# ID: svediakorp-gov1807
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 72,135
# sentences: 2,219
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Ståts-Utskottets Betänk anden'.
Transport 496,234:
Stockholms Arbets- och
Correctionshus - Inrättnings'
S,kuid -
13,378:
Krigs-Academiens skuld-
• v
betalning för sistledit år
9,544:
Och tili godtgörande af
förskjutne medel till Cassern--
Byggnaden åt Eif-Gardec till
Hast -
3 2,000*
Till Hennes Maj;t En-
ke - Drottningen, ersättning
for Vadstena Slotts disposi-
tion, m. m. innevarande år
fran och med den 1 April
ell,er |:delar af året -
7,5oo:
Eönerne eller Pensio-
nerne för den indragne de-
len af Kongl. Hof - Staten
för samma tid omkring
25,000:
Till Theatems under-
håll -
30,500:
Reparationer å Vesterås
Slott -
12,310:
Inköp af Landshöflinge-
Besidence i Vesterbottens
Eän - - -
10,000:
Minnesvård öfver Högst-
salig Kron - Prinsen Carl
August -
10,000:
Ersättning för de en-
ligt Kongl. Majus Nådiga
*797
3i- 7*
11. 5.
37- !•
Transport 646,467; 32. i
-
1798 Stats-Utskottetn Betiinhanden.
Transport 646,4.67; 32. 1»
Proposition den 19 Novem
ber
1817 af nästledit års extra
Utgifis-rnedel, tiii Reparationer
å Kongl. Slottet och
Publike husen forsk.jutne - 27,700: — ■—
Hvartill kommer deri för
innevarande år varande bristen
i anslagen för Miiitaire
Staternes Tö n för höj ning - 101,163: <43. 5.
Summa R.dr 763,331: 27. 6,
Enligt den af Kongl. Maj:t jernte nyss å
beropade
Nådiga Proposition Stats-Utskottet till
ställde
Berättelse och Calcul af Kongl. StatsContoiret
öfver Stats-Verkets Inkomster och Utgifter
för år 1816, hafva Öfverskotter, utöfver
den Summa af 200,000 E:dr, som vid sista Piks»
dagen anvisades till Kongl. Majus Nådiga disposition,
uppkommit till ett belopp af 503,947
Hulr 45 sk. 4 rist; hvarförutan genom den vidtagne
regleringen om Bataillons-Eäkarnes aflöjrande,
emot det att 711 R.dr 5 sk. 4 r:st blifvit
uppförde å Stat att årligen utgå, den dertill
samlade och påräknade Fond af 47,933 R:dr
16 sk. tillfaller Stats-Verket; Äfvensom, på sätt
Stats - Utskottet uti serskildt Utlåtande den 1
sistl. Maji anmält, den från Dannemark sedan
år 1808 icke ingårtgne ersättning, på grund af
1660 års Tractat, för Fyringarnes underhållande
på Skånska kusten, för den sedermera förflutne
tiden, kommer genom Kongl. Maj ts Nådiga
försorg att inflyta med 3,500 R:dr Hamburger
Banco för hvardera året, sorn gor en
Stats-Utsiottets Betänkandm.
Summa af 35,000 R:dr Hamb, Banco och ä g 6
sk:s Cours, förslagsvis beräknad, skulle lemna
en tillgång af 70,000 R:dr, hvilka emot det
att, såsom Riksens Höglofl. Ständer förordhat,
reparations • summan för Vesterås Slott och Köpeskillingen
för Landshöföinge Besidence uti
Vesterbottens Län förskottsvis bestridas af Ofverskotis-medlen,
intill dess nämnde ersättning
ingår, till enahanda belopp, sorn desse utgifter
Utgöra eller tillsammans 22,310 R:dr blifva, såsom
tillgång, för ifrågavarande Summa att påräkna,
men det öfriga äter til! Kongl. Majus
Nådiga disposition för Landshöfding.e - Residencers
reparerande eller anskaffning i de öfrige
Länen der så nödvändigt fi nes.
Af ofvanformäldte eller 1816 års Öfverskott»
- medel - 503,947; 45. 4.
Och den för Butaillons-Läkarnes
aflöning-san lade Fond 47,933: —
samt tirgången af Fyrings
ersättnings-medlen
- - 22,310: — —
Uppkommer en Summa 574,191: 13. 4.
Och brister alltså ett belopp 191,140: 1 |. 2.
Uti ofvannämnde Summa 7ö-5,33i; -7- 6.
Som nu for en gång ar upptagen att utgå, men
likväl till stor del blifvit beräknad på Förslag,
emedan fleie poster grunda sig på förslags uppgifter
, samt för öfrigt äro beroende af Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bifall; och berörde
brist, hvilken genott! de af Kongl. Majit, under
loppet af år 1817, i följd af Riksens Ständers
medgifvande vid sista Riksdagen, bestridde
Utgifter af 1816 års Öfverskotts- medel, något
h8oo Stats-TJtskottets Betänk and en'.
Icommer att oka sig, anser Stats-Utskottet böra
godtgöras af Öfverskotterne på 1817 och 1818
års intrader, hvilka Öfverskott med säkerhet
kunna antagas uppgå till den Summa utöfver
hvad Kongl. Maj:t äger disponera, att nämnde
brist derutaf fyllas kan; hvarefter återstoden af
desse Öfverskotter för 1817 och 1818 samt för
<le följande åren, efter afräkning af hvad till
Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för Försvarsverket
är anslaget, skola till Riksgälds - Contöiret
aflefvereras på sätt Riksens Ständer vid sista
Riksdagen i denne del förbeliöllo.
Stats Utskottet har för öfrigt skolat anma- •
la, att sedan Riesens Ständers Revisorer ar 1817
genomgått och granskat Stats Verkets Räkenskaper
och Förvaltning till och med för år 1815;
så har till Utskottets enahanda åtgärd nu blifvit
aflemnade 1816 års Röcker oell Handlingar
jemte det Stats-Verkets Förvaltning för samma
år blifvit af Kongl. Stats-Contoiret uti dess afgifne
och Kongl. Majus Nådiga Pioposition bifogade
berättelse uppgifven och framlagd.
Utskottet har väl ansett Riksens Ständers
granskning egenteligen böra sträcka sig till en
generel öfversigt af Förvaltningen, enär Kongl.
Kammar-Rätten tillhörer, alt till ziffran revidera
sjelfva Räkenskapen Men Utskottet har dock,
så vidt dess tid medgifvit, genomgått äfven.
Kongl. Stats - Contoirets Memorial - Röcker och
Kongl. Ränfe-Kammarens Hufvud Bok.
Öfver Stats-Verkets ställning och Förvaltning
för ifrågavarande år 1816, har Utskottet
författat den Tabell) sorn; -i vanlig ordning af
trycket meddelas.
Stats-Utskottets Betänkande») 1801
TJti förenämnde Berättelse^ af Kongl. StatsContoiret
upptagas, för att lomma till Riksens
Ständers kännedom oell åtgärd, lill 1817 års
Riks-Stat'öfverförde Summor, sora de föregåen-,
de åren blifvit af Öfverskotts- och Besparingsmedel
utbetalte tili ett belopp
af - 11289,595= 5. 5.’
bestående till största delen
uti Anticipationer, gjorde af
Randt Ränterierne med Stats"Verkets
medel for Krigs-Ut- r .■
gifter arén 1813 och 1814,
samt för öfrigt uti följande
poster, hvilka, i brist af anslag
dertill, blifvit förskottsvis
bestridde, nemligen:
Omkostnader för Byggnader
och Reparationer vid
Strömsholm - 12,900: — —
Till Reparation af Strömsholms
Canal-murar - * 3,000: — —■
Till uppköp af Föhlston
i Norrige för Strömsholms
Stuteri - 2,500: •—- —
Till underhåll för Ryska
Hingstar vid Strömsholm - 1,500: — -—
Till underhåll af Ryska
Hingstar viii Flyinge och
Dahlby Stuteii - - 2,000: — —
Brandförsäkrings afgift för
Byggnaderne å sistnämnde
stalie - 2,09*= 37. 6.
Transport 1,253,587: 42. 11.
i8*s Stats-Utskottets Betänkanden.
Transport 1,253,587: 42- H*
Stallmästaren Ehrengranath.?
arfvode såsom Chef for Stuteri-
Inrättningen derstädes
Till Committerade för hus.
hållningens reglerande vid
Gripsholm -
Till dito vid Ulricsdahl
Till reparation å Traneberg^-
oell Nockeby- samt
.Drottningholms Broar
Ett års Sänta å Högstsalig
Hennes Maj.'t Enke*
DrottningensBrudskatts Capital
-
Till godtgörande af Averhof
ska Sterbhusets fordran,
för Posthuset i Hamburg -  Till Reparation å den så
kallade Gamla StyckgjutåreGården
i Slockholm -
1,200:
500:
1,800:
8,000:
12,000:
5,036: 22- —
8,001: — —
Tillsammans 1,290,625: 16. 11.
Hvad nu angar desse Summor; så emedan
desamme b ifvit utbetaidte af de medel för 1815
oell föregående åren, som, i fö'jd af Riksens
Ständers Beslut vid 1812 ars Urtima Riksdag,
tillhört Kongl. - Majus Nådiga disposition, samt
nu icke fordra annan åtgärd, än att beloppen
varda uti Riks-Staten afskrifne vid liquid med
Krigs Committéen och redovisning af deni, som
uppburit de öfrige Förskoiterne; ry och då Riksens
Högloil. Ständer redan bifallit sådan afskafning
utaf större delen af de, utöfver hvad till
Stats-Utskottets Retänkanden. J803
Ki igs-utgifter blifvit användt, uppförde beloppen
i och för kostnader till hushållningens reglerande
vid Kungsgårdarne; får Utskottet nu
tillstyrka, att i afseende på verkställigheten deraf
i ett sammanhang, underdånig anmälan hos
Kongl. Maj t göres om afskrifning utaf Summan
på det hela.
Beträffande Förvaltningen af Stats - medlen
för 1816 samt Räkenskaperne; så har Utskottet
funnit den förre med noggrannhet och likmätigt
grunderne för densamma, af Kongl. StatsContoiret
utförd, samt Räkenskaperne likaledes
med ordning och redighet upprättade och afslutade,
så att icke något förekommit att erinra.
Dock får Utskottet härvid anmäla, att en Summa
af 16,51g R:dr 19 sk. t; r:st blifvit af Coursförhöjnings-rnedlen
år 1816 afskrifne, men, enligt
upplysning fran Kongl. Stats-Comoiret, höra
till 1815 års Öfverskotts-medel, och alltså
i Riks-Staten för år 1818 komma att upptagas;
och har Utskottet för öfrigt skolat upplysa, huruledes
den del af Tull-afgifterne, som ingar i
Vexlar, funnits öfverstiga deri Summa af 90,000
R:dr Hamburger Banco, som till Kongl. Majus
Kådiga disposition i och för Ministerielle Utgifter
är anslagen, hvilket Öfverskott i Vexlar
derefter för Stats-Verkets räkning ,väl blifver
försa 1 cSt och medlen upptagne såsom en serskildt
inkomst, under benämning af Cours-Förhöjningsmedel.
" Då denne tillgång ei finnes bland StatsVerkets
inkomster upptagen, och det synes
ländande tili en närmare beräkning af Statsfru
raderttes verkliga belopp, äfvensom de Ministerielle
Utgifternes, att ali,Inkomst i Vex
-
1804 Stats-Utskottets Betankanden'.
lar från Tullverket upptages i Hamburger Banco
inom Column, men utföres i Svenskt Banco
till det belopp, som instämmer med dagens
Cours då de ingå; hvaremot Utgiften af anslaget
för Ministerielle behofven likaledes borde
upptagas, till beloppet i Vexlar inom Column,
men utföras i Svenskt Banco, efter den Cours,
som vid utbetalningen äger rum; så har Utskottet
ansett sig böra hemställa, det Riksens
Höglofl. Ständer hos Kongl. Maj:c i underdånighet
anhålla, att sådant måtte uti Stats- Verkets
Räkenskaper från och med nästa års början iagttagas.
Men som härigenom en dilFerence
skulle uppkomma, beroende på mer eller mindre
från Tullen inflytande Vexlar och StatsContoirets
större eller mindre behof af Utländskt
mynt; så anser StatsUtskottet, till vinnande äf
redighet i Räkénskaperne, att Cours-differencen
bor, sedan Stats-Contoirets behållning i främmande
mynt-sorter blifvit efter Cours balancerad,
komma att antingen öka eller minska Öfverskotten
för året: Hvilket allt dock vördsammeligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 10 Junii i8i8"
N:r 258.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande öfver Riksdagsmannen från
Oland flon flöranssons hos Hedervärda
Ronde - Ståndet väckta motion, angående
utväxling i Landsorterne af
Stats-Utsinttcs Betiinkaiiden. i8o§
nya Smärre Banco - och RiksgäldsSedlar.
TT.
ti ett af Riksdagsmannen fran Oland Jon
Jöransson hos Hedervärda Bonde-Siandet ingifvit
Memorial, sorn till Stats och Banco-Utskotten
blifvit remitteradt, anföres, att, då Rikets
Högloft. Stander vid sistledne Riksdag till inlösen
af förslitne och skadade Smärre Bancooch
Riksgälds-Sedlar, hvarpå inånga, serdeles
bland Allmogen, skola förlora och blifva lidande,
vidtogo deri författning, att Banken och
Riksgälds - Contoiret skulle årligen till LandsOrterne
nedsända flere Tusende Riksdaler i
nya Sedlar till utvexling emot de förslitne
och skadade, roen, i de fleste Lans-Örter ingen
verkställighet deraf följt, af det skäl, att ingen
velat åtaga sig transportkostnader för de nya
och ansvaret för de gamlas återlämnande, så synes
det vara ganska billigt, å ena sidan, att
Rikets Inbyggare böra komma till åtnjuiande
af en förmån, som Rikets Ständer dem tillagt
och,, å den andra, att deras egne Verk, Banken
och Riksgälds-Contoiret, som, utan tvifvel, år»
ligen vinna på flere och större Sedlar , sorn
förloras under Eldsvådor, Sjöskador, och genom
andre olyckor, skola, upder säkra omslag, äga
fri post för de nya Sedlarne och förse LandtRänternästarne
med en skälig procent för deras
mottagande och utvexlande samt de förslitne
Sedlarnes återsändande: och kunde vexlingen
lämpligast ske vid Uppbörds-Stäinmorne af Krono-Fogdarne
efter erhållen underrättelse om de
brister, som göra de gamla Sedlarne oemottaglig®.
l8o6 Stats Utskottets' retänknnuen.
I anledning häraf, får Stats-lTtskortet, hvad
angar Riksgälds Sedlarne, tillkännagifva, hurusorn
Rikets Högloll. Ständer vid sist hällne Urtima
Riksdag behagade förordna, att enahanda
anstalt, som af Råneo - Styrelsen vidtages, i afseende
på förvexiirig i Uandsorterne af Bankens
Små-Sedlar, äfvensom skulle vidtagas, 1
afseende på de så kallade smärre Credit-Sed'ar,
hvilka från Riksgälds-Contoiret utgifvas. Och,
sedan Herrar Fullniägrige vid sistnämnde Contoir
erhållit del af hvad Herrar Banco-Fullmäktige,
i afseende på förvexlingen i Landsf
orterne af Bankens Smä-Sedlar, stadgat och föreskrifvit,
hafva Herrar Fullmäktige, i enlighet
härmed, låtit genom Circulaire -Bref under den.
27 Junii 1816 underrätta sam tlige Herrar Landshöfdingarne,
med undantag af landshöfdingen
i Stockholms Län, att så kallade Smärre CreditSedlar
kunde förskottsvis erhållas från Riksgälds
Contoiret ti 1 utvexling mot dylike förslitne,
i den ordning och med de vilkor, som
Circu aire-Brefvet innehöll, och hvaruti, såsom
liufvudsakliga punkter, stadgades, att
1:0 Större Summa ärt 5000 R:dr i CreditSedlary
(ett lika belopp i Smärre Banco-Sedlar
af 5,000 R:dr var faststaldt i Banken), skulle
icke få utlemnas på en gång; äfvensom ett sådant
Förskott tills vidare högst fyra gånger om
året skulle få uttagas.
2:0 Hvarje Förskotts-Summa borde ovillkorligen
till fullo vara återbetald, senast efter
Sex månaders förlopp, att räkna från den dag,
den blifvit qyilterad.
Stats-Utskottets Belänkanden. 1807
3:0 Den person, som af Konungens Befallningshafvande
fick sig uppdragit, att de nya
Sedlarne uttaga och qvittéra, borde vara försedd
med Konungens Befalhiingshafvandes Fullmakt,
hvilken äfven skulle innefatta Betyg derom,
att Borgen, den Konungens Befallningshafvande
till vederhäftigheten pröfvat och godkänt, blifvit,
till Biksgälds Contöirets säkerhet, aflemnad
för den Summa, som till en sådan person skulle
komma alt utgifvas.
4:0 Skulle Riksgälds - Contoiret icke taga
någon befattning, hvarken med de nya Sedlarnes
afsändning till orten, eller hit-transporten
af de genom vexling influtne äldre Sedlar, ritan
skulle det ankomma på Konungens Befallningshafvande,
att i ena och andra afseendet
vidtaga de anstalter, som kunde pröfvas lämplige;
hvaremot, till omkostningarnes betäckande,
Riksgälds-Contoiret, likasom Banken, skulle bestå
JEn half procent å aila behörigen redovisade
Förskott, hvilken provision likväl, i anseende
till Götheborg och Bohus Fän, Herrar Fullmäktige,
enligt Protocollet för den 14 Augusti
1817 j nödgats öka till Tre fjerdedels procent,
sedan en sådan provision under den 1 nästförutgångne
Maji af Banken blifvit beviljad för de
Summor af Bankens Små-Sedlar, hvilka i berörde
Län utvexlas.
Enligt Comtnissariernes i Riksgälds Contoiret
Riksdags-Berättelse under den ig November
1817, hade vexling*-medel då icke blifvit
reqvirerade och uttagne från flere, än nedannärnnde
Sex Län, nemligen:
i8oS
Stuts- Utskottets Betiinkanden.
Nyköpings Län
Upsala d:o
Rtdr 5,000.
— 5,000.
Stora Kopparbergs d:o — 5,000.
Vesterås, efter eune
serskilda Reqvisitio
ner,
tillhopa -  8,000.
Vesterbottens, efter
2tne dito - — 6.000.
Götheborgs och Bohus — 5.000.
Tillhopa Rtdr 34,000 Credit-Sedlar.
Ehuru vexlings-anstalten således blifvit begagnad
endast af Sex Län för en samrrianraknad
Su ■runa af 34,000 Rtdr, hafva likväl redan sådana
underslef med de från atne Län uttagne
medel blifvit upptäckte, de der tydligen ådagalägga,
att desse medel icke blifvit till deras
rätta ändamål använde, men på hvilka underslef
de senast till Stats1- Banco- och Riksgälds
Verken
församlade Revisorer icke kunnat fästa
någon uppmärksamhet, af det gällande skäl, att
det origtiga icke hunnit utvecklas, förrän efter
den tid, till hvilken Revisoreines granskning
af Protocollen blifvit stiäckt, eller till den r
September nästledne år.
Uppå Konungens Befallningshafvandes i Vesterås
Fullmakt, uiqvitterades af Handlanden i
nämnde Stad Eric Öberg under den 11 Januarii
1817, Fern Tusende Riksdaler i nya Smärre
Credit-Sedlar. Men, da för denna Summa
icke redovisades inom den tid, sorn uti Herrar
Fullmäktiges ofvanåberopade Circulaire - Bref
var föreskrifven, ajfgick från Riksgälds.- Contorist
påminnelse härom till Konungens Befall
-
Stats-Utskottets Éelänkandeni
nir.gshafvande > i anledning hvaraf förbemälde
Handlande genast derefter aflemnade till Cotnmissarierne
Attest a 1662 R:dr 40 sk. CreditSedlar,
på hvilken Summa han sig till godo
beräknat provision med 8 R:dr 15 sk.; mert för
återstoden en Ea.nco-Attest ä 2219 R:dr 11 sk.
4 r:st., insatte för Riksgälds-Contoirets räkning
och svarande emot 3,328 R:dr 41 sk. Credit- .
Sedlar ; äf hvilket förhållande ganska tydligen
skönjes, att åtminstone största delen af den uttagne
Summan icke blifvit använd till invexling
af några gamla och till vidare omlopp obrukhara
Smärre Credit - Sedlar, hvilka i sådant
fall till Riksgälds-Contoiret skolat lefvereras.
Ett annat mera påtagligt missbruk liar ägt
rum med den Summa af 5,000 R:dr, sorn Handlanden
i Götheborg Sven Hammar, efter Konungens
Befallningshafvandes derstädesFuilmakt,
låtit genom sitt Ombud under den 14 sist led ne
Augusti uttaga, och hvilken Summa utgjordes
af 1,000 st. Credit-Sedlar på 2 R:dr, 2000 st.
på En R:dr och 3000 st. på 16 sk., eller tillsammans
R:dr 5,000.
Commissarierne, hvilka, genast efter detpenningarr.
e voro utlemnade, fingo anledning misstänka
underslef, skyndade, att uti Skrifvelse till
Konungens Befallningshafvande under den 19
i sistberörde månad begära, det måtte, innan
någon utvexling företages, ordentlig inventering
hos bemälde Handlande anställas, till utrönande,
huruvida de uti Riksgälds-Contoiret erhållne
Små-Sedlar verkligen till orten ankommit.
Bihang tili Riks-St. Vrot. 1817 - t$is, 4: de Sami. N:r 227. 22!•
i8io Stats-Utskottets Betankanden.
Viel den, till följd häraf, genom Konungens
Befallningshafvandes försorg den 29 Augusti
verkställde Inventering, har merbemälde
Handlande anfört , att han, i saknad af porto,
frihet förde penninge-poster, han från Riksgälds
- Contoiret erjiållit, samt i brist på annan
säker lägenhet för Små-Sedlars nedsändande, varit
nödsakad låta i Stockholm förvexla 1000 st. på
2 Rklr, och 1000 st. på En Riksdaler uti några
större Discont-Sedlar och dem till Götheborg
afsända; men de öfrige, eller 1000 st. på
En R:dr och 3000 st. på 16 sk. hade han låtit
hos sin Commissionair i Stockholm qvarstanna,
intilldess de med en omförmäld lägenhet till
Götheborg kunde blifva nedsände; hvarjemte
han, efter livad Inventerings - Instrumentet innehåller,
framgifvit uti Götha Canal DiscontSedlar
af åtskillige valeurer från 5 till 50 R:dr
en Summa af 2,466 R:dr 32 sk. B:co, svarande
mot Riksgälds-Sedlar R:dr 3,700.
samt uti diverse Små Riksgälds
• Sedlar - - - — 1,000.
Tillsammans R:dr 5,000.
Om och huruvida de från Riksgälds - Contoiret
för de öfriga fyra Eänen uttagne Vex*
lings-medel blifvit mera ordentligen till deras
rätta ändamål begagnade, sådant kan icke af
Contoirets Handlingar utrönas, emedlertid har
det yppade förhållandet med den Summa af
5,000 R:dr, som från Stora Kopparbergs Län
blifvit reqvirerad, för att genom Lands-Räntemästaren
derstädes utvexlas, fästat Stats-Utskottets
serskilda uppmärksamhet, då, efter hvad
Stats-Utskottets Betänkanden. 1811
Konungens Befallniogshafvandes aflåtneSvar på
Commissariernes gjorde erinran om redovisning
för desse 5,000 R:dr vid handen gifver, endast omkring
d. skulle blifvit utvexlad, ehuru något mera
än Sex månader förflutit, sedan utvexlingen kunnat
företagas; och hvilket förhållande tyckes
bevisa, antingen, att orten icke varit serdeles
besvärad af gamle förslinie Riksgälds - Sedlar,
eiler ock att medlen till utvexling icke blifvit
begagnade.
I anledning af ofvan anförde händelse med
den till utvexling i Vestmanlands Län uttagne
Summa, hafva Herrar Fullmägtige anmodat Konungens
Befallningshafvande derstädes, förständiga
vederbörande, hvilka framdeles kunde få
sig ombetrodde Vexlings-medel, att, när tiden
inträffar, då dylike medel skola redovisas, ovilkorligen
fullgöra inbetalningen till Riksgälds»
Contoiret uti gamla förslitna Små-Sedlar, eller
ock, derest hela Samman då icke kunnat UtVexlas,
aflemna skillnaden uti samma öfverblefne
Små-Sedlar, som från Riksgälds-Contoiret
blifvit uttagne; och, på det Commissarierne måtte
komma i tillfälle, att närmare controllera
verkställigheten häraf, skulle det åligga vederbörande
Commissionair för vexlingen, att anmäla
sig hos Commissarierne, innan någon insättning
i Contoirets Cassör får göras.
Men äfven detta försigtighetsmått, ehuru
visserligen nyttigt och nödvändigt, kan likväl
icke bereda thlräcklig säkerhet, att de gamla
Små-Sedlar, hvilka afleverefas, blifvit invexlade
i Lands-orterne, enär erforderliga gamla Sedlar,
utan ringaste svårighet, kunna erhållas i
ig i a Ståts-Utskottets Betänkandet
■Stockholm och till lefversring i Riksgälds-Contolret
begagnas, så att Stats-Utskottet funnit anledning
instämma uti det yttrande, sorn Herrar
Fullmagtiges Riksdags-Relation innehåller, att
några alldeles ofelbara controller emot missbruk
icke ääre kunna uttänkas.
Det anförde exemplet med de till Götheborgs
och Bohus Län reqvirerade Små-Sedlar
visar, att man icke ens skulle kunna vara säker,
att reqvirerade nya Små-Sedlar verkligen
blifvs till orten afsände, och, om än afsändningen
genom Riksgälds-Contoirets försorg och på
dess bekostnad skulle komma stt verkställas,
hvarvid dock flera betänkligheter förekomma-,
återstår, att undersöks, huruvida penningarnes'
användande till det afsedde ändamålet med någon
säkerhet skulle kunna controlleras. — Om.
Commissionairen för utvexlingen. är egennyttig,
och vill begagna medlen för egen räkning, eller
ock präja allmänheten på utvexlingen, blir
afsigten med vexlings-anstalten , sorn är att befria
orten från förslitne Små Sedlar, i mer eller
mindr§ måtto förfelad. I förra fallet, och om
Commissionairen använder penningarne för enskild
räkning, antingen till bestridande af utgifter
eller inlåning i orten, ökas väl tillgången
på Små-Sedlar, men dermed afhjelpes dock icke
den öfvevklagade olägenheten, enär den, som
datt de nya Sedlarne, visserligen icke lärer bortbyta
dem emot gamla och förslitna.
Så länge Commissionairen för utvexlingen
kan afvisa reqvirenter med det svar, att den
erhållne Summan redan är utvexlad, skall framgången
af hela vexlings-anstalten endast kom
-
Stuts-Utskottets Httänkanden. 1S15
ina att bero af haris nit och benägenhet, att
betjena allmänheten, då på andra sidan för den
egennyttige Commissionairen är öppnadt ett tillfälle,
att, utan äfventyr af något ansvar, ving»
la med allmänna medel, eller ock tvinga Allmänheten,
när den får tillvexla sig nya Sedlar,
att till honom erlägga särskild afgift.
Vid öfvervägande häraf, och då den ifrågavarande
utvexlings»anstalt högst ofullkomligen
synes kunna uppfylla det ändamål, för hvilket
densamma blifvit vidtagen, har Stats-Utskottet
ansett sig böra hemställa, om icke berörde
anstalt, så vidt den rörer Riksgälds• Contoirets
smärre Credit - Sedlar, desto hellre må alldeles
inställas, som desse Sedlar, i jemnförligt förhållande
till hela Penninge-Stocken, endast till
en mindre betydlig mängd 4 Uandsorterne ara
utelöpande.
Stockholm den 10 Junii 181&.
N:r 299.
Riksens Högloft. Ständers Stats • och Besvärs-Utskotts
Utlåtande i anledning af
väckt Motion om förändring i Indelta
infanteri-Regementer nes ti e klädnadssätU
Sedan
Stats-TJtskotfet under den *3 April och’
Maji sistledne i ett sammanhang meddelat
Utlåtande öfver de flere vid närvarande Riksdag
väckte motioner om förändring i Indelta
Jnfanterie-Regementernas Reklädnadssätt; Så få*
1814 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänk anderi.
i afseende å det serskilta yttrande, som, éfter
erhållen Remiss, af Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskotten gemensamt bör
afgifvas öfver Riksdags-Fullmägiigerne Ephraim
Larssons från Elfsborgs X/än och Lars Carlssons
från Skaraborgs I/än i samma ämne till Hedervärda
lionde-Ståndet inlämnade Memorialer,
Utskotten vördsamligen åberopa ofvannämnda
Utlåtande, såsom innefattande svar äfven å berörde
Memorialer, samt varande i öfrigt till
beskaffenheten sådant, att Ekonomi - Utskottet
ansett sig ej hafva något, att, för sin enskilta
del, dervid tillägga eller ändra.
Stockholm den 10 Junii iSiB
-
N:r 300.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- oall Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Betänkandet rörande
Afrads- och Tionde-Spannemålens utgörande
m. m.
X 3 grund af gjorda anmärkningar vid Riksens
Högloft. Ständers Stats, samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskotts, den 26 sisth April afgifne
Utlåtande, angående väckte frågor om än.
dring i hvad Författningarne, rörande Afiadsoch
Krnno-Tionde-Spannemålens utgörande , forslande
eller lösande nu innehålla, har Heder*
verda Bonde-Ståndet under den 8 de påföljande
Maji till Utskotten behagat återremittera sam
-
Stars- och Besvärs-Utskottens Betänk anden. 1815
ma Utlåtande; men, som Högloft. Ridderskapet
och Adeln tinder den i3:de, Högvördiga Präste-Ståndet
under den 8:de, och Vällofl. Borgare-Ståndet
under den 16:de i sistnämnde Månad
till alla delar godkänt Utskottens i förevarande
ämne meddelte yttrande, samt ärendet således
redan enligt Regerings-Formens 6g och Riksdags-Ordningens
75 §. §. är att anse för afgjordt;
Så få Utskotten, som i följd häraf icke
finna det sig tijlständigt, att i någon pröfning
af anmärkningarne ingå, till svar å återremissen
endast om berörde förhållande vördsam anmälan
göra.
Stockholm den 10 Juna 1818.
N:r 301. ,
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Memorial, med ytterligare Utlåtande
angående väckt .fråga om inrättande
af en Bergverks-Skola.
Högloft- Ridderskapet och Adeln har under
den 18 sistledne April behagat återremittera
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmän,
na Besvärs- och Ekonomi - Utskotts den 2&
förutgångne Martii afgifne Utlåtande, angående
väckt fråga om inrättande af en Bergs-Skola,
med dervid gjorde anmärkningar af Herr Presidenten
Friherre Liifvenschöld och Herr Protocolls-Secreteraren
Hammarhjelm, bland hvilka
den förstnämnde, under anmälan deraf, att ea
l8l6 Stats- och 'Besvärs-ZJtskottensPetänk anden.
Plan till ofvannärnnde Inrättning redan blifvit
af Vettenskaplige Män utarbetad och Kongl.
Majus Nådiga granskning understäld, tillika udJyst,
att någon tillgång till ’ bestridande af de
för Inrättningens organiserande och underhåll
crfordeilige utgifter icke är att påräkna från
«lvn. under namn af Afra&s C assa, vid Siola
Kopparberget samlade Fond, den Herr BergsHaupt
mannen Pihl, uii sitt på Nådig befallning
afgifne Förslag/ tillfinrättande af en Practisie
Bergs-Skola i Fahlun, icke eller, såsom
Utskotten uppgifvit, skall hafva för ändamålet
ansett vara användbar; hvarföre Herr Fri herren
ock, uii ett till Stats-IJ'skottet remitteradt
särskildt Mefnorial, framställt nödvändigheten
af tillräcklige medels anslående för ifrågavarande
Undervisnings - Anstalt; äfvensom Kongl.
Majit, enligt hvad till Herr Friherrens kännedom
kommit, skall beslutit, att härom göra
xiämnde Utskott Dess Nådiga Proposition. Herr
Protocolls-Secreteraren Hammarhjelm har deremot
begärt, att, i den händelse fjtats-Utskottet
■ icke skulle kunna uppgifva några tillgångar till
fyllande af kostnaderne för meranämnde Inrättning,
frågan härom matte hänvisas till Höglofl.
Banco-Utskottet, som af den fond, hvilken blifvic
föreslagen till Jernhandteringens understöd,
torde kunna finna utvägar, att anslå någon Summa
till berörde ändamål.
I anledning häraf, fa Utskotten vördsamUgen
upplysa, att, sedan Kongl. Majit under
den 7 sistledne April till Stats-Utskottet låtit
aflemna åtskilige till Kongl. Majit ingifne handlingar
, rörande frågan om den föreslagne liv;
Stais' och Besvars-Utskottens Bétånkarulen. 1817
rättningen af en Eergverks-Skcla, hvari ill er»
Plan af utsedde Cominitterade blifvit uppgjord;
så har bemälte Utskott, uti serskilt Utlatands
af den 24 i samma månad, afgifvit yttrande
angående medlen till koStnadernes bestridande
vid ‘förenämnde Inrättning; Och torde, enär
den omständighet, sorn utgjort föremålet för
de framstälde anmär&ningarne, således blifvit iakttagen,
berörde anmärkningar icke fordra nå«
got serskilt besvarande.
Emedlertid, och då Kongl. Majit, dels,'
efter hvad nu mera upplyst blifvit, redan låtit
vidtäga åtskillige förberedande anstalter, i afseende
på ifrågavarande Bergverks Skolas inrättande,
dels icke lärer underlåta ombesörjandet
af de för deri samrnas iordningbringande ännu
återstående åtgärder, enär genom de af StatsUtskottet
uppgifne utvägar Kongl. Majit härtill
kan blifva satt i tillfälle; anse Utskotten, vid
ett sådant förhållande, sig nu böra årerkalla sitt
förut gifne tillstyrkande om framförandet af den.
underdåniga anhållan, att Kongl. Majit på Riksens
Ständers vid 18x5 års Riksdag yttrade underdåniga
önskan om en Practisk Bergs Skolas
organiserande täcktea fästa Nådigt afseende;
hvarföre ock Utskottens af Högvördige PresteStåndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet godkände;
men af Hedervärda Bonde Siandet ogillade Utlåtande
i ämnet af den 26 sistledné Marti»;
torde till ali verkan böra förfalla; sorn Riksens
Höglofl. Ständers pröfning likväl vördsamligen
underställes.
Stockholm den 8 Junii 18x8.
ISIS Stats-och Besvärs-Utskottens Betänkiinderi.
N:r 30?.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
vid Stats- och EkonomiUtskottens
afgifne Memorial, öfver
Herr Munck af Rosenschölds anförande
om vidtagande af medel till välmågans
återfående.
I anledning af gjorde anmärkningar vid Riksens
Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts, uti Memorial
af den 26 sistledne Martii ,J afgifne Utlåtande,
öfver Herr Professor E. Munck af Rosenschölds
till Utskotten remitterade Anförande, angående
vidtagande af sådane medel, hvilka återföra välmåga
inom Landet, har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln under den 21 påföljande April till
Utskotten behagat återremittera samma Utlåtande,
med anmodan till Utskotten, att vid återremissens
besvarande, tillika upplysa, hvarföre
Utskotten icke, inom den i 44. §. Riksdagsordningen
stadgade lid, till Riks-Stånden aflåtit
otvannämnde Memorial.
Bland Anrnärkningarne förekommer först
Herr Munck af Rosensckölds erinran derom,
att Utskotten, vid rubricerandet af dess väckte
Motion, afvikit från densammas innnehåll och
syftning, som varit uppgifvande! af medel till
bibehållande af Sedelmyntets värde; men, sora
Utskotten härvid endasj följt de ordalag, som i
Höglofl. Ridderskapet och Adelns öfver den
Stats- och Besvär s-Utskottens Betänk anden. 1761
beviljade Remissen af Motionen, meddelte Protocolls-Utdrag
blifvit begagnade; så förmoda
Utskoiteh, att, efter denna upplysning, skall
befinnas, det Utskotten i omförmälte afseende
icke gjort sig skyldige till något felaktigt förfarande.
Till besvarande vidare af Anmärkningarne
derom, att Utskotten, vid återlemnandet af
Herr Munck af Rasenschötds ifrågavarande Anförande,
bort iakttaga den i 44. §. Riksdagsordningen
stadgade tid af atta dagar efter delfäendet,
få Utskotten vördsamligen anföra, .att,
sorn föreskriften härom , enligt Utskottens omdöme,
endast angar den händelse, dä Utskott vill
återlemna något från ett eller flere Riks-Stånd till
detsamma remitteradt Mål, såsom till dess befattning
ej hörande, och således ej, utan en tillämpning,
hvartill Riksdags - Ordningen ej lemnar
någon bestämd anledning, kan anses tillika vara
gifven för det fall, som nu är i fråga, eller
då Utskott anser ett till sig remitteradt Memorial
vara af egenskap, att ej, emot 51 §, Riksdags-Ordningen,
kunna vinna någon handläggning;
så halva Utskotten på denna grund trott
sig vid afgifvandet af sitt Utlåtande i ämnet
icke böra vara bundne af det stadgande i afseende
på tiden, som förenämnde 44. .§. innehåller.
I öfrigt få Utskotten vördsamligen anmäla,
att Utskottens meddeldte Utlåtande blifvit
af Vällofl. Rorgare - Ståndet och Hederväida
Ronde-Ståndet godkändt, samt af Högvördiga
Präst-Ståndet utan anmärkning lemnadt, hvarföre
Utskotten icke kunnat till pröfning upptaga
de i sjelfva hufvudsäken framställde anmärk
-
i %2 o Stats- och Besoärs-Utsiottens Betänianden.
ningar, än mindre uti sitt redan fattade Beslut
göra någon ändring.
Stockholm den 10 Junii i 818.
N:r 30-3.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-UtskottS
Utlåtande, i anledning af gjorde anmärkningar
emot Utskottens Betänkande
, angående Höganäs Stenkols.Verks
öfvertagande af Staten.
V,, föredragning af Riksens Höglofl. Ständers
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtslcotts
den 15 sistledne Maj afgifne Betänkande,
angående väckt fråga om det vid Höganäs
i Skåne befintliga Stenkols-Verks öfvertagande
af Staten, har Höglofl. Riddersfeapet och
Adeln, i anledning af deremot gjorde anmärkningar,
behagat till Utskotten detsamma återremittera;
Men, som Högvördig^ Preste-Ståndet
under den 23, Vällofl. Borgare-Standet under
den 30 och Hedervärda Bonde-Ståndet under
den ^23 i berörde månad derth! lenuiat sitt
bifall; så a.nse Utskotten sig icke kunna ärendet
till någon vidare handläggning upptaga ;
hvilket Utskotten emedlertid skolat hafva äran
vördsam!igen anmäla.
Stockholm den 10 Juni 1818,
Stats-Utskottets Betdniandenl
1821
N:r 304.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande3 angående
Recogni ti ons-Skogarne.
T-1 ill Stats-Utskottet har ifiån Höglofl. Ridderskapet
och Adeln , Högvördig© Präste-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, genom Protocolis
Utdrag af den 27 och 29 sisth Maji,
blifvit återrernitteradt Utskottets under den 20
i samma månad afgifne Betänkande, angående
Recognitions-Skogarne, tillika med de dervid
gjorde anmärkningar.
Utaf Handlingarne liar Stats-TJtskottet inhämtat,
att de gjorde anmärkningarne sammanstämma
uti följande omständigheter t
1:0 Att, som Recognitions-Sitogarne äro en
Statens Egendom, deröfver Staten äger fri dispositionsrätt:
Och den uti Kongl. Kungörelsen
af den 4 Februarii 1811 för Bruksägare till
Skatteköps erhållande utsatte prescriptionstid af
6 år redan med den 4 Februaris 1817 är tillända
lupen; Så är det Riksens Ständers ovilkorliga
rättighet, att nu vidtaga de författningar
de nödige pröfva, med alla de RecognitionsSkogar,
hvarå inom prescriptions-tiden Bruksägare
till Skatteköp sig icke anmält.
2:0 Att en ytterligare förlängning af pregcriptions-tiden
icke kunde ske, utan pa Statens
bekostnad, och Vöre så mycket vådeligare , som
den för hvarje Bruksägare skulle komma att bero
på undersökningens eller Skattläggningens
1 8.2 2 Stats-Utskottets Betänkanden.
mer eller mindre skyndesamma verkställande,
och således hvila på ägarens godtycke, och hvarföre
yrkas, att icke någon vidare pre-scriptionstid
må förunnas, utan de Recognitlons-Skogar,
hvartill anmälan lill Skatteköp inom föreskrifven
tid icke skedt, behandlas på lika. sätt och
efter enahanda grunder, sorn Stats - Utskottet
angående Krono-Alhnänningarne tillstyrkt,
3:0 Att Skattläggningen icke matte ske efter
Savolaxske methoden, såsom för ringa, utan
bestämmas fi 11 visst per Tunneland, efter orternas
olika beskaffenhet, dock icke under 4 å
6 sk. Tunnelandet, som bör förvandlas i Spannmål
efter ett medium af 10 års Markegång!
saint a>t Skatteköpskillingen måtte i proportion
deraf utgå, så att den icke kommer att utgöra
det ringa belopp af 1 sk. Tunnelniidet.
4:0 Art Innehafvare af Hemman, -Torp
och Lägenheter på JRecognitions-Skogarne varda
dervid bibeliålloe, samt
5:0 Att i Vånga och Hellestads med £ere
Bergslager, där inga Härads - Allmänningar
finnas att tillgå för de Skogsiöse Hethmanen,
de så kallade Grufve+Skogarne måtte för Bergshandteringen
få begagnas, samt till stängsel omkring
ödelagde Grufvor , och vederlag för da
ägor, sorn borttagas af Grufvorne och hvarphögar,
ui- m.
I anledning af hvad sålunda anmärkt blifvit,
har Stats-Utskottet tagit detta ärende under
ytterligare öfvervägande.
Då Stats-Utskottet utaf de ifrån Kongl.
Kammar- och Bergs-Collegierne rneddeldte upp.
gifter inhämtat, att någon allmännare verkstäl
-
StatsUtskottets Betänk anden. 1823
lighet hittills icke kunnat följa a Riksens Stan*
ders beslut vid 180g ars Riksdag, angående
Recognitioris-Skogarries användande, i anseende
till de flere åtgärder, som fordrats för Skogarnes
afmätande och undersökningar om Brukens
behof m. rn.: samt enär fråga om Skatteköp
icke kunnat uppkomma förrän alla dessa
förberedande anstalter föregått, och de hinder
och svårigheter, sorn härvid mött, icke berott
på Bruksögarne att undanrödja; Så har StatsUtskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka, att
Bruksägarne skulle nu sa aldeles utan eget förvållande
gå förlorade af den tätt, Riksens Höglofl.
Ständer dem år 1809 tillerkänt.
StatsUtskottet har äfven trott, att ett ytterligare
fortfarande för Bruks-ägare, att i, deli
föreskrifne ordningen få sig af skatte-köps-rättigheten
begagna, icke vöre i stridighet med
Riksens Högloft. Ständers beslut vid 180g års
Riksdag, enär Riksens Höglofl. Ständer uti yrde
punkten förklarat, att rättigheten för Bruksägare
till Skatteköps erhållande vöre endast till en
början inskränkt till en tid af 6 år, och det nu
således vore Riksens Höglofl. Ständers rätt, att
bestämma de ytterligare åtgärder, som för en
fullkomlig verkställighet af Riksens Ständers
Beslut kunna ärfordras.
Att fortskynda eller fördröja en sådan verStällighet
beror icke af Bruksägaren; det visar
1811 års Kongl. Kungörelse, sorn stadgar i hvad
ordning och genom hvilka åtgärder alt détta
bör ske, nemligen att Kongl. Majus Befallningshafvande
skall åligga: Att befordra Co skyndsam
verkställighet af de felande afmätningar:
3824
Stats-TJiskoitets Betänk anden:
Att, efter erhållen uppgift ifrån Kong!. BergsCollegium
på de oafmiitie Becognitions-Skogarne,
genast förordna landtmätare ti -1 afmätningen,
och, sedan Landtmätaren och Bruksägaren
blifvit hörd»', utsätta lämpelig tid till förrättningen,
då den utan invändning bör i behörig
ordning företaga»: — Att, i händelse något
‘hinder af Bågångstvist yppas, hälla hand deröfver,
att det med ali rnöjelig skyndsamhet ina
afgöra* och undantötijas! Att undersökning otti
Brukens och Bergverkens behof af RecognitionsSkogarne,
till deras underhållande med kohl och
andra Skogs-förnödenheter, skall derefter genast
företagas och förrättas af Bergmästaren och Öfver-Jägmästaren
inora hvarje Ort med biträde
af ordinarie Landtmätaren samt en Bergs- och
en Härads-Nämndeman, eiler, der Bergs Nämndemän
eller Sexrnän ej finnas, af aine HäradsNämndetnän,
i närvaro af Bruksägaren eller Ombud
å ena och Kronofogden såsom Kronans Ombud
å andra sidan: Samt att-Kongl. Majus Befallningshafvande
i öfrigt skola med deras uppmärksamhet
följa och sjelfve öfvervara dessa undersököingar,
så vidt deras Öfriga Embets-görornåi det medgifva
j Därefter skola Kammar- och Bergs-Coliegierne,
elter behörig granskning och pröfning af undersökningen
, med hvad dervid å ömse sidor kan
hafva blifvit anfördt, meddela deras Utslag;
O J
Och, sä snart det vunnit laga kraft, eller, i fa 1L
af Besvär, Kongl. Majus Nådiga Beslut deröfver
blifvit meddeldt, då skall afvittring därefter
ske, och Bruket-samt Kronans andelar roed
behörige rågångar fiån hvarandra skiljas; Och,
derest Bruksägaren då inkommit med ansökning
Stats• TJtsliottets Betanlanden'. 1835
om Skatteköp, sä vidtager då, genom KamtnarCollegii
försorg, anstalten om markens indelande
till Hemmantal och Skattläggande: Sedan
Skattläggningen blifvit förrättad och af Landshöfdingen
i Xands-Contoiret granskad, bör den
til! Karnmai-Collegii pröfning och fastställande
insändas, och komma derefter de i berörde ordning
faststälde räntor, genast och utan någre
frihets-år alt utgöras, antingen in natura eller
efter förvandling och årlig Markegång, på sätt
fcrfattningarne föreskrifva, samt recognltionsafgiften
deremot att upphöra, hvarförutan dessa
Hemman skola deltaga i alla andra skyldigheter
och besvär, såsom rotering, skjutser, väghållning,
publique Byggnader med flere, som
Krono- och Skattehemman åtfölja; Och sluteligen,
sedan räntan af Kammar-Collegium blifvit
faststäld, skall Eruksägaren såsom Skatteköpsskilling
i Landt-Ränteriet för RiksgäldsContoirets
räkning insätta 6 års räntor, etter
Kronovärdie beräknade, och-därpå med original-qvittencet
vända sig till landshöfdingen,
sorn sedan, jemte qvittencets insändande, derom
hos Kammar Gollegium gör anmälan, och
hvarefter Skatte-Bref af Collegium för Bruksägaren
utfärdas.
Enär Stats-Utskottet icke ansedt hvarken
billigt eller rättvist, att nu ställa Bruksägares,
genom Riksens Ständers Beslut och Högstberörde
Kongl. Kungörelse deni tillerkände, rätt i
fråga, har Utskottet icke funnit någon lämpeligare
utväg till skyndesamt ärnående af det åsyftade
ändamålet, än den Utskottet i dess BeEiharg
till Riks-St. Prat. 1817-1818. r-de Sami, N;r 229. 2;».
ISjG Stats-Utskottcts Betiinkanden.
tänkande föreslagit, nemligen, att Riksens Högloft.
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det de hinder; som kunna
mota en skvndesammare verkställighet häraf,
måtte Varda undanröjde} samt verksamma anstalter
vidtagas till befordrande af ändamålet; men
att deremot den Bruksägare, som icke inom en
tid af 6 månader, efter det hans rätt i afseende
på dess Recöghitions-Skog genom laga kraft
vunnit Utslag blifvit faststäid, anmäler sig i
Kongl. Kammar-Collegium till Skatteköp å den
honom för Brukets drift tilldelade Skog; bör
anses förlustig, att fa samma Skog till Skatte
iösa, utah så val dermed, sorn med den öfrige
Skogen, som för Brukets drift ej tarfVäs, förfaras
på lika sätt och efter enahanda grunder,
som Stats-Utskottet, angående Kronans öfrige
disponible Skogar, i allmänhet tillstyrkt.
På ett sådant sätt tror Stats Utskottet, att,
efter Riksens Högloft, Ständers egen yttrade
grundsatts, Statens största fördel, i förening
med den enskildta nyttan och Utan Bruksägarens
Undergång, skall säkrast vinnas.
Angående Skattläggningen å de Skogar, som
blifva Bruken tillärkände, så anser Stats-Utskottet,
ätt dermed bör förhållas, 1 enlighet
med föreskrifterne uti 1811 års Kongl. Kungörelse,
nemligen efter den för hvarje ort faststälde
och gällande Skattläggnings-methode ; Och
hvad Skatteköpeskillingen vidkommer, den samma
äriäggas, enligt 3:dje punkten uti Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse af den 1,6 De*
®ember i8o;).
Stats-Utskotteis Betänkanden. 1827
Beträffande åter de på Skogen änlagde Hemman
, Torp, och Odlingar med stubbe- och roj.
sel-rätt, samt rättighet för Jordägare 6ch Roställs-Innehafväre
till mulbete, fiskevatten och
fäbodsställen med eller utan yxbörd; så kominer
dermed att förhållas, på sätt uti 2:dra och
8ule puncterne af Riksens Ständer3 nyssberör*
de Skrifvelse stadgas.
Detta alt Underställes vördsamt Riksén*
Höglofi. Ständers egen pröfning.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 305.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående
Krono-Skogarnes användande.
Sedan, i anledning af väckte motioner, SfatSUtskottet
Under den so sisth Maji afgifvit dess
Betänkande angående Krono-Skogarnes användande;
Och, vid föredragningen deraf hos Högvärdige
Prästeståndet, åtskillige anmärkningar
deremot blifvit gjorde; Så har samma Betänkande,
jemte de gjorje anmärkningarné, genom
ProtocolIs-Utdrag af den 27 sistledne Maj, till
förnyad handläggning af Stats*Utskottet blifvit
återremitteradt. Men, sorn detta Betänkande redan
blifvit af de öfrige respective Riks-Stånden
bifallit, nemligen: af Höglofi. Ridderskapet och
Adeln den 29 sistl. Maji, af Vällofl. BorgareStåndet
den 3:dje i denne månad, samt af He*
3828 Stats-Utskottets Betänkandeni
dervärda Bonde-Ståndet den 2g i nasti. Månad,
och denna fråga således, likmätigt 6g §. i Regeringsformen,
redan är afgjord, har Utskottet
ansett sig icke kunna den samma till vidare
handläggning upptaga; Och hvilket Utskottet
får till svar på återremissen vördsammeligen
anmäla.
Stockholm den io Junii 1S18.
N:r 306.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande_
öfver gjerde anmärkningar i
fråga om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne.
Uti Hedervärda Bonde-Ståndet har, i anledning
af Stats-Utskottets Utlåtande den 20 sisth
Maji angående en förbättrad hushållning med.
Ekeskogarne, anmärkning blifvit gjord, på grund,
hvaraf denne fråga blifvit af Ståndet återremitterad.
Men, som de öfrige 3 ne Stånden nemi.
Högloft. Ridderskapet och Adeln den 2g:deMaji,
Högvördige Preste-Ståndet den 2 7:de dito och
Vallöf!. Borgare Ståndet den 3:dje i denne Månad,
bifallit Utskottets yttrande har Stats-Utskot
tet
ansedt sig icke kunna till vidare handläggning
upptaga detta sålunda, likmätigt 6g §. i
Regerings-Formeri, afgjorda ärende: Hvilket
Ptskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 10 Junii 181g»
Ståts-Utskottets Betånkanden. i$S9
N:r 307.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utksotts Utlåtande
, öfver Anmärkningar vid dess
yttrande, angående Öfver ste-Indelningens
vid f. d. Östgötha Lavalleri-Regemente
upplåtande, till Kongl. Maj:ts
Kådiga Disposition.
Vitl Stats-Utskottets Utlåtande den 12 sistledr»e
Maji, i anledning af Kongl. Majits Nådiga
skrifvelse rörande Öfverste Indelningens
vid f. d. Östgötha Ca valleri-Regemente upplå- bitande
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för
att användas till lön åt någon Fält-Marskalk
eller General, hafva hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln Herr Grefve A. G. Mörner och Herr
Friherre Ludvig Bojie samt hos Hedervärda Bonde-Standet
Riksdags-Fullmägtigen C. Fr. Berg
gjort (anmärkningar, hvilka föranledt lill frågans
återremitterande.
Herr Grefve Mörner har anmärkt, att, då
Kongl. Maj:t aflåtit Nådig Proposition om nödvändigheten
af ifrågavarande Boställes anslående
till lön 'ät en Fält-Marskalk eller General,
för att derigenom belöna en pröfvad Militaires
förtjenster: då Kongl. Maj: t ansett denna anstalt
vara af högsta nytta för Arméen; och då Kongl.
Maj:t sjelf gjort så stora uppoffringar af egne
medel till befrämjande af Militairens bättre organisation,
hade Stats-Utskottet likväl icke i
denne sak gatt Kongl. Majsis Nådiga önskan till
mötes; äfvensom Riksdagsmannen Berg erinrat,
att Stats-Utskottet ej bordt anse sig af Riksens
j8jo Stats-TJtskottets. Betänkanden.
Ständers förut tagne beslut om ifrågavarande Ofverste-
Indelnings indragande hindradt, att nu
tillstyrka densammas upplåtande, enär Riksens
Ständer äga, att vid förändrade omständigheter
derefter rätta deras beslut, hvartill skäl i förevarande
fall destohäldre föreko tnme, sorn Kongl.
Maj:t i Nåder funnit för godt, att i afseende
på Arméens nya organisation, som medfört sa
lyckliga följder för Riket, äska denne Indelnings
anslående till Lön för en Befälhafvare
och hvarigenom någon gravatian för Staten icke
uppkamma, då indelningen, ehuru! på Indragnings-Staten
upptagen att besparas, likväl ännu
icke återgått eller blifvit att bland Stats-Verkets
disponible tillgångar beräkna. — Och har
åter Herr Friherre Boije, beträffande den af
Utskottet, i sammanhang med omförmäldte fråga,
gjorde hemställan, att Riksens Ständer måtte
förnya deras, i afseende å flere andre vid
f, d. Östgötha Cavallen och förre AdelsfahneRegemenret
till indragning ställde Indélningar
gjorde anhållan om bestämmande af viss tid,
efter hvars förlopp innehafvarne skulle dem.
likaledes afträda, anmärkt, att fall gifvas och
möjligen voro här alla sådane , der ingen viss
tids utstakande kunde med rättvisa och billighet
förenas emedan indelningarne innehades under
försäkran om deras bibehållande, intill dess
befordran vunnes, eller innehafvarne med döden
afginge; uti hvilken anmärkning Herr Grefve
Mörner jemväl instämt, med tillägg, att, då
desse Boställen till indragning ställdes, existerade
ej de författningar otn slike Boställens indragning
eller expectance-löners upphörande,
Stats-Utskottets Betänkamleri'. 1831
som sedermera blifvit vidtagne och nu äro gällande,
och hvilka Författningar icke borde hafva
någon retroac*iv verkan.
Hvad nu först angar frågan om Öfverste»
Indelningens vid f. d Östgötha Cavallerie upplåtande
till Kongl. Majus Nådiga disposition;
så har väl Stats-Utskoitet icke varit af annan
tanke, än att Riksens Ständer kunna ändra deras
beslut i frågor af den beskaffenhet som denne;
Men Siats-Utskottet har likväl ansett sig
icke böra sådant tillstyrka utur skäl, ntt sii tillräck
lige medel för Militaire-Staternes reglerande
och aflöning blifvit under 3=dje HufvudTituln
föreslagne, sorn Statens tillgångar medgifva,
samt att, ehuru berörde Indelning ännu
icke blifvit bespard utan först med nästa år till
Staten återgår, är densamma likväl påräknad
för sådane utgifter utaf Indragnings-Statens besparingar,
som derigenom tid efter annan förekomma,
att, enligt Riksens Ständers Beslut, afskedstagande
70 års Embets- och Tjenstemän,
böra uppföras å nämnde Stat att der åtnjuta
Löner motsvarande dem de på ordinarie Staten
innehaft.
Beträffande åter anmärkningarne i afseende
på den tillstyrkte förnyade underdåniga anhållan
om viss tids bestämmande för innehafvarne
af andre till indragning ställde indelningar
vid f. d. Östgötha Cavallerie samt förre
Adelsfahne-Regementet, att samma Indelningar
tillgodonjuta; så grundade sig detta tillstyrkande
på Riksens Ständers, vid 1812 års Urtima
Riksdag gjorde underdåniga anhållan, om
vidtagande af en reglering i förevarande hän
-
18 3 2 Stats- Utskottets Betänkanden.
seende, hvarigenom alla till indragning ställde
Indelningars Innehafvare mätte, efter enahanda
principe, anses och fä tillgodonjuta hvad billighet
och rättvisa kunde fordra och medgifva
samt i enlighet med den åtgärd, som blifvit
vidtagen, rörande förenämnde Öfverste-Indelning,
sorn i följd deraf med nästa års början
tillfaller Staten : Ankommande dock på Kongl.
Maj:t att i Nåder pröfva förhållandet uti hvarje
serskildt fall af denne beskaffenhet, samt
vidtaga det beslut, som med rättvisa och billighet
står att förena.
Hvilket Utskottet skolat vördsammeligen
förklara, och får för öfrigt anmäla, att dess förra
yttrande blifvit bifallet af Högvördige PrästeStåndet
den rg sistledne Maji samt af Välloil.
Borgare-Ståndet den 21 i samma månad.
Stockholm den io Juni 1818.
Nu- 308.
Riksens Högloft. Ständers Stats. Utskotts
jörnyade Utlåtande angående medel
till Theatrens underhållande.
ifter erhållen del af de hos Hoglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Präst - Ståndet
samt Hedervärda Bonde-Ståndet gjorde anmärkningar
vid Stats - Utskottets den 12 sistl.
Maji afgifne Utlåtande i fråga om medels anslående
till Theatrens underhållande, och hvilke
anmärkningar föranledt till ärendets återremitterande,
får Utskottet nu aflemna förnyadt
yttrande i detta ätnne>,
Slåts-Utskottcts Eetänkanden. i g3S
Ulr åberopade Utlåtande hade Utskottet
förklarat, det Utskottet, ehuru inseende Thea*
trens nyttiga inflytande och föremål i flere hänseenden,
likväl trodde dess underhållande böra
vara beroende af de tillgångar, sorn dertill kuttna
finnas, utan att öka de allmänna utskylderne,
sorn Stats-Utgifterne kräfva , och ansåg följagtligen
ej mindre i anseende till beskaffenheten
af det bidrag, Theatren erfordrar i dess nu varande
skick, än ock rned afseende på -Rikets knappa tillgångar,
sig ej kunna föreslå något ärligt Stats-anslag
af Rikets Högloft. Ständer for detta ändamål;
Men Utskottet tillstyrkte dock, att' for den redan
framflutne tiden af detta år och då den ifragakomne
reduction af Theatren samt dess organiserande
på sådant sätt, att den må bäta sig sjelf,
icke kunde förr än med nästa Sr till vägabringas,
en Summa af 30,500 R:dr eller lika belopp,
sorn förut varit utaf Intraderne från Ön St.
Barthelemy af Kongl, Majrt i Nåder beviljade
att årligen utgåy mätte för detta år af Statens
Öfverskott-medel anslås, under vilkor att Staten
sedermera skulle vara fri från all vidare
förbindelse än att bestå de för Dramatiske Spectaclets
underhållande å Stat uppförde 4,500 R:dr
jemte 1,400 R:dr till Ved årligen,
Theatrens förste Directeur Herr ÖfversteKammar-
Junkaren m. m. Grefve G. Löwenhjelm
har häruppå, under åberopande af hvad Herr
Grefven förut andragit och upplyst om Theatrens
ändamål och angelägenheten af dess bibehållande
samt det derpå beroende behofvet
af fortfarande bidrag af Allmänna medel, ytterligare
framställt de skäl, på hvilka Riksén*
af34 Stats-Utskoltets Betänkanden.
Ständer syntes tillhöra att finna nlgon utväg
för ifrågavarande Nationela Inrättnings understödjande;
Hvarvid Herr Grefven anfört bland
annat huruledes Riksens Stander vid sista Riksdagen,
då Theatrens behof anroältes, hos -Kongl.
Maj:t i underdånighet hemställde, att nödige
medel dertill mätte bestås; att, sedan Kongl.
Maj;t i Nåder, i anledning häraf, täckts utaf
Inkorhsterne från St. Barthelemy anslå 30,500
R:dr årligen, hade Theatren derefter blifvit organiserad
och Contracter med Sujetterne ingångne,
hvilke Contracter, enligt naturen af
Inrättningen, slutades på flere år samt alltså icke
utan orättvisa och personernes undergång
skulle kunna brytas; att dessutom betydiige depenser
och arangementer blifvit gjorde för att
sätta Theatren i dess nu varande fullständiga
skick, äfvensom för framtiden, hvilke kostnader,
i brist af medel för Verkets underhållande,
skulle helt och hållet gå förlorade samt, för
att framdeles återställas, fordra tid och drygare
Utgifter m. m., på hvilke med flere anförde
grunder Herr Grefven föreslagit:
1:0 Att, enligt den för nyttjande af öfverflöd
antagne princip, enligt enahanda frivilliga
uppgifts-method, ansvar Och controll, samt med
enahanda uppbörus-sätt > sorn för denne beskattning
är antagen, én bevillning måtte påbjudas
för dem, som vilja begagna Spectacler.
a:o Att detta måtte^ske med en Classifi.
cation enligt hvilken de, som anmäla sig att
begagna förste platserne, betala om året 4. R:dr
och de, som uppgifva sig till de ringare platserne,
1 R:dr.
Stäts-Vtsiottets Betänianden. X835
3:0 Att det lemnades hvar och en öppet
att af fri vilja anteckna sig å Dehet-Sedeln till
högre afgift.
4:0 Att denna afgift endast för Stockholms
Invånare, men ej för de öfrige i Riket, blefve
ansvar och controll underkastad. Men, som
det vore nödvändigt att Theatre - Dtrectionen
kunde påräkna bestämde anslag? projecterar Herr
Grefven vidare:
5:0 Att förstnämnde Öfverflöda - skatt på
Vin, andre, tillåtne Utländske drycker, Caffe,
Thée, Siden, dyrbara Meubler, Kortspel, Tobak
och Ur, mätte förhöjas med' Fem procent för
Rikets öfrige Inbyggare, undantagandes å Allmogen.
■ ,
6:0 Att den Summa af circa 15,000 R:dr,
som denne förhöjning producerade, icke till folie
Theatren de år då förstnämnde Spectacle-Bevillning
stege till 35,000 R:dr och deröfver.
7:0 Att hvad så af förstnämnde Spectac'eBevillning
Sorn af sistnämnde förhöjning öfvérblefve,
innehölles för att användas till nybygg.
nåd af Theatrehusen då eldsvåda eller andre
händelser sådant fordrade, till större Reparatio*
ner, Festiviteter vid högtidliga tillfällen m. m.
dylikt.
8 0 Att sådan författning tages? hvarigenom
Theatre - Cassan finge qvartaliter uppbära den
anslagne Summan, emedan förvaltningens behof
omöjligen medgåfve annan betalningsmethod; och
9:0 Att Theatern måtte äga frihet att alldeles
Tullfritt införa Lampolja, Lampglas och
Magazins-behof till ett qvantum svarande mot
en Tull af s>ooo R:dr ärligen.
Stats-ZJtskottets Betdnkanden'.
X anledning af detta förslag hafva hos
Högl. Ridderskapet och Adeln åtskil ige framställningar
blifvit gjorde, hvilka motsäga Theatrens
oumbärlighet samt åsyfta bevisning af olämpligheten
derutaf, att Rikets Innevånare i
allmänhet skulle belastas med något bidrag såsom
Skatt betraktad i och för Theatrens underhållande;
Hvaremot åter ett större antal Ledamöter
af samma Riks-Stånd hufvudsakligen instämt
med Herr Grefve Löwenhjelm deruti, att
Theatren måtte på föreslaget sätt varda upprätthållen
såsom af väsentlig nytta för Litteraturen
och de bildande Konsterne, men andre
Ledamöter åter trott visse jemkningar i förslaget
vara nödige och att i stället för denne afgift
betalningen för Entrée - Billetteme kunde
förhöjas.
