medel, sorn icke tillhört
Stcts-Utskottets Betänkanden. 13? 7
Svenska Stats-Verket, hvaraf 860,000 Ridr utgått
af de Fonder som tillkommit i följd af
Tractaten i Kiel, men de öfrige 1,103,133 R dr
16 sk. blifvit gifne af Kongl. Majus enskildte
tillgångar. Kongl. Majit förblifver Riksens Ständers
Stats-Utskott etc. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
B. C. Qviding.”
Stats - Utskottet har i anledning häraf inhämtat,
det Öfverste Indelningen vid f. d. Östgötha
Cavallerie-Regemente, såsom till indragning
ställd, blifvit vid 1809 och 1810 årens
Riksdag i likhet med alla öfrige Löner och Indelningar,
som komme att framdeles besparas
Staten, upptagen å Allmänna Indragnings - Staten,
samt utgör med Capitainskapet derunder
678 Ridr 21 sk. 6 r:st. indeldte jemte Öfverste
- Bostället Stora Tuna och Ryttmästare - Bostället
Egeby tillsammans f mantal.
Vid 1812 års Urtima Riksdag i Örebro
väcktes hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den Motion, att sedan vid förenämnde Riksdagen
det funnits nödigt, i anseende till StatsVerkets
belägenhet, att åtskillige Indragningar
i Arméep vidtogos, och de sorn i följd deraf
skedde vid Värfvade Arméen, för Officerarne
m O #
endast medförde rättighet att i Atta år åtnjuta
sine Löner, det äfven måtte bestämmas någon
viss tid för innehafvaine af de förut till indragning
ställde Indelningarne vid Adels-Fahnan
och f. d. Östgötha Cavallerie; Och Riksens
Ständer förklarade i anledning häraf, likmätigt
*3*3
Stats-Utskottets BetSnkandert'.
deras underdåniga Skrifvelse den 8 Aug läiaj
att de ansågo billighet och rättvisa fordra det
någon viss tid afven fastställdes för innehafvarne
af de till indragning bestämde indelningar*
Löner och( Boställen vid f. d. Östgötha Cavallerie
samt Adelsfab ne -Regementet, efter hvars
förlopp desse Lönförmåner ovilkorligen borde
till Stats-Verket indragas; Men då Riksens Stander
tillika funno, att härvid kunde förekomma
sådana omständigheter, hvilka förtjenade serskilt
afseende utan att i förhand kunna bedömmas,
ofverlemnade de i underdånighet till Kongl,
Maj:t, att, efter Nådig pröfning och befinnande
omständigheter, bestämma en viss och lämplig
tid vid hvilken de till indragning ställde indelningar,
Löner och Boställen vid nämnde
arne Regementer borde, utan afseende på innehafvarnes
afgång, befordran eller transport,
till Stats-Verket ovägerligen indragas.
Såsom Kongl, Majus Nådiga Skrifvelse nu
föranleder har ock sådant blifvit föreskrifvet, i
afseende på Öfverste-Indelningen vid Östgötha
Cavallerie, sorn nästa år kommer att utaf innehafvaren
afträdas. Och som det nu skulle strida
emot den af Riksens Ständer förut, vidtagne
och af Kongl. Maj:t i Nåder gillade åtgärd
om likväl denne Indelning ej blefve med nästa
år till Staten indragen och bespard för dess
i allmänhet ökade utgifter äfven under Indragnings-TituIn,
samt vidare anslag af Stats-Verkets
för behofven påräknade tillgångar, än redan
blifvit tillstyrkte) efter Utskottets öfvertygelse
ej äga rum i Statens närvarande ställnings
har Utskottet ansett sig icke kunqa föreslå na-.
StulS-Utskottets Betänkartdeti. i 3^'
götl förändring uti hvad angående ifrågavarande
Öfverste-Indelnings indragande och besparing
finnes af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer
stadgadt och förordnadt, Utan får StatS-Utskottet
deremot till Riksens Högloft. Ständer
hemställa om icke, da, så vidt Utskottet kunnat
inhämta, något förordnande, rörande de öfrige
■vid f, d. Östgötha Cavallerie och AdelsfahneRegementet
till indragning ställde indelningar,'
Löner och Boställen icke blifvit vidtagit om
Viss tid för innehafvarne att dem bibehålläj
Riksens Ständer i ändamål, att enahanda princip
måtte följas för alla dem, som finna sig uti
lika vilkor och belägenhet skulle finna lämpligt,
att med förnyande af deras cfvanberörde
Underdåniga framställning härom, anhålla att*
i likstämmighet med hvad som skedt i afseende
på Öfverste-Indelningen Vid f, d. Östgötha
Cavallerie, viss tid mätte bestämmas, inom hvilken
desse indelningar, Laner och Boställen böla
indragas, på det att desamma, hvarutaf dö
till Adels - Falman hörande sedermera blifvit
anslagne att ingå till ett Militair-Hospital, matte
för deras ändamål varda indragna sedan innehafvarne
tillgadonjutit den fördel härutaf^
Söm med billighet och rättvisa finnes öfverensstämmande;
Hvilket allt dock vördsamligen underställes
Riksens Höglofl; Ständers bepröfvaudet
Stockholm den 1?. Maji igx|.
a- ■ ..i
Éihung till Eiln-St. Prat. l'.dt Sami, Sf:r lif. ii$.
133® Stats-Utskottets Betänk anden'.
Nir 232-
Riksens Högloft. Ständers Stats * Utskotts
Memorial, angående Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse om Intraderne från
St. Barthelemy.
ir
JA-origl. Majit har I Nåder behagat, Under deri
22 December sisiledit är, till Riksens Ständers
Stats - Utskott aflåta följande Nådiga Skrifvelse,
angående dispositionen af de från Svenska Colonien
St. Barthelemy influtne medel: Uti deri
berättelse om användandet af de genom Riksens
Ständers Beslut år 1812 under Kongl. Majits
disposition ställde Inkomster fran Golonien St.
Barthelerny, hvilken Kongl. Majit den 2gj Junii
1815 till Riksens Ständers Stats-Utskott låtit
afgifva yttrade Kongl, Majit redan, uppå
de mäst grundade anled-ningar, den förmodan,
att dessa Inkomster icke skulle efter den tiden
kunna paräknas till lika belopp, sorn förut, och
således ej medgifva en fortsättning af alla de
Utgifter, hvilka genom dessa medel blifvit bestridde.
Detta har i sjelfva verket inträffat äfven i
vida högre grad, än Kongl. Majit då förmodade.
Breden emellan Stora Britanien och NordAmerikanskä
Bri - Staterne samt emellan förstnämnde
Makt och Frankrike, Holland och Danmark;'
återställandet af desse gine sistnämnde
Makters Colonier i Vest-Indien, den till St.
Barthelemy nära belägne Holländske Brihamtnen
Eustaches återupplifvande; en ny Brihamns
inrättande uti Franska andelen af St. Martin;
Siats-Utskottets Beiunkahderi. 3331
den stockning uti Norra Americas Vest-indiskä
Handei, söm följt på freden, med flera omständigheter
hafva vetkat én icke mindre hastig ari
betydlig minskning uti den Sveriska Coloniens
Handelsrörelse och de af densamma helt och
hållet beroende Inkornsterne.
Allt sedan April månad 1816 har nästan
intet öfverskott till Moderlandet influtit af CöIoniens
Intrader, och då én fortsatt utbetalning
t[värtaliter af de på Cassän förut arivisté ansenliga
Utgifter likväl ej kunnat undvikas, har densamma
SlUtligeri blifvit till den grad uttömd,
att utgifterna för innevarande års 2idra,‘ 3 dje
öch .fide Qvartal ej kunnat bestridäs, örn ej
Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen' af Egna
médel förskjutit det felande.
Kongl. Majit, sorri ej kurirtat förutse eri så
hastig förändring, hade emedlertid med nöje
Omfattat tillfällen att af deri behållning, sorn i
jririii månad 18I5 förefärtns samt äf de under
loppet af samma år och början af sistlidne år
influtne medel, till allmänna behof och nyttiga
inrättningar inörri Riket använda efterföljande
Summor:
Med Nådigt afseende .å Riksens
Ständers i anledning af
väckt mritiön om allmänna medels
anstående till Sveriska Theaterns
upprätthållande, uti Skrifvelse
åf den 4 Augusti 1815
gjorde anhållan, att Kgl. Majit
af hvad medel sorn hälst kunde
finnas lämplige och hvilka éj
vöro för bestämda utgiftef på
-
Stats-Utskottets Betänkandenl
räknade, täcktes låta anordna JSÖ
hvad som pröfvades för Tbeatrens
behof erforderligt, har
Kongl. Majit, då ingen annan
tillgång fanns, af Inkomsterna
från St. Barthelemy till detta
ändamål anslagit en Summa af
Trettio Tusende Fem Hundrade
(30,500) B,dr Banco årligen
att ifrån den 1 Augusti
samma år qvartaliter utbetalas,
samt på samma gång en summa
af Tjugu Fyra Tusende
(24,000) R:dr Banco till afbetalning
på Theatre-Cassans skulder.
I följe häraf ar till TheatreDi
rectionen utbetaldt:
!År 1815 för 5
månader . . . 12,708: 16 —
Till afbetalning
på Theatre-Cas
sans
skulder . 24,000: — —
— 1816 . . . 30,500: —• —
Till afbetalning
på Cassans skuld 20,000: — ■—
•— 1817 • • • 30,500:
—— 117,708
Till understöd för Uppfostrings
- Commitéen.
Fortsatt utbetalning qvartaliter
ä 2000 R:dr B:eo årligen:
Ståts-Utskottets Betänk and t ti'.
Är 1815 j:e och
4-.de
— 1816 . . .
■— 1817 . . .
1 000: — •—
20O0: — -—
2000: — —
Till underhåll af 30 Fri-Cadetter
vid Carlbergs Krigs Academie.
— Fortsatt utbetalning
qvartaliter å 7.50 R:dr årligen.
År 1815 3:e och
4;e Qvart. . .
— 1816 • •
•— 1817 isa och
2:a Qvart. . . .
3)7 5 0: —
7,500: —
3.750: --
Sedan utgifterne till detta
nyttiga ändamål ej längre kun
nät bestridas af Inkotnsterncfrån
St. Barthelemy, har Hans
Kongl. Höghet Kron - Prinsen
af Egne medel till Krigs-Aca
demiens Cantzler låtit aflemna
en för flere år tillräcklig Summa.
Till Landshöfdingen i Stora
Kopparbergs Län Järta, Extra
Lön. — Fortsatt utbetalning
ä 2000 R:dr årligen:
Är 1815 3:8 och
4:e Qvart. . , . 1,000: — -—
—- 1816 i:a och
2:a D:o .... 1,000: — —
Skillnaden eraehan
denna
5,000
15>ooo
J3 34 Stats-Utskottets Betänkan/len.
tra Eön och den
m
M
m
indelfa Eandshöf-
dinge - Rönen i
berörde Fän för
åren 1813, 4814,
1815 och forsa
hälften af 1816 4043: 39. n.
p.04?
39
Till understöd for Kongl.
Qantzi-Sty reisen s Rönings-St a t
a 300 R;dr årligen:
För år 1 § 16 . . 300: — —
— — 1817 . . 300: — —
r—
—
Till Pensioner åt en Emhgts
rnap, en Enka efter en Embets-
man och en Enka efter en Vakt-
mästare vid f. d. Utrikes och f.
d- Pommerska Expeditiunerne.
•— E°rtsatt utbetalning qvarta-
liter:
F"ör 1815 3:e och
4:e Qvart. . . . 331:
-— 1846 . . . . 662: — —
— 1817. . . . 662: — —
3.655
—
—
Utom ofvannämnde Sumrnpr
är utgifvet:
Till Resepenningar åt Em-
bets- och Tjenstemän, som dels
härifrån afrest till St. Earthe-
leroy-, dels derifrån till Afpder-
fapdet återkommit; Extra Rön
till en hemkommen Gouverne-
Stats-Utskottets Betiinkanden. 13 3 5
ments Pastor samt Pension
till en Invalid ....
Till aflöning för Colonial-Departementet
;
För 1815
och 4:0 Qvart, 857: 32* —
-— 181-6 . . 4,096:47. 9
— 1817» . 4.096:47. 9.
3,878
Arfvode för Indragningen
och Redovisningen af
JJarthelemyska medlen ä
JM R:dr årligen: för 1815.
j8iö och 1817 . . . .
Departements- Expenser
från 1815 till slutet af 1817
2 år ....... •
1,500
15°
*5
Pund
Stert
650
R:cq R:dr| 160,587
l6j 5j 650
Sedan sålunda genom de anförde Politiska
förändringarna i VestTndiska HandeiS-ställnin'
gen, Inkomsterne af Colönien blifvit så ansenligt
minskade och de förut bety dl ige öfverskju*
tande tillgångarne så medtagne, förnämligast genom
de, i anledning at Riksens Ständers förenämnde
anhållan till Theatpens upprätthållande
anordnade dryga utgifter, hvilka ensamme uppgått
till ett så stort belopp, att blotta räntan
deraf hade varit tillräcklig, att för alltid försäkra
de här förefallande egentliga adrninistrations-kostnadevne,
emot ali framtida brist, finner
Kongl. Maj;t med ledsnad Sig nu vara satt
i nödvändighet, att, så mycket möjligt är, in
-
i 536 Stat$'XJlsioitets Betänt andeni
skränka utgifterne endast till detta sistnämnde
behof, och således, åtminstone så länge de nu
varande Handels-förhållanden i Vest-Indien
fortfara, vara beröfvad den tillfredsställelsen,
Han hittills njutit, ätt af Colopiens Inkomster
bidraga till Moderlandets nytta,
Kongl. Majit förväntar således, att, or»
Theatern skall upprätthållas, nödige medel dertill
af Rikets Ständer måga anslås , hälst denna
Inrättning, endast betraktad under dess erikla
inflytande på Svenska Språket och Litteraturen,
icke hör kunna lemnäs utan det afseende, som
Natipnens stigande odling förtjena?-.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers
Stats - Utskott etc, ^
CARL,
G. af Wetterstedt
Hvad Kongl. Majit i Nåder täckts sålunda
gifva tillkänna om förhållandet med Intraderne
från St- Barthelemy de sistförflutne 2:ne åren
samt hvad derutaf blifvit till fördel för
Moderlandet användr, har Stats - Utskottet skolat
Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen meddela;
Hvarförutan Utskottet beträffande den X
sammanhang dermed stående frågan om nödige
medel till Theatern? underhållande nu afgifva?
serskildt utlåtande.
Stockholm den 12 Maj
N:r 233,
Riksens Högloft. Stunders Stats - Utskotts
Utlåtande s i anledning af Kongl. Majlis
Stats-TJtslicntets Betän&andeni *3 37
Nådiga Remiss angående Svenska Theatrens
underhåll.
Jemte det Kongl, Majlst uti Nådig skrifvelse
den 22 sistl. December tillkännägifvit huruledes
Inkomsterna från Colonien St. Barthelemy
blifvit sedan sista Riksdagen disponerade, och.
dervid, i anseende till desse intraders förminskning
förklarat, det Kongl. Majtst förväntade,
att om Svenska Theatren sorn härutaf de senare
åren erhållit ett bidrag af 30,500 Ridr årligen,
skall upprätthållas, nödige medel dertill
af Rikets Ständer måga anslås, helst denne Inrättning,
betracktad under d^ss enkla inflytande
på Svenska Språket och Litteraturen icke
borde kunna lemnäs utan det afseende, sorn
Nationens stigande odling förtjenade, har Kongl,
Majist geno/n Nådig Remiss den Gite uti den»
ne månad till Riksens Ständers Stats - Utskott
öfverlemnat ett af Theater-Directionens Ordförande
Herr Öfverste Karmriar-.Tunkaren och General-Majoren
m. m. Grefve Gust. Löwenhjelm i
underdånighet ingifvet Memorial i detta ämne,
så lydandet ”Eders Kongl. Majus Theaters närvarande
belägenhet tvingar mig att å nyo 1 underdånighet
vända mig till Eder Kongl. Majst
med underdånig anhållan om Eder Kongl. Majus
Nådiga bistånd.
Det är icke hufvudfrågan, nemligen deni
om Theafrens framtida ödes bestämmande, jag nu
ämnar vidröra. Derom har jag i mine förre
Memorialer lill Eder Kongl. Majist och till
Riksens Ständer mig utförligen så i Litterairt,
sorn i Politiskt, Moraliskt och Ekonomiskt a?-
J 3 38 Stats- Utskottens Betänkanden.
seende yttrat, och af Eder Kongl, Majs:ts Nåd
för Theatren samt Riksens Ständers upplysning
flämtar jag full anledning till den säkra öfvertygelse
att hvad i denna väg är möjeligt säkert
sker, och att hvad som icke sker är, i anseende
till tillgångarnes beskaffenhet, omöjeligt,
Men ännu kan det länge draga ut på tiden
•med Riksens Ständers definitiva yttrande och
ehvad beslut af deni till Theatrens förmon må
fattas, blifver dess verkan först ifrån och mgd
den lista Januarii 1819 beräknadt.
Emedlertid ser jag den tidpunct inne då
mine i Eder Kongl Maj:sts höga namn ingångne
förbindelser ej mer kunna honoreras och då
300 Personer, solli med hustrur och barn utgöra
öfver jooo de, falja i den bedröfligaste bela*
genhet.
Detta års j:sta Qvartal af St. Barthelemy*
Fonden är ännu obetajt och snart är det löpande
Qvaitaiet aftjent. Då inträffar Theatern*
vanliga tillslutande för Sommaren. Då upphöra
Recetterne och med dem sista möjeligheten
att ens lifnära de mäst behöfvande,
Val har mig blifvit sagt att anslagen på
St. Barthelemy-Cassan kunde upphöra, Men i
min magt har derföre icke Statt att nedsätta
Aflönings-Staten.
Det gifves en grundsanning ifrån hvilken
det är af vigt att utgå i hvarje fråga om Ther
atre-Reduction, den nemligen: att kostnaden ej
kan nedsättas fortare }Mn i den mohn Contracterne
utlöpa. Hvarje Summa större eller mindre, som
(dess förinnart afdrages på de 1815 beviljade an
-
Stats-Utskottets Betänkanden. »3 39 4
slag, uppå hvilka Directiun bordt bygga sine
palculer, tages affde tjenande och bryter confract.
Oaktadt det nit och jag yågar säga den
framgång, hvarmed jag nu i 6 år förvaltat detta
verk, hotas jag således att, utan min ringaste
förskyllan, befinna mig i en belägenhet,
lika smärtande för en Embetsman som TheaterSujetternes
belägenhet blir bedröfvelig och Förvaltningen
hotas med en villervalla sorn sedan
ej utan största svårighet och kostnad redes.
UturStåndsatt då, att honorera mine å Em.
betets vägnar ingångne förbindelser, nödgas
pag då öfvergifva mitt uppsåt att intill min afresa
till min post, behålla styrelsen öfver detta
verk, som jag likväl under närvarande crisis
gearia velat gagna. Jag nödgas jemte andra
JJirectören aflemna Räkenskaperoe och öfverlemna
Theatren med dess personal och inventarier
åt en af nyssnämnde oundvikeliga oreda,
pkad förstörelse,
Det är dock Eder Kongl. Majrsts Nådiga
afsigt och ofelbart äfven Riksens Ständers önskan,
att dessa olägenheter afvarjas, att Reductionen,
om den mäste ske, verkställes med den
p'anmä-isiga ordning, som afvärjer Coutracters
brytande samt personliga lidanden, och sorn af
denna interesspnta Nati pnal-inrättning räddar,
till mera gynnande tider, hvad frälsas kan.
Dessa föremål ernås alla, om endast anderum
kan vinnas att med lugn och öfverlagt systeme
företaga den pya organisation sora, i händelse
af Reduction kan finnas lämpeliq.
Min underdåniga anhållan är fördenskull,
det täcktes Eder Kongl. Majtst genom Nådig
13 4° Stats-Utskottets Betänkandtni
proposition till Högloft. Stats-Utskottet, anmoda
detsamma, att provisoriskt af öfverskotten
anslå nödige medel till betäckande af det uteTblefna
Rarthelemy-anslaget, minst till Innevarande
års slut.
btats-TJtskottet hade ock förut till upplysning
om Theatrens behof fått genom Hof-Cantzlers-Embetet
emottaga Herr Grefve Löwenhjelm*
den 29 sisth December afgifne Memorial, innefattande
fullständige uppgifter 1 detta ämne till
ådagaläggande deraf, att så framt Theatren skulle
kunna i sitt nuvarande skick bibehållas, en
lika summa årligen erfordrades som de senare
arén af Rarthelemysle intraderne erhållits samt
huruledes, äfven i fall af Theatrens upplösning
eller reduetion, betydlige summor blefvo nödige
till honorerande af ingångne Contracter med
Theatrens Sujetter och öfrige depenser som
blifvit gjorde i och för Theatrens förbättring
pela upprätthållande.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit
har Stats-Utskottet, ehuru inseende
Theatrens nyttiga inflytande och föremål i flere
hänseenden, likväl trott dess underhållande
vara beroende af de tillgångar som dertill kunna
finnas, utan att derigenom öka de Allmänna
utskylderne sorn Stats-utgifterne kräfva. Och.
Stats-Utskottet anser sig följagtiigen ej mindre,
i anseende till beskaffenheten af det bidrag Theatern
erfordrar i dess nu varande skick, än ock,
med afseende på Rikets knappa tillgångar, icke
kunna föreslå något årligt Stats-anslag af Riksens
Högloft. Ständer för detta ändamål, utan
att det må böra Öfverlemna» till Kongl. Maj:sts
Stats-Vtskotteis Hetänkandml
Nådiga pröfning och förordnande, hvad Herr
Grefve Luivtnhjelms Memorialer innehålla om
Theatrens Reduetion och så beskaffade organisering,
som med lillgångarne för dess bibehållande
öfverensstämmer. Men emedlertid och
då Theatren oförändrad förblifvit och fortfarit
under den förflutne delen af innevarande år,
i den förmodan, att enahanda understöd af Allmänne
medel som de näst föregångne åren erhållits,
skulle vara att påräkna, samt en fiy
Reglering af Theatren icke förr än med årets
utgång kan hinna vidtagas, har Stats-Utskottet
ansedt desse förhållanden, i afseende på Theatrens
Pe sonal oundvikligen fordra, att för
innevarande år en lika summa af 30.500 Rtdr
bör anvisas att uppbäras af Statens medel; Och
hemställer altså Utskottet, det Riksens Högloft.
Ständer i underdånighet öfverlemna till Kongl.
Maj t att utaf öfverskotten på Stats-Verkets intrader
för jnästl. år, i nåder låta utbetala ett
sådant belopp för detta år att till Theatrens
underhållande använda*, men sådant likväl under
det uttryckliga vilkor och förbehåll, att
Staten härigenom för alltid fritages från all vi.
dare förbindelse eller utgift för Theatrens behof,
än de från längre lid tillbaka dertill bestådde
4,500 R:dr samt 1400 R:dr för 200 famnar
Ved sorn till Kongl. Dramatiska Spectaclets
underhållande finnas å Staten uppförde: hvil
ket
vördsamligen underställes Riksens Högloft
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 12 Maji 1818;
1342
Stats- Utskottets Setänkänderi.
N:r 234.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Herr Borgmästaren
Norströms Memorial, angående bidrag
af Staten för Elementar-Skolan i risker
sundt
Uti till Vallöf!. Borgare-Ståndet irigifvlt samt
derifrån till Stats-Utskottef remitteradt Memorial
har Herr Borgmästaren C. F. Norström, såsom
Riksdags-Fullmägtig för Askersunds Stad;
fram stalt béhofvet deraf, att Lärärné vid deri
derstädes i senare år en inrättade E emehtar-Skola
måtte af Statens medel förses med någorl
förbättring uti deras nu Otillräcklige Löner ^
hvilka utgå af deri fond sorn enskildte Välgö'-  ienheten oell 1 synnerhet Askersund Stad sammanskjutit
för att åstadkomma oCh underhålla
denne Stiftning, som redar! skall ti lvunnit sig
ett allmänt och Väl förtjent förtroende; hvarjemte
Herr Borgmästaren likaledes hemstält,
att af Staten kunde bestås en stimma af .1,500'
R:dr till inköpande af erfordefligf hus för SchoIse-irirättningen,
hvartill hu skall finnas eri mycket
tjenlig ööh Välbelägen åbyggnad i Askersunds
Stad att för lindrigt pris kunna köpas:
^Förmenande Herr Borgmäsfarep att bifall härtill
så mycket häldre måtte vinnas, söm Riksens
Högloft Ständer rétfan vid förra Riksda-’
gen beviljat, det den Behagligtids förläningsSpannmål
sorn indrages, skalf användas till förbättring
i Skolas Lärarnes vilkor samt Uppfostjipgs-Committéen
jemväl föreslagit att igedtd
StcLtS Utskottets Éetänkanderit i 34 §
till Skölehus-Byggnader böra Vid regleringen af
Läroverken afsättas och bestås.
Vid bésvarandet af denne remiss får StatsUtskottet
åberopa dess afgifne Utlåtande öfver
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition Samt Uppfostrings-Cornmitéens
förslag, angåeende Läroverkens
förbättring hvarutaf inhämtas , huru otillräcklig
tillgång för detta ändamåls befordran,
den dertill anordnade Behagligtidä FörläningsSpannmålen
lemnat samt ätt ytterligare anslag
af Statens medel^ fordrats, mert hvilket måst
inskränkas till de angelägnaste behofven och
ej medgifvit den föreslagne Fonder! för Gymnasii
och Skolehus-Byggnader. Oeh då dessutom
ifrågavarande Elementar-Skola är en enskild
stiftning, grundad på de bidrag som dertill
varit att påräkna, ian Stats-Utsköttet följaktligen
icke gifva anledning dertill, att någre
Statens medel till detta Läroverks underhållande
anslås: hvilket dock Vördsamligen hemställes
till Riksens HöglofL Ständers bepröfvande,
hvarvid en Ledamots sörskildte tänka bifogas
genom Utdrag af Protocollet.
Stockholm den 12 Maj 181 8-
Utdrag af Protocollet, hållit hoS Rikets
Högloft, Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 1 %
Maji 1818,
S« D. Då Stats-Utskotfef biföll det författade
Utlåtandet öfver Herr Borgmästaren Norströms
Motion, om förbättrade Löner för Lärarne vid
den i Askersunds Stad inrättade Skola, samt
1344 Stats-Vtskottets Betänidndetll
om anslag af Allmänna medel till inköp af husl
för denna Inrättning, anförde Herr Korgmästaren
Norström skrifteligeti: ”Jag anser för tillfället
särdeles lyckéligt, att nyligen angående
jPubliqve Läroverken flere Herrar Ledamöter
med Varma känslor och grundelig erfarenhet
Upptalat nödvändigheten, nyttan och förinöneil
att hafva goda Läroanstalter samt den allmänna
undervisningens biträde framför den Private,
sjelf inskränkt för att kunna så lifligt och
öfvertalande uttrycka mig i förevarande lika
ämne, anhåller jag att allt sådant i minnet återföras,
då nu frågan är om ett obetydligt blott
för en gång och icke ärligt bidrag till förbättrande
Och utvidgande af ett godkändt, af åtskillige
Askersunds Stads Innevånare och deras
annorstädes bosatte anförvandter stiftadt
Läro-Institut, som Kongl. Maj 't i Nåder tillåtit
få kall as: Prints Oscars Elementäire-Schola,
Utom det, att denna Kongl. Nåd och Läraren
dervid tillagde dubbla tjensteår dén är sanctionerad
lill lika beskaffenhet med andre Publiqve
änskönt äldre inrättade, i synnerhet som dea
äfven leder till samma vigtiga ändamål, så ha&-  va Skolans Stiftare redan förklarat uti till Kongl*
Uppfostrings-Commitéen ställd skrift, det de ärcs
beredvillige afsäga allt hvad egentligen ian gifva
utseende af en privat Inrättning, samt till
Stiftets Kiskopp och Consistorium öfverlamna
bela Skole-Directionen och att Lärare tillsätta*
så framt af Allmänna Medel Skolehus får inköpas.
Afven förekommer härvid, att detta
Sr den enda uppfostringsanstalt där i Orten
finnes hvadan och då denne tillika vunnit för*
Stats-UtskottetS Betänkanden) i 34
troende genom den framgång undervisningen
derstädes haft, ej mindre i sedlighet än i alla
' till hvad Stånd sorn hälst hörande kunskaper,
densamma begagnas af mer och mindre aflägsne,
att Skole-atrymrnet icke tillåter alla deras
emottagande, som det åstunda, och ännu min
Idre
att, efter hvad nu tilltänkt är fullkomna
inrättningen med Gymnastiqve öfningar. Dec
är således icke i afseende på Staden där Skolan'
är inrättad, utan på alla andra villa sig
deraf begagna bidrag af Staten sökes till inköp
af ett rymligt Skolehus, för att kunna gifva
detta Institut den utvidgning hela orters behof
påkallar samt icke vara föranlåten endast för
bristande utrymme neka både emottagande af
de flere Elever, sig erbjuda och jemväl öfvandet
i Gymnastiqven så nyttigt det senare är
för ungdomens physiska danande. Om händelsen
gynnade denne motion med närvaro af dea
Vördade Kiskopp till hvilkens Stift denne Läro
anstalt hörer, hade jag varit förvissad ota
hans mer gjällande vitsord om dess ej mindre
behof för Orten, än sjelfva Inrättningens na
Varande goda och nyttiga beskaffenhet, utom
det att han kunnat väcka mera Uppmärksamhet
på detta till sina fölgder och värkningar på
framtiden betydliga ämne* men vågat dock göra
mig försäkrad, att den stora nyttan och föfDiönen
lätteligen inses emot den för Staten i inga
uppoffring begjäres, samt att följakteligea
.gunstbenäget tillstyrkes det understöd jag i mia
•Ödmjuka Motion på där utförligare grunder begärt,
då här icke är fråga om något årligen*
bihang till Riks-St, Trot, tiij-iHt, i’.de Samt, N:r ifs, 170.
Stats-UtskottetS Betiinkanden.
utan blott för en gäng till fullbordande af ett
uppfostrings Institut, sum flerestädes utona första
anläggnings-kostnaden , årligen fordrar större
summa och likafullt icke torde bättre uppfylla
sitt bestämda ändamål. Jag anhåller i föl.
je af att detta ödmjukast, att Tit. och Tit. täcktes
förena sig om vördsam tillstyrkan till Riksens
Höglofl. Ständer att med sådant enda bidrag
befordra detta ifrån sin början private och
inskränkta till Allmännare, mera gagneligr utvidgadt
och förbättradt Läro Institut för en betydlig
Landsort i den så angelägna och vigtiga
uppfostrings och undervisnings Vägen, hvarigenom
ifrågavarande inrättning äfven kunde komma
i tillfälle att göra sig värdigt det höga Namn
af Prins Oscars Elémentaire-Schola, som densamma
med Nådigt tillstånd fått benämnas.”
Och skulle detta yttrande enligt begäran medfölja
Expeditionen till Rikets Höglofl. Ständer.
Sorn ofvan,.
Ex ProtoColIo
L. G. af Sillén
N:r 235.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående reglering af
Post-Verkets Aftönings-Stat.
Genom Remiss den 23 sistledne April har
Kongl. Maj t i Nåder behagadt låta tillställa
Stats- Utskottets Betånkanden. i 3 *
Stats Utskottet åtskillige handlingar, angående
af Öfver Post-Directionert i underdånighet föfesagen
reglering af Post-Verkets Lönings-Stat*
hvarvid dels Vissé Lön-belopp, som Utaf Kongl.
Majit blifvit i Nåder heviljade detta Verkst
Tjenstemän skulle uppföras å Stat, dels förbättring
i Lönerne 'för en del Post-betjente samt nye
Löners och förmåners tilldelande äro pröjecterade,
dels Ock någon indragning af förut hestadde
Arfvoden skulle kunna göras; Och har tillförordnade
Stats-Reredningen Uti häröfver afgifvit
underdånigt yttrande i underdånighet tillstyrkt
desse förändringar och tillökningar, hvil-*
ka erfordra en summa af 2,764 R:dr".
Då Stats-Utskottet innan förevarande Nådiga
Remiss ärhölis, fulländädt Stats Regleringen
samt tili Riksens Höglofl. Ständer uppgifvit
den summa, som i följd déraf funnes erforderlig
för Stats-Verkets Utgifter att af Allmänna
Bevillningen Utgå; här Utskottet änsedf
Sig icke kunna föreslå uppförande å Stat af det
belopp* som desse Jemkningar och*förhöjningar
Uti Post-Statens nu varande Aflönings - Summa
skulle medtaga; Men sorn denne reglering af
Kongl. Maj.-t i vissa delar redan blifvit pröfvad
och nödig funnen samt föröfrigt synSs erforderlig
för Postverks - Inrättningens behörigi
underhållande; så tillstyrker Stats-Utskottet ,■
att Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
öfverlämna till Kongl. Majus Nådiga åtgärd *
ätt af besparingar under Andra Hufvud-Tifuln
eller Allmänna lndragnings-Statén låta bestrida
den tillökte Utgift sorn härtill åtgår intill
nästa Riksdag då beloppet kan Varda i sin ord-“
&S4® Stats-Utskottets Bettini anderil
ning a Stat uppfördt; hvilket vördsamligen un.*
derställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfTande.
Stockholm den 12 Maji i8i8«
N:r 236.'
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Betänkande,
i anledning af RiksdagsFullmägtigens
för Stockholms Stad y
Herr Nils Settervalls väckta motion
sä väl om fördelningen af Arbetet imellan
Rikets Ständers Revisorer af
Stats- Banco- och Riksgälds - Verken,
som skyndsam tryckning af desse Revisorers
Berättelser.
Uti ett hos Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvit
och derifrån till Stats- och Banco-Utskotten re'
mitteradt hXemorial har Riksdags-Bullmägtigen
för Stockholms Stad, Herr Nils Settervall andragit»
huruledes den tid af 3;ue månader, sorn för
Revisorerne af Stats- Banco- och Riksgälds-verken
är bestämd, skall vara nog inskränkt och
otillräcklig, så framt arbetet fördelas Revisozerne
imellan, på sätt hittills varit vanligt. I
anseende hvartill, och på det samtlige Reviso»
zerne, hvilka aro till antalet Tjugofyra eller
Sex af hvarje Riks-Stånd, må kunna rned full
drift på en gång användas, Herr Settervall förealår
att halfva airtalet ellet Tre af hvarje Riks*;
Ståts-Utskottets Betänkanden'. >34!
Stånd åtager sig, att granska Stats-Verkets, AILmanna
Magazins-Inrättningens och ManufacturDiscontens
Räkenskaper, då de öfrige Revisorerne
kornmo att sysselsättas endast med granskningen
af Bankens Riksgälds - Contoirets och
General-Assistance - Contoirets Böcker och handlingar.
Äfvensom Herr Settervall tillstyrkt att
tlevisorernes Berättelser utan undantag, genast
varda af trycket utgifne.
Då efter hvad till Utskottets kunskap kommit,
Höglofl. Banco-Utskottet redan till Rikets
Höglofl. Ständer afgifvit Betänkande öfver Herr
Settervalls Memorial, i anseende till Banco-Revisionen,
får Stats-Utskottet nu meddela sitt Utlåtande
öfver samma Memorial, i hvad det angår
de öfrige Verken, hvilka af Rikets HcglofI*
Ständers Revisorer på samma gång, som Banken
, skola granskas. — Och beträffande först
arbetets fördelning imellan Revisorerne; Så enär
Revisorerne tillförordnas, att gemensamt öfverse
samtlige de Verk och Inrättningar, hvilka
äro föremål för den åt dem uppdragna befattning;
men härmed icke skulle kunna vara
förenligt, att granskningen af någre visse eller
serskildte Verk på uteslutande sätt öfverlemnades
endast åt flere eller färre bland Revisorerne,
fann Stats-Utskottet sig icke kunna tillstyren
så beskaffad fördelning af Revisions-arbetet
som Herr Settervall föreslagit; utan torde vara
lämpeligast, att, da Revisorerne skola för hela
Revisons-förrättningen dela gemensamt ansvar ,
det ock må få bero af dem sjelfve, att hädanefter,
såsom hittils, sin3 imellan öfverenskomats»
ä435 Stats-Utskottets Betänkandeti.
om den fördelning af samfäldta Revisions • apbetet;
sorn för til fallet pröfväs mest tjenlig.
Hvad atey angar den af Herr Settervall fö;
peslagne skyndsamma tryckning af Revisornes
Berättelser, så, och enär vid denne Riksdag Rikets
Höglof], Ständer funnit godt förordna,
att samtlige Berättelserne, hvilka af de till
Stafs- Banco- och Riksgälds- Verkens öfver*
seende senast församlade Revisorer blifvit afgifne,
skulle, oaktadt de samma intagas Uti
tryckta Bihanget till Riks - Standens Prolocoll,
serskildt genom trycket' utgifvas; och en sådan
vidtagen ansfallt tyckes aldrasäkrast ådagalägga
Rikets Höglofl. Ständers afsigt, att ifrågavaran»
de Berättelser ju förr dess häldre må komma
|i!l allmän kännedom, ansåg Stats-Utskottet sig
äga uti denna omständighet en ytterligare anledning,
att instämma uti Höglofl. Banco - Utskottets,
t afseende på Banco - Revisionens Berättelse,
redan gifne tillstyrkande, att Revisopernes
Berättelser, så val om Stats- och Riksgälds
- Verken, sorn öfrige Verk och Inrättningar,
hvilka af dem granskas, må genast, efter
hvarje Revisions slut, genom Revisorernes föranstaltande
till trycket befordras och med alR
inanna Tidningarné utdelas.
Om Rikets Höglofl. Ständer skulle bifalla
detta förslag, torde föreskrift härom böra meddelas
uti den, genom Kongl, Kungörelsen den
t o Junii 1812, för Revisorerne af Stats- Banao-
och Riksgälds - Verken utfärdade Instruc?ion,
och samina Instruction förändras sålunda;
Stats-Utskottets Betdnkanden. 1351
Jnstructionens nu varan- Redaction som föresläs:
de tydelse:
5 §• ' 5 $• _
Sedan Revisionen öf- Sedan Revisionen af
ver Stats-Verket, efter Stats-Verket, efter föreföreskrifna
grunder,blif- skrifne grunder, blifvit
vit fullbordad, böra Re- fullbordad, böra Revivisorerne
deröfver låta sorerne deröfver lataför»
författa en utförlig Be- fatta en utförlig Beräf
rättelse, hvilken för- telse, tillika med en
seglad kommer, att för- Tabell , som utvisar
varas uti Riddarhus- Stats - Verkets tillstånd
Cantzliets Archiv till .och beskaffenhet , till
nästa Riksdag, för att dess förändrade Inkomdå
till Riksens Ständer ster och Utgifter ; af
aflämnas; Bärandes, ef- hvilken Berätte'se och
ter Revisionens slut., Tabell 2tne Exemplar
genom Revisorernes för- utskrifvas och af Revisors,
i likhet med hvad sorerne undertecknas ,
som för 180g genom då det ena Exemplaret
Stats-Utskottets föran- försegladt kommer att
staltande skett, förfat- förvaras uti Riddarhustas
och aftryckt till All- Cantzliets Archiv till
rnänhetens Kunskap ut- nästa Riksdag, och det
färdas en Tabell, sorn andra, genast efter Reutvisar
Sats - Verkets visionens slut, genom
tillstånd och beskaffen- Revisorernes föranstal»
het till dess förändrade tande, till trycket beInkomster
och Utgifter, fordras och Allmänheten
meddelas. Börandes
på enahanda sättt
förhållas med Berättelserne
om Allmänna Ma»
gazins-Inrättuingen ock,
Stats-Vtskattets Fetankandenl
7 2 Morra Vid för
rättningens
slut låta de
tillförordnade Revisoier
författa en serskild
berättelse för Banko och
serskild för Riksgälds*
Verket för tillkommande
Riksens Ständer, af
Jivilka Berättelser ett
Exemplar försegladt i
Riddarhus Archivet och
ett i Banken och ett i
Riksgäids-Contpiret deponeras;
Burandes hvad
Riksgälds-Contoiret allena
angar, en serskild
Berättelse om Verkets
tillstånd och förvaltning
af Revisorerne författas
och genom trycket
Allmänheten meddelas.
de under Kongl. Commerse
- Collega förvaltning
stälde fonder samt
andre Inrättningar,
hvilka framdeles skulle
kunna komma att af Revisorerne
granskas.
7 3 Mom. Vid för
rättningens
slut, låta
de tillförordnade Revisorer
författa serskild
Berättelse om BancoVerket
och serskild om
Riksgälds - Verket för
tillkommande Riksens
Ständer.
Af desse berättelser
utskrifvas g:ne Exemplar,
hvilka af Revisorerne
undertecknas. Det
ena Exemplaret af hvardera
Berättelsen aflämnas
försegladt till Riddarhus
- Archivet, det
andra likaledes fövseg*
ladt förvaras vid det
Verk, som Revisionen
angår, nemi. i Banken,
det som rörer BancoVerker,
och uti Riksgälds-Contoiret
det sam
röret Riksgälds-Verket i
Och det 3:dje Exemplaret
af hvardera Ee«
Stats-Uiskottens Betänk anden. 13 53
rättelsen kommer genast,
efter Revisions förrättningens
slut, att genom
Revisorernes föranstaltande,
till trycket befordras,
för att åtfölja
Inrikes-Tidningen.
I sammanhang med hvad som rörer Revisionen
af Stats- Banko- och R iksgälds - Verken ,
har äfven förekommit, huruledes Rikets Höglofl.
Ständer vid denne Riksdag, roed bifall
till Stats- och Banco - Utskottens gemensamt afgifne
Betänkande, behagat fastställa, att, jemte
det Revisorerne af Stats- Banco- och RiksgäldsVerken
bestås Skjuts efter fyra Hästar till och
från Stockholm, skulle det för samtlige Revisorerne
förut anslagne Tractamenfe af 2 R:dr
Banco om dagen förhöjas till g R:dr samma
mynt, och utgå, så väl under den för Revisions.
förrättningen bestämde tid, som under resan
tili och från Stockholm, då 8 mil beräknas
för dagen; äfvensom att Revisorernes Resekostnader
och Tractamenten, efter hvad förut Varit
vanligt, skulle till ena hälften godtgöras af
Banken och till andra hälften af RiksgäldsContoiret.
Och då föreskrift härom , tili samtlige vederbörandes
efterrättelse, synes icke böra saknas
uti sjelfva Instructionen för Revisorerne,
så hemställer Utskottet, att uti en mot slutet
tillagd §. denna föreskrift meddelas;’ och hvilken
§. skulle kemraa att lyda, sora föijer i
1354
Stats-ZJtskottets Betankanden.
§• 13-
'Jemte det Revisorerne bestå* skjuts efter
fyra Hästar till och från Stockholm, komma
samtlige Revisorerne att uppbära Tractatnente
af Tre (3) R:dr Banco om dagen, hvilket
T ractamen te utgår, så val under den för
Revisions-förrättningen bestämde tid, som under
resan till och från Stockholm, då Åtta (8j
mil beräknas för dagen; Börandes desse Revisiong-kostnader
efter hvad förut varit vanligt^
till ena hälften godtgöras af Banken och till
andra hälften af Riksgälds-Contoiret.”
Det ena och andra underställes vördsamligen
Rikets Höglofl. Ständers granskning och
oir pröfvande. En Ledamots serskild te tanka
bifogas.
Stockholm den 13 Maj 1818.
Utdrag af Riksens Höglofl. Ständers Statsutskotts
Protocoll, hållet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den i3 Maji
1818.
C
U?» D. Då Stats-Utskottets Utlåtande öfver Herr
JV. Settervall motion, om en annan fördelning
af Revisions-arbetet, emellan Riksens Ständers
Revisorer, an som hittills ofligt varit, samt om
tryckning genast efter hvarje Revisions-förrättnings
slut af de deröfver afgifvande Berättelser,
blifvit till justering uppläst, anförde Herr
Landshöfdingen m. m. Friherre Cederström; ”Sedan
Höglofl. Stats-Utskottet beslutat tillstyrka,
den af Herr Settervall gjorde Motion om tryck»
Stats-Utskottets Betänk anden, 13 5
ning af Riksens Ständers Revisorers berättelser,
vid hvarje R.evisions-iörrättnings slut, och
jag icke med Höglofl, Utskottet uti detta tillstyrkande
kan deltaga, får jag anhålla, att min
enskiidta tanka i ämnet, må få åtfölja Utskottets
Betänkande, lill Riksens Höglofl. Ständer.
Bland de Acter och Handlingar, hvilka,
enligt 2 §. i Tryckfrihets-Lagen, finnas undantagn^
från dem, hvilka kunna till tryckning
fordras, äro Riksens Ständers Revisorers Proto»oller
och Handlingar, och då Revisorerne så
mycket mindre kunna anses vara de vederbörande,
som äga att pröfva, om eller till hvad
del, de till Revision hörande Handlingar, få
till tryck befordras, som Revisorerne* åtgärder
och åsigter äro med undantag af några få bestämda
fall, underkastade kommande Ständers
pröfning, gillande eller ogillande; så kan jag
ej anse forslaget, att genast vid Revisions-förrättningens
slut till trycket befordra Revisorernes
berättelser, annat än såsom ett försök, att
eludera Lagens föreskrift, och den af Utskottet
foreslagne forändrade redacfion, af så vä! 5 §.
som 7 §. 2 inom. af Instruction för Riksén*
Ständers Revisorer, synes mig deruppå ett ytterligare
hevi0, emedan Revisorerne derigenom
åläggas, att oaktadt Berättelserne genom tryck
alif- änt'..“kungöras, skola Revisorerna likväl, en.
ligt hvad ! ut är stadgat, aflemna skriftelig®
exemplar .'.eraf, förseglade till vederbörande Archive.
Jag anser öfverflödigt att något vidar®
häröfver yttra, öfvertygäd , att Riksens Ständer
inser löjligheten af sådane föreskrifter, merit
jag tror inig böra fästa uppmärksamheten på
»35^ Stats-Utskottets Betänkanden.
vädan af, att lenina Revisorer, utan föregången
granskning af deras yttranden, öfver förvaltningen
af allmänna Verk och medel, rättigheten,
att genom tryck allmän göra sina åsigter deraf,
hvarigenom allmänhetens opinion, möjligen kan
blifva missledd och derigenom förtroendet till
Styrelsen å allmänna Verks förvaltning till
betydlig skada för det allmänna rubbas.”
Och skulle detta anförande, enligt Herr
Friherrens begäran, uti Protocolls-Utdrag, åtfölja
Utlåtandet till de Respective Riks - Stånden.
Sorn ofvan.
Ex Protocollo^
L. G. af Sillén^
N:r 237’
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande om Stats - Regleringen
under Andra Hufvud- Tituln.
Vit,
Stats-Utskottets den 6 sisth April afgifne
Utlåtande och Förslag, rörande Stats-Regleringen
under Andra Hufvud-Tituln, hafva anmärkningar
i de Respective Riks-Stånden blifvit
gjorde, hvilka ansetts föranleda till åter-remiss
i följande delar, nemligen:
i:o Uti 4:de punkten, angående föreslagen
tillökning uti aflonings-suinman för Police-Inrättningen
i Stockholm, har hos Högvördige
Preste-Ståndet erindran dervid blifvit gjord, att
någon sådan tillökning icke af Utskottet tills
Stats-XJtskottetn BetUnkånderi: 4 35^
styrkts, då likväl det vöre ådaPalagdt, att den
till Inrättningens underhåll ®r 1812 anslagne
Summa af 15,000 R:dr är rör behofvet otillräcklig
samt Policens Tjenstemän vid 1815 års
Riksdag icke undfått någon Eönförbättring, hvartill
de synas hafva varit lika berättigade sorn
andre Statens Embets- och Tjenstemän, äfvensom
anmärkt blifvit, att i följd af Kongl. Brefvet
den 7 Julii 1796 de vid Policen fallandet
Böter skola ingå till Stockholms Stora Barnhus,’
och sålunda ej, som Utskottet förment, medföra
någon inkomst för Policen. •
Stats-Utskottet får i anledning häraf upp»;
lysa, att den vid 1812 års Urtima Riksdag anslagne
Summa, svarar emot den Eönförhöjniug
som vid 1815 års Riksdag anslogs Embets- och
Tjenstemän i allmänhet, emedaj?. de Eöntillökningar
sorn för någre Verk och Stater vid der»
förre Riksdagen beviljades, ingingo i beräkning
under förbättringen vid den senare, för dem
^lla utom Policen, som då ansågs äga ett tillräckligare
anslag än den sista tillökningen skulle
utgöra, hvarföre någon fråga derom för Policen
icke förekom. I öfrigt kan Utskottet ej
närmare utreda förhållandet med Policens sportler
af fallande Böter, än att om en del derutaf
bör helt och hållit ingå till Barnhus«Fonden;
aå finnes dock genom senare allmänna Författningar
stadgadt, huruledes Böter för visse förbrytelser
delas imellan åklagaren och de fattige,
så att Police-Inrättningen, efter Utskottets
tanka, icke saknar inkomst äfven härigenom.
Då dessutom de öfrige 3ine Stånden bi-;
fallit Utskottets yttrande i denne del, är lib»
1358 StatS'Vtsknttets Betänkanden.
mätigt 6q §. Regerings-Formen frågan att anse
gota afgjord. '
2:0 Vid i2:te puncten uti det afgifne Utlåtandet,
angående Öfver * Intendents - EmbetetS
hemställan om Lönförhöjning för Secreteraren
och en Cantzlist vid Slotts-Ryggnads-Directio*
nen, hafva anmärkningar blifvit hos Högloft,
Ridderskapet oell Adeln gjorde af Herr Öfver*
Intendenten m. m. Silfverstolpe, med yrkande af
angelägenheten, billigheten och rättvisan af de
begärte förhöjningarne; Samt att Utskottet icke
yttrat sig öfver den tillika ifragaställde tillökning
å Expense-medlen för detta Verk ifrån
200 R:dr lill 300 R.dr.
Desse anmärkningar stödja sig hufvudsak*
ligen på det bedömande Herr Öfver-Iptenden*
ten trott til komma honom men icke Utskottef.
om bemälte Tjenstemäns aflönande i jemförelse
till andre.
Sä vidt denne jemförelse sträcker sig inom
Öfver-Intendents Embetets Stat, skulle väl
ock denne mening kunna synas antaglig, men i
följd deraf det böra ankomma på Chefen vid
Verket, att imellan Tjenstemännen närmare för*
dela göronaålen i män af deras aflöning! Kunnande
den omständigheten, alt en e ler annan
af desse Tjenstemäns vederlikar är försedd med
betydeligare Lön, icke berättiga de förre att
erhålla en deremot svarande, enär vigten och
mångfalldigheten af deras göromål dertill icke
föranleda.
De nu ifrågavarande Tjenstemannens Löner
uppfördes först på Rikets Stat vid förra
Riksdagen och bestämdes, i anledning af öfver
-
Stats Utskottets Betänkanden. *3S9
Intendents-Embetets hemställan derom, till ett
belopp, lämpadt efter tjenstgöringens beskaffenhet
i jemförelse till vederlikar, sorn ej furnäs
inom Verket men vid andre publike Inrättningar;
Och Stats-Utskottet kan. ej frångå den öfvertygelse,
att desse Löner icke skäligen skulle
kunna tillökas, utan att frånträda billigheten
och den princip, som bör följas vid Löneregleringar,
hvilka, ehuru partielt skeende, likväl
böra stå i sammanhang på det hela.
Hvad angår tillökningen i anslaget till expenser,
så har Utskottet sig derom uti åt i t i dess
yttrande öfver Stats-Regleringen under Åttonde
Hufvud-Tituln, hvarest detta anslag så val
som de till samma behof för öfrige EmbetsVerken
ar uppfördt samt tillstyrkt den förhöjning,
som funnits erforderlig. Och har Utskottet
tillika skolat härvid anmäla att dess utlåtande
angående nyssberörde Löntillökningar
på Öfver-Intendents-Embetets Stat, är bi fal; i t
af de öfrige 3‘.ne Stånden, hvarigenom frågan
alltså är afgjord.
3:0 Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Högvördige Preste-Ståndet och Vallöf]. Borgare-Ståndet
hafva anmärkningar blifvit gjorde
vid Utskottets uti iy:de punkten af dess yttrande
lemnade afstyrkande utaf r.ya Löners
anslående på Justitia**Revisions-Expeditionens
Stat för a Protocolls • Secreterare, 2 Cantsslister
samt en Secreterare hos Herr Justitia-Cantrleren;
hvilke anmärkningar innefatta huruledes
detta föreslagne antal Tjenstemän* tillökande,
vöre så oundvikeligen nödigt, att härmed icke
isnå kunna uppskjutas, såsom Utskottet ansett,
1360 Stats-XJtsRottets Éetiinlandertl
intill dess den allmänna Regleringen af Civil©
Styrelse-Verken må komma till verkställighet.
Af hvad ej mindre Herr Justitise-Cantzle»
ren anfört uti dess underdåniga skrifvelse i detta
ämne, sorn till Utskottets åtgärd blifvit öfverlemnad,
än ock de gjorde anmärkningarne
fullständigt ådagalägga, har Stats-Utskottet funnit
upplyst, att de ökade göromålen vid Kongl.'
Justitite-Revisions-Expeditionen fordra ett stör*
re antal lönade Tjenstemän i nämnde grader;
äfvensom Utskottet icke kan motsäga, att Herr
Justitia?- Cantzleren äfven så väl sorn Riksens
Ständers Herr Justitieombudsman behöfver sig
till biträde en serskild Secreterare. Utskottet
har likväl, föranledt af Statens otillräcklige tillgångar
och nu skedde flera framställningar om
ökade Eoner och Sysslor, ansett sig föranlåtet j
att, uti Rikets närvarande ställning, följa den
princip, att icke uti något fall nu gifva anledning
till Stats - Verkets ytterligare belastande
med större Tjenstemanna-Personal, hälst den ifrågavarande
nya Regleringen i denne del sy»
nes böra vid visse Verk medföra indragningar
sotn gifva medel för tillökningar vid andrei
Men da, såsom nu anmärkt blifvit, denne Reglerings
tillvägabringande kan komma att på tiden
utdragas, har Utskottet, i anseende till den
större angelägenheten af tillökning i Tjenste.
manna-Personalen vid Kongl. Justitise-Revisionen
trott, att så snart indragningar af andre
mindre nödvändiga Civile Sysslor kunna göras
och tillgång derigenom beredas för Rönerries
tillökande vid bemälte Expedition, sådant må'
utan afväntande utaf den påtänkte nya organi
-
Ståts-Utsiottets Bettini anderi!
^Sationen af Styrelse-Verken i allmänhet, vidta»
gas, såsom en Utväg hvarigenom detta behof
likväl må snarare och så fort som möjligt ä£-  hjelpas: Och får alltså Utskottet nu till Riksens
Höglo 11., Ständers bepröfvande öfverlemna
om icke» vid Omförmäldte serskildte förhållande
härutinnan vid Kongl. Justiiite - RevisionsExpeditionen,
det må i underdånighet hemställas
till Kongl. Majus Nådiga åtgärd, att pa.
berörde sätt befordra den föreslagne tillökning
gen i den målin Kongl. Maj:t i Nåder finnér
densamma nödvändig och kunna sålunda åstadt
kominas.
4:0 Har Herr Landshöfdingen Friherre
Cederström hos Högloft. Ridderskapet och A»
deln gjort anmärkning vid Stats - Utskottets i
i8:de puncten af ofvannämnde Retänkande gifne
yttrande angående föreslagen Löneförbättring
för en del af Landt- Stats-Rgtjeningen på Gottland.
Häröfver får Utskottet åberopa hvad desS
förra Utlåtande innehåller och hvaruppå Utskottet
stödt den tanka, att frågan om denne
Landt - Stats-Retjenings bättre aflönande må böra
förekomma i sammanhang med den allmänna
Regleringen; Och har Utskottet ej något
vidare att härvid tillägga, än att berörde dess
yttrande i denne del är utaf de öfrige 3:r>e Re-1
spective Riks-Stånden bifallit: Hvilket allt Utskottet
får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 15 Maji 1818*
bihang tillRiks-St, fröt, 41 de Sami, N;r 171 173
13&2 Ståts-Utskottets Betiinkandm.
N:r 238.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
, öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande angående Stats - Regleringen
under Åttonde Hufvud - Titti
In.
Uti ltsta puncten af Sfats-Utskottets, angående
Stats - Regleringen under Riks - Statens Åttonde
Hufvud - Titu!, den 6 sistl. April, afgifne
Utlåtande hafva anmärkningar blifvit gjorde
af Herr Landshöfdingen Friherre Drufva
angående medel till reparationer å Vesterås
Slott; af Herr Landshöfdingen m. rrt. Friherre
Hjerta i afseende på Landshöfdinge SäteS-Byggnads
inköp eller uppförande i Jönköpings Län;
och af Herr Prosten Lottor Genberg om medels
anslående till Landshöfdinge Residencelius
uti Vesterbottens Län; Med hvilka anmärkningar
ärendet blifvit af Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördige PresteStåndet
till Utskottets förnyade handläggning å«
terremitteradt.
Herr Landshöfdingen Friherre Hjerta har
erindraf, att bland de uppgifne Länen, hvarest
Residence-hus för Landshöfdingarne skulle anskaffas,
äfven vore Jönköpings, ehuru Utskottets
Utlåtande sådant ej upptöge; Och hade Herr
Friherren velat sådant anmäla i afseende på
framdeles blifvande möjlighet att medel kunde
utfinnas till ifrågavarande ändamål.
I anledning häraf får Stats-Utskottet upplysa,
att uppå den till Utskottet ankomnt För
-
Stats-UtskotfetS Bettini änden. 136?
teckning å de orter, der Landshöfdinge - Residence
saknas, finnes äfven Jönköpings Län;
Men då hvarken Uppgift eller förslag å Inköpseller
byggnadskostnad derstädes innefattas i berörde
Förteckning, ktinde Utskottet hvars åtgärd
skulle egentligen tillhöra att föreslå beloppet
af de erforderlige medlen, ic':é Upptaga
hagot för detta behof, och ansåg sådant destö
häldre likgiltigt, söin för de öfrige Länen frårl
hvilka kostnadsförslag inkommit, ej eller kunde
tillstyrkas någre medels beviljande tili ändamålet.
Lå nu Herr Friherren vunnit dess afsigt
ätt 1 sammanhang med de andre Länen söui
härvid ifrågakornmit, Jönköpings äfven blifvit
anmäldt, synes icke något vidare återstå att för
närvarande i denne del tillgöra.
Herr Landshöfdingen Friherre Drufva har
åter i afseende på Vesterås Slott omförrnäldt
huruledes detsamma, ehuru myCkét förfallet,
likväl skulle kunna fnllkomligt iståndsättas för
fen kostnads-sUmma af 12,310 R:dr 29 sk. B:cöj
samt att denne i flere hänseenden märkvärdiga
och nyttiga Byggnad förtjenade sådan utgifts
användande. Och då det vöre mera skäl att
vidmagthål a redan uppförde Byggnader, än att
låta dem förfalla och uppföra nya söm srtart
komme i lika belägenhet, så föreslår Herr Friherre
Drufva på desse med flere anförde skäl 4
att serskildfe medel mätte utses för ifrågastäldte
reparations-kostnad.
Och har Herr Prosten Doctor Genberg åter,
beträffande Landshöfdinge - Residence uti
Vesterbottens Län, anfört, att Landshöfdingen
derstädes Vöre så mycket mer i behof af ett siw
Stats-Utskottets Beltinkandenl
dant, som lägenhet icke gifves för honom att i
Umeå få hyra nödige Bonings- och Embetsrum.
E(t tillfälle skall nu erbjuda sig att för
ro,ooo R:dr kunna inköpa en straxt i*anför
Staden belägen vacker och rymlig Gård, bestående
af flere Byggnader som blefve tillraclcelige
bade för Landshöfdingen och till Em*
betsrum; Och då detta tillfälle borde begagnas
så vidt någon utväg funnes till de -härtill erforderlige
medlen, hälst kostnaden till anskaffning
eller uppbyggande af ett annat Landshöfdinge-Residence,
otvifvelaktig! blefve vida större
; så hemställer Herr Doctorn, att, i afseende
på de sålunda i detta Län förekommande
serskildte omständigheterne, närmare måtte tillses,
huruvida ej detta angelägne behof kunde
på ett eller annat satt afhjelpas.
Stats-Utskottet, som nogsamt ansett det vara
i sin ordning, att i alla Län der Landshöfdinge
Residenserne antingen äro så förfallne
alt de ej kunna bebos eller ock sådane saknas,
bristen måtte varda afhjelpt, på sätt Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit, har dock i anseende
till Statens knappa til'gångar funnit sig ej kunna
tillstyrka medels beviljande härtill ; Och Utskottet
kan icke eller nu föreslå, att någre medel,
sorn skulle öka Stats-Utgifterne, måga bestås
till de ifrågavarande reparations och inköpssummor
för Vesterås Slott och LandshöfdingeResidencehus
i Umeå; Men Utskottet har likväl
icke kunnat underlåta att fästa uppmärksamhet
å de förhållanden, som serskildt härvid
förekomma, att nemligen Vesterås Slott, såsom
Friherre Drufva anfört, nu skulle kunna med
StatS~TJt$kotUts Betänk anden'. »365
en mindre betydlig Summa istandsättas, och
Byggnadens ytterligare förfall så medelst förekomtnas
samt att, då detta Slott innefattar utrymme
ej allenast för Landshöfdingen till Bostad
och Embetsrum utan oclc Arresier samt
Spannmåls-Magazin m. m. en betydligare kostnad
snart kunde blifva nödvändig till andre
Lägenheters anskaffande för desse behof, sä
framt ej reparation med första verkställes; Äfvensom,
i afseende på inköp af LandshöfdingeBesidencé
uti Vesterbotten, jemväl sig företer,
att Landshöfdingen der, på ofvan anförde
skäl, må böra förhjelpas till Embetshus samt
det nu för hand varande tillfället, att en dertill
tjenlig Gård för skäligt pris inköpa, altså
synes böra begagnas; Och sorn en ny tillgång
under Stats-Regleringen uppkommit, bestående
uti de från Dannmark för Arén 1803 till och
med detta år uteblefne Fyrings-ersättningsmedel
3.500 Rd Hamburger Banco årligen, hvilka,
på sätt Utskottet uti yttrande den 1 1 denne
månad, hos Riksens Högloft. Ständer anmält,
nu komma att för den förflutne tiden ge.
nom Kongl. Maj:ts Nådiga åtgärd reclameras,
så har Utskottet trott sig böra hemställa huruvida
ej Riksens Högloft. Ständer så väl med
afseende på anförde omständigheter, som ock
på det, att så vidt tillgängen kan medgifva,
behofven i denne del för de öfrige Länen måtte
afhjelpas, skulle finna skäl, att till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna, att dispon®.
ia omförmäldte från Dannmark inflytande belopp,
till Vesterås Slotts-reparation samt inköpande
af Landshöfdinge-Residenee uti Vester
-
Stats- Utskottens Betänk and en.
bottens Län , samt för öfrigt efter Dess Nådig*
bepiöfvande låta använda återstoden til] iståndsäftande,
inkon eller uppbyggande af Landshöfdinge-Resitiencie
uti det eiler de Län, der
sådant anses nödvändigast; hvaremot så snar]
Landshöfdingarne derstädes på detta sätt kunna
blifva med Bonings» och Embetsrum försedde*
de på Stat dem nu bestådde Hushyresmede]
böra besparas Stats-Verket.
I öfrigt har val, med anledning af Utskog
tets yttrande, angående de på Åttonde K ifvud»
Tituln anslagne Bese- och tractaments-pennin»
garnes otillräcklighet för båge Civile och Mi»
litaire EIT1bets- och '1’jenstemäns resor och för»
rättningar, blifvit hos Högloft, Ridderskapet
och Adeln erindradt, att hvad de Militaire anginge
, syntes Resepenningarne för Inspecteurer
qch Brigad-Generaler vid Arméen, da desse
äro försedde med anseniige Lön-förmåner, icke
böra serskildt beläst* Staten ; Men sorn frågan
härom icke blifvit af Utskottet upptagen eller
något tillökt anslag tillstyrkt under denne g:de
H ufvud-Tituln, utan till Utlåtandet angående
gtdje Hufvud-Tituln ansetts höra samt Utskottet
äfven i dess derom den lista dennes afgjf»
ne yttrande ornförmäldt detta ämne och dervid
föreslagit den åtgärd, som funnits äga rum;
har Utskqttet nu icke något att tillägga eller
upplysa i anledning af förevarande efim!ringar-5
Varande yttrandet rörande Åbonde HufvudTituln
i denna fråga af de öfrige 3Uie Respec.
tive Riks Stånden bifallet.
Hvad åter angar Herr Friherre Staél von
Hollsteins samt Herr Friherre Ankarsvärds i
Stats-Utskottets Betänkanden. 1367
sammanhang härmed gjorde yrkanden, att Utskottet
måtte uppgifva de tillgångar af Ofver-’
skottsmedlen eller andre fonder Stats Verket
kan äga odisponerade; Så tillhörer ej eller sådant
ifrågavarande Utlåtande, utan får Utskottet,
i dess snart afgifvande generePa Betänkande
och sammandrag öfver Stats-Regleringen på
det hela, meddela hvad som i detta hänseende
förekommer till upplysande i följd af Stats-Regleringen.
Högloft. Ridderskapet och Adeln har dessutom
, såsom hotande till frågan om Anslaget
för Allmänne Byggnader, hvilket under Åttonde
Hufvud-Tituln är uppfördt, remitterat till
Utskottets yttrande vid besvarande af återre*
missen ett af Herr P. G. Cederschöld framstäldt
Förslag, att alla de Byggnads- eller RenarationsArbeten
här i Stockholm, hvilkas Natur det
medgifva, borde af Kongl. Slotts-Byggnads-Directionen
genom Entreprenad-Auction upplåtas
till verkställande, hvarigenom besparing uti håde
tid och kostnad kunde göras. Och som Utskottet
äfven anser detta Förslag grundadt på
hvad erfarenheten visat; liar Utskottet trott sig
böra hemställa huruvida ej den underdåniga
önskan i detta på Kongl. Majus Nådiga åtgärd
ankommande ämne, kunde af Riksens Ständer
tilläggas vid besvarandet af Kongl. Majus Nådiga
Proposition om Byggnads-medlens tillökning,
att så vidt sådant finnes användbart, berörde
sätt för verkställigheten af Reparationer
elier Nybyggnader måtte varda hegagnadt, så
att den besparing i Stats-anslaget må vinnas,
sorn derigenom kan uppkomma utan att ända
-
Stuts' Utskottets Betcinianden
målet förfelas: Hvilket alt vördsamligen underställes
Riksens Högloft. Ständers närmar®
öfvervägande.
Stockholm den 15 Maji 1818-
N:r 235.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande, angående Herr
Cantzlie- Rådet af IVctterstedts och
Herr Assessoren Adlerbrants ansök-,
ning, om införsel i Kun g sgärds-ford'
för Bytes- och Skatterätts - Fordring
gar,
t-I ppå gjorde anmärkningar vid Stats-Utskottets
den 2 sistledne April afgifne utlåtande, i fråga
om Herr Cantzlie-iSådets af Wetterstedts samt
Herr Assessoren Adlerbrandts ansökning, att,
ii'1 vinnande af iiquid med Kongl. Maj:t och
Kronan för underdånige Bytes- och Skatterätts*
fordringar, erhålla införsel uti antingen Visingsborgs
eller Rådmansö Kungsgårdar, hafva
Högloft. Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Präst-Ståndet och Hedervärda Bonde - Ståndet
återremitleradt detta Ärende till Utskottets åtgärd.
Hufvudsakligen åsyfta desse anmärkningar,
att sorn införsel i Kungs-Gård ej kunnat tillstyrkas
samt Kcono-Hemman el'er Lägenheter,
som dertill i stället blifvit föreslagne, ej skola
finnas att tillgå, helst åboer deruppå , efter för*
Stats-Uiskottets Betdnianderi; *36§
fattningarne, äga företrädes-rätt till Skattelösen
derutaf, det måtte medgifvas att indragne Boställen
vid Adels-fahne Regementet kunde upplåtas
åt Sökanderne i och för deras ifrågavarande
fordringar.
Hå både äldre och sednare Författningar
strängt förbjuda all rubbning uti Indelningsverket,
och det skulle strida mot desse Stadganden;
att någre Adels-Fahne-Regementets
för närvarande indragne och till Miiitaire-Hospitals-
Inrättningen anslagne Boställen, skulle
•upplåtas för detta ändamål , hvarigenom de samma
blefve Staten för evärdelig tid afhände, har
Stats-Utskottet funnit sig icke kunna sådant föreslå,
utan får Utskottet, under åberopande af
dess förra tillstyrkande, att (Fordrings-Ägarne
måtte till sin rätt varda förhulpne genom införsel
uti Krono-Hemman eller Lägenheter,
upplysa; att Äboer å sådan jord väl äga förmånsrätt
till Skatteköp derutaf; men sådant utesluter
likväl icke möjligheten ait Hemman och
Lägenheter, både nu kunna finnas och framdeles
blifva disponible, hvartill åboer med sådan
rättighet icke gifvas, till ådagaläggande
hvaraf Utskottet exempelvis trott sig böra uppgifva,
att fråga för närvarande är derom, att
flere till Ädelfors Guld-Verk nu anslagne Hemman
skola till Staten med forsta indragas, samt
att om sådant icke sker förr, desse Hemman
efter nuvarande Arrende-Contracts upphörande
örn någre år hemfalla till Kronan , då berörde
Hemman blifva disponible för behof af ifrågavarande
beskaffenhet. ■— Flere dylike fall kunna
ock uppkomma, som gifva tillfälle för desse
137° Sta!s-Utskottei$ Betänkandert.
fordringars godtgörande i den ordning, sorn med
Författningarne instämmer, men det ankommer
på innehafvarne af slike fordringar i allmänhet,
att sin rätt härutinnan bevaka samt uppgifva
de Hemman och lägenheter af denne egenskap,
hvilka de kunna åstunda att erhålla; Hvilket
Utskottet skolat vöidsarnligen tjll Riksens Hoglo
fl. Ständers bepröfvande öfverlemna.
