# ID: svediakorp-gov1806
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,393
# sentences: 1,958
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-ZJtskottets Betäniandeni 1497
flere hänseenden upplysande, böra till trycket
befordras att ej mindre bland Riksens Högloft.
Ständer utdelas, än ock hallas Allmänheten mot
betalning tillhanda; Men beträffande sjelfva Tabellerne,
synes tryckning deraf vara mindre angelägen;
och da densamma efter hvad Utskottet
inhämtat, skulle fordra en tid af minst i ar
samt medföra en kostnad af omkring 3000 R:dr
B:co, böra undvikas.
Beträffande åter Commissionens Förslag otn
icke Riksens Ständer skulle finna för godt utse
någon serskild Fond för framtiden till tryckningskostnaden
af ej allenast Quinquennii-, ritan
ock af årliga Mortalitets- och NativitetsTabell
- Sammandragen ; får Stats-Utskottet upplysa,
att på Stat nu bestås till tryckningskostnad
och expenser i och för Tabell-Commissionens
arbeten en årlig summa af 480 R:dr B:co;
Och då detta anslag synes lemna erforderlig tillgång
för1 tryckning af en sådan på uppgjorde
Tabeller grundad Berättelse, som den nu afgifne,
hvilken upptager en fullständig Resumée
af förhållandet och alitsa tillräckligen uppfyller
ändamålet, har Stats-Utskottet trott någon annan
Fond eller tillgång för detta behof icke
böra anslås,
Kostnaden till tryckningen af Commislonens
ofvanbérörde Utlåtande skulle belöpa till
omkring 75 R:dr Banco för en upplaga af loocr
Exemplar; Och hemställer Utskottet, att denna
Summa måtte af de till Riksdagskostnaderne anslagne
medel utgå.
Hvad för Öfrigt blifvit af Tabell-Commissionen
föreslagit i afseende på inrättandet af
1498 Stats-IJtskottets Betänkanden.
Ouinquennii - Tabellerne för elen kommande eiden;
så lärer Riksens‘Högloft,Ständers Besvärs,,
och Ekonomi-Utsxott, som jemväl erhållit Remiss
häraf, uti sistnämnde fråga yttrande afgif.
va: Hvi!ket allt Stats - Utskottet får vördsaroligen
hemställa.
Stockholm den 26 Maji a 81 B
-
jst.t 262.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
ytterligare Utlåtande, angående förändring
uti inde de Infanteriets beklädnadssätt,
i anledning af gjorde
anmärkningar vid Utskottets förra yttrande
i ämnet,
H öglofl. Ridderskapet och Adeln, Välofl.
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
hafva, i anseende till derstädes gjorde anmärkningar
vid Siats-Utskottets utlåtande och förslag
om förändring i 181a års Kongl, Förordning,
angående Eeklädnadssättet vid Indelte Infanteriet,
återremitterat detta ärende till Utskottets
ytterligare åtgärd.
Uti den af Utskottet antagne -hufvudsakliga
grund för den föreslagne förändring, att
nemligen: Staten hör bestå Eif-Monderingen,
och nödige medel dertill altså på Stat anslås,
samt Rotarne åter utgöra hvad i följd af Kneckte
Contracterne dem åligger till Soldatemes för.
seende med släpkläder u har någon rubbning icke
blifvit yrkad, men deremot i det Reglemen
-
Stats Utskottets Betänk anden. !499
tarhka eller angående verkställigheten af Beklädnaden,
äro ätskillige erindringar gjorde, som
Utskottet ansett förtjena uppmärksamhet och
föranleda till jemnkuingar och närmare bestäm»
rnanden i visse omstäruliglieter; Och får derföre
Utskottet, på det förslaget till en ny Författning
i detta rnngr-påiiggande ämne rnå blifva
fullständigt och i ett sammanhang utförde,
nu ånyo upptaga och föreslå kyad sorn synes
böra fastställas;
1:0 Kongl. Maj:t och Kronan består årligen,
utaf dertill å Stat uppförde medel för styrkan
af indelte Infanteriet , efter Prima plan,
|:del af en Beklädnads värde, efter af Kongl.
Krigs- och Kammar-Collegium uppgjord RiksMarkegang,
bestående denna Mondering af hufvudbonad,
Halsduk, Jacka, Escharpe, Byxor,
Stiblett er, J/mnebyxor, ett par Skor, ett par
Strumpor och en Skjorta; hvaremot de för Kegements-Möten
nu utgående Slitningspenningarne
upphöra; Men då Manskapet cpmmenderas
till Militaire tjenstgöring, utom Regementets
stånd, på längre tid a'n en månad, erlägger
Kronan Slitnings-penningar efter den beräkning
6:te morn*, i 1812 års Kongl. BeklädnadsFörfattning
föreskrifver och utbetalas nämnde
Slitnings-peningar af Kongl, Krigs-Coilegium
till Beklädnads Di rect ion erne.
2:0 Till vinnande af likhet och ömsesidig säkerhet
Rov hållare och Soldater emellan böra Rotehållare
af Uandshöfdingarne sammankallas för
att yttra sig; huruvida de vilja sig åtaga att
hädanefter, i stället för de hittills utgjorde bidrag,
årligen till Regementernes Beklädnads
-
i500 Stats-Utsiottets Betänk an deni
Directioner erlägga |:del af en Beklädnads värde,
till lika belopp med hvad Kongl. Maj:t och
Kronan, enligt föregående punct, kommer att
utgöra. Der Rotehållarne redan åtagit sig att
hvart 3:dje eller 4:de år förse Soldaterne med
ny Mondering, skola de säkerligen finna sin
fordel uti antagande af förenämnde proposition
och Soldaten sker härigenom intet förnärmande,
då han i följd häraf blifver val beklädd och
Staten kommer att vidkännas motsvarande större
utgift för den? minskning sorn Rotarne härigenom
tillskyndas. Vid de Regementen- åter,
der Contracter i allmänhet om Släpkläders utgörande
icke finnas ingångne och der .Rotehållarne
i anseende till locale och Öfrige förhållanden,
såsom isynnerhet i de Norra Orterne,'
anse sig icke kunna ingå uti ofvanberörde vilkor,
att årligen erlägga gidel af en Beklädnads
värde, utan önska förblifva vid Kneckte Gontracternes
ordalydelse, kommer den penningeafgift,
som, enligt desse Contracter, i och för
Beklädnaden skall utgöras så väl sorn de så
kallade Stofferings-penningarne, der de äga rum,
att utgå ej med deras Primitiva belopp utan
efter förhållandet af myntvärdet den tid Contracterne
upprättades sålunda, att berörde afgifter
förvandlas i Spanrnål efter den tidens
pris, hvilken erlägges antingen in natura eller
i penningar efter Länets Markegång; äfvensom
i de fall, där Kneekte-Contracterne föreskrifva
Persedlar, desatnme böra i penningar,
efter för året derå satte Läns-Markegångs prisen
, erläggas till Beklädnads-Directlonerne; och
hvilket kommer, att tillämpas jemväl vid före
-
Stals-ZJiskottets Betiinkandenl 1501
nämnde Regemente, derest den föreslagne Propositionen
om utgörande af ^tdel i .Beklädnadens
värde ej skulle antagas.
3:0 Beklädnads-Direciionerne, hvilka böra
utgöras af Landshöfdingen, Regements-Chefen;
Regeinents-Qvartermästaren, 1 Capitaine och
j.ne Rotehållare, skola besörja anskaffningen
och underhållet af Regementernes Beklädnad i
fredstid, hvarvid på dem ankommer, att, då
Hufvudbonad, Jacka och JSscharpe, kunna uthålla
längre brukning än Halsduk, Byxor och
Stibletter, jemte de mindre Monderings-persedlarne,
oftare förse Soldaten med desse sednare
än med de 3tne förra, endast hufvudföremålet
iagtages, att Manskapet alltid år försedt meden
fullgod Beklädnad i Rote-kistan oell en annan
brukbar till nyttjande vid mindre tjenstgörings
tillfällen.
4:0 Vid skeende uppbrott afmönstras Monderingen
till Kronan, men afgifterne utgå till
Beklädnads Directionerne för hela det löpande
året, fiån så val Kongl. Krigs-Collegtum sorn
Rotehållarne; hvaremot desse afgifter upphöra
under hela den tid Kriget vidare fortsättes, (ill
och med det årets utgång, under hvilket Manskapet
åter på fredsfot försättes, Och ingå under
samma tid de på Stat uppförde Beklädnads*
medel till Krigsfonden.
5'o Kongl. Krigs Collegium, sorn. äger generel
öfversigt och tillsyn ä Armeéns Beklädnad,
requirerar och erhåller vid början afhvarje
år frän Kongl. Stats-Contoiret de på Stat
bestådde medel till Beklädnaden, samt öfyet sän
-
150* Stats-Utsiottetx Betaiikanden.
der genast derpå till Reklädnads-Directionerne
hvad hvarje Regemente härutaf tillkommer.
6;o Dlrectirmetne skola i förhållande efter
tillgången på medel, ärligen upphandla de erforderlige
persedlar och requjslta till den del
deraf, som först behöfver anskaffas, men, innan
Directionerne ingå i upphandlingen, böra
de inhämta Upplysning från Kongl. Krigs-Collegium
om de priser, som äro gängse å hvad
Kongl. Collegium för den öfriga Armeéns behof
anskaffar; åliggande Directionerne jemväl,
att sig synnerligen angelägit vara, så vidt ske
kan, af inhemske och helst inom orterne åstadkomne
till verkningar af vadmal eller kläde in. un
ombesörja Beklädnaden.
ylo Soldat, som afgår ur tjenäten, äger ej
rättighet till någon Monderings persedel, så vida
den ej är uttjent eller casserad.
8to Rotehållarnes årliga tillskott, hvilket
af Regements Skrifvatne uppbäres, utan serskidt
arfvode derföre, deponeras genast derefter i
Kändt Ränteriet till Beklädnads-Directionens disposition.
g:o Bernälte Di^-eötionef afgifva årligen behörigen
verificCrade redogörelser till Kongl,
Krigs-Collegium, som tillhörer, att desamma
granska, äfvensom Rotehållärne äga, att genom
valde ombud vid General-Mönstringarne låta
verkställa granskning deraf för den föregående
tiden, hvarefter om icke funttits något att anmärka,
Generål*Mönster-förrä'ttningen meddela
Directionen decharge, som intages i GeneralMönstrings,
be rätt elsen,
Stats Utskottets Uetänkanden. 150 3
lo:o Ue Öfverskotter sorn kunna uppkomma
sn väl af Kronans som af Rotehallarnes arliga
bidrag förblifva innestående i Landt-Ränlerierne
utan att få utlånas och upptages beloppet
häraf uti den i föregående punkt om«
nämnde till Kongl. Krigs - Collegium ingående
redogörelse. Vid näst pågående Riksdag bör
en fullständig relation om förhållandet afgifvas
till Riksens Ständer, hvilka derigenom blifva
i tillfälle sig utlåta, huruvida någre förändringar
i detta Beklädnadssätt kunna anses nödige.
Genom de sålunda föreslagne jemkningar,
förmodar Stats - Utskottet sig hafva efterkommit
och besvarat hvad som hufvudsakigen v^rit
att anmärka vid dess förra förslag; men Utskottet
har likväl, i anledning af de derom gjorde
yrkanden, att Kneckte Contracterne måtte hädanefter
bokstafligen följas, i afseende på Släpklädernes
utgörande, ansett sig böra Upplysa,
att en närmare tillämpning af desse Contrac*er,
än nu blifvit tillstyrkt, synes ej stå att förena
med tidens förändrade förhållanden; och
då Släpbeklädnaden eller det Contanta bidraget
dertill , jemte Stofferingspenningarne, som
i berörde Contracter utstakas, vid förvandling
efter nu gällande pris å de förre samt de se*
nares beräknande efter mynt värdet den tid, desse
Contracter ingingos, i jemförelse mot det
nuvarande, visserligen uppgår vid de fleste Regementet
till högre belopp, än den afgift, sorn
i följd af förevarande förslag kommer rrft erläggas;
så blifver det efter Utskottets öfvertygelse
både lindrigare och lättare för Rotehåliarne i
allmänhet och för ändamålet af indeldte Infaa*
1504 Ståts-Utskottets Tdelankanden!
teriets behöriga beklädande, i flere hänseenden
tjer.ligare, au sådant genom Direetionernes för*
sorg, å förrberörde sätt verkställes.
Enligt Utskottets förra Utlåtande skulle
en Soldat-beklädnad, bestående af Hufvudbonad
med prydnader, Halsduk, Jacka, Byxor, Escharpe,
Stibletter och ett par linne långbyxor kosta
25 R:dr , hvaraf Jldel om året blefve 4. R:df
8 sk. per nummer, som alltså fordrade för
20,000 man en anslags-sumrna af 83,333 R:dr
16 sk. årligen. Men då Utskottet, i anledning
af de-rom gjord anmärkning funnit skäligt, att
de mindre inondertngs - persedlarne af Skjorta,
Skor och Strumpor älven räknas till Ulimonderingen
och alltså efter enahanda beräkningsgrund
af Staten med |sdel årligen bestås, skul»
le kostnaden blifva ökad med desse persedlars
värde, så att hela monderirigen måste upptagas
till 28 Ridt 24 sk., hvarutaf en sjettedel om
året bestiger till 4 R:dr 36 sk. pel- nummer,
som för indelte Infanteriet efter prima plan
eller 20,000 kräfver ett ärligt anslag af g3,000
R;dr, eller en tillökning å det i förra Betänkandet
föreslagne belopp af 11,666 Ihdr 32
sk.; och får alltså Utskottet föreslå en sådan
förändring i hvad i afseende på anslags - summan
förut tillstyrkt blifvit, att densamma bestämmes
och å Stat uppföres med 95,000 R;dr
årligen på förslag, hvarutaf dock ej kommer att
utgå större belopp än efter den af Krigs- och
Kammar-Collegiei ne upprättande Riks-Markegången
, belöper hvarje år för |:del af en Soldat-monderings
värde.
Stats-Vtsiottcts Bellini anderi!
Beträffande den hus Högloft. Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkning) att anslaget skulle
kunna nedsättas, dels genom stadgande af ert
längre Brukningstid än 6 år för I/ifmonderingen,
och dels af deri orsak att den effeetiva
styrkan ej skall vara 20.000 man, utan blott
omkring 18,400 mani så får Utskottet förklara,
att erfarenheten tillräckligen ådagalagdt angelä*
genheten deraf, att ej längre än under berörde
förbrukningstid, jraräkna en Soldat-mondéring på
det hela, ehuruväl, såsom Utsko'tet nu föreslagit,
hvad visse persedlar angår, det må ankomma
på Beklädnads - Directionerne, att den, i
mohn af behofvet, utdelat och beträffande åter
den besparing, söm förments äga rum, i anseende
till den mindre numerairen af effeetiva
styrkan; så enär i stället böra utgå beklädnadsmedel
till Under - Officerare eller för Spel i
Nummer; bltfver någon förminskning af omförmalte
orsak icke möjlig, uti anslaget; hvarförutan
Utskottet ansett det Vara i sin ordning,
att detta anslag, såsom blott förslagsvis uppfördt,
göres häldre tillräckligare än för knappt,
emedan priserne innan nästa Riksdag kunna stiga
samt hvad i annat fall öfverblifver kommer
Stats-Verket såsom besparing tillgodo.
Hvad för öfrigt blifvit erindradt, i afseende
på det reglernentaiiska af förevarande förslag,
inskränker sig till någre mindre omständigheter,
sorn i ett ämne af så mycken vigt
och der skiljaktige förhållanden i serskildte orter,
icke kunna närmare afses, synas icke böra
Bihang till Rikt St. Prut. tgxjmtgig, gide Sanih N:r tit rj#«
1506 Stats-VtsJcottets Betänkanden]
föranleda till undantag, de där skulle rubba och
möjligen tillintetgöra förslaget.
Och vidkommande de nu anmärkningsvi#
fortsatte yrkanden, att Staten måtte återgälda
hvad Rotehållarné vid Södermanlands och Vest.
manlands Regementer de föregående åren, t
följd af 1812 års Beklädnads-Författning , måst
Utbetala; så får Stats-Utskottet, under åberopande
af hvad dess förre utlåtande, i denne del
innefattar, nu ytterligare förklara, att om än,
efter det frågan om desse Rotehållates rätt till
ersättning blifvit i laglig ordning utredd, en
sådan skulle finnas äga rum; så enär, efter Stats*
Utskottets öfvertygelse, denne ersättning likväl
icke kan drabba Stats-Verket, tillhörer ej eller
förevarande fråga Stats-Utskottets åtgärd.
Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande; och lära
Riksens Höglofl. Ständer, om deras vidtagande
beslut, i ofvanberörde delar hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmälan göra, med anhållan
om de åtgärder och förändringar uti
1812 års Kongl. Beklädnads - Förordning, som
häraf blifva en följd, \
Stockholm den stö Maj 1818.
N;r 363J
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Berättelse om den vid Urtima Riksdagen
i Stockholm åren 1317 och 1818
verkställde granskning af Allmänna Magazins-Inrättningens
Räkenskaper ock
Stats-Vtsftoitetå Betänk anden'. i 5 of
Förvaltning, jemte Förslag till grum
der för detina Inrättnings Organisa•
tion.
It-iksenS Högloft. Ständer, sorn förskjutit Ali*
inanna Magazifls-Iniättningeh desS Fonder, häfva
ock i följd deraf ansett nödigt, att Inrätthingens
Räkeäskaper beli Förvaltning borde i
likhet med Stats-Verkets, Bankens, Riksgälds(lontöirets
och tioram&fÉe-Collegil ManufacturDiscont,
undergå fen sådan granskning af'Rikgens
Höglofl. Ständer och Dess Revisorer, hvarigenom
den säkerhet vinnas måtte, att ^Inrättningens
fonder blifvit rigtigt förvaltade och åtgärdetne
Utförde i förhållande till, samt i öfverensstämmelse
med de ändamål, hvarföre penhinge-anslagen
blifvit af Riksens Höglofl. Ständer
beviljade. Stäts-Dtskotcet, hVars åliggande*
jemlikt gftind-lagarrie bch de i anledning deraf
Vidtagne fömrdnänderi, det altså varit* att
äfVerl Verkställa ön §å beskaffad RévisiÖn äf
Allmänna Magäzins-Inrättningens Räkenskaper
öch Förvaltning, får efter detta Arbetes firlihördahde,
örn för!öppet deraf inför Riksens Höglöfl.
Ständer Vördsamligen afgifva dess Berättelse.
Berättelse örn Stats-Utskottéts
vision af Magazifis-Inrättningens
Käkenskapér m.- m.
Då Allmänna Magazins - Directionen vid
slutet af år i81 S » jemlikt JÉliksens Höglofl. Ständers
Beslut* fråtl Bankett ytterligare fick dii
-
Stats-Utskottets Betänkanieril
ponera 700,000 Riksdaler sa att Rörelse-Fonden
tillika med de vid iSto års Riksdag beviljade
300,000 E dr, utgjorde En Million Riksdaler
Banco, bar Stats Utskottet trodt ordningen fordra
att först inför Riksens Höglofl. Ständer i
Jcorthet ådagalägga, huru oell på hvad sätt Magaziris-Directionen,
i saknad af en efter Verkets
utvidgade omfattning lämpad Instrucktion ,
utfört sine åligganden , och i hvad mohn Förvaltningens
åtgärder för det Allmänna varit
gagneliga.
Efter det Magazins-Directionen erhöll dispositions-rättighet
af förutnämnde Fond-tillökning,
afgick från Directionen om Hö-ten år
1815 ett Circulaire till samtelige Eand-höfdincarne,
deruti de anmodades att meddela sina
tankar i afseende på läinpeligaste sätiet för verkstal
igheten af Magazins Inrättningens medverkande
åtgärder ti 1 Sadesprisets upptäfthållande
vid ett ska igt medelvärde, och hvad i öfrigt
med detta angelägna Ärende kunde äga sammanhang.
Sedan dessa underrättelser inkommit,
och Directionen efter Protocollens utvisande,
noga öfverväga! efter hvilka ptinciper Spannmåls-upphandling
å Allmänna Magazins Inrättningens
sida borde i ofvansagde ändamål tillvägabringas,
hafva uppköpen företagits, hvars
följder haft den åsyftade verkan, att Spannemålen
i de sädesrikare Provincerne bibehållits
vid de pris hvarmed Jordbrukaren efter års■Växternes
mer och mindre ymnoghet bordt anse
sig vara skäligen belåtne. Detta förhållau.
jle vitsordas lika mycket af Allmänna kärinedo?
Ståts-Utskottets Betänk anden.
men som af de från vederbörande Landshöfding
gar till Magazins Directionen ingångne rapporter.
I afseende ater å Magazins-Inrättningens
skyldighet att hålla undsättnings-spannmål tillhanda,
har detta åliggande som i synnerhet efter
1816 års felslagne skörd, varit i ganska betydlig
mohn utsträckt till Rikets fläste Provincer,
ändock blifvit af Inrättningen så fullgjort
att behofven derigenom afhulpits, så vidt de
genom allmänna anstalter stadt att afhjelpa.
Stats Utbkottet som grundad' denna Allmänna
öfversigt på de i Magr.zins-Directionen för»,
da Protocoll och de der befintlige Räkenskaper,
har öfver Verkets styrelse och förvaltning stad*
nät i det omdöme att åtgärderne oagtadt bristande
föreskrifter, ändock blifvit hufvudsakligen
utförde i öfverensstämmelse med de grunder,
sorn för Allmänna M igizi ns-Inrättningeri,
synes efter Utskottets öfvertygelse böra stadga®
och bestämmas. Jemte nyss omförmäldte genereia
öfversigt, har Stats-Utskottet specielt granskat
Magazins Directionens Protocoll, från dera
tid Revisorerne dermed upphörde elier från
1817 års början, samt i öfrigt så mycket andre
göromål det tillåtit äfven sträckt dess uppmärksamhet
åt sjelfva Räkenskapen och hvad dermed
gemenskap äger, hvaraf allt Siats-Utskottet
funnit att Magazins I>irectionen med nit
och redlighet, iagttagit och fullgjordt sine åligganden,
och anser Utskottet sig fördenskull haf.
va grundade skäl, att inför Riksens Höglofl.
Ständer vördsamt anmäla, att Allmänna Magazins
Inrättningen blifvit af Verkets Öfver Styrelse
förvaltad i enlighet med hittills gällande
4 51-0 Stats-Utskottet$ Fefiinkanden',
föreskrifter, och der s åda ne saknats-, efter (le
förhållanden, som städse haft det allmännas yäl
pch. bästa till syftemål.
feland de ämnen sorn onder gransknings?
arbetet fastat Stats - Utskottets uppmärksamhet,
pch ansetts vara af den mera betydande egen-:
skap, att de borde inför Riksens Höglofb Ständer
uppgifvas, förekomma;
Orq afskrifning af åtskilige Bjr
lancerade fqrdringar,
ilo Att uti Allmänna Magazins*Inrätt'ntngens
Hufvudbok för §r 1815, balanceras under
ffitul: Aldre Fordringar hos diverse Verk fö"
re år 1810 beroende på ersättningar eller af*
skrifningar nemi.
Hos Pommerska Fält-Cöntoiret 355838' 35,: d‘-
Hos Cornmitéen för Rrigs"Ären-’
demas slutliga Utredning 3 5 6,078,• i* <f*
Ufos Förvaltningen af Sjö Arén
derpe
— — — — 1775987= - 7- 3-
Tillsammans R;dr 559,903: 3 3- ti*
Hessa fordringar utgöra värdet för Spannmål,
Proviant och andre persedlar, sorn från
Magäzins-Inrättningens tillgångar blifvit försträckte
dels till Svenska Arméen i Tyskland
under 180,5 och 1806 arens Fälttåg, dels ock
till Ärmeerne i Sverige och finland under 1 808
Och 1S09 årens, krig, Hvad de tvänne först*
Oämode fordrings beloppen angå , så och då nå-'
gon ersättning härföre ej är att påräkna, erne-:
dan de fonder hvarifrån en slik ersättning skulif
utgå, långt för detta blifvit medtagne, hem*»
Stats-Utskattets Betänkande^
ställes vördsammast, om icke dessa summor få
utur Räkenskapen under afskrifnings-titel afföras
på det Magazins-inrättningeus redogörelse
alt mer och mer måtte blifva Courant, och endast
innefatta de tillgångar Verket äger och
har att påräkna.
Vidkommande åter fordran hos Förvaltningen
af Sjö-Arenderne , så synes den samma
efter hvad Utskottet kunnat inhämta, böra ingå
i Uiqvid med Stajts-Verket och altså balanceras
i Räkenskaperne intill dess derom, varder
Uiqvideradt.
Föreslås att inrättningen altid rtuå sa
åtnjuta betalning för Försträckningar
till Krigs-Rustningar.
Då Magazins-Inrättningen i och för för»
sträckningarne till ofvannämnde arens krigs-rustningar
fått vidkännas så betydliga förluster, anser
Stats-Utskottet med anledning af detta exempel,
det blifva oundvikligen nödvändigt, att
uti Instructionen för Magazins- Inrättningens
framtida förvaltning, det uttryckeliga stadgandet
inflyter, att om Magazins-inrättningens tillgångar
vid inträffande rustningar eller kust-forsvar
behöfva anlitas, Inrättningen skall härföre
alltid erhålla kontant betalning till fullt belopp
af hvad Försträckningarne kostat Inrättningen,,
och att, om bristande medel någon gång möjeligen
kunde fördröja en sådan betalning, Magazins-Inrättningen
bör efter afgifvande Räkning
eller Uiqvid njuta lika rätt till ersättning,
som för lefveranser verkstälde af private personer,
kan blifva bestämd.
I
j 5il Stats-Utskottens Betiin&anden!
Om Lån till åtskillige Handlande i
Stockholm till införskrifning
af Spannmål»
S:o Till befordrande af Spannemåls inför-»
skrifning sistledit år, liar från Magasins-XMrectionens
fonder Penninge-Uan till åtskillige Hand’
lande här i Staden blifvit utbetalte emot säkerhet
och förbindelse å deras sida , att från Utrikes
Orter införa Spannemål, och vid sädens
hitkomst inom viss tid erbjuda den samma till
Allmänna Magazins-Direetionen som da ägde
öppet att antaga anbuden efter gångbart pris,
eller i vidrigt fall återfordra penningarne med
derå upplöpande Sex procents ränta. Afsigten
med dessa Tins beviljande, var efter protocollens
föranledande, den, att underlätta införsel
af Spannmål, hvaraf Riket i allmänhet och i
tynnerhet Hufvudstaden om våren och början
af sommaren år 1817, var i trängande behof.
Att vederbörande ^Låntagare icke inom bestämda
tider kunde fullgjöra sine förbindelser hafva
de, vid hafde företräden i Magård ns-I>irectionen
anmält härröra deraf, att en del verkstält
införskrifningaroe från Pettersburg, derifrån
transporten gick ovanligt långsamt, i anseende
till den högst betydliga afskeppningen sopi derifrån
på en gång inträffade, och de flerfalldig^i
svårigheter som mötte vid sädens transporterande
från Pettersburg till Cronstadt, och en del
åter besörjt upplmndlingen i de Finska Liin,
hvarifrån Spannmåls-utförsel under sommaren
sistlidet år blef af Hans Maj t Ryska Kejsare»
förbuden.
Stat$'Ut$kottets Bettini amien.
Ehuru val Stats Utskottet för sin del, finnér
Magazins-Directionens ifrågavarande åtgärd,
varit föranledd af en noga kännedom om Ilandets
tillstånd, och grundad på det syftemål att
i möjeligaste måtto afvärja brist på spannmål,
och oagtadt någon förlust å meraberörde Lån,
e-j blifvit Magazins-Inrättningen tillfogad, emedan
Lånen med upplupen ränta till Directionen
åter inbetalts, anser likväl Stats-Utskottet,
att det till Magazins-Directionens framlida efterrättelse
bör stadgas, att i den händelse Landets
gagn och bästa kunde vid något tillfälle
befordras derigenom, att enskildte personer, mot
ställande säkerhet erhöllo förskott eller Peninge-Lån
fran Magazins-fonden till verkställande
af Spannemåls uppköp å Utrikes Orter, sådane
uttryckelige villkor och bindande förbehåll der.
vid alltid skola fästas att förskotts eller Låntagaren,
ovilkorligen ålåge införa det betingade
Spannmåls Qvantum och att det med så beskaffade
Län åsyftade ändamål således ingalunda
kunde ryggas eller om intet gjöras.
Om Utestående undsättnings verifieerande
med Restlängden
3:0 Vid granskningen af de från Länen
till Magasins-Directionen ingångne räkningar
Öfver erhållen undsättnings-spannmål, har StatsUtskottet
funnit, att de utestående Länen ej
i allmänhet blifvit med restlängden verificera--  de h vilket enligt nu gällande författningar äfven
icke uttryekeligen varit föreskrifvit; Och
alldenstund-, sådane Verificationer förutan, någon
säkerhet ej gifves, _att de balancerade sura
-
i5H Stats-Utskottets Betänkandert.
morne hos undsät tnings-tagarne verkeligen innestå,
för den skull synes det blifva nödvändigt,
att den författning hädanefter vidtages,
det de Spannmålsunderstöd, hvilka undsättningstagarne
ej mägta genast betala, utan dermed athalia
anstånd till vissa bestämda tider, må enär
Redogörelse deröfver tili Magazins-Directionen
jnglfvas, varda, på sätt och i den ordning Uppbörds
Författningarne stadga, med vederbörligen
attesterade Rostlängder, bestyrkt.
Rörande Afskrifningar af
Spaniiemåls-Lön,
® • •
$'.o Atskilhge utfattige Inbyggare i Vermlands
och Elfsborgs Elin, som icke kunnat återbetala
de Spannmåls-understöd , de från Magazinslnrättningen
erhållit, hafva derifrån, med
Kongl. Majus Rådiga bifall blifvit befriade;
Och ehuru denna eftergift varit föranledd af
Eåntagarnes utblottade tillstånd, derom på sätt
Författningarne stadga, vanlige undersökningar
föregått, trot Stats-Utskottet dock att, så vida
Undsättnings-Spannemål, utan i yttersta nöd,
utlemna® till andre än sådane Låntagare, som
kunna prestera säkerhet, sådant kunde för Magazins-Fonden
blifva ganska äfventyrligt, hvarföre
uti Instructionen för Magazins-Inrättningeo
bör föreskrifvas, hvilka varsamma och förjigtiga
utvägar ovillkorligen synes höra följas,
©när eftergifter å undfångne Spannemåls-Eån
någon gång, af särdeles förekommande omstän1"
digheter oundvikligen måste bevilja*.
Stats-Vt skottets Betänkanden. 1515
Örn tryckning af Landshöfdingarnes
Års-växts Berättelser m, nr.
5:0 Sorn Kongl. Maj:t i anledning af Biktens
Höglofl. Stander* derom gjorde underdåniga
anhållan bifallit, att en så kallad Tahleau,
suni viEar resultaten af Magasins-Inrättningens
afslutade Bäkenskaper, bör årligen från trycket
till Allmänhetens kännedom utgifvas, föreslår
StatS'Utskottet vördsammast, om icke i sammanhang
härmed, till en nyttig upplysning äfven
ina tryckas ett kort sammandrag af Bandshöfdingarnes
afgifvaride årsväxts-berättejser, tillika
med en uppgift på de priser, hvartill Spannmåls
upphandling inom Biket, blifvit af AU" ‘
manna Magazins-Dlreclionen verkställd; härförutan
anser Stats Utskottet äfvenledes nödigt,
att genom Magazins-Directionens försorg hiifyer
föl-fattad en förordning eller kungörelse,
som i ett sammanhang utvisar de rärtighetec
och skyldigheter vederbörande hafva alt tillgodonjuta
och iakttaga vid Spannemåls aflefvejeringar
och ernottagningar till och från Kronans,
Magasin, hvilken underrättelse synes såsom
en ständig författning, årligen på vissa
bestämda tider böra i kyrkorne uppläsas; och
vid hvarje Magasin till Allmänhetens kännedom
och efterrättelse anslås.
Utlåtande öfver Revisorernes Berättelse,
Sedan nu Stats-Utskottet vördsammeligen
uppgifvit de serskildt^ frågor, Sorn under sjelf»
va gransknings-arbetet uppstått, får Stats-Ut■kottet
i följd af remissen från samtelig© Eiks*
a516 Stats-Utskottens Bttäniandtni
stången, afgifva dess Utlåtande ofver Riksens
Höglo fl. Ständers Revisorers Berättelse angåen.
de den af dem verkställde granskning af Alllmänna
Magazmsinrättningens Räkenskaper och
förvaltning.
Vidkommande först Revisorernes anmälan
Om nödvändigheten af en bestämd Iristruction
för Allmänna Magazins-Inrättningen och den
tillika gjorde hemställan att redovisningen för
Kronans afrads- och Tionde-Spannmål måtte på
ett ställe uppgöras, så innefattas desse ämnen
uti Stats Utskottets här nedan anförde Förslag
till grtinder för Allmänna Magazins-Inrättningens
organisation, och fordra således ej här
någon serskild behandling.
Hvad Revisorernes Berättelse i öfrigt in*
nehåller får Stats-Utskottet efter dess örn Ma*
gjzins-Inrättningen vundne närmare kännedom,
och i den ordning hvartill Berättelsen föranie*
der meddela de upplysningar och Förslag, som
Utskottet i anledning af hvad Revisorerne anfört,
ansett böra Höglofl. Riksens Ständers pröfning
och godtfinnande vördsammast' underställas.
6 o Uti Revisorernes sanna och grundade
framställa!! om egenteliga orsakerna till de förlaster
som uppstått ä Allmänna Magazins Inrättningens
rörelse åren 1813, 1814 och 1815 instämmer
äfven Stats- Utskottet till alla detar, och
har derjemte ansett sig böra ingå i en närrnaae
undersökning, om icke genom någon förändring
af Magazins Directionens Redogörelse-method,
åtminstone de förluster för framtiden skulle
kunna afböjas sorn hittills synes hafva blifvit
föranledde deraf att åtskillig© Magazins-ut
-
Stats-Utshottets Betänk anden1. *5*7
gifter icke blifvit lagda å Spannmåls-Iva gret ,
och följakteligen ej kunnat i pris-ber äkningarne
ingå, och på detta sätt Inrättningen godtgöra
s.
Förslag till ändring af MagazinsDirectionens
Räkenskaper.
Efter den Räkenskaps-form sorn för Maga»
zins-Redogörelsers författande nu föjes, fördelas
de vid ett Magazin förefallande utgifter under
tvänne serskildta afföringvtitlar, nemligen:
först sådane sorn uti Calcul päföras Magazinslagret
och dernäst så- kallade Generelle Utgifter
hvilka gravera Magazinr-fonden i Allmänhet. Hvad
de förstnämnde beträffat;, sorn- utgöres af Fragter,
Bärate- och Mätare-penningar, Magazinsliyror,
Förmalnings- och Sädes-torknings-kostnader
m. rn., eller med ett ord alla sådane utgifter
som I neli för Spannmålens vård, Transport
eller Förmälning kunna aga rum, så läggas
desse kostnader som nämndt är till Spannmålens
inköps eller anskaffnings pris, och komma
på detta satt, vid skeende utlefvereringar
Inrättningen tillgodo. Vidkommande åter de
sistnämnde eller de så kallade Generelle Utgifterne,
som bestå af Uppbtirdsmäns-aflöning, Hus
och Magazins-reparationer, samt rese- och tractaraents
penningar rn. m. påföras de MagazinsInrättningens
kostnad i allmänhet, och ingå följaktligen
ej i Spannmålens värdes-beräkning.
Enär altså dessa sistnemnde kostnader utgöra
en gravation för Magazins-Fonden, synes
den förändring i Räkenskapen både rigtig och
nödvändig, att äfven sagde utgifter läggas på
151S 8tat$-Utskottets Éetiitikantien.
sjelfva Magazius I>agret. Härigenom hat1 Ma*
gazins-Inrättningert vid skeende Spannmåls ut*
lefverering, att påräkna ersättning för alla vid
ett Magazin förefallande Utgifter utan undantag,
och härigenom skall ock den väsentliga fördel
alt. mer och mer befordras, att Magazins-inrättningen
bär sig sjelf, öeh dess fonder dförmirt*
skade varda bibehållne till de ändamål, hvarföre
de samma af Riksens Hbglofl. Ständer blif~
vit anslagne. föf Magazins-Directiotietis och
j)ess Tjenstemätis aflöning, transport, förluster
och andré allmänna UtgifteiS^ hvilka ej till nå*
gon speciell Magalius rörelse kunna hänföras*
anser StatsrUtskottet full ersättning böfa varä
att påräkna genom Bran vins-bränningens bedrifvande
i Stockholm, och erhållande Arrende af*
gifter för Bränvins brännings rättigheten i 9tä-=
derne Götheborg och Carlscrona.
Om Hufvud Böckers författande serskildt
för Magazins*Directionens 2;iie
serskiidte befattningar,
I sammanhang med denna föreslagna för*
ändring i sjelfva Special-Räkningarne, och dä
Magazins - DirectiönenS befattning utgjörés af
tvänne serskildta åligganden* det ena innefat*
tande Inrättningens skyldighet att emottaga och
utlefverera Spannmål för Stats Verkets räkningi
öch det andra Magazins-Inrättningens befattning
såsom nationel Handels anstalt betracktad, tror
Sstafs-Utskottet det vara nödigt att serskildta
HufvUdböcker för dessa olika detailler uppgöras j
Som sedermera i en- General Capital räkning
iunua sammandragas. Genom detta Bokförings
-
StatS^XJtskottctg Betankandm'.
1519
Satt, komme utslagen af Verkets serskild? befattningar
att visas, till en i mänga fall nyttig
och nödvändig kännedom, och genom de
pä dessa Hufvudböcker grundade vinst och förlust
afräkningar sä inrättade i afseende pä Verkets
handelsrörelse, att å eria sidan upptogs till
hvad pris den af Landet uppköpte säd Uppgått,
fraktkostnader och öfrige i och för Spannmålen
hafde utgifter inberäknade, och å den andra
till hvad belopp Spannmålen afyttrats, skulle
all upplysning erhällas om Magazins-Inrättningens
tillstånd och dess förvaltning och Revisionen
af Verkets Räkenskaper med mera lättnad
kunna verkställas.
Om förluster ä utlemnad Säd till Stockholms
Bagare-Ämbete m. m. och
dessa förlusters afskrifning
i Räkenskaperna.
&:o Lika med Revisorerne, finnér oek StatsUtskottet,
att så beskaffade förluster, sorn dem
Magazins-Inrättriingen fått vidkännas dels ä gjorde
utlefvereringar till Stockholms Stads BagarejLmbete,
Maria Fattighus m. m. dels ock å öfvertagandet
af den Spannmål som genom Stats-Rädt
t m m. Herr Grefve Plåtens försorg blifvit upphandlad,
skola kunna afböjas och ferekommas,
enär sadane föreskrifter för Inrättningens förvaltning
Varda meddelade, att Fonderne icke
fa användas till andra bidrag, eller ingående
af andra förbindelser och åtaganden, än dem
som stå uti ett direct sammanhang med föremålen
för Inrättningen* organisation. I afseende
1550 Stuts-Utskottets Betänkandeni
pä de förluster som Magazins-Inrättningen re*
dan fått, och än vidare torde få vidkännas å
försäljningen af Båg till Stockholms Bagare-Am*
bete i ändamål att bibehålla det grofva brödet
vid ett nedsatt taxe-pris så och då dessa förluster
härflyta af orsaker, hvilka icke äro en följd
af Inrättningens förvaltning, föreslår Stats.Utskottet
att meranämnde förluster må i Raken»
skaperne få afskrifvas på det de samina, ej genom
intagandet i vinst- och förlust-afräkningarne,
måtte oriktigt komma att förblandas med de
Resultat som uppkomma af Magasins Inrättning
gens öfriga Spannmåls rörelse.
Carlscrona Bränvins-bränningsArrende
angående.
Hvad Arrende Af giften för Bränvin sbrännings*
rättigheten uti Carlscrona Stad vidkommer, hafva
skilljaktige meningar inom Utskottet blifvit
yttrade i så måtto, som en del Ledamöter ansett
Magazins-Directionens rättighet till begagnande
eller utarrendering af branvins-brännin«
gen i Carlscrona borde hädanefter helt och hållit
upphöra, emedan Inrättningen ej ägde till
föremål att genom Bränvins tillverkning, vinna
inkomst eller bereda tillgång å denna artikel;
hvaremot de öfrige Ledamöterne af Utskottet
varit af den tanka, att Magazins-Inrättningen,
såsom tillförene vanligt varit, synes böra få
tillgodonjuta denna afgift; Och lärer så vida
R iksens Höglofl. Ständer finna skäligt härtill
lemna bifall, ytterligare åtgärder böra vidtagas,
hvarigenom, för ifrågavarande rättighets utöfvande
-inom sjelfva Staden, någon inkomst kats
Stats-Utskottens
blifva att påräkna; Men att^ som Revisorerne
äfven föreslå, öfverlåta denna rättighet åt Uänet,
vöre efter desse Uedamöters öfvertygelse,
stridande emot nu gällande Författningar för
Hnsbehofs - bränvins ‘ bränningen , och skulle i
sjelfva verket leda till afsteg frän de grundet
som för denna handtering blifvit bestämde, utom
det att en enda Province härigenom finge
en vida utsträcktare rättighet, än hvaraf hela
Fiket i öfrigt ägde att sig begagna. Och sorn
vid anstäld votering Två Stånd förklarat sig
för den förre meningen, att nemligen, Magafcins-Direetionens
rätt till begagnande eller utarrendering
af Bränvins bränningen i Carlserona
borde hädanefter helt och hållit upphöra}
men deremot de andre Tvänne antagit den senare
eller att Magazins-Tnrättningen såsom tillförene
må tillgodonjuta denna Arrende-afgift,
på sätt och med vilkor ofvanberördt är{ så har
Utskottet skolat bägge desse meningar såsom
alternativer Riksens HöglofL Ständers bepröf*
vande underställa.
Om sättet att upphandla Spannmål
vid inträffande behof»
lota I afseende på Revisorerrtes yttraricl®
om TJpphandlings-sättet af Inhemsk Spannmål, då
tillräckligt qvantum Säd till undsättningar och
under behof icke kan erhållas, genom verkställande
af sådane uppköp, söm hafva för afsigt
att upprätthålla Spannemåls prisen , finnes StatsUtskottet
för sin del, att i föreskriften d.eromj
Biliavg till■ Riks St. h ot, igij-igig. Sami. N+r rp-/rr?i»
15 2 *
Slats- Utskottets Betänkandenl
inga andra grunder syne* böra gälla, än dem
som för Staten är förmånligast; och di erfaren»
heten ofta visat, att intet vist upphandlingssätt
är uteslutande fördelagtigt framför ett annat,
och att ett bestämt stadgande i denna del hindrar
och försvårar sjelfva verkställigheten, synes
efter Stats Utskottets tanka med det Allmännas
nytta förenligt, att sa beskaffade upp,
handlingar som ifrågavarande, må bero på Magazins
Directionens pröfning, då valet på hvad
sätt och i hvilken ordning de med största förmån
kunna verkställas, lämpas efter omständigheterne,
likväl med bibehå lande af alla de
Confroller sorn verificera förhalandet, och att
Directionen i dess Protocoll ovilkorligen och
till undvikande af ansvar, bör ornständeligen
intaga alla de skäl och orsaker som föranledt
och grundlagt besluten om sättet att med dyliIce
upphandlingar tillväga gå. Vid detta tillfälle
och såsom stöd för hvad yttradt blifvit,
har Stats-Utskottet ej velat lemna oanmäldt,
att upphandlingen af den riade Råg utgörande
omkring 18,300 Tunnor som i S:t. Pettersburg
sistlidet år för Allmänna Magazins Inrättningens
räkning verkställdes, så förmånligt utslagit,
att med aila omkostnader inberäknade, Bå.
gen lefvererad i Kronans Magazin här, i Carlscrona
och Götheborg, endast Uppgår till Nio
Riksdaler* Sjutton Skillingar Banco Tunnan.
Om Forssel Skyldigheten af Kronans
Afrad och Tionde.
iitoSrats-Utskottet som tagit en noga kännedom
om förhållandet med Forssel Skyldigheten
Stats-Utskottets Bet link andenl i 5
af Kronans Afrad och Tionde Spannmål, förenat
Sig i Revisorfernes införande och hemställes
fördenskull nm icke Riksens Högloft- Ständer
Skulle finna för godt att hos Kongl. Majit, göra
Underdånig anhållan, det de i ämfiet utkom*
lie Författningar måtté förklaras Ilka gällanda
för don Ränte-Säd Som är Kronan behållen,
Som för den, hvilken till Indelningshafvare
och andré behof blifvit anslagen, och att alltså
Magazins-Directionen som äger ätt disponera
Och redovisa förstnämnde del af Sädösslcatten,
tnåtte i afseende fia Forsslings-skyldigheteu 1
Kader änbéfällas, ätt ej vidare utsträcka rättig*
heten att af Räntegifvare infordra Afräds och
*Tionde Spanrhålen, än Kongl. Kungörelsen af
den åo September i815 stadgar Och förmår: I
den händelse Riksens Ftöglöfh Ständer pröfva
nödigt att om ifrågavarande ämne göfä underdånig
anhållan hos Kongl. Majit, torde afvert
1 sammanhang dermed den underdåniga hega*
rån kunna förenas, ätt Magazins-Directionen blef*
Ve i Nåder antydd, ätt utan vidare tids utdrägt
författa ofch Kongl. Majus Nådiga skärskadandö
underställa, det Rörslag till ständig reglering
af Forsslings-Besväret, hvarom Diréctlonen I
Kongl. Brefvet dért yrde November 18H, ef*
hållit Nådig Befallning.
Om Uppbördsffiäfis rättighet att till*
godonjuta Afskrifnings * Procent
eller Öfverskottér*
i
1
larn Beträffande Revisoretrtes yttrande om
Uppburdsrnäris rättighet att tillgodonjuta, sd kalladé
JVst Stats-Utskottets Betänk unden]
besparde Afskrifnings • Procent eller Öfverskott, s$
ock enär delta yttrande innefattar sådane principer,
hvilka i fråga om Öfverskottens godtgörande
synes böra af vederbörande iakttagas,
hemställer Siats-Utskottet, om ej Riksens Högloft.
Ständer skulle finna nödigt, att om sammanhanget
göra underdånig anmälan hos -Kgl.
Maj:t på det Magazins-Directionen, som nu fått
sig uppdragit att utarheta förslag till ett nytt
Afskrifnings - Reglemente, äfven kunde erhåda
Nådig befallning, att vid Författningens projecterande
iakttaga, hvad i afseende på Afskrifxiings-Procent
eiler Öfverskotts liqviderande lärer
i öfverensstämmelse härmed blifva nödigt
att stadga och förordna.
Om Magazins - Inrättningens fordringar
i Finland.
l3:o Om beskaffenheten af Magazins-Inrutt*
ningens jordringar i Finland, anser Sfats-Utskottet
sig böra efter Räkenskapernes föranledande inför
Riksens Högiofl. Ständer göra följande utredning.
Enligt Magazins • Directionens senast afslutade
1815 års Hufvud • Bok uppgick desse
fordringar till ett sammanräk
nadt belopp af - . - - - - 507,494: 7. roj
Denna Summa består af:
1:0 Värdet för Inrättningens
Behållningar i Contanta medel,
Spannmål, Proviant, Ved och
Kohl, Byggnads - Materialie?
Stats-ZJts&oitets Betänkanderi! .152$
gamt Inventarier
- - - 86,84g! 6. 10,
2:0 Värdet af
Inrättningens
Hus, Byggnader
och Egendomar
- 53,020: 6. 8,'
3:0 Verkets
fordrinpar hos
O
Xandets Inbyggare
för lemnade
SpannemålsJ
undsättningar 50,538: 89. 9.
4:0 Inrättnin.
gens fordringar
hos diverse
Verk och
Perso
ner
442,580:12. &
Här- **
ifrån
afgå r
verkets
skulder
95,693:47.5.
34 6,88 6: i 2. 2 0;
5°;,294: 7- TÖl
T afseende på indrifningen
gar, hvarföre ersättning möjligen kan vara att
förvänta, synes alla nödiga åtgärder vidtagne;
Men då de betydligaste beloppen, efter Bäkeuskapernes
föranledande, äro af sådan egenskap,
3 5? 5 Stat$-Ut$kQttct$ Betänkanden.
att ersättning derföre icke lärer kunna vara att
påräkna, dels i anseende dertill, att ingen säker
grund för fordringarnes bestämmande gifvits,
emedan för alla Magasins - Inrättningens
förråder och til hörigheter i Finland, utom för
Lovisa och Varkads Magazin, inga Sut-Redqgörelser
inkommit» hvadan Magazins - Directionens
Hufvud-Böcker mäst i denna del grunda
sig, på här uppgjorde sammandrags - räkningar,
författade efter de förhållanden sam voro före
krigets utbrott, af ordsak att Finska Redogöra!'
ries Räkenskaper i allmänhet ej sträcka sig längre
än till ?:dra och 3=dje Qvartalen år lBoy,
dels ock att flere fordrings-poster såsom värdet
för Hus, Byggnader och jord rn, m, icke synes
kunna vara ersättnings » gill de ; ty hemställer
Stats-Utskottet om icke Riksens Höglofl, Ständer
skulle finna för godt, att hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, att Magazins-Directiopen
finge Nådig Befallning at* öfver meranärnnde
fordringar till Kongl. Majit inkomma
ined en utförlig Balance-Relation, på det Kongl,
Majit derefter i Nåder täcktes förordna för hvilka
af desse fordringar ersättnings-anspråkeq böra
fullföljas , och för hvilka åter Kongl. Maj;f
icke ansåg någon ersättning kurtny äga num , utan
att de fördenskull utur Räkenskapen borde
afföras. Härigenom tyckes att snarare slut i afseende
på indrifrtingen bör vara att förvänta,
och genom denna utväg, synes ali onödig och
vidlyftig Balancéring i Magazins - Rirectionens
Räkenskaper kunna till en betydlig lättnad vid
Hufvud-Böckernas författande undvika*.
Stats Utskottets Betänkanden. 1485
Om Commerce • Rådet Björnbergs
skuld lill Magazins-Direction.
Angående shueligen Revisorernes anmärkning
a Commerce- Rad*? Björnbergs skuld till Ma~
gazius-Directionen, bestående i obetairlte Arten»
den för .Brännvins-brännings-rättjgheten i Staden
Götheborg frätt slutet af är 1813, får StatsUiskottet
om förhållandet dermed vördsammast
anmäla, att orsaken hvarföre uppehåll med denna
Skulds indrifvande kommit att äga rum, är
den, att Commerce - Rådet Björnberg under äldre
Ari ende - tiden räknad ifrån år 1793 till
och med år igOQ, agde hos Kongl. Maj:t och.
Kronan en öfverskjutande fordran för leornad
undsättnings spannmål och försålde Byggnader,
hvilken fordrans utredande och bestämmande t
sammanhang, med de åtskillige ersättningar som
af Commerce-Rådet börtie utgöras berndt på en
vidlyftig och mödosam undersökning i flere ars
Räkenskaper och andre Handlingar. linnan detta
Eiqvidations - arbete hunnit fullbördas, skall
ej Commerce Rådets skuld för sednare arrendetiden
hafva kunnat bestämmas. Det ena och
andra har dock nu långt före detta blifvit verkstäldt;
Men under tiden har Magazins-Directionen
funnit nödigt att till ytterligare säkerhet
för Kronans fordran, som löper med Sex Pro»
cents Ränta, låta, utom den vederhäftige proprie
borgen sorn Commerce-Rådet Björnberg vid
Arrendets ingående ställt för alltsammans ovil»
korliga uppfyllande, taga första laga Inteckning
i flere Commerce-Rådet tillhörande ograverade
Laudt-Egendomar, hvarjemte Magazins - Direc*
Stats~TJtskottets Betanlandenl
tionenj sedan Commerce - Rådets skuld blifvit
till dess belopp , genom utslag bestämd uppdragit
Konungens Befallningshafvande i Götheborg
att så vida Commerce-Rådet Björnberg ej
inom den 12 April detta år uti Ränteriet deponerade
dess Domfäste skuld utgörande 58,407:
15. 3. eller företedde Qvittence från Allmänna
Magasins - Directionens Gassa, att Summan dit
blifvit inbetald, ägde Landshöfdingen i brist af
godvillig betalning, låta beloppet hos Gömmerce-REdet
Björnberg 1 laga ordning utmäta. Till
ifrågavarande Skulds inbetalning är således ali
tiödig åtgärd nu vidtagen, och synes alltså något
vidare dervid ej vara att erindra.
Förslag till grunder för Allmänna
Magazins - Inrättningen.
Hand Statens flerfalldige Ekonomiske Verk
och Förvaltningar, är ofelbart Allmänna Magazins-Inrättningen
en af de angelägnaste och
mäst magtpåliggande. Sveriges Sädes-production,
som i anseende till climatets ombytlighet oftast
varierar emellan behofvens och öfverfiödens ytterligheter,
och Landets geographiska läge, som
försvåra cammunicationerne, påkalla nödvändigheten
af en Allmän Inrättning, som då den i
sädesrikare Provincer befordrar Spannmåls - afsättningea
och derigenom underlättar jordbruket
och medverkar till dess förkofran, tillika
af inhemsk Spannmål bereuer undsättnings-lager
för de Landskap, hvars egne sädes-tillgångar
merendels äro otillräcklige för Inbyggarnes mäst
Stats-XJtskottets Betänkanderil 15jg
eumgängliga behof. Att för denna lika vid*
sträckta sorn grannlaga ekonomiska detaiile, på
hvars rigtiga utförande, ilandets allmänna väl i
så hufvudsaklig måtto beror, bestärhda och efter
ändamålen lämpade föreskrifter måtte varda
meddelade, anser Stats-Utskottet utgöra, ett a£
de vigtigare ärenden som under närvarande
Riksmöte, kunna till pröfning och afgörande
förekomma.
Ej mindre med hämtadt stöd af Revisorer*
nes ofvanornförmäldte Berättelse som af samtlige
Riks-Stånden blifvit "till Stats-Utskottet remitterad,
än ock på grund af en noga tagen
kännedom om de Författningar och serskildta
föreskrifter, hvarefter Allmänna Magasins- Inrättningen
nu styrer och förvaltar, har StatsUtskottet,
sedan äfven den underrättelse sökts
och erhållits, att den Clommitée som Kongl.
Majtt, i anledning af Riksens Höglofl. Ständers
vid 1815 års Riksdag yttrade underdåniga önskan,
i Nåder förordnat till Allmänna Magasins*
Inrättningens organisation, ännu ej med sina
arbeten så fortskridit, att någon fullständigare
upplysning deraf vore att hämta, trott sig skyldigt,
att med undanrödjande af alla svårigheter
och ett ihärdigt bemödande att uppfylla anförtrodde
pligter, ingå i utarbetning uti ett
Förslag till Allmänna Magaziris- Inrättningens organisation
grundadt på ett noggrant öfvervägande,
huru långt Riksens Höglofl. Ständers, åtgärd
5 detta afseende, med en rätt tillämpning
af grundlagarnes stadgande, och en satin åsigt
af sjelfva sakens beskaffenhet, synes kunna och,
böra utsträckas.
J'5'3® Stats Utskottets Betänkanden.
Aldenstund Riksens Höglofl. Ständer försträckt
Fonderne till Allmänna Magasins-Inrättningen
och foljakteligen böra hafva säker]iet
deruppå, att desse Fonder varda förvaltade
j öfverensstämmelse med och använda till de
ändamål, hvarföre de blifvit beviljade; Fördenskull
och då Magazins-Inrättningen ej kan uppfylla
dess bestämme'se så vida säkra och gifna
gruodc-r för Inrättningens åtgärder och företag
,ej varda Jagde, har Stats - Utskottet ansett det
med Riksens Höglofl. Ständers både rättighet
celi skyldighet vara förenadt, att för Allmänna
Magazins-Inrättningen såsom National Handels
anstalt betracktad stadga och bestämma sadi
ne grunder, hvilka då de i allmänhet innefattade
Verkets hufvudsakliga åligganden, tillika
utgjorde vilkoret! för Fenninge - anslagens dispo
i.ion och Magazins-Inrättningens derpå beroende
fortfarande; Deremot har Stats-Utskottet
funnit, att utarbetningen af en på desse
grunder bygd fullständig reglementarisk Instruction,
liU’U i Verkets alla Styrelse - grenar och
Ekonomiska detailler tillgå hör, icke lärer kunna
anses tillhora Riksens Höglofl. Ständers befattning,
och ej eller kan på den korrta tid
som Riksdagen fort varar, medhinnas, hvadan allt
detta torde komma att i underdånighet öfverlemnas
till den åtgärd Kongl. Majit kan i Nåder
pröfva nödig: likväl och sorn någon verkställighet
icke följt uppå det Nådiga Förordnande
i afseende på Magazins - Inrättningens
Organisation, sorn Kongl. Majit behagat vidtaga
i anledning af Riksens Höglofl. Ständers enhälligt
yttrade underdåniga önskan vid 1815
Stats-ZJtskottets Betänk anden. 1531
avs Riksdag, och ehuru Kongl. Majit vid en af
Riksens Höglofl. Stander förnyad underdånig
anhållan, Nådigst lärer täckas åt detta för Landets
Allmänna väl så vigtiga ärende lemna Dess
synnerliga uppmärksamhet, synes dock Riksens
Jrföglofl, Ständer rå'sin sida icke böra underlåta
att underdånigast tillkännagifva, det de Fontler
sorn Riksens Ständer till Magazins - Inrättningen
anslagit, blifvit öfverlåtne i den fasta öfvertygelse
och underdåqiga tillförsigt , att bestämda
föreskrifter för Inrättningens åligganden
må varda i Nåder meddelade, hvarförutan
denna Inrättning ej kan uppfylla dess vigtiga
bestämmelse, så i afseende på åkerbrukets förkofran,
sorn Landets betryggande från hungersnöd
vid inträffande missväxter, och att i vidare
saknad af sådane föreskrifter, Riksens Ständer
anse, det denna Riksgagneliga och af nödvändigheten
högt påkallade Inrättning måste
förfalla, enär det Allmännas bästa häldre fordrar,
att Fonderna för Inrättningens bedrifvande
böra upphöra då för förvaltningen deraf sådane
Instructioner och föreskrifter ej blifva gifne,
hvarigenom de med Magazins-lnrättningens
åsyftade ändamål må kunna vinnas.
Om Allmänna Magazms - Inrättningens
föremål.
Vid 1815 års Urtima Riksdag ansågo dåvarande
Ständer, att Magazins- Inrättningens äliggande
vara borde, att under goda dr uppköpa Sdi,
15 3* Förslag till Allmänna Maga zins*
till Spannmåls - prisens upprätthållande vid ett skäligt
medelvärde och att af inhemske sades-tillgångar
bereda tillräckelige undsättning stinger i hvarje Provins
för kommande missväxt år.
4 jl
Om Spannemåls upphandling af Allmänna
Magazins'-* Inrättningen
till Sades - prisens
styrande.
Ehuru Magazins-Inrättningens egentliga å*
liggande innefattas i desse tvenne föremal, sylies
likväl i fråga om Inrättningens skyldighet
att upphandla Spannmål till sädesprisens styrande,
densamma icke vidare böra af Verket
utsträckas, än i den mohn, som de behöflige
undsättnings - lagren och andre behof det fordra
och medgifva, hälst en obegränsad åtgärd
å Magazins-Inrättningens sida i denne del, icke
i sjelfva verkställigheten är möjelig, dels i
anseende dertill, att så betydeliga Fonder icke
kunna af Riksens Höglofl. Ständer anslås som
skulle komma att erfordras i den händelse tvenne
eller flere goda år följde på hvarandra, dels
ock att Magazins-Inrättningen ej, i sa beskaffade
fall, med dess åtgärder voro i stånd att fortfara,
då hvarken Säden kunde inrymmas i Inrättningens
Magaziner, eller lagren hinna omsättas
inom de tider Spannemålen vid en försvarlig
godhet stod att bibehålla, hvarförutan
en så utmärkt skyldighet, sorn snart förvandlade
Sädeshandeln till ett monopoliurn för Staten,
skulle, qväfva den enskildta industrien och
derigenom i stället för åsyftad t allmänt väl, le
-
Inrättningens organisation',
1533
ida (ill eå vadliga följder som icke eri3 ligga
inom möjlighetens gräns alt förutse, än mindre
bedömrri 3.
Oagtadt Magazins * Inrättningens åtgärd i
afseende på Spannmåls prisens upprätthållande,
således efter Stats-Utskottets tanka, hvarken kan
eller bör så anses såsom ett Statens åliggande
att i obestämd omfattning utföra, synas dock de
Inrättningens företag, sorn stå i förhållande til)
dess förnämligaste skyldighet nemligen att hafva
till rackel i ge Spannmåls - förråd, så till undsättningar
som andre behof, böra, enär de af
Verkets Öfverstyrelse med klokhet och sakkännedom
veikställas, i vhsentelig mohn bidiaga
till afböjande af Sädens vanvärde, om sadant i
en eller flere Provincer, efter en inträffande
särdeles god skörd, kunde blifva att befara,
Förslag huru Spannemals- uppköpen
böra verkställas.