Hos Högvördige Präst-Ståndet har utaf flere
Ledamöter blifvit anfördt, huruledes Theatren
äger ett nyttigt inflytande på odlingen,
Språket, Litteraturen och fria Konsterne , samt
att, då ingen Hufvudstad i andre Länder saknar
så beskaffade Inrättningar, den nu ifrågavarande
borde såsom Nationel bibehållas och Staten
på det hela vidkännas hvad dertill fordras,
hälst de med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd
■utaf Theatre - Directionen slutade Contracter
med Sujetterne, på flere år äro ingångne och
borde honoreras , desto häldre som Personerne
eljest skulle se sig med sine anhörige helt och
hål i i t blottstältde: Varande i detta hänseende
äfven inom Högvördige Präst-Ståndet föreslaget,
att en Bevillnings - afgift efter ofvan anförde
grunder måtte åtagas; men hvarom likväl skilj
-
Stats-Viskottets Betänkanden'. 1837
aktige meningar blifvit yttrade i så måtto, som
någre Ledamöter ansett denne afgift böra endast
drabba Hufvudstadens Invånare, andre åter
att densamma måtte, med undantag af Ällmogen,
sträcka sig till Rikets Inbyggare i allmänhet,
emedan större delen af de frän Landsorterne
till Hufvudstaden ankommande resande
begagna sig af Spectaclerne härstädes, hvilka
dessutom såsom mönster för Skådespelen i Landsorterne
verkade på deras beskaffenhet; Deremot ,
någre Ledamöter yrkat, att inskränkning uti
Theatrens behof och utgifter, serdeles till den
kostsamma Balletten, måtte vidtagas i förening
med möjlig hushållning för öfrigt, samt andr»
åter trott, att vidare bidrag för Theatren, ära
Stats - Utskottet redan tillstyrkt, icke skäligen
kunde äga rum.
Bland Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamö-.'
ter hafva Johan Longberg från Gefleborgs Län
och Pehr Benglsson från Halland jemväl biträdt
förslaget om en så beskaffad Bevillnings-afgift
till Theatrens upprätthålande, som Herr Grefve
Löwenhjelm projecterat, med undantag för
Allmogen, samt Anders Danielsson fran Elfsborgs
Län åter trott, att priset å Entrée-Billetternc
kunde förhöjas, v
Såsom Stats-Utskottet i dess förra Utlåtande
förklarade, har Utskottet nogsamt funnit
Theatrens bibehållande, utur flere skäl, böra
befrämjas; Men, då Utskottet likväl fortfarande
anser det ej instämma med egenskapen af denne
Inrättning, att dera samma hänföres till demj
som Staten bör underhålla, har Utskottet, enligt
den princip, som i detta hänseende äfven
l'83& Ståts-Utskottets Betankanden.
följdes vid sista Riksdagen, då någre Statsmedel
icke bestämdes för Theatfens behof, utan
det helt och hållir öfverlemnades till Kongl.
Majus Nådiga godtfinnande att af de serskildte
medlen från St. Barthelemy, hvaröfver ingen
dispositions-ratt Riksens Ständer tillhörer, tilldela
Theatren nödigt anslag, nu trott sig icke
eller kunna till antagande föreslå den projecterade
Bevillnings afgiften å Rikets Invånare i
allmänhet för bruk och nytijände af öfverflödsartiklar:
Deremot Utskottet, i anledning af de
hos Riks-Stånden gjorde förslag, finner, det en
serskild afgift inom Hufvudstaden Och utaf dem,
som egenteligen begagna Spectaclerne, billigen
torde öga rum och troligen -må kunna uppfylla
behofvet.
Riksens Ständer agft. väl icke, efter StatsUtskottets
tanka, att påbjuda eller fastställa någon
sådan afgift, utan ankommer frågan derom
på Kongl. Majus Nådiga pröfning i Men, om Riksens
Ständer, såsom StatsUtskottet sig föreställer
, icke finna något hinder för afgiftens bestämmande,
utan fast häldre, i brist af andre
tillgångar, anse detta vara en tjenlig utväg att
inbringa det belopp, som .Theatrens underhållande
kräfver, torde Riksens Höglofl. Ständer
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla förslaget
att komma under Nådigt öfvervägande,
samt, om bifall dertill lemnäs, genom Kongl.
Majus Nådiga åtgärd i Verkställighet sättas,
Det af någre Ledamöter projecteradé sätt
att genom förhöjning i priset på Entrée-Billetterne
söka bereda Theatren tillräcklig inkomst,
har Stats-Utskottet trott icke till fyllest sva
-
Stais-Vtskottet! Bettinhanderil 1839
rande mot behofvet, samt, enär sädant i alla
fall ankommer på Theatre-Directionens egen
åtgärd, nogsamt komma i beräkning så vidt denne
utväg kan begagnas. Derförutan skulle altså
en lämplig afgift bestämmas, sorn blefve frivillig
i så måtto, som det lomme att bero af
en hvar uti Stockholm, att sig derför låta anteckna,
eller ock afsäga sig Spectaciernes begagnande,
men likväl ovilkorligen borde af alla
dem, som vilja bevista Speclaclerne, erlägga*
och efter Uppgjord Classification utgå, så att
den samma för dem, hvilka begagna de förste
platserne, eller vanlige Abbonnementer, blifver
högre, än för dem, som nyttja andre platser
och mindre ofta eller sällan infinna sig derstädes;
Hvarförutan afgiften borde sträcka sig tilt
Besande, som ankomma till Hufvudstaden och
åstunda härstädes bevista Spectaclerne, samt
tjenlig kontroll utfinnas å afgiftens behöriga erläggande.
Hessé synas vära de hufVudsaklige grunderne
för ifrågavarande afgift, hvars belopp
Kongl. Maj:t i Nåder torde täckas bestämma,
så val som sättet huru den må böra uppbäras
och redovisas, hvarjemte förslagets utförande i
sine uetailler för öfrigt skulle till Kongl* Majit*
Nådiga godtfinnande öfverlemnas*
Då denne afgift, hvilken med nästa år borde
taga sin början, likväl nu icke kart med
visshet till beloppet förutses utan först fram
på nästa år beräknas, samt Theatren emedlertid
skulle, under förväntan af erforderligt bidrag
härigenom för dess Underhållande, fortfara i
nu varande skick; så synes det vara nödigt,
x 840 Stats-Utskottets Bet link anden.
att för den händelse brist uti den påräknade
inkomsten uppstår, som dock ej lärer blifva betydlig,
utväg förberedes till dess ersättande för
det året, efter hvars förlopp den förändring med
Theatren', som i sådant fall lärer finnas oundviklig,
kan blifva vidtagen. Och hemställer
Stats-Utskottet, att Riksens Högiofl. Ständer, såsom
en följd af förevarande förslag, bifalla, att
den å ifrågavarande Theatre-afgift möjligen uppkommande
brist uti den summa af 30,500 R:dr,
som hittills varit af publike medel bestådd och
äfven för innevarande år är föreslagen att ut*
gå, må godtgöras af öfverskott på Stats-Verkets
intrader, dock endast för nästa år 1819, samt
under det uttryckliga vilkor, att sedermera någon
vidare utgift af Statens medel icke bestås
för Theatren, än de, såsom ofvanberördt är, förut
på Stat uppförde tillsammans 5,900 R:dr till
/Dramatiske Spectaclets underhåll.
Beträffande den af Herr Grefve Löwenhjelm
jemväl projecterade frihet för Theatren, ati, för
ett belopp af aooq R:drs Tull årligen införa
behöflige Effécter; så anser Stats-Utskottet sig
icke kunna tillstyrka bifall härtill, enär sådant
skulle verka till minskning i Stats-Verkets påräknade
inkomst af Sjö-Tullen. Men, i anledning
af derom gjorde framställningar och i afseende
på förenämnde årliga bidrag af Statens '
miedel, har Utskottet ansedt sig böra hemställa,
om icke Riksens Högiofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att i underdånighet yttra den önskan,
att Theatren rnåtte organiseras med den inskränkning
i kostnaderne, som, utan att ändamålet
förfelas, må finnas möjlig och påkallad af
Stats-Vtskottets Betänk anderi'. a 841!
tillglngarnes otillräcklighet i jemförelse mot andre
landers;. Hvilket allt vördsaroligen under'
ställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 10 Junii 1818-
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 10
Juni i 1818.
S» D. Justerades Utskottets Utlåtande i anledning
af erhällan återremiss af frågan, angående
anslag af medel till Kongl. T heatrens underhållande;
Hvarvid Herr Contre-Amiralen Sqhiitzercrants'
anförde: 5’Då Höglofl. Utskottet för-1
klarat sig anse Theatrens bibehållande, utur
flere skal,, böra befrämjas; hämtar jag anledning
till den slutföljd, att Höglofl. Utskottet, lika
med mig, funnit denna Inrättning vara af allmän
egenskap och inflytande; hvadan jag för
min del icke kan instämma uti det tillstyrkan*!
de, att Stockholms -Innevånare jemte de Besan*
de, som Spectaclerne bevista, ensamma, skola
vidkännas utgifterne för Inrättningens underhäll.
— Många af desse Personer begagna högst
sällan Spectaclerne, och för dem bi ifver den
ifrågavarande Afgiften ganska kännbar. — Dessutom
gifves alldeles ingen Gontroll uppå denna
afgifts utgörande i synnerhet af Resande; Och
pä sådane grunder, tror jag lämpeligast vara,
att det anslag, som för Kongl. Theatren finnes
nödigt, må genom allmän. Bevillning utgöras.
Bihang till Riks-St. Fröt. 1S17 i$i$. 4\de Sami, N:r *31.232,
1842 Stats- och Bänto-Utskottens Betänkanden.
Hvilken Reservation, uppå begäran, skulle
åtfölja Utlåtandet till de Respective RiksStånden.
Som ofvan.
N:r 309.
Rikets Högloft. Ständers sammansatta Statsoch
B ane o-Ut skotts Förslag till jämkningar
i vissa delar af Riks-Ståndens
skiljaktiga Beslut, rörande utredningen
af Götha Canal- Bolags-, Malmö- och
Götheborgs Discont er.
Då, efter erhållen del af samtlige respective
Riks-Ståndens fattade Beslut, i anledning af
förenade Stats- och Banco - Utskottens senaste
under den 25 nästledne April afgifne Utlåtande,
rörande utredningen af Götha Canal Bolags-
Malmö- och Götheborgs Disconter, förenade
Utskotten erfarit, att desse Beslut i vissa
delar äro mer och mindre skiljaktige samt påkalla
sarnmanjemkning, hafva Förenade Utskotten,
i följd af 73, §. uti Riksdags-Ordningen,
härmedelst skolat, jemte utmärkande af sådane
skiljaktigheter, tillika föreslå den sammanjämkning,
som , till stadgande eller åtminstone till
förberedande af ett helt Rikets Höglofl. Ständers
Beslut, synes blifva ovillkorligen nödvändig.
3:dje Punkten.
Genom denna punkt var af förenade Utskotten
föreslaget, att alla af Directionerne öfver
Götha Canal Bolags- och Malmö Disconter
|>å Banken drggne, ordentligen bokförde och bland
Snits■ och Banko Utskottens Betänkanden. 184S1
allmänheten utelöpande Assignationer skulle, vid
uppvisandet, till iulia beloppet med Banco-Sedlar
inlösas, så snart kungörelse härom blifvit
utfärdad.
Samtlige respective Riks Stånden hafva väl
instämt deruti, att Assignationerne borde till
Inlia beloppet med Contant inlösas; men Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Ronde-Ståndet hafva förklarat, att denna inlösen
borde ske med Banco- eller deremot svarande
Riksgälds-Sedlar.
Då det står en hvar öppet, att, när han
astundar, uti Riksgälds-Contoiret omsätta Banco-mynt
till Riksgälds - Sedlar, och sistnämnde
Sedlar till Banco, skulle förenade Utskotten
anse det vara ganska likgiltigt, om betalningen
utsattes uti den ena eller andra mynt-sorten;
dock, som Assignationerne äro dragne på Banken,
skulle Utskotten linna lämpligast, alt uti
Reglementariska Föreskrifterne och Kungörelsen
må bibehållas samma ord, som uti Utlåtandet
äro nyttjade, eller Banco-Sedlar; hvilket Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet ' torde finnas benägne, att medgifva.
4:de. Punkten.
Häruti var föreslaget, att Götha Canal Bolags-
samt Malmö-Disconters öfrige UapitalSkulder,
jemte derå till den 1 October 3817
upplupne Räntor, skulle liqvideras till fulla
beloppet med Riksgälds-Contoirets Obligationer,
ställde på 5 år med En femtedels årlig afbetalning,
dock utan Ränta.
a 844 &tats~ cch Banko-Utskottens Betiinkanden:
Denne ptmkt har utan förändring eller 'tili
lägg blifvit bifa len af Högvördige Präst-Ståndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet, men. Högloft.
Bidderskapet och Adeln har stannat i föjande
Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö Disconters
öfrige Capitai-Skulder, jemte dera till den
i October 1817 upplupne Kantor, liqvideras
till fulla beloppet., på det sätt, att hälften inlöses
genast med Biksgälds-Sedläroch för den
andra hälften utgifvas Riksgälds* Contoirets Obligatiouer
v ej på högre, än 100 K;drs valeur,
hvilka sedermera inlösas på Fern Terminer, un-'
der loppet af x-} år, med En ^Femtedel hvar
sjette månad, utan Ränta.”
Samt Hedervärda Bonde-Ståndet likaledes
uti ett så lydande Beslut:
”Götha Canal Bolags- samt Malmö-Disconters
öfrige Capiial-Skulder, jemte derå till den
a October 1817 upplupne Räntor, liqvideras
till hälften genast med Riksgälds- Contoirets Sedelmynt,
och för andra hälften utgifves samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2 i års betalningstid,
och ej på högre, än 100 R:drs valeur,’
men väl derunder, dock utan Ränta, och med
rabatt af 5 procent ä hela fordrings - beloppet,
så att den, som innehar fordran hos Disconterce
till 100 R:dr sämmanlagdt, Capital- och Rån»
te-belopp, och viii för dem erhålla Statens liqvid,
åtnjuter i stället 95 R:dr, hälften uti
Riksgälds-Sedlar och andra hälften uti RiksgäldsContoirets
ofvannarnnde Obligationer.”
Således äro hos respective Riks-Stånden sine
olika Beslut fattade, det ena, att Skulderne, en
-
Sats-och Banko-Utskottens Betänkanden. 18451
ligt förenade Utskottens Förslag, sorn af Högvördige
Präst Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet
år bifallet, skola liqvideras till fulla belop-i
pet endast med Riksgälds-Contoirets Obligationer
på 5 år och med ^;de!s årlig afbetalning;
och det andra, hvaruti Höglo!]. Rjdderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet med
hvarannan instämt, att skulderne skola hqvideras
till hälften med Contant och till den andra
hälften med Riksgälds - Contoirets Obligationer,
förfallne till, betalning efter 2’ ars förlopp; ehuru
Högloft. RidderSkapet och Adeln och Hedervärda
Bonde-Ståndet, i anseende till 2:ne
med hufvud - frågan gemenskap egande omständigheter,
äro sins emellan sk i ’ jäktige, i så n åtto,
att, enligt Högloft. Ridderskapets och Adeina
Beslut, skulle desse till liqvid förekommande
Skulder liqvideras till deras fulla belopp, men,
enligt^Hedervärda Bönde-Ståndets Beslut, med
5 procents rabatt; äfvensom, enligt Högloft.
Ridderskapets och Adelns Beslut, Obligationerne
på 25 år, skulle komma att inlösas på 5 Terminer
under loppet af 2.5 år med En Femtedel
hvar 6;te månad, hvaremot,; enligt Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut, Obligationer ne
skulle komma att sfäHas på; 2? års betalningstid,
och följaktligen på en gång inlösas.
Högloft. Ridderskapets och Adelns samt Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut hafva således*
i anseende till sjelfya hufvudsaken, ett gemensamt
syftemål, det nemligen: att ifrågavarande
Discont-Skulder till ena hälften genast med
Contant betalas; vid hvilket förhållande, och
enär på andra sidan, Kögvördige Präste-Stundet
184& Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden.
och Vällofl. Borgare-Ståndet ansett någon contant
afbetalning icke böra aga rum förr, an efter
Ett ars förlopp, och det endast till En Femtedel
hvarje år, hafva förenade Utskotten, såsåorn
Förslag till sammanjämkning af desse 2?ne
motsatta Beslut, skolat hemställa;, örn icke den
Femtedel af Discont - Skuldeime. sorn, enligt
Uögvördige Fråste,-Ståndets och Vallöf]. Borgare-Ståndets
sammanstämmande Beslut, till betalning
förfaller nästkommande år, må genom
anticipation contant godigöras detta år, så fort
Eiqvidationen uti Riksgälds-Gomciret kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer utställas,
endast för de återstående Fyra Femtedelarne
af Rotha Canal Bolags- samt Malmö
Disconters ifrågavarande Skulders totala belopp,
som till Liqvidation förekommer, och hvilka
Obligationer skola inlösas på fyra år, att.räkna
från utgifnings-dagen, med pn fjerdedel årligen,
så att till exempel föl en Tre-procents DiscontBevers
å 500 R:dr, erhålles detta år contant
1 od R-dr, år 1819 likaledes 100 R:dr, år 1820
R:dr 100 och så vidare, eller 100 R:dr om
året.
Men, derest de respective Riks-Stånden icke
skulle förena sig om detta Förslag, blir nödvändigt,
att Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Samt Hedervärda Bonde-Ståndet sins emellan
öfverenskomma om sammanjämkning af deras
skiljaktiga Beslut, i afseende på rabatten samt
Terminerne till Obligationernes inlösen, så att
arne hela alternativa meningar må kunna till
Förstärkta Utskottens afgörande framställas.
Stats- och Banko - Utskottens Betänkanden. 1847
7.-de Punkten,
angående blifvande öfverskott uti Götha
Ca nal Bolags- samt Malmö Disconter, är godkänd
af samtlige respective R iks-Siånden , och.
endast, i afseende på redactionen, tillägg gjorda'
af Högloft.. Ridderslcapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet. Skolandes detta förtydligande
iakttagas vid författandet af Förslaget
tilli de reglerneritariska föreskrifterne.
io.de
Enligt denne punkt, skulle alla af Directionén
öfver Götheborgs Discont på Banken dragne,
ordent’igen bokförde och bland Allmänheten
utelöpande Assignationer, vid uppvisandet,
till fulla beloppet nied Banco Sedlar inlösas, si
snart denna inlösen blifvit kungjord.
Punkten är väl hufvudsakligen gillad af
samtlige respective Riks-Stånden, men med den
förändring af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Ronde-Ståndet, att, i stället
för Banco-Sedlar, skulle det heta: Banco- eller
deremot svarande Riksgälds Sedlar.
Härvid anse förenade Utskotten sig böra
åberopa hvad, i afseende på 3:dje punkten, rörande
Götha Canal Bolags samt Malmö Disconters
Assignationer, redan blifvit anfördt och
föreslagit.
tl.-te Punkten.
Denne punkt lyder sålunda: ”Götheborgs
Disconts öfrige Skulder liqvideras til! fulla beloppet
med Riksgälds-Contoirets Obligationer,
på 5 år, att räkna från den dag, Utredningen
1848 Stais• och BaniO'Utsiottens Eetunkanden.
blifvit leungjord att taga sin början , med En
femtedels årlig afbetalning, och Ses procents
årlig ränta.” — Och lyder; sorn följer, den härmed
i närmaste sammanhang stående
litte Punkt.
”.På alla de uti nast fores t åen de Punkt omförmälde
Skulder godtgöres den uti sjelfva Förbindelsen
utsatte Fänta till den 1 November
3.817 ; hvaremot desse samma Skulder, (med undantag
af Bankens fordran för Crediiivet af
200,000 R:dr) ifrån nyssnämnde dag, eller den
i November 1817- löpa med Sex procents Ränta,
med mindre Capitalen skulle vara uppsagde, inom
ilen 1 October 1817; i hvilket fall enahanda
ränta af Sex procent beräknas från förfallodagen;
k örn, man des alia upplupne Interessen till
den dag, under hvilken Riksgälds - Contoirets
Obligationer skola utgifvas, att sammanslås med
Capitalen.”
1 anseende till 11. punkten, har Höglofl.’
Fidderskapet och Adeln beslutat, att ifrågavarande
Capital-Skulder. skulle liqvideras till- fulla
beloppet, på det sätt, att hälften inlöses genast
med Riksgälds Sedlar, och för andra hälften
utgifvas Riksgälds-Contoirets Obigatiorer,
ej på högre, än 100 Rrdrs valeur, hvilka sedermera
inlösas på Fern Terminer under loppet
af 2§ år, med En femtedel hvar Sjette månad,
utan ränta.
Hedervärda Bonde-Ståndet, som närmast
instämt med Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
i anseende till 11. Punkten, har beslutat, att
Skulderne skulle liqvideras på enahanda sätt,
Stats- och Banio.Utskottens BetpnHanden'. 1S49
sorn 1 4. punkten, angående Gotha Canal Bo
lags-
samt Malmö Discontgr örn fö riri ales, dagk
utan rabatt, och i. följd häraf till hälften genast
godtgöras med Riksgälds'* Cöntoisets Sedelmynt
och för andra hälften utgifvas samma
Contoirs Obligationer, ställde på 2*7 års betalningstid,
och ej på hegre, än noo Ralrs valeur,
men väl derunder.
HÖgvordige Preste-Ståndet och■ Vallöf], Borgare-Ståndet
hafva gillat 11. punkten, med undantag
af hvad angår den deruti omförinalde
Sex procents ränta samt åberopat- deras vid 02
punkten mnddeldte utlåtande, hvilket hos dessa
begge Stånd lyder, sorn, fö jer:
5’i>å alla Götheborgs Discont - Verks emot
ränta löpande Skulder bör, på sätt Utskotten
föreslagit, godtgöras den tui sjelfva Förbindelsen
förskrifne ränta, till den x No vember 1 817;
hvaremot desse Skulder (med undantag af Bankens
fordran flir Creditivet af 200,000 R:dr,
hvarom Beslutet följer vid 14. punkten') ifrån
nyssnämnde dag, eller den 1 November 1817,
böra löpa med Sex procents ränta’ årligen, derest
icke Capitalen skulle vära uppsagde inom
den 1 October 1817, i hvilket fall enahanda
ränta af 6 procent leontine att beräknas ifrån
förfallodagen, och hvilken ränta skall intill den
dag, som af Riksgälds - Contoiref fastställes, till
utbyte af Discont - Verkets Obligationer, varda
till så stort belopp, sorn då vore upplupet, liqviderad
med Discontens medel, så att Riksgälds
- Contoiret ej koinrne att taga befattning,-  med annat, - än Capital-Skulden. Hvarförutan
det i öfrigt bör åligga Götheborgs Discont Bo
-
1850 Statt ■■ och Banko- Utskottens Betänkanden.
lag, art, så snart simliga utredningen af Disconten
skett, och innan någon utbetalning åt Actie-Egarne
får ega ruut, gälda uppå samtlige
denne Disconts Obligationer ränta till det belopp,
Discontens tillgångar medgifva, dock icke
öfver Sex procent om året, att räkna från den
dag, å hvilken Riksga ds-Contoirets Obligationer
blifva daterade, och intill de dagar, då samma
Obligationer till inlösen förfalla.”
12. Punkten är hel och hå len bifallen af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, och afven af
Hedervärda Ronde-Ståndet blott med den förändring,
att', i stället för att punkten mot slutet
innehåller: kommandes alla uppl.upne Interes'Sen
till den dag, under hvilken Riksgälds-Contoirets
Obligationer skola utgifvas, att sammanslås med Capitalen,
skulle det heta : kommande alla upplupne
Juteressen till den dag, linder hvilken RiksgäldsContoirets
Liqvidation hörjås, att sammanslås med
Capitalen.
Då respective Riks-Ståndens, i afseende på
11. och 12. punkterne, fattade .Beslut, mot hvarannan
jemföras, så förekommer aldraförst den
skiljaktighet, att 2-’ne Stånd, nemligen Högvördige
Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare Ståndet,
i enlighet med Utskottens Utlåtande, beslutat,
att någon Contant afbetalning icke hör
ega ruin förr, än efter ett års förlopp ifrån
den dag, under hvilken Riksgälds-Contoirets
Obligationer äro utgifne, och det endast till
Vdel; hvaremot Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-btåndet beslutat,
att Skulderne skulle genast till hälften betalas
med Riksgälds-Sedlar, och andra hälften
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 1851
liqvideras med Riksgälds - Contoirets Obligationer,
förfallne till inlösen efter Tvä och Ett
halft ars förlopp; hvarvid dock, i afseende på
nyssnämnde Obligationers förfallo-tid, den skiljaktighet
emellan Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde - Ståndet förekommer,
att, enligt Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Beslut, skulle de inlösas på 5 Terminer
under loppet af ; ’ år med en femtedel hvar
Sjette månad utan ränta, men, enligt Hedervärda
Bonde-Ståndets Beslut, på en gång.
Enär nu, i afseende på sjelfva hufvudfrågan,
huruvida nemligen Capital-Skulderne skola
til! deras fulla belopp liqvideras med Riksgälds-Contoirets
Obligationer eller till hälften
med Contant, förhållandet är enahanda, som med
Götha Canal Bolags- samt Malmö Disconters
Skulder, anse Eörenade Utskotten sig höra tillstyrka
enahanda sammanjämkning, som vid 4:de
punkten är föreslageri, att nemligen den femtedel,
som, enligt Utskottens Förslag, skulle förfalla
till beta ning nästkommande år, må genom
anticipation contant godtgöras detta år, så fort
Eiqvidationen uti Riksgälds-Contoiret kan taga
sin början, och i följd häraf Obligationer endast
utställas för de återstående Fyra Femtedelarne,
hvilka Obligationer inlösas på Fyra år,
att räkna från utgifningsdagen med En Fjerdedel
årligen.
Meri, derest de respective Riks-Stånden
icke skulle förena sig om den nu föreslagne
sammanjämkning, torde Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, samt Hedervärda Bonde-Ståndet
finna nödigt, att sins emellan öfverenskomma
2852 Stats- och Banko-Utskottens Betänkandén.
om undanrödjande af den skiljaktighet, som är
uti deras Beslut,vi afseende på Obiigationémes
betalnings-termin’, på det 2:ne hela alternativa
meningar till Förstärkta Utskottens afgörande
ina kunna framställas. 1
Beträffande frågan om räntan å Götheborgs
Disconts Skulder, så ärt» samtlige rgspective
Riks-Ständens Beslut sammanstämmande deruti,
att, enligt Förenade Utskottens Förslag, Interesse
skall beräknas och godtgöras till den dag,
Xiiqvidationen kan taga sin början, och under
hvilken sritntlige Riksgälds-Contoirets Obligationer
komma att utfärdas; dock hafva Högvör--  dige Preste-Ståndet och Välloil. Borgare Ståndet,
på. sätt förut är anföröt, uttryckligen förklarat,
att desse Interessen icke skola, efter Utskottens
Förslag, sammanslås med Capitaien, utan liqvideras,
af Discontens medel, sä att Riksgälds Gontoiret
icke skulle komma att taga- befattning med
annat, än Capital Skulden.
Vid detta förhållande, torde Fprensde Utskotten
få föreslå , att, utom hvad angar Bankens
Creditiv-fordran, 11. och 12 punkterne i
al t öfrigt iriå bibehållas oförändrade, så framt
nu varande Directeurer öfver Götheborgs Discont
aflemna deras förbindelse, att en för alla
och alla för en ansvara Riksgälds-Contoiret för
all den förlust,, sorn Riksgälds - Contoiret, vid
Utredningens slut, möjjigen skulle kunna komma
att vidkännas på sitt. förskott till ränte-betalningar.
Men, derest bemälde Directeurer icke
skulle vilja ikläda sig en så beskaffad Förbindelse,
kommer med rån te-betalningen att förhållas,
enligt Hegvördige Preste*Ståndets oell
Stats- och Banko-Utskottens B et ani anderi. 1853
Vällofl. Borgare-Ståndets vid 11. och 12, punkterne
fattade, här frammanföre intagne, sammanstämmande
Beslut.
14.de
Enligt denne punkt, skulle Bankens Creditiv-fordran
af 200,000 B:dr fortfara att löpa
endast med den förskrifne räntan af Tre procent,
hvaremot denna fordran skulle komma,
att, i likhet med Discontens andra Skulder,
liqvideras till En femtedel hvarje år.
Denne punkt' är bifallen af Höglofl. Ridderskaper
och Adeln, samt på sådant sätt antagen
af Högvördige Preste-Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet, att Bankens Creditiv- Fordran
lios Götheborgs Discont äf 2 oq,ooo 'R:dr skulle
intill Octroy tidens slut, den 26 nästkommande
October, fortfara, att löpa med den förskrifna
räntan af Tre procent; äfvensom denne fordrans
Capital-belopp borde, i likhet med Discontens
andre Skulder, liqvxderäs tiU En. femtedel hvarje
år; och skulle, efter Oct roy - tidens utgång,
Banken, i afseende på räntan å detta begagnade
Creditiv, njuta lika rätt med Discontens öfrige
Fordrings-ägare.
Hedervärda Bonde-Ståndet har åter stan2
nät i det Beslut, att Bankens Creditiv-fordran
af 200,000 B:dr skulle fortfara,, att löpa endast
med den förskrifne räntan af Tre iprocent,
samt liqvideras, i den mohn Discontens tillgångar
inflyta och liqviden meri de private Fordrings-Egarne
inedgifver..
Då nu 2:ne Stånd, nemligen Högvördige
Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet, sam;
1854 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
manstämt deruti, att Banken Refter Octroy tidens
utgång, bör åtnjuta ränta, i likhet med de öfrige
Fordringsegarne, hvilken ränta, efter hvad
desse Stånd vid ia puncten yttjat, skulle kunna
komma att öfverstiga Tre procent om årer,
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet ansett endast Tre procents
ränta böra beräknas, afven efter Octroytidens
utgång, och Hedervärda Bonde-Ståndet
härvid tillagt, att Capital- Fordringen skulle
korinna att licjvideras, i den mohn Discontens
Tillgångar inflyta och liqviden med de private
Fordrings-Egarne medgifver; Så hafva Förenade
Utskotten, med afseende härå , skolat vördsamligen
föreslå, att samtlige respective RiksStånden
förena sig uti det Beslut, att Bankens
Capital - Fordran för Creditivet af soo,ooo R:dr
Jiqvideras på enahanda sätt, sorn Discontens
öfrige Skulder, (med undantag af Assignationerne,
om hvilka serskildt Beslut är fattadt), och
att den Banken tillkommande ränta ovilkorligen
utgår efter Tre procent oin året, samt, derest,
vid utredningstidens slut, tillgång skul e
finnas, bör Banken, i likhet med öfrige Fordringsägare
, undfå fyllnaden i Sex procents
ränta, hvilken dock icke utfaller, förr än Sex
procents lätita, beräknad till utredningstidens
slut, kunnat ät Actie-Egare utdelas.
15.de
Götheborgs Discont, hvilka äro använde eller
ytterligare blifva använde uti Liqvider af Skulder
till nämnde Discont, kommer att inrättas
efter det definitiva Bes.ut, som, i afseende på
Stats- och r'anko-ZJtskottens Betänkanden. 1855
11 och 12 puncteme, af Rikets Högloil. Stander
vidtages.
16.de
Härvid anmärkes blott, att det förtydligande,
som 3:06 af de respective Rikstånden
pröfvat nödigt, skall varda iakttaget uti de
reglementariska föreskrifter, hvilka komma att
Rikets Höglofl: Ständer underställas.
Alla öfrige nu icke ornförrnälde punkter
hafva förenade Utskotten funnit vara bifallne,
dels af samtlige Riks-Stånden och dels genom
3:ne Stånds sammanstämmande Beslut, så att
serskildt utlåtande öfver dem icke kan ärfordras.
Det ena och andra underställes de respective
Riks-Ståndens vidare
En Ledamots serskilda mening bifogas.
Sockholm den 17 Junii 1818.
Utdrag af Protocol/et hållit hos Rikets
Höglofl. Ständers sammansatte Statsoch
Banco-Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 17 jhinii 1818.
id 4tde Puncten uti Höglofl. Stats - och
Banko-Utskottens förslag till jemkningar i vissa
delar af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande
utredningen af Götha Canal-Bolags- Maltnöoch
Götheborgs Disconter gjorde Herr Borgmästaren
Holm följande Reservation: ”Utskotten
hafva ej magt att föreslå någon jemnkning i
andra fall än deri Riks-S anden åro skilja k -i ee
i sine Beslut. Nu befinnes, att Preste- och
Borgare-Stånden beslutat, att Götha Canal- och
1856 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
Malmö Dqconters 3 procents 'sedlar och afsk rifning
8- räkningar skola -inlösas' om 5 armed ^:dels
afbetalning ärligen, och hvarmed början, skulle
göras nästa år. Deremot hafva Ridderskapet
och Adeln samt - Bonde-Ståndet enstämmigt beslutat,
att hälften skalle inlösas genast och den
andia hälften, om 3 g år, sålunda att, enligt Bonde-Ståndets
beslut, skulle den då betalas på en
gång, men enligt Ridderskapets och Adelns beslut
pa 5 serskildta Terminer.
I afseende på första' hälften är således 3
Stånds beslut emot 2 Stånds. Häruti kati således
ingen jemnkning äga ruut, utan bör dén4
na fråga afgöra» uti förstärkta Utskotten, såvida
ej något af Riks-Stånden dessförinnan frångår
sitt beslut; Deremot bör jemnkning endast
tillstyrkas i afseende på sista hälften; Och dä
skulle jag tro, att den sålunda bör kunna, ske,
att första ftdelen af sista hälften torde hagot
förr utgå eller början dermed ske den i:ste
October j82o, och hvarje halft irutgifvas, tills
hela summan blifvit fulleligen betald. Ut Supra.
N:r 310.
Rikets Hov loft. Ständers sammansatte Statsoch
Banco-Utsholts Memorials rörande
skyndsam inlösen af Filial- Disconternes
Assignationer.
I sammanhang med det Förslag till jämkningar
uti vissa delar af respective Riks • Ståndens
fattade Beslut, rörande Filial^ Disconterues ut:
Stats* och Banko-Utskottens Betiinkanden. 1857.
redning, som förenade Stats- och Banco-Utskotten
under denne dag afgifvit, har förekommit,
hurusom en längre tid ännu nödvändigt mäste
förflyta, innan allt hinner-ställas i den ordning,
att Riksgälds - Contoiret kan företaga Liqvidationen
af desse Disconters Skulder. Och, dä
samtlige Respective Riks-Stånden nu mera enhälligt
beslutit, att Götha C anal-Bolags- Malmöoch
Götheborgs Disconters pä Bänken dragne,
ordentligen Bokförde och bland. Allmenheten
utelöpande Assignationer skola till fulla beloppet
med Contant inlösas, samt för verkställigheten
af ett så beskaffadt Riksens Ständers Beslut
icke lärer kunna ärfordras Kongl. Maj:ts Nådiga
Sanction; hafva förenade Utskotten skolat
vördsamligen hemställa, om icke Rikets Höglofi.'
Ständer täckas bifalla, att ifrågavarande Assignationer
genast med Contant inlösas; i hvilket
fall förenade Utskotten kunde få sig uppdraget,
att nödige anstalter härtill vidtaga och genom
Riksgälds-Contoirets Styrelse låta denna inlösen
kungöra; Hvilket Rikets Höglofl. Ständers bepröfvande
vördsatnligen underställes.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 311.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande öfver Riksens Ständers
Revisorers anmärkningar vid Stats
Bihang
till Riks.St, Brot. jgij ■ igig. 4'de Sami. Nir 277.
1858 Stats-XJtskottets Betänkandea.
Verkets Räkenskaper och förvaltning
åren 1312 till och med 1815.
Ilös Höglofl. Ridderskapet och Adeln hafva
anmärkningar blifvit gjorde vid Stats-Utskottets
den 3:dje dennes afgifne utlåtande öfver de af
Biksens Ständers till granskning af Stats-Verlcets
Räkenskaper år 1817 valde Revisorer gjorde
anmälanden; Men, sorn berörde utlåtande är
gilladt af Högvördige Prest-Ståndet den 3:dje
Samt aF Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet den 5ite i denna månad, har
Utskottet filnnit sig emot 6g §. i Regeringsformen
ej kunna detta ärende till vidare handläggning
upptaga: Hvilket Utskottet skolat vördSamligen
anmäla.
Stockholm den 17 Junii 1818-
N:r 312.
Riksens Höglof. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
i anledning af gjorde anmärkningar
vid dess hemställan ont revision
af de under Kongl. Krigs -Collegii
disposition stående Cassors förvaltning
och Räkenskaper.
Vid Stats - Utskottets den 26 sistledne Maji
gjorde hemställan, att de under Kongl. KrigsCollegii
disposition stående Krigsmanshus- Boställs-
och Mötes - PasseVolance - Cassors räkenskaper
ooh förvaltning måtte, i sammanhang med
Revisionen af Stats-Verkets öfrige Räkenskaper,
Ståts-Utskottets Betänk anden. 1859
öfverses och granskas af Riksens Höglofl. Ständer
och Deras imellan Riksdagarne sammanträdande
Revisorer; hafva anmärkningar hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln blifvit gjorde,
sorn innefatta, att desse Cassors medel icke kunde
anses hafva härflutit ifrån eller tillhöra
Stats-Verket, på hvilken grund, och då desam.
ina förvaltas efter de utaf Kongl, Maj t i Nåder
utfärdade serskilte Reglementen och Författningar,
samt de Bokslut, som deröfver årligen uppgöras,
af Kongl. Kammar-Rätten granskas, någon
ytterligare åtgärd i detta hänseende af Riksens
Ständer eller deras Revisorer icke kunde
anses nödvändig, och efter en Ledamots yttrade
tanka äfven vöre olämplig; i anseende till
hvilke erindtingar, Höglofl. Ridderskapet och
Adeln återremitterat frågan; och har jemväl
Vällofl. Borgare-Ståndet genom återremiss äskat,
alt Stats-Utskottet måtte från Kongl. Krigs-Collegium
infordra upplysning, hvilka och af hvad
beskaffenhet ifrågavarande Cassör äro, samt med
anledning deraf förnyadt utlåtande afgifva.
Stats-Utskottet har derföre genom HofCantzlers
- Embetet begärt närmare upplysning
i berörde delar från Kongl. Krigs - Collegium.
och inhemtat, att, såsom förut uppgifvit är,
desse Cassör äro: Krigsmanshus- Boställs-, Mötes
Passevolance-Cassorne, hvilkas beskaffenhet
är följande:
Kngsmanslius- Cassan: grundlädes af Konung
GUSTAF ADOLPH , sorn den 30 Augusti
1622 till välförtjente och i Rikets tjenst förlamade
Krigsmäns understöd, donerade 2000 Daler
Silfvermynl i hemmansräntor; hvarefter fle
-
186® Stats-ZJtskottets Betankanden.
re af det Kongl. Huset samt Rikets högre Embetsman
till ändamålet bidragit, samt senare
Regenter anslagit hemmansräntorne af Kungsladugården
Hof i Östergöthland 7^ Mantal,’
-.64/5 M:tal uti Kronobergs Län och i6| M:tal
1 Finland;' äfvensom ränforne af 77- M:tal i
Elfsborgs och Skaraborgs Län ; hvarförutan genom
Kongl. Resolutionen af år 1684 Krigsmanshuset
blifvit tillagdt Reneficii - hemmans
ränforne vid åtskillige indeldte Regementer,
tillsammans utgörande, sedan Finland förlorades,
941 T:r 23 Kp r Spannmål. — Dessutom
ingå till Kngsinanshus-Cassan följande afgifter:
Centonal, eller en Procent af alla löner.
Befordririgsafgift, 2 Procent af löner i allmänhet
vid deras tillträdande*
Fem Procents afgift för gåfvor och Pensioner
samt förmånlige Resolutioner.
Afgift för Diplomer, å Grefligt, Friherrligt
samt Anlligr Stånd och väldighet.
Rusthålls afgift, en procent af Köpesumman,
och dessutom af Köparen 1 R:dr efter helt Rusthåll
räknadt.
Inshrifnings • och Af skeds-pennin gar af Corporaier
och Soldater m. fl. å 1 Daler Sunf.
Årmbösse-medel, vid Sjö- och Landt - Tullarne
Bötesmedel
för fel vid Rusttjensten m. rrU
Fyrationde-Spanmäl i åtskil lige Län, utgörande
tillsammans 873 T r 285 K:pr.
Landtgille af 18 Tunland Stadsjord vid Linköping.
-■
2\å procents afgift, för alla Lönförhöjnin*
gar,
Stats-TJtskottets Betankandenl
i?6V
Af hvilke alla Inkomster, äfvensom af ärliga
räntan uppå utlånade Gapitaler, sådane de
samme voro 1781, Arméens Pensions Gassa åtnjuter
Adelar.
Varande sedermera utaf Riksens Ständer
likmätigt Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den
23 Januarii ltiu ytterligare anslagne och bevilljade
följande intrader till Krigsmanshus-'
Cassans förstärkande, nemligen:
Centonalen, sorn förr utgått af indeldte löner
efter kronoyärdie, borde framgent utgå med
en procent af Lonernes belopp efte de åriige
Riksmarkegångsp risen.
Af Arfvoden och Tractamenten, för hvilka
Bevillning erlägges , bör Centonal ock innehållas,
likasom af Löner på Stat.
EccUsiastiqve personer, som tillförene icke
hetalt Centonal, skulle intill nästföljande Riksdag
erlägga 3 procent af deras Lönebevillning.
För Diplomer å Rikets Högsta värdighet
samt Seraphimer - Riddare- Gommendeurs- och
Riddare-Diplomer, stadgades serskild afgift.
Vid Fastighets köp i Städerne och på Landet
skulle erläggas En per mille af köpesumman.
Af Skatte-Köpeskilling å Krono-Hemman bestämdes
6 procents afgift.
För Kesittnings-rätt å Krono-Hemman faststäldes
2 Rulr af helt hemman och proportion
naliter för mindre delar.
För Burskaps vinnande skulle betalas a6
sk. till a Rulr utom Handtverk samt ifrån 8 sk.
till En Rulr inom Handtverk efter Städernes
Classification; Äfvensom vid Skatte-Köp af Kro:
i86s Stats* Utskottets Bettini anden.
no-Lägenheter utaf hvad beskaffenhet sorn hälst,
sorn ej äro till mantal satte, likaledes betalas
6 procent af Skatte-Köpeskillingen.
Militia - Boställs - Cassan har uppkommit salunda,
att, sedan vid Indelnings - Verkets inrättande
hemman dels af Säteri- dels af Krono-natur
voro anslagne till Boställen vid Regementerne
med löfte om deras iståndsättande på Kronans
eller Statens bekostnad, emot skyldighet
för Indelningshafvarne att dem sedermera underhålla,
blefvo vid hvart och ett Regemente
någre hemman, under namn af Reservehemmän,
förlänte med sine räntor, till afbrände
Officers - Boställens återuppbyggande,
hvarefter Cassan formerades år 1767 med då
i Xiandt-Ränterierne förvarade Reser ve - medel,
hvarutaf till utlåning anslogs 1 | Tunna Guld
Silfvermynt: Och hade väl Riksens Ständer vid
1769 års Riksdag utlofvat, att Staten skulle understödja
Boställs - Verket med Fyra Tunnor
Guld i nämnde mynt inom åtta år, meri hvilket
bidrag alldrig utföll: Dock hade Cassan omsider
så tillväxt intill 1782 årsslut, ali Kongl.
Maj-t den 23 Maji 1783 i Nåder förordnade,
att de förut inskränkte utgifteme då borde sträcka
sig till nybyggnad af ' Caractershus m. m.t
hvarförutan af desse medel äro anslagne inqvarterings-penningar
åt Boställslöse Officerare:
Vaiande Cassans inkomster för öfrigt obetydlige
och bestående endast uti vitesböter, hvartill
Boställshafvare fällas, för det de bortsälja
foder m. m. sarnt inflytande betalning för borrtiålde
utdömde Caractershus å Militiag-Boställera»
Stats-Utskottets Fetänkandenl *863
Mötes Passevolance-Cassan, består åter af dea
afgift, sorn dels från längre tid tillbaka eller
1770- och 1780-taIen af de rustande vid Ca.
vallerie-Regementerne blifvit åtagen dels likaledes
af Rotehållarne yjd Indelte Irifanterieoch
nedsuttne CavaLIerie-Regementerne , i följd
af Riksens Ständers, begifvande vid 1812 års
års Urtima Riksdag blifvit utfäst emot det att
Manskap och hästar underhållas af Kongl. Majit
och Kronan vid Regements-möten oelr piareherne
till och ifrån mötesplatserne; Och hvilken
afgift utgör vid Cavallerie- Corpserne årligen
Atta R:dr för karlens underhåll och visse foulage-persedlar
in natura, eller efter Markegångspris,
samt af Rotehållarne och de rustande vid
afsuttue Kavalleriet 8 R:dr årligen.
Öfver alia dessa Cassör eller fonder föras
i Kongl, Krigs - Collegium Räkenskaper och
upprättas Rökslut, sorrl sedermera af Kongl.
Kammar Rätten revideras.
Af hvad sålunda örn desse Cassors upphof
och inkomster utredt och upplyst blifvit, förmodar
Stats-Utskoitet det otvunget följa, att
nämnde Fonder tillkommit genom bidrag af
Statens eller Allmänne medel, samt underhållas
af enahanda tillgångar, hvarutaf Stats-Verkets
Inkomster bestå, och beviljade medel, sorn
för Statens behof erläggas. —- Qch, som desse
Cassör altså icke lära kunna annorlunda anses
än såsom delar af Stats-Verket på det hela, så
väl i anseende till deras tillkomst och intrader
sorn ock på grund af deras publika föremål; så,
och enär den revision af desse Cassors räkenskaper,
som i Kongl. Kammar-Rätten hufvud
-
a864 Ståts-Utskottets Eétärikanden’.
sakeligen till ziffran verkställes, synes Icke böla
utesluta den öfversigt af förvaltningen härutaf,
som Riksens Ständer enligt 68 §, Riksdagsordningen
tillkommer öfver Stats-Verkets
aila tillgångar ‘och öfrige räkenskaper, hvilka
likaledes af Kongl, Kammar Rätten revideras;
liar Stats-Utskottet trott sig icke kunna frångå
dess gjorde hemställan, att Riksens Ständers
och deras Revisorers åtgärd i förevarande hänseende
må hädanefter sträckas äfven till de upder
Kongl. Krigs Collegii disposition stående
Cassors förvaltning och räkenskaper. Hvilket
Utskottet får vördsamligen förklara och derjemte
anmäla, att Högvördige Präst-Ståndet, enligt
Protocolls-Utdrag af den 5 i denna månad
ansett Utskottets hemställan i detta ämne böra
förfalla, men Hedervärda Bonde-Ståndet åter
dertill bifall lemnat den 5 dennes,
Stockholm den 17 Juni 1818.
När 313-
Riksens Högloft. Ständers Stats -Utskotts
Utlåtande i anledning af Deputerades
af Riks-Stånden Berättelse rörande Revisionen
af Krigs-Räkenskaperne för
igio och följande åren.
Till Stats-Utskottet hafva Riksene Högloft. Ständer
behagat remittera Deras till deltagande uti
Öfver-Revisionen af Krigs-Räkenskaperne förordnade
Deputerades Berättelse, angående KrigsRedogörelse-
och Revisions-arbetet sedan sista
'■Riksdagen.
Ståts-Vt&kottets Fetunkanden'. 1865
Deputerade hafva, beträffande sjelfva Revisions
- arbetet, oinförrnält huruledes, sedan
Kongl. Majit vid sista Urtima Riksdagen'före.
slagit Riksens Ständer, att jemväl genom Deputerade
deltaga i revisionen af 1810 och senare
årens Krigs-Räkenskaper, samt Riksens
Ständer, med antagande deraf, utfärdat Ihstruction
för Deputerade oell dertill utsett 2:ne af
hvarje Stånd, så hafya desse Deputerade icke
allenast fullföljt tillsynen å hvad sora återstod
af 1808 och 1S09 arens krigsredogörelses så
beskaffade handläggning, utan ock vidtagit enahanda
åtgärd med Revisions-arbetet för 1810
och följande årens krigs räkenskaper på sätt den.
erhallne Instructionen utstakade och de deröfver
förde protocollerne, hvilka äfven Stats-Utskottet
blifvit meddelade, närmare utvisade.
Till granskningens förrättande äro af Kongl.
Majit i Nåder förordnade 2 ne serskildte Contoir
med erforderlige Tjenstemän och .Betjening
: Och hafva de först inbekomne Räkenskaperne
blifvit i detta hänseende uppskattade till
541 i Revisions-månader, derutaf vid sistledne
Octob.er månads hal fårs undersökning funnits
verkstäldt 356^idels Månaders arbete och af det
förra återstått 185’idels Månads, men hvartill
kommit dels ytterligare aflenmade dels inför»
väntade Räkenskaper för 1813 till och med för
18171 tillsammans med sistnämnde återstod utgörande
429 Revisions-mänaders arbete, så att
mer än hälften af det hela då ännu icke medhunnits.
Deputerade hafva i afseende på uppskatta
ningen af arbetet upplyst, huruledes jemte Ge»
i 8 6 6 Stats- Utskottets Betankanden.
neral-Krigs-Commrssariatets för Arméen i Tyskland
Räkenskaper äfven inkommit 54 Band
Hanse-Staden Dybecks, Storhertigliga Mecklenburg-
Schverinska, Mecklenburg-Strelitzska och
Kongl. Hannoverska Regeringarnes räkningar
tillika med 29 Band så kallade Executiv-Commissionens
uti Stralsund rakningar, hvilke innefatta
de utländske Magternes uppgifter öfver
de gärder, sora till Svenska Arméen efter Conventioner
^eller eljest blifvit gjorde; Men, sorn
Kongl. Maj.t den 21 Februari 1815 anbefallt
då varande Herr General-Intendenten, nu mera
Herr Vice Presidenten m, m. Billberg, att,
enligt honom meddelt Instruction, verkställa liqvid
med de utrikes Begeringar och Staterne,
och hvilket Liqvidations-värf så förmånligen
utfallit, att pretentionerne från 2,139,195 R:dr
31 sk. 11 rist. blifvit nedsatte till 1,174,586
R:dr 31 sk. 6 rist., hvarefter, med afdrag utaf
hvad från Svenska sidan blifvit afbetaldt i Contant
samt in natura, Sveriges återstående Skuld
blifvit 590,964 R:dr 14 sk. 10 r:st. allt Pommerskt
Courant, och hvilken liqvid Kgl. Maj:t
under den s"o Junii 1815 i Kader gi:lat, med
förklarande af Dess Nådiga välbehag öfver Herr
Vice Presidentens verksamma och lyckliga bemödande;
sa, och enär vid detta förhållande en
allmän och speciel Revision af utländske Makternes
Räkningar varit utan ändamål, hade Deputerade
endast i afseende på granskningen deraf,
huruvida något Regemente, någon Corps eller
enskildte Tjenstemän, som vid Commissariafen
i Tyskland njutit förplägning, rese- och
underhålls - kostnader, tillika uppburit något af.
Stats-ZJtskottets Betänk anden.
i867
de främmande Makterne, låtit uppskatta omförrnäldte
Räkenskaper efter en lindrig beräkning.
Vidare hafva Deputerade anfort, att vid
den så kallade nya Revisionen, 260 anmärk*
ningsrnå! skola förekommit, hvarutaf "7 äro utarbetade
och till Kongl. Kammar-Rättens pröfning
öfverlemnade, men de öfrige beroende på
förklaringars infordrande eller nödige upplysningars
anskaffning m. m.j samt att, 1 anledning
af förre Revisionens åtgärder, Kongl. KammarRätten
godkändt ett anmärknings - belopp af
51,198 R dr 31 sk. 10 r:st., hvaraf likväl Kgl.
Maj:t efter anförde Besvär befriat Redogörar*
ne ifrån .... 9,072: 25. 4..
sorn afgå jemte, för bristande
tillgång och audre orsaker afkortade
“ * - ■ “ 6,021: 41. 3.
Tillsammans 15,094: 18. 7.
I Kronans Cassör inbetalte
9i029: 38. 3.
samt Kronan i Liqvid mot fordringar
godtgjorde - - 10,472: 20. 3.
Och återstående till indrifning
- 16,602: 1. 9.
Summa 51,198; 31. 10.
Och hade för öfrigt, utom livad sorn genom
Kongl. Kammar-Rättens handläggning vid
de så kallade oafslutade Krigs-Redogörelse-målen
sedan år 1814 ingått med 17,278 R:dr 18
sk. 3 r:st., äfvenväl i anledning af nya KrigsiRevisionens
anmärkningar, någre mindre bety
-
i868 Stats Utskottets Be tank andert.
<]elige belopp hunnit ådömas, deraf en del influtit.
Jemte det Deputerade å Revisions - arbetet
haft en oafbruten tillsyn och befordrat dess
fortgång samt äfvenväl följt målens handläggning
och under egen speciel så hallad efter*
Revision tagit åtskilige Räkenskaper, hafva
Deputerade, i följd af Instructionens föreskrift,
att dem ålåge anställa en generel tillsyn å
Krigs-Fonds-medlens uppbörd, oell disposition
in. m.: samt då vid verkställigheten deraf befunnits,
att samtlige Krigs-Fonds. medlen icke
upptagits af Krigs-Commitéen, utan till en del
directe fran de i Nåder tillförordnade Förvaltare
af Krigs-Fonden tillhandakommit serskildte
Redogörelse-Verk, infordrat och erhållit alla
för Deputerades åtgärd nödige uppgifter och
upplysningar, och hvarutaf, befunnits, att KrigsFonden
sedan år 1810 utgjort en. Summa af
29,791,21.2 R.dr 8 sk. 9 r:st., hvaröfver redogörelse
funnits med utmärkt ordning och grannlagenhet
uppgjord och fullständigt verificerad
samt på det mäst ojäfaktiga sätt vitsordat det
nit och den sorgfällighet, hvarmed Krigs-Fonden
blifvit förvaltad; hvarförutan, till vidare
Controll, jemförelse blifvit företagen imellan
de uti sist omförmälte Räkningar afförde Summor
och Adipinistratiöns-Verkens. Räkenskaper,
hvarmed Deputerade likväl ännu icke hade
hunnit till slut.
Till Riksens Höglofl. Ständers åtgärd och
yttrande hafva Deputerade anmält förhållandet
med ett emot iKrigs- Cominissarien Möller af
gamla Krigs-Revisions-Departementet anhängigt
Stats-TJtskottets Betänkande^ i 86*9’
gjordt anmärknings - mai, hvaraf beskaffenheten.
vöre den, att, sedan andra Afdelningen af berörde
Departement, som den 13 Januarii 1813 fått
emottaga General • Krigs-Commissariatets vid f.
d. Vestra Arméens Venstra Flygel Räkenskaper,
den 8 derpåföljande Februarii i anledning
deraf författat anmärkning mot Moller på ett belopp
af 10,346 R:dr E;co, samt Handlarne Beckman
och Söllscher, sorn uppgifvit sig vara Gode
Män i Möllers Concours, uti till Kongl. Kammar-Rätten
tid efter annan ingifne skrifter anhållit
örn anstånd med förklaringen deröfver,
hade likväl, ehuru Kongl. Kainmar-Rätten beviljat
sådant anstånd först på 2:ne och sedan
på 3:ne månader samt oaktadt förnyade påminnelser
och vitén någon förklaring icke inkommit
förr än den 2 April 1814, då desse utredningsmän
endast andragit, att, som icke anmärkningen
blifvit bevakad å den efter Möller utverkade
Ars-Proclama-dag d, 1 November 1813,
skulle Kongl. Maj.ts och Kronans Talan, jemlikt
Rådstufvu-Rättens i Wennersborg meddelte
.Utlåtande, vara försuten. Men, som, oberäknadt
öfrige omständigheter, förenämnde Utredningsmän,
på sätt Concours-Stadgan förmår, icke
uppgifvit ersättnings-krafvet till vederbörande
D omstol, som då bort lemna Kronans Ombud
serskild notification om Proclaman, utan genom
sin förtigenhet synas ådagalagt en öfverlagd
plan till Kongl. Majits och Kronans skada, hade
Deputerade tillstyrkt Andra Revisons-Afdelningen
, att i detta betydeliga och efter utseende
val grundade anmärknings-mål i underdånighet
ingifva Resnings-ansökning; i hvilket
1§7® Stats-Utskottets Betänkanden.
ämne, sedan Sysslomannens underdåniga förklaringar
inkommit, Deputerade älven baft tillfälle
den 6 Februarii 1815 afgifva deras underdåniga
yttrande, hvilket, jemte Kongl, Kammar-Rättens
underdåniga utlåtande, som likaledes
understödde ansökningen, den 31 Augusti
18x5 till Kongl. Justitise-Revisions-Expeditionen
ingått.
Då likväl intill den 15 Maji 1817 någon
åtgärd till slut uti denne fråga icke följt, hade
Deputerade utl underdånig skrifvelse berörde
dag anhållit om Nådig befallning till vederbörande
att samma underdåniga Resnings- fråga
hos Kongl. Maj:t med första föredraga, samt
om Nådig Remiss till Jusfitias-Cantzleren, att
derå fästa uppmärksamhet; i anledning hvaraf,
och sedan befunnits, att Handlingarne förkommit,
Kongl. Majus Nedre Revision förständiga!:
vederbörande Tjenstemän uti f. d. Andra Revisions-Afdelningen,
att i detta Resnings-mål
förnya Handlingarne, hvilka sedermera blifvit
genom Kongl. Kammar-Rätten å nyo utstäldte
till Möllers Sterbhus-Delägares förklaring, efter
inbekommandet hvaraf Deputerade ytterligare
haft tillfälle, att uti underdånigt Betänkande
af dén ig Augusti understödja Resnings-ansök.
ningen, hvarefter Kongl. Kammar-Rätten med
underdånigt utlåtande af den 20 October Insändt
Handlingarne till Justitis-Revisions-Ex,
peditionen, äfven nied underdånigt tillstyrkande
af Nådigt bifall derå; och hemställa nu Deputerade
till Riksens Höglofl. Ständers egna bepröfvande
om och huruvida någon åtgärd af
8tatS‘TJtskottet$ Betänkanden. 1871,
deras Justitia - Ombudsman i afseende på detta
ämne må vara lämplig;
I anledning häraf får Stats-Utskottet med»
dela det utlåtande, att, då, såsom Deputerade
anmält, berörde Resnings fråga genom Hand»
lingarnes förnyande blifvit till afgörande complett
och på Kongl. Majus Nådiga pröfning var
beroende, då Deputerade afgåfvo förevarande
Berättelse, synes någon .Riksens Ständers serskildte
uppmärksamhet härå 'för närvarande icke
behöfva fästas, hälst, utom det att anmärknings
- författaren icke lärer underlåta bevaka
sin talan, Deputerade jemväl blifva i tillfälle
att fortfarande följa målets gång och, om derunder
så nödigt finnes, anlita Riksens HöglofL
Ständers Justitiae-Ombudsman om dess Embete*
åtgärd uti ämnen
Under åberopande af 7 §. uti Deputerades
Instruction hafva de ytterligare framställt, huruledes
1 §. 8 morn. af Kongl. Afskrifnings-Reglementet
under den 12 Augusti 1812 innehåller:
’”Skulle Uppbördsmannens redogörelse
utfalla med öfverskott, som af vederbörande E»
ltonomi-Administration godkännas och fastställas,
inlösas de till Kongl. Majit och Kronan ef-;
ter medelpriset af upphandlingarne.” Men, sorn
efter Deputerades tanke Proviant -Ofverskotter
icke lagligen kunna uppkomma annorlunda, än
derigenom, att en reqvirerad och qvitterad Proviant-artikel,
hvarå brist uti Magazinet är, utbytes
emot en annan, samt derigenom att Redogörarens
Afskrifnings-Procent, som ej får af
honom disponeras, bespares, syntes annan ersättning
för ofverskotter, än sorn svarar emot
i-872 Stats-Utskottets Betänkanden.
biisterne å andra artiklar samt AfskrifningsProcenteri,
desto mindre böra Redogörarne till.
komma, sorn, när Magazins-Redogörare är förbudet,
att i allmänhet befatta sig med upphandlingar,
äfvensom att blanda egne tillgångar uti
Kronans förråder, vidare ersättning endast möjligen
kan leda derhän, att Redogörare antingen
på hvarjehanda sätt söker att från Rakenskaperne
utesluta eller till verkliga beloppet förringa
en påförd lefverans,, hvarigenom afsändaren
råkade i betydelige brister, som i alla fall
biefve svara att utreda och omsider folie Kronan
till last, eller ock genom mindre noggrann
vigt och mått orsaka för Regementet och Corp.
ser samt ehskildte Pro iant-tagare en' oskälig
förknappning vid ut-provianteringar; så, och emär
det befunnits, att eri del Redogörare begärt
och flere äfven fått.sig godtgjordt mer och
mindre betydligt Proviant - öfverskott utöfver
befundne brister och bestådd Afskrifnings-provision,
hafva Deputerade, med hänseende till
de olägenheter, sorn af en origtig tydning af
ofvanstående moment hos Adrninistrationerne
kan uppkomma, ansett sig äga fullkomlig anledning
till den hemställan, att Riksens Höglofl.
Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
göra anmälan om en sådan förklaring af åberopade
Reglemente: ’’Att Redogörarne icke
måga bekomma annan ersättning för blifvande
Proviant-öfvevskotter i förrådet, än de som svara
emot de brister af åtskiilige andre Proviantpersedlar,
hvilka bevisligen icke härröra från
tillgrepp, jemte den Redogöraren lagligen tillkommande
Magasins - Procenten, samt att vid
Ståts-Utskottets Betänkanden. 1873
Hufvud - Administrations - Verket härom bör
upprättas och till pröfning ®ch Resolution af.
lemnäs ändtlig liqvid, antingen vid hvarje Ex.
peditions slut, eller ock, der Magazineringen
år efter annat fortsattes, vid hvarje års utgång
derefter.”
Hvad Deputerade i denne del andragitoch
hemställt torde Riksens Höglofl. Ständer
finna lämpligt, att hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla, i afseende på den förändring
eller rättelse i förrberörde Reglemente, sorn
Kongl. Majit i Nåder kan pröfva i anledning
deraf böra vidtagas.
I öfrigt hafva Deputerade öfverlemnat de-;
las åtgärder till Riksens Höglofl. Ständers bedömande
samt afvakta derom yttrande, äfvensom
rörande fortsättningen af Deputerades befattning;
och har dessutom en af dem, Herr
Professoren in. m. Doctor Sven Wijkman Caspersson
uti serskildt hos Högvördige Präst-Ståndet
ingifvet Memorial, hvilket till Stats-Utskottets
handläggning, i sammanhang med Deputerades
berättelse, blifvit remitteradt, meddelat upplysning
uti åtskillige med detta ärende gemenskap
ägande omständigheter.
Beträffande Deputerades åtgärder och fortfarandet
dermed; så, enär, på sätt deras Berättelse
utvisar, Deputerade med serdeles nit och
uppmärksamhet följt och befrämjat fortgången
af Revisions-arbetet under den sedan sista Riksdag
passerade tiden samt genom infordrande af
vederbörlige uppgifter, beredt en generel öfversigt
af Krigs-Ponds-beloppet och redogörelsen
Bihang till Riks-St. Fröt, iZiT-tZiZ- Sami. N:r *//,
a874 Ståts-Utskottets Betänkanden.
derföre på det hela m. rn., lära Riksens Höglod.
Ständer finna, det Deputerade i alla delar
uppfyldt hvad dem efter Instructionen tillhörde
och fullkomligt svarat emot det dem lernnade
förtroende: Och, sorn, enligt Deputerades an
mälan,
vid sistledit års slut ännu återstod omkring
hälften af Revisions-arbetet för de ifrågavarande
Krigs-redogörel, se-åren, och hvarutaf,
såsom Herr Doctor Wijkman i denne del äfven
uppgifvit, slutas kan, att minst 2:ne års
tid för Revisionens fullbordande ytterligare erfordras;
så, och enär af Riksens Ständers förra
Beslut om Deputerades af Riks-Stånden deltagande
härutinnan, det synes följa, att deras be.
fattning bör fortsättas, tills terörde arbete hun.
pit fulländas; får Stats - Utskottet föreslå, det
Riksens Höglofl, Ständer, med antagande deraf,
att förrättningen åtminstone till och tued slu.
tet af år rSao kan vara fullbordad, måtte bestämma,
att Deputerades arfvoden till den tiden^
måga utgå; hvarefter, i den händelse någon
tids arbete likväl skulle återstå, Deputerade
lära derunder fullfölja deras befattning, utan
att derföre påräkna någon ersättning.