Stockholm den 15 Maji 1818-
N:r 240,
Riksens Högloft, Ständers Stats - Utikotts
Betänkande, angående sådane Civile
Embets- och Tjenstemäns samt B etj entes
uppförande på Allmänna Indragnings-Staten,
som vid Af skedstagandet
hafva fyllt 70 år och innehajva indeldte
Löner,
Under den nu för hand varande Stats-Reg'eringen,
har, vid granskningen af Allmänna Indragnings
Staten, Stats-Utskottet funnit, humsom
derpå äro uppförde åtskillige Civile Embets
och Tjenstemän, hvilka, efter uppnådde
70 år, erhållit afsked med bibehållande för sin
öfriga lifstid af de löner, de under tjenstetiden
åtnjutit, antingen i Contant eller indeldt.
Stats-Utskottet har väl funnit detta förhållande
icke vara direct stridande emot hittills gällande
Författningar; Men i afseende på desse Författningars
tillämpning ä de indeldte Löntagarne
i allmänhet, har likväl hos Stats-Utskottet
Stats-TJtskottets Fetänkanden, J371
förekommit sådane omständigheter, hvilka Utskottet,
i afseende på det framtida förhållandet,
trott sig böra underställa Riksens Högloft, Ständers
närmare bepröfvande.
Redan uti underdånig skrifve'se af den 50
Januarii 1770 anmälte hus Kongl. Majtt Riksens
Ständer i underdånighet, att hos dem vid öfvervägande
kommit, huruledes åldersiegne Embetsman
vid Givil-Staten, till ehuru hög ålder
de ock hunnit, elier ehvad bräcklighet dem påkomma
kunnat, likväl icke voro i stånd, i anseende
till bristande nödig utkomst, att gå utur
tjensten, utan mäste dervid, ehuru oftast med
ringa krafter och uttröttade sinnen till deras
död qvarblifva; Och sorn det dervid icke kunnat
undfalla Riksens Ständers uppmärksamhet,
att sådant verkade ett betydande hinder uti
sysslornas gång och Embeteas behöriga skötsel,
6a vida både Lag och billighet, ja sjelfva
menskligheten , förbjödo, att skilja en gammal
Embetsman, hvilken redeligen och val tjern, ifrån
den syssla, till hvars värdiga bestridande
han sin bästa ålder och styrka användt; §å hade
Riksens Ständer, för det allmännas härunder
beroende förmåns skull, funnit både bäst
och skäligt, att då en Esnb isman i Civil - Staten
uppnått 70 års ålder, mätte honom häldre
tillåtas, att taga afsked med bibehållande af hela
Lönen, än att han, blott i afseende på sin
Utkomst, skulle nödgas stå qvar i Kongl, Maj 13
och Kronans tjenst. Och uti 5:te punkten af
Kongl, Förordningen den 24 Januarii 1778 angående
den förbättrade Embets- och LöningsStaten,
har Kongl, Maj.t i Nåder förklarat, det
Stats-TJtskotiets Betänkanden.
Kongl. Maj:t ville tillåta, att en Embetsman
vid Civil - Staten, som uppnått 70 års ålder,
samt länge och väl tjent, må få afsked, om
lian det åstundar, med bela Eönen, till dess
någon annan Författning, hvarpå Kongl. Majit
ville i Nåder vara betänkt, kunde vidtagas,
hvarigenom orkeslöse och välförtjente Embetsman
till någon sin bergning vid afskedstagande!
kunde hugnaB.
Enär, på grund af desse Författningar, någon
Civil Embets- och Tjensteman, efter uppnådde
70 år, från Tjensten afgeck, ined bibehållande
af sin Lön, måste alltid den efterträdande
antingen tjena utan Lön, eller ock med
en förut innehafd mindre' Lön, till dess den
Embetet eller Tjensten tillhörande Lön, genom
den från Tjensten bortgångne Embets- och
Tjensternannens inträffande död, bjef ledig.
Att detta skulle hafva en mindre fördelaktig
verkan på göromålens jemna gång, insågo
R iksens Ständer vid 1809 och 1810 årens Riks.
dag, och fördenskull besiöto, att alie sådan©
gamle, sjuklige, orkeslöse och till tjenstgöring
oförmögne Embets- och Tjenstemän samt Betjente,
som då erhållit antingen afsked eber
tjenstfrihet med Lönens bibehållande, skulle,
vid dåvarande Stats - Reglering, flyttas på allmänna
Indragnings-Staten, till åtnjutande af lika
stor Pension med den innehafde Lönen, på
det Lönen måtte återkomma till Verket, så att
en hvar måtte kunna undfå den Lön, som till
hans Embete eller Syssla hörde och Staten för
ärendernes behöriga gång bestod, och hvilken
anstalt fanns vara lika så billig sorn nödig i en
Stats-Utskottets Betänk anden] 1373
tid då den penninge - löntagande Embets- och
Tjenstemanna-Staten ändock befann sig i da
knappaste I..,.lingsvilkor.
Men sorn detta Riksens Ständers Beslut
endast sträckte sig till då varande Civile Embets-
och Tjenstemän, sora redan hade erhållit
afsked eller tjenstfrihet med Lönens bibehållande,
utan att något förordnades, huru förhållandet
skulle blifva för framtiden; så förekom
af sådan anledning fråga härom vid 1812
års Urtima Riksdag.
Med öfvertygelse om nödvändigheten deraf,
att de Löner, som vid hvarje Verk bestås,
ej för de Tjenstgörande saknas, hvilket handt,
då det tillätes gamla afskedade och uttjente
Embets- och Tjenstemän, att sin innehafvande
Lön på Verkets Stat behålla, anhöllo hos Kgl*
Maj:t Rikets Ständer uti underdånig Skrifvelse
af den 18 Julii 181a det den redan länge påtänkta
Inrättningen af en Pensions - Cassa för
Civil-Staten, hvartill en icke obetydlig Fond
var samlad, måtte till så skyndsam verkställighet,
sorn möjligt var, blifva befordrad; Och
funno Riksens Ständer imedlertid den författning
böra vidtagas, att icke allenast då varande
Civile Embets- och Tjenstemän samt Betjente,
hvilka, såsom öfver 70 år gamle, erhållit afsked
med Lönens bibehållande, utan ock de dädan
efter afskedstagande måtte varda flyttade på allmänna
Indragnings-Staten, att der njuta de de na
tillkommande Löner, saint Lönerne vid Verken
deremot alltid qvarblifva, till deras förmån,
som de afgångnes sysslor bestrida.
1374 Stats- Utskottets Betänkapden.
Utaf de Handlingar, som föranlédt Riksens
Ständers Beslut, så Val vid 180g ochigiu
sorn i 812 årens Riksdagar* har S* •$-Utskottet
funnit detsamma cgenteligen haft till föremål
de penninge - Idntagande Civile Embets- och
Tjenstemännen Uti Rikets Hof-Rätter och Col»
legiér samt de öfrige publike Verken på Rikets
Stat, Utan att fråga varit vackt otti Utsträckande
häraf till Lands Staterne; men då det för Ärendernes
jemna och behöriga gång synes vara
lika så magtpåliggande vid Lahds Staterne, söm
vid de Pub ike Verken, att de tjenstgörande
Embets- och Tjenstemännen icke sakna de Löningsvilkor,
Staten för deras sysslar består, anser
Stats-Utskottet den tillämpning deraf, som
till de sistnämnde blifvit gjord, Vara till principen
bade billig öch riktig; Dock synes hvad
Pensionerrie för de afskedstagande med indeldte
Löner angår, en jemkning deruti både böra
och kunna skäligen äga rUm, till beredande af
ett rättvist förhållande emellan den indeldte
och Penninge-Löntagaren.
Att de indeldte Lönerna, Uträknade efter
förvandling och Markegång för närvarande till
en del Upphöra och äfven under de sist för fl uttne
50 åren Utgjort dubbelt, och stundom vida
deröfver, emot hvad vederlikar med coUtante
Löner åtnjuta, vitsordas Utaf Stater och Räkenskaper.
Ett så ojemnt förhållande har vid
primitiva regleringen af Lönerne hvarken varit
Isyftadt eller troligen kunnat förutses. Det
är tiden och förändrade omständigheter af mynt
Och varuvärden, sorn efter hand beredt och
stadgadt denna olikhet, den Riksens Ständer
Stats-Vtskottets Betänkanderil *375
likväl sökt, gértom de tid efter annan beviljade
Löneförhöjningst, så vidt möjligt varit, att
till någon del afhjelpa, och dervid är således
ingenting ätt anmärka.
Otvifvelaktigt är det, att under TjensteUtöfnirigen
förekomma väl för en del af LandtStatens
Embets- Och Tjenstemän mångå derifrån
osk^iljaktige kostnader och Utgifter, som
för Embets- och Tjenstemän nett vid de Civile
Verken icke inträffa, och hvilka Således sätta
de förre i behof af något bättre Löningsvilkor,
för att kunna desamma bestrida, än de senare
i detta afseende synes hafva af nöden.
Men lika otvifvelaktigt är det ock, att nar
den indeldte Löntagaren från Tjensten afgår
och återträder till den enskilde medborgarens
förhallanden, upphöra och för honom alla från
Tjensten oskiljaktige större kostnader och depenser,
och han försättes då i samma belägenhet
med den afskedstagande pénninge-löntagafiden,
som är, att finna lugn och nödig utkomst
på sin ålderdom.
Huru olika förhållandet, vid tillämpningen
af nu gillande Författningar, blifver imellan
den afskedstagande indeldte och penningelöntagande
Embets- och Tjenstemännen, vill
Stats-Utskottét med följande Exempel upplysas
i:o Om Landshöfdingen i Upsala Län år
1816 undfått afsked med bibehållande af hela
den indeldte Lönen, hade densamma, Uträknad
efter samma års Markegång, utgjort 6,263 R:dr
11 sk. 10 rtst. Deremot om Rikets Högste
Embetsman, Justitia-Stats-MiniStern äfven samma
år erhållit afsked med bibehållande af eill
i37® Stats-Utskottets Betänkanden!
lön, hade den ej uppgått till mer än 4,545'
R:dr 24 sk.
2:0 Örn Lartds - Kamereraten i Stockholms
llän likaledes år 1816 undfått afsked med bibehållande
af hela lands - Kamererare-Lönen,
hade den utgjort efter samma års Markegång
1,560 R:dr 35 sk. Deremot om ett Kammarråd,
efter uppnådde 70 år, hade vid samma
tid fått afsked, har hans lön ej uppgått till
mera än 1,390 R:dr.
Ett Kammar -låds Embete och en LandsKamererare-tjenst
äro visserligen hvar i sin väg
vigtige och magt påliggande. Men vid primitiva
löneregleringen har likväl Staten bestämt
en betydlig skillnad dem imellan uti Lönevilkoren,
förmodeligen icke utan afseende på de
högre pligter och den Vidsträcktare omfattning,
som ansetts åtfölja den enas Embetsmanna - åtgärder,
emot den andras.
Ett sådant olika och mindre lämpligt förhållande,
sorn de ofvananförde Exemplen ådagalägga,
visar sig öfverallt imellan den indeld*
te 6ch Penninge - löntagaren när jemförelseri
sker imellan Vederlikar.
Det är icke blott med afseende på någon
besparing för Stats - Verket, ehuru äfven den i
dess närvarande belägenhet och knappa tillgångar
inåste sökas, hvar den med rättvisa och
billighet skäligen kan vinnas, som Stats Utskottet
trott sig böra å detta ämne fästa Riksens
Höglofl. Ständers uppmärksamhet; utan det är
Sfven för att återställa' en sådan jemnlikhet e~
mellan Statens Embets- och Tjenstemän i denjja
del, hvilken vid regleringen af 1696 års
Stais-Utskottets Betänkanden? ^3 77
älönings-Stat ägt rum, som Stats - Utskottet ansett
sig böra föreslå en sådan jemnkning af
hvad Författningarne i detta ämne hittills blott
provisoriskt stadgat, som, utan förnärmande af
någons skäliga rätt, kan vara både billig och.
lämpKg.
S;ats-Utskottet tror, att om den indelte Civile
löntagaren vid sitt afskedstagande efter
uppnådde 70 år, och minst 30 års oafbruten
tjenstetid, får för sin öfriga lifstid på allmänna
Indragnings-Statén Uppbära så stor Pension, som
svarar emot hvad hans vederlike af den penninge-löntagande
Civile Embetsmanna-Staten i
lön å Stat åtnjuter; så skall han icke äga nå"
gon skälig anledning till klagan Öfver mindre
utkomst än hans vederlikar, och Staten skall
icke eller kunna sägas hafva brustit i dén förbindelse
han är skyldig den åldrige Embetsmannen,
som med redlighet och nit uppoffrat
sin bästa ålder och arbetsförmåga i dess tjenst.
Stats-Utskottet anser en sådan likhet vara
desto billigare, sorn den Civile indeldte och
Penninge-Eöntagaren b!ifver i alldeles lika och
enahanda förhållande efter afskedstagandet, alldenstund
alla depeoser i och för tjenstebefattningen
både för den ena och andra då Upphöra.
Till vinnande af detta ändamål, får StatsUtskottet
föreslå, att alla landshöfdingar, sorn
hädanefter, efter uppnådde 70 år, och 30 årS
oafbruten tjenst, erhålla afsked, matte undfå
lika stor Pension, som svarar emot eii Stats*
Secreterare lön på Stat: Lands-Secreterare och
lands - Kamererare, lika med hvad de SecreteR
i hang till Riks-St. Prat. jgiy.jstg- 4-de Sami,
3.3y8 Stats-Utskottets Betänketiden',
rare och Kamererare- uti Rikets Collegier i Lön
åtnjuta, som uppå 1778 års Stat innehade 333
Bulrs Lön. Landt ■> Räntemästare och Krono*
Fogdar, lika med de Karnmarförvandters Lön i
Rikets Collegier, sorn uppå 1778 års Stat innehade
150 R:dr Lön; samt Häradsskrifvare
lika ned Kammarskrifvare, som efter I778 års
Stat innehade 100 R:drs Lön.
Efter denna beräkning skulle en Landshöfdinge,
som innevarande år erhölle afsked
Undfå 3,392 R:dr 4 sk. i Pension, En Lands.
Secreterare eller Lands * Kamererare 963 R:dr
ö8 sk.; En Landt - Räntemästare eller KrönoEogde
488 R:dr 37 sk. samt en Häradsskrifvare
327 Ridr 9 sk.
Stats - Utskottet anser likväl det förbehåll
härvid böra äga rum, att om den på Stat varande
så indeldta som contanta Lönen för någon
af ofvannämnde Embets- och Tjenstemän,
Uträknad den förre efter förvandling och Markegång,
skulle befinnas utgöra mindre än den
Pension, lian, efter ofvan föreslagne Classification,
skulle äga att Undfå, så bör en sådan åtnöja
sig med bibehållande af den indeldte Lönen
i Pension.
I öfrigt får Stats-Utskottet hemställa, att
för den afskedstagande Civile Penninge - Löntagaren
äfven måtte stadgas enahanda vilkor, som
här ofvan, för den indeldte blifvit föreslagit,
nemligen, att han, jemte fyllda 70 år, bör hafva
tillbragt minst 30 års oafbruten tjenstetid
för att kunna erhålla Pension.
Med full öfvertygelse om det rättvisa och
hilliga uti den af Stats - Utskottet nu gjorde
Stais Utskottets Betänk anderia i 3 79
framställning, får Stats - Utskottet till Riksens
Höglofl. Ständers Egen pröfning -detta ärende
Vördsamt öfverlemna; Och i händelse Riksens
Höelofi. Ständer finna godt, att härtill samtycka,
hemstäiles, att Riksens Höglofl. Ständer mätte
sådant hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla,
med underdånig anhållan derjemte, det
Kongl. Majtt täcktes häråt lemna Dess Nådiga
bifall, samt sådant sedermera tili allmän Uhdeii*
d-ånig efterrättelse kungöra låta.
Stockholm den i5 Maji 1818-
N:r 241;
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Krono - Allmän•
ningen Maglehems Kungs chra och den
Dödas Loit kallad i Christianstads
Län i
1 ill Hedefvafda Bonde-Ståndet haf Riksdagsinannfen
- Svert Pahlsson från Christianstads Läri
ingifvit ett så lydande Memorial: ”Ds af Ahlbo
och kringliggande Härads innevånare, hvilka
sakna tillgång på skog tjenlig till vedbränsle
Samt Aker- och Körrédskaps förfärdigande, haf.
va uppdragit åt mig, att tillkännagifva deras önskan,
att från den i berörde härad belägna
Krono - Allmänningen Maglehems Kungsöhrå
och den I>ödaS lott kallad, få hémta förberörd^
oundgängelige förnödenheter.
Skogen å nämnde allmänning, från hvilkeii
Andrarums Alunbruk hittlis erhållit ved bräll--
^33o Stats-Utskoitets Beiänkanden.
sle, har från urminnes lider till enahanda behof
falt användas af närmaste derintill boende
på Skog vanlottade inbyggare, synneriigast när
stränga vintrar och djupt snöfall inträffat, då
jnnevånarne varit utur stand satte, att från längre
borit belägne trakter kunna hämta nödipt
O
bränsle, inen oaktadt ett slikt begagnande, har
Allmänningen icke det ringaste lidit eller Sko.
gen derå till skada aftagit. Och på sätt hvarje
kännare af denne lägenhets beskaffenhet kan
intyga, har man ej skal, att för kommande tider
befruckta Skogens utödande derstädes om
och Hygget blefve dubbelt emot lii 11 ils.
Jag vill härmed hafva sagt att skogen å
oftaberörde Allmänning är tillräcklig både för
Alunbruket och jemväl för Ahlbo och flere andre
derintill gränsande Häraders Slättbyggds Innevånare,
hvilka väckt denna fråga i synnerhet
för att förebygga framgena stridigheter emellan
dem och ägaren af Alunbruket om begagnandet
af Skogen å samma lägenhet, hvartill de anse
sig lika berättigade med bruket åtminstone då
de erbjuda, att ersätta Kongl. Majit och Kronan
för hvad de af Skogen erhålla; — Hock
som stadgande härom saknas, får, i följd af mitt
uppdragande, jag anhålla, att det måtte tillåtas
de omkring Allmänningen boende Slättbygds
Innevånare, att emot skälig afgäld, till deras
behof få, efter förutgången utsyning af någon
Jägeri-Eetjent eller annor pålitelig person, sorn
Landshöfdingen i Länet för sådant ändamål utser,
å Maglehems Kungsohra och den Hödas lott,
taga redskaps-ämnen och nödigt vedbränsle, detta
Stats- Utskottets B etan k and en'. 1381’
sistnämnde serdeles, då svåra vägar hindra, att företaga
långväga forslor efter berörde produet.
Som detta mitt Memorial åsyftar ej mindre
beredande af väsendtliga fördelar för visse af
väre Slånds-jBröder än jemväl, hetydelig inkomst
för det Allmänna, hoppas jag att mine Hedervärde
Bröder bifalla, mine påståenden; äfvensom.
jag anhåller om Memorialets remitterande
till vederbörligt Utskott”
Hä rmed har Jö an Jönsson för Jerrestads
och Ingelstads Härader af samina Län sig förenadt.
Och då frågan rörer begagnandet och
hushållningen af Kongl. Majit oell Kronans
jord och Agendom, så har Hedervärda BondeStåndet
detta mål till Stats-/Utskottet reinitteradt.
Stats-Uiskottet har härvid inhämtar , att i
anledning af Riksdags-Fulhnägtigens från Ahlbo,
Gjerts, Jerrestads oeh Ingelstads Härader a£
Christianstads Län vid 1809 års Riksdag anförde
underdåniga klagan och sökte friare dispositions-rätt
öfver de till Andrarums Alun-verk
anslagne skogar, har Kongl. Majit uti Nådigt
bref af den 19 Junii 1812 förordnat, att en
ordentlig undersökning i detta afseende borde, s.
vederbörandes närvaro, i orten förrättas; men
som den, i anledning häraf förrättade undersökningen
befanns i lieie delar ofullständig och
icke med den noggranhet sorn vederbordt, och
med afsigten af Kongl. Majits ofvannämnda Nådiga
skrifvelse instämde, hafva blifvit verkstäld;
så beslöt Kongl. Majit under den 16 November
1813 att, med iakttagande af de gifne föreskrifter,
en ny och ordentlig undersökning med
$tats~Utskottets Betänkanderä
biträde af alla vederböraqde, borde i oyten aris
ställas. Efter det denna undersökning inkqmrr.
it,
prne sig deröfver i underdånighet yttrat, fann
Kongl. Majit i Nåder godt, innan Kongl, Majit
kunde dess hufyudsakliga beslut i detta mål
meddela , att genom Nådigt Bref af den 14 Jai
nuarii, 1817 anbefalla en ytterligare undersökning
öfver de Andrarums A unverk anslagne
(Skogar , dervid Allmogen jemvel skulle äga rätt
att vara närvarande och få anföra hvad den
för sig kunde finna vara nödigt, saint att Kongl.
Kammar- och Bergs-Co'legierne sedan en sådan
undersökning för sig gatt, skulle Handlingarne
derom, tillika med hvad Collegiernp för egen
tiel dervid kunde hafva alt andraga till Kongl.
Majit i underdånighet insända; och hvad ser-?;
skilt angeck de 3:ne Krono-Parkerne, Maglehems
och Sunnanslöfs Kungsohror samt den Dödas
Lott kallade, hvilka till Andrarums Alunverk
blifvit begagnade, så hade Kongl. Majit i
Nåder funnit, a 11 med dem, på sätt ditt ils skett,
skulle förhållas; dock borde anstalt fogas att
Kammar t och Bergs - Collegiernes den aiista
April 17S5 och den 3je December 1813 meddeldte
förordnartden, rörande Maglehems ohran,
blefvo med behörig skyndsamhet verkställde.
Sedan den sist i Nåder förordnade unders
sökning förledit år blifvit förrättad och detta
mål nu mera kommer att bero på det beslut
Kongl. Majit efter öfvervägande af hvad de
Kongl. Collegiernp samt vederbörande härutinnan
anfört, i Nåder kan täckas fatta; så har i
sådant saken* skick Stats - Utskottet ansett sig
Stats-ZJtskoitets Betänkanden. 1383
icke kunna den nu härom väckte motion tid
pröfning upptaga eller något utlåtande deröfver
meddela; Hvilket Riksens Högloft. Si änders
Egit ompröfvande vördsamt underställes,
Stockholm den 12 Maji r8i8-  N:r 242,
Riksens Höglofl. Ständers Stais - Uiskotts
Utlåtande, angående Sala Siljver-Verk,
T_Jtl underdånig skrifvelse af den 8 Martil
1810 anmälte hos Kongl. Majit Riksens Ständer,
att af de undersökningar, hvilka , såsom en
följd af åtskilliga Ledamöters i Hemliga Utskottet
vid 1800 års Riksdag nitiska bemödande,
rörande beskaffenheten af Sala Silfvergrufva,
dess drift och privilegier, samt desses förhållande
till en motsvarande afkastning för Staten
och det allmä nna", hade Riksens Ständer val
inhemtat, att detta Verk icke drifves utan betydlig
förlust för Staten, samt att dess öfverlemnande
till Bergslags - Interessenternes vård
och disposition lill följe deraf vore med Kronans
fördel öfverensstämmande; Men då Riksens
Ständer derjemte insett, att ett sådant öfverlemnande
skulle medföra skadeliga följder,
i den händelse man ännu ej nog fullständigt
och säkert undersökt Grufvans verkeliga tillstånd,
och den samma icke borde till Interessenteri.
es
förmodan, man med ali anledning hyste om
den med dess framlida drift förenade förlust,
3 § 4: Stats-Utskottets Betänkanden:
öfvergått lill all den visshet, som en på säkra
vettenskapligt Bergsmanna undersökningar grundad
öfvertygelse endast kunde medföra; så ha’
de Riksens Ständer ansett sig böra hos Kongl,
Maj:t i underdånighet anhålla om förordnande
af en sådan på stället skeende vettenskaplig un’
dersökning genom kunnige Bergsmän, kvilke
tillika finge sig uppdragit, att höra Bergslagen
om vilkoren för en ny reglering af Contractet
och Grufve - driften, så att etc aftal måtte träffas,
hvarigenom Interessenternes bestånd och
ortens fördel kunde med någon vinst för Statsverket
förenäs; .— Och yttrade Riksens Stander
härvid den underdåniga önskan, att denne
undersökning måtte vara fulländad innan nästa
lagtima Riksdag, så att ett afgörande beslut då
måtte kunna tagas.
Med nådigt bifall till denna Riksens Sländers
underdåniga anhållan täcktes Kongl. Maj:t
uti Nådigt Bref af den 26 Martii 181» förordna
Bergs - Rådet och Riddaren Rothoff samt
Bergs - Uauptmannen och Riddaren Pihl, att
ansi älla en så beskaffad undersökning, som Riksens
Ständer i underdånighet begärt, och vid samma
tillfälle böra Bergslaget i frågan om vilkoren
för en ny reglering af Contractet och
Grufvedriften samt härom aflemna Berättelse
till Bergs-Collegium. ——
Sedan denna undersökning under de följande
åren blifvit verkställd, och Cornmitterade
med deras Berättelse härom till Kongl. Bergscollegium
inkommit; så har detta Kongl. Collegium
under den 21 Januarii innevarande år
till Kongl. Majit afgifvit dess underdåniga ulla
-
Ståts-Utskottets Betänkandeni
tande i detta ämne, hvarutinnan Collegiuin i
underdånighet anfört, hvad Collegiurn ansett
säkrast bidraga, att vid Sala Silfver-Verk förena
ett i framtiden lönande Bergsbruk, Interes-'
senternes bestånd och ortens fördel med någon
vinst för Stats-Verket, och hvarvid Collegiurn
jemväl ansett nödigt vara, att i underdånighet
framställa en korrt öfversigt, så väl af Historik
ert om Silfver-Grufvans beskaffenhet och öden
i äldre och senare tider, som af de grunder
och vilkor, hvarpå Sala Bergslag erhållit och
ännu innehar Silfververket.
Detta Kongl. Bergs - Collégii underdåniga
utlåtande, tillika med åtföljande Handlingar har
Kongl. Maj:t under den 7 sistlidne April i Nåder
öfverlemnat till Stats Utskottet.
Uti förberörde underdåniga Utlåtande har
Collegiurn föreslagit en sådan reglering, sorn
Collegiurn ansett kunna äga rum imellan Kongl.
Majn och Kronan samt Bergslaget, nemligen:
1:0 Att Sala Bergslag under en tid af 25
år, ifrån det Regleringen blifver faststäld, bibehålles
vid de rättigheter och skyldigheter,'
det, enligt 1741 års Transport och 1743 års
Arrende-Contract sig iklädt.
?.:o Att under denna tid Grufvedriften sättes
i stånd, efter den i detta afseende föreslag»
ne plan, och af de besparingar, som under tiden
kunna göras utaf de till Verkets drift an*
slagne medel, en fond inrättas för Grufvedriftcns
upprätthållande i framtiden, hvilken fond
efter de 25 arens förlopp, förskjuter nödiga
kostnader vid förberedande anläggningar till
Malmtillgångars uppletande och Malmuppfor»
13 80 Stats-Utikottels Betankanden.
dringen ; och så vida desse förskotier af Fon*
dens Capital utgå böra de ersättas genom en
successiv inkomst af Silfvertill verkningen, men
derest de af Fondens ränta utgå, böra sådane
som blifvit använde på misslyckade försök, afskrifvas
till en, viss proportion emot räntans
storlek, alt efter som derom uti särskilt'Reglemente
kan blifva stadgadt; och torde denna Fond
höra förvaltas af Bergs-Hauptmannen och Grufva
Rätten, under Bergs-Collegii öfverinseende,
3:0 Att efter de 25 arens förlopp, Arrende
- Confractet af år 174 3 antingen upphörer,
eller så vida ändras, att Stats - Verket för räntorne
erhåller full ersättning, efter som deras
värde årligen kan utgöra; äfven som Bergslaget
vid den tiden med Kongl. Majtt och Kronan
bör hafva öfverenskommit på hvad sätt Statsverket,
antingen genom Silfverafgiften eller
annars, som lämpligast befinnes, må erhålla full
ersättning för de till Konst-Statens underhåll
anslagne räntor vid 2900 lödige markers tillverkning,
så att åtminstone afgiften för en detr
öfver stigande tillverkning må komma Statsverket
som en direct vinst tili godo,
4:0 Att efter nämnde 23 ar Bergslaget icJte
till last räknas de uti j 741 års Transports
ji:te §. upptagne Allmogens skyldigheter, hvilka
Bergslaget Allmogen efterskänkt, och, såsom
för Bergslaget utnbärlige, af Kongl. Majit och
Kronan kunna vid den nya Regleringen återtagas.
•po Att för öfrigt, efter de 2 5 åren Bergslaget
vid Posseasionen af Silfver - verket må
blifva bibehållet för sig och efterkommande en
-
gfors-U/skottets Betankanden, a387
Jigt 1632 och 1741 års Transporter, så länge
de grufvan och Silfver-Verket efter rätt Bergsyis
drifva och vidmagthålla, och derunder hafva
att hålla sig vid hvad usta, 2ldra, 6:te, ytde,
jorde, i2:te, J5:de och i7:de §. §. af Transporten
den 9 September 4741 förmå, såsom
dess skyldigheter och rättigheter, och vidare
vid den enligt 3tdje mom, af detta Project blifvande
fastställelse.
6:0 Att, då Grufvan hädanefter biifver vidlyftigare,
dess utmål biifver i proportion utyidgadt
så att, likmätigt 2 §. af 1741 års Transport,
gvänsorne af den tracl, hvarinom den malm
brytes och tillgodogöres, hvarutaf Silfverafgift
skall erläggas, ti lbörligen blifva faststälde.
7:0 Att Bergslaget, så länge det innehafver
Siifver-Verket, or ubbadt bibehålies d sin
patt till de dammar, Canaler och Vattudrag, sorn
‘för verhets drift äro inrättade och från äldre
tider varit det, jemte obehindrad Flottningsrätt
på dem; samt
8:0 Att Nora och Enångers allmänningar
hädanefter framgent mage bibehållas vid Silfver-Verket.
Men då Collegiurn för sin del icke kunnat
Ogilla de grunder, på hvilka Sala Bergslag
ansett sin rätt', att bibehållas vid de, af Högst
Salig Konung CARL XI, och sedermera genom
1741 års Transport och 1743 års Contract,
Bergs’aget upp'åtne och Silfver •• Verket åtföl?
jande Föriäningar och Donationer, helig o«h
orubbelig, så mycket mera sorn Bergslaget å
sin sida icke undandragit sig, att stalla sig utfärdade
författningar och föreskrifter till efter*
3 3 88 Stats-Utskottets Bettini andeni
rättelse, samt CoIIegium ansett betänkligt, att
tillstyrka någon rubbning uti Gontracters helgd,
så har CoIIegium icke vågat föreslå den na
ifrågavarande regleringens fastställande , innan
bergslaget deröfver blifvit hördt, och hvadan
CoIIegium i underdånighet hemstält, om
icke i den händelse Kongl. Majit i Nåder skulle
finna Col egii projecterade reglering antaglig,
Bergslaget måtrte få tillfälle, att deröfver sig
yttra, innan Kongl. Majit Dess Nådiga beslut
i ämnet vidtager.
Stats-Utskottet instämmer uti hvad Bergs*
CoIIegium hemstält om Bergslagets hörande innan
något hufvudsakligt beslut i detta mål vidtages,
såsom i Stats-Utskottets tanka, varande
Bergslagets ratt; och torde Riksens Höglofl.
Ständer i anledning häraf, böra hos Kongl.
Majit i underdånighet härom anhålla , samt
att Kongl. Majtt sedermera måtte låta vidtaga
de åtgärder, sorn med Kronans fördel och utan
förnärmande af bergslagets rätt kunna förenas
och derefter vid nästa Riksdag i Nåder låta
meddela Riksens Ständer Resultatet häraf, så
att ett afgörande Beslut i denna fråga, då måtte
kunna tagas.
Genom hvad Stats - Utskottet sålunda till
Riksens Höglofl. Ständer hemstält, anser Utskottet
sig hafva besvarat den af Herr Borgmästaren
Alin hos Vallofl. Borgare - Ståndet väckte
och till Stats-Utskottet remitterade motion, rörande
detta ämne.
Riksens Höglofl. Ständers Egen pröfning
underställes detta vördsami igen.
Ståckholm den 15 Maji rgiS
-
Siats-Utskottens Betäniandtn. 1389
Nir 243.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i afseende pä de under
Commerce - Collegii förvaltning stående
Fonder och Medel.
C
Citats-Utskottet, som erhållit del ej mindre af
den Berättelse, Riksens Ständers Herrar Revisorer
afgifvit vid den sistledit år 1817, af dem
förrättade Revision öfver de under Kgl. Commerce-Collegii
disposition stående Fonder ocix
Medel samt deras förvaltning, än af Kongl..
Majus Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
om Fabrikernes behof af ytterligare understöd
och fastställande af en viss bestämd Procent
af tillverkningarnes värde såsom Råne-andel,
tillika med Riksdagsmannens från Norrköping,
Bruks-Patron Ekelunds till Vällofl. Borgare-Ståndet
ingifne Memorial i samma ämne, har, i anledning
häraf, i Kongl. Commerce - CoIIegium
företagit den granskning och öfverläggning i
dessa ämnen, som Utskottet tillhört; Hvarvid
Utskottet af Herrar Revisorernes omforma te
Berättelse inhämtat, hurusom, jemte det till
Riksens Höglofl. Ständer anmälan blifvit gjord
om hvad Kongl. Majit, i anledning af Riksens
Ständers vid 1815 års Riksdag gjorde underdåniga
hemställan om upphörande af åtskillige
från desse Fonder utgående och för ändamålet
med desamma främmande utgifter, uti Nådig
■ Skrifvelse till Kongl. Commerce - CoIIegium af
den 6 Mars 1816 förordnat och beslutit, Heirar
Revisorer i öfrigt sig utlåtit, att då de å
139° Stats-ZJtskottits Fetiinianden.
ena sidan funnit den Författning, sorn bestämde
Manufadur-Discontens ändamål och förvaltning,
nemligen Reglementet derföre af den 22
April 1779 stadgar, att de Lån, sorn Fabriksidkare
ägde att der tillgodonjuta borde berak*
nas och bestämmas efter det föregående årets
tillverkningsvärde, samt Fondens vid årets-bör*
jan behållne belopp; imellan samtlige de Lånberättigade,
efter en lika grund fördelas, äfven*
sora att desse Län skulle på högst Nio måna*
dets tid erhållas; men å den andra sidan Samt
vid jemförelse, huruvida Fonden, i öfverens*
stämtnelsé med desse föreskrifter blifvit förvaltad,
.inhämtat, att åt sk i 11 i ge personer genom
serskildte Kongl. Resolutioner under loppet af
åren 1815 och 1816 äro Vordne tillagde Staen*
de Lön af Fonden, och andre åter Lån utöfver
det belopp, hvartill de efter den allmänna be*
räkningen varit berättigade, hade Herrar Revisorerne,
hvilka sajuuda insett, att vid Di*
sCont Inrättningens Styrelse-Reglementets föreskrifter
icke b ifvit i allo iäkttagne, funnit sig
i följd af 6 §. i Banco-Reglementet den 8 Au*
gusti i8i5, som stadgade, att det ytterligare
Lånebiträde af Banken till Manufactur-Disconten,
stor 200,000 R:dr finge fortfara så langö
Revisorerne Vid granskningen af Discont-In*
rättningen funno, att Lånet blifvit enligt För*
fattningarne till dess behöriga ändamål användt,
föranlåtrte anmärka ett sådant förhållande till
den vidare åtgärd Flertar Revisorerne vid ut*
färdande af deras Instruction för Riksens Ständers
Fullmägtige i Banken, i detta fall ansågö
*ig pligtige att vidtaga; men enär Herrar Re‘
Stats-VtsknitetS Ttrtänkanden. 1391
visorerne sålunda uppfyllde deras förmente illiggande
härutinnan, insaga de tillika de olägenheter
och betärikeliga följdet för FabriksNäringén,
som genom indragningen af detta
Lånebiträde, måste inträffa, samt Önskade derföre,
att Riksens Ständer medgåfvo ManufacturHisconten
ytterligare biträde till det tued samma
inrättning åsyftade ändamål, och att Riksens
Ständer dervid mendelte den Instruction,
hvarefter sådane medel borde förvaltas; Hvarförutan
Herrar Revisorerne framställt den befunne
hetydeliga förändring, som ägt rum i afseende
på Fabrikernes Lånerätt, i det att densamma
för åt 1815 uppgått till 33 Procent,
men för 1816 endast till ig| Procent af föregående
årets tillverkningsvärde, att en sådan
minskning härledi sig, enär biträdet till UilDiscont-Fonden
Undantoges, till största delen
från de tid efter annan tillkomne stående Lärt
och Lån utöfver Repartitionens belopp, samt
anmält, att de vid Manufactut- och Lll-DiSconternes
granskade Räkenskaper för åren 1815
och 181b, icke funnit något att påminna eller
anmärka; att de icke medhunnit genomläsa de
förenämnde är, rörande desse Fonder', hos Kgl.
Collegium förde Protocoll, saint att Herrar Revisororne
jemväl granskat RäkeOskäperne öfver
de äfven under Kongl. tCoinmerce-Collegii förvaltning
stående Manufactuf - och Eskilstuna
Fristads-medel, allmänna Arbetshus- och Spinnhus-Fonderne
för åren 1814, 1815 och 1S16,
vid hvilka Herrar Revisorerne ej eller haft
något att erindra, och å hvilka Fonder Under
berörde 3me år, någre nya anslag icke skett el*
J 392 Stats Utskottets Betänk ami enl
ler någon annan förändring sig tilldragit, 3h
att åtskillige äldre och i Räkningarne balance*
rade fordringar blifvit i anledning af Riksens
Ständers vid 1815 års Riksdag gjorde hemställan
afskrifne, men Räkenskapeme öfver de för
Utländske Fartygs naturalisation influtne, och
till Svenskt Sjöfolks hemförskaffande anslagne
medel, hvilka Herrar Revisorerne äfven ansett
sig böra revidera, har Kongl. Commerce-Gollegium,
under åberopande af Kongl. Majus på
Collegii underdpniga hemställan den 10 November
1813, meddeldte Nådiga svar, till Herrar
Revisorerne icke aflemna!.
Efter öfvervägande af hvad vid denna Re*
visions-förrattning sålunda förekommit och Berättelsen
innehåller, får Utskottet i afseende
derpå, dess vördsamma yttrande nu meddela.
Af den uti Herrar Revisorernes Berättelse
först framställde anmälan om hvad Kongl.
Maj:t, i grund af Riksens Ständers, vid 1813
års Riksdag, rörande nämnde Fonder, gjord©
hemställan, förordnat, finnér Utskottet ej anledning
till annan åtgärd, än att för Riksens Ständer
upplysa, det samma hemställan i hvad den
rörde begäran, att den Eönförhöjnlng af 25
Procent, som Kongl. Commerce-Collegii Ledamöter
och Betjening af Manufactur - DiscontFonden
åtnjutit, samt den Assessoren, I.agmannen
Walilstjerna af Fonden tillagde extra Assessors-Lön,
måtte derifrån skiljas, nu mera blifvit
uppfylld, sedan en allmän Lönförhöjning
vid nämnde Riksdag blifvit anslagen saint Lagman
Wahlstjerna undfått Lön på Rikets ordinarie
Stat. Och då Biskoppen, Doctor Wingård,
Siats-Utskottets Éetänkandetil ^39 3*
hvilken äf allmänna Arbetshus - Fondett, i flere
år uppburit såsom hUshyremedel en årlig summa
af 700 R:dr den Riksens Ständer vid sist»
nämnde Riksdag äfven hemställt matte upphö*
ka, nu mera genom döden afgift, förmodar Ut*
skottet något tvifvel icke kunna uppstå, att ju
denna Summa till Fonden nu återgår, för att
til! det dermed åsyftade ändamål, hädanefter
användas;
Hvad åter angår dön äf Herrar Revisorerne
på ofvanomförmält© grund gjorde an*
märkning och fattade beslut, i afseende på det
Ma nufactur-Discdnt-Fonden af Banken letnnadd
■ytterligare Lånebiträde af 200,000 R:dr, hvil*
ket beslut, enligt hvad Banco-Utskottet tillkän*
nagifvit, föranledt dertill, att Herrar Revisö*
terne gifvit Herrar Bankö-Fullmägtige tillkän*
ila, det rättigheten för Manufactur - Discontina ,
att vidare begagna detta Lånbiträde vöre för*
Verkad; Sa anser väl Utskottet Riksens Ständef
Utom all fråga Vara berättigade, att bestämma
de grunder^ hvarefter Bankens till näringarnes
Understöd anslagne medel böta förvaltas, äfven*
Sofn deras Revisorer äg2, då de finna desse för*
Valtningsgrunder icke vara fö;jde, att förordna
örn sådanö medels indragning, mten Utskottet
tror tillika, alt då, såsom nu Riksens Ständer
sjelfve äro samlade, bör Vid pröfning,„ötn des*
se medel skola indragas eller icke, hos deni
hufvudsakligen afses och tägas i betraktande*'
huruvida Näringarnes ställning ännu ytterligare
påkallar samma understöd och hvad Verkar!
indragningen deraf skulle för dem medföra?
bihang till Riks.St. Fröt. tgij -itih 4-dc Sami. N-r 17;. 170.
*3 94
Stan- Utskottets Betänk an den.
Och som Utskottet, genom hvad vid denna förrättning
inhämtats, kommit i den öfvertygelse,
att Fabrikerne och Manufacturerne för det närvarande
verkligen äro i'behof af detta anslag,
och Utskottet sålunda äfven delar den af Revisorerne
yttrade farhåga, ätt én nti skeende
hastig indragning af samma Uånesumma, skulle
för desse Näringar medföra svåra olägenheter
och betänkeliga följder, samt Utskottet, i an*
ledning af Banko-Utskottets förfrågan, i afseende
på säkerheten af detta I>ån, uti serskildt utlåtande,
ansett Banken derföre vara fullkomligen
tryggad; Alltså och då Kongl. Majit* på
sätt här ofvan nämndt är* jemväl föreställt Riksens
Ständer Näringarnes behof af ökade understöd,
hemställer Utskottet, att ifrågavarande
af Banken lemnade Uånebidrag af 200,000 R:dr
måtte fortfara och Manufactur-Discontetl hädanefter
såsom hittills tillhandahållas.
Då Riksens Ständers Herrar Revisorer
granskat Räkenskaperne öfver ManufaCtur - Discont-
och Ull-Discont-Fonderne för åren 1815
och 1816, och öfver de öfrige Fonderne för
åren 1814, 1815 och i8i6, dervid de ej haft
något att anmärka, har Utskottet, enär anmält
blifvit, att samma Fonders Räkenskaper för år
1817 icke voro afslutade, funnit någon granskning
af Böcker och Räkenskaper för sig icke
återstå; men Utskottet har dock fästat uppmärksamhet
Vid den betydeliga Summa af 67,108
R:dr 10 sk. 2 r:$t., sorn Uti ManufactUr - Discönteris
Räkenskaper för 1816 finnes balanöerade
såsom uti Concoarser anhängige; i afseende
hvarpå Utskottet inhämtat: att de betydeli
-
Siats-Utskottets Betänk anden'. *39 5
gaste af desse Ba:äncer tillkommit i äldre tider
öch någre häriedt sig ända ifrån 1763, iy66
och 1767, s.-rnt ait de i början icke utgjort ett
Sa högt Capital-belöpp, utan Småningom ökats
genom de af Disconten tillika beräknade ö.fverräntor:
att sfedäri Kongl; Commerce - Collegiuni
vid i£i6 års siiit, till Kongl. Maj:t afgifvit
lie rättelse om de under Concotirs varande fordi
ingar; hvilken Berättelse blifvit till JustitiaeCantzJers
- Kmbetets granskning öfverlemnad;
har Kongl. Majit, genom den 1 Öctolier i8l?
i Nåder förordnat, att af cle före den 6 Junii
1809 under Concours komne fördringär 46,018
H:dr 2ö sk; 3 r:st., ert summa af tillsammans
26,114 R:dr 12 sk. 6 r:st. skulle afskrifväs,
hvilket! afskrifning ägt rum endast för sådanä
(jäldenärer, hvilka, eftfer iråkadt obéståhd, uti
fattigdom a fl i di t ; att sedan Regements - förändringen
år 180g tillkommit fordringar i Coticöurser
tili ett belopp af 2 i,089 Ridr 37 sk;
li r:st., hvaraf, eftfer 1816 årS slut, till Fonden
ingått 2,463 R dr 2 sk. 2 r:st. samt att, af
dé emellan äfen i 809 oell 1816 tillkomne Cönäötirs-balancer;
sålunda nti återstod en Sumrfiä
äf 18,626 Rulf 35 sk. g r:st. Öch ehuru Utiköttet
vid ett sådant förhållande icke finner
anledning, att i afseende härå göra någon anmärkning,
Ilar Utskottet likväl skolat hös Riksens
Ständer lippijrsningsvis anmäla hvad härUtinnart
förekommit och Utrfedf blifvit.
I afseende på Riksens Ständers Revisorer^
tillita nnagtfvandé, att de ej till reviderande erhållit
RäkénskaperUe öfver de för iltländské
Fartygs naturalisation ififlutne infcdelj hHlki
r*396 Stats-Utskottets Bettini änden!
Herrar Revisorerne trott äfven tillhöra deras
granskning så förmodar Utskottet, att da, i likhet
med hvad Kongl. Maj:t, uti D^ss af Kongl.
Commerce - Collegium ofvanåberopade Nådiga
Rref förklarat, några Statsmedel i denna Summa
icke ingå, granskning af Räkenskaperne| och förvaltningen
öfver desse Naturalisation - medel,
■om efter Kongl. Majus Eget Nådiga Förordnande,
vid serskildte politiske förhållanden samt
x ändamål, att dermed bestrida omkostningarne
för Svenskt Sjöfolks hemförskaffande från utrikes
orter tillkommit, och hvilken Naturalisa»
tions-rättighet och dermed förenade afgifter endast
någon tid ägt rum samt nu mera upphört,
sålunda icke heller lämpeligen lärer kunna Riksens
Ständer eller deras Revisorer tillhöra utan
endast Kongl. Maj:t Sjelf, som äfven i Nåder
förordnat, att samma Räkenskaper böra i
besagde ändamål hvarje år i underdånighet insändas.
Utskottet har jemväl genomsett de rörande
Manufactur-Disconten hos Kongl. Commerce*Collegium
förde Protocoll för åren 1815 och
1816, dem Herrar Revisorer förklara! sig ej
hafva medhunnit att granska; äfvensom Utskottet
förehaft Inventering af samtlige ofvanbelörde
Fonders innehafvande Reverser och Hypothek.
Och som Utskottet hvarken i desse ellet
andre delar funnit det ringaste vid Kgl. Cornmeice-Collegii
förvaltning af ifrågavarande Fonder
att påminna, eller anmärka, utan deremot
allt vittnat om den ordning och rtoggranhet,
■om vid Styrelsen och Administrationen af des»
StatS'Vtskoitets Betänkanderil V39 7
se vigtige Penninge-Verk iakttages; si får Utskottet
med tillfredsställelse ett sådant förhållande
hos Riksens Höglofl. Ständer härigenom
anmäla.
Sedan Utskottet sålunda tagit kännedom
om beskaffenheten och förvaltningen af de medel,
som redan ära anslagne och användas till
Fabrikernes och Manufacturernes understöd och
1 afseende derpå sig utlåtit, har Kongl. Maj:ts
Högstberörde Nådiga Proposition, så vidt den
rörde fråga om fastställande af en viss Procent
af tillverkningsvärdet såsom Fåne-medel, i förhållande
till hvarje Fabriks-grens olika behof
af Förlags biträde samt huruvida icke Fån-rättigheten,
hvilken hittills varit inskränkt, egenteligen
till stämpelbara varor, äfvenledes mätte
till andra lika gagneliga Fabriks - handteringar
och deribland G astil!verkningen kunna utsträckas,
blifvit föremålet för Utskottets öfverläggningar;
äfvensom Utskottet i sammanhang dermed
förehaft Herr Ekelunds omförmälte Memorial,
hvaruti med framställning af den allmänna
förlägenhet, deri Fabriks-Inrättningarne och
Väfverierne sig befinna, och sora hufvudsakligen
skulle härröra från den föränderlighet och
minskning i deras Fåne-andel, som de senar©
åren ägt rum, Herr Ekelund föreslår, att till
hjelp emot denna olägenhet, det för Fabrikernes
understöd redan anslagne Finebidrag måtte
ökas med åtminstone 400,000 R;dr, samt att
till förekommande deraf, att för framtiden icke
måtte inträffa hvad som nu sker, det Fåne-andelen
minskas i den man tillverkningen stiger,
8n viss Procent för hvarje gren af Fabriks^till
-
*39? Sms-Utskottets Betänk anden.
verkningarne stadgades, hvarigenom Låntagaren
ägde en säker beräkning af det understöd, lian
för argt genpm beläning för siq Fabrijc bade
att påräkna.
Då Utskottet, som noga öfvervägat hvad
härutinnan förekommit, yäl å ena sidan icke
såsom allmäqt gällande kunnat antaga den grund?
satts, att Näringarne böra af Banken njuta förlag
eller Lån-understöd till ett belopp, sorn alttd
lika motsvarar och åtföljer tillverkningqrnes
Värde, emedan derigenom, efter Utskotfets tanbe,
skulle aflägsnas det mål sorn hufvudsakligen
lärer böra sökas, nemligen, att småningom återföra
Näringarne till deras naturliga och endast
under sådan synpunkt verkligen nyttiga och
gagnande ställning, att umbära Lane-biträdeq
pcb hjelpa sig sjelfve , har Utskottet åter å an-,
dra sidan insett, att en hastig minskning och
nedsättning af Näringarnps redan erhållne Förlags-
och Låne-biträden, sorn icke är föranledd
af en i samma förhållande ökad tillverkning
mäste för dem medföra särdeles olägenhet och
siuteligen leda tiil deras förfall om de vid så"
dane händelser icke underlättades. ipjtt så?
dant förhållande är qu inträffade i afseende på
Fabrikerne och Manufactureme. Det är upplyst
att-desses Låqe-andel i Manufactur-D.iscan=
ten år 181b och följande året minskats ifråq
32 procent till 19 a 20 procent af föregångne
are.Ts tillverknings-Summor, utan att Fabrikstillverkningarnes
belopp för desse år tilltagit i
serdeles högie proportion, än de föregående åren,
då Lån-procenten högst obetydligt varierat.
Förändringen har saleds haft sin grund 1 an
-
Stats-TJtskottets Betänkanden. 1399
dre af tillv*erkningarne oberoende omständigheter,
hvilka befunnits vara, dels att Stockholms
Fabriks-Idkare, hvilka förut till ett ganska lågt
värde upp'agit sine tillverkningar, år 1815 och
följande åren 1 likhet med hvad ”Rikets öfiige
Fabriks-Idkare alltid iakttagit och Utskottet anser
vara det rätta uppgifvit till verk ningarne efter
det gångbara värdet, hvarigenom den totala
värdes-Summan, nämnde år rrjer än vanligen
ökats, dels och förnemligast, att atskillige
Personer blifvit t i I laggde så kallade stående lån
af Fonden och andra åter Län utöfver det belopp,
hvartid de, efter den allmänna repartitionen
af Fonden varit berättigade, och hvilket
naturligtvis haft den följd, att fördelningssumman
i samma mohn minskats, som sådane
nye anslag tillkommit.
Genom den sålunda anmärkte för Fabriksrörelsen
skadliga föränderlighet i dess länsrätt
i förening med den genom de öfrige Disconternes
obestånd inträffade allmänna förlägenhet
och deraf för Fabrikerne äfven uppkomna svårighet,
att genom erhållande Jaf förlag hos enskildte,
till någon del. flytta hvad de af det
allmänna Förlags-biträdet hastigt och utan deras
förvållande måst sakna, finner Utskottet Fabrikerne
och Manufactureme hafva kommit i
den belägenhet, att de fordra ett sådant ytter-»
ligare understöd och sådane åtgärder, sam kunna
återställa dem i deras förra natuiliga stät 1 -  ning och tillika befrämja det ändamål, att de
jcke behöfva frukta annan minskning eller nedsättning
af deras Uåne-andeiar och hvartill, p&
sätt ofvanberördt är, en verkeligen ökad pren
Eh°° Stais-Utslottets Bettini anden'.
Auction småningom hör föranleda; toen sora
desse syftemål icke kunna uppnås så länge Mai
nufactur-D.iseonten» fördelnings-belopp i anse-*
ende till serskildte obegränsade anslag af öfvarp
anförde beskaffenhet hvarje åf måst vaya förändring
underkastadt och sålunda på något sätt
Ian calculeras; så har Utskottet till afhjelpande
af desse hinder först trott sig äga anledning
föreslå: Att, i afseende på de så kallade staen-*
de lånen, dem Utskottet enär de användas, till
deras rätta ändamål att understödja och bidraga
till anläggningar af nya, har i Riket förut
okända uppfinningar och Inrättningar i Fabriks-!
och Slöjde-väg och sålunda ledde till befordran-»,
de af desse vigtiga Näringars fortkomst och
fullkomlighet anser vara af serdeles nytta och
höra bibehållas, en viss fixerad Summa af Ma-.
»ufactur-Discont Fonden dertill afsattes; Och
då Utskottet inhemfat, att de nuvarande sådane,
hvilka blifvit lemnade dels på visse år och
dels på obestämd tid, utgöra en sammanräknad
Summa af 182,497 R;dr 8 sk. 7 rist torde be-*
loppet för lån af ofvan anförd beskaffenhet hvilka
Utskottet, i afseende på deras bestämmelse
anser utgöra och böra benämnas med förlagslån
i en jemn summa bestämmas till 200,0 o,q
Riksdaler.
Att Riksens Högloft. Ständer hos Kongl,
Majit i underdånighet anhålla, att denne sålun-,
da till förlags-lån hestämde Summa icke måtte
öfverskridas samt att de medel, som af berörde
200,000 R:dr öfverstego det redan utevarande
lånebeloppet och de Summor, som vid
förfallotiderpe af de nuvarande låpen återbeta
-
Stats-Vtslottets B et aniand enl
las, ldefvo på sätt ofvannämndt är, endast använde
till Dåne-understöd vid anläggningar af
sådane nya Fabriks- och Slöjde-Inrättningar,
sorn ICongl. Maj:t ansåg medföra den allmänna
nytta, att de af sådan förmån borde komma i
åtnjutande, äfvensom Kongl. Majit för begagnande
af sådane Dån täcktes föreskrifva följande
vilkor :
j:o Att som dylike Lån icke kunna annorlunda
betraktas, än såsom understöd och bidrag
för sjelfva byggnaden och anläggningen af Fabriks-
och Siöjde-Inrättningar och det salunda
Vore emot Principen för sådane bidrag att lemna
dem hos anläggaren på obestämd eller längre
tid, än tills ändamålet för bidraget kunde
anses vara uppfyidt eller sjelfva anläggningen
bordt vara fullbordad; så skulle sådane förlagslån
erhållas på bestämd tid af Tre år, inom
hvilken tids förlopp en anläggning af hvad beskaffenhet
som helst i denne väg bör anses kulina
vara fullbordad; och
3:0 Att till förekommande af den olägenhet
och skada, som ett hastigt indragande af
hela Lån-beloppet derefter på en gång möjligen
skulle förorsaka, i afseende på den nya anläggningen,
hvilken ej kan anses i början medföra
den nytta och gifva den afkastning, som en
äldre mera för sig kommen inrättning, ytterligare
tre år skulle bestämmas till inbetalning af
hela lånet, hvaraf således y-:del hvart år efter
förfallotiden skulle återgäldas, hvarje Låntagare
dock förbehållit, så väl att om han så åstundan
efter de 3:ne första årens förlopp, hela LåneSpmmäti
genast eller före den utsatte tiden af
J402 Stats^Utskottets Betänk anden.
Tre år återbetala, som att, i fall han på kortare
tid än de första 3:ne åren medhinner anläggningens
fullbordande, lika med öfrige Förlags-Låntagare,
berörde utsatte tid af Tre år
Lånet utan afbetalning begagna och sedermera
under påföljande 3 = ne år inbetala, samt att, då
ändamålet med dylike Lån fordrar, det de på
sätt berördt är skola vara rörlige, den tid af
tre Er till hela lånets begagnande octa ytterligare
tre år till dess successiva inbetalning, som
nu i allmänhet är uppgifven, äfven bör tillämpas
på de förlags-lån, som blifvit meddeldte
till återbetalning på obestämd tid och samma
Låns innehafvare, hvilka vid sådant förhållande
ej eller kunna anses berättigade att lånen
längre begagnas, salunda också vara förpliktade
af de samma inom sammanräknade Sex års förlopp
återbetala; hvaremot någon förändring icke
skäligen lärer kunna föreskrifvas för dem, hvilka
redan undfått sådape lån på bestämd tid,
oaktadt den samma för visse Lån öfverstiger
den tid, som för Förlags-Låns begagnande är
i allmänhet här föreskrifven,
Hvad åter angår de utöfver den allmänna
repartitionens belopp, meddeldte Lånen livi!ka
blifvit Siden-Fabriks-Idkaren Mazér, KlädesFabri
ks-Idkarne Söderberg och Arosenius, Frisk
och Tillander samt Manufacturisten Oven, för
dess inrättade Jerngjuteri och Jernförädli ngs■yerk
beviljade till $o procent afhvarderas till.
verkning utöfver hvad de i vanlig Discont-väg
ägde att åtnjuta; äfvensom innehafvarne af Gripsholms
Blyhvitts-fabrik till ett tredubbelt emot
hvad deip tillkomme, i fall deras Lånrättighet
Stats- Utskottets Betänk anden. H°3
hestämdes efter de vid fördelningen af Fondens
medel i allmänhet följde grunder; så enär utsträckte
Lån-biträden af denne beskaffenhet i
flen män de tillkomma och ökas, alltid ske på
bekostnad af Öfrige Lånberättigade FabriksTdkare
och måste medföra en hvarje år tilltagande
och obestämd inskränkning i deras rätt; altgå
opn då, hvad de nuvarande innehafvarpe af
padang Låne-fördelar beträffar, hvilka derigenom
för innevarande år medtagit oell niinskat Fondens
Fördelningsbelopp med en icke mindre
Summa, än } 14,645 R:dr, Kongl, Maj:t sjelf
pti Dess Nådiga Skrifvelse af den so Januari
3813, hvarigenom nämnde förmån Söderberg och
Arosenius beviljades, förklarat, att sådane Fån
mindre voro bestämde för dem» hvilka redan
Vunnit styrka att uppdrifva sin tillverkning
till en viss höjd, än för den ernof svårigheter
jjträfvande nybegynnaren och desse Lån på sådan
grund äfyen blifvit meddeldte tills vidare
såsom uppmuntran och understöd till upphjelpande
och utvidgning af Fabrikerne, hvarigenom
ådagalägges, att desse Låne-förmåner icke
blifvit lemnade för att alltid bibehållas, utan
pndast för så lång tid, som kunnat erfordras fqr
ändamålets vinnande och följakteligen böra upphöra
antigen då Fabrikerne hunnit till en viss
höjd eller då, oaktadt en längre tids begagnande
af meranämnde förmån, en fabrik ej vunnif
serdeles förkofran och sålunda ändamålets upp.r
fyllande dermed icke kan vara att förvänta,
anser Utskottet för sin dej lämpligt, att flik»
sens Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla:
i 404 Stats- Utskottens Betiinkandin'.
1:0 Att någre flere af denne beskaffenhet
varande Båne-förmåner, än redan äro ineddeldte
och här ofvan upptagne icke blifva af Manufaclur-
DFcont-Fonden beviljade.
2:0 Att Kongl. Majit täcktes för innehafVarne
af samma förmåner bestämma en viss
korrt tid till deras vidare begagnande, hvarefter
de skulle upphöra, hvilken tid Kongl. Maj:t,
med afseende på den längre eller korrtare tid
de samma innehafts och i hvad mån ändamålet
dermed blifvit mer eller mindre uppfylldt, tor»'
de efter Nådigt bepröfvande föreskrifva, men
Utskottet likväl anser böra utsträckas till högst
Sex år härefter, så att hela beloppet deraf då
kart i Discont Fondens Allmänna FördelningsSumma
ingås dock skulle Utskottet tro sig äga
anledning hemställa huruvida icke med afseen»
de på det värde i techniskt afseende ofvan anförde
Jerngjuteri och Jernförädlings-Verk samt
Gripsholms Fabrik för beredande af Blyhvitt
och andre Cherniske preparater aga, samt då
den förre af desse vigtiga Inrättningar , endast
ett år fått begagna, och den sednare först detta
år kommit i åtnjutande af de dem i omförmälte
måtto medgifne förmåner, Biksens Höglofi.
Stander skulle anse lämpligt till Kongl. Maj:t
öfverlemna, att för desse Inrättningar något
ptsträcka tiden till berörde förmåners begagnande
utöfver hvad bär i allmänhet är vordet föreslaget
samt
30 Att under den tid, som Kongl. Majit
priser desse utsträckte Båne-förmåner ytterligare
böra fortfara, innehafvarne deraf icke inåtlie
i vanlig Discopt-väg, f» beräkna högre Pro*
Ståts-Utskottets Belänkanderi< * 4 0 5
cent af deras tillverkning, än de för detta år
såsom ordinarie Båne-fätt innehafva, och sålunda
icke komma till delaktighet af den större
andel, som öfrige Bånberättigade Fabrikanter
kunna enligt Repartitiönen tillfalla.
Efter ett sålunda uppgjofdt förslag, att för
framtiden vinna ett orubbelig! belopp af Ma»
nufactur Discont-Fonden till vanlig fördelning
efter tillverkning har hos Stats-Utskottet i betraktande
kommit Kongl. Maj.-ts uti Dess Högstberörde
Nådiga Proposition gjorde framställning,'
att Båne-Producten borde efter Manufacturer»
nes olika art och behof af Förlags-biträde, bestämmas.
Och ehuru Utskottet väl i allmänhet
insett visheten af detta förslag, och dervid funnit
att sådane Fabriker och Manufacturer, hvars
vahror af inhemsk rudimaterie tillverkades och
sålunda lemnade den största arbets-förtjensten,
med deraf uppkommen nytta för landet, förnemligast
borde understödjas och befrämjas, har likväl,
vid försök till bestämmande af en sådan
skillnad i Bäne rätten imellan de serskilda Fa»
briks-Grenarne sådane svårigheter mött, genom
för ögonblicket felande fullständige upplysningar
om deras olika beskaffenhet och begagnande
af inhemsk eller utländsk rudimaterie, att
Utskottet icke kunnat finna någon säker och
osvikelig grund för Fabrikernes indelande i
serskilde Classer i synnerhet sorn Utskottet tillika
icke kunnat undgå, att fästa ett vigtigt afseende
på sådan Fabrication, hvilken, oagtadt
bestående antingen hel och hållen ellef ock till
hågon betydlig del af utländske rå ämnen, docfe
genom bfuket och vanan blifvit föremål fö£
14°6 Stats-Utsiottets Betänkanden.
allmänt behof och salunda nästan är att anse
af lika beskaffenhet med nöd vändighetsvahror;
Den enda Manufactur* som Utskottet på öfvananförd
grund anser framför alla andra böra understödjas
och uppmuntras, är jern ock metallförädlingen,
om hvars UUderstödjaride Utskottet,
i anledning af Herr^Seiterbergs Memorial, serskildt
afgifvit betänkande och deruti hemstält^
' att sådant måtte till Kongl. Majt.ts bestämmande
öfverlemnaS, hvaremot Utskottet fästat Uppmärksamhet
dervid* att Bomulls - Förädlingen
åtnjuter vida större Dåneförmåner, än någon annan
Fabrication i landet, énäf, Utom för Borilullens
Spinriing vi|| mecariiska Sptnrierier, hvarpå
Dan meddelas, beräknadt efter Sträng, Bömullsväfverieirte
ärö berättigade till lån lita med
andre Fabriker, samt dessutom Cattunsttyckeri»
ef eller Färgeri- och Åppreterings -verkön för
Bomullsvahror serskildt, åtnjuta samma förmån,
äfven beräknadt efter Vahräns hela värde, fastän
till mindre procent än de öfrige Fabrikerne.
— Om derföre BomullsVäfveriér' och
tryckerier vöro, hvad de synas böra vara ,
förenade i samma hand och sålunda utgjorde
en sammanslagen Fabriksgten, skulle Utskottet
ej tveka att föreslå, det endast för den färdigtryckta
Cattunsvahran, Lån borde erhållas
till lika Procent af dess värde, som belöpte för
den dermed jemförlige appretefade och färgade
Klädes- och Siden-vahräri och mindre åter för
den otryckta Bomulls väfnadert; Men då nu deremot
Bomullsväfverierne och Tfyckerierne utgöra
serskilde .Näringsgrenar i olika personers
händer och väfveriernes blotta tillverkningar,
StatS-iJt$iiomts Betänkanden. 1407
sådäfte de derifrån tagas, hvita och pfärgade,
äro så antagne till bruk och nyttjande, att de
blifvit föremål för allmänt behof, samt BomullsväfVeriernes
tillväxt vid det tillika nu inträffade
förhållande, att BomUllsvahror äro till
införsel i Biket förbudne, skulle underlätta ändamålet
roed detta förbud och förekomma öfverträdelse!',
anser Utskottet för det närvarande
betänkligt att tillstyrka någön mindre Låneändel
för Bomullsväfverierne än för de öfrige
Fabtikerne i allmänhet eller någön annan förändring
uti ofvanberörde Bomullsförädlingen rriedgifne
förmåner, än att Cattunstryckeriernes Låne-andel,
hvilken, då den rätta grunden för
dess beräknande , nemligen åppreterings och
tryckningskostnaden svårligen lärer kunna med
säkerhet bestämmas* utan såsom Ditt ils valirans
hela yärde torde dertill få tagas till grund,
blifver i förhållande dertill nedsatt och minskad;
Dock tror Utskottet sig, i afseende på Bomullsväfverierne,
äga anledning hemställa, orrt
icke lliksens Ständer skulle finna lämpligt, atti
med underdånig framställning* om hvad å ena
Och andra sidan hos dem i ämnet förekommit*
till Kongl. Majit i Underdånighet öfverlemna*
att i afseende på desse Väfvériers länsrätt, vidtaga
de åtgärder och meddela de förordnanden*
hvartill omständigheterne kumla föranleda och
Bikets bästa kräfver. —
Med anledning af hvad sålunda förut anfört
är, samt enär Utskottet- ansett en alltid lika
och oföränderlig Dåneandel af Fabrikstillverkningen
bero af ett illimiterat Creditiv, hvilket
åter mod bibehållande af de säkre beräkningar
140 8 Stats- Utsköitets Betänkanderii
ne för Bankens credit icke kan föreslås bett
dessutom uti sine ovillkorlige följder skulle
strida emot här ofvan stadgade grundsattser,
syftande till Fabrikernes framtida sjelfbestånd ä
har Utskottet, såsom grend för bestämmandet
af huru stort belopp Fabrikerne i ytterligare
understöd påkalla, antagit hvad de uti deras nri
varande ställning , af sådant bidrag anses behöfva,
hvilken grund, enär ManufactUr-DiscontenS
belopp, genom hvad här förut är föreslagit, blir
fixeradt; och den minskning, som hädanefter i
Jjånprocenten kan uppkomma» således endast blif
föranledd af en i lika förhållande ökad tillverkning,
leder till detta af Utskottet sökte resultat.
Öch sorn i betraktande af hitru stor Låneandel
Fabrikerne ägde åren förr än ofvart
anmärkte hastiga afbrott inträffade och hvilken
Xiånoandel då varierat imellan 26 och 2o Pro*
cent för Cattunstryckerierne och imellan 34.
och 34 Procent af tillverkningarnes värde för
öfrige Fabriker. Utskottet anser 31 Procent af
sistnämnde Fabrikers tillverkningsvärde, mert
med afseende derpå, att sjelfva Bomullsväfnatlen
i berörde beräkning ingå, endast 12 Procent
för Cattunstryckeriernes tillverkningar, utgöra
den ungefärlige Uåneandel, sorn erfordras
för att underhjelpa Fabrikerne och återföra dem
till deras förra ställning samt Utskottet dervid,
tror lämpligast vara, att beräkna denna Prdcent
efter det uppgifne tillverkningsvärdet fö£
sistledit år, som, i afseende på Cattunstryckerierne
uppgeck till 371,053 Jbdr och för samtlige
öfrige lånberättigade Fabriker och Manu»
laclurier steg till *2,803,033 R:dr, hvilka efter
Stats-Vtskottets Bctänkändenl
1409
nämnde grund, lälunda i Lånbiträde fordra Cattunstryckerierne
44,526 R:dr och de öfrige Fabrikerne
868,937; altså och då, enligt hvad bifogade
Calcul omständligare utreder , Manufactur-Discontens
tillgångar uppgå till ett sammanlagt
belopp af 1,026,657 R:dr hvaraf Bankens
redan meddeldte försträckningar bestiga signill
491,286 Ridr 11 sk. 5 rist och de återstående
535.370: 36. 7. utgöra Manufactur - Discontens
egen så kallade Besparings-fond; men ifrån hela
detta belopp mäste afgå och afräknas dels
den till Förlagslån projecterade Summa och.
det belopp, sorn åtgår för de utöfver repartitionen
Lånberättigade, dels flere andre uti Calculen
specificerade afsättningssummor, hvilka torde
äfven böra calculeras till lika belopp, som
ipnevarande år är derföre anslaget, erfordras till
de redan Lånberättigade Fabrikernes understöd
efter omförmälte grund utom de förut från
Banken förskjutne medel, ett ytterligare bidrag
af 386,041 iLdr B:co.