Emedan Magazins - Inrättningens Spänne»
mais-upphandling åf de skäl och orsaker som
blifvit anförde, alltså ej kan annorlunda bedrifvas,
än så vidt denna anstalt, låter sig göra
med afseende på tillgång af medel och möjliga
utvägar att Säden magazinera oell den utan förlust
till föreskrifne behof afyttra, synes det
blifva särdeles nragtpåliggande, att denna In*
rättningens medverkande åtgärd icke förr i en
[Landsort vidtages, än då verkliga anledningar
äro för handen, att Spannemålen härförutani,
skulle nedfalla till ett så ringa pris att Xiandtmanntsn
dermed ingalunda vöre belåten, äfven»
1544 Förslag till Allmänna Magatina
-
som att när uppköp således måste verkställas,
sådane dispositioner vidtagas, hvarigenom en lika
rättighet lemnäs åt alla Jordbrukare, sota af
den skeende upphandlingen vilja eller behöfva
sig begagna*
Ehuru någon föreskrift orri Sättet ätt med
dylika Upphandlingar tillvägagå, icke är mojelig
att bestämma, och dessutom, om sådaht låté
sig göra, tillhör detl reglementariske delen af
ämnet, synes likväl ej olämpligt vara att såsom
en Allmän grund iagtagés, att, öm exempelvis
omständigheterne medgifva Och fordrade det
Magazins-Inrättningen i en Province kunde up*
handla omkring 10,000 Tunnor Spannmål, uti
den örn upphandlingen utgående Kungörelse,
deruti uppköpsprisen och Spannmålens vigt voro
utsatte, det förordnande tillika inflöt, att Bönder
och mindre bemedlade Landt-Brukare, ägde
till Magazinen aflemna sin Säd emot Contant
betalning, men alt deremot alla Possession
nater, Indelningshafvare, men flere, hade att
till Landshöfdingen roed försäljnings anbud inkomma.
Dock vöre det högst nödvändigt ätt
upphandlings qvantiteten aldeles icke af Landshöfdingen
i Kungörelsen intogs, eller i öfrigt
tillkännagafs, emedan sådant skulle förringa 0-  pinionen om verkets företag, och dymedelst afhålla
den euskilta Speculanten, att med sine
uppköp fortfara, så länge upphandling för Magazins-Inrättningens
räkning Verkställdes, och
hvarigenom således ändamålet med MagazinsInrättningens
åtgärd skulle blifva af mindre inflytande,
om icke helt och hållit förfela, Sedan
Landshöfdingen inbekomma försaljnings-an«
Inrättningens organisation. 3 545
:buden och efter det ett vist qvantum af liela
upphandlings partiet blifvit afsatt flir den så
kallade Bonde handeln, hvilken synes i mindre
partier obehindrad böra fortgå, vöre Landshöfdingen
i tillfälle att kunna bestämma til hvad
belopp hvar och en af de Landtbrukare, som
med anbud inkommit, ägde att Spannmål för»
sälja, i förhållande till anbudens innehall och
en på grund deraf gjord lika fördelning af hela
det återstående upphandlings partiet.
Dessa äro de allmänna principer, sorn di
de å ena, sidan ådaga ägga huru långt M gajjinsInrätt.
ningens upphandlingar möjeligen kunna
Utsträckas, och å deri andra pä hvad sätt de
lärnpeligast synes böra verkställas, innefatta efter
Stats-Utskottets tanka, grUnderne för Magaziris-lnrättningens
åliggande i denna del, af
dess befattning såsom Nationel Handels anstallt
betracktad.
Om undsättnings Lagers anskaffande
och tillhandahållande så till
föda som utsäde.
Vidkommande åter Magazins-Inräf tningens
förn ämligaste skyldighed, att af inhemsk Spannmål
anskaffa och tillhandahålla erfordelige Lager
så lill undsättningar som andre angelägne
behof, så utom det att Magazins Inrättningen
för att kunna uppfylla dess vigtiga bestämmelse
i detta afseende , bör i hvarje Län hafva ett
så kalladt stående undsättnings Lager, lämpadt
efter hvar och en Orts olika behof och öfrige
förhållanden, synes det blifva alldeles oundvikligt
a(t Inrättningen isynnerhet i de hiörra Pro
-
1536 Förslag till Allmänna Magazins
-
viucerne äger förråd af riad Spannmål tjenlig
till utsäde, och anskaffad af Orternes egen Sä*
desproduction, emedan erfarenheten beklageligen
visat, att dessa Orter, ofta blottställde för
missväxt och andre olyckor såsom en följd af
Climutets hårdhet, understundom icke ens producera
så mycken Spannmål, att besparing der*
af till utsäde är möjlig , och enär ymnigare af*
kastning sådant medgifver det ej sällan handt
att Säden af inträffad frost förloradt dess frö*
barhet, hvarigenom Inbyggarne se sig nödsakade,
att med stor kostnad från aflägse sydligare
.Landskap anskaffa frösäd, sorn, växt i ett blidare
luftstreck; icke är tjenlig för en ka'lare
jordmån, och ibland så oanvändbar, att Säden
innan köld påkommer, ej hinner mogna, af
hvilka beklagansvärda händelser Lr.ndtmannens
obestånd gemenligen är en säker följd.
Om nödvändigheten af TorrkInrättningars
anläggande.
Så vida Allmänna Magazins - Inrättningen
skall kunna betrygga Landet för brist och hungersnöd
och i sådant ändamål hafva tillräckliga
reserve eller undsättnings Lager, synes ock
dessa Lager böra utgöras at torrkad Säd, hvarförutan
Spannmålen ej vid dess försvarliga godhet
kan bibehållas, enär en längre Magazi*
nerings tid i fråga om- ständige Upplag skulle
komma att inträffa, och hvarförutan Magazins-Inrättningen
ej heller vinner den fullkomnad
som åsyftas, att under goda är, af Landets
egne Sädes-tillgångar samla Förråd, för att tillika,
då behof, på det allt mer och mer den'
Inrättningens organisation.
*537
väsendt'iga Fördel ma ernås att emot lindriga
pris kunna bispringa den riödstäldte, och att
foijnktéligfeh ål ia brådstörtahde och kostsamma
anskaffningar, vidtagne såsom merendels hit tils
skedt, på sammi tid då Brist lippstadt, ihå kunna
vinnas, och framför alt införskrifning af utländsk
Spannmål, förekommas. och endast då begagnas,
när en allmännare Sädes-brist, göi1 denna
utväg till en ovilköriig nödvändighet.
Genom äldre och nyare författningar har
Svéhska Jordbrukaren blifvit uppmuntrad att
lia eller torka sin Säd} men da någon framgång
häraf Icke Försports 'och ej eller lärer vara
att förVänta, dels i anseende till brist pi
Skog i de bördigare Provincfefne,, dels ock att
denna gagheligå oell i mångå fall nyttiga hushållsåtgärd,
fej genom ett Allmännare bruk Vunnit
häfd, återstår för Allmänna Magazins - Inra
11 h i rigert ingen annan utväg än att riä elier
torka Sällen uti dertill inrättade Torrlchus, sorn
dock ej behöfva anläggas vid hvarje Magazin,
utan blott vid öl t och annat af de Större förråden,
derifrån den totrkade Säden synös kunna
till de öfrige upp'ngen utspridas; dock som*
Stats-Utskoiiet vetterligf, bågöri allmäht användbar
inrättning för SädeSitorrkning ännu ej blifvit
uppfunnen Synes det särdeles angölägit vara,
att för Törrkinrättningeh i stort sådane
Förslag genom Magazins Directionens föranstaltande,
efter dertill erhållande Nådigt uppdrag,
blifva meddelade hvarigenom detta tiufvudsakliga
hinder för MagaziriS-Inrätthingfens fortgång
och nyttiga fullbordan må varda undanröjt;
, Bihang till Riks-St. Fröt. isij.tgi$. q-.dt Sami, N:r /jj. 194.
j»538 Förslag till Allmänna Magatina
Och. hemställer Stats-Uiskottet derjemte om le*
lee Magasins - Directionen må äga rättighet att
fa disponera erforderlige medel till kostnaders
bestridande så för ritningars och förslagets författande,
sorn ock nödige försökers anställande,
eller hvad mera till ändamålets vinnande län*
da kan.
Allmänna grunder för UndsättningsSpannmåls
utdelande.
Då Magazins - Inrättningen sålunda skall
blifva i tillfälle, att för behofvets tider samla
och förvara Spannmål så till brödföda som utsäde,
följer i ordningen att undersöka efter
hvilka allmänna grunder undsättningar från Inrnrättnirigens
Förråd, synes de behöfvande kunna
tillhandahållas. Det är en afgjord och på
erfarenheten grundnd sanning, att praEtentionerne
i afseende på Undsättnings-Spannmåls utdelande,
betydligen under de sednare å^en tilltagit,
och synes vara i ett vådligt stigande.
Om ej derföre dessa fordringar hejdas, skall
Magazins-Inrättningen snart se liela dess Fond
hos undsättnings - tagarne fästad, och hvad må
hända åfventyrligare är, den mindre bemedlade
eller fattigare Dandtmannen, skall liknöjd för
eget bestånd, sorglöst öfverlåta sig till emottagande
af de understöd, vanan gifvit honom anledning,
att med eller utan skäl, af Magazinsinrättmngeft
påräkna. Att för den skull åter
bringa denna Inrättning, till hvad den rätteligen
vara bör, en skydds-anstalt vid inträffande
verkelig nöd, synes blifva högst nödvändigt.
Inrättningens organisation, 5 5 3 9
De författningar som hittills utkommit, huru
undsättnings - behofs utrönande och Spannmåls
tillhandahållande tillgå bör, äro Kongl.
Brefven tilf Allmänna Magazins - Direction a£
den 20 November 1798 och 7 November 1811
Båda dessa stadganden synes dock nog generelle,
och innefatta ej de mera detaillerade föreskrifter
som vederbörande i desse fall böra
iagttaga och som nu mera blifva mycket nödvändigare,
sedan undsättningars utdelande förvandlat
sig från en anstalt hvilken före år 1815
vidtagits i den malm Magazins - Directionens
"befattning med Stats - Verks - Spannmålen oell
bränvins - bränningen i Stockholm sådant medgifvit,
till en mera Utsträckt skyldighet, eller
till en sådan tnellankommande hjelp å Statens
sida, som anses Utgöra hufvudsakligaste motivet
för Magazins-Inrättningens existence.
Det är otvifvelaktigt att när en Landshöfdinge
med säkerhet inhemtat, att Länets Spannmåls-gröda
för året icke är tillräcklig för iilnevånarnes
behof, och att den uppkommande
bristen icke kan Uppfyllas genom de anstalter,
som vanligen i enskild Väg äga ruin, samt att
således verklig nöd är att befara, hvarom allt
han straxt efter skördetiden icke kan sakna fullständiga
underrättelser, bör ock Landshöfdingen
låta sig angeläget vara, att tillika undersöka
till hvad qvantitet undsättnings - Spannemål oUmgängeligen
erfordras. Det är på denna undersöknings
vigtiga och varsamma anställande,
som det egentligen synes bero att MagazinsInrättningens
Undsättnings - Lager, ej komma
att tilfitas i vidsträcktare förhållande, än de
i £4° Förslag till Allmänna Magazins*
verkligt behöfvanrles hjelp och bistånd, sådaitt
oundvikligen påkallar.
Det är ock härigenom seni ailä obehöriga
Undsättnings-reqvisitioner skola kunna afböjas,
och mera förmögne icke komma i åtnjutande
af ett understöd, hvartill en bättre utkomst och
deraf följande lättare utvägar , att genom egen
åtgärd funna förskaffa sig Spannmål, gör honom
oberättigad.
Stats Utskott inser val att vissa föreskrifter
huru en Dandshöfdingte i ty fall bör sig för*
håda* ieke äro omöjlige att bestämma, mert
tror dock att iagttagändet af följande Ällmänria
reglor skall kunna småningom leda till det
ändamål som åsyftas. Alla af en Eandshöfdinge
i denna del vidtagande åtgärder böra städse
rigtas derhän, att så obemärkt som möjligt
är, få, genom de utväga i: Landshöfdingen efter
dess närmare kännedom öm ortens behof och
öfrige förhållanden anser iämpeligast, säkra och
Skyndsamma underrättelser om tillståndet; Ingen
allmän kungörelse eller uppmaning att uppgifva
behofven, såsom på flere orter hittills
skedt, bör fördenskull emanera. Ej eller syftes
den åtgärd i allmänhet riglig, att låta Allmogen
i Sockne - Stämmor anteckna sig till erhållande
af Undsättnings - Spannmål , emedan
denna väckelse merendels föranledes till uppgifvande
af behof, som i annat fall icke ens
kommit i fråga.
Då således denna vigtiga angelägenhet helt
Och hållit måste bero på en Landshöfdings kloka
och försigtiga behandling, synes han Ock böta
äga rättighet att begagna alla de utvägar lian
Inrättningens organisation.
*541
finner lämplige och deribland hafva att påräkna
sanna och fullständiga upplysningar från ve*
derbörande Pastorer då de vid något tillfälle
kunna genom Landshöfdingen eiler dess ombud
derom blifva anlitade, X öfrigt och på det ej"
mindre en Landshöfdingen, än alla andra vederbörande,
rna hafva kännedom derom, huru ange
äget det är, att ined allvarsamhet undersöka
undsättnings - hehofven , och icke lemna andra
rättighet att af undsättning kamma i åtnjutande,
än verkligt behöfvande, synes ett circulair
från Magazins. Inrättningens Örver-Siyrel se böra
Utgå, deruti alla desse resonerade grunder
Upptagas, oell hvaraf en närmare upplysning så*
ledes vinnes ej. mindre om afsigten och ändamået
med Magazins-Inrättningens åliggande att
tillhandahålla undsättnings-Spannmål, utan ock
huru vigtigt det är för detta. Verks bestånd
och Landtinannens egit val, att dessa undsättningar
icke utsträckas utöfver de understöd som
till afv.ärjande af kuist och hungersnöd, oundvikligen
måste den hjelp behöfvande meddelas.
Huru och på hvad sätt undsättnings-spannmål
bör utdelas, samt huru lång anstånds-tid
böra lemnäs de som Lösen ej magta genast betala,
hörer val till den reglementariska delen
' af ämnet, dock anser Siats-Utskottet att ett kraftigt
medel till förekommande af obehöriga undsättnings
Beqvisitioner äges äfven derigenom
att Credit icke lemnäs åt andre, än de som bevisligen
äro oförmögne att Spannmåls - Lånen
liqvidera då de undfås, emedan den nästan i
allmänhet beviljade anstånds - tiden med betalningen
varit för de mindre behöfvande ert för*
i 5 42 Forsing till Allmänna Magazins
Jedande
orsak, att begagna fördelen af dessa
Ivän, änskönt de deraf icke varit i något
trängande behof.
UppåeVederbörande Fändshöfdingars ansvar
ma dl fördenskull bero, att icke utan i
yttersta nödfall hos Magazins-Directionen gjöra
hemställan om undsättningsspannmåls utlem»
nande pä Credit; och så vida de för en sådan
hemställan uppgifne skäl och orsaker föranleda
Di rectionen att till den föreslagne utborgningen
lemna tillstånd, bör det äfven blifva en Fandslföfdinges
omsorg att söka så vidt möjligt är
vid Utlåningarne affordra någon del Contant af
dem som kunna åstadkomma en sådan afbetalning.
i
I afseende åter på utdelande af Frö-säd
från de upplag som, i sådant ändamål blifvit
till inrättande föreslagne, synes väl en vidsträck<ar_e
rättighet dertill böra lemnäs, dock likväl
altid under vilkor att den erhållande Säden till
detta behof användes, hvaröfver äfvenledes en
Fandshöfdinge i möjligaste måtto bör hålla hand,
att inga missbruk äga rum vid utlefvereringen.
Från dessa förråd, hvilka för att blifva af rätt
nytta utgöres af Gistad eller riad säd, anskaffad
på sätt förut vördsamt blifvit omnärondt af
cn orts egen Sädes-afkastning synes samma grunder
i afseende på anstånds beviljande med betalningen
böra följas, sorn Stats-Utskottet vördsammast
föreslagit angående Spanmåls-utborgning
till brödföda. Skulle dessa Fager en längre
tid komma att Magasineras och sädén derigenom
förlorade dess Fröbarhet, synes i sådant
fail efter en noga anställande undersök
-
Inrättningens 'organisation1
ning oell förhållandets tillkännagifvande hos
Magazins-Directionen, dessa Lages då kunna
utletnnas åt behöfvande till Brödföda, eller på
annat sätt afyttras, så att till utsäde tjenlig säd,'
åter i behörig tid må varda anskaffad.
Uti denna vördsamma framställan har StatsUtskottet
sökt uppfatta och utveckla de hufvudsakligaste
grunder efter hvilka Magazins-Inrätt-j
ningen såsom, en Allmän upphandlings- och.
undsättnings-anstalt betraktad, synes böra utföra
dess åligganden i enlighet med Verkets bestämmelse.
Stats-Utskottet skall nu vidare fortfara,
att utreda: Huru stor P enni nge-Fond kan
för Allmänna hjagazins-Inrättningen erfordras, och
genom hvilka medel och utvägar, Inrättningen skall
med dess economiska omsorger kunna fortfara, u«
Ian att de beviljade anslagen varda förminskade.
Om Magazins-Inrättningens Penninge-Fonder.
För Allmänna Magazins-Inrättningen beviljades
under 1815 års Riksdag En milion och
tinder vissa vilkor ytterligare En milion, eller
tillsammans Två Milioner Riksdaler Banco, alt
med vanlig Discont-rättigliet i Banken i afseende
på den räntebetalning af Tre procent, som'
å dessa anslag borde betalas. Med denna redan
beviljade Fond och så vida Riksens Högloft.
Ständer efter hvad Stats-Utskottet äfven
för sin del anser nödigt, behaga tillåta successiv
dispositions-rättighet öfver den sednare
Millionen, utan andra förbehåll än, när Inrättningens
behof det fordrar Och anmälan i
•sådant afseende hos Kongl» Maj:t göres, sota då
1544 Förslag till Allmänna Magazins
-
efter Stats-Rådets höjande i Nåder lärer täckas
låta om dispositions-rättigheten vidtaga Nådigt
Förordnande, synes Allmänna Magazins-Inrättningen
blifva i tillfälle att kunna utföra sine
åligganden sorn sig vederbör,
Vid 1815 års utgång hade Magazins Diyectipnen
disponerat af de åren 1810 och 1815
utaf Riksens £fpgl°fl- Ständers beviljade anslag
omkring ... 400,000: — —
Harvil kommer Verkets äldre
årliga Fond vid 1&10 års
slut, utgörande cirka - - 758,000: — —
Summa rörlig Fond sorni
1815 års Hufvud-Rok> 1,138,000: — —»
upptager - - j
Fägges nu härtill återstoden
af de beviljade Två Millioner
eller „ 1,600,000: — —
Blifver hela tillgången - 2,738,000: — —
För Spannmåls ut horg-n i rigat
antages att i Fandet vexelvis
fästes ett
belopp af - - 500,000:—r —
Från rörel*
s.^Fonden afdiages
äfven
nödige utgifter
till Torrk-Inrättningars
up.
förande, Magazins
reparation
och andre allmänna
utgifter
jlnrättnigens. organisation.
1545
samt värclet för
Materialier och
t i II v e rknings
förnödenheter,
till Uränvinsbränningens,
bedrifvande t:
Stockholm - 238,00,0;
—_  735,000:
.Återstoden att disponera 2,000.000: — _
^  •' "
1
Summa 2,738,000: — —
.
- ■ - .  ~ —
Med hvilka Två Millioner, SpannemåisrÖgelsen
kan bedrifvas ända till 200,000 Tunnor
Utöfver hvilket Spannmåls Tager Inrättningens
upplag för undsättninga? och andie behof,, ej
synes behöfva fo.umeras.
Qm medel till Torrk-Inrättningars
uppförande..
Till Torr k.- Inrättningars uppförande torde
väl en ej, obetydlig Summa komma att erfordras,
men utoqj det, att något ungefärligt Förslag öfver
denna kostnad icke af förut omnämnde orsak
kan Uppgifvas, synes den samma dock ej
höra ki&nna blifva väsendtligare, än att tillgäng
dertill gifves alden Penninge Fond MagazinsInrättningen
äger, utöfver de Två Miltoner
Riksdaler, sorn utgöra Riksens Högloft.. Ständers,
anslag och hvilket oförryckt för Spannemålsrö"
relsens bedrifvande synes, böra vara att påräkna.
Om, Inrättningens Upplags-Magazin.,
Af här bilagde uppgift, sorn blifvit StatsUtskottet
öfverlemnad, och hvilken å ena sR
5 g 46 Förslag till Allmänna Mu g a zins
dan
utvisar utrymmet i de Magazin som af Ali»
manna Magasins-Inrattningen nu äges och 3.
den andra livilke nya Magazin redan blifvit
till anläggande anmäldte, samt hvad vidars
Magasins utrymme synes erforderligt, såsom en
följd af Verkets utvidgande omfattning, inhemtas,
att illikets samtelige Upplags-Magazin kunna
inrymmas omkring 162,880 Tunnor oriad
eller 393,618 Tunnor riad eller torkad Spannmål;
och att kostnaden för dels nya Magazinr
uppförande, dels utvidgandet af redan befintelige,
skulle Förslagsvis beräknad, uppgå till en
sammanräknad Summa af 170,000 R:dr Panco.
Stats Utskottet, som af denna uppgift och
de deruti intagne upplysningar väl inser nyttan
och måhända för vissa Orter äfven nödvändigheten
deraf, att hafva tillräckligare Maga»
zins utrymme, än det nu- befinteliga finner
dock derjemte, att Fikets Penninge tillgångar
för närvarande ej kunna medgifva, ett så betydeligt
anslag som erfordras för ifrågavaran da
ändamål, om ock den förslagsvis beräknade Summan
i sjelfva verket till någon vasendtligars
del skulle blifva förminskad; likväl och som'
utförandet af Allmänna Magazins-Inrättningena
ändamåls enlige åtgärder i hufvudsakligt afseende
beror derpå, att hafva tillräckelige Magazin,
och desse lämpade efter hvarje Orts serskildta
behof och öfriga förhållanden, har StatsUtskottet
ansett sig böra ingå i pröfning och.
bedömande om sättet huru detta vigtiga syftemål
må kunna tillvägabringas utan att någr©
betydligare utgifter derföre behöfva göras.
Inrättningens organisation: 1547
Förslag huru Magazins-Rörelsen synes
böra verkställas, att Magazins-Inrättningen
i möjeligaste
måtto bär sig sjelf.
'Allmänna Magazins-Inrättningens Spannniålsföråd
komma att utgöras dels af sa kallade
Stående Upplag, eller sådane sorn fur undsättnings
behof egenteligen anskaffas, dels Löpande
eller större Lager, hvarmed förstås så beskaffade
Magazin, der Spannmålsrörelsen genom anställande
upphandlingar och deraf tillgörande
af&ändningar skall blifva betydligare.
Under benämning Stående Magaziner synes,’
som nyssberördt är, alla de Spannmåls upplag
Jämpeligen böra hänföras, hvilka anskaffas endast
och allenast för en Orts behof så'till Bröd.
föda som utsäde. Utom de Magazin som för
dessa behof af Magazins-Inrättningen. redan äges
och hvarmed någon rubbning i den hittills
etablerade ordningen ej lärer böra äga rum, synes
enär fråga väckes om så beskaffade Föråder
vidare anläggande, den Allmänna grund böra
följas, att den Orts innebyggare för hvilkens
behof ett sådant upplag anses nödigt, må äfven,
så vida de af en slik förmån vilja sig begagna,
sjelf ve på egen bekostnad uppföra och
underhålla Magazinshuse n, samt nödige Inventarier
anskaffa, eller med ett ord, att MagazinsInrättningen
i och för dylika upplag ej får
vidkännas andra kostnader, äu dem som blifva
en följd af Spannmåls Uagres anskaffande och
tillhandahållande. Den kostnad enskilte Personer
härföre finge vidkännas blefve obetydelig
?, 5
och skul e efter Ståts-Utskottets tanka, vida öf»
vervägas af den enskilta fördel dem tillskyndades
derigenurn att se sig betryggade för hungersnöd
, och att i behofvets stund kunns till
modererade priser undfå Spannmål, och då denna
enskilta fördel den allmänna och huivudsaliga
är sa nära förenad, nemligen: att Ma
gazins-Inrättningens
Fonder må till dess afsedda
ändamål kunna, användas och Inrättningen
dymedelst uppfylla dess bestämmelse, anser
Stats Utskottet sig så mycket mindre kunna underlåta
att framställa detta Förslag, sorn derest
af Magazins-Jinrätningens Penninge tillgångar
medel skulle tagas till uppbyggande af de så
kallade stående Magazin, hvarom redan ansökningar
dels hos. Kongl. Maj:t dels hos' Riksers
Uögio.n. Ständer dels ock hos Allmänna Magazin>
Directionen blifvit gjorde, och sannolikt
än vidare komma att göras, klefve Fonden ej
allenast, i betydlig molin , till mehn för sjelfva
SpannmålsrÖrelsens bedrifvande medtagen, utan.
skul e desse Magazins underhållande för Inrättningen
åstadkomma sådane gravationer att Verkets
obestånd,, deraf i längden vore att befara.
Hvad åter ar.går de så kallade löpande Ma~
gazinen, eller der en större Spannemåls-rörelse
drifves, så i afsende på samlandet af Sädesförråd,
sorn ock Värfvade Arméens och Flottornes
Vinderhållande. m. m. synes dessa Magazin i allpiänhet
vara i det närmaste tillräckliga och att
0.rn på ett eller annat ställe vidare Magazinsutyymme
behöfves anskaifas, sådant i mohn afbehofvet
och i förhållande till de inkomster Ma^azins-Inrättningen
af Eräavins - .Bränningen i
InrättningEils orgdmsaihn. x 54g
Stockholm bör hafva att påräkna, Skall kunna
Successive och, pä vanligt sätt i Verket st hl' as,
dä förnämligast Magazins utrymmet i Stockholm,
Malmöhus Län och Staderi Götheborg ■, synes
birra utvidgas i förhållande ti 1 den betydligare
Spanhemåls intäckt och utlefvGreririg Som der
Städse inträffar. Till Verkställighet häraf i Malmöhus
Län och Staden Götheborg gifves ingen
annar! utväg, än nybyggnad eller tjertiiga lägenheters
inköpandet men i Stockholm åter synes
ändamålet hästan helt och hållit vinnas så vida
Magazins-Inrättningen ater facit ett större
Magazinshus af Sten, deruti lärer rymmas !o,
k 12,000 Tunnor ariad eller omkring 30000
Tunnor torkad Spannmål, hvilket hus beläget
å Skeppsholmen, redan år 1793 blifvit till utrednings
Förråd .för Krigs Collegii räkning öfverlåtit
men om hvars återställande Kongl.
Majit sednast i Nådigt Rref den 1 b December
1812 gifvit Magazins Directionen Nådigt löfte,
char Regleringen om Krigs-Förrådens förevarande
hunne blifva verkstäld; Och hemstal er
XJtskottet det Riksens Höglofl. Ständer lioS Kongl.
Maj t i underdånighet anhålla att så snart annat
utrymme för desse Krigs Förrådens förvarande
kan ernås, Ornförmäldte å Skeppsholmen
belägna Magazin måtte varda Magazin3-Inrättningen
återstäldt.
Om återställande af åtskilige Magazinshus
som bhivit Inrättningen frånskilj
de.
I sammanhang hatmed hemställer till Riksens
Höglofl. Ständer Stats-Utskottat, att på det
15 5° Förslag till Allmänna Magazins
-
de från Magazins Inrättningen till andre behof
disponerade Magazinshus måga denna Inrättning
återställas eller betalniug erläggas för dem som
af Inrättningen ej behöfva begagnas, underdånig
anmälan i detta afseende må hos Kongl. Majst
göras hvarvid Stats-Utskottet, med åberopande
af förut omnämnde uppgift, får i korthet anmäla,
hvilka Lägenheter blifvit Magazins Inrättningen
tid efter annan frånskiljde , nemligen i
Södertelje Stad arne Magazinshus, sorn nu af Södertelje
Canal verk begagnas enligt 4 §. af Bolagets
Privilegier den 15 Mars 1806 men hvilka
hus lära vid Canal-Arbetets fullbordan böra
Magazin s-inrättningen återställas.
I Örebro Stad begagnas en del af Magazinet
till Arbetshus utan hyra jemlikt Kongl. Brefvet
den 19 junii 1804.
I Bords Stad äger Magazins - Inrättningen
ett Magazin hus sedan fordna Bränneri tiden.
Detta hus har en längre tid, enligt Kongl. Bref-!
vet den 27 April 1813, varit begagnadt utan
hyra till upplag af Beklädnads persedlar för
Elfsborgs Regemente, meri synes böra inrättningen
återställas för att till Magazins-Fondens
gagn oell bästa disponeras. Vid Brinbebergs kulle
har Krigs-Collegium en längre tid begagnat
flere af der befintlige Byggnader utan att hyra
eller annan ersättning hittils blifvit erlagd.
I Staden Söderköping disponeras ett Magasinshus
af Götha Canal Bolag utan hyra. Antingen
synes hyra af Canal-Fonden böra betalas ,
eller huset, Magazins Inrättningen återställas.
Slutligen och såsom ägande gemenskap med
frågan om Magazins-utrymmet, anser Stats - Vt
-
Inrättningens organisation*
,slottet sig böra vördsammast anmä-rka, att såvida
Sädes-Iagren komma att utgöras af torkad säd
vinnas äfven derigenom den betydliga fördel ,
att Magazinen i allmänhet blifva mera tillräck*
liga, och attt i förhållande härtill, kostnaderna
för beredande af vidare utrymme, skola om ic*
ke helt och hållit, dock till största delen kunelia
undvikas.
Om Bränvins-Bränningen i Hufvudstaden
och Arrende-Afgifters erhållande
för denna handtering
i Staden Götheborg.
Af Bränvins-Bränningens bedrifvande i Huf*
trtidstaden och Arrende-AJgifters erhällande för den«
na rättighets Utöfvande i {Haden Götheborg, har Ma*
gazins-Inrättningen hittils haft dess enda och
förmånligaste Inkomst Till betäckande af Träns*
port förluster, Magazins - Directionens aflöning
och andre allmänna utgifter , sorn Icke kunna
läggas till Spannemålens värde, och på detta
sätt komma Inrättningen till godo, är det oundvikeligen
nödvändigt, att Magazins-Inrättningen
hädanefter sorn luttlls får orubadt bibehålla i*
frågavarande inkomster.
Vidkommande först Bränvinsbränningen i
Stockholm, så och ehuru Stats-Utskottet finnér,
att denna handtering icke borde af MagazinsHirectionen
eller under dess directa tillsyn
drifvas, enär sådant synes både olämpligt och
stridande emot egenskapen af den egenteliga befattning,
som tillhörer Magazins-Inrättningens
Öfver-Styrelse, såsom publikt Verk, hvarförutan
15 52 Eörslag till Allmänna Maguzins
denna
besvärliga hushålls-änstält alllid medförer
en ansvarighet, i samma förhållande obillig,
som Controllem för sjelfva verkställigheten
i visse delar, icke är möjlig att tillvägabringa;
likväl och alldenstund emöt denna bränvinsbrännings
öfverlåtandé It énskilte Personer pa
Arrende eller förpaktning, för närVarände de
väserulteliga hinder möta, att något visst ärligt
quantutn säd icke synes hvarken kunna eller
höra till afvérkning ans läs, de>S emedan bränvins-bränningen
i Stockholm , efter Stats-Utskottets
tanka, bör vara att anse SasÖm en anstalt,
hvarigenom sjelfva Spännerrtåls rörelsen fc>rrrte—
deist skämd säds eller öfvernödigé Lagers ari- ’
vändande befordrås, dels Ovk ätt detta Ma gazint"
Inrättningens egenteliga åliggande icke syrus
konna med någon säkrate beräkning i verket
ställas, förrän Tork-Inrättningar blifvit anlagde
och Spannemålen följaktligen kommer ätt
bestå af torkad säd, hvaraf således alt följer,
att Lörpaktnings eller Arrende vilkor h ej kunna
efter någon viss grond bestämmas, anser
Stats Utskottet, att intill dess Resu täten af Magasins
Inrättningens åsyftade utvidgning hunnit
den stadga sorn är att förvänta , då Sädes-upplagen
i allmänhet komma ätt utgöras af torkad
säd, synes Bränvin*-bränningen i Stockholm såsom
hittills skett böra verkställas, dock likväl
ej till något visst ärligt afverfcpings-quantum,
utan såsom förut nämnde ärj endast och allenast
till skadad säds användande elier öfverflödige
Lagers begagnande eller med ett ord, att
Bränvins-bränningen bedrifves eitef sådane för
Inrättningens organisationi 1553
iiallnilcleri och i de fall, då sjelfva SpartnémElsrörelsen
derigenom underlättas och befordras.
Beträffande dernäst frågan om bränvinsbrännirigs-rättighefen
i Staden Götheborg, så
Och då någon afverkning för Magazins-Infättningeris
räkning på flerfaildige Er der blifvit
verkställd, utan denna rättighet varit på Arrende
åt private persöner Öfverlåten, finner väl
Stats-TJfskottet sig icke tillhöra, att ingå i något
bedömande, huru och på hvad sätt denna
bran vins-bränning framdeles bör bedrifvas, men
anser dock att sorn förut anmärkt blifvit, inkornsterne
härföre böra Magazins-Inrättnihgeri
tillfalla, utan afseende på de vilkor, som för
denna rörelse kari komma att béstämmäs.
Om sältet att sälja öfverflödige
Spannemåls-Lager.
Då allmänna MagazinS-Inrättningén under
flere på hvarandra följande göda år, möjligerf
kan komma att äga större spanriemlls-föfråd;
än sorrt för Undsättnings- bch andre behof kunna
och behöfva magasineras» eller ock att desse
Reserve-läger, efter en längre förvaringstid,
och Spannémåiens deraf följande rnindré
godhet mäste omsattas, har det synts Stats-Ut^
skottet nödigt, att i grunderne för MagazinsInrättningtehs
organisation äfven borde inflyta*
huru och på hvad sätt desse öfvérflödige Lager,
må|kUnna med största fördel för Inrättningen
afyttras, riär Landet ej är i behof af undsättning
och nyssnämnde Ofvérskotts- lager éj
ellef kunna genom bran vins-brännirigéns fort
ilihang
till Riks-St. Fröt. 4:de Sami. N:r 195 19(1
15 54 Förslag till Allmänna Alagazins
-
gående i Stockholm, consumeras inom den kor»
tare tid, som sjelfva Spannemåls-rörelsens förmånliga
bedrifvande sådant fordrade. I så
beskaffade, må hända sällsynta fall, anser StatsUtskottet
ingen annan utväg gifvas, än att verkställa
försäljningar endera å Allmänna Aucfioner
eller ock efter bestämda priser; dock under
den Controll i senare fallet sorn synes vara
nödvändig, på det alla obehöriga Speculationsåtgärder
må kunna förekommas? Börandes likväl
framför allt desse försäljningar med den
klokhet och försigtighet anställas, att de för
enskildta Handels-Industrien icke blifva menlige
och synes ej elier någon åtgärd å MagazinsInrättningens
sida böra i denne del få vidtagas,
med mindre Magazins-Inrättriingens Öfverstyrelse
inför Kongl. Maj:t i underdånighet uppgifvit
skälen och orsakerne , sorn påkalla nödvändigheten
af dylike försäljningar, och Kongl.
Maj:t derefter sitt Nådiga beslut meddelat.
Huru tillgå bör då utländsk Spannmål
behöfver införskrifvas.
Med förutsättande deraf, att då MagazinsInrattningen
hinner anskaffa tillräcklige undsättnings-lager
i hvarje province, och Inrättningen
i öfrigt blifvit i enlighet med dess bestämmelse
organiserad, Bandets £gne Sädes-tillgångar,
beredde under goda år, och förvarade
till hjelp och understöd vid inträffande behof,
böra genom denna allmänna hushållsanstalt blifva
i det närmaste tillräcklige och att således
införskrifning af utländsk spannemäl ganska sällan
och ej utan högsta nödfall behöfver göras; sy
-
Inrättningens organisation. :15S5
nes det dock blifva nödigt att uti Instructioneri
för Allmänna Magazins-Inrättningen intages, att
om någon så allmän missväxt inträffade, att
Magazins-Inrättningens inhernske SpannemålsXager
ej blefvo til Iräck 1 ige , utan upphandling
af utländsk Spannemål oundvikligen hehöfd©
verkställas, en sådan införskrifning bör genom
Magazins -Directionens åtgärd besörjäs, sedan
likväl angelägenheten deraf blifvit af Directionen
inför Kongl. Majit i underdånighet anmäld
och Konungens Nådiga bifall dertill erhållits,
Och anset Stats-Utskottet för sin del , att desse
införskrifningar så mycket häldre böra af Allmänna
Magazins - Inrättningens Öfver-Styrelse
besörjas, som detta Verk närmast är i tillfälle
att känna de allmänna behofven, och huru de
behöfliga Spatinemåls qvantiteterne böra fördelas,
hvarförutan Controllen och ansvaret för sa
beskalfadé uppköp kan närmare handhafvas och
granskas, när blott en Autorité dermed äger
befattning. I sammanhang härmed och på det
Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse ej allenast
må vid skeende införskrifningar hafva säkre
och utförlige upplysningar till grund för dess
åtgärd, utan ock städse äga nödige underrättelser
och ledning för bedömandet af de pris hvartill
Inrikes Sparmemåls-upphandling bör. verkställas,
synes det nödigt, att Kikets HandelsConsuler
> synnerligast i utländske Städerne omkring
Östersjön, böra undfå Nådig befallning,
att till Verket med månadtliga rapporter inkomma.
S556 Förslag till Allmänna Mägazins*
Föreslås att Magazins-Dircctionen må
höras när Tull å Utländsk Spannmål
bestämmes»
Enär Magazins-Inrättningens Ofver-StyreU
ge om de Utländske Spannemålsprisen således
skulle komma att äga tillförlitelige upplysning
gar, och om Landets egne sädes-tillgångar i
följd af dess befattning bör hafva den närmaste
kännedom, vore det serdeles nyttigt och
må hända afven nödvändigt om Kongl. Maj*
vid Tullens bestämmande å Utländsk Spannemål,
äfven i Nåder täcktes infordra Magazins-Directionens
underdåniga yttrande.
Förslag till en sammanfattad redovis*
ning för Kronans Afrad och
Tionde m. m.
Alt sedan början af år 1793, har Allmän*
ha Magazins-Directionen varit ålagd, alt emottaga
Stats-Verkets Sädes-Intrader, och deremot förse
värfvade Arméen och Flottorne samt andre Stater
och Corpser med deras Spannemäls-underhäll.
Af de tid efter annan utkomne författningar
samt i synnerhet Kongl. Brefvet den 30
November 1798 och Stats-Contoirets'derpå grundade
Circulair af den 8 Februari 1799 äro utförliga
stadganden gifne, huru med intägten och
utlefvereringen af Stats-Verkets Spannemål tillgå
bör. Lika med Riksens Höglofl. Ständers
Revisorer anser ock fördenskull Stats-Utskottet
ingen annan pröfning rörande denne del af Magazins-Directionens
befattning behöfva göras eller
kunna äga rum, än i afseende på redovi**
Inrättningens organisation» *557
liingen af Kronans ^Ränte-Säd, som utgör en
del af Rikets allmänna i Statsanslsget påräknade
intrader.
Med indrifningen och redovisningen af
K ronans bejiållne afrad och Tionde samt annan
Ränte spannemäl har hittills sålunda tillgått,
att den del af desse Skatter, sorn in natura afbördats,
blifvit lefvererad till Magaziris-Inrättningens
förråd och följakteligen i detta Verks
räkenskaper upptagits, hvaremot den del, som
efter Magazins-Direetionens pröfning af förekommande
skäl fått lösas i Contant, ingått till
Stats-Contoiret och der blifvithedovisad.
Utom det att genom en så beskaffad sammanblandad
Redovisning ej med nödig redighet
på ett stalie och i ett sammanhang utrönas
kan till hvad sammanlagd Summa denne Rikets
Intrad 1 sjelfva Verket uppgår, förekommer*
att Stats-Contoiret, som hittills efter den antagne
ordningen ej af Magazins-Directionen fatt
underrättelse till hvad belopp och för hvilka
orter ränte-spannmålen blifvit till Röning i Contant
medgifven, af sådan orsak ej eller varit
i tillfälle att bestämdt känna huru stor Summa
bordt dit ingå, hvilket åter Magazins-Directiojien,
som endast med hvad in natura influtit
ägt befattning, ej kunnat upplysa, enär Randshöfdingarne
icke haft sig ålagdt, att hvarje år
inkomma med sa beskaffade uppgifter, att det
ena och andra deraf statt att inhämta, hvarförutan
och enär förhållandet med fullkomlig säkerhet
ej kan utrönas, förrän vid Rands Röckernes
revision., hvilken först pä atdra elier 3ldje
året efter Uppbörds-årets utgång är möjlig att
3558 Förslag till Allmänna Magazins~
verkställa, synes Controllen å vederbörande uppbördsman
i denne del alt för sen, och tillfälle
derigenom vara, att en längre tid obehörigt
disponera Kronans medel, och en möjlig utväg
att på sådant sätt tid efter annan dölja åsamkade
Ralancer,
För att således erhålla en Controll öfver
Sädes skattens vederbörliga och skyndsamma redovisande,
som af nö. anförde skäl och orsaker
synes nödvändig, tror Stats-Utskottet, att ändamålet
bäst och säkrast skulle vinnas ornat Magazins-Directionen
blefve uppdragit, att i ett
sammanhang, efter de från Landshöfdingarne
hvarje år erhållande uppgifter, infordra ej allenast,
sorn hittills skedt, hvad in natura inflyter,
‘utan ock besörja infordrandet af de penningar,
som skola erläggas för de Spannernåls räntor,
för hvilka Directionen funnit skäligt bevilja
lösen i Contant. Efter en sadan förändrad Redovisnings-methode
skulle ej allenast Räntans
totala belopp i en general räkning blifva synlig,
utan ock den redbara nytta åstadkommas,
att Uppbördsrnännen icke kunde undgå att Skatten
genast efter skedd indrifning utlefverera.
Penningarne för den Säd, som med Contant
löses, och som efter detta Förslag skulle
komma att till Magazins-Eirectionens Casaa från
orterne öfverremitteras, borde dock genast till
Stats-Contoiret öfverlemnas, så att någon rubbning
i afseende på medlens disposition af detta
Verk genom den förändrade ordningen ej uppstod;
Eikväl och som Magazins-Directionen efter
Författningarne äger rättighet att upptaga
ali Ränte Säd in natura och derföre godtgöra
Inrättningens (irganisadon.
1559
Stats-Verket efter det Länets markegångspris *
hvarest lösning med penningar ägt rum, synes
och Magaeins-Directionen böra fä åtnjuta det
öfverskott, som, utöfver sagde pris vid ett eller
annat tillfälle kan komma att inflyta derigenom
att Lösnings prisen på grund af Kronans
options-rätt understundom kan till högre
belopp än Markegången, blifva bestämde, dels
i förhållande till de i orterne gångbare pris
hvarföre Spannemål kan köpas, dels ock efter
resultaten af anställande upphandlings Auctioner
för de restskyldiges räkning, och synes Magazins-Directionen,
som, då den af förekommande
skäl måste medgifva Sädesskattens lösning
med penningar, oftast är nödsakad, att för den
således uppkommande brist i erforderlige Spannernåls-Qvantiteter,
så till Staters underhåll som
till andre behof, upphandla Säd till gångbart
pris, så mycket häldre böra fa åtnjuta ifrågavarande
förhöjning; som Stats-Contoiret ej lärer
kunna hafva att påräkna inkomsten för Spannemåls-skal
ten efter annan grund än markegångspris,
men Magazins Fonden i annat fall sku'le
komma att vidkännas förluster som icke inträffa
när rättigheten till Spannemåls-räntornes infordrande
In natura helt och hållit begagnas.
För hvad som Magazins Fonden sålunda skulle
tillgodo komma blefve nödigt att serskild räkning
uppgjordes och att beloppet deraf under
behörig Titul i Hufvud-Böckerne debiterades.
Stats-Utskottet bar nu efter bästa öfvertygelse
sökt vördsammast framställa alt hvad Ut
-
Pt56«
Stats-Utskottets JBetänkanåers.
skottet för sia elei ansett innefatta och hafv^
gemenskap med grunderne för Allmänna Magazins-Inrättningens
vigtiga föremal och åligganden.
Skulle Riksens Höglofl. Stander anse
ått på dessa grunder en länge saknad reglementarisk
Instruction för Allmänna Magazins-Inrättningen
må kunna, uppgöras, hemställer Ut>.
skottet vördsammast om icke här bi i agde Prohl
e m or i a sorn visar huru sjelfva föreskrifterna
i alla Magazins-Inrättningens econo.misia detailler
synes böra utarbetas, måtte fä medfölja Riksens
Höglofl. Ständers underdåniga skrifvelse i
ärnnet till Kongl. Maj:t på det att ifrågavarande
Instruction efter de stadgade grunderne och,
med ledning af nyssnämnde Promemoria må i
®n systematisk ordning, och med ali erforderlig
fullständighet varda till kraftig handläggning
i Hader anbefald.
Om Uppbörds - Statens aflöning.
Stats - Utskottet har vid detta tillfälle ansett
sig ej kunna undgå att hos Riksens Höglofl.
Ständer vördsammast underställa, om icke
då de under Magasins - Directionen lydande
Uppbördsman i allmänhet ej äga större Jhon än
3,65 R:dr 32 sk. Banco ärligen samt 33 R:dr
16 sk. i hushyre medel, och de med sådane
högst otillräckelige aflönings - vilkor ej kunna
subsistera samt måhända härutinnan förnämligaste
orsaken igenftnnes, till dessa Uppbördsman?
ofta öfve.rklagade origtiga förfaranden,
Riksens Höglofl. Ständer skulle finna skäligt,
att till Kongl. Majit i underdånighet öfverlem
-
Stats-Vtskottens Betänkanden'. 1561
pa: Ätt i Naclér- låta reglera oell bestämma aflöningen
för Magasins-, Bränneri- oell BageriStaterne
lämpade efter tjensternes beskaffenhet
pch öfriga förhållanden, så att desse Tjenstemän
och Betjente någor]nnda kunna blifva beJåtne,
hvaremot Contr®llen öfver deras befattningar
synes böra än mera skärpas och alla oredliga
och egennyttiga företag, på det allyarsammaste
tili näpst och ansYar befordras.
Förslag huru Riksens Ständers Revisorer
böra sig förhålla om de icke
finna Magazins- inrättningen
vara förvaltad i enlighet
psed de af Rikseifs
Ständer föreskrifne
grunder-,
Stiiteligen, och på det Riksens Högloft,
Ständer sorn förskjutit Fonderne till Allmänna
Magazins-Inrättningen, må å sin sida äga fullkomlig
säkerhet, att medlen blifva använda och,
förvaltade i den ordning och på det sätt sorn,
vederbör, samt derjemte städse vara i tillfälle
att kunna förekomma möjliga missbruk eller cifverträdelser
af de grunder som för disposition
af Inrättningens Fonder blifva lagde, har StåtsUtskottet
väl funnit, att då Magazins - Inrättningens
Ofver-Styrelse, erhölle en bestämd In-,
struetiou, och denna Ofver - Styrelse såsom öfrige
Publike Civile Verk endast ägde att emottaga
Kongl. Majrts Nådiga Bud och Befallningar
genom Hess Gancellie-Expeditioner, i vanlig
ordning af vederbörande Stats - Secreterare
1562 Stats-Utskottets I'etankanden.
contrasigneradg, innefattades uti det af Riksens
Högloft. Ständer redan antagne sätt att verkställa
granskningen af Verkets Räkenskaper oell
förvaltning, och de för Riksens Högloft. Ständers
Revisorer i detta fall meddelade stadganden,
sldane efterrättelser och föreskrifter sorn
äro tillämpelige och fullständige derest Verkets
Ofver-Styrelse icke finnes hafva rätteligen förfarit
, eller handlat emot Inrättningens bästa
och fördel; Men i en så oförmodad händelse,
att vilkoren för Penninge - anslagens begagnande
blefve uppenbarligen öfverträdde, och de
meddelade Fonderne genom sådane större felsteg
komrne att förminskas eller ock alldeles
förskingras, anser Stats - Utskottet att den för
Riksens Högloft. Ständers Revisorer utfärdade
Instruction borde' bestämdt innehålla hvad Revisorerne
i ty fall ägde att å Riksens Ständers
vägnar vidtaga och föreslås fördenskull vördsammast
följande tillägg i nämnde Instruction,
nemligen: Skulle Riksens Höglofl. Ständers Re.
visorer under granskningen af Allmänna Magazins-Inrättningens
Räkenskaper och förvaltning
finna , att de af Riksens Höglofl. Ständer
vid denna Riksdag stadgade grunder för förvaltningen
af det från Ranken erhållne Creditiv,
voro uppenbarligen öfverträdde , må Revisorerne,
i ett sådant oförmodadt fall, aga rätt
att hos Banko - Fullmägtige inhibera utbetalningen,
eller i vanlig väg påbjuda indrifningen af
Creditivet till det.belopp, att blott lialfparten
deraf återstår, likväl med den modification, att
beslutet härom skall vara genom omröstning
bifallit af Två Tredjedelar bland Revisorerne,
Stats-lJtskottets Betänk anden.
att alldrig mer än hälften af Creditivet skall
vid sädant tillfälle kunna inhiberas eller indragas
och att tiden för denna inhibitions verkställande
må af Revisorerne bestämmas, på sätt
de finna nödigt och lämpeligt, då någon vada
af en sådan åtgärd icke synes vara att befara,
samt slnteligen att Revisorern,e, om förhållandet
bör hos Kongl. Maj:t göra underdånig anrrrälan;
Hvilket likväl jemte allt öfrigt Riksens
Högloft. Ständer vördsammeligen underställes.
Stockholm den 23 Maji 1818*
(Bilagan Litt. A. finnes serskildt ttyckt och hit
intecknad. )
Litt. B.
Rubriker ä ck ämnen, som förekomma till
utarbetning i fråga om en Instruction
för Allmänna Magazins - Inrättningen.
-A-llrrtänna Magazins - Inrättningen har 2tne
serskilta och från hvarandra skiljda åligganden :
1:0 Verket såsom Nationel Handels-Inrättning
betraktadt.
j:o Verkets befattning med emottagning
och utlefverering af Spannmål för Stats-Verkets
räkning.
Verkställigheten af det ena och andra synes
lämpligast kunua uppfattas under 3tne Hufvud-Afdelnin
gar.
Den Första om Upphandlings- och Undsättnings-Verket
med hvad dertill hörer.
S584 Stats-Utskottets Betänkanden.
P*n Andra om Inrättningens skyldighet att
emottaga Stats-Verkets Sädes-intrader och dere->
mot förse Värfvade Arméen och Flottorne m,
in, med sine Spannmåls-underhåll.
Den Tredje Reglementariska föreskrifter'för
Verkets Öfver Styrelse samt Magazins-, Bageri-,
och Bränneri-Retjeningen.
Första Hufvud - Afdelningen om
Upphandlings- och Undsättnings
- Verket.
1 Art.
Huru Spannemålsupphandling under
goda år bör af Allmänna Magazins*
Inrättningen verkställas till Sädes*
prisens upprätthållande.
1 §. Om Jjandshöfdingarnes skyldighet att
Inhämta noga kännedom om årsväxten och full*
ständige Rapporter derom till Magazins-Inrättjiingens
Öfver-Styrelse afgifva. Tiden för dessa
Rapporters insändande och hvilka grunder
för befinnande nödvändighet af Spannmåls upp-’
köp, böra i allmänhet följas, samt till hvad pris
iLandshÖfdingarne anse upphandlingarne må med
afseende på Jordbrukarens skäliga fördel böra
bestämmas rn. rn.
2 §. När och huru Öfver - Styrelsen bör
till pröfning företaga Landshöfdingarnes förslag
och de principer sorn böra iakttagas vid
Upphandlings-prisens fastställande.
Stats~titslotietS Beiänkandetii *56 5'
’3 §. Allmänt stadgande af hvad vigt och
öfrig beskaffenhet den Spannernål bör vara sorn.
till Inrättningen försäljes. Detta stadgande lämpadt
efter hvarje orts serskilta förhållande» Äfvensom
föreskrift örn den större fördel som
iLandtmannen har att påräkna vid försäljningen,
af torr Säd, och i den händelse den aflemnade
riade eller oriade Sädén befinries efter vissa
utsatta proportioner öfverstiga vanliga Magazins-vigten.
I motsatt förhållande, hvilken ned-*
sättning äger rum för sådan Säd som väger min»
dre än bestämdt blifvit, och ändteligen att Säd
under en utsatt minimi-vigt ej får emottagas.
4 §. När och på hvad sätt kungörandet
om Inrättningens Spannmåls - uppköp bör verkställas,
samt hvad Landshöfdingen har att iakttaga
till befrämjandet derafj att ailä. sker lika
rätt och ingen manna-mån begås.
5 §. Utsedde Ombuds närvaro vid Magäzinen
under Upphandlings * Terminen och de*
ras åliggande.
6 §. På hVad sätt uppkommande tvister,
Säljare och Uppbördsman emellan, skola be*
handlas (se härom 1815 ars Författning om
Räntegifvare och Räntetagare.)
7 §.‘ Under hvilka tider upphandlingar
Vanligast böra af Magazins - Inrättningen verkställas
och huru Landshöfdingarne böja sig förhålla
när Inrättningens medverkande åtgärder
icke behöfva vidare begagnas.
8 §. Landshöfdingarnes skyldighet att vä*
ta öfver upphandlingarnes ändamåls-enliga Verkställande
och fortgång, samt att Riifets Inne*
1566 Stats-Utskottets Betänkan/len.
byggare genom fullständige underrättelser känna
sä val sine rättigheter som skyldigheter.
2 Art.
På hvad sätt inhemsk Spannmål skall
upphandlas då inträffande undsättnings
eller andre behof föranleda
uppköpen.
1 §. Sådane upphandlingar verkställas endera
pä Upphandlings-Auction efter förseglade
anbud som brytas vid Auctions - tillfället eller
ock under hand, sorn Magazins- Direction pröfvar
med KronJns rätt ocjh bästa mäst Öfverensstämmande.
Skälen för upphandlings - sättet
böra alltid i Protocollen antecknas.
2 §. Bestämda föreskrifter i afseende pl
Sädens vigt och öfriga beskaffenhet skola i Upphandlings
- Contractet utsättas, äfvensom ansvar
för Säljare stadgas i händelse lefverering underlåtes.
3 §. Öfver - Styrelsens rättighet att emot
borgen meddela förskotier å så beskaffade Spannmåls
uppköp som ifrågavarande, för att derigenom
vinna nedsättning i prisen.
3 Art.
Huru tillgå bör då Utländsk Spannmål
behöfver för Allmänna MagazinsInrättningens
räkning införskrifvas.
i §, Inrättningens skyldighet att i sådan
händelse underställa Kongl. Majus Nådiga prof.
Stats-Llrsffottets Betänk anden, 1567
ning ile skäl och orsaker, som 'påkalla införskrifning
af utländsk Säd.
2 §. Inrättningen bör, från Handels - Consulerne,
i synnerhet i utländska orterne omkring
Östersjön, erhålla mlnadtelige Rapporter
om gångbara Sädespriser och Spannmålstillgångarne,
samt andre nödige upplysningar.
3 §. Huru Inrättningen efter dessa Rapporter
skall lämpa sine åtgärder, och på hvad
sätt uppköpen böra verkställas för att blifva
minst kostsamma.
4 Art.
Om Undsättnings - Spannmåls tillhanda
- hållande.
1 §. Om Magazins-Inrättningeits skyldigt
het att hafva ständige Hager i Ränen , och till
hvad belopp i hvarje, lämpadt efter orternes
behof.
2 §. Randshöfdingarnes åligganden att på
allt sätt vaka deröfver, att undsättningar icke
utdelas vid andra tillfällen än då missväxt eller
andra oumgänglige behof det ktäfva: Allmänna
Stadganden huru Randshöfdingarne böra
undersöka verkliga undsättnings - behofven.
Deras skyldighet att innan Undsättnings*Spannmål
utlemnas, tidigt göra anmälan hos ÖfverStyrelsen,
och då uppgifva om Sädes-Ragret inom
Ränet blifver tillräckligt eller ej, samt i
sednare fallet, hvad qvantité Spannmål till undsättnings-
behofvens afhjelpande oumgängeligen.
behöfver anskaffas.
1568 Stats- Utskottens Betänk anden!
3 §i Öfver-Styreisens skyldighet att i ai
ledning af sådane anmälanden fatta skyndsamt
beslut och gifva nödige Förordnanden när eli
orts undsättnings.förråd behöfver förstärkas.
4 §. Huruledes Undsättnings Spannmålert
skall utdelas, hvilka Controller dervid äro nödige
j att Säden verkligen kommer den behof*
vande tillhanda.
1 5 §• O m undsättnings.prisens bestämmande
af Öfver - Styrelsen oell hvilka grunder derj
vid skola följas;
6 §. Hvad säkerhet bör af deri eller deni
prsesteiras, som icke magta Sädén genast betala^
samt om Landshöfdingärries åliggande att prof*
Va och godkänna sådan säkerhet.
7 §. Huru långt anstånd beviljas undsättiiings-tagare
med betalningen, och om Räntas
erläggande efter förfallo - tiden , samt Om och
när återbetalning in natura må medgifvas.
8 §. På hvad sätt indrifningen af Lane*
Spannmåls - medel skall verkställas och huru de
utestående Summorne böra verificeras.
9 §. Huru tillgå bör, och hvilka underkokningar
skola verkställas, när sådane händel*
Ser inträffa att undsättnings-tågarne blifvit all|
deles utur stånd satte, att återbetala sine Spanna
måls-Lån.
10 §. När sådane förhållanden möjligen
inträffa att Spannmåls-upnhandling till undsättning
ensamt uppdrages en Landshöfding, hvad
har då Landshöfdingen att iakttaga, och huru
bör förhållas att Magazins - Inrättningen åter*
bekommer sine förskotten
Stats-Vtskottets Betänk and enl 1*5 Cg'
5 Arn
Når och hani försäljningar af Spann*
mål få till Magazins-Lagrens omsättning»
af Allmänna Magazinsinrättningen
verkställas.
i §. Större försäljningar af Spannmåls-öf*
Verskotter böra underställas Kongl. Majus Na.
diga pröfning och skälen ti l sådane afyttringar
då i underdånighet Uppgifvas.
1 §. När ocir på hvad sätt samt undet
hvilka Controllör sådan Spannmål får å allmän,
na Auctioner eller efter bestämda priser försäljas,
samt Öfver - Styrelsens rättighet att emot
Borgen och med eller utan Kanta lemna anstånd
med. betalningen, till afsättningens befordrande.
-
3 §-. Öfver - Styrelsens åliggande att tillse
det dessa försäljningar i möjligaste måtto icke
skada eller blifva menliga för enskifta Handels^
Industrien.
6 År t.
Öm Brännvins-Bränningen för Magazins
- Inrättningens räkning»
1 §. När och huruledes Brännvins - Bränningen
tna i Stockholm vanligen verkställas: —
Derunder förekommer att Brännvins - Bränningen
bör hufvudsakligen ske af Vår-Säd och af
sådan Spannmål som tagit skada. •
Likar/g till Riks.St. Fröt. i$i? i$ig,
157° Stats-Zhskottets Betänk andert!
i §. Hvilka åtgärder böra vidtaga» nar
flera pä hvaiandra följande goda år göra det
nödvändigt att detina handtering till Spannmåls:;
öfvers kottens consumerande och Lagrens omsättliing
på allt sätt bör forceras.
3 i Ma gazins Inrättningen iijtiter inköriiSfeti
af Brännvins-Brännings rättigheten i Städerne
Carlscrona och Götheborg.
4 §. Öfver - Styrelsens Skyldighet i harl*
delse conjunctufén så skulle förändra sig att
Brannvins-Bränningen äfven i desse Städer blefve
förmånlig att för Inrättningens räkning be*
drifvas.
5 Kfuru med försäljningen af Magasins
- Inrättningens Brännvins - Lager vanligen
tillgå bör: — Hvilka grunder för bestärnrtjaiidet
äf priset bör iakttagas och följas.
6 §. Hvilka allmänna administrativa åtgärder
kunna och böra följas, så att BrännVinsBränningen
för Magazips - Inrättningen blifve£
förmånlig, utan ätt den gör intrång i enSkiidta
Ber soners företag.
Aridrä Afdelningen > innefattande
Magasins -Inrättningens åliggande
att emottaga Stats-Verkets
Sädes-Intrader ock deremot,
förse Värfvade Arméen
och Flottorne med sine SpanmålsHinderhåll
m. m.
Siats-Utskottets Betänkahdenl
1571
1 Art.
Örn infordrandet af Ränte - Spanrimålen
rn; m.
i §. Tiden då underrättelsen om Spann
målens
ihléfvererande bör fran Ö^ver-Styrölseii
till Länen afgå.
å §. Af hvad qvålirét Kronans Ränte
Bpantimål
bör Vara. (Härunder synes böra i ett
Sammanhang intagas hvad äldre och nyare Författningar
i tily fall stadgå.)
3 §. Allmänna prinelpér för Forssling^
skyldigheten. (Se liärbm i8 i i års Kongl. i$ref
oell de från Länen till Magazins - Directionteri
inkomne Uppgifter.)