Af hvad Deputerade anfört, rörande den
på Kongl. Maj: ta Nådiga befallning af nu mera
Herr Vice Presidenten och Riddaren Billberg
år i8x5 utförde Liqvidation med Preussiske
och Tyske Staterne, om de till Svenska Arméen
under sista Fälttåget derstädes lemnade
försträckningar, har Stats-Utskottet funnit, hvad
ock Herr Doctor Wijkman i dess Memorial vidare
otnformält, att nemligen denne Liqvidation
utfallit på ett för Sverige så förmånligt
Sints-Uiskottets Betänk anden. *875
salt , att dess skulder till nämnde Stater med
iiära En Million Pommersk Courant blifvit förminskade.
Detta för Svenska Staten så högst fördelaktiga
förhållande, har Stats - Utskottet, i anledning
af Deputerades och Herr Doctor Wijkmans
anmälanden, ansett förtjena uppmärksamhet, och
desto häldre föranleda till något vedermäle af
Riksens Höglofl. Ständers." erkänsamhet, som Eiqvidations
förrättningens lyckliga förlopp nogsamt
vittnar, att ett noggrann! och nitfullt bemödande
derå blifvit användt; äfvensom densamma
pa korrt tid och med besparing i kostnaderne
blifvit verkställd; hvarföre Stats - Utskottet
hemställer, om ej Riksens Höglofl. Ständer
skulle finna lämpligt, att, såsom ett bevis af
den erkänsla, hvartill Vice Presidenten såmedelst
gjort sig berättigid, åt honom anslå en.
Summa af Tio Tusende (10,000) R:dr Banco
att utgå af Öfversko!ts-medlen på Stats-Verkets
Intrader för år 1817 och följande åren: Hvarjemte
Riksens Höglofl. Ständer torde hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäla Herr Vice Presidentens
nitfulla och berömvärda förhållande i
det åt honom temnade uppdrag: Hvilket allt
Stats-Utskottet vördtamligen hemställer till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 17 Junii 1818.
N:r 314.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Stå/tdens ser
-
a876 Stats-Utskottets Betänkdnden
skildte beslut i frågan om understöd
för Theatrens under hållande.
Sedan Stats-Utskottet i dess ytterligare utlåtande
af den 10 i denna månad, i frågan om
medel af Staten till understöd för Theatrens
underhållande* tillstyrkt Förslaget om en frivillig,
afgifts erläggande inom Hufvud - Staden
fur detta ändamål samt tillika, att, i händelse
denne afgift för nästa år 1819 ej skulle inbringa
det belopp af 30,500 Frdr, som för berörde
Inrättning de sednare åren af allmänna Medel
varit bestådd, fyllnaden i denne Summa måtte
för nästa år ersättas utaf Statens Ofverskotts*
Medel; så hafva val Höglofl. JRidderskapet och
Adeln samt Högvördig© Prest - Ståndet den 18
i denne månad bifal it Utskottets tillstyrkande
i alla delar; men Vällofl. Borgare-Ståndet, som
förut hade gillat hvad Utskottet i dess första
Utlåtande i detta ämne af den 12 sisth Maji
föreslagit, att nemligen Theatren blott för innevarande
år skulle af Statens Medel understödjas
med 30,500 R:dr, utom det förut å Stat anslagne
årliga belopp för Dramatiska Spectaclets underhåll,
har, enligt Protocolls-Utdrag af den 18
dennes vid föredragning af det sednare Utlåtandet,
förblifvit vid dess förra i ämnet fattade
beslut; och Hedervärda Bonde-Ståndet har åter
berörde dag, med bifall till den föreslagne afgiften
till Theatern och det för innevarande år
ti lstyrkte understöd, afslagit det extra ordinaire
bidrag för nästa år, som i omförmäldte fall
skulle af Statens Öfverskotts-Medel utgå; i följd
hvaraf aine Stånd stannat mot de andra arne
Stats-ZJtskottets Betankanden'. 1877
i olika beslut angående nämnde tillfälliga understöd
för nästa år 18x9.
Detta förhållande har Stats-Utskottet an»
sett sig böra vördsatnligen anmäla, på det den
åtgärd, som leder till ett laglikmätig! slut i
denne del må vidtagas; och hemställer Utskottet
att, så framt ej Vällofl. Borgare■Ståndet eller
Hedervärda Bonde-Ståndet skulle finna för
godt förena sig med de 2:ne öfrige Respective
JRiks-Stånöen härutinnan, frågan måtte öfverlernnas
till afgörande utaf förstärkta Stats-Utskottet
på sätt 6g. §. Regerings Formen utstakar; hvarvid
följande Voterings-Proposition torde fram.
ställas:
Den, som bifaller, attj såsom Stats~Utskot«
tet i Utlåtande af den 10 i denne månad föreslagit,
den brist, tom kan uppkomma uti 30,500
R:dr af d en projecterade frivillige afgift inom
Hufvudstadeti till Theatrens härstädes underhållande,
för nästa år 1819 må godtgöras af Öfverskotts-Medel
å Stats-Verkets intrader, voterar
Ja, den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer vidare understöd för Theatern än
det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga Jttrm utöfver de på Stat till
Dramatiska Spectaclets underhåll anslagne medel.
Stockholm den 23 Junii 181g.
N:r 315:
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af de hos Riks
-
1878 Stats- Utskottets Beta.'.handin.
Stånden g jorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om de under Komr/.
Commerce-Collegil Förvaltning stående
Fonder.
Tu: Stats-Utskottet hafva trenne jf Riks- Stånden
aterrerritterat Utskottets Betänkande om de
under Kongl. Commerce-Collegii Förvaltning
Stående Fonder, med följande anmärkningar; hos
Högloft. Ridder kapet och Adeln: Att den af
Utskottet fores agne rättighet för Biksens Ständers
Revisorer, att, i händelse de funno föreskrifterne
för Mannfactur Disconr-Fondens Förvaltning
öfverträdde, låta indraga det ytterligare
Creditiv, som vid denne Riksdag kunde
blifva lemnadt, icke vöre lämplig, enär derigenom
den oskyldige Närings - idkaren komme att
lida f<>r fel, begangne af Fondens Förvaltare,
samt att inskränkning i Regeringens profningsrätt
rörande Fondens Förvaltning skulle medföra
skadlige följder för Näringarne; Hos Högvördige
Preste - Ståndet: Att äfven ofvanberörde
Förslag om Creditivets indragning icke borde
äga rum, utau något annat Correctiv emot
Reglementets öfverträdande, föreslås; att ,\!untillverkn
ingen , såsom begagnande Svensk Rudimaterie,
matte bland öfrige till Fån af Manufactur-Discont
Fonden berättigade ansedde Närings
grenar upptagas, och att den Edgång, som
Commerce-Collegium skulle äga rättighet, att,
vid uppkommen förmodan om oriktig tillverknings-uppgift
af P'abriks idkaren , denne ålägga,
ieke borde i frågor af sådan beskaffenhet, föreskrifvas;
samt af Välloll. Borgare-Ståndet: Atta
Stats-Utskottets Betänkanden. 1^79
. ' /
i likhet med hvad i de erne, förenämnde Stånden
blifvit an förd t, Utskottets Förslag om Revisorernes
rätt att indraga Greditivet, vöre olämpligt;
att Alun-til I verkningen borde med samina
skäl, sorn Glas-tillverkningen erhålla Discontina;
att Skepps-Variven samt alla andre nyttiga
ostempelbara tillverkningar borde af de, till
Manufactur Disconten anslagne Medel, med Dån
understödjas; att Commerce - Collegium hädanefter
endast skulle bestämma, huru stor andel
hvarje Dånsökande skulle äga att, efter dess tillverkning,
af Fonden uppbära och säkerheterne
sedermera pröfvas samt Dånen utgifvas af Banco-Styrelsen
; och att de 700 R:dr, sorn frän
Arbetshus-Fonden varit anslagne till Hushyremedel
ät Biskopen i Götheboig Doctor Wingård
i lifstiden, måtte bestämt förklaras skola till
Fonden återgå och sådane anslag hädanefter
icke äga rum; hvaremot Hedervärda BondeStåndet,
Utskottets Betänkande till alla delar
bifallit.
Efter öfvervägande af hvad sålunda förekommit,
får Utskottet nu deröfver vördsamt
afgifva dess utlåtande.
Då Utskottet i dess Betänkande föreslagit,
att det nu meddelande Creditivet, borde af Riksens
Ständers Revisorer indragas, så vida de
funno, att de för Manufactur-Discontens Förvaltning
föreskrifne grunder, blifvit öfverskridne,
var Utskottet till ett sådant Förslag icke
föranledt af någon utaf Manufactur-DiscontDirectionen
eller Kongl. Commerce - Collegium
begången oriktighet, i afseende på Fondens Förvaltning,
hvilket åtskillige af Riks-Ståndens, i
iS8e Stats-TJtskuItets Bet änk anden).
denne del, anmärkande Herrar Ledamöter synas
hafva förmodat. Utskottet, som bestämdt
förklarat, att det icke funnit det ringaste vid
Kongl. Commerce-Collegii Förvaltning att påminna,
utan att allt vittnade om den noggrannhet,
hvarmed Discont-Verket af bemälte Coliegiurn
handhafdes, har deremot, vid granskning
af orsakeme till Fabrikernes irålcade behof af
ökade Lunbiträden, uppgifvit, såsom hufvudsakligen
verkande dertill, samt till minskning i
deras Lånrätt,‘ de genom Kongl. Maj:ts Egne
Nådiga Förordnanden åtskillige personer tillagde
stående Lån och Lån utöfver den allmänna
repartitioneris belopp, hvilka anslag, såsom obegränsade,
hindrade allt bedömmande af Fabrikernes
Lånbehof, och salunda mast af Utskottet
bestämmas och regleras, innan det ytterligare
bicrädet föreslagits. Enär nu ett noggrant iagltagande
af en sådan reglering är af högsta vigt,
samt öfverskridande deraf skulle alldeles kullkasta
de grunder, som till vinnande af stadga i
Fabrikernes Lånrätt blifvit uppgifne, och det
ytterligare biträdet är vordet föreslagit, endast
(tinder villkor af sådane grunders bibehållande,
tror Utskottet sig hafva, uti det återremitterade
Betänkandet, tydligen ådagalagt, att ifrågavarande
Correctiv egenteligén är s t ä 1 cl t och har
dill föremål , att motverka vidsträcktare anslag
af ofvan anförd beskaffenhet, än Utskottet föreslagit,
och med hvilka hittils gifne sådarie anslag,
Commerce-Collegium icke ägt vidare befattning,
än alt verkställa de befallningar, det
om sådane medels . utlemnande undfått. Vid ett
sådant förhållande, och då det i Vällofl. Bor.
Ståts-Utskottets Betänkandeii'. 1881
gare-Standet, såsom conti.oll emot anslagens öfverskridande,
framställde Förslag, att CommerceCollegium
sku le endast bestämma, huru stor
del eller procent af tillverknings-värdet, hvarje
Fabriks-idkare skulle åtnjuta, men säkerheterne
pröfvas samt med en förvaltas och utlemnas af
Banco-Styrelsen, icke lampéligen synes kunna
till bifall föreslås, enär i betragtande tages', att
hela Fonden icke är af Banken förskjuten, samt
berörde delning af de Commerce-Collegiutn ensamt
hittills åliggande befattningar, i allt fall'
skulle leda till en ökad vidlyftighet och omgång,
utan att någon närmare controll derigenom
vunnes, hälst, på sätt berördt är, någon
anmärkning emot Commerce - Collega Förvaltning,
icke skedt och någon ny ordning i denne
del sålunda icke erfordras, har Utskottet ansett
ifrågavarande correctiv vara i detta fall det enda
användbara, hvilket Utskottet är öfvertygadt
skall kraftigt verka till det sökta resultatet och
ingalunda leda till de befarade lidanden och
förluster för Närings idkaren. Om likväl skulle
förmodas, hvad Utskottet, med bibehållande af
samma Correctiv, anser knappast böra såsom
möjeligt betragtas, att de nu fastställde grunderne,
sådant oaktadt, genom ytterligare anslag öfverskredos,
och det gifne Creditivet blefve af
Bevisorerne indragit, uti hvilket beslut likväl
två tredjedelar af dem i sådant fall skulle instämma,
så blefve verkan deraf dock ej annaa
eller svårare, än att, enär blott det vid denne
Riksdag meddelande Creditiv skulle återgå, Fabrikerne
allenast ålerkommo i deras nuvarande
ställning. Och Som, utom det att Bankens här-:
i88* Stats-Utskottfts Betänkandm.
till 'emnade biträden mäste tänkas såsom ternporaire
och följaktligen vid andre inträffade
financiela förhållandet!, er: gäng skola till .Banken
återgå, härvid tillika förekommer, att de af
Fabriks-idkarne uppburne lånen icke kunde, i
händelse Créditivet af Revisoierne indrogs, åläggas
till återbetalning förr än, enligt Låntagarens
reverser, de dertill sig förbundit, och
hvilket utgör högst Nio månader efter Lånens
undfående; Så skulle en sådan inträffad händelse,
i det hela betragtad, icke medföra särdeles
svårare följd för Falniiranierne ari hvad dem
redan, genom de ofvan anmärkte tillkomne serskilda
anslag, de föregående åren drabbat, nemligen
nedsättning och minskning uti deras föregående
året ägande Lånrätt, hvilken minskning,
i fall af sådan indragning, ej skulle blifva mycket
betydligare, än den, hvartill dé obegränsade
ans!3gen föranledt, nemligen från 32 till 19
procent af tillverknihgarnes värde. Ofvannämnde
Correctiv är i öfrigt icke något alldeles nytt
Förslag af Uiskottet; Vid 1815 års Riksdag blef
ett dylikt bestämdt, i afseende på det sist lemnade
bidraget till Manufactur-Disconten af 200,000
JLdrjmen hvilket beslut då, utan något vidare
offentligtgörande, endast intogs i 6. §. af det utfärdade
Reglementet för Jlanco-Styrelsen. Och,
då Utskottets nu gjorde enahanda Förslag i afseende
på det Creditiv, som nu kommer att
meddelas, allenast innefattar ett närmare bestämmande
af en lika beskaffad åtgärd, sorn vid en
föregången Riksdag blifvit Vidtagen och' följaktligen
såsom nödig och nyttig är vorden ansedd,
linner Utskottet, på detta, med öfrige här of
-
Stats Utskottets Betiinkanden. 1883
van anförde skäl, sig icke kunna göra någon
ändring uti hvad Utskottet, rörande ifrågavarande
Correctiv , i Betänkandet föreslagit, utan
får detsamma vördsamt åberopa. Utskottet bör
härvid tillika, i afseende på hvad en Ledamot
af Högloft. Bidderskapet och Adeln i sammanhang
härmed anmärkt, om angelägenheten deraf,
att Kongl. Maja agde, att för grundläggning
af någon gagnelig Näring, lemna åt anläggaren
Större understöd, än för Fabrikerne i allmänhet
är föreslagit, upplysa, att Utskottet i dess Betänkande
insett vigten af sådane enskilde understöd,
för nya anläggningar och dertill även
föreslagit, att med.e! måtte afsättas, hvilka Utskottet,
med afseende derpå, att ett oinskränkt
belopp till sådant andarnål skulle leda till vacklande
och förnärmande af Fabriks-idkarnes, efter
reparation, ägande Uånrätt, fixerat till den
betydliga Summa af 200,000 R dr; äfvensom att,
hvad de af bemälte Ledamot såsom exempel
anförde a:n.e nyttiga Inrättningar vidkon.mer,
hvilka undfått Lån af ofvan anförd beskaffenhet,
“Utskottet i Betänkandet, så val hemstäldt, att
det af Olvert anlagde Jerngjuteri-Verk, matte vid
den samma Inrättning tillagde Ofver-Discont-rätt
varda bibehållen längre tid än för öfrige sadane
Låntagare är föreslagit, som äfven upptagit
det, för anläggning af Assessoren Arrustnii i
Norrköping upprättade nya Klädes-Fabrik, meddelte
Förlags-Låri, vuti den till sådant ändamål
afsatte ofva ribe rörde Summa; Hvarföre ock Utx
skottet förmodar något vidare yttrande, i afse*
ende på denne anmärkning icke erfordraä.
iSBé Stats-Utskottets Betätikanden.
Hvad åter beträffar anmärkningen, att Älun-till
verkningen borde bland Låntagande Inrättningar
i Manufactur - Diseonten upptagas; så,
enär Alun-Verken icke kunna hänföras till sådane
Inrättningar, hvilka, såsom egentliga Fabriker,
lyda under Hall-Rätts och Kongl. Commerce
Collega inseende, utan Alun-Verken deremot,
lika med andre dylika Inrättningar, sorn
med Rergshandteringen hafva' gemenskap, och
hvars tillverkningar bestå af vågbara effecter,
höra under Kongl. Rergs-Collegii uppsigt, samt
dessutom hafva Lånrättighet i Ranken på vahran
till export, kart Utskottet icke tillstyrka, att
denne tillverkning mette bland Låntagande i
Manufactur-Disconten upptagas och inblandas.
I den fråga, som hos Vällofi. Rorgare-Standet
nu åter blifvit framstäld, om afsättande af
en del utaf de medel, som för Fabrikerne blifvit
anslagne, till Lån-understöd för Skeppsbyggerierne,
har Utskottet, i anledning af Herr
Winbergs derom, i berna! te Riks-Stånd, väckte
Motion, redan 2:ne gångor tillförene afgifvit
dess Utlåtande, 6amt deruti afstyrkt, att Skeppsbyggerierne
måtte inblandas bland ManufacturDiscontens
Låntagare eller någre för desses ytterligare
understöd blifvande anslag, till de förre
användas. Och som Utskottet, såsom skäl
för detta afstyrkande uti begge desse yttranden,
hufvudsakeligen anfört, att de grunder, som för
Manufactur-Discont-Inrättningen äro lagde, såsom
Lånens meddelande efter tillverkningarnes
värde, den föreskrifne säkerheten för Lånen och
den korta tiden för deras återbetalning, samt
således det med nämnde Fond åsyftade väsen
-
Stuts-TJtskottets Eetänianden. 1885
teliga ändamål att vaia rörlig, icke kunde, I
afseende på Skeppsbyggerierne tillämpas eller användas,
hvaraf äfven följde, att, om större eller
mindre del af de medel, hvilka ansågos nödige
till ytterligare biträde för Manufactur-DiscontInrättningen,
kommö att afsättas för Skeppsbyggerierne,
dylike medel, enär de i sådan händelse
nödvändigt måste efter andre grunder förvaltas,
derigenom skulle från deras egenteliga ofvannämnde
ändamål undantagas; alitsa, och då
någre sådane nya skäl icke blifvit vid återremissen
af Betänkandet framställde, som kunna
leda till förändring uti Utskottets redan fattade
och här ofvan upprepade öfvertygelse i det.
ta ämne, helst det åberopade exemplet af Glastillverkningen,
som blifvit föreslagen till erhållande
af Fåne-rätt 1 Manufactur-Disconten, icke
synes vara i detta fall tillämpligt då iffcnne tillverkning,
tverteiriot förhållandet med Skeppsbyg-'
gerierne, är af sådan beskaffenhet, att derå kan
tillämpas de allmänna grunder, som för denne
Discont-Inrättning och dess ändamål äro faststälde,
finner Utskottet sig icke kunna tillstyrka
någon afsättning för Skeppsbyggerierne till
större eller mindre del af den Summa, som till
Manufactur-Discontens förstärkning är föreslagen.
Den i sammanhang med denne fråga gjorde
anmärkning, att alla hittills till Lån oberättigade
gagneliga inrättningar till förfärdigande
af ostämpelbare varor, borde af Manufactur-Discont
- Fonden njuta fördel, tror Utskottet
i det närmaste vara genom sjelfva Betänkandet
besvarad. Utskottet har deruti upptagit
såsom Iwånberättigade alla de ostämpelbara
1886 Ståts-Utskottets Retänkanden.
tillverkningar, sorn Kongl. Majrv ansett vara af
det gagn, att de borde åtnjuta Discont-rärr, och.
deribland Glas -t il! ver k ningen , samt derefter
uppgjort Calcuien öfver Fabrikernes Latt behof;
meri, på den grund att Korfgl. Majit bäst vore
i tillfa le att inse och inhämta nyttan och verkan
af en Fabriks- elter Manufactur-Inr ittning,
ansett sig icke böra föreslå Aete än desse Inrättningar
til! Discont - rätts åtnjutande. Och,
ehuru Utskottet förmodat, att de fleste nu varande
gagnelige Inrättningar, sotn tili Fabriker
och Manufacturer kunna hänföras, vid sådant
förhållande, kommit till delaktighet af
Lånrätt i Manufactur Disconten, har likväl Utskottet,
på det sårlane flere Fabriks - Inrättningar,
som Kongl. Majit hädanefter kunde finna
medföra a!;män nytta och gagnelighet, icke
måtte safna understöd , uti Betänkandet föreslagit,
att till Kongl. Mätit må öfverlemnas,
att af de medel, hvilka, groiorn den projecterade
indragningen af de visse personer meddeidte
utsträckte Lån - förmåner framdeles blifva
disponible, och hvilka utgöra omkring 100,000
Hulr, meddela Lån i vanlig Discontväg, åt sådana
Fabriks- och Manufactur - Inrättningar.
Härigenom förmodar Utskottet sig hafva redan
iakttagit, hvad med ofvannämnde anmärkning
egenteligen åsyftas, fastän Utskottet icke kunnat
och icke eller nu kan inse skäl, att, utan
allt bedömande eller urskiljning, tillägga alla
möjliga Inrättningar, som benämnas med Fabrik
eller Slöjd, Lån rätt i Manufactur-Disconlen,
emedan sådant, efter Utskottets tanke, skulle
leda till den följd, att de för Landets behof
Stats-Utskotterm Betänkande!*. 1887
nödige och ratt gagnelige Fabriker och Manufacturer
kotnmo sluteligen att sakna det understöd
, sorn de borde äga rätt att påräkna, och
hvartill Bankens ofvanberörde bidrag egentligen
äro ämnade.
Vidkorntnande nu anmärkningen, att den föreslagne
Edgång, sorn Cormnerce-Coilegium skulle
äga rättighet, att, vid uppkommen förmodan om
origtig tiilverknings-uppgift, ålägga Fabrikanten,
borde undvikas i frågor af denne beskaffenhet;
så, enär ett rätt utdelande och användande af
Manufactur - Di mont-Fondens medel, beror på
tillverknir.gsuppgifternes. riktighet, och erfaren,
heten visat, att den, såsom grund för Fånens
meddelande, föreskri fne uppgift af Hall-Rätterne
öfver den stemplade tillverkningens belopp
och värde, icke allid varit pålitelig, bar Utskotet,
för att, sd vidt möjeigt är , vilina någon
närmare Controll härutinnan, föreslagit nämnde
Edgång. Att, såsom erinradt blifvit, den,
som kunnat göra en oredlig uppgift, också vöre
i stånd att göra en falsk Ed, hvilket en falsk
hederskänsla i sådant fall framställde såsom oumgängeligt,
medgifves vä ; men med Forslaget
om denne Edgång, hvilken hvarje Fabrikant
måste, vid författandet af sin uppgift j föreställa
sig, såsom honom möjligen drabbande,
har Utskottet just sökt förekomma origtiga uppgifter
, ty den, som, med kännedom af berörde
Stadgande, gör en falsk uppgift, är att betrakta
lika med ett vittne, sorn afgifver origtig berättelse,
oagtadt den Ed han derpå kan komma att
aflägga; och för det att någon sådan samvetslös
menniska möjeligen kan finnas, vope väl icke
Stats-Utskottens Bttänkamleri U8891
Na- 316,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af de anmärkningar
} sorn i Riks - Stunden blifvit
gjorde vid Utskottets Berättelse an.
gående verkstäld granskning af Allmänna
Magazins - Inrättningens Räkenskaper
och Förvaltning, jemte Förslag
till grander för denna Inrättning
s Organisation.
V id föredragningen af Srats-Utskottets ifrågavarande
Berättelse och Förslag hafva i RiksStånden
ä t sk il 1 i ge Anmärkningar blifvit gjorde,
i anledning hvaraf ärendet från samtelige Riks»
Stånden blifvit till Stats - Utskottet återremitte»
rädt, för att meddela det vidare Utlåtande, sota
ansetts nödigt, och gifva de ytterligare upplysningar,
hvartill desse anmärkningar i öfrigt föranleda.
Till följe häraf får altså Utskottet, i dea
ordning anrnärkningarne efter Berättelsens och.
Förslagets innehåll förekomma, vördsammast
anföra följande:
1:0 Angående Ståts-Utskottets föreslagne Al.
ternativer om Bränvins-Brännings rättigheten i Carlscrona
Stad och Arrende-Afgift ers erläggande derföre,
hafva flere Ted a möler af Välioll. BorgareStåndet
på anförde skäl förklarat sig för dea
i Utskottets Betänkande gjoule hemställan, att
Bränvins-Bränningen i Carlscrona matte varda
åt Staden öfverlåten, och med Arrendeafgiftens
erläggande derföre till Magazins Fonden förhål»
Bihang till Riks.St. Brot. t$ij. jgjg. 4\dc Sami, Nir 2,7.
j830 Stats-XJtskottets Belähkanden.
las sorn hittills skedt, hvaremot åtskillige Ledamöter
af Hedervärda Bonde-Ståndet varit af
den tanka, att Utskottets Förslag, det denne
handtering må åt Blekinge Län öfverlåtas, borde
bifallas, i hvilken händelse 3060 R:dr utöfver
vanliga Bränvins-Bevillningen förmäles af
Länets innebyggare vilja erläggas.
Ehuru, vid frågans bedömande inom StatsUtskottet,
olika meningar uppstått sorn föranledt
till framslällande af de alternativer Berättelsen
upptager, anser Utskottet sig likväl, med hämtad
anledning af hvad i Vällofl. Borgare-Ståndet
anfördt blifvit, heldre böra tillstyrka, att
Bränvins-Bränningen må varda åt Staden öfversten
och Arrende - Afgiften derför till Magazins-Fonden
ingå, än att denna rättighet må af
Länet få begagnas, hvarigenom Länet, sorn Utskottet
i Berättelsen äfven anfört, skulle komma
att till godo njuta en vidstäcktare rättighet, i
afseende på Bränvins-Bränningens bedrifvande,
än Rikets öfrige Provincer , hvilket förhållande
icke blefve förenligt med de för Husbehof.-,•
Bränvins - Bränningens utöfvande nu gällande
Författningar.
2:0 X afseende på TJpphandlingssättet af Inhemsk
Spannmål då tillreckligt Säd lill undsättningar
och andre lehöf icke kan erhållas, genom verkställande
af sädane uppköp, som hafva för afsigt
ätt upprätthålla Spannmåls-prisen, hafva flere Anmärkningar
dels hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln dels i Vällofl. Borgare - Ståndet blifvit
gjorde; Och, som dessa Anmärkningar äfven i
visse fall innefatta erindringar vid de af Utskottet
föseslagne allmänna grunder huruledes
Stats-Vlskottets Betankanden. 1891
Uppköp i Goda ar skola af Magazins-Inrältningen
verkställas till Sädesprisens bibehållande vid
ett skäligt medelvärde, får Utskottet öfver desse
2:ne serskildte frågor, dess utlåtande i ett
sammanhang meddela. I det till Högloft. Ridderskapet
och Adeln xngifne anförande, gillas
väl i hufvudsakelig matto hvad Utskottet föreslagit,
men yrkas dock rättelse i den hittills
foljda hushållnings-principe, att om Hösten erbjuda
Spannernåls - Säljare lägre pris än livad
man framdeles ämnar medgifva, derigenom, sorn
förmäles vara handt, mindre ålgång på Spannerrtål
för Magazins-Inrättningen blifvit och skall
blifva att påräkna.
Med vördsamt åberopande af de grunder
Utskottet haft äran föreslå i afseende på Verk»
ställigheten af Magazins-Inrättningens upphand»
lings - åtgärder, får Utskottet vid den yrkade
rättelsen anföra, att ett sådant stadgande, som
afses, innefattar en reglementarisk föreskrift,
af en granlaga och magrpåliggande beskaffenhet,
så mycket mera betänklig, som upphandlingar
till Spanmålspri&ens styrande helt och hållet
måste bero och lämpas efter orternas mer och
mindre Spanmåls-tillgång och öfriga olika förhållanden,
hyadan den åtgärd, som den ena
gången medfört en åsyftad verkan, åter en annan
kan blifva af ett motsatt inflytande. StatsUtskottet
anser fördenskull, att^ örn MagazinsInrättningen
skall verkställa Spannmåis-upphandling
efter andra grunder än de, soot föreskrifvas
af allmänna Conjuncturen och ett derefter
lämpadt bedömande, synas följderne deraf blifva,
att Rikets Spanmåds-handel småningom skall
Stats-Utskottels B ettil
förvandlas till ett Monopolium för Staten,' och?
i stället för åsyftadt gagn, qväfva elen enskildt»
Handels-Industrien och dymedelst leda till obe.,
läkneliga vädor för det allmännas bästa.
Af en Ledamot i Vällofi. Borgare-Ståndet
är uppmärksamhet fästad dervid, att Utskottet
skall hafva föreslagit, att Pastorerne på Landet
höra inlemna uppgift till Landshöfdingen å
Spanmåls-tillgångarne. Ett sådant anförande finnes
icke i Utskottets Förslag om sättet att upphandla
Spanmål, men väl har Utskottet i fråga
om undsättnings-spanmåls utdelande hemställ,
jatt till behofvens vströnande en Landshöfdinge,
om så nödigt pröfvas, må af vederbörande Pastorer
erhålla nödige upplysningar, hvilken utväg
äfven vid visse tillfällen hittills blifvit af
jLandshöfclingarne begagnad.
Vidare är i Borgare-Ståndet anmärkt, att
Utskottet föreslagit att Spannemåls-upphandlingarne
böra öfverletrfna$ till Magazins-Diiectionens
egen pröfning, dji deremot häldre önskas,
att bestämda föreskrifts; kunde Directionen meddelas,
åtminstone i så måtto, ätt aldrig någon
upphandling verkstäldes på öppet pris, utan att
den betingade betalningen bestämdt borde utsättas;
Och anses, i sammanhang härmed, bäst
vara, att, vidj undsättnings tillfällen, upphandlingarne
verkgtällas genom JSntreprenade-Aucq
tioner.
Emot desse Anmärkningar hafva flere Jje'damöter
af Ståndet invändt, att, så vida Upphandlingarne,
på sätt nyss nämndt blifvit, skulle
verkställas å Auctioner, lemnades ej Alljnogen
tillfälle att afyttra sin säd och hvar iger
Stat^ZJtskottets Betänkattdent i§9?'
nom ändamålet med Magazins - Inrättningens
medverkande åtgärd lill sädes-prisens upprätthållande
således skulle förfelas.
Såsom förut nämndt är, föranledas Spanmålsupphandlingar
å Allmänna Magazins-Inrättningens
sida af s>:ne serskildta orsaker: först att,
vid inträffande ofverflödigare tillgång på säd,
förekomma så vidt möjligt är, sädens vanvärde,
och dernäst, då undaättnings-behofven äro så
stora, att den Spannmål, som i förstnämnde fall
blifvit uppköpt, icke finnes tillräcklig, då • genom
serskild te upphandlings åtgärder anskaffa
hvad sorn brister.
Hvad förstberörde upphandling vidkommer
så har Utskottet vördsammast föreslagit, att den.
efter Allmänna Kungörelser, som ej mindrft böra
bestämma upphandlings-prisen, än ock Spannemåiens
vigt och öfriga beskaffenhet, må verkställas;
Och har Utskottet uti de i denne del
redan gjorde hemställanden ej något att tillägga.'
Beträffande ater sfdane upphandlingar, som
till fyllande af giftte behof måste af MagaSinsInrättningen
understundom anställas, anser Utskottet
i föreskriften härom intet visst stadgande
böra äga rum, af de skäl, som Utskottet redan
haft äran andraga. Att Magazins-Inrättnin»
gen, såsom anfördt är, uppköpt Säd, utan att prisen
blifvit bestämde, har blott en encfa gång
vid upphandlingarne i Skåne sistledne, och början
af innevarande år, inträffat. Orsaken härtill
är ilen: att, då Kongl. Majd, efter Disconternes
fal!,ansJg nödigt, att anbefalla MagazinsI)
irectionen härifrån nedsända ett Ombud, för
att ej allenast bereda tillgång på gångbart mynt
Stuts-Ulskottets Betdnknnden.
i Provincerne, utan oelc förekomma att Spannmå
en, hvars värde då var ganska lågt, ej skulle
vidare nedfalla, utan upprätthållas vid ett sådant
skäligt medelpris, hvarmed Iiandtmannen
ansågs vara belåten, kunde denna senare åtgärd
på en gång icke till vägabringas, med fästad! afseende
på den enskildta Handelns obehindrad^
gång. En successiv förhöjning i prisen var således
nödvändig att iakttaga, och, då derigenom
inga betydligare qvanliteter Säd kunde skyndsamt
erhållas, för de angelägna behofven i Stockholm
och Pikets Norra Landskaper, hvartill inget:
annan tillgång gafs, än genom upphandling
i Skåne, vidtogs den utväg, att försäkra vederbörande
säljare, att de skulle erhålla de priser,
som under loppet af vintren blefvo af Magazins-Directionen
bestämde. Henne utväg medförde
den följd, att omkring 12, ä 15,000 Tunnor
uppköptes och till större delen afsändes på
sistledit års öppet vatten. Om ej ett sådant förordnande
vidtagits, hade ingen Spannmål erhållits,
och hade det äfven varit en orättvisa, att
de säljare, sorn visade sin beredvillighet att
skyndsamt lefverera, skulle gått miste om den
högre betalning, sorn inpå vintren sedermera i
allmänhet erlades; Och i likstämmighet hvarmed
alla sådane Eefveranter blifvit efter de till
^Landshöfdingen i Officiel väg uppgifna pris afliqvidérade.
3:0 Vid Ståts-Utskottets anförande om Ma*
gazins- Inrättningens fordringar i Finland, har hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt blifvit,
att, blott ert förriyad underdånig anmälan
•m dessa fordringars iiqviderande borde göras,
Stats-Utskottets Betänkanden, l8g£
ulan en sa beskaffad utredning, sorn Utskottet
föreslagit; hvilken anses medföra en längre tids
utdrägt i afseende på fdrdringarnes indrifvande.
Stats-Uukottet tror dock, att utom en så*
dan utredning, som Utskottet för sin del ansett
nödig, synes ersättnings-anspråken ej blifva gifne
och följaktligen ej helier dessförinnan kunna
med nödig drift och skyndsamhet till liqvid*
undfående fullföljas, hvadan Utskottet vördsam*
ligen åberopar hvad i Berättelsen anfördt och
hemstäldt blifvit.
4:0 Ibland erinringarne vid Utskottets an~
förande om nödvändigheten deraf, att M<igazinS'Inrätlningens
Spannmåls - Lager höra utgöras af riad
eller torkad Säd, och att, till vinnande af denna an«
gelägenhet, torkinrättningar blifvit till anläggande föreslagne,
förekommver hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, att desse Inrättningar alldeles afstyrkas,
emedan uppförandet deraf skall kosta 170,000
Btdr Banco; likväl medgifves, att en, högst 2:ne,
sådane torkanstalter må till en början på, försök
inrättas. I anmärkningarne från Högvördig© Prerte-Ståndet
anföres: alt det synes vida förmån*
Jigare för Magazins-Inrättningen och Landet
«tn Sädén torkades af den en&kilala och Inrättningen
betalte den så mycket mera, hvaraf följden
förmodas blifva den, att pä alla större egendomar,
torkhus anlades och att man sluteligen
inom Landet lärde sig att värdera torkad
säd; uti hvilka anmärkningar a t sk ill ige Leda*
möter af Vällofl. Borgare-Ståndet äfven hufvudsakeligen
instämma; hvaremot andre Ledamöter
af detta Stånd anföra: att så vida ett alltför högk
pris bestämdes å den riade ©Iler torkade sädén*
Stats-Utskottets Betänkanden.
jemförelsevis emot den oriade, vöre anledning
befara, att Maga z, ris* Ir. rät 11) i n gens förråd skulle
fyllas af Utiä . d >k säd ; hvarjemte en och annan
af Ståndets Eect^möter, utaf flera skäl anse nödigt
att tori: inrättningar höra anläggas.
Innan Ståts-Utskottet 'hl Riksens Högloft,
Ständer fann sig böra föreda de möjliga utvägar,
hvarigenom_Magaxins-Inrättningens Spannmäls-Uagei
skulle komma att hesta af liad eller
torkad säd, blef. detta vigtiga ärende på det nogaste
öfverväga Stats- Utskottet fann nogsamt,
att bästa och rättaste sättet till ändamålets vinnande
skulle vara, att genom lämpelige förhöjningar
i prisen uppmuntra 'Uandtbrukarne, att
sjelfve torka sin säd, men ansng derjemte, att,
då de bördigaste Provincerne. i Riket just äro
de, som sakna ålgång på ved och bränsle, vore
detta ett oöfvervinncr igt hinder fur företagets
framgång i en större omfattning, hvilket
äfven tillräckligen ar ådagalagt, derigenom, att
Magazins - Directionen fl er fal dige gångor fruktlöst
försökt, att till högre priser erhålla rind
eller torkad Spannmål. Utskottet förutsåg dessutom,
att, om än Magazins-Directionen bestämde
i ä 2 R;dr högre pris för En tunna torkad
eller liad Råg och i proportion för de öfrige
Sädesslagen, emot oriad Spannmål, skulle ändock
deri förnämligaste delen af Intraderne,
jemte Kronans Afrads- och Ränte-Säd, komma
att bestå af otorkad elier oriad Spannmål, enär
ingen allmän användbar Inrättning att torka
urtröska! Säd, så, att den bibehåller sin fullkomliga
godhet och fröbarhet, ännu är känd,
hvilket, i förening med brist på Skog, skulle ut'
Stats-Utskottets Tetånkanden. 1S97
gora sådafie mot verkande hinder, att 'de icke
humle hafvas genom en hö^re betalning, om
den ock något rundeligare, än hittills skett, blef*
ve medgifven.
I förening likväl med sadane högre prisers
bestäm mande för liad Spannmål, hvilken
föreskrift Utskottet ansåg höra till den Reglernentariska
delen af ämnet foch som i följd af
Verkets förändrade Instruction städse skulle komma
att iakttsgas, blef tork - inrättningars anläggande
af Stats-Utskottet föreslagit,' sedan dock
först utrönt är, huru och på hvad sätt sadane
torkhus, för att blifva af rätt nytta, böra inrättas:
när detta en gång med all tillförlitlig
visshet blifver kändt, tror Utskottet att alltför
få tork-irirättningar endast i de bördiga Randskaperne
behöfva anläggas. Och kan Utskottet
af desse anförde skäl icke frångå sin uti ämnet
redan yttrade öfvertygelse.
Af de orsaker, sorn Förslaget upptager, har
kostnaden för tork-inrättningars uppförande icke
kunnat beräknas. Den uppgifne Summan 170,000
H:dr har afseende. icke på kspstnaden för uppförandet
af tork-inrättningar, utan på den, sorn
skulle åtgå till, dels- till uppbyggande af nya,
dels till utvidgande af nu befintlige Magaziner,
hvarom i Förslaget närmare utredning göres.
r,:o I anledning af Stnts-Utskotttts föreslagna
allmänna grunder för Undsättnings* Spannmåls utdelande,
har åtti de hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln gjorde Anmärkningar blifvit anfördt,'
att, da den lätta Råne-tillgången och förmånen
att erhålla undsättnings-spannmål till lägre pris
än de gångbare hittills vållat, att denne rättig-»
jggS Stars-Uiskoireis Betänk anden.
het blifvit alltför vida utsträckt, vöre nödigt,
att fötflulne misstag i anseende till utborgningar
sä rättas, att, enär Credit för Hemmansbrukare
emot säkerhet kan beviljas, den icke bör
medgifvas för längre tid än ett halft år, högst
Hio månader, och att den, sorn contant betalar,
(under kvilket villkor alla anses hafva lika rätt
till undsättning), bör äga någon förmån i fett
nedsatt pris i jernnforelse till Låntagaren, samt
att andre på Landet,'såsom Torpare, Soldater,
Handtverkare och Arbetsfolk, icke, sorn ännu
lärer ske, lemnäs utan säkerhet Spannmål på
Credit, hvarigenom förluster för M»gazins-Fonden
uppstått, hvilkas afskrifning ej i annan
väg bör beviljas, än nu gällande Författningar
derom föreskrifva. Flere Ledamöter af Vallöf!.
Borgare Ståndet, hafva deremot ansett, att det
vore vida bättre om aldrig något Sädes-underStöd
från Statens sida vore att påräkna, och att
derigenom en allmännare god hushållning med
hvarje års skörd obestridligen skulle förspöijas.
Minst anses denne omfattning lämplig i ett
Land, der Btännvins-Bränningen är i den fria
utöfning som hos oss.
I det afgifne förslaget har Utskottet ådagalagt
vådan af de alltför vida utsträckte Spannmåls
- utluningarne och fördenskull ansett det
högst angeläget, att desse understöd ovilkorligen
inskränkas inom verkeliga behof. Och har
Utskottet således i hufvudsaken ej vidaré att
tillägga. Att alla som kunna betala Undsätt»
nings-Spannmål skola utan afseende ps behofvet
vara berättigade till understöd, anser Utskottet
leda till ganska betänkeliga följder: stridande
Stats-Utskottets Betänkanden. i?99
ett sådant medgifvande dessutom emot afsigten
med understöds meddelande. Stats- Utskottet
vetter!igen har ingen utborgning frim Magazins-Itirätitungeus
förråd fått göras, derföre icke
borgen eller annan säkerhet af Låfttagaren
blifvit presterad, så vida allmän missväxt i en
ort och deraf födande stor hungersnöd ej foranledt
Kongl. Maj:t att i Nåder meddela, serskildta
förordnanden i afseende på understödens
utdelande. All utlefverering i annan ordning
är ock rakt stridande emot Fötfattningtrm-s
bestämda föreskrift och skulle ej utan ar-var
för vederbörande, sorn öfverträda dessa stod gauden,
kunna aflöpa. Att afskrifningar blifvit å
Spannmåls-'Lån i Nåder beviljade, härrör deraf,
att åtskillige orter, genom flere på hvarandra
inträff,de missväxter, blifvit alldeles utur
stånd satte att sine Lån återgälda, hvilket stvrkes
af derom i laglig ordning haline undersökningar.
Hvad ater angar de i Vällofi. EorgareStåndef
yttrade allmänna reflectioner om SpanmålV-understöds
meddelande, äro de visserligen
grundade, och tynes den frågan ännu ej kunna
bestämdt afgöras, huruvida Allmänna M 'gazinsXnrättningen,
sorn för närvarande är för Landet
ganska välgörande, äfven i framtiden skall
vara behöflig eller kunna åstadkomma den nytta,
sorn dermed åsyftas.
6:0 Hvad Utskottet haft äran hemstäl a i
afseende på Inrättningens Upplags-Magazin och huru
Magazins - rörelsen syrus höra verkställas, att
Magazins - Inrättningen i möjeligaste mätta bar sig
sjelf, åberopas vördsammast, tiil hufvudsakllgt
Stats-Utskottets Betänkanden. 1901
fall ej till ändamålet, då denna mycket osäkra
utväg icke vid alla tillfällen står att begagna.
De fleste af Inrättningens Maga ziri äro beläglia
vid Vattudrag, så att Landt-transporter böra
i möjligaste måtto kunna undvikas. I Vad.
stena äger Inrättningen ett betydligt Magazinsutrymme,
sorn ock kan förökas, på hvilka orter
Magaziner böra anläggas och huru dermed
i öfrigt skall regleras, har Utskottet ansett höra
till den reglementariska delen af ämnet.
I afseende på hvad i Vallöf!. BorgareStåndet
blifvit yttradt angående de så kallade
stående Magazinerne, tror £tats-Utskottet, att den
kostnad, sorn enskildte härföre komma att vidkännas,
blefve ganska obetydelig och skall vida
öfverväga* af de fördelar, som blifva att påräk.
na för de orter , hvilka af serskildta Magazinsupplag
ä'ro i behof. Att, såsom äfven i anmärkningarne
från Vällofl. Borgare Ståndet upp.'
tages, Städerne skulle andess skyldige bidraga
till Magazitiers uppförande i de orter, derifrån
Spannmål nu afsändeg, föjekgtnmer ej i Utskott
tets förslag.
7:0 Angående Brännvins-Bränningens bedrift
Vunde i Hufvudstaden hafva flere Bedamöter af
Vällofl. Borgare - Står.def ansett, att MagazinsDirectionen
sig dermed ej borde befatta, utan
denna handtering på arrende till Private öfverstås,
hvaremot andre funnit bäst vara, att
dermed förhålles på sät^, hittills skedt.
Att Magazins-Directioneo borde med Bränvins-Bränningen
i Stockholm sig befatta, har
jUtskottet i det afgifne Betänkandet äfven yttrat;
men af de skäl, som Utskottet haft jjran
Stats-Utskottets Betänkanden. 1901
fall ej till ändamålet, då denna mycket osäkra
utväg icke vid alla tillfällen står att begagna.
De fleste af Inrättningens Maga ziri äro beläglia
vid Vattudrag, så att Landt-transporter böra
i möjligaste måtto kunna undvikas. I Vad.
stena äger Inrättningen ett betydligt Magazinsutrymme,
sorn ock kan förökas, på hvilka orter
Magaziner böra anläggas och huru dermed
i öfrigt skall regleras, har Utskottet ansett höra
till den reglementariska delen af ämnet.
I afseende på hvad i Vallöf!. BorgareStåndet
blifvit yttradt angående de så kallade
stående Magazinerne, tror £tats-Utskottet, att den
kostnad, sorn enskildte härföre komma att vidkännas,
blefve ganska obetydelig och skall vida
öfverväga* af de fördelar, som blifva att påräk.
na för de orter , hvilka af serskildta Magazinsupplag
ä'ro i behof. Att, såsom äfven i anmärkningarne
från Vällofl. Borgare Ståndet upp.'
tages, Städerne skulle andess skyldige bidraga
till Magazitiers uppförande i de orter, derifrån
Spannmål nu afsändeg, föjekgtnmer ej i Utskott
tets förslag.
7:0 Angående Brännvins-Bränningens bedrift
Vunde i Hufvudstaden hafva flere Bedamöter af
Vällofl. Borgare - Står.def ansett, att MagazinsDirectionen
sig dermed ej borde befatta, utan
denna handtering på arrende till Private öfverstås,
hvaremot andre funnit bäst vara, att
dermed förhålles på sät^, hittills skedt.
Att Magazins-Directioneo borde med Bränvins-Bränningen
i Stockholm sig befatta, har
jUtskottet i det afgifne Betänkandet äfven yttrat;
men af de skäl, som Utskottet haft jjran
i g o 2 Stais Utskottets Betankanden.
anföra, anser Utskottet någon ändring för närvarande
ej möjlig, eller kunna, utan alltför
kännbar skada för Magaains - Inrättningen, tillvägabririgaS.
Dä del blifvit i frägi satt, att Inrättningen
ej haft någon väsendtelig inkomst af Brän,t
viiis-Bränuingen, anser Stats Utskottet sig böra
i korthet meddela hvad å denna rörelse erhållits
frän och med är 1800, efter de uppgifter,
sorn åtfölja Magazins-Directionens från trycket
utgifna Berättelser.
Enligt Magazins- Directionens Berättelse
af den 2 Mars 1815 och dermed åtföljande Bilagor,
har Vinsten å Brännvins - Bränningen
från och med 1800 till och med år 1811 utgjordt
.... !,o69^,675: 32. 4.
Dito dito år 1812 enligt
samma Berättelse - 20,221: 10. 2<
Dito dito år 181 3, enligt
Berättelsen af den 28 September
1815 - 18,182: 23. 4.
Dito dito år 1814, enligt
dito af den 31 October
1816 - - - - 47,562: 46. 5‘
Tillsammans 1,155,642: 36. 3.
Är 1815 deremot synes af den för samma
ar urgifne Berättelse och dervid bifogade Vinst,
och Förlust - Conto öfver Brännvins - rörelsen,
rom skulle å denna rörelse, enär i arrende - afgifter
för Brännvins Bränningen i Götheborg
och Carlskrona debiteras 36,475 R;dr och vinsten
på det hela endast Uppgår till 31,757 R:dr
a* sk. 8 r:st,, en Förlust å Brännvins - Bran»
Stats-Utskottets Betänk anden. J 90 3
i
ningen i Slockholm hafva uppstått af 4,717 R:dr
37 sk. 4 rist. Rätta förhållandet härined vi*
sar den vid 1815 års Hufvud-Bok bilagde General-Räkning
öfver värdet af Brännvin, derå
vinsten för detta år uppgått till 844 Ridr 17
sk. 8 rist. Att förutnämnde Vinst- och Förlust-Conto
deremot utvisar ett annat förhållande,
härrör deraf, att på den så kallade Brännvins-rörelsen
1 det bela, blifvit lagdt de kostnader,
sorn åtgått till underhållande af Byggnader
vid indragne Brännerier, samt Afbön ingars,
Expectance-Löners och Pensioners utbetalning,
så val åt Redogörärne vid desse iristäldte
Bräm.erier, som åt entledigad eller på
Expectance Stat ställd Bränneri-Betjening. Orsakerne
hvarföre Bränningen år 1815 mindre
fördelaktigt utfallit, upplyser Magazins - Directionens
för samma år afgifne Berättelse; Och
har Stats - Utskottet, vid anställd undersökning
funnit dessa orsaker behörigen grundade.
8:0 Uti Hedervärda Bonde - Ståndet är af
en Ledamot erinran gjord vid Utskottets Förslag,
att Magazins-Inrättningen nid, fä rättighet att
uppbära den förhöjning utöfver Markegängs - pris,
som vid vissa tillfallen kan komma att inflyta för
den Afrads- och Tionde-Säd, som bordt af Råntegifvarne
in Natura uflefvereras, men fatt med Penningar
lösas. Skälen för detta Utskottets tillstyrkande
äro i Betänkandet omständeligen anförde,
hvilket Utskottet alisa vördsammast åberopar.
Utskqttet får blott tillägga, att, då Krönans
behållne Afrads- och Tionde-Säd jemlikt
Författningarne, in Natura bör lefvereras, till
4e behof, hvartill denna säd är påräknad, ä§
a904. Ståts-Utskottets Betänkande!!.
det med en Ränjegifvares ovillkorliga skyldighet
förenadt, att, da Spannmål ej af honom kari
prassteras, han i stället betalar det pris, hvartill
Säd för dess rakning kan uppköpas å den
ort, der den bordt vara af Räritegifvaven, enligt
forsling»- stadgan , aflefvererad: Om, som
oftast händer, detta upphandlings-pris öfverstiger
Markegången, skulle ju Magazins-Directionen
få vidkännas en förlust, sorn icke kommit
i fråga, så vida liäntegifvaren sin skyldighet
fullgjort, att lefverera Säd in Natura. Det är
till betäckande af sådane Förluster, som StatsUtskottet
föreslagit, att ifrågavarande pris-förhöjning
må Magazins-Fonden till godo komma.
Stats-Utskoltet anser sig härigenom hafva
upplyst, att den gjorde anmärkningen saknar all
grund; men, då den anmärkande .Ledamoten af
Eonde-Standet Andars JIaniel$son från Elfsborgs
Län, tillåtit sig följande uttryck: alt den serskildta
Redovisningen för denna Magazins-Inrättningens
skamliga vinst efter hans tanka aldrig kunde blifva
annat än ett nytt skäl för underslef och. ett nytt
skäl att afsky det ovärdiga preyeri, hvarifrån hela
vinsten ledde sitt ursprung, skulle Stats-Utskottet
glömma sin värdighet om icke Utskottet erindrade
om den sanning i uppgifter, och den anständighet
i skrift och tal, hvilka böra tillhöra
livar och en, suni yttrar siri mening, och sorn
minst bör glömmas af en bland Svenska Folkets
Representanter, och aldrig sträckas derhän, att'
kasta en oförtjent skugga uppå Embetsförvaltnin^ar,
om hvilkas redlighet och nit i uppfyllande
af sina pligter man blifvit upplyst och i all
Stats-Utskottens Betänkandeni 5905"
händelse är skyldig-att söka underrättelse, in.?;
nan man sig otn deras Embetsutöfning yttrar.
9:0 Vid Utskottets hemställan om förökade
Aflönings-Vilkor för Upp b iirds-Sta ten har En Ledamot
i Vällofl. Borgare - Ståndet onskat, att
någre visse Summor i detta ändamål blifvit a£
Stats- Utskottet uppgifne. Vissa Summor för
ifrågavarande behof hafva ej kunnat bestämmas,
med mindre icke ordentlige AflÖnings-Stater
blifvit upprättade, hvilket åter Utskottet icke
ansett tillhöra dess åtgärd, eller kunnat af Utskottet
tillvägabringas, dä sådane Afiönings-Stater
måste grunda sig på en noga kännedom af
Uppbördsmännens olika befattningar och öfrige
dermed gemenskap ägande förhållanden.
10:0 Hvad i anmärkningarne från Högloft.'
Ridderskäpet och Adeln, PTögvördige PresteStåndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit an.
fördt om Upphandlingssättet af Utländsk Säd, och.
försäljning af öfverflödig Spannmåls- Lager, är
hufvudsakligen öfverensstämmande med Utskottets
Betänkande, hvilket altså i dessa delar vörd--  sarnrriast åberopas.
11:0 Emot Stats-Utskottets sluteligen gjorda
hemställan, om rättighet för Riksens Högloft.
Ständers Revisorer, att, i händelse af befinnande
uppenbara öfvertraclelser af de grunder , sorn för dispositionen
af Creditiven ä Banken blifva bestämda,
luta till hafva beloppet inhibera dessa e.reditiv, haf.
va i saimelige Riks Stånden anmärkningar bifvit
gjorde, af det sammanstämmande innehåll,
att detta correctiv anses icke innefatta straff
för den Auctorité, som genom sådane gröfre
Lilläng till Riks-St. Prot.isiy 181$. 4\de Sami. N‘.r 340,
3906 Stats Utskottets Betänkanden.
felagtigheter/ vållade en så beskaffad indragning,
men deremot skulle för det allmänna blifva af
ett ganska menligt inflytande.
X anledning af dessa anmärkningar och de
skäl, sorn häriöre li gga till grund, ånner StatsUtskottet
sig föranlåtit att frångå dess ifrågavarande
förut nfgifne JFörslag.
12:0 Utom. nu besvarade Anmärkningar,
sorn vid Stats-Utskottets ^Berättelse och Förslag
blifvit gjorde, hafva följande tillägg ansetts böra
i Instructionen för Allmänna Magazins Inrättningen
inflyta, nen.ligen: Uti anförandet hos
Häglof. Ridderskapet och Adeln förekommer:
A. A tt Utländsk Spanmäl hör, under ansvar
af Magaziris-Inrättningens Styrelse, allena kunna
införskrifvas, i hvilket fall likväl Inrättningens Lager
af Inhemsk Spannuil anses böra bestå af minst
300,000 Tunnor, hvaraf ej något får af yttras förr
än 2.ne mätiader före en ny skörd; hvarjemte i
sammanhang härmed anföres, att, då genom en sä
beskaffad föreskrift i afseende pd införskrifning af
Utländsk Säd, befaras kan, att Spanmålsprisen stegras,
torde detta dock kunna förekornmas genom Maga
zins Inrättningens större Spannmåls-Lager, till
beredande hvaraf Inrättningens Creditiv pä Banken
borde vara oinskränkt.
Stats-Utskottet har val i dess anförande
om upphandling af Utländsk Spannmål hemstält,
. att, då en sådan upphandling oundvikligen för
Allmänna Magazins-Inrättningens räkning be»
hofver göras, synes den endast genom Verkets
Ofver-Styrelse böra föranstaltas och ingen annan
Autorité, såsom oftast hittills skedt, dermed
aga befattning. Härmed har Utskottet lik
-
Slais-Uts&otttts Betänkanden. 19oj
väl ej hvarken hemställt eller haft för afsigt,
att Magasins Directionen ensamt skulle äga den
uteslutande rätten, att införskrifva Utländsk
Spannmål, och att all enskild åtgärd dermed borde
upphöra. En sadan högst skadlig och till
förfång för enskildta liandéls-industrien ledan*
de föreskrift, afstyrker Utskottet aldeles,
Utöfver joo.ooo Tunnor Spannmål synes
Magaeins-Inrättningens Täger ej behöfva, utsträckas,
och med detta Lager äger ock Inrättningen,
efter den omfattning den kan och bör
hafva, till racki i j>e förråd till undsättning. Hvad
Utskottet i denne del i detafgifne Betänkandet
anfört, åberopas vördsam!igen.
Att besiärndt stadga tiden, rrär undsättnings-Spannrnäl
bör utdelas, anser Stats-Utskottet
helt och håPet stridande emot afsigten och
ändamålet med Allmänna Magazins-Inrättningen,
hvars åliggande valbor vara, att, utan afseende
på tid, afhjelpa brist och behof när Inrättningens
medverkande åtgärd behöfver anlitas.
Skulle Magazins-Inrättningen ensamt äga,'
att införskrifva Utländsk Spannmål, inträffade
säkeiligert, att Sädesprisen vid åtskillige tillfällen
stegrades, hvilket Inrättningen ej kunnat
förekomma, enär dess Spanmals-Tager endast
äro afsedde för undsättnings-behof, och icke att
dermed i enskild handelsväg concurera.
På de skal, Utskottet i dess Betänkande
andragit, kan Utskottet ej ingå i det Förslag,
att Magazins-Inrättningens Creditiv på Banken
hör vara oinskränkt.
Stats-Utskottets Betänkandehi
B. Vidare föresläs, att, pä det Sädestillgångeri
vid ett inträffande Missväxt-är mä ökas, borde
Landshöfdingurne söka tillvägabringa frivilliga öfverenskommelser,
att i Socken-Magazin samla Spannmål
, till befrämjande hvaraf någon mindre del af
Magazins-londén kunde användas.
Alt användande af Magazins-Fonden på an»
nät sätt eller i annan ordning, än som Utskottet
haft äran föreslå, leder till rubbning i de
grunder, hvarpå Magazins-Inrättningens organisation
bör vara bygd.
Dessutom kan Utskottet för sin del icke
inse möjligheten att tillvägabringa hvad i förenämnde
afseende blifvit föreslagit.
C. Dä Magazins Inrättningen genom upphand,
ling kan förse lig med större Spannmåls Lager,
anses det hvarken billigt eller nödigt, att Kronans
behållne Afrad och Tionde in natura lefver er as, titan
föreslås, att Ränte-Säden mä lösas nied Contant
efter Markegängs pris med Forsellön.
En sådan ovilkorlig lösnings-rättighet kan
Stats-Utskottet ej tillstyrka, enär Kronans Ränte-Säd
behöfves till underhåll för Värfvnde Ar»
liiéen och Flottorne. Vid inträffande brist på
Spannmål, skulle dessutom Staten få vidkännas
betydlige förluster, att till höga pris anskaffa
Säd till de behof, hvartill Afrads- och TiondeSpannmålen
är beräknad och' anslagen.
Hos Högvördige Präst Ståndet är af en Ledamot
anfördt, att, så länge Magazins-Inrättningen
rörde sig med små Fonder, kunde den
ej vara menlig för eriskildta Spannmålshandein ;
riten, då dessa nu blifvit ökade ända till Två
Millioner Riksdaler, förmodas ett annat förhål
-
Stats-Vtskottets Bettini:anden. 1909
lande, hvadan hemställes: Om icke MagazinsInrättningen
kunde ställas på samma fot, sorn under
stöden för Jernhandteringeri, eller på så sätt,
att, när i en sädesrik province en handlande kunde
styrka sig hafva uppköpt och i Magasin infört
ett qvantum Spannmål, borde han vara säker
att liksom en Jernhandlande få ett proportionerligt
Lån derpå till den tid, han kunde
hafva utskeppat detsamma. I en sädes-fattig
province deremot skulle en lika rättighet få
tillgodo njutas,' ilär en handlande genom Assurance-hevis
styrkte sig ifrån Inländsk hamn hafva
hemförskrifvit Spannmål. På detta sätt förmodas
Sveriges Sädes-hande! blifva uppmuntrad,
och hemställes, att, så vida tiden ännu icke anses
vara inne, att på ifrågavarande sätt understödja
denna hufvadnäring, åtminstone ett försök
i mindre Scala dermed kunde göras intill
nästa Riksdag.
Uti de grunder för Magazins-Inrättnlngens
upphandlings-åtgärder, Utskottet föreslagit, har.
Utskottet tillika anfört dess tankar i afseende
på omöjligheten för Verket och vådan för det
allmänna, så vida Magazins Inrättningen skulle
anses skyldig, att i obestämd omfattning upphandla
Spannmål till Sädesprisens styrande. Oui
en' sådan anstalt kunde å Statens sida tillvägabringas
eller stod att förena med befrämjandet
af allmänt väl, vöre visserligen den foreslagne
utvägen ganska lämplig; Men, då Magazins-lnrättningens
förnämligaste ändamål, efter Utskottets
öfvertygelse, bör vara, att lrafva tillräcklige
undsättnings-Lager, anskaffade af inhemsk
Spannmål, utgör dea del af Inrättningens ålig
-
Stats- Utskottets Betänkandcn.
gande att uppköpa Säd, endast ett riedel alt
befordra Inrättningens egentliga bestämmelse.
Skulle deremot Magazins-Inrättningens Fonder
användas pä sätt föreslagit är, understöddes väl
enskildte Spannmåls- handeln ,~ men Inrättningen
blefve då ej annat än en Discont eller Låneanstalt,
Sorn ingalunda kunde betrygga Landet
för brist och hungersnöd, hvilket likväl utgör
hufvudsak!igaste skälet för denna Inrättnings
bibehållande i ett Land, sorn är så ofta blottStäldt
for missväxt.
Att ifrågavarande Låne-biträde skulle på
försök i mindre scala tili nästa Riksdag iriedgifvas,
kap. ej eller Stats-Utskottet tillstyrka enar
Magazins-Inrättningens Fonder orubbade
behöfva användas til! Undsättnings-Lagers an*
skaffande: Dessutom synes medlens disponerande
till ifrågavarande ändamåls befrämjande ej
tillhöra denna Inrättnings befattning.
I sammanhang med ofvanomförmäldte hemställan
är vidare anfördt : Att det vore bättre,
att Maga zins-Inrätta ingen köpte och saide Spannmål
Jör året, än att, sorn Utskottet föreslagit, samla
Lager under gotia år, för att tillgripas i de
hårda, emedan genom de stående Lagren nästan
hela Fonden medtagés och således foga
qvarlemnas till Spannmåls uppköp för följande
goda år, hvilka mera är anledning att hoppas,
än harda.
Emot afsigten och ändamålet med Allmän,
na Magazins-Inrärtningen är detta Förslag alldeles
stridande. Inrättningen måste hafva Undsättnings-Lager
att tillita, då brist och behof
inträffa. Härförutan synes ingen Allmän Ma*
Ståts-Utskottets 1'etiinkanden, 1911
gnzitjs - Inrättning för Landet hvarken behöflig
eller nyttig.
Uti dter-remissen fran Vallöf. Borgare - Ståndet
förekommer ett deruti gjordt yrkande, att Städerne
måtte anses lika berättigade, att af Allmänna
Maga zins- Inrättningen fd åtnjuta undsättning, som
Landet.
Dä. Spannmåls-undsättningar från Allmänna
Magasins - Inrättningen hittiljs alltför vida
blifvit utsträckte, har Utskottet i det afgifne
Betänkandet a sett sig böra vördsammast föreslå
en nödig inskränkning härutinnan, så vida
Verket skall kunna äga bestånd.
Städerne åro ej i samma förhållande som
Landet: En större tillförsel och lättare utvägar,
att kunna anskaffa hvad som erfordras, gör
att Städernes Innevånare ej äro blottställde för
de behof, som ej sällan å Landsbygden inträffa.
Dessutom synes Magazins-Directionens åtgärder,
efter de principer, som för deras verkställande
blifvit föieslagne, ingalunda kunna lägga hinder
i vägen för enskildra handeln. På grund
af allt detta kan Stats-Utskottet ej tillstyrka bifall
till hvad i denne del påyrkadt blifvit.