Det återstår nu för Utskottet, att yttra sig
i afseende på den af Kongl. Maj:t till Riksens
Ständers bedömande öfverlemnade fråga, om icke
L£nrättigheten hvilken hittiis varit inskränkt
egenteligen till stämpelbara vahror, äfvenledes
må till andra lika gagnelig! Fabrikshandtetingar
och deribland äfven till Glastillverkningar
kunna utsträckas. Då Kongl. Majit genom serskilde
Nådige Resolutioner behagat tillägga åtskillige
dels stämpelbare, men t Discont-Reglementet
ej upptagne, dels ostämpelbare tillverkningar
Discont-rätt, och Utskottet uti dess här
bihang till Riks-St, Fröt. i$i? • i$i$, i\dc Sami. N:r 177. iji
1410 Stats-TJiskoitets Betänk anden!
ofvan uppgjorde Calcul, intagit sadane tillverk*
ningar till beräknande af lika Låne-andel, som
öfrige enligt ofvantiämnde Reglemente Lånberättigade
Fabricater, har Utskottet, öfvertygadt
derom, att Kongl. Maj:t i sin vishet bäst inser
hvilka tillverkningar för landet medföra största
nyttan och salunda böra understödjas, redan ansett
sadane af Kongl. Maj.t till Lån berättigade
Fabrikstillverkningar, fastän ostämpelbare, böra
orubbadt dervid förblifva och således funriic
vigten af hvad Kongl, Maj:t på sätt berördt är,
framstält. Men enär uti Högstberörde Nådiga
Proposition bland öfrige till Lån oberättigade
Fabricater, endast Glastillverkningen är bestämdt
uppgifven och anmäld till understöds erhållande,
har Utskottet, på förut antagen grund, att
Kongl. Maj;t sådant säkrast inser och bedömmer,
ansett sig icke böra utsträcka sin granskning
till andre tillverkningar och förädlingar»
än den sålunda uppgifne Glastillverkningen.
I afseende derpå inser Utskottet väl, lika
roed hvad Kongl. Maju i Nåder framstält, nämnde
F bric tion va>-a af mycken nytta, i thy
den feren ir de bägge vilkoren derföre att vid
tillverkningen hufvudsakligast begagna inhemsk
e rudimaterier och att lemna en allmänt begagnad
och behöflig vahra, hvarföre ock med
Utskottets öfvertygelse och önskan instämmer,
att Glasti iverkningen bör uppmuntras och understödjas;
men då Glasbruk hittills såsom till
Lån oberättigade, icke allesammans uppgifvit
sine tillverkningar och de upplysningar derom,
som Utskottet erhållit vid sådant förhållande
▼aril af den ofullständiga beskaffenhet, att Ut
-
Stati-Vtskottets Betänk anden! *37$-
slcofet deraf icke kunnat hemta någon grund
för bedömandet af hvad till deras Låne-Under*
stöd sku le érfördras, hvilket dock i händelse
Lane Procenten beräknades tili lika belopp med
öfrige Fabriks-Idkares, förmödeligen kornme att
utgöra ett ganska betydligt belopp, har Utskot*
tet i denna osäkerhet trott sig böra föreslå, att
en viss Summa för Glasbruken afsatres intill
nästa Riksdag, då Riksens Ständer derigenom
blifva i tillfälle kanna Glas-tillverkningens Verkliga
belopp, och i anledning deraf förordna, huruvida
Glastill verkningen må i den allmänna
fördelningen af ManUfactur * .Discont - Rondén
ingå.
Till öfvanberörde ändamål hemställer Utskottet,
att ioo.Ooo R:dr ytterligare mätte till
ManufaCtur - Discont-Fondens förstärkning anslås,
för att vid Repartltionen af den öfrigi
Di sCoht-Fonden imellan samtlige Glastillverkare,
söm sig till Läns erhållande behörigen än*
malt, efter en lika grund, i mån af tlllverkfiingarnes
Värde, fördelas! Hvarvid Utskottet
anser någon annan förändring uti de gällande
reglemCntariske föreskrifter för tillverkare af öStämpelbar
Varha, sorn äger ätt njuta Lånbiträde
af ManufaCtur - Disconren icke i afseende pä
Glastillverkningen böra tillämpas, än att, då
denne fabrication endast i smärre poster och
sålunda icke såsom andre Fabriksvaror i större
parti på en gäng vanligen afsättes, Glastillver*
karö, hvilka således icke äro i t i 11 fä I! e att pa
Sätt för Manufactur-DisCont-Fondens Låntagare
1 allmänhet är påbudet, såsom säkerhet för Linet»
förete köparens till vahran på betalning der
-
3412 Stats-Utskottets Bctan&andtnl
före utgifne Skuldebref eller Accept,' maga i
stället, jemte sitt eget reversal och förbindelse
bifoga 2:ne för vederhäftighet kände personers
proprie borgen för Länets belopp, hvilka derigenom
ikläda sig samma ansvars skyldighet,
som i afseende pä köpares ofvariberörde Reverser
elier Accepter är i Reglementet föreskrifven.
Efter allt hvad nu uppgifvit är, utgör således
den Summa, som till Manufacturernes och
Eabrikernes understöd efter uppgifne grunder
ytterligare erfordras 489,041; men som, af de
serskilde ofvanomnämnde och uti bilagde Calculen
specificerade anslag af Fonden, hvilka alla
blifvit calculerade till lika belopp, som de
för innevarande år utgöra, biträdet till Uil-Discont-Fonden
och den för Eskilstuna Fristads
arbetare anslagne Summa äro förändring underkastade
o^h måste ökas i den mån Fabriks-Idkarnes
afnämande af Svensk Ull tilltager och
Fristads arbetarnes tillverkning stiger, eller de
finnas böra åtnjuta högre Lån - förmåner samt
medel till sådane vigtige Näringars understöd
icke måga tryta, hemställer Utskottet, att sistberörde
summa matie okas till ett belopp af
508,713: 36. 7. hvarigenom med de redan af
Hiksens Siänder beviljade 491,186: n. 5. Bankens
hela bidrag till Manufacturernes och Fabrikemes
understöd, komine att utgöra en jemn
Summa af En Million R:dr B:co. Och ehuru
förenade Stats- och Banco-Utskotten uti deras
till Rikets Höglofl. Ständer afgångne Betänkande
om Rikets Financer förslagsvis upptagit såsom
ytterligare bidrag till Manufacturernes understöd
endast omkring 400,000 R:dr, anser
StatS'Utskottets Betcinkanden: i 4 *3
dock, Utskottet det i detta Betänkande på anförde
grunder föreslagne och för Fabrikerne
nödige ytterligare Creditiv. biträde vara, till
vinnande af ändamålet Fabriks-Näringens upp»
hjelpande, högst oumgängligt; men i händelse
eådant oaktadt, detta biträde till hela beloppet
möjligen icke skulle bifallas, bör, efter Utskottets
tanka, den skeende minskningen, hvarken
ensamt drabba Glastillverkningen och dea till
dess understöd föreslagne Summa af 100,000
R:dr och ej eller endast ske på bekostnad af
öfrige förut Lånberättigade Fabrikerne samt
afdragas på de 408,713 R:dr 36 sk. 7 r:st. som
Utskottet ansett för dem ytterligare böra anslås,
utan deremot en sådan minskning och nedsättning
på bägge desse Summor till hälften livar
fördelas, likväl så, att Glastillverkningen dervid
minst erhåller 60,000 R:dr Banco; hvarjemte
Utskottet föreslår, att till Kongl. Majit
i underdånighet må öfverlemnas, att af de medel,
hvilka i händelse förs aget om indragning
af de, visse personer meddelte utsträckte Lånförmåner
vinner bifall, framdeles blifva disponible,
meddela Lån i vanlig Discontväg åt sådane
flere Fabriker och Manufacturer, som
Kongl. Majit kan i Nåder finna medföra den
allmänna nytta oell gagnelighet, att de förtjena
af sådant understöd komma i åtnjutande.
I>å Utskottet nu, på sätt ofvan anfördt är,
föreslagit ett så betydligt ytterligare Lån-bidrag
till Fabrikernes understöd och Utskottet tillika
funnit de för begagnandet deraf uppgifne grunder
och föreskrifter vara af den beskaffenhet,
att utan deras noggranna iakttagande, ändarna
-
44*4 Stut$- Utskottets Betänkanden,
let med det ytterligare bidraget skulle förfelas,
hemställer Utskottet, om icke Riksens Höglofl.
Ständer skulle anse lämpligt förordna, att i hän-*
delse Riksens Ständers Revisorer vid deras
granskning af Manufactur-Discont-Fondens förvaltning
finna, det större eller mindre del af
Fondens hela belopp blifvit i annan väg eller
efter andra grunder, än Riksens Höglofl, Stan*
der> såsom vilkor för ytterligare bidrags meddelande
nu bestämma och Reglementet för
Jdanufactur Disconten af den a 3 Februarii 1817
i allt öfrigt innehåller, disponerad och förvaltad,
Herrar Revisorerne dä skulle äga, sä vida
Två tredjedelar af dem uti beslutet derom instämde,
att genarh Riksens Ständer? Fullmägti»
ge i Ranken, genast låta indraga det ytterligare
tillskott för Fabrikernes understöd, sam nu
kari blifva dem lemnadt och hvilket ytterligare
bidrag, Utskottet, endast under vilkor af en så»
dan föreskrift, anser böra af Riksens Ständers
Bank anslås och meddelas.
Slate!igen har Utskottet öfvervägat, huruvida
någon ytterligare CJontrcfll på tillverkningarnas
belopp, än sorn nu är stadgad, kan stå
att vinna, Utskottet har dervid funnit, att de
uppgifter, som Hali-Rätterne afgifva till Kongl,
Commerce Cobegium öfver de för året vid hvar,
je Fabrik afstämplade varor, och hvilka uppgifter
tjena tili grund för bestämmandet af Lå»
ne-beloppet i Manufactur-Discont-Fonden , icke
alltid kunna medföra fullkomlig visshet derom,
att varan blifvit vid deri uppgifne Fabriken
tillverkad- För att närmare vinna säker upp»
lysning i denne del och tillika controllera
(Hörer till StatsUtsk. Betänk. N;r 244 i 4:de Sato!*
af Bihang till RiksSt. Prot, 1817—l8i§*)
STOCKHOLM, tryckt hos A. Gadelius , 1818»
9
K
Ytterlig,
,ä!n ,°Mar ™ iv7 äts ; c
Afgår
Linet af SaltpetterFonden i Capital i->000- 88475o
I ars Kanta, a 3 Procent - . ’$60''
—
12,3^0
Förskott till LTUDiscontFonden ;
——
Odisponerad tillgäng i Banken vid samma års slut, circa"
hvars skujd till Banken, utgör , .gi
Cusaos eg.„ F„nJ i Kkta ulIgällgtr M- S
DiscontRänta
år ,g,8 calculerad till omkring 7 I>02<5>^7=
I fall detta project vinner höggunstigt bifall «3 tv ' . *
derefter far beräknas, utgör behofvet för detta - ’ • ^ D*scont-ratt.gheter
Banken utöfver redan beviljade 491,236 R;dr II ][ \tJ,‘gare biträde a
Fond får begagnas . ' & r‘ -B:co, som till Discont
-
491,236: 11. 5.
489,041: — —
S:a 5*80,327: ii. 5.
Summa
Slockholm den 23 Martil 1818.
II. I
872,400 —
124,855 “
29,402 —
36,015
489.041
1j55i»7«3
, Willman
Calcul.
Afgår:
Iso Förskott till UllDiscontFonden - -
2:0 Intresse till LåneBanken år 181S på Förslag - 14,500
3:0 Aflöning och Arfvoden - - 7,000
4:0 Discretioner - 750
5:0 SkrifMaterialier, HusReparationer och diverse utgifter 2,500
6:0 Till FörslagsLån afsättes enligt Hölofl. Utskottets tillstyrkande 3 -
7:0 Öfrige AfsättningsSummor , bestående i
Iso Till DiscontLån för dem, som verkställa spånad med Mekaniska Machiner,
i vanlig Discontväg , enligt repartition 18,000: — —
2:0 För Eskilstuna Manufacturister Dito - i6,OOOs — —
3:0 För Pappersbruken Dito - - 40,000: — —
4:0 För Fabrikörerne L. Fresk, L. J. Söderberg dr Arosenius,
Maser tlr Comp., J. Z. Tillander och S. Owen 30 Procent
öfver Discontering för år 1818 ■ - 110,314: — —
5:0 Gripsholms Fabrikslntressenter för dito är afsatte 4,3311 — —
Till DiscontFond för Glasbruken i Riket, till jemn fördelning, i män af
deras årliga tillverkningar, i vanlig Discontväg, afsättes, enligt Höglofl. Utskottes
förslag - - • - . -
För CattunsTryckerierne, beräknas förslagsvis 13 Procent i Disconträtt, som
på förledit års tillverkningar, utgörande 371,053 R:dr, belöper
För öfrige Disconträtt ägande Manufacturister, hvilkas tillverkningar för
förledit år utgör 2,033.023 upptages ä 31 Procent - - - i
Summa
124,8 T 5
24,750
200,00c]
188,645
100,000
9 1
44-526
863-95"
M5G713
Stats-Vtskottets Betänkanden. 1415
Hall - Eatternes berörde uppgifter, skulle Utskottet
anse lämpligt förordna, att hvarje Lånsökande
Fabrikant af siämpelbar vara, borde,
inom den tid, sorn för insändandet af HallRätternes
omförmäldte uppgifter är bestämd,
till Hall - Rätten ingifva förteckning på de vid
hans Fabrik tillverkade valt ror, som det föregående
året blifvit i Hall-Rätten afstämplade,
hvilken Förteckning Hall - Rätten ålåge, att,
jemte sin egen uppgift derpå, inom behörig tid
insända till Kongl. Corn merce - Colleglum , sorn
derefter skulle äga rättighet, att vid någon i
Coliegii öfvertygelse uppkommen anledning till
misstanke örn oriktighet eller för vinnande af
fulls:ändig upplysning om rätta förhällandet,
ålägga och föreskrifva den Lånsökande Fabri»
kanten, att, innan det begärdte Rånet erhölls,
sin ofvannämnde tillverknings-uppgift med liflig
Ed inför Hall-Rätten fästa, vid det äfventyr,
i fall han i någon del åt Eden bruste, att
vara hela sin Discont-räitighet för det året förlustig.
Och då tillverkare af ostämpelbar vara
hafva sig ålagdt, att deras tillverknfngs-uppgifter
med liflig Ed fästa, lärer någon vidare Con»
troll i afseende på dem icke äga rum. Hvilket
allt dock Riksens Höglofl. Ständers ompröfvande
vördsammeligen understä'les; Hvarvid
en Ledamots serskildta tanke bifogas.
Stockholm den 12 Maji 1818.
(Den hit börande Calcul finnes särskildt tryckt och
hit intccknad.)
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott vid Ur
-
■341.6' Stats-Utslottets Betänkanderi.
tima Riksdagen i Stockholm den 13
Maji 1818.
C
D. Uti fragan om de under Kongl. Corn*
jnerce - Collegii förvaltning ställde Fonder förJdarade
Herr Landshöfdingen, Friherre Cederström
sig ej kunna instämma uti^livad Retänlandet
innehölle hvad anginge bestämmandet af
visse Summor för Näringarnes understödjande»
emedan de borde blifva beroende af varu-production
och varomes befintliga värde; Men i
synnerhet funne Herr Friherren sig föranlåten
att reservera sig i afseende å det föreslagna
Correctiv emot en oriktig disposition utaf Manufaclur-Fonden.
Den åt Riksens Ständers Revisorer
föreslagne rätt att indraga hälften af
Discont-biträdet från Ranken, skulle efter Herr
Friherrens tanka medföra den följd, att vid en
förelupen oriktig disposition af en mindre Summa,
en betydlig del af den för öfrigt på behörigt
sätt utlånade Fonden skulle återfordras af
Fabrikanterne, som derigenom oskyldigt skulle
blifva lidande samt i sin rörelse högst blottställde:
Och ansåg Herr Friherren på sådan1
grund och då berörde Correctiv skulle helt
och hållet motverka Discont - Inrättningens ändamål
destomindre höra äga rum, som för de
händelser af felaktig administration utaf Fonden,
hvilka kunna befaras, funnes stadgadt, huruledes
Directionen eiler andre Vederbörande
måga derföre till ansvar ställas.
Uti Reservationen så vidt den rörde det
föreslagne Correctivet instämde Herr Directeuren
m. m. Schwan; Och skulle desse Reserva
-
Stats-ZJtsAottets Betänhandenl 1417
tioner, enligt begäran, uti Protocolls-Utdrag åtfölja
Retänkandet tili Rikets Höglofl. Ständer.
Som ofvan.
Ex Protccollo
L. G. af Sillén
N:r 244.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i afseende pä Herr Chr.
Zetterbergs Alemorial, angående ätskillige
anstalters vidtagande till förmän
för Aianufadur smidet i Eskilstuna.
Siats-Utskottet har förehaft ett af Riksdagsmannen
för Eskilstuna Fristad, Herr Chri Zetterbergs
till Väilofl. Rorgare-Ståndet ingifvit och
till Utskottet remitteradt Memorial , hvartill
Herr Zetterberg, med framställning af den allmänna
nytta denne Manufactur Inrättning medförer,
de hinder sorn för dess vidare fullkorn»
nande möta, samt otillräckligheten af de Låneunderstöd
och förskotter denne Inrättning af
Manufactur Discont-Fonden erhållit, föreslår att
den arbetare, som viste sig på egen verkstad
hafva årligen tillverkat och fortfarit med lika
tillverkningsbelopp af smide för ett visst värde
årligen, skulle äga rättighet till lån afen tredjedel
utaf samma värdes summa, hvilken Lånrättighet
likväl ej skulle öfverstiga hans ägande
tillgångar i fastighet, och skulle bero på bor*
Stats-Vtskottets Tletunkanden.
gen, lika sorn hittills, af intygad säkerhet samt
vara belagd med 334 procents ränta och ornsjttnings.
förbindelse hvar 9'de månad med -^dels
afbetalning på Lane Summan ;. Att den Arbetare
som ej agde fastighet skulle erhålla Lån till
gidel af tiliverknings-beloppet, emot enahanda
förpliktelser, som nyss är närnndt. Att förläggare,
sorn visar sig förlägga flere verkstäder i
Fri Staden, hvilka agde en någorlunda betydlig
tillverkning, tillhandahölle dem erforderlige vahror
och i betalning derföre, etnottoge Smides»
tillverkningar, som han afsatte, skulle erhålla
Lånebiträde till |:delar af den förlags-Suinma,
som han genom årligt bokslut kunde visa sig
använda för underhållande af förlaget och hvilken
Summa, bestod af tillgångar i fordringar
hos Arbetare och Smides-afnämare, Lager af
Smiden, Materialier och fömödenhetsvaror för
Arbetarne samt af Byggnader och Inrättningar
för Arbetarnes eller röelsens förmohn; Och
skulle denna Summa omsättas, hvar J2:te månad
med 4 procents ränta och på sätt hittills
skett förses med antaglige Cautionister eller
Hypotheque af accepter , äfvensom nödige ansedde
och antagne förläggare skulle erhålla rättighet,
att emot reverser af afnämare men med
egen derjemte förenad betalnings-skyidighet, få
upplåna under året summor af sammanlagdt belopp
af till och med |:del af förlags-Capitalet;
Att för de förre af desse Lån eller de till
|:delars belopp af förlaget, Mänufactuj-OiscontFonden
skulle erhålla Förlags-Inteckning i Förläggarens
Röreise-Capitsl och de senare Lånen
skulle inbetalas inom 9 månader från den dag
Stats*Utskottets Betänkanden. 1419
de blifvit tagne samt för befrämjande af export,
premier derföre skulle meddelas till det belopp,
att företaget deraf rönte uppmuntran och något
af risquen dymedelst kunde ersättas; Och hvilka
Exportprsemier ej olämpligen kunna t3gas
till to procent af vahrans värde, men endast
komma att bestå en viss tid af 10 år, under
hvilken man, i fall tillverkningens uppdrifvande
i belopp och godhet genom förut nämnde
Lån-utvägar befrämjades, kunde säkert utröna
om och hvad roed förmån vöre ämne för export.
Och som Utskottet finner den af Herr Zetterberg
omförmälte inrättning för Fin-smidets
fortkomst och utvidgande, vara en så beskaffad
Manufactur, att deri, i anseende tili dess förädlande
af endast inhemsk rudimaterie och nästan
den enda näring, som med visshet kan anses
vara af sådan egenskap, bör erhålla den utmärkta
uppmuntran, omvårdnad och understöd,
en så vigtig näringsgren för Sverige, sorn jern
och metall-förädlingen, framför andre Fabriker
förtjenar och påkallar; men JJtskottet insett
att för bestämmande af de reglementariske föreskrifter
i afseende härpå och bedömandet af de
förändrade grunder för sådaue understöd, sorn
kunde medföra största nytta och fördel för inrättningen
, fordrades en närmare och fullständigare
kännedom, om samma vidlyftiga verks
beskaffenhet, rörelse och behofver samt hvad
verkan de dertill redan anslagne Låiiebiträden»
efter nu gällande grunder, medfört, än Utskottet
för det närvarande kunde vara i tillfälle och
medhinna att sig förskaffa; Altså och då, enligt
Stats-XJlskottels Betiinkandeni
hvad till Utskottets kunskap kommit, Kongl»
Majit anbefallt vederbörande att med förlag till
förnyadt Reglemente för Eskilstuna Fristad inkomma,
och således Regleringen för Fristadens
Rån understöd, efter denne Inrättnings nuvarande
organisation skulle, i händelse [någon ändring
deri genom det blifvande nya Reglementet
komme att äga rum, möjligen alldeles förfela
dess ändamål, anser Utskottet med Fristadens
bästa öfverensstämmande' och föreslår följakteligen,
det Riksens* Höglofl. Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet anmälte, hvad i
detta vigtig* ämne hos deni förekommit, samt
anhålla, det Kongl. Majit angående den nu väckta
motion om förändrade grunder för Firismidets
understöd i Eskiltuna och förökande af redan
dertill använde medel, täcktes, efter vederbörandes
hörande härutinnan, vidtaga sådana
åtgärder i afseende på denne gagnelige Inrättning
i synnerhet, samt jern och Metallförädlingen
i allmänhet, att denne Näringsgren må
komma i åtnjutande af alla de förmåner och
uppmuntringar, som Kongl. Majit kan i Nåder
finna bäst lända till dess förkofran och tillväxt,
och hvartill medel torde kunna af ManufacturDiscont-Fondens
besparingar och årliga vinst
tagas och användas. Hvilket dock Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande vördsamt underställes.
Stockholm den 13 Maji 1818*
N:r 245!
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående ersättning af kost
-
SlatS-TJtsknttets Bitänkanden. 1,4* i1
noden för Deputerade af Riks-StSnden
sooi komina att afresa till Norrige %
att bevista Kongl. Majits Höga Kröning
derstädes.
tTti Protocolls - Utdrag af den i6:Je i denne
månad hafva sarntelige Respective Riks-Stånden
anmodat Stats-Utskottet, att föreslå medel till
Resekoscnadernes bestridande för de Tolf Deputerade,
eller 3:ne af hvarje Stånd, som komma
att afresa till Dronthiem i Norrige för att,
å Svea Rikets Ständers vägnar, bevista Hans
Majus Konungens Höga Kröning.
Efter öfvervägande af de härvid förekommande
omständigheter har Stats-Ulskottet ansett
lämpligt föreslå, att ifrågavarande utgift anvises
att utgå af de till Riksdagskostnadernes bestridande
anslagne medel som af RiksgäldsContoiret
utbetalas, samt att Deputerades ersättning
måtte bestämmas att för dem hvardera utgöra
Skjuts efter Fyra Hästar samt Tio Riksdaler
Råneo om dagen i tracktamentspenningar. —•
Skjutskostnaden beräknas från Stockhom vid bortresan
och, vid återfärden, till hvarje Deputerads
hemort; Och tracktamentet uppbäres från
den dag Kongl. Majit i Nåder täckes utsätta
till Deputerades afresa samt vid hemfärden för
den dertill åtgående tiden, beräknad enligt
Författningarne sålunda, att Atta mil om dagen
kunna till rygga läggas: Och för öfrigt hemställer
Utskottet att lärripelige förskott ma^a
tilldelas desse Deputerade att sedermera vid
slut-liqviden redovisas. Hvilket alt dock vörd
-
1422 Stats-och Besvlirs-UtskottenS Betdnkanden.
saligen hemstäiles Riksens Höglofl. Ständer*
bepröfvande.
Stockholm den 20 Maj 1818.
N:f 246.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt AVmanna
Besvärs- och Ekonomi-UtskottS
Utlåtande, angående väckt Jr äga, om
det vid Höganäs i Skåne béflnteliga
Stenkolt Is- Verks öfvertagande af Staten.
G enom Protocolls-Utdrag af ilen lo sistledne
Januarii har Höglofl. Riddeiskapet och Adein,
Cili Stat s- samt Allmänna Besvärs- och Ekono»
mi-Utskottens gemensamma handläggning remitterat
ett af Herr Captén Lieutenanten m. rri*
Grefve C. C. Piper till Välbemälte Riks-Stånd
ingifvit Memorial deruti, efter framställning å
ena sidan af de orsaker, sorn föranlåtit Delägarne
i Skånska Stenkols - Verket till fattande
af beslut om dess snara nedläggning, och å dén
andra af den förlust, som härigenom för det
Allmänna skulle uppkomma Herr Grefven fö»
reslagit, det berötde Verk, måtte af Staten öfvertagas,
till hvilken ända, Herr Grefven ock,
1 egne och å öfrige Delägares vägnar hembjudit
detsamma till inlösande för Statens räkning,
emot en Summa af 250,000 Rtdr Banco, under
det Herr Grefven tillika sökt visa, att genom
förenämnde åtgärd ej mindre Verkets förkofran
och förmånligare drifvande skulle kunna bere*
Stats-celi Beivärs-Utskottens Betänkandet!. 1423
das, än ock åtskillige förde!ar tillskyndas Staten,
enär Stenkols-Verket erbjuder til fälle till
flere nyttiga inrättningars etablerande derstädes,
samt jemväl syrtes passande för anläggande af
Arbets- och Corrections-hus; Och har uti serskildt,
Memorialet bifog-adt anförande till Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Protocoll , Herr
Professor E. Munk af Rosensköld, med upprepande
af skälen derföre, tillstyrkt bifall å det
gjorde förslaget; hvaröfver Utskotten nu gå att
meddela sitt Utlåtande.
Med tillämpning på Skånska Stenkols-Verket
af den öfvertygelse Utskotten hysa, att
hvarje Ekonomiskt företag, som för Staten medför
någon särdeles båtnad, äfven äger anspråk
på dess omvårdnad, hafva Utskotten ansett det
icke kunna vara en för Staten främmande förbindelse
att vidtaga tjenliga Utvägar till upprätthållande
af nämnde Verk, hvars allmänna
nytta så ofta blifvit erkänd. Om Utskotten,
såsom en fö jd af denna åsigt, äfven funnit det
framstälda förslaget, att genom Stenkols-Verkets
öfvertagande af Staten, förekomma dess nedläggning,
icke böra lämnas utan alt afseende, hafva
Utskotten likväl, på skäl, som här nedanfö*
re skola anföras, ansett hinder möta för en närvarande
pröfning af berörde förslags antaglighet.
Under handläggningen af Målet hafva Utskotten
väl från Herr Grefve Piper fått emottaga
åtskillige handlingar och uppgifter, ämnade
att upplysa dels Stenkols - Verkets närvarande
tillstånd och ägande koltillgångar, dels beloppet
af den Provenue, Sorn under flere års lopp af
Verket vunnits, dels beskaffenheten af de ut
-
1424 Stats- och Besvär s-XJtsiottens Betänk anderi?
sigter, som Verket lämnar för sitt framtida be»
stånd, och dels hvad till detsamrnas försättande
i ett förbättradt skick erfordras; Men hvarvid
dock Utskotten, nödgats anmärka, fftt då de besigtningar
och Calcuter, som derföre blifvit lag*
de till grund, antingen af enskildte personer
blifvit förrättade och uppgjorde, eller utan nå*
gon förutgången grundelig undersökning verk*
ställde, samt derjemte finnas till omfånget in*
skränkte, och i detailierna ofullständige, Utskotten
icke kunnat betrackta förutnämnde uppgifter
och handlingar, såsom medförande någon
tillförl itel ighet vid bedömande af Stenkols»
Verkets rätta beskaffenhet.
D å nu Utskotten ansett, att, i händelse a£
nämnde Verks öfvertagande af Staten, första
vilkoret derföre borde bl ifva, att Staten ej mindre
för den utgifvande Köpeskillingen, än för
de till Verkets underhåll utgående kostnader^
måtte i en framtid af den blifvande afkastningen
kunna i det närmaste hållas skadeslös; Men
af det redan anmärkta förhållandet inses, att
någon säker beräkning häröfver för närvarande
icke later göra sig; så förmoda Utskotten, att
ett slikt öfvertagande destomindre nu bär kunna
komma i fråga, som Staten härigenom skulle
blottställas för äfventyret af förluster; Och
kunna Utskotten således å den härom väckte
Motion icke tillstyrka bifall.
I följd af hvad Utskotten redan yttrat i
afseende på angelägenheten att söka uppräthålla
Skånska Sienlcols-Verket, få Utskotten emedlertid,
efter inhämtad kännedom derom , att genom
fullbordan af en vid Grufvan nödig be
-
Siats- och Besväi'S-tJtskottens Betänkanieril 1425
funnen Schacht - sänkning, en betydlig fördel
Skulle tillskyndas Verket., till Riksens Höglofh'
Ständers bepröfvande hemställa, om icke, då
kostnaden dertill, till äfventyrs torde uppgå till
en summa af 100,000 R.’dr, berörde Arbete
kunde genom ett lämpeligt understöd uppmuntras;
i hvilket afseende Utskotten vördsammeligen
få föreslå, att delägarne i Stenkols-Verket
måtte Under den tid, sorn Arbetet kommer att
fortgå, eiler i Fern år, räknadt från nästkommande
års början, till detsamrnas bedrifvande af
Tullmedlen oafkortad! årligen få uppbära det*
af Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag Bolaget
bevilljade, men i anseende till saknad afsättning
å hela den fixerade Stenkols-Qvantiteten
af 120,000 Tunnor, ännu icke något attili
fullt belopp uttagne Premie-Summa 15,000 R:dr
Banco, eller för alla åren sammanlagdt 75,000
R:dr, hvarvid afseende således icke komme att
fästas på större elier mindre uppfordring af
Stenkol; dock borde efter Utskottets tanka med
berörde understöd de vilkor förertaä, att Bolagets
ratt till erhållande af Premier, enligt Riksens
Ständers beslut vid sednaste Riksdag, för
Utförsel af Stenkol, borde under tiden till ali
Verkan vära hvilande; att Schacht-Sänkningen
inom förloppet af de stadgade fem åren borde
Vara nedkommen till den andre lindre Kahlflätssen;
att Bolaget vid Uttagandet af hvarjé
års andel af understödet, borde vara skyldigt
Visa, att Arbetet under det föregående året behörigen
avancerat, samt att i händelse, vid en
slutligt skeende Undersökning, Bolaget skulle beBihang
till Rihs St, PrOt.
J426 Stats- och Besvärs-Utstottens Betänt anden'.
finnas hafva eftersatt sin skyldighet i afseende
på Arbetets tillbörliga fulländning, Bolaget då
matte anses förbundit, att till Stats Verket återbära,
hvad det af understödet kunde hafva
lyftat; till hvilken ända Bolaget Vid emottagande
af första årets belopp borde afgifva skriftelig
förbindelse för fullgörandet af ofvannämnde
vilkor.
Skulle Riksens Högloft. Ständer pröfva skäligt,
att Utskottens nu gjorde förslag bifalla,
torde i sådan händelse Riksens Högloft. Ständer
finna nödigt, att härom hos Kongl. Majit
göra underdånig anmälan, med framförande tillika
af den underdåniga anhållan, det täckies
Kongl. Maj;t i Nåder låta vidtaga de åtgärder,
sorn med afseende på ofvan Upptagne förbehåll
kunna anses nödige,
Om åter Delägarne i Skånska Stenkolsverket,
emot det föreslagna Understödet icke
skulle vilja åtaga sig utförandet af ifrågavarande
kostsamma företag, finna Utskotten billigt*
att delägarne likväl intill nästa Riksdag bibehållas
vid åtnjutande af de Premie - förmåner,
Som Riksens Ständer vid sistledne Riksdag deni
föiundt.
Hvilket allt till Riksens Högloft. Ständers
Egen upplysta pröfning vördsammeligen underställes.
Stockholm deri 15 Maji 1818.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs* Och Ekonomi-Utskotts
Stats- och Besvärs-TJtskotteris Betänkahderi. 1427
Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
1 anledning af förekommen frågd
örn Båtsmans - Roterings införande i
Färentuna Härad af Stockholms Län,
H öglofi. Ridderskapét och Adeln samt HögVördigé
Preste-Ståndet hafva, till Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ékönömi-Utskottert ge.
tnensamt; äfvehsom Vallöf]. Borgare Ståndet och
Hedervärda Bonde-Ståndet till Stat?-Utskoitet
(enskilt behagät remittera följande:
(Dennå Nådträ Proposition af don g December l8i7*
if ckt under N:r 13 i I:sta Samt. sid. i^I, sohl bör vara 145,
blifVer har utesluten.)
Då, i följd af Remisséri, Utskotten nu gå i
att, öfver denna Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
meddela yttrande, anse Utskotten sig börd
fästå Riksens Högloft. Ständers uppmärksaötlifct
derpå, att, enligt hvad uti samma Proposition
närmare finnes utredt, Färentuna Härads
befrielse från Rotering, emöt utgörande af dé
derföre ålagde skyldigheter, ej mindre för Kronan
ät vida förmånligare ari om Hemmaneri
derstädes, .efter Vanlig Röterings-grUnd till Rotering
indelades, än ock instämmér med Häradets,
genom dess Fullmäktig vid 180g års Riksdag
yttrade Önskan; och som häraf ett dubbelt
skäl företer sig till samma Härads bibehållande
vid ofvanhämnde frihet, samt härtill äfvert
kommer, att, vid regleringen af de, intill nästa
Riksdag påräknade Stats inkomster , hvarom Betänkande
redari blifvit af Stats - Utskottet afgifvet,
och af Riksens Högloft. Ständer godkändt*
'3428 Stats-och Besvärs-Utskottens Betänkanden!
den af Hemmanen i berörde Härad för Rotefriheten
hittills erlagde Spanneniåls - afgift blifvit
i beräkning tagen; så finna Utskotten sig
äga full anledning tillstyrka Riksens Höglofl.
Ständer, det må, äfven sedan de om Kurigegårdarne
och Kronolägenheterne i ineranämnde
Härad afslutade Arrende-Contract gått till ända,
Rotefriheten för Häradet få fortfara emot
fullgörande af de vilkor, som derföre redan
stadgade äro; hvarom, i händelse af bifall till
detta Utlåtande, som Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsamligen underställes, Riksens
Höglofl. Ständer torde hos Kongl, Maj:t böra
underdånig anmälan göra.
Stockholm den 15 Maj 1818-
N:r 248*
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
gemensamma Utlåtande öfver Herr
Gyllenrams3 C. A., Memorial om Pensioners
anslående till understöd för
Embets- och Tjenstemän som hafva flera
Barn.
Uti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifvit
Memorial, hvilket till Stats- samt Allmänna
^Besvärs- och Ekonomi-Utskottens åtgärd
blifvit remitteradt, har Herr Gyllenram, C. A.,
framställt angelägenheten deraf, alt då Ernbetsoch
Tjenstemän i allmänhet, ehuru vid sista
Stats- och Fesvärs-Utslottens Bettin}anden. 3429
Riksdagen förhulpne till någon med tidens fordringar
enlig Lönförbättring, likväl finna sig i
den ställning, att sakna nödige tillgångar för
sine barns uppfostran, när de med flere sådane
äro försedde, Staten måtte åtaga sig att bidraga
(till ett för Samhället så vigtigt ändamål; i hvilket
afseende Herr Gyllenram föreslagit, att den
Militaire eller Civile Embets* och Tjensteman
som ägde åtta lefvande äkta barn af bägge könen
skulle vid det gtdes födelse erhålla en
Pension af Staten för alla dem som voro söner
af minst 50 högst 100 R:dr hvardera, med grader
deremellan, och att den som ägde Sex söner,
skulle vid den 7:des födelse, erhålla en
lika förmån, dock så, att denne Pension endast
fortfore till dess hvardera ynglingen fyllt 16
år; Förmodande Herr Gyllenram, att desse händelser
skola blifva nog sällsynte; hvarjemte i
öfrigt anföres nyttan deraf för Staten, att härigenom
sätta fattige föräldrar i tillfälle att till
Rikets tjenst uppfostra sine barn; Och skulle
såsom Fond härtill, påräknas besparde Stats-medel
samt Controllen handhafvas af Församlirv*
garnes Kyrkoherdar, hvilka bäst kunna vitsorda
hvarje familles mer eller mindre behof af de
föreslagne Pensionerne.
Vid öfvervägande häraf hafva Utskottenj
utan att bestrida nyttan deraf om Staten kunde
hugna dem som hafva många barn med serskilt
understöd för deras uppfostran, likväl funnit,
att då Staten redan, genom de Allmänna Läro-Verkens
underhållande heredt tillfällen för
fattiga föräldrar, aft med en mindre kostnad få
sine barn undervisade, samt detta indirecta bi~
4 43 b Stats-och Besyärs-ZJtskottens Eetänkandeni
drag af Staten för det ändamål Perr Gyllenram
åsyftar, utgör allt hvad sorn i detta hänseende
kan åstadkommas och synes närmast leda till
befrämjande af berörde vjgtiga sak; så qck enär
Stais-Utskottet i anledning af Kongl. Maj:ts
vid denne Riksdag aflåtne Nådiga Proposition
om Pppfpstririgs-Verkets förbättring, föreslagit
den tillökning i Stats-anslaeen härföre sqm funirits
nödig och Staten tillgångar medgifva; hafva
Utskotten ansett sig icke kvinna tillstyrka
bifall till hvad Heir gyllenram, såsom ofvanbe-;
rördt är, projecteradt; hvilket vördsamligen öfr
verlemnas till Riksens Höglofl. Ständers bfli
yröfvande.
Stockholm den 15 Maji t§ 18-
N;t 243,
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt A}h
manna Besvärs- och Ekonomi-Utskotts,
Betänkande, i anledning af gjorde förslag
01a vidtagande af medel till Fin•
ska Handelens inskränkning.
U,i ett till Vällofl, Borgare-Standet ingifvit,
pch derifrån (ill Utskotten remitteradt Memorial
har Herr Borgmästaren C. G. Holm, efter
framställning af de menliga följder, som genom
den vidt utsträckta handeln med Finland uppkommit,
och hvaraf den pu rådande förlägenhet
i allmänna rörelsen till hufvudsaklig del
skolat blifvit beredd, hegart att Utskotten matte
få sig uppdragit att uppgöra förslag till den
-
Stats- och Besvärs-ZJtskottens Betänkanden. 1431
ne handels bringande till ett för Riket någorlunda
oskadligt skick, hvilket Herr Boigmästaren
ansett kunna vinnas, dels genom vidtagande
anstalter till Strömrensning i Rikets Norra
Provincer, hvarifrån vedbeholvet torde kunna
påräknas, dels genom anslående af en Fond,
stä.ld under Riksens Ständers FuUmägtiges styrelse
och ämnad, att medelst fria transporter,
premier eller uppköp, befordra afsättning på
Stockholm af inhemska varor, till priser under
dein, hvarföre Finska produkter säljas; hafvande
uti serskilte anföranden till Vällofl. Borgare-Ståndets
Protof-oll, Herr Handelsmannen M.
Thunell och Herr Borgmästaren Alin med Memorialets
Författare sig förenat i frågan om
nödvändigheten att genom tjenliga Ekonomiska
åtgärder uppmuntra varu - produetionen inom
landet, och således minska hehofvet af åtskilliga
articlars införskrifvande från Finland; hvarjemte
den sistnämnde serskilt sökt leda uppmärksamheten
på yigten deraf, att Uandtmannen
vid försäljningen, af sina varor i Hufvudstaden,
befrias från ailä omvägar och afgifters
erläggande, hvarigenom tillförseln från Provincerne
i betydlig mån skall lättas, och concur*
rencen från Finland sorg medtager så mycket
af Rikets Rörelse-Capital, u'trängas.
Herr Professor E. Munck af Rosenschöld,
liar ock uti ett till Utskotten remitteradt Anförande
till Höglofl. Ridderskapet och Adelns
Protocoll för den 5 sisth Jinttarii förklarat sig
anse något verkande correctiv mot ej mindre
Finska än Ryska handeln bora vidtagas, samt i
■sådant afseende föreslagit;
S43! Stais- och Besvär s-XJtsJtottens Betänkanderii
i:q Att Spannemål och Victualier tullfritt
eller åtminstone icke emot högre Tull, än den
Accis-afgift, sam erlägges för införseln till Sve.
lige af Finska varor, må från Riket få utfojas,
ined undantag likväl för Spannemål, i hän-'
delse af klen årsväxt, eiler hämmad tillförsel
deraf från utländske orter. 2:0 Att trädvaror
må på utländska Skepp lika fritt få utföras, som
införas.
Då Utskotten öfver de väckte Motionerna
nu får äran afgifva sitt utlåtande, anse Utskotten
sig böra förklara, att, ehuru Utskotten, efter
inhämtad kännedom om förhållandet med
handeln på Finland under de senare åren, icke
kunnat undgå, att, lika med de värde Ledamöter,
hvilka i ämnet sig ytträt, erkänna att
denne - handel i dess närvarande obegränsada
[tillstånd är, förmedelst den stora olikheten i
■värdet emellan import och export, för vår han,
delsvåg ganska betungande; hafva Utskotten likaväl
så mycket mindre ansett sig tillständig!,
att föreslå några directa utvägar till inskränkning
af berörde handel, som genom den emellan
Kongl. Svenska och Kejserliga Ryska Hofven
den ig September 1817 slutade Additionel
Act till Freds-Traetaten i Fredricshamn, hvars
verkan bör blifva orubbelig, en fullkomlig frihet
till införande här i Riket af alla slags Finska
Natur- och Konstprodukter, med undantag
af Bränvin och Saltpetter, blifvit Finlands innevånare
under loppet af åtta år, från det när-’
[varande räknadt, medgifven.
Da ändamålet likväl, åtminstone till någon
del, torde kunna, äfven på annat sätt vin
-
Stats- och Besvärs-ZJtskottens Betänkänderi. 1433
nas, och bland medlen härtill hufvudsakligen,
lärer böra räknas, om afsättningstillfällena för
fådane Producter, hvaraf vi förut inom Landet
äga en emot behofvet svarande tillgång, i möjligaste
mon lättas, under det tillika productionen
af de artiklar, sorn i tillräcklig myckehet
kunna inom riket frambringas, genom tjenlige
anstalter uppmuntras; så hafva Utskotten,
efter öfvervägande af de förslag, som i detta
afseende blifvit uppgjorde och Utskotten meddelade,
funnit sig böra till Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande hemställa, det måtte hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållas:
1:0 Att för all den ved, som ifrån de norr
om Sundsvall belägne hamnar och orter till
Stockholm införes, premier med nästkommande
års början måtte af Tullmedlen tilldelas afsändarne.
s:o Att en lika förmån från samma tid
måtte förunnas dem, som från andra Rikets
Provincer, än de intill Hulvudstaden närmast
belägne, dit införa Victualier af inhemsk production.
Genom dessa åtgärder, sorn otvifvelaktig!
skola leda omtankan på begagnandet af förut obesökta
vägar, förmoda Utskotten att tillförseln
till Stockholm af inhemska alster bör kunna öias
i den mån , att Hufvudstaden , som hittills
consumerat största delen af de från Finland importerade
varor, skall häraf linna sig i mindre
behof, och denna handel således undergå en betydlig
inskränkning, hälst hvad ved serskilt beträffar,
Rikets Norra Landskaper af sin öfverflödig*
tillgång, dermed kunna i tillräcklig myfl*
, _ *
J4 34 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänk anden.
lenhet förse Hufvudstaden- Men för att, utom
den vinst, utöfver sjelfva betalningen för varan,
som genom de föreslagne premierne uppkommer,
kunna bereda en ytterligare möjlighet
till Svenska produkters afsättning till lika
om ej mindre priser än detn, hvarföre Finska
varor kunna försäljas, finna Utskotten tillika
nödigt tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att
hos Kongl. Maj t serskilt framföra den under»
daniga anhädan, att Tullen på de ifrän Finland
inkommande artikjar alltid måtte beräknas,
med afseende på varornes verkliga värde, samt
i anseende till ved, victualier och väfnader utgå
till det belopp, ofvan åberopade HandelsTraciat
högst medgifver, hvarigenom försal jivrigs-värdet
å berörde artiklar skall ökas, till
fördel för dem, som hafva inhemska produkter
att afyttra.
I afseende på hvad Herr Borgmästaren A'
lin andraga rörande nödvändigheten att skilja
Fatidlinannen från de omvägar och afgifter, som
besvära honom vid försäljningen af sina varor
i Hufvudstaden, få Utskotten upplysa, att, i
anledning af en serskilt vackt motion om befriej
e för den trafiquerande Allmogen från erläggande
af de i Stockholm påbudna Torg- Brooch
Renhållnings penningar, Allmänna Besvärsoch
Ekonomi - Utskottet i detta ämne redan afgifvit
dess utlåtande, äfvensom Utskotten i anledning
af Professor Munck af Rosenschölds förslag
om frihet till trädvarors exporterande med
utländska Skepp, få äran nämna, att denna äfven
serskilt väckta fråga likaledes blifvit förvist
till enskilt behandling af nämnde Utskott,
Stats-och Besvärs-Utskottens Retänkanden. 1435
hvars yttrande är Riksens Höglofl. Ständer*
granskning underställdt.
Detta ålit, jemte en Fedamots serskilte
tanka i ämnet öfverlemna» vördsamligen till
JUk sens Höglofl. Ständers upplysta pröfning och
bedömmande.
Stockholm den 15 Maj 1818,
Utdrag af Protocollet, hållit i Riksens
Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs - och Ekonomi-Utskotts gemensamma
Plenam vid Urtima Riksda■>
gen uti Stockholm cl. i5 Maji 1S13‘,
S» D. Sedan Beredningens afgifne förslag till
Betänkande, i anledning af väckte Motioner
om vidtagande af medel till Finska handeln*
inskränkning, blifvit uppläst och af Utskotten
godkändt, yttrade Herr Bruks-Patron Malmberg:
’Min lilla kännedom om vår handel med
Finland aflägsnas i flere afseenden ifrån den,'
hvilken Höglofl. Utskottens Beredning synes äga
och hvarpå detta Beslut sig grundat,
Jag vill känna, att flere af desamme, som
i Vesterbotten och Norrland äga Skogar, Sågverk,
Skeppsbyggerier, Glasbruk och andre vid
Bottniska Viken belägne Inrättningar, med fördel
merendels med egne Fartyg hällre hämta
sin ved från Österbotten och med större fördel,
än om deras egne ofta upp i landet längre
bort belägne Skogar skulle anlitas,
Jag tror mig, icke fela i mitt omdöme, när
jag anser för en lycka, att Finland fournera!
143^ Stats-och Besvars-Ulskottens B et'ani and en]
Stockholm och manga andra Svenska Sjöstäder
med ätliga varor. Huru skulle väl Stockholms
inhöstning af visthus-förråder och Skepps-provianteringar,
jemte omkringliggande Städers lika
nödvändiga behofver tillika med Bergstädernes
upp i Mälaren kunna besörjas, om Finnarne
ej besökte oss med nästan allt hvad vi behöfva,
bade under och uti våra grytor? Allt
det, som är ledande att försvåra, fördyra eller
förringa denna import, ser jag mig satt i nödvändighet
att derföre anse för skadligt, för opolitiskt.
Den öfver vår Finska handel framlagda
Calculen kan jag ej anse annorlunda, än om
icke alldeles falsk, åtminstone opålitlig. Vore
importen från Finland så märkligen starkare
än exporten, huru skulle då Svenska Handlande
kunna äga så betydliga fordringar i Finland,
som de verkligen göra, och hvilka årligen underhållas.
Man har intet exempel, sorn intygar ett
sådant förhållandes möjlighet; nödvändigt måste
Finlands vahru-handel ifrån Sverige vara vida
utöfver den i Calculen upptagne Summa.
Jag ber, att dessa mina yttranden, såsom
reservation mot det fattade Beslutets bifall, må
vara i Protocollet förvarade och till Pikets
Ständer få medfölja. Ut supra.
Ex Protocollo
G. Kuoch.
Stats- och Bevillnings-Utskottens Betänkandtn. 1437
N:r 250.
Riksens Häglof. Siänders Stats- och Bevi
Ilning s - Utskotts Utlåtande i anledning
af gjorde Anmärkningar vid deras
den 2 sistledne April afgifne Betänkande,
rörande Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om en stadgad afgift
af hvarje Mantals kr ifven person ,
till den Veneriska Smittans hämmande
m. m.
Dä Pikets Höglofl. Ständers Stats- och Bevillnings-Utskotts,
under den s i förledne månad,'
aflåtne Betänkande, i anledning af Kongl. Majus
Nådiga Proposition, örn en stadgad afgift a£
hvarje Mantalsskrifven person , till den Veneriska
Smittans hämmande in. m. hös Hedervärda
Bonde-Ståndet förekom, blef detsamma, till
ytterligare handläggning af Utskotten, återre*
mitteradt, i anseende till deremot gjorde anmärkningar,
hvilka hafva hufvudsakligen för
afsigt, att ådagalägga, det kan det Hedervärda
Ståndet, så mycket mindre ingå i åtagande af
den föreslagne afgiften, eller 3 sk. af hvarje
Mantalsskrifven person , som dels det öfverklagade
onda eller den Veneriska Smittan skall på
de fläste orter vara, om ej nästan okänd, åtminstone
mera sällsynt, dels mot ändamålet svarande
Curhusanstalter redan äro inom flere Eän,’
serdeles i Jönköpings och Kronobergs Eän anlagde,
och försedde med tillräckligt underhåll
af så väl frivillige gåfvor vid hvarjehanda tillfällen,
sorn ett för vissa år utgående tillskott
1438 Stats- och Bevillnings-Utsiottens Betänkanderii
och dels att en framtida årlig beskattning skul-5
le k utilia blifva en följd af åtagandet af denna
afgift.
jämte det Utskotten få vördsammeligen
tillkännagifva, att dé öfrige frenne Riks-Ståndeti
gillat Utskottens Betänkande, anse de sig böra ,
efter sk dde öfverläggningar, i afseende på de
gjorde invändningarne förklara! ätt uppgifterne,
det skulle denna sjukdom ej vara så allmänt utspridd,
att det nu äskade bidrag till dess hämmande
är af nöden , ej instämmer med den på
grund af derom erhållne offentliga underrättelser
af Kongl. Majit i dess Nådiga .Proposition
yttrade farhåga för denna, nationens krafter undergräfvande,
sjukdom och hvilken flere Ledamöter
finna med verkliga förhållandet i serskildté
Landsorter enlig: att de inom Länen träffade
öfverenskommelSér om inrättande eller trtvidgande
af vene-iska Curanstalter bevisa, ej allenast
det denna sjukdom verkeligen är i tillta*
gande* utan äfven , att Lazaretternes förut ägande
inkomster och deribland de Omförmäldte frivilliga
gåfvorne, ej varit mot ändamålet svarande,
utan fordrat tillskott, af hvilka med säkerhet
påräknade, en Fond skulle för framtiden
kunna beredas; och att sluteiigen farhågan för
en möjeligen häraf uppkommande ständig beskattning
ej är förenlig med det 1 Utskottens
Betänkande uttryckligen intagna förbehåll,- det
rnå detta åtagande endast fortfara till nästa
Biksdag.
Hvilket likväl alt vördsamt öfverlemna*
till Rikets Höglofl. Ständers upplysta pröfning
med bifogande af Utdrag af Bevillnings-Utskot
-
Stats- och Bfvillnings Utskottens Betånkanue.n. 1439
tets Protccoll, innehållande så val det Hedervärda
Bonde-Ståndets Reservation, som en Ledamots
serskildta mening*
Stockholm ded 15 Maji i8x8-
Utdrag af Protocollet t hål/it hos Rikets
Höglofl. Ständers Bevi/lnings-Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm ät4
1818, nedanstående dagar,
Den 10 Majé
D. Upplästes Utdrag af Protocollet, hållit
hos Hedervärda Bonde-Ståndet den 2 3 sistledne
April, rörande en afgift af hvarje Mantalsskrifven
person lill den veneriska smittans häraman
Herrar
Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet Och
Adeln, Högvördige Präste-Ståndet och Vällofl.
BorgareStåndet förklarade sig förblifva vid Utskottens
förre och jemväl af samma Stånd antagne
mening, hvaremot Hedervärda BondeStåndet
hegärde att deras Reservation mot detta
beslut skulle uti Protocollet anleknas. I en.
lighet med Pluralitetens mening kommer Project
till det afgående Utlåtandet att uppsättas.
Den 14 Maj.
Med anhållan att densamma måtte åtfölja
Utskottens till Riksens Höglofl. Ständer afgående
Betänkande, inlemnade Riksdagsmannen
Botvid Jonsson en skrifteligtn författad Reservation
i frågan rörande anslag af medel till dea
veneriska Smittaas hämmande» så lydande;
144° Stats- och lievillnings-VtskottetiS Belänkandetil
5,Med all tacksamhet och Undersåtelig Värd*
nåd för Hans Kongl. Majit, som i alla delar så
Nådigt och välgörande befordrar sine Underså*-  tares sällhet, det förnämsta vi äga , är hälsan,'
jag kan icke eller frångå det, att den föreslag»
ne Curhus-afgiften, utan den är rättvist fördeldt}
Men hvad som afhållit mig att deri ej ingå ät
följandet För det första är sjukdom serdeles ej
känd som gångbar derifrån jag är; För det an->
dra har jag hört att sjukdomen säkrast botas
genom hemcurer; för det tredje, har vi förut
Lazaretts-inrättning hvartill vi gifvet årligen
pengar, för det fjerde skulle detta blifva en ny
inrättning som ej påkallas af nödvändigheten,
hvartill hus skulle anskaffas, aflöning at Doc**
tor to. fl., således klefve penningarne åtgångne
utan kanske något gagn för hälsovården, sådätl
uppoffring har icke den fattige råd att göra,
så mycket mindre som de fattige denna Riks**
dag säkerligen får obilligt nog efter deras förmåga
påökning i sin bevillnings-afgift; Altså i
följe af allt detta vågar jag ej bevilja någon afgift
dertill utan anser detta som en ny beskattning,
hvilken mig tyckes ingen kan åläggas sorn
deri icke frivilligt ingår. Dessutom om Veneriska
smittan på någon ort blir upptäckt, är
jag fullkomligt öfvertygad om, att den orten
eller Socken sjelfye genast beifiar örn sådan
anstalt till dens utrotande sorn de finnér tjeny
ligast. Ut supra.
In fidem Frotocolli
Clas Liv un,
Siats-UtskotietÉ Betänkaridertl £441
N.r 251.
Riksens Utglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Krono - Skogar»
nes användande,
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har behagaft
till Stats-Utskottet remittera de af Herrar af
DarnlU och von Turne, Herr Friherre C. M. Carpelan
, och Herr A. D. Reutersköld väckte motioner,
angående Krono Skogarnes förmånligaste
användande för Statens behof,
Herr af Darelli anser Riket äga uti sina
Dotnainer, boställen, Allmänningar Och Skogar
en tillgång, hvilken, antingen betraktad,
såsom Hypotheqve för Sedelstocken, skall vara
af större värde än Silfver, emedan Hypotheqve
af jord gifver ranta, och således är i beständig
tillväxt, eller Successivt på öppna Auctioner,
dels utbjuden till försäljning emot redbart mynt
åt utlänningar; och däremot svarande Bancosedlar
åt inhemske penningemä-n, del3 undée
frihetsvår, emot billiga vil kor till Skatte försåld,
skulle icke allenast tillfullo ärsätta före-*
slagne förskott till penninge-förlägenhetens af*
hjelpande, utan afven föröka Bankens fond och
gifva Rikets Financer ett bättre skick,
Herr von Törne anser; i förhållande till
iSveriges öfriga tillgångar, det Värde vara ganska
storf, som finnes i Krono-Allmänningar *
Recognitions-Skogar, Parker samt flere lägenheter,
jemte ägande rätten till många Boställen,
som kunde försäljas, med bibehållande af Ar*
fltftsn£ till Riks-St. Pret. i'.de Sami, Ahr tfr, ift,
1442' Siats-Utskottets Beiitnkanden.
rende afgiften och vissa förbehåll; då denna för*
säljning verk^tälles småningom och med försig.
tighet, skola köpare ej kunna saknas. Jemte anförande
af någre erkende Författares tankar 1
detta ämne, sorn instämt uti det förslag om
Krono-Skogarnes försäljande, till Statens Förmån,
yttrar Herr von Törne, det alla tiders ärfarenhet
bevittnar, att jordägande rätten alltid
till den grad uppmuntrat idogheten, att joröen
vinner mångdubblade afkastningar på säkrare
grunder, än vissa års dispositions-tid rnedgifver ;
att Skogarne bättre vårdas af deras ägare än af
Kronans Jägeri-Betjening; Och då 3:ne så hufvudsakliga
föremål härmed skulle kunna vinnas:
Financemes upphjelpande utan trugande bidrag,
Jordens förädlande, saint Skogarnes kloka begagnande,
förmodar Herr von Törne ingen med
skjäl kunna neka sitt bifall ti' 1 ändamål, som
så väsentligt bereda Landets sjelfständighet och
välmåga.
Herr Friherre Carpelan har med underdånig
anledning af Kongl. Majtts Nådiga proposition
om diverse så kallade Jagbackars föryttrande
till förmon för Stats-Verket, trott, i sammanhang
därmed, den frågan lämpeligen kunna
väckas, huruvida ej alla Kronan tillhörige Allmänningar
och Skogar må i större och smärre
delar skiftas samt till den mästbjudande å öppen
Auction försäljas. — Vid betracktande huru
med Krono-Skogarne vanligen tillgår och
deras nu befintlige skick, samt att med dem,
som oftast i hög grad misshushållas till Kronans
och Allmänhetens framtida skada, inses
lätteligen nödvändigheten af en reform metl
Ståts-Utskottets Bttänkanderi. 1443
Krono Skogarne, hällst den vinst äfven därigenom
kunde befrämjas, att Jägeri-Staten, till
stor förmon för S:ats-Verket, indroges, eller
åtminstone ansenligen inskränktes, på sin högd
torde några få Jagtparker eller platser, och ett
högst ringa antal af Jägeri-Betjeningen böra bibehållas,
samt de öfrige tjenstfrie blifvande få
på lifstid till godo njuta sina Löne- och Boställs-förmoner,
hvilka först vid Vacancer till*
folio Staten. — Herr Friherren tror, att om
de Kronan tillhörige Skogar och Allmänningar
blefvo medelst köp upplitne åt enskildte medlemmar
af samhället, blefve det hvars och ens
egen fördel, att freda sin andel, och så med
den hushålla, ätt han städse däraf kunde draga
en skälig årlig inkomst.
Herr A. D. Reutersköld har ansett Kronan
eller Nationen äga obehindrad dispositionsrätt
öfver all dess till Enskildta eller Corporatio»
ner, med eller utan ränta, endast till nyttjande
rätt öfverlåtne Skogar; Och till förekommande
af den förlust Staten får vidkännas genom
det vid 1809 års Riksdag fattade Beslut om recognitions-skogarnes
försäljning till Skatter, ernot
ilen ringa köpeskilling af 6 års oförvandlade
Jordeboks-Räntor, föréslås: Att ingen Kronan
tillhörig jord, af hvad Natur och beskaffenhet
som hällst, hädanefter ihå till Skatte
köpas, annorlunda än på offentlig upplyst Aucä
tion, då Högsta anbudet blifver löseskillingen.
— Att på denna sidan om Dahlälfven, de i
Dahlarne närmast Norrska gräntsen belägne Socknar
endast undantagne, böra högst 1000 Tunneland
Skog af sämsta Natur och mindre, där
^444 Stats-Utsiotfets Betänk anderi!
marken är af bättre beskaffenhet, till ett helt
Mantal anslås, men på andra sidan Dahlälfvea
1400 Tunneland, i likhet med det, som för
Västerbqttenär förordnadt, dock att odlade ägor*
där de finnas, uppskattas särskilt, och icke såsom
Skogsmark betracktas; Att Skattläggningsmethoden
bör blifva densamma, sorn hitintills
innom hvarje Province blifvit följd, dock att
den utgående Skatten lia list utsattes i Spannmål,
då ali Persedel-ränta af olikartad och maag»
falldig natur försvann. — Att af de nya tillkomne
Hemman, räntan, de första 5 åren borde
betalas endast till £:del, de påföljande 5 åren
till hälften, de därpä följande 5 atén till
£:delar, och därefter till fullt belopp, samt Hern*
månen först efter 20 år roteras, och ingå i skjutsningsbesvär
och andra onera, som tillhöra de
i Orten varande Hemman af Krono-Skatte-Natur.
-— Att Skogsmarkerne skiftas i mindre bråk
af helt Hemman, på det flere, äfven med ett
mindre Capital, måtte blifva i stånd att göra
anbud derpå; Att all skattelösen af Kronans tillhörige
Skogar måtte nu genast upphöra, intill
dess Kongl. Maj:t och Riksens Ständer hinna
besluta om detta angelägna ärende; Att pälysningen
om Auctionerna icke inskränkes inom
det Eän där jordén är belägen, och att Auctionsslället
väljes så nära de till salu varande
agor, sorn beqvämligheten medgifver, samt att
Betalnings-Terminerne måtte afpassas så, att
^:del af Eöseskillingen ärlägges hvar 6:te Månad,
hvarigenom en lätt och förmånlig afsättning
förmodas: Och om nu alla Kronan tillhö*
rige Skogar, äfven Sockne- och Härads.Allmän
-
Ståts-Vtskottets Betänk anden. ■»445
ningar, genast fridlysas, indelas till Hemman,'
Skartläggas och försäljas på nu föreslagit sätt,
förmodar Herr Reutersköld, att Staten skall icke
allenast i sjelfva Skattelösen erhålla en stor tillgång
för sina behof, utan ock göra en högst
betydande vinst genom den årliga Skatt, som
af Hemmanen utgöres och den ökade production,
som af denna anstalt skall blifva en one«
kelig följd.
Då, i följd af den erhållne remissen, det
åligger Stats-Utskottet, att sig häröfver utlåta,
har Siats-Ulskottet ansett sig böra upplysa, att
redan vid 1809 och 1810 arens Riksdag väckte
den Allmänna Skogshushållningen Riksens Ständers
uppmärksamhet.. Riksens Stander funno
behandlingssättet dittills med Skogarne i Riket
icke alltid hafva varit det mäst båtande för
Staten och Enskildte; och insago derföre nödvändigheten
af förbättrade anstalters vidtagande
i denne väg, som på en gång kunde befordra
både Allmän och enskild förmån. Efter no-,
ga öfvervägande af detta vigtiga odi Allmänt
nyttiga föremål aflåto Riksens Ständer deras
underdåniga skrifvelse härom till Kongl. Majit
af den 26 Aprill 1810, deruti Riksens Ständer
inland annat, som till ändamålets vinnande
anietts ledande, uti jidje puncfen i underdånighet
anhöllo, att Kongl. Maj: t efter nödige
upplysningars erhållande, täcktes i Nåder bestämma,
hvilka och huru stora Parker och Skogar
borde för Allmänt behof qvarblifva, samt
nied afseende på locala omständigheter och Rikets
förmon, Nådigst låta de öfrige för Allmän
läkning genom Auction försäljas till den west
-
144® Stats Utskottets Betänkanden.
bjudande, sorn derå skulle erhålla full egande
rätt, ernot vilkor antingen af vanlig skatt, efter
Orternas olika method, eller ock bestämd
grundränta för hvarje Tunneland, med eller utan
Frihets-ar, efter omständigheterna.
I anledning af de nu väckte motioner i
detta ämne, har Siats-Utskottet hära fästat ali
niöjelig uppmärksamhet och granlagenhet för att,
med iakttagande af Statens rätt och fördel, icke
på något sätt förnärma den enskildtes.
Då en närmare kännedom af locala och andra
omständigheter fordrats, än den Stats-Utskottet
varit i tillfälle att inhämta, för att kunna
föreslå bestämda föreskrifter i alla möjeliga
händelser, får Utskottet endast uppgifva följande
allmänna grunder, som Utskottet ansetfkunna
befrämja det åsyftade ändamålet, nemligen:
1:0 Att alla Kronans disponible Skogar
och Allmänningar, med undantag af de för
Flottornes eller andre Kronans behof nödige,
samt sådanfc dertill antingen menigheten eller
enskildte kunna äga någon laglig rätt, och sorn
genom behörig undersökning bör utredas, måtte
uppå öppen Auction till den mästbjudande under
Skattemanna-Rätt försäljas.
s:o Att årliga räntan bestämmes till minst
Sex skillingar Banco för hvarje Tunneland Skog
eller Jord, hvarunder det icke må försäljas;
Och må någon annan Skattläggning härå till
räntans bestämmande icke äga rum, ej eller någre
frihets-år.
3:0 Att Skatte-köpeskillingen bör erläggas
med 6 gånger den ränta, hvarå högsta anbud
göres vid Auctionen för hvarje Tunneland Skog
Stats-Utskottets Betänkanden. *447
siler Jord; Och bör, ej mindre den årliga räntan
än Skatte - köpeskillingen beräknas i Spannmål,
efter ett medium af de vid köpet näs, förflutne
10 årens Länets MarkegångsprLs; Rörandes
äfven nöjaktig säkerhet stallas, så väl för
årliga räntans utgörande, sorn Skatte - köpeskillingens
rigtiga erläggande.
4:0 Att Skatte köpeskillingen må få utbetalas
på 6 år, eller ock kortare tid, allt efter
omständigheterne, sorn dock bör ankomma på
Kongl. Majus Nådiga pröfning för hvarje serskildt
fall, där något undantag kan äga rum.
5:0 Att Auctionerne böra ske på en och
samma dag uti Kongl. Kammar - Collegium och
Lands-Cantzliet i orten, samt å det närmaste till
Skogen belägne Tingsställe, sedan Kungörelser
derom blifvit utfärdade, ej mindre inom Länet
än angränsande Län, samt uti Allmänna Tidningar
ne.
6:0 Att Landshöfdingen bör äga att föreslå
samt Kongl. Kammar - Collegium att pröfva
och fastställa i huru mänga Tunneland hvarje
utrop vid Auctionen bör ske.
7:0 Att Kronans öfrige Allmänningar och
Parker böra helt och hållet fredlysas, samt, så
fort sig göra låter, afinätas, der sådant redan
icke skedt.
8:0 Att de Skogar och Allmänningar, som
ej ännu, en igt 1805 års Skogs-Ordning, blifvit
afvittrade, böra skyndesamt frånskiljas enskildtes
ägor, samt med lagliga rör- och rågångar
förses.
0:0 Att Mulbetes-rättighet och så kallade
Fäbods - ställen, som å dessa Skogar och All
-
i448 Stats-Utskottels Eetän&anden'
inänningar af alder varit Jordägare eller Bo«
ställshafvare, med eller utan yi^bprd, tillerkän*.
de, bora dem ersättas med så många Tunneland
Skog och Mark i vederlag, som, efter Mätesmanna-ordom,
pröfyas derernqt svarande; Och
böra de för desse förmåner till årlig algifts erläggande
skattläggas, så framt ej sådant redan
vid Hemmanets skattläggning finnes vara tagit
i beräkning, då någon serskild afgift derföre nu
icke kominer att äga rum,
10:0 Att Innehafvare af Hemman, Torp
och * Lägenheter på desse Allmänningar med
stubbe- och röjsel- rätt, höra, enligt Riksens
Ständers Beslut vid 1809 oell. 18to arens Riksdag
dervid avägerligen bibehållas, dock emot
vederbörlig skattläggning derå, derest densarn»
ina redan icke är skedd,
lim Att d.e inflytande Skatte-kc'peskillingarne
böra uti Rlksgälds-Contoiret insättas och
intill nästa Riksdag hållas Kongl. Maj;t tillhanda,
att för Flottornes behof användas.
12 0 Att hos Kongl. Majit matte i underdånighet
anhållas, det alla hädanefter iaträflande
vacancer ibland Skogs- och Jageri-Bef jeningen
måtte tills vidare lemnäs obesatte, samt att ,
de öfrige, 1 den man Skog och Allmänningar
▼arda försålde, flyttas uppå allmänna Indragpings-Staten,
att vid skeende afgång indragas,
med undantag likväl af så stort antal, som kap.
pröfvas nödigt för vården och tillsynen antingen
å de Parker pch Allmänningar, hvilka för
Kronans och Flottornes behof kunna finnas nödige
att bibehållas, eller ock framdeles kunna
itömma au anläggas genom inkpp af Hemman
Slats~lJtskotle(s Belanhanden>449
eller .Lägenheter, som till Skogsplantering kunna
linnas tjenlige; —- Men skulle Kongl. Majit
i Nåder pröfva mera lämpeligt, att, utan Skogsoch
Jägeri - Betjeningens begagnande, vidtaga
andra utvägar till vården och förvaltningen af
sådane Skogar och planteringshögar ; sä bör total
indragning af denne Betjening vid timanda
afgång ske.
Desse äro de allmänna grunder, Stats TJtekottet
funnit sig böra föreslå, och vid hvilkas
tillämpning Utskottet förmodar, att icke någons
rätt skall hl i iva förnärmad.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill täckt
les lemna deras bifall, Så hemställer Stats-Utskottet,
att underdånig anmälan härom må göj
ras hos Kongl. Majit, med anhållan, att Kongl.