4 §. I hvilka fall Löäen i Contant rnå
för Räntte - Säden medgifvas och hvad grunder
bora af Magazins-Inrättningens Öfver-Styrelse
följas vid dessa Lönings-prisers bestämmande.
^ §. livad Landshöfdingafne hafva att
iakttaga när hemställan göres om Ränte-Sädéns
lösande i Contant.
6 Hliru nppkömhe tvister om RänteSäden
böra behandlas. (Se härom Författning
garne af atén 1803 och 1815.)
2 Art.
Öm Spannmåls- och Bröds- samt andré
Proviant - Persedlars utlefverering
till Regementet' och Corpser
m. m.
1 §. Magazins-infattningens skyldighet att
låta besörja utltefvereringarne efter från Stats
-
^57^ Ståts-Utskottets Betänkanderi1
Contoiret hvarje £r meddelade uppgifter pä behofven,
och otterne hvarest cle skola tillhandahållas.
2 §. Till Baknings - penningar och andra
utgifter njuter Magazins - Inrättningen ett ärligt
Stats-anslag, såsom förut brukligt varit.
3 §. Af hvad beskaffenhet Spannmål och
Bröd vara bör, som till Troupp eller annat
Stats.Verks behof utlernnas.
4 §. O rn Magazins-Inrättningens åliggande
att' hafva Reserve Proviant-X/ager, och nar
de böra anskaffas. (Se härom Kongl. Brefvet
af år 1800,)
3 Art.
Om Liqvidationeri, Stats-Verlcet och
Allmänna Magazins - inrättningen
emellan.
1 §. Kandsböfdingarnes skyldighet att hvar«i
je år till Öfver - Styrelsen infomma med Upp.
gifter på beloppet af Stats - Verkets bc-hållne
Spannmåls-Käntor, livad deraf in natura ingar
eller med penningar fått lösas. (Se hvad härutinnan
förevarit i Magazins - Directionen år
1815.)
2 §. Öfver - Styrelsens åliggande att låta
författa sammandrag öfver dessa uppgifter, Som
till Stats - Contoiret ^iör öfverlemna» till nödig
Controll och kännedom om förhållandet: Bärandes
då tillika medfölja uträkningar som visa
hvad från hvarje X.än i Contant är att påyäkna.
Stats-TJtskottets Bet arik anden'. *57?
'3 §. Det Lösnings pris som öfverstiger
Markegången tillfaller Magasins - Inrättningen.’
4 §. På det redovisningen af Sädes-Skatten
må med lätthet och fullkomlig säkerhet
kunna verkställas, hör Contrullen deraf på ett
ställe handhafvas. Den synes lämpligast kunna
ske af Magaains-Inrättningens Öfver-Styrelse.
5 §. LTtlefvsreringarne för Stats - Verkets
räkning påföras efter kostnads-pris. (
6 §. Lif] vi den emellan Stats-Verket och’
Allmänna Magazins - Inrättningen bör vara afsluten
sednast Ett år efter Redogörelse - äret.'
Det godkände Saldo hvarmed Liqviden sig slutar,
bör årligen betalas.
Tredje Afdelningen, innefattande
Reglementäriska Föreskrifter
för Magazins - Inrättningens
Öfver - Styrelse, Magazins-,
Bageri- och Bränneri-Rörelsen.
l Art.
Sammansättningen af Magazins - Inrätt >
ningens Öfver-Styrelse, Uppbörds*
Staten m. m
1
§. Verkets namn, värdighet och tour
såsom Collegialt Verk.
2 §. Ledamöters och Eetjenings antal såväl
inom sjelfva Öfver-Styrelsen, sorn i Lands
-
1574 Ståts-Utskottets Eetänkar.fien;
or terne, samt hvilka Lpn$r oc^ öfriga förmår
ner desse få åtnjuta efter fullständigt. upprä{«
tande Aflönings Stater.
2 Art.
Allmänna Föreskrifter oms Maga zins-.
Inrättningens Öfver - Styrelses,
åligganden.
1 §. Verkets skyldighet, att vid ansvar
efter de bestämde föreskiifteme förvalta Fon--  derne.
2 §. Verkets åliggande att på allt sätt in.
hämta fullständige Qeographiska och Statistiska
underrättelser om Landet, dess Sades - produc-.
tiop m- m. Ländande till säkre och nödvän»
dige rättesnören för Inrättningens Styrelse pcl\
Förvaltning.
3 §. Öfver-Styrelsen bör genast efter desst
organisation till utarbetning företaga och Kgl.
Majus Nådiga pröfning och stadfästelse qndqrs
jualia:
tz) Fullständigt Förslag öfver nya Magasinera
anläggande, de gamlas utvidgande och
Torrk - Inrättningars, uppförande, allt grundadt
på vederbörande Landshöfdingars uppgifter, och
andre tillförlitelige upplysningar.
b) Utarbetadt Reglemente, grundadt på anstäldte
försök, öfver sättet att torka Säd och de
afgångar sorn derunder inträffa.
c) Ett fullständigt Förslag om reglerandet
af Forsslingen utaf Ränte-Säden.
Stuts-Utskottets Betänk anden. 1575
4 §. Inrättningens Contanta Fonder för*
varas i Rikets Ständers Bank.
5 §. Öfver-Styrelsens åligganden att hos
Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan då de
för serskildte behof af Riksens Stander afsatt©
Creditiver behöfva användas,
6 §. Inrättningens skyldighet att känna
importen af Utländsk Spannmål till Riket och i
sådant afseende erhålla månadtelige uppgifter
-derå från Tull-Verket, I sammanhang härmed
bör den äldre Författningen upplifyas sorn a*
lägger Öfver - Ståthållaren och Landshofdingarne
att till Öfver^Styrelsen inkomma med uppgift
ter hvart halft år uppå Handlandernes i Stapel*
Staderne Sades - tillgångar och beloppet af hvad
de under det påföljande halfva året förvänta.
7 §. Öfver - Styrelsen bör efter dessa un»
derrättelser och dess kännedom om Landets Sä*
des>?tillgångar, hvarje Qvartal till Kongl, Maj:t
inrapportera förhållandet, till nödige och säkre
upplysningar örn bestämmandet af Tullen för
Utländsk Spannmål.
8 §. O m Redovisningen och hvad till
dess förenklande bör vidtagas, för att 1 möjligaste
måtto få Verket courant. Tiden inan*
hvilken Inrättningens. Hufvud-Böcker böta vala
afslutade.
g §. Om Verkets åliggande att utgifva
Tableauer öfver dess tillstånd efter afslutade
Hufvud - Böcker, och alt sammanfatta årsväxtberättelser.
io §. Verkets Förvaltning och Redovisning
granskas af Riksens Ständer,, dess. Revisorer
och Kammar-Rätten.
Stats- Utskottets Betäntaaåml
3 Art.
Om Magasins - Rörelsen,
i §. Om hvad i allmänhet med Magazlnsi
gild Spannmål förstås, och orri sättet att dea
vårda och förvara.
s> §. Om sättet att väga och mäta Spana-»
mål, samt Uppbördsinans, Ilka redovisnings - ansvar
för både mått och vigt.
3 §, Huru med Justering af målkärr! och
vigter tillgå bör,
4 §, Hvilka Gondolier och åtgärder bo-'
ra iakttagas vid afsändningar och emottagningar
Magazinen emellan. Skeppare och Förmäns
skyldighet i denna del.
5 §. Hvad verihcation en Uppbördsman
bör hafva å Spannmål sorn u.ppköpes eller tili
undsättning utlemnas..
6 §. På hvad sätt in- och utlefvereringaj;
för Stats-Verkets räkning, böra i Räkenskapen
ver i fi cer as.
y §. Uppbördsmans skyldighet i afseendepå
vården af -Kronans Hus och Egendomar sam?
andre effecter.
8 §. Magazins- Uppbördsmännen tjena på
Constiturial, hafva Borgen för bestämda Summor
lämpade efter Uppbördens mer och min-»
dre betydenhet.
Uppbördsmännen till- och afsättes af Ma.-»'
gazins-Inrättningens Öfver-Styrelse; kunna äfven
af Uandshöfdingarne, under hvilkas directa
ordres de lyda, för större brott elier fö.r
-
Stats- Utskottets Betänk anden; 15 7 7
summelse genast suspenderas, då Rapport derom
till Öfver-Styrelsens pröfning bör afgifvas,
9 §, Om Uppbördstnäns ansvar då de betrades
ined försnillning, träskhet eller annan
försummelse, vare sig mot Kronan eller Privata.
10- §, Tryckta underrättelser skola vara
anslagna vid hvarje Magasin, som i sammanhang
upplysa Säljare, Köpare, Räntegifvare, Aflemnare
och Emottagare om deras rättigheter
och skyldigheter.
ii §, Om tiden då Uppbördsman böra si.'
pe Räkenskaper afgifva, samt Lands - Contoirens
skyldighet att dem granska och till Öfver - Styrelsen
insända,
4 Ari.
Om Bageri - Rörelsen,
Om denna Detaille bör utfärdas ett serskildt
Reglemente, derom ock Magazins-Direc»
tion redan år 3812, erhållit Kongl. Majjts Nådiga
Befallning.
5 Art,
Örn Bränneri - Rörelsen.
i §« Vid hvilka Brännerier i Stockholm
Brännvins Bränning vanligen må förrättas: Beloppet
af Vår-Säd och annan skadad Spannmål
som får afverkas, bestämmes af Öfver Styrelsen,
i förhållande till Magazins-rörelsens obehindrat
de gång.
3 j 7 8 Siats-Utskottets Betänkartden.
2 §. Huru med mältning och Gröpes för»
målning tillgå bör, och under hvilka Controller
dessa handteringar böra verkställas.
3 §. Stadgandea, som, efter redan ansfälte
rön, skola bestämma åtgången af Ved, Kohl,
Materialier qch Tillverknings, förnödenheter.
4 §. Föreskrifter om Bränn - Tunnornes
samrnansättning och hvad till Gäst-bryggd ych
smet-mjöl får beräknas rn. m.
5 §• O m Brännvinns-afkomsteq, och dess
aflefverering till Lagerkällrarne.
6 §s Q m sätte? att controllera Drank* och
Draf- afkom sten,
j §. Aterupplifvande af äldre Instructioner
för samtlige Bränneri i Betjeningen , samt
Statex för Arbetsmanskapet pch nödige Hästar.
8 §. Bränneri - Betjeningens rättighet att
efter äldre Förordnanden erhålla så kallade Öfver-Brännings
Prasmier,
Utdrag af Protokollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskottf vid
Urtima. Riksdagen i Stockholm den 25
Maji 1818,
D. Då ntr till ytterligare handläggning förekom
frågan , angående bestämmande af grunderne
för Allmänna Magazins - Inrättningens
Styrelse och Förvaltning, yttrade Herr Ofverste
Karn tnar-j unka ren Friherre Adelsvärd ; ’’Hvad
angar den utaf Höglofl. Utskottet tillstyrkte
rättighet för Biksens Ständers Revisorer, att,
i visse fall indraga Magazins-Torättningens Cre
-
St n t s-JJt skottet^ Betänkanden. 1579
tUtiv, anser jag för min (tel* de olägenheter,
Sorn peel en sådan indragning aro förenade ingalunda
vara undanröjde genomde rnpdificationer
härvid blifvit föreslagne och kan på sådan
grund icke biträda HöglQil. Utskottets beslut
i berörtje omständighet.’’
fJtl denna tanke instämde jemväl Herr
Grefven och Oidföranden saint Herr Prosten
Jdrönk,e<:k och Herr Borgmästaren Norström.
Herr Uagmannen Noreus anförde skrifteligen:
’’Uti frågan örn den rättighet Stats-fltskottets
Pluralitet tillagt Riksens Siänders Revisorer,
att besluta indragning utaf hälften af det
Greditiv på Riksens Ständers Bank, sorn Kongl,
Allmänna IVfagazins - Directionen, enligt 1815
åis, Ständers förordnande, äger att använda,
har jag varit af skiljaktig tanka och får således
inot detta beslut rnig reservera. Edligt 90 §.
Regeringsformen, må under Riksens Ständers
eller deras fJtskotts öfverläggningar och pröfning
icke uti något annat fall eller på något annat
sätt, än samma grundlag bokstafligen föreskrifver,
komma frågan örn verkställigheten af någon
Lag, Författning el'er inrättning. — Den
för Riksens Ständers Revisorer utfördade I nstruetion,
grundad pa denna oryggelig^ principe
för Styrelsen af hvarje väl organiserad Slät,
utsträcker icke elier Revisoremes magt utöfver
denna gräns, ytan fastställer grunderne föy- deras
åtgärder sådane som de enligt sahens natur
böra vara eller till den rättighet att anmärka
afsteg ifrån gäftlande författningar eder fi-lak"
tighet i Styrelse och redovisning af de Ver^,
som under en sådan revision lyda, och sgdtmf
3580 Stats- Utskottens Betankanderi.
antingen omedelbarligen hos Kongl. Majit anmäla,'
eiler ock till Riksens Ständers vidare öfverläggning
öfverlämna. Ett troget bibehållande af
dén grundsatfs, att den verkställande niagten
icke må tillhöra Riksens Ständer är af det mäst
vigtiga'inflytande på Statens bestånd, och jag
kan icke annat än anse, den rättighet till Creditivets
indragning för Magasins - Directionen,
Utskottet önskar att tillägga Eevisorerne, än
såsom en rubbning deruti, och således öfverskridandé
den gränslinia imellan Xagstiftande och
Xagskipande magten våra grundlagar så visligen
uppdragir, för att stadga Samhällsordning och
medborgerlig sällhet. — Man inser äfven läte
de menliga följder, sorn genom en sådan afvikelse
från grundlagen skulle uppkomma uti ifra-*
gavarande amne.
Riksens Ständers Revisorer samlas ifrån olika
orter af Riket och skola således betragta MagazinsInrättningen
och Directionens åtgärder under
serskilda åsigter. Visse orter behöfva afsätta
sin Spannemål, andre åter behöfva undsättning,
och begge fordra af Magazins-Inrättningen, att
deras önskningar skola uppfyllas, och Revisor
rern.es
bestämmas af desse olika afsigter och alltid vara
beroende af de röstandes osäkra förmåga, att
inse nyttan af det hela af sammansättningen
och följderne af dess upplösning; man måste
ock betrakta, att uti en Inrättning af så vidsträckt
och mångfalldig omfattning och som utur så
inånga olika synpunkter och på så manga olika
sätt kan bedömas, enär den å ena sidan bör
yerka såsom en anstalt till Spannemåls - prisets
Stats- Utskottets Betilnianden; 15
Uppehållande och på den andra lili undsättning
för deri nödstäldt.e rned^ alla de serskildja utgreningar,
en sådan Handels-anstalt, med dubbla»
nästan emot hvarandra stridande, /ändamål nödvändigt
inaste medföra, en vidsträcktare kännedom
måste fordras, för att besluta dess uppförande
eller fortsätning, an den sorn kan väntas
af Riksens Ständers Revisorer. —- Orättvist måste
det ock vara, att de fel Directionen uti sin
befattning kan- begå och tivllkas vidd och be-<
skaffenhet icke elier äro bestämde, utan bero-*
ende af Revisorernes olika åsigter och omdöme,
sk;ola medföra Inrättningens inskränkning
och upplösning och således uti sine följder drabba
det allmänna och lända den till straff, sorn
icke felat ; under det att ett inträffande missväxt
år eller nödvändigheten att uppehålla Spanmålsprisen
skulle kunna påkalla Inrättningens
hela verksamhet. Riksens Ständer synes altsi
endast äga eller böra'valia, att antingen icke
anslå någre medel för Magazing - Inrättningen
utan låta den upphöra, eller ock, med iakttagande
af nu gällande grunder för Rikets hela administration,
låta den fortfara, för att uppfylla
det ändamål, Riksens Ständer söka och som uti
ett förändradt skick vid hvarje Revision skuiie
vara våda och äfventyr underkastadt, utan att
Sländerne skulle kunna bereda deras ansvar,
sorn sådant vållat, och som blifvit satte i utöfnin£>en'af
Riksens S'änders hela maut,”—
’ Stats - Utskottet har på denna grund uti
dess nu afgifne Betänkande, uppgifvit det ändamål,
som Utskottet anser, att Inrättningen bör
uppfylla' och vissheten att det bllfver uppfylldt
i5'8st Stats-Utskottets Betänkahdenl
mäste äga sin säkraste grund uti den Öfver-Styrelse,
sorn Högsta Mågten tillkommer 5 öchhvilken
emot Grundlagen icke bör och icke utan
största vådä kan förflyttas uti någre andré händer.
” —
Oeii skulle desse sertkiidte meningar ålfält*
ja det afgående Betänkandet härutinnan, tili
Riksens llöglofl. Ständers Som ofvan.
iix Protocoilö.
ii C. Lorich-.
jf:r 2641
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskatis
Betänkande, angående Carl Hi ndr i essens
ifrån Gefleborgs Län Memorial
om Fr ö-Säds-Magazins inrättande i
nämndF Län.
J3å bland Allmänna Magäzins - Inrättningens
åligganden, det, att isynnerhet i Rikets Norra
jLandskaper hafva förråd af Frö-Säd, anskaffad
af Orternes egne Sades afkästningar, synes väta
serdeles angeläget och magtpåliggande* har
ock Stats-Utsköttet i deså Förslag örn Magazins-Inrättningens
reglering, uppgifvit de allmänna
grunder, sorn Stats-Utskottet för sin del
anser lämpligast, så i afseende på Magazins-Husens
upförartde, sorn Spannmåls Uagrens anskaffande
och deSsas tillhandahållande vid inträffan.
de behof, med hvad mera härtill hörer;
Uti Riksdagsmannen Carl Henricssons till
Stats-Utskottef remitterad® Memorial om etc
Stäts-Vtsiottété Eetanianden'. 1583
Frö-Säd*-Magazins anläggande i Järfsö Snickert
af Gefleborgs Län instämmer altså Stats-tJtskrit*
tet i sjelfva hufvudsakeri; men får i öfrigt öc.h
hvad i afseende på sättet att Uppföra Mngazinet
och huru med förvaltningen af Sädes-Lagffct
tillgå börj åberopa d^ss förutnämnde Förslag,
såsom innefttande ailä de skäl och orsaker,
hvilka synas påkalla dylika Förrådets anläggande
ofch defäs beredande samt tillhanda*
hållande genom Allmänna Magazins-Infättniri-»
gens försorg» hvilket dock Rikrens Höglofl*
Ständer vördsamligen underställes.
Stockholm den 33 Maji I8i8-
i>j-f 2651
Riksens Hogtcfl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i angående Herr Bo Oxehufvud*
Motion om ett Spatinmåls-Magazins
anläggande i Staden Fahlköping,
jemte Herr Carl Fredric Flachs
yttrande i samma ämnei
H os Högloft. Ridefskapet och Adeln har
Herr Ho Oxehufvud, med stöd af 5b §; i Riks*
dags-Ordningen föreslagit, att ett Lpplngs-Ma*
gazin måtte inrättas uti Staden Fahlköping, dels
emedan denne Stad är belägen uti medelpuncten
af en bland de frucktbafaste Provincör uti Riket,
sorn lätteligen till det föreslagne Magazi*
net kunde aflåta omkring 20,000 Tunnor Spannmål,
hvilka de inom 2 mils petiphefie belägne
80 Pastorater, säkerligen till årligt afsalu prö»
Stats-TJtskottets Betänkandeiil
ciucera, dels ock att större delen af denna Sif*
desafkastning blifver vintertiden borttransporterad
till Brännvinsbrännare uti långt aflägse
Skogsbygder» hvaraf ofta liander, att vid så*
nings- och sommartiderne blifver Sädesbrist både
för Städerne samt för mindre Hemmansbru"*
kare, Torpare och Inhyseshjon uii denna starkt
peuplerade Landsort, hvilka da nödgas till dg
Hemmansbrukare, sorn hafva hästar, betala en
dryg och ofta oskälig transportkostnad för hämtningen
af den på 6 å 8 mils afstånd, utur Ma*
ritestads och Lidköpings Magaziner, till desse
nödstäldtes behof requirerade Spannernål, hvarförutan
bärti l kommer att flere magra orter öster
och söder om Fahlköping belägne, hvilka
oagiadt bästa årsväxt, ändock aitiel behöfva kö*
pa Spannernål hafva 10 a u mil till ofvannämnde
Magaziner och nödgas fördenskull anlita
Jönköpings Magazin, hvars egenteiiga be*
stämmelse bör Vara att rädda det magra Små*
land för hungersnöd och brist på tjenlig FröSäd;
Och alldenstund Herr Oxehufvud förmodar»
att på flere orter i Riket torde dylika Localomständigheter
‘påkalla Magazins anläggande,
lieinställes, om icke Stats-Utskottet borde anmodas
att från Konungens Befallningshafvande i
Länen infordra skyndsamma underrättelser , huruvida
flere ställen voro i behof af Magaziner,
med afseende på lätt tillgång till inköp för Magasinet
och beqvämt läge för behöfvande Landsort,
hvarjemte Herr Oxehufvud anhåller, att
Stats-Utskottet likaledes blifver ‘ anmodadt, att föreslå
någon större och tillräckligare Summa,
både till nya Magaziners anläggande, samt des
-
Stais-Uts}ollers Beilin} anderd
Sés of-Ii (’e gamles uppfyllande med minst 2:n<s
års förlag.
Öfver denna Motion , sorn tillika med Herr
fläcks yttrande i samma ämne blifvit till Stats*
Utskottet remitterad, får Utskottet dess Utlåtande
vördsammeligen afgifva.
Beträffande de af Herr Oxehufvud upgifne
och af Herr Flach vitsordade omständigheter,
Som skola fordra ett Magasins anläggande i Staden
Fahlköping; sä finner väl äfven Stats-Ut*
skottet, för sin del, att Orten derigenom skulle
tillskyndas fördel, men anser dock, att upplysningar
fran Konungens Befallningshafvande
i Uänet böra genom Magazins-Directionens försorg
infordras, till hvilket Verks åtgärd detta
otvifvelagtirt hörer, och hvarigenom de förhållanden
då kunna iagttagas, sorn anses rattast
Och lämpeligast instämma med Allmänna Ma*
gazins-Inrättoingens åligganden, och de behof,1
sorn i mer eller mindre mohn kunna föranleda
till det projecterade Magazinets etablerande. Uplysningsvis
må dock Siats-Utskottet nämna, att
titl Skaraborgs Län för närvarande Ännas 3,-ne
Mngiziner, nemligen: étt i Marisestad, ett i
Lidköping och ett i Staden Hjo, hvilka Magaeiner
tillsammans inrymma omkring 13,000
Tunnor Oriad och mer än dubbelt så stort quantum
Iliad eller törrkad Säd. I öfrigt och då
för sådane Magaziners anläggande, hvilka för
en orts behof anses nödige så i afseende på
upphandling under goda år, som undsättnings
Spannemåls tillhandahållande vid inträffandö
missväxter, de allmänna principer synes böra
Bihang till Riks-St. Prot* 1817.i$ig.
1586 Stäts-Utskottets Betänkandén.
följas, som Stats-Utskottet Uppgifvit i dess förslag
till grunderne för Magazins-Inrättningen
i Riket, så framt denna Inrättning skall hafva,
bestånd, och med dess åligganderi kunna fortfara,
får Stats-Utskottet, i afseende på Herr
Qxehujvuds hemställan* om nödige medels anslående
lill nya Magaziners uppbyggande,
samt desäas och de gamlas förseende med Spannemå's
förlag, åberopa nyssnämnde förslag, hvaraf
fullständige upp ysningar i det ena och andra
står att inhämta! hvilket dock Riksens Höglofl,
Ständer vördsammast underställes.
Slockholm den 33 Maji 1818.
N:r 266.
Riksens Höglofl» Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Herr Bo Oxejhiifvuds
Memorial örn ett SpannmålsMagasins
inrättande i Staden Borås s
tillika med Herr Samuel von Stakls
yttrande i samma ämne.
Sedan Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskott icke ansett sig kunna
tillstyrka bifall af Riksdagsmännen Anders
Danielssons och Olof Hdkanssons i Hedervärda
Bonde-Ståndet väckta motion om en MagazinsInrättning
i Staden Borås, har Herr Bo Oxehufvud,
tillika med Herr S. eon Stahl vid ärendets
föredragning inför Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, under anförande af de skäl, som förekomma,
i afseende på nödvändigheten af etf
Stats-Vtsiottets Bet'ån\amleri. 1587
Magasins anläggande i nämnde Stad, anhållit,
ait frågan måtte till Ekonomi-Utskottets handläggning
återremitteras! Hvarefter Höglofl. Eidderskapet
och Adeln funnit för godt, att förvi*
sa ärendet till Stats-Utskottetä tltlåtahde.
Ej mindre till följe häraf, än öck i anledning
af en i Hedervärda Bonde-Ståndet af Biks.
dagsinanneh Anders Danielsson gjord och till StatsUtskottet
remitterad ytterligare motion i frågan,
får Stats-Utskottet vördsammåst anföra följande
t
Ulsköitet kan väl ej annat, än billiga de
skäl, söm af Herrar Oxehufvud och t>on Stahl,
samt Anders Danielssonj uppgifvas för ett Magasins
inrättande i Staden Borås’ Men enär sjelfva
Verkställigheten deraf egentligen synes böra
genom Allmänna Mägazins-Directionens försorg
tillvägabringas efter de fullständige upplysningar,
som från Konungens Befallningshafvande
i Länet måste infordras och på grund af ett
riktigt bedömmande, huruvida och i hvad mån
denna Magazins-anläggning för örtens behof är
oundvikligen nödvändig, anset Stats - Utskottet
sig icke annorlunda kunna tillstyrka bifall till
ifrågavarande anhållan, än i förhållande till de
allmänna principer, sorn Utskottet för dylika
Magaziners etablerande före»lagit 1 dess om
grunderne för Magazins - Inrättningens organisation
afgifne Betänkande. Qanmäldt bör dock
Utskottet icke lemna, att Magazins-Fonden redan
äger ett MagaZins-hus i Staden Borås, jom
för närvarande, jemlikt Kongl. Majus Nådiga
tillåtelse, begagnas af Elfsborgs Regemente tili
förvaring af Tross - persedlar, men om hvilket
2588 Stats-TJtskottets Betänk anderi!
Magazins återställande till Allmänna MagazinsInrättningen,
tillika med öfrige från Inrättningen
tid efter annan till andra behof disponerade
Hus och Byggnader, Utskottet uti dess nyssnämnde
Betänkande hos Riksens Högled. Ständer
gjort hemställan; Och varder detta yttrande
Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen un*
derstaldt.
N:r 267.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid Stats- Utskottets Betänkande angående
B åts m a ns-In de lu ingen i Blekinge.
Va föredragningen inom det Hedervärda
Bonde - Ståndet af Stats - Utskottets Betänkande
af den n i denna månad, angående Båtsmans*.
Indelningen i Blekinge Lön, har f. d. vice Talemannen
Jon Jonsson dervid anfört följande:
”Sedan Utskottet tillstyrkt bifall å Kgl. Majtts
Nådiga Proposition , hvaruti Kongl. Maj:t med
anledning af 80 §. Regerings-Formen , till Rikets
Ständer framställt, att en ny Indelnings
jemkning uti Blekinge må genom en af Kongl.
Majtt i Nåder tillförordnad Corrimittée verkställas
under vissa i Nåder föreslagne vilkor, och.
förbehållit sig i öfrigt, att vid tillämpningen,
deraf afgöra alla de frågor, som före eller efter
densamma i anledning deraf kunna väckas,
anser jag det vara en motsägelse, att Utskottet
dervid tillika hemställt, att vid anmälan om bi
-
Ståts-Utskottets Betänkanden. 1589
fallet till den Nådiga Proposition tillika borde
fogas den underdåniga anhållan, att Resultaterne
af en sådan jemkning måtte till nästa Ständers
vidare pröfning meddelas, för att derefter
af Ivongh Maj:t och Riksens Ständer fastställas;
ty derigenom skulle den ifrågavarande jemkningen,
i stället för att, på sätt Högstbemälte
Nådiga Proposition föranleder, nu genast verkställas,
icke kunna ske förr än vid nästa Riksdag.
Enär derjemte krafvet i g §. Regerings*
Eorinen synes uppfyldt, då Riksens Ständer gillat
och antagit möjligheten samt vilkoren och
grunderne för En dylik jemkning, samt Ständerne
omöjligen kunna eller böra ingå i någon
pröfning af de enskildta tvister man och man
emellan, som härvid tilläfventyrs uppkomma,
hvilket skulle bli en följd om ärendet skulle
nästa Riksdag af Ständerne behandlas, och dessutom
den redan så länge under bördan af en
för dryg Rotering suckande Provincen, högst
ogerna och utan allt för ändamåls-löst lidande,
skulle kunna afbida denna tidpunkt för verkställandet
af rneranämnde jemkning; så inser
jag intet skäl till Utskottats ifrågavarande tillägg
och kan ej annat, Un på det högsta yrka,'
att detsamma måtte utesiutas och den Nådiga
Propositionen således ovilkorligt bifallas, eller
åtminstone att efter orden i Betänkandet: "jemkning
för sig g att," malte tilläggas orden: och blifvit
till sin verkställighet erfordrad"' Resultatcrne deraf
etc. Och anhåller jag derföre, att Betänkandet
må i anledning af dessa mina anmärkningar
återremitteras.”
J5(j<5 Stats-Utskottets Betdnkandeit,
Och som Je öfrige Riksdags - Fullmäktige
från Blekinge Fän uti detta Jon Jonssons anförande
instämt, så tiar Hedervärda Ronde* Ståndet
Betänkandet till Stats - Utskottet återremitteradt,
Stats-Utskottet får i anledning häraf tillkännagifva
, det Utskottet icke anser den slutföljd
kunna dragas af Utskottets afgifne Betänkande,
att Riksens Höglofl. Ständer skola taga
någon befattning med de frågor, som från or*
ten man och man emellan genom enskilde Besvär
kunna dragas under Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och afgörande, utan har Utskottets
mening varit, att sedan den yrkade jernkningen
uti Indelningen för sig gatt, efter de grunder
uti Betänkandet blifvit föreslagne och alla enskildte
Besvär blifvit af Kongl- Maju i Nåder
pröfvade och afgjorde, Rikséns Höglofl, Ständer
vid nästa Riksdag matte lemnäs del af det
i följd deraf upprättade nya Indelnings* Verk ,
för att deråt lemna den åtgärd, sorn med 8a §,
Regerings-Formen öfverensstämmer.
I öfrigt får Stats-Utskottet vördsamligen
tillkännagifva, att dess förra Betänkande blifvit
bifallit under den 13 i denne månad af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Högvördige Prest-,
Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet.
Stockholm den 26 Maji 18iS.
N:r 2 G 8-
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Herr Lagmannen
Stats~Utskottets Betänkanden.
1591
Grefve Gyllenborgs gjorde anmärkningar
vid Stats-Utskottets Utlåtande
om medel till Cassern ät Kongl, Andra
Gardes-Regemetitet♦
I anledning af så väl Kongl, Majus Nådiga
Proposition af den 13 sistledne Januarii, som
en inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckt
och derifrån till Stats - Utskottet remitterad motion
om medels anslående till inköp eller uppbyggande
af en Cassern åt Kongl. Andra Gardes
- Regemen tet, har Utskottet under den 1 i
denne månad häröfver afgifvit dess Utlåtande
och hemställan. *
Detta Utskottets Utlåtande har blifvit bifallet
af Högvördige Preste - Ståndet, Vällofl,
Borgare - Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
under den 13 i denne månad, samt till alla
delar af Höglofl, Ridderskapet och Adeln gil*
ladt den 16 dennes, men hvarjemte Höglofl.
Ridderskapet och Adeln anmodat Utskottet,
att i anledning af Herr Grefve Gyllenborgs dervid
gjorde anföranden, meddela de af honom
begärdte upplysningar.
De af Herr Grefve Gyllenborg äskade uppgifter
bestå uti följande:
1:0 Huruvida det är Statens åliggande, att
bestrida kostnaden för Cassern • Byggnader af
Allmänna medel.
Stats-Utskottet har uti dess förra Utlåtande
uppgifvit de grunder, på hvilka Utskottet
byggt dess tillstyrkande för en Cassern-Inrättning
åt Andra Gardes-Regementet, samt får nu
i|59» SiatsrXJtskottets Betänkandtn.
härom ytterligare åberopa Riksens Hög to fl. Stan;
ders underdåniga Skrifvelse den 2 April igro»
angående Casserns anskaffande i alla Studer på
allman bekostnad, hvilken underdåniga Skrifve!»
se igenfinnes i f)Ue Delen, 2:dra Häftet af
Ridderskapets och Adelns Protocoller vid r8o<j
och 1810 arens Riksdag pag, 138.
2 0 Att som Stats - Verket häftar för en
gäld af C0,000 R:dr fö: den sist byggde Cas--  sernen, så begäres att få veta, genom hvilka
Riksens Ständers föreskrifter Stats-Contoiret varit
berättigad*,- att utöfver årliga anslaget en så
betydlig■ Summas lifgifvande till (Jåsseyn-Byggnad
bevilja.
Huru denna skuld uppkommit visar Stats»
U [skottets förra Utlåtande ganska uttryckligen
och bestämdt, så att dervid ar alldeles ingen
ting vidare ait tillägga; Och att Stats-Contoiret
utbetalt något utöfver årliga Stats - anslaget, är
hvarken förhållandet, ej eller finnes det på något
ställe eller någon handling uppgifvet,
Stats-Contoiret har nied hela denna Cas»
sern-Byggnad icke haft den ringaste befattning,
utan endast uppå vederbörlig reqvisition anordnat
det årliga Byggnads - anslaget efter den
af Kongl, Maj:t och Riksens Ständer faststäldte
Staten.
3:0 Att som Stats - Utskottet föreslagit till
afskrifning ett i afseende på Cassern - Byggnaden
redan upptaget Lån af 20,000 Ruir utaf
Nummer-Uotteri-medlen; så begäres en närmare
speciel upplysning om Nummer-Uotteriet, så i
afseende på dess tillgångar som årliga utgifter*
Stats-XJtsiottets Betänk anden.
1593
Hvad den föreslagne afskrifningen angår,
så upptager Stats - Utskottets förra Utlåtande
grunden dertill, hvilken är byggd på den kännedom
Utskottet haft tillfälle att taga om Nummer-Lotteriets
ställning och den Stats Utskottets
Betänkande af den 26 sistledne Martil vidare
upplyser. Någon närmare eller mera speciel
utredning af Nummer - Lotteriets affairer
har icke af Riksens Höglofl. Ständer blifvit äskad,
ej eller äger den någon gemenskap med
nu i fråga varande ämne.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens
JTöglofl. Ständer.
Stockholm den 26 Maji 1818.
N:r 26g.'
Riksens Högloft. Stunders Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kgl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående en ärlig anslagssumma.
till underhållande af Bygg.
nöderne vid Rosersbergs Kungsgård,
I anledning af Öfverste Marskalkens hos Hens
lies Majit Enke-Drottningen, .En af Rikets Herdar
m. in. Herr Grefve Er. jRuuths derom i underdånighet
gjorde skriftliga anmälan, att, enligt
förrättad 4\f- och Tillträdes-Husesyn å Rosersbergs
Kungsgård, de derstädes varande Byggnader
fordra en Reparations - kostnad af 7,810
R;dr 36 sk. oberäknadt underlydande Hemmang
jståndsät tai^de UU åbyggnaderna uppgående tilf
Stats-Utskottets Eetiinkandert
4,0go R'dr 8 sk., samt att Hennes Majit EnkeDrottningen
i Näder förklarat Sig vilja låta af
Dess underhålls*surnma successivt iståndsätta berörde
bristfälligheter, men deremot förväntade,
att något årligt anslag till framtida underhållandet
af nämnde Kungsgårds Byggnader blefve
beviljadt; har Kongl, Maj:t genom Nådig
Remiss den ax i denne månad täckts öfverlemna
Handlingarne i detta ämne till Riksens
Ständers Stats-Utskott, sorn förmodades icke underlåta,
att, med afseende på det af Hennes
Majit Enke-Drottningen gjorde åtagande, att, utan
anslag, af Dess underhålls - summa iståndsätta
devid Rosersbergs Lustslott varande Byggnadsbrister,
hos Riksens Ständer föreslå någon
lämplig anslags-summa till underhåll af de vid
Lustslottet nu befintlige vidsträckte Byggnader,
i likhet med hvad för de öfrige Lustslotten i
sådant afseende tillförne blifvit bestämdt.
Af Handlingarne i detta ämne har StatsUtskottet
inhämtat, att, såsom ofvanberördt är,
de å Rosersbergs Kungsgård varande Byggnader
tarfva betydlige Reparations-kostnader samt
alt ehuru Hennes Majit Enke - Drottningen i
Nåder förklarat Sig vilja med Dess underhållssumma
successivt bestrida ytgifterne härtill, en.
serskild anslags - summa för framtida underhållandet
desto häldre blifver nödig, sora denne
Kungsgård är försedd med en mängd Byggnader,
hvilka för deras bestånd fordra årlige kostnader,
men Kungsgårdens afkastning med den
noggrannaste hushållning icke förslår till bestridande
af mer än åkerbrukets bedrifvande och
arbetsfolkets aflöning, samt sjunda icke lemnar
Stats-Utskottets Betänkande»^ 159 5
tillgång för ifrågavarande utgift, Och som detta
af Högstsalig Konungen med dryg kostnad
anlagde prydliga lustslott och dertill hörande
vackra Byggnader, Trädgårdar och Parker synas
icke böra lemnäs att förfalla samt Riksens
Hoglofl. Ständer i fråga om Hennes Maj:t Enke
- Hrotiningens underhålls - summa, på den
grund, att detta Lustslott kunde såsom Enkesäte,
af Hennes Maj:t begagnas, icke anslogo
någre medel till det i sådant afseende förr bestämde
Vadstena Slotts reparerande; sa lära,
Riksens Höglofl. Ständer, med underdånigt erkännande
af Hennes Mapts Nådiga åtagande,
att af dess Egne underhälls-medel låta bekosta
nu nödig varande reparationerne å Rosersberg,
samt enär till de öfrige Kongl. Lustslotten^
underhållande finnas af Staten bestådde årlige
belopp äfvenväl för Rosersbergs Kongl, Lustslotts
och Byggnaders vidmakthållande anslå en
årlig Summa af 2poo R:dr att a Stat uppföras;
Hvilket vördsamligen understalles Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande.
Stockholm den ;8 Maji i8i8<
N:r 270,
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
ytterligare Utlåtande angående RiksSt
ändens Protocoller samt Bi hanget
dertill.
XJti, den 4 sistl. Martil, afgifvit yttrande öfver
gjord Motion om redovisning för kostnaden
il5g6 Stuts-VtsJtottets jBetänkanden.
till tryckningen af 3:ne Riks-Stånds Protocoller,
jemte Hillänget till savritelige Riks-Ståndens Protocoller
vid sista Riksdagen, föreslog Stats-Utskottet,
att det måtte uppdragas ål Herrar Fullmägtige
i Riksgälds-Comoiret, att utaf Veder»
hörande, sorn besörjt tryckningen elier uppburit
medlen dertill, emottaga redogörelse så väl
för Protocollerne sorn Hillänget, jemte de öf■verhlifne
oförsålde exemplaren.»
Detta Utlåtande oell förslag hafva Högvördige
Präste Siandet och Vällofl. BorgareStåndet
den 2 4tdesamt Hedervärda Bonde-Ståndet
den 14. sisth Mars bifallit; Men MögloH.
Ridderskapet och Adeln liar, uppå dervid gjorde
erindringar af Herr Cantzlie-Rådet Silfverstolpe,
frågan återremitterat.
För öfrigt Ilar Kögvördige Präste-Ståndet
i sammanhang härmed anmodat Srats-Utskottet
atr afgifva Förslag till tjenlige föreskrifter huruledes
Stats-Verkets förskott till tryckningen
af Riks Ständens Protocoll oell det dertill hörande
Bihang vid nu påstående Riksdag må
varda behörigen redovisade samt tillkännagifvit
dess Beslut örn dispositionen af de återstående
exemplaren utaf Hillänget till sista Riksdagens
Protocoller, att nemi. Herr Grefven och Landt*
Marskalken samt Herrar Talmannen oell alla de
Ledamöter uti Riksens Ständers Allmänna Utskott,
hvilka icke redan erhållit Hillänget; Äfvensom
Academie- och Gymnasii-Bibiiotekerne
i Riket borde undfå hvar sitt af de ännu återstående
exemplaren; hvaruti Hedervärda Bonde
Ståndet, enligt Protocolls-Utdrag af den 4
derpå följande April sig förenat; Och har Väl
-
/
Ståts-Utskottets Retänkandenl a 5g7
Tofl. Borgare Ståndet uti Dess svar i förenämnde
fråga förklarat det ordentlig redo blifvit visad
af Ståndets Secreterare Herr Bergs-Rådet
och Riddaren af Kong!. Nordstjerne-Orden Robsam
för Borgare* Ståndets Protocoll vid förra.
Riksdagen.
H vad nu först angår redovisningen för de
genom prenumeration eiler försäljning af desse
handlingar influtne medel sarnt öfverblefne exemplaren
af Protocollerne och Bihanget vid sista
eller 1815 års urtima Riksdag; så har HerC
Cantzlie-Rådet Silfverstolpe ej mindre uti dess
anmärknings-memorial, än ock uti en serskild
till Stats-Utskottet sedermera ingifven Promemoria
anfört, huruledes behörig räkning vörö
gjord för hvad genom dess befattning sista Riksdagen
trycktes af Bihanget; sarnt att någon
brist uti exemplaren ej skall finnas, när allt
blifver utaf vederbörande afiemnadt; derjemte
Herr Cantzlie-Rådet yttradt den önskan att antingen
Stats-Utskottet, Kongl, Stats-Confoiret
eller Rikspälds-Contoiret måtte genom sin åtgärd
bringa frågan till slut' samt meddela honom
decharge. Och då Stats-Utskottet, i dess
förra yttrande i detta hänseende föreslagit dea
utväg som fanns lämplig för ändamålet samt
detta förslag äfven utaf de 3!ne öfrige respective
Riks Stånden är bifallit; så lärer dervid
komma att förblifva.
Beträffande åter dispositionen af de öfverblefne
exemplaren utaf Bihanget till förra Riksdagens
Protocoller; så enär utdelningen deraf,1
på sätt Högvördige Präste-Standet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet för godt funnit, likväl sy
\
< '■
i 5 §8 Siats-Utskottets Betänk ani eril
ftes bero på den närmare utredning af tillgån»
gen, som af Herrar Fullrnägtige 1 RiksgäldsContoiret
skulle ombesörjas efter emottagandet
af redovisningen för desse exemplar; har Stais-*
Utskottet trodt sig böra hemställa, att till en
början endast må böra titdelas nödige exemplar
för Herr I.andtmarskalken och Herrar Talmännen
samt Stånds-Cantzlierne, ett hvardera till
Herrar Fullrnägtige i Riksens Höglofl. Ständers
Bank Och Riksgalds-Contoir 2:ne Exemplar Vid.
hvardera Verket samt för öfrigt åt Academieoch
Gymnasii-Bibliotekerne hvardera ett exem*
plar.
Vidkommande slutligen* huru för köstna-'
den till denne Riksdags Protocoller med dertill
hörande Bihang må böra redovisas i så får
Utskottet, i följd af dess förra förslag, tillstyrka,
att de Herrar och Män som nu haft sig
uppdraget, att ombesörja tryckningen och försäljningen
af Protocollerne; Äfvensom Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare hvad Bihanget
angår, måtte aflemna redovisningen för de
influtne medlen så Väl Sorn för de öfverblifvande
exemplaren till Herrar Fullrnägtige i Riksgälds-Contoiret
hvarifrån medlen till tryckningskostnaden
utgå, och sådant på sätt Stats-Utskottet
uti serskildt Utlåtande för denne dag i afseende
å Bihangets öfverlemnande föreslagit {
Hvilket alt vördsamligen ^“ställes .Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 18x8.
Stats-Ulskottets Betänkanden. *599
N:r 271.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Högloft. ExpeditionsUtskottets
Memorial af den 23 Mars
1818 , angående förvarings -rum för
öfverblifvande Exemplar af Bihanget
till Riks^Ständens Protocoll.
^Jaenne af de Respective Riks-Stånden, netåj
ligen, Höglofl. Ridderskapet och Adeln, HögVördige
Präste-Ständet och Hedervärda Bonde’
Ståndet hafva till Stats-Utskottets yttrande remitterat
Höglofl. Expeditions-Utskottet^ till Rikets
Höglofl. Ständers under den 23 nasti. Mar-1
tii afgifne Memorial» deruti anförés» att, då
afsättningen af Bihanget till RiksStandens Pro»
tocoll icke skall hunnit längre, än att en mängd
Exemplar‘tills vidare behöfva något serskildt
förvarings-rum, Höglofl. Expeditions-Utskottets
Secreterare anmält sig, att aflemna desse Exemplar
i Kongl. Stats-Coritoiret, der enligt Riksens
Ständers Beslut, redovisning för de qvarblifvande
skall ske, men att Kongl. Stats-Contoiret
vägrat dem emottaga. — Vid sådant förhållande,
och emedtfn hvarken Boktryckare eller
Bokhandlare kunna belastas med ifrågavarande
Exemplar samt det synes i sin ordning att hela
upplagan af hvarje ark ifrån Boktryckarne
lefvereras, innan trycknings-kostnaden för samma
ark dem godtgöres, begär Höglofl. Expeditions-Utskottet
Rikets Höglofl. Ständers Förordnande,
hvarest, antingen i Kongl. StatsContoiret,
eller till äfventyr* i Riksgälds-Con
-
I6oo Stats-Utskottets Betänkandet!1
toiret, Boktryckare må anvisas, att efter hand
och i den mohn tryckningen skall betalas , lefverera
de exemplar, sorn icke lemnäs till Böke
lådorne.
Vällofl. Borgare Ståndet har åter, med bi*
fall till Höglofl. Expeditions-Utskottets Memorial
angående lefvereringen af de exemplar utaf
Bihanget till RiksStåndens Protocoll, hvilka
icke till försäljning i Boklådan aflemtias, ansett,
det Stats.Utskottet borde anmodas, med Herrar
Eullmagtige i Riks-Gälds Gontoiret öfverens»
komma om något i detta afseende tjénligt för*
Varlngsrum, hvarest eå vä! återstoden af Bi*
hanget kunde, på sätt föreslagit blifvit, få lef*
Vereras sorn ock till någon utsedd person ibland
RiksG älds-Contoirets Tjenstemän , derstädes lem*
nas de vid Riksdagens slut öfverbiefne Exem»
plar af RiksStåndens Protocoll, af hvilken, jemte
vården af möttagne handlingar, det skulle
åligga, att Icke allenast Under Riksdagens fort*
gång, utan ock sedermera, Uppå skeende Requi»
sitiöner, Utlemna nödige Exemplar till de Bokhandlare,
sorn försäljningen sig åtaga; hvar ef*
ter de inflytande medlen, böra uti Kongl. StatsContoirét
redovisas och behållningen på'Trycknings
kostnads-Räkningen godtgöras.
Eft.er det Herrar Fulimägtige(i KiksGälds»
Contoiret häröfver blifvit hörde, får Stats-fJtskottet
följande Utlåtande afgifva.
Da det, såsom én tjenstepligt, åligger Hög»
loff. Expeditions-Utskottets Secreterare, att be»
sörja Redactionert och tryckningen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protocoll, så val under
påstående Riksdag, som ock derefter, intilldess
Ståts-Utskottets Betänkanden. 1601
tryckningen blifvit aldeles fullbordad, anser
Stats-Utskottet, det också vara uti sin ordning,
att han, så länge tryckningen fortfar, emottager
och under sm vård behåller hvad som från
Boktryckerierne lefvereras och icke omedelbarligen
derifrån aflemnas till Bokhandlare till försäljning.
Och derest uti de rum, sorn af Höglofl.
Expeditions Utskottet disponeras, skulle saknas
utrymme till förvarande af tryckta Exemplar,
under den tid, Höglofl. Expeditions-Utskottets
Secreterares befattning med redactionen
och tryckningen skall fortfara, så hafva Herrar
Fullmäktige tillkännagifva, att tjenligt rum uti
BiksGälds-Contoirets hus skall blifva Höglofl.
Expeditions-Utskottets Secreterare, till begagnande
för ofvannämnde ändamål, anvisadt.
Hvad åter angår Redogörelsen för sjelfva
upplagan af ifrågavarande Bihang och de Exemplar
häraf, hvilka kunna vara oförsålde och
pdisponerade, då Höglofl. Expeditions-Utskottets
Secreterares befattning kan helt och hållet
upphöra; så får Stats-Utskottet, med anledning
af Herrar Fullmägtiges erbjudande, tillstyrka,
att denna Redogörelse må uppdiagas åt Rikar
Gälds-Contoiret, dock under det af Herrar Fullmäktige
tillika gjorde förbehåll, att Exemplaren,
då de till Riks-Gälds-Contoiiet aflemnas,
äro häftade eller åtminstone i sådant skick,
att, om defecter skulle finnas, RiksGäldsContoiret
ej må komma, att derföre stanna i något
ansvar; hvarförutan det bör åligga Höglofl Expeditions-Utskottets
Secreterare, att, i afseende
på de af Boklådorne emottagne, men oförsålde
Bihang till Riks-St. ProU igijmistg. ■gide SamU N:r xti xoi'
l6o2 Slata-Utskottets Betänkandert.
Exemplar, tillställa Riksgälds-Contoiret eri med
vederbörande Bokhandlare häröfver upppratfad
och af dem godkänd liqvidation. Hvilket Rikets
Höglofl. Siänders ompröfvande Vördsamligen
understa! es.
Stockholm den 28 Maji 1818*
N:r 272.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utikotts
Betänkande, avgående de Löneförhöjningar
, hvilka, vid 131 c års Riksdag,
blifvit beviljade tjenstgörande Embetsoch
Tjenstemän samt Vakt - Betjente
vid Riksgälds - Contoir et.
t-J(i till Stats - Utskottet afgifvit Memorial den
6 dennes hafva Herrar Fulimägtlge i RiksgäldsContoiret
andragit, huruledes Rikets Höglofh
Ständer vid 1815 ars Riksdag behagade bifalla
att den för tjenstgörande EmbetS' och Tjenstemän
samt Vakt • Betjente vid berörde Contoir
faststälde Aflönings - Stat skulle i afseende till
myntets fallne värde och derifrån härrörande
dyrhet på alla förnödenhets - varor, ifrån 1816
års början och framgent till nästa Riksdag få
Utgå med Femtio procents förhöjning: men då
myntvärdet sedan år 1815 aldeles icke förbättrat
sig och samma, om icke större dyrhet på
förnödenhets-varor ännu fortfar, hafva Herrar
Fulimägtlge ansett sig böra hemställa, att samma
förhöjning, sota vid 1815 års Riksdag för
Riksgälds-Contoiret beviljades, än ytterligare
Stats-Uiskotuts Beiänkanderil 1603'
måtte få äga ruin, så länge sorn den Bankens
Tjenstemän Förunnade enahanda förmån fortfar.
Vid öfvervägande af hvad Herrar FullInägtige
sålunda hemställt, har Stats-Utsköttet
funnit fullkomlig anledning tillstyrka, att dera
uppgäld af Femtio procent å Lönerne vid Riksgälds-Contoiret,
srtiri vid 1815 års Urtima Riksdag
beviljades, må beräknas och utgå, så länge
enahanda förhöjning å Uönerne vid Banko-Verket
kammer att äga rum; hvilket Rjkets Höglod.
Ständers närmare ömpröfvande vördsamligen
itrulerställés.
Stockholm dera 28 Maji 1818*
N:r 273.
Riksens Högloft. Ständers Stais - Utskotts
Utlåtande, i anledning af, den berath
telse sorn de t till Stats- Banco - och
Riksgälds-Verkens öfverseende år 1317
vaide Revisorer af Riks - Stånden afgifvit
öfver Stats-Verkets Förvaltning
Och Räkenskaper åren 1812 till och
med i8i5.
S.irntelige Respective Riks-Standert hafva tilt
Stats - Utskottet remitterat Riksens Högloft.
Ständers till Stats- Banko- och Riksgälds-Verkens
öfverseende, riästledit år 1817 förordnade
Revisorers under den 2o:de sistiedne November
afgifne Berättelse om Granskningen af StatsVerkets
Räkenskaper och Förvaltning åren
i812, 1813) 1814 och 1815; i anledning hval
-
1604 Stats-Utskottets Fetänlanien'.
af Stats-Utskottet nu får aflätnna dess vördsamma
yttrande till Riksens Höglofl. Ständer.
I afseende på Stats-Verkets intrader hafva
Revisorerne förmält, huruledes de, i saknad af
en Riks-Hufvud-Bok , som i ett sammanhang
upptoge Stats-Verkets inkomster, hvilka nu redovisas,
dels uti Randt-Räkenskaperne, dels uti
serkildte Bokslut eller Redogörelser vid de flere
Verk, der Statens Extra-Ordinarie-intrader,
såsom Tull- Post- och Ghartas-Sigiilatas-medlen
In. f. uppbäras, ej varit i tillfälle att närmare
utröna och granska huru medlen ingått, än utaf
Kongl. Stats - Contoirets nu varande Räkenskaper,
som hufvudsakeligen grunda sig på Förslag,
kunnat inhämtas, och hvarutaf befunnits,
att genom Ofverskotter och besparingar hade
Stats-Verkets tillgångar efter afdrag utaf reserverade
och odisponerade Medel, vunnit en tillökning
utöfver hvad som i Förslag varit beräknat
för åren 1814 och 1815 af tillsammans
2,748,982 R:dr 28 sk. 2 r:st.
Beträffande frågan om behofvet af en RiksHufvud-Bokj
så hafva Riksens Ständer vid de
sednare Riksdagarne, äfvensom Revisorerne år
1813, insett, och i underdånighet anmält angelägenheten
deraf hos Kongl. Majit som ock gifvit
Hess Nådiga bifall till upprättande deraf;
Om verkställigheten hvarutaf och hvad i afseende
derå förekommit, 1817 års Revisorer i
deras Berättelse vidare sig yttrat; Och får StatsUtskottet
i detta ämne dess serskilta utlåtande
till Riksens Höglofl. Ständer afgifva.
Hvad åter angar Revisorernes, såsom resultat
af deras öfversigt utaf Räkenskapeme för
Stats-Utskottens Petänkanden'. 1605
desse arén ineddelte uppgift af behållne tillgångarne,
så enär Kongl. Maj:t i följd af Riksens
Ständers beslut och underdåniga hemställan vid
igi2o års Urtima Riksdag ägt, att till och med
för Ar 1816 disponera alla öfverskotta Stats Intraderne,
tili Militaire behof, samt Kongl Maj:t
äfven i Dess Nådiga Proposition den 29 sistl.
November, angående Stats-Verkets tillstånd m.
m. förklarat, det Kongl. Majrt funne för godt,
att tjll flere förut inställde till Försvars»Verket,
samt andre allmänna Militaire behof och angelägna
anstalter, disponera 1815 och föregåen,
de Arens behållne öfverskotts-medel, anser StatsUtskotter
något yttrande i denne del icke återstå,
i anledning af Revisorernes berättelse.
Vidare förekommer uti denna berättelse^
hvad Revisorerne angående de extra - ordinarie
intraderne, såsom Tull- och Post-Medlen hade
inhämtat och ansett sig böra till Riksens Höglofl.
Ständers närmare åtgärd anmäla; men då
dessa inkomster, ehuru stående i sammanhang
med Stats-Verkets på det hela, likväl redovisas
af serskildte Verk och Styrelser, har Stats-Utskottet
nu ansett lämpeligast att uti serskildte
utlåtanden upptaga hvad sorn i dessa delar förekommit
till åtgärd, och bordt Riksens Höglofl.’
Ständers pröfning underställas.
Angående dispositionen af Siats - Verket*
Utgifter hafva Revisorerne förmält, det fö jan*
de omständigheter fästat deras uppmärksamhet
nemligen:
1:0 Att, enligt Kongl. Stats Contoirets Memorial
Böcker för år 1814 och 1815 utgifterne
på 2ldra och 8;de Hufvud - Titiarne ofveistigit
-
i 606 St&s-Utskottens Betänianden.
Riksens Ssänders anslags-Summor åp 1814 med
37,504 R:dr 38 sk. 1 rast och åp 1815 med
26,971 B: dr 23 sk. 4 r:st, til |ainmans för bägge
Iren 5 434 76 ^:dr 13 sk, 5 r:st.
Hvilka brister eller öfverskjqtande utgifter
blifvit ersatte af de besparingar a Hufvud-:
Titiarne samt Allmänna Indragnings - Staten,
sorn föregående år uppkommit och likmätigt
Biksens Ständers beslut vid Urtima Riksdagen
i Örebro år 1812 , skulle jemte ÖfverskoUeme
på Stats - Verkets intrader sedan (jule HufvudTituns
Summa af 100,000 Rulr först algatt,
Utaf Kongl- blaju i Nåder intill påföljande
Riksdag. disponeras till bestridande af kostnader
ne yid Be vä tings - Manskapets Beklädnad
och Exercerande, med flere Militaire utgifter,
hvartill serskildte Medel å Stat då ej atislogos,
pch hvilka öfverskott och besparingar, i fö!jd
deraf blifvit under de sedermera fötflutne åren
till och med för år 1815 till 3dje Hufvud-Ti»
tuln öfverförde.
Frän K.mgl. Stafs - Contpirpt hade Revisor
rame erhållit den upplysning, att ep sådan
från 3:dje Hufvud-Titulns Extra-Ordinarie tiJN
gång skedd öfverföring till berörde brisiers el-,
ler öfverskjutande utgifters betackande, hade
blifvit grundad deruppå, att då Kongl. Majt i
Nåder ägt att inom hvarje Hufvud-Timl fritt
använda hela anslags - Summan och följaktligen
äfven uppkommande besparingar derå, till utgifter,
sorn med Titulns föremål varit instämmande,
och sådane besparingar inom berörde
2:ne Hufvud-TRtlar föregående Är uppkommit,
men i stället att då medtagas, ökat 3-'dje Titulns
Ståts-Utskottets Betänk anden. 1607
Extra-Ordinarie tillgång; så hade deraf ansetts
följa, att tiar åter 1814 och 1815 brist funnits
uti 2:dra och 8-’«le Titlarnes ansbijg för derå
anviste utgifter, de samma bort fyllas med oraförmäldte
återföring af motsvarande medel från
3:dje Hufvud-Titulus til) Kongl. Majus Nådiga
disposition ufverlämnade extra tillgång. Men
Revisorerne funno likväl den uti Riksdags-*
Reslutet af den sidre Maji iSjo samt Riksens
Ständers deruti åberopade underdåniga skrifvelse
af den rode förutgangne April tagne och.
ännu hufvudsakligen gällande Grund för StatsVerks
förvaltningen, icke medgifva, att de af
Riksens Ständer under hvarje Hufvud - Titul
anslagne Summor måga i något fall öfverskridas,
utan derempt förmå, att den besparing,
som något år kunde uppkomma, borde öm beliofven
det året ej krafde dess användande till
Utgifter under Hufvud - Tituln, komma Statsverket
till godo, och sä användas, sorn Riksens
Ständer förordnat; hvarföre och dä Revisoreme
för öfrigt ej kunnat finna Riksens Ständers åberopade
Reslut Vid 1812 års Urtima Riksdag
om öfversko!ters och besparingars användande
innefatta vidsträcktare rättighet för Kongl. Majit,
än att de samma till Militahe utgifter eller
sådane föremål, sorn med 3:dje Hufvud - Tituln
instämde kunnat disponeras, sedan de en gång
för silke behof blifvit dit öfverförde; Revisorerne
ansett deras liggande 'vara, att det sig
yppade förhållandet härmed hos Riksens Ständer
anmäla, i afseende på den åtgärd, som der.
vid kunde finnas äga ruin.
i6o8
Stats-TJtskottets Betänk anden'.
Uti det af Kongl. Maj:t. genom Nådig Remiss
den line sistledne Martii till Stats-Utskottet
öfverlämnade underdåniga utlåtande af
Kongl. Stats-Contoiret öfver hvad Revisorerne
angående detta Verks förvaltning och räkenskaper
anfört, har Kongl. Stats-Contoiret andra»
git, att Kongl.'Maj:t, så val som Stats-Contoiret
insett angelägenheten deraf, att betydlige tillgångar
ej borde beräknas af Besparingen på HufvudTitlarne
eller löpande Årets Utgifter derå anvisas,
innan beloppet för det framflutne Aret blifvit
utröndt? Men då, under ifrågavarande 2tne år,
nya oförutsedda utgifter tillkommit, som för Statsförvaltningen
varit oumgängelige och för hvilka
något anslag å Stat icke funnits, har annan
utväg till deras bestridande icke varit, än att
anvisa deni till utgående af den Hufvud Titulns
besparingar till hvilken de ansetts höra. Först
efter årets utgång och sedan alla utgifter efter
Stat blifvit bestridde skola Besparingarne kunna
utredas och bestämmas, men vid Utgiftens anordnande
skall hvarken kunna förutses eller
kännas, huruvida den kan komma att öfverstiga
eje verkeligen blifvande Besparingar på HufVud-Tituln.
Och då efter årets utgång, brist
uti dessa Hufvud Titlars anslag funnits till de
derå anviste utgifter; så hade till betäckande
deraf en sådan ålerföring dit från 3:dje Hufvud-Tituln
skedt, på sätt och af orsak sorn
Kongl. Stats-Contoiret till Riksens Ständers Revisorer
uppgifvit, och Revisorernes berättelse
ornförmäler.