13:0 I Vällofl. Borgare - Stander har eri
Ledamot anmält, att det förefallit honom besynnerligt,
att Stats-Utskottet yttrat, det Magazins
- Inrättningen blifvit förvaltad i enlighet
ined hittills gällande föreskrifter och, der sådane
saknats, efter de för hållanden, sorn städse
haft det Allmännas väl och bästa tili syfte»
snål, när
Stats TJcsbottets BetänJsanden.
1:0 Magazins - Inrättningens Hufvud - Bok
balancerar, såsom äldre fordringar 559,903 B:dr
33 sk. 11 rist.
5:0 De utestående Lånen ej blifvit med
Best-längder verificerade.
3:0 Spannmåls-Lån utlemnade utan säkerliet,
hvarigenom förluster inträffat.
4:0 Stora, till beloppet och beskaffenheten
icke tillräckligt upplysta, förluster ägt ruin 1813»
,1814 och 1815.
3:0 Att förluster uppkommit deraf, att åtskilige
Magazins-utgifter icke blifvit lagde å
Spannmåls-Lagret, utan betungat Inrättningens
Fond.
6:0 Att förluster uppstått å till BagareJEmbetet
i Stockholm utlemnäd Spannmål m. m.
7:0 Försummad indrifning af CommerceBådet
Björnbergs skuld, och att hän derå bör
betala Banta.
8:0 Att Lån till Handlande blifvit utlemnade,
hvilka Lån ej användts till ändamålet.
Hvarjemte denne Ledamot funnit det vara
högst anmärknings-värdt hvad Utskottet yttrat
i afseende på gjord hemställan om förökad
Lön för Uppbörds-Staten.
I anledning af detta anförande får Utskottet,
med åberopande af hvad dess förra Betänkande
upplyser och utreder, serskildt meddelat
1:0 Att den omnämnde Balancen innefattar
värdet för sådane försträckningar till Krigsrustningar
, hvilka försträckningar på Kongl.
Maj :ts Nådiga befallning från Inrättningens förråder
utgått, utan att ersättning, derföre från
Stats-TJtskottenS Betäniandenl
1913
de Fonder, som dem bordt godtgöras, kunnat
meddelas.
2:0 Spannmåls - Fånens verificerande med
Rest - längder har hittills ej i Författningarne
varit föreskrifvet.
4:0 Afskrifningar å åfskillige SpanntnålsFån
äro af Kongl. Maj:t i Nåder inedgifné:
Dessa afskrifningar hafva icke varit föranledde
af någon underlåtenhet å Magazins - Directionens
sida.
4:0 De förluster, sorn i denna punkt åtalas,
äro af deri beskaffenhet, att de icke kunnat
förekommas, hvarom så väl Revisorerne,
’ l
som Utskottet tagit den nogaste kännedom.
5:0 I afseende på Magazins - utgifterne,
hafva de ej hittills, emot antagen och i Nåder
gillad Räkenskaps-forrn, kunnat annorlunda fördelas,
än sop skedt är.
6:0 De häruti omnämrjde förluster äro ej
eller en följd af Inrättningens förvaltning.
7:0 och 8:0 Åberopas, till undvikande af
vidlyftighet, Utskottets Betänkande, deruti äfven
närnnes, att Commerce - Rådet Björnbergs
Skuld löper med Sex Procents Ränta.
Sedan Stats - Utskottet nu i korthet upplyst,
att hvad som blifvit i fråga satt ingalunda
är af den egenskap, att Magazins - Birectionen
derföre tillvitas kan, anser Utskottet någon
vidare förklaring icke behöflig i afseende
på hvad den värda Bedamoten funnit anmärkningsvärd
t i Utskottets yttrande örn förökad
Fön för Uppbörds - Staten. Hvilket allt Riksens
Höglofl. Ständer vördsammast underställess
och hvarvid bifogas någre Fedamuters yttrade
19 H
Stäts-Utskottets Betänk anden.
$erskildte tanka i fråga derom, huruvida Riksens
Ständers Revisorer skola äga förordna, att
någon del af Magazios - Inrättningens Creditif
bör i förekommande möjligt fall indragas.
Stockholm den a 3 Junii 1818.
Utdrag af Vrotocollet hitli t uti Riksens
häglof. Ständers Stuts - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 23
Juni i 1818.
D. Då Stats-Utskottet nu heslöf det Utlåtande,
som skulle afgifvas ofver de anmärkningar,
hvilka inom samtlige Respective Riks-Stånden
blifvit gjorde vid Utskottets Berättelse öfver
verkställd granskning af Magäzins - Inrättningens
förvaltning samt Förslag till denna Inrättnings
nya organisation, uppläste Herr-Borgmästaren
E i strand följande:
”Jag kan för min del icke frångå den
tanka, Höglofl. Stats - Utskottet i sitt förra Betänkande
yttrat och jag i Höglofl. Afdelningen
äfven nu fortsatt, att nemi. Riksens Ständers
_ »t
Herrar Revisorer, i fall af befunnen öfverträdelse
ning gifne grunder, böra berättigas indraga
hälften af dess Creditiv. Orätt har man behagat
kalla sådant ett straff för Landet, drabbande
deni, sorn icke det minsta felat; mig synes det
icke annorlunda än som en välgerning för undsättnings
tagare och hjelpbehöfvande.
Långt ifrån att tro möjligheten af en sådan
öfverträdelse hvarken å Regeringens eliev
Mägaains Directioaens sida, vill jag antaga fö*
Stais Utskottets Betänkanden. i g 15
säkert, att skäl till ifrågavarande indragning
aildrig hädanefter skall kunna förefrnnas, och.
hvad är då att befara af deri' klandrade föreskriften?
Platt intet —- men Ständer ne hafva
erned ertid fullgjort den pligt, sorn jag anser
bland de mäst heliga för dem, att nemligen
för den framtid, ett nu utfärdande Reglemente
troligen länge skall komma att gälla, hafva
sökt försäkra sine Committenter eller Nationen,
det deras anslag af penningar lill denna Handels-
och Undsättnings - anstalt icke skola förskingras
ocli minskas. Antager jag åter för ett
ögonblick möjeligheten af en öfverträdelse och.
att vådan af indragningen blefve för handen,
så borde jag väl än mera befara fortsättning
af öfverträdelserne och hvad blefve följden
deraf? Jo — att hela Fonden kunde forstöras
och denna Inrättning, sorn man anser så
högst nödig för Landet, derigenom alldeles skulle
upphöra , så framt män ej kan taga för afgjordt,
att Ständerne vi le och Banken kunde
gifva en ny Fond — jag kan för min dol icke
se denna vilja och förmåga i en framtid så
tydelig, utan tviflar derpå lika mycket som på
möjligheten af öfverträdelse och lemnar en
hvar att döm ma om då icke vid den händelse»
jag nu för ett ögonblick måst antaga möjelig,
den att Fonden genom öfverträdelse!- befunnes
minskad, det vore en välgerning för de hjelpbehöfvande
att halfva Fonden indroges och
kunde vara i behåll, att en gång åter användas
för sitt rätta ändamål sedan Ständerrte p^
nytt fått derom besluta; jag är åtminstone icke
i stånd att se saken annorlunda, utan tror för*
1915 Stats-Utsftottets Betänkanden.
deln af indragningen vid en sådan högst oförmodad
händelse alltför påtagelig — vådan deremot
föga märkbar genom de modificationer,
förra Betänkandet innehåller, att nemi. af
Revisorerne skola finna skäl till indragningen
och derjemte bestämma en sådan tid för verkställigheten
deraf, som de anse den kunna ske
utan våda för Landet.”
’Ora man med tillämpning af t 06 eller 107
§. §. af Regerings-Formen ville påstå, att Correctivet
emot dylika öfverträdelser af Konungens
Föredragande redan der finnes stadgadt,
matté, om så är, detta Coirectiv föga gagna, enär
ersättning för de 2 Millionerne R:dr säkert
alldrig kunde gifvas af den felande; Och,
så vida Magazins - Directionens befattning är
alldeles olik Stals Contoirets deri' att den iörra
skall åsyfta Fondernes bibehållande, alltid utan
förminskning, derest Verket skall kunna fortfara,
rhen det sednare deremot blott har att
till bestämda ändamål årligen utbetala hvad
sorn fås in, så långt det räcker, mätte ett förvarings-medel
emot Fondernes förminskning, i
afseende på Magazins Directionen, vara att anse
lämpligast, när deremot ett Correctiv allena
eller bestraffning för den felande, i afseende
på Stats - Contoirets förvaltning, kan vara tillräckligt.
”
”Jag har länge ansett Magazins-Directionen
för en olycklig Inrättning i vårt Land och jag
békänner att jag vid våra första öfverläggningar
uti Höglofl. Afdelningen yrkat dess upphörande
derföre, att dess Spannrnåls-handel hittills
nästan alltid slagit ut med förlust, att den
Stats-Uiskottets Betänk anden1917
deremot skolat söka sin vinst uti BrännvinsBränning
af biott strid Säd, drifven i stort till
Landets skada mera än gagn, att den qvale enskildta
Handels -speculationer och loflig indu*
stri, att den genom Spannemåls - undsättningar,
ofta öfver verkeliga behofvet, till låga pris och.
på Credit , snart sagdt uppmuntrat Landtmannen
till lättja, till liknöjdhet att sjelf skaffa sig
Säd för året och att i stället sälja eller bränna
upp sin Säd om hösten , hvartill jag ville lägga
den bedröfliga erfarenhet, sistledit ar letnnade,
att nemi, hungersnöd då var för handen,
i flere orter och i min ort endast derföre, att
man väntade lofvad Undsättnings- Spannmål;
Jag vill dock icke bestrida att Inrättningen
kan vara gagnande om den ställes så, att den
bär sig utan de^ stora Brännvins - Fabrilcerne,
otn dess ändamål b1 i r förnämligast att hålla
frösäd, deraf vi för Climatets tilltagande hårdhet
nog ofta mäste se oss i behof; om genom
en sådan inskränkning undsättnings - tagares anspråk
tninskas i stället att de nu med hvart
år ökas, och om utborgning af Säd för de mä
sta
och kanske för alla blir förbuden. Nuj da
en svår missväxt hotar, vill jag medgifva att
tidén ej är inne för Inrättningens upphörande
eller så' stora reform, utan erkänner jag
med full öfvertygelse det 'behof, Kongl. Maj t
af Landsfaderlig omsorg nu framställt, att Magazins-Directionens
Fonder för tillfället okas,
men detta gör ock, att jag måste anse desto
mera af vigt, att Fonderne förvaltas utan någon
förminskning, och att, i den oförmodade händelse
att annat resultat af upphandlings - opera
-
39‘8
Stats Utskottets Betanianden.
tionerne skulle visa sig till någon förlust för
Verket, er: del af Fonderne bör conserveras
just till fördel och icke tili straff för deni som
Fonden är bestämd att understödja och värja
från hungersnöd, — en tanke den jag alltid
trott mig kunna och böra oförstäldt yttra, utari
fruktan att dömas misstänksam och blott
derföre att Jag ansett min pligt, som Fullmäktig
liär, ovilkorligen det fordra.”
Herr Assessoren Lagerhjelm anförde:
”Grundlagen kallar Svenska folkets rätt att
sig beskatta, Urgammal; Historien rättvisar benämningen.
De allmänna (undernes ursprung,
nemi. fran räntor eller sammanskott, leder naturligen
granskningen af deras förvaltning i
folköls händer. — En af Sveriges största Konungar,
skapare af inre Styieisens hela samroanfogning,
har nt folket lemnat Hankens vård,
och grundlagen innehåller samma stadgande.
Eika naturlig som denna vård är äfven Folkets
skyldighet att hålla Bankens förbindelser i helgd,
förgäfves tror man sig kunna disponera Bankens
fontler utan ansvar; och deremot svarar
rättighet att bestämma förvaltningsgrunder och
tillse alt de följas. Häraf följer Ständers rätt,
att genom egne fullrnägtige förvalta Banken och
Biksgälds-Contoiret. Magazins-Inrättningens och
Manufactur-Discontens Creditiv på Banken kunna
icke underkastas samma åtgärd, emedan för.
valtningen är sarnmanb!ahdad meri ren Ernbetsim-nna-åtgärd;
Men Rikets Ständer, hvilka här
icke kunna, verkställa samma anspråk ehutu de
aro underkastade samma ansvar, böra söka att,
Bitd bibehållande af Gonstitutionelia förmer,.
Stals-Vtskottets BttUnkanden.
approximera lill samma förvaltningsrätt; oell
dertill finnes endast e'.t sätt: Öfverlemnande af
Magien i Revisorernes hander. ■
’!Ett folk, sorn ser att uppoffring af Lif
eker Egendom sker åt Staten, bär den med
glädje, om det annars vill förtjena ett rum i
Historien. Detta folk har gjort s/fr, när stridbara
söner samlas kritig Konungens fanor; när
Skattkammaren får sitt behof och de Allmänna
fonderne göra sin tjenst. Det är Konungen likgiltigt
huru detta sker, biordet består i verklighet,
men på formen beror det om effecten
svarar emot ansträngningen. Ar formen god,
inen medlen tillräck' ige; så blir det utförandets
ensak om något saknas, och det är endast Styrelsens
interét att felet lättas obekymrad hvar
det- ytterst hvilar. Denna rättelse är lätt, om
granskningen är skarp oell tanklöshet eller väld
sky för trackter, där de lemna märke efter fjäten.
— I Sanning! där misstag eller oduglighet
stämplas af rysliga följder; där bildas opinion;
där födrs alfvar i förvaltning; och detta alfvar
bör återkallas af nöden, ty annars lyder det
icke kallelsen.
Herr Öfverste Lieutenanten och Riddaren
Pahlman samt Herr Prosten Almqvist instämde
uti de af Herr Borgmästaren Ekstrand och Herr
Assessoren Lagerhjelm yttrade tankar, thed det
tillägg af Herr Prosten Almqvist, att han icke
kunde föreställa sig huru det uti Utskottets
förra Utlåtande öfver detta ämne föresi igne
Correctiv kunde medföra någon våda för Landet;
men trodde deremot att detta stadgande
»kulle bereda Allmänheten mycken tillfreds-.taö
Stats- Utskottets Betänkandeni
leise i afseende på förvaltningen af de stora
Summor, sorn för denna Inrättning blifvit från
Banken beviljade.
Och skulle dessa reservationer, enligt begå*
rån, medfölja det till Rikets Högiofl. Ständer
afgående Utlåtande. Sorn ofvan.
, '■ N r 317.
Riksens Flöglof. Stunders Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts, under
den 25 December LSI7, till Utskottet
aflätne Nådiga Skrifvelse om Liqviden
af Rikets Utländske Gäld.
T o
-Lill Stats-Utskottet har ankommit följande
JCongl.' Majlis Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständers Stars-Utskott örn Liqviden
om Rikets Utländske Gäld; Gifven
Stockholms Slott den 2 3 Decem
ber
1817.
I anledning af Longi. Majus Proposition,'
beslöto Riksens Ständer, vid Riksdagen år 1812,
att Rikets Capipal-Gäld i Holland, Babrant och
Genua till två tredjedelar af dess belopp genast
skulle försvinna; hvarjemte Rikets Ständer,
uti underdånig Skrifvelse af den 19 Julii samma
år, hos Kongl. Majit anmälde detta deras
Beslut, med tillkännagifvande, dels att derutin
nan
likväl icke skulle inbegripas de af Svenske
Medborgare till inlösen företedde 418 Obligationer
af Holländske och Brabantske Lånen,
dels, att återstående tredjedelen af ofvannämn
-
Stats-ZJtskottets Betänk anden! 1921!
de Capital-gäld val tills vidare matte Uti Riksgälds-Contoirets
Räkenskaper upptagas, dock att
Ilikets Ständer till Kongl. Majus afgörande öfverlemnade,
att, om och enär Kongl. Maj:t
skulle finna det nödigt, något anspråk på berörde
tredjedel erkänna, eller ock förklara densamma
alldeles förfallen, på lika sätt, som, i
afseende på de två tredjedelarne och räntorne,
förut var beslutet. I sammanhang härmed anmälde
Rikets Ständer dessutom hos Kongl. Majit
deras vidtagne Beslut Och Författningar, angå*
ende Rikets gäld uti Leipzig och Hamburg.
Sedermera, vid 1815 års Riksdag, och efter
det Kongl, Majit, genom Nådig Proposition
af den 6 Julii samma år, erbjudit Sig att,
på då tillika framställde villkor, af de medel,
hvilka, såsom lösen för Ön Guadeloupe, medelst
Tractaten med Stora Brittanien af den 13 Mars
1813, tillfallit Kongl. Majit och Dess Efterträdare
på Svenska Thronen, enligt Successions*
Ordningen af den 26 September 1810, besörja
indragningen och liqviden af all den Utländska
Skuld, hvarföre Sverige dittills häftat, hafva
Rikets Ständer, med förklarande och särskildt
ådagaläggande af deras tacksamhet, detta anbud
emottagit och derjemte till Kongl. Maj.t öfver*
lemnat, att låta besörja Liqviden af hela Riksgälds-Contoirets
Utländska Skuld, hvarmed Riksgälds
- Contoiret således icke vidare komme att
taga befattning.
Enligt Rikets Ständers underdåniga Skrif-;
velse af den ig Julii 1812, var, vid Riksdagens
början samma år, Riksgälds-Contoirets UtLihartg
till Riks.St. Fröt. iiii - igiS. 4-de Sami, N:r 241. 142.
19 i a Stats-Utskottets Bctänkandenl
Jändska Capital-gäld, med deri Inbegripne Svenske
Medborgare tillhöiige 418 stycken Obligationer
för Länen i Holland och Antwerpen,
hvardera ä 1000 Gulden, så beskaffad, som följer,
nemligen:
A. Z Holland.
Fyra Millioner, 235,100 Riksdaler Holländsk
Courant i flere serskildte Lån, hvaraf
529,500 R:dr voro Lif räntor.
R. I Brah ant:
Sju Millioner 541,000 Gulden Rrabantskt
Vexel-mynt i flera serskildte Lån.
C. 1 Genua:
Lires Nio millioner, 475,142:] 6. 3 Juor!
di Råneo, i särskildte Ian, hvaraf 45,125 Li*
res Voro Lif-räntor.
D. 1 Leipzig:
Ett derstädes till realisationens befrämjande
år 1802 upptaget Län af En Million 350,000
R:dr Conventions-mynt.
E. I Hamburg.
ilo Ett derstädes, genom numera framlidne
Cantzli-Rådet och General - Agenten Awerhoff,
fourneradt Lån ai 500,000 R:dr Hamb.
Råneo.
2:0 Allmänna Magazins-Directionens Skuld
till Aiverhoffska Sterbhuset, hvilken, vid 1809
och 1810 årens Riksdag i Stockholm, på Riksgälds-Contoiret
blifvit öfverflyttad, utgörande
150,400 E:dr Hatnb. Råneo, utom derå beräknade
Inteiessen1 och omkostnader.
Stats-Vtskottets Betänkamhn. ig? 3
Kongl. Maj:t, som, i anledning af hvad Rik.
Sens Ständer, vid 1812 och 1815 arens Rikt*
dagar, på förutnämnde sätt, beslutat och hemställt,
åtagit Sig att besörja betalningen och
Liqvida,pionen af ifrågavarande Stats-Skuld, härj
i fö'jd af detta åtagande, och med afseende på
Riksens Ständers för hvarje setskild Skuldpost
fattade beslut eller gjorda hemställanden, tid ef«
ter annan, vidtagit de åtgärder, hvarom Kongl.
Maj t nu får Riksens Ständers Stats-Utskott underrätta,
nemligen:
A. Angående Capital Gulden i HollamU
Denne, under åren 1784 till och med 1797,
genom Nio serskildte upptagne ärftelige Rån
och ett upptaget Lifränte-Lån, tillkomne Rikets
Skuld, ntgjorde ifrån början Sex millioner
600.000 Riksdaler, eller Sexton Millioner
500.000 Gulden Holländsk Courant, men var
redan, förmedelst verkställde afbetalningar el!er
återfallne Rifräntor , minskad, på sätt ofvanberördt
är, till Fyra Millioner 2 3 5,000 Riksdaler
eller Tio Millioner 587,500 Gulden, när år
1812 beslutet om dess nedsättning till en tredjedel
af Riksens Ständer fattades. — Den blef
likväl, genom inlösen af åtskillige Svenske Medborgare
då tillhörige Tartial Obligationer ytterligare
något minskad, så att den, vid December
månads slut 1815, enligt af Riksgälds-Contoiret
då meddelad uppgift, utgjorde Fyra Million
er, 160,700 R;dr eller Tio Millioner 401,7 50
Gulden Holländsk Courant återstående Capital
i namn-värde, oberäknadt återståenda intill den
1 Augusti 1812 upplupne räntor, svarande emot
970,2815 R:dr Holländsk Courant,
&4)*4 'Ståts-Utskottets Betänkandenl
Till säkerhet för Lånen i; Holland hade"
Vid deras upptagande, blifvit letnnade, dels
Konungens Authorisation och Förbindelse samt
Stats-Contoirets Obligationer , dels ock Konungens
Authorisation samt Riksgälds • Contoirets
Garantier och Förbindelser, för liufvudbeloppet
af de hvarje gång negocierade Lån; men
desse säkerhets-handlingar blefvo alltid, hvad
de Nio upptagne ärftelige Länen beträffar, ned»
Jaggde i Lagligt förvar hos en Notarius Pub-'
licus i Amsterdam, till hypothek för den ingifvande
Allmänheten; och de Banquierer, genom
hvilka Lånen för Svensk räkning upptogos,
voro deremot befullmägtigade att, under
samme Notaries Controll och med dess påskrift,
utfärda Partial-Obligationer å Etti Tusende Gulden
Holländsk Courant hvardera, och försedde
med Ränte * Coupons för den tid Lånen borda
löpa, till så stort antal, sorn emot Hufvud-Obligationerne
sVarade. Med det upptagne Lif-Ränte-Lånet
inträffar åter det serskildta förhållande,
att Hufvud-Obligationen qvarlemnades hos
det Banquiershus, sorn besörjde Lånets upptagande
och som derföre utfärdade L i frän t el- Con.
stitutio.ner, till ett Hufvud-Obligationen motsvarande
belopp, under Controll och med påskrift
af Konungens Minister i Haag.
Så snart Kongl. Majit fått del af Riksens
Ständers Beslut och Skrifvelse, under den a Augusti
1815, lät Kongl. Majtt underhand1 ingar
börjas ined ett emedlertid från Holland liitsändt,
de fläste Fordrings-ägarnes Lagligen befullmägtigade
Ombud, W. G. van de Poll, och,
efter åtskillige svårigheter, lyckades det ändte
-
Siats- Utskottets Betänk anden".
19 = 5
ligen för Kongl. Maj:ts härtill utsedde Conti
missnrier, att den 31 December 1815 med sam»
ma Ombud afsluta, om hetalningen af Svenska
dlikets 1 Holland återstående Capital-Skuld, ett
Couvention, sorn Kongl. Majit sedermera gillade,
oell som nu till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlernnas. Det af Riksens Ständer först
år 1812 vidtagne, och sedan år 18x5 bekräftade
Allmänna Resiutet, om Siats-Skuldens nedsättning,
har, genom denna Convention, blifvit
vidmakthållet och till grund för Licjviden, äfven
ifrån Holländske Fordrings ägares sida, antagit,
i följd hvaraf Kongl, Maj:t låtit, af det
år 1815 i Holland återstående Lane Capitalet,
såsom Svenska Statens Skuld, erkänna en tredjedel,
med tillhopa En million 386,900 Riksdaler
eller Tre millioner 467,250 Gulden Holländsk
Courant, för hvilken erkända Skuld Kongl.
Maj:t Sig förbundit att, t ett för allt, hetala En
million 300,000; R:dr Hamb, Råneo på serskilte
Terminer, i den ordning och med de villkor
för öfrigt, sam Konventionen utmärker.
Kongl. Majrt har deremot, vid Conventionens
afslutande, låtit fordra och betinga de uti
Ho land då utelöpande partiella Skuldförbindelserna,
äfvensom Ränte-Couponernas återställande
inom viss tid, och dessutom hafva, med förutseende
af de svårigheter, sorn oundvikligen
skulle möta Hufvud-Obligationernes och Garaptie-
Handlingarnes återlemnande, s.å länge icke
alle Partial -Titlar, utan undantag, voro infriade
eller förfallne, sådane förbehåll ifrån Kongl,
Majus sida och, å dess vägnar blifvit uti Konventionen
gjordes som dedat alla anspråk emot
1926 Stats Utskottets Betänk anden.
Svenska Riket, i samma stund Kongl, Majit uppfyllt
Conventions-villkoien. Vidare hlef genom
Gonventionen öfverenskomma, att den, till liqviderande
-af Rikets hela återstående gäld i
Holland, betingade Contanta Summa af En million
300,000 Eidr Hain b. Banco, skulle utbetalas
och Ccnventioneas verkställighet i öfrigt,
anförtros tilt en, Committée i Amsterdam, bestående,
jemte det bär varande Ombudet aari de
Poll, af de Partia! - Obligations- och Lif-RänteConstitutions
- tnnehnfvarnes
sorn, å desses vägnar, utstäl;t vart de Palls Fullmakt',
nemligen: J, J. Bourin, M. C- van Hull
och J. Schölling, samt af de Banquierer, sorn
tilförene besörjt ärfielige Länens upptagande,
nämligen Jan et Carl Hasselgren och IJogguer
8c Camp., detta sednare hus genom huset Kelivick
och Voorribergh, äfvensom att Kongl Majit
ägde utnämna en Special Commissarius, för att,
å dess vägnar, bevaka Conv6ntionens behöriga
verkställighet.
Såsom följd af allt detta, afskickade Kongl.
Majit i Februarii månad 1815, 'Kammar-Rätt»
Badet Paul Öhrwall till Amsterdam, försedd med
nödig Fond till Con ventions-Summans fulla betalande,
och med Instruction, att i öfrigt vaka
öfver verkställigheten af Gonventionen, i anseende
till så väl Conventions-Summans utdelning,
samt Partlal-Titlarnes inlösen och återställande,
som Hufvud-Titlarnes återfordrande och det
mera, hvarigenom Svenska Statens säkerhet för
framtiden ytterligare kunde befästas, — Detta
Kongl. Majus Ombud har, efter slutad förrättning,
oin förloppet afgifvit sin underdåniga Be
-
Stats-ZJtskottets Betänkanderi.
1927
rättelse, hvaraf inhämtas: att sedan, efter före*
gången Kungörelse till allmänheten om tillvarelsen
och innehållet af Conventionen, hela
deri betingade Conventions-Summan efter hand
blifvit till Liqvidations Committéens disposition
betald , hade emedlertid den med de enskilde
Fordrings - ägarne i Amsterdam började Liqvidation
likväl icke, utan långt dröjsmål och många
svåiigheter, blifvit fortsatt och slutad, på
det satt, att hvarje serskild innehafvare aflPartial
Obligationer, eller af Lif-Ränte-Constitutioner,
ändteligen förklarat sig nöjd med Liqvidations-grunden
och medgifvit sådane ägande Partial-Titlars
öfverkorssande och utlefverering till
Kongl. Maj:ts Ombud, och med den framgång
för öfrigt, att, vid medlet af Mars månad innevarande
år, af hela den massa, som, vid Liqvidationens
början, borde finnas utelöpande, endast
284 Partial-Obligationer, hvardera å 1000
Gulden nämnvärde, och Lif- Ränte - Canstitutioner
för ett sammanräknadt namnvärde af 94,750
Gulden saknades, såsom då ännu icke ingångne,
men hvilka 1’artia’ -Titlar Kongl. Maj;t förmodar
vara, antingen genom tillfälligheter under
tidens lopp förkomne, eller ock utslocknade
genom, ibland Lif-Ränte-Tituiairerne, sedan
år 1812 timade dödsfall. I alla händelser äro
likväl redan vid Conventionens afs!utande så
kraftiga förbehåll från Kongl. Majus sida gjorde,
att de, jemte i öfverensstämmelse dermed sedermera
vidtagne åtgärder, fullkomligen försäkra Svenska
Staten från kraf för den ringa del af sistnämnde
oantn^lile Partial-Obligationer och Lif
-
192 8
Stats-Utsbottets Betänk anden*
jRänte-Constitutioner, hvilken ännu tilläfventyrs
Jean vara i Holland utelöpande.
Emedlertid, och då de vid ärftelige Lånens
upptagande ifrån Sveriges sida utställde Hufvud,
och Hypothekariske förbindelser, blifvit aflemnade
till samtelige Långifvarnes gemensamma
säkerhet och, i sådan afsigt, nedlagde såsom ett
depositum hos Notarius Publicus Wilhelm vart
Homrigh i Amsterdam, har desi omständighet,
att alla i anledning af samma Hufvud- Documen»
ter utfärdade Partial-Obligationer icke till Liqvidations-Committéen
ingått, eller möjligen
kunnat ingå, haft till påföljd, att denne Emhetsman,
med stöd af Landets Lagar, vägrat utlefverera
Hufvud-Documenterne, förr än antingen
en hvar af de utfärdade Obligationerne är
infriad, eller den genom Lagarne för kraf i
allmänhet bestämda praesciiptions-tid till ända»
lupit; Och hvilket vägrande således förorsakat,
att Liqvidations- Committéen icke till Kongl,
Majlis Ombud förmått öfverlemna någre af de,
för ifrågavarande Lån, utgifne Konungens förbindelser
och Authorisationer, eller Stats-Contoirets
och Riksgälds-Contoirets förbindelser och
garantier, hvilka samtlige ännu hos bemälde
Notarius Publicus förvaras; men, som alla, enligt
Conventionen af den 31 December 1815,
inlöste Partial-Obligationer först varit hos denne
Embetsman deponerade, samt sedan der blifvit,
med sista innehafvarens bifall, öfverkorssa*
«le och utlefvererade till Kongl. Majus Ombud,
hvarefter beloppet är vordet, genom Liqvidations-Committéen
, i närvaro af samma Ombud,
afskrifva å nyssnämnde Hufvud-Documenter,
Ståts- Utskottets Betänk anden.
>9*9
så anser Kongl. Majit alldeles intet äfventyr
vara förknippadt med Hufvud-Documenternes,
dessutom oundvikliga, qvarblifvande under Notarii
Publici van Homrighs vård i Amsterdam,
intill dess de, med stöd af Landets gällande Lagar,
må kunna återfordras. I hänseende till Hufvud
- Documenterne å det år 1792 upptagne, i
Lif-Räntor indelade Lånet, har åter det förhållande
ägt rum, att desse Documenter, som
qvarstannat hos Ranquiershuset A. Sc S. Boas 1
Haag, hvilket ombesörjt Låne-Operationen, sedermera,
etter Husets inträffade obestånd, kommit
att inlemnas till en Domstol på stället,
derifrån Liqvidations-Committéen återbegärt dem,
för att Kongl. Majus Ombud öfverlefvereras,
men ännu icke återbekomrnif dem vid Ombudets
afresa ifrån Holland. Liqvidations-Committéen
har likväl utlofvat, att, genast efter deras
utfående från Domstolen, dem återställa;
Och, som äfven alla, i följd af Conventionen,
inlöste Lif-Ränte-Constitutioner varit hos Notarius
Publicus van Homrigh i Amsterdam be.
hörigert deponerade, innan de der blifvit öfverkorssade
och till Kongl. Majlis Ombud afleveierade,
samt då desse Partiel-Titlars, vid utfärdandet,
skedde undertecknande af Konungens
Minister, utgjort Långifvärnes säkerhet; Sa finner
Kongl. Majit något äfventyr för Svenska
Staten destornindre kunna uppstå af Hufvud-Documenternes
qvarvarande i Haag tills vidare,
som desse Documenter endast tillfälligtvis, men
icke såsom Hypotek för Lif-Ränte-Innehafvarne,
kommit under ofvannämnde Domstols vård.
Jior öfrigt har Kongl. Majus Ombud uti H0I7
ig3 0 Stats-XJtsiotlets Bttånkanden.
land 1 a t i t, före afresan derifrån, i vanlig form
göra och vederbörande Domstol uti Amsterdam
inregistrera lagliga protester till ytterligare förekommande
af allt möjligt missbruk utaf samte- *
lige Hufvud-Documenterne, intill dess de i den
ordning och genom de medel, som förutnämnde
äro, framdeles kunna återfås.
Hvad sist beträffar de för iirftlige Lånen i
omlopp satte Ränte-Coupons, så, ehuru det, enligt
Converitionen af den 31 December 1813»
i sadan del förbiifvit vid Riksens Ständers, år
1812 fatiade beslut, att alla å Rikets Utländska
iskuld beräknade, men då ohetalde eller sedermera
npplöpande Räntor alldeles borde försvinna,
är dock uti samma Convention Kongl. Majit
förbehållet, att återbekomma de för dylika Räntor
utevarande Coupon», under loppet af Tio
åi-, eller förr, om sig göra låter. Emedlertid
beror på Liqvidations • Commitréens ansvarighet
att dein indraga; Och, soto de på Holländske
Creditorerne öfverlätne Sveriges fordringar hos
Frankrike blifvit, genom Committéen, artslagne
till inlösen af ifrågavarande Ränte-Coupons, så
förmodar Kongl. Majit, att desse Coupons, hvilka
redan, till större delen, lära vara hos Committéen
deponerade, skola återbekomma?, när en
gang nyssnämnde fordringar hunnit realiseras
och Coupons-ägarne kunnat förnöjas af dymedelst
inflytande medel. Emedlertid har, genom
de i Conventionen intag-ne uttryckelig! förbehåll,
all garantie blifvit Svenska Staten beredd,
om än, emot all sannolikhet, de å förra Statsskulden
i Holland lydande ofvannämnde Rhnte-Coupons
aldrig skulle komma att återlemna*.
Stats-Utskottets Betänkanden.
1931
Efter salunda meddelad öfversigt af den
verkställda X/iqy idationen af Rikets förra Skuld
i Holland, låter Kongl, Maja nu till Riksens
Stånders Stats - Utskott öfverlemna, jemte Conventionen
derom af den 31 December 1813,
alla de Handlingar och bevis, sorn, tillika med
de inlöste och öfvetkorssade Partial-'Tiliarne,
Utmärka och bestyrka, att Skulden blifvit, på
otverenskommit sätt, och till behörig man, betald
och till fullo liqviderad, samt att alla'anspråk
emot Svenska Staten, i och för denna
Skuld, såmedelst äro lagligen och för everdeliga'
tider dödade. Desse Handlingar och Devis
äro:
j:o Den af de fleste i Holland ar 3815
befintlige Svenska Statens Creditorer, under den
3 3 Mars samma år, fört Tf7. G. van de Poll utfärdade
Fullmakt, att med Svenska Regeringen
underhandla och afsluta om Capital- Skuldens
betalande,
2:0 Ofvanåberopade, emellan Kongl. Maj:ts
Gommissarier och Holländske Creditorernes nyssnämnde
EuHmägtig den 31 December 1815, angående
Svenska Stats-Skulden i Holland afsiutade
Convention, med thy lillhörandé Bilagor,
samt ett till Riksgälds-Contoirel redan afl em na t
qvittence af den 25 Junii 18i6, hvilket bevisar,
att den Contaqta Conventions-Summan dess
förinnan blifvit till fullo betald.
3:0 Den, genom Conventionen, och i följd
deraf uti Amsterdam tillförordnade EiqvidationsCommittées
Kungörelser och Annoncer till Allmänheten;
ibland hvilka befihnes en Kungörelse
af den 17 Eebruarii 1816, sorn bevisar, att
ig32 Stats Utskottens Betänkanden.
hufvud villkoren uti Conventionen blifvit tydligen
tiiikännagifne Allmänheten, och en annan
af den 23 December 1816 , som bestyrker, att
alla och en livar innehafvare af Svenska Partial-Låne-Titlar,
vid tillfälle af den då utfallne
dividendens lyftning, erkänt Liqvidations - sättet
samt medgifvit Titlarnes öfveikorssande och utlemnande
till Kongl Majus Ombud.
4:0 Behörigen inregistrerade Ceriificater af
Notarius Publicus Wilhelm van Homrigh i Amsterdam,
-innehållande Speciftque Förteckning
och bevis öfver alla, under Inavidationens lopp,
lios honom deponerade och sedermera, genom
Liqvidations-Committéehs försorg, inlöste, samt
sluteligen til Kongl. Majtts Ombud öfverlefvererade
Svenske Partial-Obligationer och Lifrän»
■ te-Constiiutioner.
5:0 Samtlige desse, i följd af Conventionen
under den 31 December 1815, infriade, dittills
i Långifvarnes eller deras rätts innehafvares
händer, såsom Svenska Statens Skuld - förbindelser,
utelöpande Partial-Obligationer och Lif Ränte-
Constitutioner, hvilka redan till RiksgäldsContoiret
äro aflevererade.
6:0 De vid samma Partial-Titlars öfverJiorssande
hos Notarius Publicus van Homrigli i
Amsterdam för de Listor, underskrifne af Herrar
Keimch et Voombergli, hvilka, enligt Liqvida*
tions-Conimittéeus fleslut och Kungörelser, å
dess vägnar, besörjt dividendernes utdelning
och Titlarnes allefvererihg.
7:0 De af Kongl. Majtts Special-CommrSsajius
i Holland, Kammar- Rätts-Rådet Öhrwall,
yid Partial-Titlarnes öfverkorssartde och emot
-
Ståts-Utskottets Bttiinkanden. *93 3
tagande haline Controllör, med Classificntien för
de serskilde Län, hvilka samme Titlar förut
tillhört.
8:0 Len, jemlikt ^tde Articeln af Conyentioneji,
genom Liqvidations-Comuiittéen, afletnnade
Förteckning på alla de rinder afharnUingen
inbegripne Partial-Obligationer och LifränteConstitutioner,
' hvilka icke blifvit anmälde till
inlösen under loppet af Liqvidationsförrättningen
eller inom den, medelst Corfventionen bestämde
och Allmänheten kungjorde, prtesctiptions-tid,
den 31 December 181b, samt med
Förteckningen å-skrifven Förbindelse, att Mas.
san i Amsterdam ansvarar betalningen af desse
utelöpande, förkomne eller utslocknade PartialTitlar,
i händelse de någonsin skulle företes och
varda tillerkände betalnings-rätt,
q:o T renthe Recapitulationer öfver alla i
förutskrifne ordning inlöste och öfverkorssade
Partial-Obligationer, med derå tecknade Åttesta,
ta, att beloppet af sådane för de Nio ärfteliga
Lånen utfärdade Partial-Titlar blifvit, i närvaro
af Kongl. Maj.-ts Special-Commissarius, behörinen
antecknadt och afskrifvet, å de hvarje serskildt
Lån tillhörande, hos förbemälde Notarius
Wilhelm van Homrigh i Amsterdam, såsom depositum
nedlagde och ännu qvarvarande Hufvudoch
Hypothecariske Förbindelser, samt dessutom
en serskild recapitulation öfver alla inlöste
och öfverkorssade Lif-Ränte Constitutioner, med
Liqvidations-Committéens derpå tecknade Interims-Bevis
och erkännande af rigtigheten, intilldess
Hufvud • Documentevne, för LifJBänteX^ånet,
ifrån Domstolen i Haag återiås, så att
Ståts-Utskottets Bttiinkanden. *93 3
tagande haline Controllör, med Classificntien för
de serskilde Län, hvilka samme Titlar förut
tillhört.
8:0 Len, jemlikt ^tde Articeln af Conyentioneji,
genom Liqvidations-Comuiittéen, afletnnade
Förteckning på alla de rinder afharnUingen
inbegripne Partial-Obligationer och LifränteConstitutioner,
' hvilka icke blifvit anmälde till
inlösen under loppet af Liqvidationsförrättningen
eller inom den, medelst Corfventionen bestämde
och Allmänheten kungjorde, prtesctiptions-tid,
den 31 December 181b, samt med
Förteckningen å-skrifven Förbindelse, att Mas.
san i Amsterdam ansvarar betalningen af desse
utelöpande, förkomne eller utslocknade PartialTitlar,
i händelse de någonsin skulle företes och
varda tillerkände betalnings-rätt,
q:o T renthe Recapitulationer öfver alla i
förutskrifne ordning inlöste och öfverkorssade
Partial-Obligationer, med derå tecknade Åttesta,
ta, att beloppet af sådane för de Nio ärfteliga
Lånen utfärdade Partial-Titlar blifvit, i närvaro
af Kongl. Maj.-ts Special-Commissarius, behörinen
antecknadt och afskrifvet, å de hvarje serskildt
Lån tillhörande, hos förbemälde Notarius
Wilhelm van Homrigh i Amsterdam, såsom depositum
nedlagde och ännu qvarvarande Hufvudoch
Hypothecariske Förbindelser, samt dessutom
en serskild recapitulation öfver alla inlöste
och öfverkorssade Lif-Ränte Constitutioner, med
Liqvidations-Committéens derpå tecknade Interims-Bevis
och erkännande af rigtigheten, intilldess
Hufvud • Documentevne, för LifJBänteX^ånet,
ifrån Domstolen i Haag återiås, så att
Stnts-Utskottets Fetänkanden. - 1935
På denna Rikets Skuld återstod år 1812,
Sju millioner 541,000 Gulden, hvilken Summa
vid ÖfVertagandet år 1825, enligt Riksgälds Contoirets
då meddelade uppgift, var, genom under
tiden skedd inlösning af förutnämnde Svenske
Medborgare tillhörige Obligationer, minskad till
Sju millioner, 359,000 Gulden i nämnvärde.
Vid Rånens upptagande hade, till Långifvarne*
Säkerhet, blifvit aflemnade Konungens Authorisation
och Riksgälds-Contoirets garantie för
Hufvud-beloppet af den, hvarje gårig, upplånade
Summa, samt Riksgälds-Contoirets, emot detta
belopp, svarande Obligationer, å 1000 Gulden!
hvardera, hvaraf förstnämnde Documenter
alltid qvarstannat hos Ranquiershuset, Enkan J.
M. Smets, hvilket ombesörjt Låne-Operationerne
och de sistnämnde, eller Obligatjonerne, genast
utgifvit till de serskilde Långifvarne, i
nion af deras försträckningar.
Sedan Eiqvidationen med Svenska Statens
Creditorer i Holland hunnit antaga en bestämd
rigtning, till; allmänt erkännande af största delen
ibland desse, af de hufvudgrunder, Spm, i
anledning af Riksens Ständers år 18112 fattade
Beslut om Stats-Skuldens nedsättning, blifvit
för samma Liqvidation antagne , har Kongl,
Maj:t låtit inlösa alla uti Brabant utelöpande
Svenske Stats-Obligationer, i den mon desamma
förevisades, och tillika återfordrat Authorisations-
och Garantie - Documenierne.
I följd deraf, hafva ock utaf hela massan'
Pårtiela Obligationer, sorn utgjorde 735g st,,
redan ingått och till Riksgälds - Contoiret blifvit
aflemnade 6,982 st.; »å att allenast 377 så>
Stats-Utskottets Bettinkanden.
dane ännu brista, deraf likväl dock 121 sedermera
ytterligare äro inlöste och under vägen,
ehuru de ännu ej hunnit hitkomma; återstoden,
utgörande icke iner än 256 st., sorn ej presenterade
blifvit, inlöses genast vid uppvisandet.
Af Hufvud - Documen terne hafva följande
redan blifvit till Riksgälds Contoiret aflemnade’:
1:0 Kongl. Maj ts 2:ne Authorisations-Bref
af den 16 September 1783? till upptagande af
Kan, hvardera å En million Gulden Brabanskt
vexelmynt, tillsammans Tvä millioner, jemte
Stats-Contoirets sate Hufvud-Obligationer af
samma dag, pä enahanda belopp, eller tillsammans
Tvä millioner.
2:0 Kongl. Maj ts Authorisations-Bref af den
19 Junii 1792, att upptaga Eån från 500,000
till En million Gulden Brabanskt vexelrnynt,
jemte Riksgälds-Contoirets dertill hörande gäran
lie.
3 0 Kongl. Maj:ts Auctorisations-Bref af
deti 28 December 1792» att upptaga ett Lån af
En million Gulden Brabanskt vexelrnynt, jemte
RiksgäklsContoirets elert il 1 hörande garantie,’
4:0 Kongl. M»j:t Authorisations-Bref af den
22 December 1796, att upptaga ett Lån af Två
millioner Gulden Brabanskt vexelmynt, jemte
Riksgälds- Contoirets dertill hörande garantie.
C. Angående Capitul- Gulden i Genua.
O
Aren 1791, 1799 och 1801 blefvo, enligt
Konungens Authorisation och Riksgälds Contoirets
garantier, samt dels Stats-Contoirets och
Riksgälds Contoirets Obligationer och Certificaler,
3;ne Lån för Svenska Statens räkning i Ge
-
Stats-Utskotiets Betänkandehl 1937,
nua upptagne. De utgjorde ifrän början tillsammans
Fjorton millioner 400,000 Kires Fuoris
di Banco, men voro är 18x2, dä Riksens
Ständer beslöto Stats-Skuldens nedsättning, genom
emedlertid verkställde afbelalningar ni. m.,
minskade till Xiresj Nio millioner 475,122: 6.
3. eller, med ytterligare afdrag för visse återfallne
Xifräntor, tili Xires Nio millioner 459,997:
6. 3.
Kongl. Maj:t, sorn icke lemriade ur sigte
Dess åtagande, att afbörda Rikets Utländska
Skuld, har genom Dess utnämnde Commissarie!*
låtit med Svenska Statens Creditorer i Genua,
genom deras Deleguerade, Handelshusen Schön
& Comp. samt Tottie et Arfwedsson härstädes,
afsluta, ui.der den ,16 Julii 1816, en serskild
Convention, om förenämnde Genuesiska Xåns betalning
och dödande.
Enligt denne Convention, bar Riksens Ständers
Allmänna Beslut af år 1812 blifvit erkändt,
såsom hufvudsaklig liqvidations-grund,’
för skuldens hela betalande och ovillkorliga försvinnande,
i följd hvaraf sådane förbehåll blifvit,
iftån Kongl. Majsts sida, uti Conventionen.
inryckte och af Creditorerne medgifne, som, 5.
och med detsamma Kongl. Maj:t låtit fullgöra
Conventions-villkoren, alldeles utplånat Statens
förra Skuld i Genua, så i anseende till återstående
primitift Capital och förfallne Räntor,'
sorn, i anseende till det år 1810, för då obetalde
räntor, tillkomne nya Capital. De å Con,
Ventionen téknade qvittencer visa, att Kongl.
Bihang till RikS-St.Frot, 1317 .1313. v.dt Sami, N:r *4;. **4.
*9 3^ Stats-Utskottets Betänkandert.
Majit redan låtit fullgöra Dess derigenom ingångna
betalnings-förbindelse, hvarefter Kongl.
Majit äfven återbekoinmit alla de för Genuesika
Dånen utfärdade Authorisations- och Garantie-Documenter,
samt Obligationer och Certificater,
hvilka samtelige blifvit, den iS sistförflutne
Mars, till Riksgäids-Contoiret inlemnade.
D. Angående Golden i Leipzig.
Kongl. Majit har fogat anstalt, att Lånet i Leipsig
skulle efter de grunder, Rikets Ständer för
dess godtgörande fastställt, äfvenledes försvinna»
och detta hade redan längesedan inträffat, om
icke en del af Konunga - Riket Sachsen, under
tiden1, blifvit med Preusiska Riket införlifvadtrEfter
nyligen erhallrie underrättelser, är hälften
af detta Lån, tillhörigt de förre Sachsiske undersåtare,
sorn nu ombytt Öfver-Herrskap, fullkomligen
liqvideradt. Hvad återstoden beträffar,
så hoppas Kongl. Majit, att underhandlingen
derom, likaledes inom få månader, skall
blifva fullbordad.
E. Angående Gulden i Hamburg.
Härflytande dels ifrån ett derstädes år 1800
uppå Konungens Authorisation och enligt Riksgälds
- Contoirets Obligationer genom GeneralAgenten
Averhof fourneradt Lån stort 500,000
Hulr Hamb. Råneo, dels ock ifrån Allmänna
Magazins-Inrättningens vid 1809 och 1810 årens
Riksdag på Riksgälds - Contoiret öfverflyttade
Skuld till Averhof ska Sterbhuset, stor 150,400
B:dr Hamb, Banco; hvilka begge Summor, än»
Siats-VisiottetS Fetilnkandert'. *939
ill deras första belopp, af tillhopa 650,400
Hain b. Banco, jemte åtskillige UpplUpne
or, voro såsom Svenska Statens Skuld åter*
ide, da Riksens Ständer ar 1812, För liqviitten
deraf, beslöto antagandet af de sere
grunder, sorn finnas anförda Uti Riksens
ders underdåniga Skrifvelse af den ig Julii
ia år.
l\’är Kongl. Maj:t vid 1815 års Riksdag,
2 åtagit sig att besörja Idqviden af Svenska
is hela Utländska gäld, lat Kongl. Maj:t
ädes afsluta, med Averhoffska Sterbhusets
;eri befullmägtigade Ombud, en Convention,
•nde ofvannämnde Skuld i Hamburg, och,
de derutinnan bestämde villkor, å Kongl,
is sida, blifvit Uppfyllde, och alta Lane*
menterne återställde, hafva Riksgälds-Con»
s och Allmänna Magasins--Diréctionens O.
loner för den sålunda liqvidérade Capital*
ali redan, under den 24 Maji 1816, till
Imäktige I Riksgälds*Contoiret blifvit åter»
n de.
Sådana hafva de åtgärder Varit,hvilka Kongl,
sedan sistförflutne Riksdag vidtagit och
verkställa, samt för någon del ännu låter
sätta, till befordrande af Liqvidationen om
siges Utländska Skuld. Riksens Ständer lufi
Kongl, Majit dela tillfredsställelsen deratt
Dess åtgärder redan haft till följd ett
it erkännande af de Liqvidations-grunder,
Riksens Ständer, uppå Kongl. Maj:ts Propo»
år 1818, beslutat att vidtaga, och ett e*
Stats-TJtslottets BetänJt anderi'.
villkorligt utplånande af förra Stats-Skulden i
Holland, i Brabant, i Genua och i Hamburg.
Kongl. Maj:t har härigenom, till befästande af
Ilikets Credit, och till befrämjande af Penninge
Verkets reglering, tagit det första stora steget,
sorn, ehuru hittills i sin synbara verkan
motarbetadt af andre omständigheter, likväl medfart
den oskattbara fördel, att Riksens Ständer
nu, utan tvång af det gäldbundna förhållande,
hvaruti Staten förut sig befunnit, i hänseende
till Utländningen, kunna på säkra grundvalar
bygga deras vidtagande anstalter, till återförande
af ordning i Rikets penninge-väsende och
till stadgande af myntets omlopps-värde. Derefter
kunna först följderne af Rikets befrielse
från Utländsk Gäld otvunget utveckla och uppenbart
visa sig; men emedlertid må verkan
deraf kunna någorlunda bedömmas efter höljande
allmänna öfversigt.
Rikets gäld uti Holland, Brabant, Genua,
Leipzig och Hamburg med derå upplupne obetaldte
Räntor skulle nu, förutan de åren
!l8i? och 1S15 af Kongl. Majit proponerade
och af Riksens Ständer beslutne Liqvidationsgrunder
och anstalter, hafva, allenast efter pari
Cours sammanräknade, uppgått till omkring
Ejorton Millioner Rnlr Banco i Silfver, tilli
betalande hvaraf skulle erfordras ett be’opp i
Svenska Banco-Sedlar, sorn efter 104 sk. Cours
på Hamburg motsvarade minst 30J Millioneij
R:dr, som åter å 5 Procent blott till Räntebe-[
Salning skulle erfordra öfver En och En half
Jtlillion årligen. Detta, medlen till dess gali
Siats-Utskottets Betänkandenl
dande sä ojemförligt öfverstigande, Skuldhe»
lopp, har nu blifvit afliqvideradt, och sädant
med sbrskilde, af Kongl. Maj:t och Hans Kongl.
Höghet Kron - Prinsen beredde, utomordent iga
tillgångar, hvilka till ingen del från Piket utgått,
eiler belastat dess Pennioge - Veik elier
dess Vexel-förhållande till Utländska Stater.
Het var uti en märkvärdig tidpunkt, då
Kongl. Majit, af en främmande calossalisk Makts
förolämpande åtgärder, tvingades för sin Kronas
värdighet att skrida til repressalier, sorn
hade en del af den Utländske Stats - Skuldens
nedsättande till följd. Om å ena sidan, vid
mätande af missförhållandet i ömsesidiga krafter,
detta steg ansågs vågsamt; om manga af
Nationens då församlade Representanter inom
sig voro tvehugsne öfver de politiska följderna
deraf; så måga de nu genom tiden utvecklade
resultater äfven i fråga om de grunder,
hvarpå åtgärderne voro byggde, lemna den
trygghet och tillit, som Kongl. Majus omsorger
förtjena.
Riksens Ständer böra deraf öfvertygas, att
Kongl. Majus Politiska System alltid äger till
syftemål Sveriges ära, dess Innebyggares sanna
interesse och en fullkomlig motsvarighet i rättigheter
och skyldigheter uti afhandlingar med
främmande Makter. Det var denna, alldrig
vacklande, ömma och faderliga omvårdnad för
Sine Hndersåtares väl, som vid den tidepunkt,
då Kongl. Maj:t hos Franska Regeringen förgäfves
underhandlade om ersättning för de förluster
Svenska Handela lidit, irigaf Hans Majd
2$4* Stuts-Utskottets Eettinka nilen.
det kraftig? heslutet, att väpna Sig mot desse
afslag och oförrätter. Kongl. Majit lyckönskar
Sig att hafva tillvägahragt det vigtiga resultat,
sorn utgjort föremålet för- Dess oafbrutna bemödanden,
och dymedelst, genom serskilde Kgl.
Majit och Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen
tillhörige medel, utplånat Sveriges Utrikes Galdi
och Kongl. Maj ts tillfredsställelse deröfver, hilt
ännu ytterligare förökad, då Hans Majit påminner
Sig, att Svenske Undersåtare?- fordringar
blifvit, i förening härmed, genom Dess omsorger
gochgjorde.
Kongl. Majd förblifver Rikets Ständer*
Stats*Utskott, med ali Kongl, Nåd och Ynnest
stadse val bevågen.
C A R I/,
G. af Wetterstedt,**
(Den hit hörande Bilaga finnes serskildt tryckt och
hit intecknad.)
Sfats-Ufskottet har, i anledning häraf, in-»
hämtat, huruledes, förutan de uti Kongl. Majus
ofvan intagne Nådiga Skrifvelse arn förm alde s
till Riksgälds-Contoiret aflemnade Authorisations-
och Garantie-Handlingar samt Partial-Obligationer,
Kongl. Majit, jemte Nådig Skrifvelse
af den 18 nästledne Mars, låtit Herrar
Fullmägtige i Riksgälds - Contoiret ytterligare
tillställa Kongl. Majus under den 26 Junii
2793 utfärdade Nådiga Authorisation med Riks»
gälds-Contoirets dertill hörande Garanti® för
Stais-Utskottets Betan}anden'. *94J
Två Millioner, Gulden Brab. Vexelmynt samt
104 siycken Partial-Obligationer, hvardera på
1000 Gulden samma mynt.
Efter hvad uti Riksgälds - Contoiret är
kändt, befinnes förhållandet med Eiqviden af
nämnde Contoir* fordna Utrikes Skulder vara»
som foijer:
För Skulderne i Hamburg och Genua aro alla
utfärdade Förbindelser och H ypothek-Hand-,
lingar återställde och annulierade.
I afseende på Skulderne i Antverpen^
hvilka genom Kongl. Majus Nådiga försorg
skola liqvideras, så saknas blott en HufvudFörbindeise
eller Kongl. Majus Nådiga Auktorisation
af den 27 November 1798 med Riksgälds
Contoirets dertill hörande Garantie ; hvaremot
utaf de för desse Skulder af RiksgäldsContoiret
utgifna Partial-Obligationer, hvilka,
vid I/iqvidatiunens början, voro utelöpande till
ett antal af 7,359 st., hvardera på 1000 Gulden
Brabants Vexelmynt, redan äro tili Contoir^t
återställde 7,086 st. och således nu endast
utelöpande 273 st., föreställande 273,000
Gulden Brabants Vexelmynt primitift Capital,
hvilken sistnämnde Summa alltså är den högsta,
sorn kan komma i fråga, att genom Kongl.
Majlis Nådiga föranstaltande- liqvideras.
Beträffande de Skulder i Holland, bestående,
dels uti ärftliga Lån och dels uti Eif Räntor,
hvilka genom Kongl, Majus Nådiga försorg
skulle liqvideras', så äro utaf de till denna Liqvid
hörande Partial Obligationer, som vederbörande
Bankierer, i grund af hufvud - förbin
-
3 944 Stats-Utsiottets Betänkänden.
delserne, utställt, och hvilka, då liqvidation,en
af Kongl. Maj.t Öfvertqgs, voro utelöpande till
ett antal af 9,078 st., hvardera pa 1000 Gulden
Hollands Courant, tid efter annan, uppå
Kongl. Majus Kådiga befallning, till RiksgäldsContairet
aflemnnde 8)795 st. och således- endast
utelöpande 383 sr. föreställande ett primitift
Capital belopp af 283.000 Gulden Hollands
Courant; hvarförutan de tili i fråga varande
Liqvidation hörande Lif - Ränte - Gon sti tut ioner,
soiu vederbörande Commissionaire för Lif-Rän*
te-Lånet, i grund af Hufvud - förbindelserne,
utfärdat, och hvilka, vid Liqvidatiunens början,
utgjorde ett återstående Capital - belopp af
■3>3°9>i50 Gulden Hollands Courant, Kongl.
Majit i Nåder behagat låta till Riksgälds - Con.
toiret aflemna dylika Lif Ränte • Constitutioner
till en sammanräknad Summa af 1,219,000 Fl.,
och återstå således endast 90,150 Gulden Hollands
Courant; •— hvadan total-Summan af Partial-Obligationer
och Lif-Ränte-Constitutioner,
hörande lill Skulderne t Holland, som återståf
till liqviderande, aldrahögst uppgår till 373,150
Gulden Hollands Courant; Deremot är icke någon
af de för ifrågavarande Skulder utfärdade
Hufvud-förbindelser till Riksgälds-Contöiret återställd;
Likasom Contoiret icke heller återfått
några af de för Sachsiske Lånet utfärdade Förbindelser
eller Hypothek-Handlingar. Hvilket
Stats - Utskottet skolat vördsamligen hos Rikets
Plöglofl. Ständer anmäla.
Stockholm den 23 Junii 1S1&.
Siats- Utskottets Betänk anden. Jg45
N:r 318." .
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande,i anledning af Kongl. Maj:ts
Hädiga Skrifvelse, angående Colonien
St. Barthelemy.
X1 lil Riksens Ständers Stats - Utskott har Kgl.
Majit under den 18 i denna Manad täckts aflala
följande:
"Protocoll hällit inför Konungen pä
Stockholms Slott d. 18 Junii 1818-  Närvarande :
H. E. Justitia» Stats-Ministern Herr Grefve
Gyllenborg.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Arenderne,
rn. ro. Herr Grefve von Engeström.
H. E. Stats - Rådet, in. m. Herr Grefve
Fleming.
H. E. Stats - Rådet m. m. Herr Friherre
Lagerbring.
Undertecknad Hof-Cantzler.
Stats-Rädet, m. rn. Friherre Cederström.
Stats-Rådet, m. m. Herr Grefve Mörner t
Undertecknad Hof-Cantzler uppläste ett pä
Kongl. Majus Nädiga Befallning uppsatt förslag
till en Nådig Skrifvelse till Riksens Stan.
ders Stats-Utskott, angående Colonien St. Barthelerny,
Sådant det vid detta Protocoll finne»
hilagt; och bltsf denna Skrifvelse, på Stats-Rådets
Ledamöters underdåniga tillstyrkan» a£
Kongl. Maj:t i Nåder gillad, och skulle, af un
-
Siats- Utskottets Betänk anden. Jg45
N:r 318." .
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande,i anledning af Kongl. Maj:ts
Hädiga Skrifvelse, angående Colonien
St. Barthelemy.
X1 lil Riksens Ständers Stats - Utskott har Kgl.
Majit under den 18 i denna Manad täckts aflala
följande:
"Protocoll hällit inför Konungen pä
Stockholms Slott d. 18 Junii 1818-  Närvarande :
H. E. Justitia» Stats-Ministern Herr Grefve
Gyllenborg.
H. E. Stats-Ministern för Utrikes Arenderne,
rn. ro. Herr Grefve von Engeström.
H. E. Stats - Rådet, in. m. Herr Grefve
Fleming.
H. E. Stats - Rådet m. m. Herr Friherre
Lagerbring.
Undertecknad Hof-Cantzler.
Stats-Rädet, m. rn. Friherre Cederström.
Stats-Rådet, m. m. Herr Grefve Mörner t
Undertecknad Hof-Cantzler uppläste ett pä
Kongl. Majus Nädiga Befallning uppsatt förslag
till en Nådig Skrifvelse till Riksens Stan.
ders Stats-Utskott, angående Colonien St. Barthelerny,
Sådant det vid detta Protocoll finne»
hilagt; och bltsf denna Skrifvelse, på Stats-Rådets
Ledamöters underdåniga tillstyrkan» a£
Kongl. Maj:t i Nåder gillad, och skulle, af un
-
Stats-Utskottets Fetånkamhn1947
dela Dess afsigt, den Hans Majtt form odar fullkomligen
med Riksens Ständer instämma, att,
i händelse denna Cotonie skulle pä lika billiga
•vilkor, sä för Moderlandet, sorn för Colonien,
tili en främmande Makt kunna afträdas, en afhandling
i sådant afseende genast ingå, under
vilkor att använda afkastningen af den derföre
inflytande Summa, efter de uti Rikets Ständers
underdåniga Skrifvelse af den 15 Maji 1812
fastställde grunder.
kapitalet, sorn deremot alltid på det i Rikets
Ständers ofvan åberopade Skrifvelse utstakade
sätt, vore att anse, som en, liksom den
Colonie »let motsvarade, under Kongl. Majtts
disposition ställd, Riket tillhörig fortfarande
Fond, skulle, om si påfordras, och Sveriges från
den Scandinaviska Halföns samfälta inteiesse
oskiljaktiga fördel sådant påkallade, kunna, einot
behörig säkerhet för Capital- och Ränteafbetalningarne,
vare sig till fullo eller till viss
del, användas på sätt Kongl. Maj:t för allmänna
äntlamål nyttigast prof var och hvarföre vid
nästa Riksdag, om dessförinnan Coloniens ifra*
gavarande afträde hade ägt rum, behörig redogörelse
för Rikets Siänder borde afläggas.
I det af Jtongl. Maj:t nu framställda, lära
Rikets Ständer endast igenkänna ett nytt prof
af Kongl, Majtts förutseende omtanka; Hang
Majtt gör sig förvissad, att de aldrig skola tveka,
att äfven med egne, uppoffringar, om desse
blefvo nödvändige, gå Norrska Nationen tillhanda,
hälst då dess trefnad celi sällhet äfven
aom dess vidrigheter och olägenheter i båda
Tg,|-| Stats-ZJtsiottets Bctimkannde.
fallen äro och bora vara för Skandinaviska
Halfön gemensamma.
Försäkrad om dessa Rikets Ständers tänkesätt
öfverlemnar Kongl. Majit med fullt förtroende
detta ämne till deras Stats - Utskotts
kännedom och ompröfvande; och förblifver Utskottet
etc. ,
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt.
Du Stats-Utskottet nu får anmäla detta ärende
till Riksens Högloll. Ständers åtgärd,
liar Utskottet tillika skolat för sin del yttra:
att, enär Kongl. Majit i Nåder funnit skäl sig
förete, att, i händelse Colonien St. Barthelemy
skulle kunna på förmånlige vilkor upplåtas och
till en främmande Makt afträdas, sådant må
verkställas; anser Stats - Utskottet sig böra tiltstyrka,
det Rikets Höglofl. Ständer, med öfvertygelse
derom, att Kongl. Majit i Nåder insett
fördelarna härvid och besluter hvad som närmast
länder till Rikets bästa, i underdånighet
erkänna och samtycka hvad Kongl. Majit i Nåder
sålunda för godt funnit, i synnerhet då
Kongl. Majit i Nåder såsom ett vilkor härvid
täckts antaga, att det Capital, som för denne ultramarinska
besittning må kunna erhållas, alltid
blifver att anse såsom en Sverige tillhörig
Fond, som allena mot säkerhet kan användas
till större eller mindre del i och för ändamål,
dem Kongl. Maj:t i Nåder finner med detta
Rikes interesse instämmande; Dock torde Rik
-
Stats-Uiskottets Belänkatiien’. 1949
sens Höglofl. Ständer härvid i underdånighet
förnya det i deras underdåniga Skrifvelse den
15 Maji 1812 yttrade förbehåll, att Svenska
Stats-Verket icke må belastas med någre utgifter
i och för det serskildta Departementets eller
Tjensternännens underhall, som tillhöra ifragavarande
Colonies Styrelse. Hvilket allt
vördsamligen underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 23 Juni 1818.