Majit efter Nådig pröfning häraf, täcktes låta
»leita Riksens Ständers Beslut till verkställighet
befoidra, med iakttagande likväl af de grun
•
der och föreskrifter, sorn Kongl. Maj;t härvid
i Nåder kan pröfva ytterligare nödige, ej min
1
dre i anseende till förekommande serskildte lo
•
cala förhållanden än i synnerhet i Rikets nordligaste
Provincer, der sådane försäljningar möjeligen
skulle kunna motverka anläggande af
nybyggen och odlingar, och hvilket serskildt
således bör ankomma på Kongl. Majits Nådiga
pröfning och bedömtnande, än Kronans framtida
säkerhet för räntans utgörande, samt hvad
för Öfrigt till det reglementariska hörer.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens
Höglofl. Ständers Egit ompröfvande.,
Stockholm den 30 Maji iSiK
145° Stata-Utskottens Betänkande».
Utdrag af ProtocoJIet, hållet hos Riksens
Högloft* Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 20
Maji 1818.
S
D. Vid justering af Utskottets Betänkande.
angående Krono - Skogarnes upplåtande till
Skatte, reserverade sig Herr Landshöfdingen
Friherre Cederström, emot Utskottets tillstyrkande
om sättet aU underrätta vederbörande om
desse Skogars försäljning; I hvilket afseende
Herr Friherren och Landshöfdingen, för sin
del föreslog, såsom mäst öfverensstämmande
med Statens fördel, att allmänna Kungörelser
härom blefve genom Kongl. Kammar - Collega
försorg, utfärdade, samt öfver hela Riket i vanlig
ordning uppläste; äfvensom Herr Friherren
och Landshöfdingen, hvad angick Utskottets
förslag, att de för ifrågavarande Skogar inflytande
medel skulle för Flottornes behof användas,
var af den serskildta mening, att dispositionen
af Tredje Hufvud - Titulus anslag vore
Kongl. Maj:t ensam förbehållen, och att Utskottet
alltså icke bordt något specielt derom
förordna.
Hvilken Reservation, på begäran skulle åtfölja
det afgående Betänkandet härutinnan till
de Respective Riks-Stånden. Sorn ofvan.
Ex Protocollo.
C. Tunelius.
Stats-Utskottets Betänkande». 1451
N:r 252.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande } angående Recognitions•
Skogome.
Uti ett till Högloft. Ridderskapet och Adela
ingifvit Memorial har Herr von Turne anfört att
redan vid 1809 års Riksdag bes'öts det Recoglntions-Skogarne
skulle användas lil! Statens bä«
sta, skattläggas och Hemmantal dem a- atlas hvarefter
Bruksägare finge för 6 års ränta lösa till
Skatte så stor tiel, som till Brukens drift nödvändigt
erfordrades , då Recotjnitions afgiften
deremot uphörde, och skulle resten af dessa Skogar
genom offentelig Auction till den mästbjudande
försäljas; Att sorn uti 7:de puncten af
Kongl. Maj ts. Nådiga Kungöre’se af den 4tde
Februarii 1811 3fadgas, att rät:igheten för Bruks,
ägare till Skatteköps erhållande skulle till en
början vara inskränkt till en en tltjl af Sex år
med förbehåll för Riksens Ständer, att vid nästa
Riksmöte , i anseende till de Bruksägare, som
ej inom denna tid ingått i Skatteköp med Re*
cognitions-Skogame vidtaga sådane förändringar
de nyttiga pröfva*, och då den föreskrifne praescriptions
tiden var tilländalupen den 4tde Fe.
bruarii 1817, emedan 6 år då vöre förflutne i*
från förenämde Kungörelses utgifvande; så skola
Riksens Ständer derigenom hafva en förnyad
anledning att nu vidfaga alla de åtgärder i detta
afseende, sorn för Fäderneslandet äro de gagneligaste;
Hvarvid Herr von Törne erindrar,
att det bör ihogkommas, att Kronan aldrig af
-
t*4.52 Stats-Utskottets Betankanden,
statt sin ägande rätt till dessa Skogar,' och att
den, dels af.Konungen ensam och dels af lvu*
nung och Ständer bibehållna och 'utöfvar'© rättigheten
, att utan Bruksägares hörande, höja oell
bestämma Recognitions afgiften, innefattar ofelbart
ali annan dispositionsrätt deraf; I öfrigt åberopas
hvad Stats-UtskottQt vid 1809 ars Riksdag
härom anfört.
Herr Reutersköld A. D, har i detta ämne
äfven yttrat: att genom de, efter det vid 180g
års Riksdag fattade Beslut om Recognitions-Skogarnes
försäljning till Skatte emot den ringa köpeskilling
af Sex ärs oförvandlade Jordeboks-rän»
tor, redan skedde Skatte-köp af sådane Skogar
skall Staten förlorat betydlige Penninge-Sumtrior,
som vid nu varande financielle förhållanden varit
eu lycka, att som behållning beräkna: Att
Rikes fördel icke blifver befordrad genom den
liittils foljde Metbode, bär Herr Reutersköld sökt
bevisa genom ett från Kongl. Kammar-Collegium
erhållit Utdrag af en Skattläggnings-Act öfver
Helleforss Silfver- och Jernverks-Recognitions-Skogar
och Mark, enligt hvilken hvarje
Hemman fått 31,0 Tunneland i inägor och
-2363 Tunneland i Skogsmark eller inalles på
hvarje Mantal 3713 Tunneland, oberäknadt Berg
och Mossar; Herr Reutersköld yttrar sig ej kunna
förklara, hvarföre i Örebro och Carlstads
iLän, där dessa Skogar äro belägne, 2713 Tun.
neland, innebegripne flere Hundrade 'lunnelands
redan inhägnade Agor, blifvit på ett Hemman
beräknade, när i Vesterbottens ödemarker,
enligt Kongl. Brefvet af den 23 Maji 1780,
och endast med afseende på Ortens svåra belä
-
Stats-Utskottets Retlinh anden: r>45S
genhet ifrån 700 till högst 1400 Tunneland
kunna ett Hemman tilläggas; Icke eller Vill han.
bedomina, hvarföre Skattläggningen skett efter
Savplaxska Vfethoden, hvarigenom värdet af ett
Tnnneland så väl ut- som inägor beräknas till
fidele Öie Silfverrnynt elier Två junsit, och
hvaraf följden blifvit att En skilling Banco blifvit
Skattelösen för ett Tunneland jord; Men
han förmäler sig icke kunna oanmärkt lemna
den betydeliga förlust Staten skall fått vidkännas,
då Tjugu med så ovanligt vidsträckta ägor,
försedda Hemman blifvit försålda för den lump-»
11a löseskillingen af Ett Tusende Sextiosex Riksdaler
Fyratioen skillingsr Sex rst: Banco. Om
dessa i Bergslags-Ort belägne ofantlige rymder
blifvit i mindre Hemmansdelar skattlagde, skulle
säkerligen, till Statens båtnad, först ett större
antal af Hemman upkommit, och sedan för
det andra, hvarje Tunneland, sorn på Auction
försåldes, blifvit löst med minst En Riksdaler,'
der nu En skilling blivit betald. Herr Reutersköld
anser denna sin förmodan sa mycket iner
grundad, som då han köpt Skogsparker på kort
lid, för att å dem verkställa kolning, han icke
dragit i betänkande att betala Tio Riksdaler Tunnelandet,
änskönt äganderätten vid dessa afhandlingar
icke åtföljde; Men om också nu för äganderätten
endast antoges En Tiondedel ellec
En Riksdaler per Tunneland, så hade Staten
bordt tillflyta Sextio Tusende Riksdaler, der
Ett Tusende Sextiosex Riksdaler blifvit evlagde;
Till en jemförelse emellan Statens vinst om ägorne
på öppen Auction blifvit försålde och
dess förlust då de lösa* efter Sex, års samma*-
1454 Stats-Utskoitets Betänkanden'.
slagen ränta, anförfes exemplet af Tofia Hem»
man på Adelsön, sorn såldes till skatte på öppen
Auction för Nio Tusende Ett hundrade Riksdaler
Batico, i stal et för att Skattelösen endasc
Upgått till Åttationde Riksdaler nitton skir om
det fått lösas med Sex års ränta efter Krono
Värdie. Till förekommande af de för Nationen
mäst kännbara förluster vid dylika tillfäilen, föreslår
Herr Qeulersköld samma behandlingssätt
med Recognitions Skogarne sorn hanför KronoSkogarné
i allmänhet tillstyrkt, nemligen: att
de måtte på öppen Auction försäljas och till
mindre Hemmansdelar skattläggas efter Orten*
Skattläggnings Methode, med hvad för öfrigt
samma tillstyrkande innehåller.
Emot hvad Herr Reutersköld sålunda an»
fört, har blifvit anmärkt, af Herr C. F. Heykensköld
att då Riksens Ständer redan vid 1809
års Riksdag vidtagit Beslut om ReeognltionsSkogarne,
och stadgat, huru dermed förhållas
skulle; Och Kongl. Majit i stöd af detta Ständemes
Beslut utgifva sitt Nådiga Påbud härom,
samt i följd häraf. Innehafvare af dylike
Lägenheter ingått i verkställighet af de föreskrifter,
Författningen derom innehåller; så
vöre Heir Reuterskölds motion om desse Skogars
försäljning på Auction obehörig, innan ens detta
förut härom af Riksens Ständer vidtagne, af
Kongl. Majit gillade och vid flere Riksdagar
utan anmärkning lemnade Beslut blifvit uppliäfvil;
Varandes för öfrigt denna Motion efter
Herr Heykenskölds tanka ett aldeles nytt ämne
tom icke har något direct sammanhang med
Herr vfi Tömts Memorial, och som efter Mo*
Stats Utskottets Betiinkanden. 1455
tionstidens slut inkommit, samt slledes icke
borde kunna upptagas, utan alldeles förfalla.
Herr C. G. Heikensköld har äfven ansett
Herr Reuterskölds Motion, såsom för sent irr
kommen, böra förfalla, samt har föröfrigt, för
att upplysa de misstag, hvaruppå har förmenar
Herr Reutersköld hafva grundat sitt Anförande
om Helleforss-Verkets skattläggnng, anfört
en ornständelig Berättelse huru härm;d tillgådt,
och de giunder sorn dervid blifvit filjde»
Herr Reutersköld har häremot infört att
enär Herr von Törne uti dess Memor.al yrkat,
alt Skogarne skulle försäljas, äfvensom Herr
Friherre Carpelan, att al'a Kronan tillhörige
Skogar och Allmänningar skulle skattligga# och
å allmän Auction säljas; samt han uti sitt Memorial
endast föreslagit, huru denna föisäljning
skulle ske, på det för Staten och Nationen fördelaktigaste
sättet; så var hans Motion, såsom
föranledd af ett redan upptagit och remiiteradt
ärende, icke ny, utan endast en utveckling af
en redan gjord, hvilket Riksdagsordningen uti
- 56 §• tydeligen tillåter.
Sedan Stats-Utskottet genom Remiss från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln erhållit del
af dessa Handlingar, har Stats-Utskottet hot
Hof-Cantzslers Embetet begärt, att genom des»
åtgärd från Kongl. Kammar- och Bergs-Collegierne
erhålla fullständig upplysning, uti hvad
skick frågan om användandet af RecognitionsSkogarne
i Riket, till följe af Kongl. Majit»
Nådiga kungörelse af den 4ide Februarii 1811,
nu är, om alla undersökningar och afmätningar
blifvit verkatälde, samt om och huruvida nå
-
145® Stuts Utskottets Settin k andert)
gra Skatteköp derå blifvit beviljade, Och hvad
inkomst i - slikt fall Statsverket deraf tillflutit,
äfvensom i händelse något af Riksehs Ständers
lieslut i dttta ämne till större eller mindre del
ännu sakritde verkställighet! hvarpå sådant da
beron
I anhdning liäraf har Kong'. Bergs-Collegium
uti 3totocolls-Utdrag af den g sisth Mar*
ti meddeht en Förteckning å Recognitions-Skogarne,
sorn tillika Upptager de gärder sorn efter
fötutgångre afmätningar och undersökningar/
dervid séenäst blifvit af Eergs-Collegium, eller
af Kongl. Kammar* och Bergs Collegierne gemensamt
vidtagne, hvarjemte tillkännagifves*
att, hvaf dö Recognitions-Skogar angar, hvarå
undersökningar ännu ej skedt, eller åtminstone»
Undersöitnings - protoeollerne ännu ej blifvit
Kongl. Bergs-Collegiutn rneddeldte, sådant i förra
händelsen da beror, dels på ännu icke fullbordade
afmätningar, dels ock på oafgjorde rågångs-
eller andre med Skatteköps undersökningarnes
sammanhang ägande tvister, samt ätt!
då undersökningarnes pröfning beror på Kongl.
Kammar- och Bergs-Callegietnes gemensamma
åtgärd, tnöjeilgen Handlingar angående desse
mål, kunnat till Kongl. Kamin ar-Collegiutn inkomma,
deraf Kongl. Bergs-Collegium ännu ej
erhållit del, och hvarom således KongJ. Collega
D iarier ej kunnat lemna upplysning.
Kongl. Kamrnnr-Collegium har uti Rrotocolls.
Utdrag af samma dag till Utskottet öfverlemnadt
Kammar-Advokat-Fiscals-Embetets i
detta ämne afgifne Memorial, såsom innefattande
upplysning otn delåtgärder hvilka, till följa
Stuts-Utsftattets Betänkanden. 1157
af Kongl. Kungörelsen den 4 Fehr. 1811, an.
gående användandet af Ifrågavarande Skogar redan
blifvit vidtagne, och de omständigheter,
sorn dermed i ett eller annat afseende äga gemenskap;
Hvarförutan Kongl. Collegium i afseende
på hvad härutinnan redan tillgjordt blifvit,
rneddeldt följande upplysningar.
i:tno Att Advocat-Fiscals-Fmbetets Utlåtande
angående Elfkarleby samt Tjerps norra
och en del af Tjerps västra Krono - Allmänningar,
anslagne till Elfkare Bruk, blifvit den
4 i samnpa månad med Kongl. Bergs-Collegium
Corn mu nicer a dt.
anio Att bemälté Embeteä Utlåtanden angående
ej mindre den Forssmarks Bruksägare
upplåtne Allmänning på Gräsön, än Svalmyra
Allmänning anslagen till Hargs Bruk blifvit
den 13 sisth Januarii med Kongl, Bergs-Collegium
comtnunicerade.
3:0 Att Skatteköp blifvit beviljadt å Kollerö
Manufactur-Verks Recognitiohs-Skog i Elfsborgs
Län och Skatte-Bref derå deti 29 December
förledit år utfardadt, med vilkor, att
Skogen bl ifver från Bruket oskiljagtig.
4:0 Att, angående den Åsbobergs Grufvelag
anslagne Östra del af Gyttorps Norra Allmänning,
Kongl. Collegium i anledning af Advocat-Fiscals
Embetets derom afciftie Memorial,
den 24 sisth Februarii, resolveradt Bref tillKongl.
Majits Befallningshafvande i Örebro Län.
5:0 Att Kongl. Kammar- och Bergs-Cö legiernes
gemensamma skrifvclser af den 16 September
1815 till Kongl. Maj-ts BefallningshafJiihang
till Riks.St. Fröt. 4.dc Sami. N:r igg ig4>
1458 Stats-Utskottets Betänk and erli
vande i Örebro Län, i fråga om de till Ihrforss
Bruk och Silfverhytte Masugn upplåtne
Östra och Västra Imn.e Becognitions - Skogar,
Tväråns, Qvamtorpshy ttans och Bokärrs Recognitions-Skogar,
ännu icke blifvit besvarade,
icke eller Kongl. Collegiemes skrifvelser af d.
as Mars 1816 angående den Asjöhytte Masugn
anslagne Becognitions-Skog.
6:0 Att i anledning af Advöcat - FiscalsEmbetets
Memorial, Bref till Kongl. Maj ts Befallningshafvande
i Vertnelands Län d. 3 sistl.
Martii blifvit beslutadt, angående Ackkärns
Bruks Recoghltions Skog.
>j!o Att med Kongl. Bergs-Collegium blifvit
communicerade d. 10 September förledit år
Handlingarne, angående den till Brattforss Bruk
upplåtne Becognitions-Skog i Vermelands Län,
samt Lungsunds Allmänning; d. 4 Octob. angående
Becognitions - Skogen till Kungskogs masugn;
d. 16 Julii angående Lundbergs eller Matlångs
Bruks ReCognition9-Skog; d. 2 December
angående Sältsjö Becognitions-Allmänning; den
14 sisth Januarii, angående Vittersjö Allmänning
i Gefleborgs Län; den 21 sisth Januarii,
angående de till Forssbacka Bruk upplåtne ReCognitions-Skogar;
den ig sisth Februarii angående
Jefre Sandön i Norrbottens Län; samt d.
4 sisth Martii, angående Selets Bruks Recognitions-Skog.
8 0 Att Bref den 24 sisth Februari! blifvit
beslutit till Kongl. Majus Befallningshafvande
i Gefleborgs Län, rörande upplysning om
Saltdahla Allmänning.
Stats-Utskottets Betänk anden.
1459
gto Att General Landthiateri-Contoiret blif.
vit erindradt, att till Kongl. Collegium inkomma
med infordradt utlåtande angående den i
Vesterbottens Län belägne och Olofsforss Bruk
anslagne Recognitions-Skog,
10:0 Att, af den anledning, att Kongl,
Kammar- och Bergs-Collegierne, stadnat i skilj,
agtige meningar om rätta förståndet af Kongl*
Kungörelsen den 4. Februarii 1811 rörande tilldelnings-sättet
af Skog åt skattlagde Hemman
och lägenheter, följande mål, i afbidan på
Kongl. Majus Nådigste förordnande och föreskrift
i denna omständighet icke kunnat till
pröfning företagas, nemi. angående Forssvik®
Bruks och Granviks Masugns Recögnitions-Skog
i Skaraborgs Län; angående Hellsjö Becognitions-Skog
i Kopparbergs Län; angående "Becognitions-Skogen
under Folkströms Bruk i Östergöthlands
J_<an; angående Becognitions - Skogarne
under Helleforss och Smedstorps Bruk i
Södermanlands Län, angående Villingsbergs
Bruks Becognitions-Skogar i Örebro Län; angående
Recognilions-Skogarne under Aspa, Algrena
och Asboholms Bruk samt Igelbecks Masugn
i Örebro Län; angående Klotens Bruks
Recögnitions-Skog i Örebro och Kopparbergs
Län; angående Becognitions - Skogarne under
Stafsjö oell Wirå Bruk i Södermanlands Län;
samt angående Degerforss Bruks BecognitionsSkog
i Örebro Län, samt sluteligert
11:0 Att Kongl. Collegium till Skatte försåldt,
1:0 Kollerö Becognitions Skog i Elfsborgs
Län, Väne Härad och Ryr Socken, som blifvit
skattlagd till £ Mantal åt Bruks - Idkaren Joli.
U460 Stats-XJtsiottets Fetänkandenl
Wittström för Trettiofyra Rulr 10 slc. g r'Sf.’utom
6 Procent Vadstena Krigsmanshus - afgift;
samt 2:0 den under Helleforss Silfver- och.
Jernverk lydand® Recognitions - Skog i Örebro
och Vermelands Län, åt Verkets Interressenter
emot en sammanräknad köpeskilling af 1074
R:dr 41 sk, f> r:st. B.co.
Af de utaf Kongl. Kammar - och BergsCollegierne
sålunda meddeldte Hand ingar har
Stats- Utskottet inhämtat, att å en del Recogniiions-Skogar
hafva ansökningar om Skatteköp
inom föreskrifven tid till Kongl. Kammar-Collegitim
inkommit , å några efter den i författningarne
bestämda tid, samt å en stor del eller
de fleste alldeles icke någon sådan anmälan,
blifvit gjoid.
Då häraf sig visar att hvad genom Kongl.
Förordningen den 4 Februarii 1811 blifvit
stadgadt angående Recognitions-Skogarnes afmätande
och undersökning m. m. i afseende på
deras upplåtande och användande såsom Riksens
Ständer vid 180g och 1810 årens Riksdag
förordnade, ännu icke, i anseende till dervid
förekomne liirftler och svårigheter, hunnit
lomma till någon allmännare verkställighet,
har Stats - Utskottet, som ansett Bruksägarnes
xätt icke kunna ifragastäIlas att så snart de åtgärder
blifva vidtagne som böra föregå skattejösningen
af de dem til delande Recognitionstikogar,
sig deraf i föreskrifven ordning begagna,
på Sätt högstberörde Nådiga Författning bestämmer,
skolat tillstyrka Riksens Höglofl. Stan.
der, att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det måtte de hinder som mött verkstäl
-
Ståts-Utskottets Betänk anden.
ligheten häraf genom Kongl Maj:ts Nådiga
omsoig varda undanröjde samt verksamme anstalter
vidtagas till befordrande af ändamålet,
så att den för Staten afsedda forman vid ifrågavarande
disposition af Recognitions - Skog true
måtte vinnas; Hvarförutan och sorn hätvid jemväl
synes nödigt, att utom de uti 1811 års
Kongl. Författning utstakade förberedande åtgärder
med Sk ögat nes afrnätande och undersökning
trt. m. en viss tid bestämmes inom hvilken
det skall åligga Inneliafvarne af Recognitions-Skogar
att sig om Skatteköp anmäla; på
det den återstående de en deraf måtte kunna,
såsom förordnadt blifvit, föryttras; så hemställer
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer att
en tid af Sex månader efter det Bruksägares,
lätt i afseende på dess Recognitions - Skog genom
laga kraft vunnit utslag blifvit fastställd,'
matte varda bestämd inom hvilken anmälan om
Skatteköp å den honom för Brukets drift tilldelade
Skogen bör göras, samt härvid tillika
föreskrifvas, att denna anmälan, oansedt äldre
Författningar innehålla, det Skatteköp böra begäras
hos Landshöfdingen, skall ske hos Kongl.
Majus och Rikets Kammar - Collegium; Och i,
händelse sådant icke iakttages, kommer Bruksägaren
att anses förlustig den honom eljest tillkommande
rätt, ätt till sig lösa den för B ukets
behof afskiljde delen samt dermed förfaras
på lika sätt som med den öfrige: Oell beträf
fande
åter den sistnämnde elfer återstående Recognitions
- Skogen , som ej för Brukets drift
tarfvas; så föreslår Utskottet, att med dess anländande
till Statens nytta må förfaras på lika
Stats-Utskottets Betänkandeal
sätt och efter enahanda grunder som Utskottet
i serskildt Betänkande af denne dag angående
Kronans öfrige disponible Skogar i allmänhet
tillstyrkt; Och hvilket lill Kongl. Majus Nådiga
sanction och åtgärd af Riksens Högloil. Stän.
der i underdånighet lärer varda Öfverlemnadt,
Angående sluteligen hvad Herr Reutersköld
anmärkt rörande Skatteköpet å Helleforss
Silfver- och Jernverks Recognitions - Skog; sfi
får Utskottet till upplysning i denna fråga härjemte
bifoga afskvifter utaf ej mindre Kongl.
Majös Nådiga Bref af den ii Julii 1811, den
21 Jänuarii 1813 och 14 Februarii 1815, än
ock en under deri n September 1815 förrättad
Skattläggning, hvilka Handlingar upplysa huru
härmed tillgått och de grunder sorn blifvit
följde.
Detta allt hemställes vördsamt till Riksens
Höglofl. Ständers öfvervägande; Hvarvid en
Ledamots serskilt» tanka bifogas.
Stockholm den 20 Maj iSiL
Idit. A.
Vi CARL med Guds Nåde Sveriges, Göthes och
Vandes Konung. SCc. 8Ce- Sc<5. Arfving®
till Norrige, Hertig till Schlesvig Hollstein
SCc.
år synnerliga ynnest och Nådiga benägenhet
med Gud Alsmägtig ; Troman och Tjenare; Herr
Grefve, f. d. Vårt och Rikets Råd, President
Riddare och Comrnendeur af Vare Orden, Herr
Stats-Utskottets Betänkanden. 1463
Grefve en af Rikets Herrar, Öfver-StåthåPare,
President Riddare och Coinmendeur af Våie
Orden samt Riddare af Konung CARL XIII s
Orden; vice Piesident och Riddare af Vår
Nordstjerne Orden, så ock samtelige Ledamöter
i Vårt och Rikets Kammar- och Bergs Collegier!
Hos Oss har Assessoren och Riddaren af
Vår Nordstjerne Orden Detlof Heykcnsclijöld, å
egne och öfrige Hellefors Silfver- och Jernverks
Interessenters vägnar, i underdånighet
anhållit att den samma Verk uplåtne Recognitions-Skog
med alla derå varande oskattlagde
Torp och Lägenheter, dels innom Hellefors
Socken af Örebro Län, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Län, måtte, emöt visse
i underdånighet upgifne vilkor och förbehåll,
få till nya Hemman indelas, och Interessenterne
vara berättigade att dem till Skatte köpa.
Öfver hvilken ansökning, J den 6:te Martil
1809 gemensamt underdånigt utlåtande afgifvit,
hvarefter Assessoren Heykenschöld med
åtskillige underdånige skrifter och Påminnelser
i ämnet inkommit.
Detta mål håfve Vi låtit O ss föredragas;
och ehuruväl Riksens Ständer vid i 80g års Riksdag
i allmänhet beslutit, att undersökning borde
anställas om de Bergverken t i 1.1 understöd
anslagne Recognitiotis-Skogar, till utrönande huruvida
de tiil större eller mindre del för B:ukens
behof äro nödvändige, med förl larande ,
att de delar af berörde Recognitions Skogar , hvilka
för de Bruk, som dem tiil nyttjande erhållit,
kunde anses öfverfiödige, borde till Kronans
större förmån på annat sätt, genom inde*
3464 Stats-TJtskottets BetUnkandenl
lande till nya Hemman och deras uplåtande till
Skatte, användas; likväl och alldenstund Riksens
Ständer på sätt Vår i detta ämne den
sisth Februari i utfärdade Nådiga Kungörelse innehåller,
derjemte förklarat, att, i händelse såclane
Recognitions-Skogar gifvas, hvilka genom
särskihlte författningar blifvit under en mera
bestämd besittningsrätt åt Bergverken uplåtne,
de i detta afseende tagne författningar icke utan
genom frivillig öfverenskommelse, kunna rubbas
och således de erhåilne förmåner, merendels
en följd af något ädlare Verks anläggande, och.
förknippade med motsvarande Orter», ej förr än
med uphörandet af dessa skyldigheter, arbitrairt
förändras; Fördenskull och sorn Hellefors Silfver
och Jernverks Interessenter, dels genom
Kongl. Donations Brefvet af den af: Februarii
a 686 och dels genom Jiongl. Resolutionen a£
den 15 Martil 1770, grundad uppå Riksens
Ständers Beslut, blifvit försäkrade om en beständig
Besittningsrätt å 1* Hemman uti Grythytte
Socken, jemte den så kallade Hellefors Districten
med alla derå varande Hemman, Torp och
^Lägenheter, under fullkomlig Bergs Frälse-frihet;
så bafve Vi funnit att nu ifrågavarande,
berörde Verks, under Recognition uplåtne Skogsmark
utgör en sådan Recognitions-Skog, lill hvilken
bör lämpas förenänule af Riksens Ständer
vidtagne Beslut, att besittnings dispositionsrätten
deraf, icke kan, utan genom frivillig öfverenskommelse,
rubbas eller förändras; Men emedan
Interessentevne i underdånighet förklarat
sig nöjde, att, i anseende tili de Hellefors Silfver-
och Jernverk under Recogntion uplåtne
Siats-Utskottets Betänkandeti.
Skogar vidtaga de hufvudsakeligaste anstalter,-  sora i afseende på de öfrig© Recognitions Skogar
blifvit föreskifne, eller deras indelande till
Hemmantal, likväl emot visse i underdånighet
upgifne och dervid fästade vi,kor; Ty och sorn,
enligt hvad af Eder blifvit anfördt och uplyst,
Oss och Kronan, genom det af Interessenterne
nu upgifne underdåniga förslag till dispositionen
af ifrågavarande, Verket tillagde Recognitions-Skog,
tillfaller en betydlig förman; Altså
håfve VI velat lemna Nådigt bifall tiil detta
Förslag, samt således i Näder förordna, att den
Helleforss Silfver- och Jernverk uplåtne Recognitions-Skog,
ined de derå uptagne oskattlagde'
Torp och Lägenheter , dels inom Helleforss Socken
af Örebro Län, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Län må till nya Hemman,
efter en beräkning af Två Tusende Fyrahundrade
Tunneland på hvarje helt Mantal
indelas, hvarvid bör iakttagas, att så väl de
Verket tillhörige, samt dels inom och dels utom
Helleforss Districten belägne gamle och tili
fem och ett halft Mantal redan Skattlagde Hemman,
sorn de nu föreslagne nya Hern rnan-flr v ilka
sednare minst böra upgå till Tjugu hela
Mantal, erhålla, Inägor oberäknade, Två Tusende
Fvrahundrade Tunneland af Skoasrymden
för hvarje helt Mantal; Men skulle deu
Skogsmark, sorn med afdrag af hvad, enligt författriingarne.
kallas Impedementer vid anställande
undersökning, för växtlig kan anses, icke
utgöra den rymd, att hvarje helt Hemman, så
af de gamle sorn af de Tjugu nya, kan på hvarje
helt Mantal, Inägor oberäknade, undfå Två
1466 Stats-Utskottets Retdnkanden.
Tusende Fyrahundrade Tunneland, och proportionaliter
för de mindre Hemrnansdelarne, så
bor ett färre antal Tunneland hvarje helt Hemman
tilläggas, så att ändock af Skngsrymden
minst Tjugu nya Hemman måtte upkomma;
hvaremot, och i händelse berörde Skogsrymd
kan finnas vara större, än sorn efter ofvannämde
beräkning kan utgå för håde de gamla Fem
och ett halft, och de nya Tjugu Hemman, ytterligare
nya Hemman bora i molin af Skogs
tillgången, inrättas, försedda med lika Tunneland-Tal,
somför de öfrige nu blifvit fast st ä] d t.
VI håfve äfven i Nåder velat bifalla Interessenternes
underdåniga anhållan, att Sjelfve
å de nya Hemmanen få utsätta och lämpa Hemmantalet
efter localen och hushållningen vid Verket;
kommande, i anseende till de nya Hemmanens
Skattläggning, hvilken efter Författning
garne, jemförde med Ortens bruk och Skattlägnings-Methoden,
bör verkställas, för öfrigt att
iakttagas, att icke något Hemman får åsättas
mindre grundränta, än som svarar emot det efter
Tunneland» Talet belöpande Mantal, men
att om något Hemmans-ägor efter upskattningen
skul e utgöra en större grundränta än som
svarade emot det efter Tunnelands Talet upkommande
Mantal, denna ränta dock bibehålies,
i så måtto, att sedan Mantals-räntan efter det
asatte Mantalet är afsatt, allt det öfriga föres
till Jordebok» rän'an och i behörige Persedlar
efter Krono-vhrdie utsattes; Och hvad angår
Interessenternes underdåniga förbehåll, att de
nya Hemmans-rämor mätte utsättas i sådane
Persedlar, sorn i Orten äro vanlige, så kom
-
Stats-Utskottets Betäiikanden. 14^ 7
mer Ortens så kallade undervisning, att häruti
tjena till efterrättelse, dock så, att i fall någon
af de deruti utäatte Persedlar, nu för tiden
ej mera gifves eller i Orten är bruklig, och
hvilken således hvarken kan in Natura praesteras
eller äga något gångbart varde, som vid
Markegångs sättningar, kunde tjena till grund,
en sådan, då ej må antagas utan andra verkligen
befintlige och i Orten brukelige Persedlar,
som efter Krono-värdie svara emot den upsicat
tade
räntan upföras.
Emot den Interessenterne sålunda i Nåder
beviljade rättighet att få indela Skogs-rymden
till Hemman, äga VI och Kronan att upbära
räntorne så väl af de blifvande nya Hemmanen,
som af de inom och utom Helleforss
Ristricten belägne samt förut af Interessenterne
under Rergs-Frälse-frihet innehafde och redan
Skattlagde Fem och ett halft Hemman, hvilka
Räntor, jemte alla andra extra Onera,'sorn Krono
och Skatte-Hemman utgöra, böra utgå, så
af de gamle sam nya Hemmanen, och utgöras
från den tid, då de nya Hemmanen blifvit
Skattlagde, vid hvilken tid Rergs Frälse-friheten
samt Recognitions-afgiften komma att up*
höra.
Hvad Slutligen angår Interressenternes unJ
derdåniga anhållan att äfven få köpa de nya
Hemmanen till Skatte, så emedan VI uti Vår
ofvanberörde Nådiga Kungörelse af ilen 4 sisth'
Eebruarii, i anledning af hvad Riksens Ständer
beslutit, förordnat, att Hemman upkomne 5
Recognitions-Skogar, må till Skatte få köpas,
och derjemte blifvit föreskrifva, att sådant må
I
i46$
Stuts- Utskottets Betiinhanden:
ske i vanlig Ordning, och emot erläggande af
en Skatte-kopeskilling svarande emot Sex års
xäutor, efter Krono-värdie beräknade, Ty håfve
Vi i Nåder velat bevilja Interessenterne en
dyiik förmohn, så att de på sätt nyssberörde
Nådiga Kungörelse innehåller, måge äga att ifrågavarandfi
nya Hemman till Skatte ldia; hvarvid
likväl bör iaktagas, dels att Interessenterne
upfylia den uti Kongl. Donatums-Rrefvet af
den 20 Februarii 1686, Helleforss Verket å
o
lagde
skyldighet, att där någon Abo å SkogsDisi
ricten for rödseln och besittningen äger
något att fordra, honom derföre serskildt godtgöra;
dels att, på sätt förut skedt, vid de gamle
Hemmanens försäljande till Skatte, det villor
om oskiljagtigheten vid Skatte-köpet fästes»
att de nya Hemmanen icke böra få skiljas
ifrån Silfververket, så länge detta Verk kart,
efter vederbörligt bepröfvande , förtjena att
drifvas samt att, i fall det samma med tiden,
för b ristande lönande Malmer, skulle komma
att nedläggas, berörde Hemman då äfven böra
blifva oskiljagtiga från det med Silfver-Verket
nu förenade Jernbruk eller de Inrättningar,
Interessenterne framdeles kunna erhålla tillstånd
att anlägga.
För öfrigt åligger det Interessenterne, att
hädanefter, sorn hittills, fortsätta arbetet i Silfvergtufvorne,
till dess framdeles kan blifva utiönt
om de förtjena att vidare bearbetas, samt
i sådant fall med detta Verks drift fortfara och
behörige afgifter deraf till Oss och Kronan erlägga.
Stats-Utskottcts Betänkanden.
1469
Om verkställigheten af hvad VI således i
Nåder beslutit, boren J, Vårt Kammar-Collegium
uti hvad tili Eder åtgärd hörer, i behörig
Ordning besörja; Afven sorn J, VårtBergsCollegiutn,
håfven att förordna om Silfver Verkets
drift, samt hålla hand deröfver, att Interressenterne
sine skyldigheter dervid fullgöra.
Hvilket alt VI Eder ti l svar samt Egen
och Vederbörandes efterrättelse, härmed i Nåder
velat tillkännagifva. Vi befalle Eder Gud
Alsmägtig synnerligen-Nådeligen.
Diottningsholms Slott den 11 Julii 1811.
Under min Allernådigste Konungs och
Herres Sjukdom.
Efter Dess Förordnande
CARL JOHAN.
J. A. Börtzell.
Till Kammar- och Bergs - Collegiertie angående
Helleforss Si fver och Jernverks Interressenternes
ansökning.
Litt. B.
I CARL 8Cc. &c. SCc.
år ynnest SCc. SCc. Hos Oss har Assessoren
och Riddaren af Vår Nordstjerne-Orden, Detlof
Heykensköld E egne och öfrige Helleforss Silfver-
och Jernverks Interessenters vägnar, i underdånighet
anhållit, att sedan, genom Nådig
14 7° Stats-UtskottetS Betänkandet
Resolution af ilen 4 Julii lgii, bifvit förordnadt,
att all den Skogsmark och de ägor bemälte
bruks Irtteressenter under Recognitions vil.
kor innehafva, borde Skattläggas och till Hemman
indelas samt att hvarje helt Hemman skulle
bestås Två Tusende Fyrahundrade Tunneland
och mindre Hemmansdel i proportion derefter;
Men J, Som fått Eder uppdragit att om
verkställigheten häraf besörja, uri skrifvelse till
Vår Befallningshafvande ufi Nerikes och Vermelands
Län lämnadt den föreskrift att hvarje
Hemmans blifvande Skogslott borde å marken
med Rågångar och Rörläggning Utmärkas, äfvensom
å chartan utvisas O3S altså i Nåder täckes
häruti tillåta den ändring, att den af Eder i
ofvanberörde måtto anbefalde utstakning af hvarje
Hemmans Skogs-Andel, måtte ■såsom medförande
flere svårigheter och bety dliga olägenheter samt
verklig skada, utan att bereda någon säkerhet eller
nytta hvarken för Kronan eller Intfiressenterne,
inställas och lämnas till framtiden, då en förändring
med Hellefors Verkets nu varande sammansättning
möjeligen skulle kunna inträffa och en fördelning
af Skogsmarken Hemmanen emellan blifva
möjelig; öf 'er hvilken underdåniga ansökning
så väl J Eder i underdånighet yttrat, sorn
Öfver - Directeuren vid Laridtmätetiet med underdånigt
utlåtande inkommit, däruii äfven hemställan
blifvit gjord om en annan grund för
Skattläggningen å de blifvande nya Hemmanen.
Hvad i detta mål i underdånighet blifvit
anfört, hafva VI i Nåder låtit Oss föredragas;
Och som hela Helleforss Districtet blifvit till
Silfver- och Jern-Verks Interessenteme upp
-
Stats-UtskoitdS Betänkandet M71
låtit, samt dervid en ägorymd af Två Tusende
Fyrahundrade Tunneland på hvarje hc-lt Hemman
faststäld; så håfve VI väl funnit, det vid
Skattläggningen till Skogs - Eäntans utsättande,
fråga icke kunde uppstå om någon annan af
de uti Skattläggnings - Methoden upptagne Ränte-Summor,
än den högsta af Sju Daler Silfvermynt
.för hvarje Hemman; Men emedan
VI äfven funnit denna Skogs-Ränta vara nog
ringa emot det utmål af 2,400 Tunneland, som
blifvit hvarje Hemman å Helleforss District
anslagit; ty och då VI ansett flen Skattläggnings
- Methode som genom Kongl. Förordningen
den 28 Junii 1775 för Savolax och Carelens
Län blifvit faststäld, till Skattläggningen
af ifrågavarande Hemman mera lämpelig, håfve
VI i Nåder pröfvat skäligt förordna, att
det Hellefors Interessenteme i Nåder bestådda
utmål af Två Tusende Fyrahundrade Tunneland
för hvarje helt Hemman, må efter Savolaxska
Methoden beskattas, likväl på det sätt,
att, sedan inägorne efter ortens SkattläggningsMethod
fått sin ränta, Skogsmarken tillika med
det derå varande Muhlbetet, beräknas efter den
minsta för Savo'axska utsatte grunden |:dels
öre Silfvermynt Tunnelande!, hvilken SkogsRänta,
utgörande för Två Tusende Fyrahundrade
Tunneland 8 Rulr 16 sk. sedermera bör,
efter ortens undervisning fördelas uti persedlar,
hvarvid likväl bör ingttagas, att så många Tunneland
Inägorne utgöra, må såsom särskildt beskattade
afdragas, och emedan Skogs-Räntau för
hvarje Tunneland af Skogsmarken således är
bestämd till enahanda belopp, ty håfve VI af
1472
Stats-Utskottets Betänkanden'.
sadan anledning funnit, att den af Eder gifna
föreskrift det hvarje Hemmans tili kommande
Skogslott borde å marken genom Rågångar och
Rörläggning afskiijas icke vara nödig utan håfve
VI i Nåder ansett det vara tillräckligt, att
hela Helleforss Skogsområde uppmätes och å
Charta lägges derigenom Tunnelamd3talet för
samma område blifver bestämdt till den nu
fastsälde Räntans utgörande; hvilket VI velat
Eder härmed till svar samt vederbörandes förständigande
och efterrättelse härmed i Nåder
tillkännagifva. VI befalle Eder Gud Allsmäg*
tig Nådeligen. Stockholms Slott den 21 Januarii
1813»
CARL.
J. A. Börtzell.
Till Kammar-Gollegium.
Lit. C.
CARL SCc &c. jSCc.
V, r ynnest &c SCc. Hos Oss har Assessoren
och Riddaren af Vår Nordst jerne Orden Detlof
Heykenskjöld å Egne och öfrige Helleforss Silfver
och Jern verks-Interessenters vägnar i underdånighet
anhållit, att sedan Wi, dels genom
Nådig Resolution af den 11 Juli ign, med
vissa villkor och förbehåll i Nåder beviljat Intressenterne,
att få till Hemman indela och Skattlägga
det till Werkets drift uplåtne och med
Recognitions-villkor innehafde Skogs-district,
dels sedermera, uppå Intressenternas underdåni
-
fStats-Vtskottent Betankdndetii i473
ga anhållan om uppskof uti verkställigheten af
Edert förordnande det vid Skattläggningen, Utbrytning
börde ske å hvarje Hemmans blifvande
Skogslott, genom Nådig Resolution af den
21 Januarii 1813, jemte bifall härtill, i Nåder
förklarat, att vid Skattläggningen af de För hvarje
helt Hemman anslagne 2400 Tunneland skog
borde Savolaxske Methoden följas, likväl på det
Sätt, att sedan Inägoine efter Qitens Method
fått deras ränta, Skogsmarken, med det derå varande
muhlbetet, borde beräkhas efter |:dels
(Öre Silfvermynt Tunnelandet, hvilka sedermera
efter Örtens undervisning borde förvandlas
i Persedlar, Oss likväl nu, enär, efter ofvanhämndc
faststälde grunder de nya Hemmaneti
Vid Skattläggningen skulle undfå så hög ränta»
att Interessentetne, i händelse den borde utgå»
icke skulle kunna med Verkets utkomst och
bestånd densamma utgöra, i Nåder täcktes meddela
den Nådiga förklaring uti 1813 års ofvanberötde
Kongl. Resolution, att både Itlägorna
och Skogsmarken finge Skattläggas efter Savolaxske
Methoden till idels Öre Silfvermynt
Tunnelandet, hvarigenom ändock skulle uppkomma
en ränta af omkring åtta Skeppund Tackjern
för hvarje Mantal, eller dubbelt Emot hvad
alla andre Hemman i Orten, såsom JordeboksRänta
ärlägga, hvarvid Sökanden likväl gjordt
det underdåniga förbehåll, att Muhlbetet, enligt
1813 ärs Kongl. Resolution börde blifva i
Skogs-Räntan inberäknadt, oell följakteligen ick®
komma i fråga vid Inägornes Skattläggning»
saint att i allt öfrigt, sorn rörer Skbgs-tilldelBihang
till Riks St. Trot. igij-ssig. j-.dc Sami. N:r 1$;. igi.
1474
Stats-Utskottens Jletänkandeni
ning sä åt de gamle Skattlaggde Hemmanen
sorn åt de blifvande nya, skalle förhållas i likhet
med 1811 års Kongl. Resolution och Eder
i stöd deraf utfärdade Instruction, äfvensom att
i händelse något Hemman sorn för bristande
Inägor, kornrne att utgöras endast af Skogsmark,
skulle för Skogsrymdens upptagande komina att
inrättas ett sådant Hemman Väl skulie utgöra
Jordeboks och Hemmantals-Ränta samt belöpande
Skattelösen, men frikallas från alla öfriga
Onera så väl till Kronan som för de inom Orten
Hemman åtföljande skyldigheter, så länge
och intill dess Silfververket med vederbörligt
tillstånd får nedläggas.
Sedan VI, häröfver inhämtat Edert underdåniga
Utlåtande, håfve VI tagit detta Mål
i Nådigt öfvervägande, och länder Edet till
Svar samt egen och vederbörandes underdåniga
efterrättelse, det VI, med Nådigt afseende å
hvad af Eder dervid blifvit i underdånighet
hemstält och tillstyrkt, i Nåder bifallit öfvanberörde
af Assessören Heykenskjöld å egne och
öfrige Helleforss Interessenters vägnar gjord*
underdåniga ansökning; att vid de å Helleforss
districtet blifvande nya Hernmansskattläggning,
den nu fastställde Savolaxske methoden till |-  öre Silfvermynt Tunrielandet ej mindre i afseende
på Skogsmarken än Inägorne bör följas,
med Nådigt förklarande ti lika det Interessenterne
i öfrigt måge tillgodonjuta hvad dem i
18li års Kongl. Resolution är försäkradt och
tillagdt och sådant med det af Interessenteme
nu gjorde förbehåll, att, i den händelse något
Hemman, för bristande odlade inägor, skulle
Lit. D.
Till StatsUtsk- Betänk. N:r 25a 1 4:de Sami. Bihang £>
RiksStånd. Prot. 1817- 1818*
Ö
Arm 5 den litte och påföljande dagar uti September månad blef, i anledning af Konungen*
Refallningshafvarides skrifvelse den 6:te Mars detta år , efter öfverenskommen och Eagligen kungjord
Termin, Skattläggning in Eoco företagen af undertecknade Andre Landtmätare, Kongl.
Räntemästare och KronoFogde samt Häradsskrifvare med biträde äf underskrefne Nämnd, uppä
all inom Wermlands Höfdingedöme, Philipstads Bergslag och Gåsborns Socken, Hellfors Silfver^
och Jemverkslntressenter upplåtne RecognitionsSkog; hvarvid, till underdånig följd af Kongl,
Majus Nådiga Bref den 11 .Tulii I8II och den 31 Januarii 1813 samt Höglofl. Kongl, KammarCollegii
Skrifvelse den so December 1811 och Kongl. Majtts öfver berörde Höga Bref Nådigs*
afgifne förklaring af den 14 Februari 18x5, Skattläggningen kommer att verkställas på det sätt, att
Grundräntan både af Inägor och Skogsrymd skall beräknas efter Savolaxska methoden tili minsta
afgiften, eller ö'r® Sunt för Tunnelandet, jemte KronoTionden af de Hemman som få inägor uti
Aker bestående, hvaremot sådane Hemman sora komma alt bestå endast af Skogsmark från KronoTionde
befrias, intill dess Silfververket med vederbörligt tillstånd kan få nedläggas.
I underdånig följd af dessa Höga föreskrifter och sedan undersökning å.Äker, Äng, Skog
och Mark för sig gått, och allt befunnits öfverensstämma med den af underskrifne 2:dra Landtmätare
i Nerikes Län, upprättade ChartseBeskrifning , företogo sig Skattläggningsmännen att, efter
den fördelning af Marken i Hemmantal Intressenterne utstakat, den belöpande Räntan efter Savolaxska
Methoden och Ortens undervisning Uträkna, som föijer:
fl/i an-1
tal.
Tunnland.
Gustafstroms Hemman,
Under Charta N:ris 35*, »53, 356 t 257, 258,
259 och 265.
Åkern tillhopa utgörande
35 Tunnland 27 Kappland, bestående af sandoch
stenbunden Såg-jord, hvaraf ~:del nyttjas
till Träde och |:del till .VH1 eller Lindor,
således
1 afgår
|8 Tunneland ig-f Kappl. för Trädet
8 Tunneland rg-| Kappl. för Vall eller Lindor.
Återstår
8 Tunni. 1 gy Kappl. till beräknande å q| Korns
äring i anseende till Jordmånens släta beskaffenhet,
gör 2 1 T:r 17-J Kap:r, hvaraf
Krono- och PrestTionde uppgår till 2 Th
4i! Kaptr.
Åkern gör således
Höslåtten och Äng
Skog och Mark
Hvilka Niohundrade Femtio Tunneland 3^
Kappl. beräknade efter Savolaxska Methoden , å y
öre Sunt Tunnelandet, utgör .
Gustafstrom
Skattlägges således lill
j Tre Attondedels Mantal med följande Räntor;
JordeboksRänta. -
singar - *— !• 6.
Spannmål.
Specie.
25
78
866
950
i Penn...0--  1 Skepptd 3 Lisp:d Tack
s r. Lis
-
jern
a 2
sk.
1 2
1
1 s
i-i
pundet
Dagsverke
Ärlig Häst
KongsHäst
1: xi.
— 3-
— 12.
— 4.
6.
27
8 l
3
31
MantalsRäntan.
Landtogs - gärden , — 42. 5.
Ärliga Hjelpen . — 5-3.
Boskapspenningar , — 12.
SkjutsfärdsPenningar . — 18. —
1: 38-
14
i: 29. 8-
*41
afgår
r I Tunni. 4 Kappl. för Trädet
XI Tunni. 4 Kappl. för "Vallen.
Återstår
11 Tunni. 4 Kappl. till beräknande ä
äring, i anseende till Jordmånens magra be»
okaffenhet, gör 27 Tunnor 26 Kappar, hvaraf
Krono- och PrestTionden belöper till 2
T:r 25 Kapptr.
Åkern utgör således . .
Äng och Höslätt .
Skog och Mark , .
Hvilka 1427 Tunneland 18 Kappl.,
efter Savolaxska Methoden till -futgör
Eskilsberg
Skattlägges således till
Ett halft Mantal med följande Räntor:
J ordeboksRäntan.
Sta
beräknade
öre S:nat ,
Penningar
2 Skepptd Tackjern ä 2
l-j- r. I.isptdet
2 Dagsverken
2 Arliga Hästar
2 Kongshäsiar .
sk.
Eandtogs - gärden
Arliga hjelpen
Boskapspenningar .
SkjutsfärdsPenningar
Mantals Räntan.
1: 8.
— 7.
— 16.
— 24.
KronoTionde.
Kongl. Majtts och Kronans andel af här ofvan upptagne
2 T:r 25 Kapptr Krono» och PrestTionde,
belöper till . „
hvaraf
i:del beräknas i Råg och
|:delar i Hafre
Månhogdens Heraman,
Under Charta N;ris 1S7, 188, I88|, I93, 2 19
220, 221 och 2-22.
Åkern, innehållande 33 Tunni. 13 Kappl. af
Sand och stenbunden Såg. jord, hvaraf Ådel
nyttjas till Träde och J-tdel i Vall, således
Afgår
Tunni. 254 Kappl. för Trädet
Tunni. 25.4 Kappl- tor Vallen.
Återstår
Tunni. 2 5t Kappl. till beräknande å 2-|
Korns äring, i anseende till Jordmånens
magra beskaffenhet, gör 29 T:r 164 Kapptr,
hvaraf Krono- och PrestTionden belöper till
2 T:r 30 ? T Kapplr.
Åkern utgör således . . .
Äng och Höslåtten , .
Skog och Utmark
S:a
Hvilka 1303 Tunni. 6 Kappl. beräknade efter Sa
volaxska Methoden till minsta afgiften 4 öre
Sunt, utgöra - -
KronoTiande.
Kongl. Majlts och Kronans andel af de här ofvan
upptagne 2 Ttr 444 Kapptr Krono- och
PreslTionde, gör
deraf
jtdel beräknas i Råg och
|-:delar i Hafre.
Witklintens Heraman,
Under Charta Ntris 226, 227, 228, 229, 230,
245 , 246, 247, 248, 249 och 250.
Åkern tillhopa innehållande
3o Tunni. 27 Kappl. af Sand och stenbunden
Såg-jord, hvaraf ytdel nyttjas lill Träde och
yidel till Vall, således
afgår
Io Tunni, g Kappl, för Trädet
lo. Tunni. 9 Kappl. för Vallen,
Återstår
10 Tunni. 9 Kappl. till beräknande k 2~ Korns
äring, i anseende till Jordmånens magra be
skaffenhet,
hvaraf Krono- och PrestTionden
belöper till 2 T:r ibi Kapptr.
Åkern gj>r således , * ,
Ang och Höslätt
Skog och Mark ,
Sta
Hvilka 1,280 Tunneland beräknade efter Savo.
laxska Methoden, utgöra , .
Wicklinten
Skattlägges således till
Ett halft Mantal med följande Räntor:
JordeboksRäntan.
Penningar . — It ^
1 Skepptd 14 Lisptd Tack
jern
å 2 sk. r.
Lisp:det ,
2 Dagsverken .
2 Ärliga Hästar .
2 Kongl. Hästar ,
1,280 —
I: 34.
— 4-
—- 16.
~ 6.
MantalsRäntan.
I.andogs.gärden . 1:8-
Ärliga hjelpen , —
Boskapspenningar .
j6.
SkjutsfärdsPenningar . — 24.
JKronoTionde.
Kongl. Majtts och Kronans andel af här ofvan
upptagne 2 Ttr 18'- Kapptr Krono- och PrestTionde
, belöper till . ,
hvaraf
^tdel beräknas i Råg och
|.'delar i Hafre.
Under C
Ig8
Åkern,
San
nyt
Eskilbergs Hemman.
harta Ntris 97, i7t , 174, l73> ,g6j
, 2oi, 205, 207, 208, 210 och 211.
innehållande 33 Tunni. 12 Kappl. af
1 och stenbunden Såg-jord, hvaraf fidei
jas till Träde och ? till Vall, således
Månh ogden.
Skattlägges således till
Ett half1 Mantal med följande Räntor*
JoideboksRänta.
Penningar • —- I. I.
i Skeppid iGLispid Tack
-
jern, a 3
Lispundet
2 Dagsverken
3 Arliga Hästar
2 KongsHästac
Landtogs-gärden
Ärliga hjelpen
RoskapsPenningar
sk. 1T r.
I* 3»-
— 4.
— 16.
—■ 6.
a: 17* 7.
MantalsR&nta.
• 1:8.
—- X6.
7.
SkjulsfärdsPenningar
94. —
• : 7. 7.
KronoTiondt.
Kongl. Majit* och Kronans andel af här ofvan upptagne
2 T:r 30 Kappir Krono- och PrestTionde,
belöper till * I
hvaraf
-.idel utgöres i Ras och
" " ^ Hafre.
|idelar
Elfsjöhytte Hemman.
Under Charta Niris 2X3, 8X3, 8X4, 8x5, 3x6,
2l7j 218, 225, 231, 232, 233, 240 och
o 944*
Åkern, innehållande *7 Tunnland 23 Kappland
af Sand och stenbunden Såg-jord, hvaraf
* idel nyttjas tili Träd» och yldel till Vall,
således
Afgår
9 Tunni. 7y Kappi. för Trädet
9 Tunnh 7 4 Kappi. Jför Vallen.
Återstår
9 Tunni. 7y Kappl. till beräknande ä 2y Korrs
äring, i anseende till Jordmånens högst magra
beskaffenhet, gör 23 T:r 3^ Kappe, hvaraf
Krono- och PrestTiond® belöper till 2
Tir gli Kipr.
Åkern utgör således 3
Äng och Höslätt - *
Skog och Utmark ; ;
Sia
Hvilka 1034 Tunni. 14^ Kappl, beräknade efter
Savolaxska Methoden till minsta afgifien,
utgöra -» 5 -
Elfsjöhyttan
Skattlägges således till
Tre Åttondedels Mantal med följande Räntor
JordebeksRänta.
Penningar * - —■ I, 2.
I Skeppid 10 Lispid Tackjern
ä 2 sk. Ty r.
Lispidet - i: 25. xo.
li Dagsverke ■ — 3. —
l|- Årlig Häst - — 12. —
i -i Kongs - Häst - — 4-9*
1; 46, 9.
27
23
120
17
886
6*
1=034
I4|
—
—
Transport 1: 4G. <j.
Transport
Uti Östergöthland synes något vidare Magazins - utrymme ej behöfligt;
Likväl är tillgång att i Wadstena Slott kunna aptera Salar och Rum till ett
ytterligare upplag för omkring 4,000 Tunnor Oriad Säd. Uti Söderköping
äger Magazinslnrättningen ett MagazinsHus, som har kunnat inrymma 1,650
Tir Oriad eller 3,300 T:r Riad Säd. Detta Hus begagnas nu af Götha Canal
emot underhålls-skyldighet.
Ungefärliga kostnaden
för det Magazins-utrymme,
som
vidare erfordras.
Uti utrymmet vid Calmare Magazin är inbegripit ett Bageri med 2ine
Ugnar, der ofvanuppå kan rymmas omkring 1,700 Tunnor Oriad Spanmål.
Detta Bageri med Lofterne äro för närvarande på obestämd tid uthyrde , och
kunna således disponeras när behofvet det påkallar. I Westervik finnes, utom
det upptagne Huset, ett oinredt MagazinsHus af Sten, som fordom varit
Bränneri. Detta Hus är 42» alnar långt, 19I alnar bredt och 14^ alnar
högt utom Takresningen. Om behofvet framdeles skulle fordra detta Husets
inredande, skulle der kunna inrymmas omkring 2,000 Tunnor Oriad eller
5,000 Tunnor Riad Säd. Borgholms Magazin på Öland är anlagt i följd af
Konungens Nådiga Bref d. 2 2 Oct. 1817. För närvarande får till Magazin be
gagnas någre dertill å Borgholms Kongsgård upplåtne Hus, men för ständige
MagazinsRörelsen hafva Ritningar och KostnadsFörslager öfver ett MagazinsHus
af Sten, som kan inrymma 3,000 Tunnor Oriad Spanmål, till Kongl. Directionen
blifvit insände, och uppgår Summan, hvarföre ett sådant Magazin
skulle kunna uppbyggas, till ett ungefärligt belopp af
Vidare Magazin än det nu befintliga synes ej af nöden i Kronobergs
Län; ty om ock Länet någon gång skulle tarfva en större undsättning, än
som i Magazinet kan intagas, är tillfälle för Länets Inbyggare att afhemta ytterligare
Säd från Carlshamns Magazin.
I Jönköpings Län synes vidare Magazins-utrymme ej behöfligt. Den
mindre qvantitet Riad Säd, som, i vanligt förhållande emot Oriad, af Redogörarne
uppgifves endast kunna intagas, härrör förmodligen deraf, att Bjelkla
gen i Magazinen icke kunna bära sig om Riad Säd upplägges till vanlig höjd,
som är minst 2 alnar. '
Något vidare Magazin å Gottland synes ej behöfligt.
Vidare Magazins-utrymme i Westmanlands Län synes icke behöfligt.
Uti Staden Köping äger Magazinslnrättningen sedan fordna Bränneritiden
några Hus., som dock nu äro obrukbara , hvadan om deras försäljande
anstalt vidtagits.
Ehuru detta utrymme synes nog ringa för Nerikes Län , kan , om inträffande
behof skulle fordra en större Spanmåls-qvantitet, den då med lätthet
transporteras både från Stockholm och Wadstena. Af Örebro MagazinsHus
begagnas någon del till Arbetsinrättning för Länet, och är derigenom borttagit
ett utrymme för omkring 270 Tunnor Oriad eller 360 Tunnor
Riad Säd. Rättigheten att hafva en dylik inrättning i Magazinet utan afgift
till MagaziijsDirectionen, grundar sig på Kongl. Brefvet den 19 Ju
nii 1804.
Ridr.
40,000
7,000
sk.!rst
B
Transport
47,900 —
Nu befinteligt
Magazins-utrymme.
Summa
Magazins-utrymtne.
För Oriad
Säd.
För Riad el.
torkad Sid,
För Oriad
Säd.
För Riad el
torkad Säd
Wermlands Län .
Transport
Carlstads Magazin
Tunnor,
,4’482
Tunnor.
18,532
Tunnor-
86,78g
4.482
Tunnor.
2 2 5,37*
13,532
' i
V*K
Skaraborgs Län
Mariestads Magazin .
Lidköpings Dito .
Hjo Dito .
a,500
10,500
650
4,500
; 30,100
I,3°0
13,650
/
35.900
Elfsborgs Län ,
Wenersborgs Magazin .
Vestra Eds Dito
5,40°
8,894
10,800
4>508
8,?94
15,308
-
,
Götheborgs och Bohus Län
Götheborgs Magazin .
Carlstens Dito .
Uddevalla Dito
Strömstads Dito
1,900
5,500
3,300
*
4,300
5,000
4,600
6,700
13,900
—
Transport
— —
— —
119,915
292,912
T
c
2
Jngéfarligä “kostna-  en för det Maga-  :ins-utrymme, som
idare erfordras.
R:dr,
sk.
rst
Transport
47,0 0 0
—-I
—
Uti flerfaldige skrifvelser har Landshöfdingen hos Kongl, Allmänna Ma-
gazinsDirectionen anmält nödvändigheten deraf, att hafva ett Magazins-Utrym-
me i Länet för i<?.,ooo Tunnor, hvilket Landshöfdingen anser utgöra det
undsättningslager , hvarmed Länet bör vara försedt. Denna frlga är ock un-
derställd Kongl. Majrts Nådiga pröfning , som till någon del gillat de af
Landshöfdigen vidiagne åtgärder , men i öfrigt anbefallt MagaZinsDirectionen ,
att efter Landshöfdingens hörande inkomma med ett fullständigt utlåtande i
ämnet. I anledning häraf har Landshöfdingen till MagazinsDirectionen in-
gifvit ett utförligt Förslag, hvaruti Landshöfdingen uppgifver, att Magazins-
anläggningar äro nödige i Fryxdahls, Nordmarks, Jösse och Elfvedahls Hära-
der, så att Wermlands Län sålunda skulle erhålla 5 serskildte Upplagsställen,
med Carlstads Magazin inberäknadt. Detta mål är nu till afgörande i Maga-
zinsDirectionen , och ehuru så många Magazin för ett J^än icke synes kunna
beviljas, är det dock ostridigt, att dec enda Magazin, som nu finnes, är all-
deles otillräckligt, synnerligen som, utom det att undsättningstagarne i all-
mänhet hafva en allt för lång väg till Carlstad, ja ända till ao mil fram och
åter, mäste Kronan alltid hyra Magazin i Carlstad , då en större qvantitet
Spanmål för Länet behöfver anskaffas, och hafva dessa hyror understundom
uppgått till öfver 200 R:dr Banco i Månaden. Då ett således är en afgjord
sak , att flera Magaziner i Wermland böra anläggas , upptages här förslagsvis
kostnaden, hvilken, i förhållande till de insände Förslagen och de Magazi-
ners anskaffande som oundvikeligen synas behöfliga , kan komma att uppgå
till omkring .... • .
8,ooo
tmmm
—
Med emotstående Magazins-utrymmen synes Länet i alla afseenden vara
#
belåtet. HoS Riksens Höglofl. Ständer har väl Herr ÖfversteLieutenant Bo
Oxehufvud, gjort Motion om nödvändigheten af ett nytt Magazins anläggande
i Falköping; men enär Länet äger 3."ne Magazin med ett ganska betydligt
utrymme» synes all vidare förökning deraf kunna umbäras.
För att än vidare utvidga Wenersborgs Magazin , kommer der en repa-
ration att företagas, som uppgår till omkring . .
5,300
—
Uti Elfsborgs Län finnas dessutom flera hus vid det så kallade Banke-
bergs Kulles instaldte Bränneri, sorn tillhöra Magazinslnrattningen, men
hvaraf det förnämsta huset disponeras af Kongl. KrigsCollegium, utan hyra
eller ersättning, till UtredningsFörräd. De öfrige Byggnaderne, såsom för-
fallne, komma att försäljas. I Staden Borås har äfvenledes Magazinslnrätt-
ningen ett MagazinsHus sedan fordna Bränneri-tiden, hvilket hus efter äldre
uppgifter, kunnat inrymma omkring 3,940 T:r Oriad., eller circa 6,000 T:r
Riad Säd: Detta Hus har en längre tid begagnats af Kongl. KrigsCollegium
till upplag af BeklädnadsPersedlar för Elfsborgs Regemente , utan hyra el-
ler ersättning för Byggnaden. (Se härom Kongl. Brefvet den 37 April
1813-^
Under nu pågående Riksdag hafva Herr ÖfversteLieutenanten Bo Oxe-
hufvud och Herr Lagmannen Stael hos Riksens Höglofl. Ständer väckt Motion
om nödvändigheten af ett Magazins anläggande i Borås. I händelse bifall
härtill lemnäs, bör val det hus, Magazinslnräitningen redan äger i denna
Stad , Inrättningen återställas , och i sådant fall synes kostnaden för Hu-  sets iståndsättande och måhända behöfliga utvidgande icke kunna uppgå till
mer än högst
Sedan Kronans Magazin i Götheborg afbrann, har Kronan för närvaran-  de der ej något MagazinsHus. Nu hyres till den I:sta October 1820 flera
TrädMagaziner i Masthugget, som tillhöra LandsKamreraren Akerman , emot
en årlig hyra af 1,600 R:dr Banco. I dessa Magaziner inrymmas omkring
3,800 Tunnor Oriad eller 13,300 Tunnor Riad Säd, Som det i alla afseen-
2,000
—
—
"
Transport
59,000
4 """*
Nu befintligt
Magazins-utrymme.
Summa
Magazins-utrymme.
För Oriad
Säd.
?ör Riad el.
torkad Säd.
För Oriad
Säd.
för Riad et.
orkad Säd.
!j
i1 ,
i
|
fl
Transport
. ! 3
j
i
Tunnor.
Tunnor.
Tunnor.
«I9,915
Tunnor.
292,912
Hallands Län i
Halmstads Magazin .
Warbergs Dito .
s,745
1,500
6,103
4,^5°
4,545
»0,35 3
Blekinge Län i
Cärlskrona Magazin .
Carlshamns Dito
10,000
1,800
30,000
3,600
i»,8oo
2 3,600
Christianstads Län ,
Christianstads Magazin »
Torsebro Dito »
2,460
1,400
4,9«°
4,200
3.860
9,120
/
Malmohus Län. *
Landskrona Magazin .
Malmö Dito
Ystads Dito
2,300
1,424
4>»3C
4,600
4,135
8,260
7,854
16,995
r
^r-srL'"■ ::-za *
Transport
— —
* 47*® 7 4
332,980
Ungefärliga
kostna-
dea för de
t Maga-
zins-utrymme, sorn
vidare erfordras.
R:dr.
sk.
rst
Transport
59>3°°
—
—
den är nödvändigt , att Magazinslnrattningen har ett eget Magazin 1 Göthe-
borg för minst 12,000 Tunnor Oriad Säd, har, uppå derom gjorde flerfaldige
underdånige hemställanden, Kongl. Maj:t i Nåder bifallit, att ett sådant Ma-
gazin må i Götheborg endera inköpas eller uppbyggas. Med underdånig %n-
Iledning häraf har Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen sistledit år 1817 i
|Götheborg tillhandlat sig en för Magazins-anläggningen mycket tjenlig tomt,
.
jock derföre betalt 5,000 R:dr B:co. Nu nyligen, sedan Directionen hos Kongl.
Maj:t gjort underdånig hemställan, om icke nybyggnaden feck företagas, har
Kongl. Maj;t i Nåder behagat förklara, att Directionen borde genom Lands-
höfdingen låta efterhöra, om icke det skulle falla sig lindrigare, att inköpa ett
Hus Qch detsamma sedermera till Magazin inreda, i stället för att företaga den
underdånigst projecterade nybyggnaden, som skulle efter kostnads-förslag kom-
ma att uppgå till omkring 38000 R:dr Banco. Till underdånigste följe häraf
är Bref i ärnnet till Landshöfdingen redan afgånget. Emedlertid och då af-
gjordt är , att ett MagazinsHus i Götheborg bör agas, uppföres kostnaden här-
före med Tomt. förslagsvis till omkring .
40,000
—
—
Det utrymme , som ä Carlstens Fästning finnes , kan sällan begagnas till
SpanmålsTJpplag, i anseende till fuktighet och mindre tjenligt läge. I det
ställe hyres för MagazinsBö elsen , som der egenteligen än inskränkt till
FäjätningsGarnizonens och fångarnes behof , tjenlige UpplagsRum i Marstrands
Stad.
Uppå flerfaldige gjorde anmälanden om nyttan och nödvändigheten af en
Magazins anläggning i Staden Strömstad , har MagazinsDirectionen nyligen hos
Kongl. Maj:t underdånigst hemställt, att ett Magazin der må på försök inrät-
tas. Till apterande af Kronans der ännu sedan längre tider ägande Maga-
zinsHus upptages att åtgå circa .
1,000
—
Något vidare Magazins-utrymme i Hallands Län synes icke vara behöf-
ligt, och det så mycket heldre, som om behofvet det skulle påkalla, kan ett
ytterligare utrymme för 1,200 Tunnor Oriad Säd erhållas i Warberg , genom
inredandet af Loften öfver dervarande GarnizonsKyrka.
I Blekinge Län synes Magazins-utrymmet tillräckligt, synnerligen som,
derest ett större SpanmålsLager händelsevis der skulle komma att finnas , upp-
lag säkerligen kan fås i Carlskrona uti Amiralitetets dervarande flere For-
rådsHus.
j Större Magazins-utrymme för Garnizonens och Fångarnes behof 1 Chr-
istianstad, äfvensom för Länets undsättning, kan väl icke behofvas, än sorn nu
finnes ; men om någon upphandling i Länet blifver nödig att anställas, då
synes Länet med dessa 2tne Magaziner , som dessutom ligga helt nara hvar-
andra, ej vara belåtet. Vid de Spanmåls-uppköp, *om hittills gjorts, hafva
tillfällige Förråder i Cimbritshamn och Engelholm måst uti hyrda Lägenheter
anläggas; men enär sådane Förråd endast kunna komma att qvarligga några
•
månader, synes det mera vara förenligt med Magazinslnrättningens fördel, att
förfara som hittills skedt , än att för så beskaffade temporaira behof uppbygga
och underhålla egne Magagazin.
Då Magazinslnrattningen nästan hvarje ar äger i Malmöhus Län ett
SpanmålsLager omkring 2o ä 30,000 Tunnor, lyvilket Lager anskaffas om Vin-
ter och Vår och afsändes om Sommaren till öfrige, mindre sädesrika Provin-
cer, är lätt att inse, det Magazins-utrymmet i Länet på långt när ej är tillräck-
ligt, utan måste största delen af Säden uppläggas i hyrda Lägenheter. Utom det
att denna åtgärd hittills kostat omkring 6"ä 700 R:dr Banco hyra i månaden,
hvilken hyra årligen stiger, inträffar gemenligen alltid, att sädén, i brist af
Transport
100,300
—
—
Uplands Läa
Kopparbergs Län
Gefleborgs Län
Transport
Upsala Magasin
Fahlu Magasin
Gefle Magazia . ,
Nu befintligt
agazins-utrymme.