Den disposition af alla andra Titlars »fverblifvande
Besparingar till 3:dje Hufvud.Tituln,
Stats-Utskottets Betänk anden. 1609
att der användas för Uigifrer, sona med Försvars-Verket
äga gemenskap, hvilken Rikets
Ständer år 1812 åt Kongl. Majit uppd t ogo, rnotstred
efter Kongl. Stats Contoire<s tanka ingalunda
den derutaf skedde återföring till 2:dra Sc 8:de
Hufvud-Tituln. Om Besparingarne för de förra
åren å desse sednare Titlar varit reserverade,
så hade tillgång till den nu anmärkte öfvecAssigneringen
icke saknats. Nu funnos de också
verkeligen behållne, ehuru till 3:dje Hufvud-Tituln
öfverförde. Hade de der redan för
Försvars-Verket varit använde, då kunde tilläfventyrs
anledning hafva ägt rum att göra erinran
vid en sådan omföring Titlarne emellan,
men icke så enär tillgång fanns och penningarne
voro odisponerade. Kongl. Stats-Contoiret
har derföre trödt det håde till form och sak
vara vida behörigare att öppet för Rikets Ständer
framlägga förhållandet samt ett enär en utgift
för Tituln agde rum, häldie återtaga denna
Titulus tillgång iler den fanns, än att i förra
fallet, på sätt sorn förut någon gång skedt, annullera
anordningar, som visat Ofver-Assigne”
ring, och föra differencen på det följande året,'
och i sednare åter, -att föra utgifter, som angelägne
ansetts, på Förskotts-Tituln, att till
nästa Riksdag anmälas till ersättning hos Riksens
Ständer, hvilket i sådant fall rätteligen
hade påfordrat nytt anslag; Och Kongl. StatsContoiret
ansåge för öfrigt rigtigare än allt annat
både för Räkenskapen och Controllen, det
ingen så kallad jemkning för Tilul-Summorne
efieråt ägde rum , utan att Böckerne, likasom
Bankens, löpa för dagen, och tillslutas på dag,
j6iO Stats-Utskottens Belänkanden,
till hvilket mai Kongl. Stats-Contoiret sträfvade
att hinna, men dervid vöre det ock nödigt att
de åtgärder icke anspgos klandervärde, hvilka
leda tili detta mål, men hafva ingen ting annat
till föremål, än sådan ordning ock en fullständig
säkerhet, hvarförutan Kongl. Stats-Contoiret
tillkännagifva att för Arén j8i6 och
0.817, hade JE-lufvud-Titlarnes Anslags-Summor
icke genom anvisningar å Besparingarne blifvit
öfverskredne, saint att hvad Åttonde Hufud*Tituln
särskildt beträffade, de fleste derå uppförde
Anslag, endast ärp jFörslags-Summor hvarå
Besparingar föga äio att påräkna, hälst förhöjda
valiruprisen samt Arbets- och Dag-löner
•yerka på manga af denna Titulns utgifter.
Då erfarenheten under de sednare Arén
visat anslagens otillräcklighet, så hafva Riksens
Ständer vid 1812 och 1815 årens Riksdagar
varit föranlätne att öka en del deraf, men
vid en jemt fortfarande stegring af Vahru PriSer,
samt Arbets- och Dag löner hade desse
tillökningar ändå funnits vid verkställigheten icke
i alla delar .uppfylla behofven, och detta voje
en serskild orsak hvarföre till betäckande af
bristerne för Arén 1814 och 1815, då de vid
sistnämdfe ä'rs Riksdag'beviljade tillökningar icke
voro att påräkna, den anmärkte återför! 11-  gen , från 3;dje Hufvud-Titulhs Besparingar
häldre ansetts böra ske efter tillgång fanns, än
att med nya fordringar af Medel Riksens Stander
besvära.
Vid öfvervägande af hvad så väl Riksens
Ständers Revisorer anmärkt, som Kongl, StatsContoiret
i anledning deraf upplyst och andra
-
Stats-Utskottets Betänkanden, 1611*
4 **•
jgit, har Stats-Utskottet val funnit Revisorernes
åtgärd hafva instämt med deras uti 30 §. af
Riksdagsordningen den 10 Februaiu 1810 och
Instruktionen för desse Revisorer af den ro
Junii r8i2 utstakade åliggande. Men bet raff,i tide
sjelfva förhällandet med Öfver-Assigneringen
på anslagen, har Stats-Utskottet trodt att
afseende hor göras pä de skäl och orsaker, sorn
dertill föranRdt. Och då härvid förekommer
liufvudsakeiigen att Kongl. Maj't likmätigt Riksens
Ständers vid 1812 års Riksdag lemnade
begifvande, ägt att till och med för år 1815
disponera Öfverskotterne på Stats-Verkets intrader;
jemte Resparingarne a uigifterne, samt
den härigenom uppkommne extra Ordinarie tillgång
för 3:dje Hufvud-Titulns föremål tnedgifvit
att i följd af förut uppkomue besparingar å
pamme 'hillar, de, åren 1814 och 1815, Utöfver
Anslags Surr,mome erforderlige belopp äfven
af berörde Kxtra-Ordinarie tillgång bestredos
; så och enär detta omföringssätt under Titlarne,
vid sådane omständigheter desto mindre
ina kunna anses stridande emot ändamålet med
de för Stats-Verks Förvaltningen till grund liggande
föreskrifter, sorn bristernes fyllande, på
jätt nu skedt, ledt till en besparing på det hela
och förekommit behofvet af Statens graverande
med förskpfrter, sorn kraft nytt anslag;
finner Stats-Utskottet, utur sådane skäl samt
fivad Kongl. Stats Contoiret för öfrigt upplyst,
förevarande fråga vara af den beskaffenhet att,
vidare afseende å den anmärkte dispositionen
icke torde öga turn, utan lära Riksens HöglofL
Ständer vi4 besvärandet af Kongl. Maj:ts Nå
-
’i6i2, StatS'TJtskottets Betankanden.
diga Remiss, endast i underdånighet anhålla i
att den af Kongl. Siats-Cuntoiret för den sednare
tiden vidtagne ordning med Bokföringen
må följas, såsom ledande dertill, att hädanefter
Anordningarne å Utgifts-Titlarnes Anslags-Summor,
icke uti något fall må de samma öfverskrida.
2:0 Hafva Revisorerne andragit, att många
af Kongl. Maj:ts Nådiga Eref, hvarigenom utbetalningar
i allmänhet blifvit i Näder anbefaldte
, funnits icke innehålla föreskrift för Kongl.
Stats-Contoiret af hvilken Hufvud-Tituls medel
utgifterne borde anordnas, och hvarföre Revisorerne
då likväl detta syntes angelägit, emedan
för hvarje utbetalning den der icke grundar
sig å Speciel Stat eller författning, utan
tillfälligtvis af Kongl. Maj:t i Nåder anbefalles,
måste finnas en gifven tillgång, äfvensom med
afseende på förhållandet 1814 och 1815, då
Hufvud-Titiarne såsom förberördt är, blifvit
öfverskridne, hemställt att hos Kongl. Majrt
hädanefter i Dess utfärdade Nådiga Bref till
Kongl. Stats-Contoiret, hvarigenom Utgifter anbefallas,
täcktes altid låta föreskrifva å hvilken
Stat eller Tituls tillgång Utgifterne borde bestridas.
Häröfver har Kongl. Stats-Contoiret uti
dess ofvanberörde underdåniga utlåtande yttrat
den förmodan, att anledningen till den saknade
föreskriften lage deruti, att i sådane frågor,
der Kongl. Stats-Contoirets underdåniga
utlåtande blifvit inforclradt och Kongl. Stats-Contoiret
föreslagit den Titul eller de medel, hvar*
iitaf Utgifterne om de beviljades, borde utgå
Ståts-Utskottets Betänkandet 1^13
hade Kongl. Maj:ts Nådiga Bref och svar derå
endast innefattat ett blott bifall till Stats-Contoirets
utlåtande, utan att då ansetts behöfligt,
att i sjelfva Brefvet upprepa Titeln, och vid
andra tillfällen hade utgiften! varit af si bestämd
beskaffenhet, att någon tvekan ej kunnat
uppstå till hvilken Titel den borde hänföras;
Men äfven om föreskrift icke saknats hade Besparingarnes
öfverskridande ej altid kunnat förekommas
enär Utgiften under loppet af året
måst bestrides och dermed icke fått hafvas anstånd
tills efter årets utgång Besparingarnes
belopp kunnat utrönas. Kongl. Stats-Contoiret
kunde likväl icke annat än medgifva det leda
till en ytterligare ordning och säkerhet, om
Kongl. Maj:t vid alla tillfällen täcktes i Dess
Nådiga Bref bestämma den Stat och Titul, hvar-'
af så beskaffade utgifter böra utgå, på det vid
utbetalningen hvarken någon villrådighet måtte
uppstå eller Kongl. Stats-Contoiret nödsakas att
med någon förfrågan i detta ämne Kongl. Haj:t
besvära.
Då Stats - Utskottet för sin del funnit hvad
så väl Revisorerne, sorn Kongl. Stais - Contoiret
anfördt, och föreslagit, vara grundadt på förhållanderne,
samt ländande till en ännu mera bestämd
och ordentelig förvaltning af Stats-Verkets
tillgångar och redovisningen för de samma,
har ock Utskottet ansett sig böra instämma i
tillstyrkande deraf, att Riksens Högloft. Ständer
i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla,
om vidtagande af berörde ordning, så att Kongl,
Majits Nådiga Bref till Dess och Rikets StatsContoir
om utbetalningar af Medel, måga in
-
1614 Stats1 Utskottets Betänkanderi,
nefatta föreskrift under hvad Titul é1 leif under
hvilken Siat de samma skola utgåi
3:0 Enligt Révisörernes anmälan hafva utaf
3:dje Hufvud,-Titulns medel blifvit efter
Kongh Maj.-ts Nådiga Bref af den 30 junii och
31 Augustii 1815 utbetalte ert ersättning af
1000 R:dr till numera främledne Herr General
Amiralen mi m. Grefve af Puke för hans
Boflyttningskostnad ifrån Stockholm till Carlscrona,
samt 1500 R:dr till Siats-Rådet rri. rm
Herr Friherre K. Cederström såsom da i Nåder
befordrad till Stats-Råds-Ern betet och derjemte
förordnad att i egenskap af tjenstgörande General-Adjutant
hos Kongl Majit vara föredragande
i Commandomål; Men då Revisorerne icke
kände någon författning sorn betätigåde Embets
och Tjenstemän att njuta en ersättning
af Statens medel för Flytthirigs-kostnad vid befordran
eller Transport från ett till annat Embete
eller Tjenst, hvarigenom Station förändrades
i samt de Herr Grefve af Puke och Herr
Stats-Rådet, Friherre Cederström tiflagdé ersättningar
altså icke kunde af Revisorerne betracktas
annorlunda än såsom persönelle förmåner,
de der icke kunde hänföras till den ersättning
för Rese - kostnader, (Sorn vid Comrnéndering
till Extra förrättning bestås, i hvilket fall utgiftert
bordt bestridas af de derti 1 under 8:dé
Hufvud-Tituln anslagne Medel; sä och enär en
sådan petsonelle förmån åt Embets- och Tjen»
steman i allmänhet, sorn den ifrågavarande,
skulle för Stats-Verket medföra betydlig opåräknad
utgift, trodde Revisorerne berörde utbetalningar
under Tredje Hufvud - Tituln icke
Stats Utskottets Betankarirtert, 1615
liafva bordt aga runi, eller falla Stalén till last*
samt derföre ansett sig böra härom hos Riksens
Högloft. Ständer göra anmälan, i afseende på
vidtagande af den åtgärd, hvarigenom måtte fö*
rekommas,' att icke hädanefter slike eisättningar
blefve af Stats medlen beviljade. Kgl. StatsContöiret
har i anledning häraf åberopat deri
Upplysning, sorn i detta ämne hade blifvit Eevisoterne
meddelt uti en serskild Promemoria
och hvarutaf inhämtats, att ifrån längre tider
tillbaka, sä kallad Éoflyttnings-hjelp, vid flere
Serskildte tillfällen blifvit af .Kongl. Majit i
Nåder beviljad Efnbets- och Tjenstemän, som
ifrån en till annan Tjenstgörings - Stal ion blifvit
transporterade, uppå hvilken anledning ersättnifigarne
till Herr Grefve Puke och Herr
Friherre Cederström sig stödt. •
Stats * Utskottet har vid handläggningen
häraf ansett Herrar Revisorernes anmärkning i
denne del grundad deruppå, att ehuru boflyttningsbjelp
tillförene blifvit tillagd åtskillige Ein.
nets- octi Tjenstemän, Stater eller Corpser, som
Utan att avancera till andra Sysslor eller Löner,
blifvit transporterade till andra Stationer,
kunde likväl sådant i förevarande fall desto
mindre berättiga till enahanda förmåns bestå,
ende, sorn Herr Grefve af Pukes och Herr Friherre
Cederströms flyttningar icke varit af sådan
beskaffenhet, samt utom det att någon författning
icke kunnat åberopas som bestämmer slik
ersättning i förra tider, härvid förekommer att
sedan dispositionen af Stats-medlen meri åriSio
blifvit närmare utstakad och bestämd, någor, så
beskaffad utgift i annan ordning elier af set
-
i6i6 Stats-Utskottets Betänkan/len.
skildte orsaker icke skulle med grunderne för
Stats-Verkets förvaltning vara öfverensstämmande.
Men da Kongl. Maj:t i Nåder funnit för
godt bevilja ifrågavarande utgift, samt ändamålet
af Herrar Revisorers anmälan icke varit
annat, än att för framtiden måga undvikas lika
beskaffade utbetalningar, har Stats - Utskottet,
med enahanda åsigt af hvad sålunda förekommit,
skolat hemställa det Riksens Höglofl. Ständer
hps Kongl, Maj:t i underdånighet anhålla
att Stats-Verket hädanefter icke belastas med
annan utgift i förevarande hänseende, än sorn
i Nåder pröfvas grundad på Forfattningarne.
4:0 törmäla Revisorerne sig hafva inhämtat,
att Kongl. Majit genom Nådige Eref till
Kongl. Stats - Contoiret, uppå ej mindre Tredje
Hufvud-Ticulns besparingar, än ock af Åttonde
Hufvud-Titulens Summa, derunder anslaget
till extra utgifter finnes uppfördt, beviljat extra
Pensioner eller Grafificationer till å t sk il lige
Personer nemi. dels Embets- och Tjenstemän,
dels ock sådanes Enkor och af hvilka
sednare en del tillika njutit Pension till det
belopp, sorn efter Forfattningarne dera tillkommit
utaf den under Sjunde Hufvud-Tituln anslagne
Allmänna Pensions - Staten; Och ehuru
Revisorerne i anseende till obetydligheten af
de belopp, sorn sålunda blifvit disponerade, i
jemförelse till de vida större Summor, hvilka
för öfrigt utgå af Statens medel, funnit mindre
nödigt att specielt fästa afseende på omförmaldte
af Kongl. Maj:t i Nåder beviljade Extra
Pensioner eller Gratificationer , hade Revrsor*rne
likväl, i afsigt att för framtiden matte
Stats-Utskottets Betäfikandehl 1617
fö.reltommäs det någre sådane utgifter under
förstnämnde -5 ne Hufvud Titlar varda beviljade
utah ailä Pensioner, sbm efter Förfa-ttnin*
garrte finnas äga rum, änv.isas att utgå på den
dertill hörande Fond under Sjunde Hufvud»
Tit Vilh, ansett sig lidia detta ämne till Riksens
Höglofl. Ständers vidare åtgärd hemställa!
Äf hvad Kongl. Stats Contoiret i dess ofvannämnde.
underdåniga utlåtande häröfver an'dragit,
har Stats - Utskottet inhämtat : att före
iSo'9 och 1 g t o arens Stafs - Reglering var err
Eehificii- och E&iiådnings - Stat inrättad, uppå
hvilken Kongl. Majit ägde antingen tilldela belöning
It fört jeti te .Embetsman och Medborgare
flir serskildta, Konung och Fosterland gjorda
syn neri i gé tjenster, eller ock med Pensioner
hhgna i torftighet stadde Enkor och Farn för
‘deras Mäns och Fäders förtjenster eller andre
'öthmandé omständigheter. , Men sedan den ne
utVäg vid béröfde Stats-Regiering upphört, hade
Kongl. Majit vid de ti ifällen då sådane
belöningar, feratificatioher eller Pensioner funnits
böra öga rum, genbm serskiidte Nådige
Bref, anvisat dern till Utgående antingen af Extra
Utgifts - rnedleh eller å Besparingarne på
den Hufvud-Titul, dit de kunnat hänföräs, öcli
någon annan utväg anser Kongl. Stats-Cöntoiret
For framtiden ej eller vara för slike händelser
att tillgå. Den vore öck med all möjlig inskränkning
begagnad, enligt Revisorernas egit
yttrande om obetydligheten af dé belopp, som
sålunda blifvit disponerade, och föreställer sig
Kongl. Stats - Contoiret att vid upplysning om
Bihang till Riks-St. Fröt. tgl-) igig.
jl6i8 Stats^Utskoltets BeVdrikandenl
de Personer, som af sådane Extra-ordinarie understöd
kommit i åtnjutande, skulle allmänna
omdömet öfver de Embetsmäns förtjenster af
Fäderneslandet, hvilkas i fattigdom efterlemnade
Enkor och Barn sålunda blifvit understödde,
rättvist och med tacksamhet erkänna den
Nådiga omsorgen.
Då, såsom Bevisorerne andragit, bestämde
anslag under visse Hufvud - Titlar finnas för
de serskildte utgifter, som tillhöra Stats-Verket,
och deribland under Sjunde Hufvud - Tituln
den summa, som till Pensioner i allmänhet bestås,
har Stats-Utskottet ansett det Bevisorerne
icke saknat anledning till deras framställning
härom; Och har på sådan grund Stats-Utskottet
trott sig böra i detta ämne hemställa, det Biksens
Högsofl. Ständer endast i underdånighet
hos Kongl. Maj:t anhålla: att någre Pensioner
eller Grgtificationer ej måga under någon annan
Hufvud - Titul , än den Sjunde samt utaf
omförmäldte till Åttonde Hufvud - Tituln liö-]
rande Extra Utgifts-Summa. beviljas, och hvarvid
Kongl. Maj:t i Nåder, hvad den sednare beträffar
lärer täckas under noggran pröfning taga
de skäl och omständigheter, som kunna därtill
sig förete, att utaf Statens knappa tillgångar
sådane Gratificationer anslå.
5:0 Af nyssnämnde under 8:de HufvudTituln
uppförde Summa till Extra Utgifter,
hade Bevisorerne funnit iner an hälften år
1815 hafva blifvit utbetald till sådane behof,'
för hvilka ej i vanlig väg redovisas; Och då i
anseende tili en större del deraf, det icke vore
kändt om och hvar redovisning derföre göres,1
Stals-Utskottets BetänAandeni 1619
hade Revisorerne lill förekommande deraf, att
Redogörelse skall saknas för emottagne medel,
funnit sig böra hemställa, om icke hos Kongl.
Maj t borde i underdånighet anhållas, att Kongl.
Maj t i Dess Nådiga Dref alltid täcktes låta utsätta
då redovisning sker inför Kongl. Maj:t,
på det att, der sådant ej bestämmes, redogörelse
i vanlig väg mätte kunna fordras.
Uti ofvan åberopade underdåniga yttrande
har Kongl. Stats - Contoiret i denne punct t i 11—
kännagifvit, att ifrågavarande Utgifter grundade
sig på Kortgl. Majtts Egne Nådiga befallningar,
och att hvad redogörelsen för så beskaffade
medel anglnge; sa hade Kongl. Majit i Nådigt
"Bref till Kammat-Collegiutn af den i4:de Maji
1793 förordnat, att då uti Räkenskaperne förekomme
Anordningar på penningar till hemliga
utgifter eller serskildte obestämde behof, mea
bevis icke finnas bifogade, att de* sota Anordningarne
qvittera!, derföre redogjordt inför
Kongl. Majt, borde Kongl. Kamm ar-Col legitim
icke infordra Redogörelse hvartill penningärn©
blifvit använde, Utan händelsen hös Kgl. Majit
i underdånighet anmäla och Kortgl» MajitS Nådiga
Förordnande afvakta 1 men örn Kgl, Maj:t
likväl hädanefter enligt Reviisoternes önskan,
uti hvilken Siats-Gontoiret för sin del i underdånighet
instämde, täcktes i Dess Nådiga Bref
låta utsätta då redovisning borde ske inför
Kongl. Majit; så blefve derigenom den af Revisörerne
anmälte saknad af Redogörelse för emottagne
medel för framtiden till alla delar
förekommen. Och har i anledning häraf Stats-,
-i (>zo :Statä-lif skottets Be t ani arnim.
Utskottet skölat tillstyrka Riksens Höglo fl. S;ander
alt derom i -underdånighet anhållan göra.
6:0 Angående den under Nionde HufvtidTittiln
anslagne Summa af 100,000 R:dr årligen
til jordbrukeis , Mandels och Nä ringar ries
befordran och Understöd, hafva Revisorerne förmält
att de funnit densamma vara af Kongl.
Majit i Nåder sålunda disponerad, att derutaf
bland andre utgifter, ett sarnmanräknadt belopp
under deri förflutne tiden af omkring 118,500
Kidr utgått såsom Rån ej blott till de i Länen,
inrättade Hushålls-Sällskap, utan afven ock till
större delen åt enskildte .Personer eller Bolag-,
antingen räntefritt eller emot 3 ä 4 Procents
Ränta, hvilken så val, sorn skeende Capital - afbetalningar,
åter upptagas att öka tillgången å
Ti tuln eller dess årliga anslags-summa; roen då
Riksens Ständers afsigt med berörde Summas
anslående ej varit att densamma tiii enkldldte
Personer ellet Cörpörationer skulle å ett eller
annat sätt disponeras, emedan Riksens Ständer
Uttryckligen förbehållit, att Pensioner deraf ej
finge beviljas, men vid utlåning åt private till
enskildte företag, eftergiften af Ränta eller ned.
sättning deraf till lägre än vanlig Ränta kurt.»
de arlses utgöra én förmån, sorn, ehUru icke
gifven såsom Pension, likväl blefvé ett motsva,
rande personligt Understöd! Och Riksens Ständer
uti io'§. af Riksdags - Beslutet den 2 Maj
18xo, äfven uttryckligen stadgat, att större summa
än 100,000 R dr af Statens medel ej skulle
för Titelns föremål användas , men följden af
utlåningen deraf då Räntan och Capital - afbetainingarrie
tilläggas Fonden blefve den , att
Stats-Utskottets Betiirikanden. 1621
Hufvud Titulns Summa orri någre år skulle be-»
tydligt ökas; sä funno Reviaorerne sig häraf äga
skälige anledningar att till Riksens HögloftStänder
hemställa, huruvida ej någon närmare
föreskrift må bör% gifvas om grunderne och
sättet hvarpå N.ionde Hufvud - Titulus medel
niaga disponeras, samt om icke Kantan och inbetalnjngarne
på ifrågavarande af Statens medel
såsom Lån utestående Summa, borde, då medlen
ingå betraktas såsom öfverskott på Stats->-  Verkets Intrader samt dermed på enahanda
aätt förhållas sorn angående desse Öfverskott i
allmänhet nu finnes eller kan varda af Riksens
Ständer beslutadt.
Kongl. Srats-Cpntoiret har i anledning häraf
upplyst, att då Fonden, sedan deraf utgått
efter Riksén? Ständers förordnande vissa årliga
anslag till serskildta allmänna företag ej varit
tillräck’ ig, att med återstoden understödja samtel
ige Länens. Hushålls Sällskap eller andre hy.t*
tige Inrättningar med G,åfvor, utan återbetyäljjiOgs
- skyldighet, hade Kongl. Maj;f mäst in*
skränka en del af det bidrag, sorn kunnat lemnäs,
till Lån, emot lindrig Ränta och. v.iss fastställd
betalningstid, på det härigenom matte
kunna beredas en framtida utväg till understöd
för de öfrige Ränen, samt sådanp förek,emtman-»
de Inrättningar och företag, hvilka, med det,
af Riksens Ständer för denna Hufvud - Tirni
bestämde föremål hafva gemenskap, hvarjemte
Kongl. Stats - Cnntoiret, enär dpi ej kunde instämma
med afsigten vid formerandet af denna
Fond, att de inflytande Ränte- och Capital-*-  afbetalningarne skulle ingå, sorn. öfverskott på
162* Scats-TJtskottets Betdnkanden,
Stats-Verkets Intrader,, trott att anslaget borde
till de bestämde ändamålen, utan afseende på
.viss eller föreskrifven tid användas, hälst er*
farenheten under de föregående åren visat, att,
om under det ena året anslaget icke tili fullo
utgåd t, hafva deremot ett annat år åter före»,
fallit sådane behof, att de, utan besparing från
de föregående, icke kunnat bestridas. Men en
pärmare reglering af denne Hufvud-Thul, ge»
jiorn åtskillige anslags inflytande från Ättond©
Hqfvud-Tituln, på det Statens bidrag till sådaue
alhnänne Inrättningar, som härmed hafva
gemenskap, måtte på ett ställe blifva uppförde,
funné Kongl, Stats * finntoiret, likmätigt hvad
dess underdåniga berättelse, angående Stats*
Verkets Förvaltning innehåller, böra ske, un-*
der förmodan för öfrigt, att denne Titul ända*
måls enligt använd, snart hembär Samhället en
progressiv förmån i vida vigtigare än den . rine*
ga besparing, hvilken genom återflyttning till
Öfversko,tts - medel, af hvad sorn rättligen ali*
drig kunde under Inkomst-Titul hänföras, skulle
blifva att vinna.
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskottef
icke allenast ansett en öfverflyttning från dea
Åttonde till denne Nionde Titul lamp,elig utaf
åtskillige anslag, sorn äro af den beskaffenhet,
att de tillhöra sistnämnde Tituls föremål och
hvarom det generela Stats - Reglerings Betan*
landet kommer att förmäla, utan ock trott en
närmare föreskrift om dispositionen af Nionde
Hufvud Titulns till Jordbrukets, Handelns och
Näringarnes understödjande och befordran an*
slagne Fond blifva nödig. I detta senare hän;
Stats-ZJtskattets Betänkanden. l6s"£
seende har Stats - Utskottet ansett föremålet af
desse medel icke vara, att desamma till private
Lån egenteligen maga användas och förräntas
åt Fastighets-ägare, för hvilka utvägar till
Lån i Riksens Ständers Bank äro beredde, utan
fast hällre böra till understöd för utförandet
af sådane allmänna företag, som kräfva itppmuntrau
och bidrag, disponeras, antingen såsom
Gåfva eller Räntefiitt -Lån, allt efter som Kgl.
Majit i Nåder pröfvar ornständigheterne föranleda
; hvarvid till nödig upplysning och säkerhet
derom att medlen till behörige ändamål begagnas
synes böra iakttagas.
a :o Hvad angår Jordbrukets befordrande
och förbättring; att de i Länen inrättade Hus»
hållnings-Sällskap på derom tillgörande anmälanden
om behof af medel i och för deras åtgärder
att sprida kunskap och upplysning i
Lands-Culturen, samt för öfrigt lemna biträde
och understöd i de serskildte fall sådant påfordras,
måga tilldelas i mån af Länens storlek
och behof, samt tillgången, hvad härtill dis-;
poneras kan, emot skyldighet att årlige berättelser
om medlens användande till K-gt. Majit
i underdånighet åfgifva, samt att i alla frågor
om understöd åt enskildte eller för viågot serskildt
företag i denne väg; Landshöfdingen i
Länet och Hushållnings - Sällskapets Utlåtande
deröfver bör infordras till utrönande af behofvet
och nyttan af den anläggning, dertill bidrag
sökas; Börande de efter noggran pröfning
deraf, beviljade medel, genom Landshöfdingen*
och Hushålls - Sällskapets försorg utdelas på af
Kongl. Maju i Nåder fastställde vilkor, öfver
a.6a4 Stats-Ut$kottet$, B*tänkaridtrt,
fullgörandet hvarutaf beroäl.te. Sällskap, vakar
och sedermera äfven afgifyer yttrande.
*:o Beträffande Handelns u.nd$r.:ätt.ande> si
synes i de fall der sådant kan ifrågakomma,
både Lan ds höfdi irgens i orten samt Magistraten
och Stadens Äldste, der- Sökanden är boen.
de, bora sig utlåta och vitsorda behofyet och
nyttan i allmänt hänseende af det understöd,
som kan begäras och
3:0 Vidkommande Näringarne, hvarmed förnämligast
torde böra förstås Fabriksrörelser och
Liandtyerkerier; Så bör icke allenast Stadens
Magistrat samt Äldste af Borger skåpet först, höras
och afgifva yttrande om den ifrågaställde
Maring* grenens beskaffenhet, esch de skäl derpå
den Sökande stpdjer siri anhållan, utan ock
Landshöfdingen i orten sig deröfver utlåta och
bestyrka rigtigheteir samt Haqdlingarne d< ^efter
meddelas Kongl. Majus och Rikets Commerce
- Collegiuin ej mindre i afseende på en
ytterligare granskning af Näringens nytta och
behof af understödjande, än äfven för att upplysa,
huruvida och hvad Lån-biträde, som redan
kan vara af Matmfactur - Piscont- Fonden
lemnadt den sökande Närings-ldkaren, hvilket
synes verka på afgörandet utaf det sökte bidrag
från Nionde Titulens Fond, vid den
pröfning af frågan, sorn hos Kongl. Maj:t derefter
förekommer.
Stats- Utskottet tror för öfrigt, att då be-?
tydlige anvisningar å Nionde Hpfvud - Titulns
tillgång i och för Canal-Inrättningarne blifvit
af Riksens Ständer gjorde, samt nu från Ät(onde
Hufvud - Tituln äfven öfverförde åtskillig©
Stats- Utskottets Betänkanden.
1625
|Ills vidare sjisQm årligen bestämde anslag, så
blifver bphållnlngen af Nionde riinlns anslagssumma
ej stö-rré, ärt att den lärer afgå för ofva.
nnämnde ändamål .Men om något Öfverskott
för ett löpande år uppkommer., an^er Utskottet
detsamma böra, enligt grundtirne för Stats Vfiksföryal
t ningen., betra!.'as såspm besparing, samt
efter deri för hvarje år,3 Räkenskaps afsluunde
fastställde tiden dermed förfaras lika med bespa.
ringarne på öfriga Hufvud - Titlarne; Och
livad ater angår de nu utUnade medlen; så böra
des«e jemte don fastställda Räntan dO'å, såspm
Kongl. Majit i Nåder iörordnat, ingå att
öka Titulns tillgång för det året; men komma
derefter att å nyo disponeras och förvaltas, såsom
nu föreslagit är, hälst emot Riksens Ständers
afsigt vid 1809 och igro arens Stats-Regl,
ering någre stående Fonder af Stats- Verket*
medel icke måga samlas.
I öfrigt hafva JRevisorerne i afseende på
granskningen af Stats-Verkets Räkenskaper och
förvaltning arnlragit, att den för Revisoreme
gällande Instruction af den 10, Juli 1812 irtjaehåller,
att vid hvarje Revision 2ine äts Räkenskaper
bqra förekomma ti 11 granskning; Och
ghutU Revisorprne ansågo det vara Riksens
Ständers rätt, att taga kännedom om Stats-Verkets
förvaltning intill den löpande ti^gn; så e-i
när. Räk,enskapeme för Stats - Verkets medel i
allmämhpt, efter Författningarna ej böra vara
afslutade förrän omkring tvänne år efter Uppbörds-
eller Redogörelse - året, blefve d°ck af
berörde, st/idgapde uti lnst tuctio nen den följd,
att Revisqrerne endast finge tillfälle att erfält?;..
\
16; 6
Stats-Utskottets BetanJtanden.
tillståndet för den aine ar förut passerade tiden.
Hvad granskningen af Räkenskaperne anginge
funno Revisorerne likväl ingen förändring
härutinnan äga rum så länge en kortare
tid frir Räkenskapernes afsiutande ej kunde föjesktifvas;
men sora det syntes för ändamålet
af Rev.isorernes åtgärd angelägit, att öfrige delar
rf Embefs-Verkens förvaltning, på sätt sorn
sker, hos Riksens Ständers Bank och Riksgälds*
Contoir, framläggas för Revisorerne eller åtminstone
blefvo för deras kännedom tillgängelige äfven
för den sednare tiden, allt intill den löpande.
eutställa Revisorerne 3tt stadgande derom
mat'- 'fgas och uti Iristructionen tilläggas,
itu- iberopade Instruction skall hvarje
Revisions E rätlm ng -omfatta Räkenskapen och
Förvaltningen under den tid för hvilken Förvaltningen
och Räkenskaperne af sednaste Re.
visorer eiler Riksens-Ständer ej blifvit granskade;
men 3. § uti samma Instruction innehåller
dessutom att Revisorerne skola äga tillgång
till alla Rongl. Stats Contoirets Räkenskper
och Handlingar icke allenast för de år til! hvilka
Revisionen sträcker sig, utan ock, likmätigt
42 §. i Riksdagsordningen äga rätt, att af KgU
Stats - Contoiret undfå d® upplysningar och.
Handlingar, som de i öfrigt finna nödiga; OcK
då i följd häraf Revisorerne redan uti Instructionen
hafva sig tillagd den rätt, att, så vidt
för deras åtgärd erforderligt finnes, begära och
erhålla upplysningar om Förvaltningen; har
Stats Utskottet trott någon närmare föreskrift i
denna del icke vara nödig, utan får härvid
Jilutt upplysa, att efter hvad Stats - Utskottet
Stats-Utskottets Betänk anden* 1837
haft tillfälle inhämta, blifver vid ilen ifråga»
varande Riks-BokslutS» methodens användande,
tiden inom hvilken efter verkställd uppbörd
Stats-Verkets ställning kan öfverses förkortad;
Och torde Ståts-Utskottet för öfrigt beträffande
detta Riks - Rökslut, sorn synes föranleda till
serskildt behandling, och ej står uti ovilJ;or!igt
samband med ofvannämnde anmärknings frågor",
få i detta, ännu ej sluteligen handlagde ärende,
afgifva serskildt utlåtande; Hvilket allt Värd',
Samt underställes Riksens Höglofl. Ständer»
istockholm den 36 Maji 1818,
N:r 974.
Milens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
, i anledning af erhållen remiss
utaf Riksens Ständers Revisorers, till
granskning af Stats- Banco- och RiksGälds
IVer keti, näst le di t är gjorde anmälan
angående Hospitals• och Laza.
r etts-Inrättningar nes Fonder.
Sedan Riksens Höglofl. Ständers, till granskning
af Stats- Banco och RiksGälds-Verkens
Räkenskaper och förvaltning utsedde Revisorer,
sistledit år 1817, under den 20 November
afgifvit den anmälan till RiksStånder., att
ehuru Revisorerne, i följd af Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse den 2 Juli 1815 ålegat,
att jemväl revidera Räkenskaperne öfver de Hospitals
och Lazaretts-Fonder, sorn äro ställde
ytnder Kongl. Seraphimer Ordens Gillets Öfver
-
},6.ä§; Ståts-Utskottets Buänkanden.
Styrelse och Revisprerne genom Kong!, Majus
Nådiga kallelse äfven fått verkställigheten deraf
sig föreskrifvén , hade likväl sedermera, uppå
Kongl, Seraphirner Ordens Gillets derom gjorde
framställning, Kongl. M$j:t genom Nådig
skrifvelse den 10, September förled,it &c förklarat,
det någon granskning af Hospitals och Ka?:aretts-Räkenskaperne
icke tillhörde Riksens
Ständers Reyisorer att förrätta, fiyarigepom hinder
för detri altså blifvit lagde, att kunna Riksens
Ständers föreskrift uppfylla och hvilket
förhållande. Revisoreme ansett sig böra anmäla
Iros Riksens Ständer,, sorn allena kunde för framtiden
bereda verkställighet af deras beslut;, så,
hafva RiksStåhcfen remitterat denne, anmälan
thil Stats-Utskottets handläggning och yttrande,
X anledning häraf har
hemtat, att Riksens. Ständer vid, sista Urtima
Riksdagen,, i fråga em ytterligare anslag för
X.äns.;Uazaretternes utvidgandp > genom ofvariåberopade
underdåniga skrjfve-se af den 57 Jui
1815, andrpgo, det de funhit anledning dervid:
fästa sin uppmärksamhet, att Seraphirner Ordens
Gillets befattning med Mospitalpr och Läns La?iar3tter
samt i och för deras underhal lande anslagne
Hemman och räntor ni. m. icke undergår
någon annan granskning, än dgn Kongl.
Kammar-Rätten, endast i afseende på redovisningen
af medlen later anställa, hvilken icke
Jmndg sträcka sig till, anmärkningsgättighet, rörande
sjelfva hushallnings-a.nstalten och hvad
dermed gemenskap äger; på hvilken grund , och
med förutsättande deraf, att Seraphirner Ordens
thiliets. Direction med tillfredsställelse skulle
Ståts-Tjisiottéts iPétänkatif!tn. 1629
se alla siriane åtgärder, hvilka kunde åstadkomma
vidsträcktare tillgångar för 'fen Inrättning*
hvars ändamål Voie så ädelt och nyttigt, och
hvars Utvidgande skulle till den lfdandeS val
bidraga, satt:t i öfvertygelse att den enskildtä
frikostigheten, lil^i sorn Riksens Ständers bevågenhet
skulle okas i mohn af deri allmännare
och närmare kännedom, sorn erhölles om sjelfva
inrättningen Och dess administration, Riksens
Ständer beslöt o, att deras Revisorer fil! granskning
af Stats- Banco och RiksGälds-Verkens
Räkenskaper, äfven skälle revidera de Hospitals
och Lazaretts Räkenskaper, söm äro ställde
under Kongl.. Seraphimer Ordens Gillets Öfverstyrelse
och efter gällande för fattningar ingå
t i i 1 Kongl. Kammar-Rättens granskning, och
uti 29 § af Riksdagsbeslutet den 9 Augusti 1815
finnes detta äfvert intagit, dock nied tillagdt förbehåll
af Kongl. fVL<j:ts Nådiga gillande.
tJti den af Revisorer ne åberopade och deras
anmälan till Ständerne bifogade Nådiga skrifvelse
af den 29 September fotled i t år, till Kongl.
Seraphinrer Oiriens Gillet, har Kongl. Maj't åter,
i anledning af Kongl. Seraphirner Gillets
anförande, att Hospitals-- och Barnhus-fonden *
hvarutaf äfven Lazaretterne de senäte tidefnfe*
i brist af andre tillgångar varit Underhållne*
icke består utaf någre af Rikets Ständer dertill
lemnade bidrag, utan förnemligast af de förläningar,
sorn framfarne Konungar gjort till Hos*
phalen och Barnhusen; äfvensom af enskilt®
personers stiftelser och donationer, förklarat*
att i anseende härtill och då Redogörelsen för
denna fond, hvilken innefattades i den Hufvud
-
1630 StrJs-VtsKoitetS Betänkanäcrii
bok, som Kongl. Seraphimer Ordens Gillet af*
ligen later upprätta, inginge till Kongl. Karn.
mat-Rätten och der reviderades, Kongl. Maj:t
funné någon granskning af de under Kongl. Seraphimer
Gillets öfverinseende förvaltade fonder
icke kunna äga rum i sammanhang med de
öfrige åtgärder, sorn Riksens Ständers Revisorer
tillhörde.
Vid desse förhållanden, och för ätt kunna
afgifva det yttrande öfver Revisorernös härom
gjorde anmälan, som Riksens Ständer från StatsUtskottet
infordrat, har Utskottet funnit nödigt,
att genom HofCantzlers Embetet begära
närmare uppgift otn beskaffenheten af de förlä»
ningar eller tillgångar, som Utgöra ifrågavarande
fonder; och har i anledning häraf, Utskottet
från Kongl. Seraphimer Ordens Gillet, Uti
jProtocölls Utdrag den 24 sisth Martil, fått e»
mottaga en bestyrkt afskrift Utaf Riksens Ständers
Kammar- Ekonomi- cail Commerce-Deputation,
om Krono-Hospitalerne ' i Riket år 1756
afgifne Berättelse, såsom innefattande ali den
upplysning, sorn i senare tider kunnat inhemtas
orri deras fundationer och förläningar, jemte
en af Karnmar-Contoiret efter senast inkomne
Räkenskaper författad uppgift på beloppet af
Krono-Hospitaleriies så val ständige som till-»
fällige inkomster, hvarförutan Kongl. Seraphi,
mer Ordens Gillet till underrättelse meddeldt,
att Eazaretternes Fonder, som ^genteligen bestå
af insamlingar i Eänen och det åtliga understöd,
Kortgi. Maj-t af Allmänna HospitalsFonden,
i Nåder anslagit, icke höra Under
Kongl, Ordens Gillets, utan till Eäns-Sjtyr«l«
Stats-XJtskottets BetänkandmI
gernes förvaltning, samt att det i förberörde
Berättelse upptagne Danviks Hospital, sedan år
I807, efter Kongl. Majus Nådiga Förordnande,
Varit förvaltad af en serskild Direction
Af
ornförrnälte handlingar, hvilka tilt när«
mare upplysning härjemte i afskrift bifogas, har
Stats-Utskottet inhemtat, att Hospitals Inrätt*
ningarne väl ifrån början tillkommit genom
förläningar af framfarne Konungar samt En*
skildtes donationer, trien likväl hufvudsakligen
bestå uti Hemmans-räntor och Xrono-Tionda
samt Afrads Spannemål, jemte ett förräntadt
Capital af 159,812 R:dr 18 sk. 2 rist, som ge"
norn besparing af någre Hospitalets Öfverskotta-,
medel uppkommit, samt dessutom någre min*
dre Gapitaler: utgörande berörde tillgångar el*
ler fonder följande inkomster, nemligen:
In natura:
Krono-Tionde-Spannemåi - 6,272 Tir i k:pt!
Hemmans - Räntor och Arrenden
- 2,053 — 12 —■
Summa 8,325 T:r 12 k:pr.
Benninge-InkomSt t
Hemmans-Räntor och Arrenden 9,717: 15. ifj
Inieressen på utlånte mindre
Capitalerne - *■ * « 2,77 5 7: 4. 5J
Diveise Extra Inkomster - 5,872: 17. 10»
och Räntan på det förstnämnde
Capitalet - - - - 9,588: 3 5»
Summa 27,935: 25. iof
Hvarförutan finnas å Rikets Stat bestådda
it6 T:r aif- k:pr Spannemål, 125 R;dr i Span
-
1632 Ståts-Utskottets Betänkahdeh.
nemåls värde å 3 6 sk. Tunnaa samt 2,133 Rtdr
32 sk. i penningar, till Hospitaernes linderhåll,
sorn fran Stats-Verket alltså utgå.
Då Hem mans-Eäntor, Krono - Tionde och
Afrads-Spannérriål samt derutaf samlade 'Capita
ler icke annorlunda kunna anses, än såsom
af Staten best ädde-, ehuruväl desamma blifvit
tili detta serskildta ändamål af framfarné
Regent er upplåfne ; har Ståts - Utskottet trott -j
att Riksens Ständer, i följd af den enligt 63 §;
Riksdags - O, dmtigefi , dem förbe hällne rätt , att
granska Stats-Verkets tillstånd, Styrelse och förvältning,
äfven äga att sjelfve och genom ‘deras
Revisorer öfverste '"Och revidera dea del .af
Stats - Inkonisterne söm salunda finnes till Hospitals-
Inrättningar nes underhäll, i hette anordnad
‘saint ätt den Revision, sorn redogörelsen häröfver
i Ktfrtgl. Kammar-Rätten lill ziffran undergår,
icke kan utgöra Skäl tili uteslutande
härifrån , enär Stafs * Verkets 'Räkenskaper och.
förvaltning Till dess ordinarie inkomster och utgifter
för öfrigt jemväl revideras uti Kongl.
Kammar Rätten, iren icke déssmindre äro underkastade
Revision af Riksens Ständer och deras
irr-tellart Riksdagar ne såinnranträdändé härtill
utsedde Deputerade;
Stats Utskottet har tillika härvid funnit;
ätt då, enligt deri af Riksens Ständer vid i 80g
neli i81 o årens Riksdag antagne principe för
Stats-Verkets förvaltning, alla dess Intrader böta
ingå och blifva synlige uti RiksiStaten samt
inflyta biand Stats Verkets Intrader och derifrån
utgå; men någre serskildté Fonder icke
Samlas och afskilde disponeras; så är det här
-
Stats-Utskottets Betänk anden! 163 g
med instämmande, att ofvanberörde, Hospitalerne
anslagne Intrader salunda böra upptagas
oell inga uti Stats * Verkets Räkenskaper, samt
der, till inkomst och utgift, redovisas. Och, enär
sådant synes desto nödigare, sorn i annat
fall tillgangarne , såsom hitintills för Hospit
a Is- och Lazaretts-Inrättningarne, , icke beräknas
i sammanhang utan till obetydlig del
igenfinnas Uppå. Riks - Staten samt till en vida
större utom Stat eller Riksens Ständers kännedom
disponeras, men, i händelse af brister eller
tillökte behof, mäste af Staten fyllas; så
hat, på desse grunder, Stats-Utskottet ansett sig
böra tillstyrka Rik säns Höglofl. Ständer, att hos
Kongl. Maj:s i underdånighet anhålla, att ifrågavarande
Stats-Verkets Intrader måtte ifrån
och med nästa års början varda uppförde och
beräknade bland Stats-Verkets öfrige tillgångar
Uti Riks-Staten och Räkenskaperne, samt derifrån
till det bestämda ändamålet disponeras; äfvensom
att, i följd häraf, Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes meddela Sanction åt det Beslut, att Räkenskaperne
öfver så väl desse, sorn öfrige till
Kospitals-Inrättningarne hörande medel och förvaltningen
derutaf af Riksens Ständer eller de->
ras Revisorer Öfverse® och granskas vid samma
tillfällen, sorn Stats-Verket på 'det liela Revision
Undergår: Hvilket dock vördsarnligen hem.
ställes till Riksens Höglofl. Ständers bepröf«
vande.
Stockholm den 36 Maj iSiS»
Uihr.r.g till Riks-St. PrOt. 1817*1818' 4-de Sami. N:r jcj, zot»
16 31 Stats Utskottets Betänkandem
Litt. A.
Riksens Högloft. Ständers Kammar- Ekonomi-
och Commerqe-Deputations Berättelse
angående Krono - Hospitalerne i
Sverige.
i:o Danviks Hospitalet.
Är ibland alla Hospitaler i Riket det steir*
sta och ansenligaste.
Politie-Collegitim, som näst Ofver-Ståthållaren
och Magistraten samt Prseses Consistorii
liär i Staden förer dervid Directionen, och har
derpå det närmaste inseendet, anförer uti ingifven
och af Deputationen infordrad berättelse
af den i Junii sistledne, hurusom Konung
GUSTAF I, Glorvördigst i åminnelse, sedan
han odelade St. Clarse Kloster, anslog dess Gods
och inkomster till ett Hospital elier Helge Andes
Hus, hvarest fattige och sjuke skulle skö
O
tas
och underhållas. Ar 1733 utfärdades ett
Reglemente, så väl till Föreståndarenas, som
Hospitals - hjonens efterrättelse, hvarefter detsamma
den 10 Juli 1737 stadfästades, och togs
Hospitalet med all dess rätt, Landtboer och Afvelsgårdar
uti Dess höga hägn och beskydd.
Sedermera och år 1551 skall denna för de
fattiges skull gjorde Inrättning vara flyttad till
Danneviken och derstädes nödig och tjenlig
Byggnad anlagd, och är detsamma, som nu kallas
Danviks Hospitalet. Dess inkomster blefvo
af Högstbemälte Konung ytterligare förbättrade,
då Han den 27 Juli 1557 förlante det nå
-
Stats-Utskottets Betcinkanden. 1635
gra nara intill belägne Lägenheter, såsom Hem,
manen Hammarby, Järla, Sickla, Sturb och Dufvenäs
uti Svart lösa och Brännkyrka Socken.
Utom de Inkomster, som Hoga Öfverheten
häfver förlänt Hospitalet, äro sä val LandtRäntor,
sorn Contante penningar igenom Gåfvor
och Testamenten af åtskilige private per.
sorter tillkomne,
Hospitalets Landt-Egendomar, hvilka P0-  litie-Collegium förmrnar i början varit fördelaktige,
hafva i senare tider undeigätt mänga
förändringar, i synnerhet genom de förut tillåtne
flyten, hvaraf händt, att bättre Gods och
Räntor gingo Hospitalet ifrån och sämre komnro
uti vederlag til baka,
Sedermera har val Konung CARL X.T
uti gifven Resolution 1687 alldeles förbudit
si daue Byten med Danneviks Hospitals - Hemmanen
, och pröfvade för skäligt, att en noga
undersökning anställas måtte, huruvida annorlunda
med dem tillgått, än Byten, sorn skett
med Kongl. Majit och Kronan, trien att en sadan
anbefalld undersökning skall sedermera ej
Varit företagen, mindre kommit till något för
Hospitalet önskeligr s'ut, utan Höspitais - Hemmanen
äro uti flere Höfdingedömen vida ifrån
hvarannan spridde och merendels belagde med
drygare Räntor, än de kunna utgöra, hvaraf
ständige förvatid ingar och minskning uti Hospitalets
inkomst härröra.
Nu för tiden innehafver Danneviks Hospitalet
100’ Hemman och a g diverse Lägenheter,
hvarunder begripa» en Såg- och 4 Mjöl
-
1636 Stats-Vtskottets Betånk
qvarnar, -utom Qvarnen vid Danneviken, allt*
sammans med Frälsemanna-rätt.
Bäntorne borde väl, sedan aftortningarno
afgå enligt Hospitalets Torde-Bok, stiga årligen
till 890 Tunnor ao Fat Afrads - Spannemål, 8
Tunnor Mjöl och 1 Tunna Haffa, samt uti
Penningar 2.687 Daler 7 ör. Sunt; men i anseende
till Hemmanens släta beskaffenhet, stiga
de sällan högre, än till 700 ä 750 och högst
goo Tunnor Spannemål, samt Penningarne 2000
>å 2333 Daler Sunt, hvarjemte af Danneviks
Ladugårdarne Hammarby och Sickla, såsom bortarrenderade,
betalas årligen 50 Tunnor Spänne*
mål, 25 £ÉÉ Smör, 1 £$ 2 tt Ull, 5 T:r söt och
40 T.'r sur Mjölk.
;:o De öfrige Hospitalets inkomster bestå
uti följande nemi. Förlänt Krono-T ionde utur
Sotholms och Svartlösa Härader, samt 3 Sock*
nar i Upsala Län, utgör merendels emellan
2 20 och 240 Tunnor Spannemål.
3:0 Tullkapparne af den vid Hospitalet belägne
och nästledit år till hela dess gångande
verk å nyo uppbyggde Mjölqvarnen, som efter
ett tagit medium af flere år , hittills utgöra om
året 71 T:r Hvete och 100 T:r Bag och Mälh
4:0 De enligt 1^39 års Sjö - Tulls - Taxor
vid Tolagen inflytande armpenningar till 4 sk.
för hvarje 100 B:dr af inkommande och 2 öre
för hvart 100 D r S:mt af utgående varors värde,
hafva tillförene stigit ansenligt; men i anseende
till inskränkningen af de utländske varors
införsel, äro de §r ifrån år förminskade.
För år 1753 hafva desse arm - penningar
stigit till 3,437 Daler.
Stats-TJtskottets Retanhanden- *^37
5'o Interesse af Lane-Banco Capitaler och
andre Utlåningar 2,13 a Hr S:mt.
6:0 Arrenden, Hyror och Tomtören af någre
Tomter i Staden samt små Lägenheter om»
kring Hospitalet, stigit för 1753 till 5,28 D:r
xS ör. Srmt.
7:0 Medgifts - penningar af dem, sorn till
Fribröds åtnjutande blifvit intagne, jemväl bott»
såld egendom efter de inköpte personer och eljest
qvarlåtenskap efter fattige som dö, så ock
penningar för dem, som inkomma i Curhuset,
äro ganska ovissa och inflyta till rner oell mindre.
Ar 1753 stego de till 6,360 .Daler 23
öre Sunt.
8:0 Trettonde Penningen af Köpeskilling
gen för Gårdar, byggde- pä Hospitalets grund,
och Recognition för Daåviks Hemman, sorn gå
i köp privat Folk emellan, är mycket oviss;
inen steg år 1753 till 262 D:r 7 ör. Sunt.
9:0 Bänk hyror och Hof - penningar hafva
förut varit mindre, men, sedan Kyrkan blifvit
reparerad och i godt stånd satt, kunna desse in*
iomster räknas till 300 D:r S:mt.
10:0 För Kloekor, Jord och Bårkläde, Ler»
hämtning, Botes - penningar, betalning för Hospitalets
Pråm och restituerad accis för Qvarn»
tu.lls-Hvete, siego 3753 till 250 D:r Sunt.
ivo Testamenten och Föräringar tillflyter
understundom Hospitalet; men ej kan till något
visst årligen insättas, dock är för år 1753
influtit 70 -D:r 28 ör. Sunt.
Uti den för år 173.3 slutne och ingifns
Hospitals Suromariske Räkningen upptages hela.
inkomsten för samma år nemligen
1638 Stats-Uiskottets Betänk anden,
Afrads och Qvarntulls-Span
nemål
- * i>i44 5 fj!cl.
pch Krono-Tionde - - 241 4
Tillsammans 2,385 T:^ 6 fj:d,
och uti Penningar och Persedlars värde utom
Spannemålen influtit - - 15)638; 27?
än influtit för försåld Spannemål 2116: 2.
17i7 54: 2 9'
Utom denna inkomst, hvilken såsom vanlig
anses, har Hospitalet detta år undfått en o»
Vanlig eller extra-ordinarie inkomst till en summa
af 2,095 D:r S.-mt.
Samma Summa har Hospitalets Inspector»
enligt dess Räknings lydelse, sedan han fått sine
Förmäns tillstånd, af egen drift och sorgfällighet
och med tillhjelp af Hospitals-Kyrkoherden,
samlat till Orgelverks- och Predikstols»
byggnaden i Kyrkan, af frivillige gåfvor, som
åtskillige personer gifvit.
Upsala Län.
3:o Upsala Hospital,
Ar sa gammalt till sin inrättning, att vederbörande
nu för tiden och allt sedan 1703
åts Brand öfvergick Upsala Stad med Hospitalet,
då de mästa Skrifter och Handlingar uppbrändes,
ej kunna derom gifva behörigt besked;
likväl skall af ett eller annat ännu i behåll varande
Bref och Document den anledning gifvas,
att detta Hospital uti Catholska tiden skall
Stats-Utskottets Petänkanden. 1639
af då varande Årke - Biskopen Nicolaus Ellonis
och Domprosten Anders And. vata aldraforst
anlagdt, och sedermera af private Personer för*
sedt med Donationer af Hemmans - Räntor och
Krono-Tionde, såom ock, alt Konung JOHAN
III igenom Dass Donations-Bref af d. 14 April
1575 och d. 26 Julii 158* samt Konung GUSTAF
ADOLPH d. 22 Junii 1619 gifvit det
åtskillige förmåner och tillökningar på dess inkomster;
Hafvandes Hospitals - Föreståndarne
ingen säkrare underrätielse om Hospiialeis inkomster
att tillgå, än hvad den år 1712 den
30 October af Kongl. Kammar-Coilegio utfärdade
Stat det tillägger.
Efter ett ingifvit Förslag eller Utdrag af
I754 års Hospitals - Bakning, består inkomsten
uti Hemmans * Räntor af 6-j Mantal,, samt en
Ladugård 1* Hemman, Nortuna kallad, som
brukas till hälften och bestiger uti penningar
417 D:r 23 ör. och Afrads-Spannemål 126 T.r,
jemväl uti anslagne Krono - Tionde - Spannemål
af åtskillige Socknar omkring Upsala 320 T:r
6 fj:r, Intresse af uflånte Capitaler 2 54 D:r, Bid*
deri- Pung- och Armbösse-Penningar 243 Dder.
Ingifts och Inskrifningspenningar a toDtr
personen, som inkommer, 240 D:r.
Hushyra och Tomtören 2.2 D:r 19 öre.
Bänk,- grift* och ringning s-penningar 115
D:r 10 öre.
Extra inkomster 10 D:r 8 öre.
Tillsammans penninge inkomst 1302 D:r2§
öre samt Afrads- och KronoTionde Spannemål
447 Tunnor 4 Fjerdingar, hvaraf 161 T:r 3
fj r 2 f:t, som ej blifvit till de fattigas behof
3640 (Utats-Utskottets Betanianden',
in natura använd t > är försåidt till 1,348 D:t 2"
öre S.-rmt.
7:o Gefle Hospital.
Ager ingen annan inkomst af Kronan än
Tjugufyra tunnor Spannemäl och det efter Konung
SIGISMUND! Donations-Bref af den 7
Mariii 1597; De öfrige Inkomstei-ne äro ovisse,
såsom | Procent af Sterbhus-Xnventarie-Summor»
Coilect-Penningar, Armpenningar vid Sjö-Tullen,
Armbösse-Penningar och frivilligt' gäfvet;
vid Bröllop och Barndop med mera,
Efter ett af SyslQmannen Rådmannen Hylphers
gjordt och ingifvit Utdrag af 1755 åra
JHospitals-Bäkning, består inkomsten för samma
ar uti hemälte 24 Tunnor Spannemål samt uti
Penningar 780 D:r 8 öre S:rmt
Linkopings
Stift.
Uti detta Stift äro fyra st. vackra och ansenliga
Hospitalet, som af de i Påfvedömet så
Icallade HelgeAndeshusen uppkommit och blifvit
af Högstsalig Konung GUSTAF ERICS.
SQN med Inkomster försedde såsom
8;o Linköpings Hospital.
För detta Hospital har Konung CARL Den
XI:te utfärdat Stat och Spisordning den 4 Maji
'1695 , och utsatt hurudana inkomster det aga bör,
nemi. räntan af 21 Mrt samt af åtskillige andre Uägenheter,
såsom ängar, qvarnar och åkrar, jemväl
KronoTionde af 32 Socknar, för hvilken
Stats*Utskottets ^Betänkandem
h6 41
inkomst Sjuttio personer skulle underhållas samt
Hön och Kost bestås för en Prädikant, i Sysloman,
4 Drängar, x Kokerska och i ladugårdspiga;
jemväl utsattes någon belöning för en Redesvän
och 3 st. AlrooseSamlate elier så kallade
Bedjare.
Unligt utgifvet Utdrag af 1754 års Räkning
skall inkomsten för samma år varit Krono-Tioride
- 337 T;r 4 fpr.
Afrad och Hospitalsåkrars inbergad
Spannemål 15?.’ 7,
Igenom Eidderiet in»
kommen Spannemål 54; —-
176: 7:
Tillsammans 5x4 T:r 3 Ijnr.
Spannemål.
penningar och annor Inkomst.
Tomtören och Arrende -
'42 Dir 3
Ränte-Persedlars värde
xgo: xx.
Inskrifning*- Penningar -
X20! —-
Bidderiet inskaffat ' ■
4x: 26.
Pör de dödas quarlåtenskap
influtit - - m
x 0: x 6.’
Bötespenningar - - -
x: —
Betespenningar och annor in-
komst - - -
—
Halfva Ragamålet af Betje-
ningens Stat i Spannemål ut-
föres efter Krortovärdie
38s 4*
Vinsten efter förvandling på
Rätt tepersedlar och afvelns
förbättring -
1,0113 13.’
1483 D:r 9
1642 Stäls-Uiskottets Betänhanden.
9:o Wadstena Hospital.
Sorn är det största i Stiftet och den 21
November 1698 fatt Kongl. Majtts Stat och Spisordning.
Inkomsten, som samma Stat tillägger
Hospitalet, är Räntan af a 5§ Mantal med någre
Utjordar, ängar och quarnar samt KronoTionde
Spanmål uti 14 Socknar och består således
hela inkomsten, enligt Utdrag af 1795 års
Räkning, uti:
Krono-Tionde - - 402 T:r —
Afrads- och annor Spannemål 245
Tillsammans 647 T;r 5 fj■ d.
Spannemål.
Hen öfriga Räntan och värdet på de smärre
Räntepersedlame, och hvad sorn vid Eadugården
tillkommer, hvilka vid Hospitalet nyttjas
in natura, utsattes efter Kronovärdering i
Penningar - - - - - 455: 11.
Hagarne af Betjeningen® Spannemål 54: 21.
Interesse och Tage - - - 691:17.
InskrifuingS' Penningar ... 360:
Hof- och Pung - Penningar - - 14: 3.
För försåld qvarlåtenskap efter döde
Gratiauster ----- 45: 24.
Vinsten på Räntepersedlarnes förvandling
----- 981: 26.
Penningelokomsten gör tillsammans D:r 2,603: 6.
öre Silfvermynt.
10:0 Söderköpings Hospital.
Enligt den af Kong!. Maj:t d. 4 Maji 169.5
utfärdade Stat och Spisordning, äro Hospitalets
Ståts-Utskottets Betänkanden.
1643
inkomster, Räntorne af 1 Mantal och en till
Hospitalet anslagen Ladugård, någre Utjordar,
Qvarnar, 31 st. små Gårdar och Tomter uti
Staden, samt 52 Tunnelands åker utom Staden,
Krono-Tionde uti 7 Socknar samt Tertial-Tionden
af Drothems Församling, sorn Pastoren
derstädes ej nyttjar.