N:r 319J
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- ooh Ekonomi -Utskotts
gemensamma Utlåtande 5 i anledning af
Kongl. Maj.ts Nådiga Skrifvelse om
bidrag från Allmänna Magazins - In.
rättningens Fonder till förekommande
af stegring i priset å groft bröd för
Hufvudstadens obemedlade Folkclasser.
Samtelige Respective Riks-Stånden hafva till
Stats-Utskottets samt Högvördige Präste Ståndec
och Hedervärda Bonde-Ståndet jemväl till Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottets yttrande
remitterat, Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse
af den 3 i denna månad - af följande innehåll j
(Denna Nådiga Skrifvelse uteslutes här och finnes
tryckt under N:r 27 i lista Sami. till ds,tta Bihang sid,
337.)
19 jo Stuts- och Besvärs- Utskottens Betänkändttnl .
Vid öfvervägande häraf, hafva Utskotten
funnit, att närvarande tidpunkt val bevisar nödvändigheten
af en Allmän Magaäins-Inrätming,
gersom hvars l-igtiga och ändamålsenliga åtgärder
Landets behöfvande Inbyggare måga kunna
tryggas för brist och hungersnöd; men lika nöd.
Vändigt det syo^s Vara, att af Ilandets egna sä»
déstillgångar kunna i behofvets stund bisprin*
ga tlen nödlidande» lika vigtigt är det ock, att
icke genom för långt utsträckta underhalls-omsorger
förminska den arbetshåg och Omtanka,
hvarje Enskild bör använda för sin bergning.
Att Hufvudstadens mindre bemedlade Invånare
skulle på Statens bekostnad njuta en ctörré
förmän än Bikets öfrige Inbyggare, anse Utskotten
fcj rättvist, och följderne deraf »kulle
dessutom i betydlig mohn kunna locka Landtmannen
att öfvergifva sitt egenteliga yrke, för
att njuta en sadan för honom hittils okänd fördel.
Stockholms arbetande Polk-classer, eller
de, som af ifrågavarande understöd egenteligen
böra kunna komma i åtnjutande, befinna sig,
efter Utskottens tanka, vid vida bättre belägenhet
än deras likar både i Rikets öfrige Städer
och i synnerhet på Landet, emedan i Hufvudstaden
den arbetsföre altid äger tillgång på
arbete och förtjenst. Hans daglön bestamtneä
gemenligen af priset på Underhålls-artiklar; Och
1 en ort, Som har beständig tillförsel från nästan
alla Rikets Provincer och äfver; utrikes ifrån,
gifve* det för Arbetaren i alla afseenden en
lättare utväg till förskaffande af ett nödtorftigt
uppehälle än annorstädes. I)e fattige af Huf
-
19 jo Stuts- och Besvärs- Utskottens Betänkändttnl .
Vid öfvervägande häraf, hafva Utskotten
funnit, att närvarande tidpunkt val bevisar nödvändigheten
af en Allmän Magaäins-Inrätming,
gersom hvars l-igtiga och ändamålsenliga åtgärder
Landets behöfvande Inbyggare måga kunna
tryggas för brist och hungersnöd; men lika nöd.
Vändigt det syo^s Vara, att af Ilandets egna sä»
déstillgångar kunna i behofvets stund bisprin*
ga tlen nödlidande» lika vigtigt är det ock, att
icke genom för långt utsträckta underhalls-omsorger
förminska den arbetshåg och Omtanka,
hvarje Enskild bör använda för sin bergning.
Att Hufvudstadens mindre bemedlade Invånare
skulle på Statens bekostnad njuta en ctörré
förmän än Bikets öfrige Inbyggare, anse Utskotten
fcj rättvist, och följderne deraf »kulle
dessutom i betydlig mohn kunna locka Landtmannen
att öfvergifva sitt egenteliga yrke, för
att njuta en sadan för honom hittils okänd fördel.
Stockholms arbetande Polk-classer, eller
de, som af ifrågavarande understöd egenteligen
böra kunna komma i åtnjutande, befinna sig,
efter Utskottens tanka, vid vida bättre belägenhet
än deras likar både i Rikets öfrige Städer
och i synnerhet på Landet, emedan i Hufvudstaden
den arbetsföre altid äger tillgång på
arbete och förtjenst. Hans daglön bestamtneä
gemenligen af priset på Underhålls-artiklar; Och
1 en ort, Som har beständig tillförsel från nästan
alla Rikets Provincer och äfver; utrikes ifrån,
gifve* det för Arbetaren i alla afseenden en
lättare utväg till förskaffande af ett nödtorftigt
uppehälle än annorstädes. I)e fattige af Huf
-
ag55 Stais- och Besvärs-Utskottens Bettini andert'.
ställning om utvägar att bibehålla det grofva
brödet vid ett nedsatt pris i Hufvudataden; finna
Utskotten sig likväl icke kunna tillstyrka
denna undsättnings-åtgärd, som dessutom ingalunda
vore förenlig med Magazins-Inrättningens
åligganden och i öfrigt skulle medföra en årlig
betydlig förlust, hvilken ej kunde betäckas,
utan ytterligare tillökning i Landets redan nog
dryga beskattning. — Hvilket,alt vördsamt underställes
Rikets Höglofli Ständers pröfning.
Stockholm den 23 Junii 1818.
N:r 320.
FGrstcirkta Siats-Utskottets Memorial angående
frågan om förhöjning i Postverkets
Intrader.
I anledning af Bevillnings-Utskottets i Memorial
den 30 sistledne Maj gjorde anmälan, hafva
samtlige Riks-Standen under den 2 och 3
i denne månad, till Deras Förstärkta Stats-Utskotts
afgörande öfverlemnat frågan, angående
25 procents förhöjning i Post-taxan för den in.
re Brefvexlingen, hvilken förhöjning Trenne
afi Stånden bifallit, men Högvördige Präste*
Ståndet ogillat och ansett den derigenom påräknade
inkomst för Stats Verket böra i stäket sölcas
genom förhöjd afgift för Consumtionen af
Bränvin och Tobak, och hvarvid bemälte Stånd
fortfarande förblifvit, utan att ingå i Hederjyärda
Bonde-Ståndets Förslag att ersättning för
Stats- Utskottens Setänkandeni *953
den ifrågavarande Post-Taxe-förhöjningen måtte
sökas genom förhöjd afgift på andre Bevillnings."
Artiklar.
Förstärkta Stats.Utskottet har i följd häraf
denne dag sammanträdt, och i den ordning
Grundlagarne utstaka röstat öfver den utaf Bev
i Ilning»-Utskottet föreslagne, så lydande Voterings
proposition:
Uen, som bifaller, att det af Riksens Höglod.
Ständers Bevillnings Utskott afgifne Betänkande^
rörande Post-Inrättningen m. m., i hela
dess vidd godkännes, och att en förhöjning af
Tjugufem procent i Post-Taxan för inre Brefväxlingen
följaktligen skall äga rum; voteras
3a, den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer den nu gällande Post-Taxan för In-'
rikes brefvexlingen att oförändrad fortfara och
den af densamrnas förhöjning påräknade inkomst
för Stats-Verket i stället att sökas genom en
förhöjd afgift för Consumtionan af Bränvin och
Tobak, men Utskottets Betänkande för öfrigt
godkännas.
Efter det Voterings-Sedlarne blifvit oppnade,
funnos. Sextiofyra Ja, och Femtiofem Nej;
Och, som Ja således vunnit, så är följakteligen
det af Bevillnings-Utskottet afgifne Betänkande,
rörande Post-Inrättningen m. m. i hela dess
vidd godkändt och kommer en förhöjning af
Tjugufem Procent i Post-Taxan för inrfe brefve^lingen,
i följd deraf, att äga rum.
Stockholm deri 25 Junii 1818.
bihang till Riks-St.
Stats- Utskottens Setänkandeni *953
den ifrågavarande Post-Taxe-förhöjningen måtte
sökas genom förhöjd afgift på andre Bevillnings."
Artiklar.
Förstärkta Stats.Utskottet har i följd häraf
denne dag sammanträdt, och i den ordning
Grundlagarne utstaka röstat öfver den utaf Bev
i Ilning»-Utskottet föreslagne, så lydande Voterings
proposition:
Uen, som bifaller, att det af Riksens Höglod.
Ständers Bevillnings Utskott afgifne Betänkande^
rörande Post-Inrättningen m. m., i hela
dess vidd godkännes, och att en förhöjning af
Tjugufem procent i Post-Taxan för inre Brefväxlingen
följaktligen skall äga rum; voteras
3a, den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer den nu gällande Post-Taxan för In-'
rikes brefvexlingen att oförändrad fortfara och
den af densamrnas förhöjning påräknade inkomst
för Stats-Verket i stället att sökas genom en
förhöjd afgift för Consumtionan af Bränvin och
Tobak, men Utskottets Betänkande för öfrigt
godkännas.
Efter det Voterings-Sedlarne blifvit oppnade,
funnos. Sextiofyra Ja, och Femtiofem Nej;
Och, som Ja således vunnit, så är följakteligen
det af Bevillnings-Utskottet afgifne Betänkande,
rörande Post-Inrättningen m. m. i hela dess
vidd godkändt och kommer en förhöjning af
Tjugufem Procent i Post-Taxan för inrfe brefve^lingen,
i följd deraf, att äga rum.
Stockholm deri 25 Junii 1818.
bihang till Riks-St.
Stats- Utskottets Betankandeti. J 9 5 5
hälsovårdens befrämjande, Voterar Ja, den det
ej vill, Nej*
Vinner Nej,
så kommer ahnan afgift fur detta behof icke att
äga rum, än den frivilliga , som, enligt Riksens
Ständers Beslut Vid sista Urtima Riksdagen,
skulle härtill inom Fanen uppbäras.
Voteringen har utfallit med Sjuttiofem Ja
och Fyratiofyra Nej; och, då Ja alrså vunnit,
kommer följaktligen, på sätt Kongl. Majit i
Nåder äskat samt Stats- och Bevillnings-Utskotten
uti gemensamt Betänkande den 2 sistledne
April tillstyrkt, en stadgad afgift utaf 3 skillin
g om året af hvarje Mantalsskrifven person
att erläggas och disponeras serskildt inom hvarje
Län till den del, som derstädes inflyter, i
och för nödige Curhus-anstalter till den Vene~
riska smittans hämmande, samt, t händelse öfverskott
uppkommer, användas för den öfriga
hälsovårdens befrämjande. Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 25 Junii 1818.
N;r 322.
Riksens Högloft. Ständers Stafs - Utskotts
Utlåtande och Förslag angående RiksStändens
ser skildte Beslut rörande Recognitions
- Skogarnes upplåtande och
försäljning till Skatte.
id afgörandet utaf den hos Höglofl. Ridder*
skåpet ceh Adeln väckte samt af Stats-Utskotte*
1956 Stats-TJtskottets Betäiikandeii.
handlagde frågan om Recognitions-Skogarne, hafva
Respective Riks - Standen stadnat i olika beslut
i så måtto, sorn Högvördige Präst-Ståndet
och Vallöf!.' Borgare-Ståndet bifallit Uiskottets,
uti den 20 sist . Maji afgifvet Utlåtande, gjorde
tillstyrkanden , att Riksens Höglofl. Ständer
måtte Iros Kongl; Maj:t i underdånighet anhålla,
om vidtagande af nödig åtgärd till skyndsam
verkställighet utaf hvad, på grund af Riksens
Ständers Beslut vid 1809 och 1810 arens
Riksdag, blifvit af Kongl. Majst genom Nådig
Kungörelse den 4 Februari 1811 förordnad! angående
Recognitions - Skogarnes uppmätande och
afmattning samt undersökningars anställande med
flere åtgärder i afseende på deras upplåtande och
försäljning till Skatte åt vederbörande Bruksägare
till den del, som för deras Jernverks bedrifvande
erfordras, samt för öfrigt till Skatteman
; och att en tid af Sex månader efter det
Bruksägares rätt, i stöd af åberopade Författning,
blifvit genom laga kraft vunnet Utslag afgjord,
må bestämmas, inom hvilken tid anmälan
tim Skatteköp å den honom för Brukets drift
tilldelade Skog, borde hos Kongl. Kammar-Col legitim
göras; hvarefter, om sådant försummades,
Bruksägaren skulle vara förlustig den rätt honom
eljest kunde tillkomma, att till sig lösa
den för Bruket behöfliga Skogen, hvarmed, i
sådant fall, äfvensom med den öfrige delen af
desse Skogar, skulle förhålias på lika sätt och
efter enahanda grunder, som rörande Kronans
disponible Skogirs försäljning blifvit af Utskottet,
i serskilt Utlåtande af samma dag, föreslagit,
att nemligen de samma borde på öppen
Stats-ZJtskoltets 'Betänkandenl 195 7
Auction till den mestbjudande under Skattemanna-rätt
försäljas, arliga Räntan bestämmas till
minst 6 sk. B:co för hvarje Tunnland och Slcatteköpeslcillingen
erläggas med Sex gånger den.
Ränta, som erbjudes, beräknad i Spannmål, och
denne Skatte-köpeskilling betalas på 6 år eller
kortare tid efter omstandigheterne, nied hvad
mera som i] afseende på verkställigheten borde
iagttagas; samt att de * inflytande Skatte-köpeskillingarne
Insättas uti Riksgälds Contoiret och
intill nästa Riksdag hållas Kongl. Majit tillhanda,
att för Flottornes behof användas.
Men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet hafva åter, med nedannämnde
förändringar, såsom deras Beslut
gillat och antagit hvad Herr A. D. Rentersköld
uti ett den 18 i denne månad till Höglofl. Riddeiskapet
ochj Adeln ingifvit Memorial punktvis
föreslagit; nemligen:
i:o Vid Recognitions-Skogarnes försäljning
till Skatte, skall Grund räntan, som oafkortad
årligen bör utgå, utgöra 3 sk. för hvarje Tunnland
Skog i Dalarne samt de Provincer, som
ligga norr om Gästrikland. Uti Rikets alla öfrige
Provincer fastställes den till 5 sk. Tunnlandet.
g:o Alla å Recognitions-Skogarne befintlige
uppodlingar af åker och äng skola skattläggas
och i Hemmantal indelas efter den orts method,
der de äro belägne. Den Skogsmark och Hagar,
sorn till nödig vedbrand, stängsel och bete
tilldelas de sålunda tillkomne nya Hemman, skall
vid Skattläggningen till den Areal de innehålla
oka Hemmantalet och den blifvande Skatten,®
3 9 5* Stots-Utskottets Betänkanden.
storlek, på det sätt, att, då i Dalarne och de
Provincer, som ligga norr oin Gestrikland, i | oo
Tunland Skog af samsta jordmån och beskaffenhet,
och i proportion mindre på bättre mark,
anses böra utgöra lika skatt med ett helt hemman,
skall i Rikets öfrige Provincer, högst ioqo
Tunnland anses svarande emot ett Hemman,.
Det anta! Tunnland Skog, sorn hvarje Lägenhet
erhållit, beräknas sedermera i mindre bråk
af helt ILemrnan, efter den proportion, som ofvan
för hvarje helt Hemman finnes bestämd,
hvilket sedan tillägges det Hemmantal, sorn odlingen
förut fått sig åsatt, hvarigenom rätta
Hemmantalet uppkommer. Arliga Käntan för
desse Hemman utsattes i Spannmål efter den
proportion SpannmålsRäntan har till PersedelsRäntan,
då båda efter ett medium af de 10 sist*
förfluine arens markegång beräknas,
3:0 Skattelöse-SkiPingen erlägges för den
delen af Recognitions-Skogen, som ej erhåller
Hemmantal, med 6 års Ränta, så att den uti
Dalarne och de Provincer, sorn ligga norr om
Gestrikland, blifver 18 sk. Tunnlandet, och i
Rikets öfrige Provincer 30 sk. Tunnlandet, För
den delen af Recognitionsskogen, som erhållit
Hemmantal, betalas 6 års full Ränta, uträknad
efter dessa arens märkegångar, men éj efter Jordeboks
- värdi,
4:0 Alla de sålunda tillkomne Hemmanen
skola ovillkorligen blifva af Krono-Skatte natur,
och komma att utgöra alla de onera, som
öfrige Krono-Skatte-IIemman inom orten åligga,
ech det genast efter Skatteköpet,
Stats-Utskottets Betiinkanden. »959
5:0 De delar af Recognitions-Skogarne, sorn,
enligt hvad i i:sta puncien anfördt är, komma
att fä en stadgad penninge-ränta, böra ej utgöra
andra onera af hvad namn oell beskaffenhet
sorn helst, emedan desse anses såsom i Grundräntan
inbegripne.
6:0 På alla de Recognitions-Skogar, å hvil*
ka ej Kongl. Kammar - Collegfum innan denne
Riksdags början utfärdat Skatte-Bref, skola vid
Skattläggningen ofvanstående grunder tillämpas
och från deri tiden ej något Skatteköp anses
gilliigt, hvarvid desse ej äro följde.
■7:0 För atl bereda Bruks-ägare ett ytterligare
tillfälle, att till sine Bruk få inköpa så
stor del af Recognitions- Skogarne, sorn till deras
Smide är nödig, lemnäs dem en tid af 2tne
ån heräknad frän den dag då Riksdags Beslutet
undertecknas, under hvilken det åligger dem,
att fullgöra allt hvad som på dem kan bero
till Skatte-köps erhållande, så att Skatte-Brefven
innan den 51 December 18:0 kunna vara
utfärdade.
Då en längre tidsutdrägt sätter Staten i
saknad af dess tillbörliga inkomster, lärer blifva
nödigt, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålles om Dess Nådiga Befallning till Kammar-
och Bergs-Collegieme samt Konungens Befallningshafvande,
att, med möj’igaste skyndsamhet,
befordra verkställigheten af det Beslut, sorn
Riksens Högloft. Ständer fatta.
8:0. De Recognitions-Skogar’,. hvilka ej vid
j821 års början äro föisålde, skola, i den händelse
Bruks-ägaren ej kan lagligen bevisa, att
det ej berott af honom att dessförinnan få Skatte*
Stats-Utskottets Betiinkanden. »959
5:0 De delar af Recognitions-Skogarne, sorn,
enligt hvad i i:sta puncien anfördt är, komma
att fä en stadgad penninge-ränta, böra ej utgöra
andra onera af hvad namn oell beskaffenhet
sorn helst, emedan desse anses såsom i Grundräntan
inbegripne.
6:0 På alla de Recognitions-Skogar, å hvil*
ka ej Kongl. Kammar - Collegfum innan denne
Riksdags början utfärdat Skatte-Bref, skola vid
Skattläggningen ofvanstående grunder tillämpas
och från deri tiden ej något Skatteköp anses
gilliigt, hvarvid desse ej äro följde.
■7:0 För atl bereda Bruks-ägare ett ytterligare
tillfälle, att till sine Bruk få inköpa så
stor del af Recognitions- Skogarne, sorn till deras
Smide är nödig, lemnäs dem en tid af 2tne
ån heräknad frän den dag då Riksdags Beslutet
undertecknas, under hvilken det åligger dem,
att fullgöra allt hvad som på dem kan bero
till Skatte-köps erhållande, så att Skatte-Brefven
innan den 51 December 18:0 kunna vara
utfärdade.
Då en längre tidsutdrägt sätter Staten i
saknad af dess tillbörliga inkomster, lärer blifva
nödigt, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålles om Dess Nådiga Befallning till Kammar-
och Bergs-Collegieme samt Konungens Befallningshafvande,
att, med möj’igaste skyndsamhet,
befordra verkställigheten af det Beslut, sorn
Riksens Högloft. Ständer fatta.
8:0. De Recognitions-Skogar’,. hvilka ej vid
j821 års början äro föisålde, skola, i den händelse
Bruks-ägaren ej kan lagligen bevisa, att
det ej berott af honom att dessförinnan få Skatte*
Stats-Utskottets Eetänkanden1961
ifrågavarande Skogar icke anses höra de i Skåne
belägne Oror eller Allmänningar.
Sålunda hafva icke allenast, förstnämnde s:ne
Stånd stadnat uti hufvudsakligen olika beslut
med Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, utan ock de sine sistnämnde
skiljt sig uti någre omständigheter; Hvarföre
Stats-Utskottet, i följd af 73 §. Riksdagsordningen,
får föreslå, huruledes desse skiljaktig
R e t e r måga kunna och böra jemrikas, samt
hvad åtgärd, som till ett sammanstämmande Resultat
är att vidtaga.
Hå Höglofl. Ridderskapet och Adelns Beslut,
angående Bruks -ägarnas rätt, i följd af
gjorde Skattekops-ansökningar, mera närmar sig
till de 2:ne Ståndens, som ansett Bruks-ägarne
hafva en ännu öppen rätt i detta hänseende,
än Hedervärda Bonde-Ståndets Beslut, att nemligen,
der Skalte-Bref ej innan denne Riksdags
början voro utfärdade, rättigheten efter 1811
års Kongl. Författning borde anses förlorad; så
ldifver härvid instämmande med hvad RiksStåndens
pluralitet funnit billigt, om Hedervärda
Bonde-Ståndet förenar sig med Höglofl. Ridderskapet
och Adeln uti den förändring af 6rte
puricten i Herr Reuterskölds Förslag, att alla de
Bruks-ägare, som inom den 4 Februarii 1S17
hos vederbörande Collegier anmält sig till Skatteköps
erhållande och fullgjort allt hvad Kongl.
Förordningen den 4 Februarii 1811 i sådant
ändamål stadgar, böra bibehållas vid rättigheten
till Skatteköp, ehuru Skatte-Brefven ännnu icke
blifvit för dem af vederbörande utfärdade; deremot
torde det af Hedervärda Bonde-Ståndet uti
1962 Stats^Vtskoftets Betänkanden,
j:a puncten gjorde tillägg, att Grundräntan stall
utgöra minst 3 sk, för hvarje Tunnland Skog i
Dalarö e och Provincérne norr otn Gestrikland,
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln antagas;
men tillägget af de i Skåne varande Oror eller
Allmänningar, synes åter desto häldre kunna
aldeles uteslutas, som här icke är fråga örn marker
af denna beskaffenhet.
Genom en sadan jeinnkning uppkomma 2:ne
allernativer, som hvaidera blefve 2:ne Stånds
beslut; och, som dessa alternativer hufvudsakligt
och nästan i alla punkter äro skiljåktige, så
att någon sammanjemnkning deraf icke finnes
möjlig; så och enär beskaffenheten af detta mål
j afseende på den genom Recognitions- Skogar*
nes försäljning afsedde inkomst för Staten fordrar,
att, så framt ej något Stånd helt och hållet
frånträder dess mening och ingår med a:ne
af de andre i lika beslut, ärendet likmätigt 69
§. i Regerings-Formen öfverleronas till Förstärkta
Stats-Utskottets åtgärd medelst omröstning Öfver
desse 2:ne alternativer; så får Stats Utskottet
för den händelse, att målet icke annorlunda
kan till slut bringas, föreslå följande Voteringsproposition;
Den,
som bifaller hvad Stats-TTtskottet genom
Utlåtande af den 20 sistledne Maji tillstyrkt,
i fråga om disposition och försäljning till
Skatte af Kronans Recognitions - Skogar, så i afseende
på Bruksägares rätt till viss del af desse
Skogar och den återstående delens upplåtande,
sorn ock angående de derföre infly(ande medlens
användande för Flottoines behof, voterar
Ja; den det ej vill, ?vej.
Stats-Utskottets Bettinkandm, *9^3
Vinner Nej;
gå skola endast de Bruks - ägare, som inom dea
4
gier anmält till Skatteköps erljå!lande och inom
berörde tid fullgjort allt hvad Kongl. Författ-J
ningen den 4 Februarii 1811 i sådant ändamål
stadgar, bibehållas vid rättigheten till Skatte»
köp efter de i denne Kongl. Förordning utstå»
kade grunder, ehuru Köpe - Brefven ännu icke
blifvit för dem af vederbörande utfärdade; men
för alia de Bruks - ägare, hvilka ej salunda sig
anmält och fullgjort hvad dem efter 1811 års
Kongl. Förordning ålegat, äfvensom för öfrigt,
vid Becognitions-Skogarnes Skattläggning och
försäljning, skola de grunder tillämpas, som derföre
nu af Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet äro antagne; hvarvid
de, genom Recognitions-Skogarnes försäljning,
inflytande medel skola insättas i Riksgälds-Contoiret,
att till nästa Riksdag hallas Kongl. Majit
tillhanda, för att användas till Försvarsverket samt
Arméens materiella behof.
Hetta underställes vördsamt Riksens Höglofl.
Ständer; hvarvid genom Protocolls-Utdrag
bifogas en Uedamots serskildta yttrande.
Stockholm den 28 Junii a8i8.
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Häglof. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 2g
ffunii 1318.
S. D, Då Stats» Utskottet nu beslöt det Utll«
tande, som skulle till Riksens Högloft. Stander
1964 Stats-Utskotlets Betänkanden.
afgå, med Förslag till jemkning af de respective
Fiks Ståndens olika beslut i frågan om Recognitions-
Skogarnes upplåtande till Skatte, förklarade
Herr Borgmästaren Norström sig vara af
den skiljaktiga tanke, att den af Utskottet föreslagne
Contra-Proposition borde i så måtto ändras,
att de Bruks - ägare, som inom den 4 Februarii
1817 sig hos vederbörande anmält till
Skatteköps erhållande och i öfrigt, inom berörde
tid fullgjort allt hvad Kongl. Författningen
den 4 Februarii 1811 i sådant ändamål stadgar,
skulle, jemlikt Utskottets tillstyrkande, bibehållas
vid rättigheten till Skatteköp; helst i annat
fall de Bruks-ägare, hvilka genom Konungens
Befallningshafvande sökt Skatteköp, och, till vinnande
deraf, ingått i betydliga kostnader, möjligtvis
komrne att tillskyndas ett oförtjent lidande;
äfvensom Herr Borgmästaren, i anledning
af g:de punkten uti Herr Reuterskölds Memorial
i detta ämne, för sin del ansåg, att icke
Kongl. Maj:t och Kronan ensam, utan jemväl
angränsande Heminans-ägare, borde, jemlikt Författningarnas
föreskrift, vidkännas kostnaderne
i och för . Recognitions-Skogarnes afmätning.
Hvilken serskildta mening på begäran skulle
åtfölja det afgående Betänkandet härutinnan till
de respective Riks-Stånden, Som ofvan.
N;r 333.
Vördsamt Memorial!
^edan Riksens Högloft. Ständer nu mera fattat
deras definitiva Beslut, rörande Utrednin
-
Stats- och Banko- Utskottens Betänkanden. 1965
gen af Götha Canal-Bolags, Malmö och Götheborgs
Discont-Verk; sä. hafva förenade Statsoch
Banco-Utskotten, under förmodan, att detta
Beslut vinner Kongl, Maj ts Nådiga Sanction,
skolat, till tidens vinnande, vördsamligen
till Rikets Höglofl. Ständers granskning och
fastställelse öfverlämna närlagde af förenade Utskotten
författade project till Reglemente fo.r
Fullrnägtige i Riksgälds-Contoiret i afseende på
förenämnde Discont-Verks Utredning. Några
Ledamöters serskildta meningar bifogas.
Stockholm den 36 Junii i8i8*
Project till Reglemente för Riksens Ständers
Fullmägtige i Riks^äldi-Contoiret,
i afseende pä utredningen af Götha
Canal Bolags, Malmö och Götheborgs
Discont-Verk.
Sorn, med anledning af Kongl. Majtts till Riksens
Ständer under den 10 December 1817,'
aflåtne Nådiga Proposition, angående Allmänna
Penninge-rörelsen och myntvärdets upprätthållande,
Riksens Ständer godt funnit, att, under
de af Kongl. Maj:t i Nåder sanctionerade vilkor
och förbehåll, öfvertaga Götha Canal - Bolags,
Malmö och Götheborgs Discont-Verks Skulder
och Tillgångar; samt uppdragit åt Tullmägtige
i Riksgälds-Contoiret, att besörja alt hvad till
liqviden och utredningen hörer, Så hafva Riksens
Ständer härigenom till efterrättelse och
iakttagande skolat stadga följande:
ig66 Stats' och Banko-Utskottens Betånkanden,
i sta Afdelningen angående Götha Canal-Bo-,
lags samt Malmö Discont-Verk.
1 §.
För utredningen af Götha Canal - Bolags
samt Malmö Discont-Verk är faststäld en tid
af fern år, att räkna ifrån ilen förste October
innevarande ar 1818, inom hvilken desse Di.
sconters utestående fordringar för meddeldte Rån
böra vara i behörig ordning indrifne, el er ock
nödige åtgärder härtill vidtagne, på sätt här
nedanföre närmare omförmäles.
2 §•
Götha Canal-Bolags samt Malmö Discont*
Verks ordentligen bokförde Skulder liqvtderas
sålunda:
1 Morn. De af D irectionerne öfver desse
jDiscont-Verk på Bänken dragne, ordentligen
bokförde och bland Allmänheten utelöpande
Assignationer inlösas, vid uppvisandet, till ful*
la beloppet med Banco-Sed ar, jämlikt Riksens
Ständers genom Stats-Utskottet Fudmägtige med*
deldte serskildta förordnande.
2 Mom. De öfrige Capital-Skulderne, jemte
derå till den förste October 1817 upplupne
Räntor, liqvidera» till fulla beloppet, på det
»ätt, att utaf hela Summan af Capital och Räntor,
desse sistnämnde beräknade till den förste
October 1817: betalas en femtedel contant, och
för de återstående fyra femtedelarne utgifva*
Riksgälds-Contoirets Obligationer, utan ränta,
på fyra år, med en fjerdedels afbetalning årligen,
hvilka Obligationer, utan afseende på ti*
ig66 Stats' och Banko-Utskottens Betånkanden,
i sta Afdelningen angående Götha Canal-Bo-,
lags samt Malmö Discont-Verk.
1 §.
För utredningen af Götha Canal - Bolags
samt Malmö Discont-Verk är faststäld en tid
af fern år, att räkna ifrån ilen förste October
innevarande ar 1818, inom hvilken desse Di.
sconters utestående fordringar för meddeldte Rån
böra vara i behörig ordning indrifne, el er ock
nödige åtgärder härtill vidtagne, på sätt här
nedanföre närmare omförmäles.
2 §•
Götha Canal-Bolags samt Malmö Discont*
Verks ordentligen bokförde Skulder liqvtderas
sålunda:
1 Morn. De af D irectionerne öfver desse
jDiscont-Verk på Bänken dragne, ordentligen
bokförde och bland Allmänheten utelöpande
Assignationer inlösas, vid uppvisandet, till ful*
la beloppet med Banco-Sed ar, jämlikt Riksens
Ständers genom Stats-Utskottet Fudmägtige med*
deldte serskildta förordnande.
2 Mom. De öfrige Capital-Skulderne, jemte
derå till den förste October 1817 upplupne
Räntor, liqvidera» till fulla beloppet, på det
»ätt, att utaf hela Summan af Capital och Räntor,
desse sistnämnde beräknade till den förste
October 1817: betalas en femtedel contant, och
för de återstående fyra femtedelarne utgifva*
Riksgälds-Contoirets Obligationer, utan ränta,
på fyra år, med en fjerdedels afbetalning årligen,
hvilka Obligationer, utan afseende på ti*
igGft Siats-och Banko-Utskottens Betcinkanden.
beloppet, så framt de icke senast inom sine månader
efter förfallotiden med föreskrifven afbetalning
anmälas till omsättning, den Eullmägtige
ega, att bevilja, derest säkerheten , den
ina bestå uti blotta Reverser med Gautioner eller
andre Hypothek-handlingar , pröfvas nöjacklig,
dock ej på längre tid hvarje gång, än Sex
Månader; Hvaremot under de sista Nio Måna
o
derne
af den till fem Ar bestämde Utredningstid
några Lån-Omsättningar icke tillätas,
c Morn. Vid hvarje Lån-omsättning, aflemnas
ny revers på det Capital-belopp, sorn
skulle komma att qvarstå samt minst En Tioncledels
afbetalning på den förra Lån-Summan,
jemte ränta, beräknad för Sex Månader efter
Sex procent om året för den återstod af Lånet,
som skall omsättas.
3 Mom. Något undantag ifrån hvad sålunda,
i afseende på Omsättningar af Lån , är stadgadt,
får ej ega rum, med mindre, vid något
tillfälle, omständigheterne skulle vara så beskaffade,
att en annars sannolik förlust härigenom
må kunna förebyggas; Börandes, vid dylika
tillfällen, serskilda ansökningar härom hos
Eullmägtige göras, samt, i händelse de bifallas,
skälen till Fullmägtiges Beslut i Protocollet noga
utredas.
4 Mom. Skulle en Låntagare komma på
obestånd, och dess Löftesman, efter skedd Lag»
sökning, åläggas att Lånet betala, må Löftesmannen,
derest han anskaffar nöjaktig säkerhet,
inträda uti Låntagarens ställe för Lån-Summan,
emot fullgörande af de inbetalningar, förre Låntagaren
ålegat; dock bör uti Böcker och Raken
-
Stats- och Banco-Utskottehs Eetunkanden'. 1969
sicaper, så länge och intill dess Lånet är till
fullo betaldt, den äldre Låntagarens Namn bibehållas,
men alltid med hänvisning till den
Person, på hvilken Lånet blifvit öfverflyttade
5 Morn, Med beräkningen så väl af Lagliga
Räntan, sorn af-fStrafF-Räntan, förhålles i enlighet
med hvad som för Ranco-Disconten kommer
att stadgas.
6 Mom. Till Capital-afbetalningar på Lån
uti Götha-Canal Rolags samt Malmö Disconter,
må, utan åtskillnad, begagnas Riksgälds* Contoixets
för endera af desse Disconters Skulder utgifne
Obligationer, hvilka beräknas till fulla
beloppet, hvarå de lyda; dock iakttages härvid,
att Obligations-Summan icke får öfverstiga den,
som i afräkning å Ett Lån skall erläggas.
7 Mom. De uti' Låne-Liqvider vid Göthar
Canal Rolags samt Malmö Discont-Verk, endast
såsom Hypothek, inom den 1 Julii detta år
1818 emottagne Discont-papper, så väl Assignat
ioner, sorn Tre Procents Reverser och på
Götha-Ganal Rolags Disconts Afskrifnings Räkning
ställde Xnvisningar, hvilka af Directionen
i Stockholm äro attesterade, böra, vid slutlig
Liqvid, beräknas till fulla beloppet, hvarå de
lyda , med tillägg af den å Tre Procents Reverserne
till den Fötste (1) Öctober 1817 upplupne
Ränta.
8 Mom, Öfver Götha - Canal Rolags samt
Malmö Disconters utredning föras serskildta
Röcker och Räkenskaper, så att de hvar för
sig, utan ringaste sammanblandning, turedas;
Likasom serskildte Protocoll hållas öfver ärenBihang
till Riks-St, Fröt, 4-de Sami. N;r 247- MS
-
a g 70 Stats-och BäncoUtskoitens Betänk andert.
der, hvilka angå den erie eller andre af desse
Disconter.
q Mom. Derest, emot all förmodan, vid utredningen
af Götha - Canal . Bolags samt Malmö
Di sconter, något Öfverskott skulle uppkomma,
sedan Skulderne på ofvan föreskrifva sätt blifvit
betalde, samt ersättning för* Utrednings-omkostnaderne
innehållen, skall ett sådant Öfveiskott
tillhandahållas, i första rummet Borgenärerne,
till ersättning af förlorad Ränta å deras
blott till Capitalet, i flere terminer, betalde
fordringar, och derefter Actie-ägarne, allt i den
Discont, der Öfverskottet uppkommit. I följd
häraf iakttages, att, när Räntebärande fordringar
hos Götha-Canal Bolags samt Malmö Disconter
antingen omsättas emot Riksgälds -C011-  toirets Obligationer, eller ock användas uti
Discont - Liqvider, erhåller Agaren af dylike
fordringar ,ett tryckt Bevis öfver den upplupna,
men uti Iflqviden icke godtgjorda Räntan,
för hvilken Ränta ersättning utaf det på desse
Disconters utredning framdeles möjligen blifvande
Öfverskott skulle honom tillfalla; Bärandes
lika beskaffade Bevis utfärdas, i afseende
på de af Riksgälds-Contoiret i och för Disconternes
Skulder, utgifne Obligationer, hvilka
antingen, såsom till betalning förfallne inlösas,
eller ock under löpe-tiden, användas uti Xii«
qvider om Skulder till förenämnde Disconter.
2.dra Afdelningen angående Götheborgs p
Discont - Verk.
1 §•
Utredningen af denne Discont skall äfven
vara verkställd senast inom Fern år, att
Stats- och Bane*-Utskottens Betcinkanden. 1971
räkna från den förste (O nästkommande October,
till hvilken tid Discontens utestående fordringar
för meddeldte Härj således böra vara
i behörig ordning! indrifne, eller ock nödige
åtgärder härtill vidtagne, på sätt här nedanföre
finnes stadgadt.
2 §.
Götheborgs Disconts Skulder liqvideras sålunda:
1
Mom. Alla af Directionen öfver denne
Discont på Banken dragne, ordentligen bokförde
och bland Allmänheten utelöpande Assignationer
inlösas ovilkorligen, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Banco-Sedlar.
2 Mom. De öfrige Capital - Skulderne, så
val till Banco-Disconten, som till andre Publike
Verk samt Inrättningar och enskifte personer,
(med undantag af Bankens fordran för
Crecitivef af 200,000 R tlr) tillika med de å
dess^ Skulder beräknade Interessen, enligt uti
nästföljande Moment utstakade grunder, liqvideras
till fulla beloppet sålunda, att utaf he'a
Sutnman af Capital och Interessen, desse sis'«
nämnde beräknade till den 1 October 1818,
betalas en femtedel Contant och för de återstående
Fyra femtedelarne utgifvas RiksgäldsContoirets
Obligationer under den Första (1)
October r 31 8 på Fyra år med En fjerdedel»
årlig afbetalning, hvilka Obligationer kornma
att bära Sex Procents Ränta emellan hvarje
Eörfallo-Termin; så framt nu varande Direu.
teurer af Götheborgs Discont ikläda sig förbindelse,
att en för alla och alla för en ansvara
1972 Stats• ocIl Banco-Utshot tens Betänkandenl
för den förlust, som Riksgälds - Contoiret, vid
utredningens slut, skulle kunna komma att vidkännas
på den uti Obligationerna förskrifne
Ränta.
g Mom. Räntan, sorn, enligt nästförestående
Moment, skulle komma att sammanslås ined
Capitalet, och till ^rdelarj liqvideras med Obligationer,
beräknas sålunda: att den uti DiscontVerkets
förbindelser förskrifne Ränta godtgöres
till den i November 1817; hvaremot Capiulen,
(med undantag af Rankens fordran för
Creditivet af 200,000 R:dr) ifrån nyssnämnde
dag, eller den Förste (1) November 1817 löpa
med Sex Procents Ränta, derest icke Capitaleri
skulle vara uppsagde inom d. 1 October 1817,
i hvilket fall enahanda Ränta af Sex Procent
beräknas ifrån förfallo-dagen.
4 Mom. Rankens Capital-fordran för Creditivet
af 200,000 R:dr liqvideras pä enahanda
sätt, som Discontens öfriga Skulder; dock så,
att den Ranken härå tillkommande Ränta utgår
ovilkorligen efter Tre Procent om året,
samt derest, vid utrednings-tidens slut, tillgång
skulle finnas, bör Ranken, i likhet rned öfrige
Fordiings-ägare, undfå fyllnaden i Sex Procents
Ränta, beräknad ifrån Discont - Octrojens utgång
den 26 October 1818; hvilken förhöjda
Ränta dock icke utfaller förr, än Sex Procents
Ränta, beräknad till utrednings-tidens slut, kunnat
åt Actie-ägare utdelas.
5 Mom. Men derest Directeurerne öfver
Götheborgs Discont icke skulle vilja ikläda sig
gn sådan förbindelse, som uti 2 Morn. omför
-
Stats- och Banco-Vtskottens Fetänkanden'. 1973
mäles, komma Götheborgs Disconts med Kanta
löpande Skulder, att liqvideras sålunda:
If)en å desse Skulder (ined undantag a£
Binkdns fordran för Creditivet af 200,000 R:dr)
till den 1 Qctober 1818 upplupne Ränta, beräknad
på sätt 3 Momentet innehåller, betalas
Contant och likaså en femtedel af Capitalet;
men för de återstående Fyra femtedelarne af
Capitalet utgifvas Riksgälds - Contoirets Obligationer,
daterade den 1 October 1818; på Fyra
år, i: ed En fjerdedels årlig afbetalning, dock utan
Ränta; Hvaremot å Obligationen tecknas ett
serskildt Betyg, att Ränta skall, efter utredningens
slut, af Discont - Bolaget betalas, till det
belopp, Tillgångarne medgifva, dock icke utöfver
Sex Procent om året, beräknad emellan
hvarje förfallen afbetalning på det Capital, Obigationen
föreställer.
Ehvad Eiqviden kommer att ske på ena
eller andra sättet, få Riksgälds-Contoirets Obligationer
icke utgifvas på mindre Summa, än
Etthundra Riksdaler, så framt fordrings-beloppet,
som med Obligationer skall liqvideras, uppgår
till en sådan Summa och endast på jämna
Tiotal, då skillnaden, eller hvad som utaf fordringen
understiger Tio Riksdaler, Contant erlägges.
Med betalningen af Bankens Capital - fordran
af 200,000 R:dr för Creditivet, forhålles,
i enlighet med 4 Momentet, men, derest någon
Räntebetalning till de öfrige Fofdrings - ägarne
icke skulle komma att ske, förr än utredningen
i Riksgälds-Contoiret blifvit slutad, kan Banken
dessförinnan icke eller utbekomma någon Rån
-
1974 Stats-och Banko Utskottens Betänkanden.
ta, men hvilken ovilkorligen beräknas till 3
Procent samt efter Octroj-tidens slut till enahanda
belopp, som för de öfrige Fordrings-ä*
garne, dock får Banken icke lyfta sk i loaden emellan
Tre Procents Ränta och hvad Banken
derutöfver, i likhet med öfrige Fordrings-ägare,
tillfaller, förr än Sex Procents Ränta kunnat
åt Actie ältare utdelas.
6 Mom. Med omsättningar af Lån, utgifne
från Götheborgs Discont, förhalles på enahanda
sätt, som angående Götha-Cana! Bolags aatrt
M almö D isconters utestående Lån; finnes stadgadt
uti i, st, 3, 4 och 5 Momenten af 3 §.
irsta Afdelningen ‘af detta Reglemente.
7 Mom. Till Capital-afbetalningar på Lån,
meddeldte fran Götheborgs Discont, må användas
Riksgälds - Cotitoirets för denne Disconts
Skulder utgifne Obligationer, hvilka beräknas
til! fulla beloppet; hvarvid dock iakttages, att
Ob igations-Suinman icke får öfverstiga den, som,
i afräkning å ett Lån, erlägges. Och derest
dylika Obligationer skulle komma att utgifvas
med Ränta, godtgöres denne Ränta, intill Liqvidation
s-da gen.
8 Mom. Vid slutlig Liqvid om de Discont-papper;,
hvilka vid Götheborgs Discont
blifvit emottagne, endast såsom Hypothek, komma
Assignationerne och 3 Procents Reverserne,
att beräknas till fulla beloppet, äfvensom
med Räntan å 3 Procents Reverne förhalles,
enligt den föreskrift, som, i afseende härå, blifver
till efterrättelse gällande.
För öfrigt iakttages, att, derest RiksgäldsContoirets
Obligationer för Götheborgs Disconts
Stats- och Banco-Utskottens Betänk anden. 1975
Skulder komma att utgifvas utan någon deri
förskrifven Ränta, bör Innehafvaren af dylika
Obligationer, när de, antingen såsom förfallne
inlösas, eller öck, under löpe-tiden, användas
uti Liqyider af Skulder till denne Discont,
undfå ett tryckt Bevis öfver deri upplupne,
men icke liqviderade Räntan, som framdeles af
Discont Bolaget skulle komma att godtgöra!.
9 Mom. Innan Götheborgs Disconts Skulder,
för hvilka Riksgälds - Contoiret iklädt sig
ovilkorlig betaluings-skyldighet, blifvit godt
gjorde, utrednings-kostnaderne ersatte, och den
å Bankens Creditiv - fordran upplupne Ränta
godtgjord, eller ock fall contant tillgång härtill
finnes; kunna Actie-ägare icke erhålla någon
utdelning af Discont-vinst eller Actie - Capita»
let; Hvaremot, och så snart ofvan uppräknade
utbetalningar blifvit verkställde, eller ock Fond
härtill är i beredskap, skall det då varande contanta
Öfverskott, jemte alla Discont-Verket rörande
Handlingar, genast till Bolaget öfverlem,
rias, på det slutlig Liqvid må kunna uppgörasej
mindre Actie-ägare emellan, än öfver hvad
Banken kan tillkomma, såsom dess andel i Vinsten,
enligt Discont-Inrättningens Privilegium.
3 ulje Afdelningen.
1 Mom. Hvad sora erfordras till GöthaCanal
Bolags', Malmö och Götheborgs Disconters
utredning, på det sätt och i den ordning
nu stadgadt blifvit, förskjutes af Banken; Och
hvaröfver ordentlig Liqvidation emellan Banken
och Riksgälds - Contoiret hvarje år upprättas.
Stuts- och Banco-TJtsiottens Bet ani anden.
a Mom. Till vinnande af bestämd visshet
om de Skulder, hvilka skola liqvideras, anhålles
hos Kongl. Majit i underdånighet, det täcktes
Kongl. Majit i Nåder, genom Allmän Kungörelse,
föreskrifva en tid af natt och ar, inom
hvilken, sa väl. de af Birectionerne öfver Götha-Canal
Bolags, Malmö och Götheborgs Di8ContiInrättningar
på Banken dragne Assignationer,
som desse Discont - Inrättningars öfrige
Skulder böra, vid förlust af all rättighet till
betalning, vara, till erhållande af -Liqvid, behörigen
anmälde.
3 Morn. För Låntagares beqvämlighet, skola
eine serskildte Utrednings-Contoir inråttas,
det ena i Götheborg och det andra i Malmö,
till hvilka Låntagare må äga frihet, att ingifva
sina Omsättnings-Reversal, jemte hvad i Capital
afbetalning och Ränta skall erläggas; dock
anrnärkes härvid, att Handlingar, rörande omsättning
af Lån upptagne i Malmö Discont icke
fa inlemnas till Utrednings-Cor.toiret i Götheborg,
och så tvertom Utrednings - Contoiret
i Malmö icke komma att taga befattning med
Handlingar, rörande Lån, som utgår från någondera
af Discont-Verken i Götheborg.
Till Föreståndare af Utrednings-Conloiren
utsetts af Fullmägtige, på hvardera stället irenne
(3:ne) för skicklighet, redlighet och pålitlighet
kände Män jemte nödig Betjening.
Desse Föreståndare kunna, när Fullmägtige
för godt finna, endtledigas och andre, i deras
ställe, antagas. — De åtnjuta för deras be-'
svär lämplige Arfved en, jemte ersättning för
hushyra, sorn allt af Fullmägtige bestämmes;
Stats- och Banco-Utskottens Fetänkanden. 1977
Hörandes Föreståndarena stalla sig till ofelbar
efterrättelse den Xnstruction, - sorn af Fullrn&gtige
för dem utfärdas, och hvad Fullmägtige
dessutom kunna finna nödigt ii 11 iakttagande
stadga och förordna.
4 Mom. När Föreståndare för UtredningsContoiren
äro utsedde, böra Discont - Verkens
Cassa-Behållningar, Län-Document samt Böcker,
Räkenskaper, Protocol! och öfrige Handlingar,
efter ordentlige in duplo upprättade Inventerings
- Instrument, af Directeurerne till
Föreståndarns öfverlemnas; — ankommandes
det på Fullmäktige;, att så> val bestämma tiden
härtill, sorn hvad i öfrigt skall iakttagas.
Då detta Reglemente endast innefattar de
allmänna grunderne för Utredningen af GöthaCanal
Bolags samt Malmö och Götheborgs Discont-Inrättningar,
förvänta sig Riksens Ständer,
att, vid oförutsedde inträffande händelser,
Fullmagtige, genom egen rådighet, fylla btisien
af speciella föreskrifter, men alltid i öfverensstämmelse
med detta Reglemente.
Granskning af Filial - Disconternes Utredning
vid Riksgälds - Contoiret förrättas af de
Revisorer, hvilka till Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens
öfverseende förordnas.
Dessutom skola Utrednings - Contoirens i
Götheborg och Malmö förvaltning hvarje år
undergå granskning af dera eller de Personer,
sorn härtill af Fullmagtige utses; Vid hvilka
Revisioner Actie-ägarne må, om de det åstunda,
hufva ett Ombud, för att inhämta kunne
-
1978 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
dom af förhållandet, mea hvilket Ombud icke
får de taga i Besluien.
Stockholm etc. etc.
Utdrag af Pr otc, collet hållet hos R 'hets
Hög lufi. Ständers sammansatta Statsoch
Banco - Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 26 funt i 1818.
H err Presidenten m. m. Friherre Wirsén åberopade
dess till Finance-Beredningens Proto.
coll aflemnade serski dta anförande, hvilket nu
upplästes så lydande:
”Sedan Höglofl. Beredningen medgifvit,
att, vid Discont - Utrednings - Contoiren i stället
för En högst ante Personer, såsom förut var
föreslagit, skulle kunna blifva 3'ne, samt att de
icke borde såsom Uppbördsman anses, utan ad.
ministrerande under Riksgälds - Contoirets Öfver-Styrelse;
skulle jag icke hafva någon serskild
erinran att göra, derest det icke förekprn
mig alltför obestämdt att icke ens grunddragen
för desse Contoirs befattning blifvit i Reglementet
intagne, utan allt i denne del till Riksgälds
Contoirets Fullmäktige öfverlemnadt, hvadan
man alltså icke kanner, huruvida någon
pröfning af målen kommer att på desse Contoir
bero eiler ej.
”Med den vigt som ärendet i sig sjelf äger,
och med det afseende som i allmänhet gö*
res derpå att icke ali Penninge-Omsättnings-röreise
må dragas tjll Stockholm, och Eåntagarne
med provisioner hardt belastas, hade jag ön»
Sats- och Banio-Vtskottens Betan/tanden. 1979
skaf, ait Högloft, Beredningen fästat någon uppmärksamhet
på ifrågavarande ämne.’’
''Det generella förslag till reglementariska
föreskrifter jag hade den äran afgifva , oell
hvaraf en del utaf Högloll. Beredningen antagit
blifvit, innehåller uti förenämnde afseende
följande, nemligen:
”1 2.dra Momentet.”
”Under Riksgalds-Contoirets Öfver-Styrelse
verkställes de speciella härtill hörande ärender
af de Discont-Utrednings-Contoir, sorn uti Götheborg
och Malmö fortfarande komma att förblifva.
”
”1 $:te Momentet.”
”Utrednings - Contoiren i Götheborg och
Malmö, skola bestå af 3;ne Ledamöter ^vardera,
, jemte Ombudsman och nödig Betjening.
Riksgälds Contoirets Fullmäktige skola dem tillförordna.
De erhålla samma aflöning, sorn vid
Filial - Discont - Directionerne nu bestås, Fullmäktige
dock förbehållit, att nödige jemkningar
deruti kunna iakttagas, tillseende all nödig hushållning
och besparing.”
”1 6:fe Momentet.”
’’Desse Utrednings - Contoir äga emottaga
Afbetalningar och Omsättnings-Hand! ingar, bevaka
fordringarne och pröfva säkerheterne: alldeles
på enahanda sätt, som vid Malmö Discont-Direction
under Bankens Ofver -‘Styrelse
J
för närvarande tillgår. Vare dock äfven härutinnan
under Fullmäktiges insee.ede och controll;
och ställe sig till ofelbar efterrättelse
hvad Fullmäktige uti en - eller annan måtto
förordiia.”
ig8o Stats- och Banko.Utskottens Betänk anil en.
’’_T 7 Momentet."
’’I afseende pa säkerheten för Lanen, skola
D iscont-Utrednings-Contoiren icke behöfva
söka den uti Cautio.ner allena, utan ock tillika
kunna antaga Hypotheker af Publike Papper
samt andre, vare sig intecknade eller eljest för
säkre ansedde enskilde Reverser: dervid städse
iakttagande, att den af Riksens Ständer föreskrifne
afbetalning lil! 10 Procent af SkuldCapitalet
hvarje omsättning icke försummas.”
”J g :de Momentet.
’’Afbetalningarne, som salunda verkställes,
dels genom Obligationer enligt 8 de Momentet,
dels i Contant, skola tune gänger i månaden
till Riksgälds-Contoiret remitteras för att utgöra
Fond till om för ro -Ide Liqvid med Disconternes
Borgenärer: och i öfrigt beror det af
Riksgälds Contoirets Fulmäktige, att föreskrifva
hvad, ej mindre i afseende på Räkenskapsföringen
vid Utrednings-Contoiren , än förslagets
afgifvande och nödig Controll i alla detailler
må pröfvas nödigt iakttaga.”
I
’’Så snart under förloppet af året ingått i
afbetalning å Discont - Skulderne ett större belopp
än som svarar emot hvad för samma år
de enskilde Fordrings-ägarne tillkommer, skall
Öfverskottet uti Discontväg åter utlånas: och
det ansigen betalningarne skedt uti Contante
Penningar eller i Obligationer; då i senare fallet
det Öfverskottet motsvarande beloppet af
Banken anticiperas, på det att Riksens Stan*
elers beslut i denne del må blifva i orubblig
kraft och verkställighet. Och kommer denna
Stats- och Banko Utskottens Betänkanden. 1981
serskilda utlåning att, genom Banco-Discontens
försorg, ledas till de orter, derifrån inbetalninga
me ingått, i förhållande till liqvidation för
hvarje ort; och”
”/ 11 .fe Momentet.”
"De nuvarande Gäldenärerne uti FilialDisconterne
skola hafva företräde till desse nya
Fån , enär de nöjaktig säkerhet prestera: Och
Discont-Utrednings Contoiren i Götheborg oell
Malmö vara skyldige, att af deni sådane LaneHandlingar
emottaga samt omknmstnadsfntt för
Gäldenärerne till Eanco-Disconten insända jemte
deras Utlåtande deröfver; och hvarefter, da
Dån beviljas, penningarne remitteras till Utred*
nings-Contoiren, att till Dåntagare Öfverlemnas;
nien i vidrigt fall återsändas Dåne-Handlingarne,
Öfver desse Remisser föras serskildte Böcker,
och Dåntagare qvittera in margine deraf
antingen Penningarne eller de återställde Documenterne.
''5
^Ränte-Biqvlden beräknas till den dag inbetalning
sker vid Utrednings - Contoiret och
från den dag nytt Dån vid samma Contoir
lyftes.
5’För öfrigt har jag, såsom väsendteligt för
Redogörelsen, i 4 Momentet tillstyrkt, att Obligationerne
skulle utfärdas serskildt för hvarje
är, och förfalla den 1 October 1819, 1820,
1821 och 1822 utan afseende på den dag Diqvidationen
för hvarje serskild fordran för sig
går; men ej att, såsom Beredningens förslag nu
innehåller, de årliga afbetalningarne skulle på
en för alla Fyra åren utfärdande generel Obli
-
3 g 8 2 Stats- och Banko-Utskottms Betänkanden.
galion afskrifvas; hvarigenom de, efter min
tanka, med svåiighet blifva i Xiiqvider, enskilde
emellan, användbare. Desse mine serskilde
tankar anhåller jag vördsamt må Betänkandet
a t fö Ija ”
Herr Biskopen m. m. Doctor Faxe och Herr
Grosshandlaren Arfvidsson förenade sig.med Herr
Presidenten m. m. Friherre Wirsén.
Herr Grosshandlaren Wideberg förklarade
sig äfven väl instämma med Herr Presidenten
jun. tn. Friherre Wirsen uti allt öfrigt, utom
hvad angar nya utlåningarrte af de inflytande
Crediliverne, hvilka utlåningar han ansåg böra
kunna göras af de administrerande, men alldeles
icke till de nu varande Gäldenarér i Disconterne,
utan till andre icke skuldsatte, som
för sine .Näringar, mot redbara Hypotheker, behöfva
Lån på kortare Terminer. Ut Supra.
N:r 324.
Riksens Högloft. Ständers Stats- och Banko-Utskotts
Memorial, angående tiden
för nästa Revision af Stats-, Bancoocli
Rikigälds-Verkens Räkenskaper.
Då. likmätigt 68 §• uti Riksdags • Ordningen
af den 10 Februarii 1810, Riksens Ständer
skola utsätta tiden till nästa Revision öfver
Stats-, Banco- och Riksgälds - Verkens Styrelse
och Förvaltning, samt i den ordning Stånden,
hvart för sig, lämpligast finna, förordna om Revisorer,
så få Stats'- och Banko - U tskotten här»
3 g 8 2 Stats- och Banko-Utskottms Betänkanden.
galion afskrifvas; hvarigenom de, efter min
tanka, med svåiighet blifva i Xiiqvider, enskilde
emellan, användbare. Desse mine serskilde
tankar anhåller jag vördsamt må Betänkandet
a t fö Ija ”
Herr Biskopen m. m. Doctor Faxe och Herr
Grosshandlaren Arfvidsson förenade sig.med Herr
Presidenten m. m. Friherre Wirsén.
Herr Grosshandlaren Wideberg förklarade
sig äfven väl instämma med Herr Presidenten
jun. tn. Friherre Wirsen uti allt öfrigt, utom
hvad angar nya utlåningarrte af de inflytande
Crediliverne, hvilka utlåningar han ansåg böra
kunna göras af de administrerande, men alldeles
icke till de nu varande Gäldenarér i Disconterne,
utan till andre icke skuldsatte, som
för sine .Näringar, mot redbara Hypotheker, behöfva
Lån på kortare Terminer. Ut Supra.
N:r 324.
Riksens Högloft. Ständers Stats- och Banko-Utskotts
Memorial, angående tiden
för nästa Revision af Stats-, Bancoocli
Rikigälds-Verkens Räkenskaper.
Då. likmätigt 68 §• uti Riksdags • Ordningen
af den 10 Februarii 1810, Riksens Ständer
skola utsätta tiden till nästa Revision öfver
Stats-, Banco- och Riksgälds - Verkens Styrelse
och Förvaltning, samt i den ordning Stånden,
hvart för sig, lämpligast finna, förordna om Revisorer,
så få Stats'- och Banko - U tskotten här»
3984 Stais-Utskottets Fethnkanden.
Efter inhämtad förslags-uppgilt skulle kostnaden
till tryckningen af en upplaga om 1000
Exemplar bestiga till omkring boo R:dr Eco
och vidare för hvarje 1000 Exemplar blott er-;
fördras, utom papperets värde, 3 R:dr 16 sk. i
trycknings - arfvode.
Orri nu Riksens Höglofl. Ständer till berörde
hemställan bifall lemna, så skulle, med.
anmälan härom, hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållas, alt Kongl. Stats-Contoiret matte
få sig uppdraget, att verkställigheten häraf
ombesörja, samt att i sådant äridamål så väl
fran Kongl. Kammar-Collegium infordra Tabellerne
för ue Kän, för hvilka sådane icke ännu
blifvit aflemnade, sorn ock å desse Tabeller låta
tillägga dylik uppgift å Kronans behallne
Räntor inom hvarje Eän. Och torde Riksens
Höglofl. Standar i öfrigt anhålla, att kostnaden
härtill måtte bestridas af Stats - Verkets Öfverskotts-medel
på Intraderne. Hvilket allt vördsarnligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den 38 J un ii 1818.
N:r 326.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Aterremiss
utaf frågan om Gr atif cati on ät Herr
Vice Presidenten m. m. Billberg.
^Tedan Stats-Utskottet uti afgifvet utlåtande deri
£7 i nästlidne månad, öfver Riksens Höglo!!,
Stats-Utskottets Betänftandenl *98:»
Ständers Deputerades Berättelse, rörande Revisionen
af Krigs-R jikenskaperne för år 1810 och.
följande åren, bland annat, i anseende till Herr
Vice Presidentens m. m. tällbergs inhämtade
nitfulla och noggranna bemödande vid den honom
af Kongl. Maj t i Nåder uppdragne .Liqvidation
med Preusiske och Tyske Staterne, öfJ
ver försträckningar lill Svenska Arméen under
sista Tyska Fälttaget, hvilken liqvid så lyckligt
och för Rikec förmånligt utfallit, att nära En
million afgått på hvad bemälte Makter af Sverige
fordrat, tillstyrkt Riksens Höglofl. Ständer
att icke allenast hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla Herr Vice Presidentens berömvärda
förhållande i berörde värf, utan ock såsom
ett bevis af den erkänsla, hvartill Herr
Vice Presidenten såmedelst gjort sig berättigad,
åt honom anslå en Summa af Tio Tusende Riksdaler;
så l\ar Högvördige Präst-Ståndet,' i anledning
af gjorde anmärkningar, återremitterat
denna fråga till Utskottets yttrande.
Desse anmärkningar innefatta den af några
Ledamöter yttrade tanka,' att det vöre mindre
lämpligt erbjuda penningar för redligt fullgjorde,
ehuru med sällsynt framgång krönte, pligter,
och att uti en Monarkisk Stat Riksens Ständer
borde anse sig ej tillhöra att belöna Embetsmännens
mödor eller af Stats-Verkets medel.
tillde!a gåfvor för deras befattningar, utan helt
och hållit öfverlemna åt Styrelsen i Staten, att
med uppmärksamt välbehag följa den trogne
E rnbetsmannens redliga bemödande i Statens tjenst
och med Kongl. Nåd belöna det ädla nitet och
Bihang till Ribs.St, Brot. 1817 - i8i$- 4-dc Sami. N:r 249, 1^0.
ig86
Stats-lJtskottets BetUnkanden.
lie redlige försakelserne, samt att Riksens Ständer
altså borde inskränka sig till uttrycket af
deras högaktning, i sine offentelige handlingar;
hvarförutan äfven förekotnme betänkligt, att
vidtaga en åtgärd af denne beskaffenhet och en
användning af Statens knappa tillgångar , som
icke inginge uti föreskrifierne vid de åt Riksdags-
Fullmägtige letnnade uppdrag; och skulle
dessutom Herr Vice Presidentens af Ståndets Ledamöter
allmänt erkände förtjenst i förevarande
uppdrag förlora i sitt värde, om denne PenningeGratification
erbjöds och blefve err.ottagen, samt
ett menligt prsejudicat för framtiden uppkomma
m. m. Deremot flere Ledamöter, under ytterligare
framställning af Herr Vice Presidentens
utmärkta nit och oegennyttiga bemödande
,i sine åtgärder samt den för Riket förmanliga
utgången af omförmäldte liqvidation, understödt
Förslaget örn ifrågavarande belönings beviljande.
Stats - Utskottet, som i dess förra utlåtande
uppgifvit de grunder, på hvilka Utskottet ansett
sig böra tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att
mera sorn ett bevis på deras uppmärksamhet och
erkänsla, än såsom belöning för utförandet af
ifrågavarande liqvid, tillägga Herr Vice-Presidenten
ofvannämnde Gratification, har utaf hvad
deremot nu anmärkt blifvit, ej funnit skäl frångå
dess tillstyrkande, utan anser fortfarande ett
sådant vedermäle af Riksens Ständers tillfredsställelse
öfver Herr Vice Presidentens rådighet
och berömvärda förhållande härutinnan böra
lemnäs, jemte det dess förtjenst hos Kongl,
Maj:t i underdånighet anmäles.
StatS' Utskottets Betänk and ert. 1987
Då Utskottet nu skolat sådant förklara till
besvarande af Högvöfdige Präst-Ståndets Aterremiss
af denne fråga, får Utskottet tillika anmäla,
att Höglofl. Ridderskapef och Adeln samt
Hedervärda Boftde Ståndet den 22 i sisth månad
bifallit Utskottets ti'lstyrkande i denne del;
hvaremot Vallöf]. Borgare Ståndet förstnämnde
dag, med fullkomligt erkännande af Herr Vice
Presidenten Billbergs förtjenst, likväl , i betraktande
af Statens små tillgångar och stora behof,
ansett sig ej kunna härtill bifall lemna.