För Oriad
Säd,
Tunnor.
3i93<>
8,236
För Riad el.
terkad Säd.
Tunnor.
Summa
Magazins-utrymme.
För Oriad
Säd.
Tunnor,
147,674
9,940
3,648
8,800
6,80 0
3,930
8,836
8,800
För Riad el,
torkad Säd.
Tunnor,
353,980
9,940
3)648
6,800
Transport
156,030 373,368
Transport
utrymme, lågges för högt, hvarigenom icke sällan händer, att Spanmålen, innan
den ännu till afskeppning utlefvererats, af varma blifvit angripen, och således
till det minsta förlorat dess fröbarhet , roen understundom varit så försämrad
, att den icke ens kunnat användas till Brödföda. Ej mindre till häfvande
af denna stora och till betydliga förluster ledande svårighet, än o. k på
det Magazinslnrättningen må, som sig bör, uti Rikets mest fruktbara Provins
kunna både upprätthålla Sadesprisen o*h af inhemsk Spanmål skaffa und
sättnings lager för de Orter, som deraf äro i behof, synes Magazinslnrättriingen
i Malmöhus Län böra hafva ett Magazins-utrymme för ofvannämnda qvan
tum Säd, eller minst 20,000 Tunnor. Till erhållande häraf skulle kostnaden
uppgå, da Magazinen uppforas af Sten och då det utrymme, som nu äges, afräknas
, till omkring ....
Denna Summa , ehuru betydlig, är likväl ej så stor, att Icke Magazins*
Inrättningen fått och får i MagazinsHyror betala ungefärligen det belopp, som
svarar emot 6 Procents Ranta å nyssberöde Capital.
Uti Upsala Slott lärer finnas utväg att anlägga Magazin för omkring 2,000
Tunnor Oriad, eller 4,000 Tunnor Riad Säd; och emedan Länet synes vara
i behof af detta vidare utrymme, uppföres här hval som anses kunna erfordras
till appterande af de l ägenheter uti Slottet, hvaruti nyssnämnde qvantitet
Säd kan inrymmas. Kostnaden härtill skall efter meddelad underrättelse
uppgå till omkring . . ....
För Länets UndsäftningsLager är detta Magazin alldeles otillräckligt;
Och då Kopparbergs Län minst bör såsom ständigt förråd äga g å 10,000 Tunnor
Spantnål, så inom Länet fördelade, som Landshöfdingen efter dess noggranna
kännedom kan finna nödigt, ty synes ock, till vinnande af denna vigtiga
angelägenhet, ytterligare MagazinsHus i Länet böra inköpas eller uppbyggas,
derföre kostnaden förslagsvis uppföres till minst . . ,
Ungefärliga kostnadeD
för det Magazins-utrymme,
som
vidare erfordras.
Rtdr. sk. rst
100,300
Magazinslnäättningen äger ej något Magazin i Gefleborgs Län. Med här
emotstående Magazins utrymme förhåller sig sålunda, att då till Gefle S ads
enskildta Bränneri Bolag år 1808 försåldes de hus och byggnader , som ägdes
af Magazinslnrättningeri så väl i Gefle som Strömsbro, gjordes i KöpeBrefvet
förbehåll, att Kronan skulle emot en årlig hyra af 24 Rtdr 21 sk 4 r:st
alltid få disponera vissa upplagsrum , deruti efter uppgift skall kunna uppläggas
emotskrefne qvantiteter Oriad eller Riad Spanmål. Att Magazins-utrytnmet
i Gefle bör utvidgas, äfvensom flere Magaziner i Länet anläggas, synes
vara alldeles oundvikligt. Efter 1816 års felslagna skörd måste af Magazinslnrättningens
tillgångar i Länet tillhandahållas omkring 20,000 Tunnor
Spanmål. En så högst betydlig undsättning for ett enda Län torde väl ganska
sällan inträffa ; men om ett medium (ages af de qvantiteter UndsättningsSpantnål
, som tillförene blifvit i Länet utlemnade , synes det ständige UndsättningsLagret
böra blifva omkring 8,000 Tunnor Spanmål , hvartill ock Magazins-utrymme
bör vara att tillgå. Emedan Gefle Magazin ligger i ena ändan
på Länet , har Directionen alltid måst hafva serskildte upplag i Hudiksvall
och Söderhamn. Till dessa upplag hafva dels hyrda Lågenheter ,
dels Allmogens i Norra och Södra Helsingland egne Magazin måst begagnas,
under serskilde Extra Redogörares vård. Alla nu upprepade orsaker hafva
förmodligen vållat, att flere Riksdagsmän under nu pågående Riksdag gjort
motioner om Magaziners anläggande i Gefleborgs Län; Och om förenämnde
Allmogen tillhörige Magaziner , hvaraf det i Söderhamn , för Södra Helsingland
anlagde, kan efter uppgift inryrntna 800 Tunnor Oriad , eller 1,000 Tun
nor Riad Säd , och del å Håsta Udde vid Vestra ändan af HudiksvallsFjer
den belägne, för Norra Helsingland anlagde, skall intaga 694 Tunnor Oriad,
eller 1,024 Tunnor Riad Spanmål, få, såsom hittills medgifvits , begagnas
Transport
30,000
S,ooo
12,000
144,300
________— —-——
Nu behntebgt
Magazins-utrymme.
summa
Magazins-utrymtne.
För Oriad |F
Säd. t
ör Riad el.
arkad Säd,
För Oriad 1
Säd. <
’ör Riad el.
orkad Säd.
Tunnor.
Tunnor.
Tunnor.
Tunnor.
Transport
;
156,030
373,368
Jemtlands Län •
Frösö Magazin
1,350
4,050
1,350
I
4,05°
1
WesterNorrlands Län
Hernösands Magaain .
2,125
5,7°°
5,700
Westerbottens Län l
Umeå Magazin *
3)375
10,500
3,375
10,50c
*
Norrbottens Län #
Luleå Magazia : 7
__ —
*
mmmm
*w *
Summa
— —
— —
162,88
» 393,61
Ungefarliga kostna-1
den för det Maga-I
zins-utryinme, somj
vidare erfordras.
Transport
utan hyra, men emot underhälls.skyldighet, lärer dock koStnaderne , som
erfordras till erhållande af vidare Magazins-utrymme i Länet, minst kunna
uppskattas till ......
Det här Upptagne utrymme utgjordes af de Magaziner , sorn voro och än
äro belägne i Frösö Skants, men sedan denna Skants redan till någon del är
och än vidare skall raseras, har nödige anstalter till ett nytt Magazins uppfö
rande vid Staden Östersund blifvit vidtagne. så väl till uppbyggande af del
ta Magazin, som äfven ytterligare ett i Herjeådalen, hvilket af Landshöfdin
gen ansetts alldeles oundgängeligt , uppföres kostnaden förslagsvis till ,
Utom detta Magazin skall i Norra Ångermanland af Allmogen agas en så
kallad KronoBod , som lärer inrymma 600 Tunnor, och i Södra Agermanland
en dylik, sorn intager 800 Tunnor, allt Oriail Säd. Hos Kongl. Majit hafva
2:ne Rikdagsman af BondeStåndet under nu varande Riksdag i underdånighet
anhållit, att af anförde skäl 2:ne Magaziner, utom det nu befintelige, måtte
i VesterNorrlands .Län blifva inrättade, nemligen: Ett i Sundsvall och Ett
vid Norrlungånger By i Sjölevads Socken af Norra Ångermanland. Landshöfdingen,
häröfver hörd, har tillstyrkt anhållan. Målet är nu under öfverläggning
i MagazinsDirectionen, och må nämnas, att Allmogen genom sine
förenämnde Fullmägtige Riagit sig att sjelfve uppföra Byggnaden i Sundsvall,
och förmodar Landshöfdingen, att Allmogen i Norra Ångermanland äfven'ingår
på sådana vilkor. Emedlertid , och då UndsättningsLagret i WesterNorrlands
Län synes böra blifva omkring 5,000 Tunnor, torde Magazinslnrättningen
dock, till vinnande af utrymme härföre, komma att något bidraga. Summan
härtill uppföres förslagsvis till ....
Till iståndsättande af ett utaf MagazinsHusen i Umeå fordras omkring .
Något vidare Magazins-utrymme i Länet synes icke behöfligt , helst, om
behofvet någon gång fordrar ett större upplag , utrymme skall kunna gifvas i
Allmogens KronoBodar , enligt hvad Landshöfdingen derom tillkännagifvit.
Kronan äger ej något Magazin i Norrbottens Län, utan har Spanmålen
dels blifvit upplagd i Länets Kronobodar, dels i hyrda Lägenheter. Ett
nytt Magazins anläggande för Länets UndsättningsLager , som synes icke behöfva
vara större än 4,000 Tunnor, är derföre nödigt. Kostnaden härtill uppgår
enligt insände Förslag, till omkring ....
1
Summa
B:dr, ]
144,300
6,000
sk., rst
8,000
2j000
I,oooi
8,700
I 70,000
D
S T O C K H O L M , tryckt hos A* Gadelius
' ■ - *
Stats-Vtskottets Bet urik anderi. *475
komma att bestå endast äf Skogsmark, derföre
då älletiast må bfetaiäs Jordeboks- och MantalsRänta,
så länge och intill dess Sil fververket
tned Vederbörligt tillstånd kän få nedläggas, äfvensom
VI i Nåder godtftinnit tillåta att vid
det genom Kongl. Resolutionen äf idert 2 i Ja^
rtuarii i813 gjöt1'6 stadgande, det hvarje Hemmans
tillkommande Skogslott icke behöfver å
Marken genom Rågång och Rörläggning utblärkås;
må få förblifva.
VI befalle Eder Gud Allsmäktig Nådeligen,
Stockholms Slött den 14 Eébruarii A8i 5*
CARL,
j. A. Börtzell-.
Till Kammar - Cöllegiiitti.
(Hilägah Litt. D. innefattande en Skattläggning $£.
Vét Helleforss Récognitiohs-Skog, finnes säskildt trycki
Och hit inteckrlad.)
Utclfag af Protöcöllet b hullit i Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm glen 2ö
Maji 1813,
b
O* o. Då rtu å nyo tipplästés och godkändes
detj nästlidtle Ptenldag, på Hördel lagde Eetänkande,
angående Väckte motioner öm Recögnitions-Skogarnes
försäljning och användande
för Statens behof, yttrade Herf Landshöfdingen
Friherre j. Cederström: ”För rnin del kati
jag icke förena Höglofl. Utskottets Beslut här»
vtinnåW, mled skyld ighetSn ått förvara Statens
I - -
? I V •
J t
Stats-Utskottets Betdnkanderi!
ratt. — Forsta frågan är, om Riksens Ständer
nu kunna, utan rubbning af enskiltas rättigheter,
besluta någon förändring i de Författning
gar, som hittills varit gällande, rörande desse
Skogars användande m. m. Den andra, i hvad
mohn Staten bör understödja Bergsharidteringen.
.1 afseende på första omständigheten må*
ste man rådfråga Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj:t vid 180g års Riks»
dag äfvensom den, i anledning häraf utfärdade
Nådiga Kungörelse af den 4 Februarii 1811,
hvaraf inhämtas, att då Riksens Ständer lernnät
samtelige Bruksägare rättighet, att under
loppet af Sex år, få till Skatte lösa den till
JBrukens drift oumgängligen nödvändiga del af
Recognitions - Skogarne, förbehölle sig Riksens
Ständer, att, vid näst derpåföljande Riksdag, i
anseende till de Bruksägare, som då ej ingått i
Skatteköp med ifrågavarande Skogar vidtaga sådan©
Författningar, de kunde nyttiga pröfva.'
Det synes mig alltså icke kunna bestridas, att
Riksens Ständer nu, obehindradt äga förordna
om Recognitions-Skogarnes användande, och det
så mycket häldre, som den, i ofvannämnde afseende
bestämde tid af 6 år långt före detta
till ända gått. — Vidkommande åter senare
frågan, eller i hvad mohn Staten bör understödja
Bergshandteringen; så anser jag ett sådant
biträde böra inskränkas till beredande af möjsligheten
för Bruks- och Bergverks-Idkarne, att
få tillhandla sig så stor del af Skogarne, som
pröfvas nödige för deras rörelse, samt tillstyrker
alltså, det de måga förklaras berättigad»
att, mot högsta auctions-anbudets öfvertagande,
Stats~Vtskottets Betäniandenl i 47?,
få desanima inlösa; Genom hvilken utväg Sta-]
ten icke blifver i mistning af den högre betalv
ning, andre personer derföre skulle vilja erläg*
ga. I öfrigt, och jemte det jag, upplysningsvis,
får meddela, att Staten, genom den nu fö»
reslagne försäljnings-methoden kommer att förlora
all afkastning af 1,800,000 Tunneland Skog,
kan jag icke underlåta anmärka, att Utskottet,
i dess Betänkande, icke yttrat sig om grunderne
för Recognitions-Skogarnes skattläggning;
hvilket, att dömma af exemplen med de under
Helleforss och Kollerö hörande Skogar, torde
vara af högsta vigt.”
Riksdagsmannen Johan Wiklund från Norrbottens
Län förklarade sig anse: att, om ej Utskottets
tillstyrkande i denna magtpåligganda
fråga forändrades blefve nästkommande Ständer
i samma förlägenhet, som nu; Och, på sådan
grund, reserverade han sig emot Beslutet härutinnan.
Och skulle desse serskildte meningar, på
begäran, åtfölja till Rikets Höglofl. Ständer. -»
Som ofvan.
Ex Protoeollo
C. Tunelius»
N:r 353.
Riksens Höglofl\ Ständers Stots - Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl, Majlis
Nådiga Skrifvelse} rörande en förbättrad
hushållning med Elke skogar ne.
1
»47?
Stats Utskottens Betänkqnden',
-*V)ngl. Majit har uti Nådig Skvifvelse den f
nasti. April gifvit Rikets Ståndets Stats Utskott
tillkänna, att Kongl, Majit, som i Nåder varit
betänkt på vidtagande af kraftige åtgärder och
författningar til( Skogshushållningens i Riket
förbättrande samt i synnerhet E.keskogarries värd
pch förkofran, så att tillgång af inhemskt Eke-a
virke till Flottornes behof rnå beredas, ut* det-,
ta ärnpe infordrat ej mindre vederbörande Kongl,
Majits Eefallriirtgshafvandes samt sine Ca.nstruetions-Officerarea
vtnderdåniga Reta nkanden ; hvilbo
Handlingar Kongl, Maj:t velat i afseende
på Statsregleringen under 5=dje Hufvud-Tituln,
deruti frågan om bestämmande af Flottornes
anslag intoge ett väsendtligt rum , meddela
fJtskottet, för att tjena till upplysning om de
penninge-utgifter hvilka för verkställigheten af
de föreslagne anstalterne i sammanhang med
öfrige beräkningar i nämnde del kunde synas
äga rum: hvarjemte och da, enligt hvad Kongl,
Maj t i Nåder erfarit fråga hös Riksens Ständer
äfven förekommit örn allmänna Skogshushållningen
och dess försättande i ett förbättradf
skick, öfverlämnade Kongl, Majit till Stats-Ut-.
skottet att Communicera hvad ofvannäm.nde be-.
tankanden i Ekonomiske delar innehålla med
Riksens Ständers Allmänna Besvärs- och Eko.^
Iiomi-Utskntt.
Sedan Stats - Ut-kottet vid handläggningen
af Stais-rc gier ingen under 3-'dje Hufvud- Tituln,
i afseende på anslagen för Försvars - Verket,
begagnat sig af desse Handlingar samt tillstyrkt
den af Riksens Höglofl, Ständer jemväl
Stats-Utskottets Betänk anden. 14 79
nu bifallne tillökning uti Penninge-tillgångarne,
för både Sjö-1 och I.andt - Försvaret, som funnits
kunna åstadkominmas ; har Stats - Utskottet
förehaft frågan om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne i ett sammanhang med de
till dess åtgärd remitterade ämnen, angående
Recognitions och Krono Skogarne i Allmänhet,
Utskottet har funnit förevarande ämne eller
hvad Ekeskogarne beträffar, särdeles vigtigt
i afseende på deras vård och tillväxt för Flottornes
vidmagthållande i Och då Utskottet funnit
sig böra föreslå, att de medel som intill
nästa Riksdag inflyta, genom försäljning till
Skatte af Kronans disponible Skogar måga af
Riksgälds - Comoiret hållas Kongl. Majit till
handa, att disponeras för Flottornes behof, har
ock Stats• Utskottet sökt bereda den ytterligare
tillgång, som kan vara erforderlig och står att
Utfinna till Penniuge-Utgifterne, för den ifrågavarande
bättre anstalten och hushållningen
med de Xnhemske Ekeskogarne; Men någon vidare
åtgärd vid detta på Kongl. Maj:ts Nådiga
bedömande egentligen beroeäde ärende, anser
Stats - Utskottet vid Riksdagens nu annalkande
slut icke kunna vidtagas än att Riksens Högloft.
Ständer hos Kongl. Majit anmäla den underdåniga
önskan, att de mått och steg varda i Nåder
vidtagne, sorn finnas närmast befordra ändamålet
och med tillgångarne stå att förenat
Hvilket vordsamligen hemställes till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den io Maji siHS
-
^48°. Stats-Vtsiottets P.etdni and eril
N:r 254.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, (ingående kostnadssummam
anslående till en Minnesvård öfver1
Högstsalig Kr on-Pr insen Q ari August*
.i'Fter det Riksens Högloft. Ständer vid denne
Riksdag, genom underdånig skrifvelse den 2:dra
sistledne Februarii, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning om en Minnesvårds upp/*
xesande å Qvidinge hed på Statens bekostnad
ofver Högst Salig Hans Kongl. Höghet Kron'-  Prinsen Carl August, med bifall härtill, hos
Kongl. Majit i underdånighet anhållit, det ett
leostnads-förslag till detta Monument matte varda
upprättadt och meddeldt i afseende på nödige
medels anslåendet har Kongl. Majit i Nådep
täckts låta genom Herr Stats-Secreteraren vid
Kongl. Kammar * Expeditionen tillställa StatsTJtskottet
ett sådant förslag, grundadt på en
uppgjord Ritning lill ett Monument af Svensk
Marmor, som upptager en summa af 7)863
R:dr 24 sk,, men hvarvid kostnaden till grundens
läggande för Minnesvården icke vore beräknad,
utan fordrade någon tillökning i nämn-*
de Förslags-Sunama,
Med anledning häraf får Stats - Utskottet
vördsamligen tillstyrka, att Riksens Högloft,
Ständer, till bestridande af kostnaden vid uppförande
af ett vackert och värdigt Monument
öfver Högst Salig Kron-Prinsen Cari, August,
nu bevilja en summa af Tio Tusende Riksdaler
att utgå af öfverskotterne på Stats-Verket*
S:ats~Vtskottets Betänkandet 5481
intrader för sistledet år, sirnt derom hö£ Kongjj
Majit i underdånighet anmälan göra.
Stockholm den 2 0 Maji i8iS>
N:r 255.’
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Majit s
Nådiga Remiss, angående tillökt Vaktbetjening
vid Götheborgs Läns - Fängelse*
Grenom
Nådig Remiss den 23, sistledne April
har Kongl. Majit behagat till Riksens Ständers
Stats-Utskotts åtgärd öfverlemna Handlingarne,
angående Kongl. Majus Refallningshafvandes i
Götheborgs och Röhus Län underdåniga hemställan
om Löns anslående för en Vaktmästare
och en Vaktkarl vid det uppförda nya KronoFängelset
i Götheborg.
Stats - U>skot<et får i anledning häraf anmäla,
att sedan ett nytt Krono-Häckte i berörde
Län blifvit anlagdt, hvarvid, i anseende till
be ägenheten deraf, den förut varande SlottsVaktmästaren
och en VaGkneckt, som, med biä
träde af Garnissons-Manskap . vårdat fängarne,
ej kunna till tjenstgöring bog gnas, emedan deras
befattning icke suäcker sig utom Fästningen
och dervarande Häckt» n hvarest arrestanterne
från Länet tillförene helios förvarade, så
har behof uppstått af Löner för en Vaktmästare,
jemte nödig betjening vid det nya Fängel*
J482 Sta,s Utskottct$ Bttänkanden.
set samt fyra Vaktkarjar till en början blifvit
antagne för hvilka I nner utgått af besparingar
i följd af Kong!. Majits Nådiga Bref den 24
Julii 1816.
Desse Köhler hafva ock i följd af Kongl,
Majits vid denne Riksdag 3(laine Nådige (Proposition
blifvit till uppförande å Siat bevilja'
de; Och sorn p| anförde grund derförutan erfordras
(Lön för en Vaktmästare och en Vaktkarl
vid det nya Krono-Fängelset; så får SsatsUtskottet,
som i Calculen till den uppgjorde
Stats-Regleringen äfven upptagit en sådan tillökt
utgift såsom nödvändig, nu vördsamHgen
tillstyrka Riksens Högiofl. Ständers bifall dertill,
att desse ?:ne ytterligare Löner, utgörande
tillsammans 175 Ridr, med derunder begripne
18 Tunnor Spannmål, måga å Staten uppföras,
hvarigenom det antal Vakthetjening, som i de
öfrige större Länen finnes bestådt, icke öfverskrides.
v
Stockholm den 20 Maji 1828*
N;r 256,
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl* Majits Nådiga
Remiss, angående ersättning till
Härads skr ifvar ne i Jemtland för dem
anslagne men ännu icke tillträdde Boställen.
Under den 28, sistledne April har Kgl. Majit
genom Nådig Remiss till Riksens Ständers Stats
-
Stats-Utskottet^ Betänkande*!-, 1483
Utskotts åtgärd öfverlemnat Haridlingarne angående
2tne Häradsskrifvares 1 Jemtlands Län
ansökning, att få uppbära ersättning för de vid
Statens derstädes reglerande år 1810 dem anslagne
men ännu icke tillträdde .Boställen, hvilken
ersättning Kongl. Majits Refallningshafvande
till 100 R:dr åt hvardera Häradsskrifvare;*
föreslagit,
Uti häröfver afgifva underdånigt yttrande
hafva Kongl. Majits och Rikets Kammar-Collegium
samt Stats - Contoir, med anförande deraf
att nämnde Häradsskrifvare, enligt regleringen
?f Lands-Staten komma att så snart innehafvarne
utaf de för dem anordnade Boställen afgå,
desamma til träda, ansett det böra härvid emedlertid
förblifva, samt förmält sig icke kunna
tillstyrka bifall af ifrågavarande Lön-ersättning;
Och har i anledning häraf Utskottet funnit sig
icke eller kunnat föreslå Riksens Högiofl. Ständer
att uti den så nyligen fastställde LöneStaten
för Jemtlands Län i denne del någon
tillökning bestå, hä st H ärä'ls-k rifvarnes aflö.-  nings-vilkor dessutom genom senare tillkomne
.Procenter och förhöjning af MantalsskriiningsRrovisionen
blifvit förbättrade: Hvilket dock
Vördsamligen hemställts Riksens Högloft, Ständers
närmsre hepröfvande.
Stockholm den 20 Maji 1818-
N:r 257,
Riksens Högloft, Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Kongl, Majtts
Stats-Vtskottets Betäniandeni
Nådiga Remiss rörande reglering af
Lönings-sättet för Lands-Secreteraren
och Lands * Kammereraren uti Jemtland.
C
Oedan hos Kongl. Maj:t det blifvit af dess Be-'
fallningshafvande i Jemtlands Län i underdånighet
föreslagit, att en förändrad reglering af
Lands-Secreterarens och Lands-Karnmererarens
derstädes Lönings-vilkar kunde i så måtto vidtagas,
att de, mot afstaende till Staten af de
dem på Lön anslagne Boställen, hvarutaf LandsSecreteraren
fått tillträda sitt men Lands-Kamjnereraren
ännu ej kommit i -åtnjutande utan i
stället njuter 200 R:drs contant ersättning, matte
erhålla förhöjning efter de vid sista Riksdagen
fastställde grunder uppå deras PenningeLöner;
Och Kongl. Majit häröfver infordradt
Dess och Rikets Kammar * Collegii och StatsContoirs
underdåniga utlåtande, så har Kongl,
Maj:t genom Kådig Remiss den 28 sistledne Äpril
behagat öfverlemna Handlingarne till Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskotts åtgärd.
Då Kongl. Kammar-Collegium och Kongl.
Stats-Contoiret yttrat sig icke kunna tillstyrka
den föreslagne förändring uti nämnde jute
Tjenstemäns aflönings - satt såsom grundadt på
den reglering af Läns - Staten Riksens Ständer
vid jgao års, Urtima Riksdag godkändt: samt
Stats-Utskottet äfven ansett någon rubbning uti
omförmäldte reglering icke äga rum; så kan ej
eller Stats-Utskottet tillstyrka Riksens Högloft.
Ständers bifall till hvad nu blifvit begärt;
Stats-Utskottets Betärikandeni '1485
Hvilket dock vördsamligen hemställes Riksens
Högloft. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 20 Maji 1818*
N:r 258.
Riksens Höglofl. Stunders Stats- och Be*
villnings-Utskotts Utlåtande, i anleda
ning af gjorde anmärkningar vid de*
ras den 9.0 sistledne April afgifne Betänkande
om Brännevins-Bevi littingens
utgörande, för åren 18 lo, 18 n och
1812, af personer ä Landet 3 som ej
äga eller besitta jord.
V* det Betänkande Riksens Höglofl. Ständers
Stats- och Revillnings • Utskott, under den
20 sistledne April afgifvit', i anledning af Kgl.
Majits till Utskottens förberedande handläggning
öfverlenanade Nådiga Proposition af den
4 föregående December, 0111 sökt befrielse från
Brännvins - Bevillningens utgörande för åren
3.810, 1811 och 1S12, af sådane personer 1
Ilandet, som ej äga eller besitta jord, hafva inom
Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit gjorde anmärkningar
af den jbeskaffenhet, att Utskottens
ytterligare utlåtande blifvit infordradt.
I allmänhet framställa dessa anmärkningar
de flerfaldiga svårigheter, som skulle möta
vid denna ännu innestående beskattnings utkräfvande
och den tyngd derigenom skulle påläggas
den fattigaste delen af Nationen, hvada*
1486 Stats- Utskottets Éetänkanden.
dels föreslagit blifvit, att, då antingen alla böra
betala, ellef alla njuta - befrielse fiån denna
afgift, och i sednare fallet de, sorn redan erlagt
den , erhålla den återgnldert , så borde endast
hälften af den ålagde Samman uttagas,, för att
användas till den genotn dénni åtferbärning,
uppkommande brist i Stats-Medlen, dfels en värd
jLedamots inom Bevillning^ - Utskottet serskiltä
och Betänkandet åtföljande mening blifvit af de
fleste det Hedervärda Bonde - Ståndets Ledamöter
biträdd.
Desse emöt dét äfgifnfe Betänkandet frärrtstälde
anmärkningar hafva Utskotten till skärskådan
förfehaft, men då de ej föranleda till
närmare upplysnings meddelande t ämnet, och
detta, såsöm endast angående Stats-rfegleringert ,
är af den egenskap, att det samma, likmätigt
69 §. i Begeringsformen, äf att artses Såsom
afgjordt genom trenné Stånds Beslut; så finni
Utskotten, enär Högloft. Bidderskapet och Adelil
den a i denne månad, Högloft. Elesie - Ståndet
den 15, samt Val loft. Borgare - Ståndet den 23
sistledne April, bifallit Utskottens ofvanbérötde
yttrande, sig icke katina dennä fråga, såsöm
redan afgjord, till Vidare handläggning Uppta*
ga; Hvilket likväl vördsamligert underställen
Bikets Högloft* Ständers Upp ysta bepröfning.
Stockholm den gä Maji 1818,
Kår 3 5 9*
Riksens Högloft. Stunders Stats■ och Be*
svärs - Utikotts Memorial, angående
Stats Utskottets Ret wik anten'. J. 4 8 "7
Herr Munck af Rosenschö/ds förslag
om nederlagsfrihet för Stockholm.
(jentina denna dag ankommit Bro tolls- Utd rag
af den 4 '1 innevarande månad, har Högloft.
Bidderskapet Och Adeln anmodat Biksens Högloft.
Ständers Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskott, att så väl med första afgifva
Utlåtande öfver Herr Munck iif Rosenschölds, Ebechard,
den lö sistledne Januarii till Utskotten
remitterade Memoriäi, angående nedsättning
af Tullafgifterne för utförsel af LandtmannaBtodcter,
samt fri utförsel af trädvaror på utländska
skepp, som ock att, i sammanhang dermed,
meddela yttrande öfver Herr Munk af
RosenSchölds förstnämnde dag ingifne, och Protocollsutdraget
bifogade Anförande , angående en
tillräckligen Vidsträckt Nederlagsfrihet för Stocholm,
såsom Correctif emöt den Binska handeln.
I anledning häraf få Utskotten Vördsarnligén
anmäla, att Utskotten uti särskilt Betänkanaf
denna dag öfver en inom Vällofl. BorgareStåndet
väckt motion otn vidtagande af medel
till Einske Handelns inskränkning, äfven rrieddelt
utlåtande öfver den i sammanhang dermed
stående framställning, sorn Herr Munck af Rosenschölds
ofvanbetörde Memorial innefattar, samt
deruti tillika uppgifvit dé anstalter, som Utskotten
ansett kunna bidraga till vinnande äf
det med förenämnde motioner åsyftade ändamål,
och hvilkas förökande med den af Herr Munck
af Rosenschöld nu föreslagné ytterligare utväg,
Utskotten så mycket mindre tro sid böra tillstyrka,
som Utskotten icke kunna inse, att de
1488 Ståls-Utskottets Betänkandenl
menliga Följderne af närvarande Hnndelsförhat*
landen med Finland derigenom skulle kanna mint*.
skås elier upphäfvasj Blifvande detta yttrande
Riksens Högloft. Ständers pröfning likväl un»
deistäldt.
Stockholm den 15 Maj i3iå,
N:r 260,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående vackt motion om
inlösande af de sä kallade Schlegelska
Godsen i Hallands Län.
(j*”enom Protocolls-Utdrag af den 47 sistledne
December har Hedervärda Bonde - Ståndet till
Stats-Utskottet remitteradt ett af Riksdagsmannen
för Halmstads, Höks och Tönnersjö Härader
i Hallands Län Pehr Bengtsson ingifvit så
lydande Memorial:
’sAtko:ns'en till Kronans Gods oek Egendomar
har altid varit ett ämne för vigtiga öf«
verläggnirigar, och utgjort föremål för alfvarsamma
undersökningar, hvilka, vid första anblicken
väckt missförstånd och ovilja hos dem,
sorn sådan jord innehafva, men då grunderna
för dessa undersökningar höra härflyta från rättvisans
synpunkt, och vara be’edsagade med en
patriotisk anda hos den som framställer ett sådant
amne till pröfning, vida skiljdt från tvedrägtens,
och partiets split, så mäste med ett
Uppmärksamt afseende å de vilkor och skäl,
Ståts-Utskottets BetänkandeiU 148.9
hvarpå åbalienationen hvilar, Godstnnehafvaren
ej komma i annan sinnesförfattning än som är
förenlig med verkliga egenskapen af ägand®
rätten till Kronans jord.
Af hosgående i största ödmjukhet bilagde
vidimerade afskrift af Drottning CHRISTINAS
Afhandlingsbref Under den 27 October 1652
Inhämtas, att Hennes Majit Drottningen till
Kammar- Och Ekonomi - Rådet Herr Daniel
Schlegel i anseende till af honom gjorde Penninge
- försträckniijgåt upplåtit och afståtr Kronans
Gods,\ belägne inom Hallands Län, utgörande
omkring 200 hela Hemman emot en
Summa Etthundrade Tusende Riksdaler Trettio
SeX öre Två Tvåtredjedels penningar Silfver
vn y n t , med vilkor: Och såsom Vi Oss våra
efterkommande Konungar och Sveriges Krono nå*
digst farb chalie i att vele och skole hafva makt, när
Oss och them fuller låg- och behagligt berörde Gods
emot fötrtalde Etthundrade Tusende R.dr Trettio
Sex öres Två och Tvåtredjedels penningar Silfvertnynts
restitution till honom Daniel Schlegel ellet
hans Hustru oell Arfvingar, att åter- och igenlösa
jin h vik et fall, lian eller de , efter undfdngen nöjaktig
betalning skota vara skyldige, tittin gensaga ihé+
samma att afstå och afträdd.
Jag är ej någon klyftig tänkare fellér djup
forskare i mål , sorn liggä utom kretsen af det yrke,'
som utgör min bestämmelse, men täflar likväl
med hvarje Svöhsk medborgare i eiikla och redbara
tänkesätt och nitälskan för Kongl. Maj:tä
och Kronans- rätt, Och med dem stiger jag frätn
såsom Ledamot i det Stånd hvarpå till stört®
Bihang till Riks-St. Prat. i$i7-iSr$-*r-dc Sanel. N:r m.ni.
»490 Stats-Uiskottets Bettini and en)
delen hela Samhällsstyrkan hvilar, för att lägga
denna abalienatlons - akt i öppen dag, i det
aäkra hopp att mina Respectiva medbroder, lika
med mig skola finna att tillgängar för Staten
»kola öppnas genom denna afhandlings alfvar»amma
och oväldiga skärskådande. — Ordalydelsen
af detta Dociiment är af aå påtagligt och
tydligt innehåll, att jag ej tror mig vara i behof
af något vidlöftigare andragande för åtérlösen
af detta Kronans Gods, än att då Hennes
Majit Drottning CHRISTINA bortförlänt inerberörde
Gods och Egendom till Ekonomi- och
Kammar-Rådet Herr Daniel Schlegel dess Barn
och Arfvingar, med förbehåll för Svenska Konungar
och Kronan att dem igenlösa, när de
behagade, och en sådan grund är lagd för frånskiljandet
af dessa gods, så lärer ingen fråga
rimligen kunna uppstå om rättigheten. Åtkomsten
kan i följe deraf ej få någon annan natur,
än förpantningar af jord vanligtvis äga emedan
Godsens afhändande är bygdt på vilkor, att de
kunna återlösas, och äro de förskingrade så må
hvar och en, som dem innehafva söka sina fångesmän,
dervid några lagliga actu9 så mycket
mindre kunna ligga i vägen, som sjelfva abalienations-handlingen
har bort förbjuda all försäljning
af sådan jord.
Ostridigheten att oftanämndd Gods skola
hållas Kongl. Majit och Kronan tillhanda för
ofvanberörde Summa, är således uppenbar, och
får jag thymedelst i all ödmjukhet anhålla, att
detta Memorial varder de öfriga respctive Slån
-
Stati- Utskottets Eetänkanden. 1491
den Comtnuniceradt, samt remitlferadt till vederbörligt
Utskott.
Stockholm ettil 5 December 1817.
Pehr Benctson,
Eöt Halmstads, Höks och
Tönnersjö Härader i
Hallands Län.”
Stats - Utskottet har härvid inhäntafj att
ttiksens Ständer uti underdånig skrifvelse af
den 27 Martii 1810 hos Kongl. Majit anmält,
ätt då, uti den af Kammar-CullegiUm mftddelte
uppgift å såtlane Kronans Jord Egendötnät och
Lägenheter, söm under förpantnings-rätt innehafvas,
Riksens Ständer saknat all upplysning
om förhållandet med de uti Hallands Län belägne
och under Drottning CHRISTINAS tid
till Kämrriar och Ekonomie-Råder Daniel Schligel
under förpantnings-rätt Upplåtne gods, för
de af honom till Staten gjorde försträckningar
af ioo.ooo Daler 36 U>re , 2 penningar Sunt,
öch möjeligen ännu flere förpantade Gods och
Lägenheter torde finnas, om hvilka ické eiler
någon upplysning blifvit lämnad 5 Sa hade Riksens
Ständer i anledning häraf funnit nödigt,
ätt hos Kong'. Majit t underdånighet ailhålla,
det Kammar Collegiiim inåttö undfå Nådig bebefallning,
att låta närmare undersöka och till
nästa Riksdag inkomma med en fullständig Berättelse
örn så väl de redan uppgifne förparttningar,
som ock Schiegelska Förpantnings-Godsen,
samt de flera, som kunna finnas af lika
beskaffenhet och till hvilka Kronan kan ägaf
rätt till förpantnings!!* återlösande
-
*49»' Stäts-Utskottets Betänkanderil
I anledning häraf, har Kongl. Maj:! härom
uti Nådigt Bref af den 9 April 1810 förständigat
Kammar-Collegiurn med Nådig Befallning,
att härom låta närmare undersöka och med
fullständig Berättelse om förhållandet inkomma.
Till underdånig åtlydnad af denna Nådiga
Befallning har Kongl. Kammar - Collegiurn
under de» 12 October 1815 afgifvit en ornständelig
Berättelse om Schlegelska Godset, en.
ligt hvilken Högst Salig Hennes Maj:t Drottning
CHRISTINA genom Dess öpna Bref af
den 27 October 1652 till då varande Kammar»
och Ekonomi - Rådet i Furstendömet Pomern
Daniel Schlegel, emot en, ä 3 procent uträknad
köpeskilling, stor 100,000 R;dr 36 sk. 2 § penning.
5:mt, härflytande från den fordran, honom
kunde till godo komma för dess till Svenska
Kronan gjorde förskotter, upplåtit och försålt,
samt honom, hans hustru och arfvingar
tillägnat åtskillige Hemman i Hallands Län,
sammanräknade utgörande 211 hela Mantal,
hvilka uti årliga Räntan, Konungs-Skatten, arbets-
och ved penningarne Rantat 4,500 Daler
1 öre 2 p:g Sunt, att njuta, bruka och behålla
till everdelig ägo samt al lod ial t och oconditioneradt
Frälse, aldeles såsom andre sine Arfoch
Aflinge-gods och flere af Ridderskapet och
Adeln uti Halland deras välfångna Egendom
och Frälse gods efter Privilegiernes lydelse och
innehåll innehafva och besitta, dock med villkor,
att Hennes Maj is efterkommande Konungar
och Sveriges Krona skulle äga magt, att,
när lägligt vore, åter inlösa berörde Gods, emot
restitution till Schlegel eller hans hustru och
Stats-Utskottets Betänk anden'.
arfvingar af ofvannämnda 100,000 R:dr 3 6 sk.'
2-| pg:r S:mt, och i hvilket fall han, eller de,
efter undfången nöjaktig betalning, skulle våraskyldiga,
att utan gensago Godset afstå och afträda.
Om detta köp har sedermera behörig
Liqvidation med Schlegelska arfvingarne blifvit
upprättad, i följe hvaraf, och sedan Kongl.
Maj:t under den 9 Augusti 1769 i Nåder förklarat,
att en anmärkt gravation på 3,678 R:dr
46 sk. 10 A pg:r bristande köpeskilling borde
begripas under Eftergifts - Placatet af den lj
April 1700 och Förklaringen deröfver af den
22 Marlii 1701, Schlegelska Arfvingarne då.
funnits icke häfta för någre Krono-Gravationer,
i anseende till detta Köpe-Gods, utan i stället
enligt Liqvidation om de under Indragningsoch
Seqvester - tiden upplupne Räntor, m. m.t
som Arfvingarne sa\nat, derpå fått en underdånig
fordran hos Kronan af 25,915 Daler *
öre 17 pg:r Sunt i Capital och Interesse, sedan
23 Mantal af de köpte hemmannen, såsom ersättning
för oköpte Räntor till ett värde af
580 Daler 8 öre Sunt förut blifvit till Kronan
reducerade och indragne; — Vidare har järn-,
väl inhämtas, att Fru Grefvinnan Ckristina De
la Gardie den 16 December 1697 erhållit KongL
Majus Nådiga tillstånd, att af Schlegelska köpegodsen
utbyta någre Specificerade Hemman af
9 * Mantal, emot uppgifvit vederlag af Frälsegods
till 84 Mantal; Men sedan ReductionsComrnissionen
den 19 Junii 1713 förklarat denna
Afhandling icke vara att anse såsom något
Byte emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt
Fru Grefvinnan De la Gardie, utan i stället en
149.4 Stats-Utskottets Betänk anden.
bandel emellan Privatas: så bär vidare frsg*
qch detta byte upphört, I anledning af allt
detta med hvad mera Hand ingarne, detta mai
rörande, i öfrigt innehålla, bär till Kgl. Maj:t
Kongl. Kammar-Collegium uti dess afgifne un*
derdanjga utlåtande hemställt, huru förfaras må,
i händelse Kronans förbehållne återlösning**
ratt af de försålde Hemmanen nu sku le begagin3s.
Men i Nådigt Bref af den 28 December
1815 har Kongl. Maj:t förklarat, att innan det«
ta mål kunde vinna någon vidare handläggning,
har Kongl. Maj:( funnit följande upplysningur
nödige, nemligen ?
1:0 Hvilka <!e Hemman äro, sorn Sc/t/cgeK
ska arfvingarne rut för tuten innehafva och di*
sponera, af de till Kammar- och Ekonomi- Rå*
det Schlegel år 1652 under Frälsemanria-rätt försålde
Hemman i Halland, samt hvilka dessa
arfvingar äro och pm de äro Svenske undersåtare
eller utländske män.
2;o Hvilka nu för tiden äro Innehafvare
af de Hemman utaf Schlegelska Godset, som arfvingarne
kunna hafya sig afhändt, såsom ock
af de 8| Mantal samt Frälse - Hemmanet Skog*
by , som blifvit gifne i vederlag af Grefvinnan
De la Gardie med Reductions - Comrnissipnens
tillstånd för 9^ Hemman, som Fru Grefvinnan
af Schlegehka Godset fått sig tillbyta.
3:0 Fri Uträkning för de sista 10 åren öf.
ver alla dessa Schlegehka Hemmanens Räntor
efter förvandling och årlig Markegång, hvarunder
de, som Grefvinnan De la Gardie afstått,
inen icke de hon sig tillby 11, skola begripas;
hvarjemte yttrande bö* Ineddelas, hvad ungefär
Stats-Utskottets Betänkanden.
vinst Kronan kunde tillflyta genom Skatte-kö*
peskillingen af de Hemman, som före 165a vörö
af Krono-natur och framdeles kunde korn»
ma att säljas till Skatte.
Och som Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt
Kongl. Kammar-Collegium, att desse upplysningar
från Kongl. Majus Befallningshafvande infordra,
samt dermed, jemte egit utlåtande, till
Kongl. Maj:t inkomma, så har, till underdånig
följd häraf, Kongl. Kammar - Collegiutn under
den 9 Febr. 1816 härom låtit Bref afgå till
Kongl. Majus Befallningshafvande i Hallands
Uän, men hvarå något svar derifrån ännu icke
till Kongl. Collegium inkommit.
X ett sådant sakernes skick, och då, efter
livad ofvan anfördt är, detta Joåls vidare handläggning
och sluteliga afgörande altså beror
på sådane upplysningar och handlingar, hvilkas
erhållande Kongl. Maj:t dessförinnan pröfvat
nödige, anser Stats - Utskottet någon annan åtgärd
för närvarande härvid icke kunna af Riksens
Höglofl. Ständer tagas, än att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla ej allenast om
Nådig Befallning till vederbörande om skyndesam
verkställighet af hvad Kongl. Majit i detta
ämne redan i Nåder anbefallt, utan ock att
om, efter Nådig pröfning häraf, Schlegelska Godsens
in'ösen för Kronan skulle finnas fördelaktig,
Kongl. Maj:t då täckes i Nåder låta om en sådan
inlösen föranstalta; och kommer i sådan händelse
att förhållas med de af desse Kronans behålln*
Hemman, sorn icke äro af Skatte natur, i lik],
het med hvad af Riksens Ständer vid 1810 årg
Urtima Riksdag blifvit fastställt, rörande Kungl.
i 496 Stuts-Utsiottets Bettini and erit
gårdars och Krono - .Lägenheters användande,'
Men som sådant icke kan ske utan tillgång a£
nödige medel härtill; så lära Liksens Höglofl,
Ständer finna angeläget, a(t för detta ändamål
anslå nödig Fond och hvarom Banco-Utskottets
Utlåtande torde infordras.
Detta allt underställes vördsamt .Riksens
Höglofl. "Ständers Egen pröfning.
Stockholm den ao Maji 1818.
N-r ?6i.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Trycknings -kost-,
naden af Tabell-Cornmissionens afgifne
Utlåtande och Tabeller.
^edan Kongl. Maj:t genom Nådig Skrifvelse d.
7 nasti. April, till Riksens Höglofl. Ständer öfa
veriemnat Tabell- Commissionens i underdånig-*
het af*’.fne Utlåtande, angående Riksens Stan*
ders vid 1815 års Riksdag yttrade önskan i åt-'
skillige omständigheter rörande QuinquenniiTabellernes
upprättande jemte de, i följd der*
af, utaf Commissionen författade Tabeller; så
^hafva Riks - Stånden remitterat desae Handlingar
till Stats-Utskottet i afseende å den af Tabell-Commissionen
föreslagne tryckning m, m.
Vid handläggningen häraf, har Stats-Utskottet
funnit Commissionens utlåtande, såsom
innefattande fullständig uppgift af hvad Tabell
Jerne innehålla och vidlyftigt upptaga, samt i
Stats-Vtsiottets Betiinkanden. 1497
flere hänseenden upplysande, böra till trycket
befordras att ej mindre bland Riksens Höglofl.
Ständer utdelas, än ock hållas Allmänheten mot
betalning tillhanda; Men beträffande sjelfva Tabellerne,
synes tryckning deraf vara mindre angelägen;
och då densamma efter hvad Utskottet
inhämtat, skulle fordra en tid af minst 1 år
samt medföra en kostnad af omkring 3000 R:dr
B:co, böra undvikas.
Beträffande åter Commissionens Förslag om
icke Riksens Ständer skulle finna för godt utse
någon serskild Fond för framtiden till tryckningskostnaden
af ej allenast Quinquennii-, utan
ock af årliga Mortalitets. och NativitetsTabell
- Sammandragen ; får Stats-Utskottet upplys;»,
att på Stat nu bestås till tryckningskostnad
och expenser i och för Tabell - Commissionens
arbeten en årlig summa af 480 R:dr B:co;
Och då detta anslag synes lemna erforderlig tillgång
för tryckning af en sådan på uppgjorde
Tabeller grundad Berättelse, sorn den nu afgif-'
ne, hvilken upptager en fullständig Resumée
af förhållandet och alltså tillräckligen uppfyller
ändamålet, har Stats - Uts‘kottet trott någon annan
Fond eller tillgång för detta behof icke
böra anslås.
Kostnaden till tryckningen af Commisionens
ofvanberörde Utlåtande skulle belöpa tilk
omkring 75 R:dr Banco för en upplaga af toou
Exemplar; Och hemställer Utskottet, att denna
Summa måtte af de till Riksdagskostnaderne an»lagne
medel utgå.
Hvad för öfrigt blifvit af Tabell-Commissiontn
föreslagit i afseende på inrättandet af
a4 9 S Stats-Utskottets Betänk.inden.
Quinquennii * Tabellerne för den kommande tioen;
så lärer Riksens Högloft. Ständers Besvärs,
och Ekonomi-Ulsrott, som jemväl erhållit Remiss
häraf, uti sistnämnde fråga yttrande afgifva:
Hvi ket allt Stats * Utskottet får vprdsaqrligen
hemställa.
Stockholm den j6 Maji 181 8-
N:r s6j.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
ytterligare Utlåtande, angående förändring
uti indeite Infanteriets hekla
dnads sätt, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets jörra yttrande
i ämnet,
H riglofl. Ridderskapet och Adeln, Välofl.
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
hafva, i anseende till derstädes gjorde anmärkhirigar
vid Stats-Utskottets utlåtande och förslag
om förändring i t8rt års Kongl, Förordning,
angående Beklädnadssättet vid Indeite Infanteriet,
återremitterat detta ärende till Utskottet#
ytterligare åtgärd.
IJti den af Utskottet antagne liufvudsakliga
grund för den föreslagne förändring, att
nemligen: Staten hör bestå Eif-Monderingen,
och nödige medel dertill altså på Stat anslås,
samt Rntarne åter utgöra hvad i följd af Kneckte
Contracterne dem åligger till Soldaternes för.
seende nied släpkläder, har någon rubbning icke
blifvit yrkad, xnpn deremot i det Reglem*n
-
Stats-Utskottets Betankandcn, 1499
tariska eller angående verkställigheten af Beklädnaden,
äro åtskillige erindringar gjorde, som
Utskottet ansett förtjena uppmärksamhet och
föranleda till jemnkningar och när nia ie bestäm,
mandén i visse omständigheter; Och får derföre
Utskottet, på det förslaget till en ny Författning
i detta magtpåliggande ämne må blifva
fullständigt och i ett sammanhang utfördt,
nu ånyo upptaga och föreslå kyad sppi syne*
böra fastställas;
lto Kongl. Majit och Kronan består årligen,
utaf dertill å Stat uppförde medel för styrkan
af indeite Infanteriet, efter Prima plan,
* :del ?f en Beklädnads värde, efter af Kongl.
Krigs- och Kammar-Collegium uppgjord RiksMarkegang,
bestående denna Mondering af hufvudbonad,
Halsduk, Jacka, Escharpe, Byxor,
Stibletier, I/tnnebyxor, ett par Skor, ett par
Strumpor och eii Skjorta; hvaremot de för Regements-Mot
en np utgående Slitningspenningarne
upphöra; Meri då Manskapet cornmenderas
till Militaire tjenstgöring, utom Regementets
stånd, på längre tid än en månad, erjägger
Kronan Slitnings-penningar efter den beräkning
6:te morn’, 1 4812 års Kongl. BeklädrtadsFörfattning
föreskrifver och utbetalas nämnde
Slitnings-peningar af Kongl. Krigs-Coilegium
till Beklädnads-Directionerne.
s:o Till vinnande af likhet och ömsesidig säkerhet
Rotehål'are och Soldater emellan h..ra Rotehållare
af Eandshqfdingarne sammankallas för
att yttra sig; huruvida de vilja sig åtaga att
hädanefter, i stället för de hittills utgjorde bidrag,
årligen till Regementernes Beklädnad#*-
*5oo
Stats-Utskottets Betänk anden]
Directioner erlägga |:del afen Beklädnads varde,
till lika belopp med hvad Kongl. Maj:t ock
Kronan, enligt föregående punct, leo rinner att
utgöra. Der Rotehallarne redan atagit sig att
hvart 3=dje eller 4:de år förse Soldaterne med
ny Mondering, skola de säkerligen finna sin
fördel uti antagande af förenämnde proposition
och Soldaten sker härigenom intet förnärmande,
då han i följd häraf b ifver väl beklädd och
Stafett kommer att vidkännas motsvarande större
utgift för den minskning sorn Rotarne härigenom
tillskyndas. Vid de Regementet åter,'
der Contracter i allmänhet om Släpkläders utgörande
icke finnas ingångne och der Rotehållarne
i anseende till locale och öfrige förhållanden,
såsom isynnerhet i de Norra Orterne,
anse sig icke kunna ingå uti ofvanberörde vilkor,
att årligen erlägga |:del af en Beklädnad»-  värde, utan önska förblifva vid Kneckte Gontractetnes
ordalydelse, kommer den penningeafgift,
som, enligt desse Contracter, i och för
Beklädnaden skall utgöras så väl sorn de så
kallade Stofferings-penningarne, der de äga rum,
att utgå ej med deras Primitiva belopp utan
efter förhållandet af myntvärdet den tid Contracterne
upprättades sålunda, att berömde afgifter
förvandlas i Spanmål efter den tidens
pris, hvilken erlägges antingen in natura eller
i penningar efter Länets Markegång; äfvensom
i de fall, där Kneckte-Contracterne före»klöfva
Persedlar, desamme böra i penningar,
efter för året derå satte Läns-Markegångs prisen,
erläggas till Beklädnads-Directionerne; och
hvilket kommer, att tillämpas jemväl vid föret
Stats-TJtskottet$ Betänk anden'. 1501
nämnde Regemente, derest den föreslagne Pro.
positionen om utgörande af |:del i Beklädnadens
värde ej skulle antagas.
3:0 Beklädnads-Directionerne, hvilka böra
utgöras af'Landshöfdingen , Regements-Chefen ;
Regements-Q vai term ästaren, 1 Capitaine och
;;ne Rotehållare, skola besörja anskaffningen
och underhållet af Regementernes Beklädnad i
fredstid, hvarvid på dem ankommer, att, då
Hufvudbonad, Jacka och Escharpe, kunna uthålla
längre brukning än Halsduk, Byxor och.
Stibletter, jemte de mindre Monderitigs-persedlarne,
oftare förse Soldaten med desse sednare
än med de 3me förra, endast hufvudföremålet
iagtages, att Manskapet alltid är för3edt meden
fullgod Beklädnad i Rote-kistan och en annan
brukbar till nyttjande vid mindre tjenstgörings
tillfallen,
4:0 Vid skeende uppbrott afmönstras Monderingen
till Kronan, men afgifteme utgå till
Beklädnads Directionerne för hela det löpande
året, fran så väi Kongl. Krigs-Collegium som
Rotehallarne; hvaremot desse afgifter upphöra
under hela den tid Kriget vidare fortsattes, till
och med det arets utgång, under hvilket Manskapet
åter på fredsfot försättes, Och ingå under
samma tid de på Stat uppförde Beklädnadsmedel
till Krigsfonden.
5-0 Kongl. Krigs Collegium, som äger generel
öfversigt ©ch tillsyn å Armeéns Bekläd.
nåd, requirerar och erhåller vid början af hvarje
år från Kongl. Stats-Contoiret de på Stat
bestädds medel till Beklädnaden, samt öfversän
-
150J Ståts-Utskottets Betankanderi.
der genast detpå till Eeklädnads-lDirectionerne
hvad livai je Regemente härutaf tillkommer.
6:0 Directionerne skola i förhållande efter
tillgången på medel, årligen upphandla de erforderlige
persedlar och requisita tili den del
deraf, som först behöfver anskaffas, trien, in*
nan Directionerne ingå i upphandlingen, böra
de inhämta upplysning från Kongl. Krigs-Collegium
oin de priser, som ärö gängse å hvad
Kongl. Kollegium för den öfriga Arreeéns behof
anskaffar; åliggande Directionerne jerfiVälj
att sig synnerligen angelägit vara, så vidt ske
kan, af inhernske och helst inom Orterne åstadkomne
tillverkningar af vadmal eller kläde m. rru
ombesörja Beklädnaden.
7:0 Soldat, som afgår ur tjensten, äger ej
rättighet till någon Monderings persedel, så vi*
da den ej är uttjent eller casserad.
8:0 Rotehållafues årliga tillskott, hvilket
af Regernén s-Skrifvarne uppbäres, utan serskidt
arfvode derföre, deponeras genast derefter i
Kändt Ränteriet till Beklädnads-Directionens disposition.
9:0 Hemälte fiirectioner afgifva årligen behörigen
verificerade redogörelser till Kongl.
Krigs-Collegium, som tillhörer, att desamma
granska, äfvensom Rotehållarfie äga, ätt genom
valde ombud vid Genéral-Mönstringarne låta
verkställa granskning deraf för den föregående
tiden, hvarefter om icke funnits något att anmärka,
General-Mönster-förrättningen meddela
Directionen decharge, som Intages i GeneralMönst
rings.berättelsen,
Stais Utskottets Fttunkanden. 1^03
1 ö:o De Öfverskotter som kunna uppkom*
fria så väl af Kronans som af Rotehållarnes årliga
bidrag förblifva innestående i Landt-Ränterierne
utan att få utlånas och upptages beloppet
häraf uti den i föregående punkt omnämnde
till Kongl. Krigs - Collegitim ingående
redogörelse. Vid näst pågående Riksdag bör
en ful'ständig relation om förhållandet afgifväs
till Riksens Ständer, hvilka derigenom blifva
i tillfälle sig utlåta, huruvida någre förändringar
i detta Beklädoadssätt kunna anses nödig*.-  Genom de sålunda föreslagne jetnkningar,
förmodar Stats - Utskottet sig hafva efterkommit
och besvarat hvad som hufvudsakligen varit
att anmärka vid dess förra förslag; men Utskottet
har likväl, i anledning af de derom gjorde
yrkanden, att Kneckte - ContracteiUie måtte hädanefter
bokstafligen följas, i afseende på Släpklädernes
utgörande^ ansett sig böra upplysa,
att en närmare tillämpning af desse Contrac*er,
än nu blifvit tillstyrkt, synes ej sti att förana
med tidens förändrade förhållanden; och
då Släpbeklädnaden eller det Contanva bidraget
dertill, jemte Stofferingspenningarne, som
i berörde Contracter utstakas, vid förvandling
efter nu gällande pris å de förre samt de senares
beräknande efter myntvärdet den tid, desse
Contracter ingingös, i jemförelse mot det
nuvarande, visserligen uppgår vid de fleste Regementer
till högre belopp, än den afgift, som
i följd af förevarande förslag kommer att erläg.
gas; så blifver det efter Utskottets öfvertygelse
både lindrigare och lättare för Rotehållarne i
allmänhet och för ändamålet af indeldte Iufan
-
Stats-tJtshotteis Ftfänkandenl
teriets behöriga beklädande, i flere hanseénden
tjenligare, att sådant genom Direotionernes för-*
sorg, a förr berörde sätt verkställes.
Enligt Utskottets förra Utlåtande skulle
en Soldat-beklädnad, bestående af Hufvudbonad
med prydnader, Halsduk, Jacka, Byxor, Eschar*
pe, Stibletter och ett pär linne långbyxor kosta
25 R:dr, hvaraf |:del om äret blefve 4 R:df
8 sk. per nummer, sorn alltså fordrade för
50,000 man en anslags - summa af 83,33 3 R:dr
16 sk. årligen. Men då Utskottet, i anledning
af derom gjord anmärkning funnit skäligt, att
de mindre monderings - persedlarne af Skjorta,
Skor och Strumpor äfven räknas till Elfmön*
deringen och alitsa efter enahanda beräknings*
grund af Staten med gidel årligen bestås, skal*
le kostnaden blifva ökad med desse persedlars
Värde, så att hela monderingeil måste Upptagas
till 28 R:dr 24 sk., hvarutaf en sjettedel om
året bestiger till 4 Hulr 36 sk. per nummer,
som för iridelte Infanteriet efter prima plati
eller 20,000 kräfver ett ärligt anslag af g5,000
R:dr, eller en tillökning å det i förra Betänkandet
föreslagne' belopp af ir,666 R-dr 32
sk. 5 och får alltså Utskpttet föreslå en sådan
förändring i hvad i afseende på anslags-summan
förut tillstyrkt blifvit, att densamma bestämmes
och å Stat uppföres med 95,000 Rjdf
årligen på förslag, hvarutaf dock ej kommer att
Utgå större belopp än efter den af Krigs- och
Kammar - Collegiei ne upprättande Riks-Marke*
gången , belöper hvarje år för ?:del af en Sal?
dat-monderings värde.
Stats-Vtslottets Bettiniaridenl 5 5 ef
Beträffande den hos Höglofl. Ridderskapet
Och Adeln gjorde anmärkning, att anslaget skulle
kunna nedsättas, dels genom stadgande af en
längre Brukningstid än 6 år för Uifmonderingen,
och drds af den orsak att den effeetiva
styrkan éj skall Vara 20,000 man, utan blott
omkring 18,400 man; så får Utskottet förklara»
ätt erfarenheten tillräckligen ådagalagdt angelägenheten
deraf, att ej längre än under berörde
förbrukningstid, påräkna en Soldat-mondering på
det hela, ehuruväl, såsom Utskoftet nu föreslagit,
hvad visse persedlar angår, det må ankomma
på Beklädnads - Directionerne, att den, i
mohn af behofvet, utdela; och beträffande åter
den besparing, som förments äga runr, 1 anseende
till den mindre numerairen af effeetiva
styrkan; så enär i stället böra ulga beklädrtadsmedel
till Under - Officerare eller för Spel £
Nummer; blifver någon förminskning af omför*
malte orsak icke möjlig, uti anslaget; hvarförutan
Utskottet ansett det vara i sin Ordning»
att detta anslag, såsom blott förslagsvis uppförda
göres häldre tillräckligare än för knappt^
emedan priserne innan nästa Riksdag kunna stiga
samt hvad i annat fall öfverblifvet kommer
Stats-Verket såsom besparing tillgodo.
Hvad för öfrigt blifvit erindradt, 1 afseende
på det reglementariska af förevarande förslag,
inskränker sig till någre mindre omständigheter,
sorn i ett ämne af så mycken vigt
cch der sk il jak fige förhållanden i serskildte orter,
icke tunna närmare afses, synas icke böra
Silläng till Riks-St. Prat, igi7-MrS. Sami* N:r 180 r»t.
1506 Stats-Utskottets Betänkandenl
föranleda till undantag, de där skulle rubba och
möjligen tillintetgöra förslaget,
Öcii vidkommande de nu anmärkningsvis
fortsatte yrkanden, att Staten matie återgälda
hvad Rotehållarne vid Södermanlands och Vestmanlands
Regementer de föregående åren, i
följd af 1812 års Beklädnads-Författning, måst
utbetala; så får Stats-Utskottet, under åberopande
af hvad dess förre utlåtande, i denne del
innefattar, nu ytterligare förklara, att om än,
efter det frågan om desse Rotehålares rätt till
ersättning blifvit i laglig ordning utredd, en
sådan skulle finnas äga rum; så enär, efter Stats-'
Utskottets öfvertygelse, denne ersättning likväl
icke kan drabba Stats-Verket, tillhörer ej eller
förevarande fråga Stats-Utskottets åtgärd.
Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande; och lära
Riksens Höglofl. Ständer, örn deras vidtagande
beslut, i ofvanberörde delar hos Kongl.
Majit i underdånighet anmälan göra, med anhållan
om de åtgärder och förändringar uti
1812 års Kongl. Beklädnads - Förordning, som
häraf blifva en följd.
Stockholm den g 6 Maj 2818*
N=r 263;
Riksens Höglofl. Ständers Stafs - Utskotts
Berättelse om den vid Urtima Riksdagen
i Stockholm åren 1317 och 1818
verkställde granskning af Allmänna Magazins-lnrättningens
Räkenskaper och
Siats-Utskottets Betdhkahdih. ij>0?
Förvaltning, jemte Förslag till grum
der för denna Inrättnings Organisa*
tion.
R iksens Höglofl. Ständer, söm förskjutit Allmänna
MagaZins-Inrättningen dess Ronder, hafva
ock i följd deraf ansett nödigt, att Inrättningens
Räkenskaper och Förvaltning borde i
likhet med Stats-Verkets, Bankens, RiksgäldsCiontöirets
och Commerce Collega ManuläctUrDiscont,
undergå én sådan granskning af Riksens
Höglofl. Ständer och Dess Revisorer, hvarigenom
den säkerhet vinnas måtte, att Inrättningens
fonder blifvit rigtigt förvaltade Och åtgätderne
Utförde i förhållande till, samt i öfverensstämmelse
med de ändamål, hvarföre penninge-anslagen
blifvit af Riksens Höglofl.^Ständer
beviljade. Stats-Utskottet, hvars åliggande,
jemlikt gtund-lagarne och de i anledning deraf
vidtagne förord nanden, det altså Varit, att
äfven Verkställa en så beskaffad Revision af
An manna Magazirts- Inrättningens Räkenskaper
Oell Förvaltning, får efter detta Arbetes fullbordande,
om förloppet deraf inför Riksens Hög^
lofl. Ständer vördsamligen afgifva dess Beräts
telse.
Berättelse orri Stats-Utskottets Ré*
vision af Maga2,ins-lnrättnirtgens
Räkenskaper m. m.
Då Allmänna Magazins- flirectidnéö vid
slutet af år 1815, jemlikt Riksens Höglofl. Ständer*
Beslut, från Banken ytterligare fd-k dis-'
fsoS Ståts-Utskottets Betänk and enl
ponera 700,000 Riksda'er sa att Rörelse-Fonden
tillika med de‘vid 1810 ars Riksdag beviljade
300)000 R:dr, utgjorde En Million Riksdaler
Banco, har Stats Utskottet trodt ordningen fordra
att forst inför Riksens Högloft. Ständer i
korthet ådagalägga, huru och på hvad sätt Ma*
gaziris Directionen, i saknad af en efter Verkets
utvidgade prr fattning lämpad Instrucktion
utfört sine åligganden , och i hvad mohn Förvaltningens
åtgärder för det Allmänna varit
gagneliga.
Efter det Magazins-Directionen erhöll dispositions-iättighet
af förutnämnde Fond-tillökning,
afgick från Directionen om Hösten år
11815 ett Circulaire till samtelige Uand-höfdingarne,
deruti de anmodades att meddela sina
tankar i afseende på lämpeligaste. sätrei för verkStäl
igheten af Magazins Inrättningens medverkande
åtgärder til Sädesprisets uppi ätthållande
vid ett skäligt medelvärde, och hvad i öfrigt
med detta angelägna Ärende kunde äga sammanhang.
Sedan dessa underrättelser inkommit,
och Directionen efter Protocollens utvisande,
noga öfverväga! efter hvilka principer Spann,
måls-upphandling å Allmänna Magaains-Inrattningens
sida borde i ofvansagde ändamål tillvägabringas,
hafva.. uppköpen företagits, hvars
följder haft den åsyftade verkan, att Spannemålen
i de sädesrikare Ptovincerne bibehållits
vid de pris hvarmed Jordbrukaren efter årsvaxternes
mer och mindre ymnoghet bordt anse
sig vara skäligen beiåtne. Delta förhållan.
dö vitsordas lika mycket af Allmänna känned*'
Stats-XJtskottets BetHnkanden; >50$
inön som af tle från vederbörande Landshöfding
gar till Magazins Directionen ingångne rapporter.'
I afseende åter å Magazins-Inrättningens
skyldighet att hålla undsättnings-spannmål tillhanda,
har detta åliggande som i synnerhet efter
1816 års felslagne skörd, varit i ganska be-,
tydlig mohn utsträckt till Rikets fläste Provin»
cer, ändock blifvit af Inrättningen så fullgjort,
att behofven derigenom afhulpits, så vidt de
genom allmänna anstalter stadt att afhjelpa.
Stats Utskottet sorn grundadt denna Allmän-!
na öfversigt på de i Magazins-Directionen för»,
da Protocoll och de der befintlige Räkenskaper
har öfver Verkets styrelse och förvaltning stad.*
nät i det omdöme att åtgärderne oagtadt bristande
föreskrifter, ändock blifvit hufvudsakligen
utförde i öfverensstämmelse med de grunder,
sorn för Allmänna M igizi tis Inrättningen*
Synss efter Utskottets öfvertygelse böra stadga*
och bestämmas. Jemte nyss omförmäldte gene-,
reia öfversigt, har Stats-Utskottet specielt granskat
Magazins Directionens Protocoll, från deri
tid Revisorerne dermed upphörde el er från
agiy års början, samt I öfrigt sa mycket andre
göromål det tillåtit äfven sträckt dess uppmärksamhet
åt sjelfva Räkenskapen och hvad dermed
gemenskap äger, hvanf ålit Stats-Utskottet
funnit att Magasins Directionen ined nk
och redlighet, iagttagit och fullgjord! sine åligganden,
och anser Utskottet sig fördenskull haf-1
va grundade skäl, att inför Riksens Höglofl.
Ständer vördsamt anmäla , att Allmänna Magasins
Inrättningen blifvit af Veikets Öfver Styrelse
förvaltjd i enlighet med hittills gällande
J5** Stats-ZJtskoltet^ reldrtkcindertl
föreskrifter, och der sådane saknats» efter de
förhållanden, sorn städse haft det allmännas val
pch bästa till syftemål.
Bland de ärpnen sorn under gransknings»
arbetet fästat Stats-Utskottets uppmärksamhet,
och ansetts vara af den mera betydande egen-»
skap, att de borde inför Riksens Höglofl. Slän»
der uppgifvas, förekumma:
Oir afskrifning af åtskilige Balancerade
fordringar,
t:o Att uti Almänna Maga2ins-Inrättningens
Hufvudbok för år 1815, balanceras under
'f itul: Aldre Fordringar bos diverse Verk före
år 1810. beroende på ersättningar eller afskrifpingar
nemi.
Hos Pommerska Fält Contoiret 35?83&s 9t 5. 4,
Hos Commitéen för Krigs-Arén,'
demas slutliga Utredning -3 5B>°78* U 4»
Hos Förvaltningen af Sjö Aren
derne
— —» — — 177,987? 7. 3.'
Tillsammans R:dr 559,903: 33. 11,
I^ssa fordringar utgöra värdet för Spannmål,
Proviant och andre persedlar, som från
Hagazins-Inrättningens tillgångar blifvit för
sträckte
dels till Svenska Arméer^ i Tyskland
under ^805 och 1806 årens Fälttåg, dels ock
till Armeerne i Sverige och Finland under 1808
och 1809 årens krig. Hvad de tvänne förstnämnde
fordrings beloppen angå , så och då någon
ersäftning härföre ej är att påräkna, emedan
de fonder hvarifrån en slik ersättning skulle
utgå, långt för detta blifvit inedtagne, hem
-
Stats-Utskotteis Betänlanden. 15 TI
ställes vördsammast, om icke dessa summor få
utur Räkenskapen under afskrifnings-titel afföras
på det Magazins inrättningens redogörelse
alt mer och mer måtte blifva Courant, och endast
innefatta de tillgångar Verket äger och
har att påräkna.
Vidkommande åter fordran hos Förvaltningen
af Sjö-Arenderne , så synes den samma
efter hvad Utskottet kunnat inhämta, böra ingå
i Liqvid med Siats-Verket och altså balanceras
i Räkenskaperne intill dess derom varder
JLiqvideradt.
Föreslås att inrättningen altid må så
åtnjuta betalning för Försträckningar
till Krigs-Rustningar.