För ar 1754 har, efter ingifvit Utdrag af
Räkningen, inkomsten stigit nemligen:
Årsväxten af Ladugården och Räntorna
samt Tomtören af Hospitalets
Lägenheter -
557 D:r
J4
Krono - Tionden till 480 T;r .
6 fj.d. Spannemål.
Prästegårds-Penningar af 45!
Mantal af Drothems Socken
l 2:
27;
Annan inkomst af Hospitalets
tillhörigheter *
90:
n.
Jnskrifnings-Penningar -
220:
—
Ridderiet - • •"
182:
18.
Rötes-Penningar
4°:
—•
Jnteresse-medel af fruktbäran.
tle Capitaler
5cJi:
20.
Vinsten på Persedlir efter för-
vandling ....
1,100:
—
Reijenternes Öfvermåls - Span-
jiemål r * *
48:
7-
Penninge- Inkomsten är sale
des
tillsammans - - 2,843 D;r 10 ör.
Silfvermynt,
1644 Stats-XJtskottets Betlinkanden.
12:q Norrköpings Hospital.
Ar det minsta biand Hospitalerne i Stiftet.
Kongl. Maj ts Stat och Spisordning för
Hospitalet är utfärdad den 4 Maji 1695.
Efter det af 1754 års Räkning gjorde och
ingifne Utdraget, bestar inkomsten uti KronoTionde
af 6 Socknar, som stigit till 212 T:r
2 fhd. samt Ränta och inkomst af en Ovarn,
! ° ' * ^
Akrar och Äng och Tomter, som äfven stigit
till 41 T:r j f fj:d, Spannemål, samt uti andra
Eäntepersedlar med Rågarne utaf Betjeningens
Spannemål, hvilken brukas in natura och gdr
efter Ksonovärdering med Tomtören 190: 3.
Interesse-medel - 196= —
Inskrifnings Penningar • 40: —
Ränkerurns Penningar - - « 33: 31.
S:a 458 D:r 24 ör.
Vinsten efter Markeglngs-priset - 6gg: 10.
Hela inkomsten är således 253 T:r 7^ fj:d.
Spannemål' och uti Penningar 1038 D:r 2 ör.
Silfverin y nt.
Skara Stift.
l2:o Skara Hospital.
Ifrån de äldsta tider har härstädes ett Hospital
och Fattighus varit iiuättadt och skall
ännu äga sådane Fonder öfrige, sorn redan uti
Catholska tider varit dertill anslagne.
TJ I detta Stift har varit 4 Hospitaler, nemi.
Skara, Mariestads, Synnerby och Varnhems,
hvilka efter Kongl. Maj:ts Nådiga Förodnande
Stats-TJtskottets BetänÅdildml
af den £>5 Januari! 1689 och den q i December
1690 äro nfi tilllhopasiagne och således de förut
hvarje Hospital an slagne publique Inkomster
nu tillslagne Skara Hospiral ensamt.
Xnkomsterne bestå förnämligast uti Räntor
af 4§ Hemman och 3 Qvarnar, Krono-Tionde
Spannemål och Penuinge-Inkomster, dels visse
och dels ovisse.
Ett ingifvet Förslag på 1755 års Inkomst Ut-;
sätter Krono-Tionden till 430 T:r 2 fj:r.
Afrads och Qvarntulls Spannemål 18 T:r»
Hemmans-Räntor och Arrenden 386 DrraGör’
Frivillige gåfvor - 340:
Armböse-Penningar » - 23: 11.
Fribröds- Penningar! * - 400: •—•
Saköres-Medel - rot ——
Efter ett Konung GUSTAF
ADOLPHS Eref af den 7lde
Februarii 1Ö25 skall vara Mariestads
Hospital anslagit 5 st.
Oxar in Natura» men efter fram.
ledne Landshöfdingen Gabriel
Karks Resolution af den igde
September 1671, skulle i stället
för samma Oxar betalas 60 Dtr
Sjmt i Penningar, hvarvid det
altsedan och ifrån det att Mariestads
Hospitals - Inkomster
blefvo till detta Hospital anslagne,
förblifvit, och således
upptages - 60! -—•
Auctions-Medel af de döda Fatsigås
qvarlåtenskap - 7 - 99: 10.
164.6 Stuts- Utskottets Betanhandetii
Extra Inkomster af försålde Persedlar
- 48: —‘
Inkomsten ar således tillsammans
442 T:r Spannemåi och
Pennningar * -1,142 Dtri5 ör<
Sifvermynt -— —■“ —
Strengnäs Stift.
i3:o Nyköpings Hospital.
Ar till dess inrättning äfven gammalt, oell
kunna vederbörande, som uppsigten öfver detta
Hospital hafva, Ingen annan underrättelse gifva
om dess rättigheter och inkomster, än att
Konung CARE/ IX uti sitt Testamente af den
12 Augusti lboj tillagt det Tiotiden, sorn faller
i Runda, Tuna och Bergshammars Socknar,
Att Drottning CHRISTINA genom Sitt
Gåfvobref af den 24 November 1625 skänkt
det 20 Tunnor Spannemåi uti Rönö och Välinge
Socknar till Vederlag för någon bortmist
Aker, Kolundsgärdet kallad, och att Konung
GUSTAF ADOPH den 30 Januarii 1637 confirmerat
samma Donation,
Sedermera och af 1622 års Tandtbok och
Räkenskaper efter Reductionstiden , dä en viss
Tiondesättning gjordes, har denna Tionde Spannemålen
ansenligen förökat sig, så att den nu
stiger till 402 Tunnor 3 fjlr, sorn af 6 Socknar
i Jönåkers och Rönö Härader utgöres. Jemväl
efter en Kongl. Resolution af den 13 Juli!
a 660 är Hospitalet tillagdt 50 D:r S:mt af Tilla
och Qvarq-Tullen, samt 120 D:r S;mt af
Mantals-Penningar ti[l Oxars inköpande.
Stats Vtskotterts Betänk anden. 1647
Inkomsterne skola altså, efter ingifva och
af Lands - Gontoiret öfversedt Utdrag af 1754
års Hospitals - Räkning , för samma år bestå uti
402'Turinör 3 fjtr Krono-Tionde Spannemål,
Arrendet af Hemmanet Oppeby 33 D;r u tir.
Interesse Medel - . - 332’ 14.
Tullpenningar - 50: —
Till O^ars uppköp af Mantalspenningar
- 120: —
Inskrifningspenningar - - 20: —
Af försålde Varor oell Persedlar
58: 21.
S:a 634 D:r 14 tit.
Vinsten af försåld Spannemål 1,111: 6.
Tillsammans 1,745 D;r 6 ör.
Silfvermynt Penninge-Inkomst.
l4:o Strengnäs Hospital.
Sedan åtskillige Donationer blifvit gjorde
till de fattigas underhåll å denna Orten är år
1647 af afledne Biskopen Doctor Johannes Mathia
detta Hospital anlagdt och päbegynt och
fått deri 23 December 1698 Kongl. Majus Stat
och Spisordning.
Utdraget af 1754 års Hospitals - Räkning,
sorn Lands-Gontoiret genomsett, visar, att inkomsten
för samma år varit 248 Tr 7 fj:r 3'- f.-t
Krono - Tionde, 6 T:r 2 fj-r 1 f:t Afrads-Span«
nemål af Hospitals-Hemmanet Stenby.
Penninge-Inkomst.
Arrende för Hospitalets Trägård - 40 D;r —
Afrads och andre Persedlar utsattes
i Penningar * - - . 39:
1648 Stats-Utskottets Betänkanden;
Interesse-Penningar * i6i
Inlösnings-Penningar * ? - ao:
S:a 115 Dir
Hela inkomsten är således 355 T:r 2 fj'r Span*
némål, hvaraf 90 T:r 6 fj:r blifvit försålde och.
derföre influtit 635 D;r 8 öre Sunt} samt uti
Penningar 115 Dir S:mt.
Vesterås Stift.
15:0 Vesterås Hospital.
Skall år 1623 fått en Kongl. Donation af
Kronotionden Uti 5 Socknar, samt ränta af 2:ne
He minan uti St. Ilians Socken, aine Vretar, 1
Humlegård. Efter ett af Eands-Cantoiret ve*
rificeradt Utdrag af 1754. års Hospitals-Räkningj
är inkomsten för samma år 425 T.r 3| k:pr
Krono-Tionde och 26 T;r 1G k:pr Spannemål,
tillsammans 451 T:r lgg k:pr Spannemål,
Uti Penningar:
Tomtören, Bodhyra, Inskrifning?- och ArmbössePenningar,
Bänkhyror, Arrenden och Interesse-Penningar
* - - - 364: 10.
Vinsten på Spannernåle o - - - 3,497: 3.
Summa 2,861: 13»
16:0 Arboga Hospital.
Den af Consistorio ingifne. Berättelse gifVer
den anledning att detta Hospital, som ifrån
gamle tider haft sine inkomster uti Krono-Tiende
Spannemål, skall uti Konung CARL lX:s
Stäm-Utskottets Beiänkanden. 1649
tid vara flyttadt -idels Mil utom Staden, det
det nu är uppbygdt; men huru det blifvit egare
till det Heminan Stalfanbo 1 Mantal, som
det nu innehafves , derom skall ingen underrättelse
finnas. Efter Förslag på 1754 års Hospitals-inkomst,
sorn Lands-Contoiret genomsett,
skall den bestå uti Krono-Tionde
till - - - - - ii5 T;r 6 fj:r
Afrads-Spannemål . . . 69 T:r 6 fj:r
Tillsammans 185 T:r 4 fj;C
Spannemål. _
Uti Penningart
Interesse af Ahllöfske Testamentet 600: —
Tenninge - Ränta af Hemmanet Staffansbo
1 Mantal och Arrende af
"3
en Aker ----- 244
Inskrifning»- Penningar » - - aoo.' —
Armbösse-Penningar “ » 1: 25.
S:a 8 ib: 4.
För försåld Spannemål - 297: 24.'
Summa 1,12 y. 28.
»7:o Köpings Hospital»
Efter en Kongl. Donation af den ig Maji
1666, som den 10 Maji 1684 är stadfästad, bastås
de Fattige 10 Tunnor Tullmjöl af Ostuna
Qvarn, hvaraf f, Tunner skola vara anslagne
till Hospitalet och 5 till Stadsens Fattighus»
och underhålles på hvarthera stället i stycken
Fattige.
På Hospitalets inkomster för år I754 är
af Hospitals - Räkningen ett Utdrag af Landsbihang
till Riks-St. Brot. hit •un.
Stats- Utskottets Betänk and en!
Contoiret verificeradt ingifvit , oell innehållet
t, T:r Tull mjöl &och 3' T;a Spannemål äf en
bortarreriderad Aker och
Penningar:
SakÖres-Medel - - - - * 12: 16.
Interesse-Medel - ■« - .6:
Frivilliga Gåfvor - - - - .18: 6.
Arrende för Kai gårdstomt - . - 2: 2.
Tillsammans 8 T:r 4 fj:r Spannemål, utom
de Fem Tunnor, som Staden till sitt eget Fattighus
undfår, samt 38 Dtr 8 öre Snut i Penningar.
Hospitalets behallne Medel äro 145
X> sr 15 öre, hvaraf 107 I>:r äro på Interesse
ullante.
i9:o Fahlu Hospital.'
Detta Hospitals Föreståndare göra följande
Berättelse: Ätt Konung CARL IX lät ar 1607
inrätta Bergslagens Hospital vid Kopparberget,
för dein, sorn vid Grufvan och Hyttorne blifvit
förlamade, och för Fader- och Moderlösa
Ba rn. Inkomsterne, som Hospitalet då skulle
få, voro 2 procent af Konungens och 3 procent
■af Bergsmännens tillverkning, som sedan sattes
till 12 D:r Kp:mt af hvar 4tde part och kallades
Skjutsfärds Köppar, och skulle under Ståthållarens
inseende, ö Personer hafva Förvaltningen,
År 1640 erböd Bergslagen att upprätta
Hospitalet, och påtog sig att nertill gifva en
mark Koppar af hvart Skeppund, sorn kallas
Armbösse-Koppar och ännu i dag utbetalas af
Stats-Utsiotteis Betänk anden]
äSergsmannen, da ock Kronan anslog ali Skjuts*
tärds - Kopparen till Hospitalet, hvilken afven
Bergslagen utgaf.
Sedermera vid Stads - Inrättningen hä'r i
Fahlun, korn Staden att åtnjuta halfva delen,
af Skjuts lä rds-Kopparen och den andra hälften
tillföll Hospitalet, intill dess Konung CARI#
XI är i6§8 den 18 Januarii, sedan Grufvan
året tillförene igenföll, fann skäligt att eftergifva
Skjutsfärds-Kopparen; men gaf Hospitalet
i stället det Surrogatum, som årligen i penningar
inflyter.
Ar 1650 den 31 October beviljades, på.
Bergslagens anhållan, Hospitalet Lönings-Span*
nentalen i vissa Hands Orter. Förutan sådant,'
lät ock Bergslagen en del af de vid Grufvan
failne Sakörén, så väl sorn förbemälte ArrnbösseJ
Kopparen och en del af Krats - Kopparen, den
Mag istraten eller Stadsväsendets inrättande disponerade,
gå till Hospitalets understöd.
När Hospitalet korn uti godt stånd, och
inseendet togs ifrån Bergslagen, och lades till
Magistraten, jemväl sedan 1686 års Kyrkoordning
utkom, och Hospitalet började anses
som ett Krono-Hospital, drög Bergslagen sine
frie Bevillningar tby ifrån. 168S och 1687
ans’ogs Armbösse *> Medlen till andre behof vid
Grufvan; jemväl blef Resolverade, att Krats*
Kopparen och vatsket skulle höra Bergslagen till»
Deremot inrättade Bergslagen år 1694 enl
Sjuksmfva vid Grufvan till de Blesserades skötsel.'
Efter ett ingifvet och af Lands * Gontoiret
genomsedf Förslag på Hospitalets nu ägande
Inkomster för år 1754. bestig de uti:
*65* Ståts-Utskottets Betänkanden.
319 T:r a fj:v Krono-Tionde Spannemål,
iom åren 1646, 1649 och 1650 blifvit Hospi
talet
förlänte
För Skjutsfärd* Kopparen, som betalas utur Landt.
Ränteriet . - - 716 D:r 28 ör.
teo Stafrum Ved af Ordinarie
Räntan i Öster-Dalarne - 100: —
Interesse-Medel - - - 417; —
Inlösning-Penningar - - 160: —
Vinst på försåld Spannemål - 118: 15.
Tillsammans Penninge-Inkomst 1,508 D:r 11 ör,
Silfvermy nt — — — — ——
Vexiö Stift.
%
2o:o Vexiö Hospital.
Ar uppbygdt af Trä uti Vexiö Socken på
3 Hemmans ägor, hvilket Hemman, jemte tvänne
andre af £ och | mantal, som ifråa gamla
tider varit Hospitalet förlänt, tillika med 434
T:r * fj:r Krono - Tionde. Hans Kongl. Majit
Högst Salig Konung FRIEDRICH har i Nåder
behagat år 1747 confirtnera den år 1690
Utfärdade gamla Staten.
Utdraget af 1754 års Hospitals Räkning,
aom af Lands-Contoiret är verilicerad, upptager
inkomster:
Bemälte Krono-Tionde Spannmål
till .... ‘ 434 T:r 2 fjir
Hemmans-Ränta - - ”49 U:r —
Håf-Penningar - ” 3: 16 ör.
Ingifu-Penningas • t - 80: —
Stats-Utskotteta Betänkanden. 165$
Saköres Medel - 38: *1.
S:a 1/71: 5.
Vinsten af försald Spnnernål - 534: 12.
Tillsammans Penninge-Inkomst 705 D:r 17 Ör"
22:o Jönköpings Hospital*
Konung JOHAN Mldje har genom Dess
gifne Bref af elen 5 Junii 1^70 tillåtit, att
Hospitalet, som förut tillika med Staden blifvit
af Fienden uppbrändt, skulle å nyo uppbyggas
och år 1583 och 1526 föriänte Hospitalet 1
Hem mm an samt Krono - Tionden uti åtskilliga
Sochnar.
Samma Förläningar äro sedermera af de följande
Konungar confirmerade och med andra
förmåner förökte.
För år 1754 består inkomsten, efter ingifvit
och af Hands - Contoiret öfversedt Förslag,
uti 28S Tunnor 1 fj:g Krono-Tionde Spannemål.
Räntan af lj mant. Quarn och
en Utjord - - • *119 Htr 3.6 ör.
Interesse-Penningar - - §7: iS
Xnskrifnings-Penningar
- - 190: *—
Armbösse och Saköres-Medel - *4: 16
S:a 401: 28.
För försåld Spannemål influtit ■ 562: 4.
Tillsammans Penninge-Inkomst 964 D.r 7 ör»
Silfvermynt.
Si650 Stats-Utsicttets Betänkande!*:
Lunds Stift.
z3:o Malmö Hospital.
Detta Hospitals uppkomst är. kommen af
de förstörde Klostren, och blifvit af de Danske
Konungar tid efter annan mqd Inkomster
så väl uti Krono-Tionde Spannemåi, som Hemman
s-Ränt or, utom andre avisse inkomster, föcsedt
; hvilka, inkomster, sedan Skåne kommit
tinder Sverige, hafva sedermera af Sveriges Konungar
blifvit stadfästade och förbättrade, jemväl
äro de förökte igenom Private personers
Donationer.
Kongl M j:t har för detta Hospital utfäsdadt
Stat och Spisordning den 30. December
1699,
Inkomsteme äro, efter ingifvet Korslag för
ar i754 ^
Krano-Tionde - - - 432 Ttr 2 fj,tr
Afrads och annor Sp-nnemål -214 — 4 —
Tillsammans 653 Ttr 6 fjtr
Spannernemål.
Uti Penningar:
Hemmans-Räntor af 4^ mantal - - 204: 16.
Arrenden för lordlega och Hyror - 358: 17.
Interesse-Penningar - - . 778: 30.
Utskrifnings-Penningar • 22: —
Itiskrifnings-Penningar - 80: —
Stole- och Kjämme-Penningar, Dito
för dödas quarlåtenskap, Begrafnings-
Armbösse- Pung- Städsmålsoch
Bötes-Penningar • 280: 24?
Sta 3,734: 13.
Stats-Utsiottets Fetänkanden. 1,65:1
För försåld Sparinemal influtit - 9?9: 21.
Summa 2,714: * 2*
24:o Lunds Hospital.
Detta Hospital skall afven ifrån Kloster
till hemvist För Fattige blifvit förvandlade,
och skall äga gamla Privilegier gifne af Konungar
i Dannemark den tiden , dä Si ne var
under deras välde, hvaraf val manga Rtef och.
Resolutioner åberopas, men uti Krigstiden förskingrade.
Sedan Skåne kom under Sverige, has det
äfven undfått ät sk il' ige Kongl. Resolutioner,
Saint att Kongl. Majit den 3 Augusti 1681 och
den 15 Februarii 3728 stadfästat dess Privilegier
och Rättigheter.,
Hospitalets inkomster skola förnämligast bestå
uti 20-4-j Mantal, hvaraf äfven Hospitalet
njuter Krono- och Kyrko-Tionde, och upptages
uti det af 1754 års Räkning ingifrie Utdraget
Hemmans - llän. tor ne
till - - - - - 764 H.r
Krono-TIonde-Spannemälen af
samma Hemman efter Kronovärdering
- - - 1732 24 dc
Kro-notionde
af Mölleberga Soc.bn,
hvartill Hospitalet skall ega,
enligt 1659 års Randt • Bok,
3us Patronatus; stiger till - 56:
Vinsten på samma Spannernål
efter Markegångspris - - 19,7: 12.
3§5^ Stats-Ulskottets Betdnkanden.
Termin af Saltpeter - Skatt af
bemälte Hemman - 423? 15-
Jordskylspenningar . * 45» 14,
Interesse- Penningar - - 45; —
Arrende, Bränneveds, Utskrifnings
och Städsrnåls-Penningar
m, fl. Penninge-Inkomster
----- 14,
Tillsammans *,47^ D:r 25, dr.
Silfvermynt.
25:o Ystads Hospital.
Till detta Hospital har Konung FREDRICH
II i Dannemark först donerat Kronotionden uti
tvenne nära till Staden be:agne Socknar, och
sedan hafva Herrskaper på Landet och andre
Christmilde menniskor ökat dess inkomster med
deras gäfvor.
Enligt ingifvit utdrag af 1754 års Hospitals-Räkning
bestå inkomsterne för denna tiden
uti:
Ordinarie och Extra Ordinarie
Hemmans-Räntor - - 310, D:r 4 Ör.
Krono-Tionde Spannemål, ut
-
räknad efter Kronovärdering
2454
1.
Donerad Spannemål 10 Tunnor
årligen af Marsvinsholm
22J
16»
Jordskylder, Tomtören och Hy-
ror i Staden - _
löör
lä-
Interesse-Medel -
75?
15-
Utskrifnings- Taffel- Botes- och
Inskrifningspenningar m. m.
1555
8.
Stats-Utslottets Betänkanien. 1657
Vln3ten på den Spannemål, sam
blifvit försåld ... 134: 2g.
Tillsammans 1,043 D:r 22 ör.
i7:o Landscrona Hospital.
Ifrån Catholska tiden och år 1447 har
denna till de fattiges underhall gjorde inrättning
fått dess början, och år 1539 och 1572
blifvit med dess inkomster af Danska Konun*
garne CHRISTIAN lil och FREDRICH II
stadfästade, och dess förmåner förökade.
Nu för tiden bestå inkomsterne, enligt Utdrag
af 1754 års Hospitals - Räkning, uti 24®
Tunnor 5 fj:r Krono Tionde Spannemål.
Donerade Frälse - Hemmans
Räntor
- - - -t 37 D:r 3oor.
landgille- och Jordskylds-Pen*
ningar -
150:
16.
Interesse och Fruktbare Capi-
täler -
433:
5*
Pung Stock- och Inskrifnings-
penningar m. m.
64:
1.
Sta 685: 24.
Vinsten på Spannemålen efter
Markegången -
466:
3°-
Tillsammans
1,152 Dtr
22 t
Silfvermynt.
$8:a Christiansstads Hospital.
Detta Hospital förmenas vara uppkommit
af tvenne andre vid Ahut och Vää inrättad®
1662 IStats-Utslottets Bctänkanden.
Hospitaler, hvilkas inkomster skola blifvit detta
Hospital tillslagne, sedan Staden Christianstad
bief af Konung CHRISTIAN IV anlagd
och ar 1622 med Privilegier försedd.
Hospitalet är byggdt af sten, tvänne vä.'
ringar högt, hvarvid år I 700 en'Kyrka af korsvike
bief uppbygd, och 1727 samt 2729 aro åtskillige
tillbyggnader gjorde.
Ar 1750 är på sjelfva Stenhuset uppbygdt
ett nytt och större Klacketorp, än det förra
var, beklädt med Bly och Jernplåt ar.-, v a rändes
mi ea begynnelse gjord med Stora Hospital
s-S: ofvan s förbättrande.
De egendomar, sorn Hospitalet nu för ti.
den skall ega, äro 23|ö Mantal. j 9 Gatehus,
2 Quirnar, 29 Utjordar och 1 Ahlfiske.
Hospitalet skall ega ‘Jus Patronatus till
Rinkeby 'Kyrka, i följe af Biskopens Åge Jeps.
so ris Donat iorts-Bref af år 1524, ech KyrkoTioitden
af Socknen, sorn skall stiga till 4.0 T:r
öl k:pr Spannemål.
Likaledes skall Hospitalet efter Kongl. Donationer
åren 15.66 och 167g ega Kronq-Tionde
uu Åhus och Köpinge Socknar.
Ar 1585 d. 10 Januarii skall Hindric Brahe
gil vit Vää Hospital 40 Tunnor af Vidsköfde,
Söderlöfs och Degerberga Krono-Tionde
Spasnernål, sorn betalas ifrån Vidsköfde Hofgård;
trien, sedan samina Tionde blifvit till Kronan
reducerad, så har Vidsköfde Herrskap innehållit
med denna Spanhetnåls utbetalande, och
emedlertid till dess slut blifver, om berr.älte
leduction skall blifva ståndande eljer ej, blifva
Siats-Utskottets Bettini anden'. 1663
dessa 40 Tunnor Spannensgl uti Räkenskaperne
årligen upptagne och åter afskrifne.
Det för år 1754 ingifne Förslaget samt
det af Tands-Contoiret upprättade Summariska
Extractet upptager inkomsten fö r samma ar,
nemligen 191 T:r 7 fjerd. Krono- och Kyrko*
Tionde, 50 T:r 1 fj:d dito af Hospitals-Godsen,
242 T:r Spänne mål, gör,efter JCrortovärderings-pris
- 462 X):r 25 ör.
An uti Penningar följande inkomster:
Interesse
penningar af frukt
-
bärande Capitaler -
3 3 9:
2 5-
Ordinarie och Extra Ordina*
rie Räntor af Godsen - -
923:
15*
Inskrifnings-penningar
360:
—
Jordlega, Hushyra, Taffel-
och Pungpenningar
38:
2 9-
St ädstnuls-Penningar
39:
a6.
För Begrafningar, Likkläden,
In tagnings-Penningar och Sakören
m, rn, * - * - 1.19:
Summa 1819 D;r s 8 ör.
Vinsten på Spannemåien efter
Markegång - - - 679: 26.
Tillsammans 296g D;r i^öri
Götheborgs Stift.
29 Götheborgs Hospital.
Skall efter Glorvördigst i åminnelse Ko-g
nung GUSTAF ?:s Befallning år 1529 vara
j 6 60 Stats- Utskottens Betänkande»,
flyttadt ifrån den ödelagde Staden Lödese till
Nylödese 5 mil ifrån Staden Götheborg, där
det nu är. De efterträdande Sveriges Konungar
hafva försett det ined åtskillige förmåner,
sorn skall visas af då varande Kammar Collegil
Rref och Resolutioner af den 1 October 1591,
den 24 Juli 161g, den 6 Martii 1627 och 11
November 1629, hvarigenom Hospitalet dea
tiden skall hafva haft en lillräckeiig Fond till
de fattiges underhåll; men b rättas, att igenom
andre tirnade händelser, såsom Krig) Myntetecknens
devalvation, missväxt och dyr tid,
ska'1 detta Hospital vara råkadt uti ett utblottadt
tillstånd och mistning af många Allmosor
ifrån Landet och Städerne; men emellan Magistraten
och Ostindiska Compagniet träffad öfverenskommelse
af den 8 Juni I737 skall hafva
varit till Hospitalets bestånd ett hjelpemedel,
hvarigenom Hospitalet för hvart och ett
ifrån Ostindien lyckeligen hemkommande Skepp,
skall undfå 500 D:r S:mt, emot en sådan förbindelse,
att uti Hospitalet, om så skulle behöfvas,
2:ne Personer af Compagniets Folk, som
det omtränga, för hvarje 500 D:r S:mt blifva
uti Fribröd intagne.
Hospitalets inkomster bestå förnemligast
uti någre Hemmans-Räntor och Krono-Tionde,
och upptages uti ett på 1754 årsinkomster ingifvet
Förslag följande:
164 T:r Krano-Tionde.
46 T:r 8 k:pr Afrads-Spannemål af Hos*
pifalets Gårdsbruk, 72 T:r 2 k:pr annor Spanneinål
igenom Allmosor ifrån Landet influtit
efter en särskild Räkning.
Stats-Utskottetfi Betänkande!^
* 66l
183 T:r 16 fj.r Spannemål.
Fenninge Inkomst:
Räntan af 2 T7^ Mantal och en Quarn, samt
Arrende-Fenningar för Torp
och Hagar - - .127 D:r 84 ör.
Pungpenningar - 308: 6.
Centonal af Götheborgs Stada
Aflöning « *21: 17*
Inlösnings - Penningar inflyta
för hvar och en, som inkommer
uti Fribröd efter
Accord, alt efter Stånd och
ålder ti 1 50, 80, 100 och
200 D:r S.rnit - - 40: —
För 3=ne Skepp af Ostindiska
Compagniet - 1,300: —
Götheborgs Stads Allmosor - 795: 87.
För en försåld Byggning - 496: —
Frivillige gåfvor och annor
inkomst • allt 4.
An influtit efter en särskild
Räkning i Penningar - 563: 22.
Tillsammans Penninge-Inkomst 3,964 D:r 4 ör.
3i:o Kongelfs Hospital.
Varit i gamla tider inrättadt och af Kongl.
Majtt igenom Hess Nådiga Bref af deni4Martii
1685 ökadt till dess inkomster med Räntaa
af ett Skatte-Hemman benämdt Tronum uti Töraby
jocken på Inland belägit.
Inkomsterne efter ingifvet och af LandsContoiret
påakrifvet förslag förar 17<?4> stro 6
'*658 Stats-Utskottens Beiänkandeni.
Tunnor Tionde Korn, löst mål, utan Kappar*
hvarföre betalas -
33
JFr 24 ör.
Räntan af ett Skattehemman -
38 =
28.
Arrende af 21 st. åkrar
26:
8*
Interesse af fruktbärande Capi-
talet ~
12 2 r
17.
Inskrifnings- och Ir.tagnings-
Penningar -
60!
—
För försålde Persedlar -
10:
1.
S:a 257; 24. Tillsammans 291 D:r 14 ö,r»
32:0 Halmstads Hospital.
Ifrån forsla Reformations-tiden och år 1528
skall härstädes hafva varit ett Fattighus inrättadt,
och det af private Personers Sammanskott»’
Tvenne i Staden då varande Klosterhus och Utjordar
blefvo af Konung FRIEDRXC I i Dannemark
dertill gifne, och år 1597 undfick äfven
Hospitalet af då varande Danska Regeringen K10-  no-Tionde .Spannemål af tvänne Socknar. Jemväl
skall detta Hospital blifvit tillagdt Räntan
af en inhägnad på Stadens Utmark.
Efter ett ingifvit och af Hands - Contoiret
verificeradt Förslag för år 1754, bestå Hospitalets
inkomster i följande;
Räntan af Jordarne
6
D:r 2 6 örl
Krono Tionde Spannemål i Pen-
ningar - - - . -
9 5{
21.
Interesse-Penningar -
x 64:
7*
Pung-penningar, Sakören och
Extra Utgifter -
61:
7-
Summa 327 D.t g Ör.'
Silfvermy-nt — —- —• — — — •—
SiatS'Utsiottets tJetänkanden*659
Cal marc Stift.
34:0 Calmare Hospital.
Om delta Hospitals ålder ock första' 'Inrättning
skall ingen underrättelse kunna gifvas; meri
att det likväl hade ägt Krono - fionde uti Kunevalds
Kärad i Cronobergs Län, da. Drottning,
CHRISTINA år 1646 den 7 Februari densamma
derstädes indrog och i det stallet förlänte
Hospitalet Krono - Tionde Spanneinål uti detta
.Län af Socknar nära intill Hospitalet belägne.
År 1683 är aF Konung CAEL XI förlänt
Hemmanet Törneby uti Calmare Socken, sorft
ifrån 1 , sedermera blifvit förmedladt till |
Mantal.
Jeihväl är Hospitalet anslagen af den I
Calmare Stift såkallade Allhelgona-hjelpen.
Uti ett af 1754 ars Räkning ingifvit och.
af Lands Contoiret verificeradt Utdrag upptages
följande inkomster, nemligen:
8g T:r 6 fj d. 2j kannor Krono-Tionde.
1 T:a 7 fj:d. 2 kann. Afrads-Spannemål.
g 1 T:r 6 fj:d. kannor.
Fenninge - Inkomst.
t r>
Ränta af | Hemman och Akerlyckor
- - - - “48 D:r 4 or*
Ali helgonahjelp - - - 173: 31.
Inskrifnings-Penningar - - 324: 24.
Collect - och Armbösse - Penningar
- - - - - 24: 3,
S;a 570 Dtr 30 or.
För försåld Spannemål influtit 59:
Summa Ö30 LVr 13 ör.
1664 Siats-Utskottets Beciinkatidert
Carlstads Stift.
33:0 Carlstads Hospital.
Är efter Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af d.
27 Martil 1732 inrättadt på det stället, der
fordna Uar.dshofdingesätet var, då Nerike oell
Vermeland voro, delte uti 2:tie Landshöfdinge»
domen, undfick till inkomst 40 Tunnor KronoTionde
Spannemål i Carlskoga Socken, sorn varit
förut på behagelig tid Kyrkoherdarne derstädes
förlänte.
E11 åttonde-dels Procent af Sterbhus - Inventarierne,
arne årliga Collecter inom Stiftet
och Inlösnings - Penningar ä 20 Dr för hvart
och ett Hjon, som intages i Hospitalet.
1752 blef detta Hospital med hela Staden,
igenom den olyckeliga vådelden i aska lagdt,
så att de fattige sedermera blifva underhållna
på en Gård Sysslomannen tillhörig, 2 mil vid
pass ifrån Staden belägen.
I anledning af ett ingifvet Utdrag af 1754
och 1755 årens Bäkenskaper, synes Inkomsten
för år 1745 varit 40 Tunnor Krono - Tionde,
hvarföre betalning i Penningar skall vara influtit
- • ~ * ‘ - 346: 21, 8.
Penninge-Inkomst t
Interesse af fruktbare Capitaler
- - - 263! 31.
Sterbhus. Inve n tarie-me
del
- - - 10: 25.
Collect-medel - - 196: 16.
Inlösnings-Penningar 20: —-  Frivillige Gåfvor - 8: 8.
499: 19»
Summa 846; g.
Stnts-Utskottets Betänkanden, 1665.
36:e Örebro Hospital
i Strengnäs Stift.
Skall vara uti gamla (jder tillbakars upprättadt,
och af de nu befintelige Handlingar vi,:
sas, att det redan år 1629 varit i stånd; men
stundom bättre och stundom sämre, intill dess
att framledne Landshöfdingen Baron Ribbing
skall hafva begynt med berömlig omsorg vårda
sig om detsamma.
Inkomsterne äro följande: Enligt det af
1754 års Räkning ingifne Utdraget.
23 5 r^':r 4 tj;(l 3 k:pr Krono-Tionde Span-j
nemål ä D:r. . - 530 D:r — ör.-
Vinsten derpå - xyx 2,
Penninge-Inkomst.
Arrendet af a:ne Hospitalet
donerade K rono-Hem man
An för andra bortarrenderade
162:
«7*
små Lägenheter -
Till Oxars uppköpande gifver
44:
—
Kronan årligen -
80:
_
An Tullfrihet -
4:
.
Inskrifnings-Penningar -
20:
Interesse-medel - -
281:
27.
Extra Inkomster -
21:
*3-
614:
13*
Tillsammans 1,315 Dr 18 Ör.
Silfvermynt.
bihang till Riks-St. Fröt, igij.ms, i\äe Sami. N:r w. *10.
i666 Stats-Utskottets Betänk anden.
Hernosands Stift.
37:o Hernösands Hospital.
Sorn på Kronans bekostnad år 1674 ar af
Trä uppbygdt, skall ingen annan viss inkomst
hafva haft, ari då Kongl. Maj:t år 1686 det gaf
300 D;r S:mt, som nu årligen betalas af Gärdehöets
förhöjning i Ångermanland.
Är 1695 skall en Spisordning för 8 Personer
vara upprättad, och deribland räknad en
Piga.
Consistorium uti sin ingifne berättelse anförer,
hurusom sedan sista Kriget dyrheten på
andre persedlar tilltagit i Orten, så att inkomsten
var alldeles otillräckelig och .Hospitaler råkade
i Skuld, hvilket har föranlåtit HospitalsItådet
att inskränka de Fattigas antal till 5, med
Pigan inberäknad, sedan 3:ne rum blifvit ledige.
En sådan hushållning skall varit så mycket
nödigare, som Hospitalet derigenom, och att
Utgifterrie emot den lilla inkomsten blifvit
lämpelige, kommit utur sin Skuld, och har nu
vid 1754. års slut haft, utom Inventarie - persedlar,
en Penninge-Behållning af igg Daler
29 ör. S:mt.
Sådant bevises utaf ett af Sysslomannen ingifvit
och af Lands - Contoiret verificeradt Memorial.
Vidare förmäler Consistorium, att Hospitals-huset
skall vara så alldeles bofälligt, att
ingen reparation mera kan hjelpa, utan tarfvas
Nybyggnad.
Och som detta Hospital med dess lilla
Fond, är det endaste rum och tillgäng uti ett
Ståts-Utskottets Betänkanden.
1667
så vidt beläget Stift, hvarest Fattige kunna
hjelpas och underhållas, så föreslår Consistorium
till denna Byggnads befordran den utväg,
att anie Colletter samt Stambok öfver hela Riket
ma förunnas Hospitalet, jemväl ock, på det
inkomsten må kunna blifva något tillräckeligaTe
icke allenast för de uti Spisordningen uppförde
g Personer, utan ock att flere torftige må
kunna hjelpas, att Hospitalet afven kunde beviljas
a:ne årlige Coilecter inom Stiftet.
Ytterligare anförer Consistorium, hurusom
Uti detta Stift ingen utväg finnes att rädda och
hjelpa sjuke och eländiga menniskor och otnöjeligen
vore att föra någon sådan uti Lazarettet,
hvartill detta Stift så väl sorn de öfrige
Rikets Innevånare hafva rättighet. I anseende
dertill, såsom ock till det förslag och anledning
Physices Lectoren vid Kongl. Gymnasium
derstädes, Doctor Nils Gisler, hvilken ock
såsom Provincial-Medicus Landets Innevånare
betjenar, gifvit till en Sjuk - Stufvas eller Lazaretts
inrättande i orten, anhåller Consistorium
att allt, som igenom frivilliga sammanskotter
samlas, och det, som på Bröllopp och vid
Barndop gifves, och hittills blifvit till Stockholms
Lazarett anslagit, må ifrån samma Lazarett
afdragas och användas till detta och i Län-'
det nödiga Sjukhuset.
Visby Stift.
58:0 Visby Hospital.
Om detta Hospitals alder och första inrättning,
berättar så val Landshöfdingen i orten,
i 6 68 Stats-Utsiottets Betänkandcn.
som Consistorium, skola nu förtiden inga Handlingar
finnas, som derom någon upplysning kunna
gifva; Dock förmenas, att det fått dess inkomster
af de utjordar i och utom Staden be*
lagné, hvilka de förstörde Kyrkor och Klostren
innehaft för Reformationstiden.
1 förra tider skola Hospitals - Inkomsterne
varit mycket ansenlige, så att det kunnat underhålla
ett långt större antal fattige, än nu
sker. Orsakerne skola förnämligast bestå deruti,
att uti Staden och på Landet vore allmänt
förmögnare Folk, som kunde genom frivilliga
gåfvor understödja Hospitalet, och att Allmogen
blefvo vid 1727 års Riksdag frikallade
ifrån den Spannemålshjelp nemligen 6 Kannor
af hvart Mantal, som de årligen utgjorde till
Hospitalet, och nu få använda till sine egne
Socknefattige.
Efter Utdrag af 1754 års Hospitals - Räkning
, som Lands - Contoiret verificerat, hafva
Inkomsterne för samma år stigit, nemligen:
Jordarne till - - - 931 U:rst8ör.
Andra Inkomster, såsom Bötespenningar
, Jordars infästande
och Håfpenningar - - * 39 5’ 3*
Tillsammans 1,326 U:r 31 ör.
Stockholm den 23 September i8i3»
På Riksens Höglofl. Ständers Kammar- Ekonomi-
och Commerce Deputations vägnar:
J. J. Gyllenborg. Olof Celsius.
Joli. Fred. Wessle. Otto Olofsson.
Stats-Utsiottets Betankanderi.
1669
Att förestående Afskrift är lika lydande
med det i Kongl. Seraphimer Ordens Gillet
förvarade Registratur, intygar
Ex Officio
Dan. Hadorph.
(Bilagan Lit. B, eiler Uppgift på Krono-Hospita*
lens Inkomster finnes serskildt tryckt och hit intecknad.)
N:r 375.’
Riksens Högloft. Ständers Stats-Ut skotts Utlåtande
angående Krigs-Fonden samt
ser skildte Committerades förvaltning
af Allmänna Medlen.
T^ill Riksens Ständers Stats-Utsfeott har Kongl.
Majit, den 10 nästledne Martil täckts aflåta
följande Nådiga skrifvelse!
”Jemte det Kongl. Majit i Nåder anbefalt
Committerade för allmänna medlens förvaltning,
att till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemna
Räkenskapen för Krigs-Fonden, för
den tid som ännu icke undergått Riksens Ständers
granskning, har Kongl. Majit för öfrigt,
till npplysning och efterrättelse i detta ämne,
velat Stats-Utskottet följande tillkännagifva.
Genom Tractaten med Hans Maja Konungen
i Preussen, afslutad i Vien den 7 Junii
1815 om afträdandet af Hertigdömet Pomern
och Furstendömmet Rugen , betingade Kongl*
Maj t för Sig och Riket en Summa af Tre och
en half Million R:dr Preussiskt Courant, men,
«lå en del af detta belopp skulle i ijffecter ut
-
1670 Stats-Utskottets Betänkanden.
gå och vid verkställigheten befans, dels att de
åsatte priserne, serdeles å Väfnads-Manufacturer,
voro altför högt uppförde, dels ock att
importer deraf hade kommit till skada för inhemske
Fabriker, s'öts en serskild afhandling
derom i Paris, under den g September samma
år, som nedsatte beloppet 350,000 R:dr ringare;
så att Summan, i stället för Tre och en
half Million, blef 3 Millioner Ett hundrade
Femtio Tusende R:dr Preussiskt Courant, hvaraf
skulle u'gå:
Ar 1815 - r 200,000 R:dr
— 1816 - - - 800,000:
Tillsammans ofvannämnde— 3,150,000 R:dr.
Åf detta belopp hafva ock kommit Riket
tillhanda de för åren 1815, 1816 och 1817
förfallne tillsammans 1,950,000 R:dr, så att till
Iuqvid med Kongl. Preussiska Regeringen ännu
återstå 1,200,000 R:dr.
Ett längre uppskof hade inträffat med utbetalningen
af de för sistledit år fixerade betalningar,
härrörande af väckte genfordringar å
Preussiska sidan, serdeles ifrån förre Svenska
Pomern. Anledningarne för sådane anspråk,
uphemtades från långt förflutne tider ända
sedan Vestphaliska freden och framställdes under
alla möjliga, och man kan öppet tillägga,
för en del, under de mäst oskäliga förevändningar.
Ibland de vigtigare, som Kongl. Maj:t icke
föxesett, men imedlertid ännu utgör fdre
-
och — 1819
— 1818
1817
950,000:
800,000:
400.000:
Stats-Utskottets Fetänkanden.
1671
mål för discussioner, är frågan om ersättning
till visse Handelshus i Hamburg, för en Prvmerska
Kammarens Vexel-Circulations skuld,
hvilken nu uppgifves till R:dr H:br J3:co 454 825;
utom räntor, och hvarvid ersättnings påståendet
grundas på Riksens Ständers Garantie, gifven
vid Riksdagen i Örebro år 1810
Det har under loppet af tiden utgjort föremål
för Kongl. Majus omsorger att söka dels
undanrödja dels till billigare förhållanden nedsätta
desse fordringsanspråk, och fortfara underhandiingarne
derom ännu: det är likväl
med tillfredsställelse Kongl. Majit meddelar SiatsTJtskottet
sin förmodan, grundad på vissheten
om Hans Preussiska Majus rättvisa och vänliga
tänkesätt, att denna angelägenhet skall erhålla
en påräknad utgång, och det så mycket
haldre som från Svenska sidan icke blifvit förvägradt,
att erkänna de delar af genfordringar,
sorn på billiga grunder sig stödde. Och är
det redan såsom en följd häraf att anse, det
förledit års Betalnings-Surnma, hvilken icke på
förfallotiden erlades, i anseende till genfordringarnes
betydeliga belopp, ändteligen sedan deras
giltighet hunnit i väséndtelig måtto vederläggas,
kort före årets utgång blifvit liquiderade.
Imedlertid och i den mohn dessa medel
successive förföllo , samt, på sätt nyssnämdt
är, i början äfven ordenteligen erlades, yppade
sig den utväg, att med mindre omkostnad,
på stället göra dem användbare, i den myntsort
de ingingo, till liquid af Rikets utländska
gäld, emot det att Krigs-Fonden redan i förskott
uppbar sin ersättning här på stället af de
1673 Stuts-Utshottets Betcinkanden.
medel, Kongl. Majit för nämnde Gälds liquiderande
anvist. Kong!. Majit blef genom denna
anstalt ock i tillfälle, att, redan innan de
Preussiska medlen börjat inga, komma Svenska
händelö till undsättning med utländske Fonder,
under en radande allmän vexelbrist vid slutet
af år 1815 och början af år 1816, samt att, af
de genom växel-försäljning infiutne Svenska
medlen , kunna låta betala Arméens donationer
med 860,000 Ridr jemte andre utgifter, som
tillhörde Krigs-Fonden att gälda.
På detta sätt hade Kongl. Majit reserverat
tillgång, att inom förfallotiden inlösa de invisningar
tiil betalning af Krigs-Skuld, som, af
Krigs • Comrnitéen utgifne till en Summa af
900,000 R:dr, utaf Riksgälds Contoiret äro accepterade
och den lista nästkommande Junii
böra liquideras; men, enär Disconterne tid efter
annan blefvo till deras Credit i förlägenhet
bragte, bar Kongl. Majit funnit Sig föranlåten,
att af denna tillgång, låta lemna dem understöd,
hvarom Stats-Utskottet under siri handläggning
vid desse ärender, erhåller närmare besked;
och innestå sålunda af desse medel uti
Götha-Canals Discont 528.300 och uti Malmö
.Discont, 74,100; utom ytterligare upplupne rentor,
men återstoden uti ofvannämnde belopp
finnes tillgänglig, till c-n del redan förvandlad
uti förenämnde slags Invisningar, hvarmedelst
en serskild undsättning för Götheborgs-Discont
af 179,000 Il:dr mot pantsäftning af sådane Documenter,
tillika kunnat göras.
. Kongl. Maj:t har likaledes ock af tillgänglige
Krigs-Fondsmedel redao låtit ltquidera
Ståts-Utskottets Betänk and en'. !^73
ioo,ooo Rjdr H;br Blco, och 100,000 R:dr
Svenskt Banco, sorn , i arf efter Högst-Salig Hennes
Maj:t Enke-Drottriingén ,Sophia Magdalena,'
tillföllo f. d. Kongl. Famillen. Men vidare betalning
af denna Farnilles enskildta, uti Sverige
qvarstående förmögenhet, har hittills icke
kunnat ske och beror nu af Preussiske Eiquidationens
utgång.
Utom desse medel har genom liquidation
följande Summor blifvit Regeringen erkände.
Francs. Cent.
Af Kejserliga Ryska Regeringen in^oo: 80.—-  Af Kejserliga Österrikiska D.o 547,500:84.—
Af Kongl. Preussiska D o 1,193,3 89:11.—
Tillsammans Francs. 2,5 j 8)794-' 1 7
Ehurn denna Summa, såsom icke influten i
följe af någre med ofvannämnde Magter afslutade
Tractater, endast var en följd af tillfalIige
under Krigets lopp af de Allierade Magterne
infordrade och palagde Contributioner ecli
således hade under tiden kunnat af Kongl. Maj;t
för Arméens behof användas, har Kongl. Majit
likväl velat i Nåder låta densamma Stats-Verket
till godo komma.
Utaf den förstnämnde af desse Fordringar
hafva de 100,000 R:dr H:br B:co utgått, sorn
här ofvan tillkännagifves vara till Högst Salig
Hennes Maj:t Enke-Drottningens arfvingar utbetald.
Fordran af Österrike är ännu ej liquide*
rad; men Kongl. Majit äger anledning hoppas,
att äfven i denne del kunna snart komma till
något slut.
*674 Stats-Utskottets Betänkande»'.
Beträffande åter Preussiska Regeringens
skuld, så ingår den i generella slutliquiden
med denna Magt, och, bland annat betäcker
den genfordran å Preussens sida, för försträckningar
till Arméen under sista Kriget, som,
genom Negociationer, nedsattes från forst fordrade
703,000 R;dr till 336,000, hvarå under
loppet af Kriget var afliquideradt 134,000, och
sålunda nu återstod 252,000 Rldr Preussiskt
Courant.
En annan fordran äger val Kongl Majit
än dessutom, bestående af Dess andel uti den
så kallade Obligations-Fonden, tillkommen då,
efter Rehnförbundets upplösning år 1813, åtskilige
Tyska Furstar, hvilka förut tillhört
detta förbund, ingingo en förening om bidrag
till kostnaderne för Krigets utförande mot Frankrike,
på det sätt, att Obligationer för hvardera*
andel skulle gemensamt utfärdas och blifva
användbare i Liquidationer om Arméens underhåll,
men denna Liquidations angelägenhet
har, för mellankomne omständigheter, hittills
icke kunnat blifva till slut bragt. Kongl. Majits
andel deruti skulle likväl utgöra En Million
Gulden efter 24 Guldens Myntfoten; hvaraf
likväl bör afdragas den Summa, som Staden
Rubeck har att fordra, och af en kanske dubbelt
så stor, hvilken tillkommer Furstendörnena Lippe
Buckeburg och Lippe Detmold; men det är
tvifvelagtigt, att denna Summa kan erhållas,
emedan hon beror på en liquidation, som skall
ske imellan Österrike, Ryssland och Preussen
och de Tyska Furstarne, för de lefverencer,
som dessa Furstar gjort åt nämnde Magter»
Stats-Utsiottets Bet eini anden. 1675
troupper. Kongl. Majit var långt ifrån att tro
år 1815, att tviptigheter skulle uppstå om denne
Skuldens gäldande; Summan var påräknad
med undantag af en Discont af högst 15 ä ao
Procent.
Kongl. Maj:t later i sammanhang med den
öfrige Krigs-Räkenskapen till Stais-Utskottet öfverlemna
de Berättelser och Handlingar, som
upplysa desse mål, på det att Stats-Utskottet
af det ena och andra må kunna erhålla fullständig
kännedom.
Krigs-Fondens skulder på Continenten till
H annover , Mecklenburg, Schwerin, Strelitz
m. fl, hafva äfvenledes af desse samfäldte tillgångar
under loppet af den förflutne tiden liquiderade
blifvit, och alt i denne del i behörig
ordning bragt, det Stats-Utskottet blir i tilli
fälle att af Räkenskapen närmare erfara. Varande
det, med beräkning af alla förenämnde
tillgångar å den ena sidan, och degenom Tractater
samt öfriga förhållanden bestämde KrigsSkulder
och utgifter på fasta landet å den andra,
som Kongl. Maj:t år 1815 till Riksens
Ständer uppgaf, att omkring Två Millioner
Preussiskt Courant kunde öfverblifva till Riksens
Ständers disposition för utgifter hemma i
Riket.
Beträffande Krigs-Fondens ställning här
hemma i landet, så yppades tid efter annan
dels i följd af fortsatte omkostnader för KrigsFondens
räkning dels af tillkomne fordrings anspråk,
som förut voro okände, dels ock för
sjelfva Redogörelse- och Revisions-Verkets underhåll,
att Krigs-Skullderne uppgingo till vi
-
1676 Stats-Utsfiottets Eetänkandeni
<la liögre belopp, än som af vederbörande administrerande
Verk uppgifvit blifvit och låg
till grund för den framställning derom, som
vid 1815 åis Riksdag ägde rum.
A den andra sidan deremot inträffade,
att genom försämring af det Norrska Sedelinyntet,
den tillgång till betäckande af nämnde skulder,
som genom inflytande betalning för försålde
Magazins-Effecter i Norrige påräknades,
blef allt mera otillräckelig och att i en alltför
ringa mohn till detta ändamål hittills kunnat
användas.
Af Ofverskotter a Inkomsterne och besparingar
å Stats-Utgifterne har Kongl. Maj:t sålunda,
äfven sedan 1815 års Riksdag, låtit tilldela
Krigs - Gommitéen och Krigs-Collegium ,
hvad till sådane skulders betalning ytterligare
erfordrats.
Kongl. Maj:t har nu ifrån Krigs-Commitén
låtit infordra förslag, som härhos till Stats-Utskottet
öfverlämnäs, och utvisar det närvarande
tillståndet i dessa delar. Och enär de i desse
Förslag såsom Krigs Skuld upptagne försträckningar
af Stats-Medel jemte Ränteri-Anticipationer,
som äro af samma natur, afskrifvas;
lemnar Krigs-Fondens Fordringar och behållning
i Svenskt och Norskt myst en ungefärlig
tillgång till inrikes skuldens betalande.
Kongl. Maj:t föreser altså den tidepunkt
snart inträffa, då de vidlyftiga Räkenskaps- och
Eipuidations-arbeten, som, i följd af Krigen,
under de snart förflutne Tolf åren oafbrutet ägt
turn, och snart sagt allt sedan år 3788, samt
sålunda på 30 års tid icke vafcit fullkomligen
Stais-Ulskotiets Betiiiikanden. *^77
afslutade, men under tiden upptagit så mycken
Extra-Ordinarie Personal och kostat Riket så
stora Penninge-Surnmor, ändteligen skola nå
deras fullbordan, och hvarefter de Administra*
tiva Arenderne, som röra Krigs-Väsendet, kunna
varda återförde inom den verkningskrets»
som med stadgad ordning öfverensscämmer t
Kongl. Maj:t anser det lyckeligt, att detta mål
är upphunnit, utan vidare skakning i Staten*
Finance-Väsende, samt att, hvad händelser och
omständigheter å den ena sidan beredt, att öka
brister eller att förminska värdet, af hvad till
deras betäckande påräknats, hafva de å denan'
dra återbringat till jemvigt, genom Extra-Ordinaira
tillgångar, hvilka Kongl. Majt anskaffat;
så att Riksens Ständer åtminstone i denne del
icke behöfva vidtaga någon vidare reglering,
sorn kräfver specielt anslag.
Deremot lärer Riksens Ständers Stats-Utskott
till öfverväg*nde upptaga, huruledes de a£
Kongl. Maj:t uti Götha Canal och Malmö Discont
placerade Krigs-Fonds-Medel måga återvinnas
för att blifva disponible, till den Ter-'
min, då Krigs-Commitéens invisningar böra af
Riksgälds-Contoiret inlösas.
Kongl. Maj:t vill nu i ett sammanhang
fästa Riksens Ständers Stats-Utsiotts uppmärksamhet
på de sedan 1815 års Riksdag inträffaJ
de omständigheter, hvilka så väsenteligen nedsätta
de påräknade tillgångarne, nemligen:
Sjelfva Hufvud-Summan enligt Tractateri
för Pomems afträdande förminskades
; Preus. Gourtt 3 5 0,00 0:
3,678 Stäts-Utskottets Betänkandert.
Hamburgske Banquierernes fordringsanspråk,
hvilka göras gällande
i afseende på Pomerska liquiden, utaf
den Magt, som ännu har i sina
händer motsvarande Summor, att till
Sverige betala. Desse anspråk uppföras
till 450,000 Ridr H:br Bico utom
räntor och sålunda omkring - * 700,0001
Burande Kongl. Maj:t härvid icke
obemäldt lemna, att denna fordring
var för Kongl. Maj:t aldeles främmande
och någon utgift i denna del icke
påräknad.
Den ofvannämnde Frankfurther
Xuquidations-Summan, hvaruti Sveriges
andel beräknades lill omkring - 500,000:
förmodades äfven, ehuru med något
afdrag ingå. Desse poster utgöra allena
- Ridr 1,550,00 0:
Preussisk Courant; hvartill än kunde läggas
minskningen å beräknade intrader vid försäljningen
af Magazins-Behållningen i Norrige, tillkommen
genom Norrska Myntets försämring, äfvensom
ock sluteligen de tillkomne Krigs-Skulderne
inom Riket, hvilka voro Kongl. Majit okände,
då beloppet till Riksens Ständer år
1815 uppgafs.
Enär Riksens Ständers Fullmägtige uti Riksgälds-Contoiret
förledne Sommar sig i underdånighet
förfrågade, om det till Kiigs-Skuldernes
betalande anviste vilkorliga Dan behöfde öpnas,
förklarade Kongl. Majit, allt detta oaktadt,
att Kongl. Majit ansåg sådant icke blifva af nöden
och detta allt under önskan och hopp att,
Stats-Utskottets Betänk anden. 1679
i följd af Kongl. Maj:t bemödanden, kunna för
Nationen bespara nya utgifter af menligt inflytande
pä Rikets redan förut sä hardt angripne
myntväsende. Beloppet, som till Krigsskulderne
inom Riket erfordras, har Kongl. Maj:t nu
äfven till Stats-Utsotiet anvist, medelst här ofvan
nämnde behällningar i Svenskt mynt.
Den återstående betalningen till f. d. Kongl.
Familien, blir åter helt och hållet beroende af
utslaget med den Preussiska Liquiden , och
Kongl. Maj,t fortfar äfven i afseende härå med
sine omsorger att lätta Nationens bördor, genom
ett noga bevakande af Rikets sannskyldiga hästa
uti desse angelägenheter.
Kongl. Maj:t kan ej af ofvannämnde orsaker,
i förhand ingå i någre positiva förbindelser,
men Kongl. Majtt vill ej eller äska nägra serskildta
anslag af Riksens Ständer för denna Xäquidation.
Något öfverskott å liquiderne med
de utländske Magter uppstår vissetligen, och
Kongl. Majit ämnar använda ej mindre det, än
hvad för öfrigt härtill kan göras disponibelt,
för ifrågavarande ändamål; på sätt Riksens Ständer
det äskat.
Det enda Kongl. Maj:t för närvarande äskar,
är, att Riksens Ständer låta anslagen för
förra Kongl. Famillens underhåll förblifva oförändrade
till nästa Riksdag, med rättighet för
Kongl. Majtt att disponera dem, i den mohn,
som liquidationen på ett eller annat sätt blifver
verkstäld. —
Då Kongl. Majit icke fordrar något vidare,
och likväl hoppas kunna lyckas att ändamålet
fullborda, tviflar Kongl, Majit ingalunda
i68o Stats-Utskottets Betänk anden'.
att Riksens Ständer skola deruti igenkänna samma
Faderliga omtanka och bemödande, hvilka
tillvägabragt de Resultat för öfrigt, som af redogörelsen
för Krigsfonden närmare utvecklas.
Man jemföre nu dessa förhallanden af det
sista krigets omkostnader, och Resultaten deraf,
med de förra Krigens inflytande på Rikets Financer,
och deras utslag för öfrigt : man erinre
sig att, i stäilet för ökade Bevillningar till
Krigs - skulders befallning de förflutne tidersie,
och samma förhållande äfven nu uti de fleste
Europeiske Stater, blef bevill ningen för
Svenska Folket vid 1815 års Riksdag nedsatt,'
på samma gång som , i följd af ett lyckligen,
slutadt Krig, en Riks-Act beseglade Sveriges förening
nied ett aktadt BrödraFulk; man erinra
sig detta och hembäre Försynen tacksamhet derföre.
Det återstår nu för Kongl. Maj:t allenast
gifva Riksens Städners Stats-Utskott tillkänna,
att Kongl. Majit i Nåder anbefalt, ej mindre
Committerade för allmänna medels förvaltning,
an Krigs-Commitéen, omedelbarligen lemna StatsUtskoltet
alla de upplysningar eller beräkningar,
Stats-Utskottet, för desse angelägenheters utredning
skulle anse sig vidare erfordra.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständers
Stats*Utskott Scc,
CARL JOHAN.
B. C. Qviding”,
Hvarvid var fogadt det åberopade underdåniga
förslag öfver Krigs-Fondens skulder oqh
Stats-ZJtslottets Fellini anden. i 681’
tillgångar vid slutet af år 1817, som härjemte
i -afskrift bilägges; Ock har Stats-Utskottet dess-»
utom från Herrar Cornaiitterade för Allmänna
inedlens förvaltning fatt emottaga Räkenskapen
för den tid, sorn förflutit, sedan Riksens Ständer
vid 1815 ars Urtima Riksdag erhöllo del
af denne förvaltning och den samma granskade,
nemligen Subsidie- och Krigsfonds-medels räkningarne
för ‘åren 181.5, 1816 och 1817»
Hvad Kongl. Maja i denna. Nådiga skrifvelse/
täckts tillkännagifva angående liquiden af
Krigsskulderne och förre Kongl. Farriillens af
Riksens Ständer vid sista Riksdagen medgifne
årfs-ford ringar samt enskildte förmögenhet, har
Stats - Utkottét härmed skolat Riksens Högloft»
Ständer meddela. »
Beträffande den af Kongl. Majit i Nåder
til Stats-Utskottets Öfvervägande hänskjutne fråga,
huruledes de af Kongl. Majit uti Götha Cana
Is- och Malmö Discont-Verk placerade KrigsFonds-medel
596,400 Ridr måga återvinnas,
för att blifva disponilfté till den termin, då
Krigs Cornmitéens af Riksgälds Gontoiret accepterade
och den rista nästkommande Juli till betalning
förfallne invisningar till ett belopp af
Nio Hundrade Tusende Ridr Råneo böra inlösas.
; så förekommer härvid, att, enligt 1815 års
Riksdags-beslut, skulle desse invisningar betalas
med tie så kallade Preusiske medlen, som Kongl.
Majit härtill behagat anvisa och hvarutaf den.
erforderliga Summan nu i Nåder förmäles vara
afsatt sålunda, alt den utgör i Contant
- Ridr 124,600;
Bihang till Riks-St. Prat. i$j7-i8iS- i: de Sund. N:r au, nu
j.68* Sta :s-Utskottets Betänkanden.