Det ankommer alltså nu på Högvördige
Präst-Ståndets beslut,, huruvida ärendet derigenom
varder sluteligen afgjordt; men för den
händelse att detta beslut ej skulle instämma med
de 2:ne Ståndens, som bifallit hvad Utskottet
föreslagit, utan stne Stånd stadna emot ‘?:ne,
här Stats - Utskottet till tidens vinnande trott
sig böra vid detta tillfälle föreslå*, att i sådant
fall förevarande fråga, såsom angående en Statsutgift,
måtte, på grund af 6g §. uti RegeringsPormen,
öfverlemnas till afgörande utaf det Förstärkta
Stats-Utskottet medelst omröstning öfver
följande Proposition:
Den sorn bifaller, att, på sätt Stats-Utskottet
uti den 17 nästl. månad afgifvit utlåtande
tillstyrkt, Riksens Ständer bevilja en Summa af
10,000 R:dr, att tilldelas Herr Vice Presidenten
m. rn. Billberg, såsom bevis af Riksens Ständers
erkänsla för dess nitfulla och lyckliga bemödanden
vid utförandet af det honom utaf
Kongl. Mapt i Nåder uppdragne DiqvidationsVärf
år 1815, och att tillika hos Kongl. Majt
5. C) $$ Stats-TJlskattets Betänkandenl
i underdånighet anmälan härom göres; voterar
Ja; den det ej vill; Nej.
Vinner Nej,
så skola, med erkännande utaf Herr Vice Presidenten
l illbergs förtjenst, Riksens Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla bemalie
Herr Vice Presidents nitfulia och berömvärda
förhållande uti omförmälte honom lemnade uppdrag;
Dock varder sådant allt Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsamligen understäldt.
Stockholm den i Julii 1818.
N:r 327.
Riksens Höglofl. Stunders Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Ständens serskildte
Beslut i Jr äga om Riksens Ständers
Revisorers rätt, att indraga Creditivet
u Banken för Allmänna Magasins
-Inrättningen.
3Enligt irieddelte Proiocolls- Utdrag af den 27
i nästledne månad, hafva Respective Riks-Stånden
sålunda afgjort det utaf Stats Utskottet beredde
inål, angående grundevne för Allmänna
[Magasins - Inrättningens Siyrelse. och Förvaltning,
a't genom 2:ne Stånds sammanstämmande
beslut är bifallit hvad Utskottet föreslagit och
tillstyrkt utom i frågan rörande rättighet för
Rik sens Ständers till granskning af Stats- Råneo-
och Riksgälds-Verkens Räkenskaper utsedde
Revisorer, att, i händelse af befinnande uppenbara
ölverträdelser af grunderne för dispo
5. C) $$ Stats-TJlskattets Betänkandenl
i underdånighet anmälan härom göres; voterar
Ja; den det ej vill; Nej.
Vinner Nej,
så skola, med erkännande utaf Herr Vice Presidenten
l illbergs förtjenst, Riksens Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla bemalie
Herr Vice Presidents nitfulia och berömvärda
förhållande uti omförmälte honom lemnade uppdrag;
Dock varder sådant allt Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsamligen understäldt.
Stockholm den i Julii 1818.
N:r 327.
Riksens Höglofl. Stunders Stats - Utskotts
hemställan, angående Riks-Ständens serskildte
Beslut i Jr äga om Riksens Ständers
Revisorers rätt, att indraga Creditivet
u Banken för Allmänna Magasins
-Inrättningen.
3Enligt irieddelte Proiocolls- Utdrag af den 27
i nästledne månad, hafva Respective Riks-Stånden
sålunda afgjort det utaf Stats Utskottet beredde
inål, angående grundevne för Allmänna
[Magasins - Inrättningens Siyrelse. och Förvaltning,
a't genom 2:ne Stånds sammanstämmande
beslut är bifallit hvad Utskottet föreslagit och
tillstyrkt utom i frågan rörande rättighet för
Rik sens Ständers till granskning af Stats- Råneo-
och Riksgälds-Verkens Räkenskaper utsedde
Revisorer, att, i händelse af befinnande uppenbara
ölverträdelser af grunderne för dispo
jgjo Stats Utskottets Betänk anden.
rättningen, må, enligt Stats-Utskotsets Utlåtande
af den 23 i nästledng månad, förfalla, voterar
Ja, den det ej vill, Nej,
Vinner Nej;
så kommer åter att antagas hvad Stats-Utskottet,
i Betänkande angående grunderne för Allmänna
Magazins-Inrättnlngens Styrelse och Förvaltning»
af den 23 sist!. Majt, föreslagit i frågan
rörande rättighet för Riksens Ständers bemälte
Revisorer, att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af Grunderne för dispositionen
a? de för denna Inrättning bestämda
Cieditiv å Ranken, låta till halfva beloppet inhibera
desse Greditiv med iakttagande för öfrigt
af hvad härom närmare är föreskrifva.
Stockholm den 1 Julii 1818-
N:r 328.
Riksens Högloft. Stunders Stats-Utskot*s anmälan
rörande Riks-Ståndens ser skildte
Beslut i fråga derom, huruvida det för
Manufactur - Discont - Fonden ställde
Creditiv å Banken må kunna af Riksens
Ständers Revisorer indra?as.
TT .
AJ ti det af Stats-Utskottet, genom Betänkanden
af den 13 sistledne Maji och .19 i nästled ne
månad', till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
hemstälde ärende, angående den under
Kongl. Commerce-Collegii Förvaltning stående
Manufactur-Discont-Fonden, hafva Riks-Stånden,
beträffande frågan om den af Utskottet föreslag
-
Ståts-Utskottets Betänkandeh. J99i
ne rättighet för Riksens Siänders til! granskning
af Stats- Banco- och Riksgälds-Verkens Räkenskaper
förordnade Revisorer, att, i händelse de
funno fcreskrifterne rörande Fondens Förvaltning
öfverträdde* låta indraga det ytterligare Creditiv
å Ranken, som vid denne Riksdag bestämmes
för denne Discont-Inrättning, stannat uti
serskihlte beslut sålunda: att Högvördigef PrestStåndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet, enligt
Protocoils Utdrag den 27 uti nästledne månad,
bifallit livad Utskottet i denne del tillstyrkt;
men Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofh
Borgare - Ståndet hafva åter under berörde
dag, med undantag och förkastande af Utskottets
Förslag, att det meddelande Creditivet borde af
Riksens Ständers Revisorer kunna indragas, i
öfrigt gillat hvad Utskottet föreslagit.
Då sålunda a:ne Stånd stannat mot 2:ne härutinnan;
och frågan, efter Stats-Utskpttets tanka,
såsom rötande dispositionen af Statens medel
och ingående under den allmänna regleringen
derom, likmätigt 6g §. i Regerings-Formen, aksa
bör vid detta förhållande öfverlemnas till
afgörande utaf Förstärkta Stafs-Utskottet, medelst
omröstning , så framt ej något Riks-Stånd frånträdes
dess beslut och förenar sig med 2:ne af
de andre; Så har Siats-Utskottet skolat sådant
vördsamligen anmäla och får tillika föreslå följande
voterings-proposition
Den, sorn bifaller hvad Stats-Utskottet uti
afgifne Utlåtanden den 13 nästledne Maji och
19 sistledne månad', angående Manufactur- Diseont-Fonden
föreslagit i fråga om Riksens Ständers
till granskning af Stats- Banco- och Riks?
Stats-Utskottets Betiikanden'.
gälds-Verkens Räkenskaper förordnade Revisorers
rätt, att, i händelse de för Rondens Förvaltning
föreskrifne grunder icke följas, indraga
det ytterligare Creditiv å .Ranken för nämnde
D i^eont-Inrättning, som vid denne Riksdag fastställes,
voterar Ja, den det ej vill, Nej.
Vinner Nej ,
så kommer något villkor af sådan rättighet för
Revisorerne icke att fastställas vid anslåendet
,af om förmäldte Creditiv.
Stockholm den i Juli 1818.
NT:r 329.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition rörande medels anslående
till kostvaderne vid Högstsalig
Hennes Majlis Enke.Drottningens Begrafning.
rT'iH Stats Utskottet hår Kongl. Maj:t under
den 25 i nästlidne månad täckts aflåta följande:
.”Utdrag af Protocollet öfver Handels
och Finanee-Ärenden , hållit inför
Hans Maj:t Konungen i StatsRadet
å Stockholms Slott den 215
Juni 1818.
Närvarande :
Deras Excellencer Justitite Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg
och Stats-iMinistern för Utrikes Ärenderne Herr
grefve vön Engeström.
Stats-Utskottets Betänkanden.
1993
Stats-Råden D. E. Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve fleming.
Herr Grefve Lagerbring.
Hof-Cantz'eren H. E. Herr Friherre of
Wetterstedt.
Stats-Råden Herr Friherre Cederström.
Herr Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren Klintberg.
Stats-Secreteraren uppläste derefter till justering
de af honom, på nådig befallning, författade
Förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
ti l Rikets Siänders Stats-Utskott, så
väl rörande anslag af medel till kostnaderne för
Högstsa'ig Hennes Maj:t Enke-Drottningens begrafning,
sorn angående frågan om IndragningsStat
för Högbemälte Hennes Mrj.-ts Hof; och
behagade Kongl. Maj:t i Nåder gilla berörde,
detta Protocoll bilagde, Förslag, och befalte,
att, i enlighet dermed, Kongl. Majtts Nådiga
Propositioner i desse ämnen skulle till Rikets
Ständers Stats-Utskott expedieras,
Ex Protocollo.
S. A. Munthe.
”Kongl. Majrts Nådiga Proposition till
Rikets Ständers Stats-Utskott angående
anslag af mede! till kostnaderne
för Hennes M j:ts EnkeDr
ottningens Begrafning5. Gifven
Stockholms Slott den 25 Junii
1S18.
rSedan Kongl. Majit låtit anbefalla åtskil.
lige anstalter i afseende på Högstsalig Hennes
1994
Stats-Utskottets Betänk anden.
Majit Enke • Drottningen HEDVIG ELISA»
I3ETH CHARLOTTAS begrafning: så har
Kongl. Majit härmed velat till Rikets Ständer
öfverlemna att utse erforderlige medel till de
dervid förefallande utgifter, hvilka förmodas
kunna bestridas med en summa af Femtio Tusende
Riksdaler; och vill Kongl. Majit i sammanhang
härmed tillägga, att, i händelse berörde
summa blifver för behofvet otillräcklig
och det vid slutelig liqvid äfven skulle befinnas,
att kostnaderne, dels vid Högstsalig Hans
Majit Konung CARL XIIIis Begrafning och
dels för Kongl. Majits Kröning oell Hyllning
öfverstiga de dertill bestämde anslagen, någon
annan utväg till samma bristers betäckande för
Kongl. Majit ej återstår, än att af blifvande öfverskott
på Stats-Verkets Inkomster dertil 1 emot
behörig redogörelse anvisa nödige medel för att
hos Rikets Ständer vid nästa Riksdag anmälas.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott SCc. Datum ut Supra.
CARL JOHAN.
C. Klintberg
Vid öfvervägande af hvad Kongl. Majit
sålunda i Nåder äskat, har Stats-Utskottet för
sin del trott det blifva lämpligt, att till ifrågavarande
kostnads bestridande påräknas den för
Högstsalig Hennes Majit Enke - Drottningen
fastställde underhålls-summa. — Men, då denne
Summa, utgörande årligen 70,000 Ridr jemte
Spannmåls-Arrendet af Starby Kungsgård 300
Stata-TJtskottets Betänkandmi
1 99 5
Tunnor härtill ej lemnar tillgäng detta år, sedan,
på sätt Kongl. Maj:ts serskildta Nådiga Proposition,
jemte Utskottets Utlåtande af denne
<Jag rörande Pensions-Staten för Högstsalig Hennes
Majus Hof, innehålla, blott sista Qvartalet
af underhålls-summan är odisponeradt och.
hvilket för aflöningar och gratificationer samt
pensioners utbetalning erfordras; så får Utskottet
tillstyrka, att den äskade Sunaman af 50,000
R:dr tili Begvafningskostnaden rnåtte anslås att
förskottsvis utgå af öfverskottsmedlen på StatsVerkets
intrader för år 18x7 och följande åren,
emot det att den besparing, som under i:sta
Hufvud-Tituln å Högstsalig Hennes Majus underhalis-surnma,
efter afdrag utaf nyssnämnde
Pensions-Stat, uppkommer med nästa års början
till belopp af omkring 54,000 R:dr årligen för
år 18x9 och framgent intill nästa Riksdag, bör
upptagas bland öfverskotterne på Stats-Verkets
Intrader; Afven som, hvad för öfrigt angar
Kongl. Majtts Nådiga framställning derotn, att
de brister, sorn kunna uppkomma ej mindre å
denne kostnads-suinma, än ock uti de till utgirterne
vid Högstsalig Konung CARR XlII:s
begrafning samt Kongl. Majus Höga Kröning
och Hyllning, förut anslagne Summor, Utskottet
likaledes tillstyrker, att sådant allt må utgå
af blifvande öfverskott på intraderne emot
vederbörlig redovisning, sorni föreskrifven ordning
kommer under granskning. Hvilket till
Riksens Ilöglofl. Ständeis bepröfvande vördsainligen
öfverlemnas.
Stockholm den 1 Julii x8x8.
1996 Stats-Utskottet? Betänkande.
N:r 330.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Uiskotts Utlåtande
, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition angående PensionsRegleringen
för Högstsalig Hennes
Maj:t Enke-Drotiningens Hof-Stat.
ICLingl. Maj-t har under den 25 i nästledne
Mai.ad täckts till Riksens Ständers Stats-Utskott
aflåta följande Nådiga Proposition o:n Indragni
gs. Stat for Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningens
Hof;
” asorn en följd af Högstsalig Hennes Majit
Enke D:ottningens dödeliga frånfälle, har fråga
hos Kongl. Majit forekomrnit om reglering af
en Indragnings Stat för Hennes Majus Hof och
de dertill hörande personers öfverflyttande på
lliks Staten, för hvilket behof en Pensions-Sumira
af tillsammans 22,310 R:dr 24 sk. är före»
slagen. Sedan Kongl. Maj.Us Hof-Stat redanför
detta blifvit upprättad och någon ledighet derå
således nu mera ej återstår, betinna sig de heste
af desse Personer i den belägenhet, att, efter
en mer och mindre långvarig, trogen och
nitisk tjenst inom det Kongl. Hofvet, sakna andra
utsigter till utkomst lör deras återstående
lefnad, än att såsom Pension få bibehålla de
3öner, som af dem nu inrtehafvas, och Kongl.
Majit har ej undfallit, att dessas ställning ej
annat kan än blifva i flere afseenden bekymrande,
i fall de grundet, som Rikets Stander,
enligt Deras underdåniga skrifvelse af den 6
i denne månad, 1 allmänhet antagit, rörande
Stats-Utskottets Betänk anderi:
1997
Pensions • regleringen inom Högstsalig Hans
Maj ts Konungens Hof,. vid detta tillfälle man
undantag tillämpas. För att på en gång kunna
i någon mån tillfredsställa desse personers'rättvisa
billiga anspråk på bergning för deras
framtid och tillika dermed förena en nödig omtanka
för Stats-Verkets behof af lindring i dess
utgifter, vill Kongl. Majit hafva Rikets Ständer
föreslagit, att anvisa en bestämd Summa af
16,666 R:dr 33 sk. årligen, att, efter serskild
Nådig pröfning af förhållandet i afseende på de
anmälte personerne och deras vilkor, af Kongl.
Maj:t disponeras vid ifrågavarande PensionsReglering,
för att derefter på Allmänna Indragnings
Staten uppföras. Kongl. Majrt gör Sig
förvissad, det Rikets Ständer, med behjertande
af de synnerliga skäl och omständigheter, sorn
härvid förekomma, så mycket häldre gå Kongl.
Majhs Nådiga afsigt 1 denne del till mötes, som
den välvilja, hvarmed denna angelägenhet af
Rikets Ständer omfattas, kan anses såsom Deras
sista gärd af tacksamhet emot en afliden oförgätlig
Konung och Dess Ömt saknade Gemål,
hvilkas minnen skola säkerligen altid af Svenska
Nationen vördas och älskas.
Kongl. Maj:t vill för öfrigt gifva Rikets
Ständer tillkänna, att, som Kongl. Majt funnit
omständigheterne oundvikligen fordra, att det
för Hennes Maj:t Enke Drottningen faststäldte
Stats-anslag må till och med nästkommande
September månads slut utan förändring utgå,
för att användas till de vanligé aflöningarne
och andre utgifter, sorti med Hennes Majus
Hofhållning ägt gemenskäp, Kongl. Majtt nu
ig9§ Stats-Utskottets Betiinkanden.
låter i Nåder förständiga Dess och Rikets StatsContoir,
att till Riks-Marskalks-Embetets disposition
emot behörig redovisning af berörde
anslags 2:dra Qvartal förskottsvis utbetala nödige
medel till förefallande utgifters bestridande,
enligt de reqvisitioner, som af bemälte Embete
afgifvas; och laira Rikets Ständer äfven anvisa
serskild tillgång till nämnde aflöning för
den återstående tiden af detta år, i förhållande
till den årliga anslagssumma, sorn för ifrågavarande
Pensions-reglering bestämmes.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott SCc. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
C Klintberg ’
Hvad Kongl. Maj:t i Nåder sålunda täckts
föreslå, liar Stats-Utskottet skolat härmed till
Riksens Höglofl. Ständers åtgärd anmäla samt
får tillika afgifva yttrande i ämnet.
Sedan för Högstsalig Konung CARL XIIIis
Hof-Stat och Betjening, en reglering af enahanda
beskaffenhet med denne förevarit vid
Riksdagen, har Stats-Utskottet trott, att, då fråga
nu är om personer, hvilka' till större delea
tillhört samma Kongl. Hof Stat, lika princip
må böra härvid följas i det hufvudsakligaste
och så vidt sådant i tillämpningen finnes med
billighet och rättvisa öfverensstämmande uti de
fall, der serskildte förhållanden kunna sig förete.
Det skulle altså, efter Utskottets tanka*
af Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet öf
-
Stais-Utskottets Betunkanden'.
verlemnas till Kongl. Maj:t att i Naclér verkställa
den individuella pröfnirigen och regleringen
af personernes större eller mindre rättighet
i detta hänseende i likstämmighet med de grunder
för Pensioners åtnjutande på Pikets Stat ,
som förut äro lagde och Riksens Ständer uti
deras underdåniga skrifvelse den 6 i nästledna
månad rörande Högstsalig Konungens Hof-Stat
utstakat, dock med de undantag eller förändringar,
sorn här nedan finnas iagttagne och omförmälte,
så att;
1:0 Einbets- och Tjenstemän samt HofFruntimrec,
hvilka ingått i tjenst vid Kongl,
Hofvet, med hopp att dervid framgent varda
bibehållne, samt altså ej böra sakna den utkomst
de derstädes väntat och derföre icke uti
Rikets tjenst eller annorlunda sig beredt, skola
vara berättigade att undfå Pension, svarande
emot deras å Kongl. Hof Staten innehafde
löner i penningar, men utan beräkning af andre
förmåner, såsom boningsrum, ved, ljus,
utfodring för hästar eller, equipage samt kostpenningar
m. rn. på det sätt, att den Einbetseller
Tjensteman härifrån uteslutes, som äger
eller erhåller lön eller pension på Rikets Ordinarie
eller Indragnings-Stat, eller ock på något
publikt Verks Stat, eller vid något af de
Kongl, eller Furstelige Hofven varder bibehållen
eller antagen och dervid uppbär eller undfår
lika eller högre lön; men, om lönen, som
sålunda innehafves eller erhålles, icke uppgår
till det belopp, hvartill Pension på Indragnings-Stat
skulle komma att bestiga, må öfverskotta
åtnjutas å sistnämnde Stat.
5o 00 Stats-Utskottets Betänk and en'.
2:0 Att, livad angar Hof-Fruntiraret, de,1
sorn förut åtnjuta motsvarande elier högre Pensioner
å de förre Kongl. eller Furstelista HofStaterne,
hvilka på Rikets Indragnings Stat äro
öfverflyttade, eller varda bi belial Ine eiler hädanefter
antagne vid något af de Kongl, eiler Fursteliga
Hofven, icke maga åtnjuta ifrågavarande,
pension till större del, an densamma kan
öfverstiga hvad de förut innehafva eller hädanefter
erhålla i lön eller pension.
3?o Att beträffande Betjeningen i allmänhet,
så, enär ålder och tjenstetid för deon utgöra
grunden till det understöd eller den pension,
sorn dem må bestås, kommer härvid att
iagttagas: att den, sorn tjern 20 åt, ma utan afseende
på le-fnadsåren uppföras till åtnjutande
af fulla lönen och den samma som pension upbära,
så framt han ej å Kronans eller Publikt
Verks eller eck ä någondera af de Konglige
eller Furstelige Hofvens Stater innehafver eller
undfår lön, i hvilket fall han, lika med
livad rörande Embets- och Tjenstemän bär ofvan
är föreslagit, uteslutes ifrån eller frånträder
ifrågavarande pension till Större eller mindre
deh att den, som uppnått en alder af 55
år, må, oansedt han blott 15 år varit i Hoftjensten,
tillgodonjuta enahanda förmån med de
nästförutnämnde: att alla af denne betjening,
som tjent 15 år och ej uppnått nyssnämnde ålder,
undfå i pension blott hälften af deras innehafde
lön; men de af den lägre Betjeningen,
hvilka till Tjenstehjon eller Handtlangare kunna
räknas och icke uppnått nämnde ålder eller
13 år varit i tjenst samt altså efter det deras
Stats- Utskottet s P.etänkandenl
tjenstsr vid Kongl. Hof-Staten upphöja, kunna
taga andra tjenster eller utvägar för sin berg»
ning, böra tilldelas en Gratification af |:dels
års lön, räknadt från och med den a nästkommande
October till den i Juli nästkommande
är 1819.
Då, hvad angår de i i:sta puncten omnämnde
Embets- och Tjensternännen, det förekommer,
att, enär Högstsalig Hennes Majit
Enke-Drottningens Hof-Stat för kort tid sedan,
lärer vara reglerad, Embets- och Tjenstemän
dervid torde hafva blifvit antagne, hvilka
ej tillhörde den förut varande Kongl. Staten,
samt det altså synes billigt, i jemförelse till
dem, sorn förut längre tid varit i tjenst eller
från Högstsalig Konungens Hof-Stat skola öfverg
flyttas på Rikets Stat, att förhållandet med
Tjenste- och Lefnadsår tages i beräkning, så att
den skillnad i pensions-summorne som häraf
rättvisligen bör blifva en följd varder iakttagen
, så torde Riksens Höglofl. Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet härom anmälan
göra med anhållan, det täcktes Kongl. Majit i
Nåder vid Regleringen af ifrågavarande Pen»
sions-Stat härå fästa uppmärksamhet äfven i afseende
på deri lindring för Stats-Verket, sorn
derigenom må kunna uppkomma. Och anseri
Stats-Utskottet i följd häraf den summa af 16,666'
Rulr 3 2 sk., som Kongl. Majit i Nåder äskat,
val böra anslås att af den för Högstsalig Hen-j
nes Majit Enke Drottningen bestämde under-,
hälls-summan uppföras å Indragnings - Staten
sorn tillgång för Pehsionerne, men att hvad
Bihang till lliks-St.Prot. mj. lgig. 4:de Sami, Ntr
"i ■: . .•■'"'Si'
/
-2oo2 Stats-Utskottets Bettini:amien.
derutaf vid tillämpning af ofvanstående grunder
ej åtgår, kommer att besparas.
Hvad sluteligen vidkommer Kongl. Majus
Nådiga framställning orri nödige medels anvisande
för aflöningen åt denna HofStat ifrån
September månads slut till årets utgång jemte
Gratificationen för den Betjening, som ej finnes
lill årlig pension berättigad, hemställer
Stats-Utskottet, att till Kongl. Majit må i underdånighet
öfverlemnas, att af den för samma
tid belöpande besparingen utaf Högstsalig Hennes
Majus Underhalls-Summa, desse Utgifter
lä«a bestrida. Hvilket allt vördsarnligen underställes
Riksens Hogiofl. Ständers afgörande.
Stockholm den i Julii 18 i 8-
N:r 331.
Riksens Högloft. Ständers Stats > Utskotts
Utlåtande, angående Rosersbergs Kungsgårds
öfverlemnande till Kongl, Maj. ts
Nådiga disposition.
T-Jnder den 22 i nästledne månad har Höglofl.
Ridderskapet och Adeln behagat ti!l Stats-Utskottet
remittera ett Anförande af Herr Grefve
Posse, Claes Fredrik, så. lydande: ”Såsom en följd
af den högst beklagliga och smärtande, Hennes
MajU Enke-Drottningens hastiga bortgång, tillkommer
det Riksens Höglofl. Ständer, att, jemlikt
deras vid denna Riksdag fattade Beslut, förordna
om disposition af Rosersbergs Kungsgård.
Snits-Vtskottets Betänkande#, aooy
Jag får i anledning deraf vördsamt hemställa
och föreslå, det Riksens Höglofl. Stander?
i underdånighet erbjuda dispositionen af ifrågavarande
Kungsgård, jemte den af Riksens Ständer
Vid denna Riksdag dertill anslagne årlig*
underhålls-summa, till Hans Majit vår nuvarande
regerande Allernädigste Konung för hela
D ss lifstid. Jag anser, att Riksens Höglofl. Ständer
genom en sådan åtgärd uppfylla hvad Högstsalig
Hans Majit Konung CARJ/ XXII önskat
kunna sjelf göra, såsom ett ytterligare bevis af
sin 1 i fl i ga erkänsla mot den Furste, som förljufvat
dess lefnads afton och gifvit dé mäst de
Öfvörtygande bevis af den utmärktaste sonliga
kärlek,, hvarom Högstsalig Hans Majit Konungens
yttersta vilja och Testamente lemna de
mäst cfvertygande bevis. Att den af Riksens
Ständer vid denna Risksdag för Kungsgården
beviljade underhåils-summa, äfven'Vid detta tillfälle
erbjudes, anser jag så mycket mera vara
lämpligt , som den under Kungsgården lydande
Egendomen ej lemnar tillräcklig afkastning för
att dermed kunna bestrida Slottets och öfriga byggnaders
underhållande, och Rosersbergs Kungsgård
aldrig blifvit inbegripen uti den anslagssumma,
sorn Riksens Ständer beviljat till öfrige
Kungsgårdars Underhållande.
I händelse, sorn jag hoppas, denna min
framställning vinner Tit. bifall, torde jag få
anhålla, det densamma méd de öfrige Riks-Stånden
communiceras och till Stats - Utskottet remitteras
i fall Ridderskapet Och Adeln ej skulle
finna att beslut derå genast kan fattas.”
'aöcvj Stats-Utskottets Betänkanderii
Och hafva Högvördige Präste-Ståndet samt
Vällofl, Borgare-Ståndet, enligt Protocolls-Utdrag
den 22 i nästlidne månad, förenat sig
i berörde remiss; äfvensom Hedervärda Bonde-Ståndet
genom Utdrag af dess Protocoll för
samma dag, i anledning af Banco.Fullmäktigen
Joli. Olssen Långbergs Motion, likaledes till Utskottet
remitterat, att sig utlåta angående Rosersbergs
Kungsgårds öfverlemnande till Kongl Maj:ts nådiga
disposition under Dess lifstid, tillika med
de till Byggnadernes underhåll anslagne 2000
K.’dr årligen.
Då Rosersbergs Kungsgård, hvilken, i följd
af Riksens Höglofl. Ständers Beslut vid 1809
och 1810 årens Riksdag, tillhörde Högstsalig
Konungen och Dess Gemål föt Deras lifstid,
senom Hennes Majit Enke-Drottningens bedröfliga
frånfälle, nu blifver ledig att till Staten
återfalla; har Stats - Utskottet, med instämmande
uti de af Herr Grefve Posse andragne skäl, ansett
sig böra tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att, såsom bevis af deras underdåniga tillgifvenhet,
erbjuda och upplåta till Hans Majit
Konungen för Dess lifstid dispositionen af omförmäldte
Kungsgård med hvad dertill hörer i
och följakteligen äfven det till dervarande Byggnaders
underhållande vid denne Riksdag på
Stat uppförde belopp af 2000 Rulr om året;
Hvilket allt vördsamligen öfverlemnas till Riksens
Höglofl. Ständers åtgärd.
Stockholm den 1 Julli 1818.
Stats-XJtskottets Betänkandenl 2005
N:r 332.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Memorial om otillräckligheten af förra
anslaget till Riksdags ■ kostnader nes
bestridande.
Uppå Stats-Utskottets uti Memorial den ig
December for lide t år gjorde hemställan , biföllo
Riksens Höglofl. Ständer, att de till RiksdagsUtgifternes
bestridande erforderlige medel skulle
af Riksgälds-Contoiret utbetalas och efter hand,
i den mohn behofvet erfordrade, till belopp af
Tjugu Tusende Riksdaler Riksdaler i månaden
Kongl. Stats Contoiret tillhandahållas.
Denne månadtliga Summa var calculerad
på förhållandet med Riksdags-kostnaderne vid
sista eller 1815 års Urtima Riksdag; men, efter
livad nu anmäldt blifvit och Stats-Utskottet utaf
erhållit provisionelt Förslag inhämtat, blifver
nämnde belopp i månaden, på hela Riksdagen
räknadt, ej tillräckligt sedan utgifter nu tillkommit,
sora vid den förre ej ägde rum och deribland
den för Deputerade, som skola afresa till
Norrige, för att bevista Hans Majit Konungens
höga Kröning, bestämde Rese- och Tractamentsiostnaden,
utan kommer ett belopp af omkring
gooo R:dr i månaden att etfordras utöfver de
beräknade 20,000 Rtdr per månad.
Stats-Utskottet får derföre vördsamligen
hemställa, att Riksens Höglofl. Ständer, i följd
af Deras redan tagne Beslut, det Riksdags-kostnaden
skall utgå från Riksgälds-Contoiret, behagade
förordna, att hvad sorn ytterligare ut
-
goo6 Stats Utskottets Betänkaridcn.
ofver nämnde månadtliga belopp åtgår till de i
ock för Riksdagen belöpande och dertill hörande
ntgifterne, bör från Riksgälds-Contoiret på
Kong). Stats Contoirets reqvisition utbetalas, mot
redovisning och densammas vederbörliga granskning.
Stockholm den i Julli j8i8.
N.r 333.
Riksens Hövjofl. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial, angående den sä
kallade Mi nimi-Tahe Ilen.
Uppå Bevillning®-Utskottets I Memorial den
25, sistledne Junti gjorde hemställan, att, så framt
icke Hedervärda Bonde - Ståndet skulle förena
sig med de 3:ne öfrige Riks-Ståndens Beslut,
i fråga om den föreslagne Minimi-Tabell, som
uti 5. Art. .2, och 5. §§. af den projecterade
Bevillnings-Stadgan omföfmäles, denne fråga
måtte hänskjutas till afgörande utaf Förstärkta
Stats• Utsjcottet, hafva ej mindre Hedervärda
Bonde Ståndet, med förklarande, det Ståndet
funnit sig föranlåtet, vidhålla dess härom fattade
Beslut, än ock de öfrige Respective Stånden,
i följd deraf, genom Protocolls-Utdrag den
57 och 29 i nästledne månad öfverlemnat detta
ämne till Förstärkta Stats-Utskottets åtgärd, med
godkännande af följande, i afseende derå, projecterade
voterings-proposiiion:
Den, som bifaller den af Bevillnings-Utskottet
föreslagne Minimi-Tabellen för Hemmans
-
Stats-Utskoltens Betan/tanden. 300,7
värdet inom hvarje X/än, voterar Ja, den det ej
vill, Nej.
Vinner Nej;
kommer ingen Minimi Tabell, att åtfölja Bevillnings-Förordningen,
eller i densamma att åberopas.
Och som vid häröfver anställd Votering,
i den ordning Gruml- Lagarne utstaka, befunnits
Sjuttio Alta (78) Ja, och Fyratio Ett (41)
Nej. samt Ja altså vunnit; sa är följaktligen den
projecterade Minimi-Tabellen för Hemmans värdet
inom hvarje Län bifallen ; hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsam ligen anmäla.
Stockholm deri 3 Julli 1818'
N:r 334.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial, angående frågan om
dispositionen af Recognitions-Skogarne.
^ .
•-Jedan, 1 anseende till Riks-Ståndens olika Beslut
i målet angående grunderne för upplåtande
och försäljning till Skatte af Recognitions-Skogarne,
Stats-Utskottet uti afgifvit Utlåtande den
28 nasti. Junii icke allenast föreslagit jemnkning
af de serskildta meningarne till erne alternativ,
och uppgifvit desamma såsom voteringspropositioner
vid ärendets sluteiiga afgörande
utaf Förstärkta Stats-Utskottet, så framt icke något
af Stånden frånrrädde dess beslut och förenade
sig med 2:ne af de andre; så hafva, enligt
meddeldte, Protocolls-Utdrag dens i denna må
-
Stats-Utskottets Betänk anden'.
nåd, Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, hvilkas meningar fordrade
sammanjemnkningen .f densamma bifallit
samt i följd deraf jemte Högvördige PrästeStåndet
och Vädofl. Borgare-Ståndet ofverl emna
t ärendet till afgörande utaf Förstärkta Stats*
Utskottet, hvarvid blifvit framstalde de föreslagne
Voterings- Propositionerne, så lydande:
Den, sorn bifaller hvad Stats Utskottet, genom
Utlåtande af den 20 sisth Maji tillstyrkt
i fråga örn disposition och försäljning till Skatte
af Kronans Recognitions-Skogar, så i afseende
på Bruks- ägares rätt til! viss del af desse Skogar
och den återstående delens upplåtande, sorn
ock angående de derför inflytande medlens användande
för Flottornes behof, voterar Ja, den
det ej vill, Nej:
Vinner Nej :
så skola endast de Biuks-ägare, som inom den
4 Februarii .1817 sig hos vederbörande Collegier
anmält till Skatteköps erhållande och inom berörde
tid fullgjort alt hvad Kongl. Förordningen
den 4 Febr. 1811 i sådant ändamål stad*
gar, bibehållas vid rättigheten till Skatteköp efter
de i Menne Kongl. Förordning utstakade
grunder, ehuru Köpe-Brefven ännu icke blifvit
för dem af vederbörande utfärdade; Men för
alla de Bruks - ägare, hvilka éj sålunda sig anmält
och fullgjort hvad dem efter 1 811 års Kongl.
Förordning ålegat, äfvensom för öfrigt vid Recognitions-Skogarnes
Skattläggning och försäljning,
skola de grunder tillämpas, sorn derföre nu af
Höglofl. Ridderskapet och. Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet atp antagne; hvarvid de ge
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 5009
rom Recognitions-Skogarnes försäljning inflytande
medlen skola insättas i Riksgälds-Cont oiret,
att till nästa Riksdag hällas Kongl. Maj:t till
lianda för att användas till Försvars-Verket samt
Arméms materiella behof.
Och har Utskottet i den ordning, Grundlagarne
föreskrifva öfver desse propositioner verk.
stalt votering, hvilken , da en voterings-sedel
såsom dubbel blifvit Casserad, utfallit med 40
Ja och 78 Nej; och enär aUsä Nej vunnit, så
skola följakteligen endast de Eruks-ägare, sorn.
inom den 4 Februari 1817 sig hos vederbörande
Collegier anmält till Skatte-lcöps erhållande
och inom berörde tid fuhgjort allt hvad Kongl.
Författningen den 4 Februarii 1811 i sådant
ändamål stadgar, bibehållas vid rättigheten till
Skatteköp efter de i denna Kongl. Forordning
utstakade grunder, ehuru Köpe-Erefven ännu
icke blifvit för dem af vederbörande utfärdade;
men för alla de Etulcs-ägare, hvilka ej sålunda
sig anmält och fullgjort hvad dem efter 1811
års Kongl. Förordning ålegat, äfvensom för öfrigt
vid Recogyitions-Siogarnes Skattläggning
och försäljning, skola de grunder tillämpas, sorn
derföre nu af 1 Högloft. Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Eonde-Ståndet äro antagne;
hvarvid de genom Eecngnitions-Skognrnes försäljning
inflytande medlen skota insättas i Riksgälds
- Contoiret att intill nästa Riksdag hållas
Kongl. Majit tillhanda för , att användas til! Försvars-
Verket samt Arméens materiella behof. Hvilket
allt Förstärkta Stats - Utskottet skolat vördSamligen
anmäla.
Stockholm den 3 Juli 1818.
2 0io Stats-Utskottets Jhtätik anden.
N:r 3 3 5-
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial, angående frågan
om bidrag af Stats - Medlen till Theatrens
underhållande år lg IQ.
X anseende dertill, att uti målet, angående nödige
tillgångar för Theatrens underhållande, 2--ne
af respective Riks-Stånden stannat i olika Beslut
med de andre 2:ne, i frågan om detäf StatsTJtskottet
föreslagne tillfällige understöd af atatsVerkets
medel för detta behof år 1819; hafva
samttige Riks Stånden den 27 nästledrie månad
liehagat remittera denna fråga till deras Förstärkta
Stats-Utskotts åtgärd, likmätigt 69 §. i Regeringsformen;
Och har i följd deraf Förstärkta
Stats-Uskottet vid sammanträde denna dag till
afgörande företagit detta ämne medelst omröstning,
på satt Grund-lagarne föreskrifva öfver
följande Voterings-Propositioner:
Den sprri bifaller, att, såsom Stats-Utskottet
i un ålande af den 10 i sistlidne månad föreslagit,
den brist, sorn kan uppkomma uti 30,500
R:dr af den projecterade frivilliga afgift inom
Hufvud - Staden t ill Theatrens härstädes underhållande
för nasta år 1819 må godtgöras af öfverskotts-medel
å Stats-Verkets intrader, voterar
Ja, den det ej vill Nej.
Vinner Nej;
så kommer vidare understöd för Theatren, an
det för innevarande år till 30,500 R:dr förealagne
ej att äga rum utöfver de på Stat för
Dramatiska Spectaklets underhåll anslagne medel.
Stats-Utshottets Betäntmnden. soll
Efter det Voterings-Sedlar blifvit utdeldte,
Insamlade och öppnade, befunnos Femtio Tre
Ja och Sextio Sex Nej; ocji sotn Nej altså vunnit,
så kommer vidare understöd för Theatren,
än det för innevarande år till 30,500 R:dr föreslagne
ej att äga rum utöfver de på Stat till
Dramatiska Spectacletts underhåll anslagne medel;
Hvilket Förstärkta Stats - Utskottet skolat
vördsamligen anmäla.
Stockholm den 3 Julii i§i8.
N.r 336.
Rikets Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut.
låtande öfver anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, i anledning af väckt
Motion3 så väl om fördelningen af
arbetet emellan Riksens Ständers Revisorer
af Wats- Banco- och RiksgäldsVerken,
som skyndsam tryckning af
desse Revisorers Berättelser.
*^edan Stats - U tskottet under den 13 nästlidne
Maji till Rikets Högloft. Ständer afgifvit Betänkande,
i anledning af Biksdags- Fullmägtigens
för Stockholms Stad, Herr Nils Settervalls hos
Vallöf!: Borgare-Ståndet väckta Motion, si val
omfördelningen af arbetet emellan Riksens Ständers
Revisorer af Stats- Banco - och BiksgäldsVerken,
sorn skyndsam tryckning af desse Re-1
visorers Berättelser; så har detta Betänkande,
1 anledning af dervid gjorda anmärkningar, blif
-
2oi2 Stais Utskottets Beiänltamlen.
vit från Höglofl. Ridderskapet och Adelil samt
Högvördige Prest-Ståndet återremitteradt.
En värd Ledamot af Höglofl., Ridderskapet
och Adeln tyckes sätra i fråga, huruvida den
af Stats-Utskottet föreslagne tryckning af Revi»
sorernes Berättelser till Riksens Ständer skuile
.vara förenlig med Tryckfrihets-Förordningen,
då han yttrar sig, som följer: 'Dessutom finnes
ett ytterligare skäl emot en så beskaffad tryckning
deruti, att Tryckfrihets-Förordningen skulle
derigenom eluderas. I nämnde Förordning stadgas,
att Revisorernes Protocoll och Handlingar icke.
Aunna till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes
tillstånd, utbekornmas. Det kan icke vara Revisorerne,
som här menas med vederbörande,
efter deras åsigter äro underkastade pröfningen
af en högre Autoritet.”
Då all elusion af Författningar i sig innebär
en öfverträdelse, kan af denne värde Ledamots
ofvan anförde yttrande icke dragas någon
annan slutföljd* än att Riksens Ständer sjelfva
skulle vara hindrade af Tryckfvihets-Förordningen
tillåta att Revisorernes Berättelser, utan
föregången granskning af Riksens Ständer, till
trycket befordras. Men häruti kan Utskottet
så mycket mindie med denne värde Ledamoten
instämma, som i sådant fall ett absolut förbud
emot tryckning af Revisorers Berättelser skulle
vara stadgadt. Uti det citerade 4. mom. i 2 §.
af Tryckfrihets-Förordningen säges väl, att
Revisorers Protccoll och Handlingar, rörande
hemliga är ender, (hvilka märkliga ord fran cltationen
äro uteslutne , icke kunna till tryckning
fordras, elier, utan vederbörandes till
-
Stats-XJtsiottets Betänkanden.
stånd, utbekommas; men icke äro desse Protocoll
och Handlingar derföre ovilkorligen ifrån
tryckning undantagne, utan innefattar detta
stadgande blott en inskränkning uti allmänna
föreskriften, att utgifning af Rättegångs- oell
andre Pubiike Handlingar, hvilka till tryckning
reqvireras, icke får, vid ansvar, vägras; så att
Revisorers Protpcoll och Handlingar, äfven ati
hemliga ärenden kunna, tned vederbörligt tillstånd,
till trycket befordras.
Om derföre Riksens Höglofl. Ständer behaga
förordna, att Revisorerne skola genom
trycket utgifva sina Berättelser, så måste det
likväl alltid öfverlemnas åt Revisorerne, att
sjelfve pröfva och urskilja hvad sorn uti desse
Berättelser skall införas och komma till allmän
kännedom.
Att Revisorernes Berättelser till Riksens
Ständer (och om några andra, än desse Berättelser,
har icke varit fråga), skulle komma att
innehålla hemliga saker, eller något annat, som
icke får yppas, bör icke gerna kunna komma i
fråga, då Revisorerne hafva sig bekant, att desse
Berättelser, likasom alla andra till Riksens
Ständer inkommande Handlingar, skola ovilkorligen
, och utan att någon föregående pröfning
af deras innehåll får äga rum, uppläsas inför
samtlige Riks-Stånden och följaktligen komma
att alhöras af, må hända mer an 600 personer,
hvilka icke äro serskildt förbundne till någon
tystlåtenhet. Skulle derföre Revisorerne yppa
något , som icke bort komma tiil allmän kän.
nedom, så är skadan redan gjord, och skulle icke
kunna botas derigenom , att samtlige Riks
-
2014 Stats-Utskottens Betänkandert.
Stånden, efter föregångne discUssioner, genom
formligt Beslut inställde den vanliga tryckning
gen uti Bihanget till Riks • Ståndens Protocod ;
utan skulle tvertom, med ändamålets förfelande,
en sådan utomordentlig åtgärd visserligen
verka en större uppmärksamhet och. föranleda
till mera oro, än orri i ali tysthet en sådan Berättelse
i stadgad ordning öfverlemnas till behandling
af vederbörligt Utskott och aftryckes
uti Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
Enär nu emot tryckningen af Revisorernes
ifrågavarande Berättelser icke finnes något
ovilkorligt förbud samt innehållet af desse Berättelser
icke skulle kunna, utan en omskapning
af nu varande Riksdags-Qrdning, hållas förborgadt,
så återstår blott frågan örn tiden, när Berättelserne
skola göras offentlige; och är det i
afseende på denna omständighet , som anmärkningar
egentligen blifvit framställda, då man
ansett tryckningen icke böra ske förr än Riksens
Ständer äro församlade.
H os Höglofl. Ridderskapet och Adeln är
anfördt, att, om Revisorers Berättelser igenom
trycket götas allmänna, skulle sådant vara stridande
mot värdigheten och vigren af RévisoJ
rers befattning, emedan Revisorerne handla på
Riksens Ständers vägnar, och vöre efter en sådan
tryckning, det icke något hinder, att hvem
som helst finge framställa anmärkningar emot
Berättelsen, ehuru någon granskning af Allmänheten,
som föregår Riksens Ständers pröfning,
icke bör äga rum.
Vidare, att Revisorerne kunna finna sig
nödsakade, att uppgifva sådane saker, som icke
Stuts^Utsknttets Ruänkanden. 2015
böra af Allmänheten kännås förr, än vid Riksmöten,
och att i förtid kungöra sådant, synes
vara detsamma, som att tvinga Regeringen atc
göra Riksdag hvarje gång Revisoremes Berättelser
innehålla någon ting oroande: att Revisorerne
skul e göras till mera, än Sränderne,
derigenom att de få makt att göra bekanta miss»
bruk, sorn uppkommit eller olyckor, sorn något
allmänt Veik iiåkat , utan att ännu på flere år
kanske Ständer komma tillsammans, som kunna
afhjelpa oiyckorne: att orsaken till Revisorer
nes
sammanträde och den granskning dem är
anförtrodd, icke ar någon annan, än den, att
lätta Ständers arbete, men ingalunda, skall Instructionen
gifva någon anledning till den förmodan,
som skulle Revisorerne, under Revisions,
arbetet, till större eller mindre del äga sig uppdraget
Riksens Ständers makt: att Revisorernes
Berättelser måste, enligt nu gällande Författningar,
granskas af Ständerne, innan de få tryckas,
men då en sådan granskning icke kan föregå
under mellantiden af hvarje Riksdag, e.
medan Regeringen icke äger, att från Riksens
Ständers Veik infordra de derföré erforderlige
Handlingar, och i fall således Revisorerne skulle
i någon omständighet misstaga sig eller fällt
ett oriktigt omdöme, det vore alltför svårt, att
deri vinna rättelse, enffedan saken på ett slags
officielt sätt blifvit afen erkand Autoritet meddelad,
men den ej kan, af den anledning förut
blifvit anförd, på ett lika officielt sätt besvaras,
så skulle en af Revisorerne gjord, må hända,
mindre grundad anmärkning, om den genast,
utan föregången undersökning, finge korn
-
aoi6 Stats-Utskottets Betdnkanden
ina till Allmänhetens kännedom, kunna sprida
oro och bekymmer hos Allmänheten, utan att
Regeringen agde något annat medel, att deri
åstadkomma rättelse, än medelst- Riksens Ständers
sammankallande: och slutligen-, att det gifvas
exempel, att Revisorerne kunna misstaga
sig orri personers åtgärder}, och att de^ öfverträdt
deras befattning.
Plös Jrlijgvördige Praste • Ståndet: alt om Revisorerne
skulle misstaga sig, allmänna opinionen,
igenom tryckningen af deras Berättelser,-  möjligen kunde blifva missledd, hvarigenom förtroendet
lill Rikets Benninge-Verk och deras
Styrelser till, betydlig skada för det Allmänna
skulle rubbas.
Stais - Utskottet får, i anledning häraf, andraga,
att hvad angår den anmärkning, att det
skulle vara stridande emot väärdigheten och
vigten af Revisorers befattning-, då Revisorerne
föreställa Riksens Ständer, att underkasta
sine Berättelser allmän granskning innan desse
Berättelser undergått Riksens Ständers pröfning,
så torde Utskottet härvid få erinra, att Riksens
Ständers egne - åtgärder, igenojn tryckningen
af Riks - Ståndens Protocoller och öfrige
Riksdags - Handlingar, blifva underkastade allmän
granskning, och att Revisorers Berättelser,
innan de ännu fått handläggning af vederbörligt
Utskott, och hvarförinnan de icke af Riksens
Ständer pröfvas, införas uti Bihanget iill
Riks-Ståndens Protocoll ; Och, då Riksens Höglofl.
Ständer, genom den anbefallde skyndsamma
tryckningen af Riksdagij-Protocoll och Handlingar,
säkrast ådagalagt, att de icke ansett en
Swts-XJtshotteh Betfiniandeni ' 2017
allmän granskning af deras egne göromål förnärma
deras värdighet, så mäste det ännu min-i
dre kunna vara under Revisorers värdighet
att låta underkasta sine Berättelser enahanda
granskning.
Vid besvarandet af de öfriga yttranden *
förekommer aldraförst, att de Verk och-Inrättningar,
hvilka af Revisorerne ölverses och
granskas, äro dels stälide under Kongl. Maj:ts
Höga inseende och dels under under Riksens
Ständers omedelbara tillsyn, och att desse senare
förvaltas af Riksens Ständers egne Ombud,
hvilka inför Riksens Ständer allena äro redovisande
för deras förvaltning. Jemväl får Utskottet,
till upplysning för den värde Ledamoten
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln, sorn
yttrat, att Revisorerne icke skulle till större
eller mindre del äga sig uppdraget Riksens ,
Ständers makt, anmärka, att Revisorerne, i anseende
till Riksens Ständers egne Verk, Banken
och Riksgälds - Contoiret, i grund af deni
för Revisorerne gällande Instruction, utöfva t
vissa fall Riksens Ständers egert makt, då, jern-,
likt 7 §., det åligger Revisorerne, att, om utt
.Banko- och Riksgälds • Verkens förvaltning något
större eller mindre skulle vara försummade,
eller efterlåtet eller kommit i olag, detsamma
med alf sorgfällighet rätta och i behörigt skick
och ordning återbringa; äfvensom dem tillkommer,
att meddela Fullmäktige föreskrifter, dem.';
Fullmäktige äro skyldige, att ställa sig till efterrättelse;
Enligt 8 §. äga Revisorrte, att, uppå
inkomne Besvär, efterse och rätta, om nåBikung
lill Riks-St. Prat. igi? igig,
aoi8 Stats-Vtskottets Bctcinkanden.
gon af Betjeningen skulle vara i dess hefordrings-rätt
för nära skedt; och ändiligen, enligt
ro §•, att sjelfve hos vederbörande anmäla de
förseelser, som de, under deras förrättning, funnit
sig befogadep att emot Fullmäktige eller någon
af Verkets Embetsman och Betjening anmärka,
och anse af sadan beskaffenhet, att de
skyndsamligen böra serskildt åtalas.
Nu förutsätta anmärkningarne 2:ne händelser,
då ett tidigt kungörande af Revisorers Berättelser
skulle medföra skada, den ena, att Re.
visorne deruti upptäcka verklige oordningar af
serdeles betydenhet, hvilka måste afhjelpas, och
den andra att Revisorernes Berättelser skulle
innehålla felaktiga omdömen, hvarigenom tillskapades
en opinion, som kunde blifva menlig
för Verken och deras Förvaltare.
Då Revisorerrte af Banco- och RiksgäldsVerken,
på sätt redan är anfördt, äro utrustade
med tillräcklig makt, att rätta större och
mindre oordningar, som vid desse Verk kunna
upptäckas, är svårt att finna, det kungörandet
af sådane upptäckta oordningar, hvilka genom
Revisorers egen åtgärd kunna rättas, skulle, efter
hvad någre värde Ledamöter yrkat, försätta
Regeringen i nödvändighet att sammankalla
Riksens Ständer.
Att åter anmärkte och uti Revisorers Berättelser
kungjorde afvikelser frän föreskrifter,
som skola gälla till efterrättelse vid de Verk
och Inrättningar, hvilka äro ställde under Kgl.
Majus Höga inseende, skulle föranleda till Riksens
Ständers sammankallande; derom lärer väl
aoi8 Stats-Vtskottets Bctcinkanden.
gon af Betjeningen skulle vara i dess hefordrings-rätt
för nära skedt; och ändiligen, enligt
ro §•, att sjelfve hos vederbörande anmäla de
förseelser, som de, under deras förrättning, funnit
sig befogadep att emot Fullmäktige eller någon
af Verkets Embetsman och Betjening anmärka,
och anse af sadan beskaffenhet, att de
skyndsamligen böra serskildt åtalas.
Nu förutsätta anmärkningarne 2:ne händelser,
då ett tidigt kungörande af Revisorers Berättelser
skulle medföra skada, den ena, att Re.
visorne deruti upptäcka verklige oordningar af
serdeles betydenhet, hvilka måste afhjelpas, och
den andra att Revisorernes Berättelser skulle
innehålla felaktiga omdömen, hvarigenom tillskapades
en opinion, som kunde blifva menlig
för Verken och deras Förvaltare.
Då Revisorerrte af Banco- och RiksgäldsVerken,
på sätt redan är anfördt, äro utrustade
med tillräcklig makt, att rätta större och
mindre oordningar, som vid desse Verk kunna
upptäckas, är svårt att finna, det kungörandet
af sådane upptäckta oordningar, hvilka genom
Revisorers egen åtgärd kunna rättas, skulle, efter
hvad någre värde Ledamöter yrkat, försätta
Regeringen i nödvändighet att sammankalla
Riksens Ständer.
Att åter anmärkte och uti Revisorers Berättelser
kungjorde afvikelser frän föreskrifter,
som skola gälla till efterrättelse vid de Verk
och Inrättningar, hvilka äro ställde under Kgl.
Majus Höga inseende, skulle föranleda till Riksens
Ständers sammankallande; derom lärer väl
[ao2 0 Stats-Utskottets Eetänkandm'.
Kader vägra deras underdåniga anhållan m
desse Förklaringars utgifvande igenom tryd t
i fall de skulle finna sådant nödigt, så är i m
härigenom beredt ett öppet tillfälle, att be 1-  tiga den genom Revisorers Berättelse förvillar
de opinionen.
Att Revisorer kunna misstaga sig uti
omdömen, är val icke omöjligt, men att d
ti sina Berättelser skulle vanställa saker
händelser, är icke ens tänkbart. Och när
ga således endast är om opinionen, vill de
nas, som den icke ovilkorligen kan ledt aij
Riksens Ständers Beslut. Val kunna Riksén^
Ständer förklara Revisorers anmärkningar ;
förfalla, men icke kunna Riksens Ständers '
slut, hvilka äfven äro underkastade opin
granskningen, tillskapa en sådan förändri
begreppet om sjelfva saken, som genom en b:
tre upplysning endast kan åstadkommas.
Stats-Utskottet har, i grund af hvar: unj
fördt
blifvit, icke kunnat inse några verkli; ia
olägenheter af den tillstyrkte tryckninge
Revisorernes Berättelser, men deremot iim t
en sådan tryckning i flere afseenden nyttig, -  när både blifvande Revisorer och Riksda. - ■.;/ n
härigenom äfven komma i tillfälle, att förut
inhämta kännedom af de ärender, livi.ka af
dem skola behandlas.
Någre värde Ledamöter hafva anmärkt såsom
en motsägelse uti Betänkandet, att Urs!.litet
tillstyrkt, att samma Berättelser, som st
skola tryckas, skola tillika förseglade till kseus
Högloft. Ständer adresseras.
Ståts- Utskottets Betänkandeni
so;»1
Derest ett försegladt Convolut ovilkorligen
skulle innefatta någon hemlighet, vore anmärkningen
visserligen grundad. Men, då aktningen
för Riksens Ständer fordrar, att ett af
Revisorerne undertecknadt Original och icke en
aftryckt Copia till dem öfverlerunas; samt förseglingen
, om den ock skulle befinnas öfverflödig,
likväl tjenar dertill, att, rnå Ilända, Handlingen
med mera sorgfällighet vårdas, torde
häruti igenfinnas anledningen, hvarföre Utskottet
ansett den uti nu gällande Instruction på*
budne försegling kunna komma att fortfara.
Det är också anmärkt, att Utskottet föreslagit
ett tillägg uti Instructionen, angående
Revisorernes Tractamenfe och Rese-penningar*
— Af hvad anledning något stadgande härom.
Tit i senaste Instructionen icke hlifvit infördt,
år Utskottet obekant, ehuru både uti Instructionen
för Banco-Revisorerne af d. 19 Februa-'-  rii 1779 och för Revisorerne af Riksgälds-Verket
deri 5 Maji 1791 sådant varit utsatt; och.
hvilket Utskottet också anser nyttigt, för att
tjena till efterrättelse, s! väl för Revisorerne»
sorn för de Tjensteman, af hvilka Revisorernes
Koslnads-Räkningar skola granskas.
För öfrigt får Stats - Utskottet gifva Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Högvördige
Präste-Ståndet vid handen, att Utskottets ifrågavarande
Betänkande är under den 21 nästlidne
Maji till alla delar gillad t af Vällofl. Borgare-Ståndet
ocii Hedervärda Bonde-Ståndet.
Stockholm den 1 Julli t8i§.
2022
Stats-Utskottets Betänkanden,
N.r 337,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Svar på de hos Vä Hofi. Borgare Ståndet
gjorde anmärkningar vid Utskottets,
under den 0 Junti, atgifne Utlåtande
öfver Riksdagsmannens ifi ån
Öland John jör ans sons väckta Motion,
angående utvexling i Landsorter
ne af nya smärre Banco- och Riksgulds-Sedlar,
Sedan, med anledning af Riksdagsmannens fran
Öland Jon Jörarissons hos Hedervärda BondeStåndet
väckta Motion, angående utvexling i
Uandsorterne af nya smärre Banco- och Riksgälds
Sedlar, Stats-Utskottet uti häröfver afgifvet
Htlatande af d, 10 nästlidne Junti, i hvad
samma Motton har till föremål Riksgälds - Contoirets
Credit-Sedlar, på anförde skäl tillstyrkt,
att den vid sist haline Urtima Riksdag af Rikets
Höglofi. Ständer förordnade utvexling i
Jbandsorterne af sistberörde Sedlar måtte alldeles,
inställas; Så har, i anledning af gjorde anmärkningar*
hos Vällofl. Borgare-Ståndet, ärendet
till Utskottets vidare Utlåtanne blifvit remitteradt.
Till svar härå får Stats - Utskottet tillkännagifva,
att Betänkandet redan är bifallet af
3:ne Riks«Stånd) nemi. af Höglofi, Ridderskapet
och Adeln den 18 och hos Högvördige
Fräste-Ståndet samt Hedervärda Bonde*Ståndet
Siats-Utskottets Bettini anden. 2033
under den 15 sistledne Juna, samt målet sålunda
afgjordt.
Stockholm den 1 Julli iSi§.
N:r 338.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utksotts
Utlåtande, angående sluteliga bestämmandet
af Stånds- ock Utskotts-CantZlier
nes aflöning.
Sedan vid sammanträde den 4 nasti. Februarii
aF Herr Fandt-Marskalken och öfrige Ståndens
Herrar Taleman jemte Ordförande i Utskotten,
i ändamål att samrådas angående deri vedergällning
sorn borde tillkomma Riks-Ståndens samt
deras Utskotts Secreterare, Cantzlier och Vaktbetjening,
det blifvit förklaradt: ’'att huruvida
en vid slutet af sista Riksdagen visse Tjenstemän
inom Riks-Stånden tiilagde förhöjning uti
deras Tractamenten , vid denne Riksdag jemväl
måtte beviljas; deromi kunde ej, innan sig visat
orri göromålens mängd och Tjenstemännens nit
påkallade en dylik belöning, något Utlåtande
meddelas,’1 så hafva Herr Landt-Marskalken och
Herrar Talemännen, efter ånyo d. 30 sistledne
Junii hållen rådplägning i detta ämne, skrifte*
ligen meddelt Stats-Utskottet det yttrande: att,
som under närvarande Riksmöte göromålens både
mängd och vigt varit större än vid sista Riks.
dag samt priset på lifsförnödenheter i allmänhet
icke vore mindre nu än då; så ansagd Herr
Landt-Marskalken och Herrar Talemännen sig
20 2 4 Stats-Utskottets Betiinkanden.
äga anledning tillstyrka) att den vid slutet af
sista Riksdag Riks-Ståndens Notarier och Vice
Secreterarers i Bonde-Ståndet 111!agde förhöjning
af En R:dr Banco arn dagen afven nu matte
komma bemälte Tjenstemän till godo; i följd
hvaraf de 2 ne äldsta Cantzlisterne hos Ilög3ofl.
Ridderskapat och Adeln, En Notarie hos
Högvördig© Präste-Ståndet obh En hos Vallöf}.
Borgare-Ståndet komrno att erhålla 4 R:dr 24
sk. B:co om dagen hvardera samt 2=ne Notarier
hos Hedervärda Bonde-Ståndet, jemte Vice Se-'
creteraren derstädes, Herr Eagmannen Georgii,
hvardera 5 R dr Banco om dagen, från och
med 4 de dagen före Riksdagens, utbiåsning till
och med 8:de dagen efter dess sint, hvarå dock
horde vid shit-liqviden afdragas hvad nämnde
Notarier och Vice Secreterare i afräkning härå
ledan uppburit.
Derförutan har Hedervärda Bonde-Ståndet
genom Protocolls-Utdrag den 11 i sisth månad
lill Stats.-Utskottet remitterat Riksdags- och Banco-Ful
1 mäktigens Anders Danielssons från Elfsborgs
liäa. Memorial angående beviljande af enahanda
förhöjning i Tractamenten för Ståndens
samt Stats-Utskottets Notarier oell Cantzlister
sorn vid sista Riksdagens slut bestämdes;
åberopande i denne Remiss Hedervärda Bonde-Ståndet
dess förbehåll härom vid afgörande
af frågan om desse belöningar vid denne
Riksdag.
Stats - Utskottet har i anledning häraf under
öfvervägande tagit detta ärende; men dervid
för sin del ej funnit skäl tillstyrka den ifrågaställde
förhöjning å de redan beviljade
Stats-ZJtskottets Bacini anden. 2025
Dagtractamenten; hvaremot Utskottet ansett sig
icke bora underlåta att föreslå, det Secreterare»
vid Riksgälds-Verket, Herr Protocolls-Secreteraren
och Riddaren Sylvan, sorn bitradt sammansatte
Stats- och Banco-Utskotten uti deras
vidlyftige och vigtige arbeten, matie i stället
för de 133 R:dr 16 sk. i månaden, som för honom
såsom Secreterare för Riksgälds - Verkets
ärender aro beviljade, tilläggas lika arfvode
med de öfrige Secieterarne vid Utskotten i ali.
mänhet, nemi. 166 R dr 32 sk. i månaden.
Till Stats-Utskottets åtgärd har för öfrigt .
dels blifvit från Högvördige Fråste-Ståndet remitterad
en anmälan af Riksens Höglofl. Ständers
Serskildta Utskott om arfvode för en Ex*
trä CanizSist derstädes, sorn den 7 sist!. April
blifvit antagen, dels ock öfverlemnad en uppgift
af Ordföranden uti bemäldte Utskott ä den
personal, som för öfrigt af Utskottet för dess
göromål varit begagnad, nemligen en Secreterare
och en ordinarie Cantzlist, för hvilke arfvoden
alltså nu böra föreslås, sedan vid den förra
regleringen för de ordinarie Utskotten fråga
derom iör det då ännu ej tillkomne serskildta
Utskottet icke förevarit eller förrän nu blif-j
vit vackt.
T. anledning häraf och med afseende å det
arbete, som vid denna Riksdag blifvit af serskildta
Utskottet utfördt, har Stats - U tskottet
trott sig böra föreslå följande:
För Secreterare]! Fyra månaders arfvode
till lika belopp med hvad öfrige Utskotts - Se
-
202 6
Stats-XJtskottets Betänianden,
creterarne uppbära k 166 K:dr 52 sk, i månaden
- - - - * 66 6: 32. —
En Cantzlist likaledes för 4
månader, enahanda arfvode med
vederlikar 2 \ R:dr om dagen i
Fyra 111 ån ader - - - -300: — ——
En I3:o för 3 månader efter
samma beräknings-gi und - - 225: — —•
Summa R:dr 1,191: 32. —
Likaledes får Stats - Utskottet anmäla, att
på de 2:ne serskildta Afdelningar inom detta
Utskott, som beredt och utarbetat ärenderne
rörande Allmänna Magasins-Inrättningen samt
Manufactur - Discont - Fonden, hafva serskildfe
till desse Verk hörande personer, nu såsom
tillförene, måst begagnas till biträde med Protocolls
- föring och Expeditioners uppsättande:
Och får Stats-Utskottet, i anseende till deras
dervid hafda möda, för dem föreslå följande belöningar
i ett för allt nemligen:
Secreteraren vid Afdelningenför MagazinsInrättningens
ärender - - 400: — —
Secreteraren för de, rörande
Manufactur - Disconten förehafde
mål ------ 250: 1— —
Vaklbetjeningen i MagazinsDirectionen
för uppassning - 40: — —-
D:o inom Commerce - Colle
gium - ” * - " 30:-^- —
Summa 720: —
Vidare har Stats - Utskottet skolat tillkännagifva,
att i anledning af det förbehåll, som
Stats-Utskottets Bétiinkanden, 2027
af Ordförande i Utskotten vid ofvanberörde
sammanträde b ifvit gjordt, att, i händelse vid
något Utskott göromålen skul e blifva sa öfver.
hopan le, 111 den antagne Cantzii - Betjeningen
skule beh fva hjelp vid renskrifningen, faderom
anmälan göra i afseende å deras ersättning;
hafva bos Stats - Ulskottet Ordförande uti Allmänna
Besvärs- och Ekonomi- samt Eag Utskotten
skrifteligen uppgifvit, att till renskrifrings-biträdens
betalning erfordras följande belopp:
Vid
Ekonomi- och Besvärs-Utskottet inberäknadt
20 Rulrs arfvode för en Vaktbetjent
vid en Afdelning - ■ - 370: — —
Hot Eag-Utskottet ett Cantzlist-arlvode
för 4 månader ä 2 §
R:dr otn dagen, utgörande » 300: — _
Hvarförutan hos Stats--Utskottet
åtgått en renskrifningskostnad
af - - - "350: — —
Och hemställer alitsa Stats-Utskottet, att
desse be'opp äfven matte till godtgörande beviljas;
Hvilket allt vördsatnligen till Riksens
Höglofl. Ståndets bepröfvande öfverlemnas.