Då Magazins-Inrättningen i och för för*
sträckningarne till ofvannämnde årens krigs-rustningar
fått vidkännas så betydliga förluster, anser
Stats-Utskottet med anledning af detta exempel,
det blifva oundvikligen nödvändigt, att
uti Instructionen för Magazins-Inrättningens
framtida förvaltning, det uttryckeliga stadgandet
inflyter, att om Magazins-inrättningens tillgångar
vid inträifande rustningar eller kust-försvar
behöfva anlitas, Inrättningen skall härföre
alltid erhål'a kontant betalning till fullt belopp
af hvad Förslräckningarne kostat Inrättningen,
och att, om bristande medel någon gång möjeligen
kunde fördröja en sådan betalning, Magazins-Inrättningen
bör efter afgifvande Räkning
eller Liqvid njuta lika rätt till ersättning,
som för lefveranser verkstälde af private pertoner,
kan blifva bestämd.
S 51 » Stats- Utskottens Betankandeiil
Om Lån till åtskilige Handlande i
Stockholm till införskrifning
af Spannmål,
2:0 Till befordrande af Spannemåls införskrifning
sistledit år, har från Magazins-Directionens
fonder Penninge-Tån till åtskilliga Hand-»
Jande här i Staden blifvit utbetalte emot säker*
het och förbindelse å deras sida, att från Utrikes
Orter införa Spannemål, och vid sädens
hitkomst ino„m viss tid erbjuda den samma till
Allmänna Magazins-Directionen som då ägde
öppet att antaga anbuden efter gångbart pris,
eller i vidrigt fall återfordra penningarne med
derå upplöpande Sex procents ränta. Afsigten
med dessa Tåns beviljande, var efter protocoli
lens föranledande, den, att underlätta införsel
af Spannmål, hvaraf Riket i allmänhet och i
synnerhet Hufvudstaden, om våren och början
af sommaren år 1817, var i trängande behof.
Att vederbörande läntagare icke inom bestäm»
da tider kunde fullgjöca sine förbindelser hafva
de, vid hafde företräden i Magazins-Directionen
anmält härröra deraf, att en del verkstält
införskrifningarne frän Pettersburg, derifrån
transporten gick ovanligt långsamt, i anseende
till den högst betydliga afskeppningen sorn derifrån
på en gång inträffade, och de llerfalldiga
svårigheter som mötte vid sädens transporterande
från Pettersburg lill Cronstadt, och en del
åter besörjt upphandlingen i de Finska T,än,
hvarifrån Spannmåls-utförsel under sommaren
sistlidet år bief af Hans Maj;t Ryska Kejsaren
förbuden.
Stats-Utskottets Betänkanden:
Ehuru väl Stats Utskottet för sin del, finner
Magazins-Direetionens ifrågavarande åtgärd,
varit föranledd af en noga kännedom om Ilandets
tillstånd, och grundad på det syftemål att
i möjeligaste måtto afvärja brist på spannmål,
och oagtadf någon förlust å meraberörde Tån,
ej blifvit Magazins-Inrättningen tillfogad, emedan
I.ånen med upplupen ränta till Direclionen
åter inbetalts, anser likväl Stats-Utskottet,
att det till Magazins-Direetionens framtida ef*,
terrättelse bör stadgas, att i den händelse Ilandets
gagn och bästa kunde vid något tillfälle
befordras derigenom, att enskildte personer, mot
ställande säkerhet erhöll» förskott eller Peninge-Tån
från Magazins-fonden till verkställande
af Spannemåls uppköp å Utrikes Orter, sådan®
Uttryckelige villkor och bindande förbehåll der«
vid alltid skola fästas att förskotts eller Tåntagaren,
ovilkorligen Håge införa det betingade
Spannmåls-Qvantum och att det med så beskaffade
Tån åsyftade ändamål således ingalunda
kunde ryggas eiler om intet gjöras.
Om Utestående undsättnings verificerande
med Restlängden.
5:0 Vid granskningen af de från Tänea
till Magazins-Directionen ingångne räkningar
öfver erhållen undsättuings-spannmål, har StatsUtskottet
funnit, att de utestående TRnen ej
i allmänhet blifvit med restlängden verificera»
de hvilket enligt nu gällande författningar äfven
icke uttryckeligen varit föreskrifvaj Och
alldenstund, sådana Verificationer förutan, någon
säkerhet ej gifves, att de balanceraäe suni-»
1 5 j 4 Stats- Utskottets Betänk andert.
morne hos undsättnings-(agarne verkeligen in»
nesta» för den skull synes det blifva nödvän*
digt, att den författning hädanefter vidtiges,
det de Spannmålsunderstöd, hvilka undsättnings*
tagarne ej magta genast betala, utan dermed är*
Fålla anstånd till vissa bestämda tider, må enär
Redogörelse deröfver till Magazins-Directionen
ingifvas, varda, på sätt och i den ordning Uppbörds
Författningarne stadga, med vederbörligen
attesterade Restlängder, bestyrkt.
Rörande Afskrifningar af
Spannemåls-Lönu
9 • •
4.0 Atskrliige utfattige Inbyggare x Vermlands
och Elfsborgs Fän, som icke kunnat återbetala
de Spannmåls-understöd, de från Magazins
Inrättningen erhållit, hafva derifrån, med
Kongl. Majus Nådiga bifall .blifvit befriade;
Och ehuru denna eftergift varit föranledd af
Iiåntagarnes utblottade tillstånd, derom på sätt
Författningarne stadga, vanlige undersökningar
föregått, trot Stats-Utskottet dock att, så vida
Undsättnings-Spannemål, utan i yttersta nöd,
vtlemnas till andre än sådane Iiåntagare, som
kunna praestera säkerhet, sådant kunde för Magazins-Fonden
blifva ganska äfventyrligt,- hvarföre
uti Instructianen för Magazins-Inrättningen
bör föreskrifvas, hvilka varsamma och försigtiga
utvägar ovillkorligen synes böra följas,
enär eftergifter å undfångne Spannemåls-Eån
»agon gång, af särdeles förekommande omständigheter
oundvikligen magt© bevilja».
Ståts-Utskottets Betänk anden. 1515
Om tryckning ai' Landshöfdingarnes
Års-växts Berättelser m. ni.
5:0 Sorn Kongl. Majit i anledning af Rik*
sens Höglofl, Ständers derom gjorde underdåniga
anhållan bifallit, att en så kallad Tableau,
sorn visar resultaten af Magazins-Inrättningens
afslutade Räkenskaper» bör årligen från trycket
till Allmänhetens kännedom utgifvas, föreslår
Stats-Utskottet vördsammast, om icke i sammanhang
härmed, till en nyttig upplysning äfven
må tryckas ett kort sammandrag af Landshöf.
dingarqes afgifvande årsväxts-berättelser ^ tillika
med en uppgift på de priser, hvartill Spannmåls
upphandling inom Riket, blifvit af Allmänna
Magazins-Directioneq verkställd; härförutan
anser Stats-Utskottet äfvenledes nödigt,
att genom Magazins-Directionens försorg blifver
författad en förordning eller kungörelse,
som i ett sammanhang utvisar de rättigheter
pch skyldigheter vederbörande hafva att tillgodonjuta
och iakttaga vid Spar.nemåls aflefve'-  reringar och emottagningar till och fran Kronans
Magazin, hvilken underrättelse synes såsom
en ständig Författning, årligen på vissa
bestämda tider böra i kyrkurne uppläsas; och
vid hvarje Magazin till Allmänhetens kännedom
och efterrättelse anslås.
Utlåtande öfver Revisorernes Berättelse,
Sedan nu < Stats-Utskottet vördsammeligen
uppgifvit de serskildte frågor, som under sjelfva
gransknings-arbetet uppstått, får Stats-Utskottet
i följd af remissen från samtelig© Riks*
!5iS Stats-Utskottens Betänk anderi)
stanzen, afgifva dess Utlåtande öfver Ritsén»
Högloft Sränders Revisorers Berättelse angående
ilen af dem verkställde granskning af Allmänna
Magasins inrättningens Räkenskaper och
förvaltning.
Vidkommande först Revisorernes anmälan’
om nödvändigheten af en bestämd Instruction
för Allmänna Magnzins-Inrättningen och den
tillika gjorde hemställan att redovisningen för
Kronans afrads- och Tionde-Spannmål måtte pä
ett ställe uppgöras, så innefattas desse ämnen
uti Stats-U'skottets här nedan anförde Förslag
till grunder för Allmänna Magazins-Xnrättnin-'
gens organisation, och fordra således ej hilr
någon serskild behandling.
Hvad Revisorernes Berättelse i öfrigt in",
neliaIIer får Stats-Utskottet efter dess om Ma-*
gjzins-Inrättningen vnndne närmare kännedom^
och i den ordning hvartill Berättelsen föranleder
meddela de upplysningar och Förslag, som
Utskottet i anledning af hvad Revisorerne anfört,
ansett bö a Högloft. Riksens S,änders pröfning
och god 'fi nnande vördsam mast underställas.
6:0 Uti Revisorernes sanna och grundade
framställan om f gente/ig a orsakerna lill de förluster
som uppstått d Allmänna Maga zins Inrättning
gens rörelse årin 1813, 1814 och 1815 instämmer
äfven Stats-Utskottet till alla delar, och
har derjemte ansett sig böra ingå i en närmaae
undersökning, om icke genom någon förändring
af Magazins Directionens Redogörelse-method,
åtminstone de förluster för framtiden skulle
kunna afböjas som hittills synes hafva blifvit
föranledd© deraf att åtskillig* Magazins-ut
-
Stats- Utskottets Betänkandenl 1517
gifter icke blifvit lagda å Spannmåls-Lagret,
och följakteligen ej kunnat i pris berakningarne
ingå, och på detta sätt Inrättningen godtgöias.
Förslag till ändring af MagazinsDirectionens
Räkenskaper.
Efter den Räkenskaps forin som för Maga*
2ins-Redogöreisers författande nu fö jes, förde*
las de vid ett Magazin förefallande utgifter under
tvänne serskildta afförings titlar, nemligen »
forst sådane som uti Calcul påforas Magazinalagret
och dernäst så kallade Gerurtlle Utgifter
hvilka gravera Magazins-fonden i Allmänhet, Hvad
de förstnämnde beträffar, sorn utgöies af Fiagter,
Barare- och Mätare-penningar, Magazinshyror,
Förmalnings- och Sädes-torknings-kostnader
m. m., eller med ett ord alla sådane utgifter
sorn i och för Spannmålens vård, Transport
eller Förmälning kunna äga rum , så läggas
desse kostnader som nämndt är till Spannmålens
inköps eller anskaffnings pris, och komma
på detta sätt, vid skeende utlefvereringar
Inrättningen tillgodo. Vidkommande åter de
sistnämnde eller de så kallade Genertlle Utgifterne,
som bestå af Uppbördsmäns-aflöning, Hus
Och Magazins-reparationer, samt rese- och tractaments-
penningar m. in. påföras de MagazinsInrättningens
kostnad i allmänhet, och ingå följakteligen
ej i Spannmålens värdeS-beräkning.
Enär altså dessa sistnetnnde kostnader utgöra
en gravation för Magazins-Fonden, synes
den förändring i Räkenskapen både rigtig och
nödvändig, att äfven sagde utgifter läggas på
1518 Ståts-Utskottets Betänkande/U
sjelfva Magasins Ingret. Härigenom haf Mä*
gazins-Inrättningen vid skeende Spannmåls ut*
lefverering, att påräkna ersättning för aila vid
ett Magazin förefallande utgifter Utan undantag,
och härigenom skall ock den väsentliga fördel
alt mer och mer befordras , att Magazins-Inrätt*
ningen bär sig sjelf, och dess fonder oförmin*
skade varda bibehållne till de ändamål, hvarföre
de samina af Riksens Höglofl. Ständer blifvit
anslagné» För Magazins-Directionens och
Dess Tjenstemäns aflöning, transport, förluster
och andre allmänna utgifter» hvilka ej till nå*
gon speciell Magasins rörelse kunna hänföras»
anser Stats-Utskottet full ersättning böra varå
att påräkna genom Bränvins-bränniilgens bedrifvande
i Stockholm, och erhållande Arrende af*
gifter för Bränvins brännings-rättigheten i Stä*
derne Götheborg och Carlscrona,
Om Hufvud Böckers författande serskildt
för Magazins-Birectionens Sine
serskildte befattningar.
1 sammanhang med denna föreslagna för*
ändring i sjelfva Special-Räkningarné, och då
Magasins - Direct jonens befattning Utgjöres af
tvänne seiskildtä åligganden, det ena innefattande
Inrättningens skyldighet att emottaga och
Utlefverera Spannmål för Stats Verkets räkning,
Och det andra Magazins-Inrättningens befattning
Såsom nationel Handels anstalt betracktad, tror
Stats-Utskottet det vara nödigt att serskildta
HufvUdböcker för dessa olika defailler uppgöras,
Som sedermera i en General Capital räkning
kunna sammandragas. Genom detta Bokförings
-
Slats-Utskottets Bettinkanden.
>519
satt, konime utslagen af Verkets -serskilda befattningar
alt visas, till en i många fall nyttig
och nödvändig kännedom, och genom de
på dessa Hufvudböcker grundade vinst och förlust
afräkningar så inrättade i afseende på Verkets
handelsrörelse, att å ena sidan upptogs til!
hvad pris den af Landet uppköpte säd uppgått,
fraktkostnader och öfrige i och för Spannmålen
hafde utgifter inberäknade, och å den andra
lill hvad belopp Spannmålen afyttrats, skulle
all Upplysning erhållas oin MagaZins-Ir.rättntngens
tillstånd och dess förvaltning och Revisionen
af Verkets Räkenskaper med mera lättnad
kunna verkställas.
Om förluster å utlemnad Säd till Stock*
holms Bagare-Åmbete m. m, och
dessa förlusters afskrifning
i Räkenskaperna.
fc:o Lika med Revisorerne, linner ock Stats*
Utskottet, att så beskaifade förluster, sam dem
Magazins-Inrättningen fått vidkännas dels å g.jorde
utlefvereringar till Stockholms Stads BngafeÄmbete,
Maria Fattighus m. m. dels ock å ofvertagandet
af den Spannmål som genom Stats-Rådet
m. m. Herr Grefve Plåtens försorg blifvit upphandlad,
skola kunna afböjas och förekomrnas,
enär sådanfe föreskrifter för Inrättningens förvaltning
varda meddelade, att Bondern© icke
få användas till andra bidrag, eller ingående
af undra förbindelser och åtäganden, än deni
Sorn stå uti ett diteet sammanhang med föremålen
för Inrättningens organisation. I af,eende
1520 Stat-s-TJtskotlets Betänk anden'.
på de förluster sorn Magazins-Inrättningen re*
dan fått, och än vidare torde få vidkännas å
försäljningen af Råg till Stockholms Bagare-Ämbete
i ändamål att bibehålla det grofva brödet
vid ett nedsatt taxe-pris så och då dessa förluster
härflyta af orsaker, hvilka icke äro en följd
af Inrättningens förvaltning, föreslår Stats.Utskottet
att meranämnde förluster må i Rakenskaperne
få afskrifvas pa det de samma, ej genom
intagandet i vinst- och förlust-afräkningarne,
måtte oriktigt komma att förblandas med de
Resultat som uppkomma af Magazins-Inrättningens
öfriga Spannmåls rörelse»
Carlscrona Bränvins-bränningsArrende
angående.
Hvad Arrende Afgiften för Bränvinsbrännings*
r'åtf¥gheten uti Carlscrona Stad vidkommer, hafva
skill jäktige meningar inom Utskottet blifvit
yttrade i så måtto, som en del Ledamöter ansett
Magazins-Diiectionens rättighet till begagnande
eller utarrendering af bran vins-bränningen
i Carlscrona borde hädanefter helt och hållit
upphöra, emedan Inrättningen ej ägde till
föremål att genom Bränvins-tillverkning, Vinna
inkomst eller bereda tillgång å denna artikel;
hvaremot de öfrige Bedamöterne af Utskottet
varit af den tanka, att Magazins-Inrättningen,
såsom tillförene vanligt varit, synes böra få
tillgodonjuta denna afgift; Och lärer så vida
Riksens Höglo!!. Ständer finna skäligt härtill
lemna bifall, ytterligare åtgärder böra vidtagas,
hvarigenom för ifrågavarande rät tighets utöfvaninom
sjelfva Staden, någon inkemst kaio
Stats-Utskottens Fetänkandm'.
blifva att påräkna; Mert att, sora Revisorerne
äfven föreslå; öfverlåta denna rättighet åt Länet,
vöre efter desse Ledamöters öfvertygelse,
stridande emot nu gällande Författningar för
Husbehofs - bränvins-bränningen , och skulle i
sjelfva verket leda till afsteg från de grundet
sora för denna handtering blifvit bestämde, utom
det att en enda ProVince härigenom finge
en vida utsträcktare rättighet, än hVaraf hela
Riket i öfrigt ägde att sig begagna. Och sorn.
vid anstäld votering Två Stånd förklarat sig
för den forte meningen, att nemligen, Magazins-Bireclionehs
rätt till begagnande eller utarrendering
af Bränvins bränningen i Carlscrona
borde hädanefter helt och hållit upphöra;
men deremot de andre Tvänne antagit den senare
eller att Magazins-Inrättningen såsom tillförene
må tillgodonjuta denna Arrende-afgift
på sätt och med vilkor ofvanberördt är; så har
Utskottet skolat bägge desse meningar såsom,
alternativer Riksens Högloft. Ständers bepröf*
Vande underställa»
Om sattet att upphandla Spannmål
vid inträffande behof.
iom I afseende på Revisorernes yttrandet
örn Upphandlings-sättet af Inhemsk Spannrrldl, då
tillräckligt qvantum Stid till undsättningar och
Under behof icke kan erhållas, genom verkställande
af sådane Uppköp, som hafva för afsigt
att upprätthålla Spannemåls prisen , finnes Stats*
Utskottet för sin del, att i föreskriften derom,
TAhavg tili Riks St. Fröt. i$ij*tgig. 4ide Sami. Ntr zoe. zyii
15a? Stats-Utskottets Bet'dnkandenl
inga andra grunder synes böra gälla, än dem
sorn för Staten är förmånligast; och da erfaren»
heten ofta visat, att intet vist upphandlingssätt
ar uteslutande fördelagtigt framför ett annat,
och att ett bestämt stadgande i denna del hindrar
celi försvårar sjelfva verkställigheten, sy
ne3 efter Stats Utskottets tanka med det Allmännas
nytta förenligt, att så beskaffade upphandlingar
som ifrågavarande, må bero på Magazins
Directionens pröfning, då valet på hvad
sätt och i hvilken ordning de med största förmån
kunna verkställas, lämpas efter omständigheterne,
likväl med bibehå lande af alla de
Cornroller sorn verificera förhå landet, och att
Directionen i dess Protocoll ovilkorligen och
till undvikande af ansvar, bör ornständeligen
intaga alla de skäl och orsaker som föranledt
och grundlagt besluten om sättet att med dylike
upphandlingar tillväga ga. Vid detta tillfälle
och såsom stöd för hvad yttradt blifvit,
har Stats-Utskottet ej velat lenina oanmäldt,
att upphandlingen af den riade Råg utgörande
omkring 18,300 Tunner som i S:t. Pettersburg
sistlidet år för Allmänna Magazins Inrättningens
räkning verkställdes, så förmånligt utslagit,
att med alla omkostnader inberäknade, Rå.
gen lefvererad i Kronans Magaztn här, i Carlscrona
och Götheborg, endast uppgår till Nio
Riksdaler’ Sjutton Skillingar Banco Tunnan.
Om Forssel Skyldigheten af Kronans
Afrad och Tionde.
1 ltoStats Utskottet som tagit en noga kännedom
om förhållandet med Forssel Skyldigheten
Stats-tJtskotteis Betänk anden. i 5 3 3
ef Kronans Afrad och Tionde Spannmål, förenar
sig i Revisörernes anförande och hfemstäiles
fördenskull om icke Riksens Ilöglofl- Stä*ndef
skaile filina för godt att hos Kongl. Majit, göra
underdånig anhållan, det de i ämnet utköms
ne Författningar måtte förklaras lika gällande
för den Ränte-Säd som är Kronan behållen *
Som för den, hvilken till Indelningshafvare
Och andre behof blifvit anslagen, och att alltså
Magazins-Ditectiönen söm äger ätt dispbtierå
öch redovisa förstnämnde dél af Sädösskaften *
matte i afseende på Försslings-Skyldigheten i
Nåder anbéfallas, att ej vidare utsträcka rättigheten
att äf Räntegifvare infordra Afrads Och.
Tionde Spaifmålen, än Kongl. Kungörelsen af
den do September 18x5 stadgar och förmår: 1
dén händelse Riksens HöglofL Ständer pröfva
hödigt r.tt 0111 ifrågavarande ämne göra Under-;
dåtiig anhållah lids Kongl; Majit, torde äfvetl
i sammanhang dermed den underdåniga begäran
kunna förenäs, ätt Magazins-Directionen blef»
Ve i Nåder antydd, att utan vidare tids utdrägt
författa och Kongl. Majus Nådiga skärskådandé
Underställa, det Förslag till ständig reglering
af Forsslings-BeSväret, hvarom Diréctiönen i
Kongl. Brefvet den ■pde November l&ii, erhållit
Nådig Befallning;
Om Uppböfdsriläfis rättighet att tillgodonjuta
Afskrifnirigs - Procent
eller Öfverskotter*
i2:o Beträdande Revisörernes yttrande prii
VpphbfdsmdnS rättighet att tillgodonjuta, så kallade
?524 'Ståts-Utskottets Bettinkandenl
hesparde Afsltrifnings • Procent eller Öfverskott, sl
ock enär detta yttrande innefattar sådane principer,
hvilka i fråga om Öfverskottens godtgörande
synes böra af vederbörande iakttagas,
hemställer Stats-Utskottet, oro ej Riksens Högloft.
Ständer skulle finna nödigt, att om. sammanhanget
göra underdånig anmälan hos Kgl.
Maj:t på det Magazins Directionen, som nu fått
sig uppdragit att utarbeta förslag till ett nytt
Afskrifnings - Reglemente, äfven kunde erhålla
Nådig befallning, att vid Författningens projecterande
iakttaga, hvad i afseende på Afskrifnings-Procent
e ler Öfverskotts liqviderande lärer
i öfverensstämmelse härmed blifva nödigt
•att stadga och förordna.
Om Magazins - Inrätfningens fordringar
i Finland.
13:0 Om beskaffenheten af Magazins inrättningens
Jordringar i Finland, anser Stats-Utskottet
sig böra efter Räkenskapernes föranledande inför
Riksens Hög ofl. Ständer göra följande utredning.
Enligt Magazins • Directionens senast afslutade
1815 års Hufvud Bok uppgick desse
fordringar till ett sammanräk
nåd t belopp af ----- - 5°7>294: 7- 10»
Denna Summa består aft
1:0 Värdet för Inrättningens
Behållnirigar i Contanta medel,
Spannmål, Proviant, Ved och
Kohl, Byggnads - Materialier
Stats-XJtsiottets Beiånlanithl [152g
jamt Inventarier
- - - 86,849? 6- 10.
2:0 Värdet af
Inrättningens
Hus, Byggnader
och Egen
domar
• 33,02n: 6. Si
3:0 Verkets
fordringar hos
Eandets Inbyggare
för leinnade
Spannemåls.
undsättningar 50,538: 2<F &
4:0 Inrättningens
fordringar
hos diverse
Verk och
Personer
442,58a Ii, #
Härifrån
afgå
verkets
skulder
95,693:47.5. *
346,886:19150;
• • 507.S9U .7- 10*
I afseende på indrifningen af de fordringar,
hvarföre ersättning möjligen kan vara att
förvänta, synes alla nödiga åtgärder vidtagnes
Men då de betydligaste beloppen, efter Räkenskapernes
föranledande, äro af sådan egenskap,
j<)2§ Slafs-Vtshottets Betiinkanden.
$tt ersättning derföre icke lärer kunna vara att
påräkna, dels i anseende dertill, att ingen säker
grund för fordidngarnes bestämmande gifvits,
emedan för aila Magasins ■? Inrättningens;
förråder och til i hörigheter i Finland, utom för
Lovisa och Varka'ls Magazin, inga Slut-Redogörelser
inkommit, hvadan Magazins- Hirectiopens
Hufvud-Böcker mast i denna del grunda
sig, på här uppgjorde sammandrags- räkningar,
författade efter de förhållanden sorn yorq före
krigets utbrott, af ordsak att Finska Redogörarpes
Räkenskaper i allmänhet ej sträcka sig längre
än tili 2:dra O.ch j:dje Qvartalen år 1807,
dels ock att flere fordrings-ppster såsom yärdet
för Hus, Byggnader och jord m, m, icke synes
konna vara ersättnings * gil 1 de i ty hemställer
Stats-Utskottet om icke riksens Höglofl. Ständer
skulle finna för godt, att bos Kongl, Majtt
i underdånighet anhålla, att Maga?ins-Directiopen
finge Nådig Befallning att öfyer m eranämnd
e fordringar till K°USh Majd inkomma
med en utförlig Balance-Relation, på det Kongl,
]VEaj:t derefter i Kader täcktes förordna för hvilka
af desse fordringar ersättuings-anspriken brira
fullföljas, och för hvilka åter Kongl. Maj:?
icke ansåg någon ersättning kunna äga num , utan
att de fördenskull utur Räkenskapen borde
afföras, Härigenom tyckes att snarare slut i afseende
på indrifningen hör vara att förvänta,
och genom detina utväg, synes ali onödig och
•vidlyftig Bal armering i JVfagazins - Directionens
Räkenskaper kunna till en betydlig lättnad vid
Hufvud-Böckernas författande undvika*.
Stats Utskottets Betänkanden. 1485
Om Commerce - Rådet Björnbergs
skuld till Maga2ins-Direction.
Angående sluteligen Revisorernes anmärkning
å Commerce-Rådet Björnbergs skuld till Magazins-Dirtciionen,
bestående i obetaldte Arrenden
för Brännvins-brännings-rättigheten i Staden
Götheborg från slutet af år 1813, får StatsUiskottet
om förhållandet dermed vördsammalst
anmäla, att orsaken hvarföre uppehåll med denna
Skulds indrifvande kommit att äga rum, är
den, att Commerce - Rådet Björnberg under äldre
Arrende - tiden räknad ifrån år 1703 till
och med år 180g, ägde hos Kongl. Ma ju och
Kronan en öfverskjut3iide fordran för lernnad
undsättnings spannmål och försålde Byggnader,
hvilken fordrans utredande och bestämmande i
sammanhang, med de åtskillige ersättningar som
af Commerce-Rådet borde utgöras berodt på en
vid^ftig och mödosam undersökning i flere års
Räkenskap! r och andre Handlingar. Innan detta
Liqvidation?-arbete hunnit fullbordas, skall
ej Commerce Rådets skuld för sednare arrendetiden
hafva kunnat bestämmas. Det ena och
andra har dock nu långt före detta blifvit vetkstäld
; Men under tiden har filagazins-Directionen
funnit nödigt att till ytterligare säkerhet
för Kronans fordran, som löper med Sex Procents
Ränta, låta, utom den vederhältige proprie
borgen sorn Commerce-Rådet Björnberg vid
Arrendets ingående ställt för alltsammans ovilkorliga
uppfyllande, taga första laga Inteckning
i flere Commerce-Rådet tillhörande ograverade
Landt-Egendomar, hvarjemte Magazins - Direc
-
Sä2 8 Ståts-Utskottets Betänkandenl
tionen,' sedan Commerce - Rådets skuld blifvit
till dess belopp , genom utslag bestämd uppdragit
Konungens Befallningshafvande ' i Göthe»
borg att sa vida Commerce-Rådet Björnberg ej
inom den 12 April detta år uti Räpteriet deponerade
dess Domfäste skuld utgörande 58,407*
15. 3. eller företedde Qvittence från Allmänna
Magazins - Directionens Cassa , att Summan dit
blifvit inbetald, ägde Landshöfdingen i brist af
godvillig betalning, låta beloppet ho; C immerge-Rådet
Björnberg 1 laga ordning utmäta. Till
ifrågavarande Skulds inbetalning är således all
nödig åtgärd nu vidtagen, och synes alltså något
vidare dervid ej vara att erindra^
Förslag till grunder för Allmänna
Magazins - Inrättningen.
B'and Statens flerfalldige Ekonomiske Verk;
och Förvaltningar, är ofelbart Allmänna Magazins
- Inrättningen en af de angelägnaste och
mäst magtpåliggande. Sveriges Sades-production,
som i anseende till climatets cwnbytHghet oftast
varierar emellan behofvens och öfverflödens ytterligheter,
och Landets geographiska läge, sorn.
försvåra cornmunicationerne, påkalla nödvändigheten
af en iVUmän Inrättning, som då den i
sädesrikare Provincer befordrar Spannmåls - afsättningeri
och derigenom underlättar jordbruket
och medverkar till dess förkofran, tillika
af inhemsk Spannmål bereder undsättninga-lager
för de Landskap, hvars egne sädes-tillgångar
merendels äro otillräcklige för Inbyggarnes inäst
Ståts-Utskottets Betänkande«. 1529
©umgängliga behof. Att för denna lika vidsträckta
sorn grannlaga ekonomiska detaille, på
hvars rigtiga utförande, Landels allmänna väl i
så hufvudsaklig måtto beror, bestämda och efter
ändamålen lämpade föreskrifter måtte varda
meddelade, anser Stats-Utskottet utgöra, ett af
de vigtigare ärenden som under närvarande
Riksmöte, kunna tili pröfning och afgörande
förekomma.
Ej mindre med hämtadt Stöd af Revisorernes
ofvanomförmäldte Berättelse sorn af samtlige
Riks-Stånden blifvit till Stats-Utskottet remitterad,
än ock på grund af en noga tagen
kännedom om de Författningar och serskildta
föreskrifter, hvarefter Allmänna Magazins - Inrättningen
nu styrer och förvaltar, har StatsUtskoKet,
sedan äfven den underrättelse sökts
och erhållits, att den Commitée som Kongl,
Majtt, i anledning af Riksens Höglofl. Ständers
vid 1S15 års Riksdag yttrade underdåniga önskan,
i Nåder förordnat till Allmänna Magazins*
Inrättningens organisation, ännu ej med sina
arbeten så fortskridit, att någon fullständigare
upplysning deraf vore alt hämta, trott sig skyldigt,
att med undanrödjande af alla svårigheter
och ett ihärdigt bemödande att uppfylla anförtrodde
pligter, ingå i utarbetning uti et£
Förslag till Allmänna Magazins-Inrättningens organisatiort
grundadt på ett noggrant öfvervägande,
huru långt Riksens Höglofl. Ständers åt-i
gärd i detta afseende, med en rätt tillämpning
af grundlagarnas stadgande, och en sann åsigt
af sjelfva sakens beskaffenhet, synes kunna ecb
böra utsträckaa.
*530
Stats Utskottets Betänkan/len.
Aldenstund Riksens Höglofl. Ständer försträckt
Fonderne till Allmänna Magazins - Inrättningen
och foljakteligen böra hafva säkerhet
deruppå, att desse Fonder varda förvaltade
i öfverensstämmelse med och använda till de
ändamål, hvarföre de blifvit beviljade; Fördenskull
och då Magazins-Inrättningen ej kan uppfylla
dess bestämmelse så vida säkra och gifria
grunder för Inrättningens åtgärder och företag
ej v rda lagrie, har Stats - Utskottet ansett det
med Riksens Höglofl. Ständers både rättighet
och skyldighet vara förenadt, att för Allmänna
Magasins Inrättningen såsom National Handels
anstalt betrftcktad stadga och bestämma sådarte
grunder, hvilka da de i allmänhet innefattade
Verkets hufvudsak liga åligganden, tillika
Utgjord© v i i k or© n for Penni nge - anslagens disposiion
och Magazins • Inrättningens derpå beroende
fortfarande; Deremot har Stats-Utskottet
funnit , att utarbetningen af en på desse
grunder bygd fullständig reglementarisk Instruc*
tion, hU'U i Verkets alla Styrelse-grenar och
Ekonomiska detaiPer tillgå bör, icke lärer kunna
an.-,es tillhöra Riksens Höglofl. Ständers befattning,
och ej eller kan på den korrta tid
som Riksdagen fortvarar, medhinnas, hvadan allt
detta torde komma att i underdånighet öfverlemnas
till den åtgärd Kongl. Majit kan i Nåder
pröfva (lödig; likväl och sorn någon veikställighet
icke följt uppå det Nådiga Förordnande
i afseende på Magazins - Inrättningens
Organisation, sorn Kongl, Majit behagat vidtaga
i anledning’af Riksens Höglofl. Ständers enhälligt
yttrade underdåniga önskan vid r8rs
Stats-Ufskottets Betänk and en. *5 31
?rs Riksdag, och ehuru Kongl, Majit vid en af
R iksens Höglofl. Ständer förnyad underdånig
anhållan, Nådigst lärer täckas åt detta för Ländets
Allmänna val så vigtiga ärende lemna Dess
synnerliga uppmärksamhet, synes dock Riksens
Höglofl, Ständer å sin sida icke böra underlåta
att underdånigast tillkännagifva, det de Fonder
som Riksens Ständer till Magazins-'Inrättningen
anslagit, blifvit öfverlåtne i den fasta öfvertygelse
och underdåniga tillförsigt , att bestämda
föreskrifter för Inrättningens åligganden
må varda i Nåder meddelade, hvarförutan
denna Inrättning ej kan uppfylla dess vigtiga
bestämmelse, så i afseende på åkerbrukets förkofran,
som Ilandets betryggande från hungersnöd
vid inträffande missväxter, och att i vidare
saknad af sådane föreskrifter, Riksens Ständer
anse, det denna Riksgagneliga och af nödvändigheten
högt påkallade Inrättning måste
förfalla, enär det AUtnännas bästa häldre fordrar,
att Fonderne för Inrättningens bedrifvande
böra upphöra då för förvaltningen deraf sådane
Instructioner och föreskrifter ej blifva gifne,
hvarigenom de med Magazins-Inrättningens
åsyftadö ändamål må kunna vinnas.
Om Allmänna Magazins - Inrättningens
föremål.
Vid 181 ä års Urtima Riksdag ansågo dåvarande
Ständer, att Magazins ■ Inrättningens åliggande
vara hörde, att under goda är uppköpa Säd
5 5 32 Förslag till Allmänna Maga zins
'till Spannemäls - prisens upprätthållande vid ett sid*
ligt medAvärde och att af inhemskt sädex-tillgdngaf
bereda tillräckelige undsättiiings~lager i hvarje Pro*
vins för kommande missväxt dr.
Om Spannemåls upphandling af All»
manna Magazins - Inrättningen .
till Sades - prisens
styrande.
Ehuru Magazins Inrättningens egentliga 2*
liggande innefattas i desse tvenne föremål, synes
likväl i fiaga örn Inrättningens skyldighet
att upphandla Spannmål till sädesprisens styrande,
densamma icke vidare höra af Verket
utsträckas, än i dtn mohn, som de behöfliga
undsätt ungs-lagren och andre behof det fordra
och medgifva, hälst en obegränsad åtgärd
å Magazins-Inrät ingjens sida i denne del, icke
i sjelfva verkställigheten är möjeiig, dels i
anseende dertill, att så betydeliga Fonder icke
Jeunna af Riksens Högloft Ständer anslås som
skulle komma att erfordras i den händelse tvenne
eller flere goda år följde på hvarandra, dels
ock att Mägazins-Inrättmngen ej, i sa beskaffade
fall, med dess åtgärder voro i stand att fortfara,
då hvarken Säde» kunde inrymmas i Inrättningens
Magaziner, eller lagren hinna omsättas
inom de tider Spannemålen vid en försvarlig
godhet stotl att bibehålla, hvarförutan
®n så utmärkt skyldighet, sorn snart förvandlade
Sädeshandeln till ett monopolium för Staten,
skulle, qväfva den enskildta industrien och
derigenom i stället för åsyftadt allmänt väl, le
-
Jnrdttnmgens organisationi
JS33'
da till så vådliga följder sorn icke ens ligga
inom möjlighetens gräns att förutse, än mindre
bedömrria.
Oagtadt Magazins - Inrättningens åtgärd i
afseende på Spannmåls prisens upprätthållande,
således efter Stats-Utskottets tanka, hvarken kart
eller bör sä anses såsom ett Statens åliggande
att i obestämd omfattning utföra, synas dock de
Inrättningens företag, sorn stå i förhållande till
dess förnämligaste skyldighet nemligen att hafva
tillräckelige Spannmåls - förråd, så til! undsättningar
som andre behof, böra, enär de af
Verkets Öfverstyrelse med klokhet och sakkännedom
verkställas, i väsentelig mohn bidtaga
till afböjande af Sädens vanvärde, om sådant i
en eller flere Provincer, efter en inträffande
särdeles god skörd, kunde blifva att befara,
Fcrslag huru Spannemåls-uppköpen
böra verkställas. .
Emedan Magazins - Inrättningens Spannemåls-upphandling
af de skäl och orsaker sorn
blifvit anförde, alltså ej kan annorlunda bedrifVas,
än så vidt denna anstalt, låter sig göra
med afseende på tillgång af medel och möj iga
utvägar att Säden magazinera och den utan förlust
till föreskrifne behof afyttra, synes det
blifva särdeles magtpåliggande, att denna Inrättningens
medverkande åtgärd icke förr i en
Eandsort vidtages, än då verkliga anledningar
äro för handen, att Spannemålen härförutan,
skulle nedfalla till ett så ringa pris att Eandtmannen
dermed ingalunda vöre belåten, äfven
-
1544 Förslag till Allmänna Magazins
sorn
att när uppköp således mäste verkställas,’
sådane dispositioner vidtagas, hvarigenom en lika
rättighet lemnäs åt aila Jordbrukare, som äf
den skeende upphandlingen vilja eller behöfva
sig begagna.
Ehuru någon föreskrift öm Sättet ätt med
dylika Upphandlingar tillvägaga, icke är hiöjelig
att bestämma, och dessutom, om sådant lité
sig göra, tillhör den reglementariske delen af
ämnet, syhes likväl ej olämpligt vara att såsom
en Allmän grund iagtagés, att, örn exempelvis
omständigheterne medgifva Och fordrade det
Magazins-Inrättningert i en Province kunde Up*
handla omkring 10,000 Tunnor Spannmål, uti
den om upphandlingen utgående Kungörelse,
deruti Uppköpsprisen och Spannmålens vigt voro
Utsatte, det förordnande tillika inflöt, att Kötider
och mindre bemedlade Landt-KrUkare, ägde
till Magazinen aflemna sin Säd emot Contant
betalning, roen att deremot alla Possession
nater, Indelningshafvare, men flere, hade att
till Landshöfdingen med försäljnings anbud inkomma.
Dock vore det högst nödvändigt att
Upphandlings qvamiteten aldeles icke af Lands-*
höfdingen i Kungörelsen intögs, elier i öfrigt
tillkännagafs, emedan sådant skulle förringa 0-  pinionen om verkets företag, och dymedelst afhålla
den enskilta SpeCuIanten, att med sine
uppköp fortfara, så länge upphandling för Magazins
Inrättningens räkning verkställdes, och
hvarigenom således ändamålet med MngazinSInrättoingens
åtgärd skulle blifva af mindre inflytande,
om icke helt oell hållit förfela. Sedan
Landshöfdingen inbekommit försälja i ngs-an*
Inrättningens organisation.
buden och efter det ett vist qvantum af liela
Upphandlings partiet blifvit afsatt för deri så
ka lade Bonde handeln, hvilken synes i mindre
partier obehindrad böra fortgå, voie Landshöfdingen
i tillfälle att kunna bestämma ti l hvad
belopp hvar och en al de Landtbrukare, sorn
med anbud inkommit, ägde att Spannmål försälja,
i förhållande till anbudens innehåll och
n på grund deraf gjord lika fördelning af hela
det återstående Upphandlings partiet.
De ssa äro de allmänna principer, som då
de å ena sidan ådaga agga huru långt M gazli.sInrättningenS
upphandlingar mojeligen kunna
utsträckas, och å den andia på hvad sätt de
lämpeligast synes böra verkställas, innefatta efter
Stats-Urskottets tanka, gtunderne för Magazins-lnrättningens
åliggande i denna del, af
dess befattning såsom Nationel Handels anstallt
betrackiad.
Om undsättnings Lagers anskaffande
och tillhandahållande så till
föda som utsäde.
Vidkommande åter Magazins-Inrättningens
förnämligaste skyldighet, att af inhemsk Spannmål
anskaffa och tillhandahålla erfordeiige Lager
så till undsättningar sorn andre angelägne
behof, så utom det att Magazins Inrättningen
för att kunna uppfylla dess vigtiga bestämmelse
i detta afseende, bör i hvarje Län hafva ett
så kalladt stående undsättnings Lager, lämpadt
efter hvar och en Orts olika behof Och öfrige
förhålla ndert, synes clet blifva allde:es oundvikligt
att Inrättningen isynnerhet i de Norra Pro
-
a 5 3 ^ förslag till Allmunnä Mägazins*
vincefne äger förråd af riad Spannmål tjenlig
till utsäde, och anskaffad af Orternes egen Sä*
desproduction, emedan erfarenheten beklageligen
visat, att dessa Orter, ofta blottställde för
missväxt och andre olyckor såsom en följd af
Climatets hårdhet, understundom icke ens producera
så mycken Spannmål, att besparing der*
af till utsäde är möjlig, och enär ymnigare afkastning
sådant medgifver det ej sällan handt
att Säden af inträffad frost förloradt dess frö*
barhet, hvarigenom Inbyggarne te sig nödsaka*
de, att med stor kostnad från aflägse sydligare
landskap anskaffa frösäd, som, växt i ett bli*
da>e luftstreck; icke är tjenlig för t?n kallare
jordmån, och ibland så oanvändbar, att Säden
innan köld påkommer, ej hinner mogna, af
hvilka beklagansvärda händelser Lr.ndtrnannenS
©bestånd gemenligen är en saker följd.
Om nödvändigheten af TorrkInrättningars
anläggande.
Så vida Allmänna Magasins - Inrättningen
skall kunna betrygga Landet för brist och hungersnöd
och i sådant ändamål hafva tillräckliga
reserve eller undsättnings Lager, synes ock
dessa Lager böra utgöras at torrkad Säd, hvarförutan
Spannmålen ej vid dess försvarliga godhet
kan bibehållas, enär en längre Magazinerings
tid i fråga om ständige Upplag skul*
le komma att inträffa, och hvarförutan Magazins-Inrättningen
ej heller vinner den fullkorn*
nåd som åsyftas, att under goda är, af Landets
egne Sädes-tillgångar samla Förråd, för att tillika,
då behof, på det allt mer och mer deri
Inrättningens nrganisution. 1537
väsendt iga fördel må ernås att emot lindriga
pris kunna bispringa den nödstäldte, och att
följaktligen äl a brådstörtande och kostsamma
anskaffniog.tr)
Skedt, på samma tid da brist uppstådt, må kunna
vinnas, och framför ält införskrifning af utländsk
Spannmål, förefcömtnas, och endast då begagnas,
när en allmännare Sädes-brist, gör den*
Ua utväg till eti ovilkorlig nödvändighet.
Genom äldre och nyare författningar häf
Svenska Jordbrukaren blifvit uppmuntrad att
ria eller torka siri Säd; men då någon framgång
häraf icke försports och ej ellet lärer Vara
att förvänta, dels i anseende till brist pa
Skog i de bördigare Provincerne, dels ock att
denna gagneliga och i många fall nyttiga hils*
hållsårgärdj ej genom ett Allmännare bruk vun*
hit häfd) återstår för Allmänna Magazinä - Inrättningen
ingen annan utväg än att ria eller
torka Säden uti dertill inrättade Torrkhus, sorti
dock ej behöfva anläggas vid hvarje Magasin*
titan blott vid ett oell annat af de större för»
raden, derifrån dén totrkade Sädén synéS ktinna
till de öfrige Upp'agen utspridas; dock som*
Stats-Utskottet vetteriigt, någon ällmänt anVänd*
bar inrättning för Sädes*torrkning ännu ej blifvit
uppfunnen synes det särdeles angelägit Vara,
att för Torrkintärtningen i stort sådäne
Förslag genom Maga2ins Directionens fötänstaltande,
efter dertill erhållande Nådigt uppdrag,
blifva meddelade hvarigenom detta hufvudsakliga
hinder för MagnZitis-Irträttningens fortgång
och nyttiga fullbordan må varda undanröjt;
llihang till lUks-3t. Prut. tglf.tgig.
il 5 38 Förslag lill Allmänna Maga zint•
Och hemställer Stats-Uiskottet derjemte om icke
Magazins- Directionen må äga rättighet att
få disponera erforderlige medel till kostnaders
bestridande så för ritningars och förslagers författande,
sorn ock nödige försökers anställande,
eller hvad mera till ändamålets vinnande lända
kan.
Allmänna grunder för UndsättningsSpannmåls
utdelande.
I>å Magazins - Inrättningen sålunda skall
blifva i tillfälle, att för behofvets tider samla
och förvara Spannmål så till brödföda som utsäde,
foijer i ordningen att undersöka efter
hvilka allmänna grunder undsättningar från Inrnrättningens
Förråd, synes de behöfvande kunna
tillhandahållas. Det är en afgjord och på
erfarenheten grundnd sanning, att prDetentionerne
i afseende på Undsättnings-Spannmåls utdelande,
betydligen under de sednare åren tilltagit,
och synes vara i ett vådligt stigande.
Om ej derföre dessa fordringar hejdas, skall
Magaains-Inrättningen snart se hela dess Fond
hos undsättnings • tagarne fästad, och hvad ma
hända äfventyrligare är, den mindre bemedlade
eller fattigare Landtmannera, skall liknöjd för
eget bestånd, sorglöst öfverlåta sig till emottagande
af de understöd, vanan gifvit honom anledning,
att med eller utan skäl, af MagazinsInrättningen
påräkna. Att for den sk^ll åter
bringa denna Inrättning, till hvad den rätteligen
vara bör, en skydds-anstalt vid inträffande
verkelig nöd, synes blifva högst nödvändigt.
Inrättningens organisation.
1539
Be författningar Söm hittills utkommit, huiti
undsättnings - behofs utrönande och Spannmåls
tillhandahållande tillgå bör, äro Kongl.
Brefven till Allmänna Magazins - Direction af
den 20 November 1798 °ch 7 November 181 i
Båda dessa stadganden synes dock nog generelle,
och innefatta ej de mera detaiilerade föreskrifter
som Vederbörande i desse fall böra
fasttaga och sorn nu mera blifva mycket nödvändigare,
sedan Undsättningars utdelande förVandlat
sig från en anstalt hvilken före år 1 g i 5
Vidtagits i den mahn Magazins - Directionens
befattning med Stats - Verks - Spannmålen och
bränvins - bränningen i Stockholm sådant medgifvit,
till en mera utsträckt skyldighet, eller
till en sadan inellankömmande hjelp å Statens
sida, som anses utgöra hufvudsakligaste motivet
för Magazins-Inrättningens existence.
Det är »tvifvelaktigt att när en Landshöfdinge
med säkerhet inhemtat, att Länets Spannmåls-gröda
för året icke är tillräcklig för innevånarnes
behof, och att den uppkommande
bristen icke kan uppfyllas genom de anstalter,
sorn vanligen i enskild väg äga rum, samt att
således verklig nöd är att befara, hvaföin allt
han straxt efter skördetiden icke kan sakna fullständiga
upderi ättelrer, bör ock Landshöfdingen,
låta sig angeläget vara, att tillika undersöka
till hvad qvantitet Undsättnings - Spaniternål öumgängeligeu
erfordras. Det är' på denna undersöknings
vigtiga och varSatutna anställande,
sorn det egentligen synes bera att MagazinsInrättningens
Undsättnings - Lager, ej komma
att tillitas i vidsträcktare förhållande, än dö
154° Förslag till Allmänna Magazins--
verkligt behöfvandes lijeIp och bistånd, sådant
oundvikligen påkallar.
Det är Ock härigenom sorn alla obehöriga
undsättnings - reqvisitioner skola kunna afböja»,
och mera förmögne icke komma i åtnjutande
af ett understöd, hvartill en bättre utkomst och
deraf följande lättare utvägar, att genom egen
åtgärd kunna förskaffa sig Spannmåls gör honom
oberättigad.
Stats Utskott inser väl att vissa föreskrifter
huru en LandshÖfdinge i ty fall bör sig förhå
la, icke äro omöjlige att bestämma, men
tror dock att iagttagandet af följande Allmänna
reglor skall kunna småningom leda till det
ändamål -sorn åsyftas. Alla af en Landshöfdingé
i denna del vidtagande åtgärder böra städse
rigtas derhän, alt så obemärkt som möjligt
är, få, genom de utvägar Landshöfdingen efter
dess närmare kännedom om ortens behof och
öfrige förhållanden anser lämpeligast, säkra och
skyndsamma underrättelser om tillståndet; Ingen
allmän kungörelse eller uppmaning att uppgifva
behofven, såsom på flere orter hittills
skedt, bör fördenskull emanera. Ej eller synes
den åtgärd i allmänhet rigtig, att låta Allmogen
i Sockne - Stämmor anteckna sig till erhållande
af Undsättnings - Spannmål , emedan
denna väckelse merendels föranledes till uppgifvande
af behof, som i annat fall icke ens
kommit i fråga
Då således denna vigtiga angelägenhet helt
Och hållit måste bero på en Landshofdings kloka
och försigtiga behandling, synes han ock böra
äga rättighet att begagna alla de utvägar han
Inrättningens organisation. 1S4*
finner lämplige och deribland hafva att påräkna
sanna och fullständiga upplysningar från vederbörande
Pastorer då de vid något tillfälle
kunna genom Landshöfdingen eller dess ombud
d rom blifva anlitade. I öfrigt och på det ej
mindre en Landshöfdinge, än alla andra vederbörande,
må hafva kännedom derom, huru angeläget
det är, att med allvarsamhet undersöka
undsättnings - behofven , och icke lemna andra
rättighet att af undsättning komma i åtnjutande,
an verkligt behöfvande, svnes ett circulalr
från Magazins Inrättningens Qfver-Si yrelse böra
Utgå, deruti alla desse resonerade grunder
upptagas, och hvaraf en närtnate upplysning således
vinnes ej mindre oa nfsigten och ändarna
ef meri Magazins-lnrätmingens åliggande att
tillhandahålla undsättnings-Spannmål, utan ock
huru vigtigt det är för detta Verks bestånd
och Landtmannens egit väl, att dessa undsättningar
icke utsträckas utöfver de understöd som
till afvärjande af brist och hungersnöd, oundvikligen
mäste den hjelp behöfvande meddelas.
Huru och på hvad sätt uudsättnings-spannmål
bör utdelas, samt huru lång anstånds-tid
böra lemnäs de som Lösen ej magta genast betala,
hörer väl till den reglementariska dejen
af ämnet, dock anser Siats-Utskottet att ett kraftigt
medel till förekommande af obehöriga undsättnings
Ifeqvisitioner äges äfven derigenom
att Credit icke lemnäs åt andre, än de som bevisligen
äro oförmögne att Spannmåls - Lånen
liqvidera då de undfås, emedan den nästan i
allmänhet beviljade anstånds- tiden med betalningen
varit för de mindre behöfvande en för
-
1542 Färsing till Allmänna Magazins
ledande
orsak, att begagna fördelen af dessa
l«an, änskönt de deraf icke varit i något
trängande behof.
UppaeVederbörande Farn! shöfd ingars ansvar
ina dl fördenskull hero, att icke utan i
yttersta nödfall hos Magazlns-Directionen gjöra
hemställan otn undsättnings spannmåls utlemnande
pä Credit; och sfi vida de för en sådaa
hemställan uppgifne skäl och orsaker föranleda
D irectionen att till den föreslagne uiborgningen
lemna tillstånd, bör det äfven iilifva en Fandshöfdirtges
omsorg att söka så vidt möjligt äi?
vid Utlåningarne affordra någon del Contant af
dtem som kunna åstadkomma en sådan afbetalning.
I
från de upplag sorn i sådant ändamål blifvit
till inrättande föreslagne, synes väl en vidsträcktare
rättighet dertill böra lemnäs, dock likväl
altid under vilkor att den erhållande Säden till
detta behof användes, hvaröfver äfvenledes en
Fandshöfdinge i möjligaste måtto bör hålla hand,
att inga missbruk äga ruin vid utlefvereringen.
Från dessa förråd, hvilka för att blifva af rätt
nytta utgöres af Gistad eller riad säd, anskaffad
på sätt fö du t vördsarr.-t blifvit omnämndt af
#n orts egen Sädes-afkastning synes samma grunder
i afseende på anstånds beviljande med betalningen
böra följas, som Stats-Utskottet vördsammast
föreslagit angående Spanmåls-utborgning
till brödföda. Skulle dessa Fager en längre
tid komma att Mägazineras och säden derigenom
förlorade dess Fröbarhet, synes i sådant
fall efter en noga anställande undersök
-
Inr ät t ning ens organisation. 3 $4 3
ning och förhållandets tillkännagifvande hos
Magazins-Firectionen, dessa Fager da kunna
utleinnas åt behöfvande lill Brödföda, eller på
annat sätt afyttras, sä att till utsäde tjenlig säd,'
åter i behörig tid må varda anskaffad.
Uti denna vördsamma framställan har StatsUtskottet
sökt uppfatta och utveckla de hufvudsakligaste
grunder efter hvilka Magazins-Inräctningen
såsom en A l män upphandlings- och
undsättnings-anstalt betraktad, synes böra utföra
dess åligganden i enlighet med Verkets bestämmelse.
Stats-Utskottet skall nu vidare fort*-  fara, att utreda: Huru stor Fenninge Fond lian
för Allmänna Mag a zins-Inrättningen erfordras, och
genom hvilka medel och utvägar , Inrättningen skall
med dess economiska omsorger kunna fortfara, titan
att de beviljade anslagen varda förminskade%
Om Mågazins-Inrättningens Penninge-Fonder.
För Allmänna Magazins-Tnrättningen beviljades
under 1815 års Riksdag En milion och
under vissa vilkor ytterligare En milion, eller
tillsammans Två Milioner Riksdaler Banco, alt
med vanlig Fiscont-rättighet i Banken i afseende
på den räntebetalning af Tre procent, somt
å dessa anslag borde betalas. Med denna redan
beviljade Fond och så vida Riksens Högloft.
Ständer efter hvad Stats-Utskottet äfvert
för sin det anser nödigt, behaga tillåta successiv
dispositions-rättighet öfver den sednare
Millionen, utan andra förbehåll än, när Inrättningens
behof det fordrar och anmälan i
sådant afseende hos Kongl, Maj:t göres, sorn då
4 5 44 Förslag till Allmänna Mägazins•
efter Stats Rådets hörande ! Nåder lärer täcka?
låta om dispositions-rättigheten vidtaga Nådigt
Förordnande, synes Allmänna Magazins-Inrättningen
blifva i tillfälle att kunna utföra sine
åligganden som sig vedevbpr,
Vid 1815 års utgång hade Magazins Pirectionen
disponerat af de åren 5810 och 1815
Utaf Riksens Jiögiofl. Ständers beviljade anslag
omkring - 400,000: — —
Härtil kommer Verkets äU
dre årliga Fond vid 181Q års
slut, utgörande cirka - - 738,000: — —
Summa rörlig Fond sorn"}
18x5 $fs Hufvud - Bok)» 1,138,000; —■ r—;
upptager - - j
Bagges nu härtill återstoden
af de beviljades Två Millioner
eller . - - i,6mdo,qoo: ■— —
7. . ■■!■!] . J.I jm
B.lifver hela tillgången - 2,738,000: —• —
För Spannmåls utborgningar
antages att i Landet vex->
elvis "astes ett
belopp af - - £001,000; —, -■
Från .rörel*
se»Fonden afdrages
äfven
nödige utgifter
till Torrk-In
jättningars
upförande,
Magazins
reparation
och andre allmänna
utgifter
Jnräftnigens organisation, 4 545
samt värdet för
Materialier och
tillverknings
förnödenheter,
till Brnnvins*
bränningens
bedrifvande i
Stockholm . 238,000: — —
_
738,000:
Återstoden att disponera 2.000,000: — —.
Summa 2,738,000: —
Med hvilka Två Millioner, Spannemålsrörelsep
kan bedrifvas ända till 200,000 Tunnor
Utöfver hvilket Spannmåls Lager Inrättningens
upplag för undsättningar och andre beli of, ej
synes behöfva fourneras.
Om medel till Torrk-Inrättningars
uppförande.
Till TorrkTnrättningars uppförande torde
väl en ej obetydlig Summa komma att erfordras,
men utom det att något ungefärligt Förslag öfver
depna kostnad icke af förut omnämnde orsak
kan Uppgifvas, synes den samma dock ej
böra kunna blifva väsendtligare, än att tillgång
dertill gifves af den Penninge-Fond MagazinsLnrättningen
äger, utöfver de Två Milioner
Riksdaler, sorn utgöra Riksens Höglofl, Ständers
anslag och hvilket oförryckt för Spannemålsrörelsens
bedrifvande synes böra vara att påräkna*
Om Inrättningens Upplags-Magazin,
Af här bilagde uppgift, som blifvit StatsUtskottet
öfverlemnad, och hvilken å ena si
-
15^5 Förslag till Allmänna Magaztns
dan
utvisar utrymmet i de Magazin sorn af Allmänna
Magazins-Inrättningen nu äges och å
den andra hvilke nya Magazin redan bi i f vit
till anläggande anmäldte, samt hvad vidare
Magazins utrymme sydes erforderligt, såsom en
följd af Verkets utvidgande omfattning, in hemtas
, a*t i Rikets samtelige Upplags-Magazin kunna
inrymmas omkring 162,880 Tunnor oriad
eller 393,618 Tunnor riad eller torkad Spannmål
; och att kostnaden för dels nya Magazin#
uppförande, dels utvidgandet af redan befintelige,
skulle Förslagsvis beräknad, uppgå till en
sammanräknad Summa af 170,000 R:dr Banco.
StatsUtskottet, som af denna uppgift o»h
de deruti intagne upplysningar väl inser nyttan
och måhända för vissa Orter äfven nödvändigheten
deraf, att hafva tillräckligare Magazins
utrymme, än det nu befinteiiga finnér
dock derjemte, att Rikets Fenninge tillgångar
för närvarande ej kunna medgifva, ett så betydeligt
anslag som erfordras för ifrågavarande
ändamål, om ock den förslagsvis beräknade Summan
i sjelfva verket till någon väsendrligare
del skulle blifva förminskad; likväl och som
utförandet af Allmänna Magazins-Inrättningens
ändamåls enlige åtgärder i hufvudsakligt afseende
beror derpå, att hafva t i 11 räcke! i t» e Magazin,
och desse lämpade efter hvarje Orts serskildta
behof och öfriga förhållanden, har StatsUtskottet
ansett sig höra ingå i pröfning och
bedömande om sättet huru detta vigtiga syftemål
ina kunna tillvägabringas utan att nagrö
betydligare utgifter derföre behöfva göras.
Inrättningens organisation
-
3 547
Förslag huru Magazins-Rörelsen synes
böra verkställas, att Magazins-Inrättningen
i möjeligaste
måtto bär sig sjeif.
Allmänna Magazins-Inrättningens Spannmålsföräd
komma att utgöras dels af så kallade
Stående- Upplag, elier sådane som för undsättnings
behof egenteligen anskaffas, dels Lönande
eller större Fager, hvarmed förstås så be k flade
Magazin, der Spannmålsrörelsen genom anställande
upphandlingar och deraf tillgörande',
afsändningar skall b'ifva betydligare.
Under benämning Stående Maga^iner synes,
som nyssberördt är, alla de Spannmåls upplag
lämpeligen böra hänföras, hvilka anskaffas endast
och allenast för en Orts behof så-till Brödföda
som utsäde. Utom de Magazin sotn för
dessa behof af Magazins-Inrattningen redan äges
och hvarmed någon rubbning i den hittills
etablerade ordningen ej lärer böra äga rum, synes
enär fråga väckes om så beskaffade Föråder
vidare anläggande, den Allmänna grund böra
följas, 11 den Orts innebyggare för hvilkens
behof ett sådant upplag anses nödigt, må äfven,
så våda de af en slik förmån vilja sig begagna,
sjelfve på egen bekostnad uppföra och
underhålla Magazinshusen, samt nödige Inventarier
anskaffa, eller med ettord, att MagazinsInrättningen
i och för dylika upplag ej får
vidkännas andra kostnader, äu dem som blifva
en följd af Spannmåls Fagres anskaffande oell
tillhandahållande. Den kostnad enskilte Personer
härföre finge vidkännas blefve obetydelig
15 4? Förslag till Allmänna Magazins
och
skul e efter Stats-Utskottets tanka, vida öfverväga*
af den enskilta fördel dem tillskyndades
derigenom att se sig betryggade för hungersnöd
, och att i behofvets stund kunna till
modererade priser undra Spannmål, och då denna
enskilta fördel den allmänna oell hufvudsakeliga
är så nära förenad, nemligen: att Magazins.
Inrättningens Fonder tnå tilldess afsed»
da ändamål kunna användas och Inrättningen
dymedelst uppfylla dess bestämmelse , anser
Stats Utskottet sig så mycket mindre kunna underlåta
att framställa detta Förslag, som derest
af Magazins-Inratningens Penninge tillgångar
medel skulle tagas till uppbyggande af de så
kallade stående Magasin, hvarom redan ansökningar
dels hos Kongl. Maj:t dels hus Riksers
Högloft Ständer dels ock hos Allmänna Magasins
Directionen blifvit gjorde, och sannolikt
än vidare komma att göras, blefve Fonden ej
allenast i betydlig mohn, till mehn för sjelfva
Spannmålsiörelsens bedrifvande medtagen, utan
skul e desse Magazins underhållande för Inrättningen
åstadkomma sådane gravationer att Verkets
obestånd, deraf i längden vöre att befara.
Hvad åter angar de så kallade löpande Magnzinen,
eller der en större Spnnnemåls-röielse
drifves, så i afsende på samlandet af Sädes-förråd,
som ock Värfvade Arméens och Flottornes
underhållande m. m. synes dessa Magaairt i allmänhet
vara i det närmaste tillräckliga och att
om på ett ql'er annat ställe vidare Magazinsutrymme
behöfves anskaffas, sådant i mohn afbehöfvet
och i förhållande till de inkomster Magazins
Inrättningen af Bränvins - Bränningen i
Inrättningens organisation.
* 549
Stockholm bör hafva att påräkna, skall kunna
Successive och på vanligt sätt i Verket ställas,
då förnämligast Magazins utrymmet i Stockholm,
Malmöhus Uän och Staden Götheborg, synes
böra utvidgas i förhållande till den betydligare
Spannernåls intäckt och utlefverering som der
städse inträffar. Till verkställighet häraf i Malmöhus
Län och Staden Götheborg gifves ingen
annan utväg, än nybyggnad eller tjenliga lägenheters
inköpande; men i Stockholm åter synes
ändamålet nästan helt och hållit vinnas så vida
Magazins-Inrättningen åter fädt ett större
Magazinshus af 6iCn, deruti lärer rymmas lö,
ä ia,ooo Tunnor oriad eller omkring 30,0001
Tunnor torkad Spannmål, hvilket hus beläget
å Skeppsholmen, redan år I735 blifvit till utrednings
Föriåd for Krigs Collega räkning öfverlåta
men o:n hvars återställande Kongl.
Maj:t sednast i Nådigt Bref den ib December
igi2 gifvit Magazins Directionen Nådigt löfte,
enär Regleringen om Krigs-Förrådens förevarande
hunne blifva verkstäld; Och hemställer
Utskottet det Riksens Högjofl. Ständer hos Kongl.
Maj t i underdånighet anhålla att så snart annat
utrymme för desse Krigs Förrådens förvarande
kan ernås, omförmäldte å Skeppsholmen
belägna Magazin måtte varda Magazins-Inrättningen
återstå 1 dt.
Om återställande af åtskilige Magazinshus
som blifvit Inrättningen frånskiljde.
I sammanhang hatmed hemställer till Rikaens
Höglofl. Ständer Stats-Utskottet, på det
.15 5° förslug till Allmänna Mcgäzini*
A. de från Magazins Inrättningen till andre behof
disponerade Magazinshus maga denna Inrättning
återställas eller betalniug erläggas för dem sorn.
af Inrättningen ej behöfva begagna?, underdånig
anmälan i detta afseende må hos Kongl* Maj:t
göras hvarvid Stats-Utskottet, med åberopande
af förut omnämnde uppgift, får i korthet anma*
la, hvilka Lägenheter blifvir Magazins Inrätt*
ningen tid efter annan frånskiljde , nemligen i
Södertelje Stad 2:ne Magazinshus, sorn nu af Södertelje
Canal verk begagnas enligt 4 §• af Bolagets
Privilegier den 15 Mars 1806 meri hvil*
ia hus lära vid Canal-Arbetets fullbordan böra
Magazins-Inrätt ningen återställas*
I Örebro Stad begagnas en del af Magazinet
till Arbetshus utan hyra jemlikt Kongl* Brefvet
den 19 Junii 1804.
I Bords Stad äger Magazins - Inrättningen
ett Magazin lius seiian fordna Bränneri tiden.
Detta hus har en längre tid, enligt Kongl. Brefvet
den 27 April 1813* varit begagnadt Utan
hyra till upplag at Beklädnads persedlar för
Elfsborgs Regemente, men synes böra inrätt*
ningen återställas för att till Mag3zins-Fondens
gagn och bästa disponeras. Vid Brinkebergs kul*
le har Krigs-Collegium en längre tid bégaghat
flere af der befintlige Byggnader utan att hyxa
eller annan ersättning bittils blifvit erlagd.
I Staden Söderköping disponeras ett Magazinshus
af Götha Canal Bolag utan hyra. Antingen
synes hyra af Canal-Fonden böra betalas ,
eller huset, Magazins Inrättningen återställas.
Slutligen och såsom ägande gemenskap med
frågan oip Magazins-utryimnet, anser Stats - Ut
-
Inrättningens organisation.
skottet sig böra vördsammast anmärka, att såvida
Sädes-iagren komma att utgöras af torkad säd
vinnas äfven derigenom "den betydliga fördel »
att Magazinen i allmänhet blifva mera tillräck*
liga, och atti i förhållai de härtill, kostnaderne
för beredande af vidare utrymme, skola om icke
helt och hållit, dock till största delen kunna
undvikas.
Om Bränvins-Bränningen i Hufvudstaden
och Arrénde-AfgiFters erhållande
för denna handtering
i Staden Götheborg.
Af Brernvins-Briinningens bedrifvande i Huf*
vudstaden och Arrende-AJgifters erhållande för den»•
na riittigliets utöfvande i Staden Götheborg, har Magazins-Inrättningen
hittils haft dess enda och
förmånligaste Inkomst Till betäckande af Transport
förluster, Magazins - Divectionens aflöning
och andre allmänna utgifter , som icke kunna
läggas till Spannemålens värde, och på detta
sätt komma Inrättningen till godo, är detoundvikeligen
nödvändigt, att Magazins-Inrättningen
hädanefter som hittils får orubadt bibehålla ifrågavarande
inkomster.
Vidkommande först Bran vinsbränningen i
Stockholm, så och ehuru Stats-Utskottet finner,
att denna handtering icke borde af MagazinsD
irectionen eller under dess directa tillsyn
drifvas, enär sådant synes både olämpligt och
stridande emot egenskapen af den egenteliga befattning,
som tillhörer Magazins-Inrättningens
Öfver styrelse, såsom publikt Verk, hvarförutan
155* Eörslag till Allmänna Maguzins
denna
besvärliga hushålls-anstalt alltid medforer
en ansvarighet, i samma förhållande obillig,
som Controllen för sjelfva verkställigheten
i visse delar, icke är möjlig att tillvägabringa;
likväl och alldenstund emot denna bränVinsbrännings
öfverlåtande åt enskilte Persöner på
Arrende eller förpaktning, för närvarande de
väsendteliga hinder möta, att något visst årligt
quantuin säd icke synes hvarken kunna eller
böra till alverkning anslås, dels emedan bränvins-bränningen
i Stockholm, efter Stats-Utskottets
tanka, bör vara att anse såsom en anstalt,
hvarigenom sjelfva Spannemåls rörelsen förmedelst
skämd säds eller öfverflödige Lagers användande
befordras, dels Ock att detta Magasins*
Inrättningens egenteliga åliggande icke syne*
kunna med någon säkrare beräkning i verket
Ställas, förrän Tork-Inrättningar blifvit anlagde
och Spannemålen följakteligeh kommer att
bestå af torkad säd, hvaraf således alt 'föijer,
att Förpaktnings eller Arrende vilkor n ej kunna
efter någon viss erUrid bestämmas, anser
Stats-Utskottet, att intill dess Resutalen af Magasins
Inrättningens åsyftade Utvidgning hunnit
den stadga som är att förvänta , då Sädes-upplagen
i allmänhet komma att utgöras af torkad
Säd, synes Bränvins-bränningen i Stockholm såsom
hittills skett böra verkställas, dock likväl
ej till något visst årligt afverknlngs.quantum,
utan såsom förut nätnndt är, endast och allenast
till skadad säds användande eller öfverflödige
Lagers begagnande eller med ett ord, att
Bränvins-bränningen bedrifves efter sådane för
Inrättningens organisation. 1553
hållanden och i de fall, då sjelfva Spannemalslörelsen
derigenom underlättas och befordras.
Beträffande dernäst frågan om bränvinsbrännings-rättigheten
i Staden Götheborg, så
och da någon afverkning för M-agazins-Inrättningens
räkning på flerfalldige ar der blifvit
verkställd, utan denria rättighet varit på Arrende
åt private personer öfverlåten, finner väl
Stats-Ut^kottet sig icke tillhöra, att ingå i något
bedömande, huru och på hvad sätt denna
bran vins-bränning framdeles bör bedrifvas, men
anser dock att som förut anmärkt blifvit, inkomsterne
härföre böra Magazins-Inrätiningerl
tillfalla, Utan afseende pl de vilkor, som för
denna rörelse kan komma att bestämmas.
Om sättet att sälja öfverflödige
Spannemåls-Lager.