Xnvisningar af samma slag, sorn
nu äro i fråga - - - 179,0005
I Götha Canal Discont
innestående * $22,300;
I Malmö Discont likaledes
» - » 74,10 0;
—„—,—- 596,40-0:
Tillsammans R:dr 900,000 B:cO»
Då Stats-Utskottet anser det Vara af myo
ken vigt och angelägenhet att erforderlige medel
till inVistiingarnes inlösen hållas i beredskap,
Dien Riksgälds-Contoirets tillgångar icke
medgifva det behöfliga förskottet härtill, får
Utskottet tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer
vidtaga den utväg, att Banken förskjuter de bristande
$9 6,400 R:dr till dess vid Filial-Disconternes
utredande desse medel derigenom efter
hand återvinnas.
Om Riksens Höglofl. Ständer, efter BancoTTtskottets
hörande, härtill bifalla, torde hos
Kongl. Majit i underdånighet göras den anhål»
Ian, att Herrar Committerade till Allmänna
medlens Förvaltning måtte undfå Nådig befallning,
att till Fullmägtige i RikSgälds-Contoiret
aflemna Uontanta tillgången af 224,600 R:dr
tillika med de under Herrar Committerades vård
varande Invisning^ till ett Capital-belopp af
179,000 R:dr sedan den härå upplupne Ränta
blifvit godtgjord samt dessutom meddela deras
öfverlåtelse på Riksgälds- Contoiret af de uti
Götha Canais samt Malmö Discont-Verk inne*
stående medel, tillsammans 596,400 R:dr, harlan
inberäknad den upplupne Räntan; hvare»
Stats-Utskottets Éetän\anden. 1683
mot Riksgälds-Gontöiret skulle åligga* att genast
och i den mohn sistnämnde summa till betalning
förfaller, Ranken densamma i afräkning
på dess förskott godtgöra.
fclvad åtet angår Kongl. MajVts Nådiga Proposition,
att anslagen för förre Kongl. Famillens
Underhåll mätte förblifva oförändrade" lill nä■gta
Riksdag; 'så har Stats - Utskottet härvid skolat
'upplysa, att desse anslag äro dels Ränta å
förre Kongl. Farriillens enskildte förmögenhet
R8<5 R:dr 13 sk. 11 rist, som bland StatsVerkets
tillgångar till större delon ingått och använde
blifvit, hvilken ränta utgör 36,158: 34. 6»>
dels de af Riksens Ständer till
fyllnad i Underhålls . Samman
anslagde -*-’•> - 30,497: 4^. 6.'
Tillsammans R:dr 66,666 32 sk.,
sötn Utgår å allmänna Indragnings-Staten. Vid
sista Urtima Riksdagen anhöllo Riksens Ständet
genom Underdånig Skrifvelse den 8 Augusti 1815,
det Kongl. Majit i Nåder af den från Preussen
ingående Summan täcktes låta liqvidera omfötmäldte
Capital, 681.419 R:dr 13 sk. ii rist.,
Särht att, då Riksens Ständer äfven ansågo lyck.
ligt örn för det till fyllnad i Underhålis-suinmaU
anslagne belopp 30,497 R:dr 45 sk, 3 lnst,
ali förbindelse på samma gång afbördades och
upphörde, Kongl, Majd i Nåder täcktes öfvertaga
Liqviden härom och på sätt lämpligt finnes
i detta afseende så förordna och i Nåder
låta besörja, att Svenska Stats-Verket måtte för
alltid blifva skiljdt från all utbetalning till Förra
Kongl. Famiilen. Men, sorn, efter hvad Kongl.
af)84 Stats-Utsköttets Betänkanden'.
Maj:t nu i Nåder tillkannagifvit, denne Liqvid
är beroende af Utslaget reed den Preussiska li»
qviden, samt Kongl. Maj:t härvid jerrwä'1 förklarat,
att Kongl. Ma'j:t val ej karr ingå i några
positiva förbindelser, inen ej helier viile äska
några serskild.te anslag härtill, utan ämnade ari'
vända det förmodade öfverskottet å nämnde
till gäng jemte hvad för öfiigt kunde göras disponibelt
för ifrågavarande ändamål på sätt Riksens
Ständer önskat; så lära nu Riksens Högl.
Ständer, med underdånigt erkännande af Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg i denna del, bifalla, att
såsom Kongl. Maj:t i Nåder proponerat, nuvarande
anslagen för förre Kongl. Ramiilens underhåll,
6 6,666: 3 2 sk. på Indragnings - Staten
maga oförändrade fortfara till nästa Riksdag, med
rättighet för Kongl. Maj:t, att den disponera i
den mohn som liqvidationen på ett eller annat
sätt blifver verkställd.
Stats -Utskottet har för öfrigt genomgått
och granskat de utaf Herrar Commitéfade för
Allmänna medlens Förvaltning aflemnade Räkenskaper
för åren 1815. 1816 och 1817, hvilka
innefatta redogörelse öfver Subsidii- och KrigsFonds-Medel,
sorn genom Tractater och liqvider
med de Allierade Makferne till flut i t Riket och
af Stais-Verkets öfverskott på Intiraderne varit
att disponera.
Af desse Räkenskaper har Utskottet inhämtat,
att, enligt en dervid fogad underdånig Berättelse
under den 30 sisth Octoter af Herr
3v ammar-Rätts Rådet Paul Öhrwall, sorn haft sig
uppdraget att utföra Liqvidations Verket i Tyskland,
komma samtlige Allierade Makterne vid
Stats-TJtsköttets Betänk and eni
slutliqviden att ytterligare erhålla amiel i hvad
som influtit eller må kunna inflyta utaf rle Uppbörds-
eller Utgifts Poster, hvilka voro outredde
vid Liqvidations arbetets upphörande i Wien,
enligt Slut - ProtocoIIet deröfver af den 7 Junii
1815, hvilka Poster äro uppgifoe till en Summa
af 5,712,121 Francs 93 Cent:s, utom sergkildté
tili beloppet okänd revenueivfi-åry Sachsen
samt Gouveiner, ernet Frankfurt; hvilket
förhållande Utskottet ansett sig bör 1 upplysningsvis
anmäla i afseende å den, likmätigt Tractat,
för Sverige belöpande uti omförtnälie Summa.
Vidare har Utskottet utaf en desse jRitken.»
skaper bifogad utredning öfver Kongl. Majus
och Kronans behållne samt Krigs Fonden tillslagne
andel i Tull afgif/erne för de i Göthe-;
borg, till följd af Kongl. Kungörelsen den 5
Augusti 1812, seqvesfrerade men fridöma© varor,
funnit, att af det upptagne beloppet '221,3.74;.'
B:dr ig sk. 5. r:st., 210,720 R:dr 39 sk. n r:st,3
väl blifvit i räkning god t g jorde Krigs Fonden,
men 10,653: 29. 6.
de af utbetalningar till åtskiiiige Personer, hvilka
utgifter med Krigs-Fonden icke äga gemenskap,
samt alltså boro på tillförordnad© Revisorers
åtgärd att utreda. Och, ehuru denna Summa
vid sådant förhållande icke tillhörer förevarande
redogörelse vidare. ,än att densamma
der finnes anmärkt, har likväl Utskottet, enär
beloppet ej finnes annorstädes debiteradt, trott,
att desse >0,653 B:dr 29. 6, lämpligen måga.
kunna i Capital-räkningen öfver allmänna medlen
upptagas såsom Balänce, intill dess Summan
varder i omförmäldt ordning utredd , ersatt el
-
l686 Stats-Utskottets Retänkanden.
ler afskrifven , och hemställer- alltså* Utskottet,
det Riksens Högloft. Ständer härom hos ]£ongl..
Majit i underdånighet anhållan göra till den
åtgärd i detta hänseende, sorn lämplig fiinn$s%
Uti ane seiskildte med Ranquist en Dehn
Öfver upphurne medel af Kongl., Preussiska Re--  geringen förde Räkenskaper, finnes alford såsom
provision för medlens incasserande 2 procent
deraf, bestigande till ett sammanräknadt belopp,
för den hittills indragn.e delen- af Preussiske;
fordringen, af 39,2,63 R.dr 3 rist.
Hetta arfvode har pck i anseende, till ber
tydeligheten af det belopp, sorn är i, fråga, fästat
Utskottets uppmärksamhet; hvarföre Utskot-.
tet, enär ock Herrar Clornmittérade för Allmän,--  na medlens förvaltning , i saknad, af Kongl. MajttS;
Nådiga förordnande örn denna Rrovisions. bevisions
belopp, den i räkning uppförde Summan
tills vidare balancerat, trot), sig bora till-,
styrka Riksens Höglo fl. Ständer, att jemväl hos.
Kongl, Majit i underdånighet an hålla, det täcktes
Kongl. Maj:t i Nåder låta tillse, h,uru,vicht
ej nedsättning uti omförrr.äldte arfvode må kunna
vinnas, samt för öfrigt i afseende på, d;en:
återstående indragningen vidtaga den utväg,,
hvarigenom Corn missions-arfvodet i möjligaste
mohn till beloppet inskränkes. Hvad för öfrigt
beträffar Räkenskapen öfver desse Subsidii- och
Krigs - Fonds-medel för nu ifrågavarande 3:ne
år, 1815, 1816, och :&8.i7,så har Utskottet funnit
densamma upprättad och förd med utmärkt
redighet och ordning samt vara behörigen verificerad,
så att ej något förekommit att dervid
anmärka; hvarföre Utskottet hemställer, det mått$
Stats-Vtskottets Bettinkandeni 1687
Biksens Höglofl, Ständer uti deras underdåniga
Skrifvelse i detta ämne sådant anmäla, såsom
decharge för Herrar Committérades förvaltning
rich redogörelse för omförmälte mede!.
I sammanhang^ härmed får Stats-Utskottet
jemväl afgifva dess yttrande öfve® den, uti
Biksens Högh Ständers Herrar Revisorers den
20 November sisth år 1817 författade och till
Utskottets^ handläggning remitterade Reiättelse
om granskningen af Stats Verkets medel, gjorde
anmälan, dels att utaf de under Herrar Cnmmittérades
förvaltning stälde Ronder, mer än
En half Million Riksdaler, varit insatt på- a£-  skrifnings-räkning uti Götha Canal Discont Verk,
dels att
Contoiret asne gånger begärt men ej erhållit
underrättelse om ifrågavarande, af Herrar Corninitierade
förvaltade Fond.
Af hvad: Kongl. Maj:t i Dess; ofvan högstberörde
Nådiga Skrifvelse tillkännagifva, inhämtas,
hvad dessutom af Herrar Committeradeuti
afgifven underdånig Förklaring; häröfver*
sorn blifvit Utskottet meddelad genom Nådig
Remiss den 22 sisi. Januari, upplyst blifvit, att
Committerades Förvaltning helt och hållit grundat
sig på af Kongl. Majit i Nåder gifne föreskrifter,
samt att den i Götha Canal D.iscontVerk
gjorde insättning af 522,300 Rtdr, hvarvid
Riksens Ständers Revisorer, såsom berörclt
är, uppmärksamhet fästat, varit a£ Kongl Maj:t
i Nåder anbefalld genom Skrifvelse- t-ilh Committerade
af den ta- Februarii 1817. Och anser
vid sådant förhållande Stats-Utskottet någon annan
åtgärd i anledning häraf icke äga rum, än.
S6S8 Stats-Vtskottets Betänkanden.
att den underdåniga önskan torde hos Kongl.
Majit anmälas, att ifrågavarande medel hädanefter
icke varda utlånade, utan alltid i Statens
Gassa hållas i beredskap för de ändamål, hvartill
de böra vara att tillgå.
Och beträffande åter Revisorernas anmälan
om det hinder, som för dem skall uppstått.i afseende
på nödig underrättelse om den u-nder
Cominitterades förvaltning ställde Fond, så hem-,
ställer Utskottet, att Riksens Höglofl. Ständer
jemväl hos Kongl. Majit i .underdånighet anhålla,
alt sarntelige vederbörande, sam handhafva
och redovisa Stats-Verket tillhörige medel,
måtte, enär Riksens Ständer eller deras Revisorer
i föreskrtfven ordning sig derom anmäla ,
till dem aflemna de Räkenskaper, Handlingar
elier upplysningar, sorn af deni kunna äskas
och deras åtgärd tillhöra t hvilket allt vördsamligen
. underställes Riksens pjöglefi,-Ständers bepröfvande.
Stockholm den a5 Maji igi8-
(Bilagan Litt» A,, eller Förilag öfver K.iigs Fonden*
Skulder och Tillgångar finnei serskildt tryck! och hit
intecknad; man Litt. B, eller Utlåtande aS Committarade
för Allmänna medels För vältning är förut serskildt tryckt
och kringspridt, hvadan detsamma här utcslutes.)
N:r 2 7 G.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande} angående de till Saltpetertillverkningens
upphjelpande i Riket an*
slagna medel.
Stats~XJtskotlets Betänhandenl 1689
T\ll Stats-Utskottet hafva Riksens Högh Ständer
remitterat deras till Stats- Baijeer- och Riksgälds-
Verkens öfverseende tvr 1817 valde Revisorers,
uti deras, angående Stats-Verket, afgifne
Berättelse den 20 sisth November gjorde
anförande, det Revisorerne iqljämtat, att utaf
den Fond, som under benämning af Saltpeter»
medel, är samlad af Stats-anslag och Saltpeter?,
lösnings - medel,. en Summa- af .utöfver- 300,000.
R:dr, vöre att beräkna sorn Statens tillgång,
hvaraf' 15 2,000 R:dr f\iniio3 insatte på Afskrifning?-
Rakning i Götha Canal, en itel äter ut*
länte dels emot inteckning, dels ruan förskrift
ven Ränta och återbetalnings skyldighet, en del
såsom bi t rade lerrmad den -under Kongl. Commerce
- Collegii disposition stående ManufaCturFoncf,
och en del uti Kongl. Ränte Kammaren
innestående; och hade Revisorerne, då desse
medel, ehuru änsiagne till vissa behof, likväl
icke kunde t.nnorlunda anses, än sosorn en Statens
tillhörighet, så vidt de icke för ändamålet
blifvit använde eller äro er forde r Sige, funnit
sig böra fästa uppmärksamhet dervid, att dispositionen
af, dessa Fonder icke vore öfverensstämmande
med Författnjngarne . am förvaltningen
af Statens medel, nvilka alltid borde vara
att ti'!gå för de ändamål, Riksens Ständer derföre
kunna föreskrifva, hvarföre Revisorerne
yttre? den tanke, att omförmäke Fond ej måtta
genom utlåning skiljas från Statens CasMa till
förekommande af förluster, sorn, i anseende till
den betydeliga insättningen i Götha CanalsDiscont
nu möjligen kunde uppstå, samt på?
l6ga Stats-TJtskottets Betänkanden.
det att medlen alltid måtte vara disponib'e,
hvilket med de intecknade cela på uppsägning
beroende lånen samt meddjelte biträden icke inträffade.
Sedan detta Revisorernes yttrande blifvit
af Kongl. Majit i Kader meddeladt de till Saltpeter
- Arendernes Förvaltning af Kongl. Majit
i Kader förordnade Herrar Corrim itterad©>, sam
deröfver afgifvit underdånigt utlåtande, har detsamma
af Kongl. Majit genom Kådig Remiss,
blifvit öfverlemnjadt till Stats - Utskottet; och.
hafva jemväl Räkenskaperne öfoer desse medel,
allt, ifrån år håUQ' till och med' för år 1816-,
Utskottet tUlhandukommit, i afseende pa den.
granskning häraf, sorn i sammanhang med. Statsr
"Veckets Förvaltning Utskottet tillhört.
Ifråga
sen, sorti. Hemmans« ägarne enligt Förfa.ttningame
ålegat gifva för den Saltpeter, sorn in natura,
med ro '# på Hemmanet skall utgöras,
mea til s vidare fått med penningar afbördas,
dels ock af dets belopp 58,000 R.idr, som blifvit
årligen, afsatt utaf de till Försvars Verket
å Staf ans i agner mede’,, och hvilken Summa skolat
utgöra tillgång för den betalning, Kongl. &laj:t
och Kronan, bort erlägga till; d.e Hemmansägare,
sorn sin. Saltpeter-Skatt in natura lefvererat.
Varande- dessa medel förvaltade af Herrar
Corn mitt erade, Som äga sig. uppdragit, att
ombesörja Saltpeter-Käeingens förkofran i Riket.
och genom hvilkas försorg Saltpeter-Skatten
blifvit uppburen, och lefvererad, samt uppköpen
af denna artikel i brist af Iefverering verkstäld,
och öfver hvilken. Förvaltning, jemte de om
-
Stats-Utskottets, Betänkanden. 1691
kostnader Q,ch utgifter, som blifvit bestridde
till Saltpeter - tillverkningens uppmuntran och
befordran, för en ani de Räkenskaper blifvit förde.
Vid granskning af desse Räkenskaper ej
pundig, öfver sjelfva Saltpeter. Gärden, än ock
öfver medlen för den förfiutne tiden till och
tued 1816, har Sta.ts-Utskottet funnit denna redovisning
upprättad med afl ordning och, noggrannhet,
. så a tt ej r;ago.t förekommit att dervid
erinra, utan har deremot ej mindre af desse redogörelser
än ock af Kongl. Majus till Riksens
Högled. Ständer den a 6 Recember sisth år aflaine
och till Utskottet remitterade Nådiga Skrifvelse
med dervid fogade Berättelse inhämtats,
huruledes genom de af Herrar Commitéradevidtagne
åtgärder, Saltpeter-Näringen, till fördel
för Riket, blifvit under desse åren t så märkelig
mohn uppdrifveo, att införskrifning af denna
vahra redan före detta kunnat undvikas.
Hvad nu angar Riksens Ständers Revisorers
ofvanberörde anmälan rörande dispositionen
af den, utaf omförmälte tillgångar, samlade
Rond, sa får Siats-Utskottet åberopa hvad Herrar
Commiuérade upplyst och anfört uti deras
afgifne och tid Trycket befordrade Utlåtande,
hvilket jemväl härhos fogas. Och, då häraf befinnes,
att den verkstälLde utlåning af en del
samt insättningen uti Götha Canal af öfrige medlen,
grundat sig på Kongl. Majtts derom gifne
Nådiga Förordnanden, har Stats Utskottet ansett
sig, i anledning häraf, endast böra tillstyrka,
det Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet nu anmäla den önskan, att hädanefter-
någon annan disposition af desse Sta
-
3 692 Stats-XJtskottens Betänk anden.
tens medel icke vidtages, ä'h sorn instämmer
med deras egentliga föremål, och att således desamma
måga hållas uti Statens Cissa tillhanda
för de behof, hvartill de äro ämnade.
Den för närvarande befintlige Fonden eller
tillgången synes väl ide vara större, än som.
för utgifiernes bestridande- än vidare erfordras,
intill d^ss ' Saltpeter-Näringen ' hunnit -den åsyftade
fullkomlighet och stadga, sotn är att hoppas
af dess redan vundne framsteg ymen huruvida
det ärliga bidrag af 58,000 R:dr, sorn Kongl.
Magt i Nåder låtit utgå af den tili FörsvärsMerket
änslägrie Summan, må böraä fortfarande
ecb för hvarje år utgå, är .en fråga,. sorn allena
ankommer på- Kongl. Majus Nådiga profning.
Utskottet- .har inhämtat, ‘att Kongl* "Maj: t i
Nåder sisth år funnit detta anslag kunna för
det äret t lils vidare umbäras och medlen-i stal*
let bötå disponeras I och för-de' öfrige, militaire
angelägenheterne; och Utskottet tviilar ej, det
Kongl. Maj:t-, allt efter sig företeende omständigheter,
i denna' del förordnar, enar hela anslaget
för Försvars-Verket står till dess Nådiga
disposition, på sätt nödigt och nyttigast, finnes.
Hvilket allt vördsammeligen underställes
Niksens Höglofl. Ständers hépröfvande.
Stockholm den qf> Maji 1818.
(Btis*,«n eller Utlåtandet af Committerade för Saltpeter-Ärenderpc
utqsiuies här såsom serskilt tryckt och
kringspridd,)
N:r 277.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående de af Riksens Stein
-
Stdts-Utsktmets Betänk anden. i B. 9.5.
elers är 'toll förorättade Revisorer,
anmärkte omständigheter, rörande Redovisningen
för Tullverkets medel.
Uti den Berättelse, som Riksens Ständers till
granskning al Stats- Banco - och. .Riksgälds Verken
förordnade Revisorer, den 2o November
1817, .afgifvit, angående Revisionen af Stats»
Verkets Räkenskaper och förvaltning, hafva de
anfört, att vid undersökningen deraf, huru SiatsVeriets
påräknade intrader ingått elier bordt
inflyta efter Riks - Statens och öfrige Handlingars
föranledande, Revisorerne funnit, att, sedan
vid 1815 års Urtima Riksdag blifvit utredt, att
en Summa af 696,037 R:dr 6 sk» 6 r:st. till»,
hörande Stats-Verket af .1 81 3 års Tull-Uppbörd,
hade varit insatt uti Götha Canal Discont-Verk,
mot 3 Procents ränta, så vöre väl enligt 1813
års Ränte-Kammare-Bok en Summa af 650,000
R:dr utaf 1813 års Tull-Uppbörd under de sed»
nare månaderne af år 1815 insatt ; men till närmare
upplysning härom , hade Revisorerne infordrat
och erhållit Tull-Verkets Hufvudböcker
för åren 1813 och 1814. Desse Böcker hafva
dock förekommit Revisorerne sädane, att deraf,
utan ett föregående omslut, som förenklar denne
Räkenskap til! Utgift, Inkomst och Behållning,
ej kunnat utrönas hvarken huru otnförmäldte
öfverskotts-summa tillkommit, eller när
den sedermera till sitt hela belopp jemte deri
derå belöpande Räntan, »blifvit Stats-Verket
godtgjord. Af de fern serskildte Räkningar, sorn
Tullverket hållit thed Banquen år 1814, hade
ej en enda funnits sluta sig lika med de be
-
1694 Swis-Uts&ottets Betäniahden.
hållningar, hvilka från ISanquen blifvit för Re*
visorerne uppgifne såsom inneståénde för Tull»
Verkets räkning deri £1 ‘December samma år;
och för öfrigt hade härvid förekommit, att upp»
på den uti Tull-Verkets itufvud-Rok Vid J814
års slut, Såsom till Itöngl. Ränte- Rammaten,
lefvererad, Upptagne ej obetydliga Stimma, hade,
enligt Ränte Kammare - Ijöckerne, lefvereringat
skett successive till och med Under loppet af
år 181^, ehuru Tull-medlen äro 'en contant inflytande
inkomst, hvilken, likmätigt Författniflgarne,
bördé inora bestämd kort tid 'efter Re*
dogöielse-årets Utgång vai‘a äf Uppbördsmänneii
insatt; i anseende till hvilka förhållanden Och
då till vinnande af fullständig Upplysning rörande
nyssnämde i Götha Canal Diskont-Verk
förräntade Summa, synts fordraS mera tid äti
Revisorernes mångå göromål vid Förrättningens
slut medgifvit, Revisoieine ansett sig böra hatt
Riksens Ständer anmäla detta ämne, med hemstallan,
det måtte åt nästblifvande Stats-lJtskott
öfverlemnas, att söka närmare utreda berörde
fråga samt taga Under öfvervägande hvad reglering
i afseende på Tullverkets Styrelse och
Räkenskaper kunde finnas nödig: anseende emedlertid
ReVisorerne, med anledning af hvad
sorn i berörde måtto förekommit, det vara angelägit,
att Tull-Rakenskajaerné hädanefter gåfvos
en förenklad form, eller ock genom omslut
upplystes; äfvensom RevisOrerne funno sig böra
hemställa, om icke detta Verks Räkenskaper
och Förvaltning borde, likasom Stats-Verkets
öfrige och på samma gång, af Riksens Ständer
eller deras Revisorer ordentligen granskas, de
-
Stat TJtsiöttelS Bettini alidal. 1695
'Slö häldré sorn Tullverkets Räkenskaper icke
undergingo Revision i Kong!. Kammar-Rätten.
Hvad Rev isto reine salunda anfort och heraUtällty
hafva Riksens Högloft. Ständer, genom
Remiss af ofvanberölde Berättelse, ofverlemnat
till Stats-Utskottets åtgärd och yttrande; och
har Kongl. Maj.-t i Nåder den a9 sisth Januari!
täckts till Utskottet remittera det underdåniga
utlåtande, Kongl. General Tull-Directionen,
efter erhållen del af RevisorerneS andraganden»
deröfver afgifvit, och hvilket Utlåtande, såsom
till trycket befordradt, Utskottet härvid får åberopa
samt jemväl bifoga; hvarförutan TullVerkets
Röcker och Räkenskaper ej mindre för
åren 1813,1814 och 1815,än oek för år 1816,
blifvit infordrade och Utsköttet tillställde, i;
och för handläggningen af förevarande ämne.
Af dessa Handlingar har Stats - Utskottet
utrönt, att den, af Bj-visorerne ifrågaställde Summa,
som varit insatt uti Götha Canal DiscontVerk,
bestått af följande till 1813 års Uppbörd
hörande Tull-medel, nemligen:
Tullmedel - 392,829: 4. 3.
af serskildte uppbörden för de
med Kongl. Majus nådiga tillstånd
införde Engelska vahrot 266,831: 35. 1.
Nederlags-Recognition - - 106,37b: 15. 4.
Tillsamans 696,037: 6. 6
Att denna Summa varit förräntad i bemälte
Discont-Verk har väl utaf sjelfva HufvudBoken
icke kunnat inhämtas, emedan Summan
ingått såsom Balance från 1813 i 1814 års Hufvudbok,
samt, efter hvad Kongl, Directionec
1696
Stats-Utskottets Belånkanderil
förklarat, hvarken blifvit qller bordt blifva afförd
i. och för inrättningen i nämnde Discont;
men genom Kongl. Djj-ectinnens utlåtarMe samt
de upprättade qch derjemte rneddehlte omsluten
af 1813, 1814 och 1815 årens Hufvud-Jlöcker,
har blifvit upplyst, att ifrågavarande Summa
var upptagen uti en bland Veriftcationerne till
Hufvud-Boken befintlig Räkning med Götha
Canal Discont-Verk, äfvensom att både Capitalet
och den upplupne Räntan nemligen för år
1814 - - - - » 24,787: 24. —
för år 1815 ' " * 2i,-783i ib- -—-
Summa 46,570: 40. —■
rigtigt influtit och. blifvit till Kongl. RänteKammaren
för Stats'-Verkets läkning Mefv.ererad;
och hade det af Revisorsrne anmärkte förhållande,
att uti 1814 års Bok upptagas lefvereringar
såsom verkställde inom den 31 December
1814, hvilka skett under loppet af är 1815, härledt
sig derifrån, att, i följd af Kongl. Majus
Nådiga Förordnande i Skrifvelse den 12 Januaril
1814»-lefverenngar endast béhöft göras suocessive,
efter Rcqvisitioner, sorn i denna del
blifvit nf Kongl. Stats Contoiret gjorde.
X anledning af hvad sålunda utredt blifvit
och då omförtnäidle insättning i Götha Canal
Disconl-Verk grundat sig på Kongl. Majus Högstberörde
Nådiga Bref, har Stats-Utskotket ansedt
Riksens Ständers Revisorers anmärkning i denna
del ej föranleda till annan ytterligare åtgärd,
än att Riksens Högloft. Ständer torde hos
Kongl. Majit i underdånighet yttra dea. önskan,
att Tull-Räkenckaperne hädanefter så inrättas,
Stats-Utskottets Betänk anden'.
alt sjelfva Hufvud - Boken utvisar förhållandet
med lefvereringarne och hvarigenom de från
Tull Verket till Stats-Verket ingående summor
komma att till alla delar öfverensstämma meck
Kongl. Kante-Kammarens Bok, samt att alltså,
någre letvereringar icke upptagas för ett föregående
år, hvilka ej det året blifvit verkställde.
I afseende på hvad Revisorerne vidare anmärkt
derom, att lefvereringar på ett uppbördsårs
inkomst blifvit senare gjorde, än Böckerne
utvisa, har Utskottet funnit, att äfven uti 1815
års Bok såsom lefvererade inom den 31 December
finnas upptagne medel, hvilka blifvit
inbetalte till Kongl. Känte-Kammaren:
1816 den 7 December - - 100,000: — —1
aS.1.7 den 26 April - - 104,238: 7. —
Summa R:dr 204,238: 7. —-
H vilka ock härledt sig derifrån, att, såsom
ofvan berördt är, medlen icke förr varit erforderlige
för Stats-Verkets utgifter; Men StatsUtskottet
har inhämtat, att den ordning numera
blifvit vidtagen, att medlen för hvarje vecka
insättas i Banken, och anser sig derföre härvid
endast böra tillstyrka Riksens Höglofl. StänJ
der, att hos Kongl, Maj:t i underdånighet anhålla,
att Kongl. Tull-Directionen måtte undfå
Nådig befallning, att inom slutet af hvarje vecka
låta till Kongl. Ränte-Kammaren lefverera
den föregående veckans uppbörd som tillhörer
Stats-Verket.
Beträffande åter Revisorernes anmälan om
angelägenheten deraf, att Tull - Räkenskaperne
Bihang till Riks-St, Frat. -i:de Sami, N-.r zij. 314.
1698 Stäis-Utskottets Betänk anden'.
ti9
gifvas en förenklad form eller, ock genom om»
slut upplysas; så har Stats-Utskottet funnit detta
ändamål redan vara i betydlig mån vunnet
genom den nya form desse Räkenskaper erhållit
enligt den Utskottet meddelade Hufvudboken
för år 1816; Men härvid förekommer likväl,
att den deruti bibehållne Capital-Räkningen
torde böra erhålla ännu mera tydlighet,
så att på ett ställe kunde synas den summa, som
Kongl. Maj:t och Kronan har utestående i oinfluten
Tull-uppbörd : att alla sådane inkomster,
som icke ingå efter Tull-Taxan och som inflyta
under namn af Extra Inkomster, äfven borde
upptagas i Hufvudboken: och att hvarje Re»
versal skulle utvisa hvad slags medel som insättas;
och komme Hufvudboken, med tillämpning
häraf att innehålla:
1:0 I Debet, på Kongl. Maj:ts och Kronans
räkning, öfverlefvereringar samt insättningar
i Kongl. Ränte-Kammaren, Convoj Commissariatet
och Riksgälds-Contoiret.
2:0 I. Credit på samma räkning utestående
oinflufne medel; Influtne Tull- och andre Inkomster
under året samt
3:0 Balancerne sota utgöras af oinflutne
medel eller möjligen gjorde öfverlefvereringar;
i följd hvaraf blott en räkning skulle förås öf.
ver totala inkomsten och utgiften med Balancerne,
Reversalerne, som Räkningen biläggas,
komma att upplysa, af hvilke medel lefvererin.
garne bestå.
Och hemställer Utskottet, att Riksens Höglofl.
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
Stats-Utskottens Betänkanden.
anhålla, att TulhRäkenskaperne måtte å sådant
sätt varda inrättade.
Angående slutligen Revisorernes framställ,
ning derom, att, då, likmätigt 60 §. i RegeringsForrnen
af d. f; Junii 1809, Tullmedlen äro
en Bevillning samt utgöra en bland Statens betydligaste
intrader, Tull - Verkets Räkenskaper
och Förvaltning måga, lika sorn Stats - Verkets
öfrige och på samma gång, af Riksens Ständer
eiler deras Revisorer ordentligen granskas; så
har Stats-Utskottet uti det gemensamt med Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utsk-ottet den 1
sisth Maji afgifne yttrande, angående åtskiliige
Tuil-Verket i andre delar rörande frågor tillstyrkt,
att sådant hädanefter må iakttagas.
I öfrigt har Stats-Utskottet under handläggningen
häraf funnit, huruledes de i Tu'luppbörden
ingående Vexlar endast upptagas till
deras belopp i Svenskt Banco, men, enär de öfverstiga
behofvet af Statens utgift i utländskt
mynt och alltså till den delen varda försålde,
upptagas i serskild rakning under benämning
af Cours-förhöjnings-medel, hvilka ej finnas påräknade
bland Stats - Verkets inkomster. Och,
sorn det synes ländande till ordning och redighet,
att hvad som i Vexlar inflyter i Hamburger
Banco varder upptaget inom Column i Räkenskaperne
i berörde myntslag, så vid TullVerket
som hos Kongl. Stats-Contoiret, samt i
Column utföres uti Svenskt Banco efter dagens
Cours då uppbörden sker; så har Utskottet skolat
tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att i afseende
på Tullmedlens förvaltning och redovisning,
hos Kongl. Majit i underdånighet härom
1700 Stats-UtsAottets Betänkanden.
anhållan göra: Hvilket allt vördsammeligen underställes
/Riksens Högiofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 28 Maji 1818.
(Bd agan eller General-Tull-Directioncns Utlåtande uteslutes
här såsom serskildt tryckt och kringsprtdt.)
N:r 278-
Riksens Högiofl. Ständers Siats-Ut skotts Utlåtande
angående Post - Verkels Intrader.
V id den ar Riksens Högiofl. Ständers Revisorer
öfver Stats- Råneo- och Riksgälds * Verken
, år 1817 förrättade granskning, hade Re-;
visorerne i Berättelsen,/angående Stats - Verket,
af den 20 sisth November, förmält att de, till
inhämtande deraf, huru Postmedlen ingått, infordrat
och erhållit Post - Verkets Hufvudbok
för 1814. Och, som denne Räkenskap utvisade,
aft en betydlig Summa säsorn oindrifven vore
balanceiad, samt att medel, som för året bort
inflyta, ej till fullo blifvit lefvererade, funno
Revisorerne, enär denne Uppbörd likväl borde,
lika som Tull-medlen, inom en kort tid efter
Uppbörds-året vara af vederbörande lefvererad,
sig böra detta förhållande med Postmedlen hos
Riksens Siänder anmäla; Och har denne anmälan,
i sammanhang med de öfrige af Revisorerne
andragne omständighefar, blifvit till StatsUtskottet
remitterad; Äfvensom Kongl. Majit
genom Nådig Remiss behagat till Utskottet öfverlemna
Kongl. General-Post-Directionens den
1 sisth 1'ebruarii häröfver afgifpe utlåtande}
Stats-Vtskottets Betänkamlen170T
som upplyser beskaffenheten af de i 1834 ars
Bok balancerade fordringar, och hvilket af trycket
utgifne utlåtande härjemte bifogas.
För handläggningen af detta ämne och för
att fullfölja den af Revisorerne började öfversigt
af Post-Verkets Räkenskaper, bär Stats Utskottet
infordrat och erhållit detta Verks Hufvud
Böcker för åren 1S14 och 1815 jemte ett
summariskt Sammandrag af 1816 års Inkomster
och Utgifter, derutaf Utskottet inhämtat förhållandet
med Post-Uppbörden för omförmälte 3:ne
är; hvarföru'an en serskild relation öfver Balancerne
blifvit meddelad, som utreder, att Post-:
Verkets fordringar år 1815 utgjorde 105,900
R:dr 35. 10.; Men, då derifrån drages sådane,
som till afskrifning blifvit anmäldte, redovisade
förskotter samt fordringar i Pommern och Finland,
hvilka Poster enligt förutnämnde utlåtande
med dervid fogad uppgift till betydlig del
sedermera ingått, och for det öfriga synes komina
att försvinna, tillsammans
utgörande - 70,197: 4. 6.'
Återstår såsom Post-Verkets
fordran hos Norrska Post-Directionen
den 31 December
1815 - - - v - - 31.610: 6. —
Hos Redogörare i Sverige innestående
- U449: iä. 5*
Samt sådane fordringar, som
bero på vederbörande Coilegiers
och Directioners åtgärd
och hvarutaf icke allt som
tillgång kan anses - - 1,944: itU Ti.'
Tillsammans R:dr 105,200: 35. xo;
170*
Stats-Utskottets Bet ant anden'.
IJlskottet, som funnit detta förhållande
grundadt på Hufvud - Boderne, har vidare inhämtat,
att nyssnämnde hos Norrska Post-Verket
för år 1815 inneståen
de
surt).na - 31,610.’ 6. —
ökat sig för år 1816 med - 44,888: — 6.
samt för år 1817 med - - 46,621: 4. 6.
Summa R:dr 123,119: 11. —
Härledande sig denne fordran från Svenska
Post - Verkets förskott till Norrske Brefs
förskaffande öfver Sverige; Och har Kgl. Majit,
enligt Bref till härvarande Kongl. Post-Directionen,
af den 30 nästledne December, beviljat
Norrska Stats - Verket ytterligare anstånd
med inbetalningen häraf till detta års slut, under
förväntan likväl, att sådane anstalter vidtagas,
att afven derförinnan liqvid härom må
kunna uppgöras i fall omständigheterne sådant
möjligen medgifva; hvarjemte Kgl. Majit i Nåder
funnit nödigt härvid fästa det uttryckeliga
vilkor för framtiden, att Norrska Sfats-Verkets
skulder och förbindelser af ofvananförde egenskap,
ifrån och med innevarande års början, i
den mån de månadteligen tillkomma, ofelbart
blifva vid medlet af hvarje påföljande månad
liqviderade.
Vid sådant förhållande har Stats-Utskottet
ansett någon åtgärd härutinnan icke vara att
vidtaga för närvarande; men, då skäligt synes,
att Norrske Stats-Verket, så framt ej betalning
erlägges af omfönnälte dess skuld 123,119 Rldr
11 sk. inom den af Kongl. Maj:t i Nåder utstakade
tid af detta års slut, betalar laglig Rän
-
StatS'Vtskottets Betankanden'. 1703
ta dera från den (tiden; så hemställer Utskottet
om icke Riksens Höglofl. Ständer skulle finna
lämpligt, att derom hos Kongl. Majit i underdånighet
anmälan göra, till vidtagande af den
utväg, som i detta hänseende i Nåder pröfvas
äga rum.
För öfrigt, och då, såsom ofvanberördt är,
någre Postmedel, som inflyta kunnat, ej finnas
utestående till större belopp, än som icke torde
kunna såsom balancer undvikas å denne betydelige
uppbörd, har Stats-Utskottet funnit ifragavarande
årens Räkenskaper för Post- Verket,
vid den derutaf verkställde generella granskning
egenteligen af sjelfva Hufvud - Förvaltningen,
icke föranleda till någon åtgärd af Riksens
Höglofl. Ständer; ankommande sjelfva Revisionen
till ziffran på Kongl. Kammar-Rätten.
Hvilket allt Utskottet skolat vördsatnligeri
anmäla.
Stockholm den 26 Maji lgig.
(Bilagan elier Öfver * Post - Directionens Utlåtande
uteslutes här såsom serskildt tryckt och kringsprida)
N:r 279.
Riksens Höglofl* Ständers Stats - Utskottf
Utlåtande, angående Chartce-Sigillatoemedels
redogörelsen.
X sammanhang med den öfversigt af Stats-Verkets
Räkenskaper och Förvaltning, som StatsUtskottet
tillkommit, har Utskottet äfven under
granskning tagit redovisningen för Chanse Sigillatse-medlen,
såsom varande en bland Stats Ver»
1704 Stats-Utskottens lleiänlanden*
hets Extra Ordinarie inkomster och hvilken Redogörelse,
Riksens Högloft. Ständers Revisorer
vid deras förrättning sist!, år 1817 icke medhunno
genomgå.
Utaf de infordrade Hufvud - Böckerne , öfver
nämnde Uppbörd åren 1814,1815 oc’!l 1816,
Rar Utskottet, inhämtat förhållandet med denne
Stats-intrad; men, enär sjelfva Revisionen till
ziffran egenteligen tillhörer Kongl- KammarRätten,
sträckt förevarande åtgärd hufvudsakeligen
till den generella förvaltningen.
Statens årliga inkomst af Ghartas SigillatasVerket,
har Utskottet beräknat och uppgifvit
uti dess förr afleinnade Betänkande angående
Regleringen af Inkomst-Titlarne.
Behåll ni ngarne af oförsåldt Stämpladt Papper
utgjorde vid 1814 års ingång
- - - - - 1,685-225: 19. 5.
och till år 1816 - " 1,468.145: 26 2.
af hvilken sistnämnde Summa iiinestod i Stockholm,
Chartor för ett värde at 868,761: 40, 2.
uti alla Länen tillsammans 571,696: 39.—
samt oredovisad behållning
från Finland, enligt 1813
års bok - - - 27,686: 43. .—
Summa 1,468,145: 26. 2.
Af de i Länen innestaende behållningarne
finnes en del utgöra så stora qvantiteter, att de
svara mot flere års Lefvereringar, såsom uti
Skaraborgs Län , der beloppet utgjorde
- - 64,846:26.—eller lika roed 5 ars
lefverering.
Stats~TJtskottets Betänkandenl
1705
Vestmanlands 397783: 32.— 7 års dito
Caltnare - 55.168: 38- — nära 7 års dito
Kopparbergs - 4 5,197:17. - eli. otver 5 ars dito
Hallands * 32,152:33.— dito dito
Christianstads 92,254: 6.— eller nära 14 års
lefverering.
Och i de öfriga Länell funnos äfven, enligt 1816
års Bok, behållningar af 2 till 3 års lefvereringar.
För att upplysa huru desse behållningar tillIcommit,
får Utskottet exempelvis uppgifva, att:
Skaraborgs Län agde en behållning af Stamp»
ladt Papper vid 1815 års början
för ... - 32,253: 45. —
reqvirerade under loppet af sam\*na
år Chartor för - - 18,673: 16. —
Summa jRdr 50.927: 13. —■
hvaremot lefvererades - - 9,418: 3 5* sk.'
Ägde således i behåll Chartor för 41,508: 25. —1
samt ökade följaktligen förrådet med öfver 9000
R:dr på ett år.
Christianstads Län agde likaledes i förråd
till år 1815, af Starnpladt Papper 54,458: 25» —
Reqvirerade ytterligare år 1815 15,613: 26. —
Summa h dr 70,072: 3. —
X) eremot lefvererades såsom försålde
- 6,034: 14. —
Behållningen i Chartor 64,037: 6. —
hvarutaf i Landt-Ränreriet funnos för 52,156
IV.Ac 40 sk. Och ökades alltså under detta är
1815 förrådet n ed nära 10,000 R:dr; och så
vidare äfven i andre Län.
1706 Stats-Utskottets Setänkanden.
Desse behållningar redovisas dock årligen
i så måtto, att med Inventerings-Iristr umentet
siyrkes, att verkeligen det Stämplade Papperet
finnes i förvar i Landt • Ränterierne eller hos
Försäljningsmännen; ty de Proprie-Ralartcerne
å sjelfva, uppbörden eller försäljningen utgjorde
till år 1817 endast 25,544 R--dr 4 sk. 7 r:st.
öfver hela Riket, oeh hvarutaf 10,992 R:dr 2
sk, berodde på liqvid från Kongl. Krigs-Expeditionen
för år 1816.
Emedlertid har Utskottet ansett1 så betydliga
Eager af oförsåldt Stämplad! Papper icke
böra lemnäs i orterne innestående utan närmare
utredning, eller större qvantiteter afsändas
hvarje år, än som, efter föregående års erfarenhet,
kan åtgå, samt blott ett års behof utgöra
förlaget af Stämpladt Papper i hvarje Län, utom
det löpande årets uppbörd, hvarigenom.
Controllen härå blifver lättare och säkrare till
förekommande af verklige Ralancer; och får
Utskottet med anledning af de i ofvanberörde
måtto nu utrönte förhållanden hemställa, det
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl.” Majit i underdånighet
anhålla, att Kongl. Kamina/- Collegium,
sorn besörjer Chartst-SigiMataa Verket och
medlens redovisning, måtte undfå Nådig befallning,
att låta öfver hela Riket anställa en noggrann
undersökning och utredning af nu uppgifne
behållningarne af Stämpladt Papper, samt
dervid iagttaga, att, såsom Kongl. Förordningen
om Chartte Sigillatte-afgiften af den 8 November
1815 redan stadgar, inventeringarne afFörråderne
verkställas hos alla Embets- och Tjenstemän,
som på Credit uttagit Chartor, äfven
-
Stats-Utsiottets Betänkanden'.
som hos samtelige Förvaltare och Försäljningsman
af Stämpladt Papper, på samma dag, samt
låta i de orter, der Balancer kunna uppstå, desamma
genast indrifva och infordra öfverflödigt*
Fagren af Stämpladt Papper och derefter lämpa
afsändningarne, så att löfiåderne ej öfverstiga
berörde maximum af ett års Förlag utom det
löpande årets uppbörd. Hvarförutan Kongl. Maj:t
i Nåder torde täckas vidtaga den åtgå <1, som
lämplig finnes till infordrandet af den i Finland
varande behåRningen för ett värde i Charfor
af a 7,686 B:dr 43 sk. enligt 18 t 6 äs s Räkenskap.
I öfrigt bör Utskottet tillkännagifva, att
de nu genomsedde Böckeme funnits torde med
ordning och redighet; så att i denne del ej
förekommit något att erindra: hvilket allt Utskottet
skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 28 Maji 1818-.
N:r 280.
Riksens Högloft. Ständers Stafs - Utskotts
Utlåtande angående Riks-Hufvud-Bokslutet.
U ti den berättelse, som Riksens Hoglofl. Ständers
till Stats- Banco- och RiksGäldsVerkens
öfverseende valde Revisorer under den 20 November
förledit år till Riksens Högloft. Ständer
afgifvit, och som sedermera til! Srats-Ut«
skottet blifvit remitterad, angående den af StatsVej-kets
förvaltning o c, b Räkenskaper år 18^7
verkställde granskning, hafva Herrar Revisorer
sökt upplysa och utreda förhållandet med det
iyog Stats*Utskottets Betänk and en'.
RiksHiiifvudBokslut, som blifvit Herr StatsCommissarien
och Riddaren Videgren uppdragit,
att, efter den af honom uppgifne methode, utarbetas,
jemte det Herrar" Revisorer uppgifvit
de åtgärder, som*de, för berörde RiksHufvudIBoks
fullbordande, funnit sig tillhöra att vidtaga.
Och, sorn Omsluts-Ärbetet af HandfRäkenskaperne
för. flere Rån, hvarpå Rikshufvudbokslutet
sig måste grunda, icke ens för det
första året eller r,8io till Kongl. Stats-Contoixet
inkommit: Och hinder derigenom blifvit
lagdt för ernående af ett ändamål, hvilket Riksens
Höglofl. Ständer ansett vara destorner vigtigt,
som, förutan en RiksHufvudbok, någon fullständig
kännedom om Statens tillgångar icke
Iean vinnas; så hade Herrar Revisorer funnit
sig böra fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på nödvändigheten deraf, att hos
Kohgl. Majit i underdånighet anhålla, om vidtagande
af så kraftfulla anstalter, sorn ofelbart
befordra snar verkställighet af detta angelägna
'arbete. — Beträffande åter den i sammanhang
hang härmed stående frågan om förändring af
Räkenskaps-methoden i allmänhet, så att Randsoch
Militiae Böckerne komma att afslutas den
31 December, lika med den öfrige delen af
Krono Räkenskaperne; så hade Herrar Reviso,
jerne, efter inheintande af hvad i detta afseende
blifvit tillgjordt, ansett skälige anledningar
förekomma till den hemställan att Riksens Högloll.
Ständer måtte likaledes hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det "äfven härutinnan
må vidtagas den åtgärd, som skyndsammare befordrar
slut på denna fråga, hvilken synes äga
Siats-Utskottets Betänk anden'. 17°9
ett väsendteligt inflytande pä den enklare och’
Säkrare redovisning för Statens medel, sorn genom
ett Riks Hufvud-bokslut äsyftaJ och derförutan
icke kan vinnas.
Sedan Herrar Revisorers Berättelse till
Kongl. Majt inkommit, har Kongl, Majit deröfver
täckts infordra Kongl. Stats-Contoirets underdåniga
utlåtande, hvilket äfven, sedan Kongl.
Stats Contoiret, under den 30 sisth Januarii,!
detsamma afgifvit, Kongl. Majit under den xt>
derpå följande Martii till Stats-Utskottet i Nåder
öfverlemna!.
Kongl. Stats-Contoiret har derutinnan anfört:
att Kongl. Stats-Contoiret hoppades, det
Kongl. Majit ej allenast af hvad Riksens Ständers
Herrar Revisorer anmält utan i synnerhet
af hvad Stats-Contoiret under loppet af tiden
haft tillfälle, att inför Kongl. Majit andraga
och hemställa, Nådigst täckes finna, att StatsContoiret
icke underlåtit, att, i hvad på dess
åtgärd berott, söka befrämja fortgången af detta
ärende, och att, å dess sida, något hinder derför
icke blifvit lagdt: att, sedan Stats-Contoiret,
under den 15 sistledne December kunnat förskaffa
sig del af Kongl. KammarColiegii ProvinceContoirs
tillstyrkande om LandsContoirens samt Kronofogdarnes
och Haradsskrifvarnes hörande, innan
någon granskning af ämnethärstädes företoges,'
har Stats-Contoiret samma dag till Kammar-Colleglum
förklarat, att Stats-Contoiret för sin del ansåg
ett sådant hörande icke blifva nödigt, utan att
Province-Contoiren borde sig i hufvudsaken, utan
vidare tidsutdrägt, utlåta: samt sluteligen, att
Stats Contoiret uti Circulair-bref af den 15 näst
-
171® Stats-Utsiottets Fetänkandeiil
'lenne Tanuarii ytterligare anmodat KoOgL Majits
befallningshafvande i Hallands, Skaraborgs och
Kopparbers Län, att sky ndesammel igen inlomma
nied de felande Omsluten för i 810 till
och med 1814, meri i synnerhet det för 1S10,
på det något vidare hinder och uppehåll för
Riks-Hufvudbokens författande icke må mota.
Utom hvad Herrar Revisorer hos Riksens
Höglofl. Ständer sålunda anmält, hafva jemväl
under innevarande Riksdag motioner i detta
ämne inom Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit väckte;
och, sedan Stats-Utskottet deröfver utlåtande
afgifvit samt Riksens Höglofl. Ständer i anledning
deraf uti underdånig skrifvelse af den 13
sistledne Februarii hos Kongl. Majit anhållit,
om så kraftiga åtgärders vidtagande att det angeligna
och magtpåliggande Riks-Hufvudboksluts-arbetet
icke vidare må uppehållas, har
Kongl. Majit härom låtit Dess Nådiga Befallningar
afgå så väl till vederbörande Dess Befallningshafvande
som Herr JustitiasCantzleren,
att med dess Embetes uppmärksamhet loija detta
ärende; och har, i föjd häraf, Herr Justitiae-Cantzleren
uti bref till Kongl. StatsContoiret
begärt, att hvarje 14tele dag genom vederbörande
erhålla uppgift på de omsluts-arbeten,
sorn under tiden inkomma och hvilka uppgifter
åter Kongl. Stats-Contoiret förständigat RiksHufvuu-Boksluts-Contoiret,
att till Herr Justitite-Cantzleren,
i föreskrifven tid och ordning
meddela.
Efter de sålunda vidtagne åtgärder, hafva
omsluten för år 18ro nu mera för samtelige
juänen till Riks-Hufvud-Boksluts-Contoijet in
-
l
Stats Utskottets Betänkanden.
tommit, och de öfrige inkomma efter hand,
så att Stats-Utskottet nu förmodar, det något
hinder för Riks-Hufvud-Bokens författande icke
vidare må möta.
Ej mindre utaf hvad Herrar Revisorers
Berättelse innehåller, än af öfrige Stats-Utskot.
tet meddeldte uppgifter, har Utskottet inhenitat,
att, jemte det Herr Stats-Commissarieu Videgren
uppdragne Riks-Hufvud-Boksluts författande,
har Kongl. Maj:t uti Nådigt bref af den
24 April 1816, anbefallt Kongl. Stats-Contoiret,
att ifrån 181 f, års början efter uppgifna
grunder och föreskrifter, formera ett annat från
Herr Stats-Commissarien. Videgrens rnethode serskildt
Riks-Hufvud-Eokslut.
Stats-Utskottet har väl om beskaffenheten
af desse methoder samt de delar, hvarutinnan
de skilja sig från hvarannan, sökt göra sig underrättadt;
men, då något Bokslut efter någondera
methoden ännu icke medhunits, och ett
sådant efter begge methoderne likväl, för att
kunna bedöma den ena methodens företräda
framför den andre, är, i Ståts-Utskottets tanke,
nödigt; så kan Utskottet, i saknad häraf, na
icke afgifva något bestämdt utlåtande i dett^
ämne.
För att likväl vinna ett ändtligt slut i
denna omtvistade fråga, så att Riksens Höglofl.
Ständer må uppnå det åsyftade ändamålet, att
omsider erhålla en Riks Hufvud-Bok öfver StatsVerkets
inkomster och utgifter, så beskaffad,
att en fullständig och tillförlitelig kännedom
om Statens intrader och redovisningen derföre
ina derutaf kunna inheintas, anser Stats-Utskot
-
-3 712
Stats-Utskottets Betmkandeni
tet för närvarande enda tjenliga utvägen vara,
att en Hufvud-Bok efter hvardera methoden
uppgöres; afl derefter Kongl. Kamtnar-Collegu
och Kongl. Kammar-Rättens utlåtande deröfver
infordras; att ärendet sedermera ofverlemnas
till Riksens Högloft. Ständers nästkommande Revisorers
granskning och sluteligen altsammans
vid nästa Riksdag hos Riksens Högloft. Ständer
förekomma till hufvudsakplig pröfning; då Riksens
Höglofl. Ständer sjelfve blifva i tillfälle
att kunna bedöma hvilkendera methoden till
sin säkerhet och pålitelighei närmast uppfyller
ändamålet.
En omständighet förekommer likväl härvid,
som icke undfå lit Stats-Utskottets uppmärksamhet,
nemligen, att, enär Herr Stats Cornmissarien
Videgren efter dess method fortsätter RiksHufvud
Bokslutet till öch med för år 1814 och
Kongl- Stats-Contoiret, enligt dess method, vidtager
ifrån och medar 181 5. uppkommer , i anseende
till metbodernes skiljaktighet i beräkningen
imellan Uppbörd och Inkomst, ett år
eller 1814) för hvars debiterade Uppbörd efter
Riks Staten någon Riks-Hufvud-Bok icke kommer
att författas. Till afhjeipande häraf, föreslår
derföre Stats-Utskottet, att Stats Contoiret
måtte, i stället för år 1815, begynna och fortsätta
dess Riks-Hufvud-Boksluts-arbete ifrån och
med år 18x4 intill nästa Riksdag. Efter årtalet
blifva väl härigenom 2:ne Riks-HufvudRöcker
för ett och samma år upprättade ; men,
1 anseende till Riks-Statens uppbörd eller Debet
för år 1814 1 blifver det i sjelfva verket i
anseende till methodernes olikhet icke mer än en.
Siais-Utskottets Betänkandeti7 i 713'
Likmätigt Riksens Hoglofl, Ständers beslut
vid 1815 ars Riksdag, skulle den på Kongl.
Stats-Contoirets Stat bestådde Boksluts-Kammereraren
och Kammarskrifvaren jemte öfrig nödig
betjening biträda Herr Stats Commissarien
Videgren vid det honom uppdragne Riks-Hufvud-BoksIutets
författande 5 i följd häraf, har
ock bernalt© Herr Stats-Commissarie alt ifrån
det, att det under honom stående BokslutsContoir
blifvit organiseradt, haft sig till biträde
med full aflöning på öfverskottsmedlen, lika
med vederlikar på Stat, En Kammererare, 2:ne
Bokhållare och 3lne Kammarskrifvare. Vid
detta antal anser ock Stats-Utskottet, att det
bör förblifva, intill dess det honom uppdragne
Boksluts-arbetet blifver fullbordadt; men, som.
Kongl. Stats-Contoiret, efter hvad ofvan anfördt
är, jemväl fått sig ett Riks-Hufvud-Bokslut för
de följande åren uppdragit; så synes det blifva
nödvändigt, att Kongl. Stats-Contoiret här-»
till icke saknar det biträde, som efter Stat bestås
; Stats-Utskottet hemställer derföre, att Kongl.
Stats-Contoiret må äga, att disponera den på
dess Ordinarie Stat bestådde men hittills besparde
aflöning för Bolcsluts-Kammereraren oell.
Kammarskrifvaren, så att något hinder och uppehåll
för dess Riks-Bokslut, genom saknadt nödigt
biträde, icke må möta.
Om detta allt, så väl som hvad Herrar
Revisorer uti deras Berättelse hemstält, angående
förändring af Räkenskaps-methoden i allmänhet
för Lands- oell Militiae-Böckerne, lära
Riksens Hoglofl. Ständer, i händelse af bifall,
Bihang tili Riks-St. Fröt. 1S17 - 1S18. 4:de Sami. N:r giy. sif,
I7J4
Stats-ZJl skottets Betänk anden.
finna nödigt att gora underdånig anmälan ho*
Kongl. Maj:t med anhållan, det Kong': Maj:t
täcktes så väl denna Riksens Ständers underdåniga
önskan , sorn hvad Riksens Ständer i detta
amne vid förra Riksdag hemstält, låta till verk»lällighet
befordra.
Riksens Höglofl. Ständers Eget ompröfvan»
de underställes allt detta vördsamligen; Hvarvid
en Ledamots yttrade serskiite (anka genom
Utdrag af Protocollet bifogas.
Stockholm den a 8 Maj 1818.
Utdrag af Protocollet hälli t hos Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott vid Urlima
Riksdagen i Stockholm den 2.2
Maj 1818.
S» D. Upplästes och godkändes Utskottets Utlåtande,
angående sist församlade Revisorers till
Stats- Banco- och Riksgälds Verkens öfverseende,
uti deras Beiättelse rörande Stats-Verket,
gjorde anmälanden i fråga örn Riks-Hufvud-Boksluts-arbetets
fortgång m. m., hvarvid Herr Öfversten
Tersmeden skrifteligen anförde: "Jag inser
visserligen att, sedan Riks-Hufvud-Boksfrågan
nu först vid Riksdagens slut blifvit företagen,
någon noggrann undersökning af de föreslagne
Methoderne icke hinner verkställas,
men jag tror däremot att äfven denne omständighet
är en ytterligare anledning, för oss, att
icke gjöra någon förändring uti 1815 års Riksens
Ständers beslut.
Stats-Vtskottets Betänkanihn. 171^
Det var efter föranledande af föregående
Ständers och Revisorers klagan Öfver opålitligheten
att efter Förslager, omslut eller omarbet.
ning af Räkenskaperne beräkna Stats - Verkets
Inkomster, sorn 1815 års Ständer beslöto, att
en ny redogörelse-method för Landträkenskaperne
skulle med samma år antagas, på det
Riks-Hufvud-Bok därefter, utan all omarbetning,
skulle kunna pä de verkeliga Räkenskaperne
upprättas.
Då Kongl. Majit öfver denne redogörelse»
method infordrat utlåtande af Rikets KammarVerk;
kunna vi vara fullkomligt öfvertygade,
att densamma icke antoges örn den för sjelfva
Uppbörds - Verket vore skadelig. — Hvad anledning
bafve vi då att fördröja denne Kongl.
Majds Nådiga pröfning derigenom, att vi till
jemförelse framställa ett nytt project. Härigenom
aflägsne vi möjligheten att snart korn»
ma till målet, och förlänge de kostnader, sorn.
Staten för de förflutne åren och framgent måste
vidkännas, intilldess en lämjrelig method
för Riks-Bokslutet införes.
Om nu dertill kommer, att den af Kongl,
Kammar-Rätten gillade Redogörelse - methoden
verkeligen äger de fördelar den tilläges, att
förena enkelhet, tydlighet och redighet, med
den möjligaste säkerhet och lätthet vid Contro
len å medlens behöriga redovisning, så vora
skadan af ett sådant fördröjande ännu betydligare.
Jag hemställer således vördsamt till Högloft.
Stats-Utskottet, om det vore conseqvent att
sålunda upphäfva föregående Ständer* jgoslft,
Stats-Utskottr.tS Beiänhanden'.
oagtadt man förklarade sig ej hafva kunnat anställa
behörig undersökning.
För min del anser jag derföre lämpeligast,’
att Riksens Höglofl. Ständer, utan vidare tillägg,
i underdånighet förnya sista Ständers un-1
derdåniga önskan om verkställighet af det då
fattade beslut, och derjemte i underdånighet
anhålla, att den af Kongl. Majit redan för snart
3:ne år sedan i näder anbefalite granskning af
den gillade Redogörelse - methoden må så påskyndas,
att, derest densamma af Kongl. Majit
gillas, den då för Räkenskapernes uppgjörande
vid nästa års början må blifva antagen. Skulle
åter Kongl. Majit icke i Nåder kunna bifalla
sista Ständers härom gjorde underdåniga anhållan,
då, och endast i detta fall, kunde dea
utväg vidtagas, som inom afdelningen är föreslagen
, att anställa jemförelse emellan arne
Riks-Hufvud - Böcker, som enligt de arne olika
methoderne äro afslutade. Sluteligen önskar jag,
att de betänkanden, som öfver detta vigtiga ämne
i Nåder äro infordrade, mätte, så fort de
afgifvas, på Stats-Verkets bekostnad till trycket
befordras.”
Hvilket Anförande, såsom innefattande
Herr Öfverstens serskilta tanka i förevarande
ämne, skulle, på begäran, åtfölja till Riksens
Höglofl. Ständer. Som ofvan.
jN;r a 81-
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
hemställan angående Revision af För
-
Stats-Utskottets Eetänk anderi!
valtningen utaf de under Kongl. KrigsCollegii
disposition ställde Cassör.