Stockholm den 6 Juiri I8i8<
N:r 339.
Riksens Hoglaft. St cinders Stats-Ufskotts Ut.
lutande, angående serskildt arfvode åt
Fxpeditions Utskottets Secreterare för
baörjandet af tryckningen utaf Bi
-
2oji5 Stats-Utskottets Betänkanden.
hanget till Riks - Stundens Protocoll
171. lil.
afgifvit Memorial till Ritsens Högloft.
Ständer har Expeditions- Utskottet anmält, huruledes
för fulländandet af tryckningen utaf
Hillänget till Riks - Ständens Protocoll, jemte
upprättandet af fullständigt Register öfver detta
Bihang vid denna Riksdag, en tid af 2:ne
månader efter Riksdagens slut förmodas åtgå
samt derföre föreslagit , att Utskottets Secreterare,
som åtagit sig draga försorg orri berörde arbeten,
matte derföre tilläggas någon skälig vedergällning
för sin moda, sedar) arfvodet för
honom så val sorn tractanrfentet för Utskottets
-Cantzllster med Åttonde dagen efter Utskottets
upplösning upphörer; hvarjemte, och då
Utskottet varit föranlåtet, att, utom dess 2.'ne
Cantzlister, begagna renskrifnings-biträde, tillika
begäres, att , enligt det vid regleringen om
förskotten å Ståndens och Utskottens Caritzliers
aflöning,» gjorde förbehåll, ersättning för sådan
xenskrifnings-kostnad måtte beviljas.
Stats - Utskottet, som härutaf erhållit Remiss
från samtlige Riks-Stånden, har, efter inhämtande
af nödig upplysning i afseende på
det erforderlige beloppet af ifrågavarande serskildta
arfvode och ersättning , funnit billigt
tillstyrka, att för besörjandet af den återstående
tryckningen af hillänget, jemte ordentligt
Registers upprättande deröfver, samt Riqviden
för uppburne medel och försålde Exemplar äfvensom
redovisning för de öfverblifvande, måtte
bestås Expeditions-Utskottets Secreterare i ett
Ståls-Utskottets BetSnkanäenl 21029
för allt 200 E dr, som dock ej förr få lvftas,
jin lian, efter berörde arbetens fullbordande, hos
Riksens Högloft. Ständers Fullmäkttige i Riksgälds
Gontoiret afletnnat fullständig redogörelse
för dess befattning och derföre erhållit decharge;
Och då till betalande af renskrifnings - biträde
hos bemälte Utskott, enligt vederbörlig
uppgift dels åtgått dels nu vid Riksdagens afslutande
erfordras ett belopp af tillsammans
a00 R:dr, hvaremot undvikits den större kostnad,
som för en ständig Cantzlisfs antagande
blifvit .nödig; föreslår Stats--Utskottet, att sistnämnde
Summa kunde beviljas att utgå under
Riksdagens lopp på Reqvisition af Utskottets
Ordförande; Örn hvilke utbetalningars bestii'
dande af de för Riksdags - Utgifterue anslagne
medel underdånig anmälan hos Kongl. Majit
lärer böra göras: Hvilket allt vördsernligen
heinstålles.
Stockholm den 6 Julii 1818.
N.t 340.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Memorial? angående Gratijication ät
Stats - Commiss orien Frödelius jemte
Stats-Commissarie!! Lunnii Enka.
Sedan Herr ’Stats-Commissarien L. A. Lumtius,
som af Kongl. Majit i Nåder var förordnad, att
biträda Stats-Utskottet med nödige upplysningar
rörande Stats - Verkets ärende;-, vid medlet af
förledne Januarii månad med döden afgått, härj
2032 Stats-Vtskutlets Betänkanden.
i följ.! af Kongl. Majus Nådiga Förordnande*
Herr Stats-Commissiarien och Riddaren af Kul.
Nordstjerne Orden, N. Frödelius gått Siats-Utskottet
tillhanda med erforderliga Handlingar
och upplysningar i afseende på Stats - Reglerin»
gen och öfrige Stats Verket rörande fr; gor.
Då Utskottet, i likhet med hvad Sona vict
föregående Riksdagar skedt, bort sådant hos
Riksens Högloft. Stander anmäla, i ändamål att
något vedermäle af Riksens Högloft. Ständers
erkänsamhet matte lemnäs för sådant biträde,
torde Utskottet ej behöfva ådagalägga humle»
des, i anseende till frrgornes mängd och be»
skaffenhet , fleras utredande föranledt till bätle
vidlöftige och grannlaga undersökningar, samt
alitsa fordrat en jemn och mödosam sysslosattning
i desse hänseenden; Men, utom det Utskottet
funnit sig i sine göromål lättadt genom
Herr Stat? Commissariens riitfulla och verksamma
biträde samt på erfarenheten stödde säkra
kännedom i dessa ämnen, har Utskottet äfvetl
i sje fva handläggningen af ärendernes utarbetning
fatt begagna Herr Sta s - Commissariens åtgäid
ti 1 icke ringa befordran af göromålenS
skyndsammare gång och fullbordande. Utskottet
anser sig derföre pliktigt, att vördsamligen
föreslå, det Riksens Högofl. Ständer, till erkännande
af Herr Stats Commissariens Frödelii möda
i desse delar, matte af Riksdags - kostnadsmedien
at honom anslå en Surnmå af looo R:dr
D:co samt hos Kongl. Majit i underdånighet,
med anmälande häraf, anhålla om Nådig befallning
till vederbörande att beloppet Herr Stats(Comtnissarien
tillställa; Hvarjemte och, då äf»
Siats-Ulskottets Betänk anden. 3«3i
ledne Herr Siats-Commissarien Lunnii biträde
ifrån den tid Uiskotteis sammanträden börjades,
nemligen den 5 December förled i t år och till
hans lika oförmodade som hastiga bortgång vid
medlet af Januarii månad detta år, äfvenväl,
med erkännande af dess omsorg och nit att gå
Utskottet tillhanda med erforderliga upplysningar,
desto häldre synes förtjena Riksens Höglofl.
Ständers afseende, sorn han, efter hvad Utskottet
haft tillfälle etfara, genom sin trägna arbetssamhet
i Statens tjenst, otvifvelaktigt så tidigt
bortrycktes samt lemnade Enka och Harn i en
bekymmersam ställning; så har Stats-Utskottet
ansett sig ej böra underlåta, att likaledes vördsamligen
hemställa, det måtte bemälte Herr StatsCommissaries
efterlemnade Enka hugnas r»ed
tilldelande af ett belopp utaf Trehundrade R:dr,
såsom bevis af Riksens Ständers välvilja oell
hugkomst af mannens förtjenster, hvarom jemväl
underdånig anmälan i afseende å medlens utbetalning
af Riksdagskostnads-Summan skulle göras.
Stockholm den 6 Julii 1818*
N:r 341.
Riksens Högloft. Ständers sammansatte Statsoch
Banco-Utskoits Utlåtande öfver Anmärkningar
vid Förenade Un kottens
Förslag till Reglemente för Riksens
Stunders Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
i afseende på Utredningen af
Götha Canal-Bolags- Malmö- och Götheborgs
Discont-Verk.
a 03 3 Stets- och Banko-Utskottens Betiinkantlenl
tander den förmodan, att Kongl. Majit icke
skulle vägra Dess Nådiga Sanciion å Rikets Höglofl.
Ständers, angående Utredningen af Götha
Canal-Kolags- Malmö- och Götheborgs DiscontVerk,
fattade Beslut, hafva Förenade Stats- och
Banco-Utskotten, till tidens vinnande, jemte vöra.
samt Memorial af den 26 nasti. Junii, till Rikets
Högloft. Ständers granskning öfveriemnat,
ett af Förenade Utskotten utarbetadt Förslag
till det Reglemente, hvilket,'i händelse Kongl.
Maj:ts Nådiga Sinction vinnes, skulle tjena Herrar
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret till efterrättelse
vid den utredning af förenämnde Discont-Verk,
som, jemlikt Rikets Höglo!]. Ständers
Beslut, genom Riksgälds-Contoiret kominer att
besörjas.
Detta Förslag till Reglemente är piil ad t
af Högvördige Präste-Stnndef den 2 innevarande
månad och af Hedervärda Bonde-Ståndet den
29 nästledne Junii; hvaremot detsamma, i anledning
af gjorde Anmärkningar, blifvit återremltteradt
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Väl lofl. Borgare-Ståndet.
En värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har, utan att framställa några erindtingar
emot de af Förenade Utskotten föreslagne
Reglementnriska Föreskrifter, ingått uti
pröfning, dels huruvida något Reglemente för
Discomernes utredning kunde af Rikets Höglofl.
Ständer fastställas, innan denna utredning
af Kongl. Majtt i Nåder blifvit sanctionerad, oell
dels, huruvida Rikets Höglofl. Stander kunnat
fatta ett så beskaffadt Beslut, som det, hvarpå
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 3033'
Förslaget till Reglemente sig grundar; livar»
jemte han gifvit en omständelig undervisning
om de former, hvilka vid Lagförändringar böra
iagttagas.
Dessa Anmärkningar hafva Förenade Utskotten
ansett vara af sådan beskaffenhet, att
de till serskildt besvarande icke behöfva upptagas.
1. Afdelningen i Reglementet.
2. §.
Vid 2 mom. hafva atskilllge värde 'Ledamöter
så val af Högled Ridderskapet och Adeln
sorn af ValloA. Borgare Ståndet yrkat, att Riksgalds-Contoirets
Obligationer, hvilka utgifvas i
utbyte mot Disconiemes 3 Procents Reverser
och Af-krifnings bevis, böra utfärdas för
hvarje år serskildt, att förfalla den 1 October
1819, 1820, 1821 och 1822; i stället för att,
enligt Förenade Utskottens Förslag, ställas på
4 år med En fjerdedel årlig afbetalning.
Denna yrkade förändring, såsom icke förenlig
med Rikets Höglofl. Ständers Beslut och
dessutom stridande emot den fastställde regleringen
af Rikets Penninge-Väsende, kunna Förenade
Utskotten icke medgifva.
Riksens Höglofl. Ständer hafva förordnat,'
att de ifrågavarande Disconternes skulder skola
liqvideras med En femtedel Contant och för
de öfrige Fyra femtedelar utgifvas RiksgäldsContoirets
Obligationer på fyra är, med En fjerdedel
s ärlig afbetalning, men icke på Ett, Tvä i
jTre och Fyra år utan afbetalning. Dessutom och
Bihang till lliks- St. trot. tgij. igjg.
*^34 Stats- och Bauko-Utskottens Betänk anden.
i fall så beskaffade Obligationer, sorn uti Anmärkningarne
yrkas, skulle komma att utgifvas,
samt, utan åtskillnad, få begagnas uti Discontliqvider
till fulla beloppet, vöre tämligen säkert,
att härtill i synnerhet komme alt användas
Obligationer, hvilkas förfallo-tid vore mäst
aflägsen) oell att, så länge någre dylika Obligationer
vore utelöpande, foga contant inbetalning
på Lån vore att förvänta; hvilket i dubbelt afseende
skulle förrycka de'för Regleringen af Rikets
Fenninge-Väsende gjorde beräkningar, enär
Riksgälds-Contoiret, i stället för att åt Ranken
öfverlemna någon årlig behållning till utlåning
genom Banco-Disconten åt de orter, der FilialDisconter
varit inrättade, skulle nödgas tillita
Banken otn nya förskott till inlösen af de först
till betalning förfallande Ob'igationer, och för
hvilka förskott nya Banco-Sedlar måste tillskapas.
Någre värde Ledamöter af Vällofl. Borgare-Ståndet
hafva väckt fråga derom, att den å
Götha Canal - Bolags - samt Malmö Disconters
Skulder till deni October 1817 upplupne Ränta
skulle med Contant liqvideras. Detta anse
Förenade Utskotten sig ej kunna oinskränkt medgifva;
dock hemställa Utskotten, att, när Capital-betalningar
på Götha Canal - Bolags - DiscontS
Afskrifnings-Räkning före den Förste (1) innevarande
Julii månad äro till fullo disponerade,
och den lill den 1 October 1817 upplupne ränta
således endast innestår, denna ränta, då den
ej uppgår till Etthundrade Rtdr, må liqvidera*
med contant, i stället för Obligationer. Skulle
detta bifallas, bör uti a. morn. %. §, och 1. Af
-
Stais- och Banko- Utskottens Betänkanden. 2 o 3 5
delningen (Häggås efter de orden: ”icke blir
på mindre Summa än Etthundrade Riksdaler
samt derutöfver, på jemt Tiotal” dock iagttages,
att, när Behållningar pä Götha Canal Bolags- Disconts
A/s k rifning* Räkning är o inom den förste (r.)
Julli 1818 till fullo disponerade och endast innestär
den till den förste (T) October 1817 upplupne ränta.
tna en sadan ränta, dä den ej uppgär till Etthundrade
Riksdaler, med contant, i stället för Obli i
gationer, lU/videras.
Sa val hos Höglofl. Ridderskaoet och A"
deln, sorn Vällofl. Borgare Siandet är anmärkt,
att, enligt 1 Morn. 3 §. inga omsättningar fa
eke under de sista Nio 2nånaderne af den till
fem är bestämda utrednings-tid ; men att i stället
bort stadgas, att, under loppet ar de Nio
sista Månaderne af utrednings-tiden , omsättningar
af lån icke få beviljas på längre tid, än
att Rånen inom utredningstidens slut aro till
betalning förfallne.
Förenade Utskotten medgifva, att denna
anmärkning icke saknar grund; Men, då uti Förenade
Utskottens Betänkande (p. 7.) hvilket i
den del, sorn rörer Rjin-omsättningar, är af
Samtelige Respective Riks-Stånden bifallit, ut.
tryckeligen är sagdt, att någre Rån-omsättningar
icke få beviljas under de Nio sista månaderne
af den till feni år bestämda, utredningstid,
och hvarmed äfven instämmer 9 Morn. af
Resumén , anse Förenade Utskotten sig icke tillständigt,
att tillstyrka någon förändring uti
Riksens HöglofL Ständers fattade Beslut.
I anledning af 2 Mom i 3 §. har en värd
Bedamot af Höglofl. Ridderskapec och Adela
Sos"6 Stuts- och Banko-Utskottens Betänkandenl
tillstyrkt, att ingen bestämd afbetalning måtte
utsättas, utan endast den generella föreskrift
lämnas de blifvande Diiectionerne, att de vid
omsättningar böra söka att erhålla de största
möjliga albetalningar, som, utan Capital-förlust
för Discont-Verken, kunna stå att erhålla, och
hvaruti en värd Ledamot af Väliofl. Borgare»
Ståndet äfven instämt.
Förenade Utskotten kunna så tnycket mindre
medgifva hvad sålunda blifvit tillstyrkt,
som Utskotten anse bestämda grunder icke böära
saknas i ett Reglemente; och vill anmärkningen
synas destomera öfverflödig, som uti
nästföljande 2:ne Mornenter åt Herrar Fullmägtige
är uppdragen den rättighet, att, vid
■sådane inträffande händelser, som icke kunna
förutses, handla efter omständigheterne.
Med åberopande af 13 § i Reglementet för
Götha Canal-Bolags Discont har en värd Ledamot
af Väliofl. Borgare-Ståndet ansett Lån
på de deruti serskildt uppräknade säkerheter
bura få omsättas på 12 månader.
Härvid anse Utskotten sig endast böra anmärka,
att Reglementet för Götha Canal-Bolags
Discont icke lärer kunna fortfara i kraft och
verkan, sedan sjelfva Discont-Bolaget, till hvars
efterrättelse det är gi.fvit, blifvit upplöst, och
att dessutom uti Reglementet icke förekommer
något stadgande, i afseende på omsättningar,
utan endast låne-tiden.
Någre värde Ledamöter af Höglofl. Rid
derskapet och Adeln hafva anmärkt, såsom er
uraktlåtenhet, att Götha Canal Actier ick<
blifvit serskildt tillerkände rättighet, att ovill
Stats- och Banco-Utskottens Betänkanden'. 2037
Icorligen godkännas såsom tillräcklig säkerhet
vid omsättningar af Lån, hvilka pa dylike Actier
äio meddeldte.
Förenade Utskotten anse prdfningen af
den säkerhet som, vid Lån-omsättningar erbjudes,
böra, utan någon serskild föreskrift,
hvaruti denne säkerhet skall bestå, öfverlemnas
till Herrar Fulhnägtige, på satt härom uti
Reglementet är föreslagit.
En värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har vid 4. mom. 3. §,, enligt
hvilket Löftesmannen för en på obestånd kommen
Låntagare skulle få inträda uti Låntagarens
ställe för Lån* Summan, sedan den förstnämnde,
efter skedd Lagsökning, blifvit ålagd
Lånet betala, anmärkt, att detta medgifvande
skall innebära en fullkomlig orimlighet, enär
tillika föreskrifves, att den förre Låntagarens
natnn uti böckerne bör bibehållas, så länge och
intill dess Lånet är till fullo betaldt, men alltid
med hänvisning till den person, på hvilken
Lånet blifvit öfverflyttad!.
Den värde, Ledamoten andrager, att, då en
löftesman, i grund af sin ingåpgne Bargen, antingen
fullt betalar Låntagarens skuld, eller genom
aflemnandé af nöjaktig säkerhet, får på sig
öfverflytta Länet, äger han laglig rätt, att bekomma
Låntagarens förfallna Revers på sig transporterad,
för att, i laglig ordning, kunna denna
sin fordran hos förre Låntagaren bevaka ; och,
då således bland Discont - Verkets Handlingar
icke finnes en Revers med den ifrågavarande
Låntagarens natnn, sa frågas, huru är det. dt
*03 8 Stats- och Banco-Utskottens Betänkanden.
tänkbart, att han icke dess mindre uti Böckerne
skall uppföras såsom Låntagare?
Om det vore gifvit, att något namn aldrig
skulle kunna anrioteras uti Disc.onternes Böcleer,
utan att det nödvändigt skulle häfta för någon
förbindelse, så kunde det föreslagne stadgandet
anses innebära en' orimlighet , men sådant
lärer val icke kunna yrkas.
Att forre Låntagarens namn skall bibehållas,
är föreslaget, endast för att i Höcker oell
Bäkenskaper förvara upplysning derom, att, med
undantag af det ifrågavarande fall, någre nya
eller andra Låntagare än de, som funnosj den
tid, då utredningen af Riksgälds-Contoiret emottogs,
icke tillkommit; men hvilket, utan en sådan
föreslagen fortlöpande Annotation, icke skulle
kunna, utan mycken svårighet, af Revisorer»
ne confrolleras.
Vid 3 mom. i 3 §., deruti stadgas, att med
beräkningen, så väl af lagliga räntor,; sorn af
straff räntan .skall förhållas, i enlighet med hvad
som för Banco-Disconten kommer att stadgas,
hafva 2tne värde Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln anmärkt, att någon annan
beräkning af så väl ränta, som straff-ränta, än
den, som genom Discontemes Reglementen är
föreskrifyen, icke kan äga rum, utan våldförande
af så väl Lisconternes Fordrings ägares, som
Actie-äga res rätt.
I anledning af denna anmärkning, få Förenade
Utskotten blott erinra, att Staten med
ganska betydliga uppoffringar liqviderar Götha
Canal Bolags- samt Malmö Disconters Borgenärer,
och att vid sådant förhållande Actie-ägar"
Stats- och Banka-TJtskattens Fet ani anden. 203g
ne, såsom Gäldenärer, synas icke kunna åberopa
sig på någon rättighet, att föreskrifva utrednings-
vi 1 koren.
Med anledning af gjorde anmärkningar,
tillstyrka Förenade Utskotten, att, för mera tydlighet
skull, 6. mom. i 3. §. 1. Afd. må komma
att lyda sålunda: 6. inom. vid Lit/vider om Län
uti Götha Canal. Bolags samt Malmö Disconter ma
till alla inbetalningar af Capital eller af Räntor, titan
åtskillnad, begagnas, etc. etc.; samt emot slutet:
— dock iakttagas härvid, att Obligations beloppet
icke far öfverstiga hvad i Capital och Rantz
erlägges. ^ '
Vid 7. momentet 3. §., deruti föreskrifves,
att räntan å 3 Procents Reverser, hvilka äro
ernottagna uti Discont-Liqvider endast såsom
Hypo thek, skall, vid slutlig liqvid, beräknas till
dea 1 October 1817; hafva någre värde Feda.
möter af Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt
, att detta stadgande i så måtto skall vara
overkställbar, att desse Papper äro till en
del emottagne af Disconterne och i Liqvid beräknade
med ränta till depositions-dacen, i stöd
af Domare-Magtens Resolution och Utslag, och
en annan del åter är deponerad, utan att inom
Discont-Verjcen skall kunna utredas af hvem.
Med anledning häraf, hemställa Förenade
Utskotten, att, vid slutet af 7 morn. 3 §• 1 sta
Afdelningen, häst efter orden: Till den förste
October 1817 upplupne ränta, må tilläggas: "Ar
liagandes det Fullmiigtige, att, med undantag af den
å 3 Procents Rev er ser ne, jemlikt Executorers eller
Domstolars Utslag, godtgjorde ränta, af vederbörande
Discont-Directioner fordra reda för den ränta <!
2®4° Stais- och Banfo- Utskottens Bettini andem
3 prooents Reverser, som uti Lane - Liqvider blifvit
Låntagaren till godo beräknad jör längre tid, än
till den (i) October 1817.
Vid slutet af 9 mom. i 3 §., rörande de
bevis, hvilka skola utgifvas, i afseende på möjligt
öfverskott • på utredningen af Götha Canal
!Bo'ags- samt Malmö Discont • Inrättningar, har
<en värd Redarnot af Vällofl. Borgare-Ståndet
anmärkt, att, då desse bevis möjligen skulle kun-'
na anses för Obligationer, torde det förtydligande
för någon synas erforderligt, att de undantagas
fran dem, sorn på Hufvud-Summan
sirö utgifne till successiv inlösen och begagnande
vid Discont-Ömsättningar; dock vöre aldrahäst
örn desse bevis kunde undvikas, ty de komma
säkert aldrig att inlösas, och äro att anse
icke stort bättre, än falskt mynt, derpå enfaldiga
personer kunna blifva bedragne.
Hvad angår den första omständigheten, eller
att Riksgälds-Confuirets Obligationer skulle
lunna kramma att förblandas med hevisen, så hysa
Förenade Utskotten val icke någon farhoga
i denna del, enär de bade till form och stilisering
blifva mycket olika och således lättligen
lunna från hvarann åtski jas; deremot har anmärkningen
om möjliga bedrägerier med bevisen
hos Förenade Utskotten väckt mycken betänklighet.
De torde vara ganska få, hvilka
känna rätta förhållandet med de ifrågavarande
Disconters tillgångar, trien deras antal är deremot
visserligen mycket stort, sorn föreställa sig,
att inga, om ock aldrig så villkorliga, anvisningar
på Öfverskott kommit, att, efter Riksens
Höglofl. Ständers serskildta förordnande, utgif
-
Stats- och Banko-Utskottens Bet (inkand erit 2041
ras, derest icke Riksens Ständer sjelfve förmodat
möjligheten af Öfverskott till utdelning ät
Discont-Borgenärerne. Således, och då al! anledning
är att befara, det mindre kunnige och
enfaldige personer kunde med meranärnnde bevis
öfver liqviderade fordringar hos Götha Ca
nal Bolags- samt Malmö Disconter blifva bedragne,
finna Förenade Utskotten sig böra tillstyrka,
att desse bevis afskaffas; och att deremot
den, som åstundar något bevis deröfver, att lian
varit ägare af en fordran hos Götha Canal Bolags-
eller Malmö Discont-Inrättningar, för hvilken
han utaf Öfverskottet på desse Disconters
utredning skulle kunna få uppbära ränta, må,
när fordringarne på ett eller annat sätt uti Kiksgälds-Contoiret
skola iiqvideras, inlemna specification
in duplo på dfe 3 Procents Reverser
eller ock Riksgälds-Contoirets Obligationer, som
antingen skola nyttjas i Discom-liqvid eller ock
inlösas, då det ena exemplaret af Specifxcatiorerne
med påtecknad t bevis , af vederbörande i
Riksgälds Con oiret till honom återställes, och
C '
det andra lägges till verificationerne vid det
Veik, der Dokumenten qvarstadnat. Bifalles
detta, så kommer den nu föreslagne förändringen
att, i stället för förrai stadgandet, införas,
uti 9 morn. i 3 §. i:a Afd. näst efter Ördén:
Allt i den Discont der Öfverskott uppkommit**
och lyda sålunda: I följd häraf iakttages, att,
derest innehafvar en af fordringar lias Gotha Canal*
Bolags samt
rit förskrijven, skulle, Cd deras liqviderande uti
Riksgälds Contoiret, åstunda något bevis deröfver,
att han af dylike fordringar varit ägare, md ett sd
-
2042 Stats- tfch Bänto Utskottens BetånkämUn.
dant bevis på det sätt meddelas, att, när 3 Procents
Reverserne eller Riksgälds-Comoirets Obligationer skola
liqvideras och inlösas, han öfver desse Document
sjelf upprättar fullständig specification in duplo , dä
det ena exemplaret med pätecinadt intyg af vederbörande
i Riksgälds Contoiret till honom dterställes,
och det andra /oggts till verificatioherne vid det Verk,
der Docurtunterne komma att qvarstanna.
2. Afdelningen
7. mom. 2. §. Delta moment torde, i händelse
den föieslagne förändrade redactionen af
6. morn. i 3. §. 1. Afd. gillas, böra på enahanda
grund komma att lyda sålunda:
7. mom. Vid Liqvider om Län i Götheborgs
Discont må till alla inbetalningar af Capital eller
af Räntor begagnas Riksgälds-Contoirets för denne
Disconts skulder utgifne Obligationer, hvilka beräknas
till fulla beloppet; hvarvid dock iakttiiges, att
Obligations beloppet icke Jär öfverstiga hvad i Capital
och Ränta erlägges.
j.e Afdelningen.
i. mom. Härvid torde Förenade Utskotten
tillåtas föreslå^att, sedan Utskottens Förslag till
Reglementariska Föreskrifter uti vissa ämnen,
hvilka tillhöra den af Rikets Högofl. Ständer
fastställde reglering af Rikets Renninge-Väsende,
numera blifvit af samtlige Respective RiksStånden
gilladt, den uti 8 punkten af samma
Förslag meddeldte föreskrift, angående behållningen
af influtna Diskont-medel, Sorn vid hvarje
års slut skall från Riksgälds-Contoiret till Banken
aflemna», måtte tilläggas 1. mom. i 3:e Af.
Stats- och Banco-Utskottens F et ani anden. 2043
delningen och detta moment kommer att lyda
sålunda:
1. mom. Flvad som erfordras till Götha Canal
■ Bolags- Malmöf och Götheborgs Disconttrs utredning,
på det sätt och i den ordning nu stadgadt
blifvit, förskjutes af Banken; hvaremot, efter hvarje
års utgång, till Banken, aflemnas den vid årets slut
varande behållning af Filial-Disconternes medel, som
består uti Banco- eller Riksgälds Sedlar, blott med
afdrag af hvad till desse Disconters redan förfallne
Skulders betalande mäste hållas i beredskap samt
till aflöning och andre omkostnaders bestridande an.
ses kunna erfordras; kommandes ordentlig Liqvidation
emellan Banken och Riksgälds-Contoiret häröfver,
att för hvarje år upprättas.
Emot den uti 2 morn. af 3:0 Afdeln. föreslagne
prasscriptions tiden, inom hvilken Discontfordringar
till liqvid böra inlemnas, har en värd
Iiedamot af Höglofl. Ridderskapet och Adeln anmärkt,
att vanlig års-proclama vore mera lämplig.
Då det vöre Riksgälds-Contoiret, men icke
sjelfva Discont-Eolagen, sorn hos vederbörliga
Rådstufvu Rätter skulle begära års prorlamata,
tyckes .det vara mera förenligt med vanliga bruker,
när fråga är om prses.criptions-tid för sådane
papper, hvilka för allmän räkning skola liqvideias,
att prasscriptions tiden af Kongl, Maj:t
i Nåder utsattes och kungöres.
I anledning af 3 mom. är anmärkt, att föremålen
för Utrednings-Contoirens verksamhet icke
skola vara bestämde.
Förenade Utskotten få till svar härå yttra,
att, när uti nyssnämnde moment säges, det Laiti
tagare må äga frihet att till Utrednings Contoi
-
,2044 Stats- och BancoTJtskottens Betänk and en.
ren uppgifva sina Omsättnings-Reversal, jemte
hvad i Capital afbetalning och ränta skall erläggas,
så foijer häraf, att Utrednings-Contoiren
icke få vägra att desse Handlingar och; Penningar
emottaga; men huru Utrednings-Contoiren
härmed skola förfara eller sköta de uppdrag,
Herrar Fullmägtige finna nödigt att lemna dern,
sådant hafva Förenade Utskotten ansett icke kunna
blifva föremål för stadganden i ett Reglemente
för Herrar Fullmägtige' i Riksgälds-Con*
toiret, under hvilkas lydno, och inseende Utrednings-Contoiren
äro ställde.
Att instruera Utrednings-Contoiren, blir
Herrar Fullrnägtiges omsorg, likasom att begagna
Utrednings • Contoirens biträde, när det kan
tarfvas.
En värd Ledamot af Höglofl, Ridderskapet
och Adeln och en värd Ledamot af VällofL Borgare-Ståndet
hafva yrkat, att ,i Götheborg borde
vara 2tne Utrednings-Contoir, det ena för Götha
Canal-Bolags-Discont, och .det andra för Götheborgs
Discont. Men härtill kunna Förenade
Utskotten icke finna någon gällande anledning,
då Utskotten äro öfvertygade, att ett enda Gon*
toir skall ganska väl kunna medhinna skötandet
af de göromål, sorn kunna förefalla.
Med anledning af 4 morn., hafva åtskilliga
värde Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln* samt Vällofl. Borgare-Ståndet yrkat, att
en Revision bör föregå Handlingarnes afletrinande,
hvarvid en och annan af desse Ledamöter
tillagt, att Förvaltarne derefter borde erhålla
fullständig decharge.
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanderi. S045
Förenade UtskoUen, som funnit detta vara
i sin ordning, tillstyrka, i följd häraf, att Herrar
Fullmagtige få sig uppdraget, att låta en
sådan Revision af innevarande års Räkenskaper
och Förvaltning, så fort ske kan, genom dertill
af Herrar Fullmagtige utsedde personer förrätta;
och att, derest något af betydenhet icke skulle
vara att anmärka, meddela vederbörande Direc*
tioner Decharge.
I händelse detta af Rikets Höglofl. Ständer
bifalles, torde föreskrift härom böra införas
uti ett serskildt moment, sorn då bör blifva det
3!dje och komma att lyda, som följer:
3. mom. Sä fort ske kan, Idta Fullmagtige genom
dertill af Fullmagtige utsedde Revisorer granska
0‘h öfverse samtlige Filial-Disconternes Förvaltning
och Räkenskaper för innevarande dr 1818! och,
derest något af betydenhet icke skulle vara att anmärka,
äga Fullmagtige, att, ä Riksens Ständers
vägnar, Directionerne Decharge meddela.
De följande Momenter erhålla i följd häraf
ny numerering, så att det som varit 3 morn.
blir 4 o. s. v.
I anledning af det tillkomne nya momentet,
bör uti det blifvande 5;te momentet ett litet
tillägg göras, och detta moment komma att
lyda sålunda :
5 mom. ”Efter det den uti 3 mom. omförmälda
Revision för sig gatt, böra Discont- Verkens
Cassa- behållningar, Län Documenter samt Böcker,
Räkenskaper, Protocoll och Handlingar, efter ordentlige
in duplo upprättade Inventerings-Instrument, af
Directeurerne öfver Discont-Inrättningarne till Före-,
ständarne af Utrednings-Contoiren afemnäs; ankom*
2046 Stats- och Banco- Utskottens Betänk and en.
mande det pä Fullmägtige att sä väl bestämma tiden
dertill, som hvad i öfrigt skall iakttagas.
Stockholm deri 6 Juhi 1818.
N:r 34a.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta StatsUtskotts
Memorial, angående Riksens
Ständers Revisorers rätt, att indraga
Credit i vet ä Banken för Allmänna Ma•
gazins Inrättningen.
Cvenom Protocolls -Utdrag af den 2 och 4 i
i denna manad hafva Respective Riks-Si anden
till afgörande utaf Förstäikta Stan-Utskottet öfverletnnat
den, i sammanhang med Regleringen
af grunderne för allmänna Magazins Inrättningens
Styrelse och Förvaltning, förekornne fråga,
hvaruti 2tne Stånd slädnät uti olika beslut
med de andra 2:ne, huruvida Riksens Ständers
till granskning af S ats- Banco- och RiksgäldsVerkens
Räkenskaper utsedde Revisorer äga
rätt att, i händelse af befinnande uppenbara öfverträdelser
af grunderne för dispositionen af
de för denna Inrättning bestämde Creditiv å
Banken, låta till halfva beloppet inhibera dessa
Creditiv; och har Förstärkta Stats Utskottet, vid
sammanträde denne dag, verkstäldt votering öfver
följande af Stats - Utskottet uppgifne propositioner:
Den,
som bifaller att frågan om rättighet
för Riksens Ständers till granskning af Stats.
jBanco- och Riksgälds-Verkens Räkenskaper för
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 2047
ordnade Revisorer, att inhibera hälften af Creditiven
å .Banken för Allmänna Magazins-Inrättningen,
må, enligt Stats-lJtskottets Utlåtande
af elen 23 nasti. Juni, förfalla, voterar Ja;
den det ej vill, Nej,
Vinner Nej
så kommer åter att antagas hvad Stats-Utskottet
i Betänkande angående grunderne för A'lmanna
Magazins Inrättningens Styrelse och Förvaltning
af den 23 sisth Maj föreslagit i frågan
rörande rättighet för Riksens Ständers be.
malte Revisorer att, i händelse af befinnande
uppenbara öfverträdelser af grunderne för dispositionen
af de för denna Inrättning bestämde
Creditiv å Banken, låta til! halfva beloppet
inhibera desse Creditiv med iakttagande för öfrigt
af hvad närmare härom är föreskrifvit,
Voteringen har utfallit med 59 Ja och fia
Nej; och, då altså Nej vunnit, är följakteligeii
antaget hvad Stats-Utskottet _i Betänkande angående
grunderne för Allmänna Magazins-Inrättningens
Styrelse och Förvaltning af den 23
sisth Maj föreslagit i frågan rörande rättighet
för Riksens Ständers ofvanbemälte Revisorer,
att, i händelse af befinnande uppenbara öfverträdelser
af grunderne för dispositionen al de
för denna Inrättning bestämde Creditiv å Banken,
låta till halfva beioppet inhibera desse
Creditiv med iagttagande för öfrigt af hvad
härom närmare är föreskrifvit. Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Juli 1818,
^048 Stats Utskottets Betankanden;
N:r 343.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial, angående Riksens
Ständers Revisorers rätt, att indraga
Creditivet å Banken för MänufacturDiscontfonden.
lil afgörande utaf Förstärkta Stats-Utskottet
hafva Riksens Högiofl. Ständer, genom Protocolls
Utdrag den a och 4 i denne månad, öfverlemnat
den, i afseende å Manufactur-DiscontFondens
disposition, förekorone fråga om rättighet
för Riksens Ständers till granskning af
-Stats- Råneo- och RiksGäldsVerkens Räkenskaper
förordnade Revisorer, att, i händelse de
skulle linna föreskriflerne rörande Fondens
förvaltning öfverträdde, låta indraga det ytterligare
Creöitiv å Ranken, sorn vid denne Riksdag
bestämmes; uti hvilken fråga arne af de
Respective Riks Stånden stadnat i olika beslut
med de andra 2:ne.
Förstärkta Stats-Utskottet har i anledning
häraf vid sammanträde denne dag, i den ordning
som med Gfund-Lagarnes föreskrift instämmer,
röstat öfver följande af Stats Utskottet föreslagne
^Propositioner:
Den, tom bifailer hvad Stats-Utskottet uti
afgifne Utlåtanden af den 13 sisth Maj och den
19 derpå följande Junii angående ManufacturUiscont-Fonden,
föreslagit, i fråga orri Riksens
Ständers tili granskning af Stats- Råneo- och
Riks-Gälds-Verkens Räkenskaper förordnade Reyisorers
rätt, att, i handels® de för Fondens
Stats-Utskottets Betänhandenl
förvaltning föreskrifne grunder icke följas, indraga
det ytterligare CIreditiv å Banken, för
nämnde Discönt-Inrättning, som vid denna Riksdag
fastställes, voterar Ja; den det ej vill Nej;
Vinner Nej;
sä kommer något vilkor af sådan rättighet för
Revisorerne icke att fästas vid anslåendet af
omförmäldte Creditiv.
Efter Voterlngs-Sedlarnes öppnande, hafva
befunnits 75 Ja och 43 Nej, hvarjemte en Voj
terings-Sedel såsom dubbel blifvit Casserad: Och
då Ja altså vunnit, så är följaktligen bifallet
hvad Siats-Utskottet uti afgifne Utlåtanden af
den 13 sisth Maj och - den ig derpäföljde Juni
angående Manufactur-Discont Fonden, föreslagit
i fråga orri Riksens Ständers till granskning
af Stats- Banco-och Riksgälds-Verkets Räkenskaper
förordnade Revisorers rätt, att, i händelse
de för Fondens förvaltning föreskrifne
grunder icke följas, indraga det ytterligare Creditiv
å Banken för nämnde Discont-Inrättning,
sorn vid denne Riksdag fastställts : Hvilket Förstärkta
Stats Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Juli i8iä»
N:r 344.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta StatsUtskotts
Memorial angående en förnyad
Tulltaxa.
I följd af erliållne Remisser från samtelige RiksStånden
har förstärkta Stata Utskottet, likmätigt
Bihang till Riks.St, Brot, 1817 - i$ig. 4\de Sami. N:r zj7. z;g.
2050 Stats-Utskottets Betäukanden._
Grund-Eagarnes föreskrift, till afgörande företagit
de frågor i afseende på gmnderne för en
förnyad Tull-Taxa> hvaruti Riks-Stånden stannat
i olika beslut, samt verkstad It votering öfver
följande af Bevillnings-Utskottet föreslagne
propositioner:^
1 .sta Voteringen.
Den, som vill , på sätt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Präste-Ståndet samt
Hedervärda Bonde - Ståndet bifallit och Bevillnings-Utskottet
i dess Betänkande föreslagit, att
enligt l.sta Punktenalla varor af hvad namn
och beskaffenhet som hälst, frambragte inom
Sverige, af Svenska rudimaterier, genom Svensk
mans arbete och konstflit, äfvensom alla af utländska
rudimaterier inom Sverige förädlade
varor, må fritt utföras, när det sker med helfritt
Fartyg, mot erläggande hälst af Recngnitions-afgift,
men, när skäl finnes för handen, att
derutöfver en sådan utgift öka, mot erläggande
af Export - Tull, hvilken dock i allmänhet ej
får öfverstiga Fern Procent af den till Export*
anmälte varans värde och icke ökas för någon
Svensk Product till mer än dubbelt vid export
med främmande Skepp; dock med iakttagande
deraf, att denne Tull-afgift i intet fall, så vida
sådant möjligen kunde inträffa, när den efter
varans verkeliga försäljnings-värde kommer att
bestämmas, må för utgående varor förhöjas öfver
det belopp 1816 års Tull-Taxa föreskt ifver:
att den således till vissa Procent utgående
Export - Tullen bör beräknas efter varans
verkliga förhöjningsvärde efter derföre serskildt
uppgjorde grunder: att, om exporten sker med
Stats-lJiskottets Betiinkanden.
Svensk hel - eller half-klink eller ock med utländskt
Skepp, bör Tullen erläggas i lika förhållande
till den fastställde Procenten, som röjande
Export med utländske Fartyg ofvanföre
är stadgadt, oell att alla varor, sorn i hittills
gallande Tull - Taxa endast äro med Recognitions-afgift
belagde elier åtnjuta andra friheter,
böra vid samma fördelar bibehållas; enligt 3:dje
Punkten: att Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
öfverlemna (ill Kongl. Maj.t att till
ersättning för den brist, sorn genom Tullens
nedsättning möjligen kati uppstå, intill nästa
Bi k sdag förändra Sjö-Tulls afgifterne på alla inkommande
varor i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Majit Sj* If i Nåder linner lämpligt: enligt
4.-de Punkten: att alla härmed i sammanhang
stående reglementariska föreskrifter, komma af
Kongl.- Majit i Nåder att bestämmas med fästade
afseende deta, att, da Tullen å både utgående
och inkommande varor bör beräknas t ii 1 en viss
Procent af varans verkliga värde, någon åtgärd
vidtages lill bestämmande af detta värde, så att
detsamma ej, på sätt hittills i visse fal! s^cedt,
irra af Gods-ägarens uppgift bero, hvilket ändamål
förmodas säkrast kunna vinnas om Mäklare,
eller, der sådane ej finnas, Magistraterna åläggas,
att hvaaje halft år till Tullstyre sen insända
betyg öfver försålde varors värden vid
försäljnings - tillfällen , antingen innan förtullning
ännu ägt rum eller ock med afdrag af erlagd
Tull eller andre omkostnader, och genom
hvilken anstalt Tull - Styrelsen kommer i tillfälle
att årligen före Skeppningen beräkna varornes
medelvärden för hela Riket, och, i lian
-
'a 0 5 3 Stats-Utskottets Betanhanderti
delse behofvet fordrar, förordna om någon ge*
nom förändrade omständigheter nödig befunnen
ändring i Tull-värdet å varor ber äga rum:
enligt C.te Punkten: att, ehuru den möjliga bristen
i Stats-Surnraan sannolikt b-ifver fylld sä
väl genom det ökade Tullvärdet, sorn genom
förhöjningen å inkommande Tullen, må icke
desto mindre, till Stats-Verkets ytterligare säkerhet,
åt Kgl. Maj:t öfverlemnas, att, i öfverensstämmelse
med reciprocitet» - grunder, lämpa
Författningarne af Skepps umgälderne å andra
Nationers Fartyg i förhållande till den
större eller mindre börda Svenska Fartyg mäste
i Utländska Hamnar vidkännas; och enligt y.de
Punkten: att, då den till utarbetande föreslagrie
Tull-Taxa ej torde så hastigt hinnas färdig, böra
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att intill dess densamma
erhållit Nådig stadfästelse och blifvit till
efterlefnad påbjuden, 1816 års Tull-Taxa å utgående
varor må, utan någon slags förhöjning,
j. allt hvad den upptager tjena till efterrättelse,
och således Kongl. Förordningen af den 29
JaL .uarii 1817 om Tullen å Jern genast i Nåder
upphäfvas; voterar Ja; den detta ej vill, Nej;
vinner Nej;
så kommgr, på sätt Vällofl. I.orgaré-Standet besluta,
Riksens Höglofl. Ständer, att till Kongl.
Maja i underdånighet öfverlemna; 1:0 Att intill
nästkommande Riksdag vidtaga förändringar
i Export-Tullen, ej allenast med förbehåll
att nämnde Tull ej må kunna förhöjas utöfver
hvad 1816 års Tull Taxa foreskrifver, utan äfyen
med underdånig anhållan, att hvad Kongl.
Stats-Utskottets Betänkanden'. 205 3
Förordningen den cg Januarii 1817 rörande
Tuli å Stångjern stadgar], må till all kraft och
verkan upphöra, hvarjemte skäligt afseende må
liafvas till nedsättning i Tull-afgifterne å vissa
rå ämnen, såsom Kalk och Skogs-producter, så
att Kongl. Maj:t vid reglerandet häraf må täckas
taga i betraktande så väl lo caj a förhåll anti
n, sorn reciprocitet mot Utländske Regeringars
Tull-Författningar: 2:0 Att under samma
tid bestämma de förändringar i Import-Tullen,
hvilka kunna finnas vara med Rikets Allmänna
Ekonomiska ställning och fördelar öfverensstämmande:
och 3:0 Att i enlighet med reciprocitets
- grunder lämpa Författningarne och
fastställa Skepps-umgälderne å andra Nationers
Fartyg i förhållande till den större eller mindre
börda Svenska Fartyg måste i Utländska
Hamnar vidkännas; till följd hvaraf hvad Bevillnings-Utskottet
föreslagit rörande ej mindre
förändring i sättet att bestämma varu värdet än
den nu varande Tull-Taxans efterlefnad, intill
dess den till upprättande föreslagne hunnit till
efterrättelse meddelas, kommer att alldeles förfalla.
D esse Propositioner hafva blifvit besvara-'
de med 84 Ja och 35 Nej, Och, sorn Ja alltså
vunnit, är följakte!igen bifallet det här ofvan
1 alternativet upptagne Bevilinings - Utskottets
förslag, sorn af Högloft. Eidderskapet och Adeln,
Högvördige Präste-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet gillats.
2 dra Voterings - Frigart.
Den, sorn vill, att, på sätt af 3:ne Riksstånd
blifvit faststaldt, alla i Sverige byggde
2 054 Ståts-Utskottets Betiikanden.
Skepp oell Fartyg, sorn till Utlandr,tingen försälj
is, ntå, till Skepps-Uyggeriernes uppmuntran,
under 3 års tid från försäljningen; njuta, i afseende
på utgående Tullen, samma helfrihet,
sorn Svenska Fartyg tillkommer, voterar Ja;
den det ej vill, Nej;
vinner Nej;
så kommer, enligt Välioff. Borgare Siåndets beslut,
i afseende på Tull umgälderne af Svenska
Fartyg, saide till utländsk man, alt förblifva
vid hvad Författningarne nu derom föreskrifva.
Voteringen häröfver har utfallit med 71
Ja och 48 Nej; i följd hvaraf Ja vunnit, samt
första alternativet häraf, innefattande 3:ne RiksStånds
beslut, alltså är bifallet.
3 dje Voterings ~ Fr agan.
Den, sorn vill, i enlighet med hvad Bevillning?
- Utskottet föreslagit och 3uie Riksstånd
godkänt, att fullständiga Specialer skola
Hvarje år upprättas, hvarvid i de hittills brukliga
så kallade Persedel Sammandragen, utom redan
varande, serskildte Cdlumner höra utvisa
så väl Tullvärdet sorn inkomsten af inkommande
och inkomsten af utgående varor, ineller
utförde på Svenska Fartyg eller sådane
som med dem äga lika rättighet; äfvensom att
dylik uppgift bör upprättas öfver hvad som influtit
af varor, fördé på främmande Fartyg, voterar
Ja; den det ej viii, Nej;
vinner Nej;
så kommer upprättandet af sådane detaillerade
uppgifter icke att ovilkorligen föreskrifvas, utan,
på sätt Vällofl. Borgare-Ståndet antagit, så
vidt möjligt är, verkställas.
S:ats-TJtsftottets Betänkandenl *055'
Efter Voterings-sedlarnes öppnande hafva
befunnits 89 Ji och 30 Nej, och, sorn Ja alltfå
vunnit, är i följd, deraf första alternativet,
eller Bevillnings Utskottets af 3:ne Riks-Stånd
gillade Förslag, bifallet; — Hvilket allt Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Julii 1818.
N:r 345.
Riksens Högloft. Ständers Förstärkta Statsutskotts
Memorial angående Bevill'
nings-afgiften för Consumtion och Ö/*
ver flöd,
Samtlige Riks-Stånden hafva genom ProtocollsUtdrag
af den 4 och 7 i denna månad till Förstärkta
Stats - Utskottet öfverlemnat att afgöra
den fråga, rörande Bevillnings-Utskottets alternativa
förslag i 3 Art. af Bevillnings - Förordningen
örn afgift för Consumtion och Öfverflöd,
hvaruti Stånden stadnat uti olika beslut; Och
har Förstärkta Stats-Utskottet, i följd häraf, anställt
omröstning öfver de af Bevillnings - Utskottet
uppgifne voterings-propositionerne, så
lydande:
Den, sorn bifaller arsta alternativet af Bevillnings-Utskottets
den 25 sisth Jutiii ingifne
Förslag till lil Art. i blifvande BevillningsStadgan,
angående Consultation och Öfverflöd,
och att således inga afgifter för Tobaks förbrukning
uti densamma skola inflyta, voterar
Ja; den det ej vill Nej;
vinner Nej;
■2056
Ståts-Utskottets Betänkande
kommer ofvannämnde lil Art. att blifva sadan
som andra alternativet i berörde Förslag innehåller
oell i följe deraf afgift för Tobaks nyttjande
att äfven äga ruin,
Vid denna omröstning’ hafva befunnits 53
Ja och 66 Nej; och, som Nej alltså vunnit, kommer
ofvan nämnde III Art. alt blifva sådan
sorn 2ulra alternativet i berörde Förslag innehåller,
och i följd der^tf afgift för Tobaks nytijande
att äfven äga rum t Hvilket Förstärkta
Stats-Utskottet får vördsarnligen anmäla.
Stockholm den 7 Julii 1818.
N:r 346.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Herr Manck af
Rosenschölds Memorial och anslag af
medel till Löner för Ledamot er ne i
den Commité, som skall utarbeta Förslag
till öfverftödigc Embetens och
Tjänsters indragning och en förbättrad
arbet s-met hod.
vJeaon Protocolls - Utdrag af den 29 i nästledne
månad har Köglofl. Ridderskapet och Adeln
till Stats-Utskottet remitterat Herr Munck
nf Rosenschölds gjorde Motion, att, sedan RiksStånden
beslutit nedsättande af en Commité,’
som skall utarbeta en plan till öfverflödige Embetens
och Tjänsters indragning samt en förbättrad
arbets-method vid de Publike Verkenf
©ch för detta ändamål äfven sammandraga och
Stats-TJtsiottets BetänÅanden.
2057
redigera alla Stats - Ekonomiske Författningar,
det mätte ett lämpligt arfvode, svalande mot
det som den redan för flere är sedan nedsatte
Lag Commitéen uppbär, ansläs för de blifvande
Ledamöterhe af denna Conimitée.
I anledning häraf får Stats-Ulskottet upplysa,
att Riksens Stander vid 1812 års Riksdag
till bestridande af nödige kostnader i och
för den Commité, om hvars tillförordnande 1
ofvanberörde ändamål Riksens Ständer då i underdånighet
anhöllo, anslogo en Summa af 3000
R:dr årligen, hvilken ännu finnes qvarstående
på Allmänna Indragnings - Staten , med förklarande
derjemte, alt, i fall denne Summa funnes
otillräcklig, Kongl. Majt i Nåder täcktes utaf
Öfverskotterne på Stats-Verkets Inkomster, låta
förskjuta det som derutöfver kunde erfordras.
Då det nu beror af Kongl. Mäj:ts Nådiga
liepröfvande, huru den ifrågavarande Commitéen
må komma att organiseras, samt, derest sådarnt
skulle ske i enlighet med Riksens Ständers
derom vid sista Riksdagen yttrade underdåniga
önskan, salunda, att Commitéen sa ruman sä t tes
utaf Embetsman, hvilka med Eoner å Stat äro
försedde, jemte visse Deputerade af Riksens
Ständers Fullmäkfige i' Ranken och RiksgäldsContoiret,
hvilka, för deras befattningar, likaledes
njuta arfvoden; så anser Stats Utskottet
för närvarande något vidare anslag af medel
till desse Ledamöters aflönande och öfrige förefallande
kostnader såsom skrif-materialer och
trycknings - kostnader m. m. ej erfordras, utan
allenast, att det, såsom berörd! är, härtill afsatje
beloppet för behofyen upplåtes, med samma
2058 Stats Utskottets Bttänkanden.
rättighet för Kongl. Majit clerjemfe, som år
t 81 2 bestämdes, atr derutöfver af Öfverskott å
S.ais-Intrademe, låta förskjuta hvad som kati
finnas för ändamålet nödigt: Hvilket vördsarn
ligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfva
n de.
Stockholm den 8 Julii 1818.
N:r 347.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande, angående P ensi or, sStats
reglerande för Högstsalig Hennes
Maj\t Enke-Drottningens Hof-Stat.
Höglofl, Ridderskapet och Adelrt har, i anledning
äf derstädes gjorde anmärkningar, till
Stats - Utskottet återremitterat målet, angående
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om medels
anslående till Pensioner för Högstsalig Hennes
Maj t Enke - Drottningens Hof-Stat; hvarjemte
Hedervärda .Bonde-Ståndet, med bifall till hvad
Utskottet föreslagit, likväl tillagt den underdåniga
önskan, att Kqngl. Majit täcktes vid regleringen
af nämnde Pensions-Stat i Nåder tillse,
att äfven den ringare Betjeningen varder,
utan afseende på viss ålder och tjenstetid, efter
billighet ihågkommen.
I anledning häraf har Utskottet till förnvad
handläggning upptagit detta ärende och
får dess ytterligare utlåtande deruti nu afgifva.
Stats-Vtshottets Betänkanden. 2059
Kong!. Maj:t hade i Dess Nådiga Proposition
askar, alt Riksens Ständer, till Pensioner
för Högstsalig Hennes Majtt Enke - Drottningens
Hot'Stat, måtte anslå en Summa af 16,666
li:dr 32 sk. att efter Kongl. Majas Nådiga
pröfning och förordnande fordelas och användas
utan något bestämmande af grunder eller
vilkor dervid utaf Riksens Ständer; Och StatsUtskottet
tillstyrkte val ock Riksens Höglofl.
Ständer, att uppföra nämnde Summa till Kongl.
Maj:ts, Nådiga dispositinn; men trodde sig tillika
höra föreslå, att samma grunder, som vid
denna Riksdag blifvit lägde för Pensionernes
beviljande åt den del af Kongl. Hof - Staten,
som tillhörde Högstsalig Konungens uppvaktning,
måtte antagas äfven för de ifrågavarande
till en och samma Kongl. Hof - Stät förut
Körande Personer, och att åter för dem, som tillkommit
vid den nyligen reglerade Hof - Staten
för Hennes Maj:t Enke-Drottningen, måtte tillämpas
nämnde grunder, så vidt det med bil»
lighet och rättvisa kunde förenas i jemförelse
mot defn, som förut tillbragt en längre tid i
tjenst vid de Kongl. Hofven. Härvid har nu
blifvit hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
erindradt hufvudsakligen: att, roed tillämpning
af de uppdragne grunderne, skulfe Pensionstagarne
komma att till |:delar blifva i saknad af
sådan förmån, emedan bland dem knapt någon
lärer finnas, sam ej har serskild Lön; men att
det likväl vore en skyldig gärd af tacksamhet
mot Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottningens
minne, att, på sätt Kongl. Majit i Nåder
äskat, anslå Summan ulan alla vilkor till Diss
Stats-TJtshottets Betiinkanden.
Kådiga disposition för ändamålet: att sådant
jemväl skulle instämma med Riksens Ständers
åtgärd i afseende på den, efter Högstsalig Enke-Drottningen
SOPHIA MAGDALÉNA, af
Kongl. Majt efter Nådigt godtfinnande reglerade
Pensions Stat, som sedermera skall blifvit
ökad för en del, oell hvilket Riksens Ständer
vid 1815 års Riksdag hade erkänt; samt att,
dä Utskottet salunda föreslagit visse gränser för
Pensions, regleringen och påräknat, att hvad som
med tillämpning deraf kunde besparas af förenämnde
Summa, borde komma Staten till godo,
så skulle för de af Högstsalig Hennes Majit
Enke - Drottningen till bestridande öfvertagne
och bestådde Pensioner åt andre i behof stadde
personer tillgång ej finnas och desse nödlidande
komma att sakna den hjelp och det understöd,
lie förut åtnjutit och om hvars fortfarande
de gjort sig ett säkert hopp i stöd af Hennes
Majus ädla böjelse och välgörenhet mot
behöfvande; och har, under framställning häraf,
såsom en serskild motion Herr Friherre Fredrik
Hjerta föreslagit, att en Summa af 3000 R:dr,
hvartill af förenämnde 16,666 R‘dr 31 sk. tillgång
kunde påräknas, mätte ansiås för desse enskiidte
Pensioner; uti hvilken framställning flere
Ledamöter sig förenat.
Tjti det förut afgifne utlåtandet har StatsUtskottet
anfört de skäl, uppå hvilka Utskottet
ansett enahanda grunder, som \ föreslogos för
upprättandet, af Indragnings Staren efter Högstsalig
Konungen, böra följas vid regleringen af
ifrågavarande Pensions-Stat; Och får i denne
del alltså nu vördsamligen åberopa berörde yt„
Stols-TJisiottens Beiänkanden'. 2061
frände med förklarande, att Riksens Ständer redan
vid 1809 oell 1810 arens Riksdag funno
Stats Verkets ställning kräfva de vilkor för Pensioners
åtnjutande å Rikets Stat, som i afseende
på Einbets- och Tjenstemän, hvilka tillika
innehafva andre sysslor med I,'örter å Kronans
Stat, nu blifvit utsatte; samt att sådane undantag
äfven gjordes af Riksens Ständer vid 1815
års Riksdag, i afseende på den för Högstsalig
Hennes Majestät Enke - Drottningens SOPHIA.
MAGDALENAS Pensionärer reglerade Staten.
Och, enär det serskildta förhållande dessutom
inträffat, att Högstsalig Enke-Drottningens Hofstat,
sorn nu skall pensioneras, för korrt tid sedan
blifvit antagen och försedd med högre Löner
ä'11 som åtnjötos af de förut till den Kongl.
Hof Staten hörande Personer, har Stats-Utskottet
funnit billighet och rättvisa, i förening med
Riksens Ständers åliggande, att i möjligaste
man vid deras anslag inskränka Statens betungande,
fordra, att såsom skedt tillstyrka, det
Riksens Ständer till Kongl- Majus Nådiga beprofvande
måtte öfverlemna, att efter förut lag.
de grunder, så vidt de finnas tillämplige , bestämma
hvad ifrågavarande Pensionärer må böra
tilläggas i jemförelse till dem, som tillhört
samma Kongl. Hof-Stat och genom en längre
tjenstetid beredt sig' ännu större anspråk i detta
hänseende.
Hvad den lägre Betjeningen angår, som egenteligen
med afseende på lefnads- och tjensteår
skulle tilldelas större elier mindre Pensioner;
så har Ståts-Utskottet för att utstaka de förhållanden,
sorn kunde gifva någon anledning för
2o6z
Stats- Utskottets Betänkanrlen.
piöfningen af deras rätt, uppgifvit visse lefnad?
och tjenste-år,- sorn borde vara upphundne;
men, sorn härvid kunde inträffa sådaoe fall ,
att någre af .Betjeningen finnas nära roen ej
lill fullo hafva (jent den utsatte tiden eller
hafva hunnit den föreskriffte åldern, och i desse
händelser det synes på Kong . Majis Nådiga
urskiljande vid den individuella regleringen
ankomma, att icke dessmindre bevilja
sadaiie personer hvad dem i följd deraf skäligen
tilläggas bör; s’r och ehuru S!ats Utskottet
icke föreställt sig annat, än att en sådan
tillämpning af de uppgifne gruuderne skulle
finnäs . wred Riksens Ständers afsigt öfverensstämmande,
Ilar likväl Utskottet, i anledning af
nu gjorde erindringar samt Hedervärda KouleStåndets
tillägg vid dess bifall lill förra Utlåtandet,
trott sig böra tillstyrka, att Riksens
Höglofl. Ständer, till förtydligande af deras
mening, förklara, att, hvad qtnförmäldte Retjening
beträffar, det jemväl öfverletnnas till Kgl,
Maj ts Nådiga åtgärd, att, vid tillämpningen af
de lagde grunderne, tillse hvad billigheten klafver
i anseende till förekommande omständigheter,
så att, i enlighet med Riksens Ständers ändamål,
skä igt understöd må tilldelas den dertill
förtjente, roen derutöfver någre personella
förmåner icke hestas.
Vidkommande för öfrigt Högstsalig EnkeT)rottningens
enskildie Pensionärer, som af dess
ädelmod och ömhet för behöfvande varit understödde;
så saknade Stats-Utskottet vid ärendets
handläggning förre gången all uppgift och
underrättelse i denne del, hvarå Utskottet i
Siats-Utskottets Jittänkanden. 2063
annat fall icke hade underlåtit, att fästa afseende;
Och, sedan Utskottet af hvad sorn nu blifvit
andraget, fått anledning inhämta den närmare
upplysning härutinnan, att beloppet utgör
3,654 R:dr 32 sk., hvarutaf likväl utgå dels
underhåJls-kostnademe för arne vid Institutet
för Blinde och Döfstumme intagne Gossar 300
R:dr, som när desse afgå böra upphöra och besparas,
dels ock till Stadens fattige 600 R:dr
och till Hennes Majtt Drottningens Hospital
300, hvilka sistnämnde 2:ne Summor af tillsammans
goo R:dr icke kunna Stats-Verket påföras;
så, och enär för öfrigt desse Pensioner,
utgörande, efter afdrag af berörde goo R:dr,
2,754 R:dr 32 sk., till den del desamma äro
anslagne verkligt behöfvande personer, synas
böra såsom en taeksamhetsgärd åt ögst salig
Hennes Maj:ts minne bestås så länge innehafvarne
lefva och äro derutaf i behof, hemställer
Stats • Utskottet, det Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet till Kongl. Majus visa och
Nådiga bepröfvande äfven öfverlemna att låta
tilldela desse Pensiönairer livad deni anses böra
fortfarande tillgodokörnma och Staten skäligen
må vidkännas samt hvartill den af Kongl.
Maju i Nåder äskade Summa, efter hvad Utskouet
äger säker anledning förutsätta, äfven
lernnar tillgång. Hvilket allt vördsammeligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers pröfning
och åtgärd; Hvarvid Utskottet ock skolat anmäla,
att Dess förra yttrande är bifallet af Högvördige
Präste - Ståndet deti 4 samt af Vallöf!.
Borgare-Ståndet den 3 i denna månad.
Stockholm den 8 Julii 1818.
3064 Stats-TJtskottels BetänkanJen
Nu- 348.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskott$
Memorial, rörande Creditiven enligt
63 §. uti isoy års Regerings - Form.
-Enligt 63 §. uti 1809 års Regerings - Form,
skola för oförsedde händelser, 2:rie serskilda tillräckliga
Summor vid hvarje Riksdag afsättas
och anslås till Kong!. Maj:ts Höga disposition.
Och är det med arilädning häraf Stats - Utskottet
får vtirdsämligen föreslå och tillstyrka, att
den större Summan, som från Ranken skall utgå,
måtte bestämmas till Två Millioner Riksdaler,
och den andra, likasom vid föfra Riksdagen,
anvisas på Riksgälds - Gontoirel till
belopp af En Million Fem Hundra Tusen
(1,500,000) Riksdaler Råneo, hvaraf En. Tredjedel
vid utomordentlige tillfällen och behof,
uppå Kongl. Majrts Nådiga tillkännagifvandé
härom, från Contoiret utbetalas; men de öfrige
Två Tredjedelar ne eiler En Million Riksdaler
icke utan i fall af utomordentlige Försvars-anstalter;
Och må hela Summan af En och En
half Million Riksdaler aflemnas uti RiksgäldsContoirets
Credit Sedlar efter fastställd realisations-grönd;
Hvilket Rikets Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 8 Juiii 1818.
Stata-Utskottets Betänkanden. 2065
N.r 349.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Memorial om några förändringar i
Reglementet för Riksgälds - Contoir et,
V
V id innevarande Riksdag äro.af Rikets Högloft.