DS allmänna Magasins Inrättningen under
flere pa hvarandra följande göda år, möjligen,
kan komma att äga större spannemålsLörråd,
än som för undsättnings- öcll andre behof tunna
och behöfva magasineras, eller ock att desse
Jkeserve-lager, efter en längre förvaringstid,
och Spannemålens deraf följande mindré
godhet måste omsättas, har det synts Stats-Utskottet
nödigt; alt i grundeme för Magazins-;
Inrättningens organisation äfven borde inflyta,'
liuru och på hvad sätt desse öfverflödige Lager,
må ,kunna med största fördel för Inrättningen
afyttras, när Landet ej är i behof af undsättning
och nyssnämnde Öfverskotta - lager ej
eller kunna genom bränvins-brärtningens fortRihang
till Rikt-St. 1’rot, 4.de Sami. N:r 19j 196i
1554 Förslag till Allmänna Magazins
gående
i Stockholm , consumeras inom den kol*
tare tid, som sjelfva Spannemåls-rörelsens förmånliga
bedrifvande sådant fordrade. I så
beskaffade, rt»ä hända säll.-ynta fall , anser S; itsUtskottet
ingen annan utväg gifvas, än atrverkstäila
försäljningar endera å Allmänna Auctioner
eller ock efter bestämda priser; dock under
den Controll i styrare fallet som synes vara
nödvändig, på det alla obehöriga Speculationsåtgärder
må kunna förekommas: Börandes likväl
framför allt desse försäljningar med den
klokhet och försigtighet anställas, att de för
enskildta Handels Industrien icke blifva menlige
och synes ej elier någon åtgärd å MagazinsInrättningens
sida böra i denne del få vidtagas,
med mindre Magazins-Inrättningens Öfverstyrelse
inför Kongl. Majit i underdånighet uppgifvit
skäiea och orsakerne, sorn påkalla nödvändigheten
af dylike försäljningar, och Kongl.
Majit derefter sitt Nådiga beslut meddelat.
Huru tillgå bör då utländsk Spannmål
behöfver införskrifvas.
Med förutsättande deraf, att då MagazinsInrattningen
hinner anskaffa tillräcklige undsättnings-lager
i hvarje province, och Inrättningen
i öfrigt blifvit i enlighet med dess bestämmelse
organiserad, Landets egne Sädes-tillgångar
, beredde under goda år, och förvarade
till hjelp och understöd vid inträffande behof,
böra genom denna allmänna hushållsanstalt blifva
i det närmaste tillräcklige och att således
införskrifning af utländsk spannemål ganska sällan
och ej utan högsta nödfall behöfver göras; sy
-
Inrättningéns organisation. 1555
hes det dock blifva nödigt att uti instrtictionen
för Allmänna Magaäins-lnrättningen intages, att
om någon så, ällmäh missväxt inträffade, att
Magazins-inrättningens inhemske SpannemålsLager
ej blefvo tillräcklige, utan upphandling
af utländsk Spannemål oundvikligen behöfde
Verkställas, en sådan införskrifning bör genom
Magazins - Directionens åtgärd besörjas, sedan
likväl angelägenheten deraf blifvit af Directiohen
inför Kongl; Majit i underdånighet anmäld
o»h Konungens Nådiga bifall dertill erhållits,
Och anser Stats-Utskottef för sin del , att desse
införskrifnirigar så mycket häldre böra af Allmänna
Magasins - Inrättningens Öfver-Styrelse
besörjas, som detta Verk närmast är i tillfälle
att känha de allmänna behofven* Och huru de
behöfliga Spannemålsqvantiteterne böra fördelas,
hvarförutan Controlleh och ansvaret för så
beskaffade uppköp kan närmare handhafvas och
granskas, när blott en Autorité dermed äger
befattning. I sammanhang härmed och på det
Magazins-Inrättningens Öfvér-Styrelse ej allenast
må vid skeende införskrifningar hafva säkre
och utförlige upplysningar till grund för .des3
åtgärd, utan ock städse äga nödige underrättelser
och ledning för bedömandet af de pris hvar*
till Inrikes Spannemåls-upphandling bör verkställas,
synes det nödigt, att Bikets Handel»-  Cönsulet; synnerligast i utländske Städerne omkring
Östersjön, böra undfå Nådig befallning,
att till Verket med månadtliga rapporter inkomma,
1556 Förslag till Allmänna Mägazins
Föreslås
att Magazins-Directionen ,m*t
höras' när Tuli å Utländsk Spannmål
bestämmes,
Enär Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse
om de Utländske Spannemåisprisen således
skulle komma att äga tillförlitelige upplysningar,
och om Uandets egne sädes-tiligångar i
följd af dess befattning bör hafva den närmaste
kännedom, vöre det serdeles nyttigt och
jnå hända äfven nödvändigt om Kongl. Maj: t
vid Tullens bestämmande å Utländsk Spannernäl,
Sfven i Nåder täcktes infordra Magazins-Directionens
underdåniga yttrande.
Förslag till en sammanfattad redovisning
för Kronans Afrad och
Tionde m. m. /
Alt sedan början af år 1793, har Allmän*
na Magazins-Directionen varit ålagd, att emottaga
Stats-Verkets SädeS-Intrader, och deremot förse
varfvade Arméen och Flottorne samt andre Stater
oell Cörpser med deras Spannemäls-underhäll.
Af de tid efter annan utkomne författningar
samt i synnerhet Kongl. Brefvet deh ?o
November 179S och Stats-Contoirets derpå grun;
dadé Circulair af den 3 Februari 1799 äro utförliga
stadganden gifne, huru med intägten och
utlefvereringen af Stats-Verkets Spanncmål tillgå
bör. Lika med Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer anser ock fördenskull Stats-Utskottet
ingen annan pröfning rörande denne del af Magazins-Directionens
befattning behöfva göras eller
kunna äga rum, än i afseende på redovis
-
Inrättningens organisation, 1557
ningen äf Kronans Ränte-Säd, som utgör eni
del af Rikets allmänna i Statsanslsget påräknade
intrader.
Med indrifningen och redovisningen af
Kronans behållne afrad och Tionde samt annan
Ränte spannernäl liar hittills sålunda tillgått,t
att den del af desse Skatter, som in natura afbördats,
blifvit lefvererad till Magazins-Inrättningens
förråd och följak tel igen i detta Verks
räkenskaper upptagits; hvaremot den del, som
efter Magazins-Directionens pröfning af förekommande
skäl fått lösas i Contant, ingått till
Stats-Contoiret och der blifvit'redovisad.
Utom det att genom en så beskaffad sammanblandad
Redovisning ej med nödig redighet
på ett stalie och i ett sammanhang Utrönas
kan till hvad sammanlagd Summa denne Rikets
intrad i sjelfva Verket uppgår, förekommer,
att Stats-Contoiret, som hittills efter den antagne
ordningen ej af Magazins-Uirectionen fatt'
underrättelse tili hvad belopp och för hvilka
orter ränte-spannmålen blifvit till Röning i Contant
medgifven, af sådan orsak ej eller varit
i tillfälle att bestämdt känna huru stor Summa
bordt dit ingå, hvilket ater Magazins-Dircctionen,
som endast med hvad in natura influtit
ägt befattning, ej kunnat upplysa, enär Landshöfdingarne
icke haft sig ålagdt, att hvarje år
inkomma med så beskaffade uppgifter, att det
ena och andra deraf statt att inhämta, hvarförutan
och enär förhållandet med fullkomlig säkerhet
ej kan utrönas, förrän vid Lands Böckernes
revision, hvilken först på c:dra eller gälje
året efter Uppbörds-årets utgång är möjlig att
*55® Förslag till Allmänna Magazinf
verkställa,
synes Controllen a vederbörande tipp*
bördsmän i denne del alt för seri, och tillfälle
derigenom vara, att en längre tid obehörigt
disponera Kronans medel, och en möjlig utväg
att på sådant sätt tid efter annan dölja åsamkade
Balancer.
För att således erhålla en Controjl öfver
Sädes skattens vederbörjiga och skyndsamma redovisande,
som af nu anförde skäl och orsaker
synes nödvändig, tror Stats-Utskottet, att ändamålet
bäst och säkrast skulle vinnas om åt Magnzins-Pirectionen
blefve uppdragit, att } ett
sammanhang, efter de från X/andshöfdingarne
hvarje år erhållande uppgifter, infordra ej allenast,
sorn hittills skedt, hvad in natura inflyter,
Utan ock besörja infordrandet af de penningar,
som skola erläggas för de Spannernals-räntor,
för hvilka Pirectionen funnit skäligt bevilja
lösen t Contant Efter en sådan förändrad Redovisnings-methode
skulle ej allenast Rännans,
totala belopp i en general räkning blifva synlig,
utan ock den redbara nytta åstadkommas,
att Vppbördsmännen icke kunde undgå att Skatten
genast efter skedd indrifning utlefverera.
Penningame för den Säd, som med Contant
löses, och som efter detta Förslag skulle,
lomma att till Magazins-Pirectionens Cassa från
orterne öfverremitteras, borde dock genast till
Stats-Contoiret öfvejplemnas, så att någon rubbning
i afseende på medlens disposition af detta
Verk genom den förändrade ordningen ej uppstod;
Likväl och som Magazins-Directionen efter
Författningarne äger rättighet att upptaga
all Ränte Säd in natura och derföre godtgöra
Inrättningens organisation, i 5 59
Stats-Verket efter det Länets markegångspris,
hvarest lösning med penningar ägt rum, syne*
och Magazins-Pirectionen böra få åtnjuta det
öfverskott, sorn, utöfver s.gde pris vid eit eller
annat tillfälle kan komma att inflyta derigenom
att Lösnings prisen på grund af Kronans
options-rätt understundom kan till högre
belopp än Markegången, blifva bestämde, dels
i förhållande till de i orterne gångbare pris
hvarföre Spannemål kan köpas, dels 'ock efter
resultaten af anställande upphandlings Auctioner
för de restskyldiges räkning, och synes Magazins-
D irectionen, som, då den af förekommande
skäl måste medgifva Sädesskattens lösning
nied penningar, oftast är nödsakad, att för den
således uppkommande brist i erforderlige Spannemåls-Qvantiteter,
så till Staters underhåll som
till andre behof, upphandla Säd till gångbart
pris, så mycket häldre böra få åtnjuta ifrågavarande
förhöjning, som Stats-Contoiret ej lärer
kunna hafva att påräkna inkomsten för Spannemals-skat
ten efter annan grund än markegångs.
pris, men Magazins Fonden i annat fall skulle
komma att vidkännas förluster som icke inträffa
när rättigheten till Spannemåls-räntornes infordrande
in natura helt och hållit begagnas.
För hvad som Magazins Fonden sålunda skulle
tillgodo komma blefve nödigt att serskild räkning
uppgjordes och att beloppet deraf under
behörig Titul i Hufvud-Böckerne debiterades,
Stats-Utskoftet bar nu efter bästa öfvertygelse
sökt vördsammast framställa alt hvad Ut
-
Stats- Utskottets Betänkandets1
skottet för sin del ansett innefatta och hafva
gemenskap ined grunderne för Allmänna Magazins-fmättningens
vigtiga föremal och åligganden.
Skulle Riksens Höglofl. Siänder anse
att på dessa grunder en länge saknad reglementarisk
Instruction för Allmänna Magazins Inrättningen
må kunna uppgöras, hemställer Utskottet
vördsammast om icke här bilagde ProMemoria
som visar huru sjelfva föreskriftemei
alla Magazins Inrättningens economiska detailler
synes böra utarbetas, malte få medfölja Riksens
Höglofl. Ständers underdåniga skrifvelse {
ämnet till Kongl. Maj:t på det act ifrågavarande
Instruction efter de stadgade grunderne ooh
ined ledning af nyssnämnde Promemoria må i
en systematisk ordning, och med all erforderlig
fullständighet varda till kraftig handläggning
i Mader anbefald,
Om Uppbörds - Statens aflöning.
Stats - Utskottet har vid detta tillfälle ansett
sig ej kunna undgå att Iros Riksens Höglofl.
Ständer vördsammast underställa, om icke
då de under Magazins - Directionen lydande
Uppbördsman i allmänhet ej äga större Uön än
a 66 R:dr 32 sk. Råneo årligen samt 3 3 R:dr
16 sk. i hushyre medel, och de med sådane
högst otillräckeiige aflönings - vilkor ej kunna
subsistera samt måhända härutinnan förnämligaste
orsaken igenfinnes, till dessa Uppbördsman
ofta öfverklagade origtiga förfaranden,
Riksens Höglofl. Ständer skulle finna skäligt,
att till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlem
-
SLats-Utskottens Betänkande. 1561
na: Att i Mader låta reglera och bestämma aflönlngen
för Magazins-, Rränneri- oell FägeriStaterne
lämpade efter tjensternes beskaffenhet
och öfriga förhållanden, så alt desse Tjenstemän
och Betjente någorlnnda kunna blifva belåtne,
hvaremot Controllen öfver deras befattningar
synes böra än mera skärpas och alla oredliga
och egennyttiga företag, på det allvarsammaste
till näpst och ansvar befordras,
Förslag huru Riksens Ständers Revisorer
böra sig förhålla om de icke
finna Magazins - Inrättningen
vara förvaltad i enlighet
med de af Riksens
Ständer föreskrifne
grunder.
Sluteligen, och på det Riksens Höglofl.
Ständer sorn förskjutit Fandexne tili Allmänna
Magazins-Inrättningen, må å sin sida äga fullkomlig
säkerhet, att medlen blifva använda och
förvaltade i den ordning och pä det satt söm,
vederbör, samt derjemte städse vara i tillfälle
att kunna förekomma möjliga missbruk eller ö.fverträdelser
af de grunder som för disposition
af Inrättningens Fonder blifva lagde, har Stats—
Utskottet väl funnit, att då Magazins - Inrättningens
Ofver-Styrelse erhölle en bestämd Jnstruetion,
och denna Ofver - Styrelse såsom, öfrige
Publike Civile Verk endast ägde att emottaga
Kongl. Maj:fs Nådiga Rud oell Sefalinitigar
genom Dess Ga neeli ie-FApedi tioner, i vanlig
ordning af vederbörande Stats - Secreterare
1562 Stats-Utskottets l etiiniiyiden.
contraslgnerade, innefattades uti det af Riksén*
Höglofl. Ständer redan antagne sätt att verkställa
granskningen af Verkets Räkenskaper oell
förvaltning» och de för Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer i detta fall meddelade stadganden,
sådane efterrättelser och föreskrifter som
äro tillämpelige och fullständige derest Verkets
Ofver-Styrelse icke finnes hafva rätteligen förfarit
, eller handlat emot Inrättningens bästa
och fördel; Men i en så oförmodad händelse,
att vilkoren för Penninge • anslagens begagnande
blefve uppenbarligen öfverträdde, och de
meddelade Fonderne genom sådane större felsteg
komme att förminskas eller ock alldeles
förskingras, anser Stats - Utskottet att den för
Riksens Höglofl. Ständers Revisorer utfärdade
Instruction borde bestämdt innehålla hvad Revisorerne
i ty fall ägde att å Riksens Ständers
vägnar vidtaga och föreslås fördenskull vördsammast
följande tillägg i nämnde Instructiun,
nemligen: Skulle Riksens Huglofl. Ständers Revlsorer
under granskningen af Allmänna Magazins
- Inrättningens Räkenskaper och förvaltning
finna, att de af Riksens Höglofl, Ständer
vid denna Riksdag stadgade grunder för förvaltningen
af det från Banken erhållne Creditiv,
voro uppenbarligen öfverträdde , må Revisorerne,
i ett sådant oförmodadt fall, äga rätt
att hos Banko - Fullmägtige inhibera utbetalningen,
eller i vanlig väg påbjuda indrifningen af
Creditivet till det belopp, att blott lialfparten
deraf återstår, likväl med den modification, att
beslutet härom skall vara genom omröstning
bifallit af Två Tredjedelar bland Revisorerne,
Lit. A.
Till ScatsUtsk. Betänkande N:o 263 i 4:de Sami. af Bihang
till RiksStåndecs Brot. 1S17 i8a8-
A
Uppgitt, sorn å ena sidan visar utrymmet af de Magaziner, som af Allredan
blifvit till anläggande anmäldte, samt hvad vidare utrymme synes
Nu befinteligt
MagaziDS-utrymme.
Summa"
Magazins. utrymme.
För Oriad >1
Säd. t
'ör Riad el.
orkad Säd,
För Oriad
Säd.
•är Riad el.
orkad Säd.
Tunnor.
Tuanor.
Tunnor.
Tunnor.
Stockholms Stad •.
Slotts- och FörrädsMagazi-  nerne tillika med Kro-  noBageriet . .
Ladugårdslands Bränneri*
Magazin . ■.
Maria Dito Dito .
Tanto Dito Dito .
Catharina Dito Dito ,
Kongsholms Väderqvams
Magazin . .
17,070
5.000
2.000
359 00
2.000
1,800
64,700
15.000
5-.400
10.000
6,000
3,600
31,770
104,700
-V
Stockholms Län •
NorrTelje Magazin
35561
95398
3j56l
9>398
■
Södermanlands Län %
Nyköpings Magazin .
Gripsholms Dito .
3530°
600
6,300
900
3,90°
7,200
Transport
— —
— —
39,231
121,298
männa Magazins-Inrcittningen nu ägas, och å den andra, hvilka nya Magaziner
erfordras, såsom en följd af Magazins-Inrättningens utvidgade omfattning.
Enär SädesUpplagen förnämligast bestå af oriad Spanmål, är emotstående
utrymme i Stockholm på långt när ej tillräckligt , hvadan ock för ständige
MagazinsRörelsen hos Private Personer hyras UpplagsRum för omkring 8,8oo
Tunnor Oriad Säd, derföre årligen i hyra betalts circa 3,500 R:dr Banco.
Ar I815, då MagazinsRörelsen i Stockholm något närmade sig till den omfattning
den synes böra hafva, måste flera Magaziner hyras för tillfället,
hvarigenom ej allenast HyresSumman för nyssnämnde och påföljande året
I816 uppgick till omkring 5,000 R:dr, på ett år räknadt, utan ock verkliga
hinder och olägenheter ändock uppkommo, dels derigenom att Magazin ej stod
att hyra då behofvet det fordrade, dels ock att de, som kunde erhållas, voro
för Spanmåls förvarande mindre tjenlige.
Stockholm är i alla afseenden den Ort, der Magazinslnrättningen bör
hafva dess förnämligaste SädesFörråd. Af sådan orsak synes ock Magazinsutrymme
här böra ägas för ett Fager af 50 å 60,000 Tunnor Spanmål.
Skulle den anstalt komma i gång, att genom Torkinrättningar få Säden Riad
eller torkad, är visst det nu varande Magazins-utrymmet tillräckligt; Men
kommer Förrådet att utgöras af Oriad Säd, då är ovilkorligen nödvändigt ,
att Magazins-utrymmet blifver förökadt för omkring 13 ä 15,000 Tunnor Oriad
Säd. Till Magaziners uppförande för förvarandet af ett sådant Lager ,
gifves den ypperligaste lägenhet vid Ladugårdslands Bränneri. Kostnaden
härtill uppföres, förslagsvis, efter den generella beräkning, att i allmänhet
böra Magazins nybyggnader af Sten kunna verkställas för circa 3 R:dr
Banco för hvarje Tunna Spanmål räknadt , och på grund häraf skulle beloppet
uppgå till omkring ......
Upplysningsvis må nämnas, att år 1795 afhändes Magazinslnrättningen
utan ersättning 2:ne Magaziner, belägne å Skeppsholmen , hvaraf det ena nu
begagnas till Cassem för Arméens Flottas Volontairer, och det andra till UtredningsFörråd
för Kgl. KrigsCollegii räkning. Detta sistnämnde Magazin var
det bästa och största , som Inrättningen ägde i Stockholm. Det inrymmer, på
10 bottnar, minst 10 ä 12,000 Tunnor Oriad Säd, eller omkring 30,000
Tunnor torkad Spanmål. Flere gånger har Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
hos Kongl. Maj:t underdånigast anhållit, att återfå detta Magazin,
och derå erhållit Nådigt löfte, som sednast meddelades uti Nådigt Bref den
16 December 18I2, deruti förklaras, att när den tillämnade Regleringen med
KrigsFörråden hinner -verkställas, skall Magazinslnrättningen återbekomma ifrågavarande
Magazin. Ginge detta i verkställighet, tillskyndades derigenom
Magazinslnrättningen en stor och redbar fördel , och i sådant fall blef Magazins-utrymmet
i Stockholm utan vidare kostnad tillräckligt.
I Stockholm Län synes blott det nu befintlige Magazin vara behöfligt,
i anseende dertill, att Länet, i händelse af undsättnings-behof, kan afhemta
Spanmålen från Förråden i Stockholm. Här må dock nämnas, att Maga*
zinslnrättningen äger, sedan fordna Bränneri - tiden , 2:ne MagazinsHus i SöderTelje
, som kunna inrymma omkring 2,750 Tunnor Oriad, eller 7.900
Tunnor Riad Säd, och blifvit utan hyra upplåtne till SöderTelje CanalVerk ,
att begagnas intill dess det hinner blifva fulländadt , dels till Materialiers
förvarande , dels till Barrach för någon del af ArbetsManskapet. (Se 4 §, af
Bolagets Privilegier den 15 Mars 1806.)
För Länets undsättning synes såsom ständigt Lager icke behöfva Maga
zineras större qvantitet än den Säd, som motstående Magaziner kunna inrymma.
Magazinslnrättningens Byggnader vid Gripsholm äro väl utarrenderade ,
men förbehåll gjordt , att få begagna några MagazinsLoft, hvarpå kan upplag*
gas det partie Säd, som finnes antecknadt.
Transport
Ungefärliga kostna-1
den för det Magazins-utrymme
som]
vidare erfordras.
R:dr.
sk.
rst
40,000
40,eooj
Östergöthlands Län
Calmars Län
Kronobergs Län
Jönköpings Län
Gottlands Län
Westmanlands Län .
Nerikes Län
Nu befintligt
Magazios-utrymme.
För Örud
Säd.
För Riad el.
torkad Säd.
Transport
Linköpings Magazin
Wadstena Di'o .
Norrköpings Dito
Tunnor.
3,200
6,868
7->56o
Calmare Maga2in
Westerviks Dito
Borgholms Dito
8)200
L350
Tunnor,
6,400
1 3>7 3 6
30,240
Summa
Magazins-utrymme.
För Onåd
Säd.
J 5,400
3,000
Tunnor.
39>23I
17,628
Wexiö eller Helgevarma
Magazin .
Jönköpings Magazin .
Ekesjö Dito .
2,100
3.550
2,560
Wisby Magazin
Westerås Magazin .
Örebro Magasin
3,Soo
4,200
4>43s
3,200
10,g00
5>400
2,970
8,600
3,960
9,550
För Riad el.
torkad Säd.
Tunnor.
121,298
50,376
18,400
2,100
4,200
6,110] 7,638
3,800
5,4°°
2,97°
10,800
8,600
5,960
*tI
Transport 1: 46. 9
MantalsRänta.
Landtogs - gärden
Arliga hjelpen
Boskapspenningar
SkjutsfärdsPenningar
— 42- 5-
5* 3»
— 12. —
— 18. —
1: 29. 8,
KronoTionde.
Kongl. Maj:ts och Kronans andel af här ofvan
upptagne 2 T:r 9 ' § Ka pp:r Krono-och PrestTionde
, belöper till . . ,
hvaraf
Jtdel utgöres i Råg och
|:delar i Hafre.
SkogsHemman.
Bestående af den öfverblifne Skogsmark inom
Vermland, hvartill Inägor brista, i stället för
hvilka af den härtill anslagne Skogsrymd, Fern
hundrade Femtio Två Tunneland 27 Kappl. afsättes
, till Inägors odlande i en framtid, då den
öfriga rymden jemt svarar mot den, de öfrige här
förut upptagne Hemman tilldelta Skog ef er 2,363
Tonni. 6 Kappl., som belöper för hvarje Hem
man beräknade till 20 Mantal af hela Hellefors
Silfver och Jernverks RecognitionsSkog, således
upptages berörde Skog i ställer för Inägor
samt den öfverblifvande Skogsmarken beräknad
efter 2363 Tunni. 6 Kappl. på helt Hemman -
Sa
Hvilka 6,386 Tunni. 30^ Kappl. beräknade efter
Savolaxska Methoden till minsta afgiften §■
öre Sunt, utgöra * ■
SkogsHemman
Skattlägges således till
Två och i* Mantal med följande Räntor:
Jardeboks Räntan.
K
TT
j Penningar
7 Skeppul 2 3 Lisptd Tackjern
å 2 sk.
Lisptdet
10 Dagsverken
»o Ärliga Hästar
to KongsHästar
6.
8: 36
20. —•
i: 32. —
— 3». 8.
II: 84. 9.
MantalsRänta.
Landtogs- gärden
Arliga hjelpen
Boskapspenningar
SkjutsfärdsPenningar
5= 39-  — 34-
X: 3l.
3: 2 2.
8.
7*
6.
ko: 31. 9
B
27
552
5,834
6,386 3°±i
i »7rs
2 8
8. 6
Hvaraf KronoTionden, till underdånigste följe af Kongl. Majrtg Nådiga Br«L-d. l4Febr. I8i!>
nu ej kommer att beräknas.
Förestående Räntepersedlar äro utom Tackjernet efter Method och Ortens undervisning uppJ
förde, samt i stället för OssmundsJernet, som hittills i Bergslagen varit vanligt, med underdånig
anledning af Kongl. Majtts Nådiga Bref den 21 Jan. 1813, förjrberörde TackjernsRäntå såsom
lämpligast i Bergslag, efter I.ronovärdi upptagen; för öfrigt aro Ärliga och KongsHästar bibe.
hellne efter vanligheten på Mantalet, helst desse Räntor ej bero på Markegång, utan efter under*
visningen förvandlas i Contant , de förre till 12 sk. och de aednare till 4 sk. stycket. Sålunda
vara undersökt, befunnit och skattlagdt intyga. Gustafström
Ut supra
M. örnqvist. Nyman.
(L. s.) (L. s.)
P/o/ Pettersson
i Damshyttan. 1 uomshytta.
Denna Skattläggning är I LandsContoiret granskad och riktig befunnen. Carlstads LandsCon:
töir den 13 December 1815*
yfbr. Moblad.
t1- s.)
Anders Nilsson
i Bomsbytta.
Stats-Utskottets Eetänkanden,
att alldrig mer än hälften af Creditivet skall
/id sådant tillfälle kunna inhiberas eller in*
lragas och att tiden för denna inhibitions verkställande
må af Revisorerne bestämmas, på sätt
de finna nödigt och lämpeligt, då någon våda
af en sådan åtgärd icke synes vara att befara,
samt sluteligen air Revisorerne, om förhållandet
bör hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan;
Hvilket likväl jemte allt öfrigt Riksens
Höglofl. Ständer vördsammeligen underställes.
Slockholm den 23 Maji 1818*
(Bilagan Litt. A. finnes serskildt tiyckt och hit
| intecknad. )
E, F. Norrman.
Litt. B.
Rubriker ä de ämnen, som förekomma till
utarbetning i fråga om en Instruction
för Allmänna Magazins-Inrättningen.
.A-Ilmänna Magazins - Inrättningen har 2=ne
serskilta och från hvarandra skiijda åligganden :
1:0 Verket såsom Nationel Handels-Inrättning
betraktadt.
2:0 Verkets befattning med emottagning
och utlefverering af Spannmål för Stats-Verkets
räkning.
Verkställigheten af det ena och andra synes
lämpligast kunna uppfattas under 3:ne Hufvud-A
fdeln in gar.
Den Första om Upphandlings- och Undsättnings-Verket
med hvad dertill hörer.
STOCKHOLM, tryckt
h564 Stals-TJtsiottets Betänkande».
Den Andra om Inrättningens skyldighet att
emottaga Stats-Verkets Sädes-intracier och deremot
förse Värfvade Arméen och Flottorne
m. med sine Spannmåls-underhåll,
Den Tredje Reglementariska föreskrifter för
Verkets Öfver Styrelse samt Magasins-, Bagerioch
Br anner i-Bet jeni ngen.
Första Hufvud - Afdelningen om
Upphandlings- och Undsättpings
- Verket,
l Art.
Huru Spannemåls-upphandling under
goda år bör af Allmänna MagazinsInmttningen
verkställas till Sädesprisens
upprätthållande.
t §. Om Randshöfdingarnes skyldiglret att
inhämta noga kännedom om årsväxten och fullständige
Rapporter derom till Magazins-Inrättningens
Öfver-StyreNe afgifva. Tiden för dessa
Rapporters insändande och hvilka grunder
för befinnande nödvändighet af Spannmåls upp.
köp, böra i allmänhet följas, samt till hvad pris
Randshöfdingarne anse upphandlingarne må med
afseende på Jordbrukarens skäliga fördel böra
bestämmas m. m.
2 §. När och huru Öfver - Styrelsen bör
till pröfning företaga Rand shöfd ingar nes förslag
och de principer sorn böra iakttagas vid
upphandlings-prisens fastställande.
Stats~Utskottets Betänk anden. 1565
3 §• Allmänt stadgande af hvad vigt oell
öfrig beskaffenhet den Spanriernål bör vara som
till Inrättningen försäljes. Detta stadgande lärn»
padt efter hvarje orts serskilta förhållande. Äfvensom
föreskrift om rlen större fördel som
Randtmanrien har att påräkna vid försäljningen
af torr Säd, och i den händelse den afiemnade
riade eller oriade Säden befinnes efter vissa
utsatta proportioner öfverstiga vanliga Magazins-vigten.
I mötsatt förhållande, hvilken nedsättning
äger rum för sådan Säd sorn väger mindre
än bestämdt blifvit, och ändteligen att Säd
under en utsatt minimi-vigt ej får emottagas.
4 §. När och på hvad sätt kungörandet
om Inrättningens Spannmåls - uppköp ber verkställas,
sarnt hvad -Landshöfdingen har att iakttaga
till befrämjandet deraf, att alla sker lika
rätt och ingen manna-mån begås.
5 §. Utsedde Ombuds närvaro vid Magazinen
under Upphandlings - Terminen och deras
åliggande.
6 §. På hvad sätt uppkommande tvister,
Säljare och Uppbördsman emellan , skola behandlas
(se härom 1815 års Författning om
Räntegifvare och Räntetagare.)
7 §. Under hvilka tider upphandlingar
vanligast böra af Magazihs - Inrättningen verkställas
och huru Randshöfdingarne bösa sig förhålla
när Inrättningens medverkande åtgärder
icke behöfva vidare begagnas.
8 §. Randshöfdingarnes skyldighet att vaka
öfver uppbandlingarnes ändamåls enliga verkställande
och fortgång, samt att Rikets Inne
-
1^6$ Stats-Utskjttets Betänkanden.
byggare genom fullständige underrättelser kärtna
sä väl sine rättigheter sorn skyldigheter.
Ö Art.
På hvad sätt inhemsk Spannmål skall
upphandlas då inträffande undsättnings
ellef andre behof föranleda
uppköpen.
1 §. Sådane upphandlingar verkställas en*
dera på Upphandlings-Auction efter förseglade
anbud som brytas vid Auction* - tillfället ellér
ock under hand, som Magazins- Direction pröfvar
med Kronans rätt och bästa mäst öfverensstämmande.
Skälen för upphandlings - sättef
hora alltid i Protocollen antecknas.
2 §. Bestämda föreskrifter i afseende på
Sädens vigt och öfriga beskaffenhet skola i Upphandlings
- Contractet utsättas, äfvensom ansvar
för Säljare stadgas i händelse leverering underlåtes.
3 §. Öfver - Styrelsens rättighet att emot
borgen meddela förskotter å så beskaffade Spannmåls
uppköp som ifrågavarande, för att derigenom
vinna nedsättning i prisen.
3 Art.
Huru tillgå bör då Utländsk Spannmål
behöfver för Allmänna MagazinsJnrättningens
räkning införskrifvas.
i §. Inrättningens skyldighet att i sådan
händelse underställa Kongl. Majus Nådiga prof-.
Stati-Uiskotteis Betänkanden. *5^7
r.ing de skal och orsaker, sorn påkalla införskrifning
af utländsk Säd.
2 §. Inrättningen- bör , från Handels - Consulerne,
i synnerhet i utländska orterne omkring
Östersjön, erhålla månadteiige Rapporter
om gångbara Sädespriser och Spannmålstillgångame,
samt andre nödige upplysningar.
3 §. Huru Inrättningen efter dessa Rapporter
skall lämpa sine åtgärder, och på hvad
sätt uppköpen böra verkställas för att blifva
minst kostsamma.
4 Art.
Om Undsättnings - Spannmåls tillhanda
- hållande.
i §. Om Maga2in3-InrättningeiSs skyldig*
het att hafva ständige Rager i Räneri , och till
hvad belopp i hvarje, lämpadt efter orterne*
behof.
•2 §. Randshöfdingarnes åligganden att på
allt sätt vaka deröfver, att undsättningar icke
utdelas vid andra tillfällen än då missväxt eller
andra oumgänglige behof det kräfva: Allmänna
Stadganden huru Randshöfdingarne böra
undersöka verkliga undsättnings - behofven.
Ueras skyldighet att innan Undsättnings-Spannärål
utlemnas, tidigt göra anmälan hos ÖfverStyrelsen,
och då uppgifva om Sädes-Ragret inom
Ränet blifvec tillräckligt eller ej, samt i
sednare fallet, hvad qvantité Spannmål till undsättnings
- behofvens afhjeipande oumgängeligen
behöfver anskaffas.
Stats- Utskottens Betankandeiii
3 §i Öfver-Styrelsens skyldighet att i anis
ledning af sådane anmälanden fatta skyndsamt
beslut och' gifva nödige Förordnanden när eri
orts undsättnings förråd behöfver förstärkas.
4 ' §. Huruledes Undsättnings ■ Spannmålen
skall utdelas, hvilka Controller dervid äro nödige,
att Säden verkligen kommer den behöfvande
tillhanda,
5 §. Örn undsättnings, prisens bestämmande
af Ofver - Styrelsen och hvilka grunder der*
vid skola följas.
6 §. Hvad säkerhet bör af den eller deni
pr&steras, sorn icke magta Säden genast betala ,
samt örn Fandshöfdingarnes åliggande att pröfva
öch godkänna sådan säkerhet.
7 §. Huru långt anstånd beviljas undsättnings-tagare
med betalningen, och örn Räntas
erläggande efter förfallo - tiden, samt orri och
när återbetalning in natura må medgifvas.
g §. På hvad sätt indrifningen af Fåne*
Spannmåls• medel skall verkställas och huru de
utestående Summorne böra verificeras.
g §. Huru tillgå bör, och hvilka undersökningar
skola verkställas, när sådane händelser
inträffa att undsättnings-tagarne blifvit ali-,
deles utur stånd sälte, att återbetala Sine Spann*
o i "jr n
inals Fan.
10 §. När sådane förhållanden möjligen
inträffa att Spannmåis-upphandling till undsättning
ensamt uppdrages en Fandshöfding, hvad
har då Fandshöfdingen att iakttaga, och huru
bör förhållas att Magasins - Inrättningen åter*
bekommer sine förskotter.
t
Stats-Vtskottets Betänkanderii 1569
5 Art.
Når och huru försäljningar af Spannmål
få till Magazms-Lagrens omsättning,
af Allmänna MagazinsInrättningen
verkställas.
t §» Större försäljningar af Spannmåls-öFVerskotter
böra underställas Kongl. Majds Nådiga
pröfning och skälen till sådane afyttringar
då i underdånighet Uppgifvas.
2 §. Nät och på hvad sätt samt tmdef
hvilka Controller sådan Spannmål får 3 allmänna
Auctioner ellef efter bestämda priser försäljas,
samt Öfver - Styrelsens rättighet att emot
Borgen och med eller utan Ränta lemna anstånd
med betalningen, till afsättningens befordrande.
3 §. Öfver-Styrelsens åliggande att tillse
det dessa försäljningar i möjligaste måtto icke
Skada eller blifva menliga för enskilta Handels^
Industrieni
ö Art.
Om Éräniivins- Bränningen för Maga-»
zins - Inrättningens räkning.
1 §, När och huruledes Brännvins- Brärihingen
må i Stockholm vanligen verkställas: —
-derunder förekommer att Brännvins - BränninSer>
bör hufvudsakligen ske af Vår-Säd och af
sadan Spannmål sorn tagit skada,
Vikong till Riks-St. Fröt. 1817-181$. 4\de Sami. N-.r 197.19g.
1^7° Stats-Vtskottets Betänkanderil
a §. Hvilka åtgärder böra vidtagas när
flera på hvarandra följande goda år göra det
nödvändigt att denna handtering till Spannmåls*
öfverskottens consurnerande och Lagrens omsättning
på allt sätt bör forceras.
3 §. Magazins-Inrättningén njuter inkomsten
af Brännvins-Brännings rättigheten i Städerne
Carlscrona och Götheborg. *.
4 §. Ofver - Styrelsens skyldighet i hän*
delse conjuncturen så skulle förändra sig att
BränUvins-Bränningen äfven i desse Städer blet■ve
förmånlig att för Inrättningens räkning bedrifvas.
5 §. Huru roed försäljningen af Magasins
- Inrättningens Brännvins-dLager vanligen
tillgå bör: — Hvilka grunder för bestämmandet
af priset b<5r iakttagas och följas.
6 §. Hvilka allmänna administrativa åtgärder
kunna och böra följas, så att Brännvinsålränningen
för Magazins - Inrättningen blifvei
förmånlig, utan att den gör intrång i enskildta
Personers företag.
Andra Afdelningen, innefattande
Magazins-Inrättningens åliggande
att emottaga Stats-Verkets
Sädes-Intrader ock deremot,
forse Värfvade Arméen
och Flottorne med sine Span*
måls-underhåll m. m.
Stais-Utskoitcts Betänkahden'. *5 71
i Ari.
Örn infordrandet af Ränte - Spannmålen
m. mi
1 §. Tiden då underrättelsen öm Spannmålens
inlelvererande bör från Qtver-Styrelseri
till Länen afgå.
2 §. Af hvad qvalitet. Kfonäns Ränte*
Spannmål bör yara. (Härunder synes böra i ett
Sammanhang intagas hvad äldre bch nyare Författningar
i thy fall stadga.)
3 §. Allmänna principer för Forsslingsskyldigheten.
(Se härom 1811 års Kongl. Bref
Och de från Länen till Magazins - Directioneii
inkompe uppgifter.)
4 I hvilka fall Lösen i Contant må
för Ränte- Sädén médgifvas och hvad grunder
böra af Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelsö
följas vid dessa Lönings-prisers bestämmande.
5 §. Hvad Landshöfdingarne hafva att
iakttaga när hemställan göres örn Ränte-Sädens
lösande i Coritant.
6 §. Huru nppkömne tvister örn RäntéSäden
böra behandlas. (Se härom Författning
garne af åren 1803 och 1815.)
Ö Art.
Om Spannmåls- och Bröds- samt andre
Proviant - Persedlars' utlefverering
till Regementer och Corpser
rhi m.
j §. Magazins-Inrättningens skyldighet att
låta besörja utlefvereringartie efter från Stats
-
3 57*1 Stats-Utskottets Betänkanderil
Contoiret hvarje år meddelade uppgifter på be.'
hofven, och otterne hvarest de skola tillhandahållas.
2 Till Baknings - penningar och andra
utgifter njuter Magazins - Inrättningen ett årligt
Stats-anslag, såsom förut brukligt varit.
3 §. Af hvad beskaffenhet Spannmål och
Bröd vara bör, som till Troupp eller annat
Stats-Verks behof utlemnas.
4 §. Om Magazins-Inrättningens åliggande
att hafva Beserve Proviant-Lager, och när
de böra anskaffas. (Se härom Kongl. Brefvet
af år 1800.}
3 Art.
Om Liqvidationen, Stats-Verket och
Allmänna Magazins Inrättningen
emellan.
1 §. Landshöfdingarnes skyldighet att hvara,
je år till Öfver - Styrelsen inkomma nied uppgifter
på beloppet af Stats - Verkets behållne
Spannmå^-Bäntor, hvad deraf in natura ingår
eller med penningar fått lösas. (Se hvad härutinnan
förevarit i Magazins - Directionen år
l8l5- )
2 §. Ofver - Styrelsens åliggande att låta
författa sammandrag öfver dessa uppgifter, Som
till Stats - Contoiret bör öfverlemnas till nödig
Controll och kännedom om förhållandet: Boxandes
då tillika medfölja uträkningar sorn visa
hvad från hvarje Län i Contant är att påt
(akna.
Stats-Utsiottets Betänkandenl
'3 §. Det Lösnings - pris sorn öfverstiger
Markegången tillfaller Magazins - Inrättningen.'
4 §. På det redovisningen af Sades-Skatten
må med lätthet och fullkomlig säkerhet
kunna verkställas, bör Controilen deraf på ett
ställe handhafvas. Den synes lämpligast kunna
ske af Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse.
5 §. Utlefvereringarne för Stats - Verkets
läkning påföras efter kostnads-pris.
6 §. Liqviden emellan Stats-Verket och
Allmänna Magazins - Inrättningen bör vara afsluten
sednast Ett år efter Bedogörelse - året.
Det godkände Saldo hvarmed Liqviden sig slu-‘
tar, bör årligen betalas.
Tredje Afdelningen, innefattande
Regi emen tariska Föreskrifter
för Magazins * Inrättningens
Öfver - Styrelse, Magazins-,
Bageri- och Bränneri-Rörelsen,
i Art.
Sammansättningen af Magazins - Inrätt *
ningens Öfver-Styrelse, Uppbörds*
Staten m. m.
1 §. Verkets namn, värdighet och tour
såsom Collegialt Verk.
2 §. Ledamöters och Betjenings antal såtitäl
inom sjelfva Öfver-St yr elsen, som i Landafc
1574 ’Ståts-Utskottets Felan/tanden.
orterne, samt hvilka Löner och öfrige förmåner
desse få åtnjuta efter fullständigt^ upprättande
Aflönjngs Stater,
2 Art.
Allmänna Föreskrifter om MagazinsInrättningens
Öfver - Styrelses
åligganden,
1 §. Verkets skyldighet, att vid ansvar
efter de bestämde föreskrifterna förvalta Fonderne.
2 §. Verkets åliggande att/på allt sätt inhämta
fullständige Geographiska och Statistiska
underrättelser örn Landet, dess Sades - production
ra- m, Ländande till säkre och nödvän,
dige rättesnören för Inrättningens Styrelse och
förvaltning.
3 §. Öfver-Styrelsen bör genast efter dess
organisation till utarbetning företaga och Kgb
Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse underställa
:
a) Fullständigt Förslag öfver nya Magasinera
anläggande, de gamlas utvidgande och
'Forrk - Inrättningars uppförande, allt giundadt
på vederbörande Landshöfdingars uppgifter, och
andre tillförlitelige upplysningar,
b) Uiarbetadt Reglemente, grundadt på anstald^
försök, öfver sättet att torka Säd och de
afgångar sorn derunder inträffa.
c) Ett fullständigt Förslag om reglerandet
af Forsslingen utaf Ränte-Säden.
Stats-Utskottets Betdnlanden. 15 75
4 §. Inrättningens Contant» Fonder för*
varas i Rikets Ständers Bank.
5 §. Öfver - St yrelsens åligganden att hos
Kongl. Maj.'t gora underdånig anmälan då de
för serskildte behof af Riksens Ständer afsatte
Creditiver behöfva användas,
6 §. Inrättningens skyldighet att känna
importen af Utländsk Spannmål till Riket och i
sådant afseende erhålla månadtelige uppgifter
derå från Tull-Verket, I sammanhang härmed
bör den äldre Fölfattningen upplifvas sorn. ålägger
Öfver - Ståthållaren och Landshcifdingarne
att till Öfver-Styrelsen inkomma med uppgifter
hvart halft år uppå Handlandemes i Stapel
Städerne
Sädes - tillgångar och beloppet af hvad
de under det påföljande halfva året förvänta.
7 §- Öfver-Styrelsen bör efter dessa underrättelser
och dess kännedom om Landets Sädes-tillgångar,
hvarje Qvartal till Kongl, Majit
inrapportera förhållandet, till nödige och säkre
upplysningar om bestämmandet af Tullen för
Utländsk Spannmål.
8 §. O m Redovisningen och hvad till
dess förenklande bör vidtagas, för att i möjligaste
måtto få Verket courant. Tiden inom
hvilken Inrättningens Hufvud-Böcker böra vara
afslutade. < \
9 §. Om Verkets åliggande att utgi^Va
Tableauer öfver dess tillstånd efter afslutade
Hufvud - Böcker, och att sammanfatta årsväxtberättelser.
10 §. Verkets Förvaltning och Redovisning
granskas af Riksens Ständer, dess Revisorer
och Kammar - Rätten.
^ 576 $tuts-Utskottets Betänkande»!
3 Art.
Om Magazins - Rörelsen,
i §. O.rn hvad i allmänhet med Magazinsi
gild Spannmål förstås, och otn sättet a.tt den
varda och förvara.
j §. Om sättet att väga och mäta Spann*
mål, samt Uppbördsmans lika redovisnings - an*
svar för både mått och vigt.
3 §. Huru med Justering af målkäril oda
vigter tillgå bör.
4 §. Hvilka Controller och åtgärder böra
iakttagas vid afsändningar och ernottagningar
Magazinen emellan. Skeppare och Formans
skyldighet i denna del.
5 §. Hvad verification en Uppbördsman
bör hafva å Spannmål sorn uppköpes eller till
undsättning utlemnas.
6 §. På hvad sätt in- och utlefvereringar
för Stats-Verkets räkning, böra i Räkenskapen
verificeras,
7 §. Uppbördsmans skyldighet i afseende
på vården af Kronans Hus och Egendomar samt
andre ellecter.
8 §• Magazins- Upphördsmännen tjena på
Constiturial, hafva Borgen, för bestämda Summor
lämpade efter Uppbördens mer och mindre
betydenhet.
Upphördsmännen till- och afsättes af Magazins-Inrättningens
Öfver-Styrelse; kunna äfven
af Landshöfdingarne, under hvilkas directa
ordres de lyda, för större brott eller för*.
Stats- Utskottets Betänkanderi;
5577
summelse genast suspenderas, då Rapport derom
till Öfver - Styrelsens pröfning bör afgifvas.
g §, Om Uppbördsmäns ansvar då be keträdes
med försnillning, träskhet eller annan
försummelse, vare sig mot Kronan eller Privata.
10 §. Tryckta underrättelser skola vara
anslagna vid hvarje Magazin, sorn i sammanhang
upplysa Säljare, Köpare, Räntegifvare, Aflémnire
och Emottagare om deras rättigheter
och skyldigheter.
11 §, Om tiden då Uppbördsman böra si;
ne Räkenskaper afgifva, samt Hands - Contoirens
skyldighet att dem granska och till Öfver - Styrelsen
insända.
*
4 Art.
Om Bageri - Rörelsen,
Om denna Detaille bör utfärdas ett serskildt
Reglemente, derom ock Magazins-Direction
redan år 1813, erhållit Kongl. Majits Nådiga
Befallning.
5 Art.
Om Bränneri - Rörelsen.
i Vid hvilka Bränneriet i Stockholm
Brännvins Bränning vanligen t»i förrättas: Beloppet
af Vår-Säd och annan skadad Spannmål
som får afverkas, bestämmes af Öfver-Stvrelsen,
1 förhållande till Magazins-rörelsens obehindra*
de gång.
3.5 7 ® Stats-Utsknttets Betänkandin,
a §. Huru med mältning och Gröpe* för»
målning tillgå bör, och under hvilka Controller
dessa handteringar böra verkställas.
3 §. Stadganden, sorn, efter redan anstälte
rön, skola bestämma åtgången af Ved, Kohl,
Materialier och Tillverknings förnödenheter.
4 §. Föreskrifter orri Bränn - Tunnornes
sammansättning och hvad till Gäst-bryggd och
smet.mjöl får beräknas rn. m.
5 §• O m Brännvinns-afkornsten, och dess
aflefverering till Dagerkällrarne,
6 §, Om sättet att controllera Drank» och
Draf- afkomsten,
9 m
7 §• Aterupplifvande af äldre Instructio»
ner för samtlige Bränneri - Betjeningen , samt
Stater för Arbetsmanskapet och nödige Hästar.
8 §. Bränneri - Betjeningens rättighet att
efter äldre Förordnanden erhålla så kallade Ofver-Brännings
Praemier,
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott3 vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 23
Maji 1818,
S* D- Då nu till ytterligare handläggning förekom
frågan, angående bestämmande af grunderne
för Allmänna Magazins - Inrättningens
Styrelse och Förvaltning, yttrade Herr Öfverste
Kamrnar-Junkaren Friherre Adelsvärd ; M I vad
angar den utaf Högloft, Utskottet tillstyrkte
rättighet för Riksens Ständers Revisorer, att,
1 visse fall indraga Magazins-Inrättningens Cre
-
Stals-Utsiottets Betänkanden. 1579
ditiv, anser jag för min del, de olägenheter,
gom med»en sådan indragning äro förenade ingalunda
vara- undanröjde genomde rnodificationer
härvid blifvit föreslagne och kan på sådan
grund icke biträda Högled. Utskottets beslut
i berörde omständighet.
Uti denna tanke instämde jemväl Herr
Grefven och Ordföranden samt Herr Prosten
R unbeck och Herr Borgmästaren Nörström,
Herr Dagmannen Noreus anförde 'skrifteligen:
”Uti frågan om den rättighet Stats-Utskottets
Pluralitet tillagt Riksens S änders Revisorer,
att besluta indragning utaf hälften af det
(Ureditiv på Riksens Ständers Bank, sam Kongl.
Allmänna Magazins - Directionen, enligt 1815
års Ständers förordnande, äger att använda,
har jag varit af skiljaktig tanka och får således
mot detta beslut mig reservera. Enligt 90 §.
Regeringsformen, må under Riksens Ständers
eller deras Utskotts öfverläggningar och pröfning
icke uti något annat fall eller på något annat
sätt, än samma grundlag bokstafligen föreskrifver,
komma frågan om verkställigheten af någon
Dag, Författning el er inrättning. — Den
för Riksens Ständers Revisorer utfördade In.-  struciion, grundad på denna oryggeliga principe
för Styrelsen af hvarje väl organiserad Slat,
utsträcker ifke eller Revisorernes magt utöfver
denna gräns, utan fastställer grunderne för deras
åtgärder sådatie sorn de. enligt sakens natur
böra vara eiler till den rättighet att anmärka
afsteg ifrån gällande författningar eller felaktighet
i Styrelse och redovisning af de Verk,
som under en sådan revision lyda, och sådant
a 580 Stats-Utskottens Bctankanden.
antingen omedelbarligen hos Kongl. Majit anmäla,
eller ock till Riksens Ständers vidare öfverläggning
öfverlämna. Ett troget bibehållande af
den grundsatts, att den verkställande inagten
icke må tillhöra Riksens Ständer är af det mäst
vigtiga inflytande på Statens bestånd, och jag
ian icke annat än anse, den rättighet till Creditivets
indragning för Magasins - Directionen,
Utskottet önskar att tillägga Revisorerne, än
såsom en rubbning deruti, och således öfverskridandé
den gränslinia imellan Uagstiftande och
[Lagskipande magten vara grundlagar så visligen
uppdragit, för att stadga Samhällsordning och
medborgéilig sällhet. — Man inser äfven lätt
de menliga följder, som genorh en sådan afvikelse
från grundlagen skulle uppkomma uti ifrågavarande
ämne.
Riksens Ständers Revisorer samlas ifrån olika
orter af Riket och skola således betragfa MagazinsXnrättningen
och Directionens åtgärder under
serskilda åsigtBr. Visse orter behöfva afsätta
sin Spannemål, andre åter behöfva undsättning,
och begge fordra af Magazins-Inrättningen, att
deras önskningar skola uppfyllas, och Revisorernes
röster skulle således någon gång kunna
bestämmas af desse olika afsigter och alltid vara
beroende af de röstandes osäkra förmåga, att
inse nyttan af det hela af sammansättningen
och följderne af dess upplösning; man måste
ock betrakta, att uti en Inrättning af så vidsträckt
oeh mångfalldig omfattning och sorn utur så
mänga olika synpunkter och på så många olika
sätt kan bedömas, enär den å ena sidan bör
yerka såsom en anstalt till Spannemåls - prisets
Stats Visiottets Betänkanden: I5S1I
uppehållande och på den andra till undsättning
för den nödstäldte med alla de serskildta utgreningar,
en sådan Handels-anstalt, med dubbla»
nästan emot hvarandra stridande, ändamål nödvändigt
mäste medföra, en vidsträcktare kännedom
mäste fordras , för att besluta dess uppiiörande
eller fortsätning, än den sorn kan väntas
af Riksens Ständers Revisorer. — Orättvist måste
det ock vara, att de fel Directionen uti sin
befattning kan begå och hvilkas vidd och beskaffenhet
icke eller äro bestämde, utan bero-f
ende af Revisorernes olika åsigter och omdöme,
skola medföra Inrättningens inskränkning
och upplösning och således uti sine följder drabba
det allmänna och lända den till straff, som
icke felat ; under det att ett inträffande missväxt
år eller nödvändigheten att uppehålla Spanmålsprisen
skulle kunna påkalla Inrättningens
hela verksamhet. Riksens Ständer synes altså
endast äga eller böra Välja, att antingen icke
anslå någre medel för Magazins - Inrättningen
utan låta den upphöra, eller ock, med iagttagande
af nu gällande grunder för Rikets hela administration,
låta den fortfara, för att uppfylla
det ändamål, Riksens Ständer söka och som uti
ett förändradt skick vid hvarje Revision skulle
Vara våda och äfventyr underkastadt, utan att
Ständerne skulle kunna bereda deras ansvar,
Sorn sådant vållat, och som blifvit satte i utöfningen
af Riksens Ständers liela magt.”—
’’Stats - Utskottet har på denna grund uti
dess nu afgifue Betänkande, uppgifvit det ändamål,
sorn Utskottet anser, att Inrättningen bör
uppfylla och vissheten att det Jdifver uppfylld?
15?*' Stats-Utskottets Betänk anden.
måste aga sin säkrasfe grund uti den Öfver-Styreise,
som Högsta Magten tillkommer, ochhvilken
emot Grundlagen icke bör och icke utari
största våda kan förflyttas Uti någre andre händer.
” —
Och skulle desse sertkildte meningar åt följa.
det afgående Betänkandet härutinnan, till
^Riksens Höglofi. Ständer. Sorn ofvan.
Ex Protocollo,
J. C. Lorich<
\
N:r 264!
Riksens Häglof. Ständers Stats - Utskotts
Betänkandeangående Carl Hindricssons
ifrån Gefleborgs Län Memorial
om f} ö-Säds-Magazins inrättande i
nämnde Län.
Då bland Allmänna Magasins - Inrättningens
åligganden, det, att isynnerhet i Rikets Norra
Landskapet hafva förråd af Frö-Säd, anskaffad
af Orternes egne Sades afkastningat, synes vara
serdeles angeläget och magfpåliggande, har
ock Stats-Utskottet i dess Förslag om Magazins-Inrättningens
reglering, uppgifvit de allmänna
grunder, sorn Siats^Utskottei för sin del
anser lämpligast, så i afseende på Magazins-Husens
upförande, sorn Spannmåls-Lagrens anskaffande
och dessas tillhandahållande vid inträffan.
de behof, med hvad mera härtill hörer.
Uti Riksdagsmannen Carl Hénricssons till
Stats-Utskottet <remitterade Memorial om ett
Stats-Vtskottets Betänkdnden. 1583
Frö-Sädj-Magazins anläggande i Jerfsö Socken
af Gefleborgs Län instämmer altså Stats-Ulskottet
i sjelfva hufvudsaken; men får i öfrigt och
hvad i afseende på sättet att uppföra Magazinet
och huru med förvaltningen af Sädes-Lagret
tillgå bör, åberopa dess förutnämnde Förslag,
såsom innefttande alla de skäl och orsaker,
hvilka Synas påkalla dylika Förråders anläggande
och deras beredande samt tillhandahållande
genom Allmänna Maga: .s-Inrättnin
gens
försorg; hvilket dock Riksens Högloft,
Stander vordsamligen underställes.
Stockholm den 2 3 Maji 1818.
N;r 2C5.
*
Riksens Häglof!. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande. angående Herr Bo Oxehufvud.
s Motion om ett Spannnwls-Magazins.
anläggande i Staden Fahlköping
, jemte Herr Carl Fredric Flachs
yttrande i samma ämne.
H os Höglofi. Riderskapet och Adeln har
Herr Bo Oxehufvud, med stöd af 56 §, i Riksdags-Ordningen
föreslagit, att. ett Upplags-Magazin
måtte inrättas Uti Staden Fahlköping, dels
emedan denne Stad är belägen uti medelpnncten
af en bland de frucktbaraste Provincer uti Riket,
som lätteligen till det föreslag.ne Magazinet
kunde aflåta omkring 20,000 Tunnor Spannmål,
hvilka de inom 2 mils peripherie belägne
20 Pastorater, säkerligen tili årligt afsalu pro
-
1584 Ståts-Utskottets Éetänk andert!
ducera, dels ock att större delen af denna Sä*
desafkasthing blifver vintertiden borttransporterad
till Brännvinsbrännare uti långt aflägse
Skogsbygder» hvaraf ofta händer, att vid så*
nihgs- och sommartiderne blifver Sädesbrist både
för Städerne samt för mindre Hemmansbrukare,
Torpare och Inhyseshjon uti denna starkt
peuplerade Tandsort, hvilka då nödgas till de
Hemmansbrukare, som hafva hästar, betala en
dryg och ofta oskälig transportkostnad för hämtningen
af den på 6 ä 8 mils afstånd, utur Ma*
riasstads oell Lidköpings Magaziner, till deSSfr
nödstäldtes behof requirerade Spannemål, h-varförutan
harti’ 1 kommer att flere magra orter ö*
ster och söder om Fahlköping belägne, hvilka
ongtadt bästa årsväxt, ändock altid behöfva kö*
pa Spanneinål hafva 10 d 12 mil till ofvan*
nämnde Magaziner och nödgas fördenskull anlita
Jönköpings Magazin, hvars egenteliga be*
stämmelse bör vara att rädda det magra Små*
land för hungersnöd och brist på tjenlig FröSäd;
Och alldenstund Herr Oxehufvud förmodar»
att på flere orter i Riket torde dyiika Local*
omständigheter påkalla Magazins anläggande»
hemställes, om icke Stats-Utskottet borde anmodas
att från Konungens Befallningshafvande i
Länen infordra skyndsamma underrättelser, huruvida
flere ställen voro i behof af Magaziner»
med afseende på lätt tillgång till inköp för Magasinet
och beqvämt läge för behöfvande Landsort,
hvarjemte Herr Oxehufvud anhåller, att
Stats-Utskottet likaledes blifver anmodadt, att föreslå
någon större och tillräckligare Summa,
både till nya Magaziners anläggande, samt des*
Siats-Utskottets Betänk anden! 1585'
ses och de gamles uppfyllande med minst s:ne
års förlag.
Öfver denna Motion, som tillika med Herr
gladis yttrande i samma ämne blifvit till StatsUtskottet
remitterad, får Utskottet dess Utlåtande
vördsammeligen afgifva.
Beträffande de af Herr Oxehufvud upgifne
och af Herr Flach vitsordade omständigheter,
som skola fordra ett Magazins anläggande i Staden
Fahlköping; så finner väl äfven Stats-Utskottet,
för sin del, att Orten derigenom skul*
le tillskyndas fördel, men anser dock, att upplysningar
från Konungens Befallningshafvande
i Länet böra genom Magazins-Directionens försorg
infordras, till hvilket Verks åtgärd detta
otvifvelagtigt hörer, och hvarigenom de förhållanden
då kunna iagttagas, sorn anses rättast
och lämpeligast instämma med Allmänna Magasins-!
n rät t ningens åligganden, och de behof,’
som i mer eller mindre mohn kunna föranleda
till det projecterade Magazinets etablerande. Uplysningsvis
rr.å dock Stats-Utskottet nämna, att
Uti Skaraborgs Län för närvarande finnas 3-ne
Magaziner, nemligen: ett i Mariestad, ett i
Lidköping och ett i Staden Hjo, hvilka Magaziner
tillsammans inrymma omkring 13,000
Tunnor Oriad och mer än dubbelt Så stort quanitum
Riad eller torrkad Säd. I öfrigt och då
för sådarte Magaziners anläggande, hvilka för
én orts behof anses nödige så i afseende på
upphandling under goda år, som undsättnings
SpannBmåls tillhandahållande vid inträffande
missväxter, de allmänna principer’ synes böra
Rihang till Rikf-St. Fröt- tSty-iSii. H-.de Sami, N-.riw-i»:.
1586 Ståts-Utskottets Betänk anden.
följas, som Stafs-Utskottet uppgifvit i dess för*
slag till grunderne för Magazins-Inrättningen
1 Riket, så framt denna Inrättning skall hafva
bestånd, och med dess åligganden kunna fortfara,
får Stats-Utskottet, i afseende på Herr
Oxehujvuds hemställan , om nödige medels an-*
slående till nya MagaHners uppbyggande,
samt dessas och de gamlas förseende med Spannemåls
förlag, åberopa nyssnämnde förslag, hvaraf
fullständige upplysningar i det ena och andra
står att inhämta; hvilket dock Riksens Hög*
löfl, Ständer vördsammast underställes.
Stockholm den 23 Maji 1818.
N:r 266.
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Herr Bo Oxehujvuds
Memorial om ett SpannmålsMagasins
inrättande i Staden Borås,
tillika med Herr Samuel von St ahls
yttrande i samma ämne.
Sedan Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskott icke ansett sig kunna
tillstyrka bifall af Riksdagsmannen Anders
Danielssons och Olof Hdkanssons i Hedervärda
Bonde-Ståndet väckta motion om en Magazins*
Inrättning i Staden Borås, har Herr Bo Oxehufvud,
tillika med Herr S. Von Stahl vid ärendets
föredragning inför Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, under anförande af de skäl, som förekomma,
i afseende på nödvändigheten af ett
Stats-Utskottets Betänkanden. 1587
Magazins anläggande i nämnde Stad, anhållit,
att frågan måtte till Ekonomi-Utskottets handläggning
återremitteras; Hvarefter Höglofl. Ridderskapet
och Adeln funnit för godt, att förvisa
ärendet till Stats-Utskottets utlåtande.
Ej mindre till följe häraf, än ock i anledning
af en i Hedervärda Bonde-Ståndet af Riksdagsmannen
Anders Danielsson gjord och till StatsUtskottet
remitterad ytterligare motion i frågan,
får Stats-Utskottet vördsammast anföra följande
•
Utskottet kan väl ej annat, än billiga dt
skäl, som af Herrar Oxehufvud och von Stahl,
samt Anders Danielsson| uppgifvas för ett Magazins
inrättande i Staden Boris’ Men enar sjelfva
verkställigheten deraf egentligen synes böra
genom Allmänna Magazins-Directionens försorg
tillvägabringas efter de fullständige upplysningar,
som från Konungens Befallningshafvande
i Eänet måste infordras och på grund af ett
riktigt bedömmande, huruvida och i hvad mån
denna Magazins-anläggning för ortens behof är
oundvikligen nödvändig, anser Stats-Utskottet
sig icke annorlunda kunna tillstyrka bifall till
ifrågavarande anhållan, än i förhållande till de
allmänna principer, som Utskottet för dylika
Magaziners etablerande föreslagit i dess om
grunderne för Magazins - Inrättningens organisation
afgifne Betänkande. Oanmäldt bör dock
Utskottet icke lemna, att Magazins-Fonden redan
äger ett Magazins-lius i Staden Borås, som
för närvarande, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga
tillåtelse, begagnas af Elfsborgs Regemente till
förvaring af Tross - persedlar, men om hvilket
5588 Stats-Vtskottets Betänkartdenl
Magazins återställande till Allmänna MagaziniInrättningen,
tillika med öfrige från Inrättningen
tid efter annan till andra behof disponerade
Hus och Byggnader, Utskottet uti dess nyssnämnde
Betänkande hos Riksens Höglofl. Ständer
gjort hemställan; Och varder detta yttrande
Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen understäldt.
N.t 267.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Stats- Utskottets Betänkande angående
Bätsnians-Jndeluingen i Blekinge.
V« föredragningen inom det Hedervärda
Bonde - Ståndet af Stats - Utskottets Betänkande
af den 11 i denna månad, angående Båtsmans1-  Indelningen i Blekinge Lön, har f. d. vice Talemannen
Jon Jonsson dervid anfört följande:
”Sedan Utskottet tillstyrkt bifall å Kgl. Maj:(3
Nådiga Proposition, hvaruti Kongl. Maj:t med
anledning af 80 §. Regerings Formen , till Rikets
Ständer framställt, att en ny Indelnings
jemkning uti Blekinge må genom en af Kongl.
Majit i Nåder tillförordnad Committée verkställas
under vissa i Nåder föreslagne vilkor, och
förbehållit sig i öfrigt, att vid tillämpningen
deraf afgöra alla de frågor, som före eller efter
densamma i anledning deraf kunna väckas,
anser jag det vara en motsägelse, att Utskottet
dervid tillika hemställt, att vid anmälan om bi*
Stats-Utskottets Betänkandem .5589
fallet till den Nådiga Proposition tillika borde
fogas den underdåniga anhållan, att Resultaterne
af en sådan jemkning måtte till nästa Ständers
vidare pröfning meddelas, för att derefter
af Kongl. Maj:t och Rikseqs Ständer fastställas;
ty derigenom skulle den ifrågavarande jemkningen,
i stället för att, på sätt Högstbemälte
Nådiga Proposition föranleder, .nu genast verkställas,
icke kunna ske förr än vid nästa Riksdag.
Enär derjemte krafvet i 8 §• Regerings*
Formen synes uppfyldt, då Riksens Ständer gillat
och antagit möjligheten samt viikoren och
grunderne för en dylik jemkning, samt Stäuderne
omöjligen kunna eller böra ingå i någon
pröfning af de enskildta tvister man och man
emellan, som härvid tiräfventyrs uppkomma,
hvilket skulle bli en följd om ärendet skulle
nästa Riksdag af Standerne behandlas, och dessutom
den redaa så länge under bördan af en
för dryg Rotering suckande Proviocen, högst
ogerna och utan allt för ändamåls-löst lidande,
skulle kunna afbida denna tidpunkt för verkställanuet
af meranämnde jemkning; så inser
jag intet skäl till Utskottets ifrågavarande tillägg
och kan ej annat, än på det högsta yrka,'
att detsamma måtte uteslutas och den Nådiga
Propositionen således ovilkorlig! bifallas, eller
åtminstone att efter orden i Betänkandet: "jemkning
för sig gött,” måtte tilläggas orden: och blifvit
till sill verkställighet befordrad” Rc&ultaterne deraf
etc. Och anhåller jag derföre, att Betänkandet
må i anledning af degsa mina. anmärkningar
återremitteras.”
*S«r» Stats-Vtskottets Betänk anden.
Och som de dfrige Riksdags - Fullmäktige
från Blekinge Län uti detta Jon Jonssons anförande
instätnt, så har Hedervärda Bonde-Ståndet
Betänkandet tili Stats - Utskottet återremitteradt.
Stats - Utskottet får i anledning häraf tillkännagifva,
det Utskottet icke anser den slutföljd
kunna dragas af Utskottets afgifne Betänkande,
att Riksens Höglofl. Ständer skola taga
någon befattning med de frågor, sorn från orten
man och man emellan genom enskilde Besvär
kunna dragas under Kongl. Majus Nådiga
pröfning och afgörande, utan har Utskottets
mening varit, att sedan den yrkade jemkningen
uti Indelningen för sig gatt, efter de grunder
uti Betänkandet blifvit föreslagne och alla enskildte
Besvär blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder
pröfvade och afgjorde, Riksens Höglofl. Ständer
vid nästa Riksdag matte lemnäs del af det
i följd deraf upprättade nya Indelnings - Verk ,
för att deråt lemna den åtgärd, som med 80 §.
Regerings-Formen öfverensstämmer.
I öfrigt får Stafs - Utskottet vördsamligen
tillkännagifva, att dess förra Betänkande blifvit
bifallit under den 13 i denne månad af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Högvördige Prest-,
Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet.
Stockholm den 26 Maji 1818.
N:r 268.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Herr Lagmannen
Stats-Vtskottets Betänkanden. J59*
Grefve Gyllenborgs gjorde anmärkningar
vid Stats-Utskottets Utlåtande
om medel till Cassern åt Kongl. Andra
Gardes-Regementet,
X anledning af så väl Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition af den 13 sistledne Januarii, som
en inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckt
och derifrån till Stats - Utskottet remitterad motion
om medels anslående till inköp eller uppbyggande
af en Cassern åt Kongl. Andra Gardes-Regementet,
har Utskottet under den 1 i
denne månad häröfver afgifvit dess utlåtande
och hemställan.
Detta Utskottets Utlåtande har blifvit bifallet
af Högvördige Preste - Ståndet, Vällofl.
Borgare - Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
under den 13 i denne månad, samt till alla
delar af Höglofl. Ridderskapet och Adeln gilladt
den 16 dennes, men hvarjemte Höglofl.
Ridderskapet^ och Adeln anmodat Utskottet,
att i anledning af Herr Grefve Gyllenborgs dervid
gjorde anföranden, meddela de af honom
begärdte upplysningar.
De af Herr Grefve Gyllenborg äskade uppgifter
bestå uti följande:
1:0 Huruvida det är Statens åliggande, att
bestrida kostnaden för Cassern - Byggnader af
Allmänna medel.
Stats-Utskottet har uti dess förra Utlåtande
uppgifvit de grunder, på hvilka Utskottet
byggt dess tillstyrkande för en Cassern - Inrättning
åt Andra Gardes-Regementet, samt får nu
Stats- Utskottets Betänkandenl
härom ytterligare åberopa Riksens Höglofl, Stanli
ders underdåniga Skrifvelse den 2 April 1810,
angående Casserns anskaffande i alla Städer på
allmän bekostnad, hvilken underdåniga Skrifvel.'
$e igenfinnes i 6:te Delen, 2:dra Häftet af
Ridderskapets och Adelns Protocoller vid i 809
celi 1810 årens Riksdag pag. 138.