JÖå likmätigt 30 och 68 §. §. i Riksdags-ordningen
Stats-Verkets tillstånd och förvaltning i
alla dess delaf bör för Riksens Ständer uppvisas för
att af dem vid Riksdagarne och deriniellan af De«
ras valde Revisorer öfversés 1 och granskas; men
sådan åtgärd vid de föregående Riksdagar och Revisioner
icke blifvit sträckt till de médel, som serskildt
förvaltas af Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium,
nemligen Krigsmanshus- Boställs- och
Mötespassevolance - Gassornes tidgångar, hvilka
äfven utgöra delar af Stats- Verket; sä har StatsUtskottet
ansett sig böra till Riksens HcglofL'
Ständer vördsamligen hemställa om icke något
stadgande om verkställighet af sådan Revision
må böra vidtagas' till efterrättelse för den kommande
tiden samt underdånig anmälan derom
hos Kongl. Majtt göras, med anhållan, det Kongl.'
Krigs-Collegium må undfå Nådig befallning, att,'
vid inträffande Revisioner af Stats-Verkets öfrige
Räkenskaper och förvaltning, jemväl uppvisa
redogörelsen för desse Cassors medel, pa
sätt och i' den ordning Riksdags-ordningen samt
Instructianen för Revisorerne af den 10 Junit
u8iX förmå och innehålla.
Stockholm den ;6 Maji i8i8-
N:r 282-
Riksens Hög lo fl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Riksdags Fullmäg*
Stats- Utskottets Eetänkanden.
tigen Eric Svenssons frän Bohus Län,
Memorial om Controll å Hushållnings.
Sällskapernes disposition af de utaf
Nionde Hufvud-Titulus Fond erhållande
medel.
Uti till Hedervärda Bonde - Ståndet ingifvel
Memorial, som till Stats-UtAotti åtgärd b ifvit
ofverlärnnat, bär Riksdags-Fulfmägtigen från
Bohus Hän Eric Svensson andragit, huruledes, da
af Rikséns-Ständers Revisorers sist afgifne berättelse
inhämtades, att en betydelig Summa af
Nionde Hufvud-Titulns medel utgått såsom län
åt Landsbushåilnings-SäUskaperne , det vöre nödigt,
att desse Sällskap för hundås, att åiligen,
eller till och med hvarje halft år , redovisa
de af Staten och det Allmänna erhållande
medel, hvarigenom Riksens Ständer lomme i
tillfälle, att undersöka i hvad mohn Hushållixings-Sallskapc-rne
uppfylla deras ändamål: Anförande
Eric Svensson såsom skäl för sin framställning,
att Bohus Läns Hushållnings Sällskap,
i följd af Kongl. Majus Nådiga Bref den
3.1 October 1815. undfått utaf förenämnde tillgång
5000 R:dr, ena hälften som lån och den
andra sorn gåfva, samt dessutom uppbär 50,0 R:dr
årligen i Fem år till Linberedningens befordran,
men att okändt vore, huru och på hvad
sätt desse medel förvaltas.
Då Hushållnings-Sällskaperne, sorn hufvudsakligast
bestå af Riksens Ständers medlemmar,
tiga visse af Kongl, Majit i Nåder gillade Stad^
gar och Reglementen för deras åtgärder, är
Stats-Utskottet öfvertygadt, att desse Sällskap,
Stats Utskottets Betänkanden.
med iagttagande deraf, använda de medel, som
till deras disposition öfverlämnäs, på ett med
Inrättningarnes föremål instämmande sätt: Och,
då för öfrigt Utskottet uti dess serskildte yttrande
angående grunderne för användandet af
gide Hufvud Titulus Anslags Summa, äfven föreslagit,
att hernälte Sällskaper böra årligen till
.Kongl. Majit i underdånighet afgifva Berättelser
orri förvaltningen af de medel, sorn utaf
denne tillgång dem anslås; finner Stats-Utskottet
så mycket mindre nödigt, att föreslå vidare
föreskrift örn redovisning utaf desse Sällskaper,
éom, derest någon skulle förmena sig äga anledning
att sätta deras disposition af berörde medel
i fråga, den klagande äger i sådant afseende
vända sig till Kongl. Majit med underdånig
anmälan derom: hvilket vördsammeligen under,
ställes Riksens Höglofl. Sländers heptöfvaiide.
Slockholm den 28 Maji x8i8-
N:r 283.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående t ontroll - siamfet-afgiften
för GuLdy Silfer och Tenn.
Uti det förslag till beräkning af Stats-Verkets
intrader, sorn Stats-Utsotlet under den 2 6 sistledne
Vebruarii till Riksens Höglofl. Ständer
afgaf; ansåg Utskottet Controll-Stämpel -afgiften
för Guld, Silfver vch Tenn kunna påräknas till
2400 R:dr i stället för 2000 Ridr; hvartill den
förut i Stat varit upptagen» Till denne högre
-
a?so Stats-Utskottets Betänkanden.
beräkning hemtade Stats-Utskottet anledning a£
den Inkomst, denne afgift, enligt Räkenskaperne,
under de föregående åren fanns hafva lernnät
Stats• Verket. Sfats-Utskottet har sedermera
ifrån Controll-Verket erhållit en närmare upplysning
om denne afgifts förhållande, i jemförelse
til! de utgifter, Stats - Verket i oell för
Controll - Inrättningen mast vidkännas; Denne
vippgift föranleder val icke tili någon förändring
i den föreslagne beräkningen af denne
Stats-intrad; Men Stats-Utskottet har dock funxut
den, hvad sjelfva afgiften angår, innefatta
sådarte omständigheter, hvilka Utskottet ansett
sig böra Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning
hemställa.
I anledning af .Tustitias-Cantalers-Embetets
lös Kongl. Majit gjorde underdåniga anmälan;
huruledes, tvert emot de tid efter annan utgangne
Kongl. Förordningars innehåll, uti GuldSilfver-
och Tenn-Arbeten ej allenast en märielig
olikhet till finheten och halten af stämplade
Arbets-styeken befunnits, utan jern val Culloch
Silfver - Arbeten , så hos Guldsmeder som
flere, utan Mästarens stämpel blifvit försålde,
täcktes Kongl. Maj t till en slik oredas förebyggande
samt till Creditens styrkande så In- som
Utrikes, under den 7 December 1752 utfärda
D ess Nådiga stadga, angående en Controll-stämppels
sättande på allt Guld, Silfver och Tenn,
som thädanefter blefve i Riket förarbetadt, med
hvad mera till det åsyftade ändamålets vinnande
fans nödigt. Enligt denna Förordning skulle
Guldet arbetas af 3me sorter, nemligen: Du-
Guld af 23 carat 5 grains halt, JPistolett
-
Stats-Utskottets Betänkan deni 272.1
Guld till 20 carat och 4 grain samt Krono-Guld
till 18 carat och 4 grain, dock med q grains
remedium på hvardera sorten; Silfverhalten skulle
blifva 13 5 lod fint på en mark af 16 lod
med |:dels tillåtit remedium ; Hvad Tenn-Arbetet
angick, så blef tvastämpladt alldeles förbudet,
ulan skulle endast göras fyrastämpladt
af Q7 af Hundrade fint, så att tillsattsen böfve
3 på Hundrade, samt trestämpladt lill 83 af
H undrade fint, så att tillsattsen derpå blef 17
på Hundrade, enligt 1694 års Kongl. Förordning;
— Under denne halt skulle ingen få arbeta
af Guld, Silfver och Tenn, vid det ansvar
och straff, sorn 3 §. utsätter. Till så mycket
bättre ordning, uppsigt och säkerhet om Arbetets
tillbörliga halt och säkerhet, förordnades
en Ofver-Directeur, hvilken med biträde af en
Controlleur och annan nödig Betjening skulle
besörja Controll - inrättningen} Och skulle allt
det arbete, som t hädanefter förfärdigades af
Guld, Silfver och Tenn, tecknas med en Kongl.
Controli-stampel af 3 Kronor, för hvars påsättlaride
skulle betalas på hvart Qvintin arbetad t
Guld 2 öre, på hvart lod Silfver 3 öre och på
hvart #; Tenn ~ öre Silfvermynt; Hvilket allt,
enligt. Kongl. Commerce - Collegii under den 3
November 2753 derom utfärdade Kungörelse,
skulle taga sin början med den 1 Januarii 1754,
I afseende på halten, och straffet för dem,
som derunder arbetade, förklarades genom Kongl.
Brefvet af deri 18 Julii 1738, att det (hädanefter
väl skulle vara tillåtit, att stämpla Verk
Guld Hutat till 23 Carat 3 grain, Pistolett till
so Carat, Kron-Guld till 18 Carat, Verk-Silf
-
1722 Stats- ZJtshottet& Betiinkanden.
ver til! 13 lod, Tenn fyr-stämpladt till g6 och
Tre-stämpladt till 82 delar i fint pä 100, men
med det vilkor och sådan gravat ion för vederbörande
Mästare, att om och när något arbete
finnes ringhaltigare, än de i Controll - Stadgan
tillåtne halter med deras remidier, dock med
och inom förenämnde lägsta halt, borde till.
verkaren för sådane Arbets stycken erlägga dubbla
stämpel-penningar, och det utan att sedan, vid
varans försäljande, få beräkna köparen mer än
den vanliga Controll afgi-ffen; hvarförutan stadgades,
att Controll-stämpel afgiften skulle ifrån
oell med 175g ars början förhöjas på Guld ifrån
2 till 3 öre för Qvintinet, på Silfver ifrån fjäl!
1 öre för Rådet, och på Tenn ifrån -aleis
tili ?:dels öre på marken, allt Silfvermynt räknadt.
Kongl. Majtt behagade derefter genom Nådigt
Tref af den 22 Januarii 1799 förordna, att
Controll-afgiften å Guld Si fver- och Tenn Arbeten,
hvilken efter Riksens Ständers vid 1756
års Riksdag gjorde tillstyrkande, faststäldes till
2* Procent af Metallens värde, elier i öre
Silfvermynt för 1 lod Silfver, sam den tiden
gälde 40 öre samma mynt, skulle thädanefter
betalas med Riksgälds-Sedlar, samt, i afseende
på Metallens sedermera förändrade värde och
till vinnande af nödig säkerhet för Afgiftens
rätta beräkning i större och smärre delar, erläggas
för Guldet med 1 skilling på Qvintinet,
för Silfret med 4 runst. på lodet och för Tenn
med 3 runst. på skålpundet, hvilka afgifter
Kongl. Majit derefter uti Nådigt Eref af den
20 December 1803 förordnade skulle ifrån 1 804
Stats-Utskottets Betänftanden. 1723
ars början erläggas 1 Banco-inyt.t oafkortadt och
till lika belopp, som de dittills i Riksgäldssedlar
utgått, hälst desse afgifier, äfven i Bancomynt
erlagde, ändock voro -?-:del mindre, än
hvartill de efter den år 1758 fäststälde grund
eller procent af Metallens värde, jemförd
med det Silfver, efter 1776 års rnynt evalvation,
åsatte värde, sig hel öp o, samt det i öfrigt
år 1799 icke annorlunda, än tills vidare, blifvit
tillåtit, att den då stadgade afgiften med
B i k s g ä 1 d s s e d 1 a r erlägga.
Utaf de ifrån Controll - Verket erballne
uppgifter har Stats-Utskot tet inhämtat, n 11 den
inkomst, sorn Controll-afgiften till Stats-Verket
inbringar, på långt när icke är tillräcklig att
ersätta alla de utgifter, Staten i och för Controll-Inrättningen
måste årligen vidkännas, hvilket
dock vid Verkets första Inrättning varit
påräknadf; Och synes det äfven vara billigt, att
en anstalt, som egentligen har Allmänhetens
säkerhet i handel med de ädlare Metailekne
till föremal, bör genom lämplige afgifter, åtminstone
bära sin egen kostnad.
Den år 5758 faststälde grunden för Controll-afgiftens
beräkning var 2| procent af Metallens
värde; Men, efter hvad nu erlägges, uppgår
denna afgift ej mera än ti T omkring -^:def
af hvad den efter nyssnämnde grund bord©
utgöra.
För Verkets upprätthållande anser derföre
Stats-TJtskoftet nödigt, att Controll-afgifterne
varda i någon lämplig man förhöjde, i jemförelse
till myntets och metallernes förändrade
värde, och i synnerhet tror Utskottet den si
17-4 Stats-Utskottets Betänkanden.
kallade knapphalts -afgiften bör en sidan förhöjning
undergå, ehiedan i annat fall en obillig
vinst skulle på köparens bekostnad tillfalla
säljaren vid försäljningen af knapphaltige Arbeten,
och Kronan jemväl betydligen förlora i
den inkomst hon af stämplingen på sådane arbeten
har rätt att erhålla.
Siats-Utskottet hemställer fördenskull vördsamt,
att Riksens Högloft Ständer måtte ho^
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det Kongl.
Majit Nådigst målte täckas låta öfverse ControllFörfattnlngarne
i denne del, samt efter Nådig
pröfning af detta ämne fastställa en skälig förhöjning,
i jemförelse emot nu varande mynt- och
metall-värde, så väl uti de Ordinaira Controllafgifterne,
sorn knapphålts afgiften: Hvilket dock
vördsamligen understaiies Riksens Höglofi. Ständers
Egen pröfning.
Sockholm den 26 Maji 1818»
N:r 284.
Riksens Häglof. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
, i anledning af Kongl. Maj:ts
JSådiga Remiss, angående medels uppförande
ä Stat, till bestridande af
Inquarterings-Penningarne för Götheborgs
Escadren.
Ijfter det Riksens Höglofi. Ständer vid denne
Riksdag, i anledning af Fullmägtiges för
Götheborgs Stad motion om befrielse fran utgörandeaf
inguaitering åt någon del af Arméens
Stat-TJtsiottets Betänk anden. 1/2 5
Flottas Götheborgs Escadre, ansett denna Stad
böra sadan befrielse tillgodonjuta, och att alltså
nödige medel till afgiftens bestridande borde
vid regleringen af 3:dje Hufvud-Titulns
anslag, å Stat uppföras, men för öfrigt öfverlernnat
pröfningen och afgörandet utaf förevarande
ämne till Kongl. Maj:ts, Nådiga åtgärd;
så hafva i detta hänseende Fullmägtige från
nämnde Stad Herrar Sam. Arvidsson, Zach. Fideherg
och Eric M. Leffler i underdånighet anmält
ärendet hos Kongl. Majit, som deruppå i
Nader låtit genom Hess Förvaltning af Sjö-Ärenderne
infordra uppgift på den Personal vid
Götheborgs Escadren, som till inqvartering är
berättigad och uti Kronans hus icke kan inrymmas;
hvilken uppgift Kongl. Förvaltningen
uti underdånig skrifvelse den 34 nästledne April
insändt; Och har Kongl. Maj:t derefter
genom Remiss den 2 8;de i samma månad, täckts
öfverlämna liandlingarne härom till Riksens
Ständers Stats-Utskott.
Af omförmäldte Uppgift har Stats-Utskottet
inhemtat personalen, sorti vid Götheborgs
Escadren saknar rum i Kronans hus eller inqvartering
in natura samt alltså, i följd af Riksens
Höglofl. Ständers ofvanåberopade yttrandeJ
skulle af Kongl. Maj:t och Kronan och ej såsom
hittills skedt af G-ötheborgs Stad njuta Con-J
tant inqvartering; Bestigande denne utgift efter
den beräkningsgrund, sorn Stats-Utskottet i
dess utlåtande öfver 3:dje Hufvud llituln föreslagit
och Riksens Höglofl. Ständer äfven bifallit,
till 5,622 R:dr 16 sk. Och, sorn nödige
medel dertill 4 genom ett förhöjdt anslag unde£
1726 Stais-Vtskottets Betänkandetl.
nämnde Hufvud-Titul blifvit uppförde till Kongl.
Majus Kådiga Disposition5 så återstår i denne
del ingen vidare åtgärd, än att sådant hoti
Kongl. Maj:t 1 underdånighet aninäles af Rik»,
sens Högloft. Ständer, i afseende på verkställigheten
af Götheborgs Stads befriande från ifrågaVarande
Inqvarterings utgörande: Hvilket
Stats Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen öfverletnnar. ,
Stockholm den 28 Maji 1818.
N:r 285.
Riksens Höglofl. Si cinders Slats-Utskotfs Ut*
lutande öfver gjorde anmärkningar vid
Stats^Utskoltets Betänkande 3 angående
Skånska Roleri agen.
I följd af erhåll ne återrem tssSr fran Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Högvördige PresteStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, uppå
Stats-Utskottets, under den 24 sisth Aprill afgifne
Betänkande, angående Skånska Roteringen,
får Utskottet, i anledning af de dervid
gjorde anmärkningar, nu afgifva förnyadt utlåtande
i detta ämne.
De inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln
gjorde anmärkningar bestå egenteligen deruti t
1:0 Att de, sorn vid Roterings - Förrättningen
icke varit närvarande och Extra-Roterings perxnanence
bifallit, äfvensom de, för hvilka För.
Ktyndare i Permanenta Roteringen ingått, mätit®
äga frihet, att, lika. med dem, sorn bestämdt
Ståls-Viskottets Betänkatiden.
vägrat, att Permanencen utgöra, få vid Extra*
Korelången förblifva; arn Att utredas marte,
huruvida de vid 1809 års Riksdag för ExtraRoteringen
i Skåne af Konung och Ständer geniemann
faststalde grunder blifvit rubbade eller
icke, samt orri denna rubbning, i fall den existerat,
tillkommit genom Konungs och Ständers
gemensamma Beslut, emedan , om den genom
Execuiiva Magtens åtgärd ensamt tillkommit,
utan deltagande af Eagstiftande Magten, den
skedt på ett sätt, som rakt skall strida emot
Begerings-Formen och deri Riksens Ständer dl
skola äga rätt, att begära och få ändring; 3:0
Att hela Boterings - frågans återförsättes i det
skick, hvari den vai, innan den sista Roterings-Förrättningen
tillkom; samt 4:0 Att Hemmantalet,
och icke Afkastningen , måtte, enligt
agog års Riksdags Beslut, tagas till grund för
Boteringens utgörande.
Stats-Utskottet har uti dess förra Betan»
kande uppgifvit alla de omständigheter, derutinnan,
vid ifrågavarande Roterings-Förrättning,
icke blifvit följde de vid Roterings-Förrättnin*
gar förut vanlige och föreskrifne grunder; StatsUtskottet
har derigenom visat, att sådane olikheter
härvid uppkommit, sorn icke instämma
med en jemn fördelning af Roterings-JBesväd
ret; Och, då både rättvisa och billighet härut-,
innan synts påkalla jemkning och rättelse, hemställde
Stats-Utskottet, att, till vinnande af
detta ändamål, Riksens Höglofl. Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, deC
Kongl. Majit, efter förnyad Instruction för Roteringens
verkställande i Skånska Länen, täc^
1728 Siats-Ulsiottets Bettini and enl
tes i Nåder anbefalla en ny undersökning och
Rnterings företagande derstädes, pä det dervid
utrönas mätte hvad jemkningar och rättelser
skäligen kunde och borde äga rum i de delar,
der den ene Rote Skyldige kunde finnas lidande
och mera betungad, än den andre, så att eu
hvar måtte tillkomma en lafvad och påräknad
lättnad i denna skyldighet, samt dymedelst vinna
den 1 ikloiiighef i tunga och besvär, som
bör utgöra det hufvudsakligaste vilkoret för ett
så vigtigt varfs framtida bestånd.
Då Kongl. Maj:t härtill täckes lemna . Nådigt
bifall; så anser Stats-Utskottet, såsom en
ofelbar följd deraf, att de rättelser, hvarå de
nu gjorde anmärkningar syfta, skola vinnas.
Att ingå uti speciel e ler partiel pröfning
af flere enskildte omständigheter härvid, eller
grunden huru denna Rotering tillkommit, har
Utskottet ansett både utom gränsen för dess befattning
och äfven mindre lämpeligt, enär i
alla fall, efter Utskottets förslag, förrättningen
i det hela skulle komma att undergå en förnyad
undersökning och rättelse i de delar, den finnes
felagtig och afvikande från de gifne grunderne.
Vid ett sådant tillfälle anser ock Stats-Utskottet
den rättelse äfven vinnas, sorn uti aumärkningarne
från Högvördige Preste - Ståndet
blifvit yrkad, nemligen att Boställs-Innehafvare
af Ecclesiastique-Staten matte få Lafva sina
ombud närvarande och dymedelst bereda sig
den lindring uti Roteririgs-Besväret, som de
Lunna äga skäl att få till godo njuta.
Hvad inom Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit
anfördt emot Utskottets Betänkande; har Ut»
Stats-Vtskottets Eetänkandenl ^7?^
skottet icke funnit föranleda till någon förän*
dring uti hvad Utskottet förut och jemväl nu
yttrat och föreslägit.
Detta allt underställes Riksens Högloft
Ständers egit ompröfvande vördsamligen.
Stockholm dea 4 Junii 1818;
N:r a 8G.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, öfver Riksdags Fullmägtigen
Pehr Bengtssons frän Halland Memorial,
angående Tillheds-Uppbörden
i Halmstad,
Crenom Profocolls-Utdrag af den 23 sisth Mait
har Hedervärda Ronde-Ståndet lill Stats-Utskottet
remitterat Riksdags - Fullrnägtigen Pehr
Bengtsons från Halland Memorial af samma dag,
deruti anföres, att, ehuru han skall hafva, i afseende
på afskaffande utaf den Tullveds- tägt,
sorn sker i Halmstad, förenat sig uti RiksdagsFullmägtigens
Nils Miuissons^vid Riksdagens början
gjorde Motion om slik Tull- lägts upphörande
uti öfrige Städerné, der den verkställes,
hade dock Stats-Utskottet 1 dess härom afgifne
utlåtande förbigått Pehr Bengtssons begäran och
icke nämnt något om Tullveds - Uppbörden i
Halmstad; i anseende hvartill han nu yrkat, att
utlåtande äfven härom mätte Stats-U tskottet
afförd ras.
ljihang lill Riks-St. Fröt. isi7 i$ig.~4'.dc Sami. N-.r "17. z:S■
173° Stats-Utskottett Betänkanden.
I anledning häraf får Stats-Utsko’tet upplysa:
att, enligt Hedervärda Bonde Ståndets, Pro“
tocolls - Utdrag af den 27 December nasti, år,
innefattande Remiss af Nils Månssons från Malmöhus
Län Memorial, om Tull-vedens afskaffande
i de Städer der densamma ännu verkställeshade
val, jemte flere andre Riksdags - Fullroägtige
från Skåne och Calmare Län, Börje Börjesson
från Halland,' men icke Pehr Bengtsson, förenat
sig uti Nils Månssons framställning, utan att
likväl uppgifva, det någon Tuliveds-intägt sker
i Halmstad. Och då sådant icke eller i berörde
Memorial var anmält, ägde Utskottet Lgen anledning
att derom sig yttra.
Efter hvad Utskottet uti dess utlåtande den
6 sisth April, angående Stats-Regleringen under
Åttonde Hufvud-Tituln ut red t så val i följd
af Kongl. Majus Nådiga Proposition och serskildte
Remiss i detta ämne, som ock till besvarande
af Nils Månssons Motion, har ifrågavarande
Ved-intägt endast ägt rum i Städerne
Calmar, Carlscrona,^Carlshamn , Malmo, Jönköping,
Landscrona och Christianstad; och har Utskottet
tillstyrkt ett ytterligare anslag å Stat till
ersättande af den härigenom af ålder påräknade
inkomst för Vedhållningen i berörde Fästningsorter,
så att Tull veds-tägten, likmätigt Kongl.
Majus genom Resolution den 9 Januarii 181b
förklarade Nådiga afsigt, må såsom en ojemn bch
tryckande beskattning kunna afekaffas, så snart
de ännu gällande Arrende - Contracterne för
någre Städer löpa till ända.
Hvad åter nu Halmstad beträffar, så, emedan
denne Stad icke finnes upptagen bland dem,
Stats-Vtskottets Betiinkanden. 1731
der denne uppbörd ägt rum, hvarken u(1 Högst*
berörde Nådiga Resolution elier uti deri Förteckning,
söre Kongl. Majus och Rikets KrigsCo
legmm pil nådig befallning afgifvit och Kongl.
M ij:t tili Utskottet tack is låta öfverlemna att
tiena till upplysning for handläggningen af detta,
ärende; samt Ved-tägten i Halmstad, som Pehr
Bingtsson nu öfverklaga!, alltså skulle vara ett
missbruk, hvilket ej kan föranleda till någre
medels anslående lill ersättning vid detsamma®
anskaffande; ty, o,ch da för öfrigt frågan härom»
såsom ett denne ort särskildt rörande ämne, hvilket
allena ankommer på verksfal ande Ivfagtens
åtgärd, synes endast tillhöra Fullrnägtige från
orten, att i underdånighet anmälas ; har Utskottet
ansett sig icke kunna tillstyrka Riksens Hög-,
lofi. Ständer, att i någon befattning härmed ingå;
hvilket dopk vördsammeligen hernställes till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 4 Junii t8ij.
N:r 2S7.
Riksens Haglo fl. St cinders Stats-Utskotts Utlåtande
öfver Herr Jac. Linströms Motion
och Förslag, att Statens alla intrader
skulle upphöras och redovisas af
Riksgälds -ContoireU
U ti till Vällofl. JSorgare-Ståndet ingifvit samt
derifrån till Stats-Utskottet remitteradt Memorial
har Riksdags-Fullmägtigen från Stockholm.
Herr Jac. Linström, med åberopad anledning
a 173'^ Stats-Utskottets Betänk anden'.
deraf, att, enligt de till Stats-, -Banco- och Rihs-'
gälds-Verken» öfverseende senast församlade Revisorers
berättelse, någon Riks-Hufvudbok ännu
icke blifvit afslutad, och dä det dessutom
skulle leda ti i 1 en säkrare Conttoli och Redovisning
samt lätta öfvetsigten af Stats-Intrader.'
ne, förslagit, det alla bade Ordinarie Inkomster
och bevillning*?,, äfvensom Salt petar-Skatten
och Passevolans^-afgiCteti m. m.s kunde
uppbär»# och redovisa? på ett atilia, hvartill
Herr Linström pfl aa-fördt skei aosåga SiisgäldsContoir«t
tjénligast; dock sk noa Kong!. StatsContoirat
hädanefter, såsipai hittills, fortfara med.
bestridandet af Stäts-Utgifterne efffes de JMio Hufvud
- Titlsrne i Iliks-Staten och dertill erhålla
medel från Riksgaids-Contcfret»
Elter det ®tats-Utskottat ofver detta Förslag
inhämtat Riksens Ständers Fullrnägtiges i
Riksgälds Contoiret yttrande, samt derefter under
öfvervägande tagit hvad både med och emot
Herr Linstriims Motion blifvit anfördt, har
Stats.Utskottet funnit, huruledes, då RjksgäldsContoiret
är inrättade endast till låqviderande
a£ Rikets gäld och således med tiden må kunna
upphöra och försvinna, det icke skall vara
lämpeligt att derstädes införa befattningen Jned
Hufvud-Uppbörden af Statens ständige intrader,
hvarförutan deremot förekomma åtskilH-ge betänkligheter,
i afseende på den rubbning sådant
skulle medföra teti nu faststälde ordningen för
Statsrbestyrelsen på det hela, och den saruman>-  blandning af Lagstkftaade och Verkställande Mag-;
tens åtgärder, som derigenom uppkomme, och
hvilken med grundlsgen ej står att förena; hvar-:
Stats-Utsiottets Bellini anden. **35
före Stats Uiskoitet, som ej eller kan inse nyttan
eller behofvet af den ifrSgastälde förändring,'
roen för öfrigt finner att densamma skulle åtminstone
till en början förorsaka större StatsUtgifter,
ansett sig böra omförmäldte Förslag,
såsom oanvändbart, vördsammeligen afstyrka.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r 2g9.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver % jorde Anmärkningar
vid dess yttrande, angående Gott länd'
ska National- Bevar i ngens aflöning.
I anseende till gjorde Anmärkningar vid Stats■Utskottets
den 7 nästledne Maji afgifne yttrande,
angående Gottländske Matioaal-Beväringens
aflöning, har Högjofl. itioderskäpet och Adela
återremitterat detta ämna till Utsk«ttets åtgärd.
Men, som berörde Utlåtande är bifallit
af de öfrige jme Stånden , nemligen: äf Högvördige
Präste-Ståndét den a 6, af Vällofl. Borgare-Ståndet
samma dag och af Heder varda Bonde-Ståndet
afven den 16 nästledne Maji, samt
frågan alltså likmätigt 6g. §i 11 egerings-Formen
är afgjord; så kari densamma tili någon ytterligare
handl äggning nu ' icke upptagas; hvilket
Utskottet skolat vördsammeligen anmala.
Stockbom den 4 Junii 18x8'.
1734 Stats-Uiskottets Betänkanden.
Nir 289.
Riksens Högloft. Stunders Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af gjord a.rmarktung
i fråga örn laedel.- anslående för
Elementar -Schohin i Askersund.
lU^orn Hoglofl Ridderskapet och Adeln den 25,
Högvordige Präst-Ståndet den ; 1 och Hedervärda
Bonde- Ståndet dan ig sissi. Maji bifallit
Stats. Utskottets utlåtande af den 12 i samma
månad Öfver Herr Borgmästaren A7orsfrönts Motion
otti understöd af Statens Medel för Elementar
- Scholan i Askersund; och denne fråga
alltså, likmätigt 69 §. i Regerings-Formen, är
afgjord; så kan Utskottet ej till handläggning
upptaga (le hos Vallöf!. Borgare-Ståndet gjord©
anmärkningar vid Utskottets Betänkande; mea
får sådant vördsammeligen tillkännagifva.
Stockholm den 4 Junti iSx8»
N:r 250.
Riksens Högloft. Ständers Stats -Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde Anmärkningar
vid dess Betänkande, angående
Lära-Verkens förbättring.
id Stats-Utskottets den 24 sistl. April afgifne
Utlåtande, angående tillökte anslag i Spannemål
till Uönernes förbättrande vid de Allmänna
Schöl»- och Läro-Verken hafva Anmärkningar
blifvit gjorde hos Hedervärda JBonde-Ståndet,
sorn derföre återremitterat detta
Ståts-Utskottens Betunkandenl 1735
ämne till Utskottets åtgärd ; men, som de 3-'ne
öfrige Stånden, nemligen: Höglofl. Riddersjcapet
oell Adeln den 4 och Högvördiga PrästStåndet
den 2 samt Vällofl. Borgare-Ståndet
den x6 sisth Maji bifallit Utskottets yttrande,
samt ärendet alltså, enligt 6g §, i RegeringsFormen
är afgjordt; så kan någon vidare handläggning
deiåt icke lemnäs; hvilket Utskottet
vördsammeligen får anmäla.
Stockholm den 4 Junii igi8-
291.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utksotts Utlåtande,
i anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om
Aeademice- med flere Hemmans före slagne
försäljning till Skatte.
G^nom Protocolls-Ufdrag af den 23 sistledne
Maji, har Hedervärda Bonde-Ståndet, i anledning
af åtskillige Anmärkningar, återremitterat
frågan, angående Academiai- Domkyrko- Wisingsborgs
Scholas-Gods. Praabende- Annexe- och acl
pios usus anslagne Hemmans, jemte Militiae Boställens
försäljande till Skatte: hvaröfver StatsUtskottet,
den nästföregångne, sig yttrat; och,
sorn de öfrige Respective Riks-Stånden, under
den 16 i samma månad, bifallit Utskottets Utlåtande,
hvadan frågan, likmätigt 69 §. i Regerings.
Formen, redan är afgjord, har Utskottet
jfyV® Siats-TJts&ottets Eetänkanden'.
skolat sådant, till svar uppå återremissen, vördsammeligen
anmäla.
Stockholm den 4 Jiniii 1818.
N:r 292.
Riksens Högloft. Ständers Stats _ Utskotts
Utlåtande, i anledning af Rikets Högloft.
Ständers till Stats- Banco- och
Riksgälds Verkens öfverseende för ordnade
Revisorers Berättelse om Riksgälds-Vérket,
t den del, sorn angur det
linder sistnämnde Verk lydande General-Assistande
- Contoir ,* såsom ock öfver
de hos Riks - Stunden väckta Motioner
i samma ämne.
Rikets Hciglofl. Ständers till Stats- Banco- och.
Riksgälds-Verkens öfverseende senast församlade
Revisorer hafva uti devas under den tg
iiästledne November till Rikets Högiofl. Ständer
afgifne och tili Stats-Utskottet remitterade Berättelse
om Riksgälds-Verket anfört, huruledes
af den anledning, att det under sistnämnde Verk
lydande General-Assistance-Contoir, sedan Lömerne
derstädes, vid 1815 års Riksdag, blifvit
förbättrade, icke kan uti dess nuvarande skick,1
jned den senast bestämde Foful af 200,000 R:dr
Råneo underhållas, titan betydlig förlust för
Riksgälds Contoiret, fråga hos Revisorerne blifvit
vackt om vidtagande af någon förändring
ined förstberörtfe Contoir, men att, då, för upp
-
Stats-Utskottets Bellini: anden. 3737
rättandet lif något förslag härtill, ärfordrades en
vidlöftig och noggrann undersökning om Inrättningens
föremal, beskaffenhet och organisation,
ilen Révisorernes inskränkta tid, som mast
delas ät mera angelägne ocl# thagtpäliggamde
förrättningar, icke kunnat medgifva, Revisorerne
måst låta bero dervid, att blott anmäla förhållandet
till Rikets-Högloft. Ständers närmare
öfvervägande.
Jemväl äro Motioner, rörande Genaral-Assislance-Gontoiret,
inom 3:00 Rilcs-Stånd väclfta
och till Stats-Utskoitets åtgärd remitterade.
Hos Högloft, liidderskapet och Adeln Ilar Herr
Gustaf Grönhagen föreslagit, att räntan å Lån i
General-Assistance-Contoiret skulle nedsättas så
lågt, sora möjligen ske Iean, och endast så stor
Ränta tagas, som oundgängligen ärfordras, så
val till Räntans betalande å Fonden, sorn ej
bör öfverstiga 4 ä 5 proaent, som äfven till
Tjänstemännens och Retjeningeris aflöning, jemte
öfrige till Verket hörande Utgifter,
Hos Vällojl. Borgare-Siandet har Herr G.
Hulphers Abrahamsson i sammanhang med dess
väckta Förslag orri Numer-Lotteriets upphörande,
yttrat, att, då General-Assistance-Contoiret
icke med fördel kan tillitas af någon annan, än
deri, som stulit sin pant, ansen Herr Hulphers
Inrättningen; såsom i flera afseeaden skadlig,
åtminstone icke nyttig, icke böra för Stathus"
,1'äkning vidare underhållas.
Hos Hedervärda Bpvde-Ständj& har Riksdagsmannen
från Östergöthland Anders Joachimsson,
uti dess Motion om Numer-Lotteriet, äfven satt
Ifråga General * Assi§tauce- Contoire t s indragning
173*
Stats-ZJtskottets Betänkanden.
eller skiljande fran allt sammanhang med Staten
eller Riksgälds - Contoirets nu varande förhallan
de.
Utom det Stats-Utskottet inhämtat Herrar
Fu'lmäg<iges i Riksgälds - Contoiret Utlåtande
öfver förenämnde hos Revisorerne väckta fråga,
har Utskottet sökt förskaffa sig alla upplysningar
uti ämnet, sorn möjligen kunnat erhållas.
Af Herrar Fullmägtiges Utlåtande befinnes,
ait afsigten med General - Assistance Contoirets
inrättande, efter hvad Kongl. Majus Nådiga
Privilegium och Reglemente af den 2 October
1772 utvisar, varit den, att, som större
delen af Hufvudstadens Innevånare icke kunde
begagna sig af de Författningar, som tid efter
annan om publika Rån blifvit utfärdade, och
dymedelst oftast1 utsättas för Ocker, som de strängaste
Lagar icke förmå fullkomligen afhöja, så
länge andre tjenlige Lån - tillgångar saknas; så
skulle Allmänheten vid delta Verk betjenas med
större och mindre Penn inge-Lån emot underpant,
ej mindre af Guld och Silfver, än ali annan
lös Egendom.
Till vinnande af detta ändamål, pröfvades
Fonden för Inrättningen böra bestå af Femton
Tunnor Guld, som indel tes på Sex Tusen Ac*
tier, hvardera på 750 D;r Kopparmynt, hvaraf
Kongl. Majit och Kronan antog sig En fjerdedel
och upplät de öfrige Tre fjerdedelarne
åt private Interessenter, Intet Lån meddeltes
på kortare tid, än Ett fjerdedels år, eller på
längre, än Ett halft år, och betalnings-terrninen
lick endast en gång och det till blott hälften
af den tid, Pant-Sedeln innehöll, förlängas; och»
Stats-Vtskottets Betänk anden. 1739
om Panten icke kunde, vid förfallo-tiden, inlösas,
ldef den genom Auction torsåld. — Vi ligren
for Ijåns undfående utstakades till Sex pro,
cents årlig Ränta, och en, i afseende på erforderliga
kostnader lill aflöning och Verkets underhåll,
för nödig ansedd provision, sorn i följande
gradation betaides, nemligen af Lån ifrån
15 Daler Kopparmynt, såsom de minsta, till
och med ion D:r, 4 procent, ifrån 100 D:r till
och rr.ed 500 D:r, 3 procent, ifrån 500 till
och med 3000 D:r, procent, och ifrån 3000
D:r och d erofver 3 procent. Denna provision
var alltid densamma och lika, antingen Länet
gjordes på kortare eller längre tid, men Lief
sedermera år 1773, såsom för högt tilltagen,
nedsatt, för de minsta Lånen eller uti första
Classen Ifrån 4 till 3, eiler med En procent,
och för de öfrige Classerne roed En half procent.
Ehuru afgifterne för Lånen denna tiden
voro betydligare, än för det närvarande, gaf likväl
Inrättningen icke någon afkastning utöfver
aflöning och omkostnader; hvarföre, och på det
Delägarne åtminstone matte hållas skadeslöse
för deras hrstuekne Capital, General-AssistanceContoiret
tillädes rättighet, att upptaga Lån mot
Tre procent och dem fört anta mot Sex procents
Interesse; men, dä, till följd af Riksens Hög]ofl.
Ständers vid 1792 ars Riksdag tagne Beslut,
all Discontering, med undantag för Kongl,
Commerce-Gnllegii Manufactur-Discont, tillegnades
Riksgalds Contoiretj och General-AssistanceContoirets
Bolag derigenom blef urståndsatt, att
fortsätta LorubardTnrättningen på de från des*
3740 Stats- Utsiottcts Betänftanden*
början 'lagrie g’under, s?. måste denna Inrättning,
jämlikt missens Höglofl. Ständers vid sam-1
ma Riksdag meddelie förordnande, öfvertagas
af Biksgälds-Contoiret.
Vid 1803 ars Revision af Riksgälds-Verket,
upptäcktes flera OorÖnimgar uti GeneralAssistance
- Contoirets Förvaltning, sorn den tiden
var anförtrodd ät en Directeur ; i anledning
hvaraf en ny organisation ansågs nödvändig,
enligt livi,ken 3me Öfver-Commissarie!
tillförordnades, att, under Herrar Fullrnägtiges
i Riksgäl ds-Centoiret uppsigt, emottaga Förvaltningen
af Verket under gemensamt ansvar. I
sammanhang härmed förordnades, ått Rån mot
Fern procents Ränta och provision af En -procent
pro anno för Rån af teo till 1000 R:dr,
och af * procents provision för Rtjn af 1000
B:dr och derutöfver skulle meddelas å Utland*
ske rudimaterie!- och inheir.ske såkallade Manu.-  fact ur- Tillverkningar.
aine år derefter eller vid Eevisiönen äc
3805 förordnades, att den såkallade förfallo-procenten,
hvarmed alla till Auction föjrfaline Panter
vörö belagde, skulle IRrsvinpa och provisionen
ytterligare nedsättas, så aft, efter nu gällande
Författningar, innehålles, vid Råns beviljande,
med undantag af dö här ofvan omförmäldte
Rån, mot underpant af Utländske
rudi materier', och Inhemske Ma nufaStur-Till verk»
ringar, Sex procents ränta, beräknad efter Eånetiden,
och uti provision /sulingen Rånet meddelas
på längre eller kertare tid.
För Rån-af
-— — 2 R dr 4 sk. — 5 Ruhr 2 8 sk. — s ditp.
Ståts-Utskottets J3etiinkanden] 1741
— —* 5 If:dr 32 sk.— 27 H:dr 33 sk.— 2* d:o
— 2 8é£:dr-— —R;dr—■ —2 dito.
— — 170 Rids**— —- 550 Jhdr—• ■—~i| d:o
•— — , 560 jR:dä: • — ggoILdr— —2 dito.
För Lan af 1000. å 2000 3R:dr inriehåiles
i ett för allt Sju och Jin half procent efter
.Låntiden oell för Lån r.f 2300 Sldr och deröfver
likaledec Sju procent.
Under tiden och alli intill Ir 1816, da
Xiönförbättringen tog sin början, har Vérket
drifvits, om icke med någpn betydlig vinst,
åtminstone utan förlust} Men för åren: 1 g 16 och
1817 lufva Utgifterne öfverstigic inkomsterna
sålunda, att förlusten varit:
År 18x6 - <> -- Hulr 12,810." 22. 1
— 4817 - * V “ 13)83g: 17. 4.
Med anledning af gjotda framställningar,
huruvida General - Assisfance - Contoiret, utan
hänsigt till den penninge - vinst eller förlust,
som dess underhållande kars medföra, uppfyller
sitt egentliga ändamål, och oms icke Inrättningen
är mera skadlig, än nyttig, får Stais- Utskottet,
med skyldig aktning för ändras olika
öfvertygelse, häröfver yttra siria egna tankar.
Att den öpna tillgäng på .Lån, sorn Geneial-Assistance-Cpntoiret
srhjuder, kan föranleda
till missbruk, och att härigenom stulet eller
annat orättfånget gods lättare i?.n undangömmas,
är en följd af sjelfva Inrättningens beskaffenhet,
sorn icke ma-Igifver någon sådan undersökning,
sorn, vid Låns meddelande, vanligen
Iean och bör äga rum; Men Utskottet hyser likväl
den öfvertygelse, att General - Assistansen
Contoi^et i det hela är en Inrättning, som med
*74® Stats-Utskottets Betänkanden.
fördel kan begagnas af Hufvud-Stadens mindre
bemedlade och Fattiga. Innevånare, helst Utskottet
icke kati instämma uti det omdöme, att
General .. Assiatance - Contoi tet egentligen skall
tiliitas, endast af den brottslige, lättjefulla och
imsshushållaren.
Uti en' Folkrik Hutvud-Stad skall, i förhållande
till Folknutne|'n, alltid finnas ett större
antal personer af alia classer, som genom
sjukdom eller andra olyckor, utan eget förvållande,
försättes i belägenhet, att för tillfredsställandet
af högst nödvändiga behof, hvilka
kunna vara relative till hvars och ens serskilda
ställning i Samhället, söka penninge-under*
stöd; Och för desse nödställde mäste ju General
- Assistance - Contoiret alltid vara en välgörande
Inrättning, då de der, utan besvärlig omgång,
kunni med säkerhet vinna undsättning,
och såmedelst undvika, att antingen till ytterligt
vanpris Försälja en husgeråds persedel e ler
annat gods, eller oele tillita ockrare om Lån
och blottställas för deras oskäliga preyerier. —
Den , som anförtror sin pant åt General - Assistance-C
ontoiret, kati dessutom vara trygg, att
den derstädes icke vanvårdas eller förstöres,
och att, om den, efter förfallotiden, skulle gå
till försäljning ä Auction, det blifvande öfversko!
tet hålles hot,om tillhanda, så framt han,
till dess utbekommande, inom Natt och år, efter
försäljningsdägen, sig anmäler.
Med stadgad öfvertygelse derom, att General-Assistance-Contoiret,
oansedt allt hvad det
samma kati föras till last, är en för HufvudStaden
oumbärlig Inrättning, skulle Utskottet
Stats Zhskottens Bttänkanden. 1743
likväl icke kunna erianna någon Staten S]iggande
skyldighet, att denna Inrättning, af hvil.
ken endast Hufvudstadens Innevånare äro uti
tillfälle att sig begagna, med Statens skada och
förlust underhålla.
Imedlertid är sälten nu uti sådant skick,
att en hantig indragning af General-AssistanceCoritoiret
skulle för Staten åstadkomma en myc.
ket större årlig förlust, än den , Slaten hvarje
af de nästförflutne 2:ne åren fått vidkännas, enär
Stats - Utskottet anser det icke böra kunna
komma i fråga , att, vid Inrättningens upphörande,
Lönerne skulle fråntagas den ordinarie
Betje ningen.
Efter det för nästledit år 1817 fastställdte
pris på Spanriemål, besteg sig ordinarie allöningen,
utom Pensioner, till R:dr 33,3g2: 24 sk.
IPco, hvilken, utgift kunnat till en stor del bestridas
med vinsten af I-åne-rörelsen. Således,
och om, vid en skeende reduction af Inrättningen,
Ordinarie .Lönerne skulle komma att uppbäras
på Expectance * Stat, så länge och intill
dess deras innehafvare antingen kunna flyttas
eller befordras till andre Tjenster med motsvarande
Löner, eller ock med döden afgå, skulle
allt hvad som till Expectanter utbetalas blifva
en ren årlig förlust.
Vid detta förhållande, har Stats-Utskottet
trott,att, vid denne Riksdag, icke bör fattas något
bestämdt och ovillkorligt beslut om General-
Assistance-Contoirets blifvande öde; utan att
åtgärderne nu endast böra rigtas på 2tne hufvudsakliga
föremål, det ena, att, genom en förändrad
Reglering af Utlåningen med hvad de£l
Ståts-Utskottets B&länianden''.
till hörer, söka vinna en jemnvigt emellan inkomster
och utgifter, så att Inrättningen i det
närmaste må Junnj bära sin egen kostnad; och.
det andra, att bereda och grundlägga Inrättningens
framtida upplösning på ett sätt, sorn för
Staten blir minst betungande, i händelse denna
upplösning skulle beslutas, sedan resultatet af
den nya regleringen med någorlunda tillförlitlighet
hunnit utrönas.
I förstnämnde afseende, har ett Förslag af
Herrar Fullmägtige blifvit uppgifvit, att, å fina
sidan, utan rubbning uti nu varande Controller,
genom en förändring vid utlåningen oell
inlösningen och deraf förmodad förminskning
uti göromålen, kunna, vid yppande ledigheter,
indraga åtskilliga Tjenster och Befattningar;
och såmedelst bespara Verkets utgifter till
aflöning; Och å den andra, att genom någon
förstärkning af den förut af Herrar Fullmäktige
sjeifve bestämde Låne-Fönd samt fastställande
af Sex Procents Ränta och Två Procents
Provision för samtlige Fånen, och följaktligen
äfven för de större Fånen, hvilka, enligt
hvad ofvan är anförd t, hittills erhållits mot
lindrigare afgifser, än Fån på mindre Summor,
bereda en tillökning i Verkets Inkomster.
Detta Förslag har i det hela förekommit
.Utskottet väl grundahl, trien Utskottet har, lika
med Herfar Fullmäktige, måst erkänna svårigheten,
om icke omöjligheten, att i förväg
kunna med säkerhet beräkna följderne oeh verknirsgarne
af dessa föreslagne anstalter. Och, då
det är endast af tiden och erfarenheten, sorn
^erkliga resultatet skulle kunna förväntas, är
StatS’Utskottets Betänk anden. 1745
Utskottet af den tanka, att det må öfverlemnas
åt Herrar Fullmäktige, att låta besörja utlåningen
vid General-Assistance - Cotitoiret efter de
xeglementariska föreskrifter, som Herrar Fullmäktige,
med afseende på omständigheterne,
kunna pröfva lämpligast stadga, och att det sedermera
må ankomma på Riksens Ständers Revisorer
af Stats- Banco- och Riksgälds-Verken,
att nödiga rättelser och förbättringar härutinnan
föreskrifva. Stats • Utskottet anser likväl'
följande restrictioner härvid böra af Rikets!
Högloft. Ständer ovilkorligen stadgas, nemi.
1:0 Att tillökningen uti den af Herrar
Fullmäktige senast bestämde Fåne-Fond af Två
Hundra Tusen Riksdaler Banco icke får öfverstiga
Femtio Tusen Riksdaler samma mynt, så
att större Summa, än Två Hundra Femtio Tusen
Riksdaler Banco, icke får på en och samma
gång vara använd i Han-rörelsen.
2:0 Att till införsel eller nyttjande förbudne
varor eller persedlar icke få, såsom pan-,
ter i General-Assistance-Contoiret emottagas.
3:0 Att högre Ränta, än Sex för Hundra
om året och Två Procents Provision å Lånebeloppet,
hvilken Provision, jemte Räntan, vid
Hånets meddelande eller omsättning, innehåiles,
icke få beräknas.
Härförutan, och på det General - Assistance-Contoirets
upplösning, i händelse den framdeles
af Rikets Högloft. Ständer skulle beslutas,
må kunna med minsta möjliga gravation
för Staten, i anseende till Expectance Hönerne,
för sig gå, har Stats-Utskottet skolat tillstyrka,
Bihang till lliks-St, Fröt, j\dc Sami. Nir 219. xai.
Ståts-Utskottets Betänhanden.
att Herrar Fullmäktige erhålla föreskrift, att
tills vidare, och intill nästa Riksdag, endast efter
provisionella förordnanden låta förrätta de
Tjenster, hvilka nu äro eller framdeles kunna
blifva ledige, så att de för sådane Tjenster anslagne
Tonér, vid tjenstgör! ngens upphörande,
ovilkorligen komma att indragas.
Detta allt underställes vördsamiigen Rikets
Högloft. Ständers granskning och ompröfvande.
Slutligen, och till upplysning om förhållandet
vid General-Assistance-Contoiret nästledit
år i §17, bifoga c Ofver-Gemm issar ier nes härom.
till Herror Fullmäktige afgifne Berättelse
Titt. A.» och får Stats-Utsk°ttet härvid tillkännagifva,
aU d® hos Öfver- Commissarietne haline
Protocoll till och med nästledit ars slut
blifvit af Utskottet granskade, och att något
vid dem icke varit att erinra. Äfvensom Utskottet
öfversett samtlig© Departementet och
Förvaring» - rummen vid General - AssistanceContoiret.
*— Den vid General-Ässistance-Contoiret
för år 1816 afslutade Eufvud-Bok med
dertill hörande verificationer har väl blifvit
till Stats - Utskottet öfverlemnad, men osäkert
är ,huruvida Utskottets tid, som måste delas åt
andra göromål af mera vigt, kan medgifva någon
revision af nämnde Hufvud-Bok. Hvilket
Stats-Utskottet äfven ansett sig böra hos Rikets
Höglofl. Ständer vördsamiigen anmäla.
Stockholm den 4 Junii 1818.
StatS'Utskottets Beiänh anderi. *747
Afskrift. Litt. A.
Ödmjukt Memorial!
U ndertecknade få härmedelst 1 ödmjukhet af-1
gifva sin vanliga Ars - Berättelse orri GeneralAssistanee
- Gontoirets tillstånd och förvaltning
för nästledit år 1817-
Förskotts-Summan till Forn bard - Rörelsen®
bedrifvande var vid årets början 180,000 R:dr
och under årets lopp hafva ytterligare 40,000
R:dr blifvit reqvirerade, sorn jemväl Herrar
Fullmäktige behagat låta anordna, så att Riksgälds-Coriioirets
hela Förskotts-Summa utgjorde
vid årets slut, enligt Räkenskaperne,. 220,000
■R:dr F:co; men, när derifrån afdrages 1816 års
Frist: 12,810 R:dr 22 sk. 1 rist. och 1817 års
Frist 13 839 R:dr 17 sk. 4 r:st., eller den förlust,
sorn under nämnde tvänne j.år inträffat,
tillsammans utgörande 26,649 R:dr 39 sk. 5
r:st.; Så är Förskotts - Summan rätteligen för
närvarande 193,3 5° R-'dr 8 sk. 7 r:st. Fanco.
Härutaf hufva för utlåningen från och med
146,000 till och med 160,000 R:dr på en gång
kunnat användas, och funnos uti slutet af sistledne
December månad utelöpande för Lombard-Lån
152,059 R:dr 24 sk. och för Manufactur
- Lån 9,550 R:dr, eller inalles 161,60g
R:dr 24 sk. Uti Ränta och Provision har influtit
af Lombard-Lånen - 19,836: 38. 9.
och af Manufaktur-Länen - 476: 35. 5.
såsom Extra Revenue - - 37g: 3g. 7,
och Auctions- Kammarens afkastning
- 4,705: 3. 1.
Summa R:dr 25,398; 20. 10.
1748 Ståts-Utskottets Betänkandetu
Deremot har för aflöning med Pensioner,
inberäknade blifvit utbetalt - 35,568= 41. 6.
Till Skrif-materialer, Djus, Ved
oell öfrige omkostnader - - 2,981: 5. 5.
och Stockholms Stads andel af
ordinarie Auctions-provisionen 687: 39. 3»
Summa R:dr 39,237: 38. 2.
Hvaraf beflnnes, att 1817 års Brist utgör, såsom
förut är omnämndt, 13,839 R:dr 17 sk.
4 r.'st.
Göromålen hafva ifrån Verkets första Inrättning
alldrig uppgått till den höjd och myckenhet,
som förledit" år; 133,754 stycken Dån
äro expedierade, 101,718 stycken Dån löste,
55,473 stycken Lån ornsatte, och 24,387 stycken
Panter hafva blifvit lefvererade till Auctions-Kammaren,
hvarest 11,598 af dessa sistnämnde
likväl bliivit före Auction utlöste.
Under Contoirets tillslutning vid Midsommarstiden
blefvo de anbefallte generelle Inventeringar
uti alle förvaririgs-rummen verkställde,'
hvarvid icke någon anledning till oredor eller
underslef försports.
Äfven har uti närvaro af Verkets Ombudsman
och tillkallade Handtverksman Brandsyn
hållits och alla Eldstäder noga besigtigade,
samt Contoirets Spruta och Brandredskap blifvit
försökte, hvarvid icke någon anmärkning
skedt.
^Att Contoirets Embets- och Tjenstemän, så
väl som ock Betjeningen, användt yttersta bemö»
dande, för att kunna fullgöra sine trägne och ansvarsfulla
åligganden, anse Öfver-Commissarierj
Stat-TJtsbottets Betiinlandena74§
ne sig pligtige till deras beröm slutligen anmäla.
Stockholm den 3-1 Januarii 1818.
P. A• Heijl!erich. O. Lönberg. G. Bjurström.
Fr. Lundman.
-Lika lydande med Originalet betygar
Fr. Lundman.
N:r 293-
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådig Remiss af f. d. Commissariens
i Riksgälds - Contoiret C. ft. Lanells
underdåniga ansökning om återställande
af försäten tid samt understöd af
RiksgäIds-Contoireis medel.
CjTenorn Remiss af den 11 sistledne Mars liar
Kongl. Majit i Nåder behagat till Riksens Stan-'
»ders Stats- Utskott öfverlemna f. d. Commissariens
vid Riksgälds-Contoiret Carl Johan Lanells
underdåniga ansökning, att Kongl. Majit, med
återställande af Fatalierne hos Rikens HöplofL
O
Ständer, i Nåder täcktes förhjelpa Sökanden till
något understöd af Riksgälds Cofttoirets medel.
I afseende på frågan om fatalierne, andrager
Lanell, huruledes han, okunnig om Riksens
Ständers Justitia - Ombudsmans befattning, skall
fcedan den 3 sistledne Januarii till Herr Justi-.
175» Stats-Utskottets Betänkanden.
tias-Ombudsmannen och Commendeuren Friheire
Mannerheim ingifvit en beskrifning öfver det oskyldiga
lidande, Lanell, såsom inblandad uti
den år 1800 hos sedermera afledne Casseuren
i Riksgälds-Contoiret M. Tavelin yppade Baiance,
skall öfvergått, men att Herr Fri herren och
Justitieombudsmannen, j,| den grund, att honom
icke tillhörer att taga befattning med redan
afgjorda mål, öfverleninat Lamih Skrift till
Stats - Utskottets Ordförande, sorn ej skall t i i 1 -  trott sig, att densamma föredraga, enär uti ämnet
någon motion Uos Riks - Stånden icke blifvit
gjord.
Såsom bevekande skäl för Lanells underdåniga
anhållan om understöd, anföres hufvudsakligen,
att han, uppå de mäst ogrundade misstankar
om delaktighet uti afledne Casseurens
vid Riksgälds-Contoiret M. Tavelinsår 1800 yppade
Balance, skall, efter de då varande Fullmäktiges
i Riksgälds - Contoiret tillställning,
blifvit kastad i fängelse samt Lönen honom äfven
fråntagen; att han fyra ock ett halft år
derefter väl skal' blifvit frikänd från ali medvetenhet
och delaktighet uti berörde Balance,
inen icke dessmindre, med oriktig tillämpning
af Kongl. Förordningen den 21 Martil 1735,
blifvit af Domstolarne till ansvar fälld; och
ändteligen, att han, efter flere försök samt, oaktadt
vid 1809 och 1810 årens Riksdag hos
Riksens Ständers Stats-Utskott andragne klagomål,
icke kunnat vinna någon upprättelse för
det honom öfvergångna lidande.
Af Herrar Fullmäktiges i Riksgälds - Con *
toiiet häröfver infordrade Utlåtande, inhämtas»
Stuts-Utskottets Fetänkanden. *75'1
att Kongl. Majit, i anledning af Lanells i underdånighet
anförde Besvär, genom Utslag af
dea 5 Februarii 1805 i Näder gillat Kongl.
Maj is och Rikets Svea Hof-Rätts den 20 Au»
gusti 1804 mdddelte Beslut, hvarigenom Kg'.
Plof-Rätten, efter fulländad Ransakning, angående
den Balance sorn deti 2 1 April 1800 blifvit
inom Riksgälds - Contoiret ypparl uti deri
derunder lydande Crssa Nio 5. hvilken Gasseuren
M. Tavelin i lifstiden förestått, förklarat,
att, som Lanell icke kunnat frångå, det han hos
Tavelin låntagit penningar, derå Lanells flere
Skuldsedlar till ett belopp af 3,090 JRidr varit
i Tavelins hand då han häcklades, ehuru Lanell
förmält sig för desamma icke hafva af Tavelin
erhållit större valuta, än gooo R:dr; Alltså,
och då Lanell, hvilken såsom Commissarie varit
att anse för Tave.lins Förman, i sådan egenslap
af en underhafvande Uppbördsman upptagit
penninge-lån (ill en så betydlig Summa,
den han icke gälda kunnat, pröfvade Kong'.
Hof-Rättert fättvist, jemlikt Kongl. Förordningen
den 21 Mars 1735, förklara, ait Lanell,
hvilken redan vöre skiljd frän den Commissa.
rie-tjenst, han vid Riksgälds Contoiret innehaft,
genom en slik oloflig penninge-afliandling, gjort
sig. ovärdig, att vidare tjena Kongl. Maj t och
Kronan; Och borde Lanell de läntagpe penningarne,
jemte Ränta efter Sex för Hurid/ade till
.Riksgälds-Contoiret inbetala. Dock hade Kongl.
Majit, i anseende till förekommande synnerligen
bevekande skal och omständigheter , af Gunst
och Nåde täckts tillåta, att Lanell må, såsom Sökande,
få sig anmäla till någon för honom lamp
-
i 7 5 2
Stats-TJtsiöttets Betänkandenl
lig Kongl. Maj:ts och Kronans Tjenst, hvarifrån
likväl undantagas Tjenster vid UppfaördsVerk
eller sådana Sysslor, hvarmed Upphörd l
en eller annan matto är förenad eller dermed
har gemenskap.
Vid' sådant förhållande, och enär Lanell
ännu hos Riksgälds - Gontoiret häftar för den
Summa af 3090 R:dr, sorn, enligt ofvanberorde
Kongl. Svea Hof-Rätts af Kongl. Maj:t i Nåder
gillade Utslag, med Ränta till Gontoiret
skall utbetalas, men till hvars gäldande tillgång
uti Lanells Coneours-Massa—saknats, anse Fferi-ar
Fullmäktige sig icke kunna för Lanell tillstyrka
något understöd af Riksgälds - Contoirets
medel.
Då Stats - Utskottet nu åligger alt sitt yttrande
afgifva, får Utskott.et, furst, i afseende
på Lanells underdåniga anhållan om återställande
af försuten tid, vördsamt tillkännagifva, huruledes
Rikets Höglofl. Ständer vid 1809 och
i8>o årens Riksdag behagat, i afseende på Riksgälds-Contoiret,
lemna Stats-Utskottet enahanda
uppdrag, som Banco-Utskottet har i afseende på
Banco - Verket, att nemi. emottaga och pröfva
samt, efter beskaffenheten, afgöra ansökningar
af enskildte personer uti mål , hvilka röra berörde
Contoir; och att Stats-Utskottet med anledning
häraf, och i likhet med hvad sorn sked t
vid förra Riksdagen, låtit genom anslag uti
Biksgälds-Gontoiret kungöra, att dylika ansökningar
borde, så framt de till pröfning vid den-j
»e Riksdag skulle förekomma, vara ingifne till
Stats-Utskottet senast den Femte (5) nästledne
Januarii. Och, då pröfningen af Lanells underh
Stats-ZJisXottets BetänkandenI -1753
daniga ansökning, sa vidt den har till föremål
understöd af Riksgälds-Contoirejs medel, hvilka
icke af någon annan, än Rikets Högloft.