Ständer åtskilige Beslut fattade, hvilka rora
Riksgälds-Verket, och af sadan beskaffenhet,
att de böra intagas uti det vid 1815 års Urtima
Riksdag af Rikets Högloft. Ständer för Riksgälds
Contoiret faststäldte Allmänna Reglemente.
Men, då detta Reglemente i allt öfrigt befunnits
icke tarfva någon ny redaction, samt föra. dringarne
endast förekomma uti j:dra och 7-de Artiklarne;
så har Stats-Utskottet låtit .cm.Arbeta
desse 2.'ne Artiklar. Och torde» i händelse vid
redactionen af de ställen, sorn skola undergå förändring,
och hvilket af näriagde Förslag närmare
inhämtas, något icke skulle vara att anmärka,
ifrågavarande 2:ne omarbetade Artiklar,
.i likhet med hvad som skett vid 1812 års Urtima
Riksdag i Örebro med det vid *809 och
1810 arens Riksdag faststäldte Allmänna Reglemente
för Riksgälds-Contoiret, fa utfärdas under
benämning af Förändringar och Tillägg uti
det vid 1815 ärs Urtima Riksdag af Riksens Ständer
för Riksgälds - Contoiret ■ utfärdade Reglemente,
som i allt öfrigt blifver till efterrättelse gällande;
gjorde och faststäld.e vid Urtima Riksdagen i Stockholm
är 1818. Hvilket Rikets Högloft Ständer*
närmare bepröfvande vördsarriligen underställe*.
Stockholm den 8 Julii 1818.
Bihang till Riks-St. Prat. i$i$, 4.åt Sami, N:r 2;?, i($.
So 6 6 Ståts-Utskottets Betankänderil
Förslag till Förändringar och Tillägg uti
det vid 1815 urs Urtima Riksdag af
Riksens Ständer faststäldte Reglemente
jör Riksgälds-Conioiret.
;k8i5 ärs Reglemente.
g. Art.
i- §.
liqviderande af den
■uti nästföreslående Artvid
omförmäldte Gäld
och fullgörande af de
serskilde Förbindelser,
hvilka dessutom blifvit
Riksgälds - Contoiret ålagde,
äro nedan uppräknade
Fonder och Inkomster
Riksgälds-Contoiret
tillslagne, nemligen:
i:o
Alla Restantier å
Contoirets äldre Fonder,
jemte den sä kallade
Allmänna Bevillningen,
sorn för innevarande
är skall erläggas.
2:0 Odisponerade Behållningen
af de fiån
Kougl. Majus och Rikets
•Krigs - Collegiuni till
Riksgälds-Contoiret of
-
Ny Redaction.
2. Art.
1. §.
Tili liqviderande afden
uti nästförestående Artikel
omförmäldte Gäld
och fullgörande af de
serskilda Förbindelser?^
hvilka dessutom blifvit
Riksgälds-Contoiret ålagde,
äro nedan uppräknade
Fonder och Inkomster
Riksgälds-Contoiret
tillslagne, nemligen
:
1:0 Alla Restantier å
Contoirets äldre Fonder,
jemte den så kallade
Allmänna Bevillningen,
som för innevarande
år 1818 skall
erläggas.
2:0 Odisponerade Behållningen
af de från
Kongl, Majus och Rikets
Krigs - Coilegium till
Riksgäld*-Contoiret ö£-
Stats- Utsftotte
verlemnade Cassors me»
del.
3:0 De, enligt Riksens
Ständers Beslut vid innevarande
Riksdag, till
Riksgalds-Gontoiret eifverlemnade
f. d. Konungen
enskildt tillhöri*
ge medel.
4:0 Riksgälds-Contoirets
Fordringar för utlånte
medel.
5:0 Den så kallade
Allmänna Bevillningen,
som Riksens Ständer vid
innevarande Riksdag sig
åtagit till eit påräknadt
belopp af Två millioner
Sex hundra Tjugu
Tusen (2,62 o,ooo)R;dr,
(hvarunder äfven inbegripes
den Bevillning,
som förut utgått underbenämning
af BränvinsConSumtions-afgift
samt
Landt-Tulls-ersättning;)
»eli hvilken så kalla
-
; Betärikandenl 2067’
verlemnade Cassors me-'
del, samt den under Kgl«*
Bergs - Collegii disposition
och; förvaltning f„'
d. ställde Gassa, som,t
enligt Riksens Ständers
Beslut, till RiksgäldsContoiret
skall öfver-*
lemnäs.
3:0 De f. d. Konung
gen enskildt tillhörige
medel.
'4:0 Riksgälds-Contoirets
Fordringar för utt
lånte medel.
5:0 Den så kallade
Allmänna Bevillningen,
sorn Riksens Ständer vid
innevarande Riksdag sig
åtagit till ett påräknadt
belopp af Två millioner
Fem hundra Åttatio
Tusen (2,580,000) Rtdr,
(hvarunder inbegripes
den Bevillning, sorn förut
utgått under benämning
af Bränvins Consuintions
- afgift och
Landt-Tulls ersättning;)
ogIi hvilken så kallad®
2 0 68 Ståts-Utskottets Betänk anden.
de Allmänna Bevillning
kommer alt utgå ifrån
och. med år 1816.
6;o Den så kallade ordinarie
Licenten till c.n
årlig Summa af Fyratio
Fern Tusen (45,000)
[Riksdaler.
7:0 Skatterättighefsmedel,
hvilka inflyta
för de Kronan behållne
Hemmans försäljande til
Skatte.
8:0 ObsCrvations-medel,
härrörande ifrån revisionen
af räkenskaperne
öfver sådane medel,
hvilka äru ställde under
Riksens Siänders omedelbara
disposition
och i Riksgälds Contoitet
skola redovisas.
9:0 De Auötiöns-medel,
hvilka kunna falla
för Kronan tillhörige
hus i Städerne; härifrån
likväl undantagne sådane
hus och byggnader,
sorn äro inköpte för Kgl.
Amiralitetet i Carlscros
na och Allmänna Mar
gazins-Inrättningen.
10:0 De öfverskott på
Stats-Verkets Inkomster
Allmänna Bevillning
kommer att utgå ifrån
och med 1819.
6:0 Den så kallade ordinarie
Licenten till en
årlig Summa af Fyratio
Fem Tusen (45,000)
Riksdaler.
7:0 Skatterättighetsmedel,
hvilka inflyta
för de Kronan behållne
Hemmans försäljande til
Skatte.
8:0 Observations-medel,
härrörande från> revisionen
af räkenskaperne
öfver sådane medel,
som äro ställde under
Riksens Ständers omedelbara
disposition och
i Riksgälds - Contoiret
skola redovisas.
9:0 De Auctions-medel,
-som kunna falla för
Kronan tillhörige hus
i Städerne; härifrån likväl
undantagne sådane
hus och byggnader, soth
äro inköpte för Kongl.
Amiralitetet i Carlscrona
och Allmänna Magasins
Inrättningen.
10:0 De Öfverskott på
StatsVerkets Inkomster,
- - yr*
Stats-Utshottets Betdnkandm. ?0.6§
för ar j8i6 och påföl- hvilka, i följd af den
lande åren, hvilka kun- vid innevarande Riks.
na uppkomma,sedan den dag skedde Stats-Regleutaf
dylika Ofverskotts- ring, från Kongl. Statsmedel
vid denne Riks- Contoiret a flem nas, edag
bestämde Surqma af mot Riksgälds-Contoi200,
000 R:dr, spm till ret åtagen förbindelse,
StatsVerketsbehpjfhvar. att, efier Reqvisition,
je år får disponeras, blif- hålla Kongl'. Stats-Convit
innehållen. toiret till handa hvad
som möjligen skulle kun.
na brista uti StatvVerkets
beräknade Inkomster
för år 1819 och
nästpåföljande åren.
Jemväl skola ifrån
Randt- Ränterierne till
Riksgälds-Contoiret levereras
Skatte-köpeskil*
lingar för Recognitions-'
samt Kronans öfrige disponible
Skogar, hvilka
Skatteköpeskillingar
komma att Kongl, Maj:t
till handahållas, de förre
för Försvars-Verket
samt Arméens Materiella
behof och de sednare
för Fiottornes be~
hof,
2. §. 2. §.
Riksgälds - Contoiret Riksgälds - Contoiret
att med Discont- äger, att med Discont
-
[507* Siats-Utskottets
•villkor och motTvå procents
ranta i Riksens
Ständers Banque begagna
en Summa af Två
Millioner Rfdr; och derest
till Credit-Sedlars inlösen
ytterligare biträde
skulle tarfvas , bör det,
anot enahanda villkor, af
QBan quen meddelas, sedan
vid hållit sammanträde
imellan FuIImagtige
iBanquen och Riks»
gälds-Contoiret behofblifvit
uppgifvet..
7. "Ari.
5; %, 3 och 4 §. §;
5- §•
ii morn. Emot det
Riksgälds • Contoiret får
{disponera alla inflytan»
Betänk and en'.
villkor och mot Två (a)
procents ränta, i Banken
begagna en Summa
af Två (3) Millioner
Riksdaler; och- derest
till Credit-Sedlars inlösen
ytterligare biträde
skulle tarfvas, bör det ernot
enahanda villkor, af
Banken meddelas? dock
under förbehåll, att dispositioner
på Extra Di1*,
scent Biträdet icke ske
i annat förhållande, än
att Credit-Sedlar till ett
deremot svarande belopp
infrias. Äfvensom
nya Credit-Sedlar icke
få utgifvas till större
Summa, än som var utelöpande
den 31 December
1814; hvarvid
undantag likväl eger rum
för hvad uppå det mindre
Creditivet skulle
komma att disponeras.
7 • Art.
i, 2, 3 och 4 §. §. oför»
förändrade.
5- §•
i. morn. Emot det
Riksgälds-Contoiret får
disponera alla inflytan^
Ståts-Utskottets Betänkandeni
de Restantier uppå 1814
och förra arens Bevillning,
jemte den Allmänna
Bevillning, som, enligt!
81 2 års Förordning,
kommer att utgöras, äfven
för detta år, skall
Riksgälds.Contoiret aflemna
:
Till Riksens Ständers
Banque Tre hundrade
T usende (300,000) Riksdaler
inom 1815 års slut,
såsom AmorfissementsFond
till realisationens
verkställande, enligt 4.
§. uti 1800 års Riksdags-Beslut,
och likaledes
inom 1816 års slut
Tre hundrade Tusende
(300,000) Riksdaler, eller
tillhopa Sex hundrade
Tusende (600,000)
Riksdaler.
Till Kongl. Stats Contoiret
efter Reqvisitioher
följande Summor t
1:0 Be Trehundrade
Sextio-tusende 360000)
Riksdaler, hvilka för
2:ne sista qvartalen af
innevarande år 1815,
uppå årliga Sumtnan af
Sju hundrade Tjugo Til
-
de Restantier uppå 1 817:
och förra arens Be vinning,
jemte den Allmänna
Bevillning, sorn, enligt
1815 års Förordning,
komtner att utgöras, afven
för innevarande år
1818, skall RiksgäldsContoiret,
efter Reqvisitioner,
hålla Kongl»
Stats-Contoiret till lian-;
da följande Summor,
nemligen:
ilo De Tre hundra
Sextio [Tusen (360,000)
Riksdaler, hvilka för
2:he sista Qvartalen af
innevarande år 1818
uppå årliga Summan a£
Sju hundra Tjugo Tusen
(720,000 Riksdaler
skola utgå, såsom ersättning
till Stats-Verket
för den del afTull-In-t
komsterne, sorn är anslagen
till godtgörande
af Bankens Förskott till
1808 och 1809 arens
krig.
2:0 Femton Tusen
(15,000) Riksdaler, såsom
for innevarande år
1818 återstående Ränta
och Capital-afbetalning
'z & 7 s Stats - Utskottets Fetänkandetu
sende Riksdaler! skola
Viga såsom ersättning till
Stats - Verket för den
elei af Tull Inkotnsterne,
sorn är anslagen till
godtgörande af-Bankens
^Förskott till 1808 och
18,09 årens krig.
2:0 Femton Tusende
(15,000) Riksdaler, såsom
för innevarande år
återstående ränta och
Capital - afbetalning på
det år 1-81.1 i Rartquen
lyftade mindre Creditivet.
3:0 Två hundade Fyra
Tusende Nio hundrade
(204,900) Riksdaler
Sju (7) Skitlingar 2 rst.,
såsom outtagen återstod
uppå anslaget tiri StatsRehofveris
fyllande för
år 1814.
o -*
4:0 A-tta hundradeFyra
Tusende Nio hundrade
(804,900) Riksdaler
Sju (7) skiilingar Två
(2) rist.; (Likaledes 'an'slag
till Stats-Rehofvens
fyllande för innevarande
år 1815;och
5:0 Fem Tusende Sex
hundrade Trettio (5 6 30)
på det år 1811 i Ranken
lyftade mindre Creditivet.
3:0 Sjutio Tusende
(70.000) Riksdaler, såsom
outtagen återstod
uppåanslaget för åri8i7
till Stats-Rehofvens fyllande.
4:0 En million Fyra
hundra Tjugo Tusen
(1.420.000) Riksdaler,
likaledes anslagne för år
1818 till Stats-Rehofvens
fyllande.
5:0 Fem Tusen Sex
hundra Tretio (5,630)
Riksdaler, Nio (9) skillingar
Ellofva (11) r:st
såsom innevarande års
ränta å Kongl. .Krigs,-  Cöllegii f. d. Cassors
medel.
6:0 Den för innevarande
år belöpande rån.
ta för Kongl. Rergs Collegii
f. d. Cassors medel
; hvilken ränta fejt
hvarje år utgör JJtt Tusen
Tre hundra Fyratio
(1340) Riksdaler
Fyratio, Tre (43) skillingar
Två (2) r--st.
Ränta» så väl fair
Stats-Utskottets Betäniandenl 3®75
Riksdaler, Nio (g) skillingar
Ellofva (11) r:st
såsom ränta för de från
Kongl. Maj:ts och Rikets
Krigs-Collegium af
lemnade Cassors medel,
och hvilken Summa för
år 18x5 och påföljande
åren, inom hvarje års
slut skall hallas Statsverket
till handa.
2. mom. Den så kallade
Allmänna Bevillningen,
Riksens Ständer vid
denne Riksdag sig åtagit
till en påräknad årlig
Summa af Två Millioner
Sexhundrade Tjugu
Tusende 2,620,000)
Riksdaler, och hvilken
skall utgå för år 1816
och följande åren till
nästa Riksdag, kommer
att lefvereras till Riksgälds-Contoiret
och derstädes
redovisas; hvaremot
utaf samma Bevillning
följande Summor
skola årligen från och
med år 1816 från Riksgälds
- Contoiret, efter
Reqvisitioner, till Kgl.
Stats-Contoiret aflemnas,
istexniigen:
Kongl. Krigs-Collega
f. d. Cassors medel, som
för Kongl. Bergs Collegii
f. d. Cassa godt*
göres Stats-Verket äfven
de nästpåföijande
åren vid hvarje års slut;
dock anmärhes, att räntan
å Kgl. Krigs-Collega
f. d. Cassors medel
för år 1819 och allt
framgent utgår endast
med Fem Tusen Ett
hundra Tretio (5130)
Riksdaler, Nio (g)skillingar
Ellofva (11) r.st
årligen, och upphörer
deremot med innevarande
år 1818 den ränta
af En procent, sorn Statsverket
hittills godtgjort
uppå den till Malmö
Stad från Riksgälds-Contoiret
utaf sistnämnde
Cassors medel utlånte
Summa.
2. mom. Den så kallade
Allmänna Bevillningen
, som Riksens
Ständer vid innevarande
Riksdag sig åtagit ,
till en påräknad årlig
Summa af Två millioner
Fern hundra Afta
-
2o74 Stats-Utskoitets Betänkanden.
i:o Sju hundrade Tjugo
Tusende (720,000)
Riksdaler, såsom ersättning
till Stats - Verket
för den de! af'Iull-Inkomsterne,
till ett lika
belopp årligen, sorn är
anslagen’ till ersättning
al Bankens Förskott till
•3 So 8 och 1809 årens
krig.
2:0 Tretio Tusende
(30000) Riksdaler till
Ränta och Capital-afbetalning
å det i Banken
år 1811 lyftade mindre
Credit! vet.
3:0 En Million Fyra
hundrade Tjugo Tusende
(1,420,000 Riksdaler
till Stats Behofvens
fyllande.
A de Summor,, hvilka
till Stats-Verket skola
aflemnas, måge Fullmäktige
medde a Förskott,
säj vidt RiksgäldsContoirets
jPenningetillgångar
det medgifva;
dock endast för det löpande
året, hvilket räknas
från den Förste (1)
Mars det ena året och
lill den Förste (1) Mars
tio Tusen (2,580.000)
Riksdaler, och| hvilken
skall ulga för år 1819
och följande åren intill
nästa Riksdag, kommer
att levereras till Riksgälds-Contoiret
och derstädes
redovisas.
Utaf denna Bevillning
skola följande Summor
årligen ifrån och med år
1819, efter Reqvlsitioner,
hållas Kongl. StatsContoiret
till handa,
nemligen:
1:0 Fem hundra Tusen
(500,000) Riksdaler,
såsom Capital - afbetalning
och ränta, så väl
å Bankens Försträckningar
till Stats-Verket till
1808 och 1809 årens
krigskostnader, som å det
år 1811 lyftade mindre
Creditivet, och hvaraf
Eit hundrade Tjugu
Fem Tusen (125,000)
Riksdaler hvarje Qvartal
erläggas.
2:0 En million Sex
hundra Sextio Sex Tusen
Fyra hundra Femtio
Två (1.666,452) Riksdaler,
Ellova(u)skillin
-
Stats-lJtskottets Eetiinbanden. 2075
det näst påföljande. Således
må förskottsvis till
Stats-Verket utbetalas
emellan den; Förste (1)
Mars 1816 och den Förste(i)Mars
1817 hvad
Stats-Verket för år 1816
tillkommer; hvaremot
någre Förskott till Statsverket,
sträckte utöfver
det löpande året icke få
beviljas, utan äro stränligen
förbudne, så att
före den Förste (its
Mars 1817 något ic
får förskjutasmppå 18
års anslag o. s, v.
FTvärje år 1 April ms
nåd bör ordentlig In
qvid imellan Stats-Ve:
ket och Riksgälds-Co!
toiret upprättas för di
garSex(6) r:st. tillStatsRehofvens
fyllande.
o J
A desse Sutnmor må
Förskott meddelas, så
vidt Riksgälds - Contoirets
Penninge-tillgångar
det medgifva; dock endast
för det löpande året,
hvilket räknas från
den Förste Mars det ena
året och till den
Förste Mars det nästpåföljande.
Således må
förskottsvis till Statsverket
utbetalas emellan
den Förste Mars
1819 och! den Förste
Mars 1820 hvad SiatsVerket
för år 1819 tillkommer;
hvaremot någre
Förskott till Statsverket,
sträckte utöfver
det löpande året icke få
beviljas, utan äro strängligen
förbudne, så att
före; den Förste (i;ste)
Mars 1820 något icke
får förskjutas uppå samma
års anslag o. s. v.
Hvarje år i April må-
nåd bör ordentlig Li•-
qvid imellan Stafs-Verr-
ket och Riksgälds Conit
toiret upprättas för det
ao76 , Stats-Utskottets Betänkanden.
nästföregångne året samt
arne Exemplar af denne
I-iiqvid utskrifvas, af
hvilka det. ena, förse dt
med Kongl. Stats - Contoirets
godkännande, återställes
Riksgäl dsContoiret,
för att såsom
verification dess Hufvud-Bok
biläggas, och
det andra, med påtecknad
approbation af Fullmäktige,
qvarstannar uti
Kongl. Stats-(C»ntoiret.
nästföregångne året samt
2:ne Exemplar af denne
Liqvid utskrifvas, af
hvilka det ena, försedt
med Kongl. Stats-Contoirets
godkännande, återställes
till RiksgäldsContoiret,
för att såsom
verification dess Hufvud-Bok
biläggas, och
det andra, med påtecknad
approbation af Full*
mäktige, qvarstannar uti
Kongl. Stats-Contoiret.
Nu- 350.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, uti den af Högloft. Ridderskåpet
och Adeln remitterade fråga
om dispositionen af de för Allmänna
Magasins-Inrättningen och Manufactur-Disconten
anslagne medel.
Sedan Rikets Höglofl. Ständer vid denne Riksdag,
angående de för Allmänna Magazins - Inrättningens
behof vid Urtima Riksdagen år
3815 beviljade Två Millioner R:dr, sorn, under
vanlig Discont-rättighet, skulle af Banken be.j
rörde Inrättning tillhandahållas, förklarat samma
anslag fortfarande böra äga rum till Kongl.
Maj;ts Nådiga disposition, likväl med dqrvidi
Stats-Utskottets Betänk anden. 2°77
stadgadt vilkor, att, om Rikets Ständers till
granskning af Stats- Råneo- och Riksgälds-Verkens
Räkenskaper och förvaltning fö ordnade
Revisorer skulle finna de af Rikets Stander vid
denne Riksdag fastställde grunder för 'förvaltningen
af Magasins - Inrättningens från Banken
erhållne Creditiv vara uppenbarligen öfvérträdde,
ReVisorerne i sådant oförmodadt fall skulle
äga, att hns Råneo - Fullmäktige inställa utbetalningen
eller i vanlig väg påbjuda intlrifriing
äf Creditivet till det belopp att blott halfpårterten
deraf återstode, likväl salunda, att beslutet
derom borde våra genom omröstning bifallit
af * 'delar bland Revisoreine, att alldxig n.er
än hälften af Creditivet finge vid sådant tillfälle
inställas eller indragas, och att tiden för,
denna indragning skulle af Revigorerne bestämmas,
på sätt de funno nödigt och lämpligt 5 äfvensom
Riksens Ständer* beträffande det till
Manufactur-Discont-Fondens förstärkning vid
denne Riksdag å Bankan ställde Creditiv för
508,713 R dr 36 sk. 7 r:st., hvarigenom, med
det förut anslägne belopp, Bankens hela bidrag
till Manufacturernes och Fabrikernes understöd
lomme att utgöra jemt En Million R:dr, likaledes
förordnat, att, i händelse Revisörerné, vid
granskning af Manufactur-Discont-Fondens förvaltning,
skulle finna större eller mindre del a£
Fondens hela belopp vara disponerad och förvaltad
i annan väg eller efter andre grunder,
än Rikets Ständer såsom vilkor för ytterligare
bidrags meddelande nu bestämt och Reglementet
för Manufactur - Disconten af den 12 Februari!
1817 i allt öfrigt innehåller, Revi»o
-
Stats-Utskottets BetärAåndenl
rerne ägde, så vida Två tredjedelar' af dem i
Beslutet instämde, att genom Fullmäktige i
Banken genast , låta indraga det ytterligare tillskott
för Fabrikernes understöd, som nu beviljades:
Meri Kongl. Maj:t, efter inhämtande här*
af, genom Skrifvelse till Rikets Ständer af den
15 i denna månad i Nåder förklarat, det Kongl.
Majtt af anförde skäl ansett sig icke böra gilla
och antaga de vilkor, sorn af Rikets Ständer således
blifvit fästade vid beviljandet af ifrågavarande
anslag tili understöd för Magazins-Tnrättningen
och Mänufactur - Discont - Fonden ,
samt att det vore Kongl. Majrts föresats, att, i
afseende på förvaltningen af desse Inrättningar
och dispositionen af de för dem anviste anslag,
meddela sådarie efter omständigheterne lämpade
föreskrifter, sorn med Rikets välj Rikets Ständers
skäliga önskningar och det åsyftade ändaJ
målet närmast instämma; Så har i anledning
häraf hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Flerr Grefve J. M. Spens, under förutsättande
deraf, att, då Kongl. Maj:t i Nåder sålunda icke
gillat vilkoret),, hvarmed omförmäldte (kreditiv
äro af Rikets Ständer ställde, sjelfva anslagen
oek med detsamma upphörde, såsom ny
motion framställt angelägenheten och nyttan
ef berörde bidrag ej mindre i afseende på de
ändamål, sorn ligga till grund för Tnrättningarne,
än ock utur skal alt de om Rörelse-Capita^ets
belopp vid denna Riksdag skedde regleringar
derigenom skulle rubbas och förfalla,
famt i följd deraf föreslagit, att ofvanberörd©'
för Magazins -1mättningen och Manufactur-Di«c©mea
bestämde Sutnmor mätte beviijas att ut-:
Ståts-Utskottets Bettini anden,
ga antingen under enahanda vi kor, som hittills
för dylike biträden varit föreskrifne, eller
andre, endast de blifva såuane, att Creditivens,
utbetalning såsom högsc nödig och hufvudsakelig,
i alla händelser icke kommer att
uteblifva; uti hvilken framställning sig förenat
åtskillige Ledamöter af Högloft. Ridderskapet
och Adeln, som, vid detta förhållande, genom
Protocolls - Utdrag nästledne dag till Stats-Utskottet
remitterat Herr Grefve Spens’s Motion
jemte de öfrige Ledamöternes anföranden med
anmoden till Utskottet, att deröfver med utlåtande
i dag inkomma.
Vid detta ärendes förehafvande har StatsUtskottet
inhämtat, att Högvördige Präste-Ståndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet vid ernottagandet
af Kongl, Majtts ofvan högstberörde
Nådiga Skrifvelse nästledne dag sammanstämmande
sig utlåtit, att sedan Riksens Ständer
ansett Creditiven för Allmänna Magazins-Inrättningen
och Manufactur Diskonten, i anseende
till det allmänna behofvet deraf, böra fortfara,
hade bemälte Stånd, i anledning af hvad
Kongl. Maj:t nu täckts i Nåder fö klara, funnit
frågan om de, Riksens Ständers Revisorer, i
afseende på en del af desse Creditivers indragning,
tillagde rättigheter böra förfalla och denna
omständighet, såsom ett tillägg i Riksdagsbeslutet
och Instructionen för nämnde Revisorer
iakttagas; äfvensom Vallöf]. Borgare-Ståndet,
efter erhållen del af Kongl. Maj:ts åbero»
pade Nådiga Skrifvelse, beslutit, att densamma
skulle biand Riksdags - Handlingame , förvaras
garnt innehållet deraf i Prötocoilet intagas\
go8o Siats-TJtskoltets Tlttänkanden.
hvarjemte åt Expeditions-Ufskottet skulle upp.
dragas, att i Riksdags-Beslutét införa hvad Kgl.
Majit nu i Nåder förklarat, samt Stats- och BanCo-Utskotten
häraf erhålla del , för att låta -så*
dant komma till Bankens och Riksgälds - Contoirets
Fullmäktiges kännedom.
Stats - Utskottet har, vid öfvervägande af
hvad sålunda förekommit, funnit, att, då Kgl.
Majit i Nåder förklarat Sig ej kunna med of*
vannärnnde af Riksens Ständer fästade vilkor
vid Creditiven, gilla och antaga deras Beslut,
hafva och anshgen derigenom upphört och frågan
om desse Creditiv blifvit försatt i det skick,
densamma var, förr, än Beslutet vidtögs; i följd
hvaraf Stats - Utskottet nu trott sig böra målet
ti 1 förnyad handläggning upptaga.
Dervid har Stats - Utskottet likväl funnit,
huruledes uppå förut anförde skäl desse Creditiv,
ej mindre för Allmänna Magazins - Inrättningens,
än ock för Manufactur-Diseontens ändamål,
äro af den vigt och angelägenhet, att
deras fortfarande, på sätt Riksens Stander redan
fastställt, bort tillstyrkas, endast med undantag
af den för Revisoferne stadgade rättighet,
att i visse fall låta inhibera desse Creditiv,
eller indraga de utbetalte medlen, hvilken
rättighet således skulle komma att helt och
hållet förfalla; och hemställer alltså Stats - Utskottet,
det Riksens Höglofl. Ständer matte nu
vidtaga.det Beslut, att omförpiäldte anslag skola
till de redan stadgade beloppen utgå, samt,
under åberopande af hvad deras underdåniga
Skrifvelse i allt öfrigt innefattar rörande Förvaltnings-
grunden^ fej nämnde Inrättningar,
Stats- Utskottens Éettiriiandenl öo 8T
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att'
samina grunder måtte tillämpas vid dispositionen
af de anslagne medlen, äfvensom uti det
Reglemente för Magazins Inrättningens Styrell
se, sorn Kongl. Majit i Nåder täckes, i anledning
af Riksens Ständers underdåniga anhållan
derom, låta upprätta; Hvilket vördsarnligen understa!
les Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande;
Hvarvid en Ledatnots yttrade mening ute
en serskild omständighet bifogas.
Stockholm den a 8 Julii 1818.
På Huglofl. Ridderskapet
och Adelns Ledamöters
vägnar.
Carl De Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar.
II. N. Schwan,
På Högvärdige Prästé*.
Ståndets Ledamöters
vägnar.
Villi. Faste.
På Hedervärda Bonde«
Ståndets Liedamöters
vägnar.
Per Persson.'
fi. Tunelius.
Utdrag af Protokollet hållet hos Riksens
Höglofl. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 18
fulii I818.
S» D. Upplästes den fran Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, nästlidne dag, till Utskottets
åtgärd remitterade motion af Herr Grefve J.
M. Spens, angående dispositionen af de, för AliBihang
till Riks.St. Fröt. *317- i$i$. 4\de Sami, N;r zCi.
2o8a Stats-Utskottets Betänkandet*.
manda Magazins - lurattningen , samt Manufactur
Disconten, anslående Greditiver, jemte flere
Ledamöters 1 samma ämne hafde yttranden}
Hvarvid, i anledning af derom Herr Landshöfdingen
Friherre J. Cedtrströms väckte fråga,
huruvida Herr Ofverste - Lieutenanten Palman,
såsom nu mera utsedd till en bland Riksens
Hoglofl. Ständers Ful mäktige vid RiksgäldsVerket,
kunde vidare deltaga uti Utskottets ö£-  verläggningar, Utskottet ansåg, att, då Herr Öfverste
- Lieutenantens åtgärder i och för berörde
befattning icke, i något fall, komme under
detta Utskotts granskning och bedömande, kunde
ej eller Herr Öfverste-Lieutenartten förmenas,
att Urskottets öfverläggningar bivista, samt
uti dess Beslut deltaga} Hvaremot Herr Landshöfdingen
Friherre J. Cederström, under åberopande
af 41 §. i Riksd'gs-Ordningen , förklarade
sig finna Herr Öfverste - Lieutenanten Palman,
i egenskap af Riksgälds-Fullmäktig, icke
tillika kunna Vara Ledamot af Stats-Utskottet}
Hvilken särskilta mening, uppå begäran, Skulle
åtfölja till Riksens Hoglofl. Ständer. — Som
ofvan.
Ex Protocollo
J. C. Lorich.
~~3c-'
Förtekning
pä 4:de Sämlingens innehall.
Stats - Utskottets Memorial och Betänkatiden
angående t
N:r Sid.
1. Sekreterare föt Riksgälds.VerketsÄrender i
Utskottet « * - * * 3»
2. ankomsten af Nådiga Propositionen om
Stats.Verket • . - * ‘ 4t
3. Krono-Uppbördens Verkställande i 4.
4. ökad Kansli Betjening * - g.
5. medel till Riksdags-Utgifterne * »8.
6. tryckning af Landshöfdingarnes ÅrsväxtsBerättelser
- - - * ‘ 9«
7. tryckning af Riks-Ståndens Protokoll med
Bihang - . . - •. ir.
g. tryckning af RevisoremeS och Justitie-Ombudsmannens
Berättelser . « . * i^-j
g. Auditören l?Oranges antagande som Karn.
rerare . . . . » * 17*
10. Kostnader i och för upplåtandet af Kongsholms
Krono-Bränneri-Byggnader till Kur.
hus för Stockholms Stad och Län » * 18*
11. Hjelmare Slussverks ombyggande * - 21.
12. Stats - Kommissarien Widegrens ansökning
om Förskott på Arfvode ... a3«
13. underhållandet af Landskrona Stads hamn 25.
14. Arbets- och Korrektions-hus»Inrättning i
Malmöhus Län » - - • 27»
15- aflidne Regerings - Rådet von Schevens innestående
Pension - * 2j&*
iC. Lånbiträde till Landskrona Stads Kyrko»
byggnad » ■* • 3%.
17. de förra Bevillningarnes fortfarande för år
1818 ■ * » - • * 33»
*8- anmärkningar i frågan Om Summan till .4
Riksdags-Utgifterne » * * * 34«
I9' tryckning af Allmänna Indragnings-Staten
samt Spesielle Statems * * * 3®»
Jmthulb
N:r Sidi
50. Stats-Anslåget för Fattigvårds-Inrättningen
i Carlskrona - * • *
ar. Kostnaden till undersökning om uppränning
af Clara Elf -
23. anstånd med indrifvandet af Norrbottens
Läns andel i Vesterbottniska Lånet
23. indragning af Talmäns-Tafflarne
24. undersökning efter Stenkol på Öland
25. upprensning af Stångån
26. Lån för anläggningar vid Carlskrona
27. Minnesvård öfver Högstsalig H. K. H. KronPrinsen
Carl August
»g. Kostnaden för tryckning af LandshöfdingeEmbetenas
Kungpselser •
29. Statens fordran i Landshöfdingen von JEchsteds
Sterbhus -
30. anmärkningar vid Betänkandet om von Sche
vens, Pension -
31. yrkadt uppskof med redovisningen af Krono-Uppbörden
.....
32. Allmänna Brandförsäkrings - Inrättningens
ställande under tillsyn af Fullmäktige
Banken och Riksgälds-Kontoret
33. Kursdifferens å Ministern Lagersvärds fordran
-
34. yrkad befrielse från Bevillning för Höga
näs Stenkols-Verk -
35. anmärkningar vid Betänkandet om Kostnaden
för Kongsholms Bränneri-byggnaders
upplåtande till Kurhus
36. Magistraternes skyldighet alt förvara en ny<
kel till Landt-Ränteriernes Kassa-Kistor
37. Tullgarns Kongsgårds öfverlemnande till
H. K. H. Prins Oscar
38. Härads-Skrifvaren Rydströms Pension
39. Göteborgs Polis-Inrättnings underhållande
40. Löfås Silfver-Verk ....
4r. åtal af försummelser att insända Omslut
för Riksliufvud-Bok sluts-Arbetet .
4;. Postfrihet för Städernes Magistrater
43. Jordransakningars verkställande
Innehåll,
N:r Sidi
44. Skattelösen af Lotshemman - nä.
45. tryckning af Handlingar i frågan om hämmande
af Luse och Öfverflöd . - 120.
4G. anmärkningar vid .Betänkandet om sökt
Lånbiträde för Landskrona Stads Kyrkobyggnad
• - 121.
47. Kolti orri pan i-Mö tesplatser för Blekinge Läns
Båtsmans Indelning = 123.
4S Kronofogden Westbergs Pension - *124.
49. Lönförbättring för Krigs - Revisions-Betjeningen
- - - ' . . . - t-?6.
50. understöd för Kyrko- och Prestgårds byggnad
i Neder Torneå Församling - -128.
51. P-restbols.friheter för Nya Kyrkoherde- och
Kapellans-Bostallen - « - -13L
5?. sökt ersättning till . Städerne för deras an.
del i Accis- och Bakungs penningarne -134»
53. sänkning af Sjön Vérmelen - - -135.
54. förmåner för Segelduks-Fabrikerne * -137,
'55. hamnbyggnaden i Malma - - - 13g;
56. Stats - Kommisarien Widegren,<t ansökning
om Gratifikation och Lönforhöjning för
Kamreraren Mullern .... r47f
57. föreslagen, ändring i Postskjuts-Legan - 14g.
58. indragning af Adelsfane- Regimentets Indelningar
.... -151.
59. understöd för Fiskare i Bohuslänske Skärgården
- - - _ - -152.
Co. Arfvode för Sekreteraren vid Ofver - Hofjägmästare
- Embetet - » *t5S
Cr.
Löner för Brottmåls-Domare - - rjy.
62. Boställen för Länsman - - - 159.
63. Lagmannen Noräns ansökning opa Lön-ersättning
- • - - - iöl.
64. Socken-Skrifvares antagande - - - 163»
65. Res penningar för Krono-Betjeningen i Vester-
och Norrbottens Län - - - i6|.
,66. ersättning eller lån åt Majoren von Konow,,i6S.
67. anmärkning mot Konungens Rådgifvare
och Föredraganden af Krigs-Ärendernej - x5y*
66. lika ämne - - « »i6§»
Innehåll*
N;r Sid.
fg. Segelleden genom Baggens-sundet och Stäket
i6g.
70, Göteborgs Stads befrielse från Inqvarteringen
åt dervarande Eskader af Armeens
Flotta ; -I7r.
71. Arfvode för Öfverste - Löjtnanten Warberg
såsom Hydrograf för Sjön Vennern -173.
*j\. Aflöningen för Allmänna Ärendernes Be*
redning - 17G.
73. Landt-Räntmästarrtes Lönevilkor - . 178.
74. framlidne Herr Riks-Rådet Friherre Adler
Salvii Arfvingars Krono-Fordran - *132.
75. Inqvarterings-besväret för Städer med ständige
Garnizoner, samt Malmö Stad* erhållna
Lån till Kassernbyggnader • • 185.
76. Löjtnanten Torssells Éxpektans-Arfvode - 196.
77. Bidrag till Aflöning för Krono.Uppbörds
Betjeningen
i Stockholm - - -198-,
78. Aflöningen för Krono-IIppbörds-Betjeningen
i Götheborg och öfrige Städer utom Stockholm
- - - 202.
73. Öfversten Silfverskölds förlorade Ackord - so j.
>,o. Lönförhöjuing för Lagmännen i Skåne och
Blekinge - 208-
gi. Lösen för Räntehöet ifrån Strömsholms
Fögderi .... -2 ro,
gg. Lefvererines-stället för Kronans Ränte*hö
och -halm från Vestmanland - -214,
83, Vakans Afgiflen för Nora, Lindes och Ramsbergs
Bergslager - - - -216.
SF Kommerse-Rådet Björnbergs Bränvins-brännings»Arrende
« - 229.
85. fråga om ersättning till Hof-Stallmästaren
Grefve Frölich för Arrendet af Flyinge och
Dalby Kongsgårdar - - - “2334
$6. Löner för Läns-Notarier och Lands.Konto*
rister. - - . - - - 237.
87. Kostnaden till Högstsalig H. K» M. Konung
GARL Xlllts Begrafning. - - -239.
88. Pensioner förH. K. H. Kron-Prinsen Oscars
Lärare. - - - ... *42.
Innehåll.
N:r Sid.
gg. antnärlcningar vid Betänkandet om anslaget
för Fattigvårds • Inrättningen i Carlskrona.
- • . . - - 2^5.
£0. vil ko ren vid Vadstena Klosterkyrkas upplåtande
åt Stads, och Lands-1-örsamlingarne
derstädes. ^ . 246,
gr. Förslag till beräkning af Stats-Verkets In
trader. - - - 1 . • ‘<*51-
g*, anmärkningar vid Betänkandet i-frågan om
uppskof med redovisningen af Krono Uppbörden.
_ 295.
53’ ersättning för förluster genom Skepps upp.
bringningar under de sednare kr igsåren. - 299.
94. Lånrättighet i Manufaktur - Diskonten for
Skeppsvarfsegare. .... soli.
9;. förvaltningen af Kronans Upplags.Magassin. ^12.
90. medel för Isländska Handskrifters öfversät- "
tande. - . . - . 315.
97. bidiag till Södertelje KanaUInrättningsfullbordande.
- - - . ”3tS»
Q8. Aflöningen för Riks-StåndenS och deras
Utskotts sekreterare, Kanslier och Vakt.
Betjening. ..... 3^
99, Magasins» Direktionens införskrifning af
Utländsk Spannmål, . - ''3 tö
löö.
grunder för liqviderandet af Undsättnings.
Spannmål. .... *351-
ior. yrkad förbättring i Aflöningen för Krigs
Revisions Betjeningen. - - * <51-
301. Jagbackarne inom Södermanlands Län. -354,
Stats- och Banko- Utskottens.
JOj. Malmö, Götha Kanal-Bolags < ch Göthe.
borgs Diskont»Verks utredning. - • 380*
Stats Utskottets.
30 p den Hans Maj.t Konungen och Dess Arf
vingar tillslagne årliga ränta. - . 17.
30 ä, medel åt Bergs.Rådet Friherre Hr melin, 4.^,
106. medel till kostnaderne vid en förbättrad.
tång-forsling och bevakning. - -457.
Innehu.lt>
N:r . . . „ Sid.
107. medel till Drottningholms Broars istand
sättande.
• - * - 435*
308. äterremiss i frågan om förhöjning af Post*
skjutslegan. .... - 438»
309. äterremiss i frågan örn Segelleden genom
Baggenssundet och Staket. - -439*
310». äterremiss i frågan orri medel till hamnbyggnaden
i Malmö. ... 43@*
311. äterremiss i frågan om Skattelösen å Lots
hemman.
.... *440.
3r2- äterremiss i frågan om förbättring af Läns.
mäns Löne vilkor. . - - 441
3.13. äterremiss i frågan om ersättning till Staherne
för deras andel i Aeciss. och Bakugns
pertningarne. - 44r*
914. Redovisning for Stats-Verkets förskott till
tryckning af Riks Ståndens Protokoll och
Bihanget vid 1 gr5 års Riksdag. . -442.
315. ny Stat för Gripsholms. Slotts och Djur
gårdsBetjening.
- - - 459,
a 16. anmärkningar i frågan om återstående delen
af Vesterbottniska Länet. - *470»
0,17* anmärkningar i frågan om Brandförsäkrings-Verkets
ställande under tillsyn af
Fullmäktige i Banken och Riksgälds-Kontoret,
- 472.
3X8. Ro-teringen vid Vesterbottens Regimente. 474.
339. Krono-Tioude. pannmålens utgörande till
Stockholms Stora Barnhus. - - 476,
■3-20. en till Upsala Barnhus donerad Kronofordran.
...» -478-
321. grund för Lösen af Osmunds Jern - 48a.
322. Ädelforss Guld-Verk - « -487*
323. Flyinge och Dalby Kongsgårdar och Stuteri-Inrättnings
Stat. - - -49*-
324. Dagsverksskyidigheterne till Flyinge och
Dalby Kongsgårdar- - - 50G
125.
Aflönings-Stat m. m. för Ulriksdals Kgl.
Lusi-3tott. » - « 5iS
326. Saltpettergärdens utgörand» S ■ 538j
Inn elial!.
N:t ^ Sid.
127. Stads-Bokhållaren Carlsunds Mantalsskrif
nings-Provision
.... 553,
32§. Begrafningshjelp efter Sekreteraren Mo
rin
...... 554..
329. Strömsholms Stuteri-Inrättning - ■ 553.
Stats- och Lag-Utskottens.
330. nrlige Lagsamlingar - * 574.
331. Lönförbättring för Häradshöfdingarne - 57g.
Stats- Utskottets.
333- anmärkningar vid Betänkandet om Af
löningen
t och för Riksdagen . . 592.
333. de Kongl. Hofvens Stats Summor > 595.
334. medel till kostnaderne vid Kongl. Maj.-ts
Kröning » ; 6og,
333. anmärkningar i fragan om Talmäns-Taff
larne
».».'» 6ir.
13C. anmärkningar i fragan om Pensioner för
H. K. H. Krnn-Prinsens I.ärare - - 615.
jl37. anmärkningar i fragan om Polis * Inrättningens
i Götheborg underhallande - G13.
138. anmärkningar i frågan örn medel för Södertelje
Kanal-Inrättning - - - 620.
339. anmärkningar i frågan om Löner för
Läns-Notarier och Lands-Kontorister - öar.
340. Återremiss om Prästbolssfrilreter för nya
Boställen ..... 622.
34r. återremiss om Tullgarns Kungsgård - £23.
.142. återremiss om Öfversten Silfverskölds. Ac
cords-ersättning
.... 523.
•143. Nummer-Lotteriets indragning - - 624.
344. återremiss i frågan om Lån»rät tighet för
Skepps.Var£'s»Egare ... G3SJ
•145. Återremiss i fragan om Friherre Adler
Siilvii Arfvingars Krono-fordran • « 645»
Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens.
346. Lifräddnings-Båtar . 648»
147. ett Memorial om medel att återföra val»
Innehåll.
N:r „ ' . , Sid.
maga inom Landet . . , 650.
148. Ö nsknihgs-målen vid 18/5 års Riksdag , t>
14g. sänkning af Sjön Wenern , . 652.
150. inrättandet af en Bergverks Skola < 654.
I5r, dels upprensning och dels igenfyllning
af C la ras. och Faieburs.Sjöarne samt Rörstrands-
och Carlbergs-Vikarne . , 657.
Stats• Utskottets,
152. återremiss i frågan om Vadstena Kloster.
Kyrkas upplåtande . . . 663.
353. återreniiss i frågan om medel till Isländske
Handskrifters öfversättande . .
354. Majoren Florus Tolls Ackordsersättning . 668.
155. Hennes Majtts Drottningens UnderhållsSumma
i händelse af Enke-tillstånd samt
Rosersbergs Kungsgårds användande . 670.
156. Qvickfeldt ske, Arfvingarnes Krono, och
Skatterätts-fordringar . . . 673.
357. Afgift till Veneriska smittans hamman*
de ra. m. . . . . . 6S4.
158. återremiss i frågan om Inkomst - Titlar*
nes beräkning uti' Riks.Staten . . 692.
159. frågan om von Schtveus Pension . . 729.
360. återremiss i frågan om Lefvererings-stal.
let för Kronans Ränte» hö och-halm från
Vestmanland . . « 730.
afir. Riks-Statens Förste Hufvud-Titel . 735.
362. Riks.Statens Andre Hufvud*Titel . 744.
363. Riks.Statens Sjunde Hufvud-Titel , 781.
364. Riks.Statens Åttonde Hufvud-Titel . 785»
165. tillökning i anslaget för Fria Konster.
nes Akademi . . • . 799.
166. tillökte Löne» för Justitie • RevisionsExpeditionen
.... flor,
367. medel för reparationer å Thenter-husen Joj,
36 ,. medel till Riddareholms Kyrkans! istand
sättande
..... §03,
169. L ön - förbättring för Komministrarne i
Stockholm . . . , . 80S
Innehall.
Nsr Sid.
iTaflan öfver Högstsalig Konung GARL
XIII.s Kröning , . , . gog.
17T. Beklädnads-sätiet för Indelte Arméen . gx®.
172. återremiss i frågan om Ädelfors GuldVerk
..... 83?t
173. den under Bergs • Collega disposition f.
d. ställde Cassa och Komrnerse*Rådet
Galtens Lån derutur . . . 833.
174. Engelsmannen Thomsons införskrifvande g37.
175. rättelse i Nådårs-och Besparings-Författningarne
..... 838.
Stats- cch Besvärs- Utskottens.
176. inrättande af Allmänna Arbets- och Korrections
- hus på Borgholms Slott och i
Vadstena . . . , . 844.
Förstärkta Stat.s-Utskottets,
177. dit remitterade Bevillnings-fragor , 843
Stats- och Bevillnings.Utskottens.
178. Bränvins.Bevillningen för åren 1810, r8;x
och 18X2 ..... 850,
Stats-Utskottets,
179. frågan om Nummer-Lotteriets indragning 85<L
180. frågan om Talmäns. Tafflarnes indragning
. . . . 853.
181. frågan om Kansh-Radet Tannströms'Pension
. _ , . _ . . , 85J,
182. indragning af öfverflödig? Embeten och
Tjenster . . . , . 88r.
183. reparation å Vadstena Slott . . 862.
184. Löjtnanten Roussemis. Éxpektans-arfvode 863.
185. Häradshöfdingen Ortendals ansökning om
Boställe eller Lönförhöjning . . 364.
Ig6. Arbets- och Korrectionshus-Inrättning i
Landskrona ..... 366.
Innehält.
!N:r Sid.
187. en tillökt Vaktkarls- beställning vid U
meå
Lands-Fängelse . . 8Ö7.
igg. en del af Vadstena fordna Kloster-Byggnaders
upplåtande for Hospitals - Inrätt,
ningen derstädes .... 8^8»
5t86. fillökt anslag för Spinnhusen i Lands.
orterne ..... 870.
390. medel för Stockholms Krono-Korreclions
hus
...... 872.
391. åtefremiss i fragan om Saltpetter-Skattens
utgörande . . . ... 87f>-
192. återremiss i fragan om Jagbackarhe uti
Södermanland .... 880.
393. Skånska Roteringen . . . 885.
194. medel till den föreslagne inrättningen af
en Bergverks-Skola . • . 8<J7*
393. Hästehemmans • oell Fördels • Räntorne
vid Skånska Carabinier - Regementet . go%
390. medel till Skole- och Läro-Verkens förbättring
..... 907.
397. Riks Statens Tredje Hufvud-Titel . 1022.
398. Kriga-Akademiens på Carlberg Underhålls-
och Lönings Stat . • . 1053.
399. förhöjning i aflöning för Vermlands
Fält-Jagare-Regimente . . . J057.
200. ytterligare Lön-förhöjning för Militär*
Staterne ..... 1058.
201. Fy rings-medel från Danmark och deras
upptagande i Stat . . . 1062.
202. den Summa, som för Stats- och Riksgäl
ds-Verkens behof erfordras att genom
Allmänna Beviilningen utgöras . 1064;
203. Lån till Skolhus i Landskrona , . 10Ö8-
Stats- och Besvärs- Utskottens.
204. Tull - Verket och dermed gemenskap egande
ämnen .... I069.
205. anstalter att förekomma stegring i priset
på groft bröd .... 1083.
20C. Afrads- och Krono-Ijionde-Spanmålens
utgörande, forsslande eller lösande . lior.
I nnehåll.
N:t Sid.
Stats- och Banko-Uiskottensl
207. återremiss i frågan om utredningen 2f
GothaJiCanal-Boiags, Malmö och Götheborgs
Diskonter .... 1107.
Förstärkta Stats-Utskottets,
S08. frågan om Nummer »Lotteriets indragning
. . . , " , 1211,'
gog. frågan om Talmäns - TafFlarnes indragning
..... 1212.
210. aflidne Regerings - Rådet von Schevens
Pension . . . , , 121 j.
Stats- Utskottets.
Sii. Kassern åt Kongl. Andra Gardes-Regimentet
. . • . .. 1215.
212. utbyte af en del utaf den Krono-Bräri»
neriet å Ladugårdslandet tilllhörige Sjötomt
. . . . 12tj*
213. fråga om Ladugårdslands Krono - Bränneris
upplåtande till Kassern åt Kongl.
Andra Gardes-Rqgimentet . . 1221.
21 j. Bntsmans-Indelningen i Blekinge . 1126.
215- Roteringen i Jemtland . . . 1237.
2i0. Riksgälds-Verkets tillstånd och förvaltning
..... 1245.
217, Akademi- Domkyrko- Visingbotgs Skolgods
med flere Jieinrnaris lösande till
Skatte ..... 1261.'
818- anslag för Excercitis - Sqvadroner vid
Lif-Regiinentets Kavalleri-Korpser . 1266.
2Kj. Staten för Förvaltningen af Sjö-Ärender
ne
. . . . . 1268.
220. Gottländske National • Beväringens aflöning
..... 1270.
221. återremiss om Strömsholms Kungsgård 1273.'
822. återremiss i frågan om Staten för Ul
riksdal
..... 1236,
593. återremiss om reparations kostnaden på
Theaterhusen .... 1287-
Innehåll.
N:r
224. återremiss om Lönförhöjning för Korn»
ministrarne i Stockholm
225. återremiss om Lönförbättring för Hä*
radshöfdingarne »
226. bidrag till upprensning eller igenfyllande
af Clara Sjön med flera vattendrag .
227. Regimerits Skrifvare!! Molins Remisslage
22a. Räntan ä Högstsalig Hans Majus Ko.
nung CARL XIILs Herngiffs-Kapita! .
229. återremiss i frågan om Stats- och Riks.
gälds-Verkens behof af Bevillning .
230. en del af Kongl. Hof- Statens öfvertagande
på Rikets Allmänna IudragningsStat
.
231. Öfverste-Indelningens vid f. d. Östgötha
Ivavalleri.Regimente användande
232.. Inkomsterne från St. Barthelemy
233. Svenska Theaterns underhåll
234. bidrag för Elementär * Skolan i Asker,
sund . ... .
235. reglering af Post-Verkets Lönings-Stat
236. fördelningen af arbetet mellan Riksens
Ständers Revisorer och tryckning af de*
ras Berättelser
237. återremiss om Andra HufvudTiteln .
23g, återremiss om Åttonde Hufvud-Titeln
239. återrémiss om Qveckfeldtske Arfvirtgarnes
fordran ....
240. Sjuttioårige Civile Embets- och Tjenst-mans
samt Betjentes uppförande på
Allmänna Indragnings«Staten
241. Krono Allmänningen Maglehems Kongsohra
och den Dödas Lott < .
242. Sala Silfver-Verk . . • •
243. Fonderne under Kommerse-Collegii förvaltning
. . •
2 4. anstalter till förmån för ManufakturSmidet
i Eskilstuna
245. ersättning till Deputerade för bivistande
af Kröningen i Norrige . .
Sid*
12S8.
IS89*
i2gg.
lujo.
1292.
*3°3*
1306.
1324.
i33ö.
13 3&-
1342.
1346.
1348*
1356.
1362.
1368.
i37ö.
1379-
1383.
3. gg.
t [17-  1120.
Innehall.
N:f
Statt- och Besvärs-Utskottens.
*46. Höganäs Stenkols» Veris ofvertagande af
Staten
247. Båtsmans - Rotering i Färentuna Härad
af Stockholms T.Un .
q48* Pension för Einbets - och Tjenst» män
med flera barn . . .
249. medel till Finska Handelns inskränkning
Stats- och Bevillnings Utskottens.
850. Sterremiss i frågan om Afgift till Veneriska
Smittans hämmande « .
Stats -Utskottets.
251. Krono Skogarnes användande •
25-'. Becognitions»Skogarne *
253 Hushållningen med Ekskogarne »
254 Kostnaden till Minnesvård ofver H. K.
H. Kron-Prinsen Cahl August
St £ 5. tillökt Vakt» Betjening vid Götheborgs
Läns Fängelse » » . .
256. Boställs»ersättning till Härads »Skrifvar»
ne i Jemtland . . .
257« reglering af Lönings»sätlet för Landssekreteraren
och Lands * Kamreraren i
Jemtland . . . . .
Stats- och r.evillnings- Utskottens
25g. Rränvins-Bevillningen för ii$io, 1811 och
ibi2 »
Stats - och Besvärs - Utskottens
859. föreslagen Nederlags * frihet för Stock»
holm . • .
Stats - Utskottets.
2fO» Schlegelska Kronogodsett i Halland ,
trycknings»kostnaden af Tabellkommissionens
Utlåtande och Tabeller • .
Sid.
142*.
1426.
1428.
143*.
1437-
*44r»
1451-
*477»
14 o.
148 r.
1482.
M8J.
2485»
1456.
1488.
1497.
Innehall.
N:r Sid.
2Ö2. återremiss i frågan om Indelta Infanteriets
Bekläd nadssätt . . . 1498»
263. Allmänna Magäzius-Inrättningen ■ 1506.
264. Frosäds-Magazins inrättande i Gefleborgs
Län . . . . . I582.
865. Spanmåls. Magazins anläggande i Falkoping
..... 1183.
266. Spanmals - Magazins anläggande i Borås 1586.
267. återremiss i frågan om Båtsmans.Indelningen
i Blekinge . . . 1588»
26®, återremiss om Kassern åt Andra Gardes
Regimente! . . . . 1590,
2-69. anslag till underhållande af Byggna
dernp
vid Ro ersberg . . . 1593.
270. ytterligare redovisningen för tryckning
af Riks - Ståndens Protokoll och Bihang 1595.
27r. förvaringsrum för öfvefblifvande Exemplar
af Bihahget . . . 1599*
272. Lönförhöjningarne'vid Riksgälds-Konforet 1602.
273. Revisorernes Berättelse om Stats « Verkets
Förvaltning .... 1603.'
274. Revisorernes Anmälan om Hospitals, och
Lazaretts-Inrättningarnes Fonder . 1627.
275. Krigs-Fonden och serskilde Kommitté»
rades förvaltning af Allmänna Medlen . 1G69,
876.de
hiel pande anslagna medel , . i588«
277. Revisorernes anmärkningar om Tull
Verkets
medel .... 1692.'
278- Post-Verkets Intrader . ... 1700.
279. Chaftfe-SigUlätre-Médels redogörelsen . 1703.
280. Riks-Hufvud-Rokslutet . • . 1707*
281. de under K, igs-Collegii disposition stal.
de. Kassor ..... 1716»
282. Kontroll å Hushållnings * Sällskapernes
disposition af medel . . . I71!»
283- Kontrollstämpel Afgiften för Guld, Silfver
och Fenn .... 1719.
^84- medel till inqvarterings-penningarne för
Götheborgs Eskadern . . . 1724.
*85- återremiss om Skånska Roleringen . 1726.
Innehall.
Nn- Sid.
286. Tullveds-Uppbörden i Halmstad . 1729.
287. Statsinkornsternes uppbärande och redovisning
af Riksgälds-Kontoret . . 1731.
288* återremiss om Crottländska NationaI*Be»
väringens Aflöning . . . 1733.
289- återremiss i frågan om medel för Ele
mentar-Skolan
i Askersund . . 1734.
290. återremiss i frågan om Läro »Verkens
förbättring . . . . 1734.
291. återremiss i frågan om Akademi, med
(flera hemmans försäljning till Skatte , . 1735.
292- Revisorernes Berättelse om Riksgälds»
Verket och GeneraI»Assistans*Kontoret . 1736.
293. Kommissarien Lanells' ansökning om understöd
• ♦ . . * 174g.
Stats - och Besvärs - Utskottens
294. återremiss i frågan om anstalter att fö«
rekomma stegring i priset å groft bröd . 1754.’
Stats- och Bevillnings » Utskottens.
294j. slutlig åtgärd vid frågan örn afgift till
Veneriska Smittans hämmande . . 1755,
[Stats- och Besvärs-Utskottens.
295. Sterremiss i fråga om Tull-Verket . 17571
Stats-Utskottets.
S95I. återremiss i frågan om ersättning till
Deputerade vid Kröningen i Norrige . 17634
Stats• och BesvärS-Uiskottens.
. • • 1 / ' *
296. återremiss i frågan ont, Arbets-och Korrektions-hus
på Borgholms Slott och i
Vadstena . . . . . 1763.
Bihang till Rikt.St. Prat. wjms. 4.dt Sami. N:r »«}.
Innehåll.
N:r Sid
Stats•
Utskottets.
29 t återremiss i frågan om Riks »Hufvud»
Bokslutet ..... 1768»
297. St.iis-Regleringen i allmänhet, och. med
Riks-Stat . . . . 1771.
298- utväxling i I andsorterne af nya smärre
Banko» och Riksgälds-bedlar. . . 1 t>o i.
Stats- och Besvärs• Utskottens
299. vackt fråga om ändring i Indelta Infanteri
-Regimenténas Beklädnads säit . _rgr3.
300. aterremiss i frågan om Afrads- och Ti*
onde-Spanrnålens utgörande . . 1 g;4..
301. återremiss i frågan om inrättande af
en Kerg*Verks-bkola . . . I3r5.
302 återremiss i frågan om medel till välmågans
återförande .... ifrig.
303. återremiss i fiagan om Höganäs fctenkolsVerks
öfvertagande af Staten . . ig20.
Stats-Utskottets.
304. återremiss i frågan om Recognitions»Skogarne
. . . . igaf.
305. återremiss i frågan om ICrono-fekogarne 1827.
30b. återremiss i frågan om JLkskogarne . ifrafr.
307. återremiss i frågan om Ofverste-Indel.
ningen vid f. d. Östgötha Kavalleri-Re*
gimente ..... 1829.
308- återremiss i frågan om medel till Thea
lerns
underhållande. . ,• , ifrfrs.
Sjuts- och Banko Utskottens.
309 jemkningar af Riks Standens Beslut om
FiliahDiskontérnes Utredning . . 1842.
310. Skyndsam inlösen af Rilial-Disconternes
Assignationer .... I8å5.
Innehall.
N;r Sid.
Stats - Utskottets'.
3ir. a(errern's*i i f,ragan om Kevisorernes anmärkningar
vid Stats-Verkets RäkenskapeV
. ‘ ; . • . . igsy.
3 2. återremiss i frågan orr> Revision af de
under Krigs*Cnllegii disposition stående
Kassor . . . . 1858* <
313. Riksståndens Depu erades Berättelse om
Revisionen af Krigs-Räkenskaperne . 1864.
314. Riks-Ståndens serskilda- Reslaf i frågan
om understöd for Theatern . . 1875*
315. återremiss i fråga om Fonderne under
'■ Kommprse-roRegiurn . . . 1S77*
316. återremiss i fråga om Allmänna Maga.
zins-Trirätf ningen .... 188T.
317. Uiqviden af Rikets Utländska GäM . iy.o.
319. Kolonien St. Barthelernys användande . 1945.
Stats- och Besvärs Utskottens.
319. Kongl Maj:ts y'terliga re Nådiga Skrifvelse
örn bidrag att förekomma stegring
i priset på groft Bröd . . . 1949.
Förstärkta Stats-Utskottets.
320. förhöjning i Post-Virkets Intrader . 1959.
321. Afgift till Veneriska Smittans hämmande
. • • • ‘19:4*
Stats-Utskottets.
325. Riks • Ståndens serskilda Beslut om Re
cognitions-Skogarne
. • . 1955®
Stats- och Banko-Utskottens.
323. Reglemente för Fullmäktige i Riksgälds»
K mtoréf i afseende på Utredningen af
Filial-Diskonterne . . • 1964»
'Innehåll.
N:r
324. tiden för nästa Revision af Stats-Bankooch
Riksgälds Verkens Räkenskaper .
Stats-Utskottets.
325. Tryckning af åtskilliga Tabeller öfver
StatsVerkets Räntor • . .
326. återremiss i frågan om Gratifikation åt
Vice Presidenten Billberg . . 1
327. Riks - Ståndens serskilda Beslut om Re.
visorernes rätt att indraga Kreditivet för
Magazins-Inräitn ingen
328- Riks-Ståndens Beslut i frågan om Revisorernes
rätt att indraga Kreditivet för
Manufaktur-Diskont-Fonden
329. medel till Kostnaderne vid Högstsalig
Hennes Majus Enke-Drottningens Begrafning
, .
330. Pensions - Regleringen för Högstsalig
Hennes Majtts Hof-Stat . ,
332. Rosersbergs Kungsgårds öfverlemnande
till Kongl, Maj:ts disposition . .
332. ökadt anslag till Riksdags - Kostnaderne
Förstärkta Stats-Utskottets.
333. den så kallade Minimi-Tabellen .
334, dispositionen af Recognitions-Skogarne
335, frågan om bidrag af Stats-Medlen till
Theaterns underhållande år 1819
Stats-Utskottets.
338. återremiss i frågan om fördelningen af
arbetet emellan Revisorerpe sarnt tryckning,
af deras Berättelser:
337. återremiss, i frågan om utväxling i Landsorterne
af nya smärre Banko- ochRiksgälds-Sedlar
.
338. slutliga bestämmandet nf Stånds- och
Utskotts-Kansliernes Aflöning .
Sid.
1982.
r93 3-  1984.
1988.
1990-
1992.
1998.
2002.
2005.
2005.
2007.
2010.
2011.
2022.
2023.
Innehall.
N: r
33g. Arfvode för besörjande af Blhangets
tryckning efter Riksdagens slut m. m. .
340. Gratifikation åt Stats-Kommissarien Frödelius
och, Stats • Kommissarien Lunnii
Enka .....
Stats- och Banko-Utskottens.
341. återremiss af Förslaget till Reglemente
i afseende på Diskonternes utredning
Förstärkta Stats. Utskottets.
342. Revisorernes rätt att indraga Kreditivet
för Magazins-Inrättningen
343. Revisorernes ratt att indraga Kreditivet
för Manufaktur Diskont-Fonden
344. en förnyad Tull-Taxa
345. Revillnings-Afgiften för Consuration och
Öfverflöd , . . t .
Stats- Utskottets
346. Löner för Kommitféen till utarbetande
af Förslag till öfverflödig! Embetens och
Tjensters indragning . . .
347. återremiss i frågan om Pensions - Siat
för Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningens
Hof ....
348. Kreditiven enligt 63 §. Regerings-Formen
349. förändringar i Reglementet för Riksgälds-Kontoret
....
350. dispositionen äf de för Allmänna Magagazins-Inrättningen
och ManufakturDiåkonten
anslagna medel
Sid
2027.
•2029.
2031.
2016.
2048*
2049.
2055*
2056.
205^.
2064.
2065.
20/6.