2:0 Att som Stats-Verket häftar för en
gäld af G0,000 R:dr för den sist byggde Cassernen,
så begäres att få veta, genom hvilka
Riksens Ständers föreskrifter Stats-Contoiret varit
berättigadt, att utöfver årliga anslaget en så
betydlig Summas utgifvande till Cassern- Byggnad
bevilja.
Huru denna skuld uppkommit visar Statsutskottets
förra Utlåtande ganska uttryckligen
och bestämdt, så att dervid är alldeles ingen
ting vidare att tillägga; Och att Stats-Contoiret
utbetalt någor utöfver årliga Stats - anslaget, är
hvarken förhållandet, ej eller finnes det på något
ställe eller någon handling uppgifvet.
Stats - Cuntoiret har ined hela denna Cass.
em-Byggnad icke haft den ringaste befattning,
aitan endast uppå vederbörlig reqvisition anordnat
det årliga Byggnads - anslaget efter den
af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer faststäldie
Staten.
3:0 Att som Stats - Utskottet föreslagit till
afskrifning ett i afseende på Cassern - Byggnaden
redan upptaget Rån af 20,000 B:dr utaf
Nummer-Lotteri medlen; så begäres en närmare
speciel upplysning om Nummer-Lotteriet, så i
afseende på dess tillgångar som årliga utgifter.?
Stats-Utskottets Betänkanden. a593
Hvad den föreslagne afskrifningen angår,
så upptager Stats - Utskottets förra Utlåtande
grunden dertill,- hvilken är byggd på den kännedom
Utskottet haft tillfälle att taga om Nummer-Lotteriets
ställning och deri Stats - Utrkottets
Betänkande af den 26 sistledne Martti vidare
upplyser. Någon närmare eller mera speciel
utredning af Nummer - Lotteiiets affairer
har icke af Riksens Högloft. Ständer blifvit äskad,
ej eller äger den någon gemenskap roed
nu i fråga varande ämne.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens
Höglofl. Ständer.
Stockholm den 26 Maji 18x8.
N:r 26g.'
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Ut lutande, i anledning af Kg/. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående en årlig an•
slags-summa till underhållande af Bygg.
nedernc vid Rosersbergs Kung gård.
I anledning af Öfverste Marskalkens hos Ren2
nes Majit Enke-Brotlningen, En af Rikets Herrar
m. m. Jderr Grefve Er. Ruitths derom i underdånighet
gjorde skriftliga anmälan, att, enligt
förrättad Af- och. Tiliträdes-Husesyn å Ro.
sersbergs Kungsgård, de derstädes varande -byggnader
fordra en Reparations - kostnad af 7,810
R;dr 36 sk. oberäknadt underlydande Hemmans
iståndsättande till åbyggnader ne, uppgående till
Stats-Utskottets Betänk and enl
härom ytterligare åberopa Riksens Höglofl. Stan:
ders underdåniga Skrifvelse den 2 April lgio,
angående Casserns anskaffande i alla Städer på
allmän bekostnad, hvilken underdåniga Skrifvel-'
»e igenfinnes i fine Delen, 2:dra Häftet af
Ridderskapets och Adelns Protocoller vid iSotj
cch agio arens Riksdag pag. 138,
2:0 Att sorn Stats-Verket häftar för en
gäld af C0,000 R:dr för den sist byggde Cassemen,
så begäres att få veta, genom hvilka
Riksens Ständers föreskrifter Stats-Contoiret varit
berättigad!, att utöfver årliga anslaget en så
betydlig Summas utgifvande till Cassern- Ryggstad
bevilja.
Huru denna skuld uppkommit visar StatsXJtskottets
förra Utlåtande ganska uttryckligen
och bestämdt, så att dervid är alldeles ingen
ting vidare att tillägga; Och att Stats-Contoiret
utbetalt någor utöfver årliga Stats - anslaget, är
hvarken förhållandet, ej eller finnes det på något
ställe eller någon handling uppgifvet.
Stats - Cuntoiret har med hela denna Cassern-Byggnad
icke haft den ringaste befattning,
Titan endast uppå vederbörlig reqvisition anordnat
det årliga Byggnads - ansi aget efter den
af Kongl. Mnj:t och Riksens Ständer faststäldte
Staten.
3:0 Att sorn Stats - Utskottet föreslagit till
afskrifning ett i afseende på Cassern - Ryggnaden
redan upptaget Lån af so,000 B:dr utaf
Nummer-Lotteri medlen; sa begäres en närmare
speciel upplysning om Nummer-Lotteriet, så i
afseende på dess tillgångar som årliga utgifters
Ståts-Utskottets Betänkanden.
1593
Hvad den föreslagne afskrifningen angår,
så upptager Stats - Utskottets förra Utlåtande
grunden dertill,- hvilken är byggd på elen kännedom
Utskottet haft tillfälle att taga om Num.
mer-Lotteriets ställning och den Stats - Utskottets
Betänkande af den 26 sist:edne Martn vidare
upplyser. Någon närmare ellet mera speciel
utredning af Nummer - Lotteriets aftairer
har icke af Riksens Höglofl. Ständer blifvit äskad,
ej eller äger den någon gemenskap roed
nu i fråga varande ämne.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens
Höglofl. Ständer.
Stockholm den 26 Maji 1818.
N:r 26g.’
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, / anledning af Kgl. Moj:ts
Nådiga Remiss, angående en ärlig anslagssumma
till underhållande af Bygg.
nöderne vid Rosersbergs Kunggård.
I anledning af Öfverste Marskalkens hos Ren:
nes Majtt Enke-Drotlningen, En af Rikets Herrar
m. m. Herr Grefve Er, Ruutlis derom i underdånighet
gjorde skriftliga anmälan, att, enligt
förrättad Af- och. Tiliträdes-Husesyn å Ro.
sersbergs Kungsgård, de derstädes varande -byggnader
fordra en Reparations - kostnad af 7,810
R;rir 3G st. oberäknad! underlydande Hemmans
iståndsättande till åbyggnaderne, uppgående till
J 594 Stats-Utskottets P.etänkanden,
4,ogo Rdr 8 sk., samt att Hennes Maj:t EnkeDrottningen
i Nåder förklarat Sig vilja låta af
Dess underhålls-surnma successivt iståndsätta betorde
bristfälliglieter, men deremot förväntade,
att något årligt anslag till framtida underhållandet
af nämnde Kungsgårds Byggnader blefve
beviljadt; har Kongl. Maj:t genom Nådig
Remiss den 21 i denne månad täckts öfverlemna
Handlingarne i detta ämne till Riksens
Ständers Stats-Utskott, sorn förmodades icke underlåta,
att, med afseende på det af Hennes
Maj:t Enke-Drottningen gjorde åtagande, att, utan
anslag, af Dess underhålls-surnma iståndsätta
devid Rosersbergs Lustslott varande Byggnadsbrister,
hos Riksens Ständer föreslå någon
lämplig anslags-summa till underhåll af de vid
Lustslottet nu befintlige vidsträckte Byggnader,
i likhet med hvad för de öfrige Lustslotten i
sådant afseende tillförne blifvit bestämdt.
Af Handlingarne i detta ämne har SiatsTJtskottet
inhämtat, att, såsom ofvanberördt är,
de å Rosersbergs Kungsgård varande Byggnader
tarfva betydlige Reparations-kostnader samt
att ehuru Hennes Maj:t Enke - Drottningen i
Nåder förklarat Sig vilja med Dess underhållssurnma
successivt bestrida utgifterne härtill, en
serskild anslags-summa för framlida underhållandet
desto häldre blifver nödig, som denne
Kungsgård är försedd med en mängd Byggnader,
hvilka för deras bestånd fordra årlige kostnader,
men Kungsgårdens afkastning med den
noggrannaste hushållning icke förslår till bestridande
af mer än åkerbruket* bedrifvande och
arbetsfolkets aflöning, samt sålunda icke lemna*
Siats-Utskottets Betänk anden.
J 595
tillgång för ifrågavarande utgift. Och som detta
af Högstsalig Konungen med dryg kostnad
anlagd.e prydliga Lustslott och dertill hörande
vackra Byggnader, Trädgårdar och Parker synas
icke böra lemnäs att förfalla samt Riksens
Höglofl. Ständer i fråga om Hennes Maj;t Enke
- Drotiningens underhålls-surnma, på den
grund, att detta Lustslott kunde såsom Enkesäte,
af Hennes Maj:t begagnas, icke anslogo
någre medel till det i sådant afseende förr bestämde
Vadstena Slotts reparerande; så lära
Riksens Höglofl. Ständer, med underdånigt erkännande
af Hennes Maj.ts Nådiga åtagande,
att af dess Egne underhålls - medel låta bekosta
nu nödig varande reparationerne å Rosersberg,
samt enär till de öfrige Kongl. Lustslottens
underhållande finnas af Staten bestådde årlige
belopp äfvenväl för Rosersbergs Kongl. Lustslotts
och Byggnaders vidmakthållande anslå en
årlig Summa af 2000 R:dr att å Stat uppföras:
Hvilket vördsamligen underställes Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818»
N:r 270.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
ytterligare Utlåtande angående RiksStåndens
Protocoller samt Bihanget
dertill.
Uti, den 4 sisth Martii, afgifvit yttrande öfver
gjord Motion om redovisning för kostnaden
t'596 Stdts-Vtslottets Betankanden.
till tryckningen af 3 = ne Riks-Stånds Protocoller,
jemte Hillänget till samtelige Riks-Ståndens Protocoller
vid sista Riksdagen, föreslog Stats-Utsko
tet, att det matte uppdragas åt Herrar Fullmägtige
i Riksgälds-Contojret, att utaf Vederbörande,
som besörjt tryckningen eller uppburit
meden dertill, emoitaga redogörelse så val
för Protocollerne sorn Bihanget, jemte de öfyerblifne
oförsålde exemplaren.
Detta Utlåtande och förslag hafva Högvördige
Präste Ståndet och Väilofl. BorgareStåndet
deri 24:desamt Hedervärda Bonde-Standet
den 14 sisth Mars bifallit; Men Höglofh
Ridderskapet och Adeln har, uppå dervid gjorde
erind.ingar af Herr Cantzlie Rådet Silfverstolpe,
frågan återremitterat.
För öfrigt har Högvördige Präste-Si andet
i sammanhang härmed anmodat Stats-Utskottet
att afgifva Förslag till tjenlige föreskrifter huruledes
Stats Verkets förskott lill tryckningen
af Riks Ståndens Protocoil och det dertill hörande
Bihang vid nu påstående Riksdag må
varda behörigen redovisade samt tillkännagifva
dess Beslut om dispositionen af de återstående
exemplaren utaf Bihanget till sista Riksdagens
Protocoller, att nemi. Herr Grefven och UandtMarskalken
samt Herrar Talmännen och alla de
Ledamöter uti Riksens Ständers Allmänna Utskott,
hvilka icke redan erhållit Bihanget; Äfvensom
Academie- och Gymnasii-Bibliotekerne
i Riket borde undfå hvar sitt af de annu återstående
exemplaren; hvaruti Hedervärda Bonde
Ståndet, enligt Protocolls-Utdrag af den 4
derpå följande April sig förenat; Och har Väl
-
Stats-Utsiottets BetiinJtandenl *597
loll. Borgare Ståndet uti Dess svar i förenämnde
ftåga förklarat det ordentlig redo blifvit visad
af Ståndets Secreterare Herr Bergs-Rådet
och Riddaren af Kong'. Nordstjerne-Orden Robsam
för Borgare-Ståndets Protocoil vid förra
Riksdagen.
Hvad nu först angår redovisningen för de
genom prenumeration eller försäljning af desse
handlingar influtne medel samt öfverblefne exernp’aten
af Protocollerne och Bihanget vid sista
eller 1815 års urtima Riksdag; så har Herti
Cantzlie-Rådet Silfverstolpe ej mindre uti dess
anmärknings-memorial, än ock uti en serskild
till Stats-Utskottet sedermera ingifven Promemoria
anfört, huruledes behörig räkning vöre
gjord för hvad genom dess befattning sista Riksdagen
trycktes af Bihanget; samt att någ„n
brist uti exemplaren ej skall finnas, när allt
blifver utaf vederbörande aflemnadt; derjemte
Herr Ca ntzlie-Rådet yttradt den önskan att antingen
Stats-Utskottet, Kongl. Stats-Contoiret
eller Riksgälds-Contoiret mått® genom sin åtgärd'
bringa frågan till slut samt meddela honom
decharge. Och då Stats-Utskottet, 1 dess
förra yttrande i detta hänseende föreslagit den
utväg sorn fanns lämplig för ändamålet samt
detta förslag äfven utaf de 3ine öfrige respective
Riks Stånden är bifallit; så lärer dervid
-komma att förblifva.
Beträffande åter dispositionen af de öfverblefne
exemplaren utaf Bihanget till förra Riksdagens
Protocoller; så enär utdelningen deraf,
på sätt Högvördige Präste-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet för godt funnit, likväl sy
-
Stats-ZJtskottets Betänkandet
nes bero på den närmare utredning af tillgången,
sorn af Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
skulle ombesörjas efter emottagandet
af redovisningen för desse exemplar; har StaisUtskottet
trodt sig böra hemställa, att till en
början endast må böra utdelas nödige exemplar
för Herr Tandtmarskalken och Herrar Talmannen
samt Stånds-Cantzlierne, ett hvardera till
Herrar Fullmägtige i Riksens Höglofl. Ständers
Rank och Riksgälds-Gontoir 2:ne Exemplar vid
hvardera Verket samt för öfrigt åt Academieoch
Gymnasii-Bibliotekerne hvardera ett exemplar.
Vidkommande slutligen, huru för kostnaden
till denne Riksdags Protocoller med dertill
hörande Bihang må böra redovisas; så får
Utskottet, i följd af dess förra förslag, tillstyrka,
att de Herrar och Män som nu haft sig
uppdraget, att ombesörja tryckningen och försäljningen
af Protocollerne; Äfvensom Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare hvad Bihanget
angår, måtte aflemna redovisningen för de
influtne medlen så val sorn för de öfverblifvande
exemplaren tilh Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
hvarifrån medlen till tryckningskostnaden
utgå, och sådant på sätt Stats-Utskottet
uti serskildt Utlåtande för denne dag i afseende
å Bihangets öfverlemnande föreslagit;
Hvilket alt vördsamligen ^temställes Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818.
Ståts-Utskottets Betänkanderi. *599
N:r 271.
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Höglofl. ExpeditionsUtskottets
Memorial af den z3 Mars
1818, angående förvarings -rum för
öfver blifvande Exemplar af Bihanget
till Riks-Ständens Protocoll.
^Trenne af de Respective Riks-Standen, nemligen,
Hög'ofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördige
Präste-Ståndet och Hedervärda BondeStåndet
haFva till Stats-Utskottets yttrande remitterat
Höglofl. Expeditions-Utskottets till Rikets
Höglofl. Ständers under den 23 nasti. Martu
afgifne Memorial, deruti anföres, att, då
afsättningen af Bihanget till RiksStåndens Protocoll
icke skall hunnit längre, än att en mängd
Exemplar tills vidare behöfva något serskildt
förvarings-rum, Höglofl. Expeditions-Utskottets
Secreterare anmält sig, att aflemna desse Exemplar
i Kongl. Stats-Contoiret, der enligt Riksens
Ständers Beslut, redovisning för de qvarblifvande
skall ske, men att Kongl. Stats-Contoiret
vägrat dem emottaga. — Vid sådant förhållande,
och emedJn hvarken Boktryckare eller
Bokhandlare kunna belastas med ifrågavarande
Exemplar samt det synes i sin ordning att hela
upplagan af hvarje ark ifrån Boktryckarne
lefvereras, innan trycknings-kostnaden för samma
ark dem godtgöres, begär Höglofl. Expeditions-Utskottet
Rikets Höglofl. Ständers Förordnande,
hvarest, antingen i Kongl. StatsGontoiret,
eller till äfventyrs i Riksgälds-Gon
-
X 6 o 0 Stats- Utskottets Bettini anden!
toirft, Boktryckare må anvisas, att efter hand
och i dea mohn tryckningen skall betalas, lef*
verera de exemplar, som icke lemnäs till Boka
lådorne.
Vällofl. Borgare Ståndet har åter,, med bifall
till Höglofl. Expeditions-Utskottets Memo*
rial angående lefvereringen af de exemplar utaf
Bihanget till RiksStåndens Frotocoll, hvilka
icke till försäljning i Boklådan aflernnas, ansett,'
det Stats-Utskottet borde anmodas, med Herrar
Fulimägtige i Riks-Gälds Contoiret öfverenskomma
om något i detta afseende tjenligt förvaringsrum,
hvarest sd väl återstoden af Bihanget
kunde, på sätt föreslagit blifvit, få lefvereras
sorn ock till någon utsedd person ibland
RiksGälds-Contoirets.'Tjenstemän, derstädes lemnäs
de vid Riksdagens slut öfverblefne Exemplar
af RiksStåndens Pfotocoll, af hvilken, jemte
vården af mottagne handlingar, det skulle
åligga, att icke allenast under Riksdagens fortgång,
utan ock sedermera, uppå skeende Requisitioner,
utlemna nödige Exemplar till de Bokhandlare,
som försäljningen sig åtaga; hvarefter
de inflytande medlen, böra uti Kongl. StatsContoiret
redovisas och behållningen på Trycknings
kostnads-Räkningen godtgöras.
Efter det Herrar Fulimägtige i RiksGäldsContoiret
häröfver blifvit hörde, får Stats-Utskottet
följande Utlåtande afgifva.
Da det, såsom en tjenstepligt, åligger Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare, att besörja
Redactionen och tryckningen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, s| väl under
påstående Riksdag, sorn ock derefter, intilldess
Ståts-Utskottets Betänkandén. löör
tryckningen blifvit aldeles fullbordad, anser
Stats-Utskottet, det också vara uti sin ordning,
att han, så länge tryckningen fortfar, ernottager
och under sin vård behåller hvad som från
Boktryckerierne lefvereras och icke omedelbarligen
derifrån aflernnas till Bokhandlare till försäljning.
Och derest uti de rum, som af Höglofl.
Expeditions Utskottet disponeras, skulle saknas
utrymme till förvarande af tryckta Exemplar,
under den tid, Höglofl. Expeditions-Utskottets
och tryckningen skall fortfara, så hafva Herrar
Fullmäktige tilJkännagifvit, att tjenligt ruin uti
RiksGälds*Contoirets hus skall blifva Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare, till begagnande
för ofvannämnde ändamål, anvisadt.
Hvad åter angår Redogörelsen för sjelfva
upplagan af ifrågavarande Bihang och de Exemplar
häraf, hvilka kunna vara oförsalde och
odisponerade, då Höglofl. Expeditions-Utskottets
Secreterares befattning kan helt och hållet
upphöra; så får Stats-Utskottet, med anledning
af Herrar Fuilmägtiges erbjudande, tillstyrka,
att denna Redogörelse må uppdragas åt RiksGä
ds-Contoiret, dock under det af Herrar Fullinägtige
tillika gjorde förbehåll, att Exemplaren,
da de till Riks-Gälds-Contoiret aflernnas,
äro häftade eller åtminstone i sådant skick,
att, om defecter skulle finnas, RiksGäldsContoiret
ej må komma, att derföre stanna i något
ansvar; hvarförutan det bör åligga Höglofl Expeditions-Utskottets
Secreterare, att, i afseende
på de af Boklådorne emottagne, men oförsålde
bihang till Riks-St. Fröt, nde Sami. N:r 301 SOS.'
jl6q2 Stats- Utskottets Be länk anden.
Exemplar, tillställa Riksgälds-Contoiret en med
vederbörande Bokhandlare häröfver uppprättad
och af dem godkänd Liqvidation. Hvilket Rikets
Höglofl. Ständers ompröfvande vördsamligen
understäl es.
Stockholm den 28 Maji 1818.
N:r 272»
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, avgående de Löneförhöjningar,
hvilka, vid 131 q ars Riksdag,
blifvit beviljade tjenstgörande Embets•
och Tjenstemän samt Vakt * Betjente
vid Riksgälds • Contoiret.
TT.
ti till Stats - Utskottet afgifvit Memorial den
6 dennes hafva Herrar Eul mägtige i RiksgäldsContoiret
ändragit, huruledes Rikets Höglofl.
Ständer vid 1815 ars Riksdag behagade bifalla
att den för tjenstgörande Ernbets- och Tjensteman
samt Vakt • Betjente Vid berörde Contoir
faststälde Aflönings - Stat skulle i afseende till
inyntets fallne värde och derifrån härrörande
dyrhet på alla förnödenhets - varor, ifrån 1816
års början och framgent till nästa Riksdag få
Utgå med Femtio procents förhöjning: men då
myntvärdet sedan år 1815 aldeles icke förbättrat
sig och samma, om icke större dyrhet på
förnödenhets-varor ännu fortfar, hafva Herrar
Fullmägtige ansett sig böra hemställa, att samma
förhöjning, som vid 1815 års Riksdag för
Riksgälds • Contoiret beviljades, än ytterligare
Stats-Utskottets Beliinkandenl 1603
måtte få äga ruin, så länge som deri Bankens
Tjenstemän förunnade enahanda förmån fortfar:
Vid öfvervägande af hvad Herrar Fullinagtjge
sålunda hemställt, har Stats-Utskottet
funnit fullkomlig anledning tillstyrka, att dea
uppgäld af Femtio procent å Lönerne vid Riksgälds-Contoiret,
söm vid 1815 lis Urtima Riksdag
beviljades, må beräknas och Utgå, så länge
enahanda förhöjning å Lönerne vid Banko-Verket
kömmef att ägä rum; hvilket Rikets Höglofl.
Ständers närmare ompröfvande vördsamlL
gen understäilesi
Stockholm dell 28 Maji i818*
N:r 273.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande $ i anledning af den berat*
telse sorn de f till Stats- Banco - och
Riksgälds-Verkens Öfverseende år 1817
valde Revisorer af Riks - Stånden afgifvit
öfver Stats- Verkets Förvaltning
och Räkenskaper åren 1812 till och
med i8i5,
C
'^amtelige Eespéctive Riks-Stånden hafva till
Stats - Utskottet remitterat Riksens Höglofl.
Ständers till Stats- Banko- och Riksgälds-Verbens
öfverseende, nästledit år i8i7 förordnade
Revisorers under dert 2 ö:de sistledne November
afgifne Berättelse om Granskningen af Statsverkets
Räkenskaper och Förvaltning åren
l&i2, 1 ui3j 1814 och 1815; i anledning hval- *
1604 Stats-Utskottets Betänk anden.
af Stats Utskottet nu får aflämna dess vördsamma
yttrande till Riksens Högloft. Ständer.
I afseende på S<ats Veikets intrader hafva
Revisorerne förmält, huruledes de, i saknad af
en R iks - Hufvud - Bok , som i ett sammanhang
upptoge Stats-Verkets inkomster, hvilka nu redovisas,
dels uti Landt-Räkenskaperne, dels uti
serki'dte Rökslut eller Redogörelser vid de flere
Verk, der Statens Extra-Oidinarie-iritrader,
såsom Tull- Post- och ChartteSigillatas-medlen
m. f. uppbäras, ej varit i tillfälle att närmare
utröna och granska huru medlen ingått, än utaf
Kongl. Stats - Contoirets nu varande Räkenskaper,
som hufvudsakeligen grunda sig på Förslag,
kunnat inhämtas, och hvarutaf befunnits,
att genom Öfverskotter och besparingar hade
Stats-Vet kols tillgångar efter afdrag Utaf reserverade
och odisponerade Medel, vunnit en tillökning
utöfver hvad som i Förslag varit beräknat
för åren 1814 och 1815 af tillsammans
3,748,982 R:dr 28 sk. 2 r st.
-Beträffande frågan om behofvet af en RiksPlufvud-
Bok; så hafva Riksens Ständer vid de
sednare Riksdagarne, äfvensom Revisorerne år
1 8 r 3 , insett, och i underdånighet anmält angelägenheten
deraf hos Kongl. Majit som ock gifvit
Pess Nåd iga bifall till upprättande deraf;
Om verkställigheten hvarutaf och hvad i afseende
derå förekommit, 1S17 års Revisorer i
deras Berättelse vidare sig yttrat; Och får Statsu
tskottet i detta ämne dess serskilta utlåtande
till Riksens Höglofl. Ständer afgifva.
Hvad åter angar Revisorernes, såsom resultat
af deras öfversigt utaf Räkenskaperne för
Stats-Utskottens Betänkande.n’. 1605
desse åren meddelte uppgift af behållne till-’
gångar ne, så enär Kongl. Maj:t i följd af Riksens
Ständers bes ut och underdåniga hemställan vid
1812 års Urtima Riksdag ägt, att till och med
för Ar 1816 disponera alla öfverskotta Stats irrtraderne,
till Militaire behof, samt Kongl. Majit
äfven i Dess Nådiga Proposition den 29 sistl.
November, angående Stats Verkets tillstånd m.
ni. förklarat, det Kongl. Maj:t funne för godt,
att till flere förut inställde till Försvart»Vet ket,
samt andre allmänna Militaire b:hof och angelägna
anstalter, disponera 1815 och föregåen,
de Arens behållne öfverskotts-medel, anser StatsUtskottet
något yttrande i denne del icke återstå,
i anledning af Revisorernes berättelse.
Vidare förekommer uti denna berättelse,’
hvad Revisorerne angående de extra - ordinarie
intraderne, såsom Tull- och Post-Medlen hade
inhämtat och ansett sig böra till Riksens Höglofl.
Ständers närmare åtgärd anmäla; men då
dessa inkomster, ehuru stående i sammanhang
med Stats-Verkets på det hela, likväl redovisas
af serskildte Verk och Styrelser, har Stats-Utskottet
nu ansett lämpeligast att uti serskildte
utlåtanden upptaga hvad sorn i dessa delar förekommit
ti!l åtgärd, och bordt Riksens Höglofl.
Ständers pröfning underställas.
Angående dispositionen af Stats - Verkets
Utgifter hafva Revisorerne förmält, det fö jande
omständigheter fästat deras uppmärksamhet
nemligen:
1:0 Att, enligt Kongl. Stats-Contoirets Memorial
Böcker för år 1814 och 181 5 utgifterne
på 2idra och 8;de Hufvud - Titlarne öfvexstigit
1 606 Stats- Utslottens Betiinkanden'.
Riksens Ssänders anslags»Summor år 1814 med
37,504 R:dr 38 sk. 1 r:st och år 1815 med
26,971 R:dr 23 sk, 4 r:st, tillammans för bägge
åren 54*476 R:dr 13 sk, 5 r:st,
Hvilka brister eller öfverskjutande utgifter
blifvit ersatte af de besparingar å HufvudTitlarne
samt Allmänna Indragnings - Staten
som föregående år uppkommit och likmätigt
Riksens Ständers beslut vid Urtima Riksdagen
i Örebro år 1813 , skulle jemte Qfverskotterne
på Stats - Verkets intrader sedan g:de Hufvud-'
Tjtulns Summa af 300,000 R:dr först afgått,
Utaf Kongl; Majit i Nåder intill påföljande
Riksdag, disponeras till bestridande af kostnaderne
vid Beväriogs - Manskapets Beklädnad
och Exercerande, med flere Militaire utgifter,
hvartill serskijdte Medel å Stat då ej anslogos,
och hvilka öfverskott och besparingar, i följd
deraf blifvit under de sedermera förfiutne åren
till och med för år 1815 till gdje Hufvud-TG
tuln öfverförde.
Rrån Kongl, Stats - Contoiret hade Revisorerne
erhållit den upplysning, att en sådan
från 3:dje Hufvud-Titulns Extra-Ordinarie tillgång
skedd ofverföring till berörde bristers eljer
öfverskjutande utgifters betäckande, hade
blifvit grundad deruppå, att då Kongl. Majt i
Nåder ägt att inom hvarje Hufvud-Titul fritt
använda hela anslags - Summan och följaktligen
afven uppkommande besparingar derå, till utgifter,
sorn med Titulus föremål varit instämmande,
och sådane besparingar inom berörde
Sme Hufvud-Tittlar föregående Ar uppkommit,
men i stället att då medtagas, ökat 3:dje Titulns
Stats-ZJtsiottets Betiiniandenl 1607
Extra-Ordinarie tillgång; så hade deraf ansetts
följa, att när åter 1814 och 1815 brist funnits
uti 2:dra och 8=de Titlarnes anslag för deri
anviste utgifter, de samina bort fyilas med omförmäldte
återföring af motsvarande medel från
g:dje Hufvud-Titulns till Kongl. Majus Nådiga
disposition öfverlärnnade extra tillgång. Men
Revisorerne fnnno likväl den uti RiksdagsBeslutet
af den ;:dre Maji 1810 samt. Riksens
Ständers deruti åberopade underdåniga skrifvelse
af den inde förutgångne April tagne och
ännu hufvudsakligen gällande Grund för StatsVerks
förvaltningen, icke medgifva, att de af
Riksens Ständer under hvarje Hufvud - Titul
anslagne Summor måga i något fall öfverskridas,
utan deremot förmå, att den besparing,
som något år kunde uppkomma, borde om behofven
det året ej krafde dess användande till
Utgifter under Hufvud - Tituln, komma Statsverket
till godo, och så användas, sorn Riksens
Ständer förordnat; hvarföre och då Revisorerne
för öfrigt ej kunnat finna Riksens Ständers åberopade
Beslut vid 3812 års Urtima Riksdag
om öfverskotters och besparingars användande
innefatta vidsträcktare rättighet för Kongl. Maj.-t,
än att de samma till Militaire utgifter eller
sådane föremål, som med 3 :d je Hufvud - Tituln
instämde kunnat disponeras, sedan de en gång
för slike behof blifvit dit öfverförde; Revisorerne
ansett deras å iggande vara, att det sig
yppade förhållandet härmed hos Riksens Ständer
anmäla, i afseende på den åtgärd, som dervid
kunde finnas äga rum.
1608 Stats-Utslottets Betanlanden'.
Uti tlet af Kongl. Maj t. genom Nådig Remiss
den n:fe sistledne Martii till Stats Utskottet
öfverlämnade underdåniga utlåtande af
Kongl. Stats-Contoiret öfver hvad Revisorerne
angående detta Verks förvaltning och räkenskaper
anfört, har Kongl. Stats-Contoiret andra»
git, att Kongl. Maj:t, så väl som Stats Contoiret
insett angelägenheten deraf, att bstydlige tillgångar
ej borde beräknas af Besparingen på HufvudTitlarne
eller löpande Aret^ Utgifter derå anvisas
, innan beloppet för <let framflutne x\.ret blifvit
utröndt; Men då, under ifrågavarande 2:ne år,
nya oförutsedda u:gifter tillkommit, sorn för Statsförvaltningen
varit oumgängelige och för hvilka
något anslag å Stat icke funnits, har annan
utväg till deras bestridande icke varit, å'n att
anvisa dem till utgående af den Hufvud Titulns
besparingar till hvilken de ansetts höra. Först
efter årets utgång och sedan alla utgifter efter
Stat blifvit bestridda skola Besparingärne kunna
utredas och bestämmas, men vid Utgiftens anordnande
skall hvarken kunna förutses eller
kännas, huruvida den kan komma att öfverstiga
de verkeligen blifvande Besparingar på Hufvud-Tituln.
Och då efter årets utgång, brist
uti dessa Hufvud-Titlars anslag funnits till de
derå anviste utgifter; så hade till betäckande
deraf en sådan, aterföring dit från 3telje H*ufvud-Tituln
skedt, på sätt och af orsak som
Kongl. Stats-Contoiret till Riksens Ständers Revisorer
uppgifvit, oell Revisorernes berättelse
omförmåler.
Den disposition af a!la andra Titlars öfverblifvande
Besparingar till 3:dje Hufvud-Tituln,
Stats-Utslottets Bettini anden. 160 9
att der användas för IJigifter, som med Försvars-Verket
äga gemenskap, hvilken Rikets
Ständer år 3812 åt Kongl. Maj:t uppdrogo, rnotstred
efter Kongl. Stats-Contoirets tanka ingaboda
den derutaf skedde aterföring till a:dra Sc 8:de
H ufvud-Titu! 11. Örn Besparingarne för de förra
aren å desse sednare Titlar varit reserverade,
så hade tillgång till den nu anmärkte öfverAssigneringen
icke saknats. Nu funnos de också
verkeligen behållne, ehuru till 3:dje Hufvud-Tituln
öfverförde. Hade de der redan för
Försvars Verket varit använde, då kunde tilläfventyrs
anledning hafva ägt rum att göra erinran
vid en sådan omföring Titlarne emellan,
men icke så enär tillgång fanns och penningarne
voro odisponerade. Kongl. Stats-Contoiret
har derföre trodt det både till form och sak
vara vida behörigare att öppet för Rikets Ständer
framlägga förhållandet samt ert enär en utgift
för Tituln ägde rum, häldre återtaga denna
Titulns tillgång der den fanns, än att i förra
fallet, på sätt sorn förut någon gång skedt, annullera
anordningar, som visat Ofver Assignering,
och föra differencen på det följande året,
och i sednare åter, att föra utgifter, som angelägne
ansetts, på Förskott s-Tituln, att till
nästa Riksdag anmälas till ersättning hos Riksens
Ständer, hvilket i sådant fall rätteligen
hade påfordrat nytt anslag; Och Kongl. StatsContoiret
ansåge för öfr;gt rigtigare än allt annat
både för Räkenskapen och Controllen, det
ingen så kallad jemkning för Tilul-Sumrnorne
ef. eråt ägde rum , utan att Böckerne, likasom
bankens, löpa för dagen, och tillslutas på dag,
1610 Stats-Utskottens Belänkanden.
till hvilket mai Kongl. Stats-Contoiret strafvade
att hinna, men dervid vöre det ock nödigt att
de åtgärder icke ansågos klandervärde, hvilka
leda till detta mål, men hafva ingen ting annat
till föremål, än sådan ordning ock en fullständig
säkerhet, hvarförutan Kongl. Stats-Ööntoiret
tillkännagifvit att för Åren 1816 och
1817, hade Hufvud-Titlarnes Aoslags-Surnmor
icke genom anvisningar å Besparingarne blifvit
öfverskredne, samt att hvad Åttonde HufudTituln
särskildt beträffade, de fleste derå uppförde
Anslag, endast äro Förslags-Sumnior hvarå
Besparingar, föga äro att påräkna, hälst förhöjda
vahruprisen samt Arbets- och Dag-löner
verka på många af denna Titulns utgifter.
Då erfarenheten under de sednare Åren
visat arfslagens otillräcklighet, så hafva Riksens
Ständer vid 181J och 1815 arens Riksdagar
varit föranlätne att öka en del deraf, men
vid en jemt fortfarande stegring af Vahru Priser,
samt Arbets- och Dag-löner hade desse
tillökningar ändå funnits vid verkställigheten icke
i alla delar uppfylla behofven, och detta vöre
en serskild^ orsak hvarföre till betäckande af
hristerne för Åren 1814 och 1815, då de vid
sistnärnde års Riksdag beviljade tillökningar icke
voro att påräkna, den anmärkte återföringen
, från 3:dje Hufvud-Titulns Besparingar
häldre ansetts böra ske efter tillgång fanns, än
att med nya fordringar af Medel Riksens Ständer
besvära.
Vid öfvervägande af hvad så väl Riksens
Ständers Revisorer anmärkt, som Kongl. StatsCoutoiret
i anledning deraf upplyst och andra
-
Stats-TJtskottets Betänkanden. 1611
git, har Stats-TJtskottet val funnit Revjsorernes
åtgärd hafva instämt med deras uti 30 §. af
Riksdagsordningen den 10 Februatii 1810 och
Instructionen för desse Revisorer af den 10
Junii 1812 utstakade åliggande. Men beträffande
sjelfva förhållandet med Öfver-Assigneringen
på anslagen, har Stats-Utskottet trodt att
afseende bör göras på de skäl och orsaker, som
dertill föranledt. Och då härvid förekommer
liufvudsakeligen att Kongl. Majit likmätigt Riksens
Ständers vid 1812 års Riksdag kemnade
begifvande, ägt att till och med för år 1815
disponera Ofverskotterne på Stats-Verkets intrader»
jemte Besparingarne å utgifterne, samt
den härigenom uppkommne extra Ordinarie tillgång
för 3:clje Hufvud-Titulns föremål medgifvit.
att i följd af förut uppkomne besparingar å
samme Titlar, de, åren 1814 och 1815, utöfver
Anslags-Summorne erforderlige belopp äfven
af berörde Extra-Ordinarie tillgång bestredos
så och enär detta omföringsgätt under Titlarne,
vid sådane omständigheter desto mindre
ina kunna anses stridande emot ändamålet med
de för Stats- Verks-Förvaltningen till grund liggande
föreskrifter, som bristernes fyllande, på
sätt nu skedt, ledt till en besparing på det hela
och förekommit behofvet af Statens graverande
med förskotter, sorn kraft nytt anslag;
finnér Stats-Utskottet, utur sådane skal samt
hvad Kongl. Stats-Contoiret för öfrigt upplyst,
förevarande fråga vara af den beskaffenhet att,
vidare afseende å den anmärkte dispositionen
icke torde äga rym, utan lära Riksens Höglofl,
Ständer vid besvarandet af. Kongl. Majlis Nå-*
Stats-ZJtsiottets Bethnkanden.
diga Remiss, endast i underdånighet anhålla,
att den af Kongl. Stats-Contoiret för den sednare
tiden vidtagne ordning med Bokföringen
må följas, såsom ledande dertill, att hädanefter
Anordnirigarne å Utgifts-Titlarnes Anslags-Surnmor,
icke uti något fall må de samina öfverskrida.
?:o Hafva Revisorerne andragit, att många
af Kongl. Majus Nådiga Bref, hvarigenom utbetalningar
i allmänhet blifvit i Nåder anbefaldte
, funnits icke innehålla föreskrift för Kongl.
Stats-Contoiret af hvilken Hufvud-Tituls medel
utgifterne borde anordnas, och hvarföre Revisorerne
då likväl detta syntes angelägit, emedan
för hvarje utbetalning den der icke grundar
sig å Speciel Stat eller författning, utan
tillfälligtvis af Kongl. Majit i Nåder anbefalles,
måste finnas en gifven tillgång, äfvensom med
afseende på förhållandet 1814 och 1815, då
Hufvud-Titiarne såsom förberördt är, blifvit
öfverskridne, hemställt att hos Kongl. Majit
hädanefter i Dess utfärdade Nådiga Bref till
Kongl. Stats-Contoiret, hvarigenom Utgifter anbefallas,
täcktes altid låta föreskrifva ä hvilken
Stat eller Tituls tillgång Utgifterne borde bestridas.
Häröfver har Kongl. Stats-Contoiret uti
dess ofvanberörde underdåniga utlåtande yttrat
den förmodan, att anledningen till den saknade
föreskriften läge deruti, att i sådane frågor,
der Kongl. StatsContoirets underdåniga
utlåtande blifvit infordradt och Kongl. Stats-Contoiret
föreslagit den Titul eller de medel, hvarutaf
Utgifterne om de beviljades, borde utgå
Stats-Utskattets Betunkanden. a 6i £
hade Kongl. Majus Nådiga Bref och svar derå
endast innefattåt ett blott bifall till Stats - Contoirets
utlåtande, utan att då ansetts behöfligt,
att i sjelfva Brefvet upprepa Titeln, och vid
andra tillfällen hade utgiften varit af så bestämd
beskaffenhet, att någon tvekan ej kunnat
uppstå till hvilken Titel den borde hänförasj
Men äfven om föreskrift icke saknats hade Be-,
sparingarnes öfverskridande ej abid kunnat förekommas
enär Utgiften under loppet af året
måst bestrides och dermed icke fått hafvas anstånd
tills efter årets utgång Besparingarnes
belopp kunnat utrönas. Kongl. Stats-Contoiret
kunde likväl icke annat än medgifva det leda
till en ytterligare ordning och säkerhet, om
Kongl. Majit vid alla tillfällen täcktes i Dess
Nådiga Bref bestämma den Stat och Titul, hvaraf
så beskaffade utgifter böra utgå, på det vid
utbetalningen hvarken någon villrådighet måtte
uppstå eller Kongl. Stats-Contoiret nödsakas att
med någon förfrågan i detta ämne Kongl. Hajd
besvära.
Då Stats - Utskottet för sin del funnit hvad
så väl Reviiorerne, som Kongl. Stats-Contoiret
anfördt, och föreslagit, vara grundadt på förhållanderne,
samt ländande till en ännu mera bestämd
och ordentelig förvaltning af Stats-Verkets
tillgångar och redovisningen förde samma,
har ock Utskottet ansett sig böra instämma i
tillstyrkande deraf, att Riksens Hoglofl. Ständer
i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla,
om vidtagande af berörde ordning, så att Kongl.
Majus Nådiga Bref lill Dess och Rikets SlatsContoir
om utbetalningar af Medel, måga in
-
1614 Stats-Utskottets Betilnkandert'.
nefatta föreskrift under hvad Titul eller unde?
hvilken Stat de samma skola utgå.
3:0 Enligt Revisorernes anmälan hafva'utaf
3:dje Hufvud - Titulns medel blifvit efter
Kongl. Majits Nådiga Bref af den 30 Junii och
31 Augusti! 1815 Utbetalte en ersättning af
ioqo R:dr till numera främledné Herr General
Amiralen m. rn. Grefve af Puke för hans
Boflyttningskostnad ifrån Stockholm till Carlscrona
, samt 1500 R:dr till Stats-Rådet rm m»
Herr Friherre R. Cederström såsom då i Nåder
befordrad till Stats-Råds-Erobetet Och derjemte
förordnad ätt i egenskap af tjenstgörande Genefal-Adjutant
hos Kongl Majit vara föredragande
i Commandomål; Men då Revisoreme icke
kände någon författning som beiätigade EmbetS-
och Tjenstemän att njuta en ersättning
af Statens medel för Flyttnings-kostnad Vid befordran
eller Transport från ett till annat Embete
eller Tjenst, hvarigenom Station förändrades,
Samt de Herr Grefve af Puke och Ilerr
Stats-Rådet, F riherre Cederström tillagde ersättningar
altså ieke kunde af ReVisorerne betracktaS
annorlunda än såsom personelle förmåner,
de der icke kunde hänföras till den ersättning
för Rese - kostnader, som vid Gommendering
till Extra förrättning be6tås, i hvilket fall utgiften
bordt Bestridas af de derti’1 under Side
Hufvud-Tituln anslagne Medel; så och enär en
sådan petsonelle förmån åt Embets* och Tjén*
stemän i allmänhet, som den ifrågavarande,
skulle för Stats - Verket medföra betydlig opåräknad
utgift, trodde ReVisorerne berörde utbetalningar
under Tredje Hufvud - Tituln icke
Stats-Utskottets Betiinkanden. 1615
hafva bordt äga rum, eller falla Staten till last,
samt derföre ansett sig böra härom hos Riksens
Högloft. Ständer göra anmälan, i afseende på
vidtagande af den åtgärd, hvarigenom måtte förekommas,
att icke hädanefter slike ersättningar
bléfve'af Stats-medlen beviljade. Kgl. StatsContoiret
har i anledning häraf åberopat deri
upplysning, Som i detta ämne hade blifvit ReVisorerne
rheddelt uti en serskild Promemoria
och hva^rhitaf inhämtats, att ifrån längre tider
t i liba ka , så kallad Boflyttnings-hjelp, vid flere
serskildte tillfällen blifvit af Kongl. Majit i
Nåder beviljad Embets- och Tjenstemän, som
ifrån en till annan Tjenstgörings - Station blifvit
transporterade, uppå hvilken anledning ersättningarne
till Herr Grefve Puke Och Herr
Friherre Cederström sig stödt.
Stats - Utskottet har vid handläggningen
häraf ansett Herrar Revisorernes anmärkning i
denne del grundad deruppå, att ehuru boflytiri
ingshje!p tillförene blifvit tillagd åtskillige Em.
bets- och Tjenstemän, Stater eiler Corpser, som
titan att avancera till andra Sysslor eller Löner,
blifvit transporterade till andra Stationer,
kunde likväl sådant i förevarande fall desto
mindre berättiga till enahanda förmåns bestå,
ende, som Herr Grefve af Pukes och Herr Friherre
Cederströms flyttningar icke varit af sådan
beskaffenhet, samt utom det att någon författning
icke kunnat åberopas, som bestämmer slik
ersättning i förra tider, härvid förekommer att
»edan dispositionen af Stats-medlen med år 1810
blifvit närmare utstakad och bestämd, någon så
beskaffad utgift i annan ordning eller af ser
-
,i6i6 Stats-Utskottets Betänkandcn.
skild te orsaker icke skulle ined grunderne för
Stats-Verkets förvaltning vara öfverensstämmande.
Men då Kongl. Majit i Nåder funnit för
godt bevilja ifrågavarande utgift, samt ändamålet
af Herrar Revisorers anmälan icke varit
annat, än att för framtiden måga undvikas lika
beskaffade utbetalningar, har Stats - Utskottet,
med enahanda åsigt af hvad sålunda förekommit,
skolat hemstäda det .Riksens Hög loll. Ständer
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla
att Stats-Verket hädanefter icke belastas med
annan utgift i förevarande hänseende, än sorn
i Nåder pröfvas grundad på Författningarne.
4:0 Förmäla Revisorerne sig hafva inhämtat,
att Kongl. Majit genom Nådige Bref till
Kongl. Stats - Contoiret, oppa ej mindre Tredje
Hufvud-Titulns besparingar, än ock af Åttonde
Hufvud-Titulens Summa, derunder anslaget
till extra utgifter finnes uppfördt, beviljat extra
Pensioner eller Giatificationer till atskillige
Personer nemi. dels Embets- och Tjenstemän,
dels ock sådaries Enkor och af hvilka
sednare en del tillika njutit Pension till det
belopp, som efter Författningarne dem tillkommit
utaf den under Sjunde Hufvud-Tituln anslagne
Allmänna Pensions - Staten; Oell ehuvu
Revisorerne i anseende till obetydligheten af
de belopp, sorn sålunda blifvit disponerade, i
jemförelse till de vida större Sun.mor, hvilka
för öfrigt utgå af Statens medel, funnit mindre
nödigt att specielt fästa afseende på omförntäldte
af Kongl. Majit i Nåder beviljade Extra
Pensioner eller Gratificationer , hade Revisorerne
likväl, i afsigt att för framtiden matte
/
X.
'Statin- Vt skottets Betänk enden! 1617
förekörnfnäs det någre sådane utgifter under
föi st nä milde 3 rie Hufvud - Titlar varda beviljade
titan alla Pensioner, som efter Författnirigärne
finnas aga rum, anvisas att utgå på deri
dertill hörande Bond under Sjunde HufvtidTituln,
ansett sig böra detta aimie till Riksens
Höglofi. Ständers vidare åtgärd hemställa.
Af hvad Kongl. Stats Contoiret i dess öfVartnamnde
uriderdäniga utlåtande häröfver andraga,
liar* Siats - Utskottet inhämtat: att förö
i 809 "och 18 to arens Stats - Reglering Var eri
Benificii- och Benådning^ - Stat inrättad, Uppå
hvilken Kohg! Majit ägde antingen tilldela belöning
åt fört jente Embetsman och Medborgare
flir serskildte, Konung och Fosterland gjorda
Synneiiigé tjénster, eller ock med Pensioner
hugna i torftighet stadde Enkor och Barn för
deras Mäns och Eäders förtjerister eller andre
ömmande omständigheter. Men sedan denne
Utväg vid berörde Stats-Öeglering upphört, hade
Kongl. Majit vid de tillfallen da, sådané
belöningar, Gratificationer öller Pensioner funnits
böra äga rum, gehotn seräkildle Nådiga
Bref. anvisat dem tili Utgående antingen af Extra
Utgifts - medlen eller å BeSparingatne på
den Mufviid-Titul, dit de kunnat hänföras, och
någon atinan utväg anser Kongl. Stats-Contoirét
för framtiden ej eller vara för sliké händelse^
ätt tillgå. Öen vöre ock med ali möjlig in
skränkning
bfega-gnad, enligt RevisörérnaS egit
yttrande otia obetydligheten af de belopp, som
sålunda blifvit disponerade, och föreställer sig
Kongl. Stats - Gontoirét att vid upplysning om
bihang till Riks-St. Frät. t$t? isig. 4\de Sami. N:r <233. ztfi
a6i8
Stats-ZItskoliets ~Petänkanderil
de Personer, sorn af sådane Extra-ordinarie un«
derstöd kommit i åtnjutande, skulle allmänna
omdömet öfver de Embetsmäns förtjenster af
Fäderneslandet, hvilkas i fattigdom efterlemna-*
de Enkor och Barn sålunda blifvit understödde,
rättvist och med tacksamhet erkänna den
Nådiga omsorgen.
Då, såsom Revisorerne andragit, bestämde
anslag under visse Hufvud - Titlar finnas förde
serskildte utgifter, som tillhöra Stats-Verket,
och deribland under Sjunde Hufvud - Titula
den summa, som till Pensioner i allmänhet bestås,
har Stats-Utskottet ansett det Revisorerna
icke saknat anledning till deras framställning
härom; Och har på sådan grund Stats-Utskottet
trott sig böra i detta ämne hemställa, det Riksens
Höglofl. Ständer endast i Underdånighet
hos Kongl. Maj:t anhålla: att någre Pensioner
eller Gratificationer ej måga under någon an*
nan Hufvud - Titul , än den Sjunde samt utaf
o
ornförmäldte till Åttonde Hufvud - Tiiuln hö-'
rande Extra Utgifts-Surnma beviljas, och hvarvid
Kongl. Maj:t i Nåder, hvad den sednare beträffar
lärer täckas under noggran pröfning taga
de skäl och omständigheter, som kunna därtill
sig förete, att utaf Statens knappa tillgångar
sådane Gratificationer anslå.
5:0 Af nyssnämnde under 8:de Hufvud*
Tituln uppförde Summa till Extra Utgifter,'
hade Revisorerne funnit mer än hälften år
1815 hafva blifvit utbetald till sådane behof,'
för hvilka ej i vanlig väg redovisas; Och dä 1
anseende till en större del deraf, det icke vörö
käpdt om och hyar redovisning derföre göres.
Stats-Utskottets Éttankandenl 1619
hade Revisorerne till förekommande deraf, att
Redogörelse skall saknas för emottagne medel,’
funnit sig böra hemställa, om icke hös Kong).
Maj t borde i underdånighet anhållas, att Kongl.
Maj t i Dess Nådiga Bref alltid täcktes låta utsätta
då redovisning skei- inför Kongl. Majit,1
på det att, der sådant ej bestämmes, redogörelse
i vanlig Väg måtte kunna fordras.
Uti ofvan åberopade underdåniga yttrarnlé
har Kongl. Stals - Contoiret i denne punct till*
kännagifvit, att ifrågavarande Utgifter grundade
Sig på Kongl. Majits Egne Nådiga befälIningarV
och att hvad redogörelsen för så beskaffade
medel anginge; så hade Kongl. Majit i Nådigt
Bref till Kammar-Collegiutn af den l^ide Majt
lyg 3 förordnat, att då uti Räkenskaperne förekömme
Anordningar på penningar till hemliga
utgifter eller serskildte obestämde behof, mea
heVis icke finnas bifogade, att de-, soia Anord-.
ningarne qvittera) , derföre redogjordt inför
Kongl. Majt, borde Kongl. Kammar-Co]legitim,
icke infordra Redogörelse hvartill penningarné
blifvit använde* utan händelsen hos Kgl. Majit
i Underdånighet anmäla och Kongl. Majits Nådiga
Förordnähde afvakta'; men örn Kgl. Majit
likväl hädanefter enligt ReVisorernes önskan»
uti hvilken Stais-Contoiret för sin del i underdånighet
instämde, täcktes i Dess Nådiga Bref
låta utsätta då redovisning borde ske inför
Kongl. Majit; så klefve derigenom den af Revisorerne
anmälte saknad af Redogörelse för emottagne
medel för framtiden till alla delar
förekommBn. Och har i anledning häraf Stat*r
\ 6& o Sials-Utsbottéts Betänkatiden.
Utskottet skolat tillstyrka Riksens Hdglofl. Ständer
att derom i underdånighet anhållan göra.
6:0 Angående deri Urnfer Niorfde HufvudTiTiiln
anslagne Sutnma af 100,000 R:dr årligen
ti 1 Jordbrukets, Handels och Näringarnes
befordran och understöd, hafva Revisorerne förmå!'
att de funnit densamma vara af Kongl.
Majtt.i Nåder sålunda disponerad, att derutaf
bland andre utgifter, ett sammanräfenädt belopp
Under den förffatne tiden af omkring 118,500
R:dr utgått såsom Lån ej blött till de i Länen
inrättade Hushålls-Sällskap, utan äfven ock till
större delen åt enskildte Personer eller Bolag,
antingen rån:efritt eller emot 3 å 4 Procents
Ränta, hvilken Sa val, söm skeende ‘Capital - avbetalningar,
åter upptagas att öka tillgången å
Tituln eller dess årliga afislägs-surmna; men då
Riksens Ständers afsigt m‘ed berörde Summas
anslående ej varit att densantma till enskildfe
Personer elle1! Corporationer skulle å ett eller
annat sätt disponeras, emedan Riksens Ständer
uttryckligen förbehållit, att Pensioner deraf ej
finge beviljas, meri vid utlåning åt private till
enskildte företag, eftergiften af Rähta eller hed.
sättning deraf till lägre än vanlig Ränta kunde
anses utgöra en förmån, söm, ehdru icke
gifven såsom Pension, likväl blefve ett motsvarande
personligt understöd; Och Riksens Ständer
uti 10 §. af Riksdags - Resiutet dén 2 Maj
1810, äfven uttryckligen stadgat, att större summa
än 100,000 R.dr af Statens medel ej skulle
för TitulnS föremål användas, men följden af
utlåningen deraf då Räntan oell Capital - afbetalnihgarne
tilläggas Fonden blefve den, atr
Stats-Utskottets Betänkanden. 1621
Hufvud-Titulns Summa om någre år skulle betydligt
ökas; så funno Revisorerne sig häraf äga
skälige anledningar att lill Riksens, Högloft.
Ständer hemställa, huruvida ej någon närmare
föreskrift må böra gifvas om grunderne och
sättet hvarpå Nionde Hufvud-Titulns medel
måga disponeras, samt örn icke Räntan och int
betalnjngarne på ifrågavarande af Statens medel
såsom Rån utestående Summa, bojde, då medlen,
ingå betraktas såsom öfverskott på Stats-,
Verkets Intrader samt dermed på enahanda
sätt förhållas som angående desse Öfverskott i
allmänhet nu finnes eller kan varda af Riksens
Ständer beslutadt.
Xongl, Stats-Contoiret; har i anledning häraf
upplyst, att då Fqpden, sedan deraf utgått
efter Riksens Ständers. förordnande vissa årliga,,
anslag till serskildta allmänna företag ej- varit
tillräck!ig) att med återstoden understödja satntelige
Länens Hushålls Sällskap eller andre nyt?
tige Inrättningar med Gåfvor, utan åt er be t.ilni
ags - skyldighet, hade Kongl. Majit mäst in-'
skränka en delaf det bidrag, sorn kunnat lemnäs,
till Lån emot lindrig Ränta och viss fastställd
betalningstid, på det härigenom- matte
kunna, beredas en framtida utväg till understöd
för de öfrige Länen, samt, sådana förekommande
Inrättningar och företag, hvilka, med det
af Riksens Siänder för denna Hufvud - Timi
bestämde föremål hafva gemenskap,, hvarjemte
Kongl, Stats - Contoiret, enär det ej kunde instämma
med afsigten vid forrrterancfpt af denna
Fond, att de inflytande Räntor och Capital--  afbetalningarne skulle ingå, sorn öfyérskatt, jtå
Stats-Utskottets Betänkanden.
Siats-Verkets Intrader* trott att analaget höjde
till de bestämde ändamålen, titan, afseende på
viss eller föreskrifven tid användas., lia 1st et'
farenheten under de föregående arén visat, a,tt,
em under det ena året anslaget icke till fulin
ytgådt, hafva deremot ett annat år åter föie-,
fallit sådane behof, att de, utan besparing från
de föregående, icke kunnat bestridas. Men en
närmare reglering af denne Hufvud-Titul, ge--  jjnm ätsk il lige anslags inflytande från A,ttonda
Hufvud-Tituln , på det Statens bidrag till sådana
allmänna Inrättningar, sorn härmed hafva
gemenskap, måtte pä ett ställe blifva uppförde*
funné Kongl. Stats - (Jontoiret, likmätigt hvadj
dess underdåniga berättelse, angående Stats-'
"Verkets Förvaltning- innehåller, böra ske, under
förmodan för öfrigt, att denne Titul ändamålsenligt
använd , snart hembär Samhället en,
progressiv förmån * vida vigtrgare än den ringa
besparing, hvilken genom återflyttning till
Öfverskott? - medel, af hvad 50m rättligen alidrig
kunde under Inkomst-Jhtul hänföra?, skulle
blifva att vinna,
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskaftet
icke allenast ansett en öfverflyttning från den
Åttonde till denne Nionde Titul lämpelig utaf
ätskillige anslag, som äro af den beskaffenhet,
att de tillhöra sistnämnde Titufs föremål och
hvarom det generel? Stats - Reglerings Betänkandet
kommer att förmäla, utan ock trott en
iiävmare föreskrift om dispositionen af Nionde
Hufvud-Titufns till Jordbrukets, Handelns och
Näringarnes understödjande och befordran an,-  slagne Fond blifva nödig. I detta senare hän;
Stats-Utskottets Betänkanden. 16j j
seende har Stats - Utskottet ansett föremålet af
desse medel icke vara, att desamma till private
Uån egenteligen måga användas och förräntas
åt Fastighets-ägare, för hvilka utvägar till
Fån i Riksens Ständers Bank äro beredde, utan
fast hällre böra till understöd för utförandet
af sådane allmänna företag, sorn kräfva uppmuntran
och bidrag, disponeras, antingen såsom
Gåfva eller Räntefritt Fån, allt efter som Kgl.
Maj:t i Nåder pröfvar omstäridigheterne föranleda
5 hvarvid till nödig upplysning och säkerhet
derom att medlen till behörige ändamål begagnas
synes böra iakttagas.
j:o Hvad angår Jordbrukets befordrande
och förbättring: att de i Fänen inrättade Hushållnings-Sällskap
på derom tillgörande anmälanden
om behof af medel i och för deras åtgärder
att sprida kunskap och upplysning i
Fands-Culturen, samt för öfrigt lemna biträde
och understöd i de serskildte fall sådant påfordras,
måga tilldelas i nian af Fänens storlek
och behof, samt tillgången, hvad härtill disponeras
kan, emot skyldighet att årlige berättelser
om medlens användande till Kgl. Majit
i underdånighet afgifva, samt att i alla frågor
orri understöd åt enskildte eller för något serskildt
företag i denne väg; Fandshöfdingens i
Fänet och Hushållnings - Sällskapets Utlåtande
deröfver hör infordras till utrönande af behofvet
och nyttan af den anläggning, dertill bidrag
sökas; Börande de efter noggran pröfning
deraf, beviljade medel, genom Fandshöfdingens
och Hushålls - Sällskapets försorg utdelas på af
Kongl, Majit i Nåder fastställde vilkor, öfvetr
a 6-2 4 Stats- Utskottets. Betänkamf^n,
fullgörandet hvarutaf bemälte Sällskap vakat
och sedermera äfven afgifver yttrande.
arn Beträffande Handelns under'ättande, så
»ynes i de fall der sådant kan ifrågakomma ^
både Uandshöfdingens i orten samt Magistraten
oell Stadens Äldste, der Sökanden är böen.
de, böra sig utlåta och vitsorda bghofvet och,
nyfltan i allmänt hänseende af det understöds
som kan begäras pcb,
3:0 Vidkommande Näringaipie, hvarmed för*
rtämligast torde böra förstås Fabriksrörelser och.
Handtveikerier; Så bör icke allenast Stadens
Magistrat samt Äldste af Borgerskapet förse höras
®ch afgifva yttrande 0111 den ifrågaställde
Närings-grenens beskaffenhet, och de skäl der*,
på den Sökande stödjer sin anhållan, utan ock
landshöfdingen i orten sig deröfver utlåta och
bestyrka rigtigheien samt Handlingarne derefter
meddelas Kongl. Majus och Rikets Commerce
- CoIIegium ej mindre i afseende på en
ytterligare granskning af Näringens nytta och
behof af understödjande, än äfven för, att upplysa,
huruvida och hvad Hån-biträde, som redan
kan vara af Manufactur - Discont - Fonden,
lemnadt den sökande Närings-Idkaren, hvilket
synes verka på afgörandet utaf det sökte bidrag
från Nionde Titulens Fond, vid, den,
.pröfning af frågan, sorn hos Kongl. Maj:t derefter
förekommer.
Stats - Utskottet tror för öfrigt, att då betydlige
anvisningar å Nionde Hpfvud - Tit ulna
tillgång i och för Canal - Inrättnfngarne blifvit
af Riksens Ständer gjorde, samt ny från Ättonde
Hufvud - Tituln äfven öfverförde åtskilliga
Stats-TJtskcttets Betänk anden.
tills yidare såsom årliger) bestämde anslag, så
blifver behållningen af Nionde Fitulns anslagssumma
ej större, än att den lärer åtgå för of•yannämndg
ändamål; Men om något Öfverskott
för ett löpande år uppkommer,, anser TJtskoftet
detsamma böra, enligt grunderne för Stats-Veiksfötyaltningen,
betraktas såsom besparing, samt
efter d<?n för hvarje års Räkenskaps afslutande
fastställde tiden dermed förfaras lika med beSparingarne
på Öfriga Hufvud - Titlarne; Och
ljvad åter angår de i;u utlånade medlen?, så böra
desse jemte den fastställda Räntan derå, såsom
Kongl. Maj:t i Nåder förordnat, ingå att
Öka Titulus tillgång för det året; men bomma
derefter att å r.yo disponeras och förvaltas, såsqm
nu föreslagit är, hälst emot Riksens Ständers
afsigt vid 1809. och 18.10 årens Stats-Reglering
någre stående Fonder af Stats-Verkets
medel icke måga samlas.
I öfrigt hafva Revisoj-erne i afseende på
granskningen af Stats Verkets, Räkenskaper och
förvaltning andragit, att den för Revisorernt)
gällande Instruct.ion af den 10 Juli 1812, in?
nehåller, att vid hvarje Revision a;ne års Räkenskaper
böra förekomma till granskning; Och
ehuru Revisorerne ansågo det vara Riksens
St.änders rätt, att taga kännedom om Stats-Verk^ts
förvaltning intill d^n löpande tiden; så Cpär
Räkenskaperna för Stats - Verkets medel i
allmänhet efter Författningame ej böra vara
afslutade förrän omkring tyännp år efter Uppbörds-
ellpr Redogörelse - året, blefve dock af
berörde stadgande uti Instructionen den följd,
att Revisprerne endast fjpge tillfälle att erfara
Stats-Utshottets Bettini and en.
tillståndet för den a:ne år förut passerade ti'
ders. Hvad granskningen af Räkenskaperne an»
ginge funno Revisorerne likväl ingen förän»
dring härutinnan äga rum så länge en kortare
tid för Räkenskapernes afslutande ej kunde fayeskrifvas;
men sorn det syntes för ändamålet
af Revisorernes åtgärd angelägit, att öfrige de»
Jar af Emhets-Verkeos förvaltning, på sätt som
sker, hos Riksens Ständers Rank och Riksgälds»
Contoir, framläggas för Revisorerne eller ålmin»
stone blefvo för deras kännedom tillgängelige äf.
yen för den sednare tiden, allt intill den löpan»
de; hemställa Revisorerne att stadgande derom
mätte
Enligt åbei-opade Instruction skall hvarje
Revisions förrättning omfatta Räkenskapen och
förvaltningen under den tid för hvilken Förvaltningen
och Räkenskaperne af sednaste Revisoyer
eller/ Riksens-Ständer ej blifvit granskade;
men 3. § uti samma Instruction innehåller
dessutom att Revisorerne skola äga tillgång
till alla Kongl. Stats Contoirets Räkenskper
och Harn!.ingar icke allenast för de år till hvilka
Revisionen sträcker sig, utan ock, likmätigt
42 §. i Riksdagsordningen äga rätt, att af Kgl.
Stats - Contoiret undfå de upplysningar och
Handlingar, som de i öfrigt finna nödiga; Och
då i följd häraf Revisorerne redan uti Instruclinnen
hafva sig tillagd den rätt, att, så vidt
för doras åtgärd erforderligt finnes, begära och
erhålla upplysningar om Förvaltningen; har
Stats-Utskottet trott någon närmare föreskrift i
denna del icke vara nödig, utan får härvid
Jllo.U upplysa, att efter hvad Stats - Utskottet
Stats-Utsiottets Bettini anden- 5.637
haft tillfälle inhämta, blifver vid dety Ifråga»
varande Riks-Röksluts- methodens användande,
tiden inom hvilken efter verkställd upphörd
Stats-Verkets ställning karr öfverses förkortad;
Och torde Siats-Utskottet för öfrigt beträffande
detta Riks - Eokslyt, som synes föranleda till
serskildt behandling, och ej står uti ovilkorlig^
samband med ofvannämnde anmärknings frågor?,
få i detta, ännu ej s!,uteligen hanölagde ärende,
afgifva serskildt utlåtande; Hvilket alle Värd»-  fatnt underställes Riksens Höglofl. Ständer,
Stockholm den 26 Maji 1858,
N:r 374..
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut*
Utande, i anledning af er hällen remiss,
utaf Riksens Ständers Revisorers., till
granskning af Stats- Banco- och RiksQäldslVer
hen y nä st led i t är gjorde an
malan angående Hospitals- och LaZa*
retts-lnrättningarnesi Fonder,
Sedan Riksens Högloft. Ständers, till granskning
af Stats- Banco och RiksGälds-Verkens
Räkenskaper och förvaltning u,tsedde Revisorer,
sistledit år 4.817, under den ?a November
afgifvit den anmälan lili RiksStåuden, att
ehuru Revisorerne, i följd af Riksens Ständers,
underdåniga skrifvelse den 2 Juli 1815 ålegat^
att jemväl revidera Räkenskaperne öfver de Hospitals
och Razaretts-Fpnder, sorn hro. ställde
under Kungl. Seraphimer Ordens Gillets Ofver»
1,6 •’$, Stats-Utskottet? Beijinkandtn.
S/yreJse och Revisorerne genom Kongl. Majus
ärliga kallelse äfven fatt verkställigheten deraf
3ig föreskrifven , harle likväl sedermera, up.
på Kongl. Seraphimer Ordens Gillets derom gjorcfe
framställning, Kongl. Majtk genom Nådig
skrifvelse den 10, September förledi t är förklarat,
dét någon granskning af Hospitals och Ka-,
zaretts- Räkenskaperne icke tillhörde Riksens
Ständers Revisorer att förrätta, hvarigenom hinder
för dem altså blifvit lagde , att kunna Riksens
Ständers föreskrift u.p.pfyl Ia och hvilket
förhållande Revisorerne ansett sig böra anrnäja
Jios Riksens Ständer, som allena kunde för framtiden
bereda verkställighet af deras beslut; så
hafva RiksStånden remitterat. denq^, anmälan,
till Stats-Utskottets handläggning och yttrande.
I anledning häraf har Stafs-Utskottet, in.
hemtat, att Riksens Ständer vid sista Urtima
Riksdagen, i fråga om ytterligare anslag för
Jjäns-Kagaiettsrnes utvidgande, genom qfvanåberopadg
underdåniga skrifve se af den, g .7 Juli
1815, androgo, det de funnit anledning dervid
fäsU sin uppmärksamhet, att Seraphimer Ordens
Gillets befattning ined hjospitaler och Kans Kajsaretter
samt i och för deras underhållande anslagne
Hemman och räntor, m. m. icke undergår
någon annan granskning, än dgti Kongl,
Kammar-Rätten, endast i afseende på redovisningen
af medlen låter anställa, hvilken icke
|iUnde sträcka sig till anrnärkningsrättighet, rörande
sjelfva hushålinings.-anstalten och hvad
dermed gemenskåp äger; på hvilken grund , och
fried förutsättande deraf, att Seraphimer Ordens
(gillets. Hirection nrned tillfredsställelse skulle
'Sidis-tJfsköiiéis BeiHrikä ritTin.
se alla sådane åtgärder, hvilka kunde åstadkomma
vidsträcktare tillgångar för en inrättning,
hvars ändamål voi'e så ädelt och nyttigt, och
hvars utvidgande skulle till den lidandes väl
bidraga, samt i öfvertygelse ätt den enskildt»
frikostigheten, lika Sorn Riksens Sländers bevågenhet
skulle ökas i mohn af den allmännare
och närmade kännedom, "stdfn erhölle‘3 bin sjelfva
inrättningen och dess administration, Riksens
Ständer besked o, att deras Revisorer till granskning
af Stats- Råneo och RiksGälds Verkens
Räkenskaper, äfven skulle revidera c!fe Hospitals
och Ka-Zarötts Räkenskaper , sofia äro ställde
under Kongl. Seraphimer Ordens Gillets Öfver-Siyrelse
och efter gällande författningar i riga
till Kongl. Kammar-Rättens granskning, och
uti 29 § af Riksdagsbeslutet den 9 Augusti 1813
finnes detta äfven intagit, dock med tillagdt för-,
behåll af Kong'. Majus Kådiga gillande.
Uti den af Revisorerne åberopade och deras
anmälan till Ständerne bifogade Nådiga skrifvelse
af den i 9 September förledit år, till Kongl.
Seraphin,er Oidens Gillet, har Kongl. Majit ater,
i anledning af Kongl. Seraphimer Gillets
anförande, att Hospitals- och Barnhus-fonden *
hvarutaf äfven Kazaretterne de senare tidefne*
i brist af andre tillgångar varit underhåilnfci*
icke består utaf någre at Rikets Ständer dertill
lernnade bidräg, utan förnemligäst af de förläningar,
som framfarne Konungar gjort till Hospitalen
och Barnhusen; äfvensom af enskifte
personers stiftelser och dönationer i förklarat*
att i anseende härtill och då Redogörelsen för
denna fond, hvilken innefattades i den Hufvud-*