Ständer få dispoAeras, lärer bero af Rikets Hög*
lofl. Ständer sjelfve, synes det också höra ankomma
på Rikets Höglofl. Ständer att afgöra,
huruvida den af Lanell försummade prtescriptions
- tid må honom återställas; men hvilket
Stats-Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka.
Beträffande sedermera sjelfva hufvudsaken
eller Lanells underdåniga anhållan om understöd,
för hvilken, såsom bevekande skäl, blifvit
åberopad den förmenta misshandling, så val af
Domstolarne, som af Riksens Ständers Fullmäktige
i Riksgälds-Contoiret, Lanell skall under*
gått, så får Stats - Utskottet, i afseende på anmärkningen
emot Domstolarne, andraga, att, ehär
90 §, i 1809 års Regetings-Form innehåller,
att Regerings- och Domare-makternes Beslut,
Resolutioner och Utslag icke må komma
under Riksens Ständers eller deras Utskotts öfverläggningar,
Stats - Utskottet ansett sig icke
til [ständigt, att ens företaga någon granskning,
af Lanells j denne del förde klagan; Och beträffande
Lanells klander af de år 1800 varande
Fullmäktiges vid Riksgälds - Contoiret förhållande
och det förmenta lidande, Som af dem
skall blifvit Lanell tillfogadt, så, enär desse
Fullmäktiges förvaltning undergått granskning,
så väl af Riksens Ständers Revisorer, sorn af
Stats-Utskottet vid 1809 och 1810 årens Riksdag,
vid hvilka tillfällen Lanell ägt öppen rättighet,
att sirie klagomål andraga och söka den
upprättelse, hvartill han trott sig berättigad,
*754 Siats- Utskottets Be länk anden.
har Srats-Utskottet jemväl funnit det vara utom
gränsen af sin befattning, att inga uti någon
undersökning af nämnde Fu Imäktiges förvaltnings
åtgärder. Och då för öfrigt Landls vid
i3og och 18'j o arens Riksdag gjorda ansökning
om understöd eller» Pension blifvit af då varande
Stats Utskott afslagert, samt några nya eller
andra skal nu icke blifvit af Landi anförde,
anser Stats - Utskottet sig sakna ali anledning,
att, för Lanell, sorn, efter hvad Herrar
Fullmäktige upplyst, hos -Riksgälds - Contqlret
dessutom häftar för en betydlig Skuld, tillstyrka
något understöd af nämnde Gontoirs medel.
Hvilket dock Rikets Höglofl. Ständers närmare
ompvöfvande vördsamllgen hnderställes.
Stockholm den 4 Junii 1818.
N:r 294.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid deras Betänkande öfver
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
, angående serskildte anstalters
vidtagande till förekommande af stegring
i priset ä det grofva Brödet i
Hufvudstaden.
V ällofl. Borgare-Ståndet har genom JProtocollsUtdrag
d. 8 i nästledne månad till Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi - Utskottens
handläggning återremitterat den af Kgl. Maj:t
Stats- och Besvärs-TJtskottens Betänkanden. 1755
genom Nådig Proposition ti i 1 Riksens Ständer
öfverlémnade fråga, om serskild»! anstalter till
förekommande af stegring i priset å det grofva
Brödet, hvaruti Utskotten afgifvit gemensamt
utlåtande den 26 sisth April; Men, sorn detta
yttrande blifvit bifallit af de 3:r 1 e öfrige Stånden,
nemi. af Hbglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Högvördige Präst - Ståndet d. 4 nästjedne
Maji och utaf Hedervärda Bonde - Ståndet den
2 i samma månad, med tillagg af Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet
att hos Kongl. Majit i underdånighet
skulle anhållas, att Kongl. Majit täcktes i Nåder
låta tillse, att det beviljade Spannmåls understödet
så användes, att det för Hufvudstadens
fattige Invånare åsyftade välgörande ändamål
derigenom må kunna vinnas; Så hafva Utskotten,
enär alltså, likmätigt 69 i RegeringsFormen,
detta ärende är afgjordt, ansett sig icke
kunna dervid någon ytterligare åtgärd lemnäs
Hvilket Utskotten likväl bordt vörxlsamligen
anmäla.
Stockholm den 8 Junii 1818.
N:r 2945-
Riksens Högloft, Ständers Stats- och Hevi
lini ags-Ut skotts Hemställan om slut•
hg åtgärd af det förstärkta Statsutskottet
vid frågan, rörande en stadgad
afgift till veneriska smittans hämmande.
95®1 Stats' och BevillningS' Utskottens Betänkanden,
Sedan 3'ne af Riks-Stånden bifallit Stats- och
Bevillnings-Utskottens gemensamma tillstyrkande
uti afgifvit Betänkande den a sistledne April,
att, i anledning af Kongl. Maj:ts derom,
aflatne Nådiga Proposition, en stadgad afgift utaf
3 sk. af hvarje Mantalsskrifven person måtte.
i ställe för den förut frivilliga afgift inom
I.änen , fastställas att utgå, till bestridande af nödige
Cur-Hus-anstallter för veneriska smittans
hämmande, men Hedervärda BondeStåndet,
efter gjorde anmärkningar och derå erhållen
förklaring, vid frågans afgörande den 33 sistledne
Maji, på anförde grunder afslagit Utskottens
tillstyrkande, under förbehåll, att vid
de i hvarje ort om bidrag till Curhus-Anstallerne
ingångne frivillige öfverenskommelser varbibehållet
samt, med åberopande af 71 §. Re”
gerings-Formen, härom Stats- och Bevillningsutskottet
underrättat; så, och enär de öfrige
Stånden, enligt meddelad upplysning, den 19
och 2g:de i nästledne Månad ansett sig böra
vid deras förra beslut förblifva,hafva Utskotten
härmed skolat vördsamligen anmäla detta
ärende, att’, likmätigt åberopade §, öfverlemnas
till afgörande utaf Förstärkta-Stats-Utskottet, på
sätt 69 §. i samma Grund-Bag utstakar, genom
omröstning; och få Utskotten i sådant afseende
vördsammeligen föreslå följande voterings proposition:
Den,
som bifaller, att, såsom Kongl. Maj;t
i Nåder äskat, samt Stats- och Bev,illnings-Utskotten
uti gemensamt utlåtande den 2 sistledne
Apiil tillstyrkt, en stadgad afgift utaf 3 sk.
Stats- och Jievilliiings-Utskottens Betäfiiandm. 1757;
om äret af hvarje Mantalsskrifven person erlägges
, och disponeras serskildt ■ inom hvarje
Län till den del, sorn derstädes inflyter, i och
för nödige Curhus-Anstalter till den veneriska
smittans hämmande samt, i händelse öfverskott
uppkotnmer , användes för den öfrige Halse-Värdens
befrämjande, voterar ja, den det ej vill,
nej;
Vinner Nej,
så kommer annan afgift för delta behof icke att
äga rum, än den frivilliga, som, enligt Riksens
Ständers Beslut vid sista Urtima Riksdagen,
skulle härtill inom Länen uppbäras.
Stockholm den ao Junii 1818.
N:r 295.
Riksens flög lo fl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottens Betänkande
rörande Tull-Verket.
Sedan Stats- samt Allmänna Besvärs och Ekonomi-Utskotten
under den 1 sistledne Maij,'
afgifvit gemensamt yttrande öfver väckta Motioner,
angående förändring af Tull-Verkets Styrelse
och Förvaltning, jemte flere dermed gemenskap
ägande ämnen, har detta ärende, pa
grund af åtskillige inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet gjorVle
Anmärkningar, blifvit till Utskotten» åtgärd
återremitteradt.
1758 Stals- och Besvärs Utskottens B< tänkanden.
Härvid förekommer först Herr Lagmannen
af Stenhoffs erinrar), att, ehuru något fullständigt
Förslag till iiy Reglering af Tull-Verket
ej kunde medhinnas, Utskotten likväl .mätte
bestämma livau som, i afseende på Personalen,
anses ländande till verksam handläggning af gomma
leri, förenad med besparing uti Utgifterne.
Till svar härå få Utskotten anföra, att,
då nödig kännedom sak nas örn ifrågavarande göromåls
mängd och olika beskaffenhet, blifver
det ock en omöjelighet för Utskotten att bestämma
den Personal, sorn, vid en ny reglering af
detta Verk, må linnas nödig; allt förordnande i
denna del synes dessutom ensamt böra ankomma
på Executiva magten; Och, då Utskotten, äf
sådan anledning, uti deras förra Betänkande
föreslagit, att det reglementariska härvid må till
Kong'. Majus Nådiga omsorg öfveremnas, med
förklaiande derjemte af den underdåniga önskan,
att Kong. Majit, vid Tull-Verkets förändrade
Organisation, Nådigst tacktes låta vidtaga dea
indragning af öfverflödig» Embeten och Tjenster
vid nämnde Verk, som med dess behöriga
handhafvande står att förena, synes härigenom
det ändamål säkrast vinnas, hvilket Herr af
Stenhoff med ofvan ornförmaldte anmärkning åsyftat.
I anledning af Herr af Stenhoffs jemväl
gjorde hemställan, att Confiscations-mål kunde
upptagas och afgöras vid de Ordinarie Doinstolarne,
böra Utskotten upplysa, att, såsom nyss
åberopade Betänkande innehåller, Riksens Ständer
uti underdånig Skrifvelse den 7 Augusti
*815 derom anhållit. Och hafva Utskotten nå
-
Stats- och Besvärs Utskotten? Betänk anden. 1759
gon förändring härutinnan icke tillstyrkt; Afseende
Utskotten för sin del lämpeligast, ota
den författning vidtages, att sadane Mål hädanefter
blifva liandlagde utaf Rådstufyu-Ratten
i den Stad, der Sjötulls-Rätt, för närvarande,
desamma upptager och afgör.
Vidare har inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anmärkt, att Landt-Tulis-bevakningen
måtte till controll mot Tullförsnillning,
fortfara, äfvensom att grärtsbevakningen
emot Norrige kunde upphöra, såsom hvarken
befordrande ändamålet, eller medförande en mot
Utgifterne dervid svarande Inkomst.
Giunderne till förslaget så väl om LandtTullbevakningens
indragning, som gräns bevakningens
mot Norrige bibehållande tills vidare,
hafva Utskotten redan sökt så fullständigt upplysa
och utveckla, att något annat dervid ej
är att tillägga, än, hvad angar oinförmäldte anmärkning
i afseende pä utgifterne för ifrågavarande
gränsbevakning, att nyttan af denne anstalt
icke bör bedömmas eller mätas endast efter
den directa Inkomst uti penningar, sorn den
inbringar, utan hufvudsakligen efter dess vigtiga
påföljder, att nemligen hindra och försvåra
förbudne varors införande i Landet.
En Ledamot inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har yttrat den förmodan, att Rikets
kuster, i anseende till deras vidsträckta lage
, icke kunna ordentligen bevakas, samt derföre
hemställt, att denna bevakning måtte upphöra.
Jemte anmälan, att frågan angående kustbevakningens
fortfarande blifvit till Allmänna'
2760 Stats- och Besvars-Utskottens Betänkanden:
Besvärs- och Ekonomi - Utskottets enskitdta
handläggning remitterad, och att Utskottet,
under den 4 sistledne Mars, Utlåtande derom
afgifvit, hafva förenade Utskotten skolat, upplysningsvis,
meddela, att, enligt Kongl. Maj ts
den 32 October 1817 till Tull-Directionen aflåtne
Nådiga skrifvelse,/ icke mindre än 62,000
Rtdr Bco blifvit utaf Tullmedlep anordnade för
denna bevaknings bestridande; Och få Utskotten,
i anseende till den minskning berörde betydliga
utgift medförer uti de från Tull-Verket
påräknade inkomster, tillstyrka Riksens Söglofl.
Ständer, att hos Kongl. Maj:st i underdånighet
anhålla, det kustbevakningen, om den
pröfvas böta fortfara, må på ett mindre kostsamt
sätt varda organiserad.
Herr Friherre Boije har yrkat, det Förslaget
till Tull-Verkets förändrade Styrelse och
förvaltning måtte vid nästa Riksdag föreläggas
Riksens Ständer; hvarförutan äf Riksdags Fullmäktigen
Anders Danielsson från Elfsborgs JLän.
blifvit anmärkt, att Riksens Höglofl. Ständers
Ombud borde uppdragas, att uti den nya regleringen
af Tu'1-Verket deltaga.
Då Utskotten, under erkännande af angélägenheten
utaf en reform inom Tull - Verket,
föreslogo, att ärendet i det hela måtte till
Kongl. Maj:st i underdånighet öfverlemnas, var
ändamålet dermed, att denna reform snart skulle
till vägabringas. — Sådant anse Utskotten ansenligen
skola fördröjas, om den reglering,
Kongl. Majit, i anledning häraf, kan i Nåder
finna för godt vidtaga, skulle i annat afseende
blifva beroende af Riksens Ständers granskning.
Stats- eeh Eesvärs-XJtskotiens Beltinkanden. ayffsl
ärt hvad beträffat anslag af nödige medel här*
till. l’å denne grund, neli enär det ej eller
synes lämpeligt, att Riksens Höglofl. Ständers
Ombud med så beskaffade helt och hållit administrativa
åtgärder sig befatta, kunna Utskotten
Icke tillstyrka bifall å hvad i desse omständigheter
blifvit föreslagit.
Riksdags-Full makt igen Anders DanielsSött har
jemväl förmält sig icke kunna inse tillräckeligheten
af det skal, Utskotten anfört emot Culloch
Dykeri Verkens fdreslagne förening, att
nemligen Tjenstemännezi vid desse begge Verk
skola hafva skiljaktig^ åligganden, helst dea
omständighet skall inträffat, att Dykeri-.Tnrättningens
Tjenstemän tillika bestridt Beställningar
inom Tuli-Verket.
I detta afseende böra Utskotten anmäla»
att Kongl. Reglementet den Sa December 1802^
för Dykeri- och Bergnings Compagniet uti q §!
stadgar, att uti Dykeriets tjenst någon TullRots-
och Fyrbåks-Betjent ej får nyttjas, samt
i öfrigt tillägga, att, jemlikt detta Reglemente,'
verkställigheten af alla Dykeri- och Rergningsanstalter
i Riket blifvit uppdragen åt ett enskilt
Bolag under Octr°y på Sä års tid» rakrf
made ifrån den 1 Janttarii 1803; Och lärer vid
sådant förhållande, all fråga om Dykeri-Inrättningens
sammanslående med Tull-Verket, för
närvarande, böra försvinna.
Sluteligen och beträffande åtsfdllige inom
Höglofl. Ridderskäpet och Adeln gjorde erinringar,
åsyftande hufvudsakligen , att Utskottens
Betänkande kunde erhålla en sådan redaction.
Bihang till Rjks-St. Prat. 4-de Sand, N:r zzi.
1762 Stats och Besvärs Utskottens Betänkanden.
att de derutinnan föreslagne förändringar mätte,
såsom Beslut, och icke, såsom önskningar,
hos Kongl. Majit i underdånighet anmälas,
hafva Utskotten skolat vid handen gifva, att
de ansett frågan om Bandt - Tulls-bevakningens
upphörande vara den enda af alla i förevarande
ämne väckte motioner, hvaruti något afgörande
Beslut bort Riksens Höglofl. Ständer
tillstyrkas; Och har detta jemväl uti Betänkans
det blifvit iaktiagit. Emedlertid, och då Herr
Grefve Gyllenborg utaf Utskottens förslag att
Eandt-TulU)-beVakningen borde med nästa år
-upphöra, dragit den slutföljd, att berörde anstalt
skulle under hela det året fortfara, hvilket
med Utskottens mening icke varit öfverensstämmande,
anse Utskotten den redaction af Betänkandet
i denne del nödig, att orden: jemte
Vidtagande af det Beslut, att den Inrikes eller LandtTulls-bevakningen
bör med nästa dr upphöra, för
tydlighetens skull förändras til 1: jemte vidtagande
af dep Beslut, alt den Inrikes eller Ländt- Tulls-'
bevakningen bör fran och med nästa ars början uppm
höra.
Och varder detta allt Riksens Höglofl. Ständers
närmare bepröfvande vördsammeligen understaldt
med tillkännagifvande derjemte, att
Utskottens förra Betänkande blifvit bifallit af
Högvördige Präste-Ståndet den 16 sistledne Maj
samt af Vällofl. Borgare-Ståndet den 25 i samma
Månad.
Stockholm den 8 Juni 1818.
Ståis-Ulskottets HetUnlanden. 1765
N:r 2955.
Riksens Häglof.. Si än ders Stats-Ut skotts Utlut
ande 'öfver gjorde anmärkningar vid
dess Utlåtande, angående ersättningen
åt Deputerade af Riks-Stånden, som
komma att afresa till Norrige, för
att bevista Hans Maj:ts Konungens
" \ höga kröning derstädes.
-Enär Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 29
sistledne Maji samt Högvördige Piäst-Standet
den 2 i denne månad, äfvensom Vällofl. Ror*
gare-Ståndet den 29 sistledne Maj i bifallit Stats.
Utskottets yttrande och Förslag, om resbkostnads-ersättningen
åt Deputerade at Riks Stånden»
som komma att afresa till Norrige för att bevista
Kongl. Majas höga kröning derstädes, sä
har Stats Utskottet funnit sig icke kunna till
åtgärd upptaga den inora Hedervärda Ronde*
Ståndet framställde anmärkning vid Utskottets
åberopade Utlåtande, utan kominer frågan , lik.
mätigt 69 § i Regerings-formen, att anses afgjord:
hvilket Utskottet får vördsamrrteligen anmäla.
Stockholm den 10 Juni 1818.
N:r 296.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, öfver gjorde Anmärkningar
vid deras afgifne Betänkande om ih•
§[764 Stats-och Besvtirt-Utskotten* Betänk and en:
rättande af Allmänna Arbets- och C or.
rections-Hus pä Borgholm och i Vadstena.
i anledning af Kongl. Majrts till Riksens Ständer
aflåtne Nådiga Proposition, om medels anslående
till Allmänna Arbets- och Correctionshus
inrättande på Borgholm och i Vadstena,’
hvilken Nådiga Proposition Riksens Högloft. Ständer
behagade rémittera till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottens åtgärd, yttrade
Utskotten uti gemensamt utlåtande deri 16
sistledne April de betänkligheter, sorn förekomxno
emot berörde Inrättningar, så i afseende på.
den dertill föreslagne betydliga kostnad till deras
anläggning och årliga underhåll, och hvilken
med Statens tillgångar syntes icke stå att
förena, som ock beträffande de uppgifne Eocalerne
för desse Arbets- och Corrections-Hus;
och föreslogo Utskotten på sådane grunder Riksens
Högloft. Ständer, att, jemte beviljande af
en årlig Summa utaf 29,000 Rtdr till Kongl.
Majrts Nådiga disposition i och för berörde ändamål,
tillika i underdånighet framställa till Kongl,
Majrts Nådiga pröfning hvad annan utväg, som
kunde finnas, att, med en sådan, i Statens nu
varande ställning nödvändig inskränknino- uti
kostnaden, lämpligen afhjelpa behofvet i denna
del, hvarvid Utskotten, under betraktande af
omständigheterne, uppgåfvo det Förslag, att dea
förr varande Arbetshus Inrättningen i Carlscro-*
jia torde kunna utvidgas, samt, derest den likväl
blefve tillräcklig, den lägenhet för sl ik in-»
yjittning begågnas, som Marstrand erbjuder*
Stats- och Besvärs-Utskottens Bettini;anden. 1765
Härvid hafva anmärkningar blifvit gjorde
hos Hcglofl. Ridderskapet och Adeln, samt inom
Välloil. Borgare-Ståndet, som derföre återrernitterat
Ärendet till Uiskottens ytterligare
handläggning,
De hos, Höglofl. Ridderskapet och Adeln
framställde erinringar, kunna uppfattas funder
följande Hufvudsakelige puncter, nemligen: dels
att, i anseende till behofvec af tillökte Arbetsoell
Correciions-hus, hvilket behof vill härledas
från Rikets Financiela ställning och penningebristen,
ett tillräckligare anslag af Statens medel
vore nödigt ; dels att den fö res lag ne utväg, att
Carlscrona eller någre andre af dö förut varande
Fästnings - Orter skul'e begagnas för ifrågavarande
ändamål, helt och hållet motverkade
den förbättring, som söktes hos de personer,
hvilka blefvo till Correesion förvisade, enär desse
senare, i allmänhet bestående af ungt folk,
som för lättsinnighet eller mindre förbrytelser
blifvit underkastadt sådan behandling, skul e ä
Fästningarne sammanblandas med grofva missdådare
och illgerningsman, samt derigenom ännu
ytterligare fördärfvas; dels att icke eller utrymme
skall finnas hvarken för någon utvidgning
af Carlscrona Arbetshus, eller för sådane
anstalter ä Fästningarne, sorn lemnade tillfälle
för Corrections - hjonens nyttiga sysselsättande
med Manufactur- eller Fabriks-Arbeten; dels ock,
att, i brist af annan tillgång å medel af Staten
till erforderlige kostnader, behofvet syntes
böra afhjelpas antingen genom någon Consumtions-afgift
på Öfverflöda-Articlar, eller genom
upptagande a£ Fån intill nästa Riksdag, då bättre
1766 Stals- och Besvärs-Utskottens Betänk anden.
tillgång på Stafs-rnedtil kunde inträffa; äfvensom
den tanka blifvit yttrad, ati ändamålet lämpligare
skulle befordras genom de i Länen inrättade
serski'dte Arbets- oell Gorrectionshus, der
éo närmare tillsyn kunde 'lafvas å personeme,
som insättas, och deras förbättring snarare beredas
m. ni. Och finnas de bos Vallöf). Borgare-Ståndet
gjorde Anmärknmgarne i flere hänseenden-
instämmande med arn förin äldte framställningar,
att nemligen ett tillräckligare anslag
vöre behöfligt, oell att Fastningarne äro otjenllge
för sådane Inrättningar, sorn här äro i fråga,
men hvaremot de medel, som kunna bestås,
borde fördelas å Länen att användas till understöd
för de nästan i hvarje Province aningde
Arbets- och Corrections-hus; derforutan ett Ledamot
likväl trott, att någon öfverläggning örn
eller framställning emot Kongl, Majus Nådiga
Proposition, såso.rh tiilkätinagifvande Dess höga
beslut af Corrections-hus inrättande ä Borgholm
och i Vadstena, icke tillkommit Utskotten, utan
allenast att, så framt medel icke funnos
att föreslå, inskränka sig till uppgiften derom.
Då Stats- samt Allmänna Besvärs- och Economi
- Utskotten nu få afgifva yttrande öfver
desse Anmärkningar, har Stats«Utskottet för sin
del, hvad angår ett större anslag till detta än.
damål, skolat förklara, att Statens tillgångar, efter
hvad utrönt är, och med beräkning af alla
öfrige rm till beviljansle förekomne nya utgif.
ter, icke medgifva högre anslag härtill, än redan
tillstyrkt blifvit. Dessutom, och jemte hvad
i deitä afseende förut är anfördt, synes härvid ng.
sifvén böra i betraktande tagas, att, sedan Riksens
Siats ■ och Besvärs Utskottens Betånkanclen. 1767
Höglofl. Ständer bifallit, det en lämpelig afgift
å ved- och victualie-Valmu-, sorn införas till
Stockholm , från Finland, kommer att ingå till
Fond för underhållandet af Arbets- och Corr
recfions* anstalterne i Stockholm, der 500 personer
kunna emottagas; så blifver behofvet af
dylika Inrättningar annorstädes sannolikt betydligen
nunskadt, emedan Hufvud-Stadens Folkmängd
och öfrige omständigheter’ förut otvifvelagtigt
i när k! ig mån verkat till angelägenheten
af tillökte Arbets- och Gorrectiortshus i den öfrige
delen af Riket, trien sådant måste aftaga,
då denne Inrättning härstädes, genom tillräckligare
inkomst för dess underhållande och ut^
vidgning, närmare uppfyller ändamålets
Hvad för öfrigt angar Irnea!erne för de
nya anstaber, som äro i fråga, hafva Utskotten,
förnämligast med afseende på tillgångames otillracklighet,
trott, det de foreslagne Inrättningarna
på Borgholm och i Vadstena icke kunde
tillstyrkas, såsom fordrande betydligare anslag
ej blott för anläggningen och deras iordninghringande,
utan. ack för underhållet af bade Gorrections
hjonen och kostsamme Bevaknings-Corpser.
Utskotten hafva val uppgifvit de orter»,
som i stället, med möjligaste hushållning i ut*
gifierne, synts, kunna ställas i fråga; men likväl
ansett det helt och hållet ankomma på Kongl.
Majus Nådiga pröfning, och derföre föreslagit,
att medlen Skulle beviljas till Kongl. Majus Nådiga
disposition. Det lärer väl sålunda icke
undfalla Kongl. Majus Nådiga bedömande» huruvida
ändamålet bättre må kunna vinnas genom
medlens fördelande till understöd för d»
*768 Stats- och Besvärs-Utskotuns Bcicinlt andert,
i Eänen gjorde serskildta Inrättningar; isen
Utskotten hålla före, ait sådant äfven kumle tilläggas
uti Expeditionen i detta ämne, såsom en
önskan, hvarå Riksens Högloft. Ständer i underdånighet
tro sig böra fästa Kongl. Majus
Nådiga uppmärksamhet. Hvilket allt vördsam,
ligen hemställes tili Riksens Högloft- Ständers
beprofvandehvarvid. Utskotten tillika skolad
anmäla, att Högvördige Präst-Ståndet den 25,
fistl. April saint Hedervärda Bonde-Ståndet den
51 i samma månad hifallit Utskottens förra ut»
låtande.
Stockholm den 8 Jpnii r8r8<
N:r i 96*.
Rik sens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid Utskottets Betänkande3 angående
Riks Hufvud-Bok-slutet.
(P
vJfenom Protocolls-Utdrag af den 5 och 6 i
denne månad hafva Högvördige Prest-Ståndet och
Hedervärda BondeStåndet återremitterat Stäts-Utskottets,
under den 28 sisth Maij, angående RiksHufvud
- Bokslutet, afgifne Betänkande, tillika
med inom beinälte Stand dervid gjorde Anmärkningar.
I anledning häraf har Stats - Utskottet tagit
detta Ärende uti ytterligare öfvervägande;
och, hvad först angar; den gjorde erinran, att
Rikfe-Hufvud-Böcker efter de båda omförmäldt©
methoderne höra uppgöras och afsiutas icke för
ett enda, utan för sure på hvarandra följande
Stats-Utskottets Hetankanden,
1769
år; så får Utskottet dervid upplysa, att Kongl,
Maj;t väl uti Nådigt Bref af den 24 Januarii
1816 förklarat, att Riks-Hufvud-Boksluts-Arbetet
efter Stats-Cornmissarien Widegren* methode
borde i verkställighet sättas tili och med för
år 1814; men, enär, enligt Riksens Höglofl.
Ständers Beslöt och underdåniga Skiifvelsé af
deri 2 sistledne Februari, bemälre Herr StatsComrnissariens
för Riks-Hufvud-Boksluts-Arbetet
upphurne 3:ne års Förskott icke kommer att
godtgöras eller beräknas till afdrag, förrän 4rde
och påföljande årens Riks-Hufvud Bocker varda
upprättade, elier ifrån och med är 1S13; så synes
häraf blifva en ostridig följd, att Herr StatsCommissarien
rnåste fortsätta dpss arbete äfven
efter 1814. Oell, då, efter Stats-Utskottets tillstyrkande
uti det afgifne Betänkandet, StatsContoiret
äfven ifrån och med 1814 ecb intill
nästa Riksdag författar ett Riks-Hufvud-Bokslut
efter dess methode; så blifva Riks-Hufvud-Böcker
efter de särskildta rnethoderne författade,
icke för ett, utan jemväl för 3-ne lika år, och
kanske ännu för ilere, så framt Riksdag ej inträffar
före den i Regerings-Formen bestämde
^Lagtima tid, och Riksens Högloft. Ständer nu
finna godt förklara, det Herr Stafs-Go v.missarien
Widegren bör fortsätta sitt Riks-Boksluts-arbete
intill nästa Riksdag, lika med Stats-Contoiret,
dervid Stats-Utskottet för dess del har så myc~
ket minelle något att erinra, sorn en sådan fortsättning
• synes instämma med Riksens Höglofl.
Ständers önskan och Beslut vid 181 5 års Riksdag.
Vidkommande dernäst den andra anmärkningen,
nemligen: att Stpcs-Utskott et, med för
-
177° Statq-ZJtskuttets Betänhanden.
bigående af Riksens S änders Reslof vid 1815
ars Riksdag, nu icke bort föreslå ett nytt RiksRokslut,
utan att Sfats-Verkets Räkenskaper bora
1) ufv ud sr. k eli gen uppgci; a« efter Widfgrénska sättet,
och den nya methoden blott användas pä prof,
och för jemförelse skull endast för 2 å 3 års
Röcker; så får Utskottet tillkanna-gifva, det Utskottet
hvarken förbigått eller föieslagit upphäfvande
af Riksens Ständers förra Reslof, äfvensom
icke eller tillstyrkt något nytt Riks-Boksluts
antagande med uteslutande af d«t Widesrénska:
Stats-Utskottet har endast föreslagit,
att, då, med Kongl. Majus Nådigste bifall, en
ny methode till en Riks-Hufvud-Röks författande
blifvit af Stats-Gontoiret föreslagen, RiksHufvud
- Böcker efter båda irietlioderne måtte
uppgöras, för att sedermera jämnföras sins emellan,
till utrönande af hvarderas art och beskaffenhet,
samt hvilkendera, som säkrast och närmast
leder till det af Riksens Ständer åsyftade
ändamålet} och Stats - Utskottet är öfvertygadt
derom, att detta äv den enda tjenliga och säkra
utvägen, att omsider få ett Riks-Bokslut,
svarande emot Riksens Högloft. Ständers önskan.
För Stats-Utskottet har det icke varit
möjligt, att kunna bedomina Resultaterne af den
eria eller ändra methoden , eller hvilken sorn
bör äga företrädet, då icke någon Riks-Bok efter
någondera methoden ännu är färdig. Riksens
Höglofh Ständer hafva väl gillat den utaf
Herr Stats-Gommisäarien Widegren uppgifne' methode;
men det är likväl icke utaf sjelfva methoden,
utan af en efter samma methode färdig.
gjord Bok, som arbetets halt och värde mäste
Stats-Utskottets Betänkande.!!. 1771
best jim mas; och Jet är först dJ, när jämnförelse
emellan elem b g ge kan ske, sorn det kommer
att visa sig, i hvad mer eller mindre mohn
deri ena idet hoden kari äga företräde framför
den andra, samt i verkställigheten finnas duglig
eller användbar.
Detta allt underställes vördsamt Riksens
Högloft. Ständers eget hepröfvande, jemte tillkännagifvande,
att Utskottets Betänkande blifvit
bifallit af Höglofl. Ridderskapet ock Adeln
deri 5 samt Vallöf]. Borgare-Ståndet den 3 dennes,
Sockholm den ro Juuii 1818.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Siats-Regleringen
i Allmänhet, samt med förslag till
Riks-Stat för 1819 och följande åren
intill nästa Riksdag.
fter det Riksens Höglofl, Ständer nu afgjort
alla de frågor som dels i följd af Kongl. Majus
Nådiga Propositioner och Remisser, dels ock
genom serskilte motioner hos Riks.Standen vid
denne Riksdag förekommit, i afseende på StatsRegleringen,
har StatsUtskottet blifvit i tillfälle
att, angående denne Reglering härmedelst
afgifva dess slutliga Utlåtande, hvilket i sammandrag
upptager och beskrifver de tillökningar
och förändringar, sorn Riks Slaten härigenom
undergått och på grund hvaraf jemväl
blifvit upprättadt det förslag tili Riks-Stat för
&:r 297-
1772
Stats-TJisiottets Betänk and en'.
1819 och följande aren intill nästa Riksdag,
hvilket härjemte lill gillande och underskrift
bifogas.
Enligt det utaf Stats-Utskottet upprättade
samt af Riksens Högloft. Ständer bifaline generella
förslag till en högre beräkning af StatsVerkets
Inkomster, hafva de samma blifvit i
Riks-Staten ökade, nemligen:
Da Ordinarie Intraderne
med - - 239,579: 20. 8.
De Extra
Ordinarie med 83,000: — —
■
3 -2,5‘79: 20. 8.
Vidare hafva under Stats-Regleringens fortsättning
tillkommit följande:
1:0 Den hittills indragne och förut till
Gymnasii- och Scholte-Staternes förbättring anvisade,
men nu genom nytt och högre anslag
ersätte Rehagligtids-Förlänings-Spannmålen, som
Glericiet tillhördt, utgörande 153 Tunnor Spannemål.
2:0 De utaf Innehafvaren af Eöfås Silfver-Verk
åtnjutpe förmohner, utgörande 180
Tunnor Krono-Tionde.
3:0 Någre under Utgifts-Titlarnes reglering
uppkomne mindre betydlige poster uti den
indeldte Ordinarie-Räntan och Jtrono-Tionden.
4:0 Af det, vid 3:dje Hufvud-Titulns reglerande
genom fullt Penninge-Anslag, uppstådde
öfverskott 2,488 Tunnor 2 j kappar Spannmål,
som, i stället för Stats-Priset 4' R:dr, äro
beräknade ä 85 R:dr Tunnan.
5:0 De förut till Convoij Commissariatet
fran Tull-Verket ingående 6 6,666 R:dr 32 sk,
Stats-TJtskottets Betänk anden'.
1773
hvilka blifvit anslagne , sorn tillökning å Stat i
den för Försvars-Verkets behof uppförde Summa,
Och
6:0 En sedan år 1S08 ej ingången ersättning
från Danmark för Fyringarnes underhållande
på Skånska kusten, hvilken inkomst blifvit
återstäld att årligen ingå nied 3,500 Frdr
Hamburger Banco.
Deremot har dock minskning skett, dels i
följd af Kongl. Majus till Dess och Rikets Katnmar-Collegium
aflåtne Nådiga Bref af den g sistledne
December för bevilljad nedsättning uti
Ärendet afKongsbergs Kongsgård med 174 R:dr
16 sk., dels ock för 500 B:dr, som utgöra en
procents ränta d det af Riksens Höglofl. Ständer
till Malmö Stads Cassern-Byggnad beviljade
50,000 R:dr Lån, mot 4 Procents Interesse,
hvilket Lån utgått utaf Stats-Verkets hos Riksgälds-Contoiret,
mot 5 Procent, förräntade medel
af Krigs-Collegii f. d. Cassör, som vid 1809
och 1810 arens Riksdag tilJslogos Stats-Verket.
Med iagttagande af desse under Stats-Regleringens
fortsättning och i följd af Riksens
Höglofl. Ständers åtgärder skedde förändringar,
på sätt sjelfva Riks Staten närmare visar, finnas
Stats-Verkets intrader nu hafva erhållit följande
tillökning:
Ordinarie Inkomsterne S 253,958: 33- 7.'
Rxt. Ord. D:o - 149,666: 32.—
Tillsammans 403,625: 17. 7.
Beträffande åter Stats-Verkets utgifter, så
får Utskottet först upplysa: att, i anledning af
Kongl, Majus Nådiga Proposition om Stats Reg-,
1774: Stats-Utskottets Betänkanden.
leringen på det hela af dén 29 November si st 1.
är, har Utskottet till förekommande af den brist
i anslagen för Penninge-Löotagarnes, efter Riksens
Ständers vid sista- Riksdagen fattade beslut
och Kongl. Majus Nådiga reglering, utgående
Löner, sam de senast förflutne area derigenom
uppkommit att' lidner ne till en del aro bestämde
i Spannmåls värde, hvilket, då det efter årlig
Riks-Markegang godtgöres, sig ock ärligen
förändrar » uiu vidtagit den utväg, ajtt, så vidt
Stats-Verkets Spannmåls-Intrad in natura det
jnedgi.fvit, uppföra mot desse Löner, till den
del de i Spannmål arn anslagne, svarande Tun.
netal under Utgifts-Titlarne Och har, med beräkning
af den vid sista Riksdagen i sådant
hänseende påräknade behållne el!er odisponerade
Spannmål, jemte den ytterligare tillgång,
sorn vid denne reglering tillkommit, det ock
låtit sig göras, att under alla Hufyud-Titlarne,
der Löner förekomma, utom för Militaire-Staterne
under den 3:dje, uppfylla hehofver i denne
del; Och hvaremot den Summa, som till
bestridande af skillnaden emellan Stats- och Marltegangs
prisen å den för Civile-Staterne förut
bristande Spannmål varit å s:dra Hufvud-T itu’n
anslagen med 36,27*6 R:dr 12 sk., blifvit
en tillgång för de vid denne reglering ökade
eller tillkomne utgifter; Och har, tili befordrande
af enahanda säkerhet för de MilitaireLönernes
bestridande, under 3:dje Hufvud-Tituln
blifvit uppfördt ett Penninge-belopp, som
är tillräckeligt . att vid ett Riks-Markegångs-''
pris äf till och med 8§ R:dr å Lönings-Spanri»
inålen, den samma så val som den 1 pennia
-
Stats~TJtskotte:$ Belilnbanden. *7 7 5
gar bestämde delen, af desse Eoner utgöres,
hvarigenom alisa denne Hufvud - Tituls utgift
i denne del är med bestämdt anslag på Ordinarie
Staten röglerad.
Utgifts - Titlarne hafva för öfrigt erhållit
följande af Kiksens Köglofl. Ständer bifallne
tillökningar och förändringar, nemligen:
Första Hufviid-Tituln, innefattande Kongl.
Rof- och Slotts-ätaterne.
För Hennes Maj:t Enke-Drottningen har,
utom den besparde underhålls-sumirian för Hans
Kongl. Höghets Kronprinsens Hofhållning som
Arf Furste 50,000 R;dr och Hennes Majrts för*
re Handpenningar 10,000 R:dr, som tillsammans
utgöra det underhålls - belopp af 60,000
R:dr Hennes Maj:t tillkommer, blifvit anslagne
till ersättning för Wadstena Slotts disponerande,
hvilket eljest, såsom Enke-Säte, skolat tillträdas,
äfvensom mot vilkor af Arrende - Contractets
å Starby Kongsgård bibehållande och
till någon ersättning af förre haudpenningnrne,
tillsammams - 10,000-
Nu varande
Arrendet af nyssnämnde
Kongsgård,
500 Tunnor
Spannemål
in natura, som
efter Stats - pris
4 * R:dr här up
tages
- tjoo:—
—■—.— 10,900: — —
Transport 10,900: — —
1*776 Ståts-Utskottets Betänkandeti.’
Transport 10,900: — —
Tillökning å Staten för Kgl.
Slottets Poiice- Tys- oell renhållning
- - - - 3>6o5: 37- 4*
Till Ved- och Kol . upphandling
med dertill hörande
omkostnader, utöfver föria
anslagen, för de Kongl.
Hofven - 5>°64: ■— —
Förhöjning ä Stats-Anslaget
för Ulricsdahls Kongl.
.Lust-Slott ... - 3>-^7: 4°- —
Nytt anslag till Rosersbergs
Kongl. Hust-Slotts med dertill
hörande Byggnaders underhåll
- - - 2,000: — —
Tillsammans R.dr 24,837: 29. 4.
Hvaremot denna Titul blifvit ininskad inett
följande
Den till 3:dja Hufvud - Tituln öfverflyttade
Lif - Drabante - Corpsens Statssumma
- i3j5°5: 3 8*
Samt af Gripsholms
Si otts Sta tssumma,
emot afskrifning
utaf
motsvarande belopp,
utgörande
Stats Verkets inko
mst genom
Hö- - försäljning
från den så kal
-
Tran sport 13,505: 3 6, 8.
Stats- Utskottets Bettini anden'. *777
Transport 13,505: s>6* 8.
lade Bondängen
under nämnde
Kungsgård, hvilken
inkomst genom
Slotts-Siar*
tens förändring
försvunnit - - 500: __ —
•* — 14,005: a6.' 8.'
* ■■  —■ ii .
I följd hvaraf tillökningen
under första Hufvud-Tituln, ar 10,83a: 2. 8.'
Andra Hufvud-Tituln innehållande
Civile och Landt* Staterne.
Tillökning i följd af Riksens Ständers Beslut
vid sista Riksdagen, utaf nya löner för en
Division i Götha Kongl. Hof- Rätt, penningar
- - - - - 3,027:
60a T:r Spannmål
a 4’ Hulr . 2,709:
“ 5.73 6-- — —
Likaledes på grund af Riksens
Ständers åtgärd sista Riks--  dag; En Lagmans Lön i Skåne,
penningar - - - 815: 8. —*
47 Tunnor Spannmål
a 4! Rtdr - Sill 24* —-
436: 32; —
Lön för en Vaktmästare vid
Kongl. Cantzli-Styrelsen:
penningar - - 72: 24- —~
Transport 72: 24. — 7,162: 32. •—*
Bihang till Rihs-St. Fröt. tsiysgiS, 4:de Sami N:r aa}. saf.
177& Ståts-Utskottets Beiänkanderi.
Transport 72i 24. •***■
15 T:r Spanmäl
k dito *■*-!. 67: 24. —
Till Böckers inköp Och inbindning
för Kongl. Biblioteket,
öfverflyttade fiån 8;de
Hufvud-Titulrt - *
Hushyrés-tnedei, förut beviljade,
sorti hittills Utgått af besparingar
under Hufvud-Tituln!
För Iiandtmäteri-Cöntoiret i
Calniår - * i. i -
För Kongl. Majtts Befallliings-hafvande
uti Blekinge Fän
till Bonings, och ^Embetsrum
tillökning - *
Tor JDitO d:o i Jönköpings d:o
För t)ito d:o i Kronobergs d:ö
Till Hön för er» Häradsskrifvare
i Konga öih Upvidingé
Härader, indeldt - 36: 32. -—
oindeldt - 43: 16. —-
Nya Höner för 8 Hansman 1
Kronobergs Fän å 40 R:dr -  Nyä Höner för Fångvaklbe*
tjeningen vid Götheborgs Kro.
no-F.ängélse:
penningar - . - 21g: 16. —-
4? T:r Spanmål - 18g: — -—
7,162: 32. —
140! — •—
1,000: — —
60: ■— —
133: 16. —
166. 32.
166: 32.  .
80: —
320: — —•
408: 16. —•
Transport 9,637; 32. —
Ståts-Utskottet# Betänkanden. *7,7ty
Transport 9,637? 32, ■—
Lönförbättring för Länsmän
i Herjeådalen af Jemtlands Länj
förut anslagen - *■ <*■ 97* 14. 5,
Ny Lön för en Vaktkarl vid
Vesterbottens Landsfängelse:
penningar - - - 31: 16. ■“-*>
6 T:r Spannmål - 37: —
58: 1
Tillökning å anslagen för
Skrifmaterialier och Expenser,
samt Ved och Ljus för Kongl,
Collegierne och öfrige Publik*
Verken tillsammans 12,375:*-“ s
Hvarjemte förre
anslaget för desse
behof blifvit från
8:de Hufvud-Tituln
hit öfverfördt » * 29,965: — »
*
4 2,3 4 05 **
Likaledes från 8:dé Hufvud-*
Tituln hit öfverflyttade af anslaget
för rese- och tractamentspenningar,
i och för Civi e Em*
bets- och Tjenstemäns resor och
förrättningar • <* * » iO,öoöi —
Summa 61,133: 14. 2»
Hvaremot afgå dels ofvannämnde
till fyllande af differencen
emellan Stats- och Mar*
kegångs-prisen å Lönings-Span
-
5780 Ståts-Utskottets Betänkandenl
målen vid sista Riksdagen anslagne
- i - 36,376: 13- —
Dels de å Kongl.
Sundheis Collegii
Stat besparde
8000 R:dr för
Curhus anstalter,
och 1825 R:dr
för GatnizonsSjukhus
- Inrättningen,
eller tillsammans
- - - 9,825: —■ *
Dels ock den
till gidje Hufvud-Tituln
redan
öfverförde summa
till EataljonsI-iäkarnes
aflönande
- - - - - 7,988:42.
54’°9°: 6- 8;
Och blifvér altså tillökningen
å Andra Hufvud-TItulnj - - 7)043: 7.- 6,'
Tredje Hufvud-Tiluln, hvarunder förekomma
Militaire Staterne samt anslageen för Försvars-Verket
till Lands och Sjöss.
Vid ofvan omnämnde Reglering af Dö«
nings-Staterne i allmänhet, samt till betäckande
äf den brist, sorn, enligt Eetänkandet öfver 3:dje
Hufvud-Tituln, uppstått, i Riksens Ständers anslag
vid sista Riksdagen för Rönförhöjningen
åt Militaire-Staterne, har, inberäknadt det från
Stats-Utskottets Betänkanden.
Första Hufvud - Tituln hit öfverflyttade i,öi
nirigs-beloppet för Kongl. Hif- Drabante • Corp*
sen, fordrats nytt penninge-anslag
af - - R.di; 432,804:14.11.
Hvarförutan
följande nya utgifter
under
denne Hufvud- •
Titul nu blifvit
beviljade,
nemligen:
Tillökning a
iBeklädnads-an- /
slaget för Lif
Drabante
- 570:— —
Ny Hön för
Cornmendant å
Vaxholm - - 550: — ■—
Förhöjningå
Krigs - Academiens
Stat i afgiften
för de
Gratis - Cadetter,
som å Staténs
bekostnad
underhållas, ulorn
förvandlingen
af de
under Civile
Härarnes Fenninge
- Höner
beräknade 260
Transport 4*3,924: 14. 11.
StätS-UtsHottetS; Retunkanderi.
Transport
T:r Spannemål,
till ordentligt
Spanrnäls - anslag,
lika med
för Civile Sillerne
-  Fyllnad i Aflöoirfgs
- Summan
för Bataillons
Läkarne
vid indeldte
Regementerne
- - -
, Lön - tillökning
för Gemenskap
och
Spelet vid
Vermlands
Fält - JägareRegemente
-  Inqvarterings
- Penningar
för Flotto
me
Arfvode ät
Båtsmans-Compagnie-
Clieferne
- - -
Ersättning
till Amiraliv
tets Krigsmans*
423>924: *4-
7 us 5* 4*
1,244: —«
17,166; 33. —
3,300;
Transport 447>346: 4* 3-
Stats-Vtskottets Bettinkandent
Transport 447,346: 4- 3.
hus-Cassan för
Last- och Arni*
penningarne
från Pommern 3,000 — —.
Arfvode åt
Läraren viii
Sk epps holms
Församlingens
Schola » ■* jjo: *■*-* —>
Ved - och
Ljus - penningar
för Fäst'
nings-och Garnizon-s
orter, i
ersättning för
Tullveds - uppbörden
- - j,ooo: — —>
Till fyllnad
i den från Åttonde
HufvudTituln
öfverförde
återstod
af dåese - och
Tractamentsp
en n i n ga me
nemi, för Militaire
Embetsoch
Tjensteinäns
resor Och
förrättningar - 2,000: —■ —
178»
Transport 454,466: 4. 3.
Sials-Utskottets Hetänkanden.
Transport 454,466: 4.
Till Lifxnonderings
bestående
åt Indeldte
Infanteriet,
förslagsvis
- - 95,000: —
Till FörsvarsjVerket
i' allmänhet,
de fornt
till ConvojCommissariatet
ingående medel
af Tulluppbörden
- 66,666 33.
Dessutom ä
o
ro
från Åttonde
Hufvud Tituln
hitförde
följande belopp,
soin äga gemenskap
med
Mi lif aire behof
och utgifter,
nemligen:
Spanmåls - upphandling
och
lia ger i- kostnader
ne - - - 55,000:
Anslaget till
JVed och Ljus
Transport 55,000:
616,132: 36. 3.'
— 616,132: 36. 3.
Stats-Utskottets Eetänkanden.
Transport 55,000:
för Fästningsoch
Garnizons‘orterne
- - 12,000:
Till Skrifmaterialier
oell
Expenser samt
Ved och Fjus
för Kg!. KrigsCollegium
rrs.fl.
Militaire Verk
V ärfningsoch
Ifecapitulaiionspenningar
-
Durchmarche -  kostnader -  Kese- och tractaments
- penningar
•
Till CassernByggnad
för
Kongl. Andra
Gardes - Fegementet
-
Det förut atislagne
beloppet
till Nybyggnad
af ett
Garnizonssjuk.
lius - - » 20,000: —
616,13 2:
10,000:
1,000:
3 0,000:
8,ooo:
15,000:
t
151,000:
Summa 767,132:
1785
36. 3.
36. 3.
118(j Stats- Utskottets Betiirikanden.
Deremot förekomma till
afdrag följande Summor:
Genom den, i anledning
af Riksens Ständers Beslut
vid 1815 års Urtima Riks*
dag, af Kongl, Maj:t i Nåder
vidtagne nya Reglering af
Tredje Hufvud - Titulns Lönings-Stater,
hafva å den förut
anslagne Garnissons-Spanmålen
blifvit besparde 13,824
Tunnor i6k:pr, hvarutaf till
fyllande af Civile Staternes
Böner samt det nya anslaget
för Gäro-Verken, hvarom under
Fjerde Hufvud - Tituln
kommer att förmälas, blifvit
använde H,336 Tunnor 13I
k:pr, som, beräknade efter
Stats-pris å 4R:dr, Tunnan,
utgör - - * 5^,013: 44. 3
Hvarförutan
för Stats-Verkets
ölrige behof
vid denne
reglering, såsom
ofvanberördt
är, blifvit.
att påräkna
af nyssberörde
Spanne
-
\ __________
Transport 51,013:44. 3.
Stats-lJtskottets Betiinkanden. i7 87
Transport 51,013:44. 3,
mål, återstoden
2,488 Tunnor
k:pr, som,
i likhet med
hvad vid Span.
måis-berakningen
under 3-  dje Titulus
Penn inge - Löner
skedt, äro
upptagne till
8 j R:dr och
utgöra 1 s 21,148:29. 9.
— 72,162: a6. —-
Vid denne Summas afdragande
från den näst föregående
tillökte Utgifts - Summan,
blifver alltså verkliga tillökningen
å denne 3:dje HufvudTitul
- 694,970: 10. 3.
Fjerd« Hufvud - Tituln, sorn upptager
Clerecie- och Läro - Verken*
Till Lön-förbättring vid Gymnasii - och
Scliolas- Verken , hafva, emot reserverad rättighet
för Stats-Verket att uppbära ali den behaglig
tids Töilänings-Spannmal, som redan är eller
varder indragen, blifvit ärislagne 3,292 T:r
a 7 8 S Stats~Uislottets
23 k:pr Spannmål, sorn efter Statspris å 4!
R:dr Tunnan göra - « - 14.817: 11. 3.
Hvilken Summa utgör hela tillökningen å
denne Hufvud - Titul.
Femte Hufvud - Tituln för Fria Konsterne.
Tillökning a anslaget för Fria Konsternas
Acaderme - - - R:dr 1,935: — —
Hvarförutan fran Åttonde
Hufvud-Tituln blifvit hit öfverflyttade
:
Anslaget för Dramatiska
Spectaclets underhåll - - 4,500: — —
Ved- och Ljuspenningar
för Acadernierne i Hufvudstaden,
jemte Dramatiska Spectaclet
----- 1,710: — —
Summa 8,135: — —1
Hvarmed denne Hufvud - Titul alltså ar Ökad,
Sjette Hufvud - Tituln^ för Milda Stiftelser.
Under denne har något nytt anslag ej förekommit;
men från Åttonde Hufvud - Tituln
har blifvit hitfördt anslaget för Institutet för
Blinda och Döfstumme - - 3^3 3 3: 1 —
Sjunde Hufvud - Tituln, som innehåller
Pensions - Staterne.
Anslaget till Pensioner för Civile- och
Militaire Embets- och. Tjenstemäns samt Under
- Officerares med vederlikars Enkor och om
y n dige Barn har blifvit ökadt med en Summa
af • '* - ■ 5,710: — —
Stats-TJtskoitets Betänk anden1. 1789
i/Attonile Hufvud- Tiluln, innehållande Allmänna,
och Extra Utgifter.
Härå hafva följande tillökningar å qvarstående
anslag blifvit beviljade;
Till Lyshållning med flere utgifter vid
Kronans Publike Hus i Hufvudstaden
- 1,625: — >—•
Fångars skjuts och underhåll
vid den nya regleringen
härom - 15,000: — —
Perr) issi åge , i afseende på >
den beviljade större rättigheten
dertill för Landt - Räntrnästarne
----- 3,000: — —
Mantalsskrifnings - Provisioner
----- 4,500: •— —-
Förhöjning å anslaget för
Spinnhusen i Landsorterne till
Commerce-Collegii disposition 5,000: -— —>
Till Byggnader och Reparationer
:
uti Stockholm 30,000: — —
i Landsorterne 15,000: — —
45,000:
För utvidgade eller nya
Arbets- och Corrections-Inrättningar
- 20,000: —• —
Summa 94,125: —- —
ö
Deremot hafva anslagen a denne Åttonde
Hufvud-Titul erhållit följande minskningar:
Af den till Accords - ersättningar bestådde
Summa 3o,oqo
1.79° Stats-Vtskotteti Betänkande,
R:dr har hälften
änsetts kunna
indragas med iojooot *—■ -
Äfvensom hela
anslaget fot
Qvarantainslnrättningen,
så*
som öfverflyttad
på Convoj
CommisSariatet
§93: 2* 8-  Samt Räntan
till Kgl Nummer-
Lotteriet
å dess Lån till
Helsingborgs
Strandbryggas
uppbyggande»
hvilken Ränta
ansetts icke böra
vidare af
Stats - Verkets
medel utgå » 749* 24. —
Och hafva för öfrigt följande
anslag till andre HufvudTitlar
blifvit öfverflyttade på
grunder» som Stats - Utskottets
förut afgifne och Utaf Riksens
Höglofl. Ständer btfallne Utlåtande
öfver denne Hufvud-Tituls
reglerande upptager » samt
111642: 26. 8*
Transport 11,642* si&< ,å<
Stats-Utskotteli Hetänkandert.
Transport 11,642:
här ofvan tinder Ti tiar ne äf- ■
ven anmärkt finnes, nemi»
Till Andra
Hufvud-Titnln 40,965: — »
— 3:dje il:o 151,000: — —
— 5:te d:o 6,210: — •—•
— 6:te d:0 3,333: 16. —
*—- *01,508:
Hvarförutan till g:de Huf-^
Vud-Tituln likaledes blifvit hänförde,
såsom utgående för saela,
lie ändamål hvartill denne Tituls
anslag är bestämdt: Ansiaget
för Manufacturernes befräm.
jande tilt Commerce - Collega
disposition • 12,000: — —
Anslaget till
Helsingborgs
Strandbrygga®
byggnad till
och med år
18 20 - * - 5,OOP! — —
efter hvilken
tid detta bidrag
alldeles kommer
alt Upphöra.
D:o till Enskiftes-Verket*
befordrande i
1791
*6. 8.
6»
Transport 17,000!—— 212,150:42. S.
179 ^ Stats-TJtskotttts Hetänkanden'.
Transport 17,000: — —• 213,150: 42.
Skäne och Skaraborgs
.Län - 16,000: — —•
l):o till Skogs,
afvittringssamt
Ref- oell
Skattläggningsiostnader
i Ve.
sterbotten oeti
-Vester - Norrland
- - ' 1,600: — —
34,600:
Summa 247,750: 42. 8.
Enär frän denna Summa afdrages det förutnämnde
beloppet, som å denne Hufvud -Tirni
tillkommit, med '94,12 5 • R:dr blifver Titulus
Summa på det hela förminskad
med - 153,625: 42. 8.
Nionde Hit fena-Titulus fiir Jordbrukets, Handelns
oell Näringarnes befordran
anslagne Summa af 100,000 R:dr är bibehållen,
men har, såsom nyssberördt är, blifvit
graverad med någre tills vidare bestämde utgifter
af tillsammans - - 34,600: — —
utom de anvisningar, sorn för öfrigt blifvit
gjorde å denne tillgång, hvilka dock på Kongl.
Majus Nådiga pröfning och bifall äro^ beroende.
Allmänna Indragnings - Staten.
Uppå denne Stats besparingar äro af Riksens
Höglofl. Ständer nu anslagne följande ut
gifter,
nemi.
Stats-Utskottets Betänkanden. 1793
Till Pensioner åt Hans Kongl. Höghet*
Kron-Prinsens f. d. Lärare, Herr Cantzli-Rådet
Tannström och Herr Regerings-Rådet Le Moine,
hvardera 1,500 R:dr, tillsammans
----- 3,000: — —
Dito åt Herr Bergs-Rådet
Friherre Hermelin - 1,000: — —
Hvarförutan Riksens Höglofl Ständer anvisat
de öfrige besparingarne, som dertill nu
kunna disponeras och under detta år uppkomma,
att användas till Löner eller Pensioner åt
den indragne delen af Högstsalig Konung CARL
XIILs Hof-Stat, samt till fyllande af detta behof
anslagit en ytterligare tillgång af ao,000: — —■
Hvarmed Indragnings-Staten Summa alltså
nu blifvit ökad.
I följd häraf utgöra de nu bestämde Utgifterneå
Riks-Stafen för nästa och på följande år
intill först kommande Riksdag följande Summor,
Första Hufvud-Tituln 623,468:12.10.
Andra Dito . - 754.898: 39. 5.
Tredje Dito - - 3,267,888: 22. 7.
Fjerde Dito - - 21,168:41. 1,
Femte Dito - - 20,018: — —
Sjette Dito - - 3o,559;io. 4.1
Sjunde Dito - - 36,000.' — —
Åttonde Dito - - 331,001:13 4.
Nionde Dito - - 100,000: — ——
samt Allmänna Indragnings
Staten
- - - - 289 844: 26. 6.
Riks-Statens Utgift-Summa 5,474,847:22. 1.
Bihang till Riks-St, Prat, iSij-iSit. 4,de Sami, N:r mj. iå(.
a 794 Stats-ZJtskottets Betänkandenl
Stats-Verkets Inkomster utgjorde uti den
af Biksens Ständer vid 1815 års Biksdag fastställde
Biks-Staten följande belopp:
Ordinarie
Intraderne - 1,687,420: 2 6. 7.
Extra- ordinarie
d:o i,7i7>349: 14< 5*
Det till
fykande af
£tats - Verkets
behof
anslagne belopp
af Allmänna
Be
villningen
- 1,420,000: — —
Summa B:dr 4,824,769:41.—
Genom ofvanberörde förhöjning
af Irikomst-Titlarne äro
desse nu beräknade till:
De ordinarie
Intraderne
- - - i,941,379: 1 2. 2.
Extra-ordinarie
dito 1,867,015:46.5.
' ~ 3,808,395:10. 7.
Och blifver alltså den Summa,
som af Allmänna Bevillhingen
nu erfordras till fyllande
af Stats-Verkets behof 1,666,452: 11. 6.
R:(lr 5,474,847: 22. 1.
Den af Stats - Utskottet förslagsvis förut
uppgifne tillökning å bidraget af Bevillningen
Siats-Vtskottets Betiinkanden, 1795
250,000 R:tlr, inskränker sig sålunda till 246,451
R:dr 35 sk. 6 r:st.
För öfrigt hafva Riksens Högloft, Ständer
heviljat och anslagit följande utgifter för en
gång, nemligen:
Till afledne Regerings * Rådet fou. Schevens
Arfvingar, inneståendé Pension
- 500: -— *—•
Häradsskr jfvarens Rydströms
Pension - - - 54: 12. 7*
Krono-Fogden Westbergs
Dito . 41: 32. —-
Lieutenantens1 Thorssells
Expectance-ai fvode - > . 116: 32. —
Stads. .Bokhållaren Carlsund,
Mantalsskrifnings-Pro
vision
.... 44: 17. 5.
Afledne Secreteraren vid
Ingenieur - Corpsen Morius
Sterbhus, Begrafningshjelp - 271! 3?. —*
Majoren F. Toll, dess
Accords-ersättning - - 5 4 4 i — —-
Kyrko- och PräsrgårdsByggnad
i Torneå Församling,
att med 2000 R:dr årligen
i 3:ne år utgå - - 6,000; — —
lieutenant Rousseau, dess
Expectance-arfvode - - 116: 32. —«
Regementsskrifvaren B.
Molin, inneståend» Remisslage
-  45: 17. 7.
Tillsammans 7,734: 31. 7.
Stats-TJtskottets Beiiinkanden.
Transport
Hvarförutan Riksens
Höglofl. Ständer jemväl leniiiat
anvisning för följande
Utgifter, att utgå på Öfverskotten
å Stats-Verkets Irf^
trader för år 1816 och följande
åren, nemi.
Till Begrafnings kostnaden
efter Högstsalig Hans
Maj:t Konung CART XIII
Till Drottningholms
Broars .iståndsättande -
Flyinge och Dahlby
Kungsgårdar för innevarande
år bristande hö vid utfordringen
Accords
- ersättnings utbetalning
åt förre Finska Arinéens
in. fl. Officerare
Kostnaderne vid Hans
Maj:t Konung CART XIV
JOHANS Kröning
Byggnaders fullbordande
vid Strömsholm -
Gripsholms Slotts Reparationer
-
Spinnhusens i Tandsorterne
bristande tillgång för
underhållet sistledit och innevarande
år
7’7 3 4: 31* 7-
150,000: — —
10,000: — —
52,400: — —•
160,000: ,— —
15^,000: —
4,000: — •—
4,000; — —■*
8,100: — —
Transport 496,234: 31. 7»
